Fastighetsdataregister

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Fastighetsdataregister

Betänkande av

Fastighetsdatautredningen

OW Ccjmb

J

film

W

Statens offentliga utredningar WW 1997:3 W Justitiedepartementet

Fastighetsdataregister

Betänkande av Fastighetsdatautredningen Stockholm 1997

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskansliets förvalmingskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993. En liten broschyr underlättar arbetet för den som skall svara remiss. - som Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets törvaltningskontor Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

ISBN 91-38-20468-1 Graphic Systems AB, Malmö 1997 ISSN 0375-250X

Till statsrådet och chefen för

Justitiedepartementet

Regeringen beslutade den 14 september 1995 att tillkalla särskild en utredare för att se över fastighetsdatasystemets författningsreglering och lämna förslag till de författningsändringar som behövs. Till särskild utredare förordnades lagmannen Sigurd Heuman. Som experter i arbetet med föreliggande betänkande har medverkat hovrättsassessorn Britta Ahnmé Kâgerman, hovrättsrådet Lena Bång, universitetslektorn Jan Evers, datarâdet Ingela Halvorsen, planeringsdirektören Bengt Kjellson, bankdirektören Lars Lindgren, teknologie doktorn Rune Olsson, civilingenjören Gösta Pellbäck och hovrättsassessorn Klas Reinholdsson. Dessutom var kammarrättsassessorn Caroline Beck-Friis under tiden den 5 december 1995 till den 15 april 1996 och hovrättsassessorn Bob Nilsson Hjorth under tiden den 15 november 1995 till den 1 juni 1996 förordnade som experter. Sekreterare utredningen har varit hovrättsassessorn Bob Nilsson Hjorth. Utredningen har antagit namnet Fastighetsdatautredningen Ju 1995:09. Utredningen får härmed överlämna sitt betänkande Fastighetsdataregister. Utredningsuppdraget är härmed slutfört.

Stockholm i januari 1997

Sigurd Heuman

/Bob Nilsson Hjorth

Innehållsförteckning

Sammanfattning 9 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Författningsförslag

1 Förslag till lag om fastighetsdataregistret 13 . . . . . . . . . . .

2 Förslag till förordning fastighetsdataregistret 17

om . . . . . . .

Förkortningar 45 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

l Utredningsuppdraget 47

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2 Berörda myndigheter och verksamheter 49 . . . . . . . . . . . . 2.1 Fastighetsdatareformen 49 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2 CFD 49 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2.3 Fastighetsbildning, fastighetsregistrering och

mätningsverksamhet Q 50 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3.1 Tiden före den 1 januari 1996 50 . . . . . . . . . . . . .

2.3.2 Organisationsförändring den l januari 1996 51

. . . . . 2.4 Inskrivning 52 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3 System och register 55 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.1 Inledning 55 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.2 Fastighetsdatasystemet 57

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.3 Fastighetsregistret 58 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.3.1 Inledande bestämmelser 58 . . . . . . . . . . . . . . . . 3.3.2 Huvudregistret 58 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

3.3.3 Koordinatregistret 59

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.3.4 Planregistret 59 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 3.3.5 Kvartersregistret 60 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.3.6 Adressregistret 60 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

3.3.7 Gemensamhetsanläggningsregistret 61

. . . . . . . . . . 3.3.8 Registerkartan 61 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

3.4 Inskrivningsregistret 62

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.5 Byggnadsregistret 64 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.6 Lägenhetsregister 64 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.7 Samfällighetsföreningsregister 65

. . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.8 Pantbrevsregistret 66 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.9 Andra databaser och register 67

Ändamålsbestämmelser . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.10 68 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Användare och användning av registren 71 . . . . . . . . . . . . Allmänt 71 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Samhällets användning fastighetsdata 73 av . . . . . . . . . . . .

Utveckling och tendenser 77 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Utvecklingsverksamhet inom fastighetsdataområdet 77 . . . . . Geografiska informationssystem 78 . . . . . . . . . . . . . . . . . Bostadsrättsregister 79 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bebyggelseregister för kulturmiljövården 79 . . . . . . . . . . .

Den personliga integriteten 81 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Nationell reglering 81 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.1.1 Regeringsformen 81 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

6.1.2 Tryckfrihetsförordningen 81

. . . . . . . . . . . . . . . . 6.1.3 Datalagen 83 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 6.1.4 Sekretesslagen 85 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 6.1.5 Arkivlagen 87 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 6.2 Internationell reglering 88 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.2.1 Europarådets dataskyddskonvention 88 . . . . . . . . . 6.2.2 OECD:s riktlinjer 88 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.2.3 EG-direktivet 89 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

Allmänna utgångspunkter 93 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Brister i den nuvarande författningsregleringen 93 . . . . . . . . Utgångspunkter för författningsreglering 94 en ny . . . . . . . .

Registerfrågan 99 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Direktiven, 99 m.m. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Något registerbegreppet 99 om . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.2.1 Datalagen 99 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 8.2.2 Förarbeten till registerförfattningar 100 . . . . . . . . . 8.2.3 Rättsfall 101 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.2.4 EG-direktivet 102 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.2.5 Datalagsutredningen 102 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.2.6 LEXIT 102 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

8.3 överväganden och förslag 103

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.3.1 Registerbegreppet bör användas 103 . . . . . . . . . . . 8.3.2 Ett eller flera register 104 . . . . . . . . . . . . . . . . 8.3.3 Benämningen fastighetsdatasystemet

bör ändras 106 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Ändamålen 107 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Direktiven 107 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Datalagen 107 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Internationell reglering 107 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

9.4 Datalagsutredningen 108 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

9.5 Överväganden och förslag 109

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.5.1 Inledande synpunkter 109 . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.5.2 Registerändamâlen bör preciseras endast för

personuppgifter 11 1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.5.3 Närmare om begreppet personuppgift 113 . . . . . . . 9.5.4 De olika ändamålen 115 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.5.5 Något om betydelsen de uppställda av ändamålsbestämmelserna 117 . . . . . . . . . . . . . . .

10 Vilken information bör ingå 119

. . . . . . . . . . . . . . . . . . 10.1 Direktiven 119 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

10.2 överväganden och förslag 119

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . lO.2.1 Allmänna synpunkter 119 . . . . . . . . . . . . . . . . . 10.2.2 Närmare om vilken information bör ingå 121 som . . 10.2.3 Informationen i fastighetsdataregistret bör

hänföras till delar 129 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

11 Registeransvar 131 . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . 11.1 Direktiven 131 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11.2 Bakgrund 131 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11.2.1 Datalagen 131 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11.2.2 Särskilda bestämmelser för fastighetsdata-

systemet om rättelse och skadestånd 133 . . . . . . . .

l1.2.3 Andra registerförfattningar 135

. . . . . . . . . . . . . . l1.2.4 Europarådets dataskyddskonvention 136 . . . . . . . . 1l.2.5 EG-direktivet 136 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

11.3 överväganden och förslag 137

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11.3.l Vilka ramar ger den nationella och

internationella regleringen 137 . . . . . . . . . . . . . 11.3.2 Den enskildes rättigheter 138 . . . . . . . . . . . . . . . 11.3.3 Olika modeller för registeransvaret 140 . . . . . . . . . 11.3.4 Utformningen av registeransvaret, 141 m.m. . . . . .

12 Vissa begränsningar vad gäller användningen av uppgifterna i registret 143 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12.1 Direktiven 143 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12.2 Bakgrund 143 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . l2.2.1 CFD 143 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . l2.2.2 Begränsningar i SPAR 145 . . . . . . . . . . . . . . . .

12.3 överväganden och förslag 147

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12.3.1 Sökbegrepp 147 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12.3.2 Direktâtkomst 153 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . l2.3.3 Urval och bearbetningar 155 . . . . . . . . . . . . . . . 12.3.4 Utlämnande ADB-medium 157 . . . . . . . . . . . .

13 Författningsregleringen 161 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13.1 Direktiven 161 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13.2 Bakgrund 161 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

13.3 överväganden och förslag 163

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13.3.1 Vissa frågor bör regleras i en lag 163 . . . . . . . . . . 13.3.2 Närmare om regleringen på förordningsnivå 164 . . .

14 Försäljning av uppgifter 167 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14.1 Direktiven 167 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14.2 Bakgrund 167 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14.2.1 Datalagen 167 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14.2.2 Lantmäteriverket 168 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

14.3 överväganden och förslag 169

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14.3.1 Försäljning bör medges 169 . . . . . . . . . . . . . . . . 14.3.2 Prissättning 170 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

15 Utlämnande till utlandet 173 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15.1 Direktiven 173 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15.2 Bakgrund 173 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15.2.1 Datalagen och sekretesslagen 173 . . . . . . . . . . . . 15.2.2 Europarådets dataskyddskonvention 174 . . . . . . . . 15.2.3 EG-direktivet 174 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

15.3 överväganden och förslag 176

. . . . . . . . . . . . . . . . . . .

16 Information och samtycke 179

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16.1 Inledning 179 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16.2 Den nationella och internationella regleringen 179 . . . . . . .

16.3 överväganden och förslag 180

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16.3.1 Samtycke 180 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16.3.2 Information 180 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

17 Genomförandet 183 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17.1 Ekonomiska konsekvenser 183 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17.2 Ikraftträdandet 184 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

18 Författningskommentar 185 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18.1 Förslaget till lag om fastighetsdataregistret 185 . . . . . . . . . 18.2 Förslaget till förordning om fastighetsdataregistret 198 . . . . .

Summary 217 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilagor

1 Utredningens direktiv 221 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 Kommentarer om bestämmelserna i de nuvarande

registerförfattningarna 231 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 Några fastighetsdatasystem i Europa Bengt Kjellson 241 . . .

Sammanfattning

Sammanfattning

l slutet av 1960-talet inleddes fastighetsdatareformen. Den innebar att ett system som grundas på automatisk databehandling infördes vid landets

fastighetsregister- och inskrivningsmyndigheter. Systemet kallas

fastighetsdatasystemet. Reformen fullt genomförd i september 1995. var Från början bestod fastighetsdatasystemet fastighetsregistret och av

inskrivningsregistret samt vissa uppgifter från fastighetstaxeringen.

Författningsregleringen är från åren 1973 1974. Även vissa - om ändringar i denna reglering därefter har utförts har någon genomgripande översyn inte gjorts. Samtidigt har mängden information i och i anslutning till fastighets-

datasystemet successivt ökat. I fastighetsdatasystemet ingår numera t.ex. ett byggnadsregister och i anslutning till systemet har bl.a. pantbrevs-

registret och samfällighetsföreningsregistren byggts Manuella

upp. registerkartor hör till fastighetsregistret. De byts successivt nu ut mot registerkartor som förs med automatisk databehandling och ingår som i fastighetsregistret. En regionalt avgränsad provverksamhet med ett lägenhetsregister pågår osv. Antalet användare har också hela tiden ökat. Numera utgör fastighetsdatasystemet en stor tillgång i samhället. Fastighetsdatasystemet är en förutsättning för att en mängd olika verksamheter skall kunna bedrivas rationellt. Exempel på användare är statliga och kommunala myndigheter, banker och andra kreditinstitut, fastighetsmäklare och fastighetsvärderingsföretag. Vidare har användningsformer efter hand nya tillkommit. Det blir t.ex. allt vanligare att information begärs utlämnad

ADB-medium. Informationen läggs sedan in i personregister och nya bearbetas med annan information eller läggs till grund för geografiska analyser. Statsmakterna har i flera sammanhang betonat värdet av offentliga grunddatabaser som fastighetsdatasystemet samt vikten av att tillgängligheten till och kvaliteten i dessa baser är så bra möjligt. som Den ökade mängden information i fastighetsdatasystemet samt nya användargrupper och användningsformer med alltmer avancerad teknik ställer integritetsfrågorna i ett nytt ljus. Vidare antogs år 1995 Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG skyddet för enskilda om personer med avseende behandlingen personuppgifter och det av om fria flödet av sådana uppgifter EG-direktivet. Medlemsstaterna är skyldiga att inom tre år från det att direktivet införa den antogs

10 Sammanfattning

nationella författningsreglering som är nödvändig för att EG-direktivet skall kunna följas. Det är mot denna bakgrund författningsregleringen av fastighetssom datasystemet har setts över och förevarande förslag utformats. Arnbitionen har alltså varit att åstadkomma en mer modern författningsreglering att göra avvägning mellan användarintressen och insamt en tegritetshänsyn. Motsvarigheten till det nuvarande fastighetsdatasystemet skall, enligt förslaget, från datarättslig synpunkt utgöra ett enda register och benämnas fastighetsdataregistret. Möjligheten att utmönstra det formella registerbegreppet har diskuterats. Slutsatsen har dock dragits att detta inte är lämpligt i förevarande sammanhang. Utformningen med ett enda register är givetvis ändamålsenlig från användarsynpunkt. Några direkta nackdelar från integritetssynpunkt med ett enda register jämfört med lösningar med flera register kan inte föreligga. Ett tungt skäl för anses välja benämningen fastighetsdataregistret har varit att man därigenom att bidrar till att undanröja den nuvarande osäkerheten i frågan om fastighetsdatasystemet utgör ett eller flera register. Samlingsbegreppet för all information ingår i fastighetsdataregisom skall fastighetsanknuten information. Fastighetsdataregistret stret vara den fastighetsanknutna informationen. Såväl EGskall ge offentlighet direktivet och datalagen allmänna integritetsskäl medför som mer emellertid att de ändamål personuppgifterna i fastighetsdataregistret som skall användas för bör preciseras. Med personuppgift avses en upplysning eller tillsammans med andra upplysningar kan som ensam hänföras till bestämd eller bestämbar Personuppgifter skall, en person. enligt förslaget, användas för viss närmare angiven statlig eller kommunal verksamhet, verksamhet medverkan vid eller annat främjande av som avser omsättning fastigheter, tomträtter och byggnader, av kreditgivning, försäkringsgivning och liknande, fastighetsförvaltning, byggande och liknande, aktualisering, komplettering eller kontroll av fastighetsanknuten information finns i kund- eller medlemsregister m.m., som uttag urval av personuppgifter, samt - av forskning och statistik. - I fastighetsdataregistret skall ingå fastighetsdel, en inskrivningsdel, en adressdel, byggnadsdel och taxeringsuppgiftsdel. De olika en en en delarna utgör motsvarigheter till det nuvarande fastighetsregistret, inskrivningsregistret och byggnadsregistret samt till de adress- och taxeringsuppgifter som redovisas i fastighetsdatasystemet. Viss närmare preciserad tilläggsinformation skall, liksom i dag, också få föras inom för fastighetsdataregistret. En skillnad är att adresserna, som ramen ingår i det nuvarande fastighetsregistret, här har brutits ut till en

självständig del. Adresserna har inte längre så begränsad användning

en

Sammanfattning l l

att en koppling till just fastighetsdelen är naturlig. Att begreppet -del har fått ersätta -register beror att den sistnämnda termen har rättslig en innebörd och i sammanhanget är missvisande när fastighetsdataregistret skall utgöra ett enda register. Man kan diskutera om den angivna indelningen egentligen behövs. En indelning klargör dock fastighetsdataregistrets innehållsmässiga uppbyggnad. Pantbrevsregistret och samfällighetsföreningsregistren föreslås alltså inte ingå i fastighetsdataregistret. Bl.a. beror detta att dessa register används för mer begränsade ändamål. Vidare gäller viss sekretess för uppgifter i pantbrevsregistret. Inte heller lägenhetsregistret skall enligt förslaget, åtminstone tills vidare, ingå i fastighetsdataregistret. Framför allt beror detta att lägenhetsregistret än så länge förekommer endast i den tidigare nämnda provverksamheten. Att i framtiden föra in lägenhetsregistret i fastighetsdataregistret innebär med hänsyn till den författningsmässiga utformningen inga större komplikationer. - Lantmäteriverket skall vara ensam registeransvarig för fastighetsdataregistret. Lösningen med en registeransvarig har bedömts som mest fördelaktig för den enskilde. Den torde inte heller medföra någon orimlig belastning för Lantmäteriverket. Vissa begränsningar för användningen av uppgifter från fastighetsdataregistret har av integritetshänsyn ställts upp. Vid direktåtkomst skall det inte vara möjligt att använda namn, personnummer eller del av personnummer som sökbegrepp. Direktåtkomst skall normalt få medges endast så att det är möjligt att utföra sökningar fastighet, en samfällighet eller byggnad i taget. Vid urval och bearbetningar eller utlämnande på ADB-medium skall enligt huvudregeln uppgifter om inteckningar inte få behandlas respektive lämnas ut. Och i huvudsak skall uppgifter om personnummer då inte få lämnas ut. Om urval och bearbetningar sker för direktreklamändamål skall uppgifter om personnummer, födelsetid, civilstånd, utmätning, konkurs eller standardpoäng normalt inte få behandlas. De från integritetssynpunkt viktiga yttre ramarna för fastighetsdataregistret skall, enligt förslaget, slås fast i en ny lag om fastighetsdataregistret. Den övriga regleringen av mer traditionella registerfrågor skall finnas i en förordning. Dessa författningar skall alltså i huvudsak ersätta fastighetsdatakungörelsen 1974:1058, fastighetsregisterkungörelsen 1974: 1059 och inskrivningsregisterkungörelsen 1974: 1061. Lantmäteriverket skall även i fortsättningen kunna sälja uppgifter från fastighetsdataregistret. Prissättningen för sådana tjänster är under övervägande i annat sammanhang och har därför inte övervägts här. För överföring av uppgifter till utlandet föreslås inte några särskilda regler beträffande fastighetsdataregistret. Förslaget torde inte medföra några ekonomiska effekter kort sikt. Avsikten med den föreslagna utformningen är att så långt möjligt ge förutsättningar för en fortsatt utveckling beträffande användningen av

12 Sammanfattning

fastighetsanknuten information och så sätt bidra till ökad effektivitet och samhällsnytta. Förslaget bör kunna träda i kraft den 1 juli 1998.

Författningsförslag 13

Författningsförslag

Förslag till Lag om fastighetsdataregistret

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelse

l § För de ändamål som anges i 2 § skall med hjälp automatisk av databehandling föras ett register benämnt fastighetsdataregistret.

Registerändamål

2 § Fastighetsdataregistret skall ge offentlighet i registret ingående information fastighetsanknuten information. Personuppgifter i fastighetsdataregistret får behandlas endast för verksamhet som enligt lag eller annan författning åligger stat eller kommun och

a som avser sådan egendom som registreras i fastighetsdataregistret,

b som förutsätter att fastighetsanknuten information används som underlag för planering, prövningar, beslut, uppföljning eller utvärdering, eller

c som avser fullgörande av underrättelseskyldighet,

verksamhet som avser medverkan vid eller annat främjande av omsättning av sådan egendom som registreras i fastighetsdataregistret, kreditgivning, försäkringsgivning eller verksamhet där fastigannan hetsanknuten information utgör underlag för prövningar eller beslut, 4. verksamhet som avser fastighetsförvaltning, byggande eller annan liknande verksamhet, aktualisering, komplettering eller kontroll fastighetsanknuten av information som finns i kund- eller medlemsregister eller liknande register, eller uttag av urval av personuppgifter urvalsdragning.

14 F örfattningsförslag

Registerinnehåll

3 § Den fastighetsanknutna informationen skall hänföras till en fastighetsdel, en inskrivningsdel, en adressdel, en byggnadsdel, samt en taxeringsuppgiftsdel. Utöver vad som sägs i första stycket får en kommun, en länsstyrelse, Statens räddningsverk samt Riksantikvarieämbetet och statens historiska muséer föra fastighetsanknuten information som har samband med den information som hänförs till fastighetsdataregistrets delar tilläggsinformation. Fastighetsdataregistret får innehålla endast de personuppgifter som behövs för att ändamålen med registret skall tillgodoses. Regeringen meddelar närmare föreskrifter om vilken fastighetsanknuten information fastighetsdataregistret skall innehålla.

Registeransvar, m.m.

4 § Lantmäteriverket är registeransvarig för fastighetsdataregistret.

5 § Lantmäteriverket skall särskilt beakta att otillbörligt intrång i registrerads personliga integritet och risker från säkerhetssynpunkt inte uppkommer. Verket får därvid ställa upp ytterligare villkor än de som anges i 6 8 och lO §§. -

Direktåtkomst

6 § Direktåtkomst till personuppgifter för den som inte för in uppgifter i fastighetsdataregistret får medges endast för sådan verksamhet som anges i 2 § andra stycket 1 4. - Direktåtkomst får inte medges så att det är möjligt att använda namn, personnummer eller del av personnummer som sökbegrepp. Direktåtkomst får medges endast för sökningar på en fastighet, samfällighet eller byggnad i taget. Om det föreligger särskilda skäl, får dock Datainspektionen i det enskilda fallet medge att sökningar sker på fler än fastighet, samfällighet eller byggnad i taget. en

Författningsförslag 15

Urval och bearbetningar

7 § Vid urval och bearbetningar av Lantmäteriverket för annans räkning får uppgifter om inteckningar inte behandlas. Uppgifter om personnummer får lämnas ut endast vid behandlingar enligt 2 § andra stycket Vad som sägs i första stycket gäller inte om annat följer lag eller av annan författning. Om det föreligger särskilda skäl, får vidare Datainspektionen medge annat i det enskilda fallet.

8 § Uppgifter om personnummer, födelsetid, civilstånd, utmätning, konkurs eller standardpoäng får inte behandlas, om de skall användas för adresserad direktreklam. Om det föreligger särskilda skäl, får Datainspektionen medge annat i det enskilda fallet.

9 § Om en person har anmält att han inte önskar adresserad direktreklam, får uppgift om honom inte lämnas ut till någon som avser att använda uppgiften för sådan reklam.

Utlämnande på medium för automatisk databehandling

10 § Uppgifter om inteckningar får inte lämnas ut på medium för automatisk databehandling. Uppgifter om personnummer får lämnas ut på sådant medium endast vid behandlingar enligt 2 § andra stycket Vad som sägs i första stycket gäller inte om annat följer lag eller av annan författning. Om det föreligger särskilda skäl, får vidare Datainspektionen medge annat i det enskilda fallet.

Avgifter

ll § Användningen av fastighetsdataregistret får vara avgiftsbelagd, om inte annat föreskrivs. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om avgifter.

Överklagande

12 § Beslut som Lantmäteriverket eller lantmäterimyndigheten har meddelat med stöd av denna lag eller föreskrifter som regeringen har meddelat till denna lag får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

16 F dtfattningsfdrslag SOU 199723 13 § Beslut som Datainspektionen har meddelat med stöd av denna lag får överklagas hos regeringen. Denna lag träder i kraft den

Författningsförslag

2 Förslag till

Förordning om fastighetsdataregistret

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelse

1 § Denna förordning innehåller bestämmelser fastighetsdataregi-

om

stret, som förs med stöd av lagen 0000:000 fastighetsdataregistret.

om

I förordningen finns bestämmelser fastighetsdataregistrets

om fastighetsdel, inskrivningsdel, adressdel, byggnadsdel respektive taxeringsuppgiftsdel. Vidare finns bestämmelser tilläggsinformation om och bestämmelser som är gemensamma för samtliga eller vissa av fastighetsdataregistrets delar.

Fastighetsdelen

Allmänt om fastighetsdelens innehåll

2 § Fastighetsdelen skall redovisa fastigheter och samfälligheter, koordinater, planer m.m. , kvarter, gemensamhetsanläggningar m.m. samt ,

registerkarta automatiskt databehandlad registerkarta.

Om en registerkarta inte förs med automatisk databehandling, skall det i stället finnas en manuellt förd registerkarta. Kvarter skall redovisas endast om kommunen begär det. Redovisas inte kvarter men tillämpas beteckningssättet med kvartersnamn enligt 13 skall ett register över beslutade kvartersnamn föras. Utöver kvartersnamnet skall redovisas dels datum och aktbeteckning för beslut

angående kvartersindelning och kvartersnamn, dels beteckning på

registerkartblad. En uppgift om fastighetsbildning, fastighetsbestämning och ledningsrätt anses införd i fastighetsdelen, när uppgiften har förts in enligt 23 En uppgift om åtgärd enligt anläggningslagen 1973:1149 införd anses i fastighetsdelen, när uppgiften har förts in enligt 23 § eller 37

18 Författningsförslag SOU 1997: 3

Förande av fastighetsdelen

3 § Fastighetsdelen skall föras av lantmäterimyndigheten. Lantmäteriverket ansvarar för drift och förvaltning av statens system för automatiskt databehandlade registerkartor. En kommunal lantmäterimyndighet som inte använder statens system för automatisk databehandling av registerkartor ansvarar själv för drift och förvaltning av sitt system.

4§ Efter tillstånd från Lantmäteriverket får en annan kommunal myndighet än den kommunala lantmäterimyndigheten redovisa planer m.m. beträffande beslut om planer och bestämmelser som kommunen skall fatta. Befogenhet att föra uppgifter får inte omfatta införingar med anledning av ändringar i fastighetsindelningen.

Indelning och beteckning av fastigheter och samfälligheter

5 § Varje kommun utgör ett registerområde med samma namn som kommunen. Om en ändring beslutas i indelningen av församlingar, kommuner eller län, skall redovisningen i fastighetsdelen anpassas till den nya indelningen, när ändringen träder i kraft eller, om detta inte är möjligt, snarast därefter.

6 § Varje fastighet utgör en registerenhet. Mark som år gemensam för flera fastigheter skall redovisas särskilt. Varje samfällighet utgör därvid en registerenhet. Med samfällighet avses ägolott som vid fastighetsbildning har avsatts för visst samfällt ändamål eller område som i annat fall hör till flera fastigheter gemensamt. Bestämmelserna om samfällighet tillämpas också fristående fiske som är samfällt fiskesamfällighet. Med fristående fiske avses fiske som inte ingår i äganderätten till vattenområdet och inte utgör servitut. Även fastighet eller samfällighet inte längre består utgör en som en registerenhet.

7 § En registerenhet tillhör ett visst registerområde. Hör delar av en samfällighet till skilda registerområden, skall varje del redovisas som en samfällighet för sig vid tillämpningen av denna förordning. Om en fastighet utgörs endast av en andel i samfälld mark inom flera registerområden, skall fastigheten hänföras till ett av registerområdena.

Författningsförslag 19

8 § Till grund för registerenheters beteckningar skall ett registerområde delas in i trakter. En trakt består av en eller flera registerenheter och skall ges ett namn traktnamn. Indelningen i trakter grundas indelning i tidigare stadsregisterområden, stadsdelar, byar, gårdar eller därmed jämförliga områden, om inte särskilda skål föranleder annat.

9 § Fastigheter hör till samma trakt skall delas in i block. Ett som block består av en eller flera fastigheter. Ett block skall ha ett nummer blocknummer. Indelningen i block grundas på fastigheters gemensamma ursprung eller indelning i kvarter eller annars fastigheters inbördes läge.

10 § Fastigheterna inom varje block och samfalligheterna inom varje trakt skall ges ett nummer enhetsnummer.

11 § En fastighets eller samfällighets registerbeteckning skall bestå av registerområdets namn, traktnamnet och ett registernummer. Registernumret för en fastighet skall bestå av blocknumret och enhetsnumret, åtskilda kolon. Registernumret för samfällighet skall bestå av genom en bokstaven och enhetsnumret, åtskilda genom kolon. För fiskesamfálligs het skall dock användas.

12 § En registerenhet helt eller delvis ligger kvartersmark eller som mark med kvartersliknande karaktär får ges registerbeteckning med kvartersindelningen och kvartersnamnen som grund, om ett sådant beteckningssätt sedan tidigare används inom orten. Registerenheter med samma kvartersnamn skall ges enhetsnummer. Fastigheters och samfälligheters registerbeteckning utgörs i fall som i denna paragraf registerområdets namn, kvartersnamnet och ett avses av registernummer. Registernumret för en fastighet utgörs av enhetsnumret. I övrigt tillämpas 11

13 § Om kvartersindelningen och kvartersnamnen skall ligga till grund för beteckningarna för registerenheter, skall kvartersmarken delas in i områden, kvarter. Ett kvarter skall ges ett kvartersnamn. Även mark med kvartersliknande karaktär skall delas in i annan kvarter kvartersnamn, beteckningssättet med kvartersnamn som ges om används inom orten.

14 § En registerenhet får inte ha samma registerbeteckning som en registerenhet. Inom ett registerområde får en trakt och ett sådant annan kvarter som avses i 13 § inte ha samma namn.

20 Författningsförslag

15 § I fastighetsdelen får som särskilt namn en fastighet föras in namn som utgår eller har utgått ur fastighetens registerbeteckning eller bebyggelsenamn med hävd.

16 § Om det framkommer att fast egendom utgör en fastighet för sig utan att vara redovisad som sådan i fastighetsdelen, skall den föras in där, om det kan ske utan skada för fastighetsägare eller rättighetshavare. Innan en fastighet tas upp i fastighetsdelen skall fastighetsägare och rättighetshavare få tillfälle att yttra sig, om de är kända. Om redovisningen i fastighetsdelen är ofullständig i något annat avseende, får komplettering ske.

17 § När en uppgift förs i fastighetsdelen skall anges beteckningen den akt i lantmäterimyndighetens arkiv, från vilken uppgiften kommer.

Avregistrering

18 § En fastighet skall anges som avregistrerad, om den inte längre består. Om fastigheten motsvarar ett i jordeboken upptaget fiskeri, skall detta dock inte ske förrän fiskeriet har uteslutits ur jordeboken. En samfällighet skall anges som avregistrerad när all mark som hör till samfälligheten har frångått denna.

Vissa beslut

19 § Beslutas ändring i den kommunala indelningen, skall de ändringar är nödvändiga med hänsyn till 14 göras som Om det är nödvändigt för att främja en ändamålsenlig fastighetsredovisning, får Lantmäteriverket besluta om inrättande av en ny trakt. Föreligger särskilda skäl, får traktnamn, kvartersnamn och registernummer ändras även i annat fall än som anges i första stycket. Lantmäteriverket beslutar om traktnamn enligt denna paragraf. Innan ett sådant beslut meddelas, skall Lantmäteriverket inhämta yttrande från berörda fastighetsägare, där så kan ske, samt från Riksantikvarieämbetet och statens historiska muséer samt Ortnamnsarkivet i Uppsala. Om ett förslag till inrättande av en ny trakt eller ändring av ett traktnamn berör ett större antal fastigheter eller om frågan i annat fall kan antas ha intresse för en kommun, skall samråd ske med kommunen. Berörda fastighetsägare skall lämpligt sätt underrättas om beslut angående ändrad registerbeteckning.

Författningsförslag 21

20 § Frågor rättelse i fastighetsdelen enligt 19 kap. 4 och 5 om §§

fastighetsbildningslagen 1970:988 skall prövas lantmäterimyndig-

av heten.

21 § Lantmäterimyndigheten beslutar i frågor enligt detta kapitel, om inte annat följer av 4 eller 19 § eller tredje stycket i denna av paragraf. Lantmäteriverket får överlåta sin beslutanderätt enligt 19 § till lantmäterimyndigheten. Kommunfullmäktige eller den kommunala nämnd fullmäktige som utsett beslutar om kvartersindelning och kvartersnamn. Lantmäterimyndigheten skall tillfälle att yttra sig och skall underrättas ges om beslutet.

Fastigheter och samfälligheter

22 § Beträffande fastigheter och samfälligheter skall finnas uppgifter

om registerbeteckning, administrativ tillhörighet tidigare

m.m., registerbeteckning, ursprung, avregistrering, adress, omfång, läge, fristående fiske, andel i gemensamhetsanläggning, åtgärder, avskild mark, rättigheter som enligt 24 § skall redovisas, planer m.m. samt övriga förhållanden. För fastigheter skall dessutom finnas uppgifter andel i samfällighet om och om skattetal. För samfälligheter skall uppgifter, utöver vad som sägs i första stycket, finnas om ändamål och delägande fastigheter. om

23 § Redovisningen av uppgifter fastigheter och samfälligheter skall om göras enligt vad som anges i bilaga

24 § Rättigheter skall redovisas beträffande fastigheter och samfälligheter om de avser servitut som tillkommit enligt lagen 1902:71 1, innefattande vissa s. bestämmelser om elektriska anläggningar, lagen 1933:269 ägofred, om

lagen 1939:608 om enskilda vägar, fastighetsbildningslagen 1970:

988, expropriationslagen 1972:719, anläggningslagen 1973:1149, plan- och bygglagen 1987: 10 eller motsvarande äldre bestämmelser, servitut som inskrivits enligt 23 kap. jordabalken eller motsvarande äldre bestämmelser, nyttjanderätt som tillkommit enligt lagen, innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar, plan- och bygglagen, expropriationslagen, lagen 1995:1649 byggande järnväg eller om av motsvarande äldre bestämmelser, samt

ledningsrätt enligt ledningsrättslagen 1973:1144.

F örfattningsförslag

Beträffande fastighet, som ingår i vägförening enligt lagen om

enskilda vägar eller deltar i gemensamhetsanläggning enligt an-

som läggningslagen eller motsvarande äldre bestämmelser eller i gemensam anläggning enligt 2 eller 4 kap. lagen om enskilda vägar eller motsvarande äldre bestämmelser, skall servitut inte redovisas som gäller till förmån för eller belastar fastigheten i denna dess egenskap. Ett servitut skall utövas enbart eller samfällighet som har som av fastighetsdelen får redovisas samfälligheten i stället för tagits upp i de fastigheter har del i denna. Vad som nu har sagts tillämpas som också vid redovisning av ledningsrätt.

25 § Om fastighet, är belägen i Västernorrlands, Jämtlands, en som Norrbottens län eller i Älvdalens kommun i Dalarnas Västerbottens eller omfattar mark vid utgången juni 1992 tillhörde staten, skall län, som av uppgift detta föras under övriga förhållanden. Uppgiften skall om dock föras endast någon än staten har beviljats lagfart för om annan fastigheten.

Koordinater

26 § Redovisningsenhet beträffande koordinater är en fastighet eller en samfällighet eller, fastighet eller samfällighet består av flera omom en råden, sådant område.

27 § Redovisningen koordinat skall göras genom att en fastighets av en eller samfällighets centralpunkt anges. Om en fastighet eller en en samfällighet består flera områden, skall redovisningen avse varje såav dant område. Förutom koordinaterna skall redovisas tillämpat koordinatsystem, beteckningar de ytterligare uppgifter som Lantmäteripunkternas samt verket föreskriver.

Planer m.m.

§ Redovisningsenhet beträffande planer är varje särskild plan, 28 m.m. bestämmelse eller utredning samt varje särskilt beslut som enligt 29 §

skall redovisas. Även plan, bestämmelse eller beslut inte längre består, utredning som inte längre betydelse eller fornlämning för vilken lagskyddet som är av inte kvarstår utgör en redovisningsenhet. En redovisningsenhets beteckning i fastighetsdelen skall utgöras av beteckningen den redovisade enhetens arkivakt.

Författningsförslag 23

29 § Planer m.m. skall redovisas om de avser regionplan eller översiktsplan, detaljplan, områdesbestämmelser eller fastighetsplan eller motsvarande äldre planer,

bestämmelse beträffande marks användning meddelats enligt

som byggnadslagen 1947:385, naturvårdslagen 1964:822, väglagen 1971:948, vattenlagen 1983:291, lagen 1988:950 kulturminnen om m.m., lagen 1995:1649 om byggande järnväg eller utredning av om tillämpning av 6 kap. 19 § plan- och bygglagen 1987:10 eller motsvarande äldre bestämmelser och utredningar, beslut om ersättning för gator och andra allmänna platser enligt planoch bygglagen eller utredning om engångsavgift enligt lagen 1970:244 om allmänna vatten- och avloppsanläggningar eller beslut eller utredningar av motsvarande art enligt äldre bestämmelser, skydd för ytvattentäkter och enskilda grundvattentäkter enligt 11 § första stycket 5 hälsoskyddsförordningen 1983:616, bearbetningskoncession enligt minerallagen 1991:45 eller lagen 1985:620 om vissa torvfyndigheter, eller fast fornlämning. Uppgifter får redovisas om jaktvårds- och fiskevärdsområden.

30 § Redovisningen av en plan m.m. skall innehålla uppgift om beteckningen på planens, bestämmelsens, beslutets eller utredningens arkivakt, fornlämningsnummer för fast fornlämning, län och registerområde, planens, bestämmelsens, beslutets eller utredningens art, datum för beslut, datum då tidsbegränsad bestämmelse upphör att gälla, datum då genomförandetiden för detaljplan börjar respektive en . up hör, datum då en regionplan upphör att gälla, berörd detaljplan för fastighetsplan och motsvarande uppgift för detaljplan, 10. särskilda anmärkningar rörande planens, bestämmelsens, beslutets eller utredningens innebörd och omfattning, ll. aktbeteckning och datum för plan, bestämmelse, beslut eller utredning som ändrats eller innebär förändring redogenom en av en visad enhet, 12. fastighet, samfällighet och, om kvartersregister förs, kvarter som berörs av planen, bestämmelsen, beslutet eller utredningen, 13. beteckning registerkartblad, på vilket eller vilka planen, bestämmelsen, beslutet eller utredningen redovisas, samt 14. koordinater för fast fornlämning.

24 Författningsförslag

Om det är lämpligare, får redovisning enligt första stycket 12 av berörda fastigheter och samfälligheter i stället innehålla uppgifter om det registerområde eller den trakt som berörs. Om det finns särskilda skäl, får sådan redovisning helt underlåtas.

31 § Om en plan, en bestämmelse eller ett beslut har upphävts eller av annan anledning upphört att gälla, skall enheten anges som avregistrerad. Detsamma gäller utredning som inte längre är av betydelse eller fornlämning för vilken lagskyddet inte kvarstår.

Kvarter

32 § Redovisningsenhet är ett kvarter. Ett kvarters beteckning utgörs av registerområdets namn och kvartersnamnet. Kommer till följd av ändring i den kommunala indelningen inom ett område där kvartersnamn inte skall läggas till grund för beteckningarna för fastigheter och samfälligheter skilda kvarter inom registerområde att få samma namn, skall, om kommunen inte beslutar att ändra namnen, även tätortens namn ingå i beteckningen. Inom ett område som avses i detta stycke får tätortens namn även i annat fall ingå i ett kvarters beteckning, om det är lämpligt.

33 § Redovisningen av ett kvarter skall innehålla uppgift om kvarterets beteckning, nummer som använts för föreslagen fastighet eller samfällighet lott eller tomt i fastighetsplan för kvarteret, beteckning registerkartblad vilket kvarteret helt eller delvis redovisas, 4. enligt 29 § redovisade planer, bestämmelser, beslut eller utredningar som berör kvarteret, samt övriga förhållanden av betydelse för kvarteret.

34 § Ett kvarter som inte längre består skall anges som avregistrerat.

Gemensamhetsanläggningar m. m.

35 § Redovisningsenhet beträffande gemensamhetsanläggningar m.m. är gemensamhetsanläggning enligt anläggningslagen 1973:1149 eller lagen 1966:700 om vissa gemensamhetsanläggningar. Även vägförening enligt 3 kap. lagen 1939:608 enskilda vägar om samt gemensam anläggning enligt 2 eller 4 kap. samma lag eller motsvarande äldre bestämmelser skall tas upp som redovisningsenhet,

F örfattningsförslag

om anläggningen har berörts av en åtgärd som enligt 45 § anläggningslagen skall redovisas i fastighetsdelen. Sådan anläggning får även i annat fall tas upp i fastighetsdelen. Redovisningen får begränsas till uppgifter som finns tillgängliga. Även anläggning eller vägförening inte längre består, som utgör en redovisningsenhet.

36 § En redovisningsenhet skall hänföras till trakt inom vilken enheten är belägen. Inom orter där 12 och 13 §§ tillämpas får redovisningsenheten hänföras till kvarter i vilket enheten helt eller till huvudsaklig del är belägen. Redovisningsenheterna inom varje trakt eller kvarter skall ges enhetsnummer. En redovisningsenhets beteckning skall bestå registerområdets av namn, trakt- eller kvartersnamnet och ett registernummer. Registernumret skall bestå av bokstäverna ga och enhetsnumret, åtskilda genom kolon. En redovisningsenhet får inte ha samma beteckning som en annan redovisningsenhet. En beteckning får ändras, om särskilda skäl föreligger.

37 § Redovisningenav gemensamhetsanläggningarm.m. skall innehålla uppgifter om redovisningsenhetens beteckning, administrativ tillhörighet m.m. tidigare beteckning, beteckning registerkartblad vilket enheten redovisas, ändamål, fastighet eller annan deltagare i anläggningen eller föreningen, samfällighetsförenings firma eller namn på liknande samman- . slutning, förrättning eller annan åtgärd som berör enheten med uppgift om åtgärdens art, datum för registrering och aktbeteckning, rättighet som redovisas enligt 24 § och som berör enheten med uppgift om rättighetstyp, ändamål, härskande eller tjänande enhet och aktbeteckning, samt 10. övriga förhållanden av betydelse för enheten. Om en tomträtt berörs av en åtgärd enligt anläggningslagen 1973: 1149, skall åtgärden redovisas som om åtgärden den fastighet där avser tomträtten har skrivits in.

38 § Om ett anläggningsbeslut eller motsvarande beslut upphävs eller förfaller, skall redovisningsenheten anges som avregistrerad.

26 F Örfattningsförslag

Registerkarta

39 § På registerkartan skall redovisas gränser och beteckningar för enligt 22 § redovisade bestående fastigheter och samfälligheter, områden för servitut som avses i 24 § första stycket områden för nyttjanderätt som avses i 24 § första stycket 4. områden och beteckningar för bestående enheter beträffande gemensamhetsanläggningar m.m., områden för ledningsrätt som avses i 24 § första stycket områden för vågrätt enligt väglagen 1971:948, planer m.m. enligt 29 § första stycket 2 7 och andra stycket, kvartersindelningen och kvartersnamnen enligt 13 indelningen i län, kommuner och församlingar, 0. indelningen i socknar vid den tidpunkt då register över fastigheter och samfälligheter började föras med hjälp av automatisk databehandling, samt ll. allmänna vägar och strandlinjer samt andra terrängdetaljer i den omfattning som krävs för orienteringen. Utöver vad som anges i första stycket får registerkartan redovisas uppgifter med anknytning till fastigheter och samfälligheter.

40 § Redovisningen registerkartan får förenklas eller underlâtas, om det är påkallat av någon särskild omständighet.

41 § En uppgift som i fastighetsdelen skall redovisas inte bara på registerkartan skall föras in registerkartan i omedelbar anslutning till den andra införingen i fastighetsdelen.

Samordning av registerfdring i vissa fall

42 § Registreringen skall samordnas, om ett fastighetsregistreringsärende berör registerenheter inom fler än en lantmäterimyndighets område. Uppgifter som avses 2 § fjärde stycket skall registreras samma dag vid samtliga berörda myndigheter.

Inskrivningsdelen

Allmänt om inskrivningsdelens innehåll

43 § I inskrivningsdelen skall inskrivningsförhållandena redovisas särskilt för varje fastighet. I redovisningen skall ingå uppgift från fastighetsdelen om fastighetens registerbeteckning.

F örfattningsförslag 27

44 § Inskrivningsdelen skall innehålla uppgifter om lagfart, tomträttsupplåtelse, tomträttsinnehav, inteckningar m.m., anteckningar, samt äldre förhållanden. Därutöver skall för varje inskrivningsmyndighets område redovisas datum för senaste inskrivningsdag, beträffande vilken samtliga beslut och anteckningar har förts in i registret aktualitetsdatum. Innehåller fastighetsdataregistret uppgift om person- eller organisationsnummer för den som har sökt lagfart eller inskrivning av upplåtelse eller förvärv av tomträtt, skall inskrivningsdelen även innehålla uppgift dennes postadress. Om vederbörande är fysisk person, skall om inskrivningsdelen dessutom innehålla uppgift om civilstånd samt, i förekommande fall, makes personnummer eller tidpunkten för äktenskaps upplösning.

45 § En inskrivningsmyndighets beslut skall föras in i inskrivningsdelen, om beslutet innebär att en ansökan om lagfart, inteckning eller annan inskrivning i inskrivningsdelen bifalls, förklaras vilande, avslås eller förklaras förfallen, eller 2. ett inskrivningsärende uppskjuts.

Uppgifter om lagfart

46 § Uppgifter om lagfart skall avse sökandens person- eller organisationsnummer, om sådant finns, och namn, datum för ansökan om lagfart jämte aktnummer, beslut som innefattar bifall till ansökan om lagfart, om dagen för bifall inte är densamma som dagen för ansökningen, när ansökan om lagfart i en andel av fastigheten bifalls, uppgift om den andel som lagfarten avser, uppgift om fångets art och fångeshandlingens datum, uppgift om köpeskilling, om inte förvärvet omfattar en del av en fastighet, beslut som inte innefattar bifall till lagfartsansökan, samt, om ansökan rör endast en del av fastigheten, uppgift om den del av fastigheten som ansökningen avser, uppgift om namnändring beträffande den för vilken lagfart senast har sökts eller beviljats, hänvisning till ägares ansökan om lagfart fastigheten eller del ny av den, om ansökan inte har bifallits,

28 Författningsförslag

10. uppgift från förvaltare enligt ll kap. 7 § föräldrabalken att hans eller hennes förordnande avser fastigheten, samt 11. uppgift om förhållanden som avses i 19 kap. 20 § första och andra styckena och 20 kap. 14 § jordabalken samt, såvitt gäller lagfart, 19 kap. 14 17 18 § och 20 § tredje stycket balk, 16 § andra samma stycket jordförvärvslagen 1979:230, 6 § lagen 1975:1132 förvärv om av hyresfastighet m. m. och 2 § andra stycket lagen 1987:232 om sambors gemensamma hem. Införs uppgift enligt första stycket 4 att lagfart endast omfattar om en andel av fastigheten, skall även uppgift om den motsvarande inskränkningen i fångesmannens innehav föras in. Om sökanden har förvärvat fastigheten eller del fastigheten en av genom flera förvärv, gäller föreskrifternai första stycket det förvärv, vilket lagfart först söks. Beslut om ansökan om lagfart övriga förvärv skall föras i anslutning till den första ansökningen. Sådan införing skall innehålla hänvisning till akten samt de uppgifter i första som anges stycket 10 och 11. Om ansökan bifalls, skall uppgiften söom kandens och fångesmannens innehav ändras i överensstämmelse med beslutet. I fråga om fastighet som har bildats genom avstyckning skall uppgift föras om den dag då lagfart söktes första gången, denna uppgift om är av betydelse för att bedöma fastighetens ansvar för gällande inteckningar. Om lagfart har beviljats eller sökts för staten, skall uppgift föras in om vilken myndighet som förvaltar egendomen.

Uppgifter om tomträttsupplåtelse och tomträttsinnehav

47 § Uppgifter om tomträttsupplåtelse skall avse 1 upplåtelsedag, . datum för ansökan om inskrivning tomträttsupplåtelsen jämte av aktnummer, beslut som innefattar bifall till ansökan om inskrivning av tomträttsupplåtelse, om dagen för bifall inte är densamma dagen för som ansökningen, 4. uppgift om ändamålet med upplåtelsen, uppgift om det belopp som avgälden skall utgå med, uppgift om de tidsperioder som avses i 13 kap. 10 och 14 §§ jordabalken, uppgift om sådan i upplåtelsehandlingen angiven inskränkning som avses i 21 kap. 4 § jordabalken, uppgift om inskrivning av avtal som avses i 13 kap. 21 § jordabalken med angivande av avtalets innebörd, uppgift om uppsägning av tomträttsavtalet,

Författningsförslag 29

10. uppgift om anmälan i 13 kap. 25 § jordabalken, som avses 11. uppgift om nedsättning av lösesumma, samt 12. uppgift om förhållanden i 19 kap. 14, 17 och 18 §§ som avses jordabalken såvitt gäller tomträttsupplåtelse. När inskrivning söks grund tomträttsupplåtelse, skall inskrivav ningsmyndighetens anmärkning att tomträtt har upplåtits i fastigheten om föras in.

48 § Uppgifter om tomträttsinnehav skall avse de uppgifter som anges i 46 § första stycket 1-10 och andra stycket, varvid vad som där sägs fastighet, ägare och ansökan lagfart i om om stället skall avse tomträtt, tomträttshavare och ansökan inskrivning om av tomträtt, samt 2. uppgift om förhållanden som avses i 19 kap. 20 § första och andra styckena och 20 kap. 14 § jämfört med 21 kap. 7 § jordabalken samt, såvitt gäller inskrivning av tomträtt, 19 kap. 14 17 18 § och 20 § tredje stycket samma balk, 6 § lagen 1975:1132 förvärv om av hyresfastighet m. m. och 2 § andra stycket lagen 1987:232 om sambors gemensamma hem. Om sökanden har förvärvat tomträtten eller del tomträtten av genom flera förvärv, skall 46 § tredje stycket tillämpas på motsvarande sätt.

Uppgifter om inteckningar m.m.

49 § Uppgifter om inteckningar skall m.m. avse

inteckningsbelopp med siffror,

2. uppgift om nyttjanderätt, servitut eller rätt till elektrisk kraft för vilken inskrivning söks samt beskaffenheten härav, datum för ansökan jämte aktnummer, 4. beslut som innefattar bifall till ansökan, om dagen för bifall inte är densamma som dagen för ansökningen, 5. när inteckning besvärar flera fastigheter, uppgift dels de fasom tigheter i vilka inteckningen har sökts, beviljats eller utsträckts, dels om de fastigheter i vilka inteckningen gäller eller, i fråga ansökan om om inteckning eller utsträckning, de fastigheter ansökningen avser, beslut som inte innefattar bifall till ansökan om inteckning eller inskrivning av rättighet i fastigheten eller tomträtten, 7. när ansökan rör endast en del av en fastighet, uppgift den del om av fastigheten som ansökningen avser, vid anteckning om innehav av pantbrev eller vilandebevis, hänvisning till akten jämte innehavarens namn och adress, 9. uppgift om utsträckning, sammanföring, nedsättning, relaxation eller annan förändring av inteckning eller inskrivning av rättighet i fastigheten eller tomträtten,

30 Fdrfattningsférslag

10. uppgift om utbyte av pantbrev eller vilandebevis, samt 11. uppgift om förhållanden som avses i 19 kap. 14 17 18 § och 20 § tredje stycket jordabalken, när det gäller inteckning eller inskrivning av rättighet i fastigheten eller tomträtten. Införing skall ske sådant sätt att inskrivning i förhållande till andra inskrivningar redovisas i gällande företrädesordning. Gäller inskrivningar med lika rätt, skall det anges särskilt. Kan företrädesordningen inte med säkerhet klarläggas, skall anmärkning om det föras in vid berörda inskrivningar. Det sammanlagda belopp för vilket fastigheten eller tomträtten svarar på grund av inteckning som har beviljats eller sökts skall anges särskilt. Om en fastighet eller tomträtt inte besväras av någon sökt eller beviljad inteckning eller annan inskrivning, skall uppgift om det föras in.

Uppgifter om anteckningar

50 § Uppgifter om anteckningar skall avse uppgift om förhållanden som enligt lag eller annan författning och med tillämpning av 7 § lagen 1973:98 om inskrivningsregister skall antecknas i inskrivningsdelen och som inte enligt någon annan bestämmelse skall föras in i inskrivningsdelen eller fastighetsdelen, datum för anteckning jämte aktnummer, samt uppgift förhållanden i 19 kap. 14, 17 och 18 §§ jorom som avses dabalken, såvitt gäller anteckning.

Uppgifter om äldre förhållanden

51 § Uppgifter om äldre förhållanden skall avse hänvisning till akt då inskrivning eller anteckning har dödats eller avförts, 2. hänvisning till akt rörande beslut i inskrivningsärende, om beslutet inte längre innehåller upplysning om gällande förhållanden, hänvisning till akt rörande anteckning, om anteckningen inte längre är gällande, 4. hänvisning till akt rörande inskrivning eller anteckning beträffande fastighet har uteslutits ur fastighetsdelen eller som har avregistresom rats, samt hänvisning till akt i annat fall, om detta är lämpligt. förts in enligt första stycket, skall den tidigare När en hänvisning har inskrivningen eller anteckningen tas bort. En uppgift om lagfart eller v tomträttsinnehav som har avförts får bevaras.

Författningsförslag 31

Ärenden sammanläggning om

52 § När en inskrivningsmyndighet har avgett ett yttrande i ärende ett om sammanläggning, skall anteckning detta föras i inskrivningsom delen.

Ändring i fastighetsindelningen,

m.m.

53 § När en uppgift från lantmäterimyndigheten beträffande ändring i fastighetsdelen kommer in, skall inskrivningsmyndigheten möjligt snarast göra de ändringar i inskrivningsdelen uppgiften föranleder. som Om en fastighet har uteslutits ur fastighetsdelen eller avregistrerats utan att en ny fastighet samtidigt bildats, skall beträffande samtliga uppgifter i inskrivningsdelen fastigheten göras sätt sägs i 51 § om som första stycket 4 och andra stycket. Om en ny fastighet har registrerats, skall uppgifterna i inskrivningsdelen om den eller de ursprungliga fastigheterna föras över till den nya fastigheten, de inte uppenbarligen saknar betydelse. Är den om nya fastigheten bildad genom avstyckning, skall den för stamfastigheten gällande lagfarten föras också på avstyckningen. Om det beär av tydelse för att bedöma fastighetens ansvar för gällande inteckningar, skall vid lagfarten anmärkas att den avser stamfastigheten.

Namn- eller adressändring betrafiande vissa pantbrevsinnehavare, m.m.

54 § Om ett kreditinstitut eller ett försäkringsbolag, står under som Finansinspektionens tillsyn och som i inskrivningsdelen har antecknats som innehavare av ett pantbrev eller vilandebevis, byter eller namn adress, får Lantmäteriverket föra den eller adressuppgiften nya namndär. Därvid skall det anges att det är Lantmäteriverket har vidtagit som åtgärden. Lantmäteriverket skall i fastighetsdataregistret redovisa det pantom brev som svarar mot en inteckning inte är ett datapantbrev.

Borttagande av irmehavsanteckning

55 § Om en inteckning är registrerad i pantbrevsregistret enligt lagen 1994:448 om pantbrevsregister, får Lantmäteriverket på ansökan av den som är registrerad som pantbrevshavare ta bort anteckning om innehav som har gjorts i inskrivningsdelen och som avser inteckningen.

32 Författningsförslag

Adressdelen

Förande av adressdelen

56 § Adresser i en kommun skall föras i adressdelen endast om den aktuella kommunen begär det. Adressdelen skall föras av lantmäterimyndigheten. Efter tillstånd från Lantmäteriverket får en annan kommunal myndighet än kommunal lantmäterimyndighet föra adressdelen.

Innehåll i adressdelen

57 § Redovisningsenhet i adressdelen är en fastighets eller samfällighets adress. En redovisningsenhets beteckning i adressdelen skall bestå av kommuadressnamn och, i förekommande fall, adressnummer. Även nens namn, namn kommundel får ingå i beteckningen.

58 § Redovisningen rörande en enhet i adressdelen skall innehålla uppgift om redovisningsenhetens beteckning, 2. fastighet eller samfällighet som är belägen på adressen, samt att adressen inte utnyttjas.

Åtgärder när en kommun har begärt anslutning till adressdelen

59 § När uppgifter för första gången skall föras in beträffande adresser i en kommun skall uppgifterna hämtas ur adressförteckning eller annan handling som har upprättats av den kommunala myndighet som ansvarar för uppgifterna och som överlämnats till Lantmäteriverket.

Övrig bestämmelse

60 § Bestämmelserna i 19 kap. 4 och 5 §§ fastighetsbildningslagen 1970:988 samt 20 § och 21 § första stycket tillämpas också beträffande adressdelen.

Byggnadsdelen

Färande av byggnadsdelen

61 § Byggnadsdelen får föras av kommunen.

SOU 1997: 3 Författningsförslag

Innehåll i byggnadsdelen

62 § I byggnadsdelen skall föras in uppgifter byggnader. om

63 § Uppgifter byggnad skall bestå beteckningen om en av på den fastighet där byggnaden är belägen och ett särskilt enhetsnummer för byggnaden. Vidare får byggnadens adress och byggnadens anges

belägenhet samt sådana uppgifter fastställts vid fastighetstaxering.

som

Taxeringsuppgiftsdelen

Innehåll i taxeringsuppgiftsdelen

64 § I taxeringsuppgiftsdelen skall redovisas uppgifter från skattemyn-

digheternas regionala fastighetstaxeringsregister

såvitt avser taxeringsvärden och andra vid taxeringen fastställda uppgifter, samt fastighetsägare eller tomträttshavare, eller organisavars persontionsnummer saknas i inskrivningsdelen, och ägare till hus ofri grund med uppgift om person- eller organisationsnummer, och namn postadress. Uppgifter enligt första stycket skall förhållandena året närmast avse före det år då uppgiften hålls tillgänglig i fastighetsdataregistret.

Tilläggsinformation

65 § Som tilläggsinformation till uppgifter planer ifastighetsom m.m. delen får en kommun eller en länsstyrelse redovisa uppgifter som för myndigheten underlättar identifiering planer av m.m. vilka skall redovisas enligt 29 ytterligare uppgifter om planer, bestämmelser, beslut eller utredningar än vad som anges i 30 samt förslag till sådana planer enligt 29 § skall redovisas i m.m. som fastighetsdelen myndigheten. av Riksantikvarieämbetet och statens historiska muséer får redovisa uppgifter om fasta fornlämningar.

66 § Som tilläggsinformation till uppgifter i byggnadsdelen får en kommun redovisa uppgifter underlättar identifiering som av en byggnad, uppgifter om arrendeavtal och tomträttsavtal uppgifter samt om planerade, påbörjade eller avslutade byggåtgärder är nödvändiga för som fullgörande av underrättelseskyldighet till andra myndigheter, en kommun, en länsstyrelse eller Statens räddningsverk redovisa uppgifter om att skyddsrum finns i byggnad och uppgifter en som

34 Författningsförslag

medför att uppgiften om skyddsrum kan hänföras till andra uppgifter om byggnaden, samt Riksantikvarieämbetet och statens historiska muséer redovisa uppgifter som underlättar identifiering av en byggnad och uppgifter som avser kulturhistoriska inventeringar.

67 § Som tilläggsinformation till uppgifter i adressdelen får en kommun redovisa uppgifter om verksamhet eller annan användning knuten till adressen, 2. alternativa lägesbestämningar, samt alternativa benämningar som är hänförliga till adressen.

Gemensamma bestämmelser

Behandling av inkomna uppgifter, m. m.

68 § Sedan uppgift från fastighetsdelen eller inskrivningsdelen har lämnats till Lantmäteriverket, ansvarar verket för att sådan uppgift genast registreras i fastighetsdelen eller i inskrivningsdelen. Uppgift från inskrivningsmyndighet skall behandlas före uppgift från lantmäterimyndighet som lämnats till verket samma dag.

69 § Sedan underrättelse som avses i 71 §kommit in, skall Lantmäteriverket snarast möjligt i fastighetsdataregistret föra de uppgifter som i 44 § tredje stycket och 64 § första stycket. Införingen av avses uppgifter från skattemyndigheternas regionala fastighetstaxeringsregister skall med beaktande av 64 § andra stycket ske i samband med årsskifte. Framkommer det i samband med att en uppgift enligt 44 § tredje stycket skall föras i fastighetsdataregistret att en uppgift i inskrivningsdelen om lagfaren ägares eller tomträttshavares person- eller organisationsnummer, namn eller firma är ofullständig eller felaktig, skall Lantmäteriverket anmäla detta till inskrivningsmyndigheten. Motsvarande anmälan skall göras beträffande den, vars ansökan om lagfart eller inskrivning har avslagits, vilandeförklarats eller förklarats förfallen, eller då ett inskrivningsärende har uppskjutits.

Utfärdande av bevis

70 § Om registermyndighet har angett att bevis skall utfärdas eller en uppgift tillställas viss myndighet, visst register eller annan, skall Lantmäteriverket framställa och expediera beviset eller framställa och översända uppgiften.

Fdfiattningsfdrslag 35

Underrdttelser, m. m.

71 § Riksskatteverket eller vederbörande skattemyndighet skall underrätta Lantmäteriverket om de uppgifter från skattemyndigheternas A regionala fastighetstaxeringsregister som behövs för att fastighetsdataregistret skall kunna tillföras uppgifter enligt 64 § första stycket, samt i de uppgifter från aviseringsregistret enligt lagen 1995:743 om aviseringsregister och det centrala skatteregistret som behövs för att fastighetsdataregistret skall kunna tillföras uppgifter enligt 44 § tredje stycket. Underrättelse enligt första stycket lämnas medium för automatisk databehandling vid tidpunkt som bestäms av Riksskatteverket efter samråd med Lantmäteriverket.

72 § Beträffande ändring i fastighetsdelen som rör indelningen i fastigheter eller som medför ny beteckning för fastighet skall lantmäterimyndigheten lämna uppgift till inskrivningsmyndigheten och skattemyndigheten. Sådan uppgift skall framställas av Lantmäteriverket och av verket överlämnas till vederbörande myndighet. Uppgift till inskrivningsmyndighet skall lämnas samma dag som registrering sker i fastighetsdelen. Den skall innehålla fastighetsregisterbeteckning och, om fastigheten nybildats eller avregistrerats, uppgift om detta, ny fastighets ursprung, fastighets areal, 4. åtgärd och datum för registrering,

annan än lagfaren ägares person- eller organisationsnummer, om

sådant finns, samt namn och adress, 6. om förordnande enligt 10 kap. 9 § andra stycket fastighetsbildningslagen 1970:988 meddelats, uppgift härom, samt 7. underrättelse som lantmäterimyndighet enligt särskilda bestämmelser skall lämna till inskrivningsmyndighet. Uppgift till Skattemyndigheten skall lämnas medium för automatiska databehandling senast 14 dagar efter den dag registreringen har skett. Uppgiften skall innehålla åtgärd och damm för registrering, kommun och församling, fastighets registerbeteckning och uppgift om att fastigheten är ny, befintlig, omregistrerad eller avregistrerad, 4. för omregistrerad fastighet, fastighetens tidigare registerbeteckning, befintlig fastighets arealändring, fastighets areal, typkod,

36 F örfattningsförslag

annan än lagfaren ägares person- eller organisationsnummer, om sådant finns, samt namn och adress, om förordnande enligt 10 kap. 9 § andra stycket fastighetsbildningslagen 1970:988 meddelats, uppgift om detta, samt 10. underrättelse som lantmäterimyndighet enligt särskilda bestämmelser skall lämna till skattemyndighet. Uppgift om samfällighet eller gemensamhetsanläggning lämnas till Skattemyndigheten i den utsträckning Lantmäteriverket efter samråd med Riksskatteverket föreskriver.

73 § Lantmäteriverketskallunderrätta skattemyndighet beträffande fastighet som är taxerad som lantbruksenhet, länsstyrelsen om beslut med anledning av sökta lagfarter utom i fall då lagfartsärendet uppskjutits. Underrättelsen skall lämnas inom en månad från inskrivningsdagen. Lantmäteriverket skall lämna underlag för rättsstatistiken enligt anvisningar som Brottsförebyggande rådet meddelar i samråd med verket och vederbörande centrala myndighet.

Felaktiga uppgifter

74 § Om den i tjänsten tar befattning med uppgift som enligt som denna förordning lämnats av Lantmäteriverket har anledning att anta att uppgiften är felaktig, skall det genast anmälas till verket eller till vederbörande registermyndighet. Finner Lantmäteriverket eller registermyndighet att uppgift i fastighetsdataregistret är behäftad med fel som inte kan rättas omedelbart och som äventyrar registrets tillförlitlighet eller på annat sätt föranleder osäkerhet om rättsläget, skall anmärkning om förhållandet snarast införas i registret. Sådan anmärkning skall avföras ur fastighetsdataregistret sä snart rättelse har skett.

Borttagande av uppgifter

75 § Om en registerenhet eller redovisningsenhet har angetts som avregistrerad får uppgifter om enheten tas bort i enlighet med de närmare föreskrifter som Lantmäteriverket meddelar.

Rättelser

76 § Frågor rättelse enligt datalagen 1973:289 prövas av den om myndighet som har fört den aktuella uppgiften.

Författningsförslag 37

Avgifter

77 § Lantmäteriverket meddelar närmare föreskrifter avgifter. om

Föreskrifter

78 § Ytterligare föreskrifter för verkställigheten meddelas, såvitt gäller inskrivningsdelen, av Domstolsverket efter samråd med Lantmäteriverket. I övrigt meddelas ytterligare föreskrifter för verkställigheten denna av förordning av Lantmäteriverket. Lantmäteriverket får medge undantag från andra bestämmelser än de beträffande inskrivningsdelen, det finns särskilda skäl. om

Denna förordning träder i kraft den då fastighetsdatakungörelsen ,

1974: 1058 fastighetsregisterkungörelsen1974: 1059 och inskrivnings-

, registerkungörelsen 1974:1061 upphör att gälla.

Samfállighet, inte redovisades i jordregister eller stadsregister som

när fastighetsregister enligt fastighetsregisterkungörelsen 1974:1059

började föras, skall, om inte särskilda skäl föranleder i annat, tas upp fastighetsdelen när den har berörts sådan åtgärd skall föras av en som

där eller när det är lämpligt med hänsyn till väntad fastighetsbildning

eller amat förhållande.

Vid redovisning av servitut som avses i 24 § första stycket l får, utan hinder av 25 fastighet har avregistrerats när fastighetsregister en som

enligt fastighetsregisterkungörelsen1974: 1059 började föras tills vidare

anges som härskande fastighet. Om den härskande fastighetens registerbeteckning vid nyssnämnda tidpunkt inte framgick fastighetsboken av eller tomträttsboken, får uppgiften utelämnas.

38 Författningsförslag

Bilaga 1

Fastigheter och samfállig- Uppgift redovisas beträffande

heter anges med x

fastighet samfällighet Registerbeteckning registerbeteckning x x inskrivningsmyndighets x anmärkning om att tomträtt är inskriven i fastighet Administrativ tillhörighet m.m. län x x församling x x socken x x särskilt namn fastighet x Tidigare registerbeteckning enhets tidigare x x registerbeteckning

datum för omregistrering x x och aktbeteckning

Ursprung registerbeteckning för enhet X eller enheter, från vilken eller vilka den redovisade registerenheten kommer

uppgift om att fastighet är x avskild från sämjelott eller har bildats genom sammanläggning där endast del av ursprungsenhet ingått

Författningsförslag 39

Fastigheter och samfällig- Uppgift redovisas beträffande

heter anges med x

fastighet samfällighet

Adress

i adressdelen redovisade uppgifter om enhets adress

Omfång, läge

enhets land-, vatten- och totalareal

enhetsomrádes land-, vatten-, och totalareal

nummer på enhetsområde

antal registrerade områden

beteckning på område som tillkommit genom sämjedelning

uppgift om att arealredovisat vattenområde tillhör enhet eller enhetsomráde

redovisningen av koordinater för enhet eller enhetsområde

beteckning registerkartblad, vilket eller vilka enheter eller enhetsomráde redovisas

anmärkning om att fastighet endast består av andel i samfällighet eller av fristående fiske

anmärkning om att redovisad arealuppgift är osäker

Fristående fiske

totalareal för fastighets och fiskesamfällighets fiskeområden

40 Författningsförslag

Fastigheter och samfällig- Uppgift redovisas beträffande heter anges med x

fastighet samfällighet

nummer på fiskeområden x x beteckning registerkart- x x blad vilket fiskeområde redovisas

Andel i samfällighet

uppgift om i vilka sam- x fälligheter fastigheten har andel anmärkning om att fastig- x hetens andel i samfälligheter inte har utretts

Andel i gemensamhetsanläggning

uppgift om i vilka anlägg- x x ningar och vägföreningar enheten har andel skattetal uppgift om mantal eller x annat skattetal för fastighet Ändamål uppgift om samfällighets x ändamål Delägande fastigheter

uppgift om fastigheter som x har andel i samfälligheten m.m. uppgift om delägande fas- x tigheters andels- eller skattetal uppgift om att samfällig- x heten är ställd under särskild förvaltning

Färfattningsförslag 41

Fastigheter och samfällig- Uppgift redovisas beträffande

heter anges med x

fastighet samfällighet

anmärkning om att redo- x visningen av delägande fastigheter är ofullständig

Åtgärder

uppgift huruvida åtgärden x x är fastighetsrättslig eller teknisk

Anm. Med fastighetsrättslig åtgärd menas åtgärd som har eller har haft betydelse för enhets bestånd eller omfattning. Med teknisk åtgärd avses utredning, mätningsteknisk undersökning e.dyl. som berör enhet.

uppgift om åtgärdens art, x x datum för registrering, fastställelse eller motsvarande, aktbeteckning samt, om det är lämpligt, förekommande beteckning enligt beskrivning i akten

Avskild mark

uppgift om fastighet eller x x del av fastighet som avskilts från enheten eller från registrerad samfällighet, i vilken enheten har andel

Rättigheter

a som gäller till förmån för

enhet eller tomträtt däri och som skall redovisas enligt 24 §

uppgift om rättighetstyp, x x ändamål, tjänande enhet och aktbeteckning

42 Författningsförslag

Fastigheter och samfällig- Uppgift redovisas beträffande

heter anges med x

fastighet samfällighet

Anm: I fråga om kraftledningsservitut och ledningsrätt avseende starkström behöver endast anges att sådan rättighet hör till enheten.

uppgift om ändring eller x x bestämning som berör rättigheten

b som belastar enhet eller tomträtt däri och som skall redovisas enligt 24 §

uppgift om rättighetstyp, x x ändamål, härskande enhet och aktbeteckning

uppgift om ändring eller be- x x stämning som berör rättigheten

Anm: Har systematisk utredning om rättigheter

som avses under a b

verkställts, skall det anmärkas.

Planer, bestämmelser och övriga uppgifter om planer m.m. uppgifter som enligt 29 § x x skall redovisas och som berör enheten

Övriga förhållanden

uppgift om jordnaturen x krono

uppgift om övriga förhållan- x x den som är av betydelse för enheten och som inte redovisas på annat ställe

Fötfattningsförslag 43

Om särskilda skäl föranleder det, får en uppgift som enligt tabellen skall redovisas på en enhet i stället redovisas på det registerområde eller den trakt, som enheten hör till. Om åtgärd avsett fastighet med mantal eller annat däremot en som svarande skattetal innebär att fastighetens andel i samfälligheter och i andra förmåner har överförts till en annan fastighet, skall vid införingen med anledning åtgärden uppgiften om mantal eller skattetalet överföras till den av andra fastigheten.

3136; nebuiâgsg nsimig .

Förkortningar 45

Förkortningar

ADB automatisk databehandling bet. betänkande BKN Statens bostadskreditnämnd CFD Centralnämnden för fastighetsdata DIFS Datainspektionens författningssamling Dir. direktiv EG-di- Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG om rektivet skydd för enskilda personer med avseende på behandlingen av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter EU Europeiska unionen GIS geografiska informationssystem GPS Global Positioning System IT informationsteknik OECD Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling OSK Offentlighets- och sekretesslagstiftningskommittén prop. proposition rskr. riksdagsskrivelse RÅ Regeringsrättens årsbok SFS Svensk författningssamling SPAR det statliga person- och adressregistret SOU Statens offentliga utredningar SÖ Sveriges överenskommelser med främmande makt

agagziulgpag . mf 234595221 K L

Wgxmkxmdrjdkai

y ’ L A . üäxwmøwémw . ,

Utredrzingsuppdraget 47

1 Utredningsuppdraget

Utredningens uppdrag är enligt direktiven Dir. 1995:120 över att se fastighetsdatasystemets författningsreglering och lämna förslag till de författningsändringar som behövs. I direktiven sägs vidare att utredaren skall ta ställning till bl.a. om fastighetsdatasystemet skall behandlas ett eller flera register, - som vilken fastighetsanknuten information över huvud taget skall - som kopplas till systemet samt om bestämmelserna om den elektroniska registreringen skall samlas i en särskild författning eller inarbetas i de befintliga författningarna på området. Direktiven i sin helhet framgår av bilaga Utredningen anordnade en hörning den 19 juni 1996. Vid denna deltog företrädare för Decerno AB, Energidata Göteborg AB, Fortifikationsverket, Försäkringsaktiebolaget Skandia, Kronofogdemyndigheten i Stockholm, Länsstyrelsen i Stockholms län, Posten AB, Riksantikvarieämbetet och statens historiska muséer, Spintab, Stadshypotek AB, Statens räddningsverk, Statistiska centralbyrån, Stockholms stadsbyggnadskontor, SVEFA AB, Svenska Bankföreningen, Sveriges Fastighetsägareförbund, Upplysningscentralen UC AB, Villaägarnas Riksförbund och Vägverket. Vid hörningen diskuterades frågor som vilka register som skall ingå i fastighetsdatasystemet, nuvarande och framtida användning av informationen i systemet samt eventuella begränsningar i användningen. Inför hörningen hade de inbjudna tillställts ett av utredningen framtaget skriftligt underlag. Den särskilde utredaren och sekreteraren har diskuterat olika delar av utredningsuppdraget med företrädare för Lantmäteriverket vid två tillfällen. Utredningen har vidare haft kontakter med företrädare för bl.a.

Fortifikationsverket, LänsförsäkringsbolagensAB Riksantikvarieämbetet

, och statens historiska muséer samt Sema Group Info Data AB. Utredningen har haft kontakter med Kulturminneskommittén Ku 1994:09, Utredningen om tredimensionellt fastighetsutnyttjande Ju 1994:11 och Datalagskommittén Ju 1995:08.

E:/VWI

å áâsgwââmtgumgäxäzüxáwáü

3332111151311 A E

133m:

ravö ms £{}SI:‘: €€ E£ IIKI riavilzififtifb tå gmbqqv zlmgüinüaüü

~32

så 111: gfiiariii nanm. doc wi1.a3awa..~f

:xambama ns szsbiv agiéa asviiiimib "

V

:gm saga:

.i L

.5. j

1 s:s£ia:£ima’;i12:wiata:ic1L

A y .wei mt:

swab W ma; e: 35:13-ssamega samma:

am aisbéfiaxfii gmiáb gsxüixmä .ass gzoaazéo amma s V

.máwsøzáéi

mama

.M

mmm

xaåoqzüabâiâ .dsmáqâ mew:

han amiwbtzxué

-WW3 såå Läâia-ü " i

samma

:cum

" Q .gzixatxxtxra-i p ma

A hiv i

Vår: tszhwmmrmahl 263

3’£:sr§;mg1~; L

.ggg :ä: smwsxamâi :ma udmarsmbamv -

. k.: å : :

.äøymøc efinI q:mi‘3

A am

Berörda myndigheter och verksamheter

2 Berörda

myndigheter och

verksamheter

1 Fastighetsdatareformen

Som bakgrund till de överväganden enligt direktiven skall göras bör som något sägas om de olika myndigheter och verksamheter som är av intresse. Riksdagen beslutade år 1968 fastighetsdatareformen. Reformen om var fullt genomförd i september 1995. Härigenom har fastighetsett datasystem införts som grundas på automatisk databehandling. Fastighetsdatareformen innebär att informationen i de manuellt förda jordoch stadsregistren samt fastighets- och tomträttsböckerna har förts till över

centrala ADB-baserade fastighets- respektive inskrivningsregister.

Centralnämnden för fastighetsdata CFD har haft det övergripande ansvaret för fastighetsdatasystemet. Fastighetsdatasystemet regleras i flera olika författningar. Mera om detta i kapitel Här skall bara nämnas skall innehålla att systemet bl.a.

ett fastighetsregister och ett inskrivningsregister. Fastighetsregistrering handhas av lantmäterimyndigheter. Inskrivningsverksamheten bedrivs

-

i vart fall än så länge inskrivningsmyndigheter, vilka förlagda

- av är till tingsrätter.

2.2 CFD

Centralnämnden för fastighetsdata CFD har haft det sammanhållande ansvaret för att genomföra fastighetsdatareformen bygga samt att upp och underhålla fastighetsdatasystemet. CFD fungerade inledningsvis närmast som en kommitté, men fick Organisationsform en ny genom ett riksdagsbeslut år 1971. Den 1 januari 1996 omorganiserades lantmäteri- och fastighetsdataverksamheten. Detta innebär bl.a. CFD och delar Statens lantatt av mäteriverk har slagits till myndighet benämnd Lantmäterisamman en verket.

50 Berörda myndigheter och verksamheter

3 Fastighetsbildning, fastighetsregistrering och

mätningsverksamhet

2.3.1 Tiden före den 1 januari 1996

Fram till den 1 januari 1996 grundades den statliga lantmäteriorganisationen i huvudsak ett riksdagsbeslut från år 1970. Det statliga lantmäteriet omfattade då Statens lantmäteriverk, en överlantmätarmyndighet i varje län, de statliga fastighetsbildningsmyndigheterna och en statlig fastighetsregistermyndighet i varje län. Statens lantmäteriverk var central förvaltningsmyndighet för frågor fastighetsbildning, fastighetsbestämning, fastighetsvärdering, fastigom hetssamverkan, fastighetsregistrering, mätningsverksamhet och allmän kartläggning. Verket hade också samordnande uppgifter beträffande ortsnamnsfrågor, geografiska databaser och totalförsvarsfrågor. Fastighetsbildning innebär att fastighetsindelningen ändras eller att servitut bildas, ändras eller upphävs. Fastighetsbildning kan avse antingen ombildning eller nybildning av en fastighet. Ombildning sker fastighetsreglering. Nybildning sker genom avstyckning, klyvning genom eller sammanläggning. Genom fastighetsbestämning avgörs frågor om beskaffenheten gällande fastighetsindelning och frågor rörande av beståndet eller omfånget av ledningsrätt eller vissa servitut. Fastighetsbildningen utfördes före år 1996 vid fastighetsbildningsmyndigheter. Landet indelat i 69 lantmäteridistrikt. För särskilda var fastighetsbildningsuppgifter, främst frågor med anknytning till jord- och skogsbruk samt vägar och järnvägar, fanns ytterligare 12 statliga fastighetsbildningsmyndigheter. För att underlätta samordningen med den kommunala hanteringen plan- och byggärenden fanns specialenav heter för bebyggelseutveckling inom tätorter m.m. Dessa enheter hade ett kommunalt huvudmannaskap. De kommunala enheterna var underordnade Statens lantmäteriverk endast i tillsynshänseende. Före omorganisationen den 1 januari 1996 fanns 41 kommunala fastighetsbildningsmyndigheter. Vissa de kommunala fastighetsbildningsav myndigheterna hade hela kommunen verksamhetsområde, medan som andra myndigheter verkade inom endast en del av kommunen. Det bör tilläggas att den kommunala organisationen i praktiken fortfarande består att förändringarna med anledning reformen år 1996 har inletts men av och skall vara slutförda den 1 januari 1998. En fastighetsbildningsåtgärd är fullbordad när förrättningen har registrerats i fastighetsdatasystemets fastighetsregister. Fastighetsregistreringen utfördes före omorganisationen vid särskilda fastighetsregistermyndigheter. Dessa myndigheter antingen statliga eller var kommunala. I 29 kommuner svarade kommunala fastighetsregistermyndigheter för registreringen inom hela eller en del av kommunen.

Berörda myndigheter och verksamheter 51

2.3.2 Organisationsförändring den 1 januari 1996

Lantmäteri- och inskrivningsutredningen hade uppdrag att lämna förslag om en ny organisation för fastighetsbildning, fastighetsregistrering, fastighetsdataverksamhet, produktion av kartor och annan landskapsinformation m.m. Den skulle vidare överväga om inskrivningsverksamheten bör integreras med den nya organisationen samt undersöka förutsättningarna för ett ökat samarbete inom land- och sjökarteverksamheten. I oktober 1993 presenterade utredningen principbetänkandet Kart- och fastighetsverksamhet i myndighet och bolag SOU 1993:99. Riksdagen beslutade den 1 juni 1994 prop. 1993/94:214, bet. 1993/94:B0U19, rskr. 1993/942375 om en ny organisation för lantmäteri- och fastighetsdataverksamheten m.m. Därvid förutsattes att huvudmannaskapet för fastighetsbildningen skulle bli föremål för ytterligare beredning. Riksdagens beslut innebär att det sedan den 1 januari 1996 finns en ny central myndighet benämnd Lantmäteriverket. Denna myndighet består, som tidigare nämnts, av CFD och delar av Statens lantmäteriverk. Ansvaret för den grundläggande landskaps- och fastighetsinformationen har samlats i en myndighet. Beslutet innebär vidare följande. Den lokala organisationen hålls ihop länsvis. De tidigare överlantrnätarmyndigheterna samt de statliga fastighetsbildnings- och fastighetsregistermyndigheterna har förts samman till en statlig lantmäterimyndighet för varje län. Handläggningen av fastighetsbildning och fastighetsregistrering har alltså samordnats i en myndighet. Fastighetsregistreringen skall utföras av samma myndighet som utför fastighetsbildningen. I fastighetsregistret finns emellertid även andra uppgifter än sådana som är ett utflöde av fastighetsbildning, t.ex. registrering av gällande detaljplaner, markanvändningsreglerande bestämmelser och fastigheters adresser. Sådan information skall registreras av den som skapar informationen, s.k. registrering vid källan. Den myndighet som har ansvaret för fastighetsregistreringen skall dock ha ett yttersta ansvar för att uppgifter registreras. Myndigheten skall därför bl.a. utföra registrering som inte har överlåtits någon annan. Den fastighetsekonomiska uppdragsverksamheten inom det statliga lantmäteriet har i enlighet med riksdagens beslut ombildats till ett fristående aktiebolag. För att bereda frågan om huvudmannaskapet för fastighetsbildningen tillkallades en särskild utredare. Utredningen antog namnet Huvudmannaskapsutredningen och redovisade i maj 1995 sina överväganden i betänkandet Fastighetsbildning en gemensam uppgift för stat och kommun SOU 1995:54. Regeringen överlämnade i oktober 1995 propositionen 1995/96:78 Ansvaret för fastighetsbildningsverksamheten, m.m. till riksdagen. Propositionen innehöll förslag i fråga om ansvaret

52 Berörda myndigheter och verksamheter

för fastighetsbildningsverksamheten. Efter beslut av riksdagen trädde ett antal ändringar i kraft den 1 januari 1996.

Ändringarna innebär i huvudsak följande. Ansvaret för fastighets-

bildningsverksamheten inklusive fastighetsregistreringen vilar i - princip på staten. En kommun kan dock, efter särskild ansökan, tillåtas svara för fastighetsbildningsverksamheten inom kommunen. Detta förfarande regleras i lagen 1995: 1393 om kommunal lantmäterimyndighet. En skillnad jämfört med tidigare är att kommunala lantmäterirnyndigheter skall ha hela kommunen som verksamhetsområde. Omorganisationen år 1996 innebar ingen förändring beträffande ansvarsfördelningen för kart- och mätningsverksamhet mellan stat och kommun. Staten svarar genom det statliga lantmäteriet för bl.a. de geodetiska riksnäten och de allmänna kartserierna. Kommunerna svarar för lokala stomnät och den storskaliga kartläggningen.

2.4 Inskrivning

Fastighetsdatasystemet består, som tidigare nämnts, bl.a. av ett inskrivningsregister. Medan fastighetsregistret avser uppgifter om fastigheterna som sådana tar inskrivningsregistret främst sikte på ägarförhållanden och därtill anknytande frågor. Inskrivningsregistret innehåller uppgifter om bl.a. lagfarter, tomträttsinnehav och inteckningar. Inskrivningsverksamheten bedrivs vid inskrivningsmyndigheter som är kopplade till tingsrätterna. Med några få undantag har varje tingsrätt en inskrivningsmyndighet. På senare tid har vid ett antal tillfällen frågan tagits upp huruvida inskrivningsmyndigheterna bör skiljas från tingsrätterna. Domstolsutredningen lade i betänkandet Domstolarna inför 2000-talet SOU 1991: 106 fram ett antal förslag som syftade till att ta bort s.k. sidofunktioner från tingsrätterna. Utredningen menade att de skäl som allmänt talar för att domstolarna befrias från sina sidofunktioner med samma styrka talar för att inskrivningsärendena på sikt förs bort från domstolarna. Enligt Domstolsutredningen bör detta dock inte ske förrän under senare delen av l990-talet. Lantmäteri- och inskrivningsutredningen hade, som tidigare nämnts, att överväga om inskrivningsverksamheten bör integreras med organisationen för fastighetsbildning, m.m. Utredningen förordade i sitt principbetänkande Kart- och fastighetsverksamhet i myndighet och bolag SOU 1993:99 s. 183 ff. att inskrivningsverksamheten integreras i en ny fastighetsorganisation. Utredningen menade bl.a. att renodlingen av domstolarnas verksamhet och översynen av organisationen inom det traditionella lantmäteriområdet bör resultera i uppbyggnaden av en ny slagkraftig organisation för fastighetsfrägor och landskapsinformation

Berörda myndigheter och verksamheter 53

samt att denna nya organisation bör inkludera också inskrivningsverksamheten. . I propositionen 1993/94:214 En organisation för lantmäteri- och ny fastighetsdataverksamhet m.m. behandlades Lantmäteri- och inskrivningsutredningens förslag. Regeringen lade inte fram något förslag om ändrad organisation av inskrivningsväsendet. Men regeringen uttalade att inskrivningsverksamheten sikt bör föras med fastighetssamman

bildningen och fastighetsregistreringen. Som skäl för detta ställnings-

tagande angav regeringen bl.a. att pågående arbeten med förändringar, t.ex. panträttsomrädet, först bör ha kommit längre eftersom då man erhåller en tydligare bild myndigheternas framtida arbetsorganisation av s. 23. Regeringen tillade att dess grundsyn att domstolarnas uppgifter så långt som möjligt bör renodlas till dömande verksamhet i princip ligger fast. Samma inställning redovisade regeringen i direktiven till 1995 års Domstolskommitté Dir. 1995: 102. Kommittén har uppdrag att göra en översyn av den organisatoriska strukturen inom domstolsväsendet. I direktiven anges att utredningen har att utgå ifrån bl.a. inskrivningsatt väsendet i framtiden inte skall ligga kvar hos tingsrätterna. Regeringen gav i beslut den 11 april 1996 Domstolsverket uppdrag att i samråd med Lantmäteriverket utarbeta och lämna förslag till inskrivningsverksamhetens framtida organisation. Något förslag har ännu inte lämnats.

System och register 55

3 System och register

1 Inledning

I detta kapitel skall de olika datasystemen och registren beskrivas. Framställningen är särskilt inriktad vilken information finns i olika som register. I ett avslutande avsnitt redovisas de bestämmelser ändamål om som finns för de aktuella registren. Som nämnts i det föregående kapitlet fastighetsdatareformen fullt var genomförd i september 1995. Härigenom har fastighetsdatasystem ett införts som grundas automatisk databehandling. Systemet regleras av

flera författningar. Fastighetsdatakungörelsen 1974:1058 kan

sägas utgöra den grundläggande författningen. Av denna framgår fastighetsatt datasystemet skall innehålla ett fastighetsregister och inskrivningsett

register. Enligt fastighetsdatakungörelsen skall basregister

ett över

byggnader byggnadsregistret också ingå i fastighetsdatasystemet.

- -

Slutligen skall vissa taxeringsuppgifter, enligt kungörelsen, redovisas i

fastighetsdatasystemet. En provverksamhet med ett lägenhetsregister har påbörjats. Registret regleras i lagen 1995:1537 lägenhetsregister och förordningen om 1996:435 om lägenhetsregister. Lagen innehåller skyldighet för en Lantmäteriverket och kommunerna att föra lägenhetsregister. Än så länge bedrivs endast en provverksamhet i Gävle kommun och Högalids församling i Stockholms kommun. Lagen har trätt i kraft endast beträffande dessa två områden. Registret kan utveckling och ses som en specificering av byggnadsregistret. Lägenhetsregistret ingår emellertid inte i fastighetsdatasystemet.

Samfällighetsföreningsregistren och pantbrevsregistret

har byggts upp i anslutning till fastighetsdatasystemet. De ingår emellertid, liksom lägenhetsregistret, inte i fastighetsdatasystemet. I anslutning till fastighetsdatasystemet har vissa byggts nya system upp. Nämnas kan att CFD inom för sin avgiftsfinansierade ramen verksamhet och uppdrag av Statens bostadskreditnämnd har utvecklat det s.k. BKN-systemet. Boverket har utvecklat ett system benämnt FENIX-systemet. CFD och Statens lantmäteriverk har gemensamt utvecklat en fastighetsprisdatabas och CFD ändringsdatabas. Fastigen hetsdatasystemet utgör ett viktigt underlag för geografiska informationssystem.

56 System och register

översiktligt kan det sagda illustreras med följande figur.

Fastighetsdatasystemet

Fastighets- Inskrivnings- Taxeringsupp- Byggnadsregistret registret gifter registret

Huvud- Koordi- Kvarters- GAregistret nat- registret registret registret

Register- Plan- Adresskartan registret registret

Fastighets- Ändringsdatabas

prisdatabas

l" 1 " —""1

Pantbrevs- Samfállighetsföre- i Lägenhetsregistret i

j

i

registret ningsregistren

BKN-systemet FEN IX-systemet

Med undantag för regleringen av byggnadsregistret och vissa taxeringsuppgifter reglerar fastighetsdatakungörelsen mer generella frågor beträffande fastighetsdatasystemet. För fastighetsregistret och inskrivningsregistret finns därutöver en detaljerad reglering av innehåll, förandet registren Det finns två utförliga kungörelser fastigav osv. hetsregisterkungörelsen 1974: 1059 och inskrivningsregisterkungörelsen 1974:1061. Bestämmelser finns vidare i bl.a. fastighetsbildningslagen 1970:988, jordabalken och lagen 1973:98 om inskrivningsregister. Därutöver finns en mängd författningar och bestämmelser som berör

System och register 57

fastighetsdatasystemet eller som reglerar andra register som har upprättats i anslutning till detta system. En hel del reglering utgår från manuell hantering. Särskilt gäller detta regleringen av inskrivningsregistret. När fastighetsdatareformen har nu slutförts krävs därför en författningsöversyn. Inom Justitiedepartementet pågår också en sådan översyn.

3.2 Fastighetsdatasystemet

Som tidigare nämnts är fastighetsdatakungörelsen 1974:1058 den centrala författningen för fastighetsdatasystemet. Lantmäteriverket ansvarar för driften av informationssystemet och för det system- och programmeringsarbete som behövs 2 § fastighetsdatakungörelsen. Om ett delsystem bygger på att uppgifter skall lämnas till informationssystemet med användande av terminal, ansvarar vederbörande myndighet för terminalbehandlingen. Enligt 4 § fastighetsdatakungörelsen skall informationssystemet, som tidigare nämnts, innehålla ett fastighetsregister och ett inskrivningsregister. I systemet skall även redovisas vissa uppgifter från fastighetstaxeringen. Dessa uppgifter är taxeringsvärden och andra vid taxeringen fastställda uppgifter. Vidare skall finnas uppgifter om fastighetsägare eller tomträttshavare vars person- eller organisationsnummer saknas i inskrivningsregistret samt ägare till hus ofri grund med uppgift om person- eller organisationsnummer, namn och postadress. Vidare finns en bestämmelse för det fall informationssystemet innehåller uppgift om person- eller organisationsnummer avseende den som har sökt lagfart eller inskrivning av upplåtelse eller förvärv av tomträtt. Då skall systemet även innehålla uppgift om dennes postadress. Om vederbörande är en fysisk person skall uppgift dessutom finnas om civilstånd och, i förekommande fall, makes personnummer eller tidpunkten för äktenskaps upplösning. Fastighetsdatakungörelsen medger även att kommunala myndigheter, länsstyrelserna, vägförvaltningarna, Riksantikvarieämbetet och statens historiska muséer i informationssystemet redovisar annan information med anknytning till fastigheters användning, såsom förslag till plan eller bestämmelse. En förutsättning är dock att informationen redovisas skild från fastighetsregistret och inskrivningsregistret. Enligt 4 a § fastighetsdatakungörelsen finns, tidigare nämnts, som en möjlighet för Lantmäteriverket att föra in särskilda uppgifter om byggnader. Mera om innehållet i de olika registren redovisas i de följande avsnitten. I fastighetsdatakungörelsen åläggs vederbörande skattemyndigheter viss uppgiftsskyldighet. I 7§ fastighetsdatakungörelsen åläggs Lantmäteriverket ett ansvar för att uppgifter som har lämnats för införing i

58 System och register

fastighetsregistret eller inskrivningsregistret och uppgifter som lämnats från skattemyndigheterna genast registreras.

3.3 Fastighetsregistret

3.3. 1 Inledande bestämmelser

Varje kommun utgör, enligt 2 § fastighetsregisterkungörelsen 1974: 1059, ett registerområde. Fastighetsregistret består av huvudregister, registerkarta digital, koordinatregister, planregister, kvartersregister, adressregister, och gemensamhetsanlåggningsregister GA-register. -

Kvartersregister och adressregister förs beträffande en kommun endast den aktuella kommunen begär det. En uppgift om fastighetsbildning, om fastighetsbestämning eller ledningsrätt anses införd i fastighetsregistret, när uppgiften har förts in i huvudregistret. En uppgift om åtgärd enligt anläggningslagen 1973:1149 anses införd i fastighetsregistret, när uppgiften har förts i huvudregistret eller gemensamhetsanläggningsregistret. Fastighetsregister förs av den statliga lantmäterimyndigheten eller, i förekommande fall, den kommunala lantmäterimyndigheten. Lantmäteriverket ansvarar för drift och förvaltning av statens system för automatiskt databehandlade registerkartor. En kommunal lantmäterimyndighet som inte använder statens system för automatisk databehandling registerkartor ansvarar dock själv för drift och förvaltning av det av egna systemet.

3.3.2 Huvudregistret

I huvudregistret redovisas fastigheter och samfälligheter. Redovisningen fastigheter sker i 16 avdelningar. De olika avdelningarna innehåller av uppgifter om registerbeteckning, administrativ tillhörighet m.m. tidigare , registerbeteckning, ursprung, avregistrering, adress, omfång och läge, fristående fiske, andel i samfällighet, andel i gemensamhetsanläggning, skattetal, åtgärder, avskild mark, rättigheter, planer och bestämmelser och övriga uppgifter planregistret samt övriga förhållanden 23 § ur fastighetsregisterkungörelsen. Även registreringen samfålligheter sker i 16 avdelningar. De olika av avdelningarna innehåller samma uppgifter som avdelningarna om

System och register 59

fastigheter med två undantag. Uppgifter om andel i samfällighet och om skattetal finns av naturliga skäl inte. Men två andra uppgifter som saknas för fastigheter finns; ändamål och delägande i fastigheter 24 § fastighetsregisterkungörelsen. I 27 § fastighetsregisterkungörelsen finns särskilda bestämmelser om vad som skall redovisas i huvudregistrets avdelning för rättigheter. Där skall redovisas vissa närmare angivna servitut, nyttjanderätt enligt särskilt angivna lagar samt ledningsrätt enligt ledningsrättslagen 1973: l 144.

3 3 3 Koordinatregistret

. .

Redovisningsenheter i koordinatregistret är fastigheter och samfälligheter eller, om en fastighet eller en samfällighet består av flera områden, ett sådant område. I koordinatregistret redovisas koordinater för en fastighets eller en samfällighets centralpunkt. Om en fastighet eller samfällighet består av flera områden sker redovisningen för varje sådant område. Förutom själva koordinaterna skall uppgift finnas om tillämpat koordinatsystem, punkternas beteckningar och de ytterligare uppgifter som Lantmäteriverket bestämmer 30 § fastighetsregisterkungörelsen.

3.3.4 Planregistret

I planregistret utgörs redovisningsenheterna av varje särskild plan, bestämmelse eller utredning och varje särskilt beslut som enligt närmare bestämmelser skall redovisas i registret. I planregistret skall, enligt 33 § fastighetsregisterkungörelsen, redovisas uppgift om regionplan och översiktsplan, detaljplan, områdesbestämmelser och fastighetsplan samt motsvarande äldre planer, bestämmelser beträffande marks användning som meddelats enligt vissa närmare angivna lagar samt utredning om tillämpning av 6 kap. 19 § plan- och bygglagen 1987: 10 eller motsvarande äldre bestämmelser och utredningar, 4. beslut om ersättning för gator och andra allmänna platser eller utredning om engångsavgift enligt särskilt angivna lagar, skydd för ytvattentäkter och enskilda grundvattentäkter enligt 11 § första stycket 5 hälsoskyddsförordningen 1983:616, bearbetningskoncession enligt särskilt angivna lagar, samt fast fornlämning. I planregistret får redovisas uppgifter om jaktvårds- och fiskevårdsområden. När det gäller redovisningen enheter som tas i registret av skall om dessa finnas vissa närmare preciserade uppgifter bl.a. om beteckningen planens, bestämmelsens, beslutets eller utredningens arkivakt, län och registerområde, planens, bestämmelsens, beslutets eller

60 System och register

utredningens art, datum för beslut, samt särskilda anmärkningar rörande planens, bestämmelsens, beslutets eller utredningens innebörd och omfattning.

3 3 Kvartersregistret

.

I kvartersregistret skall om ett kvarter finnas uppgift dess beteckning om och nummer som har använts för föreslagen fastighet eller samfällighet

lott eller tomt i fastighetsplan för kvarteret. Vidare skall uppgift finnas

om beteckning registerkartblad vilket kvarteret helt eller delvis redovisas. Slutligen skall registret innehålla uppgift i planregistret om redovisade planer, bestämmelser, beslut och utredningar berör som kvarteret samt övriga förhållanden av betydelse för kvarteret. Kvartersregister förs av endast tre kommuner. Dessa kommuner är Göteborg, Nacka och Stockholm.

3 .6 Adressregistret

Redovisningsenhet i adressregistret är en fastighets eller samfällighets en adress. Uppgift finns endast om lokaliserande adress, alltså t.ex. gatuadress. Redovisningen rörande en sådan enhet skall innehålla uppgift om redovisningsenhetens beteckning och fastighet eller samfällighet som är belägen adressen. Slutligen skall i förekommande fall anges att adressen inte utnyttjas. I samband med byggnadsregistrets uppläggning har adressuppgifterna knutits till byggnad. Upprättande och förande av adressregister är, tidigare nämnts, som frivilligt. Det sker på begäran från respektive kommun. Ansvaret för åsättande av adresser vilar kommunen, beslut Lantsom genom av mäteriverket kan få behörighet att själv registrera i adressregistret. Adressregister förs för alla kommuner utom för närvarande 50 - stycken. De befintliga registren har varierande grad täckning. en av Framför allt saknas landsbygdsadresser. I förarbetena prop. 1995/96:90 till lagen 1995:1537 om lägenhetsregister diskuterades om förande av adressregister bör vara obligatoriskt. Enligt 5 § lagen om lägenhetsregister skall nämligen varje lägenhet kunna hänföras till en adress. Regeringen stannade dock för att inte göra förande av adressregister obligatoriskt. I stället gavs kommunerna ett ansvar att fastställa adresser för de aktuella lägenheterna prop. 42. s. Det bör nämnas att för närvarande bedrivs endast en provverksamhet med lägenhetsregister. Mera om detta i avsnitt 3.6.

System och register 61

3 .7 Gemensamhetsanläggningsregistret

I gemensamhetsanläggningsregistret utgörs redovisningsenheterna av gemensamhetsanläggningar enligt anläggningslagen 1973:1149 eller enligt lagen 1966:700 vissa gemensamhetsanläggningar. Vissa om vägföreningar skall respektive får också redovisningsentas upp som heter. Avseende en redovisningsenhet skall registret innehålla uppgift om redovisningsenhetens beteckning, administrativ tillhörighet m.m. , tidigare beteckning, beteckning på registerkartblad vilket enheten redovisas, ändamål, fastighet eller annan deltagare i anläggningen eller föreningen, samfällighetsförenings firma eller på liknande namn samman- . slutning, förrättning eller annan åtgärd som berör enheten med uppgift om åtgärdens art, datum för registrering och aktbeteckning, rättighet som redovisas i huvudregistret och berör enheten med som uppgift om rättighetstyp, ändamål, härskande eller tjänande enhet och aktbeteckning, samt 10. övriga förhållanden av betydelse för enheten.

3.3.8 Registerkartan

Registerkartan ingår i fastighetsregistret om den är digital, dvs. förs med hjälp av automatisk databehandling. Det är emellertid möjligt att föra registerkartan på traditionellt, analogt sätt. I så fall ingår den analoga registerkartan definitionsmässigt inte i fastighetsregistret utan hör till detta. En successiv övergång från analoga till digitala registerkartor pågår. På registerkartan skall redovisas gränser och beteckningar för i huvudregistret redovisade bestående fastigheter och samfälligheter, områden för vissa servitut, områden för vissa nyttjanderätter, 4. områden och beteckningar för bestående enheter i gemensamhetsanläggningsregistret, områden för vissa ledningsrätter, områden för vissa vägrätter, vissa uppgifter som redovisas i planregistret, kvartersindelningen och kvartersnamnen enligt 12 § fastighetsregisterkungörelsen, indelningen i län, kommuner och församlingar, 10. indelningen i socknar vid den tidpunkt då fastighetsregistret började föras, samt

62 System och register

ll. allmänna vägar och strandlinjer och andra terrängdetaljer i den omfattning som krävs för orienteringen. Dessutom får vissa uppgifter med anknytning till fastigheter och samfälligheter redovisas. Som exempel sådana uppgifter anges adresser enligt adressregistret, jaktvårdsområden och gränspunkter samt annan administrativ indelning än den som är obligatorisk.

3.4 Inskrivningsregistret

Som angetts i avsnitt 2.4 handläggs inskrivningsärenden av inskrivningsmyndigheterna. De grundläggande bestämmelserna för denna verksamhet finns i jordabalken. Utgångspunkten enligt jordabalken är att inskrivning sker i fastighetsbok eller tomträttsbok. I 19 kap. 24 § jordabalken anges emellertid att regeringen för viss inskrivningsmyndighets område eller en del av ett sådant område kan bestämma att inskrivning i stället skall en ske i inskrivningsregister. Sedan år 1995 är denna datorisering av inskrivningsväsendet helt genomförd. Inskrivningsregister regleras i lagen l973:98 om inskrivningsregister och den därtill hörande inskrivningsregisterkungörelsen 1974:1061. Som framgått av avsnitt 3.2 finns vidare vissa bestämmelser om inskrivningsregister i fa-stighetsdatakungörelsen 1974: 1058. Beslut i inskrivningsärende som skall införas i registret meddelas införing i registret 6 § lagen om inskrivningsregister. Beslutet genom anses ha det innehåll som anges i registret. Inskrivningsregister förs särskilt för varje inskrivningsmyndighets område l § inskrivningsregisterkungörelsen. I registret redovisas, enligt 2 § inskrivningsregisterkungörelsen, inskrivningsförhållandena särskilt för varje fastighet. Fastighetsregistrets uppgift om fastighetens registerbeteckning ingår i redovisningen. Närmare bestämmelser om inskrivningsregistrets innehåll finns i 3 - 9 §§ inskrivningsregisterkungörelsen. Redovisningen sker i sex avdelningar. De olika avdelningarna innehåller uppgift om lagfart, tomträttsupplåtelse, tomträttsinnehav, inteckningar m.m., anteckningar, och äldre förhållanden. För varje inskrivningsmyndighets område skall redovisas aktualitetsdatum. Härmed avses datum för den senaste inskrivningsdag beträffande vilken samtliga beslut och anteckningar har förts in i registret. I avdelningen för uppgifter om lagfart förs uppgift in om sökandens person- eller organisationsnummer, där sådant finns, och namn. Därutöver skall föras in vissa uppgifter om ansökan om lagfart och de

System och register 63

fång som denna grundas på. Bl.a. skall föras in datum för ansökan, vissa beslut som fattas på grund ansökan, fångets art och fångeshandlingens av

datum samt köpeskilling om köpet inte del fastighet.

avser av Dessutom skall uppgift föras in om vissa förhållanden, bl.a. tvister om hävning eller återgång av förvärv av fastighet, vissa förbehåll kan som ha ställts upp vid förvärv vad gäller möjligheterna att förfoga över

fastigheten, besvär över inskrivningsmyndighetens beslut i lagfartsärende

samt förvärv exekutiv auktion av fastigheter kräver förvärvstillsom stånd. Som angetts i avsnitt 3.2 skall uppgifter adress, civilstånd, om m.m. finnas i informationssystemet, detta innehåller uppgift om om person- eller organisationsnummer för den som har sökt lagfart. I avdelningen om tomträttupplåtelse skall införas uppgift om upplåtelse och villkoren för denna, bl.a. upplåtelsedag, datum för ansökan om inskrivning, beslut om bifall till ansökningen, ändamålet med upplåtelsen, tomrättsavgäld, upplåtelsetiden och inskränkningar i rätten att upplåta servitut. När det gäller avdelningen för tomträttsinnehav skall i stort sett motsvarande uppgifter föras in de avseende som lagfart. Det som sagts om fastighet, ägare och ansökan lagfart gäller om då i stället tomträtt, tomträttshavare och inskrivning tomträtt. av Avdelningen för inteckningar innehåller uppgifter inteckm.m. om ningar, nyttjanderätt, servitut och rätt till elektrisk kraft. För inteckningar skall beloppet anges. För övriga rättigheter beskaffenheten. anges Därutöver skall i huvudsak anges närmare uppgifter den aktuella om rättigheten, förändringar i denna samt pågående tvister. I avdelningen för uppgifter anteckningar införs uppgifter förom om hållanden som enligt författning skall antecknas i inskrivningsregistret och som inte skall föras in i en annan avdelning eller i fastighetsregistret. Exempel sådana anteckningar är uppgift expropriation, om viss fastighetsbildning, utmätning och konkurs. Damm för anteckningen skall anges. Slutligen skall anges om en sådan inskrivning har överklagats eller liknande. I avdelningen för uppgifter om äldre förhållanden skall införas hänvisningar till akt när inskrivning eller anteckning dödats eller avförts, akt rörande beslut i inskrivningsärende, beslutet inte längre om innehåller upplysning om gällande förhållanden, akt rörande anteckning, om anteckningen inte längre är gällande, 4. akt rörande inskrivning eller anteckning rörande fastighet som uteslutits ur fastighetsregistret eller som avregistrerats, samt akt i annat fall, när detta är lämpligt. När en hänvisning har förts in i avdelningen för äldre förhållanden skall, enligt 9 § andra stycket inskrivningsregisterkungörelsen, den aktuella inskrivningen eller anteckningen avföras från den avdelning där den förekommer. En uppgift som har avförts från avdelningen för lagfart

64 System och register

eller för tomträttsinnehav får dock, enligt samma paragraf, bevaras så att den alltjämt kan läsas med användande av terminal. I inskrivningsregisterkungörelsen finns också vissa bestämmelser om samspelet med fastighetsregistret. Inskrivningsmyndigheten skall bl.a., enligt 10 § inskrivningsregisterkungörelsen, när uppgift om ändring i fastighetsregistret kommer in, snarast möjligt göra de ändringar i inskrivningsregistret som uppgiften föranleder. Närmare bestämmelser om när beslut skall föras in i inskrivningsregistret finns i 25 § inskrivningsregisterkungörelsen. Beslut skall införas om det innebär att ansökan om lagfart, inteckning eller annan inskrivning i inskrivnings- registret bifalls, förklaras vilande, avslås eller förklaras förfallen, eller inskrivningsärende skjuts upp. -

3.5 Byggnadsregistret

Fastighetsdatasystemet har kompletterats med ett basregister över byggnader, byggnadsregistret. Arbetet med uppläggningen påbörjades år 1993. Då gjordes en ändring i fastighetsdatakungörelsen 1974:1058. Enligt den då införda 4 a § fär i fastighetsdatasystemet föras in särskilda uppgifter om byggnader. En sådan uppgift skall bestå av beteckningen på den fastighet där byggnaden är belägen och ett särskilt enhetsnummer för byggnaden. Till detta får fogas uppgift om byggnadens belägenhet samt sådana uppgifter som fastställts vid fastighetstaxering. Registret används bl.a. vid allmän fastighetstaxering för småhus. Detta skedde för första gången vid 1996 års taxering. Samtliga kommuner har medverkat vid uppläggningen av byggnadsregistret. Genom avtal mellan Lantmäteriverket och respektive kommun regleras ajourföringen av registret. Kommunernas medverkan är frivillig. Författningsregleringen av byggnadsregistret är av temporär karaktär. Den 21 juni 1995 fattade regeringen ett beslut om en ändring i fastighetsdatakungörelsen som innebar en ökning av tillgängligheten till byggnadsregistret som då var under uppbyggnad men nästan färdigt.

Ändringen trädde i kraft den 1 oktober 1995 SFS 1995:980. Genom

ändringen blev informationen om byggnader tillgänglig samma sätt som annan information i fastighetsdatasystemet. Dessförinnan hade terminalåtkomst till byggnadsinformationen varit öppen endast för skattemyndigheter och den kommun där respektive fastighet var belägen.

3 Lägenhetsregister

Riksdagen beslutade den 19 december 1995 om lagen 1995:1537 om lägenhetsregister. Lägenhetsregistret skall enligt förarbetena prop.

System och register 65

1995/96:90 s. 23 ff. inrättas i anslutning till fastighetsdatasystemet

men inte ingå i detta system. I propositionen också lägenhetsanges att registret inte utgör ett personregister. Lagen lägenhetsregister om trädde i kraft den l januari 1996 i fråga Gävle kommun om och Högalids församling i Stockholms kommun. I övrigt träder lagen i kraft den dag regeringen bestämmer. För närvarande bedrivs provverksamhet en i Gävle kommun och Högalids församling i Stockholms kommun. Vad som sägs i det följande gäller alltså än så länge endast Gävle och Högalid.

Lagen om lägenhetsregister innebär att Lantmäteriverket och

kommunerna skall för vissa närmare angivna ändamål föra lägenhetsett register. Det skall omfatta samtliga lägenheter helt eller till inte som en oväsentlig del är avsedda att användas bostad bostadslägenhet. som Enligt lagen får lägenhetsregistret innehålla uppgifter fastighet, om

byggnad, lägenhetsbeteckning och övriga uppgifter lägenheten.

om Regeringen har i förordningen 1996:435 lämnat närmare föreskrifter

om innehållet i lägenhetsregistret. Förordningen preciserat anger vilka uppgifter som skall ingå såvitt gäller ägare/upplåtelseform, byggnadstyp

och slag av lägenhet m.m., byggnadens ålder lägenhetsutm.m.,

formning, belägenhet samt identifikationsuppgifter 3 § förordningen

om lägenhetsregister.

3.7 Samfällighetsföreningsregister

Samfällighetsföreningar skall, enligt 25 § lagen 1973:1150 för-

om valtning av samfälligheter, registreras hos den statliga fastighets-

registermyndigheten, numera lantmäterimyndigheten. Hos varje sådan

myndighet skall föras ett samfällighetsregister för införing de av uppgifter som enligt lagen förvaltning samfälligheter eller om av annan författning skall anmälas för registrering eller in i registret. annars tas Bestämmelser detta finns i förordningen 1993: 1270 om om användning

av automatisk databehandling vid förande samfällighetsförenings-

av register m.m. Som register automatisk databehandling skall också genom föras de förteckningar som förs över vägföreningar och vägsamfällig-

heter enligt lagen 1939:608 om enskilda vägar eller över samfälligheter

som bildats med stöd lagen 1966:700 vissa gemensamhetsanav om läggningar. Varje register skall föras för sig.

Varje förening eller samfällighet Även utgör en redovisningsenhet. en förening eller en samfällighet inte längre består utgör redovissom en ningsenhet. Personuppgifter skall tas bort registret sedan berörd ur en persons befattning i föreningen eller samfälligheten upphört och sedan

anspråk inte längre kan riktas mot denna med anledning person av uppdraget.

66 System och register

I förordningens 5 § finns bestämmelser registrens innehåll. Beom stämmelserna innebär att vissa uppgifter skall finnas i registren. När det

gäller personuppgifter innebär bestämmelserna däremot att endast de

uppgifter får tas in i ett sådant register. De personuppgifter som anges får förekomma och för övrigt också skall finnas är uppgift som - som styrelsens medlemmar och länsstyrelsen förordnad ledamot om en av eller syssloman med och postadress samt firamatecknare, om namn sådan har utsetts. I en bestående enhet skall dessutom anges

föreningens organisationsnummer, föreningens firma, -

den gemensamhetsanläggning, samfällighet eller rättighet som

föreningen förvaltar, ändamålet med föreningens verksamhet, den ort där styrelsen har sitt säte, föreningens postadress, föreningens räkenskapsår, datum för registrering eller avregistrering av föreningen, föreningens status, samt övriga uppgifter betydelse föreningen vilka inte registrerats - av om något annat ställe. När det gäller avregistrerade enheter är det endast ett fåtal av de redovisade uppgifterna skall registreras. Därtill kommer vissa som uppgifter för det fall enheten har gått i en annan förening eller upp flyttat över till ett annat län.

3 8 Pantbrevsregistret

.

Om ägare fastighet vill upplåta panträtt i fastigheten till en av en

säkerhet fordran, kan han hos inskrivningsmyndigheten erhålla

för en inteckning, dvs. inskrivning i fastigheten ett visst penningbelopp. av kallas pantbrev. Tidigare kunde pantbrev utfärdas Bevis om inteckningen endast i skriftlig form. Sedan den 1 juli 1994 kan emellertid pantbrev

också utfärdas registrering i pantbrevsregistret. Sådana pantbrev

genom benämns datapantbrev. Pantbrevsregistret regleras i lagen 1994:448 om

pantbrevsregister och förordningen 1994:598 om pantbrevsregister.

Nämnas bör inteckning får registreras i pantbrevsregistret

att en endast den förenas med uppgift om vem som har rätt att råda över om registreringen pantbrevshavare. Det krävs tillstånd för att få registreras

som pantbrevshavare. Pantbrevsregistret förs Lantmäteriverket. Vilka uppgifter som skall av

för inteckning registreras i pantbrevsregistret regleras i 2 §

anges en som förordningen pantbrevsregister. I registret skall anges om datum för ansökan inteckning och inskrivningsmyndighetens aktom

nummer,

System och register 67

pantbrevshavarens namn, datum för registreringen, 4. uppgift om att en inteckning blir utan verkan till viss del eller att den blir föremål för utsträckning, utbyte, sammanföring, nedsättning eller relaxation, samt beslut om hinder mot avregistrering enligt 10 och 11 §§ lagen om pantbrevsregister. Enligt förarbetena till lagen om pantbrevsregister prop. 1993/94: 197 s. 43 f. utgör pantbrevsregistret ett personregister. Enligt 8 kap. 22 § sekretesslagen 1980:100 gäller sekretess i verksamhet som avser förande av pantbrevsregistret enligt lagen om pantbrevsregister för uppgift om pantbrevshavare, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör lider skada.

3.9 Andra databaser och

register

CFD utvecklade inom ramen för sin uppdragsverksamhet ett datorstöd för Statens bostadskreditnämnd, BKN-systemet. Genom systemet får banker och andra kreditinstitut, i samband med låneutbetalningar, kreditgarantier från Statens bostadskreditnämnd enligt förordningen 1991: 1924 om statlig kreditgaranti för bostäder. Systemet bygger bl.a. att uppgifter om ägarförhållanden m.m. kontrolleras mot inskrivningsregistret. Lângivarna är registeransvariga. Lantmäteriverket sköter teknisk drift och förvaltning. BKN-systemet har i sin tur kopplingar till det av Boverket utarbetade

FENIX-systemetfDetta innehåller uppgifter till grund för subventione-

ring av boende. Bostadssubventioner betalas ut Boverket. För att av säkerställa att utbetalningen görs till rätt ägare sker en avstämning mellan FENIX-systemet och fastighetsdatasystemet omedelbart före utbetalningen. Denna verksamhet regleras genom avtal mellan Lantmäteriverket och Boverket. Vidare har utvecklats en fastighetsprisdatabas och en ändringsdatabas. I fastighetsprisdatabasen lagras bl.a. uppgifter om alla fastighetsköp i

Sverige. Fastighetsprisdatabasen innehåller uppgifter om köp pris,

datum, m.m., uppgifter från taxeringsregistret taxeringsvärde och standardpoäng samt uppgifter om adress och koordinater. Uppgifterna används för urval och beräkningar, t.ex. vid Lantmäteriverkets arbete med fastighetstaxeringen. Vidare används basen för uppdatering av externa system som används för t.ex. fastighetsvärdering och prisanaly-

ser. Fastighetsprisdatabasen är inte reglerad i författning. Ändrings-

databasen innehåller uppgifter om ändringar i fastighetsdatasystemet, t.ex. att en fastighet har bildats eller bytt lagfaren ägare. Genom ändringsdata uppdateras lokala system hos främst kommuner.

68 System och register

Genom ett nytt redovisningssystem, rättighetsredovisningssystemet, har ajourföringen samt möjligheterna att hantera och redovisa rättigheter förenklats. I systemet finns uppgifter om typ av rättighet. Man kan söka bl.a. rättighet och nyttjanderättshavare. Via fastighetsdatasystemet kan man nå det centrala registret över företagsinteckningar samt Bolags- och föreningsregistret. Företagsinteckningar registreras vid Malmö tingsrätt. Bolags- och föreningsregistret finns vid Patent- och registreringsverkets bolagsavdelning. I samhället pågår utveckling från traditionella analoga kartor till en - databaser med geografiska data. Dessa är ofta strukturerade så att de kan användas i geografiska informationssystem GIS. I fastighetsdatasystemet är både fastigheter och byggnader lägesbestämda med koordinater. Systemet är därför ett viktig underlag för GIS. I avsnitt 5.2 presenteras GIS och dess utveckling närmare.

10 Ändamålsbestämmelser

I detta avsnitt redogörs för befintliga bestämmelser i olika författningar för vilka ändamål uppgifter i de aktuella registren får som anger användas. I 1 § fastighetsdatakungörelsen 1974:1058 anges att ett informationssystem grundat automatisk databehandling skall finnas för att samla in, lagra och bearbeta innehållet i fastighetsregister och inskrivningsregister och för att lämna uppgifter om innehållet i respektive register och annat som faller inom en lantmäterimyndighets eller om kommunal fastighetsregistermyndighets eller en inskrivningsmyndighets verksamhetsområde. Vidare att i informationssystemet får anges redovisas uppgifter som avser byggnader. Någon annan bestämmelse

avseende för vilka ändamål information i fastighetsregistret eller in-

skrivningsregistret får användas finns inte. I 2 § lagen 1995: 1537 om lägenhetsregister anges följande ändamål för lägenhetsregistret. Uppgifter i lägenhetsregistret får användas för framställning av statistik och för folkbokföringen. Registret får också användas för resursfördelning samt planering, uppföljning och utvärdering boende, byggande och kommunikationer. En begränsning av för vissa uppgifter har ställts upp i 2 § förordningen 1996:435 om lägenhetsregister. Uppgifter om byggnadstyp och slag av lägenhet m.m. samt vissa uppgifter om byggnadens ålder m.m. och lägenhetsutformning får endast användas för det ändamål som anges i 1 § lagen om en folkoch bostadsräkning år 1990. Det ändamål som anges i den sistnämnda lagen är statistik för samhällsplanering, forskning och allmän information. Ändamålet med samfällighetsföreningsregister regleras i 3§ förordningen 1993: 1270 användning av automatisk databehandling vid om

System och register

förande av samfällighetsföreningsregister Där samfällig-

m.m. anges att hetsföreningsregister får användas för att samla in, lagra och bearbeta uppgifter för handläggningen registreringsärenden för av samt att tillhandahålla uppgifter till myndigheter och till allmänheten om registrerade föreningar och samfälligheter. Vidare Lantanges att

mäteriverket får använda samfällighetsföreningsregistren för följa

att upp och planera de registerförande myndigheternas verksamhet. Pantbrevsregistret fär användas för de ändamål i 3 § lagen som anges 1994:448 om pantbrevsregister. Registret får användas för registrering av inteckningar och pantbrevshavare enligt lagen, som underlag för beslut som får meddelas enligt lagen, och som underlag för underrättelser till pantbrevshavare om

a innehållet i inskrivningsregistret och fastighetsregistret,

b taxeringsvärden och andra vid fastighetstaxering fastställda uppgifter,

c fastighetsägares och tomträttshavares postadresser.

Användare och användning av... 71

4 Användare och

användning av registren

l Allmänt

Fastighetsdatasystemet betjänar i huvudsak tre olika verksamhetsområden; de registerförande myndigheterna, samhällsplaneringen och löpande verksamhet inom den offentliga sektorn samt olika verksamheter inom den privata sektorn. Registreringsverksamheten behöver här inte vidare kommenteras. När det gäller samhällsplanering, samhällsbyggande, förvaltning m.m. behövs uppgifter som är knutna till fastighets- och byggnadsbeståndet. Det gäller såväl den statliga den kommunala sidan. Fastighetssom datasystemet innehåller en begränsad mängd information. Det är därför vanligt att registerinnehållet bearbetas tillsammans med andra databaser på lokal eller regional nivå. Härigenom kan informationen användas vid t.ex. fysisk planläggning, plangenomförande, demografisk kartläggning och statistikproduktion. Informationen utnyttjas också i direkt ärendehandläggning. Kommunerna är en stor användargrupp och tillämpningsområden nya inom deras verksamhet öppnas fortlöpande. Bland statliga myndigheter är bl.a. kronofogdemyndigheter stora användare. Rapporteringsrutiner från kommuner till statliga myndigheter förenklas fastighetsgenom datasystemet. De största användarna av fastighetsdatasystemet vid sidan registerom myndigheterna är kreditinstituten. Fastighetsdatasystemet används vid kreditgivning. För kreditgivning krävs nämligen kännedom bl.a. om fastighetens ägarförhållanden och de inskrivningar belastar som fastigheten. De större kreditgivarna är därför uppkopplade till fastighetsdatasystemet. Genom att systemet också innehåller viss taxeringsinformation kan vidare en översiktlig bedömning göras fastighets av en värde. Byggnadsregistret innebär en förbättring av underlaget för sådana bedömningar. Fastighetsmäklare och försäkringsbolag är exempel andra stora användargrupper inom den privata sektorn. De använder fastighetsdatasystemet ett liknande sätt som kreditinstituten. Detsamma gäller vid fastighetsvärdering. Användningen av information som görs tillgänglig fastighetsgenom dataverksamheten kan illustreras med följande figur.

72 Användare och användning av...

Tjänst Användare

Information via terminal Banker och andra kreditinstitut Fastighetsmäklare Försäkringsbolag Kommuner Skogsbolag Statliga myndigheter Fastighets- och byggbolag Fastighetsvärderare

Aviseringar, urval, bearbet- Kommuner ningar av information Statliga myndigheter Banker och andra kreditinstitut Skogsbolag Ledningsägare Fastighetsbolag

Pantbrevstjänster Banker och andra kreditinstitut Kronofogdemyndigheter

Omsättningen för Lantmäteriverkets fastighetsdataanknutna, avgiftsfinansierade verksamhet beräknas för år 1996 ha uppgått till 104 miljoner kr. Därav avser 67 miljoner kr information via terminal, 7 miljoner kr aviseringar samt urval och bearbetningar, 24 miljoner kr pantbrevstjänster samt 6 miljoner kr BKN-systemet, företagsinteckningssystemet och övriga tjänster. När det gäller terminalanslutning kan nämnas att antalet användaridentiteter uppgår till ungefär 30 000. Efter omorganisationen den 1 januari 1996 då delar av Statens lantmäteriverk och CFD slogs ihop har den grundläggande landskapsoch fastighetsinformationen samlats i en myndighet. Med landskapsinformation avses information från databaser som i princip svarar mot innehållet i de allmänna kartorna, främst den ekonomiska och topografiska kartan. Fastighetsinformation är information från registren i fastighetsdatasystemet och därtill anslutande register som pantbrevsregistret. Verksamheten omfattar såväl uppbyggnad av databaser som tillhandahållande av information. Den rena uppdragsverksamheten har samlats i en särskild del av myndigheten, Metria. Till Metria har mycket litet förts av den verksamhet som CFD bedrev. Metria skall vara verksamt inom bl.a. områdena mätning och kartläggning samt vidareförädling av grundläggande landskaps- och fastighetsinformation. Verksamheten omfattar även tjänster inom fastighetsrätt, samhällsplanering och plangenomförande.

Användare och användning 73 av. ..

4.2 Samhällets

användning av fastighetsdata

l det följande skall något mer utförligt redovisas några viktiga användningar av informationen i fastighetsdatasystemet. Kommunerna har ett grundläggande behov information fastigav om heterna i respektive kommun. Information från fastighets- och inskrivningsregistret utgör härvid en väsentlig del. Eftersom fastighetsregistret innehåller uppgifter om respektive fastighets koordinater kan information knuten till en fastighet eller ett avgränsat omrâde bearbetas och redovisas på kartbild. För att kunna sammanställa och bearbeta informationen behövs ofta uppgifter från andra databaser. För olika typer av demografisk kartering krävs information om bl.a. fastigheternas beteckningar, koordinater och befolkningsuppgifter. Dessa uppgifter kan användas vid t.ex. barnomsorgs-, äldreomsorgs- och skolplanering. I

andra planerings- eller statistiksammanhang kan det angeläget att

vara

utnyttja uppgifter från andra källor, t.ex. fastighetstaxeringen. Uppgifter

från fastighetsregistret är intresse vid planläggning, plangenomföranav de och projektering. Uppgifter från fastighetsdatasystemet kan också vara av intresse när det gäller sådant kommunal fastighetsförsom valtning. Banker och andra kreditinstitut tillhör tidigare nämnts de största som

användarna av fastighetsdata. För kreditgivning krävs kännedom

om bl.a. fastighetens ägarförhållanden, inteckningsförhållanden, rättigheter o.dyl. Fastighetsmäklare, fastighetsförvaltare, fastighetsvärderare m.fl. använder fastighetsdatasystemet som ett basregister och kompletterar uppgifterna därifrån med uppgifter från andra källor. Inom privat verksamhet är vanlig användning att uppgifter hämtas en ur fastighetsdatasystemet och används i register. Som exempel kan egna anges skogsbolag som detta sätt registrerar alla ägare skogsfastigav heter inom sitt verksamhetsområde. Uppgifterna används sedan för t.ex. riktade utskick. Motsvarande tillämpningar förekommer inom eldistribution, telekommunikation m.m. Byggnadsregistret är användbart inom flera olika verksamhetsområden. För statlig verksamhet utgör användningen i samband med fastighetstaxeringen och för statistik viktiga tillämpningar. Genom den unika identitet varje byggnad har finns vidare goda möjligheter lägga att byggnadsspecifik information, t.ex. om skyddsrum, till registret. Registret kan också utgöra grund för ajourhållning bebyggelse av allmänna kartor eller användas inom folk- och bostadsräkning och annan statistikproduktion. I kommunerna finns ett stort behov fastighetsav och byggnadsinformation inom olika verksamheter. Grunduppgifter från det centrala byggnadsregistret kan kompletteras med uppgifter i egna lokala tillämpningar. Exempel användningsområden inom kommunal

verksamhet är bygglovshantering, byggnadsinspektion, fastighets-

74 Användare och användning av...

förvaltning, projektering, räddningstjänst, civilförsvarsplanering samt miljö- och hälsoskydd. Att informationen i fastighetsdatasystemet nu också innehåller ett byggnadsregister har inneburit nya möjligheter till användning för t.ex. räddningstjänsten, polisen, SOS-alarmering, stadsbyggnads- och stadsingenjörskontor, länsstyrelsens civilförsvarseller beredskapsplanering samt militär utbildning och planering. Information ur samfällighetsföreningsregistret används främst av lantmäterimyndigheterna och i övrigt bl.a. av banker och andra kreditinstitut, försäkringsbolag samt kommunala myndigheter. Avslutningsvis skall ges några exempel konkret användning av uppgifter från fastighetsdatasystemet.

Kommuner

Kontroll av uppgifter om adress, ägande, läge, bygglov, byggnader, areal i samband med hantering ärenden om fysisk planering och m.m. av byggande, bygglovsavgifter, olika bidrag m.m. Urval uppgifter för verksamhetsplanering inom t.ex. skola och - av social omsorg resurssamordning och resursfördelning. Uppdatering lokala fastighetsinformationsregister för den kommu- - av nala informationsförsörjningen med urval av uppgifter ur fastighetsdatasystemet enligt eget urval dock med undantag för inteckningar för bl.a. abonnentregister och administrativt stöd. Nyttjande identiteten och läget för fastigheter och byggnader för - av koppling till lokala register avseende t.ex. räddningstjänst och skyddsrum. Nyttjande adresser, lägesuppgifter, ägare, bygglovsuppgifter osv. - av för tillsyns- och besiktningsverksamhet beträffande ventilation, hissar, skyddsrum m.m.

Offentlig verksamhet i övrigt

Kontroll adress och ägande vid utryckning från SOS, räddnings- - av tjänst och polis. Kontroll uppgifter adress, läge, taxeringsvärden vid planering - av om avseende t.ex. naturresursutnyttjande, infrastruktursatsningar, energioch miljöarbete, kommunikationer samt riskplanering. Användning identiteter för fastigheter och byggnader vid upplägg- - av ning register hos t.ex. Riksantikvarieämbetet och statens av egna historiska muséer samt Statens räddningsverk. Avisering uppgifter om ändringar i fastighetsindelning, byggnads- - av identiteter och ägaruppgifter till fastighetstaxeringsregistret hos skatteförvaltningen. Härigenom kan nya taxeringsvärden åsättas och rätt person aviseras om skatt.

Användare och användning 75 av...

Avisering av uppgifter om ändringar i fastighetsindelningen och - av uppgifter från byggnadsregistret till skatteförvaltningen för att folk-

bokföring skall kunna ske rätt fastighet.

Kontroll av uppgifter om fastighetsbeteckning, ägande och inteck- ningar i samband med handläggning i BKN-systemet.

Kreditinstitut

Kontroll av uppgifter om ägande, inteckningar, anteckningar och taxeringsvärde i samband med ansökan om lån.

Användning av uppgifterna i samband med beviljande av kredit. - Användning av uppgifterna vid ansökan om lagfart och inteckningar hos inskrivningsmyndigheten.

Kontroll av byggnadsuppgifter och köpeskillingar för enkel skriv- bordsvärdering.

Mäklare

Kontroll av uppgifter om ägande, inteckningar, taxeringsvärde, servitut både inskrivna servitut och förrättningsservitut, arealer,

anteckningar, adress, läge m.m. vid erhållande av ett uppdrag.

Fortlöpande kontroll av uppgifterna och presentation av dessa för spekulanter.

Användning av uppgifterna i egna handläggningssystem, t.ex. för utskrift av blanketter.

Kontroll av köpeskillingar för prisuppskattningar och värderingar. -

Annan privat verksamhet

Uppdatering av kund- och medlemsregister med t.ex. ägar-, adress- och taxeringsuppgifter.

Kontroll av uppgifter om ägande, taxeringsvärden, adress, bygg- nadsuppgifter m.m. för premiesättning vid försäkringsgivning.

Nyttjande av byggnadsuppgifter, taxeringsuppgifter, lägesuppgifter m.m. för fastighetsförvaltning.

Nyttjande av uppgifter om adresser, köpeskillingar, förvärvstid- punkter, läge, taxeringsuppgifter m.m. för värdering.

Utveckling och tendenser

5 Utveckling och tendenser

5.1 Utvecklingsverksamhet inom fastighetsdataomrädet

Lantmäteriverket bedriver respektive planerar viss utvecklingsverksamhet beträffande fastighetsdatasystemet. Dessa projekt är resultat av tidigare diskussioner med olika användare. Här skall del sådana en projekt presenteras. I samverkan med Riksskatteverket, Svenska kommunförbundet och Posten håller Lantmäteriverket på att utveckla ett basadressregister som skall innehålla belägenhetsadresser knutna till byggnader och lägenheter. Utvecklingen av basadressregistret ingår bl.a. ett led i uppläggsom ningen av lägenhetsregistret. För pantbrevssystemet planeras utveckling ett arkiv för pantbrev av som inte är pantsatta och ett system för registrering av andrahands-

pantsättningar. Inskrivningsregistersystemen att modernisera,

avser man till att börja med att ett nytt system för handläggning genom av inteckningsärenden utvecklas. Systemen skall bli användarvänliga mer och systemförvaltningskostnaderna skall bringas ned. Datorstödd ingivning för ansökningar i inskrivningsärenden studeras och i provas praktisk verksamhet. Den nuvarande pappersstödda ingivningen kan komma att kompletteras med möjlighet att inskrivningsärenden en ge elektroniskt. Förutsättningarna för införande vid kronofogdemyndigheterna av utmätningsanteckningar diskuteras. Den långsiktiga m.m.

utvecklingen mot integrering med bl.a. fastighetskreditgivning,

utnyttjande av elektroniska dokument och papperslös hantering annan skall därvid beaktas.

Idéer finns vidare bl.a. när det gäller informationsförmedling och an-

vändarsystem. En möjlig utveckling är att sikt skapa ett registersystem för lagring ADB-medium av information avseende skuldebrev med pantförskrivning i fast egendom eller tomträtt. Systemet är tänkt att kunna realisera ett önskemål från kreditgivare kontobaserade om krediter. Ett annat projekt avser utveckling databas för direktsökning av en av information inriktad mot SOS-alarm, kommunernas räddningstjänst, försäkringsbolag s.k. räddningsbas. osv. - en

78 Utveckling och tendenser

5.2 Geografiska informationssystem

En de användningsformer som bedöms ha störst utvecklingspotential av samband med fastighetsdata geografiska informationssysoch som har är tem GIS. Utgångspunkten för GIS är att det finns geografiska data i digital form viss kvalitet. Grundläggande är att det finns lägesbestämav da enheter till vilka s.k. attributdata t.ex. traditionella registerdata - kan knytas. Fastighetsdatasystemet erbjuder detta i form av koordinatbestämda fastigheter och byggnader samt successivt genom den framväxande digitala fastighetsregisterkartan. Den fortsatta utvecklingen av databaser med innehåll som svarar mot de allmänna kartorna verkar i samma riktning. Vad kan då denna information användas till Här ges några exempel. Lokalisering daghem, skolor och annan samhällsservice kan av underlättas och förbättras med hjälp av lägesbundna befolkningsdata. Räddningstjänsten kan genom att ange en adress se en bildskärm var den aktuella fastigheten är belägen. Parkförvaltningen i en kommun kan förekomsten grusgångar och göra beräkningar av kostnader för se av underhåll. Bästa färdväg för en transport kan anges, med hänsyn tagen till valda faktorer som t.ex. att viadukter måste ha viss höjd och broar tåla viss tyngd. GIS kan integreras med system för positionsbestämning GPS. Sådana system kan användas t.ex. i navigationssystem för fordon, fartyg och flygplan. Vid etablering av försäljningsställen kan bestämma vissa parametrar och se var det största kundunderlaget man mot de uppställda parametrarna finns. Försvaret kan använda som svarar GIS för strategisk planering och operativ verksamhet. Man kan t.ex. ställa vissa krav yta och markförhållanden för en luftlandsättning upp inom ett visst område och få svar var detta bör eller kan komma att ske. Framkomligheten för terrängfordon kan bedömas osv. Inom regeringskansliet Inrikesdepartementet finns en arbetsgrupp för samverkan geografiska data och GIS REGGIT-gruppen. Arbetsom primära uppgift är att ta ett samlat grepp över aktuella gruppens frågeställningar och problem, att utarbeta en nationell strategi samt att verka för ett snabbt genomförande av nödvändiga åtgärder och beslut. REGGIT-gruppen lämnade i maj 1996 en lägesrapport, Samverkan geografiska data och informationssystem-, över sitt arbete. Rapporten om innehåller förslag till ett program för det fortsatta arbetet. Den har remissbehandlats och remissinstanserna har uttalat sig positivt om den föreslagna fortsatta inriktningen. Gruppens arbete fortsätter med inriktning frågor definition och avgränsning av samhällets om geografiskt inriktade grunddatabaser, försörjningen med grundläggande geografiska data samt prissättning och tillgänglighet.

Utveckling och tendenser 79

5.3 Bostadsrättsregister

CFD överlämnade i december 1995 rapporten Bostadsrättsregister till regeringen. I rapporten redovisas resultatet förstudie avseende ett av en framtida centralt bostadsrättsregister som CFD utförde gemensamt med Institutet för Fastighetsrättslig Forskning. I rapporten presenteras ett förslag om ett centralt och riksomfattande registersystem för bostadsrätter. Förslaget innebär följande. Registret skall inrättas ett komplesom ment till fastighetsdatasystemet. En ordning införs för pantsättning. ny Denna skall bygga registrering. I så stor utsträckning möjligt som skall banker och andra kreditinstitut ombesörja registreringen genom ett elektroniskt ansökningsförfarande, s.k. ingivarhanterad inskrivning. Förvärv av bostadsrätt skall också registreras. Registrering skall vara obligatorisk. Enligt rapporten skulle de största vinsterna göras på kreditmarknaden genom en samlad och snabb informationstillgång samt en rationell och säker hantering av låneärenden och panträtter. En annan fördel som framhålls är större säkerhet kring bostadsrätten pant. Registret kan, som enligt rapporten, finansieras helt genom avgifter som tas ut i samband med registreringsåtgärder och annan användning av registret. Lantmäteriverket har i november 1996 inlett en provverksamhet med ett bostadsrättsregister. Syftet är att pröva de förslag som lämnades i rapporten. Provverksamheten bedrivs i Uppsala och Gävle. Deltagande är frivilligt och provverksamheten bedrivs i samarbete med vissa utvalda bostadsrättsföreningar, kreditgivare och bostadsrättshavare. Verksamheten bedrivs inom ramen för gällande rätt. Den är självfinansierad. Datainspektionen har beviljat Lantmäteriverket tillstånd att inrätta och föra ett personregister som innefattar ett datorbaserat system för registrering av medlemmar i aktuella bostadsrättsföreningar och anteckningar av pant i bostadsrätt. Datainspektionen har ställt upp ett krav på samtycke från den enskilde bostadsrättshavaren för att registrering skall få ske. Provverksamheten beräknas pågå under år 1997. Regeringen beslutade den 19 december 1996 om direktiv för en särskild utredare Dir. 1996:108. Enligt direktiven skall utredaren överväga frågor om inrättande av ett bostadsrättsregister och införande av ett nytt regelsystem för överlåtelse och pantsättning av bostadsrätter.

5.4 Bebyggelseregister för kulturmiljövården

I budgetpropositionen l992/93:1OO Bil. 15 redovisade departementschefen, i samband med frågan ett byggnadsregister borde utvecklas, om

80 Utveckling och tendenser

följande om Riksantikvarieämbetets planer ett register över kulturhistoriskt värdefulla byggnader s. 106.

Riksantikvarieämbetet har i sin fördjupade anslagsframställning pekat

på möjligheten att ansluta de kulturhistoriska

till uppbyggnaden registret. Om vissa bygâgnadsinventeringarna iksantikvarieämbetet

av av preciserade förutsättningar uppfylls kan registret komma att bli ett viktigt arbetsredskap för kulturmiljövården.

Riksantikvarieämbetet har tillsatt en projektgrupp som avser att i januari 1997 lämna en rapport med förslag beträffande bl.a. byggnadsinventeringsverksamheten inom kulturvärden samt ett ADB-baserat register för att lagra, analysera och presentera uppgifter om bebyggelsen.

Den personliga integriteten 81

6 Den

personliga integriteten

Utredningen skall ta hänsyn bl.a. till den enskildes integritetsintressen

när utformningen av fastighetsdatasystemets författningsreglering

övervägs. I det följande skall därför redovisas viss nationell och internationell reglering som innehåller bestämmelser skyddet den om av personliga integriteten. Datarättslig reglering bör presenteras även av andra skäl. Den är av intresse när författningsregleringen skall närmare övervägas och olika frågor såsom registeransvar behandlas. Först redovisas den nationella regleringen och därefter den internationella. Endast de bestämmelser är särskilt intresse i som av förevarande sammanhang redovisas.

1 Nationell

reglering

6.1.1 Regeringsformen

Det grundläggande skyddet för den personliga integriteten finns i regeringsformen. Det allmänna skall, enligt l kap. 2 §regeringsformen, bl.a. värna den enskildes privatliv. En särskild bestämmelse den om personliga integriteten och automatisk databehandling finns i 2 kap. 3 § regeringsformen. Där anges att varje medborgare skall i den utsträckning som närmare anges i lag skyddas mot att hans personliga integritet kränks genom att uppgifter om honom registreras med hjälp av automatisk databehandling. Närmare bestämmelser i lag på området finns i datalagen 1973:289.

1.2 Tryckfrihetsförordningen

När frågor om den enskildes personliga integritet diskuteras är offentlighetsprincipen ofta av intresse. Här skall därför sägas något regleringom en av offentlighetsprincipen i tryckfrihetsförordningen. Tryckfrihetsförordningen slår fast den kanske viktigaste beståndsdelen

av offentlighetsprincipen. I 2 kap. l § tryckfrihetsförordningen sägs att

varje svensk medborgare har rätt att ta del av allmänna handlingar. Vad är då en handling och när är den allmän Med handling förstås, enligt 2 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen, framställning i skrift eller bild samt

82 Den personliga integriteten

upptagning som kan läsas, avlyssnas eller annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel. En upptagning kan vara en ADB-upptagning. Härmed avses en sammanställning av uppgifter som har sakligt sammanhang. När det gäller upptagningar betraktas alltså själva informationsinnehållet som en handling. För att en handling skall vara allmän krävs dels att den förvaras hos en myndighet, dels att den är antingen inkommen eller upprättad där. En teknisk upptagning anses förvarad hos en myndighet, bl.a. om upptagningen är tillgänglig för myndigheten i sådan form att man där kan läsa den, avlyssna den eller annat sätt uppfatta den. Från t.ex. ett register kan man oftast göra olika sammanställningar som var och en

består av uppgifter med ett sakligt sammanhang. Samma register kan

alltså ge upphov till många handlingar, i princip lika många som det finns sammanställningsmöjligheter potentiella handlingar. För att en sådan sammanställning skall anses utgöra en för myndigheten tillgänglig upptagning skall det dock vara möjligt att med endast rutinbetonade åtgärder sammanställningen jämför RÅ 1988 ref. 84 och RÅ göra t.ex. 1991 not. 68. Givetvis är det så att, i takt med att de programvaror som används blir mer avancerade, uppgifter i allt större utsträckning också blir tillgängliga genom rutinbetonade åtgärder. För att en upptagning som ingår i ett personregister enligt datalagen 1973:289 skall anses förvarad krävs, utöver vad som hittills sagts, att myndigheten har rättslig befogenhet att göra en överföring av upptagningen till läsbar form 2 kap. 3 § andra stycket tryckfrihetsförordningen. Denna bestämmelse innebär t.ex. att, om två myndigheter har tillgång till ett register och det föreskrivs i en författning att den ena myndigheten inte skall ha tillgång till vissa uppgifter, dessa uppgifter inte anses förvarade hos den sistnämnda myndigheten. Det är, som tidigare nämnts, inte tillräckligt att en handling är förvarad hos en myndighet för att den skall vara allmän. Dessutom krävs att den är antingen inkommen till myndigheten eller upprättad där. En teknisk upptagning ha kommit in till en myndighet när någon anses annan har gjort den tillgänglig för myndigheten i sådan form att den kan läsas, avlyssnas eller uppfattas på något annat sätt 2 kap. 6 § tryckfrihetsförordningen. När en handling skall anses upprättad regleras i 2 kap. 7 § tryckfrihetsförordningen. Regleringen innebär bl.a. följande för tekniska upptagningar. ADB-upptagningar vilka ingår i register som förs fortlöpande och där uppgifter kontinuerligt förs in och ändras anses upprättade när registret tas i bruk. Om ett register har upprättats för handläggningen ett särskilt ärende hos en myndighet, blir en av ADB-upptagning ingår i registret normalt en allmän handling först som när ärendet har slutbehandlats. Ett register som upprättas enbart som ett hjälpmedel vid ett visst ärendes föredragning eller beredning utgör ett osjälvständigt led i ärendets handläggning. En upptagning som ingår i

Den personliga integriteten 83

ett sådant register blir en allmän handling först om det tas om hand för arkivering. Offentlighetsprincipen intresse utifrån många synvinklar. Även är av om syftet är att garantera offentlighet, kan principen också stärka integritetsskyddet. Genom offentlighet ges möjlighet till insyn och kontroll. Det är också ett sätt att minska risken för att uppgifter blir ofullständiga eller felaktiga. Det finns emellertid inskränkningar i offentlighetsprincipen. Och även de bestäms till väsentlig del av integritetssynpunkter. I 2 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen anges att rätten att ta del av allmänna handlingar får begränsas bl.a. om det är påkallat med hänsyn till skyddet för enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. Sådana begränsningar skall anges i lag. Närmare bestämmelser om inskränkningar i offentlighetsprincipen finns framför allt i sekretesslagen 1980: 100. Mera härom i avsnitt 6.1.4. Om en person önskar ta del av en allmän handling, skall myndigheten göra den tillgänglig på stället i sådan form att den kan läsas 2 kap. 12 § tryckfrihetsförordningen. En ADB-upptagning kan göras tillgänglig pä en bildskärm eller genom en utskrift. Myndigheten är inte skyldig att på stället tillhandahålla en sådan allmän handling, om betydande hinder möter eller om sökanden utan beaktansvärd olägenhet kan ta del av upptagningen hos en närbelägen myndighet. Den som begär det har också rätt att en avskrift eller en kopia av den allmänna handlingen. När det gäller ADB-upptagningar blir det alltså fråga om en utskrift. Huvudregeln är att myndigheten har rätt att ta ut en fastställd avgift för detta. För statliga myndigheter gäller avgiftsförordningen 1992:191. Någon motsvarande, särskild reglering finns inte beträffande kommunala myndigheter. Det är i stället de olika kommunerna som har att besluta om avgifter skall tas ut och hur stora de i så fall skall vara. Kommunernas rätt att fastställa avgifter kringgärdas dock av vissa kommunrättsliga principer, bl.a. skall avgifter vara enhetliga vilket innebär att kommunen inte kan avgiftsbelägga vissa avskrifter och tillhandahålla andra kostnadsfritt. ADB-upptagningar är myndigheten inte skyldig att lämna ut i annan form än genom en utskrift 2 kap. 13 § tryckfrihetsförordningen. Någon skyldighet enligt tryckfrihetsförordningen att lämna ut allmänna handlingar ADB-medium finns alltså inte.

1.3 Datalagen

Datalagen 1973:289 innehåller regler om personregister. Med personregister avses register, förteckning eller andra anteckningar som förs med hjälp av automatisk databehandling och som innehåller en personuppgift som kan hänföras till den som avses med uppgiften. Lagen är i stort uppbyggd så att ett licenskrav, och i vissa fall tillståndskrav, ställs

84 Den personliga integriteten

upp för personregister. Vidare ställer lagen upp ett antal krav på den registeransvarige. Med registeransvarig avses den för vars verksamhet personregister förs, om han förfogar över registret. Slutligen innehåller den bestämmelser om straff och skadestånd. Personregister får, enligt 2 § datalagen, inrättas och föras endast av den som har fått licens av Datainspektionen. Utöver licens krävs tillstånd om personregistret skall innehålla vissa uppgifter. Detta gäller om registret skall innehålla känsliga personuppgifter, t.ex. uppgifter om någons sjukdom, hälsotillstånd, sexualliv, politiska uppfattning eller ras. Men det gäller också om registret skall innehålla uppgifter om personer som saknar sådan anknytning till den registeransvarige som följer av medlemsskap, anställning, kundförhållande eller något därmed jämförligt förhållande. Enligt huvudregeln krävs vidare tillstånd om registret skall innehålla personuppgifter som inhämtas från något annat personregister. Detta gäller inte om registreringen eller utlämnandet av uppgifterna sker med stöd av författning, Datainspektionens beslut eller den registrerades medgivande. Datainspektionens tillstånd behövs emellertid aldrig om riksdagen eller regeringen har beslutat om inrättande av registret, 2 a § datalagen. Sådana register benämns statsmaktsregister. När Datainspektionen lämnar tillstånd till inrättande och förande av personregister, skall den meddela föreskrift om ändamålet med registret. Vid tillståndsgivningen skall inspektionen även meddela vissa andra föreskrifter, om det behövs för att förebygga risk för otillbörligt intrång i personlig integritet. Dessa föreskrifter kan avse bl.a. de personuppgifter som får göras tillgängliga, utlämnande och annan användning av personuppgift samt kontroll och säkerhet. Sådana föreskrifter skall Datainspektionen också meddela i fråga om statsmaktsregister. Det gäller dock endast om registret skall innehålla sådana uppgifter att tillstånd hade krävts om det inte hade varit ett statsmaktsregister och föreskrift i ämnet inte har meddelats av riksdagen eller regeringen. Den registeransvarige är skyldig att inrätta och föra personregistret så att otillbörligt intrång inte uppkommer i registrerads personliga integritet. Särskilt skall iakttas bl.a. att registret förs för ett bestämt ändamål och att inte andra uppgifter registreras än som står i överensstämmelse med registrets ändamål. Enligt 11 § datalagen får personuppgift som ingår i personregister inte lämnas ut, om det finns anledning anta att uppgiften skall användas för automatisk databehandling i strid med lagen. Finns det anledning anta att uppgiften skall användas för sådan behandling i utlandet, får uppgiften lämnas ut endast efter medgivande av Datainspektionen. Medgivande får lämnas endast om det kan antas att uppgiften inte kommer att medföra otillbörligt intrång i personlig integritet. Något medgivande behövs dock inte, när det rör sig om utlämnande till ett land som har anslutit sig till Europarådets konvention om skydd för enskilda

Den personliga integriteten

vid automatisk behandling personuppgifter. Paragrafen gäller för av

andra registeransvariga än myndigheter. För myndigheter finns

motsvarande bestämmelser i 7 kap. 16 § sekretesslagen 1980: 100. Redan vid datalagens tillkomst förutsågs att lagen skulle över ses inom en snar framtid. Vissa ändringar har gjorts efter hand det kom men att dröja till år 1993 innan ett förslag till datalag lades fram. en ny Datalagsutredningen presenterade i sitt slutbetänkande En datalag ny 1993:10 ett sådant förslag. Följande kan nämnas innebörden om av

utredningens förslag. Personregisterbegreppet skall slopas. Den

föreslagna datalagen skall tillämplig behandling vara av personuppgifter. Med behandling förstås enligt huvudregeln varje åtgärd som vidtas med personuppgifter genom automatisk databehandling. Systemet med licens och tillstånd skall avskaffas och ersättas med av ett system anmälningsskyldighet. Härigenom skall frigöras, vilka skall resurser användas för intensifiering av Datainspektionens tillsynsverksamhet. Ändamålet med behandling av personuppgifter skall anges med större precision än vad den nuvarande datalagen kräver. Behandling av personuppgifter skall vara tillåten endast under i lagen angivna förutsättningar.

Datalagsutredningens förslag har lett till vissa ändringar i datalagen

men inte till någon ny datalag. I grundlagspropositionen 1993/94:l16 Normgivningsfrägor dataskyddsområdet, uttalade regeringen m.m. att införandet datalag bör anstå till dess slutgiltigt ställningsav en ny ett tagande av EU föreligger till det s.k. EG-direktivet, avsnitt 6.2.3. se Regeringen har därefter beslutat tillsättande parlamentariskt om av en sammansatt kommitté som bl.a. skall analysera vilket sätt direktivet skall införlivas med svensk lagstiftning Dir. 1995:91. Utredningen har antagit namnet Datalagskommittén Ju 1995:08.

6.1.4 Sekretesslagen

Sekretesslagen 1980: 100 innehåller bestämmelser tystnadsplikt i det

om allmännas verksamhet och om förbud att lämna ut allmänna handlingar. Lagen innehåller alltså bl.a. begränsningar i den offentlighetsprincip som

slås fast i tryckfrihetsförordningen. Sekretessen gäller enskilda och,

mot enligt huvudregeln, mot andra myndigheter. Här skall endast redovisas ett fåtal regler som kan aktualiseras beträffande fastighetsdatasystemet

m.m. Enligt 2 kap. 2 § första stycket sekretesslagen gäller sekretess för uppgift som angår verksamhet för att försvara landet eller planläggning eller annan förberedelse av sådan verksamhet eller i övrigt rör som totalförsvaret, om det kan antas att det skadar landets försvar eller på annat sätt vållar fara för rikets säkerhet uppgiften röjs. För uppgifter om i allmän handling gäller sekretessen enligt huvudregeln i högst 40 år. I

kommentaren till sekretesslagen Corel1m.fl., Sekretesslagen, 3 uppl.,

86 Den personliga integriteten

1990, 103 att föremål för sekretess enligt denna paragraf är s. anges exempelvis uppgifter rörande vapen och annan försvarsmateriel, befästningar, kommunikationsanläggningar och andra anläggningar hos försvarsmakten. Också uppgifter förhållanden i naturen som är av om betydelse från försvarssynpunkt kan, enligt kommentaren, vara föremål för sekretess enligt bestämmelsen. Sekretess gäller, enligt 7 kap. 15 § första stycket sekretesslagen, i verksamhet folkbokföringen eller annan liknande registrering som avser befolkningen, för uppgift enskilds personliga förhållanden, om det av om särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon honom av närstående lider uppgiften röjs. Motsvarande sekretess gäller, men om

i den utsträckning regeringen föreskriver det, i annan verksamhet som

registrering betydande del befolkningen. Med stöd av detta avser av av bemyndigande har regeringen föreskrivit att sekretessen enligt 7 kap.

15 § sekretesslagen gäller för bl.a. fastighetsregistermyndigheternas och inskrivningsmyndigheternas informationssystem 1 b § sekretessför-

ordningen 1980:657. En särskild anledning för sekretess kan vara när adress har blivit spärrad grund av befarad personfört.ex. en följelse. Enligt 7 kap. 16 § första stycket sekretesslagen gäller sekretess för

uppgift i personregister i datalagen 1973:289, om det kan

som avses utlämnande skulle medföra att uppgiften används för automatisk antas att

databehandling i strid med datalagen. I paragrafens andra stycke finns bestämmelser om överföring av uppgifter till utlandet. Där anges att

sekretess enligt första stycket också gäller, om det kan antas att utlämnande skulle medföra att uppgiften används för automatisk databehandling i utlandet och att detta medför otillbörligt intrång i personlig integritet. Sekretessen gäller dock inte gentemot länder som har anslutit sig till Europarådets konvention skydd för enskilda vid om

automatisk databehandling av personuppgifter. Paragrafen är tillämplig hos myndigheter är registeransvariga eller av annat skäl har tillgång

som

till uppgifter i personregister. Motsvarande bestämmelser för registeran-

svariga inte är myndigheter finns i 11 § datalagen. som

I samband med pantbrevsregistret kommenterades i avsnitt 3.8

att

uppmärksammades 8 kap. 22 § sekretesslagen. I paragrafen anges att sekretess gäller i verksamhet som avser förande av pantbrevsregister enligt lagen 1994:448 pantbrevsregister för uppgift om pant-

om brevshavare, det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den om uppgiften rör lider skada. som Avslutningsvis bör nämnas att i 15 kap. 9 13 sekretesslagen finns särskilda bestämmelser upptagningar för automatisk databehandling. om Bestämmelserna innebär bl.a. följande. Myndighet som i sin verksamhet använder automatisk databehandling skall ordna denna med beaktande

den i tryckfrihetsförordningen stadgade rätten att ta del av allmänna

av handlingar. Myndigheten skall enligt huvudregeln bereda enskild tillfälle

Den personliga integriteten 87

att själv använda terminal eller annat tekniskt hjälpmedel myndigsom heten förfogar över för att ta del av upptagningar för automatisk databehandling. Varje myndighet skall normalt ha beskrivning en tillgänglig över sina register och liknande innehåller allmänna som handlingar. När den enskilde begär hjälp för att kunna ta del av allmänna handlingar ADB-medium är myndigheten skyldig att lämna behövliga upplysningar.

6.1.5 Arkivlagen

De registerförfattningar är aktuella i förevarande sammanhang som innehåller en del bestämmelser bevarande och gallring. Dessa frågor om har ett intresse bl.a. när det gäller skyddet för den personliga integriteten. Något bör därför sägas om arkivlagen 1990:782. Den 1 juli 1991 trädde arkivlagen i kraft. Den bestämmelser ger om myndigheternas och vissa andra arkiv samt arkivmyndigheterorgans om na. Enligt 3 § arkivlagen bildas en myndighets arkiv av de allmänna handlingarna från myndighetens verksamhet och sådana handlingar vissa minnesanteckningar, utkast och koncept i 2 kap. 9 § - som avses tryckfrihetsförordningen och som myndigheten beslutar skall tas om hand för arkivering. Nämnas kan att begreppet allmän handling definieras i tryckfrihetsförordningen. Med handling förstås, enligt 2 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen, framställning i skrift eller bild samt upptagning kan som läsas, avlyssnas eller annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel. En handling är allmän om den, i enlighet med vad som närmare anges i vissa andra bestämmelser, förvaras hos myndighet en och är att anse som inkommen till eller upprättad hos myndigheten. Allmänna handlingar får enligt 10 § arkivlagen gallras. Vid gallringen skall dock, enligt nämnda lagrum, alltid beaktas att arkiven utgör del en av kulturarvet och att det arkivmaterial som återstår skall kunna tillgodose de ändamål som anges i 3§ arkivlagen. Det återstående materialet skall tillgodose rätten att ta del allmänna handlingar, av behovet av information för rättskipningen och förvaltningen samt forskningens behov. Om det finns avvikande bestämmelser gallring vissa allmänna om av handlingar i annan lag eller förordning gäller dessa bestämmelser, dock med undantag för bestämmelserna i 12 § datalagen. Enligt sistnämnda paragraf skall personuppgifter som inte längre behövs med hänsyn till registerändamålet utgå ur personregistret om de inte skall bevaras grund av bestämmelser i författning eller myndighets beslut som meddelats med stöd av författning. Bestämmelser att uppgifter skall gallras ur register finns i olika författningar om integritetskänsliga register. I sammanhanget bör erinras om att Datainspektionen i vissa fall skall meddela föreskrifter bl.a. om bevarande och gallring för personre-

88 Den personliga integriteten

gister, se avsnitt 6.1.3. Sådana föreskrifter gäller framför arkivlagens jämför prop. 1989/90:72 s. 48 f..

6.2 Internationell

reglering

Den internationella regleringen avseende användning av personuppgifter genom bl.a. automatisk databehandling är relativt omfattande. Den har vid ett flertal tillfällen redovisats i statliga utredningar och i propositioner. I förevarande sammanhang redovisas därför, som tidigare nämnts, endast bestämmelser som är av särskilt intresse. I övrigt kan hänvisas till t.ex. Datalagsutredningens slutbetänkande En ny datalag SOU 1993:10. Där behandlas flertalet av de internationella dokumenten ingående. De är dessutom fogade som bilagor till betänkandet.

6.2.1 Europarådets dataskyddskonvention

Europarådets ministerkommitté antog år 1980 konventionen om skydd för enskilda vid automatisk databehandling personuppgifter SÖ av 1982:50, Europarådets dataskyddskonvention. Den trädde i kraft år 1985. Ett antal länder, bl.a. Sverige, har anslutit sig till konventionen. Syftet med konventionen är, enligt artikel att säkerställa respekten för grundläggande fri- och rättigheter. Särskilt gäller detta skyddet för den personliga integriteten i samband med automatisk databehandling av personuppgifter. Konventionens tillämpningsområde är enligt huvudregeln automatiserade personregister och automatisk databehandling av

personuppgifter i allmän eller enskild verksamhet artikel 3. Med

personuppgifter avses all information som kan hänföras till en bestämd

eller bestämbar person artikel 2 a.. Automatisk databehandling

definieras som lagring av uppgifter, utförande av logisk eller aritmetisk behandling avseende dessa uppgifter samt ändring, utplåning, återvinning eller spridning av uppgifterna. Artiklarna 4 ll innehåller grundläggande principer för dataskydd. - De innebär bl.a. följande. Personuppgifter som undergår automatisk databehandling skall lagras för särskilda och lagliga ändamål samt inte användas ett sätt är oförenligt med dessa ändamål. S.k. känsliga som personuppgifter härmed uppgifter som avslöjar t.ex. politiska - avses åsikter, hälsa eller sexualliv får inte undergå automatisk databehandling utan att den nationella lagstiftningen ger ett ändamålsenligt skydd.

6.2.2 OECD:s riktlinjer

En expertgrupp har inom ramen för Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling OECD utarbetat vissa riktlinjer avseende skyddet för den personliga integriteten och flödet av persondata över

Den personliga integriteten 89

gränserna Guidelines on the Protection of Privacy and Transborder Flows of Personal Data. Riktlinjerna antogs år 1980 OECD:s råd av tillsammans med en rekommendation till medlemsländerna att beakta riktlinjerna i nationell lagstiftning. Samtliga länder, däribland Sverige, har godtagit rekommendationen. Riktlinjerna kan, i de avseenden som här är intresse, sägas överlag av ställa upp lägre krav än reglerna i EG-direktivet. Exempelvis anges endast att information skall ges och samtycke inhämtas när det är skäligt. Bara ett fåtal bestämmelser skall därför uppmärksammas. I en särskild avdelning behandlas åtta grundläggande principer angående skyddet för den personliga integriteten. Där bl.a. att de anges ändamål som en insamling av personuppgifter har skall preciserade vara senast vid insamlingen. Den efterföljande användningen skall vara begränsad till att uppfylla dessa ändamål eller sådana ändamål är som förenliga med ursprungsändamålen och som preciseras vid varje förändring. Personuppgifter får inte röjas, göras tillgängliga eller på annat sätt användas för andra ändamål än de preciserade, det inte om sker med den registrerades samtycke eller med stöd lagstiftning. av

6.2.3 EG-direktivet

Europarlamentets och rådets direktiv 95/46/EG skyddet för enskilda om personer med avseende behandlingen av personuppgifter och det om fria flödet av sådana uppgifter EG-direktivet antogs år 1995. Medlemsstaterna är skyldiga att inom tre år från det att direktivet antogs införa den nationella författningsreglering är nödvändig för att detta som skall kunna följas. Som tidigare nämnts har regeringen tillsatt Datalagskommittén för detta ändamål Dir. 1995:91. EG-direktivet har antagits under beaktande av 72 punkter som redovisas före de 34 artiklar som direktivet innehåller. Enligt artikel l finns två syften med direktivet. Det syftet ena är att skydda fysiska personers grundläggande fri- och rättigheter, särskilt rätten till privatliv, i samband med behandling personuppgifter. Det av andra är att skapa förutsättningar för ett fritt flöde personuppgifter av mellan medlemsstaterna. Personuppgifter ges en vid definition. Härmed avses varje upplysning som avser en identifierad eller identifierbar fysisk Identifierbar person. är en person som kan identifieras direkt eller indirekt, framför allt genom hänvisning till ett identifikationsnummer eller till eller flera en faktorer som är specifika för hans fysiska, fysiologiska, psykiska, ekonomiska, kulturella eller sociala identitet. I direktivet används inte som i den svenska datalagen i första hand ett registerbegrepp. I stället talas det om behandling av personuppgifter för bestämda ändamål. Detta begrepp använde också Datalagsutredningen, se avsnitt 6.1.3. Med behandling avses varje åtgärd eller serie av åtgärder vidtas som

90 Den personliga integriteten

beträffande personuppgifter, vare sig det sker på automatisk väg eller inte, t.ex. insamling, registrering, organisering, lagring, bearbetning eller ändring, återvinning, inhämtande, användning, utlämnande genom översändande, spridning eller annat tillhandahållande av uppgifter, sammanställning eller samkörning, blockering, utplåning eller förstoring

artikel 2 b.

Registerbegreppet används dock för viss manuell behandling av personuppgifter. Direktivet avser, till skillnad från datalagen, även viss manuell behandling av personuppgifter. Enligt artikel 3 gäller direktivet för sådan behandling av personuppgifter som helt eller delvis företas automatisk väg. Det gäller vidare för annan behandling av personuppgifter än automatisk, om dessa ingår i eller kommer att ingå i ett register. Registeransvarig är enligt direktivets huvudregel den fysiska eller juridiska person, den myndighet, den institution eller det andra organ som ensamt eller tillsammans med andra bestämmer ändamålen och medlen för behandlingen av personuppgifter. När ändamålen eller medlen för behandlingen bestäms av nationella lagar eller andra författningar eller av gemenskapsrätten kan emellertid den registeransvarige, eller de särskilda kriterierna för att utse denne, anges i nationell rätt eller i gemenskapsrätten. I artikel 6 ges principer för hur behandling av personuppgifter skall ske. Ändamål är därvid centralt begrepp. Personuppgifter skall ett behandlas ett korrekt och lagligt sätt. De skall samlas för särskilda, uttryckligt angivna och berättigade ändamål. Senare behandling får inte ske på ett sätt som är oförenligt med dessa ändamål. Om den senare behandlingen sker för historiska, statistiska eller vetenskapliga ändamål ställer sig saken dock annorlunda. Sådan senare behandling skall inte anses oförenlig med det ursprungliga ändamålet även om det ursprungliga ändamålet var ett annat. Dock skall lämpliga skyddsåtgärder beslutas. Artikel 6 innebär också att personuppgifter skall vara adekvata och relevanta och att de inte får omfatta mer än vad som är nödvändigt med hänsyn till det aktuella ändamålet. Artikel 6 behandlar vidare bevarande av personuppgifter. De skall förvaras ett sätt som förhindrar identifiering av den registrerade under en längre tid än vad som är nödvändigt för ändamålet. Direktivet är uppbyggt så att behandling av personuppgifter är tillåten endast under vissa angivna förutsättningar. De generella bestämmelserna om detta finns i artikel medan artikel 8 innehåller bestämmelser för s.k. känsliga personuppgifter. Enligt artikel 7 är behandling tillåten, om den registrerade otvetydigt har lämnat sitt samtycke. Vidare anges en del fall när behandlingen är nödvändig för att fullgöra ett avtal eller en rättslig förpliktelse eller för att skydda intressen som är av grundläggande betydelse för den registrerade. Behandling kan slutligen under vissa andra förutsättningar vara tillåten i allmän respektive privat

Den personliga integriteten 91

verksamhet. Såvitt gäller allmän verksamhet är behandling tillåten, om denna är nödvändig för att utföra en arbetsuppgift av allmänt intresse eller om den är ett led i myndighetsutövning som utförs av den registeransvarige eller tredje man till vilken uppgifterna har lämnats ut. Möjligheterna till behandling av s.k. känsliga personuppgifter, t.ex. uppgifter som rör politiska åsikter, hälsa eller sexualliv, är snävare

artikel 8. Samtycke är även när det gäller känsliga personuppgifter en

omständighet som gör behandling tillåten. Detta gäller emellertid inte om den nationella lagstiftningen anger att förbudet mot behandling av känsliga personuppgifter inte kan upphävas genom den registrerades samtycke. Vidare är behandling tillåten bl.a. i vissa arbetsrättsliga sammanhang och när det gäller medlemmar i icke vinstgivande organ. Medlemsstaterna har enligt artikel 8 möjlighet att i lagstiftningen eller genom beslut av tillsynsmyndigheten besluta om undantag från förbudet mot behandling av känsliga personuppgifter. Det förutsätter att undantaget görs av hänsyn till ett viktigt allmänt intresse och att lämpliga skyddsåtgärder vidtas. Bestämmelser om information till den registrerade finns i artiklarna 10 och 11. Artikel 10 gäller när uppgifterna har samlats in från den registrerade medan den andra artikeln avser situationen att uppgifterna inte har samlats in från den registrerade. Den sistnämnda artikeln innebär att den registeransvarige eller hans företrädare enligt huvudregeln skall lämna viss information till den registrerade. Detta skall ske vid registreringen av uppgifterna eller, om utlämnande till tredje man kan förutses, senast när uppgifterna lämnas ut. Informationen skall utvisa den registeransvariges och dennes eventuella företrädares identitet samt ändamålet med behandlingen. Ytterligare information skall lämnas om den är nödvändig för att tillförsäkra den registrerade en korrekt behandling. Sådan information kan avse t.ex. de kategorier av uppgifter som behandlingen gäller, — mottagarna eller de kategorier som mottar uppgifterna, samt förekomsten av rättigheter att få tillgång till och att erhålla rättelse av de uppgifter som rör den registrerade. Undantag från huvudregeln om information kan göras när den enskilde känner till utlämnandet och i ytterligare två fall. Detta kan göras dels när det visar sig omöjligt eller skulle innebära en oproportionerligt stor ansträngning att lämna information, dels om registrering eller utlämnande uttryckligen föreskrivs i författning. För sådana fall skall medlemsstaterna föreskriva lämpliga skyddsåtgärder.

Allmänna utgångspunkter

7 Allmänna

utgångspunkter

7.1 Brister i den nuvarande

författningsregleringen

Flera av de grundläggande författningarna beträffande fastighetsdatasystemet tillhör de äldsta regleringarna s.k. statsmaktsregister. av Nämnas kan att fastighetsdatakungörelsen 1974:1058, fastighets-

registerkungörelsen 1974:1059 och inskrivningsregisterkungörelsen

1974:1061 är från år 1974. Som framhålls i direktiven innebär detta att regleringen inte är anpassad till dagens krav på datalagstiftning. Någon tydlig och preciserad ändamålsbestämmelse finns inte. Föreskrifter saknas, både i lag och förordning, i också när det stort sett gäller olika former av användning, t.ex. terminalåtkomst, urval och bearbetningar samt utlämnande på ADB-medium. Datainspektionen har framfört att regleringen är bristfällig och att detta medför svårigheter att åstadkomma ett gott skydd för de registrerade. De grundläggande bestämmelserna fastighetsdatasystemet finns i om fastighetsdatakungörelsen. När denna förordning trädde i kraft bestod fastighetsdatasystemet fastighetsregistret och inskrivningsregistret. På av senare tid har byggnadsregistret tillkommit och digital registerkarta en är under uppbyggnad. I anslutning till fastighetsdatasystemet har

samfällighetsföreningsregister och pantbrevsregistret byggts Efter

upp. riksdagens beslut pågår provverksamhet med lägenhetsregister. en ett Databaser som fastighetsprisdatabasen har tagits fram. De bestämmelser finns i fastighetsdatakungörelsen tillkom alltså som under en tid när mängden fastighetsanknuten information mycket var mindre än vad den är i dag. Någon genomgripande översyn med

beaktande av integritetssynpunkter har inte gjorts efter kungörelsens

tillkomst. Betydelsen från integritetssynpunkt uppgiftstyper av att nya har tillkommit och att mängden information kraftigt ökat har alltså inte analyserats på ett samlat sätt. Inte heller har betydelsen av nya uppgiftstyper och en ökad informationsmängd analyserats från säkerhetssynpunkt. Når det gäller säkerhetsfrågor är det inte bara fråga om rikets säkerhet utan också allmänom hetens säkerhet, företags säkerhet m.m. Kan vissa sammanställningar av information t.ex. underlätta för den planerar ett brott som

94 Allmänna utgångspunkter

Den ökade informationsmängden, den tekniska utvecklingen m.m. har också medfört en avsevärt bredare användning än vad som var fallet när fastighetsdatareformen inleddes. Nya användargrupper har tillkommit. Och sätt att använda informationen på har efter hand utvecklats. nya Det i avsnitt 6.2.3 presenterade EG-direktivet ställer upp krav preciserade ändamål. Den nuvarande regleringen av fastighetsdatasystemet uppfyller inte dessa krav. Datalagen som tillkom år 1973 innehåller i sig inte krav preciserade ändamål. Men synen detta har förändrats, både när det gäller Datainspektionens krav och utformningen ändamålen vid författningsreglering av statsmaktsregister. Utav vecklingen kan sägas innebära att man har närmat sig EG-direktivets krav. När det gäller användningen av informationen i fastighetsdatasystemet har inget framkommit tyder ett missbruk från användarnas sida som eller ett missnöje hos allmänheten. Vissa former av olämplig användning har dock angetts möjlig inom ramen för den nuvarande utformvara ningen. Det gäller i huvudsak användning av uppgifter från fastighetsdatasystemet för vissa former av marknadsföringsändamål.

7.2 för

Utgångspunkter en ny författningsreglering

Fastighetsdatasystemet uppvisar vissa särdrag jämfört med de flesta andra statsmaktsregister. I många andra statsmaktsregister är utgångspunkten de registrerade I fastighetsdatasystemet är fastigpersonerna. heten utgångspunkten. Några av de mest centrala uppgifterna är fastighetsbeteckningen och koordinater för fastigheten. Uppgifter om förekommer indirekt, genom att en person är knuten till personer mer viss fastighet. Lantmäteriverket tillåter t.ex. inte sökningar en eller namn när terminalåtkomst har medgetts. En annan personnummer sak är att vid användning uppgifterna, t.ex. när en bank använder av dem, en person kan vara utgångspunkten. En avvikelse jämfört med många andra statsmaktsregister är att annan alla uppgifter ingår i fastighetsdatasystemet i princip är offentliga. som För många andra statsmaktsregister gäller att uppgifterna eller en stor del dem är belagda med sekretess. Det finns flera skäl för den av nämnda offentligheten. En grundläggande anledning till att i vart fall en del uppgifterna registreras är att detta är ett rationellare sätt att stor av offentlighet vissa rättsförhâllanden t.ex. lagfaren ägare till en ge fastighet eller nybildning fastighet än det tidigare sättet med en av en fastighetsböcker och liknande. De enskilda uppgifterna kan inte heller särskilt känsliga från integritetssynpunkt. Många uppgifter har anses dessutom anknytning till enskilda personer. Det är i stället en svag

Allmänna utgångspunkter 95

mängden av uppgifter och de sammanställningar kan göras som om en enskild som kan ge upphov till problem i ett integritetsperspektiv. Fastighetsdatasystemet skiljer sig också från flertalet statsmaktsav registren genom mångsidigheten och bredden i användningen de av uppgifter som ingår i systemet. Många andra register är avsedda endast för vissa sektorsändamål. Hos Socialstyrelsen finns t.ex. register avsedda för forskningsändamål. Flera statsmaktsregister är inrättade som stöd för den verksamhet som den registeransvariga myndigheten bedriver.

l prop. 1995/962125 Åtgärder för att bredda och utveckla använd-

ningen av informationsteknik redovisar regeringen förslag till mål för en övergripande nationell IT-strategi. Förslagen är avsedda att utgöra del en i regeringens arbete med att främja tillväxt och sysselsättning. Regeringen konstaterar att Sverige vid en internationell jämförelse ligger långt framme när det gäller utvecklingen av grundläggande offentliga databaser. Tillgängligheten till och kvaliteten i dessa baser skall, enligt regeringen, förbättras. I sammanhanget anför regeringen bl.a. följande s. 45:

Särskilda insatser bör genomföras för att utveckla de offentliga databaser som är grundläggande i betydelsen att de har ett stort användningsområde och också kan utnyttjas för flera ändamål, de s.k. grunddatabaserna. De centrala registren över företag och personer, fastigheter/byggnader är exempel sådana grunddatabaser. Grund-

läggande geografiska data och den... föreslagna vägdatabanken bör

också räknas till grunddatabaserna. Sveriges internationella åtaganden, främst det s.k. dataskyddsdirektivet. sätter dock vissa gränser för ett .. informationsutbyte när det gäller utnyttjande personuppgifter. av

Regeringen har vidare tillkallat en särskild utredare har fått uppdrag som att överväga hur vissa centrala databasers tillgänglighet, service och kvalitet kan förbättras samtidigt som uppgiftslämnandet effektiviseras, samhällets kostnader minskar och integritets- och säkerhetsaspekter beaktas Dir. 1996:43. Utredningen skall, enligt direktiven, i första hand inriktas på de centrala person-, företags- och fastighetsdataregistren. Fastighetsdatasystemet är en stor tillgång i samhället. Det skapades ursprungligen för inskrivningsmyndigheterna och för fastighetsregistermyndigheterna. Utvecklingen har emellertid inneburit att systemet nu tillhandahåller samhället i stort fastighetsanknuten information. Det är numera en gemensam resurs i samhället. Ajourföringen sköts i viss

utsträckning av andra än inskrivningsmyndigheter och lantmäterimyndig-

heter. Utvecklingen har inneburit bl.a. att användarnas beslutsfattande har underlättats och att olika verksamheter har kunnat rationaliseras. Det sagda visar vikten av att inte onödiga begränsningar ställs Samtidigt upp. måste användningen begränsas så att den inte strider mot internationell datarättslig reglering och att integritetsintressen beaktas i utsträckning en

96 Allmänna utgångspunkter

som kan anses tillfredsställande. Vid en översyn av fastighetsdatasystemets författningsreglering bör alltså en avvägning göras mellan användaroch integritetsintressena. EG-direktivet ställer, som tidigare nämnts, vissa krav precision när det gäller angivande av ändamål. Direktivet gäller för behandling av personuppgifter. Vissa uppgifter som för närvarande ingår i fastighetsdatasystemet är direkt hänförliga till en enskild person, t.ex. namn och personnummer. Möjlighet att ge fastighetsdatasystemet en sådan uppbyggnad att personuppgifter inte förekommer i systemet saknas därför. EG-direktivets bestämmelser måste således iakttas, bl.a. när ändamålen bestäms. Som tidigare nämnts är dessa krav inte oförenliga med den som redan i dag finns i Sverige beträffande utformning av syn ändamål. Det är av största vikt att endast sådan användning som kan anses berättigad tillåts. Användning som från integritetssynpunkt framstår som direkt olämplig eller användning där integritetsintressena väger över andra intressen bör så långt möjligt förhindras. Man får räkna med att det hela tiden sker en utveckling av fastighetsdatasystemet. Under ett antal år har t.ex. från olika håll framförts önskemål om inrättande av ett bostadsrättsregister. Sannolikt kommer i framtiden önskemål om information som systemet bör kompletteras nya med. Ny teknik kommer att möjliggöra nya användningssätt och kanske också medföra att nya användargrupper visar intresse för fastighetsdatasystemet. En målsättning bör därför vara att utforma författningsregleringen så att den i största möjliga utsträckning möjliggör förändringar utan att hela regleringen rasar samman. Det bör således vara möjligt att utan alltför omfattande ingrepp i författningarna ändra bl.a. på innehållet i systemet. En annan sak är att sådana ändringar bör föregås av överväganden grundade en helhetssyn beträffande integritetskonsekvenserna. Utvecklingen när det gäller teknik gör att författningsregleringen så långt möjligt bör teknikoberoende. Exempelvis bör det vara möjligt vara att utforma ändamålsbestämmelserna på detta sätt. Det bör dock hållas i minnet att det i viss utsträckning torde vara omöjligt, eller i vart fall mycket svårt, att helt frångå hänvisningar till den nuvarande tekniken. Olika användningsformer finns i dag, t.ex. terminalåtkomst samt urval och bearbetningar. De olika, nuvarande användningsformerna kan påkalla särskilda överväganden beträffande begränsningar i användningen. Man måste också öppen för att ny teknik påkallar begränsvara ningar som inte är möjliga att se i dag. Den nuvarande datalagen är föråldrad. Den svenska datalagstiftningen måste till EG-direktivet. Datalagen har varit föremål för en anpassas översyn Datalagsutredningen. En anpassning av datalagen till EGav direktivet övervägs för närvarande Datalagskommittén. Mycket talar av för att en hel del begrepp och företeelser i den nuvarande datalagen

Allmänna utgångspunkter 97

kommer att ändras eller slopas. Nämnas kan att Datalagsutredningen i sitt slutbetänkande En ny datalag SOU 1993:10 föreslog att registerbegreppet skall utmönstras. En målsättning bör givetvis att inte vara använda en begreppsapparat i den författningsregleringen nya av fastighetsdatasystemet blir obsolet när datalag införs. Å andra som en ny sidan är inget vunnet om ändringar görs inte stämmer överens med som den kommande datalagen. Ett problem kan också att helt vara en ny begreppsapparat måste skapas om grundläggande begrepp i den nuvarande datalagen frångås. Slutligen måste säkerhetsintressen vägas in. Som tidigare nämnts bör säkerhetsaspekter bedömas utifrån både rikets säkerhet och olika grupper i samhället, t.ex. allmänheten och företag. Givetvis måste författningsregleringen ges en utformning så att behandlingar information inte är av möjliga som är olämpliga från säkerhetssynpunkt. Fortifikationsverket har framhållit problem från säkerhetssynpunkt beträffande vissa av försvarets fastigheter. Vid överläggningar med verket har dock slutsatsen dragits att dessa frågor kan och bör lösas på annat sätt än genom den här aktuella författningsregleringen.

Registerfrågan 99

8 Registerfrågan

8.1 Direktiven, m.m.

I direktiven konstateras att fastighetsdatasystemet i dag består flera av register som skiljer sig i fråga om innehåll. Utredaren skall, enligt direktiven, ta ställning till om den uppdelningen bör behållas eller om det är bättre att behandla systemet som ett enda register. Till detta kopplas frågan vilken information som över huvud taget bör ingå i fastighetsdatasystemet. Enligt direktiven talar funktionella skäl för att man samlar så mycket information möjligt i systemet. Mot sådan som en lösning anges tala att, om alla uppgifter samlas i ett register, dessa uppgifter kan bearbetas på ett sätt som kanske inte är önskvärt med hänsyn till den personliga integriteten. Utredaren skall göra en avvägning mellan dessa motstående intressen. I flera sammanhang har registerbegreppet ansetts vara förlegat. Det framstår därför som nödvändigt att först närmare analysera registerbegreppet samt att överväga om det bör användas vid en författningsreglering av fastighetsdatasystemet.

8.2 Något

om registerbegreppet

8.2. 1 Datalagen

I förarbetena prop. 1973:33 s. 118 till datalagen 1973:289 behandlas begreppet register. Där anges att under datalagen faller, förutom register i vanlig mening, även förteckningar och andra anteckningar. I första hand avses förteckningar som omfattar ett flertal faktiska uppgifter av likartat slag. I undantagsfall kan det emellertid vara fråga om endast en enda uppgift. I propositionen anges vidare att, för att ett register skall anses föreligga, det måste vara fråga om behandling från informationssynpunkt av faktiska uppgifter. Därutöver ges ett antal exempel som inte är av intresse i förevarande sammanhang, t.ex. databehandling av olika slags litteratur. Avslutningsvis anges att den närmare gränsdragningen när det gäller att bestämma registerbegreppets innebörd får göras i praxis.

100 Registerfrâgan sou 1997:3

Enligt propositionen får även frågan om ett eller flera register skall anses föreligga avgöras närmare i praxis. Departementschefen gjorde dock följande uttalande vad gäller personregister s. 119.

Jag ansluter mig till SCB:s uppfattning att det ofta torde vara lämpligt att betrakta hela system av datafiler och till dessa hörande härlednings- och bearbetningsprogram som ett enda personregister. En förutsättning bör dock vara att systemet tekniskt och administrativt fungerar så, att det är naturligt att uppfatta det som en enhet.

Med personregister avses i datalagen register, förteckning eller andra anteckningar som förs med hjälp av automatisk databehandling och som innehåller personuppgift som kan hänföras till den som avses med uppgiften. En personuppgift kan vara hänförlig till en person, antingen direkt genom själva personuppgiften eller med hjälp av särskild identitetsuppgift som också ingår i registret. En person identifieras enligt propositionen s. 118 i första hand genom att personuppgiften eller den särskilda identitetsuppgiften innehåller namn eller personnummer. Det bör emellertid inte krävas att ett register innehåller en identitetsuppgift som är entydig eller unik eller mera allmänt bekant för att registret skall personregister i datalagens mening. Även det är möjligt anses som om endast för den invigde att förstå vilken person som avses, omfattas registret av datalagens bestämmelser. I propositionen preciseras detta följande sätt s. 118.

Det bör alltså vara tillräckligt atti registret finns t.ex. anställnings-

nummer eller medlemsnummer. Aven ett register där alla identitetsuppgifter har ersatts med löpande nummer, kodbeteckningar e. d. bör hänföras till kategorin personregister, förutsatt att man antingen maskinellt eller manuell kan "översätta" siffer- eller kodbeteckningarna. Har däremot a identifikationsmöjligheter helt och hållet eliminerats, bör registret,... falla utanför tillståndssystemet. Detta gäller även om man av en ren tillfällighet skulle kunna identifiera viss person med hjälp av andra registrerade uppgifter. en

Någon vägledning när det gäller vilken betydelse möjligheter till sammankoppling och liknande har för frågan om ett eller flera register föreligger och huruvida personregister föreligger finns inte, vare sig i förarbetena eller kommentaren till datalagen Kring m.fl., Datalagen med kommentarer, 1989.

8.2.2 Förarbeten till registerförfattningar

Vissa uttalanden har gjorts av regeringen i senare lagstiftningssammanhang som är av intresse för frågan när ett personregister föreligger. I förarbetena till lagen 1995: 1537 om lägenhetsregister prop. 1995/96:9O s.25 konstaterade regeringen att man med den föreslagna

Registerfrágan 101

uppläggningen kan betrakta lägenhetsregistret slags utveckling som en och specificering av byggnadsregistret. En byggnad delas härigenom i lägenheter med unik lägenhetsbeteckning för varje lägenhet. en Regeringen anförde att denna lägenhetsbeteckning i registret inte skall kunna kopplas direkt till någon enskild Regeringen konstaterade person. vidare att enligt datalagens grundläggande definitioner måste uppgift en kunna hänföras till en enskild person för att det över huvud taget skall uppstå ett personregister. Lägenhetsregistret blir därför, enligt regeringen, med den föreslagna uppbyggnaden inte ett personregister i datalagens mening. Enligt förarbetena till lagen 1994:448 pantbrevsregister utgör om däremot pantbrevsregistret ett personregister prop. 1993/94: 197 43 s. f.. Detta motiverade regeringen följande sätt.

Pantbrevsregistret kommer att innehålla uppgifter fastigheter. Med om hjälp av sådana uppgifter kommer det att möjligt att koppla vara samman pantbrevsregistrets uppgifter med namnet ägaren av fastigheten. Registret kommer alltså att förmedla uppgifter i det som stora flertalet fall ger en bild av hur enskild har pantsatt sin en person fastighet. Detta är en upplysning rör enskild och kan som en person hänföras till denne. Pantbrevsregistret kommer därför att utgöra ett personregister i datalagens mening och alltså omfattas den lagen. av

8.2.3 Rättsfall

I ett beslut den 23 november 1982 meddelade Datainspektionen tillstånd för Generaltullstyrelsen att inrätta och föra ett personregister benämnt Tullverkets spaningsregister. Det skulle inte innehålla några direkta personuppgifter utan olika uppgifter om transportmedel såsom bilar och fartyg. Uppgifter skulle finnas bl.a. transportmedelskod, fartygsom namn, registreringsnummer, fabrikat, färg, årsmodell och särskilda kännetecken. Datainspektionen konstaterade i sitt beslut att det rörde sig om ett personregister i datalagens mening. Detta motiverades med att registreringen av motorfordon i enlighet med registrets ändamål skedde för att söka upplysning om enskild Datainspektionen pekade person. vidare på att det till varje fordon finns ägare anknuten och det i en att de flesta fall torde ligga nära till hands att misstänka denne för brottet. Regeringen upphävde beslutet att meddela tillstånd ifrågasatte om men inte inspektionens bedömning att registret utgjorde ett personregister. Regeringen uttalade sig om begreppet personregister i ett beslut från den 3 september 1992 91-1940. Ärendet gällde tillstånd för Lantmäteriverket att inrätta och föra ett register benämnt Digital registerkarta för Gävleborgs län. Regeringen uttalade:

Eftersom det med fastighetsbeteckningen blir möjligt

hjälp

av att vid databehandlingen ram uppgifter enskilda som avser ersoner kommer registret Digital registerkarta för Gävleborgs län att innehålla

102 Registerfrágan

personuppgifter i datalagens mening. Registret blir således att anse som ett personregister.

8.2.4 EG-direktivet

I EG-direktivet är registerbegreppet inte det centrala utan i stället ett krav på att behandling av personuppgifter skall ske för särskilda, uttryckligt angivna och berättigade ändamål. Med behandling av personuppgifter förstås i princip alla åtgärder som kan vidtas beträffande personuppgifter, t.ex. insamling, lagring, bearbetning eller spridning.

Den fullständiga definitionen behandling av personuppgifter har

redovisats i avsnitt 6.2.3.

8.2.5 Datalagsutredningen

Datalagsutredningen föreslog i sitt slutbetänkande En ny datalag SOU 1993: 10 att det nuvarande personregisterbegreppet skall slopas. Den av utredningen föreslagna datalagen skall vara tillämplig behandling av personuppgifter. Sådana uppgifter skall, enligt förslaget, få behandlas endast för preciserade ändamål. Utredningen menade att registerbegreppet är föråldrat och anförde därvid bl.a. följande betänkandet, s. 102.

Det tekniska utvecklingen och ADB-begreppet, sådant det vanligen förstås, kan således sägas ha gjort begreppet register föråldrat. En

fortsatt användning begreppet när det gäller integritetsskydd

av ADB-området kan snarare bidra till att oklarhet uppstår, bl.a.

därigenom att det, som nämnts, kan förväxlas med ett rent ADB-

tekniskt registerbegrepp.

8.2.6 LEXIT

Toppledarforum arbetsgrupp för verksamhetsutveckling i offentlig är en förvaltning informationsteknik. Toppledarforum uppdrog i med stöd av juni 1994 Datainspektionen att i form av en förstudie kartlägga förvaltningens krav legalt förändringsarbete som ett led i en effektiv användning informationsteknologi. Arbetet redovisades i en rapport av benämnd IT 2005, LEXIT förstudie. Där angavs att grundläggande begrepp i datalagen, bl.a. begreppet personregister, är helt förlegade. I rapporten tillades följande s. 30.

Datalagen utgår från det rättsliga begreppet dvs.

"personregister"

ett , register, förteckning eller andra anteckningar som örs "med hjälp en ADB" och innehåller upplysningar hänförliga till viss enskild av person. Detta rättsliga begrepp skall i den tekniska värld som passas datorerna arbetar i och där den faktiska lagringen av data alltmer

Registerfrågan 103

kommit att förlora i betydelse till förmån för användning relationsav baser. Klara avgränsningar av huruvida ett personregister föreligger eller av vad som är ett respektive flera personregister blir allt svårare att göra. De ökade möjligheterna att lagra och från informationssynpunkt behandla s.k. löpande texter, t.ex. i ordbehandlingsprogram eller vid användningen av elektronisk post, skapar också svårigheter när det gäller att avgöra vad som är ett personregister.

8.3 överväganden och förslag

Förslag: Registerbegreppet skall användas iden författningsnya regleringen. Motsvarigheten till det nuvarande fastighetsdatasystemet skall från datarättslig synpunkt utgöra ett enda register. Registret skall benämnas fastighetsdataregistret.

8.3.1 Registerbegreppet bör användas

Den kritik som har riktats mot registerbegreppet är i stort sett befogad. Särskilt gäller detta i de fall diskuterar generell datarättslig man mer reglering. Då är registerbegreppet i många fall svårdefinierat eller rent av oanvändbart. Vidare används registerbegreppet i EG-direktivet endast för manuella register. I övrigt talas det behandling personuppgifom av ter för ett visst ändamål. Det sagda talar för att överge registerbegreppet redan i förevarande sammanhang. När det gäller databaser som är uppbyggda traditionella register som är registerbegreppet möjligen inte lika olämpligt. Kritiken mot registerbegreppet har framför allt skjutit in sig att begreppet är oanvändbart i generella författningar som datalagen. Detta beror i sin tur att automatisk behandling av personuppgifter ofta sker under former numera där avgränsning i förhållande till register i princip inte kan göras. Än så länge gäller datalagen från år 1973. Om man överger registerbegreppet vid författningsregleringen av fastighetsdatasystemet, måste man således skapa en ny terminologi. Det blir vidare aktuellt att definiera dessa termer. Frågan om en ny datalag utreds dessutom för närvarande. Eftersom arbetet ännu inte är slutfört och resultatet detta av än mindre känt, är risken att en anpassning till en ny datalag i slutändan ändå måste göras. I dag finns ett stort antal statsmaktsregister. Om registerbegreppet skall utmönstras helt, måste alltså en översyn förr eller senare göras - av alla dessa statsmaktsregister. Naturligt är att utformningen av den grundläggande datalagen då är bestämd, så att översynen kan ske efter fastlagda kriterier. Härigenom kan enhetlighet uppnås. Det torde inte

104 Registerfrågan

heller vara oförenligt med EG-direktivet att använda registerbegreppet så länge författningsregleringen får den utformning i sak som direktivet kräver. Det är alltså mycket möjligt att termen register under överskådlig tid kommer att användas i benämningen t.ex. statsmaktsregister även om registerbegreppet utmönstras i en ny datalag. Det sagda leder till slutsatsen att registerbegreppet bör användas i den nya författningsregleringen.

8.3.2 Ett eller flera register

I kapitel 9 diskuteras närmare vilka ändamål uppgifterna i motsvarigheten till det nuvarande fastighetsdatasystemet bör få användas för. Här skall diskuteras om motsvarigheten till fastighetsdatasystemet bör utgöra ett enda register eller flera register. Vid dessa överväganden kan man utgå ifrån att åtminstone kärnan i den nuvarande användningen kommer att bestå. Det innebär att uppgifterna bör få användas för bl.a. viss statlig eller kommunal verksamhet som fastighetsbildning, inskrivningsverksamhet, planering, osv. samt viss näringsverksamhet som har anknytning till fastigheter, tomträtter, m.m. Slutligen måste informationen fylla det grundläggande syfte som fastighetsböcker, tomträttsböcker, m.m. tidigare fyllde att ge offentlighet vissa förhållanden. - Frågan år då om informationen bör ingå i ett register eller om den bör delas upp i flera register. För tydlighetens skull bör här nämnas att med register avses det datarättsliga begreppet. Det rör sig alltså om det juridiska begreppet som det används i datalagen, med olika slags rättsverkningar. Det är således inte ett tekniskt begrepp. När det gäller en uppdelning på flera register finns närmast två alternativ. Det ena alternativet är att man utgår från de olika huvudgrupperna av ändamål. Informationen som skall tjäna det grundläggande informationssyftet samt användas av statliga och kommunala myndigheter skulle med en sådan modell kunna finnas i ett register, medan information som skall användas mer kommersiellt skulle kunna finnas i ett annat. Det andra alternativet innebär att en uppdelning i flera register görs utifrån registrens innehåll. En sådan modell skulle i huvudsak innebära att de olika nuvarande registren fastighetsregistret, in- skrivningsregistret utgjorde särskilda register. osv. - När föreligger då enligt datalagen ett respektive flera register I förarbetena till datalagen anförde departementschefen, som angetts i avsnitt 8.2. att det ofta torde vara lämpligt att betrakta hela system av datafiler och till dessa hörande härlednings- och bearbetningsprogram som ett enda personregister. Departementschefen tillade att en förutsättning dock bör vara att systemet tekniskt och administrativt fungerar så, att det är naturligt att uppfatta det som en enhet. Den nuvarande uppbyggnaden med gemensamma sökbegrepp i de olika delregistren, uppgifter som förekommer i flera av dem och en

Registwfrâgan 105

teknisk uppbyggnad som gör det lätt att röra sig mellan dem innebär måhända, mot bakgrund de återgivna förarbetsuttalandena, av att man inte kan tala om flera register. En uppdelning i flera register enligt den andra modellen, alltså en uppdelning utifrån de olika registrens innehåll, framstår mycket som svår att göra. Uppdelningen måste göras så definitiv pass för att man skall kunna tala om flera register, att det förefaller omöjligt att medge en ändamålsenlig användning utifrån sådana olika ändamål har som man att utgå ifrån. För närvarande är inte ringa andel information en gemensam i flera av de olika delregistren. Vid uppdelning på flera en register enligt den nu aktuella modellen torde det nödvändigt att vara behålla denna ordning. I annat fall skulle vissa registren närmast bli av oanvändbara. Det är t.ex. nödvändigt att ha kvar fastighetsbeteckningen i adressregistret. Och fastighetsbeteckningen måste givetvis förekomma i de andra registren också. Ju mer information finns, gemensam som desto mindre är vinsterna med uppdelning på flera register från en integritetssynpunkt. Alternativet, när det gäller en modell med flera register, är således en uppdelning efter huvudgrupperna av ändamål. Fördelen är att innehållet i de olika registren kan begränsas i förhållande till vad är relevant som och nödvändigt i förhållande till respektive ändamål. Modellen innebär dock att det register som skall vara avsett för myndigheter och kommuner torde behöva innehålla i princip all information för närvarande som ingår i fastighetsdatasystemet. Begränsningarna kan således göras endast i de andra registren. Man bör hälla i minnet att kraven i EG-direktivet t.ex. preciserade ändamål gäller all behandling av personuppgifter, således även utlämnande. De ändamål som har ställts upp gäller alltså även vid utlämnande. Enligt direktivet är det med andra ord helt tillåtet att begränsa utlämnandemöjligheterna till sådana utlämnanden är förenliga med som de ändamål som har ställts upp för övrig behandling. Det är till och med så att om utlämnande skall ske för ett visst ändamål så måste detta anges som ett ändamål redan från början. Poängen med det sagda är att en möjlighet att öka skyddet för den personliga integriteten när ett register innehåller en relativt stor mängd information är att utlämnandemöjligheterna kan begränsas. En annan sak är att den svenska offentlighetsprincipen påverkar möjligheterna att begränsa utlämnanden. Det sagda leder emellertid till att en uppdelning i flera register utifrån ändamålen får anses ha mycket begränsade fördelar från integritetssynpunkt jämfört med en modell med ett register där begränsningar finns beträffande utlämnandemöjligheterna. Av intresse för frågan om en uppdelning bör ske på flera register är när ett register kan anses utgöra ett personregister. Utgångspunkten enligt förarbetena och kommentaren till datalagen är att ett personregister föreligger när det i registret finns uppgift kan hänföras en som

106 Registerfrdgan SOU 199723

till den som avses med uppgiften. Regeringens tidigare redovisade inställning när det gäller pantbrevsregistret innebär en utsträckning av begreppet. Där ansåg regeringen att möjligheterna till sammankoppling med fastighetsdatasystemet medförde att pantbrevsregistret utgör ett personregister. Möjligheter att koppla samman ett register utan personuppgifter med ett register som innehåller sådana uppgifter, kan medföra att det förstnämnda registret är att anse som personregister. Den inställningen torde vara i linje med det i avsnitt 8.2.3 redovisade rättsfallet. Däremot har lägenhetsregistret inte ansetts utgöra ett personregister. Detta motiverade regeringen med att den lägenhetsbeteckning som ingår i registret inte skall kunna kopplas direkt till någon person. Det uttalandet torde närmast sikte lägenhetsinnehavaren. Även ta fastighetsbeteckningen ingår nämligen i registret. Och denna uppgift kan kopplas samman med fastighetsägaren. Slutsatsen kan dock dras att de olika registren är att betrakta som personregister även om man gör en uppdelning i flera register. Mot bakgrund av det sagda förordas en lösning där motsvarigheten till fastighetsdatasystemet utformas som ett enda register från datarättslig synpunkt.

8.3.3 Benämningen fastighetsdatasystemet bör ändras

En särskild fråga är om benämningen fastighetsdatasystemet bör användas även i fortsättningen. För närvarande råder en viss osäkerhet när det gäller frågan om fastighetsdatasystemet är att betrakta som ett eller flera personregister och vilken rättslig ställning inskrivningsregistret, fastighetsregistret osv. har. Utgör de olika personregister eller är de någon form av "delregister" Av författningsregleringen bör klart framgå att motsvarigheten till fastighetsdatasystemet utgör ett enda personregister. I det sammanhanget har benämningen på detta personregister ett relativt stort intresse. Det kan inte anses lämpligt att kalla det nya personregistret för fastighetsdatasystemet. Begreppet system saknar rättslig betydelse och dess innebörd är oklar. Det för närmast tankarna till någon form av databas innehåller flera register och som ett eller annat sätt länkar som dessa. I avsnitt 8.3.1 togs ställning för att registerbegreppet bör samman behållas. Begreppet register används genomgående i benämningen på olika statsmaktsregister. För närvarande har detta begrepp en rättslig betydelse. Genom användande termen register är möjligheten störst av att markera att det från datarättslig synpunkt rör sig om ett enda register. Det föreslås därför att benämningen ändras till fastighetsdataregistret.

SOU 1997;3 /ilndamcilen 107

9 Ändamålen

l Direktiven

Utredningens huvuduppgift är att författningsreglera fastighetsdatasystemet. Enligt direktiven skall utredaren bl.a. närmare analysera vilka frågor som bör regleras i lag och vilka frågor som bör regleras annat sätt, bedöma vilken information som skall ingå samt lämna förslag till en ny författningsreglering. En grundläggande uppgift är därför att bestämma för vilka ändamål den information bör få användas som finns i de register som bör författningsregleras.

9.2 Datalagen

Ändamålen för statsmaktsregister regleras i allmänhet i den numera författning som reglerar registret. För personregister inte utgör som statsmaktsregister och som är tillståndspliktiga gäller att Datainspektionen skall meddela föreskrift om ändamålet med registret, i samband med att den lämnar tillstånd till inrättande och förande av detta. Datainspektionen skall också meddela sådan föreskrift för statsmaktsregister som hade varit tillståndspliktigt, om det inte hade varit ett statsmaktsregister och varken regeringen eller riksdagen har reglerat frågan. I förarbetena till datalagen prop. 1973:33 s. 125 anges att föreskrifter om registerändamål uppenbarligen i många fall måste utformas tämligen generellt, inte bara när de tas in i beslut om principtillstånd utan även när de meddelas i samband med det slutliga tillståndet.

9.3 Internationell

reglering

Ändamål behandlas i artikel 5 i Europarådets konvention skydd för om enskilda vid automatisk databehandling personuppgifter SÖ av 1982:50. Där anges att personuppgifter som undergår automatisk databehandling skall lagras för särskilt angivna och lagliga ändamål och inte användas ett sätt som är oförenligt med dessa ändamål. I artikel 6 i EG-direktivet stadgas att medlemsstaterna skall föreskriva att personuppgifter skall samlas in för särskilda, uttryckligt angivna och

108 Ärzdamålen

berättigade ändamål. Vidare anges att senare behandling inte får ske på ett sätt som är oförenligt med dessa ändamål. Från den sistnämnda regeln görs emellertid ett undantag. Senare behandling av uppgifter för historiska, statistiska eller vetenskapliga ändamål skall inte anses oförenlig med de ursprungliga ändamålen, om medlemsstaterna beslutar om lämpliga skyddsåtgärder. Enligt 29 skall sådana åtgärder särskilt hindra att uppgifterna används för att vidta åtgärder mot eller fatta beslut som rör en viss person. I 28 anges att personuppgifter måste särskilt vara adekvata, relevanta och nödvändiga med hänsyn till de ändamål för vilka de behandlas. Dessa ändamål skall vara uttryckligt angivna, berättigade och bestämda vid tiden för insamling av uppgifterna. Sådana ändamål med behandlingen som läggs fast sedan uppgifterna samlats in får inte vara oförenliga med de ändamål som ursprungligen angavs. OECD:s riktlinjer tar också upp ändamål. Där anges att de ändamål som en insamling av personuppgifter har skall vara preciserade senast vid insamlingen. Den efterföljande användningen skall, enligt riktlinjerna, vara begränsad till att uppfylla dessa ändamål eller sådana ändamål som är förenliga med ursprungsändamålen och som preciseras vid varje förändring. Slutligen anges att personuppgifter inte får röjas, göras tillgängliga eller annat sätt användas för andra ändamål än de preciserade, om det inte sker med den registrerades samtycke eller med stöd av lagstiftning.

9.4 Datalagsutredningen

Datalagsutredningen föreslog i sitt slutbetänkande En ny datalag SOU 1993:10 en bestämmelse enligt vilken personuppgifter får samlas in endast för bestämda och uttryckliga ändamål och i övrigt behandlas endast ett sätt som är förenligt med dessa ändamål. Bestämmelsen var av grundläggande betydelse för utredningens förslag. Den innebar bl.a. en begränsning av vilka personuppgifter som får behandlas, när personnummer får behandlas och när gallring skall ske. Enligt utredningen var det därför angeläget att ändamålet får en så noggrann bestämning som möjligt. När det gäller myndigheter konstaterade Datalagsutredningen att deras verksamhet i allmänhet regleras relativt noggrant i lagar, förordningar och instruktioner för att precisera myndighetens ansvarsområde. Utredningen menade att verksamhetsregleringen ett direkt eller indirekt sätt skulle påverka den informationsbehandling som får förekomma hos myndigheten. Utredningen tillade att motsvarande reglering finns för privaträttsliga subjekt och fortsatte betänkandet s. 390:

Ähdamålen 109

Aktiebolags verksamhet regleras i allmänhet i bolagsordningen, noga handelsbolagens regleras i bolagsavtalet föreningars och samt stiftelsers i stadgarna. Behandling personuppgifter får i princip inte av tjäna något annat ändamål än att ett stöd i verksamheten. vara Verksamhetsinnehållet är därför den yttersta gränsen för vilka

personer och vilka uppgifter om dem som får behandlas.

Andamålet skall vidare bestämt i den meningen det skall

vara att definieras och så snävt möjligt. Andamålsbestämningar anges som av typen näringsverksamhet, planering eller tillsyn kan således inte accepteras.

Utredningen gav också exempel hur den menade att ändamålsbestämningar skulle kunna se ut. När det gäller datasamlingar för direktreklam gav utredningen följande exempel s. 391.

Datasamlingen har till ändamål att framställa adressbärare för utsändning direktadresserat av reklammaterial för den persondatansvariges direktreklamkampanj, 2. att framställa listor över telefonnummer till företagares, yrkesutövares och befattningshavares arbetsplatser för telefonförsäljning eller motsvarande,

3. att följa upp den persondataansvariges direktreklamkampanj

genom statistisk bearbetning svarsfrekvenser. av

Det bör tilläggas att Datalagsutredningen i sammanhanget uppmärksammade en kommentar till det dåvarande förslaget till EG-direktiv. I kommentaren angavs att ändamålet måste definieras så snävt som möjligt. En allmän eller beskrivning exempelvis att uppgifterna vag behövs för "affärsändamål" enligt kommentaren inte tillräcklig. var

överväganden

9.5 och

förslag

Förslag: Fastighetsdataregistret skall offentlighet i registret ge ingående information fastighetsanknuten information. Personuppgifter i fastighetsdataregistret skall få behandlas endast för vissa särskilt angivna ändamål. För den övriga informationen i fastighetsdataregistret skall alltså inte några sådana begränsningar gälla. Med personuppgift avses en upplysning eller som ensam tillsammans med andra upplysningar kan hänföras till bestämd en eller bestämbar person.

9.5. 1 Inledande synpunkter

I avsnitt 7.2 har angetts ett antal utgångspunkter bör iakttas vid som en författningsreglering av fastighetsdataregistret. Vissa dem bör särskilt av

110 Ähdamålen

hållas i minnet när ändamålen övervägs. Fastighetsdataregistret skiljer sig från flera andra statsmaktsregister genom mångsidigheten och bredden i användningen. statsmakterna har t.ex. i prop. 1995/96:125 -

Åtgärder för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik

framhållit vikten av att bl.a. förbättra tillgängligheten till de grund- läggande offentliga databaserna. Det är viktigt att onödiga begränsningar inte ställs Samtidigt finns, vilket också framhålls i nämnda upp. proposition, vissa gränser för ett informationsutbyte när det gäller utnyttjande personuppgifter. Dessa gränser sätts bl.a. av EGav direktivet. Fastighetsdataregistret kommer att innehålla personuppgifter. EGdirektivet ställer upp vissa krav på precision beträffande angivande av ändamål vid behandling av personuppgifter. Dessa måste alltså iakttas när ändamålen bestäms. EG-direktivets krav när det gäller ändamål bör ses tillsammans med förutsättningarna för att personuppgifter skall få behandlas. De krav som EG-direktivet ställer när det gäller ändamål får anses rimliga också upp utifrån praktiskt integritetsperspektiv. Fastighetsdatasystemet ett mer innehåller mycket stor mängd uppgifter. Man kan utgå ifrån att nu en denna mängd inte kommer att minska. Det är därför rimligt att, i vart fall denna större informationsmängd, kan användas endast sätt som är definierade och som av lagstiftaren ansetts så angelägna att de väger över integritetsintressena. Det är givetvis önskvärt att ändamålen inte utformas så att de i till gränsdragningsproblem. Helt torde dessa problem onödan ger upphov dock inte kunna undvikas. EG-direktivet innebär ett krav viss precisering ändamålen. Det innebär att ändamålen måste anges antingen av det sättet att endast viss särskilt angiven användning tillåts eller genom viss användning förbjuds. Oavsett vilken metod som väljs torde att gränsdragningsproblem vara ofrånkomliga. Ett angivande ändamålen det sättet att viss användning förbjuds av torde innebära att all användning som inte skall vara tillåten måste anges i ändamålsbestämmelsen. Först och främst måste då sådan verksamhet för vilken uppgifterna inte skall få användas. Dessutom måste anges antingen i ändamålsbestämmelsen eller i särskilda begränsningsregler vissa användningsformer förbjudas. Den motsatta lösningen innebär att tillåten användning anges när det gäller olika verksamheter. Begränsningar för vissa användningsformer kan utformas antingen genom att vissa förbjuds eller att endast vissa, angivna användningsformer genom tillåts. Den första modellen att förbjuda att uppgifterna används för vissa verksamheter innebär att uppräkningen förbjuden användning måste - av heltäckande. Om verksamhet inte nämns, får uppgifterna vara en användas för sådan verksamhet. Detta innebär i sin tur att om någon ny verksamhet börjar använda uppgifter från fastighetsdataregistret så måste

sou 1997:3 Ändamålet: 111

författningen ändras, om användningen inte önskvärd. Det anses framstår vidare som något tveksamt kan uppnå sådan om man en precisionsgrad att EG-direktivets krav preciserade ändamål är uppfyllda. EG-direktivet är för övrigt uppbyggt så att tillåten användning

anges. Den andra lösningen att ange tillåten användning innebär att - uppgifterna får användas endast för sådan verksamhet är särskilt som angiven. När användning inom verksamheter aktualiseras måste nya alltså författningen ändras, önskar tillåta användningen. Det om man framstår som enklare att utforma en sådan reglering så att den uppfyller EG-direktivets krav. Från användarsynpunkt torde den första lösningen fördelaktig vara det sättet att ny användning är tillåten så länge den inte har förbjudits. Från integritetssynpunkt är den andra lösningen att föredra. Den innebär att en ny verksamhet inte kan använda uppgifterna förrän har man prövat om detta bör tillåtas. För båda lösningarna gäller att man kan ge öppningar om huvudregleringen finns i lag så att justeringar kan göras i förordning eller viss myndighet, t.ex. Datainspektionen. av en Av det sagda framgår att ingen av lösningarna är invändningsfri. Ingen av dem innebär att all utveckling på området kan ske utan åtgärder när det gäller ändamålsbestämningarna. Den avgörande frågan är närmast om författningsregleringen bör ha den utformningen att ny användning är möjlig och får förbjudas när man finner att den är olämplig eller om man i förväg bör pröva om en viss användning bör tillåtas. Eftersom ändringar krävs i båda fallen framstår den integritetsvänlimer ga lösningen att i förväg pröva om en användning skall tillåtas - - som lämpligast. Den ger en annan kontroll över användningen och överensstämmer bättre med EG-direktivet. Hur skall då ändamålen utformas för att ge en rimlig avvägning mellan användarintressena och integritetssynpunkter och för att motsvara kraven enligt EG-direktivet

9.5.2 Registerändamålen bör preciseras endast för

personuppgifter

En första fråga att ta ställning till är om ändamålen bör preciseras endast för de personuppgifter som ingår i fastighetsdataregistret eller om ändamålen bör preciseras även beträffande annan information i registret. En särskild fråga är hur begreppet personuppgift närmare bör definieras. Detta behandlas i nästa avsnitt. Här bör dock nämnas att olika lösningar kan väljas vad gäller denna definition, att oavsett vilken lösning men som väljs både personuppgifter och annan information kommer att finnas i fastighetsdataregistret.

112 Ändamålen sou 1997;3

Utgångspunkten enligt datalagen, vilket också tillämpas när ändamålen bestäms i författning, är att det är ändamålen för personregistret som skall bestämmas. I förarbetena till datalagen prop. 1973:33 s. 125 togs frågan upp om precisering ändamål när Datainspektionen meddelar beslut i denna av fråga för ett personregister. Där angavs att föreskrifter om registerändamål i många fall måste utformas tämligen generellt, inte bara när de tas in i principtillstånd utan även när de meddelas i samband med det slutliga tillståndet. Det bör dock tilläggas att Datainspektionens inställning numera är att föreskrifter om ändamål inte skall utformas detta generella sätt. Den hållning som kommer till uttryck i förarbetena är inte heller förenlig med EG-direktivet som, vilket tidigare nämnts, ställer relativt stora krav precisering ändamålen vid behandling av av personuppgifter. Det är vidare så att i EG-direktivet används inte registerbegreppet för automatisk databehandling, utan avgränsningen sker genom ett krav att behandling av personuppgifter skall ske för bestämda ändamål. Registerbegreppet har i flera sammanhang kritiserats som föråldrat. Mycket talar för att detta begrepp kommer att utmönstras i en kommande datalag. Det kan i sammanhanget nämnas att Datalagsutredningen i sitt slutbetänkandet En ny datalag SOU 1993:10 använde i huvudsak begreppsapparat som i EG-direktivet och ställde upp krav samma snävare ändamålsbestämningar än vad som krävs enligt gällande rätt. I och för sig har registerbegreppet inte utrnönstrats i förevarande förslag.

Skäl finns nämligen att har kvar detta se avsnitt 8.3.1. De har

emellertid inte något samband frågan om ändamålsbestämningar. För att förslaget skall uppfylla EG-direktivet och svara mot de krav i Sverige ställs av t.ex. Datainspektionen beträffande ändamålsbesom stämningar måste alltså preciserade ändamål anges för behandling av personuppgifter. Å andra sidan är det viktigt onödiga hinder inte att ställs för användningen av den information som finns i fastighetsupp dataregistret. Som tidigare framhållits finns det stora vinster för samhället i stort att göra, informationen i registret kan utnyttjas om ett effektivt sätt. Detta har också uttalats i olika politiskt fastlagda målsättningar. EG-direktivet tar sikte endast personuppgifter. Det bottnar i tanke att det är för sådana uppgifter som det är särskilt en viktigt med ett starkt skydd för den personliga integriteten. Det är lätt att instämma i detta, särskilt med tanke den vida definition som personuppgifter i direktivet. Mera om denna definition senare. ges Däremot är det inte lika viktigt att ställa upp samma skydd för annan information genomgår automatisk databehandling. Denna grundtansom ke är för övrigt inte något sätt i strid med de tankar som ligger bakom datalagen. Fastighetsdataregistret skiljer sig från många andra statsmaktsregister när det gäller både det breda användningsområdet och det breda spektrat

.Ãfndamålen

av information i registret. Med hänsyn härtill och till vad som sagts om EG-direktivet finns det skäl att utforma ändamålsbestämmelsen på det sättet att begränsningar och preciseringar ställs endast när det upp gäller personuppgifter. En sådan lösning kan inte oförenlig med den anses nu gällande datalagen, när det är fråga om ett statsmaktsregister som regleras i författning.

När begränsningar ställs upp för personuppgifter bör också klargöras

att dessa begränsningar gäller all användning personuppgifter. av Termen behandling i den betydelse denna har i EG-direktivet bör därför

användas. På så sätt undviks att användning personuppgifter av blir möjlig i strid med EG-direktivet.

9.5.3 Närmare

om begreppet personuppgift

I det föregående avsnittet har konstaterats ändamålsbestämmelsen att bör utformas på det sättet att begränsningar och preciseringar bör ställas upp endast beträffande personuppgifter. Vad då med personuppgifter avses Begreppet personuppgift definieras i l § datalagen. Där anges att en personuppgift är en upplysning enskild I förarbetena som avser person. prop. 1973:33 s. 117 utvecklade departementschefen detta på följande

sätt.

Begreppet personuppgift bör enligt min mening användas beträffande

sådan upplysning som avser enskild Som OSK har framhållit person. kan sådana upplysningar vara av de mest skiftande slag. Det är därför omöjligt att här göra någon närmare precisering. Att

upplysningar

som avser t.ex. en persons födelsedatum, nationalitet eller utbildning eller hans familje- eller anställningsförhållanden skall anses som personuppgifter är självklart. Aven upplysningar är mindre som av personlig natur bör kunna hänföras under begreppet personuppgift. Hit bör höra exempelvis lysningar bostadsförup om en persons hållanden, banktillgodohavan och fastighets- eller bilinnehav en samt upplysningar som i övrigt rör ekonomiska ställning. en persons På försäkringsområdet bör

som personuppgifter anses exempelvis

upplysningar att en person är försäkringstagare, förmånstagare,

skadelidande eller innehavare ansvarsförbindelse. Som OSK har av anfört får det ankomma på praxis att från fall till fall vad avgöra som är att hänföra till personuppgift.

Som personuppgifter räknas således enligt förarbetena vissa uppgifter

som är identifierande, t.ex. vissa uppgifter personnummer, samt som rör en enskilds förhållanden, t.ex. uppgifter nationalitet, utbildning, om familjeförhållanden, bilinnehav och ekonomiska förhållanden. Det rör sig alltså om vissa uppgiftstyper. Departementschefen tillade att en

personuppgift i sig ofta är identitetsröjande det kan inträffa

men att att man inte enbart med hjälp av personuppgiften kan fastställa vem som avses utan att man måste ställa samman personuppgiften med särskild en

identitetsuppgift. Detta bör jämföras med definitionen begreppet

av

114 Ändamálen

personregister. Ett register är inte att anse som ett personregister enbart det skälet att det innehåller uppgifter person. Härför krävs, av om en enligt förarbetena, att personuppgifter ensamma eller med hjälp av identitetsuppgifter kan hänföras till en viss person. Så långt förarbetena. I praxis har emellertid senare tid en annan tolkning gjorts begreppet personuppgift. Endast uppgifter som kan av hänföras till viss är att anse som personuppgifter. Men någon en person begränsning till vissa typer av uppgifter finns inte. Det avgörande är alltså inte det rör sig om en viss uppgiftstyp utan om uppgiften är om hänförlig till en viss person. Nästa fråga är hur begreppet personuppgift bör definieras i förevarande sammanhang. De definitioner som ställs upp i EG-direktivet är i och för sig inte bindande. Därmed kan tyckas att det inte finns något skäl att ansluta till EG-direktivets definition begreppet personuppgift. Så är av emellertid inte fallet. Tidigare har föreslagits att preciserade ändamål

skall gälla endast för personuppgifter. För annan information i fastig-

hetsdataregistret skall inte ställas några sådana ändamål. EGupp direktivet innebär, tidigare nämnts, bl.a. att ändamålen skall ha en som viss precision och behandling personuppgifter är tillåten endast för att av vissa särskilt angivna fall. I den mån en snävare definition av begreppet

personuppgift används än EG-direktivets möjliggörs alltså behandling av

uppgifter enligt direktivet är att anse som personuppgifter utan att som bestämda ändamål har ställts Man kan alltså hamna i strid med upp. direktivet. Avviker då EG-direktivets definition begreppet personuppgift från av

datalagens I EG-direktivet med personuppgift artikel 2 a varje

avses upplysning identifierad eller identifierbar fysisk person. En som avser en identifierbar är, enligt direktivet, som kan identifieras, person en person direkt eller indirekt, framför allt hänvisning till ett identifikagenom tionsnummer eller till eller flera faktorer är specifika för hans en som fysiska, fysiologiska, psykiska, ekonomiska, kulturella eller sociala

identitet. I detta sammanhang bör framhållas att registerbegreppet inte är relevant i direktivet när det gäller automatisk databehandling. Begreppet personuppgift får i stället kopplas till behandling. Det medför att en

uppgift i vissa fall är att personuppgift och i andra fall inte

anse som en det. Avgörande är vilken behandling utförs. Uppgiften blir en är som personuppgift i de fall behandlingen medför att uppgiften avser en direkt eller indirekt kan identifieras. person som För kraven enligt EG-direktivet skall uppfyllda bör begreppet att vara

personuppgift den betydelsen att härmed upplysning som

ges avses en eller tillsammans med andra upplysningar kan hänföras till en ensam bestämd eller bestämbar Detta överensstämmer med den person.

definition datalagens personuppgiftsbegrepp har vuxit fram i

av som praxis. Man kan vidare förvänta sig att en kommande datalag innehåller

Ändamålen

en definition av begreppet personuppgift och att denna definition dessutom är i harmoni med EG-direktivets. Något skäl i förevarande att

registerförfattning ställa upp en särskild legaldefinition finns således inte.

Däremot bör begreppet ges den innebörd som nyss angetts. Som tidigare nämnts kan uppgift ibland samma vara att anse som en personuppgift och andra gånger inte. Det beror helt och hållet på hur uppgiften används eller för att använda EG-direktivets terminologi - vilken behandling som vidtas. Någon heltäckande beskrivning av t.ex.

vilken information i fastighetsdataregistret utgör personuppgifter

som kan alltså inte ges. Huruvida en uppgift är att personuppgift anse som en får avgöras i det enskilda fallet. I författningskommentaren till 2 § ges dock en del exempel på hur bedömningen skall göras.

9.5.4 De olika ändamålen

Utgångspunkten bör att fastighetsdataregistret skall offentlighet vara ge i registret ingående information. Samlingsbegreppet för all in-

formation som ingår i fastighetsdataregistret bör fastighetsanknuten

vara information. Men när det gäller personuppgifter bör alltså preciserade ändamål anges. För vilka ändamål bör då personuppgifter i fastighetsdataregistret få behandlas Det nuvarande fastighetsdatasystemet används statliga och av kommunala myndigheter. Behandling personuppgifter är, enligt av

artikel 7 e i EG-direktivet, tillåten, denna är nödvändig för

om att utföra en arbetsuppgift av allmänt intresse eller denna är led i om ett

myndighetsutövning, under förutsättning att detta utförs den

av registeransvarige eller tredje till vilken uppgifterna har lämnats av man ut. Gemensamt för statliga och kommunala myndigheter verksamär att heten styrs av bestämmelser i författning. En del verksamheten av

innebär dessutom myndighetsutövning. Detta är form verksamhet

en av som får anses angelägen och författningsstödet, har som, genom ett

fastställt allmänt intresse. Genom författningsregleringen får vidare

kravet i EG-direktivet uppfyllt att behandlingen är nödvändig för anses arbetsuppgifter av allmänt intresse eller för myndighetsutövning. En ändamålsbestämmelse som innebär att uppgifterna får användas för arbetsuppgifter som grundar sig författning får i kombination med viss närmare precisering vilka verksamheter också av som avses anses innebära en tillräcklig precisering. Det har blivit allt vanligare att utrymme skapas för verksamhet att som tidigare har bedrivits myndigheter kan överlåtas på vad av annan gäller bl.a. själva genomförandet. Ett exempel är kommunerna är att ålagda att organisera sophämtning att de kan privat bolag men ge ett uppdrag att praktiskt ombesörja detta. Även sådan verksamhet bör omfattas av det nu aktuella ändamålet.

116 Ändamålen

Ett grundläggande syfte med fastighetsdataregistret är att ge offentlighet vissa förhållanden. Registret ersätter de tidigare manuellt förda jord- och stadsregistren samt fastighets- och tomträttsböckerna. Man kan därför tala grundläggande funktion som ett informationssystem om en vilken närmast är sprungen ur de tankar som ligger till grund för systemet enligt jordabalken m.fl. författningar på området, nämligen att t.ex. inskrivningssystemet har till syfte att tillkännage vissa förhållanden såsom är lagfaren ägare till en fastighet. Här kan man inte vem som sätt tala vissa användare och liknande, utan det samma som annars om handlar att uppgifterna skall tillgängliga. Denna "klassiska" om vara användning handlar att har intresse av någon enstaka uppgift, om man t.ex. kontroll av att en person som uppger sig äga en fastighet verkligen är lagfaren ägare. Denna form av användning får anses ingå i statlig eller kommunal verksamhet bedrivs i enlighet med författning. som Ett stort användningsområde för fastighetsdataregistret är kreditinstitutens, mäklarnas och fastighetsvärderarnas nuvarande användning. Det handlar alltså att med hjälp av fastighetsdatasystemet ge förutom sättningar för väl fungerande fastighetsmarknad. Dessa organisaen tioners och liknande verksamhet kan beskrivas som kommersiell annan medverkan vid omsättning och liknande av sådan egendom som är registrerad som det för närvarande benämns, fastighetsdatasystemet. Detta är typ användning får anses samhällsnyttig och där det en av som är försvarligt att ställa fastighetsdataregistret till förfogande. De närmare avgränsningarna behandlas i författningskommentaren. Det finns i viss utsträckning närbesläktad verksamhet där tillen gången till fastighetsanknuten databaserad information utgör ett centralt inslag. I dessa fall utgör den fastighetsanknutna informationen visserliinte det centrala i verksamheten, uppgifterna är av vitalt gen men intresse underlag för prövningar och beslut. Det rör sig om som kreditgivning, försäkringsgivning och liknande verksamhet. Här gör sig skäl gällande för att tillåta utnyttjande av personuppgifter i samma fastighetsdataregistret beträffande medverkan vid omsättning av fast som egendom och liknande. Fastighetsförvaltande bolag använder idag fastighetsdatasystemet. En del användningen medverkan vid omsättning av fastigheter och av avser egendom ingår i systemet. Denna användning av fastighetsannan som dataregistret faller in under det tidigare angivna ändamålet medverkan vid omsättning och liknande. En annan användning tar sikte den direkt förvaltande verksamheten eller andras fastigheter m.m. av egna Också detta är användning bör tillåtas i fastighetsdataregistret. en som Häri bör inbegripas olika typer anläggningar, översyner av ledningar av o.dyl. En näraliggande verksamhet som också bör kunna använda personuppgifter är byggande i dess olika stadier, från projektering till

uppförande.

Ähdamålen 117

Slutligen bör viss användning tillåtas i dag är vanligt föresom kommande och som tangerar viss användning uppgifterna i det av statliga person- och adressregistret SPAR. Det rör sig för det första om aktualisering, komplettering och kontroll fastighetsanknuten inav formation i kund- eller personregister eller liknande register. Vidare gäller det uttag av urval av personuppgifter, s.k. urvalsdragning. Den sistnämnda användningen blir framför allt aktuell vid direktreklam. Givetvis bör personuppgifter i fastighetsdataregistret kunna användas för statistik och forskning. När det gäller statistik torde hel del de en av behandlingar som kan bli aktuella täckas ändamålet författningsav reglerad statlig och kommunal verksamhet. Frågan är om annan användning för statistikändamål och användning för forskningsändamål särskilt bör anges. EG-direktivet innebär att personuppgifter får användas för bl.a. forskning och statistik även detta inte om har angetts som ett särskilt ändamål, under förutsättning att lämpliga skyddsåtgärder

finns artikel 6 a. Det är vidare svårt att i förväg avgränsa ända-

målen närmare till viss statistik eller forskning. Det sagda leder till att personuppgifterna bör kunna användas för statistik och forskning utan att detta anges särskilt.

9.5.5 Något om betydelsen de uppställda ändamålsbe-

av stämmelserna

De gjorda övervägandena innebär att begränsningar beträffande vilka ändamål fastighetsanknuten information skall få användas till endast skall finnas när en behandling uppgifter medför att uppgifterna är av att anse som personuppgifter. Beroende vilken behandling utförs kan den som fastighetsanknutna informationen att personuppgifter. vara anse som I olika sammanhang har, som tidigare nämnts, vikten framhållits av att onödiga hinder inte ställs upp för spridande vad kallas för av som offentliga grunddata. Det finns skäl att instämma i detta. Den föreslagna utformningen innebär också att hinder saknas så länge det inte rör sig om personuppgifter. De begränsningar som har ställts för upp personuppgifter har gjorts dels som en följd EG-direktivets krav, dels efter av en avvägning av användar- och integritetsintressen. Redan med hänsyn till EG-direktivet är det inte möjligt att tillåta användning en av personuppgifter för icke bestämda ändamål. I takt med tekniker att nya utvecklas får man återkomma till ändamålsbestämmelsen och avgöra om en tilltänkt användningsform är möjlig respektive bör göras möjlig. En

särskild fråga är hur offentlighetsprincipen förhåller sig till ändamålsbe-

stämningarna. Denna fråga utvecklas i avsnitt 12.3.l. Trafikutskottet behandlade ibetänkandet 1995/96:TUl9 Informationsteknikens användning regeringens förslag i propositionen l995/96:l25

Åtgärder för att bredda och utveckla användningen informationstek-

av nik. Vidare behandlades ett antal motionsyrkanden hade väckts med som

118 Älndarrzâlen

anledning propositionen. I en motion yrkades att bl.a. fastighetsav registret omedelbart skulle göras tillgängligt Internet. Motionen behandlades av Bostadsutskottet som bl.a. uttalade att det med hänsyn till frågans specifika inriktning fastighetsdatasystemet kan finnas anledning att avvakta resultatet av Fastighetsdatautredningen. Trafikutskottet ställde sig bakom denna uppfattning bet. s. 37 f.. Internet är ett exempel ett relativt nytt sätt att göra information tillgänglig. Man talar om att information görs tillgänglig på öppna nät. Ändamålsbestämmelsen är, tidigare nämnts, utformad bl.a. med som hänsyn till EG-direktivet. Något utrymme för att släppa kravet

preciserade ändamål vid behandling av personuppgifter finns inte. För

behandlingar inte innefattar behandling av personuppgifter föreslås som inte några begränsningar i författning. Något hinder mot behandlingar fastighetsanknuten information som inte är personuppgifter via av Internet eller något annat öppet nät innebär förevarande förslag inte. Det kan inte heller föreligga skäl att överväga några hinder i föranses fattning mot detta. En annan sak är att det finns säkerhetsproblem och liknande för uppgifter görs tillgängliga öppna nät. De preciserasom de ändamålen för personuppgifter medger emellertid inte någon behandling via Internet eller andra liknande öppna nät av personuppgifter, eftersom det inte är möjligt att styra användningen till sådan som är förenlig med de uppställda ändamålen. Det sagda medför att det inte heller kan föreligga behov någon särskild författningsreglering anses av beträffande behandling öppna nät.

Vilken information bör ingå 119

10 Vilken information bör

ingå

10. 1 Direktiven

Enligt direktiven skall utredaren ta ställning till vilken fastighetsanknuten information som över huvud taget bör ingå i fastighetsdatasystemet. Frågan ställs om de nya samfällighetsförenings- och pantbrevsregistren skall ingå. Det kan, enligt direktiven, finnas funktionella skäl talar som för att man samlar så mycket information som möjligt i systemet. En del skäl anges emellertid tala mot en sådan ordning. Regeringen anför därvid att, om alla uppgifter samlas i ett register, dessa uppgifter kan bearbetas ett sätt som kanske inte är önskvärt med hänsyn till den personliga integriteten. Utredaren får i uppdrag att göra en avvägning mellan de angivna motstående intressena.

10.2 Överväganden och förslag

Förslag: I fastighetsdataregistret skall ingå en fastighetsdel, en inskrivningsdel, en adressdel, en byggnadsdel och en taxeringsuppgiftsdel. De olika delarna utgör motsvarigheter till det

nuvarande fastighetsregistret exklusive adressregistret, inskriv-

ningsregistret och byggnadsregistret samt till de adress- och taxeringsuppgifter som redovisas i fastighetsdatasystemet. Dessutom skall viss tilläggsinformation, liksom i dag, få föras i fastighetsdataregistret.

10.2.l Allmänna synpunkter

De återgivna uttalandena i direktiven tar egentligen upp två spörsmål. Vilken information bör ingå i fastighetsdataregistret Skall denna information samlas i ett eller flera register I avsnitt 8.3 har tagits ställning för att all information bör samlas i ett enda register. Frågan om vilken information som bör ingå i fastighetsdataregistret tar närmast sikte vilka av de nuvarande registren och databaserna som

120 Vilken information bör ingå

skall ingå i detta register. Vad är då avgörande för vilken information som bör ingå i fastighetsdataregistret Användaraspekter är av betydelse. Som anges i direktiven talar funktionella skäl för att samla så mycket information som möjligt i fastighetsdataregistret. Givetvis är det enklast för användaren att ha all information tillgänglig i ett sammanhang. Om man inte begränsar sökmöjligheterna och möjligheterna till terminalåtkomst, ges användaren maximala förutsättningar att använda informationen och att genomföra olika sökningar. Detta gäller i störst utsträckning så länge informationen är offentlig. Rör det sig om information för vilken sekretess kan råda är fördelarna mer begränsade. Då kan informationen ofta inte lämnas ut. Fördelarna från användarsynpunkt blir också mer begränsade, om ett visst register används för andra ändamål än de andra registren. I mindre utsträckning blir det då aktuellt att använda uppgifterna i det förstnämnda registret i samma sammanhang som uppgifterna i de andra registren. I viss mån kan både regleringen och själva registersystemet samtidigt bli mer svåröverskådligt. Det finns också andra skäl som kan tala mot att samla all information i fastighetsdataregistret. EG-direktivet innebär vissa krav när det gäller angivande av ändamål vid behandling av personuppgifter. Enligt artikel 6 skall medlemsstaterna föreskriva att personuppgifter skall samlas för särskilda, uttryckligt angivna och berättigade ändamål. Vidare får senare behandling enligt huvudregeln inte ske på ett sätt som är oförenligt med dessa ändamål. Undantaget, som avser behandling av uppgifter för historiska, statistiska eller vetenskapliga ändamål, är av begränsat intresse i förevarande sammanhang. Personuppgifterna skall också vara adekvata och relevanta. Och personuppgifterna får inte omfatta mer än vad som är nödvändigt med hänsyn till de ändamål för vilka uppgifterna har samlats in och för vilka de senare behandlas. Det kan tilläggas att 28 i direktivets ingress anger att personuppgifter måste särskilt vara adekvata, relevanta och nödvändiga med hänsyn till de ändamål för vilka de behandlas. Dessa ändamål skall vara uttryckligt angivna, berättigade och bestämda vid tiden för insamlingen av uppgifterna. Sådana ändamål med behandlingen som läggs fast sedan uppgifterna har samlats får inte vara oförenliga med de ändamål som ursprungligen angavs. I sammanhanget är också artikel 7 av intresse. Direktivet innebär, vilket framgår av denna artikel, att behandling av personuppgifter är tillåten endast om någon av de förutsättningar som anges i artikel 7 är uppfyllda. De förutsättningar som därvid är av intresse är följande. Behandling personuppgifter får ske, om behandlingen är nödvändig av för att utföra en arbetsuppgift av allmänt intresse eller som är ett led i myndighetsutövning som utförs av den registeransvarige eller tredje man till vilken uppgifterna har lämnats ut. Sådan behandling är vidare tillåten, om behandlingen är nödvändig för ändamål som rör berättigade

Vilken information bör ingå 121

intressen hos den registeransvarige eller hos den eller de tredje män till vilka uppgifterna har lämnats ut, utom när sådana intressen uppvägs av den registrerades intressen eller dennes grundläggande fri- och rättigheter som kräver skydd enligt artikel 1.1. I sistnämnda artikel anges att medlemsstaterna skall i enlighet med direktivet skydda fysiska personers grundläggande fri- och rättigheter, särskilt rätten till privatliv, i samband med behandling av personuppgifter. Nödvändighetsrekvisiten i de två punkterna bör ses tillsammans med kraven på preciserade ändamål. Om ändamålen är alltför opreciserade, blir det omöjlig uppgift bedöma en att om behandlingen är nödvändig. Ändamålen skall alltså ha en viss grad av precision och de uppgifter som registreras skall vara relevanta i förhållande till ändamålet. Dessa krav ställs upp i EG-direktivet. Men även bortser från om man att kraven återfinns i EG-direktivet, framstår dessa berättigade från insom tegritetssynpunkt. Kraven har betydelse för frågan vilken information som bör ingå i fastighetsdataregistret. Kravet relevans och adekvans när det gäller personuppgifterna i förhållande till ändamålen medför att, om man ställer upp flera olika ändamål vart och ett tillräckligt preciserat, de olika uppgifterna skall få användas endast i förhållande till det eller de ändamål där adekvanskravet är uppfyllt. I den mån vissa uppgifter endast är relevanta i förhållande till ett visst ändamål finns det alltså skäl för att lägga de uppgifterna utanför fastighetsdataregistret. Sett i ett mer praktiskt integritetsperspektiv blir utgångspunkten närmast att det är en fördel att samla så lite information möjligt i som fastighetsdataregistret. Ju mer information finns som om en person, desto fördjupad information kan erhålla denne. Å andra mer man om sidan är det inte enbart detta som är avgörande. Om enbart viss information finns i fastighetsdataregistret medan information läggs annan i andra register, är möjligheterna till sammankoppling informationen av och möjligheterna till sambearbetning av stor betydelse. Ju större dessa möjligheter är, desto mindre betydelse har den formella uppdelningen av informationen flera register. Man bör dock hålla i minnet att vilken information skall ingå i som fastighetsdataregistret inte ensamt avgör och kanske inte heller är det ens mest avgörande för vilket skydd som kan ställas upp för den enskildes personliga integritet. Det är möjligt att inom för registret skapa ramen klara gränser mellan olika uppgifter och begränsa möjligheterna att använda dessa uppgifter i ett sammanhang, t.ex. för sambearbetning.

10.2.2 Närmare om vilken information bör ingå

som

Vad innebär då det sagda för frågan om vilken information som bör ingå i fastighetsdataregistret När det övervägs vilken information som i detta sammanhang bör författningsregleras och således ingå i fastighetsdataregistret får, som

122 Vilken information bör ingå

tidigare nämnts, användaraspekterna vägas mot integritets- och säkerhetsintressena. En utgångspunkt blir därvid att information som många användare utnyttjar och där vissa gemensamma ändamål kan skönjas bör ingå i registret, om inte särskilt starka integritetsskäl talar emot detta. Däremot bör, av integritetsskäl, information som inte har detta samband med annan information ställas utanför. Slutligen bör också övervägas vilken betydelse det har för frågan om vissa uppgifter bör ingå i registret eller inte, att uppgifter är offentliga respektive sekretessbelagda. Inskrivningsregistret har förts sedan fastighetsdatasystemet infördes och utgör grundstenarna. Något skäl att ställa detta register en av utanför fastighetsdataregistret finns inte. På samma sätt förhåller det sig i huvudsak med fastighetsregistret. Där har dock vissa förändringar skett som bör kommenteras. Först bör nämnas att det hittills varit så att kvartersregistret och adressregistret har förts beträffande en kommun endast om den aktuella kommunen har begärt detta. Vid ett antal tillfällen har frågan tagits upp förande adressregistret bör bli obligatoriskt. Detta har ännu inte om av skett. Bl.a. hänger det samman med att något enhetligt systern för benämning adresser inte finns. Det största problemet är landsbygdsadresserna. I praktiken innebär ett införande av lågenhetsregister närmast ett obligatorium för kommunerna att föra adressregister. För närvarande geografiskt avgränsad provverksamhet med lågenhetsregister. pågår en I förarbetena till regleringen denna verksamhet stannade regeringen av för att inte införa en författningsreglerad skyldighet för kommunerna att föra adressregister i fastighetsdatasystemet. I stället infördes en skyldighet att fastställa adress till bostadslägenheter. Regeringen utgick ifrån att de kommuner saknar ett fullständigt adressregister inom som fastighetsdatasystemet vidtar åtgärder för uppbyggnaden av ett sådant.

Se prop. 1995/96:90 s. 30.

Frågan förande adresser i fastighetsdataregistret bör vara om av obligatoriskt överväganden som får anses ligga utanför rymmer förevarande utredningsuppdrag. Den är också i viss mån avhängig utfallet provverksamheten med lågenhetsregister. Någon ändring av av den nuvarande ordningen där förande adressregister är fakultativt av föreslås därför inte. Samtliga kommuner utom 50 stycken för adressregister. Antalet ökar kontinuerligt. Användningen adresser år numera etablerad och av utbredd. Adressuppgifterna har ett starkt samband med de andra uppgifterna bör ingå i fastighetsdataregistret. Uppgifterna är bl.a. som ett redskap i fastighetsbildningsverksamhet och inskrivningsmyndigheternas verksamhet. Adresserna bör därför ingå i fastighetsdataregistret. Kvartersregister förs endast tre kommuner. Någon utveckling som av tyder att kvartersregister skulle börja föras i större utsträckning finns inte. Frågan kan då inledningsvis ställas om kvartersregistret över huvud

Vilken information bör ingå 123

taget bör finnas kvar. Några direkta skäl för att helt stänga denna möjlighet har inte framkommit. Det är också tveksamt om det ligger inom ramen för utredningens uppdrag att föreslå något sådant. Utgångspunkten blir därför att denna möjlighet skall finnas kvar. På grund av det samband kvartersuppgifterna har med de andra uppgifterna som bör ingå i fastighetsdataregistret och då det inte rör sig känslig om information bör uppgifter om kvarter få föras i fastighetsdataregistret. Registerkartan har genomgått vissa förändringar. Numera kan den föras digitalt. Sedan den l oktober 1995 utgör den digitala registerkartan en integrerad del av fastighetsregistret. Den har ett nära samband med uppgifterna i övrigt och de har gemensamma användningsområden. Registerkartan bör därför ingå i fastighetsdataregistret. Byggnadsregistret ingår i fastighetsdatasystemet. Regleringen av byggnadsregistret är av temporär karaktär. I förarbetena angav departementschefen prop. 1992/93:100 Bil. 15 s. 106:

Mot denna bakgrund är det min bedömnin att CFD i samverkan med kommunerna nu bör kunna inleda genom örandet av ett register över byggnader. Annorlunda uttryckt, för att inte skapa en bild av ett nytt stort register, innebär detta att CFD bör inleda arbetet med att åsätta unika identiteter i anslutning till fastighetsdatasystemet.

byggnader remissbehandlingen har inte framkommit några särskilda

farhågor från integritets- och säkerhetssynpunkt. Datainspektionen har

emellertid framhållit att den författningsmässiga regleringen av

fastighetsdatasystemet är bristfällig. I avvaktan pa en ny registerlag

bör det enligt inspektionen inte komma i fråga att utvidga fastighetsdatasystemet med ytterligare delregister. Ett arbete med att utarbeta

en registerlag för fastighetsdatasystemet har under hösten inletts inom

Justitiedepartementet. Detta arbete kan inte slutföras förrän Datalagsutredningen Ju 1989:02 har lämnat sitt slutbetänkande. Det beräknas ske vid utgången av februari 1993. En ny reglering av fastighetsdatasystemet bör därefter kunna träda i kraft den 1 juli 1994. Regleringen kan således föreligga i god tid innan ett byggnadsregister är fullt utbyggt och också ange hur byggnadsregistret bör integreras med fastighetsdatasystemet.

Den 21 juni 1995 fattade regeringen ett beslut om en ändring i fastighetsdatakungörelsen som innebar en ökning av tillgängligheten till byggnadsregistret som då var under uppbyggnad men nästan färdigt.

Ändringen trädde i kraft den l oktober 1995 SFS 1995:980. Genom

ändringen blev informationen om byggnader tillgänglig på samma sätt som annan information i fastighetsdatasystemet. Dessförinnan hade

terminalåtkomst till byggnadsinformationen varit öppen endast för

skattemyndigheter och den kommun där respektive fastighet var belägen. Några direkta nackdelar med att låta byggnadsregistret ingå i fastighetsdataregistret har inte framkommit. Uppgifterna i byggnadsregistret har ett sådant samband med de andra uppgifterna i fastighetsdataregistret att de bör ingå i fastighetsdataregistret.

124 Vilken information bör ingå

Lägenhetsregistret ingår inte i fastighetsdatasystemet. De grundläggande bestämmelserna finns i en särskild författning; lagen 1995: 1537 om lägenhetsregister. I förarbetena prop. 1995/96:90 s. 25 uttalade regeringen följande om denna reglering.

Förslaget till lagreglering av lägenhetsregister är av permanent karaktär. Det bör dock inte medföra några särskilda komplikationer

att införliva författningen i ett kommande nytt regelverk kring

fastighetsdatasystemet. En fördel med förslaget är istället att en permanent reglering inte skapar osäkerhet om vad som faktiskt kommer att gälla slutligt. Hur den slutliga regleringen än blir är det givet att ett lägenhetsregister av föreslagen art bör regleras i anslutning till bestämmelserna om fastighetsdatasystemet.

Något som talar för att inte skilja byggnadsregistret och lägenhetsregistret på det sättet att man låter det ena registret ingå i fastighetsdataregistret men inte det andra är att lägenhetsregistret är en slags utveckling och specificering av byggnadsregistret. En byggnad delas härigenom i lägenheter med en unik lägesbeteckning för varje lägenhet. I 2§ lagen om lägenhetsregister anges att uppgifter i lägenhetsregistret får användas för framställning av statistik och för folkbokföringen. Registret får också, enligt nämnda paragraf, användas för resursfördelning samt planering, uppföljning och utvärdering av boende, byggande och kommunikationer. Ändamålen för lägenhetsregistret är klart mer begränsade än de som i avsnitt 9.5.4 har ställts upp för fastighetsdataregistret. De tar bara sikte viss statlig och kommunal verksamhet. Förslaget om införande av lägenhetsregister hade också sin grund mer i sådana intressen än att tillgodose andra användare. Det är, som utvecklats i det föregående avsnittet, mindre lämpligt att föra in uppgifter som får användas för betydligt snävare ändamål än andra i fastighetsdataregistret. Ett alternativ är givetvis att vidga ändamålen och tillåta samma användning av uppgifterna i lägenhetsregistret som tillåts för personuppgifter i övrigt i fastighetsdataregistret. Uppbyggnaden av lägenhetsregistret har emellertid nyligen påbörjats och än så länge rör det sig om en provverksamhet. Det framstår som klokt att avvakta resultaten av denna innan en så relativt omfattande utvidgning av ändamålen som det är fråga om övervägs. Om man i en framtid finner att lägenhetsregistret bör föras i fastighetsdataregistret, bör detta med hänsyn till den författningsmässiga uppbyggnad som föreslås i avsnitt 13.3 bli relativt enkelt. Vissa taxeringsuppgifter har sedan länge förts in i fastighetsdatasystemet. Uppgifterna torde inte vara sekretessbelagda hos Riksskatteverket. Inskrivningsmyndigheternas beslut om stämpelskatt förutsätter tillgång till del dessa uppgifter. Det är vidare uppgifter som inte minst för en av kreditinstitut, mäklare, osv. är av stort intresse i den verksamhet där

Vilken information bör ingå 125

fastighetsdatasystemet används. Denna information bör således finnas i fastighetsdataregistret. Som angetts i avsnitt 3.2 får kommunala myndigheter, länsstyrelserna, vägförvaltningarna, Riksantikvarieämbetet och statens historiska muséer Riksantikvarieämbetet, enligt 4 § fastighetsdatakungörelsen, i fastighetsdatasystemet redovisa annan information med anknytning till fastigheters användning än den som skall redovisas i fastighets- och inskrivningsregistret. Tilläggsinformation är den sammanfattande benämningen denna ytterligare information. Bör denna information ingå i fastighetsdataregistret Möjligheten att föra tilläggsinformation i fastighetsdatasystemet utnyttjas i dag av ett antal myndigheter. Tilläggsinformation förs i anslutning till planregistret, byggnadsregistret och adressregistret. l anslutning till planregistret för kommuner och länsstyrelser vissa uppgifter som underlättar identifiering av planer, bestämmelser, beslut och utredningar, vissa ytterligare uppgifter om planer m.m. än de som skall registreras i planregistret samt förslag till sådana planer m.m. Dessutom för Riksantikvarieämbetet in uppgifter om fasta fornlämningar. Kommuner för i anslutning till byggnadsregistret in uppgifter som underlättar identifiering av byggnader, uppgifter om arrendeavtal och tomträttsavtal samt uppgifter om planerade, påbörjade eller avslutade byggåtgärder som underlättar fullgörande av underrättelseskyldighet till andra myndigheter. Kommuner, länsstyrelser och Statens räddningsverk redovisar uppgifter om att skyddsrum finns och uppgifter som medför att skyddsrummet kan hänföras till andra uppgifter om byggnaden. Slutligen avser Riksantikvarieämbetet att redovisa vissa uppgifter. I anslutning till adressregistret redovisar kommuner vissa uppgifter som anger vilken verksamhet eller annan användning som är knuten till en adress, alternativa lägesbestämningar samt alternativa benämningar hänförliga till en adress. Tilläggsinformationen kan hänföras till två huvudgrupper. Vissa uppgifter, t.ex. uppgifter för identifiering, är till nytta mest för den myndighet som för dem medan andra, t.ex. uppgifter om fornlämningar, är mer allmänt intressanta. Uppgifterna har ett mycket starkt samband med den övriga informationen i fastighetsdataregistret. Från användarsynpunkt är det en fördel om uppgifter som har ett mer allmänt intresse finns i fastighetsdataregistret. Den tilläggsinformation som förs i dag kan inte anses särskilt känslig från integritetssynpunkt. Tendensen, när det gäller sådan information som är intressant endast för den myndighet som för in den, är också att sådan registrering minskar. I stället förs informationen i lokala register. För annan information kan man förvänta sig att uppgifterna fortsätter att föras ungefär som idag. I avsnitt 11.3 föreslås att Lantmäteriverket skall vara ensam registeransvarig. Det kan givetvis ifrågasättas huruvida denna lösning är den

126 Vilken information bör ingå

lämpligaste när det gäller tilläggsinformationen, om denna skall ingå. Tendensen är dock, som nyss nämnts, att mängden tilläggsinformation minskar och något ansvar för uppgifterna bör Lantmäteriverket ha om uppgifterna skall ingå i fastighetsdataregistret. Betydelsen av tilläggsinformationen får därmed anses ytterst begränsad när registeransvaret

övervägs. övervägande skäl får anses tala för att tillåta att tilläggs-

information tillförs fastighetsdataregistret. Däremot bör en ytterligare precisering göras av vilken information som får föras och en anpassning göras till det faktiska utnyttjandet av den nuvarande möjligheten. Samfållighetsföreningsregistren ligger för närvarande utanför fastighetsdatasystemet. Samfällighetsföreningsregistren regleras i huvudsak i förordningen 1993:1270 om användning av automatisk databehandling vid förande av samfallighetsföreningsregister m.m. Några förarbeten finns därför inte. Något som torde ha haft betydelse för att registren hamnade utanför fastighetsdatasystemet var att samfällighetsföreningsregistren företrädesvis skulle användas i lantmäteriverksamhet. De var inte direkt avsedda för andra användare. Det kan också ha haft betydelse att Datainspektionen, i avvaktan en författningsöversyn, hade en negativ inställning till nya register i fastighetsdatasystemet. Ändamålen för samfällighetsföreningsregistren är i och för sig relativt vida. Enligt 3§ i den aktuella förordningen får registren användas för att samla in, lagra och bearbeta uppgifter för handläggningen av registreringsärenden samt för att tillhandahålla uppgifter till myndigheter och till allmänheten om registrerade föreningar och samfälligheter. Vidare får Lantmäteriverket använda registren för att följa upp och planera de registerförande myndigheternas verksamhet. Bortsett från tillhandahållandet till allmänheten rör det sig dock endast om verksamhet inom ramen för Lantmäteriverket och dess myndigheter. Av större intresse är emellertid den faktiska användningen. Under utredningsarbetet har framkommit att vissa användare är intresserade av att samfällighetsföreningsregistren förs in i fastighetsdataregistret. Främst rör det sig om lantmäterimyndigheter, banker och kronofogdemyndigheter. Förbättringen för dessa skulle i huvudsak bestå i att man i förekommande fall slipper att byta mellan två olika register fastighetsdataregistret och samfällighetsföreningsregistret. Kvar står dock att antalet användare och användningsområden är mer begränsade än vad som gäller för den andra information som enligt vad sagts i det föregående bör ingå i fastighetsdataregistret. Om som samfällighetsföreningsregistren fördes in i fastighetsdataregistret, borde därför begränsade ändamål ställas upp, något som enligt vad som mer tidigare sagts är negativt. Det bör också vägas in att för närvarande är respektive lantmäterimyndighet registeransvarig medan Lantmäteriverket inte har något

Vilken information bör ingå 127

sådant ansvar alls för samfällighetsföreningsregistren 2 § förordningen om förande av samfällighetsföreningsregister m.m.. Som tidigare nämnts föreslås i avsnitt 11.3 att Lantmäteriverket skall vara ensam registeransvarig för fastighetsdataregistret. Det krävs alltså ganska en omfattande ändring beträffande registeransvaret för samfällighetsföreningsregistren om dessa skall införlivas med fastighetsdataregistret. Från integritetssynpunkt är det givetvis en nackdel om ytterligare en stor informationsmängd skall tillföras fastighetsdataregistret. Som framgår av det sagda finns det skäl som pekar olika håll och någon självklar lösning finns inte. I detta läge framstår det som lämpligast att inte göra en ändring i den nuvarande ordningen. Samfällighetsföreningsregistren bör alltså inte föras i fastighetsdataregistret. Pantbrevsregistret ingår inte heller i fastighetsdatasystemet. Det regleras i särskilda författningar, nämligen lagen 1994:448 om pantbrevsregister och förordningen 1994:598 om pantbrevsregister. Ändamålen med registret är begränsade. Pantbrevsregistret får användas för registreringar som kan ske enligt lagen, som underlag för beslut som kan meddelas enligt lagen och som underlag för underrättelser till pantbrevshavare om vissa närmare angivna förhållanden. Dessa ändamål är väl avgränsade och får anses relativt speciella i förhållande till de ändamål som är aktuella för de register som ingår i fastighetsdatasystemet. Dessutom finns en ytterligare skillnad när det gäller möjligheterna att få tillgång till dessa uppgifter jämfört med uppgifter i de andra registren. Uppgifterna i de andra registren är normalt offentliga vissa även om

undantag finns se avsnitt 6.1.4. Enligt 8 kap. 22 § sekretesslagen

1980: 100 gäller däremot sekretess i verksamhet som avser förande av pantbrevsregistret enligt lagen om pantbrevsregister för uppgift om pantbrevshavare, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör lider skada. Trots sekretessen får dock, enligt samma paragraf, uppgift lämnas till lagfaren ägare av den fastighet som uppgiften rör eller, om fastigheten är upplåten med tomträtt, till tomträttshavare som har fått sitt förvärv inskrivet. I förarbetena till lagen om pantbrevsregister prop. 1993/94:197 angavs följande skäl för sekretessen s. 40.

Ett helt offentligt pantbrevsregister skulle kunna medföra inte obetydliga skador för pantbrevshavarna. Registreringarna kommer regelmässigt att återspegla lån som pantbrevshavarna har lämnat till fastighetsägarna. Det förhållandet att registret kommer att föras med hjälp av ADB gör det mycket lätt att genom sökningar i registret ta fram sammanställningar över en viss pantbrevshavares kundkrets. Det skulle därigenom bli möjligt för konkurrenter att ganska väl kartlägga varandras affärskontakter.

Utredningens kontakter med företrädare för kreditinstituten har gett vid handen att den aktuella sekretessen, främst grund av de skäl som

128 Vilken information bör ingå

angavs i propositionen, anses som lika angelägen i dag. Inte heller har något annat kommit i dagen som förändrar den bilden. Sekretessregleringen kan av dessa skäl försvaras och något skäl att ändra på denna ordning föreligger inte. De begränsade ändamålen och sekretessen medför att pantbrevsregistret inte bör ingå i fastighetsdataregistret. Fastighetsprisdatabasen innehåller ingen unik information. Det rör sig om information från register i fastighetsdatasystemet har strukturesom rats ett visst sätt. På samma sätt förhåller det sig med ändringsdatabasen. Båda baserna har tillskapats främst för att fortlöpande kunna förse andra register med uppgifter från fastighetsdatasystemet. Fastighetsprisdatabasen innehåller uppgifter om köp pris, datum, m.m., uppgifter från taxeringsregistret taxeringsvärde och standardpoäng samt uppgifter om adress och koordinater. Uppgifterna har ett intresse vid

bl.a. värderingar och prissättning. Ändringsdatabasen innehåller

uppgifter om ändringar i fastighetsdatasystemet, t.ex. att en fastighet bildas eller byter lagfaren ägare. Det sagda talar för att fastighetsprisdatabasen och ändringsdatabasen bör kunna föras inom ramen för fastighetsdataregistret. Men dessa databaser innehåller alltså inte någon unik information. De är snarast att betrakta som en form av bearbetningar som gjorts i förväg till potentiella beställare. Det talar för att inte författningsreglera dem. Argumentet har förts fram att databaserna bör författningsregleras för att garantera en god kvalitet fastighetsprisdatabasen och ändringsdatabasen. Det är dock tveksamt om en författningsreglering skulle ha en avgörande betydelse i detta sammanhang. Den registeransvarige har ett ansvar för dessa uppgifter och, som det förhåller sig i dag, en möjlighet att sälja dessa uppgifter, vilket ger intäkter. Dessa omständigheter framstår som starkare incitament för en bra kvalitet än en författningsreglering. Slutsatsen blir således att fastighetsprisdatabasen och ändringsdatabasen i och för sig bör kunna föras inom ramen för fastighetsdataregistret men att de inte i författning bör anges som en del av detta register. BKN-systemet är ett datorstöd för Statens bostadskreditnämnd och används för att ställa kreditgarantier från Statens bostadskreditnämnd. FENlX-systemet används för att säkerställa att utbetalningar av bostadssubventioner sker till rätt ägare. Det rör sig alltså om mycket begränsade användningsområden. Vidare har Lantmäteriverket inte något registeransvar. Skäl för att låta dessa system ingå i fastighetsdataregistret kan därför inte anses föreligga.

Rättighetsredovisningssystemet är ett tekniskt redskap som används

för att fullgöra skyldigheten att redovisa rättigheter i fastighetsregistret. Det är alltså inte en form av register med information. Skäl saknas därför att beakta detta system när man diskuterar vilken information som skall ingå i fastighetsdataregistret.

Vilken

information bör ingå 129

Sammanfattningsvis innebär det sagda i fastighetsdataregistret bör att

ingå motsvarigheter till inskrivningsregistret, fastighetsregistret och

byggnadsregistret. Vidare bör de taxeringsuppgifter i dag redovisas som i fastighetsdatasystemet redovisas i fastighetsdataregistret. Slutligen bör det vara möjligt att föra viss närmare preciserad tilläggsinformation.

Övriga register t.ex. samfällighetsföreningsregister och pantbrevs-

registret bör alltså inte föras in i fastighetsdataregistret i - utan även fortsättningen utgöra separata register.

10.2.3 Informationen i fastighetsdataregistret bör hänföras till

delar

I avsnitt 8.3.3 förordades att fastighetsdataregistret i fortsättningen används som benämning vad kan sägas motsvarigheten till som vara fastighetsdatasystemet. Enligt förslaget skall fastighetsdataregistret utgöra ett enda personregister. Med fastighetsdataregistret besom nämning på hela personregistret är suffixet register inte lämpligt när det gäller motsvarigheterna till de olika "delregister" skall ingå i som fastighetsdataregistret. Begreppet register har rättslig betydelse. en Användning av begreppen register eller delregister när detta inte avser fastighetsdataregistret i sin helhet motverkar också målsättningen i att

författning klargöra fastighetsdataregistrets rättsliga uppbyggnad.

Finns det då någon anledning att över huvud taget behålla den nuvarande indelningen i det för närvarande benämns inskrivningssom register, fastighetsregister osv. En sådan uppdelning bidrar till visa att den mer innehållsmässiga uppbyggnaden systemet. Det finns i dag av en uppbyggnad som beskrivs dels i form de olika "registren", dels av genom att vissa av dessa "register" är indelade i "underregister" och avdelningar. Framför allt innebär denna uppbyggnad uppgifterna att presenteras ett överskådligt sätt för de olika användarna. Utformningen har valts bl.a. för att de myndigheter som har fastighetsdatasystemet som en bas för hela verksamheten lantmäterimyndigheterna och inskrivningsmyndigheterna skall kunna bedriva sin verksamhet - ett rationellt sätt. Utredningen har inte uppdrag att göra några ändringar i denna mer tekniska uppbyggnad. Det innebär att de olika nivåerna bör finnas kvar. När olika nivåer finns framstår det från klarhetssynpunkt som bättre att ha benämningar eller annat sätt beskriva dessa än att inte ha några benämningar alls. Däremot bör suffixet register inte användas. - För närvarande ingår adressregistreti fastighetsregistret. Det framstod som naturligt när fastighetsdatasystemet gång byggdes Numera en upp. har adresserna inte någon uttalad koppling till just fastighetsmer

registret. Adresser är ett redskap i inskrivningsmyndigheternas verksam-

het, t.ex. när en privatperson som endast känner till adressen vänder sig

130 Vilken information bör ingå

till myndigheten med förfrågan. Adresserna utgör en central del och en förutsättning för lägenhetsregistret. Ansvaret för åsättande av adresser en vilar kommunerna. Skäl finns därför för att författningsmässigt bryta adresserna från fastighetsregistret och göra dessa till en självständig ut del nivå fastighetsregistret, inskrivningsregistret osv. samma som När det gäller de nuvarande "delregistren" fastighetsregistret, inskrivningsregistret, har olika benämningar diskuterats. Suffixet osv. register kan ersättas med t.ex. -del, -sektion eller -uppgiften En avgörande nackdel med uppgifter är att detta begrepp för närvarande används i de olika författningar reglerar fastighetsdatasystemet i en som betydelse än den åsyftas i förevarande sammanhang. I t.ex. annan som

23 § fastighetsregisterkungörelsen att de olika avdelningarna

anges innehåller "uppgift registerbeteckning, administrativ tillhörighet om Uppgift torde behöva användas i denna betydelse även i m.m. fortsättningen. En nackdel är att t.ex. det nuvarande inskrivningsannan registret innehåller även annat än inskrivningsuppgifter. Att då benämna motsvarigheten till inskrivningsregistret för inskrivningsuppgifter är inte

adekvat. För motsvarigheterna till fastighetsregistret, inskrivningsregistret

bör benämningen delar väljas. Fastighetsdataregistret bör således m.m. bestå fastighetsdel, inskrivningsdel, en adressdel, en byggnadsav en en del och taxeringsuppgiftsdel. en Fastighetsdelen det nuvarande fastighetsregistret består i dag av - huvudregister, registerkarta, koordinatregister, planregister, kvarters-

register, adressregister och gemensamhetsanläggningsregister GA-

register. Vidare är inskrivningsregistret och det i fastighetsregistret ingående huvudregistret uppdelade i avdelningar. Dessa indelningar har mycket begränsad betydelse i praktiken. Uppdelningar av detta slag en för också tankarna närmast till någon form av manuell registerföring.

Strukturen dessa nivåer bör därför i stället markeras genom att man

talar om vissa uppgiftskategorier.

Registeransvar 131

11 Registeransvar

11.1 Direktiven

I utredningens uppdrag ingår att överväga registeransvaret. l direktiven anges sålunda att konsekvenserna av principen registrering "vid om källan" skall, bl.a. vad gäller registeransvaret, analyseras.

11.2 Bakgrund

11.2. 1 Datalagen

Registeransvarig är enligt 1§ datalagen 1973:289 den för vars verksamhet personregister förs, om han förfogar över registret. I förarbetena till datalagen prop. 1973:33 119 f. uttalades bl.a. s. följande om begreppet registeransvarig.

Definitionen av uttrycket registeransvarig bör utformas så, att man utesluter dels servicebyräer och andra som helt osjälvständigt handhar bearbetningen av ett register, dels sådana använder sig som av registret utan att kunna bestämma dess innehåll. Med hänsyn om härtill anser jag att med registeransvarig bör den för avses vars verksamhet personregister förs, om han förfogar över registret. Begreppet förfogande bör därvid ges samma innebörd i de som föreslagna bestämmelserna i 2 kap. 2 § tredje stycket och 9 § första stycket TF. Den nu berörda regeln bör tillämpas å sådant sätt att alltid någon kan konstateras registeransvarig. ivetvis bör såväl vara

fysiska som juridiska kunna registeransvariga. Aven

personer vara

myndigheter bör kunna falla under begreppet registeransvarig, fastän de inte är att anse som självständiga juridiska

personer. Som påpekats under remissbehandhngen förekommer det inte sällan att ett visst datasystem inrättas och förs för flera myndigheters eller organisationers räkning. I sådant fall blir varje myndighet eller organisation att anse som registeransvarig, under förutsättning att myndigheten eller organisationen kan bestämma över registerinnehållet eller någon del av detta. I en sådan situation åligger det och var en av myndigheterna eller organisationerna att ansöka om tillstånd beträffande registret.

Enligt kommentaren till datalagen Kring m.fl., Datalagen med kommentarer, 1989, s. 58 har en del myndigheter hävdat att de i lagens

132 Registeransvar

mening inte förfogar över vissa register som de har tillgång till. Det har

bl.a. gällt statens generella löneuträkningssystem SLÖR-registret.

Principen torde dock, enligt kommentaren, vara att den som antingen själv eller genom annan kan i ett register och förse det med uppgifter och därigenom påverka innehållet i registret därmed också får anses förfoga över det. Den registeransvarige har enligt datalagen vissa viktiga uppgifter. Följande uppgifter kan nämnas. Enligt 7§ datalagen ansvarar den registeransvarige för att otillbörligt intrång i registrerads personliga integritet inte uppkommer. Den registeransvarige skall föra en förteckning över sina personregister 7 a § datalagen. Vidare skall den registeransvarige enligt huvudregeln rätta felaktiga eller missvisande uppgifter och begäran från en enskild lämna vissa utdrag ur sina register angående vilka uppgifter som där finns om den enskilde 8 och lO datalagen. Den registeransvarige har också, enligt 23 §datalagen, ett skadeståndsansvar. Bestämmelserna om rättelse och skadestånd skall här något ytterligare beröras. En oriktig eller missvisande uppgift skall rättas, ändras eller uteslutas, det inte saknas anledning att anta att otillbörligt intrång i om den registrerades personliga integritet skall uppkomma. Om en uppgift rättats, ändrats eller uteslutits har lämnats ut till någon annan än som den registrerade, skall den registeransvarige under vissa förutsättningar underrätta mottagaren. Detta gäller om den registrerade begär det eller det föreligger risk för otillbörligt intrång i personlig integritet. En om registrerad har anmält misstanke om att en personuppgift är som en oriktig eller missvisande skall underrättas om vilken åtgärd anmälan föranleder. Om registrerad tillfogas skada genom att ett personregister en innehåller oriktig eller missvisande uppgift om honom, skall den registeransvarige ersätta skadan. Detta skadeståndsansvar är strikt. Skadeståndsskyldighet föreligger således även om den registeransvarige inte har orsakat skadan avsiktligt eller av vårdslöshet. En särskild regel finns om skada genom brott. Om någon tillfogas skada brott i 20 § första stycket eller 21 § datalagen, genom som avses skallden har gjort sig skyldig till brottet ersätta skadan. I 20 § som datalagen finns vissa straffbelagda gärningar, bl.a. brott mot föreskrifter eller förbud har meddelats Datainspektionen. I 21 § datalagen som av straffbeläggs förfaranden som inte omfattas av brottsbalken och som innebär att någon olovligen bereder sig tillgång till upptagning för automatisk databehandling eller olovligen ändrar eller utplånar eller i register för in sådan upptagning. Av allmänna skadeståndsrättsliga regler följer bl.a. att skadestånd enligt de återgivna reglerna kan utgå för personskada, sakskada och ren förmögenhetsskada. En kompletterande regel beträffande ideell skada utan samband med personskada finns i 23 § tredje stycket datalagen. Där

Registeransvar

anges att vid bedömande och i vad mån skada enligt första eller av om andra stycket har uppstått hänsyn även skall tas till lidande och andra

omständigheter av annan än rent ekonomisk betydelse.

11.2.2 Särskilda bestämmelser för

fastighetsdatasystemet om

rättelse och skadestånd

Rättelse

En bestämmelse om rättelse i fastighetsregistret finns i 19 kap. 4 §

fastighetsbildningslagen 1970:988.

Där anges:

Finnes uppgift i fastighetsregistret uppenbart oriktig, skall felet vara

rättas, om det kan ske utan förfång för fastighetsägare eller rättig-

hetshavare. Ar det uppenbart att förfån icke kan uppkomma, skall rättelse ske omedelbart. I annat fall skall fastighetsägare eller rättighetsinnehavare få tillfälle att yttra sig han är känd. om Om de finnes vara uppenbart att i registret redovisad fastighet en är obefintlig, får fastigheten uteslutas registret med tillämpning ur av första st cket, även redovisningen är oriktig enligt gällande om föreskri ter om fastighetsregister.

I 19 kap. 5 § andra stycket fastighetsbildningslagen finns bestämmel-

en se om rättelse till följd av vissa tekniska fel enligt paragrafens som

första stycke kan grunda skadestândsskyldighet. Rättelse sådana fel

av får ske även om det kan medföra förfäng för fastighetsägare eller

rättighetshavare.

Frågor om rättelse i fastighetsregistret enligt de två angivna nyss

lagrummen prövas av lantmäterimyndigheten 18 § fastighetsregister-

kungörelsen 1974:1059. I 19 kap. 17 och 18 §§ jordabalken finns bestämmelser rättelse i om fastighetsbok och tomträttsbok. Dessa bestämmelser är tillämpliga även

på inskrivningsregistret. I 3 § lagen 1973:98 inskrivningsregister

om anges nämligen bl.a. att bestämmelserna fastighetsbok och tomträttsom

bok skall tillämpas på motsvarande sätt inskrivningsregister.

Bestämmelserna innebär i korthet följande. Om införing i inskriven ningsregistret innehåller uppenbar oriktighet till följd inskrivningsen av myndighetens eller någons skrivfel eller förbiseende, skall annans annat införingen rättas. Särskilda regler finns för det fall rättelse kan bli till en förfång för en ägare eller innehavare panträtt. Beslut rättelse av om meddelas genom införing i registret. Anmärkning rättelsen skall om göras på bevis eller annan handling har utfärdats i enlighet med den som tidigare införingen. En särskild bestämmelse rättelse uppenbar om av

oriktighet i inskrivningsregistret har uppkommit till följd tekniskt

som av fel finns i 8 § lagen om inskrivningsregister. Där 19 kap. 17 anges att och 18 jordabalken äger motsvarande tillämpning på sådana fel.

134 Registeransvar

I 8 § andra stycket fastighetsdatakungörelsen 1974:1058 ges Lantmäteriverket anmälningsskyldighet till inskrivningsmyndigheten. en Anmälan skall göras det i samband med att en uppgift enligt 4 § om fjärde stycket fastighetsdatakungörelsen skall föras in framkommer att uppgift i inskrivningsregistret lagfaren ägares eller tomträttshavaen om eller organisationsnummer, namn eller firma är ofullständig res personeller felaktig. I 14 § fastighetsdatakungörelsen finns också bestämmelser som tar sikte felaktiga uppgifter. Finner den som i tjänsten tar befattning med uppgift enligt kungörelsen har lämnats Lantmäteriverket som av anledning att uppgiftens innehåll är oriktigt, skall det enligt antaga paragrafens första stycke genast anmälas till verket eller till vederbör- ande registermyndighet. Enligt det andra stycket skall anmärkning föras i fastighetsdatasystemet Lantmäteriverket eller registermyndighet om finner att uppgift i systemet är behäftad med fel som inte kan rättas omedelbart och äventyrar systemets tillförlitlighet eller annat sätt som föranleder osäkerhet om rättsläget.

Skadestånd

En särskild bestämmelse skadestånd för fel i fastighetsregistret finns om i 19 kap. 5 § fastighetsbildningslagen. Lider någon förlust till följd av tekniskt fel i fastighetsregister förs med användande av automatisk som databehandling eller i anordning som hos inskrivningsmyndighet, lantmäterimyndighet eller myndighet i 4 kap. 34 a § fastighetssom avses bildningslagen är ansluten till registret, har han rätt till ersättning av staten. Har den skadelidande medverkat till förlusten genom att utan skälig anledning underlåta att vidtaga åtgärd för bevarande av sin rätt eller har han annat sätt medverkat till förlusten genom eget vållande, skall ersättningen efter vad finnes skäligt nedsättas eller helt som bortfalla. Rätt till skadestånd föreligger också för ägare eller rättighetshavare lider förlust till följd sådan rättelse som avses i 19 som av kap. 5 § andra stycket fastighetsbildningslagen. Vidare äger bestämmeli 18 kap. 5 och 7 §§ jordabalken motsvarande tillämpning. Mera serna dessa bestämmelser redovisas i det följande. om När det gäller fel i inskrivningsregistret blir, enligt 3 § lagen om inskrivningsregister, 19 kap. 19 § jordabalken tillämplig. Lider någon förlust till följd fel eller försummelse i fråga om handläggning av av eller beslut i inskrivningsärende eller vid utfärdande av pantbrev eller bevis grundval innehållet i inskrivningsregistret eller vid annat av uppläggande eller förande sådant register utan samband med av handläggning inskrivningsärende, har han rätt till ersättning av staten. av Vid medvållande kan ersättningen sättas ned eller helt falla bort. Rätt till ersättning för förlust grund rättelse enligt 19 kap. 17 § jordabalken av föreligger också. Det förutsätter dock god tro från den skadelidande.

Registeransvar 135

Enligt bestämmelserna i 18 kap. 5 och 7 §§ jordabalken företräds staten av den myndighet som regeringen bestämmer. Vidare inträder staten i den rätt som den skadelidande kan ha haft att utkräva beloppet

av annan. Rätt till skadestånd för förlust som uppkommit till följd av tekniskt fel finns i 9 § lagen om inskrivningsregister. Där att bestämmelserna anges i 19 kap. 19 § jordabalken om ersättning för förlust till följd fel eller av försummelse äger motsvarande tillämpning förlust uppkommit som

till följd av tekniskt fel i inskrivningsregister eller i anordning hos

som inskrivningsmyndighet eller lantmäterirnyndighet är ansluten till registret.

11.2.3 Andra registerförfattningar

Exempel skilda lösningar av registeransvaret finns i olika statsmakts-

register. Lösningar med flera registeransvariga finns i t.ex. lagen 1990:

1536 om folkbokföringsregister, skatteregisterlagen 1980:343, utsökningsregisterlagen 1986:617 och lagen 1991:876 register för om betalningsföreläggande och handräckning. Ett exempel lösning en med en enda registeransvarig samt särskilda regler om rättelse och skadestånd är regleringeni aktiekontolagen 1989:827 avstämningsav register. I det följande skall något beröras frågan om registeransvaret beträffande pantbrevsregistret och lägenhetsregistret.

Lagen om pantbrevsregister

I förarbetena till lagen om pantbrevsregister prop. 1993/941197 behandlades registeransvaret relativt kortfattat s. 44. Efter en redogörelse för vad datalagen innebär i detta hänseende konstaterade regeringen att frågan då är blir att bedöma registeransvavem som som rig för pantbrevsregistret. Regeringen anförde därvid:

Förslaget innebär att besluten om registrering i pantbrevsregistret

formellt fattas av CFD. I realiteten torde visserligen... många fram-

ställningar som sker med hjäl av ADB inte att bli föremål för någon egentlig manuell prövning fran CFD:s sida. Det föreslagna systemet bygger emellertid att det alltid kommer CFD slutligen att vara som avgör om en uppgift skall föras in i registret eller Med hänsyn till detta bör CFD ensam anses vara registeransvarig.

Lagen om lägenhetsregister

Lägenhetsregistret anses enligt uttalanden i förarbetena till lagen om lägenhetsregister prop. 1995/ 96:90 inte personregister. Registeransom svaret är dock reglerat. Enligt l § lagen om lägenhetsregister har Lant-

136 Registeransvar

mäteriverket det övergripande ansvaret för lägenhetsregistret medan kommunen ansvarar för de uppgifter i registret som hänför sig till kommunen. Detta motiverades följande sätt s. 31:

Aven om lägenhetsregistret inte blir ett personregister i datalagens

mening, måste klarhet bringas i vem som olika sätt bär ansvar för

registret och uppgifterna 1 detta. Ansvaret för att lägga upp ett register av detta slag och fullgöra dess ändamål aktualiserar också ett ansvar för registerinnehållet. Det är givet att ansvaret för uppgifter i registret som hänför sig till en viss kommun hamnar hos den kommunen. Det blivande Lantmäteriverket förutsätts utföra såväl den inledande den fortsatta registerhanteringen. Ajourföring och som senare kompletteringar skall utföras genom kommunernas försorg. Av naturliga skäl hamnar därför ansvaret för registret hos verket, särskilt som CFD redan har ansvar för fastighetsdatasystemet. Det blir därmed en registrering vid källan som allmänt sett underlättar kommunikationen som också ger möjlighet till kontakter mellan men berörda för att reda ut oklarheter m.m. Registerkvaliteten bör då också kunna hålls en hög nivå.

11.2.4 Europarådets dataskyddskonvention

I Europarådets konvention skydd för enskilda vid automatisk om databehandling personuppgifter SÖ 1982:50 är begreppet registeranav svarig definierat. Härmed avses den fysiska eller juridiska person, offentliga myndighet, byrå eller annat organ som enligt nationell lag är behörig att besluta om ändamålet med registret, vilket slags personuppgifter som skall lagras och vilken behandling dessa skall genomgå.

11.2.5 EG-direktivet

I den svenska översättningen EG-direktivet finns begreppet registerav

ansvarig. översättningen kan diskuteras. Jämfört med t.ex. den engelska

och franska versionen ligger ett begrepp som persondataansvarig närmare till hands. Begreppet registeransvarig definieras på följande sätt. Registeransvarig är den fysiska eller juridiska person, den myndighet, den institution eller det andra organ som ensamt eller tillsammans med andra bestämmer ändamålen och medlen för behandlingen av personuppgifter. När ändamålen eller medlen för behandlingen bestäms av nationella lagar och andra författningar eller av gemenskapsrätten kan den registeransvarige eller de särskilda kriterierna för att utse honom anges i nationell rätt eller i gemenskapsrätten. I direktivet finns dessutom begreppet registerförare. Härmed avses den fysiska eller juridiska den myndighet, den institution eller person, det andra behandlar personuppgifter för den registeransvariorgan som ges räkning. Den registrerade har, enligt artikel 12 b, rätt att i förekommande fall få sådana uppgifter inte behandlats i enlighet med EG-direktivet som

Registeransvar 137

rättade, utplånade eller blockerade. Detta gäller särskilt om uppgifterna är ofullständiga eller felaktiga. skadeståndsansvar regleras i artikel 23. Var och har lidit en som skada till följd av en otillåten behandling eller någon åtgärd av annan som är oförenlig med de nationella bestämmelser som har antagits till följd av direktivet, har rätt till ersättning den registeransvarige för av den skada som han har lidit. Den registeransvarige kan helt eller delvis undgå skadeståndsansvaret om han bevisar att han inte är ansvarig för den händelse som orsakade skadan. I direktivets ingress att anges möjligheten för den registeransvarige att befrias från skadeståndsskyldigheten skall gälla särskilt i fall då han kan påvisa att ett fel har begåtts av den registrerade eller i fall av force majeure.

11.3 överväganden och förslag

Förslag: Lantmäteriverket skall vara ensam registeransvarig. När en rättelse av en uppgift är päkallad skall den myndighet som har fört in uppgiften vara skyldig att utföra rättelsen.

ll.3.1 Vilka den nationella och internationella ramar ger

regleringen

Av redogörelsen i avsnitt 11.2 framgår att såväl registeransvaret som vilka skyldigheter som skall vila på den registeransvarige kan styras i författning. I den mån någon del inte regleras får falla tillbaka på man datalagen. Det finns skäl att särskilt beakta sådana synpunkter som i tidigare lagstiftningsärenden framförts från Datainspektionen, dvs. vilka konsekvenser valet av registeransvarig får för den enskilde registrerade. EG-direktivet är, som tidigare nämnts, bindande och valet av registeransvarig bör redan av detta skäl inte göras ett sätt som strider mot direktivet. Huvudregeln i EG-direktivet är att den som bestämmer ändamålen och medlen för behandlingen personuppgifter är registerav ansvarig. Enligt direktivet kan emellertid den registeransvarige anges i nationell rätt, om ändamålen och medlen för behandlingen av personuppgifter bestäms av nationella lagar och andra författningar. Slutsatsen blir att både den nationella och internationella regleringen lämnar ett relativt stort svängrum när det gäller att i författning bestämma registeransvaret. En lösning bör därför väljas som framstår som lämplig för såväl de aktuella myndigheterna som den enskilde.

138 Registeransvar

11.3.2 Den enskildes rättigheter

För den enskilde är vissa rättigheter gentemot den registeransvarige av särskilt intresse. För det första är det rätten att få insyn i och underrättelse om förekomsten av personuppgifter samt den därmed sammanhängande rätten till rättelse av oriktiga och missvisande uppgifter. För det andra är det den registeransvariges skyldighet att ersätta skada som den registrerade kan ha tillfogats genom felaktigheter i det aktuella personregistret. Både när det gäller rättelse och skadestånd finns vissa särskilda bestämmelser för det nuvarande fastighetsregistret och inskrivningsregistret. Innan närmare överväganden görs beträffande valet av registeransvarig bör, mot bakgrund av det sagda, frågan ställas om någon ändring bör göras när det gäller den enskildes rättigheter beträffande rättelse och skadestånd. De särskilda bestämmelserna om rättelse och skadestånd har utförligt presenterats i avsnitt l1.2.2. De tar sikte endast det nuvarande fastighetsregistret och inskrivningsregistret. Sammanfattningsvis kan sägas att den särskilda regleringen avseende rättelse avser dels felaktiga uppgifter, dels felaktigheter som beror tekniska fel. När det gäller skadestånd reglerar de särskilda bestämmelserna ersättning för skada som beror tekniska fel och beträffande inskrivningsregistret - också ersättning för skada som beror på fel eller försummelse. Den ersättning som kan utgå enligt dessa regler är för ren förmögenhetsskada. Enligt 8 § datalagen skall en oriktig eller missvisande uppgift rättas, ändras eller uteslutas, om det inte saknas anledning att anta att otillbörligt intrång i den registrerades personliga integritet skall uppkomma. Den registeransvarige är skyldig att ersätta skada som den registrerade kan ha tillfogats genom att personregistret innehåller oriktig eller missvisande uppgift om honom. En särskild regel finns också om skada genom brott. Reglerna om rättelse och skadestånd i datalagen har utförligt redovisats i avsnitt l1.2.1. Hur förhåller sig då de särskilda bestämmelserna beträffande det nuvarande fastighetsregistret och inskrivningsregistret i förhållande till datalagens bestämmelser De särskilda bestämmelserna för fastighetsregistret och inskrivningsregistret tillkom samma år som datalagen år - 1973. Men förarbetena till de särskilda bestämmelserna låg i tiden före förarbetena till datalagen. Några förarbetsuttalanden om hur de olika bestämmelserna förhåller sig till varandra finns inte, även om de särskilda bestämmelserna uppmärksammades i förarbetena till datalagen prop. 1973:33 s. 148. De särskilda bestämmelserna om skadestånd användes där som ett argument för att ge den registeransvarige ett strikt skadeståndsansvar i datalagen. I förarbetena till de särskilda bestämmelskadestånd prop. 1973:13 finns uttalanden om förhållandet serna om mellan dessa bestämmelser och skadeståndslagen 1972:207. Där

Registeransvar 139

uttalades att dessa är att betrakta som specialbestämmelser i förhållande till skadeståndslagen och att rätten till ersättning är mer omfattande än den som skulle följt av allmänna skadeståndsregler prop. 1973: 13 s. 47 och 61. När det gäller fastighetsregistret avser, som tidigare nämnts, de särskilda skadeståndsbestämmelserna endast tekniska fel. I propositionen angavs att i övrigt får frågor om ersättning för förlust grund av felaktighet i fastighetsregistret bedömas enligt skadeståndslagen s. 51. Aktiekontolagen har, som nämnts i avsnitt 11.2.3, särskilda bestämmelser om skadestånd. Där har emellertid normkonflikten löst genom att det i förarbetena uttryckligen anges att regleringen i aktiekontolagen är uttömmande prop. l988/89:l52 s. 85. När det gäller de särskilda bestämmelserna om rättelse och skadestånd för fastighetsregistret och inskrivningsregistret torde dessa regler i egenskap specialbestämmelser ha företräde framför datalagens i av situationer som täcks av de särskilda bestämmelserna. Något mer osäkert är om dessa regler uttömmande reglerar frågorna om rättelse och skadestånd. Förarbetena till respektive lagstiftning ger, som tidigare nämnts, inte något direkt svar på frågan. De nyss återgivna uttalandena i förarbetena till de särskilda bestämmelserna innebär att skadeståndslagen skall kunna träda in beträffande fastighetsregistret men inte när det gäller inskrivningsregistret. Det förklaras emellertid av att bestämmelför inskrivningsregistret ansågs omfattande än skadeståndslaserna mer regler, medan förhållandet angavs vara det motsatta vad gäller gens förhållandet mellan bestämmelserna för fastighetsregistret och skadeståndslagen. Datalagens bestämmelser tillkom efter detta. De särskilda bestämmelserna nämndes. Men inget sades om att dessa regler skulle uttömmande. Den rimliga tolkningen blir mot bakgrund av det vara sagda att datalagens regler bör kunna träda in om en situation inte täcks av de särskilda bestämmelserna. Förhållandet mellan de särskilda bestämmelserna och datalagen torde beträffande rättelse vara detsamma som vid skadestånd. För rättelse är det i och för sig svårare att situationer som inte täcks av de särskilda se bestämmelserna. Med hänsyn till det sagda får den enskilde anses ha ett gott skydd vad gäller rättelse och skadestånd. Att ändra dessa bestämmelser är särskilt när det gäller skadestånd omfattande uppgift som kräver ingående - en arbete. Det kan ifrågasättas om det ligger inom ramen för direktiven för denna utredning. I vart fall kan lämpligheten av ändringar starkt ifrågasättas i den mån det nuvarande systemet fungerar tillfredsställande. Några olägenheter med det nuvarande systemet har inte kommit i dagen under utredningsarbetet. Därför föreslås inte heller några ändringar i detta hänseende. Det bör tilläggas att några särskilda bestämmelser om rättelse eller skadestånd inte finns beträffande byggnadsregistret och de taxeringsuppgifter för närvarande också ingår i fastighetsdatasystemet. För m.m. som

140 Registeransvar

dessa register torde därför gälla datalagens regler och när det gäller skadestånd allmänna skadeståndsrättsliga regler. Inte heller här har några olägenheter framkommit med den nuvarande ordningen. De uppgifter som ryms inom dessa delar kan vidare inte anses ge anledning till någon särbehandling i förhållande till uppgifter i andra personregister. Några särskilda regler för byggnadsdelen eller taxeringsuppgiftsdelen föreslås därför inte. Förslaget innebär att adresserna författningsmässigt bryts ut från fastighetsdelen till en adressdel. Något skäl att ändra den nuvarande ordningen där fastighetsbildningslagens bestämmelser om rättelse och skadestånd gäller för adresserna finns inte. Både i datalagen och i vissa av de särskilda bestämmelserna för fastighetsregistret och inskrivningsregistret är den registeransvariges skadeståndsansvar strikt. En särskild fråga denna reglering kan är om behållas med hänsyn till EG-direktivet. I artikel 23 nämligen att anges den registeransvarige helt eller delvis kan undgå sitt skadeståndsansvar, om han bevisar att han inte är ansvarig för den händelse som orsakade skadan. Strikt skadeståndsansvar är i Sverige fortfarande huvudprincipen inom datarätten. Att göra särskilda överväganden för fastighetsdataregistret när det gäller förenligheten med EG-direktivet framstår inte som lämpligt. Det gäller i synnerhet som Datalagskommittén Ju 1995:08 har uppdrag att överväga hur EG-direktivet skall genomföras i den svenska lagstiftningen Dir. 1995:91. Men när denna kommitté har slutfört sitt arbete kan alltså anledning finnas att se över de särskilda bestämmelserna om skadestånd vad gäller det strikta ansvaret.

11.3.3 Olika modeller för registeransvaret

Olika alternativ finns när det gäller vilken eller vilka myndigheter som skall bära registeransvar. Vid detta val kan bl.a. konsekvenserna i fråga om skadestånd och rättelse vägas in. Här skall dock först presenteras de två alternativ för registeransvar som ligger närmast till hands. De två alternativen är: De olika registerförande myndigheterna är registeransvariga för de uppgifter som respektive myndighet har fört in medan Lantmäteriverket ges ett övergripande ansvar. 2. Lantmäteriverket är ensam registeransvarig. Lantmäteriverket bör alltså under alla omständigheter vara registeransvarig. Frågan är om verket bör vara ensam registeransvarig eller om ansvaret skall vara gemensamt med de andra registerförande myndigheterna. Det framstår som naturligt att Lantmäteriverket tar ansvar för huvuddelen av de förpliktelser som registeransvaret innebär. Vad som gör frågan tveksam är närmast de två frågor som är av särskilt intresse

Registeransvar 141

för den enskilde rättelse och skadestånd. Medför någon dessa frågor - av att registeransvaret bör vara gemensamt

l1.3.4 Utformningen registeransvaret,

av m.m.

När det gäller den enskilde och hans rättigheter kan följande allmänna synpunkter anläggas. I sitt slutbetänkande övervägde Datalagsutredningen, vad som där benämndes, en centraliserad modell avseende registeransvaret. Det motsvarar således alternativet att göra Lantmäteriverket till ensam registeransvarig. Som en nackdel nämndes därvid att den enskilde måste veta vem har det rättsliga ansvaret och att som det inte räcker med att vända sig till den myndighet eller det företag där uppgiften har använts SOU 1993: 10 s. 238. Detta äger sin riktighet när det gäller en generell datalag, i synnerhet utredningen föreslog att som tillståndsförfarandet skall avskaffas. När det gäller ett centralt författningsreglerat register kan dock saken ställa sig annorlunda. Ett gemensamt registeransvar för Lantmäteriverket och de registerförande myndigheterna kan ge upphov till många situationer där det framstår som oklart för den enskilde vem han skall vända sig till. Har den enskilde t.ex. grund av en ansökan i ett inskrivningsärende haft kontakt med den registerförande myndigheten är det i och för sig mest naturligt för honom att vända sig till denna myndighet när det uppstår något problem. Men långt ifrån alla registreringar föregås sådana av kontakter. I dylika fall blir situationen mer oklar. Att göra Lantmäteriverket till ensam registeransvarig torde innebära väl så många fördelar för den enskilde. Det innebär en möjlighet att både i författning och i annan information ge ett enkelt besked registeransvaret. Den om enskilde kan alltid vända sig till Lantmäteriverket. I och för sig skulle en enskild i det särskilda fallet kunna finna det mest naturligt att vända sig till den myndighet som han har haft kontakt med. Det framstår emellertid som en mycket begränsad omgång att denne i sådan en situation blir hänvisad till Lantmäteriverket. Vilka synpunkter registeransvaret kan då ha i förhållande till man den registeransvariges skadeståndsansvar Här torde fördelarna för den enskilde klart väga över om Lantmäteriverket bär ansvaret gentemot den enskilde. Givetvis innebär detta att staten iklär sig ett ansvar för uppgifter som har förts in även av företrädare för kommunala myndigheter. Så är det emellertid redan i dag. Skadeståndsanspråk grund av felaktigheter har också hittills varit i det närmaste obefintliga. När det gäller rättelse är det naturliga att dessa görs av den registerförande myndigheten. Det talar i viss mån för att dessa också bör vara registeransvariga. Möjlighet finns emellertid att i författning den ge registerförande myndigheten skyldighet att utföra rättelse. Det kan en således ske utan att den myndigheten görs registeransvarig.

142 Registeransvar

Ett gemensamt registeransvar kan sägas innebära att man mer tar konsekvenserna av principen om registrering vid källan. Ett sådant system är konsekvent på det sättet att den som för in uppgifter i fastighetsdataregistret har störst möjlighet att i realiteten se till att detta sker ett korrekt sätt. Men samma uppgifter skall förekomma i flera de olika delar som fastighetsdataregistret skall bestå av. Detta är av något som den som har fört uppgiften saknar inflytande över. En fråga uppkommer med sådan modell är om den som har fört in som en uppgift skall svara för denna även när den förs över till någon annan en del i fastighetsdataregistret än där den har förts in. Om Lantmäteriverket ensamt får registeransvaret, förstärks verkets intresse av att tillhandahålla väl fungerande och ändamålsenliga ajourföringsrutiner. Det sagda leder till att en modell där Lantmäteriverket görs ensam registeransvarig framstår som mest fördelaktig. När det gäller skadeståndsansvaret är en särskild fråga om staten alltid slutligt skall svara för skadeståndet eller om någon möjlighet till regress bör föreligga. När uppgifter har förts av annan än staten framstår det inte rimligt att staten alltid slutligt skall bära kostnaden för som utbetalda skadestånd. Möjligheterna för staten att genom Lantmäteriverket i praktiken ha någon kontroll över dessa uppgifter det sättet att kan försäkra sig om att några felaktigheter inte finns är ytterst man begränsade. En regressrätt bör därför finnas. Härför behövs dock inte någon särskild reglering utan allmänna skadeståndsrättsliga regler bör gälla. För fastighetsregistret och inskrivningsregistret gäller dessutom att, den är berättigad till ersättning enligt de särskilda beom som stämmelserna om detta har haft rätt att utkräva beloppet av annan såsom skadestånd, staten inträder i rätten mot denne 18 kap. 7 § och 19 kap. 19 § jordabalken, 9 § lagen 1973:98 inskrivningsregister samt 19 om kap. 5 § fastighetsbildningslagen 1970:988. Den regleringen bör kvarstå oförändrad. Möjligheten till medför också att skillnaden blir ganska liten regress jämfört med registeransvaret hade varit gemensamt. I en sådan om situation hade den enskilde haft möjlighet att välja att rikta anspråk mot endast de registeransvariga. Och då kan frågan om regress en av uppstå i ett senare läge.

Vissa begränsningar vad gäller... 143

12 Vissa

begränsningar vad gäller användningen av uppgifterna i registret

12. l Direktiven

I direktiven uppmärksammas att bearbetningar kan möjliggöras som kanske inte är önskvärda med hänsyn till den personliga integriteten, om alla uppgifter samlas i ett enda register.

12.2 Bakgrund

I detta avsnitt tas upp en del frågeställningar inom dåvarande CFD som har uppmärksammats när det gäller integritetsproblematiken. Framställningen grundas promemoria från år 1994 CFD:s policyen av grupp. Vidare tas i förevarande avsnitt begränsningar vad gäller upp användningen av uppgifter och liknande har gjorts för det statliga som person- och adressregistret SPAR.

12.2.1 CFD

I CFD:s promemoria pekades på skillnaden mellan tillhandahållande av uppgifter i form av s.k. VISA-frågor och vad benämndes urval och som bearbetningar. Där angavs att tillhandahållandet av VISA-information återspeglar de offentliga uppgifterna de är, medan urval och besom arbetningar är en förädling av informationen som inte med nödvändighet skall göras allmänt tillgänglig. Tillhandahållandet via terminal och genom olika former av urval borde, enligt promemorian, utformas så att det på ett enkelt sätt tillgodoser behovet i samhället grundläggande av uppgifter om landets fastigheter. För urval olika slag av angavs mer kvalificerade ställningstaganden vara nödvändiga. Tillhandahållande av information terminal uppmärksammades per särskilt. Om detta angavs följande. Endast de myndigheter för vilka ajourföringsutrustning tillhandahålls och kommuner som för delregister i systemet bör ha möjlighet att söka all information ett stort antal om fastigheter i en fråga. Banker bör inte ha en sådan möjlighet. För alla

144 Vissa begränsningar vad gäller...

andra användare än de ajourförande bör det endast vara möjligt att söka den kompletta informationen om en fastighet i taget. Nyanseringar kan säkert behövas. Någon möjlighet till en "flerfastighetsfråga" bör finnas. När det gäller Sökvägar ville policygruppen inte lämna något förslag utan hänvisade till kommande författningsutredning. När det gäller tillhandahållandet av koordinater angavs att detta borde kunna ingå i allt informationstillhandahållande. Vissa principer som angavs böra vara vägledande vid urval och bearbetningar ställdes upp i promemorian. Fastighetsdatasystemets huvudinriktning är fastigheter och inte t.ex. personer. Detta utesluter inte urval och bearbetningar som avser vissa personer. Men det bör vara fastigheternas egenskaper och inte personerna som är styrande för urvalen. Skillnad bör göras mellan fysiska och juridiska personer och därmed också mellan t.ex. industri- och hyresfastigheter jämfört med småhus. För många typer av urval har ett krav kundsamband ställts upp. Stor restriktivitet har iakttagits med att redovisa inteckningar eller att använda dem som urvalsgrund. Personers ålder används inte som urvalsgrund. GIS-tillämpningar uppmärksammades. Härom angavs ett problem vara att fungerande rutiner för behandling av integritetsfrågorna finns genom Datainspektionens hantering, men att säkerhetsfrågorna saknar sådana rutiner. Polygon beskrevs som en VISA-variant för ett område i - som stället för viss fastighet uppmärksammades också. Kretsen av en -

användare ansåg borde kunna utökas. Översiktligt angavs att sådana

man användare som sysslar med myndighetsanknuten verksamhet borde kunna inkluderas. Utsökningsmöjligheterna angavs emellertid böra begränsas så att det inte skulle vara möjligt att utanför en kommun. Samtittning definierades som att man från ett register eller system direkt kommer till information från ett annat. Någon bearbetning av uppgifter från de systemen sker, enligt definitionen, dock inte. När digital registerkarta används kan det möjligt att t.ex. erhålla uppgift vara om lagfaren ägare genom att peka en punkt. Samtittning ansågs vara förutsättning för att GIS skall kunna komma till användning i en Sverige. Detta borde enligt policygruppen från integritets- och säkerhetssynpunkt invändningsfritt. Detta motiverades med att en ökad vara användning GIS uttalad vilja från statsmakternas sida och att av är en den digitala kartdatabas som denna applikation arbetar mot kräver tillstånd från Datainspektionen. Adressuppgifter för direktreklam ansågs vara en form av urval som skall bedömas sätt som andra urval och bearbetningar. samma Däremot bör enligt promemorian, se till att ADB-rutiner finns för man, att hantera såväl personer med s.k. folkbokföringsspärr som personer särskilt har begärt att deras namn inte skall lämnas ut för direktsom reklamändamål.

Vissa begränsningar vad gäller... 145

I en sammanfattning avseende policygruppens arbete för tiden den 13 juni 1990 24 november 1992 redovisades frågor hade behandlats - som under den aktuella perioden. Frågorna sammanfördes under olika rubriker. Dessa var rikets säkerhet/integritet, -

terminalanslutningar och andra kopplingar,

uppdragsproduktion, ändringsdata, polygon och personnummersökning. -

12.2.2 Begränsningar i SPAR

Begränsningar när det gäller tillåtna behandlingar finns för vissa statsmaktsregister. Här skall regleringen i detta hänseende avseende det statliga person- och adressregistret SPAR redovisas. Det är ett informationssystem som uppvisar vissa likheter med fastighetsdatasyste-

met. SPAR regleras i datalagen 1973:289 och i förordningen 1981 :4 om det statliga person- och adressregistret. SPAR innehåller uppgifter från en del andra register. Från registret för folkbokföring finns uppgifter om personnummer, namn, adress, folkbokföringsort, födelsehemort, svenskt medborgarskap, samhörighetsbeteckning samt avregistrering från folkbokföring. Sådana uppgifter finns från det centrala skatteregistret om personer som inte är folkbokförda i Sverige under vissa förutsättningar. Från registret för inkomsttaxering finns vissa inkomst- och förmögenhetsuppgifter. Vidare finns uppgifter från register för fastighetstaxering. Det rör sig om ägare till vissa fastigheter, värdefaktorerna ålder och standard samt taxeringsvärden. Slutligen finns uppgifter att den om registrerade inte önskar adresserad direktreklam, kod för gift och barn samt tekniska och administrativa uppgifter behövs för handhavandet som av SPAR. Uppgifterna i SPAR får enligt 26 § datalagen användas för aktualisering, komplettering och kontroll uppgifter i andra av personregister, 2. komplettering och kontroll av personuppgifter i övrigt, uttag av urval av personuppgifter urvalsdragning. Enligt 7 § förordningen om det statliga och adressregistret får personsådant utlämnande av uppgifter från SPAR inte grundas som tryckfrihetsförordningen ske i form av utskrift, på ADB-medium eller genom att någon får ansluta en eller flera terminaler eller datorer till - SPAR.

146 Vissa begränsningar vad gäller...

Begränsningar finns när det gäller utlämnande av uppgifter. Vid utlämnande av uppgifter enligt 7§ får uppgifter från register för inkomsttaxering och fastighetstaxering lämnas endast till polismyndigheter och tullmyndigheter 7 a § förordningen om det statliga personoch adressregistret. Vid urvalsdragningar enligt 26 § datalagen får endast uppgifter om namn, adress, personnummer och folkbokföringsort lämnas ut, om inte Datainspektionen medger annat i varje särskilt fall 7 b § förordningen det statliga person- och adressregistret. Enligt 7 c § i förordningen om får uppgift om födelsehemort, svenskt medborgarskap eller uppgifterna från det centrala skatteregistret om personer som inte är folkbokförda i Sverige inte användas vid urvalsdragningar. Begränsningar vid terminalutlämnande finns i 8 § förordningen om det statliga och adressregistret. Vid utlämnande av uppgifter via personterminal enligt 7 § från register för folkbokföring eller det centrala skatteregistret får andra uppgifter än namn, adress, personnummer, folkbokföringsort och avregistrering från folkbokföring lämnas ut endast till myndigheter, banker eller försäkringsbolag, om inte Datainspektionen medger annat i varje särskilt fall. Utredningen har med företrädare för SPAR diskuterat integritetsproblematiken vid behandlingar av uppgifter i SPAR. Först bör nämnas att vissa ändringar har gjorts i SPAR för att förhindra känsliga behandlingar och att detta har lett till att antalet klagomål numera är mycket få. I övrigt framkom bl.a. följande. Vid användning för direktreklam uppfattas alltför preciserade uppgifter om mottagarens ekonomiska förhållanden eller uppenbar kännedom om dessa förhållanden som negativt av den enskilde. Uppgifter om förändrat civilstånd kan användas sätt som får anses känsliga. Viktigt för hur mottagarna uppfattar reklamen är också vilket inte har något direkt samband med vilka uppgifter som kan erhållas från SPAR etiken i själva reklamen. En nackdel med att lämna för lite uppgifter från offentliga databaser är att stora mängder reklam skickas till mottagare är helt ointresserade. Det alltså upphov till onödiga kostnader som ger och irritation hos mottagarna. I Danmark lämnas färre uppgifter ut från register. Där finns reaktion mot den stora mängden felriktad reklam. en

Vissa begränsningar vad gäller... 147

Överväganden

12.3 och

förslag

Förslag: När direktåtkomst medges skall detta inte få ske det sättet att det är möjligt att använda eller del namn, personnummer av personnummer som sökbegrepp. Direktåtkomst skall normalt få medges endast det sättet att det är möjligt att utföra sökningar på en fastighet, samfällighet eller byggnad i taget. Vid urval och bearbetningar eller utlämnande på ADB-medium skall enligt huvudregeln uppgifter inteckningar inte fä behandlas om respektive lämnas ut. Uppgifter skall normalt om personnummer få lämnas ut endast när det är fråga aktualisering, kompletteom ring eller kontroll av fastighetsanknuten information finns i som kund- eller medlemsregister eller liknande register. För direktreklamändamål skall uppgifter födelsetid, om personnummer, civilstånd, utrnätning, konkurs eller standardpoäng normalt inte få behandlas. Datainspektionen skall utom när det gäller förbudet mot att använda personnummer sökbegrepp m.m. som vid direktåtkomst i det enskilda fallet kunna medge annat än vad som nu sagts. Härför skall krävas att det föreligger särskilda skäl.

I avsnitt 8.3.2 har tagits ställning för att fastighetsdataregistret rättsligt

skall utgöra ett enda register. I direktiven att bearbetningar kan anges möjliggöras som är olämpliga från integritetssynpunkt, all inforom mation samlas i ett enda register. I samband med att frågan diskuterades om fastighetsdataregistret skall utgöra ett eller flera register konstaterades att eventuella negativa konsekvenser från integritetssynpunkt med en utformning med ett enda register kan minskas att vissa begenom gränsningar för användningen av uppgifter ställs Här skall upp. övervägas om det av integritets- eller säkerhetsskäl bör ställas upp några begränsningar beträffande användningen av uppgifter i fastighetsdataregistret. En utgångspunkt är givetvis att personuppgifter får användas endast för de ändamål som har ställts upp i avsnitt 9.5.4.

12.3.1 sökbegrepp

I det nuvarande fastighetsdatasystemet är det fastigheten och dess belägenhet som är utgångspunkten i stället för En princip hos personer. Lantmäteriverket har, i enlighet med vad angetts i avsnitt l2.2.l, som varit att fastigheter bör vara utgångspunkten för urval och inte personer. Men urval och bearbetningar som utgår från enskilda har inte personer varit uteslutna.

148 Vissa begränsningar vad gäller...

En första fråga att ställa när det gäller begränsningar beträffande användningen av fastighetsanknuten information är om sökmöjligheterna något sätt bör begränsas. Man kan tänka sig en mängd olika sökvägar. De olika uppgifterna är i sig inte särskilt känsliga. En sökväg har uppfattats som känslig är möjligheten att ställa samman som information om en viss person, alltså när utgångspunkten för en sökning är viss eller vissa personer. Det finns skäl att instämma i en person detta. CFD ansåg tidigare att man inte var skyldig att uppfylla en begäran om att få ut sammanställningar av enskildas totala fastighetsinnehav. Detta prövades av Kammarrätten i Sundsvall. Bakgrunden var följande. Enligt 10 § datalagen är den registeransvarige skyldig att begäran från en enskild lämna uppgift om huruvida denne förekommer i den registeransvariges register och vilka uppgifter som i så fall finns. För att kunna fullgöra denna skyldighet har Lantmäteriverket ett program som möjliggör sökning en enskilds personnummer. Härigenom kan man alltså leta fram alla uppgifter som finns i fastighetsdatasystemet om en viss person. Kammarrätten i Sundsvall har prövat huruvida programmet för utdrag enligt 10 § datalagen medför att en begäran om utlämnande av uppgifter viss persons totala fastighetsinnehav enligt offentlighetsprincipen om en måste efterkommas RK84 2:6. Bakgrunden var att en person hade begärt att få uppgift om en annan persons fastighetsinnehav i Stockholms län. CFD avslog begäran. CFD motiverade i huvudsak detta med att möjlighet att söka personnummer endast fanns för att kunna lämna utdrag i enlighet med 10 § datalagen. Kammarrätten menade att CFD skyldig att lämna ut de begärda uppgifterna. Detta motiverades med var att CFD förfogade över ett systern programmet för § lO-utdrag som gjorde det möjligt att ta fram de begärda uppgifterna och att CFD inte saknade befogenhet att göra överföringarna. Därmed ansåg kammarrätten att de aktuella upptagningarna var tillgängliga för CFD sådant sätt att de utgjorde allmänna handlingar. Enligt kammarrätten saknade den omständigheten betydelse att möjligheten att ta fram uppgifterna tillskapats med hänsyn till 10 § datalagen. Utvecklingen Lantmäteriverket och tidigare CFD innebär också att används sökbegrepp i ett antal andra situationer, personnummer som främst när Lantmäteriverket säljer tjänster. Först bör nämnas att en allmän princip är att personnummer lämnas ut endast om mottagaren har tillstånd från Datainspektionen eller om det föreligger ett kundförhållande mellan mottagare och den eller de personer vars personnummer begärs utlämnade. I de flesta fall är därför personnummer, och även organisationsnummer, borttagna. Personnummer används alltså oftast enbart vid bearbetningen av information i fastighetsdatasystemet. Uppgifter personers totala fastighetsinnehav begärs av bl.a. om advokater, revisionsbyråer och polisen. För advokater gäller det t.ex. utredningar vid konkurs, dödsfall, bodelning eller fastställande av

Vissa begränsningar vad gäller...

underhållsbidrag. Revisionsbyrâer utnyttjar möjligheten att få in-

formation om klients totala fastighetsinnehav och, klienten en om bekräftat uppdraget, kompletterande information berörda fastigheter. om Polisen använder uppgifter fastighetsinnehav i brottsutredningar. om Även kronofogdemyndigheter använder den aktuella möjligheten.

Företrädare förmassmedia använder möjligheten att begära uppgifter om en persons totala fastighetsinnehav. Begäran utlämnande om av

uppgifter grundas då ofta offentlighetsprincipen. Uppgifterna används

olika sätt, bl.a. av undersökande journalister, även i mindre men seriösa sammanhang.

Uppgifter från fastighetsdatasystemet används för uppbyggnad och ajourhâllning av lcund- eller medlemsregister. Därvid används

personnummer som sökbegrepp. Personnummer används också för sortering av information efter ägare. Det innebär att, t.ex. kommun skall om en

göra ett utskick till samtliga fastighetsägare i kommunen,

personnummer används vid bearbetningen för att undvika äger flera att en person som fastigheter i kommunen får flera identiska utskick.

Inom Lantmäteriverket är en ny arbetsprocess för fastighetsbildnings-

ärenden och liknande under utarbetande. Här finns ett behov av att

kunna söka enskilda personers fastighetsinnehav. Riksförsäkringsver-

ket har regeringens uppdrag att förbereda ett reformerat bostadsbidragssystem. I det sammanhanget kan finnas ett behov av att kunna söka personnummer, även om avsikten för närvarande är att utnyttja andra register. Enligt vad utredningen har kunnat inhämta har något missnöje från allmänheten inte kunnat skönjas med den nuvarande ordningen, förutom när det gäller viss användning från medias sida sammanställningar av av enskilda personers, framför allt kända fastighetsinnehav. När personers, det gäller den övriga användningen fâr den försvarlig. För denna anses finns legitima behov som får anses väga tyngre än integritetsskäl. Det finns emellertid som sagts viss användning, bl.a. del medias, en av som kan ifrågasättas av integritetsskäl. Mot den nu angivna bakgrunden är det varken möjligt eller lämpligt att ställa upp ett undantagslöst förbud mot användning av personnummer eller namn som sökbegrepp. Det är däremot inte givet obegränsad att en användning bör tillåtas. Det finns därvid främst tvâ alternativ bör som övervägas. Det ena alternativet är att ställa huvudregel upp en om förbud mot användning av t.ex. personnummer sökbegrepp och som förse den med ett antal undantag. Undantag kan slås fast generellt mer av regeringen eller av Datainspektionen i det enskilda fallet. Ett annat alternativ är att begränsa användningen och av personnummer, namn liknande i samband med viss specifik användning, t.ex. urval och bearbetningar. När det gäller det första alternativet en huvudregel förbud mot - om användning av t.ex. personnummer som sökbegrepp är det nödvändigt -

150 Vissa begränsningar vad gäller...

att göra undantag för den godtagbara användningen. Det rör sig alltså bl.a. lantrnäterirnyndigheternas, advokaters och polisens användning. om Undantagen blir ganska många och det är något tveksamt om man kan huvudregel innebär förbud. Än väsentligt är tala om en som ett mer dock sådan förbudsregel innebär att Lantmäteriverket inte är om en skyldigt uppfylla begäran med stöd offentlighetsprincipen om att en av användning det aktuella sökbegreppet. Om så inte är fallet, blir det av nämligen i alla fall möjligt att begära bl.a. de mer känsliga bearbet-

ningarna. Ett totalt förbud mot användning av t.ex. personnummer som sökbegrepp skulle innebära att inte heller med stöd av offentligman hetsprincipen kunde kräva att användes som sökbegrepp. personnummer Detta beror på följande. Endast allmänna handlingar omfattas av

offentlighetsprincipen. För att handling skall utgöra en allmän

en handling krävs att den förvaras hos myndigheten. En ADB-upptagning förvarad hos myndighet, upptagningen är tillgänglig för anses en om myndigheten med tekniskt hjälpmedel myndigheten själv utnyttjar som för överföring i sådan form att den kan läsas, avlyssnas eller annat sätt uppfattas. Men ADB-upptagning är, enligt 2 kap. 3 § andra en

stycket tryckfrihetsförordningen, inte att anse som förvarad hos en myndighet, denna ingår i ett personregister och myndigheten enligt

om lag eller förordning eller särskilt beslut grundar sig lag, saknar som befogenhet att göra Överföringen. Då är det alltså inte fråga om en allmän handling. I förevarande sammanhang är det emellertid inte fråga om ett undantagslöst förbud. Utformningen skulle med nödvändighet bli sådan att uppställda undantag fick användas som sökbepersonnummer genom endast för vissa närmare angivna ändamål. Innebär detta en sådan grepp begränsning myndighetens befogenhet att utlämnande med stöd av av offentlighetsprincipen inte kan krävas

Klart är att befogenhetsbegränsningar enligt 2 kap. 3 § tryckfrihetsför-

ordningen kan vilka uppgifter får göras tillgängliga jämför avse som

Bohlin, Alf, Offentlighetsprincipen, 3 uppl., 1992, s. 29 och

t.ex. Strömberg, Håkan, Handlingsoffentlighet och sekretess, 6 uppl. 1992, 15 f.. Mer oklart är vilken betydelse det har att möjligheterna till s. användning uppgift sökbegrepp begränsas endast i vissa av en som hänseenden. I propositionen 1990/91:60 offentlighet, integritet och om ADB uttalade departementschefen att begränsningar av en registermyndighets sök- och bearbetningsmöjligheter bör kunna användas i större utsträckning än hittills varit fallet och hänvisade till en redovisning som beträffande dessa möjligheter hade gjorts av Data- och offentligsom hetskommittén i slutbetänkandet Integritetsskyddet i informationssamhället 5 SOU 1988:64. Kommittén konstaterade att när det gäller offentliga register, som innehåller allmän handling, krävs att tillåtna söknycklar begränsas

Vissa begränsningar vad gäller... 151

samma sätt för myndigheten som för den enskilde för att inte skall man komma i konflikt med offentlighetsprincipen. Kommittén behandlade i slutbetänkandet först föreskrifter angående tillåtna bearbetningar s. 76 ff.. Den tog upp en bestämmelse i 10 § utsökningsregisterlagen 1986:617 som innebär att myndighet är registeransvarig skall som särskilt iaktta att uppgifterna i registret får bearbetas endast i enlighet med registrets ändamål, men att regeringen får medge bearbetning även för annat ändamål, om det finns särskilda skäl. Kommittén återgav förarbetsuttalanden från lagstiftningsärendet prop. 1985/86:155 29. s. Där angavs att den aktuella bestämmelsen medför att det inte är tillåtet att använda särskilda program för att sammanställa uppgifter de om registrerades ekonomiska förhållanden i den mån detta inte är direkt motiverat av kronofogdemyndigheternas egen verksamhet. Kommittén tog också upp begränsningar sökmöjligheterna: av

Om man inte anser att det är tillräckligt att begränsa bearbetningsmöjligheterna, kan man också begränsa sökrnöjligheterna. En sådan begränsning kan vara antingen teknisk eller författningsreglerad eller föreskriven i ett beslut av datainspektionen. De uppgifter har som tillåtits i registret måste naturligtvis kunna tas fram på något sätt, men de behöver kanske inte alltid vara direkt sökbara. I förordningen 1986:104 registerföring vid allmänna domstoom lar med hjälp av automatisk databehandling stadgas i 4 § att uppgifter om saken, sakkod, typkod, yrke, titel, eller adress inte får användas

som sökbegrepp annat än för vissa ändamål. Däremot får man söka

på namn och 1 vissa fall personnummer.

Vilken betydelse den återgivna begränsningen sökmöjligheterna har av för offentlighetsprincipen framgår inte klart. Betydelsen begränsav ningar och liknande har diskuterats även i andra lagstiftningssammanhang jämför t.ex. prop. 1993/94:l97 s. 71 och prop. l995/96:2l5 s. 58, dock utan att det här aktuella problemet mer direkt har behandlats. Däremot har regeringen i ett lagstiftningsärende beträffande sjukförsäkringsregister gjort vissa mer preciserade uttalanden prop. 1992/93: 193. När det gäller sökbegrepp föreslogs i propositionen att flertalet uppgifter i registret skulle få användas sökbegrepp, att vissa som uppgifter inte alls skulle användas som sökbegrepp samt att andra uppgifter skulle få användas endast i vissa ärenden och för statistik och liknande. I specialmotiveringen s. 77 f. framhölls att i den mån försäkringskassan till följd av regleringen sökbegreppen helt saknar av befogenhet att göra viss sammanställning av information från sjukförsäkringsregistret en sådan sammanställning enligt 2 kap. 3 § andra stycket tryckfrihetsförordningen inte anses förvarad hos kassan. Därefter uttalades:

Även möjligheterna använda vissa uppgifter om att som sökbegrepp är begränsade, är uppgifterna och sammanställningar av uppgifterna med andra uppgifter att anse som allmänna handlingar. Uppgifterna

152 Vissa begränsningar vad gäller...

kommer därför också att kunna användas som sökbegrepp vid fullgörande skyldigheten att lämna ut allmänna handlingar enligt av tryckfrihetsförordningen.

Det sagda torde innebära att myndigheten måste helt sakna rätt att använda uppgift sökbegrepp för att myndigheten skall kunna en som vägra att uppfylla begäran vilken grundas Offentlighetsprincipen en användning uppgiften som sökbegrepp. Detta framstår också som om av rimlig tolkning mot bakgrund av att befogenhetsbegränsningen i 2 en kap. 3 § tryckfrihetsförordningen ytterst handlar om vilka handlingar skall förvarade hos myndighet. Slutsatsen blir alltså att som anses en begränsningar innebär att ett sökbegrepp får användas endast för som vissa ändamål inte innebär något hinder för utomstående att med stöd av offentlighetsprincipen begära en sökning med det aktuella sökbegreppet. En särskild fråga är om genomförandet av EG-direktivet kommer att medföra någon skillnad när det gäller vilka verkningar en förbudsregel den diskuterade får. Datalagsutredningen diskuterade en näraliggansom de fråga, nämligen huruvida preciserade ändamålsbestämmelser kunde innebära befogenhetsbegränsningar enligt 2 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen. När Datalagsutredningen överlämnade sitt slutbetänkande En datalag SOU 1993: 10 förelåg ett förslag till EG-direktiv med bl.a. ny krav preciserade ändamålsbestämningar. Utredningens slutsats var att ett på visst sätt bestämt ändamål normalt måste anses medföra också en sådan begränsning i en myndighets befogenhet att göra överföringar, vilka avviker från ändamålet, som avses i 2 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen betänkandet s. 90. I slutversionen har i direktivets ingress angetts att EG-direktivet gör det möjligt att vid genomförandet av bestämmelserna ta hänsyn till principen om allmänhetens rätt till tillgång till allmänna handlingar p. 72. Olika uppfattningar finns om vilken betydelse denna punkt har. I direktiven till Datalagskommittén anges följande Dir. 1995:91 s. 4.

I arbetet med direktivet har Sverige agerat hårt för att få till stånd

sådana lösningar att direktivet inte står i motsättning till den svenska

offentlighetsprincipen och annan grundlagsreglermg. De svenska ansträngningarna detta område har varit framgångsrika. Det finns i den ståndpunkten inte någon bestämmelse som står i gemensamma

strid med en tillämpning av den svenska offentlighetsprincipen. För

att undanröja alla eventuella oklarheter vid tolkningen av direktivets förenlighet med offentlighetsprincipen, har svenskt initiativ tagits in klausul i förslagets ingress gör det möjligt att ta hänsyn till en som offentlighetsprincipen när direktivets bestämmelser införlivas i nationell rätt.

Genomförandet EG-direktivet övervägs för närvarande av Dataav lagskommittén. Hur man slutligt skall se förhållandet mellan direktivets krav preciserade ändamålsbestämmelser och offentlighetsprincipen är alltså inte klart. Därmed är det också oklart vilken

Vissa begränsningar vad gäller... 153

betydelse det har att begränsningar ställs beträffande vilka ändamål upp en viss uppgift skall få behandlas för. Som framgått den tecknade av bakgrunden talar en hel del för att offentlighetsprincipen under överskådlig tid kommer att bestå i huvudsak i sin nuvarande form och att utlämnanden därmed kommer att kunna ske enligt denna princip även om detta inte är förenligt med de uppställda ändamålen. Det sagda medför att enligt gällande rätt ett förbud skulle kunna förhindra att personnummer användes sökbegrepp endast i de fall som det var fråga om behandlingar inte skedde med stöd offentligsom av hetsprincipen. Visserligen sker många behandlingar grund än annan enligt offentlighetsprincipen. Däremot torde flertalet sökningar, inte minst de som i det tidigare bedömts mindre lämpliga, kunna begäras

med stöd av offentlighetsprincipen. En huvudregel med ett förbud mot

att använda personnummer som sökbegrepp blir därför ganska ihålig. Detta gäller inte minst mot bakgrund att huvudregeln, tidigare av som nämnts, dessutom skulle få förses med relativt omfattande undantag. Någon sådan huvudregel bör därför inte ställas upp. I de följande avsnitten skall olika användningsformer diskuteras. Det finns där anledning att återkomma till det andra, inledningsvis presenterade alternativet, nämligen att begränsa möjligheterna till användning av personnummer, del av personnummer eller namn.

12.3 Direktâtkomst

Terminalåtkomst är en användningsform har förekommit sedan som fastighetsdatasystemet infördes och som har mycket utbredd en användning. Exempelvis inom kreditväsendet samt mäklar- och värderingsverksamhet är uppkoppling on line till fastighetsdatasystemet numera en förutsättning för att verksamheten skall kunna bedrivas rationellt. Någon uttalad problematik från integritetssynpunkt har inte heller kommit i dagen. Något skäl att göra några betydande inskränkningar jämfört med i dag finns alltså inte. En särskild fråga är om begreppet terminalåtkomst bör användas även i fortsättningen. Detta är i och för sig en vedertagen term används som i registersarnmanhang. Med terminalåtkomst att den söker avses som upplysningar vid en sökning har tillgång till ett register eller delar ett av register och att han kan i vart fall ställa frågor och få Detta kan svar. närmast beskrivas som att man har direkt åtkomst till uppgifterna. Terminaler används alltmer sällan. Och vad är inte att just som avses en terminal skall användas. Begreppet kan alltså redan i dag anses föråldrat. Vidare ger det sken av att knutet till viss teknik. vara en Särskilt när det gäller register som fastighetsdataregistret med bred en användning och där man kan se nya tekniska applikationer för framtiden är det viktigt att försöka undvika användning av begrepp framstår som som teknikbundna. Det kan tilläggas att Socialtjänstkommittén i sitt

154 Vissa begränsningar vad gäller...

slutbetänkande Dokumentation och Socialtjänstregister SOU 1995:86 föreslog att termen direktåtkomst skall användas för socialtjänstregister. Hälsodatakommittén använde i sitt betänkande Hälsodataregister - Vårdregister SOU 1995:95 begreppet direkt åtkomst. Det sagda leder till att termen terminalåtkomst inte bör användas. I stället bör termen direktåtkomst införas som beteckning den aktuella sökformen. Lantmäteriverkets nuvarande policy är, enligt vad som har angetts i avsnitt 12.2.1, att endast fastighetsvis sökning enligt huvudregeln är tillåten vid direktåtkomst. Endast de myndigheter som för in vissa uppgifter har möjlighet att söka ut all information om ett stort antal fastigheter i en fråga. l vissa andra fall medges dock någon möjlighet till "flerfastighetsfråga". Några krav en ändring av denna ordning har inte framställts. En utvidgning av möjligheterna skulle givetvis få konsekvenser från integritetssynpunkt. Eftersom någon sådan utvidgning inte framstår som sakligt befogad bör den nuvarande ordningen behållas och slås fast i författning. Huvudregeln bör alltså vara att, när direktåtkomst medges annan än den som för in uppgifter i fastighetsdataregistret, sökning är tillåten endast en fastighet, samfällighet eller byggnad i taget. Undantag bör kunna medges när användarskäl väger tyngre än integritetshänsyn. Denna bedömning bör göras av den myndighet som normalt gör prövningar av den typen, dvs. Datainspektionen. I takt med att den digitala registerkartan utvecklas kommer sökningar där kartan används som ingång att kunna göras. I vissa fall blir det givetvis mindre rationellt att uppgifter, t.ex. om ett antal fastigheter, då kan erhållas endast fastighetsvis. Integritetsskälen väger emellertid inte mindre tungt här än annars. Och om ett godtagbart skäl till undantag från huvudregeln om fastighetsvis sökning finns, kan Datainspektionen medge flerfastighetsfrågor. Ett sådant undantag behöver inte avse en enskild sökning utan kan avse en viss typ av sökningar. Rör det sig om återkommande behov är det alltså inte nödvändigt att ansöka om tillstånd varje gång. Det är vidare långt ifrån i alla fall som flerfastighetsfrågor är nödvändiga. Slutligen kan man förvänta sig att en hel del GIStillämpningar kommer att göras i egna system, t.ex. där andra kartor än registerkartan kopplas samman med attributdata från bl.a. fastighetsdataregistret. Då är det alltså inte längre fråga om direktåtkomst, utan egna normalt tillståndspliktiga register. - - För närvarande finns ingen möjlighet att söka namn, personnummer eller del av personnummer när direktåtkomst har medgetts. Som redogjorts för i det föregående avsnittet kan användning av dessa uppgifter som sökbegrepp vara känslig från integritetssynpunkt. Det krävs därför starka skäl för att tillåta något sådant. En sådan möjlighet skulle innebära att användarna fritt skulle kunna söka ut sammanställningar om enskilda. Till skillnad från vad som gäller vid urval och bearbetningar, som diskuteras i nästa avsnitt, saknar Lantmäteriverket

Vissa begränsningar vad gäller... 155

kontroll över dessa sökningar när det är fråga om direktåtkomst. Några starka skål för att öppna denna möjlighet har inte kommit fram under utredningsarbetet. Ett förbud mot att medge direktåtkomst sådant sätt att namn, personnummer eller del av personnummer kan användas som sökbegrepp bör därför ställas upp. Det bör tilläggas att direktåtkomst inte kan begäras med stöd av offentlighetsprincipen. Ett undantagslöst förbud mot användning av namn, personnummer eller del av personnummer som sökbegrepp vid direktåtkomst blir alltså heltäckande. En form av direktåtkomst som i olika sammanhang har diskuterats är sådan åtkomst via öppna nät, t.ex. Internet. Denna fråga har diskuterats i avsnitt 9.5.5.

l2.3.3 Urval och bearbetningar

Vad som benämns urval och bearbetningar görs i dag av Lantmäteriverket olika beställare. Det innebär att uppgifter bl.a. om personer söks ut utifrån vissa parametrar. Härigenom kan man få fram en viss, mer begränsad information ur en större mängd information. Det kan vara fråga om att t.ex. få fram alla uppgifter i ett register om en viss person eller att söka fram alla fastigheter i ett visst område. Urval och bearbetningar används alltså i det följande som benämning denna användning av uppgifter i fastighetsdataregistret som Lantmäteriverket utför andra. I datalagen 1973:289 finns begreppet urvalsdragning. Det är emellertid snävare än vad som här avses. Bl.a. omfattar urvalsdragning inte aktualisering, komplettering och kontroll av andra personregister 26 § datalagen. Ett behov finns alltså av en särskild term. Urval och bearbetningar görs i stor utsträckning för olika direktreklamändamål. Men även annan användning förekommer, se avsnitt 12.3.1. Som där angetts kan användning av personnummer eller namn möjliggöra sökningar som är känsliga från integritetssynpunkt. Erfarenheterna visar att det som upplevs som negativt av den enskilde är den ofta ganska ingående kunskap om den enskilde som erhålls genom urval och bearbetningar. Både för den enskilde och för användarna i stort är det angeläget att den här aktuella användningen är lämplig från integritetssynpunkt. Användningen får inte utgöra otillbörliga intrång i den personliga integriteten. Detta är av vikt även för användarna som kollektiv. Om sådan användning blir utbredd, lär en motreaktion komma. Uppgifter om inteckningar har från nu nämnda utgångspunkter ansetts känslig uppgiftstyp. Det finns fog för detta. Uppgifter om vara en inteckningar ger i många fall en klar bild av en persons låneförhållanden. Detta kan upplevas som kränkande av den enskilde. Risken för missförstånd är också stor. Det sammanlagda inteckningsbeloppet

156 Vissa begränsningar vad gäller...

behöver inte motsvara lånebilden. Antaganden och påståenden görs som utifrån det sammanlagda inteckningsbeloppet kan alltså vara helt felaktiga, något som också kan upplevas som stötande. Synen på uppgifter om inteckningar som känsliga återspeglas även i Datainspektionens föreskrifter för vissa personregister i kommunal verksamhet DIFS 1995:5. Enligt dessa föreskrifter får kommunala myndigheter inrätta och föra vissa personregister för den kommunala verksamheten. En typ av register är därvid informationsregister om fastigheter. Sådana register får inte innehålla uppgifter om inteckningar. Några tyngre skäl för att generellt tillåta urval och bearbetningar med inteckningar som ett sökbegrepp eller för att redovisa inteckningar har inte framkommit. En möjlighet för Datainspektionen bör dock finnas att tillåta användning av inteckningar vid urval och bearbetningar när detta framstår som försvarligt efter en avvägning av användar- och integritetsintresset. En särskild fråga är vilken användning av personnummer som bör tillåtas. I avsnitt 12.3.1 har ställning tagits för att det inte är lämpligt att ställa upp ett förbud mot användning av personnummer som sökbegrepp. Där har också redogjorts för användningen av personnummer som sökbegrepp. I dessa fall är det alltså nödvändigt att använda personnummer vid själva urvalet eller bearbetningen. Däremot är det inte nödvändigt att lämna ut dessa uppgifter. Personnumret används som sökbegrepp men lämnas regelmässigt, enligt den praxis som tillämpas i dag, inte ut till beställaren. Undantag gäller när det är fråga om aktualisering, komplettering eller kontroll av fastighetsanknuten information som finns i kund- eller medlemsregister eller liknande register. Då är det oftast fråga om att lämna ut uppgifter som skall föras in i ett befintligt dataregister och personnumret är en nödvändig del för att de nya uppgifterna skall kunna föras in. I dessa sammanhang får utlämnandet också anses som mindre känsligt eftersom det föreligger en viss relation mellan mottagaren och den enskilde. Denna syn återspeglas i datalagen. Att det föreligger en kund- eller medlemsrelation kan nämligen medföra att det för ett register inte krävs tillstånd utan endast licens 2 § datalagen. En huvudregel om förbud mot att lämna ut uppgifter om personnummer bör alltså ställas upp. En sådan huvudregel innebär inte något hinder mot utlämnanden enligt offentlighetsprincipen. Den kan ändå inte anses som meningslös. En hel del urval och bearbetningar kan nämligen förväntas ske annan grund än med stöd av offentlighetsprincipen. Det sagda gäller också förbudet att behandla inteckningar. Inte heller detta förbud är heltäckande. Liksom vid direktåtkomst bör Datainspektionen kunna meddela undantag i det enskilda fallet. De två förbudsreglerna vid urval och bearbetningar bör emellertid förses med ett ytterligare undantag. Ett generellt undantag bör finnas för det fall något annat följer av lag eller

Vissa begränsningar vad gäller...

annan författning. Denna regel behövs för att bl.a. underrättelseskyldighet som följer av lag eller författning skall kunna fullgöras. Ett annan

exempel är att uppgifter om inteckningar, enligt 18 § lagen 1994:448

om pantbrevsregister, får hämtas från det nuvarande inskrivningsregistret till pantbrevsregistret. Ett annat är skyldigheten för den registeransvarige att begäran från en enskild ange om denne förekommer i den ansvariges personregister och vilka uppgifter i så fall finns 10 § datasom lagen. Som tidigare nämnts används urval och bearbetningar i stor utsträckning för direktreklamändamål. Vad framkommit under som utredningsarbetet tyder på att, i den mån invändningar från enskilda funnits, det är främst vid denna användning. Det samlade intrycket är att vad man främst vänder sig mot är reklam tyder som att avsändaren har relativt ingående kunskaper den enskilde, särskilt när om det gäller vissa mer personliga förhållanden ålder och civilstånd som samt uppgifter om byggnaden man bor Uppgifter utmätning och om konkurs är av rätt självklara skäl känsliga för den enskilde. Det är vidare svårt att se något större legitimt behov sådana uppgifter för av direktreklam och liknande. Skäl finns därför att ställa huvudregel upp en där användning av dessa uppgiftstyper förbjuds vid urval och bearbetningar som avser direktreklam. På sätt när det gäller samma som inteckningar och personnummer bör Datainspektionen ha rätt meddela att undantag från huvudregeln.

12.3.4 Utlämnande på ADB-medium

En användningsform som förekommer i dag och där kan förvänta man sig en ökad användning i framtiden är utlämnande ADB-medium. Här bortses alltså från direktåtkomst i och för sig är form som en av utlämnande på ADB-medium. Den användning i dag oftast är som aktuell är att en beställare får eller mindre komplett kopia en mer av fastighetsdatasystemet beträffande ett viss område, t.ex. kommun. en Man kan emellertid också tänka sig kopia vissa uppgifter en av beträffande hela landet eller en komplett kopia hela fastighetsav datasystemet. Uppgifter om inteckningar lämnas i huvudsak inte ut ADB-medium. Ett undantag är utlämnandet uppgifter inteckningar av om till pantbrevsregistret, vilket berördes i det föregående avsnittet. Uppgifterna kan användas för mängd olika ändamål. Det kan en vara fråga om att kombinera dessa med uppgifter från andra register. GIS, alltså kombination attributdata och geografiska data avsnitt

av se 5.2,

är ett exempel detta. Enligt de flesta bedömarna är det här den som stora utvecklingspotentialen ligger. Nya användningsformer förväntas dyka upp och i viss mån kan sägas att bara fantasin sätter gränser. Här aktualiseras rad integritetsfrågor. Är det lämpligt lämna en att ut en komplett kopia avseende hela fastighetsdataregistret Bör man

158 Vissa begränsningar vad gäller...

kunna lämna ut alla uppgifter från en av delarna, t.ex. inskrivningsdelen Är det lämpligt lämna kompletta kopior avseende ett visst att ut område Om inte kan lämna ut hela fastighetsdataregistret, vilka man närmare gränser bör i så fall dras Först kan konstateras att det än så länge främst är kommuner som har begärt utlämnande ADB-medium. Det har då rört sig om geografiskt avgränsade kopior av fastighetsdatasystemet. Lantmäteriverkets policy har varit att inte lämna ut uppgifter om inteckningar. Som angetts i det föregående avsnittet får kommunala informationsregister enligt Datainspektionens föreskrifter för vissa personregister i kommunal verksamhet DIFS 1995:5 inte innehålla uppgifter om inteckningar. Några signaler från integritets- eller säkerhetssynpunkt olämplig om användning har inte kommit fram. För närvarande är det svårt att att utlämnande av kompletta kopior se fastighetsdataregistret skulle intressant mer allmänt bland olika av vara användare. Med nuvarande principer för försäljning skulle detta bli ganska dyrt. Problem finns också med att hantera uppdatering. Utlämnande på ADB-medium innebär regelmässigt att mottagaren inrättar ett eget personregister. Då krävs med andra ord licens och normalt också tillstånd från Datainspektionen, se avsnitt 6.1.3. Datainspektionens föreskrifter för vissa personregister i kommunal verksamhet innebär att tillstånd inte behövs för de med föreskrifterna avsedda registren. I gengäld innehåller föreskrifterna bestämmelser för dessa register, t.ex. vad gäller registerinnehåll, ändamål och ADB-säkerhet. Det sagda innebär alltså att de nya personregistren faller under datalagen och står under Datainspektionens tillsyn. Önskemål har framförts från kommuner att inteckningar skall om lämnas ut ADB-medium. Några tyngre skäl till grund för detta har dock inte framkommit. Anledning saknas därför att ha en annan syn inteckningar vid utlämnande ADB-medium än vid urval och bearbetningar. För urval och bearbetningar har ställts upp en huvudregel att inte får lämnas ut. Denna regel får visst genomslag vid personnummer utlämnande på ADB-medium. Ett sådant utlämnande föregås ofta av någon form urval eller bearbetning. Men som konstaterades i det av föregående avsnittet gäller förbudet mot utlämnande efter urval eller bearbetning inte när utlämnande begärs med stöd av offentlighetsprincipen. Det är inte rimligt att ha en möjlighet till utlämnande på ADBmedium i dessa situationer. Offentlighetsprincipen medför inte någon skyldighet att lämna ut uppgifter på ADB-medium. Det bör emellertid slås fast att något sådant utlämnande inte heller får ske. Liksom vid urval och bearbetningar bör undantag gälla från de uppställda förbuden när annat följer lag eller annan författning. av Vidare bör Datainspektionen ha möjlighet att medge undantag i det enskilda fallet. Frågan har utvecklats i det föregående avsnittet.

Vissa begränsningar vad gäller... 159

Som nyss nämnts är en myndighet inte skyldig att på grund av offentlighetsprincipen lämna ut uppgifter ADB-medium. Förbuden får därigenom fullt genomslag och innebär inte någon inskränkning av offentlighetsprincipen. En fråga är om utlämnande ADB-medium urval och beav arbetningar som har skett för direktreklamändamål, bör förses med särskilda restriktioner. Detta är ju, vilket utvecklats i avsnitt 12.3.3, en

användning som ibland kan känslig från integritetssynpunkt.

vara Förslaget innebär emellertid att regler skall finnas innebär att vissa som uppgifter inte får behandlas för sådana ändamål, bl.a. personnummer. Behövliga begränsningar har alltså ställts upp genom den regleringen. Ytterligare reglering skulle bara innebära att skillnader gjordes beroende om uppgifter lämnades ut på papper eller ADB-medium. Någon anledning att göra en sådan åtskillnad finns inte. En svår fråga att överblicka är några gränser bör ställas vad om upp gäller mängden information som bör kunna lämnas ut. Det är svårt att förutse olika behov och användningar i framtiden. Utredningsarbetet har inte lett till att några sådana naturliga gränser har kunnat skönjas. I vart fall än så länge gäller, tidigare nämnts, att utlämnanden ADBsom medium regelmässigt leder till att personregister inrättas nya som hamnar under Datainspektionens prövning eller i vart fall tillsyn. Det är också, som framhållits i andra sammanhang, viktigt att inte ställa upp onödiga hinder för användningen av fastighetsdataregistret, vilket är en syn som också framförts från statsmakterna i olika sammanhang. I nuläget synes därför den framkomliga vägen vara att nöja sig med denna kontroll. Den aktuella formen av användning bör dock följas. Om noga användningen ökar, bör en utvärdering göras. Den registeransvarige bör också såväl i detta sammanhang som när det gäller sådan - annan användning som har diskuterats i detta kapitel ha möjlighet att ställa upp villkor för att förhindra att otillbörligt intrång i registrerads personliga integritet eller risker från säkerhetssynpunkt uppkommer.

i

r .

: n

Författningsregleringen 161

13 Författningsregleringen

13. l Direktiven

När det gäller frågan hur författningsregleringen bör ske konstateras i

direktiven att det vid datalagens tillkomst förutsattes för vissa register

en ordning med särskilda registerlagar eller registerförordningar. Enligt

direktiven finns i dag ett tjugotal registerförfattningar. Som exempel på

sådana nyare författningar nämns lagen 1994:459 arbetsförmedom lingsregister och förordningen 1994:460 arbetsförmedlingsregister om

samt lagen 1994: 1517 socialförsäkringsregister.

om I direktiven konstateras att regeringen i propositionen 1993/942217 En

reformerad datalag framhöll att utvecklingen går särskilda registermot

författningar för integritetskänsliga personregister och den där

att hänvisade till propositionen 1990/91:6O offentlighet, integritet och om ADB. Vidare anges att i den sistnämnda propositionen uttalades att en målsättning bör vara att register med ett stort antal registrerade och ett särskilt känsligt innehåll regleras i lag. Regeringen anför vidare i

direktiven:

Registren i fastighetsdatasystemet innehåller

uppgifter om ett stort antal personer. Aven om flertalet uppgifter inte kan

1 sig anses

speciellt integritetskänsliga kan den information som sammantaget

finns inom systemet uppfattas känslig från integritetssynpunkt. som Detta talar för att regleringen i huvudsak bör ske genom Samtidigt måste utredaren hänsyn till . även ta att en fullständig

reglering i lag av registeranvändningen sannolikt skulle bli alltför

detaljerad och föremal för ständiga förändringar. Utredaren skall därför närmare analysera vilka frågor bör regleras i lag och vilka som frågor som bör regleras på annat sätt samt lämna förslag till ny författningsreglering. Utredaren skall därvid överväga de beom nya stämmelserna bör tas in i särskild lag eller de bör inarbetas i en om de befintliga författningarna på området.

13.2 Bakgrund

Den internationella regleringen innebär vissa skillnader beroende om olika förhållanden regleras i författning eller inte. Exempelvis kan detta

påverka tillåtligheten av viss behandling och behovet att inhämta av

162 Férfattningsregleringen SOU 199723

samtycke eller att lämna information. Översiktligt kan sägas att

författningsreglering med skyddsbestämmelser i flera fall innebär att vissa integritetsintressen härigenom anses tillgodosedda. En rad författningar med bestämmelser om personregister har tillkommit under år. Exempel lagar, utöver de som gäller för senare register i anslutning till fastighetsdatasystemet, är lagen 1990: 1536 om folkbokföringsregister, tullregisterlagen 1990:137, lagen 1991:876 register för betalningsföreläggande och handräckning, lagen om 1993:747 sjukförsäkringsregister hos de allmänna försäkringskasom lagen 1994:1517 om socialförsäkringsregister och lagen sorna, 1994:459 arbetsförmedlingsregister. Den l juli 1995 trädde lagen om 1995:606 vissa personregister för officiell statistik m.m. i kraft. om Regeringen uttalade, nämndes i direktiven, i propositionen som 1990/91: 60 offentlighet, integritet och ADB att en målsättning bör om i det fall register med ett stort antal registrerade och ett särskilt vara att känsligt innehåll inrättas, bestämmelser skall meddelas i form av lag s. 58. Regeringen tillade att detta gäller särskilt i de fall uppgifterna i registret sprids externt i icke obetydlig omfattning. Konstitutionsen utskottet uttalade, när ärendet behandlades, som sin mening att det allmänt sett är stor betydelse att en författningsreglering av ADBav register kommer till stånd i syfte att stärka skyddet för de registrerades integritet i samband med nödvändig registrering känsliga uppgifter i av

myndighetsregister 1990/91:Kull ll. Bl.a. dessa uttalanden

s. återgavs regeringen i förarbetena till lagen vissa personregister av om för officiell statistik m.m. som bakgrund till bedömningen att en författningsreglering borde ske det området prop. 1994/95:200 s. 16

f.. Toppledarforum avsnitt 8.2.6 diskuterade registerlagar i sin

se

IT 2005, LEXIT förstudie. Där att regleringen av rapport angavs användningen informationsteknologi specialförfattningar är av genom omständlig och tidskrävande s. 30. Författningarna reglerar, enligt ofta i detalj vilken information får finnas i registren, rapporten, som vilka får ha tillgång till den och hur den får användas m.m. Man som menade detta får till följd att systemändringar, t.ex. grund av att ändringar i verksamheten eller den tekniska utvecklingen, måste föregås ändringar i registerlagen. av

Författningsregleringen 163

överväganden

13.3 och

förslag

Förslag: De från integritetssynpunkt viktiga yttre för ramarna fastighetsdataregistret skall slås fast i lag. I övrigt skall en regleringen ske förordningsnivå. De nuvarande författningarna fastighetsdatakungörelsen 1974:1058, fastighetsregisterkun-

görelsen 1974: 1059 och inskrivningsregisterkungörelsen 1974:

1061 skall i huvudsak ersättas av en enda förordning.

13.3.1 Vissa frågor bör regleras i lag

en

Regeringsformen innebär inte att en reglering det är fråga som nu om måste ske i lag jämför 8 kap. 2 och 3 §§ regeringsformen. Om undantag görs från datalagen 1973:289 måste detta dock, enligt 8 kap. 17 § regeringsformen, ske i lag. Fastighetsdataregistret kommer enligt förslaget att innehålla mycket en stor mängd information. De enskilda uppgifterna är i sig inte särskilt känsliga från integritetssynpunkt. Mängden uppgifter och de av möjligheter till kombinationer uppgifter finns möjliggör av som emellertid, som framgått de tidigare avsnitten, behandlingar kan av som vara känsliga från integritetssynpunkt. Det talar för att reglera de frågor som är centrala från integritetssynpunkt i lag. En sådan lösning är också, vilket framgår den tecknade bakgrunden, i överensstämmelse med av gängse praxis. Att reglera alla frågor i lag är behäftat med betydande nackdelar. För det första skulle en sådan lag bli mycket omfattande. Exempelvis torde det vara nödvändigt att reglera det närmare innehållet i de olika delarna relativt detaljerat. Exempelvis inskrivningsdelen har funktion en som bygger att samma uppgiftstyper förs in alla fastigheter eller om tomträtter. En sådan lag skulle bli relativt oöverskådlig. Man måste också räkna med att justeringar måste göras efterhand, t.ex. när det gäller det närmare innehållet. Att göra ändringar är komplicerat om bestämmelserna finns i lag. I den mån vissa frågor inte är centrala från integritetssynpunkt bör de alltså inte regleras i lag. Det är också viktigt att ta fasta den kritik enligt vad redovisades i det föresom, som gående avsnittet, Toppledarforum riktade mot registerlagar. I görligaste mån bör man i lagen undvika så detaljerad reglering att varje ändring en i bakomliggande författningar eller teknik nödvändiggör ändringar i registerlagen. En lag avseende fastighetsdataregistret bör utformas så att den slår fast de i ett integritetsperspektiv viktiga, yttre ramarna. Den bör också bidra till att klargöra hur fastighetsdataregistret är uppbyggt. Genom att

164 F örfaztningsregleringen

studera lagen bör läsaren få en uppfattning om vad fastighetsdataregistret är, vilken information som finns och hur den får användas. En särskild fråga är sådana bestämmelser som finns i fastighetsom bildningslagen och jordabalken och kan sägas vara av mer materiell som natur än de datarättsliga bestämmelser som den hittillsvarande framställningen har tagit sikte på också bör föras i registerlagen. Klarhetsskäl talar för att disponera om hela författningsregleringen. Häremot talar emellertid att en stor del av dessa ändringar inte skulle innebära någon ändring i sak. Detta reformarbete skulle alltså vara helt betingat snygghetsskäl. På kort sikt skulle det innebära att de som i dag är av hemmastadda iden nuvarande regleringen skulle få lägga ned en hel del arbete att orientera sig i den nya författningsregleringen. Lagen skulle dessutom bli omfattande och reglera en mängd frågor som registerlagar

inte brukar reglera. övervägande skäl talar därför för att begränsa

registerlagen till mer centrala datarättsliga frågor. Vilka frågor bör då regleras i registerlagen Både den internationella regleringen och praktiska integritetsöverväganden leder till att mer ändamålen bör slås fast i lagen. Ändamålen användningen styr av uppgifterna och i stor utsträckning även registrets innehåll. Det är en av de från integritetssynpunkt viktigaste bestämmelserna. Registeransvaret och därmed sammanhängande frågor måste slås fast i lag. Utformningen av registeransvaret innebär nämligen en avvikelse från datalagen. I lagen bör innehållet i stort slås fast. Härigenom kan sägas att de yttre när det gäller innehållet bestäms i lag. Detta är beramarna tydelsefullt med hänsyn till att det rör sig om en stor mängd information. Däremot är det inte nödvändigt att i detalj reglera innehållet i lag. De enskilda uppgifterna kan inte, som tidigare konstaterats, anses särskilt känsliga. Det skulle vidare göra lagen svåröverskådlig. Om detaljregleringen innehållet gjordes i lag skulle också en risk finnas av för ideliga ändringar i lagen. De begränsningar enligt avsnitt 12.3. bör gälla för användningen som uppgifter är egentligen form av ändamålsbestämmelser. De bör av en därför, liksom ändamålen, slås fast i lagen i så stor utsträckning som möjligt. Detta gäller alltså begränsningar avseende direktâtkomst, urval och bearbetningar, osv.

13.3.2 Närmare om regleringen på förordningsnivå

Frågor rör det närmare innehållet i de olika delar som fastighetssom dataregistret bör bestå av och andra bestämmelser av i huvudsak verkställighetskaraktär bör regleras i författning förordningsnivå eller förvaltningsmyndighet. av För närvarande finns sådana bestämmelser framför allt i fastighetsdatakungörelsen 1974: 1058, fastighetsregisterkungörelsen 1974: 1059

Författningsregleringen 165

och inskrivningsregisterkungörelsen 1974:1061. Bestämmelserna

om

byggnader finns i fastighetsdatakungörelsen. Där finns

också be-

stämmelser om taxeringsuppgifter l övrigt reglerar denna

m.m. kungörelse mer frågor. Regleringen kring byggnader gemensamma är ett

uttalat provisorium i avvaktan på författningsmässig

en ny reglering prop. l992/93:l00 Bil. 15.

Regleringen i de nuvarande kungörelserna är mycket detaljrik. Vissa

av dem reglerar dessutom frågor inte är datarättsliga och inte som som

brukar förekomma i registerförfattningar. En målsättning

bör därför vara dels att ge regeringen möjlighet överlåta Lantmäteriverket att eller när det gäller inskrivningsdelen Domstolsverket meddela be- - att stämmelser i den utsträckning detta är möjligt och lämpligt, dels att flytta över sådana bestämmelser inte bör förekomma i som en registerförfattning till andra författningar. Bestämmelser sistnämnt av slag finns

i fastighetsregisterkungörelsen och i inskrivningsregisterkungörelsen. Bestämmelserna i fastighetsregisterkungörelsen bör föras in i fastighetsbildningskungörelsen. De bestämmelser bör bort från in-

som tas

skrivningskungörelsen har i stor utsträckning sin motsvarighet i

kungörelsen 1971:784 med tillämpningsföreskrifter för inskrivnings-

väsendet enligt jordabalken. Kungörelsen datoriserade inavser skrivningsmyndigheter. När fastighetsdatareformen är helt genomförd nu bör därför denna reglering slås ihop och regleras i motsvarighet en till kungörelsen. Inom Justitiedepartementet pågår

en författningsöversyn

med anledning av att fastighetsdatareformen har slutförts. Därför läggs inte förslag till de två sistnämnda författningarna fram i detta betänkan-

de. På grund av författningsöversynen läggs inte heller fram förslag till

olika följdändringar i andra författningar, ändringar t.ex. på grund av den ändrade terminologin.

Det finns främst två tänkbara modeller för regleringen förordningsnivå. Den modellen innebär har förordning ena att man en om

fastighetsdataregistret som reglerar vissa frågor medan

gemensamma frågor som bara gäller för respektive del fastighetsdelen, inskrivnings- delen, osv. regleras i sin förordning. Byggnadsdelen - var och taxeringsuppgiftsdelen bör alltså med sådan modell regleras i en separata förordningar. Den andra modellen är reglera samtliga aktuella att nu frågor i en förordning.

Den första modellen innebär att det blir fråga ganska många förom ordningar. En del likartade frågor måste också regleras i varje för-

ordning. Det är emellertid ett sätt att hålla längden respektive nere förordning. En modell med enda förordning innebär en i och för sig att denna blir ganska lång. Detta motverkas dock överflyttningen av av bestämmelser som inte bör förekomma i registerförfattning till andra en författningar. Vidare kan olägenheten minskas användning genom av mellanrubriker. Regleringen blir sammanhållen lösningen med mer om en enda förordning väljs och pedagogiken blir tydlig fastighets- -

166 Författningsregleringen

dataregistret register består flera delar och hela registret är ett som av regleras i förordning. Lösningen med förordning ger också möjligen en hålla antalet bestämmelser så sätt att vissa bestämmelser heter att nere behöver i flera förordningar. Fördelarna med denna inte upprepas modell överväger. Den bör därför användas.

Försäljning uppgifter 167 av

14 Försäljning av uppgifter

14. 1 Direktiven

I direktiven anges att utredaren skall behandla försäljning uppgifter av som ingår i fastighetsdatasystemet.

14.2 Bakgrund

14.2.1 Datalagen

För att en myndighet skall få sälja personuppgifter från ett personregister krävs enligt 7 § datalagen 1973:289 antingen ett medgivande från den registrerade eller stöd av lag, förordning eller ett särskilt beslut av regeringen. Bestämmelsen i 7 § datalagen försäljning om av personuppgifter infördes är 1991. Departementschefen uttalade i förarbetena till denna lagstiftning prop. 1990/91:60 s. 48 ff. att riksdagen bör ha möjlighet att ta ställning till myndigheternas försäljning personuppgifter, menade av men att det borde vara i första hand regeringens sak att bestämma om verksamheten hos underställda myndigheter. Riksdagen hade, enligt henne, redan goda möjligheter att ingripa när den ansåg att regeringen inte gjorde en riktig avvägning mellan de olika intressena i fråga ett om register. Departementschefen betonade att myndigheternas användning av personuppgifter i försäljningsverksamhet måste stå i överensstämmelse med det ändamål som har beslutats för registret. När det gäller reglering av försäljningen uttalade hon bl.a. följande prop. s. 51.

Om riksdagen eller regeringen anser att en myndighet bör få sälja uppgifter ur ett visst personregister bör man i det sammanhanget också ta ställning till vilka uppgifter och sammanställningar och till vem försäljning får ske. I samband med att sådana medgivanden ges bör också tas ställning till om uppgifterna skall få lämnas ut via terminal eller ADB-medium. Det bör även klarläggas efter vilka grunder prissättning skall ske.

168 Försäljning av uppgifter

När det gäller direktreklam tillade departementschefen följande prop. s. 52.

Om en inte önskar direktadresserad reklam anser jag i likhet

med D åerson K det är rimligt det finns möjlighet förhindra

att att att att den adressen lämnas ut för sådant ändamål. En sådan anmälan egna bör kunna göras till den myndighet som har hand om försäljningen. Denna rr1öjlighet finns jag nämnt i dag beträffande uppgifter i som SPAR. Aven en del andra myndigheter tillämpar ett system med

direktreklamspärr. Frågan får övervägas närmare i samband med att

tillstånd ges till försäljning. I vilka situationer som adressen skall lämnas ut får naturligtvis avgöras från fall till fall. Det är viktigt att de personer som anmält att de inte önskar direktreklam inte därigenom undanhålls information från myndigheter och organisationer. En direktreklamspärr får således

inte föra med sig att den spärrade adressen aldrig lämnas ut. En spärr

bör t.ex. inte hindra att adressen lämnas ut i de fall en organisation önskar informera om sin verksamhet eller om ett företag skall informera att viss vara är behäftad med fel. Naturligtvis kan om en den heller inte hindra ett utlämnande enligt offentlighetsprincipen.

Vad gäller reglering försäljningsverksamheten uttalade departementsav chefen att försäljning har medgetts ur statsmaktsregister de nyss om nämnda frågorna försäljning bör regleras i den författning som om reglerar personregistret. I övrigt bör, enligt departementschefen, regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela behövliga föreskrifter hur försäljningsverksamheten skall bedrivas. om

14.2.2 Lantmäteriverket

Som framgick i föregående avsnitt hade CFD författningsstöd för att sälja personuppgifter. Detta reglerades i bl.a. förordningen 1988:278 med instruktion för Centralnämnden för fastighetsdata. Efter organisationsförändringen den 1 januari 1996 .har CFD gått upp i Lantmäteriverket. Samtidigt trädde förordningen 1995: 1418 med instruktion för det statliga lantmäteriet i kraft och upphävdes bl.a. förordningen med instruktion för Centralnämnden för fastighetsdata. Lantmäteriverket är enligt 3 § förordningen med instruktion för det statliga lantmäteriet central förvaltningsmyndighet för frågor om fastighetsindelning och för grundläggande landskaps- och fastighetsinformation. Enligt 4 § i nämnda förordning skall Lantmäteriverket bl.a. för försörjning med grundläggande landskaps- och fastighetsinansvara formation, för framställning och utgivning av information från ansvara de allmänna kartläggningen samt ansvara för de geodetiska rikssystemen och stöd för mätning innefattar satellitbaserad lägesbestämning och som navigering. I 6§ förordningen med instruktion för det statliga lantmäteriet att Lantmäteriverket får mot avgift bedriva uppdragsverkanges samhet inom sitt verksamhetsområde. Intäkterna från uppdragsverksam-

Försäljning uppgifter 169 av

heten knuten till fastighetsdatasystemet har för år 1996 beräknats till 104 miljoner kr. Fördelningen intäkterna har närmare beskrivits i av m.m. avsnitt 4.1. Där framgår att intäkterna till dominerande del hänför sig till avgifter för utnyttjande tjänster, t.ex. information via terminal, av och endast till mindre del avser annan försäljning.

14.3 överväganden och förslag

Förslag: l lagen om fastighetsdataregistret skall finnas en bestämmelse som medger att Lantmäteriverket tar ut avgifter för användning av uppgifter från fastighetsdataregistret. Lantmäteriverket skall ha rätt att föreskriva närmare om avgifterna.

14.3.1 Försäljning bör medges

Först kan konstateras att 7 § datalagen 1973:289 innebär att försäljning av personuppgifter skall kunna ske när detta beslutats i lag eller förordning eller av regeringen. Försäljningen eller avgifter för utnyttjande tjänster från uttag av av fastighetsdatasystemet är en etablerad verksamhet som omsätter stora belopp. I samhället har verksamheter byggts upp där denna form av tillgång till uppgifter från fastighetsdatasystemet förutsättning för är en hela verksamheten eller i vart fall för att denna skall kunna bedrivas på ett rationellt sätt. Det skulle alltså få närmast oöverskådliga konsekvenser om man mer påtagligt begränsade eller stoppade denna verksamhet. Härför skulle givetvis också krävas mycket starka skäl. Något tyder som på ett missnöje hos allmänheten med verksamheten har inte framskymtat. Däremot finns synpunkter vissa former av användning, t.ex. utlämnande av vissa uppgifter för reklamändamål o.dyl. Då talar man emellertid om begränsningar i mindre omfattning. Det rör sig sådana om begränsningar som har föreslagits i avsnitt 12.3. Ett annat skäl att göra mer omfattande ingrepp i försäljningsverksamheten skulle vara att den internationella regleringen nödvändiggjorde detta. EG-direktivet innebär bl.a. ett krav på att försäljning skall omfattas av ändamålen för att denna behandling skall tillåten och att vara försäljning får ske endast om denna behandling är tillåten enligt artikel 7. I nämnda artikel anges några olika fall som gör behandling, bl.a. försäljning, av personuppgifter tillåten. Samtycke år en sådan situation. Men att inhämta samtycke från alla registrerade är inte realistiskt. Försäljningen sker dels till myndigheter, dels till företag. När det gäller

170 Försäljning av uppgifter

försäljning till myndigheter och andra som bedriver statlig eller

kommunal verksamhet kan artikel 7 e vara tillämplig. Enligt denna

punkt är behandling t.ex. försäljning tillåten om denna är nödvändig - för att utföra en arbetsuppgift av allmänt intresse eller som är ett led i myndighetsutövning som utförs av den registeransvarige eller tredje man till vilken uppgifterna har lämnats ut. I övrigt torde det närmast vara

artikel 7 f som kan bli aktuell. Här anges att behandling av personupp-

gifter är tillåten om denna är nödvändig för ändamål som rör berättigade intressen hos den registeransvarige eller hos den eller de tredje män till vilka uppgifterna har lämnats ut. Detta gäller dock inte när den nämnda intressena uppvägs av den registrerades intressen eller dennes grundläggande fri- och rättigheter som kräver skydd under artikel 1.1 i direktivet. I sistnämnda stadgande anges att medlemsstaterna skall i enlighet med direktivet skydda fysiska personers grundläggande fri- och rättigheter, särskilt rätten till privatliv, i samband med behandling av personuppgifter. Det sagda leder till att försäljning av personuppgifter från fastighetsdataregistret även i fortsättningen bör få ske samma sätt som för närvarande. I prop. 1990/91:60 förordades att försäljning av uppgifter från stats maktsregister regleras i registerförfattningen. I registerförfattningen bör slås fast att försäljning av uppgifter från fastighetsdataregistret är tillåten.

14. 3 Prissättning

Under utredningsarbetet har synpunkter om prissättning förts fram från olika håll. Det gäller alltså prissättning av tjänster som inte sker på grund offentlighetsprincipen. När avskrifter eller kopior begärs med av stöd offentlighetsprincipen finns, enligt vad som har redogjorts för i av avsnitt 6.1.2, särskilda bestämmelser. Frågan om prissättning tas emellertid inte upp av följande skäl.

I regeringens proposition l995/96:l25 Åtgärder för att bredda och

utveckla användningen informationsteknik uttalade regeringen att ett av samhällsekonomiskt riktigt utnyttjande av den information som offentlig förvaltning förfogar över inte får begränsas eller hindras av att kostnaderna blir för höga. Investeringarna och driften av grundatabaserna bör, enligt regeringen, finansieras av det offentliga när registren i huvudsak motiveras deras administrativa användning. Regeringen av tillade s. 46:

Prissättningen informationstjänsterna central fråga när det är en

gäller att öka tillgän ligheten till de offentliga registren. Regeringen

anser att det bör ut ormas enhetliga principer för prissättningen informationstjänsterna och har därför givit Riksrevisionsverket i uppdrag att lämna förslag till prissättningsprinciper.

Försäljning av uppgzfier 171

Riksrevisionsverket lämnade i januari 1996 sin rapport Principer för prissättning av informationstjänster RRV 1995:64. Där föreslår Riksrevisionsverket att en enhetlig princip för prissättning av uttag av information ur databaser tillämpas inom den offentliga sektorn, såvida inget annat beslutas. Principen innebär en huvudregel att samtliga kostnader för att framställa och distribuera uttagen täcks. Regeringen beslutade den 30 maj 1996 att en särskild utredare skulle tillkallas för att överväga vissa frågor avseende de centrala person-, företags- och fastighetsdataregistren Dir. 1996:43. Häri inbegrips fastighetsdatasystemet. I utredarens uppdrag ingår att ta fram ett underlag som underlättar ställningstaganden till bl.a. prissättning. Utredningsarbetet skall, enligt direktiven, vara avslutat den 1 maj 1997. I detta sammanhang bör, mot den tecknade bakgrunden, endast den nuvarande ordningen att Lantmäteriverket har rätt att bestämma när det gäller prissättningen slås fast i registerförfattningarna. -

Utlämnande till utlandet

15 Utlämnande till utlandet

15. l Direktiven

I direktiven uttalar regeringen att utredaren skall behandla frågan om utlämnande av uppgifter till utlandet.

15.2 Bakgrund

15.2.1 Datalagen och sekretesslagen

I 11 § datalagen 1973:289 finns bestämmelse utlämnande till en om utlandet. Den innebär i huvudsak att utlämnande får ske endast efter tillstånd från Datainspektionen såvida uppgifterna inte skall användas enbart i ett land som är anslutet till Europarådets dataskyddskonvention.

Denna bestämmelse gäller dock endast sådan registeransvarig inte som är en myndighet. För myndigheter gäller i stället 7 kap. 16 § sekretesslagen. Där anges följande.

Sekretess gäller för personuppgift i datalagen 1973:289 som avses om det kan antas att utlämnande skulle medföra att uppgiften används för automatisk databehandling i strid med datalagen. Sekretess för uppgift i första stycket också,

som anges gäller om

det kan antas att utlämnande skulle medföra att uppgiften används för

automatisk databehandling i utlandet och att detta medför otillbörligt intrång i personlig integritet. Vid tillämpning denna bestämmelse

av ankommer det datainspektionen att pröva fråga utlämnande. om Sekretess enligt detta stycke gäller dock ej, uppgiften skall om användas för automatisk databehandling enbart i stat har en som anslutit sig till Europarådets konvention skydd för enskilda vid om automatisk databehandling personuppgifter. av

Enligt kommentaren till sekretesslagen Corell m.fl., Sekretesslagen, 3

uppl., 1992, s. 208 innefattar den aktuella sekretessen inte någon tystnadsplikt i vanligt mening. Risk för sådan skada i besom anges stämmelserna aktualiseras nämligen, enligt kommentaren, i praktiken bara vid massuttag i någon form av uppgifter från ett register.

174 Utlämnande till utlandet

15.2.2 Europarådets dataskyddskonvention

I artikel 12 i Europarådets dataskyddskonvention finns bestämmelser om flödet personuppgifter över gränserna och om nationell lag. av En stat får inte, uteslutande i syfte att skydda den personliga integriteten, förbjuda eller kräva särskilt bemyndigande för överföring av personuppgifter över gränsen till en annan stat som har anslutit sig till konventionen. Varje stat har dock rätt att göra vissa undantag. Undantag får landets lagstiftning innehåller särskilda begöras om stämmelser för vissa kategorier personuppgifter eller automatiserade av personregister grund av uppgifternas eller registrens natur. Detta gäller dock inte när den andra statens föreskrifter ger ett likvärdigt skydd. Vidare får undantag göras när överföringen sker från landet till en stat inte har anslutit sig till konventionen via en stat som har anslutit sig som till konventionen. Detta undantag finns för att undvika att landets lagstiftning kringgås.

15.2.3 EG-direktivet

Utlämnande till länder inom EU

EG-direktivet har två syften, det ena är av högsta intresse när det varav gäller överföring uppgifter till ett annat land som är medlem i EU. av Det syftet är, enligt artikel 1.1, att medlemsstaterna i enlighet med ena direktivet skall skydda fysiska personers grundläggande fri- och rättigheter, särskilt rätten till privatliv, i samband med behandling av personuppgifter. Det andra syftet, i artikel 1.2, avser utlämnande av uppgifter till medlemsstat. Där anges att medlemsstaterna får en annan varken begränsa eller förbjuda det fria flödet av personuppgifter mellan medlemsstaterna skäl har samband med det under punkt l föreav som skrivna skyddet. Tanken det fria flödet av personuppgifter redovisas utförligt i om ingressen särskilt i punkterna 3 9. Där i huvudsak följande. - anges Den ekonomiska och sociala integration som är en följd av upprättanmarknaden och dennas funktion i enlighet med artikel 7a det av den inre i fördraget kommer med nödvändighet att leda till en betydande ökning flödet personuppgifter över gränserna mellan samtliga aktörer på av av de ekonomiska och samhälleliga områdena, oavsett om dessa aktörer tillhör den privata eller offentliga sektorn. Utbytet av personuppgifter mellan företag i olika medlemsstater kommer att öka. De nationella myndigheterna i de olika medlemsstaterna måste som ett led i tillämpgemenskapsrätten samarbeta och utbyta personuppgifter för att ningen av kunna fullgöra sina åligganden eller utföra arbetsuppgifter för en

Utlämnande till utlandet 175

myndighet i en annan medlemsstat inom det område inre gränser utan som den inre marknaden innebär. Skillnader i skyddsnivå mellan medlemsstater kan hindra överföring mellan staterna av personuppgifter. Denna skillnad kan utgöra ett hinder för utövande av en rad ekonomiska aktiviteter gemenskapsnivå, snedvrida konkurrensen och hindra myndigheterna att fullgöra de skyldigheter som åligger dem enligt gemenskapsrätten. För att hindren mot flöden av personuppgifter skall kunna avskaffas måste skyddsnivån när det gäller enskilda fri- och rättigheter personers med avseende behandlingen av sådana uppgifter likvärdig i alla vara medlemsstater. Lagstiftningen måste därför göras likformig. Detta mer kommer att leda till ett likvärdigt skydd. Därigenom kommer medlemsstaterna inte längre att med hänvisning till enskilda fri- - personers och rättigheter, särskilt rätten till privatliv kunna hindra det fria flödet av personuppgifter mellan dem. Medlemsstaterna kommer genom direktivet att få ett handlingsutrymme. De kommer därför att i sin nationella lagstiftning särskilt kunna de allmänna villkor skall ange som gälla för behandlingen av uppgifter. Medlemsstaterna skall härvid sträva efter att förbättra det skydd som deras nuvarande lagstiftning Inom ger. ramen för detta handlingsutrymme och i enlighet med gemenskapsrätten kan skillnader uppkomma vid genomförandet av direktivet. Detta kan påverka flödet av uppgifter såväl inom medlemsstat på en som gemenskapsnivå. Det sagda torde innebära att medlemsländerna när direktivet skall vara genomfört inte kan sätta upp hinder för det fria flödet personuppgifter av med hänvisning till skyddet för enskildas personliga integritet. Däremot kan hinder ställas upp om skälet är ett annat. Här torde kunna tänka man sig t.ex. sekretess. En fråga är dock kan ställa andra hinder om man upp än de som gäller inom landet.

Utlämnande till länder utanför EU

I EG-direktivets artiklar 25 och 26 finns bestämmelser överföring om av personuppgifter till tredje land. Regleringen innebär i huvudsak följande.

Medlemsstaterna skall föreskriva att överföringen personuppgifter av som är under behandling eller som är avsedda att behandlas efter överföring till tredje land endast får ske det aktuella landet utan att om detta påverkar tillämpningen av de nationella bestämmelser har som antagits till följd av direktivet säkerställer adekvat skyddsnivå. - en Medlemsstaterna och kommissionen skall informera varandra när ett land utanför EU anses inte erbjuda en adekvat skyddsnivå. Kommissionen kan finna att ett sådant land inte har en adekvat skyddsnivå. I så fall skall medlemsstaterna vidta nödvändiga åtgärder för att hindra överföring av personuppgifter till det landet. Kommissionen kan å andra sidan

176 Utlämnande till utlandet

konstatera att ett land har en adekvat skyddsnivå. Då skall medlemsstaterna vidta de åtgärder som är nödvändiga för att beslutet skall kunna följas. Även land utanför EU saknar adekvat skyddsnivå så får om ett en

överföring ändå ske i vissa särskilt angivna fall. Överföring får ske om a den registrerade otvetydigt har samtyckt till den planerade överfö-

ringen, eller b överföringen är nödvändig för att fullgöra ett avtal mellan den registrerade och den registeransvarige eller för att den registrerades begäran genomföra åtgärder som vidtas innan avtalet ingås, eller

c överföringen år nödvändig för att ingå eller fullgöra ett avtal mellan

den registeransvarige och tredje man i den registrerades intresse, eller d överföringen är nödvändig eller bindande enligt författning av skäl rör viktiga allmänna intressen eller för att fastslå, göra gällande som eller försvara rättsliga anspråk, eller överföringen är nödvändig för skydda intressen är

e att som av

avgörande betydelse för den registrerade, eller

f överföringen görs från ett offentligt register som enligt lagar eller

andra författningar är avsett att ge allmänheten information och som är tillgängligt antingen för allmänheten eller för var och en som kan styrka ett berättigat intresse, i den utsträckning som de i lagstiftningen angivna villkoren för tillgänglighet uppfylls i det enskilda fallet.

15.3 överväganden och förslag

Förslag: För fastighetsdataregistret skall gälla samma regler för överföring uppgifter till utlandet som för personregister i allav mänhet.

När det gäller utlämnande personuppgifter till utlandet finns först en av övergripande fråga. Vad kommer mer allmänt att gälla för utlämmer nande personuppgifter till utlandet Som framgått av det föregående av finns regel i sekretesslagen. Enkelt uttryckt innebär den att det går en bra att lämna ut uppgifter till länder som har anslutit sig till Europarådets dataskyddskonvention. I annat fall krävs medverkan av Datainspektionen. Detta är också i huvudsak innehållet i den aktuella konventionen. Nu skall dessutom EG-direktivet genomföras i Sverige. Vissa skillnader finns mellan konventionen och direktivet, vilket kan ge upphov till del problem. Exempelvis uppmärksammade Datalagsuten redningen i sitt slutbetänkande En ny datalag SOU 1993: 10 frågan om ett land, är med i EU och som dessutom har ratificerat konsom

Utlämnande till utlandet 177

ventionen, med stöd av EG-direktivet kan vägra att lämna ut personuppgifter till ett land inte är med i EU har ratificerat som men som Europarådets dataskyddskonvention. Konflikten mellan olika internationella dokument är sådan överen gripande fråga som varken kan eller bör lösas i förevarande sammanhang. Detta gäller särskilt med hänsyn till att Datalagskommitténs Ju 1995:08 huvudsakliga uppdrag är att analysera på vilket sätt EGdirektivet skall införlivas i svensk lagstiftning och lägga fram förslag att till en ny lag området. Den nuvarande nationella lagstiftningen och den internationella regleringen innebär samtidigt vissa när det gäller överföring ramar av uppgifter till utlandet. Bl.a. innebär den internationella regleringen krav

på vissa fria flöden av uppgifter. Under utredningsarbetet har inte framkommit något anledning som ger att föreslå några särskilda bestämmelser inom de givna för - ramarna -

fastighetsdataregistret. För fastighetsdataregistret bör därför

samma bestämmelser gälla som för personregister i allmänhet. Vad exakt som kommer att gälla på området sedan EG-direktivet har införlivats går givetvis inte att förutsäga. Några dramatiska förändringar torde mer dock inte, med hänsyn till de aktuella dokumentens innehåll och den

nuvarande lagstiftningen, vara aktuella. Frågan om behandling uppgifter i öppna nät, Internet, har av t.ex. behandlats i avsnitt 9.5.5.

zartmirgiaxz;

; if 2 ,.

v izagéz

Information och samtycke 179

16 Information och

samtycke

16. 1

Inledning

En fråga som inte uppmärksammas särskilt i direktiven är kravet på information eller samtycke ställs huvudregel i olika som upp som en sammanhang, särskilt i den internationella regleringen. Inte minst mot bakgrund av den internationella regleringen bör det övervägas om ett krav på information eller samtycke skall ställas upp.

16.2 Den nationella och internationella

regleringen

Förevarande förslag innebär att fastighetsdataregistret skall utgöra ett enda register. Enligt den nuvarande datalagen kommer fastighetsdataregistret att utgöra ett personregister. Förslaget innebär emellertid inte att det kommer att innehålla s.k. känsliga personuppgifter. I den svenska regleringen finns inget krav information eller samtycke för ett sådant register. Något sådant krav har inte ställts för SPAR. upp Något statsmaktsregister där ett krav på samtycke för registrering har ställts upp finns inte. Däremot ställs ett krav information i flera upp statsmaktsregister. Här kan nämnas lagen 1994: 1517 socialförsäkom ringsregister, lagen 1994:459 arbetsförmedlingsregister och lagen om 1993:747 om sjukförsäkringsregister hos de allmänna försäkringskassorna. Europarådets dataskyddskonvention innehåller inte något krav information eller samtycke. I OECD:s riktlinjer endast att inanges formation eller samtycke krävs när det är skäligt. När det gäller EGdirektivet är behandling personuppgifter, enligt artikel tillåten av endast under vissa särskilt angivna omständigheter. Ett sådant fall är att den registrerade har lämnat sitt samtycke. Men behandling kan vara tillåten även på andra grunder. Som närmare har utvecklats i avsnitt 9.5.4 innebär förevarande förslag att behandling personuppgifter får av ske endast för sådana ändamål som medför att behandling enligt EGdirektivet är tillåten utan den enskildes samtycke. Artiklarna 10 och 11 i EG-direktivet behandlar information till den registrerade. Artikel 10 gäller när uppgifterna har samlats in från den

180 Information och samtycke

registrerade. Det är inte aktuellt för fastighetsdataregistret. Den tillämpliga artikeln är i stället artikel 11 som avser situationen att informationen inte har samlats in från den registrerade. Huvudregeln i artikel 11 är att den registrerade skall informeras. Undantag gäller för det första när den registrerade redan känner till informationen. Vidare finns ett undantag, som här saknar intresse, för forsknings- och statistikändamål. Vad som däremot är relevant är att undantag finns för det fall registrering eller utlämnande uttryckligen föreskrivs i författning. Om undantag görs, skall dock lämpliga skyddsåtgärder föreskrivas.

16.3 överväganden och förslag

Förslag: Något krav för registrering informerat samtycke från den enskilde eller information till den enskilde skall inte ställas upp.

Den lämnade redovisningen för nationell och internationell nyss reglering vid handen att det inte är nödvändigt att ställa upp ett krav ger på information eller samtycke för behandling av personuppgifter i fastighetsdataregistret. Frågan kan dock ställas om det är lämpligt, alltså det utifrån allmänna integritetsöverväganden bör ställas upp ett om mer krav på information eller samtycke.

16.3. l Samtycke

Ett krav samtycke framstår närmast som orimligt. Om ett sådant krav ställs blir den naturliga följden att uppgifter inte får registreras som upp, har anknytning till person som inte samtycker. Därigenom skulle en t.ex. inskrivningsdelen bli närmast oanvändbar. Den typ av uppgifter registreras i fastighetsdataregistret kan inte heller anses vara sådana som att samtycke framstår särskilt påkallat. Användningen av det som nuvarande fastighetsdatasystemet är redan i dag känd för stora delar av allmänheten och något missnöje med detta har inte kunnat skönjas. Ett krav samtycke bör alltså inte ställas upp.

16.3.2 Information

Bör då ett krav på information ställas upp Häremot kan invändas att

det är allmänt känt att det finns t.ex. ett inskrivningsregister. Allmänheten känner till att registreras lagfaren ägare, om man köper man som

Information

och samtycke 181

fastighet. Å en andra sidan torde det vara mindre bekant att det finns ett byggnadsregister. En fråga kan ställa sig är krav annan man om ett information skulle medföra orimliga eller i fall svårhanterliga vart administrativa problem. Att informera registrering lagfartsuppom av gifter o.dyl. framstår som relativt enkelt. Det kan ske i samband med att de aktuella handlingarna tillställs den enskilde. Men många andra

uppgifter saknar denna koppling. I princip all ajourföring skulle vara förknippad med ett krav information. Liksom har framhållits när det gäller samtycke gäller för hel del de aktuella uppgifterna de en av att inte kan anses särskilt känsliga. Många dem har också av en svag anknytning till den enskilde. Det framstår mot bakgrund det sagda försvarligt inte ställa av som att upp ett krav på information till den enskilde i samband med registrering. Däremot är det viktigt att allmänheten på olika sätt informeras om fastighetsdataregistret. Vad som inom för förevarande utredning ramen kan åstadkommas i detta sammanhang är så klar och enkel fören fattningsreglering som möjligt.

Genomförandet 183

17 Genomförandet

17.1 Ekonomiska konsekvenser

Utredningens uppdrag har varit att se över författningsregleringen och

bl.a. lämna förslag till vilken information skall ingå i motsvarigsom heten till det nuvarande fastighetsdatasystemet och bygga den upp datarättsliga reglering som skall kringgärda detta system. Det har alltså inte varit fråga att skapa register eller att föreslå om nya att nya informationsmängder skall föras i offentliga register. Inte heller har utredningen haft uppdrag att göra något den tekniska utformningen eller att föra över de aktuella registren i privat ägo. Frågan om prissättning har, av skäl som utvecklats iavsnitt 14.3.2, inte övervägts.

Förslaget innebär att ungefär den information i .dag ingår i

som fastighetsdatasystemet skall ingå i fastighetsdataregistret, i vart fall tills vidare. Regleringen är uppbyggd så att det skall möjligt att utan vara alltför stora omgångar föra in ytterligare information efter vederbörlig prövning av integritetsfrågorna. Vissa regler har ställts uppför användningen av framför allt personuppgifter. Dessa regler innebär - - en anpassning till EG-direktivet, innebär också i stor utsträckning att men en praxis som finns redan i dag slås fast i författning. Mot den tecknade bakgrunden är det svårt att se att förslaget skulle innebära några ändringar i kostnadshänseende, när det gäller Lantmäteriverket, Domstolsverket och de myndigheter som skall föra uppgifter i fastighetsdataregistret. Förslaget innebär i och för sig att Lantmäteriverket skall vara ensam registeransvarig. Det innebär bl.a. att staten ensam är primärt skadeståndsskyldig när det gäller fel och liknande i fastighetsdataregistret. Såvitt känt är har det emellertid hittills inte förekommit någon process skadestånd i detta hänseende. om Förslaget innehåller inte något som ger anledning tro att risken för sådana kommer att bli större. i processer I direktiven anges att utredningen skall göra uppskattning de en av samhällsekonomiska konsekvenserna av de förändringar som kan komma att föreslås. Av det hittills sagda framgår att några sådana konsekvenser

är svåra att se kort sikt. Avsikten med den föreslagna utformningen

är emellertid att den så långt möjligt skall skapa förutsättningar för en utveckling, t.ex. vad gäller nya tekniska applikationer, och i vart fall - att ändringar inte skall utgöra alltför stora problem. Tanken är att man

184 Genomförandet

därmed så långt möjligt har skapat förutsättningar för en utveckling som innebär att användningen av informationen på sikt skall kunna utvecklas och därmed bidra till ökad effektivitet och samhällsnytta. Hur stora de positiva effekterna blir beror till stor del i vilken utsträckning planer olika tekniska applikationer m.m. realiseras och kommer till praktisk användning. Utvidgad användning av fastig-

hetsanknuten information inom t.ex. kredit- eller försäkringsverksamhet

kan medföra rationaliseringar. Givetvis finns företagsekonomiska skäl för detta. Men en tanke är också att man därigenom skall kunna erbjuda billigare produkter, vilket alltså kommer konsumenten och samhället i till godo. Ett exempel är GIS. Även här kan stort annat man se möjligheter till rationaliseringar, kostnadssänkningar och förbättrad service. Användare och potentiella användare återfinns på en mängd områden, t.ex. lokaltrafik, Försvarsmakten, Luftfartsverket, skogsbolag,

Vägverket, Banverket, räddningsverksamhet och kraftbolag se t.ex.

REGGIT-gruppens lägesrapport Samverkan om geografiska data och informationssystem. Som utvecklats i avsnitt 5.1. övervägs rationaliseringsmöjligheter för inskrivningsväsendet. Det sagda utgör några exempel idéer och planer som, om de realiseras, förväntas ge positiva samhällsekonomiska effekter. Det är emellertid mycket svårt att uppskatta storleken på de samhällsekonomiska positiva effekterna av förslaget. Inte minst beror detta att man genom författningsregleringen endast kan skapa förutsättningar för den tänkbara utvecklingen. I vilken utsträckning detta sedan kommer att ske beror helt andra omständigheter. Som tidigare nämnts har uppdraget gällt en författningsöversyn beträffande redan befintliga register. Framför allt har det varit aktuellt att väga användarintressen mot integritetsintressen. Några jämställdhetspolitiska konsekvenser, regionalpolitiska konsekvenser eller konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet är därför svåra att se.

17.2 Ikraftträdandet

Inom Justitiedepartementet pågår en författningsöversyn med anledning av att fastighetsdatareformen är slutförd. Departementet planerar att remittera resultatet av denna översyn efter det att remissynpunkter har inhämtats beträffande förevarande betänkande. Därefter lär det bli aktuellt att samordna den vidare beredningen. Ikraftträdandet kan därför beräknas till tidigast den l juli 1998.

Författningskommentar 185

18 Författningskommentar

18.1 Förslaget till lag om fastighetsdataregistret

För närvarande är ett antal register samlade i eller i anslutning till vad som benämns fastighetsdatasystemet. Förslaget innebär att termen fastighetsdatasystemet utmönstras. Den fastighetsanknutna informationen skall, med några undantag, samlas i ett enda register benämnt fastighetsdataregistret. Detta skall vara indelat i en fastighetsdel, inskrivningsen del, en adressdel, en byggnadsdel och en taxeringsuppgiftsdel. Denna indelning har ingen rättslig betydelse. Syftet är endast att beskriva hur registret innehållsmässigt är uppbyggt. Bl.a. lägenhetsregistret, pantbrevsregistret och samfällighetsföreningsregistren skall inte ingå i fastighetsdataregistret. Lagen om fastighetsdataregistret innehåller centrala bestämmelser beträffande den fastighetsanknutna information som ingår i registret. Närmare bestämmelser, t.ex. vad gäller innehållet i registret och tillförande av uppgifter till registret, finns främst i förordningen om fastighetsdataregistret.

Inledande bestämmelse

l § För de ändamål som anges i 2 § skall med hjälp automatisk av databehandling föras ett register benämnt fastighetsdataregistret.

I paragrafen anges att ett register benämnt fastighetsdataregistret skall föras. Fastighetsdataregistret motsvarar närmast det nuvarande fastighetsdatasystemet. Fastighetsdataregistret skall föras med hjälp av automatisk databehandling och för de ändamål som anges i 2 Av bestämmelsen framgår att fastighetsdataregistret datarättsligt är att anse som ett enda register. Skälen för denna lösning har angetts i avsnitt 8.3.2.

186 Författningskommentar

Registerändamål

2 § Fastighetsdataregistret skall offentlighet i registret ingående ge information fastighetsanknuten information. i fastighetsdataregistret får behandlas endast för

Personuppgifter verksam enligt lag eller författning åligger eller

et som annan stat kommun och

a sådan egendom som registreras i fastighetsdataregistret,

som avser

b förutsätter att fastighetsanknuten information används som

som för planering, prövningar, beslut, uppföljning eller utvärdering,

ulriderlag

e er

c fullgörande underrättelseskyldighet,

som avser av verksamhet medverkan vid eller annat främjande av omsom avser sättning sådan egendom registreras i fastighetsdataregistret, av som kreditgivning, försäkringsgivning eller verksamhet där fastigannan hetsanknuten information utgör underlag för prövningar eller beslut, 4. verksamhet fastighetsförvaltning, byggande eller annan som avser liknande verksamhet, aktualisering, komplettering eller kontroll av fastighetsanknuten information finns i kund- eller medlemsregister eller liknande som register, eller uttag urval av personuppgifter urvalsdragning. av

I paragrafens första stycke att fastighetsdataregistret skall ge anges offentlighet i registret ingående information fastighetsanknuten information. Här uttrycks den grundläggande tanken att fastighetsdataregistret skall utgöra informationsdatabas till nytta för samhällslien Preciserade ändamål har emellertid ställts upp för personuppgifter. vet. Denna reglering finns i paragrafens andra stycke. Med fastighetsanknuten information all information som finns i registret, oavsett om avses denna är att anse som personuppgift eller inte. Andra stycket de ändamål för vilka personuppgifter som ingår anger i fastighetsdataregistret får behandlas. Med behandling avses detsamma i EG-direktivet. Behandling är varje åtgärd eller serie av åtgärder som

vidtas beträffande personuppgifter, vare sig det sker automatisk

som väg eller inte, t.ex. insamling, registrering, organisering, lagring, bearbetning eller ändring, återvinning, inhämtande, användning, utlämnande översändande, spridning eller annat tillhandahållande genom uppgifter, sammanställning eller samkörning, blockering, utplåning av eller förstoring. Uppräkningen de ändamål som personuppgifterna i fastighetsav dataregistret får behandlas för är uttömmande. Personuppgifterna i registret får alltså behandlas endast för de angivna ändamålen. Däremot finns inte några begränsningar när det gäller användningen av fastighetsanknuten information inte är att anse som personuppgifter. som Skälen för lösningen att precisera ändamålen endast såvitt avser personuppgifter har angetts i avsnitt 9.5.2. Med personuppgift upplysning som ensam eller tillsammans avses en med andra upplysningar kan hänföras till en bestämd eller bestämbar

Författningskommentar 187

person. Någon definition i lagen av begreppet personuppgift finns inte. Begreppet har i denna lag samma innebörd som begreppet personuppgift har getts i praxis, se avsnitt 9.5.3. Begreppet harmonierar också med EG-direktivets definition av begreppet personuppgift. I EG-direktivet

avses med personuppgift artikel 2 a varje upplysning

som avser en identifierad eller identifierbar fysisk En identifierbar är, person. person enligt direktivet, en person som kan identifieras, direkt eller indirekt, framför allt genom hänvisning till ett identifikationsnummer eller till en eller flera faktorer som är specifika för hans fysiska, fysiologiska, psykiska, ekonomiska, kulturella eller sociala identitet. Även EGom direktivets definitioner inte är bindande är det med hänsyn till utformningen bl.a. av ändamålsbestämmelsen i övrigt nödvändigt att begreppet personuppgift inte ges en annan innebörd när fastighetsdataregistret regleras. Om det ges en annan innebörd, skulle t.ex. uppgifter som inte anses som personuppgifter enligt förevarande lag men som anses som sådana uppgifter enligt EG-direktivet kunna bli föremål för behandling som strider mot direktivet. Definitionen av begreppet personuppgift innebär att en del uppgifter i vissa sammanhang är att anse som personuppgifter och i andra sammanhang inte är det. Avgörande för om en uppgift är att anse som en personuppgift är om den ensam eller tillsammans med andra uppgifter är hänförlig till en bestämd eller bestämbar person. Med andra 0rd beror det vilket sätt uppgiften används eller, för att använda EGdirektivets terminologi, vilken behandling den genomgår. Det får således avgöras i det enskilda fallet om en upplysning är att anse som en personuppgift eller inte. Följande exempel kan nämnas. Om en bearbetning görs där endast koordinater tas ut, innebär utlämnandet av dessa koordinater inte att personuppgifter lämnas ut. Om dessutom ägaruppgifter skulle ingå, år emellertid både ägaruppgifterna och koordinaterna att anse som personuppgifter. En fastighetsbeteckning utgör i sig inte en personuppgift. Men om den behandlas tillsammans med någon annan uppgift och därigenom blir hänförlig till en bestämd eller bestämbar person utgör fastighetsbeteckningen en personuppgift i samband med denna behandling. Behandlas fastighetsbeteckningen tillsammans med den aktuella fastighetsägarens namn, utgör alltså såväl fastighetsbeteckningen som narnnuppgiften personuppgifter. Ändamålet enligt andra stycket första punkten verksamhet avser som enligt författning åligger stat eller kommun. Det rör sig alltså om verksamhet som bedrivs med stöd av författning. Vidare skall det röra sig om statlig eller kommunal verksamhet. Och verksamheten skall avse sådan egendom som registreras i fastighetsdataregistret; förutsätta att fastighetsankiiuten information används som underlag för planering, prövningar, beslut, uppföljning eller utvärdering; eller avse fullgörande av underrättelseskyldighet enligt författning. Med "sådan egendom som registreras i fastighetsdataregistret" åsyftas fastigheter, tomträtter och

188 Författningskommentar

byggnader. Det gäller sådan egendom i stort, alltså inte enbart verksamhet som tar sikte redan registrerad egendom. Först och främst avses verksamhet som bedrivs direkt av statliga eller kommunala myndigheter, t.ex. de registrerande myndigheternas verksamhet och kommunal planläggningsverksamhet. Häri inbegrips emellertid även sådan verksamhet som staten eller kommuner är skyldiga att bedriva men som kan överlåtas annan när det gäller bl.a. själva genomförandet, t.ex. sophämtning. Det är alltså inte ett krav att användaren av uppgifterna är en statlig eller kommunal myndighet. Hela systemet med inskrivning av lagfarter som tidigare skedde i fastighetsböcker, registrering av fastighetsbildningsåtgärder osv. bygger en idé att man härigenom tillkännager vissa rättsförhållanden. Denna utformning är nödvändig bl.a. beroende på att fast egendom inte kan tas i besittning samma sätt som viss lös egendom. De tidigare förda jordoch stadsregistren samt fastighets- och tomträttsböckerna har nu i allt väsentligt ersatts av register som förs med hjälp av automatisk databehandling. Givetvis skall fastighetsdataregistret fylla den grundfunktion som fastighetsböckerna m.m. tidigare hade. Uppgifterna är offentliga och några begränsningar når det gäller vem som kan ta del av uppgifterna för detta ändamål skall inte finnas. Denna form av användning av fastighetsdataregistret täcks av den första punkten.

Vid en viss behandling kan fler än en av punkterna a c vara

tillämpliga. Det intressanta är emellertid att minst en punkt är tillämplig. I annat fall är behandling av personuppgifter för statlig eller kommunal verksamhet inte tillåten. Bestämmelsen i andra stycket första punkten är avsedd att harmoniera

med artikel 7 e i EG-direktivet. Det skall alltså röra sig om en

behandling av personuppgifter som är av allmänt intresse eller som är ett led i myndighetsutövning. Enligt den andra punkten får personuppgifter i fastighetsdataregistret användas i verksamhet som avser medverkan vid eller annat främjande av omsättning av sådan egendom som registreras i fastighetsdataregistret. Det är alltså fråga om tillhandahållande av uppgifter för kommersiell verksamhet. Den typiska verksamhet som avses är den användning som finns i dag av fastighetsdatasystemet vad gäller banker och andra kreditinstitut, mäklare, fastighetsvärderare och liknande och som ofta sker med hjälp av terminalanslutning. Medverkan vid omsättning och annat främjande får ses i relativt vid bemärkelse. Det gäller alltså inte enbart medverkan eller främjande vid den direkta omsättningen såsom slutförande av mäklaruppdrag eller beviljande av lån vid köp av en fastighet utan även sådant som värdering av fastigheter för prissättning av ett objekt som är till salu eller åtgärder som är av betydelse för fastighetsmarknaden och liknande. Ett annat krav är att det skall röra sig om egendom som registreras i fastighetsdataregistret. Personuppgifterna i fastighetsdataregistret får alltså inte användas i annan verksamhet än

Författningskommentar 189

sådan som rör fastigheter, tomträtter eller byggnader. Detta gäller även för ett bolag som bedriver dels aktuell verksamhet, dels verksamannan het. Ett sådant bolag får alltså använda personuppgifterna endast i den verksamhet som rör fastigheter, tomträtter eller byggnader. Rekvisitet verksamhet innebär att det skall fråga någon form rörelse vara om av som bedrivs omrâdet.

Den tredje punkten avser viss verksamhet där fastigheter, annan tomträtter eller byggnader inte utgör det centrala i verksamheten, men där uppgifter om sådan egendom kan vitalt intresse. Så kan vara av vara fallet vid kreditgivning och försäkringsgivning. Även viss annan, liknande verksamhet t.ex. kreditupplysning kan komma i fråga. Den - närmare gränsen får växa fram i praxis. Den fjärde punkten medger att personuppgifter används för fastighetsförvaltning, byggande och liknande. Byggande får i vid bemärkelse. ses Det tar sikte på samtliga stadier från projektering till uppförande och underhåll av hus, anläggningar Inom för fjärde punkten m.m. ramen faller också t.ex. underhåll anläggningar och ledningar. av

Enligt den femte punkten får personuppgifter användas för aktualise-

ring, komplettering eller kontroll av fastighetsanknuten information i kund- eller medlemsregister eller liknande register, där fastighetsanknuten information redan ingår. Bestämmelsen det fall att den avser som anlitar fastighetsdataregistret har ett eget personregister. Vad som avses med fastighetsanknuten information framgår första stycket. av I den sjätte punkten anges att fastighetsdataregistret får användas för s.k. urvalsdragningar. Bestämmelsen motsvarar den finns besom träffande SPAR i 26 § datalagen 1973:289. Med urvalsdragning avses alltså här detsamma som i datalagen. Urvalsdragningar till överavser vägande del adressuppgifter för direktreklamändamål. uttag av Personuppgifter kan användas för forskning och statistik, trots att detta inte har angetts som ett särskilt ändamål. Frågan har närmare

utvecklats i avsnitt 9.5.4. För punkterna 2 6 gäller att sådan användning får tillåten - anses

enligt artikel 7 f i EG-direktivet. Där tidigare nämnts,

anges, som att personuppgifter får behandlas behandlingen är nödvändig för om ändamål som rör berättigade intressen hos den registeransvarige eller hos den eller de tredje män till vilka uppgifterna har lämnats ut, utom när sådana intressen uppvägs den registrerades intressen eller dennes av grundläggande fri- och rättigheter kräver skydd enligt direktivets som artikel 1.1. När det gäller direktreklamändamål kan tilläggas att sådant utlämnande får ske endast så länge den registrerade inte motsätter sig detta. Om den registrerade motsätter sig utlämnande för direktreklam-

ändamål, får dennes intressen anses väga över. Denna är i överenssyn stämmelse med Datalagsutredningens SOU 1993:10 401. Ett förbud s. mot utlämnande för direktreklamändamål när den registrerade motsätter

190 Förfatmingskommentar

sig detta finns i 9 Vissa andra begränsningar beträffande användningen uppgifter från fastighetsdataregistret finns i 6 8 och 10 §§. av - I sammanhanget bör erinras om bestämmelserna i 28 § datalagen. Enligt sistnämnda paragraf skall den som begär att fâ uppgifter ur en myndighets personregister för ett sådant ändamål som avses i 26 § andra stycket 1 och 3 datalagen och som kan tillgodoses genom SPAR eller aviseringsregistret hänvisas till dessa register. De ändamål som avses i 26 § andra stycket 1 och 3 datalagen är aktualisering, komplettering och

kontroll av uppgifter i andra personregister samt uttag av urval av

personuppgifter urvalsdragning. Att 28 § datalagen inte innebär någon inskränkning offentlighetsprincipen klargörs i den paragrafens andra av stycke. Där att föreskrifterna i paragrafen inte inskränker anges myndigheternas skyldigheter enligt reglerna om allmänna handlingars offentlighet i tryckfrihetsförordningen. Bestämmelsen i datalagen om företräde för uppgifter från SPAR och aviseringsregistret gäller alltså även i förevarande sammanhang. Någon hänvisning i författningen till 28 § datalagen har emellertid inte ansetts nödvändig.

Registerinnehâll

3 § Den fastighetsanknutna informationen skall hänföras till en fastighetsdel, en inskrivningsdel, en adressdel, en byggnadsdel, samt en taxeringsuppgiftsdel. Utöver vad sägs i första stycket får en kommun, en länsstyrelse, som Statens räddnin sverk samt Riksantikvarieämbetet och statens historiska muséer föra in astighetsanknuten information som har samband med den

information som hänförs till fastighetsdataregistrets delar tilläggsin-

formation. Fasti hetsdataregistret får innehålla endast de

personuppgifter

som behövs ör att ändamålen med registret skall tillgo oses. Re eringen meddelar närmare föreskrifter om vilken fastighetsanknuten in ormation fastighetsdataregistret skall innehålla.

Paragrafens första stycke yttre för vilken information som anger en ram

får ingå i fastighetsdataregistret. Detta sker genom en redovisning av de delar fastighetsdataregistret skall bestå av. Delarna utgör motsvarig-

som heten till de register fastighetsregistret, m.fl. som finns i fastighets- - -

datasystemet. Skälen för den begreppsmässiga ändringen har angetts i

avsnitt 10.2.3. Begreppet -del saknar rättslig betydelse. Det används för att klargöra den innehållsmässiga uppbyggnaden av fastighetsdataregi-

stret. Fastighetsdataregistret skall enligt paragrafens första stycke innehålla fastighetsdel, inskrivningsdel, en adressdel, en byggnadsdel och en en taxeringsuppgiftsdel. Vissa andra register och systern som innehåller en

SOU 1997: 3 Författningskommentar 191

bl.a. uppgifter som förekommer även i fastighetsdataregistret t.ex. -

lägenhetsregistret, pantbrevsregistret, samfällighetsföreningsregister,

BKN-systemet och FENIX-systemet har lagts utanför fastighets- dataregistret. Skälen för den valda lösningen har utvecklats i avsnitt 10.2.2. För närvarande finns en fastighetsprisdatabas och ändringsdatabas. en De innehåller endast uppgifter redan finns i fastighetsdataregistret. som Skillnaden jämfört med registret är att uppgifterna är strukturerade på ett sätt. Även i fortsättningen skall det tillåtet annat vara att föra databaser av den typen. Eftersom de inte innehåller någon unik information, utan närmast kan beskrivas form bearbetningar som en av som har gjorts i förväg beträffande vissa ofta efterfrågade uppgifter, behövs inte någon särskild reglering detta. Fastighetsprisdatabasen av och ändringsdatabasen har närmare beskrivits i avsnitt 3.9. Enligt paragrafens andra stycke får kommun, länsstyrelse, en en Statens räddningsverk samt Riksantikvarieämbetet och statens historiska muséer föra in vissa ytterligare uppgifter. Regeringen bestämmer vilka uppgifter som får föras in. Det framgår fjärde stycket. Uppgifterna av skall ha samband med den övriga fastighetsanknutna informationen. Informationen skall inte hänföras till delarna utan utgör särskild en av en informationsgrupp benämnd tilläggsinformation. Frågan har utvecklats i avsnitt 10.2.2. I paragrafens tredje stycke anges den yttre för i vilken utramen sträckning personuppgifter får förekomma i fastighetsdataregistret. En personuppgift får förekomma i registret endast uppgiften behövs för om att ändamålen med fastighetsdataregistret skall tillgodoses. Denna yttre

gräns följer redan av EG-direktivet artikel 6 c. Paragrafen har

betydelse inte bara för vilka uppgifter får föras in utan även för hur som länge de får finnas kvar. Enligt paragrafens fjärde stycke föreskriver regeringen närmare om vilken fastighetsanknuten information skall ingå i fastighetssom dataregistret. Det gäller även tilläggsinformation enligt andra stycket. l förevarande betänkande finns ett förslag till sådan reglering. en Förslaget innebär att all reglering frågan vilken fastighetsanknuten av information som skall ingå i fastighetsdataregistret återfinns i förordningen om fastighetsdataregistret.

Registeransvar, m.m.

4 § Lantmäteriverket är registeransvarig för fastighetsdataregistret.

Lantmäteriverket skall, enligt paragrafen, registeransvarig för vara fastighetsdataregistret. Innebörden av registeransvar slås fast i datalagen 1973:289. Där finns bestämmelser de skyldigheter den om som

192 F örfattningskommentar

registeransvarige har. Den registeransvarige är skyldig att bl.a. rätta felaktiga uppgifter. Det är vidare den registeransvarige som skall ersätta skada som en registrerad tillfogas genom att ett personregister innehåller oriktig eller missvisande uppgift. För närvarande finns särskilda bestämmelser om skadestånd och rättelse för fastighetsregistret och inskrivningsregistret. För dessa regler finns redogörelse i avsnitt 11.2.2. Några ändringar av dessa regler en föreslås inte. De skall alltså gälla för fastighetsdelen, inskrivningsdelen och adressdelen. Dessutom finns regler om skadestånd och rättelse i datalagen. Vad de olika reglerna innebär och hur de särskilda bestämmelserna förhåller sig till datalagens bestämmelser har utvecklats i avsnitt ll.3.2. Där har också redogjorts för vilka regler som skall gälla för de delar i fastighetsdataregistret som inte omfattas av de särskilda bestämmelserna. Utformningen innebär att Lantmäteriverket alltid är primärt skadeståndsskyldig gentemot den enskilde för fel i fastighetsdataregistret. Möjlighet skall emellertid finnas för Lantmäteriverket att enligt allmänna skadeståndsrättsliga regler regressvis begära ersättning från annan. Denna fråga har utvecklats i avsnitt ll.3.4.

5 § Lantmäteriverket skall särskilt beakta att otillbörligt intrång i registrerads personliga integritet och risker från säkerhetssynpunkt inte uppkommer. Verket får därvid ställa upp ytterligare villkor än de som anges i 6 8 och 10 §§. -

Paragrafen att Lantmäteriverket särskilt skall beakta skyddet för anger den enskildes personliga integritet och säkerhetsaspekter samt att verket därvid har möjlighet att ställa ytterligare villkor än de som anges i upp 6 8 och 10 §§. - Detta aktualiseras främst vilket framgår av hänvisningen till 6 8 - och 10 när verket skall medge direktåtkomst eller utlämnande - ADB-medium eller utföra urval och bearbetningar. Lagen innehåller endast de yttre gränserna för nämnda användning. Det är emellertid nu inte möjligt att förutse alla situationer och önskemål som kan uppstå. Skäl kan finnas att av integritets- eller säkerhetshänsyn ställa upp ytterligare begränsningar eller förutsättningar för behandlingar än de i lagen angivna. Begränsningar kan avse t.ex. vilka uppgifter som skall behandlas. Förutsättningar kan t.ex. vilken spridning som får ges avse uppgifter har lämnats ut på ADB-medium. Med det är alltså inte som fråga att medge undantag från de begränsningar som har ställts upp om i 6 8 och 10 §§. Beslut i sådana frågor skall fattas av Datainspektio- - Lamnäteriverkets villkor får inte heller innebära någon inskränknen. ning offentlighetsprincipen. Utlämnanden begärs med stöd av av som offentlighetsprincipen omfattas alltså inte av förevarande paragraf. Inom Lantmäteriverket finns i dag policygrupp, som är ett forum för en spörsmål bl.a. integritets- och säkerhetskaraktär. Det får förutsättas av

Författningskommentar 193

att Lantmäteriverket även i fortsättningen har beredskap för kunna en att behandla dessa spörsmål. Lantmäteriverket skall givetvis också beakta bestämmelserna i sekretesslagen 1980:100. En översiktlig redogörelse för de bestämmelser som närmast aktualiseras beträffande fastighetsdataregistret har lämnats i avsnitt 6.1.4.

Direktåtkomst

6 § Direktåtkomst till pgifter för den inte för personu som uppgifter i fastighetsdataregistret far medges endast för sådan verksamhet som anges i 2 § andra stycket l - Direktåtkomst får inte medges så att det är möjligt att använda namn, personnummer eller del av personnummer sökbegre som p.

Direktåtkomst får medges endast för sökningar asti

en samfällighet eller byggnad i taget. Om det föreligger särskilda skäl, får dock Datainspektionen i det enskilda fallet medge att sökningar sker fler än en fastighet, samfällighet eller byggnad i taget.

Paragrafen innehåller vissa begränsningar när det gäller direktåtkomst. Skälen till den valda lösningen har utvecklats i avsnitt 12.3.2. Med direktåtkomst avses att den använder registret kan söka i som detta och få svar frågor inte själv bearbeta eller sätt men annat påverka innehållet. Användaren ställer frågor och får och kan ställa svar ytterligare frågor med anledning Paragrafen är inte tillämplig av svaren. den verksamhet som innebär att myndigheter, har denna som skyldighet eller möjlighet, för in uppgifter i fastighetsdataregistret. I första stycket anges att direktåtkomst får medges endast för sådan verksamhet som anges i 2 § andra stycket 1 4. - Enligt andra stycket får direktåtkomst inte medges så att det är möjligt att använda eller del namn, personnummer av personnummer som sökbegrepp. Förbudet är undantagslöst. Någon skyldighet att medge direktåtkomst innebär inte offentlighetsprincipen. Det heltäckande förbudet utgör alltså inte någon inskränkning i offentlighetsprincipen, Tredje stycket innebär att huvudregeln är att direktåtkomsten skall utformas på det sättet att sökning kan göras endast fastighet, en samfällighet eller byggnad i taget, s.k. fastighetsvis sökning. Ett undantag finns från detta. Datainspektionen kan medge undantag från begränsningen till fastighetsvis sökning. Härför krävs särskilda skäl. Med särskilda skäl avses främst att användaren kan påvisa ett väl definierat behov som gör sig starkare gällande än normalt att kunna använda av namn eller personnummer som sökbegrepp. Vidare krävs att användningen från integritetssynpunkt framstår försvarlig. som

194 Författningskommentar

Urval och bearbetningar

7 § Vid urval och bearbetningar av Lantmäteriverket för annans

räkning får uppgifter inteckningar inte behandlas.

Uppgifter

om om far lämnas ut endast vid behandlingar enligt § andra personnummer stycket Vad sägs i första stycket gäller inte annat följer av lag eller som om författning. Om det föreligger särskilda skäl, får vidare Datainannan spektionen medge annat i det enskilda fallet.

Paragrafen innehåller vissa begränsningar vad gäller tillåtna behandlingar vid urval och bearbetningar. Skälen för den valda lösningen har angetts i avsnitt 12.3.3. Urval och bearbetningar innebär att någon eller några parametrar används för att få fram begränsad mängd information ur en större en mängd information. Med begreppet endast att Lantmäteriverket för avses räkning gör sådan sökning. Det kan fråga om t.ex. att få annans en vara fram alla uppgifter viss eller att söka fram alla fastigheter om en person visst geografiskt område. Urval och bearbetningar kan ske för alla i ett ändamål i 2 § andra stycket. Urval och bearbetningar är ett som anges

vidare begrepp än urvalsdragning se 2 § andra stycket 6.

Uppgifter inteckningar får vid urval och bearbetningar enligt om huvudregeln inte behandlas. Vad avses med behandling har angetts som under 2 Enligt första stycket får vidare uppgifter om personnummer normalt lämnas ut endast vid behandlingar enligt 2 § andra stycket dvs. vid aktualisering, komplettering eller kontroll av fastighetsanknuten information finns i kund- eller medlemsregister eller liknande som register. Möjligheten att lämna ut personnummer begränsas också av datalagen 1973:289. Om förutsättningar för att lämna ut personnummer saknas enligt denna lag, skall utlämnande givetvis inte ske. Enligt 7 § andra stycket datalagen får återges datautskrifter personnummer endast när det finns särskilda skäl för det. Det gäller alltså även om det är fråga behandlingar enligt 2 § andra stycket om Förbuden är inte avsedda att innebära en begränsning av offentlighetsprincipen. De gäller alltså inte vid utlämnanden som har begärts med stöd av denna princip.

Två undantag från de uppställda begränsningarna vid urval och be-

arbetningar gäller enligt andra stycket. För det första gäller inte begränsningarna annat följer lag eller annan författning. Frågan om av har utvecklats i avsnitt 12.3.3. Vidare får undantag medges av Datainspektionen. Härför krävs särskilda skäl. Med särskilda skäl avses detsamma som i 6 § tredje stycket.

8 § Up gifter födelsetid, civilstånd, utmätning, om ersonnummer, konkurs ler standar poäng får inte behandlas, de skall användas för e om adresserad direktreklam.

Féflattningskommentar 195

Om det föreligger särskilda skäl, får Datainspektionen medge annat i det enskilda fallet.

Paragrafen innehåller begränsningar för vilka uppgifter får som behandlas när urval och bearbetningar sker för direktreklamändamål. Med urvalsdragning avses detsamma som i 26 § datalagen 1973:289. Det är ett snävare begrepp än urval och bearbetningar enligt 7 Urvalsdragning sker ofta för direktreklamändamål termen täcker men även en del annat. Här avses endast direktreklam. Någon särskild definition av direktreklam har inte ansetts nödvändig. Begreppet

förekommer även i annan författningsreglering inom datarätten jämför

t.ex. 27 § datalagen och 14 § förordningen l993:l270 förande om av samfällighetsföreningsregister m.m.. Direktreklam som genom sin utformning tyder att avsändaren har många eller detaljerade uppgifter upplevs ofta om en person som stötande. Särskilt gäller detta när utformningen tyder kunskap om ålder, civilstånd och liknande i kombination med andra uppgifter. I paragrafen anges därför att uppgifter födelsetid, om personnummer, civilstånd, utmätning eller konkurs enligt huvudregeln inte får behandlas för det aktuella ändamålet. Uppgifter utmätning och konkurs är om typiskt sett känsliga och något skäl att tillåta behandling dessa av uppgifter för direktreklam kan inte anses föreligga. Där vidare att anges uppgifter om de standardpoäng har åsatts vid fastighetstaxeringen som inte får behandlas. Den sistnämnda uppgifter är sådant slag typen av av att de, särskilt i kombination med andra uppgifter, möjliggör direktreklamförsändelser som ofta upplevs stötande från integritetssynpunkt. som Enligt andra stycket får de aktuella uppgifterna behandlas Datainom spektionen bedömer att det föreligger särskilda skäl. Bedömningen av vad som utgör särskilda skäl skall göras sätt enligt 6 och samma som 7 §§.

9 § Om en person har anmält att han inte önskar adresserad direktre-

klam, får uppgift om honom inte lämnas ut till någon

som avser att använda uppgiften för sådan reklam.

Enligt paragrafen kan inte önskar adresserad direktreklam en person som anmäla att han inte önskar sådan reklam. Uppgifter den får om personen då inte lämnas ut till någon att använda dessa för direktresom avser

klam, s.k. direktreklamspårr. Det bör tilläggas att vad sägs i

som paragrafen inte är avsett att innebära någon inskränkning i offentlighetsprincipen. En direktreklamspärr leder inte till undanhålls inatt personen formation från myndigheter och organisationer. Spärren bör t.ex. inte hindra att adressen lämnas ut i de fall organisation vill informera en om sin verksamhet eller ett företag skall informera att viss om om en vara är behäftad med fel jämför prop. 1990/91:60 52. s.

196 F örfattningskommentar

Utlämnande på medium för automatisk databehandling

10 § U pgifter om inteckningar får inte lämnas ut medium för auto-

matisk atabehandling. Uppgifter om personnummer får lämnas ut sådant medium endast vid behandlingar enligt 2 § andra stycket Vad sägs i första stycket gäller inte om annat följer av lag eller som författning. Om det föreligger särskilda skål, får vidare Datainannan spektionen medge annat i det enskilda fallet.

Direktåtkomst är i princip en form av utlämnande på ADB-medium. I lagen görs dock brukligt är åtskillnad mellan direktåtkomst - som - en och övriga former för utlämnande på ADB-medium. Direktåtkomst regleras i 6 Förevarande paragraf tar sikte övriga former för utlämnande ADB-medium. I paragrafens första stycke anges att uppgifter om inteckningar enligt huvudregeln inte får lämnas ut medium för automatisk databehandling. Vidare anges att uppgifter om personnummer inte får lämnas ut ADB-medium, utom när det rör sig om aktualisering, komplettering eller kontroll av fastighetsanknuten information som finns i kund- eller medlemsregister eller liknande register. För att utlämnande av personskall få ske krävs också, liksom vid urval och bearbetningar, nummer att förutsättningarna för sådant utlämnande är uppfyllda enligt datalagen 1973:289. Frågan har utvecklats i kommentaren till 7 När det gäller utlämnanden ADB-medium finns dessutom särskilda regler i 7 kap. 16 § sekretesslagen 1980:100. Dessa bestämmelser har redovisats i avsnitt 6.1.4. I andra stycket har ställts upp två undantag. De motsvarar dem som enligt 7 § andra stycket gäller vid urval och bearbetning, varför det hänvisas dit. Skälen för lösningen har angetts i allmänmotiveringen, avsnitt 12.3 .4. Som där har angetts medför offentlighetsprincipen inte någon skyldighet att lämna ut uppgifter ADB-medium. De uppställda förbuden får således fullt genomslag. Personuppgifter får lämnas ut ADB-medium endast när det rör sig behandling för något ändamålen i 2 § andra stycket. Där anges om av nämligen för vilka ändamål personuppgifter får behandlas. Och utlämnande ADB-medium är form av behandling. Eftersom en en myndighet inte är skyldig att lämna ut uppgifter ADB-medium enligt offentlighetsprincipen blir följden att personuppgifter får lämnas ut ADB-medium endast för de aktuella ändamålen. Datainspektionens möjlighet att medge undantag avser inte denna gräns.

Författningskommentar

Avgifter

1 1 § Användningen fastighetsdataregistret får avgiftsbelagd,

av vara om inte annat föres Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter avgifter. om

I paragrafen slås fast att Lantmäteriverket, i likhet med i dag, har rätt att ta ut avgifter för användning fastighetsdataregistret. För förav att säljning av uppgifter från ett personregister skall få ske krävs enligt 7 § första stycket 3 datalagen stöd av lag, förordning eller särskilt regeringsbeslut. Undantaget i förevarande paragrafs första mening gäller myndigheters skyldighet att utan avgift tillhandahålla allmänna handlingar när utlämnande begärs med stöd offentlighetsprincipen 2 kap. av

12 § tryckfrihetsförordningen. Vidare regeringen eller den

anges att myndighet regeringen bestämmer föreskriver närmare avgifter. Detta om gäller alltså andra avgifter än sådana tas ut för tillhandahållande som av utskrifter enligt 2 kap. 13 § tryckfrihetsförordningen.

Överklagande

12 § Beslut som Lantmäteriverket eller lantmäterimyndigheten har meddelat med stöd av denna lag eller föreskrifter regeringen har som meddelat till denna lag fär överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Paragrafen behandlar möjligheterna till överklagande. Den motsvarar

65 § fastighetsregisterkungörelsen i sak, med den skillnaden över-

att klaganderätten gäller även beslut Lantmäteriverket har meddelat som med stöd av förevarande lag.

13 § Beslut som Datainspektionen har meddelat med stöd denna lag

av får överklagas hos regeringen.

Enligt paragrafen får de beslut Datainspektionen kan meddela med som stöd av lagen överklagas till regeringen. Bestämmelsen harmonierar med bestämmelsen i 25 § datalagen 1973:289 enligt vilken Datainspektionens beslut enligt den lagen skall överklagas hos regeringen, den om registeransvarige är en statlig myndighet.

198 Författningskommentar

18.2 Förslaget till förordning om

fastighetsdataregistret

centrala författningarna för fastighetsdatasystemet med föreskrifter De reglerar det närmare innehållet i de olika registren och som t.ex.

förandet dessa är fastighetsdatakungörelsen 1974:1058, fastighets-

av

registerkungörelsen 1974:1059 och inskrivningsregisterkungörelsen

1974:1061. Förslaget innebär att bestämmelser från dessa författningar

återfinns i enda författning förordningen om fastighetsfrämst en -

dataregistret.

I förordningen fastighetsdataregistret finns bestämmelser om de

om olika delar fastighetsdataregistret skall bestå av. Vidare finns vissa som bestämmelser. En hel del bestämmelserna i de olika gemensamma av

tidigare författningarna fastighetsdatakungörelsen, fastighetsregister-

-

kungörelsen och inskrivningsregisterkungörelsen finns kvar. De

ändringar har gjorts i dessa bestämmelser är oftast språkliga som ändringar eller följdändringar. Viss reglering fyllde ett pedagogiskt som

värde under uppbyggnadsfasen fastighetsdatasystemet har tagits bort

av eftersom den framstår onödigt utförlig. numera som Ett relativt antal bestämmelser har inte förts över från de andra stort

författningarna till förordningen om fastighetsdataregistret. En över-

gripande inriktning har varit i förordningen så långt möjligt endast att frågor själva registret, med andra ord sådana frågor reglera som avser brukar regleras i registerförordningar. Bestämmelser som tar sikte som arbetsgången på de aktuella myndigheterna såsom akthantering, på t.ex. mellanlagring, dagsgodkännande samt förande dagbok och minneslisav därför inte förts in i förordningen fastighetsdataregistret. tor har om Tanken dessa bestämmelser skall ha sin plats i andra förordningar. är att Vidare har vissa andra bestämmelser bedömts frågor som inte avse regleras på förordningsnivå. I stället kan Domstolsverket eller behöver Lantmäteriverket meddela föreskrifter. Exempel på detta är bestämmel-

vilka uppgifter skall tas bort från fastighetsdelen när en ser om som registerenhet är avregistrerad. I bilaga 2 finns redogörelse för vilka en bestämmelser från de tidigare författningarna inte återfinns i försom

ordningen fastighetsdataregistret och hur man bör förfara med dessa.

om Den grundläggande inriktningen att endast reglera frågor som i registerförfattningar har fått förses med vissa brukar tas upp undantag. Regleringen fastighetsdataregistrets innehåll är relativt av

F0"rfatmingsk0mmentar 199

utförlig. Det är delvis ett utslag den stora mängd information av som skall finnas i fastighetsdataregistret. Till skillnad från många andra registerförfattningar finns emellertid också ett intresse att tillförsäkra av att huvuddelen av de angivna uppgifterna verkligen finns med i fastighetsdataregistret. En förutsättning för att t.ex. inskrivningsväsendet skall fungera är att uppgiftsförandet sker sätt över hela landet. samma Vidare har det för vissa frågor saknats naturligt plats för bestämmelen serna om de inte förs in i registerförordningen. Det har då bedömts vara bäst att föra in dessa bestämmelser i förordningen. l annat fall hade överskådligheten blivit sämre.

Inledande bestämmelse

1 §

I paragrafens första stycke anges att förordningen innehåller bestämmelser om fastighetsdataregistret som förs med stöd lagen fastighetsav om dataregistret. Andra stycket ger en översiktlig bild av vilka bestämmelser finns som i förordningen. Förordningen behandlar i tur och ordning fastighetsdataregistrets olika delar fastighetsdelen, inskrivningsdelen, adress- delen, byggnadsdelen och taxeringsuppgiftsdelen. Avslutningsvis finns bestämmelser om tilläggsinformation och bestämmelser är som gemensamma för samtliga eller vissa av fastighetsdataregistrets delar.

Fastighetsdelen

Under rubriken fastighetsdelen finns bestämmelser fastighetsdataregiom strets fastighetsdel. Motsvarigheten i fastighetsdatasystemet fastighets- registret reglerades i fastighetsregisterkungörelsen 1974: 1058. En övergripande skillnad mellan fastighetsdelen och fastighetsregistret är att adresserna fanns i fastighetsregistret här har brutits ut till självmen en ständig del adressdelen. -

Allmänt om fastighetsdelens innehåll

2 §

Paragrafen motsvarar 3 § fastighetsregisterkungörelsen. I fastighetsregisterkungörelsen gjordes en indelning av fastighetsregistret i sju olika register. Eftersom fastighetsdataregistret skall utgöra ett enda personregister indelat i olika delar är det oegentligt att i förevarande samman-

200 Féflattningskommentar

hang tala register. Här i stället att fastighetsdelen skall om anges redovisa fastigheter och samfälligheter, koordinater, planer m.m., kvarter, gemensamhetsanläggningar samt registerkarta. Skälen för m.m. , den valda lösningen har utvecklats i avsnitt lO.2.3. Det tidigare adressregistret ingår inte i fastighetsdelen. Adresserna har brutits ut till särskild del i fastighetsdataregistret adressdelen. en - Skälen till denna lösning har angetts i avsnitt 10.2.3. Bestämmelser om adressdelen finns i 56 60 §§. -

Förande av fastighetsdelen

3 §

Paragrafen motsvarar 4 § fastighetsregisterkungörelsen. I första meningen i första stycket används endast begreppet lantmäterimyndighet i stället för den statliga lantmäterimyndigheten eller av den kommunala Detta innebär inte någon skillnad i sak. Även i lantmäterimyndigheten. fortsättningen skall alltså fastighetsdelen föras av den statliga lantmäterimyndigheten eller den kommunala lantmäterimyndigheten, där av en sådan har inrättats. Någon motsvarighet till bestämmelsen att den kommunala lantmäterimyndigheten måste ansöka särskilt den önskar föra automatiskt om databehandlad registerkarta finns inte. Regleringen fanns för att tillförsäkra att kommunen använde ett system stämde med fastigsom hetsdatasystemet. Den l januari 1996 trädde lagen 1995:1393 om kommunal lantmäterimyndighet i kraft. För att en kommun skall få tillstånd att inrätta en kommunal lantmäterimyndighet ställs vissa krav. Bl.a. skall kommunen visa att myndighetens informationssystem kommer att få sådan teknisk standard som säkerställer det informationsutbyte en mellan stat och kommun behövs inom lantrnäteriområdet. som Det andra stycket är oförändrat.

4§

Paragrafen motsvarar 4 § fastighetsregisterkungörelsen. Utöver a terminologiska ändringar har bestämmelserna i den sistnämnda paragrafen får föra adressregister tagits bort. Bestämmelser om om vem som skall föra adressdelen finns i 56 Detta är en följd av att vem som adresserna har brutits ut från fastighetsdelen till en självständig del adressdelen.

l 4 a § andra stycket fastighetsregisterkungörelsen angavs att om

fastighetsdelen förs kommunal lantmäterimyndigheten, får tillstånd av en redovisa planer samtliga uppgifter som skall redovisas att m.m. avser dem. Lagen 1995: 1393 kommunal lantmäterimyndighet innebär om om

Författningskommentar 201

emellertid att en kommunal lantmäterirnyndighet inte kan ta över del en av uppgifterna. Regleringen är därför överflödig.

Indelning och beteckning av fastigheter och samfälligheter

5 §

Paragrafen motsvarar 2 § fastighetsregisterkungörelsen. Paragrafens

andra stycke behandlar tidpunkten för redovisning beslutade ändringar av i indelningen i kommuner samt vilket är nyhet församlingar och - en -

län. Ändringen är föranledd av ett påtalat behov från Lantmäteriverket.

I övrigt är det fråga endast språkliga och terminologiska ändringar. om

6§

Paragrafen motsvarar 5 § fastighetsregisterkungörelsen. Inga ändringar i sak har gjorts.

7§

Jämfört med 6 § fastighetsregisterkungörelsen är paragrafen oförändrad,

bortsett från språkliga ändringar och följdändring. en

8§

Paragrafen behandlar indelning i trakter och åsättande traktnamn. av Den motsvarar 7 § fastighetsregisterkungörelsen. Regleringen i sistnämnda paragraf avseende den närmare utformningen traktnamn av antalet tillåtna bokstäver har tagits bort. Den närmare utformningen bör inte regleras på förordningsnivå utan Lantmäteriverket kan meddela föreskrifter om detta.

9 §

Paragrafen motsvarar 8 § fastighetsregisterkungörelsen. Regleringen av den närmare utformningen av blocknummer har på sätt för - samma som traktnamn i 8 § tagits bort. -

10 §

Paragrafen motsvarar 9 § fastighetsregisterkungörelsen. Utöver språkliga ändringar har regleringen av den närmare utformningen enhetsnumav mer tagits bort jämför 8 och 9 §§.

202 Författningskommentar

11§

I paragrafen, som motsvarar 10 § fastighetsregisterkungörelsen, har språkliga ändringar gjorts. Vidare har ett exempel tagits bort. Exemplet hade pedagogisk funktion under uppbyggnadsfasen, men fyller inte en längre någon funktion.

I2§

Jämfört med 11 § fastighetsregisterkungörelsen har motsvarande ändringar gjorts som i 11

J3§

Paragrafen motsvarar 12 § fastighetsregisterkungörelsen. Utöver språkliga ändringar har det tredje stycket utmönstrats. Där angavs att ett kvarter inte får ett annat kvarter inom registeromges samma namn som rådet. Detta får anses som självklart och är dessutom för närvarande omöjligt av tekniska skäl. Vidare innehöll tredje stycket en närmare reglering utformningen kvartersnamn. Detta bör inte regleras på av av förordningsnivâ jämför 8 10 §§. -

14§

Paragrafen motsvarar 13 § första stycket fastighetsregisterkungörelsen. Det andra stycket i sistnämnda paragraf saknar här en motsvarighet. Där angavs att kan det antagas att den kommunala indelningen kommer att ändras, bör registerenhet åsättas samma trakt- eller kvartersnamn och registernummer registerenhet, vilken genom ändringen kan som annan komma att tillhöra samma registerområde. Bestämmelsen framstår som självklar och var dessutom fakultativ.

I5§

I paragrafen har endast terminologisk ändring och språkliga ändringar en

gjorts jämfört med 14 § fastighetsregisterkungörelsen.

16§

Paragrafen motsvarar 16 § fastighetsregisterkungörelsen. I sistnämnda paragraf dessutom i andra stycket att de omständigheter som var angavs betydelse i ärendet skulle utredas innan beslut om komplettering medav delades. En särskild bestämmelse detta i registerförordningen om framstår som överflödig.

Färfattningskommentar 203

17§

Paragrafen motsvarar 20 § första stycket fastighetsregisterkungörelsen. Sistnämnda paragraf innehöll också bestämmelser arkivering vissa om av akter och åsättande av aktbeteckning. Något behov att reglera av akthanteringen på förordningsnivå kan inte föreligga. Genom 78 § anses finns möjlighet för Lantmäteriverket att meddela föreskrifter detta. om

Avregistrering

18 §

Paragrafen motsvarar 15 § och 18 § andra stycket fastighetsregisterkungörelsen. Endast språkliga ändringar har gjorts. Tidigare att angavs fastigheten respektive samfälligheten skulle avregistreras. Innebörden var emellertid att i fastighetsregistret skulle anmärkas att enheten var avregistrerad jämför 5 § tredje stycket fastighetsregisterkungörelsen. Där angavs att även en fastighet eller samfällighet inte längre består som utgjorde en registerenhet. Denna bestämmelse finns i 5 § tredje stycket. Avsikten med ändringen är att bättre beskriva vad som avses.

Vissa beslut

19 §

I paragrafen, som motsvarar 17 § fastighetsregisterkungörelsen, har språkliga ändringar gjorts. Några ändringar i sak är inte avsedda.

20§

Endast språkliga och terminologiska ändringar har gjorts jämfört med 18 § första stycket fastighetsregisterkungörelsen.

21§

Paragrafen motsvarar 19 § fastighetsregisterkungörelsen. I paragrafens andra stycke angavs att rätten att överlåta beslutanderätten gällde "beträffande vissa slag av ärenden". Någon precisering vilka ärenden av som avsågs fanns inte. I praktiken har inte lokutionen ansetts medföra några begränsningar. Den har därför tagits bort. I övrigt har endast språkliga ändringar och följdändringar gjorts.

204 Författningskommentar

Fastigheter och samfälligheter

22 §

Paragrafen motsvarar 23 och 24 §§ fastighetsregisterkungörelsen. Förevarande paragraf innehåller således bestämmelser om vilka uppgifter som skall finnas för fastigheter och samfalligheter. Indelningen i avdelningar har tagits bort. Denna indelning förde närmast tankarna till manuell hantering och saknade dessutom någon praktisk funktion. Någon annan ändring i sak har inte gjorts.

23§

Paragrafen motsvarar 25 § fastighetsregisterkungörelsen. Vissa språkliga ändringar och följdändringar har gjorts i första stycket. Den tabell som återfanns i 25 § fastighetsregisterkungörelsen har flyttats till en bilaga bilaga Någon motsvarighet till andra och tredje styckena i 25 § fastighetsregisterkungörelsen finns inte. Regleringen i andra stycket motsvaras inte av något praktiskt behov och har därför tagits bort. Regleringen i tredje stycket rörde sådant som Lantmäteriverket kan meddela föreskrifter om.

24§

I paragrafen som motsvarar 27 § fastighetsregisterkungörelsen har - endast språkliga ändringar och följdändringar gjorts.

25 §

Endast terminologiska ändringar har gjorts jämfört med 27 a § fastighetsregisterkungörelsen.

Koordinater

26 27 § -

Paragraferna motsvarar 29 och 30 fastighetsregisterkungörelsen. Endast terminologiska och språkliga ändringar har gjorts.

Författningskommentar

Planer m.m.

28 30 -

Paragraferna motsvarar 32 34 §§ fastighetsregisterkungörelsen

— och överensstämmer med de sistnämnda förutom vissa språkliga och att terminologiska ändringar har vidtagits.

31§

Paragrafen motsvarar 35 § första stycket fastighetsregisterkungörelsen.

Den reglerar när en plan m.m. skall avregistrerad. Motsvaanges som rande reglering för fastigheter och samfälligheter finns i 18 Någon motsvarighet till 35 § andra stycket fastighetsregisterlcungörelsen finns inte. Där reglerades vilka uppgifter skall tas bort när plan som en m.m. är avregistrerad. Denna fråga behöver inte regleras på förordningsnivå.

Kvarter

32 33 § -

Jämfört med 36 och 37 fastighetsregisterkungörelsen är paragraferna

oförändrade, förutom att vissa terminologiska och språkliga ändringar har gjorts. Förslaget innebär att kvarter även i fortsättningen får redovisas särskilt. Skälen till detta har i avsnitt l0.2.2. angetts

34§

Paragrafen motsvarar 38 § första stycket första meningen fastighetsregisterkungörelsen. Den sistnämnda paragrafen reglerade även i vilken utsträckning uppgifter skulle tas bort när ett kvarter inte längre består eller när nya uppgifter förs in. Härom kan Lantmäteriverket lämna föreskrifter jämför 31 §.

Gemensamhetsanläggningar m. m.

35 §

Paragrafen motsvarar 42 § fastighetsregisterkungörelsen. Endast

språkliga och terminologiska ändringar har gjorts.

206 Författningskommentar

36§

Paragrafen motsvarar 43 § fastighetsregisterkungörelsen. Förutom språkliga och terminologiska ändringar har närmare bestämmelser om utformningen enhetsnummer tagits bort. Lantmäteriverket kan av meddela föreskrifter detta. Slutligen har ett exempel redovisningsom enheternas olika beteckningar tagits bort. Exemplet fyllde sin funktion under uppbyggnadsskedet men är nu överflödigt.

37§

Endast språkliga och terminologiska ändringar har gjorts i paragrafen motsvarar 44 § fastighetsregisterkungörelsen. som

38§

Paragrafen motsvarar 45 § första stycket fastighetsregisterkungörelsen.

Ändringarna är av språklig natur, för att det bättre skall framgå vad som

Någon ändring i sak är inte avsedd jämför 17 §. avses. Någon motsvarighet till 45 § andra stycket fastighetsregisterkungörelfinns inte. Där vilka uppgifter som skulle finnas beträffande sen angavs avregistrerad redovisningsenhet. Lantmäteriverket kan meddela en föreskrifter detta jämför 31 och 34 §§. om

Registerkarta

39 §

Paragrafen motsvarar 48 § fastighetsregisterkungörelsen. l sjätte punkten

har den ändringen gjorts att undantaget från skyldigheten att redovisas områden för vågrätt när skalan är mindre än 2 000 har tagits bort. För digitala kartor är det inte relevant att tala skalor. Vidare finns om möjlighet enligt 40 § att förenkla och underlåta redovisningen om det en är påkallat någon särskild omständighet. Vid behov kan dessutom av Lantmäteriverket lämna närmare föreskrifter om redovisningen av

vägrätter.

40§

Paragrafen 50 § fastighetsregisterkungörelsen. I sistnämnda

motsvarar paragraf exempel när redovisningen fick förenklas eller angavs som underlåtas det påkallades kartans skala. När det gäller digital karta att av det inte adekvat tala skala. Därför endast att redovisär att om anges

Författningskommentar 207

ningen får förenklas eller underlåtas om det är påkallat någon särskild av omständighet.

41§

Paragrafen motsvarar 51 § fastighetsregisterkungörelsen. De ändringar

som har gjorts är följdändringar. Utformningen tar sikte digitala registerkartor. Den gäller emellertid även för det fall analog registerkarta förs. Detta följer 2 Enligt sistnämnda paragraf är digital av registerkarta huvudregeln sådan inte finns skall analog men om en registerkarta som hör till fastighetsdelen finnas.

Samordning registerföring i vissa fall

av

42 §

Paragrafen motsvarar 58§ fastighetsregisterkungörelsen. Endast

språkliga ändringar har gjorts.

Inskrivningsdelen

Under rubriken inskrivningsdelen finns bestämmelser fastighetsom dataregistrets inskrivningsdel. Den tidigare motsvarigheten inskriv- -

ningsregistret- reglerades i inskrivningsregisterkungörelsen1974: 1061.

Dessutom har vissa bestämmelser från fastighetsdatakungörelsen 1974:1058 avseende inskrivningsdelen förts hit.

Allmänt om inskrivningsdelens innehåll

43 §

Paragrafen motsvarar 2 § inskrivningsregisterkungörelsen. Endast

språkliga och terminologiska ändringar har gjorts.

44§

Paragrafens första och andra stycke motsvarar 3 § inskrivningsregisterkungörelsen. Den tidigare indelningen i olika avdelningar har, liksom för fastighetsdelen, slopats. Denna indelning förde närmast tankarna till manuell registerföring och saknar dessutom praktisk betydelse. I övrigt har språkliga och terminologiska ändringar gjorts.

208 Författningskommentar

Tredje stycket i paragrafen motsvarar 4 § fjärde stycket fastighetsdatakungörelsen. De uppgifter som där avses presenteras för användarna i inskrivningsdelen. Bestämmelserna har därför flyttats till den övriga regleringen inskrivningsdelen. Utöver rent redaktionella ändringar av klargörs också att de aktuella uppgifterna skall föras in i inskrivningsdelen.

45§

Paragrafen motsvarar 25§ inskrivningsregisterkungörelsen. Endast redaktionella ändringar har gjorts.

Uppgifter om lagfart

46 §

Paragrafen 4 § inskrivningsregisterkungörelsen. Vissa

motsvarar redaktionella ändringar har gjorts. Dessutom har hänvisning till lagen en 1982:618 utländska förvärv av fast egendom m.m. tagits bort. om Lagen har upphört och någon motsvarande bestämmelse finns inte i lagen 1992:1368 tillstånd till vissa förvärv av fast egendom. om I 4 § inskrivningsregisterkungörelsen fanns också en hänvisning till fastighetsdatakungörelsen. Dessa bestämmelser finns i 44 § tredje nu stycket. Hänvisningen har därför tagits bort.

Uppgifter tomtrdttsuppldtelse och tomtréittsinnehav om

47 §

Vissa redaktionella ändringar har gjorts jämfört med 5 § inskrivningsregisterkungörelsen. I sistnämnda paragrafs andra stycke angavs att inskrivningsmyndighetens anmärkning att tomträtt upplâtits i om fastigheten skulle föras in efter fastighetsregistrets uppgift om fastig-

hetens registerbeteckning. Denna anvisning för införingen har tagits bort

överflödig. som

48§

Paragrafen 6§ inskrivningsregisterkungörelsen. Vissa

motsvarar språkliga och terminologiska ändringar har gjorts. Jämfört med 6 § inskrivningsregisterkungörelsen saknas också hänvisningar till lagen 1982:618 utländska förvärv fast egendom samt till fastigom av m.m. hetsdatakungörelsen. Den förstnämnda lagen är upphävd. Den andra

Författningskommentar

hänvisningen är överflödig eftersom de aktuella bestämmelserna har förts in i 44

Uppgifter om inteckningar m.m.

49 §

I paragrafen, som motsvarar 7 § inskrivningsregisterkungörelsen, har

endast redaktionella ändringar gjorts.

Uppgifter om anteckningar

50 §

Paragrafen är, jämfört med 8 § inskrivningsregisterkungörelsen,

oförändrad förutom att vissa språkliga och terminologiska ändringar har gjorts. I första punkten finns hänvisning till 7 § lagen l973:98 en om inskrivningsregister. Detta måste givetvis ändras under den vidare beredningen.

Uppgifter om äldre förhållanden

51§

Paragrafen motsvarar 9 § inskrivningsregisterkungörelsen. Endast

språkliga och terminologiska ändringar har gjorts.

Ärenden om sammanläggning

52 §

Paragrafen innehåller en bestämmelse tidigare fanns i 34 § inskrivsom

ningsregisterkungörelsen. Där fanns också bestämmelser viss under-

om rättelseskyldighet. Dessa bestämmelser bör föras över till en annan förordning.

210 F örfattningskommentar

Ändring i fastighetsindelningen m.m.

53 §

I paragrafen, motsvarar 10 § inskrivningsregisterkungörelsen, har som endast gjorts redaktionella ändringar.

Namn- eller adressändring betrafiande vissa pantbrevsinnehavare, m.m.

54 §

Paragrafen motsvarar 8 § tredje och fjärde stycket fastighetsdatakungörelsen. I andra stycket att Lantmäteriverket i fastighetsdataregistret anges skall redovisa det pantbrev mot en inteckning inte är ett om som svarar datapantbrev. Tidigare skulle datapantbrev särskilt anmärkas. Eftersom datapantbrev inom framtid kommer att vara det klart vanligaste en snar är den rimliga ordningen att avvikelser från detta förhållande markeras i stället för tvärtom. I övrigt har endast redaktionella ändringar gjorts.

Borttagande av innehavsanteckning

55 §

I paragrafen, motsvarar 8 § fastighetsdatakungörelsen, har endast

som a terminologisk ändring gjorts. en

Adressdelen

Under rubriken adressdelen finns bestämmelser för fastighetsdataregiadressdel. I fastighetsdatasystemet ingick ett adressregister i strets fastighetsregistret. Här utgör adresserna självständig del. Skälen till en ändringen har angetts i avsnitt 10.2.3.

Förande av adressdelen

56 §

Paragrafen reglerar när adressdelen skall föras för en kommun och vem skall föra denna. Paragrafen innehåller samma bestämmelser som som återfanns i 3 § tredje stycket, 4 § första stycket och 4 a § första stycket fastighetsregisterkungörelsen.

F ärfattningskommentar 21 l

Enligt paragrafens första stycke skall adresser i kommun föras i en adressdelen endast om den aktuella kommunen begär det. Denna reglering är alltså liksom för närvarande fakultativ. Skälen för detta - har angetts i avsnitt 10.2.2. I andra stycket anges att adressdelen skall föras lantmäterimyndigav heten. Detta är huvudregeln, medan ett undantag i tredje stycke. Att ges lantmäterimyndigheten skall föra adressdelen innebär att det är den statliga eller där sådan har inrättats kommunala lantmäterimyndig- - heten som skall göra detta. I tredje stycket anges att Lantmäteriverket får tillstånd ge en annan kommunal myndighet än den kommunala lantmäterimyndigheten att föra adressdelen.

Innehåll i adressdelen

57 58 §§ -

Paragraferna motsvarar 39 och 40 fastighetsregisterkungörelsen. Endast redaktionella ändringar har gjorts.

Åtgärder när en kommun har begärt anslutning till adressdelen

59 §

Paragrafen motsvarar 57§ fastighetsregisterkungörelsen. Den avser åtgärder som skall vidtas när kommun har begärt att dess adress skall en föras i adressdelen, alltså när uppgifter från kommun förs för en första gången. Paragrafen har numera betydelse endast när uppgifter förs in första gången. Aktuella handlingar skall då överlämnas till Lant-

mäteriverket. Ändringar har gjorts för att klargöra detta. Någon

reglering motsvarande den i 63 § fastighetsregisterkungörelsen behövs, mot bakgrund av det sagda, inte heller.

Övrig bestämmelse

60 §

Enligt paragrafen skall bestämmelserna i 19 kap. 4 och 5 fastighetsbildningslagen 1970:988 samt i 20 § och 21 § första stycket tillämpas också beträffande adressdelen. Paragrafen är och följd att ny en av adresserna har brutits ut från fastighetsdelen.

212 F örfattningskømmentar

Byggnadsdelen

Förande av byggnadsdelen

61 §

I paragrafen anges att byggnadsdelen får föras av kommunen. Respektikommun får alltså föra in uppgifter om byggnader i den egna ve kommunen. Detta innebär att den nuvarande ordningen klargörs i författningen. Lantmäteriverket har rätt att föra byggnadsregistret. Genom avtal med kommuner sköter dessa ajourföringen.

Innehåll i byggnadsdelen

62 §

Paragrafen motsvarar 4 a § första meningen fastighetsdatakungörelsen. Utöver redaktionella ändringar har den ändringen gjorts att det enligt paragrafen är obligatoriskt att föra byggnadsregister. Detta är ingen ändring i sak. Sedan möjligheten att föra uppgifter om byggnader infördes har också avsikten varit att så skulle ske prop. 1992/93: 100 s. 106. Skillnaden är att 4 a § första stycket fastighetsdatakungörelsen var utformad som ett medgivande för Lantmäteriverket att föra in uppgifter byggnader i fastighetsdatasystemet. Att uppgifter om byggnader får om föras i fastighetsdataregistret följer av 3 § lagen om fastighetsdataregistret.

63 §

Paragrafen motsvarar 4 a § andra och tredje meningarna. Endast redaktionella ändringar har gjorts.

Taxeringsuppgiftsdelen

Innehåll i taxeringsuppgiftsdelen

64 §

Paragrafen motsvarar 4 § andra och tredje stycket fastighetsdatakungörelsen. Utöver redaktionella ändringar klargörs att informationen skall redovisas i taxeringsuppgiftsdelen.

Författningskommentar

Tzll£zggsinformation

65 67 §§ -

Paragraferna är nya. Med tilläggsinformation vilket framgår avses, av

3 § andra stycket lagen om fastighetsdataregistret, information vissa

som

myndigheter får föra i fastighetsdataregistret informationen

utan att

tillhör någon delarna i fastighetsdataregistret. Paragraferna

av motsvarar

närmast 4 § femte stycket fastighetsdatakungörelsen 1974: 1058. I

paragraferna anges emellertid preciserat vilka uppgifter får mer som föras in och vilka uppgifter respektive myndighet får föra in. Dessutom har bestämningen av detta inrättats efter den användning finns i dag som och som anses viktig.

Gemensamma bestämmelser

Under rubriken gemensamma bestämmelser finns bestämmelser som är

gemensamma för samtliga eller vissa av fastighetsdataregistrets delar.

Behandling

av inkomna uppgifter, m.m.

68§

Paragrafen motsvarar 7§ första stycket fastighetsdatakungörelsen.

Endast redaktionella ändringar har gjorts.

69 §

Paragrafen motsvarar 8 § första och andra styckena fastighetsdatakungörelsen. Endast redaktionella ändringar har gjorts.

Utfärdande av bevis

70 §

Paragrafen, som motsvarar 9 § fastighetsdatakungörelsen, har endast

ändrats redaktionellt.

214 Författningskommentar

Underrättelser, m. m.

71 §

Paragrafen motsvarar 6 § fastighetsdatakungörelsen. Ändringarna är av

redaktionell natur.

72§

Paragrafen 59 § fastighetsregisterkungörelsen. I sistnämnda

motsvarar paragrafs första stycke att de aktuella uppgifterna skulle angavs framställas Lantmäteriverket på begäran av lantmäterimyndigheten. av Lantmäteriverket lämnar uppgifterna utan begäran. Kravet på en begäran har därför tagits bort. I 59 § andra stycket fastighetsregisterkungörelsen de där aktuella uppgifterna skulle lämnas till inskrivnirzgsangavs att myndighetens terminal. Denna detaljreglering är överflödig. I övrigt har endast redaktionella ändringar gjorts.

73§

Bortsett från språkliga och redaktionella ändringar motsvarar paragrafen 10 § fastighetsdatakungörelsen.

Felaktiga uppgifter

74 §

Paragrafen 14 § fastighetsdatakungörelsen. Endast redaktio-

motsvarar nella ändringar har gjorts.

Borttagande av uppgifter

75 §

Paragrafen är Där registerenhet eller redovisningsny. anges att om en enhet har avregistrerad får uppgifter enheten tas bort i angetts som om enlighet med vad Lantmäteriverket närmare föreskriver. Någon

motsvarighet till den reglering som fanns i fastighetsregisterkungörelsen

vilka uppgifter skall tas bort när en enhet har angetts som om som avregistrerad finns inte i förevarande förordning. Lantmäteriverket kan meddela föreskrifter detta. I förordningen bör dock med hänsyn till om den utförliga regleringen vilka uppgifter som skall föras in beom träffande registerenheter och redovisningsenheter klargöras att -

Författningskommentar 215

uppgifter kan komma att tas bort när enheten har angetts som avregistrerad.

Rättelser

76 §

Enligt paragrafen skall frågor rättelse enligt datalagen 1973:289 om prövas av den myndighet som har fört uppgiften. Särskilda bestämmelser finns beträffande rättelse uppgifter i fastighets- och av inskrivningsdelen. De innebär att rättelse skall prövas den myndighet av som har fört uppgiften. Oavsett vilken grund rättelse skall ske är det alltså samma myndighet har att göra prövningen. som

Avgifter

77 §

I paragrafen anges att Lantmäteriverket meddelar närmare föreskrifter om avgifter. Det är samma ordning gäller i dag. I 11 § lagen som om fastighetsdataregistret anges att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer föreskriver närmare avgifter. om

Föreskrifter

78§

Paragrafen motsvarar 66 § fastighetsregisterkungörelsen och 40 §

inskrivningsregisterkungörelsen. Inga ändringar har gjorts i sak.

Summary

Summary

The Real Property Data Commission appointed by the Government was to review the legislative control of the Land Data Bank System and provide proposals for legislative amendments. The background necessary first presented followed by brief presentation of the Commission’s a proposal. Amendments to the division of real property Sweden affected by an official process real property formation. Previously, real - property formation measures were recorded in manually maintained rural registers and urban registers. Any acquiring real person a property obliged to apply for registration of title. A real property owner may use his property as security for debt in which the applies for case owner a mortgage on the real property for the amount in question. Registrations of title, mortgages etc. are dealt with by the land registration authorities and were previously recorded in manual land registers. At the end of the 1960s, the land data bank reform measures commenced. This meant that a system based electronic data on processing i.e. a computerized system introduced at Sweden’s real was property registration and land registration authorities. The system referred to as the Land Data Bank System. The reform fully was implemented in September 1995. In the beginning the Land Data Bank System comprised a Real Property Register and Land Register together a with certain information emanating from the The property assessment. Real Property Register contains information emanating from real property formation measures. Other information also included, inter alia, information concering plans, land control provisions and use adresses. The Land Register contains information concerning ownership, the mortgage situation and associated matters. The relevant legislative provisions date from the 1973 1974. Although certain amendyears — ments to these legislative provisions have subsequently been introduced, they have never been comprehensively reviewed.

In the intervening period the of information in and related the

mass to Land Data Bank System has gradually increased. Today the Land Data Bank System includes, for example, Building Register. Various a registers have also been built in conjunction with the Land Data Bank up System, inter alia a Mortgage Bond Register and Joint Property a Association Register. Manually prepared cadastral index maps belong to the Land Data Bank System. These being successively maps are now

218 Summary

replaced with maintained by Computerized means and incorporated maps into the Real Property Register. A regionally limited trial operation in progress with an Apartments Register etc. The number of users has also continually increased. Today the Land Data Bank System constitutes a considerable public asset. The system precondition for the rational operation of a multitude of various a activities. Examples of state and municipial authorities, banks users are and other credit institutes, real estate agents and property valuation companies. Furthermore, new forms of use have developed with time. For example, becoming increasingly common for information to be requested in the form of computer media. The information subsequently filed in personal registers and processed with other new information and utilized basis for geographical analyses in GIS as a applications. Government have several connections emphasipowers zed the value of public basic data bases such as the Land Data Bank System and also pointed out the importance of accessibility and quality of such bases. The increased quantity of information in the Land Data Bank System together with forms of with increasingly advanced technology, new use, the issue of privacy in light. Furthermore, in 1995 the put a new Directive 95/46/EC of the European Parliament and of the Council on

the protection of individuals with regard to the processing of personal data and the free movement of such data the EC-directive was

on adopted. The Member States under duty to introduce the national are a legislative controls to fullfill the requirements of the ECnecessary directive within three years of the Directive being adopted. against this background that the legislation on the Land Data Bank System has been reviewed and the present proposals prepared. Thus the ambition has been to create more modern legislation and also a to establish balance between the interests of the users and the a protection of privacy. proposed register called the Land Data Register shall that a replace the current Land Data Bank System. From a data law viewpoint the Land Data Register shall constitute a single register. The possibility of eliminating the formal concept of register has been discussed. However, the conclusion has been drawn that this not appropriate under existing circumstances. The establishment of a single register of suitable for not considered that there are course user purposes. direct disadvantages regards privacy with a single register any as compared with solutions involving several registers. A strong reason for choosing the title Land Data Register that one thereby contributes to the elimination of the current uncertainty concerning the question of whether the Land Data Bank System constitutes one or several registers. All information included in the Land Data Register shall be referred land related information. This information shall be open to public to as

Summary 219

examination. However, general reasons of privacy protection well as as the EC-directive and the Data Act require that the purposes for which personal data the Land Data Register may be dealt with should be precisely indicated. Personal data means information which alone or together with other information referrable to identified an or identifiable person. According to the EC-directive, personal data be may collected and processed only for specified, explicit and legitimate purposes. Furthermore, personal data may only be processed under certain preconditions detailed in the Directive. The concept of processing, in principle, covers all measures which may be taken with personal data, from collection to provision or destruction. Personal data may, according to the proposal, be used only for certain clearly specified municipal activity, - state or operations relating to participation in or other promotion of turnover — of real property, sight leases or buildings, provision of credit, provision on insurance and the like, — real property management, building activities and the like, updating, supplementation or control of real property related in- — formation included in customer or membership registers etc., extraction of selections of personal data, and also research and statistics. — The Land Data Register shall include approximately the same information as today, i.e. the information contained in the present Real Property Register, the Land Register, the Building Register and the information from the property assessment. Furthermore, certain specifically defined supplementary information may be included. proposed that the Mortgage Bond Register and the Joint Property Association Register should not be included in the Land Data Register. This a result of, inter alia, these registers being used for limited more purposes. Furthermore, certain rules concerning secrecy apply to information the Mortgage Bond Register. Neither should the Apartments Register be included in the Land Data Register according to the proposal, at least for the time being. Above all, this a consequence of the Apartments Register so far only existing as a trial operation. A future introduction of the Apartments Register to the Land Data Register would not involve any major complications having regard to the structure of the legislative measures. The National Land Survey will be solely responsible for registrations

in the Land Data Register.The solution with one body responsible for

registrations has been considered to be the most advantageous for private individuals. Neither should this involve any unreasonable burdens for the National Land Survey. Certain limitations on the use of information from the Land Data Register have been required for reasons of privacy. In the case of direct

access access on-line, must not be possible to use names, personal

220 Summary

identification numbers or part of personal identification numbers as search options. Direct access should normally be allowed only so that possible to conduct searches on one property, joint property or building at a time. There are also limitations applicable to the selection

and processing and for provision of information on computer media.

Selection and processing means that the body responsible for registration, on the account of another, searches certain information from a larger body of information, e.g. a person’s total property possessions or all properties in a certain area. On the selection and processing or provisions of information on computer media, the main rule shall be that information concerning mortgages may not be processed. Further, in the main, information concerning personal identification numbers of individuals may not be provided in this connection. the selection and processing occurs for purposes of direct commersial advertisement, information on personal identification number, date of birth, civil status,

enforcement measures, bankruptcy or standard points a system for

valuation of real property used at the property assessment may normally

not be processed. According to the proposal, the legal framework for the Land Data Register of importance from the viewpoint of privacy and must be laid down in the Land Data Register Act. The other regulation of more traditional registration matters should be prescribed by an ordinance, i.e. delegated legislation. The National Land Survey shall continue to be able to sell information from the Land Data Register. The pricing of such services subject to other considerations and has consequently not been examined here. No special rules are proposed regarding the transfer of information from the Land Data Register to other countries. The proposal should enter into force on l July 1998.

Bilaga 1 221

Kommittédirektiv

Dir. 1995:120

Beslut vid regeringssammanträde den 14 september 1995

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare skall över fastighetsdatasystemets författningsse

reglering och lämna förslag till de författningsändringar behövs.

som Utredaren skall ta ställning till bl.a.

om fastighetsdatasystemet skall behandlas som ett eller flera register,

vilken fastighetsanknuten information överhuvudtaget - som skall kopplas till systemet samt om bestämmelserna om den elektroniska registreringen skall samlas i en särskild författning eller inarbetas i de befintliga författningarna på området.

Nuvarande författningsreglering,

m.m.

Fastighetsdatasystemet

Genom den snart avslutade fastighetsdatareformen har fastighetsett datasystem införts, grundat pâ automatisk databehandling ADB. Riksdagen beslutade reformen år 1968 och 1970 prop. 1968:1 bil. om bet. 1968:SU2, bet. 1968:3LU5, rskr. 1968:8O och 1970:1 bil. prop. bet. 1970:SU2, bet. 1970:3LU8, rskr. 1970:96. Fastighetsdatareformen innebär att informationen i de manuellt förda jord- och stadsregistren samt fastighets- och tomträttsböckerna förs över till centrala ADB-baserade fastighets- respektive inskrivningsregister. Efter omfattande förberedelser och försöksverksamhet började fastighetsdatasystemet att införas med rättsverkan i vissa delar landet år 1976. av Upp till 330 000 fastigheter har därefter årligen förts över till fastighetsdatasystemet. Det systemet kommer i bruk vid samtliga nya att vara

landets fastighetsregister- och inskrivningsmyndigheter i slutet

av september 1995. Centralnämnden för fastighetsdata CFD har haft det sammanhållande ansvaret för att genomföra reformen och att bygga och underhålla upp systemet. När det gäller driften kan CFD sägas ha fungerat som en

222 Bilaga 1

servicebyrå för fastighetsregister- och inskrivningsmyndigheterna. CFD fick sin nuvarande Organisationsform med stöd av riksdagens beslut år 1971 prop. 1971:1 bil. bet. 1971:LU5, rskr. 1971:49. Den ljuni 1994 beslutade riksdagen organisation för lantmäteri- och om en ny fastighetsdataverksamhetenm.m. prop. 1993/94:214, bet. 1993/94:Bo- U19, rskr. 1993/94:375. Riksdagsbeslutet innebär att CFD och Statens Lantmäteriverk LMV förs samman till en myndighet. Den nya organisationen skall börja sin verksamhet den l januari 1996. Fastighetsdatasystemet i sin nuvarande form bygger en centralisedatorstruktur. År 1991 fick FDS-utredningen i uppdrag undersöka rad att datorstrukturen bör förändras, kom till slutsatsen att så inte bör om men ske Fastighetsdatasystemets datorstruktur, SOU 1992:34. Fastighetsdatasystemet regleras i flera olika författningar. Den centrala författningen är fastighetsdatakungörelsen 1974:1058. Av denna framgår att "fastighetsregistermyndigheternas och inskrivningsmyndigheternas informationssystem" fastighetsdatasystemet skall innehålla inskrivningsregister, fastighetsregister samt vissa uppgifter som fastställs vid fastighetstaxeringen. Även sådana uppgifter förs in i informationssystemet och som är som avsedda ingå i det basregister över byggnader som är under att uppbyggnad ingår i fastighetsdatasystemet 4 a §. Kompletteringen av fastighetsdatasystemet med byggnadsidentiteter godkändes av riksdagen år 1993 prop. 1992/93:10O bil. 15, bet. 1992/93:BoUl4, rskr. 1992/93:217. Vissa ändringar i fastighetsdatakungörelsen har därför gjorts SFS 1993:968 och 1995:980. Arbetet med att föra in uppgifter i det registret utförs av CFD i samverkan med kommunerna. nya Basregistret över byggnader beräknas fullt utbyggt i nära anslutning vara till fastighetsdatasystemets införande i den sista domsagan, Gotland, i slutet av september 1995.

Produktion kartor och landskapsinformation sker numera i

av annan stor utsträckning med hjälp digital teknik. Bestämmelser om av fastighetsregisterkarta finns i fastighetsregisterkungörelsen 1974: 1059. Registerkartan hör, enligt 3 till fastighetsregistret. Den digitala tekniken har ansetts väl lämpad för att föra registerkarta. Bestämmelseri fastighetsregisterkungörelsen ursprungligen utformade med sikte na var kartor traditionellt slag. För att inte hindra utvecklingen när det av gäller införandet den digitala tekniken har regeringen, genom av

ändringar i fastighetsregisterkungörelsen, medgivit att registerkartan får

föras med hjälp ADB SFS 1993: 1205. Vidare har regeringen i juni av

1995 beslutat en ändring i fastighetsregisterkungörelsen som innebär att

den digitala registerkartan utgör integrerad del av fastighetsregistret en

SFS 1995:981. Ändringen träder i kraft den 1 oktober 1995.

Enligt 2 § fastighetsdatakungörelsen ansvarar CFD för driften av fastighetsdatasystemet och för att uppgifter registrering förs in. om Däremot saknar fastighetsdatakungörelsen bestämmelser bl.a. om vad

Bilaga I 223

registren skall innehålla och förutsättningarna för registrering.

om Bestämmelser som innehåller sådana uppgifter finns i stället i bl.a. 19

kap. fastighetsbildningslagen 1970:988, fastighetsregisterkungörelsen 1974: 1059, lagen 1973:98 inskrivningsregister och inskrivnings-

om registerkungörelsen1974: 1061. Lagen inskrivningsregister hänvisar om i sin tur till 19-24 kap. jordabalken.

Ett annat delregister i fastighetsdatasystemet är adressregistret.

Adressregister förs på frivillig basis vissa kommuner. I maj 1995 av hade 174 av landets 288 kommuner adressregister och i ytterligare 72 kommuner pågick arbete med att lägga sådana register. Adressupp registret bidrar till att det ett enkelt sätt går få information att ur fastighetsdatasystemets övriga delregister och andra register är som knutna till fastighetsdatasystemet. En adressregisteruppgift är kopplad till en fastighet och, i förekommande fall, till byggnad. en

Register som inte ingår i fastighetsdatasystemet

Det förekommer ytterligare ADB-baserade register byggts i som upp anslutning till fastighetsdatasystemet. Det gäller bl.a. det ADB-baserade

samfällighetsföreningsregistret som förs de statliga fastighetsav registermyndigheterna. Sedan den 1 januari 1994 pågår successiv en övergång från ett manuellt till ett ADB-baserat register. Särskilda bestämmelser om detta finns i förordningen 1993: 1270 användning om

av automatisk databehandling vid förande samfallighetsföreningsregis-

av ter m.m. Utanför fastighetsdatasystemet faller också pantbrevsregistret. Detta register har inrättats för att användas för bl.a. registrering inav teckningar för vilka något skriftligt pantbrev inte utfärdats, s.k. datapantbrev prop. 1993/94:l97, bet. 1993/94:LU33, rskr. 1993/94: 349. CFD har hand om registret. Föreskrifter reglerar pantbrevssom registret finns i lagen 1994:448 pantbrevsregister och i förom ordningen 1994:598 pantbrevsregister. Registrering datapantom av brev bygger bl.a. på inhämtande uppgifter från inskrivningsregistret. av

Nya användningsområden

I anslutning till fastighetsdatasystemet har system byggts Bl.a. nya upp. har CFD inom ramen för sin avgiftsfmansierade verksamhet på uppdrag av Statens bostadskreditnämnd BKN utvecklat det s.k. BKN-systemet. Genom detta system får banker och andra kreditinstitut, i samband med låneutbetalningar, kreditgarantier från BKN enligt förordningen 1991: 1924 om statlig kreditgaranti för bostäder. Systemet bygger bl.a. att uppgifter om ägarförhållanden kontrolleras inskrivm.m. mot ningsregistret. BKN är registeransvarig för BKN-systemet. CFD sköter

teknisk drift och förvaltning.

224 Bilaga 1

I samhället pågår en utveckling från traditionella kartor till databaser med geografiska data. Dessa är ofta strukturerade så att de kan användas i geografiska informationssystem GIS. I fastighetsdatasystemet är både fastigheter och byggnader lägesbestämda genom koordinater. Det innebär att systemet utgör ett viktigt underlag för sådana databaser och informationssystem. CFD och LMV har gemensamt utvecklat en fastighetsprisdatabas. I databasen lagras bl.a. uppgifter om alla fastighetsköp i Sverige. Med hjälp fastighetsprissystemet görs sedan urval och beräkningar som av används bl.a. vid fastighetstaxering, fastighetsvärdering och prisanaly- Fastighetsprissystemet är inte reglerat i någon författning. ser. Planer finns också att inrätta ett lägenhetsregister genom en utbyggnad byggnadsregistret, se betänkandet Lägenhetsdata SOU av 1995:74. Enligt betänkandet skall lägenhetsregistret bli en integrerad del fastighetsdatasystemet genom att uppgifterna i adressregistret av kopplas till särskilda lägenhetsidentiteter. Vidare har Riksantikvarieämbetet planer på att utnyttja byggnadsregistret för att upprätta ett register över kulturhistoriskt värdefulla byggnader.

Oflentlighet och skydd den personliga integriteten av

De register som ingår i fastighetsdatasystemet innehåller, tillsammans med de register som byggts upp i anslutning till systemet, många uppgifter om enskilda personers fastighetsinnehav. Utomstående kan få CFD:s tillstånd till terminaldtkomst och därigemöjlighet att egen hand ta del av innehållet i systemet. Antalet nom terminaler med möjlighet att göra detta uppgår till cirka 20 000. Registren har ursprungligen kommit till i syfte att göra information ägande- och inteckningsförhållanden beträffande fast egendom om tillgänglig för alla. Mot den bakgrunden är det naturligt att bestämmelserna om sekretess är få. Mot intresset offentlighet står den enskildes rätt till skydd för den av personliga integriteten. Bestämmelser till skydd för denna rätt finns i datalagen 1973:289. Eftersom uppgifterna i de nu aktuella registren kan hänföras till enskilda antingen direkt eller med hjälp av personer,

fastighetsbeteckningen, är de personregister i datalagens

att anse som mening. Enligt 2 § första stycket datalagen får personregister inrättas och föras endast den efter anmälan fått licens av Datainspektioav som För vissa register, generellt sett innehåller uppgifter som kan nen. som innebära särskilda risker för otillbörligt intrång i enskilds personliga integritet, krävs enligt 2 § andra stycket tillstånd av Datainspektionen. Tillståndskravet gäller bl.a. vid sambearbetning personuppgifter från av olika register, inte medgivande från de registrerade föreligger eller om sambearbetning sker med stöd författning. om av

Bilaga 1 225

Enligt 2 § andra stycket 4 datalagen behövs aldrig tillstånd av Datainspektionen för personregister inrättats beslut som genom av riksdagen eller regeringen s.k. statsmaktsregister.

De olika delregistren inom fastighetsdatasystemet utgör

separata personregister i datalagens mening som, med stöd fastighetsdatakunav görelsen, kan sambearbetas. Sambearbeming fastighetsdatasystemets av register med andra personregister förutsätter däremot tillstånd av Datainspektionen, medgivande från de registrerade eller särskilt författningsstöd.

Registeransvar

För personregister skall det enligt l § datalagen finnas registeransvaen rig. Registeransvaret vilar den för verksamhet personregistret vars förs, om han förfogar över registret. För att någon skall "förfoga" anses över registret fordras att han har möjlighet att påverka innehållet i registret genom att tillföra eller ändra uppgifter. Det åligger den registeransvarige att bl.a. se till att registret inrättas och förs så att det inte uppkommer otillbörligt intrång i den registrerades personliga integritet 7 § datalagen. Fastighetsdatasystemets uppbyggnad med ett stort antal aktörer - som för in och ajourhåller information leder till ganska komplicerade förhållanden när det gäller registeransvaret. Förhållandet mellan de författningar som reglerar fastighetsdatasystemet och datalagen är i detta avseende oklart.

Fastighetsregistret förs i dag särskilda fastighetsregistermyndig-

av heter, som kan vara statliga eller kommunala. Riksdagens beslut om en ny organisation för lantmäteri- och fastighetsdataverksamheten, som nämnts i det föregående, innebär bl.a. att de särskilda fastighetsregistermyndigheterna avvecklas. Registreringen skall utföras "vid källan", dvs. av den myndighet som handlägger fastighetsbildningen eller i övrigt fattar beslut. Inskrivningsregistret förs av inskrivningsmyndigheterna, är som knutna till de allmänna domstolarna. Det förutsätts att denna funktion i framtiden inte kommer att ligga kvar hos tingsrätterna

se prop.

1993/94:2l4 s. 22, bet. 1993/94:BoUl9 7. Frågan kommer att

s. utredas särskilt jfr dir. 1995: 102.

Skadeståndsansvar

För statlig verksamhet i allmänhet gäller reglerna i skadeståndslagen 1972:207. Stat och kommun är enligt 3 kap. 2 § skyldiga att ersätta sak-, person- eller ren förmögenhetsskada som har vållats fel genom eller försummelse vid myndighetsutövning.

226 Bilaga I

Enligt 23 § datalagen är den registeransvarige ersättningsskyldig för skada tillfogas någon att personregister innehåller oriktig som genom eller missvisande uppgift honom. Skadeståndsansvaret enligt denna om bestämmelse är strikt. Vissa särbestämmelser finns i de författningar som reglerar fastighetsdatasystemets delregister. Staten är enligt 19 kap. 19 § jordabalken och 9 § lagen 1973:98 inskrivningsregister skadeståndsskyldig när det om gäller bl.a. fel i registret orsakar ekonomisk skada. Enligt 19 kap. som 5 § fastighetsbildningslagen är staten strikt ansvarig för skador orsakade tekniska fel i fastighetsregistret. av I 21 § lagen pantbrevsregister finns bestämmelser som reglerar om statens ersättningsskyldighet för bl.a. skador som tillfogats någon genom oriktig eller missvisande uppgift i registret.

Behov av en översyn

Fastighetsdatasystemet har byggts ut under lång tid och genomgått successiva förändringar. Den grundläggande författningen, fastighetsdatakungörelsen, är de äldsta regleringarna av ett ADB-system. en av Den är inte anpassad till dagens datalagstiftning. Detta har påpekats av bl.a. Datainspektionen vid flera tillfällen. Bl.a. framhöll inspektionen vid remissbehandlingen av förslaget om att påbörja uppbyggnaden av ett byggnadsregister att den författningsmässiga regleringen av fastighetsdatasystemet är bristfällig och att en utvidgning av fastighetsdatasystemet med ytterligare delregister inte borde komma i fråga innan en ny registerlag trätt i kraft. Datainspektionen anförde bl.a. att den bristfälliga regleringen medför svårigheter att bedöma hur systemet förhåller sig till

datalagens regler se prop. 1992/93:l0O, bil. 15 s. 105.

Kompletteringar systemet har visat sig svåra att passa in i av regelverket. Detta har gällt överföringen av fastighetsregistrets andra huvuddel fastighetsregisterkartan till ADB-form samt kompletteringen - fastighetsdatasystemet med byggnadsidentiteter. På grund av av Datainspektionens tveksamhet har dessa register inrättats med stöd av författningsreglering som har avsetts vara av temporär karaktär. Nya användningsområden för fastighetsinformation har tillkommit efterhand. Fastighetsdatasystemet kan sägas betjäna två delvis överlappande huvudområden. Till det första området hör sådant som har samband med exploatering, fastighetsbildning, överlåtelser, kreditgivning, planbeslut, bygglov, taxering Till det andra området m.m. kan hänföras allt från övergripande samhällsplanering och olika former samhällsservice till marknadsbearbetning i olika former. Inom båda av dessa områden kommer effektiv informationsförsörjning att bli allt en viktigare. Frågan i vilken omfattning individanknutna uppgifter får om lämnas är betydelse. Får uppgifter har lämnats för ett visst av stor som

Bilaga 1 227

ändamål, t.ex. bygglov, användas för andra ändamål Lättheten knyta att ihop informationen i fastighetsdatasystemet med information annan

stärker behovet av en översyn integritetsskyddet. Det kan i

av sammanhanget tilläggas att teknik, t.ex. gör det enkelt lagra ny som att information i form bilder, gör att informationen fastighet och av om en dess ägare kan fördjupas ett sätt aktualiserar som mer sammansatta frågeställningar än de aktuella vid tillkomsten skyddsbesom var stämmelserna i början av 1970-talet. Hösten 1992 inleddes inom Justitiedepartementet arbete med ett en

översyn av fastighetsdatasystemets författningsreglering. Fortskridandet

av detta arbete har i viss mån varit beroende av resultatet av Datalagsutredningens Ju 1989:02 arbete. Datalagsutredningen avlämnade sitt slutbetänkande En ny datalag SOU 1993:10 i början år 1993. I av grundlagspropositionen Normgivningsfrågor på dataskyddsområdet, m.m. prop. 1993/942116 uttalade sig regeringen emellertid för att införandet av en ny datalag bör anstå till dess slutgiltigt ställningsett tagande av EG föreligger till det förslag till direktiv EG-kommissiosom nen presenterat. I avvaktan på detta föreslog regeringen vissa ändringar i datalagen som innebär bl.a. att Datainspektionen får möjlighet att utfärda generella föreskrifter inom bestämda verksamheter. Dessa lagändringar trädde i kraft den 1 januari 1995 prop. 1993/94:217, bet. 1994/95:KU10, rskr. 1994/95:35. Den 24 juli 1995 EU:s antog ministerråd det s.k. dataskyddsdirektivet. Medlemsländerna har år på tre sig att genomföra det i sin nationella lagstiftning. Under våren 1994 påbörjades i Miljödepartementet arbete med ett att utforma förslag till en särskild lag fastighetsdatasystemet. En om arbetsgrupp tillsattes med företrädare för Justitiedepartementet, Miljödepartementet, CFD, LMV och Domstolsverket. Arbetsgruppen fann emellertid, efter samråd med Datainspektionen, lagstiftningsatt uppgiften är av sådan omfattning att den bör anförtros särskild en utredare. Mot denna bakgrund står det klart att det finns starkt behov ett av att man, utan att invänta datalag, gör översyn de författningar en ny en av som reglerar fastighetsdatasystemet och andra författningar har som anknytning till systemet. En särskild utredare skall därför få till uppgift att undersöka i vilka avseenden regelsystemet behöver ändras eller

kompletteras samt lämna förslag till författningsreglering.

ny

Uppdraget

Ett av syftena med fastighetsdatasystemet är att enkelt och effektivt ge offentlighet rättsförhâllandena på fastighetsomrädet. En given utgångspunkt för utredaren skall därför att sådan information vara som ingår i fastighetsdatasystemet även fortsättningsvis skall offentlig vara

228 Bilaga I

och öppen och att andra lösningar beträffande exempelvis datapantbrev måste kunna motiveras med starka skäl. - I dag består fastighetsdatasystemet flera register som skiljer sig av i fråga om innehåll. Utredaren skall ta ställning till om den uppdelningen bör behållas eller om det är bättre att behandla systemet som ett enda register. Utredaren skall också ta ställning till vilken fastighetsanknuten information som överhuvudtaget bör ingå i fastighetsdatasystemet. Skall samfállighetsförenings- och pantbrevsregistren ingå i fastighetsde nya datasystemet Det kan finnas funktionella skäl som talar för att man samlar så mycket information som möjligt i systemet. Det finns emellertid även skäl som talar mot en sådan ordning. Om alla uppgifter samlas i ett register, kan dessa uppgifter bearbetas ett sätt som kanske inte är önskvärt med hänsyn till den personliga integriteten. Utredaren skall göra avvägning mellan de nu angivna motstående intressena. en Konsekvenserna principen registrering "vid källan" skall, bl.a. av om vad gäller registeransvaret, analyseras. Vid datalagens tillkomst förutsattes för vissa register en ordning med särskilda registerlagar eller registerförordningar. Det finns i dag ett tjugotal registerförfattningar. Exempel nyare sådana författningar är lagen 1994:459 arbetsförmedlingsregister och förordningen om 1994:460 arbetsförmedlingsregister samt lagen 1994:1517 om om socialförsäkringsregister. I propositionen 1993/942217 En reformerad datalag framhåller regeringen att utvecklingen går mot särskilda registerförfattningar för integritetskänsliga personregister och hänvisar till propositionen l990/9l:60 offentlighet, integritet och ADB. I den sistnämnda om propositionen uttalas att en målsättning bör vara att register med ett stort antal registrerade och ett särskilt känsligt innehåll regleras i lag. Registren inom fastighetsdatasystemet innehåller uppgifter om ett stort antal Även flertalet uppgifter i sig inte kan speciellt personer. om anses integritetskänsliga kan den information som sammantaget finns inom systemet uppfattas som känslig från integritetssynpunkt. Detta talar för att regleringen i huvudsak bör ske genom lag. Samtidigt måste utredaren även ta hänsyn till att fullständig reglering i lag av registeranen vändningen sannolikt skulle bli alltför detaljerad och föremål för ständiga förändringar. Utredaren skall därför närmare analysera vilka frågor bör regleras i lag och vilka frågor som bör regleras annat som

lämna förslag till författningsreglering. Utredaren skall

sätt samt ny därvid överväga de bestämmelserna bör tas in i en särskild lag om nya i befintliga författningarna på området. eller om de hör inarbetas de Utredaren skall också behandla sådana frågor som t.ex. försäljning av uppgifter ingår i fastighetsdatasystemet och utlämnande av uppgifter som till utlandet. Det skall stå utredaren fritt att ta även andra frågor som har upp anknytning till berörts i det föregående. dem som

Bilaga I 229

Arbetets genomförande, tidsplan m.m.

Utredaren skall hålla sig informerad det arbete kommer om som att bedrivas av den parlamentariskt kommitté, sammansatta som regeringen i juni 1995 beslutat tillsätta dir. 1995:91, med uppgift att bl.a. analysera vilket sätt EG-direktivet skydd för personuppgifter skall om införlivas i svensk lagstiftning. Utredaren skall också hålla sig in-

formerad arbetet med den författningsöversyn inletts

om som inom Justitiedepartementet med anledning fastighetsdatareformen av att slutförs. Utredaren skall vidare hålla sig underrättad vad kan komma om som att föreslås med anledning Justitiedepartementets av promemoria

Avförande av innehavsanteckningar från inskrivningsregistret dnr

Ju94/ 1270, av Utredningen organisation lantmäteriom av och

fastighetsdataverksamhetens OLoF och betänkandena

rapporter av

Fastighetsbildning en gemensam uppgift för stat och kommun SOU

- 1995:54, Lägenhetsdata SOU 1995:74 Det allmännas skadeståndssamt ansvar SOU 1993:55. Utredaren skall i övrigt hälla sig underrättad om vad som kan komma att föreslås utredningar av som pågår inom aktuella och angränsande områden, t.ex. Utredningen förenkling om och

rationalisering av fastighetstaxeringen Fi 1993:13 och IT-

m.m. utredningen Ju 1994:05. För utredaren gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare om regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50, om offentliga åtaganden dir. 1994:23

samt om jämställdhetspolitiska

konsekvenser dir. 1994: 124. Utredaren skall vidare göra en uppskattning av de samhällsekonomiska konsekvenserna av de förändringar som kan komma att föreslås. Utredningsarbetet skall avslutat före utgången september vara av 1996.

Justitiedepartementet

Bilaga 2 231

Kommentarer om bestämmelserna i

de nuvarande

registerförfattningarna

Inledande synpunkter

Förevarande förslag till författningsreglering fastighetsdataregistret

av

innebär att fastighetsdatakungörelsen 1974:1058, fastighetsregisterkungörelsen 1974:1059 och inskrivningsregisterkungörelsen

1974:

1061 skall ersättas av lagen fastighetsdataregistret

om och förordningen

om fastighetsdataregistret. Förslaget bygger bl.a. den nuvarande

att

regleringen i fastighetsbildningslagen 1970:988 finns kvar

och att

bestämmelserna i lagen 1973:98 inskrivningsregistret finns

om kvar, eventuellt inarbetade i jordabalken. Slutligen förutsätts följdändringar att

på grund av förevarande förslag görs i andra författningar

i samband

med den författningsöversyn sker inom Justitiedepartementet

som grund av att fastighetsdatareformen är slutförd. nu I det följande kommenteras paragraf för paragraf vad förevarande

förslag innebär för regleringen i fastighetsdatakungörelsen,

fastighets-

registerkungörelsen och inskrivningsregisterkungörelsen.

De bestämmelser enligt förslaget inte skall återfinnas i lagen som eller

förordningen om fastighetsdataregistret skall antingen

tas bort helt, flyttas till en annan förordning eller ingå i föreskrifter Domstolsversom ket eller Lantmäteriverket meddelar. När det gäller bestämmelser som skall flyttas till andra förordningar är den slutliga utformningen beroende

av den författningsöversyn sker inom för Justitiedepartemen-

som ramen tet. Något slutligt utformat förslag läggs därför inte fram i detta

hänseende. En möjlighet är att flytta sådana bestämmelser från fastig-

hetsregisterkungörelsen till fastighetsbildningskungörelsen 1971:762

och från inskrivningsregisterkungörelsen till motsvarighet

en till kungörelsen 1971:784 med tillämpningsföreskrifter för inskrivnings-

väsendet enligt jordabalken. Sistnämnda kungörelse innehåller bl.a. bestämmelser den typ enligt förslaget skall regleras i av som annan

förordning. Men den manuella inskrivningsmyndigheter.

avser Sådana

inskrivningsmyndigheter finns inte längre. Därför skulle motsvarighet

en

till kungörelsen kunna utformas för inskrivningsmyndigheterna,

vilka numera genomgående är datoriserade. För enkelhetens skull i det anges följande att bestämmelser skall regleras på förordningsnivå som men inte

i förordningen om fastighetsdataregistret skall flyttas till förordning.

annan

2 232 Bilaga

Fastighetsdatakungörelsen 1974: 1058

1 §

Paragrafens första stycke har ersatts av bestämmelserna i 1 och 3

fastighetsdataregistret. Det andra stycket har ersatts med

lagen om

regleringen registeransvaret i 4 § lagen om fastighetsdataregistret.

av

2 §

Paragrafen har ersatts 4 § lagen om fastighetsdataregistret.

av

3 §

Någon motsvarighet till denna reglering finns inte. I den mån någon reglering behövs kan Lantmäteriverket meddela föreskrifter om detta

med stöd 78 § förordningen om fastighetsdataregistret.

av

4 §

Regleringen i första stycket finns i 3 § första stycket lagen om fastighetsdataregistret. Andra och tredje styckena återfinns i 64 § förord-

fastighetsdataregistret. Fjärde stycket har flyttats till 44 §

ningen om

stycket förordningen fastighetsdataregistret. Femte stycket

tredje om

regleringen beträffande tilläggsinformation i 65

motsvaras närmast av - 67 §§.

5 §

Bestämmelsen har utgått överflödig när bestämmelserna i fastighetssom

datakungörelsen, fastighetsregisterkungörelsen och inskrivningsregister-

kungörelsen har samlats i förordning. en

6 §

Motsvarande reglering finns i 71 § förordningen om fastighetsdataregi-

stret.

7 §

i första stycket finns i 68 § förordningen om fastighets- Regleringen dataregistret. Regleringen i det andra stycket är överflödig. Enligt 4 §

fastighetsdataregistret är Lantmäteriverket registeransvarig.

lagen om

Bilaga 2 233

8 §

Första och andra styckena har flyttats till 69 § förordningen om fastighetsdataregistret. Tredje och fjärde styckena återfinns bland bestämmelserna för inskrivningsdelen 54 § förordningen fastighetsom dataregistret.

8 a §

Paragrafen har flyttats till 55 § förordningen fastighetsdataregistret.

om

9-10§§

Paragraferna återfinns i 70 § respektive 73 § förordningen fastighetsom dataregistret.

11 12 §§ -

Regleringen har utgått obehövlig. som

13 §

Någon direkt motsvarighet till regleringen finns inte. En bestämmelser

om direktåtkomst finns i 6 § lagen fastighetsdataregistret.

om

14§

Bestämmelserna har förts till 74 § förordningen fastighetsdataregiom stret.

I5§

Lantmäteriverket har, enligt 78 § förordningen fastighetsdataregi-

om stret, en generell rätt att meddela verkställighetsföreskrifter.

15 a §

Bestämmelsen är obehövlig och har utgått.

16 §

Regleringen är obehövlig med hänsyn till Lantmäteriverkets generella

behörighet enligt 78 § förordningen fastighetsdataregistret

om att meddela verkställighetsföreskrifter.

2 234 Bilaga

Fastighetsregisterkungörelsen 1974: 1059

1§

Regleringen har utgått obehövlig till följd av fastighetsdatareforsom slutförande och förevarande utformning med en enda förordning. mens

2§

Bestämmelserna finns i 5 § förordningen om fastighetsdataregistret.

3§

Motsvarande reglering finns i 2 § förordningen fastighetsdataregiom Bestämmelserna beträffande adresser har dock flyttats till 56 § stret. förordningen om fastighetsdataregistret.

4 4 a §§ —

Regleringen finns i 3 och 4 §§ förordningen om fastighetsdataregistret.

5-6§§

motsvarigheter i 6 och 7 §§ förordningen om fastig- Paragraferna har hetsdataregistret.

7-11 §§

Regleringen återfinns i 8 12 §§ förordningen om fastighetsdataregistret.

-

preciseringar hur olika och beteckningar skall

Vissa närmare av namn utformade har tagits bort. Vid behov kan Lantmäteriverket meddela vara föreskrifter om detta.

12§

har sin motsvarighet i 13 § förordningen om fastighets- Paragrafen Någon motsvarighet till tredje stycket finns dock inte. Det dataregistret. har tagits bort som överflödigt.

13 §

Första stycket finns i 14 § förordningen om fastighetsdataregistret.

i andra stycket har tagits bort eftersom den framstår som Regleringen självklar och dessutom var fakultativ.

Bilaga 2 235

14 §

Paragrafen finns i 15 § förordningen fastighetsdataregistret. om

15 §

Regleringen återfinns i 18 § förordningen fastighetsdataregistret.

om

16 §

Regleringen finns i 16 § förordningen fastighetsdataregistret. Det i

om andra stycket uttalade beredningskravet har tagits bort. Detta behöver

inte uttryckas särskilt i en registerförordning.

17 19 §§ -

Regleringen finns i 19 21 förordningen fastighetsdataregistret,

- om förutom 18 § andra stycket har flyttats till 18 § förordningen som om

fastighetsdataregistret.

20 §

Första stycket har förts till 17 § förordningen om fastighetsdataregistret. Den övriga regleringen rör sådant Lantmäteriverket kan meddela som föreskrifter om.

21 §

Paragrafen flyttas till förordning. annan

22 §

Paragrafen är överflödig i och med att beteckningen "huvudregistret" har slopats och att det i stället talas att i fastighetsdelen skall redovisas om bl.a. fastigheter och samfálligheter.

23 24 §§ -

Regleringen återfinns i 22 § förordningen fastighetsdataregistret. om

25§

Första stycket finns i 23 § förordningen fastighetsdataregistret.

om Tabellen har lagts som en bilaga. Regleringen i andra stycket motsvaras

236 Bilaga 2

något praktiskt behov och har därför tagits bort. Tredje stycket inte av rör sådant Lantmäteriverket kan meddela föreskrifter om. som 26 § Paragrafen upphörde att gälla genom förordning 1979: 11. 27 27 a § - Regleringen finns i 24 och 25 förordningen om fastighetsdataregistret. 28 § Paragrafen saknar motsvarighet i förslaget. Vilka uppgifter som skall en bort respektive finnas kvar när enhet har angetts som avregistretas en rad kan Lantmäteriverket föreskriva om. 29 30 §§ - Regleringen återfinns i 26 och 27 §§ förordningen om fastighetsdataregistret. 31 § Se 28 32 34 §§ - Regleringen återfinns i 28 30 förordningen om fastighetsdataregi- stret. 35§ Första stycket återfinns i 31 § förordningen fastighetsdataregistret. om Beträffande andra stycket se 28 36- 37 §§ Regleringen har förts till 32 och 33 §§ förordningen om fastighetsdataregistret.

Bilaga 2 237

38§

Första meningen i första stycket finns i 34 § förordningen fastighetsom dataregistret. I övrigt 28 se

39- 40 §§

Regleringen finns i 57 och 58 förordningen

om fastighetsdataregi-

stret.

41 §

Se 28

42 44 -

Regleringen har förts till 35 37 §§ förordningen - om fastighetsdataregi-

stret. Vissa närmare preciseringar utformningen redovisningsenom av hetens beteckning har tagits bort. Härom kan Lantmäteriverket meddela föreskrifter.

45§

Det första stycket finns i 38 § förordningen om fastighetsdataregistret.

I övrigt se 28

46-47

Bestämmelserna avser manuellt förda registerkartor och bör därför inte

finnas i registerförordningen. Regleringen flyttas till

annan förordning.

48 §

Regleringen återfinns i 39 § förordningen fastighetsdataregistret.

om

49 §

Lantmäteriverket kan vid behov meddela föreskrifter.

50 51 §§ -

Motsvarande reglering finns i 40 och 41 §§ förordningen fastighetsom dataregistret.

2 238 Bilaga

52§ Föreskrifter upprättande och renovering registerkarta kan vid om av behov meddelas av Lantmäteriverket. 53 55 §§ - Regleringen flyttas till annan förordning. 56 § Paragrafen har upphävts förordning 1988:797. genom 57 § Reglering bestämmelserna i förevarande paragraf som närmast motsvarar

finns i 59 § förordningen om fastighetsdataregistret.

58 §

Paragrafen återfinns i 42 § förordningen om fastighetsdataregistret.

59 §

Paragrafen finns i 72 § förordningen om fastighetsdataregistret.

60 61 §§ - Paragraferna flyttas till annan förordning. 62 § Paragrafen har upphävts genom förordning 1988:797. 63 § motsvarighet till denna reglering finns inte. Frågan har Någon i författningskommentaren under 59 § förordningen om utvecklats

fastighetsdataregistret.

64 § Paragrafen flyttas till annan förordning.

Bilaga 2 239

65§

Bestämmelser om överklagande finns i 12 och 13 § lagen fastighetsom dataregistret.

66§

Motsvarande reglering finns i 78 § förordningen

om fastighetsdataregi-

stret.

Inskrivningsregisterkungörelsen 1974: 1061

1§

Regleringen är överlödig med hänsyn till att fastighetsdatareformen är slutförd och att förevarande förslag innebär att regleringen skall finnas i en enda förordning.

2§

Paragrafen återfinns i 43 § förordningen fastighetsdataregistret. om

3§

Motsvarande reglering finns i 44 § förordningen fastighetsdataregi-

om stret.

4-9§§

Regleringen har i huvudsak flyttats till 46 51 §§ förordningen - om fastighetsdataregistret. Hänvisningarna till bestämmelser införing om av vissa uppgifter i 4 § sjätte stycket och 6 § tredje stycket har dock tagits bort eftersom den reglering det hänvisas till finns i 44 § tredje som

stycket förordningen om fastighetsdataregistret.

10 §

Paragrafen återfinns i 53 § förordningen fastighetsdataregistret. om

11-24 §§

Paragraferna flyttas till annan förordning.

240 Bilaga 2

25 § Regleringen finns i 45 § förordningen om fastighetsdataregistret. 26 32 — Paragraferna flyttas till annan förordning. 33 § Paragrafen är upphävd genom förordning 1977: 165. 34 § Första meningen i första stycket återfinns i 52 § förordningen om fastighetsdataregistret. De övriga bestämmelserna flyttas till annan förordning. 35 39 §§ - Paragraferna flyttas till annan förordning. 40 § Motsvarande reglering finns i 78 § förordningen om fastighetsdataregistret.

Bilaga 3 241

Några fastighetsdatasystem i Europa

av Bengt Kjellson

Någon ordentlig heltäckande beskrivning förekomsten "fastighetsav av datasystem" i Europa finns inte. Engelska HM Land Registry gjorde en tämligen omfattande enkät år 1995 tyvärr saknas där uppgifter men beträffande flera europeiska länder, t.ex. Finland. För närvarande pågår ett arbete med att sammanställa resultatet av en mer omfattande och riktad enkät till länderna inom Förenta nationernas Economic Commission for Europe. Inom ramen för utredningens arbete har kontakt tagits med personer i de europeiska länder får ha kommit längst när det gäller som anses att införa system liknande det svenska fastighetsdatasystemet. Generellt gäller att informationen i dessa system är öppen, dvs. tillgänglig för allmänheten, och att användningen i stor utsträckning är inriktad ägaruppgifter.

Finland

I Finland finns en uppdelning i fastighets- och inskrivningsregister liknande den svenska. För inskrivningen de lokala domstolarna svarar

och för fastighetsregistret kommunerna i stadsplanelagt område, sammanlagt 87 kommuner och Lantmäteriverket i övriga delar

av landet. Innehållet i de båda registren är i huvudsak detsamma i som Sverige. Till fastighetsregistret hör registerkarta. Liknande register en är befolkningsregistret, byggnadsregistret och ägarlägenhetsregistret. Viss överlappning finns mellan de olika registren. Fastighetsregistreringen sker i lokala finns i lantmäteriet system som och i städerna. På den statliga sidan utvecklas ett nytt system J AKO nu för både attribut- och kartdata. Även kommunerna kommer kunna att använda JAKO om de så önskar. För att erbjuda en bättre informationstjänst än vad är möjligt i de som decentraliserade systemen lagras den skrivna fastighetsregisterinformationen också i ett centralt system. Det systemet uppdateras varannan dag. Domstolarna uppdaterar inskrivningsregistret direkt i detta centrala system. Systemet används också för uppdatering visst av innehåll i befolknings- och skatteregistren.

242 Bilaga 3

Olika användare har möjlighet till direktåtkomst, såväl till de lokala systemen som till det centrala. Användare inom den privata sektorn har inte möjlighet att söka ut enskild persons fastighetsinnehav, vilket en däremot användare inom offentlig förvaltning kan göra. Dessutom finns möjlighet till urval och bearbetningar. Generellt gäller då att uppgift om inte levereras till privata uppdragsgivare, även om detta personnummer inte är förbjudet enligt gällande lagstiftning. Däremot levereras uppgift om fastighetsägares namn. Användningen de aktuella registren begränsas av den finska av datalagen och de regler t.ex. datautbyte som finns i registerlagstiftom ningen. För närvarande pågår arbete med att revidera den finska datalagstiftningen med anledning EG-direktivet. Arbetet skall rapporteras i slutet av 1996. Användningen den fastighetsanknutna informationen bedöms av av påverkas detta. Registerlagarna kommer t.ex. att behöva ändras. av Samtidigt pågår utveckling av en ny generation system som ger nya användnings- och kombinationsmöjligheter. En diskussion om detta bedöms nödvändig för att avgöra vilka lagstiftningsåtgärder som kan erfordras.

Danmark

Sedan länge finns i Danmark det s.k. BBR Byggnads- och Bostadsregistret. Det är rikstäckande. Vidare finns ett ADB-baserat fastighetsregister och digital registerkarta är under uppbyggnad. Just nu pågår en införandet ett datoriserat inskrivningsregister. När detta arbete av avslutats runt sekelskiftet finns tankar att koppla ihop systemen. Inom skatteförvaltningen finns också mycket fastighetsanknuten information och har kommit väldigt långt när det gäller registerbaserad man fastighetstaxering. Informationen är till stor del mer person- än fastighetsanknuten. I ett integritetsperspektiv är det danska inskrivningsregistret mest intressant. Inskrivningen sker vid landets underrätter och Justitiedepardomstolsenhet handhar systemet. Registret innehåller i princip tementets uppgifter det svenska. Banker och andra kreditinstitut, samma som kommuner, advokater, mäklare och andra med ett legalt intresse i inskrivningsverksamheten har möjlighet att koppla upp sig för direktåtkomst till registret. Antalet anslutna användare uppgår till cirka 16 000. Någon möjlighet till urval och bearbetningar finns inte och planeras inte heller. Vissa sökmöjligheter finns däremot i skattesystemen. En del begränsningar för användningen finns i den författningsreglering registren. Arbete pågår för närvarande med att som omger revidera befintlig dataskyddslagstiftning utifrån EG-direktivets krav.

Bilaga 3 243

Detta förväntas mer påverka lagstiftningens uppbyggnad än inskrivningsregistrets användningsmöjligheter.

Norge

Det norska s.k. GAB-systemet fastigheter, adresser och byggnader har funnits länge. I huvudsak ajourförs uppgifterna av kommunerna, det men övergripande ansvaret för GAB åvilar Statens kartverk. Sedan några år är också inskrivningsregistret datoriserat den elektroniska grunnboken. Grunnboken förs av underrätterna, i ett system som ägs och förvaltas av ett statligt bolag, Norsk eiendomsinformasjon a.s. Dessa båda system är sammankopplade och har ett gemensamt gränssnitt utåt. Informationen marknadsförs av Norsk ejendomsinformasjon a.s. Användningen har ökat kraftigt de senaste åren. Antalet användare med möjlighet till direktâtkomst uppgår till cirka 10 000. De stora användarna är kreditinstituten och kommunerna. Det generella sökbegreppet är fastighetsbeteckning, men vissa specificerade användargrupper har möjlighet att använda bl.a. personnummer sökingång. Dessutom som finns möjligheter till urval och bearbetningar. Någon digital registerkarta finns inte. Användningen av de aktuella registren begränsas av den norska datalagstiftningen och regleringen av registren. För närvarande pågår ett arbete med att revidera den norska datalagen med anledning av EGdirektivet. Användningen av den fastighetsanknutna informationen bedöms inte påverkas av detta.

Nederländerna

Den nederländska kadastermyndigheten ansvarar för ett tämligen omfattande register, vari en digital registerkarta också ingår. Det holländska inskrivningssystemet kan närmast liknas vid ett s.k. deeds-system, dvs. registrering görs av inkomna handlingar. Det svenska inskrivningssystemet är ett fastighetsbaserat title-system. Med title-system avses att registering görs av beslut som fattats utifrån inkomna handlingar. Därför är det svårt att göra direkta jämförelser. l grund och botten finns emellertid samma uppgifter i det nederländska systemet som i det svenska. Systemet är dock mer personanknutet, även om det utgår från fastigheten. Möjlighet till direktåtkomst finns och antalet anslutningar ligger runt 2 000. Användarna är banker, notarier, mäklare, kommuner och annan lokal förvaltning water boards. Urval och bearbetningar görs i olika

244 Bilaga 3

former, bl.a. liknande fastighetsdatasystemets ändringsdata, kommunerna och water boards. Vidare görs olika uttag för GIS-användare. Ett omfattande regelkomplex reglerar systemet, bl.a. den nederländska datalagen, men i princip finns inga restriktioner vad gäller användningen av uppgifterna eftersom de är offentliga och skall spridas. Arbete pågår med att reformera den nederländska datalagen utifrån EG-direktivet. Ett första förslag har tagits fram och man avser att lämna ett förslag till parlamentet sommaren 1997.

Österrike

I Österrike finns ett system Grundstückenbank Grundbuch und -

Kataster som innehåller fastighets- och inskrivningsuppgifter. Det

uppvisar stora likheter med det svenska fastighetsdatasystemet. Dessutom finns koordinater för alla gränspunkter, liksom uppgifter om jordkvalitet. En digital registerkarta är under uppbyggnad. Den täcker i dag 60 procent av landet. Användningen är totalt fri vad gäller möjligheterna att få direktátkomst. Man har en uppdelning i offentliga användare myndigheter och privata. De offentliga användarna har åtkomstmöjligheter via ett gemensamt statligt datanät. De privata har hittills fått nöja sig med en betydligt enklare och mer begränsad teknisk lösning videotex. Frågor om en viss persons fastighetsinnehav är förbehållna vissa grupper av

användare, t.ex. notarier som är inblandade i alla fastighetsöverlåtel-

ser. Vissa möjligheter till urval och bearbetningar finns och större datamängder kan tas ut från systemet datamedium. Datalagstiftningen omfattar de aktuella registren, men synes vara av mindre betydelse eftersom informationen av tradition skall vara allmänt tillgänglig offentlig. I Österrike bedöms EG-direktivet förstärka integritetsskyddet samt i ett längre tidsperspektiv innebära restriktioner avseende fastighetsinformationens nyttjande och möjligheterna att kombinera med annan information för att tillhandahålla "value added products".

England och Wales

I Storbritannien är de rättsliga förhållandena olika i England och Wales, Skottland respektive Nordirland. Skillnaderna är i vissa avseenden betydande. Gemensamt är dock att fastighetsbildning i traditionell mening saknas. I England och Wales svarar Her Majestys Land Registry inskrivningsväsendet för den registrering som sker. Den innefattar ägarförhållanden och andra inskrivningsuppgifter samt

Bilaga 3 245

utformningen av den fastighet ägarförhållandena Registrering som avser. sker i både deeds- och title-register. En omfattande datorisering Her Majesty’s Land Registry pågår, av samtidigt som man försöker med hela England och Wales beträffande

"title registration". Eftersom någon officiell fastighetsbildning inte finns

utgör Her Majesty’s Land Registry den stora källan för fastighetsinformation i England. Samtidigt utgör myndigheten den största användaren av det brittiska kartverkets produkter. Dessa behövs för framställning av kartor liknande de svenska förrättnings- och registerkartorna. Externa användare får använda systemet. Inteckningssummor ingår inte. Dessa registreras inte enligt den engelska ordningen. De stora användarna är realkreditinstituten Building Societies. Sökvägar är titlenummer, postnummer och ägarens namn. Fastighetsbeteckningar i egentlig mening finns inte, vilket beror på avsaknaden officiell av

fastighetsbildning. Man håller emellertid att införa numerisk

en

identitet för att underlätta informationsutbyte mellan olika Detta

system. har samband med ett projekt kallat "The National Land Information Services". Tanken är att knyta ihop fastighetsanknuten information från såväl statliga myndigheter som kommuner, liksom både textinformation

och grafisk sådan inklusive foton.

Tillgången till informationen hos Her Majesty’s Land Registry är numera fri. Användningen av informationen är inte begränsad i någon egentlig omfattning eftersom syftet med inskrivningen är göra att informationen allmänt tillgänglig. Den brittiska dataskyddslagstiftningen innehåller undantag innebär att den inte är tillämplig i vissa delar som när fråga är om uppgifter skall göras allmänt tillgängliga. Arbete som pågår med att ta fram datalag. Hur denna kommer påverka en ny att användningen av fastighetsanknuten information går inte förutse. att Vissa förhoppningar finns att informationsutbytet mellan olika om organisationer skall underlättas. I dag försvåras detta bl.a. upphovsav rättsliga skäl.

1997 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Den nya gymnasieskolan steg för steg. U. lnkomstskattelag, del I-III. Fi. Fastighclsdataregister. Ju.

xal ELIO

KP oCKrO§ 2-5

Statens offentliga utredningar 1997

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Fastighetsdataregister. 3

Utbildningsdepartementet

Den nya gymnasieskolan steg för steg. l - Finansdepartementet lnkomstskattelag,del I-III. 2