Doc 1968:1
Hänvisat till av
- Prop. 1971:145: Kungl. Maj:ts proposition angående utgmer på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1971/72
- Prop. 1971:58: Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om kommunal fastighetsbildningsmyndighet och fastighetsregistermyndighet
- Prop. 1972:111: Kungl. Maj:ts proposition angående regional utveckling och hushållning med mark och vatten, avsnitt 33
- Prop. 1972:28: Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1972/73 till byggnadsarbeten samt inredning och utrustning av lokaler vid universiteten m.m., avsnitt 326
- Prop. 1972:67: Kungl. Maj:ts proposition med förslag till vissa åtgärder mot narkotikamissbruket, m.m., avsnitt 1
- Prop. 1973:115: Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till åtgärder för att bekämpa brottsligheten och förbättra den allmänna ordningen, avsnitt 20
- Prop. 1973:13: Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om inskrivningsregister, m.m., avsnitt 1 och 8.1
- Prop. 1973:188: Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i lagen (1937:249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar, avsnitt 3
- Prop. 1974:34: Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för bugetåret 1974/75 till byggnadsarbeten m.m., avsnitt 3
- Prop. 1975:30: Regeringens proposition om enerighushållningen m.m., avsnitt 17
- Prop. 1975:33: Regeringens proposition om anslag för budgetåret 1975/76 till byggnadsarbeten m.m. inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde, avsnitt 3
- Prop. 1975:85: Regeringens proposition med försIag om tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1974/75, avsnitt 1974
- Prop. 1977/78:105: om åtgärder mot narkotikamissbruk, avsnitt 2.9.2
- Prop. 1977/78:15: med förslag till ändrade riktlinjer för fastighetsdataverksamheten, avsnitt 1
- Prop. 1978/79:121: om användningen av automatisk databehandling (ADB) i statsförvaltningen, avsnitt 2
- Prop. 1978/79:123: om riktlinjer för industripolitiken, m.m., avsnitt 4.3.2
- Prop. 1981/82:102: om säkerhets- och försvarspolitiken samt totalförsvarets fortsatta utveckling, avsnitt 1.2
- Prop. 1981/82:123: om samordnad datapolitik, avsnitt 3
- Prop. 1983/84:107: om forskning
- Prop. 1985/86:100: med förslag till statsbudget för budgetåret 1986/87, avsnitt 153871
+87 fler
- Prop. 1986/87:80: om forskning, avsnitt 163019315
- Prop. 1989/90:90: om forskning
- Prop. 1990/91:100: med förslag till statsbudget för budgetåret 1991/92
- Prop. 1991/92:100: med förslag till statsbudget för budgetåret 1992/93, avsnitt 293
- Prop. 1994/95:166: Finansiering m.m. av lantmäteri- och fastighetsdataverksamhet, avsnitt 3
- Prop. 1995/96:78: Ansvaret för fastighetsbildningsverksamheten, m.m., avsnitt 4.1.2
- Prop. 1968:101: ('angående långtidsplan för det statliga utvecklingsbiståndet m. m.',)
- Prop. 1968:104: angående anslag för budget¬ året 1968/69 till byggnadsarbeten samt inredning och ut¬ rustning av lokaler vid universitet, högskolor m. m., avsnitt 1, 13, 35 och 36
- Prop. 1968:105: angående ytterligare ut¬ gifter på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1967/68, avsnitt 11, 26, 30 och 34
- Prop. 1968:107: ('angående organisation in. m. an försvarets matcrielförvaltning i central instans in. m.',), avsnitt 78 och 84
- Prop. 1968:109: ('angående vissa organi\xad sations- och anslagsfrågor rörande försvaret',), avsnitt 3, 6, 9, 10 och 14 m.fl.
- Prop. 1968:110: ('angående vissa anslags\xad frågor in. m. rörande det militära försvaret och civil\xad försvaret',), avsnitt 68
- Prop. 1968:116: angående godkännande av 1968 års internationella kaffeavtal, avsnitt 15
- Prop. 1968:13: ('med förslag till förord\xad ning om särskilt investeringsavdrag vid taxering till statlig inkomstskatt',), avsnitt 4
- Prop. 1968:155: ('angående utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1968/69',), avsnitt 12
- Prop. 1968:2: angående utgifter på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1067/68, avsnitt 3 och 34
- Prop. 1968:26: angående vissa byggnadsarbe¬ ten vid universiteten m. m., avsnitt 6
- Prop. 1968:29: ('angående särskilt stöd åt äldre arbetslösa m. m.',), avsnitt 64
- Prop. 1968:33: angående anslag för budget¬ året 1968/69 till byggnadsarbeten för vissa kulturända¬ mål, avsnitt 4
- Prop. 1968:34: angående inskrivning och redovisning av värnpliktiga, avsnitt 1
- Prop. 1968:35: ('angående organisation in. m. av försvarets rationaliseringsverksamhet',), avsnitt 40
- Prop. 1968:44: ('med förslag till lag om vissa kommunala befogenheter inom turistväsendet',)
- Prop. 1968:45: Doc 1968:45, avsnitt 3.3
- Prop. 1968:48: angående inrättande av en datamaskinfond och anslag till statskontoret för budgetåret 1968/69, m. m., avsnitt 4, 24 och 26
- Prop. 1968:51: ('angående vissa frågor rörande statliga företag ',)
- Prop. 1968:60: med förslag till lag an¬ gående ändring i lagen den 25 maj 1962 (nr 381) om allmän försäkring, m.m., avsnitt 6 och 25
- Prop. 1968:61: angående riktlinjer för företagareföreningarnas organisation och verksamhet, m.m., avsnitt 4 och 102
- Prop. 1968:66: ('angående vidareutbildning av sjuksköterskor m. in.',), avsnitt 8
- Prop. 1968:67: Doc 1968:67, avsnitt 2.4, 3.4 och 4.3
- Prop. 1968:69: angående anslag för budgetåret 1968/69 till atomenergiverksamhet samt teknisk provning och standardisering, avsnitt 14
- Prop. 1968:71: ('angående fortsatt ut\xad byggande av akademiska sjukhuset i Uppsala m. m.',), avsnitt 2
- Prop. 1968:80: angående allmän bered- skapsstat för budgetåret 1968/69, avsnitt 4, 6, 9, 10 och 13 m.fl.
- Prop. 1968:82: ('med förslag till lag om ändring i rättegångsbalken m. m.',), avsnitt 7, 22, 54 och 88
- Prop. 1968:83: angående teknisk och medi¬ cinsk utbildning och forskning i Linköping m. m., avsnitt 26 och 48
- Prop. 1968:85: ('angående reglering av priserna på vissa jordbruksprodukter, m. in.',), avsnitt 44
- Prop. 1968:89: ('med förslag till lag om förnyelse av vissa inteckningar för nyttjanderätt, avkomsträtt och servitut, m. m.',)
- Prop. 1968:9: ('med förslag till förord\xad ning om ändrad lydelse av 2 § förordningen den 22 april 1960 (nr 77) angående byggnadsforskningsavgift',)
- Prop. 1969:105: ('angående utgifter på till- låggsstat III till riksstaten för budgetåret 1968/69',)
- Prop. 1969:2: angående utgifter på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1968/69, avsnitt 5, 10, 14, 22 och 37
- Prop. 1969:26: ('med förslag till lag om ändring i rättegångsbalken',)
- Prop. 1969:35: ('angående vidareutbild\xad ning och fördelning av läkare in. m.',), avsnitt 36
- Prop. 1969:36: ('angående anslag för budget\xad året 1969/70 till byggnadsarbeten samt inredning och ut\xad rustning av lokaler vid universitet, högskolor m. m.',), avsnitt 5
- Prop. 1969:4: ('angående utbildningens orga\xad nisation vid filosofisk fakultet m. m.',), avsnitt 5.3.3
- Prop. 1969:43: Doc 1969:43, avsnitt 24
- Prop. 1969:58: ('angående ng organisation av sjöfartsverket, m. m.',), avsnitt 14
- Prop. 1969:63: ('med förslag om införande av enhetlig kommunbeteckning, m. m.',), avsnitt 42
- Prop. 1969:79: ('om vissa pensionsfrågor, m. m.',)
- Prop. 1969:80: angående allmän bered- skapsstat för budgetåret 1969/70, avsnitt 45
- Prop. 1969:93: angående godkännande av 1968 års internationella sockeravtal, m. m., avsnitt 10
- Prop. 1970:13: ('med förslag till ny del\xad givningslag m. m.',)
- Prop. 1970:144: ('med förslag till lag om införande av fastighet sbildning slag en, m. m.',), avsnitt 88 och 118
- Prop. 1970:161: med förslag till lag om ändring i lagen (1962: 270) om äganderättsutredning, lagfart och sammanläggning av fastigheter i vissa fall, avsnitt 6
- Prop. 1970:165: ('angående utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1970/71',), avsnitt 22, 66 och 76
- Prop. 1970:188: ('med förslag till riktlinjer för omorganisation av lantmäteriverksamheten',)
- Prop. 1970:36: ('angående vissa anslag ur kyr\xad kofonden, m. m.',)
- Prop. 1970:53: ('angående riksinternatskolor',), avsnitt 4, 6, 20 och 22
- Prop. 1970:54: ('med förslag till lag om ändring i lagen (1963: 197) om allmänt kriminalre\xad gister, m. m.',), avsnitt 1 och 10
- Prop. 1970:76: ('angående anslag för budget\xad året 1970/71 till byggnadsarbeten samt inredning och ut\xad rustning av lokaler vid universitet, högskolor m. m.',), avsnitt 60
- SOU 1968:10: Säkerhetspolitik och försvarsutgifter, avsnitt 8.1
- SOU 1969:35: Bättre utbildning för handikappade : förslag, avsnitt 5 och 11
- SOU 1969:43: Nytt lantmäteri, avsnitt 14.1
- SOU 1970:33: Medel för styrning av byggnadsverksamheten, avsnitt 3.5
- SOU 1970:6: Ny livsmedelsstadga m.m., avsnitt 7.6.1
- SOU 1971:92: Finansiering av allmänna samlingslokaler, avsnitt 57
- SOU 1972:4: Säkerhets- och försvarspolitiken, avsnitt 213
- SOU 1972:47: Data och integritet, avsnitt 2.7.10.7
- SOU 1974:41: Statsbidrag till kommunal färdtjänst, hemhjälp och familjedaghemsverksamhet, avsnitt 3.7
- SOU 1974:62: Studiestöd åt vuxna, avsnitt 284
- SOU 1975:39: Statsbidrag till kommunerna, avsnitt 34
- SOU 1975:62: Förkortad arbetstid för småbarnsföräldrar, avsnitt 5
- SOU 1976:56: Fastighetsdata betänkande, avsnitt 1
- SOU 1978:51: Svensk trädgårdsnäring, avsnitt 144
- SOU 1979:77: Hemslöjd - kulturarbete, produktion, sysselsättning, avsnitt 1.1, 8.2.2, 9.1, 9.3.1 och 9.3.2 m.fl.
- SOU 1979:80: Prognoser och arbetsmarknadsstatistik för högskolan betänkande, avsnitt 5.4
- SOU 1997:146: Grunddata - i samhällets tjänst betänkande, avsnitt 3.3
- SOU 1997:3: Fastighetsdataregister, avsnitt 3
- Ds 2000:34: Samhällets grundläggande information Inventering, Analys, Förslag, avsnitt 1.3.1 och 4.3
- Ds 2012:8: Nationell samordning av hemslöjden - en översyn av Nämnden för hemslöjdsfrågor, avsnitt 2.3, 3.1 och 4.2
- Bet. 1971:CU8: Civilutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om anslag för budgetåret 1971/72 till länsstyrelserna, m. m., jämte motion
- Bet. 1971:CU15: Civilutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts propositioner dels angående omorganisation av lantmäteriverksamheten m. m. (1971:57), dels med förslag till lag om kommunal fastighetsbildningsmyndighet och fastighetsregistermyndighet (1971:58), jämte motioner
- Bet. 1971:FöU9: Försvarsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa organisations- och anslagsfrågor m. m. rörande försvaret jämte motioner
- Bet. 1971:NU30: Näringsutskottets betänkande i anledning av motion om åtgärder för att skapa en statlig verkstadsindustri i Ådalen
- Bet. 1971:KU64: Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av motioner om lagstiftning på dataområdet m. m.
- Bet. 1971:SoU39: Socialutskottets betänkande i anledning av motioner om åtgärder mot alkohol- och narkotikamissbruket
- Bet. 1972:CU5: Civilutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts i propositionen 1972:1 gjorda framställning om anslag för budgetåret 1972/73 till centralnämnden för fastighetsdata, m. m., jämte motion
- Dir. 1991:8: Översyn av fastighetsdatasystemets datorstruktur
- Dir. 1995:120: Fastighetsdatasystemets författningsreglering
KUNGL. MALTS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN
ANGÅENDE
STATSVERKETS TILLSTÅND OCH
BEHOV UNDER BUDGETÅRET
1968/69
Jämlikt grundlagens bud avger Kungl. Maj :t härmed proposition angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1968/69.
Med åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet angående statsverkspropositionen justering vill Kungl. Maj :t föreslå riksdagen att godkänna i protokollet berörda förslag och alltså uppta statsverkets inkomster och utgifter i enlighet med följande förslag till riksstat.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 saml. Nr 1
2 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1968
RIKSSTAT FÖR BUD-
TOTAL-
A. Skatter, avgifter, m. m.:
I. Skatter............................... 31 902 700 000
II. Uppbörd i statens verksamhet........... 738 815 000
III. Diverse inkomster..................... 549 000 000 33 190 515 000
B. Inkomster av statens kapitalfonder:
I. Statens affärsverksfonder......
II. Riksbanksfonden.............
III. Statens allmänna fastighetsfond
IV. Försvarets fastighetsfond......
V. Statens utlåningsfonder.......
VI. Fonden för låneunderstöd.....
VII. Fonden för statens aktier.....
VIII. Statens pensionsfonder........
IX. Diverse kapitalfonder........
672 800 000
200 000 000
48 913 000 77 593 000
640 230 000 32 351 000 50 000 000 80 736 000
49 840 000
1 852 463 000
C. Beräknad övrig finansiering:
I. Avskrivningar och övriga kapitalmedel inom kapitalfonderna:
Statens affärsverksfonder 1 110 852 000 Övriga kapitalfonder ... 187 469 000
II. Övrig kapitalåterbetalning..............
1 298 321 000
44 736 000 1 343 057 000
Summa kr. 36 386 035 000
2 148 909 000
Underskott
Summa kr. 38 534 944 000
Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1968
3 GETÅRET 1968/69
BUDGETEN
A. Utgiftsanslag:
I. Kungl. hov och slottsstaterna .
II. Justitiedepartementet........
III. Utrikesdepartementet........
IV. Försvarsdepartementet.......
V. Socialdepartementet.........
VI. Kommunikationsdepartementet
VII. Finansdepartementet.........
VIII. Utbildningsdepartementet
IX. Jordbruksdepartementet.......
X. Handelsdepartementet........
XI. Inrikesdepartementet.........
XII. Civildepartementet...........
XIII. Oförutsedda utgifter..........
XIV. Riksdagen och dess verk m. m.
XV. Riksgäldsfonden..............
7 274 000
1 257 876 000 402 308 000
5 330 609 000 10 662 214 000
3 838 106 000
2 950 820 000
6 158 752 000 895 630 000 223 772 000
3 742 146 000 1 802 506 000
1 000 000 61 931 000
1 200 000 000 38 534 944 000
Summa kr. 38 534 944 000
4 Kangl. Maj:ts proposition nr 1 år 1968
DRIFT-
A. Skatter, avgifter, m. m.:
I. Skatter......................
II. Uppbörd i statens verksamhet., III. Diverse inkomster............
B. Inkomster av statens kapitalfonder:
I. Statens affärsverksfonder......
II. Riksbanksfonden.............
III. Statens allmänna fastighetsfond
IV. Försvarets fastighetsfond......
V. Statens utlåningsfonder.......
VI. Fonden för låneunderstöd......
VII. Fonden för statens aktier......
VIII. Statens pensionsfonder........
IX. Diverse kapitalfonder.........
31 902 700 000 738 815 000 549 000 000
672 800 000 200 000 000
48 913 000 77 593 000
640 230 000 32 351 000 50 000 000 80 736 000
49 840 000
33 190 515 000
1 852 463 000
Summa inkomster på driftbudgeten 35 042 978 000
Summa kr. 35 042 978 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1968
5 BUDGETEN
A. Egentliga statsutgifter:
I. Kungl. hov- och slottsstaterna .
II. Justitiedepartementet........
III. Utrikesdepartementet........
IV. Försvarsdepartementet.......
V. Socialdepartementet.........
VI. Kommunikationsdepartementet
VII. Finansdepartementet.........
VIII. Utbildningsdepartementet_____
IX. Jordbruksdepartementet.......
X. Handelsdepartementet........
XI. Inrikesdepartementet.........
XII. Civildepartementet...........
XIII. Oförutsedda utgifter..........
XIV. Riksdagen och dess verk m. m. .
7 274 000
1 207 875 000 394 308 000
5 171 892 000 10 549 344 000
2 731 405 000 2 198 779 000 5 339 237 000
862 670 000 156 278 000 1 850 145 000 1 799 006 000 1 000 000
61 931 000 32 331 144 000
B. Utgifter för statens kapitalfonder:
I. Riksgäldsfonden....................... 1 200 000 000
II. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar . 921 260 000
III. Avskrivning av oreglerade kapitalmedels-
förluster.............................. 1 000 000 2 122 260 000
Summa utgifter på driftbudgeten 34 453 404 000
589 574 000
Beräknat överskott på statsregleringen: Överskott av inkomster...........
Summa kr. 35 042 978 000
6 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1968
Lånemedel
KAPITAL-
2 738 483 000
Summa kr. 2 738 483 000
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1968
7 BUDGETEN
I. Statens affärsverk^onder:
Försvarets fabriksverks fond..........
Postverkets fond....................
Televerkets fond.....................
Statens järnvägars fond..............
Luftfartsverkets fond................
Statens vattenfallsverks fond .........
Domänverkets fond..................
II. Statens allmänna fastighetsfond.........
III. Försvarets fastighetsfond...............
IV. Statens utlåningsfonder................
V. Fonden för låneunderstöd...............
VI. Fonden för statens aktier...............
VII. Fonden för förlag till statsverket........
VIII. Diverse kapitalfonder:
Statens vägverks förrådsfond..........
Sjöfartsverkets fond.................
Statens datamaskinfond..............
Jordfonden.........................
Förrådsfonden för ekonomisk försvarsberedskap ..........................
Avgår kapitalåterbetalning:
Avsättning till fonden för oreglerade kapital-
medelsförluster............................
övrig kapitalåterbetalning..................
370 709 000
126 545 000 19 071 000 1 770 459 000 261 571 000 225 000 000 —34 999 000
45 863 000
2 784 219 000
1 000 000
44 736 000 45 736 000
Summa kr. 2 738 483 000
Stockholms slott den 3 januari 1968
GUSTAF ADOLF
G. E. Sträng
8 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 är 1968
INKOMSTER PÅ DRIFTBUDGETEN
SPECIFIKATION AV INKOMSTERNA PÅ DRIFTBUDGETEN FÖR BUDGETÅRET 1968/69
A. Skatter, avgifter, m. m.
I. Skatter:
1. Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:
a) Skatt på inkomst och
förmögenhet m. m., bevillning.........
b) Kupongskatt, bevillning ..............
c) Utskiftningsskatt
och ersättningsskatt, bevillning.........
d) Skogsvårdsavgifter,
bevillning.........
e) Bevillningsavgifter
för särskilda förmåner och rättigheter, bevillning.........
f) Arvsskatt och gåvoskatt, bevillning ....
g) Lotterivinstskatt, bevillning ...........
h) Stämpelskatt och
stämpelavgift, bevillning ..............
2. Automobilskattemedel:
a) Fordonsskatt, bevillning ..............
b) Bensin- och brännoljeskatt, bevillning.
3. Arbetsgivaravgift, bevillning ...............
4. Tullar och acciser:
a) Tullmedel, bevillning
b) Allmän varuskatt,
bevillning.........
c) Mervärdeskatt, bevillning ..............
14 650 000 000 12 000 000
1 000 000 10 200 000
3 500 000 200 000 000 95 000 000
205 000 000 15 176 700 000
1 000 000 000
1 800 000 000 2 800 000 000 240 000 000
880 000 000 4 760 000 000 2 000 000 000
9 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1968
d) Särskilda varuskat-
ter, bevillning...... 415 000 000
e) Omsättningsskatt på
motorfordon, bevillning .............. 350 000 000
f) Tobaksskatt, bevillning .............. 1 550 000 000
g) Rusdrycksförsälj-
ningsmedel av partihandelsbolag, bevillning .............. 25 000 000
h) Rusdrycksförsälj-
ningsmedel av detaljhandelsbolag, bevillning .............. 50 000 000
i) Skatt på sprit, bevillning .............. 1 980 000 000
j) Skatt på vin, bevillning .............. 205 000 000
k) Skatt på malt- och
läskedrycker, bevillning .............. 350 000 000
l) Energiskatt, bevillning .............. 900 000 000
m) Särskild skatt på mo-
torbränslen, bevillning .............. 220 000 000
n) Investeringsavgift,
bevillning......... 1 000 000 13 686 000 000 31 902 700 000
II. Uppbörd i statens verksamhet:
1. Expeditionsavgifter................. 67 000 000
2. Bidrag till kostnader för polis-, domstols-
och uppbördsväsendet m. m.......... 128 000 000
3. Vattendomstolsavgifter.............. 1 000 000
4. Inkomster vid kriminalvården........ 7 500 000
5. Inkomster vid flygtekniska försöksan-
st.alten............................. 8 100 000
6. Bidrag till riksförsäkringsverket och för-
säkringsrådet....................... 7 500 000
7. Personalsjukpenningar m. m.......... 80 000 000
8. Inkomster vid statens institut för folk-
hälsan............................. 900 000
9. Inkomster vid statens bakteriologiska
laboratorium....................... 13 000 000
10. Inkomster vid statens farmacevtiska
laboratorium....................... 2 300 000
11. Inkomster vid statens rättskemiska
laboratorium....................... 1 300 000
12. Inkomster vid karolinska sjukhuset ... 90 000 000
13. Inkomster vid Vipeholms sjukhus m. m. 1 400 000
10 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1968
14. Inkomster vid statens vårdanstalter för
alkoholmissbrukare.................. 400 000
15. Inkomster vid arbetsmedicinska institutet ................................ 300 000
16. Exekutionsavgifter.................. 8 000 000
17. Resta vgifter........................ 35 000 000
18. Inkomster vid statens vägverk, att tillföras automobilskattemedlen........... 1 600 000
19. Inkomster vid statens trafiksäkerhetsverk, att tillföras automobilskattemedlen 12 000 000
20. Avgifter för registrering av motorfordon 18 000 000
21. Försäljning av sjökort m. m.......... 1 950 000
22. Fyr- och båkmedel.................. 37 300 000
23. Lotspenningar...................... 31 900 000
24. Skeppsmätningsavgifter.............. 1 300 000
25. Inkomster vid Sveriges meteorologiska
gg och hydrologiska institut............. 11 500 000
26. Bidrag till statens bränslekontrollerande
verksamhet........................ 125 000
27. Inkomster vid statens planverk....... 2 200 000
28. Inkomster vid statens geotekniska institut ................................ 2 800 000
29. Inkomst av myntning och justering ... 13 700 000
30. Kontrollstämpelmedel............... 2 200 000
31. Bidrag till bankinspektionen.......... 2 940 000
32. Bidrag för revision av sparbankerna ... 825 000
33. Bidrag till försäkringsinspektionen .... 2 160 000
34. Inkomster vid Sveriges geologiska undersökning ............................ 1 200 000
35. Inkomster vid statens provningsanstalt 7 000 000
36. Inkomster vid statens skeppsprovnings-
anstalt............................. 3 900 000
37. Avgifter för granskning av biograffilm . 230 000
38. Inkomster vid riksantikvarieämbetet . . 1 600 000
39. Inkomster vid odontologiska fakulteterna ................................ 1 000 000
40. Inkomster vid lantbruksnämnderna ... 3 000 000
41. Inkomster vid statens hingstdepå och
stuteri............................. 380 000
42. Inkomster vid statens jordbruksnämnd. 650 000
43. Inkomster vid statens centrala frökon-
trollanstalt......................... 4 700 000
44. Avgifter för växtskyddsinspektion m. m. 1 400 000
45. Inkomster vid statens lantbrukskemiska
laboratorium....................... 600 000
46. Inkomster vid statens maskinprovningar ............................. 400 000
47. Avgifter vid köttbesiktning........... 7 300 000
48. Inkomster vid statens veterinärmedicinska anstalt......................... 3 500 000
49. Inkomster vid veterinärhögskolan..... 1 150 000
50. Inkomster vid lantmäteriväsendet..... 60 700 000
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1968
51. Inkomster vid rikets allmänna kartverk 6 300 000
52. Avgifter för statskontroll av krigsmate-
rieltillverkningen.................... 95 000
53. Inkomster vid statens institut för konsumentfrågor ....................... 1 110 000
54. Inkomster vid patent- och registrerings-
väsendet........................... 33 000 000
55. Avgifter för registrering i förenings-
m. fl. register....................... 900 000
56. Inkomster av statens gruvegendom____ 4 000 000
III. Diverse inkomster:
1. Bötesmedel......................... 75 000 000
2. Totalisatormedel.................... 97 000 000
3. Tipsmedel.......................... 132 000 000
4. Lotterimedel....................... 170 000 000
5. Övriga diverse inkomster............. 75 000 000
B. Inkomster av statens kapitalfonder
I. Statens affärsverksfonder:
1. Försvarets fabriksverk............... 10 000 000
2. Postverket, bevillning................ 5 000 000
3. Televerket......................... 195 000 000
4. Statens järnvägar................... 108 000 000
5. Luftfartsverket..................... 14 800 000
6. Statens vattenfallsverk.............. 335 000 000
7. Domänverket....................... 5 000 000
II. Riksbanksfonden.............
III. Statens allmänna fastighetsfond:
V. Statens utlåningsfonder:
1. Utrikesförvaltningens lånefond........ 55 000
2. Biståndsförvaltningens lånefond...... 20 000
3. Statens bosättningslånefond.......... 7 700 000
4. Vattenkraftslånefonden.............. 275 000
5. Luftfartslånefonden................. 3 650 000
738 815 000
549 000 000
190 515 000
672 800 000 200 000 000
48 913 000 77 593 000
12 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1968
6. Statens lånefond för den mindre skeppsfarten ............................. 1 950 000
7. Statens lånefond för universitetsstudier . 700 000
8. Allmänna studielånefonden........... 1 000 000
9. Lånefonden för inventarier i studentbostäder ............................. 1 000 000
10. Lånefonden för studentkårlokaler..... 5 000
11. Jordbrukets lagerhusfond............ 270 000
12. Jordbrukets maskinlånefond.......... 1 500 000
13. Statens sekundärlånefond för jordbrukare ............................... 33 000
14. Fonden för supplementär jordbrukskredit ............................. 7 000
15. Kraftledningslånefonden............. 160 000
16. Egnahemslånefonden................ 2 200 000
17. Statens avdikningslånefond .......... 1 700 000
18. Fiskerilånefonden................... 1 050 000
19. Lånefonden till främjande av beredning
och avsättning av fisk m. m........... 100 000
20. Skogsväglånefonden ................ 35 000
21. Lånefonden för insamling av skogsfrö .. 50 000
22. Statens hantverks- och industrilånefond 11 000 000
23. Statens sekundärlånefond för rederinäringen ............................. 49 000
24. Lånefonden för bostadsförsörjning för
mindre bemedlade, barnrika familjer .. 1 870 000
25. Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden............ 30 000
26. Lånefonden för bostadsbyggande...... 600 000 000
27. Lånefonden för maskinanskaffning inom
byggnadsindustrien.................. 2 000 000
28. Lånefonden för kommunala markförvärv 1 000
29. Lånefonden för allmänna samlingslokaler ................................ 1 800 000
30. Övriga utlåningsfonder.............. 20 000
VI. Fonden för låneunderstöd:
1. Statskontorets delfond ..... 14 000 000
2. Lantbruksstyrelsens » ..... 1000
3. Arbetsmarknadsstyrelsens » ..... 16 500 000
4. Bostadsstyrelsens » ..... 330 000
5. Riksbankens » ..... 250 000
6. Riksgäldskontorets » ..... 1 270 000
VII. Fonden för statens aktier
VIII. Statens pensionsfonder:
1. Folkpensioneringsfonden............. 61 000 000
2. Civila tjänstepensionsfonden.......... 1 800 000
3. Militära tjänstepensionsfonden........ 200 000
640 230 000
32 351 000 50 000 000
13 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1968
4. Allmänna familjepensionsfonden...... 5 400 000
5. Statens pensionsanstalts pensionsfond . 12 300 000
6. Pensionsfonden för vissa riksdagens verk 36 000 80 736 000
IX. Diverse kapitalfonder:
1. Fonden för kreditgivning till utlandet .. 9 840 000
2. Övriga diverse kapitalfonder.......... 40 000 000 49 840 000
1 852 463 000
Summa kr. 35 042 978 000
14 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1968
Bilaga 1 till Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten
FÖRSLAG TILL
STAT FÖR STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND FÖR BUDGETÅRET 1968/69
Inkomster
A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:
1. Slottsbyggnadernas delfond........... 5 705 000
2. Kriminalvårdsstyrelsens » 14 405 000
3. Beskickningsfastigheternas » 19 109 000
4. Karolinska sjukhusets » 8 821 000
5. Akademiska sjukhusets » 5 108 000
6. Byggnadsstyrelsens » 239 726 000
7. Generaltullstyrelsens » 6 035 000
298 909 000
B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden:
1. Slottsbyggnadernas delfond...........
2. Kriminalvårdsstyrelsens » ...........
3. Beskickningsfastigheternas » ...........
4. Karolinska sjukhusets » ...........
5. Akademiska sjukhusets » ...........
6. Byggnadsstyrelsens » ...........
7. Generaltullstyrelsens » ...........
700 000 1 000 000 313 000 1 800 000 1 000 14 000 000 274 000
18 088 000
C. Diverse inkomster:
1. Slottsbyggnadernas delfond
2. Kriminalvårdsstyrelsens »
3. Beskickningsfastigheternas »
4. Karolinska sjukhusets »
5. Akademiska sjukhusets »
6. Byggnadsstyrelsens delfond:
a) Bidrag från Uppsala universitets egendoms- och skogsför-
valtning.................... 250 000
b) Bidrag från Lunds universitets
egendomsförvaltning......... 65 000
c) Övriga diverse inkomster..... 26 000
7. Generaltullstyrelsens delfond......
101 000 1 000 1 000 1 000 569 000
341 000
1 000 1 015 000
Summa kr.
318 012 000
Kungl. Maj.ts proposition nr t år 1968
Utgifter
A. Reparations- och underhållskostnader m. m.:
1. Slottsbyggnadernas delfond:
a) Reparations- och underhållskostnader för de kungl. slotten
med tillhörande byggnader ... 1 625 000
b) Reparations- och underhålls-
kostnader för uthyrda lägenheter vid Drottningholm, Ulriksdal och Haga............... 600 000
c) Reparations- och underhålls-
kostnader för vissa historiska byggnader och byggnadsminnesmärken m. m................ 500 000
d) Vissa iståndsättningsarbeten .. 3 780 000 6 505 000
2. Kriminalvårdsstyrelsens delfond . . . 6 085 000
3. Beskickningsfastigheternas delfond:
a) Reparations- och underhållskostnader i allmänhet m. m. .. 4 110 000
b) Bränsle och lyse för kanslilokaler
och tjänstebostäder, förslagsvis 895 000 5 005 000
4. Karolinska sjukhusets delfond.............. 4 080 000
5. Akademiska sjukhusets » .............. 1 607 000
6. Byggnadsstyrelsens » .............. 77 384 000
7. Generaltullstyrelsens » .............. 234 000
100 900 000
B. Avsättning till värdeminskningskonto:
2. Kriminalvårdsstyrelsens
3. Beskickningsfastigheternas
4. Karolinska sjukhusets
5. Akademiska sjukhusets
6. Byggnadsstyrelsens
7. Generaltullstyrelsens
delfond, förslagsvis . » , förslagsvis . » , förslagsvis . » , förslagsvis . » , förslagsvis . » , förslagsvis .
2 066 000 408 000 2 027 000 2 441 000 17 081 000 96 000
24 119 000
C. Hyres- och arrendeutgifter m. m.:
2. Kriminalvårdsstyrelsens
3. Beskickningsfastigheternas
4. Karolinska sjukhusets
5. Akademiska sjukhusets
6. Byggnadsstyrelsens
7. Generaltullstyrelsens
delfond, förslagsvis . » , förslagsvis . » , förslagsvis . » , förslagsvis . » , förslagsvis . » , förslagsvis .
700 000 11 700 000 2 000 000 200 000 123 780 000 5 700 000
144 080 000
16 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1968
Överskott att tillföras riksstatens driftbudget:
1. Slottsbyggnadernas delfond........... 1 000
2. Kriminalvårdsstyrelsens » 6 555 000
3. Beskickningsfastigheternas » 2 310 000
4. Karolinska sjukhusets » 2 515 000
5. Akademiska sjukhusets » 1 430 000
6. Byggnadsstyrelsens » 35 822 000
7. Generaltullstyrelsens » .........._•_280 000
Summa kr.
48 913 000
318 012 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1968
17 Bilaga 2 till Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten
BERÄKNAT FÖRSLAG TILL STAT FÖR FÖRSVARETS FASTIGHETSFOND FÖR BUDGETÅRET 1968/69
Inkomster
A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:
1. Kasernbyggnaders delfond................ 191 167 000
2. Befästningars » ................
3. Försvarets forskningsanstalts delfond.......
B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden:
1. Kasernbyggnaders delfond................
2. Befästningars » ................
C. Inkomster av övnings- och skjutfält:
1. Kasernbyggnaders delfond ................
2. Befästningars » ................
3. Försvarets forskningsanstalts delfond.......
D. Diverse inkomster:
1. Kasernbyggnaders delfond................
2. Befästningars » ................
Utgifter
A. Reparations- och underhållskostnader m. m.:
1. Kasernbyggnaders delfond................
2. Befästningars » ................
3. Försvarets forskningsanstalts delfond.......
B. Avsättning till värdeminskningskonto:
1. Kasernbyggnaders delfond, förslagsvis......
2. Befästningars » , förslagsvis......
3. Försvarets forskningsanstalts delfond, förslagsvis .....................................
C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och arrenderade markområden:
1. Kasernbyggnaders delfond, förslagsvis......
2. Befästningars » , förslagsvis......
3. Försvarets forskningsanstalts delfond, förslagsvis .....................................
Överskott att tillföras riksstatens driftbudget:
1. Kasernbyggnaders delfond................
2. Befästningars » ................
3. Försvarets forskningsanstalts delfond.......
2 Bihang till riksdagens protokoll 196S. 1 samt. Nr 1
18 Iiungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1968
UTGIFTER PÅ DRIFTBUDGETEN
EGENTLIGA STATSUTGIFTER
I. KUNGL. HOV- OCH SLOTTSSTATERNA
A. Kungl. hovstaten
1 Kungl. Maj :ts hovhållning............................... 3 400 000
2 Hennes Kungl. Höghet Hertiginnan av Västerbotten........ 225 000
3 Hans Kungl. Höghet Hertigen av Halland................. 150 000
4 Underhåll och vård av möbler samt andra staten tillhöriga inventarier i de kungl. slotten.............................. 556 000
4 331 000
B. Kungl. slottsstaten
1 De kungl. slotten: Administration......................... 2 263 000
2 De kungl. slotten: Uppvärmning.......................... 680 000
2 943 000
Summa kr.
7 274 000
Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1968
19 II. JUSTITIEDEPARTEMENTET
A. Justitiedepartementet m. m.
Statsrådsberedningen:
1 Avlöningar, förslagsanslag ................. 1 631 000
2 Omkostnader, förslagsanslag............... 171 000
Justitiedepartementet:
3 Avlöningar, förslagsanslag ................. 7 792 000
4 Omkostnader, förslagsanslag............... 640 000
5 Svensk författningssamling, förslagsanslag ... 550 000
Justitiekanslern: ~~
6 Avlöningar, förslagsanslag ................. 564 000
7 Omkostnader, förslagsanslag............... 35 000
9 Fideikommissnämnden, reservationsanslag
10 Ombuden för tillsyn av tryckta skrifter, förslagsanslag ................................
11 Kommittéer m. m., reservationsanslag.........
12 ADB-system för fastighetsdata, reservationsanslag...... ..............................
13 Efterutbildning inom justitiedepartementets
verksamhetsområde, reservationsanslag ......
14 Extra utgifter, reservationsanslag..............
B. Polisväsendet
Rikspolisstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag, varav 1 900 000 kr.
att avräknas mot automobilskattemedlen .... 16 300 000
2 Omkostnader, förslagsanslag, varav 200 000
kr. att avräknas mot automobilskattemedlen 9 150 000
3 Datamaskinanläggning m.m., reservationsanslag 650 000 Polisverket:
4 Inköp av motorfordon m. m., reservations-
anslag, varav 15 800 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.................... 27 300 000
5 Underhåll och drift av motorfordon m. m.,
förslagsanslag, varav 24 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.......... 34 300 000
6 Särskild polisverksamhet för hindrande och uppdagande av brott mot rikets säkerhet m.
m-, förslagsanslag...............,......... 23 050 000
7 Diverse utgifter, förslagsanslag ............. 1 500 000
1 802 000
8 982 000
599 000 577 000 97 000
50 000 6 100 000
2 250 000
150 000 430 000
21 037 000
26 100 000
86 150 000
20 Kangl. Maj.ts proposition nr 1 år 1968
47 350 000
D. Domstolarna
Högsta domstolen m. m.:
1 Avlöningar, förslagsanslag................. 6 457 000
2 Omkostnader, förslagsanslag............... 611 000 7 068 000
Regeringsrätten:
3 Avlöningar, förslagsanslag................. 2 227 000
4 Omkostnader, förslagsanslag............... 57 000
5 Regeringsrättens årsbok, förslagsanslag...... 150 000 2 434 000
Hovrätterna:
6 Avlöningar, förslagsanslag................. 21 738 000
7 Omkostnader, förslagsanslag............... 1 834 000 23 572 000
Underrätterna:
8 Avlöningar, förslagsanslag................. 97 873 000
9 Omkostnader, förslagsanslag............... 6 221 000
10 Ersättningar till nämndemän m. m., förslagsanslag................................... 11 100 000 115194 000
V attendomstolarna:
11 Avlöningar, förslagsanslag................. 5 759 000
12 Omkostnader, förslagsanslag............... 646 000 6 405 000
13 Tekniska hjälpmedel m. m. vid domstolsväsendet, reservationsanslag..............i........ 400 000
14 Anskaffande av blanketter och fastighetsböcker
m. m. för domstolsväsendet, förslagsanslag..... 600 000
155 673 000
21 Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1968
E. Rättegångsväsendet i allmänhet
1 Ersättning åt domare, vittnen och parter, förslagsanslag ................................
2 Kostnader enligt lagen om fri rättegång, förslagsanslag ....................................
3 Understöd för utomprocessuell rättshjälp, förslagsanslag ................................
4 Tornedalens rättshjälpsanstalt, förslagsanslag...
F. Kriminalvården
Kriminalvårdsstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag................. 7 277 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.............. 1 269 000
Fångvårdsanstalterna:
3 Avlöningar, förslagsanslag................. 112 600 000
4 Omkostnader, förslagsanslag............... 34 853 000
5 Maskin- och verktygsutrustning m. m., reservationsanslag ............................. 2 400 000
6 Engångsanskaffning av inventarier m. m., reservationsanslag ........................... 200 000
7 Anskaffning, montering och transport av baracker m. m., reservationsanslag ............ 1 000
8 Ersättning för vård på anstalter som ej tillhör
kriminalvården, m. m., förslagsanslag..........
9 Centrala nämnderna, förslagsanslag ...........
10 Övervakningsnämnderna, förslagsanslag .......
Sky ddskonsulentorganisationen:
11 Avlöningar, förslagsanslag................. 9 093 000
12 Omkostnader, förslagsanslag............... 1 450 000
13 Ersättningar till övervakare, förslagsanslag ....
14 Kurser för övervakare och personundersökare,
reservationsanslag...........................
15 Understöd åt villkorligt frigivna m. fl.........
16 Bidrag till Svenska skyddsförbundet .........
17 Utbildning av personal, reservationsanslag.....
18 Kriminologisk forskning, reservationsanslag ....
G. Diverse
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
1 Kriminalvårdsstyrelsens delfond, förslagsanslag 14 405 000
2 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag ... 55 418 000
3 Ersättning till domänverkets fond för upplåten
mark, förslagsanslag........................
16 800 000
8 700 000
2 700 000 334 000
28 534 008
8 546 000
150 054 000
290 000 250 000 2 025 000
10 543 000 12 500 000
150 000 1 500 000 60 000 1 100 000 300 000
187 318 000
69 823 000
379 000
22 Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1968
4 Ersättning till försvarets fastighetsfond för fång-
vårdsanstalten i Hälsingborg, förslagsanslag---- 67 000
5 Bidrag till utgivande av författningskommentarer m. m., reservationsanslag................. 1 000
6 Bidrag till vissa internationella sammanslut-
ningar m. m. inom privaträttens område, förslagsanslag .................................... 70 000
7 Bidrag till Nordisk Domssamling, reservationsanslag ....................................... 23 000
8 Bidrag till politiska partier, förslagsanslag..... 23 000 000
93 363 000
Summa kr. 1 207 875 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1968
23 III. UTRIKESDEPARTEMENTET
A. Utrikesdepartementet m. m.
Utrikesförvaltningen:
Avlöningar, förslagsanslag................. 53 273 000
Omkostnader, förslagsanslag............... 16 462 000
3 Representationsbidrag till utlandstjänstemän ..
4 Vissa bostadskostnadsersättningar, förslagsanslag ...........................
5 Inventarier för beskickningar, delegationer och
konsulat, reservationsanslag.................
6 Kursdifferenser, förslagsanslag...............
7 Ersättningar åt olönade konsuler, förslagsanslag
8 Särskilda förhandlingar med främmande makter,
förslagsanslag............................
9 Kostnader för vissa nämnder m. m., förslagsanslag ......................................
10 Kommittéer m. m., reservationsanslag.........
11 Extra utgifter, reservationsanslag............
12 Tillfälliga representationskostnader, förslagsanslag ....................................
B. Bidrag till vissa internationella organisationer
1 Permanenta skiljedomstolens internationella
byrå i Haag, förslagsanslag..................
2 Förenta Nationerna, förslagsanslag...........
3 Organisationen för ekonomiskt samarbete och
utveckling (OECD), förslagsanslag............
4 Europeiska frihandelssammanslutningen
(EFTA), förslagsanslag.....................
5 Europarådet, förslagsanslag.................
C. Tekniskt och humanitärt bistånd
1 Tekniskt och humanitärt bistånd............
D. Information om Sverige i utlandet
1 Information om Sverige i utlandet, reservationsanslag ..............................
* Beräknat belopp.
69 735 000 3 650 000
3 545 000
3 100 000 1 000 1 550 000
3 700 000
80 000 175 000 195 000
900 000
86 631 000
4 000 10 000 000
3 700 000
2 100 000 1 200 000
17 004 000
*258 918 000
8 360 000
24 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1968
E. Diverse
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
1 Beskickningsfastigheternas delfond, förslagsanslag ..................................
2 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag ..
3 Gottgörelse av kostnader för sjöfolk och nödställda svenska medborgare m. fl., förslagsanslag
4 Bestridande av resekostnader för inom Förenta
Nationerna utsedda svenska stipendiater, reservationsanslag ..............................
5 Information om mellanfolkligt samarbete och ut-
utrikespolitiska frågor......................
6 Bidrag till Internationella institutet för freds-
och konfliktforskning......................
18 779 000
1 976 000 20 755 000
200 000
10 000 780 000
1 650 000
23 395 000 Summa kr. 394 308 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1968
25 IV. FÖRSVARSDEPARTEMENTET
A. Försvarsdepartementet in. ni.
Försvarsdepartementet:
1 Avlöningar, förslagsanslag................. 5 000 000
2 Omkostnader, förslagsanslag .............. 570 000
3 Vissa nämnder m. m., förslagsanslag ....
4 Kommittéer m. m., reservationsanslag . .
5 Extra utgifter, reservationsanslag......
6 Rationaliseringsförsök, reservationsanslag
B. Armén
Arméstaben:
1 Avlöningar, förslagsanslag................. *13 400 000
2 Omkostnader, förslagsanslag............... *2 470 000
Armén:
3 Avlöningar till aktiv personal m. fl., förslagsanslag .................................. *450 620 000
4 Avlöningar m. m. till värnpliktiga, förslagsanslag.................................. *118 400 000
5 Sjukvård m. m., förslagsanslag............. 10 700 000
6 Reseersättningar m. m., förslagsanslag...... 15 700 000
7 Rekryteringskostnader, reservationsanslag ... 430 000
8 Rränsle m. m., förslagsanslag.............. 21 400 000
9 Renhållning, förslagsanslag................ 7 800 000
10 Telefon m. m., förslagsanslag ............. 3 550 000
11 Tvätt, förslagsanslag..................... 6 750 000
12 Övriga expenser m. m., förslagsanslag....... 3 000 000
13 Mathållning, förslagsanslag................ 65 700 000
14 Furagering, förslagsanslag................. 1 050 000
15 övningar m. m., reservationsanslag......... *77 000 000
16 Förhyrning av motorfordon m. m., förslagsanslag .................................. 8 700 000
17 Beklädnad m. m., reservationsanslag........ 58 000 000
18 Inventarier m. m., reservationsanslag....... 15 300 000
19 Sjukvårdsmateriel, reservationsanslag....... 7 500 000
20 ökning av drivmedelslagringen, reservationsanslag .................................. 1000
21 Drivmedelsutrustning, reservationsanslag____ 4 400 000
22 Drivmedelsförråd m. m., förslagsanslag..... 1 600 000
23 Remontering, reservationsanslag........... 300 000
24 Uttagning av hästar, förslagsanslag........ 70 000
* Beräknat belopp.
5 570 000 1 325 000 1 700 000 600 000 *2 200 000
11 395 000
15 870 000
26 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1968
25 Veterinärvård, reservationsanslag........... 115 000
26 Hundväsendet, reservationsanslag.......... 100 000
27 Anskaffning av tygmateriel m. m., reservationsanslag ....................................
28 Underhåll av tygmateriel m. m., reservationsanslag ......................................
29 Järnvägskrigsbromateriel, reservationsanslag ...
30 Uttagning av motorfordon och motorredskap,
förslagsanslag.............................
Hemvärnet:
31 Avlöningar, förslagsanslag................. 1 940 000
32 Omkostnader, förslagsanslag............... 1 008 000
33 Övningar, reservationsanslag.............. 4 700 000
34 Intendenturmateriel m. m., reservationsanslag 2 000 000
35 Tygmateriel m. m., reservationsanslag....... 7 200 000
C. Marinen
Marinstaben:
1 Avlöningar, förslagsanslag................. *11 300 000
2 Omkostnader, förslagsanslag............... *2 100 000
Marinen:
3 Avlöningar till aktiv personal m. fl., förslagsanslag ..................................*177 500 000
4 Avlöningar m. m. till värnpliktiga, förslagsanslag .................................... *22 400 000
5 Sjukvård m. m., förslagsanslag............. 2 500 000
6 Reseersättningar m. m., förslagsanslag...... 4 270 000
7 Rekryteringskostnader, reservationsanslag ... 390 000
8 Bränsle m. m., förslagsanslag.............. 8 600 000
9 Renhållning, förslagsanslag................ 3 600 000
10 Telefon m. m., förslagsanslag.............. 2 450 000
11 Tvätt, förslagsanslag..................... 1 600 000
12 Övriga expenser m. m., förslagsanslag...... 1 445 000
13 Mathållning, förslagsanslag................ 20 500 000
14 Övningar m. m., reservationsanslag......... *29 300 000
15 Beklädnad m. m., reservationsanslag........ 8 150 000
16 Inventarier m. m., reservationsanslag....... 3 700 000
17 Sjukvårdsmateriel, reservationsanslag....... 1 800 000
18 Ökning av drivmedelslagringen, reservationsanslag .................................. 140 000
19 Drivmedelsutrustning, reservationsanslag .... 475 000
20 Drivmedelsförråd m. m., förslagsanslag..... 375 000
21 Materialförråd m. m., förslagsanslag........ 225 000
22 Hundbevakningstjänsten, reservationsanslag . 15 000
23 Anskaffning av fartygsmateriel m. m., reservationsanslag ................................
24 Underhåll av fartyg m. m., reservationsanslag ..
* Beräknat belopp.
878 186 000 *483 584 000
*82 600 000 *1 000
120 000
16 848 000
1 477 209 000
13 400 000
289 435 000
*247 485 000 *79 500 000
Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1968
25 Anskaffning av vissa maskiner m. m., reservationsanslag ................................
26 Bidrag till sjövärnskåren, reservationsanslag . ..
D. Flygvapnet
8 9
20 21 22
25 Flygstaben:
Avlöningar, förslagsanslag................. *14 490 000
Omkostnader, förslagsanslag............... *1 235 000
Flygvapnet:
Avlöningar till aktiv personal m. fl., förslags-
ansla(J.................................. *210 000 000
Avlöningar m. m. till värnpliktiga, förslagsan-
slaQ.................................... *17 800 000
Tjänstepremier m. m., förslagsanslag....... 3 000 000
Sjukvård m. m., förslagsanslag............. 2 300 000
Reseersättningar m. m., förslagsanslag...... 10 000 000
Rekryteringskostnader, reservationsanslag ... 450 000
Bränsle m. m., förslagsanslag.......... H 000 000
Renhållning, förslagsanslag................ 4 400 000
Telefon m. m., förslagsanslag.............. 6 600 000
Tvätt, förslagsanslag..................... 1 730 000
Övriga expenser m. m., förslagsanslag...... 1 535 000
Mathållning, förslagsanslag................ 12 300 000
Övningar m. m., reservationsanslag......... *20 000 000
Beklädnad m. m., reservationsanslag........ 11 500 000
Inventarier m. m., reservationsanslag....... 3 200 000
Sjukvårdsmateriel, reservationsanslag....... 750 000
Ökning av drivmedelslagringen, reservations-
ansla9.................................. 1 000
Dnvmedelsutrustning, reservationsanslag____ 1 750 000
Drivmedelsförråd m. m., förslagsanslag..... 6 100 000
Hundbevakningstjänsten, reservationsanslag . 65 000
Anskaffning av flygmateriel m. m., reservationsanslag ....................................
Drift och underhåll av flygmateriel m. in.,
reservationsanslag..........................
Understöd åt segelflygverksamhet m. m., reservationsanslag ................................
E. Gemensamma staber m. m.
Försvarsstaben:
1 Avlöningar, förslagsanslag................. *13 650 000
2 Särskilda avlöningar, förslagsanslag........ 3 800 000
3 Omkostnader, förslagsanslag............... *2 385 000
* Beräknat belopp.
700 000 635 000
631 155 000
15 725 000
324 481 000 *1 085 421 000 *264 000 000
405 000
1 690 032 000
28 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 196S
4 Särskilda omkostnader, förslagsanslag...... 2 825 000
5 Övningar, reservationsanslag............... 130 000
6 Vissa bostadskostnadsersättningar, förslagsanslag .................................. 320 000
Militärområ desstaber:
7 Avlöningar, förslagsanslag................. *21 175 000
8 Omkostnader, förslagsanslag............... *11 800 000
9 Övningar, reservationsanslag............... 610 000
10 Militärområdenas byggnadskontor: Avlöningar,
förslagsanslag.............................
11 Militärområdenas intendenturförvaltningar: Avlöningar, förslagsanslag.....................
12 Militärområdenas tygförvaltningar: Avlöningar,
förslagsanslag.............................
13 Förband med särskild budget, förslagsanslag . .
23 110 000
33 585 000
7 800 000
7 150 000
14 000 000 *1 000
85 646 000
F. Centrala förvaltningsmyndigheter m. m.
Försvarets civilförvaltning:
1 Avlöningar, förslagsanslag............
2 Omkostnader, förslagsanslag..........
Försvarets sj ukvårdsstyrelse:
3 Avlöningar, förslagsanslag............
4 Omkostnader, förslagsanslag..........
Fortifikationsförvaltningen:
5 Avlöningar, förslagsanslag............
6 Omkostnader, förslagsanslag..........
Försvarets intendenturverk:
7 Avlöningar, förslagsanslag............
8 Omkostnader, förslagsanslag..........
Arméförvaltningen:
9 Avlöningar, förslagsanslag............
10 Omkostnader, förslagsanslag..........
Marinförvaltningen:
11 Avlöningar, förslagsanslag............
12 Omkostnader, förslagsanslag..........
13 Datamaskiner m. m., reservationsanslag
Flygförvaltningen:
14 Avlöningar, förslagsanslag............
15 Omkostnader, förslagsanslag..........
16 Datamaskiner m. m., reservationsanslag Försvarets förvaltningsdirektion:
17 Avlöningar, förslagsanslag............
18 Omkostnader, förslagsanslag..........
Beräknat belopp.
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1968 29
G. Institutioner ni. in.
Försvarets forskningsanstalt:
* Beräknat belopp.
30 Kungl. Maj:ts proposition nr t år 1968
Försvarets intendenturkår:
31 Avlöningar, förslagsanslag ..
32 Omkostnader, förslagsanslag
33 Övningar, reservationsanslag Försvarets personalvård:
34 Avlöningar, förslagsanslag ..
35 Omkostnader, förslagsanslag
H. Utbildningsanstalter
Försvarshögskolan:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................
2 Omkostnader, förslagsanslag...............
Militärhögskolan:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................
4 Omkostnader, förslagsanslag...............
5 Övningar, reservationsanslag...............
6 Militärhistorisk forskning, reservationsanslag . Försvarets läroverk:
7 Avlöningar, förslagsanslag.................
8 Omkostnader, förslagsanslag...............
Försvarets brevskola:
9 Avlöningar, förslagsanslag.................
10 Omkostnader, förslagsanslag...............
I. Fastighetskostnader
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
1 Slottsbyggnadernas delfond, förslagsanslag ..
2 Beskickningsfastigheternas delfond, förslagsanslag ..................................
3 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag .. Ersättning till försvarets fastighetsfond:
4 Kasernbyggnaders delfond, förslagsanslag ...
5 Befästningars delfond, förslagsanslag.......
6 Försvarets forskningsanstalts delfond, förslagsanslag ..............................
7 Borttagande av pansarhinder m. m., reservationsanslag ................................
11 420 000
107 000 300 000
6 277 000 6 684 000
*191 100 000 *75 900 000
*4 150 000 271 150 000
400 000 278 234 000
J. Viss materielanskaffning m. m.
1 Utredningar rörande tillämnade materielan-
skaffningar m. m., reservationsanslag......... 500 000
2 Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m. m., reservationsanslag................ 950 000
* Beräknat belopp.
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1968
3 Fortifikatorisk forskningsverksamhet, reservationsanslag ......................
4 Försvarsmedicinsk forskning, reservationsanslag
5 Underhåll av sjukvårdsmateriel, reservationsanslag ............................
6 Vissa signalförbindelser m. m., reservationsanslag
7 Signalskyddsmateriel, reservationsanslag......
8 Anskaffning av fortifikatorisk materiel, reservationsanslag .......................
9 Anskaffning av krigskartor, reservationsanslag .
10 Årskostnader för industriell krigsberedskap,
förslagsanslag.......................
11 Engångskostnader för industriell krigsberedskap, reservationsanslag.....................
Byggnads- och reparationsberedskapen:
Övningar m. m., reservationsanslag......... 510 000
Materiel, reservationsanslag................ 1 500 000
800 000
2 400 000
1 500 000 *21 400 000 *1 440 000
3 000 000 1 050 000
530 000
1 410 000
2 010 000
36 990 000
K. Bidrag till frivilliga organisationer m, m.
1 Frivilliga befälsutbildningsrörelsen m. m., reservationsanslag .........................
2 Lottaorganisationen, reservationsanslag.......
3 Frivilliga sjukvårdsväsendet i krig, reservationsanslag .............................
4 Frivilliga djursjukvården i krig, reservationsan-
sla? . .....................................
5 Frivilliga skytteväsendet, reservationsanslag ...
6 Bidrag till Centralförbundet Folk och Försvar .
7 Understöd åt vissa föreningar m. m..........
L. Övriga gemensamma ändamål
1 Familjebidrag, förslagsanslag................
2 Inskrivningskostnader, förslagsanslag.........
3 Vissa specialundersökningar m. m., förslagsanslag ..........................
4 Reseersättningar till värnpliktiga m. fl., förslagsanslag ..........................
5 Soldathemsverksamhet, reservationsanslag.....
6 Fritidsverksamhet m. m., reservationsanslag ...
7 Vissa hälsovårdsåtgärder m. m., förslagsanslag .
8 Vissa ersättningar i anledning av skador vid militär verksamhet m. m., förslagsanslag........
9 Ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring m. m., förslagsanslag .
10 Omskolning av i militärtjänst skadade, förslagsanslag ...............................
* Beräknat belopp.
5 440 000 2 330 000
345 000
53 000 2 700 000 440 000 110 000
11 418 000
*67 000 000 3 200 000
700 000
*17 600 000 400 000 860 000 200 000
2 600 000
*16 700 000
100 000
32 Kungl. Maj.ts proposition nr i år 1968
11 Vidareutbildning av viss civil personal, reservationsanslag ................................
12 Arbetarskydd, reservationsanslag.............
13 Trivselfrämjande åtgärder, reservationsanslag ..
14 Förslagsverksamhet, förslagsanslag...........
15 Försvarsupplysning, reservationsanslag........
16 Publikations- och blankettryck, förslagsanslag .
17 Bestridande av beredskapskostnader vid försvarets fabriksverk, förslagsanslag..............
18 Ersättning för automobilskatt, förslagsanslag ..
19 Ersättning för rustning och rotering, förslagsanslag ......................................
20 Täckande av vissa medelsbrister, förslagsanslag
M. Flygtekniska försöksanstalten
Flygtekniska försöksanstalten:
1 Avlöningar, förslagsanslag —
2 Omkostnader, förslagsanslag .
3 Utrustning, reservationsanslag
*7 400 000 *2 000 000 *200 000
N. Civilförsvaret in. m.
Civilf örsvarsstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................
2 Omkostnader, förslagsanslag ..............
Statens civilförsvarsskolor:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................
4 Omkostnader, förslagsanslag...............
5 Avlöningar till civilförsvarspliktiga m. m., förslagsanslag ................................
6 Vissa kostnader för civilförsvarsutbildning
m. m., förslagsanslag.......................
7 Civilförsvarsfilm, reservationsanslag..........
8 Försöksverksamhet, reservationsanslag........
9 Anskaffning av civilförsvarsmateriel, reservationsanslag ...............................
10 Förvaring och underhåll av civilförsvarsmateriel
m. m., förslagsanslag...................
11 Bidrag till byggande av skyddsrum, reservationsanslag ....................................
12 Drift av skyddsrum, förslagsanslag...........
13 Bidrag till kommuner för anordnande av brand-
dammar för civilförsvarsändamål, reservationsanslag ....................................
14 Viss sambandsverksamhet, förslagsanslag.....
15 Anskaffning av viss sambandsmateriel, reservationsanslag ................................
* Beräknat belopp.
6 370 000 2 067 000
*5 560 000 *3 800 000
530 000 140 000 80 000 105 000 505 000 4 600 000
2 900 000 8 970 000
5 000 30 000
127 225 000
9 600 000
9 600 000
8 437 000
9 360 000
*7 900 000
*9 500 000 1 000 550 000
*53 517 000
11 100 000
*14 000 000 810 000
*5 000 000 *1 835 000
*1 500 000
33 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1968
16 Vissa teleanordningar, reservationsanslag...... 310 000
17 Kostnader för anskaffande av identitetsbrickor
m.mförslagsanslag....................... 190000
16 Reredskapsnamnden för psykologiskt försvar,
förslagsanslag............................’ 473 000
124 483 000
O. Diverse
1 Reglering av prisstegringar under begränsade
0 ®nsl,ag...... ...................... 200 000 000
2 i ackmng av beraknade merkostnader under förslagsanslag ................................ QQQ QQQ
3 Beredskapsstyrka för FN-tjänst, förslagsanslag 6 900 000
4 Kostnader för projektilröjning på Järvafältet,
reservationsanslag.......................... 4qq qqq
362 300 000 Summa kr. 5171892 000
3 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 saml. Nr 1
34 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1968
V. SOCIALDEPARTEMENTET
A. Socialdepartementet m. m.
Socialdepartementet:
1 Avlöningar, förslagsanslag .......
2 Omkostnader, förslagsanslag .....
3 Kommittéer m. m., reservationsanslag
4 Extra utgifter, reservationsanslag . . .
4 495 000 385 000
B. Allmän försäkring m. m.
Försäkringsdomstolen:
1 Avlöningar, förslagsanslag ................
2 Omkostnader, förslagsanslag ..............
Försäkringsrådet:
3 Avlöningar, förslagsanslag ................
4 Omkostnader, förslagsanslag ..............
Riksförsäkringsverket:
5 Avlöningar, förslagsanslag ................
6 Omkostnader, förslagsanslag ..............
7 Folkpensioner, förslagsanslag................
8 Ersättning till postverket för pensionsutbetal-
ningar, förslagsanslag ......................
9 Bidrag till sjukförsäkringen, förslagsanslag----
10 Vissa yrkesskadeersättningar m. m., förslagsanslag ......................................
1 167 000 74 000
940 000 37 000
19 200 000
3 615 000
C. Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer m. m.
1 Allmänna barnbidrag, förslagsanslag..........
2 Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna barnbidrag, förslagsanslag............
3 Bostadsrabatter, förslagsanslag..............
4 Ersättning för bidragsförskott, förslagsanslag..
5 Omkostnader för statens bosättningslån, förslagsanslag ................................
D. Sociala serviceåtgärder
1 Bidrag till social hemhjälp, förslagsanslag.....
2 Bidrag till anordnande av barnstugor, reservationsanslag ................................
* Beräknat belopp.
4 880 000 4 200 000 300 000
9 380 000
1 241 000
977 000
22 815 000
*6 000 000 000
14 000 000
505 000 000
6 500 000
6 550 533 000
*1 615 000 000
*4 000 000 *300 000 000 63 000 000
440 000
1 982 440 ÖGO
105 000 000 31 000 000
35 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1968
3 Bidrag till driften av barnstugor, förslagsanslag 37 000 000
4 Bidrag till ferievistelse för barn, förslagsanslag 4 100 000
5 Bidrag till semesterhem m. m., förslagsanslag.. 1 600 000
6 Bidrag till anordnande samt om-och tillbyggnad
av ålderdomshem, reservationsanslag......... 7 500 000
186 200 000
E. Myndigheter inom hälso- och sjukvård, socialvård m, m.
Centrala och regionala myndigheter m. m.
Socialstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag................. 18 790 000
2 Omkostnader, förslagsanslag............... 2 932 000 21 722 000
3 Giftnämnden, förslagsanslag................. 423 OOO
4 Nämnden för sjukvårds- och socialvårdsbygg-
nader, förslagsanslag....................... I75 qqq
5 Bidrag till sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut, förslagsan-
sTla<J \..................................... 6 000 000
Eansläkarväsendet m. m.:
6 Avlöningar, först ags a n s lag................. 4345000
7 Omkostnader, förslagsanslag............... 500 000 4 845 000
Statens socialvårdskonsulenter:
8 Avlöningar, förslagsanslag................. 874 000
9 Omkostnader, förslagsanslag............... 174 000 1 048 000
Länsnykterhetsnämnderna:
10 Avlöningar, förslagsanslag................. 3 250 000
11 Omkostnader, förslagsanslag............... 590 000 3 840 000
38 053 000
Vissa laboratorier m. m.
Statens strålskyddsinstitut:
12 Avlöningar, förslagsanslag................. 2 975 000
13 Omkostnader, förslagsanslag............... 313 000 3 288 000
Statens institut för folkhälsan:
14 Avlöningar, förslagsanslag................. 6 200 000
15 ^ Omkostnader, förslagsanslag............... 2 697 000 8 897 000
Statens bakteriologiska laboratorium:
16 Avlöningar, förslagsanslag................. 14 785 000
17 Omkostnader, förslagsanslag............... 9615 000
18 Inredning och utrustning, reservationsanslag . 1 000 24 401 000
Statens farmacevtiska laboratorium:
19 Avlöningar, förslagsanslag................. 2 000 000
20 Omkostnader, förslagsanslag............... 527 000 2 527 000
21 Svenska farmakopékommittén m. m., förslags-
ansZa<7 ... .... ....................350000
Statens rattskemiska laboratorium:
22 Avlöningar, förslagsanslag................. 2 750 000
23 Omkostnader, förslagsanslag............... 869 000 3 619 000
36 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1968
Statens rättsläkarstationer:
24 Avlöningar, förslagsanslag ..
25 Omkostnader, förslagsanslag
1 808 000 403 000
F. Öppen hälso- och sjukvård
1 Läkemedel åt vissa kvinnor och barn, förslagsanslag ....................................
2 Abortförebyggande åtgärder, förslagsanslag . . .
3 Bidrag till" försöksvis anordnad familjerådgivning, förslagsanslag........................
4 Bidrag till psykisk barna- och ungdomsvård, förslagsanslag ................................
5 Bidrag till S:t Lukasstiftelsen...............
6 Allmän hälsokontroll, förslagsanslag..........
7 Socialstyrelsens skärmbildscentral, förslagsanslag ......................................
8 Åtgärder mot utbredning av könssjukdomar,
förslagsanslag.............................
9 Skyddsympningar, förslagsanslag............
10 Ilälsovårdsupplysning, reservationsanslag.....
11 Bidrag till driften av folktandvården, förslagsanslag ....................................
12 Bidrag till utrustning av polikliniker för folktandvård, reservationsanslag.................
13 Ambulans- och räddningsflygtjänst, förslagsanslag ......................................
14 Epidemiberedskap m. m., förslagsanslag......
G. Universitetssjukhus m. m.
Karolinska sjukhuset:
1 Avlöningar, förslagsanslag................. 103 404 000
2 Omkostnader, förslagsanslag............... 29 915 000
3 Utrustning, reservationsanslag............. 4 800 000
Akademiska sjukhuset i Uppsala:
4 Avlöningar till läkare, förslagsanslag....... 12 365 000
5 Driftkostnader, förslagsanslag............. 10 000 000
6 Utrustning, reservationsanslag............. 80 000
7 Bidrag till viss utbildning m. m. vid Kungs-
gärdets sjukhus i Uppsala, förslagsanslag......
8 Avlöning av vissa läkare vid sjukhus i Stockholm, förslagsanslag .......................
9 Bidrag till vissa sjukhus i Stockholm m. m., förslagsanslag ................................
10 Bidrag till lasarettet i Lund, förslagsanslag----
2 211 000 45 293 000
83 346 000
2 600 000 585 000
200 000
1 300 000
30 000 600 000
620 000
2 000 000 4 100 000 1 100 000
12 600 000
1 000
1 000 000 1 000 000
27 736 000
138 119 000
22 445 000
100 000
3 533 000
25 000 000 22 000 000
Kungi. Maj:ts proposition nr 1 år 1968
11 Bidrag till Malmö allmänna sjukhus, förslagsanslag ......................................
12 Bidrag till vissa sjukhus i Göteborg, förslagsanslag ......................................
13 Bidrag till lasarettet i Umeå, förslagsanslag . . .
14 Bidrag till regionsjukhuset i Linköping, förslagsanslag ....................................
15 Utbildnings- och forskningsverksamhet vid
läkarstationen i Dalby läkardistrikt, reservationsanslag ....................................
16 Kurser för vissa utländska läkare och tandläkare m. m., förslagsanslag.................
17 Stipendier till studerande vid odontologisk
fakultet, förslagsanslag.....................
18 Nordiska hälsovårdshögskolan, förslagsanslag ..
H. Övrig sjukhusvård m. m.
Statlig psykiatrisk sjukhusvård:
1 Avlöningar, förslagsanslag................. 18 000 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.............. 4 120 000
3 Utrustning av vissa kliniker för psykiskt sjuka
m. m., reservationsanslag....................
4 Bidrag till anordnande av kliniker för psykiskt
sjuka m. m., reservationsanslag..............
5 Bidrag till driften av kliniker för psykiskt sjuka
m. m., förslagsanslag.......................
6 Bidrag till viss hälso- och sjukvård, reservationsanslag ....................................
7 Bidrag till anordnande av radioterapevtiska kliniker, förslagsanslag........................
8 Förvaring och underhåll av viss sjukvårdsmate-
riel m. m., förslagsanslag....................
9 Utrustning m. m. av beredskapssjukhus vid
krig eller krigsfara, reservationsanslag.........
10 Viss krigssjukvårdsutbildning m. m., förslagsanslag ....................................
I. Ungdomsvård m. m.
Ungdomsvårdsskolorna:
1 Avlöningar, förslagsanslag................. 29 700 000
2 Omkostnader, förslagsanslag............... 9 000 000
3 Vård utom skola, förslagsanslag............ 4 800 000
4 Engångsanskaffning av inventarier m. m.,
reservationsanslag........................ 550 000
5 Personalutbildning, reservationsanslag....... 270 000
6 Ersättningar för skador vållade av vissa rymlingar m. fl., förslagsanslag..................
21 000 000
36 000 000 17 400 000
12 000 000
700 000
1 000 000
700 000 800 000
300 797 000
22 120 000 2 000 000 62 000 000 860 000 000 91 000 000 500 000 1 551 000 5 400 000
1 077 000
1 045 648 000
44 320 000
180 000
38 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1968
7 Ersättningar till kommunerna enligt socialhjälps- och barnavårdslagarna m. m., förslagsanslag ....................................
J. Nykterhetsvård m. m.
Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare:
1 Avlöningar, förslagsanslag................. 9 367 000
2 Omkostnader, förslagsanslag............... 5 374 000
3 Utrustning m. m., reservationsanslag........ 400 000
4 Bidrag till anordnande av erkända vårdanstal-
ter för alkoholmissbrukare m. m., reservationsanslag ....................................
5 Bidrag till driftkostnader vid erkända vårdan-
anstalter för alkoholmissbrukare m. m., förslagsanslag ....................................
6 Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder
m. m., förslagsanslag.......................
7 Utbildning och samverkan inom nykterhets-
vården, reservationsanslag...................
8 Bidrag till Länkrörelsen m. m...............
K. Viss rehabiliteringsverksamliet
1 Statens arbetsklinik, förslagsanslag...........
2 Invaliditetsförebyggande åtgärder m. m., förslagsanslag ................................
3 Bidrag till hjälpmedel för handikappade, m. m.,
förslagsanslag..............................
4 Bidrag till vanföreanstalter m. m., förslagsanslag
5 Bidrag till Eugeniahemmet, förslagsanslag.....
6 Bidrag till anordnande av vissa institutioner för psykiskt utvecklingsstörda, reservationsanslag .
7 Bidrag till driften av särskolor m. m., förslagsanslag ....................................
8 Bidrag till Hörselfrämjandets riksförbund----
9 Ersättning till postverket för befordran av blind-
skriftsförsändelser, förslagsanslag............
L. Arbetarskydd och arbetsmedicin
Arbetarsky ddsstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag, varav 100 000 kr.
att avräknas mot automobilskattemedlen ... 3 758 000
2 Omkostnader, förslagsanslag............... 576 000
11 000 000
55 500 000
15 141 000
1 400 000
51 500 000
55 500 000
330 000 1 150 000
125 021 000
1 040 000 24 400 000
*53 000 000
16 800 000 4 130 000
6 000 000
20 000 000 330 000
1 020 000
126 720 000
4 334 000
Beräknat belopp.
LO O
39 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1968
Y rkesinspektionen:
3 Avlöningar, förslagsanslag, varav 630 000 kr.
att avräknas mot automobilskattemedlen ... 8 089 000
4 Omkostnader, förslagsanslag, varav 150 000
kr. att avräknas mot automobilskattemedlen 1 800 000 9 889 000
Arbetsmedicinska institutet:
Avlöningar, förslagsanslag................. 4 192 000
Omkostnader, förslagsanslag............... 887 000 5 079 000
19 302 000
30 131 000
Summa kr. 10 549 344 000
40 Kung!. Maj:ts proposition nr 1 år 1968
VI. KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET
A. Kommunikationsdepartementet m. m.
423 710 000
C. Planväsendet
Statens planverk:
1 Förvaltningskostnader, förslagsanslag....... 14 214 000
2 Uppdragsverksamhet, förslagsanslag........ 1 515 000 15 729 000
3 Bidrag till upprättande av regionplaner m. m.,
reservationsanslag.......................... .1 000
15 730 000
D. Vägväsendet
Statens vägverk
1 Statens vägverk: Förvaltningskostnader, förslagsanslag, att avräknas mot automobilskatte-
medlen................................... 9711 000
2 De lokala vägnämnderna m. m., förslagsanslag,
att avräknas mot automobilskattemedlen..... 300 000
41 Kungi. Maj:Is proposition nr t år 1968
3 Reglering av vissa skador inom statens vägverks ämbetsområde, förslagsanslag, att avräknas mot
automobilskattemedlen..................... 1 500 000
11 511 000
11 Vägunderhåll och vägbyggnader
Väghållningen på landet samt i städer och stadsliknande samhällen, där kronan är väghållare:
Vägunderhållet, reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen...........
Vägbyggandet, reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen...........
Väghållningen i städer och stadsliknande samhällen, som är väghållare:
Bidrag till underhåll av vägar och gator, förslagsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen ...............................
Bidrag till byggande av vägar och gator, reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen ............................
Enskild väghållning:
Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m., reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen .........................
Bidrag till byggande av enskilda vägar, reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen ............................
Diverse ändamål:
Utredningar m. m., reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen........
Avsättning till statens automobilskattemedelsfond, förslagsanslag...................
631 500 000
640 500 000 1 272 000 000
93 000 000
270 000 000 363 000 000
47 500 000
20 000 000 67 500 000
1 000 000
1 000 1 001 000 1 703 501 000
1 715 012 000
E. Trafiksäkerhet
Statens trafiksäkerhetsverk:
1 Förvaltningskostnader, förslagsanslag, att av-
räknas mot automobilskattemedlen........ 3 680 000
2 Uppdragsverksamhet, förslagsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen........ 8 348 000 12 028 000
3 Registrering av motorfordon, förslagsanslag ... 1 000
4 Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid järnvägskorsningar, reservationsanslag, att
avräknas mot automobilskattemedlen........ 6 500 000
5 Trafiksäkerhetsforskning, reservationsanslag, att
avräknas mot automobilskattemedlen........ 2 508 000
2 Kungl. Maj:ts proposition nr i år 1968
6 Kostnader för övergång till högertrafik, reserva-
tionsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen...................................
7 Bidrag till nationalföreningen för trafiksäker-
hetens främjande, att avräknas mot antomobilskattemedlen............................
20 000 000
2 000 000
43 037 000
F. Sjöfart
Sjöfartsverket
1 Sjöfartsstyrelsen: Förvaltningskostnader, förslagsanslag ................................
2 Fartygsinspektion m. m., förslagsanslag.......
3 Sjösäkerhet, förslagsanslag..................
4 Sjömätning m. m., förslagsanslag.............
5 Isbrytning, förslagsanslag...................
6 Underskott vid vissa statliga hamnar och farleder, förslagsanslag........................
7 Bidrag till fiskehamnar m. m., reservationsanslag
8 Bidrag till småbåtshamnar m. m., reservations-
anslag, att avräknas mot automobilskattemedlen.......................................
Övriga sjöfartsändamål
9 Handelsflottans pensionsanstalt: Administrationskostnader ............................
10 Läkarundersökning av sjöfolk, förslagsanslag ..
11 Bidrag till vissa resor av sjöfolk, förslagsanslag .
12 Avsättning till handelsflottans välfärdsfond,
förslagsanslag.............................
13 Understöd åt skärgårdsrederier m. m., förslagsanslag ....................................
4 791 000 4 389 000 59 653 000 7 459 000 21 000 000
290 000 1 000
2 600 000 100 183 000
1 000 575 000 325 000
700 000
600 000 2 201 000
102 384 000
G. Institut m. m.
1 Transportnämnden: Förvaltningskostnader, förslagsanslag, därav tre fjärdedelar att avräknas
mot automobilskattemedlen.................
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:
2 Avlöningar, förslagsanslag................. 10 130 000
3 Omkostnader, förslagsanslag............... 2 474 000
4 Underhåll av materiel m. m., förslagsanslag . 922 000
5 Nyanskaffning av instrument m. m., reservationsanslag ............................ 300 000
6 Uppdragsverksamhet, förslagsanslag........ 3 100 000
7 Väderlekstjänst för luftfarten, förslagsanslag 6 416 000 23 342 000
Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år J968 8 Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten och
på Grönland m. m., förslagsanslag............ 1 621 000
9 Statens väginstitut, förslagsanslag, att avräknas
mot automobilskattemedlen .............. 1 699 000
10 Statens väginstitut: Utrustning, reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen 170 000
Statens geotekniska institut:
11 Avlöningar, förslagsanslag................. 1 345 000
12 Omkostnader, förslagsanslag............... 278 000
13 Uppdragsverksamhet, förslagsanslag........ 2 000 000
14 Utrustning, reservationsanslag............. 150 000 3 773 000
Statens brandinspektion:
15 Avlöningar, förslagsanslag................. 613 000
16 Omkostnader, förslagsanslag............... 185 000 798 000
Statens brandskola: ~
17 Avlöningar, förslagsanslag................. 699 000
18 Omkostnader, förslagsanslag............... 325 000 1 024 000
33 021 000
H. Diverse
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
1 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag . . 41 787 000
2 Ersättning till statens järnvägar för drift av icke
lönsamma järnvägslinjer.................... 205 000 000
3 Ersättning till trafikföretag för drift av icke lön-
samma busslinjer, reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen............. 9 000 000
4 Driftbidrag till luftfartsverket............... 18 000 000
5 Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser, förslagsanslag, därav 2 400 000 kr.
att avräknas mot automobilskattemedlen..... 104 000 000
6 Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m. m., förslagsanslag................. 1 200 000
7 Beredskap för civil luftfart, reservationsanslag .. 800 000
8 Bidrag till kostnader för kommunal beredskap,
reservationsanslag.......................... 2 000 000
9 Vissa kostnader i anledning av allmänna val,
förslagsanslag............................. 4 000 000
10 Bidrag till förebyggande och släckning av brand,
förslagsanslag............................. 1 800 000
387 587 000
Summa kr. 2 731 405 000
44 Kungl. Maj:ts proposition nr t år 1968
VII. FINANSDEPARTEMENTET
A. Finansdepartementet m. in.
Finansdepartementet:
1 Avlöningar, förslagsanslag................. 14 200 000
2 Omkostnader, förslagsanslag............... 7 825 000
3 Kommittéer m. m., reservationsanslag
4 Extra utgifter, reservationsanslag . . .
B. Allmänna centrala ämbetsverk m. m.
Kammarkollegiet:
1 Avlöningar, förslagsanslag................. 2611 000
2 Omkostnader, förslagsanslag............... 198 000
Kammarrätten:
3 Avlöningar, förslagsanslag................. 6 629 000
4 Omkostnader, förslagsanslag............... 347 000
Statistiska centralbyrån:
5 Avlöningar till personal för verksamheten i
allmänhet, förslagsanslag.................. 18 700 000
6 Omkostnader för verksamheten i allmänhet,
förslagsanslag........................... 12 113 000
7 Särskilda undersökningar, reservationsanslag . 3 150 000
8 Utredningsinstitutet, förslagsanslag........ 1 000
9 Centralt företagsregister m. m., reservationsanslag .................................. 885 000
10 Folk- och bostadsräkning, reservationsanslag . 1 200 000
11 1968 års valstatistik, reservationsanslag..... 545 000
12 Flusliållsbudgetundersökning, reservationsanslag ................................... 1 500 000
13 Datamaskincentralen, förslagsanslag .........
Kon j unkturinstitutet:
14 Avlöningar, förslagsanslag................. 1 350 000
15 Omkostnader, förslagsanslag............... 222 000
16 Särskilda undersökningar, reservationsanslag . 625 000
Statskontoret:
17 Avlöningar, förslagsanslag................. *11 341 000
18 Omkostnader, förslagsanslag............... *2 137 000
19 Viss försöksverksamhet inom statsförvaltningen
m. m., förslagsanslag.......................
20 Inköp av stansutrustning, reservationsanslag ..
* Beräknat belopp.
22 025 000 3 000 000 400 000
25 425 000
2 809 000
6 976 000
38 094 000 1 000
2 197 000
13 478 000
*7 000 000
500 000
45 Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1968
Riksrevisionsverket:
21 Avlöningar, förslagsanslag................. 9 338 000
22 Omkostnader, förslagsanslag............... 1 636 000
Byggnadsstyrelsen:
23 Avlöningar, förslagsanslag................. 11 545 000
24 Omkostnader, förslagsanslag............... 2 056 000
25 Utredningar rörande byggnadsföretag m. m.,
reservationsanslag..........................
26 Statens förhandlingsnämnd, förslagsanslag ....
C. Skatte- och kontrollväsen
Tullverket:
1 Avlöningar, förslagsanslag................. 111 432 000
2 Omkostnader, förslagsanslag............... 14 855 000
3 Anskaffning av viss materiel, reservationsanslag .................................... 1 680 000
Kontrollstyrelsen:
4 Avlöningar, förslagsanslag................. 7 304 000
5 Omkostnader, förslagsanslag............... 1 320 000
Mynt- och justeringsverket:
6 Avlöningar, förslagsanslag................. 3 472 000
7 Omkostnader, förslagsanslag............... 376 000
8 Nyanskaffning av vissa maskiner m. m., reservationsanslag ............................ 260 000
Statens justerare:
9 Avlöningar, förslagsanslag................. 1 599 000
10 Omkostnader, förslagsanslag............... 243 000
Riksskattenämnden:
11 Avlöningar, förslagsanslag................. 1 328 000
12 Omkostnader, förslagsanslag............... 154 000
Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden:
13 Avlöningar, förslagsanslag................. 4 816 000
14 Omkostnader, förslagsanslag............... 1 200 000
F olkbokf öringen:
15 Ersättningar till kyrkobokföringsinspektörer,
förslagsanslag............................
16 Avsättning till banktillsynens fond, förslagsanslag ......................................
17 Avsättning till fondtillsynens fond, förslagsanslag ......................................
18 Avsättning till jordbrukskassetillsynens fond,
förslagsanslag..............................
19 Avsättning till sparbankstillsynens fond, förslagsanslag ................................
20 Revision av sparbankernas förvaltning, förslagsanslag ...........................
21 Avsättning till försäkringsinspektionens fond,
förslagsanslag.............................
10 974 000
13 601 000
3 700 000 976 000
100 306 000
127 967 000
8 624 000
4 108 000
1 842 000
1 482 000
6 016 000
100 000 1 000 000 60 000 200 000 1 680 000 825 000
2 460 000
46 Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1968
22 Stämpelomkostnader, förslagsanslag..........
23 Kostnader för årlig taxering m. m., förslagsanslag ......................................
24 Ersättning till postverket m. fl. för bestyret med
skatteuppbörd m. m., förslagsanslag..........
D. Bidrag och ersättningar till kommunerna
1 Ersättning till städerna för mistad tolag, förslagsanslag ................................
2 Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m.,
förslagsanslag.............................
E. Industri, bergsbruk, energiförsörjning m. m.
Statens institut för hantverk och industri:
1 Avlöningar till viss personal, förslagsanslag .. 1 480 000
2 Vissa omkostnader, förslagsanslag.......... 91 000
3 Bidrag till kursverksamheten m. m., reservationsanslag .............................. 565 000
4 Utrustning och inredning, reservationsanslag . 400 000
5 Befrämjande av hemslöjden, reservationsanslag .
Sveriges geologiska undersökning:
6 Avlöningar, förslagsanslag................. 3 842 000
7 Omkostnader, förslagsanslag............... 829 000
8 Kartarbeten m. m., reservationsanslag...... 2 300 000
9 Utrustning, reservationsanslag............. 600 000
10 Prospektering, reservationsanslag........... 11 700 000
11 Uppdragsverksamhet, förslagsanslag........ 1 000 000
Bergsstaten:
12 Avlöningar, förslagsanslag................. 527 000
13 Omkostnader, förslagsanslag............... 65 000
Statens elektriska inspektion:
14 Avlöningar, förslagsanslag................. 1 459 000
15 Omkostnader, förslagsanslag............... 197 000
16 Kostnader för vissa nämnder, förslagsanslag ...
17 Befrämjande av landsbygdens elektrifiering,
reservationsanslag..........................
Statens provningsanstalt:
18 Driftkostnader, förslagsanslag............. *7 990 000
19 Utrustning, reservationsanslag............. *800 000
Statens skeppsprovningsanstalt:
20 Avlöningar, förslagsanslag................. *2 645 000
21 Omkostnader, förslagsanslag............... *364 000
22 Utrustning, reservationsanslag............. *300 000
671 000 31 500 000
17 000 000
205 535 000
21 100 000
1 380 000 000
1 401 100 00»
2 536 000 500 000
20 271 000
592 000
1 656 000 43 000
11 000 000
8 790 000
3 309 000
Beräknat belopp.
48 697 000
47 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1968
F. Teknisk forskning ocli industriellt utvecklingsarbete m. m.
1 Teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete m. m................................ *150 000 000
G. Finansiellt utvecklingsbistånd
1 Finansiellt utvecklingsbistånd............... *244 980 000
H. Diverse
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
1 Slottsbyggnadernas delfond, förslagsanslag .. 5 557 000
2 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag .. 9 032 000
3 Generaltullstyrelsens delfond, förslagsanslag . 6 035 000 20 624 000
4 Bidrag till vissa internationella byråer och organisationer m. m., förslagsanslag.............. 650 000
5 Statens krigsförsäkringsnämnd m. m., förslagsanslag .................................... 37 000
6 Bidrag till Föreningen Fruktdrycker......... 25 000
7 Bidrag till vanföra ägare av motorfordon, förslagsanslag ................................ 1 200 000
8 Bidrag till Institutet för storhushållens rationalisering .................................... 200 000
22 736 000 Summa kr. 2198 779 000
* Beräknat belopp.
48 Kungl. Maj:ts proposition nr i år 1968
Vill. UTBILDNINGSDEPARTEMENTET
A. Utbildningsdepartementet m. in.
Utbildningsdepartementet:
1 Avlöningar, förslagsanslag................. 6210 000
2 Omkostnader, förslagsanslag............... 641 000
3 Kommittéer m. m., reservationsanslag
4 Extra utgifter, reservationsanslag
B. Allmänna kultur- och bildningsändamål
a) Konst, litteratur, musik m. m.
1 Konstnärsstipendier, reservationsanslag........
2 Kontnärsbelöningar, förslagsanslag...........
3 Statens konstråd, förslagsanslag..............
4 Förvärv av konst för statens byggnader, förslagsanslag ................................
5 Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek m. m.,förslagsanslag
Statens biografbyrå:
6 Avlöningar, förslagsanslag................. 330 000
7 Omkostnader, förslagsanslag............... 20 000
8 Bidrag till Barnfilmkommittén...............
9 Teater- och orkesterrådet, förslagsanslag.......
10 Bidrag till de kungl. teatrarna, förslagsanslag ..
11 Bidrag till turnéteaterverksamhet, förslagsanslag .......................................
12 Bidrag till stadsteatrar och därmed likställda
teatrar, förslagsanslag.......................
13 Rikskonserter m. m.........................
14 Bidrag till särskilda kulturella ändamål, reservationsanslag ................................
b) Arkiv, bibliotek, museer m. m.
Riksarkivet:
15 Avlöningar, förslagsanslag................. 2 963 000
16 Omkostnader, förslagsanslag............... 390 000
17 Inköp av arkivalier och böcker m. m., reservationsanslag ............................... .62 000
Landsarkiven:
18 Avlöningar, förslagsanslag................. 2 317 000
19 Omkostnader, förslagsanslag............... 379 000
6 851 000 9 000 000 450 000
16 301 000
3 174 000 760 000 103 000
2 000 000
2 905 000
350 000 45 000 303 000 33 839 000
17 514 000
20 150 000 *6 000 000
15 220 000 102 363 000
3 415 000
2 696 000
Beräknat belopp.
49 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1968
Ortnamnskommissionen :
20 Avlöningar, förslagsanslag................. 400 000
21 Omkostnader, förslagsanslag............... 53 000
22 Insamling och bearbetning av vetenskapligt
material, reservationsanslag................. 70 000
Landsmålsarkiven:
23 Avlöningar, förslagsanslag................. 734 000
24 Omkostnader, förslagsanslag............... 54 000
25 Insamling och bearbetning av vetenskapligt
material, reservationsanslag................. 124 000
Kungl. biblioteket:
26 Avlöningar, förslagsanslag................. 4 476 000
27 Omkostnader, förslagsanslag............... 1 185 000
28 Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag 1 190 000
29 Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek, förslagsanslag ................................
30 Bokinköp och bokbindning vid statens psykologisk-pedagogiska bibliotek, reservationsanslag...
Stifts- och landsbiblioteken:
31 Avlöningar, förslagsanslag................. 717 000
32 Omkostnader, förslagsanslag............... 36 000
33 Bokinköp och bokbindning m. m., reservations-
ansla9 ................................... 163 000
Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum:
34 Avlöningar, förslagsanslag................. 4 803 000
35 Omkostnader, förslagsanslag............... 828 000
36 Underhåll och ökande av museets samlingar
m. m., reservationsanslag................... 167 000
37 Vård och underhåll av fornlämningar och
byggnadsminnesmärken, reservationsanslag... 555 000
38 Fornminnesinventering, reservationsanslag____ 255 000
39 Uppdragsverksamhet, förslagsanslag......... 1 260 000
40 Bidrag till avlöningar inom landsantikvarieorganisationen, förslagsanslag ................
Nationalmuseet:
41 Avlöningar, förslagsanslag................. 3 211 000
42 Omkostnader, förslagsanslag............... 686 000
43 Underhåll och ökande av samlingarna m. m.,
reservationsanslag......................... 650 000
44 Pedagogisk verksamhet m. m., reservationsan-
sla9..................................... 395 000
Livrustkammaren:
45 Avlöningar, förslagsanslag................. 567 000
46 Omkostnader, förslagsanslag.............. 63 000
Naturhistoriska riksmuseet:
47 Avlöningar, förslagsanslag................ 2 886 000
48 Omkostnader, förslagsanslag.............. 394 000
49 Materiel m. m., reservationsanslag.......... 485 000
4 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 1
523 000
912 000
6 851 000 258 000 90 000
916 000
7 868 000 1 886 000
4 942 000
630 000
3 765 000
60 61 62 63
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1968
Statens sjöhistoriska museum:
Avlöningar, förslagsanslag.................
Omkostnader, förslagsanslag...............
Underhåll och ökande av samlingarna, reservationsanslag ............................
Etnografiska museet:
Avlöningar, förslagsanslag.................
Omkostnader, förslagsanslag...............
Medelhavsmuseet, förslagsanslag.............
Skoklosters slott, förslagsanslag..............
Bidrag till Nordiska museet, förslagsanslag
Bidrag till Tekniska museet, förslagsanslag----
Bidrag till vissa museer och arkiv............
Svenskt biografiskt lexikon:
Avlöningar, förslagsanslag.................
Omkostnader, förslagsanslag...............
Bidrag till nämnden för svensk språkvård Inköp av vissa kulturföremål, förslagsanslag. ..
1 728 000 268 000
10 000
574 000 181 000
378 000 49 000
c) Frivilligt folkbildningsarbete, ungdomsverksamhet m. m.
64 Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala
verksamhet...............................
65 Utbildning av ungdomsledare, reservationsanslag
66 Bidrag tiil ungdomens fritidsverksamhet, förslagsanslag ...........................
67 Viss upplysningsverksamhet i ungdomsfrågor,
reservationsanslag..........................
68 Bidrag till verksamheten vid hemgårdar .....
69 Bidrag till folkbibliotek, reservationsanslag----
70 Bidrag till föreläsningsverksamhet m. m......
71 Bidrag till speciella folkbildningsåtgärder, reservationsanslag ..............................
72 Bidrag till Centralförbundet för nykterhetsun-
dervisning, reservationsanslag................
73 Bidrag till nykterhetsorganisationer m. m., reservationsanslag ............................
74 Bidrag till de'handikappades kulturella verksamhet ...................................
d) Högre konstnärlig utbildning Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:
75 Avlöningar, förslagsanslag.................
76 Omkostnader, förslagsanslag..........
77 Undervisningsmateriel m. m., reservationsanslag ..................................
1 641 000 356 000
363 000
2 006 000
755 000 278 000 417 000 4 515 000 706 000 909 000
427 000 55 000 100 000
44 920 000
4 816 000 2 500 000
12 400 000
600 000 300 000 6 040 000 2 290 000
490 000
1 320 000
2 247 000
1 975 000 34 978 000
2 360 000
51 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1968
86 Musikaliska akademien med musikhögskolan:
Avlöningar, förslagsanslag.................
Omkostnader, förslagsanslag...............
Inköp och bindning av böcker och musikalier samt underhåll och vård av instrument m. m., reservationsanslag........................
Bidrag till vissa musikkonservatorier, förslagsanslag ..........................
Statens scenskolor:
Avlöningar, förslagsanslag.................
Omkostnader, förslagsanslag...............
Konstfackskolan:
Avlöningar, förslagsanslag.................
Omkostnader, förslagsanslag...............
Undervisningsmateriel m. m., reservationsanslag ...........................
4 815 000 309 000
223 000
3 138 000 696 000
3 982 000 678 000
337 000
e) Radio- och TV-verksamhet
87 Viss beredskapsutrustning, reservationsanslag ..
88 Ersättning för viss rundradioverksamhet.....
C. Kyrkliga ändamål
Domkapitlen och stiftsnämnderna m. m.:
1 Avlöningar, förslagsanslag................. 1 993 qqq
2 Omkostnader, förslagsanslag............... 278 000
3 Reparationsarbeten på domkapitelsbyggnader 14 000
4 Ersättningar till kyrkor m. m., förslagsanslag . .
5 Vissa ersättningar till kyrkofonden...........
6 Kurser för utbildande av kyrkomusiker m. m.,
förslagsanslag..........................
7 Stipendier till blivande präster för utbildning i
finska och lapska språken...................
8 Bidrag till restaurering av äldre domkyrkor,
reservationsanslag........................
9 Bestridande i vissa fall med allmänna medel av
kostnader, förenade med friköp av lägenheter å kyrklig jord, förslagsanslag..................
10 Bidrag till svenska ekumeniska nämnden.....
11 Bidrag till de svenska utlandsförsamlingarna ..
12 Bidrag till reparationsarbeten på de svenska ut-
landsförsamlingarnas kyrkobyggnader, reservationsanslag ...........
5 347 000 1 798 000
3 834 000
4 997 000 18 336 000
550 000
29 460 000
30 010 000
230 607 000
2 285 000 128 000 5 051 000
146 000
6 000
765 000
1 000 50 000 90 000
200 000
8 722 000
52 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1968
D. Skolväsendet
d) Centrala och regionala myndigheter m. m. Skolöverstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag.............
2 Omkostnader, förslagsanslag...........
Länsskolnämnderna:
3 Avlöningar, förslagsanslag.............
4 Omkostnader, förslagsanslag...........
5 Läroboksnämnden, förslagsanslag........
6 Bidrag till vissa elevorganisationer.......
7 Bidrag till Målsmännens riksförbund.....
24 570 000 4 768 000
12 785 000 2 610 000
b) Pedagogiskt utvecklingsarbete
8 Pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsendet, reservationsanslag...................
9 Information om skolreformerna, reservationsanslag ......................................
c) Det obligatoriska skolväsendet m. m.
förslagsanslag
d) Gymnasiala skolor m. m.
18 Bidrag till driften av kommunala gymnasiala
skolor, förslagsanslag.......................
Statliga realskolor:
19 Avlöningar, förslagsanslag.................
20 Omkostnader, förslagsanslag...............
21 Bidrag till driften av högre kommunala skolor,
förslagsanslag.............................
44 000 000 1 790 000
29 338 000
15 395 000 390 000 180 000 75 000
45 378 000
9 610 000
380 000 9 990 000
2 100 000 000
3 105 000
23 383 000
1 000 000
670 000 2 128 158 000
805 000 000
45 790 000 18 000 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1968
53 Privatskolor:
22 Bidrag till vissa privatskolor, förslagsanslag . 20 050 000
23 Bidrag till vissa internatskolor m. m., förslags-
anslag.................................. 2 460 000
slagsanslag................................
25 Kostnader för vissa examina, förslagsanslag ...
Sj öbefälsskolorna:
26 Avlöningar, förslagsanslag................. 5815 000
27 Omkostnader, förslagsanslag............... 534 000
28 Utrustning m. m., reservationsanslag....... 365 000
29 Bidrag till Bergsskolan i Filipstad, förslagsanslag ......................................
30 Specialgymnasiet för lantbruks-, mejeri- och
skogsstuderande, förslagsanslag..............
31 Bidrag till driften av enskilda yrkesskolor m. m.,
förslagsanslag..............................
32 Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare m. m., förslagsanslag................
33 Bidrag till kostnader för granskning av utförda
gesällprov................................
34 Resestipendier för yrkesutbildning, reservationsanslag ....................................
35 Vissa kurser för ingenjörer m. m., reservations-
anslag ....................................
Statens sjuksköterskeskolor:
36 Avlöningar, förslagsanslag................. 1 975 000
37 Omkostnader, förslagsanslag............... 440 000
38 Vissa kostnader för vidareutbildning av sjuksköterskor m. m., förslagsanslag..............
e) Investeringsbidrag
39 Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet
m. m., förslagsanslag.......................
40 Utvecklingsarbete på skolbyggnadsområdet,
reservationsanslag..........................
41 Bidrag till vissa fullbordade byggnadsarbeten
för folkskoleväsendet, förslagsanslag..........
42 Bidrag till bostäder för lärare inom det obligatoriska skolväsendet, förslagsanslag............
43 Bidrag till byggnadsarbeten vid folkhögskolor,
reservationsanslag..........................
22 510 000
10 000 300 000
6 714 000 670 000 226 000 25 100 000
4 073 000 45 000 150 000 450 000
2 415 000
*12 065 000 943 518 000
267 000 000 480 000
1 900 000 250 000
6 000 000 275 630 000
3 402 674 000
* Beräknat belopp.
54 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1968
E. Högre utbildning och forskning
a) Centrala myndigheter m. m.
U niversitetskanslersämbetet:
1 Avlöningar, förslagsanslag................. 3212 000
2 Omkostnader, förslagsanslag............... 712 000
3 Utredningar m. m., reservationsanslag...... 1 015 000
Utrustningsnämnden för universitet och högskolor:
4 Avlöningar, förslagsanslag................ 638 000
5 Omkostnader, förslagsanslag............... 137 000
b) Universiteten m. m.
6 Humanistiska fakulteterna: Avlöningar, förslagsanslag ...................................
7 Teologiska fakulteterna: Avlöningar, förslagsanslag ....................................
8 Juridiska fakulteterna: Avlöningar, förslagsanslag ......................................
9 Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.: Avlöningar, förslagsanslag.....................
10 Medicinska fakulteterna m. m.: Avlöningar, förslagsanslag ................................
11 Odontologiska fakulteterna m. m.: Avlöningar,
förslagsanslag.............................
12 Farmaceutiska fakulteten m. m.: Avlöningar,
förslagsanslag..............................
13 Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna
m. m.: Avlöningar, förslagsanslag............
14 Tekniska fakulteterna m. m.: Avlöningar, för-
slagsanslag, varav 813 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.....................
15 Universitetsbiblioteken m. fl. bibliotek: Avlöningar, förslagsanslag.......................
16 Förvaltningarna m. m. vid universiteten och vissa högskolor: Avlöningar, förslagsanslag ....
17 Humanistiska fakulteterna: Materiel m. m.,
reservationsanslag..........................
18 Teologiska fakulteterna: Materiel m. m., reservationsanslag ..............................
19 Juridiska fakulteterna: Materiel m. m., reservationsanslag ..............................
20 Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.: Materiel m. m., reservationsanslag...............
21 Medicinska fakulteterna m. m.: Materiel m. m.,
reservationsanslag..........................
22 Odontologiska fakulteterna m. m.: Materiel
m. m., reservationsanslag....................
23 Farmaceutiska fakulteten m. m.: Materiel m. m.,
reservationsanslag..........................
4 939 000
775 000
5 714 000
38 497 000
2 947 000
6 897 000 41 893 000 78 455 000 24 504 000
3 338 000 73 347 000
95 439 000 15 057 000 21 804 000
1 980 000 130 000 285 000
2 200 000 10 770 000
1 520 000
790 000
55 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1968
14 190 000
d) Gemensamt för universitet och högskolor 44 Ersättning åt vissa opponenter vid disputatio-
ner, förslagsanslag ......................... 300 000
45 Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden,
förslagsanslag............................. 1 800 000
46 Gästföreläsningar, reservationsanslag.......... 369 000
47 Provisoriska åtgärder för forskarutbildning,
forskarhandledning m.m................... 2 300 000
48 Främjande av ograduerade forskares vetenskapliga verksamhet m. m., reservationsanslag . 4 210 000
56 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1968
49 Stipendier för främjande av högre vetenskapliga
studier, reservationsanslag...................
50 Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar,
förslagsanslag.............................
51 Pedagogiskt utvecklingsarbete m. m. vid universitet och högskolor, reservationsanslag......
52 Universitetens datamaskincentraler, förslagsanslag ......................................
53 Kostnader för datamaskintid, förslagsanslag ...
54 Extra utgifter vid universitet och högskolor, reservationsanslag ............................
e) Vissa forskningsändamål
55 Medicinsk forskning, reservationsanslag.......
56 Humanistisk forskning, reservationsanslag.....
57 Samhällsforskning, reservationsanslag.........
58 Naturvetenskaplig forskning, reservationsanslag
59 Atomforskning, reservationsanslag............
60 Europeiskt samarbete inom kärnforskningen,
förslagsanslag.............................
61 Europeiskt samarbete inom rymdforskningen,
förslagsanslag..............................
62 Särskilda forskartjänster, förslagsanslag.......
Forskningsinstitutet för atomfysik:
63 Avlöningar, förslagsanslag................. 1 039 000
64 Omkostnader, förslagsanslag............... 212 000
65 Materiel m. m., reservationsanslag.......... 143 000
66 Nordiskt institut för samhällsplanering, förslagsanslag ....................................
67 Bidrag till nordiska institutet för sjörätt, förslagsanslag ................................
68 Bidrag till nordiska institutet för teoretisk
atomfysik, förslagsanslag....................
69 Bidrag till centralinstitutet för nordisk asien-
forskning, förslagsanslag....................
70 Bidrag till Konung Gustaf V:s forskningsinstitut
71 Bidrag till Institutet för internationell ekonomi
72 Bidrag till Internationella meteorologiska institutet i Stockholm..........................
73 Bidrag till Biksföreningen mot cancer, reservationsanslag ................................
f) Inredning och utrustning
74 Inredning och utrustning av lokaler vid universitet, högskolor m. m., reservationsanslag......
8 186 000 1 500 000 1 015 000
3 000 000 17 800 000
1 035 000 41 515 000
27 100 000 5 313 000
4 300 000
28 500 000 12 200 000
14 040 000
12 972 000 3 470 000
1 394 000
*263 000
83 000
726 000
137 000 513 000 480 000
235 000
3 000 000 114 726 000
*54 000 000 54 000 000
715 188 000
Beräknat belopp.
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1968
57 F. Lärarutbildning
a) Klass- och ämneslärarulbildning m. m. 1 Lärarhögskolorna m. m., förslagsanslag .
Förskoleseminarierna:
2 Avlöningar, förslagsanslag................. 8 285 000
3 Omkostnader, förslagsanslag............... 945 000
4 Materiel, böcker m. m., reservationsanslag ... 560 000
5 Särskilda lärarutbildningsåtgärder, reservationsanslag ....................................
b) Övnings- och yrkeslärarutbildning
Gymnastik- och idrottshögskolorna:
6 Avlöningar, förslagsanslag.................
7 Omkostnader, förslagsanslag...............
8 Materiel, böcker m. m., reservationsanslag ...
Seminarierna för huslig utbildning:
9 Avlöningar, förslagsanslag.................
10 Omkostnader, förslagsanslag...............
11 Materiel, böcker m. m., reservationsanslag .. .
Slöj dlärarseminariet:
12 Avlöningar, förslagsanslag.................
13 Omkostnader, förslagsanslag...............
14 Materiel, böcker m. m., reservationsanslag ...
15 Yrkespedagogiska instituten, förslagsanslag . . .
16 Ersättning till deltagare i utbildning av iärare
vid yrkesundervisningen, förslagsanslag.......
3 349 000 794 000 225 000
10 325 000 1 230 000 346 000
774 000 91 000 53 000
c) Fortbildning m. m.
17 Lärares fortbildning m. in., reservationsanslag..
18 Utbildning av lärare vid folkhögskolor, reservationsanslag ................................
19 Bidrag till Ericastiftelsen, förslagsanslag......
G. Vuxenutbildning
1 Viss utbildning via radio och television m. m.,
reservationsanslag..........................
Statliga skolor för vuxna:
2 Avlöningar, förslagsanslag................. 3 401 000
3 Omkostnader, förslagsanslag............... 2 292 000
4 Undervisningsmateriel m. m., reserv ationsan-
slag.................................... 238 000
* Beräknat belopp.
*126 500 000
9 790 000
2 240 000 138 530 000
4 368 000
11 901 000
918 000 7 700 000
14 610 000 39 497 000
25 865 000
245 000 427 000
26 537 000
204 564 000
11 035 000
5 931 000
58 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1968
5 Bidrag till driften av kommunala skolor för
vuxna, förslagsanslag.......................
6 Bidrag till studiecirkelverksamhet, förslagsanslag ......................................
7 Bidrag till studieförbund...................
8 Bidrag till driften av folkhögskolor, förslagsanslag ....................................
9 Bidrag till engångsanskaffning av utrustning m. m. till folkhögskolor, reservationsanslag ....
52 051 000
63 000 000 6 600 000
50 900 000
3 000 000
192 517 000
H. Studiesociala ändamål
Centrala studiehjälpsnämnden m. m.:
1 Avlöningar, förslagsanslag................. 2 172 000
2 Omkostnader, förslagsanslag............... 1 065 000
3 Studiebidrag m. m., förslagsanslag...........
4 Brevskolestipendier, reservationsanslag........
5 Kostnader för avskrivning av vissa studielån
med statlig kreditgaranti, förslagsanslag......
6 Ersättning till postverket för dess bestyr med
statens studielån, förslagsanslag..............
7 Bidrag till avlönande av föreståndare vid elevhem vid gymnasier m. m., förslagsanslag......
8 Bidrag till hälso- och sjukvård samt motionsverksamhet för studerande, förslagsanslag ....
3 237 000 456 000 000 100 000
15 000 000
700 000
250 000
1 340 000
476 627 000
I. Internationellt-kulturellt samarbete
1 Kulturellt utbyte med utlandet, reservationsanslag ......................................
2 Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco
m. m., förslagsanslag.......................
3 Sveriges anslutning till vissa internationella
vetenskapliga sammanslutningar m. m., förslagsanslag ................................
4 Bidrag till bestridande av kostnader för vissa
internationella kongresser i Sverige, reservationsanslag ....................................
5 Bidrag till svenska institut i utlandet m. m....
6 Främjande av nordiskt-kulturellt samarbete,
reservationsanslag..........................
7 Nordiska kulturfonden, reservationsanslag.....
1 531 000
2 154 000
151 000
290 000 430 000
1 943 000 772 000
7 271 000
J. Diverse
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1968
59 Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
1 Slottsbyggnadernas delfond, förslagsanslag . . 41 000
2 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag . . 84 710 000
3 Ersättning till domänverkets fond för upplåten
mark, förslagsanslag..................
Summa kr.
84 751 000
15 000
84 766 000 5 339 237 000
60 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1968
IX. JORDBRUKSDEPARTEMENTET
A. Jordbruksdepartementet m. m.
J ordbruksdepartementet:
1 Avlöningar, förslagsanslag................. 3 700 000
2 Omkostnader, förslagsanslag............... 224 000
Lantbruksrepresentanter:
3 Avlöningar, förslagsanslag................. 325 000
4 Omkostnader, förslagsanslag............... 52 000
5 Kommittéer m. m., reservationsanslag
6 Extra utgifter, reservationsanslag . . .
B. Lantbruksstyrelsen
Lantbruksstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag................. 6 495 000
2 Omkostnader, förslagsanslag............... 1 325 000
C. Lantbrukets rationalisering och befrämjande av dess produktion, m. m.
Lantbruksnämnderna:
1 Avlöningar, förslagsanslag................. 46 927 000
2 Omkostnader, förslagsanslag............... 10 430 000
3 Utrustning, reservationsanslag............. 1 000 000
4 Utbildningskurser för viss personal vid lant-
bruksorganisationen, reservationsanslag.......
5 Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering
m. m., förslagsanslag.......................
6 Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m.,
förslagsanslag.............................
7 Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering
m. m., reservationsanslag....................
8 Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti, förslagsanslag......................
9 Bidrag till särskilda rationaliseringsåtgärder i
Norrland, m. m., förslagsanslag.............
10 Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av
vissa kronolägenheter m. m., förslagsanslag----
11 Befrämjande av husdjursaveln m. m., reservationsanslag ................................
3 924 000
377 000 1 750 000 283 000
6 334 000
7 820 000
7 820 000
58 357 000 150 000 3 065 000 15 000 000 100 000 500 000 15 000 000 1 620 000 1 418 000
61 Kungl. Maj:ts proposition nr t år 1968
Statens hingstdepå och stuteri:
12 Avlöningar, förslagsanslag................. 701 000
13 Omkostnader, förslagsanslag............... 336 000 1 037 000
14 Särskilt stöd åt biskötseln och fröodlingen, reser-
vationsanslag.............................. gg qqq
15 Bidrag till Svensk matpotatiskontroll, reservationsanslag ................................ 100 000
16 Restitution av bensinskatt till trädgårdsnäringen, att avräknas mot automobilskattemedlen 400 000
96 843 000
D. Jordbruksprisreglering m. m. samt särskilt stöd åt vissa jordbruk
Statens jordbruksnämnd:
1 Avlöningar, förslagsanslag................. 5 256 000
2 Omkostnader, förslagsanslag............... 1 006 000 6 262 000
3 Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område,
förslagsanslag............................. 153 000 000
4 Kostnader för beredskapslagring av livsmedel
och fodermedel m. m., förslagsanslag.......... 24 000 000
5 Särskilt stöd åt det mindre jordbruket, förslagsanslag .................................... 76 000 000
6 Bidrag till bokföringsverksamheten inom jordbruket, reservationsanslag................... 937 000
7 Kostnader i samband med permanent skörde-
skadeskydd, reservationsanslag............... 22 575 000
282 774 000
E. Vissa kontrollanstalter på jordbrukets område m. m.
Statens centrala frökontrollanstalt:
1 Avlöningar, förslagsanslag................. 4 420 000
2 Omkostnader, förslagsanslag............... 1 720 000 6 140 000
Statens växtskyddsanstalt:
3 Avlöningar, förslagsanslag................. 3 379 000
4 Omkostnader, förslagsanslag............... 1 021 000 4 400 000
5 Bekämpande av växtsjukdomar, förslagsanslag . 150 000
Statens lantbrukskemiska laboratorium:
6 Avlöningar, förslagsanslag................. 1 280 000
7 Omkostnader, förslagsanslag............... 280 000 1 560 000
Statens maskinprovningar:
8 Avlöningar, förslagsanslag................. 932 000
9 Omkostnader, förslagsanslag............... 540 000 1 472 000
13 722 000
62 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1968
F. Forskning och undervisning på jordbrukets och trädgårdsnäringens områden
Lantbrukshögskolan:
1 Avlöningar, förslagsanslag................. 20 574 000
2 Omkostnader, förslagsanslag............... 2 344 000
3 Materiel m. m., reservationsanslag.......... 3 684 000
4 Bokinköp m. m.., reservationsanslag......... 532 000
5 Försöksverksamheten, reservationsanslag---- 7 750 000
6 Lantbruksdriften vid försöksstationerna
m. m., förslagsanslag..................... .1 000
7 Inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets högskolor m. m., reservationsanslag ....
8 Bidrag till Jordbrukstekniska institutet, förslagsanslag ....................................
9 Bidrag till Sveriges utsädesförening, förslagsanslag ......................................
10 Bidrag till viss praktiskt vetenskaplig växtförädling, förslagsanslag.......................
11 Jordbruksforskning, reservationsanslag........
12 Åtgärder för att förebygga skördeskador, reservationsanslag ..............................
Alnarpsinstitutet:
13 Avlöningar, förslagsanslag................. 1 657 000
14 Omkostnader, förslagsanslag............... 95 000
15 Materiel, reservationsanslag................ 80 000
16 Nyanskaffning och underhåll av utrustning,
reservationsanslag........................ 170 000
17 Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag 25 000
Trädgårdsskolan i Norrköping:
18 Avlöningar, förslagsanslag................. 442 000
19 Omkostnader, förslagsanslag............... 47 000
20 Nyanskaffning och underhåll av utrustning,
reservationsanslag........................ 65 000
21 Bidrag till driften av lantbrukets yrkesskolor
m. m., förslagsanslag.....................
22 Bidrag till byggnadsarbeten vid lantbrukets
yrkesskolor, reservationsanslag...............
G. Veterinärväsendet m. m.
Veterinärstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag................. 1 750 000
2 Omkostnader, förslagsanslag............... 234 000
Veterinärstaten:
3 Avlöningar, förslagsanslag................. 12 717 000
4 Omkostnader, förslagsanslag............... 1 586 000
5 Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning vid kontrollslakterier, förslagsanslag..........
34 885 000 4 000 000 785 000
3 827 000
661 000
4 510 000
480 000
2 027 000
554 000 24 942 000
4 000 000
80 671 000
1 984 000
14 303 000
5 555 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1968 Statens veterinärmedicinska anstalt:
6 Avlöningar, förslagsanslag................. 5 987 000
7 Omkostnader, förslagsanslag............... 2 130 000
8 Anskaffande av viss laboratorieutrustning m. m.,
reservationsanslag..........................
9 Förekommande och hämmande av smittsamma
husdjurssjukdomar, m. m., förslagsanslag......
10 Bidrag till främjande av juverhälsokontroll hos
nötkreaturen, förslagsanslag.................
11 Lindring i mindre bemedlades kostnader för
djursjukvård, förslagsanslag.................
V eterinärhögskolan:
12 Avlöningar, förslagsanslag................. 9 029 000
13 Omkostnader, förslagsanslag............... 2 020 000
14 Materiel m. m., reservationsanslag.......... 1 249 000
15 Bokinköp m. m., reservationsanslag......... 110 000
16 Försöksverksamhet, reservationsanslag...... 100 000
17 Lantbruksdriften vid försöksgården, förslagsanslag .................................. 1 000
Veterinärinrättningen i Skara:
18 Avlöningar, förslagsanslag................. 310 000
19 Omkostnader, förslagsanslag............... 1 000
H. Skogsväsendet
Skogsstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag................. 3 398 000
2 Omkostnader, förslagsanslag............... 719 000
Bidrag till skogsvårdsstyrelserna:
3 Avlöningar, förslagsanslag................. 27 786 000
4 Omkostnader, reservationsanslag........... 5 331 000
5 Statens skogsförbättringsanslag, förslagsanslag .
6 Vägbyggnader på skogar i enskild ägo, förslags-
anslag, att avräknas mot automobilskattemedlen......................................
7 Åtgärder för ökad skogsproduktion i Norrland
m. m., förslagsanslag.......................
Skogshögskolan:
8 Avlöningar, förslagsanslag................. 11 228 000
9 Omkostnader, förslagsanslag............... 1 002 000
10 Materiel m. m., reservationsanslag.......... 3 884 000
11 Bokinköp m. m., reservationsanslag......... 121 000
12 Skoglig forskning, reservationsanslag.......... ~
13 Bidrag till Institutet för skogsförbättring, för-
slagsanslag ...............................
Statens skogsmästarskola:
14 Avlöningar, förslagsanslag................. 366 000
15 Omkostnader, förslagsanslag............... 261 000
8 117 000 275 000 1 300 000 280 000 300 000
12 509 000
311 000
44 934 000
4 117 000
33 117 000 8 000 000
13 000 000 7 000 000
16 235 000 1 500 000
740 000
627 000
64 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1968
Statens skogsskolor m. m.:
16 Avlöningar, förslagsanslag ................ 1 321 000
17 Omkostnader, förslagsanslag............... 540 000
18 Bidrag till vissa skogsbrukskurser, m. m., förslagsanslag ................................
19 Ersättning till domänverkets fond för utgifter för
övertalig personal, förslagsanslag.............
I. Lantmäteri- och kartväsendet
Lantmäteristyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag................. 3 770 000
2 Omkostnader, förslagsanslag............... 457 000
Lantmäteristaten:
3 Avlöningar, förslagsanslag................. 52 676 000
4 Omkostnader, förslagsanslag............... 11 107 000
5 Utrustning, reservationsanslag............. 1 150 000
6 Utbildningskurser för viss lantmäteripersonal
m. fl., reservationsanslag....................
7 Bidrag till kostnader i samband med lantmäterioch vägförrättningar m. m., förslagsanslag .... Rikets allmänna kartverk:
8 Avlöningar, förslagsanslag................. 11 748 000
9 Omkostnader, förslagsanslag............... 924 000
10 Kartarbeten m. m., reservationsanslag...... 5 100 000
11 Fotogrammetrisk uppdragsverksamhet, förslagsanslag .............................. 4 063 000
12 Utrustning m. m., reservationsanslag........ 1 600 000
13 Tryckning av kartor m. m., förslagsanslag ... 3 120 000
J. Fiskeriväsendet
Fiskeristyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag................. 2 691 000
2 Omkostnader, förslagsanslag............... 868 000
3 Undersökningar inom fiskeriorganisationen, förslagsanslag ................................
Fiskeriintendenter m. m.:
4 Avlöningar, förslagsanslag................. 478 000
5 Omkostnader, förslagsanslag............... 74 000
6 Befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen, reservationsanslag ............................
7 Statlig garanti för befrämjande av försöksfiske,
förslagsanslag.............................
8 Befrämjande av fiskefartygs förseende med
radiotelefon, reservationsanslag..............
9 Stödfartyg för sillfisket, reservationsanslag ....
10 Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen, förslagsanslag ......................................
1 861 000 5 250 000
232 000
91 679 000
4 227 000
64 933 000 88 000 700 000
26 555 000
96 503 000
3 559 000 1 000
552 000
340 000
20 000
65 000 38 000
20 000
65 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1968
11 Restitution av bensinskatt till fiskerinäringen,
att avräknas mot automobilskattemedlen..... 1 010 000
12 Ersättning till strandägare för mistad fiskerätt
m. m., förslagsanslag....................... 2 000 000
7 605 000
K. Naturvårdsverksamhet
Statens naturvårdsverk:
1 Avlöningar, förslagsanslag................. 5 286 000
2 Omkostnader, förslagsanslag............... 804 000 6 090 000
Naturvård:
3 Bidrag till naturvårdsupplysning, m. m., reservationsanslag ............................ 550 000
4 Ersättningar till markägare m. m., reservationsanslag ............................. 3 000 000
5 Kostnader för vård och förvaltning av natur-
vårdsobjekt, reservationsanslag............ 2 300 000 5 850 000
6 Avsättning till fonden för friluftslivets främjande .................................... 5 000 000
7 Naturresursforskning, reservationsanslag...... *7 000 000
8 Bidrag till Institutet för vatten- och luftvårds-
forskning, förslagsanslag.................... 624 000
9 Bidrag till vatten- och avloppsanläggningar, reservationsanslag ............................ *84 000 000
108 564 000
L. Lappväsendet m. m.
Lappväsendet:
1 Avlöningar, förslagsanslag................. 951 000
2 Omkostnader, förslagsanslag............... 331 000 1 282 000
3 Rådgivningsverksamhet för rennäringens främjande, reservationsanslag.................... 75 000
1 357 000
M. Diverse
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
1 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag .. 17 875 000
2 Ersättning till domänverkets fond för upplåten
mark, förslagsanslag........................ 1 866 000
3 Arrendenämnder och servitutsnämnder, m. m.,
förslagsanslag............................. 30 000
4 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien, förslagsanslag ................................ 185 000
5 Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof
m. m., reservationsanslag.................... 1 000
6 Bidrag till viss ungdomsverksamhet.......... 500 000
* Beräknat belopp.
5 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 1
66 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1968
7 Bidrag till vissa internationella organisationer
m. m., förslagsanslag....................... 2 699 000
8 Ersättning för förvaltningen av vissa lånefonder,
förslagsanslag............................. 63 000
9 Ersättningar för vissa besiktningar och syneför-
rättningar, förslagsanslag................... 5 000
10 Ersättning för av rovdjur dödade tamdjur,
m. m., förslagsanslag ...................... 400 000
11 Ersättningar till sakkunniga i befordringsären-
den, m. m., förslagsanslag................... 130 000
12 Reseunderstöd för studier m. m., reservationsanslag ...................................... 110 000
23 864 000
Summa kr. 862 670 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1968
67 X. HANDELSDEPARTEMENTET
A. Handelsdepartementet ni. in.
Handelsdepartementet:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................
2 Omkostnader, förslagsanslag...............
3 Krigsmaterielinspektionen, förslagsanslag....
4 Administrationskostnader för utlandsinfor-
mationen, förslagsanslag..................
5 Handelssekreterare, förslagsanslag............
6 Kommittéer nr. m., reservationsanslag........
7 Extra utgifter, reservationsanslag............
2 842 000 191 000 95 000
702 000
B. Utrikeshandel m. m.
Kommerskollegium:
Avlöningar, förslagsanslag................. 5 952 000
Omkostnader, förslagsanslag............... 553 qqq
Sprängämnesinspektionen: "
Avlöningar, förslagsanslag................. 644 qqO
Omkostnader, förslagsanslag............... gg 000
5 Främjande av utrikeshandeln m. m., reservationsanslag ....................
6 Administrationskostnader för nordiskt ekonomiskt samarbete, reservationsanslag..........
7 Bidrag till Svenska slöjdföreningen..........
8 Bidrag till vissa internationella byråer m. m.,
förslagsanslag....................
9 Inredning av gemensam administrationsbygg-
nad för Svenska turisttrafikförbundet m. fl., reservationsanslag................
C. Pris-, konkurrens- och konsumentfrågor
Näringsfrihetsrådet:
1 Avlöningar, förslagsanslag.............
2 Omkostnader, förslagsanslag...........
Ombudsmannen för näringsfrihetsfrågor:
3 Avlöningar, förslagsanslag.............
4 Omkostnader, förslagsanslag ..........
Statens pris- och kartellnämnd:
5 Avlöningar, förslagsanslag.............
6 Omkostnader, förslagsanslag...........
5f Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 1
225 000 15 000
974 000 51 000
5 492 000 1 378 000
3 830 000 3 722 000 450 000 100 000
8 102 000
6 505 000
732 000
7 262 000
90 000 200 000
210 000
1 400 000
16 399 000
240 000
1 025 000
6 870 000
68 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1968
Statens institut för konsumentfrågor:
7 Avlöningar, förslagsanslag.................
8 Omkostnader, förslagsanslag...............
9 Undersökningar och upplysningsmatenel
m. m., reservationsanslag..................
10 Konsumentvaruforskning och konsumentupplysning, reservationsanslag...................
11 Bidrag till varudeklarationsnämnden.........
2 960 000 1 322 000
298 000
D. Patent- och registreringsväsendet
Patent- och registreringsverket:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................
2 Omkostnader, förslagsanslag...............
3 Särskilda kostnader för förenings- m. fl. register,
förslagsanslag.............................
18 474 000 3 951 000
E. Ekonomisk försvarsberedskap
4 Överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap.
Avlöningar, förslagsanslag.................
Omkostnader, förslagsanslag...............
Omkostnader för statlig lagerhållning m. m., förslagsanslag ..............................
Distributionsmateriel för olja, reservationsanslag
3 726 000 822 000
F. Diverse
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
1 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag ..
2 Bidrag till Svenska turisttrafikförbundet.....
3 Turistpropaganda i Amerikas förenta stater ...
4 Avsättning till fonden för idrottens främjande .
5 Kostnader för vissa nämnder m. m., förslagsanslag ......................................
4 580 000
3 260 000 800 000
16 775 000
22 425 000
900 000
23 325 000
4 548 000
50 660 000 850 000
56 058 000
1 397 000 3 665 000 154 000 30 375 000
28 000
35 619 000
Summa kr. 156 278 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1968
69 XI. INRIKESDEPARTEMENTET
A. Inrikesdepartementet m. m.
Inrikesdepartementet:
Avlöningar, förslagsanslag................. 3 539 qqq
Omkostnader, förslagsanslag............... 399 qqq
3 Kommittéer m. m., reservationsanslag
4 Extra utgifter, reservationsanslag . . .
4 538 000 3 400 000 250 000
8 188 000
B. Arbetsmarknad in. m.
18 Arbetsmarknadsstyrelsen:
Avlöningar, förslagsanslag.................
Omkostnader, förslagsanslag...............
Arbetsförmedlingen:
Avlöningar, förslagsanslag.................
Omkostnader, förslagsanslag...............
Allmänna beredskapsarbeten m. m., reservationsanslag, varav förslagsvis 140 000 000 kr.
att avräknas mot automobilskattemedlen.....
Särskilda beredskapsarbeten m. m., reservationsanslag, varav förslagsvis 50 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen..........
Förläggningsbyggnader m. m., förslagsanslag .' Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens för-
rådsverksamhet, reservationsanslag...........
Omskolning m. m., förslagsanslag............
Bidrag till erkända arbetslöshetskassor, förslagsslagsanslag....................
Bidrag till anordnande av verkstäder för handikappade, förslagsanslag.....................
Bidrag till driften av verkstäder för handikappade, förslagsanslag........................
Statens utlänningskommission:
Avlöningar, förslagsanslag.................
Omkostnader, förslagsanslag...............
Omhändertagande av flyktingar, förslagsanslag Anpassningsåtgärder för invandrare, reservationsanslag ......................
Arbetsdomstolen:
Avlöningar, förslagsanslag.................
Omkostnader, förslagsanslag...............
* Beräknat belopp.
18 875 000 6 295 000
91 000 000 26 130 000
4 847 000 455 000
370 000 34 000
25 170 000
117 130 000
415 000 000
320 000 000 22 700 000
1 000 350 000 000
*175 000 000
25 000 000
40 000 000
5 302 000
6 000 000
1 350 000
404 000
70 Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1968
Statens förlikningsmannaexpedition:
19 Avlöningar, förslagsanslag.................
20 Omkostnader, förslagsanslag...............
21 Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar,
förslagsanslag.............................
415 000 35 000
C. Lokaliseringsstöd m. m.
1 Lokaliseringsbidrag, reservationsanslag........
2 Särskilda stödåtgärder i glesbygder, reservationsanslag .................................
3 Bidrag till företagareföreningar m. fl.: Administrationskostnader, reservationsanslag.........
4 Bidrag till företagareföreningar: Räntegaranti,
förslagsanslag.............................
5 Täckande av förluster i anledning av statlig ga-
ranti för lån till hantverks- och industriföretag m. m., förslagsanslag.......................
D. Bostadsbyggande m. m.
Bostadsstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................
2 Omkostnader, förslagsanslag...............
Länsbostadsnämnderna:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................
4 Omkostnader, förslagsanslag...............
Statens hyresråd:
5 Avlöningar, förslagsanslag.................
6 Omkostnader, förslagsanslag...............
7 Statens nämnd för samlingslokaler, förslagsanslag ......................................
8 Räntebidrag, förslagsanslag.................
9 Bidrag till viss bostadsförbättringsverksamhet,
förslagsanslag.............................
10 Byggnadsforskning........................
11 Rekonslruktionsbidrag till allmänna samlingslokaler, reservationsanslag...................
6 434 000 1 527 000
12 819 000 1 680 000
1 110 000 100 000
E. Diverse
1 Bidrag till bestridande av kostnader för vissa internationella kongresser i Sverige, reservations-
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: 2 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag ..
Summa kr.
450 000
9 000
1 503 516 000
10 000 000 5 000 000 *2 100 000 *1 000
*5 500 000
22 601 000
7 961 000
14 499 000
1 210 000
153 000 150 000 000
135 000 000 2 200 000
400 000
311 423 000
100 000
4 317 000
4 417 000 1850 145 000
* Beräknat belopp.
Kungi. Maj;ts proposition nr 1 år 1968
71 XII. CIVILDEPARTEMENTET
A. Civildepartementen m. m.
Civildepartementet:
1 Avlöningar, förslagsanslag................. 2 020 000
2 Omkostnader, förslagsanslag............... 140 000
3 Kommittéer m. m., reservationsanslag
4 Extra utgifter, reservationsanslag
B. Vissa myndigheter
Statens avtalsverk:
1 Avlöningar, förslagsanslag................. 4 760 000
2 Omkostnader, förslagsanslag............... 620 000
Statens personalpensionsverk:
3 Avlöningar, förslagsanslag................. 7 548 000
4 Omkostnader, förslagsanslag............... 1 708 000
5 Statens personalbostadsdelegation, förslagsanslag ......................................
6 Statens personalutbildningsnämnd, förslagsanslag ......................................
C. Pensionering
1 Personalpensionsförmåner m. m., förslagsanslag, därav 32 400 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen och 20 000 000 kr. motsvarande avgifter till statens grupplivförsäkring........
D. Diverse
1 Avlöningar till personal på indragningsstat
m. m., förslagsanslag.......................
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
2 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag ..
3 Arbetsgivaravgift till den allmänna tilläggspensioneringen, förslagsanslag...............
2 160 000 500 000 30 000
2 690 000
5 380 000
9 256 000 198 000
775 000
15 609 000
937 000 000
150 000 742 000 318 000 000
72 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1968
4 Arbetsgivaravgift till den allmänna sjukförsäkringen, förslagsanslag....................... 119 000 000
5 Viss utbildningsverksamhet, reservationsanslag 3 100 000
6 Lönekostnader vid viss omskolning och omplacering, förslagsanslag......................... 700 000
7 Kostnader för vissa nämnder m. m., förslagsanslag...................................... 175 000
8 Kostnader för personalvård, reservationsanslag 1 840 000
9 Täckning av beräknade merkostnader för löner
och pensioner m. m., förslagsanslag........... *400 000 000
843 707 000
Summa kr. 1 799 006 000
XIII. OFÖRUTSEDDA UTGIFTER
1 Oförutsedda utgifter, förslagsanslag.......... 1 000 000
* Beräknat belopp.
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1968
73 XIV. RIKSDAGEN OCH DESS VERK M. M.
A. Riksdagen
Riksdagen:
1 Arvoden till riksdagens ledamöter m. m., förslagsanslag ............................... 21 780 000
2 Reseersättningar till riksdagens ledamöter,
förslagsanslag............................ 2 300 000
3 Riksdagsledamöters deltagande i Europarådets
verksamhet, förslagsanslag................. 200 000
4 Riksdagsutskottens studieresor, förslagsanslag 500 000
5 Bidrag till studieresor, reservationsanslag..... 100 000
6 Representation m. m., förslagsanslag........ 125 000
7 Kostnader för riksdagens interparlamentariska
grupp, förslagsanslag...................... 110 000
8 Bidrag till Sällskapet Riksdagsmän och forskare ...................................... 20 000
9 Bidrag till riksdagspartiernas kostnader för
gruppkanslier, förslagsanslag............... 1 440 000
10 Utgivande av otryckta ståndsprotokoll, reservationsanslag ............................. 50 000
B. Den inre riksdagsförvaltningen
Den inre riksdagsförvaltningen:
1 Avlöningar, förslagsanslag................. 7 610 000
2 Kostnader för riksdagstrycket m. m., förslagsanslag ................................... 2 900 000
3 Utgivande av särskilda publikationer, reservationsanslag ............................... 120 000
4 Övriga omkostnader, förslagsanslag......... 2 175 000
C. Allmänt kyrkomöte
1 Allmänt kyrkomöte, förslagsanslag
D. Riksdagens verk
Riksgäldskontoret:
1 Avlöningar, förslagsanslag................. 3 076 000
2 Kostnader vid emission av statslån m. m., förslagsanslag ............................... 1 940 000
3 Övriga omkostnader, förslagsanslag......... 575 000
26 625 000
26 625 000
12 805 000
12 805 000
957 000
5 591 000
74 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1968
Riksdagsbiblioteket:
4 Avlöningar, förslagsanslag................. 760 000
5 Omkostnader, förslagsanslag............... 155 000
6 Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag 275 000
Riksdagens ombudsmän och deras kansli:
7 Avlöningar, förslagsanslag................. *2 000 000
8 Omkostnader, förslagsanslag............... *150 000
Riksdagens revisorer och deras kansli:
9 Avlöningar, förslagsanslag................. 677 000
10 Omkostnader, förslagsanslag............... 67 000
Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli:
11 Avlöningar, förslagsanslag................. 427 000
12 Omkostnader, förslagsanslag............... 195 000
13 Andel i gemensamma kostnader för Nordiska
rådet, förslagsanslag....................... 152 000
14 Andel i kostnaderna för tidskriften Nordisk
Kontakt, förslagsanslag.................... 60 000
E. Pensioner
1 Pensioner åt f. d. riksdagsledamöter m. fl.,
förslagsanslag..............................
2 Pensioner åt f. d. tjänsteman m. fl., förslagsanslag ....................................
F. Diverse
1 Vinstutlottning i samband med ungdomens
lönsparande, förslagsanslag...................
2 Vinstutlottning i samband med allmänt lönsparande, förslagsanslag.....................
3 Kommittéer m. m., förslagsanslag.............
4 Arbetsgivaravgift till den allmänna sjukförsäkringen, förslagsanslag.....................
5 Arbetsgivaravgift till den allmänna tilläggspensioneringen, förslagsanslag................
6 Täckning av beräknade merkostnader för arvoden, löner och pensioner m. m., förslagsanslag Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
7 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag ...
Summa kr.
1 190 000
2 150 000
744 000
834 000
10 509 000
2 975 000
1 525 000
4 500 000
1 400 000
1 100 000 35 000
488 000
1 292 000
*2 000 000
220 000
6 535 000 61931000
* Beräknat belopp.
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1968
75 UTGIFTER FÖR STATENS KAPITALFONDER
I. RIKSGÄLDSFONDEN1
1 Underskott på riksgäldsfonden.......................... 1 200 000 000
II. AVSKRIVNING AV NYA KAPITALINVESTERINGAR
A. Statens affärsverksfonder
Kommunikationsdepartementet:
1 Teleanläggningar m. m. (I: C: 1), reservations-
ansla9.................................. 8 000 000
2 Järnvägar m. m. (I: D: 1), reservationsanslag 10 800 000 18 800 000
Finansdepartementet:
3 Kraftstationer m. m. (I: F: 1), reservationsan-
sla9 .................................... 83 000 000
101 800 000
B. Statens allmänna fastighetsfond
Justitiedepartementet:
1 Polishus m. m. (II: 1), reservationsanslag____ 10 000 000
2 Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården
(II: 2), reservationsanslag.................. 4 455 000 14 455 000
Utrikesdepartementet:
3 Inköp, uppförande och iståndsättande av fastigheter för utrikesrepresentationen (II: 3),
reservationsanslag........................ 1 950 000
Försvarsdepartementet:
76 831 000
* Beräknat belopp.
77 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1968 D. Statens utlåningsfonder
Utbildningsdepartementet:
1 Studiemedelsfonden (IV: 6), reservationsan-
.................................... 533 000 000
2 Lånefonden för studentkårlokaler (IV: 8), reservationsanslag .......................... *1 200 000 534 200 000
Jordbruksdepartementet:
3 Fiskerilånefonden (IV: 9), reservationsanslag . 130 000
4 Lånefonden till främjande av beredning och avsättning av fisk m. m. (IV: 10), reservations-
anslW.............'..................... 13 000_143 000
534 343 000
E. Fonden för låneunderstöd
Socialdepartementet:
Finansdepartementet:
4 Lån till Aktiebolaget Atomenergi för upp-
förande av en atomkraftstation i Marviken (V: 6), reservationsanslag..................
Handelsdepartementet:
5 Lån till utbyggnad av oljelagringen (V: 8),
reservationsanslag........................
Summa kr. 921 260 000
20 000 000
63 350 000
91 037 000
III. AVSKRIVNING AV OREGLERADE KAPITALMEDELSFÖRLUSTER
Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster........ 1 000 000
* Beräknat belopp.
6 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 1
78 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1968
Bilaga till Utgifter för statens kapitalfonder
FÖRSLAG TILL STAT FÖR RIKSGÄLDSFONDEN FÖR BUDGETÅRET 1968/69
Utgifter
A. Räntor på statsskulden:
1. Ränta på räntelöpande obligationslån, förslagsvis...........
2. Vinster på premieobligationslån, förslagsvis................
3. Ränta på statsskuldförbindelser, förslagsvis................
4. » » sparobligationer, emission 5, förslagsvis...........
5. » » sparobligationer av år 1960 och 1961, förslagsvis...
6. » » sparobligationer av år 1966, förslagsvis...........
7. » » sparobligationer av år 1967, förslagsvis...........
8. » » av staten övertagna lån, förslagsvis..............
9. ,) » lån hos statsinstitutioner och fonder m. m., förslags-
vis ..........................................
10. Årsanslaget till Hans Maj:t Konungen..................
11. Ränta på köpeskillingen för fastigheten nr 1 i kvarteret Lejo-
net i Stockholm...............................
12. » » konung Carl XIII:s hemgiftskapital.............
13. » » Göta kanals reparationsfond.................
14. » » kortfristig upplåning hos banker m. fl., förslagsvis .
15. » » skattkammarväxlar, förslagsvis..................
16. » » beräknad ny upplåning, förslagsvis..............
603 071 000 115 890 000 51 000 000 1 000 14 200 000 30 000 000 20 000 000 250 000
50 000 000 300 000
90 000 7 500 7 045 25 000 000 230 000 000 124 896 455
1 264 713 000
B. Provisioner m. m.:
1. Försäljningsprovisioner m. m., förslagsvis
2. Inlösningsprovisioner m. m., förslagsvis .
3. Kursförluster, förslagsvis..............
3 000 000 1 400 000
1 000 4 401 000
Summa kr. 1269114 000
Inkomster
A. Räntor:
1. Ränta på uppköpta obligationer............
2. » » rörliga krediter..................
3. » » kortfristig utlåning till banker m. fl.
4. » » övriga utlånade medel............
B. Uppgäld och kursvinster:
1. Uppgäld.................................
2. Kursvinster..............................
C. Diverse inkomster:
1. Preskriberade obligationer och kuponger m. m.
2. Dragningslistor på premielånen.............
3. Övriga diverse inkomster...................
10 000 65 000 000 1 000 000
1 000 66 011 000
1 000
1 000 2 000
3 000 000 100 000
1 000 3 101 000
69 114 000 1 200 000 000
Underskott att avföras på riksstatens driftbudget
Summa kr. 1269114 000
Kungl. Maj:ts proposition nr t år 1968
79 KAPITALBUDGETEN
INKOMSTERNA PA KAPITALBUDGETEN
1 Lånemedel
2 738 483 000
80 Kungl. Maj:ts proposition nr t år 1968
FÖRSLAG TILL
INVESTERINGSSTATER FÖR BUDGETÅRET
1968/69
I. STATENS AFFÄRSYERKSFONDER
A. Försvarets fabriksverks fond
Avskrivningsmedel Investeringsanslag ... 32 900 000
inom fonden....... 8 300 000
Övriga kapitalmedel .. 50 000
Investeringsbemyndigande........... 24 550 000
32 900 000 32 900 000
B. Postverkets fond
Avskrivningsmedel Investeringsanslag ... 21 600 000
inom fonden....... 11 000 000
Övriga kapitalmedel . . 1 000
Investeringsbemyn-
digande........... 10 599 000 _
21 600 000 21 600 000
C. Televerkets fond
Avskrivningsmedel Summa investerings-
från riksstaten..... 8 000 000 anslag............ 630 900 000
inom fonden....... 517 700 000
Övriga kapitalmedel . . 1 300 000
Investeringsbemyndigande........... 103 900 000
630 900 000 630 900 000
D. Statens järnvägars fond
Avskrivningsmedel Investeringsanslag . .. 396 600 000
från riksstaten..... 10 800 000
inom fonden....... 269 000 000
Övriga kapitalmedel . . 6 000 000
Investeringsbemyn-
digande........... 110 800 000 _
396 600 000
396 600 000
81 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1968
E. Luftfartsverkets fond
Avskrivningsmedel Investeringsanslag . . . 17 300 000
inom fonden....... 12 000 000
Övriga kapitalmedel . . 500 000
Investeringsbemyndigande........... 4 800 000
17 300 000 17 300 000
F. Statens vattenfallsverks fond
Avskrivningsmedel Investeringsanslag . . . 480 000 000
från riksstaten..... 83 000 000
inom fonden....... 280 000 000
Övriga kapitalmedel . . 5 000 000
Investeringsbemyndigande........... 112 000 000
480 000 000 480 000 000
G. Domänverkets fond
119 187 000
119 187 000
82 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1968
IY. STATENS UTLÅNINGSFONDER
Investeringsbemyndigande........
Utrikesförvaltningens lånefond
Investeringsanslag . . .
100 000
Investeringsbemyndigande........
Biståndsförvaltningens lånefond
100 000 Investeringsanslag . . .
Investeringsbemyndigande........
Statens bosättningslånefond
17 000 000 Investeringsanslag . . .
Statens lånefond för den mindre skeppsfarten
Investeringsbemyn-
digande........... 1 000 Investeringsanslag . . .
Investeringsb emy ndigande........
Allmänna studielånefonden
90 000 000 Investeringsanslag . . .
Avskrivningsmedel från riksstaten .
Studiemedelsfonden
533 000 000 Investeringsanslag . . .
Lånefonden för inventarier i studentbostäder
Investeringsbemyn-
digande........... 1 500 000 Investeringsanslag . . .
Lånefonden för studentkårlokaler
Avskrivningsmedel Investeringsanslag . . .
från riksstaten..... 1 200 000
Investeringsbemyndigande........... 800 000
2 000 000
Fiskerilånefonden
Avskrivningsmedel Investeringsanslag . . .
från riksstaten..... 130 000
Investeringsbemyndigande........... 870 000
100 000
100 000
17 000 000
1 000
90 000 000
533 000 000
1 500 000
2 000 000
2 000 000
1 000 000
1 000 000
1 000 000
83 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1968 Lånefonden till främjande av beredning och avsättning av fisk m. m.
Avskrivningsmedel Investeringsanslag ... 100 000
från riksstaten..... 13 000
Investeringsbemyndigande........... 87 000
100 000 100 000
Statens hantverks- och industrilånefond
Investeringsbemyn-
d i gande........... 20 000 000 Investeringsanslag ... 20 000 000
Investeringsbemyndigande........
Lånefonden för bostadsbyggande
1 600 000 000 Investeringsanslag . ..
1 600 000 000
Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien
Investeringsbemyn-
digande........... 10 000 000 Investeringsanslag ... 10 000 000
Lånefonden för kommunala markförvärv
Investeringsbemyn-
digande........... 30 000 000 Investeringsanslag ... 30 000 000
Lånefonden för allmänna samlingslokaler
Investeringsbemyn-
digande ........... 1 000 Investeringsanslag . . .
Summa investeringsbemyndiganden för statens utlånings fonder 1 770 459 000
1000 Y. FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD
Avskrivningsmedel Summa investerings-
från riksstaten..... 91 037 000 anslag............ 372 071 000
Övriga kapitalmedel . . 19 463 000
Investeringsbemyn-
digande........... 261 571 000 _
372 071 000 372 071 000
VI. FONDEN FÖR STATENS AKTIER
Investeringsbemyn- Summa investerings-
digande........... 225 000 000 anslag.............. 225 000 000
84 Kungl. Maj:ts proposition nr t år 1968
VII. FONDEN FÖR FÖRLAG TILL STATSVERKET
Övriga kapitalmedel . . 40 000 000 Summa investerings-
Investeringsbemyn- anslag............ 5 001 000
digande........... —34 999 000
5 001 000 5 001 000
VIII. DIVERSE KAPITALFONDER
A. Statens vägverks förrådsfond
Avskrivningsmedel Investeringsanslag ... 50 200 000
inom fonden....... 48 000 000
Övriga kapitalmedel . . 100 000
Investeringsbemyn-
digande........... 2 100 000 _
50 200 000 50 200 000
B. Sjöfartsverkets fond
Avskrivningsmedel Investeringsanslag ... 25 700 000
inom fonden....... 10 390 000
Övriga kapitalmedel . . 10 000
Investeringsbemyn-
digande........... 15 300 000 _
25 700 000 25 700 000
C. Statens datamaskinfond
Avskrivningsmedel Investeringsanslag ... 10 700 000
inom fonden....... 3 940 000
Övriga kapitalmedel . . 1 000
Investeringsbemyn-
digande........... 6 759 000 _
10 700 000 10 700 000
D. Jordfonden
Investeringsbemyn-
digande........... 20 000 000 Investeringsanslag ... 20 000 000
E. Förrådsfonden för ekonomisk försvarsberedskap
Avskrivningsmedel Investeringsanslag ... 2 765 000
inom fonden....... 1 060 000
Övriga kapitalmedel . . 1 000
Kungi. Maj:ts proposition nr 1 år 1968
85 Investeringsbemyndigande........... 1 704 000
2 765 000
Summa investeringsbemyndiganden för
diverse kapitalfonder 45 863 000
SUMMA INVESTERINGSSTATER
Avskrivningsmedel Summa investerings-
från riksstaten..... 921 260 000 anslag...........
inom fonden....... 1 224 094 000
Övriga kapitalmedel . . 74 227 000
Investeringsbemyn-
digande ........... 2 784 219 000
5 003 800 000
2 765 000
5 003 800 000
5 003 800 000
86 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1968
KAPITALINVESTERING
I. STATENS AFFÄRSVERKSFONDER
A. Försvarets fabriksverk
1 Byggnader och utrustning för försvarets
fabriksverk............................... *^2 900 000
B. Postverket
1 Posthus m. ............................... 21 600 000
C. Televerket
Kommunikationsdepartementet:
1 Teleanläggningar m. m.................... 585 400 000
Utbildningsdepartementet:
2 Rundradioanläggningar................... 45 500 000
630 900 000
D. Statens järnvägar
1 Järnvägar m. m............................ 396 600 000
E. Luftfartsverket
1 Flygplatser m. m........................... 300 000
F. Statens vattenfallsverk
1 Kraftstationer m. m........................ 480 000 000
G. Domänverket
Justitiedepartementet:
1 Förvärv av jordbruksfastigheter för kriminalvården ................................. i ooo
Jordbruksdepartementet:
2 Byggnadsarbeten m. m. vid vissa till sambruksföreningar upplåtna kronoegendomar .. 60 000
3 Markförvärv för naturvårdsändamål, m. m. . 4 000 000_4 060 000
4 061 000
Summa kr. 1 583 361 000
* Beräknat belopp.
Kängl. Maj:ts proposition nr 1 år 1968
87 II. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND
Justitiedepartementet:
1 Polishus m. m........................... 40 000 000
2 Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården .. 10 000 000
Utrikesdepartementet:
3 Inköp, uppförande och iståndsättande av
fastigheter för utrikesrepresentationen......
Försvarsdepartementet:
4 Byggnadsarbeten vid flygtekniska försöksan-
stalten ................................. 4 000
5 Vissa skyddsrumsanläggningar............ 1 625 000
6 Uppförande av förrådsbyggnader för civilförsvaret .................................. *5 000 000
7 Vissa byggnadsarbeten vid statens civilför-
svarsskola i Rosersberg................... 1 000
Socialdepartementet:
8 Till- och ombyggnadsarbeten m. m. vid
statens bakteriologiska laboratorium....... 1 270 000
9 Utbyggande av karolinska sjukhuset........ 13 500 000
10 Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala.................................... *11 000 000
11 Uppförande av en barnpsykiatrisk klinik vid
lasarettet i Lund........................ 30 000
12 Vissa byggnadsarbeten vid kliniker för psykiskt sjuka m. m......................... 5 000 000
13 Vissa byggnadsarbeten för rättspsykiatriska
kliniker....................... 12 000 000
14 Vissa byggnadsarbeten m. m. vid ungdomsvårdsskolorna ........................... 2 250 000
15 Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens
vårdanstalter för alkoholmissbrukare....... 1 600 000
Kommunikationsdepartementet:
16 Byggnadsarbeten för länsstyrelserna.......
Finansdepartementet:
17 Sanering m. m. inom Djurgårdsstaden i Stock-
holm ................................... 600 000
18 Uppförande av förvaltningsbyggnader i Stockholm ................................... 2 437 000
19 Merkostnader för vissa byggnadsarbeten .... 1 000
20 Inköp av fastigheter för förvaltningsändamål
m. m................................... 10 000 000
21 Vissa byggnadsarbeten vid tullverket...... 1 000
Utbildningsdepartementet:
22 Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål . . *3 100 000
23 Radio- och televisionshus................. 13 290 000
* Beräknat belopp.
50 000 000
7 800 000
6 630 000
46 650 000 900 000
13 039 000
88 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1968
24 Byggnadsarbeten vid specialskolan m. m. ... 1 125 000
25 Byggnadsarbeten vid universiteten och vissa
högskolor...............................*130 000 000
Jordbruksdepartementet:
26 Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor
m. m...................................
Handelsdepartementet:
27 Gemensam administrationsbyggnad för Svenska turisttrafikförbundet m. fl.............
Civildepartementet:
28 Statlig förvaltningsskola..................
Summa kr.
III. FÖRSVARETS FASTIGHETSFOND
Kasernbyggnaders delfond:
1 Byggnadsarbeten för gemensamma ändamål. *1000
2 Vissa kostnader för fortifikationsförvalt-
ningens förvaltningsbyggnad.............. *5 600 000
3 Byggnadsarbeten för armén............... *1 000
4 Byggnadsarbeten för marinen............. *1 000
5 Byggnadsarbeten för flygvapnet........... *1 000
6 Nybyggnad av kasernetablissement m. m. för
Svea livgarde och Svea ingenjörregemente . . *38 000 000
7 Markförvärv för övningsfält m. m.......... *16 321 000
8 Vissa kostnader för markförvärv........... *1 500 000
Befästningars delfond:
9 Befästningsarbeten för gemensamma ändamål *2 103 000
10 Befästningsarbeten för armén............. *13 020 000
11 Befästningsarbeten för marinen............ *19 279 000
12 Befästningsarbeten för flygvapnet......... *1 000
13 Flygfältsarbeten m. m.................... *1 000
14 Flyttning av Stockholms örlogsbas (Muskö-
varvet)................................. *20 700 000
15 Markförvärv för befästningar.............. *1 000
Försvarets forskningsanstalts delfond:
16 Byggnadsarbeten för försvarets forskningsanstalt .................................
Summa kr.
IV. STATENS UTLÅNINGSFONDER
Utrikesdepartementet:
1 Utrikesförvaltningens lånefond............ 100 000
2 Biståndsförvaltningens lånefond........... 100 000
* Beräknat belopp.
147 515 000
7 600 000
1 379 000
3 500 000
285 013 000
61 425 000
55 105 000
*2 657 000
119 187 000
200 000
Kungl. Maj :ts proposition nr 1 år 1968
Socialdepartementet:
3 Statens bosättningslånefond...............
Kommunikationsdepartementet:
4 Statens lånefond för den mindre skeppsfarten
Utbildningsdepartementet:
5 Allmänna studielånefonden............... 90 000 000
6 Studiemedelsfonden...................... 533 000 000
7 Lånefonden för inventarier i studentbostäder 1 500 000
8 Lånefonden för studentkårlokaler.......... *2 000 000
Jordbruksdepartementet:
9 Fiskerilånefonden........................ 1 000 000
10 Lånefonden till främjande av beredning och
avsättning av fisk m. m................... 100 000
Inrikesdepartementet:
11 Statens hantverks- och industrilånefond ... *20 000 000
12 Lånefonden för bostadsbyggande.......... 1 600 000 000
13 Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien ......................... 10 000 000
14 Lånefonden för kommunala markförvärv ... 30 000 000
15 Lånefonden för allmänna samlingslokaler ... 1 000
Summa kr.
V. FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD
Socialdepartementet:
1 Lån till anordnande av barnstugor......... 8 000 000
2 Lån till byggande av sjukhem............. 40 000 000
3 Lån till föreningen Kronprinsessan Victorias
sjukhus för vissa byggnadsarbeten......... 20 000
4 Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m........ 1 200 000
Kommunikationsdepartementet:
5 Garanti till Aktiebolaget Aerotransport för
1967/68 ................................
Finansdepartementet:
6 Lån till Aktiebolaget Atomenergi för uppfö-
rande av en atomkraftstation i Marviken ... 20 000 000
7 Lån för inrättande av alkoholfria restauranger 1 000
Handelsdepartementet:
Inrikesdepartementet:
9 Lokaliseringslån......................... 200 000 000
10 Räntefria lån till bostadsbyggande......... 32 000 000
17 000 000 1 000
626 500 000
1 100 000
1 660 001 000
2 304 802 000
49 220 000
7 500 000
20 001 000 63 350 000
232 000 000
* Beräknat belopp.
Summa kr. 372 071 000
90 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1968
YL FONDEN FÖR STATENS AKTIER
Finansdepartementet:
1 Teckning av aktier i Sveriges Investerings-
bankAB.............................. 200 000 000
2 Teckning av aktier i ett statligt utvecklingsbolag .................................. *25 000 000
225 000 000
VII. FONDEN FÖR FÖRLAG TILL STATSVERKET
Kommunikationsdepartementet:
1 Förskott till vissa plankostnader m. m......
Finansdepartementet:
2 Vissa projekteringskostnader..............
3 Dispositionsanslag för legodriften vid vissa
staten tillhöriga gruvor i Västerbottens län m. m...................................
Jordbruksdepartementet:
4 Förskott för inköp av inventarier för lant-
brukshögskolans försöksverksamhet........ .200 000
Summa kr. 5 001 000
1 500 000
1 000
3 300 000 3 301 000
VIII. DIVERSE KAPITALFONDER
Kommunikationsdepartementet Statens vägverks förrådsfond:
1 Vägmaskiner m. m...............
Sjöfartsverkets fond:
2 Sjöfartsmateriel m. m.............
Finansdepartementet:
Statens datamaskinfond:
3 Datamaskiner för högre undervisning och
forskning m. m..........................
Jordbruksdepartementet:
4 Jordfonden.............................
Handelsdepartementet:
Förrådsfonden för ekonomisk försvarsberedskap:
5 Förrådsanläggningar m. m................ .2 765 000
Summa kr. 109 365 000
* Beräknat belopp.
10 700 000 20 000 000
50 200 000
25 700 000 75 900 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1968
91 Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 3 januari 1968.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson, Länge, Kling, Johansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Myrdal, Odhnoff, Wickman, Moberg.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, fråga om proposition angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1968/69 och anför.
Kungl. Maj :t fattar denna dag på hemställan av vederbörande föredragande beslut om de förslag till riksdagen i frågor om statsverkets inkomster och utgifter för budgetåret 1968/69 som skall ingå i nämnda proposition. Utdrag av statsrådsprotokollet i dessa ärenden bör bifogas propositionen som bilagor 1—21. I fråga om bilagorna 4—14 har föredragandena upprättat översikter över sina förslag. Dessa översikter torde få tryckas först i resp. bilaga.
Förslag till nämnda proposition har den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar med därvid fogade specifikationer av inkomsterna och utgifterna på riksstaten. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att godkänna förslaget till riksstat för budgetåret 1968/69 och uppta statsverkets inkomster och utgifter i enlighet med detta.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
MARCUS BOKTR. STHLM 1968 670705
BILAGA 1 TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN 1968
FINANSPLANEN
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 3 januari 1968.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson, Länge, Kling, Johansson, IIolmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Myrdal, Odhnoff, Wickman, Moberg.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om finansplan och beräkning av inkomster för budgetåret 1968/69 jämte därmed sammanhängande frågor och anför.
Finansplanen
Den internationella utvecklingen
Den ekonomiska tillväxten i industriländerna var under det gångna året påtagligt svagare än tidigare under 1960-talet. OECD-ländernas bruttonationalprodukt ökade sålunda med ca 3 % 1967 mot nästan det dubbla året innan. Uppgången var också mindre än vad man allmänt väntat för ett år sedan. Konjunkturen var svagast i Västeuropa där bruttonationalproduktens ökning uppgick till knappt 2 %. Detta berodde främst på att produktionen i Västtyskland t. o. m. minskade något. Tillväxten i Förenta staterna med 2,5 å 3 % innebar också en halvering av ökningstakten från 1966. Produktionen i Japan steg däremot med inte mindre än 12 %.
Dämpningen i Förenta staterna återspeglade i första hand ett kraftigt omslag i lagerinvesteringarna och blev tämligen kortvarig. Expansionen sköt sålunda ånyo fart kring mitten av fjolåret. Avmattningen i Västeuropa var däremot i hög grad ett resultat av den starkt återhållande politik som 1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 saml. Nr. 1. Bil. 1
2 Statsverkspropositionen år 1968: Bil. 1: Finansplanen
flera länder förde 1966 för att komma till rätta med inre eller yttre balansrubbningar. Det sistnämnda var ett särskilt framträdande motiv i Storbritannien och Finland. Försvagningen av den ekonomiska aktiviteten accentuerades och förlängdes genom att även länder med god valutaställning dröjde med att lägga om politiken i expansiv riktning, trots successivt vidgade marginaler i form av outnyttjade resurser. I frånvaro av en aktiv satsning i tid på finanspolitiska stimulansåtgärder erhölls inte någon påtaglig motvikt till den vikande investeringsviljan i näringslivet. Kreditpolitiken mjukades i allmänhet upp i början av 1967. Sedan sommaren har dock räntorna över lag stigit. Konjunkturförsvagningen i Västeuropa har dragit med sig en betydande ökning av arbetslösheten, speciellt i Västtyskland, Danmark och Nederländerna.
Det är påtagligt hur försiktig konjunkturpolitiken varit i flera västeuropeiska länder under den senaste avmattningen jämfört med 1962—1963. Omsorg om pris- och kostnadsstabiliteten, särskilt motiverad av det ökade kravet på internationell konkurrensförmåga, har bidragit till denna avvaktande politik. Flera länder synes ha hållit tillbaka sin inhemska efterfrågan i väntan på att en återhämtning i Västtyskland och Förenta staterna skall ge en exportledd expansion.
Den brittiska regeringen omprövade i november 1967 sin politik som gått ut på att söka återvinna en positiv betalningsbalans vid en oförändrad pundkurs. Man beslöt att devalvera pundet med 14,3 % och samtidigt tillkännagavs en rad åtgärder, vilka skall träda i kraft successivt, med syfte att begränsa tillväxten i den inhemska efterfrågan så att en avgörande förbättring i Storbritanniens betalningsbalans skall kunna åstadkommas.
Devalveringen och de övriga åtgärderna, vilka närmare beskrivs i den preliminära nationalbudgeten, bör göra det möjligt för den brittiska ekonomin att på längre sikt expandera i takt med andra länder. Detsamma gäller Finlands ekonomi efter den devalvering av marken med 23,8 % som genomfördes i oktober. Av övriga länder med större betydelse för Sverige som handelspartner och konkurrent har endast Danmark devalverat. Omfattningen av den danska devalveringen begränsades dock till 7,9 %. Åtgärder har vidtagits i de devalverande länderna för att hålla tillbaka kostnadsstegringar och för att skapa utrymme för en förbättrad utrikesbalans.
För innevarande år kan man räkna med att uppsvinget i den amerikanska konjunkturen går vidare. En fortsatt hög expansionstalct förefaller trolig också i Japan. Bland de västeuropeiska länderna synes en betydande tillväxt sannolik i Italien och Norge. Även för Västeuropa i stort finns skäl att se med viss optimism på konjunkturutsikterna. Övervägande skäl talar sålunda för att den ekonomiska tillväxten blir större i år än i fjol. Därpå tyder främst de tecken på återhämtning i Västtyskland som framträtt på sistone i fråga om industriproduktionen och orderingången. Lagerinveste-
Statsverkspropositionen år 1968: Bil. 1: Finansplanen 3
ringarna torde vidare mera allmänt i Västeuropa verka stimulerande på aktiviteten. Även utsikterna för en uppgång i investeringarna i såväl byggnader som maskiner ter sig nu mera lovande.
Styrkan och varaktigheten i den västeuropeiska konjunkturuppgång som nu avtecknar sig kan dock inte bedömas med någon större säkerhet. Devalveringen av pundet och ett antal övriga valutor samt de åtföljande kontraktiva åtgärderna har ökat den ovisshet som rådde redan tidigare. Ännu kan man sålunda knappast vara helt övertygad om att omslaget i de västeuropeiska lagerinvesteringarna i tid och i tillräcklig omfattning kommer att förstärkas av andra tillväxtfaktorer. Den ökade betoningen av jämviktsinålen för den ekonomiska politiken har i flera länder tagit sig uttryck i en troligen mera långsiktig strävan att undvika en lika högt uppdriven efterfrågan på arbetskraft och ett lika högt kapacitetsutnyttjande som under 1960-talets första hälft.
Trots dessa reservationer har man dock bedömt att Västeuropas produktion i år bör kunna stiga med ca 3,5 %. Sannolikt ökar takten i expansionen mera markant först under andra halvåret för att ytterligare förstärkas under 1969. Sammanlagt för OECD-området tyder övervägandena på en tillväxt i produktionen med ca 4 % i år.
Inför den närmaste tiden uppställer sig frågan hur den önskvärda förbättringen i Storbritanniens betalningsbalans skall kunna åstadkommas utan att motsvarande försämring drabbar finansiellt svaga länder och där medför en förstärkt tendens till återhållande ekonomisk politik. Samma problem aktualiseras av Förenta staternas strävan att återställa balansen i sina utrikesbetalningar. För lösningen av sådana problem på ett sätt som medger en tillfredsställande expansion i världsekonomin spelar det internationella monetära samarbetet en viktig roll.
Detta samarbete har utvecklats under den långa period som Storbritannien haft svårigheter med sin betalningsbalans och har gett upprepade prov på att stödåtgärder kan sättas in snabbt och effektivt. Efter devalveringen ställde ett antal centralbanker kortfristiga beredskapskrediter på sammanlagt över 1,5 miljarder dollar till Storbritanniens förfogande. Samtidigt beviljade internationella valutafonden Storbritannien en kredit på 1,4 miljarder dollar mot vilken dragningar kan göras efter behov. Båda dessa kreditmöjligheter är avsedda att underbygga förtroendet för den nya pundkursen.
För att ytterligare stärka det internationella betalningssystemets förmåga att stå emot påfrestningar kom man i november 1967 överens om att utvidga nätet av ömsesidiga kreditöverenskommelser (s. k. swap-avtal) mellan å ena sidan Förenta staternas centralbankssystem och å andra sidan fjorton centralbanker, bland dem Sveriges riksbank, och den internationella regleringsbanken (BIS). Dessa bilaterala avtal, vilka nu totalt belöper sig till 7 miljarder dollar, ger de deltagande länderna möjligheter att kortfristigt låna hos varandra.
4 Statsverkspropositionen år 1968: Bil. 1: Finansplanen
Vid valutafondens senaste årsmöte antogs en resolution att inom fondens ram tillskapa ett system med speciella dragningsrätter (SDR). Överenskommelsen om SDR utgör resultatet av fyra års intensiva studier och förhandlingar, främst inom den grupp av tio länder, däribland Sverige, som ingått de generella lånearrangemangen. Den svenska insatsen i arbetet på en valutareform grundades på övertygelsen att denna bör vara expansiv till sin syftning och verkan på världsekonomin. Bakgrunden till reformarbetet utgjordes av insikten att de traditionella källorna för ökning av världens likviditet (guldproduktionen och de amerikanska betalningsunderskotten) inte på längre sikt kunde påräknas ge en tillfredsställande tillförsel. Flertalet länders myndigheter önskar en stadig tillväxt av valutareserverna för att kunna känna sig på den säkra sidan när de för en ekonomisk politik som befrämjar expansion av produktion och handel. Det är därför angeläget att skapa beredskap för den begränsning av likviditetstillskotten som följer när jämvikten i Förenta staternas betalningsbalans återställts. Kan enighet nås om användningen av det nya instrumentet ger detta möjligheter att tillhandahålla internationell likviditet på ett medvetet sätt och enligt objektiva kriterier.
Ännu återstår emellertid besvärliga problem att lösa innan man från principöverenskommelsen om SDR kan nå fram till ett i praktiken användbart instrument. Framför allt gäller det att upphäva den långvariga bristen på jämvikt i betalningarna mellan Förenta staterna och de stora länderna i Europa. Ett intrikat och grannlaga arbete pågår i OECD i syfte att överbrygga rådande meningsskiljaktigheter om i vilken utsträckning balansfrämjande åtgärder bör vidtas av underskotts- resp. överskottsländerna. Jäg hoppas att det skall visa sig möjligt att nå ett samförstånd härom.
På det handelspolitiska planet blev Kennedy-ronden en betydande framgång. Industritullarna skall enligt uppgörelsen minskas med i genomsnitt 35 å 40 % — för verkstadsprodukterna som regel 50 % — under åren fram till 1972. En närmare redogörelse för GATT-förhandlingens förlopp och resultat samt innebörden för Sveriges del har jag lämnat i prop. 1967: 150.
Det år angeläget att ansträngningarna att liberalisera handeln konsekvent fullföljs. Främst gäller det att säkerställa att Kennedy-rondens landvinningar i fråga om tullarna inte inskränks genom ökade handelshinder i annan form. Sådana skulle lätt leda till en okontrollerbar kedjereaktion. De protektionistiska initiativ som under hösten togs i Förenta staternas kongress har därför väckt oro. Ett flertal länder gjorde den amerikanska regeringen uppmärksam på detta. Jag konstaterar med tillfredsställelse att den amerikanska regeringen tillbakavisat de protektionistiska lagförslagen. Vidare bör, såsom nyligen från Sveriges och flera andra länders sida framhållits i GATT, nya systematiska insatser för att stimulera världshandeln göras. U-ländernas handelspolitiska problem påkallar en kraftsamling. Härvid har GATT vid sidan av UNCTAD en konstruktiv roll att spela.
Statsverkspropositionen år 1968: Bil. 1: Finansplanen 5
För Västeuropas industriländer har uppgörelsen i Kennedy-ronden särskild betydelse. Tullsänkningarna bör sålunda mildra de olägenheter som följer av splittringen i olika handelsblock. Hur värdefullt detta än är kvarstår med hög prioritet uppgiften att nå en för Västeuropa tillfredsställande lösning på integrationsproblemet. Under våren och sommaren 1967 ansökte Storbritannien, Irland, Danmark och Norge om medlemskap i EEC. Sverige inlämnade i juli 1967 sin framställning om förhandling rörande anslutning i en form som är förenlig med vår neutralitetspolitik. Samtidigt och vid flera tillfällen därefter har från regeringshåll förklarats att Sverige, med beaktande av de krav neutraliteten ställer, eftersträvar ett så intimt samarbete med EEC som möjligt och att ingen av de anslutningsformer som anges i Romfördraget behöver uteslutas. En anslutning till gemenskapen skulle för vår del aktualisera en rad ekonomisk-tekniska frågor, vilka närmare redovisas i ett antal expertpromemorior som inom kort kommer att publiceras av handelsdepartementet. Ännu är det inte möjligt att bedöma när EEC kan komma att inleda förhandlingar med Storbritannien och andra sökande. Man måste emellertid räkna med att Sverige och andra EFTAstater kan komma att ställas inför komplicerade avgöranden på integrationsområdet inom en inte alltför avlägsen framtid. Regeringens på internationell konkurrenskraft inriktade näringspolitik gör att Sverige är väl förberett att delta i en utvidgad ekonomisk samverkan i Europa. Regeringen kommer, nu liksom tidigare, att inom EFTA och i andra sammanhang verka för åtgärder som kan gagna vårt mål att få till stånd en snar lösning av det europeiska marknadsproblemet och att uppnå en friare världshandel.
Konjunkturutveckling och ekonomisk politik i Sverige 1967
Den ekonomiska politiken inriktades under fjolåret på att uppnå och bevara yttre och inre balans i ekonomin. Ett väsentligt mål var sålunda att minska underskottet i bytesbalansen och att stabilisera pris- och kostnadsutvecklingen. Politiken inriktades vidare på att skapa utrymme för en uppgång av industrins investeringar samt av bostadsbyggandet och dess kommunala följ dinvesteringar. I förgrunden för den ekonomiska politikens strävan har stått att motverka tendenserna till arbetslöshet.
Uppgiften att förbättra balansen i ekonomin krävde en restriktiv generell efterfrågepolitik. I enlighet härmed utformades statsbudgeten i syfte att verka efterfrågebegränsande. Expansionen av statens utgifter dämpades och skattepolitiken skärptes med inriktning mot den privata konsumtionen. Förutom att verka återhållande på kostnadsutvecklingen innebar denna politik att uppgången av importen begränsades och att resurser frigjordes för en ökning av exporten och investeringarna. Den finanspolitiska åtstramningen syftade vidare till att möjliggöra en uppmjukning av kreditpolitiken
6 Statsverkspropositionen år 1968: Bil. 1: Finansplanen
för att säkerställa finansieringen av bostadsbyggandet och näringslivets investeringar. En investeringsavgift på mindre angeläget byggande infördes som ett led i investeringspolitiken.
Konjunkturen i Sverige fick ett delvis annat förlopp än som förutsågs ^d årsskiftet 1966—67. Tillväxten blev under hela året något lägre än väntat. Den blev snabbare under det första halvåret än under det andra, delvis som en följd av den milda vintern, som möjliggjorde att byggnadsverksamheten kunde hållas uppe. När det stod klart att efterfrågetillväxten under vinterhalvåret 1967—68 skulle bli mindre expansiv än vad som förutsatts, skedde en snabb omorientering av vissa delar av den ekonomiska politiken. Den inleddes med att selektivt verkande åtgärder sattes in för att hålla sysselsättningen uppe under vinterhalvåret. I första hand inriktades åtgärderna på att skapa flera arbetstillfällen. Eftersom industrins investeringar utvecklades svagt, släpptes investeringsfonderna fria. Detta skedde i flera omgångar. I slutet av våren medgavs användning av investeringsfonderna för byggande och för maskininköp, i det senare fallet för beställningar som gjordes före den 1 oktober 1967. Under hösten släpptes investeringsfondsmedel även för lagerinvesteringar. I slutet av året medgavs iansprålctagande av investeringsfonderna för maskininvesteringar där beställning görs under tiden fram t. o. m. den 31 mars 1968. I syfte att stimulera verkstadsindustrin tidigarelades vidare vissa statliga och kommunala beställningar. Till de kommunala beställningarna utgår härvid statsbidrag med 20 %. Ramen för 1967 års bostadsbyggande utökades i flera etapper och dessutom togs ett förskott ut på innevarande års bostadsbyggnadsram. Vidare ökades byggandet av skolor, ålderdomshem och andra angelägna offentliga byggnadsobjekt. För att ge största möjliga effekt på sysselsättningen fick byggandet sättas i gång först efter arbetsmarknadsmyndigheternas prövning. Även för iansprålctagande av investeringsfondsmedel för lagerinvesteringar gällde att prövning skulle ske av arbetsmarknadsmyndigheterna i varje särskilt fall. Under året utökades även de direkta arbetsmarknadspolitiska insatserna kraftigt. Omskolningsverksamheten nådde i slutet av året en omfattning av 30 000 kursdeltagare. Av den svårplacerade arbetskraften sysselsattes ett mycket stort antal i beredskapsarbeten och skyddade verkstäder.
Konjunkturutvecklingen motiverade under 1967 att budgetpolitiken successivt fick en mera expansiv inriktning. När tillväxten av statens inkomster saktade av och utgifterna, särskilt för arbetsmarknadspolitiken, ökade, finansierades detta genom ökad statsupplåning. Delvis berodde inkomstförsvagningen på den dämpade ekonomiska utvecklingen, bl. a. vad gällde den privata konsumtionen. Det bör tilläggas att den offentliga och särskilt den kommunala — konsumtionens snabba uppgång var en av de faktorer som väsentligt bidrog till att hålla efterfrågan uppe i fjol.
Den lättnad av kreditpolitiken som inleddes under andra halvåret 1966 fortsatte under större delen av 1967. Denna politik tog sig bl. a. uttryck i
Statsverkspropositionen år 1968: Bil. 1: Finansplanen 7
att diskontot sänktes i två etapper från 6 till 5 %. Vidare tilläts en kraftig ökning av obligationsemissionerna. Det utökade bostadsbyggnadsprogrammet och strävandena att stimulera investeringarna inom näringslivet motiverade en fortsatt snabb kreditexpansion och en påspädning av likviditeten inom bankerna och näringslivet. Till denna utveckling bidrog den förda statsskuldspolitiken, som innebar alt det ökande upplåningsbehovet täcktes huvudsakligen på den korta marknaden. Bostadsbyggandets kreditförsörjning förlöpte 1967 utan friktioner trots en mycket kraftig ökning av byggnadsvolymen.
Mot slutet av 1967 ledde utvecklingen på valutamarknaderna till en viss utströmning av valutor från Sverige. En kreditpolitik åstramning blev därför nödvändig. De transaktioner som låg bakom utvecklingen på valutamarknaden, bl. a. förhandsbetalningar till utlandet, krävde åtgärder från riksbanken för att hålla utvecklingen under kontroll. Diskontot höjdes i december 1967 från 5 till 6 % och samtidigt vidtogs ett antal åtgärder med sikte främst på att begränsa affärsbankernas utlåningsmöjligheter. Genom diskontohöjningen skedde också en anpassning av det svenska ränteläget till det högre ränteläge i utlandet, som uppstått i anslutning till devalveringarna.
Det svenska beslutet att inte följa Storbritannien och devalvera valutan fattades i första hand med beaktande av den svenska ekonomins styrka. Våit näringslivs konkurrensläge är inte sådant att en nedskrivning av den svenska kronan är motiverad. Vår valutasituation är tillfredsställande; under 1967 fram t. o. m. oktober förstärktes valutareserven med över 700 milj. kr. och uppgick till 6,7 miljarder kr. Efter det tidigare nämnda valutautflödet under november och början av december var valutareserven vid årsskiftet 5,8 miljarder kr. eller något lägre än vid föregående årsskifte. Om vi devalverat skulle också förutsättningarna ha rubbats för att uppnå och vidmakthålla inhemsk prisstabilitet. Det är också viktigt att beakta att pundde% afvel ingen syftade till att stärka Storbritanniens konkurrenskraft och den brittiska ekonomins utvecklingsmöjligheter. För att inte äventyra detta syfte var det självfallet nödvändigt att i största möjliga utsträckning motverka en allmän västeuropeisk devalvering.
Den svenska utrikeshandeln utvecklades mycket gynnsamt under 1967 och det har varit möjligt att nå längre mot det uppställda målet för bytesbalansen än vad man räknade med i den reviderade finansplanen. Trots att den ekonomiska tillväxten i flertalet av våra viktigaste avnämarländer var s\ag, steg den svenska exportvolymen totalt med 6,5 % och exklusive fartyg med 5,5 %. Även om exportökningen i vissa fall fått ske till pressade priser har kostnadsläget i Sverige under 1967 uppenbarligen inte ställt den svenska exportindustrin inför några avgörande svårigheter på den internationella marknaden. Med hänsyn till det inhemska kapaeitetsläget hade med säkerhet en ännu kraftigare exportuppgång varit möjlig om den internationella
8 Statsverkspropositionen år 1968: Bil. 1: Finansplanen
Tabell 1. Försörjningsbalans för år 1967
efterfrågan varit starkare. Med undantag av varugrupperna övriga metaller och massa, för vilka redovisas en mindre nedgång, hävdade sig exporten volymmässigt väl. För råvaruexporten utvecklades dock priserna mindre gynnsamt. Fartygsexporten, som minskade 1966, visade under fjolåret en stark uppgång. En betydande tillväxt i exportvolymen skedde även för trävaror samt järn och stål.
Den låga inhemska efterfrågan, och särskilt då nedgången i lagerinvesteringarna, medverkade till att uppgången av importen begränsades till knappt 3 %. Som resultat av den svaga importstegringen och den förhållandevis starka exportuppgången sjönk handelsbalansens underskott mycket kraftigt. Höjda frakter medverkade till ett gynnsamt sjöfartsnetto och turistnettot försämrades mindre än under tidigare år. Bytesbalansen förbättrades avsevärt. Underskottet sjönk sålunda från ca 800 milj. kr. till ca 300 milj. kr. Ett av de viktigaste målen för den ekonomiska politiken under fjolåret kan därmed sägas ha uppnåtts.
Den starka inriktningen under senare år mot en mera efterfrågebegränsande politik har delvis motiverats av angelägenheten av att dämpa pris- och kostnadsstegringarna. Denna politik började under fjolåret avsätta viktiga resultat. Uppgången av priserna, mätt genom konsumentprisindex, begränsades till 3,5 %. Detta innebär att prisstegringstakten under 1967 saktade av påtagligt jämfört med de närmast föregående åren. Nettoprisindex, som mäter utvecklingen av priser exklusive skatter, steg med knappt 3 % under 1967 mot 4,4 % året innan.
Industrins lönekostnader för arbetare steg i fjol med drygt 9 %, vilket är ungefär lika mycket som 1966. Detta sammanhänger med att kostnads-
9 Statsverkspropositionen år 1968: Bil. 1: Finansplanen
utvecklingen i stor utsträckning varit bunden genom treårsavtalet och sociallagstiftningen. takten i löneglidningen beräknad på industriarbetarnas timlöner saktade dock av i fjol till knappt 4 % mot ca 4,5 % 1966. För samtliga anställda stannade löneglidningen 1967 vid drygt 2 %.
Konjunkturdämpningen resulterade i en minskad efterfrågan på arbetskraft. Jämfört med 1966 sjönk efterfrågan på arbetskraft, mätt i antalet lediga platser, t. o. m. tredje kvartalet 1967. Under slutet av året synes läget ha förbättrats som en följd av vidtagna stimulansåtgärder. Utvecklingen av antalet arbetslösa uppvisar en liknande bild. Andelen arbetslösa medlemmar i arbetslöshetskassorna uppgick i december 1967 till 2,2 % mot 1,7 U 1966. Jämfört med 1966 berördes ett ökat antal arbetstagare av varsel om personalinskränkningar. För januari—november uppgick detta antal till 23 000 mot 19 000 i fjol. En viss avsaktning av antalet varsel förmärktes under det andra halvåret 1967.
Investeringarna ökade totalt med 3,5 % i volym, vilket är mindre än de närmast föregående åren. Medan bostadsbyggandet och de kommunala investeringarna expanderade mycket kraftigt, ökade industriinvesteringarna endast måttligt. Industrins investeringar i maskiner steg med 3 97 medan investeringarna i byggnader och anläggningar sjönk lika mycket. Totalt beräknas industriinvesteringarna ha överstigit 1966 års nivå med någon procentenhet. Med tanke på stimulansen från investeringsfonderna och det lätta kreditmarknadsläget kunde en starkare utveckling ha förväntats. Investeringsviljan kan dock bl. a. ha hämmats av ett lågt kapacitetsutnyttjande inom industrin. Det bör även beaktas att industrins investeringar steg kraftigt både under 1965 och 1966; investeringarna 1967 låg sålunda drygt 20 % över 1964 års nivå. Resultatet av industrins investeringsaktivitet 1967 innebär därför en stabilisering på en mycket hög nivå.
Bostadsbyggandet utvecklades mycket gynnsamt och uppvisade en volymmässig uppgång med 13 %. Till detta resultat bidrog ett flertal faktorer. Kreditgivningen till bostadsbyggandet fungerade utan friktioner. Igångsättningen av nya bostadsbyggen koncentrerades till andra och tredje kvartalet, vilket innebar en ur sysselsättningssynpunkt önskvärd säsongfördelning. Den förbättrade balansen på byggarbetsmarknaden medverkade till en exceptionellt snabb produktivitetsutveckling. De genomsnittliga byggtiderna förkortades betydligt under fjolåret eller med i genomsnitt ca 2 månader. Det ursprungliga igångsättningsprogrammet uppgick till 90 000 lägenheter. Genom de påslag som gjordes under året höjdes ramen för igångsättning till ca 95 000 lägenheter. Bostadsbyggandets tillväxt kom till uttryck även i en betydande ökning av antalet inflyttningsfärdiga lägenheter, som kan beräknas ha uppgått till ca 100 000. Det är särskilt anmärkningsvärt att trots den kraftiga uppgången av bostadsbyggandet takten i byggnadskostnadernas stegring var måttlig och väsentligt understeg den kostnadsstegring som skedde under första hälften av 1960-talet.
10 Statsverkspropositionen år 1968: Bil. 1: Finansplanen
De kommunala investeringarna, som 1965 och 1966 ökade förhållandevis måttligt, steg kraftigt under fjolåret. I volym uppgick stegringen till 11 %, vilket innebär en återgång till den höga ökningstakt som rådde under första hälften av 1960-talet. Landstingens sjukhusbyggande expanderade kraftigt i enlighet med den planering som skett inom ramen för igångsättningsregleringen.
Fjolårets ökning av byggnadsinvesteringarna inriktades på de av den ekonomiska politiken prioriterade områdena. Denna inriktning underlättades av den tillfälliga investeringsavgiften på mindre angeläget byggande. I enlighet med avgiftens syfte har dispensgivningen varit restriktiv. Till stor del har dispenserna avsett butikslokaler i anslutning till ny bostadsbebyggelse. Vidare har dispenserna utnyttjats för att säsongmässigt styra byggnadsverksamheten. Sålunda medgavs under hösten dispenser för byggnadsarbeten som i huvudsak tar resurser på byggnadsmarknaden i anspråk under innevarande vinter.
Den ekonomiska politiken kunde redovisa väsentliga framgångar under fjolåret. Produktivitetsstegringen var osedvanligt kraftig och den totala produktionen i vår ekonomi steg med närmare 3,5 %. Detta innebar att produktionsuppgången i Sverige blev inte oväsentligt större än genomsnittet för Västeuropa. Detta kunde ske samtidigt som arbetstiden förkortades i Sverige. Uppgången av den privata konsumtionen var tillfredsställande. Den eftersträvade förbättringen av bytesbalansen uppnåddes och överträffades. Pris- och kostnadsstegringen visade en klar avsaktning. Bostadsbyggandet ökade starkt liksom de kommunala investeringarna. Med hänsyn till konjunkturutvecklingen hävdade sig även näringslivets investeringar väl.
Vid sidan av dessa positiva drag i den ekonomiska utvecklingen under fjolåret skedde en viss uppgång av arbetslösheten. Denna möttes med kraftfulla åtgärder. Den ekonomiska politiken inriktades på att utjämna säsongmässiga och regionala skillnader i sysselsättningen. Ansträngningarna medförde att ökningen av arbetslösheten kunde begränsas och utvecklingen tenderade mot en viss förbättring under slutet av året. De resultat vi uppnått bör jämföras med andra länders som genomgått samma konjunkturutveckling som vi men där ökningen i arbetslöshet varit betydligt större. Sysselsättningspolitiken i vårt land framstår alltså vid en sådan jämförelse som framgångsrik, men ökningen av arbetslösheten visar behovet av ytterligare insatser på detta område.
Den ekonomiska politiken 1968
Utgångsläge och yttre förutsättningar. En förändring i de yttre förutsättningarna för den svenska ekonomins utveckling inträdde 1966 genom den allmänna konjunktur dämpningen i Västeuropa. Verkningarna har blivit långvarigare och i vissa avseenden mera kännbara än vad som först kunde
Statsverkspropositionen år 1968: Bil. 1: Finansplanen 11
förutses. Det kärvare ekonomiska klimatet har gett utslag också i vårt land med bl. a. en acceleration i näringslivets strukturomvandling som följd. Kraven på den ekonomiska politikens förmåga till snabb anpassning har väsentligt skärpts.
Sveriges utgångsläge inför de påfrestningar som konjunktur dämpningen skapade präglades av att den ekonomiska aktiviteten var högt uppdriven. Balansrubbningen i utrikeshandeln 1965 var en varningssignal som inte kunde ignoreras. Detsamma gällde takten i den inhemska pris- och kostnadsstegringen.
Vårt lands ekonomiska läge ter sig nu i betydelsefulla avseenden annorlunda. Genom den fasta och konsekventa politik, som sattes in redan under högkonjunkturåret 1965, har balansen i allt väsentligt återställts. Ett växande utrymme har skapats för att öka vår export samtidigt som importen hållits tillbaka, vilket lett till att underskottet i bytesbalansen snabbt nedbringats. Genom en styrning av investeringsresurserna har en hög takt i realkapitalbildningen kunnat upprätthållas på de områden, som har den största betydelsen för den framtida produktionstillväxten och för välfärdsutvecklingen: industrin, bostäderna och de mest angelägna offentliga investeringarna. En markerad uppbromsning av takten i prisstegringen har uppnåtts.
För 1968 ter sig de yttre betingelserna väsentligt bättre än för tidigare år. Dels bör den väntade konjunkturuppgången i Västeuropa och Förenta staterna skapa förutsättningar för en fortsatt exportökning, dels har vi nu ett avsevärt mindre underskott i bytesbalansen än för ett år sedan. Jag vill också understryka, att de nyligen företagna devalveringarna i Storbritannien och vissa andra länder inte innebär någon dramatisk och häftig förändringav vår ekonomiska situation. Näringslivets allmänna konkurrensläge har inte i någon avgörande grad påverkats. Däremot kan devalveringarna och de åtstramande åtgärder som följt i deras spår medföra vissa svårigheter för enskilda företag. Det kan gälla företag inom skogsindustrin och inom verkstadsindustrin, som har sin huvudsakliga avsättning på framför allt den engelska men också de danska och finska marknaderna eller som på övriga marknader får känna av en ökad konkurrens från företag i de devalverande länderna. Vissa problem kan också uppstå för textilindustrin till följd av ökad priskonkurrens från utlandet. Å andra sidan kan devalveringarna stimulera den svenska exporten av råvaror och halvfabrikat i den mån de leder till höjd produktion av förädlade varor i ifrågavarande länder. Sådan stimulans kan komma exporten av massa och malm till del och i synnerhet för massan förutses en påtaglig effekt.
Även om den internationella konjunkturförbättringen under 1968 väntas bli måttlig bör det enligt min bedömning finnas utsikter för en uppgång av den svenska exportvolymen av minst samma storlek som i fjol. Totalt bör exportökningen kunna bli 6,5 %. Denna tillväxt överstiger den prognos av konjunkturinstitutet som redovisas i nationalbudgeten. Jag anser dock en
12 Statsverkspropositionen år 1968: Bil. 1: Finansplanen
större exportökning möjlig än den av institutet beräknade. Erfarenheterna från i fjol visar, att den svenska industrin förmådde utnyttja avsättningsmöjligheterna på de utländska marknader, som då var mest expansiva. Samma tendens bör göra sig gällande även i år, då en ökad tillväxt av Förenta staternas och EEC-ländernas import kan förutses. Vid sidan av en återhämtning av lagerinvesteringarna — som torde komma att spela den största rollen — är det en uppgång av maskin- och byggnadsinvesteringarna, som väntas bli drivkraften bakom det västeuropeiska konjunktur upp svinget. Den svenska exporten av verkstadsprodukter och järn och stål bör kunna dra fördel därav. Jag vill understryka, att denna positiva bedömning av de svenska exportutsikterna har gjorts mot bakgrunden av den ekonomiska politik, som redovisas i det följande.
Samtidigt bör det dock inte undanskymmas, att det för den svenska utrikeshandelns utveckling på sikt är av mycket stor betydelse att vår prisoch kostnadsutveckling inte utvecklas ogynnsamt i förhållande till våra viktigare konkurrentländer. I de stora länderna på den västeuropeiska kontinenten har den restriktiva politiken lett till en markant avsaktning i prisoch lönestegringstakten. Deras politik synes också för framtiden vara inriktad på att begränsa kostnadsstegringarna.
Den ekonomiska politikens mål. Den ekonomiska politikens mål är att under bevarad full sysselsättning och trygghet för landets medborgare säkerställa vår ekonomis konkurrensförmåga och tillväxt samt att uppnå en jämnare inkomstfördelning.
En avgörande förutsättning för att dessa mål skall kunna uppnås är att den inhemska efterfrågeutvecklingen hålls under kontroll. Den dämpning av pris- och kostnadsstegringen som nu uppnåtts måste upprätthållas framöver och konkurrenskraften säkras för att möjliggöra en fortsatt snabb exportökning. Inom ramen för en balanserad arbetsmarknad skall det fulla utnyttjandet av våra produktiva resurser säkerställas genom en aktiv arbetsmarknads- och lokaliseringspolitik.
Utvecklingen på arbetsmarknaden och de problem som orsakas av strukturomvandlingen har utan tvivel väckt oro hos många inför framtiden. Det skulle emellertid vara en mycket kortsynt politik att söka övervinna de aktuella problemen genom att framkalla en allmän efterfrågeexpansion, som tenderade att driva upp den ekonomiska aktiviteten över den gräns som sätts av våra produktiva resurser. En sådan politik skulle innebära påtagliga risker för att den uppnådda stabiliteten går förlorad. I den internationella miljö, varifrån vår ekonomi inte kan lösgöras, skulle en svensk kostnadsutveckling som mera markant överstiger andra länders utgöra ett allvarligt hinder för våra strävanden att i framtiden trygga sysselsättning och inkomster. Dessutom skulle en icke styrd efterfrågeexpansion ingalunda lösa de problem som orsakas av regionala och säsongmässiga varia-
Statsverkspropositionen år 1968: Bil. 1: Finansplanen 13
tioner i sysselsättningen. Även under tider av utpräglad högkonjunktur har sådana variationer förekommit och krävt särskilda insatser.
Den tillväxt av totalefterfrågan, som nu kan förutses, torde i förening med den intensifierade sysselsättnings- och näringspolitik som regeringen föreslår möjliggöra en jämn och full sysselsättning 1968—69. Fjolårets erfarenheter visar de betydande resultat som kan uppnås genom en aktiv sysselsättningspolitik, som arbetar med snabbt verkande och i tid och rum koncentrerade åtgärder för att stimulera produktion och sysselsättning. Årets budgetförslag innebär därför starkt ökade resurser för arbetsmarknads- och lokaliseringspolitiken. En hög beredskap kommer vidare att upprätthållas i fråga om sysselsättningspolitikens övriga medel, bl. a. i form av offentliga investeringsinsatser och finanspolitiska åtgärder för att möta de påfrestningar som skulle kunna uppstå om den internationella efterfrågeutvecklingen blir svagare än väntat.
Regeringen har redan tidigare gett uttryck åt sin fasta beslutsamhet att försvara den svenska kronans yttre värde. Förbättringen i bytesbalansen måste bevaras genom en stram och medveten politik, som inger förtroende hos omvärlden. Den oro på valutamarknaderna, som uppstod omedelbart efter den engelska devalveringen, har krävt en betydande åtstramning av penningpolitiken, riktad mot marknaderna för kortfristiga krediter. Det bör finnas goda utsikter för att dessa åtgärder skall kunna bli av övergående natur. En återgång till ett lättare kreditmarknadsläge kräver, liksom strävan att trygga finansieringen av de prioriterade investeringarna, att tyngdpunkten i den ekonomiska politiken förläggs till finanspolitiken. Budgetförslaget för 1968/69 har därför utformats med sikte på att uppnå en viss åtstramning. Utgifternas expansion hålls tillbaka och upplåningsbehovet begränsas i förhållande till innevarande budgetår. Denna politik kan genomföras vid ett i stort sett oförändrat skattetryck frånsett en begränsad utökning av konsumtionsbeskattningens underlag och en av prisutvecklingen betingad höjning av skatterna på sprit och vin.
Den kraftsamling, som erfordras för att de stabiliseringspolitiska målen skall uppnås, får dock inte leda till att de mera långsiktiga målen för den ekonomiska politiken förloras ur sikte. En förutsättning för att vi på sikt skall kunna upprätthålla full sysselsättning med bibehållen balans i våra utrikes betalningar är en fortsatt snabb produktivitetsförbättring i vårt näringsliv. Produktionen måste rationaliseras och effektiviseras i så snabb takt att den fulla sysselsättningen inte äventyras i ett skede med hårdnande internationell konkurrens. Detta ställer stora krav på näringslivet. Men det ställer stora krav också på samhället. Näringspolitiken måste syfta till en så snabb tillväxttakt som möjligt i den svenska samhällsekonomin. Samtidigt skall löntagarna kunna uppleva utvecklingen som en förutsättning för ökad trygghet — inte som ett hot mot tryggheten.
För att nå dessa långsiktiga mål måste vår näringspolitik byggas ut och
14 Statsverkspropositionen år 1.968: Bil. 1: Finansplanen
dess ambitionsnivå ytterligare höjas. I det följande redovisas förslag till en rad åtgärder med sikte på att förstärka näringslivets expansion och slagkraft.
Budgetpolitiken. Budgetutvecklingen under det löpande budgetåret har präglats av två ting: å ena sidan en långsammare ökning av statsinkomsterna än vad som tidigare förväntats, å andra sidan ökade utgiftskrav för att bl. a. intensifiera arbetsmarknadspolitiken. Inkomstutvecklingen har påverkats bl. a. av den förhållandevis långsamma uppgången av den privata konsumtionen, som gett utslag i inkomsterna från konsumtionsbeskattningen. Till en betydande del beror dock det försvagade inkomstutfallet på alt taxeringen för inkomståret 1966 lett till minskande kvarskatter samtidigt som återbäringen av preliminärskatt ökat kraftigt.
Dessa och andra förändringar av inkomstberäkningarna jämfört med riksstaten har medfört att totalbudgetens underskott för budgetåret 1967/68 nu kan beräknas bli ca 2,8 miljarder kr. Jämfört med budgetåret 1966/67 innebär det en ökning av budgetunderskottet med ca 1,2 miljarder kr. Denna stegring av underskottet och åtföljande uppgång av upplåningsbehovet har skett successivt under hösten och kommer att fortsätta under vintern.
Med hänsyn till den faktiska och förväntade konjunkturutvecklingen anser jag att den ökade statsupplåningen kan försvaras som ett led i en konjunktur ut jämnande budgetpolitik. Detta understryks av den inriktning, som getts utgiftspolitiken. Av de utgifter på tilläggsstat på totalt ca 400 milj. kr. under budgetåret, som bidrar till upplåningsökningen, avser nämligen ca 200 milj. kr. ökade insatser inom arbetsmarknads- och lokaliseringspolitiken för att stödja sysselsättning och investeringsaktivitet inom vissa sektorer av samhällsekonomin. Det huvudkrav som uppställts på budgetpolitikens anpassningsförmåga — att möjliggöra snabbt verkande, direkt sysselsättningsskapande åtgärder — har således uppfyllts.
Det budgetförslag som nu läggs fram för budgetåret 1968/69 bygger på samma grundläggande tankegång. Två syften har ställts i förgrunden för utgiftspolitiken. Det ena är att de stora och utgiftskrävande reformprogram som inletts på för välfärden och samhällsutvecklingen centrala områden skall fullföljas. Det andra är att de nya insatserna har koncentrerats till vissa särskilt angelägna områden, som gäller sysselsättningen och tryggheten för landets löntagare, stödet till barnfamiljerna samt utvecklingsbiståndet. För att kunna realisera dessa mål har en restriktiv utgiftspolitik på övriga områden varit nödvändig.
Årets budgetförslag innebär en ökning av utgifterna med ca 2,1 miljarder kr. eller med ca 6 % i förhållande till den utgiftsnivå, som nu beräknas för innevarande budgetår. Härvid bör dock uppmärksammas, att utgiftsberäkningarna på två väsentliga punkter inte kunnat göras fullständiga.
Statsverkspropositionen år 1968: Bil. 1: Finansplanen 15
iSågol utrymme för de kostnadsmässiga effekter som kan uppstå på grund av nya löneavtal för de statsanställda efter utgången av 1968 ingår således inte i kalkylen. Detsamma gäller de utgifter på tilläggsstat som erfarenhetsmässigt tillkommer.
Statsinkomsternas utveckling under innevarande budgetår präglas, som jag tidigare framhållit, av en viss dämpning. De beräknas nu öka med ca 1,9 miljarder kr. För nästa budgetår förutses enligt föreliggande beräkningar en något snabbare uppgång eller med ca 2,7 miljarder kr. I viss utsträckning är detta ett uttryck för en förväntad återgång till ett något högre aktivitetsläge i ekonomin. Men framför allt beror det på att de faktorer av mera tillfällig art, som påverkar statsinkomsterna i negativ iiktning under innevarande budgetår, inte väntas uppträda på nytt. Nettot mellan kvarstående och överskjutande skatter väntas sålunda gå ned i betydligt mindre utsträckning till budgetåret 1968/69 än till innevarande år samtidigt som statens utbetalningar av skattemedel till kommunerna beräknas öka väsentligt långsammare.
Ett viktigt inslag i de skattepolitiska förutsättningarna är regeringens beslut att föreslå en omläggning av den nuvarande omsättningsskatten till mervärdeskatt den 1 januari 1969. Såsom jag senare kommer att redovisa, innebär denna omläggning ett inkomstbortfall för staten på netto ca 240 milj. kr. under budgetåret 1968/69. I syfte att undvika en icke önskvärd förskjutning av näringslivets maskininvesteringar föreslås dessutom att ett 10-procentigt skatteavdrag skall få göras vid 1969 års taxering för maskinanskaffningar som gjorts av företag under år 1968. Det ytterligare skattebortlall under nästa budgetår, som detta särskilda avdrag kommer att föranleda, kan uppskattas till ca 150 milj. kr.
Om de nämnda skattereformerna genomförs innebär det att statsinkomsternas ökning budgetåret 1968/69 reduceras till ca 2,3 miljarder kr. Med det framlagda utgiftsförslaget skulle då budgetunderskottet, bortsett från effekten av höjda löner för de statsanställda under andra hälften av budgetåret och av eventuella tilläggsstater, bli ca 2,6 miljarder kr. Med de krav som enligt vad jag tidigare anfört måste ställas på finanspolitiken kan en upplåning av denna storlek inte accepteras. Även om en viss osäkerhet kan råda om takten i den förväntade konjunkturuppgången, är det just under sådana förhållanden av yttersta vikt att en tillräcklig grad av flexibilitet och handlingsberedskap byggs in i den ekonomiska politiken. Den senaste tidens erfarenheter visar att budgetpolitiken utgör ett smidigt och snabbt verkande instrument för en efterfrågestyrning, koncentrerad till vissa bestämda områden och perioder. Men förutsättningen för att en sådan handlingsberedskap skall kunna upprätthållas är att det möjliga expansionsutrymmet inte redan intecknats och låsts till en viss inriktning av efterfrågan. Det bör tilläggas, att det skattebortfall, som uppstår genom övergången till mervärdeskatt, utgör ca 740 milj. kr. för helt
16 Statsverkspropositionen år 1968: Bil. 1: Finansplanen
budgetår. Budgetförsvagningen skulle således komma att accentueras på längre sikt, om inga kompenserande åtgärder vidtas.
Inför den efterfrågeutveckling, som under budgetåret 1968/69 förväntas inom både den enskilda och den kommunala sektorn, ter det sig således nödvändigt att i viss utsträckning förstärka finanspolitiken, samtidigt som de punktvis insatta åtgärderna för stimulans av sysselsättning och produktion kvarstår. I första hand innebär detta, att skattebortfallet vid övergången till mervärdeskatt bör elimineras. Utifrån överväganden, som jag senare redovisar, föreslås därför att en särskild arbetsgivaravgift på 1 % införs samtidigt som övergången till mervärdeskatt sker, dvs. den 1 januari 1969. Nettointäkten för staten av denna avgift beräknas bli ca 725 milj. kr. för helt budgetår, varav ca 240 milj. kr. faller på budgetåret 1968/69. I sin effekt på statsfinanserna kan därmed omläggningen av investerings- och konsumtionsbeskattningen karakteriseras som neutral.
För att återföra priserna på sprit och vin till den nivå i förhållande till priserna på andra varor som rådde i början av 1966, från vilken tidpunkt skattesatserna legat oförändrade, är en höjning av beskattningen på detta område motiverad. Jag ämnar därför föreslå en höjning av skatten på sprit och vin med 10 % fr. o. m. den 5 februari 1968.
Efter de nu redovisade åtgärderna får det beräknade upplåningsbehovet anses ligga på en från samhällsekonomisk synpunkt godtagbar nivå.
Den statsfinansiella effekten av de skattepolitiska åtgärderna sammanfattas i följande tablå.
Översikt över de skattepolitiska åtgärderna
1. Övergång från omsättningsskatt till mervärdeskatt den 1
januari 1969........................................
2. Införandet av arbetsgivaravgift den 1 januari 1969 (nettoeffekt för staten)....................................
3. Avdrag på 10 % för maskininvesteringar under år 1968 . .
4. Höjning av skatterna på sprit och vin den 5 februari 1968
Summa
De föreslagna utgifts- och inkomstprogrammen medför ett statligt upplåningsbehov under budgetåret 1968/69 om ca 2 150 milj. kr. Jämfört med det nu beräknade utfallet för innevarande budgetår innebär det en nedgång av upplåningen med ca 700 milj. kr. Jag har redan anfört skälen för att en viss åtstramning av budgetpolitiken är erforderlig för nästa budgetår. Av väsentlig betydelse är därvid, att takten i utgiftsexpansionen dämpas mellan budgetåren 1967/68 och 1968/69. Ett annat mått på hur hudgetpolitiken anpassats till den faktiska och förväntade konjunkturutvecklingen är utvecklingen av statens finansiella sparande, dvs. skillnaden mellan statens inkomster och utgifter, sedan utgifterna rensats från ökade statliga
Statsverkspropositionen år 1968: Bil. 1: Finansplanen 17
finansiella insatser för bostadsbyggandet, näringslivets investeringar etc. Enligt nationalbudgetens kalkyler ökade statens finansiella sparande kraftigt år 1966 som ett resultat av den skärpta finanspolitiken, medan det minskade med över 1 miljard kr. i fjol i samband med den mera aktiva stimulanspolitiken mot slutet av året. I år beräknas det finansiella sparandet ånyo öka med drygt en halv miljard kr.
Tabell 2. Totalbudgeten 1966/67-—1968/69. Milj. kr.
Skatteprogrammet. Sedan allmänna skatteberedningen lade fram sitt förslag om att ersätta omsättningsskatten med en mervärdeskatt, har en ganska intensiv debatt pågått om för- och nackdelar hos dessa två system för indirekt beskattning. Den från ekonomisk synpunkt viktigaste skillnaden är att mervärdeskatten utgör en mera renodlad form av konsumtionsbeskattning. Den skatt som nu belastar bl. a. företagens investeringar samt energiförbrukning och vissa andra omkostnader kan således elimineras se-
o
nom ett speciellt avdragsförfarande. I och för sig är denna möjlighet inte exklusivt förenad med mervärdeskattesystemet, även om avdragsrättens utnyttjande underlättas av att skatteuppbörden fördelas på de olika leden i produktions- och distributionskedjan. Det är sålunda möjligt att minska skattebelastningen på näringslivet inom ramen för den nuvarande omsättningsskatten, såsom redan skett i och med att omsättningsskatten på näringslivets investeringar i maskiner och andra inventarier tas ut på endast 60 % av försäljningsvärdet. Likaså kan särskilda skatter på t. ex. investeringsvaror och energiförbrukning tillämpas i ett mervärdeskattesystem. Argumenten för att avskaffa beskattningen av investeringsvaror och företagens energiförbrukning har i första hand varit att den snedvrider konkurrensen genom skillnader dels i skattebelastning på olika varuområden, dels i möjligheterna att övervältra skatterna i fråga, särskilt då mellan exportindustrin och de rena hemmamarknadsnäringarna.
Vissa samhällsekonomiska skäl kan således åberopas för en annan utformning av omsättningsskatten. Allmänna skatteberedningens förslag var dock behäftat med svagheter från praktiska och skattetekniska synpunkter.
2 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr. 1. Bil. 1
18 Statsverkspropositionen år 1968: Bil. 1: Finansplanen
Det gällde bl. a. de administrations- och kontrollproblem som skulle uppstå till följd av den kraftiga ökningen av antalet skattskyldiga och av det utvidgade beskattningsoinrådet. En ny utredning tillsattes därför i januari 1965 med uppgift bl. a. att göra en teknisk översyn av skatteberedningens mervärdeskatteförslag. Resultatet av detta utredningsarbete har redovisats i ett i oktober 1967 avgivet betänkande (stencil Fi 1967:10), vilket varit föremål för remissbehandling.
De avgivna yttrandena visar, att remissinstanserna allmänt har en positiv inställning till en övergång till mervärdeskatt med den principiella utformning, som föreslagits i betänkandet. På vissa punkter anförs dock erinringar mot förslagets materiella regler och tekniska lösningar. Delade meningar råder t. ex. om att, som förordats i betänkandet, tillämpa schablonmässiga beskattningsregler för det mindre jordbruket och skogsbruket. Möjligheter bör dock föreligga att finna en tillfredsställande lösning av denna fråga vid en lagstiftning på grundval av förslaget.
Till de skäl som tidigare kunnat åberopas för en reform av den indirekta beskattningen kommer den omständigheten, att liknande reformer genomförs på flera håll i Västeuropa. Efter årsskiftet 1968—69 kommer således Västtyskland, Frankrike, Holland och Danmark att ha en eller annan form av mervärdeskatt. I Norge pågår f. n. en utredning i samma syfte. Mot den bakgrunden, och sedan möjligheter att lösa de administrativa och skattetekniska problemen numera synes föreligga, har jag funnit att den nuvarande omsättningsskatten bör ersättas med en mervärdeskatt.
Innan jag går in på hur en reform av omsättningsskatten bör genomföras vill jag ange de principiella utgångspunkter som regeringen haft vid sin bedömning. En central förutsättning har varit, att reformen inte får leda till en kännbar omfördelning av skattebördan från företagen till konsumenterna. Skatteuttaget för den nya mervärdeskatten skall således bli detsamma som f. n. gäller för omsättningsskatten eller 10 %, räknat på priset inklusive skatt. Det medför att den reduktion av beskattningen på näringslivet, som slopandet av omsättningsskatten på investeringsvaror innebär, måste kompenseras. Detta bör ske genom en särskild arbetsgivaravgift. Den bör utgå på företagens totala lönesumma och på egenföretagares inkomst från företaget samt på löneutgifterna i offentlig eller annan verksamhet. Avgiften avvägs så, att den i huvudsak motsvarar den samlade skattelättnad, som näringslivet erhåller genom att omsättningsskatten på dess investeringar slopas.
Enligt allmänna skatteberedningens förslag, som i huvudsak biträtts av den särskilda utredningen, skulle mervärdeskatten omfatta drygt 80 % av den privata konsumtionen av varor och tjänster. Den nuvarande omsättningsskatten träffar ca 67 % av denna konsumtion. En väsentlig del av utvidgningen av beskattningsoinrådet betingas av att energiskatten på elkraft, bränslen och drivmedel enligt förslaget skulle ersättas med en be-
Statsverkspropositionen år 1968: Bil. 1: Finansplanen 19
skattning inom mervärdeskattens ram. Utvidgningen i övrigt beror huvudsakligen på att dagstidningar, begagnade bilar samt hotell- och frisörtjänster inrymts under mervärdeskatten. Utanför beskattningen faller enligt förslagen i första hand bostadsutnyttjandet samt vidare läkarvård och liknande, vissa läkemedel, post- och teletjänster m. m.
Jag kan inte här gå in på en mera detaljerad redogörelse för utformningen av mervärdeskatten i olika tekniska hänseenden. Detta kommer att ske i en särskild proposition till vårriksdagen. Redan nu vill jag dock framhålla att enligt min mening en mera begränsad utvidgning av beskattningsområdet än den som föreslagits av utredningarna bör ske. Det synes befogat att i mervärdeskatten ta in den yrkesmässiga handeln med begagnade bilar, som nu är fri från omsättningsskatt. Jag anser vidare att hotelltjänsterna bör omfattas av mervärdeskatten men därvid beskattas enligt i princip samma regler som nu gäller för restaurangerna. Det innebär, att skatt skall utgå på endast 60 % av omsättningen. Frågan om att ta in dagstidningarna i mervärdebeskattningen får sedermera prövas i samband med de förslag om statligt tidningsstöd, som kan komma att läggas fram av den sittande pressutredningen.
Härutöver vill jag framhålla, att jag inte anser mig kunna biträda förslagen att under mervärdeskatten inrymma persontransporterna och det nu energiskattebelagda området. När det gäller persontransporterna skulle man få en från flera synpunkter icke önskvärd förskjutning av kostnads- och konkurrensläget för den kollektiva trafiken i förhållande till privatbilismen. Persontrafiken bör därför enligt min mening ställas utanför mervärdeskatten.
Enligt båda utredningsförslagen skulle den allmänna energiskatten slopas och hela energiområdet införas under mervärdeskatten. Den viktigaste konsekvensen av denna förändring är att företagen befrias från skatt på sin energiförbrukning, medan hushållens energikonsumtion även i fortsättningen beskattas, ehuru i mervärdeskattens form. Frågan om energibeskattningens utformning måste emellertid bedömas med hänsyn till de övriga skattepolitiska åtgärder, som övergången till mervärdeskatt utlöser, och den fördelning av skattebördan, som bör eftersträvas. Jag har redan redovisat skälen för att den föreslagna skattereformen inte kan tillåtas leda till en försvagning av statsbudgeten. Om företagen befrias från energiskatten, leder det till ett inkomstbortfall, som beräknas uppgå till ca 450 milj. kr för helt budgetår. Tillsammans med effekterna av att omsättningsskatten slopas på investeringsvaror skulle det totala skattebortfallet uppgå till ca 1 200 milj. kr. för helt budgetår. För att täcka detta bortfall skulle den särskilda arbetsgivaravgiften behöva utgå med 2 %. Som jag senare kommer att redovisa leder redan införandet av en arbetsgivaravgift på 1 % till en ganska betydande omfördelning av skattebelastningen mellan olika sektorer av vårt näringsliv. Även om denna omfördelning i stor utsträckning måste
2f Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr. 1. Bil. 1
20 Statsverkspropositionen år 1968: Bil. 1: Finansplanen
betraktas som ett led i en konsekvent näringspolitik, där de expansiva och kapitalintensiva näringarna gynnas, har jag dock inte ansett det möjligt att i ett steg genomföra en omläggning av hela det indirekta skattesystemet.
Jag vill tillägga, att jag i valet mellan att avskaffa antingen energiskatten eller omsättningsskatten på investeringsvaror bedömt det såsom från näringspolitisk synpunkt mest angeläget att frigöra investeringarna från skatt. Behovet av ökade investeringsinsatser för fortsatt rationalisering och utbyggnad av våra produktiva resurser måste prioriteras. Den föreslagna skatteomläggningen stimulerar företagen till att investera och bör få mera bestående och för den långsiktiga framstegstakten gynnsammare effekter än som skulle följa av enbart en förskjutning av skattebelastningen från energiförbrukning till lönekostnader.
I det här sammanhanget bör påpekas att, även om kraftföretagen och oljeföretagen fortfarande kommer att vara skyldiga att betala energiskatt, bör de ges rätt att lyfta av den mervärdeskatt, som belastar deras investeringar och omkostnader. Därmed jämställs de med industriföretag i allmänhet och annars uppkommande dubbelbeskattningseffekter elimineras.
Den skatteavlastning som näringslivet inklusive offentliga affärsverk erhåller genom att företagen befrias från omsättningsskatt på investeringsvaror m. m. kan beräknas till ca 900 milj. kr. för helt år. Genom den utvidgning som föreslagits ske av beskattningsområdet kompenseras detta skattebortfall till en viss del eller med ca 160 milj. kr. Det ytterligare behovet av skatteinkomster uppgår därmed till ca 740 milj. kr., räknat för helt budgetår. Som jag redan nämnt, är det regeringens uppfattning att detta behov bör täckas genom en särskild arbetsgivaravgift på 1 %. För att i största möjliga utsträckning undvika en omfördelning av skattebördan från företag till konsumenter bör den utgå inte endast på företagens lönesummor utan även på egenföretagarnas inkomst av sina företag. Nettointäkten för helt budgetår av denna avgift kan uppskattas till ca 725 milj. kr.
I diskussionen kring mervärdeskatten har från näringslivets sida ofta framhållits, att ett av dess syften är att minska beskattningen på företagsamheten. Eftersom det inte finns utrymme för någon minskning av det totala skatteuttaget kan ett dylikt resultat uppnås endast om beskattningen i motsvarande mån övervältras på konsumenterna och detta dessutom inte föranleder krav på kompenserande lönehöjningar från löntagarnas sida. Genom det förslag till skattereform, som jag här beskrivit, ökar inte skattebelastningen på den privata konsumtionen annat än i den begränsade utsträckning, som följer av skatteområdets utvidgning till handeln med begagnade bilar och hotellen.
Det är dock viktigt att observera, att det genom kombinationen av slopad omsättningsskatt på investeringar och införandet av en arbetsgivaravgift ändå inträffar en viss omfördelning av skattebelastningen mellan olika sektorer inom näringslivet. Denna omfördelning går i en riktning, som det en-
Statsverkspropositionen år 1968: Bil. 1: Finansplanen 21
ligt min mening i dagens läge är värt att eftersträva. De slutgiltiga effekterna på olika branscher av den föreslagna skatteomläggningen är givetvis svåra att fastställa med någon större precision. Med utgångspunkt från de data, som föreligger om investeringsvolym och lönesummor i olika näringsgrenar, är det dock möjligt att konstatera, att den konkurrensutsatta industrin, dvs. de företag som antingen säljer på export eller konkurrerar med utländska företag på hemmamarknaden, som regel kominer att gynnas av skatteomläggningen. Den omsättningsskatt på investeringar, som f. n. betalas av hithörande företag, är således mer än dubbelt så stor som summan av de arbetsgivaravgifter vilka skulle komma att belasta dem. Bland de industrigrenar, där skatteavlastningen bör bli särskilt påtaglig, kan nämnas järn- och stålindustrin samt skogsindustrin. De näringsgrenar, vilkas arbetsgivaravgifter kan antas överstiga den nuvarande investeringsskatten, är framför allt de rena servicenäringarna samt byggnadsverksamheten (vari ej inräknas byggnadsämnesindustrin). I båda fallen är orsaken en i förhållande till lönesumman låg investeringsvolym. Dessutom kommer den offentliga förvaltningen att bära en ganska betydande del av arbetsgivaravgiften.
Det material som legat till grund för dessa omdömen kommer att närmare redovisas i den särskilda propositionen om övergång till mervärdeskatt. Det synes mig dock befogat att redan nu konstatera, att den föreslagna skatteomläggningen bör vara till gagn för ett expansivt och dynamiskt näringsliv. Den bör därmed skapa förutsättningar för en förstärkt konkurrenskraft och en fortsatt produktionstillväxt.
När det slutligen gäller tidpunkten för att genomföra skattereformen måste man beakta att tillräcklig tid står till förfogande för såväl myndigheterna som de skattskyldiga att förbereda övergången till mervärdeskatt. För att säkerställa ett friktionsfritt och smidigt genomförande bör därför övergången till mervärdeskatt ske den 1 januari 1969 och den särskilda arbetsgivaravgiften införas vid samma tidpunkt. Tidtabellen för den föreslagna skattereformen innebär att omsättningsskatten på företagens investeringar kommer att kvarstå under hela 1968. Det förefaller troligt, att detta kan utlösa en benägenhet att uppskjuta beställningar av vissa investeringsvaror, så att leverans sker först nästa år och skattebefrielse därmed uppnås. Det torde framför allt gälla maskininvesteringar. Från konjunkturpolitisk synpunkt ter sig inte en sådan investeringsförskjutning önskvärd, eftersom efterfrågan och graden av kapacitetsutnyttjande över lag väntas öka mot slutet av året och in på nästa år. I syfte att nå en jämnare utveckling av maskininvesteringarna under 1968 och 1969 kommer jag att föreslå, att ett 10-procentigt skatteavdrag medges för maskiner som anskaffas under 1968. Det är således fråga om ett särskilt investeringsavdrag av samma slag, som tillämpades 1964. Den skattelättnad, som erhålls genom investeringsavdraget, kan uppskattas till ca 5 % av anskaffningskostnaden, medan den nuvarande omsättningsskattens kostnad efter inkomstbeskattning uppgår
22 Statsverkspropositionen år 1968: Bil. 1: Finansplanen
till drygt 3 %. Införandet av investeringsavdraget kan således medföra en extra stimulans av maskininvesteringarna under 1968, en effekt som väl låter sig förenas med målen för den ekonomiska politiken.
Sysselsättningspolitiken. Sysselsättningspolitikens dominerande betydelse har präglat regeringens åtgärder under det gångna året. De sysselsättningsstödjande åtgärder som sattes in under 1967 har gradvis fått allt större effekt och är avsedda att nå maximum under högvintermånaderna januari— mars. I mitten av december var 30 000 personer under omskolning och 15 000 personer sysselsatta i beredskapsarbete. Under högvintern finns kapacitet för ytterligare ca 6 000 platser i yrkesutbildning och ca 7 000 i beredskapsarbeten. Dessa och övriga sysselsättningsstödjande åtgärder, som vidtagits under 1967 och som jag tidigare redovisat, beräknas ge sysselsättning för ca 100 000 personer under högvintern.
Trots dessa åtgärder har arbetslösheten legat på en något högre nivå än under 1966. Denna utveckling har ett flertal orsaker. I första hand måste den ses i samband med den allmänna konjunkturdämpningen, som fått konsekvenser också för den ekonomiska aktiviteten i vårt land. En sådan effekt har sålunda uppstått i de norra delarna av landet, där skogsindustrins avsättningssvårigheter lett till att sysselsättningsläget ånyo försämrats under hösten efter en period av förhållandevis låg arbetslöshet. Även sysselsättningen inom verkstadsindustrin har påverkats av en lägre tillväxt av den utländska efterfrågan än under tidigare år. Strukturomvandlingen inom näringslivet har även under 1967 fortsatt med i stort sett oförändrad styrka, vilket betytt att till den arbetslöshet som orsakats av konjunkturdämpningen kommit de friställda i samband med produktionsomställningar och företagsnedläggningar. Även om den friställda arbetskraften i allmänhet snabbt kan omplaceras eller erhåller omskolning betyder dock den höga takten i näringslivets strukturomvandling att ett större antal arbetslöshetsfall fortlöpande registreras än tidigare. Slutligen har den exceptionellt snabba produktivitetsuppgången inom byggnadsverksamheten under fjolåret inneburit, att byggnadsinvesteringarna, trots sin kraftiga volymtillväxt, inte fått motsvarande utslag i sysselsättningsläget. Denna produktivitetsvinst är delvis av engångskaraktär.
Under första kvartalet 1968 torde en viss säsongbetingad nedgång i sysselsättningen, särskilt bland byggnadsarbetarna vara att vänta. Denna kommer under våren att efterträdas av en likaledes säsongbetingad uppgång i sysselsättningen. Redan beslutade sysselsättningsskapande åtgärder, bl. a. statliga och kommunala industribeställningar samt fondfrisläpp för lageroch maskininvesteringar, väntas ytterligare stimulera efterfrågan på arbetskraft. Under sommaren och resten av året beräknas den stegrade ekonomiska aktiviteten leda till att en i stort tillfredsställande sysselsättningsnivå kan upprätthållas.
23 Statsverkspropositionen år 1968: Bil. 1: Finansplanen
I flera västeuropeiska länder har arbetslösheten under hösten och vintern ökat mycket kraftigt, i vissa länder har den mer än fördubblats. I vårt land har arbetsmarknadspolitiska åtgärder i stor skala gjort att arbetslösheten kunnat hållas på en internationellt sett moderat nivå samtidigt som den ekonomiska tillväxten kunnat fortsätta i oförändrad takt.
Den rådande konjunkturdämpningen kan sägas vara det första stora kraftprovet för den moderna arbetsmarknadspolitiken. Alla dess olika medel kommer nu till användning. Resultaten bekräftar att arbetsmarknadspolitiken är en effektiv del av den aktiva konjunktur- och stabiliseringspolitiken. Utbyggnaden kommer därför att fortsätta i snabb takt. Anslagen till arbetsmarknads- och lokaliseringspolitik nästa budgetår uppgår till över 1,8 miljarder kr., en ökning med drygt 500 milj. kr. De ökade insatserna avser främst fyra områden, nämligen rörlighetsstimulerande åtgärder, beredskapsarbeten och flera arbetstillfällen för handikappade, förbättrad trygghet för den enskilde vid arbetslöshet samt utbyggt lokaliseringsstöd.
Av de rörlighetsstimulerande åtgärderna har omskolningsverksamheten expanderat mycket snabbt. Budgetåret 1965/66 deltog 45 000 personer i omskolningskurser och nästa budgetår finns resurser för 80 000 personer. Omskolningsverksamheten har visat prov på hög beredskap och snabb anpassning till arbetsmarknadsläget. Det är väsentligt att dessa egenskaper kan bibehållas när verksamheten fortsätter att växa. Lika väsentligt är att de personer som under lågkonjunkturen genomgår omskolning eller sysselsätts i beredskapsaibete snabbt kan föras över till den reguljära arbetsmarknaden när konj unkturen åter vänder uppåt.
Förutom resurser till en kraftig volymmässig ökning av omskolningsverksamheten föreslår regeringen en förbättring av utbildningsbidragen samt en viss administrativ förenkling av dessa. Även flyttningsbidragen förbättras. Vidare höjs starthjälpen från 500 kr. till 1 000 kr. för gift person. Den avmattning i flyttningsverksamheten som noterats under 1966 och första halvåret 1967 tycks nu ha upphört och den geografiska rörligheten har åter ökat.
En väsentlig del av de ökade arbetsmarknadspolitiska insatserna inriktas på att lösa sysselsättningsproblemen för de handikappade. De senaste årens utveckling visar att dessa möter särskilda svårigheter i ett skede av snabb omvandling av näringslivet. När efterfrågan på arbetskraft dämpas ökar deras svårigheter ytterligare. Eftersom den fulla sysselsättningen skall omfatta alla måste särskilda insatser göras från samhällets sida i form av beredskapsarbeten samt skyddad och halvskyddad sysselsättning. De senaste årens snabba utbyggnad av dessa sysselsättningsformer fortsätter nu. Anslaget till särskilda beredskapsarbeten höjs med 130 milj. kr. Utbyggnaden av den skyddade och halvskyddade sysselsättningen fortsätter. Vid årsskiftet 1967—68 fanns ca 9 000 platser vid skyddade verkstäder. För nästa budgetår kommer anslagen nära nog att fördubblas.
24 Statsverkspropositionen år 1968: Bil. 1: Finansplanen
Konjunkturdämpningen och den snabba omvandlingen av näringslivet har understrukit behovet av vidgade insatser för den enskildes trygghet. Särskilt den äldre arbetskraften utsätts för risken av långvarig arbetslöshet. Regeringen kommer därför att föreslå en väsentlig förbättring av arbetslöshetsskyddet för arbetstagare över 60 år. Det förslag som avgavs av utredningen om kontant stöd vid arbetslöshet (IvSA-utredningen) kommer således efter överarbetning att föreläggas riksdagen.
I regioner med svagt utvecklat näringsliv och med strukturella problem måste de arbetsmarknadspolitiska insatserna kompletteras med lokaliseringspolitiska. Den försöksverksamhet som inleddes den 1 juli 1965 har varit framgångsrik. Intill utgången av november 1967 hade drygt 300 företag fått drygt en halv miljard kr. i lokaliseringsstöd. Enligt företagens egna beräkningar har härigenom sysselsättning säkrats för ca 10 000 personer.
Regeringen föreslår nu att det lokaliseringspolitiska stödet byggs ut ytterligare, så att ramen för lokaliseringslån och lokaliseringsbidrag höjs till 1 miljard kr. för den femåriga försöksperioden den 1 juli 1965—den 30 juni 1970. Ursprungligen fastställdes beloppet till 800 milj. kr.
Den beskrivna situationen på arbetsmarknaden har aktualiserat en kraftig utbyggnad och aktivisering av arbetsmarknads- och lokaliseringspolitiken. För att trygga de resultat som nås med dessa insatser måste samtidigt de åtgärder fullföljas och utvidgas, som siktar till att skapa varaktiga förutsättningar för sysselsättning och inkomsttrygghet. Den ökade aktivitet som föreslås inom näringspolitiken är således ett oundgängligt led i den lulla sysselsättningens politik.
Näringspolitiken. Den svenska ekonomin har i linje med vår uppfattning om värdet av ett fritt handelsutbyte varit öppen för internationell konkurrens under hela efterkrigstiden. Detta har inneburit att näringslivet tvingats till en fortlöpande utveckling och omvandling för att förstärka den egna konkurrenskraften. Utgångsläget inför framtiden är därför relativt gynnsamt. Kraven på förändring och utveckling ställer dock företag och anställda inför svårlösta omställningsproblem. Väsentligt för samhällets medverkan vid lösningen av dessa problem är att det långsiktiga perspektivet bibehålls och att politiken utformas på ett sådant sätt att det ekonomiska framåtskridandet gynnas. Det kan ske endast genom åtgärder, som bidrar till att förbättra effektiviteten i vårt arbete och som underlättar en snabb omställning till nya villkor och ändrade förhållanden.
I en aktiv näringspolitik inriktad på dessa syften kommer åtgärder på en rad olika fält att erfordras. En hög takt i investeringsverksamheten är nödvändig för att modernisera produktionsapparaten och därmed introducera ny teknik och förbättrade produktionsmetoder.
Att uppgången i den industriella investeringsaktiviteten stagnerade åi 1967 har ibland förklarats med den sänkta självfinansieringsgraden inom
Statsverkspropositionen år 1968: Bil. 1: Finansplanen 25
näringslivet. Man bör emellertid hålla i minnet att självfinansieringsgraden utgör en kvot mellan bruttosparandet och investeringarna i företagen. Den höga lönsamheten i industrin under 1950-talet möjliggjorde ett högt bruttosparande medan däremot investeringarna låg relativt lågt. När sedan investeringarna under åren 1958—1961 steg kraftigt sjönk självfinansieringsgraden. Den ytterligare minskning av kvoten som sedan inträffat har däremot haft sin grund i ett sjunkande bruttosparande. Allmänt sett torde dock det svenska näringslivets självfinansiering ligga på en förhållandevis hög nivå.
Politiken har sedan länge varit inriktad på att stimulera investeringarna i syfte att säkra en bestående och stark ekonomisk expansion. Skulle den ytterligare investeringsuppgång som eftersträvas inträffa innan lönsamheten ännu förstärkts kommer givetvis självfinansieringsgraden att sjunka ytterligare. Erfarenheterna från flera andra industriländer bestyrker uppfattningen att en låg självfinansieringsgrad inte behöver vara oförenlig med en hög investeringsnivå under förutsättning att kreditförsörjningen fungerar effektivt.
Det förtjänar vidare framhållas att en hög självfinansieringsgrad, även om den i och för sig kan verka stimulerande på investeringsbenägenheten, kan ha effekter som från fördelningspolitiska utgångspunkter är mindre önskvärda. Samhällets insatser för att öka effektivitet och konkurrenskraft bör inriktas på bl. a. att underlätta den industriella utvecklingen och omställningsprocessen och att stabilisera kostnaderna. Den föreslagna omläggningen av den indirekta beskattningen och införandet av ett särskilt skatteavdrag för maskinanskaffning är viktiga led i en positiv, expansionsfrämjande näringspolitik.
Med den självfinansieringsnivå, som kan förväntas råda under den närmaste tiden i vårt land, skärps kravet att kreditmarknaden skall fungera på ett från samhällsekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Kreditmarknadens förmåga att tillgodose behovet av långfristiga krediter blir särskilt betydelsefull i en situation där även mer riskbetonade investeringar till stor del finansieras med lån.
Genom tillkomsten av den statliga investeringsbanken togs ett betydelsefullt steg i utvecklingen mot en bättre fungerande kreditmarknad. Det är angeläget att investeringsbanken snabbt byggs ut i sådan omfattning att den kan tillgodose de kapitalbehov som kan förväntas uppkomma framdeles. Regeringen föreslår därför att bankens eget kapital nästa budgetår ökas med 200 milj. kr. till 700 milj. kr. Även andra åtgärder för att förbättra kreditmarknadens sätt att fungera kommer att aktualiseras i samband med behandlingen av kreditinstitututredningens nyligen framlagda förslag.
En ökad satsning på teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete är ett annat viktigt led i en aktiv näringspolitik. Den s. k. innovationsverksamheten måste främjas såväl inom företagen och forskningsinstitutionerna
26 Statsverkspropositionen år 1968: Bil. 1: Finansplanen
som när det gäller enskilda forskare och uppfinnare. Förslag om en reorganisering och effektivisering av det statliga stödet till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete kommer inom kort att föreläggas riksdagen. Förslaget innebär väsentligt ökade resurser till denna verksamhet. Samtidigt föreslås att ett statligt utvecklingsbolag bildas.
Om vi skall kunna få ett så effektivt utnyttjande som möjligt av våra samlade resurser — och därmed en så snabb utvecklingstakt som möjligt — måste ett ökat samarbete mellan samhället och näringslivet komma till stånd. Detta innebär bl. a. att statens och näringslivets utvecklingsplaner och investeringsbeslut måste samordnas. Det förtjänar påpekas att insikten om behovet av en sådan samordning inte är en slutsats som är unik för vårt land. Kravet på en effektivare samhällsekonomisk planering har gjort sig gällande i flertalet industriländer.
Mot denna bakgrund har inom finansdepartementet i samarbete med representanter för löntagare och för industrin inletts ett arbete som bl. a. syftar till att skapa underlag för samlade bedömningar av vissa branschers problem och möjligheter. Redan nu berör detta arbete skogsindustrin, verkstadsindustrin och varvsindustrin. Förberedelser för en utvidgning och fördjupning av arbetet pågår.
På försök har vidare startats en planeringsverksamhet ute i länen. Syftet med denna är att komma fram till riktlinjer för den regionala utvecklingen som kan ligga till grund för beslut om näringslivets utbyggnad och offentliga investeringar.
Ett viktigt inslag i näringspolitiken är utvecklingen inom den statliga företagssektorn. Ett arbete har påbörjats för att klarlägga de långsiktiga utvecklingsbetingelserna för de statliga företagen och få till stånd ett närmare samarbete inom olika företagsgrupper. Det är viktigt att de produktiva resurser och expansionsmöjligheter som finns effektivt tillvaratas bl. a. genom en aktiv statlig företagspolitik.
Den internationella utvecklingen ställer, som jag tidigare påpekat, samhället och näringslivet inför en rad svårigheter. Men dessa svårigheter får inte undanskymma det förhållandet att denna utveckling också innebär stora möjligheter för vårt samhälle. Om ett litet land som vårt skall kunna hävda sig i den hårdnande internationella konkurrensen krävs bl. a. förbättrad samhällsekonomisk planering, en framsynt investeringspolitik, betydande insatser för tekniskt forsknings- och utvecklingsarbete och en väl fungerande kreditmarknad baserad på ett växande kollektivt och enskilt sparande. Detta är alltså de områden som kommer att stå i förgrunden för det näringspolitiska arbetet under de kommande åren.
Försörjningsbalans, prisutveckling och bytesbalans. I följande försörjningsbalans sammanfattas den produktionstillväxt och resursanvändning som, med beaktande av den ekonomiska politikens effekter, kan förutses för 1968.
27 Statsverkspropositionen år 1968: Bil. 1: Finansplanen
Tabell 3. Preliminär försörjningsbalans för år 1968
(1967 års priser)
Den totala efterfrågan beräknas öka med 3,5 %, vilket torde vara väl förenligt med bibehållen samhällsekonomisk balans.
De totala bruttoinvesteringarna (exklusive lager) ökar med ca 2 %. Den omfördelningseffekt som uppnås genom investeringsavgiften medverkar till att bostadsbyggandet och de prioriterade kommunala investeringarna kan fortsätta att expandera. Den största ökningen faller på de kommunala investeringarna, huvudsakligen sjukhusbyggen. Kommunernas goda likviditet stärker deras möjligheter att genomföra sina investeringsplaner.
För bostadsbyggandet beräknas en volymökning med 2,5 %. Denna relativt måttliga uppgång får ses mot bakgrund av fjolårets snabba tillväxt. Antalet inflyttningsfärdiga lägenheter beräknas överstiga 100 000. Den framlagda bostadsbyggnadsplanen siktar på en igångsättning av 95 000 lägenheter. Den totala byggnadsverksamheten skulle med dessa prognoser öka med ca 2 %. Det torde vara uppenbart att ett byggande av denna omfattning kan realiseras inom ramen för de produktionsresurser som byggnadssektorn förfogar över. Det är i och för sig tänkbart att prognosen underskattar investeringarnas tillväxt. Skulle det å andra sidan visa sig att efterfrågan inte tar de samlade produktionsresurserna i anspråk torde det finnas en rad angelägna byggnadsprojekt som vid behov kan aktualiseras för att helt utnyttja den tillgängliga kapaciteten.
I detta sammanhang bör framhållas det betydande värde som ligger i att kunna bibehålla den balans som uppnåtts inom byggnadssektorn med hänsyn till de starka önskemål som föreligger att stabilisera kostnadsutvecklingen och därmed hålla tillbaka hyresstegringar.
Det privata näringslivets investeringar exklusive lager väntas bli i det
28 Statsverkspropositionen dr 1968: Bil. 1: Finansplanen
närmaste oförändrade (— 1 %). För industrins del uppvägs en 3-procentig minskning av byggnadsinvesteringarna av en ökning av maskininvesteringarna. Stagnationen — som sker på en hög nivå — får delvis ses mot bakgrunden av de frisläpp av investeringsfonder som gjorts 1967. Dessa har medfört att planerade investeringsprojekt påskyndats. Därmed har 1967 års nivå höjts varigenom utvecklingen 1968 framstår som något mattare.
Lagerinvesteringarna väntas, efter betydande nedgångar såväl 1966 som
1967, öka med drygt 600 milj. kr. Ökningen hänför sig väsentligen till verkstadssektorn, särskilt varvsindustrin.
Industrins relativt svaga investeringsutveckling, exklusive lager, ter sig inte orimlig med hänsyn till att kapacitetsutnyttjandet f. n. är relativt lågt. I den mån den internationella konjunkturutvecklingen skulle bli livligare än vad som framgår av den jämförelsevis försiktiga bedömning som tidigare redovisats kan också företagens investeringsvilja förutsättas öka. Det särskilda investeringsavdraget med 10 % i förening med den likviditetsuppladdning och utvidgning av kreditmöjligheterna som skett under det senaste året ökar möjligheterna att nå en högre investeringsnivå.
Ser man till försörjningsbalansens tillgångssida beräknas bruttonationalprodukten öka med ca 3,5 % under 1968 vilket innebär ungefär ofärändrad ökningstakt jämfört med 1967. Internationellt sett innebär detta att medan vår tillväxttakt 1967 låg klart över genomsnittet för Västeuropa (1,9 %) blir den 1968 ungefär lika med det prognoserade genomsnittet.
I detta sammanhang vill jag påpeka att den reala tillväxten i vår levnadsstandard är större än vad bruttonationalproduktens utveckling visar. Detta sammanhänger dels med att fortsatt arbetstidsförkortning tas ut även under
1968, dels med att produktivitetsökningen i den offentliga sektorn inte registreras i nationalräkenskaperna.
Produktivitetsutvecklingen inom hela samhällsekonomin var ovanligt gynnsam under 1967. Även för 1968 förutses en god produktivitetsökning.
Pris- och kostnadsutvecklingen är — satt i relation till produktivitetsökningen — av väsentlig betydelse för vår internationella konkurrenskraft. Företagens kostnad per timme i genomsnitt för industriarbetare beräknas 1968 stiga med 7 %. Detta är avsevärt lägre än genomsnittet hittills under 60-talet, som var 9 %. Till stor del motverkas kostnadsökningarna av rationalisering inom företagen. Arbetskostnaden per producerad enhet har, enligt internationell statistik, stigit långsammare i Sverige än i flertalet länder i Västeuropa sedan slutet av 50-talet. Under de senaste två åren torde dock den svenska utvecklingen ha varit mindre fördelaktig. Exportutvecklingen under 1966 och 1967 visar dock att den svenska industrin har förmåga att hävda sig i den internationella konkurrensen.
De åtgärder, som vidtogs under fjolåret för att stabilisera priser och kostnader och som fullföljs genom den tidigare beskrivna ekonomiska politiken, ger märkbara resultat under 1968. Uppgången i konsumentprisindex beräk-
Statsverkspropositionen år 1968: Bil. 1: Finansplanen 29
nas kunna begränsas till drygt 2,5 %, inklusive effekten av höjda skatter på sprit och vin. Till den moderata prisutvecklingen bidrar även av de olika devalveringarna förorsakade prissänkningar på importvaror.
Med den begränsade prisuppgången beräknas stegringen i hushållens realinkomster bli drygt 3 % under 1968. Det är av intresse att konstatera att detta gynnsamma resultat förutses för ett år då de nominella löneökningarna är måttliga.
En viktig uppgift för den ekonomiska politiken är att bevara jämvikten i bytesbalansen. Genom att dämpa det generella efterfrågetrycket, prioritera industrins investeringar och bromsa kostnadsstegringen skapas förutsättningar härför.
Enligt den försiktiga bedömning som gjorts av den internationella efterfrågeutvecklingen beräknas exporten växa med 7,5 % i värde och 6,5 % i volym, vilket är ungefär lika med ökningen 1967. Den förväntade efterfrågetillväxten inom landet beräknas medföra en uppgång av importen med 6 % i volym. Det markanta omslaget i lagerinvesteringarna bidrar till att importökningen blir avsevärt större än förra året. Det mest expansiva elementet utgörs av bilimporten, som dock numera ligger på en låg nivå. Exportvolymens tillväxt beräknas således bli något större än importvolymens. Tillsammans med en mindre förbättring av terms of trade leder detta till att handelsbalansen förbättras med ca 100 milj. kr.
Sjöfart snettot förbättras något, dock inte tillräckligt för att motverka en fortsatt försämring av turistnettot. Vidare tillkommer ytterligare ökad belastning på posten övriga löpande betalningar bl. a. i form av ökad u-hjälp. En mindre ökning av bytesbalansens underskott kan därför uppstå.
Prognoserna beträffande bytesbalansens utveckling är till sin natur osäkra. I år kompliceras bilden ytterligare av svårigheterna att göra en tillför-
Tabel! 4. Bytesbalansen 1965—1968. Milj. kr.
1 Uppskattning av i statistiken icke redovisade löpande betalningar.
30 Statsverkspropositionen år 1968: Bil. 1: Finansplanen
litlig uppskattning av styrkan i den internationella konjunkturen. Konjunkturutvecklingen i våra viktigare avnämarländer torde i väsentlig grad bero av viljan och förmågan att ge den ekonomiska politiken en tillräckligt expansiv inriktning.
Budgeten 1968/69: Utgiftsprogrammet. Utgångspunkten för budgetarbetet inför 1968/69 var de anvisningar för myndigheternas anslagsframställningar som Kungl. Maj :t utfärdade den 7 april 1967. Dessa anvisningar innebar en väsentlig skärpning i jämförelse med motsvarande anvisningar för tidigare budgetår. Sålunda angavs att anslagskraven skulle begränsas till de finansiella och personella resurser som behövdes för att totalt sett upprätthålla en oförändrad ambitionsnivå inom myndigheternas verksamhetsområden. Förslag till utbyggnad av olika verksamheter eller andra reformer skulle således tas med endast i den mån resurser härför kunde friställas genom besparings- eller rationaliseringsåtgärder inom myndigheternas övriga verksamhetsområden.
Nödvändigheten av den i anvisningarna föreskrivna restriktiviteten bekräftades av de uppgifter som framkom i samband med 1967 års långtidsbudget. Utgiftskalkylen i långtidsbudgeten utgick från oförändrad ambitionsnivå och innebar en utgiftsökning mellan budgetåren 1967/68 och 1968/ 69 på drygt 2,3 miljarder kr. Jag angav i den reviderade finansplanen att det statsfinansiella utrymmet måste anses vara intecknat redan av dessa utgiftsanspråk och att nya reformer således förutsatte en restriktiv utgiftsprövning på andra områden.
Trots det skärpta och preciserade kravet på återhållsamhet innebär myndigheternas anslagskrav, att den totala utgiftsökningen 1968/69 skulle ha kommit att ligga på en nivå betydligt över vad som är möjlig att nu realisera. Visserligen anslöt sig myndigheternas bedömning av vad som kunde anses vara oförändrad ambitionsnivå i vissa fall nära till den bedömning som gjordes i 1967 års långtidsbudget. I flertalet fall innebar dock myndigheternas tolkning en väsentlig högre utgiftsnivå.
En av förutsättningarna för en riktig resursfördelning är att man har tillfredsställande metoder för att mäta kostnader och prestationer. Ett system härför utgör programbudgeteringen. Sedan statskontorets expertberedning i början av förra året lagt fram sitt förslag om programbudgetering på myndighetsnivå har ett omfattande arbete påbörjats i departement och verk för att införa denna teknik inom olika förvaltningsområden. Det utvecklingsoch planeringsarbete som detta kräver är betydande och effekterna kan påräknas först efter en viss tid. Till de områden som i första hand utvalts för programbudgetering hör bl. a. kriminalvården, försvarsväsendet, den högre utbildningen och forskningen, sjöfartsväsendet samt arbetsmarknadsverket. För dessa försöksområden inriktas arbetet f. n. på att införa pro-
Statsverkspropositionen år 1968: Bil. 1: Finansplanen 31
grambudget fr. o. m. budgetåret 1970/71. Ett generellt genomförande av programbudgeteringen torde kunna ske först på sikt.
Utgiftsökningarna för nästa budgetår uppgår till sammanlagt knappt 2,1 miljarder kr. i förhållande till den utgiftsnivå som nu beräknas för innevarande budgetår. I förhållande till gällande riksstat innebär det en ökning med inte fullt 2,4 miljarder kr. Detta innebär en dämpning av statsutgifternas ökningstakt jämfört med närmast föregående riksstatsförslag. Samma tendens kan avläsas för personalutvecklingen inom statlig och statsunderstödd verksamhet. Sålunda beräknas antalet tjänster under innevarande budgetår öka med ca 1 500 mot ca 6 500 under de närmast föregående budgetåren. För budgetåret 1968/69 beräknas antalet nya tjänster fortfarande hållas på en låg nivå och ökningen uppgår endast till ca 1 400.
I följande tabell redovisas utgifterna i årets budgetförslag grupperade efter ändamål. I tabellen har också angivits utgiftsförändringarna i förhållande till riksstaten för innevarande budgetår. Det bör påpekas att de angivna beloppen inte omfattar alla de utgifter som erfarenhetsmässigt kan uppkomma. Sålunda har t. ex. varken de löneförändringar som kan följa av 1969 års avtalsförhandlingar eller medelsbehov på tilläggsstat kunnat beaktas.
Närmare en tredjedel av budgetens totala utgiftsökning hänför sig till området utbildning och forskning som ökar med drygt 700 milj. kr. Driftbidraget till grundskolan beräknas stiga med 210 milj. kr. Läsåret 1968/69 kommer grundskolan att vara genomförd i årskurs 1—5 i samtliga kommuner. Det behov av lärare och lokaler som förutsattes vid 1962 års skol-
Tabell 5. Statsutgifterna budgetåret 1968/69
(Avrundade belopp)
32 Statsverkspropositionen år 1968: Bil. 1: Finansplanen
reform liar tenderat att överskridas främst genom att klasserna på mellanstadiet blivit mindre och genom att behovet av nya skollokaler bl. a. till följd av befolkningsomflyttningen blivit större än beräknat. Genom vidtagna och planerade åtgärder beräknas nu de åsyftade klasstorlekarna kunna uppnås. På investeringssidan bör det vara möjligt att genom successiva rationaliseringsåtgärder öka skolbyggandet inom ramen för oförändrade resurser.
Anslagen till de gymnasiala skolorna ökar, inberäknat vuxenutbildningen på gymnasial nivå, med ca 80 milj. kr. Det nya gymnasiet kommer hösten 1968 i allt väsentligt att vara genomfört. Intagningskapaciteten motsvarar då ca 30 % av varje årskull, det procenttal som av statsmakterna fastställts att gälla som riktpunkt för politiken fram till början av 1970-talet. Fackskolan utbyggs planenligt och intagningskapaciteten motsvarar 1968/69 närmare 15 % av årskullen. Målsättningen är här 20 % av årskullen i början av 1970-talet. Tillsammans med yrkesskolan, där intagningskapaciteten läsåret 1968/69 beräknas uppgå till drygt 30 %, motsvarar den totala intagningen till de gymnasiala skolorna således ca 75 % av en årskull.
Utbyggnaden av universitet och högskolor enligt beslut av 1965 års riksdag fortsätter. Antalet studerande på olika utbildningsvägar ökar kraftigt, dock är tillströmningen högre än beräknat till de humanistiska och samhällsvetenskapliga fakulteterna och lägre än beräknat till de naturvetenskapliga fakulteterna. Anslagen till driftutgifter vid universitet och högskolor ökar med 65 milj. kr. De rationaliseringsåtgärder som innefattades i 1965 års riksdagsbeslut beräknas få effekt under budgetåret 1968/69.
Anslagen till studiesociala åtgärder ökar med ca 200 milj. kr., vilket är en följd av bl. a. högre studerandeantal och ökat utnyttjande av de studiesociala förmånerna.
Utgifterna för forskningsrådens anslag har beräknats efter en total ökning med 15 %. Det tekniska forsknings- och utvecklingsarbetet blir härutöver föremål för en mycket betydande utbyggnad. Detsamma gäller naturresursforskningen. Genom inrättandet av ett statligt utvecklingsbolag ökas också insatserna för den tekniska utvecklingen.
Inom gruppen allmän försäkring m. m. ökar folkpensionsanslaget med 465 milj. kr. En ny standardhöjning av folkpensionerna föreslås den 1 juli 1968. Vid nuvarande basbelopp på 5 700 kr. innebär detta en folkpensionshöjning med 200 kr. för ensam pensionär och med 285 kr. för pensionärspar. Folkpensionen kommer härigenom att uppgå till 5 130 kr. resp. 7 980 kr. per år. Kostnaderna för den föreslagna standardhöjningen av folkpensionerna beräknas till 225 milj. kr. Härutöver har folkpensionsanslaget räknats upp med 240 milj. kr. med hänsyn till ökat antal pensionärer och för värdesäkring av folkpensionerna vid förutsedda prisförändringar.
Den 1 januari 1968 höjs återbäringen från försäkringskassorna för läkarvårdskostnader med i genomsnitt 35 %. Statens kostnad härför uppgår till ca 45 milj. kr. Totalt beräknas dock bidraget till sjukförsäkringen öka
Statsverkspropositionen år 1968: Bil. 1: Finansplanen 33
med endast 25 milj. kr., då den reform av sjukpenningförsäkringen som genomfördes den 1 januari 1967 numera beräknas leda till en något mindre kostnadsökning än vad som förutsatts tidigare.
Utgifterna inom gruppen totalförsvar avser till ca 90 % det militära försvaret. Härutöver ingår civilförsvar, ekonomiskt försvar och övriga delar av totalförsvaret.
För innevarande budgetår fastställde 1967 års riksdag en utgiftsram för det militära försvaret på 4 600 milj. kr. i prisläget maj 1966. Utgångspunkten vid fastställandet av denna ram var att utgifterna räknat i fasta priser skulle hållas i huvudsak oförändrade jämfört med budgetåret 1966/67. Inberäknat medel för priskompensation blev utgiftsramen 4 960 milj. kr.
Enligt vad som erfarits finns det inte för dagen förutsättningar att inom försvarsutredningen nå en överenskommelse om de framtida försvarsutgifterna. Med hänsyn härtill framläggs i årets statsverksproposition förslag om utgiftsramar under budgetåret 1968/69 för det militära försvaret och civilförsvaret som innebär att basbeloppen hålls oförändrade. Härtill kommer emellertid bl. a. medel för beräknad priskompensation samt för påbörjat återtagande av de medel som av konjunkturskäl innehölls budgetåret 1966/ 67. Härigenom stiger den i statsverkspropositionen upptagna utgiftsramen för det militära försvaret till ca 5 175 milj. kr., vilket innebär en utgiftsökning med ca 215 milj. kr. För civilförsvaret beräknas utgifterna i löpande priser till ca 125 milj. kr. eller ca 4 milj. kr. mer än innevarande budgetår.
Regeringens förslag till utgiftsram för det militära försvaret innebär att det starka försvar som är nödvändigt för att trygga vår alliansfria utrikespolitik kan bibehållas och successivt moderniseras. Således beräknas under budgetåret 1968/69 medel för bl. a. följande större materielleveranser: stridsvagn S, pansarbandvagnar, bandkanoner, lätta luftvärnsrobotar, torpedbåtar, ubåtar typ Sjöormen och F-versionen av flygplan 35. Vidare beräknas medel för kostnader som hänför sig till anskaffningen av flygplan 37 Viggen. Den föreslagna utgiftsramen för det militära försvaret medger även en viss ökning av byggnadsvolymen. Grundutbildning och repetitionsutbildning av värnpliktiga beräknas ske i full omfattning enligt principerna i 1966 års värnpliktsbeslut. För civilförsvarets del innebär förslaget en planenlig uppbyggnad av resurserna i enlighet med 1959 års principbeslut.
Övriga utgifter under rubriken totalförsvar ökar totalt sett tämligen obetydligt. Utbyggnaden av nya kasernetablissement för I 1 och Ing 1 pågår planenligt och medelsbehovet minskar därför med ca 35 milj. kr. Samtidigt ökar dock utgifterna för pensioner m. m„ främst för det militära försvaret, med ca 45 milj. kr.
Inom utgiftsområdet kommunikationsväsende och energiförsörjning minskar anslagen med ca 55 milj. kr. Bortser man från anslaget till högertrafik, som minskar med 176 milj. kr., och från en rent teknisk omläggning av anslagen ökar utgifterna med drygt 150 milj. kr.
34 Statsverkspropositionen år 1968: Bil. 1: Finansplanen
Huvuddelen av denna ökning faller på vattenfallsverket vars anslag ökar med ca 120 milj. kr. Ökningen hänför sig till bl. a. Marvikens atomkraftverk, som beräknas bli taget i drift under år 1969. Vidare märks påbörjandet av ett nytt atomkraftverk och ökade utgifter för distributionsanläggningar.
De övriga affärsverkens investeringsramar ligger kvar på ungefärligen oförändrad —• ehuru hög — nivå. Ramarna innebär en fortsatt stark kapacitetsutbyggnad och medger en betydande effektivisering av verksamheten.
Bland större projekt inom kommunikationsverken kan nämnas SJ:s investeringar, som innefattar avtalsenlig upprustning av Storstockholms lokaltrafik och omfattande effektivitetsbefrämjande investeringar i bl. a. elektriska anläggningar och rullande materiel. För televerkets del sker en fortsatt utbyggnad av abonnentanläggningar, fjärrförbindelser och stationsnät. Inom luftfartsverket anvisas medel bl. a. för projektering av ny flygplats för Malmöregionen.
Bortsett från en teknisk anslagsomläggning ligger anslagen till nya vägar och gator kvar på samma nivå som innevarande år, eller ca 930 milj. kr. Detta innebär att vägnätet förbättras och byggs ut i samma höga takt som tidigare år. Vägunderhållsanslagen räknas upp med inemot 30 milj. kr. till sammanlagt ca 770 milj. kr.
Anslagsgruppen stöd till barnfamiljer ökar jämfört med riksstat en för budgetåret 1967/68 med ca 125 milj. kr. Härav avser 75 milj. kr. ökade utgifter för ett förstärkt ekonomiskt stöd till barnfamiljerna. Förslag härom kommer att framläggas i särskild proposition. Förslaget avser att bereda barnfamiljer med lägre inkomster och familjer med flera barn ett stöd som också medverkar till att höja dessa familjers bostadsstandard. Jämfört med nu gällande regler för familjebostadsbidragen — som skulle ha inneburit ett minskat anslagsbehov — innebär förslaget en kostnadsökning för budgetåret 1968/69 på ca 150 milj. kr. eller inemot 300 milj. kr. räknat på helår.
Som ett led i utbyggnaden av familj epolitiken bör också ses den vidgade satsningen på barntillsynen. Denna utgör dessutom samtidigt ett led i den aktiva arbetsmarknadspolitiken. Anslagen till barnstugor beräknas öka med 20 milj. kr. till ca 75 milj. kr. I syfte att stimulera kommunerna till ökade insatser även för andra former av barntillsyn föreslås att statsbidrag införs den 1 januari 1969 till kommunala familjedaghem. Reformkostnaden uppskattas till 20—25 milj. kr. vilken anslagsmässigt kommer att belasta budgetåret 1969/70.
Inom gruppen hälso-, sjuk- och socialvård ökar statsbidragen till landstingens och storstädernas kliniker för psykiskt sjuka med 75 milj. kr. Efter överenskommelse med Svenska landstingsförbundet föreslås att det särskilda statsbidraget till avlöning åt provinsialläkare upphör i samband med att läkarvårdstaxan ändras. Anslagen till åldringsvården höjs. Detta
35 Statsverkspropositionen år 1968: Bil. 1: Finansplanen
gäller framför allt bidraget till kommunernas hemhjälpsverksamhet, vilket ökar med 15 milj. kr. Härutöver föreslås att ett belopp på 5 milj. kr. ställs till förfogande för särskilda insatser för vård och service åt åldringar i utpräglade glesbygdsområden. Vidare ökar anslagen till nykterhetsvården med 20 milj. kr. Häri ingår bl. a. statsbidrag för att stimulera kommunerna till utbyggnad av narkomanvården. Åtgärder föreslås för att få fram bättre hjälpmedel för handikappade, bl. a. genom inrättande av ett handikappinstitut.
Inom utgiftsområdet bostadspolitik ökar utgifterna med drygt 110 milj. kr. Denna totalsiffra återspeglar en nedgång av utgifterna över driftbudgeten med 160 milj. kr. och en samtidigt utgiftsstegring på kapitalbudgeten med 270 milj. kr. Det nya systemet för bostadsfinansiering som får bndgetmässig effekt fr. o. m. 1969 medför att anslaget till räntebidrag nedgår till hälften. Motsvarande medelsbehov uppträder i stället för räntelån över bostadslånefonden. De ökade utbetalningarna över bostadslånefonden är nästan helt hänförliga till sådana lån.
En särskild lånefond för kommunala markköp inrättas och 30 milj. kr. föreslås för ändamålet.
En kraftig utgiftsstegring äger rum inom gruppen arbetsmarknads- och lokaliseringspolitik. I jämförelse med riksstatsbeloppen för 1967/68 är ökningen ca 520 milj. kr. Betydande anslagspåslag har dock skett eller beräknas behöva ske redan innevarande budgetår som följd av sysselsättningsläget.
Omskolningsanslaget ökas med 140 milj. kr. Härigenom skapas resurser för en omskolningsverksamhet omfattande ca 80 000 personer. En viss uppjustering av omskolningsbidragen har även inkalkylerats. De övriga rörlighetsstimulerande medlen förbättras också.
Utbyggnaden av arbetsmarknadspolitiken tar i övrigt till väsentlig del sikte på effektivare åtgärder till förmån för dem som är särskilt utsatta för påfrestningar i samband med näringslivets strukturförändringar, väsentligen äldre arbetskraft och handikappade, ökningen av beredskapsarbetena hänför sig till större delen till de särskilda beredskapsarbetena för handikappade. Dessa ökar med 130 milj. kr. Anslaget till allmänna beredskapsarbeten har räknats npp med 65 milj. kr. Bidragen till handikappverkstäder stiger med 30 milj. kr.
Förslag framläggs om åtgärder för att förbättra levnadsbetingelserna för befolkningen i glesbygderna. Bland annat tas under socialhuvudtiteln upp ett särskilt anslag på 5 milj. kr. till stöd åt planerade kommunala serviceåtgärder. Anslaget under kommunikationshuvudtiteln till trafiksvaga busslinjer förstärks och under inrikeshuvudtiteln tas upp ett anslag på 5 milj. kr. för särskilda stödåtgärder i glesbygden.
En väsentlig utbyggnad av trygghetspolitiken förutskickas i statsverkspropositionen genom ett särskilt stöd för de äldre arbetstagare som drabbas
36 Statsverkspropositionen år 1968: Bil. 1: Finansplanen
av långvarig arbetslöshet. Förslaget kommer i huvudsak att bygga på KSAutredningens framlagda förslag. En höjning föreslås av maximinivån för dagpenning från de erkända arbetslöshetskassorna samt en förlängning av ersättningstiden för äldre kassamedlemmar. För äldre arbetslösa, som inte uppbär stöd från arbetslöshetsförsäkringen, innebär regeringens förslag ett månatligt skattepliktigt bidrag om 800 kr. Kostnaden för hela reformen beräknas till 60 milj. kr. nästa budgetår.
Lokaliseringslånemedlen fördubblas från 100 till 200 milj. kr. Samtidigt medger emellertid utvecklingen inom lokaliseringsstödet att lokaliseringsbidragen minskar med 50 milj. kr.
De faktorer som styr utgiftsutvecklingen inom rättsväsendet är främst brottsutvecklingen, trafikens omfattning, ärendetillströmningen inom domstolsväsendet och fångantalet. Vad beträffar antalet brott som kommit till polisens kännedom konstateras — efter den dämpning i ökningstakten som noterades för 1966 — en fortsättning av den tidigare under 1960-talet mycket markanta ökningen. Förskjutningen mot mera svårutredda brott fortsätter. Vid domstolarna sker en icke oväsentlig ökning av antalet mål samtidigt som även inskrivningsärendenas antal stiger. Fångantalet ligger fortfarande på i stort sett samma relativt låga nivå som under 1965 vilket jämte tillkomsten av ett antal nya platser motiverar nedläggning av några äldre anstaltsenheter. Å andra sidan har antalet frivårdsfall ökat. Vissa angelägna reformkrav inom frivården, bl. a. en fördubbling av övervakararvodena och en kraftig utbyggnad av dessa vårdresurser, har därför ansetts böra tillgodoses trots det begränsade budgetutrymmet.
Den ökande arbetsbelastningen på myndigheterna tillsammans med den förkortade arbetstiden fr. o. m. år 1968 ställer höga krav på rationalisering av verksamheten. I anslutning härtill fortsätter i stegrat tempo det utvecklingsarbete som syftar till att åstadkomma ett integrerat informationssystem för rättsväsendet, i första hand genom sammanförande av olika slag av brottsregister m. m. Ökningen av myndigheternas arbetsbelastning är emellertid så stor att den inte kan mötas bara med rationalisering. Sålunda ökas antalet anställda med ca 700. Härav avses 450 tjänster inom polisorganisationen, varav 350 nya polistjänster. Samtidigt reduceras dock rekryteringskåren. Utrustningsanslagen, som ökas ytterligare, medger en fortsatt teknisk upprustning i oförminskad takt.
Anslagen till internationellt utvecklingsbistånd har i statsverkspropositionen upptagits med ca 505 milj. kr. Detta innebär en ökning jämfört med innevarande budgetår på 100 milj. kr. eller med ca 25 %. Denna ökning utgör ett ytterligare steg i riktning mot det av statsmakterna fastställda enprocentsmålet. Avsikten är att i vår förelägga riksdagen en plan för hur målet för utvecklingsbiståndet skall uppnås budgetåret 1974/75.
Statsverkspropositionen år 1968: Bil. 1: Finansplanen
37 Sammanfattning
Det år som förflutit har inom samhällsekonomin visat ett i förhållande till tidigare år klart avvikande mönster. Den dämpade världskonjunkturen och den hårda internationella konkurrensen har inte undgått att påverka utvecklingen också i vårt land. Tveksamheten om framtiden och det i förhållande till 1950-talet och första hälften av 1960-talet försämrade vinstutfallet för industrin har påverkat investeringsviljan men även framkallat en kraftig rationaliseringsinsats med åtföljande friställningar av arbetskraften och på sina håll nedläggningar av mindre bärkraftiga industrienheter.
För att möta denna situation har den ekonomiska politiken under det gångna året i viss utsträckning inriktats på att stimulera den ekonomiska aktiviteten. Lättnader på kreditpolitikens område har undanröjt tidigare finansieringssvårigheter såväl för industrin som för bostadsproduktionen. Parallellt härmed har investeringsfondernas skattefavörer fått utnyttjas och byggnadsverksamheten ökats genom ytterligare expansion av bostadsbyggandet och vissa offentliga investeringar.
Arbetslösheten har under 1967 överstigit vad vi hittills under 1960-talet betraktat som normalt. Genom de kraftfulla statliga insatserna har den emellertid kunnat begränsas och hållits på en internationellt sett låg nivå. De positiva inslagen i denna utveckling kan avläsas i en stark produktivitetsökning inom industrin och på byggnadsmarknaden och en under året betydligt lugnare prisutveckling. Investeringarna inom industrin har visserligen stagnerat men detta har skett på den genom 1965 och 1966 års expansion uppnådda höga nivån. I fråga om bostäder, skolor, barnstugor och sjukhusanläggningar har utrymme skapats för ett rekordstort byggande.
Konjunkturdämpningen har på ett sätt som knappast tidigare under efterkrigstiden satt sysselsättnings- och trygghetsfrågorna i centrum, även för grupper som tidigare inte mött dessa problem. Regeringens åtgärder under 1967 har präglats av samhällets ansvar och vilja att motverka de störningar i sysselsättningen som oroat människorna. Denna politik karaktäriserar även föreliggande budgetförslag.
Sysselsättnings- och trygghetsfrågorna har fått en klar prioritering inom ramen för det samhällsekonomiska utrymmet. Därvid har speciell uppmärksamhet ägnats den äldre arbetskraften, vars möjligheter till tryggad sysselsättning har påverkats av konjunktur dämpningen.
Den första insatsen för att säkra sysselsättningen måste göras ute på arbetsplatserna. Därför föreslås en omläggning av den indirekta beskattningen som stärker företagens konkurrenskraft på världsmarknaden och anpassar skattesystemet efter förhållandena i våra konkurrentländer. Den- 3 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 saml. Nr. 1. Bil. 1
38 Statsverkspropositionen år 1968: Bil. 1: Finansplanen
na reform bör ge oss bättre utgångsläge inför de påfrestningar och möjligheter som en fortgående ekonomisk integration skapar.
I framtidsperspektivet reser sig också kravet på att följa med i den tekniska utveckling som kännetecknar världens industriländer. Budgetförslagets betoning av industriell forskning och utvecklingsarbete är ett uttryck för den stora vikt regeringen tillmäter dessa frågor. Till lösningen av det i utvecklingsprocessen betydelsefulla problemet om riskkapitalet ges ett viktigt bidrag genom investeringsbanken vars aktiekapital nu föreslås förstärkt. Regeringen avser att fullfölja förstärkningen 1969/70 så att det avsedda egna kapitalet om 1 000 milj. kr. då uppnås. Som redan framgått får budgetförslaget sin prägel av vakthållningen om sysselsättning och trygghet, ekonomisk tillväxt, prisstabilitet och tillfredsställande slagkraft på en hård och oviss internationell marknad.
Den grundläggande bedömningen av den internationella ekonomiska utvecklingen är försiktigt optimistisk. Beredskapen för ytterligare ekonomisk stimulans får emellertid uppehållas därest utvecklingen skulle ta en oväntad riktning. Behovet av en sådan stram ekonomisk politik som budgetförslaget innebär förstärks av de förhållanden som den senaste tidens devalveringar orsakat. Regeringens bestämda uppfattning att den svenska ekonomin är sund och att den svenska kronans internationella värde skall försvaras manifesterades i beslutet att inte följa den engelska devalveringen. I dagtorde allmän politisk anslutning till regeringens ståndpunkt i denna fråga vara ett faktum.
Balans i utrikeshandeln och en tillfredsställande valutareserv är avgörande faktorer för den ekonomiska politikens utformning. Den under 1965 negativa utvecklingen på utrikeshandelns område har sedermera vänts genom de åtgärder som genomförts. F. n. torde balansläget vara i huvudsak återställt men den uppnådda positionen måste beslutsamt försvaras. En alltför snabb intern efterfrågeökning får ofrånkomligen konsekvenser på vår yttre balans. För dagen kan vår ekonomi bedömas som väl balanserad, möjligen med någon outnyttjad kapacitet. Denna marginal kan snabbt försvinna vid en mer allmän konjunkturuppgång. Vår politik måste därför inriktas på att med selektiva metoder garantera sysselsättning och trygghet åt medborgarna utan att skapa den generella efterfrågestimulans som kan leda till inte önskvärda överslag.
Vi står således ständigt inför svåra prioriterings- och avvägningsproblem och konfronteras likaså ständigt med frågan hur våra önskningar skall kunna tillgodoses inom ramen för våra resurser. Detta problem innefattar även lönepolitikens utformning på vår över hela fältet organiserade arbetsmarknad. Lönepolitikens strategiska avsnitt av samhällsekonomin handhas av arbetsmarknadens fria och självständiga organisationer. Den fackliga friheten måste vara en frihet förenad med ansvar. I nuvarande utvecklingsskede måste detta understrykas med kraft. I det ekonomiska livets olika de-
Statsverkspropositionen år 1968: Bil. 1: Finansplanen
lar måste alla arbeta för samma mål, medborgarnas rätt till arbete inom en balanserad och progressiv samhällsekonomi.
Jämfört med utvecklingen under 1950- och 1960-talen kan vi skönja en inriktning av den ekonomiska politiken i andra länder mot ett ökat beaktande av pris- och kostnadsstabilitet och omsorg om den yttre balansen. I vissa fall har dessa ambitioner äventyrat möjligheterna att uppehålla den fulla sysselsättningen. För vår del måste medborgarnas rätt till meningsfull insats i produktionen behålla sin avgörande betydelse för politikens inriktning. Att förena detta mål med bibehållen internationell konkurrenskraft utgör den ekonomiska politikens centrala uppgift.
Särskilda frågor Totalbudgetens utgiftsanslag
Totalbudgetens utgifter, exklusive förändringar i anslagsbehållningar och rörliga krediter, upptas i riksstaten för budgetåret 1967/68 till 35 976 milj. kr. Riksdagen har därefter på tilläggsstat I anvisat 123 milj. kr., varav 22 milj. kr. på driftbudgeten och 101 milj. kr. på investeringsanslag. Bland större medelsanvisningar kan nämnas 50 milj. kr. för lokaliseringslån och ca 40 milj. kr. för teckning av aktier i Sveriges kreditbank. På tilläggsstat II föreslås denna dag anslag med sammanlagt 263 milj. kr., varav 166 milj. kr. på driftbudgeten och 97 milj. kr. på investeringsanslag. De beloppsmässigt största förslagen är 95 milj. kr. till studiemedelsfonden, 30 milj. kr. för allmänna beredskapsarbeten och 130 milj. kr. för vissa sysselsättningsfrämjande åtgärder för handikappade m. fl. Inklusive beslutade och föreslagna anslag på tilläggsstat uppgår totalbudgetens utgiftsanslag för budgetåret 1967/68 till 36 362 milj. kr.
För budgetåret 1968/69 uppgår totalbudgetens utgiftsanslag till 38 535 milj. kr., varav 33 531 milj. kr. på driftbudgeten och 5 004 milj. kr. på kapitalbudgeten. (Se bilaga 5, tabell 1.)
Totalbudgetens inkomster samt investeringsplan
Riksrevisionsverket har med skrivelse den 11 december 1967 lämnat bl. a. beräkningar av totalbudgetens inkomster under budgetåren 1967/68 och 1968/69. För en närmare redogörelse härför hänvisar jag till verkets skrivelse (bilaga 2).
Som jag redovisat i det föregående har jag för avsikt att föreslå riksdagen vissa skatteförändringar. Riksrevisionsverkets beräkningar av inkomsterna
40 Statsverkspropositionen år 1968: Bil. 1: Finansplanen
Tabell 6. Justering av riksrevisionsverkets beräkning av totalbudgetens inkomster. Milj. kr.
A. Skatter, avgifter, m. m.
I. Skatter
Skatt på inkomst och förmögenhet m. m.
Arbetsgivaravgift......................
Allmän varuskatt......................
Mervärdeskatt ........................
Skatt på sprit ........................
Skatt på vin ..........................
II. Uppbörd i statens verksamhet..........
B. Inkomster av statens kapitalfonder I. Statens affärsverksfonder
Televerket............................
Luftfartsverket........................
V. Statens utlåningsfonder
Lånefonden för kommunala markförvärv ..
C. Beräknad övrig finansiering
Summa förändring enligt departementschefen
under berörda inkomsttitlar bör därför justeras. Även i övrigt har jag i ett par fall funnit skäl att frångå verkets kalkyl. I tabell 6 anges de av mig förordade avvikelserna från riksrevisionsverkets beräkning.
Det föreslagna avdraget på 10 % vid 1969 års taxering för maskiner anskaffade under år 1968 beräknas medföra ett inkomstbortfall, i form av minskade preliminärskatteinbetalningar m. m., med 150 milj. kr. under titeln skatt på inkomst och förmögenhet m. m. för budgetåret 1968/69.
Jag vill i detta sammanhang också ta upp frågan om skogsvårdsavgiftens storlek. Enligt förordningen den 28 juni 1946 (nr 324) om skogsvårdsavgift skall sådan avgift utgå med högst 1,5 promille av summan av de värden på skogsmark och växande skog som ligger till grund för beräkningen av jordbruksfastighets garantibelopp. För varje år bestäms med vilket promilletal skogsvårdsavgiften för året skall utgå. Jag finner ingen anledning att nu föreslå någon ändring av det tal som gällde för år 1967 och förordar sålunda att promilletalet även för år 1968 sätts till 0,9. Min beräkning av uppbörden överensstämmer sålunda med riksrevisionsverkets.
I samband med den tidigare förordade övergången från allmän varuskatt till mervärdeskatt skall, likaledes enligt mitt tidigare redovisade förslag, en arbetsgivaravgift införas. Denna föreslås utgå med 1 % av företagens totala lönesumma och av egenföretagares inkomst av sitt företag samt av löneutgifterna i offentlig eller annan verksamhet. Arbetsgivaravgiften beräknas
41 Statsverkspropositionen år 1968: Bil. 1: Finansplanen
f. n. med avdrag för statens egna avgifter tillföra statskassan ett belopp av ca 725 milj. kr. för helår räknat. För budgetåret 1968/69 räknar jag med att avgiften skall medföra en nettoinkomst för statsverket med 240 milj. kr. Jag föreslår, att detta belopp tills vidare tas upp under en särskild inkomsttitel. Frågan om beräkningen av bruttoinkomsterna av denna avgift samt av statsverkets utgifter i anledning av skatteomläggningen kommer senare under våren att underställas riksdagens prövning.
Omläggningen av den nuvarande omsättningsskatten till en mervärdeskatt den 1 januari 1969 medför att inkomsterna under titeln allmän varuskatt bör räknas ned med 2 240 milj. kr. för budgetåret 1968/69 i förhållande till riksrevisionsverkets bedömning. Vidare bör på en ny inkomsttitel, mervärdeskatt, för detta budgetår upptas 2 miljarder kr. Nettoeffekten av detta led i omläggningen beräknas sålunda bli ett inkomstbortfall för statsverket med 240 milj. kr. under budgetåret 1968/69. Uppbördssystemet medför att inkomster av allmän varuskatt kommer att inflyta t. o. m. februari månad 1969 och inkomster av mervärdeskatt först fr. o. m. mars månad 1969.
I mitt tidigare redovisade förslag ingår även en höjning av skatten på sprit och vin med 10 % med verkan fr. o. m. den 5 februari 1968. Beroende på sannolika förskjutningar i inköpen och vissa uppbördstekniska förhållanden beräknas inte någon nettoeffekt av skattehöjningarna uppkomma under budgetåret 1967/68. För budgetåret 1968/69 räknar jag med ökade inkomster av skatt på sprit med 180 milj kr. och av skatt på vin med 20 milj. kr. till följd av skattehöjningen.
Beträffande de inkomster som redovisas under uppbörd i statens verksamhet föreslår jag på vissa punkter avvikelser från riksrevisionsverkets beräkning. Dessa justeringar, vilka antingen hör samman med förändringar i taxor och avgifter, vilka Kungl. Maj :t äger fastställa, eller beror på en annan bedömning av inkomstutvecklingen, uppgår till 24 milj. kr., såsom framgår av tabell 6. En närmare specifikation redovisas i tabell 7.
Tabell 7. Justering av riksrevisionsverkets beräkning av uppbörd i statens verksamhet. Milj. kr.
Inkomsttitel
1. Expeditionsavgifter..............................
8. Inkomster vid statens institut för folkhälsan........
12. Inkomster vid karolinska sjukhuset................
19. Inkomster vid statens trafiksäkerhetsverk..........
22. Fyr- och båkmedel ..............................
23. Lotspenningar ..................................
50. Inkomster vid lantmäteriväsendet ................
Summa förändring enligt departementschefen
1968/69
Riksrevisionsverkets beräkning * 8
57.0 L1
30.0 58,7
Förändring enligt dep.ch.
+ 10,0 - 0,2 + 7,0 -f 1,0 -i- 2,3 + 1,9 + 2,0
+ 24,0
42 Statsverkspropositionen år 1968: Bil. 1: Finansplanen
Efter samråd med chefen för kommunikationsdepartementet förordar jag, att inkomsterna från televerket för budgetåret 1968/69 tas upp till 195 milj. kr. eller 20 milj. kr. mindre än riksrevisionsverket beräknat samt att inkomsterna från luftfartsverket tas upp till 14,8 milj. kr. eller 0,2 milj. kr. mindre än i riksrevisionsverkets beräkning.
Chefen för inrikesdepartementet kommer senare denna dag att föreslå att för budgetåret 1968/69 medel skall anslås till en lånefond för kommunala markförvärv. Med hänsyn härtill förordar jag att undei inkomster a\ statens utlånings fonder upptas en ny titel, benämnd lånefonden för kommunala markförvärv. Denna bör uppföras med ett formellt belopp av 1 000 kr. för budgetåret 1968/69.
Beträffande inkomsterna på kapitalbudgeten beräknar jag efter samråd med cheferna för berörda departement avskrivningsmedlen inom televerkets fond till 517,7 milj. kr. för budgetåret 1968/69. Avskrivningsmedlen inom statens järnvägars fond bör tas upp till 251 milj. kr. för budgetåret 1967/68 och till 269 milj. kr. för budgetåret 1968/69. Jag räknar därvid med att tidigare avsatta pensionsmedel tas i anspråk med högst 30 milj. kr. vardera budgetåret. Avskrivningsmedlen inom sjöfartsverkets fond beräknar jag till 10 390 000 kr. under budgetåret 1968/69. Sammantagna innebär dessa justeringar att inkomsterna på kapitalbudgeten ökar med 30 milj. kr. för budgetåret 1967/68 och med 28,2 milj. kr. för budgetåret 1968/69 jämfört med riksrevisionsverkets beräkning.
Riksrevisionsverkets beräkningar i övrigt av totalbudgetens inkomster för budgetåren 1967/68 och 1968/69 har inte föranlett någon erinran från min sida. Totalt innebär de av mig förordade avvikelserna en uppräkning av totalbudgetens inkomster i jämförelse med riksrevisionsverkets beräkning med 30 milj. kr. för budgetåret 1967/68 och 82 milj. kr. för budgetåret 1968/69.
Jag vill nu la upp frågan om investeringsplan och investeringsstater för budgetåret 1968/69. Investeringarna på kapitalbudgeten finansieras till viss del med medel tillgängliga inom resp. kapitalfond, dvs. avskrivningsmedel inom fonden samt övriga inom fonden disponibla kapitalmedel. Dessa medel går direkt in på investeringsstater för resp. fond för finansiering av de föreslagna investeringarna. Härtill kommer kapitalåterbetalning, vilken också står till förfogande för finansiering av investeringarna.
För varje kapitalfond fastställs årligen en investeringsstat. På statens ena sida redovisas den sammanlagda bruttoinvesteringen, investeringsanslagen, och på motsatta sidan upptas de medel, som står till förfogande för finansiering av investeringarna. Dessa medel utgörs dels av nyssnämnda avskrivningsmedel och övriga kapitalmedel inom fonderna, dels av aAskrivningsmedel anvisade på driftbudgeten (grundavskrivning). De medel som härutöver behövs betecknas investeringsbemyndigande. Investerings-
Statsverkspropositionen år 1968: Bil. 1: Finansplanen 43
bemyndigandena sammanställs till en investeringsplan, vars summa — sedan avdrag skett för medel som tillförs kapitalbudgeten över fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster och tidigare nämnd övrig kapitalåterbetalning — utvisar det ytterligare medelstillskott som behövs för investeringarnas genomförande. Investeringsplanen utgör kapitalbudgetens utgiftssida enligt riksstaten. På motsatta sidan tas för kapitalbudgetens finansiering under beteckningen lånemedel upp en balanspost med samma belopp som investeringsplanens slutsumma. Det bör emellertid understrykas, att det på detta sätt framräknade lånemedelsbeloppet inte är detsamma som statsverkets faktiska upplåningsbehov, eftersom här inte medräknats driftbudgetens över- eller underskott och inte heller hänsyn tagits till förändringar i anslagsbehållningar och i dispositionen av rörliga krediter.
För budgetåret 1968/69 beräknas investeringsanslagen till totalt 5 004 milj. kr. För dessa investeringar skall i första hand anlitas dels de avskrivningsanslag som i annat sammanhang denna dag begärs på driftbudgeten, dels kapitalbudgetens inkomster. Avskrivningsmedlen från riksstaten uppgår till 921 milj. kr. och inom kapitalfonderna tillgängliga medel
Tabell 8. Kapitalbudgetens utgifter och finansiering budgetåret 1968/69
44 Statsverkspropositionen år 1968: Bil. 1: Finansplanen
till 1 299 milj. kr. Med utgångspunkt härifrån kan investeringsbemyndigandena preliminärt beräknas till 2 784 milj. kr. Efter avdrag för kapitalåterbetalning (inklusive oreglerade kapitalmedelsförluster) på sammanlagt 46 milj. kr. blir således investeringsplanens slutsumma ca 2 738 milj. kr. Kapitalbudgetens utgifter och finansiering budgetåret 1968/69 framgår av sammanställningen i tabell 8.
Ett preliminärt förslag till investeringsplan och investeringsstater för budgetåret 1968/69 med specifikation av de i planen angivna investeringsbemyndigandena har upprättats (bilaga 4). Det slutliga förslaget till investeringsplan bör anstå i avvaktan på de definitiva förslag om investeringsanslag, som kan komma att framläggas under vårriksdagen.
Beräkning av anslagsbehållningarnas utveckling
Anslagsbehållningarna beräknades i prop. 1967: 125 komma att öka med 350 milj. kr. under budgetåret 1966/67. Häri ingick den i 1966 års statsverksproposition förutsatta ökningen av anslagsbehållningarna för myndigheterna inom försvarsdepartementets verksamhetsområde med samma belopp. Det slutliga utfallet enligt budgetredovisningen blev — efter justering för effekten av indragna reservationer — en reell ökning av anslagsbehållningarna på totalbudgeten med ca 370 milj. kr. (tabellerna 9 och 10). Härav hänförde sig ca 240 milj. kr. till försvarets myndigheter. För övriga
Tabell 9. Sammanställning över behållningar på riksstatsanslag: Driftbudgeten. Milj. kr.
Statsverkspropositionen år 1968: Bil. 1: Finansplanen 45
Tabell 10. Sammanställning över behållningar på riksstatsanslag: Investeringsanslag. Milj. kr.
Anslagsgrupp
Statens affärsverksfonder:
Postverkets fond ...........
Televerkets fond ...........
Statens järnvägars fond .....
Statens vattenfallsverks fond .
Domänverkets fond..........
Summa statens affärsverksfonder
Luftfartsfonden................
Statens allmänna fastighetsfond..
Försvarets fonder..............
Statens utlåningsfonder ........
Fonden för låneunderstöd ......
Fonden för statens aktier.......
Fonden för förlag till statsverket Diverse kapitalfonder .......... * i
Summa
Tillkommer: Indragna anslagsbehållningar
Summa investeringsanslag
myndigheter registreras sålunda en ökning i anslagsbehållningarna med ca 130 milj kr.
De mera långsiktiga förändringarna i anslagsbehållningarna redovisas
i sammanställningen i tabell 11. Under perioden i fråga har behållningarna mer än fördubblats. En särskilt stark uppgång ägde rum under budgetåret 1964/65. Denna långsiktiga ökning i medelsbehållningarna torde väsentligen höra samman med den statliga verksamhetens expansion med åtföljande ökade behov av rörelsemedel. De kortsiktiga variationerna är svårare att ge en entydig tolkning, men de kan åtminstone till en del vara beroende av variationer i konjunkturläget och i tillgången på lediga resurser för att tillfredsställa den statliga efterfrågan.
För budgetåret 1967/68 anges i riksstatens totalbudgetuppställning en minskning av anslagsbehållningarna med 100 milj. kr. Jag har sedermera låtit göra en enkät hos myndigheterna rörande deras bedömningar av anslagsbehållningarnas utveckling. Resultatet av denna enkät liksom mitt eget ställningstagande framgår av tabell 12. Vid min bedömning har jag beaktat att myndigheterna regelmässigt överskattar sina möjligheter att förbruka reserverade medel, även om denna överskattning för innevarande budgetår med hänsyn till resurstillgången i samhällsekonomin sannolikt kan vara något mindre än närmast föregående budgetår. Jag har också beaktat att medelsanvisningarna på tilläggsstat i vissa fall bör ge anledning till en nedjustering av myndigheternas prognoser. På grundval av
05 Tabell 11. Medelsbehållning vid utgången av budgetåren 1957/58—1966/67. Miljarder kr.
C/5
a
<-4»
CO
a
Cfc
CO
O
O
Co
O*
a
Cö
3 Öo
c*
Oo
CJJ
3*
a
a
CO
^3
a
a
a
Statsverkspropositionen år 1968: Bil. 1: Finansplanen 47
Tabell 12. Beräknade förändringar ■ anslagsbehållningar under budgetåret 1967/68. Milj. kr.
(Ökning -f, minskning —)
dessa överväganden räknar jag med att anslagsbehållningarna totalt sett kommer att vara oförändrade under budgetåret 1967/68.
Även för budgetåret 1968/69 förutser jag att anslagsbehållningarna kommer att vara oförändrade. Jag räknar därvid med att en förbrukning av reserverade medel med drygt 60 milj. kr. för myndigheterna inom försvarsdepartementets verksamhetsområde — innebärande att ett återtagande påbörjas av under budgetåret 1966/67 innehållna medel — kommer att uppvägas av en motsvarande medelsuppbyggnad för övriga myndigheter. Det ligger dock i sakens natur att beräkningar av detta slag är förenade med betydande osäkerhetsmarginaler.
Beräkning av dispositionen av rörliga krediter
Budgetutfallet och därmed statens upplåningsbehov påverkas av förändringar i dispositionen av de rörliga krediter hos riksgäldskontoret, vilka enligt riksdagens beslut ställts till förfogande för vissa myndigheter och bolag. De beviljade krediterna samt de belopp som tagits i anspråk framgår av sammanställningen i tabell 13.
Under budgetåret 1966/67 ökade dispositionen av rörliga krediter beloppsmässigt med 64 milj. kr. till 981 milj. kr. Ökningar i de ianspråktagna beloppen noteras för bl. a. statens vattenfalls verk och Norrbottens järnverk, minskningar för Svensk Spannmålshandel och televerket.
För budgetåret 1967/68 beräknade jag i prop. 1967: 125 en ökning i dispositionen av rörliga krediter med 100 milj. kr. Enligt en enkät jag låtit göra hos berörda myndigheter och företag räknar dessa med en uppgång i de disponerade beloppen med totalt ca 380 milj. kr. Kraftiga ökningar anges för bl. a. Svensk Spannmålshandel (90 milj. kr.), Svensk Kötthandel (50 milj. kr.), överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap (60 milj. kr.) och televerket (40 milj. kr.). Vid en samlad bedömning finner jag det fortfarande mest sannolikt att dispositionen av rörliga krediter kommer att öka med 100 milj. kr. under innevarande budgetår.
48 Statsverkspropositionen år 1968: Bil. 1: Finansplanen
Tabell 13. Iauspråktagande av rörliga krediter. Milj. kr.
För budgetåret 1968/69 räknar jag f. n. med att de ianspråktagna beloppen av rörliga krediter kommer att vara totalt sett oförändrade. Jag vill dock understryka, att en dylik prognos av naturliga skäl är synnerligen osäker och att fluktuationer i de disponerade beloppen kring budgetårsskiftena påverkar de sedermera registrerade utfallen.
Beräkning av totalbudgeten
På grundval av min redovisning i det föregående beräknar jag totalbudgeten för budgetåret 1968/69 på sätt som framgår av följande uppställning (s. 49). Kalkylen utvisar ett totalbudgetunderskott på ca 2 150 milj. kr., vilket innebär en nedgång i förhållande till det nu beräknade underskottet för innevarande budgetår med ca 670 milj. kr.
En tabell som visar totalbudgetens utveckling under en längre tidsperiod ingår i bilaga 5.
Till statsrådsprotokollet i detta ärende torde få fogas såsom
Bilaga 1: Preliminär nationalbudget för år 1968.
Bilaga 2: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning.
Bilaga 3: Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten för budgetåret 1968/69.
Bilaga 4: Preliminärt förslag till investeringsplan och investeringsstater för budgetåret 1968/69.
Bilaga 5: Vissa tabeller rörande den statsfinansiella utvecklingen m. m.
Förslag till riksstat för budgetåret 1968/69: Totalbudgeten
A. Skatter, avgifter, m. m.:
I. Skatter .................. 31 902 700 000
II. Uppbörd i statens verksamhet 738 815 000 III. Diverse inkomster.......... 549 000 000
B. Inkomster av statens kapitalfonder:
I. Statens alfärsverksfonder. .. . 672 800 000
II. Riksbanksfonden .......... 200 000 000
III. Statens allmänna fastighets-
lond...................... 48 913 000
IV. Försvarets fastighetsfond. .. . 77 593 000
V. Statens utlåningsfonder .... 640 230 000
VI. Fonden för låneunderstöd . . 32 351 000
VII. Fonden för statens aktier . . 50 000 000
VIII. Statens pensionsfonder .... 80 736 000
IX. Diverse kapitalfonder...... 49 840 000
C. Beräknad övrig finansiering:
I. Avskrivningar och övriga kapitalmedel inom kapitalfonderna:
Statens affärsverksfonder .. 1 110 852 000 Övriga kapitalfonder ...... 187 469 000 1 298 321 000
II. Övrig kapitalåterbetalning . . 44 736 000
33 190 515 000
1 852 463 000
1 343 057 000
Underskott
Summa kr.
36 386 035 000 2 148 909 000
Summa kr.
38 534 944 000
A. Utgiftsanstag:
I. Kungl. hov- och slottsstaterna 7 274 000 II. Justitiedepartementet........ 1 257 876 000
III. Utrikesdepartementet........ 402 308 000
IV. Försvarsdepartementet ...... 5 330 609 000
V. Socialdepartementet ........ 10 662 214 000
VI. Kommunikationsdepartementet 3 838 106 000
VII. Finansdepartementet........ 2 950 820 000
VIII. Utbildningsdepartementet .... 6 158 752 000
IX. Jordbruksdepartementet...... 895 630 000
X. Handelsdepartementet ...... 223 772 000
XI. Inrikesdepartementet........ 3 742 146 000
XII. Civildepartementet.......... 1 802 506 000
XIII. Oförutsedda utgifter ........ 1 000 000
XIV. Riksdagen och dess verk m. m. 61 931 000
XV. Riksgäldsfonden ............ 1 200 000 000
Summa kr.
38 534 944 000
38 534 944 000
tf»
<X!
Statsverkspropositionen år 1968: Bil. 1: Finansplanen
50 Statsverkspropositionen år 1968: Bil. 1: Finansplanen
Hemställan
Under åberopande av vad jag har anfört hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1. medge att avsättning av kommunalskattemedel sker till budgetutjämningsfonden för budgetåret 1968/69 för att där särr edovisas;
2. besluta att skogsvårdsavgift enligt förordningen den 28 juni 1946 (nr 324) om skogsvårdsavgift skall utgå med 0,9 promille för år 1968;
3. i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1968/69
a) godkänna min preliminära beräkning av driftbudgetens inkomster,
b) godkänna min preliminära beräkning av förändringar i anslagsbehållningar,
c) godkänna min preliminära beräkning av förändringar i dispositionen av rörliga krediter,
d) godkänna det preliminära förslaget till investeringsplan och investeringsstater samt därvid på kapitalbudgeten beräkna den mot investeringsplanen svarande inkomsttiteln Lånemedel till 2 738 483 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj :t Konungen.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Statsverkspropositionen år 1968: Bil. 1: Finansplanen
51 Tabellförteckning
1. Försörjningsbalans för år 1967 .............................. 8
2. Totalbudgeten 1966/67—1968/69 ............................ 17
3. Preliminär försörjningsbalans för år 1968 .................... 27
4. Bytesbalansen 1965—1968 .................................... 29
5. Statsutgifterna budgetåret 1968/69 ............................ 31
6. Justering av riksrevisionsverkets beräkning av totalbudgetens inkomster .................................................... 40
7. Justering av riksrevisionsverkets beräkning av uppbörd i statens
verksamhet ................................................ 41
8. Kapitalbudgetens utgifter och finansiering budgetåret 1968/69 . . 43
9. Sammanställning över behållningar på riksstatsanslag: Driftbudgeten ...................................................... 44
10. Sammanställning över behållningar på riksstatsanslag: Investe-
ringsanslag ................................................ 45
11. Medelsbehållning vid utgången av budgetåren 1957/58—1966/67 . . 46
12. Beräknade förändringar i anslagsbehållningar under budgetåret
1967/68 .................................................... 47
13. Ianspråktagande av rörliga krediter .......................... 48
MARCUS BOKTR. STHLM 1968 670720
Bilaga 1
Preliminär
nationalbudget för år 1968
Statsverkspropositionen år 1968. Bil. 1: Finansplanen
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1968
1 Bilaga 1
PRELIMINÄR NATIONALBUDGET FÖR ÅR 1968
Inledning
Den preliminära nationalbudgeten för 1968 som härmed framläggs är utarbetad inom finansdepartementets sekretariat för ekonomisk planering och konjunkturinstitutet. Nationalbudgeten bygger på material som erhållits från fackdepartement och olika verk och institutioner. Vidare har utredningsrådet hörts. Av praktiska skäl har dock varken avsnittet om den statliga verksamheten eller kapitel VI, De enskilda konsumenternas ekonomi eller den sammanfattande översikten i deras slutgiltiga avfattningar kunnat föreläggas utredningsrådet. Dess ledamöter bär ej heller något ansvar för nationalbudgetens utformning och bedömningar.
Kapitlen III, Utrikeshandeln samt VII, Investeringarna och IX, Kreditmarknaden har helt sammanställts inom konjunkturinstitutet. Institutet har även sammanställt avsnitten om industriproduktion och skogsbruk i kapitel IV och i huvudsak avsnitten om de disponibla inkomsterna och den privata konsumtionen i kapitel VI. Ansvaret för bedömningen av Sveriges ekonomi 1968 — med undantag för de avsnitt eller punkter där konjunkturinstitutet uttryckligen åberopas —• vilar på finansdepartementets sekretariat för ekonomisk planering där arbetet med nationalbudgeten letts av tf planeringschefen Lars Lindberger. 1
1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 1. Bil. 1. Finansplanen. Bilaga 1
2 Statsverkspropositionen år 1968. Bil. 1: Finansplanen
I. Sammanfattande översikt
1. Den ekonomiska utvecklingen 1966—1967
Den ekonomiska utvecklingen 1966—1967 har i Sverige kännetecknats av tillväxt i ungefär samma takt som 1965—1966, dvs. med drygt 3 %. 1967 blev härigenom ett år med något mindre produktionsstegring och lägre arbetsmarknadstryck än som emotsågs i den preliminära nationalbudgeten för detta år. Utfallet får ses mot bakgrunden av såväl internationell konjunkturutveckling som interna ekonomiska förhållanden. Den ekonomiska politiken hade inför 1967 givits en allmänt sett tämligen återhållande prägel med syfte att bereda utrymme för en rimlig exportökning och att motverka en försämring av vårt internationella kostnadsläge. Sålunda skärptes den indirekta beskattningen med verkan från 1 mars 1967. Vid samma tidpunkt infördes en särskild investeringsavgift på icke prioriterade byggen. Samtidigt ställdes en fortsatt liberalisering av kreditpolitiken i utsikt.
Konjunkturutvecklingen i Västeuropa har under 1967 inte motsvarat förväntningarna. Trots detta har likväl exporten stigit i ungefär den på förhand beräknade takten. Vid gynnsammare internationell efterfrågan hade en större volymökning otvivelaktigt varit möjlig. Till skillnad från exporten har näringslivets investeringar i byggnader, maskiner och lager haft en väsentligt svagare utveckling än som förutsågs i prognoserna. Näringslivets fasta investeringar har visat en måttlig nedgång (med 1,5 %), medan lagerinvesteringarna fortsatt att sjunka förhållandevis kraftigt eller med drygt 900 miljoner kronor. Den privata konsumtionen har A'idmakthållit en måttlig tillväxt (med knappt 3 %) trots en svag utveckling av hushållens disponibla inkomster.
När det visade sig att det — delvis under inverkan av den svaga utvecklingstendensen för näringslivets investeringar inklusive lager -— uppkom behov av ytterligare efterfrågan och att detta krav kunde tillgodoses utan att yttre och inre balans behövde äventyras, gavs den ekonomiska politiken en mera expansiv inriktning. En utfyllnad skedde omgående genom ytterligare expansion av i första hand bostadsbyggandet och den offentliga konsumtionen. Aktivitetsnivån inom dessa verksamhetsområden anpassades delvis automatiskt, delvis genom särskilda åtgärder. Bland de automatiska inslagen i denna justering ingick bl. a. en sådan företeelse som att byggnadstiderna för bostäder förkortades, när trycket lättade på byggnadsmarknaden. Övergången till kortare byggtider med åtföljande stegring av byggintensiteten medförde ett tillskott till byggvolymen. Dämpningen på arbets-
3 Bil. i. Preliminär nationalbudget för år 1968
Tabell 1:1. Försörjningsbalans 1965—1967
Miljoner kronor
1 Enligt handelsstatistiken.
2 Här ingår även sådan handel som faller utanför handelsstatistiken. Nettot av transfereringar till och från utlandet påverkar bytesbalansen i kapitel III men ej ovanstående försörjningsbalans.
marknaden gjorde det möjligt att i ökad utsträckning besätta vakanser inom den offentliga förvaltningen med påföljd att tillväxten av den offentliga verksamhetens volym påskyndades. Arbetsmarknadspolitiken anpassades fortlöpande med hänsyn till arbetsmarknadslägets utveckling. Härigenom skedde en aktivering av åtgärderna som delvis satte in tämligen automatiskt. Tillväxten av statens inkomster blev mindre än beräknad bl. a. till följd av en opåräknad dämpning vad gäller utvecklingen av allmänna varuskattens och de direkta företagsskatternas avkastning. Inkomstbortfallet som delvis utgjorde en följd av den dämpade ekonomiska tillväxten, föranledde inte några kompenserande åtgärder i inkomstförstärkande syfte. Budgetautomatiken kom härigenom att utöva en expansiv inverkan på samhällsekonomin. — Den ekonomiska politikens verkningar kom sålunda i viss utsträckning att automatiskt förskjutas i expansiv riktning. Det kan här delvis vara befogat att använda uttrycket medveten automatik.
Anpassningen av den ekonomiska politiken skedde emellertid till bety-
4 Statsverkspropositionen år 1968. Bil. 1: Finansplanen
dande del genom särskilda åtgärder. Häribland ingick en övergång till en mera expansiv kreditpolitik, frisläpp av investeringsfonder, tidigareläggning av vissa offentliga byggnadsarbeten, en utökning av ramen för påbörjande av bostadsbyggen samt för arbetsmarknadspolitikens del bl. a. en kraftig utvidgning av omskolningsverksamheten. Vidare gavs i någon utsträckning selektiva dispenser från den särskilda investeringsavgift på vissa typer av byggnadsföretag, vilken trädde i kraft den 1 mars 1967. Utan dessa åtgärder och däribland främst omläggningen av kreditpolitiken samt frisläppet av investeringsfonderna hade med all sannolikhet nedgången i näringslivets investeringar blivit kraftigare än som nu skedde. Det lättare kreditmarknadsläget underlättade även bostadsbyggandets snabba expansion. De kanske mest påfallande resultaten av den anpassning som skedde till det förhållandevis dämpade konjunkturläget framträdde för övrigt i en påtaglig acceleration av bostadsbyggandet och den offentliga — i synnerhet den kommunala — konsumtionen. Bostadsbyggandet beräknas nämligen ha ökat med 13 % i volym, den offentliga konsumtionen med knappt 10 %. Enbart i ytterligare ökning utöver motsvarande prognoser för 1967 i den preliminära nationalbudgeten innebär detta ett direkt tillskott i den totala efterfrågan om nära 1 % (0,9 %) av bruttonationalprodukten. Som en komplettering av bilden bör nämnas att de kommunala investeringarna visade en volymökning med 11 %. De statliga investeringarnas volym beräknas däremot ha sjunkit någon procent, helt beroende på minskad militär materielanskaffning. — Bostadsbyggandets tillväxt kom även till uttryck i en betydande ökning av antalet inflyttningsfärdiga lägenheter. Detta uppgick för kalenderåret 1967 uppskattningsvis till ca 100 000. Det kan för övrigt nämnas att talet 100 000 överskreds redan för 12-månader sper ioden t. o. m. oktober 1967.
Procentuell tillväxt
1965—1966 1966—1967
Privat konsumtion............................ 1>7 2,8
Offentlig verksamhet, utom bostäder............ 5,0 7,2
Bostäder, bruttoinvestering.................... -—0,4 13>1
Privata investeringar, utom bostäder............ 9,7 —1,4
Inhemsk efterfrågan, utom lager................ 3.4 3,9
Näringslivets realkapitalbildning inklusive lager .. 2,0 —8,0
Total inhemsk efterfrågan...................... 2,4 2,8
Trots de nämnda expansiva inslagen i utvecklingen blev den inhemska efterfrågans tillväxt — inberäknat lager och företagens investeringar — påtagligt moderat eller knappt 3 %. Att importens tillväxt under sådana förhållanden blev jämförelsevis begränsad kan förefalla naturligt. Normalt kan nämligen en tillväxt av den inhemska efterfrågan med ca 3 % förmodas bli åtföljd av en importvolymökning med 5 å 6 %. Ökningen beräknas emellertid ha stannat vid knappt 3 % i volym, vilket även bör sättas i samband
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1968
med den kraftiga nedgången i lagerinvesteringarna. Med denna oväntat svaga importökning kom tillväxten av exportvolymen med ca 6,5 % att medföra en avsevärd förstärkning av såväl handels- som bytesbalansen. Underskottet i handelsbalansen sjönk med ca 700 miljoner kronor och minussaldot i den korrigerade bytesbalansen (bytesbalans II) med omkring 500 miljoner kronor till ca 300 miljoner kronor 1967. Det kan förmodas att importen och därmed även underskottet i bytesbalansen skulle ha blivit ett par hundra miljoner kronor högre, ifall lagerinvesteringarna 1967 legat på en trendmässigt normal nivå (uppskattningsvis ca en halv miljard över den faktiska).
Det skulle emellertid vara ensidigt att uppfatta bytesbalansens förstärkning såsom i huvudsak ett resultat av en låg importökning. Den ekonomiska utvecklingen i Västeuropa kännetecknades 1967 av förhållandevis låg tillväxt, i genomsnitt ca 2 % mot för Sverige 3 %. Tillväxten av Västeuropas import avtog från 8,5 % till 3,5 %. Mot den bakgrunden framstår en exportvolymökning med ca 6,5 % som en aktningsvärd insats av de svenska exportnäringarna. De mest betydande tillväxttalen noteras för följande delgrupper; fartyg (26,5 %), järn och stål (15,5 %), »övriga» varor (11 %), trävaror (10 %). Exporten av verkstadsprodukter ökade 1965—1966 kraftigt eller med ca 16 % i volym. Det har nu kunnat påvisas att detta innebar en betydande ökning av den svenska marknadsandelen. Även 1966—1967, då tillväxten av vår verkstadsexport var väsentligt lägre1, har vissa andelsvinster för den svenska verkstadsexporten troligen uppnåtts. Sammanfattningsvis förefaller utvecklingen av vår export 1967 med hänsyn till omständigheterna väl hävdad. I den mån kostnadsläget varit besvärande för exportnäringarna har det dock synbarligen inte medfört några påtagligt negativa volymeffekter för exporten. Däremot har kostnadseffekter av allt att döma gjort sig gällande på importsidan med utslag främst på textil- och beklädnadssektorn och turistnettot.
Vad beträffar exportnäringarna och de konkurrensutsatta delarna av vårt näringsliv i övrigt har det emellertid inte enbart varit volym effekterna på export och import som varit uppmärksammade. Näringslivets företrädare har även oroats av en ogynnsam vinstutveckling i vilken de har sett ett indicium på avtagande konkurrensförmåga sedd på längre sikt. Utvecklingen 1965—1966 innebar otvivelaktigt en påtaglig försämring av lönsamheten inom svensk industri. Redan en preliminär bedömning gav utslag i den riktningen och detta kan nu bekräftas av föreliggande vinststatistik för 1966. Härav framgår att resultatförsämringen var stark inom de icke finansiella företagen, medan däremot de finansiella företagen (banker och försäkringsföretag m. m.) i stort vidmakthållit sin position 1965—1966.
1 Den redovisas till 8 % i värde och 3,5 % i volym. Fastprisberäkningen av utrikeshandeln anses emellertid i sin nuvarande utformning för verkstadsprodukternas del medföra en systematisk underskattning av volymfaktorn och en motsvarande överskattning av prisfäktorn.
6 Statsverkspropositionen år 1968. Bil. 1: Finansplanen
Det förefaller sannolikt att den inträffade försvagningen av lönsamheten var en av de omständigheter som bidrog till att investeringsviljan försvagades inom industrin 1967. Härtill medverkade även andra faktorer såsom exempelvis en sänkning av kapacitetsutnyttjandel inom ett flertal industrigrenar. För de fasta investeringarnas del är det härutöver rimligt att förutsätta en psykologisk inverkan av konjunkturförsvagningen i Västeuropa, under det att lagerinvesteringarnas nedgång även bör ses mot bakgrunden av den mycket betydande lageruppbyggnad som enligt statistiken ägde rum inte blott 1965 utan — om än i lägre grad — även 1966. Frisläppet av investeringsfonder synes emellertid ha medfört ett påtagligt tillskott till industriinvesteringarna under fjärde kvartalet 1967. Härigenom beräknas investeringsvolymen inom industrin i stort sett ha vidmakthållits på 1966 års nivå (dvs. ca 15 % över 1964 års nivå räknat inklusive underhåll, ca 20 % över räknat exklusive).
Trots den dämpade efterfrågeutvecklingen 1966—1967 synes någon ytterligare försvagning av företagsinkomsterna inom de varu- och tjänsteproducerande (icke finansiella) sektorerna av näringslivet ej ha skett mellan dessa år. Snarare förefaller en viss återhämtning ha ägt rum. — Utvecklingen av företagens totala inkomster kan approximativt skattas med två skilda metoder. Detta kan — måhända mest konkret — i första hand ske med utgångspunkt från den redovisade utvecklingen av arbetskraftskostnader, produktivitet, priser och omsättningsvolym inom företagssektorn. I princip bör emellertid en sådan skattning av företagsinkomsternas utveckling även kunna avstämmas genom en residualberäkning med utgångspunkt från förändringarna av finansiellt sparande (eller utgiftsöverskott) inom övriga delsektorer av samhällsekonomin.
Kostnadsutvecklingen 1967 får ses mot bakgrund av läget på arbetsmarknaden. Arbetskraftsefterfrågan var 1967 lägre än på länge. Den icke tillfredsställda efterfrågan på arbetskraft (antalet obesatta platser vid respektive månads mitt) visade — säsongrensat -— successiv nedgång fram till hösten 1967. Nedgången kan möjligen ha upphört under årets sista kvartal. Arbetslöshetsprocenten var hösten 1967 ca en halv procentenhet högre än samma tid 1966 och därmed även högre än som dittills förekommit under 1960-talet. Jämförbara värden förekom senast hösten 1959. Arbetslöshetens tillväxt torde ha motverkats genom fortsatt utbyggnad av omskolningsverksamheten. Jämfört med 1966 berördes ett ökat antal arbetstagare av varsel om personalinskränkningar. För januari—november uppgick detta antal till 23 000 mot 19 000. För perioden juli—november 1967 var emellertid antalet berörda arbetstagare lägre än samma tid 1966, låt vara att skillnaden var obetydlig.
Den inträffade dämpningen på arbetsmarknaden har i viss grad återverkat på löneglidningen som beräknas ha stannat vid nära 4 % för industriarbetare och vid ca 2 % för samtliga anställda. Då kostnadsutvecklingen i
7 Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1968
övrigt varit bunden genom 3-årsavtalet och andra föreskrifter kan emellertid den totala stegringen i arbetskraftskostnad per timme till följd av avtalslönehöjning, löneglidning och ökning av socialavgifter m. m. uppskattas till drygt 9 % inom industrin liksom för övrigt även inom samhällsekonomin i dess helhet. — Internationellt sett är detta i likhet med vad som inträffade
1965 och 1966 en förhållandevis hög stegringstakt. Betydligt lägre är lönelcostnadsstegringen i Västtyskland där den för närvarande synes ha en årstakt om några få procentenheter. Jämfört med övriga västeuropeiska länder har skillnaden — låt vara i åtskilliga fall betydande — varit väsentligt mindre, möjligen med undantag för Storbritannien. I vad mån en relativ försämring av den svenska industrins internationella kostnadsläge kan ha inträffat under 1967 är ett spörsmål som inte kan bedömas isolerat från produktivitetsutvecklingen, vilken skall beröras i det följande. Fram t. o. m.
1966 har emelltid lönekostnaderna per produktenhet räknat från slutet av 1950-talet inte utvecklats mera ofördelaktigt inom svensk industri än i genomsnitt för industrierna i hela Västeuropa. Detta resultat framkommer när man jämför uppgifter om lönekostnadsutvecklingen som sammanställts inom Svenska Arbetsgivareföreningen med tillgängliga data angående produktivitetens förändringar i ett antal industriländer. En gynnsammare kostnadsutveckling än i Sverige har under denna period främst förekommit i Nordamerika.
Prisutvecklingen 1967 har snarast i mindre grad än 1966 medverkat till en stegring av företagens intäkter. Prisnivån för exportprodukter beräknas ha stigit med 1 % 1965—1966 men legat oförändrad 1966—1967. Även konsumentprisernas utveckling torde mindre ha bidragit till en ökning av företagens intäkter 1966—1967 än 1965—1966. Utvecklingen under loppet av 1966 och fram t. o. m. de första två månaderna 1967 kännetecknades av ett kraftigt kostnadsgenomslag i prissättningen. Härefter har prisstegringen dämpats påtagligt. Den har under de åtta månaderna mars t. o. m. november stannat vid 1,0 % och vid 3,4 % under 12-månadersperioden t. o. m. november 1967. För tiden december 1966—december 1967 beräknas den till 3,5 %. Nettoprisindex, som avser att mäta utvecklingen av priser exklusive skatter, torde ha stigit med knappt 3 % under loppet av 1967 mot 4,4 % under loppet av 1966.
Utvecklingen av företagens omsättningsvolym kan i stort sett inte ha varit mera förmånlig 1966—1967 än 1965—1966. Lönekostnadsutveckligen har varit i det närmaste oförändrad och prisutvecklingen ur företagens synpunkt snarast mindre fördelaktig. Ett avbrott i den föregående utvecklingen mot försvagning av företagens inkomster kan under sådana omständigheter endast förklaras av en avsevärd stegring av produktivitetstillväxten. Enligt en av riksrevisionsverket företagen enkätundersökning beräknas de större aktiebolagens nettoinkomster ha ökat med minst 5 % verksamhetsåret 1967. Samma utvecklingstendens som denna undersökning visar utfallet av en
8 Statsverkspropositionen år 1968. Bil. J: Finansplanen
residualberäkning som ingår i den av statistiska centralbyrån sammanställda preliminära nationalräkenskapen för 1967. Vad beträffar produktivitetsutvecklingen tyder de informationer som hittills kunnat sammanställas på att denna verkligen varit väsentligt gynnsammare 1967 än 1966 och i synnerhet vid en jämförelse mellan första halvåren. En — visserligen i och för sig skakig — kalkyl över produktionen per arbetstimme inom hela samhällsekonomin tyder på att »produktivitetens» tillväxt i denna bemärkelse stigit med 0,7 procentenheter räknat från 1965—1966 till 1966—1967, varigenom den nått ett värde av 4,2 %, det högsta under 1960-talet, om man undantar det exceptionella året 1964. Denna förbättring framträder trots att den starka tillväxten av offentlig konsumtion 1966—1967 kalkylmässigt måste ha haft ett återhållande inflytande, eftersom den offentliga verksamheten i dessa beräkningar definitionsmässigt är nollställd som produktivitetsfaktor.
En residualberäkning från finansieringssidan ger likaledes utslag av den innebörden att i första hand företagens finansiella sparande men även deras inkomster och självfinansieringsmöjligheter måste ha haft en positiv utveckling 1966—1967. Statens finansiella sparande har nämligen mellan dessa år försvagats med mer än en miljard kronor, samtidigt som bostadsbyggandets finansieringsbehov stigit med ett lika stort belopp; bytesbalansen har förstärkts med ca 500 miljoner kronor och hushållssparandet beräknas ha minskat med 400 miljoner kronor. Alla dessa förändringar bör kalkylmässigt motsvaras av ett tillskott till företagens finansiella sparande (dvs. en minskning av deras utgiftsöverskott). I motsatt riktning verkar däremot AP-fondernas och vissa andra försäkringsfonders tillväxt. Som ett nettoresultat framkommer emellertid kalkylmässigt en förstärkning av företagens finansiella sparande med mer än 2 miljarder kronor 1966—1967. Det må synas ovisst hur vittgående slutsatser som kan dras av en sådan kalkyl. Till bilden hör även att företagens lagerinvesteringar synes ha sjunkit med ett miljardbelopp, vilket får beaktas, när man bedömer förändringen av det finansiella sparandet. Kalkylen får dock anses stärka intrycket av att det skett en viss återhämtning av företagens inkomster 1966—1967. Bolagssparandet kan möjligen åter ha stigit till närheten av 1965 års nivå. Utvecklingen har emellertid av allt att döma varierat mellan olika delar av näringslivet.
En avsevärd ökning av företagens finansiella sparande (minskning av deras utgiftsöverskott) har av allt att döma varit en av förutsättningarna för att det skulle vara möjligt att — såsom inträffat 1966—1967 — på en gång försvaga statens finansiella sparande och öka finansieringsbehovet för bostäder med vardera drygt en miljard kronor, samtidigt som bytesbalansens saldo kunnat förstärkas med i runt tal en halv miljard kronor och efterfrågetrycket i samhällsekonomin förblivit jämförelsevis lågt. Utöver den omkastning som skett i utfallet av det finansiella sparandet har utveck-
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1968 9
lingen av företagens likviditet även påverkats av en ökad upplåning på kreditmarknaden. Långivningen från kreditmarknaden till näringslivet kan beräknas ha stigit med mellan 1 och 1 1/2 miljard kronor 1966—1967. Även frisläppet av investeringsfondmedel gav företagen ett betydande likviditetstillskott. Motsatt inverkan fick en minskning av den utländska handelskreditgivningen under veckorna före och efter punddevalveringen. De likvida tillgångarna vid större industri- och handelsföretag ökade under 12-månadersperioden t. o. m. september 1967 med 700 miljoner kronor, efter att dessförinnan ha minskat med 150 miljoner kronor under motsvarande period t. o. m. september 1966. För hela näringslivet kan likviditetsökningen 1967 förmodas utgöra ett miljardbelopp. En fråga som närmare torde få diskuteras i samband med bedömningen av utsikterna för Sveriges ekonomi 1968 är spörsmålet vilka återverkningarna för framtiden kan tänkas bli av den likviditetsförstärkning hos såväl företagen och kommunerna som affärsbankerna, vilken försiggått under medverkan av den expansiva kreditpolitiken.
2. Sveriges ekonomi 1968
Den ekonomiska utvecklingen 1967 medförde i Sverige en måttlig tillväxt av den inhemska efterfrågan. En kraftig ökning av offentlig — i första hand kommunal — verksamhet och bostadsinvesteringar motvägdes till en del av en förhållandevis betydande minskning av lagerinvesteringarna. I samma riktning verkade en begränsad volymnedgång för näringslivets investeringar i byggnader och maskiner. Nationalproduktens tillväxt var procentuellt och absolut sett något större än den inhemska efterfrågans, eftersom expor tvolymen av varor och tjänster ökade mera än importvolymen av sådana nyttigheter.
Inför 1968 kunde det ha förefallit naturligt att vänta ett uppsving för näringslivets investeringar inte blott i lager utan även i fasta anläggningar. Ett sådant omslag skulle ha legat väl i linje med den förstärkning som skett av näringslivets likviditet och den återhämtning av företagens inkomster som synes ha inträffat under 1967. I själva verket framstår en ungefär oförändrad investeringsvolym inom näringslivet som trolig 1968. Detta bör inte minst ses mot bakgrund av att bedömningen av den närmaste tidens internationella ekonomiska utveckling inte kunnat ge något entydigt stöd för en så expansiv syn på de svenska konjunktur utsikterna inför 1968.
De prognoser som finns att tillgå pekar visserligen samtliga mot en ökad expansionstakt 1968 såväl i Förenta staterna som i Västeuropa. Meningarna är dock, när det gäller Västeuropa, delade om när och med vilken styrka de ansatser som för närvarande finns kommer att övergå i ett verkligt uppsving — i Förenta staterna är uppsvinget ett faktum sedan tredje kvartalet 1967. Frågetecknen hopar sig i första hand kring den västtyska konjunkturen och återverkningarna av den brittiska devalveringen. Västtysklands nyc-
1+ Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 saml. Nr 1. Bil. 1. Finansplanen. Bilaga 1
10 Statsverkspropositionen år 1968. Bil. 1: Finansplanen
kelposition i den fortsatta utvecklingen accentueras i nuvarande internationella betalningsläge av dess ställning som finansiellt överskottsland.
Under den senaste konjunkturförsvagningen har den ekonomiska politiken i flertalet länder i Västeuropa varit betydligt försiktigare än under konjunktursvackan 1962—1963. Den har som regel präglats av en förhållandevis återhållsam satsning på bostadsbyggande, offentliga investeringar och offentlig verksamhet i övrigt som motvikter till den inträffade försvagningen av investeringskonjunkturen inom näringslivet. Inte heller har man kunnat eller vågat vidhålla något försök att stimulera investeringarna genom en sänkning av den långa räntan. Denna har i själva verket varit stigande sedan tidigt under 1967. Den försiktiga hållningen har av allt att döma till väsentlig del haft sin grund i en känsla av osäkerhet inför utvecklingen av det internationella betalningsläget och de internationella kapitalrörelserna.
Den ekonomiska politik som förts i Västtyskland under det senaste året har inte varit förbehållslöst expansiv. Totalt har dock finanspolitiken, en tilläggsbudget inräknad, av allt att döma utövat en måttligt expansiv effekt på den västtyska ekonomin 1967. För 1968 förefaller motsvarande effekt att bli klart lägre, fastän utrymmet för expansiva åtgärder alltjämt kan synas betydande. Det finns skäl alt vänta ett omslag i lagerinvesteringarna och en viss uppgång i de fasta investeringarna, men den totala produktionsökningen väntas snarast bli lägre än vad som svarar mot den långsiktiga tillväxtpotentialen.
En sammanvägning av de olika västeuropeiska ländernas prognoser — sådana de förelåg i mitten av november — gav en ökning med ca 3,5 % att jämföra med 1967 års knappt 2-procentiga tillväxt. Ett emotsett omslag i lagerkonjunkturen var den främst bidragande orsaken till den ökade tillväxten, till vilken dock även de fasta investeringarnas utveckling väntades bidra. En tillväxttakt av denna storlek kunde inte nämnvärt väntas reducera de marginaler av outnyttjad kapacitet som tillkommit under avmattningsskedet. En fortsatt pris- och kostnadsstabilisering framstod som sannolik.
Det är möjligt att devalveringarna hösten 1967 på sikt kan komma att medföra ökade möjligheter alt uppnå en balanserad internationell tillväxt i tillfredsställande tempo. Den omedelbara effekten går emellertid i efterfrågebegränsande riktning. I syfte att säkra en gynnsam utveckling av kostnadsläge och leveransförmåga har nämligen devalveringarna i respektive länder åtföljts av efterfrågebegränsande åtgärder. Vidare har devalveringarna utlöst en viss oro på valutamarknaderna med åtstramningseffekter på den internationella kreditmarknaden (speciellt på den s. k. euro-dollarmarknaden). I samma riktning kan på kort sikt även de åtgärder förmodas verka som vid årsskiftet tillkännagavs av den amerikanska regeringen med syfte att begränsa underskottet i Förenta Staternas betalningsbalans. Den ökning av den europeiska tillväxten som är att emotse 1968, kan härigenom komma att bli än mera moderat.
11 Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1968
Konjunkturinstitutets prognos för exporten 1968 utgår från de bedömningar som gjorts av den internationella efterfrågeutvecklingen. Härvid har sannolika effekter av de i höstas vidtagna devalveringarna särskilt beaktats.
— Totala exporten exklusive fartyg beräknas komma att öka med 5,5 % eller lika mycket som 1967. Ökningstakten för hela exporten drogs 1967 upp av en kraftig ökning av fartygsleveranserna. Vid oförändrade fartygsleveranser 1968 förutses exportökningen i år bli drygt 1 procentenhet lägre än
1967 och uppgå till 5 %. Den svaga prisutvecklingen för rå- och stapelvaror synes bestå. Prissänkningarna kan dock förmodas bli av mindre omfattning än 1967. Inberäknat den ökning av priserna för färdigvaror som torde komma att utläsas ur handelsstatistiken väntas en prisuppgång för totala exporten med 1 procentenhet. Den volymmässiga uppgången i exporten 1967—
1968 väntas bli mellan 6 och 7 % för samtliga råvarugrupper utom trävaror, som beräknas komma att minska med ca 3 %. För massan, papperet och malmen innebär detta en gynnsammare utveckling än 1967, medan utförseln av järn- och metallprodukter tillsammantagna icke väntas komma att öka lika snabbt som under 1967. Exporten av verkstadsprodukter exklusive fartyg förutses stiga med ca 6 %. Med undantag för livsmedel (1 %) räknar man i konjunkturinstitutets prognos med en ökningstakt för den övriga exporten om ca 6,5 %.
Det privata näringslivets investeringar i fasta anläggningar väntas bli i det närmaste oförändrade jämfört med 1967 (— 1 %). Industrins totala investeringar beräknas komma att ligga kvar på ungefär oförändrad nivå. En 3-procentig minskning av byggnadsinvesteringarna uppvägs härvid av en svag ökning av maskininvesteringarna. Stagnationen får delvis ses mot bakgrunden av de fondfrisläpp som gjordes 1967. Dessa har medfört att planerade investeringsprojekt påskyndats och därmer har 1967 års investeringsnivå böjts upp varigenom utvecklingen 1967—1968 försvagas. I den ovan gjorda jämförelsen är underhållet och en del andra poster såsom industrins bilinvesteringar och byggnadsverksamhetens maskininvesteringar inkluderade. Frånräknas dessa poster framträder tydligare ett delvis som en följd av fondfrisläppen förväntat omslag nedåt i investeringsaktiviteten 1967—1968, en nedgång för byggnader med 3 % och för maskiner med 2 %.
— Handelns investeringar beräknas komma att minska relativt kraftigt främst som en följd av den i kraft varande investeringsavgiften.
Lagerinvesteringarna väntas efter en mycket betydande nedgång såväl 1966 som 1967 komma att öka 1968 med drygt 600 miljoner kronor, ökningen hänför sig i huvudsak till verkstadssektorn, vars lagerökning är lika stor som den totala. Häri ingår dock en betydande ansvällning av varor i arbete inom varven, pågående fartygsbyggen som inte beräknas hinna bli avslutade förrän efter årsskiftet 1968—1969. Lagerförändringarna i övrigt förutses som regel bli måttliga. Undantag utgör stålindustrin och den kemisk-tekniska industrin med en ökning av råvarulagren samt massa- och
12 Statsverkspropositionen år 1968. Bil. 1: Finansplanen
papperssektorn med lägre investeringar i såväl rå- som färdigvarulager. — Till följd av omslaget i lagerinvesteringarna kan tillväxten i näringslivets totala realkapitalbildning väntas öka 1967—1968 med 4 % att jämföra med en absolut nedgång 1966—1967 om 8 %.
För statliga investeringar väntas en uppgång med 2,5 % efter en mindre nedgång 1967. Denna utveckling förklaras i första hand av att den kraftiga minskning som skedde 1966—1967 av de militära materielanskaffningar för vilka betalning skett under respektive år inte förutses fortsätta 1967— 1968.1 stället räknas med en mindre volymökning för dessa.
De kommunala investeringarna förutses komma att öka i något lugnare takt 1967—1968 än förra året. Exklusive bostäder beräknas uppgången bli
7.5 % att jämföra med en 11-procentig uppgång 1967. Skillnaden i ökningstakt beror dels på att landstingens sjukhusbyggande inte längre är så utomordentligt expansivt som under 1967, dels på att den 25-procentiga investeringsavgiften når full effekt 1968. Den lägre ökningstakten för bostadsbyggandet torde vidare medföra en avsaktning i tillväxten av de kommunala föroch följ dinvesteringarna. Kommunernas goda likviditet i utgångsläget torde även i år stärka deras möjligheter att genomföra sina investeringsplaner.
För bostadsbyggandet uppges en planerad igångsättning om 95 000 lägenheter 1968. Volymökningen 1967—1968 skulle därmed komma att uppgå till
2.5 %. Härvid förutsätts att huvudparten av igångsättningen i likhet med 1967 sker under andra och tredje kvartalen, men vidare räknas även med en något större igångsättning under första kvartalet än normalt. Antalet inflyttningsfär di ga lägenheter beräknas bli något över 100 000 eller obetydligt högre än 1967.
De totala fasta investeringarnas uppgång beräknas bli 2 % 1967—1968. Byggnads- och maskininvesteringarna väntas därvid öka i samma takt. Inklusive lagerinvesteringarnas förändring blir investeringsökningen 4 %.
Beträffande inkomster, priser och konsumtion skulle följande uppgifter gälla. Från 1967 till 1968 beräknas den genomsnittliga lönenivån stiga med nära 7 %, varav 4 3/4 % till följd av avtalsenlig lönehöjning. Den totala lönesumman väntas likaså öka med nära 7 %, emedan nettoeffekten av sysselsättningsförändringar inte beräknas ge något tillskott. Löneglidningen har uppskattats till 2 1/4 %. Faktorinkomsterna beräknas till följd av lägre inkomstökning för andra än löntagare stiga med 6 %. Sedan inverkan av hushållens ökade neltoinbetalning till det offentliga beaktats kvarstår en ökning av de disponibla inkomsterna med 5 3/4 %.
Vid bedömningen av prisutsikterna för 1968 har en utgångspunkt varit att arbetsgivarnas kostnad per timme i genomsnitt för samtliga anställda kan beräknas stiga med ca 7 %. Enligt den prisprognos som sålunda utarbetats kan konsumentprisnivån inberäknat effekten av en höjd alkoholbeskattning antas stiga med 2,7 % under loppet av 1968. Mellan genomsnittslägena för kalenderåren 1967 och 1968 kan förändringen väntas bli
Bil. i. Preliminär nationalbudget för år 1968 13
något högre eller omkring 2,8 %. Vid dessa beräkningar har förutsatts att kostnadsförändringarna slår igenom i konsumentpriserna i något större utsträckning än vad som i genomsnitt gällt under 1960-talets första hälft. Orsaken till denna uppjustering ligger i att kostnadsgenomslaget i priserna 1966 förhållandevis kraftigt överskred det erfarenhetsinässiga sambandet. Under 1967 tycks en normalisering ha inträffat, men återgången föreföll intill november ej helt fullständig. Vidare har räknats med prissänkningsimpulser utifrån genom importen. En viktig orsak härtill är de nyligen genomförda devalveringarna i Finland, Storbritannien och Danmark.
Vid den förutsatta prisuppgången 1968 kan de reala disponibla inkomsterna beräknas öka 3 % 1967—1968 mot drygt 1,5 % 1966—1967.
Den privata konsumtionen har prognoserats på basis av ett erfarenhetsmässigt samband mellan å ena sidan den volymmässiga konsumtionsutvecklingen och å den andra den reala disponibla inkomsten samt förändringen i denna. Den totala privata konsumtionens volym har sålunda, inklusive turistnettot, beräknats komma att öka med mellan 2 1/2 och 3 % 1967—- 1968. Grupperna tjänster, icke varaktiga varor samt varaktiga varor exklusive bilar väntas alla öka 1 å 2 % i volym 1967—1968. För turistnettot samt bilar förutses volymökningar med 20—25 %. Prognosen innebär alt sparkvoten antas öka obetydligt 1967—1968 till skillnad från 1966—1967 då sparkvoten beräknas ha minskat.
Den offentliga konsumtionen väntas öka med 6 %, varav den kommunala med 7,5 % och den statliga med 3 %.
Den förväntade efterfrågetillväxten har beräknats medföra en uppgång av importen med 6 % 1967—1968. Betydande ökningar förutses för konsumtionsvarorna (10 %). Härtill bidrar i första hand en kraftig omsvängning i bilimporten från en nedgång med sammanlagt 54 % de två senaste åren till en ökning 1967—1968, vilken beräknas uppgå till 33 %. Även textilimporten för konsumtionsändamål väntas stiga relativt snabbt (14 %) men dock betydligt långsammare än under 1967. För investeringsvarorna beräknas uppgången bli moderat, medan införseln av insatsvaror till industrin åter väntas skjuta fart efter två års relativ stagnation.
Eftersom importvolymens beräknade tillväxt är större än exportvolymens och denna olikhet endast till en mindre del motvägs av en obetydlig skillnad i förväntad prisstegring — i genomsnitt knappt 1 % för exporten mot 0,5 % för importen — kan handelsbalansens underskott 1967—1968 enligt dessa kalkyler förutses öka med ca 250 miljoner kronor. Nettot av transfereringar och tjänster beräknas komma att sjunka med ytterligare 340 miljoner kronor. Sjöfartsnettot kalkyleras visserligen stiga med 100 miljoner kronor men utöver förväntad tillväxt av det negativa turistnettot ingår i kalkylen ett ytterligare minusutslag av posten övriga löpande betalningar. Vidare tillkommer en ökad belastning på posten transfereringar (ökad u-hjälp). — Bytesbalansens statistiska underskott kommer enligt dessa be-
14 Statsverkspropositionen år 1968. Bil. 1: Finansplanen
räkningar att öka med nära 600 miljoner kronor till 1 540 miljoner kronor. Bytesbalans II, som innefattar en korrigeringspost för icke redovisade löpande betalningar, ökar sitt beräknade underskott med ca 500 miljoner kronor till drygt 800 miljoner kronor.
En hopsummering av försörjningsbalansens olika delposter ger med denna beräkning av utrikeshandelns utfall till resultat att nationalproduktens tillväxt 1967—1968 blir 3 %.
En ökning av nationalprodukten med 3 % ligger såvitt saken nu kan bedömas i underkant i förhållande till den kapacitetstillväxt inom samhällsekonomin som kan väntas ske ifall arbetskraftsutbudet i oförändrad grad tas i anspråk. Den möjliga produktionstillväxten 1967—1968 under sådana betingelser kan uppskattas till åtminstone 3,5 %. Den produktionsökning som skulle kunna uppnås vid ett mera fullständigt utnyttjande av tillgängliga arbetskraftsreserver är givetvis högre. Det ligger emellertid i sakens natur att de redovisade prognoserna bör tolkas som sannolikhetsbedömningar vilka i nuvarande läge får omges med väl tilltagna osäkerhetsmarginaler.
Det är exempelvis tänkbart att efterfrågetillväxten kan ha underskattats såväl internationellt som inom landet. Det är dock mer än tveksamt om det ännu kan finnas tillräckliga skäl till en mera optimistisk bedömning vad gäller utvecklingen på de internationella kreditmarknaderna samt återverkningarna härav på den ekonomiska politiken inom flertalet länder i Västeuropa. Helt uteslutet är däremot inte att av den ekonomiska politiken oberoende uppsvingstendenser kan göra sig gällande med större styrka än som förutsatts. Det finns sålunda en möjlighet att omkastningen i lager utvecklingen i Västeuropa kan ha blivit undervärderad och därmed även den internationella efterfrågan som riktar sig mot den svenska exportproduktionen. En starkare tillväxt av den svenska exporten skulle troligen dra med sig någon ökning av importen men säkerligen också en förstärkning av bytesbalansen samt en gynnsammare utveckling av produktion och sysselsättning. Även investeringsinitiativen skulle förmodligen påverkas i expansiv riktning. Företagen får anses väl förberedda för en sådan utveckling med hänsyn till den likviditetsförstärkning de kunnat genomföra under 1967. Kapacitet finns av allt att döma disponibel för en ytterligare ökning av exporten av såväl råvaror som verkstadsprodukter och s. k. »övriga varor».
Redan vid den måttliga internationella konjunkturförbättring som utgör ett huvudalternativ i bedömningen borde det emellertid finnas goda utsikter till en något starkare tillväxt av exportvolymen än som framträder i konjunkturinstitutets kalkyler. Institutets beräkningar har påverkats av de moderata utsikterna på de för svensk industri betydelsefulla exportmarknaderna i Norden och Storbritannien. Till bilden hör även en sannolikt dämpad tillväxt av råvaruländernas efterfrågan. Erfarenheter från 1967
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1968
15 Tabell I: 2. Bytesbalansen 1966—1968
Miljoner kronor, löpande priser
1 Uppskattning av i statistiken icke redovisade löpande betalningar.
tyder emellertid på att de svenska exportindustrierna haft förmåga att utnyttja avsättningsmöjligheterna på de marknader som för tillfället var mest expansiva. Till 1968 förutses en avsevärt ökad tillväxt av Förenta staternas och EEC-ländernas import. I synnerhet med tanke på de tarifflättnader fr. o. m. 1 juli 1968 som utverkats genom Kennedy-förhandlingarna bör det kunna bli ökad avsättning av svensk export inom det sålunda vidgade marknadsulrymmet. Beaktas dessa omständigheter och härtill även möjligheten av att det troliga lageruppsvinget i Västeuropa kan ha blivit underskattat, bör en exportvolymökning om 6 å 7 % ha en relativt hög grad av sannolikhet. Det utgör dessutom ett uppenbart mål för den ekonomiska politiken att säkra ett realekonomiskt utrymme för åtminstone den ökning av exportproduktionen som krävs för att en försvagning av bytesbalansen skall kunna undvikas1. Det finns sålunda motiv att bland tänkbara alternativ välja ett som ligger i överkant i förhållande till det av konjunkturinstitutet angivna. Exportvolymens tillväxt i den preliminära försörjningsbalansen för 1968 har därför upptagits till 6,5 %.
Denna uppräkning med omkring 1,5 procentenheter skulle logiskt föranleda någon uppjustering av importvolymen. Bortsett från frågan om den precision varmed en sådan marginell effekt kan bedömas, kan det emellertid ifrågasättas om inte redan den redovisade importprognosen innefattar ett utrymme för en sålunda härledd, begränsad ökning av införseln.
Med dessa prognosvärden för export och import 1967—-1968 erhålls en
1 Om en exportökning av den storleken inte kan förverkligas uppkommer härigenom teoretiskt ett »utrymme» för annan efterfrågan. Endast om det med tillräcklig säkerhet funnes möjlighet att förutsäga ett lägre exportutfall skulle det emellertid —• med det angivna målet i åtanke —■ kunna finnas motiv för att på ett tidigt stadium gå ut med en ekonomisk politik som syftade till att »tillvarata» det marginella utrymmet för exportproduktion genom en härefter avpassad ökning av den inhemska efterfrågan.
16 Statsverkspropositionen år 1968. Bil. 1: Finansplanen
Tabell I: 3. Preliminär försörjningsbalans för 1963
Miljoner kronor i 1967 års priser
ökning av underskottet i bytesbalansen, som stannar vid drygt 150 miljoner kronor. Såsom framgår av tabell 2 kan underskottet för bytesbalans II därmed uppskattas till närmare 500 miljoner kronor 1968.
Vid en gynnsam vändning av den internationella konjunkturutvecklingen finns det som tidigare antyddes förutsättningar för ett mera markerat uppsving i den inhemska efterfrågan. Å andra sidan får man i synnerhet för den händelse exportutsikterna skulle ha övervärderats, även räkna med möjligheten att den inhemska efterfrågan tenderar att utvecklas svagare än som förutsätts i försörjningsbalansen. Detta kan bli fallet om de stämningar som enligt preliminär redovisning framträder i den senaste konjunkturbarometern (vilken baseras på uppgifter avgivna i början av december) bekräftas av den fortsatta utvecklingen. I ett sådant läge skulle väl främst industrins investeringar i lager, maskiner och byggnader kunna utgöra tänkbara svaghetspunkter. Erfarenheterna från 1967 visar, att en restriktivt upplagd ekonomisk politik vid behov snabbt kunnat anpassas i expansiv riktning. Så skulle också lätt nog kunna ske 1968 om det blir anledning härtill. Troligen skulle det i sådant fall visa sig motiverat med en starkare satsning på sådan efterfrågan som riktar sig mot verkstadsindustrin snarare än byggnadsverksamheten. Tänkbara stimulansåtgärder skulle även i viss mån kunna anpassas härefter.
Bedömningen innebär att de risker för balansrubbningar som till äventyrs föreligger alternativt skulle kunna avse två skilda lägen. Vid en gynnsam exportkonjunktur blir frågan om det kan uppkomma risk för intern överhettning med på sikt oförmånliga återverkningar på vår internationella
17 Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1968
konkurrensförmåga. Vid en allmänt försvagad konjunktur blir problemet i stället huruvida en expansivare ekonomisk politik mera direkt skulle kunna äventyra den utrikes balansen.
Det sistnämnda riskkomplexet skulle kunna aktualiseras vid en tillräcklig försvagning endera av vårt internationella kostnadsläge eller av den efterfrågan som riktas mot vår export. Åtminstone jämfört med ett av de stora industriländerna i Västeuropa, nämligen Västtyskland, har våra arbetskraftskostnader 1967 stigit i förhållandevis hög takt. Produktivitetstillväxten i Sverige förefaller emellertid att ha varit hög och kan därtill ha bidragit till att hålla löneglidningen uppe. Det torde emellertid vara realistiskt att räkna med möjligheten av att lönekostnadsutvecklingen 1967 i förening med de inträffade devalveringarna kan i likhet med vad som skedde 1965 och 1966 ha medfört någon försvagning av vårt internationella konkurrensläge. Det finns däremot inte något som med bestämdhet tyder på att denna eventuella försvagning skulle förhindra en tillfredsställande ökning av exporten 1968. Omsorgen om vår kostnadsutveckling på längre sikt utgör otvivelaktigt ett självständigt skäl att söka undvika ett högre efterfrågetryck än som kan vara motiverat med hänsyn till sysselsättningsläget och kravet på en rimlig tillväxt.
På begränsad sikt skulle en ihållande och markerad konjunktur avmattning kunna tänkas medföra betydande påfrestningar på vår utrikesbalans. Tillgången till en avsevärd valutabehållning och andra internationella betalningsreserver borde göra det möjligt att till en tid motverka även en sådan störning genom expansiva åtgärder. Den senaste tidens oro på valutamarknaden har inneburit en viss försämring av förutsättningarna för en sådan politik, men torde inte i grunden ha inskränkt dess rörelsefrihet.
De tänkbara riskerna för ett förnyat övertryck skulle kunna aktualiseras vid ett markerat uppsving för näringslivets investeringar i lager, maskiner och byggnader, särskilt om investeringsvågen skulle sammanfalla med en gynnsam exportkonjunktur. Ett sådant uppsving skulle kunna underlättas genom den goda likviditeten hos företag, kommuner och affärsbanker. Även realt förefaller det emellertid att finnas ett visst utrymme för en sådan expansion, i all synnerhet som tillskottet av ytterligare efterfrågan från den offentliga sektorn och bostadsbyggandet inte med nuvarande uppläggning av den ekonomiska politiken behöver bli särskilt betydande efter den starka expansion som skedde 1967.
Övergången från mycket stark expansion inom den offentliga sektorn och bostadsbyggandet 1967 till en planerad moderat sådan 1968 framgår av följande sammanställning som även visar den beräknade förändringen av nettofinansieringsbehovet för hela den sammanslagna sektorn. Denna förändring bör ge en föreställning om riktningen av de sekundära effekterna på samhällsekonomin av finanspolitiken i vidaste bemärkelse, innefattande alla ekonomisk-politiska åtgärder av finansiell innebörd med undantag för
18 Statsverkspropositionen år 1968. Bil. 1: Finansplanen
Procentuell förändring av verksamhetens volym inom den sammanslagna sektorn
Förändring av nettofinansieringsbehovet i miljoner
1965— 1966
1966— 1967
1967— 1968
4 8
kronor
— 700 + 2 000
— 1 700
sådana som avser att direkt påverka kreditgivningen till näringsliv och hushåll.
Avslutningsvis finns anledning att beröra effekten av de finanspolitiska åtgärder som tillkännages i finansplanen. Inverkan av den föreslagna skärpningen av alkoholbeskattningen har beaktats i konsumtionsprognosen. Konsumtionens tillväxt 1967—1968 räknad i fasta priser begränsas kalkylmässigt med ca 100 miljoner kronor till följd av denna åtgärd. Övergången till mervärdeskatt 1 januari 1969 kan inte förmodas återverka på konsumtionsutvecklingen under 1968. Däremot skulle den föreslagna avvecklingen av allmän varuskatt på investeringsvaror kunna tänkas verka återhållande på näringslivets investeringar. Yad beträffar maskininvesteringar torde sådana tendenser upphävas genom det allmänna investeringsavdrag 1968 som ingår i förslaget. Vad gäller bygginvesteringar torde finnas möjligheter att på annat sätt motverka ett eventuellt efterfrågebortfall.
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1968
19 II. Det internationella läget
1. Sammanfattande översikt
Den avmattning i den internationella konjunkturen som började inträda under 1966 spred sig under början av 1967 till att fler länder och tilltog samtidigt i intensitet. Inom totala OECD-området, som förutom Västeuropa omfattar Nordamerika och Japan, var det endast fyra länder, — Japan, Italien, Nederländerna och Norge — som bevarade en hög tillväxttakt. I Västtyskland å andra sidan blev den faktiska produktionen 1967 t. o. m. något lägre än året innan. För OECD totalt beräknas produktionsuppgången ha varit ca 3 % att jämföra med en ökning 1966 om ca 5,5 %.
En stor del av denna markanta avsaktning i tillväxttakten hänför sig till den — under första delen av 1967 — svaga ökningen i Förenta staternas produktion. Denna var i huvudsak en konsekvens av en i förhållande till 1966 mycket stark neddragning av lagerinvesteringarna. Totala produktionsökningen 1966—1967 skulle med oförändrad lagerinvesteringstakt ha blivit nära 4,5 % i stället för de 2,8 % som ökningen nu beräknas ha uppgått till.
I Västeuropa sjönk den totala produktionens tillväxttakt från 3 % 1966 till endast knappt 2 % 1967. Den västtyska konjunkturdämpningen fortsatte, den brittiska stagnationen bestod och den franska tillväxten mattades påtagligt. Botten i den västtyska konjunkturnedgången nåddes sannolikt någon gång under mitten av året men utan att omedelbart åtföljas av allmänna uppgångstendenser. Inte heller tilltog ökningen av produktionen nämnvärt under andra halvåret i Storbritannien och i Frankrike gav sig den fördröjda västtyska uppgången till känna i en avtagande tillväxt för export och produktion. I långt högre grad än den amerikanska avmattningsfasen under första halvåret 1967 var den västeuropeiska dämpningen under senare delen av 1966 och större delen av 1967 en följd av delvis eftersläpande effekter av en medvetet återhållande ekonomisk politik i syfte dels att skydda den yttre balansen, dels att komma till rätta med de snabbt ökande löneoch prisstegringarna. Den övergång till en lättare kreditpolitik som skedde under början av 1967 blev av olika skäl inte ett tillräckligt starkt incitament för att den nedåtgående trenden omedelbart skulle brytas och förvandlas till en ny uppgångsfas. Det lediga kapacitetsutrymmet var i flera länder redan relativt betydande och verkade jämte en försämrad lönsamhet och sänkt självfinansieringsförmåga återhållande på företagens investeringsvilja. Osäkerheten kring de framtida marknadsförhållandena — både
20 Statsverkspropositionen år 1968. Bil. 1: Finansplanen
Tabell Ils 1. Försörjningsbalansens poster i olika länder och länderområden 1966—1968
Procentuella volymförändringar från närmast föregående år. Uppgifterna för 1966 och 1967 avser utfall (preliminära), för 1968 prognoser.
1 Bruttonationalproduktens förändringstal avser samtliga till området hörande länder, de olika komponenternas endast de separat redovisade länderna.
2 Exkl. fartyg var ökningstalen 11,5, 7,5 resp. 5 %.
3 Exkl. fartyg var ökningstalen 9,1, 5,5 resp. 8 %.
4 Exkl. handelsflottans investeringar var ökningstalen 12, 7,5 resp. 1 %.
Anm. Prognoserna är gjorda före devalveringarna hösten 1967.
Källor: OECD, EEC, nationell statistik, nationella prognoser och uppskattningar gjorda inom sekretariatet för ekonomisk planering.
21 Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1968
vad avser integreringen och tullförhandlingarna inom Kennedy-ronden — medförde extra ovisshetsmoment i företagens planering, varför dessa åtminstone i en del fall sköt investeringar framåt i tiden, ökad tillgång på arbetskraft och avsaktande lönekostnadsstegringar i samband med lägre löneglidning kan därtill i viss utsträckning ha minskat incitamenten till rationaliseringsinvesteringar. Omläggningen av kreditpolitiken fick vidare en begränsad genomslagskraft på den långa marknaden och inriktningen mot en något restriktivare finanspolitik bibehölls i stor utsträckning. Den ekonomiska politiken kom härigenom att präglas av en förhållandevis försiktig satsning på bostadsbyggande, offentliga investeringar och offentlig verksamhet i övrigt som motvikter till den inträffade försvagningen av investeringskonjunkturen inom näringslivet. Jämfört med föregående konjunkturavmattning 1962—1963 var inställningen avgjort mera avvaktande. Förklaringen synes till stor del ligga däruti att de yttre balans- och finansieringsproblemen vid detta tillfälle allmänt framstår som mera påträngande.
För Västeuropa totalt synes de fasta bruttoinvesteringarna ha legat på ungefär samma nivå som 1966. Tillväxten fortsatte visserligen i flertalet länder men var inte större än att den motvägdes av en samtidig och förhållandevis betydande nedgång av investeringarna i Västtyskland. Ökat bostadsbyggande medförde att minskningen för byggnadsinvesteringarna blev mindre än för maskininvesteringarna.
Den privata konsumtionen kom att öka i måttligare takt än tidigare eller med ca 2 %. Dämpningen har delvis sin bakgrund i den förhållandevis restriktiva finanspolitiken. Lägre sysselsättningsökningar och en i takt med den avtagande produktionstillväxten ökad arbetslöshet bidrog även till den långsammare konsumtionstillväxten både direkt — genom inkomstbortfallen — och indirekt genom oron hos de anställda över arbetsmarknadssituationens försämring, något som i flera länder synes ha medfört ett ökat hushållssparande.
Även lagerutvecklingen bidrog till neddragningen i efterfrågan under 1967. I Västtyskland ägde en absolut lagerminskning rum och i Frankrike synes ett rätt kraftigt omslag nedåt i lagercykeln ha inträffat. Även i Storbritannien anges lagerinvesteringarna under 1967 ha varit något lägre än 1966 års.
Genom den mattare efterfrågeutvecklingen i Västeuropa steg konsumentpriserna i allmänhet långsammare 1967 än året innan. Så länge som beräkningar av ett nettoprisindex endast föreligger i undantagsfall är möjligheterna till en helt klarläggande jämförelse mellan de olika ländernas prisutveckling begränsade. Inte heller är det möjligt att få något definitivt mått på i vilken grad den ekonomiska politikens intentioner lyckats, i varje fall inte omedelbart, eftersom verkningarna av ett minskat resurstryck har en tendens att först senare ge sig tillkänna i form av minskade prisstegringar.
22 Statsverkspropositionen år 1968. Bil. 1: Finansplanen
Tabell II: 2. Konsumentpriser 1960—1967
Procentuella förändringar
Anm. Prisutvecklingen har i vissa fall påverkats av förändringar i indirekt beskattning och subventionering.
Källor: OECD och nationell statistik.
Utvecklingen av priserna under 1967 kan dock konstateras ha medfört en minskad skillnad i ökningstakt mellan den amerikanska och den västeuropeiska prisutvecklingen. I Förenta staterna, som fortfarande uppvisade lägre prisstegringar än flertalet länder i Västeuropa, blev ökningstakten mot slutet av året åter något snabbare efter en tillfällig avsaktning under första halvåret som var helt hänförlig till sjunkande livsmedelspriser. Med hänsyn till eftersläpningseffekten och till det i förhållande till Västeuropa högre efterfrågetryck som kan väntas i Förenta staterna under 1968 torde den amerikanska prisstegringstakten komma att närma sig den västeuropeiska ytterligare något under det närmaste året.
Lönestegringstakten inom industrin var i Förenta staterna snabbare under 1967 än tidigare under 1960-talet medan de västeuropeiska lönerna i allmänhet ökade i långsammare takt vid motsvarande jämförelse. Den amerikanska var dock fortfarande något långsammare än den västeuropeiska. Närmast den amerikanska stegringstakten på drygt 4 % låg Storbritannien och Västtyskland medan timlöneökningen i Frankrike och Italien höll sig kring 6 % eller något däröver.
Utöver omsorgen om den inre pris- och kostnadsstabiliteten synes hänsyn till respektive länders internationella konkurrensläge i hög grad ha bidragit till en avvaktande tendens i den ekonomiska politiken, vilket fått återhållande inverkan på den ekonomiska tillväxten. Flera länder synes ha hållit
23 Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1968
Tabell II: 3. Timförtjänster inom industrin 1960—1967
Procentuella förändringar
1 Timlönetariffer.
2 Dessa tillväxttal påverkas av eftersläpning i löneutbetalningarna till följd av avtalsrörelserna med ojämna effekter under de jämförda perioderna. Den redovisade löneökningen 3 kv. 1965— 3 kv. 1966 har härigenom blivit orealistiskt låg medan motsvarande tal för 3 kv. 1966—3 kv. 1967 och i synnerhet för 3 kv. 1966—1 kv. 1967 blivit orealistiskt höga.
Källor: OECD och nationell statistik.
tillbaka expansionen av den inhemska efterfrågan i avvaktan på en konjunkturuppgång i Västtyskland och Förenta staterna för att säkra en ur yttre balanssynpunkt fördelaktigare tidsplacering i konjunkturfasningen. Samtidigt har arbetslösheten kommit upp till en betydligt högre nivå än tidigare under 1960-talet (jfr diagram 1). Utgångsläget inför 1968 skulle ha varit betydligt dystrare om inte en motvikt funnits i form av en fortsatt snabb tillväxt i Japan och Italien och en förnyad expansionsperiod i Förenta staterna.
I konsekvens med den här skisserade utvecklingen minskade takten i det internationella handelsutbytet under 1967. Västeuropas totala import ökade endast drygt 4,5 % att jämföra med en nära 6,5-procentig uppgång de två närmast föregående åren. Exportökningstakten sjönk i ungefär motsvarande grad, från 9 respektive 8,5 % 1965 och 1966 till ca 6,5 % 1967. (Jämförelserna gäller varor och tjänster; ökningstalen för enbart varuhandeln ligger något högre men har samma utvecklingsmönster som det ovan angivna). Ett karakteristiskt drag var den partiella kompensation för i första hand bortfallet av export på Västtyskland som de flesta västeuropeiska länders exportörer lyckades uppnå inom icke OECD-områden. Dessa områden svarade för en betydligt större andel av de västeuropeiska ländernas export-
24 Statsverkspropositionen år 1968. Bil. 1: Finansplanen
Diagram U: 1. Arbetslöshet i olika länder 1960—1967
Tusental. Säsongrensade månadssiffror
Förenta staterna
3000 Västtyskland
Frankrike
Italien
Belgien
Nederländerna
L I
1966 1967
Danmark
Norge
Sverige
Österrike
Finland
I— 1
1966 1967
Anm. Den vågrätt streckade linjen anger genomsnittet för åren 1960—1965. Arbetslösheten för Italien ej säsongrensad.
Källor: OECD och nationell statistik.
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1968
ökning 1967 än de gjorde 1966. Sålunda ökade denna andel mellan åren 1966 och 1967 för Frankrike från 22 till 44, för Italien från 20 till 55, för Storbritannien från 3 till 56 och för Västtyskland —• vars export till bl. a. Benelux utvecklades svagt — från 19 till 32 %. Förenta staterna kompenserade sig till en del genom ökad export till Japan, Kanada genom ökad export till Förenta staterna.
De prognoser för 1968 års ekonomiska utveckling som finns att tillgå pekar samtliga mot en ökad expansionstakt såväl i Förenta staterna som i Västeuropa. Meningarna är dock, när det gäller Västeuropa, delade om när och med vilken styrka de ansatser som f. n. finns kommer att övergå i ett verkligt uppsving — i Förenta staterna är uppsvinget ett faktum sedan tredje kvartalet 1967. Frågetecknen hopar sig i första hand kring den västtyska konjunkturen och återverkningarna av den brittiska devalveringen. Västtysklands nyckelposition i den fortsatta utvecklingen accentueras i nuvarande internationella betalningsläge av dess ställning som finansiellt överskottsland. Den ekonomiska politik som förts i Västtyskland under det senaste året har inte varit förbehållslöst expansiv. På kapitalmarknaden har ränteläget för långa lån förblivit högt och vissa kontraktiva inslag i finanspolitiken har begränsat dess konjunktur stimulerande effekt. Av principiellt intresse kan vara att notera att den under 1966 och 1967 inträdda dämpningen av skatteunderlagets tillväxt med gällande budgetnormer framtvingat en kompenserande inkomstförstärkning. Budgetens potentiella verkan som automatisk konjunkturstabilisator har alltså så tillvida måst sättas ur spel. Övergången till mervärdeskatt 1 januari 1968 innebär en avlyftning av skatt på investeringar och sannolikt i någon mån även på exporten. Inkomstbortfallet motverkas inom det nya skattesystemet genom en ökning av den belastning som mera direkt faller på konsumtionen och förmodligen även till en del på importen. Nettoeffekten av en sådan förskjutning kan snarast förmodas bli återhållande, troligen även till någon del på den efterfrågan som är riktad mot omvärlden. Kravet på långsiktig budgetbalansering har dessutom motiverat en nedskärning av utgifterna inom ramen för den ordinarie budgeten 1968. Samtidigt har man genom en tilläggsbudget sökt tillgodose behovet av konjunkturpolitiskt motiverade utgifter. Totalt sett har den federala budgeten, tilläggsbudgeten inberäknad, av allt att döma utövat en måttlig expansiv effekt på den västtyska ekonomin 1967. För 1968 förefaller motsvarande effekt att bli klart lägre, fastän utrymmet för expansiva åtgärder alltjämt kan synas betydande. De endast mycket moderata uppsvingstendenser som hittills kunnat spåras i den västtyska ekonomin är sannolikt en följd av de särskilt vidtagna konjunktur stimulerande åtgärderna. För 1968 finns det emellertid anledning att vänta ett omslag i lagerinvesteringarna och en viss uppgång i de fasta investeringarna. En sådan utveckling har för övrigt i vissa hänseenden befrämjats genom skatteomläggningen vid årsskiftet. Investeringstillväxten kan emellertid för-
26 Statsverkspropositionen år 1968. Bil. 1: Finansplanen
modas bli tämligen måttlig och den totala produktionsökningen kan med den försiktiga budgetpolitik som tillkännagivits snarast väntas bli lägre än vad som svarar mot den långsiktiga tillväxtpotentialen. Tendensen till pris- och lcostnadsstabilisering kan därför väntas bestå och överskottet i bytesbalansen förefaller inte att avta.
Även i Frankrike har den ekonomiska politiken haft en avvaktande prägel under 1967. På kapitalmarknaden har räntan för långfristiga lån rört sig uppåt under året. Socialförsäkringsreformen i oktober 1967 och den fullständiga övergången till mervärdeskatt från 1 januari 1968 har beräknats få kontraktiva effekter som reducerar effekten av de åtgärder som vidtagits i expansivt syfte. Det förefaller under sådana omständigheter sannolikt att redan beslutade, i tiden olyckligt infallande skatte- och budgeteffekter i Västtyskland och Frankrike kan medverka till att stimulanseffekten från dessa länder på övriga ekonomier i Västeuropa blir relativt begränsad under 1968. För Storbritanniens del visade prognoser som gjordes före devalveringen på något ökad tillväxt av den inhemska efterfrågan under 1968 samt en bibehållen ökningstakt för importen. En relativt kraftig påskjutande effekt skulle samtidigt vara att påräkna från den amerikanska konjunkturen. Efter en lageranpassningsperiod under första hälften av 1967 har produktionstillväxten tilltagit markant. Årsökningstakten har den senaste tiden legat kring 5 %. Problemet för den amerikanska administrationen är snarast att finna en lämplig avvägning av finans- och penningpolitiska åtgärder så att en överkonjunktur undviks. Omsvängningen i lagerinvesteringarna och i bostadsbyggandet kommer att vara de starkaste drivfjädrarna i den pågående uppgångsfasen.
Medan i Förenta staterna en återgång till den tidigare höga ökningstakten alltjämt förefaller trolig, kunde man för Västeuropas del före devalveringarna inte räkna med att uppgången 1968 skulle bli lika stark som före avmattningen. En sammanvägning av de olika västeuropeiska ländernas prognoser -— sådana de förelåg i mitten av november — gav en ökning med ca 3,5 % att jämföra med 1967 års knappt 2-procentiga tillväxt. Det emotsedda omslaget i lager konjunktur en var den främst bidragande orsaken till den ökade tillväxten, till vilken dock även de fasta investeringarnas utveckling enligt prognosen väntades bidra. En tillväxttakt av denna storlek kunde inte nämnvärt väntas reducera de under avmattningsskedet vidgade marginalerna av outnyttjad kapacitet. Det kunde vidare synas tveksamt om det ens på något längre sikt — dvs. fram mot slutet av 1968 och in på 1969 — fanns goda utsikter till en fullt tillfredsställande ökningstakt i Västeuropa.
Under den senaste konjunkturförsvagningen har den ekonomiska politiken varit betydligt försiktigare än under konjunktursvackan 1962—1963. Sålunda har man exempelvis inte kunnat eller vågat genomföra något egentligt försök att stimulera investeringarna genom en sänkning av den långa
27 Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1968
räntan. Denna har i själva verket merendels varit stigande sedan tidigt under 1967. Den försiktiga hållningen har av allt att döma till väsentlig del haft sin grund i en känsla av osäkerhet inför utvecklingen av det internationella betalningsläget och de internationella kapitalrörelserna. Situationen har därtill accentuerats av det förhållandet att försiktigheten varit störst inom de länder vilkas betalningsläge varit mest betryggande, dvs. Frankrike och Västtyskland.
Vid internationella valutafondens senaste årsmöte nåddes i princip en överenskommelse om ett system med speciella dragningsrätter (SDR). På lång sikt ligger häri möjligheten till en betydande förstärkning av tillgången på internationella betalningsmedel. Det bedöms emellertid inte som för närvarande sannolikt att något beslut om att utdela dragningsrätter kommer att sanktioneras så länge den amerikanska betalningsbalansen alltjämt visar betydande underskott. De amerikanska myndigheterna har i detta läge inte sett sig i stånd till att motverka en glidning uppåt av den långa kapitalmarknadsräntan, en utveckling som även med hänsyn till det inre ekonomiska läget framstår som förklarlig. Det är tänkbart att en anpassning av det amerikanska ränteläget mot västeuropeisk nivå för närvarande är på väg. En sådan anpassning kunde i viss mån förefalla naturlig, då Förenta staterna för närvarande synes i färd med att närma sig den hittillsvarande pris- och kostnadsstegringstakten i Europa. En dylik utveckling skulle dessutom kunna bidra till att minska den amerikanska kapitalexporten och därmed även underskottet i den amerikanska betalningsbalansen. Med hänsyn till det ojämna betalningsläget utanför Förenta staterna och de finansiella överskottsländernas försiktiga ekonomiska politik synes den omedelbara följden bli att de finansiella underskottsländerna (Storbritannien, Japan och bl. a. även vissa nordiska länder) kommer i en mera utsatt position och att den långa räntan pressas uppåt även på de internationella kapitalmarknaderna. Donna utveckling var förmodligen en bidragande orsak till de kapitalrörelser som föregick den brittiska devalveringen.
Oavsett det omedelbara framtidsperspektivet fanns det otvivelaktigt en viss risk för att den ekonomiska politiken på flera håll av hänsyn till det internationella betalningsläget skulle få en sådan inriktning att den internationella efterfrågan ännu någon tid skulle komma att förete en mindre tillfredsställande tillväxt. Med den begränsade konjunktur förbättring och efterfrågetillväxt som före devalveringarna kunde emotses i Västeuropa framstod också en fortsatt pris- och kostnadsstabilisering som sannolik. För länder som av olika skäl måste räkna med en avsevärd kostnadsstegring även under 1968 skulle detta givetvis innebära en viss försvagning av det internationella konkurrensläget. På kort sikt torde emellertid försämringen av det relativa kostnadsläget som sådan — ehuru i och för sig kännbar — vara mindre besvärande än den begränsning av den internatio-
28 Statsverkspropositionen år 1968. Bil. 1: Finansplanen
nella efterfrågan som utgjort en bakgrund till den externa kostnadsstabiliseringen.
Det är möjligt att devalveringarna på sikt kan komma att medföra ökade möjligheter att uppnå en balanserad internationell tillväxt i tillfredsställande tempo. Den omedelbara effekten går emellertid i efterfrågebegränsande riktning. I syfte att säkra en gynnsam utveckling av kostnadsläge och leveransförmåga har nämligen devalveringarna i respektive länder och i synnerhet i Storbritannien åtföljts av efterfrågebegränsande åtgärder. Det förefaller sålunda tänkbart att den inhemska efterfrågan i Storbritannien kommer att hållas i det närmaste oförändrad 1968 och den ökning av den europeiska tillväxten som kan emotses detta år härigenom bli än mera moderat. Omvärlden kommer att känna av ett efterfrågebortfall från devalveringsländernas sida liksom en förstärkning av deras internationella konkurrensförmåga.
Vad slutligen beträffar den inverkan som kan beräknas uppkomma internationellt på prisutveckling och kostnadsrelationer, förefaller det med hänsyn till de berörda ländernas relativa betydelse inom världsekonomin övervägande sannolikt att priserna på ett flertal stapelvaror snarare kommer att visa anknytning till de gamla prislägena i odevalverade valutor än till nominellt oförändrade noteringar i devalverad valuta. För särskilda varor och tjänster kan emellertid anknytningen till de gamla pundkurserna visa sig förhållandevis stark. Det har för övrigt visat sig att pundnoteringarna för åtskilliga stapelvaror stigit något mindre än devalveringsprocenten. Vad gäller manufakturerade varor förefaller det troligt att den efter odevalverad valuta räknat inträffade sänkningen av förädlingskostnaderna till väsentlig del kommer att slå igenom i devalveringsländernas exportpriser (uttryckta i odevalverad valuta). Om »devalveringsvinsten» inte äts upp av interna kostnadsstegringar, bör det sålunda bli möjligt att mot en samtidig försämring av terms of trade uppnå en viss förstärkning av exportutvecklingen. På något längre sikt skulle det härigenom kunna bli möjligt att på betryggande villkor övergå till en mera expansiv politik med gynnsamma återverkningar på den internationella ekonomiska utvecklingen. 2
2. Länderöversikter Förenta staterna
Efter en fortsatt snabb expansion under större delen av 1966 blev produktionstillväxten mot slutet av året betydligt mattare. Denna utveckling fortsatte under första halvåret 1967 med en årsökningstakt för den totala produktionen på knappt 1,5 %. Anledningen härtill var främst det kraftiga omslaget i lagerutvecklingen: den snabba uppbyggnaden under 1966 upphörde mot slutet av året och under första delen av 1967 var lagerinveste-
29 Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1968
ringarna 75 % lägre än under andra halvåret 1966. Exklusive lagerinvesteringarna var tillväxttakten för den inhemska efterfrågan i början av fjolåret fortfarande hög, omkring 4,5 %. Näringslivets fasta investeringar föll något men den offentliga konsumtionen fortsatte att stiga i snabb takt och bostadsbyggandet sköt fart. Den privata konsumtionen ökade relativt snabbt trots fortsatt högt hushållssparande.
Efter lageranpassningsperiodens slut accelererade produktionstillväxten under andra halvåret. Tredje kvartalet medförde en ökning med 15 miljarder dollar vilket motsvarar en årsökningstakt i närheten av 5 %. Utan bilstrejken vid Ford hade ökningstakten kanske varit ändå något högre. Det är dock svårt att säga i vilken grad produktionsbortfallet under de tre sista septemberveckorna kompenserades av en ökad produktionstakt i augusti inför hotet om strejk.
Första halvårets snabba efterfrågestegring, exklusive lagren, fortsatte under resten av året. De offentliga utgifterna ökade ytterligare ehuru något långsammare än tidigare. Expansionen inom bostadsbyggandet fortsatte i minst samma takt. Ett högt påbörjande av byggen underlättades av den starka inströmningen av sparmedel till kreditinstituten.
Första hah-årets efterfrågeutveckling innebar att trycket på resurserna lättade. Det genomsnittliga kapacitetsutnyttjandet sjönk ned till drygt 80 %, att jämföra med en utnyttjandegrad ett år tidigare på drygt 90 %. Ökningen i sysselsättningen avtog och var begränsad till tjänstesektorerna. Inom industrin sjönk antalet sysselsatta och arbetslösheten steg något, från 3,7 % vid årsskiftet till 4 % i juni.
Arbetskraftskostnaderna fortsatte att stiga snabbare. Inom industrin steg de genomsnittliga timförtjänsterna med en årstakt av nära 5 % från andra halvåret 1966 till första halvåret 1967. Arbetskraftskostnaderna per produktenhet hade redan 1966 avvikit från den gynnsamma utvecklingstrend de haft under perioden 1959—1965. Prisstegringstakten blev efter första kvartalets lugna utveckling åter något högre mot mitten av 1967.
Den amerikanska bytesbalansen uppvisade under andra halvåret 1966 det lägsta överskottet sedan 1962. Tack vare ett tilltagande överskott i handelsbalansen under loppet av 1967 började emellertid överskottet i bytesbalansen åter att bli större trots en försämring av tjänstenettot. Importstegringstakten avtog parallellt med försvagningen i den inhemska efterfrågan, dock med någon eftersläpning. Exporten fortsatte att öka t. o. m. första kvartalet varefter den avtog, huvudsakligen som en följd av den mattare konjunkturen i Europa. Bytesbalansens förbättring var dock inte tillräckligt stor för att hindra att underskottet i betalningsbalansen tilltog. Räknat på likviditetsbasis steg underskottet med en årlig takt av 1
1 Den federala budgetbalansen visade första halvåret ett underskott på 13,3 miljarder dollar att jämföra med ett budgetsaldo för första och andra halvåren 1966 på + 2,7 respektive — 2,0 miljarder dollar.
30 Statsverkspropositionen år 1968. Bil. 1: Finansplanen
drygt 2 miljarder dollar. Kapitalutflödet var faktiskt ändå större, men underskottet reducerades av ett betydande inflöde av utländskt kapital.
Den ekonomiska utvecklingen i Förenta staterna under 1968 kommer att i hög grad bli beroende av finans- och penningpolitikens utformning. Expansionen kommer inte att ohämmat kunna fortsätta med hittills uppvisad styrka. Det skulle i så fall med mycket stor säkerhet innebära en snabbt tilltagande pris- och kostnadsstegring och en ytterligare försvagning av den yttre balansen. Den tilltagande lönestegringen och de klara tendenserna till ett kraftigt ökat budgetunderskott1 gav presidenten anledning att redan under 1967 framlägga ett förslag om en 10-procentig höjning av inkomstskatten från den 1 oktober och en lika stor ökning av bolagsbeskattningen retroaktivt från den 1 juli 1967. Svårigheterna att genomdriva skatteförslaget kan emellertid komma att aktualisera andra åtstramningsåtgärder. Ett alternativ är att skära ned utgifterna. En annan möjlighet som kan bli aktuell i synnerhet om det visar sig bli ökade problem med betalningsbalansen är en kombination av finans- och penningpolitiska medel. Ett steg i denna riktning kan diskontohöjningen från 4 till 4,5 % i samband med den engelska devalveringen i november 1967 sägas utgöra.
En minst lika svårbedömbar faktor är militärutgifterna. Som ett medelalternativ har i den här redovisade prognosen för 1968 valts att räkna med en viss ökning av de offentliga utgifterna under första halvåret varefter dessa förutsätts ligga kvar på den uppnådda nivån.
Ytterligare ett frågetecken utgör förändringen i hushållens sparkvot. Denna steg under senare delen av 1966 upp till en nivå som motsvarar inemot 7 % av den disponibla inkomsten. Någon nämnvärd sänkning från denna 1 å 1,5 procentenheter för höga nivå — med hänsyn till vad som tidigare betecknats som normalt — skedde inte under 1967. En del experter hävdar att det finns indikationer som klart pekar mot en högre sparkvot framöver och att »sparkvotseffekten» på den privata konsumtionen 1968 blir helt negligerbar.
Under här givna förutsättningar borde man kunna räkna med en uppgång i den totala produktionen 1967—1968 med ca 5 %. Räknat på helårsgenomsnitt är detta, nära dubbelt så höga ökningstal som 1967 års, främst en följd av omsvängningen i lagerinvesteringarna och i bostadsbyggandet. En förväntad lägre ökning i de offentliga utgifterna uppvägs troligen till största delen av en något snabbare ökning av den privata konsumtionen.
En produktionstillväxt av denna storleksordning skulle enligt beräkningar som gjorts medföra en viss minskning av det lediga kapacitetsutrymmet och en ungefär oförändrad arbetslöshetsnivå av omkring 4 % eller något därunder. Den utesluter samtidigt inte en — trots sannolik åtstramning i någon form — fortsatt och eventuellt snabbare pris- och kostnadsstegring än den som uppmättes under senare delen av fjolåret. Från september 1966 till september 1967 ökade konsumentprisindex med 2,6 % och ar-
31 Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1968
betskraftskostnaderna per produktenhet inom industrin med 5,5 %. Den kraftiga ökning av utbudet på arbetskraft som inträdde i höstas och som — trots en stigande efterfrågan på arbetskraft — avspeglade sig i en höjning av arbetslöshetsprocenten från 3,7 i augusti via 4,1 i september till 4,3 i
oktober kommer dock att fördröja och — om utbudsökningen fortsätter_
mildra de överhettningssymtom som kan väntas uppkomma på arbetsmarknaden. Produktivitetsutvecklingen kan samtidigt förväntas ha varit gynnsam i uppsvingets första skede och ha medfört en reducering av första halvårets höga ökningstakt för arbetskraftskostnaderna per produktenhet som i huvudsak berodde på att företagen behöll sina anställda under produktionssvackan i avvaktan på en snar uppgång. Grunduppfattningen om en tilltagande kostnadsstegring kvarstår dock. För en sådan talar också den gynnsamma uppgörelsen för bilarbetarna vid Fordfabrikerna vilken kommer att medföra en tendens till större lönekrav vid kommande avtalsuppgörelser.
Efterfrågeprognosen ger anledning förmoda att en åtstramning av kreditpolitiken — i vilken form den än sker — blir nödvändig med hänsyn till utsikterna för 1968 års betalningsbalans. Det i förhållande till Västeuropa högre efterfrågetrycket i Förenta staterna kan väntas ge en snabbare importökning 1968 än 1967. Samtidigt kan det dröja innan den amerikanska exporten får känning av det västeuropeiska uppsvinget och innan detta i sin tur aktiverat konjunkturen i andra för Förenta staternas export viktiga länder. Vikande utlandskonjunkturer har också brukat innebära en försvagning av den osynliga balansen. Härtill kommer den svåra belastning på den yttre balansen som utgifterna i samband med Vietnamkriget utgör.
Storbritannien
Den ekonomiska situationen i Storbritannien under 1967 präglades av en fortsatt svag produktionstillväxt, stigande arbetslöshet samt fortsatta allvarliga problem med den yttre balansen och därmed även för pundets ställning. Bruttonationalproduktens ökning 1966—1967 översteg obetydligt 1 % och industriproduktionen minskade något trots en svag ökning under loppet av 1967. Industriinvesteringarnas nivå blev ungefär oförändrad jämfört med 1966. Totalt ökade dock de fasta investeringarna vilket bl. a. förklaras av de offentliga investeringarnas kraftiga expansion. Ökningen för dessa uppgick till ca 8 %, vilket kan jämföras med en minskning på 1,5 % under 1966. En liknande utveckling kan konstateras för bostadsinvesteringarna, som beräknas ha ökat med ca 8 %, efter att under 1966 ha minskat med knappt 3 %. Offentligt bostadsbyggande svarar till största delen för ökningen, men under andra halvåret tycks även en viss återhämtning av det privata bostadsbyggandet ha ägt rum. Offentlig konsumtion ökade knappt 4 %, medan den privata konsumtionens ökning inte översteg den totala produktionens tillväxt.
32 Statsverkspropositionen år 1968. Bil. 1: Finansplanen
Arbetslösheten ökade kontinuerligt under 1967. På hösten nåddes arbetslöshetssiffror som inte noterats sedan början av andra världskriget. I november 1967 uppgick arbetslösheten till 2,5 % mot 2,3 % ett år tidigare. Under årets sista månader tycks ökningstakten för arbetslösheten ha avtagit något, men en förbättring av arbetsmarknadssituationen kan inte väntas förrän någon gång under 1968. För att i någon mån motverka denna utveckling vidtog regeringen under sommaren 1967 vissa efterfrågestimulerande åtgärder i form av lättnader i reglerna för avbetalningsköp. Den privata konsumtionen tycks ha tilltagit något därefter, i synnerhet ökade bilinköpen kraftigt. Under hösten 1967 deklarerade regeringen att man på grund av arbetsmarknadsläget även beslutat skjuta fram tidpunkten för nedläggningen av vissa olönsamma kolgruvor. Gjorda uppskattningar tyder på en märkbar produktivitetshöjning under de senaste årens åtstramningspolitik. Beräkningarna måste emellertid tolkas med stor försiktighet. Det är möjligt att arbetsgivarna haft större benägenhet att avskeda arbetstagare denna gång än under tidigare avmattningsperioder och att därför en allmän produktionsuppgång skulle följas av en kraftigare ökning av arbetskraftsefterfrågan än tidigare.
Priser och löner har ökat påfallande sakta. Delvis får detta ses som ett resultat av pris- och lönestoppet och därefter under första halvåret 1967 den stränga kontrollen på pris- och kostnadsutvecklingen. I juli skedde dock en relativt kraftig engångshöjning av lönerna då uppskjutna avtalsenliga förbättringar trädde i kraft. Konsumentpriserna ökade under tolvmånadersperioden t. o. m. september 1967 med 1,4 %. Regeringen beslöt under sommaren att med några revideringar förlänga pris- och lönekontrollen fram till i första hand augusti 1968. Under vissa förutsättningar har därmed regeringen möjlighet att för sju månader skjuta upp verkställandet av beslutade höjningar.
Den extra importtullens slopande i slutet av 1966, Suez-kanalens stängning och hamnarbetarstrejker under hösten påverkade utrikeshandelns förlopp under 1967, varför en entydig tolkning av utvecklingen försvåras. Emellertid förbyttes den relativt stora exportökningen under slutet av 1966 och början av 1967 senare under året i en markant exportnedgång. Importen ökade kraftigt under första halvåret 1967, vilket delvis får ses som en effekt av den extra importtullens slopande. Den avmattning av importen som inträffade därefter var inte tillräcklig för att uppväga exportnedgången, varför handelsbalansen, som visat en gynnsammare utveckling under början av året, åter försämrades. Under början av 1967 var nettoinflödet av utländskt kapital betydande. Till en del utgjordes detta av utländska portfölj investeringar, men den största posten tycks ha bestått av kortfristigt kapital. Kapitalrörelserna möjliggjorde återbetalningar i maj av bl. a. en del av dragningarna hos internationella valutafonden. Vid tre tillfällen under första halvåret 1967 sänktes det officiella diskontot med en halv procenten-
33 Bil. I. Preliminär nationalbudget för år 1968
het, tills det i maj uppgick till 5,5 %. Försämringen av handelsbalansen sammanföll med en tilltagande räntepress uppåt på den internationella kapitalmarknaden. En omsvängning av kapitaltransaktionernas riktning inträffade, vilket resulterade i ett ökande tryck på pundet. I oktober och i november 1967 höjdes diskontot åter med en halv procentenhet vid varje tillfälle. I oktober utverkades även ett schweiziskt banklån på ca 105 miljoner pund och i november ett från internationella betalningsbanken i Basel på 90 miljoner pund.
Någon hämmande effekt på kapitalutflödet fick emellertid varken räntehöjningarna eller de nya utländska lånen. Andra veckan i november 1967 publicerades resultatet för oktober månads utrikeshandel. Handelsbalansens underskott beräknades till 107 miljoner pund, vilket var över 30 miljoner pund mer än det tidigare noterade rekordunderskottet från januari 1964 och mer än en fördubbling av september månads betydande underskott. För de tio första månaderna 1967 uppgick därmed handelsbalansens underskott till inemot 300 miljoner pund. Den mycket svaga exportutvecklingen under september och oktober berodde i hög grad på hamnstrejkerna. Emellertid ledde utrikeshandelns negativa resultat till allt intensivare spekulationer om en brittisk devalvering och starkt tilltagande pundförsäljning. Pundkursen kunde hållas uppe endast genom betydande stödköp. På kvällen den 18 november 1967 offentliggjorde den brittiska regeringen sitt beslut att delvalvera pundet med 14,3 V, varmed dess dollarvärde sjönk från 2,80 till 2,40. Nya lån på 1,4 miljarder dollar från internationella valutafonden och på 1,6 miljarder dollar från övriga västliga industriländer ställdes i utsikt. Devalveringen kompletterades med en rad andra åtgärder i syfte att motverka ej eftersträvade effekter av devalveringen och öka möjligheterna att stärka den brittiska ekonomin. Diskontot höjdes från 6,5 % till 8 %. Nedskärningar i de offentliga utgifterna beslutades. Försvarskostnaderna minskas med 100 miljoner pund, övriga offentliga utgifter, däribland investeringar inom den nationaliserade industrin, med ett lika stort belopp. Däremot deklarerades att planerna för bostads-, skol- och sjukhusbyggandet kommer att fullföljas. Med undantag för industri inom de regionala stödområdena upphör restitutionen för arbetskraftsskatten. Vidare avskaffas exportåterbäringen. Även dessa åtgärder innebär minskade statsutgifter på vardera 100 miljoner pund. Tillsammans ger detta alltså en besparing på 400 miljoner pund. Vidare skall bolagsskatten från och med budgetåret 1968/69 höjas från 40 till 42,5 %. Banklånen begränsas utom för prioriterade låntagare, framför allt exportörer. Räntan för exportkrediter är dessutom fastställd till 5,5 % vilket alltså innebär en avsevärt lägre nivå än det officiella diskontot. Reglerna för avbetalningsköp av bilar skärps ånyo. Diskussioner om pris- och löneutvecklingen upptogs omedelbart med industri- och arbetstagarorganisationer, men något förnyat pris- och lönestopp kommer inte att genomföras.
2 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 1. Bil. 1. Finansplanen. Bilaga 1
34 Statsverkspropositionen år 1968. Bil. 1: Finansplanen
På kort sikt innebär devalveringen och de övriga åtstramningsåtgärderna att den tidigare förväntade uppgången i produktionstillväxten och förbättringen av arbetsmarknadsläget förskjuts framåt i tiden. Den direkta prishöjande effekten av devalveringen via ökade importkostnader uppskattas till inemot 3 % på konsumentpriserna.
Investeringsenkäter som gjordes under hösten före devalveringen tydde på en oförändrad nivå för industriinvesteringarna under 1968 jämfört med
1967. En ökad tillväxt för bostadsbyggandet ansågs då trolig, främst på grund av en kraftigare expansion av det privata bostadsbyggandet. Syftet med devalveringen och de övriga åtgärderna i samband med denna är att främja exporten och de privata industriinvesteringarna och att skapa utrymme härför genom en åtstramning av den offentliga verksamheten och den privata konsumtionen. Utifrån detta skulle man ha anledning förutse en viss ökning av industriinvesteringarna under 1968. Det höga ränteläget kan dock komma att verka återhållande på den privata investeringsbenägenheten. I synnerhet torde det vara motiverat att räkna med detta vad gäller det privata bostadsbyggandet. Redan före devalveringen beräknades den offentliga sektorns tillväxt bli lägre 1968 än 1967. Med beslutade nedskärningar av de offentliga utgifterna synes knappast någon ökning av denna sektor trolig under 1968. Devalveringen och åtgärderna i samband med denna innebär en direkt åtstramning av den privata konsumtionen. Man kan därför anta att denna kommer att öka ytterst obetydligt under
1968.
Det ledande engelska konjunkturinstitutet, National Institute for Economic and Social Research, presenterade omsider i sin sista kvartalsrapport 1967 en preliminär prognos för den ekonomiska utvecklingen under 1968 med hänsyn tagen till devalveringen. Institutet betonar att osäkerhetsmarginalerna denna gång är betydligt större än vanligt. Prognosen innebär en avgjort mera expansiv bedömning av produktion och sysselsättning samt inhemsk efterfrågan än som framförts i det föregående. Prognosen innebär däremot — likaså jämfört med den ovan framförda bedömningen — inte någon uppjustering av den efterfrågan som riktar sig mot omvärlden. Man räknar med en ökning av den totala produktionen 1968 på 4,5 %, vilket innebär en upprevidering av prognosen gjord strax före devalveringen med 1 procentenhet. Ökad tillväxt av exportvolymen och ersättning av import med inhemsk produktion förväntas mer än uppväga de kontraktiva effekterna av devalveringen och åtgärderna i samband med denna. I förhållande till prognosen före devalveringen tror man nu på en något högre tillväxt för de privata industriinvesteringarna och en minskning av det övriga näringslivets investeringar mot en tidigare förväntad oförändrad nivå för dessa. Det privata bostadsbyggandet bedöms inte komma att öka lika kraftigt som man tidigare antagit. Även de offentliga investeringarnas tillväxt torde bli lägre
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1968
än vad som tidigare beräknats, medan det ofentliga bostadsbyggandet förväntas bli opåverkat av devalveringen och öka kraftigt. Institutets prognos ger en ökning av de totala fasta investeringarna på ca 3 %. Den offentliga konsumtionens ökning beräknas bli svag. För den privata konsumtionen räknar institutet med en ökning på omkring 2 %, vilket innebär en liten nedjustering i förhållande till prognosen före devalveringen. Att denna sektor inte nedreviderats kraftigare förklaras bl. a. av att man räknar med en ökad sysselsättning under 1968 och en minskning av arbetslösheten, som vid slutet av 1968 beräknas uppgå till 1,5 %.
Prognoser gjorda före devalveringsbeslutet angav en något ökad exporttillväxt 1968 jämfört med 1967. Detta baserades bl. a. på en förväntad internationell konjunkturomsvängning och på att exporten till Förenta staterna, som avtog under början av 1967, med hänsyn till en troligen ökad tillväxt i detta land, borde kunna visa en gynnsammare utveckling under 1968. Den prismässiga förbättringen av den brittiska exportens konkurrenssituation till följd av devalveringen tillsammans med de ansträngningar som görs för att hålla tillbaka den inhemska efterfrågan till förmån för exporten, bör kunna föranleda en upprevidering av den tidigare prognosen. Importens tillväxttakt 1968 förväntades tidigare åtminstone inte understiga tillväxttakten för 1967. Man torde nu kunna räkna med en dämpning av importefterfrågan. Enligt de prognoser som framlagts av National Institute skulle devalveringen resultera i att varuimportens volym blir oförändrad i förhållande till 1967. Varuexporten skulle enligt dessa beräkningar öka med ca 10 % i volym. Hälften av denna ökning hänförs till den förväntade internationella konjunkturuppgången. Hamnarbetarstr ej kerna under hösten 1967 förklarar en del av den starka tillväxten, medan ca 3 % av volymökningen skulle utgöra en devalveringseffekt. Devalveringen beräknas leda till en försämring av terms of trade på 4 till 5 %. Importpriserna uppskattas komma öka med drygt 13 %, och exportpriserna med ca 9 %. Genomslaget på prisnivån antas ske snabbt vad gäller importvarorna, med full effekt i början av andra halvåret 1968, medan höjningen av exportpriserna inte förväntas slå igenom helt förrän under 1969. Regeringen har förklarat att man genom de vidtagna åtgärderna kommer att nå en förbättring av utrikeshandeln av en omfattning som skulle innebära en årlig förstärkning av handelsbalansen på omkring 500 miljoner pund. Under andra halvåret 1968 skulle förbättringen nå en årstakt av 200 miljoner pund. Institutets beräkningar innebär att handelsbalansens underskott på ca 450 miljoner pund 1967 skulle öka med ytterligare ca 200 miljoner pund under 1968. Bytesbalansens underskott beräknas bli ungefär oförändrat. Devalveringens totala effekt på utrikeshandeln antas framträda först under 1969, då institutet räknar med en förbättring av både handels- och bytesbalansen som åtminstone inte understiger de officiella prognoserna. — Rimligen bör man dock kunna för-
36 Statsverkspropositionen år 1968. Bil. 1: Finansplanen
vänta en gynnsammare utveckling av handels- och bytesbalansen under 1968 än vad man före devalveringen räknade med, men att kvantifiera denna förbättring ter sig i nuvarande läge i det närmaste omöjligt.
Västtyskland
Avmattningen av den inhemska efterfrågan under 1966 förstärktes under 1967, som därmed kom att präglas av en markant konjunkturnedgång. Konjunktursvackans botten tycks ha nåtts under mitten av 1967, men några entydiga tecken till en omsvängning kunde inte märkas under resten av året. Till den försvagade inhemska efterfrågan bidrog i väsentlig grad lagerutvecklingen. Under första halvåret 1967 minskade lagren med ca 2 miljarder DM. Till en del var detta en följd av att det ur skattesynpunkt — enligt då gällande regler — var förmånligt att hålla begränsade lager till dess mervärdeskatten infördes vid årsskiftet 1967—1968. Även de fasta investeringarna minskade kraftigt. Maskininvesteringarna var 15 % lägre och byggnadsinvesteringarna 11 % lägre under första halvåret 1967 än under motsvarande period 1966. Minskningen av de totala fasta investeringarna under 1967 torde ha uppgått till omkring 12 %. Den största nedgången drabbade industri- och hostadsinvesteringarna. Offentlig konsumtion ökade med drygt 3 %, medan den privata konsumtionen inte tycks ha överstigit 1966 års nivå. Den enda expansiva faktorn av betydelse var exporten som under de första tio månaderna 1967 ökade med drygt 8 % i värde jämfört med samma period 1966. Den svaga inhemska efterfrågan avspeglades i importutvecklingen. Importen minskade med över 5 % i värde under de tio första månaderna. Handelsbalansens överskott under 1967 beräknas uppgå till omkring 17 miljarder DM, vilket är mer än en fördubbling av det tidigare rekordöverskottet från 1966. Under 1960-talet har, främst genom en stor negativ nettopost för transfereringar vari bl. a. utländska arbetares penningförsändelser till hemlandet ingår, bytesbalansens saldo avsevärt understigit handelsbalansens. År 1965 var bytesbalansen starkt negativ, för 1966 registrerades ett relativt litet överskott, medan överskottet 1967 torde uppgå till omkring 8 miljarder DM. Förändringarna kan huvudsakligen hänföras till handelsbalansens tilltagande överskott.
Den ekonomiska situationen dominerades enligt myndigheternas uppfattning av två problemkomplex, vars lösningar ställde motstridiga krav på den ekonomiska politiken. Det allmänna ekonomiska läget, med avtagande produktion, lågt kapacitetsutnyttjande och hög arbetslöshet fordrade en expansionistisk politik. Samtidigt betraktade regeringen det statsfinansiella läget med stor oro. Gjorda beräkningar gav vid handen att ett underskott på statsbudgeten på nära 65 miljarder DM skulle uppstå under perioden 1968—1971. I detta läge beslöt man dels att utarbeta en medelfristig finansplan i syfte att sanera statsfinanserna, dels att anta lånefinansierade till-
37 Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1968
läggsbudgeter för investeringsändamål, genom vilka man hoppades kunna skapa tillräcklig konjunkturstimulans.
Finansplanen täcker perioden fram t. o. m. 1971. Regeringen har i denna föreslagit inskränkningar på de fastlagda utgiftsplanerna med tillsammans ca 30 miljarder DM under fyraårsperioden. Drygt 9 miljarder DM av utgiftshöjningens reducering gäller militärutgifterna. Samtidigt föreslår man vissa skattehöjningar. Införandet av mervärdeskatten beräknas med föreslagna skattesatser och övergångsbestämmelser ge ett nettobidrag på ca 400 miljoner DM under 1968 och på drygt 2 miljarder DM årligen fram till 1971. Bolags- och den allmänna inkomstskatten föreslås vidare höjd med 3 %. Ogifta med en inkomst understigande 16 000 DM och gifta med en inkomst understigande 32 000 DM är dock undantagna. Tillsammans med bl. a. vissa höjningar av posttaxorna skulle dessa skatteändringar ge en merintäkt för staten under fyraårsperioden på drygt 13 miljarder DM, varav 1,5 miljarder under 1968. Finansplanen innebär vidare att investeringarnas andel av statsutgifterna under samma period höjs från knappt 18 % till drygt 19 %. Det statliga kreditbehovet beräknas uppgå till drygt 20 miljarder DM fram t. o. m. 1971. Statsutgifternas ökningstakt under fyraårsperioden 1968—1971 uppskattades tidigare till drygt 8 % årligen. Efter reformerna beräknas den nu till knappt 6 %. Den största skillnaden gäller för 1968 då ökningstakten sänkts från 15 till 8 %.
Tilläggsbudgeterna ingår inte i de redovisade kalkylerna för finansplanen. Den första tilläggsbudgeten, som uppgick till 2,5 miljarder DM, antogs under början av 1967. När man under sommaren fortfarande inte kunde se några tecken till en omsvängning i det ekonomiska läget antogs en ny tilläggsbudget på 5,3 miljarder DM. Av denna senare skall förbundsstaten svara för 3/5 av utgifterna och delstaterna och kommunerna för resten. Orderna skulle till största delen vara utlagda till oktober 1967 men en del kan placeras under tiden fram till mars 1968. Den tidsmässiga fördelningen av de båda budgeternas effekter på de offentliga investeringarna är svår att fastlägga men enligt gjorda uppskattningar beräknas drygt 2,3 miljarder DM falla pa 1967, inemot 5 miljarder på 1968 och resterande summa — ca 0,5 miljarder DM — på 1969. Av den federala andelen av den andra tilläggsbudgeten tycks huvuddelen av orderna, med undantag för bostäder, ha blivit placerade fram till oktober 1967. Av den senare tilläeesbudgeten har omkring 750 miljoner DM avsatts för räntesubventioner och lån till uppförande av 60 000 nya bostäder, vilket motsvarar över 10 % av 1967 års bostadsbyggande.
Omläggningen av den indirekta beskattningen vid årsskiftet 1967—1968 får emellertid vidare återverkningar än de rent budgetmässiga. Den innebär en övergång från den tidigare kaskadskatten (dvs. en pålaga som drabbar bruttoomsättningen i på varandra följande distributionsled) till mervärdeskatt. Härigenom erhålls i princip en skatteomfördelning från exportpro-
38 Statsverkspropositionen år 1968. Bil. 1: Finansplanen
duktion och investeringar mot konsumtion. Den omedelbara effekten har emellertid begränsats genom övergångsbestämmelser. I syfte att motverka en fortsatt lagerneddragning har företagen, genom beslut sommaren 1967, vid övergången till mervärdeskatt tillerkänts en avdragsrätt intill 85 % av skattebelastningen på inneliggande lager. Detta beräknas medföra ett inkomstbortfall för staten på ca 700 miljoner DM. Under sådana förhållanden kan en totalt sett oförändrad avkastning av den indirekta beskattningen uppnås endast därigenom att skatt i ökad grad tas ut på konsumtionen. Det är mot denna bakgrund man bör se den tidigare nämnda merintäkten på 400 miljoner DM av indirekta skatter under 1968. Denna beräknas erhållas vid en mervärdeskattesats på 10 % från årsskiftet och på 11 % fr. o. m. 1 juli 1968. Alt merintäkten blir betydligt större under följande år sammanhänger med att inkomstbortfallet genom övergångsbestämmelserna för lager är en engångsföreteelse.
Under antagande av den ovan gjorda fördelningen av tilläggsbudgeterna och under förutsättning av att alla utgifter enligt dessa verkställs, torde man kunna räkna med en moderat expansiv budgeteffekt under 1968, som samtidigt är något mindre än den var 1967. Statsutgifterna ökade med ungefär 11 % under 1967 och uppskattas öka med drygt 9 % under 1968. Den lånefinansierade andelen synes komma att bli av samma storleksordning under de båda åren.
Under de tio första månaderna 1967 var den totala orderingången 3,5 % lägre än under motsvarande period 1966. Medan den utländska orderingången under denna tid var högre än 1966, visade den inhemska en mycket svag utveckling under de åtta första månaderna 1967. I september, och i synnerhet i oktober, visade siffrorna för den inhemska orderingången på en återhämtning. Till en del är detta sannolikt en följd av ökad offentlig efterfrågan som en effekt av den andra tilläggsbudgeten. En starkt bidragande orsak torde även ha varit att oktober var den sista månaden under vilken den privata industrin kunde utnyttja de speciella avskrivningsregler som tidigare utformats för att stimulera den privata investeringsbenägenheten. Under de tio första månaderna 1967 var den totala industriproduktionen ca 4 % lägre än under motsvarande period 1966.
Arbetslösheten steg brant under loppet av första halvåret 1967 till en topp i maj då den uppgick till 3 % av arbetsstyrkan. I oktober var arbetslösheten drygt 360 000 eller 1,7 % mot 0,6 % ett år tidigare. Arbetslösheten hade av allt att döma varit betydligt högre om inte under samma tid den utländska arbetskraften minskat med omkring 340 000. Det låga resursutnyttjandet avspeglas även i pris- och kostnadsutvecklingen. Under tolvmånadersperioden t. o. m. september 1967 ökade konsumentpriserna med 1,3 %. Industriarbetarnas bruttotimförtjänst ökade från juli 1966 till juli 1967 med knappt 3 %. Denna utveckling förklaras till en del av en negativ löneglidning, ökningstakten för lönerna fortsatte att avta under året.
39 Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1968
En måttlig konjunkturomsvängning kan förväntas under 1968. Den totala produktionens tillväxt beräknas till omkring 3,5 %. De fasta investeringarna torde åter öka. Med utgångspunkt från finansplanen och tillläggsbudgeterna kem de statliga investeringarna beräknas öka med ca 12 %. Bostadsinvesteringarna utgör en osäkerhetsfaktor. Läget på bostadsmarknaden gör det tänkbart att de åtgärder för att främja bostadsbyggandet som innefattas i den andra tilläggsbudgeten endast kommer att kunna motverka en fortsatt minskning inom vissa delar av denna sektor. För industriinvesteringarna förväntas en viss ökning, vilket i första hand skulle visa sig i en moderat tillväxt av maskininvesteringarna. Efter den kraftiga lagerneddragningen under 1967 och med hänsyn till den fullständiga avlyftningen av skattebelastningen på lagerinvesteringarna som inträder i och med mervärdeskattens genomförande är en klar omsvängning av dessa att förvänta. För den offentliga konsumtionen beräknas en lägre ökningstakt än under 1967. På grund av den antagna måttliga produktionstillväxten torde någon markant förändring av arbetsmarknadsläget inte kunna förväntas under loppet av 1968. En fortsatt svag lönestegring och en hög grad av prisoch kostnadsstabilitet är därför trolig. Skattehöjningarna kommer att minska utrymmet för den privata konsumtionen och en mycket obetydlig ökning av denna kan emotses. Exporten torde även under 1968 komma att utgöra en betydelsefull expansiv faktor. Den obetydliga löneökningen torde leda till att Västtysklands konkurrenskraft ytterligare förstärks. Importen beräknas tillta, men ökningstakten väntas knappast komma att överstiga exportens, i synnerhet som mervärdeskatten kan komma att innebära en belastning på vissa delar av importen. Också för 1968 tycks handelsbalansens liksom även bytesbalansens överskott därmed bli betydande.
Frankrike
I Frankrike skedde under loppet av 1966 en successiv uppbromsning av produktionstillväxten. Den privata konsumtionen, bostadsbyggandet och exporten — som varit de mest expansiva elementen i den första fasen av konjunkturuppgången — utvecklades svagare. En tilltagande investeringsaktivitet i övrigt förmådde inte uppväga detta. Industriproduktionen steg sålunda endast obetydligt under andra halvåret. Under 1967 fortsatte efterfrågan att försvagas mer allmänt, vilket bl. a. avspeglas i en kraftig ökning av arbetslösheten.
Redan tidigt under 1967 vidtogs vissa stimulansåtgärder i avsikt att underlätta finansieringen av offentliga investeringar, såväl statliga som kommunala. Nämnas bör även de lättnader som infördes i kreditvillkoren för den privata konsumtionen. I juli höjdes taket för beviljandet av vissa byggnadskrediter, ytterligare 6 000 lägenheter påbörjades och offentliga investeringsprojekt (vägar och telekommunikationer) igångsattes redan i september 1967 i stället för under 1968.
40 Statsverkspropositionen år 1968. Bil. 1: Finansplanen
Den avtagande tillväxten har enligt myndigheternas uppfattning delvis sin grund i strukturella omställningssvårigheter. Regeringen utverkade i maj 1967 fullmakt att vidta nödvändiga åtgärder på det ekonomiska och sociala fältet. Dessa kom under sommaren till användning. Vissa av de sålunda vidtagna åtgärderna, som syftade till att underlätta strukturförändringar, kom ej att få någon nämnvärd effekt på ekonomin under 1967. Samtidigt genomfördes emellertid också andra åtgärder — med långsiktigt finansiella stabiliseringsmotiv — med klart deflationistiska verkningar 1968: socialförsäkringsreformen i oktober och taxehöjningarna på gas, elektricitet och transporter för att nämna de främsta. Att exakt beräkna hur mycket dessa åtgärder reducerade stimulanseffekten från de tidigare nämnda åtgärderna är nära nog omöjligt. Kalkyler som gjorts pekar mot ett positivt nettotillskott till efterfrågan som uppskattningsvis kan ha uppgått till 0,5 % av totala produktionen.
Den privata konsumtionen av varaktiga varor visade redan hösten 1966 tecken till avmattning. Denna tendens förstärktes under första hälften av 1967 och omfattade då även övriga konsumtionsvaror. Under andra kvartalet var det enligt de preliminära beräkningar som föreligger t. o. m. fråga om en direkt minskning. En del av denna försvagning i konsumtionsefterfrågan förklaras av inkomstutvecklingen, medan den övriga förklaringen synes ha legat i ett ökat »försiktighetssparande» på grund av löntagarnas oro över sysselsättningsutvecklingen. Någon rekyleffekt under andra halvåret kan ännu inte spåras i statistiken.
Investeringsuppgången bleAf under 1967 ungefär lika stark som under 1966 eller drygt 6 %. Bostadsbyggandet expanderade åter snabbare — delvis som en följd av vidtagna åtgärder — medan investeringarna inom näringslivet genom en svacka i utvecklingen under våren 1967 inte nådde upp till 1966 års ökningstal. ökningen för maskininvesteringarna var dock, med hänsyn till den omfattande lediga kapacitet som förelåg inom många branscher, anmärkningsvärt stor och indikerar att rationaliseringsinvesteringarna svarade för en betydande del av uppgången. Lagerinvesteringarna fortfor att öka snabbt fram till våren, men avtog därefter så påtagligt att bidraget till bruttonationalprodukten blev negativt för helåret räknat. Övergången till mera fullständig mervärdeskatt fr. o. m. 1 januari 1968 har varit en faktor som bidrog till detta omslag.
Den mattare inhemska efterfrågeutvecklingen medförde en stagnation för importen — under perioden mars—augusti 1967 var det t. o. m. fråga om en markerad nedgång. Genom den snabba ökningen under loppet av 1966 erhålles dock en några procentenheter högre import 1967 än året innan. Exportökningen blev, främst som en följd av den västtyska avmattningen, förhållandevis obetydlig. Resultatet blev en klar minskning i handelsbalansöverskottet jämfört med 1966. Den redan tidigare mycket betydande valutareserven fortsatte att öka under loppet av 1967 och upp-
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1968 41
gick vid månadsskiftet oktober—november till 29 miljarder franc, motsvarande ca 7 månaders import.
Det är oklart om den tveksamma efterfrågetillväxten under andra hälften av 1967 fick någon märkbar effekt på lönestegringstakten i slutet av året. Fram till juli månad 1967 låg denna omkring 6 % i årsökningstakt för timlönerna inom industrin. Konsumentpriserna ökade med 2,7 % från september 1966 till september 1967 medan partipriserna under samma tid sjönk något.
Beträffande utsikterna för 1968 är osäkerheten betydande och det av flera skäl. En enkät som företogs i oktober 1967 antydde inte någon omedelbar förstärkning av konjunkturen. Industriproduktionens tillbakagång föreföll dock ha upphört men någon nämnvärd uppgång förväntades inte för det fjärde kvartalet. Härigenom beräknades årsökningen bli endast ca 1,5 %. Till en del var denna utveckling sannolikt avhängig av förändringarna i skattesystemet från årsskiftet 1967—1968. I distributionsledet torde man i avvaktan på den fullständiga mervärdeskattens genomförande ha varit angelägen om alt hålla små lager. I så måtto borde man kunna räkna med en viss rekyleffekt i början av 1968 i form av ökade lagerinvesteringar. För industrins investeringar räknar man med ungefär samma ökningstakt som 1967. Detta gäller även bostadsbyggandet. En annan osäkerhetsfaktor utgör socialförsäkringsreformens genomförande i oktober 1967, vars effekter blir negativa på i första hand den privata konsumtionen. De expansionsdrivande effekterna från 1968 års budget är sannolikt inte tillräckligt stora för att nettoeffekten på efterfrågan skall bli mera positiv än 1967. Fjolårets försök till stimulans via budgeten resulterade i ett betydande budgetunderskott. Detta försök, tillsammans med osäkerheten om det västtyska uppsvingets datering och styrka samt skatte- och socialförsäkringsreformens nettoeffekt på ekonomin har enligt myndigheternas uppfattning talat för en »försiktig» budget. Man synes i stället vara beredd att successivt ingripa med av läget påkallade åtgärder.
Förutsatt att en internationell konjunkturuppgång kommer till stånd och att denna får motsvarande konsekvenser för den franska exporten och att hushållens sparkvot i varje fall inte stiger ytterligare, synes man kunna räkna med en ökning av den totala produktionen 1968 med ca 4 %. En sådan tillväxt skulle närmast innebära ökad ledig produktionskapacitet och en fortsatt relativt hög arbetslöshetsnivå. Löne- och kostnadsutvecklingen torde härigenom ha förutsättningar att bli t. o. m. något lugnare än under 1967. Som en följd av mervärdeskattereformen beräknas konsumentpriserna under här givna förutsättningar komma att stiga med ca 3 %. Reformen innebär samtidigt att priserna på investeringsvaror väntas bli i det närmaste konstanta.
2f Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 saml. Nr 1. Bil. 1. Finansplanen. Bilaga 1
42 Statsverkspropositionen år 1968. Bil. 1: Finansplanen
Italien
Den snabba tillväxten fortsatte under 1967. Bruttonationalprodukten ökade i samma takt som 1966, eller med ca 5,5 %. Fram t. o. m. september 1967 var industriproduktionen 9 % högre än under motsvarande period 1966. Den internationella konjunkturdämpningen påverkade Italiens export. Expansionen avtog under året och totalt beräknas ökningen till omkring 7 %, vilket endast är drygt hälften av exportökningen under 1966. Ökat handelsutbyte med framför allt Östeuropa har i någon mån kompenserat den minskande exporten till Västtyskland och den stagnerande till övriga EEC-länder. Maskininvesteringarna totalt och därmed av allt att döma även inom industrin expanderade mycket starkt. Enligt befintliga uppskattningar var ökningen nära 20 %. Även byggnadsinvesteringarna ökade betydligt under 1967. Bostadsbyggandet som minskade under 1966, tycks åter ha tillväxt något under 1967, vilket främst kan hänföras till ökat offentligt bostadsbyggande. Inom den övriga byggnadsverksamheten var aktiviteten betydligt högre än ett år tidigare. Den privata konsumtionen ökade i ungefär samma takt som den totala produktionen, medan den offentliga konsumtionens tillväxt inte översteg 4 %.
Produktionstillväxten har lett till ökad sysselsättning. I juli 1967 var antalet sysselsatta inom industrin drygt 2 % större än tolv månader tidigare. Arbetslösheten har avtagit, men då den i statistiken redovisade arbetskraften utgör en relativt liten del av den totala befolkningen finns fortfarande stora outnyttjade arbetskraftsreserver. Lönerna synes ha ökat något snabbare under 1967 än under närmast föregående år och även prisökningstakten har tilltagit. Under tolvmånadersperioden t. o. m. september 1967 ökade konsumentpriserna med 3,8 %. I strid mot den allmänna målsättningen att utjämna de regionala skillnaderna mellan de södra och de norra delarna av landet, har dessa snarast skärpts under de två senaste åren. Medan bruttoinvesteringarna totalt ökade med ca 4 % under 1966, låg de i södra Italien kvar på en oförändrad och låg nivå. Industriinvesteringarna uppvisade samma mönster. Några tecken på en förändrad utveckling märktes inte under 1967. Existerande skatte- och kreditförmåner för investeringar i de södra regionerna har i nuvarande läge uppenbarligen inte utgjort ett tillräckligt starkt incitament för de privata företagarna att där öka sina investeringar.
Den kraftiga importuppgången under 1966 fortsatte 1967 och totalt beräknas importen ha ökat med ca 15 % i värde. Genom den avtagande exporten har delta lett till att 1966 års handelsbalansöverskott förbyttes i ett underskott 1967. Intäkterna från turister och emigrerad arbetskraft minskade 1967 men var ändå så stor att bytesbalansen förblev positiv.
F. n. finns det inga tecken som tyder på någon avmattning i den inhemska efterfrågan 1968. För maskininvesteringarna förväntas en fortsatt stark
43 Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1968
uppgång, om än inte fullt lika kraftig som föregående år. Byggnadsinvesteringarnas tillväxttakt förväntas bli högre än 1967, inte enbart till följd även betydande ökning av bostadsbyggandet utan även genom en fortsatt kraftig tillväxt inom övrig byggnadsverksamhet. Den offentliga konsumtionen beräknas bli en obetydligt mer expansiv faktor 1968 än 1967. En fortsatt ökning av den totala produktionen på över 5 % anses trolig och förväntas inte resultera i någon allmän överhettning. Industrikapaciteten är ännu inte fullt utnyttjad och läget på arbetsmarknaden ger utrymme för expansion. Skulle den internationella konjunkturuppgången dröja kommer detta troligen att påverka exportutvecklingen i negativ riktning, och sannolikt även verka återhållande på investeringsbenägenheten inom industrin.
Importen förväntas komma att öka betydligt snabbare än exporten även under 1968, vilket skulle innebära ett ökat underskott i handelsbalansen. Några problem med den yttre balansen torde detta emellertid inte leda till, då ett fortsatt stort överskott på tjänstesidan kan beräknas resultera i alt bytesbalansen förblir positiv även under 1968.
Danmark
Den offentliga sektorn var den mest expansiva delen av Danmarks ekonomi under 1967. Offentlig konsumtion beräknas ha ökat med 5 % och de offentliga investeringarna med 10 %. Industrins investeringar beräknas ha legat kvar på 1966 års låga nivå, medan det övriga näringslivets byggnadsinvesteringar expanderade. Bostadsbyggandet var fortfarande högt delvis på grund av den stora igångsättningen under 1966. Trots att antalet påbörjade lägenheter under första halvåret 1967 var 9 % lägre än under motsvarande period ett år tidigare var påbörjad våningsareal något högre för samma jämförelseperiod. Under andra halvåret 1967 tycks en förnyad ökning av påbörjandet ha ägt rum. Den privata konsumtionen ökade mycket starkt under första halvåret 1967. Detta var emellertid till en betydande del en förhandseffekt av mervärdeskattens införande i juli och under andra halvåret var ökningen obetydlig. Exportutvecklingen var svag. Fram t. o. m. september 1967 var varuexportens värdeökning knappt 3 % jämfört med samma period 1966. Produktionsökningen avtog under andra halvåret 1967 och totalt beräknas produktionen ha ökat med ca 3 % 1967, eller något mer än 1965—1966.
Importen ökade kraftigt under första halvåret 1967. Trots en trolig avmattning av importen under andra halvåret i samband med dämpningen av den interna efterfrågan uppskattas bytesbalansens underskott 1967 härigenom ha uppgått till inemot 2 miljarder danska kronor, vilket innebär en betydande försämring jämfört med 1966. Fram t. o. m. juli 1967 steg priserna (exkl. mervärdeskattens prishöjande effekt på ca 4,5 %) snabbare än under motsvarande period 1966. Totalt steg konsumentpriserna från års-
44 Statsverkspropositionen år 1968. Bil. 1: Finansplanen
skiftet 1966—1967 fram t. o. m. september med 8,8 % och under tolvmånadersperioden t. o. m. juli 1967 med 10,8 %. Arbetarnas timlön beräknas ha ökat i ungefär samma takt som under 1966, eller med ca 10 %. Antalet sysselsatta inom industrin minskade med drygt 3 % från juli 1966 till juli 1967. Sedan andra kvartalet 1967 har arbetslösheten varit stigande. I oktober 1967 uppgick den till 3,3 % mot 1 % ett år tidigare. För att motverka denna utveckling beslöt regeringen i slutet av oktober att lätta på bestämmelserna för byggnadsregleringen. För visst byggande släpptes regleringen helt, medan för annat kvoterna höjdes väsentligt.
Ett huvudproblem för dansk ekonomisk politik har under större delen av 1960-talet varit att begränsa den samlade efterfrågan, då denna tenderat att öka snabbare än den totala produktionen med ökade pris- och kostnadsstegringar och betydande betalningsbalansunderskott som följd. Under senare delen av 1967 var situationen snarare den att efterfrågan visade en svagare tillväxt än produktionskapaciteten samtidigt som någon påtaglig förbättring av den yttre balansen inte nåddes.
När Storbritannien den 18 november 1967 offentliggjorde devalveringen av pundet, beslöt den danska regeringen att skriva ned värdet på den danska kronan. Den brittiska devalveringen skulle, om inga motåtgärder vidtogs, innebära en förlust för den danska jordbruksnäringen vid export på Storbritannien. Man räknar emellertid med risken att en dansk devalvering kan få till följd ett ur kostnadssynpunkt försämrat konkurrensläge för industrivaruexporten, genom pris- och kostnadshöjningar utöver den direkta priseffekten orsakad av höjda importpriser. Danska industriprodukter har dessutom i allmänhet ett relativt stort importinnehåll. Beslutet att inte följa punddevalveringen på 14,3 % fullt ut, utan att begränsa den till 7,9 %, får ses som resultatet av en avvägning mellan dessa två aspekter. Genom alt komplettera devalveringen med ytterligare åtgärder, hoppas man kunna försäkra sig om utrymme för en förstärkt yttre balans, och samtidigt begränsa de negativa konsekvenserna. Fyra tilläggsförslag har i princip antagits av folketinget. Av dessa går tre ut på att motverka risken för pris- och kostnadsstegringar utöver de ofrånkomliga prishöjningarna genom de ökade importpriserna. Vinststopp fram till 1 juli 1968 har slutgiltigt antagits. Löneavtalen innehåller en klausul om automatisk indexreglering av lönerna. De höjda priserna på importvaror leder därmed direkt till en höjning av lönerna. Ett principbeslut har fattats om att indexklausulen skall sätlas ur kraft. Emellertid var det till stor del den fortsatta behandlingen av denna punkt som ledde fram till beslutet att utlysa nyval till slutet av januari 1968. Osäkerheten vad gäller de politiska möjligheterna att genomdriva detta beslut är därför avsevärd. Slopandet av indexldausulen för löntagare skulle få sin motsvarighet för de egna företagarna i en extraskatt för dessa, vilken möjligen även skulle komma att gälla de högre inkomsttagarna. Genom att den brittiska devalveringen inte följdes fullt
45 Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1968
ut, beräknas det danska jordbruket göra en förlust. Jordbrukarna skall erhålla kompensation för detta.
På basis av den framlagda treårsbudgeten kan förutses att den offentliga sektorns snabba tillväxt kommer att fortsätta under 1968. Den privata konsumtionens obetydliga tillväxt under andra halvåret 1967 kan till stor del förklaras med en omfördelning av inköpen under 1967 orsakad av mervärdeskattens införande. Tidigare räknade man därför med att den privata konsumtionen åter skulle tillta under 1968. Får devalveringen avsedd effekt innebär det en åtstramning av den privata konsumtionen vilket i så fall skulle leda till en lägre ökning av denna än vad som tidigare förväntats.
Exportens svaga utveckling var främst avhängig av det internationella konjunkturläget. För den närmaste framtiden förväntas endast en måttlig uPP§ång av konjunkturen i de viktigaste av Danmarks avnämarländer. En återhämtning av ökningstakten för exporten av industrivaror, som fram till slutet av 1965 under flera år legat på omkring 15 %, men därefter varit betydligt lägre, föreföll före devalveringen inte trolig samtidigt som det står klart att en uppgång i totala exporten till väsentlig del måste falla på industrivarusektorn. För en bedömning av exportutvecklingen under 1968 bör även beaktas att en internationell konjunkturuppgång inte tros följas av en uppgång av industriinvesteringarna förrän med rätt avsevärd eftersläpning. Detta torde enligt dansk bedömning minska expansionsmöjligheterna för maskinexporten, vilken svarar för drygt 35 % av Danmarks totala industrivaruexport. Devalveringens totala effekt på Danmarks export är f. n. mycket svår att uppskatta. I enlighet med vad som ovan redogjorts för, förväntas emellertid inte någon stark priseffekt på industrivaruexporten. Det torde därför inte finnas anledning att i väsentlig grad revidera den tidigare exportprognosen som innebar en måttlig ökning av exportillväxten under 1968. Redan före devalveringen förutsågs en viss dämpning av importutvecklingen för 1968. Denna dämpning kan efter de vidtagna åtgärderna tänkas bli något tydligare. En förbättring av handelsbalansen bör därför kunna förväntas. Samtidigt förefaller det troligt att problemen med den svaga interna efterfrågan och den ökande arbetslösheten kan tilltaga genom devalveringens åtstramande effekter. Utan expansiva ekonomisk-politiska åtgärder kan det antas att en omsvängning av denna utveckling förskjuts framåt i tiden.
Finland
I Finland har de ekonomiska balansproblemen alltmer accentuerats under de senaste åren. En internationellt sett alltför snabb pris- och kostnadsutveckling har nedsatt konkurrensförmågan, vilket bl. a. medfört en långsammare exporttillväxt. Samtidigt har de snabba inkomststegringarna givit upphov till en stark ökning av den inhemska konsumtionsefterfrågan, som kommit till uttryck i en snabb importstegring. Följden har blivit ett
46 Statsverkspropositionen år 1968. Bil. 1: Finansplanen
stort underskott i betalningsbalansen, som inte täckts av upplåning utomlands, varigenom valutareserven i det närmaste tömts.
Denna utveckling har, trots motåtgärder, fortsatt och tvingat statsmakterna att bedriva en allt starkare kontraktiv ekonomisk politik. Med en stram finans- och penningpolitik har man sökt begränsa den totala efterfrågetillväxten samtidigt som man vidtagit speciella åtgärder för att skära ned importen och stimulera exporten. Tillväxten i bytesbalansens underskott har därigenom kunnat bromsas upp — men inte mer — och detta till priset av en försvagad produktionstillväxt, ökad arbetslöshet och nedgång i investeringarna. Ökningen i bruttonationalprodukten uppgick 1965—1966 till endast ca 2 % mot 5 % ett år tidigare. Sysselsättningsläget var, trots den stagnerande produktionen, ännu rätt tillfredsställande beroende dels på att befolkningen i arbetsför ålder tillväxte långsammare, dels på att övergången till förkortad arbetstid samt en ökande aktivitet inom de arbetsintensiva manufakturbranscherna under andra halvåret ökade efterfrågan på arbetskraft. Arbetslöshetsprocenten var i medeltal 1,5 % eller ungefär lika stor som 1965. De privata investeringarna blev ungefär oförändrade att jämföra med en 10-procentig ökning 1965.
När det förväntade internationella konjunkturuppsvinget dröjde blev betalningsbalanssituationen alltmer prekär under loppet av 1967. Visserligen ökade exporten under årets första åtta månader med 6 % jämfört med motsvarande period 1966 och importökningen stannade vid 2,5 %, varigenom underskottet i handelsbalansen reducerades med till synes 100 miljoner finska mark. Hela förbättringen hänförde sig dock till en kraftig ökning av exporten till Sovjet, med vilket land handeln regleras genom clearing och alltså inte ger någon utdelning i fria valutor. Sett enbart till den konvertibla handeln ökade i stället underskottet trots den för jämförelsen gynnsamt låga exportnivån under början av 1966. För skogsprodukterna — som svarar för två tredjedelar av totala exportvärdet — var ökningen endast omkring 1 %. Till den svaga ökningen för dessa bidrog även den råvaruknapphet som uppstått genom skogsägarnas motvillighet att sälja skog till rådande prisnivå. Den moderata importstegringen var inte så gynnsam som totalsiffran gav sken av: det var importen av investeringsvaror som var låg, medan däremot importen av konsumtionsvaror fortfor att öka. Regeringens ytterligare skärpning av finanspolitiken hade i första hand gått ut över sparandet, medan den privata konsumtionen fortsatte att öka.
Den interna situationens fortsatta negativa effekt på utrikesbalansen framtvingade ytterligare utländsk upplåning. Obligationsemissioner gjordes i Europa och Förenta staterna till ett sammanlagt värde av 124 miljoner finska mark och den i mars 1967 av internationella valutafonden beviljade »stånd by»-krediten på 300 miljoner finska mark hade i slutet av september helt utnyttjats. Trots denna kraftiga upplåning sjönk valuta-
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1968 47
reserven och uppgick i månadsskiftet augusti—september till 247 miljoner finska mark motsvarande blott ett par veckors import.
Mot denna bakgrund och med det obetydliga spelrum som återstod för en ytterligare skärpning av kreditpolitiken och de olägenheter en generell importreglering bedömdes medföra, beslöts den 11 oktober 1967 om en devalvering av den finska marken. Devalveringen innebar att den finska markens guldvärde sänktes med 23,81 % och att utlands valutan skrevs upp med 31,25 %. Beslutet, som trädde i kraft den 12 oktober, kompletterades med ett förslag att en särskild lag om exportavgifter skulle stiftas som skulle reducera exportörernas devalveringsvinst från 31 % till i allmänhet 13 %.x De medel som inbringas genom denna lag — antagen av riksdagen en knapp vecka senare att gälla till utgången av 19691 2 — skall användas för effektivisering av produktionen och för investeringar av primär betydelse för den ekonomiska tillväxten och de strukturförändringar denna förutsätter. En tredjedel av »tillväxtpaketet» är avsedd för investeringar i statsdominerade bolag samt för järnvägarnas och post- och telegrafverkets investeringsutgifter. En tredjedel skall gå till utbyggnad av kraftför sörj ningen och inrättande av beredskapslager för flytande bränsle; återstående tredjedel skall dirigeras över specialkreditanstalter som beviljar export- eller investeringskredit åt små och medelstora industriföretag samt lån till skogsförbättringsåtgärder.
Beslut fattades vidare att framlägga proposition om att de av FINEFTAavtalet förutsatta tullnedsättningarna skulle påskyndas i syfte att begränsa prisstegringarna för importvaror. För att stävja inhemska prisstegringar beslöts att inga prishöjningar får ske utan socialministeriets tillstånd.
Med dessa beslut skapades sannolikt förutsättningar för att avlägsna järn viktsrubb ningen i betalningsbalansen och därmed borde möjligheter finnas att föra en tillväxtstimulerande ekonomisk politik.
Det är svårt att mer exakt kvantifiera effekterna på utrikeshandeln 1968. De skattningar som gjorts innebär en endast obetydlig förstärkning av exportökningstakten, medan importen beräknas komma att påverkas förhållandevis kraftigt: i stället för en tidigare prognos om en ökning med
1 Jordbruksprodukter (utom spannmål) samt järn och stål är helt befriade från sådan avgift. För en annan varugrupp innehållande bl. a. kaffe, chokladprodukter, garner, vävnader, guld- och silversmycken och optiska instrument är avgiften 5 %. 8 % i exportavgift erläggs för bl. a. textilprodukter, möbler, vapen, plastvaror och vissa metallindustriprodukter såsom kopparprodukter, maskiner och fartyg. Kemiska produkter, skor och verktyg belastas med en 11-procentig exportavgift. Skogsprodukterna får den fulla avgiften, 14 %. I årets budget upptas intäkterna av exportavgiften till 600 miljoner finska mark. Det bör här nämnas att regeringen har befogenhet att tidigast i januari 1968 sänka exportavgiften till 7 % för export från norra Finland.
a Exportavgiftsprocenten skall successivt sänkas fram till denna tidpunkt. Den brittiska devalveringen kommer troligen att medföra en något snabbare avvecklingstakt än vad som ursprungligen planerades.
48 Statsverkspropositionen år 1968. Bil. 1: Finansplanen
3—4 % väntar man sig nu en något lägre import 1968 än 1967. Speciellt starkt beräknas omslaget bli för importen av konsumtionsvaror, detta trots att restriktionerna för importen av konsumtionsvaror upphävdes vid årsskiftet 1967—1968, då man återvände till tidigare föreskrifter om automatiska varukrediter på högst sex månader. Att exportökningen inte förväntas bli starkare beror på flera faktorer. En stor del av devalveringsvinsten förbrukas genom importerade insatsvarors fördyring. Skogsindustriernas möjligheter att öka sina exportförsäljningar genom att sänka priserna begränsas dels av sannolika höjningar av rotpriserna, dels den tidigare låga eller i många fall negativa lönsamheten och den snabba kostnadsstegring som det löpande löneavtalet ger. För massa- och pappersindustrins del begränsas dessa möjligheter dessutom av samarbetet mellan de skandinaviska producenterna.
Statsverkspropositionen för 1968 visar på en ökning av budgeten totalt med 1,4 miljarder finska mark, från en omslutning på 7,8 1967 till drygt 9,2 miljarder finska mark 1968. En av huvudorsakerna till denna stegring är devalveringen och exportavgifterna som ökat de beräknade inkomsterna med 0,6 miljarder finska mark. Budgeten bör betecknas som kontraktiv på kort sikt men som expansiv på lång sikt med syfte att i första hand stimulera investeringarna och minska arbetslösheten. Investeringarna (2,2 miljarder finska mark) svarar för 24 % av totalbudgeten mot 19 % 1967. Några nämnvärda inkomstförstärkningar genom ordinära skattehöjningar föreslås inte. Nämnas bör dock den särskilda passagerarskatt på 10 finska mark för alla som reser med båt från Finland och vars syfte är att begränsa ökningen av semester- och andra resor till utlandet.
De vidtagna åtgärderna och budgetpolitiken har dock inte i sig bedömts som tillräckliga för att säkerställa en balanserad utveckling på längre sikt. En förutsättning härför måste bl. a. vara att kommande löneavtalsuppgörelser blir sådana att kostnadsstegringen kan hållas tillbaka så att inte den konkurrensförmån man erhållit snabbt går förlorad. Det införda prisstoppet bedöms härvidlag få en viss psykologisk effekt eftersom det väntas dämpa löntagarnas kompensationskrav. Man har även beslutat samordna statens och de olika förhandlingsorganisationernas utredningsarbete i syfte att erhålla en gemensam grund för avtalsförhandlingarna och därmed öka möjligheterna till avtalsuppgörelser inom ramen för det samhällsekonomiska utrymmet. Uppgiften att leda detta arbete har anförtrotts den hittillsvarande förlikningsmannen vid arbetstvister.
Norge
Bruttonationalprodukten beräknas ha ökat med omkring 4,5 % under 1967. Den höga tillväxten förklaras till stor del av den snabba uppgången under loppet av 1966. Däremot var ökningen under loppet av 1967 förhållandevis måttlig. De fasta investeringarna expanderade kraftigt eller to-
49 Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1968
tält med drygt 10 %. Investeringarna i maskiner och transportmedel exklusive fartyg var 15 % högre under första halvåret 1967 än under motsvarande period 1966. Helårsökningen beräknas emellertid endast vara omkring hälften så stor, vilket visar på en stark avmattning av dessa investeringar under andra halvåret. Vid slutet av september 1967 var det pågående bostadsbyggandet 3,8 % större än ett år tidigare. Ökningen av antalet påbörjade lägenheter synes inte ha nått upp till den budgeterade. Den privata konsumtionen ökade med ca 4,5 %, medan den offentliga konsumtionens tillväxt var något lägre. Tillväxten av exporten exklusive fartyg var betydligt svagare än föregående år, vilket får ses både i samband med det försvagade internationella konjunkturläget och det ökade trycket på den inhemska marknaden.
Det förhållandevis höga trycket på resurserna under 1967 avspeglades i läget på arbetsmarknaden och i pris- och importutvecklingen. Sysselsättningen ökade såväl totalt som inom industrin. Arbetslösheten var låg, även om nivån under senare delen av 1967 var något högre än under 1966. Löneökningarna tilltog och en klausul i löneavtalet om indexreglerad priskompensation utlöstes under 1967. Även priserna fortsatte att öka i förhållandevis snabb takt, eller med inemot 4,5 % under tolvmånadersperioden t. o. m. oktober 1967. Under slutet av 1966 skedde en mycket kraftig importökning. Importen låg under 1967 kvar på en hög nivå, delvis på grund av den betydande tillväxten i maskin- och lagerinvesteringarna. Tillväxttakten under loppet av 1967 var emellertid lägre än under 1966. Importen exklusive fartyg var omkring 10 % högre under tio första månderna 1967 än under motsvarande period ett år tidigare. Fartygsimporten ökade mycket kraftigt, men kostnaderna täcktes till stor del av långfristigt utländskt kapital. Utrikeshandeln resulterade i en försämrad handelsbalans. I bytesbalansen motverkades emellertid denna försämring till en del av ökade fraktintäkter som ett resultat av krisen i Mellersta Östern. Bytesbalansens underskott beräknas ha uppgått till nära 2 miljarder norska kronor.
Med hänsyn till det höga efterfrågetrycket var en av den ekonomiska politikens målsättningar, liksom 1966, att dämpa den inhemska efterfrågan. Budgeten var dock relativt expansiv och statsutgifterna ökade väsentligt snabbare 1967 än 1966. Kreditpolitiken skärptes i början av 1967 bl. a. genom en hårdare tillämpning av normerna för bankernas likviditetsreserver. Efter hand blev vissa överhettningstendenser alltmer märkbara och under våren vidtogs ytterligare några åtstramande åtgärder. Bl. a. sköts visst offentligt byggande på framtiden, byggnadsregleringen skärptes, skattefrihet för bundet banksparande infördes och reglerna för avbetalningsköp blev strängare. I november 1967 höjdes minimikravet på bankernas likviditetskvot med 1 %.
Dämpningen av den inhemska efterfrågan under senare delen av 1967 kommer troligen att fortsätta under 1968. Bruttoinvesteringarna väntas
50 Statsverkspropositionen år 1968. Bil. 1: Finansplanen
totalt bli något mindre, vilket främst förklaras av en beräknad kraftig nedgång i fartygsinvesteringarna. Likaså väntas en viss nedgång i industrins investeringar. För byggnadsinvesteringarna totalt räknar man med en något större ökning både för bostäder och övrig byggnation. Lagerökningen av såväl inhemska som importerade varor förväntas minska jämfört med både 1965 och 1966. Den offentliga verksamheten beräknas öka något mer under 1968 än under 1967, vilket helt kan hänföras till ökade militärutgifter. Under förutsättning av en omsvängning i det internationella konjunkturläget kan exporten exklusive fartyg förväntas bli en starkare expansiv faktor under 1968. Drygt hälften av exportökningen beräknas falla på mineraler, malmer och metaller. Den totala produktionen kan väntas öka med ca 4 %, vilket innebär att det höga kapacitetsutnyttjandet kommer att bestå. På grund av den förväntade dämpningen av tillväxten inom några av de mest importkrävande sektorerna uppskattas importökningen exklusive fartyg bli knappt 5 % och fartygsimporten torde bli betydligt lägre 1968 än 1967. Bytesbalansens underskott beräknas därmed minska med 700 miljoner norska kronor, varvid emellertid en stor del av förbättringen kan hänföras till den minskade fartygsimporten. Beräkningarna har gjorts under förutsättning att Suez-kanalen öppnas vid början av 1968, med de sänkta fraktintäkter detta skulle innebära. Naturligtvis kommer effekterna av i första hand den brittiska och den danska devaleringen att påverka bytesbalansen i negativ riktning, kanske främst genom minskat sjöfartsnetto, men även som en följd av ett ökat underskott i varuutbytet. Under här givna premisser om den inhemska efterfrågeutvecklingen förefaller det emellertid troligt att de negativa verkningarna inte kommer att bli av besvärande omfattning.
Den ekonomiska politikens främsta målsättning för 1968 sägs vara att skapa en bättre balans för utrikeshandeln och samtidigt lätta på pressen från den inhemska efterfrågan. Årets statsbudget är mindre expansiv än 1967 års. Det utsägs emellertid att om den förväntade internationella konjunkturuppgången skulle dröja, eller den inhemska efterfrågan skulle bli svagare än väntat kommer ändringar av den ekonomiska politiken att föreslås. Löneavtalen för de flesta sektorerna utlöper under våren 1968. Prisnivån kommer under våren att ligga nära gränsen för ännu en indexreglerad lönehöjning, men det har antytts som en möjlighet att bl. a. genom subventioner motverka att gränsen passeras. Utrymmet för löneförhöjningar kommer även att påverkas av tidpunkten för genomförandet av den arbetstidsförkortning i ett steg från 45 till 42,5 timmars arbetsvecka som redan beslutats.
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1968
51 III. Utrikeshandeln
1. Exporten
I förhållande till 1966 skedde en påtaglig uppbromsning i ökningstakten för exporten, exklusive fartyg, 1967. Enligt preliminära beräkningar har exportvolymen ökat drygt 5 1/2 % 1966—1967, vilket innebär ungefär en halvering av ökningstakten jämfört med 1965—1966. Omslaget i fartygsexporten utjämnar dock denna skillnad. Utvecklingen under loppet av 1967 var mycket ojämn med en markant uppgång mellan andra halvåret 1966 och första halvåret 1967 (4 1/2 % säsongrensat) för att sedan falla med 1/2 % under andra halvåret. Denna nedgång berörde de flesta varugrupperna.
Devalveringsvågen under sista månaderna 1967 kom att omfatta länder som tillsammans svarar för mellan 25 och 30 % av Sveriges utrikeshandel. Som framgår av tabell 1 svarade de fem europeiska devalveringsländerna för drygt 97 % av den svenska exporten till devalverande länder. De övriga är huvudsakligen mindre råvaruländer inom sterling-området. En schematisk uppdelning på råvaror och färdigvaror visar att den svenska exporten till de devalverande länderna har ett högre råvaruinnehåll än totalexporten. Detta gäller i synnerhet Storbritannien där råvarorna utgör knappt hälften medan å andra sidan bearbetade produkter svarar för närmare 90 % av den svenska utförseln till Finland.
Trävaror
Läget på trävarumarknaden ter sig svårbedömt efter den engelska devalveringen, i synnerhet för 1968, men även den preliminära uppskattningen av exportresultatet 1967 har komplicerats.
Under september—oktober 1967 var försäljningsaktiviteten livlig och tydde på en ovanligt hög exportvolym. Den engelska devalveringen medförde ett avbrott i försäljningarna för 1967 och preliminärt uppskattas exporten av sågade och hyvlade trävaror till 1 160 tusen stds. Exporten av sågtimmer och massaved var relativt omfattande 1967 på grund av råvaruknappheten i Norge och Finland. Volymmässigt beräknas hela exporten av trävaror ha ökat 10 % 1967.
Tidigare uppskattningar av importbehovet som gjorts för enskilda länder har delvis måst revideras. Man kan misstänka att de stora engelska inköpen under höstmånaderna 1967 till en del var spekulativa och medfört vissa lagerökningar även hos konsumenter och mellanhänder. Det finns därför
Cn
to
Tabell III: 1. Sveriges utrikeshandel med devalverande länder 1964—1967
Miljoner kronor
Källor: Statistiska centralbyrån och Financial Times.
Statsverkspropositionen år 1968. Bil. 1: Finansplanen
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1968 53
anledning räkna med någon neddragning av lagren 1968, särskilt om det nuvarande höga ränteläget blir bestående. Detta tillsammans med en dämpad konsumtionstillväxt kan grovt uppskattas minska det brittiska importbehovet 1968 med ca 100 tusen stds. För Danmarks och Spaniens del har det beräknade importbehovet reviderats ned med tillsammans ca 40 tusen stds på grund av devalveringarna. Det totala europeiska importbehovet 1968 beräknas dock bli större än 1967, bl. a. beroende på en ökad västtysk import. Det kanadensiska trycket på den europeiska marknaden kan väntas lätta 1968 med tanke på den väntade ökningen i den amerikanska trävaruförbrukningen, bl. a. beräknas bostadsbyggandet öka närmare 15 % 1967—- 1968. En strävan i öst att återta marknadsandelar samt det förbättrade finska konkurrensläget gör det dock realistiskt att totalt räkna med vissa andelsförluster, varför exportkvantiteten sågvaror 1968 torde bli något lägre än 1967. Bortfallet i export av råvara till Finland kompenseras delvis genom en ökning till Norge. Totala volymförändringen 1968 kan uppskattas till —3 %.
Marknaden för 1968 öppnades sent. De affärer på Storbritannien för leverans 1968, vilka gjordes före devalveringen, var sannolikt till en del spekulationsköp. De svenska och finska säljarna eftersträvade efter devalveringen en uppräkning av sina pundpriser men köparnas avvaktande hållning verkade åt andra hållet. Effekten på de priser som registreras för exporten är vansklig att bedöma, bl. a. genom att exportprisindex influeras av förändringar i sammansättningen av kvaliteter samt att en del av de trävaror som exporterades i slutet av 1967 sålts före devalveringen till då rådande pundkurser. Med hänsyn till detta kan exportprisindex för 1967, inkluderande rundvirke, beräknas ha sjunkit 6 %. För 1968 beräknas det registrerade exportprisindex bli ca 4 % lägre än 1967, vilket återspeglar förutom den successiva nedgången i pris för lägre kvaliteter under 1967, en viss fortsatt prispress på dessa varor under 1968.
M assa
Preliminära beräkningar visar att exporten av kemisk massa 1967 låg kvar på 1966 års nivå. Måttliga ökningar noterades för sulfat medan sulfitmassan, i synnerhet den oblekta, gick tillbaka. En mindre ökning kan konstateras för exporten av dissolving från 1966 års låga nivå. Exporten av slipmassa sjönk med 15 % och sammantaget beräknas volymförändringen för massa ha varit -—1/2 % 1967.
På grund av det svaga marknadsläget kunde prisnivån vid årsskiftet 1966—1967 ej hållas, utan avsevärda rabatter förekom. Inför fjärde kvartalet 1967 avskaffades rabatterna och nya nettopriser, anpassade till den faktiska prisnivån, fastställdes.
Den engelska devalveringen torde i och för sig ej få några negativa effekter på massaexporten —• tvärtom bör en väntad produktionsökning i den
oi
rf*.
Tabell III: 2. Exportutvecklingen för olika varugrupper 1966—1963
1 Prisförändringen för verkstadsprodukter kan endast till mindre del hänföras till rena prisökningar. Huvuddelen utgörs av statistisk missvisning genom kvalitetsförskjutningar.
Anm. 1966 års exportvärden enligt den definitiva statistiken. Uppgifterna för 1967 är baserade på den faktiska exportutvecklingen under årets tio första månader. Samtliga uppgifter för 1968 avser prognoser. Värdeuppgifterna är avrundade till närmaste 5- resp. 10- tal miljoner och de procentuella förändringarna till närmaste hela resp. halva tal.
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
Statsverkspropositionen år 1968. Bil. 1: Finansplanen
55 Bil. I. Preliminär nationalbudget för år 1968
brittiska pappersindustrin innebära ett ökat massabehov. Under 1967 synes en relativt kraftig lagernedskärning ägt rum i Västtyskland. Ett väntat konjunkturomslag torde därför medföra inte endast en ökad massakonsumtion utan troligen även en ökad lagerhållning. För den sammantagna massaexporten beräknas en ökning 1967—1968 med 6 % i volym, vilket anses ungefär motsvara uppgången i den europeiska massakonsumtionen.
De under hösten 1967 införda nettopriserna förutsätts förbli oförändrade i kronor efter den engelska devalveringen. En stabiliserande faktor är här samarbetet mellan huvudexportörerna på den europeiska marknaden. De kanadensiska och skandinaviska kapacitetstillskotten 1968 uppskattas sammanlagt till omkring sju hundra tusen ton. Inskränkningar i produktionen planeras av de skandinaviska massaproducenterna och även de nordamerikanska tillverkarna torde vara inställda på ett relativt lågt kapacitetsutnyttjande. Om den europeisk-nordamerikanska avsalumarknaden expanderar tillräckligt bör det inte vara helt omöjligt att stabilisera priserna 1968 vid den nivå som rådde under fjärde kvartalet 1967. Den totala prisförändringen skulle i så fall kunna uppskattas till —1 1/2 %.
Papper, papp och träfiberplattor
Exportvolymen för gruppen steg 1966—1967 med 2 1/2 %. Kvantitetsmassigt ökade exporten av träfiberplattor med ca 8 % medan pappersexporten sjönk med ca 1 %. Den ogynnsamma utvecklingen för exporten avpapper och papp hade sin grund i den västtyska konjunkturnedgången. Importen från Sverige torde ha drabbats något hårdare än totalimporten. Även exporten till Nederländerna, Frankrike och Förenta staterna minskade. Den brittiska produktionen av papper och papp, exklusive tidningspapper, beräknas ha minskat med ca 4 % 1966—1967 medan konsumtionen ökade med ungefär 1 %. Detta innebar en kraftig importstegring, av vilken ungefär en femtedel kom från Sverige.
Devalveringarna i Storbritannien och Danmark ger dessa länders pappersindustrier en fördel gentemot Sveriges. Till följd av att massapriserna i pund höjts motsvarande devalveringen och att de nordiska pappersproducenterna inte fullt uppräknat sina priser i pund, blir konkurrensfördelen av devalveringen dock tämligen ringa. Den brittiska pappersindustrin förutsätts dock kunna öka sin produktion under 1968 och delvis täcka en väntad konsumtionsstegring. Den svenska exporten av papper och papp till Storbritannien under 1968 har därför beräknats kvantitetsmässigt stagnera på 1967 års nivå. Den danska pappersindustrin är relativt liten och de möjliga produktionsökningarna kan knappast i någon högre grad tränga ut importen. Devalveringen torde därför ge kvantitetseffekter främst genom att de höjda danska papperspriserna bromsar konsumtionsökningen. Dessa effekter förefaller dock bli relativt begränsade. Volymökningen för papper, papp och träfiberplattor uppskattas till 6 1/2 % 1967—1968,
56 Dia,
196 Ind
100 Statsverkspropositionen år 1968. Bil. 1: Finansplanen
ram IU:1. Volym- och prisutveckling för exporten, totalt och uppdelad på varugrupper
—1968
x: 1959 = 100. Säsongrensade halvårssiffror. Halvlogaritmisk skala
Total export
Total export, exkl. fartyg
Malmer och skrot
Metaller
•Verkstadsprodukter, exkl. fartyg
1962 1963 1964 1965 1966 1967 1968
Trävaror
Massa
Papper, papp och träfiberplattor
Livsmedel
180 -
Övriga varor
240 -
220 -
» i i j i 1 I I
1962 1963 1964 1965 1966 1967 1968
Den streckade kurvan ånger exportprisindex. or: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
57 Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1968
främst grundad på ett förväntat omslag i exporten till Västtyskland, Nederländerna och Frankrike.
Den finska devalveringen torde inte påverka priserna med tanke på det samarbete som bedrivs mellan de nordiska pappersbruken. Möjligheterna till prissänkningar från finsk sida är för övrigt också begränsade på grund av exportavgiften och de stegrade råvarupriserna. Den dåliga lönsamheten i skogsindustrin i Skandinavien torde också dämpa incitamenten till prissänkningar. Prisuppgången 1967 var knappt 1 %. Prisindex 1968 torde bli oförändrad från 1967 bl. a. genom prissänkningen på Storbritannien och priseffekter på exporten av träfiberplattor på grund av devalveringen i Finland.
Malm
Utsikterna för järnmalmsexporten 1967 bedömdes tämligen pessimistiskt vid början av året. Från våren 1967 ökade dock takten i avhämtningarna och tilläggsköp gjordes i relativt stor utsträckning. Leveranserna till Belgien och Tyskland ökade under 1967 medan man på den brittiska marknaden för andra året i följd förlorade omkring 1 miljon ton. Preliminärt beräknas den totala järnmalmsexporten ha uppgått till 23,4 miljoner ton 1967 mot 22,5 miljoner ton 1966. Den mellansvenska malmen gick dock tillbaka på så gott som samtliga marknader. Volymökningen för hela malmexporten, inklusive icke-järnmalmer, torde ha uppgått till 5 1/2 %. Prissänkningen på fosformalm om 14 % samt under 1967 gjorda mindre prissänkningar på andra kvaliteter resulterade i en nedgång i exportprisindex för järnmalm med ca 9 %.
De ingångna avtalen för 1968 innebär en ökning av järnmalmsköpen från Sverige med sammanlagt mer än 2 miljoner ton. Till skillnad från tidigare år förekommer inga optioner utan alla köp har gjorts i fast räkning. I vilken utsträckning dessa kvantiteter kommer att avhämtas under året beror på styrkan i den väntade konjunkturuppgången samt till en del på skeppningsförhållandena under vintern. Den engelska devalveringen kan möjligen få en stimulerande inverkan på den inhemska stålproduktionen och därmed skapa ett ökat importbehov av malm. I Tyskland och Belgien visar götstålsproduktionen tecken på att ha vänt uppåt.
En ytterligare nedgång i priset på järnmalm är att räkna med för 1968 — till en del överenskommen redan hösten 1966. Den torde komma att bli ca 3 %. Exporten av övriga malmer torde knappast komma att uppvisa några anmärkningsvärda förändringar och den sammantagna volymförändringen för malmexporten 1967—1968 beräknas till + 7 %.
Järn och stål
Under 1966 steg Sveriges exportvärde med 11 % medan industriländernas export av järn och stål sjönk med 1,5 %. Utvecklingen 1966—1967, + 15 % i värde, torde ha legat över industriländernas exportökning. De
58 Statsverkspropositionen år 1968. Bil. 1: Finansplanen
mest expansiva marknaderna för svensk export under 1967 var Danmark, Finland, Storbritannien, öststaterna och Japan. Nedgången i exporten till Västtyskland skedde parallellt med en minskad importefterfrågan.
Järn- och stålexporten har kommit i ett försämrat läge efter devalveringarna i Storbritannien, Danmark och Finland. Storbritanniens stålindustri producerar till ca 80 % för hemmakonsumtion. Under 1966 och 1967 sjönk produktionen medan importen ökade kraftigt. Denna utgör dock endast 5 % av stålkonsumtionen. Under förutsättning att produktionen inom de stålförbrukande industrierna stimuleras avsevärt av devalveringen bebehöver inte denna innebära något väsentligt minskat importbehov, särskilt som devalveringen ger den brittiska stålindustrin ökad konkurrensförmåga på exportmarknaden. Detta medför å andra sidan ökad konkurrens för Sverige på tredje land från den brittiska stålindustrin. De danska och finska stålindustrierna är förhållandevis små och verkningarna av dessa länders devalveringar på den svenska exporten torde däremot vara enbart direkta. Trots de negativa effekterna av devalveringarna kan den svenska järn- och stålexporten beräknas öka med 6 % 1967—1968. En orsak härtill är det efterfrågetillskott som kan väntas från en upphörande lageravveckling hos de europeiska förbrukarna.
Övriga metaller
Den amerikanska koppar strejken började i slutet av oktober 1967 att på allvar påverka London Metal Exchange. Kopparnoteringen steg efter hand till över 500 pund per ton. Med hänsyn till det faktum att strejken medfört ett produktionsbortfall om ca 150 000 ton i månaden och att lagren både hos producenter och konsumenter är tömda eller långt neddragna torde det dröja innan man får en återgång till en prisnivå omkring 350 pund, vilken anses eftersträvansvärd ur balanssynpunkt.
Under 1967 utfördes ungefär oförändrade kvantiteter obearbetad koppar jämfört med 1966 medan den bearbetade kopparn minskade med drygt 20 %. Exporten av aluminium torde ha ökat med drygt 70 % och även för bly, nickel och silver har kvantitetsökningar noterats. Trots detta torde man för övriga metaller ha fått en volymminskning med ca 2 % beroende på den stora vikt kopparn har. Även prisutvecklingen domineras av kopparn. Preliminärt erhålls en prissänkning med 12 1/2 % för gruppen oädla metaller i dess helhet.
För 1968 har vi räknat med relativt höga kopparpriser och kvantitetsökningar för exporten av bearbetad koppar och aluminium. Volymmässigt har antagits en ökning för gruppen med 10 % över 1967 års nivå. Exportvärdet beräknas till närmare 600 miljoner kronor.
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1968
59 V erkstadsprodukter
Trots att fjolårets exportökning torde ha stannat vid 8 % i värde måste detta sägas vara ett förhållandevis gott resultat med hänsyn till den påtagliga konjunkturavmattning som rådde under 1967 på flera av våra viktiga marknader.
I tabell 3 ges en tillbakablick på verkstadsexportens utveckling för Sverige och andra industriländer under 1960-talet. Tabellen visar i första raden för varje land den faktiska utvecklingen från föregående år. Andra raden visar nettoeffekten av de andelsvinster eller andelsförluster landet gjort på sina exportmarknader. Procenttalen på tredje raden, länderkomponenter, visar hur många procentenheter mer eller mindre än industriländerna sammantagna ett land skulle ha ökat sin export om landets marknadsandelar förblivit oförändrade från föregående år. Andelsvinsten är i stort ett uttryck för förbättrad exportförmåga men även varusammansättningen inverkar. Länderkomponenten anger alltså om landets exportfördelning på avnämarländer haft sin tyngdpunkt på expansiva marknader (positiv komponent) eller vice versa. På längre sikt, kan det hävdas, blir även denna komponent ett mått på konkurrenskraften om i denna inbegrips förmågan att anpassa inriktningen av exporten till de bättre marknaderna.
Som framgår av tabellen var 1966 ett mycket bra år för svensk verkstadsexport. Endast Italien och Japan uppvisar en gynnsammare bild. Sveriges verkstadsexport ökade 5,4 % snabbare 1966 än industriländernas genomsnittliga verkstadsexport. Denna skillnad är sammansatt av en andelsvinst på 6,8 % och en negativ ländereffekt på 1,4 %. Andelsvinsterna för Sveriges del under 1966 är att hänföra till Västeuropa, öststaterna samt Latinamerika. Den sedan 1961 ständigt fallande marknadsandelen i EEC förbyttes i en uppgång 1966.
Andelsförlusten 1965 och andelsvinsten 1966 kan delvis förklaras av utvecklingen av den inhemska efterfrågan och kapacitetsutnyttjandet inom verkstadsindustrin. Den kraftigt stegrade efterfrågan och kapacitetsbristen under 1965 gav en negativ effekt medan den positiva effekten 1966 sammanfaller med en betydande efterfrågedämpning och lättat kapacitetsläge. För tidigare år är sambanden ej så tydliga.
Under 1967 har kapacitetsutnyttjandet minskat ytterligare och den inhemska efterfrågan på verkstadsprodukter har varit dämpad. Detta gäller emellertid även för våra konkurrentländer, framför allt då Västtyskland. Trots detta förefaller Sverige även 1967 ha gjort vissa andelsvinster ehuru moderata jämfört med 1966.
Under 1968 synes den svenska verkstadsindustrins relativa position gentemot konkurrentländerna i fråga om leveranskapacitet och leveranstider komma att förbli i stort sett densamma som under 1967. Detta skulle i sin tur tala för en tillväxt av vår verkstadsexport i ungefär samma takt som
60 Statsverkspropositionen år 1968. Bil. 1: Finansplanen
Tabell III: 3. Exporten av verkstadsprodukter från Sverige och andra industriländer 1961—1966
Förändring i procent från föregående år
Källor: FN och OECD.
våra avnämarländers import av verkstadsprodukter. Med hänsyn till konjunkturutsikterna finns det i så fall anledning räkna med en viss acceleration av ökningstakten 1968 jämfört med 1967. Devalveringarna i Storbritannien, Danmark och Finland får å andra sidan en dämpande effekt på efterfrågan på svenska verkstadsprodukter från såväl dessa länder som från tredje land.
Den engelska devalveringens indirekta effekter på verkstadsexporten
61 Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1968
1968 kan endast resonemangsvis bedömas. Storbritanniens andelsutveckling bör bli mindre ogynnsam 1968 än tidigare. Antag att Storbritannien genom devalveringen kan vända utvecklingen från andelsförluster på exportmarknaderna (som i genomsnitt för den gångna delen av 1960-talet motsvarat en årlig exportförlust på 5 %) till andelsvinster 1968 motsvarande i stället en 5-procentig exportökning. Detta antagande innebär alltså att Storbritannien ökar sin export med 5 % 1967—1968 utöver den ökning av exporten som blir en följd av tillväxten i världsiinporten av verkstadsprodukter. Devalveringen får i så fall en mycket gynnsam effekt på den brittiska exporten. Om ett sådant omslag inträffar och Sverige drabbas relativt sett lika mycket som övriga länder skulle detta innebära en exportförlust för oss på ca 100 miljoner kronor. De direkta effekterna på vår export till länder som devalverat kan bli skiftande. Verkstadsexporten till dessa länder utgjorde 1966 1 440 miljoner kronor, varav ca 1 110 miljoner kronor till Storbritannien och Danmark. För övriga länder, vilka ej har någon större inhemsk verkstadsindustri, beror effekten på styrkan av den åtstramning som åtföljer devalveringen. Förmodligen drabbas flertalet verkstad sprodukter mindre än andra varor.
Verkstadsexporten till Danmark uppgick till 670 miljoner kronor 1966. Sveriges andel av Danmarks verkstadsimport var 1966 16 % mot ca 18 % för Storbritannien (inkl. fartyg). En stor del av verkstadsimporten utgörs av investerings- och insatsvaror, vilka troligen inte kan ersättas med inhemsk produktion. Den danska devalveringens hämmande effekt på ökningstakten för verkstadsimporten bör därför bli tämligen liten. Man skulle till och med kunna räkna med en viss stimulans genom ökad efterfrågan för produktions- och investeringsändamål. Med tanke på den vikt den danska marknaden har för Sverige torde det inte vara uteslutet att devalveringen möts med vissa priseftergifter från svensk sida. Före devalveringen kalkylerades med en ökning av exporten av verkstadsprodukter till Danmark på 7 % i löpande priser. Det förefaller sannolikt att denna ökning bortemot halveras på grund av dels priseftergifter och dels andelsförluster till Storbritannien.
Beträffande Storbritannien är det svårt att säga vilka direkta effekter vi har att räkna med. Verkningarna på verkstadsexporten 1965—1966 av den 1964 temporärt införda importavgiften utgör en ledtråd. Vår verkstadsexport ökade i löpande priser 1964—1965 med 4 1/2 %, 1965—1966 med 11 % och januari—september 1966—januari—september 1967 med 21 %. Importavgiften hade synbarligen effekter på importutvecklingen. Det är mot bakgrund härav troligt att även devalveringen får effekter på den brittiska importen av verkstadsprodukter. Å andra sidan bör devalveringen med tiden stimulera produktionen och som följd därav importefterfrågan i Storbritannien. Här har valts att räkna med endast en svag ökning av exportvärdet till Storbritannien 1967—1968.
62 Statsverkspropositionen år 1968. Bil. 1: Finansplanen
För totala verkstadseporten har den värdemässiga ökningen 1967—1968 bedömts komma att bli någon procent större än 1966—1967, dvs. ca 9 %. Prognosen förutsätter en högre ökningstakt i världsimporten 1968 än 1967, vilket skulle kompensera devalveringseffekterna. Prisindex för verkstadsprodukterna som steg med 4 1/2 % 1966—1967 bar bedömts komma att stiga ca 3 %. Volymökningen har alltså förutsatts bli ca 6 % mot ca 3 1/2 % 1966—1967.
Livsmedel
Livsmedelsexporten 1967 beräknas ha uppgått till i stort sett samma belopp som 1966, drygt 710 miljoner kronor. Stora kvantiteter spannmål samt kött och fläsk utfördes.
För 1968 beräknas vårt överskott för export bli i det närmaste lika stort som 1967. Fläsköverskottet ökar kraftigt och man torde inte kunna få avsättning härför annat än till sänkta priser. De engelska och danska devalveringarna har gjort det än mera sannolikt att prisnivån förblir relativt låg under 1968. Nötköttsöverskottet torde däremot bli avsevärt mindre 1968 men man får även här räkna med att gå ned i pris för att ta sig över EECmurarna.
Exportvärdet för livsmedel bar beräknats till 700 miljoner kronor 1968. Övriga varor
Övrigvaruexporten ökade 1966—1967 med nästan 11 % i volym, vilket är något snabbare än under 1966. Prisindex steg med endast 1/2 %, vilket till stor del berodde på råvarudelens ogynnsamma prisutveckling.
Till de nordiska länderna samt Storbritannien skedde kraftiga exportökningar medan exporten till Västtyskland, Förenta staterna, Frankrike och Italien minskade jämfört med 1966. Nedgången på Förenta staterna och Italien berodde bl. a. på ett kraftigt prisfall på mink, som utgör en stor del av övrigvaruexporten till dessa länder. Volymutvecklingen 1967—1968 på 6 1/2 % inrymmer stagnation i exporten till Storbritannien och en minskad ökningstakt i exporten till Danmark och Finland, vilka under 1967 tog ca 40 % av den svenska övrigvaruexporten. Denna mindre gynnsamma utveckling hänger givetvis samman med devalveringarna i dessa tre länder. Med stöd av prognoser för BNP-utvecklingen 1967—1968 har här antagits ett omslag från en nedgång under 1967 till en ökning under 1968 av övrigvaruexporten till EEC-länderna.
Fartyg
Den höga exportleveransnivån från 1967 kommer enligt statistiska centralbyråns höstenkät för varvsindustrin att bibehållas eller öka något under 1968. Detta synes komma till stånd genom väsentliga nedskärningar i leveransprogrammet för svenska rederier. Totala leveransvärdet från varven
G3
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1968
minskar dock 1968 vilket bl. a. förefaller sammanhänga med påbörjandet av en serie mycket stora tankbåtar och ett omfattande ombyggnadsprogram. En beräknad minskning i utförseln av begagnade fartyg kommer att balansera ökningen i exporten av nybyggen. Beställningsvågen under hösten 1967 hos varvsindustrierna runt om i världen, vilken blev en följd av Mellesta Östern-krisen, har i hög grad kommit de svenska varven till del. Värdet av inneliggande leveransorder för 1969 och senare uppgick i oktober 1967 till 1 700 miljoner kronor. Motsvarande värde i vårenkäten 1967 (dvs. leveranser andra halvåret 1968 och senare) var endast 890 miljoner kronor. Nästan hela denna ökning härrör från utländska beställare.
Sammanfattning
De olika delprognoser som presenterats i det föregående ger en volymökning på 5 1/2 % för exporten exklusive fartyg 1968. De bygger på uppfattningen att man under 1968 kommer att få en måttlig konjunktur förbättring i Västeuropa. Utvecklingen i Västtyskland är härvidlag av stor betydelse. En svag tillväxt 1968 skulle få såväl direkta som indirekta konsekvenser för vår export.
Den nu framlagda volymprognosen för exporten ligger ca 1 % lägre än den som publicerades i Konjukturläget Hösten 1967. Nedjusteringen är att se som en effekt av en nu förutsedd något svagare tillväxt i Västeuropa samt av devalveringarna i Storbritannien och Danmark.
Exportprognoserna på färdigvarusidan bygger delvis på samma enkätmaterial som till Konjunkturläget Hösten 1967. Devalveringarna har bedömts få tämligen begränsade effekter på verkstadsexporten. Exporten till Storbritannien utgör ungefär 5 % av hela verkstadsexporten och de direkta effekterna bör bli begränsade totalt sett. Däremot kan den ökade engelska konkurrensförmågan drabba den svenska exporten på tredje land. Den danska devalveringen kan i och för sig bli mer besvärande. En större del av vår verkstadsexport går till Danmark, där vi har en relativt stor marknadsandel — ungefär lika stor som den brittiska. Den allmänt importdäinpande effekten av devalveringen torde dock inte vara så stor för verkstadsexporten vilken, förutom personbilar, till större delen beslår av investerings- och insatsvaror. På den danska marknaden torde de oförmånliga effekterna på verkstadsexporten begränsa sig till vissa andelsförluster till Storbritannien.
Däremot slår devalveringarna förmodligen hårdare på exporten av övrigvaror. De konkurrerar oftast mer direkt med inhemska varor. Gruppen har ett relativt stort konsumtionsvaruinnehåll och är därför känsligare än verkstadsprodukterna för de dämpande effekterna av en devalvering, övrigvaruexporten är dessutom koncentrerad till närliggande marknader och de exporterande företagen är troligtvis mindre väl rustade att på kort sikt kompensera sig på längre bort liggande marknader.
64 Statsverkspropositionen år 1968. Bil. 1: Finansplanen
2. Importen 1967 och 1968 Importutvecklingen 1967
Enligt preliminära beräkningar, i huvudsak baserade på utvecklingen januari—oktober 1967, ökade importen 1966—1967 med 3 % i volym. Den låga ökningstakt som registrerades för 1966 fortsatte sålunda även under 1967, vilket skulle kunna tyda på en sänkning av den genomsnittliga importbenägenheten i ekonomin. Detta har sannolikt också varit fallet — det lätta kapacitetsläget inom den svenska industrin 1966 och 1967 synes ha haft en viss effekt i denna riktning. Vissa strukturella förändringar, vilka påverkat den genomsnittliga importbenägenheten, har ägt rum men effekterna av dessa torde i viss mån ha jämnat ut varandra. Sålunda har utbyggnaden av raffinaderikapaciteten medfört att import av konsumtionsfärdiga petroleumprodukter ersatts med råolja. Samtidigt har inom textilsektorn import i mycket stor utsträckning trängt ut den så kallade basproduktionen, varvid import av fibrer och garn har ersatts med mer förädlade produkter.
Importutvecklingen för olika användningsgrupper återspeglar dock i sina huvuddrag ganska väl förbruknings- och lagerutvecklingen. Trots nedgången i bilimporten med ca 25 % ökade importen av konsumtionsvaror med 7 1/2 % 1967 mot en minskning med 3 % 1966. Efterfrågan har under 1967 i förhållandevis hög grad riktat sig mot andra konsumtionskapitalvaror än bilar, bl. a. hushållsmaskiner av olika slag. Dämpningen i produktionstillväxten tillsammans med avtagande lagerinvesteringar har medfört en minskad import av insatsvaror.
Den milda vintern 1967 samt den förhållandevis svaga ökningen i bensinförbrukningen genom högertrafikomläggningen har medfört en minskning av behovet av bränslen och drivmedel. Till den kraftiga nedgången av bränsleimporten bidrog också den ovan nämnda utbyggnaden av raffinaderikapaciteten inom landet.
Prisutvecklingen har med undantag för petroleum varit svag. Totalt torde importpriserna ha varit ungefär oförändrade. För många betydelsefulla råvaror noteras genomsnittligt över året avsevärt sänkta priser. Detta är fallet för bl. a. textilfibrer, såväl syntetiska som naturliga, gummi, kaffe, fetter och oljor samt vissa metaller. Dessa prisfall uppväger de ökningar som registreras för färdigvaror. Med hänsyn till att en del av denna prisökning torde hänföra sig till kvalitetsförbättringar eller statistisk missvisning har ett faktiskt prisfall för totalimporten inträffat.
Importutvecklingen 1968
För 1968 förutses en väsentligt högre importökning. De viktigaste orsakerna härtill är ökad tillväxt i industriproduktionen tillsammans med ett omslag i lagerinvesteringarna. Liksom tidigare är prognosen över importens
65 Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1968
Tabell III: 4. Importutvecklingen för olika varugrupper 1966—1968
Anm. 1966 års importvärden enligt definitiva statistiken. Uppgifterna för 1987 och 1968 avser prognoser. Värdeuppgifterna är avrundade till närmaste hela 5- respektive 10-tal miljoner kronor och de procentuella förändringarna till närmaste hela respektive halva tal.
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
volymmässiga utveckling till större delen utförd med stöd av beräknade samband mellan olika importgrupper och relevanta efterfrågevariabler i den mån sådana kunnat kvantifieras. För andra prognosgrupper har man fått angripa problemet på annat sätt — exempelvis genom försörjningsbalanser — eller enbart resonemangsvis. Alla dessa ansatser medför givetvis alltid en viss osäkerhet och ett visst godtycke i prognosbestämningen. Detta gäller i än högre grad prognosen över importprisutvecklingen, vilken grundar sig på tämligen överslagsmässiga överväganden. I föreliggande importprognos har vidare volym- och priseffekten av devalveringarna måst beaktas i — helt naturligt — spekulativa former.
För konsumtionsvaror förutses en ökning med 10 % 1968. En kraftigt ökad hilkonsumtion tillsammans med en något ökad marknadsandel för importbilar ger ett omslag i importen av personbilar från en minskning 1967 med ca 25 % till en ökning 1968 med ca 35 %. Utrymmet för annan konsumtion blir därmed tämligen begränsat och för importen av konsumtionsvaror 3 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 1. Bil. 1. Finansplanen. Bilaga 1
66 Statsverkspropositionen år 1968. Bil. 1: Finansplanen
Diagram DI: 2. Importen totalt och uppdelad på vissa användningsgrupper 1962—1968
Index: 1959 = 100. Säsongrensade halvårssiffror
Total import
Konsumtionsråyaror
Verkstadsprodukfer1
Andra indusfriråvaror
Järn- och stål1
Bygghadsråvaror
Jordbruksråvaror
Bränslen
Textilier1
Konsumtionsvaror
1962 1963 1964 1965 1966 1967 1968 1962 1963 1964 1965 1966 1967 1968
1 Utgör delar av totalen oberoende av övrig gruppering. Verkstadsprodukter innefattar ej fartyg, flygplan och vapen.
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1968 67
i övrigt beräknas en kraftigt minskad ökningstakt, 7 %, jämfört med 14 % 1967.
Importen av insatsvaror till industrin torde öka markant 1968 till följd av dels högre ökningstakt för industriproduktionen dels en vändning i lagercykeln på råvarusidan. Omsvängningen i efterfrågan på järn och stål 1967 —1968 beräknas bli så pass kraftig att stålindustrin 1968 når upp till ett högt kapacitetsutnyttjande och en något ökad importandel i ståltillförseln kommer sannolikt till stånd.
Investeringsvarorna beräknas öka 2 1/2 % 1968 jämfört med en ökning med 6 % 1967. Nedgången i tillväxttakten förklaras av en omfattande import av datamaskiner 1967. För 1968 planeras import i betydligt mindre omfattning. Dessa investeringar i datamasldner redovisas bara i ringa utsträckning i statistiken. Exklusive datamaskiner blir ökningstakten 1968 5 1/2 % mot 4 % 1967.
I bedömningarna av importutvecklingen, 1968 har man sökt ta hänsyn till devalveringseffekterna på såväl volym- som prissidan. Importen från Storbritannien, Danmark och Finland svarar för ungefär en fjärdedel av vår totalimport. Priserna på importen från devalveringsländerna har dock bedömts komma att sänkas i rätt begränsad omfattning relativt till storleken av devalveringarna. I konsekvens härmed bör importen i endast ringa omfattning tränga undan svensk produktion. Devalveringarna tillsammans med den nu dämpade kostnadsstegringstakten i Västeuropa och det svaga prisläget för många råvaror har dock antagits leda till en mycket svag importprisstegring 1968. Till detta bidrar inte minst att oljefraktraterna trots Suez-kanalens stängning väntas falla tillbaka. Totalt sett är räknat med en importprisökning på 1/2 %. Med den kalkylerade volymökningen på 6 % skulle importvärdet öka med 6 1/2 % till 26 100 miljoner kronor. 3
3. Bytes- och betalningsbalansen
Handelsbalansen förbättrades 1967 med ca 700 miljoner kronor i förhållande till 1966. Beloppsmässigt är underskottet av samma storleksordning som 1964, vilket i sin tur är det lägsta sedan början av 1950-talet. Enligt uppställningen i tabell 5 har man dock att räkna med en viss försvagning 1968. Terms of trade synes såväl 1967 som 1968 förbli i stort sett oförändrade. Den ogynnsamma prisutvecklingen för vår råvaruexport 1967 och de ökade oljepriserna har kompenserats av prisfall på andra importråvaror.
Den preliminära statistiken över rederiernas kostnader och intäkter i utrikes fart visar på en viss minskning av sjöfartsnettot för de tre första kvartalen 1967. De förlängda fraktvägarna genom Suez-kanalens stängning samt bestämmelsen att frakten inte betalas förrän lasten lossats tyder på att sommarens höga frakter inte kommer att flyta in förrän under fjärde kvartalet. Däremot har det höjda kostnadsläget registrerats snabbare. En
68 Statsverkspropositionen år 1968. Bil. 1: Finansplanen
markant ökning av bruttointäkterna för fjärde kvartalet är därför att förutse. Sjöfartsnettot beräknas för 1967 till 1 800 miljoner kronor.
Effekten av punddevalveringen är också svår att uppskatta men den förefaller bli rätt begränsad. Drygt hälften av de svenska fraktintäkterna kommer från fartyg i linjefart. Inom ramen för rederiernas samarbete har tarifferna höjts uppemot den engelska devalveringen. Den senaste tidens meddelanden om frakthöjningar tyder dock på att man i genomsnitt ej kan höja fullt ut. Genom att man under ganska lång tid varit osäker på pundets framtida ställning har det funnits en tendens att få kontrakten upprättade i dollar. De pundkontrakt som löpt på längre tid har dessutom i stor utsträckning säkrats genom terminsförsäljningar av pund. De negativa effekterna uppvägs även till en del genom att kostnaderna i devalverande länders hamnar minskar.
Utsikterna för 1968 är relativt goda. Man kan räkna med att få behålla en del av den höjning av torrlastfrakterna som medföljde oljefrakternas uppgång. En del tanktonnage har vidare hyrts ut för hela 1968 till den höga nivå som rådde under sommaren och den tidiga hösten 1967. Man räknar allmänt med ett betydande fall av tankfrakterna om dock ej till den låga nivå som rådde före krisen i Mellersta Östern. Emellertid kommer marknaden att försvagas under 1968 genom ett stort nytillskott av tanktonnage i storleksklassen 200 000 ton, som kan drivas till väsentligt lägre kostnader per ton än det mindre tonnaget.
Den varma sommaren 1967 medverkade till att försämringen av turistnettot blev mindre än under tidigare år. Turistutgifterna i Sverige synes även ha tilltagit mer än närmast föregående år. För 1968 kan försämringen av turistnettot väntas tillta bl. a. under inverkan av effekter från framför allt de finska, danska och spanska devalveringarna. Övriga löpande betalningar (tjänster och transfereringar) är poster som i den synliga statistiken uppvisar starka trendmässiga försämringar. För flera av dessa poster såsom provisioner och licensbetalningar bör pundnedskrivningen inverka. Nettoeffekten torde bli rätt liten, men dock snarast positiv.
Från och med den preliminära nationalbudgeten 1967 har en positiv korrigeringspost inlagts i bytes- och betalningsbalansuppställningarna såsom ett försök att ge en mer rättvisande bild av bytesbalansutvecklingen. Denna korrigering grundar sig på antagandet om ett ständigt tilltagande redovisningsbortfall i betalningarna till Sverige av tjänster och transfereringar.
Totalt ger de preliminära beräkningarna av bytesbalansen 1967 en förbättring från 1966 med ca 500 miljoner kronor. En lika stor försämring är dock att förutse 1968.
I tabell 5 finns förutom redovisningen av de kända kapitaltransaktionerna en post för »kända handelskrediter m. m.». Vissa krediter i samband med varuexporten och varuimporten kan uppskattas med ledning av en rad statistiska källor. I posten handelskrediter m. m. redovisas det beräknade
69 Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1968
Tabell III: 5 Bytes- och betalningsbalans 1963—1968
Miljoner kronor, löpande priser
1 Innehåller även varuhandel utanför handelsstatistiken: direktlandad fisk, återinförsel och återutförsel i huvudsak till den ursprunglige säljaren samt icke monetärt guld.
2 Bytesbalans för varor och tjänster överensstämmer med saldot mellan import och export av varor och tjänster i försörjningsbalansen.
3 Överensstämmer med riksbankens bytesbalansbegrepp.
4 Varvens kreditgivning i samband med fartygsexporten samt beräknad kredittagning i importen av flygplan och fartyg samt rabatter och koncernbidrag i samband med oljeimporten samt skillnaden mellan tullvärden och betalningar för datamaskiner.
5 I riksbankens uppställningar av betalningsbalansen redovisas posterna »Uppskattat fel...», »Kända handelskrediter m. m.» och »Restposten» som restpost.
6 Valutareservens förändring jämte förändringar i affärsbankernas tidsposition.
Källor: Riksbanken, statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
nettot för krediter i samband med exporten av fartyg samt i samband med importen av fartyg och flygplan. Vidare har i posten inlagts rabatter och koncernbidrag för mineraloljor samt skillnaden mellan tullvärden och betalda belopp för datamaskiner. De två sistnämnda komponenterna bör möjligen uppfattas som en ytterligare korrigering av löpande betalningar snarare än som handelskrediter. Handelskrediter i samband med övrig utrikeshandel har inte kunnat uppskattas. Uppgifterna om »kända handelskrediter m. m.» är rätt osäkra men indikerar ungefär balans 1965. Ett omslag till kredittagning skedde 1966 och denna synes ha ökat ytterli-
70 Statsverkspropositionen år 1968. Bil. 1: Finansplanen
gare 1967. Nedgången i nettot för 1968 förklaras främst av att utlandets betalningar till varven i den senaste varvsenkäten anges sjunka avsevärt jämfört med den stora betalningsströmmen 1967.
Saldot av de kända kapitaltransaktionerna har för 1967 satts till -f 100 miljoner kronor. Lån och investeringar är inte sällan av sådan storleksordning, att en eller ett par enstaka transaktioner helt kan förändra bilden. Detta förhållande omöjliggör nära nog en förutsägelse om utvecklingen 1968.
Valutareserven hade fram till oktober månads utgång 1967 ökat med ca tre kvarts miljarder kronor. Valutautflödet under november i samband med devalveringen av pundet uppgick till närmare 700 miljoner kronor. Utvecklingen under årets sista månad är ännu inte med exakthet känd. I tabell 5 har insatts noll som ett ungefärligt värde på förändringen i bankernas utlandsställning 1967. Nedgången i valutareserven i slutet av 1967 är bl. a. att hänföra till tidigareläggning av betalningar för import. Sådana förskjutningar återspeglas i restposten i tabell 5, vilken växlat tecken och blivit negativ för 1967. Förutom för fel i statistiken av olika slag är denna post ett uttryck för icke registrerade förändringar i betalningsströmmarna för varor och tjänster.
När oron på valutamarknaden har lagt sig kan man vänta en återgång mot tidigare betalningsmönster. Detta får då till följd att restposten åter bör bli positiv.
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1968
71 IV. Produktionen
1. Industrin
Järnmalmsbrytningen drogs under andra kvartalet 1967 åter upp till ungefär samma nivå som före produktionsminskningarna under slutet av 1966 och för åren som helhet blev därmed produktionen av ungefär samma storlek. Produktionshöjningen föranleddes av att exporten gick betydligt bättre än man i slutet av 1966 väntade sig. Den ökade volymmässigt med närmare 5 % 1966—1967 (jämför avsnittet om exporten). Denna produktions- och exportutveckling medförde en lagerökning av en del malmkvaliteter hos producenterna även under 1967. Lageruppgången var dock av betydligt mindre storlek än under 1966.
Exportförsäljningarna av malm för 1968 har gått mycket bra och man kan räkna med en ökning av exportvolymen i förhållande till 1967 med drygt 9 %. Det torde då vara rimligt att räkna med att producentlagren upphör att öka. Om man räknar med totalt sett i det närmaste oförändrad lagerhållning över året, skulle det ges utrymme för en uppgång i produktionsvolymen med omkring 5 %.
Läget på den svenska järn- och stålmarknaden under 1967 karakteriserades av en mycket svag hemmamarknadsefterfrågan jämsides med en stark expansion av exportförsäljningarna, vilka senare preliminärt beräknas ha stigit med volymmässigt omkring 15 % jämfört med 1966. Den vikande hemmamarknadsefterfrågan var framför allt hänförlig till verkstadsindustrin, där förbrukningen av järn och stål var låg på grund av den svaga produktionsutvecklingen och där man samtidigt kraftigt reducerade sina lager av järn och stål. Under de tre första kvartalen 1967 minskade sålunda dessa lager med i det närmaste 70 tusen ton enligt statistiska centralbyråns nya kvartalsstatistik. Under fjärde kvartalet 1967 tycks dock en vändning i den inhemska efterfrågesituationen ha inträffat. Det finns tecken som tyder på att inköpen från verkstadsindustrins sida slutade alt minska samtidigt som en ökad efterfrågan kom till stånd från byggnadsindustrin. Omkastningen i leveranserna från hemmamarknaden till exportmarknaden ledde till att exporten under 1967 absorberade närmare hälften av den svenska järn- och stålproduktionen.
Efterfrågeutvecklingen under 1967 medförde att produktionen inom järn- och stålverken var praktiskt taget oförändrad under de tre första kvartalen 1967 i förhållande till samma period 1966, samtidigt som en tillbakagång skedde för andra metallverk. Under fjärde kvartalet tycks en uppgång ha skett för järn- och stålverken, så att produktionen under året som
72 Statsverkspropositionen år 1968. Bil. 1: Finansplanen
Tabell TV: 1. Försörjningsbalans för handelsfärdigt järn och stål, inkl. ämnen 1965—1968
Miljoner kronor. 1959 års producentpriser
Källa: Konjunkturinstitutet.
helhet kan beräknas ha legat omkring 1 1/2 % över 1966 års nivå. På grund av produktionsminskningen för andra metallverk skulle den sammanlagda produktionen inom järn- och metallverken därmed ha stigit knappt 1 % 1966—1967.
Produktionen under 1968 har bedömts med hjälp av en försörjningsbalans för handelsfärdigt järn och stål (tabell 1). Balansen ger för dessa produkter en produktionsökning med ca 8 % jämfört med 1967. Denna framkommer som ett resultat av en beräknad kraftig ökning av den inhemska efterfrågan — omkring 10 % ■— jämsides med en exportökning om 6 %. Den inhemska efterfrågeökningen förklaras främst av att en omsvängning i lagerinvesteringarna väntas ske från en kraftig lagerminskning under 1967 till en betydande lageruppbyggnad under 1968. Dessutom beräknas förbrukningen av järn och stål inom varv samt övrig verkstadsindustri stiga med omkring 4 % 1967—1968 på grund av den förväntade ökningen i aktiviteten inom dessa branscher. Den starka efterfrågan på järn och stål väntas också leda till en mycket stor importökning under 1968, nämligen med ca 15 % i volym.
Orderläget inom varvsindustrin var mycket svagt under första hälften av 1967, men i samband med Suez-krisen i juni skedde en hastig ansvällning av exportorderna. Under tredje kvartalet blev därmed den totala orderingången av ungefär dubbelt så stor omfattning som under andra kvartalet i stället för den nedgång man med hänsyn till säsongerna hade kunnat vänta.
I konsekvens med order situationen var produktionen dämpad under fjolårets första hälft, medan man kan räkna med att aktiviteten höjdes betydligt under andra halvåret. En kalkyl baserad på de preliminära beräkningar över export-, investerings- och lagerutvecklingen vad avser fartyg
73 Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1968
som nu föreligger, pekar på alt produktionen under 1967 som helhet låg endast obetydligt över 1966 års nivå. Motsvarande kalkyl har gjorts även för 1968 och pekar på en produktionsökning på omkring 5 % jämfört med 1967.
Orderläget inom verkstadsindustrin exklusive varv var svagt under 1967 och orderingången minskade enligt statistiska centralbyråns orderstatistik med närmare 7 % i antal arbetstimmar räknat under de tre första kvartalen 1967 jämfört med samma period 1966. Nedgången hänförde sig framför allt till hemmamarknaden, där den uppgick till 11 %. På grund av en mycket kraftig ökning av exportorderna till den elektrotekniska industrin under första halvåret blev exportordertillströmningen för branschen som helhet under de tre första kvartalen ett par procent högre än under motsvarande period 1966. Orderminskningen var kraftigast under tredje kvartalet och gällde då såväl hemmamarknads- som exportorderna. För de tre kvartalen sammantagna var nedgången mest accentuerad inom manufaktursektorn.
Då ovannämnda statistik mäter orderläget i antal arbetstimmar, bör man för att få volymförändringar även ta hänsyn till produktivitetsförändringarna inom verkstadsindustrin. Hur stor denna korrigering uppåt bör vara är dock vanskligt att avgöra dels på grund av att den aktuella produktivitetsökningen inte är känd dels på grund av att en del företag redan gjort en korrigering. Ovannämnda förändringstal ger därför endast en grov bild av utvecklingen, men kan ge en viss belysning av de skiftande tendenserna inom olika branscher och marknader.
Det matta efterfrågeläget under 1967 ledde till en svag produktionsutveckling. Under de tre första kvartalen var produktionen enligt statistiska centralbyråns på sysselsättningsstatistik baserade beräkning 2 % högre än ett år tidigare. För fjolåret som helhet har emellertid produktionsutvecklingen bedömts med hjälp av en försörjningsbalans för verkstadsprodukter1 (tabell 2) vilken antyder ett lägre utfall än det av månadsstatistiken indikerade. Här måste emellertid påpekas, att då den i balansen använda exportprisindexen torde vara för högt räknad för 1967 samtidigt som det motsatta förhållandet kan gälla för importprisindexen, bör produktionsuppgiften justeras upp. Schablonmässigt har denna korrigering satts till 100 miljoner kronor. Med denna korrigering samt därtill en sedvanlig justering (se not) kan produktionens ökning för 1966—1967 beräknas till ca 1 %.
Ser man till de olika efterfrågekomponenterna under 1967 finner man att
1 Denna balans mäter produktionen av de varor som definitionsmässigt klassificerats som verkstadsprodukter. Den visar för perioden 1959—1965 en systematisk underskattning jämfört med statistiska centralbyråns årsberäkningar över produktionsutvecklingen inom verkstadsindustrin, definierad som de arbetsställen som huvudsakligen tillverkar verkstadsprodukter. Avvikelsen torde emellertid i mindre utsträckning bero på denna definitionsohkhet. Den långsammare produktionsökningen enligt balansen kan sannolikt i första rummet hänföras till systematiska fel i de på nationalräkenskapen grundade beräkningarna av komponenterna på användningssidan. Med hjälp av en regressionsstudie mellan centralbyråns produktionsserie och den produktionsutveckling som erhålls i balansen har korrigeringstal erhållits, med vilka de ur balansen erhållna förändringstalen justerats upp.
3f Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 1. Bil. 1. Finansplanen. Bilaga 1
74 Statsverkspropositionen år 1968. Bil. 1: Finansplanen
Tabell IV: 2. Försörjningsbalans för verkstadsprodukter, exkl. fartyg 1965—1968
Miljoner kronor. 1959 års producentpriser
Källa: Konjunkturinstitutet.
den privata konsumtionen av verkstadsprodukter ökade ganska blygsamt — endast ett par tre procent. Denna ökning motvägdes helt av nedgången med drygt en procent för posten maskininvesteringar. Exporten beräknas preliminärt ha ökat med endast 3 å 4 %. En viktig produktionsåterhållande faktor var därjämte den lageranpassning som skedde inom verkstadsindustrin och som innebar att lagerinvesteringarna blev avsevärt lägre under 1967 än under 1966.
Under 1968 beräknas en ökning i den inhemska efterfrågan på verkstadsprodukter inträffa. Sålunda räknar man med en ökning på ungefär 10 % i efterfrågan på varaktiga konsumtionsvaror, en ökning som dock nästan helt hänför sig till bilar. För maskininvesteringarna prognoseras en ökning med ett par tre procent. Efterfrågan på verkstadsprodukter som insatsvaror i övriga produktionssektorer beräknas öka med ca 4 % och lagerinvesteringarna beräknas bli något större än under 1967. Samtidigt väntas exporten öka med 6 %. Efterfrågeökningen beräknas leda till en importökning på drygt 10 %. Denna ökning hänför sig helt till bilar, för vilka konsumtionsprognosen implicerar en mycket kraftig ökning — 33 %. Alla dessa komponenter sammantagna skulle leda till en produktionsökning för verkstadsindustrin (efter tillämpad justering) med knappt 5 %.
I tabell 3 återges en försörjningsbalans för sågade och hyvlade trävaror. Den i balansen redovisade produktionsuppgiften för 1967 är preliminär och grundar sig på månadsstatistikens uppgifter över sågverksproduktionen under januari—oktober samt en bedömning av utvecklingen under årets två återstående månader. Försågningen under januari—oktober 1967 låg på
Bil. i. Preliminär nationalbudget för år 1968 75
Tabell IV: 3. Försörjningsbalans för sågade och hyvlade trävaror 1965—1968
1 000 stds
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
ungefär samma nivå som under motsvarande period 1966. Under första halvåret låg produktionen dock över 10 % högre än samma period 1966. Produktionen drogs därefter ned kraftigt under juli—oktober och även om man räknar med att en stabilisering skett under fjolårets två sista månader torde försågningen under 1967 som helhet ha stannat vid en nivå som var 2 å 3 % lägre än 1966.
Under 1967 ökade efterfrågan på trävaror kraftigt. Exportleveranserna, som minskade såväl 1965 som 1966, ökade 1967 med omkring 8 %. Den inhemska förbrukningen beräknas ha ökat starkare 1967 än 1966 främst på grund av en stegrad aktivitet inom byggnadsverksamheten. Vid denna efterfrågeutveckling och med den ovan kalkylerade produktionsutvecklingen torde det ha varit möjligt att minska producentlagren. Av barometerdata att döma var en lagerminskning planerad redan under 1966 ehuru utfallet av den faktiska utvecklingen det året kom att innebära en lagerökning. Här har antagits att lageravtappningen under 1967 hlev något mindre än lageruppbyggnaden under 1966.
Under 1968 bedöms exportkvantiteten av sågade och hyvlade trävaror bli ett par procent lägre än under 1967. Samtidigt beräknas tillväxten i hemmamarknadsefterfrågan — mot bakgrund av den inhemska byggnadsverksamhetens omfattning — bli lägre än under 1967. Lagerminskningen under 1967 torde inte ha lett till att lagernivån hos sågverken nedbringats till normal nivå vid utgången av 1967 varför en strävan att ytterligare minska lagren kommer att få en återhållande effekt på produktionen även under 1968. Med den ovan redovisade efterfrågeutvecklingen skulle det bli utrymme för en reducering av sågverkslagren med ca 50 tusen standards vid en produktionsökning med 2 1/2%.
För gruppen träindustri exklusive sågverk kan en produktionsökning
76 Statsverkspropositionen år 1968. Bil. 1: Finansplanen
1966—1967 på 4 å 5 % beräknas ha skett ■— en något snabbare tillväxt än 1965—1966. Detta kan i första hand förklaras av ökad efterfrågan på snickerier och trähus som följd av den inhemska byggnadsverksamhetens tillväxt. För de lconsumtionsinriktade branscherna (främst möbelindustrin) har den kraftiga konsumtionsökningen under 1967 verkat stimulerande på produktionen.
Med hänsyn till den förväntade lägre tillväxttakten i såväl byggnadsinvesteringar som konsumtion 1968 torde produktionsökningen för gruppen träindustri, exklusive sågverk, komma att stanna vid 3 å 4 % 1967—1968.
En summering av de ovan redovisade utvecklingstendenserna inom träindustrins olika branscher skulle för den totala träindustrin innebära en produktionsökning på omkring 2 % 1966—1967 och omkring 3 % 1967— 1968.
Produktionsvolymen inom massaindustrin ökade ca 12 % under de tre första kvartalen 1967 jämfört med motsvarande period 1966. För 1967 som helhet beräknas ökningen i tillverkningsvolymen preliminärt till ca 7 %. Det innebär att de beslutade produktionsinskränkningarna under fjärde kvartalet, säsongrensat sett, medförde en minskning av produktionen med ca 13 % jämfört med tredje kvartalet.
Produktionen av kemisk avsalumassa beräknas preliminärt till drygt 3,5 miljoner ton vilket är en ökning på 8 % jämfört med 1966. Exportleveranserna låg kvar på 1966 års nivå och avsättningen på hemmamarknaden ökade endast ett par procent medan lagerhållningen steg hos producenterna. —■ Utvecklingen skiljer sig påtagligt för de olika kvaliteterna. Produktionen av den dominerande kvaliteten — blekt sulfat — ökade ca 15 % och leveranserna steg endast 3 % medan lagerhållningen ökade. Lagren i denna kvalitet ansågs dock inte onormalt stora vid årsskiftet 1967—■ 1968. En kraftig produktionsökning registrerades också för den oblekta sulfaten. En produktionsminskning inom sulfitsektorn faller helt på den oblekta kvaliteten. Tillverkningen av dissolving ökade från 1966 års kraftigt sänkta nivå.
Den bedömning av exportefterfrågan som gjorts inom konjunkturinstitutet indikerar en ökning av exportleveranserna av kemisk massa 1968 med ca 6 % jämfört med 1967. Samtidigt beräknas hemmamarknadsefterfrågan öka något mindre än under 1967. Bl. a. med hänsyn till de väntade kanadensiska utbudstillskotten torde de svenska massaproducenterna komma att föra en försiktig lagerpolitik och anpassa kapacitetsutnyttjandet till avsättningsmöjligheterna. Man kan därför räkna med ungefär samma lagerhållning vid utgången av 1968 som vid det senaste årsskiftet. Denna efterfråge- och lagerutveckling skulle medföra en produktionsökning av kemisk massa på 3 å 4 % 1967—1968. Förbättrade exportutsikter torde leda till en kraftig ökning av produktionen av mekanisk massa, varför ökningen 1967—1968 för den totala massaproduktionen beräknas bli ca 4 %.
77 Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1968
Produktionsvolymen inom pappers- och pappindustrin 1967 låg enligt preliminära beräkningar knappt 4 % över 1966 års nivå, medan leveranserna samtidigt ökade med knappt 1 %. Den svaga leveransutvecklingen medförde en relativt stor lageruppbyggnad hos producenterna. Kapacitetsutnyttjandet som tidigare varit högt sjönk mot slutet av 1967.
Tillverkningen av tidningspapper drogs ned under första halvåret 1967 men ökade mycket kraftigt under tredje kvartalet i samband med att ett par nya anläggningar togs i bruk. På grund av det matta efterfrågeläget på såväl export- som hemmamarknaden, torde produktionen under fjärde kvartalet åter ha minskat, och blev därmed för året som helhet av ungefär samma storlek som 1966. Produktionsutvecklingen för övriga papperssorter under 1967 var mycket olika. En kraftig produktionsökning noteras för grupperna finpapper samt papp och kartong. De hemmamarknadsorienterade pappersslagen journalpapper och övrigt papper visade under 1967 en uppgång efter tillbakagången 1966.
Utsikterna för 1968 pekar på en lägre produktionsökning än under 1967. Exportleveranserna beräknas öka ca 6 % och hemmamarknadsleveranserna ca 4 %. Denna efterfrågeutveckling i förening med en förutsatt lägre lagerinvestering 1968 än under 1967 skulle medföra en produktionsökning 1967—■ 1968 på ca 2 %.
Produktionsvolymen inom livsmedelsindustrin inklusive dryckesvaruoch tobaksfabrikör var enligt statistiska centralbyråns produktionsindex under de tre första kvartalen 1967 ca 3 % högre än under motsvarande period 1966. Den största produktionstillväxten, 8 %, svarade dryckesvaruindustrin för, medan tobaksfabrikernas produktion minskade med 4 %. Inom den egentliga livsmedelsindustrin ökade produktionen med 2 %. ökningen i produktionsvolymen för livsmedelsindustrin totalt beräknas vid helårsjämförelse 1966—1967 komma att uppgå till omkring 3 %. För 1968 torde man få räkna med en något långsammare tillväxt — omkring 2 % — främst med hänsyn till den prognoserade lägre ökningstakten i livsmedelskonsumtionen.
Produktionen inom textil-, beklädnads- och sömnadsindustrin var under de tre första kvartalen 1967 ca 4 % högre än under motsvarande period 1966. Beräkningen grundas på statistiska centralbyråns produktionsstatistik som vidare visar att beklädnadsproduktionen stigit med över 6 %, varvid speciellt trikåvarutillverkningen vuxit starkt. Produktionen inom textilsektorn (exkl. trikåindustrin) torde emellertid ha gått ytterligare något tillbaka.
Till grund för produktionskalkylen för helåret 1967 ligger liksom tidigare en balans för beklädnadsvaror. Balansen slutar på en produktionsökning på drygt 3 %, vilket förutsätter en betydligt svagare utveckling under fjärde kvartalet än tidigare under året. Importökningen accelererade under höstmånaderna och blev för perioden januari—oktober 1967 30 % högre än
78 Statsverkspropositionen år 1968. Bil. 1: Finansplanen
motsvarande period 1966; för året som helhet har i balansen kalkylerats med en importtillväxt på 27 %.
Balansens efterfrågesida inrymmer en exportökning på 18 % (exporten januari—oktober 1967 låg 18 % över januari—oktober 1966) och en konsumtionstillväxt på ett par procent samtidigt som lagerinvesteringarna bör ha varit ovanligt kraftiga. Det bör nämnas att konsumtionsprognosen inte är i överensstämmelse med statistiska centralbyråns kalkyler över konsumtionen de tre första kvartalen, vilka slutar på en nedgång i förhållande till 1966 på 1 %. Den nu beräknade lageruppgången är närmare två tredjedelar större än den beräknade konsumtionsökningen. Bland de övriga branscherna vid sidan av beklädnadsindustrin — väveri-spinneriföretagen och övrig sömnadsindustri — uppskattas den förra gruppen ha gått tillbaka något under 1967, medan den senare måttligt expanderat. För sektorn som helhet ger detta en produktionsökning på knappt 3 %.
För 1968 har kalkylerats med en konsumtionsökning på 2 %. Exportökningstakten har bl. a. med hänsyn till devalveringarna i de för svensk konfektionsindustri viktiga avnämarländerna Danmark och Storbritannien beräknats avta och har antagits bli 15 % högre än 1967. Lagervolymökningen har vidare uppskattats till ungefär hälften av den kalkylerade konsumtionsuppgången och på balansens tillgångssida har importvolymökningen beräknats till drygt 15 %. Dessa uppskattningar som vardera inrymmer inte obetydliga mått av osäkerhet utmynnar i en produktionsnedgång på 4 % för beklädnadsindustrin (inkl. trikå). På väveri-spinnerisidan torde man också få räkna med produktionsminskningar, varför produktionen även för textil-, beklädnads- och sömnadssektorn som helhet sannolikt kommer att gå ned med omkring 4 % under 1968.
De hittills berörda branscherna svarar för drygt 80 % av den totala industriproduktionen. För återstående industrisektorer, som i tabell 4 ingår under benämningen övriga branscher, är produktionsutvecklingen efter 1965 till övervägande delen mycket bristfälligt belyst. Den i tabellen angivna utvecklingen för 1967 och 1968 syftar därför endast till att ge en ungefärlig uppskattning av produktionsförändringen inom dessa branscher sammantaget, av vilka jord- och sten-, kemislc-teknisk samt grafisk industri utgör de förädlingsvärdemässigt tyngst vägande branscherna. Nedan berörs utvecklingen inom de två förstnämnda av dessa branscher.
Produktionen inom jord- och stenindustrin var starkt återhållen under början av 1967. Mot mitten av året började produktionen stiga, men ännu för de tre första kvartalen torde man ha haft en endast obetydlig ökning i förhållande till 1966. Under fjärde kvartalet tycks en uppgång ha skett och en produktionstillväxt på ett par tre procent beräknas därmed ha inträffat för 1967 som helhet. För 1968 har en fortsatt produktionsökning prognoserats, vilken dock med hänsyn till den lägre tillväxten inom byggnadsverksamheten antagits stanna vid 1 ä 2 %.
79 Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1968
Tabell IV: 4. Industriproduktionens utveckling 1966—1968
Procentuella volymförändringar
Källa: Konjunkturinstitutet.
Produktionsökningen inom den kemisk-tekniska industrin låg under de tre första kvartalen 1967 omkring 9 % över nivån under samma period 1966, och en helårsjämförelse 1966—1967 torde ge en stegring på omkring 10 %. För 1968 kan man räkna med en fortsatt expansion för denna bransch i minst samma takt. Dessa betydande ökningstal förklaras till stor del av den fortsatta utbyggnaden inom oljeraffinaderierna.
Totalt för gruppen övriga branscher, dit också hänförs grafisk, pappersvaru-, läder- och gummivaruindustri, torde man kunna räkna med en produktionsökning på ungefär 5 % för såväl 1966—1967 som 1967—1968.
Ovanstående genomgång av de olika industribranschernas utveckling under 1967 ger till resultat att den totala industriproduktionen kan beräknas ha ökat med omkring 2 1/2 % 1966—1967. För 1967—1968 förutsätter — såsom ovan redovisats — de i nationalbudgetens övriga avsnitt givna prognoserna för konsumtion, investeringar, lagerförändringar, export och import en produktionsuppgång för industrin som helhet med drygt 4 %. Hur produktionsuppgången fördelar sig på olika sektorer framgår närmare av tabell 4. 2
2. Skogsbruket
De konsekvenser den ovan redovisade utvecklingen inom skogsindustrierna samt föreliggande export- och lagerprognoser för skogsprodukter beräknas få för skogsbruket har sammanfattats i en försörjningsbalans för rundvirke (tabell 5).
Enligt försörjningsbalansen erhålls en ökning av skogsavverkningarna 1966—1967 på ca 7 %. Exporten av rundvirke — främst till Norge — steg mycket kraftigt 1967. Den totala inhemska förbrukningsökningen 1966— 1967 torde emellertid ha stannat vid ca 2 %. Man torde därför få räkna
80 Statsverkspropositionen år 1968. Bil. 1: Finansplanen
Tabell TV: 5. Försörjningsbalans för rundvirke 1965—1968
1 000 kbm, fast mått utan bark (barr- och lövträ)
Källa: Konjunkturinstitutet.
med att den under de senare åren fortgående strukturellt betingade nedskärningen av massavedslagren inte har kunnat fullföljas under 1967 utan dessa lager torde i stort sett ha varit oförändrade över året.
Man torde för 1968 få räkna med en stark strävan inom massaindustrin att skära ned råvarulagren av såväl tekniska som ekonomiska skäl. I balansen har kalkylerats med en lagerminskning på 3 miljoner kubikmeter massaved. Samtidigt beräknas lagren av sågtimmer komma att minska med ca 0,6 miljoner kubikmeter. Vid en beräknad förbrukningsökning på 2 % i förening med en minskning av exporten av rundvirke på grund av ett bortfall i exporten till Finland, erhålls därvid i balansen en minskning i skogsavverkningarna med ca 5 %. 3
3. Övriga näringsgrenar och den totala produktionen
Jordbrukets bidrag till bruttonationalprodukten beräknas av jordbruksnämnden ha ökat med ca 8,5 % i volym 1966—1967. Ökningen beror helt på det mycket goda skördeutfallet av brödsäd och oljeväxter. Animalieproduktionen sjönk något mellan 1966 och 1967. För 1968 räknar jordbruksnämnden med en minskning av jordbrukets bidrag till bruttonationalprodukten med ca 6 % i volym.
Elkraftproduktionen ökade, enligt centrala driftledningen, med ca 5,5 % i volym 1966—1967. Ökningen ligger helt på värmekraftproduktionen. Förbrukningen av elkraft för prima ändamål steg med ca 6 %, samma stegx-ingstakt som väntas för 1967—1968. Produktionsökningen totalt 1967 —1968 skulle enligt driftledningens beräkningar komma att uppgå till drygt 4,5 %.
81 Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1968
Utvecklingen av byggnads- och anläggningsverksamheten beskrivs utförligt i kapitel VII. De där framlagda beräkningarna tyder på en volymmässig ökning av byggnads- och anläggningsinvesteringarna med ca 7,5 % 1966—1967 och drygt 2 % 1967—1968.
De förändringstal för produktionsvolymen inom olika näringsgrenar som redovisats ovan, sammanfattas i nedanstående tablå. Produktionen av varor och kraft skulle ha ökat med ca 4 % 1966—1967, ett ökningstal som kraftigt påverkas av den höga produktionsnivån inom jord- och skogsbruket 1967. För 1967—1968 förväntas en avsaktande ökningstakt, ca 3 %. Att industriproduktionen väntas komma att öka snabbare än 1967 motvägs 1968 av en lägre ökningstakt för byggnadsinvesteringar och produktion inom jord- och skogsbruk.
Bruttonationalproduktens ökning 1966—1967 med 3,3 %, skulle med ovan angivna förutsättningar angående varu- och kraftproduktionen, kalkylmässigt innebära att tjänstesektorernas produktion ökat med ca 2,5 %. Eftersom de offentliga tjänsterna tillväxte i mycket hög takt måste produktionen av privata tjänster ha stagnerat. För 1967—1968 antas de offentliga tjänsterna komma att tillväxa med ca 6 % i volym och de privata med ca 2,5 %. Bruttonationalproduktens ökningstakt, beräknad från produktionssidan, skulle då bli ca 3 % i volym 1967—1968. Som framgick av den sammanfattande översikten i kapitel I väntas bruttonationalprodukten, beräknad från användningssidan, öka med inemot 3,5 % 1967—1968. Denna tillväxttakt kan av allt att döma inte anses utgöra en gräns för vad som skulle kunna uppnås vid ett mera fullständigt utnyttjande av tillgängliga arbetskraftsreserver.
Förändringar i produktionsvolym
82 Statsverkspropositionen år 1968. Bil. 1: Finansplanen
V. Arbetsmarknaden
1. Arbetsmarknaden 1967
Den dämpade ekonomiska utvecklingen under 1967 resulterade på arbetsmarknaden i en jämfört med föregående år fortgående försvagning av efterfrågan på arbetskraft och en därav föranledd ökande arbetslöshet. Under senare delen av året synes dock en viss stabilisering av läget ha inträtt. De vid arbetsförmedlingarna obesatta platserna vid månadens mitt ökade sålunda säsongrensat sett mellan oktober och december 1967, och de säsongrensade värdena för den registrerade arbetslösheten sjönk under samma period.
Folkmängden i de arbetsföra åldrarna ökade i lägre takt mellan 1966 och 1967 än mellan 1965 och 1966.
Efterfrågan på arbetskraft
Den sedan 1965 successiva nedgången i trycket på arbetsmarknaden kan belysas av nedanstående tablå. Tillsättningsprocenten anger hur stor del av de under en månad totalt lediga platserna som tillsatts. Att denna är större vid en jämförelse med motsvarande period föregående år, betyder att det blivit lättare att tillsätta de lediga platserna. Då försök med förenklade rutiner för platsförmedling börjat införas kan serien över främst de tillsatta platserna vara något missvisande.
Antalet vid arbetsförmedlingarna under en månad nyanmälda lediga platser var i genomsnitt nästan 15 % lägre under januari—november 1967 än under motsvarande period 1966. Nedgången var dock kraftigare i början än i slutet av året.
Även antalet obesatta platser var varje månad under 1967 lägre än motsvarande värden under 1966. Differensen minskade varje månad under
83 Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1968
Diagram V: 1. Antal lediga platser vid månadens mitt 1965—nov. 1967
Säsongrensade månadssiffror. Halvlogaritmisk skala
60 000
50000 Totalt
30 000
30 000
Privata och offentliga tjänster
20 000 -
20 000
Industri och hantverk
Offentliga tjänster
10 000
10 000
Metall- och verkstadsindustri
Varuhandel
__Textil-, sömnads-, läder-, här-
och gummiindustri
.4 000
Byggnadsverksamhet
Träindustri
1966 Källor: Arbetsmarknadsstyrelsen och konjunkturinstitutet.
första halvåret men ökade därefter t. o. m. oktober. I december 1967 var antalet ca 15 % lägre än föregående år.
För att studera efterfrågan på arbetskraft inom olika näringsgrenar är man hänvisad till serien över de obesatta platserna som kan anses ge ett mått på efterfrågetrycket på arbetsmarknaden. I diagram 1 visas för några näringsgrenar säsongrensade kurvor för denna serie. Då säsongrensningen endast baserar sig på värden sedan 1963 kan det vara vanskligt att dra några bestämda slutsatser. Av diagrammet framgår emellertid att arbetskraftsefterfrågan mätt på detta sätt minskade, frånsett en uppgång mellan juni och juli, ända fram till oktober 1967. Den i jämförelse med efterfrågenedgången inom industrin betydligt moderatare nedgången inom de privata och offentliga tjänsterna illustreras tydligt i diagrammet. Inom metall- och verkstadsindustrin, som väger tyngst inom den totala industrin, synes en uppgång ha skett från september 1967. Inom träindustrin förstärktes arbetskraftsefterfrågan under andra halvåret och fr. o. m. september var antalet obesatta platser större än under motsvarande månader 1966, medan efter-
84 Statsverkspropositionen år 1968. Bil. 1: Finansplanen
Tabell V: 1. Antal registrerade arbetslösa m. fl. 1966—1967, hela landet
Kvartalsgenomsnitt
1 Omfattar inte anvisade specialarbetare eller beredskapsarbeten för handikappade. Under tredje kvartalet 1967 var i genomsnitt 1 800 specialarbetare anställda i alla beredskapsarbeten jämfört med 1 180 under tredje kvartalet 1966. Antalet handikappade anställda i beredskapsarbeten var under samma perioder i genomsnitt 7 150 resp. 4 200.
Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen.
frågan fortfarande var låg inom massa- och pappersindustrin. Den tidigare gynnsamma utvecklingen av arbetsmarknadsläget inom textilindustrin m. m. fortgick, eventuellt med en tendens till försvagning under senare delen av året. Efter en viss uppgång inom byggnadsverksamheten under första kvartalet minskade efterfrågan säsongrensat åter till en låg nivå fram till november. Från mitten av andra kvartalet var läget inom handeln, efter en nedgång från början av året, ungefär oförändrat. Efter en successiv minskning av de obesatta platserna sedan mitten av 1966 inom de offentliga tjänsterna synes en utjämning ha inträtt från halvårsskiftet 1967. Den jämfört med 1966 lägre efterfrågan har gällt såväl förvaltningspersonal som personal inom hälso- och sjukvård, och inom undervisningsväsendet har den tidigare bristen lättat.
Av redogörelsen ovan framgår att efterfrågenedgången inom vissa branscher synes ha dämpats eller upphört under senare delen av 1967. Utvecklingen kan även belysas med konjunkturinstitutets barometerunder sökningar. Av septemberbarometern och preliminära uppgifter om decemberbarometern synes det framgå att ingen ytterligare nedgång har ägt rum under andra halvåret i andelen företag inom industrin som uppgivit brist på arbetare. Inom byggnadsverksamheten angavs oförändrat små bristtal.
Arbetslöshet m. m.
I tabellerna 1 och 2 ges uppgifter om antalet registrerade arbetslösa, personer i beredskapsarbeten samt i yrkesutbildning för arbetslösa.
Den måttliga ökningen i arbetslösheten mellan första kvartalen 1966 och
85 Bil. I. Preliminär nationalbudget för år 1968
Tabell V: 2. Den registrerade arbetslösheten 1966 och 1967 regionalt och branschvis
ICvartalsgenomsnitt
Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen.
1967 får ses mot bakgrunden av den inverkan den stränga väderleken vintern 1966 hade på arbetslösheten bland byggnadsarbetarna. Under andra och tredje kvartalen 1967 var däremot antalet registrerade arbetslösa i genomsnitt 10 000 fler än under 1966 och under fjärde kvartalet uppgick ökningen till drygt 12 000. Arbetslöshetsprocenten bland kassamedlemmarna låg också fr. o. m. maj 1967 klart över medelvärdena för tioårsperioden 1957—1966. Den har dock inte någon månad under 1967 nått upp till vär-
86 Statsverkspropositionen år 1968. Bil. 1: Finansplanen
dena för recessionsåret 1958, och årsmedeltalet för 1967 är lägre än motsvarande tal för 1957 och 1959.
I nedanstående tablå visas arbetslöshetsprocenten i kvartalsgenomsnitt bland kassamedlemmarna 1966 och 1967 samt i medeltal för perioden 1957—
1966.
1 kv. 2 kv. 3 kv. 4 kv.
1966 .................. 2,4 1,2 0,6 1,3
1967 .................. 2,4 1,6 1,1 1,8
1957—1966.............. 2,4 1,5 0,8 1,4
Återhållsamheten beträffande rekryteringen av arbetskraft och den lägre omsättningen av personal påverkade givetvis arbetslöshetstalen. Den antalsmässigt största ökningen i den registrerade arbetslösheten avsåg industriarbetarna. Däremot gällde den procentuellt sett kraftigaste uppgången tjänstemännen, bl. a. en följd av rationaliseringssträvanden. För det starkt ökade antalet nyexaminerade, speciellt i teknikerområdet, föreligger anställningsoch omställningssvårigheter. Trots den kraftiga ökningen av investeringsvolymen inom byggnads- och anläggningsverksamheten var arbetslösheten bland byggnadsarbetarna högre än 1966 fr. o. m. andra kvartalet 1967.
Sedan december 1966 har redovisning av de arbetslösa utlänningarna skett. Dessa har utgjort en i stort sett konstant andel, omkring 4 %, av totala antalet registrerade arbetslösa. En viss uppgång i andelen synes ha ägt rum under de senaste månaderna.
Antalet personer som varit arbetslösa längre tid än 1 månad räknades t. o. m. 1966 endast fyra gånger om året, medan fr. o. m. februari 1967 redovisning av dessa sker varje månad. Trots att värden jämförbara med tidigare år endast föreligger för tre månader synes dessa innebära att andelen av samtliga arbetslösa som varit utan arbete längre tid än 1 månad ökat.
Stegringen i arbetslösheten har skett trots väsentligt ökade arbetsmarknadspolitiska insatser. Sålunda har inte någon gång sedan denna verksamhet påbörjades antalet deltagare i omskolningskurser varit så stort som nu. Även för den mer svårplacerade arbetskraften har åtgärder vidtagits så att ett betydligt större antal har beretts sysselsättning i beredskapsarbeten, skyddade verkstäder m. m.
Regionalt karakteriserades utvecklingen mellan 1965 och 1966 av att arbetslöshetens ökning till största delen var lokaliserad till södra och mellersta Sverige, medan arbetslöshetens uppgång i skogslänen var relativt måttlig. Mellan 1966 och 1967 däremot har uppgången varit omfattande även i skogslänen. Motsvarande tendens till delvis försämrat sysselsättningsläge i skogslänen erhålls även vid en regional fördelning av de obesatta platserna.
Under januari—november 1967 berördes totalt 23 000 arbetstagare av varsel om personalinskränkningar jämfört med 18 900 under samma period 1966. I samband med arbetslöshetsräkningarna i december 1966 och maj
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1968 87
1967 undersöktes hur stor del av de arbetslösa inom industrin som uppgav sig ha varit anställda vid företag där varsel om driftsinskränkningar lämnats. De därvid erhållna relationstalen, 24 % respektive 38 %, indikerar att antalet registrerade arbetslösa som drabbats av driftsinskränkningar är jämförelsevis litet i förhållande till hela antalet arbetstagare inom företag där varsel om inskränkningar lämnats.
En uppdelning av de av varsel berörda arbetstagarna på vissa industribranscher visar den olikartade utvecklingen för dessa branscher. Sålunda hänförde sig under 1965 och första delen av 1966 den största andelen till textil- och sömnadsindustrin, medan därefter värdena för metall- och verkstadsindustrin varit störst. Antalet berörda arbetstagare inom massa- och pappersindustrin var lågt ända till början av 1966, men uppnådde under andra halvåret 1966 och första halvåret 1967 relativt höga värden för att därefter åter sjunka.
Sammanfattningsvis framgår av avsnitten om efterfrågan och arbetslöshet ovan att arbetskraftsefterfrågan under 1967 var lägre än på länge. Den blev under loppet av året allt svagare men den fortsatta nedgången inom vissa branscher upphörde eventuellt under senare delen av året.
Befolkningsutveckling och sysselsättning
Arbetskraftstillgången bestäms förutom av den inhemska folkökningen även av nettoinvandringen och förvärvsfrekvensernas utveckling. Den inhemska folkmängdens förändring går ganska bra att belysa. I den totala befolkningen ingår dock även nettoinvandringen, och för denna är uppgifterna bristfälliga. Sist men inte minst är förvärvsfrekvensernas utveckling, främst för de gifta kvinnorna, otillfredsställande belyst. För att bilda sig en uppfattning om utnyttjandet av de tillgängliga arbetskraftsresurserna och möjligheten till produktionsökning måste man dock på något sätt söka kvantifiera ovanstående faktorer. De nya utvidgade arbetskraftsundersökningarna kan härvidlag väntas förbättra informationsunderlaget väsentligt. F. n. föreligger dock endast resultat från den första av dessa utvidgade undersökningar, vilken företogs hösten 1966.
Under 1966 invandrade netto totalt 27 200 personer. Under första halvåret 1967 uppgick nettoimmigrationen till 1 900 personer och under tredje kvartalet 1967 till 6 700 personer. Preliminära siffror för oktober antyder fortsatt relativt hög nivå för nettoimmigrationen, och den kan därmed under 1967 antagas komma att uppgå till totalt ca 12 000 personer. Detta antagande stöds även av uppgifter från utlänningskommissionen om att närmare 13 000 arbetstillstånd beviljats under januari—november 1967. Under samma månader 1966 var motsvarande tal 20 000. Minskningen i tillståndsgivningen kan nästan helt hänföras till personer som gjort ansökan efter inresa.
Immigrationen under 1967 följde, om än på en lägre nivå än de tre när-
88 Statsverkspropositionen, år 1968. Bil. 1: Finansplanen
mast föregående åren, i stort sett säsongmönstret med låga värden under första delen av året och därefter högre. Emigrationen under januari—september har inte någon gång tidigare under 1960-talet varit så stor som under
1967. För att klarlägga orsakerna till nettoimmigrationens utveckling under 1967 skulle en fördelning av immigranter och emigranter på ålders-, köns-, civilstånds- och ländergrupper vara nödvändig. Någon sådan har dock inte kunnat göras för emigrationen — men man kan ha hypotesen att det till stor del varit nyligen invandrade personer som vid ett kärvare arbetsmarknadsläge återvänt hem.
Vad gäller immigrationen har en särskild undersökning företagits för månaderna april och september 1967. Enligt denna skulle andelen män, 15 år och äldre, av alla immigranter ha varit väsentligt lägre under 1967 än tidigare, medan ökade andelar kunde noteras för övriga grupper. En fördelning av immigranterna på länder indikerar, jämfört med 1966, lägre andelar för främst sydeuropeer.
Den under andra jämfört med första halvåret 1967 väsentligt högre immigrationen skulle till största delen kunna förklaras med en ökad invandring från Finland. Sålunda var andelen invandrare från Finland under april 1967 30 %, mot mellan 35—50 % per år tidigare under 1960-talet, medan andelen under september 1967 hade ökat till 45 %.
Folkmängden i åldrarna 15—69 år ökade mellan 1965 och 1966 med 42 000 personer, medan uppgången 1966—1967, med ovanstående antagande om nettoimmigrationen, väntas bli ca 33 000 personer. Den kraftigaste ökningen hänförde sig till personer i de högre åldrarna.
En, låt vara grov, uppskattning av den förvärvsarbetande befolkningens arbetsinsats anger att denna minskade med ca 1 % mellan 1966 och 1967. Det har därvid antagits att arbetstidsförkortningen 1967 som regel inte fört med sig någon extra arbetskraftsrekrytering. Även med trendmässigt sjunkande förvärvsfrekvenser för männen och de ogifta kvinnorna torde detta innebära att antalet gifta kvinnor med »minst halv normal arbetstid» minskat även mellan 1966 och 1967. I kapitel VI anges sysselsättningskomponenten ha dragit ned lönesummans ökning med ca 1/2 %. Att de här använda måtten inte sammanfaller beror — förutom på att sysselsättningskomponenten även innefattar övergång från lägre till högre betalda arbeten på olika viktsystem och att den hastigt minskande gruppen företagare inom bl. a. jordbruket endast i begränsad omfattning medtas i lönesummeberäkningarna.
Inom jordbruket utför statistiska centralbyrån vid tre tidpunkter om året undersökningar om sysselsättningen. Enligt juniräkningen 1967 minskade antalet sysselsatta med drygt 12 % från juni 1966 mot drygt 9 1/2 % 1965 1966. Antalet anställda inom skogsbruket bedöms ha varit ungefär oförändrat mellan 1966 och 1967.
Antalet anställda arbetare inom industrin minskade enligt statistiska
89 Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1968
centralbyråns korttidsstatistik med ca 4 1/2 % januari—september 1967 från motsvarande period 1966. Antalet anställda kvinnor minskade i ungefär samma omfattning som männen. I tablån nedan visas utvecklingen 1966—1967 kvartalsvis, totalt och inom några branscher.
Samtliga industrigrupper .... Metall- och verkstadsindustri
Träindustri ................
Massa- och pappersindustri ..
Livsmedelsindustri..........
Textil- och beklädnadsindustri
Procentuell förändring från 1966
Som framgår av tablån var nedgången inte lika kraftig under tredje kvartalet som under de båda första kvartalen. En successivt minskad nedgång redovisades för träindustri samt textil- och beklädnadsindustri, medan utvecklingen inom livsmedelsindustrin gick i motsatt riktning. Minskningen av antalet utförda arbetstimmar var genomsnittligt 1 % större än av antalet anställda arbetare, en följd av arbetstidsförkortningen. Då de här använda statistikserierna mäter sysselsättningen inom identiska företag vid två undersökningstillfällen och alltså inte beaktar ändringar i företagsbeståndet genom nyetableringar eller driftsinskränkningar ger dessa jämförelser inte en fullständig bild av utvecklingen.
Något kvantitativt mått på hur industritjänstemännens sysselsättning utvecklades finns inte. Konjunkturinstitutets barometer undersökningar för industrin pekar dock nästan genomgående på betydande minskningar i antalet anställda tjänstemän.
Trots arbetstidsförkortningen och den ökade byggnads- och anläggningsverksamheten torde antalet sysselsatta ha minskat mellan 1966 och 1967. Detta måste innebära en betydande höjning av arbetsproduktiviteten vilket delvis torde kunna hänföras till olika väderleksförhållanden i början av de båda åren.
Inom den offentliga sektorn beräknas en kraftig sysselsättningsökning ha ägt rum mellan 1966 och 1967. Inom övriga tjänstesektorer antas inga mer väsentliga förändringar ha ägt rum.
Sammantaget innebär de näringsgrensvisa kalkylerna, som ovan angavs, en nedgång i sysselsättningen mellan 1966 och 1967 med ca 1 %. Denna beräkning skall i princip avse personer med »minst halv normal» arbetstid. Enligt arbetskraftsundersökningarna är det inte omöjligt att antalet personer med mycket kort arbetstid ökat något.
90 Statsverkspropositionen år 1968. Bil. 1: Finansplanen
2. Arbetsmarknaden 1968
Sysselsättningsnedgången inom jordbruket bedöms fortsätta i snarast något lägre takt 1968 än 1967. Avverkningarna inom skogsbruket ökade mellan 1966 och 1967 med 7 %. Den väntade avverkningsminskningen 1967—1968 skulle kunna medföra en relativt kraftig nedgång i antalet sysselsatta. För industrin torde de i kapital IV redovisade produktionsprognoserna innebära att efterfrågan på arbetskraft minskar med ett par procent.
Inom byggnadsverksamheten bedöms sysselsättningen minska med 1 å 2 %, då, som framgår av kapitel VII, investeringarna i byggnader och anläggningar beräknas öka med endast något över 2 % 1967—1968 jämfört med en ökning med 7,5 % mellan 1966 och 1967.
Inom tjänstesektorerna beräknas antalet sysselsatta öka med ett par procent mellan 1967 och 1968. Fortsatta kraftiga sysselsättningsökningar, om än i något lägre takt än tidigare, väntas inom de offentliga tjänsterna. Inom övriga tjänstesektorer antas endast smärre förändringar komma att inträffa.
En sammanfattning av näringsgrenskalkylerna skulle innebära att antalet sysselsatta vid en produktionsökning med 3 % kommer att minska med 0,5 å 1 % mellan 1967 och 1968. Mer väsentliga sysselsättningsökningar väntas endast inom kommunerna.
I det angivna värdet för sysselsättningsutvecklingen har inte några effekter av arbetstidsförkortningen beaktats. Denna har kalkylmässigt beräknats motsvara ca 1 % av arbetstiden. Det har dock bedömts som troligt att den inte kommer att slå igenom med mer än drygt 0,5 %. Tidigare erfarenheter ger nämligen stöd för ett antagande om att en arbetstidsförkortning i rätt hög grad torde kunna kompenseras genom rationaliseringsåtgärder av olika slag.
En bedömning av sysselsättningen och balansen på arbetsmarknaden 1968 kräver en beräkning av den totalt möjliga kapaciteten och dennas utnyttjandegrad inom ekonomin. Utgångspunkten är då, med tanke på vad som ovan sagts om arbetstidsförkortningen, att en produktivitetsökning 1967—1968 med drygt 4 % i hela samhällsekonomin kan betraktas som trolig. Detta innebär att den blir något lägre än 1966—1967. Det normalt möjliga tillskottet av arbetskraft kan beräknas till 0,3 %. Med beaktande av arbetstidsförkortningen skulle därmed en produktionsökning 1967—1968 med åtminstone 3,5 % kunna uppnås. Då produktionsökningen enligt försörjningsbalansen (kapitel I) har antagits bli av denna storlek, torde det under 1967 rådande läget på arbetsmarknaden i stort sett komma att bestå under 1968. I detta räknestycke har inte inkalkylerats något ökat utnyttjande av de arbetskraftsreserver som finns i utgångsläget och som alltså skulle kunna möjliggöra en ytterligare produktionsökning 1968 utan överhettning på arbetsmarknaden.
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1968
91 Yl. De enskilda konsumenternas ekonomi
1. De disponibla inkomsterna
Löner
Den totala lönesumman, som omfattar alla anställdas kontantlöner före skatteavdrag, har mellan 1965 och 1966 ökat med 10 3/4 %. Den avtalsmässiga löneökningen har beräknats bidra till denna lönesummeökning med nära 7 1/2 procentenheter. Löneglidningen har bedömts utgöra 2 3/4 procentenheter och nettoeffekten av sysselsättningsförändringar 3/4 procentenheter. Då det ej är möjligt att i beräkningarna urskilja effekten av övergång från lägre till högre betalda arbeten ingår dessa delvis i sysselsättningsförändringarna. Konflikten inom skolområdet under 1966 samt retroaktiva löneutbetalningar under 1967 avseende 1966 reducerade 1966 års lönesumma med ett par tiondels procent.
Utöver kontantlönehöjningar tillkom under 1966 arbetskraftskostnader av generell natur, främst ATP-avgiftens höjning. För industriföretagens arbetare har den avtalsmässiga löneökningen beräknats till 4 1/2 % och löneglidningen till något mer än 4 1/4 %. Arbetskraftskostnaderna skulle därmed ha ökat något över 9 % per arbetstimme mellan 1965 och 1966 för denna grupp.
Lönesummeökningen mellan 1966 och 1967 är beroende av ett flertal svårkalkylerade förhållanden. Arbetstidsförkortningen har inom många avtalsområden uttagits på annat sätt än vad som preliminärt väntades. I de centrala avtalsförhandlingarna och i avtalen införda utfästelser om kompensation för under 1966 ej erhållen löneglidning (förtjänstutvecklingsgarantin) har av vad som hittills framkommit fått obetydligt större betydelse än man tidigare väntat. Detta har delvis orsakats av omslaget på arbetsmarknaden med minskad arbetskraftsefterfrågan som givit en lägre löneglidning än tidigare år. På grund av den svårartade bristen på korttidsstatistik för såväl förtjänstförändringar som sysselsättningsförändringar kan endast grova skattningar av lönesummeutvecklingen göras. Härvid har även utfallet av preliminärskatteinbetalningarna använts som stöd för kalkylerna. Mellan 1966 och 1967 har den totala lönesumman beräknats öka med 7 3/4 % varav den avtalsmässiga löneökningen skulle utgöra närmare 6 procentenheter och löneglidningen drygt 2 procentenheter. Nettoeffekten av sysselsättningsförändringar har bedömts till minus nära 1/2 procentenhet.
Företagens lönekostnader steg under 1967 —- förutom genom avtal och löneglidning — även genom ökad ATP-avgift och sjukförsäkringsavgift
92 Statsverkspropositionen år 1968. Bil. 1: Finansplanen
samt vad avser de tjänstemannaanställda ökade kostnader för pensionsförmåner. För industriföretagens arbetare innebär dessa förändringar en kostnadsökning med åtminstone 1 1/2 %. Den avtalsmässiga löneökningen har beräknats till 4 % och löneglidningen till nära 4 % vilket skulle innebära att industriföretagens arbetskraftskostnader skulle ha ökat med sammanlagt närmare 9 1/2 % per timme mellan 1966 och 1967 vad avser arbetarna.
Mellan 1967 och 1968 räknar konjunkturinstitutet med att den totala lönesummeökningen skall bli nära 7 %. De avtalsmässiga löneökningarna har uppskattats utgöra 4 3/4 procentenheter och löneglidningen 2 1/4 procentenheter, medan nettoeffekten av sysselsättningsförändringar inte väntas ge något tillskott. Då avtalen för 1968 innefattar »löneglidningsgarantier» i större omfattning än för 1967 kan dessa påverka den avtalsmässiga löneökningen mer än vad som kalkylerats. Främst är det tjänstemannaområdets s. k. »kontrollstation» som kan svara för tillskotten varför angivna
4 3/4 procentenheter i avtalsmässig löneökning kan anses vara en minimikalkyl.
Övriga inkomster
Jordbrukarnas inkomster från jordbruket beräknas av jordbruksnämnden ha ökat 4 1/2 % mellan 1966 och 1967. Medverkande till denna ökning var främst den goda skörden men också den relativt måttliga stegringen i kostnaderna. Inkomster av skogsbruk beräknas ha utvecklats ogynnsamt; jordbrukarnas sammanlagda inkomster beräknas därmed ha varit oförändrade 1966—1967.
För 1968 förutses en kraftig minskning i jordbrukarnas sammanlagda inkomster, eller drygt 15 %. Jordbruksinkomsterna har härvid kalkylerats under förutsättning av normalskörd 1968. Skogsbruksinkomsternas utveckling 1967—1968 är ovanligt svår att förutse. Totalt kan prognosen under sådana förhållanden betraktas som ytterst osäker.
Övriga enskilda företagares inkomster beräknas ha ökat med 3 % 1966—
1967. En svårighet vid uppskattningen av dessa inkomster under ett år är att den faktiska inkomsten kan skilja sig från den redovisade på grund av möjligheterna till skatteutjämning. Vidare är det svårt att förhandsbedöma utvecklingen av antalet enskilda företagare utanför jord- och skogsbruket. Dessa inkomster har antagits öka något snabbare 1968 än 1967, eller
5 % mot 3 %. Dessa beräkningar innebär för posten enskilda företagares inkomster totalt en ökning med ca 2 % 1966—1967. Prognosen pekar på en minskning med ett par procent mellan 1967 och 1968 (se tabell 1).
Kapitalinkomster, dvs. nettot av hushållens inkomster av räntor och utdelningar, beräknas ha minskat med ca 9 % 1966—1967. Med hänsyn till den beräknade gynnsammare sparandeutvecklingen och diskontohöjningen i december 1967 har en ökning i kapitalinkomster med 10 % förutsatts för
1968.
93 Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1968
Tabell VI s 1. De enskilda konsumenternas inkomster och utgifter 1966_1968
Miljoner kronor i löpande priser
1. Faktorinkomster..................
Egentliga löner1 ..................
Enskilda företagares inkomster ....
Kapitalinkomster (netto) ..........
Ofördelad restpost ................
2. Inkomstöverföringar till hushåll ....
Egentliga inkomstöverföringar......
Socialförsäkringsutfall ............
3. Direkta skatter, avgifter m. m.....
4. Hushållens nettoinbetalning till det
offentliga (3 — 2) ................
5. Utfallna privata försäkringar ......
6. Inbetalda privata försäkringspremier1
7. Disponibla inkomster (1 — 4 -f 5 — 6)
8. Privat konsumtion................
9. Sparande (utöver försäkringssparan-
de) ............................
Häri ingår ej arbetsgivaravgifter; dessa uppgick 1966 till 4 539 miljoner kronor, 1967 till 5 727 och beräknas uppgå till 6 764 miljoner kronor 1968.
...An™' 1 kapit^linkomstposten har banktjänster inräknats, medan däremot försäkringstjanster fråndragits från posten försäkringspremier. Bank- och försäkringstjänsterna ingår i konsumtionsposten.
Summan av faktorinkomsterna, dvs. lönerna samt de liär redovisade inkomstposterna, beräknas ha ökat med 6,6 % 1966—1967 och en något mindre ökning har framräknats för 1967—1968.
De egentliga inkomstöverföringarna (folkpension, barnbidrag, studiebidrag m. m.) har ökat med ca 9,3 % 1966—1967. En totalt sett något stegrad ökningstakt har räknats med för 1967—1968.
Utbetalningar från socialförsäkringen beräknas ha ökat med ca 37 % 1966—1967. Denna kraftiga ökning hänger samman med den sjukförsäkringsreform som trädde i kraft i början av 1967. För 1967—1968 har räknats med en avsevärt lugnare ökningstakt, eller ca 15 %.
Direkta skatter, avgifter m. m. beräknas ha ökat med omkring 13 % 1966 1967, eller något mindre än ett år tidigare. Ökningen av preliminär-
skatteinbetalningarna är dock anmärkningsvärt stor i relation till lönesummeutvecklingen. Överskjutande skatteåterbäringar till hushåll beräknas ha uppgått till ett rekordbelopp 1967 och därmed ha dragit ned skattepostens ökningstakt. Kommunalskatteavdragens schablonisering 1966 anses utgöra främsta orsaken till detta. Skattepostens totala stegring 1967_
1968 har beräknats uppgå till ca 9,5 %. Det lägre inkomstantagandet är en förklaring till detta. Vidare har nettot av fyllnadsskatte- och kvarskatteinbetalningar och överskjutande skatteåterbäringar i år beräknats bli i det
94 Statsverkspropositionen år 1968. Bil. 1: Finansplanen
närmaste oförändrat jämfört med 1967, vilket också verkar bromsande på sammanlagda skattepostens utveckling 1967—1968.
Hushållens premieinbetalningar för privat försäkring beräknas ha ökat med ca 11 % och deras inkomster från försäkringsutfall med knappt 8 % 1966—1967. För 1968 har försäkringspremier antagits öka avsevärt långsammare, medan däremot försäkringsutfall har förutsatts öka något snabbare.
Disponibla inkomster
Dessa beräkningar om inkomst- respektive utgiftsposter innebär att hushållens disponibla inkomster har ökat med knappt 6 % 1966—1967, räknat i löpande priser. Eftersom konsumentpriserna beräknas ha ökat med drygt 4 % under samma period, blir ökningen i hushållens reala disponibla inkomster endast 1,7 % 1966—1967. Detta är en av de lägsta ökningstakterna under efterkrigstiden och kan jämföras med ökningstakten 1957 och 1958. För 1967—1968 innebär beräkningarna att disponibel inkomst räknat i löpande priser ökar i ungefär samma takt som ett år tidigare. Realt sett kommer hushållens disponibla inkomster att öka betydligt snabbare 1967— 1968 än 1966—1967, eller ca 3 %. Detta förklaras av den beräknade lägre prisuppgången 1968; mellan 1967 och 1968 väntas konsumentpriserna i årsgenomsnitt stiga med 2,8 % (se prisavsnittet nedan). 2
2. Konsumentpriserna
Prisutvecklingen 1967
Från december 1966 till november 1967 steg konsumentprisindex 3,0 %. Med hänsyn till sannolika prishöjningar under återstoden av året framstår en prisuppgång om 3,5 % som trolig från december 1966 till december 1967 (enligt långtidsindex). Från november 1966 till november 1967 har konsumentprisindex stigit 3,4 %. Mellan genomsnittslägena för kalenderåren 1966 och 1967 kan prisnivåns uppgång beräknas till 4,1 %.
Prisstegringstakten under 1967 har varit lägre än under 1966 (3,5 % enligt bedömningen ovan mot 4,7 %). Om hänsyn tas till ändringar i den indirekta beskattningen blir skillnaden snarast ytterligare markerad. Nettoprisindex har räknat från december 1966 fram till november 1967 stigit 2,1 % mot 3,8 % för motsvarande period 1966. Det kan förmodas att denna index kommer att stiga med knappt 3 % under loppet av 1967 mot 4,4 % under loppet av 1966.
Prishöjningarnas fördelning mellan olika delar av konsumtionen belyses av sammanställningen nedan.
Prisutvecklingen för drivmedel och bränslen har visat kraftigare svängningar än normalt under årets lopp. Suez-kanalens stängning orsakade successiva höjningar av priset på eldningsolja. Toppen nåddes i september.
95 Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1968
Genomsnittliga prisförändringar december 1966—november 1967
Procent
Tjänster utom bostad............ 5,2
Alkohol och tobak .............. 5,0
Diverse varor .................. 3,4
Livsmedel...................... 2,4
Kläder och skor ................ 2,1
Bostad ........................ 1,6
Inventarier och husgeråd ........ 1,4
Drivmedel och bränslen.......... 1,1
Under höstens lopp har priserna sänkts så att dessa i november låg på samma nivå som vid slutet av 1966. Den förhållandevis kraftiga uppgången för alkohol och tobak hänger samman med höjningen av tobaksskatten. För tjänster utom bostad har prisuppgången varit betydande om än något lägre än under motsvarande tid 1966.
I tabell 2 anges prognoser för konsumentprisförändringarna under 1967 och 1968. Jämfört med tidigare prognoser för 1967 ligger den nu redovisade lägre (1,3 % under prognosen i den reviderade nationalbudgeten). Bedömningen av delposterna har i nämnvärd grad ändrats beträffande den internationella prisutvecklingens direkta återverkningar på den inhemska prisnivån, jordbrukspriserna samt restfaktorn. Tidigare räknades med prisstegringsimpulser utifrån genom importen. Utvecklingen hittills under 1967 pekar emellertid på en sänkning av konsumentprisnivån från importsidan, framför allt beroende på sänkta konsumtionsråvarupriser. Även jordbruksprisernas uppgång har blivit mera begränsad än vad som beräknats. Kostnadsgenomslaget i prisnivån inom de från internationell konkurrens skyddade näringarna har likaså visat sig bli lägre än vad man tidigare antagit mot bakgrund av utvecklingen under 1966 (se nedan).
Diskontohöjningen i december 1967 fick omgående en inverkan på den del av bostadskostnaderna som avser egna hem. Med tillämpade prisinsamlingsterminer kommer denna effekt sannolikt ej att registreras förrän i januari 1968. Indexhöjningen under loppet av 1967 torde därför stanna vid
Tabell VI: 2. Konsumentprisprognos för 1967—1968
96 Statsverkspropositionen år 1968. Bil. 1: Finansplanen
3,5 % i stället för 3,7 % som varit det troliga utfallet om ränteeffekten fått inverka på decemberindex. På motsvarande sätt skulle den beräknade prisuppgången under loppet av 1968 kunna anges till 2,5 % i stället för 2,7 % såsom redovisas i det följande.
Prisutsikter för 1968
Vid bedömningen av prisutsikterna för 1968 har liksom vid tidigare motsvarande tillfällen följande faktorer beaktats (se tabell 2):
1. Lönekostnadsstegringarnas sannolika genomslag inom de från internationell konkurrens skyddade näringsområdena (restfaktor och diverse taxor i tabellen).
2. Speciella prisförändringar som sker i anslutning till särskilda regler eller beslut (avser bl. a. bostäder och jordbruksprodukter).
3. Direkta återverkningar av den internationella prisutvecklingen.
4. Tillfällighetsbetonade prisförändringar (posten trendavvikelse för vissa färskvaror i tabellen).
5. Föreslagna ändringar i den indirekta beskattningen.
(1) Med utgångspunkt från avsnittet om lönerna kan arbetsgivarnas kostnad per timme i genomsnitt för samtliga anställda överslagsvis beräknas stiga med ca 7 %. Återverkan härav på totalindex har sammanlagt upptagits till 1,7 % varav 0,3 procentenheter faller på ändring av diverse taxor. Dessa värden innebär att kostnadsgenomslaget i priserna av den förutsedda lönekostnadsstegringen blir ett par tiondels procentenheter högre än som antagits vid motsvarande beräkningar de närmast föregående åren. Anledningen till denna uppjustering ligger i att kostnadsgenomslaget i priserna inom från internationell konkurrens skyddade näringsgrenar 1966 förhållandevis kraftigt överskred detta erfarenhetsmässiga samband. Utvecklingen under 1967 tyder på en påtaglig normalisering men återgången synes ej ha varit fullständig. En analys av prognos och utfall för 1960-talet visar att de värden som en mekanisk tillämpning av prognosformeln ger i flera fall underskattat de faktiskt konstaterade värdena för år som kännetecknats av ett dämpat efterfrågetryck, medan utvecklingen snarare överskattas för uppsvingsperioderna.
(2) I fråga om bostadsposten väntas en uppgång med 4 % under loppet av 1968. Räntesänkningarna i början av 1967 har enligt vad som tidigare beslutats inverkat på vissa bostadshyror från och med ingången av 1968. Räntehöjningen i december 1967 antas kunna få effekt på hyresnivån i berörda lägenheter tidigast 1 april 1968. Med hänsyn till osäkerheten om räntans utveckling under början av 1968 upptas ingen effekt av decemberhöjningen på totalindex. Den i december 1967 inträffade ränteeffekten på egna hem kvarhålls däremot i kalkylen under hela 1968. Denna skiljaktiga behandling av ränteeffekterna får ytterligare markera osäkerheten i be-
97 Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1968
dömningen av ränteutsikterna längre fram under 1968. Inverkan på totalindex av bostadspostens uppgång blir kalkylmässigt 0,4 %.
Partiprisnivån för jordbruksprodukter har mot bakgrund av gällande regler för prissättningen på detta område antagits stiga 3 % under loppet av 1968 motsvarande 0,3 % på totalindex.
(3) Med avseende på den internationella prisutvecklingens direkta återverkningar på konsumentprisnivån har det förefallit motiverat att för 1968 räkna med prissänkningsimpulser utifrån. Den förutsatta effekten härav upptas till -—0,2 % på totalindex. En viktig orsak härtill är de nyligen genomförda devalveringarna i Finland, Storbritannien och Danmark. De vid GATT-förhandlingarna beslutade tullsänkningarna som tar sin början 1 juli 1968 verkar i samma riktning.
(4) Tillfällighetsbetonade prisförändringar (avseende exempelvis grönsaker, frukt, färsk fisk) är svåra att förutse. I de preliminära prisprognoserna har det ansetts befogat att anslå ett visst utrymme för prishöjningar av detta slag. Effekten på konsumentprisnivån av sådana prisrörelser under 1968 har upptagits till 0,1 %.
(5) Från och med 1968 tas trafikomläggningsskatten bort, medan fordonsskatten höjs med 50 %. Nettoeffekten av dessa åtgärder understiger 0,1 % på totalindex. Den föreslagna höjningen av vin- och spritskatterna beräknas höja konsumentprisnivån med drygt 0,3 %. Den sammanlagda effekten av ändrade indirekta skatter blir därmed 0,4 % på totalindex.
Sammanfattas de olika priseffekterna under punkterna 1—5 ovan erhålls som resultat att konsumentprisnivån under loppet av 1968 väntas stiga med 2,7 %. Mellan genomsnittslägena för kalenderåren 1967 och 1968 kan den troliga förändringen härefter anges till 2,8 %. 3
3. Den privata konsumtionen
Enligt preliminär statistik ökade den privata konsumtionen de tre första kvartalen 1967 med 2,5 % i volym och 7 % i värde jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Vid denna jämförelse bör man emellertid observera att konsumtionsvolymen de två första kvartalen 1967 låg drygt 3,5 % över konsumtionsvolymen motsvarande kvartal föregående år, medan det mellan respektive tredje kvartal endast föreligger en ökning på 0,5 %. I diagram 1 redovisas den halvårsvisa utvecklingen för hushållens disponibla inkomster och konsumtion.
Till grund för konsumtionsprognosen för fjärde kvartalet 1967 och helåret 1968 har estimerats ett samband mellan å ena sidan konsumtionsvolymen samt å den andra reala disponibla inkomsten och förändringen i denna. Vid bedömningen av utvecklingen för de olika delarna av konsumtionen har dessutom hänsyn tagits till prisutvecklingen för dessa varugrupper i jämförelse med den allmänna konsumentprisutvecklingen.
4 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 1. Bil. 1. Finansplanen. Bilaga 1
98 Statsverkspropositionen år 1968. Bil. 1: Finansplanen
Diagram Vill. Hushållens disponibla inkomster och konsumtionsutgifter 1963—1968
Index: 1963 = 100. 1959 års priser. Säsongrensade halvårssiffror
Disponibel inkomst
Varaktiga varor
Konsumtion
Tjänster
Icke varaktiga varor
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
På basis av denna metodik beräknas, efter en mindre negativ korrigering med hänsyn till den svaga konsumtionen under tredje kvartalet 1967, den totala privata konsumtionen öka med ca 2 3/4 % mellan 1966 och 1967. För de icke varaktiga varorna samt för tjänster beräknas konsumtionsvolymen stiga med drygt 2 %. En betydligt kraftigare ökning kan förutses för de varaktiga varorna exklusive bilar. Denna varugrupp beräknas öka med drygt 9 % i volym. Då bilförsäljningen emellertid beräknas sjunka med ca 8 % i volym, inskränker sig ökningen för hela gruppen varaktiga varor till ungefär 4,5 %. Det bör observeras att trots att bilförsäljningen 1967 antalsmässigt förutsatts minska med ungefär 14 % jämfört med föregående år uppgår den volymmässiga minskningen endast till 8 %. Denna skillnad förklaras av den ovanligt stora kvalitetshöjningen 1967, huvudsakligen förorsakad av övergång från Volvo Amazon till Volvo 144 och från SAAB Sedan till SAAB V4 Sedan.
På grundval av den ovan redovisade metodiken beräknas den totala privata konsumtionen öka med mellan 2 1/2 och 3 % 1967—1968. Denna konsumtionsökning är således ungefär lika stor som den som beräknats 1966—1967, trots att inkomstökningen stiger från drygt 1,5 % 1966—1967 till ca 3 % 1967—1968. Bristen i parallellitet mellan inkomst- och konsumtionsutveckling kan i huvudsak förklaras av konsumtionens tröghet i anpassningen till inkomstutvecklingen. Den relativt kraftiga konsumtionsökningen 1967 kan således i betydande utsträckning förklaras av de stora retroaktiva löneutbetalningarna hösten 1966. Mellan 1967 och 1968 beräknas på nytt inkomstökningen överstiga konsumtionsökningen, vilket medför en viss återhämtning av hushållens reala sparande.
99 Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1968
Konsumtionens fördelning på olika varugrupper 1968 kommer framför allt att bli beroende av hur nybilsförsälj ningen utvecklas. Kommer bilförsäljningen att återhämta sig kraftigt måste det medföra betydande inskränkningar på konsumtionsutrymmet för övriga varor. Det bör emellertid påpekas att i konsumtionsstatistiken registreras hela bilinköpet som konsumtionsutgift när leveransen sker, trots att bilköpet ofta belastar hushållens budget under relativt lång tid. Vid en kraftig försäljningsuppgång för bilar överdriver således konsumtionsstatistiken konsumenternas utgifter på denna varugrupp. Detta medför också att konsumtionsutrymmet för Övriga varor inte inskränks fullt så kraftigt som direkt framgår av konsumtionsstatistiken.
Det är uppenbart att inkomst- och prisutveckling haft ett relativt obetydligt inflytande på bilförsäljningen under de senaste åren. Även om inkomstutvecklingen under dessa år inte varit lika snabb som under första hälften av 1960-talet, kan inte inkomstutvecklingen förklara försäljningsminskningen sedan 1965. För att kunna göra en prognos måste det således vara av avgörande betydelse att kunna redovisa vilka faktorer som legat bakom den kraftiga försäljningsnedgången. Trots att det naturligtvis endast rör sig om obestyrkta hypoteser redovisas nedan några faktorer som torde vara bland de väsentligaste för att förklara den gångna utvecklingen.
1. Högertrafikomläggningen och därmed följande hastighetsbegränsningar
2. Ombesiktningslagstiftningen
3. Omsvängning i förväntningarna om framtiden
4. Avslutandet av introduktionsskedet för personbilsförsäljningen
Är de redovisade faktorerna de väsentligaste förklaringarna till utvecklingen 1966—1967, är det nödvändigt att för att kunna göra en prognos för 1968 bedöma dessa faktorers inverkan detta år. Det torde därvid vara uppenbart att högertrafikomläggningen och ombesiktningslagstiftningen bör ha en mindre negativ effekt 1968 än tidigare år. Beträffande punkt 4 ovan kan man inte vänta sig någon väsentlig skillnad i verkan mellan 1967 och 1968. Även beträffande punkt 3 är inflytandet oklart. Det är möjligt att den oväntat långt utdragna konjunkturförsvagningen ökar konsumenternas pessimism om framtiden. Även devalveringen under hösten 1967 kan ha bidragit till en ökad osäkerhet hos konsumenterna.
Förutom de ovan diskuterade faktorerna bör man också ta hänsyn till att bilbeståndets åldersfördelning väsentligt förändrats under senare år. I diagram 2 redovisas personbilsparkens åldersfördelning vid slutet av åren 1962, 1965 och 1967. Bilförsäljningen 1967 har därvid antagits bli 178 000 bilar. Som framgår av diagrammet var andelen relativt nya bilar i slutet av 1965 extremt hög. I slutet av 1967 är i stället denna andel mycket låg. Åldersfördelningen vid slutet av 1962 är närmare det genomsnitt som kunnat iakttas under tidigare år. Antar man att andelen personbilar, som är yngre
100 Statsverkspropositionen år 1968. Bil. 1: Finansplanen
Diagram VI: 2. Personbilsbeståndet fördelat efter ålder
Procentuell andel av bilbeståndet
0—I 1—2 2—3 3—4 4—5 5—6 6—7
I 1 Uitimo 1967
P ! Uitimo 1965
Uitimo 1962
IT r I
___ Bil Bil B
Källor: AB Bilstatistik och konjunkturinstitutet.
än fem år, i slutet av 1968 skall vara lika stor som denna andel var i slutet av 1962, förutsätter detta en bilförsäljning på ungefär 280 000 under 1968. Anser man introduktionsfasen för personbilsförsäljningen vara mer eller mindre avslutad i och med 1965 torde dock inte heller 1962 års åldersfördelning vara uppnåbar annat än i extremlägen i framtiden.
Jämför man i stället med andra länder, när de befunnit sig i samma utvecklingsskede beträffande biltäthet som Sverige nu befinner sig i, förefaller en nybilsförsäljning av ungefär 12 % av bilbeståndet, dvs. ca 240 000 bilar, som relativt rimlig. Denna försäljning kan eventuellt uppfattas som normalförsäljning i nuvarande utvecklingsskede för privatbilismen. Frågan är om övriga faktorer tenderar att öka eller minska försäljningen från det normala. Beträffande inkomst- och prisutveckling bör dessa inte på något extremt sätt påverka utvecklingen 1968. Däremot bör högertrafikomläggningen och ombesiktningslagstiftningen också innevarande år ha en negativ inverkan även om denna rimligtvis är betydligt svagare än 1967. Inte heller kan man räkna med att konsumenternas förväntningar om den ekonomiska utvecklingen svänger om så kraftigt att detta i någon väsentlig grad kan påverka försäljningen. Den enda faktor som talar för en övernormal försäljningsutveckling 1968 torde därför vara att bilbeståndet börjar bli relativt gammalt. Mycket talar för att ju längre återhämtningen av bilförsäljningen dröjer desto kraftigare blir försäljningsuppgången när den kommer.
Skall man försöka kvantifiera de överväganden som redovisats ovan förefaller det rimligt att räkna med att bilförsäljningen 1968 överträffar 1966 års nivå. Däremot förefaller det mindre sannolikt att nyförsäljningen, framför allt med hänsyn till att högertrafikomläggningen troligen har en kvar-
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1968 101
dröjande negativ effekt under början av 1968, uppnår de 240 000 bilar, som ovan klassificerats som normalnivå i nuvarande utvecklingsskede.
På basis av här redovisade överväganden har valts en bilprognos, som innebär en ökning 1967—-1968 med drygt 20 %. Därmed kan utrymmet för konsumtionsökningen mellan 1967 och 1968 för varaktiga varor exklusive bilar samt för icke varaktiga varor beräknas inskränka sig till ungefär 1 1/2 %. För tjänster beräknas konsumtionsvolymen för ovannämnda period stiga med inte fullt 2 %. Turistutgifterna utomlands väntas öka med över 10 %, turistnettot1 med omkring 20 %.
1 Dvs. svenska turisters utgifter utomlands minus utländska turisters utgifter i Sverige.
102 Statsverkspropositionen år 1968. Bil 1: Finansplanen
VII. Investeringarna
1. Investeringsutvecklingen inom olika områden
Bostäder
Enligt preliminära beräkningar ökade bostadsinvesteringarna inklusive underhåll med 13 % 1966—1967. Den starkt expansiva utvecklingen 1967 efter stagnationen 1965—1966 kan främst återföras på en utomordentligt kraftig stegring i byggandet av flerfamiljshus. Investeringarna i dessa ökade med 20 % exklusive underhåll mot en ökning med 11 1/2 % för investeringarna i småhus. Den kraftiga ökningen för flerfamiljshusen 1967 sammanhänger helt naturligt med den höga igångsättningen under de sista månaderna 1966 och den både tidiga och höga igångsättningen under 1967. Det bör dock här inskjutas att kalkylerna över investeringarna i bostadshus 1967 ännu är mycket osäkra eftersom byggnadstiderna för igångsatta lägenheter i fjol ännu ej är kända. Har byggnadstiderna satts för korta i kalkylerna har också investeringsökningen 1966—1967 överskattats och vice versa. Vidare är kalkylerna osäkra såtillvida att igångsättningen under då båda sista månaderna 1967 inte var känd vid beräkningstillfället utan måst skattas.
I bostadsbyggnadsprogrammet för 1967 sattes totala igångsättningen till 90 000 lägenheter. Ramen för igångsättningen av statsbelånat byggande sattes i programmet till 84 000 lägenheter. Denna låneram utökades sedermera så att den totalt kom att omfatta 86 000 lägenheter. Likaså höjdes 1967 kvoten för igångsättning av lägenheter utan statliga lån med ca 1 000 lägenheter till 7 000 lägenheter. Dessutom igångsattes under 1967 i enlighet med det utökade beredskapsprogrammet 1 000 statsbelånade lägenheter ur 1968 års bostadsram. Utöver ovannämnda utvidgningar har fjolårets igångsättning utökats etappvis med ett antal platser i ålderdomshem, sammanlagt uppgående till 2 100 platser. I investeringsberäkningen har dessa platser antagits motsvara 1 750 lägenheter. Med tanke på den förhållandevis tidiga igångsättningen 1967 har det bedömts som rimligt att räkna med att den s. k. årsskiftesbalansen 1967—1968 av lånebeviljade men ej igångsatta lägenheter sjönk med omkring 1 750 lägenheter jämfört med årsskiftesbalansen 1966—1967. Detta innebär en igångsättning 1967 på inalles 97 500 lägenheter (se tabell 1). Vidare har 6 000 av de lägenheter i flerfamiljshus som redovisats som igångsatta fjärde kvartalet 1966 i investeringsberäkningen i stället givits starttidpunkten första kvartalet 1967. Det har nämligen bedömts rimligt att antaga att 6 000 lägenheter av det i
103 Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1968
Tabell VII: 1. Lägenheter i påbörjade, inflyttningsfärdiga och pågående bostadsbyggen 1963—1968
Anm. Samtliga inom parentes angivna uppgifter är prognoserade. Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
statistiken redovisade stora påbörjandet under fjärde kvartalet 1966 endast blivit formellt igångsatta före 1 januari 1967. I investeringsberäkningen har alltså antalet igångsatta lägenheter 1967 satts till 103 500.
Under 1968 har 95 000 lägenheter antagits bli igångsatta: 66 000 i flerfamiljshus och 29 000 i småhus. Påbörjandet har givits en sådan kvartalsfördelning att igångsättningen första halvåret 1968 blir större än normalt.
De byggnadstider som är inräknade i föreliggande investeringskalkyler
Diagram VII: 1. Genomsnittliga byggnadstider i antal månader för påbörjade lägenheter 1964—1968
8 Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
Småhus
1964 1965 1966 1967 1968
Flerfamiljshus
104 Statsverkspropositionen år 1968. Bil. 1: Finansplanen
Diagram VD: 2. Investeringar i bostäder och inom egentlig industri, exkl. underhåll 1961—1968
Investeringar i bostäder: Index: 1959 = 100. 1959 års priser. Säsongrensade halvårssiffror Investeringar inom egentlig industri: Index: 1960 = 100. 1959 års priser. Säsongrensade halvårssiffror
Investeringar i bostäder
Investeringar inom egentlig industri
Totalt, inkl. underhåll
Byggnader och anläggningar, exkl. underhåll
Flerfamiljshus
Maskiner m m, exkl. underhåll
Småhus
150 -
Underhåll, totalt
1961 -62 -63 —64 -65 -66 -67 1968 1961 -62 -63 —64 —65 -66 -67 1968
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
redovisas i diagram 1. I diagrammet anges den genomsnittliga byggnadstiden i antalet månader för påbörjade byggnadsföretag halvåren 1964— 1968. Som framgår av diagrammet är byggnadstiderna för flerfamiljshusens del kända för lägenheter påbörjade 1964 och 1965 samt för första halvåret 1966. För andra halvåret 1966 är de delvis kända. Småhusens byggnadstider är kända för påbörjandet 1964 och 1965 samt till större delen även kända för första halvåret 1966.
Den genomsnittliga byggnadstiden för påbörjandet första halvåret 1966 visade en betydande förkortning i förhållande till 1965. För flerfamiljshus påbörjade tredje kvartalet 1966 sjönk byggtiderna ytterligare. Den ofullständiga information som står till buds för byggtiderna för fjärde kvartalets igångsättning indikerar att en förlängning ånyo skulle ha ägt rum. Den genomsnittliga byggtiden för lägenheter igångsatta andra halvåret 1966 har med hänsyn härtill i investeringskalkylen satts lika med den genomsnitt-
105 Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1968
liga byggtiden för första halvårets igångsättning. För flerfamiljshus påbörjade 1967 har antagits en halv månads förlängning jämfört med 1966 och för påbörjandet 1968 något kortare byggnadstider än för 1967. Byggnadstiderna har satts med beaktande av effekterna på dessa från skiljaktigheterna i vinterväderlek 1966, 1967 och 1968 (normalvinter). Dessutom har i byggnadstidsprognosen hänsyn tagits till en sannolikt pågående utveckling mot ökad prefabricering, vilken antagits ha en sakta nedpressande effekt på byggtiderna för flerfamiljshus.
Byggnadstiderna för påbörjade lägenheter i småhus första halvåret 1966 är endast delvis kända men indikerar att en betydande förkortning ägt rum jämfört med lägenheter igångsatta andra halvåret 1965; dessa byggen utsattes för den stränga vintern 1965—1966 och fick härigenom onormalt långa byggtider. Jämfört med igångsättningen 1964 och första halvåret
1965 synes byggtiderna för igångsättningen första halvåret 1966 däremot inte ha förkortats i någon högre grad. Härvidlag föreligger en tydlig skillnad gentemot flerfamiljshusen. För lägenheter i småhus påbörjade 1967 har något förlängda byggnadstider antagits jämfört med 1966. I det närmaste oförändrade byggnadstider jämfört med 1967 har antagits för de småhuslägenheter som påbörjas under 1968.
Under ovan angivna förutsättningar i fråga om igångsättning och byggnadstider beräknas bostadsinvesteringarna exklusive underhåll och ombyggnadsverksamhet komma att öka 1968 med 2 %. Reparationer och underhåll av bostäder har antagits öka med 5 % 1987—1968 och ombyggnadsverksamheten med 5 1/2 %. Därmed skulle bostadsinvesteringarna 1968 totalt sett komma att öka med 2 1/2 %.
Såvitt man nu kan bedöma kommer under 1967 nära 100 000 lägenheter att bli inflyttningsfärdiga. År 1968 beräknas antalet färdigställda lägenheter bli något över 100 000.
Egentlig industri
Industriinvesteringarna stagnerade under 1967 — preliminärt beräknas nivån ha överstigit 1966 års med 1 %. Uppförandet av nya byggnader och anläggningar fortsatte i stort sett på den mycket höga nivå som utmärkte
1966 och översteg 1965 års med drygt 18 %. Nyinvesteringarna i maskiner m. m. fortsatte att öka 1967 om än i något lägre takt, 5 1/2 % mot 7 1/2 %
1966. Reparations- och underhållsinvesteringarna beräknas ha minskat för såväl byggnader som maskinutrustning.
Större än vanlig osäkerhet vidhäftar dessa preliminära utfallssiffror för 1967. Industrins investeringsaktivitet mäts via enkätundersökningar på stickprovsbasis, den sista genomförd i november 1967 av statistiska centralbyrån. En omläggning av det ingående urvalet företag genomfördes
1967. Till dess större erfarenhet kunnat erhållas om i vilken mån preliminärvärdena från det nya urvalet systematiskt över- eller underskattar
5 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 1. Bil. 1. Finansplanen. Bilaga 1
106 Statsverkspropositionen år 1968. Bil. 1: Finansplanen
Tabell VII: 2. Verkställda respektive planerade investeringar inom industrin första halvåren 1967 och 1968 enligt investeringsenkät i november 1967
Investeringar exklusive reparationer och underhåll Miljoner kronor
Anm. Redovisningen innefattar inte investeringar i bilar. Källa: Statistiska centralbyrån.
de definitiva utfallssiffrorna, medför detta en ovanligt stor osäkerhet när det gäller att bestämma investeringsnivån 1967. Analys av de tre enkätundersökningar, som hittills genomförts med det nya urvalet, nämligen i maj, augusti och november 1967, har gjort ovanstående preliminära bild av 1967 sannolik.
Företagens planer för 1968, så som de kommit till uttryck i novemberenkäten 1967, återges i tabellerna 3 och 4 som procentuella förändringstal i fasta priser. I tabellerna återges tidigare novemberenkäters planer och den definitiva (för 1967 preliminära) utvecklingen i fasta priser. För byggnadsinvesteringarna första halvåret 1968 har den planerade ökningen på 11 % nedjusterats till 7 % (tabell 4). Som synes är det normala en betydligt större överskattning, men investeringsfondens frisläppande torde i likhet med vad som skedde vid frisläppet 1962—1963 ha den effekten att planerna fullföljs i onormalt stor utsträckning. Frisläppet är begränsat till perioden 1 oktober 1967—31 mars 1968. För andra halvåret 1968 anger planerna en nedgång med 38 %. Andra halvåret brukar dock kraftigt underskattas i novemberenkäten året innan och en uppjustering med 27 procentenheter har ansetts rimlig. Uppjusteringen överensstämmer med ge-
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1968 107
Tabell VII: 3. Planerade och faktiska förändringar av den egentliga industrins investeringar 1957—1968
Investeringar exklusive reparationer och underhäll
Procentuell förändring i fasta priser
1 Oktober för planerna för 1958—1962.
Anm. Redovisningen innefattar inte investeringar i bilar. Utfallssiffrorna för utvecklingen 1966 — 1967 är preliminära. Uppgifterna inom parentes är prognoserade värden.
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
nomsnittet för åren 1963—1965, men är väsentligt lägre än både 1966 och
1967. Dessa senare år torde speciella omständigheter ha spelat in — 1966 omslaget från ansträngd till lätt byggnadsmarknad, 1967 frisläppandet av investeringsfonderna. För helåret 1968 innebär nämnda justeringar att nedgången skulle stanna vid 4 % i stället för planerade 18 % (tabell 3).
För maskininvesteringar (exkl. bilar) har den planerade ökningen med 15 % första halvåret 1968 justerats ned till 7 % (tabell 4). Nedjusteringens storlek svarar ungefärligen mot genomsnittet de gångna fem åren. De stora negativa differenserna mellan plan och utfall 1966 och 1967 skulle i och för sig, om man förutsätter att de närmaste årens mönster bör väga tyngst, motivera en starkare nedjustering än genomsnittligt. Detta motvägs dock av att investeringsfondernas frisläppande, liksom på byggnadssidan, torde föra med sig att planerade maskininvesteringar förverkligas i övernormal omfattning. Fondfrisläppen i maj och december 1967 för maskininvesteringar stipulerar att leverans sker senast den 31 mars respektive 30 juni
1968. Andra halvårets planer har justerats upp med 24 procentenheter, dvs. ungefärligen den genomsnittliga uppjusteringen åren 1964—1966. Åren 1963 och 1967 uppvisar större differenser mellan planer och utfall än den för 1968 antagna men här torde de stora uppjusteringarna sammanhänga
o
CO
Tabell VII: 4. Planerade och faktiska förändringar av den egentliga industrins investeringar, halvårsvis, 1962 —1968
Investeringar exklusive reparationer och underhåll Procentuell förändring i fasta priser
Anm. Redovisningen innefattar inte investeringar i bilar. Utfallssiffrorna för utvecklingen 1966—1967 är preliminära. Uppgifterna inom parentes är prognoserade värden.
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
Statsverkspropositionen år 1968. Bil. 1: Finansplanen
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1968 109
med fondfrisläppen dessa år. På helår innebär dessa halvårsprognoser en nedgång för maskininvesteringarna med 5 % 1967—1968, att jämföra med planerna på 16 procents minskning (tabell 3). Uppjusteringens storlek överensstämmer exakt med den genomsnittliga avvikelsen mellan planer och utfall under den gångna tioårsperiod som redovisas i tabellen. I ovanstående prognos har emellertid inte beaktats effekterna av det fondfrisläpp, som beslutades i december 1967, alltså efter det att företagens planer avgivits. Frisläppet har antagits få till effekt ett tillskott till maskininvesteringarna av storleksordningen 7 % första halvåret 1968. Prognosen skulle därmed ange 14 procents ökning första halvåret 1968 jämfört med motsvarande halvår 1967. För helårsutvecklingen 1967—1968 skulle nedgången stanna vid 2 %.
Sammanfattningsvis har således företagens planer för 1968 tolkats så att planerna för första halvåret torde utgöra en bättre indikation än vanligt på den kommande investeringsaktiviteten som följd av den pådrivande effekten från fondfrisläppen, medan andra halvårets planer korrigerats för den systematiska underskattning som erfarenheter från tidigare år synes ge stöd för.
Den investeringsnedgång, som prognoserats för andra halvåret 1968 jämfört med andra halvåret 1967, måste ses i sammanhang med fondfrisläppen, vilkas syfte ju är att omfördela investeringarna i tiden. Investeringsprojekt som utan fondfrisläpp skulle ha realiserats först under andra halvåret 1968 torde ha flyttats till frisläppsperioden och i motsvarande grad sankt investeringsnivån andra halvåret 1968. Erfarenheterna från frisläppet 1962—1963 tyder på att fondeffekten kan vara så stor att den nu prognoserade investeringsnedgången mellan andra halvåren 1967—1968 i sin helhet är en följd av fondfrisläppen.
Exklusive underhåll prognoseras såsom förut nämnts för industrins byggnadsinvesteringar en minskning 1967—1968 med ca 4 %. Inklusive underhåll, som antas ligga kvar på samma nivå som 1967, skulle byggnadsinvesteringarna minska med 3 %. För industrins maskininvesteringar (exkl. bilar) räknas som nämnts med 2 procents minskning, exklusive underhåll, men sedan tillägg gjorts för de smärre poster, industrins bilinvesteringar, hantverkets samt byggnadsverksamhetens maskininvesteringar, som i nationalräkenskaperna räknas hit, förutses i stället en uppgång med 1/2 %. Underhållsinvesteringarna har antagits öka med 3 %, vilket för maskininvesteringar inklusive underhåll skulle ge en uppgång med 1 %. Totalt skulle därmed industriinvesteringarna ligga på samma nivå 1968 som 1967, innebärande i stort sett oförändrad investeringsnivå under vart och ett av åren 1966—1968.
Utvecklingen under 1960-talet för de i investeringshänseende tyngst vägande industribranscherna illustreras i diagram 3. De olika branschernas plannppgifter för 1968 har schablonmässigt justerats upp på så sätt att den
110 Statsverkspropositionen år 1968. Bil. 1: Finansplanen
Diagram VII: 3. Investeringar inom egentlig industri, exkl. underhåll, totalt och uppdelat på branscher 1961—1968
Index: 1960 = 100. 1959 års priser. Halvlogaritmisk skala
Massa- och pappersindustri
Järn- och stålverk
110 ->
Övriga branscher
Verkstadsindustri, exkl. varv
160 -
—67 1968
-65 -66
62 —63 -64 —65
1961 —62
-63 - 64
-66 -67
Anm. De branschvisa prognoserna för 1968 får anses något osäkrare än prognosen för totala industrin.
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
gjorda korrigeringen för totala industrins planer applicerats på industribranschernas planuppgifter. Den nära nog stagnerande utveckling, som väntas känneteckna totala industrin under perioden 1966—1968, gäller inte för de särredovisade branscherna. Nedgången 1967 i verkstadsindustrins investeringar motvägdes av uppgång inom den övriga industrin, framför allt massa- och pappersindustrin. För 1968 väntas tvärtom en ökning inom verkstadsindustrin motvägas av minskning för industrin i övrigt. För järn- och stålverken förutses nedgången bli avsevärd.
Handel m. m.
Investeringarna inom gruppen handel (inkl. hotell, banker m. m.) höll sig i det närmaste oförändrade mellan 1965—1966. Denna nivå bibehölls även under 1967, vilket kan förefalla anmärkningsvärt då den sedan 1 mars 1967 ikraftvarande investeringsavgiften åsyftat att hålla tillbaka investeringsaktiviteten inom bl. a. denna byggnadssektor. Då man inom gruppen handel har en osedvanligt lång byggnadstid hölls investeringsnivån uppe
111 Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1968
under 1967 av den höga igångsättningen andra halvåret 1966 och de första månaderna 1967.
Efter införandet av investeringsavgiften föll igångsättningen kraftigt, mellan helåren 1966 och 1967 blev nedgången ca 15 %. På basis av bl. a. länsarbetsnämndernas prognoser hösten 1967 har konjunkturinstitutet för 1968 prognoserat en ytterligare nedgång med nära 17 %. I påbörjandesiffrorna för 1967 och 1968 har då inberäknats en påspädningseffekt som följd av det av statsmakterna beslutade 6-punktsprogrammet. Igångsättningsprognosen avser fristående byggnader för handel m. m.
Investeringarna i butikslokaler i bostadshus följer investeringarna i flerfamiljshus. Denna del av handelsinvesteringarna ökade kraftigt 1967 och bidrog till att hålla investeringsnivån för hela gruppen handel kvar på en hög nivå under 1967. Investeringarna 1968 i butikslokaler i bostadshus beräknas — i konsekvens med bostadsinvesteringsprognosen — bli på det hela taget oförändrade jämfört med 1967.
Med dessa förutsättningar har för handeln som helhet prognoserats en nedgång i investeringarna med 13 1/2 % i volym 1967—1968.
Handelsflottan
Enligt en i november 1967 företagen varvsenkät minskade nyinvesteringarna i den svenska handelsflottan 1967 med ca 8 %. Nedgången i rederiernas investeringar kan återföras på minskade leveranser av nya fartyg från utländska varv och ökade försäljningar av begagnade fartyg till utlandet. De svenska varven ökade sina leveranser till handelsflottan 1967 men ej tillräckligt för att uppväga ovannämnda minskning i nettotillskottet från utlandet.
1968 synes en omsvängning vara att vänta gentemot 1967 i fråga om de svenska varvens leveranser till handelsflottan. Leveranserna från inhemska varv beräknas komma att minska med ca 30 % 1967—1968. Denna leveransminskning väntas endast delvis uppvägas av ett ökat nettotillskott från utlandet. Rederiernas nyinvesteringar i handelsflottan exklusive underhåll beräknas därmed komma att minska med ca 15 % 1967—1968. Inklusive underhåll har investeringsminskningen beräknats till 11,5 %.
Statliga investeringar
Enligt preliminära beräkningar minskade de statliga investeringarna totalt sett med ca 1 1/2 % 1966—1967. Investeringar i byggnader och anläggningar beräknas ha stigit med 3 % medan maskininvesteringarna sjunkit med 5 1/2 %.
Till grund för bedömningen av de statliga affärsverkens investeringar har legat en av statistiska centralbyrån i november insamlad investeringsenkät. Enligt denna ökade affärsverken sina investeringar med 6 1/2 % 1966—1967. Investeringarna i byggnader och anläggningar ökade obetydligt
112 Statsverkspropositionen år 1968. Bil. 1: Finansplanen
mer än maskininvesteringarna. Affärsverkens totala investeringar beräknas 1968 komma att öka med drygt 1/2 %. Byggnadsinvesteringarna väntas fortsätta öka i nästan samma takt som under 1967 medan maskininvesteringarna beräknas minska med 6 1/2 %.
Investeringarna i statliga vägar har, enligt vad senaste uppgifter ånger, ökat med 3 % i volym 1966—1967. Planuppgifterna för de reguljära väginvesteringarna 1968 tyder på att dessa 1968 kommer att volymmässigt sjunka något. En stor andel beredskapsarbeten ingår även i denna investeringspost. Prognosen för de totala väginvesteringarna är därför som vanligt direkt avhängig utvecklingen på arbetsmarknaden. Här har förutsatts en något mindre volym beredskapsarbeten 1968 än 1967. Nedgången skulle därvid helt falla på andra halvåret 1968. Under dessa förutsättningar kan de totala väginvesteringarna förväntas falla med 5 % 1967—1968.
De statliga myndigheternas byggnadsinvesteringar, som huvudsakligen utgörs av delfonder inom statens allmänna fastighetsfond, minskade 1967 med ca 8 % i volym jämfört med 1966. Investeringsprognosen för 1968 pekar på en volymökning på 4 %.
För försvarets byggnadsinvesteringar blev investeringsvolymen 1967 praktiskt taget densamma som under 1966. Enkätuppgifterna för 1968 indikerar en svag volymminskning på ca 3 %.
Försvarets maskininvesteringar, som utgör ca 85 % av de totala militära investeringarna uppvisar för 1967 en volymminskning på 12 1/2 %. Denna förändring avser materielanskaffning för vilken betalning skett under respektive år. Enligt de uppgifter om beräknad medelsförbrukning som nu föreligger kommer de militära maskininvesteringarna 1968 att öka med 3 1/2 % i volym.
För hela den statliga sektorn innebär prognosen för 1968 en ökning av byggnadsinvesteringarna med närmare 1 1/2 % medan maskininvesteringarna väntas öka med 3 1/2 %. Totalt ger detta en ökning med knappt 2 1/2 % 1967—1968.
Kommunala investeringar
Kommuninvesteringarna exklusive bostäder beräknas ha ökat med 11 % 1966—1967, fördelat med 11 1/2 % för byggnads- och 8 % för maskininvesteringar. På byggnadssidan innebär detta nära nog en återgång till den höga ökningstakt som karakteriserade utvecklingen under perioden 1961—1964. Ökningen 1967 hänför sig delvis till landstingens expansiva sjukhusbyggande. Exklusive underhåll beräknas landstingens byggnadsinvesteringar ha ökat med drygt 30 % 1966—1967. För borgerliga primärkommuner anges en nybyggnadsökning på 8 %, en i och för sig hög ökningstakt mot bakgrund av den investeringsavgift på 25 % som infördes den 1 mars 196/ och som bl. a. riktade sig mot vissa delar av det kommunala byggandet, främst förvaltningsbyggnader. Den synnerligen starka uppgång, som bostadsbyg-
113 Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 196S
gandet beräknas ha haft 1967, torde emellertid fört med sig ökade, ej avgiftsbelagda, kommunala för- och följdinvesteringar. Vidare innebar omläggningen till högertrafik rimligen att investeringsnivån för gatu- och vägbyggandet var hög under årets tidigare delar.
Underlag för bedömningen av den kommunala investeringsutvecklingen under 1967 och 1968 har varit den enkätundersökning statistiska centralbyrån genomförde i november 1967. Enkätuppgifterna för 1967 är av preliminär karaktär och har justerats för systematisk missvisning relativt det definitiva utfallet. De borgerliga primärkommunernas planer indikerar — efter justering för systematisk missvisning — en ökning av nybyggnadsinvesteringarna med knappt 10 % i fasta priser 1967—1968. För landstingens nybyggnadsinvesteringar anges i novemberenkäten en ökning 1968 med 17 1/2 % jämfört med 1967 års justerade nivå. Landstingen överskattar regelmässigt det kommande årets investeringar. En volymökning med drygt 8 % har prognoserats för 1967—1968. Totalt för primärkommuner och landsting (inkl. kommunala bolag och stiftelser) beräknas byggnadsinvesteringarna exklusive underhåll öka med 9 % och inklusive underhåll med 8 1/2 %. Maskininvesteringarna inklusive underhåll beräknas öka med 3 %. Totalt skulle därmed de kommunala investeringarna (bostadsinvesteringar oräknade) öka med 7 1/2 % 1967—1968. 2
2. Sammanfattning av investeringsprognosen för 1968
Totalt ökade investeringarna 1966—1967 mindre än de närmast föregående åren eller med 3 1/2 % och för 1968 prognoseras en ytterligare sänkt ökningstakt ned till 2 % (tabell 5 och 6). Härtill bidrar bl. a. omslaget i industrins investeringar, som efter expansionen 1964—1966, beräknas stagnera 1966—1968 trots investeringsfondernas frisläppande. Den enda expansiva sektorn av betydelse under 1968 väntas bli kommuninvesteringarna.
De totala byggnadsinvesteringarna beräknas ha ökat relativt kraftigt 1966—1967, 7 1/2 %, sammanhängande bl. a. med hög ökningstakt för bostadsbyggande och kommunala byggnadsinvesteringar. Omslaget i vinterväderlek — från kall vinter 1966 till mild vinter 1967 — har bidragit till att möjliggöra en kraftig ökning i byggnadsproduktionen. Bilden av kraftig byggnadsexpansion enligt investeringsberäkningarna motsvaras emellertid inte av lika stark uppgång i de statistiskt täckta byggmaterialleveranserna (i huvudsak stommaterial). ökningstakten kan därför möjligen ha överdrivits i beräkningarna, vilka för samtliga byggnadsområden är i hög grad preliminära. För exempelvis bostadsbyggandet bygger beräkningen av investeringsvolymen 1967 i stor utsträckning på prognoserade byggnadstider och är avhängig av ett antagande att någon avsevärd förlängning av byggtiderna, efter den förkortning som skedde 1966, inte inträffat under 1967. Byggnadsinvesteringarna beräknas öka med endast 2 % 1967—1968.
5f Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 saml. Nr 1. Bil. 1. Finansplanen. Bilaga 1
Dia
sekl
Ind
100 Statsverkspropositionen år 1968. Bil. 1: Finansplanen
ram VIL4. Byggnads- och maskininvesteringar, inkl. underhåll, totalt och uppdelat på rer 1960—1968
:: 1960 = 100. 1959 års priser
Byggnader och anläggningar
Totalt
Bostäder
Övriga kommunala
-61 -62 -63 -64 -65 -66 -67 1968
Maskiner, m m
Totalt, inkl. handelsflottan
Totalt, exkl. handelsflottan
140 -
Industri
Övriga privata, exkl. handelsflottan
Övriga offentliga, exkl. handelsflotta!
i i i I I I I 1 J I
1960 -61 -62 -63 -64 -65 -66 - 67 1968
I varje deldiagram är respektive total inlagd som en streckad kurva. ■; Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
115 Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1968
Tabell VII: 5. Bruttoinvesteringarnas utveckling 1964—1967 samt prognos för 196S, inklusive underhåll
1 Häri innefattas bl. a. flertalet fristående kontorsbyggnader.
2 Inklusive statliga väginvesteringar.
3 Inklusive byggnadsverksamhetens maskininvesteringar.
Anm. I övriga investeringar ingår förutom privata även vissa offentliga investeringar, nämligen investeringar i statliga kraftaktiebolag och statliga delen av SAS.
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
116 Statsverkspropositionen år 1968. Bil. 1: Finansplanen
Tabell VII: 6. Bruttoinvesteringarnas utveckling 1964—1967 samt prognos för 1968 för privat, statlig och kommunal sektor, inklusive underhåll
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
Bostadsbyggande och statliga byggnadsinvesteringar väntas öka svagt och näringslivets investeringar, främst inom industri och handel, väntas sjunka. Expansion av betydelse beräknas endast komma till stånd inom det kommunala byggnadsområdet. Om byggnadsvolymen 1967 emellertid överskattats i någon väsentlig utsträckning i investeringsberäkningarna kan en underskattning av ökningstakten 1967—1968 föreligga.
Maskininvesteringarna beräknas — helt avvikande från utvecklingen hittills under 1960-talet — ha minskat med 2 % totalt. Svag ökning i industrins maskininvesteringar och minskade militära maskininvesteringar ligger bl. a. bakom nedgången. För 1968 väntas åter maskininvesteringarna öka, men uppgången väntas bli så svag, 2 %, att investeringsnivån 1968 skulle komma att ligga under 1966 års nivå. Till den låga ökningstakten bidrar industriinvesteringarnas stagnation.
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för är 1968
117 VIII. Den offentliga verksamheten
1. Allmänt
Den offentliga sektorn -— staten och kommunerna — tar i anspråk en inte oväsentlig del av bruttonationalproduktens resurser i form av varor och tjänster för investerings- och konsumtionsändamål. I det följande görs en uppskattning av den offentliga sektorns efterfrågan på varor och prestationer för dessa ändamål t. o. m. 1968. En redogörelse ges också för statens och kommunernas totala finanser. Den realekonomiska grupperingav statens utgifter och inkomster, som presenteras, avser därvid de utgiftsoch inkomstposter som upptas i den egentliga statsbudgeten. (Se dock anm. 3 till tabell 2.) Motsvarande gruppering för kommunernas del hänför sig till de kommunala myndigheterna, medan kommunernas affärsdrivande verksamhet, såsom hamnar, kommunikationer och industriell \rerksamhet, samt kommunala bolag och stiftelser endast är inräknade i så måtto att det beräknade nettotillskottet till denna verksamhet inlagts som en utgift för de kommunala myndigheterna.
Av de angivna avgränsningarna följer, att de investeringsberäkningar, som redovisas nedan, inte omfattar den offentliga sektorns totala investeringsaktivitet. En stor del av statens investeringsutgifter, såsom de statliga bolagens investeringar, affärsverkens underhåll och den del av affärsverkens investeringar som finansierats med egna avskrivningsmedel, ingår nämligen inte i den nettoredovisade statsbudgeten enligt tabell 2. Av de kommunala investeringarna hänför sig en betydande del till andra kommunalt anknutna subjekt än kommunala myndigheter. För en redogörelse för de totala offentliga investeringarna hänvisas därför till kapitel VII.
Som offentlig konsumtion betraktas i detta sammanhang sådana utgifter för löner och för inköp av varor och tjänster från andra sektorer, som inte ingår i den offentliga sektorns investeringsutgifter och som inte heller utgör mellanled i framställning av varor och tjänster, som av det offentliga försäljs på marknaden.
En betydande andel av den offentliga sektorns, i första hand statens, utgifter består av transfereringar (inkomstöverföringar) till andra sektorer. Dessa utgifter medför inte utan vidare att reala resurser tas i anspråk. De direkta transfereringarna från staten till främst hushåll och kommuner ger dock i betydande utsträckning omgående upphov till en efterfrågan på varor och tj änster.
118 Statsverkspropositionen år 1968. Bit. 1: Finansplanen
I det följande redovisas slutligen vissa kalkyler över den offentliga sektorns finansiella transaktioner vilka sedermera infogas i avsnittet om kreditmarknaden.
2. Kommunerna
Kommunernas ekonomiska verksamhet fortsatte, såvitt nu kan bedömas, att expandera i mycket snabb takt 1966—1967. Sålunda ökade investeringsutgifterna (exkl. bostäder) med 11 % i volym och konsumtionsutgifterna med drygt 15 %. Åtminstone för konsumtionen är dock utvecklingen i hög grad betingad av att den tidigare statliga mentalsjukhusvården överfördes till kommunerna vid årsskiftet 1966—1967. Ungefär hälften av ökningen torde bero härpå. För en närmare redogörelse för den kommunala investeringsverksamheten hänvisas till kapitel VII. Totalt sett beräknas nu kommunernas utgifter ha ökat med ca 3 900 miljoner kronor i löpande priser mellan 1966 och 1967, dvs. med drygt 20 %. Motsvarande ökningstal 1965—
1966, vilka år även påverkades av förändringar i ansvaret mellan stat och kommun, var också ca 20 %. Det kan nämnas att kommunernas utgiftsnivå sedan 1964 ökat med drygt 50 % i löpande priser.
Enligt en enkät till kommunerna i november 1967 planerar dessa även för 1968 betydande utgiftsökningar. I enlighet med konjunkturinstitutets beräkningar i kapitel VII antas bruttoinvesteringarnas ökningstakt uppgå till 7,5 % i volym (exkl. bostäder), att jämföra med 11 % 1966—1967. I tabell 1 har införts en värdemässig ökning med 11,5 % att jämföra med
15,5 % 1966—1967.
Kommunernas konsumtionsutgifter beräknas komma att öka med 7,5 % i volym, dvs. approximativt samma takt som 1966—1967 om hänsyn tas till mentalsjukvårdens kommunalisering 1967. I löpande priser uppskattas ökningen till ca 13 % 1967—1968 mot ca 24 % 1966—1967. Förutom av den ovannämnda faktorn påverkas skillnaden i ökningstakt av att lönestegringen avtalsmässigt beräknas bli lägre 1968 än 1967. Den angivna prognosen för 1968 innebär dock, om den förverkligas, en inte oväsentlig utökning av antalet kommunalanställda.
De kommunala transfereringarna beräknas, med utgångspunkt från enkätuppgifterna, komma att öka i något snabbare takt 1967—1968 än 1966—-
1967, dvs. med 18 % mot ca 15 %.
Beräkningarna över övriga kommunala utgifter är mycket osäkra. Det har bedömts som möjligt för kommunerna att i enlighet med planerna i enkäten genomföra en väsentlig ökning av sina inköp av mark 1968. Vidare räknas med en klar minskning av nettotillskottet till den affärsmässiga verksamheten. Beräkningarna för båda dessa senare transaktionstyper får dock anses vara mycket osäkra både vad gäller nivå och förändringar.
119 Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1968
Tabell VIII:1. Kommunernas inkomster och utgifter 1S67—1968
(Exkl. affärsmässig verksamhet samt kommunala bolag och stiftelser)
Anm. Tabellen skiljer sig något från motsvarande tabell i tidigare nationalbudgeter främst därigenom att nettotillskottet till affärsverken och posten »övriga finansiella transaktioner» redovisats explicit samt genom att nettot av markköp räknas som en finansiell transaktion. Nettotillskottet utgörs av skillnaden mellan en beräknad inlevererad vinst för affärsverken och kapitaltillskott till dessa enligt statistiska centralbyråns nationalräkenskapssystem. Av prognostekniska skäl har emellertid i denna tabell endast nettot av dessa transaktioner angivits. Finansieringsposterna har uppskattats med ett betydande mått av osäkerhet, speciellt för 1968, varför sifferpreciseringarna rörande finansiellt sparande och totalt saldo bör användas med försiktighet.
Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.
Sammantaget innebär ovanstående beräkningar att kommunernas totala utgifter, exklusive finansiella transaktioner dit även markköpen förts skulle komma att öka med ca 11,5 % 1967—1968 mot drygt 20 % 1966—1967. Även inklusive markköp och ett uppskattat belopp för övriga finansiella transaktioner blir utvecklingsbilden ungefär densamma.
Kommunernas inkomster ökade med 20 % 1966—1967 och kan nu beräknas tillväxa med ca 14,5 % 1967—1968, i löpande priser. Skatteinkomsterna, som ökade ca 18 % 1966—1967 väntas för 1967—1968 öka med ca
11,5 %. Visserligen ökade den kommunala utdebiteringen kraftigare 1967— 1968 än 1966—1967 men då kommunalskattemedlen utbetalas med två års eftersläpning påverkas de nämnda ökningstalen även av att den kommunalt beskattningsbara inkomsten tillväxte med drygt 13 % mellan 1964 och 1965 men endast med ca 10 % 1965—1966. Vidare synes de s. k. slutavräkningsmedlen under 1967 ha kulminerat till sitt belopp för att ligga kvar på den-
120 Statsverkspropositionen år 1968. Bil. 1: Finansplanen
Diagram VIII: 1. Kommunernas skatteinkomster 1962—1970
Miljarder kronor
Utdebiterade kommunalskattemedel ^
/ Utbetalda kommunalskattemedel
Slutavräkningsmedel
1962 1963 1964 1965 1966 1967 1968 1969 1970
Anm. Utdebiterade kommunalskattemedel har beräknats med hjälp av den genomsnittliga utdebiteringen för varje år och den till kommunal inkomstskatt beskattningsbara inkomsten. Utdebiteringen är känd t. o. m. 1968. För åren 1969—1970 har antagits en årlig ökning med 25 öre. Den beskattningsbara inkomsten är känd t. o. m. 1966. För åren 1967—1970 har använts antaganden i enlighet med riksrevisionsverkets inkomstberäkning.
Källa: Riksrevisionsverket.
na höga nivå under 1968 men därefter åter sjunka. Mekanismen för utbetalning av kommunalskattemedel synes under perioden 1964—1966 ha medfört en kraftig åtstramning av kommunernas likviditet, men 1967 och 1968 en viss påspädning av densamma. I diagram 1 visas effekterna av de nämnda mekanismerna på kommunernas likviditet som skillnader mellan faktiskt utbetalda kommunalskattemedel och kommunala skatteintäkter i ett tänkt system där dessa utan eftersläpning avspeglar skatteunderlagets förändringar.
Statsbidragen till kommunerna väntas öka med ca 15,5 % 1967—1968 mot ca 29 % 1966—1967. Differensen torde i huvudsak vara betingad av en engångseffekt av mentalsjukhusens kommunalisering 1967. Någon större skillnad i statsbidragens ökningstakt i övrigt torde inte förefinnas mellan 1966—1967 och 1967—1968.
Kommunernas övriga inkomster har, med ledning av enkätuppgifter, bedömts komma att öka väsentligt kraftigare 1967—1968 än 1966—1967.
121 Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1968
Den inkomst- och utgiftsutveckling som skisserats ovan skulle innebära att kommunernas (negativa) finansiella sparande skulle komma att förbättras med kanske en halv miljard kronor från 1967 till 1968. Både 1966 och 1967 torde kommunernas upplåning på kreditmarknaden i väsentlig grad ha överstigit det bedömbara finansieringsbehovet. Deras likviditet bör alltså under dessa år ha förstärkts och torde kunna bedömas som tämligen god i utgångsläget för 1968. I kommunenkäten räknar kommunerna med en viss minskning av nettoupplåningen från 1967 års höga nivå. Med hänsyn till likviditetsförstärkningen under tidigare år är det möjligt att kommunernas upplåning 1968 skulle kunna komma att minska ännu mer än vad som enligt enkäten planeras av kommunerna. I kreditmarknadskalkylen i kapitel IX har införts ett kommunalt upplåningsbehov 1968 med 1 000 miljoner kronor.
Tidigare erfarenheter visar att ökningen av kommunernas utgifter ofta underskattas i dessa beräkningar. Den utveckling och de sifferuppgifter som presenterats ovan bör därför anses omgärdade med relativt vida osäkerhetsmarginaler.
3. Staten
Statsinkomsterna beräknas enligt preliminära kalkyler ha ökat med ca 7 % från 1986 till 1967 mot ca 9 % 1965—1966. Inkomsterna av direkta skatter ökade med drygt 4,5 % 1966—1967 mot endast knappt 2,5 % 1965— 1966 medan inkomstökningen av indirekta skatter endast uppgick till ca
8,5 % mot ca 16,5 % 1965—1966. För övriga statsinkomster blev ökningstakten 1966—1967 ca 10 % mot ca 3,5 % 1965—1966.
De ovannämnda förändringarna av statsinkomsternas ökningstakt, vilka alltså totalt resulterade i en avmattning från 9 till 7 %, är ett resultat av olika faktorer som delvis motverkar varandra. Vad gäller de direkta skatterna påverkades nettoavkastningens tillväxt i positiv riktning bl. a. genom en uppbromsning av utbetalningarna av kommunalskattemedel och genom att 1967 till skillnad från 1966 inte påverkades av sänkningar av inkomstskatten. I negativ riktning verkade bl. a. B-skatteuppbörden och en försämring av nettot mellan kvarstående och överskjutande skatt. Slutligen medförde den sjukförsäkringsreform som trädde i kraft 1967 att förskottsutbetalningarna till försäkringskassorna ökade mycket kraftigt detta år.
Utvecklingen av inkomsterna från indirekt beskattning påverkas kraftigt av höjningarna av den allmänna varuskatten 1965 och 1967 samt vissa andra skattehöjningar 1966 och 1967. Det kan konstateras att ökningstakten för de statsinkomster som härrör från beskattning av bilar och drivmedel dämpades från ca 15 % 1965—1966 till ca 10 % 1966—1967 och för beskattning av övrig konsumtion från ca 20 % till ca 7 % respektive år.
För 1968 förutses någon acceleration i statsinkomsternas ökningstakt.
122 Statsverkspropositionen år 1968. Bil. 1: Finansplanen
Tabell VIII: 2. Statens inkomster och utgifter 1966—1968
Miljoner kronor
Anm. 1. Vid omvandlingen av budgetsiffrorna för budgetåren 1967/68 och 1968/69 till kalenderårssiffror för 1967 och 1968 måste delvis ganska approximativa metoder användas, varför en viss osäkerhet vidlåder uppskattningen av framför allt de enskilda utgiftsposternas storlek.
Anm. 2. Tabellens uppgifter i posterna 1 t. o. m. 9 baseras på riksrevisionsverkets och finansdepartementets data, vilka till övervägande del är kassamässiga. Vissa undantag härifrån föreligger dock, varför exakt överensstämmelse inte nås med riksgäldskontorets statistik rörande budgetutfallen, redovisad i post 11. Sådan överensstämmelse nås först sedan totalsaldona i post 9 — här i form av en residualberäkning — justerats för nettoförändringarna i transaktionerna vid sidan av riksstaten. Dessa transaktioner innefattar bl. a. av staten verkställda men vid periodskiftena ännu icke bokförda betalningar.
Anm. 3. Den realekonomiska gruppering av statens utgifter, som anges i tabellen, överensstämmer p. g. a. olikheter i klassificeringen av vissa utgiftsposter inte helt med den gruppering, som redovisas i bilaga 5 till finansplanen. En viktig avvikelse är att konsumtionen beräknats enligt statistiska centralbyråns definition, vilket bl. a. innebär att administrationen av socialförsäkringssystemet inräknats däri. För att få överensstämmelse med budgetsaldot har motsvarande post även lagts in som en negativ transferering.
Totalt beräknas de nu komma att tillväxa med ca 8 %. Ökningen beror helt på en stegrad tillväxttakt för inkomsterna från direkt beskattning. Inkomsterna från indirekta skatter och övriga statsinkomster väntas däremot inte tillväxa i samma takt som 1966—1967 trots höjningen av spritskatten från 5.2.1968. De direkta skatteinkomsterna väntas komma att öka med 9,3 % 1967—1968 jämfört med ca 4,5 % 1966—1967. Denna stegring av ökningstakten väntas komma till stånd trots att A-skatteuppbörden beräknas öka i endast obetydligt snabbare takt än 1966—1967, att B-skatteuppbörden väntas öka något långsammare och att fyllnadsinbetalningarna samt in-
123 Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1968
betalningar av kvarstående skatt väntas minska jämfört med 1966—1967. Att nettoökningen av inkomsterna från direkta skatter ändock blir större än 1966—1967 beror till stor del på en uppbromsning av utbetalningarna av kommunalskattemedel till kommunerna: bl. a. väntas de s. k. slutavräkningsmedlen bli av samma storleksordning som 1967 jämfört med synnerligen kraftiga ökningar under närmast föregående år (se även diagram
1). Nettot av kvarstående och överskjutande skatt väntas bli ytterligare något försämrat jämfört med 1967.
Inkomsterna av indirekt beskattning beräknas öka i något lägre takt än 1966—1967. Det är avkastningen av den allmänna varuskatten som beräknas öka långsammare medan övriga konsumtionsskatter beräknas ge en något snabbare inkomstökning än 1966—1967. Övriga statsinkomster slutligen väntas öka i endast halv takt jämfört med 1966—1967.
Även statsutgifternas ökningstakt dämpades i viss utsträckning 1967. Statens utgifter för konsumtion, investeringar och transfereringar beräknas nu ha ökat med ca 10,5 % mot ca 12 % 1965—1966. Det är främst konsumtions- och investeringsökningarna som dämpats. De förra beräknas nu i löpande priser ha tillväxt med ca 8,5 % 1966—1967 mot ca 11 % 1965—
1966. Genom att löneökningarna för offentligt anställda var högre 1966 än 1967 ter sig den volymmässiga utvecklingen dock något annorlunda. De statliga konsumtionsutgifterna beräknas nämligen i volym ha tillväxt med knappt 1,5 % 1966—1967 mot ca 1 % 1965—1966. För investeringarna är förändringstalen i volym ca —1,5 % 1966—1967 mot en ökning med drygt 3,5 % 1965—1966. Transfereringsutgifterna ökade däremot i ungefär samma takt 1965—1966 och 1966—1967. De angivna talen för statsutgifternas ökningstakt påverkas emellertid i hög grad av de förändringar i ansvarsfördelningen mellan stat och kommun som ägt ruin sedan 1965 (polisväsendets förstatligande, gymnasiernas och mentalsjukvårdens kommunalisering). En grov bedömning av effekten härav ger vid handen att konsumtionsökningen 1966—1967 mätt i löpande priser skulle ha varit något snabbare än 1965—1966 medan motsatsen skulle gälla för transfereringsutgifterna.
För 1968 väntas en kraftigare dämpning av statsutgifternas (exkl. utlåning) ökningstakt. De beräknas nu komma att öka med endast ca 6,5 % mot ca 10,5 % 1966—1967. De investeringsutgifter som finansieras via statsbudgeten väntas öka med ca 1,5 % mot ca 3,5 % 1966—1967. Den volymmässiga innebörden härav är svår att bedöma. Som framgått av kapitel VII beräknas dock de totala statliga investeringarna volymmässigt komma att öka med 2,5 %, varav myndigheternas investeringar dock endast med 0,5 %. Konsumtionens ökningstakt väntas komma att bli ungefär densamma som mellan de båda föregående åren, ca 8,5 %. Volymmässigt innebär detta att konsumtionen skulle öka med ca 3 % 1967—1968 mot ca 1,5 % 1966—1967. Den avtalsmässiga löneutvecklingen väntas nämligen bli lägre
124 Statsverkspropositionen år 1968. Bil. 1: Finansplanen
1968 än 1967. Statens transfereringsutgifter beräknas däremot komma att tillväxa med endast ca 6,5 % mot närmare 14 % 1966—1967.
Ökningen i statens finansiella utgifter i form av utlåning m. m. kan beräknas ha uppgått till ca 750 miljoner kronor 1966—1967 (främst på grund av inrättandet av Sveriges Investeringsbank AB). År 1968 skulle statens utlåning ligga kvar på eller möjligen något under den nivå som uppnåddes
1967.
De förändringar i statens inkomster och utgifter som refererats ovan ger till resultat att statens finansiella sparande försämrades med ca en miljard kronor mellan 1966 och 1967 men väntas bli förbättrat med ca en halv miljard 1967—1968. Totalbudgetens saldo försämrades med ca 1 750 miljoner kronor 1966—1967 medan för 1967—1968 en förbättring med ca 550 miljoner kronor förväntas. Budgetunderskottet 1967 på 3 miljarder kronor torde i förening med den förda statsskuldspolitiken, som framgår av kapitel IX ha haft en kraftigt likviditetsskapande effekt.
Det bör här inskjutas att det inte torde vara möjligt att på grundval av enbart förändringar i totalbudgetens saldo eller i det finansiella sparandet göra några fullständiga bedömningar av statsbudgetens verkningar på den samhällsekonomiska balansen och inte heller av den påverkan på statsbudgeten som det ekonomiska skeendet utanför den statliga sektorn utövar. Försämringen i det finansiella sparandet 1966—1967 framstår dock främst som en följd av statsinkomsternas dämpade ökningstakt, medan förbättringen 1967—1968 främst kan hänföras till utgiftssidans utveckling. Men det måste här påpekas att skatteinkomsternas utveckling -— sådan den redovisas i detta kapitel — beräknas som ett netto mellan skatteuppbörd och andra inbetalningar å ena sidan och utbetalningar av överskjutande skatt, kommunalskattemedel m. m. å den andra. Ca 10 % av bruttoinkomsterna och större delen av bruttoutgifterna (vilka är av storleksordningen 2/3 av bruttoinkomsterna) på inkomstskattetiteln är helt bestämda av beskattningsunderlagets och skattereglernas förändring under flera år tidigare. Såvida inte beskattningsunderlaget — vid oförändrat skatteuttag — under en lång period tillväxer i jämn takt kan detta förhållande medföra tvära kastningar i nettot av statsinkomsterna mellan två år. För utvecklingen 1966—1967 har minskningen av fyllnadsinbetalningarna och försämringen av nettot kvar stående-över skjutande skatt haft en starkt negativ effekt vartill kommer kraftigt ökade förskott till försäkringskassorna på grund av sjukförsäkringsreformen 1967. Även för utvecklingen 1968 spelar —- men nu i positiv riktning — dylika utbetalningar en viktigt roll. Beträffande 1967 och 1968 bör även påpekas den neddragande effekt på skatteinkomsterna som införandet av det schabloniserade kommunalskatteavdraget samt den frivilliga särbeskattningen synes ha haft.
Det är tänkbart att tillväxttakten i ekonomin 1966—1967 varit någon
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1968 125
procentenhet lägre än vad som hade varit möjligt vid bibehållen sam ällsekonomisk balans. Vid en tänkt högre tillväxt hade även statsinkoms erna ökat väsentligt kraftigare samtidigt som vissa statsutgifter måhända ade avtagit i ökningstakt. Saldoutvecklingen och utvecklingen av det f ansiella sparandet hade då tett sig väsentligt annorlunda.
Även vid bedömningen av budgetutvecklingen 1968 synes det möjli att ange vissa troliga effekter på statsbudgeten av det ekonomiska ske det utanför den statliga sektorn. Begränsar vi oss till inkomstsidan ka det konstateras att även detta år påverkas skatteinkomsterna kraftigt av ftersläpningseffekter från den tidigare utvecklingen av beskattningsunderl get, men — som ovan påpekats —• nu i positiv riktning. Uppenbart är doc att den i jämförelse med 1967 emotsedda svagare utvecklingen av inko ster och konsumtion innebär att skatteintäkternas tillväxt bromsas upp.
Som tidigare framgått väntas den statliga konsumtionen och investe ingarna få något förhöjd ökningstakt, volymmässigt sett, 1968 jämfört med 1967. För kommunernas del är förhållandet det motsatta. För att i görli aste mån kunna bortse från effekterna av de ovannämnda ansvarsförän ingarna mellan stat och kommun, anges i nedanstående tablå volymökn ngstal dels för summan av kommunal och statlig konsumtion och investe ing, dels för en sammanslagen sektor bestående av ovanstående plus bos adsbyggandet. I jämförelse med bruttonationalproduktens ökningstal ka de angivna uppgifterna måhända ge en uppfattning om hur den offentliga eller offentligt styrda sektorns resursanspråk har förändrats 1965—1967 och vad som förväntas inför 1968.
Procentuell volymförändring fr föregående år
126 Statsverkspropositionen år 1968. Bil. 1: Finansplanen
IX. Kreditmarknaden
1. Utvecklingen på kreditmarknaden 1966 och 1967
Den lättare kredit- och penningpolitik som påbörjades 1966 fördes under fjolåret vidare. Kreditgivningsmönstret under de gångna två åren präglades av en kraftig ökning av statens upplåning i samband med omslaget från ett överskott i budgeten till ett snabbt växande underskott 1966 vilket i fjol ökade ytterligare.1 Kreditgivningen till bostadssektorn utvecklades expansivt medan kommunernas upplåning på kreditmarknaden 1967 ökade med ungefär samma belopp som året dessförinnan. Kreditgivningen till näringslivet, som under 1966 uppgick till ungefär samma belopp som tidigare ökade avsevärt 1967.
Statens budgetutveckling hade en likviditetsskapande effekt till vilken även statsskuldpolitikens utformning bidrog. Upplåningsbehovet täcktes nämligen till en övervägande del på den korta marknaden och den kontraktiva verkan av statspapper sförsäljningen på marknaden utanför affärsbankerna var begränsad. Till budgetunderskottets tillväxt bidrog statens kapitalinsats i Sveriges Investeringsbank AB.
Kommunernas finansiella sparande förbättrades 1966, till någon del som följd av byggnadsregleringens effekt på investeringarna. Samtidigt ökade upplåningen på den reguljära kreditmarknaden och dessutom erhöll kommunerna omfattande lån utanför marknaden. Denna utveckling 1966 innebar att en väsentlig förbättring av likviditeten kunde åstadkommas; kommunernas finansiella tillgångar ökade med omkring tre kvarts miljarder kronor. Likviditetsförbättringen fortsatte under 1967, dock i något lägre takt. Det finansiella sparandet beräknas nämligen ha försämrats något och upplåningen på marknaden ökade något långsammare.
Kreditgivningen till bostadssektorn via den reguljära kreditmarknaden ökade med omkring tre kvarts miljarder kronor 1966 och med omkring en miljard kronor 1967. Den statliga bostadskreditgivningen följde ett motsatt mönster. Den ökade under 1966 men uppgick till ett väsentligt lägre belopp under det följande året. Totalt ökade kreditgivningen under det gångna året med ett mindre belopp än ett år tidigare, medan bostadsinvesteringarna, som volymmässigt hade minskat obetydligt 1966, ökade med inte mindre än 13 % 1967. Kreditgivningen 1966 framstod emellertid som onormalt hög i förhållande till bostadsinvesteringarnas tillväxt. Det motsatta gäller om 1967.
1 Med kreditgivning och utlåning avses 1 detta kapitel nettotillväxt av utestående lån; med ökad kreditgivning avses följaktligen inte tillväxten av utestående lån utan^ökningen av denna tillväxt.
127 Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1968
Tabell IX: 1. Kreditmarknaden 1966 och 1967
Nettobelopp, miljoner kronor
1 Exklusive återlån samt exkl. förvärv av utländska obligationer och bankers förlagsbevis.
2 Inklusive investeringsbanken.
Anm. Med näringslivet avses praktiskt taget hela den del av samhällsekonomin, som ligger utanför staten, kommunerna, bostadssektorn och kreditinstituten.
Affärsbankernas utlåning till respektive staten, kommunerna och bostäderna omfattar inköp av statspapper, reverslån till kommunerna och köp av kommunobligationer samt bostadsbyggnadskrediter och köp av hypoteksobligationer. Utlåningen till näringslivet är en restpost och avser alla andra lån och obligationsköp än de nyssnämnda.
»Övriga kreditinstitut» omfattar sparbankerna, postbanken, jordbrukskasseorganisationerna, allmänna pensionsfonden, försäkringsbolag, riksförsäkringsverket och Sveriges Kommunalanställdas pensionskassa. Deras kreditgivning till staten, kommunerna, bostadssektorn och näringslivet omfattar såväl reverslån som köp av obligationer och andra värdepapper.
I uppgifterna för »allmänheten» ingår de obligationer, förlagsbevis, aktier och diverse statspapper som försålts till andra köpare än de institutioner, som ingår i tabellens övriga långivarsektorer. Företagens, hushållens och diverse fonders och kassors värdepappersköp redovisas således i denna post.
Bostadsinstitutens emissioner av obligationer för finansiering av fastigheter, innehållande uteslutande affärs- och kontorslokaler, har förts till näringslivet, deras övriga obligationer till bostadssektorn.
Tabellen innefattar endast uppgifter om kreditförmedling över den reguljära kreditmarknaden: kommersiella krediter eller andra finansiella transaktioner mellan och inom de reala sektorerna ingår således inte.
Obligationsemissionerna uppgick till mycket stora belopp under andra halvåret 1966 och första kvartalet 1967 och framför allt i början av denna period minskade affärsbankernas stock av utestående bostadsbyggnadskrediter. Under senare delen av 1967 blev finansieringen på kapitalmarknaden mindre omfattande och de utestående bostadsbyggnadskrediterna växte återigen. Affärsbankerna bidrog förutom genom sin direkta kreditgivning också i betydande omfattning till bostadssektorns kreditförsörjning genom förvärv av hypoteksobligationer. Vid halvårsskiftet 1967 uppgick deras inne-
Tabell IX: 2. Likviditetsutvecklingen inom industri och handel 1966 och 1967
to
00 Anm. Uppgifterna bygger på enkätundersökningar som har utförts av statistiska centralbyrån. Undersökningarna avser ett urval på ca 500 industriföretag och ca 300 handelsföretag med fler än 200 resp. 100 anställda. Med likvida medel avses kassa, banktillgodohavanden (exkl. i riksbanken spärrade investeringsfondmedel), postgirotillgodohavanden samt icke utnyttjade checkräkningskrediter.
Nol 1 och 2. Avser före septemberundersökningen 1967 gruvindustrin resp. metall- och verkstadsindustrin.
Statsverkspropositionen år 1968. Bil. 1: Finansplanen
129 Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1968
hav av hypoteksobligationer till ett belopp som var två miljarder kronor större än ett år tidigare. Fram till årsskiftet 1967—1968 har det legat kvar på den uppnådda nivån. Kapitalmarknadens placeringsförmåga ökade 1966 även genom att allmänna pensionsfonden upptog lån i affärsbankerna i syfte att finansiera värdepappersförvärv. Dessa lån hölls under 1967 i stort sett oförändrade.
Näringslivets investeringar minskade obetjvdligt i volym under 1967. Industrins investeringar i byggnader, anläggningar och maskiner, som volymmässigt hade ökat med drygt 8 % 1966 ökade med endast 1 % 1967. Investeringarna inom jordbruket och skogsbruket minskade jämfört med 1966 och handelns investeringar har legat på samma nivå sedan 1965. För näringslivet som helhet kan ökningen av investeringsutgifterna under 1967 beräknas till drygt en kvarts miljard kronor. Denna utgiftsökning motvägs dock mer än väl av minskningen av lagerinvesteringarna, vilka 1967 uppgick till ett omkring en miljard kronor lägre belopp än 1966.
Enligt grova uppskattningar torde företagssparandet och även vinsterna ha förbättrats 1967. I samband med den ovan beskrivna utgiftsutvecklingen har detta inneburit en förbättring av det finansiella sparandet, dvs. finansieringsunderskottet har minskat. Näringslivets upplåning på kreditmarknaden ökade emellertid avsevärt vilket leder till slutsatsen att företagen har kunnat åstadkomma en betydande likviditetsförbättring, trots minskningen av den utländska handelskreditgivningen under sista kvartalet 1967. En likviditetsförbättring kan också, för industrins och handelns del, konstateras i tabell 2.
Av tabellen framgår att de likvida tillgångarna vid jämförelse med motsvarande tidpunkt ett år tidigare visat en tilltagande tillväxt fr. o. m. första kvartalet 1967. Tabellen visar även hur utnyttjandet av checkräkningskrediterna minskade i praktiskt taget samtliga undersökta branscher. Härvidlag bör påpekas att långivningen till industrin och handeln ökade endast måttligt under undersökningsperioden.
För året som helhet kan likviditeten ha förbättrats med upp emot en miljard kronor, eller dubbelt så mycket som den beräknade försämringen för 1966. Under andra halvåret gjorde sig två speciella faktorer gällande. Företagen tog nämligen i anspråk frisläppta investeringsfondsmedel och erhöll härigenom ett betydande likviditetstillslcott. En negativ effekt hade minskningen av den utländska handelskreditgivningen veckorna före och efter punddevalveringen.
Kreditgivningen till näringslivet ökade kraftigt under större delen av 1966 men avtog mot slutet av året. Totalt uppgick den till ett något lägre belopp än året dessförinnan. Ökningen under 1967 blev avsevärd. Betydande förändringar i finansieringsmönstret ägde rum under denna tvåårsperiod. Under 1966 försköts kreditgivningen från direkt kreditgivning i affärsbankerna i riktning mot kapitalmarknaden när omfattande obligationsemissioner be-
130 Statsverkspropositionen år 1968. Bil. 1: Finansplanen
viljades av riksbanken. Emissionerna ökade ytterligare under första halvåret 1967. Affärsbankernas direkta kreditgivning till industrin ökade i allt långsammare takt under tvåårsperioden, och en liknande utveckling kunde, fram till halvårsskiftet, konstateras för kreditgivningen till handeln; denna har dock återigen ökat under det senaste halvåret.
2. Kreditmarknaden 1968
Penningmarknaden var lätt under större delen av 1967 som en följd av den politik som fördes. Företagens uttag av frisläppta medel innestående på riksbankens investeringskonton hade motsatt effekt på penningtillgången. Mot slutet av 1967 vidtogs dock en viss åtstramning i samband med devalveringen av det brittiska pundet. Denna senare medförde en viss avtappning av valutareserven som t. o. m. oktober hade ökat med drygt tre kvarts miljarder kronor. I syfte att motverka valutautströmning höjdes diskontot, straffräntan för affärsbankernas upplåning i riksbanken återinfördes och likviditetskraven för affärsbankernas skärptes. Vidare infördes kassakvoter för affärbankerna från nyåret 1968. Affärsbankernas likvida tillgångar ökade 1967 avsevärt och nettoställningen gentemot riksbanken förbättrades, men fr. o. m. november lämnade riksgäldskontoret inte längre några dagslån och bankernas upplåning i riksbanken ökade kraftigt.
Kreditmarknadsbalansen för 1968 har beräknats enligt följande. Statens budgetunderskott blir med all sannolikhet betydligt mindre än fjolårets. Budgetutvecklingen är inte lätt att uppskatta eftersom det är osäkert när och med vilken styrka en konjunkturuppgång kommer att ske. Kommunernas utgiftsöverskott beräknas avta, vilket i och för sig minskar lånebehovet. En annan faktor som kan minska lånebehovet är att kommunerna inte torde behöva förbättra sin likviditet lika mycket som under de senaste två åren. Bostadsinvesteringarna kommer enligt beräkningarna att öka med 3 % i volym räknat, vilket är betydligt mindre än i fjol. Eftersom statens bostadskreditgivning blir större kommer ökningen av upplåningen på marknaden sannolikt att stanna vid omkring en kvarts miljard kronor. Näringslivets kreditbehov beräknas öka väsentligt. Visserligen tyder nuvarande prognoser på en dämpad investeringsutveckling, men lagerinvesteringarna förväntas öka kraftigt jämfört med 1967. Dessutom är det inte uteslutet att företagssparandet och vinsterna försämras. Skulle efterfrågeläget förbättras tidigt blir företagssparandet påverkat i gynnsam riktning men samtidigt kan det i detta fall föreligga skäl att upprevidera investeringsprognoserna. Med hänsyn härtill kan kalkylsiffran betraktas som en minimisiffra.
På kalkylens utbudssida har siffran för riksbanken satts något lägre än 1967 års med hänsyn till den beräknade minskningen av statens budgetunderskott. Finansieringen av detta underskott blir givetvis beroende av konjunkturutvecklingen. Allmänhetens totala utbud blir — liksom riksbankens
131 Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1968
Tabell IX: 3. Kreditmarknadskalkyl för 1968
Nettobelopp, miljoner kronor
Anm. Kalkylen är ofullständig såtillvida som sektorerna »utlandet» och »bankernas interna sparande» inte redovisas. Utvecklingen av det finansiella sparandet inom dessa sektorer beaktas dock i princip vid beräkningen av »näringslivets» efterfrågesiffra. I skattningen för statens budgetunderskott ingår ett kapitaltillskott till investeringsbanken. Bankens utbud ingår i siffran för allmänheten. Allmänna pensionsfondens fondökning beräknas inklusive återlån och förvärv av utländska obligationer och exklusive lån i affärsbankerna uppgå till 5 700 miljoner kronor.
-— beroende av hur kreditpolitiken utformas. I utbudssiffran för allmänheten ingår i princip även investeringsbankens ytterligare kapitaltillskott från staten. Efter uppskattning av de övriga kreditinstitutens utbud beräknas affärsbankernas utbud residualt. Utbudssiffran ligger under den exceptionellt höga siffran för 1967, vilket antyder att penningpolitiken i år inte skulle behöva drivas lika expansivt som tidigare.
1967 års lätta kredit- och penningpolitik medförde inte något uppsving i näringslivets investeringar, och synes inte heller ha givit upphov till expansiva investeringsplaner för innevarande år, vilket kan tolkas som ett indicium på att det är i första hand efterfrågebedömningen som blir utslagsgivande för investeringsbenägenheten. Förutom kapacitetsaspekten är givetvis även, som tidigare framhållits, lönsamhetsbedömningen av betydelse för investeringsbenägenheten.
132 Statsverkspropositionen år i968. Bil. 1: Finansplanen
Innehåll
I. Sammanfattande översikt...................................... 2
1. Den ekonomiska utvecklingen 1966—1967.................... 2
2. Sveriges ekonomi 1968 .................................... 9
II. Det internationella läget...................................... 19
1. Sammanfattande översikt.................................. 19
2. Länderöversikter ........................................ 28
III. Utrikeshandeln ........................................... 51
1. Exporten .............................................. 51
2. Importen 1967 och 1968 .................................. 64
3. Bytes- och betalningsbalansen.............................. 67
IV. Produktionen .............................................. 71
1. Industrin .............................................. 71
2. Skogsbruket ............................................ 79
3. Övriga näringsgrenar och den totala produktionen.............. 80
V. Arbetsmarknaden............................................ 82
1. Arbetsmarknaden 1967.................................... 82
2. Arbetsmarknaden 1968 .................................... 90
VI. De enskilda konsumenternas ekonomi............................ 91
1. De disponibla inkomsterna ................................ 91
2. Konsumentpriserna ...................................... 94
3. Den privata konsumtionen ................................ 97
VII. Investeringarna ............................................ 102
1. Investeringsutvecklingen inom olika områden ................ 102
2. Sammanfattning av investeringsprognosen för 1968 ............ 113
VIII. Den offentliga verksamheten.................................... 117
1. Allmänt................................................ 117
2. Kommunerna............................................ 118
3. Staten.................................................. 121
IX. Kreditmarknaden............................................ 126
1. Utvecklingen på kreditmarknaden 1966 och 1967 .............. 126
2. Kreditmarknaden 1968 .................................... 130
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1968
133 Tabellförteckning
I. 1. Försörjningsbalans 1965—1967 ............................ 3
2. Bytesbalansen 1966—1968 ................................ 15
3. Preliminär försörjningsbalans för 1968 ...................... 16
II. 1. Försörjningsbalansens poster i olika länder och länderområden 1966
—1968 ................................................ 20
2. Konsumentpriser 1960—1967 .............................. 22
3. Timförtjänster inom industrin 1960—1967.................... 23
III. 1. Sveriges utrikeshandel med devalverande länder 1964—1967 .... 52
2. Exportutvecklingen för olika varugrupper 1966—1968.......... 54
3. Exporten av verkstadsprodukter från Sverige och andra industriländer 1961—1966 ...................................... 60
4. Importutvecklingen för olika varugrupper 1966—1968.......... 65
5. Bytes- och betalningsbalans 1963—1968 .................... 69
IV. 1. Försörjningsbalans för handelsfärdigt järn och stål, inklusive ämnen
1965—1968 ............................................ 72
2. Försörjningsbalans för verkstadsprodukter, exklusive fartyg 1965
—1968 ................................................ 74
3. Försörjningsbalans för sågade och hyvlade trävaror 1965—1968.. 75
4. Industriproduktionens utveckling 1966—1968 ................ 79
5. Försörjningsbalans för rundvirke 1965—1968 ................ 80
V. 1. Antal registrerade arbetslösa m. fl. 1966—1967, hela landet...... 84
2. Den registrerade arbetslösheten 1966 och 1967 regionalt och branschvis .................................................... 85
VI. 1. De enskilda konsumenternas inkomster och utgifter 1966—1968.. 93
2. Konsumentprisprognos för 1967—1968 ...................... 95
VII. 1. Lägenheter i påbörjade, inflyttningsfärdiga och pågående bostadsbyggen 1963—1968 ...................................... 103
2. Verkställda respektive planerade investeringar inom industrin första halvåren 1967 och 1968 enligt investeringsenkät i november 1967. 106
3. Planerade och faktiska förändringar av den egentliga industrins investeringar 1957—1968 .................................. 107
4. Planerade och faktiska förändringar av den egentliga industrins investeringar, halvårsvis, 1962—1968 ........................ 108
5. Bruttoinvesteringarnas utveckling 1964—1967 samt prognos för
1968, inklusive underhåll.................................. 115
6. Bruttoinvesteringarnas utveckling 1964—1967 samt prognos för 1968 för privat, statlig och kommunal sektor, inklusive underhåll 116
VIII. 1. Kommunernas inkomster och utgifter 1967—1968 ............ 119
2. Statens inkomster och utgifter 1966—1968 .................. 122
IX. 1. Kreditmarknaden 1966 och 1967 .......................... 127
2. Likviditetsutvecldingen inom industri och handel 1966 och 1967 128
3. Kreditmarknadskalkyl för 1968 ............................ 131
134 Statsverkspropositionen år 1968. Bil. 1: Finansplanen
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1968
Diagramförteckning
II. 1. Arbetslöshet i olika länder 1960—1967 ...................... 24
III. 1. Volym- och prisutveckling för exporten, totalt och uppdelad på
varugrupper 1962—1968.................................. 56
2. Importen totalt och uppdelad på vissa användningsgrupper 1962—•
1968 .................................................. 66
V. 1. Antal lediga platser vid månadens mitt 1965-—november 1967 .. 83
VI. 1. Hushållens disponibla inkomster och konsumtionsutgifter 1963—
1968 .................................................. 98
2. Personbilsbeståndet fördelat efter ålder...................... 100
VII. 1. Genomsnittliga byggnadstider i antal månader för påbörjade lä-
genheter 1964—1968 .................................... 103
2. Investeringar i bostäder och inom egentlig industri, exklusive underhåll 1961—1968 ...................................... 104
3. Investeringar inom egentlig industri, exklusive underhåll, totalt
och uppdelat på branscher 1961—1968 ...................... 110
4. Byggnads- och maskininvesteringar, inklusive underhåll, totalt och
uppdelat på sektorer 1960—1968 .......................... 114
VIII. 1. Kommunernas skatteinkomster 1962—1970 .................. 120
MARCUS BOKTR. STHLM 1968 670697
Bilaga 2
Riksrevisionsverkets
inkomstberäkning
Statsverkspropositionen år 1968. Bil. 1: Finansplanen Bil. 2. Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
1 Bilaga 2
Till KONUNGEN
Enligt den för riksrevisionsverket gällande instruktionen åligger det ämbetsverket att varje år före den 15 december till Kungl. Maj :t avgiva förslag till beräknande av statsverkets inkomster vid nästföljande statsreglering 1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 saml. Nr 1. Bil. 1. Bilaga 2
2 Statsverkspropositionen år 1968. Bil. 1: Finansplanen
ävensom meddela upplysningar rörande förhållanden i övrigt av beskaffenhet att böra bringas till Kungl. Maj :ts kännedom i och för uppgörande av proposition till riksdagen angående statsverkets tillstånd och behov.
Innan riksrevisionsverket nu framlägger förslag till beräkning av statens inkomster för budgetåret 1968/69 vill ämbetsverket inledningsvis lämna en sammanfattning av budgetutfallen för de sistförflutna budgetåren.
Totalbudgetens och driftbudgetens utfall budgetåren 1962/63—1966/67
Vid en jämförelse mellan totalbudgetens och driftbudgetens kassamässiga utfall enligt vidstående tabeller framgår att såväl totalbudgeten som driftbudgeten utvisade överskott under budgetåret 1962/63 medan överskott för driftbudgeten och underskott för totalbudgeten redovisats under budgetåren 1963/64—1965/66. Under budgetåret 1966/67 redovisades ett underskott för totalbudgeten med 1 631 milj. kr. och för driftbudgeten med 311 milj. kr.
Såsom framgår av tabellen för driftbudgetens utfall har såväl inkomster som utgifter under den redovisade perioden utvisat en fortgående uppgång. Stegringstakten har dock varierat, vilket belyses i nedanstående tablå.
Förändring sedan föregående budgetår
Den ojämna ökningen av inkomsterna på titeln skatt på inkomst och förmögenhet m. m. sammanhänger, förutom med skiftningar i skatteunderlagets tillväxttakt, med ändrade skatteregler och uppbördstekniska förhållanden. För budgetåren 1965/66 och 1966/67 bör särskilt framhållas sänkningen fr. o. m. 1 januari 1966 av den statliga inkomstskatten.
Den allmänna varuskatten höjdes fr. o. m. den 1 juli 1965 från 6 % till 9,1 % och fr. o. m. den 1 mars 1967 ytterligare till 10 %. Detta förklarar till väsentlig del den kraftiga ökningen under budgetåret 1965/66 och till viss del ökningen under 1966/67.
Resultatet av inkomst- och utgiftsutvecklingen under femårsperioden 1962/63—1966/67 har blivit, att driftbudgeten utfallit med betydande överskott under de första fyra åren och med ett förhållandevis mindre underskott under det senaste budgetåret. Närmare redogörelse för utvecklingen av statsverkets inkomster och utgifter lämnas i vad avser tiden t. o. m. budgetåret 1965/66 i riksrevisionsverkets årsbok 1967.
Bil. 2. Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
3 Totalbudgetens utfall under budgetåren 1962/63—1966/67
Milj. kr.
Driftbudgetens utfall under budgetåren 1962/63—1966/67 (Jfr Bilaga B)
Milj. kr.
4 Statsverkspropositionen år 1968. Bil. 1: Finansplanen
Utfallet av statsregieringen budgetåret 1966/67
Om utfallet av statsregieringen under budgetåret 1966/67 lämnas närmare uppgifter i bilaga A med fördelning på allmänna budgeten och de i driftbudgeten ingående specialbudgeterna. Av denna framgår, att inkomsterna uppgick till 30 441 milj. kr. och utgifterna till 30 752 milj. kr. Budgeten utföll sålunda med ett kassamässigt underskott av 311 milj. kr. Enligt riksstaten och tilläggsstaten räknades med ett kassamässigt underskott på 582 milj. kr. Samtidigt ökade de utestående reservationerna med 312 milj. kr. Om detta belopp läggs till det kassamässiga underskottet erhålls det formella underskott, som enligt gällande regler skall avräknas mot budgetutjämningsfonden och som alltså utgör 623 milj. kr.
De för driftbudgeten i dess helhet redovisade inkomsterna på 30 441 milj. kr. översteg de i riksstaten beräknade med 49 milj. kr. För de i allmänna budgeten ingående inkomsttitlarna, dvs. för de inkomsttitlar som regleras mot budgetutjämningsfonden, redovisades en nettomerinlcomst på 36 milj. kr. och för de till specialbudgeterna hänförliga inkomsttitlarna en nettomerinkomst på 13 milj. kr. Utfallet i fråga om olika inkomstgrupper framgår av efterföljande sammanställning.
Driftbudgetens inkomster 1966/67
Driftbudgetens sammanlagda utgifter på 30 752 milj. kr. understeg de på riksstaten och tilläggsstaten anvisade anslagen med 223 milj. kr. Sammanställningen överst på s. 5 utvisar hur denna nettobesparing uppkommit.
Den uppkomna nettobesparingen på 223 milj. kr. utgör skillnaden mellan en nettobesparing på allmänna budgeten på 235 milj. kr. och en nettomerutgift på specialbudgeterna på 12 milj. kr.
Reservationsmedelsökningen på driftbudgeten utgör som förut nämnts 312 milj. kr. Hur detta belopp fördelar sig på olika huvudtitlar framgår närmare av sammanställningen nederst på s. 5.
Bil. 2. Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
5 Driftbudgetens utgifter 1966/67
Egentliga statsutgifter:
Justitiedepartementet................
Försvarsdepartementet ..............
Socialdepartementet..................
Kommunikationsdepartementet........
Finansdepartementet ................
Ecklesiastikdepartementet ............
Jordbruksdepartementet..............
Inrikesdepartementet ................
Civildepartementet ..................
Övriga huvudtitlar ..................
Utgifter för statens kapitalfonder:
Luftfartsfonden ....................
Riksgäldsfonden ....................
Avskrivning av nya kapitalinvesteringar och av oreglerade kapitalmedelsförluster
Summa
Reservationsmedelsförändringar 1966/67
Ökning (+) resp.
minskning (—) Milj. kr.
Egentliga statsutgifter:
Justitiedepartementet ................ + 10
Utrikesdepartementet ................ — 17
Försvarsdepartementet................ +144
Socialdepartementet.................. + 22
Kommunikationsdepartementet ........ + 12
Finansdepartementet.................. + 68
Handelsdepartementet................ — 10
Inrikesdepartementet ................ + 6
Övriga huvudtitlar .................. — 0
Utgifter för statens kapitalfonder:
Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.. + 75
Summa + 312
Av reservationsmedelsökningen faller 4 milj. kr. på automobilskattemedlens specialbudget.
Utfallet av automobilskattemedlens specialbudget har ej medfört någon större förändring i förhållande till beräkningarna enligt riksstat och tillläggsstat. Merutgiften på specialbudgetens utgiftsanslag inklusive ökningen av anslagsreservationer, tillhopa 15 milj. kr., uppvägs till ett belopp av 12 milj. kr. av merinkomster på dess inkomsttitlar. Återstående 3 milj. kr.
6 Statsverkspropositionen år 1968. Bil. 1: Finansplanen
har påförts budgetutjämningsfonden över anslaget till avsättning till statens automobilskattemedelsfond. Överskottet för specialbudgeten — i riksstat och tilläggsstat beräknat till 69 milj. kr. — uppgick alltså till 66 milj. kr., vilket belopp ökat den på budgetutjämningsfonden redovisade behållningen av medel som avser automobilskattemedlens specialbudget.
Driftbudgetens inkomster under budgetåret 1967/68
Beträffande utvecklingen av statsinkomsterna under det löpande budgetåret föreligger ännu räkenskapsmässiga uppgifter endast för tiden juli— september. Driftbudgetens inkomster uppgick under denna period till 8 767 milj. kr. och var därmed 591 milj. kr. större än inkomsterna under motsvarande period föregående budgetår, 8 176 milj. kr. Av ökningen hänförde sig 248 milj. kr. till inkomsttiteln skatt på inkomst och förmögenhet m. m. och 286 milj. kr. till allmän varuskatt.
I närslutna bilaga C har riksrevisionsverket intagit en av ämbetsverket med ledning av från vederbörande myndigheter infordrade uppgifter upprättad sammanställning över det beräknade utfallet av driftbudgetens inkomstsida för innevarande budgetår. Enligt denna beräkning skulle de på driftbudgeten uppförda inkomsttitlarna kunna väntas lämna en inkomst av 32 321 milj. kr. mot i riksstaten beräknat 33 355 milj. kr.
Inkomsterna på titeln skatt på inkomst och förmögenhet m. m. beräknas komma att med 500 milj. kr. understiga det i riksstaten upptagna beloppet, 13 700 milj. kr. Bland övriga inkomsttitlar räknas med lägre inkomster än i riksstaten för bl. a. allmän varuskatt med 300 milj. kr., för bensin- och brännoljeskatt med 60 milj. kr., för omsättningsskatt på motorfordon med 40 milj. kr., för skatt på sprit med 25 milj. kr. samt för statens järnvägar med 100 milj. kr.
Utvecklingen av skatteunderlaget verksamhetsåren 1957—1966
Av väsentlig betydelse för bedömande av den framtida utvecklingen av statens inkomster är att analysera förändringarna av fysiska och juridiska personers inkomster. Riksrevisionsverket lämnar fördenskull här först en återblick på utvecklingen av dessa inkomster, sådana de kommer till uttryck i taxeringsstatistiken.
I tabellen på s. 10 har sammanställts uppgifter om den till statlig inkomstskatt (inkomst- och förmögenhetsskatt) taxerade inkomsten — enligt de av taxeringsnämnderna verkställda taxeringarna — och dess förändringar för olika grupper av skattskyldiga under verksamhetsåren 1957—1966 (motsvarande taxeringsåren 1958—1967).
Av tabellen framgår, att den totala taxerade inkomsten sedan verksam-
Bil. 2. Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 7
hetsåret 1957 undergått en stegring med sammanlagt 88 %. Utvecklingen har varit väsentligt olikartad för fysiska personer (inklusive oskifta dödsbon och familjestiftelser), för svenska aktiebolag m. fl. samt för övriga skattskyldiga. Den första gruppen överväger emellertid starkt till sitt absoluta belopp. På grund härav blir utvecklingen av densamma i stort sett avgörande för utvecklingen av den taxerade inkomsten i dess helhet. Den taxerade inkomsten för fysiska personer har successivt stigit med sammanlagt 94 %. Utvecklingen för svenska aktiebolag m. fl. har varierat betydligt under samma period. Den taxerade inkomsten för verksamhetsåret 1966 ligger 17 % över 1957 års nivå. Den i sammanhanget mindre betydelsefulla gruppen övriga skattskyldiga (ekonomiska föreningar, sparbanker m. fl.) uppvisar en ökning med 87 %.
För en mera ingående analys av utvecklingen av det vid taxeringen till statlig inkomstskatt uppnådda taxeringsresultatet hänvisas till tabellen på s. 8—9, vilken lämnar upplysning rörande vid de senaste sex taxeringarna uppskattade inkomster av olika förvärvskällor jämte utnyttjade avdrag.
Nämnda tabell visar i vad avser sammanräknad nettoinkomst för fysiska personer m. fl., representerande vid den senaste taxeringen 95 % av den totala sammanräknade nettoinkomsten, att den till största delen, 88 %, består av inkomst av tjänst eller tillfällig förvärvsverksamhet. Därnäst i betydelse kommer inkomst av rörelse med nära 6 % och inkomst av jordbruksfastighet med 3 %.
Inkomst av tjänst har ökat kraftigt under den i tabellen redovisade sexårsperioden. Betydande avtalsmässiga lönelyftningar i förening med löneglidning och ökat antal inkomsttagare har medfört en kraftig stegring av lönesumman under åren 1962—1966. För inkomst av tjänst redovisas nämnda år en inkomstökning på 10,1, 9,2, 11,0, 11,0 resp. 11,2 %.
För inkomst av rörelse redovisas en fortgående ökning.
Beträffande inkomst av jordbruksfastighet är utvecklingen oregelbunden, vilket främst sammanhänger med variationer i skogsinkomster och skördeutfall. Under åren 1964 och 1965 redovisas en ökning av inkomst av jordbruksfastighet med 11,1 resp. 3,1 % medan för år 1966 redovisas en minskning med 6,1 %. Det kan i detta sammanhang förtjäna påpekas att antalet inkomsttagare med inkomst av jordbruksfastighet utvisat en fortgående minskning under hela den i tabellen medtagna perioden.
Inkomst av kapital visar stora procentuella förändringar under åren 1964—1966. För nämnda år redovisas en ökning med 27,4, 28,4 resp. 19,0 %■ Inkomstökningen torde främst ha orsakats av höjda ränteinkomster till följd av att räntan höjdes under dessa år. För åren 1962—1963 redovisas endast mindre inkomstförändringar.
Avdragen för underskott å förvärvskälla har visat en fortgående ökning under hela den i tabellen redovisade perioden. Särskilt kraftiga ökningar redovisas för åren 1964—1966 då dessa avdrag ökade med 28,7, 31,0 resp.
8 Statsverkspropositionen år 1968. Bil. 1: Finansplanen
Utfallet av taxeringarna till statlig inkomstskatt för verksamhetsåren 1961—1966 (taxeringsåren 1962—1967)
(På grundval av taxeringsnämndernas beslut)
Bil. 2. Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
9 Anm. Vid 1967 års taxeringsutfall har — med undantag för Stockholms fögderi — hänsyn ej tagits till den frivilliga särtaxeringen för äkta makar.
10 Statsverkspropositionen år 1968. Bil. 1: Finansplanen
Utvecklingen av taxerad inkomst för olika grupper av skattskyldiga under verksamhetsåren 1957—1966 (taxeringsåren 1958—1967)
27,6 %. Ökningen torde väsentligen vara att tillskriva inverkan av höjda räntekostnader för fastighetsägare.
De allmänna avdragen utgörs till större delen av kommunalutskylder. Därnäst i betydelse kommer försäkringsutgifter av olika slag och de yrkesarbetande kvinnornas förvärvsavdrag. Som framgår av tabellen har det sammanlagda beloppet av allmänna avdrag m. m. för fysiska personer stegrats oavbrutet. Den redovisade stegringen under åren 1962—1965 förklaras i första hand av tidigare höjningar av kommunalskatterna men torde även till viss del sammanhänga med höjningar av de schablonmässiga avdragen. Den betydande stegringen av de allmänna avdragen under verksamhetsåret 1966 sammanhänger främst med schabloniseringen av kommunalskatteavdraget och höjningen av förvärvsavdraget.
I tidigare inkomstberäkningar har även meddelats vissa resultat av den statistik över inkomstfördelningen, som årligen utarbetas av statistiska centralbyrån och som redovisas i publikationen Skattetaxeringarna.
Ifrågavarande statistik utarbetas genom att uppgifter insamlas för alla personer födda den 5, 15 eller 25 dagen i månaden. I fråga om samtaxerade personer gäller emellertid att om endera av dem är född på sådan dag medtages bägge i statistiken. Vidare insamlas uppgifter för alla personer, som ensamma eller tillsammans med samtaxerad person haft årsinkomst uppgående till minst 50 000 kr. Till den del uppgifterna har stickprovskaraktär sker uppräkning till att avse hela antalet inkomsttagare.
Statistiken upptager förutom uppgifter om inkomstbelopp (sammanräknad nettoinkomst efter avdrag av underskott på förvärvskälla) och yrkesbeteckningar även uppgifter om ålder, kön och civilstånd. Statistiken omfattar endast fysiska personer (ej oskifta dödsbon och familjestiftelser). Samtaxerade personer ingår som skilda taxeringsenheter.
Bil. 2. Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
11 Tab. 1. Antalet inkomsttagare samt medelinkomsten inom skilda yrkesgrupper år 1966 (taxeringsåret 1967)
I tabellerna 1—5 lämnas vissa preliminära uppgifter från inkomststatistiken för år 1966. I tabell 5, i vilken samtaxerade personer behandlas som en inkomsttagare, lämnas med reservation för vissa brister i jämförbarhet även en bild av förskjutningarna i inkomstfördelningen sedan 1962.
Hela antalet inkomsttagare uppgick enligt 1966 års statistik till 4 600 401. I förhållande till folkmängden vid årets slut utgjorde antalet inkomsttagare 59 % liksom föregående år.
Det bör observeras att i 1966 års statistik uppskattningsvis mellan 25 000—30 000 inkomsttagare bortfallit i de lägsta inkomstklasserna på grund av ändrad redovisningsprincip i Stockholms fögderi.
Tabell 1 visar antalet inkomsttagare samt medelinkomstens storlek inom skilda yrkesgrupper. Av hela antalet inkomsttagare utgjorde företagarna 9, de anställda 74 och de icke yrkesverksamma 18 %. Företagarnas sammanlagda inkomst utgjorde 7,4 miljarder kr. (10,0 %), de anställdas 60,3 miljarder kr. (81,4 %) och de icke yrkesverksammas 6,4 miljarder kr. (8,6 %). Medelinkomsten för de tre grupperna uppgick till 18 588, 17 811 resp. 7 829 kr. Företagarnas redovisade inkomster ligger högre än de anställdas inom varje näringsgren. Bilden av medelinkomsternas relativa höjd för anställda inom de redovisade näringsgrenarna påverkas icke endast av skillnader i det relativa löneläget för jämförbara grupper inom olika näringsgrenar utan bl. a. även av hur de anställda inom de skilda näringsgrenarna fördelar sig på olika dyrorter och på olika kategorier av anställ-
12 Statsverkspropositionen år 1968. Bil. 1: Finansplanen
Tab. 2. Inkomsttagarnas fördelning på inkomstklasser år 1966 (taxeringsåret 1967)
Tab. 3. Inkomstens storlek för inkomsttagare i olika åldrar år 1966 (taxeringsåret 1967)
Bil. 2. Riksrevisionsverlcets inkomstberäkning
13 Tab. 4. Inkomsttagarna fördelade efter civilstånd och inkomstens storlek jämte inkomstsummor och medelinkomst för de olika civilståndskategorierna, år 1966 (taxeringsåret 1967)
Tab. 5. Inkomsttagarnas fördelning på inkomstklasser åren 1962—1966 (taxeringsåren 1963—1967) Samtaxerade personer behandlade som en inkomsttagare
14 Statsverkspropositionen år 1968. Bil. 1: Finansplanen
da, såsom tjänstemän och arbetare. Det kan påpekas, att huvudparten av statens och kommunernas arbetarpersonal redovisas under andra näringsgrenar än allmän förvaltningstjänst.
Uppgifterna om medelinkomstens höjd för företagare, anställda och icke yrkesverksamma kompletteras genom den bild av inkomsttagarnas fördelning på olika inkomstlägen, som lämnas i tabell 2. Av tabellen framgår att företagarna är relativt talrikare än de anställda i inkomstlägena mellan 4 000 och 16 000 kr. och över 35 000 kr., medan de anställda i högre grad är koncentrerade till — bortsett från den allra lägsta inkomstklassen där inkomsten knappast torde vara representativ för löneläget vid helårsanställning — de mellersta inkomstlägena.
Medelinkomstens höjd sammanhänger även med inkomsttagarnas ålder, vilket belyses av tabell 3. Som synes stiger medelinkomsten med åldern för att nå maximum i åldersgruppen 45—49 år. Medan i fråga om inkomsttagarna i mellanåldrarna de olika åldersklasserna utvisar en tämligen likartad fördelning på olika inkomstklasser, förskjutes tyngdpunkten kraftigt nedåt för de lägre och de högsta åldersklasserna. Delvis sammanhänger detta med att det i dessa åldersgrupper är relativt vanligare att inkomst endast uppbäres under en del av året, exempelvis i samband med inträde i resp. utträde ur förvärvslivet, värnpliktstjänstgöring o. s. v.
Av tabell 4 framgår, att inkomstnivåerna varierar mellan de olika civilståndskategorierna. För samtliga inkomsttagare återfinns medianinkomsten i inkomstklassen 13 000—13 999. För gifta män ligger medianinkomsten så högt som i inkomstklassen 20 000—24 999 och för gifta kvinnor däremot så lågt som i inkomstklassen 6 000—6 999.
I tabell 5 lämnas en bild av inkomstfördelningen åren 1962—1966. En fortlöpande förskjutning från lägre till högre inkomstklasser har ägt rum.
Vad angår aktiebolagens inkomster, lämnar tabellen på s. 8—9 vissa upplysningar. Av denna framgår bl. a., att inkomst av rörelse m. m. naturligt nog är den helt dominerande inkomstkällan. Tabellen visar också, att, till följd av under vissa år ganska betydande förändringar i de avdragsgilla kommunalskatternas belopp, utvecklingen av nettoinkomst och taxerad inkomst icke är helt parallell. I stort sett är emellertid utvecklingen av såväl nettoinkomsten som den taxerade inkomsten ett uttryck för konjunkturellt men även skattepolitiskt betingade förändringar i bolagens redovisade vinster. Det kan i detta sammanhang påpekas, att bolagen i betydande utsträckning utnyttjat möjligheterna att göra avdragsgilla avsättningar till investeringsfonder för konjunktur utjämning.
För en närmare analys av bolagens inkomstutveckling kan uppgifterna i nämnda tabell kompletteras med ledning av ett inom riksrevisionsverket upplagt register över ett antal svenska aktiebolags skatteförhållanden, avseende bolag med ett aktiekapital av minst en miljon kronor. Registret hålles aktuellt bl. a. genom att varje höst uppgifter om taxerad (= beskattnings-
15 Bil. 2. Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
Till statlig inkomstskatt taxerad inkomst för svenska aktiebolag m. fl. verksamhetsåren 1963_
1966 (taxeringsåren 1964—1967) med fördelning på olika branscher av bolag med ett aktiekapital av minst 1 miljon kronor
bär) inkomst vid årets taxering enligt taxeringsnämndernas beslut införskaffas från länsstyrelserna. De ifrågavarande bolagens sammanlagda taxerade inkomst omfattar vid den senaste taxeringen 73 % av hela den taxerade inkomsten för aktiebolagen.
I tabellen ovan sammanfattas resultatet av en bearbetning av registrets uppgifter för de fyra senaste verksamhetsåren. (Beträffande utvecklingen under tidigare år hänvisas till riksrevisionsverkets årsbok). I tabellen har ifrågavarande aktiebolag under den gemensamma rubriken »större aktiebo-
16 Statsverkspropositionen år 1968. Bil. 1: Finansplanen
lag» fördelats på branscher. För bolag med ett aktiekapital understigande en miljon kronor saknas specificerade uppgifter. Under rubriken »mindre aktiebolag» har därför utan fördelning på branscher upptagits differensen mellan den i taxeringsstatistiken redovisade taxerade inkomsten för samtliga svenska aktiebolag m. fl. (jfr tabellen s. 8—9) och summa taxerad inkomst för »större aktiebolag». Inplaceringen av företagen i branschgrupper bygger på en karakteristik av de producerade varorna eller tjänsterna. En dylik klassificering erbjuder betydande svårigheter, företagen karakteriseras ofta av en mångsidig produktion som stundom är att hänföra till flera olika branscher. Särskilt utpräglat är detta för vissa bruksföretag, som vid sidan av exempelvis järn- och stålverk även bedriver en omfattande skogsindustri (jfr grupp 2 c i tabellen), och för företag där produktion kombineras med varuhandel.
De i statistiken medtagna större bolagens antal utgör vid den senaste taxeringen 1 731. Av dessa redovisade 553 bolag ingen taxerad inkomst. De 337 bolagen under rubriken malmbrytning och metallindustri vid 1967 års taxering stod för 33 % av det av samtliga svenska aktiebolag representerade skatteunderlaget. Vissa andra branscher, som mätta exempelvis efter arbetarantal är betydande nog, motsvarar däremot endast en jämförelsevis ringa andel av skatteunderlaget. Stora kastningar kan dock konstateras för olika branscher, varigenom dessas relativa andel i bolagens samlade inkomst förskjuts från år till år.
Av tabellen framgår vidare att vid 1967 års taxering visade bolagens samlade taxerade inkomst en minskning med 12,9 % i jämförelse med en ökning av 2,4 % under föregående taxeringsår.
Utvecklingen av skatteunderlaget verksamhetsåren 1967, 1968 och 1969
Den allmänna inkomstutvecklingen är avgörande för de direkta statsskatternas avkastning och är även i väsentlig mån bestämmande för de indirekta skatternas avkastning liksom för de statliga affärsverkens inkomster.
Beträffande beräkningen av skatteunderlagets utveckling under åren 1967 till 1968 samt de första månaderna av år 1969 är det lämpligt att verkställa särskilda kalkyler för å ena sidan fysiska personer och å andra sidan aktiebolag.
Fysiska personer
Vad först angår skatteunderlaget för fysiska personer bestämmes utvecklingen, som närmare framgår av sammanställningen på sid. 8—9, väsentligen av förändringarna i inkomst av tjänst eller tilltällig förvärvsverksamhet.
Den totala lönesumman härrörande från inkomst av tjänst påverkas dels av de avlalsmässiga uppgörelserna mellan arbetsmarknadens parter, dels av
Bil. 2. Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 17
ändringar av den totala sysselsättningen i landet och dels av den s. k. »löneglidningen». För åren 19G7 och 1968 har konjunkturinstitutet bedömt, att ökningen av den totala lönesumman blir 7,7 resp. 6,9 %.
I sina beräkningar utgår konjunkturinstitutet från lönesummor som inte helt överensstämmer med de som påverkar skatteunderlaget. Riksrevisionsverket har därför vid sina beräkningar antagit att posten inkomst av tjänst för fysiska personer 1967 kommer att vara 8 % högre än 1966 och likaledes 8 % högre 1968 än 1967.
Svårigheterna att bedöma utvecklingen under 1969 är speciellt stora eftersom arbetsmarknadens avtal som regel löper ut i och med 1968. Beräkningarna måste emellertid bygga på ett antagande om utvecklingen även under 1969. Riksrevisionsverket har då schablonmässigt antagit att lönesumman för 1969 ökar med 7 % jämfört med 1968.
Fysiska personers inkomst av jordbruksfastighet som för verksamhetsåret 1966 utgjorde 3 % av deras sammanlagda inkomst antas schablonmässigt behålla sin absoluta nivå från verksamhetsåret 1966 för såväl 1967 som 1968 och 1969.
Inkomst av annan fastighet än jordbruksfastighet har hittills svarat för mindre än 1 % av fysiska personers sammanlagda inkomst. Riksrevisionsverket har stannat för ett antagande om en årlig stegring på 5 % för denna post för verksamhetsåren 1967, 1968 och 1969.
Inkomst av rörelse svarade 1966 för ca 6 % av fysiska personers inkomster. Riksrevisionsverket har i sina beräkningar schablonmässigt utgått från afl även denna post ökar med 5 % för här aktuella tre verksamhetsår.
1966 var de fysiska personernas inkomst av kapital omkring 2 % av deras sammanlagda inkomst. Utgående från diskontosänkningarna i början av 1967 bör man kunna vänta en viss sänkning av kapitalinkomsterna för verksamhetsåret 1967. Denna sänkning torde motverkas av kapitalstockens tillväxt varför riksrevisionsverket vid sina beräkningar utgår från oförändrade inkomster 1967 jämfört med 1966. För 1968 och 1969 har ämbetsverket schablonmässigt antagit en årlig ökning på 5 %.
Svenska aktiebolag
Vid bedömningen av utvecklingen av aktiebolagens taxerade inkomster har riksrevisionsverket haft tillgång till dels statistiska centralbyråns taxeringsstatistik dels också verkets egna undersökningar om taxeringsutfallet för större aktiebolag.
Från statistiska centralbyråns statistik kan man avläsa bl. a. utvecklingen av samtliga aktiebolags beskattningsbara inkomster år för år. Materialet kommer riksrevisionsverket tillhanda i oktober året efter verksamhetsåret.
1 samarbete med överståthållarämbetet och samtliga länsstyrelser sammanställer riksrevisionsverket under början av hösten varje år statistik
2 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 saml. Nr 1. Bil. 1. Bilaga 2
18 Statsverkspropositionen år 1968. Bil. 1: Finansplanen
över taxeringsutfallet för bolag med ett sammanlagt aktiekapital på mer än 1 miljon kronor.
Ämbetsverket utför sedan en enkätundersökning på ett urval omfattande ungefär 600 bland ovannämnda storbolag. I denna enkätundersökning lämnar de tillfrågade uppgifter om sina förväntade taxeringsutfall för verksamhetsåret i fråga.
De bolag som ingår i den förra undersökningen svarar tillsammans för omkring 3/4 av samtliga aktiebolags taxerade inkomster, de bolag som ingår i urvalet för omkring 2/3.
Resultaten av de senaste årens taxeringsutfall framgår av nedanstående sammanställning (milj. kr.).
Taxerad inkomst verksamhetsåret 1964 1965 1966
Samtliga bolag........................ 3313 3 392 2 955
Större bolag.......................... 2 598 2 644 2 148
Övriga bolag.......................... 716 748 807
Av undersökningen i november 1967 framgick att de större bolagen förväntar en ökning av sina taxerade inkomster på 7 % för hela verksamhetsåret 1967 jämfört med 1966.
Erfarenhetsmässigt kan det sägas att undersökningarna uppvisat en viss osäkerhet varför riksrevisionsverket bedömt att det faktiska taxeringsutfallet för verksamhetsåret 1967 kommer att överstiga 1966 års med 5 %. Ämbetsverket har sedan schablonmässigt antagit en årlig stegring på 5 % för verksamhetsåren 1968 och 1969.
Övriga bolag har tidigare med undantag för år 1966 i stort sett uppvisat en inkomstutveckling likartad med de större bolagens varför riksrevisionsverket i sina beräkningar även för dessa bolag antar en årlig ökning på 5 % för verksamhetsåren 1967, 1968 och 1969.
Resultatet av riksrevisionsverkets inkomstberäkning återges i den härvid fogade tabellen (bilaga D) med specifikation av inkomsterna på driftbudgeten för budgetåret 1968/69. Dessutom har riksrevisionsverket verkställt vissa beräkningar av statsinkomsterna under budgetåren 1969/70—1972/73. Huvudresultatet sammanfattas i en härtill fogad promemoria (bilaga E).
Beträffande de för budgetåret 1968/69 beräknade beloppen för de särskilda inkomsttitlarna får riksrevisionsverket anföra följande.
Bil. 2. Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
19 Driftbudgetens inkomster
A. Skatter, avgifter, m. m.
I. Skatter
1. Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse Skatt på inkomst och förmögenhet m. m.
Gällande bestämmelser
Allmänt
De skatter och avgifter, som slutligt skall redovisas på inkomsttiteln skatt på inkomst och förmögenhet m. m. under budgetåren 1967/68 och 1968/69, utgörs av statlig inkomstskatt, statlig förmögenhetsskatt, sjömansskatt och folkpensionsavgifter. Förutom dessa redovisas över titeln andra skatter och avgifter som uppbärs i samband med den allmänna skatteuppbörden, nämligen kommunalskatter, vissa skatter och avgifter som skall omföras till andra inkomsttitlar, sjukförsäkringsavgifter från de försäkrade och tilläggspensionsavgifter samt avgifter till sjukförsäkringen, avgifter till försäkringen för tilläggspension, byggnadsforskningsavgifter och yrkesskadeförsäkringsavgifter från mindre (s. k. skattedebiterade) arbetsgivare. Dessutom redovisas över titeln avgifter till sjukförsäkringen, yrkesskadeförsäkringsavgifter och byggnadsforskningsavgifter från större (s. k. direktdebiterade) arbetsgivare.
Från inkomsttiteln utbetalas kommunerna tillkommande utskylder, överskjutande skatt och övriga restitutioner samt ersättning till kommuner och allmänna försäkringskassor för minskade skatteintäkter och sjukförsäkringsavgifter till följd av sjömansskatten. Inkomsttiteln belastas vidare med de medel som skall omföras till andra inkomsttitlar, nämligen de debiterade beloppen av utskiftningsskatt och ersättningsskatt, skogsvårdsavgifter, annuiteter på avdikningslån och på förskott för avlösning av frälseräntor samt allmän varuskatt i vissa fall för jordbruksprodukter. Dessutom avförs från titeln avgifter till sjukförsäkringen från s. k. direktdebiterade arbetsgivare samt byggnadsforskningsavgifter och yrkesskadeförsäkringsavgifter. I avräkning på de influtna beloppen av sjukförsäkringsavgifter från de försäkrade och från s. k. skattedebiterade arbetsgivare utbetalas från titeln förskott till de allmänna försäkringskassorna. Slutligen utbetalas från titeln tilläggspensionsavgifter och avgifter till försäkringen för tilläggspension från s. k. skattedebiterade arbetsgivare.
Skillnaden mellan titelns sammanlagda inkomster och utgifter utgör den
20 Statsverkspropositionen år 1968. Bil. 1: Finansplanen
nettoinkomst för statsverket, som motsvarar den i riksstaten upptagna inkomsten på titeln skatt på inkomst och förmögenhet m. m.
Statlig inkomstskatt för fysiska personer
Statlig inkomstskatt utgår enligt förordning den 26 juli 1947 (nr 576). Inkomstskattens grundbelopp för fysiska personer m. fl. bestämmes enligt två progressiva skiktskalor, den ena avseende sådana skattskyldiga, för vilka ortsavdrag beräknas enligt de för gift skattskyldig gällande grunderna, och den andra avseende övriga (ensamstående) skattskyldiga. Grundbeloppet utgör genom förordning den 15 december 1961 (nr 623) fr. o. m. 1963 års taxering 10 % av den beskattningsbara inkomsten, om denna icke överstiger 12 000 kr. i den förra skalan och 6 000 kr. i den senare skalan. Upp till nämnda belopp för den beskattningsbara inkomsten utgår sålunda skatten proportionellt, medan vid högre inkomst skatteprocenten är stigande. Skattesatsen är i bägge skalorna maximerad till 65 % för den del av den beskattningsbara inkomsten som överstiger 150 000 kr. Enligt förordning den 9 april 1965 (nr 72) har skatteskalorna ändrats fr. o. m. 1967 års taxering, vilket medför sänkt skatteuttag i skikten över det proportionella skiktet. Ortsavdragen uppgår fr. o. m. 1963 års taxering till 4 500 kr. för gifta och till 2 250 kr. för ogifta.
Enligt förordning den 24 februari 1967 (nr 40) har fr. o. m. 1968 års taxering schablonavdraget för kommunalutskylder vid taxering till statlig inkomstskatt förenklats genom att ett minimiavdrag med 4 500 kr. för makar och s. k. ofullständiga familjer resp. 2 250 kr. för övriga skattskyldiga medges utan hittillsvarande begränsning, överstiger den under närmast föregående år påförda kommunalskatten minimiavdraget, skall avdrag medges med det faktiskt påförda beloppet.
På familjebeskattningens område har vissa reformer genomförts fr. o. m. 1961, 1963 och 1967 års taxeringar.
Enligt förordning den 9 april 1965 (nr 71) gäller fr. o. m. 1967 års taxering att förvärvsavdraget utgår med 300 kr. -j- 25 % av inkomsten, dock högst 3 000 kr. Förvärvsavdraget för gifta med minderårigt barn i samband med inkomst av jordbruksfastighet utgår med 1 000 kr. Avdragsrätten för icke hemmavarande barn under 16 år utgår med högst 1 000 kr. för varje barn.
Enligt förordning den 21 maj 1965 (nr 153) kan samtaxerade makar, som båda haft arbetsinkomst, fr. o. m. 1967 års taxering få skatten för arbetsinkomsten beräknad såsom om de blivit särtaxerade för denna inkomst. Den särskilda skatteberäkningen avser statlig inkomstskatt och folkpensionsavgift.
Genom författningar den 31 mars 1955 (nr 122—125) infördes vissa schablonmässigt beräknade minimiavdrag för avgifter för kapital- och sjukförsäkring för fysiska personer samt för utgifter för fullgörande av tjänsten
Bil. 2. Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 21
för skattskyldiga, som haft inkomst av tjänst. Vidare infördes vissa extra avdrag för fysiska personer, som haft intäkt av kapital. Dessa bestämmelser tillämpades första gången vid 1957 års taxering. Vissa av de schablonmässiga avdragen har sedermera höjts.
Under budgetåret 1967/68 tillämpas en uttagningsprocent av 100.
Sjömansskatt
Sjömansskatt utgår enligt förordning den 16 maj 1958 (nr 295) om sjömansskatt, vilken trädde i kraft den 1 januari 1959. Den är en definitiv källskatt, som tillfaller staten, men kommunerna skall, liksom de allmänna försäkringskassorna, för varj e år beredas ersättning av statsmedel för minskade skatteintäkter resp. sjukförsäkringsavgifter. De inträdda förändringarna i skatteskalorna för den statliga inkomstskatten och reformerna på familjebeskattningens område tillämpas även i fråga om sjömansskatten.
Statlig inkomstskatt för bolag, ekonomiska föreningar m m
Andra skattskyldiga än fysiska personer, oskifta dödsbon och familjestiftelser indelas i beskattningshänseende i följande fyra grupper:
a) svenska aktiebolag, svenska försäkringsanstalter som icke är aktiebolag samt andra utländska juridiska personer än oskifta dödsbon och familjestiftelser, varvid dock försäkringsanstalter som driver livförsäkringsrörelse hänförs till grupp c,
b) andra svenska ekonomiska föreningar än sambruksföreningar, sparbanker, sparbankernas säkerhetskassa, Sveriges allmänna hypoteksbank, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, hypoteksföreningar, svenska bostadskreditkassan och bostadskreditföreningar,
c) försäkringsanstalter i den mån de driver livförsäkringsrörelse samt
d) övriga skattskyldiga.
Enligt förordning den 5 juni 1959 (nr 295) utgör den statliga inkomstskatten räknad i procent av den beskattningsbara inkomsten för grupp a) 40 %, för grupp b) 32 %, för grupp c) 10 % samt för grupp d) 15 %.
Statlig förmögenhetsskatt
Statlig förmögenhetsskatt uttas enligt förordning den 26 juli 1947 (nr 577) av fysiska personer m. fl. Genom förordning den 12 april 1957 (nr 106) höjdes det skattefria beloppet för fysiska personer från 50 000 kr. till 80 000 kr. fr. o. m. 1958 års taxering och genom förordning den 9 april 1965 (nr 73) till 100 000 kr. fr. o .m. 1966 års taxering. Den lägsta skattesatsen är fr. o. m. 1966 års taxering 8 promille. Den högsta, 18 promille, utgår för den del av den beskattningsbara förmögenheten som överstiger 1 000 000 kr. För vissa juridiska personer utgår statlig förmögenhetsskatt med 11/2 promille av den del av den beskattningsbara förmögenheten, som överstiger 5 000 kr.