('angående Sveriges an\xad slutning till en konvention för upprättande av Organi\xad sationen för europeisk rymdforskning m. m.',)

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1962 1

Nr 85

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående Sveriges an­ slutning till en konvention för upprättande av Organi­ sationen för europeisk rymdforskning m. m.; given Stockholms slott den 2 mars 1962.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats­ rådsprotokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande depar­ tementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

Ragnar Edenman

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen framlägges förslag om Sveriges anslutning till en konven­ tion för upprättande av Organisationen för europeisk rymdforskning. Orga­ nisationen har till syfte att uteslutande för fredligt ändamål möjliggöra och främja samarbete mellan medlemsstaterna inom rymdforskning och rymd­ teknologi. De vetenskapliga resultaten skall publiceras eller på annat sätt gö­ ras allmänt tillgängliga. Organisationen skall genomföra ett vetenskapligt forskningsprogram och upprätta vissa härför erforderliga anläggningar, bl. a. ett raketfält för uppsändande av höghöjdsraketer i norrskenszonen. Frågan om förläggning av ett sådant fält till Kirunaområdet behandlas i propositionen. Svensk anslutning till konventionen har preliminärt beräknats medföra ett bidrag under de första åtta åren av sammanlagt cirka 77,5 miljoner kr., varav för de första tre åren cirka 19,6 miljoner kr. Beträffande Sveriges bi­ drag till organisationen under en interimsperiod föreslås i propositionen ett anslag på innevarande budgetårs tilläggsstat av 280 000 kr. För nästkom­ mande budgetår föreslås ett anslag av 1 900 000 kr. 1 propositionen behandlas vidare frågan om organisation av svensk rymd­ forskning. För nästkommande budgetår föreslås ett anslag av 1 000 000 kr. till detta ändamål.

1 — Ilihang till Riksdagens protokoll 1902. 1 samt. Nr 85

2 Kungl. Maj:ts proposition, nr 85 dr 1962

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet d Stockholms slott den 2 mars 1962.

Närvarande: Statsministern E rlander , ministern för utrikes ärendena U ndén , statsråden N ilsson , S träng , A ndersson , L indström , L indholm , K ling , S koglund , E denman , J ohansson , af G eijerstam , H ermansson .

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, anmäler — ef­ ter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter — fråga angåen­ de Sveriges anslutning till en konvention för upprättande av Organisationen för europeisk rymdforskning m. m. och anför därvid följande.

I årets statsverksproposition, bilagan 10, ecklesiastikdepartementet, sid. 512, har jag uttalat, att slutlig ställning icke borde tagas till av Svenska kom­ mittén för rymdforskning framlagt anslagsäskande för svensk rymdforsk­ ning innan spörsmålet om svensk medverkan i den internationella rymd­ forskningen — vilket då befann sig på utredningsstadiet — blivit slutligt berett. Sedan förberedelsearbetet med att sätta upp en europeisk organisa­ tion för fredligt samarbete inom rymdforskning och rymdteknologi — ESRO — numera i huvudsak avslutats, får jag anmäla såväl frågan om svensk an­ slutning till sagda europeiska forskningsorganisation som frågan om orga­ nisationen av den svenska rymdforskningen.

I. Europeiskt rymdforskningssamarbete

1. Inledning

Den 1 december 1960 undertecknade elva europeiska stater i Meyrin (Schweiz) en överenskommelse om att upprätta en förberedande kommis­ sion för att utarbeta förslag till en vetenskaplig europeisk organisation för rymdforskning. Staterna var Sverige, Belgien, Danmark, Frankrike, Italien, Nederländerna, Norge, Schweiz, Spanien, Storbritannien och Förbundsre­ publiken Tyskland. Österrike har, genom att senare underteckna överens­ kommelsen, deltagit i kommissionens arbete sedan i slutet av oktober 1961. Antalet stater som slutligen deltagit är sålunda tolv.

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 dr 1962 3

Efter mer än ett års förberedelsearbete, under vilket i den svenska för­ handlingsdelegationen ingått representanter för Svenska kommittén för rymdforskning, föreligger nu förslag till konventionstext, finansprotokoll och budgetprotokoll, vilka torde få fogas som bilaga till statsrådsprotokollet i detta ärende. Därjämte har under förberedelsearbetet utarbetats ett för­ slag till vetenskapligt program, som omfattar fredligt samarbete inom rymd­ forskning och rymdteknologi och som har planerats för i första hand en tids­ period om åtta år, under vilken tid medlemsstat ej äger utträda ur organisa­ tionen. För att genomföra det åttaåriga forskningsprogrammet har beräk­ nats ett medelsbehov på inemot 1 600 milj. kr., varav merparten hänför sig till kostnader för de vetenskapliga institutioner som ESRO avser sätta upp. Dessa är säte för huvudadministration, rymdtekniskt centrum samt i nära anslutning till detta ett mindre forskningslaboratorium, raketfält i norrskenszonen, avsett att förläggas till trakten av Kiruna, datacentral samt preliminärt sju stationer för satellitobservationer. Sammanlagda personal­ styrkan beräknas bli, när organisationen är utbyggd, drygt 1 300 personer, varav i runt tal 600 forskare och tekniker.

2. Konventionen m.m.

Konventionen beträffande ESRO (European Space Research Organisation) omfattar en inledning jämte 24 artiklar. Till konventionen har fogats två protokoll, ett rörande finansiella bestämmelser samt ett om medelsbehovet under organisationens första tre respektive åtta år. Konventionen och de båda protokollen avses bli tillgängliga för undertecknande vid en mellanstatlig konferens som preliminärt utsatts till maj 1962. I artikel I anges vilka stater som är medlemmar i ESRO och i artiklarna II—VIII redogörs för organisationens uppgifter. Artiklarna IX—XIV inne­ håller institutionella bestämmelser och artiklarna XV—XXIV allmänna frå­ gor, såsom konventionens ratifikation och ikraftträdande samt förfarande vid medlemmars till- och frånträde. I det följande återges det huvudsakliga innehållet i konventionen och de två protokollen.

Inledande bestämmelse och medlemskretsen I inledningen framhålles att signatärmakterna, beaktande de förslag som avgivits av förberedande kommissionen, avser att etablera europeiskt rymdforskningssamarbete för uteslutande fredligt ändamål. Artikel 1 anger att medlemmar i organisationen är dels de stater som del­ tagit i förberedelsearbetet och som undertecknat och ratificerat konventio­ nen, dels de stater som anslutit sig till organisationen. Därjämte kommer att

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1962

anges var organisationens säte förlägges; slutligt ställningstagande härtill kommer emellertid att tagas först under den mellanstatliga konferens vid vilken konventionen blir öppen för undertecknande. Detta innebär att orten för närvarande icke har kunnat anges, liksom att tomrum lämnats på de ställen i konventionen och protokollet, där ifrågavarande medlemsstat eller dess regering skall anges.

Organisationens uppgifter Artikel II. Organisationen skall ha till syfte att uteslutande för fredligt än­ damål möjliggöra och främja samarbete mellan europeiska stater inom rymdforskning och rymdteknologi. Artikel III. De vetenskapliga resultaten skall publiceras eller på annat sätt göras allmänt tillgängliga. Likaså skall de tekniska resultaten, under förbe­ håll av patenträttigheter, regelmässigt publiceras eller på annat sätt göras allmänt tillgängliga. Medlemsstaterna skall underlätta utbyte av vetenskap­ liga och tekniska informationer. De skall dock icke kunna avkrävas infor­ mation vilken erhållits utanför organisationen ifall vederbörande stat anser att detta står i strid med dess säkerhet, avtal med tredje part eller de förut­ sättningar under vilka informationerna erhållits. Artikel IV. Medlemsstaterna skall underlätta utbyte av personer verksam­ ma inom rymdforskning och rymdteknologi under förutsättning att icke tilllämpningen av lagar och bestämmelser som rör inresa, uppehåll eller utresa förändras härigenom. Artikel V. För att uppnå sina huvudsyften skall organisationen genom­ föra ett vetenskapligt forskningsprogram och en därmed sammanhängande teknologisk verksamhet. Organisationen bör i synnerhet planera och kon­ struera nyttolast för höghöjdsraketer samt satelliter och rymdsonder, vilka skall bära instrument som tillhandahållits av medlemsstat eller organisatio­ nen, anskaffa bärraketer och vidtaga åtgärder för deras uppsändande, ombe­ sörja att erhållna data samlas, reduceras och analyseras, understödja den forskning och vidareutveckling, som är nödvändig för programmets genom­ förande, främja och sörja för dels kontakter och utbyte mellan vetenskaps­ män och tekniker dels erforderlig vidareutbildning av dessa, utsända infor­ mationer till medlemsstaterna, samarbeta med forskningsinstitut i medlems­ staterna och bistå vid samordning av deras forskningsverksamhet samt slut­ ligen sluta kontrakt för att organisationen skall få rättighet att utnyttja dels anläggningar för uppsändande av raktter och satelliter dels andra i med­ lemsstaterna eller andra stater tillgängliga anläggningar. Artikel VI. Organisationen må upprätta och driva för genomförandet av programmet erforderliga anläggningar. Följande anläggningar skall upprät­ tas för att möjliggöra organisationens initialprogram, som löper på åtta år: ett rymdtekniskt centrum, som skall planera och konstruera nyttolast för

Kungl. Maj:is proposition nr 85 dr 1!)62 5

höghöjd sraketer samt satelliter och rymdsonder, samt vid vilket avancerad teknisk forskning skall främjas; ett mindre forskningslaboratorium i när­ heten av detta centrum; anläggningar för att uppsända höghöjdsraketer; en datacentral samt stationer för observation, telemetri och telestyrning. Artikel VII. Inom ramen för organisationens program skall uppsändas höghöjdsraketer, mindre satelliter i jorden närliggande banor, små rymd­ sonder samt större satelliter och rymdsonder. Antalet uppsändningar skall beslutas av organisationens råd och experimenten skall planeras av med­ lemsstaterna eller organisationen. Artikel VIII. Stat eller stater som utanför det överenskomna programmet men inom ramen för organisationens verksamhet deltager i ett projekt för vilket organisationen ställt sina anläggningar till förlogande, skall själva stå för kostnaderna.

Institutionella bestämmelser

Artikel IX och XI. Organisationen består av ett råd och en generaldirek­ tör. Personalen utses av rådet efter förslag av generaldirektören. Artikel X. Rådet som består av högst två delegater från varje medlemsstat, och i vilket varje medlemsstat äger en röst, skall sammanträda minst två gånger årligen. Rådet skall bestämma de riktlinjer organisationen har att följa i vetenskapliga, tekniska och administrativa frågor. Vidare skall det vart tredje år, genom enhälligt beslut av samtliga medlemsstater, bestämma tillgängliga anslagsmedel för den följande treårsperioden. Rådet skall även, likaledes genom enhälligt beslut, preliminärt uppskatta medelsbehovet tör den därpå följande treårsperioden. Inom ramen för den sålunda beslutade treårsbudgeten skall rådet sedan, genom beslut av två tredjedelar av antalet medlemsstater, bestämma organisationens årsbudget. Under organisationens åttonde verksamhetsår skall omröstningsreglerna granskas och de må, genom enhälligt beslut, ändras med hänsynstagande till då rådande förhållanden och vunnen erfarenhet. Artikel XII. Varje medlemsstat skall bidraga såväl till kapitalutgifterna som till de löpande utgifterna. Länderbidragen skall bestämmas med ut­ gångspunkt från genomsnittliga netlonationalinkomsten till produktions­ kostnad för de tre senaste åren för vilka statistik finns tillgänglig; dock må ingen medlemsstat åläggas att erlägga mer än 25 procent av de totala utgif­ terna. I vissa fall må länderbidragen på grund av speciella förhållanden re­ duceras för en begränsad period. Artikel XIII. Organisationen må, genom ett enhälligt beslut i rådet, inleda samarbete med andra internationella organisationer och institutioner samt med icke medlemsstater och deras organisationer och institutioner. Artikel XIV. Organisationen utgör en juridisk person. Avtal beträffande

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1962

huvudsäte och anläggningar skall slutas mellan organisationen och de med­ lemsstater på vars territorier huvudsätet och anläggningarna placeras.

Allmänna bestämmelser Artikel XV. Rådet äger föreslå medlemsstaterna ändringar av konventio­ nen. hör att en av rådet sålunda förordad ändring skall kunna antagas kräves skriftlig tillstyrkan av samtliga medlemsstater. Rådet äger vidare, ge­ nom enhälligt beslut av samtliga medlemsstater, ändra finansprotokollet förutsatt att en sådan ändring icke strider mot konventionen. Artikel XVI. Tvister rörande tolkningen eller tillämpningen av konven­ tionen, vilka icke kan lösas genom medling av rådet, skall hänskjutas till Internationella domstolen om icke berörda medlemsstater överenskommer om annat förlikningssätt. Artikel XVII. När konventionen varit i kraft i sex år, äger medlemsstat an­ mäla sitt utträde ur organisationen; utträdet skall gälla från och med ut­ gången av det budgetår som följer det varunder utträdesanmälan avläm­ nades. Artikel XVIII. I det fall att en medlemsstat underlåtit att uppfylla de för­ pliktelser den åtagit sig enligt konventionen skall den, genom beslut av två tredjedelar av samtliga medlemsstater, upphöra att vara medlem av organi­ sationen. Artikel XIX. Organisationen skall upplösas, om den vid någon tidpunkt har mindre än fem medlemmar. Den kan vidare upplösas vid vilken tidpunkt som helst, om samtliga medlemsstater kommer överens om detta. Artikel XX XXI. Konventionen och de till konventionen fogade finans­ protokollet respektive budgetprotokollet träder i kraft när sex stater har ratificerat eller anslutit sig till dessa handlingar under förutsättning bl. a. att bidragen från dessa sex stater uppgår till minst 75 procent. Artikel XXII. Rådet äger rätt att genom enhälligt beslut av samtliga med­ lemsstater antaga utomstående stat till medlem i organisationen.

Vad beträffar de två protokoll, som fogats till konventionen synes följande kommentarer vara påkallade.

Finansprotokoll Finansprotokollet föreskriver i artikel I att organisationens budgetår skall löpa från och med den 1 januari till och med den 31 december. Det åligger generaldirektören att senast den 1 juli varje år förelägga rådet ett budget­ förslag, vilket därefter skall granskas av en administrations- och finanskom­ mitté. Förslaget skall antagas av rådet före det löpande budgetårets slut. överföringar mellan budgetens huvudtitlar kan endast ske med tillstånd av administrations- och finanskommittén.

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1962

Artikel II. Reviderad budget för extra utgifter kan inte godkannas av rå­ det med mindre att detta i förväg godkänt en av generaldirektören framlagd noggrann beräkning av dessa utgifter. Artikel III. En budget skall uppgöras för perioder om tre år i taget, med fastställande av kostnadsberäkningar för vart och ett av de tre åren. Artikel IV. Administrations- och finanskommittén skall tillsättas av rådet och bestå av representanter för samtliga medlemsstater. Artikel V. För det första året av organisationens existens skall uppgöras en provisorisk budget. För de två följande budgetåren skall utgifterna täckas enligt en i finansprotokollets bihang angiven bidragsskala, vilken skall lig­ ga till grund för fördelningen även för det första verksamhetsåret. För därefter följande budgetår skall utgifterna i budgeten täckas på sätt föreskrives i konventionen. Om en icke signatärstat ansluter sig till konventionen efter organisatio­ nens första verksamhetsår, skall samtliga medlemsstaters bidrag omräknas i förhållande till tidigare gjorda beräkningsgrunder. Det åligger generaldirektören att underrätta medlemsstaterna om bidra­ gens storlek och tidpunkter för inbetalning. Artikel VI. Organisationens budget skall uttryckas i beräkningsenheter fixerade till rent guld. I princip skall varje medlemsstat betala sitt bidrag i egen valuta. Om generaldirektören emellertid anser det påkallat, skall en del av eller hela bidraget betalas i annan valuta som organisationen kan ha be­ hov av för att kunna utföra sina uppgifter. Artikel VIII. Det åligger generaldirektören att sörja för organisationens räkenskapsföring. En revisionskommission skall utses av rådet. Denna skall tillse att organisationens utgifter står i överensstämmelse med budgetens fö­ reskrifter, att dess bokföring är lagenlig och korrekt och att organisationen styres enligt ekonomiska och sunda principer. Kommissionen skall vidare årligen utarbeta en rapport. Generaldirektören har skyldighet att lämna revisionskommissionen alla de upplysningar och all den hjälp de behöver.

Budget protokoll

Beträffande budgetprotokollet kan framhållas att organisationens utgifter under dess första åttaårsperiod icke får överstiga 306 miljoner beräknings­ enheter (motvärde cirka 1 575 miljoner kr.), om inte rådet genom enhäl­ ligt beslut, samtidigt som det beslutar om treårsbudgeten, justerar denna siffra med anledning av slörre vetenskapliga och tekniska framsteg. För den första treårsperioden efter konventionens ikraftträdande skall medlems­ staterna ställa till organisationens förfogande en summa på högst 78 miljo­ ner beräkningsenheter (motvärde cirka 400 miljoner svenska kr.), samt föi

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1962

den andra treårsperioden en summa på högst 122 miljoner beräkningsenhe­ ter (motvärde cirka 630 miljoner svenska kr.).

Under förhandlingarnas slutomgång har frågan väckts om icke dessutom ett protokoll beträffande organisationens juridiska status, privilegier och immuniteter borde upprättas samt undertecknas på samma gång som övriga aktstycken. Slutligt ställningstagande härtill har ännu icke skett.

3. Vetenskapligt program

Innan jag redovisar det vetenskapliga programmet torde vissa terminolo­ giska frågor få beröras. Med »rymd» menas numera allt område utanför den höjd i jordatmosfä­ ren, till vilken man kan nå med ballonger, c:a 30 km. Ordet »rymdforskning» har i den allmänna diskussionen fått en så vid betydelse, att den omfattar nästan all rymdverksamhet. Denna har emeller­ tid många grenar. En är rakettekniken, särskilt utvecklingen av tunga rake­ ter för uppsändning av satelliter m. m. Som bekant har det nyligen bildats en särskild europeisk organisation, ELDO, (European Launcher Development Organisation), som har sådan raketutveckling på sitt program; Sverige deltager ej i denna organisation. Rymdexploateringen närmar sig med raska steg även i Europa: planerna på satelliter för telekommunikation torde i vissa länder vara rätt långt komna. Några västeuropeiska planer på rymdfart (»man in space») är däremot inte kända. Sedan dessa tre grenar nämnts, återstår emellertid ett mycket väsentligt verksamhetsfält, nämligen den egentliga rymdforskningen. Det är här ESRO skall göra sin insats. Även med denna begränsning av begreppet gäller emellertid, att rymd­ forskning icke är en väldefinierad disciplin i stil med kärnfysik eller orga­ nisk kemi. Termen betyder i praktiken forskning, som utnyttjar eller har att göra med höghöjdsraketer eller sondraketer (sounding rockets1), satel­ liter och rymdsonder, och forskningen definieras sålunda snarare genom sin teknik än genom sitt mål. På den naturvetenskapliga sidan täcker den prak­ tiskt taget hela astronomien och stora delar av fysiken och kemien, t. ex. geofysik, övre atmosfärens fysik och kemi, kosmisk strålning. På den tek­ niska sidan omfattar den alla de konstruktionsproblem med förgreningar inom materialteknik, teleteknik, värmebalans, kraftförsörjning m. m., som måste lösas vid utvecklingen av exempelvis noskoner och satelliter.

Avsikten är, att det vetenskapliga arbetet — planering av försöken, uttän-

' Ordet ”höghöjdsraketer” tenderar att komma ur bruk och ersättas med ”sondraketer”, vid behov preciserat till ”vertikala sondraketer” (vertical sounding rockets).

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1962

landet och utarbetandet av den vetenskapliga apparaturen, den teoretiska bearbetningen och publiceringen av erhållna resultat normalt skall göras av olika forskargrupper i Europa vid deras institutioner i respektive hem­ land. Samtidigt skall emellertid ESRO skapa möjligheter för vetenskapliga undersökningar utöver dem, som görs i medlemsländerna. I detta syfte skall man inrätta ett forskningslaboratorium med en liten fast anställd veten­ skaplig-teknisk personal och goda arbetsmöjligheter för gästforskare (ESLab). De nationella forskargruppernas arbete skall i regel finansieras med nationella medel. Undantag blir främst de stora projekten, såsom expe­ riment i stora satelliter. ESRO skall dessutom organisera och bekosta det ingenjör smässiga arbetet och sålunda svara för tekniska anläggningar och hjälpmedel. Detta innebär samordning av experimenten, utveckling och kon­ struktion av nyttolasterna, som i allmänhet kommer att omfatta apparatur för flera skilda vetenskapliga experiment, både i raketnoskoner och i satel­ liter, provning av komponenter och nyttolaster, utrustning för telemetri, stabilisering, kraftförsörjning och bärgning av instrument, anskaffning av raketer och satellitbärare och deras uppsändning, registrering och reduktion av data o. s. v. Samtidigt som ESRO till sitt syfte är en vetenskaplig organi­ sation kommer dess verksamhet därför i sin praktiska utformning att bli mycket teknisk. Den största och kostsammaste anläggningen blir en rymd­ teknisk central (ESTeC), men man behöver dessutom ett centrum för data­ behandling (ESDaC), ett system av spårstationer (ESTrack) och en egen anläggning för uppsändande av höghöjdsraketer (ESRange). För att främja den vetenskapliga verksamheten och kontakten mellan forskarna kommer ESRO att tillhandahålla ett 30-tal rese- och forsknings­ stipendier, som skall göra det möjligt för forskare och tekniker att tillbringa begränsad tid, kanske ett år, hos andra forskargrupper i medlemsländerna eller vid andra organisationer. Vidare avses ESRO erbjuda ett 50-tal befatt­ ningar vid ESRO:s egna anläggningar för gästande forskare och tekniker.

Med hänsyn till den teknik, som kommer att användas, och det tidssche­ ma, som är praktiskt möjligt, kan ESRO:s vetenskapliga program klassifi­ ceras på följande sätt.

Experiment medelst höghöjdsraketer. Sådana kan beräknas komma igång redan under de första åren av ESRO:s verksamhet. En stor del av dessa ex­ periment kan utföras med apparatur, som redan existerar eller snabbt kan utvecklas Detta gäller särskilt studierna av den övre atmosfären i norrskenszonen Denna är av särskild betydelse, när del gäller att studera sambandet mellan solens aktivitet och olika processer i jordatmosfären. På dessa geomagnetiska latituder (approximativt över 05°) kan laddade partiklar från rymden komma närmare jorden än på lägre breddgrader. Norrskenet är så­ lunda ett av de fenomen, som betingas av detta samspel mellan solens akti­ vitet och jordens magnetfält.

io Kungl. Maj. ts proposition nr 85 dr 1062

Bland den mångfald undersökningar, som väntar på att utföras, kan som exempel nämnas röntgenstrålning från norrsken, mätning av elektronflöde och magnetiska fält i samband med norrsken och undersökning av olika fy­ sikaliska förhållanden i jonosfären, såsom eleklronlemperatur och jonför­ delning. Det är givet, att det vetenskapliga och praktiska värdet av sådana under­ sökningar av jonosfären och den övre atmosfären ökas betydligt, om man i tillämpliga delar kan utsträcka dem till lägre breddgrader. Vissa typer av atmosfäriska problem kan också med stor fördel studeras på flera olika plat­ ser samtidigt. Det är också möjligt att med höghöjdsraketer göra en del astronomiska studier av stort intresse. Som nämnt är de fenomen, som utspelas i den övre atmosfären i norrskenszonerna, intimt förbundna med solaktiviteten. Det är därför väsentligt att halla kontakt med den existerande kedjan av solobservatorier, där det svenska på Capri är en viktig länk, för att kunna koordi­ nera observationerna i jordatmosfären med händelserna på solens yta. Man kan också utnyttja raketerna för direkta observationer av fenomen på solens yta eller på månen och planeterna. Viktiga exempel är observation av sådan strålning, som ej kan tränga igenom atmosfären, främst ultraviolett ljus och röntgenstrålning, samt studier av solkoronan och zodiakalljuset. o Valet av raket för en viss typ eller kombination av experiment måste före­ gås av ett detaljerat studium av de fordringar på vikt och dimensioner, kraftförbrukning, bandbredd för telemetrien, raketbana o. s. v„ som måste vara uppfyllda vid försöket ifråga. 1 kalkylerna har man emellertid räknat med en standardraket, som är i stånd att föra upp 50 kg till 150 km höjd. Med hänsyn till att vissa experiment redan nu är väl förberedda och alt ett rätt stort antal rakettyper finns tillgängliga, har det bedömts möjligt att redan under det första året av ESRO:s verksamhet med provisoriska anord­ ningar sända upp ett mindre antal raketer. Redan under det andra året har verksamheten beräknats växa till rätt stor omfattning för att sedan vara i full gång under ESRO:s tredje år.

Undersökningar med små satelliter och rgmdsondcr. Det har bedömts sannolikt, att man skulle kunna sända upp den första satelliten under ESRO:s fjärde år. Apparaturen i de små satelliterna skulle bl. a. avse studier av jonosfärens sammansättning och fysik, radioastronomiska observationer, undersökningar av den primära kosmiska strålningen med olika metoder, magnetiska och geodetiska mätningar samt studium av den kosmiska strål­ ningens biologiska effekter. Med rymdsonder avses här komplex av apparater, som skall sändas ut i solsystemet eller till månens närhet. Dessa farkoster beräknas i likhet med de små satelliterna väga 50—150 kg. Deras utrustning skall möjliggöra mät­ ning av interplanetära magnetfält, undersökning av plasmaströmmar i rym­ den och av kosmiskt stoft. Man kan också utnyttja rymdsonderna för att sprida ut små stoftmoln, vilkas rörelse och förändring kan ge vissa upplys­ ningar om partikelvindar i planetsystemet samt strålningstryck från solen.

Arbeten med stora satelliter. För de stora satelliterna kommer vikter om 1 ton eller mera i fråga, Dessa projekt kräver långa förberedelser och stora kostnader, och man räknar inte med att någon stor satellit skall kunna sän­

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 dr 1962 11

das upp före ESRO:s sjätte år. Det projekt, som först beräknas komma un­ der arbete, har angivits vara ett astronomiskt satellitobservatorium, som kan användas för olika experiment. Det gäller här att konstruera en stabili­ serad plattform, som under sin bana runt jorden håller instrumenten inrik­ tade med en viss noggrannhet mot en given punkt, t. ex. en fixstjärna. Ett sådant observatorium skulle göra det möjligt att studera åtskilliga intressanta problem inom astronomi och kosmisk fysik. Närmast till hands ligger kanske spektroskopiska undersökningar av stjärnljus, främst i ultra­ violett och det mjuka röntgenområdet. Solspektrum skulle också med fördel kunna studeras i samma våglängdsområden. Undersökningar av den primä­ ra kosmiska strålningens intensitet och riktningsfördelning skulle även bli möjliga. Ett andra, än mer avancerat projekt, utgör konstruktionen och uppsändningen av farkoster avsedda att kretsa i bana kring månen. Detta skulle ge elt interplanetärt observatorium, bundet av månens tyngdkraft, som skulle ge en plattform för undersökningar både av interplanetära förhållanden och av månen själv. Man skulle sålunda kunna studera förekomsten av och egenskaperna hos eventuella gaser på månen, iakttaga månens yta och mäta dess gravitationsfält och eventuella elektriska fält och magnetfält. Av sär­ skilt intresse skulle vara att undersöka de interplanetära magnetfälten. Ob­ servationer av partikelflödet från solen, dess energispektrum och variatio­ ner, samt den kosmiska strålningen utanför jordens magnetfält skulle ock­ så bli möjliga, och man kunde ta ett första steg i riktning mot studiet av planeterna.

Det här beskrivna vetenskapliga programmet fordrar mycket stora tek­ niska insatser av ESRO, som kan preciseras på följande sätt: omedelbart studium och utveckling av tekniken för raketnoskoner, satelliter och rymdsonder, forskning i särskilt aktuella grenar av rymdtekniken i syfte att ska­ pa möjligheter för mer avancerad rymdforskning samt forskning på läng­ re sikt, förbunden med bedömning av framtida rymdexpeditioner ur teknisk och vetenskaplig synpunkt. Det program, som föreslagits för den inledande 8-årsperioden, leder beräkningsvis till följande skiss beträffande uppsändningen av höghöjdsraketer, satelliter och rymdsonder. 1

— 3 65 4 — — 4 65 6 — — 5 65 4 2 2 6 65 4 3 1 7 65 4 3 1

1 fråga om satelliter och rymdsonder räknas som sannolikt, att hälften av

uppsändningarna kommer att lyckas.

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 dr 1962

ESTeC - Dessa uppsändningar förutsätter, att det finns en stor central an­ läggning for det mycket omfattande ingenjörsarbete, som är förbundet med att konstruera nyttolasterna i både höghöjdsraketer och satelliter. Men man måste också sorja for, alt en forskning på längre sikt bedrives i samband med projektarbetet, så att forskningsresultaten utan dröjsmål kan tillämpas P“ UJrick'lns och framställning av rymdutrustning. Den primära uppgiften för ESTeC avses bil utveckling och framställning av raket-nyttolaster, satel­ liter och rymdsonder. Detta arbete är tänkt att utföras dels vid ESTeC, dels genom kontrakt med olika europeiska industrier samt högskole- och forsk­ ningsinstitutioner. Arbetet planeras bli utfört av eu avdelning inom ESTeC som tänkes bli organiserad på tre projektgrupper.

ucPrr°iektgrupi;i 1 ska11 utveckIa och sammansätta raketnyttolasler, så långt

ESTeCis resurser räcker. I den mån verksamheten med höghöjdsraketer tar större omfattning, blir det nödvändigt alt låta industrien överta eu väsentlig del av arbetet, dock under direkt kontroll av projektgrupp I. Dessutom skul­ le denna projektgrupp bedriva och samordna studier och möjligen utveck­ ling av höghöjdsraketer alt användas från små raketfält, samt utveckling a' stabiliserade noskoner. Givetvis kommer denna projektgrupp liksom de båda andra att intimt samarbeta med den forskningsavdelning som planeras inom ESTeC. Projektgrupp II föreslås få till uppgift alt utveckla små satelliter, inklu­ sive rymdsonder, samt en stor satellit, förslagsvis den riktningsstabiliserade satelliten för astronomiska observationer. De små satelliterna bör utvecklas och sammansättas av ESIeC, medan industrien står som leverantör av sär­ skilda komponenter eller delsystem. Detta är nödvändigt, för att ESTeC skall samla tillräcklig erfarenhet för att senare kunna övervaka satellitulvecklingen på industriell bas. Vad den astronomiska satelliten angår, torde det bli nödvändigt att överlåta utvecklingen av den till industrien under ESTeC-s direkta kontroll. Ansvaret för hela projektet borde då läggas hos en huvud­ leverantör, som har ansvaret för sammansättning och tillverkning men som anlitar underleverantörer för vissa delar eller delsystem. Projektgrupp III tänkes uppbyggd på samma sätt som föregående och ha hand om ett antal små satelliter och ett stort projekt, nämligen månsatelli­ ten. Gruppen skulle ta hand om alla delar av projektet, som gäller satellitens funktion, efter att den slutligt skilts från sista raketsteget, och skall sålunda också svara för studiet av det raketsystem, som behövs för att styra in sa­ telliten i bana runt månen. Som förut framhållits, är det väsentligt, att ESTeC blir ett centrum för rymdteknisk forskning. Härför fordras en särskild forskningsavdelning. Exempel på uppgifter, som skulle kunna ge resultat på kort sikt, säg 5 år eller mindre, är avkänningsorgan och kontrollmetoder för olika slags stabi­ lisering av raketer, satelliter och rymdsonder, temperaturkontroll, fortsatt utveckling av konventionella metoder för kraftförsörjning, markprovning etc. Arbete av detta slag måste naturligtvis pågå kontinuerligt och fortvarigt, men samtidigt måste man bedriva en mera långsiktig rymdteknisk forsk­ ning, såsom exempelvis nya metoder för försörjning och lagring av elektrisk energi, ytbeläggningar med temperaturberoende emissions- och absorptionsförmåga, som kan ge en passiv metod för temperaturkontroll, nya metoder att lagra data, elektriska metoder för framdrivning, samt överförifig av data på stora avstånd.

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 dr 1962 13

Av ESTeC:s årsbudget, som vid full utbyggnad beräknas komma att röra sig omkring 100 milj. kr., torde c:a 70 % förbrukas genom kontrakt med in­ dustrien. ESTrack. Programmet med satelliter och rymdsonder kräver en kedja av stationer för spårning och följning av rymdfarkosterna samt radiomottag­ ning av data från dessa. Spårningen kan ske både med radio och optiskt. ESRO avser att sätta upp fyra stationer för radiospårning och telemetri, dessutom tre stationer för optisk spårning. Samtidigt som detta system av stationer skulle ge ESRO en rimlig kapacitet för egna satellitobservationer, skulle de också komplettera det nät av stationer, som redan existerar i and­ ra delar av världen. ESDaC. Den stora mängd av data, som kommer att mottagas från rymd­ farkoster och markobservatorier, har ansetts göra det nödvändigt för ESRO att inrätta en särskild datacentral. Data från spårstationerna, vanligen re­ gistrerade på band enligt någon fastställd kod, sändes till centralen, där de avkodas eller reduceras. Vid denna datacentral skall det också finnas möj­ ligheter för vidare bearbetning och analys av materialet. Den måste alltså vara utrustad med elektroniska räknemaskiner av olika slag. För sin ändamålsenliga funktion kräver datacentralen en stab av kvali­ ficerade forskare och ingenjörer, som ägnar sig åt de vetenskapliga och tek­ niska problemen vid insamling och analys av data samt de grundläggande problem, som hänger samman med bestämning och analys av satellitbanor. Centralens räknemaskiner och övriga hjälpmedel skall vara tillgängliga inte bara för dess egen stab, utan också för gästande vetenskapsmän, som behö­ ver dem för analys och studium av sina mätresultat. Givetvis är det väsentligt, att datacentralen har möjlighet att snabbt kom­ ma i förbindelse med spårstationer och raketbaser samt med observatorier av olika slag. Det torde därför bli nödvändigt att installera teleprinterförbindelser mellan de viktigaste platserna. Dessutom kommer man naturligt­ vis att utnyttja redan existerande organisationer, särskilt de, som byggdes upp under det internationella geofysiska året 1957/58. ESRange. Det förut beskrivna programmet med höghöjdsraketer kräver ett eller flera raketfält. Möjligheten att utnyttja redan existerande nationel­ la anläggningar i Europa, t. ex. den italienska basen på Sardinien, har obser­ verats och kan lätt förverkligas genom hyresavtal. Men då det största veten­ skapliga intresset är knutet till fenomen i norrskenszonen har man under­ sökt, om det är möjligt för ESRO att anlägga ett eget fält i detta område. Bland de alternativ, som studerats — södra Grönland och Norra Skandina­ vien — har den förberedande kommissionens vetenskapliga arbetsgrupp stannat för förslaget om ett raketfält i Kirunaområdet som det avgjort lämp­ ligaste. Detta fält skulle dock endast vara avsett för höghöjdsraketer. För uppsändning av satelliter och rymdsonder kommer ESRO att vara hänvisad till att förhyra baser, som existerar i andra världsdelar.

4. Budget

Organisationens budget kommer att bestämmas för tre år i taget. Beslut härom skall fattas genom enhälligt beslut av samtliga medlemsstater. Där­

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 85 dr 1962

jämte skall organisationens råd, likaledes genom enhälligt beslut, bestämma det preliminära medelsbehovet för nästföljande treårsperiod. Inom ramen för den sålunda antagna budgeten för den förstnämnda treårsperioden __ vilket är ett absolut budgettak eftersom det icke kan överskridas— skall se­ dan organisationens årsbudget beslutas genom två-tredjedels majoritet av medlemsstaterna. For organisationens första treårsperiod — d. v. s. de tre första kalender­ åren från det konventionen träder i kraft — har medelsbehovet beräknats till ett motvärde av högst 400 milj. kr. Budgeten för den därpå följande tre­ årsperioden har uppskattningsvis angivits till motvärdet av högst 630 milj. kr. I förslaget till budgetprotokoll, som i likhet med konventionen och finans­ protokollet skall undertecknas av medlemsstaterna, har det nu angivna bud­ getbehovet redovisats. Detta innebär, att för den första treårsperioden har budgeten maximerats till 400 milj. kr. Därjämte har i budgetprotokollet angivits, att organisationens utgifter under den första åttaårsperioden icke ma överstiga ett motvärde av 1 575 milj. kr. räknat efter den prisnivå som galler vid den tidpunkt då konventionen är tillgänglig för undertecknande. Sveriges andel under åttaårsperioden har beräknats till 77,5 milj. kr.; beloppet ma dock genom enhälligt beslut justeras uppåt, om detta befinnes nödvändigt med hänsyn till den naturvetenskapliga och tekniska utveck­ lingen. Medlemsstaternas bidragsprocent har beräknats med utgångspunkt från genomsnittliga nettonationalinkomsten till produktionskostnad under de se­ nast gangna tre år för vilka statistik häröver finnes tillgänglig. För Sveriges del blir b.dragsandelen 4,92 % och det svenska bidraget för den första trearsperioden blir sålunda 19,6 milj. kr. Slutligt beslut om hur detta belopp skall fordelas over de tre åren kommer icke att tagas förrän ESRO-konventionen tratt i kraft, men preliminärt kommer det att fördelas på ettvart av de tre kalenderåren med respektive 4,3 milj. kr., 6,5 milj. kr. och 8,8 milj .bfgetåret 1962/63 innebär de«a ett bidrag av 2,2 milj. kr., för 1963/64 5,3 milj. kr., för 1964/65 7,7 milj. kr. samt för budgetåret 1965/66 ett uppskattat belopp av 8,8 milj. kr. Därjämte har Sverige att erlägga sin an­ del — 280 088 kr. — av de till motvärdet av omkring 5,7 milj. kr. uppgående kostnaderna for den s. k. interimsperioden, d. v. s. fram till dess konvenlionen trader i kraft. Detta belopp får dock dragas av från det första årsbidrage , or Sveriges del innebär detta att anslagsbehovet för budgetåret 1962/63 uppgår till 1 870 000 kr. Organisationen är avsedd att vara fullt utbyggd från sitt sjätte år och dess medelsbehov beraknas från och med nämnda år till ett motvärde av i runt tal årligen 250 milj. kr., vilket för svensk del innebär omkring 12 5 milj. kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1962 1 »

II. Raketfält i Kiruna - området

1. Raketfältets användning

Under förberedelsearbetet har en vetenskaplig arbetsgrupp under förbe­ redande kommissionen förordat, att ESRO:s raketbas i norrskenszonen förlägges till trakten av Kiruna. Det föreslagna raketfältets uppsändningsplats har föreslagits ligga om­ kring 40 km öster om Kiruna på Vittangiälvens södra sida mitt emot Sekkujokis utlopp. Raketuppsändningsplatsen kommer att upptaga en yta av cirka 1 km- och föreslås bli inhägnad. De preliminära gränserna för själva fältet har angivits sålunda. Från uppsändningsplatsen åt nordväst: en rät linje från en punkt vid Vittangi älv 3 km uppströms uppsändningsplatsen till Riksröse 278, därefter utmed gränsen till Norge till Riksröse 289; från uppsändningsplatsen åt nord-nord­ ost: en rät linje från punkt 281 3 km nedströms uppsändningsplatsen till punkt 521 Kåppavaara, därifrån en rät linje till punkt 768 Äggovaare samt därifrån en rät linje till Riksröse 289. Härtill skulle ett område söder om Vittangiälven — en halvcirkel med 3 km radie och medelpunkt i uppsänd­ ningsplatsen — behöva tagas i anspråk. Raketfältets största längd i nordsydlig riktning är cirka 120 km och i västöstlig cirka 75 km. Det är ännu icke slutligt bestämt med vilket eller vilka slag av raketer som försöken skall utföras. Ej heller i övrigt är planeringen av försöken slutförd. Under förberedelsearbetet har man emellertid, såsom framgått i det föregående, som standard vid beräkningarna använt en tvåstegs höghöjdsraket, som kan föra 50 kg nyttig last, dvs. noskon med erforderliga ve­ tenskapliga instrument, till 150 km höjd. Det förutsättes, att vid full utbyggnad kommer i medeltal omkring 50 sådana raketer att sändas upp per år. Det verkliga antalet under ett år uppsända raketer kommer dock att bero bland annat på solaktivitet och väderlek. Tvåstegsraketer består av startsteg samt slutsteg med noskon, i vilken för försöken erforderliga vetenskapliga instrument är inneslutna. Startsteget har i regel en drivtid av några sekunder. Det andra steget tänds antingen i samband med att startsleget brunnit slut eller med en fördröjning av något tiotal sekunder. Separation av startsteg och slutsteg sker på en höjd av någ­ ra kilometer. Vid de höga elevationer som för nu existerande raketer är aktuella slår det utbrända startsteget, som väger ungefär 200 kg, ned någon eller några kilometer framför uppsändningsplatsen. Till följd främst av vindpåverkan sker viss spridning. Som riskzon för startsleget har beräknats en cirkel med

16 Kungl. Maj:ts proposition nr 85 dr 1962

radien 3 km och centrum några kilometer från skjutplatsen i bäring cirka 350°. För att säkerställa sig mot verkningarna av eventuellt rakethaveri på uppsändningsplatsen eller strax efter raketuppsändning räknar man även i anslutning till uppsändningsplatsen med en säkerhetszon i form av en cirkel med 3 km radie. De båda cirklarna sammanfaller delvis och har jämte mel­ lanliggande område benämnts riskzon 1. Noskonen och det utbrända slutsteget, med en sammanlagd vikt om högst 100 kg, avskiljes i regel icke från varandra. Ibland lösgöres dock noskonen under den uppåtgående delen av banan. Ofta sker också delning av nosko­ nen så att själva nosskalet faller bort. Delningarna sker emellertid på så hög höjd att de olika delarna följer i stort sett samma bana nedåt. Nedslag be­ räknas i regel ske inom en cirkel med radien 35 km och medelpunkten om­ kring 55 km i bäring cirka 350° från uppsändningsplatsen. Vid haverier kan nedslagen ske avsevärt närmare denna. I de fall då noskonen skall bärgas fälls en fallskärm ut på tämligen låg höjd under den nedåtgående flygbanan. I de flesta fall bärgas dock ej noskonen. Det område inom vilket nedslag för slutsteg och noskon äger rum har benämnts riskzon 2. Sannolikheten för nedslag av raketdelar utanför fältet har beräknats till 0,7 % och genom tekniska framsteg kan precisionen öka så, att procenttalet sjunker ytterligare. De nedfallande raketdelarna, som huvudsakligen torde komma att bestå av aluminium, uppges icke ha någon sprängverkan och risken för splitter­ verkan har bedömts såsom ringa. Noskon, som bärgas med fallskärm, be­ räknas icke orsaka någon som helst skada. Anordningar för sprängning av raketdelarna före nedslaget saknas för närvarande i de raketer, varom här är fråga; utvecklingen av destruktionsanordningar pågår emellertid. Raket­ haveri kan i undantagsfall inträffa antingen i form av explosion på start­ rampen eller så att en styrfena faller av efter starten. 1 sistnämnda fall bör­ jar raketen tumla i luften och faller till marken närmare uppsändningsplat­ sen än avsetts. Riskerna för omgivningen vid ett haveri har bedömts såsom mycket obetydliga. Riskzon 1 avses, vad gäller människor, bli utrymd under raketuppsändningar. Alternativt har diskuterats att anordna skyddsrum inom zonen. För belysande av skaderiskerna inom raketfältet i övrigt har följande beräkning gjorts: Om en person antages uppehålla sig under ett års tid inom ett om­ råde med radien 30 km och under denna tid 50 raketer sändes upp med ned­ slag i området är risken för att slutsteg och noskon vid något tillfälle skall falla närmare personen än tre meter ungefär 1 på 2 000 000. Risken i områ­ dets centrum är dock omkring fyra gånger större. Ur vetenskaplig synpunkt har det ansetts önskvärt att ha möjlighet att bedriva experimenten under så stor del av året som möjligt. Raketuppsändningarna torde emellertid komma att koncentreras till ett antal begränsade

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 dr 1962 17

perioder under året, varierande i längd från ett par veckor till någon inånad och sammanlagt omfattande tre—fyra månader per år. Medan vissa experiment kan planeras flera dagar i förväg måste andra ut­ föras med endast några timmars varsel. Man kan med hänsyn till möjlig­ heterna att på förhand bestämma tiden för raketuppsändningar urskilja tre typer av försök. Den första avser undersökning av ständigt förekomman­ de fenomen, såsom den normala jonisationen i den övre atmosfären eller den normala kosmiska strålningen. Tidpunkten för sådana försök kan anges minst en vecka i förväg och deras genomförande hindras endast av stark vind. Den andra typen försök avser undersökning av vanliga eller väl för­ utsägbara men ej alltid förhandenvarande fenomen, såsom norrsken. Varsel om sådana försök kan — dock utan närmare precisering av tidpunkten — i regel lämnas omkring ett halvt dygn i förväg; försöken kan hindras av otjän­ lig väderlek. Den tredje typen försök åter avser undersökning av sällsynta och svårförutsägbara fenomen i den övre atmosfären, exempelvis vid sol­ eruptioner. Raketuppsändningarna sker i dessa fall så snart som möjligt sedan fenomenet i fråga konstaterats och senast ett par timmar därefter. Huvuddelen av experimenten beräknas tillhöra någon av de två först­ nämnda kategorierna och den tredje typen av undersökningar kommer där­ för troligen att förekomma i ganska ringa omfattning. För de båda senare typerna av undersökningar krävs emellertid hög beredskap vid raketfältet. Man räknar emellertid med, att sådan beredskap av praktiska skäl ej skall kunna hållas annat än under begränsade perioder. Marken inom raketfältet utgöres till allt övervägande del av kronomark. Dock finns inom fältet vissa områden som äges av samfällighet respektive enskilda intressenter. Förslag till uppgörelse — under förbehåll av att ra­ ketfältet kommer till stånd — har upprättats med dessa. För den första åttaårsperioden har i förslaget till ESRO:s allmänna bud­ get i runt tal 53 milj. kr. avsatts för Kiruna-projektet. Av sagda summa ut­ gör omkring 17 milj. kr. utgifter för kapitalkostnader — aktuella anlägg­ ningar är huvudkvarter, raketuppsändningsbas och radarstationer — och de avses helt åtgå under de två första verksamhetsåren. Den sammanlagda budgeten för de tre första verksamhetsåren — omfattande såväl löpande kostnader som nyssnämnda 17 milj. kr. i kapitalkostnader — har angivits till omkring 29 milj. kr. Personalstyrkan beräknas till sammanlagt 90 personer, varav 30 forskare och tekniker.

2 - Bihang litl Riksdagens protokoll ISO 2. / samt. Nr 85

18 Kungl. Maj:ts proposition nr 85 dr 1962

2. Utredning rörande konsekvenser för samerna och förslag i säkerliets-

och ersättningsfrågor

Kungl. Maj:t har den 10 november 1961 förordnat en utredningsman1 att i samråd med lappfogden i Norrbottens norra fjälldistrikt, länsstyrelsen i Norrbottens län, kammarkollegiet, berörda samer och Svenska samernas riksförbund dels verkställa utredning rörande de konsekvenser för samerna, som ett raketfält för icke militärt ändamål vid Kiruna kan medföra, dels ock utarbeta förslag till de säkerhets- och ersättningsbestämmelser m. m. som bör gälla, om ett dylikt raketfält skulle komma till stånd. Utredningsmannen har den 29 december 1961 avgivit betänkande angå­ ende »Säkerhets- och ersättningsfrågor beträffande samerna med anledning av planerat raketfält för icke militärt ändamål vid Kiruna» (stencilerat). Vid utarbetandet av detta förslag har han haft samråd och överläggningar med representanter för berörda statliga och kommunala myndigheter. Ve­ tenskapsakademien, ortsbefolkningen, vissa experter m. fl.

Renskötseln inom raketfältet Av betänkandet framgår att fyra lappbyar berörs av det planerade raket­ fältet — Könkämä, Lainiovuoma, Saarivuoma och Talma. Antalet samer och renar inom de olika byarna var under 1960 enligt en i annat sammanhang gjord utredning: Könkämä 197 respektive 9 167, Lainiovuoma 170 respek­ tive 10 229, Saarivuoma 212 respektive 7 718 samt Talma 67 respektive 3 093 eller sammanlagt 646 respektive 30 207. 1958 tillhörde 699 samer ifrågavarande fyra lappbyar och härav drev 615 själva eller genom hushällsmedlemmar renskötsel. Antalet hushåll 1960 var sammanlagt 140. Högst 160 personer, huvudsakligen vuxna, har beräknats vara stadigvarande sysselsatta i själva renskötselarbetet och den årliga brut­ toavkastningen för de fyra lappbyarna har beräknats till omkring 1 milj. kr. Samerna inom ifrågavarande byar har numera i betydande utsträckning fasta bostäder, antingen i egna hus eller i förhyrda rum och lägenheter. Ut­ vecklingen går i den riktningen att allt flera skaffar sig fasta bostäder. Av de elva viktigaste boplatserna ligger samtliga utom en utanför raketfältet. Inom raketfältsområdet finns de större lapplägren Vuoskojaure, Raggisvare, Järrämjåkk (benämnes även Järämä) och Pulsujärvi. Vuoskojaure omfattar 6 stugor och 10-talet kåtor, Raggisvare 15-talet kåtor, Järrämjåkk 4 stugor och 11 kåtor och Pulsujärvi 13 kåtor. I Tjåkkamaras har helt nyli­ gen uppförts en torvkåta för en familj. Lägret bebos dessutom av ett par tältande familjer under höstmånaderna. I Tavaskaite och Poullamåive finns för närvarande tältläger. Dessa bebos under höstmånaderna av omkring 30

1 Vattenrättsdomaren i Nedre Norrbygdens vattendomstol Lennart Persson.

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1962 19

respektive 15 samer. Fasta läger planeras på dessa båda sistnämnda platser. I Vuoskojaure bor sommartid omkring 10 familjer, sammanlagt 30—40 per­ soner, tillhörande Saarivuoma och Talma lappbyar. Under hösten kan antalet vara något högre. Vanligen stannar ett 10-tal samer i lägret året runt. Under senare år har antalet ibland varit högre, emedan renarna kvarhållits i fjälltrakten under vintern. Raggisvare, som är det mest utnyttjade lägret, bebos tiden april—november. Under höstmånaderna vistas vanligen omkring 50 samer (renskötare, kvinnor, barn och åldringar) i lägret. Järrämjåkk, som tillhör Saarivuoma lappby, utnyttjas vanligen tiden augustidecember och då av uppemot 30-talet samer. Vissa år bebos emellertid lägret från maj till november. Pulsujärvi utnyttjas i regel tiden september—no­ vember av omkring 30 samer. Stora variationer i fråga om utnyttjandet av lägren förekommer. Under senare år synes emellertid vistelsen familjevis i lägren ha avtagit. Hösten 1961 vistades i Vuoskojaure 10-talet familjer om 40—50 personer, i Raggisvare och Pulsujärvi ungefär samma antal, i Järrämjåkk 4—5 familjer, omfattande omkring 20 personer, i Tjåkkamaras 2—3 familjer om 10-talet personer, i Poullamåive motsvarande antal och i Tavaskaite 5—7 familjer om 30-talet personer. Under hösten 1961 vistades sålunda i de nu nämnda lägren omkring 220 samer. Inom området finns vidare för närvarande 17 renvaktarstugor. Ytterliga­ re några planeras. Den mest använda stugan ligger invid sjön Vassijärvis (Vassejaures) östra ände. Raketfältsområdet upptas huvudsakligen av höstbetesland. Invid gränsen mot Norge berörs emellertid vår- och sommarbetesland för de två nordligaste lappbyarna och i den sydöstra delen av fältet lappbyarna Saarivuomas och Talmas vinterbetesland. Frånsett Talma lappby är den alldeles övervägande delen av berörda lappbyars vår- och sommarbetesland belägen på norskt område. Talma lappby har sitt vår- och sommarbete norr om Torneträslc i huvudsak utanför det aktuella området. Könkämä och Lainiovuoma lapp­ byars egentliga vinterland ligger helt utanför raketfältet. Under sommaren vistas flertalet samer i Norge, men det har skönjts en viss tendens att utnyttja de norska betestillgångarna i mindre utsträckning. Verksamhet av någon betydelse inom raketfältet synes under sommaren fö­ rekomma endast inom Lainiovuoma lappbys vår- och sommarbetesland sö­ der om Råstojaure. Där försiggår i huvudsak under juli månad hopsamling av renar för kalvmärkning medan själva märkningen sker på norskt områ­ de. Samerna i Vuoskojaure har sitt huvudkvarter i detta läger men vistas långa tider vid västra delen av Altevatn i Norge i närheten av renhjordarna. Från och med mitten av september månad drar sig renarna österut och sprides över en stor del av lågfjällsområdet på svenska sidan. Enligt byordningarna får inflyttning i höstlanden ej ske före den 15 september. Verk­ samheten koncentreras från september fram till mitten av december till ra-

20 Kungl. Maj:ts proposition nr 85 dr 1962

ketfältsområdet. Under denna tid sker hopsamling av de utspridda renhjor­ darna och därefter skiljningar. Dessa försiggår i regel i fasta rengärden och de största gärdena ligger i närheten av de fasta lägren. Skiljningar sker un­ der höstens lopp vid flera tillfällen. De beräknas ta en sammanlagd tid av omkring en månad. Långa tider under hösten är renskötarna vitt spridda, men vid skiljningarna uppkommer koncentrationer av samer och renar inom begränsade områden. Antalet samer inom raketfältet under höstmå­ naderna är vanligen omkring 150 och överstiger i regel icke 200. Det högsta antal samer som någonsin förekommer samtidigt inom området har angivits vara 300. Normalt är renhjordarna utanför huvuddelen av raketfältet omkring den 15 december. Vissa år är emellertid betesförhållandena nedåt land sådana att vinterbete måste sökas i fjälltrakterna. I regel vistas dock samerna fram till mitten av mars endast tillfälligt, exempelvis för hopsamling av strövrenar, inom raketfältsområdet. I slutet av mars eller början av april drar sig renarna västerut mot fjällen och sommarbeteslanden i Norge. De åtföljes därvid av något eller några tiotal renskötare. Stundom förekommer att re­ narna släppes och själva får vandra upp mot vårlanden. Flyttningen sker utan onödigt dröjsmål. Sammanfattningsvis kan sålunda sägas, att en koncentration av samer och renar förekommer inom raketfältet i huvudsak under tiden 15 septem­ ber—15 december. Fram till mitten av mars är området därefter i det när­ maste avfolkat. Under våren är området genomgångsland vid flyttningarna mellan vinter- och sommarbetena. Bara ett begränsat antal renskötare följer därvid med. Sommartid förekommer verksamhet inom raketfältet i huvud­ sak. endast inom området söder om sjön Råstojaure. Lapplägren inom om­ rådet är befolkade i huvudsak under hösten men även i viss utsträckning under sommaren och beträffande Vuoskojaure året runt. I betänkandet har beträffande konsekvenserna för samerna framhållits, att även om risken för människor och djur att träffas av nedfallande raket­ delar är ytterst liten så måste likväl effektiva anordningar vidtagas, så att den som önskar skydda sig då raketuppsändningar företas, skall kunna göra detta. Uppsökandet av och vistelsen i skydd kan medföra visst intrång i rensköt­ selarbetet och innebära även personliga olägenheter för samerna. Även olä­ genheter av annan art kan uppkomma. Ersättning bör enligt utredningsman­ nen utgå härför. Om tillförlitliga säkerhetsanordningar kommer till stånd, kan raketuppsändningarna enligt betänkandet ej antagas medföra allvarligare konsekven­ ser för samerna, än att uppsändningar bör kunna fortgå under hela året, bortsett från någon månad under den intensivaste renskötselperioden på hösten. Det förutsättes därför att personalen vid raketfältsorganisationen

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1962 21

kommer att bedriva verksamheten i samråd med samerna och i görligaste mån beaktar deras önskemål, så att intrånget begränsas till minsta möjliga.

Säkerhets- och ersättningsfrågor I betänkandet konstateras, att eftersom raketuppsändningsplatsen förutsättes bli effektivt inhägnad uppkommer icke några säkerhetsproblem för denna såvitt avser andra än personalen på platsen. Inom riskzon 1 bör ingen uppehålla sig utan säkert skydd medan försök äger rum. Det anses dock vara tämligen likgiltigt ur säkerhetssynpunkt, om området utrymmes eller fullträffsäkra skyddsrum anordnas. Fördelen med ett skyddsrum, ungefär i centrum av området, har angetts vara, att det av­ stånd som man måste tillryggalägga för att kunna sätta sig i säkerhet ge­ nomsnittligt sett blir kortare. Samerna besöker emellertid området endast vid enstaka tillfällen och det synes tveksamt i vad man ett skyddsrum fyller någon nämnvärd funktion för deras sporadiska besök. Frågan berör emel­ lertid ej enbart samerna utan även — och i högre grad — de skogsarbetare, som tidvis är sysselsatta inom området. Det är sannolikt, att ett eller flera skyddsrum inom riskzon 1 är en ändamålsenlig lösning av deras säkerhets­ problem, och det är en lösning som skulle komma även samerna till godo. Utredningsmannen har framhållit, att hur skyddsfrågan än löses, så är det nödvändigt med ett tillförlitligt varningssystem. Han har därför sam­ manfattningsvis föreslagit följande fyra åtgärder: kungörelse i ortspressen om de perioder då raketuppsändningar kan komma att äga rum, utmärkan­ de av gränserna för riskzonen i terrängen; optiska och akustiska varnings­ signaler före varje raketuppsändning och efter denna signalen »faran över»; kontroll om renar skadats efter varje raketuppsändning, exempelvis från helikopter. Beträffande riskzon 2 har när det gäller skyddsfrågan utgångspunkten varit, att trots att risken att komma till skada är obetydlig, så bör den som önskar söka skydd mot nedfallande raketdelar i görligaste mån beredas till­ fälle därtill. Enär utrymning av området vid varje raketuppsändning av praktiska skäl ansetts ogenomförbar — det har för övrigt framhållits, att en utrymning med helikopter statistiskt sett utsätter vederbörande för större risk än det innebär att under det försöket pågår vistas inom området — har som skydds­ åtgärder föreslagits: skyddsrum rymmande 30 personer uppföres i lappläg­ ren Vouskojaure, Raggisvare, Järrämjåkk och Pulsujärvi, eventuellt även i Tavaskaite och Poullamåive, om dessa läger blir fasta, samt enklare skydds­ anordningar vid de mindre lägren och renvaktarstugorna; telefonförbindelse anordnas med Raggisvare, Järrämjåkk och Pulsujärvi1 — om det visar sig att radiotelefonförbindelse inom ungefär samma kostnadsram kan utföras,

1 I Vouskojaure finns redan telefon.

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 dr 1962

bör i stället samtliga läger, som ej år av enbart tillfällig art, utrustas med radiotelefon; radiosändare anordnas inom raketfältet eller på annan lämplig plats eller i helikoptrar eller flygplan, varjämte renskötare förses med lätta, bärbara radiomottagare, vilka installeras även i de mindre lägren, om radiotelefonförbindelse ej kommer till stånd; meddelande om tidpunkt för raketuppsandmngar i avsikt att hålla samerna underrättade om ESROrs verk­ samhet vid raketfältet lämnas per telefon och radio så snart så kan ske, och senast en timme före uppsändandet, liksom meddelande om »faran över»; dessutom torde anslag med upplysning om verksamheten vid raketfältet uppsättas på stigar som leder in mot detta. For att kompensera intrång och personliga olägenheter som vållas samer­ na av ESRO:s verksamhet vid raketfältet, föreslås i betänkandet som huvud­ alternativ att ett belopp om 2 000 000 kr. ställes till Kungl. Maj:ts förfogan­ de och att av beloppet 1 750 000 kr. användes som bidrag till byggande och underhåll av en väg till området vid sjön Pulsujärvi och 250 000 kr. för vissa andra renskötselfrämjande åtgärder inom lappbyarna Könkämä och Talma. Ersättning för förlust av renbetesmark inom raketuppsändningsplatsen — 10 000 kronor om upplåtelsetiden i första omgången ej överstiger 10 år eljest 20 000 kr. — föreslås utgå till statens lappfond och för skador på renar ett schablonbelopp om 5 000 kr. per år att fördelas lika mellan de fyra lappbyarna. Beträffande den ekonomiska nyttan av vägen har enligt utredningsman­ nen framkommit, att denna skulle vara betydande för samerna; nyttan av vägen synes nämligen överstiga kostnaden för dess byggande och framtida underhåll framför allt genom att den skulle möjliggöra tidigare slakt vari­ genom samerna snart skulle kunna nå en årlig vinst av storleksordningen 100 000 kr. Senare torde en större vinst kunna påräknas — sannolikt inemot 200 000 kr. per år.

3. Yttranden

över betänkandet om säkerhets- och ersättningsfrågor beträffande samer­ na har utlåtanden avgivits av försvarsstaben, kammarkollegium, länsstyrel­ sen i Norrbottens län, landsfogden i Norrbottens län, lappfogden i Norrbot­ tens norra distrikt samt Svenska samernas riksförbund. Härutöver har ytt­ randen och kommentarer beträffande Kiruna-projektet såsom sådant eller beträffande vissa aspekter av det dessutom avgivits av försvarets forsknings­ anstalt, arbetsmarknadsstyrelsen, byggnadsstyrelsen, telestyrelsen, vatten­ fallsstyrelsen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, luftfartsstyrelsen, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, domänstyrelsen, skogsstyrelsen, skogsvård sstyrelsen i Norrbottens län, kommerskollegium, Sveriges geolo­

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1962

giska undersökning, Vetenskapsakademien, Svenska naturskyddsförening­ en, Svenska turistföreningen och Svenska fjällklubben. Remissinstansernas inställning till de i betänkandet framlagda forslagen om säkerhets- och ersättningsbestämmelser är genomgående positiv. Det­ samma gäller — på två undantag när, nämligen Svenska naturskyddsför­ eningen och Svenska fjällklubben — beträffande förslaget att i Kirunatrakten ha ett raketfält för icke militärt ändamål. Försvarsstaben bedömer förslagen om säkerhets- och ersättnings­ bestämmelser rent allmänt såsom ändamålsenliga och dessa tillstyrkas likaså av kammarkollegium. Länsstyrelsen i Norrbot­ tens län anser, att de föreslagna säkerhetsanordningarna är tillfyllest för att tillgodose samernas säkerhet samt finner de gjorda uppskattningarna rörande gottgörelse för intrång i samernas näring och personliga olagenhe­ ter utgöra ett någorlunda fast underlag för bestämmandet av skälig ersätt­ ning. Länsstyrelsen anser sig emellertid i avsaknad av närmare utredning om intressen för andra grupper än samerna icke kunna och häri instämmer landsfogden i Norrbottens län —mera ingående och definitivt yttra sig om skyddsbehovet i hela dess vidd. Lappfogden i Norr­ bottens norra distrikt anser, att med hänsyn till samerna och ren­ näringen föreligger det icke hinder att förverkliga de anmälda önskemålen om upplåtelse av området för rymdforskningens behov. Han finner vidare de föreslagna anordningarna till skydd för renskötarbefolkningen vara tillfyl­ lest. Svenska samernas riksförbund yttrar, att alla rimliga krav på säkerhetsåtgärder torde vara uppfyllda och det föreslagna beloppet på 2 000 000 kr. som ersättning för intrång och personliga olägenheter för­ delat med 1 750 000 kr. för väg till Poultjajaure och 250 000 kr. för renskotselfrämjande åtgärder inom Könkäma och Talma lappbyar — anses rimligt, under förutsättning att raketuppsändningarna icke betydligt överstiger 50 per år. Beträffande vad som yttrats om vissa andra aspekter på projektet må framhållas att försvarsstaben, försvarets forskningsan­ stalt, kammarkollegium, vattenfallsstyrelsen, bygg­ nadsstyrelsen och Vetenskapsakademien finner lokalise­ ringen av fältet och planerad bostadsort lämplig för den avsedda forsk­ ningsverksamheten. Vattenfallsstyrelsen har framhållit, att läng­ re fram kan anläggningar i närheten av raketfältet komma till utförande, varför det ur kraftförsörjningssynpunkt är angeläget, att det angivna om­ rådet ej utökas utöver de angivna gränserna. Vad gäller skogs- och gruvdrift synes det kammarkollegiet som om de negativa verkningarna hu­ vudsakligen kommer att bestå i minskade möjligheter att disponera över området för skilda ändamål och att det härvid mera är fråga om beskäran­ de av förväntade eller tänkbara utvecklingsmöjligheter än om intrång i redan

24 Kungl. Maj. ts proposition nr 85 är 1962

pågående verksamhet. Domänstyrelsen anser att områdets storlek kring uppsandningsplatsen blir så begränsad, att några mer väsentliga olä­ genheter för skogsbruket icke torde uppkomma. Olägenheterna för skogs­ bruket i riskzon 2 anses icke heller komma att bli av avsevärd storleksord­ ning, eftersom området ligger utanför domänverkets skogsodlingsgräns och under åtminstone de närmaste decennierna någon skogsavverkning från det­ samma knappast kan påräknas. Vad slutligen gäller turismens intressen har Svenska natur­ skyddsföreningen och Svenska fjällklubben hänvisat till att det föreslagna området utgör ett naturligt jakt- och rekreationsom­ råde för de personer, som är bosatta i dess närhet, och på denna grund av­ styrkt projektet. Naturskyddsföreningen har därvid bland annat framhållit, att området ur turistsynpunkt ännu är relativt litet besökt. Antalet turister som utnyttjar den rösade vandringsleden från Lainoviken till Råstojaure och Kummavuopio fjällstuga är icke betydande men torde vara i växande__ under de senaste åren har det varit årligen omkring 150 övernattningar i Pältsastugorna. Inom praktiskt taget hela det aktuella området finns goda fiskevatten och Statens Järnvägar och Svenska turisttrafikförbundet försö­ ker genom flygresor till Råstojaure intensifiera turisttrafiken av utländska sportfiskare. Naturskyddsföreningen finner sammanfattningsvis, såsom skäl för sitt avstyrkande, att området är så värdefullt ur botaniska, geologiska, zoologiska och naturgeografiska synpunkter samt ur rekreationssynpunkt, att raketuppsändningar icke kan få innebära att området avlyses. I anslut­ ning härtill förtjänar framhållas, att Svenska turistföreningen beträffande turistsynpunkten yttrat, att om man kan finna en tillfredsstäl­ lande lösning rörande områdets nyttjande för rekreation och friluftsliv, så att man utan alltför besvärande restriktioner kan röra sig inom detta, torde man med hänsyn till turisttrafiken icke kunna resa så väsentliga invänd­ ningar mot projektet, att det bör avstyrkas. Vetenskapsakademien har beträffande naturskyddssynpunkten uttalat, att de redovisade planerna ej innebär risk att naturvärden inom Sveriges nordligaste del kommer till skada.

III. Svensk rymdforskning

Svenska kommittén för rymdforskning har i skrivelse den 28 augusti 1961 hemställt om ett anslag av 2 500 000 kr. för finansiering av svensk rymdforskning budgetåret 1962/63. Kommittén bildades 1959 på initiativ av naturvetenskapliga forskningsrå­ det i samråd med atomforskningsrådet, tekniska forskningsrådet, och för­ svarets forskningsanstalt. I kommittén är därjämte representerade telesty­

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1962 25

relsen, svenska nationalkommittén för respektive astronomi, geodesi och geofysik, fysik, mekanik samt vetenskaplig radio, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, flygtekniska försöksanstalten samt Svenska interplanetariska sällskapet. Verksamheten under budgetåren 1960/61 och 1961/62 har finansierats ge­ nom bidrag från nämnda forskningsråd och försvarets forskningsanstalt med sammanlagt 250 000 respektive 298 000 kr. Som motivering för sitt äskande har kommittén framhållit, att för ett land som Sverige — vilket, ehuru litet, dock äger en betydande vetenskaplig och teknisk kapacitet — är det av utomordentlig vikt att följa med i utveckling­ en genom en egen insats av tillräcklig omfattning. Kommittén har pekat på vissa områden, där betydelsefulla resultat kan väntas. Den praktiska meteo­ rologien får genom bättre metoder för kartläggning av avgörande faktorer för väderleken nya möjligheter och härigenom möjliggöres bättre väder­ prognoser. Fysikaliska fenomen, speciellt över de områden av jorden, som befinner sig inom norrskenszonerna, kan direkt studeras. Telekommunika­ tioner via satelliter av såväl aktiv som passiv typ får den allra största bety­ delse. Utvecklingen inom olika grenar av teknik och industri befrämjas in­ direkt. Tekniska komponenter under svåra miljöbetingelser kan förbättras. Själva rakettekniken och därmed sammanhängande regleringsteknik samt användningen av s. k. miniatyrisering, särskilt vad gäller elektroniska kom­ ponenter, utvecklas. Kommittén har bedömt följande sex forskningsprojekt vara vetenskapligt värdefulla och väl motiverade att utföra. Meteorologiska undersökningar av atmosfärens cirkulation och tempera­ tur på höjder över 30 km. Elektrontäthetsmätningar och studium av konstgjord norrskensemission. Förutom det vetenskapliga värdet — elektrontätheten är bestämmande för jonosfärens reflektionsförmåga — skulle experimenten vara av betydelse för förståelsen av de besvärliga radiomottagningsförhållanden, som existe­ rar på mellan- och kortvågsbandet i norra Sverige. Protonflödesmätningar, vilka är av stort vetenskapligt värde inom såväl geokosmofysik som jonosfärfysik samt erbjuder stort praktiskt intresse på grund av intensiteten och de långvariga verkningarna på radiokommunika­ tionerna i polartrakterna. Satellitbaneobservationer hl. a. för att ur egna observationer kunna ange kommande sateltitpassager över landet men också för att kunna bestämma gravitationsfältets avvikelse från det ideala centralkraftfältet. Satellitsignalobservationer för alt möjliggöra inrättandet av en datacen­ tral som systematiskt registrerar och bearbetar alla hörbara signaler från de satelliter som kretsar kring jorden. Geodetiska försök vilka skulle möjliggöra orters lägesbestämning med större noggrannhet än nu.

26 Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1962

IV. Departementschefen

Raketer och satelliter får ur vetenskaplig synvinkel betraktas som tek­ niska hjälpmedel att föra mätapparatur ut i rymden för att där studera na­ turfenomen, som man tidigare endast har kunnat komma åt genom direkta mätningar från jordytan. Rymdforskningen bör därför betraktas icke som ett i egentlig mening nytt forskningsområde utan fastmer som en ny teknik. Åtskilliga exempel kan nämnas på hur rymdforskningen inverkar på olika delar av vetenskaplig och teknisk utveckling. Man kan räkna med att den kommer att spela den största roll för vetenskapens framåtskridande inom ett flertal skilda grenar, såsom meteorologi, geofysik, astronomi, medicin, fysik och biologi. Rymdforskningen främjar också mer eller mindre indirekt utvecklingen inom olika områden av teknik och industri. Den i det föregå­ ende lämnade redogörelsen för det vetenskapliga programmet för den tilllämnade organisationen för europeisk rymdforskning — ESRO — belyser detta på ett klargörande sätt. Jag vill här endast peka på ett par exempel, hämtade ur de motiveringar, som från vetenskapligt håll framförts till stöd för önskemålen om ökade insatser inom rymdforskningen. Rakettekniken ger meteorologerna möjlighet att uppnå resultat som kan väntas överträffa dem, som de nu erhåller från vanliga meteorologiska sta­ tioner på jordytan, och väsentligt bättre långtidsprognoser framstår som en närliggande möjlighet. Som exempel på geofysiska fenomen, vilka kommer att kunna studeras, kan i första hand nämnas strålningsbältena runt jorden samt norrsken och de därmed förbundna magnetiska stormarna, vilket förväntas få stor prak­ tisk betydelse bl. a. för radiokommunikationerna. För astronomien kommer rymdforskningen att innebära en ny era. De kunskaper, som vi hittills har om fjärran fixstjärnor och nebulosor, grundar sig på analys av stjärnornas vanliga ljus och av radiovågor inom korftågsområdet. Det synliga ljuset och de observerade radiovågorna utgör emelfertid endast en liten del av de många strålningsarter, som astronomerna öns­ kar utnyttja; övrig strålning absorberas av atmosfären. Med de möjligheter rymdforskningens teknik erbjuder kan man däremot utnyttja all strål­ ning och har på så sätt helt andra möjligheter till astronomiska observa­ tioner. För medicinen kan en ökad kännedom om den högre atmosfärens natur lämna värdefullt material för bl. a. klimatfysiologien och de ännu trevande studierna beträffande klimat- och strålningsfaktorernas betydelse för hälsan. Rymdforskning ger även möjlighet att studera månen och planeterna på närmare håll, vilket öppnar intressanta nya perspektiv för bl. a. fysiken och biologien. Studiet av elementära livsformer på andra planeter samt be­

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 dr 1962 27

tingelserna för deras existens kan nämligen göra det möjligt att närmare belysa problemet om livets uppkomst. Som exempel på betydelsen för den tekniska och industriella utvecklingen kan nämnas den med rakettekniken sammanhängande regleringstekniken. Denna kräver inte blott stor noggrannhet utan även en långt driven miniatyrisering, som kan väntas komma till mycket stor användning även inom andra tillämpningsområden, exempelvis vid vidareutvecklingen av elektro­ niska datamaskiner.

Motiven för ett europeiskt samarbete inom rymdforskningen är tämligen uppenbara. Ser man det från vetenskaplig synpunkt, kan man konstatera, att det i Europa finns ett stort antal forskare och forskargrupper, som är angelägna att göra undersökningar av den övre atmosfären och den yttre rymden och som är vetenskapligt väl förberedda för sådana uppgifter. Rymdforskningen är emellertid utomordentligt kostnadskrävande och inga europeiska länder, bortsett från de största, torde var för sig kunna ställa tillräckliga tekniska och ekonomiska resurser till förfogande för ett forsk­ ningsprogram, som närmelsevis tillgodoser de samlade önskemålen från ve­ tenskapligt håll. Det är därför lättförståeligt att i ämnet intresserade veten­ skapsmän tagit initiativ till ett organiserat internationellt samarbete. Som ett resultat härav inbjöds bl. a. Sverige att underteckna en överenskommel­ se, varigenom det uppdrogs åt en förberedande kommission att utarbeta förslag till en europeisk organisation för fredligt samarbete inom rymd­ forskningen. I dessa överväganden har alltifrån början från svensk sida med­ verkat den svenska kommittén för rymdforskning. Som framgått av den förut lämnade redogörelsen har denna kommitté bildats på initiativ av na­ turvetenskapliga forskningsrådet i samarbete med bl. a. atomforskningsrå­ det och tekniska forskningsrådet. Kommittén har också, som nämnts, varit representerad i den svenska förhandlingsdelegationen under det mellanstatliga förberedelsearbetet. Mot bakgrunden av Sveriges allmänt positiva inställning till internatio­ nellt forskningssamarbete — vilket naturligen lett till svenskt deltagande i ett antal internationella forskningsprojekt, såsom exempelvis CERN — var det följdriktigt för Sverige att taga aktiv del i de förhandlingar, som lett fram till att förslag till konvention angående ESRO nu föreligger. Såsom utförligt redovisats i det föregående skall ESRO ha till syfte att uteslutande för fredligt ändamål möjliggöra och främja samarbete mellan medlemsstaterna inom rymdforskning och rymdteknologi. De vetenskapliga resultaten skall publiceras eller på annat sätt göras allmänt tillgängliga. Or­ ganisationen skall genomföra ett vetenskapligt forskningsprogram och upp­ rätta vissa härför erforderliga anläggningar, bl. a. ett raketfält för uppsän­ dande av höghöjdsraketer i norrskenszonen.

28 Kungl. Maj:ts proposition nv 85 år 1962

Bland konventionsförslagets operativa bestämmelser tilldrar sig — inte minst med hänsyn till de finansiella konsekvenserna av en anslutning — de institutionella reglerna särskilt intresse. Under förhandlingarna har från svensk sida framhållits, att omröstningsreglerna beträffande de treåriga bud­ gettaken borde utformas på sådant sätt, att medlemsstat icke — i vart fall för den första bindande åttaårsperioden under vilken utträde ur organisa­ tionen ej får äga rum — kunde åsamkas utgifter utöver dem, som den haft skälig anledning att räkna med. På grund därav och då även andra skäl ta­ lade härför, hävdades från svensk sida att beslut om treåriga budgettak borde fattas med enhällighet. Detta blev också det slutliga förhandlingsre­ sultatet. Såsom framgått av den tidigare redogörelsen skall omröstningsreg­ lerna under det åttonde verksamhetsåret granskas och kunna ändras med hänsynstagande till då rådande förhållanden och vunnen erfarenhet. Jag finner att detta väl svarar mot vad som kan anses skäligt och praktiskt, varvid bör beaktas att en ändring av bestämmelserna i detta hänseende ock­ så kräver enhälligt beslut. En annan institutionell regel som förtjänar på­ pekas, är bestämmelsen om samarbete mellan å ena sidan ESRO och å den andra icke medlemsstater samt andra internationella organisationer och institutioner. Medan vissa länder ansåg, att beslut härom borde fattas med två tredjedels majoritet önskade andra länder, däribland Sverige, att av allmänna skäl beslutet borde tagas med enhällighet. Den sistnämnda stånd­ punkten var den varom man slutligen kunde enas. Förhandlingsresultatet i nu särskilt nämnda och jämväl i övriga hänseen­ den motsvarar i allt väsentligt vad man från svensk sida velat åstadkomma. De nu föreliggande förslagen till konvention samt finans- och budgetproto­ koll är enligt min mening godtagbara. Jag förordar därför att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens godkännande av Sveriges anslutning till konventio­ nen med tillhörande protokoll i huvudsaklig överensstämmelse med det förslag därtill, som nu föreligger. Skulle i samband med undertecknan­ det eller framdeles smärre jämkningar av eller tillägg till de ifrågava­ rande texterna erfordras, förutsätter jag att riksdagens samtycke därtill icke skall behöva inhämtas. Detsamma torde böra gälla de blivande bestäm­ melserna rörande organisationens juridiska status, privilegier och immuni­ tet, under förutsättning att dessa i huvudsak överensstämmer med vad som vanligen gäller beträffande internationella organisationer. Jag vill emeller­ tid påpeka, att riksdagens årliga medverkan givetvis fordras beträffande de anslag, som medlemsskap i organisationen förutsätter, och att det framdeles kan bli anledning att därvid anmäla jämväl andra med ett medlemsskap sammanhängande frågor än de rent anslagsmässiga. Sveriges andel i kostnaderna för ESRO:s inledande åttaårsperiod här be­ räknats till omkring 77,5 miljoner kr., varav för den första treårsperioden omkring 19,6 miljoner kr., fördelat med respektive 4,3 miljoner kr., 6,5 mil­

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1962

joner kr. och 8,8 miljoner kr. på de tre kalenderåren. Därjämte har Sverige att erlägga 280 088 kr. för den s. k. interimsperioden, d. v. s. fram till dess att konventionen träder i kraft, troligtvis december 1962. Detta belopp får dock dragas av från det första årsbidraget. För Sveriges del innebär detta, att den på budgetåret 1962/63 belöpande delen av det svenska bidraget för kalenderåret 1963, med frånräknande av vårt bidrag för interimsperioden, uppgår till i runt tal 1 870 000 kr. Det är sålunda betydande anslagsbelopp, som följer med den av mig förordade anslutningen till det europeiska rymdlorskningssamarbetet. Att jag likväl ansett mig böra tillstyrka detta med därmed förenade statsfinansiella konsekvenser, får ses mot bakgrunden av bl. a. att icke blott svensk forskning kommer att tillföras betydelsefulla er­ farenheter och forskningsresultat utan även svensk industri, vilken bygger på kvalitet och tekniskt nyskapande, kommer att i sitt utvecklingsarbete få tillgång till praktiska kunskaper inom ett flertal tekniskt viktiga områden. Vid bifall till vad jag nu förordat bör på riksstaten för budgetåret 1962/63 under rubriken Europeiskt samarbete inom rymdforskningen upptagas ett förslagsanslag av 1 900 000 kr., vilket belopp innefattar jämväl kostnader för svenska representanters deltagande i sammanträden med ESRO och dess kommittéer. Under samma rubrik bör på tilläggsstat till riksstaten för inne­ varande budgetår upptas ett förslagsanslag av 280 000 kr., avseende bidraget för den förutnämnda interimsperioden.

Beträffande de institutioner, som ESRO avser att sätta upp, har den för­ beredande kommissionens vetenskapliga arbetsgrupp förordat, att det till­ tänkta raketfältet i norrskenszonen förlägges till trakten av Kiruna. 1 det föregående har lämnats en utförlig redogörelse för detta projekt. Den förbe­ redande kommissionen har emellertid inte tagit ställning till frågan om de olika ESRO-institutionernas förläggning. Principbeslut i detta avseende tor­ de komma att fattas vid den mellanstatliga konferens, som avses skola hål­ las instundande maj för godkännande och undertecknande av konventionen. Med anledning härav har jag låtit undersöka möjligheterna att tillmötesgå önskemålet om att förlägga raketfältet vid Kiruna. På den korta tid som stått till buds härför — arbetet härmed kunde påbörjas först i slutet av oktober 1961 — har det av förklarliga skäl icke varit möjligt att penetrera projek­ tets samtliga detaljer. Alla de viktigare synpunkterna har emellertid be­ handlats och, som framgått av den tidigare redogörelsen, har särskild sak­ kunnigutredning verkställts rörande de konsekvenser för samerna, som ett raketfält vid Kiruna för icke militärt ändamål kan medföra, samt förslag ut­ arbetats beträffande vissa säkerhets- och ersättningsbestämmelser. Såvitt gäller hänsynstagandet till samerna och deras intressen har därvid fram­ kommit ej endast att man från samernas sida ställer sig positiv till projek­ tet, utan även att den av utredningsmannen föreslagna kompensationen

30 Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1962

skulle kunna medföra vissa ekonomiska fördelar för dem. Även den all­ deles övervägande delen av övriga myndigheter och organisationer, som hörts i ärendet eller som själva inkommit med synpunkter på projek­ tet, har ställt sig positiva till detsamma. Under sådana förhållanden an­ ser jag mig böra förorda att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens bemyn­ digande att därest det beslutas att ESRO:s raketfält inom norrskenszonen bör förläggas till Kirunaområdet samt under förutsättning att från svensk synpunkt tillfredsställande villkor i de många med en sådan förlägg­ ning förknippade frågorna kan uppnås — sluta erforderliga avtal om mark­ upplåtelse m. m. beträffande Kiruna-projektet samt vidtaga i anslutning härtill i övrigt erforderliga åtgärder. Avtal avses nämligen, såvitt jag erfa­ rit, skola ingås mellan ESRO och de medlemsstater, på vilkas territorier ESRO-institutioner förlägges. Avsikten är — för att möjliggöra för organi­ sationen att igångsätta forskningssamarbetet så fort som möjligt — att des­ sa avtal skall slutas snarast efter det principbeslut om institutionernas förläggning fattats. Det är angeläget, att vid förhandlingar om Kirunaprojektet med ESRO de synpunkter och önskemål, som under ärendets behandling framförts av svenska myndigheter, organisationer och andra intressenter, tillvaratages i största möjliga utsträckning. Vägledande vid dylika förhand­ lingar måste vara att suveränitetsinskränkningar ej får äga rum samt att sådana begränsningar i den enskildes personliga frihet, som strider mot el­ ler är främmande för svensk lagstiftning eller rättstillämpning, ej får ske. Vidare måste två synpunkter beaktas, nämligen dels att möjligheterna att disponera fältet utformas så, att den svenska regeringen förbehåller sig rätt att, i den omfattning nationella intressen så påfordrar, ha en tillfredsstäl­ lande insyn i verksamheten och kunna begränsa ESRO:s disposition, dels ock att överenskomna avtalsbestämmelser bör kunna omprövas om väsent­ ligt ändrade förhållanden inträffar, i synnerhet beträffande verksamhetens omfattning. Jag vill här tillägga, att i samband med förhandlingar av nu av­ sett slag givetvis kan uppkomma särskilda frågor, som för sin lösning bedömes kräva riksdagens medverkan; för dylika fall bör således det av mig förordade bemyndigandet för Kungl. Maj:t inte utnyttjas. Det bör i detta sammanhang till sist påpekas, att för Kiruna-projektet har av den gemensamma budgeten för ESRO under den första åttaårsperioden beräknats åtgå cirka 53 miljoner kr. För den första treårsperioden har be­ räknats omkring 29 miljoner kr., varav 17 miljoner kr. för kapitalkostnader; Sveriges bidrag till ESRO:s totalbudget har för samma treårsperiod beräk­ nats till omkring 19,6 miljoner kr. Jag vill vidare framhålla att samtliga kostnader för föreslagna säkerhetsanordningar och ersättningar i samband med ett raketfält i Kirunaområdet inräknats i nyssnämnda belopp av 29 mil­ joner kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1962

Vad så beträffar spörsmålet om bidrag till svensk rymdforskning vill jag till en början framhålla, att möjligheterna att utnyttja erfarenheter och re­ sultat av sartiarbetet inom ESRO blir större, om man gör en nationell insats inom rymdforskningen. Såsom framgår av den förut lämnade redogörelsen för ESRO:s vetenskapliga program bygger det också på bl. a. att en sådan nationell aktivitet kommer till stånd. I och med ett deltagande i det euro­ peiska rymdforskningssamarbetet bör således resurser ställas till förfogande även för svensk rymdforskning. Vid bestämmandet av storleken av ett an­ slag för detta ändamål bör enligt min mening hänsyn tas till de förhållande­ vis mycket betydande ekonomiska insatser som från svensk sida beräknas komma att göras inom ramen för den europeiska samarbetsorganisationen. Såvitt nu gäller anslagsbeloppet för nästa budgetår bör vidare beaktas att fastare riktlinjer för utformningen av den svenska rymdforskningens orga­ nisation och dess samordning med ESRO:s avsedda verksamhet ännu inte kan anges — en fråga till vilken jag för övrigt strax skall återkomma. Med hänsyn till vad jag nu anfört anser jag en viss försiktighet påkallad vid anslagsawägningen. Jag förordar, att anslaget för nästa budgetår uppföres med 1 miljon kr. Detta belopp bör upptagas som reservationsanslag med rubriken Rymdforskning. Sedan svenska kommittén för rymdforskning bildades 1959 har aktivite­ ten inom rymdforskningen ökat och nya uppgifter — icke minst vid svenskt deltagande i ESRO — väntar. Under sådana förhållanden synes det i anslut­ ning till vad jag nyss antytt nödvändigt att genom särskilda sakkunniga närmare utreda frågan om den svenska rymdforskningens framtida orga­ nisation och därmed sammanhängande spörsmål. Bland problem som där­ vid särskilt bör uppmärksammas vill jag peka på följande. Kommittén bör utreda vilken organisatorisk form för ledningen av den svenska rymdforsk­ ningen — exempelvis anknytning till ett eller flera befintliga forskningsråd eller upprättande av ett särskilt forskningsråd — som från skilda synpunk­ ter kan bedömas vara den lämpligaste. I samband därmed bör även prövas frågan om ändamålsenliga former för samordning av den svenska forsk­ ningen med verksamheten inom ESRO och andra internationella organ på rymdforskningens område, exempelvis inom Förenta Nationerna. Kommit­ tén bör vidare presentera åtminstone en skiss över den svenska rymdforsk­ ningens mera långsiktiga utveckling samt redovisa alternativa uppskatt­ ningar av kostnaderna för denna. Kommitténs förslag på skilda punkter bör utformas med hänsynstagande även till de självklara intressen, som den svenska industrien har i förevarande hänseende. Det synes mig lämpligt alt den statliga kommitté, som vid bifall till vad här förordats sålunda bör tillkallas, förutom sitt utredningsuppdrag också interimistiskt får till uppgift att disponera och fördela förutnämnda anslag till svensk rymdforskning. Provisorisk instruktion för kommittén i detta

32 Kungl. Maj.ts proposition nr 85 dr 1962

avseende bör fastställas av Kungl. Maj :t. Kommitténs utredningsuppdrag bör fullgöras inom sådan tid att förslag i ämnet kan föreläggas 1963 års riksdag. Kostnaderna för kommitténs verksamhet bör bestridas ur nyss nämnda anslag. Jag vill i anslutning härtill avslutningsvis understryka att den omständig­ heten, att enligt mitt förslag ett särskilt forskningsanslag bör anvisas för nästa budgetår och att detta bör disponeras av den särskilda kommittén, inte innebär något ställningstagande till frågan om den framtida organisa­ tionsformen.

Under åberopande av vad sålunda anförts och förordats hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att a) godkänna Sveriges anslutning till en konvention an­ gående upprättande av Organisationen för europeisk rymd­ forskning jämte därtill fogade protokoll i huvudsaklig över­ ensstämmelse med föreliggande förslag; b) bemyndiga Kungl. Maj :t att i huvudsaklig överensstäm­ melse med vad jag i det föregående förordat träffa erfordferliga avtal och vidtaga övriga åtgärder beträffande ett raketfält i Kirunaområdet; c) till Europeiskt samarbete inom rymdforskningen på tillläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1961/62 under åt­ tonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 280 000 kr.; d) till Europeiskt samarbete inom rymdforskningen för budgetåret 1962/63 under åttonde huvudtiteln anvisa ett för­ slagsanslag av 1 900 000 kr.; e) till Rymdforskning för budgetåret 1962/63 under åtton­ de huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instäm­ mande av statsrådets övriga ledamöter hemställt för­ ordnar Hans Maj:t Konungen, att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta pro­ tokoll utvisar.

Ur protokollet: Jan-Mats Lindahl

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1962 33

Bilaga

(Öv ersättning)

Convention for the establishment of a Konvention angående upprättande av European Space Research Organisation Organisationen för europeisk rymdforsk­ ning

The States parties to this Conven­ De till konventionen anslutna sta­ tion, terna, desiring to establish European col- vilka ha för avsikt att för uteslu­ laboration, exclusively for peaceful tande fredligt ändamål upprätta eu­ purposes, in the field of space re- ropeiskt samarbete inom rymdforsk­ search, ning, och considering the proposals submit- vilka beakta de förslag, som avgi­ ted by the Preparatory Commission vits av den förberedande kommissio­ established by the Agreement opened nen, tillsatt enligt den i Meyrin for signature åt Meyrin (Switzerland) (Schweiz) den 1 december 1960 un­ on the first of December, 1960, dertecknade överenskommelsen, have agreed as follows: hava enats om följande:

Article I ... ; Artikel I Organisation Organisation . r •>< 1. A European Space Research Or­ 1. En organisation för europeisk ganisation, hereinafter referred to as rymdforskning, härefter kallad »orga­ »the Organisation», is hereby estab­ nisationen», upprättas härmed. lished. 2. The Members of the Organisa­ 2. Medlemmar i organisationen, tion, hereinafter referred to as »Mem- härefter kallade »medlemsstater», sko­ ber States», shall be those States la vara de stater som jämlikt arti­ which sign and ratify the Convention kel XX underteckna och ratificera in accordance with Article XX and denna konvention samt de andra sta­ such other States as may accede to it ter som jämlikt artikel XXII ansluta in accordance with Article XXII. sig till den. 3. The Headquarters of the Organis­ 3. Organisationens säte förlägges till ation shall be åt...

Article II Artikel II Purpose Syfte The purpose of the Organisation 1. Organisationen skall ha till syfte shall be to provide for, and to promote, att för uteslutande fredligt ändamål collaboration among European States möjliggöra och främja samarbete mel­ in space research and technology, ex­ lan europeiska stater inom rymdforsk­ clusively for peaceful purposes. ning och rymdteknologi.

3 Uihang till Riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 85

34 Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1962

Article III Artikel III Information and Data Informationer och data 1. The scientific results of experi­ 1. De vetenskapliga resultaten av ments carried out with the assistance experiment utförda med bistånd av of the Organisation shall be published organisationen skola publiceras eller or otherwise made generally available. på annat sätt göras allmänt tillgäng­ After prior use by the scientists res- liga. Data, som erhållas vid experi­ ponsible for the experiments, the re- menten skola, sedan de utnyttjats av duced data resulting from such ex­ de för experimenten ansvariga veten­ periments shall be the property of the skapsmännen, i bearbetat skick vara Organisation. organisationens egendom. 2. Subject to patent rights, the tech- 2. De tekniska resultaten av orga­ nical results of the Organisation^ nisationens verksamhet skola i all­ activities shall normally be published mänhet publiceras eller på annat sätt or otherwise made generally available. göras allmänt tillgängliga i den mån så kan ske utan intrång i någons rätt till patent eller möjlighet att erhålla patent. 3. Member States shall facilitate the 3. Medlemsstaterna skola underlät­ exchange of scientific and technical ta utbyte av vetenskapliga och teknis­ information, provided that a Member ka informationer. Det förutsättes, att State shall not be required to cora- en medlemsstat icke kommer att av­ municate any information obtained krävas informationer erhållna från outside the Organisation if it considers land, som ej är anslutet till organisa­ that such communication would be tionen, om medlemsstaten skulle anse contrary to the interests of its securi- överlämnandet därav stå i strid möt ty, or to its own agreement with a dess säkerhetsintresse, dess avtal med third party, or that it would violate tredje part, eller mot de villkor, som the conditions under which this in­ gälla för dess eget förvärv av informa­ formation had been obtained. tionerna ifråga.

Article IV Exchange of Persons Artikel IV Member States shall facilitate the Utbyte av personer exchange of persons concerned with Medlemsstaterna skola underlätta space research and technology, pro­ utbyte av personer verksamma inom vided that this shall not affect the rymdforskning och rymdteknologi. application to any person of their laws Det förutsättes, att detta åtagande icke and regulations relating to entry into, skall beträffande någon person påver­ residence in, or departure from, their ka tillämpningen av medlemsstaternas territories. lagar och föreskrifter angående inre­ sa, bosättning och utresa. Article V Programme and Activities Artikel V In order to fulfil its purpose the Program och verksamhet Organisation shall carry out a pro­ Till fullföljande av sitt syfte skall gramme of scientific research and organisationen genomföra ett program related technological activities. It may för vetenskaplig forskning och därmed in particular: sammanhängande teknisk verksam­ het. Härvid ifrågakommer särskilt:

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 är 1962 35

(a) design and construct sounding (a) att konstruera och bygga nytto­ rocket payloads, satellites and space laster för höghöjdsraketer samt satel­ probes, carrying instruments provided liter och rymdsonder, utrustade med by Member States or by the Organisa­ instrument tillhandahållna av med­ tion itself; lemsstaterna eller organisationen; (b) procure launching vehicles and (b) att anskaffa bärraketer samt arrange för their launching; vidtaga åtgärder för dessas uppsän­ dande ; (c) provide means for the recep­ (c) att anskaffa medel att mottaga, tion, collection, reduction and analysis insamla, bearbeta och analysera data; of data; (d) support research and develop- (d) att understödja för program­ ment as required for its programme; mets utförande nödvändig forskning och vidareutveckling; (e) promote and provide for con- (e) att främja och sörja för kontak­ tacts between scientists and engineers, ter och utbyte mellan vetenskapsmän their interchange and advanced train- och ingenjörer, ävensom att sörja för ing; högre utbildning av dessa; (f) disseminate information among (f) att delgiva medlemsstaterna till­ Member States; gängliga informationer; (g) co-operate with research institu­ (g) att samarbeta med forsknings­ tions in the Member States and assist institut i medlemsstaterna och bistå in the co-ordination of their efforts; vid samordning av institutens verk­ samhet; (h) make contractual arrangements (h) att ingå avtal om rätt att begag­ for the use of launching ranges for na dels anläggningar avsedda för upprockets and satellites and other facili- sändningar av raketer och satelliter ties available in Member or other dels ock andra anläggningar tillgäng­ States. liga inom medlemsstaterna eller inom andra stater.

Article VI Artikel VI Facilities Anläggningar The Organisation may establish and Organisationen må upprätta och operate the facilities necessary for its driva de anläggningar, som äro erfor­ programme. In order to meet its initial derliga för genomförandet av dess requirements, it shall establish and program. För att uppfylla begynnelse­ operate: kraven i detta hänseende skall orga­ nisationen upprätta och driva: (a) a European Space Technology (a) ett europeiskt rymdtekniskt Centre to undertake or arrange for centrum, vars uppgift skall vara att the activities referred to under Article utföra eller låta utföra den verksam­ V (a) and to promote and lake part in het, som avses i artikel V (a), samt advanced technological research and alt främja och deltaga i högre teknisk specific studies related to space re­ forskning och specialundersökningar search ; inom områden, som beröra rymdforsk­ ningen; (b) near the Centre referred to (b) ett forskningslaboratorium i under sub-paragraph (a) above, a re­ närheten av det ovan under punkt (a) search laboratory to undertake joint nämnda centrum, med uppgift att ge­ research programmes on the minimum nomföra gemensamma forskningspro-

.'1* — Hihang till Riksdagens protokoll 1962. t samt. Nr 89

36 Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1962

scale deemed necessary by the Coun- gram till uppfyllande av de minimi­ cil referred to in Artide X, to com- krav, som det i artikel X omnämnda plete or complement the scientific rådet finner erforderliga för att full­ studies carried out in the Member borda eller fullständiga de vetenskap­ States; liga undersökningar, vilka utföras i någon medlemsstat; (c) sounding rocket launching faci- (c) anordningar för uppsändande lities; av höghöjdsraketer; (d) a Data Centre and tracking, Cd) en datacentral samt stationer telemetry and telecoramand stations för spårning, telemetri och telestyrequipped with the apparatus neces­ ning, vilka skola utrustas med appa­ sary to fulfil the tasks referred to in ratur, erforderlig för utförandet av de Artide V (c). uppgifter som i artikel V (c) avses. Artide VII Artikel VII Launchings Uppsändningar av raketer m. m. 1. The programme of the Organisa­ 1. Organisationens program skall tion shall provide for the launching of omfatta uppsändningar av (a) sounding rockets; (a) höghöjdsraketer; (b) small satellites in near earth (b) små satelliter i jorden närlig­ orbits and small space probes; gande banor samt små rymdsonder; (c) large satellites and large space (c) stora satelliter och stora rymd­ probes. sonder. 2. The number of launchings shall 2. Antalet uppsändningar bestäm­ bo decided by the Council with a view mes av rådet. Rådet skall därvid ver­ to providing reasonable opportunities ka för att vetenskapligt värdefulla ex­ for scientifically valuable experi­ periment, planlagda av medlemssta­ ments, devised by Member States or terna eller av organisationen, kunna by the Organisation itself, to be car­ komma till utförande vid lämpligt an­ ried out. tal tillfällen. Artide VIII Artikel VIII Special Projects Särskilda projekt If outside the agreed programme Därest en eller flera medlemsstater but within the scope of the Organisa­ upptaga ett projekt, som ej omfattas tion, one or more Member States en­ av det överenskomna programmet men gage in a project in connection with som ligger inom ramen för organisa­ which the Council decides, by a two- tionens verksamhet, och rådet med thirds majority of all Member States, två tredjedels majoritet av alla med­ to make available the assistance of lemsstater beslutar att låta organisa­ the Organisation or the use of its tionen lämna sitt bistånd till eller att facilities, the resulting cost to the Or­ ställa organisationens anläggningar ganisation shall be refunded to the till förfogande för nämnda projekt, Organisation by the State or States skola de kostnader organisationen concerned. åsamkas härigenom återbetalas till or­ ganisationen av respektive stat eller stater. Artide IX Artikel IX Organs Organ The Organisation shall consist of a Organisationen skall ha ett råd och Council and a Director-General as- en generaldirektör biträdd av erfor­ sisted by a staff. derlig personal.

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 dr J962 37

Artide X Artikel X The Council Composition Rådets sammansättning 1. The Council shall he composed of 1. Rådet skall bestå av representan­ representatives of the Member States. ter för medlemsstaterna. Varje med­ Each Member State may be repre- lemsstat må företrädas av högst två sented by not more than two delegates, delegater, vilka må åtföljas av råd­ who may be accompanied by advisers. givare.

Meetings Sammanträden 2. The Council shall med åt least 2. Rådet skall sammanträda minst twice a year. The meetings shall be två gånger om året. Sammanträdena held åt the seat of the Organisation^ skola hållas å den ort där organisatio­ Headquarters, unless otherwise de- nen har sitt säte, såframt rådet ej an­ cided by the Council. norlunda beslutar.

Bureau Rådets presidium 3. The Council shall elect a chair- 3. Rådet skall för en tid av ett år man and two vice-chairmen, who shall välja en ordförande och två vice ord­ hold Office for one year and may be förande. Omval må ej ske vid mer än re-elected on not more than two con- två på varandra följande tillfällen. secutive occasions.

Competence Kompetens 4. The Council shall, subject to the 4. Rådet skall, med iakttagande av provisions of this Convention: bestämmelserna i denna konvention; (a) determine the Organisation^ (a) bestämma riktlinjer för organi­ policy in scientific, technical and ad­ sationen i vad avser vetenskapliga, ministrative matters; tekniska och administrativa frågor; (b) approve the programmes and b) godkänna organisationens pro­ annual work plans of the Organisa­ gram och årsplaner; tion; (c) determine every third year, by (c) bestämma vart tredje år genom a unanimous decision of all Member enhälligt beslut av samtliga medlems­ States, the level of resources to be stater storleken av de tillgångar, som made available to the Organisation under den följande treårsperioflen during the succeeding three-year pe­ skola ställas till organisationens för­ riod; fogande; (d) determine every third year on (d) preliminärt bestämma vart a provisional basis, hy a unanimous tredje år genom enhälligt beslut av decision of all Member States, a level samtliga medlemsstater storleken av öf resources for the three-year period de tillgångar, som under den därefter next following the succeeding three- följande treårsperioden skola ställas year period; till förfogande; (e) adopt the annual budget of the (e) antaga med två tredjedels ma­ Organisation, by a two-thirds majority joritet av alla medlemsstater årsbud­ of all Member States and in accord- get för organisationen i överensstäm­ nnce with the relevant decisions taken melse med de beslut som fattats en­ under Article 111 of the Financial ligt artikel III i det till denna kon­ Protocol annexed to this Convention; vention fogade finansprotokollet; (f) determine the financial arrange- (f) antaga med två tredjedels majo-

38 Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1962

ments of the Organisation by a two- ritet av alla stater organisationens fi­ thirds majority of all Member States; nansregler; (g) review expenditure and approve (g) verkställa revision av organisa­ and publish audited annual accounts tionens utgifter samt granska, god­ of the Organisation; känna och publicera årsredovisningar; (h) adopt the Staff Regulations by (h) antaga personalreglemente med a two-thirds majority of all Member två tredjedels majoritet av alla med­ States and decide on the staff comple- lemsstater, och med samma majoritet ments by the same majority, within fatta beslut angående komplettering the limits of the agreed Budget; av personalen inom ramen för den an­ tagna budgeten; (i) publish an annual report; (i) publicera en årsrapport; (j) adopt detailed Rules regarding (j) antaga detalj föreskrifter röran­ the application of Artide III; de tillämpning av artikel III; (k) decide on the accession of new (k) besluta dels jämlikt bestämmel­ Member States in accordance with the serna i artikel XXII om anslutning av provisions of Article XXII and on the nya medlemsstater, dels ock om de arrangements to be made in accord­ åtgärder, som jämlikt artikel XVII ance with Article XVII in case a skola vidtagas, för den händelse att Member State denounces the Conven- medlemsstat anmäler sitt utträde; tion; (l) take anv decisions regarding the (l) fatta alla beslut som röra samar­ co-operation with the Organisations, bete med de organisationer, regeringar Governments and Institutions referred och institutioner, som omnämnas i to in Article XIII; artikel XIII; (m) take all measures necessary for (m) vidtaga alla de åtgärder inom the fulfilment of the purpose of the ramen för denna konvention som er­ Organisation within the framework fordras för att fullfölja organisatio­ of this Convention. nens syfte.

Voting Rules Omröstningsregler 5. (a) Each Member State shall have 5 (a) Varje medlemsstat äger en one vote in the Council. röst i rådet. (b) A Member State shall have no (b) Rösträtt i rådet tillkommer vote in the Council if the amount of dock ej den medlemsstat, som under­ its unpaid contributions to the Organ­ låtit att erlägga bidrag till organisa­ isation exceeds the amount of the con­ tionen, därest det oguldna beloppet tributions due from it for the current överstiger summan av de bidrag med­ financial year and the immediately lemsstaten haft att betala för det lö­ preceding financial year. pande och det närmast föregående (c) The presence of delegales from budgetåret. a majority of Member States shall be (c) Rådet är beslutfört, när dele­ necessary to constitute a quorum åt gater för mer än hälften av medlems­ any meeting of the Council. staterna äro närvarande. (d) Decisions of the Council shall (d) Beslut skola fattas av rådet ge­ be taken by a simple majority of the nom enkel majoritet av närvarande Member States represented and vot­ och röstande medlemsstater, därest i ing, except where otherwise provided denna konvention ej annorlunda föin this Convention. reskrives. (e) During the eighth year of the (e) Under organisationens åttonde existence of the Organisation, the år skall rådet ompröva de i moment

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1962 39

Council shall consider the voting pro­ 4 punkterna (c) och (d) i denna ar­ visions contained in paragraph 4 (c) tikel intagna omröstningsreglerna. and (d) of this Article and may, by a Rådet må därvid, med beaktande av unanimous decision of all Member då rådande förhållanden och vunnen States, recommend an amendment of erfarenhet, genom enhälligt beslut av those provisions in the light of the samtliga medlemsstater föreslå änd­ circumstances then prevailing and ex- ring av ifrågavarande regler. perience gained. Arbetsordning Rules of Procedure 6. Med iakttagande av bestämmel­ 6. Subject to the provisions of this serna i denna konvention skall rådet Convention, the Council shall adopt antaga sin egen arbetsordning. its own rules of procedure. Underlydande organ Subordinate Bodies 7. Rådet må upprätta sådana un­ 7. The Council may establish such derlydande organ som erfordras för subordinate bodies as may be neces- organisationens syfte. Beslut om upp­ sary for the purpose of the Organisa­ rättande av dylika organ och om di­ tion. The creation and the terms of rektiv för dem skall fattas av rådet reference of such bodies shall be med två tredjedels majoritet av alla determined by the Council by a two- medlemsstater. thirds majority of all Member States.

Artikel XI Article XI Generaldirektör och organisa­ Director-General and Headquarters tionens säte 1 (a) The Council shall, by a two- 1 (a) Rådet skall utse en generaldi­ thirds majority of all Member States, rektör för en begränsad tidsperiod. appoint a Director-General för a de- Rådet må entlediga denne. Beslut an­ fined period and may, by the same gående utseende och entledigande av majority, terminate his appointment. generaldirektör fattas med två tred­ jedels majoritet av alla medlemssta­ ter. (b) The Director-General shall be (b) Generaldirektören skall vara the chief executive officer of the Or­ organisationens högste verkställande ganisation and its legal representative. tjänsteman och dess legale ställföre­ He shall have authority over the trädare. Organisationens samtliga an­ various establishments of the Organ­ läggningar skola stå under hans inse­ isation. He shall, in regard to the ende. Det åligger generaldirektören att Financial administration of the Or­ med avseende på organisationens eko­ ganisation, ad in accordance wilh the nomiska förvaltning handla i överens­ provisions of the Financial Protocol stämmelse med föreskrifterna i det annexed to this Convention. He shall finansprotokoll, som fogats vid denna submit an annual report to the Coun­ konvention. Han skall underställa rå­ cil and shall attend the meetings with- det en årlig rapport samt närvara vid out the right lo vote. rådets sammanträden dock utan röst­ rätt. (c) The Council may postpone the (c) Rådet må uppskjuta utnämning appointment of the Director-General av generaldirektör för den tidsrymd, för such period as it considers neces- som det anser nödvändigt. Beslut Om sary either on the entry into force of uppskov må fattas i samband anling-

Kiingl. Maj. ts proposition nr 85 dr 1962

this Convention or on the occurrence en med denna konventions ikraftträ­ of a subsequent vacancy. In this event, dande eller med en vid senare tid­ it shall appoint a person to act in his punkt uppkommen vakans. Beslutar stead, the person so appointed to have rådet om uppskov skall det utse en such powers and responsibilities as tillförordnad generaldirektör. Denne the Council may direct. skall ha de befogenheter och det an­ svar som rådet föreskriver. 2. The Director-General shall be as- 2. Generaldirektören skall biträdas sisted by such seientific, technical, av vetenskapliga, tekniska och admi­ administrative and clerical staff as nistrativa tjänstemän samt kontors­ may be considered necessary and personal i den utsträckning, som är authorised by the Council. erforderlig och som rådet godkänt. 3. Staff members shall be appointed 3. Personalen skall utnämnas och and may be dismissed by the Council må entledigas av rådet på generaldi­ on the recommendation of the Direc­ rektörens förslag. Personalen skall tor-General. Staff shall be appointed utnämnas på grundval av sina meri­ on the basis of qualifications, taking ter; dock må hänsyn tagas till intres­ into account an adequate distribution set av att en lämplig fördelning av of posts among nationals of the Mem- tjänsterna mellan medlemsstaternas ber States. Appointments and dismis­ medborgare ernås. Beslut om utnäm­ sals made by the Council shall require ning och entledigande fattas av rådet a two-thirds majority of all Member med två tredjedels majoritet av alla States. The Council may by the same medlemsstater. Rådet må med sam­ majority delegate powers of appoint- ma majoritet till generaldirektören ment and dismissal to the Director- delegera befogenheten att utnämöa General. A ny such appointment and och entlediga personal. Av denne gjor^ its termination shall be in accordance da utnämningar och entlediganden with staff regulations to be adopted by skola stå i överensstämmelse med det the Council. Any scientists, not mem­ personalreglemente, som skall antagas bers of the staff, who are invited by av rådet. Vetenskapsmän, som ej till­ the Council to carry out research in höra personalen, men som på anmo­ the establishments of the Organisa­ dan av rådet utföra forskningsarbete tion, shall be subject to the authority inom organisationens anläggningar of the Director-General and to such skola lyda under generaldirektören general conditions as may be approved och vara skyldiga att ställa sig till ef­ by the Council. terrättelse alla sådana allmänna fö­ reskrifter, som godkänts av rådet. 4. The responsibilities of the Direc­ 4. Generaldirektörens och persona­ tor-General and the staff in regard to lens skyldigheter i förhållande till or­ the Organisation shall be exclusively ganisationen skall vara av uteslutande international in character. In the de­ internationell karaktär. Vid fullgö­ charge of their duties they shall not randet av sina plikter skola de varken seek or receive instructions from any begära eller mottaga instruktioner government or from any authority ex­ från någon regering eller från någon ternal to the Organisation. Each Mem­ utanför organisationen stående myn­ ber State shall respect the internatio­ dighet. Varje medlemsstat skall re­ nal character of the responsibilities spektera att generaldirektörens och of the Director-General and the staff, personalens åligganden äro av inter­ and not seek to influence them in the nationell karaktär och icke söka på­ discharge of their duties. verka dem vid uppfyllandet av deras plikter.

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1962 41

Arlicle XII Artikel XII Financial Contributions Finansiella bidrag 1. Each Member State shall con- 1. Varje medlemsstat skall bidraga tribute both to the capitai expenditure till organisationens kapitalutgifter så­ aud to the current operating expenses väl som till dess driftsutgifter of the Organisation (a) för the period ending on the (a) för den period som slutar den thirty-first of December of the second 31 december det andra hela budget­ full financial year, as set out in the året på sätt angives i det vid denna Financial Protocol annexed to this konvention fogade finansprotokollet Convention (b) thereafter, in accordance with a (b) och för tiden därefter enligt en scale which shall be decided every skala som rådet fastställer vart tred­ three years by the Council by a two- je år; rådets beslut skall fattas med thirds majority of all Member States två tredjedels majoritet av alla med­ and shall be based on the average net lemsstater och skall för varje med­ national income åt factor cost of each lemsstat grundas på den genomsnitt­ Member State for the three latest liga nettonationalinkomsten till pro­ preceding years for which statistics duktionskostnad för de tre senast fö­ are available, except that regående år, för vilka statistik finnes tillgänglig, dock att (i) no Member State shall be re- (i) ingen medlemsstat skall åläggas quired to pay contributions in excess att såsom bidrag betala mer än tjugo­ of twentyfive per cent of the total fem procent av summan av samtliga araount of contributions assessed by de bidrag som rådet fastställt till täc­ Ihe Council to ineet the cost of the kande av kostnaderna för program­ programme; met; (ii) the Council may decide by a (ii) rådet må med två tredjedels two-thirds majority of all Member majoritet av alla medlemsstater be­ States to take into account any special sluta att beakta de särskilda omstän­ eircumstances of a Member State and digheter, som må föreligga beträffan­ reduce its contribution accordingly de någon medlemsstat, och på grund for a limited period. For the purpose därav för en begränsad tid nedsätta of applying this provision it shall be denna stats bidrag. Vid tillämpning considered as a special circumstance, av denna bestämmelse skall såsom in particular, when the annual income särskild omständighet räknas i syn­ »per capita» of a Member State is less nerhet det förhållandet att årsinkoms­ than an amount to be decided by the ten »per capita» i en medlemsstat är Council by the same majority. mindre än det belopp som rådet, ge­ nom beslut fattat med nyssnämnd majoritet, bestämt. 2 (a) States which become parties 2 (a) De stater, som vinna anslut­ to this Convention after the thirty- ning till denna konvention efter den first of December following its entry 31 december det år konventionen trä­ into force, shall make a special con­ der i kraft skola utöver bidrag till tribution towards the Capital expendi- framtida kapital- och driftsutgifter ture of the Organisation already in- lämna ett särskilt bidrag till täckande eurred, in addition to contributing to av de kapitalutgifter organisationen future Capital expenditure and cur­ redan ådragit sig. Det särskilda bi­ rent operating expenses. The amount dragets belopp skall bestämmas av of this special contribution shall be rådet genom beslut fattat med två

42 Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1962

fixed by the Council by a two-thirds tredjedels majoritet av alla medlems­ majority of all Member States. stater. (b) All contributions made in ac- (b) Alla bidrag lämnade i enlighet cordatice with the provisions of sub- med föreskrifterna i punkt (a) skola paragraph (a) above shall be applied användas till att minska övriga med­ in reducing the contributions of the lemsstaters bidrag, därest ej rådet, other Member States unless otherwise med två tredjedels majoritet av alla decided by the Council by a two-thirds medlemsstater, annorledes beslutar. majority of all Member States. 3. Contributions due under the pro­ 3. Bidrag enligt bestämmelserna i visions of this Article shall be paid denna artikel skola erläggas i enlighet in accordance with the Financial Pro- med det till denna konvention foga­ tocol annexed to this Convention. de finansprotokollet. 4. The Director-General may, sub- 4. Med iakttagande av vad rådet må ject to any directions given by the ha föreskrivit äger generaldirektören Council, accept gifts and legacies to mottaga gåvor och donationer, under the Organisation, provided that such förutsättning att till dessa ej äro knut­ gifts or legacies are not subject to any na med organisationens syften oför­ conditions inconsistent with the pur­ enliga villkor. poses of the Organisation.

Article XIII Artikel XIII Co-operation Samarbete The Organisation may, by a unani- Organisationen må, efter enhälligL mous decision of the Council, co-oper- beslut av rådet, samarbeta med andra ate with other international organisa­ internationella organisationer och in­ tions and institutions and with Gov- stitutioner samt med regeringar, or­ ernments, organisations and institu­ ganisationer och institutioner i stater, tions of non Member States. som ej äro anslutna till konventionen.

Article XIV Artikel XIV Legal Status and Privileges Juridisk status och privilegier 1. The Organisation shall have legal 1. Organisationen skall utgöra en personality. juridisk person. 2. The legal status and the privileges 2. Juridisk status, privilegier och and immunities of the Organisation, immunitet för organisationen, för per­ of the persons employed by it and of soner anställda i dess tjänst samt för the representatives of Member States, medlemsstaternas representanter i or­ shall be defined by a Protocol to be ganisationen skola bestämmas i ett concluded between the Member States. av medlemsstaterna upprättat proto­ koll. 3. Agreements concerning the Head- 3. Avtal beträffande organisationens quarters of the Organisation, and the säte och om de anläggningar, som det Establishments of the Organisation jämlikt artikel VI åligger organisatio­ to be created in accordance with the nen att upprätta, skola träffas mel­ provisions of Article VI, shall be con­ lan organisationen och de medlems­ cluded between the Organisation and stater, på vilkas territorier sätet och the Member States on whose terri- anläggningarna skola vara belägna. tories such Headquarters and Estab­ lishments shall be situated.

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 dr 1962 43

Artide XV Artikel XV Amendments Ändringar 1. The Council may recommend 1. Rådet äger inför medlemsstater­ amendments to this Convention to na förorda ändringar i denna konven­ Member States. Any Member State tion. Varje medlemsstat, som önskar which wishes to propose an amend- föreslå sådan ändring, skall underrät­ ment shall notify the Director-General ta generaldirektören därom. Denne thereof. The Director-General shall skall underrätta samtliga medlemssta­ inform all Member States of any ter om sålunda anmälda ändringsför­ amendment so notified åt least three slag minst tre månader, innan rådet months before it is to be discussed by behandlar förslaget. the Council. 2. Any amendment recommended 2. Av rådet förordad ändring skall by the Council shall require accept- för att träda i kraft, i skriftlig form, ance in writing by all Member States. godkännas av samtliga medlemsstater. It shall come into force thirty days Ändringen träder i kraft trettio dagar after the Government of . .. has re- efter det att regeringen i... mottagit ceived notification of acceptance from meddelande om godkännande av änd­ all Member States. The Government ringsförslaget från alla medlemssta­ of... shall inform all Member States ter. Sagda regering skall underrätta of the date of entry into force of any samtliga medlemsstater om den tid­ punkt, vid vilken ändringen sålunda such amendment. trätt i kraft. 3. The Council may amend the 3. Rådet må genom enhälligt beslut Financial Protocol annexed to this av samtliga medlemsstater göra änd­ Convention by a unanimous vote of ring i det vid denna konvention foga­ all Member States, provided that such de finansprotokollet under förutsätt­ an amendment does not conflict with ning att ändringen icke strider mot the Convention. Any such amendment konventionen. Sådan ändring träder i shall come into force on a date to be kraft den dag, som rådet genom en­ decided unanimously by the Council. hälligt beslut bestämmer. Generaldi­ The Director-General shall inform all rektören skall underrätta alla med­ Member States of each such amend­ lemsstater om varje dylik ändring och ment and of the date on which it shall om tidpunkten för dess ikraftträdan­ come into force. The Table given in de. Den i bihanget till finansprotokol­ the Annex of the Financial Protocol let intagna tabellen må endast ändras may only be amended in accordance i överensstämmelse med de beräk­ with the basis of calculation laid down ningsgrunder som redovisas i artikel in Artide XII 1. (b). XII 1. (b).

Artikel XVI Article XVI Disputes Tvister Any dispute concerning the inter­ Varje tvist rörande tolkning eller pretation or application of this Con­ tillämpning av denna konvention, vil­ vention, which is not settled by the ken ej kan lösas genom medling av rådet, skall underställas Internationel­ good offices of the Council, shull be submitted to the International Court la domstolen, därest berörda med­ of Justice, unless the Member States lemsstater ej enas om annan förlikconcerned agree on some other mode ningsmetod. of seltlement.

44 Kungl. Maj. ts proposition nr 85 dr 1962

Artide XVII Artikel XVII Denunciation Utträde 1. After the present Convention has 1. Medlemsstat äger, då denna kon­ been in force for six years, any Mem- vention varit i kraft i sex år, anmäla ber State may denounce it by giving sitt utträde ur organisationen. Anmäl­ notice to the Government of . . which ningen skall ske hos regeringen i..., shall communicate this notification to vilken skall underrätta generaldirek­ the Director-General. The denuncia­ tören härom. Utträde skall äga rum tion shall take effect åt the end of the vid utgången av budgetåret näst efter Financial Year following the year det under vilket utträdesanmälan av­ during which notice was given. lämnats. 2. A Member State denouncing the Convention shall indemnify the Or­ 2. Medlemsstat, som utträder ur or­ ganisation för any loss of property on ganisationen, skall gottgöra organisa­ its territory, unless a special agree- tionen för varje förlust av egendom ment can be concluded for the con- på dess territorium, såframt ej sär­ tinued use of this property by the skilt avtal kan slutas, som tryggar or­ Organisation. ganisationens rätt att framdeles nytt­ ja denna egendom.

Artide XVIII Artikel XVIII Non-fulfilment of Obligations Underlåtenhet att uppfylla förpliktelser If a Member State fails to fulfil its Den medlemsstat, som underlåter obligations under this Convention, it att uppfylla de förpliktelser den åta­ shall cease to be a member of the Or­ git sig enligt denna konvention, skall ganisation on a decision of the Coun- uteslutas ur organisationen. Beslut cil taken by a two-thirds majority of härom meddelas av rådet och skall all Member States. The provisions of fattas med två tredjedels majoritet av Artide XVII 2. shall apply in such a alla medlemsstater. Vad i artikel XVII case. 2. stadgas skall äga tillämpning vid uteslutning.

Artide XIX Artikel XIX Dissolution Upplösning 1. The Organisation shall be dis- 1. Organisationen skall upplösas, solved if åt any time there are less om den vid någon tidpunkt har mind­ than five Member States. It may be re än fem medlemmar. Den må upp­ dissolved åt any time by agreement lösas vid vilken tidpunkt som helst between the Member States. genom överenskommelse biträdd av samtliga medlemsstater. 2. In the event of dissolution the 2. 1 händelse av upplösning, skall Council shall appoint a liquidation rådet utse en likvidationsmyndighet authority which will negotiate with med uppgift att förhandla med de sta­ the States on the territories of which ter, på vilkas territorier organisatio­ the Headquarters and the Establish- nens säte och anläggningar då äro be­ ments of the Organisation are åt that lägna. Jämväl under likvidationen time. The legal personality of the Or­ skall organisationen utgöra en juri­ ganisation shall subsist för the pur­ disk person. poses of the liquidation.

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 dr 1962

3. Eventuellt överskott skall förde­ 3. A ny surplus shall be distributed las mellan de stater som vid upplös­ ainong those States, which are memningen äro medlemmar i organisatio­ bers of the Organisation åt the time nen. Fördelningen skall ske i förhål­ of the dissolution, in proportion to lande till de bidrag var och en faktiskt Ihe contribulions actually made by inbetalat från och med sin anslutning them from the dates of their becoming till konventionen. Eventuellt under­ parties to this Convenlion. In the event skott skall täckas av samma stater, i of a deficit this shall be met by the same States in proportion to their proportion till det bidrag som ålagts

dem för det vid upplösningen löpande contributions as assessed for the fibudgetåret. nancial year then current.

Artikel XX Article XX Undertecknande och ratifikation Signa t lire and Ratification 1. Denna konvention och det härtill 1. This Convention and the annexed fogade finansprotokollet, vilket är en Financial Protocol, which is an in­ integrerad del av konventionen, må in­ tegral part thereof, shall be open for till den 31 december 1962 underteck­ signature until the thirty-first of De­ nas av de stater, som anslutit sig till cember, 1962, by the States which are den i Meyrin den 1 december 1960 in­ parties to the Agreement concluded åt gångna överenskommelsen. Meyrin on the first of December, 1960.

2. This Convention and the annexed 2. Denna konvention och det härtill Financial Protocol shall be subject to fogade finansprolokollet skola ratifi­ ratification and the instruments of ceras; ratificeringshandlingarna skola ratification shall be deposited with deponeras hos regeringen i ... the Government of...

3. Pending the deposit of their in­ 3. Signatärstaterna må till den 31 struments of ratification, the sigdecember 1963, i avbidan på att de­ natory States may be represented åt ras ratifikationsinstrument deponeras, meetings of the Council and take part utan rösträtt representeras vid rådets in its work, without the right to vote, sammanträden och taga del i dess ar­ until the thirty-first of December, bete. 1963.

Artikel XXI Article XXI

Ikraftträdande Entry into For ce 1. Denna konvention och det till 1. This Convention and the annexed konventionen fogade finansprotokol­ Financial Protocol shall enter into let skola träda i kraft, när sex stater force when six States have ratified ratificerat dessa handlingar under Ihese instruments, provided that förutsättning att

(a) bidragen från dessa stater, en­ (a) the total of their percentage ligt den i bihang I till finansprotokol­ contributions on the scale set out in let intagna tabellen, sammanlagt upp­ Annex I of the Financial Protocol går till minst sjuttiofem procent, samt amounts to not less than seventy-five

per cent, and (b) bland dessa stater återfinnas (b) ... and all States, on the territories of which the Organisation will dels ... dels ock alla stater, på vilkas

territorier organisationen omsider, eventually have Establishments in accordance with the provisions of Ar- jämlikt föreskrifterna i artikel VI,

4 Bihang till Rikmlayenx protokoll 1902. t samt. Nr 85

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 dr 1962

ticle VI, shall be among these six kommer att ha anläggningar, såframt States, unless special arrangements ej särskilda avtal kunna träffas för can be made to ensure the operation att säkerställa verksamheten vid an­ of these Establishments. läggningarna. 2. This Convention and the annexed 2. Denna konvention och det till Financial Protocol shall enter into konventionen fogade finansprotokol­ force för any other signatory or aclet skola beträffande annan signatärceding State on the date of deposit of stat eller ansluten stat träda i kraft, its instrument of ratification or acden dag, då ifrågavarande stat depo­ cession, as the case may be. nerar sitt ratifikationsinstrument re­

spektive sitt anslutningsinstrument.

Artide XXII Artikel XXII Accession Anslutning 1. As from the first of January fol- 1. Från och med den första januari lowing the entry into force of the året efter det att konventionen trätt i Convention, any State, not a signatory kraft må stat, vilken ej är signatärof this Convention, may accede to the stat till denna konvention, genom en­ Convention and the Financial Protocol hälligt beslut av samtliga medlemssta­ annexed thereto by a unanimous deter i rådet, vinna anslutning till kon­ cision of all Member States in the ventionen och det därvid fogade fi­ Council. nansprotokollet. 2. If a State wishes to accede to the 2. Stat, som önskar vinna anslut­ Organisation, it shall notify the Dining till organisationen, skall härom rector-Generai, who shall inform the underrätta generaldirektören; denne Member States of this request åt least skall upplysa medlemsstaterna om three months before it is submitted to ifrågavarande begäran minst tre må­ the Council for decision. nader, innan ärendet underställes rå­

det för beslut. 3. Instruments of accession shall be

3. Anslutningsinstrument skola de­

deposited with the Government of . . .

poneras hos regeringen i...

Article XXIII Artikel XXIII Notificaiions Underrättelser 1. The Government of ... shall noti- 1. Regeringen i... skall underrätta

iy all signatory and acceding States

alla signatärstater eller anslutna sta­ of the deposit of each instrument of ter om deponeringen av varje ratifi­ ratification or accession and all signa­ kations- eller anslutningsinstrument tory States of the entry into force of samt alla signatärstater om ikraftträ­ this Convention. dandet av denna konvention. 2. The Director-General of the Or­

2. Generaldirektören skall underrat­

ganisation shall notify all Member

ta samtliga medlemsstater om utträ­

States of any denunciation under Ar­

de, jämlikt artikel XVII, och om ute­

ticle XVII or termination under Ar­

slutning, jämlikt artikel XVIII.

ticle XVIII of the Convention.

Article XXIV Artikel XXIV llegistration Inregistrering

Upon entry into force of this Con­

Så snart denna konvention trätt i

vention, the Government of ... shall

kraft skall regeringen i... låta re-

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 dr 1962 47

register it with the Secretary-General gistrera densamma hos Förenta Na­ of the United Nations in accordance tionernas generalsekreterare i enlig­ with Article 102 of the Charter of the het med artikel 102 i Förenta Natio­ United Nations. nernas stadga.

In witness whereof, the undersigned Till bekräftelse härav hava under­ representatives, having been duly au- tecknade därtill vederbörligen befullthorised thereto by their respective mäktigade av sina respektive rege­ Governments, have signed this Con- ringar, undertecknat denna konven­ vention. tion.

in the English and French languages, Denna text, skriven på engelska och both texts being equally authoritative, och franska språken jämsides, vilka in a single copy, which shall be de- språk äga lika vitsord, skall depone­

ment of ..., which shall transmit cer- Behörigen styrkta avskrifter skola av tified copies to all signatory and ac- nämnda regering tillställas alla signaceding States. tärstater och till konventionen anslut­ na stater.

48 Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1962

(Översättning)

Financial protocol annexed to the Con­ Finansprotokoll fogat till konventionen vention for the establishment of a Euro- angående upprättande av Organisationen pean Space Research Organisation för europeisk rymdforskning

The States parties to this Protocol, De till detta protokoll anslutna sta­ being parties to the Convention for terna, the establishment of a European vilka äro anslutna till konventionen Space Research Organisation, herein- för upprättande av Organisationen after referred to as »the Convention» för europeisk rymdforskning, häref­ and »the Organisation» respectively, ter kallad »konventionen» respektive

1962, desiring to make provision for the vilka ha för avsikt att antaga be­ financial administration of the said stämmelser för organisationens eko­ Organisation, nomiska förvaltning, have agreed as follows: hava enats om följande:

Article I Artikel I Budget Budget 1. The financial year of the Orga­ 1. Organisationens budgetår skall nisation shall run from the first of löpa från och med den 1 januari till January to the thirty-first of Decem­ och med den 31 december. ber. 2. The Director-General shall, not 2. Generaldirektören skall senast later than the first of July in each den 1 juli varje år, med beaktande av year and taking into account the pro­ föreskrifterna i artikel III i detta pro­ visions of Article III, circulate to the tokoll, till medlemsstaterna överläm­ Member States a draft Budget for the na förslag till budget för det följande following financial year. budgetåret. 3. The Draft Budget shall be ex- 3. Budgetförslaget skall granskas amined by the Administrative and Fi- av den kommitté, kallad administra­ nance Committee established under tions- och finanskommittén, varom i Article IV of this Protocol and then artikel IV i detta protokoll stadgas. transmitted to the Council with the Det skall därefter tillsammans med Committee’s report thereon. kommitténs rapport överlämnas till rådet. 4. The Council shall adopt the 4. Budgeten skall antagas av rådet Budget before the beginning of each före ingången av budgetåret. financial year. 5. Estimates of income and expendi- 5. De uppskattade inkomst- och utture shall be divided under general giftsbeloppen skola uppdelas på hu­ headings. Transfers between these vudtitlar. överföring från en huvud­ general headings shall not be permit- titel till en annan må ske endast med ted except by authority of the Ad­ tillstånd av administrations- och fi­ ministrative and Finance Committee. nanskommittén.

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 dr 1962 49

Artide II Artikel II

Reviderad budget Revised Budget Rådet äger begära att generaldirek­ The Council may require the Directören framlägger en reviderad budget, tor-General to present a revised budg­ därest omständigheterna därtill för­ et if circumstances make it necessary. No decision involving additional ex- anleda. Avgörande, som medför ut­ penditure shall be deemed to be ap- gifter utöver de i budgeten förutsed­ proved by the Council until it lias ap- da, skall icke räknas såsom godkänt proved an estimale submitted by the av rådet med mindre rådet godkänt en av generaldirektören framlagd be­ Director-General of the additional exräkning av ifrågavarande extra utgif­ penditure involved. ter.

Artide III Artikel III

Långtidsplanering Forward Budgeting 1. As soon as possible after the 1. Snarast möjligt efter konventio­ entry into force of the Convention, nens ikraftträdande, skall rådet, med the Council shall, by a two-thirds två tredjedels majoritet av alla med­ majority of all Member States, deter- lemsstater, fastställa utgifternas stor­ mme the level of expenditure for each lek under vart och ett av de i den första treårsperioden ingående åren; year of the first three-year period utgifterna må ej överstiga det belopp, within the agreed figure for that pe­ som överenskommits för ifrågavaran­ riod. de period. 2. För följande treårsperioder skall 2. For succeeding three-year periods rådet under året närmast före varje the Council shall, by the same majori­ dylik periods början med samma ma­ ty, in the year preceding each such joritet fastställa utgifternas storlek period, determine the level of ex­ för vart och ett av de i perioden in­ penditure for each year within the gående åren; utgifterna må ej över­ figure determined in accordance with stiga det belopp, som beslutats i över­ the provisions of Artide X 4. (c) of ensstämmelse med föreskrifterna i the Convention. artikel X 4. (c) i konvensionen.

Artikel IV Artide IV Administrative and Finance Administrations- och finans­

Committee kommittén Rådet skall tillsätta eu administra­ The Council shall establish an Ad­ tions- och finanskommitté bestående ministrative and Finance Committee av representanter för samtliga med­ composed of representatives of all lemsstater; kommitténs uppg.ft skall Member States in order »inter alia» bland annat vara att fullgöra de upp­ to fulfil the functions specified in the gifter, som angivas i organisationens Financial Rules of the Organisation. finansregler.

Artide V Artikel V

Contributions Bidrag 1. For the period from the entry 1. För tiden från och med dagen för into force of the Convention to the konventionens ikraftträdande och till thirty-first of December following, och med den 31 december samma år

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1962

the Council shall make provisional skall rådet upprätta en preliminär budgetary arrangements, which shall budget; däri redovisade utgifter skola be met by contributions as provided täckas genom bidrag, på sätt angives i for in section (1) of the Annex to this moment 1 i bihanget till detta proto­ Protocol. koll. 2. For the two ensuing financial 2. För de två följande budgetåren years approved budget expenditure skola i budgeten godkända utgifter shall be met by contributions which täckas av bidrag från medlemsstater­ shall be assessed in the same propor­ na, fördelade mellan dessa i samma tions as the percentage figures set out proportion som de i moment 2 i bi­ in Section (2) of the Annex to this hanget till detta protokoll angivna Protocol. procentsatserna. 3. For subsequent financial years, 3. För därefter följande budgetår approved budget expenditure shall be skola i budgeten godkända utgifter met by contributions as provided for täckas av bidrag från medlemsstater­ in Artide XII 1. (b) of the Convenna på sätt som föreskrives i artikel tion. XII 1. (b) i konventionen. 4. When any State not named in 4. Om en stat, som ej är upptagen i the Table of the Annex to this Proto­ tabellen i bihanget till detta protokoll, col becomes a party to the Convention ansluter sig till konventionen efter after the thirty-first of December folden 31 december det år konventionen lowing the date of the entry into force träder i kraft, skola samtliga med­ of the Convention, the contributions lemsstaters bidrag omräknas på of all Member States shall be reassesgrundval av statistiken från samma sed on the basis of the statistics for år, vilka omfattats av den statistik the years used in the existing scale som legat till grund för gällande biand the new scale shall take effect on dragsskala. Den nya bidragsskalan a date to be decided by the Council. skall gälla från och med den dag som Reimbursements shall be made, if rådet bestämmer. Återbetalningar sko­ necessary, to ensure that the contribu­ la verkställas i den utsträckning som tions paid by all Member States for är nödvändigt för att storleken av de the current year are in conformity bidrag varje medlemsstat erlagt för with the decision of the Council. det löpande året skall stå i överens­ stämmelse med rådets beslut. 5. (a) The Administrative and Fi- 5. (a) Administrations- och finans­ nance Committee shall in consulta- kommittén skall efter samråd med tion with the Director-General deter- generaldirektören fastställa regler an­ mine the terms on which payments in gående betalning av bidragen. Reg­ respect of contributions shall be made lerna skola givas sådant innehåll, att eonsistently with the proper financing organisationens tillbörliga finansie­ of the Organisation. ring säkerställes.

(b) The Director-General shall (b) Generaldirektören skall, sedan thereafter notify Member States of the under (a) nämnt beslut fattats, under­ amount of their contributions and of rätta medlemsstaterna om bidragens the dates on which payments shall be storlek och de tidpunkter, vid vilka made. betalning skall verkställas.

Artide VI Artikel VI Currency of Contributions Bidragsvaluta 1. The budget of the Organisation 1. Organisationens budget skall ut-

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1962 51

shall be expressed in accounting units tryckas i beräkningsenheter fixerade defined by 0.88867088 grams of fine till 0,88867088 gram rent guld. gold. 2. Each Member State shall in prin- 2. Varje medlemsstat skall i prin­ ciple pay its contribulion in its own cip betala sitt bidrag i sin egen valu­ currency. It shall, nevertheless, pay a ta. Medlemsstat skall dock betala sitt part or the whole of its contribution bidrag helt eller delvis i annan valuta, in any currency which the Organisa­ som organisationen må ha behov av tion may need för the execution of its för att kunna fullfölja sina uppgifter, tasks, if the Director-General so re- därest generaldirektören i enlighet quests according to the provisions of med föreskrifterna i artikel V 5. i det­ Artide V 5. ta protokoll hemställer därom.

Artide VII Artikel VII W or kin g Capital Fund Fond för rörelsekapital The Council may by a unanimous Rådet äger genom enhälligt beslut decision of all Member States, estab- av samtliga medlemsstater upprätta 1 i sb a Working Capital Fund. en fond för rörelsekapital.

Artide VIII Artikel VIII Accounts and Auditing Räkenskaper och revision 1. The Director-General shall keep 1. Generaldirektören skall sörja för an accurate account of all receipts att alla inbetalningar och utbetalning­ and disbursements. ar noggrant bokföras. 2. The accounts for the total re­ 2. Revision av räkenskaperna för ceipts and expenditure shall be ex- samtliga inbetalningar och utbetal­ amined by an Audit Commission. The ningar skall ske av en revisionskom­ Council shall decide by a two-thirds mission. Rådet skall med två tredje­ majority which Member States (en- dels majoritet besluta vilka medlems­ suring a reasonabie basis of rotation) stater som skola anmodas att till den­ shall be inviled to nominate, wherever na kommission utse representanter; practicable from the highest audit härvid skall rådet trygga en rimlig authorities of their countries, repre­ turordning mellan medlemsstaterna. sentatives to serve on this Commis­ Till representanter böra om möjligt sion, and shall appoinl by the same utses personer tillhörande respektive majority, from among the national länders högsta revisionsorgan. Rådet nominations, a Chairman of the Com­ skall, med samma majoritet, bland de mission for a period not exceeding sålunda utsedda representanterna för­ three years. ordna en ordförande för en period om högst tre år. 3. The purpose of the auditing, 3. Genom revisionen, som skall äga which will take place on the basis of rum på grundval av vederbörliga relevant documents and, if necessary, handlingar och, om så finnes nödvän­ within the premises of the Organisa­ digt, inom organisationens lokaler, tion, shall be to verify that the ex­ skola garantier skapas för att organi­ penditure has conformed with the sationens utgifter stå i överensstäm­ provisions made in the Budget, that melse med föreskrifterna i budgeten, the records are lawful and correct, att dess bokföring är lagenlig och kor­ and lo certify the economic and sound rekt, och att organisationen styres en­ management of the Organisation. Åt ligt ekonomiska och sunda principer.

52 Kungl. Maj.ts proposition nr 85 dr 1962

the end of each financial year the Vid slutet av varje budgetår skall Commission shall draw up a report, kommissionen utarbeta en rapport which shall be approved hy the ma- vilken, godkänd av majoriteten av jority of its members and thereupon dess medlemmar, skall överlämnas transmitted to the Council. till rådet. 4. The Audit Commission shall fur- 4. Kommissionen skall dessutom ut­ thermore discharge such other func- föra de ytterligare uppgifter, som an­ tions as are set out in the Financial givas i de av rådet antagna finans­ Rules approved by the Council. reglerna. 5. The Director-General shall fur- 5. Generaldirektören skall lämna re­ nish the auditors with such informa­ visorerna alla de upplysningar och all tion and help as they may require lo den hjälp, som de behöva för att Ut­ carry out their duties. föra sina uppgifter. In vvitness whereof, the undersigned Till bekräftelse härav, hava under­ representatives, having been duly au- tecknade, därtill vederbörligen befullthorised thereto by their respective mäkligade av sina respektive regering­ Governments, have signed this Proto ar, undertecknat detta protokoll. col.

in the English and French languages, Denna text, skriven på franska och both texts being equally authoritative, engelska språken jämsides, vilka in a single copy, which shall be de- språk äga lika vitsord, skall depone­ posited in the archives of the Govern­ ras i arkivet hos regeringen i ... Be­

transmit certified copies to all signa- nämnda regering tillställas alla sigtory and acceeding States. natärstater och till konventionen an­ slutna stater.

Annex Bihang

(1) Contributions for the period (1) Bidrag för tiden från och med ending on the 31st of December fol- dagen för konventionens ikraftträdan­ lowing the cntrg into force of the Con- de och till och med den 31 december vention. samma dr. (a) The States which are parties to (a) De stater, vilka äro anslutna till the Convention on the date of its entry konventionen den dag denna träder i into force, together with any other kraft, och alla övriga stater, vilka an­ States which may become parties to it sluta sig till konventionen senast den during the period ending on the fol- 31 december samma år, skola tillsam­ lowing 31st of December, shall be- mans bidraga med en summa motsva­ tween them contribute the wnole of rande samtliga utgifter i den prelimi­ the sums required by such provisional nära budget, som rådet enligt artikel budgetary arrangements as the Coun­ V 1. i detta protokoll må ha upprät­ cil may make under Artide V i. of tat. this protocol. (b) The contributions of the States, (b) Bidragen från de stater som äro which are parties to the Convention anslutna till konventionen, när rådet when the Council first makes such första gången upprättar en dylik pre-

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 dr 1962 53

provisional budgetary arrangements, liminär budget, skola, med förbehåll shall be provisionally assessed on the för de reservationer, som äro om­ basis set out in Article V 2. subject to nämnda i artikel XII 1. (b) i konven­ the provisoes mentioned in Article tionen, preliminärt fastställas enligt XII 1. (b) of the Convention. de grunder som angivas i artikel V 2. i detta protokoll. (c) The contributions of the States (c) Bidragen från de stater, som an­ which become parties to the Conven­ sluta sig till konventionen efter det tion during the period between the att den första preliminära budgeten first occasion on which provisional upprättats, men före den 31 december budgetary arrangements have been samma år, skola preliminärt faststäl­ made and the following 31st of De­ las på sådant sätt, att medlemsstater­ cember, shall be provisionally assessed nas preliminära bidrag skola stå i in such a manner that the relative samma proportion till varandra som proportions between the provisional de i moment 2 i detta bihang angivna contributions of all Member States are procentsiffrorna. Dessa bidrag skola the same as between the percentage användas antingen, såsom under (d) figures set out in section (2) of this nedan angives, till att senare återbeta­ Annex. Such contributions will serve la en del av de bidrag, vilka tidigare either, as provided for in paragraph inbetalats av andra medlemsstater, el­ (d) below, to subsequently reimburse ler för att täcka ytterligare budgetan­ part of the provisional contributions slag, som godkänts av rådet under previously paid by the other Member ovan nämnda period. States, or to meet additional budgetary appropriations approved by the Council during that period. (d) The final contributions due for (d) De slutliga bidragen för perio­ the period ending on the 31st of De­ den från och med dagen för konven­ cember following the entry into force tionens ikraftträdande till och med of the Convention from all the States den 31 december samma år skola ef­ which are parties to the Convention ter periodens utgång retroaktivt fast­ on that date, shall be retroactively as­ ställas beträffande samtliga stater, sessed after that date on the basis of vilka sistnämnda dag äro anslutna till the total budget for the said period, konventionen; bidragen skola på so that they shall be those which they grundval av den totala budgeten för would have been if all these States perioden ifråga fastställas till samma had become parties to the Convention belopp, som de skulle ha uppgått till, on the date of its entry into force. Any därest samtliga dessa stater hade an­ sum paid by a Member State in excess slutit sig till konventionen redan den of its contribution thus retroactively dag denna trädde i kraft. Det belopp, assessed shall be placed to the credit som medlemsstat må ha inbetalt ut­ of that Member State. över dess sålunda retroaktivt fast­ ställda bidrag, skall krediteras ifråga­ varande medlemsstat. (e) If all the States specified in the (e) Om alla de stater, som angivas i scale, set out in section (2) of this tabellen under inoment 2 i detta bi­ Annex, have become parties to the hang, ha anslutit sig till konventionen Convention before the 31st of Decem­ före den 31 december det år denna ber following the entry inlo force of trätt i kraft, skola deras bidrag till Ihe Convention, their percentage con­ den totala budgeten för ifrågavarande tributions to the total budget for that period bestämmas i enlighet med de

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 dr 1962 55

(ÖversUttning)

Protocol concerning the financing of the Budgetprotokoll angående Organisation­ Enropean Space Research Organisation, en för europeisk rymdforskning under during its first eight years of existence dess första åttaårsperiod

The States parties to this Protocol, De till detta protokoll anslutna sta­ terna, being parties to the Convention for vilka iiro anslutna till konventionen the Establishment of a European angående upprättande av Organisa­ Space Research Organisation, herein- tionen för europeisk rymdforskning, after referred to as »the Convention» härefter benämnda »konventionen» and »the Organisation» respectively, respektive »organisationen», under­

have agreed as follows: hava enats om följande: 1. The expenditure of the Organisa­ 1. Kostnaderna för organisationen tion during the first eight years after under den första åttaårsperioden ef­ entry into force of the Convention ter konventionens ikraftträdande må shall not exceed 306 million account- icke (enligt den prisnivå, som råder då ing units (åt price levels ruling åt detta protokoll undertecknas) översti­ the date of signature of this Proto­ ga 306 miljoner beräkningsenheter. col), provided that the Council, re­ Det förutsattes dock, att rådet varom ferred to in Article X of the Conven- stadgas i artikel X i konventionen, i lion, may, by a unanimous decision of samband med sådant beslut angående all Member States taken on the occa- fastställande av treårsbudget, som i ar­ sion of a three-yearly determination tikel X 4. (c) och (d) avses, må med of levels of resources under Article anledning av större vetenskapliga och X 4. (c) and (d) of the Convention teknologiska framsteg ändra denna adjust this figure in the light of major siffra; beslut härom skall fattas enhäl­ scientific or technological develop- ligt av samtliga medlemsstater. ments. 2. The Organisation shall frame its 2. Organisationens program skall programme within the limit of ex­ anpassas efter det utgiftsmaximum, penditure laid down in paragraph 1 som angives i moment 1. i detta proto­ of this Protocol. koll. 3. The States parties to this Proto­ 3. De till detta protokoll anslutna col shall be prepared to make available staterna skola vara beredda att till to the Organisation during the first organisationens förfogande ställa, period of three years from the date of under den första treårsperioden ef­ Ihe entry into force of the Convention ter konventionens ikraftträdande, a sum not exceeding 78 million ac- högst 78 miljoner beräkningsenheter, eounting units and, subject to a de- samt finitive determination in accordance under den andra treårsperioden ef­ with the provisions of Article X 4. ter konventionens ikraftträdande, med (c) of the Convention, to make availa­ förbehåll för vad som slutligen be­ ble to the Organisation during the stämmes enligt föreskrifterna i arti-

56 Kutigl. Maj:ts proposition nr 85 är 1962

second period of three years from the kel X 4. (c) i konventionen högst date of entry into force of the Conven- 122 miljoner beräkningsenheter. tion a sum not exceeding 122 million accounting units. 4. This Protocol shall be open to 4. Detta protokoll må undertecknas signature by States which have sig­ av de stater, som undertecknat kon­ ned the Convention. It shall be subject ventionen. Protokollet skall ratifice­ to ratification. ras. 5. This Protocol shall enter into 5. Protokollet skall träda i kraft force on the date of the entry into samma dag som konventionen, under force of the Convention, provided that förutsättning att de villkor för kon­ the conditions for entry into force of ventionens ikraftträdande, som angi­ the Convention, laid down in Article vas i artikel XXI i konventionen upp­ XXI thereof, are also satisfied in re- fyllts även beträffande detta proto­ spect of this Protocol. koll. In witness whereof, the undersigned Till bekräftelse härav hava under­ representatives, having been duly au- tecknade, därtill vederbörligen befullthorised thereto by their respective mäktigade av sina respektive rege­ Governments, have signed this Proto­ ringar, undertecknat detta protokoll.

in the English and French languages, engelska språken jämsides, vilka both texts being equally authoritative, språk äga lika vitsord, skall depone­ in a single copy, which shall be de- ras i arkivet hos regeringen i ... Be­ posited in the archives of the Govern­ hörigen bestyrkta avskrifter skola av

certified copies to all signatory and tärstater och till konventionen anslut­ acceeding States. na stater.

• « r tu. .*• * • , ”^yvv • • V\ Teckenförklaringar.

vV 1 O '

Gräns för raketfält Gräns mellan riskzoner Gräns mellan lappbyar Gräns för vinterland ===== Gräns för vår- och som­ marland Renstängsel Större fast lappläger Mindre läger eller tältläger Renvaktarstuga

30 Om

-

aetaic

■ •*'«!"

Hl PaaaI

< ' V - ••