Fastighetsdatasystemets datorstruktur

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

@ SOU 1992 34 W FASTIGHETS- DATA-

SYSTEMETS

DATOR- STRUKTUR

Betänkande av FDS-utredningen

Statens offentliga utredningar §@ 199234 EE Miljö- och naturresursdepartementet

Fastighetsdatasystemets

datorstruktur

Betänkande av [QS-utredningen Stockholm 1992

SOU och Ds kan köpas från Allmänna Förlaget, som också på uppdrag av regeringskansliets förvaltningskontor ombesörja nemissutsändningar av dessa publikationer.

Adress Allmänna Förlaget Kundtjänst 106 47 Stockholm Tel 08739 96 30 Telefax 08f739 95 48

Publikationcma kan också köpas i Infomzationsbokhandeln, Malmtorgsgatan Stockholm.

ISBN 91-33-13031-9 NORSTEDTS TRYCKERI AB Stockholm 1992 ISSN 0375-250X

Statsrådet Görel Thurdin 5011199234

Miljö- och naturresursdepartementet

Genom beslut den 21 februari 1991 bemyndigade regeringen chefen för bostadsdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utreda frågor om fastighetsdatasystemets datorstruktur samt att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde utredaren. Med stöd av detta bemyndigande förordnades den 1 mars 1991 TeknD Rune Olsson särskild utredare. som Till experter förordnades den 10 april 1991 avdelningsdirektör Ulf Andersson, Statskontoret, byråchef Ulf Bjälkefors, Centralnämnden för fastighetsdata, avdelningsdirektör Lena Bång, Domstolsverket, byråchef Per- Anders Karlgren, Lantmäteriverket, bankdirektör Lars Lindgren, Svenska Handelsbanken och stadsingenjör Arne Ransgård, Göteborgs stad. Till sekreterare förordnades den 25 april 1991 departementssekreterare Ivar Frostenson, Bostadsdepartementet. Regeringen beslutade den 21 november 1991 att bemyndigandet fr.o.m. den 1 december 1991 skall avse det statsråd som har uppgift att föredra ärenden som gäller lantmäteriet och fastighetsdataverksamheten. Utredningen, som har antagit namnet FDS-utredningen, har haft samråd med berörda myndigheter, med utredningen om översyn av domstolarnas uppgifter, arbetssätt och organisation Ju 198906, som avgivit sitt slutbetänkande SOU 1991106 Domstolarna inför 2000-talet, med utredningen om ett nytt panträttssystem fastighetsrättens område Ju 199005, som entledigats fr.o.m. den 1 mars 1992 och med utredningen om statens fastig-

hetsförvaltning Fi 199005, som entledigats fr.o.m. den 1 juli 1991.

Studiebesök har företagits bl.a. hos registerförande myndigheter. Sammanträde med utredningens experter har ägt rum vid tolv tillfällen. Utred ningsarbetet har resulterat i en gemensam uppfattning om betänkandets utformning och innehåll. Det har därför varit naturligt att även om uppdraget formellt är en enmansutredning skriva betänkandets överväganden, slut- satser och förslag i vi-form. FDS-utredningen överlämnar härmed sitt betänkande Fastighetsdatasystemets datorstruktur. Uppdraget är därmed slutfört.

Stockholm i april 1992.

Rune Olsson Ivar Frostenson

SOU 199234

Förkortningar

ADB Automatisk databehandling AROS Fastighetsdatasystemets datakommunikationsmonitor AROSSYS Systemutvecklingshjälpmedel i AROS-miljö BKN Bostadskreditnämnden bps Bits per second CASE Computer Aided Software Engineering CDROM Compact DiskRead Only Memory Centralnämnden för fastighetsdata Central Processing Unit DatabashanterareDatakommunikationsmonitor Datainspektionen Departementsserien Domstolsverket Europeiska Gemenskapen Electronic Data Interchange Fastighetsdatakommittén Fastighetsdata- och Inskrivningsregisterkommittén Fastighetsbildningsmyndighet Fastighetsdatasystemet Finansdepartementet Fastighetsinforrnationsregister Fastighetsregister Fastighetsregistermyndighet Gigabyte Geografisk Fastighetsinformation Geografiskt Informationssystem Geografisk Informationsteknologi Handläggningssystem för Lantmäteriets förrättningsverksamhet Inskrivningsmyndighet Inskrivningsregister Justitiedepartementet Kommunal fastighetsbildningsmyndighet Kommunal fastighetsregistermyndighet Lantmäteriverket Megabyte Miljoner instruktioner per sekund Open Systems Interconnection Personal Computer Systems Application Architecture Samverkan om GIS Statlig fastighetsbildningsmyndighet Statlig fastighetsregisterrnyndighet Standardiseringskommissionen i Sverige Systems Network Architecture Systems Network Interconnection SOU Statens Offentliga Utredningar SQL Structured Query Language TSO Time Sharing Option ROSAMAROS Fastighetsdatasystemets DBDC-system RRV Riksrevisionsverket TCPIP Transmission Control ProtocolIntemet Protocol ULI Utvecklingsrådet för landskapsinformation 4

Sammanfattning

SOU 199234 Sammanfattning

Enligt utredningsdirektiven se bilaga 2 skall utredningen undersöka om - fastighetsdatassystemets nuvarande datorstruktur är ändamålsenlig, och om analysen anledning till det, föreslå de förändringar som behövs. ger Kapitel 1 utmynnar i att det måste göras en avvägning mellan å ena sidan genomförandet konsoliderings- och anpassningsåtgärder, utvecklingen av av samarbetet med näraliggande verksamheter samt utvecklingen av nya tillämpningar och användningsområden, och å den andra sidan angelägenheten en förändring av datorstrukturen. En sådan förändring skulle inneav bära en förskjutning i tiden av andra önskvärda förändringar i fastighetsdatasystemet. Slutsatsen blir att det bör krävas mycket starka skäl för att en förändring i datorstrukturen skall genomföras. Denna slutsats förstärks av den sammanfattande bedömning av fastighetsdatasystemets funktion och kapacitet som redovisas i kapitel 2. Några grundläggande väsentliga nackdelar med en central datorstruktur i fastighetsdatasystemet har inte kunnat konstateras. Genom bindningen till befintliga tekniska förutsättningar m.m. kan emellertid det nuvarande systemet i förhållande till ett nyutvecklat, byggt konceptet öppna system och med standardiserade lösningar, medföra en viss begränsning när det gäller flexibiliteten. Vi finner emellertid inte att enbart denna begränsning nu kan motivera en förändring av systemstrukturen. En ändring med sikte en decentraliserad datorstruktur till en nivå som omfattar 25, 53 eller 146 driftsenheter kräver investeringar i storleksordningen 160 milj. kr., 180 milj. kr. respektive 225 milj. kr. Vid en decentralisering till angivet antal driftsenheter har kostnaderna för drift, underhåll och förvaltning exklusive kapitalkostnader beräknats till ca 25 milj. kr., - - 36 milj. kr. respektive 74 milj. kr. Motsvarande kostnad för det nuvarande systemet uppgår till ca 23 milj. kr. Redan utan hänsynstagande till kapitalkostnaden för investeringen är alltså de studerade decentrala alternativen dyrare än det nuvarande. De fördelar med decentrala alternativ som eftersträvas i form av bl.a. förbättrad samverkan med befintliga och planerade register samt ett bättre utnyttjande i samhällsplaneringen begränsas av kravet enhetlighet över landet och en strikt författningsreglering av fastighets- och inskrivningsregistren. Detta lämnar inget utrymme för lokala variationer inom fastighetsdatasystemets ram. Det alternativ som skulle ligga närmast till hands, baserat länsnivå, saknar för naturlig värdmyndighet. Ännu decentralinärvarande en mera serade alternativ försvåras av bristande geografisk överensstämmelse mellan fastighets- och inskrivningsregisterområdena. Domstolsutredningen har 11

vidare i sitt betänkande SOU 1991106 Domstolama inför 2000-talet uttalat SOU 199234 sig för att inskrivningsväsendet sikt bör skiljas från domstolsväsendet, Sammanfattning men inte tagit ställning till någon alternativ lösning. När det gäller frågor om sårbarhet och säkerhet talar de i utredningen gjorda bedömningarna till övervägande del till förmån för en bibehållen central struktur. För att trygga den nuvarande datoranläggningens elförsörjning vid strömavbrott anser vi att en förstärkning med ett reservkraftsaggregat är angelägen. I en kris- eller krigssituation kan det från sårbarhetssynpunkt vara en fördel med en regionaliserad datorlösning. Vi anser det härför angeläget att de önskemål tillgodoses som framställts från totalförsvaret om att fastighetsdatasystemet förses med reservrutiner för att en i krigssituation tillgodose behovet av information vid regionala myndigheter. De starkaste skälen för en ändring i datorstrukturen synes finnas i anslutning till ADB-utvecklingen i stort och till vissa ADB-politiska ställningstaganden. Den centrala datorstrukturen m.m. innebär vissa bindningar. En utveckling mot större flexibilitet och öppna system skulle vara väl förenlig med en regionalisering enligt de redovisade alternativen. En sådan utveckling bör även om svårigheterna är större eftersträvas också inom den befintliga - - ADB-strukturen. Detta skulle bl.a. underlätta samverkan med regionala och lokala register. Utredningens samlade slutsats av de överväganden som har redovisats blir att ingen ändring bör ske av datorstrukturen med de förutsättningar som nu råder. Vi kan således inte redovisa några så starka skäl för en decentralisering som ovanstående förutsättningar anger. Att lägga ut datordriften på en servicebyrå det så kallade outsourcingaltemativet bör prövas av CFD som - ett möjligt kostnadssänkande underaltemativ vid en fortsatt central drift. Om framtida organisationsförändringar skulle innebära ett närmande mellan fastighetsregister och inskrivningsregister och leda till en enhetlig regional basorganisation kan datorstrukturfrågan aktualiseras nytt. En sådan basorganisation kan tänkas i form av att fastighetsregister och inskrivningsregister kopplas samman med fastighetsbildningsverksamheten vid fastighetsbildningsmyndigheten. En annan möjlighet skulle kunna vara att det skapas en fastighetsmyndighet länsnivå, som skulle kunna vara värdmyndighet. De genomförda analyserna har visat att nya datorstrukturer kan anknytas till sådana nivåer samt angivit ekonomiska och andra förutsättningar för detta. En förändrad datorstruktur bör emellertid inte ses som en automatisk konsekvens av en organisationsförändring. Kravet mycket starka skäl för en ändrad datorstruktur torde kvarstå. Konsekvensanalyser behöver i varje aktuell situation göras bl.a. med avseende de användare och applikationer som har fördel av en central datorstruktur. Enligt utredningsdirektiven bör de förslag som förs fram inte hindra eventuella framtida förändringar i ansvarsfördelningen mellan berörda myndigheter. En central systemlösning lägger inte hinder i vägen för sådana förändringar. 12

Många framtida användningsområden för fastighetsdatasystemet ligger SOU 199234 verksamhetsområdet. För uppnå bättre utnytt- Sammanfattning inom det kommunala att ett jande tillgängliga databaser och i övrigt krävs en ökad samverkan av resurser med kommunerna. CFD och Svenska kommunförbundet har i en den 11 juni 1991 daterad avsiktsförklaring gemensamt utarbetat riktlinjer för en sådan samverkan. Den ökade användningen fastighetsanknuten information kan i vissa av sammanhang komma i konflikt med intresset av att skydda den personliga integriteten. Datainspektionen har fast uppmärksamhet att också regleför fastighetsdatasystemet är oklar. Fastighetsdataringen av registeransvaret kungörelsen är de äldsta regleringarna av ett ADB-system och är inte en av anpassad till dagens förhållanden. En författningsmässig reglering av fastighetsdatasystemet bedöms härför angelägen.

1 Fastighetsdatasystemet -

Överväganden

utveck-

bakgrund, nuläge, och förslag

lingstendenser och inriktning

1.1 Struktur och utveckling

Fastighetsdatasystemet är ett ADB-system för fastighetsregistrering och in- 3,0 miljoner levande fastigheter. Som bakgrund till skrivning av landets cirka övervägandena ADB-strukturen och för att belysa i vilket sammanhang en om eventuell förändring ADB-strukturen skall ses, lämnas i detta kapitel en av översiktlig redogörelse för fastighetsdatasystemets uppbyggnad, utveckling, nuläge och aktuella utvecklingstendenser. Vidare diskuteras inriktningen av det fortsatta arbetet med fastighetsdatasystemet. Ett detaljerat bakgrundsmaterial finns i olika hänseenden i avdelning B. Fastighetsdatasystemet byggs upp successivt genom att information i manuellt förda jord- och stadsregister samt fastighets- och tomträttsböcker förs över till ett fastighetsregister respektive ett inskrivningsregister. Fastighetsdatasystemet omfattade den 31 december 1991 ca 2,3 miljoner levande

fastigheter. Årligen överförs cirka 330 000 nya fastigheter till fastighetsdata-

systemet. Fastighetsdatarefonnen planeras vara helt genomförd hösten 1995. Fastighetsregistret innehåller som närmare beskrivs i kapitel B.l upp- - gifter fastigheter, samfálligheter, planer m.m. Det är uppdelat i följande om delregister huvudregister samt koordinat-, plan-, adress-, gemensamhetsanläggnings- och kvartersregister. Fastighetsregisterkartan, hör till fastighetsregistret, har ännu inte som annat än försöksvis förts över i ADB-form. Lantmäteriverket och Svenska kommunförbundet arbetar med ett förslag till ett enhetligt rikstäckande informationssystem för lägesredovisning fastighetsindelning samt planer och av bestämmelser GFI. GFI innefattar en ADB-baserad registerkarta. För innehållet i fastighetsregistret ansvarar respektive fastighetsregistermyndighet, kan statlig eller kommunal. Vissa kommuner som inte som vara har fastighetsregistermyndigheter medverkar i förandet av adressregister egna och planregister. Lantmäteriverket är central myndighet för fastighetsregistermyndigheterna. Inskrivningsregistret innehåller närmare framgår av kapitel B.2 - som uppgifter ägarförhållanden, inteckningar För innehållet i inskrivom m.m. inskrivningsmyndighet. I registret förs inningsregistret svarar respektive skrivningsmyndighetens beslut och anteckningar i olika ärenden. Domstolsverket är central myndighet för inskrivningsmyndigheterna. I fastighetsdatasystemet lagras också uppgifter från fastighetstaxeringslängden, nämligen vissa taxeringsvärden, taxeringskoder och ägaruppgifter. 15

Centralnämnden för fastighetsdata CFD har det sammanhållande an- SOU 199234

svaret för reformgenomförande, systemuppbyggnad och systemunderhåll. Överväganden

CFD fungerar gentemot registermyndigheterna hjälpmyndighet vid och förslag som en uppbyggnad och genomförande av fastighetsdatasystemet. Vad gäller driften kan CFD sägas fungera som en servicebyrå för fastighetsregister- och inskrivningsmyndighetema. Det ursprungliga syftet med fastighetsdatareformen var att genom överföringen till ADB rationalisera verksamheten med respektive register och att förbättra arbetsmiljön genom att bort arbetet med tunga liggare och dokument som ofta var svåra att tyda och vidareutveckla. Denna rationalisering har också kommit till stånd och yttrat sig i kraftigt reducerade arbetsinsatser för registreringsverksamheten och i en kvalitetshöjning bl.a. förkortade genom tider för inskrivningsärendena. ADB-reformen har inneburit en övergång från beslutsfattande i inskrivningsärenden en gång i veckan till daglig inskrivning. Detta har utöver rationaliseringen inom myndigheterna medfört stora samhällsekonomiska vinster. Vinster har vidare uppkommit inom bl.a. bank- och kreditväsendet. Genom integrationen i fastighetsdatasystemet har fastighetsregistret och inskrivningsregistret i stor utsträckning kommit att uppfattas som ett register. De flesta användarna har behov av data från både fastighetsregistret och inskrivningsregistret och noterar inte att de kommer från skilda källor. Den grundinforrnation som vanligen efterfrågas består fastighetsbeteckning och av arealuppgifter från fastighetsregistret samt ägar- och inteckningsuppgifter från inskrivningsregistret. Integrationen av fastighetsregistret och inskrivningsregistret samt kompletteringen med taxeringsuppgifter och koordinatangivelser har visat sig medföra en ökad användbarhet i jämförelse med vad som gällde för de ursprungliga registren. Den ökade användningen har sin i tur lett till att nya rutiner har utvecklats eller övervägs med det ADB-baserade fastighetsdatasystemet grund. som Mest framträdande är utnyttjandet fastighetsdatasystemet via terminaler av inom kreditväsendet. Detta utnyttjande av fastighetsdatasystemet är i många fall obundet av gränserna för de enskilda fastighetsregister- och inskrivningsregisterområdena. Banker och andra kreditinstitut med verksamhet i större regioner eller hela landet behöver tillgång till information om fastigheter i hela landet via en enda ingång i systemet riksåtkomst. Omfattningen gränsav överskridande transaktioner framgår närmare av kapitel B.8. Fastighetsdatasystemet har vidare visat sig kunna utgöra ett hjälpmedel bl.a. vid utveckling av den så kallade summariska processen vid kronofogdemyndigheterna samt vid uppbyggnad den Bostadskreditgarantiav nya nämndens rutiner. En reformering av rutinerna inom panträttens område övervägs vidare - se kapitel B.2. Goda utvecklingsmöjligheter finns mot tillämpningar inom fastighetsmäklar- och försäkringsverksamhet. Förslag föreligger om kompletteringar fastighetsdatasystemet med av ett basregister över byggnader skulle byggas i nära samverkan med som upp kommunerna se vidare kapitel B.9. Detta register beräknas öka förutsätt- 16 -

ningarna för utnyttjande fastighetsdatasystemet i bl.a. samhällsplanering, SOU 199234 av

samhällsbyggande, taxeringsverksamhet, fastighetsförvaltning och statistik- Överväganden

produktion. och förslag Parallellt med och delvis som grund för de successivt ökade användningsmöjligheterna löper den snabba utvecklingen generellt inom datorområdet, behandlas närmare i kapitel 3 samt mera detaljerat i kapitel B.7. som Utnyttjandet av fastighetsdatasystemet sker i huvudsak via terminaler anslutna till systemet. Vid årsskiftet 199192 hade omkring 21 800 terminalarbetsplatser möjlighet att nå information i fastighetsdatasystemet. Antalet terminaler anknutna till fastighetsdatasystemet bedöms komma att öka om än inte i samma takt som tidigare. Den gjorda översikten klargör att fastighetsdatasystemet måste ses som nu integrerad helhet. Det innebär att det för fastighetsdatasystemet är svårt att en göra en enkel tillämpning av begreppen myndighet eller register. CFD i huvudsak svarat för utvecklingen av ovannämnda applika- - som tioner kan sägas ha utvecklats från att vara ett stödorgan i ADBm.m. reformen till att bli den centrala och drivande kraften i fastighetsdatasystemet.

1.2 Inför avslutning reformgenomförandets

1.2.1 Inledning

Fastighetsdatasystemet började efter omfattande förberedelser och försöks- verksamhet införas med rättsverkan år 1976. Reformgenomförandet har därefter pågått och beräknas, som nämnts i avsnitt 1.1, bli slutfört under år 1995. Som bakgrund till våra ställningstaganden finns det anledning att mera allmänt försöka konkretisera vad som karakteriserar fastighetsdatasystemet och vilket behov av åtgärder som föreligger i samband med avslutningen av det tjugoåriga reformgenomförandet och övergången till drift och utnyttjande i ett fortvarighetstillstånd.

Övergången kommer naturligtvis att bli glidande och inte präglas av någon

abrupt förändring vid en viss bestämd tidpunkt, annat än vad gäller arbetsvolymen. Inte desto mindre torde övergångsperioden ge anledning till att stanna upp, samla erfarenheterna från genomförandeepoken och göra samlade överväganden av grundläggande karaktär. Dessa kan tänkas följande huvudinriktning.

1.2.2 Konsolidering och förbättring

Det är naturligt att avslutningen av reformgenomförandet och övergången till ADB-drift i hela landet kommer att präglas av behov av och tillfälle till konsolidering fastighetsdatasystemet. Även systemet har utvecklats av om successivt under genomförandeperioden finns anledning att samlat se över

rutiner och att genomföra förbättringar och förenklingar vilka tidigare SOU 199234 m.m.

har måst skjutas framtiden tids- och resursskäl. Överväganden

av Det finns bl.a. behov av en förbättrad anpassning av utdata från systemet och förslag till olika utnyttjares önskemål. Det gäller gentemot såväl fastighetsregisteroch inskrivningsmyndigheter som vissa terminalanvändare vilka t.ex. efterlyser en mera användarvänlig menyteknik. Regeringen har i regleringsbrevet för budgetåret 199192 givit Lantmäteriverket i uppdrag att översiktligt redovisa alternativa möjligheter att rationalisera fastighetsregistrerlngen se vidare avsnitt B.1. - Som exempel önskvärd förändringsåtgärd kan anföras att vi uppen märksammats att behandlingen av servitut vid ändrad fastighetsindelning kan vara mycket tidsödande och borde kunna underlättas genom hjälprutiner i ADB-systemet. Införande av ett särskilt rättighetsregister, som nyligen behandlats i en förstudie, skulle innebära förbättrade förutsättningar och lösa det nu antydda problemet. Önskemål har också framkommit vid utredningens besök hos fastighetsregister- och inskrivningsmyndigheter om en koncentrerad fortbildning av personal som deltagit i reformgenomförandets tidigare skeden, när utbildningsbehovet i samband med övergången till ADB upphör.

1.2.3 Bättre utnyttjande i registerverksamheten m.m.

Redan i nuvarande skede då en stor del av landet omfattas av fastighetsdata- systemet har en process kommit igång mot ett mera konsekvent och kom- plett utnyttjande av fastighetsdatasystemet i respektive grundläggande registerverksamhet och i angränsande verksamheter, för vilka fastighetsregistret och inskrivningsregistret utgör ett stöd. Först efter hand som systemet har vuxit fram har denna påverkan från fastighetsda-tasystemet mot verksamheterna börjat ta form. En ökad allmän ADB-mognad gör det nu också möjligt att ta nya steg i utvecklingen av ADB-stödet som leder till mer djupgående rationaliseringar. I förlängningen av detta ställs krav mot registren som har blivit möjliga att formulera först genom fastighetsdatasystemets tillkomst. Detta samspel kommer att intensifieras efterhand som överföringen fullföljs. Nya steg i utvecklingen innebär att hela verksamheter effektiviseras genom att arbetsformer och handläggningssätt förändras med stöd av gemensam information. Denna utveckling förutsätter att informationen i fastighetsdatasystemet kan utnyttjas tillsammans med annan information i integrerade verksamhetsnära system. De mest påtagliga exemplen denna process är övervägandena om förändrade rutiner inom panträttens område samt arbetet med ett bättre och mera integrerat utnyttjande av fastighetsdatasystemet i fastighetsbildningsmyndigheternas handläggningssystem. En bättre samverkan mellan det nuvarande innehållet i fastighetsdatasystemet och fastighetsregisterkartan skulle bli möjlig genom registerkartans överföring till digital form. 13

1.2.4 Nya användningsområden SOU 199234 Överväganden

En tredje tendens är det snabbt vidgade perspektivet mot utnyttjande av och förslag fastighetsdatasystemet inom användningsområden. Som har framgått nya avsnitt 1.1 och1.2.3 finns potential i detta hänseende. Överredan av en stor väganden pågår om utnyttjande av fastighetsdatasystemet inom försäkringsoch mäklarverksamhet. Möjligheterna studeras att utnyttja fastighetsdatasystemet i fastighetstaxeringen bl.a. genom att samla all grundläggande information som behövs i en databas i fastighetsdatasystemet. Fastighetsinformation är ett grundläggande element i storskaliga GIS geografiska informationssystem. Informationen i fastighetsdatasystemet spelar i detta sammanhang en mycket viktig roll. Fastighetsdatasystemets betydelse för kommunernas verksamhet är härvid uppenbar. En överenskommelse om samverkan mellan staten och kommunerna kring fastighetsdatasystemet har nyligen träffats mellan Svenska kommunförbundet och CFD. Fastighetsdatasystemets betydelse för kommunal verksamhet, för samhällsbyggandet och för olika kommunaltekniska tillämpningar liksom m.m. när det gäller samhällsplanering och statistikproduktion i övrigt kommer att öka. Denna tendens kommer att förstärkas om planerna ett basregister över byggnader fullföljs.

1.2.5 Fortsatt inriktning förutsättningar för att ändra datorstruktur

Vad som har sagts i avsnitt 1.2.2. 1.2.4 kan ligga till grund för en diskus- sion om ambitionsnivåer, mål och inriktning för det fortsatta arbetet med fastighetsdatasystemet. Det ankommer inte FDS-utredningen att lägga fram några förslag eller ta någon ställning i dessa hänseenden. Men det är angeläget att ha en bild av olika utvecklingsperspektiv som bakgrund till övervägandena om ADB-strukturen. Inriktningen i stort av fastighetsdatasystemets vidare utveckling kan bli avgörande för ställningstagandet om en eventuell ändring av datorstrukturen och i varje fall för valet av lämplig tidpunkt för att genomföra en sådan förändring. Det finns grundläggande mål angivna för fastighetsregistret respektive inskrivningsregistret. Fastighetsregistrets huvuduppgift är att fortlöpande redovisa fastighetsindelningen och förändringarna i denna. Därutöver skall bl.a. servitut, planer och restriktioner i markanvändningen redovisas. Fastighetsregistret skall tillgodose behov inom inskrivningsverksamheten, fastighetsbeskattningen, lantmäteriet, folkbokföringen, samhällsplaneringen osv. Inskrivningsregistret skall tillgodose behovet av insyn i och kontroll av fastighetsförvärv, redovisa vem som ägerförvärvar fastigheter, redovisa inteckningar, nyttjanderätter m.m., utgöra underlag för fastighetskreditgivning osv. Det kan konstateras att fastighetsdatasystemet successivt har uppfyllt dessa grundläggande syften och mål ett bättre sätt än de manuella registren. 19

Nya mål har mer eller mindre explicit uttalats i samband med över- 199234 - gången till fastighetsdatasystemet eller successivt under dess utbyggnad. Det Overvägandcn gäller t.ex. effektiv och resursbesparande drift, en förbättrad lägesredo- och förslag visning genom koordinatsättningen, en närmare samverkan mellan fastighetsregistret och inskrivningsregistret, komplettering med taxeringsuppgifter, snabbare expeditionstider, snabbare informationslämning, ökad infonnationsvolym osv. Hög säkerhet och tillförlitlighet har fortlöpande gällt som mål för verksamheten. Ökad vikt har lagts vid strävan mot förbättrad en arbetsmiljö och vidgat arbetsinnehåll vid registermyndigheterna. Även i de hänseenden som nu har exemplifierats visar fastighetsdatasystemet en hög grad av måluppfyllelse. När det gäller den framtida inriktningen ligger det närmast till hands att diskutera ambitionsnivåer det sätt som de kommit till uttryck i avsnitten 1.2.2 1.2.4. Det bör då uppmärksammas att de tre angivna inriktningarna drivs parallellt med varandra över tiden, och inte kan ses som varandra följande etapper, om man inte särskilt försöker styra verksamheten mot en sådan tidsmässig uppdelning. Arbetet med att konsolidera den helt genomförda överföringen av fastighetsregistret och inskrivningsregistret se avsnitt 1.2.2 och göra nära- - liggande förbättringar kan ses som en naturlig avrundning av ADB-reformen. Om detta arbete kan avgränsas och en tidpunkt för dess avslutning fastställas, skulle denna tidpunkt kanske bättre markera avslutningen av reforrngenomförandet än den dag hösten 1995 då den sista fastigheten beräknas bli överförd till ADB-registret. Det förefaller naturligt att verksamhet med denna inriktning ges högsta prioritet inom det fortsatta arbetet med fastighetsdatasystemet. Nära koppling till det egentliga reformgenomförandet har också inriktningen mot ett bättre utnyttjande av fastighetsdatasystemet i registerverksamheten och i direkt angränsande verksamheter se avsnitt 1.2.3. Den är emel- lertid klart urskiljbar från själva registerreformen. Detta arbete bör därför, från fastighetsdatasystemets synpunkt och om resursknapphet föreligger, kunna ges en lägre prioritet än konsolideringen av reformgenomförandet. Genomförandet av bl.a. digitaliseringen av registerkartan har nära samband med en förbättrad samverkan mellan fastighetsdatasystemet och fastighetsbildningsverksamheten. Eftersom registerkartan är en integrerad del av fastighetsregistret har överföringen registerkartan till ADB-medium också av en nära koppling till den grundläggande ADB-reformens fullföljande. Utvecklingen mot nya användningsområden se avsnitt 1.2.4 bör priori- - teras från andra utgångspunkter och inte konkurrera med de två angivna ovan huvudinriktningama med anknytning till basregistren. Samma synsätt kan möjligen tillämpas frågan om uppbyggnad av ett basregister över byggnader, som i sig skulle öppna ytterligare, nya användningsområden. De för fastighetsdatasystemet ansvariga myndigheterna kan liksom stats- makterna göra andra avvägningar och prioriteringar än de som nu har - antytts. Det är emellertid, som sagts tidigare, viktigt att diskussionen om en eventuell ändring av datorstrukturen sätts i relation till målen för och inrikt- 20

fastighetsdatasystemets fortsatta utveckling. SOU 199234 ningen i stort av

naturlig målangivelse för fastighetsdata- Överväganden

För oss framstår det som en så flexibelt alla de angivna huvud- och förslag systemet att det skall vara att tre ovan inriktningarna skall kunna fullföljas bästa sätt. Datorstrukturen eller andra ADB-förutsättningar bör inte få utgöra något hinder eller vara styrande för

riktningsvalet i detta sammanhang. Den andra aspekten sambandet mellan inriktning och ambitionsnivåer å sidan och ADB-strukturen å den andra gäller valet av tidpunkt för en ena eventuell genomgripande förändring datorstrukturen. En sådan förändring av skulle den görs i samband med fullföljandet av ADB-överföringen t.ex. om innebära förskjutning i tiden av beskrivna konsoliderings- och anpassen ningsåtgärder, ett utvecklat samspel med näraliggande verksamheter och av utvecklingen tillämpningar och användningsområden. En avvägav av nya ning måste ske mellan angelägenheten ändrad datorstruktur och andra, av önskvärda förändringar i fastighetsdatasystemet. Redan från denna utgångspunkt krävs mycket starka skäl för resurskrävande decentralisering. Om en sådana skäl bedöms föreligga blir inbördes tidsanpassning med andra fören ändringsbehov angelägen. Vi att övervägande skäl talar för att i varje fall den ovan antydda menar konsolideringen och avrundningen av reformgenomförandet genomförs samt principen för genomförandet GFI och för en mer integrerad samverkan att av mellan fastighetsregistrering och fastighetsbildning läggs fast innan en eventuell genomgripande förändring görs ADB-strukturen. Hur en eventuell av förändring skall i relation till utvecklingen mot nya tillämpningar och ses användningsområden går inte att ta någon ställning till. Denna verksamhet nu kommer att pågå parallellt med utvecklingen i övrigt och det blir först senare möjligt att identifiera eventuella tydliga etappgränser. Utvecklingen inom detta område kan också komma att leda till någon form av administrativ uppdelning mellan myndighetsfunktioner och uppdragsverksamhet.

1.2.6 Behov av ny författningsreglering m.m.

Som har framgått redogörelsen har genomförandet av fastighetsdataav ovan medfört stora förändringar och påtagliga rationaliseringseffekter. systemet Det föreligger också stor potential för fortsatt utveckling och för tillämpen ningar inom områden redan med det innehåll som fastighetsdatasystemet nya omfattar. Genom fortsättning ADB-reformen till att omfatta även nu en av fastighetsregisterkartan samt komplettering fastighetsdatasystemet med en av basregister över byggnader skulle användningsområdet och utvecklingsett potentialen öka ytterligare. l båda de sistnämnda hänseendena har emellertid Datainspektionen DI ifrågasatt föreslagna utbyggnader med hänsyn till möjliga risker för den personliga integriteten. DI har angett som en första förutsättning för en fortsatt utveckling dessa frågor att översyn sker av den rättsliga regleringen av av en lastighetsdatasystemet. Liknande osäkerhet har uppstått vad gäller krono- 21

fogdemyndighetemas tänkta registrering i samband med den tidigare nämnda SOU 199234

summariska processen. Överväganden

Dessa problem sammanhänger med att författningsregleringen fastig- och förslag av hetsdatasystemet och de däri ingående registren är omodern och oklar. Den grundläggande fastighetsdatakungörelsen 19741058 de äldsta är en av regleringama av ett ADB-system. Den hänför sig till de första skedena i den utveckling som tecknats i det föregående och är inte anpassad till dagens ADB-lagstiftning. Det ankommer inte FDS-utredningen att närmare in dessa frågor. Mycket talar emellertid för att en översyn borde ske av författningsregleringen av fastighetsdatasystemet och de däri ingående registren. Detta skulle vara ett naturligt led i den konsolidering som har beskrivits i avsnitt 1.2.2. En sådan ny reglering får förutsättas klarlägga bl.a. frågor registeransvar och om samverkansförutsättningar mellan i systemet ingående och eventuellt tillkommande register m.m. En ny författningsreglering skulle också förutsätta ett samlat ställningstagande från statsmakternas sida till fastighetsdatasystemet och dess fortsatta utveckling. Ett sådant ställningstagande förefaller också naturligt inför reformgenomförandets avslutning. Statsmaktemas ställningstagande kommer då också att innebära en avvägning mellan å sidan utnyttjande systeena av mets utvecklingspotential, utvidgning med nya register och tillämpningsnya områden och å den andra sidan säkerhets- och integritetsaspekter. Därmed skulle riktlinjer läggas fast för systemets utnyttjande och fortsatta utveckling. Det är naturligt att EG-perspektivet kommer viktiga utgångspunkter att ge både i ett arbete med en ny författningsreglering och vid de generella mera övervägandena.

funktion,

SOU 199234

2 Fastighetsdatasystemets

Överväganden

förändringsbehov

m.m. och förslag

2.1 Inledning

I kapitel B.1-6 görs genomgång de olika verksamhetsområden en av fastighetsregister, inskrivningsregister, kommunerna, kreditmarknaden osv. är eller förväntas bli betjänade av fastighetsdatasystemet. Varje som kapitel innehåller bl.a. uppgifter om de krav som riktas mot fastighetsdatasystemets funktion, utveckling inom området och behov av försystemet, om ändringar. Dessa bedömningar m.m. sammanfattas i detta kapitel.

2.2 Krav

För det nuvarande liksom för ett framtida fastighetsdatasystem finns det vissa grundläggande krav skall vara uppfyllda. I det följande ges en sammansom fattning av dessa krav systemet. Rättssäkert En mängd rättsverkningar är knutna till registerinnehållet. Det är därför yttersta vikt att uppgifterna är korrekta och fullständiga. av sammanhållet och enhetligt Ett rikstäckande, författningsreglerat systern med uppgifter äger rättsverkan och med ett samhälleligt ansvar som för registerkvaliteten förutsätter att lokala avvikelser inte kan godtas utan att systemet utformas och utvecklas sammanhållet och enhetligt. Tillgängligt En mängd beslut, både inom den offentliga och den privata sektorn, grundas innehållet i fastighetsdatasystemet. För att sådana beslut skall kunna fattas krävs att tillgängligheten till fastighetsdatasystemet är hög. Användarvänligt För att kunna tillgodogöra sig systemets registerinnehåll krävs att ingången till systemet och redovisningen av registerinnehållet är sådana att en användare ett enkelt sätt kan tillgodogöra sig det. Utvecklingsmöjligheter Systemet måste vara så flexibelt och anpassningsbart att det kan tillgodose framtida användares behov av basinforrnation fastigheter. Fastighetsdatasystemet måste vara utformat så att informaom tionen kan inhämtas till och bearbetas i en lokal miljö samt tillgodose de krav som ny teknik kan komma att ställa systemet. Säkerhet och sårbarhet På fastighetsdatasystemetet med dess grundläggande betydelse för olika samhällssektorer måste kraven säkerhet ställas

mycket högt. Åtgärder för att minimera sårbarheten får inte begränsas av

kortsiktiga finansiella omständigheter. Vi finner att det nuvarande fastighetsdatasystemet uppfyller de grundläggande krav redovisats Systemet har kommit att användas inom som ovan. flera olika samhällssektorer inom såväl den offentliga den privata sek- 23 som

torn. Erfarenheterna från denna användning och den utveckling sker mot SOU 199234 som nya användningsområden och ny teknik styrker denna uppfattning. Overvâganden och förslag

2.3 Funktion

2.3.1 Inledning

Fastighetsdatasystemet betjänar i huvudsak tre olika användningsområden nämligen de registerförande myndigheterna, samhällsplaneringensamhällsbyggandet och olika verksamheter inom den privata sektorn.

2.3.2 Registermyndigheter

För de registerförande myndigheterna inskrivnings- och fastighetsregister- myndigheterna har införandet av fastighetsdatasystemet lett till betydande rationaliseringsvinster. Detta gäller framför allt inskrivningssidan. Härigenom har servicenivån gentemot de sökande och allmänheten kunnat höjas. Staten har kunnat tillgodogöra sig stämpelskatter och expeditionsavgifter tidigare än vad som var möjligt med den tidigare, manuella inskrivningsrutinen. Registrering med hjälp av ADB kräver vidare betydligt mindre personal än tidigare manuella system. En mängd rättsverkningar är knutna till registerinnehållet. Det är därför angeläget att uppgifterna är korrekta, fullständiga och lätt tillgängliga. Fastighetsdatasystemet uppfyller de krav som ställts systemet vad avser dessa förhållanden. Den centrala tillgängligheten i fastighetsdatasystemet har under de senaste åren uppgått till mellan 99,25 % och 99,59 %.

2.3.3 Samhällsplaneringsamhällsbyggande

Inom såväl samhällsplanerings- samhällsbyggnadsområdena behövs som uppgifter som är knutna till fastighetsbeståndet. Sådan information efterfrågas av intressenter från både den statliga och den kommunala sidan. Fastighetsdatasystemet utgör härvid en viktig informationskälla. Informationen kan användas direkt utan vidare bearbetning. Eftersom fastighetsdatasystemet enbart innehåller begränsad information har det emellertid blivit alltmera vanligt att systemets registerinnehåll olika sätt bearbetas tillsammans med andra ADB-baserade databaser lokal eller regional nivå. Härigenom kan informationen komma till användning vid fysisk planläggning, plangenomförande, demografisk kartläggning, statistikproduktion eller inom andra verksamhetsområden. På såväl den statliga den kommunala sidan finns som härutöver behov av att utnyttja informationen från fastighetsdatasystemet också i den direkta ärendehandläggningen. 24

I sin funktion som ett basregister över fastighetsanknuten information SOU 199234

uppfyller det nuvarande fastighetsdatasystemet de krav som ställs syste- Överväganden

met. För framtiden bedöms behovet fastighetsanknuten information om- och förslag av fattande också grafisk redovisning expandera starkt.

2.3.4 Privata sektorn

De största användarna av fastighetsdatasystemet vid sidan av registermyndigheterna är banker och andra kreditinstitut. Av de terminalarbetsplatser som har tillgång till fastighetsdatasystemet svarar kreditmarknaden för ca 85 %. Vid kreditbedömning och långivning, men också vid bankernas medverkan vid fastighetsöverlåtelser, har tillgång till information från fastighetsdatasystemet skapat förutsättningar för en rationellare hantering. Informationsmängden i och tillgängligheten till informationen i fastighetsdatasystemet motsvarar också dessa kunders krav. För andra användare av fastighetsdatasystemet inom den privata sektorn fastighetsmäklare, fastighetsförvaltare, fastighetsvärderare m.fl. utgör fastighetsdatasystemet ett basregister vars innehåll ofta måste kompletteras med uppgifter från andra källor.

2.3.5 Sammanfattande funktionsbeskrivning

Den redovisade sammanfattningen av fastighetsdatasystemets funktion, stödd den mera detaljerade genomgången i avdelning ger grund för den samlade bedömningen att dagens system fungerar mycket bra. Denna slutsats styrks också av våra erfarenheter från studiebesök och andra kontakter. Inga grundläggande krav förändringar har kommit från fastighetsregistermyndigheter, inskrivningsmyndigheter eller andra användare. Stora rationaliseringsvinster har gjorts. Fastighetsdatasystemet är en integrerad del i bankers och andra kreditinstituts verksamhet. Som bl.a. har framgått av kapitel 1 finns tekniskt och innehållsmässigt en betydande utvecklingspotential.

Några väsentliga funktionella nackdelar föreligger alltså, enligt vår

bedömning, inte med den nuvarande datorstrukturen. I avsnitt 1.2.5 har vi konstaterat att redan riskerna för försening i förändrings- och utvecklingsarbetet gör att mycket starka skäl måste föreligga för en genomgripande förändring av datorstrukturen. Vad som nu har sagts skärper ytterligare kraven styrkan i de skäl som krävs för att motivera en sådan förändring. Den skulle i varje fall medföra risker för störningar och en försämrad funktion under en övergångstid. Angelägenheten av att bibehålla minst dagens funktionsgrad har kommit till uttryck i den i olika sammanhang till utredningen ganska frekvent framförda frågan varför grundläggande ändringar skulle göras i dagens väl fungerande system.

2.4 Förändringsbehov och problem SOU 199234

Overväganden 2.4.1 Inledning ochförslag

Inom de olika användarnas verksamhetsområden pågår en mängd utvecklingsprojekt. Dessa syftar bl.a. till att effektivisera och rationalisera verksamheten inom fastighetsdatasystemets vitt skilda användningsområden. Utvecklingen och de förändringsbehov denna framkallar redovisas i kapitel B.1-6. Nedan följer en kortfattad sammanfattning av dessa behov samt diskuteras behoven kan tillgodoses inom ramen för det nuvarande fastighetsdataom systemet eller eventuellt kan tillgodoses först i en alternativ systemstruktur. De frågeställningar som behandlas nedan berör i första hand registerinnehållet, användarvänligheten och utvecklingen inom ADB-området m.m.

2.4.2 Registerinnehåll

Inom flera av de verksamhetsområden där fastighetsdatasystemet utnyttjas ställs krav tillgång också till annan lägesanknuten information. Databaser för dessa andra uppgifter byggs upp lokalt, regionalt eller centralt. Fastighetsdatasystemets roll i detta sammanhang kan variera. Tillkommande databaser kan integreras i fastighetsdatasystemet eller byggas upp separat för respektive verksamhetsområde. Ett exempel behovet av ytterligare information redovisas i kapitel B.9, där det av CFD utarbetade förslaget till basregister över byggnader beskrivs. Innehållet i detta register utgör i sin tur enbart bas för uppbyggnad av ytterligare databaser av mera lokal karaktär en som grund för kommunal planering, fastighetsförvaltning m.m. Flera kommuner har byggt upp egna fastighetsinformationssystem som bl.a. ajourhålls regelbunden uppdatering av information från fastiggenom hetsdatasystemet. För de kommuner som har egen fastighetsregisterrnyndighet vore det önskvärt att fastighetsregistret kunde erhålla en automatisk uppdatering från det egna informationssystemet i samband med att registreringen sker i detta system. Kostnaderna för överföring från fastighetsdatasystemet till det kommunala informationssystemet skulle då falla bort. Denna möjlighet är även önskvärd för det föreslagna basregistret över byggnader. Det nuvarande fastighetsdatasystemet fyller ett grundbehov av fastighetsanknuten information. Möjligheter finns att i en framtid bygga ut det centrala fastighetsdatasystemet med ytterligare information om exempelvis fastigheternas byggnadsbestånd. Sådan information kan också göras tillgänglig för fastighetsdatasystemets kunder genom uppbyggnad av lokala databaser som samverkar med fastighetsdatasystemet via standardiserade gränssnitt.

2.4.3 Användarvänlighet Önskemål har i olika sammanhang förts fram att göra sökning efter om information i fastighetsdatasystemet mera användarvänlig. Så skulle kunna

ske genom olika former av menyval. Varje användarkategori har härvid olika SOU 199234

önskemål om hur ett sådant menysystem skall utformas. Fastighetsregister- Överväganden

myndigheterna har framfört önskemål som syftar till att göra systemet mera och förslag användarvänligt genom förenklade rutiner vid registrering av de i fastighetsregistret redovisade rättigheterna. Det nuvarande fastighetsdatasystemet lägger inte hinder i vägen för att tillgodose dessa kundönskemål. Således utformar Lantmäteriverket och CFD för närvarande ett nytt systern för ajourföring och presentation av rättigheter. Vidare har CFD utarbetat ett PC-program, CFD Optimal, som med hjälp av mus och rullgardinsmenyer m.m. underlättar sökning i fastighetsdatasystemet. Även andra önskemål bedöms möjliga att tillgodose inom detta vara område.

2.4.4 Utveckling användning och teknik - Flera av de projekt som diskuteras inom fastighetsinforrnationsområdet syftar olika sätt till att tillgodose önskemål som blivit möjliga att formulera först i och med att fastighetsdatareformen genomförts i större delen av landet. Projekten bygger i stor utsträckning att bearbeta den i fastighetsdatasystemet lagrade informationen tillsammans med annan lägesanknuten information i ADB-form i så kallade geografiska informationssystem GIS. Det kan härvid röra sig om såväl traditionell fastighetsanknuten information som lägesbestämd eller geografiskt avgränsad information i övrigt. Genom att framställa kartor i digital form öppnas nya möjligheter att utnyttja, sammanställa och bearbeta olika databaser samt att analysera och presentera resultat. Många av dessa användningsområden ligger inom det kommunala verksamhetsområdet. För att uppnå ett bättre utnyttjande av tillgängliga databaser och resurser i övrigt krävs för framtiden en ökad samverkan med kommunerna. Förutsättningarna för en sådan ökad samverkan har skapats bl.a. genom den avsiktsförklaring som CFD och Svenska kommunförbundet gemensamt utarbetat. Denna avsiktsförklaring innebär bl.a. att det skall bildas ett kommunalt råd med syfte att öka kommunernas inflytande utvecklingen av fastighetsdatasystemet. Rådet skall huvudsakligen vara inriktat utvecklingsfrågor och förmedla idéer, behov och synpunkter från kommunerna till CFD. Uppbyggnaden av lokala eller regionala databaser och ny teknik i övrigt, såsom clientserver-teknik m.m. se kapitel 3 bygger i stor utsträckning - att de inblandade datorerna kan kommunicera med varandra. Försöksverksamhet pågår bl.a. med den digitala fastighetsregisterkartan, Lantmäteriets handläggningssystem HLS samt GIT-projektet i Norrbotten. Fastighetsdatasystemets tekniska uppbyggnad se kapitel B.7 överens- - stämmer inte med det koncept för öppna system och de tekniska standarder som Statskontoret rekommenderar, vilket alternativa datorstrukturer har förutsatts göra. Ovan nämnda projekt visar dock att fastighetsdatasystemet med nuvarande uppbyggnad och den utveckling som pågår av systemet mot 27

användning SQL-gränssnitt och med sikte mot kommunikation med det SOU 199234 av ett

i UNIX-miljön vanliga TCPIP-protokollet kan utvecklas till att också i Överväganden

m.m. framtiden tillgodose användarnas krav tillgång till och utbyte av informa- och förslag tion.

2.4.5 Sammanfattande behovs- och problembeskrivning

De önskemål om förändringar och förbättringar som föreligger och som beskrivits översiktligt under rubrikerna registerinnehåll, användarvänlighet samt utveckling användning och teknik, kan tillgodoses utan någon grund- läggande förändring av den nuvarande datorstrukturen. Det nuvarande fastighetsdatasystemets tekniska uppbyggnad kan i vissa sammanhang medföra en begränsning genom de svårigheter som eventuellt kan uppkomma vid introduktion av ny teknik och nya tillämpningar i fastighetsdatasystemets omvärld. Vi har emellertid inte funnit några krav från användarnas sida som inte skulle kunna tillgodoses med dagens datorlösning.

3 inom ADB-området

Utvecklingen

$9U199234

Överväganden och förslag

En grundläggande utgångspunkt för statens ADB-politik se vidare avsnitt - B.10.2 är att ADB skall utgöra ett hjälpmedel i myndigheternas verksamhet. - Användningen av ADB skall bidra till att tillgängliga utnyttjas effekresurser tivare eller att verksamheten förbättras i andra avseenden. Utnyttjandet av ADB-teknik är vidare ett sätt att fördjupa demokratin genom förbättring av medborgarnas tillgång till information och förbättrad service till medborgarna. Mot bakgrund av vad som har redovisats i kapitel 1 och 2 kan konstateras att fastighetsdataprojektet har svarat väl mot dessa ADB-politiska mål. Utvecklingen inom ADB-området berör i övrigt i stor utsträckning frågor som hänger samman med Standardisering och kommunikation. Det koncept till öppna system se vidare avsnitt B.10.3 som Stats- - kontoret rekommenderar statsförvaltningen att sträva mot kan härvid ses som

en drivkraft. Grundstenen i ett öppet system är att följa standarder formella eller de facto alla nivåer i ett ADB-system från datornivån via datanivån

till användarnivån.

Öppna, standardiserade och leverantörsoberoende system befrämjar bl.a.

ett bättre informationsutbyte och leder till lägre kostnader. Det finns emellertid ännu inte några system som är helt öppna. Konceptet för öppna system kan därför beskrivas som ett framtida tillstånd det är angeläget att såväl som användare som leverantörer strävar efter att uppnå. Ett tillämpande av konceptet för öppna system innebär samtidigt att det blir enklare att tillgodogöra sig den nya tekniken inom dataområdet. Denna utveckling bygger i stor utsträckning att söka skapa förutsättningar för ett ökat informationsutbyte mellan olika databaser. Några exempel sådan ny teknik redovisas kortfattat nedan. En utförligare beskrivning återfinns i avsnitt B.10.4. Electronic Data Interchange, EDI, är en metod att överföra informationen i olika typer av dokument mellan datorer. Tillämpningen EDI utmärks att av av data som utbyts är formaliserade och strukturerade enligt någon EDI-standard, att datautbytet mellan datasystemen sker automatiskt och utan mellanliggande, manuell hantering samt att datautbytet sker mellan datasystem i olika organisationer och i olika datamiljöer. En teknik som i framtiden kommer att få ökad betydelse går under benämningen clientserver, beställarebetjänare. Denna teknik syftar till att med hjälp av moderna kommunikationslösningar göra det möjligt att ett flexibelt och väl avvägt sätt fördela databaser och bearbetningskapacitet mellan olika datorer i ett nät. En stordator kan vara server och ha till uppgift att utföra uppdrag, t.ex. att läsa en databas, beställning av en eller flera clients, som exempelvis kan vara persondatorer. Bearbetning kan utföras

både i client och i Kommunikationen sker i form program SOU 199234 en en servern. av

Överväganden

till program över nätet. Stordatoms funktion kommer i framtiden bl.a. att bestå i att lagra stora och förslag databaser och centrala administrativa system, svara för större gemensamma bearbetningar och att fullgöra en kontroll- och kommunikationsfunktion. Den kostnadsutveckling med en fallande relation mellan pris och prestanda ägt under hela 1980-talet och som framför allt berört PC- och storsom rum datormarknaderna bedöms fortsätta också under överblickbar framtid. Den miljö fastighetsdatasystemet verkar i och den utveckling som som sker i denna miljö har närmare beskrivits i avsnitt B.7. Fastighetsdatasystemets utveckling sker i vissa delar riktning i mot av Statskontoret rekommenderade standarder och mot ett öppnare system. Fastighetsdatasystemet bedöms härigenom successivt kunna tillgodose nuvarande och framtida användares önskemål att utnyttja systemet tillsammans med den nya tekniken inom dataområdet. Härigenom underlättas bl.a. ett flexibelt utnyttjande i kombination med andra centrala, regionala eller lokala ADB-system. Genom bindningen till befintliga förutsättningar kommer detta emellertid att ske med viss tröghet jämfört med vad ett från ett nolläge nu uppbyggt en system skulle innebära.

4 S°U199234

EG-aspekter

Överväganden

och förslag

Sverige har ansökt om medlemskap i EG och kan förväntas bli medlem tidigast under år 1995. Förhandlingar om ett EES-avtal har fullbordats. Avtalets undertecknande förväntas ske inom kort. Avtalet, som för närvarande är föremål för EG-domstolens granskning, kan träda i kraft tidigast vid årsskiftet 199293. Sveriges närmande till EG kan konsekvenser för såväl fastighetsdatasystemet som för CFD. EG-kommissionen har utarbetat riktlinjer för att främja samverkan mellan de offentliga och privata sektorerna informationsmarknaden. Dessa riktlinjer, som enbart innehåller rekommendationer, innebär bl.a. att den offentliga sektorn bör sträva efter att eliminera omotiverade legala och andra hinder för den privata sektorn att använda offentlig information och bearbeta den vidare. Den offentliga sektorn skall tillämpa ett förfarande som främjar investeringar inom den privata sektorn för att utveckla informationstjänster som bygger offentliga data. Praxis som leder till en förvrängd konkurrens skall undvikas. Innan nya informationstjänster inrättas inom den offentliga sektorn skall prövning ske om en existerande privat service kan användas eller anpassas så att den tillgodoser behoven. Frågor som berör var informationstjänstema lämpligast skall utföras, om den privata sektorn skall involveras i produktion eller distribution och om det är önskvärt att en offentlig tjänst ersätts av en lämplig kommersiell service bör bli föremål för regelbunden omprövning. EG-kommissionen har i september 1990 antagit ett förslag till direktiv angående skydd för enskilda vid behandling av personuppgifter. Bakgrunden till förslaget är att kommissionen ansett att en hög nivå för skydd mot integritetskränkning är nödvändig för att säkerställa det önskade fria flödet av information mellan medlemsländerna. Förslaget är för närvarande föremål för revidering. Ett ställningstagande av EGs ministerråd till ett reviderat förslag kan förväntas i början av 1993. Nedan ges en sammanfattning av några punkter i det ursprungliga direktivet. Medlemsstaterna skall i samband med personregistrering skydda enskildas privatliv. En medlemsstat kan inte inskränka eller förbjuda en fri utväxling av personuppgifter till en annan medlemsstat. Ett personregister inom den offentliga sektorn får inrättas endast om det är nödvändigt för att utföra den registeransvariga myndighetens uppgifter. Information ur ett sådant register får lämnas ut till en mottagare inom den offentliga sektorn endast om informationen är nödvändig för den myndighetsutövning som sker inom den utlämnande eller den mottagande myndigheten. Till en mottagare inom den privata sektorn får uppgifter endast lämnas om en sådan mottagare kan åberopa ett legitimt intresse som tar över den 31

registrerades. När information lämnas från den offentliga sektorn till den SOU 199234

privata skall underrättelse härom lämnas till den registrerade eller skall med- Överväganden

datatiillsynsmyndighet. och förslag givande ha inhämtats av en EG-kommissionens förslag till direktiv till skydd för den personliga integriteten innebär reglering som är betydligt strängare och mera detaljerad än en den nuvarande svenska datalagstiftningen. Den svenska offentlighetsprincipen och myndigheternas personregister kan vara svåra att förena med detta förslag till direktiv. Kommissionens förslag är emellertid föremål för omarbetning och innehållet kommer eventuellt att tunnas ut inför ministerrådets slutliga ställningstagande. Den svenska datalagen 1973289 är för närvarande föremål för översyn. En särskild utredning Ju 198902 har tillsatts med uppgift att göra en överlagen från såväl saklig som lagteknisk synpunkt. I direktiven till denna syn av utredning framhålls bl.a. att det är viktigt att överväga hur den svenska datalagen förhåller sig till andra länders motsvarande lagstiftning. Härvid pekas särskilt våra nordiska grannländer och länderna inom den europeiska gemenskapen. EG-rådet har antagit direktiv som innehåller detaljerade regler för de procedurer som skall tillämpas vid offentlig upphandling av varor och tjänster. Dessa direktiv syftar bl.a. till att förbättra öppenheten och förstärka garantiema mot diskriminering. Direktiven gäller vid upphandling över vissa så kallade tröskelvärden. Ovan nämnda riktlinjer och direktiv, som mera utförligt beskrivs i kapitel B.11, kan för svensk del medföra att de informationstjänster som i dag utförs det allmänna i framtiden i stället kan komma att tillhandahållas av privata av företag. Speciellt CFDs uppdragsverksamhet kan komma att beröras av en sådan utveckling. Den skärpta konkurrenssituationen kan också ses mot bakgrund av de ovan nämnda upphatndlingsdirektiven. Ett närmande till EG kan komma att begränsa möjligheterna att lämna ut uppgifter från offentliga register.. Integritetsfrågorna bör emellertid också ses mot bakgrund av den nordeuropeiska traditionen vad gäller offentlighet och hänsynstagande till den personliga integriteten. Fastighetsdatasystem som liknar det svenska finns också i Länder som medlemmar i EG, Etableringsfrihet för utländska kreditinstitut m.m. medför att CFD måste vara beredd att tillhandahålla imformationsterminaler också kreditinstitut utanför Sverige. Som ett led i närmandet till EG bör möjligheterna till såväl ett ökat informationsutbyte till svensk tjänsteexport inom fastighetsdataområdet vara som gynnsamma.

5 Utnyttjande servicebyrå

5°U199234

av - Överväganden

outsourcing och fångas,

Outsourcing innebär att ett företag eller en myndighet entrepenad överlåter hela eller delar av sin verksamhet inom ADB-området till ett för denna verksamhet specialiserat företag en servicebyrå. Den vanligaste typen av out- sourcing omfattar enbart datordriften, men också andra delar, exempelvis systemutvecklingen, kan läggas över en servicebyrå. Grundtanken är att en servicebyrå bl.a. genom sin kompetens inom området och genom stordrift skall kunna producera datatjänstema ett billigare eller bättre sätt. På marknaden finns i dag ett flertal olika servicebyråer som detta sätt säljer kompetens och datorkraft till företag och myndigheter. Marknaden för dessa företag har vuxit markant under senare år. Fördelen med outsourcing bedöms framför allt ligga kostnadssidan. Utredningen har valt att studera ett outsourcingalternativ som innebär att driften vid CFDs datorcentral läggs ut en servicebyrå. Konsekvenserna av ett genomförande m.m. av ett sådant alternativ redovisas utförligt i avsnitt B.12.2. Nedan följer en kort sammanfattning av resultatet och vissa övriga slutsatser av undersökningen. Det bör konstateras att outsourcing inte i sig innebär en förändrad systemstruktur utan utgör en alternativ driftsform för den nuvarande centrala strukturen. De kostnadsberäkningar som inhämtats från ett antal marknaden verksamma servicebyråföretag samt de undersökningar som i övrigt företagits ger en samstämmig bild av att kostnaderna för datordriften för fastighetsdatasystemet kan sänkas med 15-50 % om driften förläggs till en servicebyrå. Hänsyn har härvid inte tagits till eventuell förändrad kostnads-intäktsbild för CFDs uppdragsverksamhet. Anledningen till att kostnaderna vid en servicebyrå kan bli lägre är att en sådan kan tillvarata vissa stordriftsfördelar och härigenom lägre kostnader för maskinutrustning, programvara, lokaler och personal. Detta leder i sin tur till att kostnaden per lagrad eller producerad enhet blir lägre. För ett företag med rutinbetonad verksamhet och med tämligen stabila programvaror kan outsourcing vara ett attraktivt alternativ till drift i egen regi. Också för andra företag, exempelvis för sådana som avser att sikt övergå från drift i stordatormiljö till mera decentrala driftsnivåer i minidatorer och PC i nät, kan outsourcing vara att föredra under den tid utvecklingsarbete och introduktion av det nya systemet pågår. Riskerna med outsourcing ligger framför allt i att den egna kompetensen inom ADB-området kan förlorad. Vid avgränsningen mellan egen verksamhet och servicebyråns uppgifter och ansvar är det härför viktigt att åstad-

balans mellan kostnadsbesparingar och bibehållen beställar- och SOU 199234 komma en

ADB-kompetens inom den organisationen. Överväganden

egna Sårbarhets- och säkerhetsaspekter beskrivs i avsnitt B.12.4. Sårbarheten och förslag bedöms större vid en central än vid en decentral lösning. Om tillämpning vara

outsourcing leder till en ökad koncentration kan det datoriserade samhällets

av sårbarhet komma att öka. Vi anser att outsourcing för fastighetsdatasystemets del, vid en fortsatt central datorstruktur, bör ses som ett underalternativ som bör övervägas vidare. Det bör emellertid ankomma för fastighetsdatasystemet ansvariga instanser, i första hand CFD, att mot bakgrund av erforderliga konsekvensanalyser närmare utvärdera och ta ställning till detta alternativ. I detta sammanhang bör beaktas att CFD så sent som 1986 gick över från en servicebyrålösning till eget driftsansvar. Situationen före 1986 var emellertid inte helt jämförbar med ovan diskuterade alternativ. DAFA i Gävle som då var värdorgan dominerades helt av CFD-uppdraget och hade begränsad kundvolym i övrigt. Det bör också beaktas att CFD själv fungerar som en servicebyrå i förhållande till registermyndigheterna och till Lantmäteriverket. Mera tydlig och renodlad är denna roll i det nya samarbetet med Bostadskreditnämnden, BKN, och gentemot vissa kreditinstitut i samband med försöken med elektronisk pantbrevsförvaring. En utgångspunkt för utredningens arbete är att den centrala datorstrukturen kan innebära risker för olämpliga bindningar och begränsningar. Diskussionen i det föregående av den generella utvecklingen ADB-området har också berört frågan huruvida den centrala datorstrukturen, stordatorlösningen, kopplingen till styrsystemet ROSAMAROS osv. innebär risker för att man hamnar i en ADB-teknisk återvändsgränd eller får svårt med personalrekrytering m.m. I viss utsträckning kan möjligheten att utnyttja en servicebyrå och att välja mellan flera sådana ses som en indikation att - riskerna i detta hänseende är begränsade och att handlingsfriheten även vid en central lösning är god. Om man bestämmer sig för en genomgripande förändring av datorstrukturen, t.ex. en regionalisering, kan outsourcing vara ett alternativ för driften i det gamla systemet, under den tid ett nytt systern utvecklas och byggs upp. Det finns flera exempel att detta arrangemang utnyttjats för att kombinera en säker fortsatt drift med att resurser friställs för förnyelseverksamheten. En partiell utläggning servicebyrå kan också komma att aktualiseras vid en eventuell delning av fastighetsdatasystemet i en myndighetsanknuten respektive en uppdragsinriktad del enligt vad som antytts i avsnitt 1.2.5.

alternativ

S°U199234

6 Decentrala

överväganden

och förslag

6.1 Inledning

Enligt utredningsdirektiven bör utredaren bl.a. pröva om fastighetsdatamed den lösning med central dator som nu används har några systemet en väsentliga nackdelar, belysa nuvarande datorlösning i förhållande till den allmänna utvecklingen inom datorområdet, studera om det finns tekniska lösningar är billigare eller bättre än den nuvarande samt pröva om ett system som vid varje registermyndighet är att föredra framför ett med med en dator en central dator. I kapitel 2 har bl.a. konstaterats att det nuvarande fastighetsdatasystemet fungerar bra och att några väsentliga funktionella nackdelar med systemet inte har konstaterats. För att studera frågan om det finns några tekniska datorlösningar som är billigare eller bättre har utredningen prövat ett antal systemalternativ. Dessa alternativ har studerats utifrån dels vissa gemensamma, dels vissa alternativberoende förutsättningar. En utförlig redovisning av den företagna systemstudien redovisas i kapitel B.12. Den följande delen av förevarande kapitel behandlar de alternativ som innebär en decentralisering av fastighetsdatasystemet. I avsnitt 6.2 redovisas de förutsättningar som legat till grund för m.m. utformningen alternativen. I avsnitt 6.3 redovisas vissa ekonomiska av de olika alternativen och i avsnitt 6.4 bedömningar rörande konsekvenser av säkerhet och sårbarhet. Alternativens övriga för- och nackdelar redovisas i avsnitt 6.5. Kapitlet avslutas och sammanfattas i avsnitt 6.6.

6.2 Utformning av alternativa systemlösningar

6.2.1 Inledning

Fastighetsdatasystemet är uppbyggt kring en stordator. Denna uppbyggnad ansluter nära till den datorstruktur huvuddelen av landets kreditinstitut som byggt En utgångspunkt vid val av alternativa datorstrukturer har varit att upp. lokalisera databaserna och datorkraften till nivå ligger närmare någon en som systemets övriga huvudsakliga användare organ inom samhällsplaneav ringen regional eller kommunnära nivå respektive de registerförande myndigheterna. De förutsättningar som i övrigt legat till grund gemensamma för utformning alternativen redovisas i 6.2.2 och de konkreta alternativen av samt de för dessa specifika förutsättningarna redovisas i avsnitt 6.2.3. 35

6.2.2 Gemensamma förutsättningar SOU 199234

Överväganden

En utgångspunkt har varit att en så grundläggande förändring av datorstrukoch förslag turen som en decentralisering medför, förutsätter att det nya systemet byggs upp i enlighet med konceptet öppna system se kapitel Det skall förses med ett standardiserat operativsystem, vara uppbyggt modern teknik och tillvarata de nya möjligheter som den tekniska utvecklingen skapar förutsättningar för. Gentemot systemets olika användare skall systemet vara minst lika tillförlitligt vad avser registerkvalitet, tillgänglighet och svarstider som det nuvarande. De alternativa datorlösningarna skall vidare svara mot uppställda krav säkerhet och sårbarhet, möjliggöra riksåtkomst eller i vart fall möjliggöra för en kund att via en enda ingång nå information om fastigheter i hela landet. Alternativen skall i övrigt vara uppbyggda kring av Statskontoret rekommenderade standarder. De alternativa systemlösningarna skall också möjliggöra kopplingar till en digital registerkarta och till fastighetsbildningsmyndigheternas handläggningssystem, kunna integrera ett eventuellt basregister över byggnader samt möjliggöra en framtida ändrad hantering av pantbrevpanträtter. Systemlösningama bygger slutligen att de skall vara möjliga att genomföra oavsett framtida organisatoriska förändringar som kan bli aktuella vad avser fastighetsregistrering, fastighetsbildning och inskrivningsverksamhet. Bl.a. för att fastighetsdatasystemet också framtiden i skall uppfylla kraven enhetlighet m.m. och för att kunna tillgodose kravet riksåtkomst har i den genomförda studien konstaterats att det också i de utarbetade alternativen krävs vissa centralt placerade funktioner.

6.2.3 Systemspecifika förutsättningar

De decentrala systemalternativen benämns i det följande i likhet med vad som är fallet i kapitel B.12 alternativ 5 respektive hybridlösningar. - Alternativ 3 avser en regionaliserad systemlösning. Ett syfte med alternativet är att det skall stimulera och underlätta uppbyggnad och utveckling av databaser och applikationer för olika samhällsplaneringsändamål framför allt för olika sektorsmyndigheter länsnivå. Alternativet att skapa förutavser sättningar för en ökad regional samverkan som främjar ett ökat utbyte av lägesanknuten information se avsnitt 3.6.4. Alternativet bygger att 25 driftsenheter byggs upp regional nivå i första hand länsnivå. Alternativet kan också utgöra utgångspunkt för bedömning av alternativ innebärande att landet indelas i ett färre antal regioner. Alternativ 4 syftar också till att skapa förutsättningar för fastighetsdatasystemet att ett bättre sätt betjäna samhällsplaneringens intressen. Altemativet har utformats så att det dels skall anknyta till existerande värden myndighet, dels att denna i så stor utsträckning som möjligt skall ha anknytning till den kommunala verksamheten. Det är framför allt denna nivå som 36

databaser för lägesanknuten information byggs upp. Inom många kommuner SOU 199234

skapas också olika applikationer tar till teknikens möjligheter att Överväganden

som vara ett rationellt sätt utnyttja sådana databaser både för samhällsplanerings- ochförslag ändamål och i förvaltning och ärendehandläggning. Av landets 53 fastighetsregisterrnyndigheter är i dag 29 kommunala. Alternativet bygger att fastighetsdatasystemets databaser decentraliseras till fastighetsregistemivå dvs. till 53 lokala driftsenheter. Genom knytningen till fastighetsregisterrnyndigheterna förutsätts alternativet kunna underlätta en närmare samverkan, eventuellt integrering, med den digitaliserade fastighetsregisterkartan. Den pågående diskussionen om en närmare integrering av fastighetsbildning och fastighetsregistrering och utvecklandet av ADBbaserade handläggningssystem för fastighetsbildningsmyndigheterna kan utgöra ytterligare ett motiv för lokalisering till denna nivå. Alternativ 5 utgår från utredningens direktiv som anger att utredaren bl.a. bör pröva om ett system med en dator vid varje registermyndighet är att föredra framför ett med central dator. Alternativet innebär att såväl själva registreringen som datalagringen sker vid källan. Det medför att de i fastighetsdatasystemet ingående delregistren inskrivningsregister och fastighets- register förläggs olika platser. Antalet inskrivningsmyndigheter uppgår till 93 och antalet fastighetsregisterrnyndigheter till 53. För ett genomförande av detta alternativ krävs alltså uppbyggnad av totalt 146 lokalt placerade driftsenheter. Hybridlösningar kan vara intressanta att studera bl.a. eftersom olika användare och olika verksamhetsområden ställer skilda krav och önskemål ett fastighetsdatasystem. Det kan bl.a. gälla tillgängligheten till informationen och till systemets registerinnehåll. Exempel härpå är de skillnader i informationsbehov m.m. som ett kreditinstitut har jämfört med en kommun. Att ett differentierat sätt söka tillgodose användarnas önskemål kan resultera i en helt annorlunda systemstruktur en hybrid. - Ett förslag till en sådan hybridlösning är att den centrala lösningen för inskrivningsregistret behålls och att fastighetsregistret förläggs decentralt i enlighet med alternativ 3 eller En sådan IMC-lösning central lösning för inskrivningsmyndigheterna kan motiveras av att bankernas och kreditinsti- tutens datorstruktur kräver en central referenspunkt. De uppgifter som finns i inskrivningsregistret är också de som efterfrågas mest och för vilka kravet tillgänglighet och riksåtkomst är störst. Samtidigt skulle den regionalt mera och lokalt efterfrågade fastighetsregisterinformationen komma närmare sina primära användare. Beroende om fastighetsregisterinformationen förläggs länsnivå eller till fastighetsregistermyndighetema får alternativet i övrigt i huvudsak de fördelar som tillskrivits alternativ 3 och

6.3 Ekonomiska konsekvenser

De kostnader som beräknats för de alternativa systemstrukturerna utgår i samtliga fall från att systemen byggs upp från grunden såväl vad 37 avser

investering driftsmässigt. Hänsyn har således inte tagits till de sam- SOU 199234 som

ordningseffekter vad personal, lokaler och maskinutrustning Överväganden

avser som eventuellt kan uppstå vid lokalisering till befintlig datoranläggning. Vi och förslag en en bedömer emellertid att det kan uppkomma vissa sådana effektivitetsvinster vid lokalisering till en befintlig driftsenhet men bedömer samtidigt dessa en sammanhang. En servicebyrålösning jämför vinster som marginella i detta outsourcing vid central lösning kan naturligtvis också i princip komma i en fråga vid de regionala alternativen. För att åstadkomma förändring av fastighetsdatasystemet i enlighet med en alternativ 4 eller 5 krävs investeringar i storleksordningen 160 milj. kr., 180 milj. kr. respektive 225 milj. kr. se avsnitt B.12.3.3.1. - Den årliga kostnaden för drift, underhåll och förvaltning av berörd del systemet skulle för alternativ 4 och 5 uppgå till i storleksordningen av 25 milj. kr., 36 milj. kr. respektive 74 milj. kr. Motsvarande kostnad för det nuvarande systemet uppgår till 23 milj. kr. se avsnitt B.12.3.3.2. - I dessa driftskostnader ingår inte några kapitalkostnader. I det nuvarande systemaltemativet belastas driften i budgethänseende dock inte i ovannämnda driftskostnad med årliga hyreskostnader och avgifter avseende maskinutrustning uppgående till ca 3,6 milj. kr. IMC-altemativet har inte varit föremål för någon fördjupad ekonomisk studie. Med de erfarenheter som dragits från den ekonomiska kalkyleringen för de övriga systemalternativen bedöms dock investeringskostnad och kostnaderna för drift, underhåll och förvaltning ligga någonstans mellan motsvarande kostnader för systemaltemativ 3 och

6.4 Säkerhet och sårbarhet

De vanligast förekommande säkerhetsproblemen i en ADB-baserad miljö kan hänföras till administrativa problem, dvs. bristande rutiner och utbildning, beroendet av nyckelpersoner, avsaknad av en Säkerhetspolicy osv. Dessa problem står för 75 % av hotbilden. Resterande 25 % kan hänföras till ADBtekniska problem. Visserligen är sårbarheten större vid en central datorlösning än vid en decentral, men det är å andra sidan lättare att bygga upp en hög säkerhet vid en central lösning det är enbart en lokal som skall skyddas och ett mindre antal personer är berörda. Den hotbild som föreligger mot de olika systemalternativen är stort i densamma. Vissa risker tillkommer dock vid en decentral lösning. I en kris- eller krigssituation kan det från sårbarhetssynpunkt vara en fördel om fastighetsdataverksamheten är regionaliserad. De nackdelar som i detta sammanhang finns med ett centralt system bör så långt möjligt elimineras eller begränsas. Vi anser det härför angeläget att medel avsätts för att tillmötesgå totalförsvarets önskemål om att fastighetsdatasystemet förses med reservrutiner för att vid kris-, krigs- eller efterkrigsläge tillgodose totalförsvarets behov av information från fastighetsdatasystemet. 33

Om fastighetsdatasystemets datorstruktur skall förändras ställs det stora SOU 199234

krav att säkerhetsarbetet initieras redan ett tidigt stadium så att dessa Överväganden

frågor får hög prioritet. Ett genomförande något de decentrala alter- och förslag en av av nativen eller IMC-alternativet innebär att många människor som tidigare av inte arbetat med ADB och ADB-säkerhetsfrågor kommer att beröras. Det krävs därför en omfattande utbildnings- och informationsinsats för att höja medvetenheten om betydelsen av ADB-säkerhetsarbetet. En slutsats av de företagna säkerhets- och sårbarhetsstudierna se avsnitt - B.12.4 är att en god säkerhetsnivå kan uppnås i samtliga beskrivna system- stmkturer. Kostnaderna för att upprätthålla denna säkerhetsnivå ökar emellertid proportionellt med antalet driftsställen. En annan slutsats är att den nuvarande systemlösningen uppfyller de krav som från säkerhetssynpunkt ställs informationssystemet. Allt bör emellertid göras för att vidmakthålla eller minska systemets sårbarhetsnivå. Ett förslag i denna riktning föreligger som innebär att driften av systemet säkerställs också vid längre avbrott i strömförsörjningen än vad den nuvarande så kallade UPS-anläggningen batteripaket kan klara. Detta kan ske till en begränsad kostnad genom installation av dieselmotorer, eller motorer med annan kraftkälla, som kan generera den elström som krävs om batteripaketets tidsgräns överskrids. Vi anser det angeläget att en sådan reservanläggning kommer till stånd.

Övriga

6.5 för- och nackdelar

Alternativen har utformats så att de skall kunna tillgodose vissa intressen ett bättre sätt än det nuvarande systemet. Detta förhållande medför att alternativen automatiskt kommer att medföra fördelar för vissa intressenter. Altemativen har vidare utformats så de inte skall medföra några automatiska nackdelar för övriga intressenter se avsnitt 6.2.2. - Alternativ 5 och IMC har utformats så att de bl.a. bygger konceptet öppna systern, modern teknik och av Statskontoret rekommenderade standarder. Dessa förutsättningar medför att alternativen i dessa delar ett bättre sätt överensstämmer med statsmakternas ADB-politik. Det medför också att systemlösningarna blir mera leverantörsoberoende och erhåller en större förändringsbarhet. Härigenom kan de ha en större utvecklingspotential. Samtliga beskrivna alternativ kan göras användarvänliga, ge möjlighet till sambearbetning och god tillgänglighet. Svårigheter kan uppkomma vid en övergång till alternativ 4 och vilket bl.a. hänger samman med att de registerförande myndigheterna har olika administrativ indelning och att denna i sin tur också avviker från fastighetsbildningsmyndighetemas geografiska avgränsning. Det är först länsnivå som myndigheternas indelning sammanfaller. En komplikation vad avser alternativ 3 är att det för detta alternativ länsnivå inte finns någon naturlig och självklar värdmyndighet. - 39

Vad beträffar ansvaret för systemförvaltning som bl.a. garanterar SOU 199234 -

systemets enhetlighet är den centrala lösningen att föredra. Överväganden

- Också i övrigt kan finnas betänkligheter mot en decentralisering av fastig- och förslag hetsdatasystemet med utgångspunkt från de oklara framtida organisatoriska förhållandena råder främst vad inskrivningsväsendet. Översom avser väganden aktualiseras också från tid till annan om fastighetsregistreringen och fastighetsbildningen. Redan den omständigheten att frågorna kring de i fastighetsdatasystemet engagerade registerförande myndigheternas framtida organisation är föremål för diskussion begränsar förutsättningarna för att nu genomföra systemstrukturer av det slag som återspeglas i alternativ 5 och IMC. Domstolsutredningen har i sitt betänkande SOU 1991106 Domstolarna inför 2000-talet uttalat sig för att inskrivningsverksamheten sikt bör skiljas från domstolsväsendet, men inte tagit ställning till någon alternativ värdmyndighet. Med denna utgångspunkt torde det i direktiven beskrivna alternativet med kopplingen till samtliga registerrnyndigheter vara uteslutet.

Sammanfattning

De alternativa systemstrukturer som studerats i detta kapitel bygger en decentralisering av fastighetsdatasystemet. Motiv för de valda nivåerna har bl.a. varit att ett bättre sätt tillgodose samhällsplaneringens intressen genom att stimulera och underlätta uppbyggnad och utveckling av databaser och applikationer regional nivå alt. 3 eller kommunnära nivå alt. 4. respektive att belysa det i direktiven till utredningen angivna alternativet med en dator varje registermyndighet alt. 5. Vidare har en hybridlösning beskrivits som innebär en central datorlösning för inskrivningsregistret och en decentral lösning för fastighetsregistret IMC. Med utgångspunkt i det i avsnitt 2.4 förda resonemanget om vissa grundläggande krav bl.a. enhetlighet över hela landet och en strikt författningsreglering av fastighetsdatasystemet kan det konstateras att utrymmet för regionala eller lokala variationer och därmed för den självständighet och variation som anförts som ett skäl för en decentralisering är ytterst begränsat. De olika utarbetade alternativen till den nuvarande systemstrukturen besitter vissa svagheter m.m. För alternativ 3 finns det idag inte någon självklar värdmyndighet. För alternativ 4 och 5 uppstår problem som beror att den administrativa indelningen för inskrivnings- och fastighetsregistermyndigheterna inte sammanfaller och att dessa myndigheters fysiska avgränsning inte heller överensstämmer med fastighetsbildningsmyndighetemas. Svårigheter kan uppstå bl.a. kommunikationsområdet. Det är först länsnivå som de olika myndigheternas indelning blir samordnad. Mot ett genomförande av alternativ 5 talar vidare domstolsutredningens slutsats som anger att inskrivningsväsendet sikt bör skiljas från domstolsväsendet. Det är möjligt att åstadkomma en decentraliserad ADB-lösning för fastighetsdatasystemet. Kostnaden för utveckling och introduktion av sådana lösningar beror i stor utsträckning antalet driftsställen. Den kalkylmässiga 40

investeringskostnaden för ett system enligt alternativ 3 25 enheter ligger SOU 199234 - -

i storleksordningen 160 milj. kr. och ökar sedan med antalet driftsställen. Överväganden

Också kostnaden för drift, underhåll och förvaltning ökar med antalet och förslag driftsställen. Kalkylen visar att den årliga kostnaden för alternativ 3 uppgår till i storleksordningen 25 milj. kr. Motsvarande kostnad för dagens system uppgår till 23 milj. kr. I dessa kostnadsposter ingår inte några kapitalca

kostnader. Det nuvarande systemet belastas i budgethänseende men inte i

ovannämnda driftskostnad med en årlig kostnad om ca 3,6 milj. kr. för hyra och avgift för maskinutrustning. Några större investeringar i det nuvarande systemet som motiverar en markant ökning av denna kostnadspost är inte aktuell. Vart och ett av de studerade deeentrala systemen kommer därför att bli betydligt dyrare i drift än det nuvarande. De krav säkerhet som ställs fastighetsdatasystemet kan upprätthållas i samtliga studerade alternativ. Kostnaderna för att trygga denna säkerhetsnivå ökar dock med antalet driftsställen. Ställt mot de kostnader och den osäkerhet m.m. som en introduktion av ett nytt fastighetsdatasystem skulle vara förenat med framstår fördelarna med vissa av de i detta kapitel redovisade alternativa systemstrukturerna som ytterst begränsade.

B.1 Fastighetsregistret, förrättnings-

ågklårltjfâ

verksamheten och fastighets- men-a, datasystemet

B.1.1

Bakgrund

Fastighetsregistret FR regleras av fastighetsregisterkungörelsen 19741059. FR består huvudregister, koordinatregister, planregister, av kvartersregister, adressregister och gemensamhetsanIäggningsregister 3§. Till fastighetsregistret hör registerkarta. Fastighetsregistret förs av fastighetsregisterrnyndighet FRM 4§. Lantmäteriverket kan efter ansökan från en kommun besluta att adress- och vissa delar av planregistret får föras av en kommunal myndighet 4a§. Kungörelsen reglerar vidare i detalj vad de olika delregistren skall innehålla samt hur registreringen skall ske. Det finns totalt 53 FRM vilka har ansvaret för FR inom geografiskt avgränsade områden. Av registermyndigheterna är 24 SFRM och 29 kommunala KFRM. I februari 1992 fördes adress- ocheller planregister i 14 kommuner, som inte har egen FRM, av kommunal myndighet. Härihar ajourföringen av dessa register kommit att ske vid källan. För genom fastighetsbildning finns det totalt 124 fastighetsbildningsmyndigheter FBM 83 är statliga SFBM och 41 kommunala KFBM. varav FRM och FBM har i princip enbart behov av information om de fastigheter är belägna inom myndighetens geografiska verksamhetsområde. Mynsom digheternas geografiska indelning sammanfaller inte helt. Indelningen över-

ensstämmer inte heller med inskrivningsmyndighetens IMs geografiska

avgränsning. FBM har för sin respektive verksamhet behov av uppgifterna i inskrivningsregistret IR. Den statliga fastighetsregistreringen flyttades från länsstyrelserna till Lantmäteriet den 1 juli 1990. Denna förändring skapar nya förutsättningar för närmare integrering av fastighetsbildning och fastighetsregistrering. en Förändring av den information som finns i FR initieras normalt genom att FBM vidtagen fastighetsbildningsåtgärd vunnit laga kraft. Innan så en av sker har fastighetsbildningen initierats och FBM handlagt ärendet i form av förrättning. Den grundinformation som myndigheten behöver för att en handlägga förrättningen hämtas bl.a. från FDS. Förrättningen resulterar normalt i en av FRM verkställd uppdatering av den information som finns i FDS fastighetsregisterdel. Innehållet i FR är relativt statiskt vad avser såväl de uppgifter som regi- streras som antalet förändringar i de registrerade uppgifterna. Enligt driftsstatistik från fastighetsdatasystemet registrerades i fastighetsregistrets ajourföringssystem under år 199091 135 000 ärenden huvuddagboksnummer 43

och delärenden berörande totalt 111 500 fastigheter och 13 000 andra en- SOU 199234 heter samfálligheter, kvarter och gemensamhetsanläggningsenheter. Antalet Bakgrundsnybildade fastigheter var 17 700 och antalet avregistrerade 7 500. material Uppgifterna i FR äger i viss utsträckning rättsverkan. Det är därför av stor vikt att de är korrekta, aktuella, fullständiga och tydliga. Ett ytterligare krav är att uppgifterna är lätt tillgängliga.

B.1.2

Fastighetsregisterkartan

Fastighetsdatasystemets fastighetsregister inrymmer inte den till fastighetsregistret hörande registerkartan. Anledningen härtill är att det tidigare saknats tekniska och ekonomiska förutsättningar att upprätta och arkivera en digital registerkarta. Förutsättningarna är dock idag delvis annorlunda. Försöksverksamhet med registerkarta i digital form pågår flera håll t.ex. i Gävleborgs län samt i Göteborgs kommun och i Malmö kommun. Lantmäteriverket arbetar med ett förslag till enhetligt rikstäckande informationssystem för lägesredovisning av fastighetsindelning samt planer och bestämmelser GFI. GFI innefattar en ADB-baserad fastighetsregisterkarta. Genom koppling av GFI till FDS skall det vara möjligt att med utgångspunkt i antingen den grafiska informationen om fastighetens läge eller kunskap om fastighetens beteckning direkt från lokala terminaler kunna inhämta såväl grafisk som skriven information om enskilda fastigheter. Datainspektionen har i samband med Lantmäteriverkets ansökan om tillstånd till samordnad presentation av uppgifter ur FDS och den digitala registerkartan för Gävleborgs län ansett att den digitala kartan utgör ett personregister. Datainspektionen ansåg vidare att oklarhet råder vad gäller frågan om registeransvar för detta personregister. Enligt inspektionens mening borde det övervägas att låta den digitala kartan ingå i fastighetsdatasystemet och att författningsreglera FDS. En förutsättning för att FDS och GFI skall kunna utnyttjas angivet sätt är att de båda informationssystemen kan bringas att samverka. Detta ställer inte bara krav GFI som avses byggas upp i en standardiserad miljö enligt konceptet öppna system utan också fastighetsdatasystemet.

B.1.3

Förrättningsverksamheten

För förrättningsverksamheten har Lantmäteriverket utarbetat ett ADB-baserat system HELAS som inrymmer ett handläggningssystem HLS och funk- - tioner för ekonomi och administration EA. HELAS utarbetades ursprungligen för LMVs Primedator under opera- tivsystemet Primos. I denna version är systemet i drift i bl.a. Gävleborgs län. För att åstadkomma en anpassning till Lantmäteriets långsiktiga ADB-strategi har en ny version utarbetats för att möjliggöra drift i UNIX-miljö. 44

Det saknas i dag ett handläggningssystem handhar fastighetsbildning SOU 199234 som och fastighetsregistrering i obruten kedja. Dagens system för datautbyte Bakgrundsen mellan FDS och HLS är i princip enkelriktat så sätt att data förs över från material FDS till HLS. När förrättningen avslutats i HLS överförs registerunderlag till Därefter sker manuell registrering i FDS med registerunderlaget som papper. grund. För att rationalisera såväl förrättnings- som registreringsverksamheten och minska dubbelarbete är det angeläget att HLS och FDS att samverka vid utbyte av data. HLS bör ges åtkomst till grundläggande data ur FDS genom

lämpligt utformad automatisk koppling till FDS. Vidare bör data som

skapas vid ärendehandläggningen i HLS direkt kunna uppdatera FDS fastighetsregisterdel. LMV och CFD har också ansvar för att motsvarande integration för de kommunala fastighetsbildnings- och fastighetsregistermyndigheterna kommer till stånd. För en HLS-användare är det angeläget att de två systemen framstår som ett sammanhållet system. Utvecklingsinsatser krävs eftersom de båda systemen bygger delvis olika teknik. LMV och CFD har i en förstudie daterad december 1990 belyst frågan om datautbytet mellan FDS och HLS. Förstudien visar bl.a. att de tekniska problemen kan lösas. Parterna är överens om hur det fortsatta arbetet för förverkligande av ett sådant system skall bedrivas. Inriktningen är att systemet skall kunna vara i drift i mitten av 1990-talet. För CFDs del är erforderlig utvecklingsinsats beräknad till drygt 20 personår.

B.1.4 och Önskemål

Förändringsbehov

Av avsnitt B.1.2 framgår att en förutsättning för att FDS och GFI skall kunna utnyttjas avsett sätt är att informationssystemen kan bringas att samverka. Det krävs även utvecklingsinsatser för att undvika dubbelarbete och onödiga överföringskostnader för de kommuner som har egen fastighetsregistermyndighet och som byggt upp ett eget fastighetsinforrnationssystem. Av avsnitt B.1.3 framgår att det krävs utvecklingsinsatser för att få ett system med samordnad fastighetsbildning och fastighetsregistrering att fungera tillsammans med fastighetsdatasystemet. Genomförd förstudie har resulterat i att LMV och CFD kommit överens om hur det fortsatta arbetet för projektets genomförande skall bedrivas. Flera inledande projekt pågår som en förberedelse för en samordning mellan FDS fastighetsregister och Lantmäteriets system för handläggning av förrättningar. Bl.a. studeras innehållsfrågor och utförs datamodellering av gemensam information. Parallellt med denna utveckling kan det också bli aktuellt att företa likartade utvecklingsinsatser för att tillgodose motsvarande önskemål från KFBM och KFRM. FRM har efterfrågat en förenkling av registreringen av de i FR redovisade rättigheterna. En sådan förändring skulle innebära att respektive rättighet ges en identitet med hjälp av aktbeteckningen för den åtgärd genom vilken rättigheten bildades. Den samlade redovisningen för respektive rättighet innebär 45

bl.a. att ajourföring sker rättigheten i stället för alla berörda fastigheter. SOU 199234 LMV och CFD utformar för närvarande ett system för ajourföring och Bakgrundspresentation rättigheter enligt föreslagen modell. Systemet beräknas material av vara färdigt i januari 1993. Det register över samfällighetsföreningar som tidigare förts av länsstyrelsen skall framgent föras av FRM. Ett system för ett sådant register utarbetas f.n. av CFD och LMV. Driftsstart för systemet är planerad till början av 1993. Arbetsfördelning och organisation inom det nu behandlade avsnittet kan komma att förändras. Samordningen mellan fastighetsbildning och fastighetsregistrering och överföringen av SFRM från länsstyrelsen till Lantmäteriet kan ses som ett led i en sådan förändring. Regeringen har i regleringsbrevet för budgetåret 199293 givit LMV i uppdrag att översiktligt redovisa altemativa möjligheter att rationalisera fastighetsregistreringen. Oavsett hur organisationen för fastighetsbildning och fastighetsregistrering kommer att se ut i framtiden är det viktigt att FDS har en sådan utformning och en sådan flexibilitet att det ett enkelt sätt kan anpassas till och inordnas i de förändringar som kan komma till stånd inom detta område.

B.1.5 Slutsats

FDS FR-del uppfyller i dag de krav som kan ställas ett grundläggande offentligt register. FRs uppgifter är korrekta och aktuella. Tillgängligheten vad beträffar svarstider uppfattas av användarna som god. FR uppfyller också de krav som ställs registret vad beträffar registerinnehållets omfattning m.m. Från användarnas sida finns önskemål om att viss registrering samt sökning i registret skall förenklas. Utvecklingsarbete för att tillmötesgå dessa önskemål pågår inom CFD. Utveckling pågår också för att möta kraven att systemet ett bättre sätt skall kunna stödja fastighetsbildnings- och fastighetsregistermyndigheternas verksamhet. Utvecklingsarbete i linje härmed sker i första hand för att möjliggöra datautbyte mellan FDS och HLS. Planer finns också att utveckla systemet för att tillmötesgå de krav som ställs för att möjliggöra en framtida samverkan mellan FDS och GFI. FDS tekniska uppbyggnad överensstämmer inte med ADB-miljön inom Lantmäteriet. För att de olika tekniska systemen skall kunna samverka krävs i olika utvecklingprojekt att vissa anpassningsåtgärder vidtas. En utveckling av FDS databasdatakommunikationssystem ROSAMAROS pågår emeller- - tid. Ett så kallat SQL-gränssnitt är härvid i sikte. Detta kommer att underlätta framtida programmering och sökning i databaserna. Fastighetsdatasystemets centrala placering underlättar ett samordnat utvecklingsarbete inom nämnda områden. Det lägger inte hinder i vägen för framtida organisatoriska förändringar inom fastighetsbildnings- och fastighetsregistreringsverksamheten. 46

och fastig-

Inskrivningsregistret

B.2

åoål99ås34

a run -

hetsdatasystemet mamma

B.2.1 Bakgrund

Inskrivningsregistret IR regleras inskrivningsregisterkungörelsen av 19741061. IR består avdelningar. Dessa inrymmer uppgifter om av sex lagfart, tomträttsupplåtelse, tomträttsinnehav, inteckningar m.m., anteckningar och äldre förhållanden 3§. I kungörelsen ges en detaljerad redogörelse för vilka uppgifter respektive avdelning skall innehålla. Registrering i inskrivningsregistret verkställs Centralnämnden för fastighetsdata CFD, av efter särskild anmälan från inskrivningsmyndigheten IM, 38§. Inskrivningsärenden handläggs 93 IM. Varje IM är knuten till en tingsav rätt. Vanligen motsvaras IMs område av respektive tingsrätts domsaga. Inskrivningsärenden handläggs den IM inom vars område den fastighet av ärendet är belägen. Inom de områden ännu inte omfattas av FDS avser som sker inskrivning enligt jordabalkens regler i fastighetsbok och tomträttsbok. För närvarande är 73 IM anslutna till FDS. Återstående myndigheter kommer anslutna vid reformens slutförande hösten 1995. Nedanstående att vara beskrivning berör de områden där fastighetsdatareformen genomförts. Genom införandet det ADB-baserade IR har det varit möjligt att inom av dessa områden övergå från veckovis inskrivning till inskrivning varje helgfri vardag. Härigenom har servicenivån gentemot de sökande kunnat höjas. Staten har kunnat tillgodogöra sig stämpelskatter och expeditionsavgifter tidigare än vad möjligt vid den veckovisa inskrivningen. Den främsta som var rationaliseringsvinsten ligger emellertid i att en ADB-baserad inskrivning fordrar mindre personal. Vid manuell inskrivning beräknas ett inskrivningsbiträde kunna handlägga 5 000 inskrivningsärenden per år. Vid ADB-baserad handläggning ligger mellan 7 500 och 8 500 ärenden per år. normen Respektive IM ajourhåller IR inom sitt geografiskt avgränsade område. När fastighetsbildningsmyndighet, FBM, har registrerat en ändring i en FR underrättas IM då gör de ändringar i IR som uppgiften föranleder. som Härefter kan IM också hantera inskrivningsärenden som berör aktuell nya fastighet. IR inrymmer, nämnts, bl.a. lagfartsuppgifter, dvs. uppgift om vem som är registrerad ägare till de fastigheter omfattas av registret och uppsom som gift intecknings- och inskrivningsförhållanden, t.ex. utfärdade pantbrev om och inskrivna nyttjanderätter och servitut. Varje förändring i dessa förhållanden aktualiserar ändring i IR. Detta medför att antalet ärenden som pas- IM är mycket stort. Under år 1991 handlades vid de IM som då serar genom anslutna till FDS totalt 1 850 000 inskrivningsärenden. 47 var ca

Sedan IM fattat beslut i samtliga inskrivningsärenden under en inskriv- SOU 199234 ningsdag anmäler IM besluten för registrering i IR. Denna registrering verk- Bakgrundsställs härefter av CFD. Om IMs beslut är sådant att ett bevis beslutet skall material om utfärdas framställs detta maskinell väg av CFD begäran av IM. För IMs handläggning av inskrivningsärenden fordras enbart att IM har tillgång till FR och IR som berör IMs eget område. Då emellertid IR är den del av FDS som innehåller de uppgifter allmänheten och bankerna m.fl. som normalt efterfrågar, och då IM också fungerar som en informationscentral för dessa kunder behöver IM, om nuvarande servicenivå skall upprätthållas, också tillgång till IR för annat område än det egna. Staten ansvarar för IRs riktighet och en mängd rättsverkningar är knutna till registerinnehållet. Det är därför av yttersta vikt att uppgifterna i IR är korrekta, aktuella, fullständiga och tydliga. Ett ytterligare krav är att uppgifterna är lätt tillgängliga.

B.2.2

Anteckning om exekutiva åtgärder

Den 1 januari 1992 trädde lagen 1990746 om betalningsföreläggande och handräckning i kraft. Lagen innebär bl.a. att handläggningen av den summariska processen flyttats från tingsrätterna till kronofogdemyndighetema. Handläggningen sker hos dessa med ADB-stöd. Summarisk process innebär, såvitt är intresse, i korthet att den nu av som har en penningfordran som är förfallen till betalning kan ansöka betalom ningsföreläggande för gäldenären. Kronofogden kan härefter om vissa förutsättningar är uppfyllda fastställa att fordringen skall utgå med förmånsrätt i en pantsatt eller intecknad fastighet. Denna anses därigenom omedelbart utmätt. IM underrättas av kronofogdemyndigheten om sådant beslut och antecknar i IR att fastigheten har utmätts. Underrättelsen är skriftlig. IM underrättas också när fastigheten har försålts utmätningsvis eller utmätningen har om upphävts och antecknar även dessa förhållanden i IR. För att kronofogdemyndigheten skall kunna fatta nämnda beslut krävs att myndigheten har tillgång till information från IR. Kronofogdemyndigheten får emellertid inte göra anteckningar i IR. Domstolsverket DV och CFD har mot bakgrund härav i en gemensam framställan till Justitiedepartementet bl.a. fört fram tanken att kronofogdemyndigheten skall utföra registreringen av sina beslut i IR. Förslaget, som fordrar författningsändring, innebär inte några tekniska svårigheter. Det medför en beräknad kostnadsbesparing i storleksordningen 2 milj. kr per år. Ett alternativ till denna lösning är att införande av ifrågavarande anteckningar sker efter ett aviseringsförfarande snarlikt det som redan tillämpas mellan fastighets- och inskrivningsregister i fastighetsdatasystemet. Även denna lösning bygger registreringen att verkställs via kronofogdemyndigheternas terminalanslutningar förutmen sätter en viss hantering och kontroll från inskrivningsmyndighetemas sida.

Förslaget har varit föremål för remissbehandling och bereds för när- SOU 199234 varande inom Justitiedepartementet. Datainspektionen har i sitt yttrande över Bakgrundsförslaget bl.a. pekat att registeransvaret måste klarläggas. material

B.2.3 Panträttsutredningen

En särskild utredning, panträttsutredningen Ju 199005, tillsattes hösten 1990 av regeringen för att undersöka om det fanns förutsättningar för att dels införa ett nytt system för pantsättning av fast egendom, vilket skulle bygga registrering och inte överlämnande av ett pantbrev, dels överlåta banker och vissa andra ingivare att bl.a. själva bevilja inteckning i fast egendom och utföra registrering av panträtt. Utredaren skulle först inrikta arbetet att undersöka om ett sådant panträttssystem skulle medföra så stora vinster att en reform var motiverad. Bakgrunden till utredningen var en förstudie som bedrivits i samarbete mellan CFD och Stadshypotekskassan. Enligt denna skulle ett system med ingivarhanterad inskrivning medföra betydande rationaliseringsvinster för inskrivningsväsendet, CFD och DV samt för bank- och kreditväsendet. Förstudien visade också att införandet av ett nytt panträttssystem skulle kräva relativt små investeringar i ny utrustning bl.a. eftersom de flesta kreditinstitut redan i dag har terminaler eller terminalnät som är anslutna till fastighetsdatasystemet. I en skrivelse till Justitiedepartementet den 3 februari 1992, vari utredningsmannen redovisade att uppdraget hade slutförts, konstaterades bl.a. att Sparbanksgruppen AB, Svenska Bankföreningen och Sveriges Föreningsbank förklarat att sparbankerna, affársbankerna och föreningsbankerna samt de mellanhandsinstitut som är knutna till dessa banker inte är beredda att delta i handläggningen av inskrivningsärenden. Som skäl för denna ståndpunkt har anförts att kreditinstituten inte anser att de bör ta sig förvaltningsuppgifter som innefattar myndighetsutövning och att de ekonomiska vinsterna i dagsläget inte kan anses uppväga de nackdelar som är förenade med en ordning där kreditinstituten handlägger inskrivningsärenden. Utredningen har härefter entledigats från och med den 1 mars 1992. De sakkunniga som deltog i utredningen och som representerade kreditinstituten har emellertid påtalat det starka önskemålet att pantbreven avskaffas och framhållit att det krävs fortsatt utredning kring de frågor som har samband med pantsystemets grundläggande utformning.

B.2.4 Elektronisk

pantbrevsförvaring

CFD har utvecklat och driver en uppdragsbaserad tjänst med elektronisk lagring av pantbrev. Tjänsten utnyttjas för närvarande av stadshypoteksföreningarna enligt avtal. Sedermera har också vissa andra användare, bl.a. vissa banker, försöksvis anslutit sig till tjänsten. Syftet med arkivförvarings-

tjänsten är framför allt att söka begränsa den administrativa hanteringen SOU 199234 av pantbrev. Pantbrevsförvaringen går tills vidare i avvaktan författnings- Bakgrunds- reglering till så att pantbreven i enlighet med 29 § inskrivningsregister- material kungörelsen skrivs ut av CFD. Pantbreven expedieras emellertid inte utan förvaras i CFDs lokaler. Registrering av panträttsuppgifterna sker i ett för varje ingivare särskilt uppbyggt register som endast ingivaren har tillgång till. Tjänsten omfattar i en första etapp nyskapade pantbrev. I en andra etapp erbjuds konvertering av tidigare utfärdade pantbrev till samma arkivförvaring. Tjänsten kan härefter komma att utvecklas ytterligare så att pappershanteringen inom detta område helt kan elimineras. CFD och DV har i en gemensam framställan till Justitiedepartementet begärt författningsreglering som skall möjliggöra att denna pantbrevsförvaring genomförs fullt ut. I en till Justitiedepartementet den 1 november 1991 ställd skrivelse framhåller Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, Sparbankernas Intecknings AB SPINTAB, Statens Bostadsfinansierings AB SBAB Svenska Intecknings och Garanti AB SIGAB, Nordbanken Hypotek AB och Svensk Fastighetskredit de fördelar ett system med elektronisk pantbrevsförvaring skulle medföra. I skrivelsen meddelar de vidare sitt intresse av att den för verksamhetens bedrivande nödvändiga författningsregleringen kommer till stånd. Även förslaget till elektronisk pantbrevsförvaring övervägs för närvarande inom Justitiedepartementet.

B.2.5 Tomträtter

I 1988 års tomträttsutrednings betänkande SOU 199023 Tomträttsavgäld föreslås ett system med årlig reglering av tomträttsavgäldens storlek. Vidare föreslås en ändring av innehållet i inskrivningsregisterkungörelsen innebärande att uppgift om det belopp med vilket avgälden skall utgå inte längre skall införas i avdelningen för uppgifter om tomträttsupplåtelsen. Tomträttsupplåtaren i de allra flesta fall en kommun har emellertid för - sin egen verksamhet behov av fullständig information om de upplåtna tomträtterna. Av denna anledning har upplåtaren normalt upprättat olika ADBbaserade register för tomträttsverksamheten debitering, upplåtelsetid, ända- mål, avgäldsreglering m.m. CFD har i detta sammanhang studerat möjligheterna att fortsättningsvis låta kommunerna överta ansvaret för registrering av tomträttsavgälder i det fall registreringen inte längre skall vara obligatorisk. För att ett sådant förslag skall kunna utvecklas och genomföras krävs ett samarbete med kommunerna om registrets eventuella ytterligare innehåll och utformning m.m. Tomträttsutredningens betänkande bereds för närvarande inom Justitiedepartementet.

B.2.6 Anteckning om innehav av pantbrev m.m. SOU 199234

Bakgrunds- IM är exklusivt behörig att göra registrering i IR. Regeringen har emellertid i material 199192110 bl.a. föreslagit att även annan än IM skall få föra in prop. ändring i IR i fråga och adressuppgifter såvitt gäller anteckningar om namninnehav pantbrev eller vilandebevis. Bakgrunden till förslaget är en om av framställning från CFD och DV.

B.2.7 och Önskemål

Förändringsbehov

Av avsnitt B.2.2 framgår att det är möjligt att göra kostnadsbesparingar ovan och andra rationaliseringsvinster genom att ge kronofogdemyndigheterna möjlighet att göra vissa anteckningar i IR som ett led i den summariska processen. Av avsnitt B.2.3 och B.2.4 framgår att ett omfattande utvecklingsarbete, försöksverksamhet och utredningsarbete pågår framför allt inom de delar av inskrivningsverksamheten pantbrevshanteringen. Genom försom avser ändring nuvarande rutiner förefaller det möjligt att göra såväl rationaav vara liseringar stora ekonomiska vinster. De svårigheter som föreligger vad som genomförandet ligger inte det tekniska planet utan framför allt det avser juridiska. Om tomträttsutredningens förslag till årlig avgäldsreglering genomförs och den obligatoriska registreringen av avgäldens storlek upphör finns möjlighet att i det fall tomträttsupplåtaren så önskar utveckla ett system som innebär att denne själv kan anteckna avgäldsbeloppet. Uppgifterna i IR är allmän handling. För att avlasta de IM som har stor arbetsbelastning har försöksverksamhet inletts med s.k. telefontjänst. Denna verksamhet innebär att några IM gången under en begränsad tidsperiod kan hänvisa inkommande telefonförfrågningar till CFD där de besvaras. Tjänsten är enbart avsedd som hjälp under den tid det tar för respektive IM att arbeta ner sin balans. Från personalen vid IM har uttryckts önskemål om en mera fortlöpande utbildning den personal som deltagit i fastighetsdatareformens genomav förande. Utredningen om översyn av domstolarnas uppgifter, arbetssätt och organisation har nyligen avgivit sitt betänkande SOU 1991106 Domstolarna inför 2000-talet. Utredningen uttalar vad beträffar inskrivningsmyndigheternas framtida organisatoriska hemvist att det fortsatta arbetet med inskrivningsväsendets utveckling bör bedrivas från utgångspunkten att inskrivningsväsendet sikt bör skiljas från domstolsväsendet. Ett sådant skiljande torde dock enligt utredningen inte kunna ske förrän under den senare delen av 1990-talet. Den framtida organisationen för handläggning av inskrivningsmyndigheternas arbetsuppgifter kan naturligtvis påverka valet av datorstruktur för IR och för fastighetsdatasystemet. Oavsett vad som kommer att ske med in- 51

skrivningsmyndigheternas arbetsuppgifter i framtiden är det viktigt att fastig- SOU 199234 hetsdatasystemet inte motverkar en sådan förändring som av olika orsaker Bakgrundskan befmnas lämplig. IR och FDS måste därför ha en sådan utformning och material en sådan flexibilitet att det ett enkelt sätt kan anpassas till och inordnas i de förändringar som kan komma till stånd inom detta område.

B.2.8 Slutsats

FDS uppfyller de krav som ställs ett register som äger rättsverkan. IRs uppgifter är korrekta och aktuella. Tillgängligheten vad beträffar svarstider uppfattas av användarna som god. FDS uppfyller också de krav i dag som ställs registret vad beträffar registerinnehållets omfattning. Önskemål kontinuerlig fortbildning IMs personal kan tillgodoses om av inom ramen för myndighetens ordinarie verksamhet. Den försöksverksamhet med telefontjänst som pågår kan, i det fall den genomförs generellt, bidra till en ytterligare rationalisering inom IMs verksamhetsområde. De förändringar av systemet som krävs för att nå de rationaliseringsvinster som finns att hämta genom att låta kronofogdemyndigheterna göra vissa anteckningar i IR eller att låta kommunerna göra anteckningar i IR vad beträffar tomträttsavgäldernas storlek torde ett tekniskt relativt enkelt sätt kunna genomföras inom ramen för den nuvarande systemstrukturen. Genomförandet kräver dock att de juridiska förutsättningarna först tillskapas. När det gäller möjligheterna att tillgodose de krav kan ställas som systemet för att införa ett nytt panträttssystem, alternativt elektroniskt förvarade pantbrev synes svårigheterna inte ligga i den nuvarande systemstrukturen. Denna struktur, med en centralt placerad dator, har allt att av döma de största förutsättningarna att tillgodose bankernas och kreditinstitutens önskemål. Den nuvarande systemstrukturen underlättar ett samordnat utvecklingsarbete för de projekt som pågår inom IMs område. Den lägger inte heller hinder i vägen för en eventuell framtida ändrad organisation för inskrivningsverksamheten.

och fastighets-

5°U199234

B.3 Kommunerna

Bakgrunds-

datasystemet ,namn-az

B.3.1

Bakgrund

FastighetsregistregFR, inom FDS förs av fastighetsregistermyndighet, FRM. Denna kan statlig, SFRM, eller kommunal, KFRM. Antalet SFRM uppvara går till 24 och antalet KFRM till 29. Förändring av innehållet i FR initieras normalt genom att fastighetsbildningsmyndigheten, FBM, fattat beslut i en fastighetsbildningsfråga. 41 av landets kommuner har egna fastighetsbildningsmyndigheter, KFBM, som täcker hela eller delar av kommunens yta. För återstående delar av landet och för vissa speciella ändamål finns 83 statliga SFBM. Utöver denna medverkan i fastighetsbildning och fastighetsregistrering svarar idag 14 kommuner som inte är KFRM för ajourföringen av det i FR ingående adress- ocheller planregistret. Kommunernas produktion av och ansvar för den fastighetsanknutna informationen ökar. Kommunens medverkan vid fastighetsbildning och fastighetsregistrering emanerar i stor utsträckning från kommunal planering och planläggning. Exploateringsverksamheten kan leda till en förändring av ett områdes markanvändning exempelvis från jordbruk till bostads- eller arbetsområden. Detta leder till förändring av kommunikations- och rekreationsmönster som i sin tur kan leda till behov av nya planeringsåtgärder inom olika samhällsområden. För kommunal planering och övrig kommunal verksamhet krävs information från olika samhällsområden. Ett grundläggande behov är information om fastigheterna i kommunen. Den information som ingår i FR och IR utgör härvid en väsentlig del. Eftersom FR innehåller uppgift om respektive fastighets koordinater centralpunkt kan information knuten till en fastighet eller till ett avgränsat område bearbetas och redovisas kartbild. För att kunna sammanställa och bearbeta informationen behövs ofta data från andra ADBbaserade databaser som FDS-infonnationen kan bearbetas mot. I det följande ges exempel områden där kommunerna är i behov av fastighetsanknuten information.

Översiktlig

B.3.2

planering, översiktlig planläggning, statistik m.m.

För olika typer av demografisk kartering krävs information om bl.a. fastighetemas beteckningar, koordinater och befolkningsuppgifter. Dessa uppgifter kan användas bl.a. vid barnomsorgs-, äldreomsorgs- eller skolplanering. I 53

andra planerings- eller statistiksammanhang kan det vara angeläget att utnyttja SOU 199234 uppgifter från andra källor t.ex. fastighetstaxeringen. Bakgrunds- - Enligt plan- och bygglagen är det en kommunal angelägenhet att planlägga material användningen av mark och vatten. Den närmast till hands liggande konkreta användningen av fastighetsanknuten information är i samband med fysisk planläggning. Kommunens översiktsplan inrymmer bl.a. ställningstaganden för att trygga befintliga riksintressen och redovisar gällande bestämmelser enligt naturvårdslagen m.m. Vidare redovisas de allmänna riktlinjer i övrigt som bör tillämpas vid ett områdes framtida användning. Dessa restriktioner m.m. har sin geografiska avgränsning och kan lagras i digitala databaser.

B.3.3

Detaljplaneläggning m.m.

Information från den översiktliga planeringen kommer till användning bl.a. i samband med detaljplaneläggning. Uppgifter om äldre planer och bestämmelser finns att hämta i FDS. För upprättande av en ny detaljplan krävs bl.a. att en gmndkarta och en fastighetsförteckning framställs. En del av grundkartan redovisar innehållet i fastighetsregisterkartan som i sin tur hör till FR. Fastighetsregisterkartan föreligger idag enbart i analog fonn. Försöksverksamhet med en digital registerkarta pågår för närvarande i bl.a. Göteborgs kommun och Malmö kommun. Kartor i digital form föreligger som nämnts också inom andra områden. Den digitaliserade fastighetsregisterkartan är en utvecklingslinje som har beskrivits i avsnitt B.1.2. Fastighetsförteckningen innehåller bl.a. en redovisning av de inom planområdet och angränsande område belägna fastigheterna, de rättigheter som är knutna till dessa och de olika rättighetsinnehavarnas namn och adress, dvs. information som direkt kan inhämtas från FDS. Eftersom FR innehåller ett koordinatregister är det möjligt att med hjälp av polygonutsökning upprätta stommar till fastighetsförteckningar genom bearbetning av information i FDS. Också i övrigt i samband med tillämpning av plan- och bygglagen områdesbestämmelser, fastighetsplaner, bygg- och marklov och vid för-

handsbesked samt vid den kommunala tillämpningen av miljöskyddslagen

och annan lagstiftning är den information som finns tillgänglig i FDS och andra databaser med lägesanknuten information av stort intresse.

B.3.4

Plangenomförande, projektering

Den antagna planens genomförande kan kräva medverkan av kommunens förvaltningar. Ledningsdragande verk för VA, el, fjärrvärme, gas osv. måste i den mån detta inte skett tidigare göra sin detaljprojektering för utförande av de av planen aktualiserade ledningsarbetena. För detta krävs bl.a. tillgång till ledningsritningar och olika beskrivningar terrängmodeller grundunder- sökningar m.m. En rationell hantering underlättas om materialet finns redovisat i digital form. 54

Gator skall motsvarande sätt projekteras liksom gång- och cykelvägar, SOU 199234 De olika anläggningarnas geografiska belägenhet måste Bakgrundslekplatser m.m. det inte skett tidigare. Ledningsdragningar och allmänplatsmark material tolkas in, om kan helt eller delvis belägna mark som inte kommunen är ägare till. vara Privata fastighetsägare skall kontaktas uppgift hämtas från FDS och för- - handlingar inledas. En överenskommelse ligger sedan i regel till grund antingen för FBMs beslut fastighetsbildning som i det fall det inte överom klagas leder till ändring i FR, eller för IMs beslut om övergång av lagen farten fastigheten. Till grund för förhandlingar i ersättningsfrågor kan ligga bl.a. uppgifter köpeskillingar erlagda i samband med andra överlåtelser av fastigheter om inom det aktuella området. Också dessa uppgifter är direkt tillgängliga i FDS. I värderingssammanhang krävs ofta också annan fastighetsanknuten information exempelvis sådan står att finna i fastighetstaxeringslängden. - som

B.3.5 Kommunaltekniska försörjningssystem

Enligt rådande ansvarsfördelning mellan staten och kommunerna avseende grundläggande kartproduktion svarar kommunerna för det storskaliga området. Kommunernas insatser för att effektivisera mätnings- och kartverksamheten går under benämningen MBK mätning, beräkning, kartframställning. MBK-samordningen syftar till att alla berörda förvaltningar skall grundläggande information databaser. Fastighetsindelanvända samma ningen och data fastigheter är viktig sådan grundläggande information. om Betydande intressenter är de förvaltningar som svarar för försörjningssystem med VA, el, fjärrvärme, gator och vägar samt tele. I det framtida gas, perspektivet kommer allt större att krävas för underhåll och förnyelse resurser aktuella försörjningssystem. För att möta denna utveckling kommer av informationsadministrationen att få ökad betydelse. ADB-stöd krävs för en effektivare informationshantering i samband med planering, projektering, drift, uppföljning, taxebeslut I alla dessa situationer är fastighetsinform.m. mation i såväl grafisk som verbal form av stor betydelse.

B.3.6 Fastighetsförvaltning

De kommunen förvärvade fastigheterna skall förvaltas. Uppgift om det av fastighetsinnehavets storlek och omfattning m.m. kan inhämtas från egna FDS. För väl fungerande förvaltning krävs dock att ytterligare databaser en byggs Det kan gälla uppgifter som helt eller delvis finns i fastighetsupp. taxeringslängdema ålder, storlek, standard m.m. uppgifter om upplåtelser typ, rättighetsinnehavare, uppsägningstider m.m. uppgift om ekonomiska förhållanden och villkor, hyror, arrenden, underhållsplanering, förvaltningsresultat, system för debitering, budget m.m.

På motsvarande sätt fordrar förvaltningen uppgifter om gällande tomträtts- SOU 199234 upplåtelser varom grundläggande information också kan hämtas från FDS. Bakgrunds- För den kommunala förvaltningen måste också dessa uppgifter kompletteras material med detaljerade och specificerade uppgifter från egna eller andra databaser. Som nämnts i avsnitt B.2.5 har tomträttsutredningcn lagt fram ett förslag som innebär att uppgift om den årliga avgälden inte längre skall föras av IM samt att CFD redovisat ett utvecklingsprojekt innebärande att kommunerna skall göra motsvarande registrering.

B.3.7

Basregister över byggnader

Det finns idag inte något samlat register för byggnader. Många kommuner har emellertid utarbetat egna ADB-baserade register som redovisar uppgifter om vissa fastigheters byggnadsbestånd. CFD har sedan en längre tid tillbaka arbetat för upprättandet av ett basregister över byggnader. Arbetet har resulterat ett i förslag som innebär att stat och kommun gemensamt tar ansvaret för uppbyggnaden av ett sådant register CFD Rapport 19911. - Förslaget till basregister över byggnader bygger att kommunerna frivilligt medverkar i projektet. Samarbetet mellan CFD och respektive kommun för genomförandet och ajourföring avses enligt förslaget regleras i ett samverkansavtal, där bl.a. ekonomifrågorna behandlas. Förslaget till basregister över byggnader beskrivs mera ingående i avsnitt B.9.

B.3.8 Kommunala

fastighetsinformationssystem

Flera kommuner har byggt upp egna fastighetsinformationssystem. Exempel sådana informationssystem är FIR ett av Kommundata AB tillhandahållet bassystem för sådan grundläggande fastighets- och byggnadsinformation som är av gemensamt intresse i kommunen. Detta system innehåller bl.a. uppgifter om ägare, läge, taxering, förvärv, planer, byggnader m.m. Uppläggning av dessa kommunala fastighetsinformationssystem sker normalt med uppgifter hämtade från bl.a. FDS. Också ajourhållning informationen av i vissa av dessa databaser sker via kontinuerliga uppdateringar från FDS. I augusti 1991 var det 22 kommuner anslutna till CFDs som var ändringsdatatjänst och som alltså abonnerade ändringsuppgifter från FDS.

B.3.9 F

Örändringsbehov och önskemål

Kommunernas användning av databaser som berör fastighetsanknuten information ökar. Uppgifterna används bl.a. i planeringssammanhang för samhällsbyggande och i samband med ärendehandläggning. Grunden för den kommuntäckande fastighetsinforrnationen är FDS.

För verka för önskad utveckling och användning FDS har CFD och SOU 199234 att av Svenska kommunförbundet i den 11 juni 1991 daterad avsiktsförklaring Bakgrundsen gemensamt utarbetat riktlinjer för ökad samverkan innebär att vissa material som gemensamma grundprinciper ställts upp, att ett kommunalt råd inrättas vid CFD samt att kommunernas medverkan som förare av vissa frivilliga register i FDS regleras i avtal. De gemensamma grundprincipema är

ajourföring skall ske vid källan krav aktuell och korrekt information - FDS är det samlade bassystemet för fastighetsanknuten information - FDS skall utvecklas så att det får en så bred användning som möjligt. - Syftet med det kommunala rådet är att öka kommunernas inflytande utvecklingen av FDS. Rådet skall huvudsakligen vara inriktat utvecklingsfrågor samt att förmedla idéer, behov och synpunkter från kommunerna till CFD. En ökad användning FDS inom den kommunala verksamheten erhålls av om uppgifterna kombineras med information från andra databaser med fastighetsanknuten information. Uppbyggnad av sådana databaser, såväl traditionella databaser som sådana som innehåller kartinformation i digital form, geografiska informationssystem GIS, pågår i flera av landets kommuner. - Eftersom en stor del av de kommunala besluten har geografisk anknytning förväntas GIS utvecklas i en allt ökande takt. Härigenom kan den kommunala verksamheten effektiviseras inom många sektorer. Det kommer härvid att vara en viktig uppgift att integrera informationen från olika databaser och i synnerhet från FDS med geografiska databaser. De kommuner som har egna FIR-system ajourhåller i stor utsträckning dessa genom regelbunden uppdatering av valfri information ur FDS med en s.k. ändringsdatatjänst. För de kommuner som ajourhåller FR i FDS, dvs. har egen FRM, vore det önskvärt att FR erhöll en automatisk uppdatering från det egna informationssystemet i samband med att registreringen sker i det systemet. Kostnaderna för överföring från FDS till det kommunala informationssystemet skulle då falla bort. Tekniska möjligheter till en utveckling av ett sådan lösning synes föreligga. Kommuner med egna FBM kan liksom Lantmäteriet se avsnitt B.1.3 - komma att utveckla egna handläggningssystem för fastighetsbildningen och eventuellt också för den med denna integrerade fastighetsregistreringen. En förutsättning är att kommunernas handläggningssystem och FDS kan samverka vid bl.a. utbyte av data. Detta kan komma att kräva insatser för utveckling av FDS. Önskemål har också framförts att öka FDSs användarvänlighet. Olika om användare av systemet kan härvid komma att ställa olika krav vad gäller menyval m.m.

B.3.1O Slutsats SOU 199234

Bakgrunds- FDS uppfyller de krav kommunerna ställer vad gäller basinformation om material fastigheter. För användning i kommunal verksamhet planering, samhälls- byggande och ärendehandläggning krävs normalt ytterligare fastighets- anknuten information. Denna kan inhämtas från andra databaser eller byggas upp i kommunen. System för samordning av databaser inrymmande fastighetsanknuten information finns i flera kommuner. Det av CFD utarbetade förslaget till basregister över byggnader utgör en komplettering av den basinformation som i dag finns i FDS. Kommunens medverkan är frivillig. Samarbetet mellan CFD och respektive kommun för genomförandet och ajourföring avses enligt förslaget regleras i ett samverkansavtal, där bl.a. ekonomifrågoma behandlas. För att underlätta kommunikationen mellan FDS och olika kommunala system krävs att vissa anpassningsåtgärder vidtas. Således sker bl.a. en utveckling av FDS databasdatakommunikationssystem ROSAMAROS. - För att tillgodose kommunernas önskemål att för samhällsplaneringen i ökad utsträckning använda lägesanknuten information i ADB-form krävs för framtiden en ökad samverkan mellan kommunerna och CFD. Utveckling av ett för användaren anpassat menystöd pågår inom ramen för CFDs uppdragsverksamhet. Det SQL-gränssnitt som är under utveckling kommer också att undmatta den framtida sökningen i databaserna.

Kreditmarknaden och fastig-

SOU 199234

B.4

B k d S-

;§27

hetsdatasystemet

B.4.1

Bakgrund

Ett syfte med de i fastighetsdatasystemet, FDS, ingående fastighets- och inskrivningsregistren är att dokumentera äganderätten. Ett annat är att skapa förutsättningar för fastighetsmarknad. Äganderätten till fastighet anges i en en inskrivningsregistrets avdelning för lagfart. Förutsättningar för en väl fungerande fastighetsmarknad skapas bl.a. genom att fastigheterna kan användas säkerhet vid belåning. Bankers och andra kreditinstituts säkerhet utgörs som härvid i fastigheterna uttagna pantbrev. Förekomsten av uttagna pantbrev av redovisas i inskrivningsregistrets avdelning för inteckningar m.m. De största bankerna och kreditinstituten har idag anslutit sina datasystem till FDS. Av de 21 800 terminalarbetsplatser som har tillgång till FDS är ca ca 18 800 sådana är kopplade via bankernas och kreditinstitutens terminalsom nät. De flesta dessa kreditgivare bygger upp sin egen ADB-plattform från av central stordator till vilken bankens eller kreditinstitutets lokalt placerade en terminaler är anslutna. Dessa terminaler är alltså hos varje kreditinstitut anslutna till FDS via en ingång. Av de drygt 100 000 transaktioner som dagligen äger rum i FDS är större del genererad CFDs uppdragsverksamhet än av reginumera en av sterrnyndighetemas verksamhet. Antalet transaktioner som genereras av uppdragsverksamheten växer också snabbare än registermyndigheternas. Av uppdragsverksamhetens transaktioner är den största delen sådana som initierats från banker och andra kreditinstitut. Se i övrigt den i kapitel B.8 redovisade transaktionsanalysen. Den verksamhet bank- och kreditinstituten bedriver är en förutsättsom ning för väl fungerande fastighetsmarknad. Den har också stor betydelse en för dess kunders ekonomiska situation och förhållanden. Den information finns i FDS måste därför vara av hög kvalitet korrekt, fullständig och som ajourhållen. Det är vidare angeläget att vidmakthålla såväl korta svarstider hög tillgänglighet till den information som krävs för verksamhetens som bedrivande.

B.4.2 Kreditgivning

För kreditgivning krävs kännedom om bl.a. fastighetens ägarförhållanden och de inskrivningar som belastar fastigheten. De större kreditgivamas lokalkontor har via terminal kontakt med kreditgivarens centraldator. Denna är sin 59

tur är kopplad till FDS. Lokalkontoret kan därigenom direkt få tillgång till SOU 199234 delar av den grundinformation som krävs för kreditgivningen. Bakgrunds- Genom att FDS också innehåller viss taxeringsinformation kan en över- material siktlig bedömning göras om en fastighets värde. En sådan bedömning skulle underlättas om informationen i FDS kompletteras med mera fullständiga uppgifter om fastighetens byggnadsbestånd ålder, storlek, standard m.m. - Förslag till en sådan utvidgning av FDS har framlagts i CFDs rapport 19911 Rapport med förslag om införande av ett basregister över byggnader. Detta förslag beskrivs mera ingående i avsnitt B.9.

B.4.3

Köpehandlingar

I många fall är kreditgivningen kopplad till att en fastighet skall överlåtas till en ny ägare. Genom sitt engagemang i kreditgivningen har det för många banker i denna situation varit naturligt att medverka också vid upprättande av de juridiska handlingar som fordras för fastighetsöverlåtelsens genomförande köpekontrakt, köpebrev m.m.. Upprättade handlingar kan sedan ligga till grund för ansökan om lagfart och i förekommande fall fastighetsbildning. - - Flera banker tillhandahåller också motsvarande service till sina kunder utan direkt samband med kreditgivning. Denna medverkan vid upprättande av köpehandlingar m.m. underlättas av tillgång till den information som finns i FDS och som lokalkontoren har tillgång till via bankernas tenninalnät.

B.4.4

Panträttsutredningen m.m.

I avsnitt B.2.3 och B.2.4 har lämnats en redogörelse för dels den av regeringen tillsatta panträttsutredningen, dels förslaget till elektronisk pantbrevsförvaring. Om än i olika grad syftade såväl utredningen och förslaget till att rationalisera hanteringen inom panträttsverksamheten. Ett genomförande av det förslag som legat till grund för direktiven till panträttsutredningen skulle för banker och andra kreditinstitut bl.a. ha medfört ett ökat juridiskt ansvarstagande för inskrivningsregistrets uppgifter. De flesta banker och kreditinstitut har emellertid förklarat att de inte nu är beredda att delta i handläggningen av inskrivningsärenden det sätt som varit utgångspunkten för utredningens arbete. Som framgår avsnitt B.2.3 har härav för utredningen entledigats från uppdraget. De sakkunniga deltog i som utredningen och som representerade kreditinstituten har emellertid påtalat det starka önskemålet att pantbreven avskaffas och framhållit att det krävs fortsatt utredning kring de frågor som har samband med pantsystemets grundläggande utformning. Syftet med förslaget med elektroniska pantbrev är framför allt att söka begränsa kreditinstitutens administrativa hantering av pantbrev. I skrivelse en den 1 november 1991 till Justitiedepartementet från Konungariket Sveriges

stadshypotekskassa, Sparbankernas Intecknings AB SPINTAB, Statens SOU 199234 Bostadsfinansierings AB SBAB, Svenska Intecknings och Garanti AB Bakgrunds- SIGAB, Nordbanken Hypotek och Svensk Fastighetskredit påtalas material önskvärdheten av att en författningsreglering kommer till stånd som möjliggör ett genomförande av förslaget. Skrivelsen bereds för närvarande inom Justitiedepartementet.

B.4.5 Gravationsbevis

Bankerna och kreditinstitutens behov av gravationsbevis i den utformning som anges i fastighetsbeviskungörelsen 19741063 har genom fastighetsdatareformen kommit att minska. Detta beror dels att instituten genom sina egna terminaler kan få motsvarande information en bildskärm, dels att denna information direkt också kan skrivas ut lokalt respektive kreditinstituts skrivare. Flera banker jämställer i sin verksamhet en sådan utskrift, bestyrkt av två tjänstemän, med ett gravationsbevis. Förfarandet medför att snabbare handläggningsrutiner kan tillämpas till en för instituten lägre kostnad. Statens intäkter från expeditionsavgifter blir motsvarande sätt lägre.

B.4.6

Förändringsbehov och önskemål

De förändringsbehov av FDS som framförts från banker och andra kreditinstitut är framför allt sådana som olika sätt syftar till att minimera de administrativa rutinerna i anslutning till institutens verksamhet. Dessa rutiner skulle kunna minska i förhållande till dagsläget ett minskat använgenom dande av papper och med en ökad registrering vid källan. Ett ingivarhanterat panträttssystem, panträttsregistrering eller eleken troniskt förvarade pantbrev är exempel åtgärder som skulle kunna förenkla och rationalisera inom pantverksamheten. De olika förslagens omfattning visar också att det inom detta område finns en mycket stor potential till förändring och utveckling med FDS som grund. Institutens verksamhet skulle i viss utsträckning underlättas om nuvarande FDS-information kompletteras med sådan information föreslås ingå i det som basregister över byggnader som föreslagits av CFD.

B.4.7 Slutsats

FDS uppfyller de krav korta svarstider och hög tillgänglighet som banker och andra kreditinstitut ställer systemet. Vad avser registerkvaliteten har inte heller några kritiska synpunkter framförts systemet.

Fastighetsdatasystemets datorstruktur möjliggör ett genomförande de SOU 199234 av förslag till förändringar finns inom fastighetspantsättningens område. Bakgrundssom Bankernas och kreditinstitutens val datorstruktur för sin verksam- material av egen het centralt placerad stordator medför att de efterfrågar ett fastighets- - en datasystem till vilken de via enda ingång har tillgång till hela rikets fastigen hetsbestånd.

Övriga

B 5 användare och S°U199234

. Bakgrunds-

fastighetsdatasystemet maten-a,

B.5.1

Bakgrund

Allt eftersom fastighetsdatarefonnen kommit att omfatta en allt större del av landets fastigheter har fördelarna med systemet och dess informationsinnehåll successivt ökat. Kunskapen om fastighetsdatasystemets, FDS, existens och dess fördelar har samtidigt medfört att allt fler använder informationen och att antalet användningsområden ökat. Från och med år 1996 kommer samtliga landets fastigheter att ingå i FDS. En ytterligare ökad användning kan härför förväntas. FDS innehåller för de flesta användare sådan basinformation som antingen utgör ett direkt stöd för användarnas handläggning eller som tillsammans med annan, mera verksamhetsintem information kan utnyttjas för att effektivisera den egna verksamheten. FDS-inforrnationen kommer till användning såväl inom den offentliga som den privata sektorn. I kapitel B.3 har lämnats en redogörelse för hur kommunerna i sin verksamhet olika sätt kommer i kontakt med och utnyttjar FDS. Flera av de användningsområden som anges i det kapitlet har tillämpningar också inom den privata sektorn för konsulter, mäklare, fastighetsägare m.fl. Det finns även motsvarande paralleller den landstingskommunala och den statliga sidan. Utan att närmare in den traditionella användningen av fastighetsdatainformation inom den offentliga sektorn kan som en bakgrund nämnas att fastighetsbegreppet ligger till grund för folkbolcföringssystemet och att fastighetstaxeringen, som utgör grund för fastighetsbeskattning, hämtar den grundläggande fastighetsinformationen från FDS. Också för Statistiska centralbyrån, sektorsmyndigheterna länsnivå och för totalförsvarets verksamhet utgör FDS en väsentlig informationskälla. Sedan ansvaret för den summariska processen gått över till kronofogdemyndigheten har också denna myndighets intresse av information från FDS ökat.

B.5.2

Fastighetsmäklare

Fastighetsmäklarens uppgift består bl.a. i att förmedla fastighetsaffärer, dvs. att förena en säljare med en köpare. För ett fullgörande av en fastighetsaffär krävs bl.a. viss kännedom om fastigheten, dess area, byggnadsbestånd, ägaroch inteckningsförhållanden. Dessutom krävs en god kännedom om mark- 53

naden Samtliga dessa uppgifter kan erhållas fastighetsdata- SOU 199234 orten. ur eller produkt systemet. Bakgrundssystemet som en ur Huvuddelen de fastigheter förmedlas mäklarkåren består av material av som genom småhusfastigheter. För såväl köpare och säljare som för mäklaren är det värdefullt att ett enkelt sätt kunna nå fastighetsspecifik information. FDS innehåller härvid den grundläggande basinformationen. Tillsammans med information finns i fastighetstaxeringslängden erhålls en relativt samlad som Dessa uppgifter måste sedan kompletteras med ytterligare bild av fastigheten. information om objektet. En utbyggnad FDS med ett basregister över byggnader i enlighet med av det i CFDs Rapport 19911 angivna förslaget se avsnitt B.9 skulle under- - lätta arbetet med att sammanställa information om en fastighet som skall överlåtas.

B.5.3

Fastighetsvärdering

Värdering av fastigheter enligt ortsprismetoden kan ske genom inhämtande av uppgifter från bl.a. FDS. I FDS finns uppgifter om värderingsobjektet och angränsande fastigheter. Informationen avser erlagda köpeskillingar, taxeringsvärden och m.m. Dessa uppgifter kompletterade med information area fastighetemas byggnadsbestånd storlek, ålder och standard m.m. kan om - utgöra underlag för värdering av en fastighet. Sistnämnda uppgifter finns för närvarande bl.a. i fastighetstaxeringslängderna. Genom att utnyttja denna information i ADB-form och sammanställa den med FDS information kan ett relativt enkelt sätt omfattande bearbetningar utföras till grund för en värdering av en specifik fastighet. På motsvarande sätt som ovan i avsnitt B.5.2 skulle ett i FDS integrerat basregister över byggnader underlätta fastighetsvärderarens uppgiftsinsamlande till grund för fastighetsvärdering. Den värderingsverksamhet en bedrivs inom exekutionsväsendet kan också ha intresse av att utnyttja som informationen i ett sådant basregister.

B.5.4 Fastighetsförvaltare

Fastighetsägaren och fastighetsförvaltaren behöver för sin verksamhet en mängd uppgifter om sitt fastighetsbestånd. I FDS finns enbart en begränsad mängd uppgifter. Uppgift om det egna fastighetsinnehavets storlek och omfattning kan inhämtas från FDS. Uppgifterna i FDS måste för att m.m. ligga till grund för väl fungerande förvaltning kombineras med uppgifter en från andra databaser. Det kan gälla uppgifter hämtade från fastighetstaxeringslängder eller från andra källor och avse byggnadsbestånd, upplåtelser, budget, underhållsplanering eller andra planerade åtgärder m.m. Vidare krävs kännedom om marknaden såväl när det gäller marknadens värdering av - 64

olika upplåtelser som av olika typer av fastigheter. Sådan kännedom krävs SOU 199234 bl.a. för att åstadkomma en ekonomiskt optimal fastighetsförvaltning. Bakgrunds- Olika fastighetsägare kräver tillgång till olika tilläggsinformation material typer av till FDS. Ett skogsbolag kan efterfråga uppgifter om skogsbeståndets belägenhet, ålderssammansättning, slutenhet, kubikinnehåll, behov skogsav vårdsåtgärder m.m. medan ett kraftbolag eller annat ledningsdragande verk önskar uppgifter om ledningssträckningar, berörda fastigheter och dess ägare, upplåtelseperioder, behov av underhållsåtgärder Ett bostadsförem.m. tag önskar bl.a. uppgift om byggnadsbeståndets och lägenheternas standard, ålder, storlek, hyresgäster med namn och adress, utgående hyror och upplåtelseperioder, aviseringsperioder, underhållsplaner, planerade ombyggnader m.m. Förvaltare av jordbruksegendomar kan efterfråga annan för denna typ av fastigheter relevant information. FDS är ett basregister för fastigheter som innehåller sådan gemensam information om fastighetsbeståndet som samtliga fastighetsförvaltare har behov av. Ett genomförande av förslaget till basregister över byggnader - se kapitel B.9 skulle bredda den gemensamma informationsmängden till gagn för bl.a. fastighetsförvaltande företag.

B.5 Bostadskreditnämnden och Boverket

Den från och med den 1 januari 1992 inrättade Bostadskreditnämnden BKN har bl.a. till syfte att lämna kreditgarantier till nio olika bostadskreditinstitut. - För detta ändamål har nämnden valt att bygga upp ett datasystem och dataen bas hos CFD. Datasystemet har automatiska kopplingar till FDS fastighetsbeteckning samt ägar- och inskrivningsuppgifter. Syftet med registret är i huvudsak att kreditgarantiema registrerade och att till att kreditinstituten se betalar för givna garantier. BKNs förhållande till CFD är avtalsmässigt reglerat. Datasystemet och databasen ägs av BKN. Vid avtalstidens slut kan nämnden välja annan servicebyrå för drift och underhåll systemet. av För FDS utgör BKN ett nytt användningsområde. För CFD innebär BKNs verksamhet ett tillskott i den av CFD bedrivna uppdragsverksamheten systemutveckling, underhåll och drift. - BKNs system har i sin tur kopplingar till det Boverket utarbetade av FENIX-systemet, som bl.a. innehåller uppgifter till grund för subventionering av boendet. Bostadssubventioner utbetalas Boverket via verkets av FENIX-system. För att säkerställa att utbetalning görs till rätt ägare sker en avstämning mellan FENIX-systemet och FDS omedelbart före utbetalningen. Denna verksamhet regleras i avtal mellan CFD och Boverket.

B.5.6 och Önskemål SOU 199234

Förändringsbehov

Bakgrunds- Med utgångspunkt i användarnas behov av fastighetsanknuten information material kan konstateras att informationsmängden i FDS är relativt begränsad. Användarnas behov ytterligare information tillgodoses antingen genom komav plettering från andra databaser fastighetstaxeringslängder ocheller - m.m. uppbyggnad lokala databaser inrymmande efterfrågad inforgenom av egna mation. CFD erbjuder tilläggstjänst åtkomst till innehållet i fastighetssom en taxeringslängden i ADB-form. Användarnas behov FDS-infonnation kan tillgodoses antingen genom av olika online-kontakter med FDS eller köp av utdrag, eventyper av genom tuellt kombinerat med abonnemang av ändringsdata. inom ADB-området multimediaimageteknik, EDI, Den nya tekniken clientserver-teknik, CD-ROM kan i vissa avseenden komma att m.m. utnyttjas tidigt användarna fastighetsanknuten information. Det är därav av för angeläget att också FDS utvecklas ett sådant sätt att introduktion av ny teknik inte försvåras. Utveckling databasstrukturen i FDS som syftar till av att möjliggöra enklare och friare sökning och uttag av information pågår inom CFD. I enlighet härmed har ett så kallat SQL-gränssnitt utlovats vilket skall underlätta programmering och sökning i databaserna. Dessutom införs successivt verktyg som möjliggör en friare sökning. Utvecklingsarbete nya pågår också för att möjliggöra kommunikation med det i UNIX-miljön vanliga TCPIP-protokollet. Vissa användare har efterfrågat en mera användarvänlig dialog gentemot FDS. Inom CFD pågår ett projekt för att tillgodose dessa önskemål genom uppbyggnad av menystöd i frågeverksamheten.

B.5.7 Slutsats

Frågan informationsmängd i FDS är bl.a. en ambitions- och en kostnadsom fråga. Den information som i dag finns i systemet utgör sådan grundläggande fastighetsinforrnation de flesta dagens användare efterfrågar. som av En komplettering informationsinnehållet i enlighet med det av CFD av utarbetade förslaget till basregister över byggnader skulle tillgodose flera användares behov fastighetsinformation. Det skulle emellertid i av gemensam första hand höja basnivån och inte i någon större utsträckning minska bespecifik fastighetsanknuten information för respektive användare. hoven av Varje enskild användare har behov av egna kompletterande databaser och applikationer knutna till dessa. FDS kan bl.a. av kostnadsskäl aldrig bli ett tillgodoser samtliga användares totala behov av fastighetsansystem som knuten information. Förslaget till ett basregister över byggnader skulle emellertid tillgodose många användares behov av grundläggande information om ett aktuellt byggnadsb estånd. CFDs uppdragsverksamhet har nyutvecklats Inom ramen för ett system tillgodoser BKNs önskemål om registrering och bevakning av med- 66 som

givna bostadskrediter CFD har härvid tagit för underhåll och SOU 199234 m.m. ansvar drift Denna verksamhet bidrar samtidigt till ett ökat utnyttjande Bakgrundsav systemet. informationen i FDS. material av FDS uppfyller idag de krav som ställs systemet. Tillgängligheten är god och informationskvaliteten hög. CFDs utvecklingsverksamhet syftar bl.a. till att tillgodose användamaskundemas önskemål också inför framtiden detta bl.a. att utveckla och tillhandahålla den nya teknik för kom- - genom munikation, databashantering m.m. som efterfrågas.

användare och

fastighets-

SOU 199254

B.6

Nya

Bakgrunds-

datasystemet mamma,

B.6.1

Bakgrund

De användare FDS som tidigare redovisats bedöms också i framtiden efterav fråga information från systemet. Användningen kan komma att ändras inom olika verksamhetsområden men behovet av grundläggande fastighetsanknuten information kvarstår. ADB har varit och är ett hjälpmedel för att effektivisera före detta manuella system. Genom uppbyggnad av ADB-baserade register har förutsättningar skapats för ett vidare ifrågasättande av tillämpade handläggningsrutiner inom olika verksamhetsområden. Det har visat sig vara möjligt att med anlitande av modern teknik och att tillgodogöra sig information från befintliga genom databaser tillskapa och rationellare rutiner för att nå ställda mål. Resultatet nya arbetet kan bli produkt färdigställd kortare tid, med en högre kvalitet av en men med insats av mindre resurser. Många FDS användare efterfrågar uppgifter om fastighetsanknuten av information finns i andra databaser än i FDS se kapitel B.5. Genom att som kombinera olika databasers informationsinnehåll kan nya användningsområden och applikationer tillkomma. Rationaliseringsvinster kan också göras att registrera vid källan och att minska pappershanteringen. genom Nedan ges en kort beskrivning av några av de utvecklingstrender som i dag kan skönjas och som samtidigt utgör exempel hur ny ADB-teknik kan komma till användning inom olika verksamhetsområden.

B.6.2

Fastighetstaxering m.m.

Kostnaderna för genomförande av en allmän fastighetstaxering är betydande. Det har därför diskuterats om fastighetstaxeringen kan utföras ett enklare och rationellare sätt och till en lägre kostnad. Så förefaller vara möjligt om FDS kompletteras ett sådant sätt som redovisas i det av CFD utarbetade förslaget till basregister över byggnader se kapitel B.9. - I och med att FDS blir rikstäckande under hösten 1995 öppnas nya möjligheter att utnyttja systemet som underlag för fastighetstaxering. Genom komplettering avFDS med uppgifter om fastigheternas byggnadsbestånd och genom kommunernas medverkan i form av automatisk avrapportering i samband med bygglovshanteringen m.m. kan dessutom en helt ny modell för fastighetstaxeringen byggas upp. All information som krävs för taxeringen kommer härigenom att finnas i FDS. För t.ex. småhus skulle det enligt denna

modell möjligt att lägga registret till grund för taxeringsarbetet med eller SOU 199234 vara utan kompletterande uppgiftslämning. Bakgrunds- Riksskatteverket, som i princip tillstyrkt förslaget till basregister över material byggnader, har bedömt att den obligatoriska informationen i basregistret är värdefull i samband med granskningsarbetet vid fastighetstaxeringen.

B.6.3

Försäkringsverksamhet

För försäkring av en fastighet krävs tillgång till bl.a. uppgifter som- kan leda fram till en bedömning av fastighetens värde och underlag för att kunna göra en riskbedömning. FDS innehåller uppgifter om köpeskillingar som erlagts vid fastighetsöverlåtelser inom ett område. Med utgångspunkt i dessa uppgifter och annan information om aktuell fastighet kan bedömningar göras om fastighetens värde. För en mera ingående värdering måste emellertid kompletterande uppgifter inhämtas om fastigheten. Vissa sådana kompletterande uppgifter kan inhämtas från fastighetstaxeringslängden. Insamlandet av erforderliga uppgifter skulle underlättas om det förslag till basregister över byggnader som utarbetats av CFD genomförs se avsnitt B.9. - Även fastighetsanknuten information kan i framtiden komma att annan ajourföras i ADB-form. Dessa uppgifter kan bli tillgängliga för olika användarkategorier. Hit hör exempelvis kartbilder som redovisar fastighetens belägenhet, fotografier byggnadsbeståndet, byggnadsritningar och utförliga tekniska beskrivningar. Genom att tillgodogöra sig innehållet i databaser med sådan information kan nya tids- och kostnadsbesparande arbetsrutiner för uppgiftsinsamlande och bearbetning tillskapas. Sådana databaser och teknik kan komma att användas också av fastighetsmäklare, fastighetsvärderare och fastighetsförvaltare. Också vid riskbedömningen kan uppgifter i FDS komma till användning. Genom att sambearbeta uppgifterna i FDS med annan fastighetsanknuten information från andra databaser kan exempelvis uppgifter inhämtas om hur många och vilka fastigheter som kommer att beröras i det fall ett vattendrag skulle svämma över.

B.6.4 GIS

Geografiska Informationssystem -

Överföring av olika tidigare manuellt förda register till ADB-form skapar

förutsättningar för att ett enklare sätt sammanställa och bearbeta uppgifterna. Detta kan leda till skapandet av nya tillämpningar och användningsområden. Rationaliseringar kan härigenom göras inom olika samhällsområden planering, miljövård, väg- och ledningsdragning, bearbetning av satellitdata, ekonomiska och sociala analyser m.m. Genom att FDS innehåller uppgifter om såväl fastigheternas beteckningar som deras koordinater skapas förutsättningar för sambearbetning med andra

databaser innehållande fastighetsanknuten information. Information från SOU 199234 sådana sambearbetningar kan bl.a. användas för att göra olika typer statis- Bakgrundsav tiska bearbetningar eller användas för tillgodose olika samhällsplanerings- material att ändamål. Den databas ligger närmast till hands för sambearbetning med FDS är som folkbolcföringsregistret som är uppbyggt kring samma fastighetsbegrepp som FDS. Sådan sambearbetning kan inom ett avgränsat geografiskt område underlätta planeringen för allmänna samhällsservicefunktioner daghem, skolor, skolskjuts, äldreomsorgslokaler m.m. eller för kommersiella servicefunktioner. En annan näraliggande databas med fastighetsanknuten information är skattemyndighetens taxeringsuppgifter. Genom sambearbetning med dessa uppgifter kan statistiskt underlag erhållas för olika ändamål taxerings- förhållanden inom olika geografiskt avgränsade områden, ortsprisvärde ringar m.m. Bristen geografiska data begränsar i viss mån utvecklingen inom GIS-

området. En förutsättning för användning i många former av GIS-tillämp-

ningar det storskaliga området är en digitaliserad karta över fastighetsgränser. Försöksverksamhet pågår flera håll i landet med att digitalisera fastighetsregisterkartan. Lantmäteriet kommer under perioden 1992-96 att med den ekonomiska kartan som grund bygga upp heltäckande databaser som bl.a. redovisar fastighetsgränser. Ett syfte härmed är att förenkla ajourhållning och produktion analoga kartor. Den digitala formen, knytningen till av fastighetsbegreppet och kopplingen till koordinater, gör det emellertid också möjligt att sambearbeta kartbildens information med den i FDS och andra databaser lagrade textinformationen. På flera platser i landet pågår projekt för att skapa bättre förutsättningar för att samla in, lagra, bearbeta, analysera och presentera lägesbunden inforrnation både i text och bild. Ett exempel sådana projekt är GIT Geografisk - - Informationsteknologi i Norrbotten. I projektet ingår Länsstyrelsen, Televerket, Lantmäteriet, CFD och IBM. GIS-tekniken innebär att informationen hanteras i så kallade tematiska skikt. Information om exempelvis vägar inom ett område kombineras med andra skikt som rör berggrund, jordartsförhållanden, fastigheter, bostadsområden, befolkning, natur och vegetation, utsläpp m.m. Analysmöjligheterna förbättras genom att kartbilden kombineras med uppgifter i textform. Målet för projektet är bl.a. att öka samordningen och effektiviteten inom både den privata och den offentliga sektorn. Tillämpningen av GIS-teknik växer mycket snabbt. För att förbättra förutsättningarna för en ökad användning av lägesbestämda data m.m. krävs bl.a. gemensamma standarder och gränssnitt för kommunikation och informationsutbyte. Statskontoret, Svenska kommunförbundet, Lantmäteriverket, Naturvårdsverket, Boverket och Utvecklingsrådet för landskapsinformation ULI, har tillsammans tagit fram ett Handlingsprogram för ökat utbyte av geografiska

data Statskontoret 199026. En grundtanke i detta programm är att utbyte av 70

data och myndighetssamverkan leder till lägre kostnader för datafångst och SOU 199234 utvecklingsverksamhet. Programmet föreslår bl.a. åtgärder för teknisk och Bakgrundsinnehållsmässig Standardisering, infrastrukturuppbyggnad, skapande av kata- material

loger över databaser samt organisering regional SamGis och nationell

nivå. En nationell samverkansgrupp har sedermera bildats för att föra samordningsarbetet vidare. Medlemmar i gruppen är förutom nämnda organisationer också bl.a. CFD. ULI har initierat ett projekt för Standardisering inom GIS-området. Projektet benämns STANLI och genomförs av SIS-STG Standardiseringskommissionen i Sverige allmänna standardiseringsgruppen uppdrag av - ULI och vissa andra intressenter. Syftet är att underlätta datautbytet mellan organisationer som producerar och konsumerar geografisk information. Datakataloger, databaskataloger, kvalitetsmärkning av data, terminologi och överföringsformat är exempel insatser inom STANLI.

B.6.5 Övriga nya användningsområden

BKNs verksamhet, som närmare har beskrivits i avsnitt B.5.5, utgör ett exempel ett nytt användningsområde för FDS. I framtiden är det troligt att det växer fram flera nya användningsområden som betjänar verksamhet inom såväl offentlig som privat sektor.

B.6.6 och önskemål

Förändringsbehov

Även vissa FDS-användare kommer att tillgodose sitt behov om nya av fastighetsanknuten information enbart genom att tillgodogöra sig systemets grundinformation bedöms en betydande del av den ökade användningen att ske efter bearbetning av FDS-informationen tillsammans med annan lägesanknuten information. Exempel annan sådan lägesanknuten information är folkbokföringsregistret, fastighetstaxeringsuppgifter, ett eventuellt basregister över byggnader och GFI. Andra sådana databaser byggs upp av sektorsmyndigheter länsnivå, av olika kommunala förvaltningar och bolag, av statliga myndigheter och affärsverk samt av privata företag. Oavsett var dessa databaser byggs upp eller finns uppbyggda krävs för samverkan att de kan utbyta information har gemensamma identitetsbe- grepp, enhetlig standard för kommunikation m.m. Samtidigt pågår en snabb teknisk utveckling inom ADB-omrâdet multimediaimageteknik, EDI, clientserverteknik, CD-ROM m.m. FDS måste för att kunna tillgodose nya användares krav utvecklas i takt med kundernas önskemål och den tekniska utvecklingen. Systemet måste därför vara flexibelt. Projekt med denna inriktning pågår SQL-gränssnitt och nya case-verktyg utvecklas för att möjliggöra enklare sökning i systemet. Vidare pågår utvecklingsarbete för att möjliggöra kommunikation med det i UNIX-miljön vanliga TCPIP-protokollet. 71

Den förväntade ökade efterfrågan lägesanknuten information och SOU 199234 användning ADB-teknik för att sammanställa och bearbeta informationen Bakgrundsav från olika databaser kan i vissa fall utgöra ett hot mot den personliga integri- material teten. Fördelarna vid uppbyggnad ADB-baserade databaser för lägesanav knuten information och av sambearbetning av information från sådana databaser måste ständigt vägas mot de risker som den personliga integriteten kan komma att utsättas för.

B.6.7 Slutsats

De olika kundernas behov av fastighetsanknuten information kommer att öka i framtiden. FDS innehåller idag begränsad information. Genom en komen plettering fastighetsanknuten information i uppbyggda eller med annan planerade databaser kan bredare användning av FDS erhållas. en CFD har verkat för uppbyggnad av en sådan bredare användning genom utarbetande förslaget till basregister över byggnader. Ett genomförande av av förslaget skulle vara till gagn för verksamheter inom såväl kommunal och statlig som privat sektor. CFD ingår i utvecklingsprojekt som syftar till att skapa bättre förutsättningar för att samla in, lagra, bearbeta, analysera och presentera lägesbunden information både i text och bild. Den verksamhet som bedrivs inom ramen för GIT-projektet i Norrbotten visar att FDS kan bringas att samverka med information från andra databaser. Inom CFD pågår vidare utvecklingsarbete som syftar till att möta framtidens krav enklare kommunikation med, och sökning i FDS databaser.

ADB-

B.7

Fastighetsdatasystemets

5011199234 B k d s-

struktur m.m. mfuârfâ

B.7.1 Inledning

Riksdagen fattade år 1968 och 1970 beslut införande av ADB inom såväl om fastighetsregistreringen som inskrivningsväsendet. Ett försökssystem utvecklades under 1969 för vissa delar av Uppsala län. Utvecklingen av systemet skedde i en IBM stordatormiljö. Nedan i avsnitt B.7.2 redovisas ett kalendarium för fastighetsdatasystemets utveckling fram till dagsläget. I avsnitt B.7.3 lämnas en redogörelse för fastighetsdatasystemets tekniska plattform och i avsnitt B.7.4 redovisas aktuella utvecklingsplaner det tekniska området. Applikationsutvecklingen har bl.a. beskrivits i avsnitt B.1-6.

B.7.2 Kalendarium

1969 Utveckling av försökssystem för Uppsalaförsöket. Utvecklingen sker i IBM stordatormiljö med användande av ny teknik DBDC-system IMS360. 1971 Försöksdrift inom Uppsala län startar. 1972 Driftssystem Grundläggande systemförutsättningar för ett fastighetsdatasystem för en tredjedel av landets fastigheter. DBDC-systemet IMS360 används. 1973-08 CFD utlokaliseras till Gävle. Datordrift vid nyinrättad DAFA-filial i Gävle. 1974--03 Parlamentarisk utredning FADAK tillsätts. 1975 Utredning vid CFD av alternativa DBDC-system för ett rikstäckande system. 1975-08 CFDs PM Driftssystem 1 som rikssystem till FADAK. 1976-01-01 Drift med rättsverkan i Uppsala län. 1976-09 FADAK överlämnar betänkandet Fastighetsdata.

1976-1977 Konvertering till DBDC-system ROSAMAROS resultat

av CFDzs PM 1975-08. 1978-01-16 Konverterat driftssystem 1 med ROSAMAROS tas i drift. 1978-03 Regeringens uppdrag till CFD, DV och LMV att lämna förslag till skilda ADB-system för fastighets- och inskrivningsregister. 1978 Adressregistersystem tas i produktion. 1978-12 CFD, DV och LMV överlämnar systemförslag Skilda system för fastighets- och inskrivningsregister utbrytning ur driftssystem

1979 Utökning av driftssystemet till nya län Gävleborgs och SOU 199234 Stockholms län startar. Bakgrunds- 1979-02 Gemensamhetsanläggningsregister tas i produktion. material 1979-06 Omläggning av koordinatregister under ROSAM avslutas. Satsvis ajourhållning. 1979-08 Parlamentarisk utredning FADIR tillsätts. 1980 Kvartersregistersystem färdigställs. 1981-02 FADIR överlämnar betänkande Den framtida fastighetsdataverksamheten. 1981 Nytt personreferenssystem tas i bruk. 1983 Systemprogramvara för SNA-kommunikation anskaffas. 1983 -06 Anslutning av uppringda terminaler via DATEX X.20 bis och X.21 bis öppnas. 1983 Ajourhållning av koordinatregister online inom områden där reformgenomförandet avslutats. 1984-07 System för central avisering till skatteförvaltningen m.fl. tas i bruk. 1985 Försök med byggnadsregister startas. 1985 -08-27 CFD, DV och LMV överlämnar resultatet av regeringens uppdrag att kartlägga de ekonomiska effekterna av fastighetsdatarefonnen FADEFF-utredningen. Sammanställning från Statskontoret 1985-1 1-14. 1986-07-01 Datordrift i CFDs regi. 1986-08 Videotex-anslutning öppnas. 1986-10 System för lagring av bl.a. tidigare ägare tas i produktion. 1987 Nytt planregistersystcm tas i produktion. Ajourhållning av koordinatregister online för alla koordinatregistrerade områden. Taxeringsuppgifter tillgängliga online för hela landet.

1987-04-23 RRVs revisionsrapport Systemförvaltning Dnr 1984646.

FDS ett av de granskade systemen. 1987-09 Terminalanslutning via DATEX X.21 och SHMPS. 1987 Anslutning av externa datornät banksystem via SNISNA. 1988-02 System för förändringsavisering ändringsdata tas i produktion.

19878-06-09 Statskontorets Utvärdering av FastighetsDataSystemet en

efterstudie 198842. 1988-10 Utökad redovisning av taxeringsuppgifter i samband med att RSV tar nytt systern för fastighetstaxering i bruk. 1988-10-01 Nytt system för utdata och uppbörd tas i bruk. 1990 AROSSYS, ett verktyg för förenklad systemutveckling och systemunderhåll, införs. 1991-01 Avtal med televerket om terminalanslutning via FAP-nät Företagsanpassat paketnät, X.25. 1991-02 System för pantbrevsförvaring vid CFD tas i produktion. 1991-03 Särskild utredare tillkallas för översyn av fastighetsdatasystemets datorstruktur FDS-utredningen. 74

1991 -1 1 Nyutvecklat adressregistersystem tas i produktion. SOU 199234 1991-11 System för bostadskreditnämnden BKN i produktion. Bakgrunds-

B.7.3 Teknisk

plattform

B.7.3.1 Hårdvara

Alltsedan starten har fastighetsdatasystemet varit förlagt till en IBM stordatonniljö. Så är fallet också i dag. Den dator är i drift är en IBM 3090-17S, som har en kapacitet som nu

15,0 Mips miljoner intruktioner per sekund och ett internminne 64 MB

megabyte. Externa enheter kan anslutas via 16 kanaler med en överföringshastighet 3 MB sekund 10 kanaler och 4,5 MB per sekund 6 kanaav per ler. En uppgradering datorn till modell 18S alternativt 20013 är planerad av till senhösten 1993. Skivminnet utgörs 4 st IBM 3380-AK4 med en kapacitet 7,5 GB av gigabyte enhet samt 5 st IBM 3380-BK4 med en kapacitet på 7,5 GB per

enhet vilket total lagringskapacitet 67,5 GB mars 1992. Denna

per ger en skivminneskapacitet motsvarar 88 500 pocketböcker om 300 sidor. Skivca minnesbehovet växer erfarenhetsmässigt med ca 15 % per år. Erforderligt lagringsutrymme för ett fullt utbyggt fastighetsdatasystem beräknas uppgå till ca 80 GB. Skivminnesstyrenheten utgörs av en IBM 3990 mod. 3 med 32 MB cacheminne.

Det finns 5 st magnetbandstationer 3 st IBM 3480 kasettband och 2 st

- IBM 3422 rullband. IBM 3827 lösbladsskrivare för A4-format Det finns en laserskrivare med kapacitet 92 sidor minut och en radsløivare IBM 3203 med en om per en kapacitet om 1 000 rader per minut. De kommunikationsdatorer administrerar de terminalarbetsplatser so m har tillgång till systemet består IBM 3725 och en IBM 3745. Dessa som av en datorer ombesörjer kommunikationen via följande linjer 10 Datel fast 9 600 bps, 24 Datex 1 200-4 800 bps, 15 SNI Datel fast, 2 SNI Datapak 9 600 bps, 1 Datel fast Videotex, 4 800 bps, 4 Datel uppringt 2 400 bps, 10 Interna linjer 4 800-9 600 bps, 2 Datapak 9 600 bps och 2 Datapak FAP-nät, 64 Kbps. Vid datacentralen finns 7 000 magnetbandsvolymer med en total lagca ringskapacitet om ca 1 100 GB. Datoranläggningen är försedd med ett batteripaket som vid avbrott i den ordinarie elförsörjningen svarar för strömförsörjningen till dator och externa enheter i maximalt 10 minuter. Avtal finns med backup-central vilket garanterar fortsatt drift inom 24 timmar.

B.7.3.2 Mjukvara SOU 199234 Bakgrunds- I fastighetsdatasystemet hanteras stora datavolymer. Informationen om fastigmaterial heter är starkt varierande och den lagrade volymen tecken för en fastighet i packad form varierar från ca 150 tecken till ca 150 000 tecken. Den totala

lagringsvolymen i databaserna uppgår till 16,2 GB november 1991.

Som operativsystem används MVSESA vilket är det vanliga operativsystemet i den uppbyggda IBM-miljön. Till operativsystemet hör kommunikationssystemet SNA Systems Network Architecture. Kommunikation med terminaler sker denna i miljö. Som databasdatakommunikationssystem används det i Sverige utvecklade ROSAMAROS som levereras av ROSAM ADB AB. Företaget har i dag nio kunder som kör ROSAMAROS i produktion. Till dessa räknas bl.a. ASEA, Saab-Scania och SSAB. Databashanteraren ROSAM arbetar med en hierarkisk databasstruktur. Datakommunikationsmonitorn AROS arbetar i SNAmiljö. Fastighetsdatasystemet har följt sådana standarder att en anslutning kan ske till STATFEL och Komnät m.fl. nät. För att underlätta och effektivisera systemutvecklingen används ett speciellt utvecklingssystem, AROSSYS. Detta verktyg kan användas för att utveckla system i andra driftsmiljöer där t.ex. andra databasverktyg används. Härigenom underlättas övergång från ett databasdatakommunikationsystem till en annan miljö. För att underlätta informationsuttag ur fastighetsdatasystemets databaser används programprodukten FOCUS som arbetar med relationsdatabaser. Områdesvisa data kan hämtas ur ROSAM-databasen och laddas i FOCUSsystemet för vidare bearbetningar enligt olika kunders önskemål. ROSAM medger uppdelning av en logisk databas i 16 enheter. Detta gör det möjligt att dela upp informationsmängden enheter med hanterlig storlek och att därigenom öka tillgängligheten till informationen. Med den möjligheten har landet för närvarande indelats i 14 enheter. Var och en av dessa enheter innehåller data från ett eller två län behöver inte till varandra vara gränsande län och är i sin tur uppdelade i ett antal databaser. Den femtonde enheten utnyttjas vid laddning av nya områden och den sextonde enheten innehåller test- och utbildningsdata. Totalt består fastighetsdatasystemet 67 av logiska databaser. Fastighetsdatasystemet innehåller mängd CFD egenutvecklade en av programvaror. Programmeringen har härvid företrädesvis skett i programspråket COBOL med vissa inslag av moduler skrivna i Assembler. I övrigt används programvaror i huvudsak från IBM se i Övrigt bilaga 1 s. 134. - -

B.7.4

Utvecklingsplaner

Det finns inte någon enhetlig trend i samhället bort från stordatormiljöer. Däremot går utvecklingen inom databasområdet i stor utsträckning mot relations-

härvid i regel mindre eller medelstora system. SOU 199234 databassystem. Det rör sig om teknik för överföring och komplexa produktions- Bakgrunds- Erfarenheter och av stora relationsdatabasmiljö begränsade. Hierarkiska databassystem material system till är bedöms komma leva vidare under överskådlig tid. Många användare som i att dag använder hierarkiska databasmiljöer kommer att använda både denna och relationsdatabasmiljö samt bygga applikationer som kan nå båda dataen upp

basmiljöerna. Så kan ske utvecklande av SQL Structured Query

genom Language ett standardiserat frågespråk. - En mycket viktig faktor i värderingen fastighetsdatasystemet i detta av sammanhang är stabiliteten i ROSAMAROS. Härvid kan konstateras att en utveckling ROSAMAROS, att systemet används av ett antal äger rum av svenska storföretag samt att företagets kunder i huvudsak är desamma som vid tidpunkten för FADIR-utredningens betänkande 1981. Leverantören av ROSAMAROS har utlovat ett SQL-gränssnitt som bl.a. kommer att underlätta programmering och sökning i databaserna. Inom datakommunikationsområdet har framför allt önskemål att kunna kommunicera med det i UNIX-miljö vanliga TCPIP-protokollet förts fram. Denna möjlighet lösas inom det nuvarande fastighetsdatasystemet. avses För användare är det inte intressant var informationen är lokaliserad, en det är tillgängligheten, kontrollen och ansvaret för informationen som är utan avgörande. Som ett led i att öka tillgängligheten till information står därför högt önskelistan program till program-kommunikation med vars hjälp applikationer kan kommunicera och bl.a. hämta information från olika databaser. Denna efterfrågan har ökat allt eftersom användarna i större utsträckning arbetar vid arbetsstationer, terminaler eller PC i nät, och vill utnyttja den så kallade client-servertekniken avsnitt B.10.4.5. CFD arbetar med att - se åstadkomma sådana lösningar inom ramen för befintliga standarder. CFD deltar också i planeringsarbetet kring statens datanät STATTEL se avsnitt B.10.4.2. Utveckling sker vidare av användargränssnitt främst vad avser en standardiserad användardialog, dvs. standardiserade layouter för skärrnbilder, användande funktionstangenter m.m. Detta arbete sker inom ramen för av IBMs s.k. SAA-koncept Systems Application Architecture. För GIS-verksamheten, GFI och även ren informationssökning planeras ett grafiskt användargränssnitt. Av särskilt intresse är härvid överföring av grafik och bilder i anslutning till GFI och ett eventuellt bildprojekt multi- mediaimageteknik se avsnitt B.10.4.7. - För att underlätta för användare att söka information i systemet byggs, för CFDs uppdragsverksamhet, användarstödet i terminaldiainom ramen logen ut. Härvid skapas särskilda menystöd för olika verksamhetsområden. Inom för uppdragsverksamheten har ett särskilt överföringsformat ramen bygger tabellformat tagits fram. Syftet med det är bl.a. att underlätta som för användare att skapa system och tar emot data från som avser nya som fastighetsdatasystemet. Ytterligare produkter som bygger detta överföringsformat fram. 77 avses att tas

B.8

Transaktionsanalys

S°U199234 Bakgrundsmaterial

B.8.1

Inledning

För att belysa omfattningen av de transaktioner äger i fastighetsdatasom rum systemet och en uppfattning om hur dessa transaktioner fördelar sig mellan olika användarkategorier m.m. har inom ramen för utredningen två studier företagits. En av dessa studier belyser de totala transaktionsmängdema - se avsnitt B.8.2 medan den andra beskriver förhållandena i tre av landets län - se avsnitt B.8.3.

B.8.2 Totala

transaktionsmängder

CFD har i en den 13 augusti 1991 daterad PM Transaktioner i fastighetsdatasystemet 2 kvartalet 1991 redovisat de transaktioner som ägde rum i fastighetsdatasystemet varje dag under april, maj och juni 1991. Systemet är normalt tillgängligt måndag till fredag kl. 07.00 18.00. Förutom denna tid är systemet tillgängligt vissa lördagar efter begäran från systemets kunder. Studien visar att det genomsnittliga antalet transaktioner per ordinarie

arbetsdag summan av de transaktioner styr systemet samt registrerings-

som och frågetransaktionerna under det andra kvartalet 1991 uppgick till ca 100 000 st. Dessa transaktioner var tämligen jämt fördelade mellan arbetsveckans dagar. En viss minskad transaktionsmängd kan märkas under fredagar. Av det totala antalet transaktioner hänför sig 16 % till systemstyrning, 39 % till registerrnyndigheterna och 45 % till CFDs uppdragsverksamhet. I den redovisade transaktionsmängden ingår också icke debiterbara transaktioner menyer, stavningskontroller, utskrifter m.m.. Av registermyndigheternas transaktioner faller 64 % IM, 19 % på SFRM, 10 % KFRM, 6 % CFD och 1% övriga. Av uppdragsverksamhetens transaktioner är 83 % hänförliga till anslutningsformen nätverk framför allt affärsbankernas olika datanät, 9 % till videotex, 5 % till PC-anknutna anslutningar och 3 % till terminaler hyrda av CFD. Uppdragsverksamhetens transaktioner kan också fördelas de olika kundkategorierna. Vid en sådan fördelning hänför sig 93 % till de privata kunderna, 4 % till de statliga och 3 % till de kommunala.

i län SOU 199234

B.8.3 Transaktioner tre

Bakgrunds- Inledning material B.8.3.l

i detalj kunna studera de olika användarkategoriernas transak- För att mera Göteborgs och Bohus län, Örebro län samt Västertioner har tre län valts ut - CFD har i den 12 augusti 1991 daterad PM Transaktioner i norrlands län. en fastighetsdatasystemet ingående redovisat transaktionerna i vart och ett av de länen under vecka 22 1991 för systemet normal transaktionsutvalda - en mängdsvecka. Av det totala antalet transaktioner i landet har inledningsvis frågetransselekterats. Detta antal uppgår till 66 000. Av dessa transakaktionerna ca 38 % hänförliga till IM, 19 % till FRM, 41 % till uppdragsverktioner är och 2 % till CFD och utbildning. Nedan redovisas några sammansamhet fattande uppgifter för vart och ett av de studerade länen.

B.8.3.2 Göteborgs och Bohus län

antalet transaktioner i Göteborgs och Bohus län uppgick till Det totala Av dessa 49 % hänförliga till registreringsverksamhet och ca 7 200. var 51 % till uppdragsverksamhet. registreringsverksamhetens transaktioner 64 % hänförliga till IM Av var och 36 % till FRM. Av IMs transaktioner avsåg 3 % fastigheter som var belägna utanför myndighetens verksamhetsområde. Andelen transaktioner som avsåg fastigheter utanför länet uppgick till 2 %. Av FRMs transaktioner avsåg 1 % fastigheter som var belägna utanför verksamhetsområde. Andelen transaktioner som avsåg fastigmyndighetens heter utanför länet uppgick till 1 %. . Av uppdragsverksamhetens transaktioner 12 % hänförliga till länsvar organisationerinbegripet FBM, Lokala Skattemyndigheten, Länsstyrelsen, Kronofogdemyndigheten och Vägförvaltningen, 26 % till kommunal verk-

samhet 10 olika kommuner och 62 % till privat verksamhet.

Av länsorganisationemas transaktioner avsåg 4 % fastigheter som var belägna utanför länet. transaktioner avsåg 3 % fastigheter utanför den fråge- Av kommunernas ställande kommunens område. Andelen transaktioner som avsåg fastigheter utanför länet uppgick till 1 %. Transaktionema från den privata verksamheten gäller dels frågor som kommer från klart definierbara frågeställare framför allt förvaltningsbolag, värderingsföretag och vissa kreditbolag, dels sådana som har en så kallad

logisk anslutning banker och andra kreditinstitut. Enbart uppgifter från den

förstnämnda har studerats närmare. Av denna grupps transaktioner gruppen 39 % hänförliga till fastigheter i annat län. Motsvarande andel för den är uppgå till 15 20 %. 79 andra gruppen bedöms -

Förutom ovan redovisade transaktioner, genererade användare i Göte- SOU 199234 av borgs och Bohus län, har frågor ställts om fastigheter i länet från användare i Bakgrundsannat län. Antalet sådana frågor under den studerade perioden 200. Av material var ca dessa kom 54 % från frågeställare i Stockholms län.

8.8.3.3 Örebro län

Det totala antalet transaktioner i Örebro län uppgick till ca 2 300. Av dessa var 75 % hänförliga till registreringsverksamhet och 25 % till uppdragsverksamhet. Av registreringsverksamhetens transaktioner 51 % hänförliga till IM var och 49 % till FRM. Av IMs transaktioner avsåg 2 % fastigheter utanför myndighetens verksamhetsområde. Andelen transaktioner som avsåg fastigheter utanför länet

uppgick till 1 %. Av FRMs transaktioner avsåg 6 % fastigheter utanför myndighetens verksamhetsområde. Andelen transaktioner avsåg fastigheter utanför som länet uppgick till 4 %. Av uppdragsverksamhetens transaktioner var 18 % hänförlig till läns-

organisationerinbegripet FBM, Lokala Skattemyndigheten, Lantbruksnämnden och Vägförvaltningen, 24 % till kommunal verksamhet 4 olika

kommuner och 58 % till privat verksamhet.

Av länsorganisationernas transaktioner avsåg 3 % fastigheter utan för länet.

Av kommunernas transaktioner avsåg 9 % fastigheter utanför den frågeställande kommunens område. Inte någon transaktion avsåg fastighet utan för länet.

Transaktionema från den privata verksamheten gäller dels frågor som kommer från klart definierbara frågeställare hit hör Stastistiska centralbyrån samt vissa kraft- och kreditbolag m.fl., dels sådana har så kallad som en

logisk anslutning banker och andra kreditinstitut. Enbart uppgifter från den

förstnämnda gruppen har studerats närmare. Av denna transaktioner grupps är 56 % hänförliga till fastigheter i län. annat Förutom ovan redovisade transaktioner, genererade användare i av Örebro län, har frågor ställts om fastigheter i länet från användare i annat län. Antalet sådana frågor var under den studerade perioden 120. Av dessa ca kom 69 % från frågeställare i Stockholms län.

B.8.3.4 Västernorrlands län

Det totala antalet transaktioner i Västernorrlands län uppgick till 2 600. Av ca dessa var 72 % hänförliga till registreringsverksamhet och 28 % till uppdragsverksamhet.

Av registreringsverksamhetens transaktioner var 57 % hänförliga till IM SOU 199234 och 43 % till FRM. Bakgrunds- Av IMs transaktioner avsåg 2 % fastigheter utanför myndighetens verk- material samhetsområde. Andelen transaktioner som avsåg fastigheter utanför länet uppgick till 1 %. Av FRMs transaktioner avsåg betydligt mindre än 1 % fastigheter utanför myndighetens verksamhetsområde. Andelen transaktioner som avsåg fastigheter utanför länet var ännu lägre. Av uppdragsverksamhetens transaktioner var 26 % hänförliga till länsorganisationer inbegripet FBM, Lokala Skattemyndigheten, Länsbostadsnämnden, Lantbruksnämnden och Vägförvaltningen, 21 % till kommunal verksamhet 3 olika kommuner och 53 % till privat verksamhet. Av länsorganisationemas transaktioner avsåg samtliga fastigheter i länet. Av kommunernas transaktioner avsåg samtliga fastigheter inom respektive frågeställande kommuns område. Transaktionerna från den privata verksamheten gäller dels frågor som kommer från klart definierbara frågeställare skogs- och kraftbolag samt

kreditinstitut, dels sådana som har en så kallad logisk anslutning banker och

andra kreditinstitut. Enbart uppgifter från den förstnämnda gruppen har studerats närmare. Av denna grupps transaktioner är 9 % hänförliga till fastigheter i annat län. Förutom ovan redovisade transaktioner, genererade av användare i Västernorrlands län, har frågor ställts om fastigheter i länet från användare i annat län. Antalet sådana frågor var under den studerade perioden 90. Av ca dessa kom 58 % från frågeställare i Stockholms län.

B.8.3.5 Sammanfattning

Hälften av transaktionerna i Göteborgs och Bohus län var hänförliga till vardera registrerings- respektive uppdragsverksamhet. I Örebro och Västemorrlands län svarade registreringsverksamheten för ca 75 % av transaktionerna. M svarar i samtliga undersökta län för flera transaktioner än FRM. Av registermyndigheternas transaktioner var upp till 6 % hänförliga till annat område än registerrnyndighetens och upp till 4 % hänförliga till annat län. Av uppdragsverksamhetens transaktioner var i genomsnitt ca 20 % hänförliga till länsorganisationer, ca 25 % till kommunal verksamhet och ca 55 % till privat verksamhet. I Göteborgs och Bohus län uppdragsverksamvar hetens privata andel 62 %. större - Av länsorganisationernas transaktioner avsåg maximalt 4% fastigheter utanför länet. Av den kommunala verksamheten genererade transaktioner avsåg maximalt 9 % fastigheter utanför kommunen och maximalt 1 % fastigheter utan för länet.

Av den privata sektorns transaktioner avsåg Göteborgs och i Bohus län SOU 199234 utanför länet. Motsvarande andelar i Örebro län och Väster- Bakgrunds- 39 % fastigheter norrlands län 56 % respektive 9 %. I samtliga fall rör det sig frågor material var om ställda från icke logiska anslutningar. Andelen frågor från andra län uppgick till i storleksordningen 4 %. Över hälften dessa kom från frågeställare i Stockholms län. av

B.9 till

basregister

över SOU 199234

Förslag

Bakgrunds-

byggnader

B.9.1

Bakgrund

CFD lade år 1985 fram ett förslag till regeringen om upprättande av ett basregister över byggnader. Förslaget blev föremål för remissbehandling. Remissvaren var överlag positiva. CFD fick sedermera i uppdrag att med beaktande av remissinstansemas synpunkter dels vidareutveckla förslaget dels bedriva viss försöksverksamhet. Denna bearbetning av förslaget har nu ägt och CFD har med anledning härav avlämnat en Rapport 19911 rum - Rapport med förslag om införande av ett basregister över byggnader. Rapporten har varit föremål för remissbehandling. I det följande ges en sammanfattning av rapportens innehåll och några av remissinstansemas synpunkter förslaget.

B.9.2

Registerinnehåll

Byggnadsregistrets innehåll föreslås indelas i två delar, basinformation och tilläggsinfomiation. Basinformationen utgör enligt förslaget obligatoriska uppgifter i byggnadsregistret. Denna del föreslås innehålla uppgifter om byggnadsbeteckning fastighet, byggnadsnummer, administrativ tillhörighet, läge belägenhetsadress, karta, koordinater, tätortskod, taxeringsuppgifter kopplingar taxeringsenhet, värderingsenhet, bygglovuppgifter användning, ägare

lagfart, tomträtt, taxerad ägare, alternativt namn, referenser akt m.m. samt

aktualitetsuppgifter status, datum. Tilläggsinformationen förs frivilligt efter beslut av respektive kommun. Den föreslås innehålla uppgifter om beståndet utöver basbeståndet, läge utöver basinformationen samt bygglovuppgifter utöver basinformationen. Tilläggsinformationen kan i framtiden komma att ges ett bredare innehåll i takt med att behovet av information förändras.

B.9.3 Behov och efterfrågan

Syftet med uppbyggnaden av ett basregister över byggnader är att skapa unika identiteter för ett säkert definierat grundbestånd av byggnader. Härigenom kan basregistret utgöra underlag för andra register och system som 83

utvecklas inom olika verksamhetsområden som exempelvis fastighetsförvalt- SOU 199234 ärendehantering. Bakgrundsning, bygglov och olika typer av Det föreslagna registret utgör ett grundläggande system som möjliggör material utbyte och utnyttjande av byggnadsanknuten information. CFD redovisar i rapporten en behovsanalys. De områden som undersökts är kommunerna, statliga myndigheter och affärsverk samt privata och enskilda organisationer. Inom kommunerna hanteras byggnadsanknuten information bl.a. vid bygglovsgranskning, byggnadsinspektion, fysisk planering, fastighetsförvaltning, räddningstjänst, civilförsvarsplanering, projektering, teknisk försörjning, fastighetsdeklaration, ekonomiadministration, fastighetsbildning och mätningsverksamhet, miljö- och hälsoskydd, energiplanering och energisparande samt statistik- och övergripande planering. Ett basregister över byggnader anges komma till användning i åtskilliga av dessa verksamheter. För vissa verksamheter kan den centrala basinfonnationen behöva kompletteras med uppgifter från lokala register. Ett införande av ett gemensamt basregister över byggnader skulle vidare underlätta den adminstrativa hanteringen uppgifter knutna till ett byggnadsbestånd manuella rutiner kan av frångås och dubbelföring av information undvikas m.m. Bland de statliga myndigheter och affärsverk som tillfrågats om behovet av ett byggnadsregister återfinns Skatteförvaltningen, Statistiska centralbyrån, Boverket, Lantmäteriverket, Byggnadsstyrelsen, Televerket och Postverket. Det har härvid bl.a. framkommit att det finns ett stort intresse av att utnyttja FDS och ett basregister över byggnader. Riksskatteverket söker rationalisera skatteadministrationen bl.a. genom att minska pappershanteringen och att undvika registreringsarbete. Detta syfte skulle kunna tillgodoses vid en utbyggnad av ett basregister över byggnader som genom ett system för papperslös rapportering ajourhålls av kommunerna. För Statistiska centralbyrån kan ett basregister över byggnader bl.a. komma till användning vid olika typer av statistikproduktion. För övriga statliga intressenter kan det föreslagna byggnadsregistret bl.a. rationalisera rapportering och ärendehandläggning, användas vid kartproduktion samt i taxerings-, värderings- och fastighetsförvaltningssammanhang. De verksamhetsområden som studerats inom den privata sektorn är fastighetsvärdering, fastighetsförmedling, fastighetsförsäkrin g och fastighetsförvaltning. Det konstateras i rapporten att det vid en uppbyggnad av ett basregister över byggnader finns rationaliseringsmöjligheter inom samtliga dessa verksamhetsområden. Behovsanalysen pekar således entydigt att det finns ett stort behov av ett basregister över byggnader inom skilda verksamhetsområden inom kommunal, statlig och privat sektor.

B.9.4 Samverkansfrågor

Utarbetat förslag till basregister över byggnader förutsätter att stat och kommun gemensamt tar ansvar för uppbyggnaden av registret. 84

Uppläggningen registret skall ske kommunvis efter beslut respektive SOU 199234 av av kommun. Avtal reglerar frågor uppläggning, ajourhållning och Bakgrundssom om ekonomisk kompensation träffas mellan CFD och respektive kommun. material avses Huvudaktiviteten vid uppläggning av registret är att skapa identiteter för byggnaderna fastighetsbeteckning och löpnummer och att byggnaderna - koordinatsätts. Till byggnaderna förs taxeringsuppgifter och adresser från befintliga register i FDS. Dessa aktiviteter genomförs CFD. Återstående av komplettering av registret genomförs av respektive kommun. Ajourföring av registret skall enligt förslaget ske vid källan dvs. hos respektive kommun i anslutning till i första hand bygglovshanteringen.

B.9.5 Ekonomi

Rapporten konstaterar att behovet och de ekonomiska förutsättningarna skall vara vägledande vid beslut om ett basregister över byggnader. De studier som företagits pekar att ett genomförande av förslaget har en stor samhällsekonomisk lönsamhet. Också i ett mera begränsat perspektiv för staten och för kommunerna är förslaget lönsamt genom de stora ratio- naliseringsvinster som finns att uppnå till en relativt låg kostnad. CFD konstaterar vidare i rapporten att ett genomförande av förslaget också är lönsamt ur ett företagsekonomiskt perspektiv.

B.9.6 Remissinstansernas synpunkter

Förslaget till basregister över byggnader har varit föremål för en bred remissbehandling. Av remissinstanserna anser 51 stycken att förslaget är positivt och tillstyrker eller har inget att erinra mot det. Fem remissinstanser avstyrker förslaget. Det positiva bemötandet förslaget speglar behovet och den efterfrågan av som finns ett för landet enhetligt basregister över byggnader. Det stora behovet av ett byggnadsregister har också medfört att flera remissinstanser påtalat angelägenheten av att en uppbyggnad av registret kommer till genomförande inom en snar framtid. Riksrevisionsverket RRV ifrågasätter i sitt yttrande inte behovet av ett basregister över byggnader men anser att frågan om huvudmannaskap bör prövas förutsättningslöst. Datainspektionen DI framhåller i sitt yttrande att den författningsmässiga regleringen av fastighetsdatasystemet är bristfällig från integritetssynpunkt. I avvaktan en ny registerlag som tillgodoser de registrerades grundlagsfästa rätt till skydd för sin personliga integritet bör det enligt DI inte komma i fråga att nu utvidga FDS med ytterligare delregister. Svenska kommunförbundet motsätter sig inte förslaget förutsatt att vissa ekonomiska ersättningsfrågor löses.

närvarande inom SOU 199234 Förslaget till basregister över byggnader bereds för Bakgrunds- Miljö- och naturresursdepartementet. material

B.9.7 Alternativt

förslag

I rapport.0m verksamheten budgetåren 199394 199596 daterad den 31 en mars 1992 har CFD med utgångspunkt i de positiva remissvaren utarbetat ett alternativt förslag till genomförande av basregistret över byggnader. Detta förslag avviker från det ursprungliga enbart vad gäller uppläggningsform, uppläggningstid och finansiering. För användning av basregistret över byggnader inom fastighetstaxeringsverksamheten är det en förutsättning att registret blir rikstäckande. För att ge största möjliga nytta bör registret läggas upp i en sådan takt att det kan utnyttjas som underlag för den allmänna småhustaxeringen 1996. Detta innebär att registret i denna del måste vara upplagt före den 1 januari 1996. CFD har funnit att det under vissa förutsättningar finns möjligheter att lägga upp registret denna korta tid. Det nya förslaget bygger att uppläggningen samordnas med Lantmäteriets uppbyggnad av digitala databaser för den ekonomiska kartan, att uppläggningen i övrigt forceras, att småhusfastigheterna prioriteras och att resursinsatserna koncentreras i tiden till åren 1993, 1994 och 1995. Kommunernas medverkan förutsätts liksom tidigare vara frivillig. För att genomföra en forcerad uppläggning med kommunal medverkan bedömer CFD att kommunerna måste få ersättning för sina insatser. Denna ersättning har beräknats till totalt 20 milj. kr. CFD bedömer att statens merkostnader för en forcerad uppläggning i enlighet med detta förslag är avsevärt mindre än den nytta som uppkommer genom utnyttjandet vid kommande fastighetstaxering.

B. ADB-

10 Utvecklingen inom

5011199234 B k d s-

området mixårz-i

B.10.1 Inledning

Användningen av ADB-teknik har under 1980-talet vuxit explosionsartat. Inom ADB-området har det skett och sker en snabb teknisk utveckling. Denna utveckling har bl.a. lett till att relationen mellan pris och prestanda vad ADB-utrustning ständigt fallit. Mest tydligt har detta varit PC- och avser stordatomiväcrna med årliga reala kostnadssänkningar som följd. Dessa utvecklingstrender bedöms fortsätta också under de närmaste åren. I förevarande kapitel ges i avsnitt B.10.2 en beskrivning av statens ADB-politik, i avsnitt B.10.3 behandlas Standardisering och i avsnitt B.10.4 öppna system datateknikens utveckling m.m.

B.10.2 Statens ADB-politik

Bestämmelser till grund för statens ADB-politik finns bl.a. i tryckfrihetsförordningen med bestämmelser om allmänna handlingars offentlighet m.m. och i sekretesslagen 1980100 med bestämmelser om tystnadsplikt i det allmännas verksamhet m.m. Datalagen 1973289 syftar bl.a. till att hindra att hantering av personregister som förs med ADB leder till otillbörligt intrång i den personliga integriteten. En särskild utredning Ju 198902 har tillsätts för att göra en överdatalagen från såväl saklig som lagteknisk synpunkt. Utredningen syn av skall bl.a. se över datalagens grundbegrepp såsom personregister, registerautomatisk databehandling, personlig integritet och otillbörligt inansvar, trång. Utredningen har lagt fram tre delbetänkanden SOU 199061 Skärpt tillsyn huvuddrag i en reformerad datalag, SOU 199121 Personregi- strering inom arbetslivs-, forsknings- och massmedieområdena och SOU 199162 Vissa särskilda frågor beträffande integritetsskyddet ADBområdet. Riksdagen har behandlat frågan om den statliga ADB-politiken vid ett flertal tillfällen. Till de senare propositioner som riksdagen behandlat hör proposition 198485220 om datapolitik, proposition 198485 225 om statsförvaltningens användning av ADB m.m. och proposition 19878895 om datapolitik för statsförvaltningen. I proposition 198485220 anges bl.a. att användningen av datateknik skall främja utvecklingen av den offentliga verksamheten samt de anställdas 87

kompetens och ansvarstagande. Vidare skall det värnas om den personliga SOU 199234 integriteten och datasystemens sårbarhet skall minskas. Bakgrunds- I proposition 198485225 betonas bl.a. att en nödvändig förutsättning för material en framgångsrik politik är att man vid upphandlingen av ADB-utrustning gör sig mera leverantörsoberoende och att standardiseringsarbetet bedrivs med kraft. I proposition 19878895 anges att som mål för förnyelsen av den offentliga sektorn gäller att skapa en effektiv verksamhet som erbjuder hög kvalitet och god service medborgarnas villkor. ADB har en viktig roll i förnyelsearbetet inom den statliga sektorn bl.a. då det gäller att förkorta handläggningstider och att utnyttja tillgängliga resurser effektivare. Det framhålls särskilt att ADB-utvecklingen skall ske utifrån verksamhetens behov och krav besparingar. Större ADB-system bör omprövas och förnyas och systemförvaltningen drift, underhåll och vidareutveckling bli effektivare. Ansvaret - för ADB-investeringarna bör i större utsträckning läggas myndigheterna. Teknisk normering inom ADB-området bör vidare ges ökad vikt. Särskild vikt fästs också vid frågor som berör säkerhet och sårbarhet. Härvid påtalas bl.a. att skyddet mot otillbörlig åtkomst till information och dataprogram bör stärkas samt att kunskapen om säkerhet, offentlighet och sekretess hos verksamhets- och systemansvariga i statsförvaltningen bör ökas. Av riksdagens behandling av ADB-frågor framgår att det råder en betydande enighet om vissa utgångspunkter och huvudlinjer. En grundläggande utgångspunkt är att ADB utgör ett viktigt hjälpmedel i myndigheternas verksamhet. Användningen av ADB förutsätts bidra till att tillgängliga resurser utnyttjas effektivare eller att verksamheten förbättras i andra hänseenden. Vidare är utnyttjandet av ADB-teknik ett sätt att fördjupa demokratin genom förbättring av medborgarnas tillgång till information och förbättrad service till medborgarna. Inför framtiden ställs skärpta krav myndigheterna vad gäller tillämpning av ADB. Detta gäller bl.a.

en bättre integration mellan myndigheternas verksamhetsplaner och det samlade behovet av ADB ökad långsiktighet i de verksamhetsplaneringen grundade ADB-planema ökad vikt vid finansieringsfrågor skärpta krav lönsamhet och därigenom vikt vid att beräknad rationa- liseringsvinst realiseras av gjord ADB-investering.

Datapolitiken är alltså inte någon självständig politik utan den skall ses i ett verksamhetsperspektiv. Utarbetade ADB-system måste effektivt stödja verksamheten samtidigt som kostnaderna för systemens utveckling, drift och underhåll begränsas. En stark koppling till verksamhetskraven och en rationell och kostnadseffektiv hantering måste prägla ADB-utvecklingen. För att öka effektiviteten måste samordningen av och samverkan mellan olika system öka. ADB skall vara ett medel för myndigheternas verksamhet och inte något mål.

Öppna

B.10.3

system, Standardisering SOU 199234

Bakgrunds- Statskontoret har till uppgift att utveckla och rationalisera inom statsförvalt- material ningen Statskontoret arbetar bl.a. med att finna metoder för att höja m.m. effektiviteten och produktiviteten inom den offentliga sektorn. Ett sådant sätt är att nå ett effektivare utnyttjande av informationsteknologi. Öppna system är internationell företeelse, framdriven av bl.a. statsfören

valtningar och dataleverantörer. Öppna system kan ses som en drivkraft i

teknikutvecklingen, en vision, en idé och en internationell tendens. Ett system

kan sägas helt öppet när alla komponenter är utbytbara. Öppna system

vara kan därför beskrivas som ett framtida tillstånd som allt flera organisationer, såväl användare leverantörer, strävar efter att uppnå. Ju fler områden som man kan välja standarder desto större blir öppenheten. I Sverige rekommenderar Statskontoret därför att statsförvaltningen skall sträva efter öppna, standardiserade och leverantörsoberoende system. Syftet är härvid också att åstadkomma ett bättre informationsutbyte, en enhetlig teknisk miljö och tillgång till gemensamma tillämpningar. Härigenom erhålls också lägre kostnader. Öppna system kännetecknas bl.a. portabilitet, dvs. att och av program tillämpningar kan flyttas mellan olika datormiljöer. Flyttbarheten åstadkoms genom att använda standardiserade gränssnitt till tillämpningama.

Öppna system bygger standarder. Att bygga standarder innebär ett

sätt att komma ifrån ett leverantörsberoende. Teknisk utrustning skall kunna bytas ut utan att program eller data behöver bytas ut eller skrivas om. Datorer av olika fabrikat eller med programvara från olika leverantörer skall kunna kommunicera med varandra. Detta i sin tur leder till en ökad flexibilitet i datautbytet.

Grundstenen i ett öppet systern är att följa standarder formella eller de

facto alla nivåer i ett datorsystem från datornivån med maskin- och systemprogramvara, via datanivån med kommunikationslösningar och databaser till användarnivån med programspråk och tillämpningar. Betydelsen av att följa gemensamma standarder kommer i framtiden att vara mycket stor eftersom framtidens informationssamhälle i stor utsträckning bygger att det skall vara möjligt att ett enkelt sätt kunna utbyta information och utföra olika bearbetningar i datorer som är kopplade till varandra i form av nätverk och med utnyttjande av clientserver-teknik se avsnitt - B.10.4. Kostnadsbesparingar kan göras framför allt vid anskaffning av nya produkter. Kostnadsbesparingarna blir möjliga genom den ökade konkurrensen mellan de olika leverantörerna och den större valfrihet som användaren har att byta leverantör. Utbildningsbehovet kan förväntas bli lägre. De bättre kommunikationsmöjlighetema skapar vidare andra former av samordnings-

fördelar. Möjligheterna att överleva flera teknologkigenerationer utan stora

konverteringskostnader bedöms också bli större. Statskontorets bedömning är att investeringskostnaden för främst centralenhet och skivminnen kan ge besparingar 20-50 % vid val av ett öppet system. Kostnaderna för inköp

av tillämpningsprogram bedöms motsvarande sätt vara 20-60 % lägre. För SOU 199234 de civila myndigheterna inom statsförvaltningen har den årliga besparingen Bakgrundsberäknats till minst 200 milj. kr. material Statskontoret rekommenderar att konceptet öppna system alltid övervägs som en grundläggande del i myndigheternas datastrategi. Statskontoret samlar och vidareförmedlar kunskap bl.a. om SOSIP Statskontorets OSl-profil och SPTM Statskontorets Portabla Tillämpningsmiljö samt ger ut Tekniska Normer och serien Standardiseringsinformation. Statskontoret har också givit ut publikationen Öppna System - en handbok 199127.

B.10.4 Datateknikens

utveckling m.m.

B.10.4.1 Inledning

Förutom den Standardisering som ligger till grund för konceptet öppna system och som marknadens leverantörer i allt större utsträckning accepterat och anpassar sig efter, sker också i övrigt en utveckling inom datorteknikområdet. Några av de utvecklingslinjer som är relevanta i detta sammanhang redovisas nedan.

B.10.4.2 Arbetsplatsutrustning, lokala och publika nät

Antalet ADB-baserade arbetsplatser kommer att öka. I och med att kostnaderna för datorkraft och lagringsutrymme blivit allt lägre kommer nya ADB-baserade arbetsplatser att förses med och redan uppbyggda terminalarbetsplatser att successivt ersättas av kraftfulla arbetsstationer. Arbetsplatserna kommer i ökad utsträckning att vara kopplade i lokala nät LAN Local Area Network. Inom en begränsad yta ofta en byggnad byggs nät upp som förbinder datorer, terminaler och skrivare med annan kringutrustning. I ett sådant nät kan arbetsplatserna kommunicera med varandra och inhämta gemensamt lagrad information. Utvecklingen inom detta område går snabbt. Med fiberkablar och optisk teknik, vilket bl.a. medger högre överföringshastighet, kan sådana system komma att täcka allt större områden. Den centrala datorn i ett LAN kommer i ökad utsträckning att vara uppkopplad till andra databaser via publika nät- WAN Wide Area Network. Härigenom han utbyte av information ske med dessa databaser. Dataöverföringen sker ofta via en publik nättjänst. För att effektivisera och nedbringa kostnaderna för de statliga myndigheternas telekommunikationer har en särskild STATTEL-delegation tillsatts Dir. 199129. Delegationen har bl.a. att utforma krav de gemensamma teletjänstema under 1990-talet. Arbetet skall bl.a. omfatta olika typer av datakommunkationstjänster t.ex. överföring av transaktioner, filer och dokument, 90

EDI videokommunikation Delegationen SOU 199234

se nedan, elektronisk post, m.m.

skall ha slutfört sitt arbete före utgången 1994. Bakgrundsav material

B.10.4.3 Optiska lagringsmedia

Den traditionella lagringstekniken skivminnen utvecklas alltjämt. Parallellt härmed utvecklas teknik som innebär lagring optiska media. Användning av denna teknik för lagring av information bedöms öka i omfattning. Detta gäller framför allt i form av så kallade CD-ROM Compact Disc Read Only Memory. I denna form kan såväl text och bild som ljud hanteras. En CD- ROM-skiva kan i dagsläget rymma upp till 550 MB motsvarande ca 270 000 fullskrivna A4-sidor. Fördelarna med skivan är förutom lagringskapaciteten den hastighet med vilken sökning och läsning kan ske. Bildarkivet i Kiruna AB har i samarbete med posten och med stöd från Utvecklingsfonden i Norrbotten påbörjat ett arbete med att lagra bilder från ett antal i landet verksamma fotografer och bildbyråer med hjälp av CD-ROMteknik. Bolaget räknar med att år 1994 ha mellan fyra och fem miljoner bilder lagrade i sin bilddatabas.

Med hjälp av CD-I Compact Disc Interactive kan digital video rörliga

bilder och film lagras en CD-skiva. - En form optisk lagring utgör de så kallade WORM-skivorna annan av Write Once Read Many som är speciellt lämpade för sådan dokumentlagring och säkerhetskopiering som kräver stort lagringsutrymme, säkerhet och kontinuerlig uppdatering. Lagringskapaciteten kan uppgå till 500 000 sidor text beroende WORM-skivans format.

En fjärde variant av den optiska lagringstekniken är WMRA Write Many

Read Always som är en raderbar skiva som närmast kan beskrivas som ett ordinärt magnetiskt Iagringsmedium, såsom hårddisk, dock med en mången dubbel kapacitet.

B.10.4.4 Elektroniska dokument EDI -

EDI Electronic Data Interchange är en metod för att underlätta överföringen

av information från olika typer av dokument mellan datorer. Det kan bl.a. röra sig om fakturor, beställningar och betalningar. Tillämpningen av EDI utmärks att data som utbyts är formaliserade och strukturerade enligt av någon EDI-standard, att datautbytet mellan datasystemen sker automatiskt och utan mellanliggande, manuell hantering samt att datautbytet sker mellan datasystem i olika organisationer och i olika datamiljöer. Till skillnad från elektronisk post som är kommunikation mellan enskilda användare innebär EDI kommunikation mellan datasystem. Den information som överförs med EDI är direkt bearbetningsbar i datasystemen. För ett fungerande EDI krävs bl.a. att samverkande datorer kan kommunicera med varandra. Eftersom det i många fall kan röra sig om överföring av 91

dokument har stor ekonomisk eller juridisk betydelse krävs att sådana SOU 199234 som system inrymmer omfattande säkerhetsfunktioner. Bakgrunds- Tekniken återfinns bl.a. i det svenska så kallade tulldatasystemet material nya TDS som medger att export- och importhandlingar tas emot och behandlas med hjälp av EDI. Också inom andra områden förväntas EDI-tekniken sprida sig mycket snabbt under 1990-talet. Det finns bl.a. bedömningar som anger att huvuddelen av penningflödet i Sverige då kommer att ske med EDI.

Ett internationellt och av FN samordnat projekt EDIFACI Electronic

- Data Interchange for Administration, Commerce and Transport som allt fler branscher sluter upp bakom, har tagit fram standardiserade meddelandetyper, bl.a. inom bankområdet. EDI anses vara en av förutsättningarna för det fria godsflöde som är en av hömstenarna i en öppen gemensam marknad. EGoch EPTA-ländema satsar därför EDIFACF inom ramen för ett gemensamt projekt kallat TEDIS Trade Electronic Data Interchange Systems. -

B.10.4.5 Beställarbetjänar-teknik clientserver - Tekniska möjligheter finns till en decentralisering av flera centralt uppbyggda databaser. Detta kan ske med hjälp av så kallad beställarbetjänar-teknik, eller som den mera allmänt och i fortsättningen benämns, clientserver. Denna teknik med moderna kommunikationslösningar möjliggör både central och decentraliserad bearbetning och lagring av data. Serverns roll är att utföra uppdrag, t.ex. att läsa i en databas, beställning från en eller flera clients. Bearbetning kan utföras både hos clienten och hos servern. Kommunikationen sker i form av program till program över nätet dvs. utan direkt mänsklig inblandning. Operatören behöver med andra ord inte veta var efterfrågad information finns lagrad. Exempel denna teknik är då databaserna ligger i

en stordator server och tillämpningarna som arbetar mot denna databas

ligger i en PC client. Olika verksamheters behov av information driver fram en utveckling av flexibla system som medger kommunikation mellan client och server och med andra datorsystem vid sidan om den egna verksamhetens. Detta kan ske genom uppbyggnad av nätverk där PC, mini-, bas- och stordatorer är förbundna med varandra och där användningen av resppektive enhets funktioner balanseras ett väl avvägt sätt. Clientserver-tekniken bygger bl.a. kommunikation mellan olika typer av datoranläggningar. För att denna skall fungera krävs att vissa gemensamma standarder följs. Clientserver-tekniken bedöms vara en modell för systemuppbyggnad som kommer att slå igenom under 1990-talet. Dagens teknologi, främst vad gäller programprodukter, är emellertid ännu inte utvecklad att konceptets fördelar kan utnyttjas fullt ut. Ur systemutvecklingssynpunkt kan det dock finnas skäl att redan nu förbereda genom att fördela utvecklingen i en client- och en serverdel.

B.10.4.6 Stordatorn SOU 1992234 m.m. Bakgrunds- Som framgår avsnitt B.10.4.2 sker en snabb utveckling mot en utbyggnad av material kraftfulla arbetsplatsstationer. Denna utveckling kommer att göra det möjav ligt att flytta över en del av det arbete som i dag bedrivs i en stordatorrniljö till arbetsplatsen eller en till denna näraliggande dator. Stordatorn bedöms dock även i framtiden komma att spela en viktig roll som en del i ett nätverk som består av PC, bas-, mini-, och stordatorer. I konceptet clientserver kan stordatorn komma att vara server till de mera arbetsplatsnära datorerna. Stordatorns funktion kommer härvid bl.a. att bestå i att lagra stora gemensamma databaser och centrala administrativa system, svara för större bearbetningar och att fullgöra en kontroll- och kommunikationsfunktion. Centrala databaser kan motiveras med att informationen skall vara tillgänglig för alla eller att den av olika skäl bör skyddas från otillbörligt utnyttjande. Den utvecklingstendens som råder inom servicebyråmarknaden och som närmare beskrivs i avsnitt B.12.2 visar bl.a. att det finns ett behov av stordatorlösningar också i framtiden. Kostnadsutvecklingen inom stordatorområdet har varit mycket positiv under senare år. Den årliga nominella kostnadsreduceringen kan uppskattas till 10-20 %. Denna kostnadsutveckling bedöms fortgå också under de kommande åren.

B.10.4.7 Multimediaimage-teknik

Multimediaimage-teknik innebär bl.a. att information kan lagras och överföras inte enbart traditionellt sätt utan även i form av t.ex. ljud, bild, film, grafik och röster. Denna teknik bedöms komma att utvecklas och nå sitt genombrott inom olika verksamhetsområden under 1990-talet. Ett exempel tillämpning av delar av denna teknik är det i avsnitt B.10.4.3 beskrivna bildarkivet i Kiruna.

B.1 1

EG-aspekter

SOU 199234 Bakgrundsmaterial

B.11.1

Inledning

EG-ländema har beslutat att från och med 1993 förverkliga en gemensam inre marknad med fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital. Integrationsarbetet för att åstadkomma denna fria rörlighet påverkar en rad olika samhällsfunktioner. Beslutet påverkar inte enbart medlemsländerna utan får också en mycket stor betydelse för länder som står utanför gemenskapen. Sverige har ansökt om medlemskap i EG. De förhandlingar som förestår kan förväntas resultera i ett svenskt medlemskap tidigast under år 1995. Förhandlingar om ett EES-avtal har fullbordats. Avtalets undertecknande förväntas ske inom kort. Avtalet granskas för närvarande av EG-domstolen. Avtalet kan tidigast komma att träda i kraft vid årsskiftet 199293. Sveriges närmande till EG kan få konsekvenser för fastighetsdatasystemet. Ett sådant närrnande kan också komma att påverka CFD. I det följande redovisas i avsnitt B.11.2 EG-rådets beslut om en åtgärdsplan för att åstadkomma en marknad för informationstjänster, i avsnitt B.11.3 EG-kommissionens riktlinjer rörande samverkan mellan de offentliga och de privata sektorerna informationsmarknaden och i avsnitt B.11.4 EGkommissionens förslag till direktiv angående skydd för enskilda vid behandling av personuppgifter. I avsnitt B.11.5 redovisas vissa regler för upphandling av varor och tjänster och i avsnitt B.11.6 lämnas vissa sammanfattande synpunkter.

Åtgärdsplan

B.11.2 för

informationstjänster

EG-rådet beslutade den 26 juli 1988 O J nr L 288.211088 s. 39 att göra en åtgärdsplan för att åstadkomma en marknad för informationstjänster. I en bilaga till beslutet finns en detaljerad åtgärdsplan som bl.a. avser förbättringar i samverkan mellan de privata och offentliga sektorerna. Där redovisas bl.a. studier för utarbetande av riktlinjer i syfte att hjälpa den offentliga sektorn att ta beslut för att göra data från den offentliga sektorn tillgängliga för externt bruk och att uppmuntra den privata sektorn att använda data från den offentliga sektorn.

B.11.3 Samverkan informationsmarknaden

EG-kommissionen har utarbetat riktlinjer intagna i Office for Official Publications of the European Communities, 1989 ISBN 92-825-9237-5 i syfte att förbättra samverkan mellan de offentliga och privata sektorerna infor- 94

mationsmarknaden. Enligt ett förord är riktlinjerna, som godkänts av repre- SOU 199234 sentanter för medlemsländerna, enbart rådgivande och innehåller rekommen- Bakgrundsdationer kan användas vid utvecklingen av nationella riktlinjer. Innehållet material som i EG-kommissionens riktlinjer sammanfattas nedan. i Organisationer som helt eller delvis ägs av den offentliga sektorn och som arbetar under de normala reglerna marknaden skall räknas som tillhörande den privata sektorn. Offentliga organ bör låta den privata sektorn använda dess material och inforrnationsindustrin exploatera det, så långt det är praktiskt möjligt och materialet inte är hemligt. Den offentliga sektorn bör ställa samman riktlinjer som anger villkoren för utlämnande, användning och exploatering av det offentliga informationsmaterialet. Den offentliga sektorn skall ha en policy och tillämpa ett förfarande som främjar investeringar inom den privata sektorn att utveckla informationstjänster som bygger offentliga data. Ett offentligt organ som har en egen elektronisk informationstjänst bör undvika en praxis som leder till en förvrängd konkurrens. Innan en ny sådan tjänst inrättas bör ett organ i den offentliga sektorn pröva om en existerande privat service kan användas eller anpassas så att den tillgodoser behoven. I vissa fall kan det finnas skäl för den offentliga sektorn att utveckla egna inforrnationstjänster. Det kan exempelvis gälla när servicen bedöms väsentlig i offentlighetens intresse och den privata sektorn är ovillig att erbjuda servicen rimliga villkor eller när servicen är en del av den offentliga uppgiften och inte kan skiljas av. Ett tredje fall kan vara när det behövs en klart neutral service. Frågor om var de elektroniska informationstjänsterna lämpligast skall utföras, om den privata sektorn skall involveras i produktion eller distribution och om det är önskvärt att en offentlig tjänst ersätts av en lämplig kommersiell service, bör ses över regelbundet. EG-kommissionens riktlinjer anger också att den offentliga sektorn bör sträva efter att eliminera omotiverade legala och andra hinder för den privata sektorn att använda offentlig information och bearbeta den vidare. Den offentliga sektorn skall dock garantera att kommersiella och andra konfidentiella hänsyn och regler om civil och kriminell ansvarighet respekteras. En mera ingående beskrivning av ovanstående riktlinjer återfinns i Ds 199175 Vissa rättsdata-frågor. Förslag av samarbetsorganet för rättsväsendets informationssystem SARI med anledning av en rapport av 1991

års RÄTTSDATA-gmpp.

B.11.4 för enskilda

Skydd

EG-kommissionen antog i september 1990 ett förslag till direktiv Proposal for a Council Directive, SYN 287 angående skydd för enskilda vid behandling av personuppgifter. Bakgrunden till förslaget är att kommissionen ansett 95

hög nivå för skydd mot integritetskränkning i samband med behandling SOU 199234 att en personuppgifter är nödväindig för att säkerställa det önskade fria flödet av Bakgrundsav information mellan medlemsländema. Förslaget har härefter varit föremål för material övervägande i EGs minist.erråd. Med anledning härav förväntas EG-kommissionen före 1992 framlägga ett nytt förslag inom detta område. sommaren Detta förslag förväntas i sin tur bli berett fram till ett beslut i ministerrådet i början av 1993. Nedan sammanfattning av några punkter i det ursprungliga direkges en tivet. Uppgifterna är i samtliga fall hänförliga till personregister inom den offentliga sektorn. I detta sammanhang kan också erinras om att en särskild utredning Ju 198902 har tillsatts med uppgift att göra en översyn av den svenska datalagen 1973289 från såväl saklig som lagteknisk synpunkt. I EG-kommissionens förslag till direktiv anger artikel 1 att medlemsstaterna i samband med petrsonregistrering skall skydda enskildas privatliv och att en medlemsstat inte kan inskränka eller förbjuda en fri utväxling av personuppgifter i förhållande till en annan medlemsstat. Artikel 5 att personregister inom den offentliga sektorn får inrättas anger endast om det är nödvändigt för att utföra den registeransvariga myndighetens uppgifter. Enligt artikel 6 får information ur ett personregister inom den offentliga sektorn lämnas ut till en mottagare inom den offentliga sektorn endast om informationen är nödvändig för den myndighetsutövning som sker inom den utlämnande eller den mottagande myndigheten. Uppgifter ur ett sådant register får lämnas till en mottagare inom den privata sektorn endast om en sådan mottagare kan åberopa ett legitimt intresse som tar över den registrerades intresse. En fråga i detta sammanhang är om den svenska offentlighetsprincipen är att betrakta som ett sådant legitimt intresse som väger mer än den registrerades intresse. Artikel 6 anger vidare att när information lämnas från den offentliga sektorn till den privata skall underrättelse härom lämnas till den registrerade eller skall medgivande ha inhämtats av en datatillsynsmyndighet. Av artikel 7 framgår att innan ett register inrättas inom den offentliga sektorn skall anmälan göras till tillsynsmyndigheten om personuppgifter kan komma att lämnas ut till annan. I artikel 14 finns bestämmelser om den registrerades rättigheter t.ex. rätt till insyn och rättelse. Den registrerade har också rätt att uppgifter om sig strukna register används för marknadsföring och direktreklam. Den ur som enskilde har uttrycklig rätt att motsätta sig behandlingen av de uppgifter en som rör honom eller henne om lagligt stöd för behandlingen saknas. Den enskilde har också rätt att inför domstol få prövat om någon av hans eller hennes rättigheter trätts för när. Av artikel 15 framgår att insynen i ett personregister inom den allmänna sektorn får begränsas endast om det är nödvändigt för att säkerställa väsentliga värden i ett demokratiskt samhälle. I artikel 16 anges bl.a. att personuppgifter skall lagras för specifika, uttryckliga och lagliga ändamål samt användas ett sätt som är förenligt med 96

dessa ändamål. Uppgifterna skall lämpliga, relevanta, korrekta och inte SOU 199234 vara överflödiga. Vidare får personuppgifter inte bevaras i identifierbar form Bakgrundslängre än vad är nödvändigt med hänsyn till registerändamålet. material som Artikel 18 att en registeransvarig är skyldig attvidta de organisaanger toriska och tekniska åtgärder som är nödvändiga för att skydda registeruppgifterna mot obehörig tillgång till dem eller förhindra att de går förlorade grund av olyckshändelse. Sammanfattningsvis innebär EG-kommissionens förslag till direktiv en reglering som är betydligt strängare och mera detaljerad än den nuvarande svenska datalagstiftningen inom detta område. Den svenska offentlighetsprincipen och myndigheternas personregister kan vara svåra att förena med detta förslag till direktiv. Förslagets stränga krav ändamålsanknytning och begränsningarna i möjligheten att lämna ut uppgifter till tredje man kan också skapa problem. Direktiven innebär vidare en mera omfattande underrättelseskyldighet än de svenska reglerna. Som nämnts inledningsvis kommer förslaget att bearbetas och innehållet att eventuellt tunnas ut inför ministerrådets slutliga ställningstagande. Vad ett framtida direktiv kommer att ha för konsekvenser för de svenska myndigheternas personregister kan i detalj diskuteras först sedan ett sådant direktiv föreligger. En ingående beskrivning av ovanstående förslag till direktiv återmera finns i datalagsutredningens betänkande SOU 199121 Personregistrering inom arbetslivs-, forsknings- och massmedieområdena m.m.

B.11.5

Upphandling av varor och tjänster

EG-rådet har antagit direktiv som innehåller detaljerade regler för de procedurer skall tillämpas vid offentlig upphandling av varor och tjänster. som Dessa direktiv syftar bl.a. till att förbättra öppenheten och förstärka garantierna mot diskriminering. Direktiven gäller vid upphandling över vissa så kallade tröskelvärden och ställer i övrigt upp regler som berör bl.a. val av anbudsförfarande, tekniska specifikationer, publiceringsregler, minimitider och val av anbud. För att förbättra efterlevnaden av uppha ndlingsreglerna har också vissa rättsmedelsdirektiv antagits. Enligt dessa direktiv skall oberoende nationella organ ges befogenhet att vidta åtgärder vid brott mot gemenskapens upphandlingsregler m.m. Ett svenskt närmande till EG medför att också svenska myndigheters upphandling måste anpassas efter dessa regler. Upphandlingsreglerna finns bl.a. beskrivna i Utrikesdepartementets skriftserie Fakta Europa 19904 Offentlig upphandling i ett nytt Europa.

B.11.6 Vissa sammanfattande synpunkter

De i avsnitt B.11.3 ovan angivna förhållandena kan medföra att de informationstjänster i Sverige i dag utförs av det allmänna framtiden i stället som 97

kan komma att tillhandahållas av privata företag. Sådana företag skulle i ökad SOU 199234 omfattning få tillgång till det allmännas register för utveckling av egna Bakgrundstillämpningar. Speciellt CFDzs uppdragsverksamhet kan komma att beröras material av en sådan utveckling. Den ökade konkurrenssituationen skall också ses mot bakgrund av de ovan nämnda upphandlingsdirektiven. En anpassning till det i avsnitt B.11.4 redovisade förslaget till direktiv skulle begränsa möjligheterna att lämna ut uppgifter från offentliga register utan omfattande underrättelseskyldighet m.m. Integrltetsfrågorna bör emellertid också ses mot bakgrund av den nordeuropeiska traditionen vad gäller offentlighet och hänsynstagande till den personliga integriteten. Fastighetsdatasystem som liknar det svenska finns också i länder som är medlemmar i EG. Etableringsfrihet för utländska kreditinstitut och rätt att från ett EG-land driva verksamhet i andra länder kan förändra lånemarknaden. CFD måste vara beredd att tillhandahålla informationsterminaler även kreditinstitut utanför Sverige. Kraven konkurrensneutralitet kan medföra att svenska kreditinstituts betalningsrutiner framledes också får användas av utländska kreditinstitut. Sverige ligger långt framme i utvecklingen när det gäller uppbyggnaden av databaser och system för fastighetsanknuten information. Som ett led i närrnandet till EG bör möjligheterna till såväl ett ökat informationsutbyte som till svensk tjänsteexport inom detta område vara gynnsamma.

B.12 Studie alternativa SOU 199234 av system-

Bakgrunds-

B.12.1 Inledning

Fastighetsdatasystemet är i dag uppbyggt kring en i Gävle placerad stordator. Denna typ av systemstruktur överensstämmer i mycket med flera av de stora bankernas val av ADB-lösning och tillgodoser också bankernas krav riksåtkomst eller en ingång i systemet. Det tillgodoser också bankernas krav kommunikation med systemet. En utgångspunkt för prövningen av om det finns alternativa systemstrukturer är billigare eller bättre än den nuvarande har varit att lokalisera som datorkraften till en nivå som ligger närmare någon av systemets övriga huvudsakliga användare. Till dessa hör de registerförande myndigheterna. Utredningsdirektiven anger att ett sådant alternativ med en dator vid varje registermyndighet bör studeras. Viktiga avnämarkategorier finns även inom samhällsplaneringens område, regional nivå och kommunal nivå. Med denna ansats erhålls förutom den nuvarande systemlösningen ytterligare tre alternativ. En andra utgångspunkt har varit att en så grundläggande förändring av datorstrukturen som en decentralisering medför, förutsätter att det nya systemet byggs upp i enlighet med konceptet öppna system. Det skall förses med ett nytt operativsystem, vara uppbyggt modern teknik och tillvarata de nya möjligheter som den tekniska utvecklingen erbjuder. Det skall vidare följa de standarder som Statskontoret rekommenderar. Se övrigt kapitel i B.10. Redan i ett tidigt skede av utredningen i samband med ett besök - DAFA Data AB väcktes frågan om att pröva möjligheten att låta en service- byrå överta driften av fastighetsdatasystemet. Inom datavärlden benämns ett sådant förfarande att låta ett datordrift specialiserat företag överta an- svaret för ett företags eller en myndighets databehandling för outsourcing. - Outsourcing innebär i sig inte en alternativ systemstruktur utan är en alternativ driftsform för den nuvarande centrala strukturen. Eventuella fördelar med outsourcing bedöms framför allt ligga kostnadssidan. Antalet studerade alternativ, vid sidan om den nuvarande lösningen, är alltså fyra. Med utgångspunkt i alternativens centraliseringsgrad har de numrerats från 1 till 5 varvid alternativ 1 beskriver outsourcing, alternativ 2 den nuvarande strukturen osv. till alternativ 5 som beskriver en lösning som bygger att databaserna lokaliseras till respektive registermyndighet. För att inom ramen för utredningen kunna studera dessa fem alternativ måste vissa inskränkningar göras vad beträffar den noggrannhet med vilken de ekonomiska kalkylerna upprättas. Samtidigt måste den kalkyl som tas 99

fram för respektive alternativ sådan kvalitet att den dels speglar SOU 199234 vara av en storleksordningen kostnaderna vid ett genomförande altema- Bakgrundsden rätta av användas vid jämförelse med kalkyl för annat alternativ. material tivet, dels kan en Studien har med utgångspunkt i de olika alternativens utformning kommit att bedrivas två separata projekt. Det första projektet A beskriver outsom - sourcingaltemativet i förhållande till den nuvarande driftslösningen och det andra B de decentrala alternativen i förhållande till det nuvarande systemet. - - Projekt A beskrivs i kapitel B.12.2 och projekt B i kapitel B.12.3. I kapitel B.12.4 lämnas redogörelse för säkerhets- och sårbarhetsaspekter en de olika alternativen. Vissa för- och nackdelar med de olika systemalternativen samt förslag till hybridlösningar redovisas i kapitel B.12.5. I kapitel B.12.6 lämnas sedan vissa sammanfattande slutsatser av utredningen.

B.12.2 A Drift vid servicebyrå Projekt - outsourcing

B.12.2.l Bakgrund

Outsourcing innebär att ett företag eller en myndighet entrepenad överlåter ansvaret för hela eller delar av sin ADB-uppbyggnad och datordrift ett för ändamålet specialiserat företag servicebyrå. Sådana byråer erbjuder bl.a. - en datordrift i olika typer entrepenadåtaganden med ansvar för systemav utveckling systemering och programmering, drift och förvaltning eller för enbart delar av dessa verksamheter. Grundtanken är att serviceföretaget bl.a. genom sin kompetens inom området och genom stordrift skall kunna producera datatjänster ett billigare eller bättre sätt. På marknaden finns i dag ett flertal olika servicebyråer som detta sätt säljer kompetens och datorkraft till företag och myndigheter. Marknaden för dessa företag har vuxit under senare år. Fram till och med den 1 juli 1986 ansvarade DAFA för datordriften vid CFD. Den för driften nödvändiga datorutrustningen var placerad i till CFD gränsande lokaler Gävle. DAFA var i detta skede att betrakta som en av CFD anlitad servicebyrå. DAFA hade emellertid enbart en begränsad kundvolym i övrigt i Gävle. Ansvaret för datordriften övergick vid halvårsskiftet 1986 till CFD, i samband med att DAFA övergick till att vara ett aktiebolag. Som motiv för förändringen anfördes bl.a. ekonomiska besparingar och en i övrigt rationellare ansvarsfördelning dels inom ADB-driften, dels gentemot de för fastighetsdatareformens genomförande ansvariga myndigheterna. Vidare bör beaktas att CFD själv fungerar som en servicebyrå i förhållande till inskrivnings- och fastighetsregistermydighetema och till Lantmäteriverket. CFD fungerar också som servicebyrå till Bostadskreditnämnden och gentemot vissa kreditinsstitut i samband med försöken med elektronisk pantbrevshantering. Utgångspunkten för studien av outsourcingalternativet som i denna utredning benämns alternativ 1 har varit att pröva om det är möjligt att göra 100 -

kostnadsbesparingar i storleksordningen minst 15 % om CFDs verksam- SOU 199234 het läggs över en servicebyrå. Ett annat syfte har varit att studera om out- Bakgrundssourcing innebär några andra fördelar än ekonomiska och om det finns några material nackdelar. Arbetet har lagts upp följande sätt. Först har en lämplig avgränsning av outsourcingalternativets omfattning företagits. Sedan omfattningen klarlagts har ett antal servicebyråer gjort kostnadsbedömningar som ställts mot CFDs kostnader för motsvarande arbetsuppgifter. En redovisning av dessa kostnadsberäkningar m.m. återfinns i avsnitt B.12.2.2. Diskussioner har härefter ägt rum med representanter för servicebyråföretagen. De erfarenheter som gjorts redovisas tillsammans med uppgifter från den debatt som förts i fackpressen om outsourcing i avsnitt B.12.2.3. I avsnitt B.12.2.4 följer en sammanfattning av outsourcingaltemativet.

B.12.2.2 Kostnadsberäkningar

Studien har avgränsats till att omfatta verksamheten vid CFDs datorcentral således innefattas inte arbete med exempelvis systemutveckling. Verksamheten vid datorcentralen har beskrivits i en av CFD den 17 november 1991 utarbetad PM Fastighetsdatasystemets driftsmiljö. I denna PM lämnas en redogörelse för bl.a. omfattning, databaser, volymer, utrustning, hård- och mjukvara, utnyttjande, utveckling m.m. se Bilaga - På servicebyråmarknaden verkar såväl privata företag företag som som huvudsakligen har sina kunder inom den offentliga sektorn. För att studera outsourcingalternativets ekonomiska konsekvenser har kostnadsberäkningar inhämtats från Programator Service AB och Ericsson Data Services AB den privata sidan och från DAFA Data AB och Kommundata AB den offentliga. Kostnadsberäkningarna omfattar fem och grundar sig kostnadsläget år 1991. Den verksamhet som ingår i studien har CFD beräknats kosta högst av 18,5 milj. kr. i 1991 års kostnadsläge vid fortsatt drift i CFDs regi en systemalternativ Hänsyn har inte tagits till eventuell förändrad kostnadsintäktsbild för CFDs uppdragsverksamhet. Tre av de ovan redovisade företagen har inkommit med kostnadsberäkningar. Dessa beräkningar pekar samstämmigt att kostnaderna för datordriften kan sänkas om den förläggs till en servicebyrå. Storleksordningen av den kostnadssänkning som är möjlig att uppnå varierar mellan de olika företagen. Kostnadssänkningen undestiger inte i något fall de 15 % varit som den hypotetiska utgångspunkten för studien. Med utgångspunkt i inhämtade kostnadsberäkningar kan den möjliga kostnadsreduceringen i vissa fall uppgå till i storleksordningen 50 %.

B.12.2.3 Övriga erfarenheter samt för- och nackdelar SOU 199234

Bakgrunds- Efter det att servicebyråernas kostnadsberäkningar inkommit till utredningen material har överläggningar med företrädare för de tillfrågade serviceägt rum byråerna. Vidare har utredningen följt den diskussion om outsourcing som bl.a. förts i fackpressen. Härvid har bl.a. följande förhållanden framkommit. Outsourcing har blivit något av en trend. För fem år sedan var det inte många företag övervägde att lägga ut sin datordrift en servicebyrå. som Förhållandena i dag är emellertid annorlunda. Inte bara privata företag utan också verksamheter inom den offentliga sektorn köper olika typer av tjänster från servicebyråer. De skäl talar för outsourcing är framför allt ekonomiska. En servicesom byrå kan tillvarata stordriftsfördelar och härigenom få lägre kostnader för maskinutrustning, programvara, lokaler och personal. Detta leder i sin tur till att kostnaden per lagrad eller producerad enhet blir lägre. Andra skäl för ett företag att välja ett outsourcingalternativ kan vara att företagets ADB-enhet inte klarar av att leva upp till användarnas krav och att ADB-enheten utgör en broms för företagets expansion. Så kan bli fallet om företaget inte lyckas trygga sin kompetensutveckling och kompetensförsörjning inom ADBområdet. Ett annat skäl kan vara att företaget eftersträvar större handlingsfrihet och inte vill binda en för stor del av företagets ekonomiska och personella i ADB-enhet. För outsourcing kan i vissa fall också tala att resurser en företaget kan erhålla en högre säkerhetsnivå. Speciellt för företag med rutinbetonad verksamhet och med tämligen stabila programvaror kan outsourcing vara ett attraktivt alternativ till drift i egen regi. Också för andra företag, exempelvis sådana som har för avsikt att sikt övergå från drift i stordatormiljö till mera decentrala driftsnivåer i minidatorer down-sizing -jämför alternativ 3-5 nedan, kan en outsourcing av den befintliga driften vara att föredra under den tid utvecklingsarbete och introduktion av det nya systemet pågår. De nackdelar som kan uppstå för det företag som väljer ett outsourcingalternativ är att företaget gör sig av med sin kompetens inom ADB-området. Det kan vara relativt enkelt att överlåta ansvaret för systemutveckling och datordrift till ett utomstående företag. Efter en tids verksamhet i en sådan miljö kan företagets kompetens förlorad med påföljd att det blir svårare att såväl ställa krav servicebyrån som att byta servicebyrå, alternativt att ta hem verksamheten till den egna organisationen. Det är av dessa skäl viktigt att behålla ADB-kompetens inom den egna organisationen i det fall en servicebyrå skall anlitas för att ta över en del av ADB-verksamheten. Såväl företag inom den privata sektorn som verksamheter inom den offentliga sektorn lämnar över hela eller delar av sin ADB-utveckling och drift till servicebyråer. Riskerna för att förlora kompetens inom ADB-området är självfallet större i det fall servicebyrån övertar ansvaret för såväl systemutveckling som datordrift.

Andra nackdelar med outsourcing förts fram är att viss del av kon- SOU 199234 som trollen över utvecklingen och verksamheten avtar samt att det finns risk för att Bakgrundsföretaget enbart blir ett i mängden. material De fyra Servicebyråer som kontaktats rörande en outsourcing av datordriften vid CFD se avsnitt B.12.2.2 har besvarat frågan om vilka kost- - nadsbesparingar ett företag som väljer outsourcing generellt sett kan förvänta sig. Svaren ger vid handen att besparingarna normalt ligger inom intervallet 15-50 % med en tyngdpunkt runt 25 %. De uppgifter om outsourcing som publicerats i olika facktidskrifter anger kostnadsbesparingar inom intervallet 10-30 %.

B.l2.2.4 Sammanfattning

Outsourcing är ett alternativ i första hand för ett företag eller en myndighet att göra kostnadsbesparingar, skapa större handlingsfrihet och i viss mån skapa en högre säkerhetsnivå. Alternativet kan bl.a. väljas av företag som har en rutinbetonad verksamhet med stabila programvaruprodukter eller av företag som avser att över från stordatormiljö till minidatorer och PC i nät och successivt ta hem driften igen. Riskerna ligger framför allt i att företagets kompetens inom ADB-området kan förlorad. Det finns olika nivåer av outsourcing från att omfatta hela företagets ADB-plattform med bl.a. systemutveckling och datordrift till att enbart omfatta datordriften. Driften kan förläggas till servicebyråns ordinarie driftsenhet, eventuellt i en dedicerad dator eller förläggas till företagets ordinarie lokaler. Outsourcing är idag en relativt vanlig företeelse som ökat i omfattning under senare år. Servicebyråer kan producera datatjänster till en lägre kostnad genom att utnyttja stordriftsfördelar. Detta gäller såväl maskinutrustning, programvaror, personal som lokaler. De kostnadsbesparingar ett företag kan förvänta sig ligger normalt i storleksordningen 20 %. Den hypotes som prövats att datordriften vid CFD skulle kunna sänkas med minst 15 % har genom de medverkande servicebyråernas kostnads- redovisningar visat sig vara riktig.

B.12.3

Projekt B Decentrala alternativ

-

B.12.3.1 Bakgrund

Förslag till alternativa datorstrukturer har tidigare redovisats bl.a. i

Fastighetsdatakommitténs FADAKs betänkande SOU 197656

Fastighetsdata och i Fastighetsdata- och Inskrivningsregisterkommitténs

FADIRs betänkande Ds Ju 19811 Den framtida fastighetsdataverk-

samheten. 103

FADAK förespråkade fastighetsdatareformen skulle genomföras med SOU 199234 att central datorlösning. Uppbyggnaden skulle inledningsvis enbart omfatta Bakgrundsen fastighetsregistret ställningstagande till ADB-teknisk lösning för in- material - en skrivningsväsendet skulle anstå i några i avvaktan att erfarenheter från omläggning och drift av fastighetsregistret erhållits. FADIR föreslog bl.a. att driften av fastighetsdatasystemet innefattande såväl inskrivningsregister som fastighetsregister skulle regionaliseras. Utredningen förordade härvid att regionaliseringen skulle ske till länsnivå. De skäl då ansågs tala för en regionalisering var bl.a. att den teknik och de som tillämpades för fastighetsdatasystemet var föråldrade, att en program som central lösning inte låg i linje med statsmaktemas ADB-politik samt att säkerhets- och sårbarhetsaspekter talade för en mera decentral lösning. De delar de båda utredningarnas förslag som redovisats ovan har inte av genomförts. Utgångspunkten för de alternativa systemstrukturer som studeras inom för detta avsnitt har varit att de bl.a. skall vara uppbyggda enligt ramen konceptet öppna systern, bygga modern teknik och tillvarata den nya teknikens möjligheter, vara minst lika tillförlitliga gentemot olika typer av användare som dagens lösning vad avser registerkvalitet, tillgänglighet och svarstider, mot uppställda krav säkerhet och sårbarhet, möjliggöra svara riksåtkomst eller i vart fall möjliggöra för kund att via en enda ingång nå en information om fastigheter i hela landet samt i övrigt vara uppbyggda kring av Statskontoret rekommenderade standarder. De alternativa systemlösningama skall vidare möjliggöra koppling till den digitala registerkartan, GFI, de statliga fastighetsbildningsmyndigheternas handläggnings- och ekonomisystem HIELAS, eventuella kommunala fastighetsbildningsmyndigheters motsvarande handläggningssystem, kunna integrera ett eventuellt byggnadsregister samt möjliggöra en ändrad framtida hantering av pantbrevpanträtter. De systemlösningar som redovisas bygger i övrigt olika grader av decentralisering utan att förutsätta att några organisatoriska förändringar skall äga rum vad avser inskrivningsmyndigheternas eller fastighetsregistermyndigheternas verksamhet. För att inom ramen för utredningen kunna studera ett antal decentrala alternativ måste vissa inskränkningar göras vad beträffar den noggrannhet med vilken de ekonomiska kalkylerna upprättas. Samtidigt måste emellertid den kalkyl som tas fram för respektive alternativ vara av en sådan kvalitet att den dels speglar den rätta storleksordningen kostnaderna vid ett genomförande av alternativet, dels kan användas vid en jämförelse med kalkyl för annat alternativ. I samtliga decentrala alternativ har kalkyleringen utgått från en uppbyggnad från grunden i en ny fysisk miljö. Detta innebär att kalkylerna inte tar hänsyn till de samordningsvinster som eventuellt kan uppnås vid en samlokalisering till annan datoranläggning och som skulle kunna bestå av ett effektivare utnyttjande av lokaler, personal och datorer.

För att också i en decentraliserad miljö uppfylla kraven bl.a. sam- SOU 199234 ordning, enhetlighet, gemensamt systemunderhåll och förvaltning krävs Bakgrundsnågon form central referenspunkt. De stora kunderna i fastighetsdata- material av systemet, banker och kreditinstitut m.fl., har en centraliserad datorstruktur. Denna struktur har bedömts vara förhärskande också under överblickbar framtid. Även detta förhållande talar för att det också i ett decentralt system krävs vissa centralt placerade funktioner. För att belysa de olika alternativens ekonomiska konsekvenser m.m. har utredningen anlitat Trigon Informatik AB, som är en del av Trigongruppen och som ingår i JW-koncernen. Trigon är ett leverantörsoberoende kunskapsföretag inom informationsteknologiområdet. Trigon Informatik AB har i en den 16 januari 1992 daterad rapport Utredning om fastighetsdatasystemets framtida datorstruktur redovisat kostnader för de decentrala systemen samt bedömt säkerheten och sårbarheten för de olika systemaltemativen.

B.12.3.2 Beskrivning av alternativa systemstrukturer

Alternativ 3 avser en regionaliserad systemlösning. Ett syfte med altemativet är att det skall stimulera och underlätta uppbyggnad och utveckling av databaser och applikationer för olika samhällsplaneringsändamål. I ett av Lantmäteriverket, Boverket, Statskontoret, Svenska kommunförbundet, Naturvårdsverket och Utvecklingsrådet för landskapsinformation den 1 okto-

ber 1990 Statskontoret 199026 gemensamt utarbetat Handlingsprogram

för ökat utbyte av geografiska data föreslås bl.a. att SamGIS-organisationer skapas för regional samverkan som främjar ett ökat utbyte av lägesanknuten information. Alternativet anknyter till dessa idéer se i övrigt avsnitt B.6.4. - Det bygger att 25 driftsenheter byggs upp regional nivå i första hand länsnivå. Alternativet kan också utgöra utgångspunkt för bedömning av kostnader m.m. för ett alternativ med en indelning av landet i färre regioner.

Alternativ 4 har motsvarande sätt som alternativ 3 till syfte att ett bättre sätt betjäna samhällsplaneringens intresse. Alternativet har utformats så att det dels skall anknyta till en existerande värdmyndighet, dels att denna i så stor utsträckning som möjligt skall ha anknytning till kommunal verksamhet. Det är framför allt den kommunala nivån som den lägesanknutna informationen skapas och databaser för sådan information byggs upp. Inom många kommuner framför allt de större skapas också olika applikationer som tar - tillvara teknikens möjligheter att ett rationellt sätt utnyttja dessa databaser. Av landets 53 fastighetsregistermyndigheter är i dag 29 kommunala. Alternativ 4 bygger att fastighetsdatasystemets databaser decentraliseras till fastighetsregisternivå, dvs. till 53 lokala driftsenheter. Förslaget förutsätts vidare kunna underlätta en integration av den digitaliserade fastighetregisterkartan i fastighetsdatasystemet. Den pågående diskussionen om en närmare integrering av fastighetsbildning och fastighetsregistrering och utvecklandet 105

av ett ADB-baserat handläggningssystem med kopplingar mot fastighetsdata- SOU 199234

systemet HELAS se avsnitt B.1.3 kan utgöra ytterligare motiv för en Bakgrunds-

- lokalisering av databaserna till föreslagen nivå. material

Alternativ 5 utgår från utredningsdirektiven som anger att utredaren bl.a. bör pröva om ett system med en dator vid varje registermyndighet är att föredra framför ett med central dator. Förslaget innebär att såväl själva registreringen som datalagringen skall ske vid källan. Alternativet medför att de i fastighetsdatasystemet ingående delregistren inskrivningsregister och fastighetsregister förläggs olika platser. Antalet inskrivningsmyndigheter uppgår till 93 och antalet fastighetsregisterrnyndigheter till 53. För ett genomförande av detta alternativ krävs således uppbyggnad av totalt 146 lokalt placerade driftsenheter.

B.12.3.3 Ekonomiska bedömningar

De i den följande sammanställningen redovisade kostnadsberäkningarna är i huvudsak hämtade från den av Trigon Informatik AB utarbetade rapporten. Redovisningen har delats upp i två avsnitt det första belyser de investeringar som krävs för en övergång till en decentral lösning och den andra belyser de årliga drifts-, underhålls- och förvaltningskostnaderna för de olika decentrala alternativen. I det efterföljande avsnittet sammanfattas altemativens kostnader och redovisas CFDs kostnader för drift m.m. av fastighetsdatasystemet i den nuvarande miljön. Samtliga kostnader är hänförliga till kostnadsläget 1991. En eventuell förändring av datorstrukturen har förutsatts ske efter 1995 när fastighetsdatareformen genomförts. Hänsyn har i kalkylerna tagits till förväntad prisutveckling de i investeringskalkylerna ingående komponenterna.

B.12.3.3.1 Investeringar

De kostnadsposter som ingår i kalkylen är dels sådana är lika för de tre som decentrala alternativen, dels sådana som är altemativberoende.

a Altemativoberoende kostnader

För att utveckla ett nytt system, för konvertering m.m. och därmed erhålla ett system som dagens, dvs. ett system utan några som helst funktionella förbättringar krävs en arbetsinsats om ca 30-50 manår. Detta medför en kalkylerad kostnad i storleksordningen 28 milj. kr. För att ett system med förbättrad funktionalitet och flexibilitet krävs en grundläggande behovsanalys som resulterar i en utveckling av systemet till bl.a. funktionsanpassade användar- och kommunikationsgränssnitt. För att åstadkomma dessa förbättringar krävs en ytterligare arbetsinsats motsvarande 30-50 106

manår till kostnad 28 milj. kr. Kostnaden för systemutveckling, SOU 199234 en om ca konvertering och projektledning uppgår härigenom till 56 milj. kr. Bakgrunds- 2. Utbildning användare registrerare har kostnadsberäknats till material av 7,4 mi|j.kr. 3. Arbetsplatser PC och skrivare för dagens antal registermyndigheter inkl. viss standardprogramvara har kostnadsberäknats till 18,5 milj. kr. 4. För uppbyggnad av en utvecklingsmiljö baserad 20 arbetsplatser med

lokal, dator server och programvara krävs en investering om

2,1 milj. kr. 5. För uppbyggnad av en central driftsmiljö för 8 arbetsplatser med lokal, dator och viss programvara m.m. krävs en investering om 2,1 milj. kr. 6. För kommunikation krävs utrustning för koppling av de lokala näten till fjärrnätet. Antalet sådana utrustningar uppgår i samtliga alternativ till 146. Kostnaderna för dessa har beräknats till 6,1 milj. kr.

Kostnaden för de altemativoberoende investeringarna enligt punkterna 1-6 ovan uppgår till 92 milj. kr. För förberedelse, beskrivning av krav och behovsanalys m.m. krävs annan kompetens än inom dataområdet. Insatserna för dessa åtgärder har inom utredningen bedömts uppgå till i storleksordningen 40 manår till en kostnad av 28 milj. kr.Den totala kostnaden för de altemativoberoende investeringarna uppgår härigenom till 120 milj. kr. Det kan i detta sammanhang erinras om att CFD i en den 27 mars 1990 daterad Strategistudie bedömt att konverteringskostnaden dvs. system- ombyggnaden -troligen överstiger 100 milj kr.

b Altemativberoende kostnader

Utbildning av lokal driftspersonal har för de tre alternativen kostnadsberäknats till 1,1 milj. kr., 2,4 milj.kr. respektive 6,6 milj. kr. 2. Utbildning av central system- och driftspersonal har kostnadsberäknats till 0,4 milj. kr., 0,6 milj. kr. respektive 1,4 milj. kr. 3. Kostnaderna för införande, samordning, planering av systemägande samt lokal driftspersonal har beräknats till 4,8 milj. kr., 10,2 milj. kr. respektive 28 milj. kr. 4. Kostnaderna för införande, samordning, nätövervakning, distributionshantering m.m. i den centrala miljön har beräknats till 1,0 milj. kr. 2,1 , milj. kr. respektive 5,8 milj. kr. 5. Lokal för dator, kabeldragning, UPS m.m. har i den lokala miljön kostnadsberäknats till 2,5 milj. kr., 5,3 milj. kr. respektive 14,6 milj. kr. 6. Kostnaden för lokal dator har beräknats till 11,25 milj. kr., 15,9 milj. kr. respektive 21,9 milj. kr.

De av respektive alternativ beroende kostnaderna uppgår härigenom avrundat till totalt 21 milj. kr., 36 milj. kr. respektive 78 milj. kr. Genom en summering av de altemativoberoende och de altemativberoende kostnaderna erhålls följande kostnader för respektive alternativ alternativ 3 - 141 milj. kr., alternativ 4 156 milj. kr. och alternativ 5 198 milj. kr.

Flera av de kostnadsposter som angivits ovan är beräknade utifrån prin- SOU 199234 cipen att kostnaden lägst uppgår till angivet belopp. De verkliga kostnaderna Bakgrundshar bedömts ligga mellan angivet belopp och ett belopp som med 30 % material överstiger den lägsta kostnaden. Kostnaderna för respektive alternativ skulle härigenom fångas in inom följande intervall.

Alternativ 3 141 183 milj. kr. - Alternativ 4 156 203 milj. kr. - Alternativ 5 198 252 milj. kr. -

B.12.3.3.2 Drift, underhåll och förvaltning

De årliga kostnaderna för drift och förvaltning kan delas upp sådana som

är knutna till den centrala nivån alternativoberoende och sådana som är

knutna till den decentrala nivån altemativberoende.

a Central nivå altemativoberoende kostnader

- Kostnaden för systemunderhåll och kommunikationsanpassningar vidareutveckling har beräknats till 2,1 milj. kr. 2. Kostnaden för samordning och projektledning för förvaltning ej vidareutveckling har beräknats till 1,4 milj. kr. 3. Den centrala driften, nätövervakningen, supporten och applikationsutbildningen har kostnadsberäknats till 5,6 milj. kr. 4. Licenskostnader för mjukvara, utveckling och driftsmiljö har kostnadsberäknats till 0,2 milj. kr. 5. Underhållskostnadema för hårdvara, drift och utvecklingsmiljö har beräknats till 0,1 milj. kr. 6. Lokalkostnaderna för datorn har beräknats till 0,06 milj. kr

Den totala årliga kostnaden central nivå för drift och förvaltning posterna - 1-6 uppgår härigenom till 9,46 milj. kr. ovan -

b Decentral nivå altemativberoende kostnader

- Kostnaderna för personal för lokal driftsupport har för de olika alternativen beräknats till 6,2 milj. kr., 13,2 milj. kr. respektive 36.4 milj. kr. 2. Kostnader för förvaltning, samordning m.m. har beräknats till 1,9 milj. kr., 4,1 milj. kr respektive 11,2 milj. kr. 3. Underhållskostnadema för hårdvara har beräknats till 0,56 milj. kr., 0,75 milj. kr. respektive 1,1 milj. kr. 4. Kommunikationskostnadema avseende ijärrnätet har för samtliga alternativ beräknats till 3,1 milj. kr. 5. Lokalkostnadema för de decentralt placerade datorerna har beräknats till 0,5 milj. kr., 1,06 milj. kr. respektive 2,92 milj. kr.

De totala kostnaderna för posterna 1-5 ovan uppgår för de olika alternativen SOU 199234 till 12,26 milj. kr., 22,21 milj. kr. respektive 54,72 milj. kr. Bakgrundsmaterial Genom en summering av de årliga kostnaderna central och decentral nivå erhålls följande avrundade kostnader för respektive alternativ alternativ 3 - 21,7 milj. kr., alternativ 4 31,7 milj. kr. och alternativ 5 64,2 milj. kr. Liksom var fallet för investeringskostnadema är flera av de kostnadsposter som angivits ovan beräknade utifrån principen att kostnaden lägst uppgår till angivet belopp. Kostnaderna bedöms fångas inom ett intervall som utgår från angivet belopp och som når upp till ett belopp som med 30 % överstiger den lägsta kostnaden. Kostnaderna för respektive alternativ skulle härigenom ligga inom följande intervall.

Alternativ 3 21,7 28,2 milj. kr. - Alternativ 4 31,7 41,2 milj. kr. - Alternativ 5 64,2 83,4 milj. kr. -

B.12.3.3.3 Sammanfattning av kostnader samt kostnader för

fortsatt drift i central miljö.

I avsnitt B.12.3.3.1 har redovisats de kostnader som krävs för att bygga upp ett nytt decentralt fastighetsdatasystem enligt de i avsnitt B.12.3.1 redovisade alternativen. Uppgifterna kan sammanfattas i nedanstående tabell. Alt. 3 25 enheter Investering 141 183 milj. kr. - - - Alt. 4 53 enheter Investering 156 203 milj. kr. - - - Alt. 5 146 enheter Investering 198 252 milj. kr. - - - CFD har i sin redovisning av framtida kostnader för verksamheten inte angivit något behov av investeringar av den typ som redovisats för de ovan alternativa systemlösningama. I driftscentralens kostnader ingår emellertid kostnader om ca 3,6 milj. kr. avseende hyra och avgifter för datorutrustning. En motsvarande kalkyl för drift, underhåll och förvaltning upprättats som för systemalternativ 3-5 har också utarbetats för att beskriva den nuvarande stordatorlösningens kostnader. För att erhålla jämförbarhet mellan alternativen har de kostnadsposter som redovisats i avsnitt B.12.3.3.2 valts för att beskriva också alternativ 2 den nuvarande systemlösningen. Den aktuella - nu kalkylen bygger CFDs faktiska kostnader.

Kostnaderna central nivån redovisas nedan.

1. Kostnaden för systemunderhåll och kommunikationsanpassningar ej vidarutveckling uppgår till 7,56 milj. kr. 2. Kostnaden för samordning och projektledning för förvaltning vidareutveckling uppgår till 1,86 milj. kr. 3. Den centrala driften, nätövervakningen, supporten och applikationsutbildningen kostar 3,11 milj. kr.

4. Licenskostnader för mjukvara, utveckling och driftsmiljö uppgår till SOU 199234 4,8 milj. kr. Bakgrunds- 5. Underhållskostnadema för hårdvara, drift och utvecklingsmiljö uppgår till material 1,5 milj. kr. 6. Lokalkostnadema uppgår till 1,3 milj. kr.

Den sammanlagda kostnaden för posterna 1-6 ovan uppgår till 20,1 milj. kr.

Den centrala FDS-lösningen medför att det inte tillkommer några kostnader lokal nivå i alternativ Bland de kostnader som i den altemativberoende kalkylen belastar alternativ 3-5 återfinns emellertid kostnaden för kommunikation i fjärrnätet. Denna kostnadspost skall också belasta alternativ CFD har härvid redovisat kostnad 2,5 milj. kr. Den totala kostnaden för en om drift, underhåll och förvaltning enligt alternativ 2 uppgår härigenom till 22,6 milj. kr. Det har förelegat vissa svårigheter att åstadkomma ovanstående kostnadspostsammanställning utifrån CFDs budget- och redovisningshandlingar eftersom dessa är uppställda ett delvis annorlunda sätt. Som alternativ till ovanstående beräkningsmetod har den totala kostnaden för de poster som ingår i kalkylen också beräknats utifrån datorcentralens kostnader. Denna alternativa beräkning ger en i huvudsak identisk kostnad som den ovan redovisade. årliga kostnaderna för drift, underhåll och Vid en jämförelse mellan de förvaltning i alternativ 2-5 erhålls följande sammanställning. I uppställningen har medelvärdet inom kostnadsintervallet för alternativ 4 och 5 valts.

Alternativ 2 1 enhet 22,6 milj. kr. - - Alternativ 3 25 25,0 enheter milj. kr. - Alternativ 4 53 enheter 36,4 milj. kr. - - Alternativ 5 146 enheter - 73,8 milj. kr. -

Beträffande den framtida kostnadsutvecklingen vid driftscentralen anger CFD att dessa bedöms vara oförändrade under budgetåren 199192 och 199293. För maskinutrustningen hårdvaran ökar kostnaden med 1,3 milj.kr. under budgetåret 199394 till följd av dator- och skivminnesuppgradering. För budgetåret 199394 och 199495 beräknas årskostnaden till 23,9 milj. kr. CFD har avtal med datorleverantör till december 1995. CFD anger att det i diskussion med leverantören utlovats årlig kostnadssänkning för hårdvara en

inklusive service 20 % vid ett fortlöpande 4-årigt avtal kostnaden för hyra

hårdvara inklusive service uppgick 199091 till ca 4,5 milj. kr.. Detta av skulle i sin tur innebära att kostnaderna efter 1995 trots uppgradering av utrustning kan förväntas bli lägre eller oförändrade ytterligare 3-5 år. Vad avser kostnadsutvecklingen standardprogramvaran anger CFD att denna är svår att bedöma eftersom prisbilden kan förändras genom förändrade debiteringsprinciper från leverantörerna. CFD räknar därför med en prisutveckling standardprogramvaran liksom för hårdvaruservicen som - motsvarar konsumentprisindex. 110

För systemutveckling inom den anslagsfinansierade delen av CFDs verk- SOU 199234 samhet- registennyndigheterna m.fl. inforrnationslämnare är kostnadsnivån Bakgrunds- för budgetåret 199091 14 milj. kr. Denna systemutveckling, som syftar till material att utveckla system och metoder för att rationalisera driften, bör även framgent finansieras genom anslag. För innevarande och kommande budgetår bibehålls i stort samma kostnadsnivå. För andra större rationaliseringsprojekt som har samma målgrupp får enligt CFD en bedömning ske från fall till fall huruvida beställaren, CFD eller båda skall vara finansiärer. Systemutveckling som har ett klart affärsmässigt syfte och som vänder sig mot den privata marknaden finansieras inom ett särskilt program för uppdragsverksamhet. Här kan, beroende kundernas önskemål, en förstärkning av utvecklingsresurserna bli nödvändig. Denna resursförstärkning kan dock balanseras mot höjda intäkter från uppdragsverksamheten. Den systemutveckling som krävs för framtiden oavsett om den finan- sieras med anslag eller med intäkter från uppdragsverksamheten har inte varit föremål för någon kostnadsberäkning för de alternativa systemlösningarna.

B.12.4 Säkerhet och sårbarhet

B.12.4.1 Inledning

Ett av de skäl som den tidigare redovisade FADIR-utredningen anförde för en regionalisering av fastighetsdatasystemet var att säkerhets- och sårbarhetsaspekterna skulle erhålla en bättre lösning i ett sådant alternativ. I syfte att belysa denna fråga för de alternativa systemlösningarna har uppgifter inhämtats från dels Trigon Informatik AB, dels Statskontoret. En sammanfattning av de synpunkter som detta sätt tillförts utredningen lämnas i avsnitt B.12.4.2 och B.12.4.3. I avsnitt B.12.4.4 beskrivs i övrigt vissa synpunkter säkerheten och sårbarheten inom det nuvarande fastighetsdatasystemet.

B.12.4.2 Trigons säkerhets- och sårbarhetsrapport

Det uppdrag som utredningen givit till Trigon Informatik AB omfattar bl.a. att göra en utvärdering av de olika systemaltemativen ur säkerhets- och sårbarhetssynpunkt. Trigon anger i sin Utredning om fastighetsdatasystemets framtida datorstruktur att de begrepp som används i studien följer SIS teknisk rapport 322, Utgåva 1 Rev April 1989, Informationssäkerhet och dataskydd en begreppsapparat. I Trigons utredning anförs i övrigt bl.a. följande.

sårbarhet hot databehandlingen i form SOU 199234 Med avses mot av Bakgrunds-

a försening, avbrott, förlust, material

b obehörig användning data, t.ex. avslöjande, förändring eller för-

av eller felaktig ursprungsangivelse samt störande av data

c bristande informationskvalitet.

Säkerhet kan kan uppnås genom

egendomsskydd skydda egendom, lokaler, utrustning, datamedier

a - t.ex.

och datorprogram,

b funktionsskydd dels genom driftssäkerhet, dvs. skydda verksamheten

bristande tillförlitlighet i t.ex. programvara, maskinvara, kommunimot kationsnät och driftsrutiner, dels avbrottshantering, dvs. verksamgenom het och rutiner skall göra det möjligt att bemästra situationer med som längre avbrott, dataskydd skydda data och datorprogram mot obehörig åtkomst, för-

c -

ändring och förstörelse samt skydd mot falska meddelanden samt d datakvalitetsskydd skydd för att motverka sådana förändringar av data gör dem olämpliga för sitt syfte. som

Rent allmänt konstateras att sårbarheten är större vid en central datorlösning än vid decentral. Däremot är det lättare att bygga upp en hög säkerhet vid en central lösning än vid en decentraliserad. Hotbilden mot de olika lösen ningarna är i desamma och även de krav säkerhetsåtgärder som måste stort vidtas. Vissa risker tillkommer dock vid en decentraliserad lösning. Exempel sådana tillkommande risker redovisas nedan.

I ett system med lokalt placerad datorkraft men integrerad med andra datorer och med decentraliserade eller duplicerade program och register kan behörighetskontrollen bli svårare att upprätthålla. Skyddsmöjligheter och möjligheterna att uppnå enhetliga skyddsnivåer i hela systemet kompliceras av att utrustning från i vissa fall olika tillverkare med olika teknik används. Även kompatibilitet finns för de tillämpom ningar används torde svårigheter uppstå vid implementeringen av som integrerade skyddsåtgärder, t.ex. behörighetskontroll och krypterings-

system. Back för återstart eller förlust av data, utrustning m.m. kan kom- - up pliceras beroende distributionsgraden och om det finns något centralt driftsstöd eller inte. Driftsansvar för gemensamma resurser inklusive behörighetskontroll, back och återstartsåtgärder etc. kan inte utan särskilda resursinsatser up organiseras lokalt med samma kompetens och kapacitet som en central

datorrniljö erbjuder. Utlokalisering datorkraft innebär dubbellagring också att sårbarav men heten beträffande störningar och tekniska fel i utrustning och kommunika-

tionslinj er ökar.

Sårbarheten ökar också vid underhålländring i program och register som SOU 199234 används i de lokala vid implementeringen, krav samtidighet, Bakgrundssystemen användningsstrukturer-förutsättningar, risk för multiplicering material nya av fel etc.

I rapporten konstateras i övrigt bl.a. att riskerna för obehörig användning och bristande kvalitet är minimal vid central datorlösning dvs. i systemalteren nativ 1 och Vad gäller riskerna för försening, avbrott och förlust hänger med back up-rutinernas funktionalitet och omfattning. dessa bl.a. samman För alternativ 4 och 5 kommer olika stora delmängder av den totala informationsmängden att beröras vid avbrott m.m. Vad beträffar säkerhetskrav anförs bl.a. att det vid en central lösning enbart är lokal skall säkras samt att konsekvenserna av bristande en som driftssäkerhetsåtgärder blir större vid en central lösning. Vid en central lösning sker all utveckling och underhåll sammanhållet vilket minskar risken för fel. För de decentrala lösningarna kommer kostnaderna för erforderliga egendomsskyddsåtgärder att bli beroende av antalet driftsställen. En decentral datorlösning medför att back up kan lösas genom att annat driftsställe utnyttjas. Sammanfattningsvis slås i rapporten fast att från säkerhets- och sårbarhetssynpunkt är en central lösning det bästa alternativet. Visserligen innebär en sådan lösning från sårbarhetssynpunkt att om den centralt placerade datorn slås ut drabbas alla som för sin verksamhet är beroende av informationen, å andra sidan är det från säkerhetssynpunkt lättare med en central lösmen ning att hålla en hög säkerhetsnivå. Alternativ 3 25 enheter innebär en ur säkerhets- och sårbarhetssynpunkt - acceptabel lösning. Om inte någon hänsyn tas till kostnaderna kan också alternativ 4 53 enheter och 5 146 enheter ges en acceptabel nivå. Kost- - - - naderna stiger dock nära nog linjärt med antalet driftsställen.

B.12.4.3 Statskontorets säkerhets- och sårbarhetsrapport

Statskontoret har till utredningen ingivit en den 11 mars 1992 daterad skrivelse Säkerhet och sårbarhet vid alternativa systemstrukturer för fastighetsdatasystemet FDS. Statskontoret har i sin skrivelse delat upp de olika -

alternativa systemstrukturerna i två huvudgrupper en central alternativ 1

-

och 2 och en decentral lösning alternativ 4 och 5.

Statskontoret påtalar i skrivelsen bl.a. att de vanligast förekommande problemen i en ADB-baserad miljö kan hänföras till administrativa problem, dvs. bristande rutiner och utbildning, beroendet av nyckelpersoner, avsaknad Säkerhetspolicy osv. Dessa problem står för 75 % av hotbilden. av en Resterande 25 % kan hänföras till ADB-tekniska problem.

I en decentral systemstruktur ställs det stora krav att säkerhetsarbetet SOU 199234 initieras redan ett tidigt stadium så att dessa frågor får en hög prioritet. De Bakgrundsredovisade alternativen innebär en långtgående decentralisering och många material människor som tidigare inte arbetat med ADB och ADB-säkerhetsfrågor kommer att beröras. Det krävs därför en omfattande utbildnings- och informationsinsats för att höja medvetenheten om betydelsen av ADB-säkerhetsarbetet. För att uppnå en mycket god systemsäkerhet, tillgänglighet och flexibilitet är det nödvändigt att ett tidigt stadium beakta säkerhetsaspektema. I en centraliserad systemstruktur genomförs som regel återkommande säkerhetsanalyser för att identifiera hot mot och risker i ADB-verksamheten. Det innebär att det redan idag finns en god säkerhet, dvs. att det finns en ADB-säkerhetsorganisation, avbrottsplanering m.m. Dessutom har i regel byggnadstekniska skyddsåtgärder vidtagits för att förhindra fysiskt intrång till datorerna. Sådana åtgärder förbises ofta i en helt decentraliserad miljö. Beträffande kostnader för säkerhet anför Statskontoret bl.a. att det finns en direkt proportionalitet mellan direkta kostnader för säkerhet och antalet driftsenheter. Ingående parametrar är många utbildning, personal, avbrotts- organisation, dokumentation, back up-rutiner, reservkraft, programvarulicenser, administration av behörighet m.m. Dessa förhållanden gör att det måste finnas personal varje driftsenhet som har ett uttalat ansvar för säkerhetsfrågorna. Statskontorets slutsats är att en god säkerhets- och sårbarhetsnivå kan uppnås i samtliga beskrivna systemstrukturer. Vid en övergång från en central systemstruktur till en decentral måste säkerhetsfrågorna beaktas ett tidigt stadium och ges en hög prioritet. För en mera ingående värdering av de olika systemlösningarna krävs dock enligt Statskontorets uppfattning en mera inträngande säkerhets- och sårbarhetsanalys av alternativen så att en tillräcklig och väl balanserad säkerhetsnivå kan uppnås.

B.l2.4.4 Övriga synpunkter på säkerhet m.m. inom

det nuvarande fastighetsdatasystemet

CFD har under lång tid arbetat med ADB-säkerhetsfrågor. Fastighetsdatasystemet togs i drift med rättsverkan 1976 och riktlinjer för ADB-säkerhet finns utarbetade. Riktlinjerna finns intagna i en Systemhandbok, som också innehåller övriga regler för förvaltningen av fastighetsdatasystemet. Under år 1990 genomfördes en säkerhetsanalys. För de brister som därvid framkom har åtgärder vidtagits eller är sådana åtgärder planerade. Vidare är en katastrofhandbok under utarbetande. I detta sammanhang kan också erinras om att den centrala tillgängligheten i fastighetsdatasystemet de senaste fyra åren uppgått till mellan 99,25 % och 99,59 %. Hos slutanvändarna t.ex. fastighetsregister- och inskrivningsmyndigheter är tillgängligheten ca 1 % lägre till följd av fel i telenät och terminalutrustning. 114

Utan närmare de åtgärder till skydd för egendom, funktion, SOU 199234 att data och datakvalitet vidtagits eller planeras har följande förslag att Bakgrundssom minska sårbarhetenöka säkerheten framförts. material

För att säkerställa driften vid avbrott i den normala elförsörjningen finns det vid CFD en s.k. UPS-anläggning, ett batteripaket. Anläggningen för strömförsörjning till dator och externa enheter såsom skivsvarar minnen och skrivare i maximalt omkring tio minuter vid avbrott i elförsörjningen. CFD har begärt medel för en installation av dieselmotorer eller annan kraftkälla som kan alstra den mängd elström som krävs för anläggningens drift i det fall batteripaketets tidsgräns skulle överskridas. Sådana reservaggregat finns vid vissa andra större eller i övrigt strategiska datoranläggningar. Några medel har emellertid ännu inte reserverats för detta ändamål. Från totalförsvarets sida har framförts önskemål om att fastighetsdata- systemet förses med vissa reservrutiner för att vid ett kris-, krigs- eller efterkrigsläge tillgodose totalförsvarets behov av information från fastighetsdatasystemet. CFD har i sin budgetframställning för budgetåret 199293 begärt medel för systemutveckling för att kunna svara mot totalförsvarets behov av fastighetsinformation.

B. 12.5 För- och nackdelar med de olika

systemalternativen m.m.

B.12.5.l Inledning

Det i avsnitt B.12.2. redovisade outsourcingalternativet har i första hand utformats för att studera huruvida kostnaderna för driften av fastighetsdatasystemet kan sänkas en servicebyrå övertar ansvaret för datordriften. om De i avsnitt B.12.3 beskrivna alternativa systemstrukturerna har primärt konstruerats med utgångspunkt i att informationen i fastighetsdatasystemet skall komma närmare olika användare och därigenom ett bättre sätt kunna tillgodose vissa användningsområdens verksamhet. Vid utformningen av de decentrala systemalternativen har vidare vissa förutsättningar vad beträffar tekniska lösningar, öppna system, rekommenderade standarder m.m. se avsnitt B.12.3.1 utgjort grunden för den kostnadskalkylering som ägt rum. - De utgångspunkter och förutsättningar som redovisats ovan medför att systemalternativen kommer att vara förenade med vissa för- och nackdelar. I avsnitt B.12.5.2 görs en sammanfattande bedömning av de olika alternativens ekonomiska konsekvenser, i avsnitt B.12.5.3 redovisas vissa synpunkter säkerhet och sårbarhet och i B.12.5.4 övriga för- och nackdelar med de olika systemalternativen.

B.12.5.2 Ekonomi SOU 199234 Bakgrunds- Motivet för att lägga ut datordrift entrepenad är i första hand att kostmaterial naderna kan reduceras. En servicebyrå kan producera datatjänster till en lägre kostnad genom att utnyttja stordriftsfördelar. De kostnadsbesparingar som ett företag kan förvänta sig ligger normalt i storleksordningen 20 %. Den utredning som nu företagits ger vid handen att betydande kostnadsreducering kan göras också i det fall driften av fastighetsdatasystemet läggs ut på en servicebyrå. För att åstadkomma en förändring av fastighetsdatasystemet i enlighet med alternativ 4 och 5 krävs investeringar i storleksordningen 160 milj. kr, 180 milj. kr. respektive 225 milj. kr. Den årliga kostnaden för drift, underhåll och förvaltning av berörd del av systemet för alternativ 4 och 5 uppgår till i storleksordningen 25 milj. kr., 36 milj. kr. respektive 74 milj. kr. Motsvarande kostnad för alternativ 2 den nuvarande systemlösningen ligger 23 milj. kr. I angivna kostnader ingår inte några kapitalkostnader. I det nuvarande systemalternativet belastas

driften i budgethänseende men i ovanstående driftskalkyl med årliga

hyreskostnader och avgifter avseende maskinutrustning uppgående till ca 3,6 milj. kr.

B.12.5.3 Säkerhet och sårbarhet

De säkerhets- och sårbarhetsstudier som företagits visar att den nuvarande systemlösningen uppfyller de krav som ställts inforrnationssystemet. Vissa åtgärder för att förbättra säkerheten har redovisats. Dessa är inte är av direkt systemspecifik natur. Det går att uppnå en tillfredsställande säkerhetsnivå i samtliga redovisade systemaltemativ. Kostnaderna för att upprätthålla denna säkerhetsnivå ökar emellertid proportionellt med antalet driftsställen.

B.12.5.4 Övriga för- och nackdelar

En bedömning av alternativen utifrån kriteriet användarvänlighet möjlighet till sambearbetning och tillgänglighet kan göras med utgångspunkt från de slutsatser som redovisats i vart och ett av kapitel B.1-6. Olika användarkategorier ställer olika krav fastighetsdatasystemet. Den nuvarande systemstrukturen uppfyller eller kan för framtiden bedömas uppfylla ställda krav användarvänlighet. Svårigheter kan dock uppkomma vid val av de mera decentrala systemalternativen. Detta hänger bl.a. samman med att de registerförande myndigheterna har olika administrativ indelning. En ytterligare komplikation är att också FBMs geografiska avgränsning avviker från fastighetsregister- och inskrivningsmyndighetens. Det är först länsnivå som myndigheternas indelning sammanfaller. 116

Alternativ 4 och 5 har utformats så att de bl.a. bygger konceptet SOU 199234 öppna systern, modern teknik och Statskontoret rekommenderade Bakgrundsav av standarder. Dessa förutsättningar medför att alternativen i dessa delar ett material bättre sätt överensstämmer med statsmaktemas ADB-politik. Förutsättningarna medför också att systemlösningarna blir mera leverantörsoberoende och erhåller en större förändringsbarhet och att de härigenom kan ha en större utvecklingspotential. Möjligheterna att utöva ett organisatoriskt ansvar, myndighetsinflytande, varierar i de olika alternativen. En komplikation vad avser alternativ 3 är att det för detta alternativ inte finns någon naturlig och självklar värdmyndighet. Vad beträffar ansvaret för systemförvaltning som bl.a. garanterar systemets enhetlighet förefaller den centrala lösningen vara att föredra. -

B.12.5.5 Hybridlösningar

De systemstrukturer som beskrivits ovan som alternativ 1-5 bygger i samtliga fall ett i huvudsak oförändrat fastighetsdatasystem. Alternativ 5 innebär visserligen en mera genomgripande förändring av systemets struktur än de övriga genom att systemets grundläggande delregister splittras upp två separata, geografiskt åtskilda, driftsställen. Som framförts tidigare har olika användare och olika verksamhetsområden skilda krav och önskemål ett fastighetsdatasystem. Det kan bl.a. gälla tillgängligheten till informationen och till systemets registerinnehåll. Ett tillgodoseende av dessa olika önskemål skulle kunna resultera i en helt annorlunda systemstruktur. Ett förslag till en sådan hybridlösning skulle kunna innebära att den centrala lösningen för inskrivningsregistret bibehålls och att fastighetsregistret förläggs hos respektive fastighetsregisterrnyndighet. En sådan IMC-Iösning central lösning för inskrivningsmyndigheterna kan motiveras av att bankernas och kreditinstitutens datorstruktur kräver en central referenspunkt. De uppgifter som finns i inskrivningsregistret är samtidigt de som efterfrågas mest och där kravet riksåtkomst är störst. Eventuella framtida elektroniska pantbrev kräver vidare ett säkert förvaringsinstitut. Samtidigt skulle den mera lokalt efterfrågade fastighetsregisterinformationen komma närmare sina primära användare. Detta kan i sin tur medföra att användningen av uppgifterna i fastighetsregistret ökar. Samhällsplaneringens intressen av sambearbetning och samköming med andra databaser innehållande lägesanknuten information skulle tillgodoses. Uppbyggnad av och integrering med den digitala fastighetsregisterkartan, GFI, skulle underlättas liksom kopplingen till fastighetsbildningsmyndigheternas handläggningssystem. Hybridlösningar av ifrågavarande innehåll har inte varit föremål för någon fördjupad ekonomisk studie inom ramen för denna utredning. Med de erfarenheter som dragits från den ekonomiska kalkyleringen för de övriga systemalternativen bedöms dock investeringskostnad och kostnaderna för drift, underhåll och förvaltning ligga någonstans mellan motsvarande kostnader för systemaltemativ 3 och 117

B.12.5.6 Sammanfattande slutsatser SOU 199234 Bakgrunds- Att lägga ut driften eller större del ADB-verksamheten en service- material en av byrå är framför allt ett sätt att söka nedbringa kostnaderna för verksamheten. Outsourcing har i förevarande utredning visat sig kunna medföra ekonomiska besparingar också vid drift av fastighetsdatasystemet. De alternativa systemstrukturer som i övrigt studerats bygger en detill länsnivå alternativ fastighetscentralisering av fastighetsdatasystemet registemivå alternativ 4 och registennyndighetsnivå alternativ Motiv för - de valda nivåerna har bl.a. varit att söka ett bättre sätt tillgodose samhällsplaneringens intressen genom att stimulera och underlätta uppbyggnad och utveckling av databaser och applikationer regional nivå respektive kommunnära nivå. Det senare alternativet förutsätts vidare underlätta utveckling och introduktion av ett ADB-baserat handläggningssystem för fastighetsbildning HELAS eller andra sådana liknande handläggningssystem - samt av den digitala fastighetsregisterkartan GFI. Alternativ 5 ansluter till det i utredningsdirektiven redovisade alternativet med ett system med en dator vid varje registermyndighet. De olika utarbetade alternativen till den nuvarande systemstrukturen besitter vissa svagheter m.m. För alternativ 3 finns det idag inte någon given värdmyndighet. Beroende att den administrativa indelningen för inskrivningsmyndigheter och fastighetsregistermyndigheter inte sammanfaller och då den fysiska avgränsningen av dessa myndigheters ansvarsområden inte heller överensstämmer med fastighetsbildningsmyndigheternas kan svårigheter uppstå bl.a. kommunikationsområdet vid ett genomförande av - alternativ 4 och Det är först länsnivå som de olika myndigheternas indelning blir samordnad. Den omständigheten att de i fastighetsdatasystemet engagerade registerförande myndigheternas framtida organisation är föremål för diskussion begränsar möjligheterna att nu genomföra de i alternativ 3-5 redovisade systemstrukturema. Domstolsutredningen har i sitt betänkande SOU 1991106 Domstolarna inför 2000-talet uttalat sig för att inskrivningsverksamheten sikt bör skiljas från domstolsväsendet, men inte tagit ställning till någon alternativ värdmyndighet. Det är möjligt att åstadkomma en decentraliserad ADB-lösning för fastighetsdatasystemet. Kostnaden för utveckling och introduktion av sådana lösningar beror i stor utsträckning antalet driftsställen. Den kalkylmässiga investeringskostnaden för ett system enligt alternativ 3 25 enheter ligger - i storleksordningen 160 milj. kr. I alternativ 4 53 enheter och alternativ 5 - - - 146 enheter uppgår motsvarande kostnad till 180 milj. kr. resp 225 milj. kr. - De system som då byggs upp ansluter till konceptet öppna system och av Statskontoret rekommenderade standarder. På motsvarande sätt ökar kostnaden för drift, underhåll och förvaltning med antalet driftsställen. Kalkylen visar att den årliga kostnaden för alternativ 2 dagens system ligger i storleksordningen 23 milj. kr. Motsvarande

kostnad för alternativ 4 och 5 uppgår till 25 milj. kr., 36 milj. kr. respek- SOU 199234 tive 74 milj. kr. Bakgrunds- De är möjligt att finna andra systemlösningar som bygger en annan material struktur t.ex. med ett centralt inskrivningsregister och ett decentralt fastig- hetsregister. Kostnaderna för sådana alternativ bedöms översiktligt ligga en storleksordning mellan alternativen 3 och De krav ställs fastighetsdatasystemet kan upprätthållas säkerhet som i samtliga studerade alternativ 1-5. Kostnaderna för att trygga denna säkerhetsnivå ökar med antalet driftsställen. Vart och ett av de studerade alternativen har sina för- och nackdelar. Dessa tillsammans med de ovan studerade ekonomiska aspekterna, kraven säkerhet, de organisatoriska frågornas lösning liksom de olika användarnas och verksamheternas krav systemet bör utgöra underlag vid valet av systemstruktur.

x XP

x

x x x x

Bilagor

SOU 199234 Bilaga 1

CENTRALNÄMNDEN FÖR 1991-11-17 FASTIGHETSDATA

Ulf Bjälkefors

FASTIGHETSDATASYSTEMETS DRIFTSMILJ Ö

Föreliggande promemoria beskriver fastighetsdatasystemet FDS och de driftmässiga förhållandena per den l november 1991. Beskrivningen är närmast avsedd att tjäna underlag för bedömning av kostnaderna för datordriften av som systemet. Det innebär att verksamheter som systemutveckling, systemunderhåll, uppdragsverksamhet, i vad avser ianspråktagande av datacentralens m m resurser är inberäknade i beskrivningen.

l FASTIGHETSDATASYSTEMET

1 1 Allmänt . Fastighetsdatareformen genomförs successivt över landet och beräknas vara avslutad vid utgången 1995. För närvarande finns i systemet ca 3,4 miljoner av fastigheter med komplett information fastighetsdatareformen genomförd och ca 0,5 miljoner fastigheter med begränsad information. Fastighetsdatareformen år genomförd för drygt 80% av landets fastigheter.

FDS är uppbyggt för central drift med allt data centralt placerat. Statliga och kommunala fastighetsregistermyndigheter SFRM och KFRM ajourhåller fastighetsregisterdelen av systemet medan inskrivningsmyndigheter IM ajourhåller inskrivningsregisterdelen. Ajourhållningen sker med hjälp av terminal. Antalet registermyndigheter, vid vilka fastighetsdatareformen är genomförd, är i dagsläget följande FRM S3 IM 67 Vid dessa registermyndighetema finns 738 terminaler textskärmar och skrivare.

Förutom från angivna registermyndigheter sker ajourhållning av ovan begränsad fastighetsinformation främst adress- och planinformation från vissa kommuner och länsstyrelser.

Ajourhállning fastighetsinformationen sker huvudsakligen i två steg. Under

av dagtid ärenden i systemet och mellanlagras. Arenden kontrolleras och matas

SOU 199234 Bilaga I

godkänns från terminal. Efter godkännande uppdateras fastighetsinformationen med den mellanlagrade informationen. Detta sker via satsvisa bearbetningar då terminalsystemet stängts ned. I samband med de satsvisa bearbetningama sker utskrift av de dokument som är ett resultat av ärendehandläggningen. Dessa dokument kuverteras och sänds ut centralt från datacentralen.

FDS terminalsystem är tillgängligt för användarna måndag-fredag kl 07.00 - 18.00. Under denna tid har sålunda registermyndighetema tillgång till registerinformationen. Förutom registermyndighetema har även andra intressenter möjlighet att komma registerinformationen för informationssökning. Kunder kan avtala om anslutning av terminaler och terminalnät till systemet och betala för er hållna tjänster. Detta sker inom ramen för CFDs uppdragsverksamhet. Inom denna verksamhet har genom ingångna avtal ca 15 500 terminalarbetsplatser tillgång till FDS.

1.2 Fastighetsdatasystemets databaser

FDS använder DBDC-systemet databasdatakommunikationssystemet ROSAMAROS. ROSAM hanterar hierarkiskt uppbyggda databaser.

I FDS hanteras stora datavolymer. Information om fastigheter är starkt varierande och den lagrade volymen tecken för en fastighet i packad form varierar från ca 150 tecken till ca 150 000 tecken. Den totala lagringsvolymen för databaserna uppgår i dagsläget till ca 16.2 GB.

ROSAM medger uppdelning av en logisk databas i 16 fysiska databaser för att erhålla hanterlig storlek databaser och öka tillgängligheten till informationen. Med den möjligheten har FDS geografiska område f n indelats i 14 regioner. Var och en av dessa 14 regioner innehåller data från ett eller två län. Den femtonde regionen utnyttjas vid laddning av nya områden inom reformarbetets ram och den sextonde regionen innehåller test och utbildningsdata.

Indelningen av landet i 14 regioner har gjorts med utgångspunkt från att jämnstora regioner vad gäller datavolym. Det innebär att två län inom en region behöver angränsa varandra rent geografiskt. Inom en region är informationen uppdelad flera databaser var och en med specifikt innehåll. Datavolymer och antal databaser db per region är följande

SOU 199234 Bilaga 1

LÄN LAGRADE TECKEN ANTAL DB

AB 2.216 GB 38 C, L 1.237GB 45 D, Z 0.598 GB 48 E, N 1.138GB 49 X 1.031GB 52 G. H 0.727 GB 36 Y 0.750 GB 41 K, R 0.641 GB 38 M 127GB 35 0 1.017 GB 29 P 0.855 GB 41 S,AC 1.331GB 41 T. BD 0.932 GB 38 U, W 1.038GB 41

Anm. Siffrorna avser situationen per den 1 november 1991. Det varierande antalet databaser beror främst på att fastighetsdatareformen år genomförd i alla län, att det i några län pågår försöksverksamhet med byggnadsregister och att tjänsten ändringsdata är olika spridd i olika län.

1.3 Driften vid CFD datorcentral

1.3.1 Allmänt

Arbetet vid CFD datorcentral är beträffande maskindriften uppdelad i 2 skift där den totala arbetstiden normalt omspänner måndag-fredag kl 06.30-22.30. På grund av tillfälliga belastningar sker visst arbete ibland även efter kl 22.30. Även vissa lördagar och söndagar tas i anspråk vid behov. Maskinsystemet är normalt igång dygnet runt vilket innebär att vissa system kan nås internt inom CFD dygnt runt. Detta möjliggör bl a nödvändigt systemunderhåll och systemutveckling dygnet runt. Även vissa satsvisa bearbetningar, som kräver operatörsingripande kan köras efter kl 22.30.

SOU 199234 Bilaga 1

1.3.2 Driften under dagtid kontorstid

Som ovan nämnts är FDS terminalsystem öppet för terminalanvändama kl 07.00-18.00. Systemet, som använder en terminalmonitor vid AROS, i namn fortsättningen används benämningen AROS-systemet för detta system startas normalt upp kl 06.30 för att kunna garantera tillgänglighet från 07.00. Vid sidan av AROS-systemet finns ytterligare en terminalmonitor STX, som hanterar terminaltrañken mot företagsinteckningssystemet FINT vid IM i Malmö. Behöriga terminalanvändare i dagsläget ca 15 500 terminalarbetsplatser har tillgång till AROS-systemet och begränsad mängd terminalarbetsplatser STX.

Dygnet om är programsystemet TSO Time Sharing Option uppstartat. Via TSO kan terminaler vid CFD beordra bearbetningar. Ca 170 s k TSO-users finns definierade i systemet. Terminalema finns spridda inom systemutvecklings- och driftorganisationen vid CFD vid CFDs samtliga enheter.

Förutom ovanstående system finns två AROS testsystem för programutveckling, -underhåll och test uppstartade dygnet runt.

Under dagtid sker sålunda drift av terminalsystemen TSO och AROS testsystem dygnet runt. Eftersom TSO-användama genererar satsvisa bearbetningar utförs också en mängd sådana bearbetningar under dagtid. Det innebär att operatörsingripanden för att montera band och hantera utskrifter vid skrivare måste utföras enligt kommandon från operatörskonsolen.

Satsvisa bearbetningar, som utnyttjar informationen i FDS databaser sker, om omfattande registeruttag skall göras, utanför den tid AROS-systemet är uppstartat. Det finns emellertid möjlighet att starta upp satsvisa bearbetningar under AROS-systemets kontroll. Sådana bearbetningar görs i begränsad omfattning eftersom svarstidema för terminalanvändarna annars kan påverkas negativt.

SOU 199234 Bilaga I

1.3.2.1 Några siffror från driften under dagtid

Följande fakta drift-bild under kontorstid ger en

Antal samtidigt uppstartade jobb tasks ca 100 Antal samtidigaTSO-users ca 50 Antal definierade TSO-users ca 170 Antal TSG-transaktioner per minut ca 100 Antal IO mot skivminne per sekund ca 130 CPU-belastningunder peak-tid ca 55% AROS-systemet förbrukar 40% av denna CPU-belastning ca Paging-mte per sekund ca 45 - Svarstider TSO ca 0,1 sek CPU AROS ca 0,3 sek skivminne ca 18 ms Cachehit rate skivminneskontrollenhetenär utrustad med cache-minne ca 71 % AROS-systemper dag Antal transaktioner ca 100 000 Antal databasanrop ca l 370 000 Antal kölâsningar ca l 365 ooo Antal skrivningar kö ca l 200 000 Antal IO ca 875000

Maskinutrustningen är dimensionerad för driften under dagtid, då det är denna verksamhet som styr kapacitetsbehovet.

Registermyndighetemas terminaler är anslutna mot datacentralen via televerkets Datapak-nät FAP-nät, företagsanpassat paketnåt, vidare avsnitt 2.1. se Statistik från detta nät följande bild av terminaltrañken ger

VECKA Genomsnittligt antal bytesdag 41 44.00 Mb 42 44.80 Mb 43 43.44 Mb

SOU 199234 Bilaga 1

Under den aktuella tiden har svarstiden över nätet varit 1.2 sekunder. Antal kontrollenheter i nätet har varit 149 och antalet terminaler 845 Det skall st. noteras att de 845 terminalema registermyndighetemas terminaler inklusive terminaler vid CFD svarar för ca halva transaktionslasten i AROS-systemet

dvs ca 50 000 transaktionerdag. Övriga kunders terminaler vilka idag

utnyttjar FAP-nätet svarar för resten.

1.3.3 Driften under kvällstid

1.3.3.1 Uppdatering av FDS databaser

Som tidigare nämnts avslutas AROS-systemet kl 18.00, dvs från den tiden har inga användare tillgång till fastighetsdata från terminal. Från denna tidpunkt genomförs uppdatering av databaser med de ärenden från ärendehandläggningen som mellanlagrats och godkännts. Uppdateringen sker per län, med flera jobb gående parallellt. För varje län finns en mängd jobb som skall genomlöpas. Antalet jobb varierar per dag beroende att det finns periodvis återkommande vecko- och månadsjobb. T ex sker uppdatering aviserade adressändringar av en gång per vecka och statistikkömingar månadsbasis. Följande tabell redovisar antalet jobb per dag under vecka 44, 1991

1991-10-28 363 jobb 1991-10-29 349 jobb 1991-10-30 323 jobb 1991-10-31 378 jobb 1991-11-01 314j0bb

Under förutsättning att inga jobb av vecko- och månadskaraktär körs är antalet jobb från ärendehandläggningen 314. Ett jobb består av ett antal jobbsteg. Antalet exekverade jobbsteg är a beroende resultatet av föregående jobbsteg och varierar därför från dag till dag. De 314 nämnda jobben ovan omfattar maximalt 2193 jobbsteg. Under dag med maximalt antal jobb dvs en att även vissa periodvis återkommande jobb körs kan antalet jobbsteg överstiga 2800.

De olika jobben är fördefinierade i systemet och styrningen de olika av jobbstegen sköts av ett kontrollsystem programprodukten CONTROL-M. Operatörsingripandena blir därför få.

.28

SOU 199234 Bilaga 1

Om något fel inträffar vid uppdateringen av FDS databaser kan bero på programfel eller felaktig handläggning och detta fel kan äventyra uppstarten av AROS-systemet nästa dag kontaktar operatören personal inom driftenheten for åtgärdande av felet. Inom driftenheten finns en särskild driftsystemfunktion vars uppgift bl a är följa upp systemets status. Personalen vid denna funktion har beredskapstjänstgöring för åtgärdande av akuta fel under kvällstid. Systemets status avrapporteras ld 9.30 vid dagliga driftuppföljningsmöten.

I dagsläget är den normala genomloppstiden för uppdatering av driftsystemets databaser ca 2 timmar per dag. Denna tid kan variera kraftigt beroende på den typ av ärenden som hanterats vid registermyndighetema. Om många fastigheter skall uppdateras i samband med hantering av vissa fastighetskomplex t ex adressändring vid stora fastighetsinnehav kan den normala genomloppstiden mer än fördubblas.

Utskrift av dokument från ärendehandläggningen tar ca 1,5 timmar per dag.

Förutom uppdatering av databaser exekveras under kvällen större beställningar från uppdragsverksamheten. Det kan tex gälla utdrag ur databaserna för vidarebearbetning och presentation papper eller datamedia. Framför allt genomförs sådana bearbetningar som är av sådan omfattning att de kan gå på dagtid utan att svarstidsproblem uppstår.

1.3.3.2 Säkerhetskörningar

Säkerheten i FDS är hög. För att i varje ögonblick kunna garantera innehållet i datasystemet sker dagligen omfattande säkerhetskörningar. Alla bearbetningar mot databaserna loggas på skivminne. Dessa loggar överförs under dagtid och kvällstid till magnetband kassettband. Antalet kassetter från dagtid är 6 och under kvällstid 9 dvs totalt 15 per dag. Av dessa loggar skapas dagligen s k recovery-records som används om en eller flera databaser behöver rekonstrueras efter haveri. Utgående från senaste databas-backup sker uppdatering med recovery-records från tidpunkten omedelbart efter backup-tillfället.

Totalt sparas recovery-records för 8 dagar. Varje recovery-record innehåller en efterkopia av ett databasblock efter en databasuppdatering. Totala antalet recovery-records för en dag varierar mellan 19 miljoner och 24 miljoner. Denna siffra, som ger en bild av IO-verksamheten i systemet, inkluderar även AROS-systemets kö- och systemdatabaser.

SOU 199234 Bilaga 1

Dagligen tas backup av vissa sekvensiella dataset. Den totala omfattningen år 3 kasettband. Två gånger per vecka tisdag och fredag tas backup av FDS program och alla databaser. Totalt omfattar denna backup 41 kasettband och kömingstiden är ca 2 timmar. Tre generationer av kasettband sparas. En generation sparas vid CFD, en utanför CFD och den tredje utanför Gävle.Måndagar och torsdagar tas backup av operativsystem, arbetsdataset, m.m. Denna backup omfattar ca 30 kasettband och tidsåtgången är ca 1,5 timmar per tillfälle.

Tester sker regelbundet att backup finns på nödvändiga dataset. Dessa tester sker vid den backupcentral med vilken CFD har avtal. Vid dessa tester startas systemet upp och kontroll sker även att terminaler i CFDs terminalnät kommer i kontakt med systemet.

1.3.3.3 Hantering av dokument från ärendehandläggningen

Som ett resultat ärendeuppdateringen skrivs olika bevis ut centralt och skall av efterföljande dag efterbehandlas och skickas ut till ingivare av ärenden. En försändele kan innehålla ett variabelt antal dokument med ett variabelt antal sidor. För dokumenten finns två olika blankettbanor, av vilka blanketten för pantbrev är ett säkerhetspapper för vilket särskilda säkerhetsregler gäller.

För att klara efterbehandlingen av försändelsema maskinellt skrivs dokumenten ut på lösblad. På dokumenten skrivs en streckkod, som håller ihop dokument inom försändelse och med vars hjälp kontroll kan ske att rätt antal blanketter hamnar i en försändelse.

Som resultat från utskriften erhålls blanketterna i försändelseordning. Skrivaren hämtar omväxlande den blankettyp som behövs två inmatningsfack varför dokument hörande till en försändelse kommer i följd.

Utskriftstiden för dokumenten är ca 1,5 timmar per dag. Efterföljande dag skapas försändelser i en särskild utrustning BellHowell, Philipsburg som blanketterna i kuvert. Efterbehandlingen med hjälp av streckodema lägger rätt tar ca 1,5 timmar vid 1700 försändelser dagsläget.

Antalet utskrivna sidor och skapade försändelser för en dag 1991-09-26 framgår av följande tabell.

SOU 199234 Bilaga 1

TOTAL

Som tidigare nämnts är pantbrevet omgärdat av vissa säkerhetsföreskxifter. Blanketterna är numrerade och skall avräknas efter varje körning första och antecknas och makulerade blanketter kontrolleras och antecknas. sista nummer Blanketterna skall förvaras inlästa för att förhindra otillbörlig åtkomst.

Förutom angivna utskriftvolym skrivs ytterligare ca 3 miljoner A4-sidor ut ovan år ut år med hjälp laserskrivaren. Den totala utskriftsvolymen per år per per av är i dagsläget sålunda ca 4 miljoner sidor.

SOU 199234 Bilaga I

2 DATORCENTRALENS UTRUSTNING

l Hårdvara

FDS är uppbyggt för drift i datorutrustning kompatibel med IBMs S370-arkitektur. Vid CFDs datorcentral finns för närvarande följande utrustning

- dator IBM 3090-l70S intemminne64 MB l6 kanaler överföringshastighet3MBsek 10 kanaler och 4,5 MBsek 6 kanaler

- skivminne 4 x lBM 3380-AK4 kapacitet7,5 GBenhet 3 x IBM 3380-BK4 kapacitet 7,5 GBenhet Total lagringskapacitet53 GB

skivminnes- l x IBM 3990 mod 3 styrenhet med 32 MB cache-minne

- magnetband- 3 x IBM 3480kasettband station 2 x IBM 3422 rullband - laserskrivare 1 x IBM 3827lösbladsskrivaremed kapacitet om 92 sidorminut

- radskrivare 1 x lBM 3203kapacitet1000raderminut

- kommunikations- l x lBM 3725 datorer l x IBM 3745 Kommunikationsdatorema administrerar ca 15500 temiinalarbetsplatser via följande kommunikationslinjer 10 Datel fast 9600 bps 24 Datex 1200-4800bps 15 SNI Datel fast 2 SNI Datapak 9600bps l Datel fast Videotex 4800bps 4 Datel uppringt 2400 bps 10 Internalinjer 4800-9600bps 2 Datapak 9600 bps 2 Datapak FAP-nät 64 Kbps

Vid datacentralen finns ca 7000 magnetbandsvolymer.

Nyligen oktober 1991 genomförda mätningar ger vid handen att datorns CPU-utnyttjande ligger på 55 % under bråd tid. Med nuvarande operativsystem

SOU 199234 Bilaga 1

MVSESA beräknas CPUn kunna utnyttjas till 85% utan att köproblem uppstår. Erfarenhetsmässigt har CPU-tillväxten till följd av nya bearbetningslcrav legat kring 20% per år. Fortsätter denna trend passeras 85% CPU-utnyttjande om ca 2 år hösten 1993 varför uppgradering av datorn bör ske vid denna tidpunkt. Följande bild visar CPU-utnyttjandet vid 15, 25 resp 35 % tillväxt 85 % anger den maximalt möjliga utnyttjandegraden

CPU-utnyttjande 3090-17S

300 250 200 150 Ja 100

5o

0 1091 1092 1093 1094 1096 1090 +551 +255 +155 +051

Skivminnesbehovet växer erfarenhetsmässigt med ca 15% per år vilket i dagsläget motsvarar ca 7,5 GBår.

2.2 Mjukvara 2.2. l Standardprogramvaror För utveckling, drift, underhåll av FDS och utnyttjande av informationen i FDS finns följande avtalade programvaror vid datacentralen. Samtliga programvaror är nödvändiga i det dagliga arbetet och kan direkt ersättas av andra programvaror utan mer eller mindre kostnadskrävande konverteringsinsatser.

SOU 199234 Bilaga 1

IBM-produkter

ACFNCP v3, ACFNCP v5, ACFNCPEP, ACFSSP, ACFVTAM ASSEMBLER,BrowseMaster,BTAMSP, COBOL, DCF, DFSORT, DFP, DSF, DSPRINT, EDITOS, EREP, FILE-TRANSFER, FLSF, Fonter, FORTRAN, GDDM, GDDMPGF, ISPF, ISPFPDF, JES2,MVSESA 4.1, NETVIEW, NPSI, OGL, ONTOPIPCS, PLI, PPFA, PMTSO, PSF bas, PSFanslutning,RACF, SDSF, SHMPS, SMPE, SMARTMVS, TSOE

Andra leverantörer PRODUKT LEVERANTÖR

ABEND-AID Namic ABEND-AIDCobol Namic AROSROSAM RosamADB AB AROSSYSSOURCE RosamADB AB AutoOperatorMVS BooleandBabbage CMF inkl WDM BooleandBabbage CONTROL-M BooleandBabbage DOCUTEXT BooleandBabbage EASYTRIEVE Pansophic EASYTRIEVE PLUS Pansophic FDRABRCPK Innovation FILE-AID Namic FILE-AIDXE Namic FOCUS Cybemetics FTT S0 SEC HELP VOLVO KFTESPAK KF NETSPY MainSoft PACKETMAIN Telepartner PANEXEC Pansophic PANVALETBatch Pansophic PANVALETISPF Pansophic PNMS Ill Topdata ResolvePLUS Booleand Babbage SEAL Såkdata SYSOUT-HANDLER W-DATA STX MainSOFT TMS CA-l CA

2.2.2 Egenutvecklade programvaror

FDS innehåller en mängd egenutvecklad programkod. Programmeringen sker företrädesvis i programspråket COBOL med vissa inslag av moduler skrivna i Assembler. Antalet program och programmoduler i FDS fördelade på programmeringsspråken Assembler och Cobol är följande

SOU 199234 Bilaga 1 PROGRAMMERINGSSPRÅK ANTAL POGRAMMODULER

Det totala antalet programrader är ca 2,5 miljoner.

Anm. Ovan angivna siffror har erhållits efter genomsökning av källkodsbibliotek. Därvid har exkluderats program som används inom dataregistreringsområdet. Vissa programmoduler kan ha ersatts av nya moduler tagits bort från biblioteket, dvs dessa moduler är inaktuella. Å andra men sidan har vissa nya programkomplex räknats in varför siffrorna ger en någorlunda rättvisande bild av den aktuella situationen.

SOU 199234 Bilaga 2

Kommittédirektiv

Dir. 19918

Översyn av fastighetsdatasystemets dator-struktur

Dir. 19918

Beslut vid regeringssammanträde den 21 februari 1991

Chefen för bostadsdepartementet, statsrådet Lönnqvist, anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas med uppgift att under-

söka om fastighetsdatasystemets nuvarande datorstruktur är ändamålsenlig. Om analysen ger anledning till det, skall utredaren föreslå de förändringar som behövs.

Bakgrund

Genom den pågående fastighetsdatareformen byggs ett nytt, för land

och stad enhetligt ADB-baserat fastighetsdatasystem upp. Systemet er-

sätter de tidigare manuellt förda registren med fastighets- och in-

skrivningsuppgifter. Ansvaret för registerföringen ligger dock kvar

hos fastighetsregister- och inskrivningsmyndigheterna.

Riksdagen beslutade om reformen år 1968 och 1970 prop. 19681

bil. SU2, 3 LUS, rskr. 80 och prop. 19701 bil. SU2, 3 LU8,

rskr. 96. Efter en försöksverksamhet i Uppsala län togs systemet där

i bruk med rättsverkan den 1 januari 1976. Reformarbetet har sedan

genomförts i femåriga etapper, varav den senast beslutade sträcker sig

t.o.m. budgetåret 199495. Hittills har uppgifter om ca tre miljoner 137

SOU 199234 Bilaga 2

fastigheter eller 70 % fastighetsbeståndet förts in i systemet.

ca av Systemet är infört i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Kalmar, Malmöhus, Hallands, Göteborgs och Bohus, Skaraborgs, Värmlands,

Örebro, Västmanlands, Gävleborgs och Västernorrlands län samt i delar Östergötlands, Kristianstads, Älvsborgs och Norrbottens län.

av Fastighetsdatasystemet beräknas infört i hela landet år 1995. vara Centralnämnden för fastighetsdata CFD har ansvaret för genom-

förandet fastighetsdatareformen i samverkan med främst dom-

av stolsverket och statens lantmäteriverk. CFD svarar också för driften och förvaltningen fastighetsdatasystemet. Därutöver har CFD bl.a. av i uppgift att utveckla system och metoder för fastighetsdatasystemets användning inom olika verksamhetsområden. CFDs verksamhet är i huvudsak förlagd till Gävle. Fastighetsdatasystemet baseras på central dator placerad vid en

CFD i Gävle. De myndigheter som registrerar uppgifter i systemet i

-

huvudsak inskrivnings- och fastighetsregistermyndigheterna är an-

slutna till centraldatorn med terminaler. Även kommuner utan fasti g-

hetsregistermyndighet har numera möjlighet att registrera vissa upp-

gifter i systemet. Registren tillförs därutöver taxeringsuppgifter.

Ett stort antal myndigheter, organisationer, banker m.fl. har, utan

att kunna påverka innehållet, möjlighet att ta del av uppgifterna i

fastighetsdatasystemet via olika former anslutningar. Många kornav och banker har sina egna datasystem anslutna till fastighetsmuner datasystemet. Detta innebär snabb tillgång till uppgifter för bl.a.

kreditprövning. Sammanlagt kan fastighetsdatasystemet i dag nås från

ca 15 000 terminalarbetsplatser.

Behov av utredning

Handläggningstiden vid registermyndigheterna har som en följd av

fastighetsdatasystemets införande minskat. Servicen till inskrivningsväsendets kunder har förbättrats avsevärt. Lösningen med en central

dator hos CFD i Gävle och terminaler ute i landet hos register-

myndigheterna har hittills fungerat väl. Tillgängligheten till systemet

är mycket god.

Fastighetsdatasystemet har under de som gått sedan starten ut-

vecklats och förnyats i många avseenden. Den grundläggande struk- 138

SOU 199234 Bilaga 2

turen med en central dator i Gävle och terminaler ute i landet är dock oförändrad. Samtidigt har samhällets utveckling inneburit en kraftigt ökad efterfrågan information om fastigheter i ADB-form. Fastighetsdatareformen beräknas vidare vara helt genomförd år 1995. Detta sammantaget innebär att det nu enligt min mening är lämpligt att pröva om fastighetsdatasystemets grundläggande datorstruktur är den mest lämpliga även för en överblickbar framtid. En särskild utredare bör därför tillkallas för att pröva om fastighetsdatasystemets datorstruktur är ändamålsenlig. Om analysen ger anledning till det, bör utredaren föreslå de förändringar som behövs.

Riktlinjer för utredningsarbetet

Utredaren skall i sitt arbete utgå från det innehåll och de uppgifter

som fastighetsdatasystemet har i dag samt den ansvarsfördelning som nu gäller mellan berörda myndigheter, dvs. främst domstolsverket, CFD och lantmäteriverket. De förslag som utredaren för fram bör dock inte hindra eventuella framtida förändringar i ansvarsfördelningen. Utredaren bör pröva om fastighetsdatasystemet med den lösning

med central dator som nu används har några väsentliga nackdelar. Ut-

redaren bör vidare belysa den nuvarande datorlösningen i förhållande till den allmänna utvecklingen inom datorområdet. Utredaren bör därvid studera om det finns tekniska lösningar som skulle bli billigare eller bättre än den som nu används. Utredaren bör bl.a. pröva om ett

system med en dator vid varje registermyndighet är att föredra fram-

för ett med central dator.

Bedömningarna bör utgå från analyser som tar upp ekonomiska

och andra effekter för verksamheten såväl vid CFD som vid inskriv-

nings- och fastighetsregistermyndigheterna och för andra användare

av systemet. Därvid skall också beaktas behoven av uppgifter om fastigheter i andra datorsystem som redan finns eller håller att utvecklas hos olika intressenter. Redan för närvarande sker ett omfattande utbyte av data mellan fastighetsdatasystemet och andra datorsystem. Det gäller exempelvis mellan de större kreditinstituten och

fastighetsdatasystemet. Inte obetydliga rationaliseringsvinster torde kunna uppnås fortsatt ökat utnyttjande data från fastig- 139

genom ett av

SOU 199234 Bilaga 2

hetsdatasystemet inom närliggande områden, bl.a. i s.k. geografiska

informationssystem. Inom lantmäteriet pågår exempelvis utveckling

av ett ADB-system för geografisk redovisning av fastighetsindelningen där den information som finns i fastighetsdatasystemet avses kompletteras med möjlighet att även visa registerkartan. Vidare pågår inom lantmäteriet arbete med att rationalisera fastighetsbildningen och fastighetsregistreringen vilket också förutsätter samverkan med

fastighetsdatasystemet. Inom kommunerna pågår bl.a. arbete med att

bygga upp fastighetsinfomiationssystem vilka även de som regel för-

utsätter tillgång till uppgifter från fastighetsdatasystemet.

Det är väsentligt att fastighetsdatasystemet är ett säkert ADB-system. Tillgängligheten bör vara hög och sårbarheten liten. Uppgifter om fastigheter är vidare av stor betydelse för totalförsvaret, bl.a. som

grund för arbetet med att trygga tillgången till mark för olika total-

försvarsändamål. Det är därför väsentligt att det finns tillgång till

aktuella uppgifter om fastighetsbeståndet även under kris- och krigs-

förhållanden. Utredaren skall därför i sitt arbete beakta såväl säker-

hets- som beredskapsaspekter.

Utredaren bör i övrigt föra fram de synpunkter och förslag i fråga

om fastighetsdataverksamheten som han finner anledning till. Utredaren bör i arbetet inhämta synpunkter från sådana myndig-

heter och organisationer som har intressen att ta till vara i fråga om

fastighetsdatasystemet. Utredaren bör också samråda med de pågående utredningarna om översyn av domstolarnas uppgifter, arbetssätt och

organisation Ju 198906, om ett nytt panträttssystem fastighets-

rättens område Ju 199005 och statens fastighetsförvaltning

om

Fi 199005.

Tidsplan m.m.

Utredningsarbetet bör vara avslutat före den 31 mars 1992. För utredaren gäller direktiven till samtliga kommittéer och sär-

skilda utredare om utredningsuppdragens inriktning dir. 19845

och om beaktande av EG-aspekter dir. 198843.

sou 199234 Bilaga 2

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att nu regeringen bemyndigar chefen för bostadsdepartementet att tillkalla en särskild utredare omfattad kommittéförord- - av

ningen 1976119 med uppdrag att utreda frågor fastighetsdata-

- om systemets datorstruktur,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde

utredaren. Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta elfte huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller

hans framställan.

Bostadsdepartementet

1992 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Grundutbildningens Frihet ansvarkompetens. villkor i högskolan. U. Reglerför risker. Ett seminarium om varför tillåter mer föroreningar inne än ute. M. Psykisktstördas situation i kommunerna -en probleminventeringur socialtjänstens perspektiv.S. Psykiatrin i Norden -ett jämförande perspektiv. Koncessionför försäkringssammanslutningar. Fi. Ny mervärdesskattelag. Motiv. Del - Författningstext och bilagor. Del Fi. - 7. Kompetensutveckling en nationell strategi.A. - Bostadsrätter. Fi. Fastighetstaxeringm.m.- Ekonomi och rätt i kyrkan. C. 10.Ett nytt bolag för rundmdiosändningar.Ku. 1 Fastighetsskatt. Fi. 12. Konstnärlig högskoleutbildning.U. 13. Bundna aktier. Ju. 14. Mindre kadmium i handelsgödsel. Jo. 15. Ledning och ledarskap i högskolan nâgra perspektivoch möjligheter. U. 16.Kroppen efter döden. S. 17. Den sista undersökningen obduktioneni ett psykologiskt perspektiv. 18.Tvángsvärd i socialtjänsten ansvar och innehåll. - 19. Lángtidsutredningen 1992.Fi. 20. Statenshundskola. Ombildning från myndighettill aktiebolag. 21.Bostadsstöd till pensionärer. ZZEES-anpassningav kreditupplysningslagen. Ju. 23. Kontrollfrågor i tulldatoriseringen m.m. Fi. 24. Avreglerad bostadsmarknad. Fi. 25. Utvärdering av försöksverksamheten medS-årig yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan. U. 26.Rätten till folkpension kvaliñkationsregler i internationella förhållanden. 27. Årsarbetstid.A. 28. Kartläggning av kasinospel enligt internationella regler. Fi. 29. Smittskyddsinstitutet ny organisationför Sveriges nationella smittskyddsfunktioner. 30. Kreditförsäkring Några aktuella problem. Fi. - 3 Lagstiftning om satellitsändningar av TV-prograrn.Ku. 32.Nya Inlandsbanan. K. 33. Kasinospelsverksamhet i folkrörelsemas tjänst C. 34.Fastighetsdatasystemets datorstruktur. M.

BIL. .KUNGL 1992 -04- 91-

STOCKHOL

Statens 1992

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Kulturdepartementet Bundnaaktier. [13] Ett nytt bolag för rundradiosändningar. [10] EES-anpassning av kreditupplysningslagen.[22] Lagstiftning om satellitsändningar av TV-program.

Socialdepartementet Arbetsmarknadsdepartementet Psykiskt stördas situation i kommunerna Kompetensutveckling en nationell strategi. [7] - Årsarbetstid. -en probleminventeringur socialtjänstensperspektiv.[3] 271 Psykiatrin i Norden ett jämförandeperspektiv.[4] - Civildepartementet Kroppen efter döden.[16] Den sistaundersökningen obduktioneni ett Ekonomioch rätt i kyrkan. [9] psykologisktperspektiv.[17] Kasinospelsverksamhet i folkrörelsemas tjänst [33] Tvängsvárdi socialtjänsten ansvar och innehåll.[18] - Statenshundskola. Ombildning från myndighettill Miljö- och naturresursdepartementet aktiebolag.[20] Reglerför risker. Ett seminarium varför vi tillåter om Bostadsstöd till pensionärer.[21] föroreningarinne [2] mer än ute. Rätten till folkpension kvalifikationsregleri Fastighetsdatasystemets datorstruktur. [34] internationella förhållanden.[26] Smittskyddsinstitutet- ny organisationför Sveriges nationella smittskyddsfunktioner.[29]

Kommunikationsdepartementet Nya Inlandsbanan. [32]

Finansdepartementet Koncessionför försäkringssammanslutningar. [5] Ny mervärdesskattelag. Motiv. Del - Författningstext och bilagor. Del [6] - Fastighetstaxering Bostadsrätter. [8] m.m.- Fastighetsskatt. Lângtidsutredningen1992.[19] Kontrollfragor i tulldatoriseringen m.m. [23] Avregleradbostadsmarknad. [24] Kartläggning av kasinospel enligt internationella regler. [28] Kreditförsäkring Någraaktuellaproblem.[30] - Utbildningsdepartementet

Frihet ansvar kompetens.Grundutbildningensvillkor - i högskolan.[l] Konstnärlighögskoleutbildning.[12] Ledning och ledarskapi högskolan någraperspektiv och möjligheter. [15] Utvärdering av försöksverksamheten med 3-âng yrkesinriktadutbildning i gymnasieskolan.[25]

Jordbruksdepartementet Mindre kadmiumi handelsgödsel.[14]

i

ALLMÄNNA FÖRLAGET

BESTÄLLNINOAR ALLMÄNNA FÖRLAGET, KUNDTJÄNST, 10647 Srocxnouø, TEL 08-739 9630, FAX 08-7399; 48. INFORMATIONSBOKHANDELN, MALMTORCSGVTAN 5 vm Bxuwxsnsncsnuuc, Suncxncuna.

ISBN 91-38430314 ISSN 0375-250X