SOU 1997:146

Grunddata - i samhällets tjänst betänkande

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

r .0‘ana.,;se,1. I v i é . .N--"" " 2:a- ,,. . - .,~€,.:‘ U C, x/ "-- ":Tf. v.. :L: a . ‘ ...‘~.f‘‘~-r.;‘g§;.. ,w -;-.-.. ;..,...z-- u, .. . . n . . . w . t aw v . ~ , v . .. . . - .7. .. .- ~ r ~.-‘z "J, . .

Statens

offentliga utrçáçhixigar

4 Grunddata

i samhällets

tjänst

Betänkande av

Grunddatabasutrednjngen

Stockholm 1997

2 .Missiu

.MissiL

Till statsrådet och chefen för

Finansdepartementet

Regeringen den 30 maj 1996 chefen för

bemyndigade Finansdepartemen-

tet, statsrådet Erik Asbrink, att tillkalla särskild

en utredare med

upp-

drag att överväga hur vissa centrala databasers

tillgänglighet, service

och kvalitet kan förbättras.

Med stöd bemyndigandet förordnades från

av och med den 1 juli 1996

generaldirektören Peder Törnvall särskild utredare. som

Som sakkunniga förordnades från och med den 1 augusti 1996 överdirek-

tören Claes Gränström, kammarrättsassessorn

Birgitta Pettersson,

av-

delningsdirektören Roger Pyddoke och chefsjuristen Per Samuelsson.

Roger Pyddoke ersattes från och med den 1 1997

augusti av chefsjuristen

Hans Sundström.

Som experter i utredningsarbetet förordnades från

och med den 1 oktober

1996 advokaten Tom Ekelund, direktören

Nils Rydén, departementssekreteraren Herbert Silbermann, departementssekreteraren

Roland

Svahn, skattedirektören Ingrid

Svedberg, enhetschefen Hans-Erik

Wiberg, från och med den 7 oktober 1996

avdelningschefen Kurt

Johansson, från och med den 1 december 1996 revisionsdirektören

Ingalill Borild, kanslirådet Monica Helander, civilingenjören Gösta

Pellbäck och från och med den 17

januari 1997 programchefen

Roger

Pettersson.

Den 1 juli 1996 förordnades kammarrättsassessorn

Rickard Sahlsten och den 1 oktober 1996 departementssekreteraren

Anders Forsberg sek-

som reterare åt utredningen. Anders från

Forsberg ersattes och med den 1 juli

1997 byrådirektören Per-Erik

av numera Wejshammar, från och med som den 22 januari 1997 biträtt

sekretariatet med särskilda Även uppgifter.

Hans Sundström har under sitt förordnande biträtt sekretariatet.

Utredningen har antagit namnet

Grunddatabasutredningen Fi 1996:6.

Utredningen har anlitat jur. kand. MariAnne Olsson

som konsult beträf-

fande kartläggning

en av dataflöden, rättsliga förutsättningar

m.m. på

miljödataområdet.

Missiv

Utredningen överlämnar härmed betänkandet

Grunddata i samhällets

tjänst.

Särskilda yttranden har lämnats

av experterna Tom Ekelund och Gösta Pellbäck samt Johansson

gemensamt av Kurt Hans-Erik

och Wiberg.

Utredningsuppdraget är härmed slutfört.

Stockholm den 27 oktober 1997

Peder Törnvall

/ Rickard Sahlsten

Per-Erik Wejshammar

Innehållsförteckning

SOU 19971 1-16

SOU 19971146 Sazn/nanfatnzirzg

Sammanfattning

Grunddatabasutredningens uppdrag har varit att

överväga hur samhäl-

lets försörjning grunddata inom

av områdena

befolkning, företag och fas-

tigheter kan utvecklas och lämna att förslag till hur vissa centrala data-

basers tillgänglighet, service och kvalitet kan förbättras. En förutsätt-

ning är samtidigt att uppgiftslämnandet effektiviseras, samhällets kost-

nader minskar och

integritets- och säkerhetsaspekter beaktas.

Bakgrunden är dels kravet på en effektiv, rationell, säker och informationsöppen

försörjning av grunddata i förvaltningen och för samhället

i övrigt, dels betydelsen av grunddata i informationssamhället för demokratin, sysselsättningen och välfärden i Sverige.

Motiv för det offentliga átagandet

Utredningen har funnit att det allmänna motivet för det åta-

offentliga

gandet i fråga grunddata är om att långsiktigt säkerställa att samhällets

basinformation tillgängliggörs för breda grupper av användare i förvaltningen och samhället i till kostnader. övrigt rimliga

Grunddata, grunddatamyndigheter och

reglering

Grunddata är enligt utredningens definition uppgifter som

o identifierar fysik eller juridisk person eller egendom eller utgör geogra-

fisk lägeskomponent, o äger beständighet i tiden och

har bred och därför o en användning efterfrågas allmänt.

För att tillgodose kraven ökad på tillgänglighet föreslår utredningen att några myndigheter ett produktions- och

ges kvalitetsansvar för grund-

data nämligen

0 Riksskatteverket för

som ansvarar befolkningsuppgifter,

Patent- och 0 registreringsverket för och som ansvarar företags- närings-

uppgifter och

0 Lantmäteriverket för som ansvarar landskaps- och fastighetsinforma-

tion.

Kriterierna för grunddata och hur de klassificeras bör fastställas i lag. Detsamma gäller grundläggande ansvar och skyldigheter för grunddatamyndigheterna i fråga tillgänglighet, om information om åtkomst, till-

handahållande, uppgiftslämnande och informationens kvalitet.

10 Sammanfattning

Ett styr- och samordningsorgan

Bristen på styrning och samordning inom grunddataområdet är ett

grundläggande problem. Utredningen föreslår därför att särskild en styroch samordningsverksamhet i myndighetsform skapas Nämnden genom for utveckling samhällets grunddata. Det av övergripande målet för

nämndens verksamhet skall utveckla effektiv vara att en och säker in-

formationsförsörjning av grunddata i förvaltningen och for samhället i

övrigt. Nämnden blir huvudman för det statliga personadressregistret

SPAR och övertar SPAR-nämndens uppgifter.

Kraven på samhällelig insyn och kan inflytande inte betonas. Dessa nog intressen finns både på det nationella och kommunala planet. I den före-

slagna nämnden föreslås därför företrädare från ingå riksdagen, kommu-

nerna och näringslivet. De deltagande myndigheterna ges inflytande och

ansvar via medverkan i ett kvalitetsråd och i teknikråd. ett Nämndens verksamhet föreslås finansieras via ökade intäkter från verksamheten med det statliga och SPAR. person- adressregistret

En beredningsprocess i ny Regeringskansliet

I framtiden kommer det att krävas en kontinuerlig beredning av rad en stora frågor gällande samhällets försörjning basinformation. av digital

Dessa sektors- och departementsövergripande ofta

frågor har stor strate-

gisk betydelse för förvaltningens och informationssamhällets utveckling. Det krävs därför ett målmedvetet och formaliserat samarbete över depar-

tementsgränserna i Regeringskansliet. Utredningen föreslår därför att en interdepartemental beredningsprocess för digital basinformation skapas inom Regeringskansliet. Finansdepartementet föreslås bli sammanhål-

lande for den beredningsprocessen. nya

SPAR och BASUN

Utredningen anser att verksamheten med SPAR bör begränsas och in-

riktas på att fullgöra ett särskilt motiverat offentligt åtagande att till-

handahålla uppgifter åt kundregister hos företagen och tillgodose direkt-

reklambranschens behov adresskälla för

av en urvalsdragningar.

Lagen om aviseringsregister föreslås kompletteras med för en möjlighet regeringen att i begränsad utsträckning och efter särskilda överväganden tillgängliggöra registerinnehållet utanför offentlig

förvaltning.

Den omständigheten att PRV föreslås bli

grunddataansvarig för företags-

och näringsinformation medför inte vill föreslå att utredningen att verk-

samheten med BASUN skall upphöra. Ett definitivt ställningstagande till BASUN måste föregås av en utredning om behovet arbetsställeav information är så betydande att tillgängliggörandet av dessa uppgifter

motiverar ett offentligt åtagande och i så fall bäst vem som är skickad att

SOU 19971146

Sammanfattning ll

utföra detta. lämnar

Utredningen därför inga förslag till ändring

regelverket kring BASUN.

Uppgiftsldmnandet

Alla förenklingar för

företagen att lämna till

uppgifter myndigheterna är

värdefulla för samhället helhet. som Utredningen att målet bör anser vara att företagen endast skall behöva lämna

en och uppgift

samma en gång. Vidare bör former och rutiner för

elektroniska giftslämnanden

up utvecklas. Nämnden för utveckling av samhällets grunddata

ges uppdra-

get att verka för att ett enhetligt gränssnitt utarbetas för

mottagandet av

data till den offentliga Nämnden förvaltningen. föreslås också kontinuer-

ligt följa utvecklingen och lämna till

förslag andra nödvändiga förenk-

lingar av uppgiftslämnandet.

Prissättningsfrágor

Utredningen föreslår att generell

en prissättningsprincip införs kan

som

tillämpas på alla typer

av avgiftsbelagda informationsuttag görs från

som

en statlig myndighet. Principen innebär

att avgiften för uttag skall be-

räknas så att endast för kostnaderna att framställa och

distribuera utta-

gen täcks. Utredningen har också

funnit att uttagskostnaden för elektro-

niska uttag enskilda i

av normalfallet understiger kostna-

myndighetens

der för Detta

en fakturering. kan i framtiden leda till att standarduttag i

stor utsträckning blir avgiftsfria.

F inansieringsfrágor

Ett nytt angreppssätt beträffande

finansieringen av fortsatta satsningar på den elektroniska

informationsförsörjningen bör utvecklas. En

grund-

förutsättning skall därvid att såväl

vara nytta som kostnader analyseras

noggrant och att kostnader alltid mäts mot nytta. Med kostnader avses

samtliga kostnader även de kommunala för —- uppbyggnad och ajour-

hållning av databaser. Med såväl nytta avses nytta inom den

offentliga

statliga och

kommunala förvaltningen som nytta för samhället i

övrigt.

Samspelet mellan staten och kommunerna

En samlad

syn på IT-användningen i den offentliga

sektorn innebär att

staten har ett

övergripande ansvar och att kommunerna inom sin

sektor

har ett delansvar för vissa

grundläggande data i betydelsefulla informationssystem.

Vad

avser finansieringsdelen anser utredningen

att man måste skilja

mellan områden där

digitaliseringen är färdigställd eller

långt gången respektive framtida Inför

digitaliseringsprojekt. en utbyggnad infra-

strukturen på informationsområdet bör

investeringsplanerna på det

sätt -

som redan utvecklats

genomgå särskild prövning när det

- gäller

Sammanfattning

kostnader i förhållande till nytta. Rent

praktiskt innebär detta i denna

del att kommunerna åtar viss

sig del av uppgiftsinsamling och

ajourhåll-

ning och att kostnaderna för detta, till del

den de överstiger kommunernas egen nytta, gottskrivs kommunerna i någon form.

Författningsförslag 13

Författningsförslag

Förslag till

Lag om grunddata

Inledande bestämmelser

1 § Denna till lag syftar att tillgodose samhällets behov av grunddata i register och databaser inom

offentlig förvaltning.

2 § Med grunddata avses uppgifter som identifierar fysisk eller juridisk person, fast eller lös egendom eller som anger geografiskt läge,

är beständiga i tiden och

har utbredd eller en användning är av allmän nytta.

Grunddata

3 § Regeringen bestämmer vilka uppgifter skall utgöra som grunddata och vilka myndigheter för som ansvarar grunddata enligt 4

4 § Ansvar for grunddata innebär att myndigheten särskilt skall skapa god tillgänglighet till grunddata, informera om de grunddata finns

- som tillgängliga,

upplysa om formerna för åtkomst till - grunddata, utveckla och redovisa grunddatas - kvalitet, underlätta uppgiftslämnandet - och årligen redovisa sin verksamhet denna - enligt lag.

5 § För styrning och samordning av uppgifter enligt denna skall lag finnas särskild nämnd. Denna en skall verka

för försörjningen av grunddata i förvaltningen och för samhället

i övrigt. Regeringen bestämmer närmare verksamheten. om

6 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela de ytterligare föreskrifter behövs som for att uppnå de syften som anges i 4

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.

14 Författningsförslag

SOL 1997:146

Författningsforslag 15

Förslag till

Lag om det statliga

personadressregistret

1 § För de ändamål i

som anges denna paragraf finns ett

statligt personadressregister SPAR. Registret förs i elektronisk form.

Uppgifterna i SPAR får användas för

aktualisering, komplettering och kontroll i

av uppgifter personregister,

uttag av personuppgifter

genom urvalsdragning.

SPAR får användas av myndigheter och enskilda.

2 § SPAR innehåller uppgifter om personer är folkbokförda i landet. som

Uppgifter om folkbokföring hämtas från

aviseringsregistret enligt lagen 1995:743 om aviseringsregister.

Övriga uppgifter hämtas från

statliga

personregister används for

som inkomsttaxering och fastighetstaxering.

Till dessa uppgifter får fogas en anteckning att någon inte önskar

adresserad direktreklam.

3 § Den begär att få

som uppgifter ur en myndighets personregister för

sådant ändamål i 1 § som avses andra stycket 1 och 2 och kan som

tillgodoses genom aviseringsregistret eller SPAR

skall hänvisas till dessa

Uppgifter i SPAR får registreras i

som annat personregister med stöd

av lag eller förordning, får lämnas

ut till en registeransvarig i

elektronisk

form om inte regeringen föreskrivit annat.

I fråga personregister om som omfattar även andra än anställda, medlemmar eller kunder hos den

registeransvarige, eller med

personer annan därmed jämförlig till

anknytning denne, gäller dessutom att

uppgifter ur SPAR får lämnas ut endast särskilda

om skäl föreligger.

Föreskrifterna i denna

paragraf inskränker inte myndigheternas skyldigheter enligt reglerna allmänna om handlingars offentlighet i

tryckfrihetsförordningen.

4 § Regeringen får meddela de

ytterligare föreskrifter behövs för som att

uppnå ändamålen med SPAR.

Denna lag träder i kraft den 24 oktober 1998, då

bestämmelserna i 26

28 -

datalagen 1973:289 skall upphöra gälla.

att

Andra bestämmelser i

datalagen 1973:289 får dock tillämpas till och

med den 30 september 2001.

16 Författningsförslag

SOU 1997: 146

Författningsförslag 17

Förslag till

3. Lag i om ändring lagen 1995:743 om

aviseringsregister

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen 1995:743 skall om aviseringsregister ha följande lydelse,

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2§

Aviseringsregistret får användas för av en myndighet aktualisering, komplettering och kontroll uppgifter i av personregister som myndigheten är registeransvarig för, komplettering och kontroll personuppgifter i av övrigt, uttag av urval av personuppgifter. Regeringen får föreskriva att får föreskriva Regeringen att registret får användas för ändamål registret får användas för ändamål som i första stycket 3 även i första avses av som avses stycket även av annan än myndighet. än myndighet. annan

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.

18 Författningsförslag

Författningsförslag 19

Förslag till

Förordning om grunddata

Inledande bestämmelser

1 § Denna förordning innehåller bestämmelser

om grunddata enligt lagen 1998:000 om grunddata.

Grunddata

2 § Grunddata och myndigheter för

som ansvarar grunddata enligt 3 §

lagen 1998:000 om grunddata är inom respektive

uppgiftsslag

Befolkningsuppgifter

— namn, personnummer och —

folkbokföringsadress.

—— För dessa grunddata Riksskatteverket. ansvarar

Företags- och näringsuppgifter

firma,

organisationsnummer,

företrädare och säte. -

För dessa grunddata Patent- och

ansvarar registreringsverket.

Landskaps- och fastighetsinformation

- fastighetsbeteckning,

fastighetskoordinater,

byggnadsbeteckning och

byggnadskoordinat.

- För dessa grunddata Lantmäteriverket. ansvarar

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1999.

20 Författningsförslag

SOU 19971146

Författningsförslag 21

Förslag till

Förordning om det statliga personadressregistret

1 § Nämnden för samhällets

utveckling av grunddata skall

vara

registeransvarig för det statliga personadressregistret SPAR.

Driften av SPAR får förlagd till

vara en servicebyrå.

2 § SPAR innehåller

följande uppgifter varje registrerad

om person:

J Uppgifter från auiseringsregistret

. - namn

- personnummer adress -

folkbokföringsort

makes personnummer -

vårdnadshavares

- personnummer

avregistrering från folkbokföringen på grund - av dödsfall, med angivande av tidpunkt, eller anledning

av annan

Uppgifter om personer över 18 år från

summan av taxerad förvärvsinkomst och inkomst

- av kapital, dock lägst noll kr

beskattningsbar förmögenhet

Uppgifter om personer över 18 år från register för

fastighetstaxering

ägare till småhusenhet eller

— lantbruksenhet med småhus på

tomtmark samt uppgift kommun

om belägenhet taxeringsvärde för småhusenhet

Övriga uppgifter

uppgift om att den registrerade inte önskar

- direktreklam tekniska och administrativa behövs

- uppgifter som för SPAR.

3 § Innehåller SPAR

uppgift om att någon inte önskar direktreklam, får

uppgift om denne inte lämnas ut till den som avser att använda uppgiften för sådan reklam.

Första stycket inskränker inte de

skyldigheter som enligt

tryckfrihetsförordningen åvilar nämnden.

4 § Riksskatteverket och

skattemyndigheterna skall lämna de uppgifter

som behövs för SPAR till nämnden

utan avgift och i elektronisk form.

5 § Uppgifter från register för

inkomsttaxering och får

fastighetstaxering

lämnas ut endast till

polismyndigheter och tullmyndigheter.

Författningsförslag

SOL 1997:146

6 § Vid urvalsdragning enligt 1 § lagen 1998:000 det om statliga personadressregistret får sökbegrepp användas i som uppgift

personnummer ålder, kön, adress och folkbokföringsort samt uppgift

inkomst, förmögenhet och fastighet. För urvalsdragning gäller dessutom att endast uppgifter och

om namn adress för över 16 år i urvalet får lämnas till i

person en registeransvarig

elektronisk form.

7 § Uppgift makes eller vårdnadshavares eller om personnummer om person under 16 år får i elektronisk form lämnas ut endast till

myndighet, bank och försäkringsbolag eller därmed jämförlig

annan verksamhet.

8 § Om den i tjänsten har tagit befattning med har

som uppgifter som

lämnats från SPAR misstänker att uppgifterna är oriktiga, skall detta genast anmälas till skattemyndighet, Riksskatteverket eller nämnden.

9 § Om personuppgift inte längre behövs för att ändamålen

en tillgodose

med SPAR skall uppgiften utgå registret.

ur Nämnden lämnar årligen till Riksarkivet kopia SPAR visar en av som

innehållet i registret vecka 37.

10 § Utnyttjandet SPAR är avgiftsbelagt enligt föreskrifter

av som regeringen meddelar i särskilt beslut.

Denna förordning träder i kraft den 24 oktober 1998, då förordningen

1981:4 om det statliga och adressregistret upphör att gälla.

person- Äldre bestämmelser i förordningen 1981:4 det och om statliga person-

adressregistret enligt gällande lydelse den 23 oktober 1998 får dock

tillämpas till och med den 30 september 2001 vid utnyttjande SPAR av för ärende hos myndighet.

FÖr/attztingsförslag 223

Förslag till

Förordning med instruktion för Nämnden för

utveckling av samhällets grunddata

Uppgifter

1 § Nämnden för

utveckling av samhällets grunddata skall

enligt lagen

1998:000 om grunddata verka för effektiv

en och säker

försörjning av

grunddata i förvaltningen och för samhället

i övrigt. Det innebär

att

nämnden har till

uppgift att

samordna frågor

- om Standardisering,

fastställa gränssnitt för

- myndigheternas insamlande och utlämnande av grunddata,

utveckla kvalitetssäkring

- av grunddata,

föra nationell

- en databaskatalog,

följa utvecklingen - av servicenivån, bereda anknytande säkerhet - frågor om och integritet,

följa och föreslå - förändringar avseende samhällets med

försörjning

grunddata.

Nämnden är vidare

huvudman och för

registeransvarig det statliga

personadressregistret SPAR.

2 § Nämnden skall, utöver vad som framgår 1 § första

av stycket, svara

for samordning i fråga

om Standardisering och gränssnitt för annat

uppgiftslämnande till statliga myndigheter.

3 § Nämnden får meddela de ytterligare föreskrifter behövs som för att uppnå de mål i 4 §

som anges lagen 1998:000 grunddata.

4 § Vid tillämpningen av l och 2 skall nämnden samråda med

Datainspektionen i den behövs utsträckning som med hänsyn till inspektionens uppgifter enligt datalagen 1973:289 samt med Riksarkivet i den utsträckning det behövs med hänsyn till Riksarkivets uppgifter enligt arkivlagen 1990:782.

Sammansättning

5 § Nämnden består åtta av personer. En ledamöterna ordförande. av är Vid behov kan nämnden

tillfälligt adjungera eller flera

en personer med

särskild sakkunskap.

Organisation

6 § Vid nämnden finns

ett kansli leds chef.

som av en

24 Författningsförslag

Verksförordningens tillämpning

7 § Följande bestämmelser i

verksforordningen 1995:1322 skall

tillämpas på nämnden:

2 § behörighet att företräda staten vid

om domstol,

16 § medverkan i EU-arbetet,

18 § myndighetens organisation

om m.m.,

26 § ärendenas handläggning,

27 och 28 myndigheternas föreskrifter,

om 29 § inhämtande och utövande

om av uppgifter av tillsyn,

30 § ärendeförteckning,

31 § myndighetens beslut och

35 § överklagande.

8 § Nämnden har det för verksamheten och de

ansvar uppgifter som anges i 6 13 och 15 verksförordningen - 1995:1322.

Ärendenas handläggning

9 § Nämnden är beslutsför när ordföranden och minst hälften de av andra ledamöterna är närvarande. När ärenden större

av vikt handläggs slutligt, skall om möjligt samtliga ledamöter närvarande.

vara Om ett ärende är så brådskande att nämnden inte

hinner

sammanträda for att behandla det, får ärendet avgöras genom meddelanden mellan ordföranden och minst så ledamöter

många som

behövs för beslutförhet.

10 § Nämnden får i arbetsordning eller särskilda lämna beslut över till ordföranden eller chefen för kansliet att ärenden

avgöra som inte behöver

prövas i nämnd.

11 § Ärendena avgörs efter I

föredragning. arbetsordning eller särskilda

beslut får dock medges ärenden § att som avgörs enligt 8 inte behöver föredras.

Anställningar m.m.

12 § Ordförande och övriga ledamöter utses av regeringen for bestämd tid. Nämnden får inom sig utse vice ordförande.

13 § Chefen for kansliet anställs

genom beslut av regeringen. Andra anställningar beslutas nämnden.

Bisysslor

14 § Besked bisyssla enligt 12 §

om anställningsförordningen 1994:373

lämnas nämnden även i chefen för kansliet.

av fråga om

Författningsförslag 25

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1999, då

förordningen 1988:547 med instruktion för Statens och

person- adressregisternámnd skall upphöra att gälla.

26 Författningsförslag

Författningsförslag 27

Förslag till

Förordning om ändring i

avgiftsförordningen

1992:191

Härigenom föreskrivs att 15, och 16

avgiftsförordningen

1992:191 skall ha följande lydelse,

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4§

En myndighet får, det är om förenligt med myndighetens uppgift enligt

lag, instruktion eller förordning, tillhandahålla: annan mot avgift

tidskrifter och andra publikationer,

. informations- och kursmaterial, .

konferenser och kurser,

rådgivning och liknande service,

annan .

lokaler,

utrustning,

offentlig inköps- och resurssamordning,

tjänsteexport,

. automatisk

. uttag av uppgifter i elektronisk

databehandlingsinformation i form,

annan form än utskrift,

10. upplysningar telefon, den service

per om myndigheten därmed

tillhandahåller går utöver

myndighetens serviceskyldighet enligt

sekretesslagen 1980:100 och förvaltningslagen 1986:223.

Varor och tjänster enligt första får tillhandahållas

stycket bara

verksamheten är tillfällig eller

av natur av mindre omfattning.

Beträffande tjänsteexport finns bestämmelser

ytterligare i

tjänsteexportförordningen 1992: 192.

I datalagen

1973:289 finns

bestämmelser

om försäljning av

uppgifter ur personregister. Förordning 1.995:687.1

5§

Om inget annat ekonomiskt mål för

verksamheten beslutats, skall avgifter

beräknas så att full

kostnadstäckning uppnås.

l Grunddatabasutredningen förutsätter

att ny lagstiftning persondataskyddsområdet har införts före de föreslagna datumen för ikraftträdande. nu

28 Författningsförslag

SOU 1997146

För avgifter tas ut 4 § får

som enligt myndigheten själv, inom for full

ramen

kostnadstäckning, besluta om grunderna for avgiftssättningen, inte

regeringen har beslutat något annat. Förordning 1993:431.

Avgifter för uttag av uppgifter i

elektronisk form skall beräknas sä

att full kostnadstäckning for att

framställa och distribuera uttagen

uppnås uttagskostnad.

15§

En myndighet skall ta ut bestämmelserna

avgift enligt i 16 22 for att

den efter särskild begäran lämnar ut

kopia eller avskrift allmän handling,

utskrift av upptagning för utskrift

av uppgifter ur en automatisk databehandling, databas,

kopia video- eller i

av uppgifter elektronisk form

ur en

ljudbandsupptagning eller handling eller

en databas,

utskrift av ljudbandsupptagning,

eller 4. sådana bevis och registerutdrag 4. video-

kopia av eller

som avses i 20

ljudbandsupptagning eller utskrift av ljudbandsupptagning,

eller

sådana bevis och registerutdrag

som avses i 20

Myndigheten skall, när avgift tas Myndigheten skall, när avgift tas ut, samtidigt ta ut ersättning för ut, för samtidigt ta ut ersättning

portokostnad om försändelsen Väger försändelsen

portokostnad om väger

mer än 20 gram samt för eventuell än 20 mer gram samt for eventuell

postförskottsavgift eller eller annan postförskottsavgift annan

särskild kostnad för att med post, särskild kostnad för att med post, bud eller liknande förmedling sända

bud eller liknande förmedling sända

den begärda handlingen eller kopian den begärda handlingen, kopian

till mottagaren. Förordning eller databäraren till mottagaren.

1994:356.

Förordning 1994:356.

16§

Om beställning tio en omfattar Avgiften för ett uttag enligt 15§ 1 3

sidor eller skall avgift tas ut skall mer, motsvara kostnaden för att

för kopior av allmänna handlingar framställa och distribuera

uttaget.

och för utskrifter

av upptagningar Myndigheten får avstå från att ta

för automatisk databehandling ut avgift första enligt stycket.

enligt 15 § 1 och

Författningsförslag 29

Avgiften för en beställning tio

av sidor är 50 kronor. För varje sida därutöver är 2 kronor.

avgiften Myndigheten får besluta

undantag från första och andra

styckena om det finns särskilda skäl

Första tredje stycket

- gäller även

när en handling sänds till beställaren via

telefax. Förordning 1995:687.

Denna förordning träder i kraft

den 1 januari 1999.

30 Författningsförslag

Inledning 31

Inledning

1.1 Direktiven

Grunddatabasutredningens uppgift är enligt direktiven dir. 1996:43

att överväga hur vissa centrala databasers

tillgänglighet, service och kvalitet

kan förbättras samtidigt som uppgiftslämnandet effektiviseras och samhällets kostnader minskar. I sammanhanget skall även integritets- och

säkerhetsaspekterna beaktas. Utredningsarbetet skall i första hand inriktas på de centrala och

person-, företags- fastighetsdataregistren.

Direktiven anger vidare att det i ett första steg skall genomföras stuen die av ovan nämnda register och deras informationsinnehåll och flöden för att få samlad bild en av frågor som rör definition, organisation, ansvar, hantering, uppgiftslämnande till och användning den av offentliga förvaltningens grunddata. I denna del skall de principiella frågeställ-

ningarna lyftas fram och granskas mot bakgrund bl.a.

av offentlighets-

principens krav.

Med detta som grund skall arbetet i andra ett steg koncentreras på att lämna förslag till lösningar på aktuella problem hos berörda register och

till eventuella

författningsändringar. Utredarens överväganden bör även

kunna tjäna riktlinjer när skall till som ställning tas andra viktiga regis-

ter i samhället karaktär. av grundläggande

Direktiven finns i sin helhet som bilaga.

Arbetets uppläggning

Utredningen har gjort studie de centrala en av person-, företags- och fas-

tighetsregistren. Den redovisas i kapitel

Arbetet har, förutom vid vanliga sammanträden och möten, bedrivits i tre

expertgrupper med företrädare för

Finansdepartementet, Närings- och

handelsdepartementet, Inrikesdepartementet, Riksskatteverket RSV,

Statistiska centralbyrån SCB, Riksrevisionsverket RRV, Patent- och

registreringsverket PRV, Lantmäteriverket, Riksarkivet, Statskontoret,

Företagens uppgiftslämnardelegation FUD, Swedish Direct

Marketing Association SWEDMA och Svenska kommunförbundet.

32 Inledning SOL

1997:146

Statskontoret har bistått utredningen med

en kartläggning av grunddata

och grunddatabaser i rad andra länder. Resultaten denna kart-

en av läggning redovisas inte separat utan på de ställen där de varit intresse

för utredningens överväganden.

Utredningen har under arbetets gång haft kontakter med företrädare för

myndigheter, utredningar och organisationer är engagerade i frågor

som

inom utredningens område. Det gäller bl.a. Datalagskommittén Ju

1995:08 och den arbetsgrupp inom Statskontoret utfört konsekv-

som en

ensanalys av Datalagskommitténs betänkande samt Arbetsgruppen för samverkan kring geografiska data och geografiska informationssystem REGGIT inom Inrikesdepartementet.

Utredningens direktiv tar många frågor grunddata och skulle

upp om kunna utrymme för att utreda rad detaljfrågor. har

ge en Utredningen

emellertid inriktat sitt arbete och sina förslag till lösningar på

mera

övergripande och principiella frågor tillgängligheten till grunddata.

om Gjord avgränsning utifrån utredningens direktiv innebär också att

annan i sammanhanget i och för sig viktig samhällsinformation i framtid

som en kan komma att grunddatastatus, såsom rättsdata, och in-

ges miljödata

formation från Riksdagen och den kommunala demokratin, lämnats utanför.

Informationsteknik och samhällets /erau... 33

2 Informationsteknik

och samhällets krav

på

informationsförsörjningen idag och

imorgon

2.1 Allmänna

utgångspunkter

En utgångspunkt för denna är samhällets utredning att informationsför-

sörjning och förvaltningens förmåga att med hjälp av informationsteknik

IT göra basinformation tillgänglig är en avgörande faktor för tillväxt

och välfärdsutveckling.

Informationsspridningen ur offentliga databaser har under år

senare ökat snabbt. Informationstekniken gör data enkelt åtkomliga för stora

grupper av användare både inom och utom

förvaltningen. Informationen

blir alltmer och en gemensam resurs angelägenhet med flera använd-

ningsområden for företag, myndigheter och enskilda.

Tillgänglighet är ett nyckelord i utredningsuppdraget. För basinforatt mationen skall lätt tillgänglig krävs väl vara en uppbyggd infrastruktur i

form av databaser, kommunikationslösningar,

regler, standarder och

organisation. Det finns emellertid ett antal hinder som begränsar tillgängligheten och därmed bred den en användning av offentliga förvalt-

ningens databaser. Dessa hinder är teknisk, av rättslig och organisato-

risk art. Bristande och samordning Standardisering vid informations-

utbyte är tydligare exempel på hinder för effektiv

en informationsförsörj-

ning.

Ännu utgångspunkt är en att en effektiv offentlig

informationsförsörjning

och uppbyggnad databaser kräver av en tydlig ansvarsfördelning och

klara spelregler för alla berörda aktörer. Dels måste ansvaret klargöras

för informationsinfrastrukturen när

det gäller produktion och förvaltning

av information, dels måste tydlig rollfördelning mellan en offentliga och enskilda aktörer på informationsmarknaden upprättas.

IT-propositionen och grunddatabasernas roll i

informationsförsörjningen

I proposition 1995/96:125 för om åtgärder att bredda och utveckla användningen av informationsteknik den s.k. IT-propositionen har regeringen lämnat förslag till mål för en övergripande nationell IT-strategi.

34 Informationsteknik och samhällets krav...

Regeringen har därvid förespråkat tre prioriterade statliga områden

rättsordningen, utbildningen och samhällets informationsförsörjning

samt redovisat ett handlingsprogram för att bredda och utveckla IT-

användningen.

Riksdagen har sedermera i de delar här är intressanta beslutat i

- som

enlighet med regeringens förslag bet. 1995/96:TU19, rskr. 1995/96282.

I regeringens skrivelse 1997/98:19 Utvecklingen i informationssamhället

lämnas en redovisning av utvecklingen på IT-området.

Vad området samhällets informationsförsörjning i propositio-

avser gavs

att målet är att utforma infrastruktur hög tillgänglighet

nen en som ger

till basinformation och som är tillväxtbefrämjande. IT-utvecklingen medför att informationen och informationssystemen alltmer blir

nu en

gemensam resurs och angelägenhet för alla företag, myndigheter och

enskilda. Regeringen framhöll särskilt att samhällets grunddatabaser måste utgöra central del i denna informationsinfrastruktur.

Regeringen noterar vidare att Sverige vid internationell jämförelse

ligger långt framme när det gäller utvecklingen grundläggande offent-

av liga databaser, men att utvecklingen på detta område har varit starkt

knuten till specifika administrativa behov. Andra behov har ofta inte

kunnat tillgodoses oklara regler, rättsliga och organisatoriska hin-

p.g.a.

der Regeringen framhöll vikten att de offentliga grunddataba-

m.m. av serna anpassas till de behoven och att det skapas förutsättningar för

nya

väl fungerande förvaltning databaser. Särskilda insatser borde en av genomföras för att utveckla de offentliga databaser, är grundläggande i

som

betydelsen att de har ett stort användningsområde och kan utnyttjas för flera ändamål, de s.k. grunddatabaserna.

Som exempel på sådana baser nämndes de centrala registren över

personer, företag och fastigheter/byggnader. Grundläggande geografiska data och den föreslagna vägdatabanken borde enligt regeringens mening också räknas till grunddatabaserna.

Regeringen följande utgångspunkter för det fortsatta arbetet med

angav

avgränsning, tillhandahållande och utveckling basinformation, nämli-

av gen att

Grunddatabaser bör begränsas till vad är basdata stort o som av gemen-

samt intresse och endast innehålla offentliga data kan utnyttjas

som utan rättsliga hinder. Det är dessutom viktigt att de för

anpassas ge-

nerellt utnyttjande, vilket ställer krav på Standardisering och enkel

åtkomst.

Grunddatabaser bör i princip för att undvika dubbelarbete och sti-

o -

mulera samverkan mellan olika registerproducenter och användare

och samhällets lerau... 35

byggas och ajourhållas registrering vid källan, d.v.s. upp genom där informationen skapas. Registrering bör normalt endast ske en gång och data skall nyttiggöras så långt det är möjligt i databaser. övriga Detta förutsätter bl.a. nära samverkan mellan och en stat kommun eftersom kommunerna är stora producenter primärdata. av

Ett samhällsekonomiskt riktigt utnyttjande den information o av som offentlig förvaltning förfogar över inte får begränsas eller hindras av att kostnaderna för att utnyttja de offentliga registren blir för höga. Investeringarna och driften grunddatabaserna bör finansieras av av det offentliga när registren i huvudsak motiveras deras administraav tiva användning.

Regeringen anser också att prissättning på informationstjänster är en central fråga när det gäller att öka tillgängligheten till de centrala registren. Det finns några ytterligare frågor att ta hänsyn till, bl.a. gränsdragningen mellan offentligt och enskilt och vilka kvalitets- och säkerhetskrav som skall ställas på register med bred en användning.

2.3 krav

Rättsordningens

2.3.1 Demokratiaspekter

I ett öppet och demokratiskt samhälle är säkerställandet allmänheav tens insyn i myndigheternas verksamhet hörnsten. en

Medborgarna måste ha möjlighet att delta i demokratiska och dialoger beslutsprocesser, följa och bidra till utredningar och analyser i den politiska processen, bli delaktiga produktionen samhällets service av samt granska det offentliga myndighetsuppdraget. Nyhetsmedia olika av slag har i stor utsträckning kommit att fått rollen som medborgarnas ombudsmän.

I ett demokratiperspektiv är tillgängligheten till information den kritiska punkten. En näraliggande fråga i sammanhanget är i vilken omfattning informationen skall gratis. Det är värt att notera att det i vara betydande utsträckning är myndigheten själv som, utöver de grundkrav följer som av olika författningar, bestämmer på vilket sätt sprider information man blir tillgänglig utan kostnad för allmänheten. Förvisso som är myndighetens verksamhet styrd författning och den fria genom viljan naturligtvis också beroende ekonomiska faktorer. av

36 Informationsteknik och samhällets krav... SOL 1997:146

2.3.2 Offentlighet, sekretess och god offentlighetsstruktur

Offentlighetsprincipen utgör garanti för att den offentliga maktutöv-

en ningen sker i demokratiskt öppna former och under allmänhetens och massmedias insyn. Offentligheten skall förhindra maktmissbruk. initiera reformer och garantera rättssäkerhet och effektivitet i förvaltning och folkstyre. För detta ändamål finns bestämmelser bl.a. förhandlinge-

offentlighet, yttrande- och informationsfrihet, meddelarfrihet hand-

om lingsoffentlighet 2 kap. TF. Till detta kan även läggas bestämmelser

om service och olika informations- och upplysningsskyldigheter i t.ex. sekre-

tesslagen 1980:100 och förvaltningslagen 1986:223.

En allmän insynsrätt kan dock inte gälla i obegränsad omfattning.

Offentlighetsprincipen måste därför vägas mot viktiga allmänna och

enskilda intressen. Således finns även regler sekretess och tystnadsplik-

om ter. Myndigheterna måste dessutom i möjligaste mån tillförsäkras

arbetsro 2 kap. TF anger därför vissa bestämda kriterier för offentlighets-

principens räckvidd.

Handlingsoffentlighet

Rätten att ta del allmänna handlingar har enligt portalparagrafen i

TF 2:1 till ändamål att främja "ett fritt meningsutbyte och allsidig

upplysning. Den utgör följaktligen förutsättningarna för den fria

en av

demokratiska åsiktsbildningen. Handlingsoffentlighetens funktion år

också att säkerställa tillgången till viktig informationskälla och att ut-

en rusta allmänheten med ett viktigt kontrollmedel för att myndigheternas verksamhet utförs i enlighet med lagstiftarens intentioner. Rätten gäller i princip oberoende av den enskildes syfte med begäran att ta del

en om

allmän handling.

av en

Beträffande offentlighetsprincipen är det viktigt att skilja mellan rätten

till insyn i myndigheternas verksamhet och rätten till uttag allmänna

handlingar. När det gäller upptagningar för automatisk databehandling

ADB omfattar rättigheten till uttag inte än rätten att få utskrift

mer en 2 kap. 13 § TF. Det är viktigt att notera att det alltså enligt gällande

lagstiftning inte finns någon skyldighet att lämna ut allmänna hand-

lingar på ADB-medium. Från främst massmedialt håll har kritik väckts

mot att offentlighetsprincipen inte omfattar utlämnande information

även i elektronisk form.

Sekretess

Sekretesslagen 1980:100 innehåller bestämmelser tystnadsplikt i

om det allmännas verksamhet och förbud att lämna ut vissa allmänna

uppgifter. Bestämmelserna tar i stor utsträckning sikte på skyddet för den enskildes personliga integritet. Utifrån myndigheternas perspektiv

Informationsteknik och samhdllets leran... 37

är sekretessen nödvändig för verksamhetens genomförande. Det är viktigt att känsliga uppgifter i myndigheternas kontakter med enskilda, företag och organisationer inte obehörigen röjs. Sekretessen är således också trovärdighetsfråga för

en förvaltningen.

God offentlighetsstruktur

När myndighet använder IT-stöd i verksamheten en skall systemuppbyggnad och åtkomstrutiner ordnas med både m.m. offentlighetsintressena och verksamhetens praktiska genomförande i åtanke. Kort innebär detta att myndigheten dels skall hålla allmänna åtskilda handlingar från andra handlingar, dels skall hålla åtskilda

sekretessbelagda uppgifter

från offentliga uppgifter. I fall får allmänhetens ingetdera insynsrätt enligt TF försvåras. Bestämmelser s.k. om god offentlighetsstruktur finns

i 15 kap. 9 § sekretesslagen.

Motiven för regler god om en offentlighetsstruktur är att vissa krav måste ställas på myndigheternas för allmänhetens

IT-användning att insynsrätt enligt offentlighetsprincipen inte skall urholkas. Ambitionen

är att tekniken aldrig får bli begränsande för I insynsrätten. realiteten handlar det om att i möjligaste mån skapa i överskådlighet systemen och

i informationshanteringen, vilket i sin tur ställer krav bl.a.

på begriplig och fullständig systemdokumentation liksom krav på kompetens hos de som skall utforma respektive använda systemet.

2.3.3 Allmänna handlingar och arkivlagen

Arkivlagen 1990:782 trädde i kraft den 1 juli 1991. I finns lagen bestämmelser myndigheternas och vissa om andra organs arkiv samt om arkivmyndigheterna.

Enligt 3 § arkivlagen bildas arkiv de allmänna en myndighets av handlingar som är ett resultat myndighetens verksamhet och sådana handav lingar som avses i 2 kap. 9 § TF d.v.s. vissa

- minnesanteckningar, utkast

och koncept och vilka myndigheten beslutar skall - tas om hand för arkivering. Arkiven utgör del kulturarvet och en av arkivmaterialet skall kunna tillgodose de ändamål i 3 § d.v.s. som anges arkivlagen, rätten att ta del allmänna handlingar, behovet information för av av rättskipningen och förvaltningen samt forskningens behov.

Arkivvården grundas bl.a. på att en myndighet vid registreringen allav männa handlingar skall ta vederbörlig hänsyn till dess för betydelse en ändamålsenlig arkivvård och redan vid framställningen av handlingar använda material och metoder är med till som lämpliga hänsyn behovet av beständighet. Framställningen av handlingar skall ske på ett sådant

38 Informationsteknik och samhällets krav... SOL 1997:146

sätt att de kan läsas och överföras till databärare under hela bevanya randetiden, med bibehållande den fysiska och logiska kvaliteten. av

I arkivvården ingår vidare att myndigheten skall

organisera arkivet på ett sådant sätt att rätten att ta del allmänna o av

handlingar underlättas,

o upprätta olika typer arkivbeskrivningar och förteckningar,

o skydda arkivet mot förstörelse, skada, tillgrepp och obehörig åtkomst,

avgränsa arkivet att fastställa vilka handlingar skall o genom som vara

arkivhandlingar samt

verkställa föreskriven gallring i arkivet. o

Syftet bakom arkivvården är att i möjligaste mån fastställa for ansvaret

existensen och bevarandet de handlingar framkommer

av som som ett

resultat av den offentliga myndighetsutövningen. I praktiken handlar det

bl.a. att garantera äkthet och autenticitet, skydd

om mot manipulation, val mottagningsstandarder, speciñcering systemdokumentation och

av av

övriga dokumentationskrav m.m. Ytterst utgör dessa krav garanti för

en förekomst och därigenom även kvalitetssäkring hela den offent- - en av liga förvaltningens informationsbestånd. Arkivvården även sä-

utgör ett

kerställande att offentlighetsprincipen fungerar fullt ut i med av enlighet

demokratins grundtankar om insyn i beslutsfattandet och tillgänglighet

till material grund för debatter och ställningstaganden i samhälsom nya let.

2.3.4 Datalagen

Enligt 3 § första stycket datalagen 1973:289 skall

Datainspektionen

DI meddela tillstånd att inrätta och föra personregister det saknas om

anledning att anta att det uppkommer otillbörligt intrång i registrerads personliga integritet. Vid bedömningen skall DI särskilt beakta arten och

mängden de personuppgifter skall ingå i registret, hur och från

av som uppgifterna skall hämtas samt vilken inställning de kan komma vem som att registreras har eller kan antas ha till registret. Det måste dessutom särskilt beaktas att inte andra uppgifter eller andra

personer registreras

än står i överensstämmelse med ändamålet med registret § andra som 3

stycket.

Redan vid datalagens tillkomst förutsågs att lagen skulle över inom

ses en snar framtid. Nästan ständigt pågående utredningar har också föranlett rad ändringar efter hand, det kom att till 1993 innan

en men dröja ett förslag till datalag lades fram. Datalagsutredningen

en ny presenterade i sitt slutbetänkande En datalag SOU 1993:10 sådant förny ett

slag. Följande kan nämnas innebörden utredningens förslag.

om av

och samhällets krav... 39

Personregisterbegreppet skulle slopas. Den föreslagna

nya datalagen skulle vara tillämplig på "behandling av personuppgifter", med vilket enligt huvudregeln förstods varje åtgärd vidtas med som personuppgifter genom automatisk databehandling. Systemet med licens och tillstånd

skulle avskaffas och ersättas med ett system

med anmälningsskyldighet.

Härigenom skulle resurser kunna frigöras för Dlzs till-

intensifiering av

synsverksamhet. Ändamålet med behandlingen av personuppgifter skulle

anges med större precision än den krävde. gällande datalagen Behand-

ling av personuppgifter skulle vara tillåten endast under i lagen angivna förutsättningar.

Datalagsutredningens förslag till ny datalag kom aldrig att genomföras.

Dels möttes förslaget stark kritik från av remissinstanserna, dels arbetade EU vid den tiden med direktiv ett på persondataskyddets område.

Regeringen fann för gott att avvakta utvecklingen inom EU och en slutligt lydelse av direktivet innan en ny datalag skulle kunna införas.

2.3.5 Nya rättsliga förutsättningar beträffande

persondataskyddet och handlingsoffentligheten

EG:s dataskyddsdirektiv

Informationen distribueras över gränserna består som ofta av personrelaterade uppgifter. Önskemålen det fria flödet om av information med stor betydelse för både den internationella handeln och for fullgörandet av gemenskapsrättens åligganden, har därför fått ställas mot behovet av skydd för den enskildes personliga I EG:s s.k. integritet. dataskyddsdirektiv 95/46 EG den 24 oktober 1995 har försökt av man finna en lösning för dessa delvis motstående intressen.

För att införliva EG-direktivet i svensk lagstiftning tillsatte regeringen

en parlamentariskt sammansatt utredning,. Datalagskommittén DLK.

Kommittén även i uppgift att över och gavs se anpassa grundlagsreglerna allmänna handlingars till den tekniken. om offentlighet nya

Datalagskommitténs förslag till persondatalag ny

DLK föreslår i betänkandet Integritet, Offentlighet, Informationsteknik

SOU 1997:39 helt till en ny persondatalag som största delen baseras på

den slutliga lydelsen det nämnda EG-direktivet. av nyss Lagen kan ses som en ramlag som ger generella riktlinjer för all behandling av personuppgifter. Avsikten är att regeringen och DI inom den ram som lagen ger närmare skall precisera regleringen.

Den föreslagna lagstiftningen själva

bygger på att hanteringen av personuppgifter regleras. Rent privat användning personuppgifter undanav

40 Informationsteknik och samhällets krav...

tas dock från den föreslagna lagen. Som elektronisk

exempel ges post epost mellan privatpersoner. Behandling av personuppgifter är helt

som

eller delvis automatisk omfattas alltid av den föreslagna lagen. Manuell

behandling sådana uppgifter omfattas bara uppgifterna skall av om ingå i ett regelrätt register.

I den föreslagna lagen slås vissa grundläggande krav fast på all behand-

ling av personuppgifter. Den persondataansvarige skall till att

se person-

uppgifter samlas in bara för särskilda, uttryckligt angivna och berätti-

gade ändamål. Uppgifterna får sedan inte behandlas för ändamål

något som är oförenligt med det för vilket uppgifterna ursprungligen samlades

in. Den föreslagna lagen innehåller uttömmande uppräkning de fall en av

då personuppgifter får behandlas.

Datalagskommitténs förslag till begreppsapparat i TF

Den andra delen DLK:s uppdrag har varit att över i 2

av se reglerna kap.

TF medborgarnas rätt att ta del allmänna handlingar. har

om av Syftet

inte varit att förändra offentlighetsprincipen utan att undersöka hur den kan till den informationstekniken. DLK framhåller att anpassas nya en

vidsträckt offentlighetsinsyn medger kontroll makten, vilket stär-

en av ker demokratin. Kommitténs förslag syftar också till att på sikt vidga all-

mänhetens möjligheter att dra nytta det kunskapsmaterial

av enorma

finns samlat hos den offentliga förvaltningen.

som

DLK föreslår att det centrala begreppet i offentlighetsprincipen skall "allmän uppgift" istället för "allmän handling". Begreppet vara uppgift anses teknikneutralt och sekretesslagen bygger redan på det.

En myndighets skyldighet att lämna ut allmänna uppgifter skall, enligt DLK:s förslag, omfatta sådana uppgifter den förvarar, antingen

som rent

fysiskt på papper eller på CD-ROM Compact Disc-Read Only Memory,

diskett eller hårddisk eller logiskt ett elektroniskt arkiv tillhör i som

myndigheten.

Den yttre gränsen för skyldigheten att göra extra sökningar och sam-

manställningar utöver det myndigheten själv normalt gör

som som nu avgränsas till vad kan ske med hjälp "rutinbetonade åtgärder" som av bör enligt kommittén tydligare än vad är fallet relateras till - som nu -

själva kostnaden för åtgärden. Det extra arbete myndigheten kan

som utföra "utan nämnvärda kostnader" skall således utföras.

När det gäller själva utlämnandet allmänna uppgifter till allmänheten av

föreslår DLK utvidgning offentlighetsprincipen till även

en av att omfatta en rätt att få ut allmänna uppgifter i elektronisk form. Enligt den

föreslagna regeln skall dock rätten att få allmänna uppgifter, t.ex. på

diskett eller via e-post anpassad efter myndighetens tekniska möj-

vara

Informationsteknik och samhdllets leran.. 41

ligheter. Detta bör, enligt DLK, åtminstone på sikt för vara positivt myndigheterna som därmed skulle slippa dyrbar

pappershantering.

DLK:s förslag att utlämnanden även skall kunna ske i om elektronisk form ställer bl.a. principerna för

avgiftssättning av informationsuttag på

sin spets.

2.3.6 Upphovsrättsliga aspekter

Ensamrättens syfte

Eftersom utvecklings- och driftskostnaderna för informationsprodukter ofta är relativt höga blir också sårbarheten vid otillåten t.ex. kopiering stor. Dagens moderna datorteknik och reproduktionsmetoder också utgör ett påtagligt större hot än tidigare mot rättighetsinnehavarnas möjligheter att kontrollera utnyttjandet sina prestationer. Det finns därför av ett naturligt behov av att skydda de immateriella värden och nedlagda investeringar som produkten representerar. Att erhålla ensamrättsligt skydd utgör också grundförutsättningarna för informationen en av att skall få ett rent ekonomiskt värde och därmed intressant vara som handelsvara.

Samtidigt som ensamrätter främjar skapandet olika

av informationspro-

dukter och tjänster kan de emellertid också medverka till att hindra spridning och användning information i samhället.

av Upphovsrättsliga

begränsningar av åtkomstmöjligheter till myndigheternas databaser måste därför rent generellt ställas mot ett allmänt användarintresse.

Det upphovsrättsliga skyddet

Enligt en grundläggande princip kan ensamrätt inte erhållas för rena faktauppgifter. Enskilda sakuppgifter är således i praktiken nästan uteslutande fria att utnyttja i ett andra led. Det

upphovsrättsliga skydd som

kan bli aktuellt när det gäller grunddata och hänför grunddatabaser sig därför främst till basen sådan. Om denna skall som anses skyddsvärd är det i allmänhet fråga basens om en bedömning av om uppbyggnad eller struktur uppfyller verkshöjdskriteriet. För krävs skydd att basens strukturelement ordnats på ett än trivialt sätt. mer

Katalogskyddet

Om databas inte uppnår verkshöjd utan endast en utgörs av en mer eller mindre mekaniskt sammanställd kan istället katainformationsmängd i logregeln i 49 § upphovsrättslagen 1960:729 aktuell. vara Katalogskyddet är till upphovsrätten s.k. närstående i främst en rättighet form av ett konkurrensrättsligt betingat prestationsskydd utan krav på verkshöjd

42 Informationsteknik och samhällets krav... SOL 1997:146

och med en kortare skyddstid än den motsvarande

upphovsrättsliga skyddstiden.

Inte heller här är det fråga ett faktaskydd utan istället är det arbetsom

insatsen vid t.ex. sorteringen och sammanställningen utgör den

som

skyddsvärda prestationen. De i en katalog ingående enskilda sakuppgif-

terna är därför fortfarande fria att utnyttjas och det är endast samman-

ställningen sådan är skyddad.

som som

Ertsamráttens Lttöuartde

Det får ofta bli avvägningsfråga i vilken det

en utsträckning upphovsrättsliga skyddet skall utövas. Vissa produkter t.ex. digitala kan

kartor

givetvis motivera att upphovsrätten upprätthålls eftersom det ofta ligger sofistikerade och kostsamma framställningsmetoder bakom dessa

produkter. Det finns således ett behov för staten att ekonomiska skäl av skydda dessa alster. Lika naturligt är det att de enskilda

faktauppgif-

terna i det här fallet t.ex. de koordinatpunkterna fortfarande

- rena är fria att utnyttja. Den har kunskap och framställa

som utrustning att en

egen produkt utifrån råmaterialet skall naturligtvis tillåtas göra det. Av skäl som tidigare framförts talar detta samtidigt för att grundmaterialet måste göras så lätt åtkomligt möjligt för den så önskar. Det är som som inte meningen att staten skall framställa i och för sig upphovsrättsligt

skyddade produkter, där grundmaterialet samtidigt görs svåråtkom-

men ligt för andra användare. Detta skapar endast obalans konkurrensen ur hänseende och motverkar ökad användning informationen och en av

därmed skapandet produkter och tjänster.

av nya

Grunddatabasutredningen att det för helt övervägande delar

anser av området för grunddata saknas skäl att utöva det

upphovsrättsliga skyd-

det i nämnvärd omfattning. Detta skulle gå stick i stäv med bl.a. strävan-

dena att öka tillgängligheten till och spridningen av uppgifterna samt

strida mot ett grundkriterierna för grunddata, d.v.s. att detta är inforav mation som skall kunna utnyttjas utan rättsliga hinder.

Redan i tidigare utredningar t.ex. 1973:15 146 och Ds 1991:75 se prop. s. s. 67 har det också framförts att staten bör Visa viss återhållsamhet i detta avseende, t.ex. att helt eller delvis efterge sin

genom upphovsrätt.

Ett sådant förhållningssätt faller sig också naturligt med tanke det på att

här handlar mångfaldigande och spridning information måste

om av som betraktas som samhällsviktig med nytta för ett flertal användare. en

EG:s databasdirektiv

Inom EU:s medlemsstater har tidigare ett relativt skiftande upphovs-

rättsligt skydd funnits for databaser och kataloger. I EG:s direktiv

96/9/EG om rättsligt skydd för databaser att dessa olikheter bör anges

undanröjas eftersom de bl.a. undergräver upprättandet informa-

av en

Informationsteknik: och samhällets krau... 43

tionsmarknad inom gemenskapen. Senast den 1 januari 1998 skall med-

lemsstaterna ha genomfört de lagändringar är för som nödvändiga att

direktivets ståndpunkter skall kunna följas.

Direktivet innehåller två olika regelverk, dels

ett som ger skydd enligt upphovsrättsliga principer, dels ett som liknar vårt eget katalogskydd

den s.k. rätten sui generis.

Direktivet avser att skydd åt både elektroniska och manuella datage baser. Med databas data

menas en samling av verk, eller andra självständiga element som arrangerats på ett systematiskt eller metodiskt

sätt och vart för sig är tillgängliga elektroniska

som genom medier eller

på något annat sätt" artikel 2. 1 p.

För att avgöra ett upphovsrättsligt skydd skall erhållas får

om inga andra

kriterier än hur innehållet valts ut eller

arrangerats tillämpas art. 3 p.

1. Det är således endast basens struktur och inte dess innehåll

- - som skyddas. För att erhålla rätt sui generis skall

en databasproducenten visa

"att det varit kvantitets- eller

en kvalitetsmässigt sett väsentlig investe-

ring, anskaffning, granskning eller presentation" artikel 7 1. Produ-

p. centen har i sådant fall rätt att hindra och/eller

utdrag återanvändning

av hela eller kvalitativt alternativt kvantitativt del

en sett väsentlig av

databasens innehåll."

I proposition 1996/972111 föreslås ändringar i

lagen 1960:729 om upp-

hovsrätt till litterära och konstnärliga verk och i

lagen 1980:612 om medling i vissa upphovsrättstvister. Genom dessa införlivas ändringar

ovan nämnda EG-direktiv rättsligt skydd för databaser i

om den svenska

lagstiftningen. Propositionen är för närvarande föremål för behandling i riksdagen bet. 1997/98:LUO2.

2.3.7 Konkurrensrättsliga aspekter

Den 1 juli 1993 trädde konkurrenslagen i kraft.

1993:20 Den nya lagen

baseras på förbudsprincipen och inte, den tidigare

som lagstiftningen, på

missbruksprincipen. Lagen innehåller två förbud, dels mot konkurrens-

begränsande samarbete, dels mot missbruk dominerande av ställning.

Lagen anknyter därmed materiellt till EU:s art. 85 och

konkurrensregler

86 i Romfördraget.

Förbudet i 6 §

konkurrenslagen konkurrensbegrdnsande samarbete

—

Enligt 6 § konkurrenslagen förbjuds samarbete mellan

företag om sam-

arbetet har ett konkurrensbegränsande syfte. Bestämmelsen förutsätter

således att det finns ett avtal, beslut eller samordnat förfarande mellan

två eller flera ekonomiskt skilda enheter.

Principen om den ekonomiska

44 Informationsteknik och samhällets krav... SOL 1997146

enheten är inte definierad i lagtexten skall gälla ändå. Den

men anses

närmare gränsen för principens tillämpning skall enligt förarbetena dras i rättspraxis.

Konkurrensverket har ansett att det inte är lämpligt att staten betraktas

enda ekonomisk enhet. Istället skall det de statliga företasom en vara

faktiska samband och marknadsuppträdande avgör ett

gens som om samarbete skall anses föreligga. Detta torde innebära att ett samarbete mellan två olika myndigheter viss form gemensamt informa-

om en av

tionsutnyttjande i vissa fall kan angripas med stöd konkurrenslagen

det samtidigt innebär att konkurrensen snedvrids. Sådan snedvridom

ning kan bl.a. bestå i att faktisk eller potentiell konkurrents möjlighet

en att inskränks förfarandet, t.ex. att hindras från att

agera genom genom få tillgång till information eller teknologi på lika villkor eller att

genom

diskrimineras i form av att tvingas betala ett högre pris.

Förbudet i 1.9 § konkurrenslagen missbruk dominerande ställning

- av

Att dominerande eller försöka bli dominerande på marknad är i

vara en sig inte förbjudet, men dominansen utnyttjas på ett konkurrenshäm-

om mande sätt kan förfarandet angripbart med stöd konkurrens-

vara av lagen. Bestämmelsen förbjuder vissa förfaranden i sig kan till-

som vara låtna under normala konkurrensförhållanden. För dominerande företag uppställs emellertid ett särskilt för marknadsekonomin på grund

ansvar

av den skada deras handlande kan förorsaka konkurrensen och andra

företags intressen.

EG-domstolen har definierat begreppet dominerande ställning till

en situation där ett företags ekonomiska ställning är så stark att det i

avsevärd utsträckning kan på den relevanta marknaden oberoende

agera av

sina konkurrenter och kunder. En marknadsandel på mindre än 30 %

innebär oftast att företaget inte skall betraktas dominerande. En

som andel på över 50 % skall å andra sidan utgöra presumtion för mark-

en nadsdominans. För procenttal däremellan spelar rad faktorer in.

Andra tecken på dominans kan att företaget ifråga är oundviklig

vara en affärspartner eller att det innehar eller har tillgång till särskilda

resur-

ser som placerar konkurrerande företag i beroendeställning. Som

en exempel på sådana särskilda kan nämnas råvaror, immaterial-

resurser

rättigheter, teknologi och kunskapsmässig överlägsenhet.

Innehav av immaterialrättigheter kan i sig inte utgöra ett konkurrenshämmande faktum. Att ta ut överpriser för produkt skyddas

en som av en ensamrätt kan emellertid innebära missbruk dominerande ställ-

av en

ning.

Ett vanligt missbruk dominerande ställning är s.k. underprissätt-

av en ning, d.v.s. när priset sätts så lågt att mindre aktörer inte kan konkurrera med detta och därför i praktiken utestängs från marknaden. Normal

och samhällets leray... 4:3

priskonkurrens är emellertid inte förbjuden även däriom en konkurrent

genom skulle ha lidit skada eller kanske t.o.m. från slagits ut markna-

den. Vad däremot skall betraktas missbruk

som som är när ett företag sätter ett så lågt pris att inte de kostnaderna täcks. ens egna EG-domstolen har slagit fast att den nedre gränsen vid går ett pris som år lägre än

den genomsnittliga rörliga kostnaden. Liksom med

egna förbudet i 6 § krävs emellertid även här att priset satts i

elimineringssyfte. Konkur-

rensverkets erfarenheter är att aktörer ofta

offentliga saknar ett sådant

syfte. Det kan också finnas vissa legitima syften för ett företag att tilllämpa ett pris som understiger kostnaden, t.ex. vid marknadsintroduktioner och vid s.k. priskrig. Distribution

av samhällsviktig information är

t.ex. också ett område bör kunna

som underprissättas av legitima skäl.

2.4 Användarkrav beträffande

tillgänglighet m.m.

2.4.1 Kvalitet

Offentliga dataregister har idag inte ett enhetligt kvalitetssystem

for registerinnehåll med etablerade kriterier för kvalitetsnivå.

Frågan om

kvalitet i grunddata är i praktiken inte enbart för en fråga registerhål-

laren. Att garantera viss kvalitetsnivå är

en en viktig uppgift for hela förvaltningen eftersom utvecklingen i samhället går

mot en breddad användning av information for andra verksamheter än där den

ursprung-

ligen samlades in. I allmänhet finns inga deklarationer eller

garantier

beträffande kvaliteten på det

Grunddatabasutredningen anser vara

grunddata. Systematiska mätningar användarnas kvalitetskrav

av på

data genomförs i mycket begränsad omfattning. Att kvalitetssäkra information framstår därför alltmer

som en angelägen uppgift.

Toppledarforums projekt informationskvalitet i offentlig förvaltning

En viktig målsättning med Toppledarforums projekt informationskvalitet i offentlig förvaltning 2 är att

Qvalit göra kvalitetsfrågor mindre

abstrakta. Projektet skall försöka konkretisera

frågeställningar om bl.a.

ägarskap, informationsforsörjningsavtal, regler for kvalitetsdeklarationer och en gemensam språk- och begreppsapparat. berör Projektet vidare frå-

gor om bl.a. gränssnitt for att hämta och lämna data, och

Standardisering

former för kvalitetssäkring. Dessa har för

stor betydelse den verkliga kvaliteten på informationen i de myndighetsövergripande

systemen.

Högre effektivitet och kvalitet kan endast uppnås samlat hel-

genom ett

hetsgrepp på de myndighetsövergripande processerna. Organisationerna

inom den offentliga verksamheten måste komma

överens om en gemensam begreppsstandard som skall gälla vid deklaration informationsav innehåll. Någon utomstående instans bör

fungera som projektledare eller

"pådrivare" och aktivt föreslå lösningar och kompromisser så

att gemen-

46 Informationsteknik: och samhällets krav... SOL

begrepp kan bli styrande för arbetet med informationsdeklaratiosamma ner.

Koncerngemensam kvalitetspolicy för grunddata

Grunddatabasutredningen att grunddata kan beskrivas

anser som

"koncerngemensamma" data eftersom dessa data är nödvändiga, eller

t.0.m. en absolut förutsättning, ett stort antal myndigheters möjlig-

föra

heter att fullgöra sina åligganden. Ateranvändning grunddata utanför

av den verksamheten är vanligt förekommande. Det föreligger dock

egna

vissa risker och problem med återanvändning. Felaktiga uppgifter vid

återanvändning orsakar merarbete och onödiga extrakostnader. Rätt kvalitet för myndighet behöver inte betyda rätt kvalitet för

en en annan myndighet. Det finns därmed ett koncerngemensamt intresse att kva-

litetsdeklarera och autenticiera ursprungsdeklarera grunddata, vilket i stor utsträckning handlar om terminologiskt utvecklingsarbete.

Grunddatabasutredningen återkommer i det följande till kvalitetsfrå- I övrigt utgår utredningen från att kvalitetsfrågorna kommer att

gorna.

behandlas detaljerat inom för Toppledarforums projekt in-

mera ramen

formationskvalitet i offentlig förvaltning.

2.4.2 Service

Investeringar i ökad användning informationsteknik inte bara

av ger

besparingar och höjd effektivitet för myndigheten. I många fall kan också

servicen gentemot medborgarna bli bättre. Polisens passrutin är ett ofta

använt exempel på IT-investering givit goda Verksamhetsresultat.

en som

Servicegraden är emellertid något kontinuerligt behöver över och

som ses förbättras. Informationssamhällets medborgare kommer ställa allt högre

krav på myndigheternas förmåga att utföra tjänster. Medborgarnas

ökande kunskap på IT-området medför att många tjänster, bl.a. på

grunddataområdet, i framtiden kan göras "självbetjänande".

2.4.3 Säkerhet och integritet

I regeringens IT-proposition slås fast att ett delmål är att det inom tre år skall finnas generell rättslig reglering elektronisk dokumenthante-

en av ring inom förvaltningen. I propositionen förordas också att

en gemensam

struktur för säkerhetslösningar i offentlig sektor utvecklas. Riksdagen

har tillstyrkt förslaget.

I IT-utredningens betänkande Elektronisk dokumenthantering SOU

1996:40 föreslås bl.a. att begreppen elektronisk handling, digitalt doku-

och samhällets /erav... 47

ment och digital signatur definieras i

förvaltningslagen. Därigenom

skulle rättsreglerna för pappersbaserad

ärendehantering kunna tilläm-

även för elektroniskt signerade och pas handlingar elektroniska akter. Dessa förslag skulle förbättra möjligheterna att ökad uppnå en tillgänglighet, kvalitet och service när det gäller

samhällets grunddata.

Gemensam säkerhetslösning

Starka skäl talar för att välja IT-säkerhetsen gemensam lösning på problemen i den offentliga sektorn: En rad myndigheter har redan tagit initiativ för att höja säkerhetsnivån i sina IT-system. Ett initiativ som intar en särställning är den s.k. allterminalen är resultat som ett av ett samarbete mellan Rikspolisstyrelsen, Försvaret, Statskontoret, Riksförsäkringsverket, Riksskatteverket och Datainspektionen.

Regeringen har nyligen givit Statskontoret i uppdrag att ta fram en sammanhållen strategi för samhällets IT-säkerhet.

2.5 Omvärldens krav EU -

EG:s "Synergy Guidelines"

Generellt har offentlighetsfrågorna inom EU både

behandlats som en demokratisk rättighet och ekonomisk De kommersom en angelägenhet. siella aspekterna har emellertid hittills fått väga tyngst. En ökad informationstillgänglighet har oftast diskuterats varande som en bidragande faktor till utvecklingen europeisk informationsmarknad. I kommisav en sionens rådgivande "synergi-riktlinjer" t.ex. anges utgångspunkten vara dels att myndigheternas datasamlingar har ett värde bortom den administrativa användningen, dels att ett tillgodogörande detta värde förav utsätter ökad tillgänglighet till datasamlingarna. Genom ökad tillen gänglighet Öppnas vägen för exploatering informationen. Det är emelav lertid den privata sektorn primärt skall för som svara exploateringen genom att t.ex. förädla informationen på olika sätt s.k. value-added information services. Myndigheterna skall i första hand endast ses som tillhandahållare rådata. av

Vidare skall avgiften myndigheterna tar för vid utlämsom uppgifterna nande i praktiken sättas till det lägst tänkbara. Det är inte t.ex. självklart att alla kostnader, såsom kostnader för och insamling liknande, skall inräknas i det debiterade priset. Myndigheterna skall dessutom undvika att snedvridna konkurrensförhållanden de uppstår om själva tillhandahåller informationstjänster. De skall även vid både inrättande av nya informationstjänster och vid fortsättande redan existerande av noga överväga om den privata sektorn kan tänkas lämplig mer som exploatör.

48 Informationsteknik och samhällets krav... SOL’ 1997:146

Eftersom synergi-riktlinjerna inte haft någon större genomslagskraft. har

det ansetts nödvändigt att delvis revidera dem. EG-kommissionen publicerade därför i november 1995 rapport kallad PUBLAW I rapporten

en fastslås till en början att den offentliga sektorn under år i allt

senare

högre grad själv aktivt deltar säljare på informationsmarknaden

som med i många fall rena s.k. "value added eller förädlade informations-

- produkter. Samverkan mellan offentliga och privata aktörer är inte särskilt vanligt förekommande. Istället erbjuds ofta olika typer offentliga

informationstjänster parallellt eller i konkurrens med privata alternativ.

I rapporten sägs vidare att få medlemsstater har någon nationell lag-

stiftning reglerar försäljning offentlig information. Ofta finns hel-

som av

ler ingen enhetlig policy att lita till. Informationsutbyte mellan offentlig

och privat sektor bedrivs därför till stor del genom ett särskilt "från-falltill-fall" förfarande. Den privata sektorn har generellt sett dålig kunskap

vilka legala möjligheter finns för att komma ät information. Även

om som

oklara prissättningsprinciper anges som vanligt förekommande.

Eftersom den offentliga förvaltningen inte har antagit den passiva roll som utstakades i synergi-riktlinjerna har en viss svängning skett i

synen

på förvaltningens roll. Den offentliga sektorn anses numera, enligt rap-

porten, minst lika kapabel den privata att erbjuda förädlad

snarare som information. l många fall anses det till och med naturligt att förädlingen sker hos myndigheterna eftersom de torde ha den bästa möjligheten att

kontinuerligt erbjuda tillförlitligt ajourford, neutral information med god

kvalitet.

EG:s "Green to and exploitation public sector

paper on access

information in the information society

EG:s "grönbok" tillgänglighet och exploatering offentlig informa-

om av tion föreligger för närvarande i preliminär version. En slutlig version

en skall enligt uppgift publiceras inom kort. EG:s grönbok förväntas föra sammanhållande avseende förhållningssätt till offentlig

resonemang information i olika EU-länder. Olika rättigheter till offentlig information samt utlämnande och exploatering offentlig information behandlas

också. Utgångspunkten är att informationsinriktning policy för EU-

en länderna måste godo för alla inblandade parter offentlig sektor,

vara av -

näringsliv, medborgare och EU.

2.6 Allmänna slutsatser

Informationssamhällets utveckling innebär att praktiskt taget all offentlig information mycket snart kommer att elektroniskt producerad,

vara lagrad och distribuerad. Särkostnaderna för att ta fram och leverera

information myndigheternas informationssystem blir i det läget för-

Informationsteknik: och samhällets leran... 49

sumbara. De stora kostnaderna för myndigheterna har istället

uppkom-

mit i tidigare faser, d.v.s. vid arbetet med att samla in,

digitalisera, ajourhålla och tillgängliggöra informationen. Inte minst ajourhållningen

är kostsam och kommer till ganska liten del att kunna ske utan kostnad

vid källan. Detta kan komma att kräva författningsreglering.

Samtidigt återstår mycket insamling och digitalisering inom landskapsinforma-

tionsområdet inklusive digital registerkarta.

Beträffande arbetet med att upprätta digitala kartor gäller dock

en något annan ordning med hänsyn till den mycket speciella kartografiska

pro-

Det är valprocess bygger på att

cessen. en som man ur en stor mängd

information med stöd kartograñska väljer ut och av normer registrerar adekvata uppgifter. Framställningsprocessen är mycket arbetskrävande

och kostsam.

I informationssamhället blir tillgången till och användningen data

av centrala frågor. En väsentlig fråga år överlämnandet data till

annan av

myndigheterna.

Sekretesslagen bygger till stor del på de organisatoriska förutsättningar för statlig och kommunal förvaltning gällde i slutet 1970-talet.

som av

Numera skiftar organisationen. Sekretesslagen utgår från ett

myndig-

hetsbegrepp som i dag ofta inte mot det faktiska sättet att arbeta.

svarar I sekretesshänseende kan t.ex. olika avdelningar inom och

en samma

myndighet och olika förvaltningsdelar inom kommun be-

en vara att trakta som självständiga i förhållande till varandra. Uppgifter kan

som vara föremål för sekretess får därmed inte lämnas ut från del

en av myn-

digheten eller kommunen till utan särskild prövning i varje

en annan enskilt fall. Utlämnandet mellan myndigheter och kommuner följer

samma mönster. Sammantaget kan gällande Sekretessregler därför sägas hindra ett rationellt informationsutnyttjande och även inverka menligt

på sättet att organisera myndigheternas verksamhet.

Myndigheterna måste noggrant, korrekt och omdömesgillt. Här

agera

fyller tillgång till relevanta grunddata Viktig funktion. Utredningens

en syfte är att förbättra tillgängligheten till grunddata. Detta innebär bättre

service, mindre krångel och kortare väntetider i förvaltningen. Tillgänglighet främjar sparsamhet och effektivitet i förvaltningen och rättssäkerhet i folkstyret.

Mer specifikt handlar det bl.a. lösning vissa rättsliga hinder för ett

om av ökat utnyttjande grunddata och att fastställa stan-

av om gemensamma

darder och allmänt accepterade gränssnitt så att informationssystemen

kan samverka när berörda verksamhetsfunktioner så behöver.

Som ett viktigt led i förvaltningen informationsresurser bör kvali-

av en tetspolicy för grunddata slås fast. Det bör också utvecklas

en generell metod för mätning registerkvalitet samtidigt rutiner bör införas

av som

50 Informationsteknik och samhällets krav...

för kvalitetssäkring offentlig grunddata. Det bör också byggas in inci-

av tament för enskilda och företag att lämna rätt uppgifter till

personer

myndigheter i rätt tid. Flertalet sådana systematiska och dokumenterade

åtgärder kan sammanfattas i begreppet "kvalitetssäkring".

För att högre servicegrad skall kunna realiseras bör det finnas

en en

"bastjänst" att utgå ifrån, grundläggande nivå på den offentliga för-

en valtningens serviceutbud med ett allmänt accepterat och lätthanterligt gränssnitt mot användaren. Det kan t.ex. handla om databas- och e-post

eller till förvaltningen ingångssida på Inter-

kataloger om en gemensam

net med adresser och anvisningar hur och var man söker ytterligare

om information m.m.

inhämtning uppgifter ställer bl.a. krav på enkla,

Myndigheternas av

säkra och effektiva rutiner för uppgiftsinlämning enskilda. Tänkbara

kan att utfärda elektroniska ID-kort for kommunikation

lösningar vara

mellan enskilda och myndigheter. Om allmänhet och företag förses med

aktiva kort kommer elektroniska informationsutbyten med myndigheter

på sikt att med full rättsverkan- ersätta en del av de traditionella

pappersbundna rutinerna finns.

som nu

Med koncerngemensam IT-säkerhetslösning kan knappa resurser ut-

nyttjas effektivare. En standardiserad lösning gör att förvaltningen kan

undvika dubbelarbete och höga ofta dolda kostnader för IT-system

- -

är för informationsutbyte med nätverk utanför den

som dåligt anpassade egna myndigheten.

SOU 19972146 Tre registeromráden med basinforznation 51

3 Tre

registerområden med basinformation

3.1 De centrala

befolkningsregistren

3.1.1 Samhällets befolkningsuppgifter

Samhällets basinformation fysiska om personer befo1kningen härrör från den registrering sker inom för som ramen folkbokföringen.

Folkbokföringen

Folkbokföringen år en sammanfattande benämning på samhällets registrering av befolkningens förhållanden vad identitet,

avser familjerättsliga

förhållanden och bosättning. För och en persons rättigheter skyldigheter i samhället är det ofta avgörande han är folkbokförd här i landet och om på vilken ort han då skall bosatt. Beslut får där-

anses om folkbokföring

för stor betydelse för den enskilde. Målen för verksamhet dagens kan anså att folkbokföringen skall tillhandahålla och ges fullständig korrekt basinformation om befolkningen med god tillgänglighet för ett antal olika samhällsfunktioner.

För att folkbokföringen skall kunna leva till de nämnda målen upp nyss har enskilda och myndigheter ålagts anmålnings- och underrättelseskyldigheter avseende såväl bosättningsförhållanden flyttningsanmälan som familjerättsliga förhållanden underrättelse och m.m. om vigsel äktenskapsskillnad, underrättelse födelse, dödsbevis m.m.. år om Varje ändrar t.ex. 1,5 milj. i landet adress. ca personer

För att få avsedd betydelse måste slussas vidare. Det finns uppgifterna för närvarande två stora "spridare" från folkbokföringen, nämligen o RSV via aviseringsregistret och SPAR-nämnden via det Statliga och SPAR. 0 person- adressregistret

I det följande summarisk beskrivning de förekommande ges en av mest befolkningsregistren.

3.1.2 Folkbokförings- och aviseringsregistren

Det finns 131 lokala folkbokföringsregister för de lokala folkbokföringsmyndigheternas, d.v.s. skattekontorens, verksamhetsområden. De an-

Tre registero/nrdden med basin/ormation

vänds i första hand för den löpande folkbokföringsverksamheten enligt folkbokföringslagen. Parallellt förs ett centralt referensregister för hela riket med skattemyndigheterna som registeransvariga myndigheter.

Referensregistret används för att tilldela och för

personnummer att ge

upplysning till vilket lokalt skattekontor hör.

om en person Uppdatering sker varje dygn med uppgifter från de lokala folkbokföringsregistren.

Auiseringsregistret tillkom på förslag regeringen jfr.

av prop.

1994/952201 led i modernisering och lagreglering som en av aviseringsverksamheten. Registret ersätter personbanden och riksaviseringsbandet. Utgångspunkten är att det aviseringsregistret skall innehålla

nya uppgifter om en persons identitet, bosättning och familj samt de ytterligare uppgifter som behövs för att tillgodose behovet allmänt efter-

frågade folkbokföringsuppgifter. Vissa uppgifter av särskilt känslig natur

får inte registreras och registret skall i huvudsak endast innehålla aktu-

ella uppgifter. Regleringen antogs med från och med den 1

giltighet juli

1995. Aviseringsregistret har tagits i bruk under 1997.

Enligt ett riksdagsbeslut rskr. 1995/96:65 nyligen skall regeringen få

förordna att vissa stora mottagare folkbokföringsuppgifter i stället

för avisering endast de uppgifter mottagaren enligt lag eller för-

av som

ordning får ha i sitt register skall få ändringsavisering för - samtliga personer i aviseringsregistret, s.k. bruttoavisering. Myndigheter skall få

ha terminalåtkomst till uppgifter adress, folk-

om namn, personnummer,

bokföringsort och folkbokföringsfastighet samt avregistrering

m.m. om från folkbokföringen. Regeringen får föreskriva terminalåtkomst till

ytterligare uppgifter.

3.1.3 SPAR

Det statliga och adressregistret SPAR togs i bruk under 1978.

person-

Avsikten var att skapa ett centralt befolkningsregister med begränsat

innehåll för försäljning uppgifter till allmänheten. Detta i syfte

av att reducera behovet befolkningsregister totalkaraktär hos offentliga

av av

och privata aktörer. Samtidigt skapades praktiska förutsättningar för

en stor krets registerhållare att kontrollera och att hålla

personnummer

registren aktuella, främst i fråga adressuppgifter. Registret omfattar

om de är folkbokförda i landet, innehar skattsedel eller är in-

personer som skrivna i allmän försäkringskassa i landet. Det innehåller uppgifter

en från de register förs för folkbokföring och för inkomst- och fastighets-

som

taxering.

Uppgifterna i SPAR används enligt ändamålsbeskrivningen för aktuali-

sering, komplettering och kontroll uppgifter i andra personregister, för

komplettering och kontroll personuppgifter i övrigt samt för uttag

av av

urval personuppgifter urvalsdragning. Registret uppdateras dagligen

Tre registerområden med

basinfornzation 53

med uppgifter från

folkbokföringen. Övriga uppgifter förnyas

en gång per år. Särskilda föreskriver regler att den begär få som att uppgifter ur en myndighets personregister för vissa särskilda ändamål vilka kan tillgo-

doses genom SPAR

eller aviseringsregistret, skall hänvisas

till dessa

Huvudman för SPAR är Statens person- och adressregisternämnd SPAR-

nämnden. Nämnden inrättades den 1 juli 1986 i samband med att myn-

digheten Datamaskincentralen för

administrativ databehandling DAF A

ombildades till DAFA Data AB. I samband med DAF

privatiseringen av A

i november 1993 utförsäljning till det fransk-brittiska konsortiet SEMA

Group överfördes gällande avtal med staten till bolaget Sema Group

Infodata AB på oförändrade villkor: en kort avtalstid och uppsägningstidpunkt varje halvår är satt med hänsyn till den särskilda situa-

tionen vid bolagiseringen DAFA år

av 1986 och efterföljande utredningar

om bl.a. SPAR.

3.1.4 Övriga

befolkningsregister

RTB m.fl.

Registret över totalbefolkningen RTB

är ett personregister i

datalagens

mening, men bör närmast beskrivas som ett system av grundläggande

betydelse för data Sveriges om befolkning. RTB används framför allt som ett basregister för den löpande

befolkningsstatistiken och tillhandahåller basinformation för stora delar SCB:s

av verksamhet. Som exempel på

sådan statistik kan nämnas

befolkningen fördelad efter

kön, ålder, civil-

stånd i län,

m.m. kommuner, församlingar och andra

intressanta områ-

den. Statistik över

befolkningsföråndringar såsom

flyttningar, antal

födda och avlidna, giftermål, skilsmässor framställs m.m. flera gånger

per år. Några de kända

av mer statistiska undersökningarna Arbets-

är

kraftsundersökningarna AKU,

undersökningarna av hushållens in-

köpsplaner HIP, undersökningarna om levnadsförhållandena ULF

samt

inkomstfördelningsundersökningarna HINK. Uppgifterna i RTB

är sekretessbelagda enligt den s.k.

statistiksekretessen i 9 kap. 4 § sekre-

tesslagen 1980:100.

Stora befolkningsregister finns också

hos andra myndigheter än SCB

med

förvaltningsuppdrag som omfattar hela rikets

befolkning. Som ex-

empel härpå kan RFV

ges Riksförsäkringsverket och Centrala

studie-

stödsnämnden CSN.

Tre registero/nráden med basinformation

3.1.5 Befolkningsregistrens

finansiella förutsättningar

Folkbokförings- och aviseringsregistrens grund

finansiella

Folkbokforingsverksamheten insamlingen bl.a. grunddata finansi-

- av -

eras över anslag på statsbudgeten.

Avisering och annat tillhandahållande

av folkbokföringsuppgifter sker

till och med utgången kalenderåret

av 1997 till myndigheterna

- genom

riksaviseringsbandet. De myndigheter får via riksavisesom uppgifter

ringsbandet med stöd förordning inte

av erlägger någon avgift för detta.

Inte heller för centralt till

gjorda kategoriuttag myndigheter tas avgifter

ut. Kostnaderna för utlämnandet dessa

av uppgifter, 10-15 milj. kr, bestrids inom anslaget till

skatteförvaltningen.

Motiven för aviseringsregistret

var prop. 1994/95:201 201 förbätts. en ring av samhällets försörjning med

grundläggande folkbokföringsuppgif-

ter. Vissa ekonomiska konsekvenser

av Aviseringsutredningens förslag

kostnaderna hos RSV granskades

av Statskontoret i en promemoria. -

Enligt den lönsamhetskalkyl redovisades i

som promemorian kunde

kostnaden for investering och utveckling i av ett register enlighet med regeringens förslag beräknas till 18 kr. ca milj. Driftskostnaderna beräk-

nades till 5,5 milj. kr år. för

ca per Besparingarna folkbokföringsverk-

samheten uppskattades samtidigt till 7,4 kr år.

ca milj. per Dessa bestod

i att personbevisanvändningen kunde

minskas med ca 18 procent samt -

när personbanden slopades med

kostnadsbesparingar ca 4 milj. kr för

felrättningar på grund av att systemen tidigare inte passade

ihop.

Under år 1997 finns såväl

aviseringsregistret som personbanden och

riksaviseringsbandet i drift, vilket medför dubbla kostnader för RSV.

Det aviseringssystemet bedömdes till

nya en början i likhet med det

tidigare systemet kunna bekostas inom befintliga för skatteför-

- anslag valtningen. Riksdagen beslöt att utnyttjandet av aviseringsregistret skulle avgiftsbeläggas prop. 1995/96:217, bet. 1995/96:SkU2, rskr.

1995/96:65. Skälet att fler beräknat var myndigheter än anmälde in-

tresse att vara aviseringsmottagare i det

nya systemet.

Det antogs dessutom att ADB användningen av rent allmänt skulle öka

under de kommande åren och

att belastningen på aviseringsregistret

skulle öka ytterligare. RSV fann då det kunde

att uppkomma svårigheter med att klara finansieringen av aviseringskostnaderna med fasta anslag.

Regeringen framhöll i sin proposition de

att mottagare som tidigare inte

använt riksaviseringsbandet eller personbanden hade erhållit

folkbokfö-

ringsuppgifter på annat sätt och då sannolikt betalat för detta.

Vissa användare personbanden hade också med

av stöd folkbokföringskun-

- av

görelsens bestämmelser betalat för - avgifter utnyttjandet.

Tre registeromrdden med basLn/ormation

De tidigare skiftande ekonomiska villkoren för

tillgång till folkbok-

föringsuppgifterna var inte heller grundade på någon sammanhållen

av-

vägning av hur kostnaderna borde fördelas. Enligt

regeringens mening borde man inte tillämpa olika ekonomiska villkor för förse

att de offent-

liga organen med folkbokföringsuppgifter. skål

Övervägande talade där-

för för att utnyttjandet

av aviseringsregistret borde vara avgiftsbelagt.

En myndighet måste då hela tiden behovet

våga av en viss uppgift härur

mot andra behov. Om aviseringen

av folkbokföringsuppgifter är "fri

nyttighet" saknas menade incitament till behovet.

- man - prövning av

Undantag som beslutas regeringen ansågs kunna komma i - av fråga

om det särskilda skäl befinns motiverat beträffande av visst uppgiftslämnande för centrala samhällsfunktioner. I de fall

en uppgiftsskyldighet finns enligt lag eller förordning bör det kunna motivera

att uppgif-

ten tillhandahålls avgiftsfritt. I dessa fall har

ju riksdag eller regering

bedömt det stor vikt att får vara av mottagaren tillgång till folkbok-

föringsuppgifter. Ett annat skäl att för angavs vara uttag av avgifter

uppgiftslämnande i hög grad skulle påverka myndighetens verksamhet.

Den service mottagarna i sådana fall skall få bör

som utan avgift enligt

regeringens mening motsvara det tidigare tillhandahållandet.

Avgiftsfri-

het skall således inte medges för sådant utlämnande som sker genom

dator-till-dator-koppling eller genom terminalåtkomst.

Kostnaderna för att tillhandahålla uppgifter varierar

starkt beroende på

i vilka former och på vilket medium lämnas.

uppgifterna Avgifterna borde enligt regeringens mening utformas med till hänsyn detta och

influtna medel skulle få disponeras i RSV:s verksamhet.

Prissättning

Den prissättning här behandlas

som avser uteslutande kostnaden för ut-

tag av uppgifter i elektronisk form. Priser för s.k.

offentlighetsuttag på

papper behandlas i ett annat avsnitt. Redan när lade

regeringen propo-

sition 1994/952201 avisering

om av folkbokforingsuppgifter, ansågs skäl

föreligga att ta ut avgifter för att täcka de merkostnader

som uppkommer

för utlämnande i form utskrifter Vidare av på papper. ansågs att RSV

borde ha möjlighet att ta ut ersättning för de särkostnader

som uppkom-

vid sådana uttag urval kräver mer av av personuppgifter som särskilda

bearbetningar. Avgifter ansågs dock i angivna fall tills vidare inte kunna

tas ut när Skattemyndigheten enligt lag eller förordning är skyldig att

tillhandahålla uppgifterna.

Förutsättningarna har dock ändrats i och med riksdagens tidigare

nämnda beslut ändringar i

om lagen om aviseringsregister m.m. Rege-

ringen hänvisar i nämnda proposition s. 20 bl.a. till Riksrevisionsver-

kets rapport Principer för prissättning RRV av informationstjänster

rapp. 1995:64, där verket lämnat förslag till hur för

avgifter uttag av

information databaser skall beräknas.

ur Regeringen menar att de prin-

Tre registeromrdden med basinformation SOL 1997:146

ciper RRV redovisat bör ligga till grund för

som beräkningen avgif-

av terna för utnyttjandet medför

av aviseringsregistret. Detta uttagskostnadsprissdttning vid bestämmandet avgifterna for av aviseringssystemet

så att samtliga direkta och indirekta kostnader för täcks.

uttagen Avgif-

terna skall täcka kostnaderna for driften däremot inte kost-

av registret, naderna för uppbyggnaden aviseringsregistret. De skall inte

av heller täcka någon andel kostnaderna för den

av övriga folkbokföringsverksam-

heten, d.v.s. insamlandet uppgifter

av m.m.

Priset för aviseringar består ett fast och Det

av ett rörligt pris. fasta priset är beroende av i vilken form uttag begärs. Det rörliga priset är bero-

ende av val medium, sedan multipliceras med antalet av som aviserade

personer. Detta uttrycks sammanfattningsvis "uttagstypskostnad"

genom

+ mediapriskostnad personposter avgiften.

Exempel

En kommun med 110.000 invånare har veckovis

ändringsavisering på

hela kommunen i elektronisk form. Antalet aviserade

personer/poster

per vecka kan förutsättas bli 1.000. Dessa

ca förutsättningar ger en

kostnad per vecka på 198 kr, beräknat 13 kr i

enligt följande: fast

kostnad och 185 kr i rörligt kostnad, eftersom kostnaden för tillhanda-

hållande i elektronisk form är 0.185 kr aviserad per person 13 + 0.185 x 1.000 .

Detta sammanlagd årskostnad 52 198 10.296 kr. ger en om x

Vid uttag på blir årskostnaden papper 13 x O.65 x 1.000 34.476 kr.

Vid uttag i elektronisk form, med blir årskostna-

men daglig, avisering

den 250 13 + 0.185 208 12.870 kr. x

SPAR:s grund

finansiella

För rätten till drift och SPAR betalar

marknadsföring av Sema Group

InfoData AB enligt avtal med staten fast årlig avgift och en en rörlig provision uttagen adressuppgift. Dessa inkomster för närvarande

per utgör

ca 7 milj. kr. Staten tillämpar här en bidragsprissättnizzg. lnkomsterna redovisas på statsbudgetens inkomstsida.

SPAR-nämndens kansli finansieras de medel

av som Statskontoret dis-

ponerar for stabsuppgifter.

Tre registeromrdden med basLIL/‘ormation I

Prissättning

Priset på tjänster i SPAR regleras i avtal mellan

användaren och Sema

Group Infodata AB.

Antalet terminalfrågor i SPAR

uppgår till ca 13,5 milj. årligen. Stora

användare Rikspolisstyrelsen RPS, har

som t.ex. system är egna som

tekniskt knutna till SPAR. RPS betalar för

närvarande sammanlagt 10 milj. kr. år för de tjänster tillhandahålls per som från SPAR,

RPS-regis-

ter anknutna till SPAR, BASUN,

Rättsbanken, företagsregistren hos

PRV, personregister hos lantmäteriet

kriminalvården, och Telia.

RPS användning SPAR sker av ofta genom inhämtande uppgifterna av till de personregister är knutna till SPAR.

som Denna modell kommer

att

renodlas fortlöpande.

Sema Group Infodata AB lämnar inte ut specificerade uppgifter sina

om intäkter SPAR. Avgiften för

av vanliga sökningar på personrelaterade

uppgifter i SPAR varierar enligt prislista för

1997 daterad i november

1996 mellan 3,10 kr och 10,15 kr

per fråga. Kostnaden för vanliga terminalfrågor i SPAR, där identitet är

personens känd, uppgår till mellan

en 1 kr och 3 kr beroende på sökvariabeln i det enskilda fallet. Utläm-

nandeprövningen beträffande sekretessbelagda

uppgifter kan också åter-

verka på priset transaktion.

per

RTB:s

finansiella grund

Registret över totalbefolkningen är till hälften anslagsfinansierat över SCB:s budget.

Prissättning

Det förekommer vissa uttag

av befolkningsuppgifter ur RTB efter sekre-

tessprövning. Kunden debiteras därvid för vad

man anser vara en uttagskostnad. I denna

ingår

0 kostnader för överföring information från SCB

av till kunden och för de

system som tagits fram för dessa ändamål,

0 kostnader för service i anslutning till

överföringar av statistiken, t.ex. i form av selekteringar, samkörningar, analyser eller konsultationer ut-

över de behövs för att kunna använda

som statistiken,

0 kostnader för marknadsföring,

o kostnader för försäljning, d.v.s. för

ordermottagning och orderregistrering, fakturering m.m. och

bidrag till driften. o

I personalkostnaden ingår för indirekt påslag personalkostnad. Kostna-

der för exempelvis system och schablonberäknas

marknadsföring utifrån bedömningar av en samlad efterfrågan.

Tre registeromrdden med basinformation

3.2 Företags- och näringsregistren

3.2.1 Samhällets företags- och näringsuppgifter

Grunden för registreringen de olika associationsformerna

Vårt nuvarande associationsrättsliga system olika sammanslut-

erbjuder ningsformer för olika typer verksamhet. Registrering aktiebolag

av av infördes 1897 och förlades till Patent- och registreringsverket PRV och

vid dess bolagsavdelning PRV Bolag har sedermera aktiebolagsregistret ABR byggts Registreringen övriga företagsformer fördes fram

upp. av till 1992 länsvis. Därefter förs även dessa register vid PRV.

PRV

PRV:s myndighetsroll inom bolagsområdet omfattar granskning och registrering samt utfärdande bevis. Regeringsbeslut angående verk-

av samhet och finansiering har meddelats den 19 december 1996. De över-

gripande målen för PRV:s verksamhet är, enligt beslutet, att erbjuda

ändamålsenliga, kvalitativt högtstående och serviceinriktade tjänster på

de immaterial- och associationsrättsliga områden PRV har

som ansvar

för. PRV Bolag har till huvuduppgift att förvalta ett aktiebolagsregister

med information samtliga svenska aktiebolag. Man samlar därför in,

kontrollerar, förvaltar och distribuerar aktiebolagsinformation med

upp-

gifter om styrelser, revisorer, aktiekapital, firmatecknare, likvidation,

konkurs, ackord samt räkenskapsinformation. Informationen används

framför allt myndigheter och näringsliv efterfrågas i viss ut-

av av men sträckning också av enskilda

personer.

PRV Bolag skall inom sina olika verksamhetsområden tillhandahålla

tjänster snabbt och med hög kvalitet. Verksamheten skall finansieras

med intäkter från avgifter.

Registreringens syfte subjektsregistrering

Det finns två tydliga motiv för registreringen, nämligen dels att under-

ge lag för kontroller att anmälda uppgifter är korrekta, dels att offent-

av ge

lighet åt uppgifterna.

Den grundläggande registreringen företagen juridiska

av som personer

s.k. subjektsregistrering sker idag i flera olika register. Juridiska

personer tilldelas normalt ett s.k. organisationsnummer vid subjektsregist-

reringen. De viktigaste subjektsregistren är ABR för aktiebolag, utländska företags filialer,

PRV:s handelsregister handelsbolag, kommanditbolag, ekonomiska

föreningar m.fl.,

med basinformatiozz 59

0 register vid skattemyndigheterna för oskiftade dödsbon, före-

ideella

ningar m.fl..

3.2.2 Aktiebolagsregistret

ABR erhåller sin indata från svenska eller sådana

aktiebolag blivande

samt från landets tingsrätter. PRV är dessutom ofta tvungna att begära in kompletteringar till följd att de erhåller full-

av felaktigt ifyllda eller ständiga handlingar av aktiebolagen. All indata kommer på för-

papper, utom den kommer från de ombud har

som som en direktuppkoppling till

bolagsavdelningen. Papperen utgörs antingen förtryckta blanketter

av eller dokument skrivna enligt viss form föreskriven

en som är enligt lag.

Årsredovisningar är ett exempel på sistnämnda form.

3.2.3 Handels- och föreningsregistret

Sedan den 1 januari 1993 återfinns även de länsvis förda han-

tidigare dels- och föreningsregistren hos PRV.

Överföringen av registren från

länsstyrelserna till PRV avslutades vid utgången 1994 i med av enlighet den av regeringen beslutade tidsplanen.

PRV:s Övertagande handels- och från

av föreningsregistren länsstyrel-

serna har i allt väsentligt medfört de förväntade fördelar

som utgjorde

huvudskälet till reformen. Numera lika

tillämpas t.ex. handläggnings-

rutiner för ärenden från alla bolag eller

föreningar oavsett geografisk belägenhet. Att föra register detta slag på plats innebär vidare

av samma en gemensam informationskälla för alla former bolag och

av föreningar.

Den omfattande granskningen firmanamn fler innemer av mot register

bär också högre kvalitet för bolagsñrmor.

3.2.4 Konkursregistret

PRV från och med den 1 oktober 1995 för centralt ansvarar ett register över konkurser avseende fysiska och dödsbon.

personer Tingsrätterna

rapporterar beslutade konkurser till PRV. PRV skall använda registret i sin verksamhet, vilket bl.a. innebär att i konkurs skall

personer avregist-

reras som företagsföreträdare. PRV skall vidare lämna upplysningar

ur konkursregistret samt utfärda bevis att inte är försatt i om en person konkurs.

60 Tre registeromráden med basinformation

3.2.5 Näringsförbudsregistret

PRV har fr.0.m. den 1 juli 1994 över förandet tagit av näringsförbudsregistret. Antalet ikraftvarande näringsförbud vid var utgången av budgetåret 1994/95 176 stycken.

3.2.6 Databasen näringslivsregister

Under år har databas, NLR, senare en näringslivsregister byggts upp med uppgifter utifrån kravspeciñkationerna. Basen de omfattar fyra registren ABR, o handels- och föreningsregistret, o o konkursregistret och o näringsförbudsregistret.

NLR förvaltas och används PRV Bolag också av men utnyttjas av externa intressenter såsom banker, försäkringsbolag, revisionsbyråer, och företag myndigheter m.fl. PRV Bolag har därför också till förmedla uppgift att uppgifter ur NLR. Detta sker i huvudsak från kundserviceenheten, som också står till tjänst med i rådgivning bolagsärenden. Rådgivningen sysselsätter fem assistenter och jurist. Övriga tjänster en som erbjuds kan delas in i o upplysning och o försäljning.

Offentlighetsprincipens krav tillgodoses dels presentationstermigenom naler i myndighetens lokaler, dels det genom telefonservice, som är vanligaste sättet att få upplysningar NLR. ur

3.2.7 Försäljning uppgifter av

Försäljning av uppgifter ur ABR sker ursprungligen med stöd av ett regleringsbrev. PRV, är helt avgiftsñnansierad utvecksom en myndighet, lade tidigt verksamheten på ett sätt utöver vad som går offentlighetsprincipen kräver. Man utvecklade serviceverksamheten och började genom en form av uppdragsverksamhet att tillhandahålla bl.a. registreringsbevis, kopior årsberättelser och bolagsordningar även av men utskrifter ur ADB-registret. Informationsavdelningens försäljningsenhet erbjuder nu en rad olika produkter såsom registreringsbevis,

räken-

skapsbevis, utsökningslistor, bolagsbildningsinformation, ADB-baserad information och prenumerationer. Beställningar kan telefon göras per manuellt eller med automatik, telefax, brev eller genom direktuppkoppling. Information lämnas ut direktuppkoppling och på genom magnetband. Försäljningsenheten tar emot i storleksordningen 1.500 beställ-

Tre registeromrdden, med basinformation 61

ningar dag. Det framför allt efterfrågas är registreringsbevis och

per som anledningen härtill är att banker, kunder och leverantörer mil. kräver

sådant vid bland annat upphandlingsärenden. Enheten har ett kund-

Efterfrågan kan enligt PRV spaltas i tre enligt följande

upp grupper

o upplysningsföretag,

myndigheter i vid bemärkelse och 0

o näringslivet.

3.2.8 BASUN

Det allmänna företagsregistret förs SCB med stöd av ADB. Det mark-

av nadsförs under namnet BASUN efter namnet på den utredning som

gång föreslog dess inrättande. I den fortsatta framställningen används

därför namnet BASUN.

BASUN skall förse företag, marknadsaktörer och allmänheten i övrigt med aktuell information företag och arbetsställen. Registret omfattar

uppgifter dels dem har tilldelats organisationsnummer enligt

om som

lagen 1974:174 identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl.

med undantag för dödsbon, dels de enskilda näringsidkare före-

som

kommer i handelsregister, dels fysiska och dödsbon som regel-

personer

bundet bedriver näringsverksamhet eller som regelbundet har någon

anställd.

Registret innehåller i stort de uppgifter finns hos PRV med

- - som

kompletterande information

o arbetsställeindelning, ideella sektorer bl.a. idrotts- och intresseorganisationer,

offentliga sektorn samt o

o kyrkan.

BASUN baseras bl.a. på och arbetsgivarregistrering och F-skatte-

moms-

bevis hos skattemyndigheterna samt på uppgifter från Svensk Adressändring AB. Uppgifter hämtas sålunda från dels centrala skatteregistret

hos Riksskatteverket med veckovisa aviseringar register med basupp-

gifter företag, mervärdeskatteregister, arbetsgivarregister och övriga

företagsregister, dels aktiebolags- och handelsregistren hos PRV. Komp-

letterande uppgifter hämtas från det centrala företags- och arbetsställeregistret CFAR och vissa andra register vid SCB samt enkäter.

genom

BASUN sänder ut enkäter två gånger år till alla företag och organi-

per sationer vet har eller bedömer kan ha verksamhet vid flera

som man

adresser arbetsställen. Indikationer på nyetableringar hämtas från

PRV. Dessa undersökningar omfattar 10.000 företag och 100.000

ca ca

62 Tre registero/nráden med basinforrnation SOL 1997:146

arbetsställen. Branschinformationen SNI 95. bygger på Ytterligare in-

formation inhämtas från Telia och från kommuner och andra register-

användare.

Registret får allmänt sett användas och enskilda.

- av myndigheter

BASUN är författningsreglerat det allgenom förordning 1984:692 om männa företagsregistret. Uppgifterna i BASUN skall ändamålsenligt beskrivningen användas registerföraren för att

av avisera andra register ändringar i

0 om av uppgifterna registret ändringsavisering och göra urval uppgifter registret urvalsdragning.

o av ur

Uppgifterna i registret skall dessutom kunna utnyttjas andra för

av att

komplettera och kontrollera uppgifter i andra register och

0 komplettera och kontrollera uppgifter i Övrigt de fysiska och

om juridiska personer som omfattas registret.

3.2.9 CFAR

Eftersom BASUN beskrivits och detta är nära knutet till SCB:s centrala

företags- och arbetsställeregister CFAR, bör några ord nämnas också

om det senare registret.

CFAR är utvecklat SCB:s centrala CFR

ur företagsregister som funnits

sedan 1960-talet. Det byggdes viktig komponent i statistikupp som en framställningen såväl hos SCB hos andra och

som myndigheter organisa-

tioner. Inom SCB användes CFR ett underlag för bl.a. industri-, som finans- och handelsstatistiken.

Det finns tre förordningar inom EU behandlar innehåll och

som funktion

för ett företagsregister och dess anpassning till

statistikproduktionen.

Rådets förordning 3037/90 behandlar statistisk

nr näringsindelning

inom EU. Rådets förordning 2186/93 föreskriver skyldighet för det

nr en

nationella statistiska institutet SCB att för statistikändamål föra ett

Rådets förordning 696/93 behandlar de statistiska enheterna för

observation och analys produktionssystemet inom av gemenskapen.

CFAR är hörnpelare i den ekonomiska statistiken

en vars primära syfte

är att utgöra underlag för den ekonomiska politiken. Ett antal statistikområden är upptagna i fristående under huvudrubriken Ekonoprogram

misk politik, nämligen o nationalräkenskaper, o finansräkenskaper,

o utrikeshandel,

0 tjänstenäringar,

Tre registeromrdden med basmfor/rzatiorz 63

0 industriindikatorer,

kommunal ekonomi och o

o priser.

Syftet med den ekonomiska statistiken år att tillgodose behoven sta-

tistisk information hos politiker och andra beslutsfattare, företagare och

marknadsaktörer, opinionsbildare, forskare samt allmänhet den

om svenska ekonomins läge och utveckling. Det är i första hand de makroekonomiska begreppen i national- och finansräkenskaper står i

som fokus. Den års- och kvartalsvisa statistiken utgör både underlag för nationalräkenskaperna och fristående informationskällor. Korttidsstati-

stiken är indikatorer för utvecklingen viktiga ekonomisk-politiska

av variabler.

CFAR är också viktig grund för skapandet och sambearbetningen

en av

med andra statistiska basregister bl.a. sysselsättningsregistret och

som

kontrolluppgiftsregistret.

3.2.10 Företags- och näringsregistrens finansiella förutsättningar

PR Vss finansiella grund

Riksdagen har tidigare beslutat PRV:s verksamhet för treårsperioden

om 1993/94-1995/96 prop. 1993/94:10O bil. 13, bet. 1993/94:LU25, rskr.

1993/94:207. De riktlinjer som därmed gäller för verksamheten är oför-

ändrade.

Riksdagen har beslutat PRV:s verksamhet för år 1997 prop.

1996/97:1, utgiftsområde 24, bet. 1996/97:NU1, rskr. 1996/97:120.

Regeringsbeslut angående verksamhet och finansiering har givits den 19

december 1996. Beträffande återrapportering sägs bl.a. att verkets investeringar i IT-stöd och resultatet dem skall redovisas och kommenteras

av separat.

Verksamheten skall finansieras med avgifter, storlek när det gäller

vars

myndighetsutövningen bestäms regeringen och i fråga om uppdrags-

av verksamhet PRV. Av regleringsbrevet framgår vidare att PRV inom

av sitt ansvarsområde får bedriva uppdragsverksamhet även utan samband

med ansökningar.

Uppdragsenhetens intäkter för budgetåret 1997 har beräknats till 57,7

milj. kr. De totala kostnaderna under motsvarande tid är 50,394 milj. kr,

inklusive del i "over-head". Härtill kommer del i räkenskapsenhetens kostnad med 4,8 milj. kr och del i IT-projektets totala kostnad beträf-

64 Tre registeromráden med basinformation SOL 1997:146

fande den informationsdatabasen. Av nya IT-projektets totala kostnader

hänför sig 70 milj. kr till 1997, varav uppdragsenheten skall belastas

med en tredjedel eller 24 kr.

milj. Uppdragsenhetens kost-

sammanlagda

nader uppgår då till 79,194 milj. kr eller ca 18 procent hela av bolags-

avdelningens kostnad. Resultatet beräknas bli ett underskott på 22,194

milj. kr.

Det råder viss "balans" nu en mellan intäktsslagen på uppdragsenheten.

Varje förändring i negativ riktning måste med oförändrat resultat — -

motsvaras av en motsvarande ökning i ett

annat inkomstslag.

Prissättning

PRV skall finansiera sin verksamhet med avgifter. PRV Bolag tillämpar

full kostnadstäckning i sina

avgifter. Det innebär att all prissättning av-

speglar kostnaderna för uppbyggnad databasen. av

Avgifternas storlek bestäms PRV av utom ifråga om de avgifter — som

regleras i 15 § avgiftsförordningen

1992:191. Avgiftsinkomsterna får

disponeras av verket. Avgifterna skall framgå tydligt i särskild en avgiftslista som skall finnas lätt §

tillgänglig. Enligt 8 PRV:s instruktion

får verket, utan hinder vad av som anges i 16 § och 21 § första stycket

avgiftsförordningen 1992:191, ta ut

0 avgift för kopia allmän och för av handling utskrift för av upptagning

automatisk databehandling även

om en beställning inte omfattar tio

sidor, samt

o avgift av staten för kopia eller avskrift allmän av handling, utskrift av

upptagning för automatisk

databehandling, kopia av video- eller ljudbandsupptagning eller utskrift för

av ljudbandsupptagning samt bevis

och registerutdrag.

S.k. standarduttag tillhandahålls i form t.ex. registreringsbevis av eller

kopior av årsredovisningar. De olika

tjänsterna har redan berörts och

omfattar

0 telefonservice enligt vanlig telefontaxa eller - enligt förhöjd taxa via

071-nummer,

0 beställning av utdrag eller kopior samt

0 modemuppkoppling till databaser.

Någon konkurrens föreligger inte vad gäller standarduttag. Viss konkur-

rens finns beträffande förädlad information. Inom ramen för uppdrags-

verksamhet görs sammanställningar information av enligt kundens öns-

kemål.

Tre registeromrdden med basinformation 65

BAS UN/ CFARzs grund

finansiella

Verksamheten BASUN inom SCB har informationsspridning huvud-

som

uppgift och bygger på full kostnadstäckning. Verksamheten är således

helt avgiftsñnansierad.

3.3 Register fastigheter och om grundläggande geografiska data

Information i samhället har ofta lägeskomponent. Även databaser

över och företag kan därför geografiska register. Det är

personer ses som

dock registren över fastigheter, byggnader och de databaser motsva-

som rar mer traditionella kartor som är utpräglat geografisk karaktär.

3.3.1 Samhällets register fastigheter

Samhällets system för lagring och presentation information

av om

fastigheter utgörs av fastighetsdatasystemet prop. 1968:1 bil bet. 1968:3LU5, rskr. 1968:80. Fastighetsdatasystemet innehåller uppgifter om bl.a. fastigheter, byggnadsinformation, taxeringsuppgifter, ägarförhållanden, inteckningar, samfälligheter och planer. I systemet ingår även

en digital fastighetsregisterkarta som är en geografisk redovisning av

fastigheter samt planer och bestämmelser.

Fastighetsdatasystemet är rikstäckande sedan hösten 1995 med undan-

tag för adressinformation, kvartersregister och den digitala register-

kartan. Systemet är ett de första och största ADB-satsningarna i

av landet. Uppbyggnaden har tagit närmare 30 år. Systemet har bred och

mångsidig användning i hela samhället.

Lantmäteriverket ansvarar för fastighetsdatasystemet. Lantmäteriverket

år central förvaltningsmyndighet för frågor fastighetsindelning och

för grundläggande landskaps- och fastighetsinformation. I detta ligger

bl.a. ett för att effektivt försörja samhället med denna informa-

ansvar tion.

Fastighetsdatasystemet med delregister

Fastighetsdatasystemet består flera delregister figur 3.3.1a. De två

av se

huvudregistren är ett fastighetsregister och ett inskrivningsregister. Dessutom finns ett basregister över byggnader. I övrigt sker också redovisning av vissa taxeringsuppgifter. Fastigheternas unika beteckningar är det övergripande identitetsbegreppet.

66 Tre registeromráden med basinformation

Fastighetsdatasystemet

Fastighets- Inskrivnings- Byggnads- Taxeringsregistret registret registret uppgifter

Huvud- Koordinat- Kvarters- GAregistret registret registret registret

Plan- Adress-

åegister

arta registret registret

Figur 3.3.10 Fastighetsdatasystemet med delregister

F astighetsdatasystemet regleras främst

av fastighetsdatakungörelsen

1974:1058. Kungörelsen är inte anpassad till dagens informationssamhälle. Regeringen har därför låtit en utredning dir. 1995:120 över se

regleringen. Utredningen som antog namnet Fastighetsdatautredningen,

har lämnat ett betänkande SOU

Fastighetsdataregister 1997:3. I be-

tänkandet föreslogs bl.a. lag och för en en förordning fastighetsdataregistret. Frågan om lagstiftning bereds för närvarande i en ny Regeringskansliet Justitiedepartementet.

F astighetsregistret

Fastighetsregistret innehåller uppgifter fastigheter, om samfälligheter, planer m.m. Fastighetsregistret är uppdelat i olika delregister. Dessa är o huvudregister, 0 registerkarta digital, 0 koordinatregister, 0 planregister, 0 kvartersregister, 0 adressregister, samt 0 gemensamhetsanläggningsregister GA-register.

I fastighetsregistret utgör varje kommun ett registerområde. Fastighetsregister förs den statliga lantmäterimyndigheten i länet föreav eller, i kommande fall, den kommunala lantmäterimyndigheten. Lantmäteriverket ansvarar för drift och förvaltning fastighetsregistret del i av som en fastighetsdatasystemet och statens system för digitala registerkartor.

Kommunala lantmäterimyndigheter inte använder det statliga syste-

som met för automatisk databehandling av registerkartor dock själva

ansvarar för drift och förvaltning av det egna systemet. Kvartersregister och adressregister är frivilligt och förs endast kommun begär det.

om en

Fastighetsregistret regleras av fastighetsregisterkungörelsen 1974:1059.

Inskriuningsregistret

Inskrivningsregistret innehåller uppgifter ägarförhållanden, inteck-

om ningar m.m. Inskrivningsregistrets innehåll redovisas i sex avdelningar. De olika avdelningarna har information lagfart, tomträttsupplåtelse,

om tomträttsinnehav, inteckningar m.m., anteckningar och äldre förhållanden.

Registret består beslut och anteckningar ifrån inskrivnings

av heterna vilka är förlagda till vissa tingsrätter. Inskrivningsregister förs för varje inskrivningsmyndighets område.

Byggnadsregistret

F astighetsdatasystemet har kompletterats med ett basregister över byggnader, byggnadsregistret prop. 1992/932100 bil 15, bet. 1992/93:BoU14, rskr. 1992/93:217. Registret innehåller beteckningen på den fastighet där byggnaden är belägen, ett särskilt enhetsnummer för byggnaden, byggnadens belägenhet i form av bl.a. koordinater och adress samt koppling till

en fastighetstaxeringsuppgifter. Det är möjligt att föra tilläggsinformation som t.ex. uppgifter om komplementbyggnader, ytterligare uppgifter angående läge t.ex. statistikområde och vissa specifika bygglovuppgifter,

av uppgifter om energianvändning, antal lägenheter m.m. Beslut att föra

om tilläggsinformationen fattas respektive kommun.

Ajourföringen regleras genom samverkansavtal mellan Lantmäteriverket och respektive kommun. Kommunernas deltagande är frivilligt i prin-

men cip medverkar samtliga kommuner.

Byggnadsregistret har reglerats genom införandet 1995:1477 bestäm-

av melsen i 4a § fastighetsdatakungörelsen 1974:1058.

Taxerings uppgifter

I fastighetsdatasystemet redovisas uppgifter skattemyndigheternas

ur taxeringsregister. Dessa uppgifter knyts till fastighet och byggnad och används bl.a. i utdata från fastighets- och byggnadsregistren. Det gäller uppgifter t.ex. taxeringsvärden, taxeringskoder och ägaruppgifter.

som

68 Tre registeromrdden med basinformation SOU 1997446

I anslutning till fastighetsdatasystemet har det

byggts upp ett antal register. Dessa ingår dock inte i själva systemet figur se 3.3.1b.

astighetspris- Ändringsdata

r ---------- - - Pantbrevs Samfallighets- : Lägenhetsregistret : registret foreningsregistren I I

BKN-systemet

Figur 3.1 b Register i anslutning till fastighetsdatasystemet

F astighetsprisregistret

I fastighetsprisregistret lagras

uppgifter om alla fastighetsköp i Sverige från 1986 och framåt. Registret håller på att utvecklas vilket innebär att andra typer av fång kommer att registreras först från och med 1998. Fastighetsprisregistret innehåller uppgifter köp

om köpeskilling, datum,

m.m. uppgifter från taxeringsregistret ålder taxeringsvärde, storlek, och standard hos byggnaden samt uppgifter adress och koordinater. om Uppgifterna används for urval och beräkningar, t.ex. vid Lantmäteriverkets arbete i samband med fastighetstaxering. Vidare används basen for uppdatering av externa system som används för t.ex.

fastighetsvärdering och

prisanalyser. Fastighetsprisregistret är inte författningsreglerat.

Ändringsdataregistret

Ändringsdataregistret innehåller uppgifter i

om ändringar fastighetsdatasystemet, t.ex. att en fastighet har bildats eller bytt lagfaren ägare. Genom ändringsdata uppdateras lokala system hos främst kommuner.

Pantbrevsregistret

Pantbrev kan numera utfärdas registrering i genom pantbrevsregistret prop. 1993/942197, bet. 1993/94:LU33, rskr. Sådana 1993/94:349. pantbrev benämns datapantbrev. I bl.a. pantbrevsregistret anges datum för

ansökan och inskrivningsmyndighetens aktnummer,

pantbrevshavarens namn och datum för registreringen. Pantbrevsregistret förs Lantmäteav

riverket. Pantbrevsregistret regleras i lagen 1994:448 om pantbrevsregister och förordningen 1994:598 pantbrevsregister. om

Sam fál lighetsföreningsregistrezz

Samfällighetsföreningar registreras hos lantmäterimyndigheten i länet. Hos varje sådan myndighet skall föras ett

samfällighetsföreningsregister

för införing de uppgifter enligt lagen 1973:1150 av som om förvaltning av samfälligheter eller annan författning skall anmälas för registrering eller annars tas in i registret. Bestämmelser detta finns i om förordningen 1993:1270 om användning av automatisk databehandling vid förande av samfållighetsföreningsregister Även de förteckningar förs över m.m. som vägföreningar och vägsamfälligheter eller över samfålligheter bildats som med stöd lagen 1966:700 vissa gemensamhetsanläggningar skall av om registerföras med stöd ADB. Registret innehåller föreav uppgifter om ningsnamn, förvaltningsobjekt, säte, ändamål, organisationsnummer, styrelse, ñrmatecknare m.m.

Lägenhetsregistret

Riksdagen beslutade år 1995 ett lägenhetsregister prop. 1995/96:90, om bet. 1995/96:FiUO6, rskr. 1995/96:17. skall inrättas i Lägenhetsregistret anslutning till fastighetsdatasystemet. Riksdagsbeslutet innebär att Lantmäteriverket och kommunerna för bl.a. folkbokförings- och statistikända- .mål skall föra ett lägenhetsregister.

Registret skall omfatta samtliga lägenheter helt eller till inte som en oväsentlig del är avsedda att användas bostad bostadslägenhet. som Registret skall få innehålla gifter fastighet, byggnad,

upp om lägenhetsbeteckning

och övriga uppgifter lägenheten. Det finns närmare preciserat om av regeringen vilka uppgifter som skall ingå såvitt gäller ägare/upplåtelseform, byggnadstyp och slag lägenhet, byggnadens ålder av m.m., lägenhetsutformning, belägenhet samt identifikationsuppgifter. I uppläggningen hämtas uppgifter dels från byggnadsregistret, dels från fastighetsägarna. Lägenhetsregistret bygger på att unika adresser till alla bostadsenheter finns i fastighetsdatasystemet.

Registret regleras genom lagen 1995:1536 om lägenhetsregister som trädde i kraft den 1 januari 1996 i fråga Gävle kommun och om Högalids församling i Stockholms kommun. I dessa kommuner har registren nu upprättats och det bedrivs för närvarande provverksamhet. I övrigt träder lagen i kraft den dag regeringen bestämmer. Den närmare regleringen ges i en förordning 1996:435. En översyn regleringen bereds för närvaav rande i Regeringskansliet Finansdepartementet.

70 Tre registerområden med basinformation SOU 1997 2146

BKN-systemet

På uppdragsbasis har det utvecklats datorstöd för ett Statens bostadskre-

ditnämnd, BKN-systemet. Genom systemet får banker och andra kredit-

institut, i samband med låneutbetalningar, kreditgarantier från

Statens bostadskreditnämnd enligt

förordningen 1991:1271 om statlig kredit-

garanti för bostäder. Systemet bygger bl.a. på att uppgifter om ägarförhållanden m.m. kontrolleras mot

inskrivningsregistret. Långivarna är regis-

teransvariga. Lantmäteriverket sköter teknisk drift och

förvaltning. BKN-

systemet har kopplingar till det Boverket utarbetade av FENIX-systemet. Detta system innehåller uppgifter till grund for

bostadssubventionering.

Subventioner betalas ut Boverket. För att säkerställa

av att utbetalningen

görs till rätt ägare sker avstämning mellan FENIX-systemet och en fastighetsdatasystemet omedelbart före utbetalningen. Denna del regleras genom avtal mellan Lantmäteriverket och Boverket.

Övriga register

Riksskatteverket har ett I

fastighetstaxeringsregister. registret registre-

ras de uppgifter behövs för

som fastighetstaxeringen. Utbyte av uppgifter sker mellan fastighetstaxeringsregistret och fastighetsdatasystemet.

3.3.2 Samhällets grundläggande geografiska data

Uppbyggnaden av basdata med geografisk inriktning har pågått länge i Sverige. Utvecklingen av geografiska basdata befinner sig i intennu ett sivt skede. Det sker från en övergång konventionella kartor till data-

baser. Detta är betydligt en mer komplicerad process än överföring av register till databaser. Databaserna skall kunna nämligen ligga till grund för såväl traditionell kartproduktion för som direkt utnyttjande i olika former av informationssystem.

Det finns ett trettiotal myndigheter som producerar geografiska data. Lantmäteriverket är central för

förvaltningsmyndighet frågor om grund-

läggande landskaps- och fastighetsinformation. I bör särskilt övrigt nämnas Sjöfartsverket, Sveriges geologiska undersökning, Statens meteorologiska och hydrologiska institut SMHI, SCB, Riksanti- Vägverket, kvarieämbetet, Statens naturvårdsverk och AB.

Rymdbolaget/Satellitbild

Dessutom sker omfattande produktion hos kommunerna. en Det finns en mängd olika databaser och andra från produkter dessa och andra

producenter. I det följande översikt över vissa ges en av de större produkterna.

SOU 19972146 Tre registeroznráden :ned basin/orzzzatiozz

Geodetiska nät

All lägesangivelse förutsätter någon form referenssystem. I

av geogra-

fiska sammanhang brukar dessa delas i plan triangelnät och höjd.

upp Riksnätet i plan utgörs ett antal punkter definierade i ett

av gemensamt

koordinatsystem. Höjdnätet består ett antal punkter är bestämda

av som i höjd över havet. Uppgifterna de moderna näten finns lagrade i digi-

tal form. Det pågår modernisering och komplettering näten.

en av

Lantmäteriverket för de geodetiska rikssystemen och stöd for

ansvarar mätning även innefattar satellitbaserad lägesbestämning och navi-

som

gering.

Geografiska Sverigedata och allmänna kartor

Lantmäteriverket tillhandahåller geografiska data under samlingsnamnet Geografiska Sverigedata GSD. GSD omfattar i första hand den grundläggande landskapsinformation normalt redovisas i de all-

som männa kartorna också geografisk information

men avser annan som efterfrågas av många användare i samhället. Databaser med grund-

läggande landskapsinformation byggs för närvarande med sikte på

upp att vara rikstäckande år 2003.

Lantmäteriverket att ta fram och ajourhålla rikstäckande

avser en geografisk databas med grundläggande geografiska data GGD för använd-

ning i databasuppbyggnad GSD m.m och för kartframställning. Data-

basen kommer att byggas i etapper och för geografiska

upp anpassas

informationssystem.

De av Lantmäteriverket producerade allmänna kartorna ut i tryckta

ges kartserier benämns Gula ekonomiska kartan, Gröna topografiska

som kartan, Blå väg kartan, Fjällkartan och Röda kartan. Lantmäteriverket producerar också översiktskartor i mindre skalor. Kartornas innehåll blir genom GSD i allt större omfattning tillgängligt också i digital form.

Geologisk information

Sveriges geologiska undersökning SGU har som övergripande mål att

undersöka, dokumentera och beskriva Sveriges geologi. Av tradition har

informationen presenterats på kartor med tillhörande beskrivningar t.ex.

berggrunds-, jordarts-, grundvatten-, maringeologiska och geokemiska

kartor.

En stor del den geologiska informationen samlas in på land

av som nu och till havs lagras i någon form databas. Baserna innehåller uppgif-

av ter olika geologiska data knutna till geografiska lägen. Det finns

om databaser motsvarar de traditionella kartorna också s.k. tabell-

som men

Tre registeromráden med basinformation SOL 1997:146

databaser innehåller uppgift olika geologiska och invente-

som om objekt ringar m.m.

Det övergripande målet har riksdagen konkretiserats till b1.a.

av att geologisk information skall finnas för 75 % Sveriges landyta år 2022 och av for 100 % kontinentalsockeln år 2060 prop. 1994/95:100 bil. 13, bet. av 1994/95:NU18, rskr 1994/95:30O och rskr 1994/951301. För

täckning av de prospekteringsintressanta delarna Västerbottens och Norrbottens

av län med information berg, jord och markgeokemi har delmål året om 2010 satts för ett heltäckande geologiskt underlag.

Sjögeografisk information

Sjöfartsverket håller för närvarande på att bygga sjökortsdatabaser. upp Ur dessa databaser skall Sjöfartsverket traditionella generera tryckta

sjökort och digitala sjökort. Senast 1999 skall nyproducerade sjökort

framställas digitalt samtidigt digitalisering som av befintliga sjökort

skall vara avslutad.

Sjöfartsverket har upprättat djupdatabas b1.a. innehåller kon-

en som en

tinuerlig kust- och kurvbild omfattar ett 30-tal objektklasser.

som

Kommunal information

En översiktlig redovisning samhällets geografiska data kräver

av en redogörelse av kommunernas insatser. Mellan staten och kommunerna råder ett delat ansvarsförhållande när det gäller grundläggande geogra-

fiska produkter. Kommunerna för de detaljerade svarar grundläggande

geografiska databaserna och kartorna. Dessa brukar benämnas stor-

skalig information och har av tradition ansetts utgöra produkter i större

skala än 1:10 000. Den kommunala databas- och

kartframställningen om-

fattar i regel tätbebyggda områden eller sådana områden i som avses tas

anspråk for bebyggelseändamål. Det kommunala ansvaret grundar sig på kommunernas uppgifter inom samhällsplaneringen och den tekniska

försörjningen med gator, vatten och avlopp, el

m.m.

Kommunernas omfattande verksamhet inom samhällsbyggandet leder

till att mängd databaser med geografisk information etableras. En en

huvudprodukt är primärkarteverken som numera ofta helt föreligger i digital form. Som foljdprodukter kan nämnas grundkarta, nybyggnads-

karta och forrättningskarta samt olika översiktskartor. Andra

kartpro-

dukter ofta framställs är ledningskartor och turistkartor. som

Nationell vägdatabas

Regeringen har givit Vägverket i uppdrag att upprätta nationell en digi-

tal vägdatabas i sin helhet skall etablerad under år 1999. som vara Väg-

Tre registeromrdden med basirzformation 73

databasen kommer att omfatta det statliga och kommunala vägnätet

saint i viss utsträckning även skogsbilvägnätet.

Övrig information

Det finns lång rad aktörer bidrar till produktion geografiska

en som av

data. Många dessa producenter har påbörjat anpassning sina

av en av

produkter for att göra dem generellt användbara i informationssystem. Uppgifternas omfattning, förutsättningar och resurstillgång varierar och därmed också tidpunkterna for när övergång till helt digitala

en system

kan genomförd. I det följande översiktlig lägesbild.

vara ges en

SMHI producerar planerings- och beslutsunderlag för väder- och vatten-

beroende verksamheter. Ett exempel är Svenskt vattenarkiv SVAR

som är databas med beskrivning över avrinningssystemen i Sverige. Geo-

en grafisk koppling finns lagring koordinater. SVAR håller på att

genom av utvecklas till en informationsbank över Sveriges vattenförhållanden. Ur databasen tas fram statistik och kartor.

SCB kan leverera statistik till geografiska informationssystem. Informa-

tionen lagras i en statistikbas och geografidatabas. Statistikbasen

innehåller uppgifter befolkning, företag, fastigheter och jordbruks-

data. Geografidatabasen innehåller gränskoordinater för ett antal områdesindelningar. Genom att kombinera dessa baser uppstår möjligheter till geografiska analyser.

Lantmäteriverket producerar databas med vegetationsinformation

en som med nuvarande produktionstakt blir rikstäckande i mitten nästa

av sekel. Miljödatacentrum har drivit del EU programmet CORINE

en av

Land Cover vilket uppbyggnad miljödatabaser med vegetations-

ger en av

och markanvändningsklasser for Sveriges del blir klar till år 2001.

som CORINE är ett gemensamt projekt mellan Lantmäteriverket,

numera Statens naturvårdsverk SNV, Rymdbolaget och Miljödatacentrum och med Lantmäteriverket huvudman.

som

Statens naturvårdsverk handhar frågor miljövård. Det finns register

om över riksintressen för naturvård och friluftsliv enligt lagen 1987:12

hushållning med naturresurser m.m. Riksregistret for skyddad natur

ger

övergripande och rikstäckande bild läget när det gäller områden en av

som är skyddade enligt naturvårdslagen 1964:822.

Riksantikvarieämbetet arbetar bl.a. med att bevara och levandegöra

kulturarvet. Fornminnesregistret innehåller beskrivningar fornläm-

ningar och Övriga kulturlämningar som registrerats. Dessutom finns

kartdatadel med geografisk information läge och geometrisk

om representation som lagras i Lantmäteriverkets databas GGD. Ett urval den

av geografiska informationen sprids på de tryckta allmänna kartorna. Avsikten är att digitaliseringen skall färdig till år 2000.

vara

Tre registeromrdden med basinformation

Arbete pågår med att utveckla ett bebyggelseregister för kulturmiljövården i syfte att dels beskriva landets bebyggelse, dels lyfta fram den bebyggelse som är kulturhistoriskt värdefull. Registret kopplas till avses fastighetsdatasystemet. Riksintresseregistret är en databas över de områden är riksintresse för kulturmiljövården enligt som av lag 198712 om hushållning med naturresurser Till varje område är knutet m.m. lägesdata i form av tyngdpunktskoordinater och polygonnät beskrisom områdets gränser. En databas håller det ver på att byggas upp om historiska odlingslandskapet anpassad till geografiska informationssystem. År 2001 kommer basen innehålla att 10 procent av det historiska jordbrukslandskapets totala areal.

3.3.3 Samhällets användning och samverkan av kring landskaps- och fastighetsinformation

Samhällets användning

Den aktuella informationen har bred i olika i en användning sektorer samhället. Särskilt kan nämnas samhällsplanering, kommunikationer, försvar, miljövård, natur- och kulturvård, jord- och skogsbruk, energi, skatte- och taxeringsverksamhet samt statistik. Delar av näringslivet är beroende informationen. Fastighetsdatasystemet är ett för av "bassystem fastighetsmarknaden", d.v.s. för kreditgivning, och

fastighetsförmedling

försäkring samt ADB-stöd för fastighetsbildning och inskrivning. För företags- och sysselsättningsutveckling inom verksamheter nya grundade på geografisk informationsteknik är lätt tillgänglig geografisk m.m information en förutsättning. För allmänheten år såväl smidig tillgång till fastighetsinformation god försörjning med kartor som en m.m. av stor betydelse.

De offentliga registren och databaserna innehåller ett urval information av på riksnivå. Det är därför vanligt att innehållet bearbetas tillsammans med andra databaser på lokal eller regional nivå. Genom detta kan informationen användas i mängd olika verksamheter och direkt i en tillämpas olika typer produktion. av

Studier genomförts angående nyttan den aktuella informationen som av tyder på att den i färdig form kan stora samhällsekonomiska generera vinster. Den kostnads/nyttokvot ofta nämns i i som sammanhanget ligger storleksordningen 1:4. Det innebär att investering på krona leder en en till samhällsekonomisk intäkt på fyra kronor. en

Sam verkan

Det bedrivs ett omfattande samarbete med information om fastigheter och geografiska data mellan organisationer olika nivåer i samhället. på

Tre registeromrdden med basinforznation l

Kommunerna är flera aktörer levererar data till

en av som statliga systern. Detta behandlas i avsnitt 3.3.4 nedan. I det följande redovisas arbe-

tet från en av regeringen tillsatt samverkansgrupp, ett projekt inom

ramen för Toppledarforum och det samarbete som de tre största producenterna geografiska data bedriver.

RE GGI T-gruppen

Regeringen beslutade den 1 juni 1995 att det skulle tillsättas arbets-

för samverkan kring geografiska data och geografiska informa-

grupp

tionssystem M95/2454/7. Arbetsgruppen har antagit namnet REGGIT-

gruppen.

REGGIT lämnade i maj 1996 lägesrapport Samverkan geografiska

en om

data och informationssystem M 1995:C/96-98 med inventering

en av

aktuella frågeställningar och problemområden. Rapporten även

ger en

beskrivning försörjningen med geografiska data.

I januari 1997 redovisade REGGIT-gruppen delrapport Samhällets

försörjning med grundläggande geografiska data M 1995/97-1. Gruppen betonar de geografiska grunddatabasernas karaktär infrastruktur

av av

betydelse inte minst för rationalisering, tillväxt och sysselsättning inom näringslivet.

REGGIT-gruppen framhåller också att kommunerna för vä-

svarar en sentlig del av samhällets geografiska databaser och betonar att väl

fungerande samverkan mellan stat och kommun är förutsättning för

en framgångsrik uppbyggnad och ajourhållning av nationella grunddata

baser.

I juni 1997 lämnade REGGIT-gruppen en rapport Prissättning på grundläggande geografiska data och fortsatt Verksamhet M 1995:C/97-16. Gruppen anser att prissättning på vissa geografiska grunddata i första hand bör ske enligt principen om uttagskostnad. Iövrigt bör den pris-

sättning sökas ett samhällsekonomiskt optimalt utnyttjande

som ger

samtidigt därmed förenliga bidrag från användarna tas till

som vara. Gruppen bedömer att något reellt alternativ till fortsatt

huvudsaklig

anslagsfinansiering under uppbyggnadsperioden inte föreligger för de geografiska grunddatabaserna.

Gruppen förordar bibehållande ett samordningsorgan inom Regerings-

kansliet med särskild inriktning på de geografiska IT-frågorna.

Gruppens rapporter har remissbehandlats.

76 Tre registeromráden med basinformation

PilotGIS-projektet

PilotGIS är ett nationellt projekt i syfte att utveckla och ta tillvara möjligheterna med geografiska informationssystem for fysisk planering m.m. Projektet går ut på att genom koncentrerad utvecklingsverksamhet i ett fåtal län och kommuner snabbare kunna teknikens exploatera möjligheter. PilotGIS är ett projekt inom för ramen Toppledarforum. Projektet har lämnat ett utkast till slutrapport i 1997. en maj Projektet gör den slutsatsen att grundläggande geografiska data skall ses som en del av infrastrukturen och bekostas samhället och föreslår därför av att grundläggande geografisk information görs tillgänglig till uttagskostnad. Vidare föreslår projektet bl.a. nationell

en satsning på breddutbildning i

geografiska informationssystem.

Lantmäteriverket, Sveriges geologiska undersökning och Sjöfartsverket

De tre större statliga organisationerna tar fram och som presenterar geografiska data är Lantmäteriverket, Sveriges och

geologiska undersökning

Sjöfartsverket.

Det finns ett utvecklat samarbete bl.a. bygger på samarbetsavtal. som Samarbetet inriktas främst på teknik och metoder for insamling, lagring, utbyte och presentation geografiska data. Samarbetet omfattar av även

kompetens och marknadsutveckling. Ett är

exempel en gemensam produktkatalog kartplan.

3.3.4 Staten och kommunerna

F astighetsdatasystemet

Kommunerna svarar enligt principen registrering vid källan i allt större utsträckning for uppgifter i fastighetsdatasystemet. Kommunernas omfattande Verksamhet inom samhällsbyggandet har lett till att en mängd databaser med information byggts De finansieras upp. huvudsakligen genom att kostnaderna fördelas ut på användarna. Byggnader, belägenhetsadresser, uppgifter lägenheter, koordinater, uppgifter om om fysiska planer och bestämmelser är de viktigaste informationsslagen komsom munerna for. Det utreds hur FDS skall kompletteras med svarar nu en digital registerkarta och kommunernas medverkan i och produktion ajourhållning behandlas för närvarande Lantmäteriverket och av Svenska kommunförbundet.

Kommunerna har inte fått någon ersättning för uppbyggnaden adressav registret. Däremot erhåller de viss begränsad for ersättning ajourhållningen enligt särskilda avtal med Lantmäteriverket. Kommunernas kostnader för återstående arbete med att fastställa belägenhetsadresser

Tre registeromrdden med basinformation

och upprätta adressregister uppgår enligt utsago till 250 milj. kr.

egen ca

När Lägenhetsregisterlagen 1995:1536 sätts i kraft utanför provområ-

dena skall kommunerna för denna uppgift. Kommunerna hävdar

svara

att härigenom får kostnad måste skattefinansieras medan

man en som staten Lantmäteriverket, Posten, RSV m.fl.v och andra får intäkter

respektive gör besparingar. Flera mindre kommuner har, följd

som en härav, uttalat att de inte kommer att förse Fastighetsdatasystemet med adresser. Detta är till stort förfång för de statliga och kommunala verksamheter som behöver uppgifter från folk- och bostadsräkningen. Kom-

aktualiserar också frågor rättslig art. Man ifrågasätter bl.a. munerna av dels på vilket sätt kommunerna får inflytande över prissättning för

m.m. grunddata när dessa lagras i och tillhandahålls från statliga system, dels hur konkurrensneutralitet åstadkoms när kommunerna sig kunna

anser

upplåta nyttjanderätt till användning kommunala adressregister på

av marknaden och få helt andra ersättningar än de staten erbjuder. För närvarande utreds registrering vid källan på uppdrag regeringen.

Svenska kommunförbundet har i framställning till regeringen den 12

juni 1996 påtalat behovet av en principöverenskommelse angående

kommunernas ekonomiska villkor avseende såväl in- utdata visavi

som

Fastighetsdatasystemet. Regeringen har på denna propå hänvi-

som svar sat till ett uppdrag som Lantmäteriverket erhållit i sitt regleringsbrev.

Uppdraget att utreda konsekvenserna att bl.a. kommunerna

avser av

för ajourhållningen lantmäteriets databaser. Förbundet har svarar av under hand framfört att detta inte löser frågan villkoren vid etable-

ringen databaser t.ex. adressregistret. Regeringen noterar i budget-

proposition prop. 1997/98:1, vol. utgiftsområde 25, Allmänna bidrag

till kommunerna 13 att Svenska kommunförbundet och Landstings-

förbundet vid överläggningar med regeringen även aktualiserat andra

frågor. Dessa bl.a. kostnader för uppbyggnaden ett nytt adress-

avser av

anser som traktas tillgodosedda genom statsbidraget till kommunerna.

som

Grundläggande geografisk information

När det gäller grundläggande geografiska produkter råder mellan staten

och kommunerna ett förhållande med delat Kommunerna

ansvar. svarar

för grundläggande referenssystem stomnät och geografiska databaser

inom främst tätorterna, medan det statliga lantmäteriet för

ansvarar

riksnät och grundläggande geografiska databaser huvudsakligen på landsbygden. Ansvarsfördelningen är inte författningsreglerad utan har vuxit fram följd av kommunernas uppgifter inom samhällsbyg-

som en

gandet med åtföljande behov grundinformation för planering, projek-

tering, byggande och förvaltning den tekniska försörjningen med

av gator, vatten och avlopp, el

m.m.

Lantmäteriet finansierar sin verksamhet på landskaps- och fastighets-

informationsområdet anslag, bidragsprissättning fastighets-

genom

Tre registerområden med basinformation

information och nyttjanderättsersättning landskapsinformation, medan

kommunerna i växande utsträckning har sökt olika vägar att avgiftsfinansiera den basverksamhet som bygger på databaser.

Uppgifterna som statliga organ efterfrågar frånkommunerna för att ingå i informationsförsörjningen med grunddata kommer i allmänhet från den kommunala basverksamheten.

Kommunkonceptet och Målbild 2000

Samverkan inom lantmäterisektorn började med den

en avsiktsförklaring

25 april 1991 mellan dåvarande Centralnämnden för fastighetsdata CFD och Svenska Kommunförbundet. Med denna utgångspunkt utvecklades det s.k. kommunkonceptet bygger på principen enda komsom en munikation med staten förenklingar i uppgiftslämnandet från genom samverkanspart till databasvärd. Detta är ett konkret exempel på samproduktion grunddata där uppgiftslämnandet samtidigt får bra av en lösning. Sedan CFD och Statens Lantmäteriverk genom sammanslagning blivit Lantmäteriverket fullföljdes dessa ambitioner med en motsvarande avsiktsförklaring den 16 oktober 1995 och ett ramavtal den 15 maj 1996 inom informationsförsörjningsområdet mellan parterna.

För att kunna genomföra intentionerna i kommunkonceptet har ett projekt benämnt Målbild 2000 etablerats. Syftet med detta projekt, än som så länge är vid startpunkten, är att effektivisera datautbytet mellan lantmäteriet och kommunerna. Även andra statliga berörs. Lösorgan ningar håller på att tas fram för att från fastighetsdatasystemet förse exempelvis Statens räddningsverk med skyddsrumsuppgifter och SCB med vissa uppgifter till byggstatistiken. Principen att kommunerna bara skall ha enda kommunikation med staten är här genomförd. en

På sikt är det meningen att kommunerna skall kunna arbeta i egna informationssystem och direkt därifrån förse lantmäteriet och andra statliga organ med uppgifter karaktären grunddata. I Målbild av projektet 2000 skall ett gränssnitt utvecklas omfattande insatser inom genom området innehållsmässig standardisering. Även insatserna inom om projektet har teknisk tyngdpunkt ingår också frågor en om finansiering, prissättning, avtals- och upphovsrätt. Från kommunalt håll hävdas att modellen har stora brister på finansieringsområdet.

3.3.5 Finansiella förutsättningar

I det följande redovisas de finansiella förutsättningarna för de områtre dena landskaps- och fastighetsinformation, geologisk information och sjögeografisk information. Dessa områden motsvarar produktionen från de

Tre registeromrdden med basinformatio/z 79

tre större producenterna på området d.v.s. Lantmäteriverket, Sveriges geologiska undersökning och Sjöfartsverket.

Landskaps- och fastighetsinformation

Det har nyligen gjorts omfattande översyn finansierings- och pris-

en av

sättningsfrågorna för landskaps- och fastighetsinformation. Riksdagen

har beslutat i frågan prop. 1994/951166, bet. 1994/95:BoU17, rskr.

1994/95:313. Riksdagsbeslutet bygger på Lantmäteri- och inskrivningsutredningens betänkande Kart- och fastighetsverksamhet SOU 1994:90. De reglerna började gälla den 1 januari 1996. Riksdagen har

nya genom

ställningstagandet till IT-propositionen bekräftat att principerna enligt

beslutet från 1994/95 skall fortsätta att gälla.

En principiell utgångspunkt för finansierings- och prissättningsprinciperna är att användarna av landskaps- och fastighetsinformation, utöver

de rena uttags- eller expeditionskostnaderna, betalar ett bidrag till finan-

siering kostnaderna för drift och utveckling informationssystemen.

av av

Begreppet drift har tolkats att innefatta databasuppbyggnad och

ajourhållning. Det innebär att kostnaderna betalas de har nytta

av som

verksamheten. Finansieringen sker därmed i ökad utsträckning

att användarna betalar direkt till myndigheten för utförda genom pro-

dukter och tjänster. Bidragets storlek fastställs årligen statsmakterna.

De nya finansiella förutsättningarna har konkret inneburit följande. Kostnaderna för fastighetsbildningen betalas sakägarna. Den

av nya

taxan baseras på tidsersättning med möjlighet för sakägare att begära

en fast avgift i det enskilda ärendet. Användarna fastighetsdatasystemet

av bidrar till finansieringen systemets drift och utveckling. Den 1 januari

1996 höjdes avgiften, som en följd härav, för en enskild fråga från 5

kronor till 10 kronor. Bidraget från användarna uppgår för närvarande till cirka 40 miljoner kronor. Den 1 januari 1996 sänktes avgiftsnivån för

rätt att nyttja digitalt lagrad landskapsinformation. Däremot höjdes

avgifterna för de tryckta kartorna. Bidraget från användarna till drift och

utveckling av landskapsinformationen uppgår för närvarande till cirka 20

miljoner kronor.

Lantmäteriverket har i sitt budgetunderlag 1998-2000 dnr 202-97-279

redovisat en första utvärdering erfarenheterna de finansiella

av av nya förutsättningarna. Utfallet under 1996 visar att antalet frågor fastig-

om hetsinformation s.k. VISA-frågor har fortsatt att öka även efter avgiftshöjningen. Det kan antas att ökningen skulle ha varit större inte pris-

förändringen gjorts. Verkets analys utfallet från försäljningen under

1996 visar att intäktsvolymen för landskapsinformation är på

samma nivå under tidigare år. Lantmäteriverkets samlade erfarenheter från

som

nuvarande prissättningsmodell och prisnivå är goda. Det bör inte, enligt verket, göras några större förändringar förutsättningarna för tillhan-

av dahållandet. Den prisnivå gäller bedöms inte hindra spridningen

som nu

80 Tre registeromráden med basinformation SOL 1997:146

data i samhället. I stället framförs nuvarande bör av att regler utvecklas liksom metoderna för tillhandahållandet.

Övrig information

Den pågående uppbyggnaden nationell ñnansiav en digital vägdatabas eras inom ramen för Vägverkets ordinarie anslag. Driften databasen av avses enligt regeringens beslut finansieras avgifter från genom försäljning av rättigheter. Eventuella driftsunderskott finansieras inom för ramen Vägverkets ordinarie anslag.

Geologisk information

Utveckling, införande och drift den digitaliserade informaav geologiska tionen finansieras i princip anslag. SGU erhåller för närvarande genom vissa begränsade intressentbidrag för att inforpåskynda nyinsamling av mation eftersom många användare bedömer alltför insamlingstakten som låg.

Sjögeografisk information

Som övergripande ekonomiskt mål för Sjöfartsverket har sedan länge gällt krav på full kostnadstäckning. Från 1994 gäller ekono-

som långsiktigt

miskt mål att Sjöfartsverket skall nå förräntning efter skattemotsvaen righet med 10 procent på eget kapital samt lämna till en utdelning staten motsvarande 3 procent på eget kapital. Finansieringen verksamheten av sker främst avgifter på handelssjöfarten. genom

3.4 Internationella förhållanden

3.4.1 Inledning

Inom för utredningen har kort studie genomförts form ramen en i av en enkätundersökning av hur användningen grunddata ut av ser utomlands. Studien omfattar bl.a. Norge, Danmark, Finland, England, Luxemburg, Holland, Tyskland, Österrike, Spanien, Italien, Grekland, Irland, Portugal, Frankrike och Belgien.

Varje land tillfrågades om det finns ett centralt företagsperson-, respektive fastighetsregister, vilka uppgifter registren i så fall i huvudsak innehåller, för vilka ändamål uppgifterna får användas, det finns om lagar som reglerar den offentliga tillgången till uppgifterna, det finns om regler för finansiering och prissättning det finns uttalade samt om krav vad gäller säkerhet, klassificering och kvalitet.

Tre registerornrdden med basinformation 81

Svarsfrekvensen var tyvärr relativt låg endast 33% i och

ca medeltal

dessutom varierande kvalitet. Studien har därför delvis måst

av utfyllas med material från liknande undersökningar främst från gjorda - "country

reports" i PUBLAW III prepared by PSI, London and CRID, Namur,

November 1995.

Det är inte möjligt att utifrån den genomförda studien entydigt avgöra

förekomsten och användningen grunddata. Studien visar dock att i de

av nordiska länderna används grunddata i större utsträckning och ett

som

stöd i myndigheternas verksamhet. Den systematiska insamlingen och breda användningen befolknings-, näringslivs- och fastighetsinforma-

tion är, i jämförelse med de nordiska länderna, mindre utvecklad i de

flesta andra länder som studerats

En försiktig slutsats är att de nordiska länderna, och inte minst Sverige,

redan ligger relativt långt framme på detta område både tekniskt, kun-

skapsmässigt och lagstiftningsmässigt.

3.4.2 Norden

Centrala personregister

När det gäller centrala personregister är det egentligen endast de andra

nordiska länderna har ett system liknar vårt.

som som

I Norge, Danmark och Finland finns väl utbyggda system med centrala

personregister, uttryckliga ändamålsbestämmelser och lagreglerade åt-

komstmöjligheter. Både offentlig och privat vidareanvändning är i allmänhet reglerad. Registren innehåller också betydligt uppgifter än

mer

de mest basala såsom adress, identitetsnummer Det finska

namn, 0.s.v.

Befolkningsdatasystemet innehåller t.ex. även uppgifter byggnader,

lokaler, bostäder och fastigheter.

I alla dessa tre länder finns uttryckliga finansierings- och prissättningsprinciper, dock av varierande slag. Norge tillämpar i huvudsak anslagsfinansiering i kombination med en typ av uttagskostnad vid uttag

av personuppgifter. Det har framförts tankar att den offentliga förvalt-

ningen skall kunna debitera marknadsmässiga priser för information

skall vidareanvändas för kommersiella ändamål. som

Det finska personregistret finansieras med hjälp "inkomster". Finland

tillämpar generellt d.v.s. inte nödvändigtvis ifråga personuppgifter,

utan när det gäller offentliga tjänster överlag sorts tredelad

snarare en

prissättningsprincip. Dels tillhandahålls vissa produkter och tjänster

gratis t.ex. information med stort samhällsintresse, dels tillhandahålls

vissa produkter och tjänster till priser som endast täcker produktions-

kostnaden t.ex. framställande körkort. Avslutningsvis tillhandahålls

82 Tre registerområden med basinformation SOL,‘ 1997146

vissa andra produkter och tjänster med

tillämpning av kommersiella och marknadsmässiga principer. Det kan t.ex. handla tjänster vänder

om som sig till en smalare intressekrets än samhället sådant. som

I Danmark tillämpas ett system med

enhetspriser som utöver direkta

maskinkostnader och liknande även innefattar till

ett bidrag systemets

drift, upprätthållande och utveckling. För större uttag eller löpande aviseringar kan tillstånd sökas hos Indenrigsministeriet. Alla

villkor d.v.s.

även vederlaget bestäms i varje enskilt fall. -

Centrala företagsregister

Alla nordiska länder har centrala företagsregister. I de allra

flesta fall finns inga restriktioner ifråga insyn och utlämnande

om av uppgifterna eller deras vidareanvändning. I Norge är dock insynen i "Enhetsregistret" begränsad i viss omfattning. Norge och Finland

uppger att registren är

"självfinansierade" med hjälp anmälnings- och

av registreringsavgifter

och att uppgifterna lämnas ut till ett pris i endast som stort sett skall täcka kostnader för själva uttaget.

Centrala landskaps- och fastighetsregister

I Finland Lantmäteriverket för

svarar basproduktion av information

terräng och miljö. Prissättning regleras i utfärdad en förordning av rege-

ringen. Ersättning for digitala data fastställs for varje särskilt ändamål.

Kartcentralen Lantmäteriverkets tryckeri marknadsför och säljer

karttjänster på marknadsmässiga grunder.

Det norska Kartverkets basproduktion finansieras i första

hand genom

anslag. Användarna kan emellertid bidra till att öka basproduktionen,

vilket då sker samñnansiering. Priset for s.k.

genom standardprodukter

baseras på särkostnader och viss del samkostnaderna. Vid fastställelse av

av priset gör Kartverket en värdering så att priset avspeglar kundens

uppfattning om produktens värde. Mot särskild ersättning kan

en "marknadsrätt" erhållas, d.v.s. spridningsrätt och rätt till

en följdproduk-

tion.

Den danska Kort- Matrikelstyrelsens verksamhet finansieras med

hjälp av anslag och användaravgifter. Ersättning kan tillkomma för

olika

nyttjanderätter. Ersättningen används som bidrag till grundläggande uppbyggnad och ajourhållning den geografiska informationen. av Nytt-

janderätten till en bas upplåts med olika villkor och kan t.ex. avse an-

vändning för eget bruk eller rätt till vidareförsäljning. en Prissättning sker med beaktande produktionskostnaden och i viss mån

av kundens

- förväntade nytta.

Tre registeromráden med basi/Lformation

3.4.3 EU:s medlemsstater

Centrala personregister

l de flesta EU-länder saknas centrala Endast Portugal

personregister.

och Irland har ett system som viss mån liknar vårt Österrike har fn.

ett centralt personregister under uppbyggnad beräknas tas i drift den 1

som januari 1998. Istället finns system med lokalt uppbyggda register för

varje stad, kommun. region, provins eller liknande t.ex. Holland, Öster-

rike, Italien, Frankrike och Belgien. Alternativt finns vissa, i och för sig centrala register, förs för vissa specifika ändamål och där-

men som som

för inte kan göra anspråk på att "kompletta" befolkningsregister i

vara den mening här. l England finns t.ex. centrala hälsovårds- och

som avses

socialförsäkringsregister och Belgien har ett centralt personregister,

som dock i princip endast får användas för upprättande röstlängder och

inte är tillgängligt för allmänheten. som

Följdfrågorna eventuella ändamålsbestämmelser, lagreglerad till-

gång/åtkomst, existerande finansierings- och prissättningsregler samt

säkerhets-, klassificerings- och kvalitetskrav, blir mot bakgrund den

- av starka lokala förankringen i många EU-länderna svåra att besvara

av —— entydigt. Generellt kan dock sägas att det finns lagar t.ex. regle-

om som

rar ändamål och åtkomst, så görs detta i tämligen begränsad omfattning.

Ofta är registren inrättade endast för den förvaltningens behov.

egna Allmänhetens åtkomstmöjligheter kan begränsade till endast vissa

vara

uppgifter eller att uppgifterna är åtkomliga endast för vissa

genom personkategorier t.ex. uppgifter själv eller den närmaste släktkret-

om en sen. För utlämnande personuppgifter i Holland och Italien krävs

av en

skriftlig framställan med ett efterföljande prövningsförfarande

authorizati0n.

Kommersiell vidareanvändning av personuppgifter är i allmänhet ett

tämligen underutvecklat område och i vissa fall t.o.m. uttryckligen tilllåten Österrike. Likaledes är säkerhets- och kvalitetskraven sällan ut-

tryckligt reglerade. Endast Portugal att de har strikta skydds-

uppger

regler gällande persondata och tillåter i princip ingen helst

man som

sambearbetning med andra uppgifter.

Centrala företagsregister

När det gäller centrala företagsregister är bilden delvis annorlunda. Alla EU-länder svarade på enkäten att de har ett centralt före-

som uppger tagsregister i eller form. l Frankrike förs dock liksom i fallet

en annan -

med personregistren företagsregistren lokalt hos handelskammaren på

varje ort. Registren innehåller i allmänhet fler uppgifter än

namn,

adress, ägare, styrelseledamöter och eventuellt organisationsnummer.

84 Tre registeromrdden med basinformation SOU 1997: 1-16

I de allra flesta fall finns inga restriktioner

ifråga om insyn och utläm-

nande av uppgifterna eller deras vidareanvändning. I Belgien får uppgif-

terna dock inte användas för kommersiella ändamål. I den mån

andra be-

gränsningar för utlämnande förekommer är dessa oftast

kopplade till

personrelaterad information såsom uppgifter företagets och likom ägare

nande.

England uppger att registren är "självfinansierade" med hjälp anmäl-

nings- och registreringsavgifter och att uppgifterna lämnas till

ut ett pris som i stort sett endast skall täcka kostnader för I

själva uttaget. Portugal tillämpas en differentierad prissättning på så sätt att privata användare

får betala ett enhetspris för "every written information" medan

offentliga

användare nolldebiteras.

Även på detta område är säkerhets- och kvalitetskraven

relativt knapp-

händigt beskrivna. Säkerhetsreglerna inskränker i allmänhet till sig rent

juridiska skydds- respektive bindanderegler i förhållande till tredje man

och liknande, d.v.s. tredje part är i god skall inte

en som tro lida skada i

ett rättsförhållande någon uppgift han är beroende inte om som av är

registrerad samtidigt som han är bunden uppgiften faktiskt är

om regist-

rerad och publicerad Österrike.

Centrala landskaps- och fastighetsregister

Portugal har ett centralt fastighetsregister under uppbyggnad be-

som räknas tas i drift mot slutet 1997. kommer av Registret även innehålla vissa kartor. Pris- och vid tillfället

finansieringsprinciperna var för

undersökningen ännu inte fastlagda. I Frankrike och Belgien förs

regist-

ren länsvis respektive för varje provins. I Belgien får inte

uppgifterna

användas för kommersiella ändamål utan endast för att

ge upplysningar

om ägarförhållanden såväl fastigheter mark.

om som

England har tämligen stram bl.a. en nyttjanderättslagstiftning ifråga om geografiska data i mångt och mycket begränsar

som informationstillgäng-

ligheten. Bl.a. är såväl tillgång till offentlig information data-

som egen fångst förenat med ett antal villkor.

Självkostnadsprissättning tillämpas

i allt högre grad, vilket i sin tur medför att i förhållande till

England

många andra stater har ett exceptionellt högt krav

på återbetalning av

nedlagda kostnader. Kostnadstäckningsgraden uppgår för närvarande till

ca 70%.

3.5 Särskilda

frågeställningar

Innan framställningen tar sikte på att beskriva de särskilda slutsatser

utredningen gör i anledning granskningen de tre registerområdena

av av

Tre registeromráden med basinforniatiozi 85

kan det lämpligt att övergripande sammanställning områ-

vara ge en av

det i schematisk form.

En beskrivning av grunddata/Zödet i administrativa. ekonomiska och rättsliga termer

Befolkning Folkbokf. reg. lokala Anslagsñnansiering Kostnadsfritt till

av insamling av be- Aviseringsregistret

folkningsuppgifter

Auiseri/Lgsregistret Anslagsfinansiering 1 Kostnadsfritt för vissa

myndigheter uppgiftslämn.

för centrala funktioner

2 Självkostnadsprissättning

för övriga myndigheter

SPAR Anslagsfinansiering Marknadsanpassad

av SPAR-nämnden prissättning

Företag Aktiebolagsregistret Handels- och föreningsregister Konkursregister Näringsförbudsregister Avgiftsñnansiering Uttagskostnad

av hela verksamheten

från insamling av upp-

gifter till tillgänglig-

görande

BAS U N Avgiftsñnansiering Uttagskostnad

Fastighet Landskapsinforrnation Anslagsñnansiering Nyttjanderättsprissättning

i kombination med del av ersättningen utgör

avgiftsñnansiering bidrag

Fastighetsinfor/nation Anslagsfinansiering i Bidragsprissättning

kombination med

avgiftsñnansiering

3.5.1 Användningen av befolkningsuppgifter

SPAR

Frågan SPAR är behandlad i riksdagen vid åtskilliga tillfällen de

gångna 20 åren, senast i anslutning till propositionen 1994/95:201

avisering folkbokföringsuppgifter. Regeringen då inte beredd att ta

av var

86 Tre registeromrdden med basmformation

ställning till om aviseringsregistret även skulle ta över SPAR:s funktio-

ner. Skatteutskottet gjorde ändock ett särskilt uttalande

SkU26:

"L/tskottet förutsätter att verksamheten följs från bl.a. integriupp noga tetssynpun/et och att i de fortsatta öuervägandena rörande de frågor som det ännu återstår att lösa bl.a. SPARS framtid och hur urval

- for

direktre/elamärtdaznál skall ske stor vikt fästes vid integritetsaspele- terna."

Även Datalagskommittén har i betänkandet Integritet, Offentlighet,

Informationsteknik SOU 1997:39 uppmärksammat verksamheten med

SPAR och förordar för sin del att det i rörande

en registerlag befolknings-

datalagen. Allas behov bör, enligt Datalagskommittén, kunna tillgodoses

det eller de allmänna register kan bli resultatet Grunddataav som av

basutredningens arbete.

SPAR-frågan är delvis komplicerad. Framför allt väcks frågan hur den

framtida försörjningen av befolkningsuppgifter bör ut. En del

se av underlaget, framför allt myndigheternas behov direktåtkomst till av SPAR, minskar när aviseringsregistret successivt tas i bruk.

Om verksamheten med SPAR förs över till skatteförvaltningen reses på

nytt rad frågeställningar diskuterades vid tillkomsten SPAR

en som av och SPAR-nämnden. Det kan integritetsskäl ställa sig

av komplicerat

med urval for direktreklamändamål från Det

aviseringsregistret. kan

vidare upplevas känsligt att sätta RSV i ett kommersiellt leveransom törsförhållande till näringslivet såsom leverantör

av aviseringar och

urvalsdragningar. Det måste också betonas att den del verksamom av heten SPAR tillgodoser behovet uppgifter för direktreklamändäsom av mål läggs ned, kan räkna med att olika aktörer kanske man t.o.m. utanför landets gränser bygger ett antal

— upp befolkningsregister av

skiftande beskaffenhet och kvalitet.

Ett definitivt ställningstagande till framtiden för SPAR fordrar sålunda

ställningstaganden i ett antal frågor, nämligen

om uttag för bl.a. direktreklam i offentliga register och därmed 0 sam-

manhängande frågor,

hur kundregister hos privata företag, organisationer m.fl. skall aktua-

liseras med adressändringar i framtiden samt

vad RSV:s åtagande bör omfatta. o

Tre registeromrdden med 87

basinformation

3.5.2 Användningen av företags- och näringsregistren

Registren vid PRVsamt BASUN

För företags- och näringsregistren aktualiseras främst organisations-

fråga principiell karaktär samordningen försörjningen med före-

av - av tags- och näringsinformation. Den primära frågan är härvid huvudansva-

ret för försörjningen företagsdata.

SCB har under rad år investerat stora medel förutsättning for

en som en

den digitala informationsförsörjningen beträffande Det

företagsuppgifter.

är också BASUN detta informationsbehov har täckts.

genom som Uppdateringen av BASUN sker av historiska skäl via RSV och SCB. Grunddatabasutredningen har inte att bedöma huruvida SCB eller PRV är bäst

skickad att förmedla företagsuppgifter i digital form. Utredningens

uppgift sir att lämna förslag beträffande så enkel och effektiv organisation

en av inhämtande och utlämnande basinformation möjligt.

av som

Som framgår beskrivningen BASUN har detta register successivt

av av utvecklats och under senare åt fått förädlad form. Framför allt

en mer tillgängliggörs genom BASUN den detaljerade arbetsställeinformation

som tas fram som en förutsättning för ekonomisk statistik. Efterfrågan

har successivt ökat beträffande denna produkt och BASUN-frågan inkluderar därför också hur arbetsställeinformation bör tillgängliggöras i framtiden.

3.5.3 Användningen register fastigheter och

av om

grundläggande geografiska data

Uppbyggnaden av basdata med fastigheter och geografisk inriktning har

pågått länge i Sverige. Som regeringen har framhållit i IT-skrivelsen skr. 1996/97 :19 utgör lägesfaktorn samhällets viktigaste samord-

en av ningsnycklar. De nya systemen beräknas redan ha gett betydande besparingar i samhället. REGGIT-gruppen gör i sin rapport från maj 1997 den sammanfattande bedömningen från tillgängligt material att kostnadslnyttotal på 1:4 eller högre kan förekomma vid införande geografiska

informationssystem vilket får högt vid jämförelse med

anses som en andra områden. De stora vinsterna kommer emellertid först när de

geo-

grafiska baserna kan integreras fullt ut i en sammanhängande informa-

tionsinfrastruktur.

l det följande behandlas register fastigheter och geografiska data

om på

ett samlat och integrerat sätt. Detta mot bakgrund att det finns hel

av en del samband.

88 Tre registeromráden med basinformation

Utuecklingstendenser m.m.

Övergången till registerbaserade folk- och förutsätter

bostadsräkningar

en uppbyggnad av ett lägenhetsregister och förbättrad adressinformation

prop. 1995/96:90, bet. 1995/96:FiUO6, rskr.1995/96:117. har

Regeringen

tillsatt särskild utredare överväger inrättande en som frågor om av ett

bostadsrättsregister dir. 1996:108.

En kommande uppgift på fastighetsinformationsområdet är att integrera

fastighetsbildning och fastighetsregistrering. Genom kan

en integration

dessa verksamheter rationaliseras. Ett viktigt led i denna

utveckling är en teknisk samordning mellan fastighetsdatasystemet och handläggningsrutinerna för fastighetsbildning och

fastighetsregistrering.

En samordning mellan fastighetsdatasystemet och

fastighetstaxerings-

registret har utretts berörda myndigheter vid flera tillfällen. Det har av

konstaterats att ett gemensamt register är tekniskt

möjligt att genomföra. Ett sådant register har dock främst skäl

av andra inte kommit

- till stånd.

En uppgift är att verka för bred

en tillämpning av principen om registre-

ring vid källan. Detta arbetssätt kan betydande sikt.

ge besparingar på

En huvuduppgift är att fullfölja uppbyggnaden av grundläggande geogra-

fiska databaser samt att åstadkomma effektiv och för-

en ajourhållning valtning, hög tillgänglighet och effektiv användning. En de använd-

ningsformer som bedöms ha störst utvecklingspotential och har

som

samband med både landskaps- och fastighetsinformation

är geografiska

informationssystem GIS. Utgångspunkten för GIS är att det finns

geo-

grafiska data i digital form enheter till som lägesbestämda vilka attri-

butdata kan knytas. Genom GIS suddas gränsen ut mellan karta och

anger av

stämda fastigheter och byggnader. Den fortsatta utvecklingen av data-

baser med innehåll mot de allmänna kartorna som svarar verkar i samma riktning. Detta kräver samverkan med kommuner,

länsstyrelser

och många sektorer i samhället.

En uppgift är att konsolidera och vidareutveckla annan satellitbaserat

positionsbestämningssystem Global Positioning System GPS. En stor

del hittills gjorda insatser inom GPS-området har varit av ett led i en snabb utvecklingsprocess ännu inte anpassats till

som en rutinbetonad

drift.

Brist på digitala data

De senaste åren har forcerad uppbyggnad gjorts

en av grundläggande

geografiska databaser i syfte att snabbare uppnå rikstäckande databaser.

Detta har kunnat genomföras bl.a. att delar informationsinnegenom av

Tre registerområden med basinforznatiozz 89

hållet har utelämnats. Det finns ett behov med

nu av komplettering

denna information. Det finns anledning också motsvarande

av samma en

eftersläpning i ajourhållningen av hittills utelämnad information.

För effektiv hantering basinformation fastigheter behövs

en av om en

digital fastighetsregisterkarta d.v.s. geografisk redovisning fastig-

en av

heter, planer och markreglerade bestämmelser En digital register-

m.m.

karta skulle tillsammans med en fullföljd utbyggnad databaser med

landskapsinformation komplettera det grundmaterial som fastighetsdatasystemet redan erbjuder i form information fastigheter, bygg-

av om

nader och koordinater samt ett underlag för verksamhet med

ge geogra-

fiska informationssystem inom kommuner, myndigheter, företag, organi-

sationer o.s.v. En digital registerkarta kan därför sägas något

vara av en felande länk i den geografiska dimensionen det svenska IT-samhället.

I ett nationellt perspektiv är det väsentligt att ha klara och tydliga

adresser. Idag saknas ett rikstäckande system för adresser I fastighets-

datasystemet finns dock ett adressregister är frivilligt att föra för

som

kommunerna. Det befintliga adressregistret har varierande en grad av

täckning. Det förs av 244 kommuner och i huvudsak över tätorterna. Ett rikstäckande adressregister god kvalitet och aktualitet är förut-

av en sättning för hela samhällets hantering information kopplad till adres-

av ser t.ex. folkbokföring och hantering av försändelser. RRV har bedömt att bara postens kostnader för hantering försändelser med felaktiga

adresser uppgår till 100-200 milj. kr år jfr. RRV-rapport F 1992:2.

per En ökande tendens att använda GIS i samhället kommer att förstärkas

om försörjningen med adresser förbättras. Det då förutsättningar for

ges

en mängd tillämpningar som navigering och samordning fordon, ofta

med stöd satelliter GPS, såsom i räddningstjänst, färdtjänst, taxi,

distribution, skogsbruk, avfallshantering o.s.v.

Ett tydligt exempel på brist av digitala data är den långsamma uppbygg-

nadstakten beträffande geologisk information. Statsmakterna har beslutat att modern geologisk skall finnas för 75 procent Sveri-

information av

ges landyta år 2022 och för 100 procent kontinentalsockeln år 2060.

För täckning de prospekteringsintressanta delarna Västerbottens

av av och Norrbottens län med information berg, jord och markgeokemi har

om delmål året 2010 satts. Det kan konstateras att insamlingshastigheten

av geologisk information ligger långt ifrån behovet i samhället. Även

mycket kraftiga resurstillskott skulle knappast leda till databasuppbyggnader i närheten det tidsperspektiv gäller för andra grunddata-

av som baser.

Nationell vegetationsinformation i form nuvarande vegetationskarte-

av ring kommer med nuvarande produktionstakt inte att finnas förrän i mitten nästa sekel.

90 Tre registeromrdden med

basinformation SOL

1997:146

Omodern författrtingsreglerirtg

Ett generellt problem inom fastighetsinformationsområdet

är den

omo-

derna författningsregleringen. Den grundläggande

författningen fastig-

hetsdatakungörelsen 1974:1058 är de äldsta - en av regleringarna av

ett ADB-system. Den är inte anpassad till dagens informationssamhälle.

Efter en bred remissbehandling

av Fastighetsdatautredningens betän-

kande SOU 1997:3 bereds för närvarande

frågan om en ny lagstiftning i

Regeringskansliet Justitiedepartementet.

Behov av samverkan på central nivå

En nära integration med andra bör eftersträvas. tyngre IT-frågor Inter-

nationella jämförelser visar att starka

interdepartementala samord-

ningsorgan förekommer i flera länder. En bör

utgångspunkt dock vara att samordningsâtgärder m.m. så långt möjligt oavsett hur de utfor-

som -

mas skall ha sin tyngdpunkt på myndighetsnivå. Endast

—- mer övergri-

pande frågor bör på längre sikt hanteras eventuell bibehållen av en sam-

ordningsfunktion.

Samverkan mellan staten och kommunerna

Kommunerna står idag för stor och växande del

en av uppgiftsinsamling

till och ajourhållning statens databaser det

av på geografiska området.

Det beror dels på principen vid

om registrering källan, dels på att den tekniska utvecklingen lett till allt ändamålsenliga mer lösningar. Enligt

IT-propositionen skall grunddatabaserna göras och

lättillgängliga pro-

duktionen dem ske bl.a. i samverkan mellan och kommunerna.

av staten

IT-utvecklingen väcker särskilda frågor beträffande finansi-

prissättning,

ering och överenskommelser mellan bl.a. staten och kommunerna. Ut-

redningen återkommer till dessa i avsnitt 4.4.4.

Grunddata,

infrastruktur och motiv... 91

4 Grunddata, infrastruktur för

och motiv

offentliga åtaganden

Förslag

Kriterierna för grunddata skall fastställas i Grunddata är

lag. uppgifter

som

o identifierar fysisk eller juridisk fast eller lös egendom eller

person, som

anger geografiskt läge, o är beständiga i tiden och

har utbredd användning eller är allmän nytta. o en av

Grunddatamyndigheter med produktions- och kvalitetsansvar blir

0 Riksskatteverket som ansvarar för befolkningsuppgifter, Patent- och registreringsverket för företags- och

0 som ansvarar närings-

upp gifter och Lantmäteriverket för landskaps- och fastighetsinforma-

o som ansvarar

tion.

Det offentliga åtagandet är att långsiktigt säkerställa att samhällets basinformation tillgängliggörs för breda användare i förvalt-

grupper av ningen och samhället i övrigt till rimliga kostnader.

Ett särskilt styr- och samordningsorgan skall inrättas i

myndighetsform

Nämnden för utveckling samhällets grunddata blir - av vars uppgift att

utveckla en effektiv och säker informationsförsörjning i

av grunddata

förvaltningen och för samhället i övrigt. I nämnden skall ingå förtroendevalda från stat och kommun samt företrädare från

näringslivet.

Nämnden blir huvudman för det statliga personadressregistret SPAR

och övertar SPAR-nämndens uppgifter.

En särskild interdepartemental beredningsprocess införs i Regerings-

kansliet. Huvuduppgifterna skall att bereda frågor fastställande

vara om av grunddata samt ta ställning till finansiering av databaser. Finans-

departementet blir sammanhållande för den beredningsprocessen.

nya

Lagen om aviseringsregister skall kompletteras med möjlighet för

regeringen att i begränsad utsträckning och efter särskilda överväganden

tillgängliggöra registerinnehållet utanför offentlig förvaltning.

Grunddata, infrastruktur och nzotic... SOL 1997:146

4.1 Grunddata och definition

4.1.1 Allmänna utgångspunkter

Informationstekniken kan göra information offentliga databaser

ur enkelt åtkomlig för stora användare. Informationen kommer grupper av i

framtiden att kunna samutnyttjas och återanvändas betydligt fler än

"Ökad tillgänglighet" är nyckelord i utredningens En effeknu uppdrag.

tiv offentlig informationshantering kräver samtidigt styrning och

sam-

ordning. bl. a. genom en tydlig ansvarsfördelning och klara spelregler för

alla berörda aktörer.

Utredningens granskning av tre centrala registerområden där grunddata

förekommer visar att betydande delar samhällets centrala informaav

tionsförsörjning inte har den homogenitet sig beträffande organi-

- Vare sation, finansiering eller prissättning borde råda i effektiv "elek- - som en

tronisk" förvaltning.

Hindren för ökad tillgänglighet innefattar främst

oklarheter beträffande det offentliga åtagandet,

oklara rättsliga spelregler,

otydligt for informationens kvalitet,

o ansvar otydliga krav beträffande servicenivån och o

avsaknad enhetliga prissättnings- och finansieringsprinciper.

0 av

Härtill kan läggas att registerhållningen fortfarande präglas sekto-

av risering. Frågorna bereds nästan uteslutande departements- och områdesvis.

Nu nämnda faktorer försvårar genomgående ett effektivt utnyttjande

informationen i den offentliga förvaltningens register. Utredningen har

härutöver noterat vissa särskilda förhållanden gäller den framtida som

försörjningen med:

Befolkningsuppgifter dels till offentlig förvaltning, dels till extern

o verksamhet och hur den bör utformas. SPAR rad särskilda rymmer en

frågor med aktualisering kundregister och urval for direktreklam-

ändamål i förgrunden.

Företags- och näringsinformation och hur enhetlig företags-

o en

registrering med enklare aktualisering och uppgiftslämnande bör ut-

formas samt skall ha huvudansvaret härför. Härtill kommer vem som frågan BASUN också berör den framtida tillgängligheten till om som

uppgifter indelning i näringsgrenar och arbetsställen.

Fastighetsinformation och vidare bl.a. integration fastighetsbild-

o av

och fastighetsregistrering samt bredare tillämpning princi-

ning en av

infrastruktur och motiv... 93

pen om registrering vid källan. En fråga behöver som belysas i framti-

den är en samordning mellan fastighetsdatasystemet och

fastighetstaxeringsregistret. Härtill kommer införandet

av ny lagstiftning och

vissa ajourhållningsfrågor.

0 Landskapsinformation och vikten att fullfölja av uppbyggnaden av grundläggande geografiska databaser. Den ökade användningen av detta slags uppgifter aktualiserar en gemensam syn på databasernas innehåll och struktur samt ett enhetligt referenssystem för lägesbestämning. Detta gäller en integration de geografiska baserna fullt av ut i en sammanhängande informationsinfrastruktur med effektiv ajourhållning och förvaltning och hög tillgänglighet.

Utredningen ser som sin huvuduppgift att med utgångspunkt från en definition av grunddata föreslå generella och mer regler åtgärder som kan ökad tillgänglighet till i första hand den information i de ge tre centrala registergrupperna kan betraktas grunddata. Härtill komsom som att i möjligaste mån och med utgångspunkt i de idélösmer generella ningarna, söka på de avgränsade problem svar mer som anges ovan. Det är en stor fördel de lösningar föreslås beträffande i om som grunddata förlängningen kan tillämpas också på andra register och databaser.

4.1.2 Grundläggande offentliga data grunddata -

Begreppet grunddata

Begreppet grundläggande offentliga data, förkortat grunddata förekomallmänt utredningen veterligt för första gången i s.k. mer - regeringens - IT-proposition. Tidigare användes ofta begreppet basdata.

Arbetsgruppen för samverkan kring geografiska data och geografiska informationssystem, REGGIT, har i sitt utredningsarbete översiktligt behandlat frågan grunddata. I delrapporten i januari 1997 Samhälom lets försörjning med grundläggande geografiska data M 1995:C/97-1 sammanfattar REGGIT sina kriterier för grunddata enligt följande o offentliga data, 0 bred, mångsidig och frekvent användning, o infrastrukturkaraktär, 0 högt integrationsvärde och goda kombineringsmöjligheter med andra data och system, o speciell kompetens som förutsättning vid uppbyggnaden hög grad - av allmän kunskapsuppbyggnad, generell beredskap och flexibilitet.

Grunddata är ett oprecist begrepp som kommit till allmän användning utan att det givits klar definition. Det finns emellertid vissa allmänna en

94 Grunddata, infrastruktur

och motiv...

uppfattningar om vad å sidan bör som ena anses vara grunddata och å andra sidan vilka egenskaper dessa bör ha.

uppgifter

Utredningsarbetet utvisar entydigt att grunddata bildas

som ett resultat

av myndigheters verksamhet. Uppgifterna samlas in antal

av ett myndigheter med varierande motiv och såväl inom

sprids förvaltningen

som till externa mottagare.

Grunddata i snävare eller vidare

mening

En vidare syn på grunddata kan ställa till

problem samtidigt som man

med ett alltför snävt synsätt riskerar sidan att skjuta vid av målet. Det

gäller att ringa in de uppgifter verkligen kräver förbättrad till-

som en

gänglighet. I det stora uppgiftsflöde är bakgrunden till som utredningens uppdrag, finns nämligen inte bara

rena identiñkationsuppgifter utan

också rad näraliggande s.k. attributdata. måste

en Hänsyn på något sätt

tas också till dessa. Den skillnaden mellan

väsentliga en snävare och

vidare definition grunddata bör därför särskilt

av vara ett kriterium

nämligen, att en uppgift utöver beständiga identiñkationsdata all- - mänt efterfrågas och därmed har bred användning utanför

en myndighe-

ten.

Användaren, myndighet eller behöver ibland ett

annan, ganska fylligt

material. Detta är dock inte något talar

som mot grunddatatanken

tvärtom. Tanken med grunddata är att de skall kunna hämtas in för en verksamhet, ett projekt eller något annat bestämt ändamål i förviss-

ningen att de har viss kvalitetsnivå och vissa krav beträf-

om en fyller

fande standarder etc. Om användaren sedan vill tillföra attributdata

är

detta naturligtvis möjligt den digitala informationen

om passar vid

gränssnitten. Fortsatt Standardisering är förutsättning för bred

en en användning informationen. De åtgärder föreslås beträffande av som nu

grunddata bör peka ut färdvägen.

Definition av grunddata

Utredningen har kommit till slutsatsen att till grunddata bör räknas

uppgifter som

0 identifierar fysisk eller juridisk fast eller lös egendom eller

person, som

anger geografiskt läge,

0 är beständiga i tiden och

har en utbredd användning eller är allmän nytta. 0 av

Identifikationsuppgifter som t.ex. och utgör grund-

personnummer namn data i sin snävaste och mest renodlade form. Grunddata är därför endast

en delmängd av alla de uppgifter förs i stora offentliga register med

som

befolknings-, företags- och närings-, samt landskaps- och fastighetsuppgifter.

Grunddata, infrastruktur och nzotiv... 95

Det finns många exempel på information i praktiken har sitt

som största intresse utanför myndighetens verksamhet. I sådana fall finns

egen ett

sektorsövergripande användningsintresse av uppgifterna där viss

myndighet trots avsaknad eget intresse och behov på grund

- av men av

en naturlig verksamhetskoppling givits i uppgift att samla in och sprida

dem. Två de tre huvudområden utredningen särskilt granskat

av som

företags- och näringsinformation respektive landskaps- och fastighets-

information har en sådan utgångspunkt. Här är det behovet be-

egna

gränsat. Myndigheten här PRV respektive Lantmäteriverket har t.ex. i

uppgift att tillhandahålla data med bred användning i samhället.

Utredningen anser att en begränsad mängd uppgifter enligt angivna

nyss

kriterier författningsvägen bör klassificeras grunddata. Det är dock

som

knappast möjligt eller ens nödvändigt att på nuvarande stadium

- - ge

en helt uttömmande förteckning på vad bör utgöra grunddata. Det

som

väsentliga är att man aktualiserar en beredningsprocess i frågan och att

en prövning sker löpande utifrån samhällets kommande informationsför-

sörjningsbehov. Registerinformation/data som utredningen inte före-

slår bli grunddata, kan aktualiseras i den fortsatta beredningsprocessen

och efter särskilda överväganden få sådan status längre fram.

En grundprincip för myndigheternas datainsamling bör dock fortfarande

att den begränsas till sådana data de behöver för att effektivt vara som

utföra arbetsuppgifterna. Ytterligare uppgifter bör insamlas restriktivt.

4.1.3 Grunddatamyndigheter

Endast vissa uppgifter i aktuella register kommer med utredningens

nu förslag att bli grunddata. En så enkel lösning att rätt och slätt klass-

som

ificera register "grunddatabaser" ligger inte i linje med ambitionen

som att öka tillgängligheten till viss central information. Det finns därför inte

några rena "grunddataregister".

De registerhållande myndigheterna kommer med utredningens förslag att fungera som grunddataansvariga myndigheter grunddatamyndig-

heter med produktions- och kvalitetsansvar. Rollen kan snarast liknas vid en källa eller ett "informationsnav" varifrån grunddata hämtas

andra myndigheter eller enskilda sekundäranvändare för användning i

nästa led. Med utredningens förslag är det givet att se Riksskatteverket ansvarigt för befolkningsuppgifter,

o som

Patent- och registreringsverket ansvarigt för företags- och närings-

0 som

uppgifter och Lantmäteriverket som ansvarigt för landskaps- och fastighetsinforma-

tion.

96 Grunddata, infrastruktur och motiv...

SOL 1997445

Grunddata och upphovsrätt

Den definition grunddata här presenteras

av som ...anger geografiskt

läge... ger en direkt koppling till grundläggande geografiska koordinater.

Här kommer dock motiven för kring i

resonemangen grunddata konflikt med upphovsrättsliga intressen på det geografiska informationsområdet.

I avsnittet 2.3.6 framhålls att t.ex. digitala kartor kan motivera att

upp-

hovsrätten upprätthålls eftersom det ofta ligger sofistikerade och kost-

samma metoder bakom framställningen. Grunddatabasutredningen har

därvid framhållit att det för helt övervägande delar gunddataområdet

av saknas skäl att utöva det upphovsrättsliga skyddet i nämnvärd omfatt-

ning.

Vad som bör skyddas och vad bör fritt på landskapsinforma-

som vara

tionsområdet långtgående frågeställningar att ta hänsyn till

rymmer mer

än som varit möjligt inom för Grunddatabasutredningens arbete.

ramen

Utredningen har därför, som framgår av förordningsförslaget, stannat för att föreslå att den positionsbestämmelse ingår information

som som om

"mittpunkt" i fastighetsregistret blir grunddata. I vilken utsträckning geografiska koordinater som anger fastighetsgränser etc. bör bli grund-

data måste bli prioriterad fråga i den fortsatta beredningen grund-

en av

datafrågorna.

Tillgängliggörartde av grunddata

När myndigheter eller enskilda användare hämtar grunddata är grunddatamyndighetens uppgift endast att presentera och lämna ut informa-

tionen. Någon vidare bearbetning i större utsträckning skall inte ske.

Utredningen vill här allmänt hänvisa till sina överväganden i avsnittet

4.2 Motiv för offentliga åtaganden.

Utgångspunkten är alltid elektroniskt lagrad grunddata hos den grunddataansvariga myndigheten. Bortsett från utlämnande görs för den

som

offentliga förvaltningens behov, kan bearbetning därefter inom

- ramen

för befintlig integritetslagstiftning ske i olika led. Uppgiften kan t.ex.

på ett överskådligt sätt sammanställas med andra grunddata i jämfö-

rande syfte. Attributdata kan också tillföras, vilket sammantaget

ger mottagaren information än vad obearbetad grunddata kan för-

en annan

medla. Även formen för presentation grunddatat kan typ

av ses som en

av bearbetning.

Det finns också andra sätt att vidarebearbeta grunddata. I något skede

dock gräns där bearbetningen inte längre kan försvaras passeras en som

ett offentligt åtagande. Hanteringen eller bearbetningen övergår då till

att bli "ren förädling", vilket bör uppgift för enskilda aktörer.

en vara en

Undantagsvis kan ett särskilt motiverat offentligt åtagande t.ex. när

det handlar uppgifter enskilda eller beträffande särskilt

om om personer viktig samhällsinformation såsom t.ex. rättsinformation tala för mot-

infrastruktur och nzotitx.. 97

satsen. Bearbetning av uppgifter uteslutande for enskild Verksamhet och inte för förvaltningen och lika väl kan utföras i - som enskild regi torde —i framtiden i de allra flesta fall "ren Det krävs ses som förädling". emellertid Viss tids erfarenhet systemet med för av grunddata att gränserna för den offentliga förvaltningens rätt till

bearbetning successivt skall

kunna fastställas område för område.

Ett särskilt styr- och samordningsorgan

Den inledningsvis nämnda bristen inom på samordning grunddataområdet är ett grundläggande problem, särskilt formerna för som hantering av den digitala informationen inte är generellt standardiserade. Detta är huvudsakligen en styr- och ledningsfråga för förvaltningen. I ett serviceoch tillgänglighetsperspektiv finns också handfull en nyckelfrågor som kräver ökad samordning, t.ex. frågan ett allmänt om accepterat användargränssnitt och mottagningsgränssnitt. Också säkerhet och frågor om integritet är viktiga.

Utredningen anser att en ändamålsenlig och effektiv hantering dessa av frågor kräver särskild styr- och samordningsfunktion i form en av en myndighet, tills vidare kallat styr- och samordningsorganet. Ett övergripande mål för denna myndighet bör att verka för effektiv och vara en

säker informationsförsörjning grunddata i för

av förvaltningen och samhället i övrigt.

Omvänt gäller att frågor direkt kan hänföras till de som enskilda myndigheternas verksamhet inte omfattas den föreslagna myndighetens av verksamhetsområde. Det ankommer alltså inte denna arbeta på att med IT-frågor inom andra myndigheters avgränsade organisationsområden. Grunddatabasutredningen återkommer till den myndigheten i nya avsnitt 4.3.2.

4.1.4 Författningsreglering

Att uppgifter klassas grunddata innebär ett offentligt som åtagande. Detta omfattar ett antal åtgärder, nämligen att samla in, 0 0 strukturera/systemera, 0 ajourhålla, o tillgängliggöra och o bevara vissa uppgifter.

Grunddata är central betydelse för förvaltningen och samhället i övav rigt. Kriterierna för grunddata bör därför fastställas i lag. Detsamma gäller grundläggande ansvar och skyldigheter för grunddatamyndigheter

98 Grunddata, infrastruktur och motiv... SOL’ 19972146

avseende innehåll, information om åtkomst, tillhandahållande, bearbet-

ningsgrad och ansvar för informationens kvalitet.

Riksdagen bör överlämna till bestämma regeringen att mer i detalj vilka

uppgifter som skall betraktas grunddata och vilka de som ansvariga myndigheterna är.

4.2 Motiv för

offentliga åtaganden

Att uppgifter efter prövning befinns i uppfylla lag uppställda grunddata-

kriterier och regeringen klassas medför av som grunddata, ett offentligt åtagande. Frågan är hur långt detta åtagande bör sträcka Bortom sig. gränsen för det offentliga åtagandet blir

hanteringen av grunddata en an-

gelägenhet för privata aktörer.

Som ett led i att öka den samhällsekonomiska effektiviteten sker en ständig omprövning av det offentliga åtagandet inom alla politikområden. Detta följer inte minst av de generella kommittédirektiven om omprövning 1994:23. I prövningen ingår bl.a. att med jämföra en situation då inget offentligt åtagande Så bör också föreligger. fallet när det vara gäller grunddata. Nya offentliga åtaganden i form att tillhandahålla av grunddata med stöd anslagsmedel, bör därför av noga prövas innan statsmakterna fastställer att viss kategori en av uppgifter skall vara att anse som grunddata. Denna prövning bör göras inom för den beramen redningsprocess som beskrivs nedan i avsnitt 4.3.4.

Flera motiv

I departementspromemorian Motiv för offentliga åtaganden 1994:53

struktureras diskussionen kring det offentliga Atta åtagandet. skilda

principiella motiv för offentliga åtaganden och presenteras analyseras. Begreppsramen är generell och abstrakt. Ett offentligt åtagande kan motiveras också utifrån näringspolitiska utgångspunkter även om "dyna-

miska effekter i samhällsekonomin är svåra att mäta.

En gemensam samhällelig

informationsresurs

Nivån på det offentliga åtagandet påverkas kontinuerligt av informa-

tionsteknikens möjligheter. Möjligheterna att använda uppgifter ofur fentliga register i skiftande sammanhang ökar. Marknadens behov/efter-

frågan av grunddata kan ses underordnad fråga, Ökad som en men en tillgänglighet till registeruppgifter/data innebär otvivelaktigt att användarna ges möjlighet att själva förädla data, något förbesom tidigare var hållet registerhållaren. Det primära är dock säkerställa syftet att en

effektiv informationsförsörjning för att stödja förvaltningen i sin kärn-

verksamhet.

Grunddata, infrastruktur och motiv... 99

Slutsatser beträffande gränsen för det offentliga åtagandet

Grunddatabasutredningens principiella mening är att motivet för offentligt åtagande ifråga om grunddata är att långsiktigt säkerställa att

samhällets basinformation tillgängliggörs för breda användare till

grupper av rimliga kostnader. Detta innebär att staten skall tillhandahålla både of-

fentlig förvaltning och enskilda kvahtetsdeklarerade uppgifter inte

som bearbetats eller förädlats i större utsträckning än själva tillhandahållandet förutsätter. Vidare bearbetning uppgifter uteslutande för enskild

av verksamhet och inte för förvaltningen och lika väl kan utföras i

- som

enskild regi torde i framtiden i de allra flesta fall "ren föräd-

- ses som ling" och uppgift för enskilda aktörer. Det krävs emellertid viss

vara en

tids erfarenhet systemet med grunddata for att gränserna för den

offentliga förvaltningens rätt till bearbetning successivt skall kunna fast-

ställas område för område.

Grunddatamyndigheternas uppgift blir att samla in, registerföra, kvali-

tetssäkra, ajourhålla, lagra och arkivera den elektroniska informationen

fram till den punkt bildar gränssnitt mot användaren.

som

4.3 Grunddata och

- styrning samordning

Strävan efter effektiv hantering och god tillgänglighet till samhäl-

en av

lets basinformation har sysselsatt flera utredningar och förslag har lämnats avseende de olika registrens innehåll, organisation och rättsliga förutsättningar. Den samordning och de krav bör gälla för offentliga

som

grunddata har dock aldrig bildat utgångspunkt för något generellt

mer förslag. Det saknas också organisation med ett sammanhållande och

sektorsövergripande för dessa frågor. Principiellt viktiga frågor

ansvar

har givits speciallösningar på respektive område eller fått kvarstå olösta.

4.3. 1 Styrning

Registerinformation kan på ett eller annat sätt alltför ofullständig

vara

för att lämpa sig för återanvändning. Myndigheter och kommuner saknar inte sällan att och tillgängliggöra informationen enligt

resurser anpassa användarnas önskemål. Informationen brister ibland att den

genom

saknar vissa egenskaper,

inte är strukturerad på ett för användarna lämpligt sätt, 0

inte ajourhålls på ett tillfredsställande sätt 0

Mot bakgrund statsmakternas effektivitetskrav och med hänsyn till

mer generella krav från användare på tillgänglighet, kvalitet när

m.m.

det gäller grunddata, vill utredningen peka på vikten samlad sek-

av en

100 Grunddata, infrastruktur och motiu... SOU 1997-145

torsövergripande policy för effektiv

en informationsförsörjning. En sådan

samlad policy bör omfatta

o tillgänglighet,

o kvalitet,

o service,

0 finansiering,

pris och

o uppgiftslämnande.

Utredningen förordar informationsförsörjningsmodell med

en endast två

ansvarsnivåer, nämligen dels regeringen med bistånd ett

av nyinrättat styr- och samordningsorgan, dels de registerhållande

myndigheterna. De senare kommer tidigare nämnts att fungera - som - som grunddatamyndigheter med författningsreglerat Grunddata ansvar. tillgängliggörs med

de krav författningen ställer och i sådana former de kan bearbeupp att

tas med andra grunddata. Genom uttag grunddata kan skaav nya baser

utifrån olika användares särskilda krav. pas

4.3.2 Nämnden för utveckling samhällets NSG

av grunddata

Motiv för att inrätta myndighet en. ny

Informationssamhället förutsätter institutioner bl.a. nya som styr, sam-

ordnar och utvecklar användningen Det är

av grunddata. av stor vikt att riksdag och regering tillförsäkras vidsträckt insyn i så-

en byggandet av

dana institutioner. Grunddatabasutredningen det

anser väsentligt att

medborgarna via de förtroendevalda kan påverka samhällets informa-

tionsförsörjning. Detta är endast möjligt och inom nya ändamålsenliga

stitutioner tillskapas.

Utan en styr- och samordningsmyndighet skulle det fulla för

ansvaret

samordning, framtagning av gemensamma gränssnitt, Standardisering samt kvalitetssäkring falla på grunddatamyndigheterna för

som var sig och gemensamt skulle få mot de målsättningar och

svara upp riktlinjer som regeringen lägger fast inom respektive område. Detta skulle ställa stora krav på en tydlig och detaljerad regel- och målstyrning från

rege-

ringen och därtill att grunddatamyndigheterna initiativ utvecklar

på eget och samordnar grunddata. Mot denna föreslår Grunddatabas-

bakgrund utredningen att en ny myndighet inrättas Nämnden för utveckling

- av

samhällets grunddata.

Nämndens uerksamhetsmál och uppgifter

Det övergripande målet för den nämnden blir att utveckla effektiv

nya en

och säker informationsförsörjning grunddata i förvaltningen och för

av samhället i övrigt.

infrastruktur och motiv... 101

Nämnden blir ett sektorsövergripande med

organ uppgift att styra, samordna och säkerställa tillgängligheten till grunddata inom för

ramen en tydlig ansvarsfördelning och enligt klara spelregler för alla berörda

myndigheter.

Nämndens verksamhet skall koncentreras till följande områden

fastställande gränssnitt för att hämta och lämna data,

av frågor om Standardisering, former för kvalitetssäkring, hållande nationell databaskatalog,

av en fastställande servicenivån,

av säkerhets- och integritetsfrågor, samt att följa utvecklingen och föreslå förändringar avseende

försörjningen

av grunddata.

Även nämndens kvalitetsarbete i

om mycket stor utsträckning inriktas på grunddata, kan samordnings- och standardiseringsarbetet förutsättas ha allmän betydelse för det elektroniska informationsutbytet

myndigheterna emellan.

En uppgift för nämnden är att framställa nationell databas-

annan en katalog. En sådan bör bygga på obligatorisk uppgiftsskyldighet för

en myndigheterna och skall så fullständig översikt möjligt över

ge en som informationsförsörjningen i offentlig sektor.

Huvudmannaskap och registeransvar för SPAR

Grunddatabasutredningen har i det föregående pekat på ett antal frågor

kräver lösning, innan ett definitivt ställningstagande sker till som en verksamheten med SPAR. Utredningen finner emellertid att

föga troligt dessa frågor får någon alternativ lösning under de närmaste åren.

Verksamheten med SPAR synes fungera väl och tillgodoser ett

numera viktigt behov hos bl.a. näringslivet. Utredningen föreslår dessa skäl

av att SPAR blir kvar och inriktas på att fullgöra ett särskilt motiverat offentligt åtagande för kundregister hos företagen och direktreklambranschens behov adresskälla. Grunddatabasutredningen redovisar i

av en författningsförslagen även ändringar i lag och förordning avseende SPAR

innebär anpassning till dessa, avgränsade behov uppgifter som en mer av ur offentliga personregister. Härigenom framträder SPAR:s betydelse

bärare grunddata. som av

Grunddatabasutredningen föreslår att den nämnden blir huvudman

nya för SPAR, då, med ett minskat registerinnehåll, bör ändras

vars namn till det statliga personadressregistret SPAR.

102 Grunddata, infrastruktur och motiv... SOL 1997145

Nämndens ledning och organisation

En viktig fråga blir ledningsformen för

en verksamhet berör alla

som nivåer och sektorer i samhället.

Grunddatabasutredningen har därvid

funnit nämndformen, d.v.s. ett kollektivt

beslutsorgan under regeringen,

mest lämpad för uppgiften. Utredningen föreslår nämnden

att får ansvar

att styra och samordna de frågor regleras i

som utredningens författningsförslag.

Nämndens verksamhet berör alla delar och nivåer i samhället. Kraven på

samhällsinsyn och medborgarinflytande kan inte betonas.

nog Dessa intressen finns på både nationell och kommunal nivå. Förtroendevalda

från stat och kommun företrädare för

samt näringslivet bör därför ingå i

nämnden.

Vid nämnden bör det finnas ett kansli chef. som leds av en Till nämnden bör vidare knytas ett kvalitetsråd och teknikråd. ett Nämnden får i övrigt inrätta de råd behövs för

som verksamhetens genomförande. Ledningen

av verksamheten utövas av nämnden med och med fullt egna resurser ansvar inför regeringen. I övrigt bestämmer nämnden i omfattsamma ning som andra myndigheter över sin organisation. Nämnden kan därvid

bygga upp ett eget kansli, anlita kanslistöd eller samlokalisera

sig med någon större myndighet.

Kanslichefens uppgift blir att via delegation för den löpande verk-

svara samheten enligt de riktlinjer nämnden utfärdar.

som Kanslichefen är föredragande i nämnden.

Denna ledningsform innebär att insynskraven från samhället tillgodoses

och att olika intressen tillåts påverka verksamheten.

Kualitetsråd och teknikråd

De båda rådens uppgift blir nämnden i

att stödja frågor kvalitet,

Standardisering, gränssnitt, servicenivåer, uppgiftslämnande En

m.m. särskild uppgift är också att följa effekterna den

upp av nu föreslagna

reformen. I råden kan de berörda delta

myndigheterna med expertkun-

skap och få inflytande över nämndens verksamhet.

Bemanning och kompetens

Med den nämnda tillförs nämnden värdefulla

ovan sammansättningen

kunskaper om samhället är till nytta för verksamheten. De

som kompe-

tenskrav som skall tillgodoses nämndens kansli omfattar kombinaav en

tion bred kunskap informationsteknik eko-

av om samt om förvaltning,

nomi och juridik. Eftersom arbetet består i att leda och främja en effektiv

samverkan mellan självständiga myndigheter förutsätts en mycket god kompetens i frågor rör förvaltningen i sin helhet.

som

Grunddata, infrastruktur och motiv... 103

Finansiering

Nämndens huvuduppgift är att utveckla effektiv och

en säker informa-

tionsförsörjning av grunddata i förvaltningen och för samhället i

övrigt.

Till uppgifterna hör att utreda och bereda inte

frågorna men att faktiskt

utföra beslutade åtgärder. Arbetet med

gränssnitt, Standardisering, kvalitetssäkring, säkerhet och integritet utförs redan i

dag av grunddatamyndigheterna. Det är att verksamheten också skall nya inriktas på att grunddata skall göras enkelt tillgängliga i samhället.

Personalstyr-

kan och kostnaderna för nämnden bör därför kunna hållas nere. En ut-

gångspunkt är dock att ledningen verksamheten bör utövas

av av nämnden med egna resurser.

Grunddatabasutredningen bedömer att kostnaderna för nämndens verk-

samhet personal, IT-utrustning m.m. skulle komma att

årligen uppgå till 6 milj. kr.

Grunddatabasutredningen föreslår att kostnaderna täcks

genom att staten ökar sitt krav på intäkter från verksamheten med SPAR, för närva-

rande drygt 7 milj. kr., och vid kommande omförhandling driftavtalet

av om SPAR inräknar kostnaderna för nämnden.

4.3.3 En beredningsprocess i Regeringskansliet

I framtiden kommer det att krävas

kontinuerlig beredning av en rad

stora frågor om samhällets försörjning digital basinformation.

av Dessa

sektors- och departementsövergripande frågor har ofta stor strategisk

betydelse för förvaltningens och informationssamhällets

utveckling. Det

krävs därför ett målmedvetet och formaliserat

samarbete över departementsgränserna i Regeringskansliet. Behovet sådan

av en berednings-

process skall också mot bakgrund att det har blivit svårare ses av att

bereda sektorsövergripande frågor i den budgetprocessen med

nya ut-

giftsområden och utgiftstak.

Huvuduppgifterna i den nya beredningsprocessen skall att fastställa

vara

grunddata vilket samtidigt innebär ett beslut det offentliga åtagan-

- om det samt bereda frågor finansiering databaser. - om av Denna senare

fråga berörs närmare i avsnittet prissättning och om finansiering kap. 6. Övriga informationsförsörjningsfrågor förutsätts i stor utsträckning

komma att beredas av berörda myndigheter i samråd med den föreovan slagna Nämnden för utveckling samhällets grunddata. av

REGGIT-gruppen pekade i sin slutrapport på att det fortsättningsvis skulle behövas en interdepartemental beredning REGGIT:s karaktär

inom Regeringskansliet. Entydiga och klart markerade från synpunkter

myndigheter och organisationer liksom internationella

- paralleller

104 Grunddata, infrastruktur och motiv... SOU 19973146

talade enligt REGGIT-gruppen för sådan en lösning. En utgångspunkt var dock att den föreslagna beredningen inte skulle

ta sig an uppgifter

som utförs eller bättre kan utföras

nu av myndigheter eller organisatio-

ner.

Grunddatabasutredningen vill här starkt betona liknande

att ett synsätt

bör anläggas också på befolknings- respektive och företags- näringsområ-

dena. Grunddatabasutredningen föreslår

att Finansdepartementet blir sammanhållande för den interdepartementala beredningen.

4.3.4 Initiativ till grunddataklassning

Initiativ till beredning med syfte att pröva och fastställa en grunddata,

kan komma från Nämnden för utveckling samhällets från

av grunddata,

myndigheter eller från användare. från

Utredningen utgår att utgångsläget fastställs i förordning och en om grunddata att beredningsprocessen

leder fram till ändringar i denna. Här kan jämföra med den beredman ningsrutin som vuxit fram beträffande den officiella statistiken.

Beredningsprocessen bör också fungera i andra riktningen och pröva

vilka data som till följd omvärldsförändringar och av nya förutsättningar

etc. inte längre bör klassificerade grunddata och därför

vara som skall tas

ur förordningen.

Det är viktigt att användarnas synpunkter inhämtas. Det har i

andra

sammanhang med liknande förutsättningar visat sig att löpande dia-

en log mellan producent och användare är konstruktiv i hänseenden.

många

De tydligaste effekterna är att kvaliteten blir

på grunddata högre och

kostnaderna lägre. Med användare åsyftas här i första hand större an-

vändarmyndigheter.

4.4 Konsekvenser av utredningens förslag

4.4.1 Konsekvenser för befolkningsregisterornrådet

Allmänt

Vissa befolkningsuppgifter författningsregleras grunddata med

som

Riksskatteverket som grunddatamyndighet.

SPAR

Utredningen har redan beskrivit SPAR och dess ändamål, med urval för

direktreklam och aktualisering kundregister i förgrunden.

Grunddata, infrastruktur och motiv... 105

Frågan är hur SPAR in i den infrastruktur för grunddata

passar som utredningen föreslår. SPAR kan dock i sin nuvarande form nu ses som en

databas med delvis förädlade uppgifter. Tjänsterna fåtal bygger på ett uppgifter från register för folkbokföring, inkomst- och

fastighetstaxering.

Huvuddelen av tjänsterna i SPAR tillhandahållande

avser av uppgifter

om namn/adress och förändringar i dessa till företag och

organisationer,

vilket allmänt kan motivera det offentliga åtagandet beträffande grunddata som det uttolkas utredningen d.v.s. att "tillhandahålla kvaliav

tetsdeklarerade uppgifter ... som inte bearbetats eller förädlats i större

utsträckning än själva tillhandahållandet förutsätter". Utredningen

ser

praktiska hinder mot denna funktion i aviseringsregistret. Viss tveksam-

het kan också uttryckas mot att allmänt tillåta direktåtkomst från före-

tag och organisationer.

Det är framför allt urvalsdragningarna för direktreklam komplicerar

som bilden. Dessa förfaranden bygger på där successivt en process personer väljs bort" på grund att de inte fyller vissa kriterier, t.ex. ålder eller av

inkomst. Utredningen det inte lämplig uppgift för RSV i

anser vara en -

egenskap av stor registerhållare av uppgifter som primärt samlats in för

andra ändamål- att leverera sådana urval enskilda. Det ställer av sig av

integritetsskäl också tveksamt med urval direkt från aviseringsregistret. Grunddatabasutredningen anser sammanfattningsvis att aviserings-

registret inte bör användas för direktreklam.

Utredningen anser att ett offentligt åtagande ifråga SPAR kan moti-

veras av skyddet för den enskildes personliga integritet. Verksamheten

med SPAR har fungerat väl under 20 års tid. Om SPAR läggs ned, kan

utgå från att det istället byggs ett antal befolkningsregister

man upp nya

av skiftande beskaffenhet och kvalitet för att tillgodose behovet adres-

av ser för utskick direktreklam. En sådan utveckling är inte önskvärd av

från integritetssynpunkt. Skyddet för enskildas kan personliga integritet

därför motivera att uttag för direktreklam fortsättningsvis får ske i sär-

skilda offentliga register, med författningsreglering är anpassad

en som

till kraven på skydd för personlig integritet.

Då det allmänt faller inom det offentliga åtagandet att tillhandahålla

befolkningsuppgifter anser Grunddatabasutredningen att SPAR bör

finnas kvar för ett särskilt motiverat offentligt åtagande att tillhanda-

hålla uppgifter åt kundregister hos företagen och tillgodose direktreklam-

branschens behov adresskälla för urvalsdragningar. av en

106 Grunddata, infrastruktur och Inotiu... SOU 1997145

4.4.2 Konsekvenser för företags- och näringsregisteromrâdet

Allmänt

Vissa företags- och

näringsuppgifter författningsregleras grunddata

som med PRV grunddatamyndighet. som

BASUN

Det allmänna företagsregistret BASUN förs som redan beskrivits av SCB. BASUN förser företag, marknadsaktörer och allmänheten i övrigt med aktuell information och arbetsställen. om företag Registret har en bredare bas än företags- och näringsregistren hos PRV och omfattar bl.a. uppgifter om dels dem som har tilldelats organisationsnummer enligt

lagen 1974:174 om identitetsbeteckning för juridiska

personer mil., dels enskilda näringsidkare.

Frågan är hur BASUN in i den infrastruktur för passar grunddata som utredningen föreslår med uppgifter i register hos PRV nu som grunddata. BASUN måste i nuvarande form bas ses som en med delvis förädlade

företagsuppgifter. Det som gör registret unikt är uppgifter

om näringsgren och arbetsställe. Att tillhandahålla sådan arbetsställeinformation

kan ett offentligt åtagande för SCB, även vara om uppgifterna inte utgör grunddata. Centrala företags- och CFAR inte

arbetsställeregistret är

tillgängligt för externa intressenter p.g.a. statistiksekretessen och uppgifterna kan därför inte tillhandahållas den vägen.

Det faktum att PRV blir grunddataansvarig för företags- och

näringsinformation medför inte att utredningen vill föreslå att verksamheten med BASUN skall upphöra. Ett sådant förslag till måste före-

förändring

gås av en utredning om behovet av arbetsställeinformation är så bety-

dande att det motiverar ett offentligt åtagande och i så vem som fall är bäst skickad att utföra detta. En i det ytterligare fråga sammanhanget är

om och när PRV kan tillhandahålla de uppgifter enskilda om näringsidkare och registrering för mervärdeskatt saknas i förem.m. som idag

tags- och näringsregistren. Utredningen lämnar denna mot bakgrund inte förslag till ändring regelverket BASUN. av kring

4.4.3 Konsekvenser för landskaps- och

fastighetsinformationsområdet

Allmänt

Viss landskaps- och fastighetsinformation forfattningsregleras som grunddata med Lantmäteriverket grunddatamyndighet. som

och motiv... 107

Nationella vágdatabasen

Mot bakgrund av det synsätt utredningen intagit beträffande

som grund-

data och grunddatabaser och med hänsyn till de kriterier

som nu föreslås beträffande grunddata, den

anser utredningen att nationella vägdata-

basen inte kan karaktäriseras databas innehållande

som en endast

grunddata.

Utredningen framhåller att den nationella består

vägdatabasen av uppgifter om geografiska lägesbestämningar Cnoder" tillförts rad

som en attributdata avseende Väginformation och sammantaget bildar

som en

databas med särskilt ändamål. Avsikten med infrastrukturen för grund-

data är att just sådana skall underlättas.

processer

4.4.4 Konsekvenser för samspelet mellan stat och kommun

Grundprinciper för samspelet

Staten och kommunerna är delaktiga i utvecklingen mot ett kunskaps-

och informationssamhälle. Det finns starka skäl för och kom-

att staten

munerna i sina verksamheter nyttjar gjorda investeringar på detta

område och gemensamt bidrar till utvecklingen dessa. Sett utifrån

av ett

samhällsperspektiv är detta särskild vikt och viktiga demo-

av rymmer

kratiaspekter. Fastighetsdatasystemet är ett exempel på stor och

kostsam investering gjorts staten och kommunerna i

som av gemen-

samma infrastrukturella system. För storstadskommunerna kan detta

framstå självklart, utredningen vill särskilt vikten

som men poängtera av att de små och medelstora kommunerna blir delaktiga i utvecklingen

mot informationssamhället. I vilken kommun bor skall inte

man vara avgö-

rande för möjligheterna att få tillgång till grundläggande information.

Ett delat

ansvar

Grunddatabasutredningen att staten bör ha ansvaret för att ut-

anser

veckla grundläggande principer för hur offentlig information skall tillhandahållas medborgare och näringsliv. Detta blir särskilt tydligt i fråga grunddata och förutsätter samlad på IT-användningen i den

om en syn offentliga sektorn. Det innebär att staten har ett övergripande och

ansvar att kommunerna inom sin sektor har ett delansvar för vissa grundläg-

gande data i betydelsefulla informationssystem.

Överváganderz och förslag

Samverkan mellan lantmäteriet och kommunerna enligt den tidigare

beskrivna modellen har inte föregåtts några egentliga samhällseko-

av nomiska analyser och kalkyler. Det delområde för närvarande till-

som

108 Grunddata, infrastruktur och motiv... SOU 19971146

drar sig den största uppmärksamheten i detta avseende är belägenhets-

adresserna och adressregistret i fastighetsdataregistret. Från

Svenska

kommunförbundet framhålls att kostnaderna för fastställa

att och registrera dessa adresser inte finansieras staten, medan det lant-

av statliga

mäteriet tillförs intäkter från användningen

av fastighetsdataregistret,

där adresserna är ett viktigt inslag.

En utgångspunkt bör att finna samhällsekonomiskt vara optimalt motiverade lösningar i samarbetet mellan kommunerna. staten och Samverkansformerna bör sådana att både staten och kommunerna

vara finner naturliga incitament till samverkan. Dessa kan beskrivas

enligt följande.

För det första sker

o en författningsreglering av grunddata och ansvaret

för grunddata där också den kommunala sektorn har sin

plats.

o Det resonemang Grunddatabasutredningen för i nästa

som kapitel avseende uppgiftslämnandet företagen bör också tillämpas det av på kommunala uppgiftslämnandet.

För det tredje förbättrad insyn och kommunal

o en dialog genom representation i den föreslagna Nämnden för utveckling samhällets av

grunddata.

0 Slutligen uppkommer även en möjlighet för kommunerna att föra

sektorsövergripande dialog med Regeringskansliet särskilda

genom en

beredningen av tyngre informationsförsörjningsfrâgor.

Finansiering

Grunddatabasutredningen anser att det finns skäl att särskilt belysa

ñnansieringsdelen. Man måste härvid skilja mellan områden där digitaliseringen är färdigställd eller långt gången respektive framtida digitaliseringsprojekt de senare i princip hänförliga till det geografiska området.

En grundförutsättning för ett vidare arbete med digitalisering är så-

att väl nytta kostnader beträffande olika delar informationshantesom av ringen analyseras noggrant och att kostnaderna fördelas efter nyttan.

Med kostnader samtliga kostnader alltså även de kommunala

avses - -

för uppbyggnad och ajourhållning och med såväl

nytta avses nyttan inom

den offentliga statliga och kommunala förvaltningen nyttan för

som

samhället i övrigt. Rent praktiskt innebär detta att kommunerna åtar sig viss del uppgiftsinsamling och ajourhållning och att kostnaderna för

detta, till den del de överstiger kommunernas nytta, gottskrivs

egen

kommunerna i någon form. Om staten tillämpar eller att tillämpa

avser

bidragsprissättning på ett område, är avgiftsintäkterna att jämställa

med andra intäkter bör beaktas i finansiell helhetssyn på som en uppgörelsen mellan staten och kommunerna på området i fråga.

Grunddata, infrastruktur och motiv... 109

Kommunernas roll igrunddata

Grundläggande för samspelet mellan staten och kommunerna

om sam-

hällets grunddatabaser bör sammanfattningsvis följande.

vara

Grunddata utgör del informationsinfrasstukturen. o en av

o Investeringar i denna infrastruktur grundas på samhällsekonomiska

analyser där staten för samhällets grunddata med kommu-

ansvarar

nerna viktiga medaktörer och där kommunernas kostnader för sin

som

medverkan till den del de överstiger kommunernas nytta

- egen -

gottskrivs kommunerna i någon form.

I de fall insatserna inte författningsregleras är den kommunala medo

verkan frivillig. Grundprincipen om frivillig samverkan följer det

kommunala självstyret.

o Registrering vid källan skall tillämpas princip.

som

Avtalsreglering mellan staten och kommunerna. o

4.4.5 Ekonomiska och andra konsekvenser

Grunddatabasutredningen har i avsnitt 4.3.2, under rubriken Finansi-

ering, angivit att kostnaderna för den föreslagna nämndens verksamhet

årligen kan beräknas uppgå till 6 milj. kr. I samband därmed har

ca utredningen föreslagit att kostnaderna täcks att staten i motsva-

genom rande mån ökar sitt krav på intäkter från verksamheten med SPAR.

I övrigt kan utredningen inte finna att de förslagen framtida hante-

ring grunddata särskilt i belysning förslagen angående prissätt-

av - av

ning och finansiering bör föranleda ekonomiska konsekvenser för den

offentliga förvaltningen den art att de särskilt bör uppmärksammas.

Utredningen kan inte heller finna att de överväganden görs beträf-

som

fande grunddata får några regionalpolitiska eller jämställdhetspolitiska

konsekvenser.

4.4.6 Författningsfrâgor

Grunddatabasutredningens förslag beträffande styrning och samordning grunddata medför att området behöver författningsregleras. Förslag

av lämnas därför till

o lag om grunddata, o förordning om grunddata,

110 Grunddata, infrastruktur och motiv...

0 förordning med instruktion för Nämnden för utveckling samhällets av grunddata samt o ändring i lagen aviseringsregister. om

Aviseringsregistret innehåller, förutom grunddata, även andra många uppgifter om befolkningen av stor betydelse för verksamheter utanför stat och kommun. Det finns det skälet av anledning att överväga om registret i viss utsträckning och efter särskilda överväganden behoven om i varje särskilt fall också bör tillgängliggöras utanför förvaltoffentlig ning. Lagen om aviseringsregister bör enligt Grunddatabasutredningen kompletteras med sådan möjlighet för regeringen. en

Ytterligare författningsarbete på förordningsnivå inte minst beträf- fande uppgiftslämnardelen får utföras successivt under genomförandet. -

Grunddatabasutredningen ser nu inte skäl att lämna direkta förslag i

denna del.

Gjord avgränsning enligt utredningens direktiv innebär också att i annan sammanhanget i och för sig viktig samhällsinformation i framtid som en kan komma att grunddatastatus, såsom rättsdata, miljödata och ges information från Riksdagen och den kommunala demokratin, lämnats utanför. Detta kommer dock, med utredningens förslag till lag om grunddata, att kräva ändring i lagens 2

Författningsregleringen av betydelse för grunddataområdet kan således delas in i tre kategorier, nämligen 0 tryckfrihetsförordningen, förvaltningslagen, avgiftsförordningen och myndigheternas instruktioner, o integritetsskyddslagstiftningen sekretesslag, datalag etc. samt en särskild reglering grunddata i lag och förordning. 0 av

SOU 1997: 146 Uppgiftsldlnnandet 111

5 Uppgiftslämnandet

Förslag

En policy införs med rad åtgärder för ett förenklat uppgiftslämnande

både grunddata och andra data. I policyn ingår bl.a.

att företag endast skall behöva lämna och uppgift gång,

0 en samma en

att rutiner för elektroniska uppgiftslämnanden underlättas o genom

utbyggnad allmänt accepterade och standardiserade användar-

gränssnitt,

att uppgifter återanvänds i högre grad,

att alternativa sätt att lämna uppgifter etableras,

att myndigheternas baskrav iakttas,

att avregleringar och regelförenklingar fortlöpande görs.

Nämnden för utveckling av samhällets grunddata skall för

svara sam-

ordning i fråga om Standardisering och gränssnitt för uppgiftslämnandet till statliga myndigheter.

Nämnden skall också ha till uppgift att föreslå åtgärder för att förenkla

uppgiftslämnandet samt kontinuerligt bevaka och ständigt utveckla uppgiftslämnarpolicyn i takt med övergången till elektronisk förvaltning.

1 Allmänt

En stor del av myndigheternas datasamlingar har tillkommit genom insamling uppgifter från individer och företag med stöd deras

av av

lagstadgade uppgiftslämnarplikt. Uppgifterna används för bl.a. tillsyn och kontroll, redovisning skatter och avgifter samt för statistikproduk-

tion och samhällsplanering. För uppgiftslämnarna i första hand

- repre-

senterade företagen förorsakar uppgiftslämnandet både kostnader

av -

och uppoffringar eftersom måste avdelas för bl.a. framtagning

resurser

och rapportering av uppgifterna.

Normalt sett inskränker sig de enskildas uppgiftslämnande till den år-

liga allmänna självdeklarationen, ändring bostadsadress samt till

av relativt sällan förekommande folk- och bostadsräkningar etc. Det är där-

för Grunddatabasutredningens uppfattning att det främst är inom områ-

112 Uppgiftsldmnandet SOU 1997: 14e

Ett särskilt område rör kommunernas uppgiftslämnande till myndigheterna. Denna fråga är nära förknippad med vissa andra frågeställningar, t.ex. frågan om kommunernas dubbelroll både insamlare och lämsom främst fastighetsinformation och deras krav nare av på kompensation för detta. Problematiken har redan behandlats i föregående kapitel.

5.2 från

Uppgiftslämnande företag till myndigheter

5.2.1 Bakgrund och problembeskrivning

På regeringens uppdrag utredde Statskontoret under 1994 i samarbete med Företagarnas Riksorganisation, Svenska

Arbetsgivareföreningen

samt Företagens Uppgiftslämnardelegation FUD företagens - uppgiftslämnande till myndigheterna och möjligheterna att begränsa företa-

gens uppgiftsskyldighet Statskontoret, rapport 1995:4. Företagens uppgiftslämnarbörda och åtgärder för att begränsa och effektivisera uppgiftsinsamlingen till offentliga myndigheter hade då kommit att uppmärksammas i en rad olika sammanhang. Avreglering och regelreformering betraktades som väsentliga inslag i strategin för ekonomisk tillväxt och ökad sysselsättning.

Statskontorets slutsats att det i den offentliga sektorns var sammanlagda aktiviteter gentemot företagen förekommer resurskrävande uppgiftslämnande för särskilt mindre företag och totalt i sett en många fall onödigt omfattande informationsinsamling. Vid tiden för granskningen uppvisade informationsflödena mellan företag och förvaltning Detta en nettoökning. ansågs främst bero på inträdet till EU med kraftig en ökning av uppgiftsinsamlingen inom områdena momsredovisning, statistik och jordbruk

som följd.

Statskontoret lämnade inga konkreta förslag när det gällde det direkta

uppgiftslämnandet. Regeringens beslut att genomföra översyner, depar-

tementsvis och myndighetsvis, regler påverkar företag tillsamav som mans med ändringarna bl.a. 27 § verksförordningen 1995:1322 av som ålägger myndigheter att till RRV, statliga myndigheter, kommuner,

landsting, organisationer och andra kostnadsmässigt eller på något som annat betydande sätt berörs, inge konsekvensanalyser planerade åtav gärder som kan tänkas påverka företag och andra bedömdes till- - vara räckligt för att åstadkomma minskning företagens en av uppgiftslämnande.

När det gäller att tillvarata företagens intressen i frågor om uppgiftslämnande fyller FUD viktig uppgift. FUD företräder näringslivet en gentemot statliga myndigheter vid samråd om uppgiftsinsamlingar enligt särskild förordning 1982:668 och samordnar även näringslivets en granskning av de nyss nämnda konsekvensutredningarna. De förslag till

SOU 1997: 146 Uppgiftsldmnandet 113

åtgärder för effektiviserad uppgiftslämnarpolicy Grunddatabas-

en som

utredningen i det följande redovisar som en uppgift för Nämnden för

utveckling samhällets grunddata, inkräktar inte på fortsatta insatser

detta slag från näringslivet.

Den ekonomiska belastningen på företagen

Den ekonomiska belastning som uppgiftslämnandet orsakar företagen

enligt Satskontoret inte känd. Siffror på 25 miljarder kr år hade

var per

nämnts, bl.a. från Svenska arbetsgivareföreningen. Statskontoret före-

slog samhällsekonomisk studie i syfte att uppskatta samhällets totala

kostnader för uppgiftsinsamling från företagen. Två områden ansågs här

centrala dels informationsinsamling är fullt motiverad utifrån vara - som

myndighetens ålagda verksamhet, dels informationsinsamling inte

som

alltid är självklart motiverad av myndighetsverksamheten och som heller inte ingår i företagets normala informationshantering. Någon samhälls-

ekonomisk studie har emellertid ännu inte genomförts.

Teknisk rationalisering

Företagens kommunikation med myndigheterna borde enligt Statskonto-

ret kunna underlättas. Statskontoret föreslog därför att det skulle utar-

betas standardiserade gränssnitt för datakommunikation med myndigheter, bl.a. i fråga e-post och Electronic Data Interchange EDI. Även

andra tekniker kan användbara i kommunikationen mellan

som vara

företag och myndigheter angavs, t.ex. telefonsvar, streckkoder, telefax,

m.fl. Det framhölls viktigt att skapa enhetliga gränssnitt så att före-

som

tag integrerar någon dessa tekniker i sina IT-strukturer kan

som av egna

utnyttja samma modul vid kommunikation med alla myndigheter och

med alla kommuner.

Toppledarforums aktiviteter kan på sikt komma att underlätta informa-

tionsinsamlingen och i många fall eliminera den genom att myndigheter

och företag kommer att ingå i s.k. virtuella organisationer inom vilka det

råder ett teknikstandardiserat informationsutbyte.

5.2.2 Förutsättningar för ett förändrat uppgiftslämnande

Statskontoret konstaterar i sin rapport att när det gäller etablerade

informationsflöden så har det hittills funnits mycket få krafter som ver-

kat aktivt för dämpning kraven på företagen att lämna uppgifter.

en av

Ett begränsat antal myndigheter torde alltjämt för mycket stor

svara en

del av uppgiftslämnarkraven.

De områden där uppgiftslämnandet bedöms innebära den största belast-

ningen för företagen är beskattning, statlig statistik, tullväsende, pro-

114 Uppgiftsldmnandec SOU 1997; 146

duktkontroll och miljövård. Uppgiftslämnande i samband med t.ex. skattekontroll är betydligt omfattande i Sverige än i mer många andra länder. Sverige har även omfattande en produktion av offentlig statistik. Sveriges inträde i EU ställer också krav nya på statistikproduktion, vilka i flera fall bedöms kunna komma att öka

belastningen på företagen.

Högkvalitativ registerinformation är idag mycket efterfrågad produkt, en inte minst vad uppgifternas aktualitet. I avser dagens föränderliga samhälle har därför behovet att ofta av uppdatera registerinformationen ökat avsevärt. Även denna utveckling tenderar att ytterligare späda på myndigheternas behov av att samla in uppgifter.

Tidigare åtgärder och pågående arbete

Tidigare har förslag om avreglering och regelförenkling fram lyfts som lösningar för att minska och effektivisera tänkbara uppgiftslämnandet. Ar 1994 tillsattes den s.k. Avregleringsdelegationen. Tankarna bakom delegationens tillsättande bl.a. att departementen varje år skulle var se över 20 % sina regler rörande företag i "rullande av en avreglering."

Huruvida målsättningen att förenkla uppgiftslämnandet med hjälp av avregleringar fått genomslag inom den offentliga

o.s.v. förvaltningen är

tveksamt. FUD att myndigheternas

menar konsekvensanalyser ofta är

minimalistiska i sin analysansats och att det saknas instrument och resurser för nödvändig granskning av analyserna.

I Grunddatabasutredningens har inte

uppdrag ingått att närmare utreda denna fråga. Utredningen dock att det kan finnas skäl anser att göra en utvärdering av nuvarande ordning för att utröna huruvida "avregleringsansatsen" haft den effekt avsetts. En särskild s.k. som delegation, den

Småföretagsdelegationen dir 1996:70 har tillsatts med uppgift att bl.a.

komplettera Regeringskansliets fortsatta arbete med avregleringar och regelreformeringar.

I samband med tulldatoriseringen infördes särskilda bestämmelser om att tulldeklarationen skall kunna lämnas i ett elektroniskt dokument. Denna möjlighet har inneburit att hanteringen har kunnat effektiviseras. Även på skatteområdet kommer det fr.o.m. 1998 års att taxering bli möjligt att lämna deklarationen elektroniskt prop. 1996/972100. På skatteområdet är det redan idag möjligt för näringsidkare lämna vissa att uppgifter elektroniskt.

I IT-propositionen förutsattes att det inom tre år skulle finnas en generell rättslig reglering för elektronisk dokumenthantering. Ett steg i denna riktning är IT-utredningens betänkande elektronisk dokumenthanteom ring SOU 1996:40. Beträffande myndigheternas hantering elektroav niska dokument föreslås i betänkandet att definitioner begreppen av elektronisk handling, digitalt dokument, digital signatur och digital

SOU 19971 146 Uppgiftsldmnandet

stämpel införs i förvaltningslagen 1986:223. Genom att använda digi-

tala signaturer och stämplar utredaren att våra traditionella rätts-

anser

regler avseende pappersbaserad uppgiftshantering kan användas även i

IT-baserad miljö. en

Rationaliseringspotential

Många bedömare anser att det finns stor rationaliseringspotential när

det gäller uppgiftslämnandet. Hur ett praktiskt förändringsarbete skall se ut med målsättningen att dels minska uppgiftslämnarbördan för företag och medborgare, dels sänka förvaltningens kostnader för informationshanteringen, är dock ännu inte klart. Grunddatabasutredningen

menar att det inte finns några "patentlösningar". Istället handlar det

ett kontinuerligt arbete bygger på ökat samspel och samförstånd

som

mellan lagstiftare, myndigheter och uppgiftslämnare där lösningar

nya hela tiden presenteras i takt med utvecklingen. Nedan lämnar utred-

ningen ett antal förslag till åtgärder de får genomslag kan

som - om -

förenkla och effektivisera uppgiftslämnandet betydligt.

5.2.3 Former för ett förenklat och effektiviserat

uppgiftslämnande

Allmängiltiga åtgärder för effektivisering

Generellt gäller att onödiga informationsflöden mellan företag och för-

valtning i möjligaste mån bör minimeras. För att begränsa belastningen på företagen kan myndigheterna t.ex.

avstå från att ta in informationen eller åtminstone minimera och ren- 0

odla baskraven jfr. "The Think Small First concept" i art. 3 i EU-

kommissionens rekommendationer "on improving and simplifying the

business environment for business start-up’s, C.971161 final,

underlätta insamlingen tekniska förbättringar i form all-

0 genom av

mänt accepterade och gränssnitt etc,

gemensamma

begränsa uppgiftsinsamlingen genom urval eller differentierade upp-

giftskrav,

använda redan insamlad information i högre grad, vilket dock förut-

sätter komplettering med vissa skyddsåtgärder såsom t.ex. klara

upp-

görelser med företaget att uppgifterna kan komma att användas på

om nytt, inskränka insamlingen till tillfällen då den verkligen är nödvändig

än att samla in på regelbunden basis,

snarare

över rapportintervallen, t.ex. att gå från månadsrapportering

0 se genom

till kvartalsrapportering där så är möjligt.

116 Uppgiftsldmnandet SOU 1997; 146

Elektroniskt uppgiftslämnande

Ett alternativt eller snarare kompletterande sätt till - avregleringar, regelreformeringar och liknande, vore att förenkla och förbättra rutinerna vid själva uppgiftsinsamlingen. Med modern informationsteknik har detta alternativ, i kombination med informationssenare effektivare försörjning inom förvaltningen, visat på minska forenya möjligheter att tagens börda när det gäller uppgiftslämnandet.

Ett nuvarande hinder for ett elektroniskt förfarande vid uppgiftslämnandet är emellertid möjligheterna att t.ex. identifiera och sig själv motparten eller säkerställa undertecknandet behörig firmateck-

elektroniskt av

nare. Aven årsredovisningar och skall fastställelseintyg m.m. enligt gäl-

lande regelverk undertecknade på IT-omvara papper. Utvecklingen på rådet går förvisso fort, det saknas fortfarande men generellt accepterade lösningar för s.k. elektroniska sigill och digitala signaturer.

Tysk reglering digitala signaturer av

I anslutning till detta bör nämnas att Tyskland nyligen antagit en lag och förordning digitala signaturer. och en om Lagen förordningen reglerar den erforderliga infrastrukturen samt kraven på de tekniska komponenter krävs vid användning digitala i som av signaturer enlighet med lagens syfte.

I lagen administrativ inom vilken så anges en ram digitala signaturer långt det är möjligt är entydigt tilldelade bestämd Varken sigen person. naturer eller signerade data skall kunna förfalskas. Ramen omfattar även en infrastruktur för tilldelning signaturnycklar till fysiska av personer, användning av lämpliga tekniska komponenter och instruktion till innehavaren signaturnyckeln vilka åtgärder gäller för denne. av om som

Uppbyggnaden och driften av infrastrukturen skall ske på privat väg under fri konkurrens. Lagen begränsar inte fri tillverkning och användning av digitala signaturer. Snarare skall regleringen när digitala signatu- rer kommer enligt de förutsättningar i lagen garantera som anges - en högre total säkerhet avseende hela kedjan från tillverkning av signaturnyckeln, dess tilldelning genom tillförlitliga certiñeringsplatser och fram till produktionen signerade data. Säkerhetskraven på de erforderliga av tekniska komponenterna i den till lagen hörande förordningen. anges

Endast lämna och uppgift gång... en samma en

l dagsläget lämnar företag uppgifter till flera myndigheter. Målsamma sättningen bör dock vara att företaget endast skall behöva lämna och en samma uppgift en gång. Detta förutsätter bl.a. ökad samordning av myndigheternas verksamheter och informationssystem liksom förenklade former för flöden uppgifter över myndighetsgränserna. av

SOU 1997: 146 Uppgiftsldmnandet 117

...till myndighet

Enligt Grunddatabasutredningens uppfattning bör det på sikt även

vara

möjligt att underlätta uppgiftslämnandet att låta företagen lämna

genom

uppgifter till endast en myndighet. De allra näringsidkare registre-

flesta

i PRV:s register. Företagsrelaterade uppgifter också ras som efterfrågas

av andra myndigheter skulle därför vid lämpligt tillfälle istället kunna lämnas direkt till PRV, därefter för vidarebefordring

som ansvarar av

uppgifterna till berörda myndigheter. Härigenom skulle vinnas att företaget endast har en myndighet att lämna uppgifter till samtidigt

som

myndigheter och andra söker information endast har ett ställe att

som vända sig till.

Ökad återanvändning

En aktiv åtgärd delvis kan motverka onödig uppgiftsinsamling är

som ökad användning redan insamlad information. Myndigheten bör där-

vid redan vid insamlingen tydliggöra ändamålen med uppgiftsinsamlingen för företaget och att uppgifterna kan komma att användas

andra myndigheter i ett skede. En breddad användning ställer

senare

således liksom i fallet med endast ett lämnande uppgift höga krav

- per -

på en väl utbyggd informationsinfrastruktur inom förvaltningen samt

krav på enhetliga och robusta former för ajourföring och kvalitetsdeklarationer etc.

Förenklat uppgiftslämnande alternativa former

Under överskådlig tid kommer det att finnas ett behov att uppgifter

av lämnas till förvaltningen på olika sätt. Man kan inte utgå från att alla

företagare önskar lämna uppgifter elektroniskt. Pappersbaserade rutiner

bör därför finnas kvar, vilka dock bör kunna rationaliseras och förenklas.

Det bör också finnas alternativa sätt att lämna och kontrollera uppgifter

t.ex. skall företag även kunna lämna uppgifter på medborgarkontor,

posten och liknande.

Vidare kan noteras att förvaltningen inom det närliggande området elek-

tronisk handel under 1996 tecknat ramavtal med tre leverantörer för ut-

veckling och tillhandahållande tjänster för elektronisk handel. Denna

av form upphandling förtjänar att studeras närmare. Eventuellt kan en

liknande ansats göras för att stimulera marknaden att erbjuda tjänster

och produkter för ett effektiviserat uppgiftslämnande. Redan nu finns

vissa tjänster på marknaden inom detta område. T.ex. har företaget

tjänst där via Internet erbjuder blankettdatabas med

SignOn en man en

bl.a. de vanligaste myndighetsblanketterna elektroniskt tillgängliga.

Även PostNet Affärskommunikation förbereder för närvarande introduktion ett antal förenklande elektroniska tjänster inom detta område.

118 Uppgiftszdmnandez SOU 1997: 146

5.3 och

Överväganden förslag

Uppgiftslämnarfrågorna är inte ett avgränsat problemområde enbart

som kan lösas med punktåtgärder, utan område med

snarare ett förgreningar

och kopplingar till flera andra såsom

frågeställningar, t.ex. regelsyste-

mets totala utformning och hela

förvaltningsapparatens organisatoriska

uppdelning. Uppgiftslämnarproblematiken är inte heller knuten enbart

till grunddata, utan spänner över hela

snarare spektrat av uppgiftsläm-

nandet. Även främst

om Grunddatabasutredningen skall över for-

merna för hanteringen grunddata, kan det finnas skäl av att se proble-

matiken i ett helhetsperspektiv och att

analysera statsmakternas sam-

lade samhälls- och informationsstrategi för sikt

att på rationalisera och

förenkla formerna för allt uppgiftslämnande från till

företag myndig-

heter.

Grunddatabasutredningen anser att alla förenklingar för företagen

att lämna uppgifter till myndigheterna är värdefulla för samhället som hel-

het. I ett större perspektiv handlar det tillvarata alla om att existerande

infrastrukturella fördelar inom den offentliga förvaltningen och

utnyttja

dessa så långt det är möjligt vi skall lyckas konkurrensfördelar

om skapa

mot omvärlden samt främja tillväxt och välfärd. En fördel

som Sverige

har gentemot en stor del av omvärlden är väl utvecklad teknisk infraen struktur och ett högt IT-kunnande hos både och

myndigheter företag. Utredningen menar att dessa viktiga egenskaper måste tillvaratas och utvecklas kontinuerligt.

Ett förenklat och uppgiftslämnande medför fördelar inte

effektiviserat

bara för uppgiftslämnaren. Aven för mottagaren, d.v.s.

myndigheten, skulle enhetliga rutiner märkbart påverka hanteringen på inte minst

ett

kostnadseffektivt sätt både för den enskilda myndigheten och för hela

förvaltningen. Istället för olika typer förfaranden t.ex. använav genom

dande av annorlunda blanketter till olika kategorier

av uppgiftslämnare, elektroniska respektive pappersbaserade rutiner beroende både

av upp-

giftslämnarens och myndighetens tekniska nivå, olika ändamål för olika

myndigheter vid olika tillfällen etc. skulle ett förenklat

insamlingsförfa-

rande bidra till att minska oredan liksom reducera onödigt sammanställ-

nings- och inmatningsarbete.

Grunddatabasutredningen att det för ett konsekvent genomförande

anser av enhetliga rutiner, liksom för införande standardiserade och allmänt av

accepterade gränssnitt, måste finnas någon form samordning mellan

av olika insatser kräver tekniska anpassningar hos både företag och som myndigheter. I flera länder pågår arbete med att samordna informations-

insamlingen till myndigheterna. I sammanhanget brukar begreppet "Single Face to Industry" användas beskrivning detta, d.v.s.

som en av att myndigheterna har ett enhetligt gränssnitt mot dem de kommunicerar med.

SOU 19971 146 Uppgiftsldnmandet 119

Grunddatabasutredningen föreslår på plats i detta betänkande

annan inrättandet Nämnden för utveckling samhällets grunddata. Det är

av av

utredningens uppfattning att mycket av vad där föreslås när det gäl-

som ler förenklade former för utflödet grunddata även kan appliceras på

inflödet. Genom att nämnden skall verka för utarbetandet bl.a.

av ett

enhetligt gränssnitt kommer inte bara formerna för inhämtande

av grunddata att förenklas. På sikt kommer även hanteringen all elek-

tronisk information att rationaliseras med ett sådant gränssnitt. Allt

utvecklingsarbete som nämnden genomför avseende grunddata skall

således ske under beaktande av att metoder och tekniker i framtiden

också skall kunna tillgodogöras inom andra sektorer.

Grunddatabasutredningen föreslår följaktligen att det blir uppgift för

Nämnden för utveckling samhällets grunddata att kontinuerligt be-

av vaka även dessa frågor och därvid föreslå åtgärder för ett effektiviserat

giftslämnande. En uppgiftslämnarpolicy kan innefatta följande.

upp

En given målsättning bör till en början vara att företag m.fl. endast

skall behöva lämna en och samma uppgift en gång.

I ett infrastrukturellt perspektiv är det också viktigt att det ut- 0 ges

ökade möjligheter att lämna begärda uppgifter på flera sätt och på

flera ställen. Därför bör t.ex. fortfarande pappersbaserade rutiner fin-

kvar, liksom det bör etableras uppgiftslämnartjänster med-

nas genom

borgarkontor, informationsautomater m.m.

Fortsatt utbyggnad allmänt accepterade och standardiserade

o av an-

vändargränssnitt och skapande enhetliga rutiner för elektroniska

uppgiftslämnanden. Företagen bör också möjlighet att i högre grad

ges

kunna lämna, kontrollera och enkelt anmäla felaktiga uppgifter

genom

"självbetjänande" tjänster.

Förtroendeskapande åtgärder när det gäller uppgiftslämnande. Vid

lämnande uppgifter till en myndighet måste företaget känna för-

vissning att uppgifterna kommer att behandlas i enlighet med av-

sedda ändamål och med hänsyn tagen till företagets egna intressen.

Tillskapande incitament för ökad användning redan insamlade 0 av av

basuppgifter. Den föreslagna Nämnden för utveckling samhällets

grunddata skulle här kunna ges möjlighet att ålägga myndigheterna

sådan användning. Det borde också möjligt att skapa rutiner där

vara

företaget redan i förväg möjlighet att samtycka till vissa kom-

ges

mande användningar.

Inför insamlingsåtgärder bör myndigheten noga överväga den to-

o nya

tala nyttan med åtgärden. Därvid skall särskild vikt läggas vid att in-

samlandet faller inom verksamhetens baskrav. Myndigheterna bör

därför i fastställa baskraven med utgångspunkt från den

förväg egna

120 Uppgiftsldmnandet SOU 1997; 146

verksamheten och därvid i möjligaste mån fastställa vilka

data

som behövs för just den verksamheten. I den mån

nya insamlingsåtgärder

sker på blankett kan redan registrerade med fördel för-

uppgifter

tryckas på blanketten, eller vid ett elektroniskt förfarande förevi-

- sas på bildskärmen.

Det bör också skapas incitament för tillse 0 företagen att att de är

registrerade och att de registrerade uppgifterna är Fördelarna riktiga. av att vara registrerad i en näringslivsdatabas måste överstiga

upp-

giftslämnarbesväret samtidigt som det också kan i affärssam-

ge en

manhang betydelsefull legitimitet. Det är här vikt att företaget

av som lämnat uppgifterna insyn i registret för att enkelt kunna kontrolges

lera uppgifterna och vid behov begära att felaktiga uppgifter korrige-

ras.

0 Generellt gäller att ökade möjligheter till rotation måste

av uppgifter

tillskapas. Det handlar inte här att underlätta

om "samkörningar",

utan snarare om att "öppna upp systemen och skapa förbättrade förutsättningar för ett tvärsektoriellt synsätt, t.ex. i form av gemensamma åtgärder för automatiska uppdateringar och liknande. Sekre-

tesslagens bestämmelser i många fall hindrar ett effektivt

- som ut-

nyttjande av befintligt uppgiftsbestånd behöver därför över ytter-

- ses ligare för anpassning till kommunikationssätt. nya

0 Lösningar med hjälp av tekniska landvinningar och förbättrade säker-

hetsåtgärder i form t.ex. smarta kort, digitala signaturer eller elekav troniska sigill bör utredas vidare samt införlivas i infrastruktum.m., ren snarast möjligt.

o Fortsatt bevakning av arbetet med avregleringar, regelreformeringar och regelförenklingar. Här bör t.ex. Småföretagsdelegationens arbete uppmärksammas.

SOU 1997: 146 Prissättning och finansiering... 121

6 Prissättning och

finansiering av

informationsuttag

Förslag

En generell prissättningsprincip införs för alla typer avgiftsbelagda

informationsuttag från statliga myndigheter. Principen innebär att avgif-

ten baseras på kostnaden för att framställa och distribuera uttagen. Ut-

tagskostnaden omfattar endast kostnader för att framställa och distribu-

era uttagen. Om priset därutöver skall ett bidrag till kostnader för

bl.a. insamling, uppbyggnad och ajourhållning eller nyttjanderätts-

avgift skall tas ut, krävs särskilt ställningstagande regeringen.

En grundförutsättning för den framtida digitaliseringen information

av är att såväl kostnader nytta analyseras noggrant i särskild

som en prövningsprocess, där kostnaderna alltid mäts mot nyttan. Med kostnader

avses samtliga kostnader även de kommunala för uppbyggnad och

- ajourhållning databaser. Med nytta såväl nyttan inom den

av avses

offentliga statliga och kommunala förvaltningen nyttan för

som samhället i övrigt. Prövningsprocessen med de effektivitets- och nyttovinster

som en digitalisering beräknas inom olika sektorer offentlig för-

ge av

valtning, bildar grund för finansieringen och fördelningen kostnads-

av bördan på de olika sektorerna.

Regeringen bör ge en utredningsmyndighet i uppdrag att precisera ett antal steg i prövningsprocessen.

6.1 Prissättning

6.1.1 Bakgrund och nuvarande ordning

För tillgängligheten till information i de offentliga registren är prissätt-

ningen på uttag av central betydelse.

Av de i 9 kap. regeringsformen RF fastställda principerna finans-

maktens fördelning följer att statlig myndighet inte utan stöd i be-

en myndigande får skaffa sig inkomster och disponera över dessa. En-

egna

122 Prissättning och finansiering... SOL 1997; 146

ligt 8 kap. RF skall föreskrifter meddelas om avgifter av riksdagen eller regeringen.

I tryckfrihetsförordningen TF finns bestämmelser

om Vilka slag av handlingar som skall anses som allmänna och hur sådana handlingar skall tillhandahållas. Handlingar som någon begär att få ta del "på av stället" skall enligt 2 kap. 12 § TF tillhandahållas avgiftsfritt. Med tillhandahållande "på stället" sökanden läser avses att handlingen i myndighetens lokaler antingen på eller på bildskärm. papper

Enligt 2 kap. 13 § TF har den önskar ta del allmän som av handling även rätt att mot fastställd avgift få utskrift, avskrift eller handkopia av lingen till den del den får lämnas ut. Statliga myndigheter skall normalt i sådana fall tillämpa avgiftsförordningens 1992:191 bestämmelser.

Myndigheter har också lagstadgad innebär en serviceskyldighet som att information under vissa förutsättningar skall tillhandahållas avgiftsfritt.

I 4 § förvaltningslagen 1986:223

stadgas att myndigheter skall lämna upplysningar, vägledning, råd och sådan hjälp till enskilda i annan frågor som rör myndighetens verksamhetsområde. Hjälpen skall lämnas i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens verksamhet. Vidare skall varje myn-

dighet enligt 6 § förvaltningslagen lämna andra inom

myndigheter hjälp för den Verksamheten. Det är ramen egna myndigheten som avgör om det ligger inom myndighetens serviceskyldighet att tillmötesgå en förfrågan eller begäran.

Enligt 15 kap. 4 § sekretesslagen skall myndigheten på begäran av enskild lämna uppgift allmän handling förvaras hos i ur som myndigheten den mån det inte möter hinder på grund bestämmelserna sekretess av om eller av hänsyn till arbetets behöriga gång. En begäran om muntligt utlämnande enligt denna bestämmelse t.ex. i allmänhet

per telefon ger

ingen rätt för myndigheten att ta ut någon avgift. Bestämmelsen i 4 § första stycket 10 avgiftsförordningen dock ger en myndighet möjlighet att i vissa fall ta ut avgift för dylika telefonutlämnanden. En förutsättning är dock att myndigheten i dessa fall går utöver den allmänna servicenivån enligt sekretess- respektive förvaltningslagen. Om däremot denna servicenivå inte överskrids är enligt motiven till sekretesslagen rätten till avgiftsfri muntlig upplysning "ovillkorlig".

Avgiftsförordningen 1992: 191

De avgifter för avskrifter, ADB-utskrifter och kopior åsyftas i 2 som kap. 13 § TF, är för myndigheter under regeringen fastställda i avgiftsförordningen. Förordningen skall tillämpas inte något annat följer lag, om av förordning eller särskilt beslut regeringen 2 §. Sådana av undantag förekommer i inte obetydlig utsträckning och gäller t.ex. PRV, Lantmäte-

SOU 1997: 146 Prissättning och finansiering... 123

riverket och Riksarkivet. Motiv till förordningen återfinns i regeringens

förordningsmotiv 1992:3.

Avgiftsförordningen kan delas in i tre huvuddelar. En del 3-8 och 25-

30 §§ består allmänna riktlinjer för styrningen avgiftsbelagd verk-

av av samhet. En andra del 9-14 §§ reglerar förfarandet vid för

avgiftsuttag

prövning av ärenden. En tredje del 15-24 §§ innehåller bestämmelser

om avgifter för kopior, avskrifter, ADB-utskrifter, bevis och registerutdrag. För Grunddatabasutredningens vidkommande är det i viss utsträckning förordningens första framför allt dess tredje del är

men som av intresse.

Avgiftsbelagd verksamhet kräver författningsstöd eller särskilt beslut

regeringen 3 §. Avgifterna skall, inget annat ekonomiskt mål beslu-

om tats för verksamheten, beräknas så att full kostnadstäckning 5 §

uppnås första stycket. Genom förordning 1995:687 ändring i avgiftsförord-

ningen har myndighet enligt 4 § första stycket 9 rätt att ta ut avgift

en en för "automatisk databehandlingsinformation i annat fall än utskrift. I

sammanhanget hänvisas i 4 § andra stycket till datalagens 1973:289 bestämmelser försäljning personuppgifter. Enligt 7 § första stycket

om av

3 datalagen får sådan försäljning ske endast det finns stöd i lag eller

förordning eller efter beslut regeringen.

Skyldighet att ta ut avgifter för allmänna handlingar gäller vid utläm-

nanden av kopior och avskrifter 15 §. För avskrifter allmänna

m.m. av

handlingar, liksom för utskrifter ljudbandsupptagningar, debiteras

av en

fast avgift om 90 kronor per påbörjad fjärdedels timme det tar att färdig-

ställa handlingen 17 För ADB-utskrifter och kopior tas avgift ut

beställningen omfattar tio sidor eller För de första tio sidorna är om mer. avgiften 50 kronor. För varje sida därutöver är avgiften 2 kronor 16 §. En beställning understigande tio sidor skall således tillhandahållas

av-

giftsfritt. För kopia video- eller ljudbandsupptagning får sökanden

av en

erlägga 600 respektive 120 kronor band 17 §. Myndigheten har där-

per till rätt att ta ut ersättning för porto 15 Staten är fri från alla

m.m.

dessa avgifter 21 §.

Myndigheten får inom för full kostnadstäckning själv bestämma

ramen

grunderna för avgiftssättningen när det gäller och tjänster enligt 4

varor

§ 5 § andra stycket. Dessa avgiftsinkomster får liksom inkomster enligt

15 § disponeras myndigheten 25 § andra stycket.

Beträffande andra avgiftsinkomster gäller att myndigheten får disponera dessa endast efter särskilt bemyndigande. Saknas sådant bemyndigande

skall inkomsterna tillföras statsverkets checkräkning i Riksbanken och

redovisas under den inkomsttitel på statsbudgeten regeringen be-

som stämmer 26 §.

124 Prissättning och finansiering...

sou 1997; 145

Myndigheten skall i årsredovisningen särredovisa sådana avgiftsinkomster som avses i avgiftsförordningens 4 liksom varje avgiftsbelagd verk-

samhet utgör eget resultatområde 29 och 30 §§. Riksrevisionsverket

som får meddela de föreskrifter behövs för verkställigheten förord-

som av

ningen 31 §.

Avgifter hos kommunala myndigheter

Någon motsvarande, särskild reglering finns inte beträffande kommunala

myndigheter. Det är i stället kommunerna själva har att besluta

som om

avgifter skall tas ut och hur stora de i så fall skall Inget hinder

vara.

möter dock mot att den statliga taxan tjänar som vägledning vid avgifts-

sättningen.

6.1.2 Nya förutsättningar Datalagskommitténs förslag till

ändringar i TF

DLK:s förslag att utlämnanden även skall kunna ske i elektronisk

form ställer förslaget förverkligas principerna för avgiftssättning

- om -

informationsuttag på sin spets.

Begreppen tillhandahållande på stället respektive utlämnande/ uttag

uppgifter

När det gäller såväl innebörden i DLK:s förslag prissättningspro-

som blematiken är det viktigt att hålla isär begreppen tillhandahållande på

stället uppgifter respektive utlämnande/ uttag uppgifter i form

av av av

kopior, utskrifter och avskrifter eller i elektronisk form.

Tillhandahållande på stället regleras idag i 2 kap. 12 § TF och rät-

avser

ten att i myndighetens lokaler utan avgift få ta del handlingar får

av som lämnas ut. DLK:s förslag innebär precisering av rätten att ta del

en av

uppgifter även myndighetens databaser. I princip torde detta inte

innebära någon utvidgning jämfört med idag av myndigheters skyldighet att tillhandahålla handlingar/uppgifter med den definition handlingar

görs i 2 kap. 3 § TF. DLK:s förslag innebär ingen förändring av rätsom ten för den begär att få ta del uppgift att också skriva av eller

som av en

avbilda uppgiften eller ta den i anspråk för ljudöverföring.

Detta skall dock inte förväxlas med rätten att mot avgift erhålla/ta med

sig handlingen/uppgiften i form utskrift, kopia eller enligt DLK:s

av -

förslag även få ut uppgifterna i elektronisk form.

Skyldigheten att mot avgift lämna ut avskrift, kopia eller utskrift av

handling regleras idag i 2 kap. 13 § TF. DLK:s förslag till förändring

dessa regler innebär, tidigare nämnts, att myndigheten till

av som -

SOU 1997: 146 Prissättning och finansiering... 125

skillnad mot vad gäller idag blir

som skyldig att mot avgift lämna ut -

uppgifter även i elektronisk form. För vissa

myndigheter kan detta

komma att innebära förenkling förfarandet vid en av utlämnande av

uppgifter medan det for andra kan komma att kräva ökade

resurser för

att möta önskemål att få ut i form.

om uppgifter denna Vad gäller möj-

ligheten att finansiera kostnaderna för uttagen med innebär

avgifter, inte DLK:s förslag någon inskränkning jämfört med idag.

Tillhandahållande och utlämnande förändrad enligt en innebörd av

offentlighetsprincipen

DLK framhåller betänkandet 469

s. att offentlighetsprincipen

numera

också fyller ett syfte

som informationsförsörjare i en vidare mening. Inom

myndigheterna finns en riklig tillgång till uppgifter såväl förhållan-

dena inom offentlig verksamhet det

som på privata området. Genom att

åberopa offentlighetsprincipen kan bl.a. forskare,

privata företag, journa-

lister m.fl. få fram uppgifter sedan kan

som man utnyttja för den

egna

verksamheten. DLK påpekar också att

många myndigheter numera äg-

sig åt omfattande

nar en informationsspridning.

Ett önskemål att få ta del

om av uppgifter ur en databas kan antingen

avse hela databasen diariet, registret o.s.v. alternativt delar av den

- eller sammanställning vissa I det första

en av uppgifter. fallet kan det

t.ex. handla om att sökanden inte är ute efter viss bestämd

en uppgift

utan vill det har kommit in t.ex. något ärende eller

se om någon skrivelse

som är intresse. Sådana databaser har till

av som huvudsakligt syfte att hålla ordning på handlingar, t.ex. inkommande bör handlingar, i regel

inte innehålla uppgifter kan bli föremål för sekretess

som jfr. 15 kap. 2 §

2 stycket sekretesslagen. I dessa fall räcker det därför med sökanden att

begär att få den specifika databasen någon se ytterligare precisering

behövs inte. Databasen kan därefter ställas till den sökandes

förfogande i

princip utan större hinder. Detta gäller både för manuella och elektro-

niskt förda databaser.

Om å andra sidan sökanden vill ha viss

en sammanställning av uppgifter

ur en databas ställer sig saken något annorlunda. Manuellt förda data-

baser har i regel begränsad omfattning och kan därför oftast lämnas

ut som de ut på papperet sedvanlig sekretessprövning och

ser efter

sökanden får därvid själv utföra sökningen, t.ex. i

ett dagboksblad. Upp-

gifter i elektroniskt förda databaser kan med hjälp sofistikerad

av pro-

ofta sökas och sammanställas mycket effektivt.

gramvara Begränsningen ligger huvudsakligen i datorprogrammets möjligheter. Här är det därför

inte säkert att myndigheten kan lämna ut hela databasen

utan begränsningar. Varje utlämnande skall i princip föregås sekretessprövning.

av en

Det är bara i sådana fall där kan säker på att några sekretessman vara

regler inte är tillämpliga hela databasen kan lämnas ut för fri söksom

ning. I annat fall får den sökande den uppgiftssammanställning ange

126 Prissättning och finansiering...

sou 1997; 145

önskas. Myndigheten måste således få förbehålla rätten som sig att göra

en viss sammanställning om sekretessintressena skall kunna tillgodoses.

Det kan även förekomma kvalificerade krav på sammanställningar

mer

av uppgifter. Dessa krav gäller i stort sett uteslutande sådana uppgifter som finns lagrade elektroniskt. Myndigheten är i första hand skyldig

att ta fram och presentera de sammanställningar den kan göra med sin

som

tekniska utrustning, tillgängliga datorprogram Därutöver är

0.s.v. myn-

digheten skyldig att göra de sammanställningar kan åstadkommas

som utan nämnvärda kostnader. De extra åtgärder myndigheten måste

som vidta för att ta fram sådana sammanställningar den normalt inte

som

gör, kan alltid översättas i kostnader. Det kan kostnader i form

vara av den ordinarie personalens arbetstid eller kostnader i form insatser

av av

personer som är specialutbildade i t.ex. programmering. Kostnaderna kan också hänföra sig till inköp kompletterande

av programvara.

Enligt DLK:s mening är det omöjligt att sätta generell regel för

upp en vad är "rutinbetonad åtgärd". Den rutinmässiga nivån blir bero-

som en

ende av vilka möjligheter som finns vid den enskilda myndigheten. Där-

emot kan enligt DLK säkert de flesta fall krav på extra åtgärder över-

av sättas i kostnader. Det får antas att det faller inom för vad

ramen som kan krävas, t.ex. att anlita specialistkompetens under ett timmar

par eller att låta den ordinarie personalen arbeta övertid. Myndigheten kan däremot inte räkna med kostnaden för den tid det tar att göra sekretess-

bedömningar av nya uppgiftskonstellationer. Om myndigheten på begä-

ran gör sammanställningar som går utöver vad som kan rim-

anses som liga kostnader för uttaget, handlar det precis idag inte uttag

- som - om enligt 2 kap. TF utan om utlämnande förädlade uppgifter. För sådant

arbete kan myndigheten givetvis betinga sig ersättning även i framtiden.

DLK har inte avsett någon förändring när det gäller myndigheternas möjligheter att neka ett utlämnande handling med hänvisning till

av en

att det föreligger betydande hinder. Om myndigheten kan ta fram begärda uppgifter med hjälp befintliga tekniska hjälpmedel är den i

princip skyldig att göra det, även om det i och för sig samtidigt medför

kostnader för myndigheten. Skulle det emellertid uppstå mycket stora

kostnader, t.ex. därför att stora delar verksamheten vid myndigheten

av måste stå still medan uppgifterna tas fram, får det föreligga så-

anses

dana betydande hinder att myndigheten inte är skyldig att tillmötesgå

det begärda.

När det gäller myndigheters skyldighet att på stället tillhandahålla upp-

gifter innebär DLK:s förslag i princip ingen skillnad mot vad gäller

som idag. Däremot vad gäller utlämnande uppgifter är skillnaden jämfört

med idag att myndigheterna i princip blir skyldiga att, förutom i form

kopior eller utskrifter, mot avgift även lämna ut uppgifter i elektronisk

form. Handlingar och andra uppgiftssammanställningar skall således

lämnas ut på t.ex. diskett eller via e-post. Denna skyldighet för

en myn-

SOU 1997: 146 Prissättning och

finansiering... 4

digheterna är dock inte absolut utan beroende vilka

av möjligheter myndigheten faktiskt har. Det framgår explicit bestämmelsen i 2 § av kap. 15

tredje stycket TF att utlämnande i elektronisk form inte behöver ske

om det möter betydande hinder.

Med elektroniskt utlämnande inte offentliggörande via

avses av uppgifter

allmänt tillgängliga nät, t.ex. Internet. kan således

Myndigheten inte

neka en begäran att få ut allmänna uppgifter med till

om hänvisning att

uppgifterna finns allmänt Internet. Å

tillgängliga på andra sidan innebär bestämmelsen inte att myndigheterna skulle låta all-

vara skyldiga att

mänheten koppla sig mot någon dator hos Som tidi-

upp myndigheten.

gare skall det krävas uttrycklig begäran från den enskilde för all-

en att

männa uppgifter skall lämnas ut. Över huvud taget bör elektroniskt

ut-

lämnande enligt DLK så långt möjligt jämställas med

som traditionellt

utlämnande på Det är också den enskildes begäran skall

papper. som

avgöra om uppgifterna skall lämnas ut på eller i elektronisk form.

papper Situationen är alltså den omvända mot den när uppgifter för

presenteras

den enskilde på stället då avgör myndigheten hur presentationen skall

ske.

Även myndighet i princip bifaller lämna

om en en begäran om att ut upp-

gifter i elektronisk form, är detta ointressant for den enskilde utläm-

om nandet sker på ett sådant sätt att han inte kan ta emot uppgifterna eller få fram dem i läsbart skick. l den mån myndigheten faktiskt kan tillmö-

tesgå en enskilds önskemål ett visst fysiskt eller logiskt format skall

den också göra det. Med fysiskt format mediet för utlämnande,

avses t.ex. på diskett eller via e-post. Ett önskemål ett logiskt format kan t.ex.

utgöras begäran att få uppgifterna fil i ett specifikt ordbe-

av en som en

handlingsprogram eller liknande.

Det kan inte krävas att myndigheten "skannar" in pappersdokument för att dem elektronisk form. Utgångspunkten är istället att det uteslu-

tande är sådana uppgifter myndigheten redan har i elektronisk form

som som omfattas skyldigheten att också lämna ut dem i denna form.

Om det finns bestämmelse förbjuder myndigheten att lämna ut

en som

uppgifter i elektronisk form inskränker detta i motsvarande mån all-

mänhetens möjligheter att få ut uppgifter i den formen. Sådana bestäm-

melser kan finnas i registerförfattningar och syftet med dem är precis

när det gäller bestämmelser sökbegränsningar att skydda den

som om -

enskildes personliga integritet.

Om myndigheten saknar all möjlighet att lämna ut uppgifter i elektronisk form föreligger helt klart betydande hinder. Kan myndigheten inte tillgodose begäran att få uppgifterna i viss form för att den

en om en enskilde skall kunna ta emot dem, föreligger också betydande hinder.

128 Prissättning och finansiering...

SOU 1997; 14e

Någon motsvarighet till bestämmelsen i 7 § första 3

stycket datalagen

myndigheters försäljning av uppgifter finns inte i DLK:s till förslag ny persondatalag. Förslaget innehåller i sig inte heller

något hinder mot

utlämnande personuppgifter

av enligt offentlighetsprincipen. Försäljning

bl.a. sådana uppgifter sker enligt nuvarande

av ordning vid myndigheter

redan på den grund att uppgifterna lämnas ut i elektronisk form.

Myndigheter kan ibland också ha gjort vissa bearbetningar eller

sammanställningar som går utöver "rutinbetonade åtgärder" och där beman tar talt för det arbete lagt ned. Det finns också har man register som inrät-

tats direkt för försäljning uppgifter till allmänheten, SPAR

av t.ex. och

BASUN. Man kan då ifrågasätta hur det blir med

försäljning av uppgif-

ter om offentlighetsprincipen även kommer att omfatta utlämnanden av

uppgifter i elektronisk form. DLK har angivit

som utgångspunkt

betänkandet sid. 548 att inte något hinder framtida för-

man ser mot

säljning av personuppgifter. Uttagen från sådana register får,

menar DLK, i regel antas ske for kommersiella ändamål och det kom-

är enligt

mitténs mening inte orimligt att får betala de kostnader

man som direkt

eller indirekt är förenade med sådana uttag.

Statskontorets konsekvensanalys

Regeringen har uppdragit åt Statskontoret att de ekonomiska

analysera

konsekvenserna förslaget. Uppdraget har redovisats i i

av en rapport juni

1997 Statskontoret rapport 1997:11. Statskontoret har kartlagt och

ana-

lyserat tänkbara effekter förslaget

av genom undersökningar av penning-

strömmar hos de myndigheter hanterar basinformation. Den som sam-

manlagda kostnadsökningen för dessa myndigheter har till uppskattas

185 milj. kr. Statskontoret har också punktvis intäktsbortfall

uppskattat

och ökade kostnader vid några myndigheter informa-

som säljer offentlig

tion i stor omfattning. Intäktsbortfallet för dessa

myndigheter uppskattas

till 40 milj. kr. Statskontoret har vidare funnit att ett ökat antal sekre-

tessprövningar innebär ökade kostnader för offentlig

förvaltning, men

osäkerheten är så stor att det inte varit be-

meningsfullt att ange något

lopp. Statskontoret framhåller också att bör IT-

avgiftsförordningen

anpassas.

Det är när Grunddatabasutredningen slutför sitt arbete inte klart

DLK:s förslag kommer att genomföras.

6.1.3 Tidigare förslag till principer för prissättning

informationsuttag

Vid tillhandahållande avgiftsbelagda informationsuttag används

kostnadsbegrepp och prissättningsprinciper utan tydlig innebörd. Det

finns således ett uppenbart behov att slå fast enhetliga för

av principer finansiering och prissättning av informationsuttag samhällets data-

SOU 1997: 146 Prissättning och finansiering... 129

baser. Valet sådana principer blir central fråga när det gäller att

av en säkerställa den ekonomiska grunden för och öka tillgängligheten till de

offentliga registren. Först måste dock ta ställning till någon

man om

avgift över huvud taget skall debiteras för uttag.

Den offentliga sektorns databaser medför kostnader för myndigheterna

dels för informationsuttagen i sig, dels för att bygga och ajourhålla

upp registren/databaserna. Karaktäristiskt för sådan information är att

uppbyggnad och ajourhållning av databaser är kostnadskrävande medan själva tillhandahållandet given mängd information när den väl

av en -

har samlats in, registrerats och organiserats ofta kan ske till jämförel-

sevis låga kostnader. För myndigheter i allmänhet utgör ett register

— eller databas det här oftast är fråga del IT-stödet för

en som om - en av

att myndigheten skall kunna fullgöra sina åtaganden. Kostnaden för att bygga och ajourhålla databasen är då kostnad inom myndighetens

upp en

basverksamhet. Huvudsyftet med myndigheternas verksamhet är endast undantagsvis att tillgodose en efterfrågan på uttag av information ur deras register eller databaser. Ett informationsuttag vid myndighet

en .utgör därför i normalfallet ett slags "biprodukt" i verksamheten i förhål-

lande till myndighetens huvuduppgift.

Riksrevisionsverkets rapport Principer för prissättning av

inforznationstjänster

I RRV:s rapport Principer för prissättning av informationstjänster RRV 1995:64 föreslås generell prissättningsprincip kan tillämpas obe-

en som roende vilken teknik används för överföringen, vilket slag

av som av

information uttaget samt vem myndighet eller enskild som

avser - -

begär uttaget. Avgifter för uttag information databaser bör enligt

av ur RRV beräknas så att full kostnadstäckning uppnås för att framställa och

distribuera själva uttaget myndighetens självkostnad uttagskostnad. I produktionskedja bestående insamling, uppbyggnad, lagring,

en av

ajourhållning, framställning och distribution omfattar full kostnadstäck-

ning för uttaget endast de två sista länkarna i kedjan.

RRV:s rapport bygger på ett regeringsuppdrag att ta fram prissätt-

ningsprinciper skapar förutsättningar för att förbättra och under-

som

lätta offentliga informationstjänsters tillgänglighet. Rapporten har

remissbehandlats och flertalet remissinstanser 22 av 32 svarande har

entydigt tillstyrkt RRV:s förslag. Ett antal myndigheter 11 är i princip positiva till förslaget, har synpunkter på tillämpningen eller delar

men

förslaget. De invändningar och synpunkter som framkommit avser

av framför allt

med att tillämpa principen dels praktiskt, dels för vissa

0 svårigheter informationshanterare och myndigheter med stora informationsuttag,

konsekvenser undantag från principen och omfattningen av dessa,

o av

kartdatabasernas speciella problem,

hur eventuella kostnadskonsekvenser skall hanteras,

130 Prissättning och finansiering...

sou 1997; 145

0 beroendet framtida lösningar

av av grundläggande frågor på tryckfri-

hetens och sekretesslagstiftningens område.

När det gäller har

kostnadsunderlaget tre myndigheter framfört

syn-

punkter. Dessa gäller önskemål vägledning för beräkna

om att indirekta kostnader samt krav på vad skall ingå i dessa kostnader. Riksarki-

som vet har också pekat på att det kan förekomma fall där

prisdiskriminering

på tjänster bör få förekomma.

6.1.4 Överväganden och förslag

Prissättningsprinciper

Enligt Grunddatabasutredningen kan resonemanget i RRV:s

nyss

nämnda rapport utvecklas enligt följande.

Huvudregeln bör vara att avgiften för ett uttag beräknas så

att samtliga

kostnader för att framställa och distribuera täcks. När uttagen en viss verksamhet i myndighet inte har primärt tillhandahålla en som syfte att

och sprida information, utgör ett härifrån

informationsuttag en bipro-

dukt. En "uttagskostnad" för att framställa och

distribuera ett uttag

om-

fattar då direkta kostnader för lön och material

samt en skälig andel av

indirekta kostnader overhead, t.ex. för

gemensam administration och

lokaler. Om det externa tillgängliggörandet information krävt

av utbygg-

nad särskilda funktioner i databas utöver vad krävs av en som som stöd i

basverksamheten, ingår även kostnader för detta i uttagskostnaden. Med basverksamhet avses i detta sammanhang myndighetens åtagande enligt

instruktion eller annan författning.

En kompletteringsregel behövs för de fall då det krävs till basverk-

bidrag

samheten. Undantag från nämnda huvudregel för

nyss om uttagskostnad

att framställa och distribuera ett uttag kan beträffande verksam-

statlig

het beslutas regeringen efter bedömning i varje särskilt fall

av en av

verksamheten i dess helhet. Denna i de

kompletteringsregel tillämpas

fall önskar beräkna avgifterna så att utöver

man uttagskostnaden

- -

även en del av kostnaderna för myndighetens basverksamhet täcks. M0-

dellen förutsätter viss kvantitativ efterfrågan, det

en att går att ta ut mer

än uttagskostnaden och att den tillämpas endast efter mycket

noggranna

överväganden. Om bidragsprissättning tillämpas får avgiftens storlek inte bli sådan att den motverkar syftet med offentlighetsprincipen.

Sedan riksdagen fattat beslut krav på bidrag till viss basverksam-

om en

het, kan rätten att besluta storleken på bidraget delegeras till

om rege-

ringen.

SOU 1997: 146 Prissättning och finazisiering... 131

Elektroniskt lagrad och offentlig information kan med gällande regel-

nu verk tas ut i olika former. Hos de stora informationshållande

myndigheterna sker detta i väsentliga delar inom för uppdragsverksam-

ramen het. Det finns, redan nämnts, än så länge ingen skyldighet att lämna

som

ut offentlighetsuttag i elektronisk form. Vid somliga myndigheter görs ändock detta serviceåtgärd mot den enskilde. I registerförfatt-

som en ningar förekommer å andra sidan förbud mot att lämna ut vissa uppgifter i elektronisk form. Bestämmelser detta slag får med DLK:s förslag

av fortsatt giltighet och i de fallen kommer utlämnande på också i

papper framtiden att vara enda alternativet.

Grunddatabasutredningen vill framhålla att mycket stor del

en sanno-

likt samtliga av de uppgifter i elektronisk form som nu finns tillgängliga

för försäljning i framtiden måste lämnas ut med stöd utvidgad

—— av en

innebörd handlingsoffentligheten. Om DLK:s förslag genomförs måste

av ett avgiftssystem utformas för sådana uttag i elektronisk form görs

som

med stöd av offentlighetsprincipen.

De utvecklade förslagen till prissättningsprinciper gör ingen åt-

ovan

skillnad mellan uttag sker med stöd offentlighetsprincipen och

som av övriga uttag, t.ex. de som görs på kommersiell grund. Införandet dessa

principer, bör gälla för hela förvaltningen, kräver vissa förändringar.

som

Som nämnts saknas specifika regler för avgiftssättning uppgifter i

elektronisk form med stöd av offentlighetsprincipen.

Avgiftssättning alla former elektroniska utlämnanden sker på

av av som

begäran bör följa den föreslagna uttagskostnadsprincipen, d.v.s. oavsett

utlämnandet görs på diskett, CD-ROM, genom uppkoppling online om eller på annat sätt. En prissättning bör utformas så att den är begriplig

för allmänheten, enkel att tillämpa i myndigheternas verksamhet samt

kostnadsneutral i förhållande till den eventuella uppdragsverksamhet

myndigheten bedriver med stöd IT.

som av

Mot bakgrund det anförda föreslå Grunddatabasutredningen att

av en

generell prissättningsprincip införs för alla typer av avgiftsbelagda informationsuttag från statliga myndigheter. Principen innebär att avgif-

ten baseras på kostnaden för att framställa och distribuera uttagen. Uttagskostnaden omfattar endast kostnader för att framställa och distribu-

uttagen. Om priset därutöver skall ett bidrag till kostnader för era ge

bl.a. insamling, uppbyggnad och ajourhållning eller om nyttjanderättsavgift skall tas ut, krävs särskilt ställningstagande av regeringen.

Augiftsberdkning

Uttagskostnadsprissättning medför att prissättningen av uttag sker myndighetsvis. De myndigheter idag säljer uppgifter i elektronisk

som

form tillämpar olika prissättningsprinciper. Något utrymme för mer allmänna och schablonmässiga beräkningar knappast, åtminstone inte

ges

132 Prissättning och finansiering...

s0U 1997; 145

inledningsvis. Detta får till följd att till

omfånget likvärdiga uttag kan

komma att variera i pris från myndighet till myndighet, när de kräver

helt olika insatser för att tas fram. successivt och i

takt med en ökad

Standardisering av format och hantering kan dessa skillnader delvis för-

väntas minska.

Prissättningen bygger på att kan ta betalt för informationen och

man att myndighetens kostnader för att tillhandahålla och

sprida information

kan fördelas ut på dem gör Den förutsätter som uttagen. därför att

mängden uttagen information på något sätt kan mätas. Detta är svårt

och någon given linje att utgå från finns inte. Det är dock möjligt att

ange

vissa alternativ enligt följande.

Att utgå från maskintid kan fungera i vissa fall, vid

t.ex. större körningar

som är lätta att identifiera och avgränsa. Det är dock svårare

betydligt

att använda denna variabel vid mindre uttag dessutom

som kanske sker

med hög frekvens. En stor nackdel med maskintid

en som utgångspunkt

är att ingen hänsyn tas till övriga kostnader, t.ex. lönekostnader för tid

som ägnas åt att hantera de olika Dessa

beställningarna. kostnader kan

variera kraftigt även maskintiden är densamma. om

Den enhet som används för kvantifiering det elektroniska innehållet i av

ett dokument är "byte". Prissättning skulle

av informationsuttag därför,

enligt utredningens mening, i och för sig kunna ske bytes. En nackdel

per

är emellertid att en på likvärdig mängd information kommer

papper att

motsvaras av olika mängd bytes beroende på dels vilket

ordbehandlings-

system som används ifråga textdokument, dels vad dokuom rena på

mentet faktiskt innehåller text, eventuella mallar, bilder

ren logos, osv

samt blandformer av dessa. Detta problem lär kvarstå tills dess

man

funnit standard för i vilket format ett skall ske.

en informationsuttag

Någon enhetlig tillämpning av ett visst lagringsformat eller dokument-

standard inom förvaltningen ñnns ännu inte. faktor

Ytterligare en att ta

hänsyn till är de olika komprimeringsstandarder det finns

som möjlighet

att använda sig vid elektronisk En nack-

av dokumentöverföring. annan

del är att kostnaden för att framställa olika typer uttag varierar krafav tigt trots att mängden bytes råkar densamma. vara

Det är även möjligt att låta myndigheterna själva beräkna kostnaden för

olika typer uttag. Som exempel kan nämnas PRV redan

av som tillämpar uttagskostnad som grund for prissättningen. Grunddatabasutredningen

föreslår att det bör ankomma på varje att utifrån här före-

myndighet

slagna prissättningsprinciper räkna ut kostnaden for olika typer

- av uttag. Myndigheterna bör därvid få stöd RRV eller den ekonomiav nya

styrningsmyndighet föreslås i budgetpropositionen för 1998.

som -

SOU 1997: 146 Prissättning och finansiering... 13

Gräns för fria uttag

Ibland kan kostnaderna för ett uttag så låga att det kan diskuteras

vara

om någon avgift alls bör tas ut. T.ex. i situation där enskild

en en begär ett utlämnande enligt offentlighetsprincipen och handläggaren

på myn-

digheten tillgängliggör uttaget elektroniskt genom att sända de begärda

uppgifterna till den enskildes e-postadress, kan fråga uppkomma det

om är meningsfullt att ta betalt för uttaget. De sammanlagda kostnaderna

för pappersbaserad fakturahantering t.ex. till följd ett utlämnande

som sker med stöd TF enligt vedertagna beräkningar till

av anses uppgå 300-400 kr. faktura. Av detta skäl och för att inte syftet med offentlig-

per

hetsprincipen skall förfelas bör avgift för uttag enligt utredningens

mening som huvudregel inträda först över viss bestämd gräns. Detta kan

jämföras med de nio A4-sidor med stöd avgiftsförordningen kan

som av

tas ut avgiftsfritt.

En fri gräns kan konstrueras på olika sätt:

Den kan t.ex. ta sikte på någon form standarduttag blir fria

0 av som rakt över.

Den kan i antal bytes, då förmodligen inte i antal o anges men samma

för alla myndigheterna. Om gräns baserad på bytes skall användas

en måste någon form omräkning ske. Detta skulle i och för sig leda till

en enhetlig tillämpning också förorsaka del problem inte

men en av minst administrativ karaktär.

En möjlighet är att sätta den fria uttagsgränsen till ett visst 0 annan bestämt belopp baseras på kostnaden för uttaget, t.ex. 100 kr. En

som sådan modell kan bli lättare att tillämpa, eliminerar inte proble-

men

met med att den fria mängden information kan komma att variera från

myndighet till myndighet.

En princip med fria standarduttag kan inte tillämpas vid alla myndig-

0 heter. För t.ex. arkivmyndigheter, PRV och Lantmäteriverket utgör i dagsläget en stor del av uttagen ofta med kommersiell bakgrund

- sådana uttag skulle bli att betrakta standarduttag och

som som som därför skulle omfattas frigränsen. Det blir då inte många aktörer

av kvar att fördela uttagskostnaderna på och övriga uttag skulle således bli alltför dyra. Staten måste i sådana fall ingen lösning

- om annan

kan finnas gå in och finansiera standarduttagen med ökade anslag.

- Slutsatsen av detta är att en princip med fria standarduttag inte utan

finansiella konsekvenser kan tillämpas på informationsförsörjande myndigheter med stor kommersiell efterfrågan sådana uttag.

Grunddatabasutredningen anser att det kan lämnas åt myndigheten att avgöra frigräns över huvud taget skall finnas och den i så fall

om en var

bör läggas. Huvudregeln att avgift skall tas ut för kopior, utskrifter, av-

134 Prissättning och finansiering...

SOU 1997; 146

skrifter och för uttag uppgifter i elektronisk form kan av kombineras med

att myndigheten ges en rätt att avstå från att ta ut

avgift. Exempel på

sådana skäl är att myndigheten att

anser en avgift skulle motverka syftet med verksamheten eller att kostnaderna för att administrera

avgifts-

uttaget skulle bli för höga i förhållande till avgiftens storlek.

Samma reg-

ler bör gälla för alla uttag oavsett form. Det innebär

att uttagskostnaden i princip även skall gälla kopior på vilket också

papper, är fallet i dag.

Enligt nuvarande regler har myndigheten rätt att frångå i § reglerna 16

första och andra stycket det finns särskilda skäl. om

Utredningen har inriktat sitt arbete på att finna och föreslå för en modell

prissättning av elektroniska informationsuttag. Utredningen har därvid

erfarit att kostnaden för uttag uppgifter i elektronisk form

av som görs av

enskilda i normalfallet klart understiger kostnader för fak-

myndighetens tureringen av uttaget.

Det finns önskemål att från

om informationsuttag myndigheterna i allt

högre grad skall få göras utan att någon behöver Mot

avgift erläggas. bakgrund av att informationstekniken på sikt möjliggör ökad tillgänglig-

het till ständigt fallande kostnader för myndigheterna, är det Grund-

databasutredningens uppfattning att enskilda kommer att kunna

göra

avgiftsfria uttag i allt större utsträckning utan att det kommer samtidigt

att medföra några nämnvärda för

kostnadsökningar myndigheterna.

6.1.5 Konsekvensbedömning

Konsekvenserna det föreslås är inte helt lätta förutse av som nu att och bedöma. Om inför regler i

man avgiftsförordningen som medger att varje

myndighet beräknar och bestämmer sin uttagskostnad kommer egen avgiften naturliga skäl att variera i vissa fall t.o.m. I

av - ganska betydligt. takt med tilltagande Standardisering format kan emellertid

av m.m. dessa skillnader förutsättas minska.

En prissättningsprincip innebär att avgiften täcker som uttagskostnaden är en förutsättning för den föreslagna ändringen i TF med offentlighets-

utlämnanden också i elektronisk form skall kunna allt-

genomföras utan

för omfattande statsfinansiella effekter.

Om man fortsättningsvis tar ut avgifter för elektroniska offentlighets-

uttag enligt samma principer som hittills gällt för andra uttag, bör de

finansiella effekterna för myndighet exempelvis PRV bli

en som högst begränsade. Huruvida de Ökade möjligheterna till uttag uppgifter i

av elektronisk form kommer att medföra ett väsentligt ökat tryck på myndigheten är i dagsläget omöjligt att bedöma. Vid ett sådant scenario kan

detta dock i så fall åtminstone under övergångsperiod komma

- en att -

SOU 1997: 146 Prissättning och finansiering... 135

komplicera dimensioneringen av myndighetsfunktionerna och därmed avgiftssättningen.

I sammanhanget måste noteras att Lantmäteriverket beträffande land-

skapsinformation i inte obetydlig utsträckning tar ut nyttjanderátts-

en ersättning för viss upphovsrättsskyddad information. Just hävdandet

av upphovsrätt komplicerar bilden i förhållande till grunddata och behandlas på flera ställen i betänkandet jfr. avsnitten 2.3.6 och 4.1.3. De medel som hämtas in nyttjanderättsavgifter återförs till verksamheten

genom och måste inte minst användarens synvinkel i realiteten

—— ur ses som

en form av bidrag utöver uttagskostnaden. Enda undantaget kan utgöras

av fall där avgiften endast att täcka kostnad för att framställa och

avser distribuera uttaget. I sådana fall torde i framtiden med utredning-

man

ens terminologi ändock inte kunna avgiften "nyttjande-

- se som en ren

rättsersättning" utan som del i uttagskostnaden.

Grunddatabasutredningen anser i konsekvens med vad tidigare

- som sagts att upphovsrättsliga anspråk måste bli föremål för

- noggranna överväganden. Därmed inte sagt att civilrättsligt helt bör avstå från

man att hävda sådan rätt. Det torde i dagsläget saknas ekonomiska förutsätt-

ningar för radikalt ändrad inriktning. I prissättningssammanhang

måste dock uttag "nyttjanderättsersättning" alltid betraktas

av som en

bidragsprissättning och inräknas i "ramen för möjlig prissättning utöver uttagskostnaden när avgiften för informationsuttag bestäms.

6.2 Finansiering

6.2.1 Bakgrund och problembeskrivning

Utredningen att motivet för det offentliga åtagandet i fråga

anser om grunddata är att långsiktigt säkerställa att samhällets basinformation

tillgängliggörs för breda användare i förvaltningen och

grupper av samhället i övrigt till rimliga kostnader.

Uppbyggnad och ajourhållning registren i den offentliga förvaltningen

finansieras på flera olika sätt. Man kan i huvudsak urskilja tre finansie-

ringskällor, nämligen

0 anslagsfinansiering genom skattemedel, avgiftsfinansiering helt eller delvis genom olika slags avgiftsuttag,

o - -

t.ex. för registrering eller med bidragstillskott vid avgift för uttag

registret samt

intressentñnansiering eller användarñnansiering.

På flera områden är digitaliseringen klar eller i långt framskridet skede och insamling och ajourhållning är då i allmänhet finansierad. I dessa

delar gäller frågan i ett informationsförsörjningsperspektiv främst i vil-

136 Prissättning och finansiering... SOL 1997; 146

ken form och kvalitet och till vilket pris informationen skall tillhandahål-

las. För andra ämnesområden med lägre eller

obefintlig digitaliserings-

grad gäller frågan istället hur från till processen insamling tillgänglig-

görande av data i en databas inklusive uppbyggnad och löpande ajour-

hållning skall finansieras.

Utredningens förslag till prissättning efter huvuduttagskostnad som

regel medför inte något tillskott till

finansieringen av kostnader för in-

samling, uppbyggnad och ajourhållning databasen.

av Kompletterings-

regeln med bidragsprissättning öppnar dock vissa möjligheter att ta ut

ett bidrag utöver uttagskostnaden for att täcka sådana kostnader. För - att en myndighet skall få tillämpa vid informa-

kompletteringsregeln

tionsuttag krävs emellertid särskilda och överväganden statsmakts-

beslut.

En konsekvens utredningens förslag är att den flora finanav ymniga av

sieringsprinciper och avgiftskonstruktioner förekommer i som samband

med informationsuttag inom blir förvaltningen mer enhetlig. Utredningens bedömning är samtidigt att bidragsprissättning åtminstone under

överskådlig tid blir vanlig form for avgiftssättning när det - en gäller

uttag av grunddata. Här måste dock framhållas att ett inte bidragskrav

får utgöra nödvändig för en förutsättning finansiering av uppbyggnad och

ajourhållning databasen. Även kan från av om man utgå bidragsintäkter

vid prospekteringen för databas, måste en ny anslagsmedel eller annan

finansiering reserveras med motsvarande belopp i den händelse uttagen inte blir beräknad omfattning. av

6.2.2 Finansiering och prissättning generella frågor -

En angelägen fråga är hur finansieringen samhällsviktiga databaser av bäst löses när tillgången på offentliga medel är starkt begränsad. Det

handlar om hur man skapar bärkraftig finansiering for en utvecklingen

av de grunddata utredningen föreslår och som nu författningsreglerade

för fortsatt digitalisering främst det området en på geografiska utan - att uttagen blir så dyra att informationen inte efterfrågas i önskvärd utsträckning.

Hittills tillämpade former för att bestämma nivån på det offentliga åta-

gandet och finansieringen detsamma löser Endera av inga problem. upp-

står stor belastning på statsbudgeten eller så uteblir helt eller delvis en

investeringar som måste betraktas angelägna. som

Statskontoret framhåller i promemorian "Finansiering och prissättning

av geografisk information" 1996-05-31, Dnr 219/95 att frågorna om finansiering och prissättning är generella även i enskilda - om svaren fall kan bli olika. Vidare konstateras att vid beslut och om finansiering

SOU 1997: 146 Prissättning och finansiering...

prissättning bör myndighetens användning ställas egen av informationen

i relation till övrig användning. Det är emellertid och

kring finansiering

prissättning av infrastrukturen som Statskontoret framhåller de

att största problemen finns. Att information räknas till informationsinfra-

en struktur leder dock, enligt Statskontoret, inte automatiskt till den

att helt skall skatteñnansieras.

Finansiering av ökad tillgänglighet till digital

information

Datalagskommitténs förslag om ändringar i tryckfrihetsförordningen kan

komma att innebära att kraven på förvaltningens

informationsförsörj-

ning ökar och i vissa fall ställs på sin spets. En

vidgning av offentlighets-

principen till att även omfatta uttag uppgifter i elektronisk form

av accentuerar omgående behovet av investeringar i informationsinfrastruktur.

Utredningen vill här framhålla att utveckling i den riktningen ändock

en kommer helt oberoende eventuella ändringar i TF. Samhällsutveck-

lingen i allmänhet och utredningens granskning de tre registerområ-

dena med grunddata i synnerhet, visar nämligen att vi snabbt mycket

går mot ett elektroniskt samhälle där tillgängligheten till information i

princip kommer att gälla tillgänglighet till digital information.

I IT-propositionen framhålls viktigt att de offentliga grunddatabas-

som erna anpassas till behov och att det skapas förutsättningar för väl

nya en fungerande förvaltning av databaser. Det angivna målet att utforma

- en

väl fungerande infrastruktur för samhällets informationsuttag

som ger

hög tillgänglighet till basinformation och verkar tillväxtbefrämjande

som

förutsätter utbyggd infrastruktur. Detta är ambitionshöjning och - en en

sådan kräver en resurser.

Frågor central betydelse för att genomföra infrastruktursatsning är

av en

vem kan utnyttja och vinna nytta investeringen,

o som av 0 vem som skall ansvara för investeringen,

o vem som har betalningsansvaret,

skall stå ute med kapital och risken för detta, samt o vem som

vilken ambitionsnivå är rimlig. o som

Regelverket för investeringar i infrastruktur beträffande informationsuttag

Dagens IT-system skiljer sig från gårdagens på viktig punkt. Maskin-

"hårdvaran", utgör i allmänhet mindre del investevaran, numera en av

ringskostnaden.

För den statliga sektorn gäller bokföringsförordningezi 1979:1212

som

definierar anläggningstillgångar som en tillgång avsedd för stadigva-

rande bruk. RRV beskriver anläggningstillgångar som bl.a. tekniska

anläggningar med beräknad livslängd på lägst tre år. Vidare

m.m. en

138 Prissättning och finansiering... SOL 1997; 145

anges i bokföringsförordningen att utgifter för forsknings- och utveck-

lingsarbete och liknande får tas de be-

upp som anläggningstillgång om

räknas bli betydande Värde för verksamheten under kommande

av år.

Tillgången skall årligen avskrivas med skäligt belopp, dock med minst

en femtedel.

RRV i de allmänna råden att får

anger utveckling av egna datorprogram

aktiveras i balansräkningen förutsatt att arbetet och kostnaderna

som

lagts ned är klart avgränsade och bestämd

avser en tillämpning samt om den tilltänkta produktens eller nytta för verksamheten inte processens

kan ifrågasättas. Sker utvecklingsarbetet i skall det rationaliseringssyfte vara sannolikt att en på förhand kalkylerad kostnadsbesparing kan

upp-

nås. Som immateriell får

anläggningstillgång upptas licensavgift eller

motsvarande för anskaffade datorprogram. av

Kapitalförsörjningsförordztingezz 1996:1188 anger att anläggningstill-

gångar som används i verksamheten skall finansieras med lån i Riks-

gäldskontoret. Regeringen kan genom särskilt beslut medge att lån tas

för andra ändamål än Med

upp anläggningstillgångar. anläggningstill-

gångar avses materiella, immateriella och finansiella tillgångar

som används i verksamheten. De anläggningstillgångar inte används i som verksamheten betraktas infrastrukturella. Dessa investeringar skall som

finansieras med anslag. RRV beskriver infrastrukturella anläggningstill-

gångar som samhällelig infrastruktur, t.ex. vägar och järnvägar.

Detta innebär att för informationsinvesteringar i de delar de dator-

avser

utrustning skall normalt lån tas i Riksgäldskontoret. När det

m.m., upp

gäller vad skall betraktas investeringar i immateriella

som som anläggningstillgångar måste myndigheten bestämma vilka utgifter för utfört

arbete lämpligen bör periodiseras. Myndigheten bör i sitt budm.m. som getunderlag redovisa hur stor del föreslagen låneram skall av som an-

vändas till att finansiera investeringar i immateriella

tillgångar.

6.2.3 Ett nytt angreppssätt beträffande finansiering

Grunddatabasutredningens förslag till spelregler, utvecklats i

nya som

kapitel syftar till ökad tillgänglighet till information i offentliga data-

baser.

För att kunna förverkliga infrastruktursatsningarna krävs ett nytt

an-

greppsätt också beträffande finansieringen. Utredningens utgångspunkt

är samtidigt att en fortsatt effektivisering av samhällets informationsför-

sörjning genom grunddata skall kunna genomföras utan att statsbudgeten belastas ytterligare. En ökning av direkt anslagsfinansiering är där-

för i princip utesluten och statsmakterna måste finna former för att

nya kapital till investeringarna. Det är härvid naturligt att på ett generera

SOU 1997: 146 Prissättning och

finansiering... 139

eller annat sätt söka hämta medel från dem tillgodogör informa-

som sig

tionen, varvid tillgodogörandet måste i ett brett spektrum och

ses om-

fatta såväl offentlig enskild sektor. Detta kan ske

som genom att man

höjer avgifterna. En avgiftshöjning innebär dock rad nackdelar. Den

en tydligaste är att inskränker till informationen.

man tillgängligheten

Detta går stick i stäv med vad riksdagen uttalat i IT-propositionen. Det

finns dessutom redan ett uttalat missnöje med prissättningen.

Nyss

nämnda syften kan också nås att på annat sätt hämtar in

genom man tillskott från användarna. Närmast till hands ligger då intressent- eller

användarfmansiering.

I ntressentfinansiering

Intressentñnansiering fungerar i korthet så att ett begränsat antal

an-

vändare information tecknar ett avtal med databasproducent

av en om

att till viss årlig kostnad få nyttja information i basen enligt särskilda

villkor. Intressentñnansiering kan lämpligt då

vara

o viss information efterfrågas,

o informationen är insamlad eller tillgänglig och

finansiering saknas.

Intressentfinansiering är en samverkansmodell som kännetecknas ett

antal kriterier men som ännu inte funnit någon färdig form. Modellen är

endast testad i begränsad omfattning, t.ex. hos SMHI. Den kan närmast beskrivas så att intressenterna direkta bidrag till producenten

genom säkerställer ett visst produktionsinnehåll på viss nivå

en som utan bidrag från intressenter inte skulle kunna förverkligas. Intressentñnan-

siering skiljer sig härigenom från förslaget till prissättningspolicy,

som

primärt syftar till täcka att myndighetens kostnader for informationsuttag då informationen är att betrakta biprodukt i myndighetens

som en

verksamhet. Syftet med intressentmodellen är att erbjuda

accepterade

former och spelregler för samverkan kring ett gemensamt syfte, ofta ett

infrastrukturprojekt eller liknande. Databaser är ett sådant område

som

kan vara lämpligt for intressentñnansiering. Där denna finansierings-

form har tillämpats har i flera fall valt lösningar avviker från

man som

de ursprungligen angivna kriterierna.

En fördel med intressentfmansiering är att den förutsätter prövning

av det verkliga intresset av ett offentligt åtagande. Om intressenterna inte är beredda att "teckna andelar" i projektet kan slutsatsen dras att använ-

darna inte finner nyttan tillräckligt stor och investeringen uteblir därför. Intressenterna kan förutsättas ha optimerat sin resursanvändning.

Miljöövervakningsutredningen lyfter i sitt betänkande SOU 1997:34 fram variant på intressentfinansiering där syftet är att åstadkomma

faktiska tillskott till finansieringen, d.v.s. inte bara fördela det

nuva-

rande anslaget till miljöövervakning på intressenterna.

140 Prissättning och finansiering...

SOU 1997; 145

l beslutet finansiering lantmäteriom m.m. av och fastighetsdataverk-

samhet prop. 1994/95:166, bet 1994/95:BOU17, rskr. 1994/95:313 har

särskilt framhållits att det vid

avgiftssättning av landskaps- och fastig-

hetsinformation måste beaktas att avgiften inte blir så hög att den leder

till minskad användning informationen. Ett samhällsekonomiskt av rik-

tigt utnyttjande av databaserna får inte förhindras. Vidare har under-

strukits att de möjligheter kan finnas till

som intressentfinansiering i

syfte att tidigarelägga produktion landskaps- och av fastighetsinforma-

tion bör tas tillvara. får inte

Intressentñnansiering dock minska innehål-

let i eller tillgängligheten till de produkter finansieras helt

som eller del-

vis med anslagsmedel.

Grunddatabasutredningen vill dock framhålla att intressentñnanen ren

siering samtidigt innebär rad komplicerade frågeställningar. En första

en råga är om även enskilda användare skall delta. Det kan då svårt vara att finna en lämplig samarbets- eller associationsform för databasen. Här

inns också rad besvärliga rättsliga frågor till.

en att ta hänsyn

I många fall kan staten förutsättas stå för del en betydande av "kontant- :nsatsen". Ett sätt att minimera risken för staten är kräva

att en likvid

insats från intressenterna. En given utgångspunkt är

att staten inte skall ta stora ekonomiska risker i ett projekt med

intressentñnansiering, t.ex.

om en intressent eller anledning faller bort. Det är

av en annan viktigt att förmå intressenterna att bli kvar i Avtalet måste så

projektet. vara

konstruerat att det är förenat med mycket höga kostnader

att "hoppa av

och därvid söka vältra över kostnaderna Hur inträde

på staten. respektive utträde projektet skall utformas, bör i

ur noga regleras avtal mellan

intressenterna. I de fall intressenter vill lämna bör

projektet övervägas

om kapitalinsatsen över huvud taget skall återbetalas och i så fall till hur

stor del. I modellen bör byggas in incitament att intressenterna som gör hellre stannar kvar i projektet än förlorar sitt investerade kapital. Det

måste innebära kostnad för intressenten lämna Eventu-

en att projektet.

ella brister till följd ett bortfall ñnansieringsbidrag måste fördelas av av

på kvarvarande intressenter ingen intressent kan träda in

om ny som ersättare.

Utredningen anser sammanfattningsvis att intressentñnansierings-

modellen är intressant, att det återstår att

men genom praktisk tillämp-

ning ytterligare pröva, utveckla och förfina modellen för att den skall bli

ett lämpligt ñnansieringsverktyg vid produktionssamverkan mellan t.ex.

statliga och kommunala myndigheter samt enskilda organisationer. Det

är på nuvarande stadium svårt att hur fördelarna kan uppväga nackse delarna beträffande finansiering baser med grunddata. av

Kostnads- och Iiyttoprövning i modell ny

Grunddatabasutredningen vill istället förespråka finansiering

en som inskränker sig till den offentliga sektorn och bygger på dels den i som

SOU 1997: 146 Prissättning och finansiering... 141

kapitel 4 föreslagna interdepartementala beredningsprocessen för digital

basinformation, dels att man tar tillvara vissa tankar bakom intressent-

finansieringen för att få fram ökade anslagsmedel. Behovet sektors-

av en

övergripande beredning av tyngre informationsförsörjningsfrågor har

redan framhållits. I sådan beredning kan sektors- och departements-

övergripande frågor hanteras och frågorna kan enkelt lyftas in i

Regeringskansliet. Utredningen har i kapitel 4 också lämnat förslag vad gäller

samspelet mellan kommunerna och staten.

Grunddatabasutredningen menar att måste beräkna de effektivi-

man

tets- och nyttovinster digitalisering kan inom olika sektorer

som en ge av offentlig förvaltning och "hämta hem medel från dessa sektorer. Inför

utbyggnad av informationsförsörjningen bör investeringsplanerna

genomgå särskild prövning när det gäller kostnader i förhållande till nytta.

Med kostnader avses samtliga kostnader alltså även de kommunala

- -

för uppbyggnad och ajourhållning och med nytta såväl nyttan inom

avses

den offentliga statliga och kommunala förvaltningen nyttan för

som samhället i övrigt. En grundförutsättning för ett vidare arbete med

digi-

talisering är således att såväl nytta kostnader beträffande olika

som

delar informationshanteringen analyseras noggrant och att kostna-

av derna alltid i förhållande till nyttan. Utredningsarbetet kan

ses rent

praktiskt utföras den för projektet ansvariga myndigheten i samråd

av med RRV och/eller något fristående utredningsinstitut måste

men sam-

ordnas i Regeringskansliet. Utredningsarbetet måste innefatta utarbe-

tandet av ett underlag baserat på samhällsekonomiska analyser över det

totala värdet av investeringen i en databas informationsinfrastruktur.

Det kan noteras att Delegationen för transporttelematik i sitt slutbetän-

kande Transportinformatik för Sverige SOU 1996:186, 136 f framhål-

ler att beslutsunderlagen är bristfälliga när det gäller investeringar i transportinformatikåtgärder, men att sådana investeringar inte kan vänta på fullständiga samhällsekonomiska kalkyler. Delegationen

menar att tidsskäl här inte kan kräva kvalitet och precision

man av samma som

gäller för traditionella infrastrukturåtgärder.

Grunddatabasutredningen anser att de nödvändiga analyserna i stor utsträckning är procedurfråga. Utredningen finner det därför naturligt

att regeringen utredningsmyndighet, SIKA eller Statskonto-

ger en som

ret, i uppdrag att ta fram förslag till hur en effektiv prövningsprocess bör

föras. Utredningen föreslår därför att ett antal steg i prövningsprocessen preciseras. Dessa steg bör innehålla bl.a. följande moment eller övervä-

ganden att intressenterna/nyttotillgodogörarna ringas in såväl inom

o - som

utom offentlig sektor, att samhällsekonomisk analys tas fram med beskrivning

o en en av

kostnaden för och den samhällsekonomiska nyttan av åtagandet samt de olika intressenternas nytta,

142 Prissättning och finansiering... SOU 1997; 14e

att den samhällsoptimala kostnaden för fastslås 0 uttag skall prissätt- ning överstigande uttagskostnaden accepteras,

0 att kostnadseffektiva och alternativa sätt att producera och tillgängliggöra information den tilltänkta databasen lyfts fram och ur o att ansvarsförhållanden reds ut och fastställs.

En viktig del i ett är investeringsbeslut att uppskatta och bedöma var man finner en samhällsekonomisk potential beträffande prissättningen. När det finns beräkning vilket kan en av pris som tas ut med eller utan bidrag, vilka effektivitetsvinster kan utnyttjas

som indirekta anslags-

medel från myndigheter eller kommunal medverkan genom arbetsinsatser, ser man i vilken utsträckning direkta måste anslagsmedel skjutas till for att databasprojektet skall kunna realiseras.

Grundfinansiering bör

i de flesta fall komma att utgöras direkta Det av anslagsmedel. handlar ju trots allt om investeringar i infrastruktur. Syftet år att man genom sådana beräkningar skall kunna finna

en optimal finansiering och för-

delning mellan direkta och indirekta anslag.

I ett läge där direkta anslagsmedel inte kan ställas till förfogande i till-

räcklig omfattning, kan ren intressentñnansiering övervägas

som en övergångslösning, t.ex. i ett uppbyggnadsskede. En given

förutsättning är

att varken myndigheter eller enskilda intressenter skall kunna ställa

krav på ensamrätt till informationen i databasen.

Det är många gånger svårt att exakt beräkna de faktiska nyttoeffekterna

av informationsinvesteringar. Vissa uppskattningar har gjorts för olika

sektorer och användare, t.ex. skulle nationell vägdatabas innebära en besparingar för skogsbruket med minst 50 milj. kr. år och for per övriga godstransporter med minst 300 milj. kr. Besparingspotentialen för rädd-

ningstjänsten och taxi har uppskattats till omkring 150 kr milj. årligen.

SOU 1997: 146 Författningskommentarer

Författningskommentarer

Lag om grunddata

1§

Denna lag syftar till att tillgodose samhällets behov i

av grunddata

I inledande bestämmelse motivet till riks-

en ges författningsregleringen;

dagen ställer i lagen vissa specifika krav på

upp förvaltningsmyndighe-

ternas hantering för samhällets särskilt

av informationsförsörjning ange-

lägna uppgifter. Syftet med lagstiftningen är att med olika medel öka tillgängligheten till dessa uppgifter.

2§

Med grunddata avses uppgifter

som

identifierar fysisk eller juridisk fast eller lös egendom eller

person, som

anger geografiskt läge,

är beständiga i tiden och

har utbredd användning eller är allmän nytta.

en av

Bestämmelsen inte exakt definition vad är grunddata

ger en av som utan

vissa för grunddata typiska kännetecken; anger en mängd uppgifter avgränsas som kan vara grunddata. Grunddata mäste enligt utredningens

mening avse basinformation med gemensamt intresse, d.v.s. särskilt stor

efterfrågan och samhällsnytta. En given förutsättning är vidare att

upp-

gifterna äger en viss beständighet i tiden.

Identifikationsuppgifter som t.ex. personnummer och utgör grund-

namn data i sin snävaste och mest renodlade form.

I det stora uppgiftsflöde som är bakgrunden till grunddataproblematiken finns inte bara identiñkationsuppgifter utan också rad närliggande

en s.k. attributdata. Hänsyn måste på något sätt tas till dessa. Den väsent-

liga skillnaden mellan snävare och vidare definition grunddata

en en av

bör därför att ett ytterligare kriterium tillkommer, nämligen de

vara

uppgifter utöver beständiga identiñkationsdata efterfrågas och

- - som

därmed har utbredd användning utanför myndigheten.

144 Författningskornmentarer SOU 1997; 143

3§

Regeringen bestämmer vilka uppgifter skall som utgöra grunddata och vilka myndigheter för grunddata 4 som ansvarar enligt

Det blir uppgift för regeringen att inom den en av riksdagen angivna ramen slutligt fastställa vad är grunddata på variabelnivå - som och därmed utlöser de krav ställs i som upp lagen. Registerinformation/data som utredningen inte föreslår grunddatastatus, kan nu ges aktualiseras i en fortsatt beredning. Det väsentliga är att aktualiserar beredman en ningsprocess i frågan och att löpande prövning

en fortsättningsvis sker

utifrån angivna kriterier. nu

Initiativet till beredningsprocess med syfte att och fastställa en pröva grunddata, kan komma från den samordningsnämnd från som föreslås, producentmyndigheter eller från användare. Med användare här åsyftas större användarmyndigheter. Utredningen föreslår att utgångsläget fastställs i förordning grunddata och en om beredningsprocessen leder så småningom fram till ändringar i denna. Här kan funktionen i viss mån

jämföras med den beredningsform vuxit fram beträffande den officisom ella statistiken.

Den angivna bör också fungera i andra processen riktningen och pröva vilka data till följd omvärldsförändringar och

som av nya förutsättningar

etc. gör att dessa data inte längre bör klassificeras grunddata. som

4§

Ansvar för grunddata innebär att myndigheten särskilt skall

skapa god tillgänglighet till grunddata, -

informera om de grunddata tillgängliga

- som finns

upplysa om formerna för åtkomst till grunddata, utveckla och redovisa grunddatas kvalitet, underlätta uppgiftslämnandet och årligen redovisa sin verksamhet enligt denna - lag.

Utredningen har påtalat rad hinder för tillgänglighet i olika en som grad försvårar ett effektivt utnyttjande informationen. I av denna paragraf fastslås vilka särskilda krav skall för som gälla registerhållning av grunddata och skall ökad tillgänglighet. De grunddataansvasom ge en riga myndigheterna skall sålunda

För det första skapa god tillgänglighet till Härmed o grunddata. avses att på ett tydligare sätt än hittills företa konkreta åtgärder för att användarna skall kunna få tillgång till dessa data. Det främst handlar om att strukturera informationen på ett för användarna lämpligt sätt i sådana former att de kan bearbetas med andra grunddata. Genom uttag kan baser skapas utifrån olika användares särskilda krav. nya

SOU 1997: 1-16 Författningskommentarer

För det andra gå ut till användarna med

0 tydlig information de

grunddata som finns tillgängliga hos myndigheten.

För det tredje vidta konkreta åtgärder för informera hur o att om

man

kan tillgodogöra sig grunddata.

För det fjärde utveckla och deklarera grunddatas kvalitet. Härmed

avses att fånga de krav användarna ställer beträffande

upp som t.ex.

ajourföringsintervaller och utveckla informationen efter dessa

samt

tydligt ange några olika kriterier efter vilka användarna kan bedöma

informationens aktuella kvalitet.

För det femte utveckla ett enklare uppgiftslämnande. I detta

o ligger ett

krav på ett effektivt utnyttjande den moderna informationstekniken

för att skapa möjligheter att minska börda nya företagens när det gäller uppgiftslämnandet. Utredningen lämnar till sådana förslag åtgär-

der.

För det sjätte årligen redovisa sin verksamhet avseende

o grunddata till regeringen.

5§

För styrning och samordning uppgifter denna skall av enligt lag finnas en

särskild nämnd. Denna skall verka för försörjningen grunddata i

förvaltningen och för samhället i övrigt. Regeringen bestämmer närmare

verksamheten. om

Här fastslås att det skall finnas nämnd för styrning och

en samordning av uppgifter enligt lagen om grunddata och att regeringen bestämmer

närmare om verksamheten. Utredningen har funnit att bristen på

sam-

ordning är ett grundläggande problem, främst att formerna för

genom

hanteringen av den digitala informationen inte är generellt standardiserade. Detta är huvudsakligen styr- och ledningsfråga för förvalt-

ningen. I ett service- och tillgänglighetsperspektiv finns också hand-

full nyckelfrågor inom området. Utredningen har kommit till slutsatsen

att hanteringen dessa frågor kräver särskild myndighetsfunktion.

av en

Nämnden skall verka för effektiv och säker försörjning grunddata i

en av förvaltningen och för samhället i övrigt.

Omvänt gäller att de frågor inte grunddata och kan hänfö-

som avser som

ras till de enskilda myndigheternas verksamhet inte skall omfattas

den föreslagna nämndens verksamhetsområde; IT-frågor inom myndigheternas avgränsade organisationsområde faller således utanför.

146 Författningskoznmentarer

SOU 1997; 146

6§

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela de

som

ytterligare föreskrifter behövs för att uppnå de

som syften som anges i 4

Den föreslagna nämnden i denna bestämmelse ges rätt att föreskriva om

bl.a. Standardisering och det behövs för

förvaltning om att uppnå enhet-

lighet. En föreskriftsrätt i dessa frågor erfordras för att nämnden skall få den styrka uppdraget förutsätter. Att rätten föreskrivs som i lag innebär att de föreskrifter tas fram med detta stöd som gäller före de föreskrifter

som grunddatamyndigheterna beslutar med stöd sitt uppdrag från

av regeringen. Den närmare utformningen föreskriftsrätten

av ankommer

på regeringen.

Lag om det statliga

personadressregistret

1§

För de ändamål i denna

som anges paragraf finns ett statligt personadressregister SPAR. Registret förs i elektronisk form. Uppgifterna i SPAR får användas för aktualisering, komplettering och kontroll uppgifter i av personregister,

uttag av personuppgifter genom urvalsdragning.

SPAR får användas myndigheter och enskilda. av

2§

SPAR innehåller uppgifter är i landet. om personer som folkbokförda

Uppgifter om folkbokföring hämtas från aviseringsregistret enligt lagen 1995: 743 om aviseringsregister. Övriga uppgifter hämtas från statliga personregister som används för inkomsttaxering och

fastighetstaxering.

Till dessa uppgifter får fogas anteckning inte önskar

en om att någon adresserad direktreklam.

3§

Den begär att uppgifter sådant

som ur en myndighets personregister för

ändamål i 1 § andra 1 och 2 och kan

som avses stycket som tillgodoses

genom aviseringsregistret eller SPAR skall hänvisas till dessa

lag eller förordning, får lämnas ut till i elektronisk

en registeransvarig

form inte regeringen föreskrivit annat.

I fråga personregister även andra än anställda,

om som omfattar

medlemmar eller kunder hos den registeransvarige, eller med personer

därmed jämförlig anknytning till denne, dessutom

annan gäller att uppgifter SPAR får lämnas ut endast särskilda skäl föreligger. ur om

TPS

SOU 19971 146 Författningskonzmenlarer

Föreskrifterna i denna paragraf inskränker inte myndigheternas skyldigheter enligt reglerna allmänna handlingars offentlighet i

tryckfrihetsförordningen.

4§

Regeringen får meddela de ytterligare föreskrifter behövs för

som att uppnå ándamålen med SPAR.

Den gällande datalagen föreslås i ordning bli

annan ersatt av en ny persondatalag. Lagregleringen av SPAR återfinns i 26-28 data-

som nu lagen 1973:289 bör därför frigöras från datalagen och sammanföras

i en särskild registerlag. De föreslagna bestämmelserna motsvarar bestäm-

melserna i datalagen och

anger

ändamålen för SPAR 1 §, o

rätt att hämta uppgifter från aviseringsregistret och för

0 personregister

inkomst- och fastighetstaxering 2 §,

0 hänvisning till SPAR eller aviseringsregistret beträffande uttag

elektronisk form för särskilda ändamål 3 § samt o delegerad foreskriftsrätt 4 §.

Ändamålsbestämmelsen i 1 § andra stycket har till använd-

begränsats ningar i elektronisk form. Ändamålet "Komplettering och kontroll

av per-

sonuppgifter i övrigt" enligt 26 § andra stycket 2 i den nuvarande data-

lagen föreslås utgå, då manuella register förekommer

numera knappast

hos företag och organisationer som använder SPAR.

Bestämmelserna i 2 § har i förtydligande syfte kompletterats med all-

män bestämmelse registerinnehållet hämtad från 2 § förordningen

198114 om det statliga och adressregistret.

person-

Bestämmelserna i 3 § har därutöver, utan ändring i sak,

kompletterats

med för SPAR central bestämmelse hämtad 3 § datalagen i

en ur a enlighet med Datalagskommitténs förslag i betänkandet SOU 1997:39, 460

s. ff. samt bestämmelsen i 7 § förordningen 198124 det

om statliga person-

och adressregistret. Det tillägget är for att uppnå likformig-

senare ort het med motsvarande bestämmelse i lagen 1995:743 aviseringsregis-

om ter.

Lagen har också i 4 § kompletterats med ett bemyndigande för

regeringen att meddela föreskrifter för SPAR i förordningsform, bl.a.

registerinnehåll och villkor för utlämnande uppgifter vid utnyttjande

SPAR samt de ytterligare restriktioner kan befinnas nödvändiga.

av som

Utredningen förslår vidare att registret i fortsättningen benämns det

statliga personadressregistret eftersom det dominerande användnings-

området sedan länge är att tillhandahålla uppgifter och adress

om namn

avseende fysisk bosatt i Sverige.

person

148 For/attningskommentarer SOL 1997; 145

Övergångsbestämmelserna är införda med till den

hänsyn utbredda användning SPAR idag har hos vissa myndigheter, främst Centrala studiestödsnämnden, Generaltullstyrelsen och

Rikspolisstyrelsen samt Svenska

kyrkan.

Lagen 1995:743 om aviseringsregister

I kapitel 4.4.6 har framhållits

att aviseringsregistret innehåller rad

en uppgifter om befolkningen av stor betydelse för verksamheter utanför

stat och kommun. Registret bör därför i viss utsträckning och efter särskilda överväganden behoven i varje särskilt också om fall bör tillgängliggöras utanför offentlig förvaltning. Genom den föreslagna ändringen i lagens 2 § regeringen denna ges möjlighet.

Förordning om grunddata

Allmänt författningstexten om

Att uppgifter klassas grunddata innebär som ett offentligt åtagande.

Grunddatabasutredningen har därför föreslagit att kriterierna för

grunddata fastställs i lag och därvid lämnat till förslag lag om grunddata.

Riksdagen bör överlämna till regeringen att bestämma i mer detalj vilka uppgifter som skall betraktas grunddata och vilka de som ansvariga myndigheterna är. Detta bör lämpligen fastslås i Utförordningsform. redningen lämnar därför också ett till bestämmel-

förslag förordning med

ser dels om vad skall utgöra grunddata, dels som om vilka myndigheter som ansvarar för grunddata. I förslaget delas in i huvudområgrunddata

dena befolkningsuppgifter, företags- och land-

näringsuppgifter samt skaps- och fastighetsinformation. För dessa Riksgrunddata ansvarar skatteverket, respektive Patent- och registreringsverket och Lantmäteri-

verket. Förordningen föreslås träda i kraft den 1 januari 1999.

5. det

Förordning om statliga personadressregistret

Allmänt författningstexten om

Grunddatabasutredningen anser att SPAR bör finnas kvar ett sär-

som skilt motiverat offentligt åtagande att tillhandahålla för kunduppgifter

hov av en adresskälla för urvalsdragningar.

SOU 1997: 146 Författningskontmentarer 149

Grunddatabasutredningen har av det skälet utarbetat ett förslag till förordning för SPAR med de ändringar sådan profilering och en renodling av

verksamheten föranleder vad registerinnehåll och utlämnandevill-

avser kor för denna användarkrets. Vissa regler åldersgränser har också

om tillförts förordningstexten för att konkretisera innebörden 3 § andra

av och tredje stycket i den lagen SPAR. I övrigt innebär

nya om författnings-

texten huvudsakligen ett antal redaktionella anpassningar till den

nya lagen om SPAR.

Förordningen föreslås träda i kraft den 24 oktober 1998.

6. Förordning med instruktion för Nämnden för

utveckling av samhällets grunddata

Allmänt fdrfattningstexten

Enligt 5 § i den föreslagna lagen grunddata skall for och om styrning samordning uppgifter finnas särskild nämnd skall verka för

av en som

försörjningen grunddata i förvaltningen och för samhället i övrigt,

Nämnden för utveckling samhällets grunddata. Regeringen rätt

av ges

att närmare bestämma om verksamheten, något lämpligen bör ske i

som

förordningsform.

Utredningen lämnar därför förslag till instruktion för nämnden, blir

som

ett sektorsövergripande organ med uppgift att styra, samordna och säkerställa tillgängligheten till grunddata inom för tydlig

ramen en an-

svarsfördelning och enligt klara spelregler för alla berörda myndigheter. Förslaget är utarbetat med nyare myndighetsinstruktioner förebild.

som

150 Författningskommentarer

SOU 1997: 146

SOU 1997: 146 Särskilda yttranden 151

Särskilda

yttranden

Särskilt yttrande

av experten Tom Ekelund

Utredningens förslag behandlar i allt väsentligt de

frågeställningar som

ingår i uppdraget. Förslag till och andra

lag författningar har emellertid i

allt för hög grad till fåtal begränsats ett register. Ett konstruktivt förslag

från utredningen är dock inrättandet av Nämnden för utveckling av samhällets grunddata, jag finner men det tveksamt sådan om en lösning

är tillräcklig för att besvara de angelägna frågor direktiven väckt.

Ett exempel är rollfördelningen mellan stat, kommun och marknad. Ett

annat är gränsen för det offentliga åtagandet i förhållande till privata

aktörer. Dessa två är exempel ofullständigt behandlade i utredningens

förslag.

Det är även tveksamt utredningens slutsatser om och överväganden

kommer att tjäna riktlinjer t.ex. för

som framtida ställningstaganden

avseende andra viktiga register i samhället än de utredningen behandlar.

152 Särskilda yttranden

SOU 1997: 146

SOU 1997: 146 Särskilda yttranden 153

Särskilt yttrande av experten Gösta Pellbäck

Utredningens genomförande

Utredningsområdet är komplext med många berörda myndigheter och

organisationer. Detta är signifikativt för IT-frågor där samverkan

en skall organiseras med ett flertal berörda parter. Som expert från den kommunala sektorn, kännetecknande beröringspunkter med alla

av övriga myndigheter och organisationer, hade det för mig varit värdefullt med en avslutande diskussion där experter och sakkunniga fått till-

alla

fälle att redovisa sina synpunkter på förslaget till betänkande. Med den korta tid står till buds har det från min sida inte bedömts

som nu vara

möjligt att direkt i förslagstexten föreslå förändringar. Därför kommer jag att i detta särskilda yttrande peka på de förtjänster och brister

som från kommunala utgångspunkter har kunnat noteras i betänkandet.

Sammanfattning

Mina synpunkter på förslaget till betänkande kan sammanfattas enligt följande.

Det bör klart framgå att staten har ansvaret för grunddatabaserna. -

Etableringen av grunddatabaserna ska ses investering och

- som en

finansieras med anslagsmedel genom överföringar från de sektorer

som enligt gjorda samhällsekonomiska analyser har den största nyttan

grunddatabaserna.

Kommunernas medverkan i grunddatabaserna ska i princip bygga på

frivillighet och finansieras av staten. Kommunala nyttoeffekter skall

därvid beaktas liksom att kommunerna får del intäktsmedel in-

av som

flyter till statskassan vid bidragsprissättning.

Prissättningen på grunddata och grunddatabaser ska huvudsakligen

bygga på uttagskostnad.

Den föreslagna författningsregleringen är alltför otydlig och ofullstän-

dig. Den behöver omfatta både grunddata och grunddatabaser.

Den föreslagna nämnden bör få rollen som beställarmyndighet avseende

grunddata och grunddatabaser och inte bara svara för viss samordning.

Förslaget till betänkande tillgodoser i viss utsträckning ovanstående synpunkter. Förslagen är emellertid alltför otydliga och ofullständiga för att ligga till grund för de viktiga förändringar förutsätts komma till

som

stånd bl a i IT-propositionen.

154 Särskilda yttranden SOU 1997; 143

Grunddata grunddatabaser -

Utredningsmannens förslag att endast författningsreglera och definiera

grunddata och inte också grunddatabaser leder till en otydlighet i vad

som kan bli det konkreta resultatet det om föreslagna regelsystemet genomförs. Förslaget till

författningsreglering är ofullständigt och svårtol-

kat. Därför blir konsekvenserna oklara. Jag anser det nödvändigt att gå

ett steg längre och definiera de grunddatabaser, förutom SPAR, som skall

finnas inom det område utredningen omfattar. som

Lagen bör ta sikte på grunddatabaser och uppställa allmänna kriterier

för dessa, t rikstäckande, ex kvalitetsmärkta, statligt allmänt ansvar, efterfrågade och ajourhållna. Sådana allmänna kriterier behövs för den

framtida prövningen grunddatabaser inom andra områden. av En viktig

fråga inom det geografiska området är att var och en som i sin verksam-

het påverkar grunddata får en skyldighet att samråda med den myndig-

het eller organisation och som enligt lagen förordningen for ansvarar dessa t ex koordinatsystem. Sådana bestämmelser finns idag när det

gäller lantmäteriverksamheten i

Mätningskungörelsen. Grundläggande

bestämmelser möjligheter för om kommunerna att medverka i den stat-

liga informationsförsörjningen utan föregående

upphandling enligt LOU

bör också finnas med i lag grunddatabaser. en om

En förordning grunddatabaser bör från om utgående de allmänna kriteri-

erna i lagen definiera vilka grunddatabaser finnas. Över som ska tiden

förutsätts sådan förordning bli en kompletterad med avgränsning av grunddatabaser inom andra sektorer än de omfattar. Förutredningen

slaget till förordning innehåller beskrivning endast SPAR, får av som

anses vara en grunddatabas. Det är av väsentligt intresse kommu-

för

nerna och marknaden att veta vilka grunddatabaser som staten åtar sig

att för. Eftersom grunddatabaserna förutsätts svara vara aktuella och

kvalitetsmärkta kommer dessa med nödvändighet att vara relativt be-

gränsade till sitt innehåll. Det går därför inte att se grunddatabaserna

som en gräns för det statliga åtagandet. Berörda myndigheter kommer

alltid att ha behov omfattande av mer databaser, vilka har som sitt

främsta syfte att IT-stöd för den vara verksamhet som respektive myndighet har till uppgift att för. svara

Finansiering Prissättning

Med det statliga ansvaret for grunddatabaser följer att kommunernas

medverkan i sådana baser ska ersättas fullt ut. Det är också riktigt, som

utredningsmannen föreslår, att kommunerna får del bidragen när av sta-

ten tillämpar bidragsprissättning. Kommunerna har betydande kostna-

der för den basverksamhet vilken hämtas ur uppgifter t ex kartdata för

att förse statliga system. Det är orimligt som nu att kommunerna som

betydande användare data statliga system av ur genom bidragsprissätt-

ning bidrar ekonomiskt till den statliga basverksamheten medan den

SOU 19971 146 Särskilda yttranden

inte får någon ekonomisk gottgörelse när tillhanegna staten exempelvis

dahåller kommunala data till banker och

försäkringsbolag.

Den föreslagna metoden att via samhällsekonomiska analyser skapa

finansieringsförutsättningar för grunddatabaser tillstyrks. Detta trendbrott, där etableringen informationsinfrastruktur betraktas

av en som en

investering, är helt avgörande framgångsfaktor för att åstadkomma de

effektiviseringar i informationsförsörjningen regering och som riksdag

redan har beslutat. Genom att i budgetprocessen i föra

regeringskansliet

samman medel från de utgiftsområden har störst nytta grund-

som av databaser åstadkoms enligt min tolkning generell intressentfinansi-

ering, samtidigt förslagen totalt sett inte leder till ökad belastning

som

på statsbudgeten. Därmed erhålls nödvändig kapitalförstärkning till

verksamheten, som idag är splittrad och lider brist på

av resurser.

Grunddatabaser blir med detta synsätt ett särskilt utgiftsområde i stats-

budgeten, där aktuella anslagsmedel rätt använda leder till betydande

totala besparingar i samhället. Nuvarande projektvisa framförhandlade intressentfinansiering inom lantmäteriområdet har påvisat stora brister. I vissa fall har viss parts intressen tillgodosetts bekostnad and-

en på av

Det finns också risker för instabilitet i systemet att

ras. genom någon intressent lämnar samarbetet under projektets gång. Den utred-

ningsmannen antydda här närmare beskrivna ñnansieringsmodellen får till följd att samhällets grunddatabaser finansieras fullt ut med anslag.

Intressentfinansiering enligt nuvarande modell skulle bli marginell

en företeelse och endast behöva förekomma inom området följdproduktion

och i princip uppdragsverksamhet.

som

Med den föreslagna finansieringsmodellen bortfaller i princip behovet

bidragsprissättning. En renodling prissättningen till uttagskostnad

av stämmer väl överens med de ambitioner redovisats bl i IT-proposi-

som a

tionen. Användningen och tillgängligheten grunddata och grunddata-

av baser skulle till fördel för den enskilde och samhällsekonomin.

gynnas

Organisationsfrågor

Utredningsmannen har föreslagit inrättandet särskild nämnd med

av en

uppgift att svära för tillämpningen av lagen och förordningen för grund-

data. Nämndens roll är något otydligt formulerad. Om sådan nämnd

en ska inrättas bör det klart framgå att dess uppgifter är att

en av vara

beställare definierade grunddatabaser, vilka produceras grund-

av av

datamyndigheterna. Den viktigaste frågan är att åstadkomma avsek-

toriserad syn och förbättrad budgetprocess i regeringskansliet. Utan

sådan, där etableringen och vidmakthållandet grunddatabaser

av ses som för samhället lönsamma investeringar, får nämnd endast vissa

tillsynsfunktioner knappast kan motivera tillskapandet

som av en ny

myndighet.

156 Särskilda yttranden

SOU 1997: 146

Kommunerna har hittills inga goda erfarenheter av regeringens agerande när det gäller villkoren för kommunerna

att medverka i statliga databaser. Det senaste exemplet är

belägenhetsadresserna till grund för den

registerbaserade folk- och bostadräkningen. Det

kommunala uppgifts-

lämnandet i övrigt är alltför och

nu omfattande bör omprövas sektorsvis

med motsvarande villkor för kommunernas medverkan

som här föreslagits beträffande grunddata.

Tillskapandet av en särskild nämnd med kommunal

representation till-

sammans med den föreslagna finansieringsmodellen skulle kunna

verksamt bidra till ett utökat kommunalt i samhällets

engagemang grund-

databaser och effektivare i

en informationsförsörjning övrigt.

SOU 1997: 146 Särskilda yttranden O

Särskilt Kurt Johansson yttrande av experterna och

Hans-Erik Wiberg

Yttrandet berör områdena styrning och samordning,

författningsreglering

av grunddata samt prissättning och finansiering.

Styrning och samordning

Brister i styrning och samordning har påtalats ett hinder för

som att

uppnå en effektiv informationsförsörjning i samhället. Utredningens förslag till interdepartemental beredning i regeringskansliet med tonvikt på

finansiering och sektors- och departementsövergripande frågor är ett

steg i rätt riktning för att motverka dessa brister. REGGIT-gruppen har i sin rapport från maj 1997 berört dessa brister inom landskapsinformations-

området och även lämnat förslag på hur informationsförsörjningsfråbör beredas i regeringskansliet. Detta förslag ligger helt i med gorna linje utredningens förslag. En kombination av interdepartemental beredning

med ett infrastrukturellt synsätt och tydligare styrning de

en av ansva-

riga myndigheterna, enligt den modell med två nivåer utredningen

som

föreslår, bör medföra att de flesta hinder inom detta område kan undan-

röjas. För att ytterligare förbättra samordningen kan myndigheterna, på

eget eller regeringens initiativ, bilda samverkansgrupp för

en gemensam

behandling av dessa frågor.

Med ovan redovisade förslag till styrning och samordning finns därför

inget behov att inrätta ett särskilt styr- och samordningsorgan i

av myn-

dighetsform. Gränssnittet mellan nämnden och grunddatamyndigheterna

är inte entydigt och detta skulle med stor säkerhet orsaka problem i verksamheterna. Att inrätta myndighet skulle oklar bild

en ny ge en av

styrningen och medföra en onödig byråkratisering och ökade kostnader. Den föreslagna Nämnden för utveckling samhällets grunddata NSG

av bör därför inte inrättas.

Författningsreglering av grunddata

Utredningens huvuduppgift är att överväga hur vissa centrala databasers tillgänglighet, service och kvalitet kan förbättras samtidigt

som

uppgiftslämnadet effektiviseras, samhällets kostnader minskar och

integritets- och säkerhetsaspekter beaktas. De tre studerade områdena tillsammans för mycket betydande del den offentliga för-

svarar en av

valtningens grunddata. Uppgiftslämnandet och användningen fungerar i

stort mycket väl och några egentliga brister har inte framkommit i ut-

redningens arbete. Sett ett internationellt perspektiv är Sverige ett

föregångsland inom området. De tre registerområdena har i många

stycken olika förutsättningar uppvisar också många likheter. Re-

men gistrens informationsinnehåll och användning är reglerad lagar

genom

och förordningar och de ansvariga myndigheternas uppgifter, bl vad

158 Särskilda yttranden

SOU 1997: 146

gäller informationsförmedling, styrs och instruktiogenom författningar ner. Informationsförsörjning med grunddata är ett myndigheternas

av övergripande mål. Erfarenheterna visar att det är fullt

möjligt att utveckla välfungerande

en informationsförsörjning genom stegvis utveckling av den befintliga författningsregleringen.

Den föreslagna författningsregleringen grunddata är

av mycket tunn. Den reglerar egentligen endast identiteterna för vissa

grunddata. Denna typ av reglering skulle inte ge något stöd för grunddataverksamheten inom de tre registerområdena utöver det för-

som uppnås genom befintlig

fattningsreglering. Det är också svårt att hur denna typ

se av reglering skulle kunna utvecklas. Särskilt inom informa-

grundläggande geografisk tion är denna modell för regleringen inte De

ändamålsenlig. komplexa datastrukturer som ingår i grunddata inom detta medför

område att regleringen måste ta sikte på databaserna i stället för enskilda dataelement. Den föreslagna regleringen är inte och det är risk

ändamålsenlig att den

skulle hämma utvecklingen

av grunddataverksamheten genom att ytterligare ett regelverk läggs ovanpå befintlig fungerande reglering. Ur informationsanvändarnas synpunkt torde den

föreslagna lagregleringen

inte medföra några förbättringar eller

förenklingar. Lagen om grunddata skulle möjligen kunna kan ha ett värde allmän för

som portallag grunddata och myndigheternas verksamhet med dessa. Bestämmelserna i förordningen bör dock inarbetas i myndigheternas instruktioner och det är då lämpligare att även hantera reglerna i motsvarande

lagen på sätt.

Den föreslagna författningsreglering grunddata bör således inte infö-

av ras. De befintliga regelverk som styr verksamhet och myndigheter bör istället förändras efter behov för att utveckla

grunddataverksamheten och tillgodose användarbehov och andra krav. Ett sådant

utvecklingsarbetet måste omfatta såväl registerinnehåll och

som system regelverk.

Prissättning och finansiering

Prissättning och finansiering betraktas nyckelfrågor inom informa-

som tionsförsörjningen. Utredningens förslag kring dessa frågor emotses med mycket stort intresse av alla berörda inom området. Utredningens

förslag

till principer för prissättning uttag, med huvudregel där avgifterna

av en

baseras på uttagskostnaden och en kompletteringsregel med krav på

bidrag, är genomarbetade och ändamålsenliga och kan tillämpas inom de :re studerade områdena. Den sammanfattande beskrivningen försla-

av get som en generell prissättningsprincip är dock olyckligt utformad. Inom de studerade områdena tillämpas kompletteringsregeln i olika former. Detta är en naturlig följd av att grunddata har bred användning i

en samhället och är till mycket stor nytta i användarnas verksamheter. Med användarnas krav följer att anpassningar görs i myndigheternas verksamheter och system motiverar att användarna bidrar till informa-

som :ionssystemens utveckling och förvaltning. Beskrivningen den

av gene- :ella prissättningsprincipen bör spegla dessa förhållanden. Det föreligger

SOU 1997: 146 Särskilda yttranden 159

vidare oklarheter vad gäller

upphovsrättsligt skyddat material. Pris-

modellen kan inte ersätta

nyttjanderättsavgifter grundade på upphovs-

rätt men väl utgöra ett komplement till sådan

ersättning.

Det bör även påpekas att

bidragsprissättning normalt endast kan

bidrag till mindre del kostnaderna

en av när databaserna är i ett upp-

byggnadsskede. Utredningens förslag att uppbyggnaden

av grunddatabaserna skall investering och kostnaderna

ses som en prövas i förhål-

lande till nyttorna bör medföra bra hantering

en av denna problematik.

Slutligen vill vi påpeka att utredningens medfört

tidspress att experter-

nas medverkan i det viktiga slutskedet varit och

begränsad att vi inte

fått möjlighet att alla i sin se texter slutliga version. Någon samlad dis-

kussion med experterna kring utredningens slutliga forslag har inte hel-

ler hunnits med.

160 Särskilda yttranden

SOU 1997: 146

SOU 1997: 146 Bilaga: Kommittédire/etiv

1996:43 161

Bilaga

Kommittédirektiv 1996:43

Vissa frågor avseende de centrala företags- och

person-,

fastighetsdataregistren

Beslut uid regeringssammanträde den 30 maj 1.9.96‘

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas med uppdrag att överväga hur vissa

centrala databasers tillgänglighet, service och kvalitet kan förbättras samtidigt som uppgiftslämnandet effektiviseras, samhällets kostnader minskar och integritets- och säkerhetsaspekter beaktas.

Utredningen skall i första hand inriktas på de centrala företags-

person-, och fastighetsdataregistren. Dessa register är grunden för olika

många verksamheter, samtidigt de är föremål för flera aktuella utredningar

som och förändringar. Med hänsyn till detta varierar utredningsbehovet mellan de tre registerområdena.

I ett första steg skall studie genomföras registren och deras infor-

en av mationsinnehåll och flöden för att få samlad bild frågor rör

en av som definition, organisation, ansvar, hantering, uppgiftslämnande till och användning av den offentliga förvaltningens grunddata. I denna del skall de principiella frågeställningarna lyftas fram och granskas mot bakgrund av bl.a. offentlighetsprincipens krav.

Med detta grund skall arbetet i ett andra steg koncentreras på att

som lämna förslag till lösningar på aktuella problem med berörda register och till eventuella författningsändringar. Utredarens överväganden bör även kunna tjäna riktlinjer när ställning skall tas till andra viktiga regis-

som ter i samhället grundläggande karaktär.

Bakgrund

I Sverige finns lång tradition att utnyttja digital teknik för att stödja

en myndigheternas verksamhet och ställa information till förfogande för andra myndigheter, företag och medborgare. I dagens snabba utveckling

162 Bilaga." Kommittédirektiu 1996:43 SOU 1997; 146

och ökade användning ställs

av informationsteknik krav på struktu-

nya rering, organisation, ansvar och tillgång till information.

Det gäller bl.a.

de centrala registren för företag och .

personer, fastigheter, också men

annan information med bred användning. Informationen kan

ses som en strategisk resurs och krav på gemensam struktur och

terminologi finns

både vid kommunikation inom och mellan

organisationer, liksom från

medborgare och företag.

Oavsett syftet med dataregistren kan konstatera

man att en omfattande spridning av information offentliga databaser sker och ur att denna

spridning ökar. Den informationstekniken också nya gör det möjligt att

enkelt göra dessa data åtkomliga för stora användare. Samgrupper av

tidigt finns hinder för sådan spridd en mer användning, t.ex. av integri-

tetsskäl. Oklarheter kring organisationen

av data, kvalitetskrav,

ansvarsfrågor, prispolicy m.m. bidrar även till att försvåra ett effektivt utnyttjande av informationen. Även frågor för det

om gränserna offentliga åtagandet och hur finansieringen bör ske aktualiseras i detta

samman-

hang.

Det finns starka önskemål effektivisera de ökande

om att informationsströmmarna och bättre behoven.

anpassa informationsförsörjningen till

Uppgiftslämnarna anser ofta att uppgift bara skall behöva läm-

samma

nas en gång till statliga myndigheter och användarna i sin tur

anser att man bara skall behöva vända sig till ett ställe för få

att tag på uppgifter ur offentliga register. Såväl uppgiftslämnare användare vill ha

som enty-

diga och klara regler vad gäller för registren och deras

om som utnytt-

jande. Dessutom ökar kraven på tillgängliga och

mer användaranpassade informationstjänster.

Dessa frågor är centrala i det arbete initierat för

som regeringen att främja en bred användning av informationsteknik bl.a. IT-kom-

genom

missionen SB och ..

1995:1 Toppledarforum informell samverkansgrupp s

för A

IT-användningen inom offentlig sektor där cheferna för viktiga datamyndigheter, Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet ingår. I Toppledarforums rapport "Spelregler för samverkan

mellan stat-

liga myndigheter, kommuner och landsting kring elektronisk informa-

tionsförsörjning" föreslås studie regler för gemensamt utnyttjande en av av grunddatabaser och i ett första steg bör särskilt problemen kring de

centrala företags- och fastighetsregistren belysas.

person-,

Regeringen har i proposition åtgärder för att bredda och utveckla

en om

användningen av informationsteknik prop. 1995/96:125 tagit ställning

till att samhällets informationsförsörjning är ett prioriterat område.

Regeringen har angivit att målet för samhällets informationsförsörjning

är att utforma en väl fungerande infrastruktur hög tillgänglighet

som ger

till basinformation och verkar tillväxtbefrämjande. Enligt

som regeringen

bör särskilda insatser genomföras för att utveckla de databaser

offentliga som är grundläggande i betydelsen att de har ett stort användnings-

SOU 1997: 146 Bilaga: Kommittédirektiv 1996:43 163

område och kan utnyttjas för flera ändamål, de s.k. grunddatabaserna. Som exempel på grunddatabaser de centrala registren över anges personer, företag och fastigheter/byggnader samt grundläggande geografiska data. Regeringen aviserar också att utredning vissa en om frågor avseende de centrala företags- och skall tillsättas.

person-, fastighetsregistren

De centrala företags- och

person-, fastighetsdataregistren

Centrala personregister

De viktigaste personregister i dag används för att förse myndigheter. som företag och andra med uppgifter befolkningen är

om folkbokföringsregist-

ren och det statliga och adressregistret SPAR. Uppgiftslämnanpersondet från folkbokföringen sker i dag främst från skattemyndighetens regi-

onala register personbanden och det s.k. riksaviseringsbandet.

Fr.0.m. 1997 kommer personbanden och

riksaviseringsbandet att ersättas av ett centralt register för avisering folkbokföringsuppgifter, avise-

av ringsregistret prop. 1994/95:201, bet. 1994/95:SkU26, rskr. 1994/952372. Riksskatteverket skall vara registeransvarigt för detta register. Myndigheter skall få använda registret för bl.a. aktualisering, kontroll eller komplettering av uppgifter i myndigheternas personregister. Aviseringsregistret skall innehålla de uppgifter behövs för att om en person som

tillgodose behovet av allmänt efterfrågade folkbokföringsuppgifter.

En av de stora mottagarna aviseringar är SPAR regleras i dataav som lagen 1973:289 och i förordningen 1981:4 det statliga och om personadressregistret. Statens person- och adressregisternämnd SPAR-nämnden är huvudman och registeransvarig myndighet för SPAR. Drift och marknadsföring SPAR sköts Sema Group Infodata AB. SPAR får av av användas såväl enskilda myndigheter. Uppgifterna i SPAR hämav som tas från skatteförvaltningens register. Utlämnande från SPAR är avgiftsbelagt.

Frågan om en samordning av skatteförvaltningens aviseringsverksamhet och verksamheten med SPAR togs Aviseringsutredningen i betänupp av kandet Folkbokföringsuppgifterna i samhället SOU 1994:44. Utredningen föreslog bl.a. att aviseringsregistret skulle ersätta personbanden,

riksaviseringsbandet och SPAR. Regeringen bedömde emellertid

i prop. 1994/95:201 att frågan krävde ytterligare överväganden. Det gällde bl.a. huruvida skatteförvaltningen bör ägna sig åt försäljning personuppgifav ter och hur frågan uttag för direktreklamändamål skall lösas. om

Centrala företagsregister

Vid Patent- och registreringsverket PRV finns register över samtliga aktiebolag, handelsbolag, kommanditbolag, enskilda firmor, ekonomiska föreningar, bostadsrättsföreningar, ideella föreningar som driver nä-

164 Bilaga: Kommittédirektiu 1996:43 SOU 1997: 1-16

ringsverksamhet, utländska företags svenska filialer samt europeiska ekonomiska intressegrupperingar. PRV for även register över fysiska

personers och dödsbons konkurser samt register över näringsförbud.

Registren omfattar totalt ca 900 000 objekt. De uppgifter registreras byg-

som

ger på vad respektive företag är skyldigt att anmäla vid bildandet och i samband med löpande förändringar i verksamheten. Registren har tillkommit för att offentlighet åt uppgifter rörande företagen Det

ge etc.

datoriserade registret har främst byggts för att tillgodose verkets

upp

behov och utformningen registret har därför primärt

egna av anpassats för detta ändamål. PRV:s register används dessutom i avsevärd omfattning for information bl.a. genom extern terminalåtkomst. PRV planerar

och förbereder dock breddad användning sina databaser för

en av att möta omvärldens krav på tillgänglighet och åtkomst. I detta ingår bl.a. att ta fram separat databas för allmän tillgänglighet PRV:s föreen av

tagsregister.

I dag lämnas del den information finns lagrad hos PRV vidare

en av som bl.a. till Riksskatteverket. Det gäller t.ex i

förändringar företagens

adresser, räkenskapsår och status. Uppgifterna används för Rikssom

skatteverkets del sänds också vidare för att uppdatera Statistiska

egen

centralbyråns SCB:s företagsregister.

SCB för två företagsregister det s.k. basregistret BASUN och

ansvarar -

det centrala företags- och arbetsst 4olleregistret CFAR. I stort sett

om-

fattar SCB:s register företag PRV:s register. Aktualitet och

samma som

syfte skiljer sig dock åt.

BASUN innehåller basuppgifter företag, myndigheter, organisationer

om och deras arbetsställen. BASUN-informationen är offentlig och avgiftsbelagd. Syftet med registret är att tillhandahålla basinformation för sta-

tistiska och marknadsmässiga ändamål. Registret regleras i förordningen

1984:692 om det allmänna företagsregistret.

CFAR innehåller förutom de uppgifter finns i BASUN även

som uppgifter

om antalet anställda, vissa källuppgifter CFAR används m.m. som ur-

valsram och underlag vid statistikproduktionen inom SCB. Uppgifterna är sekretessskyddade. EG reglerar kraven på företagsregister för statis-

tiska ändamål i rådets förordning EEG 2186/93 samordning inom nr om

gemenskapen vid utarbetandet företagsregister för statistiska ända-

av mål.

Statskontoret har på uppdrag Näringsdepartementet i utredning

av en

om företagens uppgiftsskyldighet Statskontorets rapport 1995:4 tagit

upp vissa frågor som rör kvalitet och service i BASUN och är tveksamt

till möjligheten för ansvariga myndigheter att kraven på

anpassa BASUN till behoven. Statskontoret att studie bör göras för att anser en

bedöma den ansvarsfördelning gäller i dag mellan berörda

om som myn-

digheter är bäst lämpad att för informationskvaliteten när det gäl-

svara

SOU 1997: 146 Bilaga: Komlnittédireletiv 1996:43

ler basdata om företag. Statskontoret anser att utgångspunkten för

en sådan studie bör vara att det offentliga åtagandet renodlas och att marknadsmässiga förutsättningar skall styra utbudet informationstjänster.

Fastighetsdatasystemet

Fastighetsdatasystemet är samhällelig för lagring

en gemensam resurs och presentation av grundläggande information om landets samtliga fastigheter 3 miljoner. Lantmäteriverket förvaltar fastighetsdatasyste-

met. Systemet omfattar flera delregister med information i sin tur

som delas in i olika grupper.-Delregistren är fastighetsregister, inskrivningsregister och byggnadsregister. Dessutom redovisas vissa uppgifter från fastighetstaxeringen t.ex. taxeringsvärden. I fastighetsdatasystemet är både fastigheter och byggnader lägesbestämda koordinater, vilket

genom innebär att informationen kan användas i geografiska informationssystem GIS.

I fastighetsregistret finns uppgifter om administrativ tillhörighet, adress, areal, läge, planer och rättigheter m.m. för fastigheter, samfálligheter och gemensamhetsanläggningar. I fastighetsregistret ingår även en registerkarta redovisar fastigheternas belägenhet, planer och bestämmelser.

som Inskrivningsregistret innehåller uppgifter ägarförhållanden, inteck-

om ningar I byggnadsregistret finns information byggnadsbeteck-

m.m. om ning, administrativ tillhörighet, läge, ägare m.m.

I anslutning till fastighetsdatasystemet har ett antal register byggts

upp. Exempel är samfällighetsregister, fastighetsprisdatabas och pantbrevsregister. Dessutom har riksdagen beslutat att ett lägenhetsregister skall byggas inför registerbaserad folk- och bostadsräkning år 2000

upp en prop. 1995/96:90, bet. 1995/96: FiU6, rskr. 1995/96:117. Detta förutsätter också konsekvent utbyggnad av adressregistret.

Lantmäteri- och fastighetsdataverksamhetens organistion och finansiering har varit föremål for omfattande översyn under år. Riks-

en senare dagen har under åren 1994 och 1995 fattat beslut i dessa frågor prop. 1993/942214, bet.1993/94:BoU19, rskr.1993/942375 och prop. 1994/951166, bet. 1994/95:BoU17, rskr. 1994/951313. Riksdagen har också tagit ställning i rad delfrågor efterhand som fastighetsdatasystemet vuxit och

en kraven på registren ökat.

Vissa frågor kring fastighetsdatasystemet är för närvarande under ut-

En särskild utredare har för att över systemets för-

redning. tillsätts se

fattningsreglering dir. 1995:120. Oversynen skall bl.a. omfatta frågor

offentlighet och integritet. Regeringen har vidare givit Domstolsverom ket i uppdrag att i samråd med Lantmäteriverket utarbeta förslag om inskrivningsverksamhetens framtida organisation Ju96/1263. Inom i finns dessutom särskild arbetsgrupp tillsatts för regeringskansliet en som att samverkan geografiska informationssystem REGGIT.

utreda om

166 Bilaga: Kommittédirektiu 1996:43 SOU

1997; 146

Riksskatteverket RSV har ett fastighetstaxeringsregäster. I registret

registreras de uppgifter som behövs för fastighetstaxeringen. Utbyte

vissa uppgifter sker mellan fastighetstaxeringsregistret och fastighets-

datasystemet. Berörda myndigheter har vid flera tillfällen utrett möjlig-

heter till ökad samordning mellan registren, senast i RSV:s PM 1995-

12-06 "Samordning ADB-system för fastighetstaxering".

Behovet översyn

av en

Myndigheternas obligatoriska uppgiftsinsamling har ökat succesivt under efterkrigstiden allteftersom samhällsproblem krävt infor-

nya ny mation. Detta har resulterat i ökade kostnader framför allt för

uppgiftslämnarna, också för användare är kostnaderna för datahante-

men ringen omfattande.

Behovet rationell hantering och användning registerinnehållen

av en av

har resulterat i flera utredningar och förslag avseende de olika registrens

innehåll, organisation och rättsliga förutsättningar. Någon sammanhål-

len utredning har däremot inte genomförts utifrån krav och förutsätt-

ningar kan gälla generellt för offentliga grunddata. Det har bl.a.

som mer fått till följd att sådana frågor har lösts efter hand eller fortfarande är

olösta. Utvecklingen inom informationtekniken har emellertid gett

nya

möjligheter att rationalisera och effektivisera informationshanteringen

och lösa en del av dessa problem.

De problem behöver lösas är olika karaktär. Vissa problem

som av

hänger samman med hur tillgång till registerdata reglerats och för vilka ändamål data får användas samt hur ansvarsfördelningen mellan registeransvariga och dataproducenter utformats. Andra problem är framför

allt knutna till oklara regler eller avsaknad av regler och ställnings-

taganden t.ex. vad gäller prissättning och finansiering, hur data skall göras tillgängliga, vad är det offentligas uppgift när det gäller

som en

bättre service och tillgänglighet i centrala databaser

m.m.

Ett exempel är aviseringsregistret, kommer att fylla höga aktuali-

som tets-, kvalitets- och säkerhetskrav bara får användas myndig-

men av heter. Det kan därför inte användas för det breda tillhandahållande

som sker via SPAR trots att SPAR kommer att hämta sina uppgifter från avi-

seringsregistret. I aviseringsutredningen bedömdes samordning

en av

personbanden, riksaviseringsbandet och SPAR effektivitets- och

vara

kvalitetsbefrämjande. Ett register ansågs också bäst från integri-

vara

tetssynpunkt. När SPAR inrättades ansågs dock lösning med ett sär-

en skilt register för det breda tillhandahållandet bäst från integritets-

vara

synpunkt. Frågan om samspelet mellan skatteförvaltningens register och

verksamheten med SPAR kräver emellertid också rad andra principi-

ella ställningstaganden. Det gäller t.ex. behovet av och formerna för insyn i verksamheten och frågan skatteförvaltningen bör ägna sig åt

SOU 1997: 146 Bilaga: K0/n/nittédire/etiu I.9.96.~13 167

försäljning av personuppgifter och i så fall för vilka ändamål

försäljning

får ske. Andra

frågor som aktualiseras är hur uppgifterna skall göras tillgängliga, vilken service användarna skall få, vilka krav på kvalitet

som kan ställas Finansiering ökad m.m. av en service och tillgänglighet

utöver vad behövs för det primära

som syftet med aviseringsregistret

är en annan fråga behöver belysas innan

som regeringen tar ställning till

SPARrs framtid.

PRV har bl.a.

av regeringen ålagts att utnyttja

informationsteknikens

möjligheter till snabb och effektiv

informationshantering. PRV:s närings-

politiska roll är på väg att förstärkas. Detta

har särskilt poängterats i

1995 års budgetproposition 1994/952100 prop. bil.13 s.36. Såväl i bud-

getproposition som under

riksdagsbehandlingen betonades PRV:s möjlig-

heter att ta på sig tydligare roll förmedlare

en som av information och

kunskap. Utvecklingen av de centrala företagsregistren och PRV:s

planer på att utifrån den näringspolitiska rollen

nya bygga upp ett företags-

liknande krav på ställningstaganden

och utredningsinsatser. Därutöver måste

ställning tas till vilka konsek-

venser ett mer serviceinriktat företagsregister vid PRV kan få för SCB:s

företagsregister BASUN och det för statistikändamål inrättade centrala

företagsregistret CFAR. Eventuella och besparingar rationaliseringsvins-

ter måste belysas liksom effekter för

uppgiftslämnare och användare.

Gemensamt för utvecklingen dessa databaser

av är att vissa frågeställ-

ningar måste klargöras dels utifrån allmänna

förvaltningspolitiska och

organisatoriska utgångspunkter, dels utifrån registrens speciella förut-

sättningar. Ett återkommande problem när det

gäller att göra centrala

är ansvarsfördelningen mellan offentligt och

enskilt, mellan stat och

kommun jämför t.e.x fastighetsdatasystemet och

mellan myndigheter

jämför t.ex. SCB/PRV/RSV. Den

ansvarsfördelning som väljs får bety-

delse för registrens

legitimitet, kvalitet, service och marknadsföring lik-

för hur de prissätts och finansieras. som

Det saknas också generell diskussion

en kring de centrala basregistrens

krav på säkerhet och kvalitet. Vilka

kvalitetskrav skall ställas på grunddatabaser som används än den

av annan registeransvarige och skall

vem fastställa dessa krav Hur sårbara är

registren och vilka konsekvenser

kan störningar i systemen få för användarna och samhället. Vilka krav

skall ställas på registeransvariga

Det är också viktigt att beakta den tekniska

utvecklingens betydelse för arkivering. Bestämmelserna myndigheternas arkiv i om finns arkivlagen 1990:782. Lagen innhåller regler bl.a. arkivbildningen och dess om syfte

samt arkivvård och gallring. Den snabba tekniska

utvecklingen har verk-

ligen påverkat informationshanteringen vilket i sin

tur genomsyrar

arkivhanteringen. Det är viktigt att de syften i

som anges arkivlagen kan

tillgodoses både på kort och på lång sikt och det är därför

nödvändigt att

168 Bilaga: Kommittédirektiv 1996:43 SOU 1997; 14e

redan när system planeras beakta rad en arkivaspekter jämför t.ex. Elektronisk dokumenthantering SOU 1996:40.

Utöver behovet att diskutera och av överväga lösningar på de generella och principiella frågorna är det angeläget att föreslår utredaren konkreta åtgärder på de akuta problem finns hos berörda Utredsom register. ningsarbetet måste därför bygga på begränsad studie med en inriktning på problem som rör dubbellagring och upprepat uppgiftslämnande m.m. Såväl producent- användarperspektivet skall som belysas. Med hänsyn till pågående och avslutade utredningar redan fattade nyss samt beslut varierar dock behovet utredningsinsatser mellan de tre av registerområdena.

De överväganden och ställningstaganden aktualiseras som av direktiven bör också intresse och kunna tjäna vara av som riktlinjer vid överväganden om andra viktiga register i samhället grundläggande av karaktär, t.ex. databaser med geografisk information produceras Lantmätesom av riverket, Sjöfartsverket, Sveriges geologiska undersökningar, Statens meterologiska och hydrologiska institut, Statistiska centralbyrån m.fl.

Uppdraget

Utredaren skall lämna förslag till åtgärder för att öka till, tillgänglighet service och kvalitet hos bl.a. de centrala företags- och person-, fastighetsdataregistren. Utredaren skall även pröva och värdera vad kan göras som för att underlätta uppgiftslämnandet, visa vilken rationaliseringspotential som finns samt vilka samhällsvinster kan förändsom uppnås genom rade regler och förutsättningar för de aktuella I registren. sammanhanget skall integritets-aspekterna beaktas.

Utredaren skall med utgångspunkt i grundlig studie en av dataflöden, ansvarsfördelning och pågående utveckling av de centrala föreperson-,

tags- och fastighetsdataregistren lyfta fram och belysa frågeställningar

kräver särskilda ställningstaganden. Utredaren skall så som långt som möjligt beakta de kartläggningar och ställningstaganden redan som orts samt klargöra eventuellt ytterligare utredningsbehov.

Studien skall omfatta uppgiftslämnarkrav, dataflöden, användningen i myndigheternas sakverksamheter, extern användning, regelverkets uppbyggnad samt övriga förutsättningar av betydelse. I denna del skall även kraven på registren belysas. I detta sammanhang förutsätts

en kartläggning av de viktigaste informationsförsörjningsbehoven med anknytning

till de centrala företags- och fastighetsdataregistren. Problem person-, som hänger ihop med regelverket, samspelet mellan uppgiftslämnare och producenter, mellan olika medproducenter och mellan registeransvariga och användare skall analyseras. Utredaren skall även tillse att arkivlagens regler avseende arkivverksamheten beaktas.

SOU 1997: 146 Bilaga: KonLnLi£tédire/etiv

1996:43 169

I uppdraget ingår även att i principiella

termer

definiera vad är grunddata kan utnyttjas

som som utan rättsliga

hinder

visa hur uppgiftslämnandet skall effektiviseras

peka på möjligheter att minska samhällets kostnader för

offentliga

grunddata.

belysa intergritetsaspekter

Utredaren skall ta fram ett underlag underlättar ställningstaganden

som till frågor ansvarsfördelning, finansiering och kva-

om prissättning samt litets- och servicekrav. I detta sammanhang är det

viktigt att frågorna ges en bred belysning så att de principiella aspekterna kan urskiljas från de specifika ämnesproblemen. Sådana principiella frågor rör finansi-

t.ex. ering och prissättning, rättsliga ansvarsförhållanden Det

m.m. gäller även rollfordelning mellan stat, kommun och marknad samt de

legitima kraven på insyn och offentlighet. Utredaren skall därvid pröva och värdera

gränsen för det offentliga åtagandet i förhållande till privata aktörer,

former för samverkan mellan staten och kommunerna i deras dubbla

roller som uppgiftslämnare och användare samt ändamålsenliga

former för samverkan mellan berörda myndigheter.

Vid denna prövning bör utredaren beakta vad sagts i propositionen

som prop. 1995/961125 Åtgärder för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik. Vidare bör de förslag och synpunkter

som tagits fram inom för Toppledarforum beaktas

ramen

Utredarens slutsatser och överväganden bör kunna tjäna riktlinjer

som såväl för förslag rörande de centrala företags- och

person-, fastighetsdataregistren som för framtida ställningstaganden avseende andra viktiga register i samhället.

U tredningsarbetet

Samråd med pågående utredningar/översyner berörda register förut-

av sätts. Därutöver bör utredaren beakta arbetet inom Datalagskommittén dir. 1995:08 och Förvaltningspolitiska kommissionen dir. 1995:93 när det gäller generella frågor avseende datahantering och det offentligas roll. Utredaren skall också hålla sig underrättad de överväganden

om som andra större registerutredningar kommer fram till.

Utredaren skall hålla sig underrättad relevant utrednings-

om annan verksamhet i Sverige och i EU samt arbeta i nära kontakt med de praktiskt verksamma i statlig och kommunal förvaltning och andra

som berörs utredningen.

170 Bilaga: Kommittédirektiv l.9.96:43

SOU 1997: 146

Utredaren skall särskilt beakta regeringens direktiv att pröva det

offentliga åtagandet dir. 1994:23. För utredaren gäller vidare regering-

ens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare regional-

politiska konsekvenser dir. 1992:50 och jämställdhetspolitiska konsek-

venser dir. 1994:124. Utredaren skall därutöver göra uppskattning

de samhällsekonomiska konsekvenserna de kan

av av förändringar som

komma att föreslås.

Utredningsarbetet skall vara avslutat senast den 1 maj 1997.

Finansdepartementet

GÅVA KB