angående statsverkets tillstånd och behof

. n:o 1, om statsverket 1902.

1 Körtel. Maj:ts nåd. prop

KONGL. MAJ:TS

NÅDIGA

PROPOSITION

TILL

Riksdagen

angående statsverkets tillstånd och behof;

Gifven Stockholms slott den 14 januari 1902.

Jemlik! grundlagens bud afgifver Kongl. Maj:t härmed nådig proposition angående statsverkets tillstånd och behof under år 1903.

° Dervid förekommer först frågan om beräkningen för nästa statsreglering -

period af statsverkets inkomster. f

Med åberopande af de beslut, hvarom bilagda statsrådsprotokoll öfver

finansärenden för den 11 innevarande månad *) lemnar närmare upplysning, och under de i samma protokoll angifna förutsättningar föreslår Kongl. Ma.pt, att statsverkets inkomster för år 1903 upptagas sålunda:

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Inkomsterna”. Rik. till Ilihid. Prof. 1902. l:a Samt. ha Afd.

2 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket W02.

Ordinarie inkomster:

Grundskatt....................................................................... kronor

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål.................. »

Mgifter för persedelunderhållet vid rusthållsinfanteriet »

irosspassevolansafgift............................................ >

Tillfälliga rotevakansafgifter..................................

Soldatvakansafgift............................... „

Båtsmansvakansafgift................................. s

Arrendemedel..............................

Mantalspenningar....................................... ^

Bötesmedel...............................

Kontrollstämpelmedel................................ >;

Fyr- och båkmedel..................................

Telegrafmedel.........................

J ern vägstralikmedel............................

Skogsmedel............................. .................... '

Extra uppbörd........................ .................. '

säger 27,046,000: —

480,000: — 280,000: — 38,000: — 19,000: — 150,000: — 19,000: — 150,000: — 2,100,000: — 750,000: — 400,000: — 60,000: — 1,500,000: — 6,500,000: — 7,000,000: — 7,500,000: — 100,000: —

Bevillningar:

Tullmedel............................................

Postmedel.........................................

Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter

Stämpelmedel...........................

Brän vinstill verkningsskatt........................ '

Hvitbetssockertillverkningsafgift....................

Bevillning af fast egendom samt af inkomst för år 1902 Tilläggsbevillning till bevillningen af fast egendom

samt af inkomst för år 1902...............

Inkomstskatt för år 1903 .........

kronor

»

»

säger 127,290,000: —

49.000. 000: — 13,340,000: —

300,000: — 6,500,000: — 20,500,000: —

11.000. 000: — 8,500,000: —

7,650,000: — 10,500,000: —

summa kronor 154,336,000: —

K°ngl- Maj:t föreslår vidare enligt ofvan nämnda protokoll öfver finansärenden för den 11 innevarande månad:

Transport kronor 154,336,000: —

3 Kongl. May.ts nåd. prop. n:o .l, om statsverket 1902.

Transport kronor 154,336,000: att såsom tillgång vid förevarande statsreglering må beräknas och användas öfverskott å statsreglerin-

garna för år 1900 och föregående år .......................----- » 15,916,000:

samt att för statsverkets behof må till utbetalning vid den tid under år 1903, som af Riksdagen bestäm- .

mes, af riksbankens vinst för år 1901 anvisas............. »_2,71b,2WK

hvarefter det för nästa statsregleringsperiod disponibla

beloppet af statsverkets tillgångar uppgår till............kronor 172,9b»,2UU:

Första hufvudtiteln,

innefattande anslagen till kongl. hof- och slottsstaterna.

Nu gällande riksstat upptager såsom årliga eller ständiga u

för kongl. hofstaten..............................................-............ kronor

» » slottsstaten....................................................... * _

tgifter: 1,196,900: — 124,100: —

tillsammans kronor 1,321,000: —

Häri föreslår Kongl. Maj:t icke någon ändring.

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i riksstaten för år 1902 upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, uttaller på följande sätt:

1902. 1008.

ordinarie anslag 1,321,000: 1,321,000: ... mnnnn

extra » 100,000:— — således minskning kronor 100,000^:

summa kronor 1,421,000:— 1,321,000:— således minskning kronor 100,000: —

4 Kongl. Maj:ts nåd. '[trop. n:o 1, om statsverket 1902.

Andra hufvudtiteln,

innefattande anslagen till justitiedepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnas i nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisade 3,852,420 kronor, vill Kongl. Maj:t i enlighet med de beslut, som innefattas i bilagda statsrådsprotokoll öfver justitiedepartementsärenden den 11 innevarande månad,*) föreslå Riksdagen beträffande

Nedre justitierevisionen:

att medgifva:

[1.] dels att i den för nedre justitierevisionen faststälda stat må upptagas aflöning för ytterligare en kanslist med — förutom ålderstillägg med 500 kronor efter fem och med ytterligare 500 kronor efter tio år lön 1,500 kronor och tjenstgöringspenningar 1,200

kronor, eller sammanlagdt................................................ kronor

[2.] dels att i samma stat, i stället för nu upptagna 1,200 kronor tjenstgöringspenningar och 200 kronor renskrifningspenningar åt hvardera af två amanuenser, må upptagas för en hvar af dem tjenstgöringspenningar 1,200 kronor, arfvode 1,500 kronor och renskrifningspenningar 300 kronor, hvarigenom deras aflöning skulle ökas med 1,600 kronor, eller för båda

sammanlagdt ........................................................ ,,

[3.] dels att i samma stat nu upptagna tjenstgöringspenningar 200 kronor för en hvar af fem vaktmästare må förhöjas med 100 kronor till 300 kronor,

eller således för dem samtliga med sammanlagdt........

kommande, i händelse af bifall härtill, anslaget till nedre justitierevisionen, nu upptaget till 150,400 kronor, att höjas med 6,400 kronor, eller till 156,800 kronor;

_____ Transport kronor

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Andra hufvudtiteln”.

2,700: —

3,200: —

500: —

6,400: —

5 Kongl. Maj:ts nåd, prop. n:o 1, om statsverket 1902.

Transport kronor

Svea hofrätt med derunder lydande justitiestat:

att medgifva:

[4.] dels att i denna stat upptagna tjenstgöringspenningar 200 kronor för en hvar af. tio vid hofrätten anstälda hofrättsposter må förhöjas med 100 kronor till 300 kronor, eller således för dem samtliga

med sammanlagdt .......-...............................................

[5.] dels att i samma stat må, under förutsättning att propositionen med förslag till lag om domsagas kansli med mera varder af Riksdagen bifallen, för hvarje domsaga, der förvaltningskostnadsbidrag för närvarande utgår, detsamma höjas med 300 kronor, och för domsaga, der förvaltningskostnadsbidrag ej eger rum, sådant bidrag upptagas med likaledes 300 kronor, och att således för samtliga 57 domsagor under hofrätten förvaltningskost nad sbidragen höjas med sammanlagdt [6.] dels ock att i samma stat de för tingstolkar anslagna arfvoden, tillhopa 1,100 kronor, måtte höjas till 3,000 kronor, att utgå enligt de i statsrådsprotokollet angifna bestämmelser, och sålunda ökas med........

I händelse af bifall härtill skulle anslaget till Svea hofrätt med derunder lydande justitiestat, hvilket nu utgör 674,787 kronor, förhöjas med 20,000 kronor, eller till 694,787 kronor;

Göta hofrätt med derunder lydande justitiestat:

[7.] att, under förutsättning att propositionen med förslag till lag om domsagas kansli med mera varder af Riksdagen bifallen, öka detta anslag sålunda, att för hvarje domsaga, der förvaltningskostnadsbidrag för närvarande utgår, detsamma höjes med 300 kronor, och att för domsaga, der förvaltningskostnadsbidrag ej eger rum, sådant bidrag upptages med likaledes 300 kronor, och att alltså öka anslaget med sammanlagdt Genom bifall härtill skulle det i nu gällande

riksstat under rubrik »Göta hofrätt med derunder ly-__________

Transport kronor

6,400:

1,000:

17,100:

1,900:

13,500:

39,900:

6 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1902.

Transport kronor

dande justitiestat» uppförda anslag, 476,913 kronor förhöjas till 490,413 kronor;

Hofrätten öfver Skåne och Blekinge med derunder lydande justitiestat:

[8.] att, under förutsättning att propositionen med förslag till lag om domsagas kansli med mera varder af Riksdagen bifallen, öka förevarande anslag sålunda, att för hvarje domsaga uppföres ett förvaltningskostnadsbidrag af 300 kronor, eller med sammanlagdt .... »

Genom bifall härtill skulle det i nu gällande riksstat under rubrik »Hofrätten öfver Skåne och Blekinge med derunder lydande justitiestat» uppförda anslag, 208,713 kronor, förhöjas till 213,813 kronor;

Fångvården:

[9.] dels att medgifva:

t ej mindre att det i åberopade statsrådsprotokoll angifna förslag till aflöningsstat för de betjente vid fångvårdsanstalterna, hvilkas aflöning utgår af det å riksstaten uppförda bestämda anslaget till fångars vård och underhåll, må tillämpas från och med år 1903; med förklarande tillika, att, i stället för de genom nådiga kungörelserna den 2 juni 1882 och den 30 maj 1890 meddelade bestämmelser, skall för aflönings åtnjutande å denna stat gälla:

att den vaktbetjente vid läns- och kronocellfängelserna nu tillkommande andel af arbetsinkomsten vid dessa fängelser skall till statsverket indragas;

att vaktkonstapel skall vara skyldig underkasta sig den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet, som af fånggevaldigergöromålens möjligen skeende öfverflyttning å vaktkonstaplariie kan föranledas;

att tjensteinnehafvare skall vara skyldig att mot ersättning för flyttningskostnaden låta sig förflytta till tjenst inom samma grad vid annan fångvårdsanstalt;

Transport kronor

39,900

5,100:

45,000:

7 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1902.

Transport kronor

att tjenstgöringspenningarne ma vid tjenstledighet på grund af läkarebetyg under loppet af ett och samma kalenderår åtnjutas af tjensteinnehafvare under högst femton dagar vid ledighet för svag helsas vårdande och under högst två månader vid ledighet för sjukdom; dock med iakttagande, att nämnda förmån icke får åtnjutas för mer än sammanlagdt två månader hvarje år och icke mer än en gång under fortlöpande ledighet, samt att i tiden för sökt ledighet för helsans vårdande må göras den jemkning, som af förhållandena kan påkallas och af den sökandes helsotillstånd medgifves;

» att med nu stadgadt undantag tjenstgöringspenningarne få uppbäras endast för den tid, tjensteinnehafvaren verkligen tjenstgjort;

att tjensteinnehafvare under tjenstledighet såväl för sjukdom som under högst femton dagar af kalenderåret för svag helsas vårdande eger uppbära hela lönen, men att den, som eljest undfår ledighet, kan förpligtas att under ledigheten afstå så mycket af lönen, som för tjenstens uppehållande erfoi’dras;

att för tillträde till ålderstillägg tjenstetid^! skall beräknas från början af kalenderåret näst efter det, hvarunder utnämning till tjensten egt rum, med iakttagande att för löntagare, som blifvit transporterad, denna beräkning skall omfatta tjenstgöringen i likartad befattning vid olika fångvårdsanstalter, samt för ordinarie gevaldiger, som transporteras till vaktkonstapel, hans tjenstgöring som ordinarie gevaldiger, och att löntagare må tillgodoräkna sig den tid, som före den nya lönestatens utfärdande förflutit från hans utnämning till tjensten;

att tjensteinnehafvare skall vara förpligtad att vid uppnådd pensionsålder med oafkortad lön såsom pension å allmänna indragningsstaten från tjensten afgå, fångvårdsstyrelsen dock obetaget att låta med a-fskedet anstå, derest och så länge den pensionsberättigade

pröfvas kunna i tjensten på ett tillfredsställande sätt______________

Transport kronor

45,000: —

45,000: —

8 Kongl. Maj:ts nåd. prof. u:o 1, om statsverket 1902.

Transport kronor

gagna det allmänna och kan finnas villig att i densamma qvarstå; samt

att tjensteinnehäfvare, som ingår på den nya staten, skall vara underkastad de förändrade bestämmelser i fråga om pension, som kunna varda stadgade;

än äfven att af förslagsanslaget till fångars vård och underhåll ma från och med år 1903 till en hvar af de nuvarande vaktmästarne vid lånsfängelserna i Linköping och Malmö samt kronohäktet å Långholmen, så länge dessa eller andra likartade vaktmästarebefattningar af dem innehafvas, utbetalas fyllnadsersättning för mistad inkomst af fängelsearbetet med 100 kronor för år;

samt att af samma anslag må årligen från och med år 1902 till en hvar af de å ordinarie stat uppförda, af bestämda anslaget till fångars vård och underhåll aflönade vaktbetjente, som är gift eller efter uppförandet å berörda stat ingått gifte, ehuru detsamma sedermera på grund af dödsfall eller af annan anledning upplösts, och som icke på kronans bekostnad åtnjuter förmånen af fri bostad och vedbrand, intill dess han af sådan förmån kan komma i åtnjutande, utgå hyresersättning och anslag till inköp af femton kubikmeter barrved; dock med iakttagande, att hyresersättnings högsta årliga belopp icke får öfverstiga 250 kronor, att hyresersättningarne i medeltal icke få öfverstiga 200 kronor årligen till hvarje vaktbetjent samt att hyresersättningarne och vedanslagen skola efter de å de olika orterna gällande hyror å bostadslägenheter och pris å ved bestämmas;

dels och att såsom följd häraf öka bestämda anslaget till fångars vård och underhåll med.................... »

Bifalles hvad ofvan hemstälts, kommer bestämda anslaget till fångars vård och underhåll, som nu utgör 503,800 kronor, att ökas till 559,750 kronor och följaktligen fångvårdsanslaget i sin helhet, som nu utgör 1,697,445 kronor, att upptagas till 1,753,395 kronor;

45,000

55,950:

Transport kronor 100,950:

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1902. 9

Transport kronor 100,950: —

Ersättning åt domare, vittnen och parter:

[10.] att, under förutsättning att propositionen med förslag till lag om tolks anlitande vid domstol varder af Riksdagen bifallen, medgifva, att af ifrågavarande anslag må utgå den kostnad, som kan enligt sagda lag drabba, statsverket;

Skrifmaterialier och expenser, ved med mera:

[11.] att för jemnande af hufvudtitelns slutsumma öka detta anslag med ........................................ * ^5:

i följd hvaraf anslaget, nu utgörande 64,262 kronor, skulle komma att uppgå till 64,307 kronor;

Öfriga ordinarie anslag:

I dessa har Kongl. Maj:t icke att föreslå någon

förändring. _____

Summa ökning å de ordinarie anslagen kronor 100,995:

Andra hufvudtitelns ordinarie anslag utgöra enligt

nu gällande riksstat ..........................-.............................. kronor

Om härtill lägges ofvan angifna ökning i samma

anslag ..................................................... ........................ *

komma de ordinarie anslagen under denna hufvudtitel att uppgå till ............................................................ kronor

3,852,420: — 100,995: —

3,953,415: —

Extra anslag.

För behof af tillfällig beskaffenhet, hänförliga under andra hufvudtiteln, vill Kongl. Maj:t, på sätt förutnämnda protokoll öfver justitiedepartementsärenden vidare innehåller, föreslå Riksdagen att på extra stat för år 1903 bevilja:

/lift. till Riksd. Prat. 1902. Ua Samt. Pa Afd.

10 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1902.

[12.] till bestridande af kostnaderna för en lagberedning.......................................................................... kronor 50,000: —

[13.] för bestridande af de utaf tillämpning af lagen om straffregister föranledda kostnader för amanuenser, renskrifning med mera vid justitiedepartementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli.......................... » 4,000: _

[14.] till ökadt arbetsbiträde åt justitiekanslers-

embetet ......................................................................... » 3,500: —

[15.] till arfvoden åt krigshofrättens ordförande

och militäre ledamöter ...................................................... » 3 250: _

[16.] till byggnader med mera för en tvångsupp-

fostringsanstalt å kronodomänen Bona............................ » 136,000: _

[17.] till resestipendier åt ordinarie domare eller dem, som vid domstolarne bereda sig för domarekallet, » 6,000: —

[18.] till ersättande af förskott, som statskontoret utbetalt för de i statsrådsprotokollet omförmälda ända-

raål> -..... .......................................................-.................... » 41,435: —

[19.] för beredande af dyrtidstillägg för år 1902 åt en del tjensteman och betjente i justitiedepartementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli samt till justitiedepartementet hörande embetsverk och kårer, förslagsvis, » 80,000: —

L20.] till beredande för år 1902 af ökning i tjenstgöringspenningarne för vaktmästare vid nedre

justitierevisionen och hofrättsposter vid Svea hofrätt.... » 1,500:

Summa kronor 325,685: —

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i riksstaten för år 1902 upptagen och sådan den nu är af Kongl. Maj:t föreslagen, utfaller sålunda:

1902. 1903.

ordinarie anslag 3,852,420:— 3,953,415: —således ökning kronor 100,995: —

summa kronor 3,973,170: — 4,279,100:—således ökning kronor 305,930: —

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1902.

.SBImfli' »-‘l l/v?

Tredje hufvudtiteln,

innefattande anslagen till utrikesdepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnas i nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisade 652,050 kronor, vill Kongl. Maj:t i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda statsrådsprotokoll öfver utrikesdepartementsärenden den 11 innevarande månad,*) föreslå, att nedannämnda ordinarie anslag må af Riksdagen anvisas att utgå emot nu gällande redovisningsskyldighet samt med samma rätt till deras användande och under enahanda vilkor som hittills, nemligen:

Kabinettskassans utgifter:

[1.] departementschefen, ministern för

utrikes ärendena,.................. kronor

[2.] utrikesdepartementet.......................... »

[3.] ministerstaten...................................... »

[4.] militärattachéer................................... »

[5.] skrifmaterialier, expenser och extra utgifter.......................... *

Konsulskassans utgifter:

[6.] utrikesdepartementet...... kronor 9,290: —

[7.J konsulsstaten.................. » 243,590: —

[8.] skrifmaterialier, expenser

och extra utgifter....................— »_18,300: 271,180: —

eller efter afdrag af hvad som häraf beräknas kunna bestridas af inflytande konsulat- och expeditions-

afgifter...................................................................... 111,180: 160,000: —

summa kronor 656,200: —

Utgifter, som bestridas af svenska statsverket allena:

[9.] svenska kyrkan i Paris........................................... *_2,950:

tillsammans kronor 659,150: —

24,000: —

32,365: —

357,705: —

8,470: —

73,660: — 496,200: —

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Tredje hufvudtiteln”.

12 Kongl. Maj-.ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1902.

Extra anslag.

Under åberopande af hvad i ofvannämnda statsrådsprotokoll öfver utrikesdepartementsärenden för den 11 innevarande månad finnes antecknadt, vill Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen att under denna hufvudtitel å extra stat för år 1903 bevilja:

[10.] till fortsatt utgifvande af »Sveriges traktater»..... kronor [11.] till bestridande af Sveriges andel i kostnaderna under innevarande år för den internationella skiljedomstolens byrå i Haag..................................................................... >„

[12.] till beredande af dyrtidstillägg för innevarande år åt tjensteman och betjente i utrikesdepartementets afdelning

af Kongl. Maj:ts kansli, såsom förslagsanslag,...................... »

[13.] såsom bidrag till den internationella fredsbyrån

i Bern..................................................................................... »

Dessutom föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen att medgifva :

[14.] att af Sveriges andel i konsulskassans besparingar må för innevarande år äfvensom för år 1903 få användas 8,000 kronor till konsulsstipendier samt 3,000 kronor till bestridande, i mån af behof, af stipendiats resekostnader, eller tillsammans 11,000 kronor för hvartdera året.

4,500: — 2,500: —

4,200: — 750: —

tillsammans kronor 11,950: —

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i riksstaten för år 1902 upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller på följande sätt:

1902. 1903.

ordinarie anslag 652,050: — 659,150: — således ökning kronor 7,100: —

extra» 19,650:— 11,950:— » minskning » 7,700: —

summa kronor 671,700:— 671,100:— således minskning kronor 600^-

. n:o 1, om statsverket 1902:

13 Kongl. Maj:ts nåd. prof

Fjerde hufvudtiteln,

innefattande anslagen till landtförsvarsdepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i 1902 års riksstat till årliga och ständiga utgifter anvisadt:

kontant...............................................................—............

indelning och dermed jemförlig anvisning, pa förslag:

ersättningar......................................

kronor 33,081,694:

693,400: —

tillsammans kronor 33,775,094: —

vill Kongl. Maj:t i enlighet med de beslut, som innefattas i bilagda statsrådsprotokoll öfver landtförsvarsärenden den 11 innevarande januari, ) töresa Riksdagen beträffande

Arméförvaltningen:

[1.] att Riksdagen, vid bifall till hvad här nedan under [5.] föreslås i fråga om regements- och bataljonsläkarnes aflöningsförmåner, måtte, med godkännande af det vid statsrådsprotokollet bilagda förslag till stat för arméförvaltningen, öka förevarande anslag, nu

156,811 kronor, med......................................................... kronor 1’9,30: ”

till 158,741 kronor;

Generalitetsstaten:

[2.] att Riksdagen, vid bifall till hvad under [5.] föreslås i fråga om lönereglering för armén, måtte, med godkännande af det vid statsrådsprotokollet fogade förslag till stat för generalitetsstaten, höja förevarande

anslag, nu 149,560 kronor, med..................................... * 6,898:

till 156,458 kronor; ____-

, Transport kronor 8,828: —

*) Se bil. till staUrerkspropogitioneu: ”Fjerde taufrudtiteln”.

14 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1902.

Transport kronor

Generalstaben:

[3.] att Riksdagen måtte dels medgifva, det å generalstabens stat uppföras följande nya beställningar, nemligen en majorsbeställning, en kaptensbeställning af 1 klassen och en löjtnantsbeställning af 1 klassen,

dels ock, vid bifall härtill och till hvad nedan under L5.J föreslås i fråga om lönereglering för arméns officerare med vederlikar — med godkännande af det vid statsrådsprotokollet fogade förslag till stat för generalstaben — öka förevarande anslag, nu 268,635

kronor, med.......................................... ’ ?

till 320,505 kronor;

Kommendantsstaten:

[4.] att, med godkännande af det vid statsrådsprotokollet fogade förslag till stat för kommendantsstaten, öka detta anslag, nu 14,660 kronor, med........ »

till 14,860 kronor;

Aflöning och rekrytering m. m.:

[5.] att, med godkännande af de statsrådsprotokollet bilagda stater för infanteriet, kavalleriet, artilleriet, artilleriets tygstater, fortifikationen och trängen, höja anslaget till aflöning och rekrytering m. m nu

11,637,947 kronor, med................... ........*............’ „

till 14,214,708 kronor;

Intendentnrkåren:

[6.] att dels medgifva, det från och med år 1903 vid intendenturkåren inrättas en ny fältintendentsbeställning af 2 graden, tre nya intendentsbeställningar af 1 klassen, två nya underintendents- och fyra nya förvaltarebeställningar,

Transport kronor

8,828: —

51,870: —

200: —

2,576,761: —

2,637,659: —

15 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1902.

Transport kronor

dels ock, — vid bifall härtill och till hvad under [5.] föreslås beträffande lönereglering för armén — med godkännande af det vid statsrådsprotokollet fogade förslag till stat för intendenturkåren, öka detta anslag,

nu 449,749 kronor, med.....................-.........................

till 554,847 kronor;

Ökad aflöning för de till tjensteåldern äldste bataljons-

läkarne:

[7.] att, vid bifall till hvad under [5.] föreslagits i fråga om lönereglering för armén, öka detta anslag,

nu 51,865 kronor, med......................-.............................-

till 69,810 kronor;

Inqvarteringskostnader:

[8.] att höja anslaget till inqvarteringskostnader,

nu 428,742 kronor, med...................................................

till 1,161,880 kronor;

Ålderstillägg:

[9.] att öka anslaget till ålderstillägg, nu 32,600

kronor, med........................................................................

till 34,500 kronor;

Ersättning åt vissa löntagare i följd af arméns omorganisation :

[10.] att aflöningsförmåner till två regementsstallmästare och till en vid Gotlands trupper anstäld vaktmästare måtte från och med år 1903 få utgå från förslagsanslaget till ersättning åt vissa löntagare i följd af arméns omorganisation, och att vid bifall härtill detta anslag, nu 38,431 kronor, måtte minska,s med

1,492 kronor till 36,939 kronor; samt att aflöning till____

Transport kronor

2,637,659: —

105,098: —

17,945: —

733,138: —

1,900: —

3,495,740: —

16 Kongl. Maj-.ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1902.

Transport kronor

nämnda vaktmästare må jemväl för år 1902 utgå från samma anslag;

Remontering och skoning m. in.:

[11.] att öka förevarande anslag, nu 740,428

kronor, med............................................... »

till 751,328 kronor;

Lega för hästar till artillleriets, ingeniörtruppernas och trängens exercis:

[12.] att minska förevarande anslag, nu 692,229 kronor, med 48,372 kronor till 643,857 kronor;

Krigshögskolor:

[13.] att, vid bifall till hvad under [5.] föreslagits, medgifva, att Kongl. Maj:t må på det sätt ändra gällande stat för krigshögskolan, att för skolans chef uppföres:

lön .............. —............................... kronor 4,500: —

dagaflöning ä 5 kronor.................... » 1,825: —

lönetillägg för 2 tjenstehästar ä

400 kronor............................................ » 800:_

furageersättning å 1 krona om dagen för hvarje häst .......................... » 730: —

samt att med anledning deraf öka anslaget till

krigshögskolor, nu 67,860 kronor, med ..±................... »

till 68,725 kronor;

Ridskolan:

[14.] att dels bemyndiga Kong]. Maj:t att så ändra staten för ridskolan, att för nämnda skolas chef uppföres ett arfvode, motsvarande majors aflöningsförmåner, och dels, vid bifall härtill, öka detta anslag, nu 37,500

kronor, med.................................................................... »

till 44,455 kronor;

Transport kronor

3,495,740: —

10,900: —

865: —

6,955: —

3,514,460: —

17 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1902.

Transport kronor

Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet:

[15.] att öka anslaget till skjutskolan för infanteriet och kavalleriet, nu 41,700 kronor, med ................

till 60,000 kronor;

Krigsskolan:

[16.] att, vid bifall till hvad under [5.] föreslagits i fråga om lönereglering för armén, bemyndiga Kongl.

Maj:t att så ändra staten för krigsskolan, att för chefen uppföres dagaflöning med 5 kronor om dagen och för läkaren enahanda aflöningsförmåner, som bataljonsläkarne vid armén åtnjuta, samt med anledning deraf öka anslaget till krigsskolan, nu 87,500

kronor, med........................................................................

till 88,350 kronor;

Militärläkares undervisning:

[17.] att öka anslaget till militärläkares undervisning, nu 6,350 kronor, med—.................................

till 11,750 kronor;

Garnisonssjukhusen i Stockholm och å Karlsborg:

[18.] att dels bemyndiga Kongl. Maj:t. att så ändra staten för allmänna garnisonssjukhuset i Stockholm, att underläkarnes arfvoden komma att utgå med 3 kronor per dag; att de till personal vid Svea trängkår å staten uppförda aflöningsbelopp äfvensom utgiften för kosthåll till två underbefäl af manskapsklassen från staten uteslutas; att derå uppföres aflöning till tvättförestånderskan med 720 kronor, till två tvättprnor med tillsammans 1,008 kronor och till två gårdsdrängar med högst 800 kronor till hvardera äfvensom till ett maskinistbiträde med 600 kronor; samt att å

Transport kronor

3,514,460: —

18,300: —

850: —

5,400: —

3,539,010: —

Bill. till Riktd. Prat. 1V02. t:a Sami. Ua Afd.

18 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1902.

Transport kronor

staten anmärkes, att hvad sona af gårdsdrängarnes arfvoden kan besparas må utgå såsom löneförbättring till annan af tjenstepersonalen vid sjukhuset;

ock> vid bifall härtill, öka detta anslag, nu

70,650 kronor, med......................................

till 73,808 kronor;

Arméns fält- och fälttjenstöfningar:

[19.] att medgifva, det uppkomna besparingar å det af 1900 års Riksdag beviljade extra anslag till försöksmobilisering måtte anvisas att utgå under åren 1902 och 1903 till förstärkande af anslaget »arméns tält- och fälttjenstöfningar»;

De värnpligtiges aflöning, inskrifning och redovisning

in. m. :

[20.]I att öka detta anslag, nu 1,464,071 kronor, med ett för utjemnande af slutsumman å de ordinarie

anslagen jemkadt belopp af .................

till 1,563,980 kronor;

Arméns vapen, ammunition och skjutöfningar samt artilleriets öfningar och materiel:

[21.] att höja anslaget till arméns vapen, ammunition och skjutöfningar samt artilleriets öfningar och

materiel, nu 1,790,000 kronor, med.........

till 1,900,000 kronor;

Arméns byggnader, mötesfält, kommendautsskapsutgifter samt fortifikationens öfningar och materiel:

[22.] att höja anslaget till arméns byggnader, mötesfält, kommendantsskapsutgifter samt fortifika-

^n“far och materiel, nu 552,600 kronor, med till 665,000 kronor;

3,539,010: —

3,158: —

99,909: —

110,000: —

112,400: —

Transport kronor 3,864,477: —

19 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1902.

Transport kronor

Arméns mathållning:

[23.] att öka anslaget till arméns mathållning, nu

3,966,143 kronor, med ..................................................

till 4,242,600 kronor;

Fur agering af arméns hästar:

[24.] att öka anslaget till furagering af arméns

hästar, nu 1,611,203 kronor, med..............................—- »

till 1,623,342 kronor;

Arméns munderingsutrustning:

[25.] att öka detta anslag, nu 2,629,427 kronor,

med.....................................................................................

till 2,801,293 kronor;

Arméns diverse intendentur- och sjukvårdsbehof:

[26.] att öka anslaget till arméns diverse intendentur- oeh sjukvårdsbehof, nu 606,000 kronor, med- » till 650,153 kronor;

Arméns kasernutredning samt ved, ljus och vatten:

[27.] att öka detta anslag, nu 775,629 kronor, med » till 831,307 kronor;

Lindring i rustnings- och roteringsbesvären:

[28.] att minska detta anslag, nu 3,750,000 kronor, med 550,000 kronor till 3,200,000 kronor;

Ersättning för störtade och skadade nummerhästar vid indelta kavalleriet:

[29.] att minska detta anslag, nu 10,000 kronor, med 5,000 kronor till 5,000 kronor; _____________________

3,864,477: —

276,457: —

12,139: —

171,866: —

44,153: —

55,678: —

Transport kronor 4,424,770:

20 Kong!. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1902.

Transport kronor 4,424,770: —

Hämmande af smittosamma sjukdomar bland indelta kavalleriets hästar:

[30.] att ur 1903 års riksstat utesluta detta anslag, nu 1,700 kronor.

Summa kronor 4,424,770: —

Beträffande öfriga under fjerde hufvudtiteln uppförda ordinarie anslag föreslår Kongl. Makt icke nåo-on förändring.

Från ofvan angifna ökning af hufvudtitelns ordinarie anslag afgå

genom minskning af anslagen till

»ersättning åt vissa löntagare i följd af arméns omorganisation»...

»lega för hästar till artilleriets, ingeniörtruppernas och trängens

exercis»............................................

»lindring i rustnings- och rote-

ringsbesvären»...............

»ersättning för störtade och skadade nummerhästar vid indelta

kavalleriet»........................................

samt genom uteslutande ur riksstaten af anslaget till »hämmande af smittosamma sjukdomar bland indelta kavalleriets hästar».............

hvadan förhöjningen utgör kronor 3,818,206: —

Lägges härtill summan af hufvudtitelns ordinarie anslag enligt nu gällande riksstat................................. > 33,775,094: _

skulle denna hufvudtitels ordinarie anslag enligt Kongl.

Maj:ts förslag uppgå till................................................kronor 37,593,300: —

kronor 1,492: —

» 48,372: —

» 550,000: —

» 5,000: —

1,700: — ,

606,564:

Kong!. Maj-.ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1902.

21 Extra anslag.

Under åberopande af hvad i statsrådsprotokollet för den 11 innevarande januari finnes antecknadt, föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen:

[31 ] att till fortsatt anskaffning af eldhandvapen å extra stat för år 1903 anvisa dels återstoden af det utaf 1900 års Riksdag

beviljade beloppet, eller 846,750 kronor, dels ytterligare 452,500 kronor, eller

tillhopa...................................................- kronor

[32.] att för fortsatt tillverkning af ammunition för eldhandvapen anvisa utaf det af 1900 års Riksdag för detta ändamål beviljade belopp till utgående å extra stat för år

1903 en summa af..........................-........ *

[33.] att af det för anskaffning af ny fältartillerimateriel beviljade belopp, 12,000,000

kronor, en sjettedel, eller........................ *

måtte för år 1903 å extra stat anvisas;

[34.] att för anställande af försök med materiel, afsedd för fälthaubitsdivisionerna och positionsartilleriet, på extra stat för år

1903 bevilja...............................................

[35.] att för fortsättande af arbetena å rikets landtbefästningar bevilja 6,506,300 kronor samt deraf å extra stat för år 1903

anvisa........................................................ *

[36.] att till uppförande af nya byggnader för armén på extra stat för åren 1903, 1904 och 1905 bevilja ett belopp af 21,000,000 kronor samt deraf för år 1903 anvisa..

[37.] att af den för anskaffning af 95,000 ammunition sgördlar med hylsor för bajonettbalja beviljade summan, 855,000 kronor, till utgående på extra stat för år 1903

anvisa återstoden, eller..........................- »

[38.] att af det för anskaffning af 65,135 meter kläde och 8,390 meter yllefoder, att an-

Transport kronor

1,299,250: —

594,000: —

2,000,000: —

100,000: —

2,135,500:

7,000,000: —

198,000: —

13,326,750:

22 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1902.

Transport kronor 13,326,750: —

[39.]

[40.]

[41.]

[42.]

[43.]

vändas såsom för truppförbanden vid mobilisering erforderligt förlag, beviljade anslag på extra stat för år 1903 anvisa » att utaf det till inköp af remonter för arméns behof beviljade belopp, 300,000 kronor,

å extra stat för år 1903 anvisa............. »

att till det frivilliga skytteväsendets befrämjande såsom extra anslag för år 1903 bevilja.................................. »

med rättighet för Kongl. Maj:t att under följande år använda hvad af anslaget kan under året besparas; att till ökade utgifter för krigshögskolan bevilja ett belopp af 13,200 kronor samt deraf på extra stat för år 1903 anvisa » att till täckande af vissa utaf statskontoret och arméförvaltningen utgifna förskott på extra stat för år 1903 anvisa ett

belopp af, i jemnadt tal,........................ »

att till beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet den 4 i denna månad angifva grunder, af dyrtidstillägg för innevarande år åt en del af den personal, som åtnjuter aflöning från fjerde hufvudtitelns medel, å extra stat för år 1903 anvisa såsom förslagsanslag ett för jemnande af hufvudtitelns slutsummma

till............................................................. ,

jemkadt belopp.

115,000: —

100,000: —

450,000: —

6,600: —

39,133: —

532,417: —

Summa kronor 14,569,900: —

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1902 års förande ^ätt^' ^ ^ ^ Kong1, MaJ:t nu är föreslagen, utfaller på

1902. 1903.

ordinarie anslag 33,775,094: - 37,593,300: - således ökning kronor 3,818,206:-

extra_____» 12,546,806:— 14,569,900:— * » » 2,023,094: —

summa kronor 46,321,900:-52,163,200:-således ökning kronor S^l^OoT^

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1902.

23 Femte hufvudtiteln,

innefattande anslagen till sjöförsvarsdepartementet,

I afseende på regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:

kontant .................... ...........-.......... - -.........-................ kronor 10,435,173: -

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter ............................... * 405: ~~

ersättningar':::::::::::::::................................... * »m* -

tillsammans kronor 10,461,982

vill Kongl. Maj:t i enlighet med de beslut, som innefattas i bilagda statsrådsprotokoll öfver sjöförsvarsärenden den 11 i denna månad,*) föreslå Riksdagen beträffande

Aflöning för flottans kårer och stater:

[1.] dels att godkänna stater för flottans officerskår, för flottans underofficerskår, för flottans sjömanskår, för flottans skeppsgossekår, för flottans mariningeniörstat, för flottans marinläkarekår, för flottans poliskår samt å dagaflöning till officerare och underofficerare vid flottan, af den lydelse bilagorna n:r 2 9

vid ofvannämnda protokoll utvisa;

dels att medgifva, att marinöfverläkare och förste marinläkare må för rätt till erhållande af ålderstillägg tillgodoräkna sig den tid, han med fullmagt innehaft tjenst såsom regementsläkare vid flottan, samt att marinläkare af l:a klassen må i samma afseende tillgodoräkna sig den tid, han med fullmagt innehaft tjenst såsom förste bataljonsläkare vid flottan;

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Femte hufvudtiteln”.

24 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1902.

dels att medgifva, att den, som, efter att hafva minst tre år varit såsom läkare eller stipendiat anstäld i flottans stam, anställes i marinläkarekåren i flottans reserv och derefter fullgör de skyldigheter, som äro eller blifva stadgade för marinläkare i flottans reserv, må, sedan han, efter att hafva tillhört marinläkarekåren i flottans stam eller reserv under sammanlagdt minst 20 år, erhållit afsked samt uppnått en ålder af 55 år, komma i åtnjutande under sin återstående lifstid af en årlig pension å 500 kronor;

dels ock att höja anslaget till aflöning för flottans kårer och stater från 2,911,979 kronor till 3,313,469 kronor, eller med............................................................... kronor

Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna:

[2.] att höja reservationsanslaget till beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna från 342,775 kronor till 369,500 kronor, eller med .........................

Naturaunderhåll åt personal vid flottan:

[3.] att höja förslagsanslaget till naturaunderhåll åt personal vid flottan från 537,286 kronor till 596,065 kronor, eller med...........................

Båtsmansindelningen:

[4.] att minska anslaget till båtsmansindelningen från 26,400 kronor till 23,760 kronor, eller med 2,640 kronor;

Flottans öfningar:

[5.] att höja reservationsanslaget till flottans öfningar från 1,000,000 kronor till 1,200,000 kronor, eller med........................

Transport kronor

401,490: —

26,725: —

58,779: —

200,000: —

686,994: —

25 Kongl. May.ts nåd. prof. n:o 1, om »tatsverket 1902.

Transport kronor

Repetitionsöfningar för reservofflcerare vid flottan:

[6.] att höja reservationsanslaget till repetitionsöfningar för reservofficerare vid flottan från 11,900 kronor till 14,900 kronor, eller med ................-...........

Sjöbeväringens vapenöfningar samt beklädnad och ersättning derför:

[7.] att höja förslagsanslaget till sjöbeväringens vapenöfningar samt beklädnad och ersättning derför från 350,000 kronor till 780,000 kronor, eller med....

Sjökrigshögskolan:

[8.] att höja reservationsanslaget till sjökrigshögskolan från 13,600 kronor till 16,100 kronor, eller med

Sjökrigsskolan:

[9.] att höja anslaget till sjökrigsskolan från 30,490 kronor till 32,340 kronor, eller med ...........................

Skeppsgosseskolan:

[10.] att, med godkännande af stat för skeppsgosseskolan af den lydelse, bilagan n:r 10 vid ofvannämnda protokoll utvisar, höja anslaget till skeppsgosseskolan från 9,380 kronor till 13,650 kronor, eller

med ...............................................................-v—--.........

kommande, vid bifall till hvad beträffande anslagen till sjökrigshögskolan, sjökrigsskolan och skeppsgosseskolan föreslagits, anslaget till undervisningsverken att i sin helhet höjas från 53,470 kronor till 62,090

kronor; ___

Transport kronor

686,994: —

3,000: —

430,000: —

2,500: —

1,850: —

4,270: —

1,128,614: —

Bih. till Riksd Prat. 1902. ha Samt. ha Afd.

26 Kongl. Maj:ts nåd. ■prof. n:o 1, om statsverket 1902.

Transport kronor

Aflöning för kustartilleriets personal:

[11.] dels att godkänna stat för kustartilleriet af den lydelse, bilagan n:r 11 vid ofvannämnda protokoll utvisar;

dels och att höja anslaget till aflöning för kustartilleriets personal från 826,209 kronor till 874,994 kronor, eller med ........................ x

Underhåll af kustartilleriets byggnader och materiel:

[12.] att höja reservationsanslaget till underhåll af kustartilleriets byggnader och materiel från 145,602 kronor till 155,602 kronor, eller med............................ »

Kustartilleribeväringens vapenöfningar samt beklädnad och ersättning derför:

[13.] att höja förslagsanslaget till kustartilleribeväringens vapenöfningar samt beklädnad och ersättning derför från 15,680 kronor till 220,000 kronor, eller med

Ersättning åt officerare och ingeniörer under anställning eller kommendering utrikes:

[14.] att i riksstaten för år 1903 uppföra anslaget till ersättning åt officerare och ingeniörer vid flottan under anställning eller kommendering utrikes under ändrad benämning »ersättning åt officerare och ingeniörer under anställning eller kommendering utrikes» samt höja anslaget från 12,000 kronor till 15,000 kronor, eller med................................................................ »

Resestipendium åt läkare vid flottan och kustartilleriet:

[15.] att i riksstaten för år 1903 uppföra till resestipendium åt läkare vid flottan och kustartilleriet ett reservationsanslag å........................................................... »

Transport kronor

1,128,614:

48,785:

10,000:

204,320:

3,000:

2,000:

1,396,719:

27 Kongl. Maj:ts nåd. prof). n:o 1, om statsverket 1902.

Transport kronor 1,396,719: —

Rese- och traktamentspenningar:

[16.] att höja förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar från 23,500 kronor till 26,150 kronor, eller med...... ..............—.............. ...................

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.:

[17.] att höja förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. m. från 97,513 kronor till 106,919 kronor, eller med................-........-......-.............................

Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna:

[18.] att det till lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna erforderliga penningeanslag må upptagas till enahanda belopp, hvartill inkomsten af titeln fyr- och båkmedel beräknats, eller 1,500,000 kronor, och följaktligen, med inberäkning af deri ingående friheter och ersättningar, 409 kronor, utföras med 1,500,409 kronor; hvarvid Kongl. Maj:t tillika förutsätter, att de å inkomsttiteln fyr- och båkmedel uppkommande öfverskott fortfarande må såsom hittills

få användas för de med anslaget afsedda ändamål;_____

Summa kronor 1,408,775:

Om härifrån afdrages den föreslagna minskningen

af anslaget till båtsmansindelningen................................

blifver den föreslagna höjningen på det hela å de ordinarie anslagen ............................-----..............

Lägges härtill slutsumman af femte hulvudtitelns

ordinarie anslag enligt nu gällande riksstat ................

skulle femte hufvudtitelns ordinarie anslag enligt Kongl. Maj:ts förslag uppgå till...................................................

kronor

kronor

2,640:

1,406,135:

10,461,982:

11,868,117:

28 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1902.

Extra anslag.

Under åberopande af hvad i statsrådsprotokollet den januari finnes antecknadt, föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen:

[19.] att till nyanskaffning af krigsfartygsmateriel bevilja på extra stat för år 1903 ett anslag af.... .... kronor

[20.] att af det anslag å 660,000 kronor, som af 1900 års Riksdag beviljades till ändring af 2:a kl. pansarbåtarna Thordön och Tirfing, anvisa på extra

stat för år 1903 återstående........................................ »

Vidare föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen att på extra stat för år 1903 bevilja till

[21.] bestyckning och armnunitionsutredning för

5 minförsvaret tillhörande ångslupar........................ »

[22.] skjutförsök och inskjutning af kanoner......... »

[23.] anskaffning af kanoner i reserv................ »

[24.] ersättande af äldre torpeder och anskaffande

af reservtorpeder.................. >}

[25.] försöksskjutningar med torpeder..................... »

Ytterligare föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen:

[26.j att till anskaffning af karbiner bevilja ett anslag af 144,000 kronor och deraf på extra stat för år 1903 anvisa.................................... »

[27.] att för uppförande i Carlskrona af ett exercisoch gymnastikhus för skeppsgossar bevilja på extra

stat för år 1903jBett anslag af........................... »

[28.] att för ^anskaffande af ett nytt öfningsfartyg för skeppsgossar [ bevilja ett anslag af 210,000 kronor

och deraf på extra stat för år 1903 anvisa................. »

[29.] att till anskaffande af beklädnad åt sjöbeväringen bevilja på extra stat för år 1903 ett anslag af » [30.] att för anskaffande af transportmedel för flottans varf bevilja på extra stat för år 1903 ett an-

slaglaf...............-...............-................................................ »

[31.] att till materiel för tillfälliga sprängningsoch kontramineringsarbeten bevilja på extra stat för år 1903 ett anslag af.............................. »

Transport kronor

11 innevarande 5,094,150: —

280,000: —

45,000: — 25,000: — 105,000: —

60,000: — ,8,000: —

72,000: —

174,000: —

105,000: — 86,800: —

78,500: —

___40,000: —

6,173,450: —

29 Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1902.

Transport kronor 6,173,450:

[32.] att för kustsignalväsendet bevilja ett anslag å 300,000 kronor och deraf på extra stat för år 1903

anvisa .....................................-...................- -

[33.] att för uppförande af ny artilleriinventarie-

kammare i Carlskrona bevilja ett anslag af 225,000 kronor och deraf anvisa på extra stat för år 1903.—.

[34.] att för påbörjande af en mobiliseringskaj å flottans varf i Carlskrona bevilja på extra stat för år

1903 ett anslag af............................—;.......; ' , ;

[35.] att för tillfällig förstärkning af arbetskrafterna i marinförvaltningen och vid flottans civilstat bevilja på extra stat för år 1903 ett anslag af..— [36.] att till löneförbättring åt lärarne vid sjökrigsskolan bevilja på extra stat för år 1903 ett an

ajtinr *^1p _________________________... —.....---------------

[37.] att för fortsättande af arbetena å rikets kustbefästningar bevilja ett anslag af 1,696,400 kronor samt deraf på extra stat för år 1903 anvisa........

[38.] dels att till nybyggnader för kustartilleriets förläggning in. m. bevilja på extra stat för år 1J03

ett anslag af.......................-......-------......----------

dels ock att medgifva, att till bestridande af kostnader för kustartilleriets förläggning å Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs fästning utöfver hvad derför beräknats i det vid statsverkspropositionen till 1901 års riksdag fogade utdrag af statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden den 11 januari samma är må användas ej mindre de å reservationsanslaget till Carlskrona artillerikår uppkomna besparingar än äfven, i mån af behof, de besparingar, som under tiden för kustartilleriets uppsättning må uppkomma å anslaget till aflöning för kustartilleriets personal;

[39.] att af det utaf 1901 års riksdag beviljade anslag å 350,000 kronor till nybyggnader in. in. för kustartilleriets inqvartering å det s. k. Nya varfvet vid Göteborg anvisa på extra stat för år 19Ö3 återstående [40.] att till ändring af i förråd befintliga minor

bevilja på extra stat för år 1903 ett anslag af............

Transport

100,000:

112,500: 191,170: 11,800: 1,860: 590,000: 588,078:

* 175,000:

» 118,825:

kronor 8,062,683:

30 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1902.

Transport kronor

[41.] att till påskyndande af sjömätningarna vid rikets kuster bevilja på extra stat för år 1903 ett anslag af...................'......... >}

[42.] att till beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet öfver finansärenden den 4 januari 1902 angifna grunder, af dyrtidstillägg för innevarande år åt en de] tjensteman och betjente i sjöförsvarsdepartementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli samt till sjöförsvarsdepartementet hörande embetsverk, kårer och stater, på extra stat för år 1903 anvisa såsom förslagsanslag ett belopp af ................................... »

[43.] att medgifva, att dyrtidstillägg i enlighet med de i statsrådsprotokollet öfver finansärenden den 4 januari 1902 beträffande dyrtidstillägg för vissa statens tjensteman och betjente angifna grunder må för innevarande år utgå till tjensteman och vaktmästare vid flottans pensionskassa.

tillsammans kronor

8,062,683: —

54,500: —

170,000: —

8,287,183:

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1902 års riksstat upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller på följande sätt: 1

8 1902. 1903.

ordinarie anslag 10,4 61,982: — 11,868,117: — således ökning kronorl,406 135:-

ex<Ta__* 10,983,043:— 8,287,183:— » minskning » 2,695,860:—

summa kronor 21,445,025: — 20,155,300:—således minskning kronorl,289,725:—

Kongl. May.ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1902.

31 Sjette hufvudtiteln,

innefattande anslagen till civildepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i nu

gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt: f , . kronor 19,314,533: —

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag: ^ ^ ^ __

ersättningar .

tillsammans kronor 19,319,100:

vill Kongl. Maj:t i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda statsrådsprotokoll öfver civilärenden den 11 innevarande månad, ) föreslå beträffande

Landsstaterna i länen:

[1.] att anslaget till landsstaterna i länen må med anledning af ändrad beräkning af ett boställes af kast-

ning höja, med ..........................................,.....; kronor 23°; ~

kommande, i händelse af bifall härtill, anslaget

till landsstaterna i länen (deraf 140,000 kronor reservationsanslag) att höjas från 2,728,045 kronor ti 2,728,275 kronor;

Tåg- och vattenbyggnadsstaten:

[2.] dels att i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens stat må, i stället för den deri uppförda aflöningen med 4,500 kronor till en andra gradens tjensteman, ledamot x styrelsen och föredragande för ärenden angående enskilda

jernvägar, uppföras'aflöning till en tredje gradensi_ tjenst*- __________________________

Transport kronor 230:

») Se bil. till statsverkspropositionen: ”Sjette liufvudtitelu”.

32 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1902.

Transport kronor

man (byråchef), ledamot i styrelsen och föredragande för nämnda ärenden, med 6,400 kronor, deraf 4,400 kronor i lön, som efter fem år kan höjas med 600 kronor, samt 2,000 kronor i tjenstgöringspenningar, dels ock att, under vilkor att det i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens stat uppförda anslaget till vikariatsersättning, arfvoden åt extra ordinarie tjensteman, rit- och skrifbiträde minskas med 3,000 kronor, eller från 17,000 kronor till 14,000 kronor, i samma stat uppföres aflöning till ytterligare en byråingeniör med 3,500 kronor, hvaraf 2,300 kronor i lön, som efter fem år kan höjas med 500 kronor och efter tio år med ytterligare 500 kronor, samt 1,200 kronor i tjenstgöringspenningar;

[3.] att reservationsanslaget till vägundersökningar må från och med år 1903 höjas från 35,000 kronor till 40,000 kronor, eller med 5^000 kronor;

kommande, i händelse af bifall härtill samt till hvad i föregående punkt föreslagits, anslagstiteln vägoch vattenbyggnadsstaten med följande ändrade lydelse:

»väg- och vattenbyggnadsstaten (deraf två särskilda reservationsanslag, ett å 35,000 kronor till expenser för allmänna arbeten och ett å 40,000 kronor till vägundersökningar)» att höjas från 154,500 kronor till 161,900 kronor, eller med........................................... »

Postverket:

[3.] att Riksdagen må

dels, med godkännande af de i statsrådsprotokollet intagna förslagen till utgiftsstater för postverket att tillämpas under år 1903 och till aflöningsreglemente för tjensteman och betjente vid postverket, för år 1903 bestämma postverkets anslag, förslagsvis beräknadt, till 13,007,000 kronor, att utgå direkt af postmedlen, hvarigenom anslaget till postverket skulle ökas med ........ »

dels och medgifva, att under år 1903 må af postmedlen användas så stort belopp, som utöfver till-

Transport kronor

230: —

7,400: —

987,000: —

994,630: —

Kong]. Maj:ts nåd. prof. n:o 1, om statsverket 1902.

Transport kronor

gängliga kontrollörslöner och fyra i mån af behof innehållna postexpeditörslöner erfordras för att med löner enligt äldre stat förse de under nämnda år å äldre stat qvarstående kontrollörer;

Telegrafverket:

[5.] att Riksdagen må

dels, med godkännande af de i statsrådsprotokollet intagna förslagen till utgiftsstater för telegrafverket att tillämpas under år 1903 och till aflöningsreglemente för tjensteman och betjente vid telegrafverket, för år 1903 bestämma telegrafverkets anslag, förslagsvis beråknadt, till 6,330,000 kronor, att utgå direkt af telegrafmedlen, hvarigenom anslaget till telegrafverket skulle ökas med ....................................................

dels ock medgifva, att af telegrafmedlen må användas så stort belopp, som utöfver en kommissarielön af 3:e klassen erfordras för att åt telegrafkommissarien i Umeå, derest han icke inträder å ny stat, bereda l:a klass kommissarielön enligt äldre stat;

Medicinalstyrelsen med dithörande stater:

[6.] att Riksdagen må medgifva, att, för beredande af ökning i tjenstgöringspenningarne för förste provinsialläkarne i Jemtlands, Vesterbottens och Norrbottens län från 1,000 kronor till

1,500 kronor om året för hvar, ordinarie anslaget till medicinalstyrelsen med dithörande stater (deraf 1,500

kronor reservationsanslag) må höjas med ....................

eller från 499,100 kronor till 500,600 kronor.

Hospitals underhåll:

[7.] att Riksdagen må medgifva, att i afiöningsstaten för Kristinehamns hospital må åt en underläkare upptagas ett kontant aflöningsbelopp

Transport kronor

Bih. till liikad. .Prof. 1002. l:a Sami l:a A/d.

994,630: -

4,720,000:

1,500:

5,716,130:

34 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1902.

Transport kronor 5,716,130: —

af 2,000 kronor, hvaraf två tredjedelar skola utgöra lön och en tredjedel tjenstgöringspenningar, samt såsom naturaförmåner bostad med möbler och sängkläder, lyse, bränsle, tvätt och kost lika med allmänna afdelningen äfvensom såsom kostförbättringspenning-ar 200 kronor;

att,, under förutsättning att sysslomansbefattningarna vid Upsala hospital och asyl förblifva förenade, den i aflöningsstaten för hospitalet för sysslomannen upptagna aflöning, 3,200 kronor, höjes med 1,300 kronor till 4,500 kronor, hvaraf två tredjedelar utgöra lön och en tredjedel tjenstgöringspenningar;

att under den årliga semester af en månad, som de vid hospital och asyler för sinnessjuke anstälde syssloman ega åtnjuta, arfvode till vikarien får utgå till. belopp, motsvarande tjensteinnehafvarnes tjenstgöringspenningar under tiden för semestern;

att, på det Kongl. Maj:t må komma i tillfälle att lemna arfvoden åt en bokhållare vid Kristinehamns hospital och åt ytterligare en bokhållare vid Upsala hospital och asyl samt bereda höjning i nu utgående arfvoden åt en bokhållare vid hvardera af sinnessjukvårdsanstalterna i Vadstena och Lund äfvensom åt predikanten och sekreteraren vid anstalten i Upsala, det belopp af högst 21,300 kronor, som af Riksdagen beviljats till arfvoden åt tjensteman, hvilka ej äro i hospitalens och asylernas lönestater upptagna, höjes med 3,000 kronor till högst 24,300 kronor;

att naturaförmåner för predikant, som är vid hospital eller asyl boende, äfvensom för bokhållarne vid dessa anstalter få utgöras af bostad med möbler och sängkläder, lyse, bränsle, tvätt och kost efter första klassens utspisning eller, der sådan kost icke förekommer, kost lika med allmänna afdelningen samt såsom kostförbättringspenningar 200 kronor; samt

att samtliga de sålunda föreslagna nya eller höjda aflöningsförmåner samt vikariatsersättningar skola utgå af förslagsanslaget till hospitals underhåll.

Transport kronor 5,716,130: —

35 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1902.

Transport kronor 5,716,130:

Statens järnvägstrafik:

[8.1 att Riksdagen må medgifva: att i staten öfver fasta arfvoden för personal vid statens jernvägar må uppföras arfvoden till följande nya tjensteman vid distrikten, nemligen en trafik-

inspektör, en maskiningeniör och en byraassistent

1 samt att bland tilläggsarfvoden till fasta arfvoden, må upptagas ett tilläggsarfvode efter 500 kronor för år för ytterligare en maskiningeniör;

[9.1 att Riksdagen må medgifva: att, derest t, f. öfverdirektören och chefen töi trafikafdelningen inom jernvägsstyrelsen, distriktschefen Axel Rudolf Corin varder i nåder konstituerad till öfverdirektör och chef för samma afdelning, till Corin må från och med den dag, han varder konstituerad, af iernvägstrafikmedlen utanordnas ett personligt lönetillägg af 2,100 kronor för år räknadt, hvi ket belopp dock i den mån Corin intjenar ålderstillägg såsom öfverdirektör, eller för den händelse genom reglering ■af öfverdirektörens för trafikafdelningen i aflönmgs reglementet nu uppförda aflöning ökning i aflömngsförmånerna för denne kan komma att inträda skall minskas med belopp, motsvarande alderstillägget eller

ökningen;

Skrifmaterialier och expenser, ved m. in.:

[10.1 att detta anslag ökas med ............................

eller från 185,572 kronor till 185,657 kronor;

Arbetareförsäkringen:

[11.1 att Riksdagen må medgifva, att Kongl. Maj:t må e"a för år 1903 använda de till underlättande af åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring och sju kassors bildande afsätta belopp, i mån af behof^Jels

85:

Transport kronor 5,716,215

36 Kongl. Maj:tt nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1902.

Transport kronor 5,716,215: — till förvaltningsbidrag åt sjukkassor, under enahanda vilkor, som i Riksdagens skrifvelse den 29 maj 1901 (mr 101) äro angifna, dels ock till utarbetande och offentliggörande genom försäkringsinspektörens försorgal årsredogörelse för sjukkasseväsendet i riket.

Summa ökning kronor 5,716,215:^

Lägges till förestående ökning de ordinarie slagens nuvarande slutsumma....

an-

19,319,100:

komma sjette hufvudtitelns ordinarie anslag att uppgå till 1^0725^)35^157^

Extra anslag.

Kong!. Maj:t föreslår vidare, med åberopande af ofvannämnda protokoll öfver civilärenden för den 11 innevarande januari, att under denna hufvud titel må å extra stat för år 1903 beviljas till:

• [12.] handhafvande af kontroll å försäkrin°-s-

anstalterna ............................................. kronor 4 500-

f°rtsatt utgifvande af »polisunderrättelser» » 17’000- _

L14.J aflöning m. m. åt särskild polisstyrka på ’ '

landet...........-..........................................., 95 000: —

under medgifvande tillika, att reservationer å detta anslag jemväl må användas för det i nästföljande punkt omförmälda ändamål, när sådant finnes behöfligt.,

n f n £>r^re brotts upptäckande in. in................. » 25 000-

L16.J ersättning för juridiskt biträde åt de svenska lapparne i Norge samt till lappfogdar och lappförmän äfvensom ordningsmän

inom lappbyarne................................... , 17 _

[17.] uppehållande under år 1903 af en kronofogdetjenst och en häradsskrifvaretjenst

Transport kronor 159,000: —

37 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1902.

Transport kronor

i Vesternorrlands län samt en länsmans-

tjenst i Norrbottens län.,......................... »

att utgå i den mån sådant kan varda erforderligt,

[18.] undersökningar af mindre hamnar och farleder m. m.................................................. *

Kongl. Maj:t föreslår vidare Riksdagen:

[19.] att af det utaf 1899 års Riksdag, för anläggning af vissa telefonledningar, beviljade anslag å 2,994,000 kronor må på extra stat för år 1903 anvisas återstående » Ytterligare föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen, att under ifrågavarande hufvudtitel må å extra stat för är 1903 beviljas till:

[20.] arfvode för granskning af hospitalens räkenskaper................................................ »

[21.] underhåll af Jerfsö sjukhus för spetelske » [22.] uppförande å Restad i Elfsborgs län af eu asyl för sinnessjuke m. in. af förut dertill beviljadt anslag å 2,585,000 kronor » [23.] uppförande på Kristinehamns hospitals område af en så kallad kolonibyggnad........ *

[24.] byggnadsarbeten vid Hernösands hospital »

[25.] utvidgning af Vexiö hospital....................... »

[26.] ombyggnader in. in. vid karantänsinrätt-

ningen på Känsö................_......................

[27.] uppförande af ny bostad för karantäns-

drängarne vid nämnda inrättning............ »

[28.] ersättning för åtskilliga af statskontoret

förskottsvis bestridda utgifter.................... »

Vidare föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen:

[29.] att för år 1903 anvisa å riksstatens sjette hufvudtitel, till utförande af nya byggnader och anläggningar vid statens jernvägstratik, med rätt för Kongl. Maj:t att låta utaf detta belopp förskottsvis under innevarande år af tillgängliga medel utanordna 407,800 kronor,............................ »

159,000: —

8,400: —

10,000: —

200,000: —

1,200: — 18,000; —

675,000: —

38,500: — 288,000: — 463,500: —

50,570: —

20,000: —

66,915: —

1,050,000: —

Transport kronor 3,049,085: —

38 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1902.

Transport kronor

[30.] att för år 1903 anvisa å riksstatens sjette hufvudtitel, för utläggning af ytterligare ett jern vägsspår mellan Eslöfs och Hessleholms jern vägsstationer, med rätt för Kongl. Maj:t att låta utaf detta belopp förskottsvis under innevarande år af tillgängliga medel utanordna 250,000 kronor, » [31.] att för år 1903 anvisa å riksstatens sjette hufvudtitel, till förstärkning genom rälsutbyte af öfverbyggnaden å bandelen Svartön—Malmberget, med rätt för Kongl.

Maj:t att låta förskottsvis under innevarande år af tillgängliga medel utanordna detta belopp,................................... »

[32.] att för år 1903, till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens redan trafikeradejernvägar, bevilja ett. anslag af 5,000,000 kronor samt deraf anvisa å riksstaten utom hufvudt.itlarne 3,500,000 kronor; *)

[33.] att, till fortsättning af statsbanan från Göteborg till Skee, för år 1903 anvisa 4,000,000 kronor. **)

Ytterligare föreslår Kongl. Maj:t, att under ifrågavarande hufvudtitel må å extra stat för år 1903 beviljas till:

[34.] bidrag för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller

eljest mindre göda vägar......................... »

[35.] understödjande af brobyggnader och, företrädesvis mindre, hamnbyggnader samt

upprensning af åar och farleder............. »

hvarjemte Kongl. Maj:t föreslår, att i afseende å de två sistnämnda anslagen må gälla de vilkor och bestämmelser, som i statsrådsprotokollet omförmälas.

Transport kronor

*) Se vidare bär nedan pag. 83 och 88.

**) Se vidare här nedan pag. 88.

3,049,085: —

500,000: —

472,500: —

1,000,000: — 300,000: —

5,321,585: —

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1902. 39

Transport kronor 5,321,585: -

Vidare anmärkes här:

[36.] att, enligt 1901 års Riksdags beslut, blifvit för år 1903 beviljade till understödjande medelst lån af enskilda jern vägsanläggningar 1,500,000 kronor.

Ytterligare föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen: *

[37.] att, till beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet öfver finansärenden den 4 i denna månad angifna grunder, af dyrtidstillägg för innevarande år åt en del tjensteman och betjente i civildepartementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli samt till civildepartementet hörande embetsverk och kårer, å extra stat för år 1903 anvisa såsom förslagsanslag ett belopp af.....................................

1,200,000: —

Summa kronor 6,521,585: —

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1902 års riksstat upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller på följande sätt:

1902.

ordinarie anslag 19,319,100 extra anslag 7,396,000

summa kronor 26,715,100

1903.

— 25,035,315:—således ökning kronor 5,716,215

— 6,521,585:— > minskning » 874,415

— 31,556,900:— således ökning kronor 4,841,800

40 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1902.

Sjunde hufvudtiteln,

innefattande anslagen till finansdepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvud titel, under hvilken finnes i nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:

kontant ................................... ........................................... kronor 7,299,791: —

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter ......................................................................... >__30: —

tillsammans kronor 7,299,821: —

vill Kongl. Maj:t i enlighet med de beslut, som innefattas i bilagda statsrådsprotokoll öfver finansärenden för den 11 innevarande månad,*) föreslå beträffande

Statskontoret:

[1.] att Riksdagen må

dels höja det i statskontorets stat uppförda anslag till vikariat, renskrifning, flitpenningar och tillfälliga

biträden med ..................................................................... kronor 4,700: —

eller från 21,200 kronor till 25,900 kronor;

hvarigenom således anslaget till statskontoret skulle i sin helhet ökas från 107,300 kronor till 112,000 kronor,

dels ock medgifva, att för innevarande år ett mot berörda höjning af anslaget svarande belopp af 4,700 kronor må af statskontoret med under händer varande medel förskjutas för att sedan hos Riksdagen anmälas till ersättande;

Transport kronor 4,700: —

*) Se bil. till statsverkspropositionen'. ”Sjunde hufvudtiteln”.

41 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1902.

Transport kronor

Tullverket:

[2.] att Riksdagen, med godkännande af de enligt förut omförmälda protokoll öfver finansärenden tillstyrkta ändringar i tullverkets stater, må för år 1903 bestämma anslaget för tullverket till ett mot staternas slutsumma svarande belopp af 2,982,000 kronor, att såsom förslagsanslag utgå direkt af tullmedlen;

Kommerskollegium:

[3.] att Riksdagen må medgifva, att i deri för kommerskollegium gällande staten uppföras aflöningai för ytterligare en byråchef, en förste aktuarie och eu vaktmästare med samma aflöningsförmåner, som gälla för de i den faststälda staten med enahanda benämningar redan upptagna tjensteman och betjente; att dessutom i staten uppföres »till dels arfvoden åt specialagenter och fasta korrespondenter samt ersättning för åstadkommande af särskilda primär uppgifter, dels ock o-odtgörelse för särskildt tillkallade komiterade och sakkunnige» ett anslag af 13,000 kronor, och att å detta anslag under något år möjligen uppkommande öfverskott må reserveras och ett annat år användas för det med anslaget afsedda ändamål; samt att anslaget »till juridiskt biträde, amanuenser och andra extra biträden, grufkartekontoret, vikariatsersättningar, len skrifning in. in.» höjes med 8,800 kronor, eller till

37,150 kronor; „ . ,

hvarigenom anslagstiteln »kommerskollegium» komme

att höjas med ................................................'"""'V..........

eller sålunda från 78,450 kronor till 111,950 kronor;

Statistiska centralbyrån:

[4.] att Riksdagen må höja det under anslagstiteln

statistiska centralbyrån uppförda ordinarie reservations--

Transport kronor

4,700:

33,500:

38,200:

Bill. till Riktd. Prat. 1902. ha Sami. ha Afd.

42 Kongl. Maj:ts nåd. prof. n:o 1, om statsverket 1902.

Transport kronor

anslaget: »till arfvoden åt tillfälliga biträden samt till

vikanatsersättningar» med ........ »

eller från 17,500 kronor till 20,000 kronor;........

hvarigenom hela anslagstiteln statistiska centralbyrån komme att höjas från 67,100 kronor till 69,600 kronor;

Patent- och registreringsverket:

[5.] att Riksdagen, med godkännande af det enligt statsrådsprotokollet för den 11 innevarande januari tillstyrkta förslag till utgiftsstat för patent- och registreringsverket för år 1903, må medgifva,

att afgifterna för patent samt för registrering af varumärken äfvensom af mönster och modeller må användas till bestridande af de utgifter, hvilka i enlighet med. deri godkända utgiftsstaten för patent- och registreringsverket betingas af tillämpning under år 1903 af förordningen angående patent, lagen om skydd för varumärken samt lagen om skydd för vissa mönster och modeller, samt

att afgifterna för registrering af aktiebolag och föreningar för ekonomisk verksamhet och för andra uppgifter till aktiebolags- och föreningsregistren äfvensom för anmälande!! till handelsregistren må användas till bestridande af de utgifter, hvilka antingen i enlighet med nyssberörda utgiftsstat betingas af tillämpning under år 1903 af lagen om aktiebolag, lagen om aktiebolag, som drifva försäkringsrörelse, och lagen om registrering af bankaktiebolag, eller ock af Kongl. Maj:t finnas betingade af tillämpning under år 1903 af lagen om registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet, lagen om handelsregister, firma och prokura tillika med lagen om ändring i vissa delar af sistnämnda lag samt lagen om handelsbolag och enkla bolag;

38,200: • 2,500: -

Transport kronor

40,700: —

43 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1902.

Transport kronor

Befrämjande i allmänhet af slöjderna:

[6, 7, 8] att Riksdagen må

dels, jemte förklarande att det under anslagstiteln »befrämjande i allmänhet af slöjderna» uppförda anslag till understöd åt sådana arbetare i de särskilda nänngsyrkena, hvilka önska att i främmande länder förvärfva sig ökade insigter och konstfärdighet, må användas för beredande af reseunderstöd äfven åt personer som sjelfständigt idka näringsyrke, men dock personligen deltaga i arbetets utförande, höja berörda anslag med 10,000 kronor, eller från 25,000 kronor till 35,000 kronor;

dels höja det under samma anslagstitel nu anvisade anslag till reseunderstöd åt teoretiskt och praktiskt bildade tekniker, hvilka icke egna sig åt bergshandteringen, med 10,000 kronor, eller från 10,000

kronor till 20,000 kronor;

dels ock under nu ifrågavarande anslagstitel till understöd åt sådana idkare af handtverk och annan mindre industri, hvilka bedrifva sin verksamhet i den omfattning, att de i allmänhet icke sjelfva deltaga i yrkesarbetet, och som önska att genom inhemtande i främmande länder af nya arbetsmetoder med mera förvärfva ytterligare insigter och erfarenhet, uppföra ett särskildt anslag af 5,000 kronor;

hvarigenom anslaget till befrämjande i allmänhet

af slöjderna komme att ökas med ................................

eller från 48,500 kronor till 73,500 kronor;

Rese- och traktamentspenningar:

[9.] att Riksdagen må höja det å sjunde hufvudtiteln uppförda förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar med .............-........................................

eller från 18,769 kronor till 32,353 kronor.

40,700:

25,000:

13,584:

Transport kronor

79,284:

44 Kong!. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1902.

Transport kronor

Beträffande öfriga under sjunde hufvudtiteln upptörda ordinarie anslag föreslår Kong], Maj:t icke någon rörändring.

Summa kronor

Lägges till den föreslagna förhöjningen summan åt hufvudtitelns ordinarie anslag enligt nu gällande

llKSStät .........

skulle, enligt Kong]. Maj:ts förslag, slutsumm^äf sjunde hufvudtitelns ordinarie anslag blifva................. kronor

79,284: —

79,284: —

7,299,821: — 7,379,105: —

Extra anslag.

Kongl. Maj:t föreslår vidare, med åberopande af ofvannämnda protokoll öfver finansärenden för den 11 innevarande januari, att under denna hufvud titel må å extra stat för år 1903 beviljas till: hiitiud-

[10.] arfvode för en byråassistent å finansdepartementets bankbvrå i

ri -i , ......;..................................................- kronor

Lii.J ordnande och registrerande af vissa händig™ 5 kammararkivet af förut beviljadt anslag å 20,000 kronor.............

r!o’n ****** ^Ör ^ statskontoret gjorda förskott »

L13.J förstärkning af arbetskrafterna vid tullverket

L14.J underhåll och reparationer af publika bve-°-nader....................

[15.] uppförande af en tillbyggnad vid länsresidenset i Visby.......................

[16.] bidrag till upprätthållande af vä Skolan' i Boras och till aflönande af en andre lärare vid samma

SKOJ3)________________

m understöd åt Göteborgs handelsinstitut och grosshandelssocietetens i Stockholm handelsskola, Frans Schartaus praktiska handelsinstitut,........ »

4,500: —

5,000

107,081

217,600

50,000:

54,000:

4,800: —

»___28,000;

Transport kronor 470,981:

Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1902.

45 Transport kronor 470,981: —

[18.] befrämjande af afsättning i främmande länder

af alster af svensk industri och svenska näringar........

[19.] han delsstipendier...............................................

[20.] bergsskolorna i Filipstad och Falun...............-

[21.] anställande under år 1903 af en extra gruf-

ingeniör inom norra bergmästaredistriktet ...................

[22.] anordnande af fabriksinspektion ....................

[23.] ersättning till sjömanshusen............................

Ytterligare föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen :

[24.] att, i afbidan på omreglering af konsulatafgifterna, för att till svenska fartygsrederier må kunna enligt de närmare bestämmelser, Kongl. Maj:t kan finna godt meddela, återbetalas fyra femtedelar af hvad under år 1903 kan komma att utgifvas såsom konsulatafgifter för rederierna tillhöriga fartyg, på extra stat

för samma år anvisa ett förslagsanslag å ...................-

Kongl. Maj:t föreslår Riksdagen vidare att på extra stat för år 1003 bevilja till

[25.] brandförsäkring af operabyggnaden i Stockholm .........................................-.....-..............................

Vidare föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen:

[26.] att för uppförande af ny byggnad för Kongl.

Maj:ts kansli och utförande af vissa i samband dermed stående byggnadsföretag bevilja ett extra anslag åt 2,000,000 kronor, att utgå under åtta år, och deraf

för år 1903 anvisa en åttondedel, eller.........................

[27.] att till beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet den 4 i denna månad angifna grunder, af dyrtidstillägg för innevarande år åt eu del tjensteman och betjente i finansdepartementets afdelning af Kong!. Maj:ts kansli samt till finansdepartementet hörande embetsverk och kårer, å extra stat för år 1903

anvisa såsom förslagsanslag ett belopp af...................... *

Tillsammans kronor

15,000: — 20,000: — 14,000: —

1,500: — 57,000: — 30,000: —

175,000: —

18,314: —

250,000: —

200,000: —

1,251,795: —

Fn jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i riksstaten för år 1902 upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller på följande sätt:

46 Konyl. Maj ds nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1902.

1902. 1903.

ordinarie anslag 7,299,821: — 7,379,105: — således ökning kronor 79 284- —

extl-a_____*_____985,179:— 1,251,795: — » » » 266i616: —

summa kronor 8,285,000: - 8,630,900: — således ökning kronor 345^900^-

Åttonde hufvudtiteln,

innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:

kontant........ ........ ---.....-----..........-----................-......... kronor 13,205,423:

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

.......................................................... » 2,500

-----.......................-.....-..................... » 513,088

tillsammans kronor 13,721,011

nu

friheter ersättningar.

vill Kongl- Maj:t i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda statsrådsprotokoll öfver ecklesiastikärenden den 11 januari 1902,*) föreslå Riksdagen beträffande

Riks- och landsarkiven:

[1.] att dels, med godkännande af de i nyssnämnda statsrådsprotokoll föreslagna aflöningsstater för landsarkiven i Upsala och Lund jemte i protokollet omförmälda, för åtnjutande af de i staterna. upptagna aflöningsförraåner föreslagna bestämmelser, bland de ordinarie anslagen å riksstatens åttonde hufvudtitel under rubriken riks- och landsarkiven uppföra för

ett landsarkiv i Upsala ett belopp af .................... kronor 9,600: —

Transport kronor 9,600: —

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Åttonde hufvudtiteln”.

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n-.o 1, om statsverket 1902.

Transport kronor

och för ett landsarkiv i Lund likaledes ett belopp af dels ock medgifva, att de tjenstemännen vid landsarkiven i Upsala och Lund tillkommande åld erstil lägg må utgå af det under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg, samt att nyssnämnda landsarkiv må från det under samma hufvudtitel uppförda förslagsanslaget: skrifmaterialier och

expenser, ved in. in. i mån af behof och emot redovisning undfå erforderliga medel till bekostande af skrifmaterialier, inbindning, lyse och bränsle med flere expenser;

[2.] att, med förklarande att för åtnjutande åt de i staten för landsarkivet i Vadstena upptagna aflöningsförmåner skola gälla enahanda bestämmelser, som föreslagits för åtnjutande af dylika förmåner enligt staterna för landsarkiven i Upsala och Lund, på ordinarie stat för landsarkivet i Vadstena bevilja dels till aflöning åt en amanuens ....................................................

att utgå med 1,400 kronor såsom lön och 800 kronor såsom tjenstgöringspenningar, och med rätt till ålderstillägg i likhet med arkivarie^

dels ock för skötsel af värmeledningen ................

vid bifall hvartill anslaget till landsarkivet i Vadstena, nu 5,800 kronor, ökas till 8,300 kronor;

kommande, derest jemväl de föreslagna staterna för landsarkiven i Upsala och Lund vinna fastställelse, anslaget till riks- och landsarkiven, nu 45,500 kronor, att uppgå till 67,200 kronor;

Kleresistaten:

[3.] att minska det under rubriken kleresistaten å riksstatens åttonde hufvudtitel såsom anvisning i kontant upptagna belopp, 30,089 kronor, med 437 kronor 50 öre, eller, för undvikande af öretal i riksstaten, till 29,652 kronor;

9,600: — 9,600: —

2,200: —

300: —

Transport kronor

21,700: —

48 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o /, om statsverket 1202.

Transport kronor 21,700 vid bifall hvartill anslaget till kleresistaten, nu upptaget till 369,676 kronor, kominer att utgöra 369,239 kronor;

Domkapitlens expeditioner:

[4.] att dels, med godkännande af den i förenämnda statsrådsprotokoll föreslagna afiöningsstat för tjenstemännen vid de ecklesiastika konsistorierna med dervid gjordt förbehåll samt i protokollet ornförmälda, för åtnjutande af aflöning enligt den nya staten föreslagna bestämmelser, till bestridande af kostnaderna härför äfvensom för vaktbetjening och extra biträden vid konsistorierna öka anvisningen i kontant å det under riksstadens åttonde hufvudtitel uppförda ordinarie anslaget till domkapitlens expeditioner med 64,206 kronor, men i sammanhang dermed ur riksstaden utesluta den i samma anslag ingående posten: indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag, ersättningar, 5,841 kronor;

dels ock medgifva, att de konsistorienotarierna enligt den nya staten tillkommande ålderstillägg må utgå af det under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg, samt att konsistorierna må från det under samma hufvudtitel uppförda förslagsanslaget: skrifmaterialier och expenser, , ved in. m. i mån af behof och emot redovisning undfå erforderliga medel till inköp af skrifmaterialier, inköp af nödiga inventarier, renhållning, gas och lyse, ved och vedhuggning, der utgifter härför icke bestridas af vederbörande domkyrka, bokinköp, inbindning af böcker och tidningsprenumeration med undantag för Lunds stift, der utgifterna derför bestridas af äldre pastoraliefonden, tryckningskostnader, annons- och fraktkostnader samt utgifter för telegram porto;

kommande, i händelse af bifall till hvad sålunda föreslagits, anslaget till domkapitlens expeditioner, pii

34,015 kronor, att höjas med ....................................... » 58,365:

eller till 92,380 kronor;

Transport kronor 80,065:

49 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1902.

Transport kronor

Universiteten:

[5.] att besluta:

att ej mindre de ordinarie professorerna vid universiteten i Upsala och Lund, med undantag af den Skytteanske professorn i Upsala, förste teologie professorn derstädes samt professorerna inom teologiska fakulteten i Lund, än äfven universitetens bibliotekarier och räntmästare skola ega att efter fem års väl vitsordad tjenstgöring åtnjuta ett ålderstillägg å lönen af 500 kronor och efter ytterligare fem års sådan tjenstgöring ett andra ålderstillägg likaledes af 500 kronor, med rätt för nuvarande professorer, bibliotekarier och räntmästare att i fråga om åtnjutande af ålderstillägg tillgodoräkna sig den tjenstgöringstid såsom ordinarie professor, bibliotekarie eller räntmästare, hvilken infallit före dessa bestämmelsers trädande i tillämpning;

att för dem, hvilka sålunda eg a att komma i åtnjutande af ålderstillägg, äfvensom för den, som efter förenämnda bestämmelsersträdande i kraft blifver innehafvare af första teologie professuren i _ Upsala eller af professur inom teologiska fakulteten i Lund,

2,000 kronor utaf aflöningen skola utgöra tjenstgöringspenningar och återstoden skall anses såsom lön;

att tjensteman, som ingår på de nya bestämmelserna, skall, då han uppnått 65 lefnadsår, vara förpligtad att med oafkortad lön såsom pension å allmänna indragningsstaten från tjensten afgå, Kongl.

Maj:t dock obetaget att låta med afskedet anstå, derest och så länge den pensionsberättigade pröfvas kunna i tjensten på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna och kan finnas villig att i densamma qvarstå;

att sådan tjensteman, som nyss sagts, skall vara skyldig' underkasta sig de förändrade bestämmelser i fråga om pension, som kunna varda stadgade; samt att omförmälda ålderstillägg skola utgå af det under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg; _______

Transport kronor

mh. till Itikid. Prof. 1902. ha Sami. l:a Afd.

80,065: —

80,065: —

50 Kongl. Maj-.ts nåd. prop. n:o 1, om. statsverket 1902.

Transport kronor

[6.] att dels, för att bereda åt hvar och en af de sex ordinarie amanuenserna vid universitetsbiblioteken i Upsala och Lund en aflöning utaf 2,500 kronor, deraf 1,000 kronor tjenstgöringspenningar, bevilja på ordinarie stat ett anslag af. ................................................... *

med förbindelse för amanuenserna att vara underkastade den förändring i tjenstgöringsskyldighet, som framdeles må blifva bestämd;

dels ock medgifva, att innehafvare af sådan befattning må efter fem års väl vitsordad tjenstgöring åtnjuta ett ålderstillägg å lönen af 500 kronor och efter ytterligare fem års sådan tjenstgöring ett andra ålderstillägg, likaledes af 500 kronor, med rätt för nuvarande innehafvare att i fråga om åtnjutande af ålderstillägg tillgodoräkna sig den tid, de efter sin utnämning till ordinarie amanuenser tjenstgjort vid universitetsbibliotek, samt att dessa ålderstillägg må utgå af det under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg;

[7.] att på ordinarie stat bevilja dels till underhåll af ett farmakodynamiskt laboratorium vid den farmakologiska institutionen vid universitetet i Upsala............ »

dels ock till vaktmästarebiträde vid samma institution_______ ■ ,

r- , .....................................-..............’-------- <9

[8.J att till aflöning af ett tekniskt biträde, under namn af preparator, för anatomiska institutionen vid universitetet i Lund på ordinarie stat bevilja ett anslag af..................................................................................., »

[9.] att till aflöning åt en assistent i matematik vid universitetet i Lund på ordinarie stat bevilja ett anslag af.................................

[10.] att för ökning af anslaget till materiel för botaniska institutionen vid universitetet i Lund på ordinarie stat bevilja ett belopp af........................ »

[IL] att för höjning till ett belopp af 1,000 kronor af det enligt gällande stat för universitetet i Lund upptagna anslag till materiel för musikkapellet, nu 300 kronor, på ordinarie stat bevilja ett belopp af.... »

Transport kronor

80,065: —

2,000: —

800: — 500: —

1,000: — 1,500: — 1,500: —

700: — 88,065: —

51 Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1902.

Transport kronor

[12.] att dels till höjning af den nu bestämda avlöningen, 2,000 kronor, för kapellmästaretjensten vid universitetet i Lund till 2,500 kronor på ordinarie stat

bevilja ett anslag af.................................................... ~

med förbindelse för kapellmästaren att vara underkastad den förändring i tjenstgöringsskyldighet, som framdeles må blifva bestämd,

dels ock medgifva, att två ålderstillägg, hvardera å 500 kronor, må efter fem och tio års väl vitsordad tjenstgöring åtnjutas af bemälde kapellmästare, med rätt för den nuvarande kapellmästaren att i fråga om åtnjutande af ålderstillägg tillgodoräkna sig den tid, han efter sitt tillträde till kapellmästarebefattningen ti enst gjort i densamma, samt att ålderstilläggen må utgå af det under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg;

kommande bifall till hvad i punkten 5 föreslagits icke att föranleda höjning af anslaget till universiteten, hvaremot, derest hvad under punkterna 6—12 föreslagits varder godkändt, nyssnämnda anslag, nu o4o,2 kronor, ökas med sammanlagdt 8,500 kronor, eller till 856,724 kronor;

Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

[13.] att besluta:

att de ordinarie professorerna vid institutet, med undantag af innehafvaren utaf den Malmstenska professuren, skola ega att efter fem års väl vitsordad tjenstgöring åtnjuta ett ålderstillägg a lönen åt 500 kronor och efter ytterligare fem års sådan tjenstgöring ett andra ålderstillägg likaledes af 500 kronor, med rätt för innehafvare af sådan ordinarie professorsbefattning, hvarom nu är fråga, att för åtnjutande åt ålderstillägg tillgodoräkna sig den tjenstgöringstid såsom ordinarie professor, hvilken infallit före dessa bestämmelsers trädande i tillämpning;

att för dem, hvilka sålunda ega att komma i åtnjutande af ålderstillägg, 2,000 kronor utafaflönmgen-

Transport kronor

88,065: —

500: —

88,565: —

52 Kongl. Majds nåd. prop. n:o 1, om statsverket W02.

Transport kronor

skola utgöra tjenstgöringspenningar och återstoden skall anses såsom lön;

att tjensteman, som ingår på de nya bestämmelserna, skall, då han uppnått 65 lefnadsår, vara förpligtad att med oafkortad lön såsom pension å allmanna indragningsstaten från tjensten afgå, Kono-]

Maj:t dock obetaget att låta med afskedet anstå, derest och så länge den pensionsberättigade pröfvas kunna i tjensten på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna och kan finnas villig att i densamma qvarstå;

att sådan tjensteman, som nyss sagts, skall vara s y dig underkasta sig de förändrade bestämmelser i fråga om pension, som kunna varda stadgade; samt att omförmälda ålderstillägg skola utgå af det under nksstatens åttonde hufvudtitel uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg;

[14.] att på ordinarie stat bevilja dels till arfvode åt en klinisk laborator vid institutet med tjenstgörino-gskyldighet vid serafimerlasarettets kliniska'laboratorium enligt närmare bestämmelser, som af Kong]. Mai-t utfärdas, ett belopp af...........................................

dels ock till aflöning åt en vaktmästare vid institutet med tjenstgöringsskyldighet vid serafimerlasarettets kliniska laboratorium.....................

deraf 300 kronor, utgörande ersättning för bostad och \ edbrand, böra utgå endast så länge bostad icke lämpligen kan vaktmästaren beredas inom någon af institutets eller serafimerlasarettets byggnader”

äfvensom medgifva, att bemälde vaktmästare må ega att komma i åtnjutande af två ålderstillägg, hvardera å 100 kronor, efter fem och tio års väl vitsordad tjenstgöring samt att dessa ålderstillägg må utgå af det under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg;

. kommande bifall till hvad i punkten 13 föreslagits icke att föranleda höjning af ordinarie anslaget till karolinska mediko-kirurgiska institutet, hvaremot, derest hvad under punkten 14 föreslagits varder godkändt,

Transport kronor

88,565

3,000:

1,050:

92,615:-

53 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1902.

Transport kronor

nyssnämnda anslag, nu 206,250 kronor, kommer att uppgå till 210,300 kronor;

Allmänna läroverken:

[15.] att, under förutsättning att Stockholms stad tillhandahåller erforderliga och lämpliga lokaler, för upprättande af ett nytt femklassigt allmänt läroverk å Kungsholmen i Stockholm, med undervisning blott på reala linien och med i förutnämnda statsrådsprotokoll öfver ecklesiastikärenden angifven lönestat, ordinarie reservationsanslaget till allmänna läroverken må

höjas med...................................................-- ----.........-......

[16.] att, under förutsättning att Göteborgs stad tillhandahåller erforderliga och lämpliga lokaler, för upprättande af ett nytt femklassigt allmänt läroverk i östra delen af Göteborg, med undervisning blott på reala linien och med i omförmälda statsrådsprotokoll angifven lönestat, nyssnämnda anslag må höjas med » [17.] att, under förutsättning att Malmö stad tillhandahåller erforderliga och lämpliga lokaler, för upprättande af ett nytt femklassigt allmänt läroverk i Malmö, med undervisning blott på reala linien och med samma stat som är föreslagen för det nya läroverket i Göteborg, nyssberörda anslag må höjas med kommande, vid bifall till hvad i punkterna 15 17

föreslagits, anslaget till allmänna läroverken, nu utgörande 3,284,361 kronor, att uppgå till 3,330,611 kronor;

Understöd åt enskilda läroverk:

[18.] att höja anslaget till understöd åt enskilda

läroverk med......................................................-..............

samt medgifva, att från anslaget må enligt de närmare bestämmelser, Kongl. Maj:t kan finna godt meddela, utgå understöd

dels åt enskilda läroverk, hvilkas undervisningsformer och metoder af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga,___

Transport kronor

92,615:

15,750:

15,250:

15,250:

25,000:

163,865:

, 54

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1902.

Transport kronor

med högst 9,000 kronor åt sådana läroverk, som förbereda till mogenhetspröfning, och högst 3,000 kronor åt sådana, som motsvara femklassiga allmänna läroverk med tillägg af en särskild afslutningskurs,

dels ock åt seminariekurser, hvilka afse utbildande af lärarinnor för högre flickskolor, samskolor och familjer, med högst 1,500 kronor för hvarje läsafdelning;

kommande vid bifall härtill anslaget, hvilket i riksstaten är upptaget såsom förslagsanslag å högst 35,000 kronor, att ökas till högst 60,000 kronor;

Högre skolor för qvinlig ungdom:

[19.] att dels medgifva, att i enlighet med de i omförmälda statsrådsprotokoll öfver ecklesiastikärenden angifna grunder statsunderstöd må tilldelas högre skolor för qvinlig ungdom och sådana samskolor, som äro upprättade å orter, der allmänt läroverk för gossar ej finnes, samt att ett årligt bidrag må lemnas till pensionsinrättningen för lärarinnor vid Sveriges högre skolor för qvinlig ungdom, motsvarande högst 30 kronor för hvar och en af de delegare, som erlägga årsafgift, dels ock för ifrågavarande ändamål höja anslaget

till högre skolor för qvinlig ungdom med ...................

eller från 200,000 kronor till 360,000 kronor;

Folkundervisningen:

[20.] att, för beredande af medel för tillgodoseende af vissa lärares och lärarinnors rätt till ålderstillägg, anslaget till seminarier för folkskolelärares bildande måtte ökas med...................................... »

vid bifall hvartill detta anslag, nu 346,325 kronor, kommer att höjas till 347,425 kronor;

[21.] att dels godkänna de i förenämnda statsrådsprotokoll angifna grunder för aflönande i vissa fall af vikarie för lärare eller lärarinna vid högre folkskola,

Transport kronor

163,865: —

160,000: —

1,100: —

324,965: —

Kongl. Maj:ta nåd, prop. n:o 1, om statsverket 1902.

Transport kronor

med rätt för Kongl. Maj:t att, när i särskilda fall omständigheterna dertill föranleda, meddela understöd åt statsmedel för ifrågavarande ändamål utan hinder deråt att någon afvikelse från nämnda grunder egt runa,

dels ock för ändamålet på ordinarie stat uppföra ett förslagsanslag med titel »bidrag till aflönande åt

vikarie för lärare vid högre folkskola» å.....................-- -

kommande, vid bifall till hvad i punkterna 20 och 21 föreslagits, anslaget till folkundervisningen, nu 6,457,325 kronor, att ökas med 3,100 kronor, eller till 6,460,425 kronor;

De tekniska läroverken:

[22.] att dels till ombildning af det nuvarande lektoratet i konstruktion af enkla maskindelar vid tekniska högskolan med en å stat uppförd aflöning åt 3 000 kronor till en professur i konstruktion åt maskin element och hissinrättningar m. m. med en aflöning åt <

6,000 kronor, deraf 4,000 kronor lön och 2,000 kronor tienstgöringspenningar, bevilja ett ordinarie anslag a dels ock, med indragning af ett å ordinarie stat uppfördt arfvode å 2,000 kronor till en extra lärare i väg- och vattenbyggnadskonst vid tekniska högskolan, till upprättande af en professur i vattenbyggnadskonst vid högskolan på ordinarie stat anslå 6,000 kronor, deraf 4,000 kronor såsom lön och 2,000 kronor såsom tjenstgöringspenningar, vid bifall hvartill staten föi

högskolan kommer att ökas med .....-.........-................-

[23.] att Riksdagen måtte, med uteslutande ur den för Chalmers tekniska läroanstalt faststälda stat åt deri upptagna anslag till undervisningsmateriel samt ersättning för handledning vid elevernas praktiska ölni n gar 1,300 kronor, till ersättning för anskaftad lokal till undervisning i skeppsbyggeri 2,000 kronor samt till ersättning för instruments, kartors, böckers och

möblers underhåll och förökande äfvensom för repara-______________

Transport kronor

324,965: -

2,000:

3,000:

4,000:

333,965:

56 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1902.

Transport kronor

tioner, ved, ljus in. ra. hvad skeppsbyggeriafdelningen beträffar 400 kronor, eller tillhopa 3,700 kronor, dels på ordinarie stat bevilja:

till aflöning åt två vaktmästare med 800 »■

kronor, utom fri bostad, åt hvardera kr. 1,600: —

» höjning af anslaget till bibliotek, samlingar och laboratorium från 4,600

kronor till 9,000 kronor..................... » 4,400: _

» höjning af anslaget till verkstaden

från 1,500 kronor till 2,000 kronor » 500: _

» höjning af anslaget till uppvärmning, belysning och diverse utgifter från

4,000 kronor till 12,000 kronor........ » 8,000: —

eller sammanlagdt 14,500 kronor, vid bifall hvartill

staten för läroanstalten kommer att ökas med ........... »

dels ock medgifva, att nyssnämnde två vaktmästare må efter fem års väl vitsordad tjenstgöring åtnjuta ett ålderstillägg af 100 kronor och efter ytterligare fem års sådan tjenstgöring ett andra ålderstillägg likaledes af 100 kronor samt att dessa ålderstillägg må utgå af det under riksstaténs åttonde hufvudtitel uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg;

t kommande, vid bifall till hvad i punkterna 22 och 23 föreslagits, anslaget till de tekniska läroverken, nu 503,475 kronor, att ökas med tillhopa 17,800 kronor, eller till 521,275 kronor;

Naturhistoriska riksmuseum:

[24.] att dels på riksmuseets ordinarie stat till

aflöning åt en intendent i etnografi bevilja .................. »

deraf 4,000 kronor lön och 1,000 kronor tjenstgöringspenningar, med rätt till ålderstillägg i likhet med riksmuseets öfriga intendenter, men med skyldighet att, derest i framtiden etnografiska afdelningen skiljes från riksmuseet och förenas med ett sjelfständigt etnografiskt museum, afgå från intendentsbefattningen, när Kongl.

Maj:t så påfordrar, och i stället öfvertaga befattningen

Transport kronor

333,965

10,800:

5,000:

349,765:

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1902.

Transport kronor

såsom föreståndare för ifrågavarande etnografiska museum,

dels ock medgifva, att, om nuvarande föreståndaren för riksmuseets etnografiska afdelning förflyttas till intendentsbefattningen i etnografi, lian må i afseende å rätt till ålderstillägg räkna sig till godo den tid, han på förordnande innehaft föreståndarebefattningen;

[25.] att riksmuseets anslag till honorarier åt yngre naturforskare för vetenskapliga bearbetningar af de i museet förvarade samlingar af naturföremål och till bekostande af sådana arbetens offentliggörande, nu

4.000 kronor, må höjas med ......................................... »

eller till 10,000 kronor;

kommande, vid bifall till hvad som föreslagits i punkterna 24 och 25, anslaget till naturhistoriska riksmuseum, nu 77,450 kronor, att ökas med tillhopa

11.000 kronor, eller till 88,450 kronor;

Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda:

[26.] att dels för tillämpning af den utaf Riksdagen redan godkända aflöningsstat för de vid förskolan för blinda å Tomteboda anstälda lärarinnor samt för bestridande af förskolans utgifter i öfrigt på ordinarie stat uppföra ett anslag af................................................ »

dels ock medgifva, att vederbörande lärarinnor må i fråga om åtnjutande af ålderstillägg tillgodoräkna sig tid, hvarunder de vare sig före eller efter ny stats tillämpning innehaft tjenst vid statens läroanstalter för blinda;

vid bifall hvartill anslaget till undervisningsanstalter för döfstumma och blinda, nu 262,450 kronor, kommer att höjas till 272,950 kronor.

Vidare anmärkes här, att Kongl. Maj:t i särskild nådig proposition den 29 november 1901 föreslagit

Riksdagen beträffande ___

Transport kronor

Bih. till Riktd. Pro t. 1902. t:a Samt. tia Afd.

349,765: —

6,000: —

10,500: —

366,265: — 8

58 Kongl. Maj:ts nåd. prop. no 1, om statsverket 1902.

Transport kronor 366,265: —

Uppfostringsanstalter för vanartade och i sedligt afseende försummade barn:

[27.] att, för att användas såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för uppfostran åt vanartade och i sedligt afseende försummade barn, på ordinarie stat under riksstatens åttonde hufvudtitel bevilja ett förslagsanslag med titel »uppfostringsanstalter för vanartade och i sedligt afseende försummade barn» å .... » 70,000: —

Härjemte föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen beträffande

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.j

[28.] att, för jemnande af hufvudtitelns slutsumma, detta förslagsanslag, för år 1902 upptaget till 16,035

kronor, måtte höjas med................................................... • » 4: —

eller till 16,039 kronor.

Summa ökning kronor 436,269: —

Om till förestående ökning lägges de ordinarie anslagens nuvarande slutsumma....................................... » 13,721,011: —

kronor 14,157,280: —

samt derifrån afdrages den under punkten 3 anmärkta

minskning å anslaget till kleresistaten............................ » 437: —

komma åttonde hufvudtitelns ordinarie anslag att uppgå till................................................................................... kronor 14,156,843: —

Kongl. Maj:ts nåd. prop. no 1, om statsverket 1902.

59 Extra anslag.

För behof af tillfällig beskaffenhet, hänförliga under åttonde hufvudtiteln, vill Kongl Makt, på sätt omförmälda protokoll öfver ecklesiastikärenden vidar innehåller, föreslå Riksdagen att på extra stat för år 1903 bevilja i afseende å

Riks- och landsarkiven:

[29.] till arfvoden åt extra ordinarie tjensteman i 1 70Q. _

riksarkivet...........................................:...................T‘“

[30.] till fortsatt utgifvande i tryck genom riksarkivet af sådana skrifter och handlingar, som äro åt __

vigt för fäderneslandets historia,......................-------- *

[31.] till fortsatt utgifvande genom riksarkivet åt Svenska riksdagsakter jemte andra handlingar, som

höra till statsförfattningens historia under tidehvarfvet _

1521—1718, ...................................................................... *

Nationalmuseum:

[32.] för vård, underhåll och tillökning af statens

konstindustriela samlingar..........------.............: v......

[33.] för anordnande af nattlig bevakning vid na-

tionajmuseibyggna^^ ^ yård och tillhandahållande af

handtecknings- och gravyrsamlingen i nationalmuseum äfvensom för vetenskaplig bearbetning af museets samlingar .................................................................................

Lifrustkammaren:

[35.] för tillsyn, underhåll och vård af samlingarna....................................................................................

Domkapitlens expeditioner:

[36.] för betäckande af brister i domkapitlens expeditionskassor samt för oförutsedda, oundgängliga behof vid deras expeditioner...........................................—--

Transport kronor

5,100: — 2,000: —

2,000: —

6,200: —

2,500: — 24,000: —

60 Kongl. Maj:U nåd. prop. n:o 1, om statsverket li)02.

Transport kronor

Universiteten:

[37.] för inköp, enligt uppgjord specifikation, af instrument och preparat med mera för ett farmakodynamiskt laboratorium vid den farmakologiska institutionen vid universitetet i Upsala ....................... „

• it *7 arfvode åt en lärare vid universitetet

i Upsala i finsk-ugriska språk......................... »

[39.] till lektorer i tyska, franska och engelska språken vid universitetet i Upsala af förut beviljadt anslag »

L40.J till arfvoden åt extra ordinarie amanuenser vid universitetsbiblioteket i Upsala.................. ,

[41-] till uppförande och utrustning af en ny laboratoriebyggnad för institutionen för allmän och analytisk kemi vid universitetet i Upsala återstoden af förut beviljadt anslag............................

[42.] för utgifvande i tryck af vederbörligen granskade anteckningar efter föreläsningar, hållna inom juridiska fakulteterna vid rikets universitet, »

att användas enligt de närmare föreskrifter,’ Kongl Maj:t kan finna godt bestämma;

[43.] till lektorer i tyska, franska och engelska språken vid universitetet i Lund af förut beviljadt

.......................................................... »

i • ^7^ upphållande af undervisning i entomologi och vård af de entomologiska samlingarna vid universitetet i Lund........................

att utgå under förutsättning att fullt iämpligperson för tjenstgöringens bestridande finnes att tillgå;

[45.] såsom personligt lönetillägg åt kamreraren vid universitetet i Lund Oscar Gerhard Regnell »

deraf 150 kronor såsom tjenstgöringspenningar;

L JN arfvoden åt extra biträden vid universitetsbiblioteket i Lund...........

[47 ] till uppförande af en nybyggnad för ”universitetsbiblioteket i Lund återstoden af förut beviljadt anslag ..........................

Transport kronor

24,000: —

3,500: — 2,500: — 6,000: — 3,500: —

44,408: — 4,000: —

6,000: — 3,000: —

750: —

2,500: —

52,000: — 152,158711

Kongl. Majds nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1902.

Transport kronor

[48.] såsom bidrag för vissa nybyggnads- och ändringsarbeten m. m. vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund återstoden af förut beviljadt anslag, högst................................................................. ..................

Karolinska mediko-kirnrgiska institutet:

[49.] till arfvode åt en amanuens vid institutets

medicinska poliklinik å serafimerlasarettet.....................

[50.] till arfvode åt en amanuens vid institutets

kirurgiska poliklinik å serafimerlasarettet...............

[51.] till arfvode åt en amanuens vid institutets

oftalmiatriska poliklinik å serafimerlasarettet..................

[52.] till arfvode åt en amanuens vid institutets

gynekologiska klinik å Sabbatsbergs sjukhus .... ...........

[53.] till städning och uppassning vid institutets

hygieniska institution........................................................

[54.] till en pediatrisk klinik vid Kronprinsessan

Lovisas vårdanstalt för sjuka barn...................................

och till en poliklinik för barnsjukdomar i Stockholm under vilkor, hvad sistnämnda anslag beträffar, att Stockholms stad för polikliniken tillskjuter samma belopp för år 1903;

[55.] till anskaffande och underhåll af materiel för

oftalmiatriska kliniken vid institutet................................

[56.] till bekostande af teckningar i vetenskapliga ändamål vid institutet.....................................—................

152,158: —

128,000: —

750: —

750: —

750: —

900: -

500: —

1,800: — 2,800: —

500: — 1,500: —

Allmänna läroverken och pedagogi erna:

[57.] dels till beredande af tillfällig löneförbättring åt lärarne vid de allmänna läroverken och pcdagogierna

att utgå efter samma grunder som för år 1902............

dels ock, på det att de nya femklassiga allmänna läroverken i Stockholm, Göteborg och Malmö höstterminen 1902 må kunna börja sin verksamhet,.......... »

[58.] till arfvoden åt extra och vikarierande ämnes-

lärare vid de allmänna läroverken .................................. .»_____

Transport kronor

478,800: —

18,000: —

100,000: — 887,208; —

62 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1902.

Transport kronor

Högre skolor för qvinlig ungdom:

[59.] till resestipendier åt föreståndarinnor och lärarinnor vid högre skolor för qvinlig ungdom och samskolor, under de vilkor och bestämmelser, Kongl.

Maj:t kan finna godt föreskrifva,..................................... »

Högre lärarinneseminariet:

[60.] för uppehållande af undervisningen vid seminariet ..............................;..................................

[61.] för beredande åt lärare och lärarinnor vid seminariet af tillfällig löneförbättring, att utgå efter

samma grunder som för år 1902,...................................

[62.] för uppehållande af den valfria ljerde årskursen vid seminariet.......................................................

samt för undervisning i huslig ekonomi vid seminariet och den dermed förenade normalskolan för flickor

Folkundervisningen:

[63.] för uppehållande dels under vårterminen 1903 af undervisningen uti de vid folkskolelärareseminariet i Göteborg och folkskolelärarinneseminariet i Kalmar anordnade parallelklasser dels ock under år 1903 af undervisningen uti en folkskolans högre afdelning vid den med seminariet i Kalmar förenade

öfningsskolan ................. »

[64.] till uppförande af en gymnastikbyggnad vid folkskolelärareseminariet i Göteborg återstoden af förut

beviljadt anslag.............................................................. »

[65.] till uppförande af erforderliga byggnader för ett folkskolelärarinneseminarium i Landskrona återstoden af förut beviljadt anslag ........ »

[66.] för uppehållande af undervisningen vid folkskolelärarinneseminariet i Landskrona............................. »

Transport kronor

887,208: —

6,000: —

8,000: —

3,250: — 3,000: — 5,000: —

8,090: — 20,000: —

29,000: —

44,000: — 1,013,548: —

Kongl. Maj:ts nåd. prop ko 1, om statsverket 1902. 63

Transport kronor 1,013,548:

[67.] till uppförande af erforderliga byggnader

för ett folkskolelärareseminarium i Strengnäs af förut ^ 50,000: —

beviliadt anslag.......................-.............;...........• j’ r’Vi”

[68.] för uppehållande af undervisningen vid tolk- ^ ^ 45Q; _

skolelärareseminariet i Strengnäs ---.......;......-""V-''""

[69.] till beredande af löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid folkskolelärareseminariema samt arfvoden åt teckningslärare för extra tjenstgöring och extra arfvoden åt musiklärare vid dessa, seminaner

enligt samma grunder, som för år 1902 blifvit e- ^ 36,300: —

stämda,..........................................................................

[70.] till anordnande, i enlighet med de närmare

bestämmelser, Kongl. Maj* kan finna lämpligt före-

skrifva, af repetitionskurser i gymnastik för tolkskole ^ 7,000: —

[71.] för upphjelpande af skolväsendet inom Vilhelmina församlings fjelltrakter och inom Risbäcks ^ 5>000; _

kapellförsamling.................... ..........-.......

att användas i enlighet med de bestämmelser, Kong .

Majt kan finna godt meddela;

[72.] till understöd åt mindre bemedlade manliga och qvinliga lärjungar vid sådana folkhögskolor, som åtnjuta bidrag af statsmedel, under vilkor att sådant understöd endast får tilldelas elev, som är i den ålder, att före kursens slut komma att uppnås åt manlig elev aderton år och af qvinlig elev sexton år, samt i

öfrigt enligt de närmare bestämmelser, Kongl. May.t _

kan finna godt föreskrifva, ............. .................; ^

[73.] till resestipendier åt rektorer samt ötriga lärare och lärarinnor vid folkskolelärare- och folkskole-

lärarinneseminarierna, under de vilkor och bestämme - _

ser, Kongl. Maj:t kan finna godt föreskrifva,..............-

[74 f till resestipendier åt folkskolelärare och tolkskolelärarinnor, enligt de vilkor och bestämmelser, _

Kongl. Maj:t kan finna godt föreskrifva,.....................---

[75.] till inköp åt 2,500 exemplar utaf filosofie doktorn M. A. Lindblads svampbok, för utdelning på in 000- -

sätt Kongl. Maj:t, finner skäligt närmare bestämma, -—

Transport kronor 1,1755298:

64 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1902.

Transport kronor

De tekniska läroverken:

. , t?6-] til] förstärkning af lärarekrafterna vid tekniska högskolan......................

[77.] till vidtagande af vissa ändringar i en af Uöteborgs stad till Chalmers tekniska läroanstalt öfverleninad byggnad samt till anskaffande af inredning och inventarier för densamma ................... »

. [78.] till förstärkning af lärarekrafterna vid tek-

niska skolan i Stockholm 2,000 kronor samt till inköp och underhåll af inventarier och undervisningsmateriel

vid samma skola 750 kronor, eller tillhopa ................ ,

[79.] för uppehållande af verksamheten vid tekniska elementarskolan i Norrköping till betjeningens aflöning 250 kronor, till lyshållning, uppvärmning m. m. 1,300 kronor, till assistenter och repetitörer 400 kronor, till undervisningen i främmande språk 400 kronor, till höjd aflöning åt läraren i frihandsteckning 150 kronor samt till bibliotek och samlingar 300 kronor, eller tillhopa......................................... 6 »

. [80-] för uppehållande af verksamheten vid tek-

niska elementarskolan i Malmö till betjeningens aflöning 850 kronor, till lyshållning, uppvärmning m. m. 1,700 kronor, till en parallelafdelning i första årskursen 3,500 kronor, till en parallelafdelning i andra årskursen 4,000 kronor, till en parallelfackafdelning i tredje årskursen under höstterminen 1902 och hela år 1903 2,167 kronor samt till inköp af två landtmäteriinstrument med tillbehör 500 kronor, eller tillhopa............................... »

[81.] för uppehållande af verksamheten vid tekniska elementarskolan i Örebro till betjeningens aflöning 750 kronor, till lyshållning, uppvärmning m. m. 1,550 kronor, till en parallelafdelning i första årskursen 3,425 kronor samt till en parallelafdelning i andra årskursen under höstterminen 1902 och hela år 1903 6,038 kronor eller tillhopa...................................._____ ’ s

[82.] för uppehållande af verksamheten vid tekniska elementarskolan i Borås till undervisning i verk-

, . - ----—

Transport kronor

I, 175,298: —

14,500: —

20,884: —

2,750: —

2,800: —

12,717: —

II, 763: —

/. K l; ■-!. h •i g*t< >.Å J'i lits

l,24o”7llh —

65 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1902.

Transport kronor

stadsarbete 700 kronor, till undervisning i svenska och främmande språk 500 kronor, till undervisning i frihandsteckning 200 kronor, till betjeningens aflöning 850 kronor, till lyshållning, uppvärmning m. m. 1,600 kronor, till inredningsmateriel i hufvudbyggnaden

5,000 kronor och i laboratoriebyggnaden 2,900 kronor, till anordningar för elektrotekniska arbeten 1,100 kronor samt till verkstadsmateriel 8,000 kronor, eller

tillhopa....................................................;.......... .........

[83.] till inredning och utrustning åt tekniska

elementarskolan i Hernösand...................................-........

[84.] till understöd åt lägre tekniska yrkesskolor samt till bestridande af . kostnader för inspektion af dessa skolor återstoden af förut beviljadt anslag ........

Gymnastiska centralinstitutet:

[85.] för uppehållande under år 1903 af undervisningen i den qvinliga lärokursen vid institutet med ett ökadt antal elever........................................................

Barnmorskeundervisningen och barnbördshusen:

[86.] till anordnande af repetitionskurser för äldre barnmorskor och till beredande, så vidt ske kan, af fri bostad eller hyresbidrag åt deltagarinnorna deri under den tid, de genomgå dessa kurser,..................................

Teterinär under visningen:

[87.] åt veterinärinrättningen i Skara ett anslag af deraf 200 kronor till aflönande af vikarie åt föreståndaren, 100 kronor till löneförbättring åt två drängar samt återstoden såsom bidrag till bestridande af utgifter för ved och lyse för elever och undervisningslokaler, undervisningsmateriel och onera m. in.;___

Transport kronor

1,240,712: —

20,850: — 34,500: —

60,000: —

4,700: —

2,000: —

900: —

1,363,662: — 9

Iiih. till Riksd. Prof. 1902. I:a Sami. V.a Afd.

66 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1902.

Transport kronor

Y etenskapsakademien:

, IM dels af förut beviljadt anslag för inlösen åt tullständiga exemplar och enstaka delar afeninternationel fortlöpande katalog öfver naturvetenskaplig meratur____________________

dels ock för upprätthållande under år 1903 af den tör ifrågavarande katalogarbete anordnade regionalbyrån

Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien:

[89.] såsom understöd till företagande af forskningar efter svenska minnen i främmande länder, under vilkor att den person, hvilken erhåller uppdrag att utlära berörda forskningar, skall vara skyldig att till vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien öfverlemna de afbildningar och anteckningar m. m., som

blifva frukten af hans forskningar,.......................

[90.] för utförande af konserveringsarbeten å Bohus tästningsruin återstoden af förut beviljadt anslag........

Naturhistoriska riksmuseum:

[91.] till vård, underhåll och förkofran af museets etnografiska afdelning............................ ^

[92.] till inköp och insamling af naturalier vid museets afdelning för arkegoniater och fossila växter, till arbetsbiträden derstädes och till bestridande af andra med arbetena vid afdelnirigen förenade utgifter »

Meteorologiska centralanstalten:

[93.] dels till upprätthållande af fullständigt ordnad väderlekstjenst vid anstalten............................. »

deraf 500 kronor såsom personligt tillägg i arfvodet åt nuvarande amanuensen vid anstalten Hugo Emanuel

Transport kronor

1,363,662: —

2,000: — 1,600: —

3,000: — 10,000: —

2,800: —

2,000: —

9,050: —

1,394,112: —

67 Kongl. Maj:ts nåd. prof. n:o 1, om statsverket 1902.

Transport kronor 1,394,112:

Haraberg och 3,000 kronor såsom anslag till vetenskapligt biträde vid väderlekstjensten,

dels ock till upprätthållande af eu meteorologisk

station i Gellivare.............................................................. * ^ '

[94.] för anstaltens förseende med dagliga meteorologiska telegram från Fasröarne och Island af förut beviljadt anslag ................................................................. * ’

Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda:

[95.] för uppehållande af undervisningen vid läroanstalten i Bollnäs för öfveråriga döfstumma................

[96.] till handtverksskolan i Kristinehamn för blinda

[97.] till tryckning af blindskrifter .......................

samt till understöd åt blindlärareelever och rese-

understöd åt blindlärare.......................................-.........

[98.] till resestipendier åt föreståndare, lärare och lärarinnor vid rikets abnormskolor (döfstumskolor, blindskolor och idiotanstalter) på de vilkor och under de närmare bestämmelser, Kongl. Maj:t kan finna skäligt föreskrifva,............................................-............-.......

[99.] såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för det femte nordiska mötet för abnormsaken............

16,400: — 10,000: — 2,500: —

1,200: —

1,000: — 5,000: —

Undervisningsanstalter för vanföra och lyfta:

[100.] till understöd åt de i Göteborg, Karlskrona, Helsingborg och Stockholm af föreningarna för bistånd åt vanföra inrättade undervisningsanstalter för vanföra och lyfta samt till bekostande af dessa anstalters inspektion................................................................................

Diverse anslag:

[101.] för beredande af religionsvård åt svenske

sjömän i utländska hamnar samt åt andra derstädes sig _

uppehållande landsmän........................................................t—_--------

* Transport kronor 1,460,212:

68 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1902.

Transport kronor

[102.] till anställande af tre kontraktsadjunkter inom södra lappmarkens kontrakt samt de delar af Vesterbottens andra och tredje kontrakt, som tillhöra lappmarken, af förut beviljadt anslag............................ »

samt till resekostnadsersättning åt dessa kontraktsadjunkter likaledes af förut beviljadt anslag................ »

Ytterligare föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen att på extra stat bevilja:

[103.] till anställande af två kontraktsadj unkter inom Vesterbottens fjerde kontrakt 12,000 kronor och deraf för år 1903........................................... ^

till resekostnadsersättning åt dessa kontraktsadj unkter 1,500 kronor ooh deraf för år 1903........................ »

samt till två stipendier för utbildande vid universitet af prester, förtrogna med finska språket, 4,500

kronor och deraf för år 1903......................................... »

med rätt för Kongl. Maj:t att meddela de närmare bestämmelser, som må erfordras rörande anslagens användande.

Kongl. Maj:t föreslår Riksdagen vidare att på extra stat för år 1903 bevilja:

[104.] till resestipendier åt prestman under de vilkor och bestämmelser, Kongl. Maj:t kan finna godt föreskrifva, ...................

[105.] till bestridande af kostnaderna för vissa utredningar rörande presterskapets löneförhållanden m. in. såsom förslagsanslag................................... s

[106] till bestridande af kostnaderna för viss utredning rörande ecklesiastika boställen såsom förslagsanslag.....................................

Vidare föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen att på extra stat bevilja

[107.] såsom bidrag till fullbordandet af den yttre restaureringen utaf Dalhems kyrka på Gotland, i enlighet med de närmare bestämmelser, Kongl. Maj:t kan finna godt meddela, 40,000 kronor och deraf för år 1903 »

med vilkor att Dalhems församling uppfyller vissa af

T ransporlTkronor

1,460,212:

6,000:

1,100:

4,000:

• 500:

1,500:

5,000:

10,000:

10,000:

20,000:

1,518,312:

statsverket 1903.

69 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om

Transport kronor

1,518,312: —

densamma å kyrkostämma den 29 juli 1901 i fråga om restaureringen åtagna förpligtelse!’.

Ytterligare föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen att pa extra stat för år 1903 bevilja:

[108.] till svenska fornskriftsällskapet....................

[109.] till nordiska museet....................................... *

att ställas till styrelsens för museet förfogande för att enligt dess bestämmande användas för museet tillhörande ändamål;

[Ilo.] till kulturhistoriska museet i Lund......... -

att ställas till styrelsens för kulturhistoriska föreningen för södra Sverige förfogande för att enligt dess bestämmande användas för museet tillhörande ända-

mal’[lll.] till understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften Nordiskt medicinskt arkiv..........................

[112.] till understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften Acta mathematica............................................----

[113.] till understöd, under de i ofvannämnda statsrådsprotokoll angifna vilkor, åt sådana anstalter eller föreningar, som anordna föreläsningskurser för

arbetsklassen,.................-.......—............------.........—.....

[114.] för gäldande af en utaf lektorn Edvard

Jäderin i anledning af den under år 1898 företagna förberedande gradmätningsexpeditionen till Spetsbergen

åsamkad skuld till flottan ..................................—-......

[115.] såsom understöd till docenten Axel Hamberg för fullbordande af hans vetenskapliga undersökning af en del utaf Lule lappmarks fjellomrade ........

[116.] för underhåll och tillsyn af de i riket inrättade vattenhöjdmätningsstationerna m. m.................. »

[117.] för utgifning och spridning af nykterhets-

skrifter _____________________________________—..............................

att mot redovisningsskyldighet ställas till svenska nykterhetssällskapets förfogande för ändamålet;

[118.] till understöd åt kuranstalten Sans Souci invid Upsala på vilkor, som af Kongl. Maj:t pröfvas

lämpliga,..............................................................................-.

Transport kronor

2,000: —

50,000: —

5,000: —

3,000: — 3,000: —

100,000: —

9,495: —

6,000: — 2,800: — 4,000: —

_3,000: —

1,706,607: —

70 Kongl. Maj ds nåd- prop. n:o 1, om statsverket 1902.

Transport kronor

[119.] till understöd åt Stockholms alkoholisthem

på vilkor, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga,......... »

[120.] till understöd på de vilkor, Kongl. Maj:t kan_ finna lämpligt bestämma, för fortsatt utgifvande af tidskriften Nyare bidrag till kännedom om de svenska landsmålen och svenskt folklif .............................. »

[121.] för åstadkommande af en utförlig ordbok

öfver Gotlands folkmål af förut beviljadt anslag.......... »

[122.] till pedagogiska biblioteket i Stockholm .... »

[123.] till understöd under de vilkor, Kongl. Maj:t kan finna skäligt bestämma, åt de vid Upsala enskilda läroverk och Ateneum för flickor i Stockholm samt af Göteborgs allmänna folkskolestyrelse anordnade undervisningskurser för utbildande af lärarinnor i huslig ekonomi...................................... “

[124.] till Sveriges centralförening för idrottens främjande...........................

att utgå enligt de närmare bestämmelser, Kongl. Makt kan finna godt meddela;

[125.] till beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet öfver finansärenden den 4 januari 1902 angifva grunder, af dyrtidstillägg för år 1902 åt en del tjensteman och betjente i ecklesiastikdepartementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli samt till ecklesiastikdepartementet hörande embetsverk och kårer,

såsom förslagsanslag................................. ’ x

[126.] till ersättning för belopp, som af statskontoret förskottsvis utbetalts,......................................... »

Summa kronor

1,706,607: —

*

7,500: —

3,650: —

1,100: — 6,500: —

6,300: — 10,000; —

450,000: —

1,700: — 2,193,357: —

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1902 års riksstat upptagen och sådan den nu blifvit af Kongl. Makt för år 1903 föreslagen, utfaller sålunda:

Kongl. Maj:ts nåd. prof). n:o 1, om statsverket 1902.

71 Nionde hufvudtiteln,

innefattande anslagen till jordbruksdepartementet.

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:

kontant......................................—

indelning och dermed jemförlig

friheter.................................

ersättningar..........................

..................................... kronor

anvisning, på förslag:

4,671,521: —

7,730: — 1,664: —

tillsammans kronor 4,680,915: —

vill Kongl. Maj:t i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda statsrådsprotokoll öfver jordbruksärenden den 11 innevarande månad,*) föreslå beträffande

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar:

[1.] att Riksdagen, under förutsättning att behållna afkastningen af ej mindre den staten tillhöriga, till Alnarps landtbruksinstitut anvisade fasta egendom än äfven den vid institutet inrättade hofbeslagsskolan tillika med elevernas vid institutet och lärlingarnes vid den till egendomen förlagda landtbruksskolan afgifter och hyresbidrag varda till statsverket redovisade, må

dels, med godkännande af det i statsrådsprotokollet intagna förslag till stat för landtbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp äfvensom af de vilkor och förbehåll,

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Nionde hufvudtiteln”..

72 Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1902.

stom i samma protokoll föreslagits för åtnjutande af de i staten för sagda institut upptagna löneförmåner, höja det under denna an slagstitel uppförda anslag till landtbruksinstitutet vid Alnarp från 29,400 kronor med.... kronor till 65,000 kronor under benämning »till landtbruksoch mejeriinstitutet vid Alnarp»;

dels ock medgifva,

att besparingar, som å det i staten för landtbruksoch mejeriinstitutet vid Alnarp till »institutets öfriga utgifter» uppförda belopp under ett år uppkomma, må användas till bestridande af utgifter under ett kommande år, samt

att Kongl. Maj:t må under en tid af fem år ega att vidtaga de ändringar i staten, som för genomförande af institutets förändrade organisation kunna erfordras, med vilkor att hvarken faststälda aflöningsbelopp eller aflöningsstatens slutsumma öfverskrides;

[2.] att Riksdagen må

dels godkänna de vilkor och förbehåll, som under punkt 1 i statsrådsprotokollet föreslagits för åtnjutande af de i staten för landtbruksinstitutet vid Ultuna upptagna löneförmåner;

dels ock höja det under denna anslagstitel uppförda anslag till Ultuna landtbruksinstitut från 20,000 kronor till 51,000 kronor, eller med.............................. »

[3.] att Riksdagen må till bestridande af kostnader för nya byggnader vid landtbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp på extra stat för år 1903 anvisa ett. anslag af 143,600 kronor, med rätt för Kongl.

Maj:t att af nämnda belopp under innevarande år förskjuta hvad derunder för ändamålet erfordras;

[4.] att Riksdagen må höja det under denna anslagstitel uppförda anslaget till reseunderstöd för landtbrukets studerande från 6,000 kronor till 10,000 kronor, eller med........................................... >;

kommande, i händelse af bifall härtill samt till hvad under punkterna 1 och 2 här ofvan i afseende å anslagen till landtbruksinstituten vid Alnarp och Ultuna föreslagits, anslagstiteln »undervisningsanstalter

35,600: —

31,000: —

4,000: —

Transport kronor 70,600: —

73 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1902.

Transport kronor

för jordbruk och land t in finna näringar» (deraf ett förslagsanslag å 15,000 kronor till understöd åt landtmannaskolor) att höjas från 200,000 kronor med 70,600 kronor till 270,600 kronor;

Hästafvelns förbättrande:

[5.] att Riksdagen må medgifva, att från och med år 1903 dels chefen för stuteriöfverstyrelsen må, i stället för den till honom nu utgående ersättning för expenser, åtnjuta från reservationsanslaget till hästafvelns förbättrande ett arfvode af 2,000 kronor, för år räknadt, dels ock det från samma anslag utgående arfvodet till styrelsens sekreterare må höjas från 1,500 kronor till 3,000 kronor;

Skogsväsendet:

[6.] att Riksdagen må

dels i den för skogsstaten gällande stat uppföra ytterligare en öfverjägmästare med lön 3,200 kronor, tjenstgöringspenningar 1,600 kronor och resepenningar 800 kronor; samt att för sådant ändamål höja det bestämda anslaget för skogsstaten, nu 640,008 kronor, med 5,600 kronor till 645,608 kronor;

dels godkänna' det i statsrådsprotokollet intagna förslag till stat för den förstuga försöksanstalten;

dels ock höja reservationsanslaget till kronoskogarnes förvaltning och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet från dess nuvarande belopp, 1,499,392 kronor, med 100,400 kronor till 1,599,792 kronor;

så att det ordinarie anslaget till skogsväsendet erhåller följande uppställning: bestämdt anslag:

för skogsstaten.... kronor 645,608: —

» statens skogs-

läroverk..... • »___55,000: — kronor 700,608: —_■

Transport kronor 700,608: kronor

I3ih. till Rik sd. Prof. W02. ha Samt. ha Afd.

70,600: —

70,600: —

74 Kongl- Maj:1s nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1902.

Transport kronor 700,608: — kronor

förslagsanslag:

till ålderstillägg åt skogsstaten och

skogsinstitutets lärareperson al » 100,000: —

reservationsanslag:

» enskilda skogsundervisnin-

ger>..........----- kronor 5,600: —

» kronoskogarnes förvaltning och befrämjande af skogsväsendet i

allmänhet ....... > 1,599,792;- , 1,605,392:-

summa kronor 2,406,000: — hvarigenom det nuvarande anslaget till skogsväsendet i dess helhet skulle ökas med................... ,

samt att Riksdagen må medgifva, att jägmästarne O. 0r. n. Gederbaurn, J. H. Blombergsson och C. G. Barthelson må för bestämmande af dem i egenskap af jägmästare från och med år 1902 tillkommande rätt till ålderstillägg få räkna sig till godo den tid, de tjenstgjort såsom skogsingeniörer;

Landtmäteristaten:

[7.] att Riksdagen må höja det å landtmäteristyrelsens stat uppförda anslaget till »vikariatsersättnmg, arrvoden åt extra biträden och renskrifninffskostnad» från 5,000 kronor till 7,000 kronor, eller med > kommande i händelse af bifall härtill anslags- .teln »landtmäteristaten» att höjas från 87,200 kronor till 89,200 kronor;

Skiften och afvittringar:

[8.] att Riksdagen må dels medgifva, att de belopp, hvarmed inkomsterna af tjensten under år 1903 för afvittrmgslandtinätarne i Vesterbottens och Norrbottens

70,600:

106,000:

2,000:

Transport kronor 178,600:

Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1902. 75

Transport kronor 178,600: —

län kunna komma att understiga 2,500 kronor för dem, som tillhöra första lönegraden, och 3,000 kronor för dem, som på grund af ålder i tjensten åtnjuta arfvodesförhöjning, må desse tjensteman godtgöras af anslagen till storskiftes- och afvittringsverken, dels ock för år 1903 åt föredraganden af afvittringsärendena i Norrbottens län samt till skrifbiträde åt honom bevilja en tillökning af 400 kronor i det åt honom anslagna belopp;

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.:

[9.] att för jemnande af hufvudtitelns slutsumma förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. m., nu utgörande 16,651 kronor, må höjas till

16,736 kronor, eller med .............................................. *___°5:

Summa ökning kronor 178,685: —

Om till förestående ökning lägges de ordinarie anslagens nuvarande slutsumma...................-...................... *_4,680,915:-

komma nionde hufvudtitelns ordinarie anslag att uppgåtill kronor 4,859,600: —

Extra anslag.

Förutom ofvan under punkten 3 begärda anslag till bestridande af kostnader för nya byggnader vid

landtbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp.................. kronor 143,bUU: —

vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att å extra stat för år 1903 anvisa:

[10.] för höjning från 4,000 kronor till 6,000 kronor af det till en hvar af de inom Vesternorrlands, Vesterbottens och Norrbottens län inrättade tre landtbruksskolor

utgående understöd af statsmedel..........»_ 6,000: —

Transport kronor 149,600: —

76 Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 7, om statsverket 1902.

Transport kronor

Vidare föreslår Kongl. Makt Riksdagen att för år 1903 bevilja till:

[11.] bidrag till bestridande af kostnaderna för

allmänna landtbruksmöten................... »

[12.] prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten

_ för husdjur, redskap, maskiner m. m...._ »

[13.] bidrag till underhåll af åtta kemiska stationer för jordbrukets och näringarnas behof »

[14.] bidrag' till underhåll af en för öfre Norrland afsedd kemisk-växtbiologisk anstalt inom

Norrbottens län........................................... »

[15.] understöd åt frökontrollanstalter_____________ »

[16.] utbildande af en elev i boskapsskötsel och

mejerihushållning....................................... »

[17.] anställande af en torfingeniör.................... »

[18.] understöd åt svenska mosskulturföreningen »

[19.] bidrag till åtgärder för höjande af det

mindre jordbruket...................................... »

[20.] de geologiska undersökningarna................... »

[21.] bidrag till bildande och upprätthållande, i enlighet med i statsrådsprotokollet angifna hufvudgrunder, af afvelscentra för

nötboskap.............. »

[22.] anställande af en andre instruktör i husslöjd

och personligt ålderstillägg till andre instruktören Jonas Wallander...................... »

[23.] stationerande af ett armeradt ångfartyg vid

rikets kuster för åstadkommande af ordning och skydd vid fiskets bedrifvande »

[24.] utförande af hydrografisk-biologiska under-

sökningar af de Sverige omgifvande

hafven ...................................... »

[25.] vidtagande af i statsrådsprotokollet närmare

angifna ändringar uti kanonbåten Svensksunds utrustning................. »

med rätt för Kongl. Maj:t att redan under innevarande år förskjuta beloppet af tillgängliga medel.

149,600: —

7,500: — 12,500: — 32,000: —

6,250: — 10,000: —

1,000: — 5,000: — 15,000: —

25,000: — 96,000: —

9,000: — 3,000: — 25,000: — 24,300: — 3,100: —

Transport kronor 424,250:

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1902.

Transport kronor

Ytterligare föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen att [26.] för höjande af fonden för fiskerinäringens befrämjande bevilja ett anslag af 500,000 kronor samt deraf på extra stat för år

1903 anvisa ett belopp af....-............----- *

med rätt för Kongl. Maj:t att låta utåt sistnämnda belopp förskottsvis under innevarande år af tillgängliga medel utanordna

100,000 kronor.

Vidare föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen att för år

1903 bevilja till: . .

[27.] bidrag till anordnande af undervisningskurser i navigation för bohuslänske fiskare [28.] arfvoden åt amanuenser och extra biträden

å domänstyrelsens skogsafdelning............

[29.] aflöning åt domänintendenter och för uppehållande af domängöromålen hos länsstyrelserna ...................----------------; — -...........

[30.] resekostnader vid domänförvaltningen, såsom förslagsanslag,...........-....................--

[31.] beredande af ökade extra lärarekrafter vid

skogsinstit utet ........................- -...........------

[32.] bestridande af statsverkets andel i kostnaden för vägdelningar, såsom förslagsanslag,

[33.] förekommande och hämmande af tuberkel-

sjukdomar hos nötkreaturen...............-......

[34.] understödjande, medelst anslag utan återbetalningsskyldighet, af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar, hvilkas ändamål är att minska frostländigheten

för närliggande bygd, .........................

hvarjemte Kongl. Maj:t föreslår, att i afseende å sistnämnda anslag må gälla de vilkor och bestämmelser, som i statsrådsprotokollet omförmälas.

Vidare anmärkes här:

[35.] att, enligt 1898 års Riksdags beslut, skola

till odlingslånefonden under år 1903 åt _

Transport kronor

424,250:

200,000:

2,250:

6,100:

43,200:

40,585:

5,000:

50,000:

50,000:

500,000:

1,321,385

78 Kongl, Maj:ts nåd. prop. n:o 7, om statsverket 1902.

Transport kronor

riksgäldskontoret, i mån af behof, öfverlemnas medel till så stort belopp, som jemte de till fonden ingående annuiteter å odlingslån kan erfordras till fyllande af högst 1,000,000 kronor.

Ytterligare föreslår Kongl. Maj:t, att under ifrågavarande hufvudtitel må å extra stat för år 1903 beviljas till:

[36.] afdikningar å kronans skogar i de norrländska länen och i Kopparbergs län______ »

[37.] reglering af flottleder i Norrbottens, Vester-

bottens och Kopparbergs län.................. »

i sammanhang hvarmed Kongl. Maj:t föreslår Riksdagen att medgifva, att de afgifter, som- läggas å flottningen, må för enahanda ändamål disponeras;

[38.] skogsodlingens befrämjande_________ ________________ »

Vidare föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen:

[39.] att till betäckande af åtskilliga af statskontoret förskottsvis bestridda utgifter anvisa å extra stat för år 1903 ett anslag af... »

[40.] att till beredande, i enlighet med de i statsrådsprokollet öfver finansärenden den 4 i denna månad angifna grunder, af dyrtidstillägg för innevarande år åt en del tjensteman och betjente i jordbruksdepartementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli samt till jordbruksdepartementet hörande embetsverk och kårer, å extra stat för år 1903 anvisa såsom förslagsanslag ett belopp af................................ ,

tillsammans kronor

1,321,385: —

150,000: — 100,000: —

70,000: —

233,115: —

85,000: — 1,959,500: —

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1902 års följande "sätri^11 ^ ^ ^ KonSl Maj;t nu är föreslagen, utfaller på

1902. 1903.

ordinarie anslag 4,680,915: — extra anslag 1,558,725: —

summa kronor 6,239,640; —

4,859,600: — således ökning kronor 178,685: — 1,959,500: — » ökning . » 400,775: —

6.819.100: — således ökning kronor 579,460; —

. n:o 1, om statsverket 1902.

79 Kongl, Maj:ts nåd. grop

Tionde hufvudtiteln,

omfattande anslagen till pensions- och indragningsstaterna.

Peusionsstaten:

I afseende å denna stat, för hvilken gällande riksstat upptager kontant 1 848 463 kronor, föreslår Kongl. Maj:t enligt bilagda statsrådsprotokoll ) Riksdagen att, i afseende å kostnaderna för småskolelärares in. fl. ålderdomsunderstödsanstalts förvaltning och verksamhet under år 1903 medgifva, [1.] att Kongl. Maj:t må för sistnämnda år bestämma de belopp, som för bestridande af “anstaltens förvaltningsbestyr blifva erforderliga; samt _ att de för berörda förvaltningskostnad och för anstaltens utgifter _i ötngt under samma år erforderliga medel må af Kongl. Maj:t, i den män influtna afo-ifter icke äro att tillgå, anvisas af tillgängliga statsmedel såsom förskott, åt? antingen ersättas af berörda afgifter, i den mån de under året ingå eller derest dessa afgifter skulle för året befinnas härtill otillräckliga, anmälas till ersättande af Riksdagen.

Allmänna indragningsstaten:

För allmänna indragningsstaten är i nu gällande riksstat anvisadt kontant 1,800,652 kronor. .

Beträffande denna stat föreslår Kongl. Maj:t: . n T n

[2.] att f. d. sergeanten vid värfvade arméns disciplmkompani Oart Johan Weländers enka Emilie Jeannette Welander, född Sandvall, må under sin återstående lifstid, så länge hon förblifver enka, å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension af 110 kronor, att utgå från och med början åt

år 1902‘

rs.l’ att uppsyningsmannen vid Upsala hospital Karl Johans Walls enka Lovisa Charlotta Wall, född Söderqvist, må från och med februari månad 1901 och så länge hon förblifver enka få å allmänna indragningsstaten uppbära eu årlig pension af 350 kronor; *)

*) So bil. till statsverkupropositionen: ”Tionde hufvudtiteln”.

80 Kongl. Maj:ts nåd. prop. nio 1, om statsverket 1902.

[4.] att ritaren vid karolinska mediko-kirurgiska institutet, artisten Nils Otto Björkman må från och med månaden näst efter den, under hvilken han upphört att aflönas af institutets medel, under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten uppbära årligt ålderdomsunderstöd till belopp af 800 kronor;

[5.] att teckningsläraren vid allmänna läroverket i Ystad Peter Outzen Nannested Boisen må från och med månaden näst efter den, i hvilken afsked varder honom beviljadt från befattningen såsom lärare i teckning vid nämnda läroverk, under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten uppbära årlig pension till belopp af 600 kronor;

[6.] att lärarinnorna vid statens normalskola för flickor Gertrud Elisabeth Leontine Casselli och Carolina Söderström må, hvardera från och med månaden näst efter den, i hvilken hon entledigas från sin nuvarande befattning såsom lärarinna vid nämnda skola, under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten uppbära årliga pensioner till belopp af 1,000 kronor för dem hvar;

[7.] att föreståndaren och förste läraren vid läroanstalten i Vadstena för öfveråriga döfstumma Erik August Zotterman må från och med månaden näst efter den, i hvilken han varder från sin nuvarande befattning entledigad, för sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension af 2,400 kronor, med vilkor dock att, derest han framdeles skulle erhålla anställning med aflöning af statsmedel eller vid någon af de med statsbidrag understödda läroanstalter för döfstumma, pensionen skall för den tid, sålunda vunnen anställning varar, minskas i den män den nya aflöningen tillhopa med pensionen öfverskjuter det till Zotterman nu utgående årsarfvodet;

[8.] att första lärarinnan vid läroanstalten i Vadstena för öfveråriga döfstumma Emma Amauda Tliirn må från och med månaden näst efter den, under hvilken hon varder från sin nuvarande befattning entledigad, för sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension af 900 kronor, med vilkor dock att, derest hon framdeles skulle erhålla anställning mot aflöning af statsmedel eller vid någon af de med statsbidrag understödda läroanstalter för döfstumma, pensionen skall för den tid, sålunda vunnen anställning varar, minskas i den mån den nya aflöningen tillhopa med pensionen öfverskjuter det nu till henne utgående årsarfvodet;

[9.] att å allmänna indragningsstaten må för år 1903 anvisas ett anslag å 10,000 kronor, att, enligt de närmare bestämmelser Kongl. Maj:t kan finna godt meddela, användas till understöd af högst 350 kronor åt sådana äldre behöfvande folkskolelärare, hvilka oförvitligt skött sin tjenst, men derifrån erhållit afsked före år 1867;

[10.] att å allmänna indragningsstaten må för år 1903 anvisas och till Kongl. Maj:ts disposition ställas ett anslag af 19,400 kronor för beredande af ålderdomsunderstöd åt sådana lärare och lärarinnor vid småskola eller mindre

Kongl. Maj ds nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1002.

folkskola samt biträdande och extra ordinarie lärare och lärarinnor \id o skola, hvilka, efter att hafva i minst femton års tid oförvitligen tjensthjon, af gått från tjensten utan att erhålla understöd enligt nadiga reglementet den 22§ juni 1892, samt under enahanda vilkor och bestämmelser i ofrigt, som beträffande det för år 1902 uti förevarande afseende beviljade anslag blitvit

af Riksdagen stadgade, nemligen: . . ... ,

att lärares eller lärarinnas tjenstgöring afslutats sa tidigt, att aldeidoms understöd enligt nyssnämnda nådiga reglemente icke kunnat honom ellei

henne beviljas, eller före utgången af år 1891, .

att sådan från tjensten afgången lärare eller lärarinna uppnatt en lef-

nadsålder af minst femtiofem år; „ , ... i- u

att han eller hon styrkes befinna sig i behöfvande omständigheter att det belopp, hvartill understöd högst ma meddelas, bestämmes till

100 eg,, att meddela de närmare föreskrifter i ämnet,

h”lk[nTatt8v“Ir„; vid högre allmänna läroverket i Östersund Per Sundqvist må från och med månaden näst efter den i hvilken han frantr befattningen såsom vaktmästare vid nämnda läroverk under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten uppbära pension till belopp af 500 krono

årligen^ ^ nivellören vid rikets allmänna kartverk Frans Oscar Aurell må

från och med månaden näst efter den, hvarunder han afgar från sin tjenstebefattning vid kartverket, under sin återstående lifstid åtnjuta flan allmänna

indragningsstaten en årlig pension af 2,000 kronor; Widmarks

riäl ,itt f. d. afvittringssty res mannen X Vesterbottens Un Kall VVldma enka, Yend.» Augusta WldSaik, född Berguf, ma, sä länge hor, fOrUtfve enka, å allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig pension af 800 kronoi

,,++ n+o-å från och med ingången af år 1902;

[14.] att Carl Henrik'Jobst von Feilitzens enka Rosa dementma Eugema von Feilitzen, född Stålhammar, må, så länge hon förblifver enka a allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig pension af 800 kronoi att utgå tran och

",ecl [Tf.]11 åt" TadTfogdeT vid Alnarps landtbruksinstitut Trued larsso^nä från och med månaden näst efter den, hvarunder han afgår från sin beiatt ning vid nämnda institut, under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig pension af 800 kronor; Uorirströin

ri6l att t. f. domänintendenten i Kristia,nstads lån Mårten Boigstrom

må från och med månaden näst efter den, hvarunder hans förordnande såsom domänintendent kommer att upphöra, under sin återstående lifstid a allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig pension åt 2,800 kronoi,

Bih. till Itiktd. Prof. 1902. l:a Sami. ha Afd.

82 Kongl. Majits nåd. prop. nio 1, om statsverket 1902.

. C17-] att aflidne f. d. departementschefen i generaltullstyrelsen Erik Kristian Ljungstedts ogifta döttrar Louise Ljungstedt och Anna Ljungstedt må från allmänna indragningsstaten uppbära pension af 300 kronor om året att utgå från och med år 1902 under deras återstående lifstid, så länge de förblifva ogifta, äfvensom att, i händelse af enderas död eller giftermål, pensionsbeloppet må oafkortadt tillfalla den andra ;

[23.] att. anslaget till allmänna indragningsstaten må höjas med 137,517

kronor, eller från 1,800,652 kronor till......................... kronor 1,938,169: _

Lägges härtill anslaget till pensionsstaten....................... » l’848*463:

blifver slutsumman af tionde hufvudtitelns ordinarie

anslag för år 1903............................................................. kronor 3,786,632: —

Extra anslag.

Beträffande extra anslag under denna hufvudtitel föreslår Kongl. Makt [19.] att å extra stat för år 1903 må anvisas ett förslagsanslag af E540,000 kion.or, att användas dels till upprätthållande af arméns pensionskassas egen pensionering med faststälda pensionsbelopp, mot skyldighet för pensionskassan att afstå det för året densamma tillkommande vederlag för de till statsverket indragna rusthållsafgifterna, och dels till fyllnadspensioner i enlighet med faststälda grunder för sådana pensioners utgående;

[20.]. att till förstärkande af det för år 1902 utgående statsbidraget till pensionering af enkor och barn efter befäl och underbefäl med vederlikar vid armén må på extra stat för år .1903 anvisas ett belopp af 21,568 kronor;

hvarigenom summan af tionde hufvudtitelns extra anslag för år 1903 komme att utgöra 1,561,568 kronor.

En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den tinnes i riksstaten för år 1902 upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller på följande sätt:

83 Kongl. Maj ds nåd, prop. n:o 1, om statsverket 1902.

De under de särskilda hufvudtitlarne äskade anslag för år 1903 utgöra

Härtill kommer den andel af det under sjette hufvudtiteln omnämnda, till utgående under år 1903 äskade anslag å 5,000,0000 kronor till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade jernvägar, hvilken Kongl. Maj:t i sammanhang med regleringen af utgifterna under berörda hufvudtitel föreslagit Riksdagen att utom hufvudtitlarne i riksstaten

anvisa, eller . .................-.........-......................................, kroI>or 3>500’000; -

De riksgäldskontor utgifter för riksdags- och revisionskostnader samt räntor och .afbetalningar å statsskulden m. in., hvilka Kongl. Maj:t, med åberopande af omförmälda protokoll öfver finansärenden den 11 innevarande januari, *) anser böra i riksstaten uppföras, äro:

riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar m. m.,

förslagsvis.............-......................kronor 899,200:

räntor och afbetalningar å statsskulden............... kronor 16,065,700: —

efter afdrag af de till riksgäldskontor ingående rånte- och

kapitalbetalningar » 1,091,700:

förslagsvis.................................... kronor 11,974,000: — »_______12,873,200: ■

Transport kronor 163,668,201*: —

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Sammanställning af inkomster och utgifter”.

84 Körtel. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1902.

T;r Transport kronor 163,668,200: —

Kong]. Maj:t föreslår Riksdagen vidare, under

åberopande af nyssnämnda protokoll, att afsätta

till arbetareförsäkringsfonden.................................... » \ 400 000: _

till underlättande af åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring och sjukkassors bildande........................ » 250,000:

samt till en fond för bestridande af kostnader för kasernbyggnader................................................................ » 7,650,000: —

Summan af dessa belopp...........................................kronor 172,968,200: —

utvisar totalsiffran af de i riksstaten förekommande utgifter, hvilka sålunda uppgå till enahanda belopp, hvartill statsverkets tillgångar för år 1903 här ofvan beräknats; och erhåller riksstaten följande utseende:

Riksstat för år 190 3.

86 Kongl. Majds nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1902.

Riksstat

Kronor.

Tillgångar och inkomster:

Öfverskott å statsreglering ärna för år 1900 och föregående år ......... 15,91 G,(

Statsverkets inkomster:

ordinarie inkomster ................................................ 27 046 000 '

bevillningar ................................................................ 127^290*000 j 154.33^

Af riksbankens vinst för år 1901 .................................................... ; 2 716^

Summa kronor

172,968,200

Kongl. Maj:ts nåd, prop. n:o 1, om statsverket 1902.

för år 190 3.

88 Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1902.

Kongl. Maj:t föreslår i sammanhang härmed enligt beslut, som innefattas i bilagda statsrådsprotokoll öfver finansärenden för den 11 innevarande januari,*) att Riksdagen må medgifva, att vid statsregleringen för år 1903 de i Rikets Ständers skrifvelse den 12 Maj 1841 angifna grunder i afseende å dispositionen af besparingarna å hufvudtitlarne fortfarande må blifva gällande.

Utgifter utom riksstaten.

Beträffande slutligen de under sjette hufvudtiteln oinförmälda anslag dels å 5,000,000 kronor till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade jernvägar, dels ock å 4,000,000 kronor till fortsättning af statsbanan från Göteborg till Skee föreslår, jemlikt nyssnämnda statsrådsprotokoll,*) Kongl. Maj:t, som, enligt hvad här ofvan blifvit förmäldt, ansett ett belopp af 3,500,000 kronor af förstnämnda anslag böra anvisas att utgå å riksstaten utom hufvudtitlarne, att återstoden, 1,500,000 kronor, af samma anslag äfvensom anslaget å 4,000,000 kronor till fortsättning af statsbanan från Göteborg till Skee, eller tillhopa 5,500,000 kronor, hvilket belopp bör bestridas af upplånta medel, må anvisas till utgående af riksgäldskontoret.

Samtliga de i denna proposition åberopade eller för öfrigt med statsregleringen sammanhang egande handlingar skola Riksdagens statsutskott tillhandahållas; och Kong). Majff förblifver Riksdagen med all kongl. nåd och ynnest städse väl bevågen.

OSCAR.

Hans Wachtmeister.

*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Sammanställning af inkomster och utgifter”.

Stockholm 1902. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

Bilagor

till

Kong!. Maj:ts

nådiga proposition

om statsverket år 1902.

å. ri

Inkomsterna.

Utgifterna å I—X hufvudtitl arne. Sammanställning af inkomster och utgifter. Propositionens justering.

Inkomsterna.

%

r

w v:

'MIM.'

#*».•>. f S t 'jj

■i" -i>J

Inkomsterna: statsrådsprotokollet.

5 Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 11 januari

1902.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern friherre von Otter,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim, Statsråden: herr von Krusenstjerna, grefve Wachtmeister,

Claéson,

Crusebjörn,

Odelberg,

Husberg,

Palander,

Hammarskjöld,

Westring.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet grefve Wachtmeister anhöll att få underställa Kongl. Maj:ts pröfning de delar af statare gler ingen vid nu instundande riksdag, som rorde beräkningen af stats verkets tillgångar för de behof, hvilka vid ifrågavarande statsreglering borde fy Ibis, dervid departementschefen, efter att hafva anmalt sta skontorets den 10 december nästlidet år afgift berättelse om statsverkets tillstånd och förvaltning, hvilken berättelse finnes detta protokoll Inlagd under Lutt. A, vidare anförde:

Beträffande föret resultatet åt 190» tas statsreglering liar statskontoret i underdånig skrifvelse den 30 juli sistlidet, ar anmalt, att a Bih. till Riksd. Prot. 1902. 1 Sami. 1 Afd.

1900 dr8 statsreglering.

98,739: 9 6 600: — 78,435: 43

6 Inkomsterna: statsrådsprotokollet.

ÄSSwÄsamt ordinarie och extra

hvartill borde läggas: kronor 16’817’976: “

jemlikt nådiga brefvet den o mai 1882 af myntverkets behållning för år 1900

besparing å nionde hufvudtitelns anslag »bidrag till folkskolelärares pensionering»

odisponerade behållningar å en del extra statsanslag

sa att ofverskottet. på det hela uppginge till h~kronorl5;99o,75i: 8o.

1 samma skrifvelse redogjorde statskontoret jemväl för den i rikshufvudboken under benämning af »fonden för reserverade medel» uppagda särskilda rakning öfver öfverskott och brister i statsregleringarna utgiorde111iem^as’ att bebällliingen å denna fond vid 1900 års början hvartill komme ofvannämnda öfverskott ............... ronor ^821,959. 4 o

att om derifrån afräknades dels riksstat blifvit anvisadt att

från fonden utgå, kronor 21,316,000: —

dels den behållning, som för år 1899 å postverkets rörelse uppstått utöfver det redan för statsregleringen beräknade ofverskottet för samma år, enligt Riksdagens skrifvelse den 14

18"\ .................'• ;- 80,372: 60 21,396,372:60

uppkomme det belopp af......................................~ kronor 67 491

skRda11 '"k I'gt 19ö° årS rikshufvudbok behållningen å ofvannämnda särnin^ vnim^ Vld sam®a ars slut uppginge; samt att af denna behåll- „nlf. dlsPonfrade enllS't 1901 års riksstat 27,340,000 kronor och gt 19J2 ars riksstat 24,165,000 kronor, i följd hvaraf äterstode att d sponera en summa af 15,916,338 kronor 60 öre; och hemstX jäv

fl dl^,o«i°PLm6 ■ T ” benämn™g öfverskott i statsregleringarna för ar 1900 och föregående ar tagas i beräkning för 1903 ,års statsleglermg, dervid summan torde få jemnas ;tilh 15,916,000 kronor.

Inkomsterna: statsrådsprotokollet. 7

Såvidt ■ hittills kan vara kändt och beräknelig^ hafva följande öfverskott uppstått å 1901 års statsreglering:

Skogsmedel. "i Enligt meddelande från domänstyrelsen hafva skogsmedlen för år 1901 belöpt sig till 7,881,062 kronor 80 öre. Af detta belopp hafva dock särskildt disponerats: till åtgärder mot insekten nunnan 15,000 kronor och; till en hamnanläggning på Öland 68,000 kronor, eller tillsammans 83,000 kronor, hvadan af skogsmedlen återstå] 7,798,062 kronor 80 öre, hvilken summa öfverskrider den beräknade, 5,800,000 kronor, med i jemnadt tusental Tullmedel, för år 1901 beräknade till 49,000,000 kronor, hafva, enligt meddelande från generaltullstyrelsen, belöpt, sig till 49,682,708 kronor 86 öre och således öfverskridit

beräkningen med i jemnadt tusental ....................................j

Stämpelmedel, för år 1901 beräknade till 5,000,000 kronor,] hafva influtit med 5,846,776 kronor 49 öre och lemna! alltså ett öfverskott af i jemnadt tusental Bränvinstillverkning sskatten, för år 1901 beräknad till 18,000,000 kronor, har, enligt meddelande från finans-j departementets kontroll- och justeringsbyrå, influtit med 22,648,191 kronor 95 öre. För denatureradt bränvin, skattefri finkelolja samt vid Åkers krutbruk användt bränvin, för hvilket skattefrihet beviljats, restituerades samma år, likaledes enligt uppgift från nämnda byrå, 1,293,937 kronor 8 öre, hvadan behållna inkomsten af bränvinstillverkningsskatten under år 1901 komme att utgöra 21,354,254 kronor 87 öre, hvilken summa öfverstiger beräkningen med i jemnadt tusental TLvitbetssockertillverkning saf giften, i riksstaten för år 1901 beräknad till 9,000,000 kronor, hav under samma år debiterats med 12,605,641 kronor 51 öre, hvadan ett öfverskott uppstår af i jemnadt tusental Bevillning af fast egendom samt af inkomst, för åt 1901 beräknad till 3,000,000 kronor, kan med ledning af förhållandena under föregående år antagas lemna ett öfverskott af

li Kronor.

1,998,000

682,000

846,000

3,354,000

3,605,000

1,000,000

Summa] 11,485,000

1901 drs statsreglering.

8 Inkomsterna: statsrådsprotokollet.

I öfrigt å en del inkomsttitlar uppkommande öfverskott kunna antagas ungefärligen motsvara de brister, som å andra inkomsttitlar uppstått.

Enligt rikshufvudboken för år 1900 både å samma års förslags-

anslag uppstått:

brister ............................................................. kronor 6,957,917: 3 6

besparingar .................................................... „ 2,984,491: 6 9

eller en nettobrist af kronor 3,973,425: 6 7.

I nämnda besparingar ingick äfven besparing å det från riksgäldskontoret utgående anslaget till riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar m. in., räntor och afbetalningar å statsskulden med 2,118,174 kronor 81 öre. Af 1901 års enahanda anslag innestodo hos statskontoret vid årets slut 533,500 kronor, och enligt meddelande från riksgäldskontoret lärer en återbäring till statskontoret af derifrån lyftade medel vara att förvänta till belopp af omkring 850,000 kronor. Besparingen å detta förslagsanslag skulle alltså komma att utgöra 1,383,500 kronor. Emellertid torde kunna med säkerhet antagas, att å en del andra förslagsanslag, exempelvis ersättning till städerna för mistad tolag, lönetillskott åt lärare vid folkskolor och' småskolor m. fl., uppstått brister till mycket afsevärda belopp, hvadan nettobristen å 1901 års förslagsanslag, med hänsyn till erfarenheten från en följd af föregående år, icke lärer kunna beräknas uppgå till mindre belopp än

4,000,000 kronor.

Om från beräknade öfverskottet af inkomsterna .för år

1901 ............................................................................ kronor 1 1,485,000: —

dragés denna nettobrist ............................................ „ 4,000,000: —

skulle öfverskottet å 1901 års statsreglering blifva

omkring ............................................................... kronor 7,485,000: —

Det sålunda uppkomna öfverskottet torde, enligt hittills följd praxis, böra reserveras till disposition vid statsregleringen för år 1904.

Oi'dinarie inkomster. Fyr- och båkmedel.

Hvad derefter beträffar beräkningen af statsverkets inkomster för år 1903 och dervid först de ordinarie inkomsterna, har statskontoret i fråga om inkomsttiteln fyr- och båkmedel, hvilken i riksstaten för år 1902 är upptagen till 1,500,000 kronor, föreslagit, att beräkningen för år 1903 måtte höjas till åtminstone 1,600,000 kronor. Ovisst kan emellertid vara, om den på senare tider inträdda stegringen af fyr- och båkmedlen kommer att fortvara, och jag tillåter mig derföre, efter samråd med chefen för sjöförsvarsdepartementet, hemställa, att fyr- och båkmedlen äfven i riksstaten för år 1903 må upptagas med 1,500,000 kronor.

Inkomsterna: statsrådsprotokollet. 9

Telegrafmedlen äro i riksstaten för år 1902 upptagna med 1,610,000 kronor och hafva af statskontoret, på grund af uppgift från telegrafstyrelsen, för år 1903 upptagits till samma belopp. Jag tillåter mig hämd erinra, att den komité, som blifvit af Eders Kong! Maj:t tillsatt för utarbetande af förslag till nya stater för post- och telegrafverken, uti sitt den 31 oktober 1901 afgifna underdåniga betänkande dels framstalt förslag om telefonväsendets öfverförande å ordinarie stat, gemensam för ■ telegratoch telefon väsendet, dels ock, under erinran (del II sid. 270) att med telefonväsendets öfverförande å ordinarie stat telegrafstyrelsens arliga statsförslag torde komma att för framtiden upptaga fullständig inkomstberäkning, omfattande både telegraf- och telefonmedel, enligt från telegrafstyrelsen lemnad uppgift, uppstält följande inkomstberäkning för ar 1903 (del II sid. 192):

inkomster af telegrafmedel ............................... kronor 1,800,000.

„ ,, telefonmedel ....................................v______4,700,000.

eller tillhopa kronor 6,500,000: —

Telegrafstyrelsen har i underdånigt utlåtande den 28 december 1901 öfver komiténs förslag icke haft något att erinra vid denna inkomstberäkning för år 1903.

Anledningen dertill att, hvad telegrafmedlen i inskränkt mening angår, inkomsterna beräknats högre än telegrafstyrelsens föregående uppgift till statskontoret är den att, då telegrafmedlen skola sammanslås med telefonmedlen till ett gemensamt inkomstbelopp, telegrafmedlen, hvilka utgöra den mindre delen af inkomstbeloppet i det hela, ansetts kunna upptagas med mindre säkerhetsgräns, än då de skolat beraknas ensamt för sig, och således upptagas i närmare öfverensstämmelse med de verkliga inkomsterna: för år 1900 1,846,774 kronor 9j ure och oi år 1901, efter beräkning enligt inkomsterna för årets tre första qvartal,

öfver 1,835,000 kronor. .

På grund häraf och då, enligt hvad jag mhemtat, chefen tor civildepartementet kommer att framlägga förslag till stat för telegrafverket, innefattande telefonväsendets öfverförande å ordinarie stat, turao inkomsterna af telegrafmedlen i riksstaten för år 1903 böra beräknas till

6,500,000 kronor. . , ,

(Kriga ordinarie inkomster torde få i riksstaten upptagas med

de af statskontoret föreslagna belopp.

Hvad tullmedlen beträffar, tilldrager sig uppmärksamheten, att dessa, hvilka under de senare åren plägat lemna ansenliga öfverskott, år 1901, såsom ofvan blifvit meddeladt, utöfver den för året beräknade

Dill. till llilcsd. Prot. 1902. 1 Sami. 1 Afd. 2

Telegrafmedlen .

Tullmedel.

10 Inkomsterna: statsrådsprotokollet.

inkomsten af 49,000,000 kronor lemnat ett öfverskott af allenast 682,000 kronor. Till närmare belysning af förhållandet härmed anhåller lag att få meddela följande tabell:

Statistisk beräkning öfver rikets import januari—november 1900 och 1901 af vissa större varuartiklar med derå belöpande tullafgifter.

Qvantitet.

är 1900 1901

Motsvarande tullbelopp. Tunskillnad

---1 för är 1901

1900 | 1901 -f- eller —

Kronor.

Kronor.

£affe............................ k8- 24,322,000 22,698,000 2,918,640 2,723,760

Maskiner ................ kr. 16,850,000i 14,575,000 1,685,000 1,457,500

Socker, oraff. ........... kg. 12,240,000 303,000 2,876,400 ' 71,205

sirup och melass ... Spanmål, omalen:

hvete ............

korn................

råg ................

„ malen:

hvetemjöl ....

rågmjöl ........

Väfnader: *)

siden, alla slag

bomulls ........

ylle ................

linne................

13.463.000 16,359,000 1,346,300 l,63ö’900

141.335.000163.734.000 5,229,395 6,058,158

10.342.000 255,000 382,654 9,435

128.172.000 47,093,000 4,742,364 1,742,441

8,116,000

6,038,000

527,540

392,470

395,460

76,245

118,000 112,000 630,000 599,000

..... .. 1,488,000 1,359,000 1,354,000 1,231,000 -

..... .. i 1,700,000 1,551,000 2,602,000 2,366,000

..... I 557,000 445,000 234,000 187,000-

Summa tullskilnad för år 1901: understigande kr.

__________ öfverskjutande ,,

) För väfnadema äro tullbeloppen approximativt beräknade.

Kronor.

- 194,880]

- 227,5001 -2,805,195! + 289,600:

+ 828,763

- 373,219 -2,999,923

- 132,080

- 316,225

- 31,000

- 123,000' 236,000

■ 47,000

7,486.022 1,118,363

Då enligt förestående tabell minskningen utöfver ökningen uto-ör 6,367,659 kronor och tullinkomsterna under tiden januari—november 1901 debiterats med ett belopp, som med 8,526,479 kronor 41 öre understiger uppbörden under motsvarande del af år 1900, återstår sålunda en i tabellen oredovisad minskning af 2,158,820 kronor 41 öre. Om från minskningen å artiklarne korn, råg, hvetemjöl och rågmjöl, sammanoUtf°rande ?’821\447 kronor, dragés ökningen å artikeln hvete, Ö28 763 kronor, visar sig, att en minskning i tullinkomsten af spanmål uppkommit till belopp af 2,992,684 kronor. Lägges härtill minskningen a artikein oraffineradt socker, 2,805,195 kronor, utvisar summan af dessa bada tal, eller 5,797,879 kronor, beloppet af den minskning i 1901 års tullinkomst under månaderna januari—november, som kan anses hufvudsakligen bero deraf, att utfallet af spanmålsskörden och betskörden, framför

Inkomsterna: statsrådsprotokollet. 11

allt af den senare, varit väsentligen bättre år 1900 än år 1899. Att minskningen i tullinkomsterna år 1901 äfven är att tillskrifva nedgående konjunkturer, är otvifvelaktigt, men med fästadt afseende på det jemförelsevis mindre betydliga beloppet af den minskning, som återstår efter afdrag för minskningen å artiklarne spanmål och sockerrör det inflytande, nedgången i den ekonomiska konjunkturen utöfvat å tullinkomsterna, icke öfverskattas..

Ja°' biträder statskontorets hemställan, att tullmedlen måtte för år 1903 beräknas till enahanda belopp, 49,000,000 kronor, hvarmed de äro i 1902 års riksstat upptagna.

Beträffande öfriga bevillningar hemställer jag äfvenledes att desamma måtte upptagas med de af statskontoret föreslagna belopp med ningtajgifu undantag för inkomsttiteln kviibetssockertillverkning saf gift, i hvars beräkning någon höjning synes mig böra ega rum. Sedan nemligen 1901 års Riksdag höjt det till grund för beskattningen liggande beräknade sockerutbytet från 10,5 procent till 11,5 procent, hvilken ändrade bestämmelse jemlikt nådiga kungörelsen den 24 juli 1901 trädt i kraft den 1 september samma år och beräknades bereda en ökning i skatten med 1,000,000 kronor, upptogs inkomsten af hvitbetssockertillverkninosafgiften i 1902 års riksstat till 10,500,000 kronor. Enligt hvad jag&redan haft tillfälle meddela, inbragte skatten år 1901 ett belopp åt 12^605,641 kronor 51 öre; och synes mig beräkningen af samma inkomsttitel för år 1903 böra höjas till 11,000,000 kronor.

Summan af statsverkets för år 1903 påräkneliga inkomster utgör enligt nyss omförmälda beräkning 136,186,000 kronor. Härtill bör läggas, öfverskott å föregående årens statsregleringar till belopp af l^,916,000 kronor, då en till gångssumma af 152,102,000 kronor uppkommer. Om till detta belopp lägges enahanda andel af bankovinsten,

2,000,000 kronor, som tagits i anspråk för 1902 års statsreglering, ökas nämnda summa till 154,102,000 kronor.

Den förberedande behandlingen af statsreglermgen har lemnat till resultat, att statsverkets utgifter för år 1903, sådana oberäknade, för hvilka otvifvelaktigt medel böra beredas genom upplåning, icke kunnat nedbringas under 166,818,200 kronor, hvilket belopp med 10,675,200 kronor öfverskjuter den siffra, hvarå 1902 ars riksstat slutar, hvarvid likväl bör anmärkas,’ att af denna ökning ett belopp af 4,720,000 kronor beror deraf, att telefonväsendet öfverlörts på ordinarie stat. Jag beliöfver icke erinra derom, att återstoden af ökningen till en mycket väsentlig del är att tillskrifva de utgifter, som knifvas för det fortsatta genom-

12 Inkomsterna: statsrådsprotokollet.

förandet af de åtgärder för stärkandet af landets försvar, som beslötos af 1901 års Riksdag. Huru dessa ökningar fördela sig på olika anslag, kommer att framgå af vederbörande departementschefs föredragning. I detta sammanhang vill jag endast fästa mig dervid, att i fjerde hufvudtitelns anslagssumma ingår en utgiftspost af icke mindre än

7,000,000 kronor för kasernbyggnader. I fråga om denna post bör erinras, att enligt härordningsförslaget kostnaderna för beredande af nya eller ökade lokaler för arméns förläggning och utbildning beräknades i rundt tal till 48,000,000 kronor eller'i medeltal 4,000,000 kronor om året under hela den 12-åriga öfvergångstiden. Det framhölls emellertid dervid (statsrådsprotokollet i landtförsvarsärenden den 11 januari 1901 sid. 96 och 101), att en jemn fördelning af kostnaderna under hela öfvergångstiden icke ansågs vara den för ändamålet lämpligaste, utan att det tvärtom vore fördelaktigast, om tiden för byggnadernas utförande kunde så mycket förkortas, som med god hushållning läte sig gorå, då man härigenom skulle kunna i väsentlig mån undanrödja de svårigheter med afseende å förläggningen, som eljest under öfvergångstiden måste ställa sig hindrande för de värnpligtiges utbildning. Chefen för landtförsvarsdepartementet har ock meddelat mig, att han för den beslutade härordningens genomförande anser nödigt, att af nästkommande Riksdag till nya byggnader för armén äskas ett anslag af 21,000,000 kronor, att utgå under tre år, af hvithet anslag för år 1903 skulle anvisas nyssnämnda belopp, 7,000,000 kronor. Då härtill kommer, att äfven under de år, som följa närmast efter omförmälda treårsperiod, utgifter till lika stora belopp för kasernbyggnader lära vara att motse, erhåller frågan om sättet för bestridandet af denna statsutgift en synnerligen allvarlig innebörd.

Genast^ från början bör utvägen att för ändamålet bereda medel genom upplåning lemnas ur räkningen. Den tillfälliga lättnad, som härigenom skulle vinnas, blefve köpt med uppoffringen af den för vår statshushållning i allmänhet och vår statskredit i synnerhet så högst betydelsefulla undantagsställning. Sverige hittills intagit, att icke pläga låna för att bestrida vare sig militära eller andra löpande utgifter, der icke de senare afsett placering af kapital i räntegifvande företag. För visso lär ej heller Riksdagen, som vid statsregleringens upprättande städse haft till ögonmärke att åt densamma bereda största möjliga styrka, vilja, med beslutande af dryga utgifter, öfverlemna deras definitivt gäldande åt en mer eller mindre utsträckt framtid, som nog dess förutan lärer få sina egna bördor att bära.

I fråga om de tillgångar, som kunna ifrågakomma att anlitas för

Inkomsterna: statsrådsprotokollet.

täckande af det föreliggande ökade statsbehof, anhåller jag att få anföra^följande.^ ^ g juni 1901 (n:0 120) har Riksdagen förklarat

siff anse det kunna ifrågasättas, huruvida icke för beredande af tillgång till utgifter för kasernbyggnader det skulle vara lämpligt att afyttra staten tillhörig, icke inkomstgifvande fastighet, hvilken icke vore för sitt hittills afsedda ändamål oundvikligen erforderlig, men för hvilken med hänsyn till läget en betydande köpeskilling kunde paraknas; sålunda borde exempelvis, enligt Riksdagens mening, vissa delar af det kronan tillhöriga, norr om Djurgårdsbrunnsviken och Djurgardskanalen belägna, vidsträckta området kunna med fordel for staten för-

Det af Riksdagen särskildt angifna området, det s. k. Ladugårdsgärdet, eger otvifvelaktigt ett högt värde, men för uttagande åt detta värde kräfves mycken omsigt och lång tid. Det kan ej heller ske utan att annat exercisfält för hufvudstadens garnison sattes i dess ställe, hvilket äfven är en vidtutseende angelägenhet. För utredning i dessa hänseenden torde inom den närmaste tiden åtgärder hora vidtagas.

I alla händelser kan för den nu föreliggande statsreglenngen något

bidrag från detta håll ej påräknas.

Andra utvägar böra derföre anlitas för att bereda de for stats-

regleringen erforderliga ökade tillgångar. . , , c

- I första rummet erbjuder sig dervid afsättning till statsverket af en ökad andel af riksbankens vinstmedel Förut iar erajradt, att af riksbankens vinst för år 1900, som uppgick till 4,178 942 kronor 77 öre, ett belopp af 2,000,000 kronor disponerades för statsverket. Riksbankens vinst för år 1901 kan, enligt hvad jag från fullmäktige i riksbanken iuhemtat, approximativt beraknas till 3,018,000 kronor. A riksbankens behållna årliga vinst skola, jemlikt 26 § i lagen om Sveriges riksbank den 12 maj 1897, minst 10 procent afsattas till bankens reservfond, intill dess denna uppgått till minst 25 procent af bankens "-rundfond. Sistnämnda fond utgör 50 millioner kronor och da reservfonden för närvarande uppgår till 6,417,894 kronor, bor alltså afsättning till reservfonden fortfarande ega rum. Det belopp, som etter den i lag föreskri fn a afsättningen till reservfonden, 301,800 kronor, ateistar,

eller 2,716,200 kronor, synes mig böra tagas i anspråk för statsregieringen för år 1903. Det måste vara en naturlig sak, att statens vinst på dess ifrågavarande penningerörelse, i den män densamma icke oundgängligen nödvändig för riksbankens egen räkning, anvandcs till bestridande af statens utgifter, så att upptagande af skattemedel till mot-

14 Inkomsterna: statsrådsprotokollet.

svarande belopp må kunna undvikas. Att en större andel af riksbankens vinst disponeras för statsverkets räkning synes äfven ur den synpunkten i sin ordning, att till följd af riksbankens successiva öfvertagande af all sedelutgifning bevillningsafgiften af bankbolag med sedelutgitnmgsratt inom kort kommer att alldeles bortfalla. Att riksbanken nu skulle behöfva för sin räkning behålla större andel af bankovinsten an den, som författningsenligt skall afsättas till reservfonden, lärer, synes det mig, icke kunna ifrågasättas efter de betydliga afsättningar af vmstbelopp, som under de senare åren egt rum för riksbanken. Genom ynka afsättningar till riksbankens fonder beredes icke tillgång till det guld, riksbanken behöfver för att täcka sina sedlar, och eu banks styrka ligger, såsom ofta blifvit framhållet, icke i storleken af dess fonder _ hviska för öfrigt äro i den svenska riksbanken relativt

ha^dh* fB 1 an^ra centra^an^er — utan i det sätt, hvarpå dess portfölj

C onn &r’ att ett beloPP motsvarande den tilläggsbevillning å

b,dUO,000 kronor, som förekommer i riksstaten för år 1902, men icke inräknats i ofvan omförmälda tillgångar för år 1903, äfven bör under någon form af direkt beskattning påräknas för sistnämnda år. Men derutöfver Dör nu ett, ytterligare belopp upptagas genom direkt beskattning.

detta afseende förekommer, att Riksdagen i skrifvelse den 1 juni 1901 med erinran att Riksdagen i den skrifvelse, hvari Riksdagens beslut beträffande ny varnphgtslag och ny härordning hos Eders Kongl. Maj:t anmälts uttalat den åsigt, att en afsevärd del af de ökade kostnader, hvilka genom omorganisationen af landets försvarsväsende uppkomme, borde betäckas genom direkta och förmögenhetsskatter, på grund häraf och af i öfrigt an- *0.1 orsaker anhållit, att, för den händelse Eders Kongl. Maj:t godkände Riksdagens beslut angående utsträckning af värnpligten och om en ny härordning, Eders Kongl. Maj:t täcktes för nästa Riksdag framlägga förslag till förordning om en särskild såsom bevillning till staten utgående men från allmänna bevillningen fristående direkt skatt, att, efter viss progression, med rätt till afdrag för skuldräntor, erläggas för alla sia»- af inkomst, hvarvid inkomst åt fastighet skulle beräknas efter viss procent åt tavermgsvärdet. Då denna Riksdagens skrifvelse den 7 berörde juni inför Eders Kongl. Maj:t anmäldes, föredrogs dervid tillika Riksdagens skrifvelse den 13 maj 1901, deri Riksdagen anhållit, att Eders Kong], Maj:t tacktes efter . utredning af frågan låta för Riksdagen framlägga förslag till författningsbestämmelser angående sjelfdeklaration, hvarjemte vid samma föredragningstillfälle erinrades, att Riksdagen i skrif-

Inkomsterna: statsrådsprotokollet. 15

velse den 3 juni samma år angående bevillning af fast egendom samt af inkomst betonat, att en reform af skattelagstiftningen för att kunna tillfredsställande genomföras oafvisligen fordrade en förberedande utredning rörande inkomsters och förmögenheters fördelning bland rikets innebyggare, hvarföre Riksdagen framhållit vigten af en dylik utrednings åvägabringande. På grund af nådigt bemyndigande uppdrog jag derefter den 18 juni nästlidet år dels åt landskamereraren P. A. H. Cavalli, kammarrättsrådet J. ustberg och professorn D. Davidson att verkställa utredning och utarbeta förslag inom finansdepartementet i de i Riksdagens skrivelser den 13 maj och den 1 juni samma år omförmälda afseenden, dels åt aktuarien I. Flodström att verkställa den statistiska utredning rörande bevillningen, som kunde erfordras. Till fullo-örande af nämnda uppdrag hafva de tre förstnämnda personerna aflemnat ett den 15 oktober 1901 dagtecknadt betänkande med förslag till bestämmelser om inkomstskatt och obligatorisk sjelfdeklaration, öfver hvilket betänkande kammarrätten den 2 påföljande december afgifvit infordradt underdånigt utlåtande; och har aktuarien Flodström med skrifvelse af den 27 i sistnämnda månad öfverlemnat. en af honom verkstäld, af text åtföljd öfversigt af 1900 års bevillningstaxering.

Då jag anhåller att senare i dag få inför Eders Kongl.Mayt i underdånighet anmäla de sålunda afgifna förslagen och utredningarne, inskränker jag mig nu i detta sammanhang till att yttra mig om förslagets finansiela sida och ber i öfrigt endast att fa nämna, att förslaget till förordning om inkomstskatt synes mig vara af beskaffenhet att höra vinna godkännande, dock med några ändringar, af hvilka de väsentligaste afse vissa lättnader i den föreslagna skatteskalan. Komiterade hade föreslagit en sålunda anordnad progression af skattefoteu, att denna skulle "börja med 0,2 procent för l,000_kronors inkomst.och stegringen fortgå på det sätt, att skattefoten blefve 1 procent för inkomster mellan 4,000 och 5,000 kronor, 2 procent för en inkomst af 25,000 kronor, 3 procent för en inkomst af 53,000 kronor, 4 procent för en inkomst af 103,000 kronor och 5 procent för en inkomst af 209,000 kronor, hvarefter skattefoten för ännu högre inkomster skulle så småningom närma sig 0 procent. I fråga om den arliga inkomst, som en sålunda anordnad skatt kunde antagas komma att lemna statsverket, hafva komiterade upprättat kalkyler, hvilka likväl af komiterade sjelfva angifvas såsom endast »antydningar» och såsom »summariskt och mera på fri hand uppgjorda». Enligt dessa kalkyler skulle skatten lemna en afkastning af något mera än 8,000,000 kronor. Då komiterade verkstälde dessa kalkyler, hade komiterade af den statistiska utredningen

Inkomsterna: statsrådsprotokollet.

endast att tillgå några ur taxeringslängderna hemtade grupperingar af taxenngsbeloppen. Rörande de punkter, i livilka den nya inkomstskatten skiljer sig från bevillningen af fast egendom samt af inkomst och livilka utgöra det för den nya skatten karakteristiska, saknade komiterade allt statistiskt material och måste i dessa afseenden nöja sig med konjeklurer. Den derefter fullförda statistiska utredningen har emellertid genom en synnerligen omfattande och ingående behandling af taxeringslangderna med stöd derjemte af andra källor åstadkommit ett material som tillåter att med en helt annan grad af säkerhet, än som varit för komiterade möjlig, beräkna verkningarne i finansielt afseende af den nya skatten. Enligt sagda utredning skulle den af komiterade föreslagna mkomstskalten kunna beräknas lemna en vida större afkastning, än komiterade antagit, eller icke mindre än 14,670,000 kronor.

Det är en ytterligt svår uppgift att beräkna afkasl ningen af en skatt, som är afsedd att utgå under nya och opröfvade former. Innan skatten något år fått verka, Unnas åtskilliga på afkastningen inverkande faktorer, och detta vigtiga sådana, rörande hvilka exakta statistiska data icke kunna erhållas.. De sålunda uppstående luckorna kunna fyllas genom skarpsinniga statistiska kombinationer och konjektur, men ovissheten om vissa skattestadgandens finansiela effekt står qvar och låter sig icke skingras. Synnerlig varsamhet är derföre af nöden, då det gäller att ur budgetssynpunkt beräkna afkastningen af en skatt, sådan som den åt komiterade föreslagna. Misskalkyler till mycket betydliga belopp kunna eljest lätteligen förekomma.

Till en början, och om äfven i öfrigt inga erinringar vore åt,t gorå vid den verkstälda beräkningen af den föreslagna inkomstskattens afkastning, böi anmärkas, att den statistiska redogörelsen är grundad på förhållandena under det i ekonomiskt afseende för landet gynnsamma året 1900, medan föga antagligt är, att förhållandena komma att gestalta sig lika fördelaktigt under år 1902, hvilket års inkomstforhållanden skola ligga till grund för inkomstskattens upptaxering. bärskildt de stora inkomsterna, hvilka draga skatt efter en högre skattefot, kunna^ antagas komma att under en eventuel period af ekonomisk tillbakagång betydligt nedgå.

. aUt erkännande af den omsorg, som blifvit nedlagd på den

statistiska redogörelsen, synes mig dock rörande ett par delar af densamma någon tvekan kunna hysas. Enligt komiterades förslag skola aktiebolag och enskilda bankbolag ega att vid taxeringen åtnjuta afdrag för ett belopp, motsvarande fyra procent å inbetaldt kapital. 1 redo-

Inkomsterna: statsrådsprotokollet. 1'

görelsen har detta afdrag för samtliga ifrågavarande bolag beräknats till i rundt tal 42 millioner kronor, hvilken summa erhållits genom beräkning af fyra procent ränta på det sammanlagda aktiekapitalet. Härvid bör emellertid erinras, att, då det till afdrag medgifna beloppet för de stora bolagen med i allmänhet jemförelsevis hög inkomstprocent ofta skulle uppgå till högt belopp, detta komme att medföra en större minskning i skattens beräknade afkastning, än som motsvarar förha landet mellan afdragen och aktiebolagens inkomster öfver. hufvud. Häraf torde komma att härflyta en icke obetydlig minskning i namnda

afkastning. . , .

Enligt i den statistiska redogörelsen angifna grunder liar det inkomstbelopp, hvilket såsom utdelning å aktier i inländska aktiebolag och å lotter i enskilda bankbolag skulle hos enskilda skattskyldiga beskattas, upptagits till 96,8 millioner kronor. Huruvida hela detta belopp äfven i verkligheten skulle förekomma till beskattning, komme att bero af den samvetsgrannhet, hvarmed de skattskyldiga fullgöra sin deklarationspligt. Jag är öfvertygad, att man kan tänka högt om vårt buks moralitet i detta afseende, men försigtigheten bjuder att detta oaktadt göra någon reduktion i det påräknade skattebeloppet.

Hvad jag nu anfört leder mig till den slutsatsen, att eu icke alltför obetydiig reduktion bör göras i beräkningen af inkomstskattens

sannolika afkastning. .

Men saken har äfven en annan sida. I den ovisshet, hvari man,

trots allt, befinner sig om den finansiela verkan af den nya inkomstskatten, är den möjligheten icke utesluten, att skatten komme att lemna en afkastning, som närmade sig den i den statistiska redogörelsen antacma. Med allt erkännande af det berättigade i eu väsentlig utsträckning af den direkta beskattningen, måste en på en gång inträdande ökning i denna beskattning af en sådan omfattning otvifvelaktigt anses för stor. Om sålunda nödig varsamhet i förut angifna hänseende bjuder att icke beräkna afkastningen af skatten för högt, bjuder i nu förevarande afseende samma hänsyn att göra någon reduktion i skatteskalan. I första rummet synes mig dervid den förändring i denna skala hora vidtagas, att skattskyldigheten bortfaller för inkomst, som understiger

2,000 kronor, samt det skattefria beloppet höjes, då inkomsten uppgår till 2,000 kronor, men icke till 3,000 kronor, från 600 kronor enligt komitéförslaget, till 1,000 kronor och, då inkomsten uppgår till o,000 kronor, men icke till 4,000 kronor, från 400 kronor till 500 kronor. Enligt den upprättade bevillningsstatistiken skulle härigenom ett skatte- Bih. till Rilcsd. Prof. 1902. 1 Sami. 1 Afd. 3

Inkomsterna: statsrådsprotokollet.

belopp af sammanlagdt 580,100 kronor komma att bortfalla. Ur synpunkten deraf att en utsträckning af skattebefrielsen till inkomst, ej öfverstigande 2,000 kronor, skulle medföra en ganska vidsträckt skattolindring för fastighetsinkomsr, kan denna utsträckning måhända sägas icke vara utan sin betänklighet, men denna betänklighet synes mig dock af skäl, som jag far tillfälle att utveckla vid anmälan af inkomstskatteförslaget, böra fä vika.

Vidare torde progressionen, som enligt komiterades förslag fortgår så, att skattefoten slutligen närmar sig 6 procent, höra något tidigare afbrytas. På sätt komiterade anmärkt, är skatteskalan i deras förslag lägre för små och medelstora inkomster än de utländska skatteskalor Preussens, Österrikes och Sachsens — komiterade vid sitt betänkande fogat, medan deremot skattefoten ställer sig högre för mycket störa inkomster, än hvad förhållandet är i nyssnämnda länder. Bibehållas i minnet bör derjemte, att till inkomstskatten kommer den alltjemt kvarstående bevillningen af fast egendom samt af inkomst. Den nämnda jämförelsen med de utländska skatteskalorna kan ju endast utfalla till fördel för det svenska förslaget. I fråga om den starka progressionen uppåt har kammarrätten i sitt öfver förslaget afgifna utlåtande anmärkt, att det skäl, hvilket åberopats till stöd härlör, icke syntes i lika grad bindande som den grund, hvilken angifvits för skalans konstruktion nedåt. I förstnämnda afseende framhölles nemligen den stora anpart af vår statsbeskattning, som de indirekta skatterna utgjorde, äfvensom hänsynen till att dessa skatter måhända måste framdeles ytterligare ökas. Nekas kunde ej, att det åberopade skälet — hvilket, då det ensamt ansetts böra särskildt framhållas, väl äfven finge antagas hafva för komitén egt betydelsen af ett hufvudskäl — i sin förra del stode i öfverensstämmelse med sjeltva principen tör den progressiva beskattningen, som ju innerst afsåge att motväga den indirekta beskattningens tendens att verka jemförelsevis mera betungande på de smärre inkomsterna, men hvad anginge argumentets senare del syntes det kammarrätten, soin skulle den anförda möjligheten af en framtida ökning af den indirekta beskattningen icke innefatta tillräcklig anledning att för den skull gå längre, än som eljest med afseende å för handen varande förhållanden kunnat anses lämpligt. Fast hellre bölle kammarrätten före, att, då fråga förelåge om utbyte af eu beskattningsform mot en annan, i det hela opröfvad och hvars befogenhet ingalunda allmänt erkändes, nödig varsamhet bjöde att åtminstone icke gå längre, än som skett i andra länder med progressivt skattesystem, med undantag, så vidt kammarrätten hade sig bekant, endast för Norge och ett fåtal smärre skattesamhällen i Tyskland och Schweiz.

Inkomsterna: statsrådsprotokollet. 19

Hvad kammarrätten sålunda anfört må ju ega sin betydelse, in,!n den faktor, hvilken i en fråga sådan som deona dock till sist måste fålla utslaget, är statens skattebehof. Riksdagen har, såsom ofvan anförts, uttalat, att en afsevärd del af de ökade kostnader, hvilka genom omorganisationen af landets försvarsväsende uppkörning, borde betäckas genom direkta och förmögenhetsskatter, och bör härvid ytterligare erinras, att i sammanhang med fattadt beslut om grundskatternas samt rustnings- och roteringsbesvärens afskrifning Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen år 1892 samstämmigt förklarat, att medel till ersättande af de sålunda eftergifna statstillgångarna borde anskaffas, icke genom indirekta komsumtionsskatter, utan genom direkta och förmögenhetsskatter. På sätt jag i anförande till statsrådsprotokollet den 21 december 1900 erinrat, bestodo då af de skatter, som voro afsedda att ersätta grundskatterna samt rustnings- och roteringsbördan, fortfarande endast följande, nemligen: höjd bevillning för jordbruksfastighet 700,000 kronor, arfsskatt 1,000,000 kronor och nya' stämpelafgifter 200,000 kronor, eller tillsammans 1,900,000 kronor. Statsverkets efter år 1892 inträdda synnerligen gynnsamma ställning hade förorsakat, att ersättning icke i vidsträcktare mån beredts för de bortfallna skatterna, men ställningen är nu förändrad och ersättningen till fullo behöflig. Lägges till nyssnämnda belopp, 1,900,000 kronor, den tilläggsbevillning å 6,300 000 kronor, som 1901 års Riksdag åtagit sig och. som under någon form af direkt skatt komme att ega sin motsvarighet i 1903 års statsreglering, uppkommer visserligen en summa, 8,200,000 kronor, som med 1,500,000 kronor öfverskjuter det sammanlagda beloppet, 6,700,000 kronor, af de statstillgångar, hvilkas upphörande år 1892 beslöts, men då nu syftemålet är att betäcka en afsevärd del af de ökade försvarskostnaderna med direkt skatt och icke allenast att på ett rättvisare sätt upptaga ett skattebelopp, motsvarande det, som redan nu utgår, bör skatten så anordnas, att detta syftemål verkligen vinnes. Detta sker dock, äfven om, såsom jag anser mig böra förorda, af ofvan antydda, varsamhetshänsyn pi ogresHouen far sl unna vid 5 procent, hvilket. procenttal, såsom ofvan erinrats, uppnås vid en inkomst af 209,000 kronor. I fråga om den skal teinkomst, som härigenom kan beräknas bortfalla, förekommer, att om man läte skatteprogressionen stanna vid 4 procent, skulle enligt den statistiska redogörelsen en reduktion i skatteinkomsten af 1,707,000 kronor uppstå. Då det vid utarbetandet af nämnda statistiska öfversigt varit nödigt att icke allt för mycket utsträcka de uppstälda inkomstgruppernas antal, kan man icke angifva någon bestämd siffra för den reduktion, som skulle följa af skattefotens begränsning uppåt till 5 procent, men uppenbart är, att den blefve betydligt mindre.

20 Inkomsterna: statsrådsprotokollet.

Med iakttagande å ena sidan af de reduktioner i beräkningen af inkomstskattens afkastning, som jag, enligt hvad förut anförts, funnit nödiga, och å andra sidan af de jemkningar i skatteskalan, jag nu förordat, anser jag afkastningen af en sålunda bestämd skatt'kunna beräknas till 10,500,000 kronor.

Åberopande hvad jag nu anfört, hemställer jag i underdånighet, att bland statsverkets inkomster i förslaget till riksstat måtte upptagas skattetiteln inkomstskatt med eu beräknad afkastning af 10,500,000 kronor. På sätt jag får tillfälle att vid anmälan af förslaget till förordning om inkomstskatt anföra, kan denna inkomstskatt icke påföras tidigare än under det år, 1903, i hvars riksstat den är afsedd att upptagas, och kommer sålunda att inflyta vid 1904 års uppbördsstämmor.

Att genom upplåning anskaffa det nya kapital, som för utveckling af statens järnvägsanläggningar beliöfver i dessa placeras, har alltid ansetts legitimt. Hvad under nytt kapital i detta afseende rätteligen bör inbegripas kan visserligen utgöra föremål för olika meningar. Utom sjelfva anläggningskostnaden för jernvägarna hafva i statsjernvägarnas bokföring diträknats äfven kostnaderna för nya byggnader och anläggningar vid jernvägarna äfvensom för rörlig materiel, som anskaffats utöfver den förut befintliga och således icke allenast afsett att ersätta förbrukad sådan. Dessa kostnader hafva lagts till det kapital, som rörelsen å jernvägarna sedermera haft att förränta och amortera, och detta har äfven skett med full rätt. Det kapital, som nedlägges i nu ifrågavaraude byggnader, anläggningar och materiel, är nemligen icke försvunnet, då dessa föremål icke vidare äro brukbara, i ty att enligt meddelade föreskrifter ingen afskrifning af obrukbara byggnader eller materiel m. m. får ega rum utan en det afskrifna föremålets värde motsvarande afsättning af trafikmedel. I öfverensstämmelse härmed har det ock ansetts ekonomiskt berättigadt, att staten upplånat medel, som erfordrats så väl för jernvägsaniäggningar som för nya byggnader och anläggningar samt ny rörlig materiel vid jernvägarna, med den åtskilnad likväl, att medan upplåning varit regel i fråga om jernvägsaniäggningar och anvisandet af medel på riksstaten för ändamålet endast kunnat förekomma, då statsverkets ställning varit synnerligen gynnsam, så hafva omvändt de för nya byggnader och anläggningar samt rörlig materiel erforderliga anslag, der sådant utan statens allt för stora betungande låtit sig göra, anvisats å riksstaten och upplåning för ändam alen anlitats endast om den finansiela ställningen ansetts kräfva sådant. I statsregleringarna för åren 1877—1882 anvisades sålunda samtliga då för sistnämnda båda ändamål erforderliga anslag att utgå från riksgäldskontoret, medan i statsregleringen för år 1876 anslaget

Inkomsterna: statsrådsprotokollet.

för nya byggnader och anläggningar samt i statsreglering*® för ar 1883 en del af anslaget för detta ändamål samt anslaget för rörlig materiel i dess helhet på enahanda sätt anvisades. Vid de derefter följande statsregeringarna hafva anslagen så väl till nya byggnader och anläggningar som till ny rörlig materiel anvisats att utgå på riksstaten med undantag deraf, att det för år 1895 till sådan materiel erforderliga beloppet 1 250 000 kronor, anvisades att utgå af lånta medel. Hvad särskild^ angår anslagen till ny rörlig materiel, har redan genom det satt, hvarpå dessa anslag upptagits i riksstaterna, nemligen »utom hufvudtitlarne», angifvits, att frågan, huruvida och i hvilken man plats för dessa kunde beredas på riksstaten eller tillgång till dem helt eller delvis maste anskaffas genom upplåning, skolat göras till föremål for profning, sedan öfriga statsbehof blifvit i riksstaten tillgodosedda. o

Principielt taget, finnes sålunda intet hinder att, nar sadant kräfves för statens uppgörande, helt eller delvis bestrida nu ifrågavarande utgifter genom upplåning. Och erkännas maste, att sagda utgifter hårdt tynga budgeten. För år 1900 anvisades sålunda - oberäknad! 350,000 kronor till en centralverkstad for reparation af lokomotiv _ 1,878,600 kronor till nya byggnader och anläggningar samt 5 590 000 kronor till ny rörlig materiel, eller sammanlagdt 7,4b8,bOO kronor För år 1901 anvisades 3,178,000 kronor till nya byggnader och anläggningar samt 5,000,000 kronor till ny rörlig materiel, sammanlagdt således 8,178,000 kronor. I riksstaten för ar 1302 aro anvisade till nya byggnader och anläggningar 2,745,400 kronor och till ny rörlig materiel 5,500,000 kronor, sammanlagdt 8,245,400 kronor. I det statsförslag för år 1903, som nu skall upprättas, hafva de ifrågavarande utgiftsposterna något minskats, nemligen anslaget ti nya y^gna er och anläggningar till 1,050,000 kronor och anslaget till ny rörlig.materiel till 5,000,000 kronor, båda tillsammans sålunda till b,050,000

kr0n° Då, såsom lag redan yttrat, det måste anses principielt berättigad och icke för statens kredit menligt att bereda tillgång till ifrågavarande iernvägsanslag genom upplåning, lärer under nuvaran e <>ria an fn’ då staten under några år framåt kommer att betungas med efter vara förhållanden exceptionelt stora anslag för kasernbyggnader, erinran icke med fog kunna göras deremot, att, såsom ofta tillförene skeft, någon del af anslaget till ny rörlig materiel för jernvägarna anvisas på nksgäldskontoret. Den del af anslaget, hvartill tillgång pa sadant satt skulle beredas, bör emellertid gifvetvis i möjligaste man begränsas.

För täckande af den summa, 166,818,200 kronor, som, enligt hvad jag förut nämnt, uttrycker beloppet af statsverkets utgifter for ar 1303,

22 Inkomsterna: statsrådsprotokollet.

deri inberäknadt ett anslag af 5,000,000 kronor till ny rörlig materiel vid statens jernvägar, erfordras en ytterligare tillgång af 1,500,000 kronor. Denna synes mig böra beredas derigenom, att af nyssnämnda anslag till jernvägsmateriel ett belopp af 1,500,000 kronor anvisas till utgående från riksgäldskontoret.

Efter den förändring i sättet för bevillningens af fast egendom samt åt inkomst upptagande i riksstaten, som vid de senaste riksdagarne blifvit genomförd, upptages bevillningen numera i riksstaten för det år, under livilket den inflyter. Sålunda är i riksstaten för år 1902 upptagen bevillför 11 r 1901, hvilken inflyter vid uppbördsstämmorna i början af år 1902. I riksstaten för år 1903 kommer på samma sätt att upptagas bevillnmgen för år 1902, hvilken inflyter i början af år 1903. I öfverensstämmelse med detta förfarande bär i riksstaten för år 1902 äfven upptagits tilläggsbevillning för år 1901, hvilken inflyter i början af år f "***,“• Dnskvärdt vore naturligen, att den nya inkomstskatten, som trader i stället för en tilläggsbevillning och som är afsedd att upptagas i riksstaten för år 1903, äfven kunde påföras under år 1902, så att den inflöte i början af år 1903. Men detta låter sig icke göra. Äfven om, livilket, med afseende på frågans omfattande natur, är föga antagligt, Riksdagen komme att fatta beslut om inkomstskatten så tidigt, att författningen i ämnet kunde promulgeras någorlunda tidigt på våren, kan likväl, på sätt jag får tillfälle att. vid anmälan af inkomstskatteförslaget närmare utveckla, författningen icke år 1902 träda i tillämpning och bör det ej heller, enär de ändringar i tryckfrihetsförordningen, som äro behöfliga föi hemlighållandet af de skattskyldiges deklarationer, ej till dess kunna genomföras. Den inkomstskatt, som är afsedd att upptagas i riksstaten för år 1903, blir således inkomstskatten för år 1903 och kommer att inflyta i början af år 1904. Häraf blir emellertid en följd, att medan de skattskyldige vid 1902 års uppbördsstämmor erlägga allmän bevillning 0<?k tilläggsbevillning samt vid 1904 års uppbördsstämmor allmän bevillning och inkomstskatt, skulle de skattskyldige komma att vid uppbördsstämmorna år 1903 erlägga endast allmän bevillning. För det året blefve sålunda den särskilda direkta skatt, som för det föregående och det efterföljande året utgår jemte allmänna bevillningen, efterskänkt. Frånsedt att en relativt för ringa del af 1903 års skatter komme att utgå under form af direkt beskattning, vore i öfrigt om förhållandet intet att saga, derest detta vore ett uttryck för minskadt skattebehof å statens sida. Detta är emellertid] icke fallet. Fn sådan skattekontingent äfven för det året är väl behöflig för täckande af de ökade militära utgifterna, särskildt de stora kostnaderna för kasernbyggnader. Jag anser derföre riktigt och lämpligt, att äfven för år 1902 upptages eu tilläggs-

Inkomsterna: statsrådsprotokollet. 2d

bevillning efter samma sb att e fot som 1901 års ocli att denna tilläggsbevillning må uppföras i 1903 års riksstat, men icke i vidare mån för det årets statsreglering tagas i anspråk, än att den å riksstaten afföres som en afsättning till en fond för täckande af framtida kostnader för kasernbyggnader och sålunda kommer att bilda eu reservfond att, naturligtvis efter inhemtande af Rikdagens beslut i hvarje särskildt fall, anlitas för att bestrida en del af de i de följande årens statsregleringar förekommande kostnader för kasernbyggnader.

Bevillningen af fast egendom samt af inkomst är för ar 1902 beräknad till 8,500,000 kronor. En tilläggsbevillning af' 100 procent skulle enligt förut följd beräkningsgrund lemna en afkastning, som motsvarar nyssnämnda bevillning, minskad med 10 procent af dess belopp, eller sålunda 7,650,000 kronor.

På grund af hvad jag sålunda anfört, hemställer jag, att Eders Kong!. Maj:t ville i särskild nådig proposition föreslå Riksdagen

att till upptagande i riksstaten för år 1903 bevilja en särskild tilläggsbevillning af 7,650,000 kronor, att, utan sammanblandning med bevillningen af fast egendom samt af inkomst, på grund af 1902 års bevillningstaxering utgå med en krona för bevillningskrona å. bevillningen af fast egendom samt af inkomst, dock sa att de, hvilka för inkomst äro taxerade till belopp, för hvilka jemlikt § 11 mom. 1 i gällande bevillningsförordning lindring i bevillningen eger rum, skola, då inkomsten icke uppgår till 1,200 kronor, från tilläggsbevillningens utgörande vara befriade och, då inkomsten uppgår till 1,200 kronor, men icke till 1,800 kronor, erlägga tilläggsbevillning med^ endast 50 öre för bevillningskrona; börande denna tilläggsbevillning på enahanda sätt som bevillningen af fast egendom samt åt inkomst af vederbörande vid de under år 1903 infallande uppbördsstämmor uppbäras samt i behörig ordning redovisas.

Ehuru jag hemställer, att statsverkets inkomster för år 1903 må med de belopp jag föreslagit få i statsverkspropositionen upptagas i den ordningsföljd, som hittills varit iakttagen, och likaledes med den vanliga fördelningen i ordinarie inkomster och bevillning av, torde det tillåtas mig att, likasom vid föregående tillfällen egt rum, här låta införa en gruppering af dessa inkomster, som bättre än den sedvanliga uppställningen lemnar en öfversigt åt dessa inkomsters olika natur ur finansiel synpunkt och närmare sammanför inkomster af närbeslägtad art.

Denna öfversigt angifver såsom

Inkomsternas uppställning.

24 Inkomsterna: statsrådsprotokollet.

Statsverkets inkomster:

A. Inkomster, som ej utgöra skatter:

arrendemedel ................................... kronor 2,100,000: —

skogsmedel ....................................... „ 7,500,000: —

jernvägstrafikmedel ........................ „ 7,000,000: —

postmedel ......................................... „ 13,340,000: —

telegrafmedel ................................... „ 6,500,000: —

bötesmedel ....................................... „ 400,000: —

extra uppbörd ................................. ... 100,000: — 36 940 000-

B. Skatter:

a) allmänna:

tullmedel ..........kronor 49,000,000: —

bränvinstillverk-

ningsskatt ......... „ 20,500,000: —

hvitbetssockertill-

verkningsafgift „ 11,000,000: —

stämpelmedel...... „ 6,500,000: —

mantalspenningar „ 750,000: —

bevillning af fast egendom samt af inkomst för år

1902 ...... „ 8,500,000: —

tilläggsbevillning

för år 1902 ...... „ 7,650,000: —

inkomstskatt för

Jr 1»0S ........ „ 10,500,000: - 114,400,000:-

b) af viss fastighet:

grundskatt .........kronor 480,000: —

kavalleriregementenas hästvakans-

spanmål ........... „ 280,000: —

afgifter för persedelunderhållet

Transport kronor 760,000:— 114,400,000: — 36,940,000:

25 Inkomsterna: statsrådsprotokollet.

Transport kronor 760,000:— 114,400,000: 36,940,000.

c) särskilda afgilter:

fyr- oclibåkmedel kronor 1,500,000: — kontrollstämpel-

medel ............... « 60,000:

bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter............... „__300,000: — 1,860,000:— 117,396,000: —

Summa kronor 154,336,000: —

Jag har förut uttalat såsom min åsigt, att af riksbankens vinst för år 1901, enligt approximativ beräkning uppgående till 3,01 S O U kronor, ett belopp af 2,716,200 kronor bör tagas i anspråk för 1903 års statsreglering” Jag hemställer derföre, att Eders Konf • ^ hos Riksdagen göra framställning, att af riksbankens vinst fbr ar 1901 måtte för statsverkets behof anvisas berörda belopp, 2,716,200 kronor, att från riksbanken utbetalas de tider under år 1903, Riksdagen estämmer.

Om, under förutsättning af bifall till hvad jag nu föreslagit, till slutsumman af statsverkets ofvan beräknade in-

komster

lagg;aaet af mig såsom öfverskott å statsregleringarne för år 1900 och föregående år beräknade belopp .....................;............

och af riksbankens vinstmedel tor är 1W1

kronor 154,336,000:

15,916,000: — •2,716,200: —

så erhålles för statsregleringen för år 1903 en

tillgång af........................................................... kronor 172,968,200.-

Bih. till Riksd. Prat. 1902. 1 Sami. 1 Afd.

Riksbankens

vinstmedel.

Inkomsterna: statsrådsprotokollet.

De af föredragande departementschefen sålunda i afseende å beräkningen af statsverkets ofvan omförmälda tillgångar och dermed sammanhängande ämnen gjorda hemställanden och förslag,, i hvilka statsrådets öfriga ledamöter instämde, behagade Hans Maj:t Konungen gilla och bifalla.

Ex protocollo:

C. J. Ulrich.

rOOO.bS L! •• :00110c i ... '* . '

• • J

rOOO.öOö,, r t ■ 0 {-Öl

— 'ä- ;

1 i #'ti slunk

ll.m

ÖT •' . v u;, ; :,n

..Vjj-, .- w)

i 3mot

r. 4., : r,,v r

Mnvr

< :ö !.dj djieåyt|oj!f gumdiOjd

£0t>4 *t‘‘ "■ 1 OOV.uiV.r i.^ qrj.,; i jm

73 g h . ^1’ i

■O;. m:

oilcr ip.: .ri. ■ i .. • n f, ,r

'Tf; V

7 .

'l'X

-•wN .0ö*X3n.'i .qm>: c in Iris/i r?r

: ' di tf ,$<>€! ■•.’ Tt*I> u ■ b d -d . ' , .

* • . , . . Atl;,; r „■•«.> 1 jo/'.

.lefuiitiif >

in“ «,0 hrvd 10, &01d> ml.:m , o:

: •«:.'(.<r cd o/:'-'jo öOp^-jVbtafir {:•. »c-rvrr:i:..

- - dnkLiii .r v ■ v> ■’

i 0%

H*fnvij*5tä iv it jI ■ mo?,.;ai 4..,i

STJti: 3ä •!: . OfnH

• ■■■ I,. • .; . !

’ K) g f

m fo: -cänriitiaiirv ,3/3;

Ti.'■»>’'!■ iii. jj'

STOCKHOLM, ISA AC MARCUS' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1902.

Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.

Bil. Litt. A.

Till Konungen.

Enligt § 2 af den för statskontoret gällande instruktion åligger det detta embetsverk att hvarje år före den 15 december till Eders Kongl. Makt afgifva berättelse om statsverkets inkomster under sistförflutna året jemte förslag till deras beräknande vid nästföljande statsreglering med hvad mera, som kan tjena till upplysning vid uppgörande af Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående statsverkets Bih. till Riksd. Prat. 1902. 1 Sami. 1 Afd. 1

2 Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.

tillstånd och behof; och får nu i anledning häraf statskontoret underdånigst dels åberopa sin den 10 nästlidne september afgifna underdåniga berättelse om statsverkets tillstånd och förvaltning år 1900, hvarmed öfverlemnats ett tryckt exemplar af det kapitalkonto till rikshufvudboken för samma år med dertill hörande tablåer och bilagor, som härstädes upprättats, dels och hänvisa till statskontorets underdåniga skrifvelse den 30 derförutgångne juli angående riksbokslutet för år 1900. Uti denna senare skrifvelse har statskontoret beträffande resultatet af nämnda års statsreglering anmält, att å statsverkets inkomster samt ordinarie och extra ordinarie förslagsanslag uppstått ett

nettoöfverskott af ......................................................... kronor 15,817,976:4 1

hvartill borde läggas:

af myntverkets behållning för år 1900, enligt

nådiga brefvet den 5 maj 1882,....... „ 98,739: 9 o

besparing å nionde hufvudtitelns anslag: »bidrag till folkskolelärares pensionering» ,, 600: --

odisponerade behållningar på en del extra statsanslag, enligt särskilda nådiga föreskrifter, ................................................ „ 78,435:4 3

så att öfverskottet på det hela uppginge till kronor 15,995,751780.

Beträffande den uti rikshufvudboken under benämning »fonden för reserverade medel» upplagda särskilda räkning å öfverskott och brister i statsregleringarne omförmäldes i samma skrifvelse, att behållningen å denna fond vid 1900 års början utgjorde kronor 72,821,959:4 0 Om härtill lägges ofvannämnda öfverskott ' „ 15,995,751: so

samt afräknas dels hvad i 1900 års riksstat blifvit anvisadt att från fonden

utgå .......................

dels den behållning, som för år 1899 å postverkets rörelse uppstått utöfver det redan för statsregleringen beräknade öfverskottet för samma år, enligt riksdagens skrifvelse den 14 maj 1899, ..................

uppkommer det belopp af

summa kronor 88,817,711: 20

kronor 21,316,000:

80,372: 6 0

„ 21,396,372: so

kronor 67,421,338: bo

Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse. 3

hvartill, enligt 1900 års rikshufvudbok, behållningen å omförmälda särskilda räkning vid samma års slut uppgick. Af denna behållning voro disponerade enligt innevarande års riksstat 27,340,000 kronor och enligt 1902 års riksstat 24,165,000 kronor eller tillsammans 51,505,000 kronor, i följd hvaraf återstå att disponera för blifvande statsregleringar 15,916,338 kronor 60 öre.

Statskontorets förslag till inkomstberäkning för år 1903 innefattas uti bifogade tabell litt. a). Vid upprättande häraf har embetsverket fäst afseende dels derpå, huruvida de å de särskilda inkomsttitlarne under de senare åren uppkomna öfverskott och brister haft stigande eller fallande tendens, uti hvilket hänseende åberopas här bifogade tabeller litt. b) och c), dels ock på de vid vissa titlar förekommande särskilda förhållanden, för hvilka statskontoret får här nedan närmare redogöra.

Ordinarie inkomster.

Grundskatt. Denna inkomsttitel är i riksstaten för år 1902 upptagen med 480,000 kronor, och då enligt lagen den 2 december 1892 angående afskrifning af de å viss jord hvilande grundskatter någon ytterligare afskrifning icke skall år 1903 förekomma, hemställer statskontoret, att inkomsttiteln må i riksstaten för sistnämnda år upptagas

med oförändradt belopp. _

Vid denna beräkning har statskontoret icke ansett väsentlig hänsyn böra tagas till den inlösen af skattefrälseräntor m. m., som eventuelt kan komma att ega rum på grund af bestämmelserna i nådiga förordningen den 11 september 1885 och nadiga kungörelsen den 11

maj 1900. .

I likhet med föregående år får statskontoret i detta sammanhang

omförmäla, att löseskillingarne för skattefrälseräntor och kronotionde, om hvilkas inlösen anbud inkommit till kammarkollegium och derstädes intill den 1 innevarande månad handlagts, hafva, enligt uppgift från

kammararkivet, beräknats utgöra

för skattefrälseräntor .................................... kronor

,,, kronotionde ............................................ i\

tillsammans kronor

3,117,959: 70 126,309: 7 5 3,244,269: 45.

Någon inlösen af hofveriskyldighet har, enligt hvad samma uppgifter gifva vid handen, icke blifvit af kammarkollegium beviljad.

4 Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.

För inlösen af skattefrälseräntor och kronotionde voro i riksstaterna för åren 1887—1891 anvisade tillhopa 3,070,000 kronor, Indika io<vT?" Utg'lfvlts;. hvarförutom, jemlikt nådiga brefvet, den 3 december 1897,tor samma ändamål under förskott stitel af statskontoret utanordnats dels ar 1898 kronor 9,858: 85, hvilka af 1899 års Riksdag ersatts, dels under aren 1899 1901 tillsammans 11,891 kronor 50 öre, hvaraf

863 kronor 75 öre ersatts af 1900 års Riksdag och 6,796 kronor 75 öre åt innevarande års Riksdag. Sammanlagda beloppet af hvad för ifrågavarande ändamål utgifvits utgör alltså 3,091,750 kronor 35 öre.

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål erlägges, årligen och intill dess annorlunda kan varda förordnadt, af rusthållen vid det afsutna kavalleriet och blef i riksstaten för år 1902 beräknad till 280,000 kronor. L)enna afgäld har under en följd af år befunnit sig i konstant stegring. Sålunda har densamma under senaste treårsperiod influtit med i medeltal 291,_93 kronor, och dess årliga ökning har i medeltal under senaste femårsperiod utgjort 6,922 kronor, men då denna ökning uteslutande ar beroende af de vexlande markegångsprisen å spanmål, anser statskontoret inkomsttiteln böra i 1903 års riksstat uppföras med oförändradt belopp eller 280,000 kronor.

, _ Avgifter för persedelunderhållet vid rusthållsinfanteriet. Enligt 1885 ars Riksdags beslut och nådiga kungörelsen den 23 december 1885 olvertog statsverket från och med år 1886 den effektiva rusthåll vid infanteriet åliggande skyldighet att anskaffa och underhålla beklädnadsbevanngs- och . remtygspersedlar, under vilkor att till staten med eganderätt samtidigt öfverlemnades af rusthållarne anskaffade motsvarande persedlar till det antal och i det skick, som för godkännande vid generalmönstring erfordrades, och att rusthållarne för besvärets upphörande erlade en årlig ersättning af 20 kronor af hvarje rusthållsnummer att af Eders Kong! Maj:t för persedlarnes anskaffande och underhall användas. Ifrågavarande utgifter redovisades till en början hos arméforvaltningen under det å riksstatens fjerde liufvudtitel ' då uppförda reservationsanslag »till anskaffande och underhåll af beklädnads- bevärmgs-, remtygs- samt häst- och sadelmunderingspersedlar vid det. berustade kavalleriet och det berustade infanteriet». Till följd af viss vid 1888 års riksdag gjord förändring med berörda reservationsanslag samt for åstadkommande af förenkling i redovisningen upptogos 1-M? -°r me-d :ir dessa »afgifter för persedelunderhållet vid rusthallsmfanteriet» bland statsverkets inkomster, hvilken inkomsttitel uppfördes med ett efter de effektiva rusthållens dåvarande antal, 2,545 beraknadt belopp af 51,000 kronor. De effektiva rusthållens antal vid

Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse. o

det afsitta a kavalleriet, som enligt räkenskaperna för år 1899 utgjorde 2,437 och nästlidet år nedgått till 2,421, uppgå innevarande år, enligt de af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i länen till statskontoret insända uträkningar å lindring i rustningsbesväret, till 2,403. Med hänsyn till den oafbrutna minskningen i denna inkomsttitel, i årligt medeltal under åren 1895 — 1899 utgörande 436 kronor, samt. den till följd af genomförandet af den nya härordningen förestående vakanssättningen beräknades vid nästlidet års riksdag denna inkomsttitel komma att år 1902 nedgå till 42,000 kronor. Då den påskyndade vakanssättning, som i och för den nya härordningen är afsedd att ega rum, kan antagas komma att ytterligare minska antalet af ifrågavarande effektiva rusthåll, har statskontoret ansett nu förevarande statsinkomst för berörda år icke kunna beräknas till högre belopp än 38,000 kronor.

Trosspassevolansafgiften. På grund åt med vederbörande rusthållare träffade och genom särskilda resolutioner faststälda aftal, enligt hvilka Kongl. Maj:t och kronan åtagit sig att både i freds- och krigstid ombesörja anskaffandet, underhållandet och fortskaffningen af rusthållsregementenas och kårernas tross äfvensom tillhandahållandet af trosskuskar och trosshästar, fullt munderade, emot en viss, från hvarje helt rusthåll utgående passevolansafgift, erlägges af rusthållare^ vid nedannämnda regementen sådan afgift till följande belopp, nemligen.

3 kronor 75 öre i fredstid och 4 kronor 37 öre i krigstid vid de

skånska indelta kavalleriregementena enligt kongl. resolutionen den 18 december 1775, vid Vestgöta regemente enligt kongl. resolutionen den 18 mars 1776 och vid Smålands husarregemente och Smålands grenadierkår enligt kong), resolutionen den 2 maj 1776; .

4 kronor 37 öre både i freds- och krigstid vid Östgöta kavalleriregemente (andra Utgrenadierregementet) enligt kongl. resolutionen den 21 maj 1776; och

4 kronor 75 öre för alla tider vid lifregementet till hast (lilregementets dragon-, husar- och grenadierkårer) enligt kontrakt den 15 januari 1778.

Denna statsinkomst var i riksstaterna för åren 1878—1894 beräknad till 26,000 kronor och belöpte sig för treårsperioden 1890—1892 till 26,515 kronor, deraf

för 1,000 rusthåll vid skånska husarregementet kronor 3,750: —

,, 1,000 rusthåll vid skånska dragonregementet „ 3,750:

summa kronor 7,500: —

Enligt 1892 års urtima Riksdags beslut och nådiga brefvet den 30 maj 1893 skola emellertid rusthållen vid sistnämnda båda regementen,

6 Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.

de tillfälligt karlvakanta genast och de öfriga i mån af dåvarande ryttares afgång, för regementenas ombildning till värfvade sättas på vakans mot erläggande såsom vakansafgift af ett belopp, motsvarande de i lagen af den 5 juni 1885, med deri i vederbörlig ordning beslutade förändringar, rustningstungan vid dessa regementen åsätta värden, med rätt för rusthållarne att tillgodonjuta den lindring, som i lagen bestämdes, men mot viss stadgad skyldighet beträffande aflemnande eller underhall åt nummerhäst, Uti den sålunda faststälda och senast genom nådiga kungörelsen den 27 oktober 1899 bestämda vakansafgiften ingår jemväl trosspassevolansafgiften, hvilken alltså, i den mån vakanssättnmgen fortgår, kommer att upphöra. Enligt ett vid Eders Ivongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen den 1-1 oktober 1892 angående förbättrad härordning fogadt förslag till öfvergång från nuvarande till föreslagna organisationen skulle regementenas ombildning från indelta till värfvade kräfva en tid af 25 år. Uti sin underdåniga skrifvelse den G december 1893 med förslag till beräknande af statsverkets inkomster vid nästföljande statsreglering yttrade statskontoret, att med afseende å den ringa betydenhet denna statsinkomst och särskild! den del deraf, som motsvarade afgifterna från nyssnämnda båda regementen, egde, syntes det statskontoret, som eu årligen, under hela den tid’ vakanssättningen k o in me att försiggå, skeende, efter vakanssättniugen rättad minskning af inkomsttiteln ej vore behöflig, utan borde redan då från inkomstberäkningen kunna uteslutas hela beloppet af den trosspassevolansafgift, som erlades för rusthållen vid dessa regementen. Denna statskontorets uppfattning blef af Eders Kong!. Maj:t gillad och af Riksdagen biträdd; och är i anledning häraf denna inkomsttitel, för år 1894 beräknad till 26,000 kronor, i riksstaterna från och med år 1895 upptagen med ett med summan af afgifterna för de båda nämnda regementena, 7,500 kronor, minskadt belopp, eller i jemnadt tusental

19,000 kronor. Denna statsinkomst har under senast förflutna femårsperiod influtit med i medeltal 23,312 kronor. Med hänsyn härtill och då den inverkan inkomsttiteln kommer att under år 1903 röna af den nya härordningens genomförande icke torde kunna antagas varda af någon större omfattning, hemställer statskontoret, att densamma må beräknas till enahanda belopp som föregående år eller 19,000 kronor.

Tillfälliga rotevakansafgifter. Enligt § 1 i lagen den 2 december 1892 angående lindring i rustnings- och roteringsbesvären skall i dessa besvär pa sätt och. under iakttagande af de särskilda bestämmelser och undantag,^ som i. lagen omförmälas, lindring ega rum, att under år 1903 utgå med nittio procent af dessa besvärs uppskattade värde samt

Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse. 7

från och med år 1904 med hela beloppet af samma värde; varande dels i lagens § 2 stadgadt, att vid uppskattningen af rustnings- och roteringsbesvären prestationerna för hvarje rusthaH och rote sko , vid båtsmanshållet kompanivis samt för tiden intill ar 1900 vid rus och rotehållet i öfrig! regements- och kårvis, bestammas till de 1 samma § nämnda värden, samt dels i § 3 foresknfvet, att ar 1899 och derefter hvart tionde år, hvarje gång för de närmast följande aren, rustnings- och roteringsbesvärens värde skall for det i § 1 ang ändamål af Eders Kongl. Maj:t bestämmas efter viss föregående utredning.

Tillfälliga rotevakansafgifter inflyta: af rusthåll och rotar för uraktlåten rekrytering, _ af de vid 1878 års början till statsverket tillsvidare indragna atgifterna af åtskilliga till underofficerares aflöning förut anslagna vakanta

”“‘“af rusthåll^och rotar vid infanteriet, som jemlik. 1892 ta urtima Riksdags beslut samt nådiga brefven den 2 december ^92, den 28 september 1893, den 5 oktober 1894, den 15 november 1895 och den 15 april 1898 blifvit vakanssatta för infanteriets omorganisation, _

af rusthåll vid skånska husar- och dragonregementena, hviska i mån af ryttarnes afgång, jemlikt samma Riksdags beslut och nadiga brefvet den 30 maj 1893, blifvit satta på vakans for regementenas

af dubbelrotar vid Jemtlands häst]ägarekår, hviska jemlikt namnda Riksdags beslut blifvit vakanssatta för kårens ombildning till varlvadt

regem^ntepande afgifter för sådana rusthåll och rotar vid båtsmanshållet, som jemlikt nådiga kungörelsen den 13 juli 1887 angående båtsmanshålléts sättande på vakans inflyta, skola redovisas under titel »båtsmansvakansafgift»; dock hafva, på sätt statskontoret i föregående berättelser angående statsverkets inkomster meddelat afgifterna för de år, hvarunder vakanssättningen medgifvits, i rakenskaperna upptagits

under förevarande inkomsttitel. . ,r

Sedan Eders Kongl. Maj:t med Riksdagen under den 14■ sistiidne juni beslutit, att från och med år 1902 den rust- och rotehållare vid de indelta truppförbanden åliggande skyldighet att halla karl och has skall i mån af nuvarande manskaps och hästars afgång upphora, kommer någon afgift för uraktlåten rekrytering icke vidare att till stats-

V6rke Beträffande de vid 1878 års lönereglering till statsverket indragna

Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.

rusthåll och rotar, för hvilka vakansafgifter antagits år 1902 inflyta

Toä Tkrm? • 10,?°0 kr°n0r’ larer nåSon förändring icke inträda år , ’ öa lindring a samma afgifter jemväl sistnämnda år skall beräknas med nittio procent.

• a u FIva<(. derefter angar vakansafgifter, indragna till statsverket för indelta infanteriets omorganisation, vakansafgifter för skånska husar-, och dragonregementenas ombildning till värfvade regementen samt för du b betro tar vid Jemtlands hast] ägarekår, indragna för kårens ombildning Vfr v'[ .. r®gemeiite, tillåter sig statskontoret i underdånighet erinra om de fhundrade förhållanden, som inträda till följd af Riksdagens IT6! ar:!ndc aJ latta(,le beslut om ny härordning m. in. samt Eders Kongl. -Uaj:ts har ofvan åberopade beslut den 14 sistlidne juni. Uti ett den 14 sistlidne oktober afgilvet underdånigt utlåtande hafva arméförvaltningen, kammarkollegium och statskontoret hemstält, att, derest vid kavalleriet tillhörande rusthåll eller rote, som nu effektivt utgör

r?8’Q1I^Ao 6 6r r°le*"lngsbesväret, hästvakans uppstår efter ingången åt ar 19U2, utan att karlen samtidigt afgår, rusthåll eller roten skall, intill dess jemväl karlen afgått, dock icke längre än till år 1904, erlägga en vakansafgift, motsvarande skillnaden mellan värdet å hela rustningsbesvaret och värdet å skyldigheten att hålla karl, med tillgodonjutande åt stadgad lindring såsom om rusthållet utgjorde rustningen effektivt: att, derest vid rusthåll eller rote, som nu effektivt utgör rustningsellei roteringsbesvaret,. karlvakans uppstår efter ingången af år 1902 utan att hasten samtidigt afgår, rusthållet eller roten skall, intill dess jemväl hasten afgått, dock icke längre än till år 1904, erlägga en vakansafgift motsvarande det värde, som i nådiga kungörelsen den 27 oktober 1899 blifvit åsatt skyldigheten att hålla karl, med tillgodonjutande af lindring enligt de i lagen den 2 december 1892 bestämda

att’ f a 7akans el.l'est uppstår före utgången af år 1903, rusthållet eller roten skall från och med månaden näst efter den, hvarunder vakansen inträffat, intill nämnda tid i vakansafgift erlägga ett

il8QQ ,bel°PPj motsvarande det i nådiga kungörelsen den 27 oktober 1899 bestamda värde, med rätt att derå tillgodonjuta lindring i enlighet med hvad i lagen den 2 december 1892 finnes föreskrifvet

19a emellertid ännu icke kan tillförlitligt bedömas, i hvad mån Riksdagens berörda beslut kommer att inverka på statsverkets inkomster af förevarande inkomsttitel under det år, som nu är i fråga, men å andra sidan en okmng i hvarje händelse torde komma att ega ram, anser statskontoret forsigtigheten bjuda, att denna inkomsttitel, för år

J902 Upftaf^nA “e,d 128’000 kron°U i 1903 års riksstat endast uppföres med 150,000 kronor. 1J

Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse. 9

Soldatvakansafgiften har antagits för år 1902 komma att inflyta med omkring 19,000 kronor, och då någon anledning till förändring för år 1903 icke föreligger, hemställer statskontoret, att enahanda belopp må i riksstaten för sistnämnda år upptagas.

Båtsmansvakansafgiften. Vid 1887 års riksdag beslöts, att båtsmanshåll skulle sättas på vakans samt derigenom inflytande vakansafgifter, beräknade efter de i lagen om lindring i rustnings- och roteringsbesvären den 5 juni 1885 bestämda värden, ingå bland statsverkets inkomster; dock finge vakanssättningen under ofvergangstiden till den i sammanhang dermed beslutade organisationen af en sjomanskår icke ega rum med mera än en åttondedel af dåvarande effektiva

rotar årligen. o .

För år 1900, då lindring utgick med åttio procent, belöpte sig

denna statsinkomst till 155,165 kronor 71 öre och bär i 1901 års riksstat antagits komma att detta år inflyta med 150,000 kronor. Da vakanssättningen fortskridit så, att vid 1901 års ingång högst 425 rusthåll och rotar vid båtsmanshållet komme att qvarstå såsom effektiva, under det att å andra sidan lindring skulle för år 1902 utgå med nittio procent, bibehölls i sistnämnda års riksstat berörda belopp, 150 000 kronor. Enligt härstädes verkstäld beräkning kunna vid 1902 års’ingång högst 376 rusthåll och rotar anses komma att qvarstå såsom effektiva, och äfven om vakanssättningen under det derpå följande året kommer att fortgå i samma proportion som hittills, lärer, vid det förhållande att lindring skall utgå med nittio procent, så stor ökning icke deraf föranledas, att en förhöjning i inkomsttitelns beräkning bor ifrågasättas, hvadan statskontoret hemställer, att densamma ma i 1903

års riksstat upptagas med oförändradt belopp, eUer

Arrendemedlen, som för år 1901 beräknats till 2,200,000 kronor, men i anledning af inkomsttitelns fallande tendens för år 1902 beräknats till 2,100,000 kronor, hafva under senaste femårsperiod influtit med i medeltal 2,271,420 kronor med en årlig minskning af i medeltal 38,52U kronor. Ehuru inkomstbeloppet sistlidet år endast uppgick till 2,194,87 / kronor och en ytterligare förminskning till följd af den fortgående försälj ningen af mindre kronolägenheter torde vara att förutse, har statskontoret, vid det förhållande att nedsättning i inkomsttitelns beräkning så nyss vidtagits, ansett sig böra hemställa, att denna inkomsttitel må för' år 1903 beräknas till enahanda belopp som for ar 1902,

eller 2,100,000 kronor. , . „ .. ,

Mantalspenningar, som i riksstaten för innevarande ar aro dc-

Bih. till Riksd. Prof. 1902. 1 Sami. 1 Afd. 2

10 Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.

raknade att inflyta med 700,000 kronor, höjdes, med hänsyn till inkomsttitelns stegrmgstendens, för år 1902 till 750,000 kronor. Den årliga

^ r188^'611, Tdei' 8enaste femårsperiod varit i medeltal kronor, hvadan och då inkomstbeloppet nästlidet år belöpte sig U49^3 kronor omkring 780,000 kronor kunna beräknas inflyta år 1903. Da emellertid en höjning af titelns beräkning företogs nästlidet

för åi-r1903SkOntOret 1Cke anSGtt Slg bÖPa liemställa om någon förändring

... i Bötesmedel. I likhet med den nästföregående har denna inkomsttl,te . 1 ea . folJd, af ar befunnit sig i konstant stegring med en årlig okmng af i medeltal 29,847 kronor. För år 1902 är detsamma i riksstaten upptagen till 3o0,000 kronor. Då hithörande inkomster emellertid redan sistlidet år mflöto med 410,853 kronor, anser statskontoret, att de, med hänsyn till omformälda stegrmgstendens, kunna år 1903 beraknas inflyta med 400,000 kronor.

KontroUstämpelmedlen hafva under en följd af år befunnit sig i en konstant stegring med en årlig medelökning af 4,960 kronor. Med hänsyn härtill och då dessa medel år 1900 inflöto med 60 226 kronor anser statskontoret, att desamma för år 1903 kunna beräknas till minst

60,000 kronor.

Fyr- och båkmedlen, som i 1902 års riksstat upptagits med 1,500 000 kronor, hafva likaledes under en följd af år befunnit sig i stegring med en arhg medelökning af 36,410 kronor. Under senaste treårsperiod mfloto fyr- och bakmedlen med' i medeltal 1,713,376 kronor samt nästlidet ar med 1,727,097 kronor, med hänsyn hvartill statskontoret anser att denna inkomsttitel bör i 1903 års stat upptagas med ett belopp af åtminstone 1,600,000 kronor. 1 f

Telegrafmedlen äro i riksstaten för år 1902 upptagna till 1 610 000 kronor och hafva, enligt hvad statskontoret inhemtat, af telegrafstyrelsen beraknats for år 1903 till enahanda belopp, livilket i bifogade tabell upptagits. -

Jernväg strå fikm edlen. Efter hvad statskontoret inhemtat har jernvägsstyrelsen beräknat denna inkomsttitel för år 1903 till1 7 00Ö 000 kronor; varande detta belopp upptaget i omformälda tabell

7 nnn SJ^s,medlen> 1 riksstaten för år 1902 äro upptagna med

7,000,000 kronor, hafva utgjort:

ar ' ......................................................... kronor 7,554,845: —

* * ........................................................... » 7,001,477: —

n • 1( , ,............................................ » 8,279,718: —

eller i medeltal för dessa tre år........................ » 7,612,013*

Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.

11 Enligt från domänstyrelsen erhållen uppgift hafva statsverkets skogsmedelsinkomster under innevarande års tre första qvartal belöpt sio- till 6 191,564 kronor. I händelse skogsmedelsuppborden under fjerde qvartalet kommer att motsvara uppbörden under samma qvartal af sistlidet år, 1,374,718 kronor, skulle inkomsten af skogsmedel för år 1901 alltså komma att uppgå till 7,566,282 kronor och i medeltal

för 1899—1901 utgöra 7,615,826 kronor. o

Inkomsttitelns årliga ökning i medeltal har under senaste femårsperiod utgiort 1,009,398 kronor. Visserligen liar under senaste tiden försports eu viss tendens till nedgång i virkespnsen, men då å andra sidan antagas kan, att den fortgående utvidgningen af statens skogseo-endom i förening med en allt omsorgsfullare skogsskötsel kommer att under de närmaste åren bereda statsverket stegrade inkomster åt skogsmedlen, som i hvarje händelse icke år 1.903 torde understiga de belopp, hvarmed desamma under treårsperioden 1898—1900 i medeltal influtit, har statskontoret funnit sig böra tillstyrka, att beräkningen ar

1903 må förhöjas till 7,500,000 kronor.

Extra uppbörd. Denna inkomst är visserligen af vexlande natur, men har dock utvisat eu stegringstendens med eu årlig okmng i medeltal under senaste femårsperiod af 16,481 kronor. I nksstaten för ar 1902 är den beräknad till 100,000 kronor, men har under senaste femårsperiod alltjemt icke obetydligt öfverskridit detta belopp och i medeltal utgå ort 158,292 kronor samt under treårsperioden 186,765 kronor. Ua inkomsttiteln emellertid är af helt och hållet tillfällig och oberäknelig natur, hemställer statskontoret, att densamma ma i 1903 ars riksstat upptagas med enahanda belopp som föregående ar, eller 100,000 kronoi.

Bevillningar.

Tullmedlen hafva enligt räkenskaperna inbragt:

= tana ... kronor 52,012,881

lönn ............................... „ 60,051,428

” „ 57,360,266

eller i medeltal för dessa tre år „ 56,474,858.

För i annan—november månader innevarande år hafva, enhgt meddelande från generaltullstyrelsen, debiterade tullmedlen utgjort 46,549,62b kronor 65 öre och skulle, i händelse uppbörden för innevarande manad blefve lika med den för december månad sistlidet år, eller 3,653,.)o4 kronor 94 öre, för innevarande år uppgå till 49,203,581 kronor 59 öre.

12 Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.

Då denna statsinkomst icke kan tillförlitligt bedömas för den tid 1903 ars statsreglering afser, men å andra sidan några omständigheter icke torde föreligga, som påkalla en nedsättning af det belopp, som uppförts i 1902 års riksstat, hemställer statskontoret, att denna inkomstars riksstat upptagas med oförändradt belopp eller

49,000,000 kronor.

Postmedlen Statskontoret har inhemtat, att generalpoststyrelsen vid afgifvande af förslag till postverkets inkomst- och utgiftsstater, som hora till nästkommande Riksdags pröfning öfverlemnas, beräknat inkomsten af postmedlen till 13,340,000 kronor, hvadan denna summa biilvit a bilagda tabell uppförd.

Bevillning saf gifter för särskilda förmåner och rättigheter. De särskilda afgifter, som innefattas under denna titel, hafva enligt räkenskaperna debiterats med: r

j för rättighet till skogsfång och kolj ningsfrihet på allmänningar j af bankbolag med sedelutgifnings-

rätt......................................

J „ vissa handlande och handels-!

expediter ................................

| „ utländingar för konserter och dramatiska eller andra föreställningar .................................

j or . löyö Deraknad till 850,000 kronor

men med fast afseende å den minskning i bankbolags sedelutgifning’ som tilläfventyrs kunde ega rum i följd af stadgandet i 8 41 i lagen för Sveriges riksbank den 2 maj 1897, beräknade 1898 års Riksdag bevillmngsafgifterna för särskilda förmåner och rättigheter för år 1899 f1,,, eTt nedsatt belopp af 750,000 kronor. Omförmälda lagrum inneb-plld annat’ att enskilda banker ega att intill utgången af år ^03 l^gdva egna sedlar, samt att från början af år 1899 till utgången åt ar 1903 enskild bank, som, efter minst tre månader förut hos chefen tor finansdepartementet derom gjord anmälan, afstått från sin rätt att utgitva egna sedlar samt icke indragit något af sina den 1 januari 1896 befintliga afdelmngskontor, eger åtnjuta hos riksbanken vissa förmåner.

Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse. 13

Med 1898 års utgång upphörde en enskild sedelutgifvande bank, Vesterbottens enskilda bank, med sin rörelse, som då öfvertogs af ett nybildadt bankaktiebolag. Såsom statskontoret redan föregående år i underdånighet erinrat, har styrelsen för Mälareprovinsernas enskilda bank bos chefen för finansdepartementet anmält, att banken vid 1902 års utgång skulle upplösas för att ombildas till bankaktiebolag.

Med hänsyn till den oafbrutna stegring, som under en följd af år utmärkt denna inkomsttitel med en årlig ökning under femårsperioden 1895—1899 af i medeltal 41,163 kronor, uppfördes densamma, enligt statskontorets förslag, i Eders Kongl. Maj:ts förslag till riksstat för år 1902 med ett till 850,000 kronor förhöjdt belopp.

Emellertid inbemtade Riksdagen, att sedermera Skånes enskilda bank och Kristianstads enskilda bank gjort vederbörlig anmälan om att de ämnade afstå från sin sedelutgifningsrätt från och med den 1 augusti innevarande år. Nämnda två banker både tillhopa under de tre sistförflutna åren erlagt bevillning för sedelutgifning till följande belopp, nemligen:

år 1898 ......................................................... kronor 150,046: —

„ 1899 ......................................................... „ 172,444: —

1,1900.......................................................... „ 173.609: -

eller i medeltal för dessa tre år ........... „ 165,366: —

Med hänsyn till den minskning af förevarande inkomsttitel, som på grund af upphörandet af omförmälda två bankers sedelutgifning komme att inträda, och då möjligt vore, att äfven andra banker innan 1902 års utgång komme att afstå från sin sedelutgifningsrätt, ansåg Riksdagen, att beräkningen af denna inkomsttitel borde sättas något lägre, än Eders Kongl. Maj:t föreslagit, samt uppförde densamma i 1902 års riksstat med 700,000 kronor.

Enligt hvad Statskontoret inhemtat, hafva ytterligare följande banker redan upphört med sin sedelutgifning, nemligen Vermlands, Göteborgs, Bohusläns och Kristinehamns den 15 sistlidne oktober, hvarjemte följande hos chefen för finansdepartementet anmält sig afstå från sin sedelutgifningsrätt, nemligen Kalmar enskilda bank från och med den 1 januari 1902, Örebro enskilda bank från och med den 1 augusti samma år samt Sundsvalls enskilda bank Irån den 1 augusti 1903. Underhandlingar lära dessutom pågå mellan riksbanksfullmäktige och Smålands enskilda bank om upphörande af denna banks sedelutgifning från och med den 1 juni 1902.

Sist omförmälda åtta banker hafva tillhopa under senaste treårsperiod erlagt bevillning för sedelutgifning till följande belopp, nemligen:

14 Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.

år 1898 .............................................................. kronor 199,909:81

n 1899 .............................................................. „ 218,978:46

V 1990 .......................................................... „ 227,368: 06

eller i medeltal för dessa tre år ............... „ 215,418: 7 8.

Med hänsyn härtill och då ytterligare flere banker kunna väntas före 1903 års ingång samt under dess lopp komma att upphöra med sin sedelutgifning, hemställer statskontoret, att denna inkomsttitel måtte för nämnda ar i riksstaten uppföras med ett till 300.000 kronor nedsatt belopp.

Stämpelmedlen, som för år 1902 beräknats till 6,500,000 kronor, hafva utgjort:

år 1898 .................. kronor 6,845,553: —

n 1899 ........................................................ „ 8,211,636: —

» 1900 ........................................................ „ 6,606,207: —

eller i medeltal för dessa tre år .......... 7,221,132:_

Rtämpelafgiften för spelkort ingick i nämnda belopp med:

år 1898 ............................................................. kronor 128,422: —

v 1899 .......................................................... „ 141,984: so

,, t 1900 ......... _......................................... „ 142,635: —

Under januari—november månader innevarande år hafva i länens ränterier och till statskontoret influtit stämpelmedel med 5,194,617 kronor 36 öre, deraf 77,273 kronor 50 öre kortstämplingsafgift; och skulle, i händelse uppbörden för innevarande månad blefve lika med den för december månad nästlidet år, stämpelmedlen för detta år uppgå till 6,081,430 kronor 11 öre, deraf 85,431 kronor 50 öre kortstämplingsafgift.

Enligt i finansdepartementet utarbetade uppgifter för åren 1898— 1900 å beloppet åt de stämplar, som auvändts till nedannämnda handlingar, har detta belopp utgjort:

Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.

15 Inkomsttiteln utvisar, enligt hvad bifogade ^ tabell b) gifver vid handen, en årlig medelökning under senaste femårsperiod af 341,321 kronor. Då emellertid härtill medverkar den år 1899 i stämpelbeloppet för handlingar till bouppteckningsprotokoll förekommande afgift för en enda bouppteckning med omkring 1,800,000 kronor och för öfrig! den minskade rörlighet, som för närvarande utmarker affarslitvet, otvitveiaktigt kommer att för den närmaste framtiden hämmande inverka pa statsverkets inkomster under förevarande titel, anser statskontoret någon ökning i densammas beräkning icke böra ifrågasättas.

Bränvinstillv er kning sskatt. Enligt räkenskaperna verkningen i riket utgjort:

år 1896 .................................................................. llte]

„ 1897 .................................................................. «

„ 1898 ................................................................. »

„ 1899 .................................................................. v

„ 1900 ..............................o................................. »

eller i medeltal för dessa fem år............_•................ n

samt årliga ökningen under samma period 2,187,944 liten o

Tillverkningen under innevarande år intill den 1 i denna manad har enligt meddelande från finansdepartementets kontroll- och justerings-

byrå uppgått till ........................................■■........... liter 40,507,343,5

och om härtill lägges tillverkningen under december månad nästlidet år.........................................

skulle, under förutsättning att sistnämnda litertal komme att motsvara tillverkningen för samma månad innevarande år, detta års tillverkning

blifva ................................................................ "

Beträffande tillverkningsskatten meddelas

har bränvinstill-

32,804,168

36,295,172

38,654,829

46,208,645

43,743,887

39,541,340

6,468,998,0

liter 46,976,341,5. följande öfversigt

för

femårsperioden 1896—1900:

16 Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.

Under innevarande år intill den 1 dennes är dylik skatt inbetald med 20,364,998 kronor 10 öre, och under förutsättning att inkomsten för innevarande månad kommer att inflyta med lika stort belopp som under december manad sistlidet år, eller 2,466,903 kronor, skulle årets inkomst uppgå till 22,831,901 kronor 10 öre. Om derifrån afräknas hvad för denatureradt bränvin under innevarande år blifvit eller än vidare kan varda restitueradt, bär förslagsvis beräknadt till 1,300,000 kronor, skulle återstå 21,531,901 kronor. Denna statsinkomst, som i medeltal för de senaste tre åren uppgått till 19,731,701 kronor och hvars stegringstendens utmärkes af en årlig ökning under senaste femårsperiod af i medeltal 904,537 kronor, kan sålunda, om denna stegring visar sig konstant, väntas år 1903 tillföra statsverket omkring 23,000,000 kronor.

Då emellertid statskontoret liyser betänkligheter att redan i år förorda en så stark ökning i beräkningen af denna inkomsttitel, som af nu omförmälda förhållanden kunde synas påkallad, hemställer statskontoret, att bränvinstillverkningsskatten, i 1902 års riksstat upptagen till

19,500,000 kronor, må i 1903 års stat uppföras med 20,500,000 kronor.

Hvitbetssockertillverkning saf giften. Enligt nådiga förordningen om beskattning af hvitbetssockertillverkningen i riket den 19 maj 1893 §§ 1 och 2, sistnämnda § sådan den lyder enligt nådiga kungörelsen den 15 maj 1896, skulle för all tillverkning af hvitbetssocker inom riket erläggas tillverkningsskatt i förhållande till det utbyte i råsocker, som de för tillverkningen använda hvitbetor antoges hafva lenmat, hvarvid skulle iakttagas, att 100 kilogram råa (ej torkade) hvitbetor antoges lemna ett utbyte af 10,5 kilogram socker; och skulle denna skatt utgöra hälften af gällande tullsats för utländskt råsocker af mörkare färg än n:o 18 af den i verldshandel antagna holländska standard.

Bestämmelsen att skatten skulle utgöra hälften af tullsatsen för namnda slags råsocker har varit gällande alltsedan den 1 september 1891, och då denna tullsats utgör 23,5 öre för kilogram, har alltså afsetts att bereda sockertillverkningen ett tullskydd af 11,75 öre för kilogram. Då, såsom ofvan nämnts, myckenheten af de för tillverkningen använda betorna skall läggas till grund för skattens beräkning, blifver emellertid deraf en följd, att, om ett högre utbyte af socker i verkligheten erhålles, än i förordningen förutsättes, tullskyddet i samma mån bhfver högre, än som åsyftats. Erfarenheten har också visat, att det verkliga sockerutbytet alltmera stegrats, i den män jorden kommit i högre kultur och förbättrade metoder för sockrets utdragande ur betorna kommit till användning. Såsom en följd häraf har tid efter annan på grund af särskilda af Riksdagen fattade beslut det till grund för be-

Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse. 17

skattningen liggande beräknade sockerutbytet, som ursprungligen bestämdes till 6,2 5 procent, af de afverkade råa betornas vigt, höjts den 1 september 1893 till 7,5 procent, den 1 september 1894 till 8,2 5 procent, den 1 september 1895 till 9 procent samt den 1 september 1896 till 10,5 procent. För nyanlagda fabriker har dock under vissa vilkor och för viss tid medgifvits en något lägre utbytesberäkning, än hvad ofvan uppgifvits, men en sådan förmån tillkommer numera icke någon fabrik, sedan fabrikens i Karlshamn undantagsställning den 1 september nästlidet år upphört. Slutligen har Eders Kongl. Maj:t genom nådig kungörelse den 24 juli innevarande år, i öfverensstämmelse med Riksdagens den 30 sistlidne mars fattade beslut, förordnat, att § 2 i nådiga förordningen om beskattning af hvitbetssockertillverkningen i riket den 19 maj 1893, sådan nämnda § lyder enligt nådiga kungörelsen den 15 maj 1896, skall erhålla följande förändrade lydelse: »Det enligt § 1 beskattningspligtiga råsockret beräknas efter de för tillverkningen använda betornas vigt sålunda, att ett hundra kilogram råa (ej torkade) hvitbetor antagas lemna ett utbyte af elfva och ett hälft kilogram socker.» Berörda §, i dess sålunda förändrade lydelse, tillämpas från och med den 1 september 1901.

Betafverkningen har under tillverkningsåret 1900—1901 utgjort 875,911,6 ton, i följd hvaraf den debiterade skatten uppgått till 10,799,990 kronor 2 öre. En höjning af utbytesberäkningen till 11,5 procent gör för nämnda myckenhet betor en ökning i skatten af 1,033,575 kronor 69 öre.

Denna statsinkomst är i 1901 års riksstat upptagen till 9,000,000 kronor.

Med hänsyn till Riksdagens nyss omförmälda beslut om utbytesberäkningens höjning samt enär upplyst blifvit, att odlingen af hvitbetor för sockertillverkning under det stundande afverkningsåret icke komme att minskas, upptog innevarande års Riksdag denna afgift i 1902 års riksstat med ett till 10,500,000 kronor förhöjdt belopp.

Under nedannämnda tillverkningsår, hvilka jemlikt nådiga förordningen den 19 maj 1893 räknas från och med den 1 september till och med den 31 augusti nästföljande år, har, enligt erhållna uppgifter från finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå, vid samtliga fabriker inom landet afverkats följande myckenhet betor:

Bill. till Rilcsd. Prof. 1902. 1 Sami. 1 Afd.

18 Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.

1896— 1897 ..............

1897— 1898 ..................

1898— 1899 .................

1899— 1900 ....................

1900— 1901 .....................

Enligt meddelande från ofvannämnda byrå bar afverkningen under nu löpande tillverkningsår utgjort:

oktober........................................................................... ton 262,846,6

november .................................................................. „ 331,377,0

tillhopa ton 594,223,6. år utgjorde betafverkningen

11,008,906

6,317,671

7,483,948

9,946,573

Under motsvarande tid sistlidet 542,940,7 ton.

Inkomsten af denna skattetitel har utgjort för kalenderår

år 1896 ......................................................... kronor 7,726,387

„ 1897 ............................

„ 1898 ...........................

„ 1899 ...................

„ 1900 ......................................................... 7? __

I medeltal för treårsperioden 1898—1900 har inkomsten belöpt sig till 7,916,064 kronor. Årliga ökningen i medeltal under senaste femårsperiod har varit 555,047 kronor.

Enligt meddelande från ofvannämnda kontroll- och justeringsbyra har tillverkningsafgiften under januari—november månader innevarande år debiterats med 9,078,580 kronor 41 öre mot 6,891,661 kronor 18 öre under motsvarande tid nästlidet år. Under december månad sistnämnda år uppgick den debiterade afgiften till 3,054,911 kronor 61 öre, hvadan, om förhallandena under denna månad gestaltade sig på enahanda sätt som under samma tid föregående år, 1901 års debiterade hvitbetssockertillverkningsafgift skulle komma att uppgå till 12,133,492 kronor 2 öre.

Med hänsyn till hvad sålunda förekommit och ehuru titeln är beroende af eventuel svaga skördar, finner sig statskontoret böra hem-

Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.

ställa, att densamma i 1903 års riksstat fortfarande upptages med 10,500,000 kronor.

Bevillning af fast egendom samt af inkomst. Denna inkomsttitel har eldigt räkenskaperna utgjort:

år 1896 .................................................................. kronor 5,730,320: —

„ 1897 ........................................... ,, 6,108,078: —

„ 1898 .................................................................... „ 6,746,055: —

1899 .................................................................... „ 7,165,911: —

„ 1900 ...................................................................... .„ 7,599,031:

utvisande en fast stegringstendens af 467,178 kronor i årlig medelökning. Under sådana förhållanden och då ingen anledning föreligger till det antagandet, att denna stegringstendens skall minskas, hemställer statskontoret, att inkomsten af denna titel må för år 1903 beräknas till 8,500,000 kronor.

Stockholm den 10 december 1901.

Underdånigst:

ALB. ANDERSON.

C. G. SYL VAN. CHR. L. TENOW. PER SÖDERMARK.

föredragande.

M. Bystedt.

4>{

,ov>' "Ai^bt

'r: ’/y i'i//’ 3?>tf ’c r.’i« i!a’i

•••• rg< krj ■ : .Tf, j,:!.

•fO * •••*>: I.Uri; 4(i.

•<{+/!:.HOV-:;r j« \v »'-te ; s,

'• it.

— 05;ö,o«j

• i fr 8* <■

:y ■

I i. A ' . .A ' } , S

- 'i.V

**f'rH V \ j ; i 1

' Tf

S,l-‘ V'/t‘öV Tv T: ■.'■;! ii fT‘ .-.-in < •

H;M i>vr.*>d UVk i ■( -u..'! -...•, •

. '• > .

! T ■■v;-.' T-aj ■, 8 % £

: y i

.- it ’

'“ v i ' '

: K 'Vi.: ,sX>-.ir. ..>.!{>{

: )! >

T ,'V\ b, >!•( <;j_\

l:-kirh\l(U)r

,1 ' -

V-

■*: ?

k.:

Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.

21 Bil. litt. a.

Statsverkets inkomster.

22 Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.

Statsverkets

Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.

inkomster.

Bil. litt. b.

24 Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.

Statsverkets

Inkomstberäkningen: statskontorets skrifvelse.

25 Bil. litt. c

inkomster.

b

Utgifterna.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i närvaro af Hans Kongl. Höghet Kronprinsen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari 1902.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern friherre von Otter,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim, Statsråden: herr von Krusenstjerna, grefve Wachtmeister,

Claeson,

Crusebjörn,

Odelberg,

Husberg,

Palander,

Hammarskjöld,

Westring.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet grefve Wachtmeister anförde i underdånighet:

Sedan Eders Kongl. Maj:t i den till nästlidet års Riksdag afiatna nådiga proposition angående statsverkets tillstånd och behof äskat be- Bih. till Riksd. Prot. 1902. 1 Samt. 1 Afd. 1

viljande af dyrtidstillägg för år 1901 enligt vissa angifna grunder åt en del tjensteman och betjente, anmälde Riksdagen i underdånig skrifvelse den 14 maj samma år, att, i anledning af hvad Eders Kong! Maj .t under andra, tredje, fjerde, femte, sjette, sjunde, åttonde och monde .hufvudtitlarne föreslagit i fråga om beviljande af anslag till dyrtidstillägg, Riksdagen, för beredande af dyrtidstillägg för år 1901 åt en del tjensteman och betjente inom de olika departementen jemte

dertill hörande embetsverk, iber och stater, under nedannlmnia Livud! titlar pa extra stat for ar 1902 anvisat särskilda förslagsanslag till följande belopp, nemligen:

under andra hufvudtiteln ............................................ kronor 80 000: —

„ nionde ,, ............................................ ” 85000: —

attinut^.e1ta^aS, med iakttagande, att för beräknande af dyrtidstillägg skulle gälla töljande grunder:

. . ,1:o) dyrtidstillägg utgår med tio procent å kontant aflöning, dock

icke i något fall med högre belopp än 500 kronor.

2:o) Från åtnjutande af dyrtidstillägg undantagas:

n den 5enstem.än och betjente, i hvilkas aflöning ingår bostads-

eller bostadsförmån in natura;

mm k) de tjensteman, hvilkas aflöningsförmåner af statstjenst för år 1901 uppgå till högre belopp än 7,000 kronor;

c)^de tjensteman och betjente, hvilkas sammanlagda inkomster af arbete år 1900 af vederbörande taxeringsmyndigheter uppskattats till högre belopp än 7,000 kronor.

, ... 3:o) dyrtidstillägg må allenast tilläggas tjensteman och betjente, hvilkas aflöning blifvit af Konung och Riksdag till siffran bestämd eller efjest utgår efter af Riksdagen pröfvade grunder.

„ do) Dyrtidstillägg beräknas endast å aflöningsförmåner, hvilka utgå af statsmedel. Der aflöning bestrides dels af statsmedel, dels ock af andra medel, beräknas dyrtidstillägg endast å den del deraf, som utgår af statsmedel, dock att åt lärare vid universiteten och allmänna läroverken, i hvilkas aflöning ingå jemväl andra medel än statsmedel, dyrtidstillägg må beräknas å hela det belopp, hvartill aflöningen blifvit på satt i nästföregående moment sägs, bestämd att minst uppgå. Dyr-

„ tredje

3,500

600,000

170.000 1,200,000

200.000 450,000

fjerde femte sjette sj unde

åttonde

tidstillägg må äfven beräknas å sådan inqvarteringsersättning, som vid vissa arméns truppförband utgår af kommuners medel.

5:o) Dyrtidstillägg beräknas å följande slag af aflöningsförmåner:

tjenstgöringspenningar, deri inberäknadt häradsskrifvare tillkommande tillägg till deras fasta tjenstgöringspenningar; kontant bostads- och inqvarteringsersättning; arfvode;

beklädnadsersättning vid armén och flottan; med lön likstäldt lönetillägg; samt dagaflöning vid armén och flottan.

6:o) Dyrtidstillägg till den, som af statens medel åtnjuter lön eller arfvode för två eller flera befattningar, utgår endast för en af dessa, nemligen för den, som medför högsta aflöningen, eller, derest denna på mer än ett ställe är lika, för den af dem, till hvilken han först

blifvit befordrad; samt

7:o) Dyrtidstillägget anses tillhöra lönen.

Angående dyrtidstillägg för år 1901 åt en del tjenstemän och betjente utfärdades "den 31 maj 1901 nådig kungörelse.

Den 25 påföljande oktober aflät Eders Kongl. Maj:t till statens embetsverk och myndigheter ett cirkulär, deri anfördes, att i anledning af derom af Eders Kongl. Maj:t. gjorda framställningar sistlidne Riksdag beviljat dyrtidstillägg för år 1901 åt en del tjenstemän och betjente, samt att, enär under den tid, som förflutit efter beviljandet af berörda dyrtidstillägg, några afsevärda förändringar i lefnadskostnaderna icke syntes hafva inträdt, det kunde förutsättas, att nästsammanträdande Riksdag på framställning af Eders Kongl. Maj:t komme att bevilja dyrtidstillägg äfven för år 1902; och då, under förutsättning att de förhållanden, som framkallat behofvet af dyrtidstillägg, komme att fortvara någon längre tid framåt, sagda behof syntes böra tillgodoses på mera stadigvarande sätt än genom ett år för år beviljadt dyrtidstillägg, anbefaldes statens vederbörande embetsverk och myndigheter att hvar för sin förvaltningsgren före utgången af maj månad år 1902 till Eders Kongl. Maj :t inkomma med utredning, huruvida under ofvan angifna förutsättningar för tiden efter år 1902 ändringar i vederbörande lönestater kunde anses böra ega rum, dervid tillika borde komma under öfvervägande, huruvida genom förenklingar i förvaltningen tillfälle kunde beredas till indragning af tjenster, som genom de förändrade anordningarne kunde undvaras.

4 Det i berörda nådiga cirkulär uttalade omdöme att under den tid, som förflutit efter dyrtidstilläggens beviljande, några afsevärda förändringar i lefnadskostnaderna icke syntes hafva inträdt, har vunnit bekräftelse af en undersökning angående lefnadskostnaderna i Stockholm år 1901, som jag vid slutet af samma år låtit verkställa. Denna undersökning har egt rum enligt samma metod som den undersökning rörande samma ämne, som omförmäles i bilagan till statsrådsprotokollet den 7 januari 1901, och med anlitande af samma källor, som legat till grund för nämnda undersökning. Resultaten af den senast verkstälda undersökningen framgå af följande tabell:

Lefnadskostnader i Stockholm år 1901.

5 Fläsk: färskt.....

salt ........

Kött: ox- ........

färskt får-

Renstek: färsk rökt

Höns..................

Fisk:

gädda

salt lax

Smör: bords- ......

mat- .........

Sötmjölksost ........

Mjölk: oskummad

Ägg

Tillika torde här få meddelas följande, i öfverensstämmelse med en vid ofvan omförmälda protokollsbilaga fogad tabell uppstäda redogörelse för

6 Riksmedelpris å nedanstående varor år 1901 enligt länens markegångstaxor

litt. A.

Något skäl att från riket utom Stockholm införskaffa prisuppgifter utöfver dem, som framgå af förestående sammandrag af markegångstaxorna, bär icke ansetts förefinnas, då man på grund af kända förhållanden icke haft anledning antaga, att prisvexlingarna under året egt synnerlig omfattning, utan torde prisuppgifterna från hufvudstaden i förening med markegångspriserna få anses meddela en tillräckligt tydlig bild af prisförhållandena i landet.

Såsom af de meddelade tabellerna framgår, har för en del varuslag inträdt någon nedgång i prisen, för andra någon stegring, utan att dock någon bestämd öfvervigt för den ena eller andra riktningen kan anses hafva gjort sig gällande. På det hela kunna lefnadskostnaderna sägas vara ungefär desamma, som voro rådande, då 1901 års Riksdag beviljade dyrtidstillägg för det året. Jag anser mig derföre ega all anledning förorda, att Eders Kong! Maj:t af den snart sammanträdande Riksdagen äskar dyrtidstillägg äfven för år 1902.

Att ifrågasätta någon ändring i de grunder för dyrtidstill-

läggens utgående, som af 1901 års Riksdag faststäldes, saknar jag anledning. Endast ett par detaljändringar anser jag^ mig böra föreslå.

Det bär anmärkts (jemför statsutskottets utlåtande n:o 11 vid 1900 års riksdag sid. 12), att dyrtidstilläggen icke borde så anordnas, att en förryckning i de en gång faststälda lönestaterna uppkomme derigenom, att tjenstemän, hvilka af Eders Kongl. Magt och Riksdagen ansetts med afseende på tjensternas olika vigt och beskaffenhet eher med hänsyn till de dermed förenade göromålens större eller mindre mäno-d höra hänföras till olika grader eller löneklasser, skulle komma att uppbära lika aflöning. I detta afseende är utan tvifvel den faststälda aflöningsgränsen af 7,000 kronor, utöfver hvilken dyrtidstillägg icke åtnjutes, lyckligt funnen, i det att med densamma i allmänhet icke dylika förryckningar i lönestaterna uppkomma. Ett anmärkningsvärd! undantag härifrån förekommer emellertid. Expeditionscheferna i statsdepartementen (i utrikesdepartementet kabinettssekreteraren) äfvensom den i justitiedepartementet anstälde byråchefen för lagärenden, livilkens ställning är fullt jemförlig med en expeditionschefs, åtnjuta hvar för sig i arfvode 7 500 kronor, deri, hvad bemälde byråchef angår, inberäknadt hvad han uppbär å nedre jnstitierevisionens stat. Kansliråden och byråcheferna i departementen åtnjuta åter, sedan de efter 5 år intjenat sitt ålderstilllägg, en aflöning af 7,000 kronor och med derå beräknadt dyrtidstillägg

7,500 kronor, eller sålunda, det senare inberäknadt, samma aflöningsförmåner som expeditionschefen. Med afseende på vigten och mängden af de göromål, som åligga expeditionschefen, kan redan enligt lönestaten skilnaden måhända anses vara väl ringa i den för honom och den för kansliråden faststälda aflöningen. Att denna skilnad, om ock endast provisionelt, alldeles utplånas,_ synes oegentligt, och jag anser mig derföre böra förorda, att dyrtidstillägg må beredas äfven expeditionschefer samt byråchefen för lagärenden, naturligen under vilkor, i motsvarighet med hvad som gäller i fråga om öfriga tjenstemän, att deras sammanlagda inkomster af arbete år 1901 af vederbörande taxeringsmyndigheter icke uppskattats till högre belopp än 7,500 kronor. Ifrågasättas kunde, att expeditionscheferna borde beredas dyrtidstilläggsförmåner derigenom, att, maximigränsen för den aflöning, som berättigar till dyrtidstillägg, i & mänhet uppflyttades från 7,000 kronor till 7,500 kronor, men då dermed dyrtidstillägg skulle komma att utgå i åtskilliga fall, der, med den i allmänhet bestämda begränsningen af denna förmån, ingen direkt anledning dertill förelåge, torde det vara att föredraga, att expeditionschefernas'dyrtidstillägg bland bestämmelserna i ämnet särskildt omnämnas.

1 inom. 4 af sagda bestämmelser stadgas, bland annat, att, der

aflöning bestrides dels af statsmedel, dels ock af andra medel, dyrtidstillägg beräknas endast å den del deraf, som utgår af statsmedel, dock att åt lärare vid universiteten och allmänna läroverken, i livilkas aflöning ingå jemväl andra medel än statsmedel, dyrtidstillägg må beräknas å hela det belopp, hvartill aflöningen blifvit, på sätt i mom 3 sägs, bestämd att minst uppgå. Då vid universiteten finnas, utom lärare, äfven vissa andra tjenstemän, i livilkas af Konung och Riksdag till siffran bestämda aflöningar ingår inkomst af donationer m. in., lärer omförmälda bestämmelse i mom. 4 böra tillämpas äfven på dessa tjenstemän; och med hänsyn till de allmänna grunder, på hvilka bestämmelserna om dyrtidstillägg äro fotade, synes hinder icke möta att utbetala sådant tillägg jemväl å den del af desse tjenstemäns aflöning, som icke utgår af statsmedel, men jag anser i hvarje fall ett förtydligande i denna punkt böra vidtagas.

Från åtnjutande åt dyrtidstillägg skulle, i öfverensstämmelse med de af sistlidne Riksdag faststälda grunder, undantagas de tjenstemän och betjente, livilkas sammanlagda inkomster af arbete år 1901 af vederbörande taxeringsmyndigheter uppskattats till högre belopp än 7,000 (i ofvan omförmälda fäll 7,500) kronor. Vid denna beräkning bör naturligen från den uppskattade inkomsten afräknas det dyrtidstillägg, vederbörande må hafva under år 1901 uppburit.

De af 1901 års Riksdag för beredande af dyrtidstillägg anvisade anslag uppfördes med egenskapen af förslagsanslag å extra stat under vederbörande hufvudtitlar i 1902 års riksstat. På enahanda sätt torde dyrtidstilläggen för år 1902 böra uppföras i riksstaten för år 1903, dervid förutsättes, att Eders Kongl. Maj:t, om anslagen beviljas, anbefaller statskontoret att under ar 1902 utbetala beloppen. De ifrågavarande förslagsanslagen torde få uppföras till enahanda belopp, med hvilka de äro upptagna i 1902 års riksstat, dock med undantag för dyrtidstilläggen under fjerde hufvudtiteln, beträffande hvilka påkallas ändring deraf, att underofficerare med vederlikar vid nästlidet års riksdag fått sina löneförmåner reglerade, och hvilket föranleder dertill, att anslaget under fjerde hufvudtiteln nu bör uppföras med belopp, som för vinnande derjemte af jemn slutsumma å anslagen under nämnda hufvudtitel upptages med 532,417 kronor.

Enligt det ofvan anförda skulle de grunder, efter hvilka dyrtidstilläggen för år 1902 skulle utgå, blifva följande:

1:°) Dyrtidstillägg utgår med tio procent å kontant aflöning, dock icke i något fall med högre belopp än 500 kronor.

2:o) från åtnjutande af dyrtidstillägg undantagas:

a) de tjensteman och betjente, i bvilkas aflöning ingår bostads- eller boställsförmån in natura;

b) de tjensteman, hvilkas aflöningsförmåner af statstjenst för innevarande år uppgå till högre belopp än 7,000 kronor; dock att dyrtidstillägg utgår till kabinettssekreteraren i utrikesdepartementet, expeditionscheferna i öfriga statsdepartement samt byråchefen för lagärenden i justitiedepartementet, med iakttagande likväl af hvad i punkt c) stadgas;

c) de tjensteman och betjente, hvilkas sammanlagda inkomster af arbete, dyrtidstillägget oberäknad^ år 1901 af vederbörande taxeringsmyndigheter uppskattats till högre belopp än 7,000 kronor eller beträffande kabinettssekreteraren samt bemälde expeditionschefer och byråchef till

7,500 kronor.

3:o) Dyrtidstillägg må allenast tilläggas tjensteman och betjente, hvilkas aflöning blifvit af Konung och Riksdag till siffran bestämd eller eljest utgår efter af Riksdagen pröfvade grunder.

4:o) Dyrtidstillägg beräknas endast å aflöningsförmåner, hvilka utgå af statsmedel. Der aflöning bestrides dels af statsmedel, dels ock af andra medel, beräknas dyrtidstillägg endast å den del deraf, som utgår af statsmedel, dock att åt lärare och tjensteman vid universiteten och lärare vid allmänna läroverken, i hvilkas aflöning ingå jemväl andra medel än statsmedel, dyrtidstillägg må beräknas å hela det belopp, hvartill aflöningen blifvit, på sätt i nästföregående moment sägs, bestämd att minst uppgå. Dyrtidstillägg må äfven beräknas å sådan inqvarteringsersättning, som vid vissa arméns truppförband utgår af kommuners medel. 5:o) Dyrtidstillägg beräknas å följande slag af aflöningsförmåner: lön;

tjenstgöringspenningar, deri inberäknadt häradsskrifvare tillkommande tillägg till deras fästa tjenstgöringspenningar; kontant bostads- och inqvarteringsersättning; arfvode;

beklädnadsersättning vid armén och flottan; med lön likstäldt lönetillägg; samt dagaflöning vid armén och flottan.

6:o) Dyrtidstillägg till den, som af statens medel åtnjuter lön eller arfvode för två eller flera befattningar, utgår endast för en af dessa, nemligen för den, som medför högsta aflöningen, eller, derest denna på mer än ett ställe är lika, för den af dem, till hvilken han först blifvit befordrad; samt

7:o) Dyrtidstillägget anses tillhöra lönen.

Bih. till Riksd. Prof. 1902. 1 Sami. 1 Afd. 2

10 Hvad föredragande departementschefen sålunda anfört, deruti statsrådets öfriga ledamöter instämde, behagade Hans Maj:t Konungen godkänna; och skulle utdrag af detta protokoll tillställas de öfriga departementen för behörigt iakttagande vid uppgörande af förslag till reglering af utgifterna under vederbörande hufvudtitlar i riksstaten.

Ex protocollo: Hjalmar Rettig.

STOCKHOLM, ISAAC MAJtCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1902.

I

Första hufvudtiteln.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maji Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 11 januari 1902.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern friherre von Otter,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim, Statsråden: herr von Krusenstjerna, grefve Wachtmeister,

Claeson,

Crusebjörn,

Odelberg,

Husberg,

Pal an der,

Hammarskjöld,

Westring.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet grefve Wachtmeister

311 01 Beträffande regleringen af första hufvudtiteln hemställer jag, att i propositionen angående statsverkets tillstånd och behof må foi denna Bih. till Riksd. Prof. 1902. 1 Sami. 1 Afd.

2 Första hufvudtiteln.

hufyudtitel beräknas enahanda belopp, som nu finnes å ordinarie stat dertill anvisadt, eller 1,321,000 kronor.

Hvad departementschefen sålunda föreslagit täcktes, enligt det öfriga statsrådets tillstyrkande, Hans Maj:t Konungen gilla.

Ex protocollo: C. J. Ulrich.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1902.

Andra hufvudtiteln,

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott lördagen den 11 januari 1902

i närvaro af:

Hans excellens herr statsministern friherre von Otter,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim, Statsråden: herr von Krusenstjerna,

grefve Wachtmeister,

Claéson,

Crttsebjörn,

Odelberg,

Husberg,

Palander,

Hammarskjöld,

Westring.

Departementschefen statsrådet Hammarskjöld föredrog de frågor, som rörde regleringen af andra hufvudtitelns stat, och yttrade dervid beträffande:

Ordinarie anslag.

Nedre justitierevisionen.

I skrifvelse den 16 sistlidne november har nedre justitierevisionen anmält för departementschefen, att registratorn i justitierevisionsexpeditionen och den å registratorskontoret anstälde kanslisten i en till Bih. till lliksd. Prof. 1902. 1 Sami. 1 Afd. 1

[1]

Anslag till en ny kanslist befattning i nedre justitierevision en.

2 Ändra hufvudtiteln.

W* ne(^re justitierevisionen stäld skrift erinrat, hurusom till följd af bett?/ känsligt- stämmelserna i lagen om ändring i vissa delar af rättegångsbalken den befattning i 14 juni 1901, hvilka bestämmelser komme att tillämpas i från-a om revisionen. fu^följd åt talan mot utslag eller beslut, som meddelades efter den 1 (Forts ) januari 1902, göromålen å registratorskontoret komme att högst väsentligt ökas. Sålunda skulle det, bland annat, åligga registratorn att i revisionssaker emottaga inkommande revisionsskillingar och öfver dem löra särskild förteckning samt inleverera desamma till statskontoret. Vidare komme skriftvexlingen i revisionssaker, hvilken hittills i stor utsträckning egt ruin vid af parterna begärda muntliga förhör, att uteslutande försiggå å registratorskontoret, hvarigenom upprepade besök derstädes af parter eller deras ombud samt ökade anteckningar i diariet föranleddes. Beträffande besvärsmålen finge registratorn till åliggande att tillhandahålla klagandeparter eller deras ombud de handlingar, som skulle kommuniceras, att efter verkstäld kommunikation mottaga delgifningsbevis och de återstälda handlingarna samt inkommande förklaringar, att härom gorå nödiga anteckningar i diariet, att tillse, huruvida meddelade föreskrifter blefve inom rätt tid fullgjorda, samt att hålla förteckning öfver dem, som genom anmälan hos Kongl. Maj:t stälde ombud for mottagande af besvärshandlingar. Under den tid, besvärshandlingarna vore uttagna för kommunikation, skulle från besvärsakten frånskilda handlingar förvaras å registratorskontoret med särskilda anteckningar om de mål, till hvilka de hörde. I och för uttagande af kommunikationshandhngar, inlemnande af delgifningsbevis, återställande af besvärshandlingar samt ingifvande af förklaringar med mera komme tillströmningen å registratorskontoret af parter eller deras ombud att än ytterhgare ökas. Med hänsyn till hvad sålunda blifvit framhållet hade bemälde tjensteman anhållit, att nedre revisionen ville hos Kongl. Maj:t gorå framställning om lönetillökning för registratorn och kanslisten med vissa uppgifna belopp, samt om anställande å registratorskontoret af ytterligare en ordinarie tjensteman eller kanslist med samma löneförmåner, som tillkomme den nuvarande kanslisten.

Under erinran, bland annat, att enligt nu gällande stat den å registratorskontoret anstäMe kanslist vore berättigad till 1,500 kronor 1 j oc^ 1,200 kronor i tjenstgöringspenningar samt dessutom till två alderstulägg, hvartdera å 500 kronor, har nedre revisionen för sin del, jemte det den begärda löneförhöjningen åt registratorn och nuvarande kanslisten förordats, anfört, att anställandet af ytterligare en tjensteman ^ regi8tratorskontoret torde med hänsyn till ofvanberörda' ökning i göi omålen vara alldeles oundgängligt, och att för vinnande af en lämplig

Andra hulvudtiteln. 3

fördelning af göromålen å kontoret det syntes vara högligen önskvärd!, [1.] att det nya biträdet blefve en ordinarie tjensteman, som mera odeladt fanslial_ kunde egna sitt arbete åt registratorskontoret än en amanuens; och befattning » ville nedre revisionen alltså hemställa, att åtgärd måtte vidtagas för åstadkommande af sådan ändring i nu gällande stat för justitierevision- (Forte.) expeditionen, att för en andre kanslist uppfördes 1,500 kronor i lon och 1,200 kronor i tjenstgöringspenningar jemte två ålderstillägg, hvartdera å 500 kronor.

Då nådigt förslag .om dyrtidstillägg till vissa embets- och tjenstemän äfven för år 1902 kommer att Riksdagen föreläggas, och vid det förhållande, att utredning är anbefald i fråga om ny lönereglering för statens embets- och tjenstemän i allmänhet, täcktes Eders Kong! Maj:t finna framställningen om förhöjning i aflöningen åt registratorn och kanslisten icke för närvarande föranleda vidare åtgärd.

Men då till följd af den nya lagstiftningen om fullföljd af talan göromålen å registratorskontoret i justitierevisionsexpeditionen otvifvelaktigt blifva för framtiden i så väsentlig mån ökade, att förstärkning af de derstädes ständigt tillgängliga arbetskrafterna är oundgängligen nödig, torde ytterligare en kanslist böra der anställas. Beträffande aflöningsförinånerna för den sålunda tillkommande kanslisten lärer anledning saknas att nu föreslå någon afvikelse från hvad som gäller för den förutvarande kanslistbefattningen.

Jag hemställer alltså i underdånighet, att Eders Kongl. May.t tacktes föreslå Riksdagen:

att i den för nedre justitierevisionen fastställa stat må upptagas aflöning för ytterligare en kanslist med — förutom ålderstillägg med 500 kronor efter fem och med ytterligare 500 kronor efter tio år — lön 1,500 kronor och tjenstgöringspenningar 1,200 kronor, eller sammanlagdt 2,700 kronor.

I nådig proposition den 14 januari 1897 föreslog Eders Kongl. [2.] Maj it Riksdagen att bevilja, jemte löner till två nya justitieråd och två nya konstituerade revisionssekreterare, jemväl aflöningar till två i amanuenser följd af berörda ökning af revisionssekreterares antal erforderliga • '

konstituerade protokollsekreterare, nemligen till hvardera arfvode 2,500 kronor, tjenstgöringspenningar 1,200 kronor samt renskrifningspenningar 300 kronor, således tillhopa 4,000 kronor eller samma aflöning, som, ålderstillägg oberäknade, utgår till ordinarie protokollssekreterare. Riks-

4 Andra hufvudtiteln.

[2.] dagen beslöt emellertid att endast i så måtto bifalla Eders Kongl.

arfvnode9t för Maj:ts framställning i sistnämnda afseende, att till hvardera af två två amanuenser amanuenser i nedre justitierevisionen, livilka skulle uppehålla protokolls- ‘ ”reZtZlT' sekreterares tjenstgöring, beviljades 1,200 kronor såsom tjenstgörings- (Forts.) penningar och 200 kronor såsom renskrifningspenningar. Denna aflöning, renskrifningspenningarne inräknade, uppgår till allenast 400 kronor mer än hvad öfriga amanuenser i embetsverket erhålla, men understiger med 2,600 kronor hvad protokollssekreterarne med alldeles enahanda tjenstgöring uppbära.

Också hafva de två amanuenser, som med nämnda aflöning förordnats att tills vidare uppehålla protokollssekreterares tjenstgöring å de nyinrättade rotlarne, redan i underdånig skrifvelse den 17 oktober 1899 anfört, att då deras utgifter för utskrift af expeditioner med mera visat sig öfverstiga de anslagna renskrifningspenningarne med omkring 100 kronor om året, den aflöning, de åtnjöte såsom tillförordnade protokollssekreterare, i verkligheten uppginge till allenast omkring 1,100 kronor eller ungefär 100 kronor mera än hvad amanuensarfvodet i nedre^ justitierevisionen utgjorde. Uppenbarligen vore denna aflöning allt för knappt tillmätt och kunde ingalunda anses stå i skäligt för^ hållande till det arbete, som de meddelade förordnandena kräfde. Härtill komité, att någon utsigt till befordran till ordinarie protokollssekreterarebefattningar på grund af uppnådd pensionsålder hos förutvarande protokollssekreterare icke förefunnes förr än efter omkring tio års förlopp. De anhöllo derför, att åtgärd måtte vidtagas för anvisande af medel till sådan fyllnad i deras aflöning såsom tillförordnade protokollssekreterare, att denna skulle komma att utgöra skälig ersättning för deras arbete.

Nedre revisionen anförde vid öfverlemnande till Eders Kongl. Maj:t af omförmälda skrifvelse, att då den för uppehållande af protokollssekreterare tjenstgöringen å de nya rotlarne anslagna aflöning vore otillräcklig, för tillgodoseende af äfven de anspråkslösaste lefnadsbehof och det vid sådant förhållande icke billigtvis kunde förvägras innehafvarne. af ifrågavarande befattningar att för sin utkomst egna sig åt tjenstgöring äfven inom andra verk, samt i följd häraf de revisionssekreterare, å hvilkas rotlar protokollssekreteraretjenstgöringen uppehölles af tillförordnade protokollssekreterare, icke skäligen kunde af de till deras biträde anstälde protokollssekreterare utkräfva samma arbetsmängd, som af ordinarie protokollssekreterare presterades, ville nedre revisionen uttala önskvärdheten deraf, att för arbetets jemnare fördelning oc gång inom nedre justitierevisionen åt de två protokollssekreterarne

Ändra hufvudtiteln. 5

måtte beredas en sådan aflöning, att deras arbete i nedre revisionens [2]. tjenst måtte kanna tagas i anspråk i lika utsträckning, som i fråga arfvodet för om de ordinarie protokollssekreterarne vore fallet. iv& amanuenser

Berörda framställning fann Eders Kongl. Maj:t ej föranleda annan åtgärd än den, som kunde varda till beredande af dyrtidstillägg åt (Forts.)

vissa statens tjenstemän vidtagen.

Emellertid hafva nya klagomål alltjemt försports öfver otillräckligheten af den aflöning, som anslagits åt de två tillförordnade protokollssekreterarne, och öfver de för arbetet menliga följderna deiaf. Såsom nedre revisionen i sin ofvannämnda skrifvelse den 16 sistlidne november påpekat, har numera ännu elt skäl tillkommit, som talar för höjande af de två tillförordnade protokollssekreterarnes aflöning. Med anledning af hvad lagen om ändring i vissa delar af rättegångsbalken den 14 juni 1901 stadgar rörande besvärsmålens handläggning måste nemligen större anspråk än förut komma att ställas äfven på protokollssekreterarnes arbetskrafter, i det att den sa kallade veckomalsmottagningen inom nedre revisionen komme att medföra väsentligt ökade göromål, hvarför ock nedre revisionen ansett de tillförordnade protokollssekreterarnes framställning om höjning af deras aflöning vara ännu mera än förut förtjent att tagas i öfveivägande.

Med afseende å det anförda anser jag frågan om förbättrande af de två tillförordnade protokollssekreterarnes vilkor icke längre kunna undanskjutas och finner mig derför böra i underdånighet föreslå,, att, på det deras aflöning måtte i afbidan pa en allmännare lönereglering i väsentlig mån förbättras, Eders Kong!. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att medgifva:

att i förevarande stat, i stället lör nu upptagna

1,200 kronor tjenstgöringspenningar och 200 kronor renskrifningspenningar åt hvardera af tva amanuenser, må upptagas för en hvar af dem tjenstgöringspenningar

1,200 kronor, arfvode 1,500 kronor och renskrifningspenningar 300 kronor;

hvarigenom deras aflöning skulle ökas med

1,600 kronor, eller för båda sammanlagdt 3,200 kronor.

Enligt hvad nedre justitierevision en vidare anmält, hafva de vid [3.] embetsverket anställa ordinarie vaktmästarne erinrat, att, enär vid tillämpning från och med början af år 1902 af ofvanomförmälda lag den penningar™ 14 juni 1901 utfärdande och delgifvande af berättelser i revisionssaker ej vidare komme att ernå rum, i följd deraf ej heller parter eller justme-

d ° revisionen.

[3],

Höjning af tjenstgöring spenningarne för vaktmästare ne i nedre justiticrevisionen. (Forts.)

6 Andra hufvudtiteln.

ombud blefve kallade till förhör för att ingifva och åberopa handlingar i sådana rättegångsmål; vid fastställande af stat för justitierevisionsexpeditionen hade emellertid tagits i beräkning, att vaktmästarne genom ■ kallelsepenningar hade en extra inkomst, och med hänsyn härtill bestämts, att deras tjenstgöringspenningar skulle utgå med allenast 200 kronor, under det högsta domstolens samt öfriga embetsverks vaktmästare finge 300 kronor för år räknadt; af eu till nedre revisionen öfverlemnad uppgift för åren 1898, 1899 och 1900 framginge, att vaktmästarnes inkomst i medeltal uppgått, för delgifning af berättelser till 557 kronor och för kallelser till förhör till 494 kronor eller tillhopa till 1,051 kronor, i följd hvaraf nedre revisionens fem ordinarie vaktmästare, mellan hvilka berörda medel lika fördelades, genom dessa kallelsepenningars upphörande komme att lida en minskning i extra inkomster af omkring 210 kronor för dem hvar; härtill komme, att revisionssekreterarnes antal, som år 1876, då nu gällande stat antogs, uppgick till 11, under de senare åren stigit till 14, samt att vaktmästarne, som bland annat hade till åliggande att hvarje morgon klockan omkring nio infinna sig i bestämd ordning hos de revisionssekreterare, hvilka för dagen hade föredragning i högsta domstolen, för att afhemta handlingar, fått sin uppassningsskyldighet sedan år 1876 betydligt ökad genom den på sista åren inträffade ökningen i revisionssekreterarnes föredragningsskvldighet i anledning af högsta domstolens tjenstgöring på två rum under maj och oktober månader samt dessutom sammanlagdt sex veckor å ett tredje rum; på grund häraf anhölle vaktmästarne, att nedre revisionen ville söka utverka, att redan från och med år 1902 måtte åt en hvar af nämnda fem ordinarie vaktmästare beredas ett tillskott i deras tjenstgöringspenningar af 200 kronor, så att dessa derefter finge utgå med sammanlagdt 400 kronor.

Då en sådan höjning af de vid embeisverket ansiälda vaktmäsiarnes tjenstgöringspenningar måste anses vara af förhållandena särdeles påkallad, har nedre revisionen hemstält, att i sådant afseende erforderlig åtgärd måtte vidtagas.

Enär, på sätt af det ofvan anförda framgår, ifrågavarande fem vaktmästares tjenstgöringspenningar, med hänsyn till en för dem beräknad extra inkomst, bestämts till ett belopp, som med 100 kronor understiger tjenstgöringspenningarne för vaktmästarne i de flesta öfriga embetsverk, men omförmälda extra inkomst numera kommer att i det närmaste upphöra, synes billigheten fordra, att tjenstgöringspenningarne hädanefter utgå med lika belopp till vaktmästarne i nedre revisionen som i flertalet öfriga embetsverk, eller med 300 kronor, och således

Andra hufvudtiteln.

höjas med 100 kronor. Jag hemställer alltså i underdånighet, Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att medgifva:

att [3].

Höjning af tjänstgörings-

penningarne

att de i ifrågavarande stat nu upptagna tjenstgöringspenningar 200 kronor för en hvar åt fem vakt- justitumästare må förhöjas med 100 kronor till 300 kronor, eller således för dem samtliga med sammanlagdt 500 or s kronor.

Vid bifall till hvad här ofvan under [1.], [2.] och [3.] blifvit föreslaget, skulle anslaget till nedre justitierevisionen, nu upptaget till

150,400 kronor, komma att höjas ined 6,400 kronor eller till 156,800 kronor.

Svea hofrätt med derunder lydande justitiestat.

Beträffande aflöningen åt de vid Svea hofrätt anstälde tio så kallade [4.] hofrättsposter har hittills varit rådande enahanda förhållande, som ofvan är i fråga om nedre justitierevisionens vaktmästare omförmäldt, eller penningarne att deras tjenstgöringspenningar, med hänsyn till den för dem påräknade inkomst af så kallade kallelsepenningar, utgått med allenast 200 kronor, hofrätt. under det att motsvarande betjente vid Göta hofrätt och hofrätten öfver Skåne och Blekinge, för hvilka nyssnämnda inkomst ej ansetts kunna i nämnvärd mån komma i betraktande, åtnjutit 300 kronor i tjenstgöringspenningar.

I underdånig skrifvelse den 31 sistlidne oktober har Svea hofrätt anfört, att från och med år 1902 lagen om ändring i vissa delar af rättegångsbalken den 14 juni 1901 komme att föranleda betydande minskning i hofrättsposternas berörda särskilda inkomst dels till följd af upphörandet af de i 22 kapitlet rättegångsbalken föreskrifna skriftliga berättelser i vissa mål, dels ock i anledning af den genom lagen gjorda inskränkning i parternas rätt att hos hofrätt påkalla muntligt förhör i vademål, hvilken rätt i Svea hofrätt hittills begagnats i synnerligen stor utsträckning. Enligt uppgjord beräkning skulle sammanlagda inkomsten af förhörskallelser och afgifter för berättelsers tillställande hafva under åren 1898—1900 uppgått till omkring 2,000 kronor årligen eller således till ungefär 200 kronor för hvarje hofrättspost. Då denna inkomst från och med år 1902 komme att nedgå i så väsentlig man, att densamma icke vidare torde kunna såsom ordinarie aflöningsför-

8 Ändra hufvudtiteln.

[4]. mån tagas i beräkning, hemstälde liofrätten om vidtagande af den ijenstgöring8- åtgärd, som erfordrades, för att de till hofrättsposterna vid hofrätten penningarna anslagna tjenstgöringspenningar måtte komma att förhöjas åtminstone mtternaTsvea mec^ kronor. Oaktadt den minskning i hofrättsposternas göromål, hofrätt. som, på sätt oivan vore nämndt, blefve en följd af den nya lagen, (Forts.) kunde hofrätten icke föreslå en nedsättning af vaktbetjeningens antal, enär hofrätten utvidgats med två ordinarie divisioner utan att tillökning i den ordinarie vaktbetjeningen dervid egt rum, samt såväl denna omständighet som äfven hufvudstadens fortgående utvidgning medfört, att vaktbetjeningens tjenstgöring för embetsverket i väsentlig grad ökats.

På enahanda grund, som af mig blifvit i fråga om höjande af imktmästarnes i nedre justitiere visionen tjenstgöringspenningar anförd, anser jag en höjning med 100 kronor i hofrättsposternas vid Svea hofrätt tjenstgöringspenningar böra föreslås.

Jag får alltså i underdånighet hemställa, att Eders Kong], Maj:t täcktes iöreslå Riksdagen att medgifva:

att i denna stat upptagna tjenstgöringspenningar 200 kronor för en hvar af tio vid hofrätten anstälda hofrättsposter må förhöjas med 100 kronor till 300 kronor, eller således för dem samtliga med sammanlagdt 1,000 kronor.

[5-] Sedan Eders Kong! Maj:t den 29 sistlidne november besluta nådig

hZr^mrag Proposition till Riksdagen med förslag till lag om domsagas kansli med i anledning af mera, bör, på sätt af dåvarande departementschefen uttalades, frågan om kansUbiträdén idet föreslagna lagens genomförande erforderliga anslag upp-

domsagorna tagas till behandling i sammanhang med reglering^]! af andra hufvud-

under Svea titelns stat för år 1903. hofrätt. tv o no

Pa jag alltså tillåter mig att nu för Eders Kongl. Maj:t framlägga denna fråga, anhåller jag få i underdånighet erinra, hurusom nya lagberedningen vid öfverlemnande af det förslag, som ligger till grund för den ifrågasatta lagen, anförde, att det ej syntes nödigt, att kanslibiträdet erhölle ställning såsom en af staten aflönad tjensteman, och att sådant desto mindre torde vara lämpligt, som domaren enligt förslaget skulle hafva fria händer att antaga och entlediga kanslibiträde samt att efter omständigheterna taga biträdets tid i anspråk i större eller”mindre grad. Frågan om godtgörelse åt kanslibiträdet kunde under sådant förhållande icke lämpligen ordnas på annat sätt, än att åt domaren öfverlemnades att till kanslibiträdet utgifva ersättning efter de grunder, som

Ändra hufvudtiteln. 9

kunde dem emellan öfverenskommas. Det vore dock icke billigt, att [5.]

hela kostnaden härför stannade på domaren. LZnaSäg

Till beredande åt den rättsökande allmänheten al större beqväm- • andning åt tighet och förmåner än hittills skulle nemligen genom de i afseende å domsagas kansli föreslagna anordningar domaren paläggas skyldighet domsagorna att hela året om hafva kanslibiträde anstäldt för uppehållande af kansli- under Svea ho/tjenstgöringen, oafsedt huruvida domaren utan denna nya förpligtelse -p0rts. vore oförhindrad att sköta sina embetsgöromål ensam med anlitande af billig ren skrika Krigshjelp eller med tillhjelp af tingsbiträde under endast vissa tider af året.' Enär kanslibiträdets tjenstgöring å kansliet alltid måste tagas i anspråk, då domaren sjelf vore frånvarande för hållande af ting eller för extra förrättningar, måste den domare, hvilken antagit tingsbiträde och förnämligast vid dylika tillfällen ville använda dess hjelp, anställa jemväl annan person för tjenstgöring å kansliet. Skyldigheten att till kanslibiträdet, som i denna sin egenskap handlade på eget tjenstemannaansvar och icke såsom domarens enskilda biträde, lemna erforderlig ersättning för tj enstgöringen syntes under sålunda antydda förhållanden hvarken böra eller kunna åläggas domaren, med mindre han i någon mån komme i åtnjutande af godtgörelse. . Under antagande, att för tj enstelokal någon mera afsevärd tillökning i kostnad ej skulle uppstå, hade beredningen trott det nödiga bidraget till förvaltningskostnader kunna stanna vid ett belopp af 300 kronor för hvarje domsaga, hvilket för det allmänna ej torde utgöra någon betungande förhöjning i kostnaderna för rättskipningen. De fördelar och bespanngar i omkostnader, hvilka för den talrika rättsökande allmänheten okulle genom de föreslagna anordningarna vinnas, torde utan tvifvel befinnas så betydande, att anvisande af det sålunda ifrågasatta penningebelopp, sammanlagdt 34,800 kronor, icke borde möta någon betänklighet.

Hvad nya lagberedningen sålunda anfört synes ega full tillämplighet äfven med afseende å det nu föreliggande förslaget om domsagas kansli. Väl har varit ifrågasatt att något nedbringa bidragen till den af kanslibiträdens anställande föranledda förvaltningskostnad genom att lemna sådana bidrag endast för de domsagor, der ej minst två tmgsbiträden i allt fall ständigt behöfva användas. Häremot synes dock kunna med fog anmärkas, förutom att det förhållande, som sålunda skulle utgöra bestämningsgrund, kan vara af tillfällig och vexlande natur, jemväl att äfven domsagor, der minst två tingsbiträden i allmänhet behöfva användas, under vissa tider af året kunna skötas med ett mindre antal biträden eller utan biträden, och att, dä i sådan domsaga ett åt Bihang till Biksd. Prat. 1902. 1 Sami. 1 Afd. 2

1° Ändra hufvudtiteln.

[5.] tingsbiträdena erhåller förordnande att vikariera för ordinarie domaren,

kostnadlbidra antalet biträdei1 i regeln minskas. Då för öfrigt de domsagor, der två i anledning af eller flera biträden pläga vara anstälda, också i allmänhet gifva domaren

ZnMUtrtdeni de trägnas1;e göromålen _ och nu utgående aflöningsförmåner för dessa domsagorna ’ domsagors innehafvare blifvit med hänsyn härtill afvägda, vill det synas under Svea hoj- som skulle, på sätt ock nya lagberedningen ansett, giltiga skäl ej före- (Forts.) ligga att med afseende å ökadt bidrag från det allmännas sida i anledning af kanslibiträdes anställande göra någon skilnad mellan olika domsagor. Anledning att föreslå någon ändring i det af nya lagberedningen för ändamålet ifrågasatta belopp, eller 300 kronor för hvarje domsaga, torde ej heller förefinnas.

I följd deraf att antalet domsagor ökats sedan den tid, då nya lagberedningens törslag afgafs, kommer emellertid bidragens slutsumma att något öfverstiga det af nya lagberedningen beräknade beloppet. Denna slutsumma skulle nemligen utgöra för 119 nuvarande domsagor 35,700 kronor, hvaraf komma på de 57 domsagorna under Svea hofrätt

17.100 kronor, på de 45 domsagorna under Göta hofrätt 13,500 kronor och på de 17 domsagorna under hofrätten öfver Skåne och Blekinge

5.100 kronor. Bidragen torde lämpligast höra uppföras såsom förvaltningskostnadsbidrag sålunda, att för hvarje domsaga, deri förvaltningskostnadsbidrag för närvarande utgår, detsamma höjes med 300 kronor, och att. för domsaga, der förvaltningskostnadsbidrag ej eger rum, sådant bidrag upptages med likaledes 300 kronor.

Jag får alltså i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Magt täcktes föreslå Riksdagen att. medgifva:

att. i förevarande stat må, under förutsättning att. propositionen med förslag till lag om domsagas kansli med mera varder af Riksdagen bifallen, för hvarje domsaga, deri förvaltningskostnadsbidrag för närvarande utgår, detsamma höjas med 300 kronor, och för domsaga, der förvaltningskostnadsbidrag ej eger rum, sådant, bidrag upptagas med likaledes 300 kronor, och att således för samtliga 57 domsagor under hofrätten förv altningskostnadsbidr age n höjas med sammanla fn! t

17,100 kronor.

[6.]

Ökning af arfvodena till tingstolkar.

I nu gällande riksstat finnas under ordinarie anslaget för Svea hofrätt med derunder lydande justitiestat enligt särskilda nådiga bref den 5 oktober 1860, den 29 september 1863 samt den 15 mars och den

Ändra hufvudtiteln.

inom Norrbottens län, nemligen

inom Piteå domsaga:

12 april 1872 uppförda arfvoden till tolkar i vissa tingslag i domsagorna [6.]

i.. t Öknina

arfvodena till tingstolkar.

(Forts.)

till en tolk i Arvidsjaurs sockens tingslag » » » » Arjepluogs lappmarks )>

50 kronor 50 »

inom Luleå domsaga:

till en tolk i Jockmocks lappmarks tingslag

inom Kalix domsaga:

50 kronor

till en tolk i Öfver-Kalix tingslag ), » » » Gellivare lappmarks tingslag

50 kronor

50 »

inom Torneå domsaga:

till en tolk i Neder-Torneå och Carl Gustafs tingslag 200 kronor

» » » Öfver-Torneå tingslag och Pajala tingslag...... 350 »

,, » » » Juckasjärvi lappmarks tingslag och Enontekis

lappmarks tingslag 300

Tolken i Öfver-Torneå och Pajala tingslag är skyldig att tjenstp-öra äfven i Korpilombolo tingslag inom samma domsaga, och den för Neder-Torneå och Carl Gustafs tingslag anstälde tolk har att tjenstgöra äfven inom Neder-Kalix tingslag i Kalix domsaga, derest hans biträde , af domaren derstädes påkallas.

Enligt de för tolkarnes tjenstgöring meddelade bestämmelser aro de sk vidi ge att såväl vid de ordinarie tingen som vid urtima ting och extra “förrättningar tillhandagå med tolkning i finska och lappska språken eller i tingslag utom lappmarkerna endast i förstnämnda språk; och aro de för förrättningar, som ej ega rum å det vanliga tingsstället, berättigade att af andra hufvudtitelns anslag till rese- och traktamentspennmgar bekomma ersättning enligt fjerde klassen i gällande resereglemente, dervid resan beräknas från tingsstället i orten och dit åter. lofkarne tillsättas, på sätt om en del af dem uttryckligen stadgats, af vederbörande domare. Denna anordning har emellertid, på satt den 17 oktober lönn af dåvarande der>artementschefen vid framläggande åt förslag til

tolks anställande vid domstol i unueruamgueu t senare tid mindre väl motsvarat sitt ändamål, i det svårighet ; finna lämpliga personer, villiga att mot det obetydliga arfvode, judits, åtaga sig berörda uppdrag. Departementschefen tillkannaför sin afsigt att framdeles föreslå Eders Kongl. Maj:t att för

[e.]

Ökning (tf arfvodena till tingstolkar.

(Forts.)

12 Andra hufvudtiteln.

afhjelpande af denna brist till Riksdagen göra framställning om förhöjning i anslaget till allmänna tingstolkar.

Då jag nu, sedan Eders Kongl. Maj:t den 4 innevarande månad beslutit nådig proposition till Riksdagen om antagande af förberörda lagförslag, tillåter mig upptaga denna fråga, torde böra erinras, hurusom i ett af Eders Kongl. Maj:t under år 1900 afgjordt besvärsmål angående ersättning till en tillfällig tolk, som tjenstgjort vid särskilda syneförrättningar inom Torneå domsaga, statskontoret i infordradt underdånigt utlåtande anförde, att då statskontoret af inkomna handlingar och räkenskaper inhemtat, dels att af de till arfvoden åt tingstolkar anslagna medel, tillhopa 1,100 kronor, för hvartdera af åren 1897, 1898 och 1899 besparats 1,000 kronor, dels ock att Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Norrbottens län af anslaget till rese- och traktamentspenningar under senare åren utbetalat till ett stort antal tillfälliga tingstolkar rese- och traktamentsersättning för resoi från deras hemvist till de ordinarie tingsställena, hade statskontoret ansett sig böra från Eders Kongl. Maj:ts bemälde befallningshafvande infordra upplysning om anledningen till berörda förhållanden. I anledning häraf hade Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande upplyst, dels att under åren 1897, 1898 och 1899 ordinarie tingstolkar icke varit tillsatta i Arvidsjaurs, Öfver-Kalix, Gellivare, Neder-Torneå och Carl Gustafs, Ofver-Torneå, Pajala, Juckasjärvi och Enontekis tingslag, hvilket berott derpå, att vederbörande domhafvande icke kunnat till tingstolkar erhålla fullt lämpliga och dugliga personer, helst som, äfven om sådana vissa tider inom tingslaget funnits, de ej velat för det arfvode, som bestodes, underkasta sig de skyldigheter, som ålåge en ordinarie tingstoik, dels ock att användningen af de af domhafvandena förordnade tillfälliga tolkar varit afsevärd, särskildt inom Torneå och Kalix domsagor, och ansåg Eders Kongl. Majrts befallningshafvande af infordrade framgå, att anslagen till tingstolkar måste högst väsentligt höjas, derest anledning skulle gifvas till antagande, att personer, åt hvilka det vigtiga uppdraget att tolka vid tingen kunde anförtros, kunde vinnas mot åtnjutande af fasta arfvoden. Statskontoret anförde vidare, att då bestämmelserna om ersättning åt tingstolkar enligt resereglementet icke vore å tillfälligt förordnade tolkar tillämpliga, men den omständighet, att ordinarie tingstoik ej kunnat erhållas, ej borde föranleda, att vare sig de enskilda parterna eller domaren skulle nödgas bestrida kostnaden för tolks anlitande, statskontoret ansåge sig böra framhålla behofvet af ändrade bestämmelser i fråga om ersättning åt tingstolkar.

I anledning af hvad sålunda förekommit anmodades Eders Konv-l

O

Ändra hufvudtiteln.

arfvodena till tingstolkar. (Forts.)

Maj ds befallningshafvande i Norrbottens län att inkomma med utred- [6.] ning och underdånigt utlåtande, i hvad mån höjning af arfvodena till okmng af ordinarie tingstolkar inom länet kunde anses erforderlig.

Med sitt på grund häraf afgifna underdåniga utlåtande har hdeis Kongl. Maj:ts befallningshafvande öfverlemnat yttranden af vederbörande

domhafvande. _ . .

Af dessa har häradshöfdingen i Piteå domsaga upplyst, att i Arvidsjaurs sockens tingslag, der två lagtima ting årligen hållas och särskildt sammanträde för tings afsilande i allmänhet ej vant erforderligt, tingstolken under femårsperioden 1896—1900 bort uppehålla sig vid tingsstället minst sex dagar årligen, hvartill borde laggas minst tre till fyra dagar för tolkens resor till och från tingsstället. Då målen i följd af den allt lifligare rörelsen i orten sannolikt komme att tilltaga i antal och betydenhet, torde särskilda slutting inom eu ej aflägsen framtid regelmessigt blifva af behofvet påkallade. Tillika borde erinras derom, att då det nu utgående arfvodet, 50 kronor, ar 1860 bestämdes, endast ett lagtima ting om året förrättades. Vid dessa forhållanden, och derest för bedömande af beloppet af den ersättning för resor och tidspillan, som skäligen borde tillkomma tingstolken, de i gällande resereglemente angående tingstolk gifna bestämmelser lades till grun , syntes° det till tingstolken i Arvidsjaur utgående arfvode numera vara för lågt tilltaget och böra, för erhållande af fullt lämplig och kunnig

person, höjas till minst 100 kronor.

Hvad anginge Arjepluogs lappmarks tingslag, der allenast ett lagtima ting om året hölles och särskildt slutting i allmänhet ej erfordrades, hade under ofvannämnda femårsperiod lagtima tingen upptagit, en tid af två och på senare tid tre dagar om året. Om till nämnda tid lades allra minst två dagar för tolkens resa från och till tinget, både han för sin befattning alltså måst tillsätta inalles minst fyra till lem dagar om året äfvensom vidkännas kostnader för skjuts till. och från tingen.

Ehuru med afseende å hvad sålunda anförts det för närvarande till tingstolken i Arjepluog utgående arfvode, 50 kronor, icke kunde anses oskäligt lågt, borde likväl framhållas, att fyrtio år förflutit från det arlvodet bestämdes, och att priset på det aflönade arbetet under nämnda tid otvifvelaktigt på så godt som alla områden stigit. I följd karat och då, för att till tingstolkbefattningen måtte kunna erhållas fullt lämplig och kunnig person, det vore af vigt, att arfvodet ej vore för knappt tilltaget, syntes det vara både billigt och med rättskipningens intresse

bil l. l', iSJhlVyO VA!»/ II V m V*.v... w ----Ö . 11 • A * 1

öfverensstämmande, att arfvodet jemväl för tingstolken i Arjeph höjdes i någon mån, eller till 75 kronor.

14 Ändra hufvudtiteln.

[6 ] Bäst syntes dock både kronans och tolkarnes intressen blifva till-

arfvodena “tai &ocjosedda, derest arfvodena till tingstolkarne för hvarje gång utginge ting»toikar. enligt resereglem entet.

(Forts.) Häradshöfdingen i Luleå domsaga har meddelat, att det visser-

ligen icke ofta förekomme något mål eller ärende, deri den i Jockmock anstälde tolkens biträde behöfde anlitas, men att han alltid måste finnas tillstädes under de ordinarie rättegångsdagarne; och då dessas antal för nät varande vore minst fyra och kunde väntas blifva större, syntes det blifva erforderligt, för att skicklig person skulle kunna erhållas till befattningen, att det nuvarande arlvodet, 50 kronor, höjdes åtminstone till 75 kronor. Vid sednaste lagtima ting hade inträffat, att tingstolken, som innehaft ifrågavarande befattning från år 1875, afsade sig densamma under antydan, att arfvodet icke för honom utgjorde full ersättning för tidspillan.

Häradshöfdingen i Kalix domsaga har anfört, att, hvad först anginge tingstolken i Gellivare, hölls vid den tid, då anslag till hans aflöning först beviljades, ett lagtima ting årligen, och detta räckte i allmänhet tre eller fyra dagar. Urtima tingen inom detta tingslag voro då ej heller ofta påkommande. Nu deremot hölles årligen två lagtima ting, livilka påginge, aldrig mindre än åtta, men oftast nio till tio dagar. 1 regel förrättades urtima ting med häktade och för handläggning af mål, som anginge öfverträdelser af författningarna angående försäl jning af spritdrycker samt Öl och vin med mera, hvar tredje vecka, hvarje gång vanligen under två dagar, men ofta längre. Det vore sjelf klart, att under sådana förhållanden icke någon lämplig och pålitlig person kunde eller ville för den nu anslagna årslönen af 50 kronor åtaga sig tingstolkbefattningen. Med de dryga lefnadskostnader, som nu ^vore rådande i Gellivare, kunde ingen fullt duglig tingstolk der erhållas under en årslön af allra minst 600 kronor.

Äfven inom Ofver-Kalix tingslag hölles visserligen numera två lagtima ting om året, men tingen vore för närvarande af kort varaktighet, i allmänhet två dagar, sluttingsdagarne oräknade. Af urtima ting förekomme endast ett eller annat, stundom intet under året, Ehuru det visserligen med den ökade samfärdsel, som jernvägen till Morjärv xomme att medföra, vore att motse, att målens antal vid de lagtima tingen kom me att ökas och urtima tingens antal växa, syntes dock för närvarande ej någon ökning af lönen för ordinarie tingstolken inom detta tingslag böra ifrågakomma.

Hvad slutligen beträffade Neder Kalix tingslag, syntes det numera, sedan Neder Torneå och Neder Kalix tingslag kommit att tillhöra olika

Ändra hufvudtiteln.

domsagor, vara högst olämpligt, att ordinarie tmgstolken för Neder Torneå tingslag med tingsställe i Haparanda tjenstgjorde äfven inom Neder Kalix, hvars tingsställe vore beläget i Neder Kalix kyrkostad på sex mils afstånd från Haparanda. Neder _ Kalix häradsrätt hade ofta behof af tingstolkens biträde, stundom hvarje dag under de lagtima tingen, som i allmänhet påginge sex dagar, sluttingsdagarne oraknade. Under tingen förekomme vanligen ett eller flera extra sammanträden för ransakningar med häktade, och urtima ting mellan de ordinarie vore ei sällsynta. Derför syntes nödigt, att för Neder Kalix tingslag lön pa stat ansloges till en ordinarie tingstolk. Denna lön kunde, om kompetent person skulle erhållas, icke sättas lägre än till 100 kronor hor denna tinostolk syntes kännedom om lappska språket ej erforderlig.

& Slutligen har häradshöfdingen i Torneå domsaga anfört, att en hvar som vore förtrogen med förhållandena inom våra finskspråkiga bygder hvaraf Torneå domsaga helt och hållet bestode, nogsamt torde inse, att tolkbefattningen vid rättsförhandlingarna inom denna domsaga vore ett uppdrag, som på den person, åt hvilken det anförtroddes, stälde stora fordringar. Obekant med finska språket, som ju i allmänhet domaren måste antagas vara, blefve han vid rättsförhandlingarna i hög o-rad beroende af qvalifikationerna hos den honom biträdande tolken, ej allenast beträffande de rättsökande utan äfven i förhållande till häiadsnämnderna, hvari endast undantagsvis en eller annan talade svenska. Sålunda kunde, i saknad af kontroll från domarens sida och utan tillfälle för denne att verksamt utöfva processledningen, ett måls utredning och eu parts på rättegången grundade anspråk genom en vårdslös eller mindre samvetsgrann tolkning, okunnighet eller bristande uppmärksamhet från tolkens sida i hög grad äfventyra. Man behof de ju blott betänka, hurusom vid återgifvande af ett på finska språket afiagdt vittnesmål den minsta nyansering af ordalagen deri kunde åt vittnesmålet gifva en förändrad betydelse. Såväl ur den allmänna rättssäkerhetens som ur domarens egen personliga synpunkt måste det derför vara af synnerlig vigt att till tolk söka erhålla den derför lämpligaste personen. För att på ett tillfredsställande sätt fylla befattningen måste åt tolken fordras stor samvetsgrannhet, snabb uppfattning, förmåga ej mindre att i koncentrerad form återgifva den muntliga rättsförhandlingens innehåll än äfven att från ettdera af de båda språken korrekt och omedelbart öfversätta handlingar och skriftliga inlagor med mera. Dessa egenskaper förutsatte, förutom en viss bildningsgrad och intellektuel begåfning, framför allt eu genom ständig och trägen öfning förvärf vad vana vid rättsförhandlingarna och deras korrekta återgifvande, känne-

Ändra hufvudtiteln.

P'3 tom ' ^en juridiska terminologien, lokal- och personalkännedom inom Äi domsagan med mera nigot som endast kunde ernis genom att tolken tingstoikar. längre tid åtföljde domaren på olika embetsförrättningar och inom

(Forts.) olika tingslag. Dessa omständigheter och den erfarenhet, häradshöfdingen . vlste^se * domsagan vunnit, hade föranledt honom att låta tolkbefattningen så mycket som möjligt bestridas af en och samma person inom hela domsagan och under en längre tidsföljd; och säkerhgen kunde endast derigenom den till tolk använda personen vinna den för befattningen nödiga erfarenhet och mångsidiga utbildning. Till följd_ af embetsgöromålens stora mängd och domsagans betydliga oma trång både i allmänhet den domhafvanden åliggande arbetsbörda måst fördelas pa två personer samt på grund deraf, förutom den till tolk vanligen använda personen, annan tillfällig tolk ofta måst anlitas. Med de i förhållande till de under senare tider stegrade lefnadskostnaderna och arbetsfort, ensterna oproportionerligt låga fasta arfvoden, som funnes a stat uppförda till tolkbefattning inom de särskilda tingslagen, syntes det vara omöjligt att. till ett sådant uppdrag erhålla lämpliga och fullt qvahficerade personer inom de särskilda tingslagen, synnerligast som mängden af förrättningar betydligt ökats under senare åren. Med säkerhet syntes kunna påstås, att inom lappmarkssocknarna några till tolkbefattningen lämpliga personer, som varit villiga att mot den ersättning, som åt tillfälliga tolkar bestodes, biträda med tingstolkning, icke varit att tillgå, då de enda personer, som kunnat tänkas hafva varit till uppdraget kompetente, nemligen piaster och skollärare, till följd af sin tjenst icke kunnat påräknas vid alla de tillfällen, då tolk behöfts. En tififredsstallande lösning af tolkfrågan syntes sålunda erfordra, att en till tolk lämplig person anstäldes för hela domsagan med ett fast årligt artvode jemte reseersättning. I betraktande af såväl nödvändigheten att till uppdraget erhålla en fullt qvalificerad person, villig att helt egna sig åt uppdraget, som ock de stegrade lefnadskostnaderna, syntes det fasta anslaget icke höra sättas lägre än 1,500 till 2,000 kronor år- 1j?en’.un. , förutsättning att tolken dessutom åtnjöte reseersättning efter fjerde klassen i resereglementet. Utom den sålunda anstälda ord£ narie tolken, syntes, med hänsyn till hvad förut anförts, vara nödvändigt att vid behof få anlita extra ordinarie tolkar, hvilka då såsom ersättning för sitt uppdrag lämpligen borde åtnjuta reseersättning enligt fjerde klassen i resereglementet. Det borde slutligen framhållas, att be- ^° ,ve1t; lolk^nom Torneå domsaga föranleddes af de allmänna språkforhailandena å orten och icke allenast deraf, att en enskild part tillfälligtvis saknade kunskap i landets språk.

Ändra hufvudtiteln. 17

I sitt ofvanberörda underdåniga utlåtande har Eders Kongl. Maj:ts [6.] befallningshafvande vitsordat, att behof af tolk förefunnes inom. Arvids- a^vod/na m jaurs, Arjepluogs, Jockmocks, Öfver Kalix, Neder Kalix och (jelhvare uttolkar. tingslag äfvensom i samtliga tingslag inom forneå domsaga. Då förhållandena inom länets särskilda domsagor vore väsentligen skiljaktiga, blefve såväl tingstolkarnes arbete som den ersättning, för hvilken lämpliga tingstolkar kunde erhållas, väsentligen olika. Den domsaga inom länet, der tingstolk mest anlitades, vore Torneå domsaga, hvars invånare till allra största delen vore finsktalande. Tingstolks biträde vore derför nödvändigt vid samtliga häradsrätter inom domsagan äfvensom vid de allra flesta urtima ting och andra förrättningar, som hölles af domare med biträde af nämnd, äfvensom vid en hel del andra, af domaren företagna förrättningar. Då behofvet af tingstolk så ofta förekomme, syntes det vara till stor fördel för rättsskipningen, om en tingstolk anstäldes för hela domsagan. \id häradsrätterna inom Kalix domsaga förekomme ej behofvet af tingstolk så ofta, utom \id Gellivare lappmarks häradsrätt. Då tingstolken inom Torneå domsaga kunde antagas blifva mycket upptagen, syntes en särskild tingstolk behötva anställas vid Neder Kalix häradsrätt, och det syntes ej lämpligt, att en tingstolk anstäldes för hela Kalix domsaga, då för tolkarne vid Öfver Kalix och vid Neder Kalix häradsrätter erfordrades kunskap endast ^ finska språket men för tolken vid Gellivare häradsrätt jemväl i lappska.

Icke heller syntes skäl förefinnas att för Arvidsjaurs och Arjepluogs tingslag anställa gemensam tolk. Då afstånden inom länets domsagor vore högst betydliga, och det icke vore visst, att kunnige tingstolkar kunde i närheten af tingsställena erhållas, syntes det vara nödvändigt, att tingstolkarne, utöfver de arfvoden, de kunde. erhålla, tillerkändes rätt till ersättning enligt resereglementet för sina inställelser, då de påkallades. I öfrigt ville Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande såsom eget utlåtande åberopa hvad domhafvandena i frågan anfört och lifligt tillstyrka bifall till deras samtliga framställningar.

Af hvad sålunda förekommit synes 1 ram gå, att tolkbefattningarna i förenämnda domsagor icke kunna med nuvarande anordningar på ett, tillfredsställande sätt uppehållas. Då emellertid det fortfarande behofvet af ständigt tolkbiträde i dessa domsagor torde få anses ådagalagdt, lärer icke böra ifrågasättas något annat, än att ständiga tolkar hora vara der anstälda. Men då erfarenheten visat, att de ständiga tolkbefattningarna på senare tid af brist på lämpliga sökande till största del stått obesatta, torde det blifva nödvändigt, att godtgörelsen åt tolkarne höjes. Att härvid införa den ifrågasatta anordningen, att

Bill. till Rikstl. Prof. I!>02. 1 Sand. I Afd. 3

18 Ändra hufvudtiteln.

[6.] tolkarne skulle för hvarje särskild ordinarie förrättning erhålla ersättarfvodena till ning enligt resereglemente^ synes dock ej vara att förorda. Utan rubbmg*toikar. ning i nu gällande föreskrifter om tolks rätt till ersättning enligt rese- 0 s- reglementet i vissa fall, torde alltså för närvarande böra vidtagas allenast den åtgärd, att — med de för tingslagen i Torneå domsaga anslagna ar vo ens förenande till ett arfvode åt en för hela domsagan gemensam

~ i *asta ar^V0(^ena ökas och derjemte, på de af vederbörande domhafvande och Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande anförda skäl, arfvode anslås till en särskild tingstolk för Neder Kalix tingslag med skyldighet att tolka i finska språket. I fråga om de härför erforderliga beloppen synes skäl ej förefinnas att afvika från domhafvandenas af Eders Kongl. Majrts befallningshafvande biträdda förslag, dervid af de af dornhafvanden i Torneå domsaga alternativt och under förutsättning åt ersättning enligt resereglementet föreslagna belopp det högre torde vid bortfallande af nämnda förutsättning böra förordas.

Hvad af dornhafvanden i sistnämnda domsaga hemstälts om rätt att anlita extra ordinarie tolkar, hvilka skulle eg a uppbära ersättning enligt resereglementet, synes åtminstone för närvarande icke föranleda vidare åtgärd.

De förordade förändringarna skulle föranleda, att i staten för Svea hofrätt med derunder lydande justitiestat arfvode till tingstolkar uppföras med följande belopp, nemligen:

för en allmän tolk i Arvidsjaurs sockens tingslag 100 kronor, för en allmän tolk i Arjepluogs lappmarks tingslag 75 kronor, för en allmän tolk i Jockmocks lappmarks tingslag 75 kronor, för en allmän olk i Öfver Kalix tingslag 50 kronor, för en allmän tolk i Neder Kalix tingslag med skyldighet att tolka i finska språket 100 kronor, för en allmän tolk i Gellivare lappmarks tingslag 600 kronor samt för en för samtliga tingslag inom Torneå domsaga gemensam allmän tolk 2,000 kionor, hvilka arfvoden böra utgå under enahanda vilkor, som för utbetalningen af de fästa tolkarfvodena hittills varit gällande.

a^.tsa i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Makt tacktes föreslå Riksdagen att medgifva:

att de i förevarande stat för tingstolkar anslagna arfvoden, tillhopa 1,100 kronor, måtte höjas med 1,900 kronor till 3,000 kronor att utgå enligt ofvan angifna bestämmelser.

I händelse af bifall till hvad under [4.], [5.] och [6.] härofvan

Andra hufvudtiteln.

blifvit föreslaget, skulle anslaget till Svea hofrätt med derunder lydande [6.] justitiestat, h vilket nu utgör 674,787 kronor, komma att höjas med

20,000 kronor, eller till 694,787 kronor.

Göta hofrätt med derunder lydande justitiestat.

Under åberopande af hvad här ofvan blifvit under Svea hofrätt med derunder lydande justitiestat i fråga om bidrag med anledning a kostnadsbidrag anställande af kanslibiträde vid domsagas kansli anfördt, får jag i under- ,■ dånighet hemställa, att Eders Ivongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen: —

i domsagorna

att, under förutsättning att propositionen med för- un^J°ta slag till lag om domsagas kansli med mera varder af Riksdagen bifallen, öka anslaget till Gröta hofrätt med derunder lydande justitiestat med 13,500 kronor sålunda, att för hvarje domsaga, deri förvaltningskostnadsbidrag för närvarande utgår, detsamma höjes med 300 kronor, och att för domsaga, der förvaltningskostnadsbidrag ej eger rum, sådant bidrag upptages med likaledes

300 kronor.

Genom bifall härtill skulle det i nu gällande riksstat under rubrik »Göta hofrätt med derunder lydande justitiestat» uppförda anslag, 476,913 kronor, förhöjas till 490,413 kronor.

Hofrätten öfver Skåne och Blekinge med derunder lydande justitiestat.

Under åberopande af hvad här ofvan blifvit under Svea hofrätt [8.] med derunder lydande justitiestat i fråga om bidrag med anledning af ^lVla9 anställande af kanslibiträde vid domsagas kansli anfördt, får jag i under- ,• anledning af dånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj it täcktes föreslå Riksdagen:

i domsagorna

att, under förutsättning att propositionen med för- under hofrätten slag till lag om domsagas kansli med mera varder åt Rike- f^Biekinge. dagen bifallen, öka anslaget till hofrätten öfver Skåne och Blekinge med derunder lydande justitiestat med

5,100 kronor sålunda, att för hvarje domsaga uppföres ett förvaltningskostnadsbidrag af 300 kronor.

Genom bifall härtill skulle det i nu gällande riksstat under rubrik »Hofrätten öfver Skåne och Blekinge med derunder lydande justitiestat» uppförda anslag, 208,713 kronor, förhöjas till 213,813 kronor.

20 Ändra hufvudtiteln.

[9.]

Ny aflöning t stat för vis, fangvardsbetjente.

Fångvården.

I underdånig skrifvelse den 28 september 1900 och särskilda under- ■ dåniga skrivelser den 27 september 1901 har fångvårdsstyrelsen anfört hufvudsakligen följande.

Före 1883 hade all aflöning till vaktbetjente vid rikets fångvårdsanstalter utgått af förslagsanslaget till fångars vård och underhåll. Den hade för vaktkonstaplarne vid centralanstalterna utgjorts af 550 kronor i lön och 80 kronor i beklädnadsersättning, tillsammans 630 kronor, och för konstaplarne vid länens fängelser af 500 kronor i lön och 60 kronor i beklädnadsersättning, tillsammans 560 kronor, hvarjemte åt hvarje konstapel hade beståtts ålderstillägg med 50 kronor efter fem och ytterligare 50 kronor efter tio års tjenstgöring. Vid tjenstledighet på grund af läkarebetyg hade jemlikt nådiga cirkuläret den 9 november 1860 afdrag å lönen icke egt rum under de första två månaderna, och derefter hade sådant afdrag gjorts endast till belopp af högst en fjerdedel af lönen. Af 1882 års Riksdag hade aflöningen för en del af bevakningspersonalen vid fångvårdsanstalterna blifvit Överflyttad till bestämda anslaget till fångars vård och underhåll. Å den stat, som i sådant hänseende af Riksdagen antogs, hade uppförts bland annat, aflöning till 200 vaktkonstaplar vid centralanstalterna och 150 vid länens fängelser. För de förre blef aflöningen, med inräkning deri af den förra beklädnadsersättningen, som alltså indrogs, bestämd till 650 kronor och för de senare till 600 kronor, af hvilka belopp 350 kronor skulle utgå som lön och återstoden, respektive 300 och 250 kronor, som tjenstgöringspenningar. Ålderstilläggen beliöllos vid oförändrade belopp, men vid bestämmelsen om tiden för deras åtnjutande gjordes i staten den förändring i ordalydelsen, att de skulle utgå, icke efter fem och tio års tjenstgöring, utan efter fem och tio år. Beträffande tjenstgöringspenningarne stadgades bland vilkoren för den nya aflöningens åtnjutande, att de finge uppbäras endast för den tid, tjensteinnehafvaren verkligen tjenstgjort. Nämnda förändring i uttrycket angående ålderstilläggen föranledde den föreskrift i nådiga brefvet den 8 december 1882, att tiden för åtnjutande af ålderstillägg skulle för de betjente, som derefter anstäldes i fångvårdens tjenst, räknas, icke från anställningsåret utan från början af kalenderåret näst efter det, under hvilket de erhållit konstitutorial å tj ensten och derigenom uppförts såsom ordinarie med lön å bestämda anslaget. Härigenom och genom föreskriften angående tjenstgöringspenningarne innebar den nya lönestaten i vissa

Andra hufvudtiteln. 21

afseende!! en verklig- försämring af vaktbetjeningens lönevilkor. Men detta ansågs mer än uppvägas derigenom, att vaktbetjeningen genom dess uppförande å ordinarie stat skulle vinna för egen del pensionsrätt samt för hustru och barn delaktighet i civilstatens pensionsinrättning.

Verklig förbättring i v a ktb et j eu ingen s löneförmåner inträdde först år 1890. Hvad särskildt anginge vaktkonstaplarne, blef aflöningen för de å ordinarie stat uppförda då af Riksdagen faststäld till 400 kronor som lön och 300 kronor som tjenstgöringspenningar eller tillsammans 700 kronor för konstapel vid central fångvårdsanstalt och till 400 kronor som lön och 250 kronor som tjenstgöringspenningar eller tillsammans 650 kronor för konstapel vid läns- eller kronohäkte, hvarjemte de begge ålderstilläggen höjdes till 75 kronor hvartdera. Tillika medgaf Riksdagen, att af förslagsanslaget till fångars vård och underhåll finge årligen till en hvar af de å ordinarie stat uppförde vaktbetjente, som vore gift eller enkling med familj och icke på kronans bekostnad åtnjöte förmånen af fri bostad och vedbrand, intill dess han af sådan förmån kunde komma i åtnjutande, utgå hyresersättning och anslag till inköp af 12 kubikmeter' ved; dock med iakttagande, att hyresersättnings högsta årliga belopp skulle utgöra 150 kronor och vedanslagets 35 kronor, att hyresersättningarne i medeltal icke finge öfverstiga 125 kronor årligen till hvarje vaktbetjent, samt att hyresersättningarne och vedanslagen borde efter de a de olika orterna gällande hyror å bostadslägenheter och pris å ved bestämmas.

Enahanda löneförmåner som de, hvilka genom Riksdagens nämnda beslut tillerkändes ordinarie vaktbetjente vid de fångvårdsanstalter, som afsåges med den af Riksdagen antagna lönestaten, hade sedermera blifvit af°Kongl. Maj:t enligt nådigt bref den 28 november 1890 medgifna jemväl åt motsvarande ordinarie betjente vid de öfriga fångvårdsanstalterna.

Förutom nämnda löneförmåner tilldelades, på grund af nådiga bref den 5 december 1855 och den 3 december 1861, en hvar vakt-

konstapel, som genom berömlig tjenstgöring gjorde sig deraf förtjent, årligen gratifikation till belopp af öfverhufvud omkring 75 kronor, hvarjemte vaktkonstaplarne vid länens fängelser atnjöte en mindre andel i förtjensten å fångarnes arbeten. Beloppet af denna andel vore synnerligen vexlande såväl vid de olika fängelserna som vid hvarje fängelse för sig. Det hade för enskilda konstaplar utgjort från några få kronor ända inemot 100 kronor per år. Medelbeloppet för konstapel vore enligt styrelsens underdåniga skrifvelse den 29 september 1899 omkring 25 kronor. Under sista tiden hade medelsiffran dock i följd af någon ökning i allmänhet af arbetsinkomsten i fängelserna stält sig något högre.

[9.]

JS’y aflöning sstat för vissa fångvårdsbetjente. (Forts.

22 Ändra hufvudtiteln.

[^•3 ^ Summan af den inkomst, hvartill vaktkonstapel efter uppnådda

flatför“vfssa &lderstillägg öfverhufvud kunde komma, utgjorde alltså, med frånf&ngvårds- rakning af bostad och vedbrand eller anslag dertill men med inberäk- (Forts. n*n§' gratifikation till belopp af 75 kronor, vid central fångvårdsanstalt 925 och vid läns- eller kronohäkte, efter beräkning af 25 kronor

1 arbetsinkomst, 900 kronor för år, motsvarande, efter afdrag af 50 kronor om året till skatter och afgift till civilstatens pensionsinrättning,

2 kronor 40 öre och 2 kronor 33 öre för dag. Redan då styrelsen år 1890 skulle bestämma de belopp, som borde i hyres- och vedanslag tillerkännas å ordinarie stat uppförde vaktbetjente, hvilka enligt Riksdagens beslut egde uppbära dylikt anslag, visade det sig nödvändigt att, till efterrättelse af de rörande detta anslag meddelade bestämmelser, sätta detsamma för hvarje konstapel icke obetydligt lägre, än som motsvarade i orterna gällande pris å för vaktbetjente lämpliga bostadslägenheter och å ved. Detta missförhållande hade numera genom den ansenliga höjning i hyres- och vedpris, som efter nämnda tid öfverallt inom landet inträdt, så tilltagit, att lämpliga konstapellägenheter inom ej allt för långa afstånd från fängelserna år 1899 betingade i medeltal en årlig hyresafgift af inemot 190 kronor, samt att medelpriset för den åt vaktbetjente beräknade qvantitet af 12 kubikmeter ved, räknadt, för barrved, då utgjorde i det närmaste 56 kronor. Och sedan 1899 hade bostads- och vedprisen ingalunda nedgått, utan snarare i allmänhet ytterligare stigit. Summan af nämnda belopp, 246 kronor, öfverstege med 86 kronor sammanlagda beloppen af den medgifna medelhyresersättningen, 125 kronor, och det nästan undantagslöst med 35 kronor utgående vedanslaget. Då emellertid allmänt klagades, att berörda vedqvantitet vore för knappt beräknad, och att derutöfver ytterligare erfordrades flere kubikmeter, kunde det belopp, som konstapel måste sjelf tillskjuta till bostadshyra och ved, uppskattas till öfverhufvud 100 kronor för år. Droges detta belopp jemte ofvan till 50 kronor beräknade skatter och pensionsafgifter från förenämnda årsinkomster 925 och 900 kronor, återstode af den förra inkomsten 775 och af den senare 750 kronor för år, motsvarande för dag respektive 2 kronor 12 öre och 2 kronor 5 öre, som skulle räcka till för uniforms- och andra kläder samt föda med flere utgifter åt konstapeln och familjen, hvilken vid den ålder, konstapeln efter uppnåendet af nämnda inkomstsumma hunnit, vanligen ökats med flere medlemmar, af hvilka dock i de flesta fall ännu ingen kunde på något sätt bidraga till familjens hjelp.

Dessa siffror vore beräknade i genomsnitt för de konstaplar, som uppbure hyres- och vedanslag. För enskilda bland dem stälde sig för-

Ändra hulvudtiteln.

hållandet betydligt sämre. 1 en och annan af landsortsstäderna uppginge den årliga hyreskostnaden till 250 kronor, i Göteborg till 27o kronor och i Stockholm, der dock, efter det Riksdagen anvisat ett extra anslag till uppförande af en vaktkonstapelsbyggnad vid läusfangelset, samtliga vaktkonstaplarne i en snar framtid torde få kostnadsfria bostäder

i kronans hus, ända till 325 kronor.

Då konstapel uppbure i hyresanslag högst 150 kr., kunde han alltid, Stockholm frånsedt, nödgas till hyresafgiftens betäckande af annan tillgång tillskjuta 100 å 125 kronor, hvartill komme det belopp, hvarmed årsutgiften för ved öfverstege derför anslagna 35 kronor. _ .

Ännu kännbarare, då den inträffade, vore den nedsättning i anöningen, som vaktkonstapel, enligt hvad ofvan nämnts, måste vidkännas, då han nödgades för sjukdom taga tjenstledighet. I dylika fall afknappades aflöningen till den grad, att för konstapel, som efter långvarig tjenst uppnått ofvan angifna högsta inkomstsumma, deraf för de dagliga utgifterna, som kunde ökas med extra kostnader i följd af sjukdomen, endast återstode 1 krona 58 öre å 1 krona 64 öre för dagen. Drabbade då dertill en dylik olycka en vaktkonstapel, som äfven fatt vidkännas dryga utgifter för bostad och vedbrand, reducerades hans

inkomst så, att nära nog nöd inträdde.

Beträffande för öfrigt bostads- och vedanslagens otillräcklighet samt vaktbetjentes skyldighet att vid sjukdomsfall afstå tjenstgörmgspenningarne, tiiläte sig styrelsen fästa Kongl. Maj ds uppmärksamhet å de särskilt djupgående följder, som härledde sig ur det närvarande

förhållandet i berörda begge afseenden. _

Styrelsen hade i underdånig skrifvelse den 24 januari 18JJ angående uppförande af eu vaktbetjentsbyggnad vid länsfängelset i Stockholm visat, hurusom konstaplarne derstädes för att skaffa sig något bidrag till sina stora utgifter till bostadshyror och vedbrand nödgades i sitt hem mottaga främmande personer såsom »inneboende». Det vore otvifvelaktigt, att vid sådant förhållande konstaplarne och deras familier skulle i väsentlig mån gå förlustige det helsosamma inflytande, som ett väl ordnadt hemlif vore egnadt att utöfva. Eu annan följd af hyresanslagets otillräcklighet vore, att konstaplarne derigenom frestades att hyra sig bostäder, hvarhelst sådana kunde billigast erhållas. På detta sätt förlorades den med hyresersättningens införande jemväl för fångvården afsedda fördelen, att dessa betjente skulle kunna skaffa sig bostäder inom sådana afstånd från fängelserna, att deras tjenstgöring icke blefve deraf lidande. Och konstaplarne sjelfve ginge genom de långa afstånden till sina hem till stor del förlustige den välbehöniga

[9.]

Ny aflöningsstat för vissa fångvår dsbetjente. (Forts.)

24 Andra hufvudtiteln.

[£•]. JiV^a *rån tjensten, som fristundernas tillbringande i hemmen borde \tat förvissa bereda. Slutligen vore med hänsyn till den afgörande betydelse, som fångvårds- prisfrågan måste ega vid valet af bostad, den fara för handen, att der- (Forts.j ^ komme att hyras en lägenhet, som vore för trång för familjens behof, osund och kanske dertill belägen bland en i följd af ekonomiskt betiyck eller af andra anledningar sjunken omgifning, från hvars inflytande det vore af vigt att hålla konstaplarne fria.

Till följd af storleken af det afdrag, som skulle göras i aflöningen vid tjenstledighet för sjukdom, uppstode det förhållande, att konstapel, hellre än att genom tjenstledighet ådraga sig ökade ekonomiska bekymmer, van- J1yid begynnande ohelsa ansträngde sig till det yttersta för att bf'::a flvar i tjensten. Det vore tydligt, att härigenom mången, som, ifall han i. rätt tid kommit i åtnjutande af den behöfliga ledigheten, borde blifvit fullt återstäld, nu i stället, isynnerhet vid upprepade dylika fall, måste genom öfveransträngning och helsans gradvisa försämring i förtid utslitas. Hvad i detta afseende sagts i fråga om vaktkonstaplarne gälde i lika grad äfven för öfriga till fångvårdens vaktbetjente räknade befallningshafvande, nemligen fanjunkare och underofficerare vid de centrala fångvårdsanstalterna samt vaktmästare och förste vaktkonstaplar vid de nuvarande läns- och kronocellfängelserna. Af uppgifter, som styrelsen angående vaktbetjentes helsotillstånd infordrat från läkarne vid de särskilda fångvårdsanstalterna, framginge, att af de vid de centrala fångvårdsanstalterna anstälde 30 ordinarie underofficerare 9 stycken, eller 30 procent, af de vid läns- och kronofängelserna anstälde 32 ordinarie vaktmästare eller förste vaktkonstaplar 14 stycken, eller ungefär 44 procent, samt af de vid samtliga fångvårdsanstalterna anstälde 350 ordinarie vaktkonstaplarne 156 stycken, eller ungefär 44 procent, lede af nervösa åkommor eller annan sjuklighet eller svaghet, som kunde anses föranledd eller påverkad af tjenstgöringens ofvanberörda beskaffenhet. ISu påpekade slag af missförhållande hade för betjente vid statens jern vägar, hvilkas lönevilkor jemväl i öfrigt syntes vara i allmänhet något förmånligare än fångvårdsbetj eningens, i afsevärd mån förebygts dels derigenom, att af deras arfvoden endast en femtedel betraktades som tjenstgöringspenningar, och dels genom det stadgande i nådiga reglementet för tjenstemän och betjente vid statens jernvägar den 15 oktober 1897, att under loppet af ett och samma år fullt arfvode må utgå för dylik betjent vid ledighet för enskilda angelägenheter intill 15 dagar och vid ledighet för sjukdom eller svag helsas vårdande under högst 45^ dagar. Dervid vore dock den inskränkning gjord, att då ledighet åtnjutes såväl för enskilda angelägenheter som för sjukdom

Ändra hufvudtiteln.

eller svag helsas vårdande, sammanlagda antalet dagar för livdkaÄjetjent oo-er uppbära dylikt arfvode, icke må öfverstiga 45. Jemväl för betjente vid postverket, hvilkas lön jemte dem tillkommande maximitraktamente motsvarade en sammanlagd årsinkomst af 1,230 och med tillägg a intient ålderstillägg 1,330 kronor, vore medgift, att, der i följd a ansträngande tjenstgöring eller andra särskilda orsaker någon hyllotid ansåges höra dem tilldelas, sådan betjent finge med bibehållande jemväl af traktamentet undfå ledighet intill 15 dagar af kalenderaret,

Med afseende slutligen å den år 1882 meddelade föreskriften om tjenstetid^ beräknande för ålderstillägg först från och med början ai året näst efter det, då konstapel konstituerades, hade, till följd åt den efter nämnda tid nödvändiggjorda ökning af konstapelstyrkan vid länens fäno-elser till 179 man, det missförhållande mträdt, att vid dylikt fängelse såsom extra anstäld vaktkonstapel icke kunde befordras till ordinarie förr än i allmänhet efter sex och understundom sju å åtta ar. Da tillträdet till hvardera åld er stillägget härigenom fördröjdes med motsvarande tid, gjorde detta, efter beräkning af 75 kronor för hvarje dylikt tillägg, en afsaknad i inkomst för konstapel af tillsammans 900 kronor. Härtill komme, att konstapel under nämnda vantetid icke kunde komma

i åtnjutande af hyres- och vedanslag.

' Af den sålunda lemnade utredning angående vaktkonstapfarnes aflöningsförmåner syntes styrelsen obestridligen framgå, att dessa vore efter nuvarande lefnadsförhållanden allt för knappt tillmäta och i vissa

fall afgjordt otillräckliga. För personer af den samhällsklass, hvarur konstapelkåren rekryterades, hade emellertid, i samma man som lefnadskostnaderna på alla områden betydligt ökats, tillfallen till riklig förtjenst i stigande grad öppnat sig. En vanlig duglig arbetare i staderna kunde nu bereda sig en inkomst, betydligt öfverstigande en vaktkonstapels alla förmana Det hade derför också, särskildt under senare tid, visat sig torenadt med allt större svårighet att finna lämpliga personer,. som vore villiga att inträda i och fortfarande egna sig åt bevaknmgstjensten vid fångvården Såsom ett bland många exempel härpå kunde meddelas, hurusom vid inspektion under år 1901 af ett bland rikets mera betydande länsfängelser, derifrån anmälan till styrelsen upprepade gånger in gatt om omöjligheten af att till vaktbetjente kunna för nuvarande aflöning anskaffa kompetenta personer, befunnits, att der såsom extra vaktkonstapel tjänstgjorde en 16-årig yngling, hvilken af länsstyrelsen i Ijenston antagits redan mera än ett år förut, således som 15-årigt barn

För att fångvården skulle kunna ej mindre fortfarande till vaktbetjente förvärfva och i sin tjenst behålla dugliga och för sm grannlaga

Bill. till Jiiksd. Frat. IU02. J Sami. 1 Afd. 4

[9.]

Ny aflöningsstat för vissa fångvårdsbetjente.

(Forts.)

26 Andra hufvudtiteln.

[9.] “PPg'ft passande personer än äfven väga förvänta, att dess betjente XJSX !“le ,klmna ,med, förmala krafter och bevaradt intresse sköta sina fångvårds- åligganden undei hela den tid, staten af sina tjenare fordrade det tilläte

(Forts.) Sg Soyf!Se+n förn^ sin förut gjorda framställning om förbättrande af ngvardsbetj entes förmaner; och ville i sådant hänseende styrelsen uttala sig for, att dels vaktbetjentes egentliga aflöning i någon män höjdes, dels. anslagen åt dem till bostadshyror och ved sattes i närmare motsvågighet till de utgifter, vaktbetjente för dessa ändamål verkligen tin^e vidkännas, ^ dels ock att rättighet å nyo lemnades dem att vid tjenstledighet pa grund af lakarebetyg under viss kortare tid uppbära full lön.

Såsom förut nämnts, inginge i löneförmånerna för vaktbetjente vid fånens fängelser viss andel i inkomsten af fångames arbeten. Rörande detta forhäHande bord® erinras, att enligt grunderna i nådiga brefven den 26 augusti 1856 och den 14 november 1873 staten icke toge nåoxm befattning med fångarbetet vid nämnda fängelser, utan att detta öfverlemnats åt fangelseföreståndarne, hvilka hölle derför nödiga verktyg och inventarier samt drefve arbetet på sitt ansvar eller förlag med biträde af bevaknmgspersonalen. Härför samt för bestyr med arbetets redovisning, deri dock jemväl vaktmästaren och förste vaktkonstapeln dela|tn’]ote ^gelseföreståndaren en tredjedel af årsinkomsten intill -,000 kronor och en sjettedel af inkomsten deröfver å straff- och tvangsarbetsfangars arbeten samt en tredjedel af inkomsten å det arbete som af fängelse- och ransaknmgsfångar uträttades. Bevaknmgspersonalen uppbure en sjettedel af inkomsten intill 2,000 kr. och en tolftedel af inkomsten deröfver å straff- och tvångsarbetsfångarnes arbeten enligt den fördelning, som Kongl. Maj:ts befallningshafvande eller tillsyningsmannen funne skäligt fastställa, med iakttagande deraf, att vid fängelse med mer än en vaktbetjent ingen af bevaknmgspersonalen finge tilläggas större belopp, än som motsvarade hälften af vaktbetjeningens andel

Rerörda andelar vore synnerligen vexlande såväl vid de olika fängelserna som vid hvarje fängelse för sig allt efter tillgången till arbete samt tilloppet af fångar och deras arbetsduglighet och skicklighet i yrken, som lämpade sig att i fängelserna bedrifvas. Af inverkan i detta afseende vore ock, att sedan i följd af ändringarne i straffen tor vissa brott genom lagen den 20 juni 1890 samt i följd af utsträckningen i tiden for enrumsstraffet genom lagen den 29 juli 1892 antalet angar med långa strafftider betydligt ökats i länens fängelser, styrelsen, med öfvergifvande af den gamla grunden för fångarnes fördelning å de olika fängelserna allenast med hänsyn till länet eller orten, hvari brottet begåtts, i allt större utsträckning förordnat om fångarnes försändande

Andra hufvudtiteln. 27

efter kön och strafftidens längd till vissa, lör olika fångkategorier [9.J anvisade fängelser. Det vore påtagligt, att denna mera systematiska fångfördelning, hvilken med den nyaste tidens utvecklade kommunika- fångvårdstionsväsen kunde utan svårighet än vidare fullföljas, måste synnerligen öetjenu underlätta fångbehandlingen och vara till gagn för fångvården. Men ofvan påpekade oegentlighet af ojemn t fallande arbetsinkomster ökades härigenom än ytterligare, enär, till förfång i detta afseende för tjenstemnehafvare vid flertalet af länens fängelser, de fångar, som dömts till de längsta strafftiderna och hvilkas arbete följaktligen kunde med jemförelsevis största vinst tillgodogöras, droges derifrån till ett fåtal andra fängelser.

Konstaplarnes arbetsinkomst vexlare, såsom redan vore nämndt, från några få kronor till inemot 100 kronor per år för konstapel. Mellan de olika vaktmästarnes och förste vaktkonstaplarnes ifrågavarande sportler förekomme skiljaktigheter på flere hundratal kronor. Och hvad fängelseföreståndarne anginge, visade sig berörda oegentlighet än mera i ögonen fallande. Förutom nu påpekade missförhållanden hade det nuvarande systemet för arbetenas bedrifvande vid länens fängelser, livdket till sin natur vore sådant, att det ofta stälde den enskilda fördelen i strid mot statsintresset, just derigenom visat sig medföra. äfven andra djupt gående och för en rätt fångvård hinderliga oegentligheter, som det vore angeläget få för framtiden aflägsnade.

För att, hvad anginge bevakningspersonalen, bana väg för eu förändring af nämnda system, hade styrelsen redan år 1889 gjort framställning om sådant vilkor för åtnjutande af de då föreslagna nya lönerna för bevakningspersonalen, att vaktbetjente vid länens fängelser skulle vara pligtige att underkasta sig den reglering eller indragning af dem för närvarande tillkommande andel i arbetsinkomsten vid dessa fängelser, hvilken framdeles kunde varda beslutad. Sådan föreskrift hade ock, efter de föreslagna lönernas beviljande, blifvit af Kongl. Maj:t utfärdad i nådig kungörelse den 30 maj 1890.

Då, såsom visats, en reglering af vaktbetjentes aflöningsförmåner nu vore af största behof påkallad, ville styrelsen, på det regleringen af vaktbetjentes löneförmåner måtte nu på en gång kunna fullt genomföras och icke, i hvad anginge afskrifningen af vaktbetjentes på arbetsinkomsten beroende sportler, ställas på framtiden, uttala sig derför att, oberoende af den utgång, som i öfrigt kunde komma af styrelsen i underdånighet framstäldt förslag om ändring i bestämmelserna rörande arbetets bedrifvando och arbetsinkomstens disponerande vid länens fängelser till dol, i allt fall den andel i arbetsinkomsten, som enligt nu gällande grunder tillfölle vaktbetjeningen vid länens fängelser,

28 Andra hufvudtiteln.

[9.] måtte till statsverket indragas och skälig hänsyn dertill tagas vid den A'y »firning*- nya regleringen.

tiiuyiSrda- k ör. att åt konstaplarne vid dessa fängelser bereda ersättning för

Fifis) nämn(^a inkomst och derjemte någon verklig löneförhöjning, ansåge ' °rs-' styrelsen aflöningen till dem böra höjas från dess nuvarande belopp, utgörande i lön och tjenstgöringspenningar 650 kronor, till 800 kronor för år. Vaktkonstaplarne vid de centrala fångvårdsanstalterna, hvilka, enär arbetet derstädes helt och hållet öfvertagits af staten, icke heller åtnjöte någon del i inkomsten derå, uppbure, såsom förut nämnts, i lön och tjenstgöringspenningar tillsammans 700 kronor för år. Någon verklig skilnad i arten af tjenstgöring för dessa begge konstapelgrupper funnes icke, och lika maktpåliggande arbete kräfdes af den ena som af den andra. Det kunde derför ock så mycket mindre vara skäl att för dem behålla olikhet i aflöningen, som deras sammanslagning till en löneklass skulle medföra den fördel, att derigenom hindret borlfölle för förflyttning, i mån af sig företeende omständigheter och behof, af konstaplar från den ena till den andra af berörda fängelsegrupper. Styrelsen föresloge derför, att aflöningen jemväl för vaktkonstaplarne vid de centrala fångvårdsanstalterna sattes till ofvannämnda belopp, 800 kronor för år.

Den nya aflöningen borde lämpligen för samtliga konstaplar för- . delas med 450 kronor som lön och 350 kronor som tjenstgöringspenniugar. Alderstilläggen skulle behållas oförändrade med 75 kronor hvartdera eller tillsammans 150 kronor. Härigenom skulle pensionen, som nu. för konstapel utgjorde högst 550 kronor, kunna komma att uppgå till 600 kronor.

_ En följd af den nu föreslagna höjningen i vaktkonstaplarnes aflöning- vore, att aflöningen måste i proportion höjas jemväl för öfriga vaktbetjente vid fångvården.

Nu ifrågavarande vaktbetjente åtnjöte för närvarande enligt den af Riksdagen antagna lönestat följande aflöning:

Ändra huvudtiteln.

hvarjemte de med undantag af en eller annan, som uppbure hyres- [9.] ersättning, hade fria bostäder och vedbrand, äfvensom en hvar af dem Jr om han gjorde sig deraf förtjent, tilldelades gratifikation till belopp åt fångvårds-

omkring i 00 kronor och deröfver för år. (Forts!)

Dessutom åtnjöte, som nämnts, vaktmästarne och förste vaktkonstaplarne vid länens fängelser andel i arbetsinkomsten. Denna hade för dem uppgått till följande belopp under åren 1891—1899:

Vid länsfängelset och kronohäktet

å Långholmen................

i Stockholm ....................

i Upsala .........................

i Nyköping ....................

i Eskilstuna....................

i Linköping ....................

i Norrköping .................

i Jönköping..................

i Vexiö............................

i Kalmar........................

i Vestervik .................

ii Visby............................

ii Karlskrona...................

i Karlshamn..................

i Kristianstad...............

i Malmö .........................

i Ystad............................

i Halmstad.....................

ii Varberg ......................

i Uddevalla ..................

i Venersborg ........._......

ii Mariestad, der enligt dem I af Kongl. Maj:ts befall-i , ningshafvande faststälda) j fördelning vaktmästaren

I tilldelats i proportion till den öfriga bevakningenj j mindre andel i arbeta-, j inkomsten än i allmänhet! I vid andra fängelser . .. |

56 i 471 40; 49| 6lj 73| 78| 74,

30 Ändra hufvudtiteln,

[9.]

Ny aflöning sstat för vissa fångvårdsbetjente.

(Forts.)

Enligt ofvan afgifna förslag skulle aflöningen med begge ålderstillaggen för fängelsekonstapel. uppgå till 950 kronor. För att ej konstapel, som nått denna lön, vid befordran skulle blifva lidande, måste följaktligen näst högre aflöningsklass börja med 950 kronor. Styrelsen foresloge i anledning häraf, att aflöningen utom ålderstillägg höjdes för ,erare .oc^ förste vaktkonstaplar vid de mindre betydande

al fängelserna i länen till 950 kronor. Vid de öfriga cellfängelserna nemligen länsfängelserna i Stockholm, Upsala, Linköping, Jönköping, Vexiö, Kalmar, Karlskrona, Kristianstad, Malmö, Venersborg, Mariestad, Karlstad, Örebro, Vesterås, Falun, Gefle, Hernösand och Luleå samt de nuvarande kronohäklena å Långholmen och i Sundsvall, af hvilka fängelser de i Hernösand, Sundsvall och Luleå för närvarande i stället för vaktmästare hade förste konstaplar, skulle i staten upptagas aflöning till vaktmästare till belopp, som med afseende å deras nuvarande rätt till arbetsinkomst bordo sättas till 1,100 kronor för hvar. Då emellertid härigenom vaktmästare vid länsfängelserna i Linköping och Malmö samt de begge vaktmästarne vid kronohäktet å Långholmen skulle tillskyndas nedsättning i sina under senare tider åtnjutna inkomster med mera än 100 kronor hvar, ansåge styrelsen rättvist, att de nuvarande innehafvare af dessa befattningar medgafves att under sin tjenstetid som vaktmästare årligen uppbära er-

Andra hufvudtiteln.

sättning af förslagsanslaget till fångars vård och underhåll för mistad inkomst med åtminstone 100 kronor hvar.

Berörda aflöningar, 950 kronor och 1,100 kronor, borde uppdelas med 550 kronor som lön och med återstoden således 400 kronor af den förra och 550 kronor af den senare aflöningen som tjenstgöringspenningar. Härvid tilläte sig styrelsen emellertid påpeka, att då vaktmästare och förste vaktkonstaplar för närvarande äfven vid tjenstledighet för sjukdom åtnjöte större eller mindre del af dessa befattningshafvandes andel i arbetsinkomsten, en eller annan af dem skulle, om sådant ej på annat sätt förekommes, vid dylik ledighet blifva lidande genom det stora belopp, hvarmed tjenstgöringspenningarne enligt styrelsens förslagskulle ingå i aflöningen. Men detta skulle rättas genom styrelsens nedannämnda förslag om medgifvande intill viss tid vid sjukdomsfall af full aflöning utan afkortning åt samtliga de olika klasserna af vaktbetjente. Ålderstilläggen skulle behållas vid sina nuvarande belopp, nemligen för förste vaktkonstapel 7 5 kronor för hvardera tillägget, eller tillsammans 150 kronor, samt för underofficerare och vaktmästare 100 kronor för hvartdera ålderstillägget, eller tillhopa 200 kronor. Härigenom "skulle pensionen kunna komma att uppgå till 700 kronor mot för närvarande 650 kronor för förste konstapel och till 750 mot för närvarande 700 kronor för underofficerare och vaktmästare.

Hvad slutligen anginge fanjunkarne, torde vid det förhållande att aflöningen med ålderstillägg för underofficerarne, bland hvilka vanligen de derför lämplige valdes vid tillsättande af fanjunkare, skulle komma att uppgå till 1,150 kronor, aflöningen till fanjunkare böra sättas till

1,200 kronor, så fördelade att 650 kronor utgjorde lön och 550 kronor tjenstgöringspenningar, hvartill skulle komma ålderstillägg till nuvarande belopp eller 100 kronor för hvartdera ålderstillägget, tillsammans 200 kronor. Pensionen skulle i sådant fall kunna uppgå till 850 kronor mot för närvarande 800 kronor.

Å den af Riksdagen antagna lönestat för de betjente vid fångvårdsanstalterna, hvilkas aflöning utginge af det bestämda anslaget till fångars vård och underhåll, vore för närvarande uppförda 5 fanjunkarelöner, 30 underofficerslöner, 17 vaktmästarelöner, 16 förste vaktkonstapellöner, 200 vaktkonstapellöner för de centrala fångvårdsanstalterna och 150 dylika löner för länens fängelser. Af förste vaktkonstapellönerna skulle 13 qvarstå och 3 förvandlas till vaktmästarelöner.

Under bibehållande, med sistnämnda undantag, af berörda antal aflöningar å nämnda stat, skulle bifall till styrelsens förslag föranleda ökning i denna stat med följande belopp, nemligen:

[9.]

Ny ajlöningsstat för vissa fångvardsbetjente.

(Forts.)

32 Andra hufvudtiteln.

[9.] för 5 fanjunkare med 200 kr. för hvar ............... 1,000 kr.

Ny aflönings- 30 underofficerare „ 150 ,, ,, ,, ............... 4,500 „

stat för n c '7 „ _ _ '' n ii ii 7 77

fångvård». „ 20 vaktmästare „ 300 „ „ „ .............. 6,000 „

(Forts) ” ^ ^Örste vaktkonstaplar „ 150 „ „ „ .............. 1,950 kr.

,, 200 vaktkonstaplar vid centrala fångvårdsanstalterna med

100 kr. för hvar ............................................................... 20,000 „

„ 150 vaktkonstaplar vid länens fängelser med 150 kronor

för hvar .............................................................................. 22,500 „

summa kronor 55,950 ,,

Men då den vaktbetjente vid länens fängelser nu tillkommande andel i arbetsinkomsten vid dessa fängelser skulle till statsverket indragas såsom inkomst å förslagsanslaget till fångars vård och underhåll, skulle efter beräkning af denna

andel till dess totalbelopp i jemnt tal för år 1899 ......... kr. 14,350: —

statens verkliga utgiftsökning för aflöningar till de af bestämda anslaget aflönade vaktbetjente kunna uppskattas till................................................................................................... kr. 41,600: -

Hvad härefter anginge de belopp, hvartill hyresanslagen borde, ökas, ville styrelsen, då härvid efter medels anvisande till en vaktbetjentbyggnad vid länsfängelset i Stockholm de höga hyresprisen i hufvudstaden icke behöfde tagas i betraktande, uttala sig derför, att maximigränsen för hyresanslagen sattes till det för lämpliga vaktbetjentlägenheter i några landsortsstäder uppgifna högsta hyresbeloppet 250 kronor. Då föreskrift om ett högsta medelbelopp för de utgående hyresersättningarna medförde den olägenhet, att, till undvikande af detta belopps öfverskridande, jemkning tid efter annan måste göras i redan beviljade hyresanslag, ansåge styrelsen dylik föreskrift icke vidare böra meddelas.

Beträffande vedanslaget tilläte sig styrelsen, med hänsyn till hvad ofvan derom anförts, föreslå, att det måtte utgå för en qvantitet af 15 kubikmeter barrved och efter beräkning af i orterna gällande pris för dylik ved. Såväl hyres- som vedanslagen borde, till undvikande af årligen erforderlig pröfning af beloppen, bestämmas hvarje gång för en tid af fem år. Derjemte ville styrelsen med hänsyn till det motbjudande för gift barnlös vaktbetjent att i händelse af hustruns död behöfva, med afyttring af sitt bo, flytta in i gemensamt rum för ogifta dylika betjente, tillstyrka, att hyres- och vedanslag måtte fortfarande få utgå i de enstaka fall, då barnlös vaktbetjent blir enkling.

Hvad slutligen anginge det föreslagna medgifvande! åt vaktbetjente att vid ledighet på grund af läkarebetyg få till någon viss

Andra hufvudtiteln.

tid uppbära full aflöning, ansåge styrelsen lämpligt att, med utsträck- [9.] ning af denna förmån jemväl till ledighet för sj®g_lielsas, vårdande,

fångvårds-

10,265: — 5,635: -

tjenstgöringspenningarne finge under loppet af samma kalendeiår af vaktbetjent behållas vid sådan ledighet intill högst 15. dagar och vid ledighet för sjukdom under högst 2 månader, med iakttagande dock att nämnda förmån icke finge under året åtnjutas för sammanlagt längre tid än 2 månader och icke mer än en gång under .fortlöpande ledighet. Derjemte borde, till undvikande af de rubbningar i bevakningstjenstgöringen, som kunde uppstå, om flere vaktbetjente vid samma fängelse samtidigt sökte ledighet för helsans vårdande, vara till styrelsen öfverlemnadt att i afseende å tiden för sådan ledighet o-öra den jemkning, som af förhållandena vid fångvårdsanstalterna påkallades och af den sökandes helsotillstånd kunde medgifvas.

Genom bifall till styrelsens förslag skulle hyresanslaget till de å ordinarie stat uppförda vaktbetjente komma

att ökas med omkring ............................................................... kr.

och vedanslagen med omkring . ..... kr.

Beträffande utgiftsökningen vid tjenstledighet för vaktbetjente, hade styrelsen för ett år, 1898, beräknat, att, under förutsättning att full lön skulle utgått vid de tjenstledigheter för sjukdom, som då åtnjutits af vaktbetjente, detta ar skulle hafva uppkommit en ökning i utgift af 1,733 kronor 21 öre.

Då emellertid bifall till förslaget i denna del säkerligen skulle föranleda, att konstaplarne vid inträffande sjukdom mera allmänt begagnade sig af rätten till tjenstledighet, borde sistnämnda siffra betydligt höjas. Styrelsen ansåge sig dock dervid böra påpeka, att, om ock rättigheten till full lön intill 2 månader för vaktbetjent på grund af läkarebetyg skulle för de särskilda fallen medföra utgiftsökning, ett sadant medgifvande dock säkerligen skulle i det stora hela innebära besparing, derigenom att dels konstaplarnes helsa koinme att mindre slitas, så att de mera allmänt kunde tjena ut sin tid i fångvården utan att på äldre dagar för ofta ganska lång tid behöfva ersättas med vikarier, dels ock framstälda kraf på semesterledighet och pensionsålderns nedsättande för vaktbetjentskåren genom berörda medgifvande kunde anses hafva förlorat sitt berättigande. Styrelsen ansåge sig emellertid böra för ändamålet beräkna en utgiftsökning af......... kr. 4,000: —

Summa kronor 19,900: —

betjente

(Forts.)

Bill. till Riksd. Prof. 1902. 1 Sami. 1 Afd.

34 Andra hufvudtiteln.

[9.] Förut hade beräknats ökning i följd af den föreslagna

Ny aflönings- höjningen i den egentliga aflöningen med ....................... kr. 41 600:_

Hela utgiftsökningen till de å bestämda anslaget upp- ’

(Forte*) fÖrda vaktbetJente skulle alltså kunna uppskattas till ... kr. 61,500: —

Härvid tilläte sig emellertid styrelsen fästa uppmärksamheten derå, att, i händelse de nu framlagda förslagen skulle vinna framgång, deraf rättvisligen skulle följa, att motsvarande förbättring i löneförmånerna äfven borde beredas de fa vid centralfängelserna för qvinnor och några andra fångvårdsanstalter anstälda ordinarie manliga vaktbetjente, hvilka åtnjöte aflöning af det till Kongl. Maj:ts disposition stående förslagsanslaget till fangars vard och underhåll, samt att någon mindre löneökning jemväl borde tillerkännas de ordinarie qvinliga vaktbetjente. Likaledes borde de anslag af ved in natura, som enligt af Kong]. Maj:t faststälda stater a sistnämnda anslag ut.ginge till de å ordinarie stat uppförde vaktbetjente, hvilka åtnjöte fria bostäder, höjas till öfverensstämmelse med de kontanta vedanslagen till sådana, som hyrde sig bostäder. I sakens natur läge ock, att de af förslagsanslaget aflöna de extra vaktbetjente, som utöfver de ordinarie erfordrades vid fångvårdsanstalterna, likasom de nu för sin tjenstgöring uppbure arfvoden, motsvarande de ordinaries lön och tjenstgöringspenningar, skulle för framtiden åtnjuta aflöning till de förhöjda belopp, hvartill lönen och tjenstgöringspenningarne vid de ordinarie tjenst,erna blefve satta. Detta vore så mycket mera nödvändigt, som, enligt hvad ofvan visats, fångvården derförutan icke kunde påräkna att för rekrytering af sin bevakningskår finna dugliga och lämpliga personer. Enligt i styrelsens kameralbyrå gjord beräkning skulle den sålunda behöfliga utgiftsökningen till omförmälda af förslagsanslaget aflönade ordinarie och extra vaktbetjente kunna uppskattas till omkring 17,500 kronor för år.

Styrelsens på ofvan anförda skäl redan under år 1900 framlagda förslag till förbättring af vaktbetjentes aflöningsförmåner, hvilket förslag grundade sig, icke på de för tillfället så betydligt stegrade lefnadsomkostnaderna för alla samhällsklasser, utan på en under alla förhållanden numera inträdd nödvändighet af förbättring i aflöningsvilkoren för vaktbetjente, hade hittills icke föranledt annan åtgärd, än att Riksdagen år 1901 medgifvit dyrtidstillägg för samma år åt statens tjenare enligt vissa af Riksdagen föreskrifna grunder. Men då enligt dessa grunder dyrtidstillägget inom den inkomstgräns, för hvilken det medgifvits, icke utginge med mera än 10 procent af aflöniugen och icke tillfälle tjensteinnehafvare, i hvilkas aflöning inginge bostadsförmån in natura, hade

Ändra hufvudtiteln. 35

föliden, hvad vaktbetjentspersonalen anginge, blifvit, dels att den störa delen deraf, som fått sig fria bostäder upplåtna, icke alls kommit i åtnjutande af dylikt tillägg, dels ock att de andre, hvilka for närvarande åtniöte hyresersättning och vedanslag med belopp, som med i medeltal omkring 100 kronor understege utgiften för dessa behof, erhall som dyrtidstillägg högst inemot 100 kronor, således ungefärligen blott hvad som motsvarade bristen i de nuvarande hyres- och vedanslagen men deröfver ingenting till täckande af det öfriga behof vet..

Häraf framginge, att det nu beviljade dyrtidstillagget icke kunde för den öfvergående tid, för hvilken det vore afsedt eller kunde utsträckas, ens tillnärmelsevis fylla det af styrelsen for fortgående framtid

påvisade ^behof. ^ B&lunda anförts framlade styrelsen följande

fullständiga förslag till ny aflöningsstat för de betjente vid fangvar^ianstalterna, hvilkas aflöning utgår af det å rik sstat eu uppförda bestamda anslaget till fångars vård och underhåll.

[9.]

Ny aflomngsstat för vissa fångvårdsbetjente.

(Forts.)

1 fanjunkare ......

4 d:o ......

1 vaktmästare ......

19 d:o

1 underofficer .....

29 d:o

1 förste vågkonst!

12 d:o

1 vaktkonstapel 349 d:o

1 fånggevaldiger

57 d:o

Summa kronor

Hvad fångvårdsstyrelsen sålunda hemstält anser jag mig hora biträda, utom hvad angår framställningen om upphäfvande af föreskriften om ett högsta medelbelopp för de utgående hyresersattningarna, hvilken föreskrift lämpligen torde böra bibehållas med den jemkning, att medel-

Andra hufvudtiteln.

[jJO beloppet, då maximum å hyresersättningen höjes till 250 kronor, bestämmes till 200 kronor; och torde de nya'bestämmelserna i fråga fångvård,- om hyresersattning och vedanslag, på sätt fångvårdsstyrelsen ock före- (Forts!) höra med hänsyn till nödvändigheten att snarast möjligt komma

de sämst lottade bland vaktbetjente till hjelp i deras betryckta ställning, vinna tillämpning för tiden redan från början af år 1902.

Fångvårdsstyrelsen har vidare hemstält, att fånggevaldigergöromålen måtte öfverflyttas å fängelsekonstaplarne, och i anledning deraf föreslagit, att vakt konstapel, skall vara skyldig underkasta sig den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet, som af en sådan öfverflyttning kan föranledas» Frågan om berörda öfverflyttning har ännu ej kommit i skick att slutligen kunna för Eders Kongl. Maj:t framläggas; men för att hålla möjligheten öppen af frågans lösning i öfverensstämmelse med fångvårdsstyrelsens förslag, torde det af styrelsen ifrågasatta stadgande böra intagas såsom vilkor för åtnjutande af lön å den nya staten. Såsom ännu ett dylikt vilkor bör, i öfverensstämmelse med nådiga kungörelsen den 31 mars 1900, uppställas skyldighet att vara underkastad blifvande förändrade bestämmelser i fråga om pension.

Jag får alltså i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Mai:t täcktes föreslå Riksdagen: dels att medgifva

ej mindre att ofvan angifna förslag till aflöningsstat för de betjente vid fångvårdsanstalterna, hvilkas aflöning utgår af det å riksstaten uppförda bestämda anslaget till fangars vard och underhåll, må tillämpas från och med år 1903; med förklarande tillika, att, i stället för de genom nådiga kungörelserna den 2 juni 1882 och den 30 maj 1890 meddelade bestämmelser, skall för aflönings åtnjutande å denna stat gälla:

att den vaktbetjente vid läns- och kronocellfängelserna nu tillkommande andel af arbetsinkomsten vid dessa fängelser skall till statsverket indragas;

att vaktkonstapel skall vara skyldig underkasta sig den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet, som af fånggevaldigergöromålens möjligen skeende öfverflyttning å vaktkonstaplarne kan föranledas;

att tjensteinnehatvare skall vara skyldig att mot ersättning för flyttningskostnaden låta sig för-

Ändra hufvudtiteln.

37'

flytta till tjenst inom samma grad vid annan fång-

vårdsanstalt; o .

att tjenstgöringspenningarne må vid tjenstledighet på grund af läkarebetyg under loppet af ett och samma kalenderår åtnjutas af tjensteinnehafvare under högst femton dagar vid ledighet för svag helsas vårdande och under högst två månader vid ledighet for sjukdom; dock med iakttagande, att nämnda förmån icke får åtnjutas för mer än sammanlagdt två månader hvarje år och icke mer än en gång under fortlöpande ledighet, samt att i tiden för sökt ledighet för helsans vårdande må göras den jemkning, som af förhållandena kan påkallas och af den sökandes helsotillstånd

[9.]

Ny aflöningS‘ stat för vissa fångvårdsbetjente. (Forts.1

medgifves;

att med nu stadgadt undantag tjenstgonngspenningarne få uppbäras endast för den tid, tjensteinnehafvaren verkligen tjenstgjort; . „

att tjensteinnehafvare under tjenstledighet saval för sjukdom som under högst femton dagar af kalenderåret för svag helsas vårdande eger uppbära hela lönen, men att den, som eljest undfår ledighet, kan förpligtas att under ledigheten afstå så mycket af lönen, som för tjenstens uppehållande erfordras;

att för tillträde till ålderstillägg tjenstetiden skall beräknas från början af kalenderåret näst efter det, hvarunder utnämning till tj ensten egt rum, med iakttagande, att för löntagare, som blifvit transporterad, denna beräkning skall omfatta tjenstgöringen i likartad befattning vid olika fångvårdsanstalter, samt för ordinarie gevaldiger, som transporterats till vaktkonstapel, hans tjenstgöring som ordinarie gevaldiger, och att löntagare må tillgodoräkna sig den tid, som före den nya lönestatens utfärdande förflutit från hans

utnämning till tj ensten; ,

att tjensteinnehafvare skall vara förpligta^ att vid uppnådd pensionsålder med oafkortad lön såsom pension å allmänna indragningsstaten från tjensten afgå, fångvårdsstyrelsen dock obetaget att låta med afskedet anstå, derest och så länge den pensionsberättigade pröfvfis kunna i tjensten pa ett tillfredsställande sätt

38 Andra hufvudtiteln.

Ny aflöningsstat för vissa fångvårdsbetjente.

(Forts.)

gagna det allmänna och kan finnas villig att i densamma qvarstå; samt

att tjensteinnehafvare, som ingår på den nya staten, skall vara underkastad de förändrade bestämmelser i fråga om pension, som kunna varda stadgade;

än äfven att af förslagsanslaget till fångars vård och underhåll må från och med år 1903 till en hvar af de nuvarande vaktmästarne vid länsfängelserna i Linköping och Malmö samt kronohäktet å Långholmen, så länge dessa eller andra likartade vaktmästarebefattningar af dem innehafvas, utbetalas fyllnadsersättning för mistad inkomst af fängelsearbetet med 100 kronor för år;

samt att af samma anslag må årligen från och med år 1902 till en hvar af de å ordinarie stat uppförda, af bestämda anslaget till fångars vård och underhåll aflönade vaktbetjente, som är gift eller efter uppförandet å berörda stat ingått gifte, ehuru detsamma sedermera pa grund af dödsfall eller af annan anledning upplösts, och som icke på kronans bekostnad åtnjuter förmånen af fri bostad och vedbrand, intill dess han af sådan förmån kan komma i åtnjutande, utgå hyresersättning och anslag till inköp af femton kubikmeter barrved; dock med iakttagande, att hyresersättnings högsta arliga belopp icke får öfverstiga 250 kronor, att hyresersättningarne i medeltal icke få öfverstiga 200 kronor årligen till hvarje vaktbetjent samt att hyresersättningarne och vedanslagen skola efter de å de olika orterna gällande hyror å bostadslägenheter och pris å ved bestämmas;

dels ock att såsom följd häraf öka bestämda anslaget till fångars vård och underhåll med 55,950 kronor.

Hvad fångvårdsstyrelsen i öfrigt den 27 sistlidne september anfört i fråga om reglering eller förbättring af aflöningsvilkoren för en del tjensteman vid fångvårdsanstalterna, i sammanhang med indragning till statsverket af tjenstemännens andel i arbetsinkomsten vid vissa fängelser, torde, med afseende å den af styrelsen sedermera i. skrifvelse den 11

Ändra hufvudtiteln.

december 1901 väckta fråga om förändradt system beträffande fång-fördelningen och å den anbefalda utredningen om lönereglering för statens embets- och tjenstemän i allmänhet, för närvarande icke böra föranleda någon åtgärd.

Ehuru vid bifall till ofvan gjorda hemställan förslagsanslaget till fångars vård och underhåll kommer att få vidkännas ökade utgifter, torde det dock icke finnas tillräckligt skäl att nu föreslå någon höjning af detta anslag. Då nemligen i följd af indragning till statsverket af hela arbetsinkomsten vid fängelserna väsentligen större inkomster skulle ^ tillfalla detta anslag, torde man fastmera böra afvakta den tid, då frågan om sådan indragning kommer till slutligt afgörande.

Beträffande anslaget till fångvårdsstyrelsen, förslagsanslaget till ålderstillägg för en del vid fångvårdsstyrelsen och fångvården anstälde embets- och tjenstemän samt reservationsanslaget till vård och underhåll af läns- och kronohäkten finnes icke anledning att nu ifrågasätta någon förändring.

[9.]

Ny aflöning tstat för ritsa fångvårdst betjente. (Forts.)

Bifalles hvad ofvan hemstälts, kommer

fångars vård och underhåll, som nu utgör ........

att ökas till.....................................................................

och följaktligen fångvårdsanslaget i sin helhet, som

nu utgör ..............................................................

att upptagas till ............................................................

bestämda anslaget till kronor 503,800: —

„ 559,750: —

„ 1,697,445: —

„ 1,753,395: —

Ersättning åt domare, vittnen och parter.

Enligt det förslag till lag om tolks anlitande vid domstol, om [10.] hvars framläggande för Riksdagen Eders Kongl. Maj:t den 4 innevarande födande™/ januari fattat beslut, skall den, hvilken biträder såsom tolk men ej är detta anslag. till allmän tolk förordnad, njuta skälig ersättning efter ty rätten bestämmer, hvilken ersättning skall förskottsvis utgå af allmänna medel, hvarefter rätten i slutliga utslaget pröfvar, å hvilken part ersättningen skall stanna. I mål, deri allmän åklagare förer talan, ma denne enligt förslaget ej i annat fall, än då åtalet blifvit utan skäl anstäldt, förpligtas att sådan kostnad återgälda, utan skall kostnaden, der den ej finnes böra drabba annan part, stanna å kronan. Den kostnad, som, derest förslaget varder godkändt, sålunda kan drabba statsverket, synes

Ilo.]

Rätt Ull användande af detta andag. (Forts.)

[11]

Höjning af detta andag för utjemnande af hufvudtitelns slutsumma.

Öfriga ordinarie anslag.

[12.] Anslag till en lagberedning.

*0 Ändra hufvudtiteln.

lämpligen kunna utgå af det å andra hufvudtiteln för närvarande upp-

idr aoa r agSanS!ag-et..®. ersättning åt domare, vittnen och parter å lo5,0(JO kronor, deri förhöjning för närvarande ej torde erfordras.

Jag hemställer alltså i underdånighet, att Eders Koneh Makt täcktes föreslå Riksdagen: J

att, under förutsättning att propositionen med förslag till lag om tolks anlitande vid domstol varder af Riksdagen bifallen, medgifva, att af förslagsanslaget till ersättning åt domare, vittnen och parter må utgå den kostnad, som kan enligt sagda lag drabba statsverket.

Skrifmaterialier och expenser, ved med mera.

Vidare får jag i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Ma]-t täcktes föreslå Riksdagen:

att det a andra hufvudtiteln uppförda förslagsanslag till skrifmaterialier och expenser, ved med mera för jemnande af hufvudtitelns slutsumma måtte ökas med 45 kronor till 64,307 kronor.

Öfriga ordinarie anslag.

Beträffande öfriga ordinarie anslag har jag icke att föreslå någon förändring.

Extra anslag

För lagbyråns verksamhet under det senaste året torde följande redogörelse böra lemnas. Lagbyrån var under förra hälften af januari månad 1901 sysselsatt med att i förslaget till lag om inteckning i fartyg och dermed sammanhängande lagförslag företaga de jemkningar, som föranleddes af högsta domstolens vid granskning af förslagen framstälda anmärkningar. Derefter blef ett under föregående år utarbetadt förslag till lag om sameganderätt ånyo öfversedt och i vissa

Andra hufvudtiteln. 41

delar omarbetadt, hvarjemte motiv till samma lagförslag uppsattes. Från omkring midten af mars månad till vårsessionens slut var lagbyrån upptagen med upprättande af förslag till lagstiftning å den interna! ionel a arfsrättens område, hvilket arbete vid sessionens slut så fortskridit, att förberedande utkast till lag i ämnet blifvit uppgjordt. Detta arbete upptogs ånyo efter semestern och blef under september manad afslutadt. Under tiden hade dock en af lagbyråns ledamöter från den 15 maj varit upptagen med utarbetande dels af förslag till förordning om registrering af svenska fartyg äfvensom till andra administrativa författningar, som af lagstiftningen om fartygshypotek föranleddes, dels af förslag till ny arbetsordning för rikets hofrätter jemte ett flertal andra författningar, hvilka föranleddes af den under året antagna lagstiftningen angående fullföljd af talan. Under oktober månad, då lagbyrån bestod allenast af två ledamöter, utarbetades dels förslag till bestämmelser om häktningstids' afräknande från ådömdt straff, dels förslag till ändrade stadganden om afsöndrad lägenhets ansvarighet för intecknad gäld. Sedan med början af november månad en tredje ledamot inträdt i lagbyrån, påbörjades utarbetande af förslag till lagstiftning i internationel äktenskapsrätt, och detta arbete fortsattes till midten åt december månad. Derefter har en ledamot varit sysselsatt med vidtagande af jemkningar dels i förslag till lag om ändrad lydelse af 17 och 31 kapitlen rättegångsbalken, dels i förslag till lag om tolks anlitande vid domstol, hvilka jemkningar föranledts af högsta domstolens vid granskning af nämnda lagförslag framstälda anmärkningar. Lagbyråns öfriga ledamöter hafva under samma tid dels uppgjort förslag till ändring i bestämmelserna om registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet, dels ock varit sysselsatta med utarbetande af förslag till ändring i vissa §§ i skiftesstadgan.

Lagbyrån, som anses tillhöra justitiedepartementets kansli, står under departementschefens omedelbara ledning och har att enligt hans anvisningar biträda vid utredande af lagstiftniugsfrågor och upprättande eller revision af lagförslag. Beträffande lämpligheten af denna anordning af lagarbetet hafva, som bekant, vid särskilda tillfällen yppats olika meningar.

I sådant afseende erinrade vid underdånig föredragning den 13 januari 1894 af de frågor, som rörde regleringen af andra hufvudtitelns stat, dåvarande chefen för justitiedepartementet följande:

»Sedan under en längre tid före 1871 arbetet med uppgörande,

Bih. till Riksd. Prof. 1902. 1 Sami. 1 Afd. 6

[12.]

Anslag till en lagberedning. (Forts.)

42 Andra hufvudtiteln.

[12.] granskning och omarbetning af lagförslag hufvudsakligen varit anfört^talerfd ^r0C^ särskilda komitéer, föreslogs i proposition till nämnda års Riksning. ^ag, a4t för inrättande inom justitiedepartementet af eu lagbyrå, be- (Forts.) stående af tre ledamöter, hvilken skulle åligga att under justitiestatsministerns ledning utarbeta lagförslag, sådana granska och med anledning af förekomna anmärkningar omarbeta äfvensom i högsta domstolen föredraga frågor om stillande, upphäfvande, ändring eller förklaring af lagar och författningar, måtte å justitiestatsexpeditionens stat uppföras anslag till 3 ledamöter i eu dylik lagbyrå med visst belopp till hvarje.

Såsom skäl för denna framställning åberopades i statsrådsprotokollet bland annat: att det icke sällan inträffat, att utarbetade lagförslag, såsom förhållandet särskildt varit med två angifna sådana, vid deras i grundlag föreskrifna granskning i högsta domstolen blifvit på anförda skäl afstyrka, hvarefter regeringen, om ej frågan skulle helt och hållet falla, vore satt i valet att antingen, med förbiseende af åsigterna hos den myndighet, som i frågan borde antagas hafva den grundligaste insigten, till Riksdagens godkännande framlägga förslaget i hufvadsakligen oförändradt skick eller ock låta detsamma undergå en mer eller mindre genomgripande omarbetning; att ju större och vigtigare dessa lagförslag voro och ju flera frågor samtidigt fordrade snar lösning, desto otillräckligare måste de krafter befinnas, som till ett sådant arbete voro inom justitiestatsexpedilionen tillgängliga; att vissa uppgifna vigtiga delar af lagstiftningen redan voro under bearbetning och att äfven andra inom den närmaste framtiden borde underkastas en sådan; samt att derför med skäl kunde ifrågasättas, om icke den förändrade anordning lämpligen borde vidtagas, att, i stället för tillsättande af särskilda komitéer för enstaka lagfrågors behandling, upprättandet af samtliga de.lagförslag, som ifrågakommo, äfvensom dylikas omarbetning, der sådan i följd af gjorda erinringar funnes nödig, i sin helhet, sa vidt ske kunde, utfördes af samma personer.

I det svar, Riksdagen, der fråga jemväl blifvit väckt om tillsättande af eu stadigvarande lagkomité eller lagberedning, afgaf å Kongl. Majrts framställning, anförde Riksdagen hufvudsakligen: att om frågan närmast gälde åstadkommande af förslag till någon mera omfattande afdelning af den allmänna lagen, såsom ny civillag eller rättegångsordning, uppdraget borde anförtros åt en institution sådan som den under de tidigare decennierna af vårt nuvarande statsskick tillsatta lagkomité eller lagberedning; att emellertid något på lagstiftningen så ingripande uppdrag ej syntes böra för den närmaste framtiden ifrågakomma, då dels

Andra hufvudtiteln.

behofvet af vissa mindre omfattande lagförändringar, i afseende på livilka särskilda komitéer verkstält förarbeten, mer och mer erkändes påkalla snar åtgärd, dels åtskilliga andra partiella lagförändringar torde erfordra tidigare lösning än som förmenades kunna medgifva, att de sattes i sammanhang med utarbetandet af exempelvis ny civillag; att under sådana förhållanden det syntes ej kunna nekas, att det af Kongl. Maj:t framstälda förslag i sina grunder hade afgjordt företräde framför den ordning, som under senare tider begagnats för lagarbeten, och, sa länge fråga vore om sådana arbeten af mindre omfattning_ eller utarbetande af författningsförslag inom den ekonomiska lagstiftningen, jemväl framför en lagkomité eller lagberedning; att emellertid Riksdagen ej kunnat förbise, att inom e] särdeles lång tid förhallandena torde hafva ändrat sig derhän, att en lagkomité borde tillsättas; samt att under sådana omständigheter Riksdagen med hufvudsakligt gillande af Kongl. Maj:ts förslag dock ansett, att Kongl. Maj:t icke borde i afseende på organisationen af den föreslagna lagbyrån vara bunden vid visst antal ledamöter eller vid visst aflöningssätt för hvarje, utan ega frihet att med begränsning af utgifterna inom ett gifvet anslagsbelopp ordna arbetena på det sätt, som Kongl. Maj:t i hvarje fall kunde finna mest ändamålsenligt för vinnande af ett i möjligaste mån godt och skyndsamt resultat, samt att i följd häraf anslaget icke borde uppföras på ordinarie stat. Riksdagen biföll förty Kongl. Maj:ts förslag på det sätt, att till Kongl. Maj:ts disposition stäldes för år 1872 ett extra anslag af 20,000 riksdaler att användas för fullgörande af de uppdrag, som varit afsedda i Kongl. Maj ds förslag om inrättande af en lagbyra.

Enahanda anslag utgick sedermera under åren 1873 och 1874.

Då till 1874 års Riksdag gjordes nådig framställning om attanslaget till lagbyrån skulle fortfarande utgå, anmärkte vid ärendets föredragning inför Kongl. Ma] it föredragande departementschefen, att den tid symes närma sig, då större afdelningar af civillageu eller rättegångsordningen borde göras till föremål för lagstiftningsarbetet, och att det vore vid detta tidsmoment, som Riksdagen ansett uppdraget med nyssnämnda arbete böra öfverflyttas pa en institution, sådan som den under de tidigare decennierna af vårt nuvarande statsskick tillsatta lagkomité eller lagberedning. Skilnaden emellan en lagbyrå och en institution, sådan som Riksdagen afsett, läge i främsta rummet i den senares frihet från det omedelbara inflytande, som chefen för justitiedepartementet kunde utöfva på en inom detsamma förlagd lagbyrå.

I stället för att de genom en lagbyrås verksamhet tillkomna förslag alltid skulle anses i någon mån bära prägeln af åsigterna hos vexlande

[12.]

Anslag till en lagberedning. (Forts.)

44 Andra hufvudtiteln.

[12.] departementschefer, förmenades de från en lagberedning utgångna förcTiljbelfd- slaSen deremot vara ett rent och oblandadt uttryck af ledamöternas mng. egna på studier och erfarenhet grundade omdömen. Den vigt och

(Forts.) betydelse å andra sidan, som tillkomme ett från lagbyrån utgånget

förslag, såsom varande i viss mån ett regeringens förslag, måste hos den fristående institutionen vinnas på annat sätt, företrädesvis genom dess sammansättning, hvilken följaktligen lcräfde ett större antal arbetande ledamöter och personal i allmänhet, såsom äfven syntes af det sätt, hvarpå, lagkomitén och lagberedningen varit sammansatta, i det att i dessa institutioner i allmänhet varit minst fem arbetande ledamöter jemte en sekreterare förutom större eller mindre antal granskande ledamöter, som vid särskilda tider förefunnits; och läge häri den andra olikheten mellan de båda slagen af institutioner för lagarbeten. Vid valet mellan dessa två nödgades departementschefen, med afseende särskildt å de utmärkta förarbeten, som förefunnes i lagkomité^ och lagberedningens förslag, fortfarande gifva företrädet åt en lagbyrå.

Riksdagen åter ansåg, att frågan om inrättande af en lagkomité eller lagberedning för det större lagarbetet icke borde undanskjutas, och beviljade således nödigt anslag för en dylik institution.»

Till. följd af Riksdagens senast omförmälda beslut trädde nya lagberedningen med 1875 års ingång i verksamhet. Denna institution egde sedermera bestånd intill slutet af år 1894, då den aflöstes af den nuvarande lagbyrån. Förändringen vidtogs på initiativ af dåvarande chefen för justitiedepartementet, som till stöd för sitt förslag åberopade, bland annat:

att, sedan ordförandeplatsen i beredningen blifvit genom landshöfdingen Bergströms frånfälle ledig, flera personer erhållit erbjudande att. öfvertaga sagda befattning, men att de alla afböjt erbjudandet, hvilket förhållande synts vara föranledt hufvudsakligen af den osäkra ställning, hvari beredningen kommit derigenom, att det vid nästföregående riksdag för beredningen begärda anslag med stor pluralitet afslagits i Andra Kammaren och först efter gemensam omröstning af Riksdagen beviljats; samt

att de svårigheter, som sålunda mött att finna för ordförandeplatsen lämplig person, villig att densamma öfvertaga, och den omständigheten att flera af den sjelfständigt arbetande beredningen afgifva lagförslag i följd af Riksdagens kamrars skiljaktiga beslut förfallit, hos departementschefen stadgat den öfvertygelsen, att lagstiftningsarbetet under den närmaste framtiden skulle bäst främjas genom dels de redan färdiga förslagens förande fram till ett slutligt'afgörande, dels

Andra hufvudtiteln.

i öfrigt utarbetande af partiel, mindre omfattande lagförslag, hvdka sannolikt lättare än de större skulle tillvinna sig Riksdagens bifall; och att departementschefen derföre ansåge tillrådlig en återgång till den anordning, som åren 1872—1874 varit antagen, eller med andra ord det förberedande lagstiftningsarbetets öfverlemnande till en under justitiedepartementet lydande och således under chefens för samma departement

ledning stöld lagbyrå. x , . ,

Den omedelbara följden af lagberedningens utbytande emot Jagbyrån var inställandet af det påbörjade arbetet för revision åt handets-

balk<Liksom under den tid, då nya lagberedningen egde bestånd, anmärkningar riktades emot denna institution, så hafva å andra sidan ingalunda saknats yrkanden, att lagbyrån borde ersattas med en tagberedning. I si elfva verket torde hvardera institutionen ega sina särskilda företräden, som under vissa förhållanden och för vissa uppgifter göra den lämpligare än den andra. Redan af 1871 års Riksdag uttalades, på sätt i ofvan anförda statsrådsyttrande erinrats, att, da fråga närmast är om åstadkommande af förslag till någon mera omfattande afdelning af den allmänna lagen, uppdraget bör anfortros åt en lagberedning, men när det gäller lagförändnngar, i afseende a hviska torarbeten föreligga, eller i allmänhet arbeten af mindre ■ omfattning, en lagbyrå eger företrädet. Motsvarande uppfattning har älven vid liera andra tillfällen gjort sig gällande och vinner jemväl stod i erfarenheten. Utan tvifvel erfordras också en vida starkare organisation an lagbyrans, då fråga är om mera omfattande lagarbeten, hvilka hvart för sig kräfva längre tid. Med afseende å dylika arbeten kan icke heller den otta åberopade omständigheten, att förslag, som utarbetats i en iagbyra, bättre återgifva departementschefens uppfattning, anses lalla tungt i vågskålen till förmån för en dylik institution. Det torde nemligen endast sällan inträffa, att en departementschef ar i tillfälle att med oafbruten uppmärksamhet följa ett sådant arbete och derå utöfva verksamt inflytande under hela tiden från arbetets första planläggning till dess detsamma, efter undergången granskning i högsta domstolen förelägges Riksdagen. Upplysande är, att, såsom ofvan antyda, arbetet på revision af handelsbalken icke ansågs kunna lämpligen fortsattas åt lagbyrån, när denna - sedan tillfälliga hinder befunnits möta mot lagberedningens bibehållande — med början af 1895 trädde i verksam is .

Som bekant har lagbyrån under sin sjuåriga tillvaro dels behandlat eu mängd mindre omfattande lagfrågor, deribland åtskilliga åt synnerligen grannlaga beskaffenhet, dels, på grundval af äldre lagarbeten,

[12.]

Anslag till en lagberedning. (Forts.)

46 Ändra hufvud titeln.

[12.] Anslag till en lagberedning. (Forts.)

upprattat förslag _ angående äkta makars egendomsförhållanden samt angående derå vigtiga delar af rättegångsordningen. De utarbetade lagförslagen hafva med få undantag rönt ett gynnsamt emottagande inom Riksdagen, hvilket torde få anses utgöra ett bevis, att lagbyrån pa ett tillfredsställande satt fyllt sin vigtiga uppgift. Med allt erkännande häraf tror jag dock tidpunkten vara kommen att taga i öfvervägande, huruvida icke lagbyrån bör utbytas emot en lagberedning

Inom få dagar hoppas jag komma i tillfälle att för Eders Kono-1.

•i! /+raiölalgga med ;u|iedning af högsta domstolens utlåtande jemkadt förslag till lag om bevisning inför rätta och om resning, med hemställan att detta förslag måtte genom nådig proposition föreläggas hiksdagen till antagande. Om denna hemställan vinner nådigt bifall komma genom sagda propositions aflåtande arbetena för införande på aldre forslags grundval, af partiel förbättringar i rättegångsordningen att hafva tills vidare, åtminstone i det väsentliga, vunnit sin utslutning. Man synes da hora — i afvaktan på lämplig tidpunkt för upptagande åt fragan om en mera genomgripande processreform — snarast möjligt tillgodose det trängande behofvet af revision, i större sammanhang, alvar civillagstiftmngs liufvuddelar. Äldre bestämmelser, som icke längre svara emot rättsuppfattningen eller tidsförhållandena, böra utmönstras, kännbara luckor fyllas, det nutida samfundslifvets kraf tillfredsställas samt reda och ordning bringas i den stundom nästan förvirrande mångfalden af stadgande^ som tillkommit å vidt skilda tider och uppburits af vidt skilda syften. För en dylik uppgift egnar sig enligt hvad förut framhållits, en lagberedning ojemförligt bättre än en lagbyra.

Under den närmaste framtiden kommer lagbyrån hufvudsakligen att vara sysselsatt med upprättande af förslag till sådana bestämmelser på den s. k. mternationela privaträttens område, som erfordras för att möjliggöra Sveriges anslutning till de på internationel konferens i Haa»ar 1900 utarbetade konventionsförslag. Detta arbete kan med full visshet antagas vara slutfördt före innevarande års utgång. Hänsynen till detsamma lägger således icke något hinder i vägen för att låta en lagberedning med 1903 års början aflösa lagbyrån. Jemväl i ett annat utseende synes nämnda tid vara lämplig för påbörjande af la°-berednmgens verksamhet. Vid årets slut torde det nemligen vara möjligt att öfverskåda ^ det första resultatet af och utsigterna för det under nästlidna år påbörjade skandinaviska samarbetet på obligationsrättens område och att med ledning deraf lättare bedöma, huruvida familjerätten eller förmögenhetsrätten bör i första hand blifva föremål för lagberedningens verksamhet.

Andra hufvudtiteln. 47

Anslaget till lagbyrån utgick som nämndt, under aren 1872—1874 med 20,000 kronor årligen. I yttrande till statsrådsprotokollet beträffande s1 atsregleringen för år 1875 erinrade justitiestatsministern, att lagkomitén och äldre lagberedningen i allmänhet bestått af minst fem arbetande ledamöter jemte sekreterare och ett antal tid efter annan inträdande s. k. granskande ledamöter, samt uttalade den uppfattning, att för eu lagberedning, hvilken borde bestå af fem ledamöter jemte sekreterare, skulle första året, hvarunder någon verksamhet för granskande ledamöter ej torde förekomma, erfordras minst 40,000 kronor. Också beviljade Riksdagen för år 1875 sistnämnda belopp för en lagberedning. Samma belopp utgick äfven under åren 1876—1884 och 1886 1892,

men nedsattes för år 1885, i anledning deraf att en disponibel besparing å mera än 10,000 kronor uppkommit, till 30,000 kronor samt för åren 1893 och 1894 till 35,000 kronor. Lagberedningen bestod regelmessigt, af ordförande, tre ledamöter jemte byråchefen för lagärenden och hade under de första tio åren hos sig anstäld en sekreterare.

Atlöningen till ordföranden utgick i allmänhet med 10,000 kronor, men under lång tid, då ordföranden tillika uppbar annan lön, med vida lägre belopp. Ledamöterna uppburo 7,000 kronor; en förutvarande expeditionschef åtnjöt dock 7,500 kronor och åtskilliga ordinarie häradshöfdingar, som bibehöllo en del af häradshöfdingelönen, lägre belopp a lagberedningens stat. Sekreteraren erhöll olika belopp, högst 5,800 kronor. Då presidenten Berg år 1883 afgick från ordförandebefattningen, förordnades han att fortfarande deltaga i lagberedningens förhandlingar, emot ett årligt arfvode af 3,000 kronor; detta förordnande fortfor till år 1893. I den år 1894 beslutna lagbyrån, hvars årsanslag utgjort 25,000 kronor, har ledamöternas aflöning bestämts enligt hufvudsakligen samma grunder som för ledamöterna i lagberedningen. De hafva sålunda i allmänhet uppburit 7,000 kronor, en förutvarande expeditionschef dock

7,500 kronor, hvarjemte ordinarie häradshöfdingar bibehållit eu del af

Sm 1(>När det gäller att afgöra, huru stor personal för en blifvande lagberedning erfordras och i sammanhang dermed, hvilket belopp bör för lagberedningen anslås, kan man tydligen ej för framtiden påräkna, vare sig att ordföranden från eu annan befattning hemtar sin lmfvudsakliga löneinkomst, eller att ett sådant biträde, som presidenten Belg, eldigt hvad ofvan anförts, under flera år efter sin afgång från ordförandebefattningen lemnade nya lagberedningen, står till buds. Vidare liar de senaste årens erfarenhet gifvit vid handen, att byråchefen för lagärenden icke annat än undantagsvis kan hafva tillfälle att deltaga i beredningens arbeten och att lian följaktligen icke bör vara ledamot al

[12.J

Anslag till en lagberedning.

(Forts.)

Andra hufvudtiteln.

P¥'\n deiLSanjma- ^ dessa förhållanden, och då lagberedningens stat icke m lagbered- ar(ff höra vara grundad på ^ deri förutsättningen, att dess ledamöter »mff uppbära lön äfven på annat håll, torde det belopp, som i allmänhet var anslaget för nya lagberedningen, icke kunna anses tillräckligt för att trygga en tillfredsställande sammansättning af den nu ifrågasatta beredningen.

Lagberedningen synes helst böra bestå af ordförande, fyra arbetande ledamöter och sekreterare, hvarjemte granskande ledamöter böra vara förordnade för att tid efter annan inkallas. Då aflöningarne för iran^en’ ar^e^anc^e ledamöterna och sekreteraren icke i något all lära kunna sättas lägre än de för nya lagberedningen i allmänhet bestämda, befinnes den för dessa aflöningar erforderliga summan, under beräkning af fyra ledamöter, uppgå till minst omkring 43,000 kronor. Omkring 5,000 kronor åtgå till lokalhyra, vaktmästares aflöning, böckers inköp och bindning, tryckning och Övriga expenser. Då ett belopp bör vara disponibelt för godtgörelse åt granskande ledamöter äfvensom åt personer, hvilka såsom sakkunniga adjungeras vid särskilda frågors behandling, torde slutsumman för första året, hvarunder några större kostnader för granskande ledamöter ej lära förekomma, böra sättas till

50.000 kronor.

Detta anslag synes, i öfverensstämmelse med hvad förut i motsvarande fall varit vanligt, böra uppföras å extra stat, ehuru onekligen den härigenom uppkommande osäkerheten i beredningens ställning gör det svårare än eljest att för beredningen vinna de lämpligaste krafterna,

På grund af hvad jag sålunda anfört hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Magt täcktes föreslå Riksdagen:

att på extra stat för år 1903 bevilja 50,000 kronor till bestridande af kostnaderna för en lagberedning, afsedd att utarbeta sådana lagförslag, som omfatta större afdelningar af civillagstiftningen.

[i3\] „ . I nadig proposition till 1900 års Riksdag föreslog Eders Kongl.

9 Maj:t, i sammanhang med framläggande af förslag till lag om straffregister, att ordinarie anslaget till justitiedepartementets afdelning af Kongl. Maj.ts . kansli matte för straffregistrets omhänderhafvande ökas dels med aflöning till en kanslist 2,700 kronor, dels ock med förhöjning i anslaget till amanuenser, vikariatsersättningar, reuskrifning med mera

2.000 kronor.

I sitt med anledning häraf afgifna utlåtande yttrade statsutskottet,

Andra hulvudtiteln.

att utskottet visserligen funnit det vara obestridligt, att ökning i arbets- [13.] krafter måste i någon mån beredas justitiedepartementets afdelning åt straff*. Kongl. Maitts kansli till följd af de med straffregistrets handhafvande 1 4

förenade ökade göromålen, men att det torde vara omöjligt att,, innan denna nya grenlaf statsförvaltningen fått under några år vara i verksamhet, “med någorlunda visshet bestämma angående mängden eller beskaffenheten af de arbetskrafter, som kunde finnas för densamma erforderliga; och hade utskottet icke ansett det under sådana k.r hal hunden vara lämpligt att redan då inrätta en ny ordinarie befattning eller att höja å justitiedepartementets stat anvisade ordinarie anslag. Utskottet hade funnit det vara rigtigare, att den anslagsökning, som torde hora medgifvas, tillsvidare uppfördes å extra stat. Hvad nämnda anslagsökning beträffade, hade utskottet ansett densamma för det dåvarande kunna något nedsättas under hvad Eders Kongl. Maj :t föreslagit. Utskottet hade nemligen icke kunnat finna, att under den första tiden efter str aff registrets uppläggande — då detsamma ännu måste innehålla jemförelsevis få uppgifter och då äfven ett färre antal förfrågningar, än sedermera antagligen blefve fallet, torde inkomma, samt till svar å de allra flesta af dessa endast torde behöfva meddelas, att iugen uppgift funnes att ur registret meddela — arbetet, som af detta register förorsakades, skulle blifva så betydande, att för detsamma skulle fordras, förutom byråchefen för statistiska ärenden samt extra tjensteman och skrifbiträden, en person med sådana aflöningsförmåner som den åt . Eders Kongl. Maj:t ifrågasatte kanslisten; utan hade utskottet ansett, att jemväl dennes befattning kunde utan olägenhet utbytas mot en amanuens^ enst.

På grund af denna förändring borde ett anslag af 3,000 kronor vara tillräckligt för att möta de med straffregistrets förande förenade kostnader för amanuensarfvoden, skrif biträde med mera. . . .

Enligt utskottets i öfverensstämmelse med denna uppfattning gjorda hemställan beslöt Riksdagen att för bestridande af de utaf tillämpning af lagen om straffregister föranledda kostnader för amanuenser, renskrifning med mera vid justitiedepartementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli å extra stat för år 1901 anvisa 3,000 kronor.

På sätt protokollet öfver justitiedepartemeutsärenden den 11 januari 1901 utvisar, anförde dåvarande chefen för justitiedepartementet i fråga om erforderligt anslag till bestridande af de af lagen om straffregister föranledda kostnader, att, om ock det för ändamålet å extra stat för ar 1901 anvisade anslag af 3,000 kronor vore otillräckligt, sedan goromalen med straffregistret uppnått större omfattning, departementschefen likväl,

liih. till llilcsd. Prof. 1902. I Sami. 1 Afd. 7

50 Andra hufvudtiteln.

[13.] vid det förhållande att lagens tillämpning inträdt först med början af &r(FortsT1' år, 1901 °ch sålunda tillräcklig erfarenhet ännu saknades för bedömande, i hvad mån höjning i anslaget kunde för år 1902 anses erforderlig, hemstälde, att för ändamålet för år 1902 måtte å extra stat anvisas ett belopp af 3,000 kronor; och blef en i öfverensstämmelse med denna hemställan aflåten nådig proposition bifallen af Riksdagen. Af sålunda anvisade 3,000 kronor hafva 1,500 kronor användts till aflöning åt en amanuens, 800 kronor till aflöning af en vaktmästare, hvilkens anställande varit nödvändigt till följd deraf, att för den statistiska byrån och straffregistret utrymme saknas inom kanslihuset, samt återstoden till extra utgifter.

Då göromålen med straffregistret ännu ej torde nått den omfatt- QÅig, som framdeles är att förvänta, och kostnaden för desammas bestridande sålunda icke heller nu kan med full visshet beräknas, lärer tiden ännu ej vara inne att derför äska anslag å ordinarie stat, Erfarenheten under det sistförflutna året har dock redan gifvit vid handen, att handhafvande! af straffregistret, med den omfattning det numera uppnått och helt säkert inom den närmaste tiden uppnår, icke kan med nu tillgängliga arbetskrafter uppehållas, med mindre byråchefen för statistiska ärenden, hvilken är för straffregistrets förande ansvarig, åt detsamma egnar större del af sin egen arbetstid, än i längden är förenligt med ett behörigt utförande af hans öfriga embetsgöromål.

År 1901 inkommo mer än 4,000 straffuppgifter angående 3,550 sakfälda personer. Alla straffuppgifter måste underkastas en sorgfällig granskning, hvarvid tillses, om de äro för straffregistret användbara. Om en straffuppgift icke är i behörig ordning affattad, måste antingen ny straffuppgift infordras eller, der felet är mindre betydande, rättelse åstadkommas genom inhemtande af upplysningar, hvarefter anteckning å uppgiften verkställes. Antalet skrivelser, som aflåtits för något af dessa ändamål, utgör mera än 1,000.

Utdrag af straffregistret har begärts i 1,909 fall. I 153 af dessa fall (deraf 30 under förra och 123 under senare halfåret) förekommo de personer, om hvilka upplysning begärts, i straffregistret. I hvarje sådant fall uppsättes en konceptexpedition, upptagande redogörelse för de straffdomar, som ölvergått personen i fråga. Vanligen äro dessa expeditioner föga invecklade, men då öfverrätt ändrat underrätts beslut i vissa delar och faststält det i andra, blifver expeditionens uppsättande stundom med ganska stora svårigheter förenadt och tidsödande.

Hvarje månad inkomma uppgifter från fångvårdsstyrelsen om verkstälda straff. Ur dessa uppgifter göras anteckningar å vederbörliga

Andra hulvudtiteln.

straffuppgifter. Detta arbete kräfver synnerlig noggrannhet och fordrar äfven ganska mycken tid. Den senast inkomna uppgiften (för november 1901) upptager mera än 100 personer, om hvilka anteckning skall

[13.]

Straffregistret.

(Forts.)

Oafsedt den fortgående ökningen af antalet sakfälde och deraf föli ande ökning i antalet uppgifter från underrätterna,^ kommer redan år 1902 antalet uppgifter från öfverrätterna att ökas. Enligt öfvergångsstadgandet i lagen om straffregister skall nemligen uppgift från högre rätt icke insändas i mål, hvaruti före den 1 januari 1901 lägre domstol dömt såsom i 1 § af lagen om straffregister sägs. Derföre hafva under år 1901 jemförelsevis få uppgifter från hofrätterna och justitierevisionen

inkommit. . .,

Alla ärenden diariiföras, och i diariet sker anteckning om vidtagna

åtgärder, om dag då skrifvelse eller svar expedierats med mera.

Upprättandet af rättsstatistiken har, långt ifrån att underlättas genom strafifregistrets införande, tvärtom visat sig medföra ökadt arbete i följd af nödvändigheten att efter hand ur de inkommande straffuppgifterna, innan dessa i straffregistret inläggas, göra de anteckningar,

som för statistiskt ändamål erfordras.

Då i någon mån ökadt anslag för straffregistrets handhafvande pa grund af anförda förhållanden kan anses blifva för år 1903 oundgängligen nödigt, men ökningen synes kunna för den närmaste tiden begränsas till

1,000 kronor, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Mapt täcktes föreslå Riksdagen:

att för bestridande af de utaf tillämpning af lagen om straffregister föranledda kostnader för amanuenser, renskrifning med mera vid justitiedepartementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli å extra stat för år 1903 anvisa ett belopp af 4,000 kronor.

Beträffande det af sistlidet års Riksdag å extra stat beviljade anslag å 3,500 kronor till det af lagen angående ändring i vissa delar Uträdt åt juiti. af rättegångsbalken föranledda ökade arbetsbiträde åt justitiekanslerembetet torde, för närvarande och innan någon erfarenhet vunnits angående anslagets tillräcklighet, icke böra föreslås vare sig anslagets öfverförande på ordinarie stat eller höjning af beloppet; och får jag derför i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen:

52 Andra hufvudtiteln.

att till ökadt arbetsbiträde åt justitiekanslersembetet jemväl för år 1903 på extra stat anvisa ett belopp af 3,500 kronor.

jr [15..] Under erinran, att Eders Kongl. Maj:t den 1 april 1901 i nåder

nff» o rutten, förordnat en komité med uppdrag att företaga en revision af strafflagen för krigsmagten och förordningen om krigsdomstolar och rättegången derstädes, får jag, då vid sådant förhållande frågan om krigshofrättens organisation icke lämpligen kan för närvarande för Riksdagen framläggas, i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen:

att för år 1903 till arfvoden åt krigshofrättens ordförande och militäre ledamöter på extra stat anvisa enahanda belopp, som för närmast föregående år dertill anslagits, eller 3,250 kronor.

Amia'\u . ^som Eders Kongl. Maj:t behagade erinra sig, har Eders Kongl. byggnader Maj:t den 29 november 1901 besluta genom särskilda nådiga proposi- «.o rn. för en tioner föreslå Riksdagen dels att antaga förslag till lag om ändrad r,Jga,mst',åt. lydelse af 5 kap. 1, 2, 3 och 6 §§ strafflagen, lag angående verkställighet af domstols förordnande om tvångsuppfostran samt lag, innefattande vissa bestämmelser om förfarandet i brottmål rörande minderåriga, hvilka lagar skulle träda i kraft den 1 januari 1905, dels att medgifva upplåtandet från den 14 mars 1904 af vissa delar af kronodomänen Bona till anordnande af en af staten inrättad tvångsuppfostringsanstalt för etthundra elever. Beträffande behofvet af nybyggnad för den sålunda föreslagna anstalten anfördes af dåvarande departementschefen, att de redan å fastigheten befintliga hus uppenbarligen lemnade tillfälle till anvisande af bostadslägenheter åt största delen af den personal, som kunde beräknas blifva vid uppfostringsanstalten erforderlig, och att i redan befintliga verkstäder funnes tillfälle till en mångsidig undervisning i smide och slöjd, vid hvilket förhållande de nybyggnader, som blefve behöfliga för anstalten, kunde inskränkas till två elevbyggnader, hvardera beräknad för femtio elever, samt en ekonomibyggnad, omfattande hufvudsakligen kök jemte förrådsrum och matsal.

På sätt af dåvarande departementschefen jemväl framhölls, torde, då för uppförande af de sålunda behöfliga byggnaderna icke kan beräknas kortare tid än två år, anvisandet af erforderliga medel böra af 1902 års Riksdag äskas.

Andra hufvudtiteln. ^

I infordrad promemoria har föreståndaren för åkerbrukskolonien P^*'] Hall, direktören F. Fant anfört beträffande elevbyggnaderna och ekonomibyggnaden, att af de förra den ena borde inrymma i nedre vaningen m.°m. för m bostadsram för en gift skollärare och för en ogift uppsyningsman, rings aria tält. två dagrum, hvartdera afsedt för 25 elever, två skolsalar samt bon- (Forts.) och samlingssal för anstaltens samtliga elever, i öfre våningen två sofrum, hvartdera för 25 elever med isolerade sofplatser (s. k. boxas), samt tvätt-, afklädnings- och förrådsrum, vaktrum och bostad för en ogift uppsyningsman samt i källarvåningen dusch och badrum för eleverna samt förvaringskällare för tjensteinnehafvare; att den andra elevbyggnaden borde anordnas i öfverensstämmelse med den förstnämnda, förutom att bön- och skolsalarne utbyttes emot verkstadslokaler samt förrådsrum för arbetsmaterialier; att ekonomibyggnaden borde inrymma i nedre våningen ångkök, skafferi, matsal för samtliga eleverna samt ett bostadsrum för kokerskan, i öfre våningen bostadsrum för öfveruppsyningsmannen, expeditionslokaler och ett mottagningsrum för besökande samt från särskild ingång två sjukrum, å vinden åtta arrester jemte vaktrum (bostad af ett ram och kök för eu uppsyningsman) samt i källarevåningen ångpanna, bagarstuga, tvättstuga och ang-

torkinrättning. . . . . . ...

Sedan denna promemoria samt dertill hörande ritningar biff vit till

styrelsen för föreningen till minne af Konung Oscar I och Drottning Josefina för yttrandes afgifvande öfverlemnade, anförde styrelsen i förevarande ämne följande:

Styrelsen hade icke funnit den af direktören Funt föreslagna förläggningen af de olika lokalerna inom byggnaderna vara i alla afseenden lämplig; särskildt ville styrelsen framhålla, att enligt styrelsens mening verkstadslokaler ej borde förläggas inom elevbyggnaderna och att de störa vindsutrymmena borde bättre tillgodogöras.

Styrelsen skulle vilja förorda, att båda elevbyggnaderna inrymde i öfre våningen två sofsalar med tillhörande vaktrum, tvättrum, klädrum och klosetter samt i nedre våningen dagrum, bostad för en lärare och en uppsyningsman, att dessutom a nedre botten inrymdes i den ena af dessa byggnader två skolsalar och i den andra en större samlingssa och att å vindarne inreddes, i ena byggnaden sjukrum jemte bostad för sköterskan och i den andra arrester jemte bostad för en uppsyningsman, börande vinden i (ifrigt, användas till förrådsrum.

Den föreslagna ekonomibyggningen borde enligt styrelsens mening på nedre botten och i källarevåningen innehålla kök och matsal med tillhörande lägenheter, på sätt direktören Fant föreslagit; våningen en

54 Andra hufvudtiteln.

[16.] Anslag till byggnader m. m. för en tvång suppfostringsanstalt. (Forts.)

trappa upp skulle innehålla hufvudsakligen bostäder och expeditionsrum, och på vinden kunde ändamålsenligast förläggas verkstäder för skrädderi och skomakeri.

Med öfverlemnande af utdrag ur detta yttrande och af en dertill hörande eskiss öfver elevbyggnad anmodade dåvarande departementschefen öfverintendenten och chefen för öfverintendentsembetet att ombesörja ytterligare utredning af ärendet. I anledning häraf har öfverintendenten med skrifvelse den 3 december 1901 aflemnat memorial, ritningar och kostnadsförslag, upprättade af fångvårdsstyrelsens biträdande arkitekt, hofintendenten Gt. Lindgren.

I första hand hade hof intendenten Lindgren utredt kostnaden för byggnadernas utförande i öfverensstämmelse med det af styrelsen för föreningen till minne af Konung Oscar I och Drottning Josefina afgifna förslag och dervid kommit till ett belopp af sammanlagdt 435,000 kronor för två elevbyggnader och ekonomibyggnad. Emellertid hade hofintendenten Lindgren inhemtat, att på egendomen Bona i nuvarande, väl underhållna byggnader funnes tillräckligt bostadsutrymme för åtminstone största delen af personalen, hvilket utrymme uppginge till 34 eldstäder, fördelade i fyra byggnader, deraf tre i omedelbart grannskap till byggnadsplats och verkstäder, den fjerde på något afstånd derifrån, hvartill ytterligare komme åtskilliga andra byggnader såsom portvaktstuga, skogvaktarestuga m. fl. I anledning deraf hade eskissritningarne till elevbyggnad omarbetats under förutsättning, att nämnda redan befintliga bostadslägenheter i möjligaste mån tillgodogjordes.

Vid denna omarbetning hade tvenne alternativa lösningar funnits möjliga. Den ena, å ritningarne betecknad såsom alternativ A., uteslöte lärarebostäder, men lemnade plats för tvenne bostäder för uppsyningsman och beredde skilda ingångar till sofsalarne, delade i två öfver hvarandra förlagda afdelningar, bevakade från samma vaktrum, ett för hvardera salen. Den andra lösningen, betecknad som alternativ B., uteslöte alla bostäder ur elevbyggnaderna och lemnade tillträde till sofsalarna genom gemensam hufvudport. I båda de uppgjorda alternativen hade det varit möjligt att åstadkomma åtskilliga afsevärda förbättringar. Sålunda bereddes åt sofsalarnes korridorer och boxar rikligt och fullständigt jemnt fördeladt dagsljus och dermed bättre hygieniska vilkor och kunde man genomföra ett mekaniskt uppvärmnings- och ventilationssystem, hvarigenom sofsalarne äfven nattetid blefve effektivt ventilerade. Båda elevbyggnaderna hade äfven försetts med badlokaler. Vidare hade det genom högtidssalens förläggande till det äfven i öfrigt för båda elevbyggnaderna gemensamma ekonomihusets

Andra hufvudtiteln. 55

tredje våning låtit sig göra att mera effektivt genomföra afskiljandet ^'\ul af båda elevbyggnaderna från hvarandra, i det matsalar, verkstädei och byggnader högtidssal försetts med särskilda uppgångar för hvarje elevbyggnad; m. enligt alternativ B. finge äfven hvarje elevbyggnad särskilda skolsalar. riJg,amtait. (I alternativet A. motsvaras skolsalarna i den ena elevbyggnaden af (Forts.) sjuksalar i den andra). Totalkostnaden sjönke icke desto mindre till

395,000 kronor för alternativet A. och 375,000 kronor för alternativet B.

Öfver de af hofintendenten Lindgren upprättade ritningar och kostnadsförslag har öfverintendentsembetet den 30 december 1901 afgift infordradt utlåtande, deri embetet icke funnit något att vid desamma erinra.

Vid bedömande af de föreliggande förslagen torde lämpligen kunna tjena till ögonmärke, att ifrågavarande byggnader böra, såvidt möjligt, uppfylla hufvudsakligen följ ande i disciplinärt intresse uppstälda fordringar.

att de båda elevbyggnaderna äro oberoende af hvarandra, så att icke i någondera byggnaden gemensamma lokaler finnas inrymda;

att inom hvardera byggnaden bevakningsförhållandena äro ° så ordnade, att byggnaderna kunna förläggas på timligen långt afstånd från hvarandra och att i följd häraf ett effektivt särskiljande undei fristunderna af elevernas två hufvudgrupper kan utan oskälig kostnad genomföras;

att förläggandet af boställslägénheter för tjenstepersonalen till elevbyggnaderna inskränkes sa vidt med upprätthållandet af verksam tillsyn är förenligt, och att dylika lägenheter i hvarje fall erhålla egna ingångar, alldeles skilda från de för eleverna afsedda;

att inom hvardera elevbyggnaden samtliga sofplatserna lör elever beqvämligen kunna nattetid bevakas af eu enda tillsyningsman;

att inom hvarje elevbyggnad under al delningar om högst 25 elever

erhålla skilda sofsalar och dagrum. ... .

Då de elever, för Indika skolundervisning i större utsträckning lämpligen kan anordnas, torde kunna inrymmas inom den ena elevbyggnaden, synes det vara al mindre vigt, att skolsalar förläggas inom båda elevbyggnaderna. Deremot är det al praktiska skäl önskvärd!, att arrester och sjukrum finnas antingen i eller i den omedelbara närheten af ekonomibyggnaden. Enär hos kriminel ungdom nita rader en ganska stark benägenhet att anlägga eld, måste särskild! elevbyggnaderna anordnas på sådant sätt, att eldfaran så mycket som möjligt minskas.

I stort sedt synas de föreliggande, mera utarbetade förslagen det af styrelsen för föreningen till minne af Konung Oscar I och Drottning Josefina ingifna och de två al hofintendenten Lindgren upp-

56 Andra hnfvudtiteln.

[16.] Anslag till byggnader in. m. för en t vång suppfostringsanstalt. (Forts.)

rättade — ganska väl uppfylla de anspråk, som enligt det ofvan anförda och jemväl i öfrigt böra ställas på byggnader för ifrågavarande ändamål. Utan tvifvel eger hvart och ett af förslagen vissa särskilda förtjenster, som vid det definitiva fastställandet af ritningar böra, så vidt möjligt, tillvaratagas. Emot det af styrelsen för föreningen till minne af Konung Oscar I och Drottning Josefina framstälda förslaget kan dock anmärkas, att enligt detsamma alltför många boställslägenheter inrymts i elevbyggnaderna, hvilket icke blott är i och för sig mindre lämpligt, utan äfven medfört en afsevärd stegring i byggnadskostnaderna. A andra sidan torde det af hofintendenten Lindgren upprättade alternativet B. gå längre i uteslutande af boställslägenheter, än med en fullt effektiv tillsyn utan alltför dryga kostnader är förenligt. Alternativet A. synes deremot vara fullt tillfredsställande med afseende på beredande af nödiga utrymmen, äfven om i vissa delar en något förändrad disposition af byggnaderna kan vara önskvärd. Då dessa eventuela förändringar helt säkert låta sig genomföra utan ökande af byggnadskostnaden, tvekar jag ej att förorda, att alternativet A. och det för detta alternativ afsedda kostnadsförslaget läggas till grund för ärendets vidare behandling.

Kostnaden för alternativet A. är beräknad till 395,000 kronor, deraf 120,000 kronor till hvardera af två elevbyggnader, 145,000 kronor till ekonomibyggnaden ocli 10,000 kronor till planering, vägar och hägnader. Emot denna kostnadsberäkning har öfverintendentsembetet icke haft något att erinra. Af nämnda belopp 395,000 kronor erfordras för 1903 — jemte 3,500 kronor af det ifrågasatta anslaget till planering, väg ar och hägnader — allenast halfva kostnaden för ekonomibyggnaden och för den ena elevbyggnaden eller sammanlagdt 136,000 kronor. Under första året af anstaltens verksamhet torde nemligen, enligt uppgjorda beräkningar af antalet årligen inkommande elever, blott en elevbyggnad behöfva tagas i anspråk.

På grund af hvad jag sålunda anfört, och under det jag i öfrigt anhåller att få hänvisa till hvad vid förberörda tillfälle den 29 november 1901 af dåvarande departementschefen yttrades, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen:

att — under förutsättning af Riksdagens bifall till förutnämnda nådiga propositioner dels med förslag till lag om ändrad lydelse af 5 kap. 1, 2, 3 och 6 §§ strafflagen, lag angående verkställighet af domstols förordnande om tvångsuppfostran samt lag, innefattande vissa bestämmelser om förfarandet i brottmål rörande

Andra hufvudtiteln.

minderårige, dels om upplåtande af vissa delar af kronodomänen Bona till anordnande af en af staten inrättad tvångsuppfostringsanstalt för etthundra elever — för uppförande, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med ett af Imf intendenten G. Lindgren upprättadt, såsom alternativ A. betecknadt förslag, af ekonomibyggnad och två elevbyggnader för ifrågavarande tvångsuppfostringsanstalt och för utförande af de för anstalten erforderliga planerings-, väg- och hägnadsarbeten bevilja ett anslag af 395,000 kronor och deraf på extra stat för år 1903 anvisa 136,000 kronor.

Med hufvudsakligt bifall till Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition i ämnet anvisade 1901 års Riksdag på extra stat för år 1902 ett anslag af 6,000 kronor till resestipendier åt ordinarie domare eller dem, som vid domstolarne bereda sig för domarekallet. Beviljandet af detta anslag skedde under förutsättning, att stipendiernas utdelande komme att ske enligt vissa af Riksdagen angifna grunder, nemligen att ett belopp af 2,000 kronor för sex månaders utrikes vistelse samt i proportion derefter för längre eller kortare tid skulle anses under vanliga förhållanden tillräckligt, samt att Eders Kongl. Maj:t inom sålunda uppdragna gränser efter sig företeende förhållanden bestämde såväl stipendiernas belopp och antal som ock tiden för vistelsen utomlands.

I anledning häraf föreskrefs i nådig kungörelse den 14 sistlidne juni: att ansökan om resestipendium skall vara stöld till Kongl. Maj:t samt ingifvas till justitiedepartementet inom utgången af år 1901; att i ansökningen bör angifvas dels ändamålet med resan och planen för densamma, dels ock den derför beräknade tid och det stipendiebelopj:», som sökes; att ansökningen skall vara åtföljd af de intyg, sökanden vill åberopa; alt utsedd stipendiat skall anträda sin resa under loppet af år 1902; att stipendiet skall af statskontoret utbetalas med hälften, då stipendiat under år 1902 anmäler sig vara färdig att afresa, och med andra hälften, då stipendiat efter återkomsten till fäderneslandet med intyg, utfärd ad t i justitiedepartementet, styrker, att lian fullgjort de för stipendiets åtnjutande meddelade bestämmelser; att stipendiat skall, så snart han anländt. till i reseplanen angifven utrikes ort, insända skriftlig underrättelse derom till justitiedepartementet; samt att efter fulländad resa stipendiat skall hos justitiedepartementet ofördröjligen anmäla sin hemkomst och senast inom sex månader derefter till samma departement Bih. till Biksd. Prof. 1902. 1 Sami, 1 Afd. 8

[16.] . Andag till byggnader m. m. f öi' en tvång supp,fost ringsan slak. (Forts.)

[17-]

Resestipendier.

[17.]

Re se stipendier. (Forts.)

[18.] Statskontorets förskott.

[19.]

DyrUdstillägg.

58 Andra hufvudtiteln.

aflemna berättelse om livad han under vistelsen i utlandet iakttagit i de ämnen, som utgjort föremål för resan, eller ock af trycket utgifva en afhandling öfver dessa ämnen eller något af dem. Häruppå hafva åtskilliga ansökningar om stipendier till ett sammanlagdt belopp af

7,400 kronor inkommit.

Enahanda skäl som föregående år synas tala för fortsatt beviljande af anslag för nämnda ändamål; och mot de af Riksdagen uttalade förutsättningar beträffande grunderna för stipendiernas utdelande synes icke något vara att erinra.

Jag hemställer alltså i underdånighet, att Eders Kong]. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen:

att till resestipendier åt ordinarie domare eller dem, som vid domstolarne bereda sig för domarekallet, på extra stat för år 1903 bevilja ett anslag1 af

6,000 kronor.

I underdåniga skrivelser den 2 och den 10 december 1901 har statskontoret meddelat uppgift å sådana förskottsvis bestridda utgifter, hvilka, jemlikt meddelade föreskrifter, skulle till ersättande anmälas; och upptager denna uppgift för andra hufvudtiteln dels 19,434 kronor 16 öre, utgörande kostnader, som, jemlikt nådiga brefven den 27 oktober 1899, den 29 mars och den 27 oktober 1900 samt den 24 maj, den 11 och den 18 oktober 1901, föranledts af komitén för vidtagande af en revision af gällande legostadga och utarbetande af lagbestämmelser till beredande af skydd för arbetsaftal, dels ock 22,000 kronor, som enligt nådiga brefven den 1 juni 1900 och den 28 juni 1901 utgifvits för en statistisk utredning angående utsträckning af valrätten till Riksdagens andra kammare;

och hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen:

att till betäckande af omförmälda af statskontoret förskottsvis bestridda utgifter, 41,434 kronor 16 öre, anvisa ett motsvarande belopp, som för undvikande af öretal i riksstaten torde få uppföras med 41,435 kronor.

Under åberopande af hvad chefen för finansdepartementet till statsrådsprotokollet den 4 i denna månad anfört i fråga om beredande

Andra hufvudtiteln. 59

åt statens tjensteman och betjente af ett dyrtidstillägg för år 1902 att [19]. uppföras i' riksstaten för år 1903, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen:

att, till beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet den 4 i denna månad angifna grunder, af dyrtidstillägg för innevarande år åt en del tjenstemän och betjente i justitiedepartementets afdelning af Kongl.

Maj:ts kansli samt till justitiedepartementet hörande embetsverk och kårer, å extra stat för år 1903 anvisa såsom förslagsanslag ett belopp af 80,000 kronor.

Slutligen får jag, under åberopande af hvad ofvan under nedre justitierevisionen och under Svea hofrätt med derunder lydande justitiestat anförts, i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen:

att, till beredande för år 1902 af ökning i tjenstgöringspenningarna för fem vaktmästare vid nedre "'VWi justitiere vision én och tio hofrättsposter vid Svea hof-

rätt med 100 kronor för dem hvardera, på extra stat för år 1903 anvisa 1,500 kronor.

Statsrådets öfrige ledamöter biträdde hvad föredragande departementschefen sålunda hemstält,

[20.]

Ökning för ur 1902 af tjenstgöringspenningar för vaktmästare i nedre ju sfi t ierevisionen och hofrättsposter i Svea hofrätt.

och täcktes Hans Maj:t Konungen dertill i nåder lemna bifall.

Ex protocollo Erik Öländer.

Tredje hufvudtiteln.

Protokoll öfver utrikesdepartementsärende, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 11 januari 1902.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern friherre von Otter,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim, Statsråden: herr von Krusenstjerna, grefve Wachtmeister,

Claéson,

Crusebjörn,

Odelberg,

Husberg,

Palander,

Hammarskjöld,

W ESTKING.

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena föredrog regleringen af utgifterna under riksstatens tredje hufvudtitel för år 1903 och yttrade beträffande.

2 Tredje hufvudtiteln.

Ordinarie anslag.

»Med afseende å kabinettskassans utgifter för år 1903 beräknades behofvet i det budgetförslag, som af mig föredrogs den 5 nästlidne december, till

694,600 kronor för de Förenade Rikena tillsammans. Af detta belopp skulle Sverige bestrida dels hela kostnaden för hemliga utgifter, 20,000 kronoi, dels ock af återstoden, 674,600 kronor, enligt vedertagen proportion, 12/i7 eller i afrundadt tal 476,200 kronor, således tillhopa 496,200 kronor.

Löneanslaget till departementschefen, ministern för utrikes ärendena, är uppförd t med samma belopp som i nu gällande riksstat, eller 24,000 kronor.

Samma förhållande eger rum med anslaget till utrikesdepartementet, som alltså upptagits till 32,365 kronor.

Det gemensamma anslaget till minister staten, som i budgeten för år 1902 upptogs till 496,750 kronor, har för år 1903 beräknats till 506,750 kronor. Denna förhöjning föranledes af en föreslagen ökning med 10,000 kronor af rubriken a. traktamenten m. m. för beredande af arbetsbiträde vid de beskickningar, som deraf finnas vara i behof. Den på Sverige belöpande andelen af denna anslagsrubrik utgör i jemkadt tal 357,705 kronor eller 7,058 kronor mer än i gällande riksstat.

Under anslagen till militärattachéer samt skrifmaterialier, expenser och extra utgifter förekommer ingen annan ändring än den för vinnande af önskvärd afrundning af några siffror.

Hvad konsulskassan angår, äro inkomster och utgifter beräknade till 600,900 kronor, deraf 271,180 kronor belöpa på Sverige och 329,720 kronor på Norge, efter den verkliga proportionen de båda länderna emellan för året 19f»0 i afseende å de för konsulskassans räkning erlagda konsulat- och expeditionsafgifter samt statsanslagen från båda rikena. Denna proportion, som utgjoide i det närmaste 45,13 procent för Sverige och 54,87 procent för Noige, har jemväl lagts till grund vid fördelningen af utgifterna under de särskilda rubrikerna.

Dessa äro:

Utrikesdepartementet. Af det från konsulskassan beräknade bidraget,

20,600 kronor, är den svenska andelen uppförd med 9,290 kronor.

Konsulsstaten. Slutsumman utgör 539,750 kronor, hvaraf ett belopp af 243,590 kronor uppförts för Sverige.

Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter. Af det beräknade anslaget till denna rubrik, 40,550 kronor, har den svenska andelen blifvit utförd ined 18,300 kronor.

Under utgifter, som bestridas af svenska statsverket allena, uppföres understöd åt svenska kyrkan i Paris med oförändradt belopp af 2,950 kronor.

Tredje hufvudtiteln.

3 Extra anslag.

Å tredje hufvudtiteln tinne» i riksstat^ för 1904 uppför* ett extra fri™ «-»■ anslag å 4 500 kronor till fortsatt utgifvande af »Sveriges Traktater».

Docenten vid Upsala universitet C. Hallendorff, hvilken efter professor [10.]

O Alins död öfvertagit utgifvandet af den del af verket, »om omfattar den äldre tiden till år 1814, har i sin berättelse öfver verkets fortgång under ar

1901 anfört bland annat följande: ,

»Då de svenska originalexemplaren af 1630—32 års traktater så go som fullständigt gått förlorade, har mycket arbete måst nedläggas pa att erhålla tillförlitliga” afskrift^ efter de i utländska arkiv befintliga motsvarande originalakterna. Genom Kongl. utrikesdepartementets förmedling har också från arkiven i Braunschweig, Darmstadt, Haag, Marburg, Oldenburg, Wol btittel och Schwerin ett betydande antal dylika afsknfter anskaffats, hvarjemte i ett fall utlåning af en originalakt för dennas studerande inom Sverige egt ruin. I några fall hafva de i utlandet gjorda, efterforskningarne blott offvit det resultat, att de sökta originalexemplaren ej numera finnas i behåll.

& Samtidigt med dessa undersökningar har det insamlade materialet successivt redigerats till trycket. Verkets tryckning har fortskridit sa långt, att femte delens tredje häfte, om 22 tryckark (sid. 369—7 0), under de nar

maste dagarne kan publiceras. Tryckningen åt samma dels fjerde hafte^ äi

redan påbörjad, och det är att hoppas, att detta häfte och dermed traktatverkets1^ afdelning 1572—1632 skall under loppet af år 1902 kunna afslutas.» Fortsättningen för tiden efter år 1814 har öfvertagits af andre arkivar:

C Sandgren, som i sin ordning meddelat: .

»Arbetet å traktatverkets trettonde del (fjerde delen af Sveriges och orges traktater) börjande med året 1878 har under år 1901 sa fortskridit, ått aiken 7—12 föreligga färdigtryckta, att arken 13—16 äro uppsatta och kon ek lasta, samt att material aflemnats till sätteriet för ytterligare några ark af hvilka ett par redan äro uppsatta i förråd och delvis korrekturlästa hvadan en handel, omfattande omkring 20 ark, torde under loppet af ai 1902 kunna

1>Ubl Häraf framgår, att verket skrider säkert framåt, om ock ännu några svårigheter stå att öfvervinna för insamlande af materialet för den återstående delen af 1600-talet.

Jag hemställer, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att till

® • m i i i_____ 1 Qf\Q Hmn in. PT.T. ftYTTfl, riM"

IU3II1SU111U1, it liv “"“b" J ---- , • -i • ,r ,

fortsatt utgifvande af »Sveriges Traktater» för år 1903 bevilja ett extn slag af 4,500 kronor.

1 riksstaten för 1902 finnes å tredje hufvudtiteln vidare uppförd t ett [11.] extra anslag å 10,900 kronor till bestridande åt Sveriges andel i kostnaderna

4 Tredje hufvndtiteln.

under aren 1900 och 1901 för den i Haag, jemlikt konventionen för afgörande Pa fredlig väg af internationella tvister den 29 juli 1899, upprättade byrå.

Meddelande om beloppet af Sveriges andel i samma kostnader för inne-

r1?'1')6 åI h.ar a“nu *ck® inSätt- Med hedning af den för byrån fastställda budgeten för aret kan dock antagas, att denna andel icke kommer att uppo-å till högre belopp än 2,500 kronor. PIe

fe. nagR-truderfÖr 1 underdånighet bemalla, att Eders Kongl. Magt täcktes foiesla Riksdagen att till bestridande af Sveriges andel i kostnaderna under innevarande ar för den internationella skiljedomstolens byrå i Haao- å extra stat för år 1903 anvisa ett belopp af 2,500 kronor. ° ™

Under åberopande af hvad chefen för finansdepartementet till statsrådsprotokollet den 4 . x denna månad anfört, i fråga om beredande åt statens tjensteman och betjente af ett dyrtidstillägg för innevarande år att uppföra® i riksstaten för ar 1903, får jag, med förmälan att summan af de utrikesdepartemente s tjensteman och betjente, enligt de i nämnda protokoll angifna grunder, tillkommande dyrtidstillägg utgör 5,930 kronor, deraf enligt den vedertagna proportionen , för Syenges och Norges deltagande i kabinettskassans utgifter, 12.5, pa Sverige belöper 4,185 kronor 88 öre och på Noro-e 1 744 ronor 12 ore, i underdånighet hemställa, att Eders Kong]. Maj:t måtte föreslå ri sdagen att till beredande af dyrtidstillägg för innevarande år åt tjensteman och betjente i utrikesdepartementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli å extra stat toi ar 1903 anvisa såsom förslagsanslag ett belopp af 4,200 kronor, motsvarande i afrundadt tal Sveriges andel af ifrågavarande dyrtidstillägg.

, ™ underdånig föredragning den 7 juni 1901 af Riksdagens skrifvelse

den 29 näst för utgangne maj angående regleringen af utgifterna under riksstatens tredje hufvudtitel anförde jag, med anledning af Riksdagens i punkt 5) åt berörda skrifvelse gjorda anmälan, att Riksdagen, med bifall tall en inom Riksdagen väckt motion, å extra stat för år 1902 till den internationeHa fredsbyrån i Bern beviljat ett bidrag af 750 kronor, att jag vore i tillfälle upplysa, att bidrag af statsmedel lemnats densamma från Noro-e Danmark och Schweiz, samt att jag, såväl af hänsyn härtill som på grund af det humanitära syftet i fredsbyråns sträfvanden, hvilket likaledes vore förernai för åtskilliga svenska fredsföreningars varma intresse, funne skäl tills yr-a Eders Kongl Maj:t att godkänna riksdagens beslut i denna punkt; och fattade Eders Kongl. Maj:t beslut i enlighet med denna hemställan

Af de skal, som föranledde mig att tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att godkänna riksdagens nyssnämnda beslut, anser jag, att ekonomiskt understöd tran svenska statens sida bör komma fredsbyrån till del äfven för år 1903 helst ett sadant, enligt hvad af byråns redogörelser för de senare årens arbeten framgår, ingalunda synes obehöflig^ Jag hemställer derför, att Eders Kongl. Majrt täcktes föreslå Riksdagen att såsom bidrag till den internatio-

Tredje hufvudtiteln. 5

nella fredsbyrån i Bern å extra stat jemväl för 1903 anvisa ett belopp af 750 kronor.

I enlighet med nådig proposition medgaf 1895 års Riksdag, att af Sveriges andel i konsulskassaris besparingar skulle från och med 1896 under högst tre år få årligen användas 4,000' kronor till ett konsulsstipendium och

1,500 kronor till bestridande, i mån af behof, af stipendiatens resekostnader. Vid 1898 års riksdag medgafs användande från och med 1899 af 11,000 kronor för tvenne dylika stipendier, och bestämdes äfven då tidsperioden till högst tre år, alltså till och med år 1901.

I afseende å frågan om framtida anslag till konsulsstipendier har den af Eders Ivongl. Maj:t den 1 juli 1898 i nåder tillsatta komité för behandling af vissa sjöfartsnäringen och den utrikes handeln rörande frågor i sitt den 12 december 1900 afgifna underdåniga betänkande, hvilket, i hvad detsamma afser konsulatväsendet, blifvit enligt nådigt beslut öfverlemnadt till utrikesdepartementet — jemte förmälan att, då med dessa stipendier afsages att bereda tillgång till lämpliga adepter för konsulatens rekrytering, det derför också vört" gifvet, att anslaget borde vara tillräckligt stort för att fylla ett sådant behof, helst man naturligen alltid måste räkna med möjligheten, att icke alla stipendiater egnade sig för vidare befordran — såsom sin åsigt uttalat, att anslaget borde höjas åtminstone så mycket, att det lemnade tillgång till tre stipendier, för hvilket ändamål erfordrades ytterligare 5,500 kronor^ och har komitén i enlighet härmed hemställt, att Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att medgifva, att af ofvan omförmälda besparingar må för tre år i sender användas 12,0u0 kronor årligen till tre konsulsstipendier, hvart och ett å 4,000 kronor, samt 4,500 kronor till erforderliga resekostnader, eller tillsammans 16,500 kronor.

Någon höjning af ifrågavarande anslag, på sätt sagda komité föreslagit, torde emellertid icke vara af behofvet påkalladt, men då de skäl, som föranledde upprättandet af ifrågavarande stipendier i syfte att bereda unge män tillfälle att genom tjenstgöring vid de Förenade Rikenas konsulat förvärfva den utbildning, som kunde göra dem egnade för konsulstjensten, fortfarande ega sin giltighet, anser jag, med stöd af hvad kommerskollegium i ärendet i underdånighet anfört, anledning föreligga att söka åvägabringa det hittills utgående anslagets förnyande, likväl med någon ändring i bestämmelserna om dess användande. Erfarenheten har nemligen visat, att det hittills för hvarje stipendiat fastställda stipendiebeloppet af 4,000 kronor i allmänhet varit alldeles otillräckligt till bestridande af stipendiatens lefnadskostnader. 1 all synnerhet har denna olägenhet gjort sig kännbar vid de tillfällen, då stipendiatens verksamhetsfält varit förlagd t till någon utom Europa belägen konsulsstation, och då af lätt insedda skäl eu sändning till utomeuropeiska platser äfven framdeles måste ifrågakomma, synes särskildt med hänsyn härtill vara nödigt, att anslaget icke på förhand uppdelas på

fi

Tredje hufvud titeln.

två stipendier å 4,000 kronor hvardera, utan att det öfverlemnas åt Kongl. Maj:t att efter omständigheterna bestämma, huruvida stipendiemedlen, 8,000 kronor, böra användas till ett eller flera stipendier äfvensom beloppet af hvarje stipendium. Ersättning för resekostnader torde såsom hittills bestämmas till 3,000 kronor, att utgå i mån af behof.

Rörande dispositionen af eventuel uppkommande öfverskott å stipendiemedlen vore det önskvärdt, att detsamma finge användas till att bereda den, som innehaft ett stipendium, tillfälle att studera de merkantila och industriella förhållanden i hemlandet, om Indika en konsulattjensteman ej bör sakna kännedom, eller ock, när så finnes lämpligt, under en begränsad tid tjenstgöra i utrikesdepartementet eller kommerskollegium.

I fråga om tilldelandet och åtnjutandet af stipendier torde i öfrigt hufvudsakligen samma bestämmelser böra fastställas, som de för de senast tilldelade stipendierna föreskrifna, nemligen:

att ministern för utrikes ärendena skall låta kungöra, att ansökningar till stipendiums erhållande kunna inom viss tid inlemnas till utrikesdepartementet,

att ansökningarne skola af utrikesdepartementet öfversändas till kommerskollegium för upprättande af underdånigt förslag,

att stipendium skall tilldelas på ett år, men att ministern för utrikes ärendena skall kunna förlänga tiden för stipendiets innehafvande för högst ett år i sender,

att åtnjutande af stipendium icke skall för stipendiat medföra någon rätt att efter stipendietidens utgång vinna befordran,

att stipendium icke skall behöfva ovilkorligen utgå för hvart år, utan allenast i den mån lämplig person anmält sig,

att inga särskilda kompetensvilkor böra föreskrifvas, utan en hvar sökandes lämplighet bedömas efter föreliggande omständigheter,

att ministern för utrikes ärendena skall, efter att hafva inhemtat yttrande af kommerskollegium, utfärda instruktion för stipendiaten,

samt att stipendiat skall i öfrigt vara skyldig ställa sig till efterrättelse de föreskrifter, som meddelas af ministern för utrikes ärendena.

Af hänsyn till möjligen förestående ändringar i afseende å konsulat afgiften, till följd hvaraf konsulskassans besparingar framdeles kunna komma att betydligt nedgå, anser jag det mindre lämpligt att af Riksdagen begära anvisande af anslag till stipendier på dessa besparingar för någon längre tid, utan är det min afsigt att hädanefter årligen, i sammanhang med förslaget till regleringen af utgifterna under tredje hufvudtiteln, underställa Kongl. Maj:t denna fråga.

Enär emellertid intet anslag för innevarande år för ändamålet finnes att tillgå, hemställer jag, att denna gång Riksdagens samtycke måtte äskas dertill, att af Sveriges andel i konsulskassans besparingar må för innevarande år äfvensom för år 1903 få användas 8,000 kronor till konsulsstipendier samt

Tredje hufvudtiteln. 1

3,000 kronor till bestridande, i mån af behof, af stipendiats resekostnader, eller tillsammans 11,000 kronor för hvardera året, med iakttagande af ofvan omförmälda bestämmelser i fråga om tilldelandet och åtnjutandet af stipendier äfvensom med rätt att använda möjligen uppkommande öfverskott pa sätt blifvit antyda»

Sedan herr ministern derefter föredragit den sedvanliga tablån, upptagande tredje hufvudtitelns anslag i gällande riksstat och i förslaget till riksstat för nästkommande år, Norges andel i utrikesbudgeten för nästkommande år samt Sveriges och Norges gemensamma utrikesbudget för samma år, hemställde hans excellens:

att Kongl. Maj:t måtte af Riksdagen för år 1903 äska de anslag under tredje hufvudtiteln, som finnas intagna i kolumnen b af ofvannämnda tablå (bil. A);

att de ordinarie anslagen måtte föreslås att utgå mot nu gällande redovisningsskyldighet samt med samma rätt till deras användande och under enahanda vilkor som hittills;

att Riksdagens medgifvande måtte begäras dertill, att af Sveriges andel i konsulskassans besparingar må för innevarande år äfvensom för år 1903 få användas 8,000 kronor till konsulsstipendier samt 3,000 kronor till bestridande, i mån af behof, af stipendiats resekostnader eller tillsammans 11,000 kronor för hvardera året;

samt att afskrifter af protokollen vid föredragning i sammansatt statsråd den 5 december 1901 samt denna dag angående den för de. Förenade Rikena gemensamma utrikesbudgeten för år 1903 måtte få såsom bilagor B och C åtfölja protokollet öfver denna föredragning.

Jemlikt statsrådets tillstyrkande

behagade Hans Maj:t Konungen, med gillande af det föredragna förslaget till riksstatens tredje hufvudtitel för år 1903 samt af hvad herr ministern för utrikes ärendena i öfrigt hemstält och föreslagit, befalla, att afskrift af detta protokoll skulle till finansdepartementet öfverlemnas för att tjena till ledning vid författandet af Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående statsverkets tillstånd och behof.

In fidem: G. Stråle.

8 Bil. A.

Tredje hnfvudtiteln.

Ordinarie anslag.

Kabinettskassans utgifter.

Departementschefen, ministern för utrikes ärendena..................................................................

Utrikesdepartementet...........................................

Ministerstaten........................................................

Militärattachéer....................................................

Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter ...

n

Riksstaten

1902.

a

kronor.

24,000

32,365

350,647

8,471

73.617 Säger

Konsulskassans utgifter.

Utrikesdepartementet ...........................................

Konsulsstaten.........................................................

Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter....

4 80,100

9,021

248,630

17,758

Afgår hvad som häraf beräknas kunna bestridas' af inflytande konsulat- och expeditionsafgifter|

115.409 Säger

Summa

Utgifter, som bestridas af svenska statsverket allena. Svenska kyrkan i Paris.......................................

Säger

160,000

640,100

2,050

Summa

Extra anslag.

Fortsatt utgifvande af »Sveriges Traktater»......

Sveriges andel i kostnaderna åren 1900 och 1901 för den i Haag jemlikt konventionen för afgörandet på fredlig väg af internationella tvister upprättade internationella byrå

Sveriges andel i samma kostnader år 1902 Dyrtidstillägg för 1901 åt tjensteman och be tjente i utrikesdepartementets afdelning af

Kong!. Maj:ts kansli, förslagsanslag...............

Dyrtidstillägg för 1902, förslagsanslag..............

Bidrag till den internationella fredsbyrån i Bern Konsulsstipendier 8,000 kronor jemte resekostnader 3,000 kronor, eller tillsammans 11,000 kronor, att för hvartdera af åren 1902 och 1903 utgå af Sveriges andel i konsulskassans besparingar.

Såg'

er

Summa

652,050

10,650

671,700

Förslag till riksstat 1903.

kronor.

24,000

32,365

357,705

8,470

73,660

406,200

Norges andel i utrikesbudgeten 1903.

kronor.

13,485

149,045

3,530

32,340

198,400

Sveriges och Norges gemensamma utrikesbudget 1903.

d (b + c) kronor.

24.000 45,850

506,750

106,000

694,600

9,290

243,590

18,300

160,000

656,200

2,950

2,050

659,150

11,310

296,160

22,250

120,000

318,400

20,600

539,750

40,550

600.900 !

320.900 |

280,000

974,600

11,950

671,100

Tredje bufvudtiteln.

9 Anmärkningar.

|a 4 (Anslagen til] ministerstaten, till militärattachéer samt till skrifmaterialier, expenser och extra ! 4 | utgifter må användas utan hinder af deras fördelning å särskilda utgiftstitlar eller inskränk - 5 [ ning till något visst år.

Till kabinettskassans utgifter, med undantag för de hemliga, bidrager Sverige med 12/17 och Norge med 5/j7. Sverige bestrider likväl allena löneanslaget till departementschefen, hvaremot Norges bidrag till skrifmaterialier, expenser och extra utgifter är proportionsvis högre beräknadt.

Konsulskassans utgifter bestridas med dels de vid de lönade konsulaten inflytande konsulatafgifter af svenska och norska fartyg samt expeditionsafgifter (angående beräkningen af dessa båda slag af afgifter, se sid. 25 och 26 här nedan), dels statsanslag, till hvilka Sverige bidrager med */T och Norge med 3/7 (se svensk-norska konsulatkomiténs den 4 november 18.76 af- . gifna betänkande sid. 53 och följ. samt sid. 170 och följ., jmfr konsulatförordningen den 4 november 1886, § 126).

Hill. till liikåil. /'rot. 1902. I Samt / Ajd.

10 Tredje hufvudtiteln.

Bil. B.

Protokoll öfver utrikesdepartementsärende, hållet inför Hans Maj:t Konungen i sammansatt statsråd å Stockholms slott den 5 december' 1901.

N ärvarande:

Hane excellens herr statsministern friherre von (Utter,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim,

Hans excellens norske herr statsministern Beehr,

Statsråden: herr von Krusenstjerna, grefve Wachtmeister,

Claéson,

Crusebjörn,

Odelberg,

Husberg,

Palander,

Hammarskjöld,

Sparre,

Årstad.

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena föredrog förslag till de Förenade Rikenas gemensamma utrikes budget för år 1903 och anförde dervid följande:

»Uti den af Riksdagen och Stortinget antagna gemensamma utrikesbudgeten för 1902 äro de särskilda utgiftsposterna på kåbinettskassan upptagna till följande belopp:

ministern för utrikes ärendena .......................................................................... kr. 24,000

utrikesdepartementet............................................................................................. » 45,850

ministerstaten ...................................................................................................... » 496,750

militärattachéer ................................................................................................... , 12,000

skrifmaterialier, expenser och extra utgifter, i hvilken post ingår anslaget

till hemliga utgifter, kr. 20,000, som bestrides af Sverige ensamt......... » 106,000

eller tillsammans kr. 684,600

Tredje hufvudtiteln.

11 För 1903 föreslår jag häruti tag.» ånn.n ändring, än rot rubriken » MM» under n,rniste,staten måtto förhöj», med kr. 10,000 för beredande af arbet,biträde

vid de beskickningar, som deraf finnas vara i behof.

Jag får i detta afseende erinra, att jag redan i ett preliminärt förslag till gemensam utrikesbudget för år 1902 hade upptagit arfvoden åt trenne kanslister, nemligen vi beskickningar^ i Berlin, Paris och St. Petersburg, med kr. 4,000 för hvarje eller tillsammans kr. 12,000. Sedan norska regeringen förklarat sig icke kunna tillstyr , att nämnda belopp upptoges i budgetförslaget, fick frågan härom vid föredragning den

7 december 1900 förfalla. , . TT

Redan under samma månad inkom ministern i Bryssel och Haag med en framställning om anställande af en kanslist vid den honom anförtrodda beskickning, som hvarken eger någon tjensteman på stat till ministerns biträde eller ens något anslag till

skrifbiträde ^ hafya mini8trarne i Berlin och Paris ånyo framhållit behofvet

af kanslisters anställande vid nämnda beskickningar, hvarjemte ministern i St Petersburg i afvaktan på lösningen af frågan om en kanslists anställande begärt och erhållit bemyndigande att för verkställande af öfversättningar från eller till ryskan uppfora

nödiga medel bland beskickningens extra utgifter.

In sammanfattning af de skäl, som blifvit från nämnda olika håll anförda för beredande af ökadt arbetsbiträde, torde få biläggas protokollet för denna föredragning.

För att undanröja de betänkligheter, som från norsk sida forra året uttalades m förökandet af beskicka ingarnes fasta personal, har jag nu trött mig hora ändra framställningen till att gälla beredande af arbetsbiträde vid de heskickningar sou.. deraf finnas vara i behof, jemte det att beloppet blifvit nedsatt från kr. 12,000 till kr. 10 000.

Derest framställningen vinner bifall, torde fördelningen af medlen höra blifva föremål för Eders Kongl. Maj ds beslut för ett år i sender.

De från kabinettskassan utgående pensioner hafva under året minskats med kr 4 000 genom f. d. ministerresidenten friherre L. Wredes frånfälle. Eu minskning af det i 1902 års budget förslagsvis beräknade beloppet torde emellertid icke hora ega ru .

I afseende å rubriken c. hemliga utgifter under anslaget till skrifmaterialier, expense och extra utgifter har departementet för det inre i skrifvelse den 2 juli 'mmvarandc1 hänledt min uppmärksamhet derå, att Stortingets konstigt,onskomité uttalat sitt beklagande öfver, att hinder fortfarande möter mot, att dessa medel underkastas kontroll

jemväl af ansvarig norsk myndighet. , , fnlrtnm

I anledning häraf får jag ånyo erinra om det redan ofta papekade faktum, a

kontrollen af de till hemliga utgifter anslagna medel utöfvas åt K°nungen ttllena’ an användandet af desamma, både hvad Sverige och Norge beträffar, städse vant undandraget vanligt ansvar. Detta ligger ju ock i sjelfva anslagets natur och torde äfven

fått sitt rigtiga uttryck i anslagets benämning. .

Jacr kan icke tillstyrka Eders Kongl. Maj:t någon ändring i afseende å hittills gällande bestämmelser om detta anslag, i det jag beklagar, om man från norsk sida häi-

12 Tredje htifrudtiteln.

uti fortfarande per ett hinder mot anslagets uppförande såsom gemensamt. I beräkningen för 1903 är detsamma upptaget med senast beviljade belopp såsom utgående för Sverige allena.

, , Konwtäassans utgifter äro i budgeten för 1902 upptagna till kr. 628,900 fördelade i de tre grupperna:

utrikesdepartementet............................... , 0A CAA

konsulsstaten ............................................................................ 5^7 750

skrifmaterialier, expenser och extra utgifter.......................... , 40 550

I budgetförslaget för 1903 är bidraget till utrikesdepartementet uppfördt med oförandradt belopp kr. 20,600.

I fråga om rubriken löner och arfvoden under konsulsstaten har minskning vidtagits

på .fTl a,f Ed®rs ,K°"gL Maj.:ts nädi°a beslut denna dag, att från och med den 1

april 19U2 den till vice konsuln i Bordeaux uppförda lön .............. kr « qqo

skall indragas. ........ ’

A andra sidan har uppstått ökning

dels till följd deraf, att Eders Kongl. Maj:t genom nådigt beslut den 17 siethdne augusti forordnat, att å förslaget till den gemensamma utrikesbudgeten för år 1903 skall upptagas ett personligt lönetillägg för nuvarande generalkonsuln 1 Antwerpen W. C. Christopherseu till belopp af kr. 1,500 dels derigenom, att vicekonsulerna i Havre O. Skybak och 1 Köpenhamn A. R. Landström vid ingången af år 1903 jemlikt nådiga beslutet den 8 december 1882 blifva berättigade till erhållande af ett första ålderstillägg å kr. 500, tillhopa ....................... , li000 , 2 m

utgörande sålunda hela minskningen på ifrågavarande rubrik.................... kr 3 50(T

1 rZZZ rubnkeä kontorskostnader mot redovisningsskyldighet uppstår ökning af kr 1,50° dengenom, att Eders Kongl. Majrt den 17 sistone augusti i nåder beslutat, att

t,U "trikesbudget ^ 1903 skall upptagas ett från kr. 4,500 till kr. 6,000 törhdjdt kontorskostnadsaDslag till generalkonsulatet i Köpenhamn.

Anslagen till kontorskostnader utan redovisningsskyldighet äro minskade dels med

d'V11.MCek°,T ÄteJ i * * *1BordeaUX nu utgäende kr. 2,000, hvilket jemlikt ofvan

omförmälda nådiga beslut af denna dag skall från angifva tidpunkt indragas; dels ock med kr. 3,000 eller det nuvarande anslaget till konsulatet i Neapel, hvilket anslag Eders Kongl. Maj:t genom nådigt beslut jemväl af denna dag förklarat skola från och med år 902 indragas, dels slutligen med kr. 1,000, som för framtiden torde vara obehöfliga vid det nu led,^varande konsulatet i Piresus. Hela minskningen å förevarande anslagsrubrik utgör sålunda kr. 6,000. S

18 Tredje hnfvudtiteln.

Utgifterna till pensioner hafva ökats från kr. 7,100 till kr. 10,300, i ilet färre generalkonsuln i Lissabon grefve A. Cronhielm på grund af nådigt beslut den 1 sistlidne mars erhållit en årlig pension af kr. 3,200. Som emellertid i 1902 års budget för pensioner från konsulskassan upptagits kr. 11,550, är någon förhöjning af denna rubrik för närvarande icke behöflig.

För skrifmaterialier, expenser och extra utgifter beräknas likasom för år 1902 ett belopp af kr. 40,550.

Konsulskassans utgifter år 1903 skulle alltså omfatta:

utrikesdepartementet ..................................-—-...............

konsulsstaten:

a) löner och arfvoden__................................................

b) anslag till kontorskostnader mot redovisningsskyldighet.

c) anslag till kontorskostnader utan redovisningsskyldighet

d) pensioner................................................................

skrifmaterialier, expenser och extra utgifter..........................

kr. 411,900 » 84,000

» 52,300

» 11,550

kr. 20,600

» 559,750 » 40,550

summa utgifter kr. 620,900

Vid underdånig föredragning den 7 december 1900 af förslaget till de Förenade Rikenas gemensamma utrikesbudget för 1902 har jag beträffande den reform af bestämmelserna om konsulatafgiften, som å ena sidan föreslagits af den svenska sjöfartskomitén samt å den andra funnit sitt uttryck i Stortingets af norska regeringen förordade lagbeslut om konsulatafgiftens utbytande mot en fast, inom ett visst maximum begränsad inländsk afgift, framhållit, hurusom, innan man från svensk eller norsk sula bestämde sig för någondera af dessa utvägar, hvilka bada högst betydligt stegrade anspråken på svenska och norska statsverkens bidrag till konsulatväsendets upprätthållande, enighet måste uppnås om samfålda beloppet af dessa bidrag samt om den proportion, efter hvilken de för framtiden böra utgå. Jag tilläde, att i förra afseendet en sammanställning vore under utarbetning i utrikesdepartementet, men att en del af de för arbetets afsilande nödiga uppgifter ännu icke ingått.

Det har visat sig omöjligt att bringa detta arbete till fullbordan så snart, som från

början varit afsedt.

Skriftvexlingen med beskickningarna, och konsulaten är ännu icke af slutad, och nya synpunkter hafva under arbetets fortgång framträdt, hvilka i sin ordning kraft närmare undersökning. Det är emellertid att förvänta, att fullständiga förslag i ämnet skola kunna underställas Eders Kongl. Maj:t under nästkommande års förra hälft.

I intet fall kan jag emellertid tillråda, att tillämpningen af nya eventuella bestämmelser skulle inträda förr än efter 1903 års slut.

Sådana torde derför icke heller kunna tagas i betraktande vid uppgörandet af 1903 års budget.

14 Tredje hufvndtiteln.

Konsulskassans inkomster af konsulatafgifter beräknades i 1902 års budgetförslag till kr. 330,900. Jag hemställer, att nämnda inkomster, för åstadkommande af jemnvigt emellan kassans inkomst- och utgiftsposter, måtte för år 1903 få upptagas till kr. 322,900, hvaraf, med ledning af 1900 års siffror, i runda tal kr. 109,205 eller 33,82 procent antagas belöpa på svenska och kr. 213,695 eller 66,18 procent på norska fartyg.

Konsulskassans inkomster af expeditionsafgifter, som för 1902 beräknades till kr. 18,000, torde kunna uppföras med samma belopp. På grund af 1900 års uppbörd kunna ifrågavarande afgifter i runda tal beräknas utgöra för svenska ärenden omkring kr. 8,741 eller 48,56 procent och för norska ärenden kr. 9,259 eller 51,44 procent,

Om till den beräknade inkomsten af konsulatafgifter .............................. kr. 322,900

samt af expeditionsafgifter ................................................................................. » 18,000

läggas statsbidrag till samma belopp, hvarmed dessa under en följd af år >

utgått och jemväl för 1902 blifvit beviljade, nemligen kr. 160,000 från

Sverige och kr. 120,000 från Norge eller tillsammans .................................... > 280,000

skulle konsulskassans inkomster komma att utgöra i det hela........................ kr. 620,900

och sålunda balansera utgifterna.

En sammanställning af budgeten för 1902 med beräkningarne för 1903 skulle hafva följande utseende:

De summor, som för tillfälliga och oförutsedda utgifter samt till betäckande af möjligen bristande inkomster skulle behöfva begäras af Stortinget, torde böra i likhet med föregående år beräknas till kr. 12,000 för kabinettskassan och kr. 16,000 för konsuls-

Tredje hufvudtiteln. 15

kassan. För Sveriges del lärer Eders Kongl. Maj:t vilja af Riksdagen begära samma dispositionsrätt öfver anslagen, som hittills varit medgifven.

Enär Eders Kongl. Maj:t torde komma att af Riksdagen äska dyrtidstillägg för 1902 till tjensteman och betjente i de svenska statsdepartementen och derunder lydande embetsverk, får jag hemställa, att Stortingets medgifvande måtte begäras till, att den på Norge belöpande andelen af de dyrtidstillägg, hvilka kunna ifrågakomma för utrikesdepartementet, må utgå af nämnda års anslag till tillfälliga och oförutsedda utgifter for

kabinettskassan. , .

Jag hemställer i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t behagade öfver hvad jag

i olika punkter föreslagit äfvensom öfver de af mig uppgjorda beräkningar infordra

Kongl. norska regeringens betänkande.»

Till hvad hans excellens herr ministern för utrikes ärendena sålunda hemställt, och deruti öfrige närvarande svenske och norske statsrådsledamöter i underdånighet sig förenade, behagade Hans Maj:t Konungen lemna nådigt bifall.

In fidem:

A. Waclitmeister.

16 Tredje hnfvudtiteln.

P. M.

angående behofvet af ökadt arbetsbiträde vid Kongl. Maj:ts beskickningar.

Det . visar sig år efter år, att svenska och norska regerings myndighe ter, komitéer och enskilde i allt större utsträckning anlita beskickningarnes mellankomst för erhållande åt upplysningar af den mest mångskiftande art. Detta föranleder allt oftare personlig besök af beskickningspersonalen i embetsverk och hos institutioner för att om möjligt undvika den tidsutdrägt, som vore förbunden med en officiel skriftvexling. I inånga fall är det emellertid för ändamålet erforderligt att uppsöka flere olika tjensteman uti olika embetsverk, hvilka icke sällan äro belägna i skilda stadsdelar, hvadan beskickningpersonalens tid tages starkt i anspråk, särskildt i städer som Paris, Petersburg och Berlin, der afstånden äro stora. Antalet af såväl i offentligt uppdrag utsände stipendiater som enskilde personer, hvilka personligen vända sig till beskickningarne för att erhålla anbefallningar och upplysningar, ökas alltjemt, och med underlättade reseförbindelser växer jemväl antalet resande landsmän, som äfven i mindre och måhända rent privata angelägenheter begära råd eller vägledning af ett eller annat slag.

Personalen vid de större beskickningarne är derför i allmänhet så upptagen, att foga eller ingen tid blifver öfrig hvarken för legationssekreterare eller attachéer att fullständigt sätta sig in i det främmande landets förhållanden utöfver ramen af de ärenden de handlägga. Attachéerna, hvilkas antal är mycket vexlande, tjenstgöra dessutom i forsta rummet för sin egen utbildning och måste i dennas intresse ofta flyttas från ett land till ett annat. Legationssekreterarne kunna och böra icke heller förblifva mer än vissa år på samma plats. Kontinuiteten i de löpande ärendenas behandling äfventyras emellertid vid hvarje ombyte af legationssekreterare och jemväl under dennes tjenstledighet, ty hvarken den nyutnämnde eller den tillförordnade kunna vara i besittning af den kännedom om lokala förhållanden eller precedenser, som mången gång allena möjlio-gör ett ärendes snabba behandling. Eu vid en och samma beskickning för längre tid fäst tjensteman, väl förfaren i landets språk med småningom utbildad kännedom om lokala förhållanden, personer och precedenser, vore derför påtagligen af mycket Bibetydelse för tjenstens behöriga gång.

Utom dessa allmänna synpunkter finnas åtskilliga, som äro värda att beaktas för särskilda beskickningsorter.

Tredje hufvudtiteln. I7

Beskickningen i Berlin framhåller särskild den omständigheten, att de särskilda tyska staternas lagar och författningar, ekonomiska och sociala förhållanden äro ganska olika. Såväl förfrågningar som rekommendationer måste i allmänhet göras på flere håll i samma

sak eller för samma person. _ , .

Vid beskickningen i Bryssel och Haag finnes intet fast biträde anstäldt. Ministern framhåller de olägenheter i afseende å de löpande ärendenas behandling, som häraf vållas, när beskickningschefen är tjenstledig eller uppehåller sig i Haag.

Beskickningen i Paris framhåller den ökning i göromålen, som uppstått derigenom, att densamma anlitas för förhandlingar med flere, särskildt utomeuropeiska staters representanter derstädes, dels för meddelande af upplysningar rörande de Förenade Kikena. dels såsom mellanhand för anställande af lärare från Sverige eller Norge, dels för att tillvarataga de Förenade Rikenas intressen i åtskilliga stater, der de icke hafva diplomatiska representanter. _ . .

Beskickningen i Petersburg påvisar, att det ryska språket inom de administrativa kretsarne allt mer och mer undantränger de främmande språk, på hvilka man förr kunde förhandla äfven med de lägre tjenstemännen, hvadan den är i behof af ett biträde, fullt mägtigt ryska språket. Utan ett sådant är beskickningen äfven ur stånd att följa med ens den ryska pressens huvudorgan, då det endast undantagsvis förekommer, att nytillträdande tjensteman vid beskickningen redan äro förtrogna med ryska språket, och det i regeln tager minst ett par år, innan man tillegnar sig det tillräckligt för att kunna läsa och tala det med någon lätthet.

Bill. till Rikad. Prof. 1902.

I Sami.

I Afd.

18 Tredje hufrudtlteln.

Bil. C.

Utdrag af protokollet öfver utrikesdepartementsärenden, hållet inför Hans May.t Konungen i sammansatt statsråd å Stockholms slott den 11 januari 1902.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern friherre VON Otter,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim, Hans excellens norske herr statsministern Blehr,

Statsråden: herr von Krusen,stjerna, grefve Wachtmeister,

Claeson,

Crusebjörn,

Odelberg,

Husberg,

Palander,

Hammarskjöld,

Westring,

Arstad.

3:o.

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena föredrog i underdånighet det vid detta protokoll fogade förelag till de Förenade Rikenas gemensamma utrikesbudget för 1903 med tillhörande beräkningar samt uppgift öfver pensioner, äfvensom norska regeringens den 3 innevarande månad öfver förslaget afgifna uuderdåniga betänkande.

Herr ministern anförde:

»Det förelag till utrikesbudget, som förelädes Eders Kongl. Maj:t den 5 nästlidne december innehöll, hvad kabinettskassan beträffar, endast den förändring i beräkningen af utgifterna, att rubriken a. traktamenten m. m. blifvit ökad med kr. 10,000 för bere-

Tredje liufvudtitcln. 19

dande af arbetsbiträde vid de beskickningar, som deraf finnas vara i behof. Angående denna förhöjning bar departementet för det inre i det utlåtande, som ligger till grund för norska regeringens betänkande, anfört, att enär utrikesministern ansett sig böra ånyo framlägga förslag om beviljande af anslag för ifrågavarande ändamål, och förslaget nu föreligger i en form, hvarigenom ökning af den fasta diplomatiska staten undvikes, departementet finner sig under förevarande omständigheter icke böra motsätta sig, att i ’ utrikesbudgeten till arbetsbiträde vid beskickningarne uppföres ett belopp af intill kr. 10,000. Detta öfverensstämmer ock med mitt uttalande till protokollet den 5 december’ enligt hvilket Eders Kongl. Maj:t, derest anslaget beviljas, skulle årligen besluta om anslagets fördelning.

Hela anelagsbehofvet till kabinettskassan utgör sålunda kr. 694,600 för de Förenade Rikena tillsammans. Af detta belopp bestrider Sverige ensamt det till hemliga utgifter beräknade anslaget kr. 20,000. Återstoden, kr. 674,600, torde, enligt den vedertagna proportionen 12 : 5, fördelas sålunda, att med afrundning af slutsumman till närmaste hundratal Sveriges andel beräknas till kr. 476,200 och Norges till kr. 198,400. En obetydlig rubbning uppkommer visserligen härigenom i proportionen mellan rikenas bidrag, men °den är endast skenbar, emedan i utrikesdepartementets räkenskaper hänsyn till den rätta proportionen alltid tages, och skilnaden godtgöres hvartdera landet, så att uppkommen besparing eller brist i hvarje fall noggrant fördelas efter den angifna proportionen.

Enligt de den 5 december framlagda beräkningarne skulle honsulshassans utgifts- och inkomstsummor utgöra kr. 620,900. Med anledning af dessa beräkningar har Kongl. norska regeringen endast erinrat, att departementet för det inre i ett af regeringen biträdt utlåtande af den 6 nästlidne december uttalat sig för, att det lönade generalkonsulatet i Lissabon skulle indragas och ersättas af ett olönadt embete, genom hvilken åtgärd ett utgiftsbelopp af tillhopa kr. 19,000 skulle för konsulskassan besparas; och har regeringen, under förutsättning att nyssnämnda förslag vunne nådigt bifall, antagit, att berörda belopp af kr. 19,000 bör fråndragas det i budgetförslaget till konsulsstaten uppförda belopp af kr. 559,750.

På grund af Eders Kongl. Maj:ts härom denna dag fattade beslut kommer indragning af det lönade generalkonsulatet i Lissabon att ega rum vid innevarande års utgång. Derigenom inträder minskning i konsulstatens utgifter dels under rubriken löner och arf-

voden med den till generalkonsuln utgående lön.......................................... kr. 15,000

och dels under rubriken kontorskostnader mot redovisningsshjldighet med

det generulkonsulatet nu anvisade kontorskostnadsanslag ............................ » 4,000

Vidare uppstår minskning i rubriken löner och arfvoden derigenom, att

de två ålderstillägg å tillhopa....................................................-................. * 1,000

som uppburits af vicekonsuln i Helsingör O. M. Thulin, till följd af dennes

den 6 nästlidne december inträffade död bortfallit. _____________________

Transport kr. 20,000

20 Tredje hufvudtiteln.

Transport kr. 20,000

Läggas härtill de af mig vid föredragningen den 5 nästlidne december omförmälda minskningar i konsulskassans beräknade utgifter, genom indragning dels af lönen, kr. 6,000, och kontorsanslaget utan redovisningsskyldighet, kr.

2,000, till vicekonsuln i Bordeaux......................

dels af kontorsanslagen utan redovisningsskyldighet till konsulatet i Neapel, kr. 3,000, och till konsulatet i Piraeus, kr. 1,000 ..............................................

8,000

4,000

utgifter af................................................... kr. 32,000

4,000

erhålles en sammanlagd minskning i

Deremot tillkommer en ökning genom det vid föredragningen den 5 nästlidne december omnämnda personliga lönetillägg för generalkonsul W.

Christophersen i Antwerpen............................................................. kr j 5qq

äfvensom genom ålderstillägg åt vicekonsulerne O. Skybak i Havre

och A. R. Landström i Köpenhamn, tillhopa ................................... » 1,000

samt ökadt kontorsanslag mot redovisningsskyldighet för generalkonsulatet i Köpenhamn.................................................................... » j 5qq

Skilnaden .......................................................................................................... kr."28,000

utgör den verkliga minskningen af konsulskassans beräknade utgifter för 1903.

Slutsumman af utgifterna skulle alltså, med iakttagande af de af mig såväl vid föredragningen den 5 nästlidne december som denna dag omförmälda förändringar komma att utgöra kr. 600,900. ° ’

Konsulskassans inkomster af konsulatafgifter, som i det uppgjorda budgetförslaget upptogos till kr. 322,900, torde för åstadkommande af jemvigt emellan kassans utgiftsoch inkomstposter, böra i beräkningen nedsättas till kr. 302,900, hvaraf med ledning af 1900 års siffror i runda tal kr. 102,441 eller 33,82 procent kunna antagas belöpa på svenska fartyg och kr. 200,459 eller 66,18 procent på norska fartyg.

Om till de beräknade inkomsterna af konsulatafgifter......... kr. 302,900

samt af expeditionsafgifter................................ , 18 000

läggas, statsbidragen, kr. 160,000 från Sverige och kr. 120,000 från Norge,

eller tillsammans .................................. > 280 000

skulle konsulskassans inkomster komma att utgöra i det hela kr. 600 900

och sålunda balansera utgifterna.

En sammanställning af budgeten för 1902 med beräkningarne för 1903 skulle, med iakttagande af samtliga ofvannämnda förändringar, te sig som följer:

Inkomster. 1908. 1903. Ökning. Minskning

statsverkens bidrag.............................. kr. 280,000 kr. 280,000 — —

konsulatafgifter ................................. > 330,900 » 302,900 — kr. 28,000

expeditionsafgifter............................. > 18,000 » 18,000 — —

summa kr. 628,900 kr. 600,900 — kr. 28,000

21 Tredje hufvudtiteln.

alltså minskning kr. 28,000.

Vid den underdåniga föredragningen den 5 nästlidne december hemstälde jag, under förutsättning att Eders Kongl. Maj:t komme att äska dyrtidstillägg för innevarande år till tjensteman och betjente i de svenska statsdepartementen och derunder lydande embetsverk, att Stortingets medgifvande måtte begäras till att den på Norge belöpande andelen af de dyrtidstillägg, hvilka kunde ifrågakomma för utrikesdepartementet, måtte utgå af detta års anslag till tillfälliga och oförutsedda utgifter för kabinettskassan.

I anledning häraf har Kongl. norska regeringen, med hänsyn till de skäl, som lågo till grund för dyrtidstilläggens beviljande för år 1901, ansett sig böra tillstyrka, att stortingets samtycke äskas till hvad sålunda blifvit föreslaget, tilläggande regeringen, att den utginge från, att det belopp, som för ändamålet skulle ifrågakomma, torde ungefär motsvara det för år 1901 äskade.

Summan af de till tjensteman och betjente i utrikesdepartementet för 1901 utbetalta dyrtidstillägg uppgick till kr. 5,403,33, hvaraf den svenska andelen utgjorde kr. 3,814,11 och den norska kr. 1,589,22. Genom nådigt beslut den 4 innevarande månad har Eders Kongl. Maj:t faststält de grunder, efter hvilka dyrtidstillägg för en del tjensteman och betjente skola jemväl för innevarande år af den snart sammanträdande Riksdagen äskas. Dessa grunder äro hufvudsakligen desamma som de, enligt hvilka 1901 års° dyrtidstillägg utgingo; dock skulle nu sådant tillägg äfven tillkomma bland andra kabinettssekreteraren i utrikesdepartementet och expeditionschefen i öfriga statsdepartement. Det sammanlagda beloppet af de utrikesdepartementets tjensteman och betjente enligt dessa grunder tillkommande dyrtidstillägg skulle utgöra kr. 5,930, deraf den på Sverige belöpande andelen utgör kr. 4,185,88 och den norska andelen kr. 1,744,12.

På grund af hvad jag nu anfört, får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t behagade besluta att af Riksdagen och Stortinget äska de för utgifternas bestri-

22 Tredje hufvudtiteln.

dande nödiga anslag, att utgå såväl för kabinettskassan, så vidt angår de för Sverige och Norge gemensamma anslagen, som för konsulskassan efter den för de båda rikenas bidrag till sådana utgifter hittills tillämpade proportion.

Med hänsyn såväl till de för Sverige och Norge olika statsregleringsperioderna, som till den olika dispositionsrätt öfver besparingar å ifrågavarande anslag, hvilken i de båda rikena under en följd af år varit bestämd, får jag vidare föreslå,

att af Riksdagen måtte för 1903 begäras kr. 496,200 (kr. 20,000 + 476,200) till kabinettskassan och kr. 160,000 till konsulskassan, att utgå emot nu gällande redovisningsskyldighet samt med samma rätt till anslagens användande och under enahanda vilkor som hittills;

och att af Stortinget måtte för budgetterminen 1 april 1902—31 mars 1903 äskas kr. 198,400 till kabinettskassan och kr. 120,000 till konsulskassan, förutom hvad i konsulatafgifter af norska fartyg samt expeditionsafgifter kan komma att under samma period inflyta, äfvensom derutöfver ett anslag för tillfälliga eller oförutsedda utgifter af kr. 28,000, hvaraf kr. 12,000 för kabinettskassan och kr. 16,000 för konsulskassan.

Slutligen får jag i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå dels Riksdagen att till beredande af dyrtidstillägg för innevarande år åt tjensteman och betjente i utrikesdepartementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli å extra stat för år 1903 anvisa såsom förslagsanslag ett belopp af kr. 4,200, deds Stortinget att medgifva, att af innevarande års anslag till tillfälliga och oförutsedda utgifter för kabinettskassan må för samma ändamål få utgå ett belopp af högst kr. 1,745.»

Uti hvad sålunda blifvit hemstäldt och föreslaget, förenade sig öfrige närvarande svenske och norske statsrådsledamöter;

och behagade Hans Maj:t Konungen detsamma i nåder gilla och bifalla.

In fidem: G. Stråle.

Tredje hufvudtiteln.

23 Förslag

till

Sveriges och Norges gemensamma utrikesbudget för år 1903.

I.

Kabinettskaésan:

Sverige.

Kronor.

1.

2.

3.

4.

5.

Ministern för utrikes ärendena....................

U trikesdepartementet.................................

Ministerstaten...........................................

Militärattachéer........................................

Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter...

Summa kronor

24,000

32,365

357,705

8,470

73,660

496,200

II.

Konsulskassan:

6. Utrikesdepartementet.................................

7. Konsulsstaten...........................................

8. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter...

9,290 11,310 20,600

243,590 296,160 539,750

18,300 22,250 40,550

271,180 329,720 600,900

Afgår hvad som häraf beräknas kunna bestridas

af inflytande konsulat- och expeditionsafgifter. 111,180 209,720

Summa kronor 160,000 120,000

320,900

280,000

Beräkning öfver kabinettskassans utgifter för år 1903.

1. Ministern för utrikes ärendena...................................................

2. Utrikesdepartementet................................................................

3. Ministerstaten:

a. Traktamenten m. m.

Beskickningen i Berlin:

Minister.................................................. ........ 48,000

Legationssekreterare......................................... 6,000 54,000___

Kronor.

24,000

45,850

Transport 54,000

69,850

24 Tredje hufvudtiteln.

69,850

') Beskickningen förestås af Kongl. nederländske envoyén.

Transport 432,000

69,850

Tredje hufrudtiteln.

25 Beskickningen i Wien: Minister..........................

Transport 432,000

32,000

69,850

Till arbetsbiträde vid beskickning ar ne......... 10.00° 474,000

b. Expektanslöner och Pensioner................- 32,750 506,750

4. Militärattachéer: I Militärattaché 1 clio

6,000

6,000 12,000

5. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter:

a. Skrifmaterialier och expenser......................... 31,000

b. Ekiperingspenningar.............. ................... 10,000

c. Hemliga utgifter...................................-...... 20,000

d. Öfriga extra utgifter.................................... 45,000 106,000

Summa kronor 694,600

Beräkning öfver konsulskassans inkomster och utgifter för år 1903,

Inkomster:

Svenska statsverkets bidrag.--------------------

Norska statsverkets bidrag.............-..........

Kronor.

160,000

120,000

Konsulatafgifter, förslagsvis: inom Antwerpens konsulsdistrikt Archangels Barcelonas »

» Bilbaos »

» Genuas »

» Hamburgs »

» Havres »

» Helsingfors’ »

» Kobes

Konstantinopels »

_____________ 12,000

______________ 2,600

............. 6,100

............. 6,300

............. 3,500

............. 10,200

............. 16,100

........... 7,700

......... 3,100

250 Transport 67,850

280,000

4 Bill. till Kiletd. Prof. 1902. 1 Sami. 1 Afd.

26 Tredje hufvudtiteln.

inom Köpenhamns konsulsdistrikt

» Leiths »

» Londons »

-> Lybecks »

» Newyorks »

» Rigas »

» Rio de Janeiros *

> Shanghais *

Expeditionsafgifter, förslagsvis

Transport 67,850

...........- 18,400

.....-.....- 23,300

------------- 139,000

............. 7,500

............. 29,900

............. 7,200

............. 2,000

-........—- 7>750 302,900

........................ 18,000

Summa kronor

U tgifter:

6. Utrikesdepartementet....................

7. Konsulsstaten:

a. Löner och arfvoden m. m.

Antwerpen, Generalkonsuln, lön 13,000

personligt lönetillägg 1,500 14)500 Archangel, Konsuln, lön 8,000

resekostnadsersättning 4,000 12,000

Barcelona, Generalkonsuln, lön ........ 12,000

Bilbao, Konsuln, » 10,000

Genua, Generalkonsuln, » ......... 12,000

Hamburg, » » ......... 15,000

Havre, » » 14,500

Vicekonsuln, » 5,000

ålderstillägg 500 20,000

Helsingfors, Generalkonsuln, lön ......... 15,000

Kobe> » » .....-..... 18,000

Jomför miat.ter8t.ten. Konstantinopel, Ministern, » 10,000

Drogman, » 7,000 17,000

Köpenhamn, Generalkonsuln, » 12,000

Vicekonsuln, » 4,500

ålderstillägg 500 17 000

Uppbar konsuiat.fgiftor. Helsingör, Vicekonsuln, lön ......... 3,900

T-eith, Konsuln, » 16,000

Transport 182,400

280,000

20,600

20,600

Jemför ministerstaten.

Tredje hufvudtiteln.

27 Transport 182,400

London, Generalkonsuln, lön 24,000

Vicekonsuln, » 10,000

Kanslisten, » 6,000

395,900

b. Anslag till kontorskostnader mot redovisningsskyldighet:

Antwerpen.......................................................

Archangel..................-................................2-^0

Barcelona........................................................

Bilbao............................................................. ^,500

Genua............................................-................ 2’5^

..........-..........-..........-.......................

Havre.........-......................................-............

...........===== tz

ST”.......v. ....... Ä

London ............................................... 11,000

till underhåll af generalkonsulatets hus — 4,000 15,000

Transport 59,500

395,900

20,600

20,600

Tredje hufviidtiteln.

Lybeck .. Newyork.

Riga_______

Shanghai

Transport 59,500

.............. 3,500

-------------- 8,000

-------------- 3,000

.............. 6,000

395,900

80,000

20,600

c. Anslag till kontorskostnader utan redovisningsskyldighet:

Alexandrin.................................

Alger____________________________

Buenos Aires_______________________________

Cardiff.....................

Gibraltar__________*...............

Havana.........

Kiel_________________1,11”111111

Liverpool________________________

Marseille.........................

Melbourne............................

Montevideo..........

Newcastle ________________________________

Rio de Janeiro__________________

San Francisco...........................

Tanger __.......

Tunis.......................................

Yokohama _________________

3.500 2,000 6,000

3.000 800

6.000 2,000 4,000 4,000

4.000 1,500

1.000 1,000

52,300

d. Pensioner.........

8. Skrifmaterialier, expenser och extra

a. Skrifmaterialier och expenser_______

b. Konsulernas embetsutgifter

c. Diverse utgifter .......................

.............................. n>550 539,750

utgifter:

..........-................... 8,550

--------- --------------------- 20,000

................ 12,000 ^jQViltO

Summa kronor 600,900

Tredje hufvndtiteln.

29 Uppgift öfver de från kabinettskassan och konsulskassan för närvarande utgående

expektanslöner och pensioner.

Från kabinettskassan.

beslut af den Pensioner: Kronor.

10 juli 1884 F. d. envoyén herr O. M. Björnstjerna ................................. 6,000

7 febr. 1899 » » F. Due ......................................................... 6,000

6 sept. 1895 > ministern C. Burenstam ...........................-................. 5,000

Summa kronor 17,000

Från konsulskassan.

jemi. uauigt n .

beslut af den P e n 810 n e r: Kronor.

30 dec. 1898 F. d. generalkonsuln C. Juhlin-Dannfelt ............-.................... 4,000

1 mars 1901 » > grefve A. Cronhielm .............................. 3,200

24 april 1885 Generalkonsuln G. Hegardts enka .......................................... 800

16 okt. 1898 » C. Falsens enka ....................................-........ 800

9 juli 1896 Konsuln A. Kirseboms enka ................................................. 700

29 maj 1874 Vicekonsuln Hambros enka ................................................... 400

9 juli 1896 » J. J. G. Nicolaysens enka ................. 400

Summa kronor 10,300

Bik. till Hiktd. Frot. 1902, 1 Smal I Afd.

Fjerde hufvudtiteln.

Utdrag af protokollet öfver landtförsvarsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 11 januari 1902.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern friherre von Otter,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim, Statsråden: herr von Krusenstjerna,

grefve Wachtmeister,

Claéson,

Crusebjörn,

Odelberg,

Husberg,

Palander,

Hammarskjöld,

Westring.

Departementschefen, statsrådet Crusebjörn anhöll att få underställa Kongl. Maj:ts pröfning frågan om reglerandet af utgifterna under riksstatens fjerde hufvudtitel för år 1903 och att i sammanhang dermed få föredraga följande till Kongl. Maj:t inkomna skrivelser och framställningar i de delar, de icke förut blifvit inför Kongl. Maj:t anmälda,

nemligen: .

arméförvaltningens å civila departementet underdåniga utlåtande den 4 januari 1902 öfver ett inom landtförsvarsdepartementet utarbetadt förslag till lönereglering för armén;

Bih. till Rikad. Prot. 1902. 1 Sami. 1 Afd. 1 Haft. 1

* Fjerde hufvudtiteln.

. åtskilliga regementspastorers den 26 november 1901 till Kong! Maj .t inkomna underdåniga framställningar om förbättrade aflöningstörmåner;

. general fälttygmästare^ och inspektörens för artilleriet underdåniga skrifvelse den 11 oktober 1901 angående reglering af tygstatspersonalens atiönmgsförmåner m. m.;

generalintendentens underdåniga skrifvelse den 29 oktober 1901 angående ny stat för intendenturkåren;

arméförvaltningens å civila departementet underdåniga skrifvelse den 6 december 1901 angående beräkning af anslaget till ersättning åt vissa löntagare i följd åt arméns omorganisation;

arméförvaltningens å intendentsdepartementet underdåniga skrifvelse den 1 november 1901 angående dess medelsbekof för år 1903medicinalstyrelsens den 11 oktober 1901 till departementschefen atlätna skrifvelse angående inrättande af en instruktionskurs för militärisk areaspiranter äfvensom arméförvaltningens å civila departementet den 26 november 1901 deröfver afgifna underdåniga utlåtande;

o medicinalstyrelsens underdåniga skrifvelse den 5 augusti 1901 angaende förhöjning af arfvodet till underläkarne vid allmänna garnisonssjukhuset i Stockholm äfvensom arméförvaltningens å civila departementet den 4 oktober 1901 häröfver afgifna underdåniga utlåtande samt arméforvaltningens å samma departement underdåniga skrifvelse den 6 december 1901 angående vissa å staten för allmänna garnisonssjukhuset uppförda afloningsbelopp m. in., jemte chefläkarens vid namnda sjukhus i sistberörda två ärenden den 28 december 1901 afgifna underdåniga yttrande;

arméförvaltningens å artilleridepartementet underdåniga skrifvelse den 11 november 1901 angående dess medelsbehof för år 1903;

arméförvaltningens å fortifikationsdepartementet underdåniga skrifvelse den 13 november 1901 angående 1903 års medelsbehof;”

transsumt af statskontorets underdåniga skrifvelse den 10 december 1901 angående 1903 års statsreglering å 4:de hufvudtiteln;

, l?cnera^älttygmästarens och inspektörens för artilleriet underdåniga skrifvelse den 11 november 1901 angående behof af extra ordinarie statsmedel för år 1903;

chefens för fortifikationen och generalfälttygmästarens gemensamma _ underdåniga skrifvelse den 22 november 1901 angående extra

i QA8 ”fnAf8 fl11 nkets bmdtbefäsfningar med bestyckning för åren 1903—1905 m. m., äfvensom arméförvaltningens å artilleri- och forti-

Fjerde liufvudtiteln. 3

fikationsdepartementen den 25 november 1901 häröfver afgifna underdåniga utlåtande;

chefens för fortifikationen underdåniga skrifvelse den 30 december 1901 angående extra ordinarie anslagsmedel till nya kasernbyggnader för armén m. m.;

centralstyrelsens för Sveriges frivilliga skytteföreningar underdåniga skrifvelse den 15 november 1901 angående förhöjning i anslaget till det frivilliga skytteväsendets befrämjande äfvensom arméförvaltningens å civila departementet den 20 december 1901 deröfver atgifna underdåniga utlåtande;

en af t. f. inspektören för militärläroverken den 5 november 1901 gjord underdånig framställning om ökadt anslag till krigshögskolan för arbetsåren 1902—1903 och 1903—1904, jemte arméförvaltningens å civila departementet den 3 december 19Öi deröfver afgifna underdåniga utlåtande; samt

arméförvaltningens å sistnämnda departement underdåniga skrifvelse den 29 november 1901 angående ersättning för vissa företräckningsvis utgifna medelsbelopp.

Departementschefen yttrade härvid beträffande

Ordinarie anslag.

Arméförvaltningen.

Sedan nästlidet års Riksdag, med bifall till Eders Kongl. Maj ds derom framstälda förslag, under anslaget till arméförvaltningen för år 1902 anvisat 156,811 kronor samt godkänt upprättadt förslag till stat för nämnda embetsverk, täcktes Eders Kongl. Maj:t den 14 juni 1901 fastställa nämnda stat att under innevarande år lända till efterrättelse.

Uti denna stat anser jag mig för närvarande icke böra ifrågasätta andra förändringar än dem, som stå i sammanhang med det förslag till lönereglering för arméns militära och civilmilitära embete- och tjenstemän, jag längre fram under [5] ärnar i underdånighet iramställa. Detta förslag berör af personalen å arméförvaltningens stat allenast chefen för intendentsdepartementets sjukvårdsbyrå och dennes ene assistent. Chefen för sjuk vård sbyrån, hvilken har fördelningsläkares grad,

[i-3

Arméförvalt-

ningen.

4 Fjerde liufvudtiteln.

[1 -] åtnjuter enligt nu gällande stat samma lön och dagaflöning som regementsläkare, eller lön 2,800 kronor och dagaflöning, efter 4 kronor om dagen, med tillhopa 1,460 kronor, samt derutöfver ett årligt arfvode af

1,000 kronor i likhet med hvad till fördelningsläkarne är anvisadt. Omförmälde assistent har äldre bataljonsläkares löneförmåner eller lön 1,800 kronor och i dagaflöning, efter 3 kronor om dagen, 1,095 kronor.

Af skäl, för hvilka jag i det följande torde få utförligt redogöra, ärnar jag föreslå Eders Kongl. Maj:t att hos Riksdagen göra framställning om sådan förbättring i såväl regements- som äldre bataljonsläkarnes aflöningsförmåner, att lönen höjes med 600 kronor och dagaflöningen med 1 krona om dagen till dem hvardera.

Vid bifall till detta förslag bör jemväl staten för arméförvaltningen så ändras, att chefen för sjukvårdsbyrån kommer i åtnjutande af, förutom inqvarteringsbidrag och fördelningsläkares arfvode, lön med

3,400 kronor och dagaflöning med 1,825 kronor, samt dennes ifrågavarande assistent af, förutom inqvarteringsbidrag, lön med 2,400 kronor och dagaflöning'med 1,460 kronor; och har jag, som, enär beställning som 1. bataljonsläkare numera ej förefinnes, ansett den i staten för assistenten upptagna benämningen 1. bataljonsläkare böra ändras till bataljonsläkare, låtit, i öfverensstämmelse med hvad jag sålunda anfört, uppgöra förslag till stat för arméförvaltningen för år 1903, af den lydelse bil. 1 vid detta protokoll utvisar.

Anslaget till arméförvaltningen skulle sålunda komma att ökas med (600 + 365 + 600 + 365) 1,930 kronor.

Jag får alltså i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå,

att Riksdagen, vid bifall till hvad här nedan under [5] föreslås i fråga om regements- och bataljonsläkarnes aflöningsförmåner, måtte, med godkännande af bilagda förslag till stat för arméförvaltningen (bil. 1), öka förevarande anslag, nu ... kronor 156,811: —

med ..................................................... » 1,930: —

till........................................................ kronor 158,741: —

General itetsstaten.

[2.] Såsom jag nyss i underdånighet omförmält, ärnar jag för Eders

Ge“tItIn.etB~ KouS1- Maj:t framlägga förslag till lönereglering för arméns militäre

Fjerde liufvudtiteln. 0

och. civilmilitäre embets- och tjenstemän och kommer dervid att utförligt redogöra för de skäl, som legat till grund för nämnda förslag. Enär jag emellertid ansett någon förhöjning af sjelfva lönerna för generalspersoner icke böra ifrågasättas och lön för andra ej är å generalitetsstaten uppförd, beröres denna stat af förslaget till lönereglering endast i afseende å dagaflöningen, hvilken för generalsperson synes böra höjas med samma belopp eller en krona, hvarmed jag ämnar föreslå dagaflöningens höjande för officerare af alla grader. Liksom generalspersonernas dagaflöning sålunda skulle komma att höjas från sex till sju kronor, kommer ock på grund af den ifrågasatta löneregleringen den å generalitetsstaten uppförda dagaflöning åt adjutanter att höjas med samma belopp, eller för adjutant af kaptens grad från tre till fyra kronor och för adjutant af subalternofficers grad från två till tre kronor.

Sistnämnda dagaflöning är i nuvarande stat beräknad för 227 dagar, enär dagaflöning för adjutanterna under återstående 138 dagar af året beräknats utgå från truppförbandets stat. feom emellertid repetitionsöfningarne år 1903 komma att utsträckas åtta dagar längre än år 1902, hvadan tjenstgöringsdagarnas antal på eget truppförbands stat ökas till 146, bör dagantalet för adjutant å nu förevarande förslag till stat upptagas till allenast 219 dagar.

Såsom jag framdeles kommer att närmare angifva,, förutsattes i löneregleringsförslaget, att officer vid tjenstgöring utom sin garnisonseller bostadsort skall, då han icke är berättigad till traktamente, åtnjuta dagaflöning till ett med hälften af vanlig dagaflöning förhöjdt belopp. Följdrigtigheten kräfver, att dylik förmån tillerkännes jemväl generalspersoner, hvilka enligt uttrycklig bestämmelse i staten icke under sina vanliga tjensteresor fa uppbära dagtraktamente. Efter beräkning af den tid, som under närmast föregående år af samtlige fördelningsgeneraler användts för dylika tjensteresor, har jag funnit sammanlagda antalet resedagar för år 1903 böra iipptagas till 350, hvadan och då, vid gillande af det föreslagna dagaflöningsbeloppet, den förhöjning af dagaflöningen, som vid tjensteresor tillkomme generalsperson, skulle utgöra tre kronor 50 öre, i anslaget till generalitetsstaten pa nu anförda grund skulle behöfvas en ökning af..................... kronor 1,225:

Lägges härtill ökning af dagaflöningen med 1

krona dels åt de i staten uppförda 9 generalspersoner

................................... » 3,285: —

i 365 dagar.

Transport kronor 4,510:

6 Fjerde liufvudtiteln.

[2.]

, , . 0 , Transport kronor 4,510: —

dels ock åt 12 adjutanter i 219 dagar, 2,628 kronor, eller efter afdrag af nu i stat uppförd dagaflöning å 3 och 2 kronor för ytterligare 8 dagar 240 kronor ............................................................................... » 2,388: —

uppkommer det belopp, ...................................................... kronor 6,898: -

med hvilket ökning af anslaget till generalitetsstaten erfordras.

* öfverensstämmelse med hvad jag nu anfört, har jag låtit uppföra förslag till ny stat iör generalitetsstaten af den lydelse bil. 2 till (fetta protokoll utvisar; och får jag hemställa, det Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå,

att Riksdagen, vid bifall till hvad under [5] föreslås i fråga om lönereglering för armén, måtte, med godkännande af bifogade förslag till stat för generalitetsstaten (bil. 2), höja förevarande anslag,

nu ....................................................... kronor 149,560: —''

111,1(1....................................................... » 6,898: —

till ..............

kronor 156,458

Generalstaben.

[3.] Såsom jag i mitt anförande till statsrådsprotokollet den 11 ia-

Gstanben!' nuan 1901 1 fr姒a om statsregleringen under fjerde hufvudtiteln för innevarande år i underdånighet erinrade, hade chefen för generalstaben uti sitt förslag till ny härordning hemstält, bland annat, att följande nya tjenster vid generalstaben måtte inrättas, nemligen:

1 öfverstebeställning,

2 majorsbeställningar,

4 kaptensbeställningar af 1. klassen och

2 löjtnantsbeställningar af 1. klassen.

Jag anförde vidare, att de af chefen för generalstaben till stöd för denna hemställan anförda skäl synts mig i allo öfvertygande. Önskligt hade varit, att den ifrågasatta ökningen af generalstabens personal kunde ega rum så snart det, med iakttagande af vilkoren för lämplig personals anställande., läte sig göra. Generalstabschefen hade ock föreslagit, att detta måtte få ske under de närmaste fyra åren, och att under första öfvergångsåret måtte få inrättas en kaptens- och en löjt-

Fjerde lmfvudtiteln. 7

nantsbeställning. Jag hade icke anledning att frångå detta förslag och hemstälde derför hos Eders Kongl. Maj:t om framställning till Riksdagen om anslags beviljande till nämnda ändamål. Eders Kongl. Maj:ts i öfverensstämmelse härmed till Riksdagen framstälda förslag blef af Riksdagen godkändt.

Beträffande den fortgående ökningen af generalstabens personal har i öfvergångsförslaget till den nya härordningen (sid. 39) såsom önskvärdt uttalats, att under andra öfvergångsåret nyinrättades en majors-, en kaptens- och en löjtnantsbeställning. Den fortgående omorganisationen af arméfördelningsstaberna samt de högst betydligt ökade göromålen inom generalstaben såsom en följd af den nya härordningens antagande betingar detta. Jag får således hemställa, att Eders Kongl. Maj:t måtte hos Riksdagen göra framställning om beredande af medel å generalstabens anslag till aflöning åt ytterligare en major, en kapten af 1. klassen och en löjtnant af 1. klassen.

Såsom jag nyss i underdånighet omförmält, ärnar jag längre fram under [5] förelägga Eders Kongl. Maj:t förslag till ny lönereglering för arméns officerare med vederlikar. Derest detta förslag af Eders Kongl. Maj:t gillas, lärer jemväl för generalstabens militära personal böra hos Riksdagen göras framställning om motsvarande löneförbättring. Hvad deremot beträffar de å generalstabens stat uppförda civila befattningar lärer frågan om ökade aflöningsförmåner för dessa böra tagas under öfvervägande först i samband med en allmän lönereglering för andra jemförliga civile ernbets- och tjenstemän.

I öfverensstämmelse med de uttalanden, jag ofvan i underdånighet gjort, har jag låtit upprätta förslag till ny stat för generalstaben (bil. 3) att tillämpas under år 1903. Af denna stat framgår, att ökning i anslaget erfordras

för de föreslagna nya beställningarne.................. med kronor 17,870: —

för ökad dagaflöning................................................. » » 14,600: —

för förbättrade löner................................................. » » 19,400: —

eller tillhopa .......................................................................... kronor 51,870: —

På grund häraf får jag hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå,

dels att Riksdagen måtte medgifva, det å generalstabens stat uppföras följande nya beställningar, nemligen en majorsbeställning, en kaptensbeställning af 1. klassen och en löjtnantsbeställning af 1. klassen,

Fjerde liufvudtiteln.

dels ock att Riksdagen, vid bifall härtill och till hvad här under [5] föreslås i fråga om lönereglering för arméns officerare med vederlikar, måtte, med godkännande af härvid fogade förslag till stat för generalstaben (bil. 3), öka förevarande anslag,

nu........................................................... kronor 268,635: —

med ...................................................... » 51,870: —

till ....................................................... kronor 320,505: —

Kommendantsstaten.

[4.] _ Uti den redogörelse för kommendantsstatens af den nya härord-

dfntTsTaTen. nln»ens genomförande påkallade förändringar, som jag uti mitt anförande till. statsrådsprotokollet för den 11 januari 1901 lemnade, omförmälde jag, bland annat, att uti chefens för generalstaben förslag till ny härordning den i då gällande stat för kommendantsskapet å Karlsborg uppförde garnisonsauditören bibehållits men såsom aflöning tilldelats, i stället för det till honom förut utgående arfvode å 1,000 kronor, de arfvoden, som vore uppförda till auditör å staterna för de truppförband, hvilka vore. förlagda å eller komme att förläggas till Karlsborg. Jag ansåg emellertid ändamålsenligast att tillsvidare för honom uppfördes arfvode å kommendantsstaten med samma belopp som förut, hvaremot ur staterna för de å Karlsborg förlagda truppförbanden arfvode till auditör borde uteslutas. Denna min uppfattning blef af Eders Kongl. Maj:t godkänd och den i öfverensstämmelse härmed till Riksdagen aflåtna framställningen bifölls. Då jag nu anser mig böra föreslå Eders .Kong]. Maj:t, att detta arfvode förhöjes, sker det derför att, såsom, jag under [5] får tillfälle att närmare utveckla, någon förbättring i de till auditörerna vid armén anvisade arfvodena synes behöflig. Visserligen torde icke någon definitiv reglering af dessa tjenstenit aflömngsförmåner ännu böra sättas i fråga, innan den utredning beträffande den .militära rättsskipningen, som uppdragits åt en särskild komité,

f?1r1(TliS&er’ men någon ökning af dessa arfvoden lärer dock vara af billighet och rättvisa påkallad.

För öfrige auditörer ärnar jag föreslå en arfvodestillökning af 300 kronor. Deras aflöning komme derigenom att höjas från 500 till 800 kronor. Garnisonsauditörens å Karlsborg arfvode, 1,000 kronor, torde böra ökas med 200 kronor; den till honom utgående aflöning blifver

[3.]

9 Fjerde hufvudtiteln.

visserligen jemförelsevis mindre än öfrige auditörers, enär till hans [4.] tjenstgöring höra auditörsgöromalen vid tre truppförband och infanterivolontärskolan, men hänsyn torde älven böra tagas dertill, att dessa göromål förvaltas å samma ort och derigenom torde blifva mindre betungande än de, som tillhöra särskilda auditörsbeställnmgar.

I öfverensstämmelse härmed har jag låtit uppgöra förslag till ny stat för kommendantsstaten af den lydelse bil. 4 vid detta protokoll utvisar. Någon annan förändring, än den ofvan omförmälda, har deri icke vidtagits, men till staten har såsom anmärkning blifvit, i enlighet med 1901 års Riksdags beslut, fogad den erinran, att vid afgång uti adjutantsbeställning vid kommendantsskapet i Stockholm skall staten regleras så, att dessa beställningar indragas och i stället, liksom under kommendantsskapet å Karlsborg, uppföres allenast en adjutantsbeställning utan arfvode, men med lönetillägg och furageersättning för eu tjenstehäst.

Med anledning af hvad jag sålunda anfört, får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att, med godkännande af härvid fogade förslag till stat för kommendantsstaten (bil. 4), öka detta anslag,

nu ........................................................... kronor 14,660: —

med ...................................................... £_200:

till .......................................................... kronor 14,860: —

Aflöning och rekrytering m. m.

I sammanhang med det indelta aflöningssättets fullständiga afskaf- [5.] fande år 1875 företogs en allmän lönereglering för officerare och underofficerare. Under det att derefter tid efter annan mindre jemkningar re rj ering af underofficerares aflöningsförmåner egt rum, till dess desammii, efter framställning af Eders Kongl. Maj:t, genom nästlidet års Riksdags beslut på ett genomgripande sätt reglerades i afseende å såväl aflöningsforrner som aflöningsbelopp, hafva deremot officerares aflöningsförmåner, sådana de år 1875 bestämdes, icke varit underkastade någon jemkning, än mindre någon allmän reglering. Behofvet deraf bär likväl till följd af fördyrade lefnadskostnader länge förelegat och särskildt efter anta- Bih. till Riksd. Prut. 11)02. 1 Barn/. / Afd. 1 Höft. 2

10 Fjerde hufyudtiteln.

[5.] gandet af 1892 års härordning med deraf följande ökad tjenstgöringsskyldighet för flertalet af löntagare blifvit ytterligare stegradt. Det var ock på. grund häraf, som den af Eders Kongl. Maj:t den 9 juni 1899 tillsatta komité för afgifvande af förslag till förenkling af härens aflöningssystem, ehuru densamma hade att taga hänsyn allenast till då gällande förhållanden och afgifva förslag till reglering endast af formerna för aflöningen, ansåg sig icke kunna underlåta att kraftigt förorda en lönereglering i vidsträckt bemärkelse med ökade aflöningsbelopp. Samma tanke har uti det sist församlade Riksdag förelagda förslag till ny härordning uttalats af chefen för generalstaben, som tillika afgaf förslag till lönereglering, hvilket dock endast i hvad detsamma afsåg underofficerares aflöning blef hänskjutet till Riksdagens pröfning. Då jag af särskild anledning ansåg mig‘höra vid detta tillfälle afstå från yrkande om lönereglering jemväl för officerare, skedde detta, såsom jag till statsrådsprotokollet den 7 januari 1901 anförde, under den bestämda förutsättningen, att regleringen skulle vara att motse under den närmaste framtiden, samt att det dyrtidstillägg, som komme att föreslås för statens embete- och tjenstemän att utgå under år 1901, måtte till samma storlek komma officerare jemte vederlikar till godo äfven för år 1902. Enär jemväl Riksdagen, i anslutning till mitt anförda yttrande, uti sin skrifvelse den 1 juni 1901 uttalat den förhoppning, att ett förslag till lönereglering för officerare och vederlikar måtte snart vara att motse, och att dervid toges i öfvervägande, om och i hvad mån den af .Riksdagen beslutade olika utbildningstiden för de värnpligtige kunde inverka på aflöningens bestämmande "vid olika truppslag, har jag funnit denna, sedan länge erforderliga och genom antagandet af den nya härordningen med dess större kraf på nämnda löntagare ännu mera behöfliga reglering icke längre kunna uppskjutas. I sin omförmälda skrifvelse uttalade Riksdagen tillika önskvärdheten deraf, att i samband med ny lönereglering för officerare äfven toges under ompröfning, huruvida icke en ytterligare reglering af underbefälets aflöningsförmåner vore behöflig med hänsyn till den olika utbildningstiden för de värupligtige. \ id. beaktande af denna önskan har jag, som ansett någon ytterligare ökning af de för underofficerare bestämda lönebelopp utöfver hvad af nästlidet års Riksdag beslöts icke kunna åt mig föreslås, funnit någon förbättring i deras aflöningsvilkor kunna dem beredas dels genom ökade inq\ arteringsbidrag, pa sätt jag vid fråga om anslaget till inqvarteringskostnader kommer att anföra, dels ock genom särskdda för underofficerare och officerare gemensamma bestämmelser i fråga om åtnjutande af dagaflöning.

11 Fjerde hufvudtiteln.

Då sålunda jemväl underofficerare och vederlikar beröras af det [5.] förslag till lönereglering, för hvars grunder jag nu går att redogöra, kommer förslaget att omfatta nästan alla de beställningar, för hvilka ning. aflöningsförmaner utgå från nu förevarande anslag, äfvensom de under andra anslag, såsom Generalitetsstaten, Generalstaben m. fl., uppförda beställningar med motsvarande militäriska aflöningsformer, på sätt jag vid föredragning af respektive anslagsbehof anfört eller kommer att anföra Men för de beställningar af mera civil natur, som, utan att vara uppförda under anslaget till aflöning och rekrytering, äro aflonade från fjerde hufvudtiteln, har jag icke velat ifrågasätta någon ändring i aflöningshänseende, enär reglering af de för dem anslagna lönebelopp lämpligen torde böra ske i sammanhang med eventuel lönereglering för andra jemförliga civila enibets- och tjenstemän.

I öfverensstämmelse med det af förut oinförmälda komité afgifna AflömngBförslag till förenkling af härens aflöningssystem torde, i likhet med hvad formernaredan blifvit bestämdt för underofficerare, lön och dagaflömng varda de grundformer, under hvilka aflöning jemväl till officerare bör utgå. Fördenskull torde den vid den förut s. k. indelta delen af armén förekommande aflöningsformen »tjenstgöringspenningar», som ursprungligen ansågs såsom godtgörelse för tjensten på roten, böra upphöra. Likaledes torde de å vissa garnisonerade truppförbands stater uppförda arfvoden för särskilda befattningar icke vidare böra förekomma. Hario-enom vinnes den likställighet i aflöningshänseende mellan armens olika truppförband, som likställigheten i tjenstgörmgen efter den nya härordningens antagande fordrar. Endast för de under anslaget aflöning och rekrytering uppförda beställningar, för hvilka icke annan atiöningsform förekommer, eller regementspastors- och auditörsbeställnmgar skulle sålunda formen arfvode bibehållas. Dock har jag med hänsyn till nuvarande aflöningsförmåner och den trägna tjenstgörmgen föi vissa vid fortifikation sstaben placerade officerare ansett mig böra biträda det af chefen för generalstaben afgifna förslag till arfvoden åt dessa officerare, nemligen tre afdelningschefer och tio stabsofficerare. Dessa arfvoden hafva sin motsvarighet i de å staten för artilleristaben uppförda arfvoden, hvilka äro behöfliga bland annat på grund af artillenstabsofficerarnes ofta för blott ett tåtal ar skeende förflyttning r n landsorten till tjenstgöring i hufvudstaden samt dermed förenade extra

kostnader. ,

De former, under hvilka aflöning till saväl officerare som underofficerare skulle i truppförbandens stater uppföras, blefve sålunda lön

12 Fjerde hufvudtiteln.

[5.] och dagaflöning, hvartill likväl komma arfvoden i uyssangifna fall samt hästgodtgörelse för de officerare, som äro beridna på egna tjenstehästar. Dessutom förekommer ålderstillägg för vissa tygstatstjenstemän och med dem likstälde löntagare, hvaremot genom antagandet af militäriska aflöningsformer för sekreteraren samt kassörerna vid fortifikationen, såsom jag vill föreslå, nu för dessa löntagare bestämda ålderstillägg skulle upphöra.

I de belopp, hvarmed hästgodtgörelse i form af lönetillägg och furageersättning för närvarande utgår, torde någon ändring ej böra förekomma.

Hvad angår de af chefen för generalstaben föreslagna arfvoden till förbemälde fortifikationsofficerare, har jag ansett mig böra biträda nämnda förslag och hemställer förty om desammas bestämmande för en hvar af de tre afdelningscheferna till 800 kronor och för hvarje stabsofficer till 600 kronor.

Aflönings- Om den reducering af regementspastorers och auditörers aflönings-

ppen förmåner, som år 1892 företogs, kunde anses rimlig i fråga om den indelta delen af armén, torde dock kunna ifrågasättas, huruvida densamma vid de garnisonerade truppförbanden var befogad till den utsträckning, som skedde; liksom ock det särskildt med hänsyn till auditörerna torde vara otvifvelaktigt, att deras förändrade aflöning och i följd deraf ändrade tjenstgöringsskyldighet medfört betänkliga olägenheter inom de områden, der juridisk insikt är af nöden. Att likväl nu framlägga ett förslag till ändrad organisation härutinnan torde icke vara lämpligt, då en särskild af Eders Kongl. Maj:t förordnad komité har att taga i öfvervägande, i hvad mån en revision af krigslagarna och den militära rättskipningen kan vara af nöden. Men den numera i följd af den nya härordningens antagande för flertalet af auditörer ökade tjenstgöringen föranleder mig att, oafsedt det förslag, som är att afvakta från berörda komité, föreslå en, som det mig synes, välbehöflig ökning af det nuvarande auditörsarfvodet från 500 kronor till 800 kronor. Samma förhållanden kunna åberopas till grund för höjning af det nuvarande regementspastorsarfvodet. Dess nuvarande belopp, 800. kronor, har vid garnisonerade truppförband med egen församling icke kunnat vara skälig godtgörelse för den med pastorsbeställningen derstädes förenade predikoskyldighet, själavård och kyrkobokföring in. m; och den förlängda öfningstiden, som redan under innevarande år påkallar ökad tjenstgöringsskyldighet vid den förut indelta delen af armén, har föranlcdt en framställning till Eders

Fjerde hufvudtiteln. lo

Kong!. Maj:t från regementspastorer i skilda delar af riket om beredande åt dem af väsentligt förbättrade lönevilkor. Ehuru jag icke vill bestrida, att de af dem anförda skäl förtjena visst afseende, anser jag likväl deras anhållan icke för närvarande böra föranleda till någon särskild framställning. Enligt min åsigt bör nemligen en reglering af regementspastorsbeställningarna ske samtidigt med eventuelt ändrade bestämmelser om auditörsbeställningarna. Derför .har jag funnit aflöningen för regementspastorer tills vidare böra bibehållas vid formen arfvode, som i förhållande till det nyss föreslagna auditörsarfvodet torde böra ökas med 400 kronor eller från 800 till 1,200 kronor.

Vidkommande dag aflöning en vill jag erinra, att densamma blef för underofficerare höjd genom den af sistlidet års Riksdag vidtagna.regleringen af deras aflöningsförmåner; och då dylik reglering nu ifrågakommer för officerare, anser jag, i likhet med chefen för generalstaben, att härvid den behöfliga förhöjningen jemväl bör fördelas på de särskilda för officerarne bestämda aflöuingsformerna, desto hellre som en ökning af endast lönen, hvars belopp ligger till grund för beräkningen af pensionerna, skulle förrycka den af Eders Kongl. Maj:t med Riksdagen, jemlikt faststälda pensioneringsgrunder, förut afvända proportionen mellan officerares samtliga aflöningsförmåner under tjenstetiden, å ena, samt pensionsbeloppen, å andra sidan. På grund häraf föreslår jag förhöjning med en krona af ifrågavarande aflöningsförmån för^ alla de löntagare af officers grad, till hvilka dagaflöning nu utgår, så att vid godkännande af detta förslag dagaflöningen skulle blifva:

för subalternofficer och likstäld .......................

» kapten » » ......................

» major och öfverstelöjtnant samt likstäld

» öfverste samt likstäld .................................

och för generalsperson ..................................

. ... 3 kronor

..... 4 »

..... 5 »

..... 6 »

..... 7 »

Den under staterna hittills förekommande anmärkning derom, att dagaflöning jemte hästgodtgörelse skall utbetalas för skottdag från besparingar å aflöningsanslaget eller från fjerde hufvudtitelns besparingar torde kunna utgå, och lärer denna anmärkning kunna lämpligen ersättas med ett motsvarande stadgande i aflöningsreglementet.

Enligt de i anledning åt 1875 års lönereglering gifna bestämmelse! skulle dagaflöning åtnjutas endast under verklig tjenstgöring, hvartill hänfördes, utom ordinarie tjenstgöring vid vederbörande regemente eller kår, äfven hvarje på kommendering eller förordnande grundadt särskild t

14 Fjerde hufvudtiteln.

uppdrag i landtförsvarets ärenden. Fördenskull uppfördes i staterna för de värfvade och i ständig tjenst varande truppernas befäl dagailöning för hela året, under det att för den öfriga delen dagaflöning i staterna ej beräknades för längre tid än vapenöfningarna pågingo, enär tjensten på roten ej utgjorde Bett dagligt arbete». För denna tjenst voro tjenstgöringspenningarna afsedda att utgöra ersättning. Enahanda grunder för dagaflönings åtnjutande äro bibehållna i nu gällande aflöningsreglemente.

Som emellertid tjenstgöringspenningar ej vidare skulle för löntagare vid armén förekomma, och som genom den nja härordningens antagande öfningstiden å ena sidan blifvit så förlängd, att det stora flertalet af löntagare, hvilka förut kunde emellan vapenöfningarna egna sig åt enskilda civila befattningar eller arbeten, ej dertill få tillfälle, men å andra sidan icke blifvit så utsträckt, att tjenstgöring för alla med deraf följande rätt till dagaflöning uppkommer för hela året, har det synts erforderligt att bereda löntagare någon godtgörelse under den tid, han icke är till tjenstgöring kommenderad, men dock dertill disponibel; och bar jag i sådant afseende velat föreslå, att dylik godtgörelse skulle utgå i form af dagaflöning till hälften af det belopp, hvarmed dagaflöning till vederbörande löntagare vid verklig tjenstgöring är föreslaget. Härigenom skulle äfven det vid den icke garnisonerade delen af armén anstälda befäl, som under öfvergångstiden till den nya härordningens genomförande fortfarande har tjenstgöring å roten, erhålla ersättning för de hittills utgående tjenstgöringspenningar, som de vid antagandet af förevarande förslag till lönereglering komma att mista.

I betraktande deraf, att kostnaderna för underhåll utom garnisonseller boningsorten äro större än inom densamma, har jag ansett, att dagaflöningen vid tjenstgöring utom nämnda ort bör utgå med ett med hälften af vanlig dagaflöning förhöjdt belopp. Dervid torde likväl böra iakttagas, att förhöjning af dagaflöning icke får utgå samtidigt med dagtraktamente och ej heller vid annan tjenstgöring utom garnisonsorten än sådan, som påkallar särskilda åtgärder för anordnande af inqvartering m. m., hvarom Eders Kongl. Maj:t lärer, vid bifall till förslaget, vilja utfärda närmare föreskrifter.

Dessa för armén nya bestämmelser om dagaflöning, som hafva en viss motsvarighet vid flottan, der förhöjd dagaflöning, under benämning sjötillägg, vid sjökommendering utgår från särskildt öfningsanslag, anser jag nödvändiga med hänsyn såväl till behofvet af lönereglering i allmänhet som till befordrande af likställighet i aflöningshänseende mellan löntagare vid särskilda truppförband. Genom de förbättringar

15 Fjerde hufvudtiteln.

i aflöningsvilkoren, som äfven för underofficerare blifva en följd häraf, tillsammans med den förhöjning i de till dem utgående inqvaiteringsbidrag, hvilken jag ärnar föreslå, torde den åt Riksdagen uttalade önskan i fråga om ytterligare reglering af underofficerares aflönings-

förmåner vara förverkligad. t u, ,

Det torde kunna invändas, att enahanda bestämmelser om halt och förhöjd dagaflöning borde tillämpas jemväl för manskap. Men enär manskapet, hvars lön blifvit. väsentligt höjd och numera, i motsats till den förut vid garnisonerade delen af armén bestämda månadslön, alltid utgår oafkortad, kan lättare än löntagare af officers- och under officersklass förskaffa sig tillfällig enskild arbetsförtjenst, torde behof af half dagaflöning för löntagare af inanskapsklass ej föreligga. Ej heller torde förhöjning af dagaflöning ifrågakomma vid det förhållande, att manskapet alltid.0vid tjenstgöring åtnjuter underhåll in natura.

Hvad sjelfva lönen angår, har jag vid öfvervägande af förslag till reglering deraf trott mig finna, att behofvet af ökning i lönebeloppet förefinnes minst vid beställningarna af de högsta och lägsta officersgraderna, och mest vid mellanliggande, särskildt kaptensgraderna. Un derlöjtnanter och löjtnanter af 2. klassen hafva visserligen ringa aflöniugsförmåner; men i betraktande deraf, att de vid jemförelsevis unga år erhålla nämnda beställningar, torde reglering af deras löneförmåner höra ske med varsamhet. Detta torde ock anses vara iakttaget, då jag föreslår höjning af lönen för nämnda löntagare, underlöjtnanter och löjtnanter af 2. klassen, med allenast 120 kronor eller det belopp, som till vissa af dem nu utgår i form af tj enstgöringspenningar. Genom denna jemkning skulle lönen blifva för en underlöjtnant 720 kronoi eller samma belopp, som i lön tillkommer sergeant af 1. klassen, samt för en löjtnant af 2. klassen 1,020 kronor eller samma belopp, som för fanjunkare blifvit bestämdt.

Redan vid löjtnantsbeställningarna af 1. klassen gör sig behofvet af ökad lön mera gällande. För dessa beställningar, h\ilkas innehafvare i allmänhet torde hafva hunnit en lefnadsålder åt 30 till 40 år, torde det derför icke vara tillräckligt, att, såsom vid underlöjtnants och löjtnants af 2. klassen beställningar, göra tillägg allenast af nu till vissa löntagare utgående tj enstgöringspenningar, hvarigenom lönen, nu 1,200 kronor, skulle höjas till 1,320 kronor. Fn förhöjning af 300 kronor, hvarigenom lönen skulle för nu ifrågavarande löntagaie blifva 1,500 kronor, har jag funnit mig böra föreslå såsom minsta möjliga belopp.

Då jag härefter vill påkalla uppmärksamhet för kaptensbeställningarna af 2. och af 1. klassen, torde jag få erinra om vissa förhållanden,

16 Fjerde hufvudtitelu.

på grund åt hvilka en mera väsentlig förhöjning i lönebeloppen, nu respektive 1,800 kronor och 2,800 kronor, för dessa beställningar är af nöden. Först och främst får jag erinra, att upphinnandet af kaptensgraden icke inträffar förr än vid en ålder, då det kan antagas att löntagaren bildat familj, och att det stora flertalet löntagare måste afsluta sin bana som kaptener af 1. klassen. Härförutom måste tagas i betraktande, dels att för närvarande vissa kaptener, utöfver lönen, åtnjuta tjenstgörilöspenningar, som utgå med 200 kronor till kapten af 2. och 400 kronor till kapten af 1. klassen; dels att åtskilliga af dessa kaptener derjemte uppburit godtgörelse intill 540 kronor för'befattning vid inskrifningsväsendet, hvilken förmån för framtiden icke kan en vid truppförband qvarstående kapten beredas; dels ock att de kaptener af

1. eller 2. klassen vid den garnisonerade delen af armén, hvilka tjenstgöra som kompanichefer, samt vid fortifikationen jemväl de kaptener åf 1. klassen, som icke äro kompanichefer, jemte lönen uppbära ett arfvode å 600 kronor, som enligt hvad jag förut omnämnt skulle upphöra. I anledning häraf skulle hvardera kaptenslönen, för att å ena sidan icke någon skulle erhålla mindre inkomster än för närvarande och å andra sidan alla af samma klass skulle i aflöningshänseende blifva likställda, behöfva ökas med ett högst väsentligt belopp, som skulle ytterligare stegras, om jemväl nu utgående dyrtidstillägg beräknades. Då jag emellertid ansett mig icke kunna föreslå ökningen till så stort belopp, som kunde motsvara alla nämnda förmåner, utan inskränkt densamma till 600 kronor, hvarigenom lönen skulle blifva för kapten af

2. klassen 2,400 kronor och för kapten af 1. klassen 3,400 kronor, har detta skett för att undgå allt för dryga kostnader för statsverket. Otvifvelaktigt erhåller dock det stora flertalet härigenom ökade löneförmåner, och ehuru lönetillökningen icke för alla täcker nu utgående löneförmåner med derå för innevarande år beräknadt dyrtidstillägg, torde dock jemväl ställningen för dem, för hvilka sådant inträffar, anses afsevärdt förbättrad genom de förmånligare pensions vilkor, som ökningen af sj elfva lönen medför.

I detta sammanhang torde böra framhållas, att borttagande af kompanichefsarfvoden samt lönens ökning med motsvarande belopp torde berättigas jemväl af det förhållande, att framdeles nästan alla kaptener måste blifva kompanichefer.

Majorslönen, nu 3,500 kronor, har ansetts icke kunna okas så mycket, att den nuvarande skilnaden, 700 kronor, emellan denna lön och kaptens af 1. klassen lön kunnat bibehållas, utan satts allenast till 4,000 kronor eller nuvarande öfverstelöjtnants lön. De majorer (vid fortifika-

Fjerde hufvudtiteln. 17

tionen), som utöfver lönen haft arfvode å 600 kronor, skulle härigenom komma i en försämrad löneställning, men skulle dock genom förhöjning af inqvarteringsbidraget och dagaflöningen ej blifva lidande.

Liksom beträffande majorslönen har i öfverstelöjtnantslönen, nu 4,000 kronor, föreslagits en ökning med allenast 500 kronor till 4,500 kronor.

Här torde böra anmärkas, att lönen till öfverstelöjtnant, som är chef för Svea eller Wendes trängkår, nu utgör 5,000 kronor eller 1,000 kronor mera än annan öfverstelöjtnants lön, och att lön till major, som är chef för någon af öfriga trängkårer, är anslagen till 4,000 kronor, utgörande ett tillägg till annan majorslön af 500 kronor. Äfven om skilnaden emellan den bemälda karchefer tillkommande lön och annan lön för beställningar af motsvarande grad icke torde vara erforderlig till så högt belopp, som densamma nu utgör emellan chefs och öfverstelöjtnants lön, å ena, samt annan öfverstelöjtnants a andra sidan, haller jag likväl före, att dessa kårchefer böra för chefskapet åtföljande större ansvar och tjenstgöringsomfattning erhålla särskild godtgörelse i form af högre lön. Såsom skäl härför kan ock åberopas det förhållande, att öfverstelöjtnants- och majorsbeställningar äro vid trängen i motsats till andra truppförband de högsta, som löntagare kan uppnå. Derför har jag, med frångående i dessa fall af grundsatsen om likställighet i lön för alla af samma grad, ansett ifrågavarande öfverstelöjtnantslöner böra bibehållas vid de sedan länge bestående beloppen, under det lönen för cheferna (majorerna) vid Göta och Norrlands trängkårer höjes med 500 kronor till 4,500 kronor. Den skilnad af 500 kronor, som i följd häraf uppkommer emellan nu omförmälda och andra öfverstelöjtnants- ocn majorslöner torde få betraktas såsom en skälig ersättning för de ökade besvär och kostnader, som äro förenade med chefsbeställning.

Uti de för öfverste- och generalspersoner nu utgående lönebelopp ifrågasätter jag ej ändring.

Der lön eller dagaflöning för eivilmilitärbeställning, såsom läkare med flera, nu är i stat uppförd till samma belopp, som för viss militär beställning, torde nämnda aflöningsförmåner, med bibehållande af berörda likställighet, ändras till de belopp, som för den motsvarande militära beställningen föreslagits.

Till underlättande af öfversigten har jag låtit upprätta en tablå (bil. 58), upptagande de särskilda nu utgående samt här föreslagna aflöningsbelopp för löntagare med ständig tjenstgöring.

Uti eu till mig öfverlemnad promemoria har chefen för fortifikationen, under åberopande ai chefens för generalstaben förslag till ny Bih. till Riksd. Prot. 1002. 1 Sami. 1 Afd. 1 Raft. 3

[5.]

Ändrade aflöningsförmåner för vissa beställningar: vid fortifikationen ;

Fjerde hufvudtlteln.

[5.] härordning samt förhållandet mellan sekreterarens vid fortifikationen och sekreterares hos flottans stationsbefälhafvare och varfschefer aflöningstörmåner, hemstält om förbättring af förstnämnde sekreterares löneförhållanden. Derjemte har samme chef framhållit behofvet af ökade afömngsförmåner jemväl för fortifikationskassören och redogöraren vid chefsexpeditionen samt de fortifikationskassörer, som tillika äro förrådstorvaltare. Under det att bemälda sekreterare vid flottan, för hvilka beställningar erfordras allenast att hafva aflagt mogenhetsexamen, erhålla, utom lön 3,000 kronor med två ålderstillägg, hvartdera å 500 kronor, tjenstgöringspenningar till belopp af 1,000 kronor, åtnjuter sekreteraren vid fortifikationen, för hvilken beställning erfordras att hatva aflagt examen till rikets rättegångsverk, allenast lön å 3,000 kronor och ålderstillägg efter 5. och 10. tjensteåret med 500 kronor, hvarjemte efter afskedstagande pension utgår till sekreterare vid flottan med sammanlagda beloppet af lön och ålderstillägg oafkortad!, men till sekreteraren vid fortifikationen allenast med 80 procent af nämnda elopp.

Kassören och redogöraren vid chefens för fortifikationen expedition har nu lön 2,000 kronor nied ett ålderstillägg å 500 kronor efter femte tjensteåret. öfriga fortifikationskassörer, som derjemte äro förrådsförvaitare, åtnjuta i lön allenast 1,500 kronor med ett ålderstillägg af 500 kronor, hvadan de, med fråndrag af ålderstillägget, hafva mindre aflöning än fanjunkare.

Med beaktande af behofvet utaf ökade förmåner för nämnda löntagare, har jag vid öfvervägande, huru regleringen borde ske, ansett lortihkationskassörerna närmast jemförliga med intendenturtjenstemän och funnit lämpligt, att aflöningen till ifrågavarande sekreterare jemväl bestämdes eftei sådan tjenstemans löneförmåner. Förty föreslår jaoatt den sistnämnda måtte få uppbära lön och dagaflöning som intendent af 1. klassen, hvilken är i aflöningshänseende likstäld med kapten af samma klass, samt att fortifikationskassörerna likställas, den, som tillika är redogörare vid chefsexpeditionen, med intendent af 2. klassen eller kapten af samma klass,. och de, som tillika äro förådsförvaltare, med underintendenter eller löjtnanter af 1. klassen.

\id bifall härtill skulle således ifrågavarande löntagare erhålla sekreteraren:

lr>'».......................................................... 3,400: —

dagaflöning i 365 dagar å 4 kr. 1,460:— 4 g60. _

Fjerde hufvudtiteln. 19

fortifikationskassören och redogöraren vid chefsexpeditionen:

lön............................................................ 2,400:

dagaflöning i 365 dagar å 4 kr.. . 1,460:— 3?860: —

samt en hvar af fortifikationskassörerna och förrådsförvaltarne:

lön........................................................... 1,500:

dagaflöning i 365 dagar å 3 kr. 1,095: — 2,595: —

Härjemte torde jag få fästa uppmärksamheten vid de sex å fortifikationens stat uppförda verkmästarebeställningar, med lön för hvardera af två å 1,800, 1,500 och 1,200 kronor. Dessa beställningar, om hvilka Eders Kongl. Maj:t, med hänsyn till den ifrågasatta löneregleringen, beslutit, att de tills vidare skola uppehållas å förordnande, torde lämpligen kunna indelas i två klasser med aflöningsförmåner för den ena klassen som för besiktningsrustmästare vid artilleriets fabriker och för den andra som för fabriksskrifvare, sådana dessa förmåner af nästlidet års Riksdag bestämdes, och sålunda erhålla: tre verkmästare af 1. klassen, hvardera

lön............................................................ 1,020: - •

dagaflöning i 365 dagar å 2 kr. 730:— 1^750; —

med ett ålderstillägg å 500 kronor,

samt tre verkmästare af 2. klassen hvardera

lön............................................................... 720: -

dagaflöning i 365 dagar å 1: 50 kr. 547: 50 ^267: 50

med ett ålderstillägg å 300 kronor.

För närvarande har hvarje artilleritruppförband sin särskilda tygstat med derå uppförda löntagare, hvilka sålunda äro bundna vid de truppförband, till hvars tygstat de höra. Häraf har den olägenhet vid pågående organisation inträffat, att öfvertaliga beställningar vid ett truppförband uppkommit, under det att motsvarande beställningar vid annat truppförband icke kunnat besättas.

För afhjelpande af denna olägenhet har jag ansett tiden vara inne att sammanföra alla tygstatstjenstemän till en gemensam tygstat för artilleriet, dervid jag afsett, att, hela tygstatspersonalen skulle stå under befäl af fälttygmästare^ hvilken egde placera den ene eller andre till tjenstgöring der, hvarest sådan erfordrades.

Då ändring af lönebeloppen för vissa af löntagarne å tygstaterua

Fjerde hufvudtitelu.

[5.] under nastlidet år föreslogs, kom hänsyn icke att tillbörligen tagas till motsvarande löntagare vid artilleriets fabriker, för hvilka fullständig lönereglering blef genomförd. Detta missförhållande torde nu höra rattas, hvarför jag i förberörda förslag till ny stat uppfört löneförmåner i or ty gånge nioren till likhet med fabriksingeniörs, för tygförvaltare till likhet med fabnksförvaltares, för besiktningsrustmästare till likhet med besiktnmgsrustmästares vid fabrik samt för tvgskrifvare till likhet med fabriksskrifvares förmåner, hvarigenom skulle Vinnas den fördel, att förflyttning från beställning vid tygstat till motsvarande beställning vid fabrik eller tvärtom, skulle, der så erfordras, kunna ega rum.

Deremot har jag ansett någon ändring icke böra vidtagas i lön för ^handtverkare, till hvilka dagaflöning icke lämpligen torde kunna utgå, enär de för särskilt arbete erhålla godtgörelse efter derför uppgjord taxa. rr

sängen; I fråga om de å trängens stater uppförda handtverkare af 1. klassen med lön 700 kronor och af 2. klassen med lön 500 kronor föreslår jag, enär skäl icke förefinnes, hvarför handtverkare vid trängen ej skulle hafva samma löneförmåner som handtverkare vid artilleriet och fortifikationen, den ändring, att lönen för handtverkare af 1. klassen må uppforas till 900 kronor eller samma belopp, som tillkommer tyghandtverkare, och att lönen för handtverkare af 2. klassen i förhållande härtill höjes till 700 kronor.

Arméförvaltningen har i afg-ifvet utlåtande funnit sig i allmänhet icke hafva något att erinra mot ofvan anförda aflöningsgrunder, men har dock ansett sig böra hemställa, huruvida icke vid den nu föreliggande allmänna löneregleringen borde undanrödjas den från 1875 års lönereglering qvarstående olägenheten, att regarnentsläkarnes löner vore upptagna efter lägre lönegrad än deras öfriga aflomngsförmåner — dagaflöning och inqvartering. Jag har dock. såsom åt mitt anförande framgått, ansett någon ändring icke nu böra goras i det hittills bestående förhållande, att lön till regementsläkare utgår med samma belopp som till kapten af 1. klassen, och att han i o ngt likställes med major; men vill jag dervid likväl uttala den mening, att den bär väckta frågan bör tagas under förnyad pröfning, då efter första otvergångsperiodens slut den utsträckta utbildningstiden för de värnpligtige kommer, särskilt för nu nämnda tjensteman, att medföra mera omfattande verksamhet än för närvarande.

21 Fjerde hufvudtiteln.

Sedan jag' nu redogjort för de grunder, hvilka tillämpats vid upprättande af förslag till nya lönestater, torde jag få i korthet afgifva några ytterligare förklaringar om sistnämnda förslag. Först vill jag då erinra, att en bataljonsveterinärbeställnmg vid Första Svea artilleriregemente, hvilken beställnings innehafvare under Andra Svea artilleriregementes förläggning i Stockholm der bestridt regementsveterinärbeställning, samt vissa kaptensbeställningar af 2. klassen vid Gotlands infanteriregemente, hvilka af förbiseende icke kommit att uppföras i de efter organisationsbehofvet uppgjorda förslagen till stater för år 1902, uppförts i nu föreliggande förslag. Beträffande aflöning under innevarande år för nämnda beställningar torde den, på sätt Eders Kongl. Maj:t under den 20 december sistlidet år förordnat om de till antalet tre öfvertaliga kaptensbeställningarna, få förskjutas af arméförvaltningen för att sedermera utgå af möjliga besparingar å aflöningsanslaget eller, om dessa ej dertill lemna tillgång, hos Eders Kongl. Maj:t- till ersättning anmälas.

Hvad eljest angår antalet af de å de särskilda staterna uppförda löntagare af såväl befäls- som manskapsklass, hafva de i chefens för generalstaben förslag till ny härordning uppgjorda. öf v ergångs förslag i hufvudsak blifvit följda och särskild hänsyn dervid tagits till Riksdagens i dess skrifvelse den 2 juni 1901 angående antagande af den nya härordningen meddelade beslut. För bestämmandet af erforderligt antal beställningar af underofficersklass samt af musikpersonal och af volontärer å de särskilda truppförbanden har jag, med organisationens slutliga genomförande som syftemål, låtit infordra uppgifter från cheferna för vederbörande truppförband om antalet nu befintlig musikpersonal, om möjlig afgång ibland sådan personal samt om påräknad afgång i underofficersbeställningar och af indelt manskap. Efter jemförelse med inkomna uppgifter och vederbörande öfvergångsförslag har jag, så vidt möjligt, vid bestämmandet af volontärstyrkan tillsett, att densamma tillhopa med qvarvarande indelt manskap komme att utgöra den nummerstyrka, som i samma öfvergångsförslag för år 1903 upptagits. Att låta stamstyrkan nedgå hastigare än hvad öfvergångsförslagen angifva skulle, enligt min åsigt, med hänsyn till den ofullständiga utbildning, de inkallade beväringsklasserna under första öfvergångsperioden erhållit, vara att på ett icke tillrådligt sätt försvaga härens fältduglighet vid eu eventuel mobilisering. I den mån den nya värnpligtslagens bestämmelser i fråga om de värnpligtiges utbildning hunnit verka, torde deremot, på sätt i öfvergångsförslagen äfven förutsättes, stamstyrkan år efter år kunna förminskas. Denna åsigt synes sistförsamlade Riksdag hafva gillat, då Riksdagen i sin skrifvelse den 2 juni 1901, n:o 120, i anslut-

22 Fjerde hufvudtiteln.

ning- till uttalande om indelningsverkets definitiva afveckling från och med år 1904, yttrat, att Riksdagen likväl, derest afgången af stammanskap skulle blifva större, än hvad som beräknats och föreslagits, icke hade något att erinra mot, att de Överskjutande numren komme att ersättas med på grund af frivilligt aftal anstäldt manskap. Till följd af bristande utrymme i befintliga etablissement har dock minskning af den i vederbörande öfvergångsförslag upptagna manskapsstyrkan måst göras vid Vaxholms grenadierregemente, Skånska husar- och dragonregementena samt Norrlands dragonregemente. Vid de truppförbands stater, der vissa beställningar finnas uppförda till större antal, än hvartill samma beställningar skola vid genomförd härordning förefinnas, har, der så ansetts erforderligt, fogats anmärkning af innehåll, att vid afgång i desamma ifrågakommande nytillsättning skall underställas Eders Kongl. Maj:ts pröfning.

I fråga om de i staterna uppförda tjenstgöringsdagar torde böra förklaras, att å infanteriets stater antalet 146 utgöres af 112 dagars beväringsmöte, 30 dagars regementsmöte samt 4 in- och utryckningsdagar; att antalet 32 upptager tiden för regementsmöte med in- och utryckningsdagar; att, enär icke alla volontärer, såsom egentligen bort ske, på grund af kaserneringsförhållanden kunna vara i tjenst under hela året, ett antal af 200 dagar för år bestämts såsom ett medeltal af utbildnings- och tjenstgöringstiden; att talet 237 för officersvolontärer omfattar tjenstgöring under första tjensteåret, hvarefter tjenstgöringen fortsättes under hela andra året och å det tredje till den 1 oktober, hvadan talet 2^3 omfattar utbildnings- och tjenstgöringstiden under sistnämnda år; samt att å kavalleriets stater i antalet 50 tjenstgöringsdagar inbegripas regementsmöte under 35 dagar jemte två in- och utryckningsdagar samt befälsöfningar och taktiska öfningsridter under 13 dagar; att talet 37 betecknar regementsmöte med in- och uttryckningsdagar, och att antalet 174 uppkommit af samma tid med tillägg af beväringsrekrytmöte under 137 dagar.

Vidkommande slutligen kostnaden för hyra, eldning m. in. samt öfriga expenskostnader, bar jag i bilagda kostnadsberäkningar låtit upptaga dem till samma belopp, som af nästlidet års Riksdag godkändes; liksom ock kostnaden för rekrytering är beräknad efter enahanda grunder som motsvarande kostnader för år 1902.

På grund af hvad jag sålunda anfört och under hänvisning i öfrigt till de särskilda kostnadsberäkningarna, som torde protokollet vidfogas (bil. 5), får jag i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

23 Fjerde hufvudtiteln.

att, med godkännande af bilagda förslag till stater [5.] för infanteriet, kavalleriet, artilleriet, artilleriets, tygstater, fortifikationen och trängen (bil. 6—57), höja anslaget till aflöning och rekrytering m. m.,

JU1 ...................................................... kronor 11,637,947: —

med ........................................ »_2,576,761:

till kronor 14,214,708: —

Intendenturkåren.

Enligt Eders Kongl. Maj:ts med Riksdagen fattade beslut om ny [6.] härordning skulle vid intendenturkåren tillkomma följande nya beställ- Intekn&^®°tur' ningar, nemligen:

1 öfverfältintendent,

1 fältintendent af 1. graden,

1 fältintendent af 2. graden,

8 intendenter af 1. klassen,

24 underintendenter och

22 förvaltare.

För genomförande af denna ökning åt intendentrkårens personal anvisade 1901 års Riksdag å kårens anslag för år 1902 medel till aflöning åt

1 öfverfältintendent,

1 intendent af 1. klassen, afsedd för intendenturkårens hufvudstation,

samt

5 förvaltare, afsedda: tre för intendenturförrådet i Stockholm och två för fästningsinfanteriregementena.

Enligt chefens för generalstaben förslag till öfvergång från den förutvarande till den nya härordningen borde a 1903 ars stat för intendenturkåren ytterligare uppföras följande beställningar, nemligen

1 fältintendent, afsedd att placeras såsom chef för intendenturförrådet å Karlsborg,

5 intendenter af 1. klassen, afsedda en för hvarje åt tre arméfördelningar till de värnpligtiges utbildning i förvaltningstjenst, en för militärbefälhafvarens på Gotland stab och en för ett nytt truppförband, samt

24 Fjerde hufvudtiteln.

7 förvaltare, afsedda för de vid arméfördelningarne anordnade utbildningskurserna och för Gotlands trupper.

Uti sm ofvannämnda skrifvelse den 29 oktober 1901 har generalintendenten beträffande behofvet af fältintendentsbeställningens inrättande anfört, hurusom för närvarande den anordning måst vidtagas, att kommendanten å Karlsborg förordnats att tjenstgöra såsom tillförordnad förrådschef vid intendenturförrådet derstädes. Detta hade visserligen icke hittills medfört några olägenheter, utan hade ifrågavarande befattning på ett både nitiskt och tillfredsställande sätt upprätthållits, men uppenbart vore att, i den mån den nya härordningen och de längre öfningstiderna komma att medföra ökade intendenturgöromål, man också måste tillse, att ledningen af intendenturförrådet å Karlsborg komme under inseende af en intendenturutbildad tjensteman, som dertill kunde egna hela sin tid och sitt intresse. Vid sådant förhållande vore icke lämpligt, att detta förråd längre skulle betunga kommendanten å Karlsborg, som i denna senare egenskap hade betydande uppgifter, på hvilkas tillgodoseende förrådsbestyren icke fortfarande borde inkräkta. Generalintendenten anslöte sig derför fullkomligt till den uppfattning generalstabschefen i öfvergångsförslaget uttalat om behofvet deraf, att eu ytterligare fältintendentsbeställning inrättades från och med år 1903.

I fråga om inrättandet af öfriga ofvannämnda intendenturbeställningar har generalintendenten i samma skrifvelse till en början anfört att, enär vid den nya härordningens antagande ingeniörtrupperna icke erhölle föreslagen utvidgning, behof under år 1903 icke förefunnes af en intendent för något under uppsättning varande truppförband.

Generalintendenten anför vidare att, sedan numera förrådet vid Tingstäde vore färdigbygdt, derstädes erfordrades en särskild förvaltare, hvadan generalintendenten såge sig nödsakad att, intill dess den härför erforderliga beställningen kunde blifva å kårens stat uppförd, genom tillfällig placering söka upprätthålla de med befattningen i fråga förenade göromål. Härtill måste emellertid afses en af' de för intendenturförråden beräknade förvaltare, hvilken endast med svårighet kunde derstädes undvaras, hvadan behofvet af den för militärbefälet på Gotland beräknade förvaltarebeställningen snarligen måste tillgodoses.

Enär förrådet å Tingstäde komme att omedelbart underställas militärbefälet på Gotland, och detta förråd, om äfven i mindre skala, blefve hänförligt till ett arméns intendenturförråd, uppstode härigenom behof -af en intendent vid militärbefälhafvarens stab. Generalintendenten,

Fjerde hufviidtiteln. 2ö

som hade för afsigt att till ordnande af detta kraf redan under år 1902 hos Eders Kongl. Maj:t göra hemställan om tillfällig placering af en intendent å nämnda stab, hemställer sålunda, att af angifna orsaker en ny intendentsbeställning måtte uppföras å intendenturkårens stat för

år 1903. _ ,

De för arméfördelningsstaberna ifrågasatta tre intendents- och sex förrådsförvaltarebeställningarne skulle afses för de värnpligtiges utbildning i förvaltningstjenst. Förslag till bestämmelser beträffande sådan utbildning vore under utarbetande å kårens hufvudstation. Ehuru detta arbete ännu icke vore fullständigt afslutadt, visade dock de härför verkstälda förarbetena, att nyssnämnda tjenstemän vore nödvändiga, derest den ifrågasatta utbildningen skulle kunna fullföljas på ett tillfredsställande sätt. Generalintendenten hade. derför all anledning att biträda generalstabschefens förslag, att dessa intendents- och förvaltarebeställningar så fort ske kunde uppfördes å intendenturkårens stat.

Generalintendenten erinrar vidare, att å 1902 års stat för intendenturkåren funnes uppförda dels fasta aflöningsförmåner — motsvarande löjtnants af 2. klassen - för två underintendenter och dels ett belopp af 21,740 kronor, afsedt till arfvoden åt extra intendenter eller underintendenter. Då emellertid i den nya härordningen förutsattes, att underintendenterna skulle hafva fast anställning med samma aflonin<>' som löjtnanter af 1. klassen och icke längre åtnjuta tillfälliga arfvoden, borde enligt generalintendentens åsigt denna grundsats tilllämpas redan i 1903 års stat, enär kårens nöjaktiga rekrytering i annat fall äfventyrades. Enligt beslutet om den nya härordningen skulle tillsammans 24 underintendenter vid intendenturkåren tillsättas. I den mån detta kunde ske skulle också det i staten nu uppförda anslaget till arfvoden åt extra intendenter och underintendenter minskas, så att det endast komme att tillgodose behofvet af arfvoden åt de återstående extra intendenterna. Dessa, hvilka vore fast anstälde officerare, åtnjöte nemligen, förutom oafkortade aflöningsförmåner vid sina truppförband, ett arfvode från intendenturkårens anslag af 3 kronor om dao-en eller 1,095 kronor om året. Då emellertid fast anstälde officerares användande i intendenturtjenst inkräktade på de rent militära behofven af officerare i trupptjenst, särdeles vid mobilisering, hade Eders Kong]. Maj:t med Riksdagen genom den nya härordningen beslutat, att i stället för användandet åt officerare såsom extra.intendenter vid intendenturkåren anställa underintendenter på ordinarie stat. Tillsättandet af sistnämnda beställningar borde, enligt generalintendentens åsigt, ungefärligen jemt fördelas på de fem öfvergångsåren.

Hih. till Rihd. Prat. W02. I Rami. 1 Afd. 1 Haft. t

Fjerde hufvudtiteln.

[6.] staten för år 1903 borde derför uppföras 4 underintendentsbeställningar med förste löjtnants lön samt 20 arfvoden å 1,095 kronor eller tillsammans 21 900 kronor. Under hvart och ett af de fyra följande åren borde ytterligare fem underintendentsbeställningar tillsättas och motsvarande fem arfvoden indragas.

. ^en Seneralinfendenten föreslagna ökningen under år 1903 af mtendenturkårens personal med 1 fältintendent, 4 intendenter, 2 undermtendenter och 7 förvaltare är visserligen önskvärd, men nödvändigheten att med hänsyn till de ändock betydande anslagskrafven under jerde hufvudtiteln i möjligaste mån nedbringa och nnder öfvergångstiden jemnt fördela de erforderliga kostnaderna för härordningens genomförande har föranledt mig tillse, huruvida icke någon minskning af den ifrågasatta tillökningen af personalen skulle kunna låta sig genomföra. °

Jag har dervid funnit, att de för den ifrågasatte intendenturtjenstemannen i militärbefälhafvarens å .Gotland stab afsedda göromål skulle kunna genom öfverflyttning af dylik tjensteman från truppförbanden tills- ■vudare tillgodoses. Den härigenom ledigblifna befattningen torde kunna uppehållas af extra intendent eller annan med arfvode å kårens stat aflönad person.

Beträffande de för utbildningskurser i intendenturtjenst afsedda sex förvaltare håller jag före, att med tillsättandet af halfva antalet af dessa ännu någon tid kan anstå och att i deras ställe tillsvidare underofficerare kunna inkommenderas.

Jag anser sålunda, att för närvarande icke bör ifrågasättas nyinrättande vid intendenturkåren af andra beställningar än följande, nemligen

1 fältinteudentsbeställning af 2. graden, afsedd för intendenturförrådet å Karlsborg,

3 intendentsbeställningar af 1. klassen för arméfördelningsvis anordnade utbildningskurser i intendenturtjenst samt

4 förvaltarebeställningar, afsedda 3 för nyssnämnda utbildningskurser och 1 för militärbefälet på Gotland.

Hvad generalintendenten anfört beträffande underintendenterna å stat samt extra intendenternas arfvoden biträder jag i allo.

I öfverensstämmelse härmed har jag låtit uppgöra förslag till ny stat för intendenturkåren (bil. 59), vid hvars upprättande jemväl iakttagits hvad jag under nästföregående punkt i underdånighet anfört beträffande lönereglering för armén.

27 Fjerde hufvudtiteln.

Jag hemställer alltså, det Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riks- [6.] n

dels att medgifva det från och med år 1903 vid intendenturkåren inrättas en ny fältintendentsbeställning af 2. graden, tre nya intendentsbeställningar af 1. klassen, två nya underintendents- och fyra nya förvaltarebeställningar,

dels ock att, vid bifall härtill och till hvad under [5] föreslås beträffande lönereglering för armén, med godkännande af bifogade förslag till stat för intendenturkåren (bil. 59) öka detta anslag,

Ökad aflöning för de till tjensteåldern äldste bataljonsläkarne.

Uti vissa af de vid antagandet af 1892 års härordning godkända nya staterna för arméns truppförband funnos upptagna dels förste bataljonsläkare med aflöningsförmåner motsvarande kaptens af 2. klassen eller 1,800 kronor i lön och 3 kronor i dagaflöning och dels andre bataljonsläkare med löjtnants af 2. klassen aflöning eller 900 kronor i lön och 2 kronor i dagaflöning.

Med föranledande af Eders Kongl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning bemyndigade emellertid 1893 års Riksdag Eders Kongl. Maj :t att så ändra nyssnämnda stater för dem af arméns truppförband, vid hvilka funnes anstälda förste eller andre bataljonsläkare, att samtliga dessa beställningar upptoges under benämningen »bataljonsläkare» och att för dem af beställningarne, som förut varit betecknade såsom förste bataljonsläkarebeställningar, uppfördes »lön 900 kronor» och »dagaflöning 2 kronor» under vederbörligt antal dagar. Riksdagen beslöt vidare, att i mån af dåvarande förste bataljonsläkares afgång de till tjensteåldern äldste bataljonsläkarne intill ett/ antal af 39 (motsvarande halfva antalet bataljonsläkare vid armén) skulle i tur och ordning samt under förutsättning,' att deras tjenstgöring blifvit väl vitsordad, utöfver de dem enligt stat tillkommande aflöningsförmåner, komma i åtnjutande af tillägg dels i lönen med 900 kronor och i dagaflöningen med 1 krona dels ock i inqvarteringsersättning, der sådan enligt gällande föreskrifter skulle

, [7<] Okad aflöning

för de till tjensteåldern äldste bataljonsläkarne.

28 Fjerde hufvudtitelti.

[7.] utgå och af statsmedel gäldas, med skilnaden mellan den för förste och andre bataljonsläkare då bestämda ersättning. Slutligen beviljade Riksdagen ett förslagsanslag å 41,975 kronor under benämning »ökad aflöning för de till tjensteåldem äldste bataljonsläkarne» samt förklarade, att från nämnda förslagsanslag skulle utgå, förutom ofvan omförmälda lönetillägg, jemväl erforderlig förhöjd dagaflöning i alla de fall, då sådan aflöning eljest skulle från vederbörande truppförbands aflöningsanslag utbetalas.

Detta anslag har sedermera undergått endast de förändringar, som påkallats för bibehållande af ofvan angifna förhållande mellan samtliga bataljonsläkare vid armen och dem, som åtnjuta högre aflöning, samt utgår för närvarande med 51,865 kronor.

Under [5] här ofvan har jag framlagt förslag till ny lönereglering för armén, enligt hvilket bataljonsläkarne skulle fortfarande komma i åtnjutande af enahanda aflöning som löjtnanter af 2. klassen ellei 1,020 kronor i lön och 3 kronor i dagaflöning under tjenstgöring och 1 krona 50 öre vid disponibilitet eller tjenstgöring å roten, då sådan fortfarande förekotnmer, samt förhöjd dagaflöning i vissa fall. Följdrigtigheten torde fordra, att jemväl äldre bataljonsläkare få bibehållas vid sin likställighet i aflöningshänseende med kaptener af 2. klass, och att sålunda de bataljonsläkare, hvilka nu åtnjuta eller framdeles blifva berättigade till ökad aflöning, tilldelas samma förmåner som nämnda kaptener eller 2,400 kronor i lön och 4 kronor i dagaflöning äfvensom half eller förhöjd dagaflöning, då sådan eljest ifrågakommer!

Af de beräkningar, jag låtit verkställa öfver de ökade utgifter för statsverket, som häraf skulle uppstå, (bil. 60) inhemtas, att vid bifall till mitt förslag anslaget behöfde höjas till 69,810 kronor.

Med anledning häraf hemställer jag, det Eders Kong!. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att, vid bifall till hvad under [5] föreslagits i fråga om lönereglering för armén, öka detta anslag,

nu .......................................................... kronor 51,865: —

med............................................... )) 17,945: —

till......................................................... kronor 69,810: —

Fjerde hufvudtiteln.

29 Inqvarteringskostnader.

Rätt till inqvartering eller fri bostad är en förmån, som åt ålder [8.] tillkommit hela arméns såväl befäl som manskap, ehuru densamma med Ink^at1ntae^nrg8' det egentliga indelningsverkets successiva upphörande eller militieboställenas indragande och deraf föranledda löneregleringar så småningom och med 1875 års lönereglering helt och hållet upphörde för befälet vid den del af armén, som fortfarande benämndes den mdelta. Kostnaden för inqvartering af den garnisonerade delen af armén ålåg till en början de städer, hvarest garnisoner voro förlagda, men denna städerna åliggande skyldighet har i enlighet med Riksens ständers beslut 1810, 1833 och 1841 numera fullständigt upphört, med undantag dock för Stockholms stad, som på grund af särskilda förhållanden blef med rätt att använda inqvarteringstolagen m. m. fortfarande skyldig vidkännas utgifterna för inqvarteringsersättning enligt faststäld tariff till det befäl vid de äldre garnisonsregementena eller de tre lifgardena och Första Svea artilleriregemente, hvilket icke erhåller bostad i kronans hus. Riksens ständer hade nemligen, enligt deras underdåniga skrifvelse den 20 januari 1841, funnit, att garnisonerade trupper i allmänhet med deras befäl och vederlikar borde, så vidt tillgång dertill funnes, utan anskaffning eller byggnad af nya hus för kronans räkning, inqvarteras i kronans redan befintliga hus och byggnader, och att endast brist på erforderliga lägenheter eller medel till sådanas anskaffande hade föranledt inqvarteringens utbetalande i kontant, hvaraf allt syntes följa, att, der kontant utbetalning egde rum, borde den af staten bekostas. Med antagande af denna jemväl af Kongl.

Maj:t i dess nådiga skrifvelse den 15 januari 1840 gillade slutföljd förklarade Riksens ständer staten ensam böra vidkännas all kostnad för anskaffandet af boningsrum åt i ständig garnison inqvarterade befäl och trupper.

Af det anförda och hvad Riksens ständer för öfrigt i berörda skrifvelse yttrat torde följa, dels att den mer eller mindre ständiga tjenstgöringen och tjenstgöringens hufvudsakliga förläggning till bestämd plats medförde rätt till inqvartering, dels ock att, der inqvartering in natura ej kunde erhållas, full ersättning för bostad af den omfattning, som för särskild löntagare var afsedd, skulle utgå.

Den likställighet i afseende å tjenstgöringen, som genom antagandet af den nya härordningen uppkommit mellan befälet vid hela

'*'• Fjerde hufvudtiteln.

armén, torde påkalla likställighet jemväl i förmåner; och sålunda inqvartering eller ersättning derför tillkomma alla dem, som för närvarande icke äro till dylik förmån berättigade. Sist församlade Riksdag torde ock anses hafva uttalat sitt gillande häraf genom bifall till Eders Kongl. Maj:ts framställning om inqvarteringsgodtgörelse till alla underofficerare. Att framställning om samma förmån till de officerare, som icke deraf voro i åtnjutande, icke samtidigt gjordes, berodde, såsom jag till statsrådsprotokollet den 11 januari 1901 anförde, derpå, att jag ansåg ^ Iråga härom böra väckas samtidigt med den af särskilda skäl uppskjutna frågan om reglering af officerares aflöningsförmåner i öfrigt. Nu torde emellertid hvarken den ena eller andra frågan tåla vidare uppskof.

Vidkommande de belopp, som utgått till inqvarteringsberättigad löntagare, torde, i öfverensstämmelse med de af Riksens ständer år 1841 uttalade grunder, desamma vid bestämmandet hafva utgjort full ersättning^ för bostadshyra. Men de prisändringar, som derefter egt rum i fråga om hyreskostnader och som varit högst olika på skilda orter, hafva icke föranledt motsvarande jemkning af inqvarteringsersättningen, ty liksom bestämmelserna i öfrigt uti inqvarteringsordningen för städerna utom Stockholm den 22 februari 1841 och för Stockholm den 28 februari 1856 ända hittills blifvit gällande, hafva icke heller några genomgående, efter tidsförhållandena lämpade ändringar af de vi nämnda tider bestämda ersättningsbelopp för officerare förekommit före eller efter år 1874, då femtio procents förhöjning i inqvarteringsersattnmgen beviljades. Följden häraf har blifvit, att beloppen numera långt ifrån motsvara värdet af den förmån in natura, för hvilken de äro afsedda att utgöra godtgörelse, och att de löntagare, som fått uppbara mqvartenngsersättning, kommit i sämre ställning än de, åt hvilka bostader i kronans hus kunnat beredas. Också hafva tid efter annan önskningar om förhöjd inqvarteringsersättning försports; och särskilt hafva . under år 1899 underdåniga framställningar i sådant syfte inkommit från särskilda arméfördelningschefer äfvensom från chefer för vissa garnisonerade truppförband.

Inqvarteringsersättningen, i vidsträckt bemärkelse omfattande jemväl ersättning för servis, utgår till officerare enligt nu gällande bestämmelser med följande belopp:

Fjerde hufvudtiteln.

31 För underofficerare utgör godtgörelsen för inqvartering och servis numera, enligt nästlidne års Riksdags beslut, 200 kronor i Stockholm och Göteborg samt 150 kronor å annan ort, af hvilka belopp 90 kronor i Stockholm samt 12 kronor i Göteborg och å annan ort, såsom jemväl förut var förhållandet, beräknas såsom godtgörelse för servis. Genom nämnda beslut uppfördes underofficerare i Göteborg, för hvilka sammanlagda inqvarterings- och servisersättningen förut utgjorde 190 kronor 50 öre, till likställighet med löntagare i Stockholm, och höjdes godtgörelsen för underofficerare å annan ort från 96 kronor till 150 kronor.

I hittills gällande inqvarteringsordningar har, såsom af det anförda framgår, inqvarteringstagarnes beställning varit bestämmande för omfattningen af inqvarteringsersättningen, liksom den ock, enligt den vid

32 Fjerde hufvud titeln.

1842 års inqvarteringsordning fogade tariff, var bestämmande för omfattningen af inqvarteringen in natura.

Det torde vara uppenbart, att de nu för officerare å särskilda orter bestämda ersättningsbelopp icke på långt när motsvara nu gällande hyrespris för bostadslägenhet, hvarpå den ene eller andre löntagaren skäligen kan göra anspråk. Icke heller kunna de för underofficerare senast fastställa beloppen anses fylla sådana anspråk. Men att nu genom inqvarteringsersättningens höjande på en gång fylla de brister, som genom stegrade hyrespris och ändrade sociala förhållanden under årtionden uppkommit, skulle blifva allt för betungande för budgeten. Derför håller jag före att, ehuru nödvändigheten och jemförelsen med dem, som hafva inqvartering in natura, fordra en reglering af den nu för officerare och vederlikar bestämda inqvarteringsersättningen, denna förmån, som sedan länge förlorat sin karakter att vara full godtgörelse för erforderlig hyreskostnad, fortfarande måste förblifva allenast ett bidrag till sådan kostnad.

Hvad underofficerare angår kunde det synas, som skulle någon ändring af de för dem genom nästlidet års Riksdags beslut bestämda mqvarterings- och servisbidrag icke redan nu böra ifrågakomma. Men samma Riksdag har i sin skrifvelse den 1 juni 1901, angående regleringen af utgifterna under riksstatens fjerde hufvudtitel, uttalat önskvärdheten deraf, att i samband med ny lönereglering för officerare äfven toges under ompröfning, huruvida icke en ytterligare reglering åt underbefälets aflöningsförmåner vore behöflig. Vid öfvervägande häraf har jag funnit någon förhöjning af det för underofficerare bestämda inqvarteringsbidraget böra åstadkommas. Härtill har jag dessutom funnit stöd i de redan för vissa likstälda löntagare vid flottan bestämda ersättningsbelopp, så att jag ansett mig böra till likhet. med hvad som gäller om antydda löntagare göra åtskilnad mellan fanjunkare- och sergeantsgraderna samt föreslå inqvarteringsbidragets höjande för fanjunkare och likstälde i Stockholm och Göteborg från 200 till 300 kronor samt å annan ort från 150 till 240 kronor, och för sergeanter med vederlikar i Stockholm och Göteborg från 200 till 240 kronor samt å annan ort från 150 till 180 kronor, allt med det deruti ingående servisbidragets bibehållande vid nuvarande belopp.

Vidkommande inqvarteringsbidrag till officerare torde detta böra blifva lika för löntagare i Stockholm och Göteborg, liksom enligt merberörda Riksdagsbeslut underofficerare i nämnda städer likstälts. I fråga om beloppen af inqvarteringsbidragen till officerare har jag

Tjerde hufvudtiteln. 33

jemväl härutinnan hemta! stöd af förhållandena vid flottan, då jag föreslår i Stockholm och Göteborg:

för generalsperson................................................................ 1,500 kronor,

eller samma belopp, som nu utgår till vissa löntagare af amiralsklass,

» öfverstelöjtnant, major och likstäld....................................... 1,000: —

» kapten och likstäld ............................................................... 500: —

och för subalternofficer och likstäld............................................ 400: —

samt å annan ort:

för öfverstelöjtnant, major och likstäld...................................... 600: —

» kapten och likstäld ................................................................ 400: —

och för subalternofficer och likstäld .......................................... 300: —,

utgörande sistnämnda sex belopp desamma, som af senaste Riksdag faststäldes för motsvarande löntagare vid kustartilleriet.

För generalsperson å annan ort har jag ansett 1,200 kronor vara skäliga i förhållande till det för generalsperson i Stockholm och Göteborg föreslagna belopp.

Enligt Riksdagens beslut i fråga om inqvarteringsbidrag till löntagare vid kustartilleriet blefvo alla regementsofficerare likstälda. Inom öfverstegraden är det likväl endast eu, den i Karlskrona, som deraf beröres, enär öfversten i Vaxholm har inqvartering in natura. Enär inqvarteringsgodtgörelse, som hittills i armén alltid utgått till öfverste med samma belopp som till generalsperson, icke kan för öfverstar, för hvilka förhöjning af lönen ej blifvit ifrågasatt, sänkas under nuvarande belopp eller 1,125 kronor i Stockholm, 1,035 kronor i Göteborg och 885 kronor å annan ort, utan dessa fastmera, särskild! med hänsyn till öfverstes konventionela representationsskyldighet, måste höjas för att i någon afsevärd mån motsvara det med inqvarteringsersättningen afsedda ändamål, har jag i afseende å öfverstar ansett mig icke kunna följa det genom bestämmelserna om kustartilleriet gifna exempel, som tvärtom torde i denna del böra jemkas. Såsom ett i förhållande till öfverstelöjtnants och majors inqvarteringsbidrag lämpligt belopp hatjag velat för öfverste föreslå 1,200 kronor i Stockholm och Göteborg samt 900 kronor å annan ort.

Servisersättningen, som innefattas i ofvan föreslagna inqvarteringsbidrag, torde för officerare liksom för underofficerare få bibehållas vid nuvarande belopp.

liih. till Riktd. Prat. 1002. 1 Sam/. 1 A/d. 1 Käft.

34 Fjerde hufvudtiteln.

Den genom antagandet af den nya härordningen nödvändiggjorda utsträckning af rättighet til] inqvarteringsbidrag till alla officerare samt det oafvisliga behof vet af de nuvarande ersättningsbeloppens regleringföranleda vid godkännande af de utaf mig för särskilda löntagare angifva belopp, enligt verkstälda beräkningar, en ökning af nuvarande anslag 428,742 kronor med 733,138 kronor;

och får jag på grund af hvad jag anfört samt under hänvisning till bifogade tabeller (bil. 61—68) i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att höja anslaget till inqvarteringskostnader,

nu............................................. kronor 428,742: —

med..................................................... )> 733,138: —

till ................................................... kronor 1,161,880: —

Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställningökade 1901 års Riksdag anslaget till ålderstillägg från 30,000 kronor till 32,600 kronor, hvilket sistnämnda belopp motsvarade hälften af den summa, hvartill utgifterna å anslaget skulle uppgå, derest alla, för hvilka ålderstillägg funnes i 1902 års stater under fjerde hufvudtiteln anvisadt, åtnjöte denna förmån.

Efter enahanda grund torde det för år 1903 erforderliga anslagsbelopp beräknas, dervid jag i fråga om löntagare, för hvilka den föreslagna löneregleringen föranledt ändring i afseende å ålderstillägg eller beloppet af sådan aflöningsförmån, vid anslagsberäkningen tagit hänsyn till sådan ändring. Med tillämpning häraf skulle, såsom af bifogade beräkning (bil. 69) framgår, för år 1903 erfordras ett anslagsbelopp af

34,500 kronor.

På grund häraf får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj: t täcktes föreslå Riksdagen

att öka anslaget till ålderstillägg,

Fjerde hufvudtiteln.

35 Ersättning åt vissa löntagare i följd af arméns omorganisation.

Uti sin ofvan omförmälda skrifvelse den 6 december 1901 bär arméförvaltningen å civila departementet anmält, att anslaget till ersättning åt vissa löntagare i följd af arméns omorganisation borde, så vidt kunde bedömas, för att lemna medel till bestridande af löneersättningar för år 1903 till den personal, som derifrån atnjöte ersättning, bestämmas till 35,204 kronor, hvarjemte arméförvaltningen erinrat, bland annat, att å öfvergångsstaten för Gotlands trupper år 1901 funnes uppförd en vaktmästarebeställning med årlig lön af 135 kronor, men att aflöning för denna ännu ej lediga beställning, hvilken enligt den vid 1901 års Riksdag antagna nya härordningen skulle indragas, ej blifvit å den för år 1902 faststälda stat för nämnda trupper anvisad. ' Dylika aflöningsmedel borde enligt armé förvaltningens åsigt för år 1903 lämpligen anvisas till utgående från förevarande anslag, hvilket utan tvifvel dertill lemnade tillgång jemväl för år 1902.

Jemte det jag instämmer med arméförvaltningen härutinnan, anhåller jag få fästa Eders Kong! Maj:ts uppmärksamhet på en omständighet, som synes mig påkalla framställning hos Riksdagen om ytterligare ökning af detta anslag.

Då anslaget år 1897 i riksstaten för första gången uppfördes, beräknades detsamma skola lemna tillgång, bland annat, till fyllnad i aflöningen åt på gammal stat qvar varande regementsstallmästare, h vilka före 1892 års härordning åtnjutit lön, dagaflöning och hästersättning, men enligt nämnda härordning tilldelats allenast arfvode af 800 kronor.

Enligt det förslag till lönereglering för armén, som jag under [5] för Eders Kongl. Magt framlagt, skulle emellertid jemväl sistberörda arfvoden försvinna. Det torde då blifva nödigt att å nu förevarande anslag anvisa ersättning äfven för dessa artvoden åt de två pa gammal stat ännu qvarstående regementsstallmästarne, nemligen vid Lifgardet till häst och vid Lifregementets dragoner.

Anslaget till ersättning åt vissa löntagare i följd af arméns omorganisation lärer alltså för år 1903 böra beräknas på följande sätt:

till personal, som redan nu från anslaget åtnjuter ersättning ....................................................................... kronor 35,204: --

Transport kronor 35,204: —

[10-] Ersättning åt vissa löntagare i följd af arméns omorganisation.

36 Fjerde hufradtiteln.

[10.] Transport kronor 35,204: —

till en vaktmästare vid militärbefälhafvarens på Gotland expedition .......................................................... » 135:

till två regementsstallmästare å 800 kronor.................. » 1,600: —

eller tillhopa kronor 36,939: —

På grund häraf får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

att aflöningsförmåner till två regementsstallmästare och till en vid Gotlands trupper anstäld vaktmästare måtte från och med år 1903 få utgå från förslagsanslaget till ersättning åt vissa löntagare i följd af arméns omorganisation, och att vid bifall härtill detta anslag,

samt att aflöningen till nämnda vaktmästare må jemväl för år 1902 få utgå från samma anslag.

Remontering och skoning m. m.

Uti förslaget till ny härordning har chefen för generalstaben beräknat, att detta anslag vid öfvergångstidens slut skulle uppgå till 936,924 kronor. Denna beräkning är, på sätt jag i mitt anförande rörande hufvudtitelns reglering för innevarande år anförde, gjord under förutsättning att samtliga kavalleriregementen remontera^ på statsverkets bekostnad och att de inköpta remonterna uppställas i depot 1 å 1 V4 år, innan de utlemna^ till truppförbanden. Efter genomförd organisation skulle antalet hästar utgöra vid kavalleriet 6,000 och vid öfriga beridna vapen tillhopa omkring 3,500 eller sammanlagdt 9,500, till hvilket antal häststammen skulle uppbringas genom inköp under öfvergångstiden af erforderligt antal remonter, utöfver hvad som vore behöflig! för att ersätta störtade eller utrangerade hästar.

Den plan för ökning af hästantalet vid armén, hvilken chefen för generalstaben i öfvergångsförslaget uppgjort, .bär dock hittills icke kun-

[11.] Remontering och skoning in. m.

37 Fjerde lmfvudtiteln.

nät följas på grund af bristande utrymme i såväl remontdepoter som regementenas stallar, och det antal hästar, som för ökning af häststammen skall under år 1903 inköpas, torde icke böra öfverskrida 97, deraf 44 för kavalleriet, 33 för artilleriet, 10 för ingeniörtrupperna och 10 för trängen.

Enligt hvad jag uti mitt ofvannämnda anförande erinrade, vore det belopp, hvarmed ifrågavarande anslag borde uppföras, beroende af dels antalet stamhästar vid vederbörande vapenslag, dels den årliga omsättningen af dessa hästar, hvilken beräknats till 9 procent vid garnisonerad trupp, dels medelpriset för remonter, beräknadt till 800 kronor, och öfriga med inköpen förenade kostnader, dels utgiften för remonternas underhåll i depot, dels ock slutligen värdet af försålda utrangerade hästar.

För bestämmande af det för år 1903 erforderliga anslagsbeloppethar jag låtit uppgöra bifogade beräkning (bil. 70), hvaraf framgår att, med tillämpning af nyss angifna grunder för anslagets storlek, detsamma skulle under sistnämnda år behöfva utgå med 751,328 kronor.

Jag får alltså hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Lega för hästar till artilleriets, ingeniörtruppernas och trängens exercis.

I mitt anförande till statsrådsprotokollet den 11 januari 1901 i fråga om regleringen af utgifterna under riksstatens fjerde hufvudtitel för innevarande år erinrade jag, att chefen för generalstaben uti föislaget till ny härordning ifrågasatt, att detta anslag skulle efter genomförd härordning uppföras med ett belopp af 427,014 kronor. Vid denna beräkning hade förutsatts, att antalet stamhästar skulle vara _ fyldt, hvarefter legning af hästar skulle ifrågakomma endast vid artilleriet och ingeniörtrupperna under repetitionsöfningarna.

Jag anförde vidare att under öfvergångstiden stälde sig förhållandena helt annorlunda. I samma mån behofvet af stamhästar icke blifvit tillgodosedt, måste bristen ersättas med legda hästar, och da denna brist vore störst under de första öfvergångsåren, erfordrades, att under

[11.]

[12.] Lega för hästar till artilleriets, ingeniörtruppernas och trängens exercis.

38 Fjerde hufvudtiteln.

[12.] dessa . år ett betydligt antal hästar legdes icke blott vid artilleriet och ingeniörtrupperna utan äfven vid trängen.

Hvad jag då anförde eger fortfarande tillämplighet. Enligt gjorda beräkningar komma kostnaderna för legda hästar att för år 1903 uppgå till mindre belopp än för år 1902, nemligen (bil. 71):

vid artilleriet......................................................................... |-r 491 886: _

” ingeniörtrupperna ........................................................ » 5ö’971: —

» från gen ...................................... >. 96,000: —

eller tillhopa kronor 643,857: —

På grund häraf får jag i underdånighet-hemställa, det Eders Kon oj. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att minska förevarande anslag,

1111................................................ kronor 692,229: —

med.......................................... » 48,372: —

till ................................................... kronor 643,857: —

Krigshögskolor.

Derest den af mig under [5] här ofvan gjorda framställning om lönereglering för armén vinner bifall, påkallas häraf en ökning jemväl i detta anslag. Chefen för krigshögsskolan åtnjuter nemligen på nämnda skolas stat öfverstelöjtnants aflöningsförmåner med 4,000 kronor i lön och dagaflöning å 4 kronor, och torde derför i likhet med öfrige öfverstelöjtnanter vid armén erhålla löneförhöjning med 500 kronor och tillökning i dagaflöningen med 1 krona eller tillsammans med 865 kronor om året.

Jag får alltså hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att, vid bifall till hvad under [5] föreslagits, medgifva, att Eders Kongl. Maj:t må på det sätt ändra gällande stat för krigshögskolan att för skolans chef uppföres:

fön ........................................................ 4,500: —

dagaflöning å 5 kr........................................ 1,825:_

lönetillägg för 2 tjenstehästar å 400 kr. 800: — furageersättning å 1 kr. om dagen för hvarje häst......

[13.]

Krigshög-

skolor.

730:

39 Fjerde hufvudtiteln.

samt att med anledning krigshögskolor,

nu...............................................

med........................... ..............

till..................................................

deraf öka anslaget till

kronor 67,860 » 865

kronor 68,725

[13.]

Ridskolan.

Enligt generalstabschefens förslag till ny härordning skulle chefen för ridskolan uppföras å denna skolas stat med öfverstelöjtnants aflöningsförmåner. Uti mitt anförande till statsrådsprotokollet den 7 januari 1901 yttrade jag, att det icke allt framgent kunde vara ändamålsenligt, att chefsskapet för ridskolan uppdroges åt en officer, som afgått ur tjenst, hvadan jag på det lifligaste tillstyrkte generalstahschefens ofvannämnda förslag, i öfverensstämmelse hvarmed ock Eders Kong!. Maj:ts framställning till Riksdagen afläts.

Riksdagen ansåg emellertid, att ifrågavarande befattning borde aflönas allenast, med arfvode, till följd hvaraf befattningens innehafvare skulle komma att qvarstå på vederbörande truppförbands stat, dock utan rätt att uppbära någon del af de dermed förenade inkomster..

Arfvodet skulle enligt Riksdagens beslut motsvara majors aflönings-

förmaner.

Den af Riksdagen sålunda antagna förändringen ai ridskolans stat synes böra, så fort förhållandena medgifva, genomföras och alltså det för chefen å nämnda stat nu uppförda arfvode af 400 kronor derifrån utgå samt i stället honom tilldelas ett arfvode, motsvarande de för major nu föreslagna aflöningsförmåner, nemligen:

lön............................................ .............................................

dagaflöning i 365 dagar å 5 kronor lönetillägg för två tjenstehästar å 400 kronor

erfordras en höjning i anslaget af

[14.]

Ridskolan.

Jag får alltså hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

40 Fjerde hufvudtiteln.

C14-] att dels bemyndiga Eders Kongl. Maj:t att så

ändra staten för ridskolan, att för nämnda skolas chef uppföres ett arfvode, motsvarande majors aflöningsförmåner, och dels, vid bifall härtill, öka detta anslag,

nu........................................................... kronor 37,500: —

med........................................ » 6,955: -

till ....................................................... kronor 44,455: —

Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet.

[15.] För att tillgodose de nutida, i flera riktningar ökade fordringarna

för^infanteriet på undervisningen vid skjutskolan för infanteriet och kavalleriet, föreoch^kavane- slög .Eders Kongl. Maj:t i nådig proposition till 1898 års Riksdag förriet. höjning af ifrågavarande anslag från 31,000 kronor med 12,500 kronor, hvilken framställning i sådan mån vann Riksdagens bifall, att förhöjning beviljades med 10,700 kronor till 41,700 kronor.

I sitt den 13 november 1900 afgifna förslag till ny härordning framhöll chefen för generalstaben vid behandling af frågor rörande skolor för officerare, underbefäl och militärläkare, hurusom det läge i sakens natur, att med härordningens utveckling ifrågavarande skjutskola blefve i behof af ökadt anslag. Uti kostnadsberäkningarna hade detta behof blifvit uppmärksammadt, ehuruväl förhållandena icke medgifvit att utarbeta fullständigt förslag till omorganisation af densamma. I sina beräkningar öfver landtförsvarets ordinarie årliga kostnad enligt förslaget till ny härordning upptog chefen för generalstaben emellertid kostnaderna för denna skjutskola till 66,000 kronor.

Chefen för V. arméfördelningen, under hvars öfverbefäl skolan står, har i underdåniga inspektionsrapporter uttalat, att denna för arméns utbildning så vigtiga läroanstalt icke motsvarar nutida kraf. I skrifvelse den 4 mars 1901 har arméfördelningschefen framlagt förslag till skolans ombildning i sådan riktning, att densamma skulle omfatta

dels för unga subalternofficerare en skjiitinstruktörskurs med hufvudändamal att utbilda skjutinstruktörer, men hvilken kurs äfven skulle meddela någon undervisning i trupps utbildning för eldstrid samt i ledandet af eldstridsöfningar och smärre fältskjutningar,

dels för yngre kaptener och äldre subalternofficerare en eldlednings- Jcurs med hufvudändamål att uppöfva förmågan i planläggandet, ledandet och utförandet af öfningar i eldstrid, hvarjemte den genom föredrag

41 Fjerde hufvudtiteln.

och praktiskt anordnade förevisningar borde meddela kännedom om nya eldhandvapen och skjututbildningsmetoder,

dels möjligen ock en regementsofficer skur s, hvars ändamål borde vara att höja intresset för skjutning och öfningar i eldstrid samt att utveckla förmågan att anordna, leda och inspektera öfningar i dessa utbudningsgrenar.

Chefen för V. arméfördelningen har derjemte framhållit, att den sålunda ifrågasatta skjutskoleorganisationen icke lämpligen kunde omedelbart genomföras, utan borde föregås af en öfvergångsform, under hvilken skjutskolebildning enligt nu gällande hufvudgrunder skulle meddelas åt alla de infanteriets subalternofficerare, hvilka dels nu innehafva 2 års officerstjensteålder men icke tillförene genomgått skjutskolan, dels under öfvergångsperioden komma att nå dylik tjenstealder. För ändamålet har arméfördelningschefen föreslagit anordnandet årligen af dubbla kurser för 60 elever i hvarje kurs, hufvudsakligen.ur infanteriet. Då skolan näppeligen kunde sammandragas tidigare på våren än vid maj månads ingång, och då densamma borde vara afslutad före regements- (repetitions-)öfningarna, har arméfördelningschefen ansett, att åt hvarje kurs kunde tillmätas endast omkring 50 dagar, en tid som visserligen vore väl knapp, men som dock innebure den minst kännbara af de olägenheter, som måste vidlåda hvarje förslag till öfvergångsform.

Frågan om skjutskolans slutliga organisation anser jag ännu icke böra upptagas till pröfning. Detta utesluter emellertid ej, att åt skolan bör inom den nuvarande ramen gifvas den utvidgning, som synes vara

oafvisligen nödvändig. c

De sista krigens erfarenheter hafva alstrat betydligt skarpna fordringar på en armés skjOskicklighet. Om trupperna sakna tillräcklig färdighet att tillgodogöra sig sina eldhandvapens verkningsförmåga, förminskas eller försvinner utsigten till framgång, deras utbildning må i öfrigt vara aldrig så god. 1 en nutida infanterist^ är skjutskickligheten en oafvislig förutsättning för segern. Men denna färdighet kan icke bibringas truppen, derest icke infanteriets alla subalternofficerare äro verkligt framstående skjutinstruktörer. Danandet af ett tillräckligt antal göda skjutinstruktörer och eldledare måste i vår blifvande liksom i vår hittillsvarande härorganisation tillkomma ifrågavarande skjutskola.

Om man granskar förhållandet mellan antalet infanterielever vid krigsskolan och vid skjutskolan under de sistförflutua 20 åren, finner man, hurusom skjutskolan ingalunda förmått hålla jämna steg med kngs- Bih. till Rikad. Blot. 1902. 1 Rami. 1 Afd. 1 Raft. 0

42 Fjerde hnfvudtiteln.

skolan: från den sistnämnda hafva utexaminerats ett för nästan hvarje år stigande antal elever, under det att antalet infanterielever vid skjutskolan snarare minskats än ökats. Under 1 O-årsperioden 1882-1891 blefvo 370 infanteris lever utexaminerade från krigsskolan, medan 425 infci n fe/'i'sub al t e r n of ficer are utbildades vid skjutskolan. Motsvarande siffror för 10-arsperioden 1892—1901 voro resp. 598 och 367, hvarvid bör erinras, att af sistnämnda 367 officerare ett icke ringa antal besökte skjutskolan för andra gången. För närvarande sakna 65 % af infanteriets subalternofficerare erforderlig skjutskolebildning.

Hvilken framtida organisation man än vill gifva ifrågavarande skjutskola, gäller det således under alla förhallanden att i afsevärd mån öka elevantalet. Chefens för V. arméfördelningen ofvan omförmälda förslag till dubbla kuiser årligen får jag derför i hufvudsak tillstyrka, emedan jag anser detta förslag vara egnadt att i väsentlig grad höja utbildningen inom armén.

I nådig proposition till 1901 års Riksdag angående ny härordning föreslog Eders Kongl. Maj:t i afseende på skjutskolan för infanteriet och kavalleriet, att chefen skulle erhålla fast beställning med öfverstelöjtnants aflöningsförmåner på skolans stat. Riksdagen fann emellertid skäligt minska lönebeloppet till majors aflöningsförmåner och ansåg, att dessa borde utgå i form af arfvode, till följd hvaraf befattningsinnehafvaren skulle komma att qvarstå på vederbörligt truppförbands stat, dock mot frånträdande af derstädes uppförda aflöningsförmåner. Som det är af synnerlig vigt att under de närmaste åren, då, enligt hvad jag ofvan _ anfört, med nödvändighet kräfves att skolan utvecklas och omoiganiseras, densamma kommer att under längre tid än förut kunnat vara fallet ledas af en och samma chef, och då det visat sig medföra störa olägenheter, att de i våra dagar så betydelsefulla infanteriskjutirågorna sakna en mera stadigvarande målsman, som odeladt, kan egna sm tid och sin verksamhet åt desamma, och som kan stå till förfogande att leda de försök samt verkställa de utredningar i dessa afseenden, hvilka esomoftast äro erforderliga, anser jag, att å skolans stat nu bör uppföras ifrågavarande arfvode, motsvarande majors aflöningsförmåner eller, enligt nu föreslagna stater:

lön .....................................................

dagaflöning i 365 dagar å 5 kr......

lönetillägg och furage ersättning för

..................................... kr. 4,000: —

..................................... » 1,825: —

en tjenstebref ......... » 765:_

tillhopa kr. 6,590: —

Fjerde liufuidtitela.

43 De af ett ökadt antal elever och lärare orsakade ökade utgifterna till aflöningar, transporter, skjutfält, inventarier, undervisningsmateriel m. m. i förening med uppförandet å skolans stat af chefens nyssnämnda aflöningsförmåner hafva beräknats kräfva en höjning a ans aöet, i ifrågavarande skjutskola med 18,300 kronor, hvaremot kostnaderna för den ökade ammunitionsförbruknmgen hora såsom hittills besti idas f rån anslaget till »arméns vapen, ammunition och skjutofnmgar samt artilleriets öfningar och materiel». . . , , ,

På grund af hvad jag sålunda anfört, hemställer jag i underdånighet,

att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen .

att öka anslaget till skjutskolan for infanteriet

och kavalleriet,

................... kronor 41,700: —

nu... med

till ...

18,300

kronor 60,000: —

[15.]

Krigsskolan.

Derest den af mig under [5] här ofvan gjorda framställning^ om [16,] lönereglering för armén vinner bifall, lärer deraf påkallas jemväl någon Knölan, förändring af de å krigsskolans stat upptagna aflonmgsbelopp samt en

deraf föranledd ökning af skolans anslag.

För krigsskolans chef finnes såsom lon a staten uppfordt 5,000 kronor eller samma belopp, hvarmed löner utgå till öfverstelojtnanter hvilka äro chefer för sjelfständiga truppförband. Da någon höjning åt sådana löner icke blifvit i lönereglenngsforslaget ifragasah, lärer ej heller någon ökning af chefens för krigsskolan lon hora vidtagas. Deremot torde för honom likasom för öfrige löntagare inom armen medgifvas förhöjning i dagaflöningen med en krona, ,... oa

S Å krigsskolans stat finnes uppförd en läkare med bataljonslakares aflöningsförmåner: 900 kronor i lön och 2 kronor i dagaflomng. Dessa förmåner torde af samma skäl, som foranledt förslag om okmng a taljonsläkares aflöning, böra förhöjas till samma belopp sota denna, nemligen 1,020 kronor i lön och 3 kronor i dagaflomng.

Anslaget till krigsskolan borde alltså ökas

dels med 1 krona i dagaflöning till chefen kronor 36o

dels ock med förhöjning i lönen för lakaren » iwW-

och i dennes dagaflöning ..............

eller tillhopa kronor 850

44 Fjerde hufvudtiteln.

Pa grund häraf far jag hemställa, det Eders Kongl. Magt täcktes föreslå Riksdagen

att, vid bifall till hvad under [5] föreslagits i fråga om lönereglering för armén, bemyndiga Eders Kongl. Maj:t att så ändra staten för krigsskolan, att för chefen uppföres dagaflöning med 5 kronor om dagen och för läkaren enahanda aflöningsförmåner, som bataljonsläkare vid armén åtnjuta, samt med anledning deraf öka anslaget till krigsskolan,

nu......................................................... kronor 87,500:—

med...................................................... » 850: —

till .......

kronor 88,350

Militärläkares undervisning.

]

Chefen för generalstaben har uti sitt den 13 november 1900 afgifna förslag till ny härordning, i sammanhang med framställandet af vissa önskningsmål i fråga om anordnandet af skolor och utbildningskurser för. officerare, underbefäl och militärläkare, bland annat anfört, att uti militärläkarnes utbildning förefunnes en brist, som det vore angeläget att afhjelpa. Denna brist bestode deri, att blifvande militärläkare, bataljonsläkare såväl som fältläkarestipendiater, icke före sin anställning finge förvärfva sig .nödiga kunskaper i krigslagar och militära reglementen, skicklighet att undervisa sjukvårdsmanskap samt förmåga att bedöma värnpligtiges duglighet till krigstjenst och deras lämplighet for det ena eller andra truppslaget. Äfvenledes vore någon ridkunmghet .erforderlig för militärläkaren. På grund häraf borde en kurs för militärläkareaspiranter anordnas. Sedan en sådan kurs under några år pågått, torde den nuvarande militärläkarekursen kunna i väsentlig .män förkortas och förändras till en repetitionskurs.

mitt anförande till statsrådsprotokollet den 7 januari 1901 framhöll jag, att alla skäl syntes mig tala för vidtagande i ofvan angifna syfte af ändring i militärläkareutbildningen, men ansåg likväl, att för det. dåvarande icke borde göras någon framställning till Riksdagen i detta, ämne. Sedermera har jag emellertid anmodat medicinalstyrelsen att inkomma med utredning och förslag, åtföljda af fullständiga kostnadsberäkningar, angående inrättandet af en sådan kurs för militärläkareaspiranter, hvarom nyss är nämndt, och med anledning häraf af-

45 Fjerde liufvudtiteln.

gaf medicinalstyrelsen den 11 oktober 1901 det yttrande i frågan, för hvars innehåll jag nu anhåller få för Eders Kongl. Maj:t redogöra.

Medicinalstyrelsen anför till en början, att det numera ej torde råda mer än en mening derom, att militärläkaren måste vara i besittning af speciela kunskaper, derest han skulle kunna rätt utöfva sina tjensteåligganden och fylla de kraf, som staten stälde pa honom.

I de flesta kulturstater vore det hufvudsakligen genom kurser af längre eller kortare varaktighet, som dessa speciela kunskaper bibringades militärläkarne. Dessa kurser voro af två slag: 1) för blifvande eller nyss vordna militärläkare, och 2) för äldre militärläkare. Kurser af förra slaget eller s. k. instruktionskurser funnes i Norge, Danmark, England, Frankrike, Tyskland, Österrike-Ungern, Ryssland, Spanien, Italien, Belgien, Holland och Schweiz samt hade en längd af 1 till. 12 månader. Kurser af senare slaget (repetitionskurser) funues i Sverige, Tyskland, Italien, Belgien och Schweiz samt räckte från 3 veckor till 4 månader.

Alltmera hade man dock insett behofvet af, att hvarje militärläkare såväl före sin anställning genomginge en längre instruktionskurs såsom aspirant, som ock efter sin anställning såsom militärläkare i eu kortare repetitionskurs erhölle vidare utbildning i de för högre militärläkaregraderna nödiga ämnen, och vore sådana, dubbla kurser, enligt hvad nyss nämndes, anordnade i Tyskland, Belgien, Italien och Schweiz.

Den sedan år 1877 i Sverige för militärläkares utbildning inrättade militärläkarekursen, hvilken numera egde rum hvartannat år under 3 månader, afsåge att bibringa bataljonsläkare, efter en längre eller kortare tids tjenstgöring såsom ordinarie sådana, de fackkunskaper, som vore nödvändiga för alla militärläkare samt utgjorde kompetensvilkor för erhållande af regementsläkarebeställning. Betraktad såsom instruktionskurs lede den af det hufvudsakliga felet, att den komme bataljonsläkare till godo först efter flerårig tjenstgöring såsom militärläkare. Den nyanstälde militärläkaren deremot saknade hvarje utbildning i sitt fack, om man ej dit ville räkna den anställning såsom underläkare vid allmänna garnisonssjukhuset i Stockholm, hvarunder häri kunnat förvärfva sig någon kunskap i de bland militären vanligast förekommande sjukdomar och i expeditionsföring, men som ej vore obligatorisk för anställning såsom fältläkarestipendiat eller bataljonsläkare.

Medicinalstyrelsen hade oct: flere gånger fäst uppmärksamheten vid detta missförhållande. 1 underdånig skrifvelse den 17 november 1896 angående omorganisation af allmänna garnisonssjukhuset i Stock-

[17.]

46 Fjerde liufvudtiteln.

bolm hade styrelsen påpekat vigten af, att med underläkareinstitutionen förenades en kurs för blifvande militärläkare. Styrelsen hade dervid bland annat yttrat: »En bland de mest kännbara brister, som vidlåda militärläkareväsendet i vårt land, är otvifvelaktigt saknaden af en särskild kurs för blifvande militärläkare. Sålunda kan hvilken legitimerad läkare som helst göra anspråk på att komma ifråga vid tillsättandet af en militärläkareplats, äfven om han är i fullkomlig saknad af hvarje insigt om de särskilda fordringar, som ställas på en militärläkare under utöfningen af hans från en civilläkarebefattning i många stycken helt olika tjenst. Det kan dock tydligen å ena sidan icke vara fördelaktigt för staten, att i dess tjenst antagas personer, för Indika en stor del af de uppdrag, som tillkomma den tjenstbefattning, dessa skola bekläda, är fullkomligt främmande, och å den andra sidan är det icke heller fullt rättvist mot de medicine studerande, som egna sig åt militärläkarebanan, att icke för dem, i likhet med hvad förhållandet är för de flesta vid armén anstälda personer, tillfälle är beredt att inhemta de kunskaper och färdigheter, som tjenstens behöriga upprätthållande klöfver, och utan hvilka desamma lätt kunna ådraga sig ett drygt ansvar

och personliga obehag af flerfaldig art. — —----— — — Hvilka

undervisningsämnen en dylik kurs för aspiranter till militärläkareanställning torde böra omfatta framgår ur de fordringar, som, oafsedt rent medicinska kunskaper, ställas på den nyblifne militärläkaren. Han måste sålunda ega kännedom om de delar af strafflagen för krigsmakten, disciplinstadgan och tjenstgöringsreglementet för armén, hvilka beröra hans verksamhet såsom militärläkare. Vidare bör han vara väl förtrogen med gällande bestämmelser och föreskrifter rörande besigtning af värnpligtige samt rekryter och volontärer. Han bör ega insigt om och någon vana vid truppläkaretjensten, särskildt i afseende på sjukvisitation, sundhetsvisitation och läkarebesigtning äfvensom beträffande afgifvande af rapporter och sjukbesked. Han bör vara öfvad i och ega förmåga att undervisa sjukvårdsmanskap och att leda öfningar med sjukbärare, äfven hvad beträffar bårexercis m. m. Han bör ega kännedom om den reglementerade sjukvårdsmaterielen såväl beträffande utrustningslistor som packningsplaner. Han bör hafva insigt i gällande fältsjukvårdsreglemente och fältförvaltningsreglemente, hvad det senare angår hufvudsakligen i afseende på förvaltningen af militära sjukhus i fält. Slutligen bör lian hjelplig! kunna rida, en fordran, som numera, sedan bataljonsförbindeiivagnarne indragits Vid de beridna vapnen, är oafvislig såväl för militärläkare å stat vid dessa vapen, som ock för extra läkare, kommenderade till tjenstgöring vid desamma. — — — — —

47 Fjerde hnfvudtiteln.

Att närmare ingå i detalj huru ifrågavarande kurs borde anordnas torde bär vara mindre lämpligt, hvarför medicinalstyrelsen inskränker sig till att framhålla, hurusom densamma borde ega karaktären af en verklig skolundervisning med tillhörande förhör och uppvisningar i anbefalda kunskapsämnen». I slutet af skrifvelsen hemstälde medicinalstyrelsen bland annat, Datt underläkareinstitutionen vid sjukhuset omorganiseras till en utbildningskurs för blifvande militärläkare.»

I en underdånig skrifvelse den 9 juni 1897 hade medicinalstyrelsen på liknande sätt uttalat sig för önskvärdheten af underläkareinstitutionens vid nämnda sjukhus förening med en kurs för militärläkareaspiranter.

Under de år, som förflutit sedan medicinalstyrelsen afgifvit ofvannämnda utlåtanden, hade — fortsätter styrelsen — behofvet af eu förberedande militärläkarekurs alltmera gjort sig gällande. Särskild! ville styrelsen erinra, att inga sökande till underläkarebefattningarne vid allmänna garnisonssjukhuset anmält sig hvarken för halfårsperioden april —september 1901 eller oktober 1901—mars 1902, hvarför de fältläkarestipendiater, som nu antoges, komme att sakna äfven den, om ock otillräckliga utbildning, som de kunnat erhålla i egenskap af underläkare vid nämnda sjukhus.

Medicinalstyrelsen vore fortfarande af den åsigten, att lämpligaste sättet för anordnandet af en instruktionskurs för militärläkareaspiranter vore att förena denna med anställningen såsom underläkare vid allmänna garnisonssjukhuset, hvarigenom, under förutsättning att, likasom hittills, sex underläkare anstäldes för Va år i sender, kursen komme att försiggå två gånger årligen och tolf aspiranter kunde för hvarje år erhålla utbildning till militärläkare, ett antal, som ingalunda vore för högt, då man betänkte, att det vid mobilisering kräfdes, förutom militärläkare på ordinarie stat, en ganska stor mängd skolade bataljonsläkare i reserven.

Anställningstiderna 1 oktober—31 mars och 1 april—30 september borde dock utbytas mot halfåren 1 januari—30 juni och 1 juli—31 december, emedan med denna fördelning eleverna finge tjenstgöra eu del af såväl vintern som sommaren, under hvilken sistnämnda tid med dess då pågående beväringsmöten sjukhuset erbjöde ett rikare undervisningsmaterial än under don öfriga delen af året. Genom nämnda fördelning skulle äfven undervisningen i ridning kunna lättare och bättre anordnas.

I afseende på undervisningsämnen vid instruktionskursen ansåge medicinalstyrelsen, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med sitt ofvan an-

[17.]

48 Fjerde hufvudtiteln.

[17.] förda utlåtande den 17'november 1896, att undervisning borde meddelas i 1) militär helsovårdslära, omfattande den sanitära delen af soldatens . lefnads- och tjensteförhållanden, såsom föda, bostad, beklädnad, utrustning, kroppsvård in. m., 2) metoderna för besigtning af volontärer och värnpligtig^, särskildt. med hänsyn till pröfning af deras syn och hörsel, 3) mediciuallagfarenhet, nemligen gällande reglementen angående militärläkarnes tjensteåligganden och de delar af strafflagen för krigsmakten och disciplinstadgan, som rörde militärläkare, samt uppsättning af tjensteskrifvelser och afgifvande af rapporter och sjukbesked, 4) sanitetstjenst såsom kännedom om fältsjukvårdsreglementet, ledning af sjukbärarnes öfningar i bårexercis och upprättande af förbandsplatser, hvartill komme undervisning af sjukvårdsmanskapet in. m., 5) kännedom om den reglementerade sjukvårdsmaterielen, såväl beträffande fältutrustningslistor som packningsplaner, samt 6) ridning.

Kursen borde stå under öfverfältläkarens öfverinseende och under närmaste ledning af chefläkaren vid allmänna garnisonssjukhuset i egenskap af direktor, hvilken skulle ega samma befogenhet och skyldighet, som angående den nuvarande militärläkarekursen vore stadgadt.

.Kompetensvilkoren för anställning såsom underläkare vid allmänna garnisonssjukhuset och elev vid instruktionskursen borde vara att hafva aflagt medicine kandidatexamen samt att uppfylla de för anställning i fältläkarekåren stadgade bestämmelser enligt Kongl. kungörelsen den 22 oktober 1897. Under sin anställning vid garnisonssjukhuset skulle underläkare tillhöra fältläkarekåren i egenskap af extra ordinarie tjenstemän med underlöjtnants rang. Vid slutet af hvarje kurs borde anställas offentlig examen inför en examenskommission, bestående af öfverfältläkaren och tvenne af medicinalstyrelsen utsedda läkare, helst militärläkare, hvarefter graderadt betyg skulle utfärdas för hvarje godkänd elev och denne utnämnas till fältläkarestipendiat af andra klassen i fältläkarekårens reserv med turberäkning efter erhållna betyg. Vid förefallande ledighet bland fältläkarestipendiaterna af andra klassen på stat skulle de i reserven varande antagas utan ansökan efter tur och anciennitet, och hvarje från kursen utexaminerad elev vara skyldig att qvarstå i fältläkarekåren i tre år, medicinalstyrelsen dock obetaget att dessförinnan på företedda giltiga skäl entlediga stipendiat.

Medicine kandidater, som uppfylde för anställning i fältläkarekåren stadgade vilkor, skulle, oaktadt de icke vore anstälde såsom underläkare vid allmänna garnisonssjukhuset, kunna till ett antal, icke öfverstigande 3, erhålla förordnande såsom underläkare öfver stat och under

Fjerde hufvudtiteln. 49

tiden beredas tillfälle att på egen bekostnad genomgå instruktionskursen. ; '

Genomgående af denna kurs borde utgöra kompetensvilkor för anställning såsom fältläkarestipendiat eller bataljonsläkare vid armén.

Till lärare vid instruktionskursen kunde förordnas dels sjukhusläkarne vid allmänna garnisonssjukhuset, dels andra dertill lämplige militär läka re eller vid behof civila läkare och dels — i ridning och möjligen i sanitetstjenst — officerare vid fortifikationen eller trängen.

Hvad kostnaderna för anordnande af eu dylik kurs beträffar, erinrar medicinalstyrelsen till en början om dess den 5 augusti 1901 till Eders Kongl. Maj:t aflåtna underdåniga framställning angående ökning af underläkarnes vid allmänna garnisonssjukhuset dagaflöning, till hvilken framställning jag torde få under [18] återkomma, samt anför vidare att, om denna framställning vunne bifall, någon ytterligare aflöning icke behöfde ifrågakomma för eleverna vid kursen. Utgifterna för denna skulle derför behöfva omfatta allenast arfvoden åt direktor, examensvittnen och lärarne samt anskaffande af undervisningsmateriel m. in. >\;

Arfvodena till lärarne borde, enligt medicinalstyrelsens åsigt, beräknas efter det antal timmar, som åtginge till undervisning i de skilda ämnena. Med hänsyn till dessa ämnens olika omfattning och med ledning af undervisningsplanen för nuvarande militärläkarekursen, borde man beräkna 30 timmar till undervisning i militär helsovårdslära, 30 timmar till undervisning i volontärers och värnpligtiges undersökning, deri inberäknadt undersökning af ögon och öron, 20 timmar till undervisning i militärmedicinallagfarenhet, 50 timmar till undervisning i sanitetstjenst samt 10 timmar till undervisning i kännedom om sjukvårdsmaterielen. Såsom undervisningsarfvode åt hvarje lärare i dessa ämnen ansåge medicinalstyrelsen böra beräknas 10 kronor per timme. Härtill komme undervisning i ridning, hvaruti, under förutsättning att ridningen såsom vid den nuvarande kursen utan vidare kostnad finge försiggå vid Svea ingeniörkår, tillräckligt antal lektioner torde kunna beredas eleverna för ett lärarearfvode af 400 kronor. Emellertid borde undervisningsplan för hvarje lialfårskurs uppgöras af direktor och underställas öfverfältläkarens godkännande. Den arbetstid, som icke behöfde tagas i anspråk för kursen, behöfde eleverna väl för tjenstgöring vid garnisonssjukhuset i deras egenskap åt underläkare och för studiers idkande för afläggande af medicine licenciatexamen.

Såsom arfvode åt direktor borde anslås 300 kronor och för diverse utgifter 600 kronor, allt per kurs.

Bill. inl flikad, /'rot. 1902. 1 Barn/. 1 Afd, 1 Haft. T

[17.]

50 fjerde hufvudtiteln.

[17.] Slutligen anför medicinalstyrelsen, att genom instruktionskursens

inrättande blefve dock en senare militärläkarekurs ingalunda öfverflödig; den blefve i stället af väsentlig vigt, såväl för underhållande af de militärmedicinska insigterna, som i synnerhet för förvärfvande af de högre fackkunskaper, hvilka kräfdes af regementsläkare, för hvilken beställnings erhållande nämnda senare kurs skulle utgöra kompetensvilkor.

Den nuvarande militärläkarekursen borde fortgå enligt samma plan, som hittills, till dess att de nuvarande bataljonsläkare, som ännu icke blifvit kommenderade till densamma, — till antalet 13 —, äfvensom de bataljonsläkare, som komme att blifva utnämnda, innan de hunnit genomgå instruktionskursen, fått tillfälle att genomgå den för deras utbildning till regementsläkare nödvändiga militärläkarekursen.

Om den nuvarande kursen, sedan alla nyss nämnda bataljonsläkare genomgått densamma, förändrades till en s. k. repetitionskurs, skulle den med ledning af från instruktionskursen vunnen erfarenhet antagligen kunna betydligt förkortas, enär några af instruktionskursens läroämnen icke behof de återkomma i denna repetitionskurs och några af de öfriga ämnena till en stor del blifvit förberedda i instruktionskursen. Lärotimmarnas antal i repetitionskursen skulle sålunda kunna väsentligen förminskas. Härigenom kunde åter en betydlig besparing åstadkommas, i det att såväl de till kursen kommenderade bataljonsläkarnes dagaflöning komme att utgå för kortare tid som ock lärarnes arfvoden minskades. Att redan nu bestämma, huru stort anslag i så fall skulle i allt behöfvas till militärläkares undervisning, vore icke möjligt, men medicinalstyrelsen ansåge det otvifvelaktigt, att detta anslag iclfe skulle öfverskrida den summa af 12,000 kronor, som härför upptagits i generalstabens förslag till ny härordning.

Den framställning, för hvilken jag nu redogjort, anser jag vara synnerligen beaktansvärd och får derför i hufvudsak tillstyrka bifall till hvad medicinalstyrelsen deruti föreslagit. Under förutsättning att det förslag om förhöjd dagaflöning för underläkarne vid allmänna garnisonssjukhuset, jag i nästföljande punkt ärnar för Eders Kongl. Maj:t framlägga, vinner bifall, erfordras, såsom medicinalstyrelsen ock framhållit, icke någon anvisning å detta anslag till aflöning åt eleverna vid den ifrågasatta instruktionskursen, och, enär jag gillar medicinalstyrel-

51 Fjerde hufvudtiteln.

sens förslag till arfvoden åt direktor och lärarne vid kursen, hvilka senares aflöning ungefär motsvarar undervisningsarfvodena vid krigshögskolan, har jag ej heller något att erinra mot den jemväl af arméförvaltningen uti dess underdåniga utlåtande den 26 november 1901 tillstyrkta beräkningen af de ökade utgifter, som anslaget till militärläkares undervisning måste vidkännas, om en dylik instruktionskurs inrättades.

Enligt nämnda beräkning skulle utgå:

På grund af hvad jag sålunda anfört får jag hemställa, det Eders

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen t .

att öka anslaget till militärläkares undervisning,

nu ........................................................... kronor 6,350: —

med ....................................................... p 5,400:

.......................................................... kronor 11,750

[17.]

Garnisonssjukhusen i Stockholm och å Karlsborg.

Uti sin ofvannämnda underdåniga skrifvelse den 5 augusti 1901 [18*]

har medicinalstyrelsen erinrat, hurusom . styrelsen den 18 nästförut- .

o-ånffne mars, med tillkännagifvande att ingen sökande anmält sig till stockhoim

e> ' och å Karls-

borg.

5- Fjerde liufvudtiteln.

[18.] någon af de sex ledigförklarade underläkaretjensterna vid allmänna garnisonssjukhuset i Stockholm, hos Eders Kong'1. Maj:t hemstält om bemyndigande för styrelsen att till tjenstgöring såsom underläkare vid sagda sjukhus förordna tre extra läkare för tiden till dess ifrågavarande tjänster kunde blifva i vanlig ordning tillsatta. Denna hemställan hade Eders Kongl. Maj:t täckts i nåder bifalla. Emellertid hade nämnda underläkaretjenster blifvit af styrelsen ånyo förklarade till ansökning lediga, utan att detta dock ledt till något resultat. Då det ville synas medicinalstyrelsen mer än sannolikt, att äfven i framtiden svårighet skulle komma att möta för att få underläkareplatserna vid garnisonssjukhuset besatta, hade styrelsen ansett sig skyldig att redan nu till Eders Kong], Magt göra underdånig framställning i ärendet med framhållande af de hufvudorsaker, Indika kunde anses företrädesvis medverka till ifrågavarande förhållande.

I sådant afseende anför Medicinalstyrelsen, att i främsta rummet borde härvid erinras om den högst betydligt minskade tillströmningen å läkarebanan, hvilken synnerligast under de 3 å 4 senaste åren egt rum. Under det sålunda under förra hälften af 1890-talet de å hufvudstad ens kliniker tjenstgörande medicine kandidaternas antal oftast varit så stort, att de vid dessa kliniker inträdessökande ej sällan måst under flere månader vänta på att erhålla plats, hade under sista tiden de tjenstgörandes antal, tidtals åtminstone, varit i det hela ganska ringa. Detta hade äfven haft till följd, att antalet inträdessökande i fältläkarekåren högst betydligt minskats, så att till exempel för närvarande tre fältläkarestipendier i brist pa sökande stode lediga. Detta antal komme med all sannolikhet att inom kort tid ökas till fem, oaktadt 1901 års Riksdag beviljat förhöjning i stipendiernas belopp, samt medicinalstyrelsen under senare tid funnit sig nödsakad att till fältläkarestipendiater antaga medicine kandidater, hvilka hvarken afslutat; den kliniska tjenstgöringen å serafimerlasarettet eller tjenstgjort såsom underläkare å allmänna garnisonssjukhuset, något som styrelsen ännu för ett par år sedan kunnat fordra 'utan att derför lida brist på sökande till sagda stipendier.

En annan omständighet, som i väsentlig män ökade svårigheten att få någorlunda kompetenta sökande till underläkaretjensterna vid allmänna garnisonssjukhuset, bestode i de otidsenligt låga aflöningsförmåner, hvilka vore förenade med sagda tjenster. Genom nådigt bref den 4 maj 1858 hade dagaflöningen för sjukhusets underläkare bestämts till 1 krona om dagen, hvilket belopp i den nya aflöningsstaten för gar-

53 Fjerde hufvudtiteln.

nisonssjukliuset af den 19 november 1875 förhöjts till 1 krona 50 öre, hvarmed dagaflöningen fortfarande otginge. Att detta belopp under nuvarande förhållanden vore alldeles otillräckligt, syntes medicinalstyrelsen påtagligt. Underläkaretjenster vid civila sjukvårdsinrättningar torde i allmänhet aflönas med 1,000 å 2,500 kronor eller ännu mera, förutom naturaförmåner, motsvarande eller öfverträffande dem, som bestodes underläkare vid allmänna garnisonssjukhuset.

Då en förhöjning af arfvodena till underläkarne vid garnisonssjukhuset sålunda syntes medicinalstyrelsen nödig, om kompetenta sökande skulle kunna påräknas för dessa befattningar, och då denna förhöjning, derest dermed afsedt ändamål skulle vinnas, borde uppbringa dessa arfvoden till åtminstone samma belopp som det, hvilket utgår, till de lägst aflönade underläkarne vid civila sjukhus, hemstälde medicinalstyrelsen, det Eders Kongl. Maj:t täcktes till instundande Riksdag aflåta proposition derom, att arfvodena till nämnda underläkare måtte förhöjas från 1 krona 50 öre till 3 kronor om dagen.

Uti häröfver afgifvet underdånigt utlåtande har arméförvaltningen å civila departementet, på de af medicinalstyrelsen anförda skal, tillstyrkt den gjorda framställningen samt meddelat, att, vid bifall till densamma, anslaget till garnisonssjukhusen i Stockholm och å Karlsborg behöfde ökas med (6 x 547: 50) 3,285 kronor.

Beträffande detta anslag har' armé förvaltningen å civila departementet vidare uti sin ofvan omförmälda skrifvelse flen .6 december 1901 anfört, att enär med innevarande års ingång dagaflöning för hela året blifvit å trängkårernas stater anvisad åt allt öfver-, och underbefäl vid trängen, hvaremot portionsersättning då upphört att ingå i underofficerarnes aflöningsförmåner, samt naturaunderhållet åt det till allmänna garnisonssjukhuset kommenderade trängunderbefälet af manskapsklass lämpligast borde bekostas tran anslaget till arméns mathållning, de å sagda sjukhus stat för dit kommenderad trängpersonal uppförda^ medel till dagaflöningsfyllnad samt portionsersättning jemte naturaunderhåll vore öfverflödiga och borde — på sätt egt rum med den liknande fyllnadsnnvisning, hvilken varit å arméförvaltningens stat anslagen för en a sjukvårdsbyrån tjenstgörande underofficer vid Svea trängkår - från garnisonssjukhusets stat afgå, nemligen

54 Fjerde hufvudtiteln.

tillhopa kronor 2,086: 25

I sammanhang härmed har arméförvaltningen framhållit önskvärdheten deraf, att de nu provisoriskt och senast genom nådiga brefvet den 8 februari 1901, uppå chefläkarens framställning, beviljade årliga aflöningsför bättringarna, hvilka vore oundgängligen af behof påkallade och icke af tillfällig natur, blefve å staten uppförda, nemligen:

bil förhöjning i aflöningen åt två gårdsdrängar med 500 kronor till

hvardera .............................................................................. kronor 1,000: —

» d:o åt tvättförestånderskan med 6 kronor i månaden » 72:_

» förhöjning i aflöningen åt hvar och en af de två

tvättpigorna med 12 kronor i månaden............... » 288:_

» aflöning åt ett maskinistbiträde under 8 månader årligen å 75 kronor i månaden ..................... » 600: —

Summa kronor 1,960: —,

hvilken siffra dock — till följd af någon jemkning i tvättförestånderskans och tvättpigornas tillägg, för åstadkommande af helt krontal i månadsaflöningen vid sammanläggning af den extra månadstillökningen med det å staten uppförda för dag beräknade arfvodet — nedsattes till 1,959 kronor 25 öre.

Vid bifall till ofvanstående förslag skulle nedannämnda poster å sjukhusets stat erhålla följande ändrade lydelse:

1 förestånderska för tvätt och lagning, förutom bostad med möbler

och ved, arfvode efter 60 kronor i månaden.................................. 720:_

2 tvättpigor, förutom bostad med möbler och ved, arfvode efter

42 kronor i månaden till hvardera, 42 x 12 x 2........................... 1,008:_

1 maskinistbiträde under 8 månader årligen å 75 kronor i månade11 ............................... ...... '............ ............................ ............ 600: —

2 gårdsdrängar för renhållning och vedbäming, förutom bostad

med ved, årsarfvode efter 800 kronor för hvardera .................. 1,600:_

55 Fjerde hnfvudtiteln.

I anledning af denna arméförvaltningens framställning har jag infordrat yttrande af chefläkaren vid allmänna garnisonssjukhuset, hvilken bland annat anfört, att det belopp, som enligt förslaget skulle med 800 kronor uppföras såsom arfvode åt hvardera af de båda gårdsdrängarne, lämpligen borde bestämmas till högst detta belopp, enär det visat sig möjligt att för ringare aflöning eller såsom för närvarande 720 kronor erhålla en dräng. Deremot bär chefläkaren framhållit önskvärdheten af, att åtskilliga andra arfvoden på sjukhusets stat, såsom till kokerskan, kökspigan och vaktmästaren, något förhöjdes.

De af medicinalstyrelsen förebragta skälen för höjning af arfvodet till underläkarne vid allmänna garnisonssjukhuset synas mig med nödvändighet föranleda framställning till Riksdagen om denna angelägenhet, särskildt om härmed sammanställes den af mig under nästföregående punkt framhållna önskvärdheten af att anordna en instruktionskurs för militärläkareaspiranter i förening med tjenstgöring såsom underläkare vid nämnda sjukhus.

Mot arméförvaltningens förslag, att staten för sjukhuset skulle så ändras, att dels vissa aflöning^- och ersättningsbelopp till personal vid Svea trängkår från garnisonssjukhusets stat afföras, och dels de under senare åren städse återkommande aflöningsförbättringarne i staten tilläggas vederbörande befattningar, har jag icke annat att erinra, än att, på sätt chefläkaren föreslagit, arfvodet till gårdsdrängarne bör bestämmas till högst 800 kronor. De arfvodesförhöjningar i öfrigt, som chefläkaren ifrågasatt, torde för närvarande icke vara ^oundgängligen nödvändiga, om — såsom jag anser mig böra föreslå — de besparingar, som å nämnda gårdsdrängars arfvoden kunna uppstå, få vid behof användas till förbättring i aflöningen åt någon annan af sjukhusets tjenstepersonal.

Vid bifall till förhöjningen af underläkarnes arfvoden skulle anslaget till garnisonssjukhusen i Stockholm och å Karlsborg behöfva

ökas med ......................'.............................................................. kronor 3,285: —

Vid bifall åter till arméförvaltningens framställningar skulle anslaget dels minskas med kr. 2,086: 25

dels ökas med ............................................. ® 1,959: 25

och alltså på det hela minskas med ................................ » 127:

hvadan den erforderliga anslagsökningen komme att

uppgå till ................................................. kronor 3,158: —

56 Fjerde hufVudtiteln.

[18.] Jag får alltså hemställa, det Eders Kong! Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen

att dels bemyndiga Eders Kongl. Maj:t att så ändra staten för allmänna garnisonssjukhuset i Stockholm, att underläkarnes arfvoden komma att utgå med ^„^r?nor Per da£> att de till personal vid Svea trängkår å staten uppförda aflöningsbelopp äfvensom utgiften för kosthåll till två underbefäl af manskapsklassen från staten uteslutas, att derå uppföres aflöning till tvättförestånderskan med 720 kronor, till två tvättpigor med tillsammans 1,008 kronor och till två gårdsdrängar med högst 800 kronor till hvardera äfvensom till ett maskinistbiträde med 600 kronor; samt att å staten anmärkes, att hvad som af gårdsdrängarnes arfvoden kan besparas må utgå såsom löneförbättring till annan af tjenstepersonalen vid sjukhuset;

dels ock, vid bifall härtill, öka detta anslag,

mi....................................................... kronor 70,650: —

med............................................................ » 3,158: -

till kronor 73,808: —

Arméns fält- och fälttjenstöfningar.

A [}9'L n 1 den kostnadsberäkning, som bifogats det af chefen för generaloch fälttjenst- uppgjorda härordningsförslaget, hade det förr å riksstaten upp-

öfningav. torda anslå get till det icke garnisonerade infanteriets och det indelta kavalleriets vapenöfningar icke upptagits, men i dess ställe såsom reservationsanslag uppförts ett annat anslag under benämning »arméns tält- och fälttjenstöfningar)).

Detta anslag är, såsom jag i mina anföranden till statsrådsprotokollet, den 7 och 11 januari 1901 omförmält, afsedt att bestrida kostnaderna dels för årliga fälttjenstöfningar med trupper af alla vapen dels för fältöfningar för officerare in. fl. och dels slutligen för vissa praktiska prof såsom krigsspelsöfningar, lösandet af taktiska uppgifter m. m., som^ borde afläggas af de kaptener och ryttmästare, hvilka ville gorå anspråk på befordran. Med hänsyn till dessa ändamål med anslaget, ansåg jag, att detta borde så beräknas: 280,000 kronor för en

57 Fjerde hufvudtiteln.

större årlig fälttjenstöfning med två arméfördelningar,116,000 kronor för mindre fälttjenstöfningar med fyra arméfördelningar och 60,000 kronor för fältöfningar eller tillsammans 456,000 kronor, hvartill skulle komma de årliga utgifterna för omförmälda kompetensprof för befordran till regementsofficer, hvarom någon utredning då ännu icke förelåg, men hvilka kostnader jag antog komma att afrunda nyssnämnda belopp till

500,000 kronor. För att emellertid i någon män begränsa utgifterna för landtförsvaret under år 1902 förutsatte jag likväl, att ifrågakomna öfningar ej skulle redan nämnda år anordnas i hela den utsträckning, som sedermera med det nya härordningsförslagets genomförande komma att ske, och ansåg jag derför, att anslaget för år 1902 borde bestämmas till allenast 300,000 kronor.

Chefen för generalstaben har under den 14 oktober 1901 till Eders Kongl. Maj:t inkommit med underdånigt förslag till plan för anordnande af praktiska prof för de kaptener (ryttmästare), som ville göra anspråk på regementsofficersbefordran. Detta förslag har visserligen ännu icke blifvit pröfvadt, enär öfver detsamma från vederbörande militära myndigheter infordrade yttranden icke hunnit inkomma, men det är min afsigt, att, så fort ske kan, för Eders Kongl. Maj:t föredraga detta ärende och dervid föreslå, att sådana prof måtte få anordnas redan under innevarande år. Såsom jag nyss erinrat, skulle kostnaderna härför utgå från detta anslag. Å det af 1900 års Riksdag beviljade extra anslaget till försöksmobilisering bär emellertid, sedan alla kostnader för denna blifvit bestridda, uppstått en besparing af omkring 73,000 kronor, som jag tänkt kunna för ifrågavarande ändamål användas. Endast under förutsättning af bifall härtill, är det möjligt för mig att underlåta att Iiob Eders Kongl. Maj:t göra framställning om ökande af anslaget till arméns fält- och fälttjenstöfningar för år 1903, ty en större gemensam fälttjenstöfning, som af brist på medel icke kunnat hållas under tre år, måste nödvändigtvis ega rum innevarande år.

Jag hemställer derför, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att medgifva, det uppkomna besparingar å det af 1900 års Riksdag beviljade extra anslag till försöksmobilisering måtto anvisas att utgå under åren 1902 och 1903 till förstärkande af anslaget »arméns fältoch fälttjenstöfningar».

Bih. till Ttiksd. Vrot. 1902. 1 Sami. 1 Afl. 1 Haft.

[19.]

H

58 Fjerde hufvudtiteln.

De värnpligtiges aflöning, inskrifning och redovisning m. m.

[20.] Under denna anslagstitel uppförde 1901 års Riksdag uti innevarande

tfgeSVafl”ning, ärs riksstat ett belopp af 1,464,071 kronor för bestridande af inskrifinskrifning ’ ningskostnader samt ersättning till rullföringsområdesbefälhafvarne med °nitg m°mS' biträden äfvensom af färdkostnader, mönstringskostnader och dagaflöning åt de värnpligtige. Enligt särskilda utskottets n:o 1 utlåtande n:o 13 beräknades anslagets utgifter till följande belopp:

för rullföringsväsendet å fastlandet och Gotland

för färdkostnader............................................................

för mönstringskostnader ..............................................

samt för dagaflöning åt de värnpligtige ................

kronor

,»

»

»

194,300

500,000

25,000

744,771

tillhopa kronor 1,464,071: 40

eller, i helt krontal, ofvan angifna anslagsbelopp.

Nämnda utgiftsposter torde för nästkommande år icke behöfva undergå annan förändring än hvad angår dagaflöningen till de värnpligtige., Enligt bifogade beräkning (bil. 73) af de värnpligtiges tjenstgörmgsdagar under år 1903 komma dessa att uppgå

för lista årsklassen » 2:dra »

till 2,635,355 »_ 635,160

eller tillsammans till 3,270,515

Dagaflöningskostnaden kommer alltså att belöpa sig till följande belopp:

för lista årsklassen 2,635,355 x 0,20 = » 2:dra » 635,160 x 0,50 =

kronor 527,071 » 317,580

eller tillhopa kronor 844,651

utgörande en ökning utöfver innevarande års dagaflöningskostnad med, i helt krontal, 99,880 kronor.

Under hänvisning till den detaljerade beräkning öfver utgifterna å detta anslag, som jag låtit uppgöra och som finnes detta protokoll i bifogad (bil. 72), får jag alltså i underdånighet hemställa, det Eders Jj Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen ifl

Fjerde hufvudtiteln.

att öka detta anslag, nu.............................................

[20.]

kronor 1,464,071: —

med ett för utjemnande af slutsumman å de ordinarie anslagen jemnadt belopp af............

99,909: —

till kronor 1,563,980: —

Arméns vapen, ammunition och skjutöfningar samt artilleriets öfningar

och materiel.

Detta anslag, som, sedan den nya härordningen blifvit fullt genom- [21.] förd, beräknats komma att uppgå till 3,176,000 kronor, blef af 1901 års Riksdan för innevarande år i riksstaten upptaget till 1,790,000 kronor, och skjutöf- I sin ofvan omförmälda skrifvelse af den 11 november 1901 har arméförvaltningen å artilleridepartementet, — med förmälan att förvaltningen öfningar och vid beräkning af den för år 1903 erforderliga höjningen af förevarande materiel, anslag med hänsyn till öfriga stora anslagskraf ansett sig böra nedbringa anslagets slutsumma till så lågt belopp som möjligt, hvarför ökning föreslagits endast å sådana titlar, som afsåge öfningar och sålunda vore för ett rigtigt tillgodogörande af den längre öfningstiden de vigtigaste, — hemstält om anslagets höjande till 1,994,000 kronor.

Enligt den för anslaget senast faststälda stat af den 8 november 1901 är detsamma för innevarande år uppdeladt i nio olika titlar med

särskilda underafdelningar (se bil. 74).

Vidkommande anslagstiteln II. Handvapen, från hvilken hufvudsakligast bekostas underhåll af gevärspersedlar samt inventarier, materialier och förbrukningspersedlar vid gevärsförråden, anför arméförvaltningen, att, då gevärspersedlarnas slitning kunde beräknas vara beroende på antalet tjenstgöringsdagar för alla härmed beväpnade trupper, det ville i detta fall säga för hela armén, — borde den anslagsökning, som betingades af den nya härordningen, beräknas proportionel med ökningen i antal tjenstgöringsdagar. Enligt hvad arméförvaltningen i skrifvelse den 13 december 1900 angående anslagets bestämmande för ar 1902 anfört, skalle, med tillämpning af denna beräkningsgrund, den å förevarande anslagstitel erforderliga summan behöfva ökas till 103,000 kronor, men för att nedbringa anslagets slutsumma till så lågt belopp som möjligt hade för år 1902 föreslagits en ökning endast till 83,000 kronor, hvilket belopp jemväl af Riksdagen beviljats. Då det emellertid vore

60 Fjerde hufvudtiteln.

[21»] af donna titel snarast möjligt ökades så, att för materielens

underhåll erforderliga medel funnes att tillgå, anser arméförvaltningen densamma böra för år 1903 upptagas med hela det ofvan angifna beloppet, 103,000 kronor, och anser jag mig böra instämma i förvaltningens åsigt härutinnan.

I fråga om titeln III. Ammunition hade i armé förvaltningens ofvanberörda skrifvelse af den 13 december 1900 å undertiteln för fältpjeser stälts i utsigt eu anslagsökning, hvarigenom slutsumman skulle uppgå till 340,000 kronor, ehuru för 1902 endast begärdes 277,000 kronor med hänsyn till att antalet stridsenheter (batterier) under år 1902 icke komme att ökas, och på grund häraf skjutöfningarna icke till eu början komme att få den omfattning, som framdeles afsåges. Enär skjutöfningarna år 1903 komme att delvis verkställas med den nya 7 cm. materielpn, hvilket medförde drygare ammunitionskostnader, anser arméförvaltningen en mindre ökning i denna undertitel af 13,000 kronor för år 1903 böra ega rum.

1 Ehuru hvarje ökning i anslag till öfningsammunition måste anses önskvärd, anser jag mig, särskild! då öfningarna blott i ringare utsträckning torde komma att ega rum under år 1903 med ny materiel, med hänsyn till de stora anslagskraf, som för den nya härordningens genomförande älven för andra ändamål måste underställas Riksdagen, icke höra för närvarande understödja arméförvaltningens hemställan om en förhöjning af nu ifrågavarande undertitel.

Angående undertiteln ammunition för handvapen hemställer arméförvaltningen, att den oeröknade erforderliga ammunitionsförbrukningen 7,8 millioner skarpa och 3,4 millioner lösa patroner, representerande en kostnad af 984,000 kronor, hvaraf dock 140,000 kronor borde påföras anslagstiteln »kruttillverkning», måtte under nästkommande år få tagas fullt i anspråk med 844,000 kronor, enär det för ett rätt tillgodogörande af den utsträckta öfningstiden vore af vigt, att tillräcklig ammunitionsmängd kunde tillhandahållas.

Till ifrågavarande ändamål hafva för innevarande år anslagits 720,000 kronor, hvadan den önskade tillökningen skulle utgöra 124,000 kronor. Huru behjertansvärd en så stor ökning än må vara, anser jag mig icke kunna ifrågasätta anslagets tillväxt under öfvergångstiden annat än småningom i den män erfarenheten år från år gör detta oafvislig!. På grund häraf föreslår jag för nästa år en ökning i anslaget af 60,000 kronor, hvarigenom detsamma, komme att uppgå till 780,000 kronor.

Anslaget till kruttillverkning, hvars storlek är beroende af den årliga ammunitionsförbrukningen och å hvilket arméförvaltningen före-

61 Fjerde hiifYndtiteln.

slagit en ökning med 15,000 kronor, torde kunna på grund af de utaf mig föreslagna afdrag å de äskade höjningarna af anslagen till ammunition till fältpjeser och handvapen tillgodoses genom önskning af endast

10,000 kronor och skulle sålunda, vid bifall till hvad jag ofvan anfört, komma att för år 1903 uppföras med 240,000 kronor.

De erforderliga anslagsmedlen å titel IV öfningar, undertiteln för artilleriet, hafva beräknats efter genomförd organisation uppgå till omkring 125,000 kronor. Arméförvaltningen framhåller i sm skrifvelse den 11 november 1901, hurusom behofvet af ökade tillgångar å .denna undertitel redan från början af öfvergångstiden komme att visa sig kännbart dels på grund af ökadt antal stall- och ridskolepersedlar, dels ock af den anledning, att för ett rätt tillgodogörande af den ökade öfningstiden vidlyftigare anordningar måste vidtagas å öfnmgsplatserna såväl med hänsyn till materielen för skjutöfningarna som för truppens förläggning och underhåll, och föreslår för år 1903 i denna undertitel en ökning af 32,000 kronor eller till 92,000 kronor. Af redan anförda skäl anser jag en höjning i densamma af endast 20,000 kronor för nästkommande år böra ega rum.

Den höjning af anslaget i dess helhet, som jag finner oundgängligen erforderlig, uppgår sålunda sammanlagdt till 110,000 kronor och ikr jag på grund af hvad sålunda blifvit anfördt i underdånighet hemställandet Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att höja anslaget till arméns vapen, ammunition och skjutöfningar samt artilleriets öfningar och materiel,

nu ............................. kronor 1,790,000: -r.

med ............................................... > 110,000: —

till...................................................... kronor 1,900,000: —.

[21.]