('angående anslag jör budget\xad året 1964/65 till vissa forskningsråd m. m.',)

Kungl. Maj:ts proposition nr 6!) ur 1964 1

Nr 69

Kungi. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag jör budget­ året 1964/65 till vissa forskningsråd m. m.; given Stock­ holms slott den 6 mars 1964.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsråds­ protokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

Ragnar Edenman

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen redogöres för den betydande expansion som ägt rum efter andra världskriget i fråga om anslagen till svensk forskning. Med sikte på att denna utveckling skall kunna fortsätta föreslås — utöver den pågående för­ stärkningen av forskningens resurser inom ramen för anslagen till universitet och högskolor — avsevärda höjningar av anslagen till de statliga forskningsråden, bl. a. för att forskarnas behov av teknisk personal, materiel, apparater m. m. på ett tillfredsställande sätt skall kunna mötas. På grundval av ett av rymdkommittén framlagt betänkande, »Organisato­ riska åtgärder för rymdverksamhetens främjande», behandlas i propositionen frågan om svenska insatser på rymdforskningens område. Vidare redogöres för Sveriges anslutning till det europeiska organet för internationellt samarbete inom rymdforskningen för fredliga ändamål (ESRO) samt framlägges förslag om god­ kännande av vissa därtill knutna överenskommelser. Medel för bestridande av kostnaderna för svenska rymdforskningsprojekt föreslås kunna anvisas från anslagen till de medicinska, naturvetenskapliga och tekniska forskningsråden. För främjande av forskning — däri inbegripen rymdforskning — och veten­ skaplig publiceringsverksamhet m. m. föreslås, att till de sju forskningsråden — statens medicinska forskningsråd, statens humanistiska forskningsråd, statens 1 — Dihang till riksdagens protokoll 196i. 1 saml. AV 69

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 196hråd för samhällsforskning, statens naturvetenskapliga forskningsråd, statens råd för atomforskning, jordbrukets forskningsråd och statens tekniska forsk­ ningsråd — för nästa budgetår anvisas anslag av tillhopa 56 488 000 kr. Mot­ svarande medelsanvisningar för innevarande budgetår uppgår till 42 085 000 kr. Förslaget innebär sålunda för nu angivna ändamål en anslagsuppräkning med 14 403 000 kr. Den totala medelsanvisningen för budgetåret 1964/65 föreslås fördelad med 12 360 000 kr. till medicinsk forskning, 2 826 000 kr. till humanis­ tisk forskning, 2 550 000 kr. till samhällsforskning, 13 500 000 kr. till naturveten­ skaplig forskning, 8 802 000 kr. till atomforskning, 2 950 000 kr. till jordbruks­ forskning — jämte 300 000 kr. till åtgärder för ätt förebygga skördeskador — samt 13 200 000 kr. till teknisk forskning. Dessutom föreslås ett oförändrat an­ slag av 3 700 000 kr. till europeiskt samarbete inom rymdforskningen. Av det föreslagna anslaget till jordbruksforskning avses 250 000 kr. komma att användas för belysande av problem i samband med användningen av kemiska bekämpningsmedel (biocider). Vidare förutsätts att frågan om medicinsk doku­ mentationsverksamhet med hjälp av databehandling löses inom ramen för an­ slaget till medicinsk forskning. Förvaltningskostnaderna vid vissa forskningsråd föreslås höjda med samman­ lagt 493 000 kr. Höjningen av anslaget till förvaltningskostnader vid medicinska forskningsrådet betingas bl. a. av att ytterligare två försvarsmedicinska forskar­ grupper — för bakteriologisk bioteknik och toxikologi — föreslås inrättade. För ledningen av de nya forskargrupperna föreslås två professurer inrättade.

Kungl. Maj:ts proposition nr G9 år 1964

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 6 mars 1964-

Närvarande: Ministern för utrikes ärendena N ilsson , statsråden S träng , A ndersson , L indström , L ange , L indholm , K ling , S koglund , E denman , J ohansson , H ermansson , H olmqvist , A spling , P alme .

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, anmäler — efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter — fråga angående anslag för budgetåret 1964/65 till vissa forskningsråd m. m. och anför därvid följande. I årets statsverksproposition, bil. 10, har Kungl. Maj:t på min hemställan under punkten 264 föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1964/65 beräkna till Anslag till vissa forskningsråd m. m. ett anslag av 46 122 000 kr. Vidare har Kungl. Maj:t i årets statsverksproposition, bil. 11, på hemställan av chefen för jordbruksdepartementet under punkterna 58 och 59 föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1964/65 till Främjande av forskning på jordbrukets område in. m. beräkna ett reserva­ tionsanslag av 2 700 000 kr. samt till Åtgärder för att förebygga skördeskador beräkna ett reservationsanslag av 300 000 kr. Slutligen har Kungl. Maj:t i årets statsverksproposition, bil. 12, på hemställan av chefen för handelsdepartementet under punkten 38 föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1964/65 till Statens tekniska forskningsråd beräkna ett förslagsanslag av 364 000 kr. samt till Teknisk forskning beräkna ett reservationsanslag av 12 500 000 kr. Sedan beredningen av dessa ärenden numera avslutats, får jag ånyo anmäla desamma.

4 Kungl. Maj:ts 'proposition nr 69 år 1964

I. Inledning

Med anledning av propositionen 1962: 85 beslöt riksdagen (UU 2, Rskr 232) godkänna Sveriges anslutning till en konvention angående upprättande av orga­ nisationen för europeisk rymdforskning (ESRO). I nämnda proposition (s. 31) framhölls bl. a. nödvändigheten av att genom särskilda sakkunniga närmare ut­ reda frågan om den svenska rymdforskningens framtida organisation och därmed sammanhängande spörsmål. Bland problem som därvid särskilt borde uppmärk­ sammas nämnes i propositionen följande. Kommittén bör utreda vilken organisatorisk form för ledningen av den svenska rymdforskningen — exempelvis anknytning till ett eller flera befintliga forsk­ ningsråd eller upprättande av ett särskilt forskningsråd — som från skilda syn­ punkter kan bedömas vara den lämpligaste. I samband därmed bör även prövas frågan om ändamålsenliga former för samordning av den svenska forskningen med verksamheten inom ESRO och andra internationella organ på rymdforsk­ ningens område, exempelvis inom Förenta Nationerna. Kommittén bör vidare presentera åtminstone en skiss över den svenska rymdforskningens mera lång­ siktiga utveckling samt redovisa alternativa uppskattningar av kostnaderna för denna. Kommitténs förslag på skilda punkter bör utformas med hänsynstagande även till de självklara intressen, som den svenska industrien har i förevarande hänseende.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 maj 1962 tillkallades åtta sakkunniga för att utreda frågan om den svenska rymdforskningens framtida organisation och därmed sammanhängande spörsmål. De sakkunniga,1 som antagit benämningen rymdkommittén, har den 16 sep­ tember 1963 avlämnat ett betänkande, »Organisatoriska åtgärder för rymdverk­ samhetens främjande» (SOU 1963: 61). Över betänkandet har, efter remiss, utlåtanden avgivits av statskontoret, universitetskanslern, efter hörande av vederbörande universitets- och högskole­ myndigheter, överstyrelsen för de tekniska högskolorna, efter hörande av veder­ börande vid tekniska högskolan i Stockholm samt Chalmers tekniska högskola, Vetenskapsakademien, Ingeniörsvetenskapsakademien, statens medicinska forsk­ ningsråd, statens naturvetenskapliga forskningsråd, statens råd för atomforsk­ ning, statens tekniska forskningsråd, överbefälhavaren, försvarets forsknings­ anstalt, försvarets radioanstalt, civilförsvarsstyrelsen, telestyrelsen, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, rikets allmänna kartverk, internatio-

1 Landshövdingen G. Cederwall, ordförande, professorn H. Alfvén, direktören L. Brising, sekrete­ raren i statens råd för atomforskning G. W. Funke, professorn L. Hulthén, direktören C. Jacobaeus, professorn B. Lindblad samt generaldirektören H. Sterky. Då Cederwall på grund av annat uppdrag ej kunnat deltaga i kommitténs arbete fr. o. m. den 19 februari 1903, har Hulthén fungerat som ordförande fr. o. in. nämnda tidpunkt.

Kungl. May.ts proposition nr 69 år 1961+ 5 nella meteorologiska institutet i Stockholm, flygtekniska försöksanstalten, luftfartsstyrelsen, sjöfartsstyrelsen samt länsstyrelsen i Norrbottens län, efter hö­ rande av Kiruna stad. Vidare har vissa organisationer och sammanslutningar beretts tillfälle att yttra sig över betänkandet. Med anledning härav har yttranden avgivits av Sveriges mekanförbund, Sveriges industriförbund, Svenska teknologföreningen samt Svenska interplanetariska sällskapet. I

I det följande behandlas först vissa frågor rörande den svenska forskningens villkor och behov. Därpå redovisas de framställningar om anslag för budgetåret 1964/65 till vetenskaplig forskning m. m., som avgivits av statens medicinska forskningsråd, statens humanistiska forskningsråd, statens rad för samhälls­ forskning, statens naturvetenskapliga forskningsråd, statens råd för atomforsk­ ning, jordbrukets forskningsråd och statens tekniska forskningsråd. En redo­ görelse lämnas därefter för rymdkommitténs betänkande och för de yttranden som avgivits vid remissbehandlingen av detsamma. Slutligen framställes till Kungl. Maj:ts prövning de förslag som befunnits påkallade.

6 Kungl. Maj.ts 'proposition nr 69 år 1964

II. Forskningens villkor och behov

Genom beslut den 14 december 1962 förordnade Kungl. Maj:t, att en forsk­ ningsberedning skulle inrättas för samråd om den långsiktiga inriktningen av den svenska forskningspolitiken. I de åt beredningen givna direktiven anföres i huvudsak följande.

Forskningen och det industriella utvecklingsarbetet har en avgörande bety­ delse för vårt ekonomiska, sociala och kulturella framåtskridande. Både staten och det enskilda näringslivet har under senare år kraftigt ökat sina anslag till forskningsarbetet. Den internationella vetenskapliga och tekniska utvecklingen gar utomordentligt snabbt och det gäller för ett litet land som vårt — med be­ gränsade personella resurser— att noga följa denna utveckling. Vi måste kunna bedöma var svenska forskningsinsatser bör sättas in, och det är därvid viktigt att få till stånd en samordning av statens och näringslivets insatser på olika forskningsområden. Beredningens uppgift skall självfallet inte vara att söka dirigera den fria, vetenskapliga forskningen utan i stället att fylla det behov av samrad mellan regeringen och forskarna, som det länge uttalats önskemål om.

Forskningsberedningen består av ett trettiotal ledamöter, som representerar olika forskningsområden och industrigrenar. Fem av ledamöterna är utsedda att jämte representanter för ecklesiastik- och handelsdepartementen ingå i en arbetsgrupp för att förberedande behandla frågor av betydelse för regeringen vid utformningen av forskningspolitiken. Arbetsgruppen skall enligt sina direktiv därjämte följa den internationella vetenskapliga utvecklingen och ta upp pro­ blem av piincipiell natur till analys samt förbereda överläggningarna inom be­ redningen in pleno genom att sammanställa material som underlag för diskus­ sioner. Såväl forskningsberedningen som arbetsgruppen står under ordförandeskap av statsministern. Som sekreterare tjänstgör professorn B. Rexed. Sekretariatet har under 1963 utökats med en amanuens och ett kanslibiträde. Av sekreterarens verksamhetsberättelse för år 1963 framgår bl. a. följande.

Forskningsberedningen har under år 1963 sammanträtt in pleno två gånger, medan arbetsgruppen hållit nio sammanträden. Beredningen har bedrivit sin verksamhet i kontakt med de exekutiva organen inom forskningsadministrationen och då i första hand med de departementala avdelningar, som handlägger forskningsfrågor, samt vidare med de vetenskapliga akademierna och de statliga forskningsråden. Beredningens arbetsgrupp och sekreterare har också på skilda vägar uppehållit kontakt med kommittéer inom forskningens område. I samråd med de forskningsexekutiva organen har beredningen planlagt ut­ redningar om den långsiktiga utvecklingen av vetenskapen och om tendenser inom den moderna forskningen. För att skaffa ett material som underlag för forskningsberedningens diskussioner har vidare med hjälp av sakkunniggrupper

K iukj I. Maj:ts proposition nr (it) är It)(i1/ V

eller konsulter utförts sammanställningar över vetenskapliga områden och forsk-

betydelse för den framtida utvecklingen. På basis av promemorior framkomna genom dylikt arbete, har översiktliga diskussioner rörande aktuella tendenser inom forskningen och avvägningen av forskningsresurserna mellan olika forsk­ ningsriktningar företagits i arbetsgruppen och forskningsberedningen. Vidare hai forskningsberedningen och arbetsgruppen följt pågående arbete och planering inom sådana internationella forskningsprojekt, i vilka Sverige deltar. Beredningen har konstaterat, att det föreligger behov av ytterligare under­ sökningar och av ett säkrare material för bedömning av landets investeringar i forskning. En promemoria angående »Medelsförbrukning inom svensk forskning under efterkrigsåren» har utarbetats, och vidare har statistiska centralbyrån i samråd med beredningens sekreterare planlagt en undersökning av industrins in­ vesteringar i forskning och utvecklingsarbete; undersökningen ar avsedd att ge­ nomföras under budgetåret 1964/05. Uppgifter om industrins forsknmgsutgifter skall senare inarbetas i den löpande industristatistiken. Den industriella bransch­ forskningens läge i vårt land har belysts vid en konferens anordnad i samarbete med Ingeniörsvetenskapsakademien, varvid även branschforskningsinstitutens behov och utbyggnadsmöjligheter diskuterades. Frågorna om forskningsorganisation och forskningsinvestermgar i Europas länder har presenterats i en promemoria angående »Forskning i Europa», bar­ skilt utrymme har i promemorian ägnats åt länderna i Östeuropa. Pa basis av engelskt och amerikanskt material har vidare en sammanställning gjorts anga-

Vid flera tillfällen har inom beredningen understrukits det ständigt ökande behovet av en intensifierad vetenskaplig informationsverksamhet med cn utbyo-gd dokumentation i moderna former. I oktober 1963 framlades cn promemo­ ria angående dessa frågor. Promemorian har sedermera överlämnats till eckle­ siastikdepartementet, som föranstaltat om remissbehandling av densamma. I syfte att föra den av forskningsberedningen påbörjade analysen och diskus­ sionen rörande den teknologiska forskningen i vidaste mening ytterligare framat har handelsdepartementets industriavdelning i samråd med forskningsbered­ ningens sekreterare under hösten 1963 insamlat och bearbetat ytterligare mate­ rial. Därvid har särskild uppmärksamhet ägnats möjligheten att genom kontraktsunderstödd forskning inom industriens egna anläggningar och genom lämp­ ligt avpassade kreditgarantier möjliggöra och främja tillämpad forskning oc tekniskt utvecklingsarbete av direkt betydelse för skapande av industriell ny­ produktion. Av betydelse för den fortsatta utvecklingen blir också erfarenhe­ terna från den av statens tekniska forskningsråd och malmfonden för forsknmgsoch utvecklingsarbete inrättade stiftelsen för exploatering av forskningsresultat (EFOR). . I syfte att skapa möjligheter för att mom en given ekonomisk ram avvaga medelsbehoven mellan olika forskningsområden har beredningen från de statliga forskningsråden begärt in och även erhållit långtidsplaner, som belyser den san­ nolika utvecklingen inom respektive område. Fn översiktlig redovisning av langtidsplancrna kommer att lämnas i det följande. Dessa planer bearbetas för narvarande inom beredningen, och det sammanställda materialet avses tjana som underlag även för värderingen av forskningens totala investeringsbehov i anslag och personal på längre sikt. Ett sakunderlag av annan typ för den fortsatta utredningen av det framtida behovet av fovskningsinvestering inom skilda vetenskapliga områden har forsk­

Kunyl. Maj:ts proposition nr 69 år 1904-

ningsberedningen skaffat sig genom översikter av mer eller mindre avgränsade vetenskapliga falt eller vetenskapliga problemkomplex genom särskilda konsulter eller sakkunniggrupper. Sålunda bär utarbetats promemorior angående .Svenska och internationella utbyggnadsprojekt för partikelaccelcratorer», .Biologisk forskning» och »Naturresursforskning». I avsikt att få fram ytterligare material för forskningsberedningens kommande diskussioner om de framtida forskningsinvesteringarnas fördelning har bered­ ningen givit flera sakkunniggrupper i uppdrag att utarbeta ytterligare översiktei. Salunda har statens medicinska forskningsråd anmodats att i anslutning till beredningens promemoria angående den biologiska forskningen göra en analys och framlagga en översikt av följdverkningarna av den biologiska forskningens utveckling för den medicinska forskningen och särskilt den kliniska medicinska forskningen och läkemedelsforskningen. Eu sakkunniggrupp har på motsvarande ntv/p • ’ uPpc?ra£ ^ studera följdverkningarna av den biologiska forskningens utveckling för jordbruksforskningen och den möjliga återverkan härav även från jordbruksteknologisk synpunkt. • ^ecl.t!JIlke Pa den okande betydelse som den organiska kemin intar från industriell synpunkt bär cn särskild sakkunniggrupp fått forskningsberedningens uppdrag att undersöka utvecklingstendenserna inom den tunga organiska kemin och behoven av forskningsresurser och forskarutbildning inom detta fält. Forsk­ ningsberedningen har slutligen uppdragit åt tre sakkunniggrupper att studera olika fält inom den humanistiska forskningen. Fn grupp skall sålunda ge en översikt over utvecklingstendenser inom modern språkvetenskaplig forskning en andra grupp skall pa motsvarande sätt studera den historiska humanistiska forskningen och en tredje grupp skall ge en översikt över läget och utvecklings­ tendenserna mom det »estetiska» humanistiska forskningsområdet. ■mr°rj^ingsbercdningenS arhetR£n,PP har i samband med budgetarbetet hösten 1963,diskuterat principerna för fördelning mellan de statliga forskningsråden av de okade anslagen till dessa råd. Arbetsgruppen har vidare i samverkan med lngemorsvetenskapsakademien förberett en undersökning av den svenska forsk­ ningsorganisationen, vilken i OECDrs regi företagits av internationella experter under ledning av Sir John Cockroft. Då den s. k. Coekroft-rapporten diskutera­ des mfor OECDrs vetenskapskommitté i juni 1963, representerades Sverige av ledamöter i arbetsgruppen. Vidare har arbetsgruppen medverkat i den minister­ konferens rörande vetenskapliga problem hos medlemsländerna, som OECD anordnade i Paris i oktober 1963. Inför ministerkonferensen framlades ett om­ attande utredningsmaterial rörande nationell forskningspolitik, internationellt forskningssamarbete samt sambandet mellan forskning och ekonomisk tillväxt

A. Forskningens resurser

Inom forskningsberedningens sekretariat har verkställts eu undersökning rö­ rande utvecklingen av de statliga anslagen till forskning under senare år. Denna undersökning utgör i allt väsentligt eu fortsättning av den undersökning som 1955 års universitetsutredning redovisade i sitt betänkande »Forskningens vill­ kor och behov», SOU 19o8:32 s. 21 ff. För 1963 års undersökning har utnyttjats samma metoder och definitioner som användes därvid. Sålunda har endast de statliga driftanslagen medtagits. Sådana forskningsinstitutioner, vilka inte inrät­

Kungl. Majrts proposition nr 69 år 196 9

tats vid tiden för universitetsutrcdningcns undersökning, har dock medtagits; givetvis har hänsyn även tagits till institutioner vilka numera upphört med sin verksamhet. Vid bedömningen av hur stor del av olika anslag, som kommit forskningen tillgodo, har forskningsberedningen tillämpat samma procenttal som universitetsutredningen (jfr SOU 1958:32 s. 28). I det följande redovisas resultatet av beredningens undersökningar i form av ett antal tabeller. Av dessa visar tabell 1 utvecklingen av de statliga forskningsanslagen under budgetåren 1946/47—1964/65 i löpande priser.

Tabell 1. Utvecklingen av de statliga forskningsanslagen under budgetåren 19Jf6/Jt7—1964/65l Belopp i 1 000-tal kr. och löpande priser

1946/47 1950/51 1955/56 1960/61 1961/62 1962/63 1963/64 1964/65

Forskningsråd och fon­ der, intemat. rymdoch kämforsknings-

Universitet och hög­ skolor, branschforsk­ ningsinstitut m. m. . 13192 24 907 47 898 97 121 108 713 126 463 138 214 171 069 Övrigt [inkl. atomener­ giutveckling (X:e hu­ vudtiteln) och för­ svarsforskning] ___ 15 521 25 688 53 072 117 466 147 442 165 090 174 095 191 370

Summa 33 890 57 978 113 342 247 239 294 748 354 804 387 666 454 319

1 Beräkningarna utförda enligt 1955 års universitetsutrednings metoder (SOU 1958: 32) och base­ rade på uppgifterna i den årliga riksstaten. 3 Fr. o. m. budgetåret 1962/63 inkluderas häri Malmfonden (10 milj. kr.) och av Norrlandsfonden 10 milj. kr. 3 Beräknade anslag till forskningsråd och internationellt forskningssamarbete med utgång från i statsverkspropositionen angivna belopp.

Tabell 1 upptar tre grupper av forskningsanslag. Grupp 1. Forskningsråd och fonder m. m.: Anslagen på driftbudgeten har för­ utsatts bli till 100 % använda för forskning; de har därför här upptagits med hela beloppet. Norrlandsfonden är dock reducerad med 5 milj. kr. Grupp 2. Universitet och högskolor, branschforskningsinstitut m. in.: Anslagen inom denna grupp har reducerats till hälften. Grupp 3. Övrigt: Till denna grupp har räknats a) rena forskningsinstitutioner som försvarets forskningsanstalt, statens växtskyddsanstalt m. fl. samt statis­ tiska centralbyrån, vars anslag har fått representera kostnaden för all den sam­ hällsvetenskapliga forskning som bedrivs inom förvaltningen; dessa anslag har således upptagits med 100 %; b) akademier, vilkas anslag reducerats till 75 % av beloppen; c) museer och arkiv m. fl. liknande institutioner, vars anslag har

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1964

reducerats till 50 % av beloppen; d) anslag till atomenergiutveckling inom före­ trädesvis AB Atomenergi, från vars anslag först dragits belopp, motsvarande utgifter för byggnads- och anläggningskostnader, varefter återstoden reducerats med hälften; e) sådana institutioner, vilka bedriver viss grundforskning, men vilkas verksamhet till stor del består av rutinmässigt insamlande av data, såsom exempelvis statens veterinärmedicinska anstalt och flygtekniska försöksanstal­ ten, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, vissa statliga laboratorier m. fl.; dessa anslag har reducerats till 25 % av beloppet.

Som framgår av tabellen har anslagen till gruppen forskningsråd och fonder m. in. undergått en tredubbling sedan 1960/61, medan däremot den andra grup­ pen nästan fördubblats under motsvarande period. Minst har den tredje grup­ pen ökat. För att få en klarare bild av utvecklingen är det emellertid nödvändigt att beräkna anslagen i enhetligt penningvärde. I tabell 2 har detta skett (1955/56 = 100).

Tabell 2. Utvecklingen av de statliga forskning sanslag en i enhetligt penningvärde enligt konsumentprisindex 1

(1955/56 = 100/ 1 000-tal kr.

Område 1950/51 1955/56 1960/61 1961/62 1962/63 1963/64 1964/65

Forskningsråd och fonder, internat. rymd- och kämforskn.- 9 212 12 372 27 578 31 530 50 000 58 236 69 031* 74 100 223 255 404 471 558

Universitet och högskolor, branschforskn.-inst. m. m. ... 31095 47 898 82 028 88 818 99 917 106 811 128 527 65 100 171 185 209 223 268

Övrigt [inkl. atomenergiutveckl. (X:e huvudtiteln) o. försvars- 32 070 53 072 99 211 120 459 130 506 134 540 143 770 60 100 187 227 246 254 271

Totalt 72 377 113 342 208 817 240 807 280 477 299 587 341337 Index 64 100 184 212 247 264 301

Beräkningarna utförda enligt den metodik som tillämpats av 1955 års universitetsutredning (SOU 1958: 32) och baserade på uppgifterna i den årliga riksstaten. 3 Indextalen är: 1950/51 80,1; 1955/56 100; 1960/61 118,4; 1961/62 122,4; 1902/63 126,5; 1963/64 129,4; 1964/65 133,1. Det sista beräknat. För att ge en klar bild av utvecklingen har en indexserie räknats fram för de statliga anslagen. 8 Fr. o. m. budgetåret 1962/63 inkluderas häri 10 milj. kr. av Norrlandsfonden och hela Malm­ fonden, 10 milj. kr. 4 Beräknade anslag till forskningsråd och internationellt samarbete med utgång från i 1964 års statsverksproposition angivna belopp.

Kungl. Maj:ts jnoposition nr 69 är 1961+ 11 De siffror som anges under de omräknade anslagssiffrorna utgör en index­ serie, som räknats fram för att ge en klarare bild av utvecklingen. Som synes har sedan 1955/56 anslagen till forskningsråd och fonder m. m. i stort sett femdubblats medan däremot de övriga grupperna, universitet och högskolor m. m. samt övrigt, undergått en knapp tredubbling. Det framgår också, att de totala statliga forskningsanslagen i enhetligt penningvärde tredubblats sedan 1955/56.

Tabell 3 (se s. 12) ger en bild av den procentuella fördelningen av de statliga forskningsanslagen mellan de olika här aktuella grupperna. Såsom framgår av tabell 3 har forskningsråden under de senaste budgetåren tilldelats en avsevärt ökad andel av forskningsanslagen. Av de båda andra grup­ perna har universitet och högskolor in. m. erhållit resurser i takt med anslags­ utvecklingen på området, medan gruppen övrigt fått sin andel reducerad.

Tabell 4 (se s. 13) illustrerar förändringar per år av forskningsrådsanslagen inom respektive grupp. Den stora procentuella ökningen mellan budgetåren 1961/62 och 1962/63 inom gruppen forskningsråd och fonder m. m. beror i huvudsak pa tillkomsten av Norrlandsfonden och Malmfonden.

Tabell 5 (se s. 14) avser att visa hur stor del av de samlade utgifterna på den statliga driftbudgeten, som sammanhänger med forskning. Av tabellen framgår, att de statliga forskningsutgiftema fördubblat sin andel av de totala utgifterna på driftbudgeten under perioden 1946/47—1962/63. Där­ efter har andelen bibehållits i stort sett oförändrad.

I tabell 6 (se s. 14) sätts de statliga forskningsutgiftema i relation till den svenska bruttonationalprodukten. Forskningsutgiftema har sålunda enligt tabell 6 under perioden 1955/56— 1964/65 ökat i dubbelt så snabb takt som bruttonationalprodukten.

Ett i det följande redovisat diagram (s. 15) ger en bild av forsknings­ anslagens utveckling under perioden 1946/47—1964/65 med fördelning på de tre grupperna — forskningsråd och fonder m.m., universitet och högskolor m.m. samt övrigt.

Tabell 3. Den procentuella fördelningen av de statliga forskningsanslagen på 1) forskningsråd, m. m., 2) universitet och

högskolor m. m., 3) övriga områden K

u Anslagssiffrorua i 1 000-tal kr. och i löpande priser n g l.

M Område 1940/47 1950/51 1955/56 1960/61 1961/62 1962/63 1963/64 1964/651 a j:

branschforskningsinstitut m. m. (= 13 192) (= 24 907)

(= 47 898) (= 97 121) (= 108 713) (= 126 463) (= 138 214) (= 171 069) n n Övrigt [inkl. atomenergiutveck­ 45,8% 44,5% r

46,8% 47,5 % 50,0% 46,5 % 44,9% 42,1 % 6 ling (X:e huvudtiteln) och för­ (= 15 521) (= 25 688) (= 53 072) (= 117 466) (= 147 442) (= 165 090) (= 174 095) 9 (= 191 370)

svarsforskning] år

1 100% 100% 100% 100% 9 100 % 100% 100% 100% 6 Summa (= 33 890) (= 57 978) (= 113 342) 4 (= 247 239) (= 294 748) (= 354 804) (= 387 666) (= 454 319)

1 I 1904 års statsverksproposition beräknade belopp.

TabeU It- De statliga forskningsanslagens årliga ökning i procent K u Siffrorna beräknade i löpande priser n g l.

1961/62— 1962/63— 1963/64— M 1946/47— 1950/51— 1955/56— 1960/61— Forskningsområde 1961/62 1962/63 1963/64 1964/65* a j: 1950/51* 1955/56* 1960/61* ts

9 6 Fr o in 1961/62—1962/63 inkluderas häri 10 milj. kr. av Norrlandsfonden samt hela Malmfonden (10 milj. kr.). 4 Procentsiffrorna för 1946/47—1950/51, 1950/51—1955/56, 1955/56—1960/61, är framraknade enligt ranta-pa-ranta-metoden. 1 I 1964 års statsverksproposition beräknade belopp.

eu

0,50% Anm.: BNP beräknad enligt kalenderår, forskningsanslagen enligt budgetår.

Kungl. Majds proposition nr 69 år 196b 15

Forslcningsanslagcns utveckling

kr.

200 '

190 - 180 - 170 ' 160 - 150 140 130

120

no

100

90 80 70 60 50 40 30

20

10

4 /6 3 6 9 1

= forskningsråd och fonder = forskningsråd utan fonder = universitet och högskolor m. m. • — • — — övrigt (atomenergiverksamhet, försvarsforskning m. m.)

Jppgiftema avseende 1964/65 utgår från i 1964 års statsverksproposition beräknade belopp.

16 Kungl. Maj.ts proposition nr 69 år 1964.

B. Forskningsrådens långtidsplaner

o Forskningsberedningen har, såsom förut framgått, från de statliga forskningslåden begärt in långtidsplaner, belysande allmänna utvecklingstendenser inom de olika vetenskapsområdena. En kort sammanfattning av nämnda planer skall här lämnas. För ett samhälle, som vill vidmakthålla och öka sin kulturella standard, är det enligt statens humanistiska forskningsråd nödvändigt med en humanistisk forsk­ ning av allsidig natur. Ökat välstånd och ökad fritid medför — framhåller rådet — nya och större behov av kulturkonsumtion, som den humanistiska forskningen måste möta. En nyorientering och expansion över hela forskningssektorn är enligt rådets uppfattning nödvändig, för att humanistisk forskning skall kunna bedrivas på det internationella fältet och på nya specialområden. Vårt lands allt livligare engagemang i utvecklingsländerna kräver inte bara administrativa och tekniska insatser. Det är också nödvändigt, framhåller rådet, att nämnda in­ satser åtföljes av ett allmänt omfattande kulturstudium. Bland aktuella projekt nämner rådet bl. a. en språksociologisk undersökning i Nordafrika. Vidare anges en serie historiska forskningsuppgifter rörande det svenska klassamhället, emigra­ tionen på 1800-talet samt sociala och statsfinansiella problem i 1600-talets Sve­ rige. Därjämte berörs frågan om upprustning av svensk kulturforskning. De tekniska framsteg som nu i allt snabbare takt förändrar samhället nödvän­ diggör enligt statens råd för samhällsforskning ökade insatser inom samhälls­ vetenskapen. Forskningen inom denna sektor har enligt rådet till uppgift att studera människornas och samhällsinstitutionernas anpassning till de föränd­ rade förhållandena; den ändrade samhällsstrukturen har — betonar rådet_ i forsta hand berört familjen, utbildningsväsendet och näringslivet. Aktuella forskningsuppgifter är enligt rådet studiet av strukturomvandlingen inom nä­ ringslivet, fragan om arbetskraftens, kapitalets och företagsenhetens rörlighet samt befolkningsutvecklingen. Rådet understryker, att även de rättsvetenskap­ liga uppgifterna har förskjutits genom samhällets omvandling. Enligt rådet intar på det rättsvetenskapliga området den kriminologiska forskningen en framträ­ dande plats. De strukturförändringar, som skapats genom inflyttningen till stä­ der och större samhällen samt genom utbyggnaden av sovstäder, motiverar en­ ligt rådet en ekologisk undersökning av stadsmiljöer. Det kanske viktigaste forsk­ ningsområdet för den sociala forskningen är — framhålles det — arbetsmarkna­ den och arbetslivet. Samhällets snabba förändring skapar också ett ständigt behov av att kartlägga olika kategoriers ekonomiska och sociala ställning. Med detta sammanhänger behovet av att följa upp effekten av vissa samhälleliga mkomstpåverkande åtgärder. Samhällsutvecklingen har aktualiserat behovet av forskning rörande bl. a. den kommunala självstyrelsen. Inom såväl den pedagogiska som den psykologiska forskningen föreligger enligt rådet åt­ skilliga aktuella problem sammanhängande med omdaningen av utbildnings­ väsendet. Det internationella samarbetet och de internationella organisationerna

Kungl. Maj:ts proposition nr 09 är J9GJf 17 har de senaste åren vuxit i betydelse och kräver enligt rådet omfattande forsk­ ningsinsatser. En särskild fråga, som beröres, gäller utvecklingsländernas möj­ lighet att bygga upp rättssamhällen med utnyttjande av erfarenheter från de »äldre» länderna. Statens medicinska forskningsråd framhåller, att den medicinska forskningens framsteg haft en genomgripande inverkan på människans livssituation i vårt samhälle och på hela den moderna samhällsutvecklingen. Trots alla hittills gjorda upptäckter och framsteg torde vi — enligt rådet — i många avseen­ den befinna oss endast i begynnelsestadiet av en oanad utveckling. Av­ görande för framåtskridande inom forskningen är insatser av högt kvalificerade vetenskapsmän, anser rådet, som därför föreslår en förstärkning av organisatio­ nen med särskilda forskartjänster. Svenska forskare kan enligt rådet förväntas göra viktiga framsteg under de närmaste åren på flera grundforskningsområden. Rådet framhåller särskilt den starka expansionen inom den molekylära biologien, cellbiologien och cellkemien. De senaste årens utveckling har markerat vikten av ett stärkt samband mellan den medicinska grandforskningen och den tillämpade medicinska forskningen, understryker rådet, som vidare framhåller, att forskningen inom medicinens skilda områden utgör en enhet. De närmaste åren bör enligt rådet kännetecknas av att upptäckter i laboratorier snarast omsätts i diagnostiska, terapeutiska eller andra verksamma åtgärder och — omvänt — att iakttagelser inom den tilläm­ pade forskningen leder grundforskningen på nya spår. Bland aktuella uppgifter för den medicinska forskningen nämner rådet bl. a. forskning rörande åderförkalkningssjukdomama, cancerforskning, näringsforskning, läkemedelsforskning, alkoholforskning och diabetesforskning. Med den förändring av åldersfördel­ ningen, som kommer att ske inom de närmaste decennierna, ökar enligt rådet den geriatriska forskningens betydelse. Vad beträffar den naturvetenskapliga forskningen föreligger enligt statens naturvetenskapliga forskningsråd ett stort antal projekt inom rådets olika verk­ samhetsområden. Rådet framhåller några speciella områden, som inom få år kommer att kräva ökade resurser, bl. a. naturresursforskningen, cellbiologin, den organiska kemin, det fasta tillståndets fysik samt Sveriges deltagande i European Southern Observatorv (ESO). I detta sammanhang uppehåller sig rådet särskilt vid frågan om cellbiologins betydelse för vinnande av kunskap om de molekylära grundvalarna för livsprocesserna. Det pågår enligt rådet en inter­ nationell kraftsamling på detta forskningsfält. De resultat som kan väntas inom detta område kommer enligt rådet att bli av avgörande vikt för särskilt den medicinska forskningen men även för exempelvis bioteknik och växtförädling. I fortsättningen aktualiserar rådet bl. a. dokumentationsfrågan; rådet förordar ökat stöd åt publicering av vetenskapliga arbetsresultat. Det är vidare enligt rådet önskvärt, att antalet särskilda forskartjänster ytterligare utökas och att organisationen bygges ut med ett antal laboraturer eller professurer, som kan skapa möjligheter till koncentration kring forskning för högt kvalificerade veten- 2 — Bihang till riksdagens protokoll 196/f. 1 samt Nr 69

18 Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1964 skapsmän. Rådet understryker slutligen det inom forskningen snabbt ökande behovet av automatisk databehandling. Statens råd för atomforskning betonar atomforskningens fundamentala bety­ delse för all naturvetenskaplig forskning. Det internationella samarbetet på elementarpartikelfysikens område är enligt rådet synnerligen betydelsefullt. I fortsättningen framhåller rådet, att kärnstrukturforskningen upptar en bety­ dande sektor av svensk fysikalisk forskning. Inom plasmafysiken bedrives enligt rådet experiment i syfte att framställa kontrollerad vätekraft. Bland andra ak­ tuella forskningsområden nämner rådet det fasta tillståndets fysik, reaktorfysik samt kärnkemi. Med hänsyn till särskilt kärnfysikens behov förordar rådet en snabb upprustning i fråga om datamaskiner. Rådet erinrar vidare om att Sverige genom sin anslutning till CERN deltar i ett europeiskt samarbete på atomforsk­ ningens område. Inom denna organisation är enligt rådet en allmän expansion av verksamheten att vänta under de närmaste åren. En kommitté är för när­ varande i arbete inom rådet för att studera frågan om Sveriges roll inom CERN. Statens tekniska forskningsråd framhåller inledningsvis nödvändigheten av att tillgängliga forskningsresurser utnyttjas på ett planmässigt sätt. Rådet räk­ nar med att avsevärt ökade behov kommer att krävas under de närmaste åren bl. a. för elektronik, medicinsk och optisk teknik, petrokemi, teknisk mikro­ biologi, transportforskning och verkstadsteknik. I syfte att nyttiggöra forsk­ ningsresultat bör man enligt rådet inrätta ett dokumentationsinstitut. Det av rådet i samarbete med Malmfonden startade exploateringsorganet (EFOR) kom­ mer att kräva ytterligare medel under de närmaste åren. Behov väntas också inom kort föreligga av utökade möjligheter till kontraktforskning, något som enligt rådet kommer att aktualiseras ytterligare genom tillkomsten av EFOR. Rådet framlägger vidare förslag om att inrätta nya och att utvidga befintliga forskningsstationer i syfte att bereda forskarna sådan service som möjliggör koncentration på den vetenskapliga uppgiften. Vidare förordas en utbyggnad och komplettering av branschforskningsinstituten. Enligt rådets mening är det nödvändigt att ökade medel ställs till förfogande även för forskarutbildning. Ett stort behov föreligger enligt rådet av kvalificerade forskartjänster inom den tek­ niska forskningen av samma typ som hos andra forskningsråd. För att öka sam­ spelet mellan stat och industri förordar rådet, att statliga bidrag i ökad omfatt­ ning lämnas åt industriforskning. I nuvarande läge synes jordbruket förtjäna ökat stöd inom nästan alla sek­ torer, framhåller jordbrukets forskningsråd. De genomgripande struktur- och driftförändringar, som det svenska jordbruket kan förväntas undergå inom de närmaste åren är enligt rådet av sådan betydelse och omfattning, att en inten­ sifiering av all jordbruksforskning framstår som nödvändig. Rådet understryker behovet av en allsidig skördeskadeförebyggande forskning liksom av undersök­ ningar rörande spannmålens mältningsskador samt skörde- och lagringsskadornas inflytande på spannmålens användbarhet. Bland övriga aktuella forskningsupp­ gifter nämner rådet bl. a. företagsekonomisk, byggnadsteknisk och maskintek­ nisk forskning på jordbrukets område samt mutationsforskning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1964 19

III. Forskningsrådens anslagsberäkningar för 1964/65

A. Statens medicinska forskningsråd: Förvaltningskostnader

Inledningsvis torde här få erinras om den fr. o. m. budgetåret 1963/64 genom­ förda reorganisationen av den medicinska forskningens ledningsorgan (prop. 1963:74; SU 85; Rskr 212). Beslutet innebar, att den försvarsmedicinska forsk­ ningens dittillsvarande ledning — den försvarsmedicinska nämnden inom statens medicinska forskningsråd, flyg- och na valmedicinska nämnden samt militärmedi­ cinska forskningsberedningen — skulle upphöra och ersättas med dels ett inom statens medicinska forskningsråd fungerande organ för försvarsmedicinsk grund­ forskning, försvarsmedicinska sektionen, dels ett under försvarsdepartementet lydande organ för tillämpad försvarsmedicinsk forskning, försvarsmedicinska forskningsdelegationen. I anslutning härtill har Kungl. Maj:t genom beslut den 28 juni 1963 föreskrivit, att statens medicinska forskningsråd skall bestå av en

allmän medicinsk sektion och en försvarsmedicinsk sektion, envar beslutande i

rådets namn och med uppdrag att inom sitt verksamhetsområde fullgöra de upp­ gifter, som ankommer på rådet. Förevarande förslagsanslag är för innevarande budgetår uppfört med 920 000 kr. Från anslaget bestrides dels medicinska forskningsrådets egentliga förvalt­ ningskostnader, dels kostnaderna för rådets försvarsmedicinska forskargrupper. Statens medicinska forskningsråd hemställer om en anslagshöjning med i runt tal 451 000 kr. i enlighet med vad som framgår av följande sammanställ­ ning.

Summa kr. 451 120 1

1. Förvaltningskostnader. Rådet framhåller inledningsvis, att en förutsättning för att det skall kunna fylla sin funktion är, att det genom ökade sekretariats- och kansliresurser ges möjlighet till en mera långtgående planeringsoch utredningsverksamhet. Den starka ökningen av arbetsbelastningen har enligt rådet lett till att ändringar i rådets arbetssätt beslutats, varigenom en rad ärenden kommer att delegeras till sekretariatet för behandling och avgörande. Av den föreslagna anslagsökningen hänför sig 6 000 kr. till posten till resekostnadsersättning och traktamente åt ledamöter av rådet och dess publicerings­ nämnd. Beträffande posten till ersättning för särskilda utredningar föreslår rådet en höjning med 16 000 kr. på grund av behovet av vissa arvodesregleringar.

20 Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 196b

Rådet föreslår vidare, att posten till ersättning åt sekreterare och biträdande sekreterare samt annan personal, sjukvård, expenscr m. m. uppräknas med 74 920 kr. varav 10 000 kr. avses för kontorsmateriel m.m. och 11 840 kr. för engångsanskaffning av kontorsmöbler och annan utrustning. Den begärda höj­ ningen av nämnda post betingas i övrigt av rådets förslag om inrättande av två nya tjänster, nämligen en som byråchef i Be 1 och en som kanslibiträde i Ae 7. Byråchefen avses ersätta de båda biträdande sekreterarna samt sekreteraren i publiceringsnämnden, något som enligt rådet skulle medföra en avsevärd ratio­ nalisering av sekretariatsarbetet, samtidigt som en förstärkning av kansliorgani­ sationen skulle erhållas. Den föreslagna lönesättningen motiveras av de för tjäns­ ten nödvändiga kraven på medicinsk sakkunskap i förening med erfarenhet av administration och utredningsverksamhet. Till förste innehavare av byråchefs­ tjänsten föreslår rådet nuvarande biträdande sekreteraren i rådet, medicine licen­ tiaten K. G. Wennström. 2. Försvarsmedicinska forskargrupper. Beträffande de be­ fintliga forskargrupperna föreslår rådet följande personalförändringar, nämligen vid navalmedicinska gruppen inrättande av en forskningsläkartjänst i Ae 27 och en kontoristtjänst i Ae 9 samt vid flygmedicinska gruppen inrättande av en tjänst som kontorist i Ag9 med halvtidstjänstgöring, utbyte av en tjänst som laboratoriebiträde i Ae 9 mot en tjänst som kansliskrivare i Ae 11 och extraordinariesättning av en tjänst som förste instrumentmakare i Ag 13 och en som över­ sköterska i Ag 13. Därutöver föreslår rådet inrättande av en för båda grupperna gemensam djurskötartjänst i Ae 7 samt extraordinariesättning av en likaledes gemensam instrumentmakartjänst i Ag 11. Under hänvisning till försvarsmedicinska forskningsutredningens betänkande (SOU 1962:34) förordar rådet vidare inrättande av två nya forskargrupper, en i bakteriologisk bioteknik och en i toxikologi, båda med placering vid karolinska institutet. Rådet föreslår följande personaluppsättning.

Bakteriologisk Tjänster Toxikologi bioteknik

Laboratorieingenjör i högst Ae 15 1 Förste instrumentmakare i Ae 13 1

Laboratoriebiträde i högst Ae9 1

Forskargruppen i bakteriologisk bioteknik föreslås av rådet bli ställd under ledning av laboratorn vid karolinska institutet C. G. Hedén, vilken förordas sam­ tidigt få professors ställning. Denne har enligt rådet utfört betydelsefulla arbeten inom den fredsmässiga biotekniken samt dessutom uträttat ett pionjärarbete inom området skydd mot biologiska stridsmedel. Beträffande forskargruppen i toxikologi föreslår rådet, att laboratorn vid tandläkarhögskolan i Stockholm B. Holmstedt ställs i ledningen för gruppen samt

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 69 år 196 4 21

därvid ges professors ställning. Enligt rådet har Holmstedt förvärvat en inter­ nationellt erkänd ställning som expert på nervgasers toxikologi; han har under senare år ägnat sig främst åt grundforskningsproblem rörande farmakologiska effekter av psykokemiska stridsmedel.

I sin framställning erinrar rådet om att enligt beslut av 1963 ars riksdag den vid fysiologiska institutionen vid universitetet i Lund verksamma flygfysiologiska gruppen fr. o. m. budgetåret 1964/65 skall avlönas från Lunds universitets avlöningsanslag. Till följd därav kommer fr. o. m. nämnda budgetår kostnaderna för den fasta personalen i denna forskargrupp, 134 000 kr., icke längre att belasta förevarande förslagsanslag. 3. Allmänmedicinska forskargrupper. Rådet finner det ange­ läget, att den inom försvarsmedicinen tillämpade organisationen med perma­ nenta forskargrupper, vid vilka såväl forskningsledare som övriga anställda ges extra ordinarie anställning, utvidgas till även det allmänmedicinska området. Med hänsyn härtill föreslår rådet, att en forskargrupp, placerad vid Allmänna sjukhuset i Malmö och bestående av en professor i Be 3, en laboratorieassistent i Ae 11 och ett laboratoriebiträde i högst Ae9, inrättas för klinisk koagulationsforskning. Gruppen skulle enligt förslaget ställas under ledning av docenten Inga Marie Nilsson, som av rådet förordas samtidigt erhålla professors tjänsteställning.

B. Statens medicinska forskningsråd: Medicinsk forskning

Detta reservationsanslag disponeras för innevarande budgetår på sätt som re­ dovisas i följande sammanställning, av vilken även framgår de av statens medicinslca forskningsråd föreslagna förändringarna för nästa budgetår. 1

För 1963/64 Av rådet upptagna för 1964/65 belopp, föreslagna kr. ändringar, kr. 7 550 000 + 7 450 000

200 000 -f 25 000 Summa kr. 8 885 000 + 8 530 000

1. Medicinsk forskning. Rådet erinrar inledningsvis om den ökade uppmärksamhet som ägnas åt forskningens betydelse för samhällets framtida ut­ veckling. Samtidigt konstaterar rådet emellertid, att den av 1955 års universitetsutredning förordade utbyggnadstakten i fråga om den medicinska forskningens resurser (jfr SOU 1958:32) inte varit möjlig att hålla. Rådet finner det angeläget, att utredningens upprustningsprogram snabbt realiseras samt att därefter ökade resurser ställs till forskningens förfogande i den takt som vetenskapens utveck­ ling och samhällets expansion i övrigt kräver.

22 Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 196 /

I fortsättningen redogör rådet för de faktorer som varit vägledande vid beräk­ ningen av anslagsbehovet för budgetåret 1964/65. Rådet framhåller därvid i hu­ vudsak följande.

En omfattande utbyggnad av utbildnings- och forskningsorganisationen har ägt rum under 1950-talet. Som en följd härav har forskarrekryteringen kraftigt stimulerats, vilket kan spåras bl. a. i ett ökat antal disputationcr. Redan beslu­ tade och väntade utbyggnader av de medicinska, odontologiska, veterinärmedi­ cinska och farmaceutiska läroanstalterna medför, att denna utveckling kan vän­ tas fortsätta. För att det stigande antalet forskare skall kunna tas om hand och bl. a. kvalificera sig för det stora antal lärartjänster, som erfordras för den fram­ tida läkarutbildningen, behöver rådet avsevärt förstärkta resurser. De för innevarande budgetår anvisade medlen ger — trots en höjning med ca 25 % — inte möjlighet att på ett tillfredsställande sätt underhålla en effektiv och ändamålsenlig forskning. Orsaken härtill är, att förstärkningar erfordras för att täcka automatiska kostnadsstegringar på grund av löneökningar och prissteg­ ringar på materiel och utrustning. Hänsyn måste därjämte tagas till behovet av standardökning i form av fler och mer kvalificerade medhjälpare med kom­ plicerad utrustning. Därtill kommer att anspråken på rådets medel stigit i snab­ bare takt än anslagsökningarna. Rådet anser det emellertid inte möjligt att ome­ delbart eliminera den eftersläpning, som nu föreligger.

Från de sålunda redovisade utgångspunkterna beräknar rådet medelsbehovet till medicinsk forskning för budgetåret 1964/65 till minst 12 milj. kr. Vid bedöm­ ningen av anslagsbehovet måste emellertid, framhåller rådet vidare, hänsyn tas till forskarnas möjligheter att erhålla anslag från annat håll än rådet. Härom anför rådet i huvudsak följande.

Mest intressant i sammanhanget torde vara de anslag, som beviljas från ut­ ländskt håll. Enligt rådets mening kan en disproportion mellan stora anslag från utlandet och otillräckliga svenska anslag vålla vissa problem, särskilt om det ut­ ländska stödet underkastas snabba växlingar, varvid överraskande krav kan komma att ställas på de svenska myndigheterna. Detta accentuerar ett redan förefintligt behov av ytterligare förstärkningar av rådets resurser. De utländska anslagen, vilka främst kommer från USA, har ökat starkt under de senaste åren och uppgick under budgetåret 1962/63 till ca 7,77 milj. kr. Rådet har emellertid kännedom om att man i USA tagit upp diskussioner om den fortsatta anslagsbevillningen till europeiska länder, och enligt vad rådet inhämtat torde anslagen från USA under innevarande budgetår komma att stanna vid 6,5 milj. kr., vilket innebär, att den tidigare utvecklingen med årligen stegrade anslag brutits. Enligt rådets mening kan man förmoda, att stödet från USA kommer att behållas vid denna lägre nivå eller successivt ytterligare reduceras.

Från nyss återgivna utgångspunkter konstaterar rådet ett behov av anslagsförstärkning med ytterligare 3 milj. kr. Det totala anslagsbehovet för medicinsk forskning under budgetåret 1964/65 beräknas sålunda av rådet till 15 milj. kr. 2. Försvå rsmedicinsk grundforskning. Rådet erinrar i detta sammanhang om vad föredragande departementschefen i propositionen 1963: 74 anfört bl. a. om angelägenheten av ökade forskningsinsatser på försvarsmedicinens område. Beträffande anslagsbehovet för nästa budgetår framhåller rådet,

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 69 år 196Jf 23

att försvarsmedicinska forskningsutredningens förslag måste betraktas sasom ett absolut minimiprogram. Med beklagande konstateras att utredningens anslagsförslag för innevarande budgetår ncdskurits, varigenom redan en betydande eftersläpning uppkommit. Rådet finner det nödvändigt, att utredningens pro­ gram förverkligas. Medelsbeliovet under denna anslagspost beräknar rådet till 2 190 000 kr., vilket anges motsvara försvarsmedicinska forskningsutredningens förslag jämte tillägg för kostnadsfördyringar för löner, apparater och materiel. I förslaget ingar ett belopp av 25 000 kr. till expenscr och litteraturinköp vid rådets försvarsmedi­ cinska forskargrupper. 3. Medicinsk publiceringsverksamhet. För att kunna möta de ökade behoven för här ifrågavarande verksamhet hemställer rådet om en uppräkning av anslagsposten med 25 000 kr. till 225 000 kr.

För innevarande budgetår är under femte huvudtiteln uppfört ett reservations­ anslag Bidrag till forskningsverksamhet på yrkesmedicinens område. Statens medicinska forskningsråd har i särskild framställning hemställt om en höjning av detta anslag med 50 000 kr. till 100 000 kr.

I förevarande sammanhang torde böra anmälas, att universitetskanslern med anledning av framställning från karolinska institutets lärarkollegium — i skrivelse den 13 februari 1964 hemställt om ett belopp av 310 000 kr. motsva­ rande kostnaderna för att hyra en IBM 1401 datamaskin för institutets räkning under tiden den 1 oktober 1964 — den 30 juni 1965. Enligt lärarkollegiet avser man att vid karolinska institutet starta en vetenskaplig dokumentationsverk­ samhet på det biomedicinska området. Genom att utnyttja automatisk data­ behandling syftar man till att effektivare inhämta litteraturinformation från vetenskapliga dokumentationscentra inom ett världsomspännande nät. Med hänsyn till projektets vittomfattande karaktär är det enligt lärarkollegiet lämp­ ligt, att ett särskilt ledningsorgan för verksamheten etableras inom karolinska institutet med företrädare bl. a. för statens medicinska forskningsråd. Statens medicinska forskningsråd betonar i yttrande över kanslerns framställ­ ning datamaskinens stora användningsområde i fråga om insamling och bearbet­ ning av olika informationer från den vetenskapliga litteraturen. Enligt sonde­ ringar som utförts av rådet torde det vara möjligt att från utlandet erhalla kopior av sådan tape, på vilken litteraturdata lagrats, eventuellt i utbyte mot andra data, insamlade från skandinavisk litteratur. Rådet förordar, att den planerade verksamheten vid karolinska institutet påbörjas under budgetåret 1964/65, varvid rådet är berett att medverka i ledningen för verksamheten. Rådet är villigt att understödja sådan dokumentationsverksamhet även med bidrag till löner och viss förbrukningsmateriel. Avslutningsvis framhåller rådet att, eftersom en datamaskin enligt det föreliggande förslaget skall uppställas i nära anslutning till rådets kansli efter dettas förflyttning till Stockholm, rådet

24 Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1964

kommer att kunna använda maskinen också för den bearbetning av material i samband med anslagsärenden och för det planeringsarbete, som rådet startat under innevarande budgetar. Tillstyrkande yttranden har även avgivits av medicinalstyrelsen, jarmaceutiska institutet, statens institut för folkhälsan, sta­ tens farmacevtiska laboratorium och Ingeniörsvetenskapsakademien.

C. Humanistisk forskning

Detta reservationsanslag är för innevarande budgetår uppfört med 2 125 000 kr. Statens humanistiska forskningsråd hemställer, att förevarande anslag för nästa budgetår höjes med 1 091 000 kr. till 3 216 000 kr. Rådet framhåller, att klyftan mellan det belopp som står till förfogande för utdelning och anslags­ behovet för de ansökningar som är förtjänta av att bifallas tenderar att vidgas. Enligt rådet kämpar den humanistiska forskningen i Sverige i dagens läge med så betydande svårigheter att den på viktiga områden hotas av stagnation och tillbakagång. Möjligheterna att åstadkomma en nyorientering av den humanis­ tiska vetenskapen är för närvarande begränsade, hävdar rådet vidare. Vissa initiativ till en nyorientering har emellertid enligt rådet under senare tid tagits av företrädare för humanistisk vetenskap. Till de nya projekt som förelagts rådet hör bl. a. en serie forskningsuppgifter rörande det svenska klassamhällets funktioner samt en grupp problem rörande kolonialismen. Några av de fram­ lagda projekten befinner sig enligt rådet på ett sådant stadium, att de kan på­ börjas under nästa budgetår, förutsatt att erforderliga medel ställs till förfo­ gande. I sin anslagsframställning begär rådet vidare, att dess medel för förvaltnings­ kostnader — vilka bestrides inom ramen för anslaget till humanistisk forskning — för nästa budgetår skall ökas med 8 000 kr. till 86 000 kr. Från organisationer och enskilda har jämväl inkommit vissa skrifter i ämnet.

D. Statens råd för samhällsforskning: Förvaltningskostnader

För innevarande budgetår är detta förslagsanslag uppfört med 91 000 kr. Statens råd för samhällsforskning hemställer, att anslaget för nästa budgetår höjes med 20 900 kr. Den föreslagna höjningen betingas främst av önskemål om medel till arvodering av en kontorist vid rådets kansli samt om förstärkning av anslagsposten till ersättning för särskilda utredningar och oförutsedda utgifter.

E. Statens råd för samhällsforskning: Samhällsforskning

Statens råd för samhällsforskning hemställer, att förevarande reservations­ anslag för nästa budgetår höjes med 1 000 000 kr. till 3 000 000 kr. enligt följande sammanställning.

26 Kungl. Maj:ts -proposition nr 69 år 196£

för budgetåret 1963/64 är endast 0,4%. Med hänsyn till att arbetsuppgif­ terna i samband med utredningar av ansökningsärenden är av komplicerad och ansvarsfylld art finner rådet att ersättning för detta ändamål bör utgå med för­ slagsvis 90 kr. per ärende, vilket kräver en höjning av posten med ca 60 000 kr. Höjningen i övrigt betingas i huvudsak av beräknade kostnader vid tillsättning av de nya särskilda forskartjänster, som rådet föreslår för budgetåret 1964/65. Punkt 5. Rådet motiverar den föreslagna höjningen av denna post med att arbetet inom rådets kansli ökat i omfattning under senare år. Bl. a. har rådet numera fem kommittéer som arbetar med olika utredningar. Särskilt den vitt­ förgrenade verksamhet, som pågår inom naturresurskommittén, uppges i detta sammanhang spela en dominerande roll. För att möta denna ökning av de admi­ nistrativa göromålen erfordras enligt rådet en förstärkning av personalen med dels en tjänst som assistent i högst Ae 19, dels fyra biträdestjänster. I övrigt beräknar rådet medel främst för automatiska utgiftsökningar och ökade expenskostnader.

€. Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Naturvetenskaplig forskning

För innevarande budgetår är detta reservationsanslag uppfört med 8 950 000 kr. Statens naturvetenskapliga jorskningsråd hemställer, att anslagsposten till na­ turvetenskaplig forskning (nu 8 150 000) höjes med 9 950 000 kr. till 18 100 000 kr. Vidare hemställer rådet om oförändrad medelstilldelning, 800 000 kr. till na­ turvetenskaplig publiceringsverksamhet. I sin framställning hävdar rådet, att den svenska forskningsvolymen inter­ nationellt sett uppvisar en tendens till stagnation, vilket mot bakgrunden av det numera erkända sambandet mellan vetenskaplig forskning och ekonomiskt fram­ åtskridande ter sig helt otillfredsställande. Rådet finner det därför angeläget, att forskningsanslagen höjes i snabb takt. En generell uppräkning med 50 % är enligt rådets uppfattning nödvändig för att täcka behovet inom rådets eget verk­ samhetsområde. Som skäl härför åberopas dels den på grund av det ökande anta­ let forskare ständigt växande klyftan mellan disponibla anslag och hos rådet sökta bidrag, dels den minskande anslagstilldelningen från utländskt håll. Utöver den av rådet föreslagna generella anslagshöjningen bör — framhålles det — me­ del utgå till vissa speciella ändamål. Härom anföres bl. a. följande.

Kostnaderna för Sveriges deltagande i den europeiska organisationen för astro­ nomisk forskning rörande södra stjärnhimlen, det s. k. ESO-projektet (jfr prop. 1961: 138), beräknades ursprungligen till 300 000 ä 400 000 kr. per år. Sedan pla­ ner och beräkningar reviderats, har det emellertid visat sig, att kostnaderna blir betydligt högre eller i runt tal 800 000 kr. per år fram till 1970. Kostnaderna är dock inte jämnt fördelade över de olika åren utan visar en kraftig topp omkring 1965 och 1966. Rådet är därför inställt på en årskostnad av minst 1 milj. kr., vilket medför ett ökat medelsbehov av minst 600 000 kr. Rådets kommitté för forskning rörande naturresursernas bevarande och ut­ nyttjande har hittills inte kunnat få stöd i önskvärd omfattning. Föreliggande planer för utvidgning av kommitténs verksamhet inom områdena luftforskning, vattenforskning och forskning rörande de biologiska resurserna utvisar för bud­ getåret 1964/65 ett ytterligare medelsbehov av 1 900 000 kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1964 27 Även forskningen inom cellbiologi, organisk kemi och fasta tillståndets fysik av enligt rådets mening i behov av upprustning. Denna föreslås främst ske i form av upprättande av nya forskargrupper till en sammanlagd kostnad av 2 150 000 kr.

I detta sammanhang torde vidare få anmälas att Svenska nationalkommittén för geodesi och geofysik i skrivelse den 14 augusti 1963 hemställt om ett särskilt reservationsanslag av 570 000 kr. för att möjliggöra svenskt deltagande i »The international quiet sun year» (IQSY), ett internationellt projekt för ökad geofysisk forskning under den period av minimal solaktivitet, som väntas inträffa under åren 1964—65. De undersökningar, som i detta sammanhang aktualiserats från svensk sida, är avsedda att i huvudsak genomföras vid solobservatoriet på Capri, geofysiska observatoriet i Kiruna, jonosfärobservatoriet i Uppsala samt meteorologiska observatoriet i Marsta. Över nationalkommitténs framställning har yttranden avgivits av universitets­ kansler sämbetet, efter hörande av matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Uppsala, statens naturvetenskapliga forskningsråd, försvarets forskningsanstalt och Vetenskapsakademien, vilka samtliga finner svensk medverkan i IQSYprojektet önskvärd och därför tillstyrker kommitténs förslag.

H. Atomforskning

Detta reservationsanslag är för innevarande budgetår uppfört med 7 675 000 kr. Statens råd för atomforskning hemställer, att anslaget för nästa budgetår höjes med 5 825 000 kr. till 13 500 000 kr. Skillnaden mellan hos rådet sökta bidrag och av rådet beviljade anslag uppgick under budgetåret 1962/63 till 4 milj. kr. Rådet konstaterar mot denna bak­ grund, att det inte kunnat tillgodose en rad välmotiverade anslagsbehov. I fråga om medelsbehovet för nästa budgetår anför rådet i huvudsak följande.

Den under senare år genomförda utbyggnaden av universitetsorganisationen ställer rådet inför stora krav på forskningsanslag för nya institutioner. Dessa in­ stitutioner kräver successivt ökat stöd under en uppbyggnadsperiod på några år, då forskningen organiseras och uppnår en mera stabil nivå. För dylika ändamål räknar rådet med ett ökat medelsbehov av 1 milj. kr. Utvecklingen på acceleratorområdet har medfört, att rådet för budgetåret 1964/65 behöver en avsevärd anslagsförstärkning för modernisering och nyan­ skaffning av acceleratorer. Ökade resurser krävs också för driften av redan existe­ rande acceleratorer. Sammanlagt uppskattar rådet den erforderliga anslagsförstärkningcn för dessa ändamål till 1 milj. kr. För att förbättra möjligheterna att inom Sverige utnyttja CERN.s resurser beräknar rådet ett medelsbehov av 350 000 kr. En stor del av detta belopp avses för inköp av en mätmaskin till fysiska institutionen vid Stockholms universitet. I övrigt förordar rådet bl. a., att de vid CERN anställda svenska forskarna skall ges ökade möjligheter att delvis arbeta i hemlandet samt att yngre svenska forskare skall få tillfälle att förlägga sitt avhandlingsarbete till CERN.

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 69 år 196h 29 av den allmänna jordbruksforskningens resurser sker utan dröjsmål, eftersom en fortsatt eftersläpning i nuvarande situation kan få mycket allvarliga konsekven­ ser. I detta sammanhang torde få anmälas att ett flertal framställningar föreligger om skyndsamma åtgärder för att klarlägga eventuella risker i samband med den alltmer förekommande användningen av kemiska bekämpningsmedel (biocider) inom framför allt jordbruk, skogsbruk och trädgårdsskötsel. Efter samråd mellan en del statliga institutioner har medel begärts för igångsättning snarast möjligt av vissa undersökningar för att klarlägga situationen. Genom skrivelse den 27 februari 1964 har professorn S. Brohult såsom ord­ förande i en kommitté tillsatt av statens naturvetenskapliga forskningsråd (na­ turresurskommittén) samt föreståndaren för statens veterinärmedicinska anstalt, professorn H.-J. Hansen överlämnat en forskningsplan rörande biocidernas eko­ logiska effekter och hemställt, att i runt tal 700 000 kr. ställs till förfogande för planens genomförande. I skrivelser den 21 och 24 februari 1964 har styrelserna för statens växtskyddsanstalt och statens institut för folkhälsan begärt medel till vissa orienterande undersökningar rörande bekämpningsmedelsrester i livsmedel. Kostnaderna för att genomföra ett tvåårigt undersökningsprogram beräknas till sammanlagt ca 570 000 kr. Programmet upptar 5 600 analyser av 3 850 prover av frukt, grön­ saker, matfett, fläsk, kött och ägg, varav 1 800 prover från importerade varor. Av kostnaderna belöper 159 000 kr. på växtskyddsanstalten, 118 000 kr. på in­ stitutet för folkhälsan och 293 000 kr. på andra laboratorier. Sammanlagt om­ kring 250 000 kr. torde erfordras först under budgetåret 1965/66.

J. Åtgärder för att förebygga skördeskador

Under nionde huvudtiteln har för innevarande budgetår anvisats ett reserva­ tionsanslag av 250 000 kr. till åtgärder för att förebygga skördeskador. Jordbrukets forskningsråd hemställer, att anslaget ökas med 250 000 kr. Be­ hovet av forsknings- och försöksverksamhet pa detta område är stort fram­ håller rådet — varför en utvidgning och effektivisering av verksamheten är av största betydelse för jordbruket. Forskningsrådet ifrågasätter, om inte förevarande anslag kunde sammanföras med anslaget till främjande av forskning på jordbrukets område m. m.

K. Statens tekniska forskningsråd

För innevarande budgetår är detta förslagsanslag under tionde huvudtiteln uppfört med 244 000 kr. Statens tekniska forskningsråd föreslår, att Kungl. Maj:t utverkar riksdagens bemyndigande att, på liknande sätt som nu är fallet bl. a. för statens råd för atomforskning och statens råd för byggnadsforskning,

30 Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1964. få fastställa den del av reservationsanslaget för teknisk forskning som må an­ vändas för den administrativa och planerande verksamheten vid rådet. I särskild promemoria den 23 oktober 1963 har rådet angivit det ökade medels­ behovet för de ändamål som tillgodoses genom förevarande anslag till i runt tal 203 000 kr.

L. Teknisk forskning

Detta reservationsanslag under tionde huvudtiteln är för innevarande bud­ getar uppfört med 8 100 000 kr. Vid utgången av budgetåret 1962/63 fanns på anslaget en reservation av 2 269 695 kr. Statens tekniska forskningsråd hemställer, att anslaget till teknisk forskning för nästa budgetår höjes med 12 900 000 kr. till 21 000 000 kr. Vidare hemställer rådet om särskilda anslag till dels anställande av forskare, dels publicerings­ verksamhet om vardera 500 000 kr.

Rådet meddelar, att ansöknings volymen det senaste budgetåret visat en mar­ kant stegring. Behandlade ansökningar uppgick till ett sammanlagt belopp av 12,5 milj. kr., varav 11,8 milj. kr. avsåg nya ansökningar. Bidrag beviljades med 7,2 milj. kr. Därtill hade vid utgången av budgetåret reservationsvis be­ viljats 3,7 milj. kr. för avräkning mot innevarande budgetårs anslag. Den föreslagna ökningen av anslaget till teknisk forskning avser rådet att med viss avrundning utnyttja för följande ändamål, nämligen industrianslag och bidrag till större projekt 5 milj. kr., nyttiggörande av forskningsresultat bl. a. genom exploateringsåtgärder och verksamhet i samband med kontraktsforskning 2 milj. kr., allmänna forskningsprojekt 3 milj. kr. samt bidrag till forsknings­ projekt, för vilka tidigare utgått stöd från Förenta staterna, 3 milj. kr.

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 69 år 196It- 3L

IV. Den svenska rymdforskningens organisation m. m.

A. Rymdkommitténs betänkande

1. Rymdverksamhetens omfattning

ltymdkommittén konstaterar inledningsvis, att det råder viss oklarhet i be­ greppsbildningen på »rymdområdet». Kommittén har för sin del funnit lämpligt att såsom generellt begrepp använda ordet rymdverksamhet. Detta be­ grepp får i kommitténs språkbruk innefatta dels rymdforskning i egent­ lig mening, dvs. den vetenskapliga utforskningen i samband med rymdaktivitet av fysikaliska och kemiska fenomen i rymden ävensom medicinsk och biologisk forskning med dylik anknytning, dels rymdteknologi, varmed avses kon­ struktion och uppbyggnad av såväl mätapparatur som den övriga utrustning, vilken behövs vid uppsändning av olika slags rymdfarkoster, dels ock rymd­ exploatering, som betecknar rymdens utnyttjande för kommersiella och allmännyttiga ändamål, t. ex. satelliter för telekommunikationer, navigation och meteorologi. Kommittén ger inledningsvis en översikt av den vetenskapliga bakgrunden till rymdens utforskning och påpekar, att den bild vi gjort oss av jordens när­ maste omgivning, vårt planetsystems uppbyggnad och mekanik samt univer­ sums beskaffenhet i huvudsak är baserad på den information vi erhållit genom att tolka strålning av olika slag från rymden. Mätningar av förhållanden ute i världsrymden med hjälp av apparater nere på jorden är emellertid ofta osäkra. Den första konstgjorda jordsatelliten, vilken uppsändes i oktober 1957, inledde därför en ny epok inom vetenskapen, framhåller utredningen. Med hjälp av apparatur i raketer och satelliter kan man nu på ett helt annat sätt än tidigare studera fenomen, som utspelas på solen eller ute i världsrymden. Utforskningen av rymden omfattar emellertid, betonar kommittén, icke en­ dast undersökningar rörande de elektromagnetiska krafterna och partikeltät­ heten. För ett flertal naturvetenskapliga discipliner — bl. a. medicin, biologi, fysik, geologi, meteorologi och geodesi — är rymdforskningen av betydande intresse. Enligt kommitténs uppfattning leder rymdverksamheten till en höjning av kunskapspotentialen, vilket i sin tur påskyndar den tekniska och ekonomiska utvecklingen.

Rymdverksamheten i olika länder Den mest omfattande rymdverksamheten bedrives i Förenta staterna och Sovjetunionen, medan insatser av mindre storleksordning sker i länder som Frankrike, Italien, Storbritannien och Förbundsrepubliken Tyskland. Västeuropa

Kunijl. Maj:ts proposition nr 69 år 1964 33

deltagit i COSl’All:s arbete, där man särskilt lägger vikt vid informationsverk­ samhet och varje år arrangerar synnerligen givande symposier. Förenta Nationernas kommitté f ö r rymdens fredliga utnyttjande tillsattes år 1958 av FN:s generalförsamling med represen­ tanter från 20 stater, däribland Sverige. Kommittén fullgjorde i juli 1959 sin uppgift att till generalförsamlingen avlämna rapport i vissa frågor rörande rym­ dens fredliga användning. Senare har överenskommelse träffats mellan Förenta staterna och Sovjetunionen om utförandet av gemensamma försök med väder­ satelliter, kartläggning av jordens magnetiska fält med hjälp av satelliter och om användning av passiva satelliter för telekommunikationer. För närvarande pågår diskussioner om upprättandet av eu internationell raketbas inom ekvatorialområdet (Indien) under FN:s överinseende. Den europeiska rymdforskningsorganisationen (E S It O). I december 1960 undertecknades vid en mellanstatlig konferens i Schweiz en överenskommelse om bildandet av eu förberedande kommitté för rymdforskning, Commission Préparatoire Européenne de Recherclies Spatiales (COPERS). Överenskommelsen undertecknades av 11 europeiska länder, näm­ ligen Belgien, Danmark, Frankrike, Italien, Nederländerna, Norge, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige och Förbundsrepubliken Tyskland. Österrike har senare anslutit sig till överenskommelsen. Efter ratifikation konstituerades COPERS i mars 1961. Vid en senare konferens — i Paris i juni 1962 — undertecknades en konven­ tion angående upprättande av en organisation för europeisk rymdforskning, European Space Research Organization (ESRO), av nio av de tolv COPERSländcrna, nämligen Belgien, Frankrike, Italien, Nederländerna, Schweiz, Spa­ nien, Storbritannien, Sverige och Förbundsrepubliken Tyskland. Konventionen har sedan undertecknats även av Danmark. Norge meddelade i slutet av 1962, att man för närvarande icke avsåg att vidare deltaga i det europeiska sam­ arbetet inom rymdforskningen; man följer f. n. arbetet genom observatörer. För insatser inom rymdverksamheten krävs tekniska och ekonomiska resur­ ser, som knappast kan skapas av ett enskilt land. Här får ESRO sin främsta uppgift. Det vetenskapliga arbetet — planeringen av försöken, arbetet med den vetenskapliga apparaturen, den teoretiska behandlingen och publiceringen av erhållna resultat — skall normalt göras av olika forskargrupper i Europa vid deras respektive institutioner. Samtidigt skall ESRO skapa tillfällen till veten­ skapliga undersökningar utöver dem som finns i medlemsländerna. Detta inne­ bär samordning av experimenten, utveckling och konstruktion av nyttolasterna, som i allmänhet omfattar apparatur för olika vetenskapliga experiment samtidigt, både i raketnoskoner och i satelliter, provning av komponenter och nyttolaster, utrustning för telemetri, stabilisering, kraftförsörjning och bärgning av instru­ ment, anskaffning och uppsändning av raketer och satellitbärare, registrering och bearbetning av data osv. Samtidigt som ESRO till sitt syfte är en vetenskaplig organisation kommer den därför i sin praktiska utformning att bli mycket tek­ nisk. ESRO:s största och dyrbaraste anläggning blir en rymdteknisk central (ESTeC), vilken skall förläggas till Delft i Nederländerna, men dessutom behövs ett centrum för databehandling (ESDaC), som kommer att förläggas till Darmstadt i Förbundsrepubliken Tyskland. Vidare krävs ett system av spårstationer för att följa satelliterna (ESTrack) och en egen bas för sondraketer (ESRange). Den senare avses alt anläggas i Kirunaområdet. Beträffande sistnämnda projekt hänvisas till propositionen 1962: 85. Det är givet, att ESRO genom denna avan-

3 — Bihang till riksdagens protokoll J96.(. 1 sand. AV G9

34 Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 19 6 ^

cerat tekniska karaktär kan få en utomordentlig betydelse för europeisk industri och teknik. Vad kostnaderna för ESRO-organisationen beträffar, gäller att för den första treårs-perioden budgeten maximerats till 400 milj. kr. Därjämte har överenskommits att organisationens utgifter under den första åttaårs-perioden, som samarbetet avser, icke får överstiga 1 575 milj. kr. Sveriges andel under åtta­ års-perioden har beräknats till ca 80 milj. kr. Som utgångspunkt vid beräkning av olika länders bidrag har nationalinkomsten använts. Även om experiment i höghöjdsraketer utgör en intressant del av ESRO:s planerade verksamhet, såväl ur vetenskaplig synvinkel som för Sverige genom den planerade raketbasen i Kirunaområdet, måste det understrykas, att denna verksamhet endast utgör en mindre del av ESRO:s totala engagemang. Kost­ naderna för Kirunabasen uppgår således till endast cirka 6 % av ESRO:s kost­ nader. Tyngdpunkten i ESRO-programmet ligger vid utveckling och konstruk­ tion av satelliter och rymdsonder. Europeisk organisation för utveckling av tunga rake­ ter (ELD O). En överenskommelse år 1961 om bildandet av en europeisk organisation för utveckling och konstruktion av stora raketer, avsedda för uppsändning av satelliter och rymdsonder — European Launcher Development Organization (ELDO) — har undertecknats av 7 länder: Australien, Belgien, Frankrike, Italien, Nederländerna, Storbritannien och Förbundsrepubliken Tyskland. Australiens deltagande i den europeiska organisationen är betingat av att raketbasen i Woomera, som har stor betydelse för ELDO:s verksamhet, ligger i Australien. Därifrån kommer de första ELDO-raketerna att sändas upp och placera satelliter i bana tidigast 1966. E U R O S P A C E är en sammanslutning som grundades i september 1961 och som består av drygt hundratalet västeuropeiska industriföretag, verksamma inom sådana branscher, som direkt eller indirekt har beröring med områden vilka kan väntas bli engagerade i rymdtekniska sammanhang. Svensk industri är ansluten som kollektiv medlem genom gruppen rymdteknik inom Sveriges mekanförbund, konstituerad i mars 1962. Denna grupp har för när­ varande elva medlemmar, nämligen SAAB, Telefonaktiebolaget L. M. Erics­ son, ASEA, AB Bofors, AGA, AB Flygmotor, AB Sandvikens jernverk, Standard radio & telefon AB, Svenska ackumulator AB Jungner, Svenska AB Philips och Axel Johnson institutet för industriforskning. EUROSPACE:s syfte är bl. a. att vara industriens språkrör i frågor beträf­ fande lagstiftning, dokumentation, utbildning, forskning etc. samt att genom utredningar och förslag bistå de internationella organisationerna. EUROSPACE saknar egen teknisk stab men utnyttjar teknisk personal från medlemsföreta­ gen. Det utredningsarbete, som hittills utförts av EUROSPACE, består i ut­ arbetandet av ett antal förslag till rymdprojekt, främst berörande telekommunikationssatelliter. En grundläggande inventering av Västeuropas ekonomiska och personella resurser har också genomförts. Allt arbete har utförts av intres­ serade medlemsföretag på egen bekostnad, och resultatet av detta arbete avses att ställas till ESRO:s, ELDO:s och dessas medlemsstaters fria förfogande. Skandinaviska Telesatellitkommittén (ST SK) som är ett samarbetsorgan mellan teleförvaltningarna i Danmark, Norge och Sve­ rige har till uppgift att undersöka de tekniska, praktiska och ekonomiska för­ utsättningarna för interkontinentala telekommunikationer via artificiella satel­ liter, speciellt med tanke på de nya teleförbindelser, som i framtiden kommer att behövas mellan Skandinavien och kontinenter utanför Europa. De skan-

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 69 år 196 4 35

dinaviska regeringarna har nyligen godkänt eu mellan STSK och NASA (Na­ tional Aeronautics and Space Administration. Förenta staternas centrala orga­ nisation för civil rymdverksamhet) träffad överenskommelse om samarbete. Som ett första led i sin verksamhet avser kommittén att i samarbete med Chalmers tekniska högskola upprätta en försöksstation på Råö utanför Göte­ borg för mottagning av signaler från telesatelliter. Förutom planerandet av den­ na försöksverksamhet pågår inom STSK utredningar av vissa tekniska, ekono­ miska och administrativa frågor rörande t. ex. lämpliga radiofrekvenser för telesatellitförbindelser, interferensstörningar, teletrafikens utveckling samt olika telesatellitsystems lämplighet för kommersiell användning från skandinavisk synpunkt.

2. Pågående och planerad rymdverksamhet i Sverige

Forskning Kommittén har berett representanter för olika vetenskaper med anknytning till rymdverksamheten tillfälle yttra sig om inriktning och omfattning av den framtida svenska rymdforskningen. Av kommitténs på inkomna yttranden ba­ serade redogörelse inhämtas i huvudsak följande rörande de olika aktuella forsk­ ningsområdena. Forskning i astronomi och astrofysik bedrives vid de astrono­ miska observatorierna samt vid ett flertal andra forskningsinstitutioner inom landet, såsom vid universitetens fysiska institutioner och vissa institutioner inom de tekniska högskolorna. Till COPERS har inlämnats svenska förslag rörande avancerad forskning inom nämnda ämnesområden. Den forskning i radioastronomi som pågår vid Chalmers tekniska högskolas observatorium på Råö planeras bli utvidgad under 1964 som en följd av att ett nytt radioteleskop då beräknas kunna tagas i bruk. Inom ämnesområdet kosmisk fysik bedrives grundforskning, syftande mot förståelse av universums natur i dess helhet. Verksamheten är förlagd till universiteten i Uppsala och Lund, tekniska högskolan i Stockholm samt Kiruna geofysiska observatorium. Vid sistnämnda observatorium ävensom vid Uppsala jonosfärobservatorium bedrives forskning i jonosfärfysik, varvid bl. a. norrskensfenomenen studeras. Forskningen inom områdena meteorologi och atmosfärens struk­ tur har genom rymdverksamheten fått nya och väsentliga hjälpmedel. Det är emellertid ännu oklart på vilket sätt Sverige bäst skall kunna utnyttja den nya information som vädersatelliterna ger. Inom vetenskapen g e o d e s i utföres forskningar vid universitetet i Uppsala och tekniska högskolan i Stockholm samt av rikets allmänna kartverk. Vid medicinska forskningsrådets ^flygmedicinska avdelning vid karolinska institutet arbetar en forskargrupp på problem i samband med rymdmedicin. Förberedande studier i rymdbiologi har utförts vid karolinska institutet och tekniska högskolan i Stockholm.

Industri Kommitténs redogörelse rörande den svenska industrins inställning till rymd­ verksamheten grundas på synpunkter framförda av gruppen rymdteknik inom Sveriges mekanförbund. Av redogörelsen inhämtas i huvudsak följande.

36 Kungl. Maj.ts 'proposition nr 69 år 1964 Som motiv för bedrivande av en svensk rymdforskning anföres från industri­ håll såväl rymdforskningens karaktär av fysikalisk och fysikalisk-kemisk grund­ forskning som nödvändigheten av att inom landet ha tillgång till en kader avvetenskapsmän på området. En bidragande orsak till det industriella intresset för rymdforskningen är de biprodukter, »spin offs», som praktisk verksamhet med rymdforskningsapparatur ger. Då rymdforskningen är av grundforskningsnatur bör kostnaderna för densamma enligt industriföreträdarnas uppfattning i princip bestridas av det allmänna. Detta utesluter dock inte, att industrin i särskilda fall direkt eller genom av industrin dirigerade fonder kan vara villig att stödja denna forskning. Den svenska industrin spänner över flertalet av de områden som är aktuella inom rymdverksamheten, och den kan på olika sätt bidraga till svenskt och internationellt utvecklingsarbete inom det rymdtek­ niska och rymdvetenskapliga området. Den är sålunda intresserad av att på nor­ mala, kommersiella villkor ta emot beställningar på sådan teknisk utrustning, som faller inom dess normala verksamhetsområde eller utgör en naturlig ut­ byggnad av detta. Industrin är vidare beredd att i möjligaste mån ta emot även sådana tekniska uppdrag och forskningsuppgifter, som inte omedelbart sam­ manhänger med materielleveranser. Slutligen är den beredd att då så är möjligt ställa delar av sina laboratorie- och instrumentresurser till förfogande för forsk­ ningsuppgifter inom rymdvetenskapen.

3. Rymdkommitténs förslag

Motiv för svensk rymdverksamhet Kommittén finner motiven för Sveriges deltagande i rymdverksamheten vila på vetenskaplig, teknisk och industriell grund. Rymdverksamheten är ett syn­ nerligen betydelsefullt forskningsområde, framhåller kommittén, som med hän­ syn till det fortsatta vetenskapligt-tekniska framåtskridandet anser det vara väsentligt, att vårt land har tillgång till personer med solida kunskaper på detta område. Den höjning av landets potential av vetande och kunnande, som medverkan i rymdverksamheten anses medföra, är enligt kommitténs upp­ fattning viktig, framför allt när det gäller ställningstaganden inom vetenskap, teknik och försvar. Även i det internationella samarbetet kan emellertid, framhålles det, högt kvalificerade personer behövas, exempelvis vid upprättandet av internationella studie- eller övervakningsgrupper, där neutrala insatser krävs. Medverkan i rymdverksamheten med dess nya metoder och rön har vidare enligt kommitténs uppfattning en befruktande inverkan på utvecklingen inom vetenskap och teknik. Vidgade kunskaper har redan vunnits inom geo- och kosmofysik, understryker kommittén, som finner det sannolikt att fortsatt rymd­ verksamhet kommer att ge oss nya aspekter på en råd fenomen. Kommittén förutsätter, att arbeten inom sådana områden som rymdmedicin och rymdbiologi kommer att påverka utvecklingen inom medicin och biologi. Vidare betonas rymdverksamhetens inverkan pa den tekniska utvecklingen och den stimulans som olika områden av industrin erhåller av nämnda verksamhet. Sveriges deltagande i rymdens exploatering är — framhåller kommittén — självklart i vad gäller anslutning till framtida kommunikations- och navigations-

Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1964 37 satellitsystem ävensom utnyttjande av information från vädersatelliter. Av­ görande beslut har, såsom tidigare framgått, redan träffats angående utnytt­ jande av satelliter för telekommunikationer för Sveriges och Skandinaviens del. Kommittén finner de fördelar, som dessa och liknande tekniska hjälpmedel innebär, klart motivera ett stöd åt teknik och forskning inom området. Man kan enligt kommittén också i en framtid tänka sig ett direkt utnyttjande av rymdmiljön (tyngdlöshet, nära absolut vakuum och steril miljö) för laboratorie­ experiment och kanske även industriella processer. Kommittén hävdar, att den insats, som Sverige gör i internationellt samarbete inom ESRO, kräver en motsvarande nationell verksamhet för att möjliggöra ett fullt utnyttjande av organisationens resurser i enlighet med de riktlinjer, som dragits upp för dess verksamhet. Det är här synnerligen angeläget, framhålles i betänkandet, att svenska forskare snarast ges sådana resurser, att vägen från en idé till ett klart formulerat projekt kan tillryggaläggas inom rimlig tid. Erfarenheten har enligt kommittén redan visat, att vissa förslag till projekt ej tagits upp på ESRO-programmet, enär det förberedande arbetet ej genomförts tillräckligt och de praktiska konsekvenserna ej varit genomtänkta, allt som en följd av brist på medel och därigenom också brist pa praktisk erfarenhet. Kommittén övergår härefter till frågan i vilken utsträckning man bör satsa på rymdverksamhet. Mot bakgrunden av vissa påståenden att medlen bättre behövs inom andra vetenskapliga områden anför kommittén, att det vore olyck­ ligt, om uppbyggnaden av en svensk rymdverksamhet skulle innebära att medel toges från annan, betydelsefull forskning. De åtgärder, som föreslås i betänkan­ det, är enligt kommittén avsedda att utgöra ett viktigt komplement till redan existerande svensk forskning. Sammanfattningsvis konstaterar kommittén följande. Rymdverksamheten har gjort det möjligt att mäta och observera utanför det i många avseenden hindrande hölje, som jordatmosfären innebär. Vi kan därför se fram emot vidgade kunskaper om de fysikaliska, kemiska och biologiska pro­ cesser, som styr den värld, i vilken vi lever. Enbart dessa möjligheter att till­ fredsställa det mänskliga behovet av vetande, vilket utgör ett led i den levnads­ standardhöjning i vidare bemärkelse, som vi eftersträvar, motiverar betydande ekonomiska insatser inom rymdverksamheten. Men dessutom erhålles insikter och tekniska färdigheter, som direkt eller indirekt kan utnyttjas för att förbättra de materiella levnadsbetingelserna.

Målet för svensk rymdverksamhet Enligt kommitténs mening bör målet för en svensk rymdverksamhet vara följande. 1

1. Forskning a. Förbättring och utvidgning av den verksamhet, som äger rum i landet inom rymdområdet, såväl experimentellt som teoretiskt.

38 Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1964

b. Initiering av ny forskningsverksamhet med inriktning, som ur olika syn­ punkter bedöms kunna bliva av vetenskaplig, teknisk och kommersiell betydelse för vårt land. c. Raketuppsändningar i egen regi med utnyttjande av Kiruna-basens an­ läggningar så långt detta är möjligt. Sådan verksamhet kan med fördel ske i samarbete med andra länders forskare. d. Aktivt deltagande i det europeiska samarbetet inom ESRO:s ram, varvid speciellt projekt avsedda för satelliter och rymdsonder bör beaktas och under­ stödjas. Dessa är värdefulla både på grund av möjligheterna att erhålla veten­ skapligt intressanta resultat och med hänsyn till den avancerade teknik, som då måste studeras och läras, och som kommer att vara till nytta i andra samman­ hang.

2. Industri a. Konstruktion och tillverkning av instrument för fjärrmätning i samband med raketsonderingar och satellitprojekt. Svensk industri kan inom många om­ råden (finmekanik, elektronik, optik, keramik, bränsleteknik och materialut­ veckling) draga nytta av de biprodukter, >spin offs», som ett deltagande i rymd­ verksamheten kan väntas medföra. b. Utveckling och leverans av utrustning samt apparatur, vilken blir erfor­ derlig vid raketbaser. Sådan utrustning och apparatur finns till stor del redan färdigkonstruerad inom svensk industri. c. Utveckling och framställning av raketer, som kan användas för forsknings­ ändamål.

3. Tillämpningar a. Deltagande i internationella telekommunikationssystem med satelliter. Så­ som framgår av det föregående, har för Sveriges och Skandinaviens del redan förberedande åtgärder vidtagits. b. Deltagande i det internationella meteorologiska arbetet, dels genom att mottaga och utnyttja information från vädersatelliter, dels genom att med­ verka vid synoptiska raketsonderingar. c. Följa utvecklingen av andra möjliga tillämpningar, t. ex. navigationssatel­ liter.

Organisationen av svensk rymdverksamhet

För att det angivna målet skall kunna uppnås erfordras enligt kommitténs mening ett centralt organ för rymdverksamheten. Detta organs mest betydelse­ fulla uppgifter sammanfattar kommittén under sex punkter:

1. Följa utvecklingen inom rymdområdet genom kontakter med såväl forsk­ ning och industri som andra berörda instanser inom och utom landet. 2. Bedöma den framtida utvecklingen inom rymdområdet och med utgångs­ punkt härifrån draga upp riktlinjer för den svenska verksamheten. I samband härmed initiera forskning och teknisk utveckling inom nya områden och stödja den på olika sätt. 3. Vara serviceorgan med rymdteknisk expertis, fältförsöksresurser, central­ laboratorium, avdelning för databehandling och dokumentation etc.

Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1964 39 4. Utgöra kontaktorgan för ESRO och andra internationella organisationer. 5. Ombesörja informationsutbyte. 0. Initiera utbildning. Kommittén har funnit, att den kombination av forskning, teknik och tillämp­ ningar inom vitt skilda områden, som kommer att prägla verksamheten i det föreslagna centrala organet, ej återfinnes vid något nuvarande statligt forsk­ ningsråd, varför en sammankoppling av det föreslagna organet med ett eller flera forskningsråd icke synes kommittén lämplig. Det framhalles dock sasom (önskvärt, att så långt möjligt en samordning med befintliga forskningsråd sker beträffande kameral verksamhet, telefonväxel och annan administrativ service. Kommittén föreslår, att ett statens råd för rymdverksamhet inrättas från den 1 juli 1964. Rådets uppgift bör vara att draga upp riktlinjer för svensk rymdverksamhet, förvalta hithörande statsanslag och tjänstgöra så­ som rådgivande organ åt statsmakterna i aktuella rymdfrågor. Enligt kommit­ téns förslag skall rådet bestå av ordförande och ytterligare högst tolv ledamöter, representerande sakkunskapen vid universitet, högskolor och industriföretag liksom annan rymdverksamhet; ordföranden och samtliga ledamöter skall utses av Kungl. Maj:t. Beträffande rådets verksamhet och dess avgränsning till andra forskningsråd och därmed jämförliga institutioner anser kommittén, att de pro­ blem som kan uppkomma rörande vilket forskningsråd, som har att behandla ett visst forskningsprojekt, bör kunna lösas utan svårighet, speciellt om det nu föreslagna rådet blir representerat i forskningsrådens samarbetsdelegation. I den föreslagna organisationen av rådet ingår arbetsutskott, delegationer för bered­ ning av ärenden inom särskilda forskningsområden, delegater för internationella kontakter samt sekretariat. Enligt kommitténs förslag bör under det föreslagna statens råd för rymdverk­ samhet inrättas ett rymdinstitut, vars styrelse skall utses av rådet. Det är inte kommitténs avsikt, att forskningsverksamheten skall koncentreras till detta institut utan att den skall försiggå vid universitet, högskolor och forsknings­ institutioner. Men då dessa enligt kommitténs uppfattning ej är tillräckligt utrustade för att planera och genomföra försök, kommer, anser kommittén, institutet att behövas såsom ett serviceorgan. Institutet föreslås uppdelat i avdelningar för fältarbeten, instrumentering, flygteknik, databehandling och dokumentation, administration och upphandling samt projektledning. Dessutom bör inom institutet finnas laboratorium, verkstad och ritkontor. Frågan vart rymdinstitutet bör förläggas måste — enligt vad kommittén framhåller — bedömas med utgång främst från var huvuddelen av den aktiva forskningen inom området sker, rekryteringsmöjligheter samt ekonomiska över­ väganden. Det synes kommittén som om en byggnad i anslutning till uni­ versitet, högskola, lämpligt forskningsinstitut eller försöksanstalt, t. ex. flygtek­ niska försöksanstalten (FFA), vore en fördelaktig lösning, varvid befintliga re­ surser som värmeanläggning, bibliotek, hörsalar etc., kunde utnyttjas.

40 Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1964-

Det föreslagna rådets sekretariat bör enligt kommittén förläggas så, att sam­ ordning blir möjlig med existerande forskningråds kansli.

Svenska raketupp sändning ar Såsom framgått planerar ESRO att i Kiruna-området anlägga en bas för sondraketer. Enligt vad kommittén anför kommer ESRO-raketer att sändas upp från Kirunabasen troligen först under år 1965 och då i begränsad omfattning. Kommittén anser, att i närheten av ESRO-basens område bör iordning­ ställas en svensk uppsändningsplats, så att Kirunafältets nedslagsområde kan utnyttjas vid svenska raketuppsändningar. Målet för ifrågavarande svenska verksamhet är enligt kommittén att varje år sända upp ett antal medelstora sondraketer, medförande apparatur t. ex. för undersökningar av den övre at­ mosfären och jonosfären, den kosmiska strålningen eller sol- och norrskensfenomenen. Härigenom möjliggöres, anför kommittén, genomförandet av experiment, vilka av olika skäl ej kunnat upptagas på ESRO-programmet, samtidigt som en fond av kunnande inom den aktuella tekniken bygges upp inom landet. Kommittén har, för att möjliggöra raketuppsändningar, anställt personal i en teknisk grupp med uppgift att organisera och genomföra fältförsök. Enligt för­ slaget bör denna grupps uppgifter den 1 juli 1964 övertagas av rymdinstitutet. Av betänkandet inhämtas att överenskommelse rörande nedslagsområdets utnyttjande på nyss angivet sätt träffats med COPERS i samband med för­ handlingarna om upplåtelse av området till ESRO. En svensk uppsändnings­ plats kan, enligt vad kommittén upplyser, iordningställas på kronomark, strax intill ESRO-basen, varför endast kostnader för anläggningsarbeten och viss markinstrumentering uppkommer. Kommittén anser, att arbetena bör bedrivas så snabbt, att uppsändningsplatsen kan användas under sommaren 1965. Det torde nämligen, framhåller kommittén, möta stora svårigheter att efter år 1964 få disponera den tidigare använda uppsändningsplatsen vid Kronogård med närliggande nedslagsområde.

Vissa kostnadsuppskattningar Kommittén anser, att fragan om storleken av den svenska insatsen på rymd­ verksamhetens område bör bedömas mot bakgrunden av andra länders insatser på nämnda område. En svensk insats, som med bruttonationalprodukten som jäm­ förelsebas är lika stor som den amerikanska, skulle enligt kommittén betyda eu budget på 800—900 milj. kr./år. En analog jämförelse med sådana länder som Storbritannien och Frankrike visar, att en med dessa länder jämförlig total insats för Sveriges del skulle betyda en budget på 40—50 milj. kr./år. Det är enligt kommitténs uppfattning motiverat att en insats av sistnämnda stor­ leksordning göres från svensk sida på grund av de i betänkandet redovisade behoven att aktivt deltaga i den vetenskapliga, tekniska och industriella utveck­ lingen inom detta verksamhetsfält. Kommittén, som anser att en utbyggnad av

Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1964 41 den svenska rymdverksamheten måste ske etappvis, uppskattar anslagsbehovet för budgetåren 1964/65, 1965/66 och 1966/67 till 6, 11 respektive 15 milj. kr./år. Härtill kommer bidragen till ESRO, uppskattade till 6,5, 8,8 respektive 11 milj. kr./år. Det av kommittén framlagda förslaget beträffande personal vid rådets sekretariat framgår av följande sammanställning.

Tjänst Lönegrad Antal

A 25 1

Summa 5

För de kamerala funktionerna förutsattes, att sekretariatet skall kunna repliera på befintligt forskningsråds kansli. Kommitténs förslag till personalorganisation för rymdinstitutet vid full utbyggnad framgår av följande tablå. Av den sammanställning som här följer framgår kommitténs uppskattningar av hur kostnaderna för den svenska rymdverksamheten under de tre närmaste budgetåren kommer att fördela sig på olika ändamål (1 000-tal kr.).

44 Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 196 4

B. Yttranden

Remissinstansernas bedömning av rymdkommitténs förslag beträffande den svenska rymdverksamheten och därmed sammanhängande frågor uppvisar stora variationer. Ytterligheterna representeras å ena sidan av Svenska interplanetariska sällskapet, som i princip ansluter sig till kommitténs förslag, och å andra sidan av medicinska fakulteten i Göteborg, som anför bl. a. följande. Det torde utan vidare stå klart, att kommitténs förslag till ekonomiskt stöd åt rymdverksamheten är det största som svensk forskning någonsin ställts inför. Man kan därför fordra att ett förslag av en sådan storleksordning skall vara utomordentligt väl underbyggt från såväl motivmässig som ekonomisk och per­ sonell synpunkt och att även sidoeffekten av ett genomförande grundligt inven­ terats. Fakulteten kan inte finna att betänkandet uppfyller sådana krav. Den måste därför och även av andra sakliga skäl ställa sig avvisande till väsentliga delar av kommitténs förslag.

Övriga remissinstanser intager en mer eller mindre starkt uttalad positiv in­ ställning till en utbyggnad av rymdforskningen men fäster samtidigt stor vikt vid avvägningen mot andra forskningsområden. Härom an­ för överstyrelsen jör de tekniska högskolorna bl. a. följande. Ett genomförande av kommitténs förslag skulle innebära en avsevärd ökning av vårt lands insatser på rymdforskningens område och binda betydande ekono­ miska och personella resurser för denna verksamhet. Enligt överstyrelsens me­ ning måste en bedömning av den lämpliga omfattningen av här avsedda insat­ ser ske under hänsynstagande till förhållandena på andra forskningsfält inom naturvetenskap och teknik, där för närvarande en väsentlig ökning av resur­ serna är synnerligen angelägen. Det synes ej motiverat, att vid en avvägning härutinnan giva rymdforskningsverksamheten en prioriterad ställning eller att nu binda utvecklingen av anslagstilldelningen för denna verksamhet för kom­ mande budgetår.

Liknande synpunkter anföres av en rad remissinstanser, bland dem universi­ tetskanslern, matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna i Uppsala, Lund, Gö­ teborg och Stockholm, kollegienämndema vid tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers tekniska högskola, Vetenskapsalcademien, Ingeniörsvetenskaps­ akademien, statens medicinska och naturvetenskapliga forskningsråd, Interna­ tionella meteorologiska institutet i Stockholm, flygtekniska försöksanstalten samt Sveriges mekanförbund, vilka samtliga betonar, att upprustningen av rymdforskningen inte får föranleda, att angelägna behov inom övriga forsknings­ områden eftersättes. Statens tekniska forskningsråd och försvarets forsknings­ anstalt tillstyrker med viss reservation den av kommittén förordade medels­ tilldelningen men föreslår därjämte ytterligare utredning i fråga om den fort­ satta anslagsutvecklingen, varvid en granskning bör ske av de föreslagna forsk­ ningsprojekten och deras relation till annan forskning. Även Svenska teknologförenmgen förordar en snar översyn av övriga forskningsområdens behov. Kritiska synpunkter anlägges även på kommitténs motiveringar för en utbyggnad av rymdverksamheten. Sålunda konstaterar bl. a. matematisk-

Kungl. Maj:ts proposition nr 09 år 1964 4 5

naturvetenskapliga fakulteten i Göteborg , att det hade varit önskvärt, att mo­ tiveringarna behandlats mera utförligt. Beträffande de av kommittén redovisade jämförelserna med vissa främmande länder framhåller kollegienämnden vid tekniska högsko­ lan i Stockholm, statens naturvetenskapliga forskningsråd och försvarets forsk­ ningsanstalt, att dessa beräkningar inte kan tagas till intäkt för motsvarande insatser från svensk sida. Orsaken härtill säges vara, att dessa länders insatser går tillbaka på helt andra motiv än dem som kan åberopas för den svenska rymdverksamheten. Kommitténs uppfattning om rymdforskningens gynnsamma inverkan på utveckling eu inom vetenskap och teknik delas inte av matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Stockholm, som anför att dessa argument kan tjäna som motiv för alla former av naturvetenskaplig-teknisk verksamhet. Fakulteten framhåller vidare, att rymdforskningen utomlands ut­ satts för kritik från såväl vetenskapligt som industriellt håll. Även kollegie­ nämnden vid tekniska högskolan i Stockholm betonar, att kommitténs förvänt­ ningar i dessa hänseenden är starkt överdrivna. Värdet av s. k. »spin offs» beröres också av Ing eniörsvetenskap sakademien, statens tekniska forskningsråd och försvarets forskningsanstalt, vilka anför, att sådana återverkningar visser­ ligen kan förekomma men att de är svåra att uppskatta och därför inte utgör något starkt motiv för en svensk insats inom rymdforskningen. I fråga om det internationella samarbetet som ett motiv för svensk rymdverksamhet redovisar remissinstanserna olika uppfattningar. Flyg­ tekniska försöksanstalten anser det t. ex. vara av stor betydelse, att Sverige deltager i detta samarbete, och detsamma gäller i stort sett matematisk-natur­ vetenskapliga fakulteten i Lund, statens naturvetenskapliga forskningsråd, för­ svarets radioanstalt, luftfarts- och sjöfartsstyrelsema samt Svenska teknologf öreningen. I detta sammanhang har också Sveriges deltagande i ESRO ak­ tualiserats. Enligt statens naturvetenskapliga forskningsråd är detta en väsentlig fråga, som borde ha ägnats större uppmärksamhet. Formerna för Sveriges pre­ liminära anslutning till ESRO kritiseras av bl. a. kollegienämndema vid tek­ niska högskolan i Stockholm och Chalmers tekniska högskola, som finner det anmärkningsvärt, att beslutet härom — trots frågans stora ekonomiska räck­ vidd — fattats utan föregående remiss till några vetenskapliga institutioner. Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Stockholm anför i denna fråga bl. a. följande. Fakulteten vill kraftigt understryka, att såväl Sveriges anslutning till ESRO som en vidgad rymdforskning i Sverige i enlighet med rymdkommitténs förslag är frågor av stor betydelse för svensk forskning överhuvud taget. I själva verket utgör Sveriges medlemskap i ESRO en explicit uttalad förutsättning för det av kommittén rekommenderade svenska rymdprogrammet. Ett definitivt ställ­ ningstagande till de av rymdkommittén föreslagna åtgärderna är därför inte möjligt förrän ESRO-organisationen etablerats och frågan om Sveriges delta­ gande i ESRO avgjorts.

46 Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1964 Överstyrelsen jör de tekniska högskolorna anser för sin del, att konsekvenser­ na av Sveriges anslutning till ESRO bör klarläggas närmare, innan konventio­ nen ratificeras. Vetenskapsakademien och koUegienämnden vid Chalmers tek­ niska högskola utgår däremot från att en slutgiltig svensk anslutning kommer till stånd, medan medicinska fakulteten i Göteborg och kollegienämnden vid tekniska högskolan i Stockholm anser, att Sverige inte bör ratificera ESROkonventionen. Till sistnämnda yttrande har dock fogats en reservation till för­ mån för svensk anslutning.

Det av kommittén förordade målet för den svenska rymdverk­ samheten kommenteras endast i mindre omfattning av remissinstanserna. Beträffande den egentliga forskningen hävdar medicinska fakul­ teten i Göteborg, att några klara gränser mellan skilda grenar inte uppdragits av kommittén. Fakulteten vill för sin del göra en bestämd skillnad mellan mål­ forskning, som avser rymdens erövring, och sådan forskning, som bl. a. vill klar­ lägga den yttre atmosfärens och rymdens struktur. Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Uppsala anser, att kommitténs program tar upp forsknings­ områden av speciellt intresse för Sverige, och tillägger i anslutning därtill, att detta program bör betraktas som preliminärt, varvid ändringar kan vidtagas när så befinnes erforderligt. En sådan revidering är enligt lärarkollegiet vid karolinska institutet och statens medicinska forskningsråd nödvändig, eftersom kommitténs inventering inom olika vetenskapsgrenar inte är fullständig. Kolle­ gienämnden vid Chalmers tekniska högskola framhåller för sin del, att kom­ mittén ej tillfredsställande utrett möjligheterna att utnyttja och medverka i den amerikanska forskningen. Enligt kollegienämnden vid tekniska högskolan i Stockholm bör stöd till rymdforskningen lämnas endast på sådana områden, som är av väsentlig betydelse för landet. Industriens medverkan i rymdverksamheten betecknas av Sven­ ska teknologföreningen och Sveriges mekanförbund som angelägen. I samband därmed påpekas nödvändigheten av att industrien engageras i forsknings-, ut­ vecklings- och konstruktionsarbetet på ett mycket tidigt stadium. Vidare beto­ nas vikten av att redan existerande eller planerade resurser inom industrien ut­ nyttjas i största möjliga utsträckning även för andra delar av den nationella rymdverksamheten. Kommittén torde sålunda enligt mekanförbundet ha un­ derskattat bl. a. industriens erfarenhet av skjutförsök och dess kunskap om flygteknik m. m. Behovet av teknisk tillämpning vitsordas från olika håll. Sålunda framhåller överbefälhavaren, att rymdverksamheten är betydelsefull från för­ svarssynpunkt, medan försvarets radioanstalt, telestyrelsen och civilförsvarsstyrelsen förklarar sig ha intresse av de möjligheter, som rymdforskningen öpp­ nar på telekommunikationernas område. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, rikets allmänna kartverk samt luft- och sjöfartsstyrelsema under­ stryker rymdverksamhetens betydelse för utvecklingen på skilda områden inom deras respektive verksamhetsfält.

Kungl. Maj:ta proposition nr 69 år 1961^ 47 I fråga om den svenska rymdverksamhetens omfattning går uppfattningarna isär. Sålunda betecknar statens råd för atomforskning kom­ mitténs förslag som i princip riktiga. Även statens tekniska forskningsråd finner starka skäl föreligga för en relativt stor svensk insats och anser, att väsentliga delar av den föreslagna forskningen bör stödjas. Rikets allmänna kartverk an­ ser likaså, att jämförelsevis stora insatser erfordras, om mera betydande resultat skall kunna vinnas, men konstaterar samtidigt att en begränsning måste ske med hänsyn till våra resurser. Denna uppfattning delas av bl. a. universitets­ kanslern, kollegienämnden vid tekniska högskolan i Stockholm, statens medi­ cinska forskningsråd, försvarets forskningsanstalt, telestyrelsen och Sveriges mekanförbund. En successiv utbyggnad i lugnare takt än den föreslagna för­ ordas av matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna i Lund och Stockholm. Fördelningen mellan inhemsk och internationell rymdforskning behandlas i några yttranden, varvid matematisk-natur­ vetenskapliga fakulteterna i Lund och Stockholm, Ingeniörsvetenskapsakademien, statens naturvetenskapliga forskningsråd och Svenska teknologföreningen framhåller, att åtagandena gentemot ESRO måste fullföljas, vilket bl. a. kräver en inhemsk basorganisation för samarbetet. Sveriges mekanförbund anser, att den inhemska rymdforskningen bör ha sådan inriktning, att den kompletterar insatserna inom det internationella samarbetet. I övrigt anför förbundet bl. a. följande. Det förefaller rimligt anta att detta mål kan realiseras inom ramen för en budget som inte är större än budgeten för det direkta deltagandet i ESROprogrammet. Detta skulle innebära att Sveriges samlade insats — nationellt och internationellt — skulle komma att bli högst 20 miljoner kr. per år i medel­ tal för de närmaste åtta åren. Under uppbyggnadsskedet skulle budgeten kunna bli avsevärt lägre. En likartad uppfattning redovisar de tidigare nämnda reservanterna inom kollegienämnden vid tekniska högskolan i Stockholm, vilka uttalar sig för en balans mellan anslagen till inhemsk forskning och bidragen till ESRO.

Den föreslagna organisationen av rymdverksamheten be­ tecknas av Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut som väl motiverad. Lärarkollegiet vid karolinska institutet ifrågasätter däremot, om i alla avseen­ den bärande motiveringar förebragts på denna punkt. Kommitténs ställningstagande till förmån för ett särskilt forsknings­ råd för rymdverksamhet vinner ringa anslutning bland remiss­ instanserna. Avvisande till detta förslag ställer sig bl. a. universitetskanslern, matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna i Göteborg och Stockholm, medi­ cinska fakulteten i Göteborg, lärarkollegiet vid karolinska institutet, överstyrel­ sen för de tekniska högskolorna, kollegienämndema vid tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers tekniska högskola, Vetenskapsakademien, Ingeniörsvetenskapsakademien samt statens medicinska och tekniska forskningsråd. Som skäl härför anföres huvudsakligen att anslagsfördelningen till rymdforskningen

48 Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 196b bör ske genom redan inrättade forskningsråd eller genom ett för dessa inrättat samarbetsorgan. Från några håll föreslås samtidigt fortsatt utredning i syfte att bl. a. närmare belysa det föreslagna rådets verksamhetsområde och därmed sammanhängande frågor. Liknande förslag framlägges även av försvarets forsk­ ningsanstalt, Internationella meteorologiska institutet i Stockholm och flygtek­ niska försöksanstalten. Även Svenska teknologföreningen finner det angeläget, bl. a. från samordningssynpunkt, att nya forskningsråd inte inrättas, men ansluter sig det oaktat till kommitténs förslag, därest det nya rådet tillföres representanter för vissa befintliga råd samt industrien. S ta tens råd för atomforskning och Sveriges mekanförbund tillstyrker för sin del ett nytt råd, under förutsättning att gränsdrag­ ningen mot övriga forskningsråd klargöres. Positivt inställda till ett nytt råd är vidare matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i TJppsala, lärarkollegiet vid medicinska högskolan i Umea, statens naturvetenskapliga forskningsråd, Sve­ riges meteorologiska och hydrologiska institut, luftfartsstyrelsen, Svenska interplanetariska sällskapet, telestyrelsen och statskontoret. Beträffande det föreslagna forskningsrådets sammansättning framföres från olika håll önskemål om representation i rådet. Kommitténs förslag om inrättande av ett rymdinstitut avvisas helt av lärarkollegiet vid karolinska institutet. En rad övriga remissinstanser, som uttalat sig på denna punkt, intar en avvaktande hållning till förslaget. Översty­ relsen för de tekniska högskolorna, kollegienämnden vid Chalmers tekniska hög­ skola och Vetenskapsakademien anser, att denna fråga bör utredas ytterligare, medan universitetskanslern, matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Stockholm, statens rad för atomforskning och Internationella meteorologiska institutet i Stockholm uttalar sig för en successiv utbyggnad. En klart positiv inställning till kommitténs förslag redovisas av matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna i Uppsala och Göteborg, lärarkollegiet vid medicinska högskolan i Umea, statens naturvetenskapliga forskningsråd, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut samt luftfartsstyrelsen. Behovet av ett rymdinstitut vits­ ordas även av statskontoret, Ingeniörsvetenskapsakademien, statens tekniska forskningsråd, försvarets forskningsanstalt och rikets allmänna kartverk, vilka dock förordar, att institutet anslutes till flygtekniska försöksanstalten (FFA). Av statskontorets yttrande inhämtas bl. a. följande.

Statskontoret vill framhålla, att inom landet redan finnes en väl etablerad institution — nämligen FFA — som har viss rymdforskning på sitt program och som i väsentliga hänseenden besitter hög kompetens och betydande resur­ ser på de områden som avses skola ingå i det föreslagna rymdinstitutets ålig­ ganden. Den vid FFA bedrivna särskilda rymdforskningen befinner sig visser­ ligen på ett planläggande stadium men torde med hänsyn till pågående utveck­ ling inom det flygtekniska området komma att utgöra en växande del av anstal­ tens verksamhet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 69 är 1961^ 49

FFA saknar raketteknisk expertis liksom särskild organisation för fältförsök. Däremot är anstaltens resurser i andra hänseenden avsevärda och överstiger även på lång sikt de som skulle bli erforderliga vid ett separat rymdinstitut. Enligt statskontorets mening bör en förläggning av det föreslagna rymdinstitu­ tets uppgifter till FFA innebära att institutet på en gang kunde få atnjuta er­ farenhet och resurser av väsentligt högre effekt än de föreslagna. Fn dylik lös­ ning skulle därjämte innebära relativt stort besparingar, då den organisatoriska påbyggnaden på FFA skulle bli begränsad i jämförelse med det i förslaget föiutsatta personal- och lokalbehovet. Med anledning av vad sålunda anförts far statskontoret föreslå att de pa det förordade rymdinstitutet ankommande uppgifterna förlägges till flygtekniska försöksanstalten.

I anslutning härtill föreslår statskontoret, att FFA utökas med en rymdtek­ nisk avdelning, omfattande eu raketteknisk sektion och en fältarbetssektion, samt en rymdinstrumentsektion med anknytning till nuvarande mättekniska avdelning. I förhållande till kommitténs förslag innebär detta alternativ, att antalet befattningshavare kunnat minskas från 41 till 29. Flygtekniska försöksanstalten har för sin del intet att erinra mot att rymd­ institutet inordnas i dess nuvarande verksamhet. Av anstaltens yttrande in­ hämtas i huvudsak följande.

Från rymdverksamhetens synpunkt torde en förläggning till FhA av rymd institutets tilltänkta verksamhet ha den fördelen, att befintliga resurser vid FFA i stor utsträckning skulle kunna utnyttjas. Härigenom bör rymdverksamheten i landet kunna få en snabbare start och besparingar kunna göras jämfört med om ett särskilt rymdinstitut skulle inrättas. Ett inordnande under FFA av ifrågavarande verksamhet är emellertid även förenat med vissa problem. FFA:s verksamhet har hittills i dominerande ut­ sträckning tjänat försvaret. Därjämte har FFA kunnat ägna en mindre del av sin kapacitet åt sådan forskning, som är inriktad på problem av särskild bety­ delse för civil flygteknik och luftfart. Detta förhållande har medfört, att FFA från den 1 juli 1963 blivit överförd till försvarsdepartementet, dock såsom ett civilt verk icke tillhörande krigsmakten. Därest ifrågavarande verksamhet skall ingå i FFA, skulle detta innebära, att verksamheten vid FFA kommer att tjäna tre huvudintressen, nämligen försvaret, civil flygteknik och rymdforskning. Medlen för verksamheten skulle tillföras FFA från dels försvarsdepartementet, dels ecklesiastikdepartementet, något som skulle kunna medföra vissa anslagstekniska svårigheter.

Ett från såväl kommitténs som statskontorets förslag avvikande alterna­ tiv till organisation av rymdinstitutet framlägges av Sve­ riges melcanförbund, som anser det principiellt felaktigt, att ett forskningsråd har en egen teknisk organisation till sitt förfogande. Förbundet anför vidare bl. a. följande.

Det är önskvärt, att industrin engageras i rymdverksamheten mera aktivt än vad som förutsatts av kommittén. Det är troligt att ett serviceorgan, som ut­ nyttjar inom industrin tillgängliga materiella och personella resurser, skulle med- 4 — Bihang till riksdagens protokoll 196b. 1 samt År 69

50 Kungl. Maj:ts -proposition nr 69 år 1964.

föra ett rationellare tillgodogörande av landets tillgångar och bli mindre betung­ ande för det allmänna. Industrin är intresserad av att med myndigheterna dis­ kutera formen för ordnandet av rymdservicearbetet inom ramen för ett in­ dustrins bolag, varvid förutsättes att tillfredsställande avtal kan uppnås med uppdragslämnande myndigheter.

Även Svenska teknologjöreningen anser rymdinstitutets verksamhetsformer otillräckligt utredda. Enligt föreningens mening borde aktiebolagsformen ha tagits under övervägande, varvid bland stiftarna borde ingå företrädare för industrin och staten. Ökat industriellt inflytande på institutets ledning rekom­ menderas också av Svenska interplanetariska sällskapet. I fråga om rymdinstitutets förläggning hävdar Kiruna stad och länsstyrelsen i Norrbottens län, att denna fråga bör upptagas till ytterligare övervägande, varvid en placering i Kiruna bör prövas. Som skäl härför anföres att institutets uppgifter är starkt bundna till raketbasen i Övre Norrland. Frågan om inrättande av en svensk bas för raketuppskjut­ ningar bör enligt statskontoret, universitetskanslern, överstyrelsen för de tekniska högskolorna, statens rad för atomforskning och Internationella me­ teorologiska institutet i Stockholm anstå i avvaktan på ytterligare utredning bl. a. av möjligheterna att utnyttja ESRO för detta ändamål. För en samord­ ning med ESRO-basen i Kiruna uttalar sig också matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Stockholm, lärarkollegiet vid Chalmers tekniska högskola, Ve­ tenskapsakademien, statens tekniska forskningsråd och luftfartsstyrelsen. Posi­ tivt inställda till en svensk raketbas är vidare matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna i JJppsala och Göteborg samt Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, medan majoriteten inom lärarkollegiet vid tekniska högskolan i Stockholm avstyrker detta förslag. Reservanterna inom lärarkollegiet anser dock, att svenska raketuppskjutningar är önskvärda på längre sikt. I detta sammanhang framhåller överbefälhavaren, att raketbasen vid Kiruna måste dri­ vas så, att inga misstankar kan uppstå, att det gäller militära robotförsök, sär­ skilt inte sådana där utländska intressen kan påstås vara inblandade. Länssty­ relsen i Norrbottens län utgår från att behörig hänsyn tages till samernas in­ tressen vid en utvidgning av Kirunabasen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 196J/. 51

V. Departementschefen

Forskning och utvecklingsarbete utgör en grundval för ekonomiskt, socialt och kulturellt framåtskridande samt påverkar i allt högre grad utvecklingen inom olika delar av samhällslivet. Man kan peka på hur näringslivet i ökad omfattning begagnar grundvetenskapernas och den tillämpade naturveten­ skapliga och tekniska forskningens resultat för att möjliggöra de rationaliseringar, som en ökad produktivitet förutsätter. Denna utveckling har ägt rum till stor del tack vare en kraftig ökning av anslagen till forskningsverksamhet från såväl staten som näringslivet. Eftersom man insett, att denna satsning på forskningen i vidsträcktaste bemärkelse givit utdelning, kan insatserna väntas öka ytterligare i framtiden. Med ökade insatser följer att det från samhällsekonomisk synpunkt blir mer och mer nödvändigt att rätt avväga samhällets totala insatser för veten­ skap, forskning och tekniskt utvecklingsarbete liksom även fördelningen av dessa insatser på skilda vetenskapliga discipliner och praktiska tillämpningsområden. Ett framträdande drag i utvecklingen är även det ökande vetenskapliga sam­ arbetet på det internationella planet. Man torde för närvarande kunna uppskatta antalet skilda samarbetsprojekt på forskningsområdet mellan enbart de till OECD anslutna länderna till mer än 300. Årskostnaden för dessa länders investering i internationellt forskningssamarbete uppgick år 1963 till ca 200 milj. dollar. Med all sannolikhet kommer även anspråken på de forskningsresurser vårt land kan erbjuda i vad avser deltagande i internationella forskningsprojekt att stiga. Även här krävs således en bedömning av behovet av svenska insatser i dylika projekt, liksom även av hur man i vårt land på bästa sätt skall kunna tillgodogöra sig resultaten av den internationella forskningen. Bl. a. måste det pågående arbetet inom sådana internationella företag, i vilka vårt land redan engagerat sig, så långt som möjligt samordnas med forskningsverksamheten vid våra inhemska institutioner. Utvecklingen inom forskningen påkallar i stigande grad statsmakternas upp­ märksamhet. Mot denna bakgrund tillkallades i december 1962 en forsknings­ beredning för samråd om den långsiktiga inriktningen av svensk forskningspoli­ tik. Jag har i det föregående redovisat hur beredningen är sammansatt och hur den arbetat under sitt första verksamhetsår. Man torde redan kunna konstatera, att genom beredningens tillkomst bättre möjligheter föreligger till kontakt, in­ formation och samordning beträffande viktigare frågor som rör forskningens och det tekniska utvecklingsarbetets roll i den samhälleliga utvecklingen. Som jag redan anfört har såväl statliga som enskilda anslag till forsknings­ ändamål kraftigt ökat under senare år. Industrins årliga investeringar i forskning och tekniskt utvecklingsarbete befinner sig enligt tillgängliga uppgifter i stigande;

52 Kungl. Maj:ts 'proposition nr 69 år 1964 i en för forskningsberedningen företagen undersökning uppskattas det under år 1963 förbrukade beloppet, inklusive kostnaderna för statliga beställningar, till sammanlagt ca 1 000 milj. kr. I fråga om de statliga insatserna visar den förut lämnade redovisningen av forskningsanslagens storlek, att stödet till forskning och tekniskt utvecklingsarbete oavbrutet ökat under efterkrigstiden, samt att denna ökning skett i en stegrad takt. De sammantagna statliga anslagen till dylika ändamål, mätta i 1955 års penningvärde, har från budgetåret 1946/47 till budgetåret 1950/51 nästan fördubblats och under den därpå följande tioårs­ perioden fram till budgetåret 1960/61 ytterligare fyrfaldigats. Ökningstakten i fråga om de statliga forskningsutgifterna kan för perioden 1961—65 uppskattas till ca 15 % per år. Det är i sammanhanget av intresse att notera, att en av OECD nyligen utförd undersökning rörande internationella tendenser inom forskning och utvecklings­ arbete visar, att utgifterna i Sverige för dylika ändamål, ställda i relation till bruttonationalprodukten, är av ungefär samma storleksordning som i bl. a. Frankrike och Förbundsrepubliken Tyskland. Förenta staterna och Storbritan­ nien redovisar i den åberopade undersökningen högre forskningsutgifter; om man emellertid räknar bort utgifterna för militär forskning är dessa båda stormakters insatser — relativt sett — av ungefär samma omfattning som de stora västeuro­ peiska ländernas. Givetvis bör det understrykas — vilket också sker i den av OECD framlagda undersökningen — att forskningsstatistiken i de skilda län­ derna är svårjämförbar och att mera exakta jämförelser därför inte kan göras. Likväl synes undersökningsresultaten för Sveriges vidkommande berättiga till omdömet att de svenska investeringarna i forskning och utvecklingsarbete, ställda i relation till bruttonationalprodukten, är av samma storleksordning som i övriga ekonomiskt högt utvecklade länder i Västeuropa. I diskussionen kring hithörande spörsmål har uppmärksamheten stundom rik­ tats mot de forskningsanslag, som bl. a. federala institutioner och organisationer i Förenta staterna beviljat svenska forskare. Enligt inom forskningsberedningens sekretariat sammanställda uppgifter uppgick dessa anslag under år 1963 sam­ manlagt till ca 15 milj. kr. Härav tillföll något mer än hälften medicinska forskningsprojekt, medan återstoden fördelade sig mellan naturvetenskaplig, teknisk och agrikulturell forskning. Svensk forskning har sålunda i konkurrens med övrig europeisk och även amerikansk forskning blivit tilldelad betydande anslag. Självfallet har dessa anslag varit av utomordentligt stor betydelse för de institutioner som mottagit dem. Enligt uppgift kan emellertid, huvudsakligen av valutatekniska skäl, de amerikanska forskningsanslagen till utlandet väntas bli väsentligt nedskurna redan fr. o. m. innevarande budgetår. Jag har vid min be­ räkning av anslagen till forskningsråden för nästa budgetår beaktat, att anspråk kan komma att ställas på ökade bidrag från olika forskningsråd. En särskild be­ dömning får dock ske beträffande vilka av de med amerikanska medel finansie­ rade projekten som är av särskilt intresse från svensk synpunkt att fullfölja.

Kungl. Maj:ts proposition nr 69 ur 196Jt 53

Det finns här även anledning att något dröja vid universitetsväsendets roll för utvecklingen av forskningen. Universitetens och högskolornas uppgift är i detta sammanhang i forsta hand att svara för forskarutbildning och forskar­ rekrytering samt att genom sin tillgång till personal, utrustning och lokaler till­ handahålla grundforskningen dess nödvändiga basorganisation. Som framgått av den i det föregående redovisade utvecklingen i fråga om anslag till universitet och högskolor befinner sig dessa läroanstalter i stark expansion. Denna har med hänsyn till det ökande antalet studerande och till de krav på akademiskt utbil­ dad arbetskraft som arbetsmarknaden ställer i hög grad motiverats av utbild­ ningsskäl. Den pågående utbyggnaden av den högre utbildningen innebär emel­ lertid samtidigt en mycket kraftig personell och materiell förstärkning av forsk­ ningens resurser. För att ge en föreställning om de resurser som i detta sammanhang ställes till den vid universitet och högskolor bedrivna forskningens förfogande vill jag här erinra om vad jag i annat sammanhang anfört, nämligen att beträffande den lokalmässiga utbyggnaden av vårt högre undervisningsväsende under tiden efter 1960 en sammanlagd nettoyta av ca 135 000 m~ färdigställts eller står inför sitt färdigställande. Av denna yta är omkring 120 000 m2 avsedda för naturvetenskap­ liga, tekniska och medicinska institutioner. Vidare är en ytterligare nettoyta av uppskattningsvis ca 220 000 m2 för närvarande föremål för programmering eller projektering. Omkring 40 ®fo av den totala ytan kan anses vara avsedd för tolk­ ning och forskarutbildning. Som jämförelse kan papekas, att de för det utbjggda stockholmsuniversitetet tillkommande anläggningarna i Frescati-området om­ fattar en total yta av ca 80 000 m2. I samband med tillkomsten av de nya loka­ lerna har vidare betydande belopp anvisats till kostnaderna för nödvändig forskningsutrustning. Utöver de fasta anslagen till de inom ramen för universitets- och högskole­ organisationen verksamma forskarna föreligger för den mest aktiva forskarkadern ett behov av ytterligare forskningsbidrag för speciella forskningsobjekt, främst till bestridande av kostnaderna för teknisk personal samt materiel och apparater. Det är i första hand en uppgift för de statliga forskningsråden att förse dessa forskargrupper med de erforderliga ytterligare bidragen; råden har möjlighet att snabbt anpassa sin anslagspolitik till forskarnas växlande behov och även tillgodose önskemål om bidrag för fortsatt forskarutbildning i utlandet och understöd för vetenskaplig publiceringsverksamhet.

Forskningsråden har i sina anslagsframställningar starkt understrukit behovet av höjda medelsanvisningar. Vidare har råden i sina till forskningsberedningen avgivna långtidsplaner ytterligare belyst de för närvarande mest markanta ut­ vecklingstendenserna. För egen del anser jag att en väsentlig del av de ökade resurser, som ställes till forskningens förfogande, bör fa disponeras av forsknings­ råden. Jag finner därför en avsevärd uppräkning av rådens anslag motiverad. Beträffande forskningsrådens verksamhet vill jag — i samråd med cheferna för

54 Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1964-

jordbruks- och handelsdepartementen vad avser jordbruksforskning respektive teknisk forskning — anföra och föreslå följande. De ökade resurser, som forskningsråden får till sitt förfogande, bör möjliggöra för dem att -— i högre grad än hittills — genom sin överblick över den allmänna vetenskapliga utvecklingen taga självständiga initiativ i syfte att verksamt un­ derstödja sådana forskningsprojekt, som särskilt kan främja en till landets olika behov anpassad forskningsutveckling. En stundom påtalad tendens att dela forskningsrådsanslagen i ett stort antal alltför små bidrag för att — om också i otillräcklig utsträckning — stödja så många forskare som möjligt synes därvid mindre ändamålsenlig. De växande anslagen till råden bör i ökad omfattning ut­ nyttjas för att ge bidrag till de forskare som är särskilt framstående och veten­ skapligt aktiva. Forskningsråden bör vidare uppmärksamma, att den pågående starka expansionen av sådana verksamhetsområden i vårt samhälle, som kräver forskarutbildad arbetskraft, kommer att utsättas för en kännbar konkurrens när vår forskningsverksamhet ytterligare vidgas. Det bör därför vara angeläget för råden att så vitt möjligt hushålla med personalresurserna och söka skapa förut­ sättningar för större effektivitet bland de redan engagerade forskarna och for­ skargrupperna, bl. a. genom ökade bidrag till teknisk personal och förbättrade instrumentella resurser.

Vid min avvägning av anslagsfördelningen mellan de olika forskningsråden har jag vägletts av den redogörelse för utvecklingstendenserna inom aktuell forsk­ ning, som kommit till uttryck i rådens långtidsplaner. De procenttal, som jag i det följande redovisar, anger ökningar i förhållande till innevarande års anslag. Hänsyn har dock inte tagits till bl. a. ökningar som föranleds av mitt senare i ed ovisade ställningstagande till fragan om medel till rymdforskning. Jag förordar en avsevärd uppräkning av anslagen till de humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningsråden. Medelsanvisningen till humanistisk forskning beräknar jag skall kunna höjas med ca 33 % nästa budgetår. För samhällsforskningsrådets del räknar jag med en höjning med ca 28%. Jag vill fram­ hålla, att här berörda forskningsråd i första hand bör utnyttja sina förstärkta resurser för att utvidga och igångsätta väsentliga större forskningsprojekt, base­ rade pa en fortsatt inventering av aktuell och planerad forskning inom rådens verksamhetsfält. Den medicinska forskningen befinner sig i mycket stark utveckling. En rad betydelsefulla problem skulle dock kunna komma närmare sina lösningar, om den biologiska grundforskningens resultat snabbare kunde omsättas i en tillämpad medicinsk forskning. Belysande exempel erbjuder bl. a. området för de geriatriska sjukdomarna, näringsforskningen och läkemedelsforskningen. Jag finner därför en förstärkning av anslagen till medicinska forskningsrådet i hög grad motiverad. Denna förstärkning, vilken jag uppskattar till ca 34 % av innevarande års anslag, betingas jämväl av behovet att fullfölja de riktlinjer i fråga om försvarsmedi-

Kungl. May.ts proposition nr 69 år 196 J 55 cinsk forskning, som uppdrogs i propositionen 1903: 74. Sålunda kommer jag att inom ramen för den allmänna anslagsuppräkningen föreslå inrättande av ytter­ ligare två forskargrupper, nämligen för ämnena bakteriologisk bioteknik och toxikologi. I anslutning härtill kommer jag att framlägga förslag om inrättande av två till rådet knutna professurer. Såsom redovisats i det föregående har universitetskanslern hemställt om medel till förhyrning för karolinska institutets räkning av en datamaskin avsedd för dokumentationsverksamhet. Framställningen har tillstyrkts av en rad myndig­ heter och institutioner m. m. Medicinska forskningsrådet har förklarat sig berett att medverka i ledningen av verksamheten samt att bidraga med anslag till löner och viss förbrukningsmateriel. För egen del finner jag detta initiativ till­ godose ett påtagligt behov inom svensk forskning. Det framlagda förslaget över­ ensstämmer väl med intentionerna bakom mitt uttalande i 1963 års statsverksproposition angående dokumentationsverksamhet i forskningsrådens regi (prop. 1963: 1, bil. 10, s. 542). I fråga om uppläggningen av och ansvaret för den före­ slagna verksamheten ansluter jag mig till medicinska forskningsrådets uppfatt­ ning. Jag finner sålunda med hänsyn till verksamhetens betydelse på riksplanet, att ledning bör tills vidare åvila rådet. Till rådet bör knytas en samarbetsgrupp, i vilken de av verksamheten berörda parterna är representerade. Driften av data­ maskinanläggningen bör ombesörjas av karolinska institutet. Kostnaderna för verksamheten bör bestridas från rådets anslag till medicinsk forskning. I mitt förslag till uppräkning av detta anslag har jag tagit särskild hänsyn till de med anläggningen förenade hyreskostnaderna. Den av mig i det följande förordade anslagsökningen för det naturvetenskap­ liga forskningsrådets del motiveras av den starka utveckling som för närvarande kännetecknar de naturvetenskapliga ämnesområdena i allmänhet. I skilda sam­ manhang har särskilt betonats att den biologiska forskningen befinner sig i en mycket dynamisk utvecklingsfas. I anslutning till det naturvetenskapliga rådets egna uttalanden och framställningar i detta hänseende vill jag därför understryka vikten av att den biologiska forskningens behov särskilt beaktas i rådets fort­ satta verksamhet. Jag förutsätter att rådet inom ramen för de nu föreslagna anslagen även prövar behovet av en svensk forskningsinsats under det s. k. »lugna solens år». Ökningen för nästa budgetår av anslaget till naturvetenskaplig forskning beräknar jag till nära 40%. I fråga om anslaget till atomforskning räknar jag — i avvaktan bl. a. på resul­ tatet av pågående utredningar av utvecklingen på acceleratorområdet — med en relativt sett måttlig anslagsökning eller 15 % av nu utgående anslag. Jordbruksforskningen har fått en allt större betydelse, bl. a. för rationaliseringsverksamheten inom jordbruket. Beträffande anslagen till denna forskning räknar jag med en ökning av ca 38 %. Ökningen är till en del avsedd att använ­ das till vissa undersökningar för att belysa frågor i samband med användningen av kemiska bekämpningsmedel (biocider).

56 Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1964 Det ekonomiska framåtskridandet inom vårt samhälle beror mycket på den takt, i vilken vi genom uppfinningar och tekniskt utvecklingsarbete kan överföra forskningsresultat till industriell produktion. Tekniska forskningsrådet stöder mer än övriga forskningsråd en på industriell tillämpning inriktad forskning genom bidrag till tekniska högskolor, branschforskningsinstitut och forskning vid industrilaboratorier. Jag räknar för nästa budgetår med en ökning av mer än 50 % av anslaget till teknisk forskning. Rådet bör därigenom ytterligare kunna intensifiera och genom nya initiativ bredda verksamheten på sitt fält. Rådets linje att öka bidragen till industriforskning finner jag ändamålsenlig för att lan­ dets samlade forskningsresurser så effektivt som möjligt skall kunna utnyttjas. Tekniska forskningsrådet har tillsammans med Malmfonden inrättat stiftelsen för exploatering av forskningsresultat (EFOR) såsom serviceorgan för bedömning och patentering m. m. av forskningsprojekt. Med hänvisning till vad chefen för handelsdepartementet senare i dag kommer att förorda bör från anslaget till tek­ nisk forskning under budgetåret 1964/65 till EFOR:s verksamhet utgå samman­ lagt 200 000 kr. Kostnaderna för direkt industriellt och kommersiellt nyttiggö­ rande av uppfinningar och forskningsresultat bör däremot inte belasta detta anslag. Chefen för handelsdepartementet kommer senare i dag att föreslå sär­ skilda medel för detta ändamål.

Jag övergår härefter till att behandla frågan om den svenska insatsen på rymdforskningens område. Efter beslut av 1962 års riksdag (prop. 1962: 85, UU 2; Rskr 232) har Sverige deltagit i förberedande utredningsarbete i fråga om ett europeiskt organ för internationellt samarbete inom rymdforskningen för fredliga ändamål, European Space Research Organization (ESRO). Denna verksamhet har numera fort­ skridit därhän, att ett flertal länder ratificerat konventionen för organisationens bildande. För Sveriges del kommer ratifikation att ske den 7 mars 1964. Därige­ nom förbinder sig vårt land att under minst åtta år bl. a. ekonomiskt under­ stödja ett intereuropeiskt rymdforskningsprogram av betydande omfattning. I den nyssnämnda propositionen 1962: 85 förordade jag, att riksdagens bemyn­ digande skulle inhämtas för slutande av erforderliga avtal om markupplåtelse m. m. för ett av ESRO planerat raketfält inom norrskenszonen, förlagt till Kiruna-området. Riksdagen lämnade sedermera ett sådant bemyndigande. För­ handlingarna beträffande avtalet har nyligen slutförts, och samtliga länder som deltagit i förberedelsearbetet för ESRO har godkänt detsamma. Avtalet kommer att träda i kraft sedan det godkänts av Kungl. Maj:t och ESRO:s råd. Avtalet innebär att Sverige till ESRO upplåter ett basområde för uppsändning av höghöjdsraketer, beläget vid Vittangiälvens södra strand mittemot Sekkujokis ut­ flöde i älven. Området som skall inhägnas, upptager en yta av ca 5,4 km2 och är huvudsakligen beläget på kronomark. Vidare förbinder sig Sverige att till ESRO upplåta mark för erforderliga observations- och radiostationer. Slutligen tillåter Sverige att ESRO får använda ett område som nedslagsplats för uppsända rake­

Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1904 57

ter. Detta nedslagsområde har väsentligen den omfattning som i propositionen 1902: 85 (s. 15) angavs för raketfältet. Ifrågavarande områden får användas av ESKO enbart för rymdforskning för fredliga ändamål. ESRO skall enligt avtalet upplåta sina anläggningar i Kiruna för svensk rymdforskning. I avtalet finnes icke någon bestämmelse som innefattar begränsningar i Sveriges suveränitet. Ej heller har i avtalet ESRO medgivits rätt att införa sådana begränsningar i den enskildes personliga frihet som strider mot eller är främmande för svensk lag eller rättstillämpning. För ESRO:s verksamhet skall gälla vissa i avtalet an­ givna säkerhetsföreskrifter. Vidare har svenska regeringen förbehållit sig rätten att i förekommande fall begränsa ESRO:s förfoganderätt över det ifrågavarande området och att påkalla omprövning av avtalet, där så till följd av väsentligt ändrade förutsättningar befinnes lämpligt. Avtalet skall gälla i åtta år samt där­ efter, om det ej uppsäges av Sverige eller ESRO, förlängas med tre år i sänder. Om avtalet upphör att gälla på grund av att det uppsagts eller att ESRO upp­ lösts, skall förhandlingar inledas i syfte att träffa överenskommelse angående villkoren för att till Sverige överföra äganderätten till ESRO:s byggnader och fasta anläggningar. ESRO-institutionen vid Kiruna skall bli en s. k. öppen institution, dvs. alla vetenskapliga resultat skall publiceras eller på annat sätt göras tillgängliga. För nyttjanderätten till basområdet skall ESRO enligt avtalet erlägga en sym­ bolisk arrendeavgift av en krona per år. I avtalet förutsättes, att ESRO:s verk­ samhet kommer att föranleda dels intrång i näring och personliga olägenheter för såväl samema som enskilda jordägare, dels intrång i renbetesrättigheter, dels skador på renar och växande skog förorsakade av nedfallande raketer, dels ock minskade intäkter av jakt och fiske. Sverige har i avtalet med ESRO utfäst sig att ansvara för skador, intrång och olägenheter av nu nämnt slag. I gengäld skall ESRO till Sverige erlägga dels ett engångsbelopp av 2 035 000 kr., dels ock en årlig ersättning om 80 000 kr. Om skador av annan art skulle uppkomma på grund av ESRO:s verksamhet, åligger det ESRO att utgiva skadestånd härför. ESRO:s skadeståndsskvldighet skall bestämmas i enlighet med svensk rätt. Såsom full kompensation för det intrång och de personliga olägenheter, som ESRO:s verksamhet kan antagas komma att förorsaka samerna, skall byggas dels en skogsbilväg från allmänna vägen mellan Vittangi och Karesuando till trakten av sjön Pulsujärvi, dels ock vissa renstängsel. Vidare skall utföras en vetenskaplig undersökning rörande samernas levnadsförhållanden inom det av ESRO:s verksamhet berörda området. Kostnaderna för byggande och under­ håll av vägen liksom kostnaderna för renstängslen och den vetenskapliga under­ sökningen skall utgå ur förut angivna ersättningsbelopp. Återstoden av ersätt­ ningsbeloppen avses skola utgå dels till enskilda jordägare såsom ersättning för intrång i näring och personliga olägenheter, ävensom för arrende beträffande en del av basområdet, dels till samema för skador på renar, dels till lappfonden för intrång i renbetesrätt, dels ock till domänverket för minskade inkomster av jakt och fiske. 5 —• Bihang till riksdagens protokoll 1964. 1 sand. Nr 69

58 Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 196Jr

För anläggning och projektering av den nyss nämnda skogsbilvägen till trak­ ten av sjön Pulsujärvi är det min avsikt att föreslå Kungl. Maj:t att ställa 1 750 000 kr. av engångsbeloppet till arbetsmarknadsstyrelsens förfogande för att styrelsen såsom beredskapsarbete skall kunna projektera och anlägga ifrågava­ rande väg. Till grund för utformningen av ersättningsbestämmelserna i avtalet med ESRO ligger överenskommelser mellan företrädare för Kungl. Maj:t och kronan, å ena, samt de enskilda jordägarna, å andra sidan. I dessa överenskommelser har jordägarna medgivit att, såvitt deras rätt därav beröres, ESRO må använda det i avtalet med ESRO angivna raketfältet på sätt i avtalet angives. Kungl. Maj:t har å sin sida utfäst sig att till jordägarna utgiva förut nämnda ersättningar. Överenskommelserna skall gälla för samma tid som avtalet med ESRO. Det får anses vara av väsentligt intresse att de enskilda rättsägare, som kan komma att lida intrång eller olägenhet eller eljest kan åsamkas skada i anledning av ESRO:s verksamhet, gives en betryggande garanti för att skälig ersättning verkligen utgives till dem. Staten bör därför på sätt som skett i överenskommel­ serna i förhållande till de enskilda rättsägama ikläda sig ansvar för intrång i nä­ ring och personliga olägenheter. Detsamma bör gälla i fråga om det intrång i näring och de personliga olägenheter som förorsakas samerna liksom skador på renar förorsakade av nedfallande raketer. Även den enskilde jordägare, som upplåtit viss del av basområdet, bör kunna få arrendeavgiften utbetalad till sig av staten. För täckande av de utlägg som staten i enlighet härmed kan åsamkas skall, såsom jag nyss anfört, ESRO till Sverige utgiva ersättning. Det torde vara naturligt att staten mot erhållande av dessa belopp påtager sig all ersätt­ ningsskyldighet gentemot enskilda rättsägare för nämnda arrendeavgift samt för här ifrågavarande intrång i näring, skador och personliga olägenheter. Ersätt­ ningsbeloppen från ESRO torde böra disponeras för de utbetalningar som kan komma i fråga. I fråga om skador av annan art, som — i motsats till de förut­ nämnda — icke kan i förväg värderas, bör däremot ESRO svara gentemot den skadelidande. Genom att ESRO förbundit sig att hålla en betryggande försäkring mot dylika skador får även den som eventuellt kommer att lida en sådan skada anses ha en betryggande garanti för att utfå ersättning. Pa dessa skäl bör avtalet med ESRO i vad Sverige därigenom åtagit sig viss ersättningsskyldighet för skador, intrång och personliga olägenheter godkännas. Såsom förutsättning härför skall gälla, att avtalet träder i kraft. Under samma förutsättning bör överenskommelserna med jordägarna, såvitt Kungl. Maj:t där utfäst sig att utgiva arrende och andra ersättningar, bli föremål för godkännande. Avtalet och överenskommelserna torde i berörda delar böra underställas riks­ dagen för godkännande.

I propositionen 1962: 85 framhöll jag nödvändigheten av att frågan om den svenska rymdforskningens framtida organisation och därmed sammanhängande spörsmål närmare utreddes. Med anledning härav tillkallade jag i maj 1962

Kungl. Maj:in proposition nr 69 år 1961+ 59 särskilda sakkunniga för att verkställa denna utredning. De sakkunniga — rymdkommittén — har, som framgått av min redovisning i det föregående, den 10 september 1903 avlämnat ett betänkande, »Organisatoriska åtgärder för rymdverksamhetens främjande» (SOU 1963:61). Rymdkommittén, som finner rymdforskningen vara av betydande intresse för ett flertal naturvetenskapliga ämnesområden, anser det med hänsyn till det fortsatta vetenskapligt-tekniska framåtskridandet vara väsentligt, att vårt land har tillgång till personer med vidsträckta kunskaper inom detta forskningsfält, inte minst då det gäller ställningstaganden inom vetenskap, teknik och försvar. Kommittén förutsätter därvid bl. a., att nya rön på rymdmedicinens och rymd­ biologins områden kommer att påverka utvecklingen inom medicin och biologi. Vidare hävdar rymdkommittén, att Sveriges insats i internationellt samarbete inom ESRO förutsätter att en motsvarande nationell verksamhet kan möjliggöra ett fullt utnyttjande av organisationens resurser i enlighet med de för dess arbete uppdragna riktlinjerna. Kommittén betonar därvid det angelägna i att svenska forskare snarast ges sådana resurser, att vägen från ett uppslag till ett färdigt projekt i möjligaste mån kan förkortas. Målet för den svenska rymdverksam­ heten bör enligt kommitténs mening vara att dels på skilda sätt vinna resultat genom ändamålsenligt bedriven forskning, dels genom utnyttjande av den svenska industrins resurser framställa instrument och annan apparatur, dels ock deltaga i pågående eller planerade internationella rymdprojekt. För att detta mål skall kunna uppnås föreslår kommittén, att ett särskilt statens råd för rymdverksamhet inrättas. Kommittén föreslår vidare, att under nyssnämnda råd inrättas ett rymdinstitut med uppgift att tjäna som serviceorgan i fråga om raketuppsändningar för forskarna vid universiteten, högskolorna och forsknings­ institutionerna. Slutligen bör enligt kommittén en svensk raketuppsändningsplats anordnas i anslutning till den av ESRO planerade raketbasen i Kirunaområdet. Remissinstanserna har i sina yttranden från skilda utgångspunkter anfört kritik mot ett flertal av kommitténs förslag. I särskild utsträckning har därvid fästs avseende vid rymdforskningens ställning i jämförelse med andra forsk­ ningsområdens. Då det gäller frågan om förhållandet till verksamheten inom ESRO framhålles i vissa yttranden bl. a., att ett fullföljande av Sveriges åta­ gande gentemot ESRO förutsätter en inhemsk basorganisation för samarbetet. Remissinstanserna har nästan enhälligt avvisat förslaget om inrättande av ett rymdforskningsråd, medan förslaget om ett rymdinstitut vunnit en viss anslut­ ning. Några instanser har emellertid därvid föreslagit, att detta institut anslutes till flygtekniska försöksanstalten. För egen del vill jag till en början erinra om att jag i propositionen 1962: 85 uttalade, att vid bestämmandet av storleken av ett anslag för rymdforsknings­ ändamål hänsyn enligt min mening borde tagas till de förhållandevis mycket betydande ekonomiska insatser som från svensk sida beräknades komma att göras inom ramen för den europeiska samarbetsorganisationen. Vidare vill jag

60 Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1964. framhålla, att ett studium av dels förarbetena beträffande arbetsplan m. in. för ESRO:s tekniska laboratorier, dels konventionen för organisationen, klart utvisar att ESROrs forskningsinstitutioner och nyssnämnda laboratorier i stor utsträck­ ning skall kunna utnyttjas av nationella forskare. De svenska delegaterna i ESRO bör därför enligt min mening verka för en sådan utveckling av organisa­ tionen, att nationella forskningsinstitutioner eller forskargrupper i det fortlö­ pande arbetet kan intimt samverka inom organisationens ram. Vid en sådan utveckling synes mig insatsen av materiella och personella resurser inom Sverige kunna göras väsentligt mindre än rymdkommittén föreslagit. Även på det teknologiska fältet synes i Sverige arbetande rymdforskargrupper kunna förlita sig på nära samverkan med ESROrs institutioner. Jag anser mig således kunna konstatera, att den hos oss bedrivna rymdverksamheten kommer att mera orientera sig mot projekt med anknytning till grundforskning, vilket även klart framgår av den utredning rymdkommittén framlagt. För innevarande budgetår är på riksstaten under åttonde huvudtiteln uppfört ett reservationsanslag till rymdforskning, vilket disponeras av rymdkommittén. Med utgångspunkt i vad jag nyss anfört vill jag förorda, att tilldelningen av anslag till olika svenska rymdforskningsprojekt i fortsättningen omhänderhaves av de statliga forskningsråd som närmast har att svara för det vetenskapliga område, till vilket vederbörande projekt kan hänföras. Med hänsyn härtill — och under hänvisning till vad flertalet remissinstanser anfört — kan jag icke till­ styrka att ett särskilt rymdforskningsråd inrättas. Rymdkommittén bör således i och med utgången av juni 1964 upphöra med sin verksamhet. Vid bifall till här framlagda förslag bör det nyssnämnda anslaget utgå ur riksstaten. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att besluta om dispositionen av vid utgången av budgetåret 1963/64 eventuellt förefintlig reservation på ifrågavarande anslag. Vid min uppräkning av anslagen till de naturvetenskapliga, tekniska och medi­ cinska forskningsråden har jag förutsatt att från dessa anslag medel till svenska rymdforskningsprojekt under nästa budgetår kommer att beviljas till belopp som överstiger de medel, som innevarande budgetår står till rymdkommitténs för­ fogande för sagda ändamål. Jag har härvid räknat med sammanlagt ca 2,25 milj. kr. Bidragen till rymdforskning bör likväl inte bindas vid detta belopp, utan de berörda forskningsråden har att granska ansökningar rörande rymdforskningsprojekt på samma sätt som råden prövar andra forskningsprojekt. Detta innebär att nästa års faktiska bidrag till svensk rymdforskning kan bli större eller mindre än jag vid anslagsavvägningen räknat med. Av vad jag i det föregående anfört följer vidare, att jag icke nu anser mig böra förorda att ett svenskt rymdinstitut upprättas. Jag kan inte heller tillstyrka rymdkommitténs förslag att ett särskilt svenskt raketuppsändningsområde an­ ordnas vid Kiruna.

Jag övergår härefter till att redovisa mina mcdelsberäkningar under respek­ tive anslag.

(32 Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1964 sistnämnda grupp mot en tjänst som kontorist i Ae 9. Mot rådets förslag om extraordinariesättning av vissa tjänster vid rådet, nämligen en förste instrumentmakare i Ag 13, en översköterska i Ag 13 och en instrumentmakare i Ag 11, har jag inte någon erinran. Avlöningskostnaderna för nu berörd personal beräknar jag till 360 000 kr. I detta sammanhang vill jag erinra om att enligt beslut av 1963 års riksdag kostnaderna för den flyg- och navalmedicinska nämndens förutvarande flygfysio­ logiska grupp i Lund, vilka för innevarande budgetår belastar anslaget till för­ valtningskostnader vid medicinska forskningsrådet med 134 000 kr., fr. o. m. budgetåret 1964/65 skall belasta Lunds universitets avlöningsanslag. Anslagsposten till avlöningar till personal vid de försvarsmedicinska forskar­ grupperna beräknar jag för nästa budgetår i enlighet med vad jag nu förordat till (640 000 + 360 000 — 134 000 =) 866 000 kr. Som jag tidigare redovisat har rådet under förvaltningsanslaget, posten till förvaltningskostnader för budgetåret 1964/65 hemställt om en höjning av medelsansvisningen med i runt tal 97 000 kr. Större delen av denna höjning be­ tingas av önskemål om en förstärkning av de administrativa resurserna inom rådets sekretariat med cn tjänst som byråchef i Be 1. I likhet med rådet anser jag, att tillkomsten av en administrativ chefsbefattning inom rådets sekretariat skulle möjliggöra en avsevärd förenkling och rationalisering av rådsarbetet. Jag är emellertid inte beredd att nu taga ställning till huruvida en dylik befattning bör uppföras på extra ordinarie stat. Med anledning härav beräknar jag under förevarande anslagspost medel motsvarande avlöningskostnaderna för en tjänst i lönegraden B 1. Samtidigt räknar jag med att nu utgående medelsanvisningar till arvoden till biträdande sekreterare vid dels den allmänna medicinska sektio­ nen, dels den försvarsmedicinska sektionen indrages. Jag beräknar vidare medel för avlöning av ett kanslibiträde i lönegraden A 7 samt för resekostnader, expenser m. m. och utrustning med i runt tel 16 000 kr. Det sammanlagda medels­ behovet för nästa budgetår under anslagsposten till förvaltningskostnader beräk­ nar jag till (280 000 + 67 000 =) 347 000 kr. Till Statens medicinska forskningsråd: Förvaltningskostnader bör sålunda för budgetåret 1964/65 uppföras ett förslagsanslag av (920 000 -f- 360 000 — 134 000 + 67 000 =) 1 213 000 kr. Under anslaget till medicinsk forskning har rådet — såsom framgått av redo­ görelsen i det föregående — föreslagit en i det närmaste fördubblad medelsanvis­ ning. Jag förordar för min del en höjning av nuvarande anslag med 3 415 000 kr. I samråd med chefen för socialdepartementet förordar jag, att det för inne­ varande budgetår under riksstatens femte huvudtitel med 50 000 kr. uppförda reservationsanslaget Bidrag till forskningsverksamhet på yrkesmedicinens om­ råde fr. o. m. näste budgetår överföres till åttonde huvudtiteln och uppföres som en post under anslaget till medicinsk forskning. Beloppet bör uppräknas med 10 000 kr. till 60 000 kr. Till Statens medicinska forskningsråd: Medicinsk forskning bör sålunda för

Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1964 63 budgetåret 1964/65 uppföras ett reservationsanslag av (8 885 000 + 3 415 000 + 60 000 =) 12 360 000 kr. Detta belopp bör liksom för närvarande uppdelas på skilda anslagsposter.

Humanistisk forskning. Statens humanistiska forskningsråd har, som jag tidigare anfört, i sina förslag till anslagsäskandcn för nästa budgetar hem­ ställt om en höjning av medelsanvisningen till humanistisk forskning — nu 2 125 000 kr. — med 1 091 000 kr. För egen del förordar jag, att förevarande anslag uppräknas med 701 000 kr. Till Humanistisk forskning bör sålunda för budgetåret 1964/65 uppföras ett reservationsanslag av (2 125 000 + 701 000 =) 2 826 000 kr.

Samhällsforskning. I enlighet med vad jag tidigare redovisat har statens råd för samhällsforskning hemställt om en betydande uppräkning av medelstilldelningen för nästa budgetår. Anslaget till jörvdltningskostnader nu 91 000 kr. — föreslås av rådet höjt med 20 000 kr. För egen del har jag funnit mig böra tillstyrka en förstärkning av biträdespersonalen inom rådets kansli, varför jag beräknar medel för avlöning av ett kanslibiträde i lönegrad A 7. Vid bifall till mitt förslag torde till Statens råd för samhällsforskning: Förvalt­ ningskostnader för budgetåret 1964/65 böra uppföras ett förslagsanslag av (91 000 + 15 000 —) 106 000 kr. Rådet har vidare hemställt om en ökning av anslaget till samhällsforskning från 2 milj. kr. till 3 milj. kr. Jag förordar, att anslaget höjes med 550 000 kr. Till Statens råd för samhällsforskning: Samhällsforskning bör sålunda för budgetåret 1964/65 uppföras ett reservationsanslag av (2 000 000 + 550 000 =) 2 550 000 kr.

Naturvetenskaplig forskning. Pa riksstaten är för innevarande budgetår uppförda två anslag till statens naturvetenskapliga forskningsråd, nämligen dels ett förvaltningsanslag av 209 000 kr., dels ett forskningsanslag av 8 950 000 kr. Rådet har — såsom tidigare redovisats — för nästa budgetår hem­ ställt om en uppräkning av anslaget till förvaltningskostnader med 179 000 kr. och av anslaget till naturvetenskaplig forskning med 9 950 000 kr. I fråga om förvaltningsanslaget finner jag, att en förstärkning av biträdesper­ sonalen vid rådets sekretariat är påkallad med hänsyn till verksamhetens ökade omfattning. Jag beräknar sålunda medel för avlöning av en kontorist i lönegraden A 9. I övrigt räknar jag med en höjning av medelstilldelningen för särskilda utredningar samt resekostnader och expenser m. m. av i runt tal 7 000 kr. För innevarande budgetår finns på riksstaten uppfört ett anslag till bidrag till vetenskaplig verksamhet vid Vetenskapsakademien. Under ifrågavarande anslag finns uppförd bl. a. en post å 42 700 kr. avseende lönekostnad för laboratorn och föreståndaren för Abisko naturvetenskapliga station. I propositionen 1964: 47 angående förstatligande av Vetenskapsakademiens forskningsinstitut för ex­

64 Kungl. Maj:ts 'proposition nr 69 år 1964.

perimentell fysik m. m. har jag förordat, att — därest forskningsinstitutet för­ statligas nyssnämnda anslag skall utga ur riksstaten. Med anledning härav förordar jag, att lönekostnaderna för befattningen som laborator och förestån­ dare för Abisko naturvetenskapliga station fr. o. m. budgetåret 1964/65 skall bestridas från anslaget till förvaltningskostnader vid statens naturvetenskapliga forskningsråd. Jag förordar, att till Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Förvaltnings­ kostnader för nästa budgetår uppföres ett förslagsanslag av (209 000 -f 43 000 -f 22 000 =) 274 000 kr. Forskningsrådet har såsom redan framgått för nästa budgetår hemställt om mer än en fördubbling av anslaget till naturvetenskaplig forskning. För egen del är jag beredd att tillstyrka en höjning av nuvarande anslag med 4 550 000 kr. Jag förordar salunda, att till Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Natur­ vetenskaplig forskning för nästa budgetår uppföres ett reservationsanslag av (8 950 000 -f 4 550 000 =) 13 500 000 kr.

Atom forskning. I sina förslag till anslagsäskanden för budgetåret 1964/65 har statens råd för atomforskning hemställt om en höjning av anslaget till atomforskning — nu 7 675 000 kr. — med 5 825 000 kr. Jag har funnit mig böra tillstyrka en uppräkning av förevarande anslag med 1 127 000 kr. Till atomforskning torde alltså för nästa budgetår böra uppföras ett reservationsanslag av (7 675 000 -f 1 127 000 =) 8 802 000 kr.

Europeiskt samarbete inom rymdforskningen. I det föregående har en redogörelse lämnats för uppkomsten av det europeiska samaibetet pa detta forskningsfält. Verksamheten inom ESRO väntas komma igång omkring den 1 april 1964. För den s. k. interimstiden, dvs. fram till dess konven­ tionen träder i kraft, har Sverige haft att erlägga ett lägre belopp för framför allt administrativt förberedelsearbete. Hittills har Sverige erlagt omkring 930 000 kr. Detta belopp får avdragas från det första årsbidraget. ESRO:s budget för 1964 kan beräknas till omkring 50 milj. franska francs. För 1965 kan budgeten beräknas till i runt tal 113 milj. franska francs. Då Sveriges bidragsandel innevarande år uppgår till 5,03 % blir den svenska ande­ len för andra hälften av 1964 omkring 1 330 000 kr.; motsvarande bidrag för första hälften av 1965 kan — på samma grunder — uppskattas till högst 3 300 000 kr. I dessa belopp kan jämväl kostnader för svenska representanters deltagande i sammanträden med ESRO och dess organ innefattas. Då bidraget till förberedelsearbetet får avdragas från det första årsbidraget till ESRO, torde kostnaderna för Sveriges deltagande under budgetåret 1964/65 komma att uppgå till (1 330 000 + 3 300 000 — 930 000 =) 3 700 000 kr. Till Europeiskt samarbete inom rymdforskningen bör för nästa budgetår upp­ föras ett förslagsanslag av 3 700 000 kr., vilket innebär ett jämfört med inneva­ rande budgetår oförändrat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1961+ 65 Jordbruksforskning. För innevarande budgetår är på riksstaten un­ der nionde huvudtiteln uppförda två anslag för jordbruksforskning, nämligen dels ett reservationsanslag av 2 100 000 kr. till främjande av forskning på jord­ brukets område m. m., dels ett reservationsanslag av 250 000 kr. till åtgärder för att förebygga skördeskador. I samråd med chefen för jordbruksdepartemen­ tet förordar jag för nästa budgetår en betydande uppräkning av ifrågavarande anslag. Av förstnämnda anslag bör, såsom jordbrukets forskningsråd föreslagit, minst 250 000 kr. användas för att stödja strålskyddsforskning vid vissa institutioner som sorterar under jordbruksdepartementet. Vidare bör den svenska avdelning­ en av Nordiska jordbruksforskares förening tilldelas ett oförändrat belopp av 30 000 kr. att användas enligt jordbrukets forskningsråds närmare bestämmande samt ett belopp av 150 000 kr. avdelas för att i enlighet med av 1961 års riksdag godkända riktlinjer (prop. 1961: 1, bil. 11, p. 72; JoU 1; Rskr. 9) främja i första hand jordbruksforskning med nordiska aspekter. Ett belopp av 250 000 kr. föreslår jag skall disponeras för undersökningar rö­ rande biverkningar vid användning av kemiska bekämpningsmedel och därmed sammanhängande spörsmål. Det bör uppdragas åt jordbrukets forskningsråd att utarbeta och för Kungl. Maj:t framlägga en plan för den närmare dispositio­ nen av dessa medel. För att biträda rådet härmed bör till detta knytas en mindre expertgrupp. Kostnaderna för expertgruppen och för annan i samman­ hanget erforderlig arbetskraft åt forskningsrådet bör efter Kungl. Maj:ts bestäm­ mande få bestridas ur förevarande anslag. Chefen för jordbruksdepartementet avser att inom kort föranstalta om en utredning rörande det aktuella problem­ komplexet, varigenom bättre underlag skall erhållas för en rationell planering och samordning av olika forskningsinsatser på området. För budgetåret 1964/65 bör till Främjande av forskning på jordbrukets om­ råde m. m. under nionde huvudtiteln uppföras ett reservationsanslag av (2 100 000 + 850 000 =) 2 950 000 kr. Vidare bör för nästa budgetår till Åtgär­ der för att förebygga skördeskador under nämnda huvudtitel uppföras ett reservationsanslag av (250 000 -}- 50 000 =) 300 000 kr.

Teknisk forskning. På riksstaten är för innevarande budgetår un­ der tionde huvudtiteln uppförda dels ett förslagsanslag till statens tekniska forsk­ ningsråd av 244 000 kr., dels ett reservationsanslag till teknisk forskning av 8 100 000 kr. I fråga om sistnämnda anslag har rådet begärt en uppräkning med 12 900 000 kr. Mina förslag beträffande de båda förevarande anslagen framlägger jag i samråd med chefen för handelsdepartementet. Forskningsrådets hemställan att få utnyttja anslaget till teknisk forskning också för rådets administrativa och planerande uppgifter är jag inte beredd att biträda. Medel härför bör liksom tidigare anvisas under anslaget till statens tekniska forskningsråd. Med hänsyn till rådets ökade verksamhet tillstyrker jag en uppräkning av detta anslag med 120 000 kr. Jag har härvid bl. a. beräknat

66 Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1964. medel för en tjänst som biträdande sekreterare i Ae 25, som jag föreslår inrättad vid rådet fr. o. m. nästa budgetår, samt medel motsvarande en kontorist i A 9. Det bör ankomma på Kungl. Maj :t att meddela beslut angående dispositionen av anslaget. Vid bifall till vad jag föreslagit bör för budgetåret 1964/65 till Statens tekniska forskningsråd under tionde huvudtiteln uppföras ett förslags­ anslag av (244 000 + 120 000 =) 364 000 kr. Anslaget till teknisk forskning föreslår jag höjt till 13 200 000 kr. Kostnader för att anställa forskare liksom för publiceringstryck torde som hittills få bestri­ das från anslaget till teknisk forskning. Jag finner inte skäl att föreslå särskilda anslag för dessa ändamål. För nästa budgetår bör till Teknisk forskning under tionde huvudtiteln uppföras ett reservationsanslag av (8 100 000 + 5 100 000 =) 13 200 000 kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 196b 67

VI. Hemställan

Under åberopande av vad jag anfört i det föregående hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att I. a) godkänna vad jag i det föregående förordat rörande svenska insatser på rymdforskningens område; b) godkänna de förut angivna delarna av avtalet med ESRO och av överenskommelserna med jordägarna under förutsättning att avtalet med ESRO träder i kraft; c) medgiva, att de från ESRO inflytande ersättningarna bör användas i enlighet med vad jag förordat i det föregående; II. medgiva, att vid de under statens medicinska forsk­ ningsråd sorterande försvarsmedicinska forskargrupperna må fr. o. m. budgetåret 1964/65 tills vidare vara inrättade följande extra ordinarie tjänster, nämligen två som professor i Be 3 och en som forskningsläkare i Ae 27, samt bemyndiga Kungl. Maj:t att fastställa personalförteckning i överensstämmelse härmed; III. godkänna följande avlöningsstat för under punkt II nämnda forskargrupper att tillämpas tills vidare under budget­ året 1964/65.

Avlöningsstat

Summa kr. 866 000

IV. till Statens medicinska forskningsråd: Förvaltningskost­ nader för budgetåret 1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 1 213 000 kr.; V. till Statens medicinska forskningsråd: Medicinsk forsk­ ning för budgetåret 1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 12 360 000 kr.; VI. till Humanistisk forskning för budgetåret 1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 2 826 000 kr.; VII. till Statens råd för samhällsforskning: Förvaltnings­ kostnader för budgetåret 1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 106 000 kr.; VIII. till Statens råd för samhällsforskning: Samhällsforsk­

68 Kungi. Maj:ts proposition nr 69 år 196h

ning för budgetåret 1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 2 550 000 kr.; IX. till Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Förvalt­ ningskostnader för budgetåret 1964/65 under åttonde huvud­ titeln anvisa ett förslagsanslag av 274 000 kr.; X. till Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Naturve­ tenskaplig forskning för budgetåret 1964/65 under åttonde hu­ vudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 13 500 000 kr.; XI. till Atomforskning för budgetåret 1964/65 under åtton­ de huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 8 802 000 kr.; XII. till Europeiskt samarbete inom rymdforskningen för budgetåret 1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa ett för­ slagsanslag av 3 700 000 kr.; XIII. till Främjande av forskning på jordbrukets område m. to . för budgetåret 1964/65 under nionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 2 950 000 kr.; XIV. till Åtgärder för att förebygga skördeskador för bud­ getåret 1964/65 under nionde huvudtiteln anvisa ett reserva­ tionsanslag av 300 000 kr.; XV. medgiva att vid statens tekniska forskningsråd fr. o. m. budgetåret 1964/65 får inrättas en extra ordinarie tjänst som biträdande sekreterare i Ae 25 samt bemyndiga Kungl. Maj:t att fastställa personalförteckning i överensstämmelse härmed; XVI. till Statens tekniska forskningsråd för budgetåret 1964/65 under tionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 364 000 kr.; XVII. till Teknisk forskning för budgetåret 1964/65 under tionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 13 200 000 kr. Med bifall till vad föredraganden sålunda med instäm­ mande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas pro­ position av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet: E. Erlandsson