Civilutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om anslag för budgetåret 1971/72 till länsstyrelserna, m. m., jämte motion
Civilutskottets betänkanden nr 8 -9 år 1971
Nr 8
Civilutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverks propositionen gjorda framställning om anslag för budgetåret 19717
72 till länsstyrelserna, m. m., jämte motion.
Propositionen
Kungl. M aj:t har i propositionen n r 1, bilaga 14 (punkterna B 1 och II: 20, s. 9-115 och 142-143 i utdrag av statsrådsprotokollet över civil ärenden för den 4 januari 1971) föreslagit riksdagen att 1. godkänna de riktlinjer fö r organisationen av länsstyrelserna som förordats i statsrådsprotokollet, 2. bemyndiga Kungl. M aj:t att a. inrätta 49 extra ordinarie och 25 ordinarie tjänster med beteck ningen o för chefer för avdelningar hos länsstyrelserna samt en extra or dinarie tjänst för chef för kansliet hos länsstyrelsernas organisationsnämnd i enlighet med vad som förordats i statsrådsprotokollet, b. vidta de övergångsåtgärder som behövs med anledning av omor ganisationen, 3. för budgetåret 1971/72 anvisa a. till Länsstyrelserna på driftbudgeten under tolfte huvudtiteln ett förslagsanslag av 450 560 000 kr., b. till Byggnadsarbeten för länsstyrelserna på kapitalbudgeten under statens allmänna fastighetsfond ett investeringsanslag av 1 000 kr.
Motionen
I motionen n r 452 av herr Svensson i Malmö hemställs att riksdagen måtte avslå begäran om medel för inrättande av planeringskanslier vid länsstyrelserna och i stället anvisa sagda medel till förbättringar för landsstatens lågavlönade.
Av 1970 års riksdag godkända riktlinjer för en partiell omorganisation av den statliga länsförvaltningen, m. m.
Genom beslut av 1970 års riksdag (prop. 1970: 103, KU 34, SU 132) antogs riktlinjer för en partiell omorganisation av den statliga länsför valtningen. Med hänvisning till bl. a. den regionalpolitiska verksamheten skall åtgärder vidtas i syfte att få till stånd en förbättrad samordning av
Riksdagen 1971. 19 sami. Nr 8-9
de statliga länsorganens planeringsarbete. Länsstyrelsen får en lekmannastyrelse med landshövdingen som ordförande samt tio andra ledamöter. Den nya länsstyrelsen får som huvuduppgift att leda och samordna den samhällsplanering som bedrivs inom den statliga länsförvaltningen. I planeringsfrågor av regionalpolitisk betydelse som handläggs av vissa andra länsorgan övertar länsstyrelsen beslutanderätten. Dessa organ skall delta i frågornas beredning. Länsarkitektkontoret inordnas i läns styrelsen. Skatteförvaltningen i länsstyrelsen blir organiserad med klarare åt skillnad mellan den fiskala och den dömande verksamheten. Vidare skall åtgärder vidtas för att förbättra förvaltningsrättskipningen. En länsskatterätt, i huvudsak motsvarande nuvarande prövningsnämnd, och en läns rätt för annan förvaltningsrättskipning knyts till länsstyrelsen. Dessa domstolar skall bestå av en jurist som ordförande samt lekmän. Länsstyrelsen avses bli organiserad med tre huvudenheter, nämligen en för samhällsplanering i vilken också ingår en organisation för bered skapsplanläggning, en för skatteförvaltning och en för allmän förvalt ning och förvaltningsrättskipning, till vilken länsrätten och länsskatterätten knyts. Vidare skall finnas en enhet för administrativ service samt länspolischefens expedition. Länens olika storlek och struktur skall kun na motivera avvikelser från denna normalorganisation. Omorganisatio nen beräknas träda i kraft den 1 juli 1971. 1970 års riksdag (prop. 1970: 188, SU 208) har också beslutat om riktlinjer för omorganisation av lantmäteriverksamheten. Enligt beslu tet skall bl. a. överlantm ätam a och länslantmäterikontoren inordnas i länsstyrelserna den 1 juli 1971. Förslag till bl. a. lag om länsskatterätt och länsrätt (prop. 1971: 14) behandlas i utskottets betänkande CU 1971: 9.
Utskottets yttrande
Departementschefen anför i statsverkspropositionen (bil. 14, s. 23) i fråga om organisationsstrukturen att den normalorganisation för en länsstyrelse som angetts i principbeslutet rörande organisationen av den statliga länsförvaltningen (prop. 1970: 103, SU 132) bör kunna tilläm pas i alla län, dock med vissa avvikelser för Stockholms län och G ot lands län. Länens olika storlek och variationer i arbetsmängden föranle der däremot skillnader i personaluppsättningen. Huvuddragen av organisationsförslaget fram går av den tablå, vilken som bilaga fogats till detta betänkande. Utskottet h ar ingen erinran mot vad departementschefen sålunda anfört. Den föreslagna planeringsavdelningen under en avdelningschef avses innefatta förutom fackenheter även ett planeringskansli för samord
nings-, initiativ- och informationsuppgifter m. m. Enligt vad departe mentschefen anför (s. 24) skall cheferna för fackenheterna självfallet inte vara underställda chefen för planeringskansliet. I motionen nr 452 förordas att några planeringskanslier inte inrättas. Förslaget grundas i huvudsak på att kanslierna är obehövliga och blir ett mellanled som försvårar kontakterna. U tskottet har funnit att de i propositionen åberopade skälen för ett stabsorgan talar för att planeringskanslier inrättas. Utskottet h ar mot bakgrund av departementschefens uttalanden förutsatt att de i motio nen uttryckta farhågorna inte besannas och tillstyrker därför proposi tionsförslaget även i den del det står mot yrkandet i motionen. Vid denna bedömning blir en prövning av medelsanvändningen inte längre påkal lad. M ot förordade riktlinjer för organisationen i övrigt har utskottet ingen erinran. U tskottet har vidare ingen erinran mot begärt bemyndigande att för chefer för avdelningar inrätta 49 extra ordinarie tjänster och 25 ordinarie tjänster med beteckningen o. De förstnämnda tjänsterna avses inrättas för chefer för avdelningar vid länsstyrelsernas planerings- och skatte avdelningar m. m. De sistnämnda avses inrättas vid förvaltningsavdelningarna eller motsvarande för de chefer som skall utöva domarfunk tioner. Inte heller har utskottet någon erinran mot att en tjänst som chef för kansliet för länsstyrelsernas organisationsnämnd inrättas eller mot föreslaget bemyndigande att vidta övergångsåtgärder. Departementschefens anslagsberäkning har inte föranlett någon ut skottets erinran. Utskottets nyssnämnda bedömningar har utgått från att den nya läns styrelseorganisationen skulle kunna sättas i kraft den 1 juli 1971. 1968 års riksdag har (prop. 1968: 1, bil. 2, s. 4-11, SU 14) bemyndigat Kungl. M aj:t att uppskjuta genomförandet av beslutad organisation av myndig het till senare tidpunkt än riksdagen beslutat, om detta föranleds av löneförhandlingar. Enligt utskottets mening kan även andra skäl komma att tala för att organisationsförändringarna träder i kraft vid en senare tidpunkt. Avgörandet när omorganisationen skall ske torde därför böra läggas i Kungl. Majrts hand. Vid ett uppskov bör Kungl. Majit även ha befogenhet att besluta om den ändrade användning av anslag som kan bli erforderlig.
Utskottets hemställan
Utskottets hemställer 1. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med av slag på motionen nr 452 godkänner de riktlinjer för organisa-
1* Riksdagen 1971.19 sami. Nr 8-9
tionen av länsstyrelserna som förordats i statsrådsprotokollet, 2. att riksdagen a. bemyndigar Kungl. Maj:t att inrätta 49 extra ordinarie tjänster och 25 ordinarie tjänster med beteckningen o för chefer för avdelningar hos länsstyrelserna samt en extra ordinarie tjänst för chef för kansliet hos länsstyrelsernas organisationsnämnd i enlighet med vad som förordats i statsrådsprotokollet, b. bemyndigar Kungl. Maj:t att vidta de övergångsåtgärder som behövs med anledning av omorganisationen, 3. att riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar a. till Länsstyrelserna på driftbudgeten under tolfte huvudti teln ett förslagsanslag av 450 560 000 kr., b. till Byggnadsarbeten för länsstyrelserna på kapitalbudgeten under statens allmänna fastighetsfond ett investeringsanslag av 1 000 kr., 4. att riksdagen bemyndigar Kungl. M aj:t att dels besluta när före slagen omorganisation av länsstyrelserna skall genomföras, dels lämna av ett uppskov föranledda föreskrifter om ändrad an vändning av anvisade anslag. Stockholm den 9 mars 1971
På civilutskottets vägnar
ERIK GREBÄCK
Närvarande: herrar G rebäck (c), Tobé (fp), Kristiansson i örkelljunga (s), fröken Ljungberg (m), herrar Petersson i N ybro (s), Andersson i Knäred (c), Lindkvist (s), Henrikson (s), Wennerfors (m), Högström (s), Engström (vpk), Jadestig (s), Karlsson i Mariefred (c), Angström (fp) och Persson i Karlstad (s).
Reservation
av herr Engström (vpk) som anser att dels det stycke i utskottets yttrande på sid. 3 som börjar med »Ut skottet h ar funnit» och slutar med »längre påkallad» bort ha följande lydelse: »Utskottet finner flera skäl tala emot förslaget rörande planeringskanslier. Även om cheferna för fackenheterna enligt departementschefen inte formellt förutsätts vara underställda kanslichefen, föreligger dock uppenbar risk för att kanslichefen i praktiken blir en mellaninstans mel lan planeringschef och fackplanerare. D etta kan svårligen undvikas om kanslichefen ska ha samordnande uppgifter och vara planeringschefens ställföreträdare.
Vidare finner utskottet det anmärkningsvärt, att de i propositionen gjorda prutningarna i förhållande till POL-kommitténs förslag rörande plancringskansliema nästan enbart drabbar kontorssidan. Samtidigt som 46 nya chefs- och handläggartjänster inrättas, sker en prutning av före slagna nya tjänster på kontorssidan från 29 till 5. Detta innebär både en organisatorisk skevhet och en klar risk för oproportionerlig merbelastning av befintlig kontorspersonal. Enligt utskottets mening är det ange läget att undvika den ökade press detta kommer att innebära för den lägre personalen. D et är också u r mer allmän synpunkt angeläget att prestationskrav och lönesättning för den lägre personalen utformas på ett sätt som skapar attraktivare arbetsförhållanden inom statsförvalt ningen och bättre stimulerar till goda insatser.» dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse: »1. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motio nen nr 452 a. godkänner de riktlinjer för organisationen av länsstyrelserna som förordats av utskottet, b. bemyndigar Kungl. M aj:t att lämna erforderliga föreskrifter om medelsanvändning enligt vad i motionen förordats,»
G O -O
T J - g
< S
g)
sla
för ns io at
e nis ls £ « re ■a e c orga 8>i ty ss s — n en ä L ef ch ts en m rte a ep D ( -G