Personnummer

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

PERSONNUMMER

INTEGRITET OCH EFFEKTIVITET

-

Betänkande av

.

Personnummerutredmngen

i

å SOU1 994163

min my Statens offentliga utredningar WW 1994:63 P113] Justitiedepartementet

Personnummer

och effektivitet — integritet

Betänkande av Personnummerutredningen Stockholm 1994

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjanst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag Regeringskansliets törvaltningskontor av

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 90 90

Omslag: Bed‘ mg

ISBN 91-38-13662-7 ISSN 0375-250X Graphic SystemsAB, Malmö 1994

Till statsrådet Reidunn Laurén

Utredningen Ju 1993:01 begränsning användningen om en av av personnummer tillsattes i februari 1993 med uppdrag att utreda frågan om en begränsad användning av personnummer. Till särskild utredare förordnades regeringsrådet Ulla Wadell. Utredningen, som påbörjade sitt arbete i april 1993, antog namnet Personnummerutredningen. Till sakkunniga förordnades fr.0.m. den l juni 1993 fastighetsrådet Bertil Hall och skattechefen Mats Sjöstrand. Till experter förordnades

om inte annat sägs fr.0.m. den l juni 1993 ingenjören Göran Berg,

Svenska Postorderföreningen fr.o.m. den 22 september 1993, datarådet vid Datainspektionen Ingela Halvorsen, avdelningschefen vid DAFA Data AB Dan Hellsing, hovrättsassessom i Justitiedepartementet Martin Holmgren, bankdirektören iNordbanken Marianne Liedström, förbundsjuristen i Svenska Kommunförbundet Ulrika Lindmark, bolagsjuristen Kerstin Osterman för Sveriges Försäkringsforbund, numera chefsjuristen vid Affársverket Svenska Kraftnät Bertil Persson fr.0.m. den ll april 1994, hovrättsassessom i Socialdepartementet Björn Reuterstrand, docenten vid Epidemiologiskt centrum Måns Rosén, verkställande direktören vid Företagens Uppgiftslämnardelegation Nils Rydén, chefsjuristen vid SCB Per Samuelson och chefsjuristen vid Intrum Justitia Sweden AB G.A. Westman. Sekreterare utredningen har varit Bertil Persson fr.0.m. den 1 januari 1994 t.o.m. den 10 april 1994 och hovrättsassessom Eva Wendel fr.0.m. den 19 april 1993. Utredningen får härmed överlämna sitt betänkande Personnummer integritet och effektivitet. - Särskilda yttranden har lämnats Mats Sjöstrand, Göran Berg, Dan av Hellsing, Marianne Liedström, Ulrika Lindmark, Kerstin Ostennan, Nils Rydén och G.A. Westman.

Uppdraget är härmed slutfört.

Stockholm imaj 1994.

Ulla Wadell

Eva Wendel

Innehåll 5

Innehållsförteckning

Sammanfattning .9 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Férfanningsfiirslag 15 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1 Utredningsuppdraget 35 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2 Bakgrund 37 m.m. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.1 Inledning 37 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2 Folkbokföringen .38 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2.1 1946 års folkbokföringsförordning födelsenummer 38 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2.2 1967 års folkbokföringsförordning personnummer 39 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2.3 1991 års folkbokföringslag, lagen

om fingerade personuppgifter, 40 m.m. . . . . . . . . . 2.3 Datalagstiftningen .42 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3.1 Offentlighets- och sekretesslagstiftnings-

kommittén .42 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3.2 Datalagstiftningskommittén 43 . . . . . . . . . . . . . . . 2.3.3 Data- och offentlighetskommittén 44 . . . . . . . . . . . 2.3.4 Datalagsutredningen, 49 m.m. . . . . . . . . . . . . . . . 2.4 Särskild registerlagstifining 53 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2.5 Övriga utredningar 55

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3 Rättslig reglering 57 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.1 Folkbokföringen .57 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1 1 Folkbokföringslagen, folkbokföringsförord-

.

ningen och folkbokföringskungörelsen 57

. . . . . . . . 3.1.2 Lagen om fungerade personuppgifter 60 . . . . . . . . . 3.2 Datalagstiftningen .61 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2.1 Datalagen och dataförordningen 61 . . . . . . . . . . . . 3.2.2 Datainspektionens författningssamling 70 m.m. . . . . 3.3 Bestämmelser om sekretesstystnadsplikt 72 . . . . . . . . . . . 3.3.1 Sekretesslagen och sekretessförordningen 72 . . . . . . 3.3.2 Andra sekretessbestämmelser avseende

allmän verksamhet 76 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.3.3 Bestämmelser tystnadsplikt inom den om

enskilda sektorn 76 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.4 Övriga bestämmelser 80

om personnummer . . . . . . . . . . . 3.5 Bestämmelser om namn 83 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6 Innehåll

Personnummeranvändningen 85 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Inledning .85 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Statsmaktsregister 87 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2.1 Gällande ordning 88 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2.2 Tidigare lagstiñningsärenden 90 . . . . . . . . . . . . . . 4.2.3 Kartläggning statsmaktsregister 92 av . . . . . . . . . . 4.3 Personnummer i register hos myndigheter, kommuner m.m. 93

4.3.1 Folkbokföring, beskattning, exekution och val 94 . . . 4.3.2 Svenska kyrkan 107 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.3.3 SPAR 108 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.3.4 Registrering hos kommuner och landsting 114 . . . . . 4.3.5 Personaladministrativa system 122 . . . . . . . . . . . . 4.3.6 Domstolar och andra rättsvårdande myndigheter 123 . 4.3.7 Körkortsregistret. 134 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.3.8 Det centrala kriminalvârdsregistret 135 . . . . . . . . . 4.3.9 Tullregistret 135 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.3.1O Fastighetsregister 136 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.3.ll Forskning, statistik, SCB, Socialstyrelsen m.m. 141

4.3.12 RFV 146 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.3.13 Utbildning 147 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.3.14 Övrigt 148

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.4 Personnummer i register inom den enskilda sektorn 148

4.4.1 Personaladministrativa system 149 . . . . . . . . . . . . 4.4.2 Fackliga organisationer 149 m.m. . . . . . . . . . . . . 4.4.3 Kundregister, direktreklam m.m. 153 . . . . . . . . . . 4.4.4 Bank- och finanssektorn 155 . . . . . . . . . . . . . . . . 4.4.5 Kreditupplysning 166 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.4.6 Försäkringsbolag 170 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.5 Övrig personnummeranvåndning 172

. . . . . . . . . . . . . . . 4.6 Allmänhetens inställning m.m. 175 . . . . . . . . . . . . . . . . 4.6.1 Klagomål hos Datainspektionen 176 . . . . . . . . . . . 4.6.2 Tidigare attitydundersökningar 176 . . . . . . . . . . . . 4.6.3 Attityder vid folk- och bostadsräkningar 176 . . . . . . 4.6.4 Allmänhetens inställning till integritetsfrâgor 178 . . . 4.6.5 undersökning 178 SCB:s nya . . . . . . . . . . . . . . . 4.7 Utvärdering bestämmelsen i 7 § andra stycket av

datalagen 183 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Allmänna överväganden 185 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Inledning 185 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.1.1 Allmänna utgångspunkter 187 . . . . . . . . . . . . . . . 5.2 Integritetsaspekter 187 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.3 Identifikationsfrågor 189 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.4 Personnummer i register m.m. 193 . . . . . . . . . . . . . . . . 5.4.1 Samkömingarsambearbetningar 193 . . . . . . . . . . .

Innehåll 7

5.4.2 Personnumrets betydelse för nuvarande admini-

strativa system 195 . . o - - . . . . . . o . . - . . . 0 . 5.4. 3 Oñrändrad personnummeranvändning 199 . . . . . . 5.4.4 Begränsad personnummeranvåndning 200 . . . . . . . 5.5 Begränsad exponering 203 av personnummer . . . . . . . . . 5.6 Metod för reglering personnummeranvändningen 204 av . 5.6.1 En särskild lag eller reglering i datalagen 204 . . . . 5.6.2 Speciella begrånsningsregler 207 m.m. . . . . . . . .

Utredningens förslag 209 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Olika begrånsningregler 209 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.1.1 Lag om användning av personnummer 210 . . . . . . 6.1.2 Framtida personnummeranvändning 213 . . . . . . . . 6.1.3 Frågor avseende övergången till den nya

regleringen 224 - . - . . . . . . . . . . . . . - - . . u . 6.2 Särskild identitetsbeteckning för enskilda närings-

idkare företagarnummer 224 . . . . . . . . . . . . . - . . . . 6.2.1 Inledning 224 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.2.2 Enskild näringsidkare 225 . . . . . . . . . . . . . . . . 6.2.3 Tilldelning av identitetsbeteckning 225

6.2.4 Tidigare utredningsförslag 227 . . . . . . . . . . . . . 6.2.5 Registrering m.m. 228 . . . . . . - - . . - . . . . . . . 6.2.6 Ett nytt identitetsbegrepp för enskilda

näringsidkare 236 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.3 Begränsning av tilldelningen av personnummer i vissa

fall 243 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.3.1 Tilldelning av personnummer 243 . . . . . - . . . . . . 6.3.2 Uppehållstillstånd, SIV-nummer 248 m.m. . . . . . . . 6.3.3 Utredningens överväganden och förslag 250 . . . . . . 6.4 Minskad exponering av personnummer 260 . . . . . . . . . . 6.4.1 Sekretess för 260 personnummer . . . . . . . . . . . . 6.4.2 Kryptering, aliasnummer 269 m.m. . . . . . . . . 0 . 6.5 Kriminalisering obehörigt utnyttjande av av annans

identitet 281 . . . . . . . . . . . a . . . . . o o o . . . . . . . 6.5.1 Bakgrund 282 . . o . . - - . . . . . . . - . . . . . . . .

6.5.2 överväganden 283

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.5.3 Förslag till bestämmelse i brottsbalken 285 . . . . . .

évriga integritet.sfranyande åtgärder 289

. . . . . . . . . . . . 7.1 Okat krav på legitimation 290 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.2 Behörighetskontroller 291 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.3 Självreglering och information gällande regler 292 om .

Konsekvenser av utredningens förslag 295 . . . . . . . . . . . . Inledning 295 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

8 Innehåll

8.2 Lag om användning av personnummer 295 . . . . . . . . . . . . 8.3 Tilldelning av företagamummer till enskilda

näringsidkare 303 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.4 Begränsad tilldelning av personnummer för personer

som inte är folkbokförda i landet 305 . . . . . . . . . . . . . . . 8.5 Sekretess för uppgift om personnummer 306 . . . . . . . . . .

9 Specialmotivering 309 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.1 Förslaget till lag om användning av personnummer 309 . . . . 9.2 Förslaget till lag om ändring i datalagen 321 . . . . . . . . . . 9.3 Förslaget till lag om ändring i lagen om identitets-

beteckning för juridiska personer m.fl. 321 . . . . . . . . . . . 9.4 Förslaget till lag om ändring i handelsregisterlagen 322 . . . . 9.5 Förslaget till lag om ändring i skatteregisterlagen 322 . . . . . 9.6 Förslaget till lag om ändring i mervärdesskattelagen 322 . 9.7 Förslaget till lag om ändring i folkbokföringslagen 323 . . . . 9.8 Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen 323 . . . . . . . 9.9 Förslaget till lag om ändring i brottsbalken 323 . . . . . . . . .

Särskilda yttranden 325 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilagor

Bilaga 1 Utredningens direktiv 363 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bilaga 2 Författningar i SFS som innehåller bestämmelser om

personnummer 375 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bilaga 3 Utländska förhållanden 413 . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bilaga 4 Internationella dokument 449 . . . . . . . . . . . . . . . . . Bilaga 5 SCB:s statistiska undersökning 451 . . . . . . . . . . . . . . Bilaga 6 RFV:s personregistrering 509 . . . . . . . . . . . . . . . . . Bilaga 7 Förteckning över ADB-system inom polisen 523 . . . . . Bilaga 8 Ärenden från JO och JK 525 . . . . . . . . . . . . . . . . . Bilaga 9 Praxisredovisning 537 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Summary 549 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Sammanfattning 9

Sammanfattning

Utredningen har enligt direktiven haft att göra översyn en av personnummeranvändningen utifrån syftet att påtagligt begränsa användningen av personnummer i olika sammanhang i samhället. Ett antal villkor uppställdes i direktiven. De förslag utredningen lämnar får exempelvis inte innebära att förutsättningarna för statistiskt och ekonomiskt utredningsunderlag och forskning försämras. Rättsskyddet får inte sänkas. Förslaget får inte heller förorsaka samhället stora kostnader. Data- och offentlighetskommittén DOK genomförde 1987 en kartläggning av användningen av personnummer. Denna kartläggning har utredningen haft utgångspunkt vid det inledande utredningssom arbetet. På grund av den snabba utvecklingen inom informationsteknologin och den ökande datoriseringen i samhället har utredningen emellertid ansett det vara nödvändigt att komplettera DOK:s kartläggning. Avsnitt 4 innehåller en redogörelse för den kompletterande kartläggning av personnummeranvändningen som utredningen genomfört. I avsnittet beskrivs bl.a. personnummeranvändningen i vissa större register hos myndigheter och kommuner. Utredningen har också studerat personnummeranvändningen inom den enskilda sektorn. Utredningen har vidare undersökt användningen nationella av identitetsbegrepp i ett flertal andra länder. Resultatet denna studie av redovisas i bilaga SCB har för utredningens räkning företagit undersökning en av allmänhetens inställning till personnummeranvändningen i samhället. Undersökningen redovisas i avsnitt 4.6.5 och i bilaga Undersökningen har tillsammans med kartläggningen i avsnitt 4 utgjort underlag för utredningens ställningstaganden beträffande begränsningar av personnummeranvändningen. Den första reglering särskilt syftade till begränsa som att användningen av personnummer infördes den 1 januari 1992 genom ett tillägg till 7 § datalagen. Enligt bestämmelsen får personnummer registreras endast när det klart är motiverat med hänsyn till registrets ändamål, vikten av en säker identifiering eller beaktansvärt av annat skäl. Personnummer får återges på datautskrifter endast när det finns

10 Sammanfattning

särskilda skäl. Enligt vad som anförs i utredningens direktiv går denna

bestämmelse inte tillräckligt långt utan begränsningen bör ske på ett

mera kraftfullt sätt. Utredningen redovisar i betänkandet flera metoder att begränsa

personnummeranvändningen. De olika förslagen samverkar men är också med modifieringar i vissa fall möjliga att genomföra var för

- sig.

Huvudförslaget är en lag om användning av personnummer avsnitt

6.1.1 och 9.1. Lagen, är att betrakta som en ramlag, anger vad som krävs för att användning av personnummer skall vara tillåten. som Lagförslaget kompletteras med ett förslag om tilldelning av särskilt

s.k. foretagarnummer för enskilda näringsidkare avsnitt 6.2.

Utredningen föreslår vidare att tilldelningen av personnummer för

personer som inte är folkbokförda i landet skall begränsas avsnitt

6.3. För att begränsa exponeringen personnummer anvisar

av utredningen två metoder. För det första föreslår utredningen att

sekretess skall gälla för uppgift personnummer avsnitt 6.4.1. Den

om

andra metoden innebär att inom vissa områden exponeringen av

personnummer elimineras genom att uppgift om personnummer

krypteras eller genom att s.k. aliasnummer används i stället för personnummer avsnitt 6.4.2. För att stärka skyddet för den enskildes personliga integritet och ge samhället större möjligheter att ingripa vid vissa former av integritetskränkande handlingar föreslår utredningen slutligen att obehörigt

utnyttjande av annans identitet kriminaliseras avsnitt 6.5.

Lag om användning av personnummer

Lagen är att ramlag anger när det skall vara tillåtet att använda som Enligt lagen får personnummer användas bara när personnummer. användningen medgivits i lag eller användningen erfordras för att om

uppfylla krav angående personnummer som föreskrivs i lag.

Lagen reglerar både manuell användning av personnummer och

sådan användning av personnummer som sker med tekniskt hjälpme-

del.

I lagen finns också bestämmelser syftar till att begränsa den

som

yttre exponeringen Personnummer får enligt lagen

av personnummer.

inte placeras synligt på postförsändelser. De får inte heller utan särskilda skäl handlingar skall spridas till annan än den

anges som som personnumret avser. Lagen gäller inte användning av eget personnummer eller an-

vändning personnummer som sker för personligt bruk. Uppgift om

av avlidnas omfattas inte heller av lagen. personnummer

Sammanfattning 11

Utlämnande av uppgift om personnummer till behörig användare skall i princip ske genom skattemyndighetens försorg. Regeringen kan med stöd av lagen utse en eller flera tillsynsmyndigheter att utöva tillsyn över efterlevnaden lagen. Tillsynsmyndig-

av

het kan efter regeringens bemyndigande meddela närmare regler om ADB-behandling av personnummer samt meddela föreläggande med de villkor som behövs för efterlevnaden lagen eller föreskrifter

av

meddelade med stöd av lagen. Sådana förelägganden skall kunna

förenas med vite. Om det föreligger synnerliga skäl kan regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer i enskilda fall medge undantag från kravet på lagstöd för användning av personnummer. Lagen straffsanktionerar personnummeranvändning sker utan som erforderligt lagstöd och sådan användning som strider mot föreskrift som meddelats med stöd av lagen. Utredningen föreslår att lagen skall träda i kraft den 1 januari 1998.

Lagförslaget förutsätter att det tillkommer ett antal lagar som

reglerar sådan personnummeranvändning som riksdagen anser är angelägen och bör få fortgå. Innan man tar ställning till om användningen av personnummer i framtiden bör tillåtas inom en viss

sektor eller i ett visst register anser utredningen att det krävs

en

noggrann analys av behovet av personnummer inom varje sådant

område. Kartläggningen bör bl.a. klargöra hur personnummer används

internt och externt, om lagstadgad skyldighet att lämna information som innehåller uppgift om personnummer föreligger och vilka kostnader en omläggning av befintliga system skulle medföra.

I avsnitt 6.1.2 redogör utredningen för sin syn på var personnummer i framtiden bör användas, var de inte bör få användas och var

användningen bör begränsas.

Zilldelning av företagarnummer för enskilda näringsidkare

Antalet enskilda näringsidkare har uppskattats till mellan 250.000 och 300.000. Enskilda näringsidkare måste i dag använda

sitt personnum-

mer som identitetsbeteckning i sin näringsverksamhet. Personnumret skall bl.a. anges på varje faktura utfärdas vid skattepliktig

som en

omsättning. För att minska denna frekventa exponering av personnummer föreslår utredningen att enskilda näringsidkare i samband med

registrering i handelsregistret skall tilldelas ett särskilt s.k. före-

tagarnummer. Utredningen betonar att tilldelningen av företagarnummer inte innebär att något nytt rättssubjekt skapas. Det är därför angeläget att det nya företagarnumret ges en sådan utformning att riskerna för förväxling minimeras.

12 Sammanfattning

Begränsning av tilldelningen av personnummer för personer som inte drfolkbolg‘Z1rda i landet

Det finns f.n. omkring 408.000 personer som, utan att vara folkbok-

förda, tilldelats personnummer. Till folkbokföringsmyndigheten inkommer ett stort antal framställningar om tilldelning av personnum-

mer för personer som inte är folkbokförda. Tilldelning sker bl.a. för

registrering i rättsväsendets register, skatteregister och register hos allmänna försäkringskassor. Utredningen anför bl.a. att det framstår

som stötande att den fördel som det i många sammanhang innebär att tilldelas ett personnummer är kopplad till en kriminell handling. Det förslag utredningen lämnar innebär stora begränsningar av tilldelningen av personnummer för personer som inte är folkbokförda i landet.

Sekretess för uppgift om personnummer

Utredningen har ansett det angeläget att så långt som möjligt minska exponeringen av personnumren. Utredningen föreslår att det införs en ny bestämmelse i sekretesslagen av innebörd att sekretess skall gälla

för uppgift om personnummer. Sekretessen föreslås bli absolut och således inte beroende av s.k. menprövning. Enligt förslaget gäller

sekretessen under den enskildes livstid. Utan hinder av sekretessen skall uppgift om personnummer få lämnas till den som enligt lagen om användning av personnummer har rätt att använda detta.

Kryptering och användning av aliasnummer

Utredningen anser att kryptering i många fall kan vara en verksam metod att stärka integritetsskyddet genom att eliminera personnummer i klartext. Utredningen förespråkar tre olika krypteringsmodeller. Den

första innebär att personnummer elimineras i klartext vid korrespondens med enskilda. Metoden innebär att s.k. aliasnummer används. Den andra metoden innebär en eliminering av personnummer i klartext

i register. Även här används aliasnummer. Den tredje metoden innebär

en eliminering av personnummer i klartext vid datakommunikation.

Kriminalisering av obehörigt utnyttjande av annans identitet

Det har förekommit att en person mer eller mindre regelmässigt

obehörigen utnyttjat en annan persons identitet vid kontakter med

exempelvis polis och sjukvård. Möjligheterna att komma till rätta med sådana beteenden har hittills varit relativt begränsade.

Sammanfattning 13

Utredningen föreslår att bestämmelse kriminaliserar en som obehörigt utnyttjande av annans identitet förs i brottsbalken. Bestämmelsen träffar både utnyttjande sker muntligen och som skriftligen. För att förfarandet skall straffbart krävs det vara att inneburit fara i bevishänseende.

Utöver de förslag om redovisats pekar utredningen också på andra åtgärder som, utan att direkt syfta till att begränsa användningen av personnummer, är avsedda att stärka integritetsskyddet

se kap. 7.

Utredningen förordar bl.a. en skärpt kontroll, exempelvis krav genom på uppvisande av legitimation, i de sammanhang det är viktigt att styrka någons identitet. Behörighetskontroller och arbete med att analysera och minimera risker för integritetsintrång bedömer utredningen också som viktigt. Utredningen också positivt på sådan ser begränsning av personnummeranvändningen kommer till stånd som genom självreglering, t.ex. genom branschvisa rekommendationer. De konsekvenser utredningens förslag medför beskrivs främst som i avsnitt Kostnader för förändringar i ADB-system och investeringar i nya system kan många gånger förutsägas bli höga. För så att långt som möjligt minska dessa kostnader föreslår utredningen relativt långa övergångsperioder.

y

;mm

az;s;+§

mm

Fdrfattningmfirslag 15

Författningsförslag

Förslag till

Lag om användning av personnummer

Härigenom föreskrivs följande.

Allmänna bestämmelser

l § Syftet med denna lag är att begränsning använd-

genom en av ningen av personnummer stärka skyddet for den enskildes personliga

integritet.

2 § I denna lag med avses

personnummer: sådan identitetsbeteckning i 18 § folk-

som anges

bokföringslagen 1991:481 samt identitets-

annan

beteckning som innehåller uppgift om födelsetid i

kombination med födelsenummer,

användning: notering, sammanställning eller återgivning

av personnummer som sker manuellt eller med tekniskt

hjälpmedel.

3 § Personnummer får användas endast om

användningen har medgivits i lag eller användningen erfordras för att uppfylla krav angående

personnum-

mer som föreskrivs i lag. Användning av personnummer som sägs i första stycket får ske

endast för föreskrivet ändamål. Bestämmelser sekretess för uppgift finns i 7 om om personnummer

kap. 35 § sekretesslagen 1980:100.

4 § Personnummer får inte placeras synligt på postförsändelser. Personnummer får inte utan särskilda skäl pá handlingar

anges som skall spridas till annan än den som personnumret avser.

5 § Denna lag gäller inte

enskilds användning av eget personnummer,

användning av eget eller annans personnummer för personligt bruk

och

16 Författningsförslag

användning personnummer för avlidna. av

Bestämmelser om förfarandet m.m.

6 § Skattemyndigheten skall, inte annat anges i lag eller annan

om

författning, lämna uppgift till den som enligt

ut om personnummer

denna lag är behörig att använda sådan uppgift. Närmare föreskrifter sådant utlämnande fär meddelas av regeringen

om av personnummer

eller den myndighet som regeringen bestämmer. Den hos myndighet begär att få utlämnat uppgift om

som en

skall hänvisas till skattemyndigheten.

personnummer

Föreskrifterna i denna paragraf inskränker inte myndigheternas

enligt reglerna allmänna handlingars offentlighet i

skyldigheter om tryckfrihetsförordningen.

7 § Tillsynen över efterlevnaden denna lag samt av föreskrifter och av med villkor har meddelats med stöd 8 § utövas

förelägganden som av den eller de myndigheter regeringen bestämmer.

av som

8 § Regeringen, eller efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndig-

het, får meddela närmare föreskrifter automatisk databehandling av personnumom mer samt

2. föreläggande med de villkor behövs för efterlevnaden av denna

som

lag eller föreskrifter har meddelats med stöd av lagen.

som

Föreläggande enligt första stycket 2 får förenas med vite.

Undantag

9 § Om det finns synnerliga skäl kan regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer medge undantag från bestämmelserna i 3

Sanktioner m.m.

10 § Till böter eller fängelse i högst månader döms den som med sex

uppsåt eller oaktsamhet bryter mot 3 § eller föreskrift som har

av

meddelats med stöd av 8 § första stycket

I ringa fall döms inte till ansvar.

Författningsförslag 17

Överklagande

11 § Beslut av myndighet enligt 6 om föreläggande enligt 8 § första stycket 2 och enligt 9 § får överklagas hos länsrätten. Justitiekanslern får föra talan för att tillvarata allmänna intressen.

Denna lag träder i kraft den l januari 1998.

Författningsfärslag 19

Förslag till Lag om ändring i datalagen 1973:289

Härigenom föreskrivs att 7 § datalagen 1973:289 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7§

Personregister skall inrättas och föras så att inte otillbörligt intrång i registrerads personliga integritet uppkommer. Därvid skall särskilt iakttas att registret förs för ett bestämt ändamål, att inte andra uppgifter registreras än som står i överensstämmelse med registrets ändamål, att uppgifter inte utan medgivande av den registrerade, myndigav heter försäljs annat än i enlighet med lag, förordning eller särskilt beslut av regeringen, 4. att i övrigt uppgifter inte samlas in, lämnas ut eller används annat än i överensstämmelse med registrets ändamål eller vad gäller som enligt lag eller annan författning eller i enlighet med den registrerades medgivande, 5. att uppgifterna i registret skyddas mot oavsiktlig eller otillåten förstörelse eller mot otillåten ändring eller spridning. I fråga om personnummer I fråga om personnummer

gäller dessutom att registrering finns särskilda bestämmelser i

fär ske endast när det klart är lagen användning om av permotiverat med hänsyn till regi- 1994:000. sonnummer strets ändamål, vikten av en säker identifiering eller av annat beaktansvärt skäl. Vida-

re gäller att personnummer fdr återges på datautskrifter endast när det finns särskilda skäl.

Denna lag träder i kraft den 1

januari 1998.

Fdrfatmingvdrslag 21

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen 1974: 174 om identitets-

beteckning för juridiska m.fl.

personer

Härigenom föreskrivs att det i lagen 1974:174 om identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl. skall införas en ny paragraf, 1 a av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1a§

Identitetsbeteckning i numerisk

form fibretagarnummer skall

fastställas för enskild näringsidkare. Vad som föreskrivs i 5 och 6 §§ gäller även för företagarnummer.

Denna lag träder i kraft den J

januari 1998.

F5rfatz‘ning.sfl1rslag 23

4 till

Förslag Lag om ändring i handelsregisterlagen 1974:157

Härigenom förskrivs att 4 § handelsregisterlagen 1974: 157 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Handelsregister skall innehålla följande uppgifter om:

Enskild näringsidkare:

näringsidkarens firma, näringsidkarens firma, näringsidkarens fullständiga näringsidkarens fullständiga namn, personnummer och pos- namn, förepersonnummer, tadress, tagarnummer och postadress. näringsverksamhetens art, näringsverksamhetens art, 4. det län och den ort där hu- 4. det län och den ort där huvudkontoret fmns samt konto- vudkontoret finns samt kontorets postadress. rets postadress.

Handelsbolag:

bolagets firma, näringsverksamhetens art, det län och den ort där huvudkontoret finns samt kontorets postadress, 4. bolagsmännens fullständiga och postadresser, namn, personnummer av vem och hur firman tecknas, när firman får tecknas varje av bolagsman ensam, om bolaget utgör kommanditbolag, vilken eller vilka av bolagsmännen som är kommanditdelägare och beloppet av varje sådan bolagsmans utfásta insats.

Ideell förening och stiftelse:

den firma under vilken föreningen eller stiftelsen idkar näring, föreningens eller stiftelsens namn, om det sammanfaller med firman,

24 Författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

näringsverksamhetens art, 4. det län och den ort där föreningens eller stiftelsens styrelse har sitt säte samt föreningens eller stiftelsens postadress, 5. styrelseledamöternas och, där suppleanter utsetts, deras fullständiga namn, personnummer och postadresser, av vem och hur föreningens eller stiftelsens namn tecknas, om namnet tecknas av styrelsen ensam.

Denna lag träder i kraft den I

januari 1998.

Författningsförslag 25

Förslag till

Lag om ändring i skatteregisterlagen 1980:343

Härigenom föreskrivs att 5 § skatteregisterlagen 1980:343 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 §

För fysisk person som är folkbokförd i riket skall i det centrala skatteregistret anges

personnummer, namn, adress, civilstånd, datum för civilståndsän-

dring och folkbokföringsförhållanden,

2. registrering enligt lagen 1968:430 mervärdeskatt, särskilt om registrerings- och redovisningsnummer, organisationsnummer och firma,

4. registrering i sjömansregistret, tillhörighet till icke territoriell församling, tillhörighet till svenska kyrkan,

nationalitet, personnummer för hos folkbokförda barn personen under 18 år, antal hemmavarande barn inte har uppnått 16 eller som 18 års ålder, personnummer för make och, om samtaxering sker med annan person, personnummer för denne,

6. slag av pensionsförmån som personen är berättigad till enligt lagen 1962:381 om allmän försäkring, i den mån det behövs för att debitera socialförsäkringsavgift,

slag av preliminär skatt som personen skall betala.

För enskild näringsidkare skall också företagarnummer

anges. För person som inte har uppnått 18 års ålder skall också anges personnummer för den hos vilken personen är folkbokförd. För person som inte har uppnått 15 års ålder skall införas endast uppgift om personnummer, och adress samt för namn personnummer

den hos vilken personen är folkbokförd, inte ytterligare uppgift

om

som avses i första stycket behövs för beskattning.

26 Farfattningsfimlag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

För person som är folk- För person som är folkbokförd här i riket skall upp- bokförd här i riket skall upp-

gifter enligt första, andra eller gifter enligt första, andra, tredje stycket införas i den tredje eller fjärde stycket

man det behövs för beskattning införas i den mån det behövs här i riket. för beskattning här i riket.

Denna lag träderi krafl den I januari 1998.

Författningsförslag 27

6 Förslag till

Lag om ändring i mervärdesskattelagen 1994:200

Härigenom föreskrivs att ll kap. 5 § mervärdesskattelagen 1994:200 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 kap. 5§

En faktura eller jämförlig handling skall i de fall i 2 § l som anges eller 2 innehålla uppgift om ersättningen, skattens belopp, utställarens och mottagarens namn och adress eller någon annan uppgift genom vilken de kan identifieras, 4. transaktionens art, platsen för varans mottagande, den skattskyldiges registreringsnummer enligt 14 kap. 24 § eller, då den skattskyldige inte är registrerad, hans eller organisapersontionsnummer det finns ett sådant och likvärdig uppgift, om annars en och 7. övrigt som kan ha betydelse för bedömningen skattskyldigheten av och mottagarens avdragsrätt eller rätt till återbetalning. För enskild näringsidkare anges företagarnummer i stället för i första stycket 6 angivet nummer. En faktura eller jämförlig handling utfärdas enligt 2 § 3 skall som innehålla uppgift om den utgående skatt säljaren har redovisat som eller skall redovisa för gjorda skattepliktiga uttag tjänster på av fastigheten. Handlingen skall dessutom innehålla de uppgifter som anges i första stycket 6 och

Denna lag träder i kraft den I

januari 1998.

Författningsförslag 29

Förslag till

Lag om ändring i folkbokföringslagen 1991:481

Härigenom föreskrivs att 18 § folkbokföringslagen 1991:481 skall

ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18 §

För varje folkbokförd person För varje folkbokförd person fastställs ett fastställs ett personnummer personnummer

som identitetsbeteckning. Vid- som identitetsbeteckning. Vid-

are fastställs personnummer fastställs are personnummer for personer som inte är folk- for inte är folkpersoner som bokförda i de fall som anges i bokförda i de fall det i lag

lag eller annan författning. eller författning

annan anges att sådant nummer skall fastställas. Personnumret innehåller födelsetid, födelsenummer och kontrollsiffra. Födelsetiden anges med siffror, två för året, två för månaden sex och två för dagen i nämnd ordning. nu Födelsenumret består av tre siffror och är udda för män och jämnt för kvinnor.

Mellan födelsetiden och födelsenumret sätts ett bindestreck byts

som

ut mot ett plustecken när en person fyller 100 år.

Denna lag träder i kraft den 1

januari 1998.

Författningsförslag 31

8 till

Förslag Lag om ändring i sekretesslagen 1980:100

Härigenom föreskrivs att i sekretesslagen 1980: 100 skall införas en ny paragraf, 7 kap. 35 av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 kap.

35 §

Sekretess gäller för uppgift om

sådan identitetsbeteckning

personnummer som avses i

18 § folkbolqbringslagen

1991:481. Sekretess hindrar inte att uppgifi om personnummer lämnas till den som enligt 3 § lagen 1994.00 om anvandning av personnummer har rätt att använda sådant nummer.

I fråga om uppgift

om enskilds personnummer i allmän handling gäller sekretessen under den enskildes livstid.

Denna lag träder i kraft den I

januari 1998.

Författningsförslag 33

9 till

Förslag Lag om ändring i brottsbalken

Härigenom föreskrivs att det i brottsbalken skall införas paragraf, en

15 kap. 13 a av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

15 kap. 13 a§

Den som, i annat fall än

som nämnts tidigare i detta kapitel,

obehörigen utnyttjar annans

identitet döms, åtgärden om

innebär fara i bevishänseende,

för obehörigt utnyttjande

av annans identitet till böter eller fängelse i högst sex månader.

Denna lag träder kraft den I

januari 1995.

Utredningsuppdraget 35

1 Utredningsuppdraget

Utredningens direktiv Dir. 1993:7 innebär ett uppdrag att utreda

frågan om en begränsning användningen

av av personnummer. Direktiven i sin helhet framgår bilaga av Utredningsarbetet inleddes i april månad 1993. Det inledande skedet ägnades huvudsakligen att samla in faktamaterial och igenom tidigare utredningsmaterial inom samma eller närliggande ärnnesområden. Data- och offentlighetskommittén DOK genomförde 1987, som

framhålls i direktiven, en grundlig kartläggning av användningen

av personnummer. Denna kartläggning har utredningen haft som utgångspunkt vid det inledande utredningsarbetet. På grund den av

snabba utvecklingen inom informationsteknologin och den ökande

datoriseringen i samhället har utredningen emellertid ansett det vara

nödvändigt att komplettera DOK:s kartläggning. För detta ändamål har företrädare för utredningen bl.a. besökt Datainspektionen, Riksför-

säkringsverket RFV, Riksskatteverket RSV, Rikspolisstyrelsen

RPS och Statistiska centralbyrån SCB. Utredningen har också haft kontakter med bl.a. Centralnärrmden för fastighetsdata CFD, Dom-

stolsverket DV och Finansinspektionen. För att samla in material som berör kommunernas personnummer-

användning har företrädare för utredningen bl.a. besökt företaget Dialog Data AB och Gruppen för integritetsfrågor inom dataområdet GRIND i Göteborg.

Enligt direktiven får utredningens förslag inte innebära att förut-

sättningarna för statistiskt och ekonomiskt utredningsunderlag och forskning försämras. För att ta del av uppgifter om personnummeranvändningen inom forsknings- och statistikområdet har företrädare för

utredningen besökt SCB och Socialstyrelsen. Utredningen har, i enlighet med direktiven, undersökt möjligheterna

att genom kryptering begränsa den öppna användningen av person-

nummer. När det gäller frågor om kryptering har bl.a. Lars Philipson, professor i datorteknik vid Lunds Tekniska Högskola, bidragit med synpunkter. Även SCB, Ikaros Datakonsulter i Göteborg och Linné Data AB har bistått utredningen i dessa spörsmål.

36 Utredningsuppdraget SOU 1994263

För att tillgodogöra sig erfarenheterna av användningen av identitetsbeteckningar i Finland och Danmark har företrädare för utredningen besökt Dataombudsmannen och Befolkningsregistercentralen i Finland samt Indenrigsministeriets CPR-kontor och Registertilsynet i Danmark. Även andra utländska kontakter har förekommit, bl.a. med företrädare för federala och provinsiella myndigheter i Kanada. Det har enligt direktiven älegat utredningen att redovisa kostnadskonsekvenserna av sitt förslag både för den allmänna och för den enskilda sektorn samt anvisa hur förslaget kan finansieras. När det gäller kostnadsberäkningar har bl.a. RSV, Patent- och registreringsverket PRV, och Folksam bistått utredningen. Samråd har under arbetets gång skett med Aviseringsutredningen

Fi 1992: 12. Utredningen har diskuterat personnummeranvändningen

vid kreditupplysningsverksamhet med Kreditupplysningsutredningen Ju 1991:06 som i december 1993 överlämnade sitt slutbetänkande SOU 1993:110 Integritet och effektivitet på kreditupplysningsområdet. Genom Kommittén om översyn av socialtjänstlagen S 1991:07 har utredningen fått ta del av material om registerföringen inom socialtjänstområdet. Samråd har under hand också skett med bl.a.

Integritetsskyddsutredningen Fi 1993:03, 1993 års Vallagskommitté

Ju 1991:02 i mars 1994 överlämnade sitt slutbetänkande SOU som 1994:30 Vallagen, Utredningen angående vissa frågor om skyddet för

enskilda personers privatliv Ju 1992:C som i april 1994 redovisade

sitt uppdrag i en departementspromemoria Skyddet för enskilda

personers privatliv En studie Ds 1994:51 och Hälsodatakommittén

S 1993:12. Till utredningen har överlämnats ett antal skrivelser m.m. Från Finansdepartementet Dnr 453993 har överlämnats handlingar i ett ärende som behandlar motstridiga uppfattningar mellan Datainspektionen och RSV i fråga om tillhandahållande av uppgifter ur det centrala skatteregistret. Från Justitiedepartementet Dnr 93-4756 har överlämnats framställning från Datainspektionen med hemställan om en lagstiftningsåtgärder mot missbruk av annans identitet.

Bakgrund 37

2 Bakgrund m.m.

I detta kapitel beskrivs huvuddragen i det utrednings- och lagstiftnings-

arbete som lett fram till eller i övrigt haft störst betydelse för reglerna om personnummer. De grundläggande reglerna om personnummer

finns inom folkbokföringen. I det följande inledande avsnittet lämnas en kort historik om folkbokföringsreglerna fram till 1946, då föregångaren till personnumren, de s.k. födelsenumren, tillskapades. Avsnittet 2.2 inleds med en redogörelse för den lagstiftning folkbokföringens område som skett därefter och som har beröring med

regleringen av personnumren. I de därefter följande avsnitten görs motsvarande redovisning i fråga om främst data- och registerlagstiftningen.

2.1 Inledning

Mantalsskrivningen kan sägas ha sin grund i fogdeförordningen för

Finland av år 1556. I denna ålades fogdarna att låta skriva hur upp mycket mantal det var i varje by och gård, både män och kvinnor och ålder. Med mantal avsågs ett hemman av sådan storlek att det kunde

ge uppehälle en familj och samtidigt bära en fastställd skatteenhet. Sedan boskapsskatten år 1620 och mantalspenningarna år 1634 hade påbjudits förrättades årlig mantalsskrivning för uttagandet dessa

av skatter.

Mantalsskrivningen verkställdes ursprungligen av prästerskapet men

uppgiften överflyttades år 1652 på särskilt anställda mantalskommissa-

rier. Mantalskommissarietjänsterna drogs 1779 och uppgiften att förrätta mantalsskrivningen uppdrogs i stället häradsskrivarna. Från

1779 förrättades mantalsskrivningen landet häradsskrivarna. I av

städerna sköttes uppgiften i vissa fall kommunala befattningshavare

av under 1800- och 1900-talet. När mantalsskrivningen avskaffades 1991 sköttes den i hela landet den lokala skattemyndigheten. av I äldre tid bedömdes de flesta samhälleliga rättigheter och skyldigheter som var beroende bosättning med utgångspunkt i av en persons mantalsskrivningen. Exempel detta rösträtt, medlemskap i var

kommun, rätt till fattigvård och skattskyldigheter olika slag.

av

38 Bakgrund

Kyrkobokföringen och mantalsskrivningen hade från början olika materiella bosättningsregler i vissa hänseenden beroende att mantalsskrivningen tjänade borgerliga syften medan kyrkobokföringen i första hand tjänade församlingsvården. Skillnaderna i bosättningsreglerna upphörde i och med 1946 års folkbokföringsförordning SFS 1946:469.

2.2 Folkbokföringen

2.2.1 1946 års folkbokföringsförordning födelsenummer

-

Det Folkbokföringskommittén som i sitt betänkande SOU var 1944:52 föreslog att det för envar i riket kyrkobokförd person skulle finnas ett fastställt födelsenummer. Alla i riket folkbokförda personer skulle, enligt förslaget, tilldelas ett födelsenummer bestående av födelsedata skrivna med siffror och ett tresiffrigt nummer, udda för och jämnt för kvinna samt olika för alla som var födda samma man dag. Numret kallades vanligen folkbokföringsnummer. Enligt folkbokföringskommittén skulle födelsenumret föras in i personakt men i övrigt inte vara obligatoriskt i kyrkböckerna. I

prästbevis skulle numret endast sättas ut på begäran. Nummerserien

001 999 skulle delas upp i mindre serier, en för varje län och en för flyttat in från ett annat land. Kommittén ansåg att personer som numret skulle bli av mindre betydelse för identifieringen inom själva kyrkobokföringen. Förslaget hade kommit till närmast med tanke befolknings- och socialstatistiken samt taxeringsarbetet. Det skulle också bli möjligt att avskaffa värnpliktsnumren och att lösa civilförsvarets identifieringsproblem. När det gäller födelsenumrets betydelse för

statistikproduktion påpekade kommittén möjligheterna till maskinell

bearbetning. Som exempel nämndes att man kunde stansa in föräldrars

födelsenummer och andra grundläggande data på hålkort. Med denna

metod skulle man kunna få fram statistik som för olika åldrar och yrkesgrupper visade familjeutvecklingen med hänsyn till antalet barn, tidpunkten för deras födelse m.m. Bland remissinstanserna meningarna om behovet att införa ett var födelsenummer delade. Några invändningar beträffande konsekvenser för den enskildes personliga integritet redovisades inte. I den proposition som föregick folkbokföringsförordningen prop.

1946:255 41 o.f. anförde departementschefen bl.a. att det andra

s. områden inom samhällslivet, utanför den lokala folkbokföringen,

förelåg ett behov av ett mera entydigt, lättillgängligt och lätthanterligt hjälpmedel för identifieringen än en personbeskrivning bestående av

yrke, bostad och födelsetid. Även för folkbokföringen ansågs namn,

Bakgrund 39

dock födelsenumren i flera hänseenden vara betydelsefulla. Beträffande födelsenumrens praktiska betydelse framhölls i propositionen särskilt de fördelar som dessa nummer erbjuder för det statistiska

arbetet. Speciellt erinrades i propositionen om den besparing i tid,

arbete och kostnader och den ökade tillförlitlighet hos arbetsresultatet som torde vinnas genom födelsenumrens användning. Vidare anfördes att födelsenumren kunde utnyttjas i stället för inskrivningsnummer för värnpliktiga framdeles skulle skrivas in. Även vid taxeringsarbetet som förutsågs födelsenumren kunna bli till stort gagn, bl.a. med avseende på hopsorteringen av deklarationer och löneuppgifter. Också vid registreringen av pensionsavgifter ansågs numret kunna vara till nytta. Vad angick civilförsvarets identifieringsproblem anfördes att det torde vara svårt att komma fram till en tillfredsställande lösning på annat sätt än med hjälp av födelsenummer. Enligt departementschefen föreföll det också troligt att födelsenumren skulle kunna komma till användning i större enskilda företags bokföring. Bestämmelsen om födelsenummer fick den lydelse som kommittén föreslagit. Den togs in i 3 § folkbokföringsförordningen 1946:469. Den närmare tillämpningen av bestämmelsen i 3 § folkbokföringsförordningen reglerades i kungörelsen 1946:783 med vissa bestämmelser om födelsenummer.

2.2.2 1967 års folkbokföringsförordning personnummer

-

folkbokföringsförordning kom till sedan statsmakterna 1963 En ny

fattat ett principbeslut om övergång till ADB för registrerings-, beräknings- och redovisningsarbeten inom folkbokföring, taxering och

uppbörd senast vid årsskiftet 196768. Detta medförde behov av en identitetsbeteckning i nummerform prop. 1963:32, SU 41, rskr. 101.

1967 års folkbokföringförordning SFS 1967:198 byggde till stor

del på de förhållanden i samhället som rådde sedan många decennier. Lagens tillkomst grundade sig inte någon mera omfattande översyn

av 1946 års folkbokföringsförordning.

Under förarbetena till 1967 års folkbokföringsförordning anförde

departementschefen prop. 1967:88 s. 65 bl.a. att behovet av en identitetsbeteckning i nummerfonn kraftigt ökat genom den tekniska

utvecklingen och den ökade användningen av ADB-maskiner. 1967 års folkbokföringsförordning utgjorde i stort sett en teknisk omarbetning av sin föregångare. Förordningen innebar förenklingar av mantalsskrivningsförfarandet och i fråga om allmänhetens skyldighet att göra anmälan till pastorsämbete. Eftersom en viss begreppsförvirring inträtt angående benämningen på den sifferkombination vi nu kallar personnummer beslutade man att i folkbokföringsförordningen skapa en enhetlig beteckning med det

40 Bakgrund

nybildade ordet personnummer födelsetid, födelsenummer och kontrollsiffra. Samtidigt bestämdes att födelsedata i personnumret alltid skall skrivas med sex siffror, varvid nollor skall användas som utfyllnadssiffror. För att förebygga fel som beror på felaktigt eller otydligt angivet personnummer infördes slutligen den kontrollsiffra som placeras efter födelsenumret.

2.2.3 1991 års folkbokföringslag, lagen fingerade

om

personuppgifter, m.m.

1983 års Folkbokföringskommitté fick i sina direktiv Fi 1983:04 i

uppdrag att lägga fram förslag till en helt ny folkbokföringslag.

Genom tilläggsdirektiv Fi 1989:64 gavs kommittén också i uppdrag

att överväga och lämna förslag till åtgärder som förhindrar att någon med hjälp av personnummer kan leta rätt en person i syfte att utöva våld, hot eller trakasserier. Kommittén lämnade 1983 promemorian Allmänt ombud inom

folkbokföringen Ds Fi 1983:31. Förslagen i det betänkandet har lett

till lagstiftning prop. 198586:56, SkU 18, rskr. 57, SFS 1985:1121. År 1989 lämnades betänkandet SOU 1989: 10 Rätt adress och i juni 1990 slutbetänkandet SOU 1990:50 Ny folkbokföringslag. Förslagen har resulterat bl.a. iden nu gällande nya folkbokföringslagen och till fullföljande av tilläggsdirektiven lagen om fingerade personuppgifter -

prop. 199091:153,SkU 28, rskr. 328, SFS 1991:481 och 1991:483.

De båda lagarna trädde i kraft den 1 juli 1991. Den grundläggande regeln om personnummer finns nu i 18 § nämnda lag, se vidare nedan.

Organisationskommittén för folkbokföringen Fi 1988:02 till-

kallades efter det att riksdagen år 1987 beslutat om ett ändrat huvudmannaskap för folkbokföringen. Kommittén fick i uppdrag att lämna förslag till den närmare utformningen av folkbokföringens organisation och att i övrigt lämna förslag till andra åtgärder som kunde behövas för att genomföra den nya organisationen. Kommittén har lämnat betänkandet SOU 1990: 18 Lag om folkbokföringsregister, som lett till lagstiftning prop. 199091:53, SkU rskr. 109, SFS 1990: 1536 och betänkandet SOU 1990:109 Författningsförslag med anledning av en ny folkbokföringsorganisation m.m. Genom tilläggsdirektiv fick, som tidigare nämnts, 1983 års Folkbokföringskommitté 1989 i uppdrag att överväga och lämna förslag till åtgärder som förhindrar att någon med hjälp av personnummer kan leta rätt på en person i syfte att utöva våld, hot eller trakasserier. Kommittén skulle bl.a. överväga frågan om ändring av personnummer för att åstadkomma ett verkligt effektivt skydd för personer som är utsatta för t.ex. allvarliga hot om våld.

Bakgrund 41

1983 års Folkbokföringskommitté lämnade i sitt slutbetänkande

SOU 1990:50 Ny folkbokföringslag förslag till regler identitets-

om byte. Under sina allmänna överväganden anförde kommittén bl.a. betänkandet 97 att uppgifterna inte skulle kunna missbrukas s. för att söka rätt på en person i syfte att förfölja eller hota denne. Gällande

regler om sekretess för uppgifter i folkbokföringen och liknande registrering av befolkningen ansågs inte ett heltäckande skydd. Ett

ge

fullständigare skydd skulle, enligt kommittén, kunna åstadkommas på

två sätt. Det ena sättet att låta den byta var utsatta personen person-

nummer och övriga identifierande uppgifter i folkbokföringen. Det andra var att undvika att folkbokföringen innehöll eller utvisade förföljda personers verkliga vistelseort. När det gällde identitetsbyte föreslog kommittén att regler detta skulle tas in i folkbok-

om föringslagen. I förarbetena till lagen fingerade personuppgifter anförde om

föredragande statsrådet prop. 19909l:153 118 o.f. att det inte

s. kunde uteslutas att för mycket allvarligt hot en person som var utsatt grund av speciella omständigheter inte kunde tillfredsställande

skydd genom möjligheten att behålla sin folkbokföringsort. För dessa undantagsfall kvarstod ett behov att kunna erbjuda bättre

ännu möjligheter till skydd. En borde därför kunna medges person att använda fingerade personuppgifter. Skälet härför angavs vara att man

kan använda andra sökbegrepp än och i

personnummer namn ett personregister. Genom att exempelvis använda uppgifter relation om

till barn och dag för civilståndsändring urvalskriterier det

som är möjligt att ur olika register hämta uppgifter och på så sätt begränsa antalet tänkbara avsevärt. Förföljaren personer har sedan möjlighet att identifiera den han söker. Det kan således, framhölls i person pro-

positionen, vara nödvändigt att byta ut också andra uppgifter i folkbokföringen än namn och I propositionen s. 121

personnummer. anfördes vidare att den avvägning måste göras innan som en an-

vändning av fingerade personuppgifter kan tillåtas skulle kräva

en

annan och mera kvalificerad bedömning än vad normalt före-

som

kommer inom folkbokföringen. Det skulle bli nödvändigt be-

att göra

dömningar som inte är främmande för de allmänna domstolarna. Med hänsyn härtill förordades att frågorna medgivande använda

om att

fingerade personuppgifter regleras särskilt och att saken prövas

av

domstol. I propositionen lämnades förslag till särskild lag

en om fingerade personuppgifter.

Lagrådet underströk i sitt yttrande över lagförslaget att möjligheten

att använda fingerade personuppgifter måste utnyttjas med den yttersta restriktivitet med hänsyn till risken för rättsförluster både för den skyddade och för andra prop. 199091:153, bilaga 6.

42 Bakgrund

Lagen fingerade personuppgifter 1991:483 trädde i kraft

om samtidigt som den nya folkbokföringslagen.

2.3 Datalagstiftningen

Några invändningar beträffande risker för medborgarnas personliga integritet gjordes varken 1963 eller 1967 i samband med överväganden

angående folkbokföringen. Det först i samband med 1970 års folkvar

och bostadsräkning integritetsdebatten fick någon större genom-

som

slagskraft. Detta ledde till att den 1969 tillkallade Offentlighets- och sekretesslagstiftningskommittén OSK i maj 1971 fick tilläggsdirektiv

med uppdrag att undersöka vilka effekter den automatiska databehand-

lingen kunde få för den enskildes integritet.

2.3.1 Offentlighets- och sekretesslagstiftningskommittén

Det förslag OSK lämnade i betänkandet SOU 1972:47 Data och integritet ledde till den nuvarande datalagen 1973:289 som i

huvudsak trädde i kraft den 1 juli 1973. Utgångspunkten för förslaget

den enskilde borde tillförsäkras sfär, som skyddar mot var att en

otillbörligt intrång från myndigheter och andra som kan uppfattas som

utomstående.

När det gäller konkret skyddsområdet konstaterade

att mera ange

OSK att det förelåg betydande gränsdragningsproblem, eftersom rätten

bli lämnad i fred aldrig kan absolut i ett modernt samhälle. En att vara

konflikt föreligger mellan å ena sidan den enskildes uppfattning om att

viss informationsanvändning är ett hot eller kränkning, och å andra en sidan de allmänna och enskilda intressen i vissa fall talar för att som information skilda slag måste få samlas in och användas för olika av ändamål.

OSK ansåg att integritetsskyddet ADB-omrâdet bäst tillgodosågs tillståndsreglering som syftade till en avvägning mellan

genom en

behovet dataregister och riskerna för integritetsintrång. Tillstånds-

av

kunde enligt OSK, i då gällande läge, endast ett fåtal givningen punkter styras med lagbestänirnelser. Tillståndsmyndigheten fick bygga praxis med ledning av de allmänna synpunkter som

upp en

framfördes i lagstiftningsärendet.

OSK avvisade tanken på att den enskildes samtycke skulle vara ett självständigt kriterium för registrering skulle få ske. En sådan att

ordning skulle tvinga registerförarna att ha specialrutiner. Om en

större eller mindre del de som berördes av ett visst system av personer

sig registrering, fick det i stället beaktas inom ramen för

motsatte tillståndsprövningen.

Bakgrund 43

Genom datalagens tillkomst infördes tillståndsplikt för i princip all personregistrering som sker med hjälp ADB. Undantag gjordes av endast för register vars inrättande beslutats riksdagen eller av regeringen. Datainspektionen inrättades med uppgift att tillståndspröva befintliga och nyinrättade register och att utöva tillsyn datalagens av

efterlevnad. Vid sin tillståndsprövning skulle Datainspektionen

ta

ställning till frågan om registret kunde medföra otillbörligt intrång i

registrerads personliga integritet.

2. 3 Datalagstiftningskommittén

Våren 1976 tillsattes Datalagstiftningskommittén DALK fick i som uppgift att se över datalagen. Datalagen har fram till 1982 varit föremål för en rad justeringar efter förslag från DALK. DALK undersökte 1977-78 sambandet mellan användning av personnummer och risker vid samkörning av personregister. Under-

sökningen omfattade också en bedömning av konsekvenserna av

bestämmelser om att begränsa eller avskaffa DALK personnumren. konstaterade att ett avskaffande av personnummer i personregister inte

på något avgörande sätt skulle lägga hinder i vägen för samkörningar. Om man i detta syfte ville förbjuda användningen

av personnummer skulle man inte nå målet. Visserligen skulle man kort sikt försvåra möjligheterna till samkörning rent tekniskt något längre sikt men skulle svårigheterna övervinnas.

Kostnaderna för en omläggning av befintliga ADB-baserade personregister kunde, enligt DALK:s uppfattning, inte överblickas

utan mycket ingående undersökningar. Dessa kostnader bedömdes dock bli mycket höga och med nödvändighet drabba även den enskilde genom höjda avgifter och priser. Under en Övergångstid kunde de

praktiska olägenheterna t.ex. i form betydligt ökade risker för

av

förväxling av personer antas bli kännbara. DALK ansåg emellertid att

det kunde vara motiverat att ta hänsyn till den kritik mot användningen av personnummer som förts fram i olika sammanhang. Som exempel angavs att den registrerades personnummer görs tillgängligt för var och en i sammanhang där han inte detta motiverat, att den anser enskilde i utdata från personregister enbart med anges personnummer och inte med namn och att man vid kontakter med bl.a. myndigheter ofta krävs på uppgift om personnummer utan att detta egentligen behövs. DALK fann att intressekonflikten mellan behovet kontroller, av t.ex. i taxeringsarbetet och vid beslut om behovsprövade förmåner, samt den enskildes krav personlig integritet medförde svåra avvägningsproblem. Kontrollbehovet motiverade inte att integritetsskyddet försvagades hur långt som helst samtidigt skyddet, enligt som

44 Bakgrund

DALK, inte borde göras så starkt att det kunde uppfattas som en strävan att hindra den kontroll som de flesta medborgare, inte minst i egenskap av skattebetalare, anser angelägen och nödvändig. DALK ansåg det inte möjligt att reglera den ovan berörda intresseavvägningen i datalagen en gång för alla. De kontrollbehov som behandlats ovan ansågs främst vara en följd av de system för beskattning och behovsprövade förmåner som beslutats av riksdagen. DALK ansåg därför att förutsättningarna för och omfattningen av de kontroller som var nödvändiga borde bestämmas i samma ordning. Eftersom det var fråga om politiska överväganden borde dessa frågor inte överlämnas till Datainspektionen eller andra myndigheter. I den mån samkörning och annat samutnyttjande av data syftar till att kontrollera den enskilde medborgaren borde detta således inte regleras i datalagen. statsmakterna borde i sina beslut klarare ange för vilka ändamål uppgifter i statliga register får användas. Det borde krävas medgivande av riksdag eller regering så snart användningsområdet utvidgades. Den metod som rekommenderades av DALK var att

författningsreglera alla statliga personregister av betydelse för den enskildes personliga integritet. Utöver dessa registerförfattningar

kunde det eventuellt också finnas behov av att ersätta datalagen med

generella regler de former för personregistrering som kan tillåtas

om vare sig det gäller utnyttjande av ADB eller inte. En mycket stor del av arbetet hos Datainspektionen kom att ägnas tillståndsprövning av register som, från integritetssynpunkt, var relativt ofarliga. Detta ledde till att inspektionen i allt för liten

omfattning kunde ägna sig tillsynsverksamhet. För att komma till rätta med detta genomfördes 1982 en lagändring som begränsade tillståndsplikten. I gengäld infördes anmälningsskyldighet för alla som

vill inrätta och föra personregister. Prop. 1981822189, SFS 1982:446.

2.3.3 Data- och offentlighetskommittén

I maj 1984 tillsattes Data- och offentlighetskommittén DOK, som

fick i uppdrag att utreda användningen av personnummer inom den

offentliga och enskilda sektorn. Genom tilläggsdirektiv i december

1984 fick DOK i uppdrag att utreda de problem som är förknippade med offentlighetsprincipens tillämpning ADB-upptagningar. Här lärrmas en redogörelse för de förslag till begränsning av användningen

personnummer och en del av de överväganden som DOK presenteav rade i sitt delbetänkande SOU 1987:31 Integritetsskyddet i infonnationssarnhället 4. DOK lärrmade tvâ alternativa förslag till begränsning av använd-

ningen av personnummer, dels det s.k. kompletteringsförslaget dels ett

Bakgrund 45

lagförslag. DOK tog inte ställning till vilket förslagen borde

av som genomföras.

DOK-s kompletteringsförslag innebar att i 7 § datalagen tillades

en bestämmelse om att personnummer endast fick registreras när detta var uppenbart påkallat med hänsyn till registrets ändamål, vikten av

en säker identifiering av registrerad eller annat skäl. Tanken

av var att

de registeransvariga själva skulle visa återhållsamhet med användning

av personnummer och att en prövning skulle göras såväl vid tillståndsgivning som i samband med tillsyn över befintliga register. Vidare innebar förslaget att personnummer inte utan särskilda skäl skulle få användas på datautskrifter.

Kompletteringsförslaget motsvarar i stort sett den lagändring

som infördes i 7 § andra stycket datalagen den 1 januari 1992. Lagändring-

en redovisas i avsnitt 3.2.1, där också det huvudsakliga innehållet i

övrigt i datalagen redovisas.

DOK:s lagförslag innebar en helt lag användning

ny om av personnummer. Enligt förslaget skulle inte få användas personnummer i personregister som förs med hjälp av ADB om inte någon följande av fyra förutsättningar var uppfyllda: Den registrerade har medgett användningen av personnummer. Registret har stöd i lag eller förordning. De registrerade uppgifterna förs inom verksamhet från vilket en

det enligt lag eller förordning finns skyldighet att lämna

personuppgifter som innehåller till sådant register personnummer som har stöd i lag eller förordning.

4. Datainspektionen har medgett användning i

av personnummer

tillståndspliktigt register för forskning eller framställning

av statistik. Datalagens krav att personregister skall inrättas och föras så att inte otillbörligt intrång i registrerads personliga integritet uppkommer

skulle, enligt lagförslaget, bli utvidgat så att det gällde också när

personnummer används utan samband med såväl användning ADB av

som med personregistrering.

Innan personnummer registrerades måste enligt lagförslaget kontroll

ske av uppgiftens riktighet.

Endast om särskilda skäl medgav det skulle enligt lagförslaget personnummer få placeras synligt postförsändelser eller på handlingar som skulle spridas till än den annan som personnumret avser. Sådana särskilda skäl kunde godtagbara behov identivara av

tetskontroll, registersökning eller registrering.

Lagförslaget innehöll vidare en uttrycklig bestämmelse att den om enskilde aldrig fick avkrävas uppgift sitt det om personnummer om

inte fanns städ i lag eller förordning för ett sådant krav. En sådan

46 Bakgrund

bestämmelse menade DOK skulle göra det lättare för den enskilde att motivera sin vägran att uppge personnummer. DOK anförde i sina allmänna överväganden till grund för sina båda alternativa förslag bl.a. att en begränsad användning av personnummer skulle motverka ett slentrianmässigt val av samma sökbegrepp i alla personregister. Detta skulle kräva noggrannare överväganden av nödvändiga kommunikationsbehov redan i samband med registeruppbyggnaden eftersom möjligheterna till samkörningar och att efter hand utvidga registerändamålet och kommunikationerna med andra register minskades. Det skulle bli mera angeläget att pröva administrativa lösningar och en inriktning på forskning och statistikframställning som kräver mindre personregistrering. Det skulle också bli mera angeläget att utforma ny lagstiftning så att den inte kräver en omfattande kontroll och övervakning av medborgarna. En begränsad användning av enhetliga sökbegrepp i olika personregister kunde också motverka centrala registerlösningar till förmån för regionala sådana. Användningen av personuppgifter från myndighetsregistren för kommersiella

ändamål liksom otillåten registeranvändning skulle försvåras.

De begränsningar av informationsutbytet som en minskad an-

vändning av enhetliga ID-begrepp skulle medföra innebar enligt DOK att registeranvändarna i större utsträckning fick hämta in uppgifter

direkt från de berörda. Allmänheten fick i ökad utsträckning själva avisera myndigheter och andra om förändringar t.ex. i fråga om bostadsadress och familjeförhållanden samt t.ex. med intyg styrka de uppgifter som lämnas i samband med ansökningar om tillstånd eller förmåner av olika slag. Den långsiktiga målsättningen borde, enligt DOK, vara att endast ett begränsat antal stora och väl reglerade register skulle använda personnummer utan den registrerades medgivande. De register som kunde komma i fråga borde antingen ha ett omfattande och av starka skäl motiverat utbyte av uppgifter med andra register eller ha ett ändamål som medför mycket högt ställa krav garantier mot förväxling, t.ex. polisregister och utsökningsregister. Behovet av utbyte med andra register borde prövas noga. I de fall där utbytet var

begränsat till något fåtal register borde man överväga möjligheten att

sköta kommunikationen utan hjälp av ADB eller att använda sig av registernummer som är unika och således inte kunde användas i andra sammanhang. I de fall där det var önskvärt med ett omfattande utbyte av uppgifter mellan många olika register var, framhöll DOK, ett gemensamt ID-begrepp nödvändigt. När det fanns ett klart behov av att använda personnummer borde man enligt DOK överväga om tekniska lösningar som kryptering, registrering av personnummer som inte är sökbara eller avidentifiering kort tid efter registrering kunde användas.

Bakgrund 47

Utöver befintlig registerlagstifining föreslog DOK att särskilda registerlagar skall reglera verksamheten i följande personregister:

Socialstyrelsens register,

-

landstingens register,

kommunernas register inom socialtjänsten och skolhälsovården samt -

Riksförsäkringsverkets och försäkringskassornas register.

- En sådan specialreglering borde enligt DOK inte omfatta register för administration av löner, personal, ekonomi etc.

Bland de frågor som DOK särskilt behandlade var hur forskningens

villkor skulle påverkas av en begränsad användning av personnummer.

DOK ansåg att en sådan begränsning skulle medföra sämre möjligheter att följa en grupp människor under en följd av år eller att länka samman uppgifter från skilda tidpunkter om en och samma person. Det var emellertid enligt DOK svårt att bedöma i vilken utsträckning

en begränsad användning av personnummer skulle inkräkta på viktiga forskningsintressen. Någon allmän friskrivning vad beträffar forskning och statistikproduktion med hjälp av databaserade personregister kunde DOK inte tänka sig. I stället ansåg man att det borde finnas en möjlighet för Datainspektionen att lämna dispens till forsknings- och

statistikregistren från förbudet i lagförslaget att registrera personnummer utan den registrerades samtycke. DOK:s undersökningar, genomförda under tiden 1985 87, visade

-

att personregistren inom den enskilda sektorn var begränsade till ett

fåtal användningsområden. Det rörde sig i stort sett uteslutande om löne- och personaladministrativa register, kundregister och medlemsregister.

Hanteringen av framför allt de löne- och personaladministrativa registren och kundregistren påverkades enligt DOK i mycket stor utsträckning av i lag eller avtal påbjuden uppgiftsskyldighet till andra

register. Det var därför inte realistiskt att förorda förbud mot att

använda personnummer i dessa register om inte mottagande register

kunde lösa sina behov av kontroller och annan erforderlig kommunikation på ett tillfredsställande sätt utan personnummer. DOK föreslog därför att det skulle föreligga en rätt att registrera personnummer i den utsträckning som erfordras för att fullgöra olika myndighetskrav, vilka

enligt DOK skulle minska allt eftersom myndigheterna kunde hitta nya

administrativa lösningar.

I bankregister, fbrsakringsregister, kreditupplysningsregister och inkassoregister ansåg DOK att det tills vidare borde finnas möjlighet

att använda personnummer även när detta inte motiverades av ett

myndighetskrav. Som skäl för ställningstagandet angavs att förväxlingar och felaktigheter i dessa register medför särskilt stora risker för otillbörligt integritetsintrång. Behovet av uppdatering och annan kommunikation med stora offentliga register som t.ex. skatteregister,

48 Bakgrund

utsökningsregister, fastighetsregister och bilregister är omfattande. Den nuvarande registerhanteringen hos banker, försäkringsbolag, kreditupplysningsföretag och inkassoföretag var enligt DOK av väsentlig betydelse för möjligheterna att lämna god service till

kunderna. DOK framhöll att dessa verksamheter var väl reglerade och kontrollerade och ansåg att det inte, med undantag för kredituppnoga

lysningsverksamhet, förekom någon nämnvärd spridning av uppgifter

från de aktuella registren och inte heller någon insynsrätt som kunde

betänklig från integritetssynpunkt.

vara I medlemsregister var det enligt DOK lämpligt att låta i vanlig

ordning fastställda stadgar bli avgörande för rätten att använda

En valfrihet för medlem i fråga att registrera sitt personnummer. om

personnummer var naturligtvis att föredra.

DOK antog att användningen inom den enskilda av personnummer sektorn i rätt stor utsträckning kunde regleras genom frivilliga överenskommelser. De företag som ansåg sig behöva ha personnumi sina kundregister fick försöka skapa förståelse för detta hos mer

kunderna information angående registrens innehåll och

genom

användning samt vilka begränsningar som gällande lagstiftning innebar. Lyckades inte detta fick man avstå antingen från kunden eller

från att registera dennes personnummer. De kunder som inte ville

tillåta registrering med borde enligt DOK inte få

personnummer avvisas utan särskild anledning. Företagen måste dock själva få avgöra

t.ex. i vad mån de vill lämna krediter till den som vägrade att låta

registrera sitt personnummer.

DOK pekade på de övergdngsproblem som uppkommer vid en begränsad personnummeranvändning. En begränsning av användningen måste, enligt DOK, genomföras successivt

av personnummer för att inte upphov till olägenheter och kostnader som inte står i ge

proportion till fördelarna från integritetssynpunkt. Vid remissbehandlingen av DOK:s förslag ansåg det stora flertalet remissinstanser att reglering personnummeranvändningen borde

en av ske och de ställde sig också bakom något av DOK:s förslag till

lagstiftningsåtgärder. Ett fåtal remissinstanser uttalade att de föreslagna lagstiftningsåtgärderna inte borde vidtas. De åberopade bl.a. vikten av

ett enhetligt identifikationsbegrepp, att konsekvenserna för forskningen borde utredas först, kostnadsskäl samt att man borde avvakta DOK:s

slutbetänkande som vid tidpunkten för remissinstansernas yttranden

ännu inte hade lagts fram. Av de remissinstanser ställt sig bakom något av DOK:s förslag som

förordade övervägande del kompletteringsförslaget. Dessa remissin-

en stanser uttalade att det andra förslaget skulle komma att medföra en

onödig byråkratisering och betydande kostnadsökningar samtidigt som

fördelarna med särskild lag inte kunde förväntas bli särskilt stora. en

Bakgrund

Flera av remissinstanserna påtalade att den lagen kunde förutsättas nya medge undantag i mycket stor omfattning rad olika områden en

varför man inte kunde tala något förbud användningen

om mot av personnummer. Många remissinstanser anmärkte kravet i den att

huvudregel som enligt förslaget skulle gälla att användningen

- av personnummer skulle grunda sig samtycke från den registrerade inte skulle få så stor betydelse eftersom någon valfrihet för den enskilde i många fall rent faktiskt inte skulle komma finnas. att I prop. 199091:60 deklarerade föredragande statsrådet att ett

genomförande av kompletteringsförslaget inte behövde resultera

i ett lägre integritetsskydd än alternativet med helt lag. Kompletteen ny

ringsförslaget hade dessutom de fördelarna att det mindre resursk-

var rävande och medgav i större utsträckning än det alternativa förslaget en successiv anpassning till en begränsad användning av personnummer prop. s. 68.

DOK:s kompletteringsförslag motsvarar i stort den ändring i

sett datalagen som trädde i kraft den l januari 1992, jfr avsnitt 3.2.1.

2.3.4 Datallagsutredningen,

m.m.

Datalagsutredrningen tillsattes i maj 1989 med uppdrag att göra

en

översyn av datalagen från såväl saklig som lagteknisk synpunkt.

I en första etapp i utredningsarbetet övervägde utredningen vissa

principiella utgångspunkter för framtida datalag. Utredningens

en överväganden och förslag i denna del redovisades i betänkandet SOU

1990:61 Skärpt tillsyn huvuddrag i reformerad datalag

- en som överlämnades i september 1990.

I en andra etapp behandlade utredningen vissa frågor rör

som

integritetsskyddet i samband med personregistrering och automatisk databehandling inom områdena för forskning och statistik samt för

massmediernas och arbetslivets del. Övervägandena i denna del

redovisades i april 1991 i betänkandet SOU 1991:21 Personregistrering inom arbetslivs-, forsknings- och massmedieområdena

m.m. I en tredje etapp, som i september 1991 redovisades i SOU

1991:62 Vissa särskilda frågor beträffande integritetsskyddet ADB-

området, avhandlade utredningen vissa särskilda frågor på integritets-

området. Det gällde framför allt begreppen personregister och registeransvarig, liksom frågor om straff och skadestånd samt fullföljd

mot Datainspektionens beslut. Dessa tre delbetänkanden remissbehandlades och Datalagsutredningen utarbetade, med beaktande de remissyttranden av som avgetts, ett förslag till en ny datalag. Förslaget presenterades i februari 1993 i slutbetänkandet SOU 1993: 10 En datalag. ny

50 Bakgrund

Enligt Datalagsutredningens förslag skall datalagen även i fortsättningen bara reglera sådan informationshantering som sker med hjälp ADB. Liksom hittills skall lagen gälla både för den enskilda och av offentliga sektorn. I övrigt innebär den föreslagna lagen mycket betydande förändringar i förhållande till vad som gäller i dag. Bland de föreslagna förändringarna kan följande nämnas: 3 Personregisterbegreppet, har gett upphov till en hel del som tolkningsproblem, slopas. Den nya datalagen blir tillämplig på behandling personuppgifter. Med behandling förstås varje åtgärd av vidtas med personuppgifter genom ADB. Vissa undantag görs som från huvudregeln, bl.a. tas ordbehandling och behandling som sker uteslutande för personligt bruk undan från lagens tilllämpningsområde. I det nya förslaget skall det också bli lättare att avgöra vem som är registeransvarig, persondataansvarig med utredningens terminologi. Systemet med licens och tillstånd avskaffas för att rationalisera Datainspektionens arbete och ge inspektionen mera tid för tillsynsverksamhet. En förutsättning för att man skall kunna övergå till ett renodlat tillsynsförfarande är att datalagen ger en så utförlig reglering som möjligt de förutsättningar som gäller för ADB-hantering av av personuppgifter. Det nuvarande begreppet otillbörligt intrång i personlig integritet avskaffas. I stället införs regler för de olika momenten i informationsbehandlingen. I den nya datalagen finns bestämmelser bl.a. den nödvändiga anknytningen till ett om ändamål, förutsättningarna för behandling personuppgifter, vilka av personuppgifter som får behandlas, formen för samtycke från den enskilde, säkerhet och gallring. Regleringen i den datalagen skall kunna kompletteras med benya stämmelser utfärdas Datainspektionen och som avser olika som av branscher eller sektorer. Ett system med anmälningsskyldighet för vissa persondataansvariga införs. En anmälan skall göras till Datainspektionen när vissa känsliga uppgifter behandlas med ADB. Anmälningarna skall ligga till grund för Datainspektionens tillsyn. Liksom i dag skall personuppgifter få ADB-behandlas bara för bestämda ändamål. Ändamålet skall dock enligt utredningens förslag med större precision än enligt nuvarande datalag. Möjliganges heterna att använda personuppgifter för annat ändamål än det, som uppgifterna samlats in för, begränsas. I den föreslagna lagen i olika punkter de alternativa anges sex grunder rätt att ADB-behandla personuppgifter. En av som ger grunderna är samtycke från dem som berörs av behandlingen. För känsliga personuppgifter kommer särskilda regler att gälla. I den

Bakgrund 51

föreslagna datalagen lämnas också särskilt författningsstöd i fråga om behandling av känsliga uppgifter på forskningsområdet och hos

arbetsgivare. En uttrycklig regel om förbud för den persondataansvarige att ADB-behandla personuppgifter för direktreklamändamål i strid med den enskildes önskan tas in i datalagen. Särskilda regler införs i datalagen klargör hur de intressen som som

följer av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen skall avvägas mot integritetsintressena. Enligt utredningen förslag skall överföring utan särskilt medgivande

kunna ske till stat visserligen inte har anslutit sig till en som Europarådets konvention till vilken Sverige är ansluten - - men som

har ett integritetsskydd som motsvarar det följer kon-

som av ventionens regler.

Datainspektionens beslut skall i fortsättningen överklagas till

domstol, inte som i dag till regeringen.

I fråga om personnummer hänvisade Datalagsutredningen till

att

regeringen beslutat tillsätta en särskild utredare för att utreda frågan om en begränsning av användningen av personnummer. I Datalagsutredningens förslag till ny datalag har tagits in bestämmelse

en som

motsvarar 7 § andra stycket i den gällande datalagen. De ändringar som vidtogs var redaktionella och hänförde sig till den förändring

av

begreppsbildningen som utredningens lagförslag innebar. Datalagsutredningens förslag har remissbehandlats. Bland de remissinstanser som yttrat sig över utredningens förslag

om en

övergång till ett renodlat tillsynssystem med datalag utförligt

en som

reglerar de förutsättningar gäller vid ADB-hantering

som av personuppgifter, kompletterat med generella föreskrifter utfärdade av

Datainspektionen, har majoriteten tillstyrkt förslaget eller inte haft någon erinran. Flera remissinstanser har dock datalag

ansett att en ny inte bör antas förrän EG-kommissionens förslag till direktiv

se bilaga

4 slutligt antagits.

När det gäller Datalagsutredningens förslag till bestämmelse

om personnummeranvändning 15 § i utredningens förslag till datalag ny har bl.a. följande synpunkter framförts. Datainspektionen anförde i sitt remissvar att inspektionen meddelat en rad beslut vari gränsen preciserats för den personnummeranvändning som kan godtas enligt den allmänt hållna texten i 7 § mera

datalagen. Den begränsning därigenom åstadkommits borde,

som menade inspektionen, framgå justering lagtexten i avvaktan av en av

på de ytterligare förändringar som kan antas bli följden Personnum-

av

merutredningens kommande förslag. Av lagtexten bör således, menade inspektionen, framgå att personnummer inte får användas i ett företags

utåtriktade verksamhet, exempelvis fakturor. Detta gäller även den

52 Bakgrund

offentliga sektorn. Inte heller får personnummer i nytillkomna ADBregister utgöra externa sökbegrepp, exempelvis kundnummer försäkringsnummer, bankkontonummer. Socialstyrelsen konstaterade i sitt remissvar att användningen av fungerat bra och är nödvändig. Socialstyrelsen ser i personnummer dag inga möjligheter att hitta alternativ lösning. en Generaltullstyrelsen har ansett det angeläget för användningen av tulldatasystemet att någon inskränkning inte sker vad gäller möjligheten att använda sökbegrepp i tullregistret i de personnummer som fall importörenexportören saknar organisationsnummer.

Finansinspektionen har framhållit att personnummeranvändningen

torde komma att få ökad betydelse inom den finansiella sektorn t.ex. den lagen åtgärder mot penningtvätt och i övrigt genom nya om de skärpta krav ställs instituten i anledning av den s.k. genom som finanskrisen. RSV har understrukit den betydelse som användningen av personhar för säkerheten, kostnaderna och effektiviteten inom nummer skatte- och exekutionsväsendet. Umeå Universitet och Chalmers tekniska högskola har ansett att det för universitet och högskolor krävs entydig identifikationskod en såsom när det gäller dokumentation om utbildningen. personnummer Särskilt viktigt har detta ansetts vara i samband med att studenter byter studieort och uppgifter mäste föras över till annat universitet eller högskola. En stor del antagningen till högskolan sker också av samordnat via Verket för högskoleservice.

Karolinska institutet har påpekat personnumrets betydelse som ett instrument för säker personidentifiering men har också instämt i den

kritik framförts mot att personnummer används för att identifiera som annat än t.ex. när personnumret används som bankkontopersonen, nummer eller som fakturanummer.

Köpmannaförbundet har ansett att personnumret medför en rationell

och enkel identifikation enskilda personer. Förbundet har också av framfört att personnummer i första hand bör användas när andra identifikationsmetoder blir svåra och komplicerade att tillämpa. LO har i sitt remissvar ansett det riktigt att ta bort personnumren från dataetiketter, adresser och utskrifter, men menat att längre gående utmönstring personnumret inte garanterar integritetsvinster i av

proportion till de stora merkostnader som omläggningar kan betyda för

t.ex. organisationer.

DAFA Data AB DAFA har anfört att alla utvecklade länder har i eller form och att användningen kommer att personnummer en annan gå i samma riktning som i Sverige när datoriseringen och kraven effektivitet i den offentliga förvaltningen ökar. DAFA har vidare framfört att personnummer utgör en garanti för den personliga

Bakgrund

integriteten i ADB-register, att numret inte längre är förutmen en

sättning för att register skall kunna samköras vissa risker för

om

förväxling av personer kan accepteras. DAFA har ansett att Datalagsutredningen gjort en riktig bedömning stannat vid

som samma avvägning när det gäller personnummeranvändningen gällande som

lagstiftning.

Krigsarkivet har konstaterat har betydande fördelar att personumren

ur forskningssynpunkt, speciellt när det gäller stora informationsmäng-

der.

Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund samt Svenska

kyrkans centralstyrelse har ansett att onödig användning av personnummer bör stävjas och att hänsyn bör tas till den föreoro som kommer. Dessa remissinstanser har också påpekat användningen att av personnummer inte nödvändigtvis måste utgöra ett hot mot den personliga säkerheten och integriteten utan också kan ett ses som medel för att öka säkerheten i systemen. Personnumret utgör unik en och tydlig nyckel till informationen om en person. Att utveckla nya nycklar är kostsamt och flera nycklar utgör i sig säkerhetsrisk då en information skall överföras mellan olika system. Ett sätt reducera att

skadliga verkningar av personnummeranvändningen är, framhålls i remissvaren, att begränsa samkörningar datasamlingar.

av Regeringen har ansett att frågan att stifta datalag bör om en nya anstå till dess ett slutligt ställningstagande av EU angående Kommis-

sionens direktivförslag är för handen prop. 199394:116 9. I

s. stället har en delreform genomförts innebörd att Datainspektionen av

ges möjligheter att reglera ADB-behandling personuppgifter för

av olika branscher och sektorer. Ett införande sådan ordning i det av en nuvarande systemet medför att de typer av register för vilka Datainspektionen utfärdat bransch- eller sektorsföreskrifter kan undantas från

tillståndsplikt. Riksdagen har vidare godtagit ett förslag i propositionen

om att det genom ett tillägg i 8 kap. 7 § regeringsformen blir möjligt

för regeringen att efter bemyndigande i lag delegera normgivningskompetensen i fråga om ADB-behandling personuppgifter till

av Datainspektionen.

2.4 Särskild

registerlagstiftning

Arbetet med att komplettera datalagen med särskilda registerlagar pågår alltjämt.

Ett förslag från Utredningen socialförsäkringsregisterlag, SOU

om

1991:9 Lokala sjukförsäkringsregister, har lett till lagstiftning

om

försäkringsregister hos de allmänna försäkringskassorna SFS

1993:747.

54 Bakgrund

Utredningen sociabförsäkringsregisterlag lämnade i sitt slutbeom tänkande SOU 1993:11 förslag till en lag om socialförsäkringsregister och förslag till förordningar om

dagersättningsregister,

-

pensionsregister,

bidragsregister, -

familjebidragsregister och

-

register för yrkesskadelivräntor och frivillig pensionsförsäkring.

-

Den föreslagna lagen om socialförsäkringsregister är tänkt att tillämpas personregister som behövs för sådan handläggning av

ärenden socialförsäkringsförmåner och andra förmåner som enligt om lag eller författning ankommer de allmänna försäkringskasannan eller Riksförsäkringsverket RFV. I lagförslaget benämns dessa sorna register socialförsäkringsregister. I lagförslaget anges under vilka förutsättningar får antecknas i ett socialförsäkringsregister. en person Beträffande får antecknas i registret skall, enligt personer som

utredningens förslag, anges i lokala folkbokföringsregister registrerade uppgifter bl.a. och adress. Förekommer inte

om personnummer, namn

dessa uppgifter i det lokala folkbokföringsregistret skall i stället anges

identitet. Även ytterligare uppgifter får enligt

tillgängliga uppgifter om förslaget om namn, adress och telefonnummer. Lagförslaget

anges

reglerar också vilka ytterligare uppgifter om sjukperioder m.m. som

får antecknas.

I sin specialmotivering Utredningen socialförsäkringen

angav om bl.a. betänkandet 181 att en effektiv och rättssäker handläggning s.

hos försäkringskassorna och RFV kräver att identitetsuppgifter är

korrekta och att de är lika oavsett i vilket sammanhang de förekommer. Därför föreskrivs i lagförslaget att socialförsäkringsregister skall innehålla de uppgifter bl.a. personnummer, namn och adress om

som finns i de lokala folkbokföringsregistren.

Betänkandet har remissbehandlats och bereds för närvarande inom

regeringskansliet. Genom tilläggsdirektiv Dir. 1993:7 har Kommittén om översyn av socialtjänstlagen S 1991:07 fått i uppdrag att utreda och lägga fram förslag författningsreglering personregister inom socialtjänstens

om av område. FDS-utredningen uttalade i sitt betänkande SOU 1992:34 Fastighetsdatasystemets datorstruktur, att den ökande användningen av fastighetsanknuten information i vissa sammanhang kan komma i

konflikt med intresset att skydda den personliga integriteten och att en författningsmässig reglering fastighetsdatasystemet bl.a. av detta

av skäl bedöms angelägen. Något förslag till författningsreglering som lämnas dock inte i betänkandet. Inom en arbetsgrupp med representanter från bl.a. Miljö- och naturresursdepartementet och Justitiedeparte-

Bakgrund 55

mentet pågår emellertid ett arbete med att över författnings-

se

regleringen för fastighetsdatasystemet. Vid denna översyn kommer enligt vad utredningen inhämtat integritetsfrågor att beaktas. I promemorian Lag som kriminalregister, Ds 1992:32 lades

m.m.

fram ett förslag om författningsreglering av den framtida brotts-

registreringen. Promemorian innehöll förslag till tre olika författ-

ningar, nämligen en kriminalregisterlag, en lag om misstankeregister

och en lag om polisregister. I anslutning till dessa lagar lades också fram förslag till förordningsbestämmelser. Enligt förslaget skall den centrala registreringen av påföljder ske i ett register, kriminalregistret. I detta register skall också ingå sådana påföljdsuppgifter som för närvarande antecknas i körkortsregistret. I det särskilda misstankere-

gistret skall, enligt förslaget, antecknas uppgifter om skälig misstanke

om brott. Polisregisterlagen skall gälla för de register förs som av polisen för spanings- och utredningsändamål. Promemorian har remissbehandlats och ärendet bereds för närvarande inom Justitiedepartementet. Hälsodatakommittén Dir. 1993:111 har fått i uppdrag att lägga

fram förslag till författningsreglering av personregister inom hälso-

och sjukvårdens område.

2.5 Övriga utredningar

Aviseringsutredningen överlämnade i mars 1994 sitt betänkande SOU 1994:44 Folkbokföringsuppgifternai samhället. Utredningen föreslog

bl.a. att personbanden, riksaviseringsbandet och SPAR skulle

avskaffas. I stället skulle ett centralt register för avisering och annat

tillhandahållande av folkbokföringsuppgifter inrättas.

Integritetsskyddsutredningen avser att under våren 1994 överlämna ett betänkande som kommer att innehålla ett förslag till statistikregisterlag. Utredningen angående vissa frågor om skyddet för enskilda

personers privatliv Ju 1992:C har i en departementspromemoria Ds 1994:51 Skyddet för enskilda personers privatliv En studie, behandlat

frågor om den enskildes rätt till ett fredat privatliv.

Rättslig reglering 57

3 Rättslig reglering

I detta avsnitt lämnas redogörelse för bestämmelserna en om personnummer och användningen av dessa nummer. Avsnittet inleds med en beskrivning av de grundläggande reglerna folkbokföringen och om datalagstiftningen. Här lämnas också kort redogörelse för been stämmelser om personnummer i Datainspektionens författningssamling DIFS. Vidare redovisas vissa sekretessbestämmelser och regler i narnnlagen. Sist i avsnittet redovisas övriga författningar med bestämmelser om personnummer.

3.1 Folkbokföringen

l Folkbokföringslagen, folkbokföringsförordningen och folkbokföringskungörelsen

Den l juli 1991 trädde den

nya folkbokföringslagen 1991:481 i

kraft. Numera har skattemyndigheterna övertagit de arbetsuppgifter inom folkbokföringen tidigare tillkom som pastorsämbetena. Tilldelning av personnummer har dock hela tiden varit en arbetsuppgift för skatteförvaltningen.

Den nya folkbokföringslagen innebar

att mantalsskrivningen avskaffades. Det ansågs inte längre motiverat behålla att mantalsskrivningen för att bestämma domstolars, myndigheters och försäkringskassors behörighet att ta upp ärenden. Syftet med att geografiskt fördela ärenden mellan olika lokala och regionala myndigheter kunde lika väl uppfyllas med utgångspunkt i den löpande folkbokföringen. En avveckling av mantalsskrivningen ansågs dessutom medföra en förenkling och renodling folkbokföringen. Prop. 1990912153 av s. 84 85. -

I folkbokföringslagens 2 5 §§ finns bestämmelser

- om folkbokföring. Följande bestämmelse infördes i om personnummer folkbokföringslagens 18

58 Rättslig reglering

För varje folkbokförd person fastställs ett personnummer som identitetsbeteckning. Vidare fastställs personnummer för personer

som inte är folkbokförda i de fall som anges i lag eller annan

författning. Personnumret innehåller födelsetid, födelsenummer och

kontrollsiffra.

Födelsetiden anges med sex szfiror, två för âret, två för månaden och två för dagen i nu nämnd ordning. Födelsenumret består av tre szfiror och är udda för män och jämnt för kvinnor. Mellan födelsetiden och födelsenumret sätt ett bindestreck som

byts ut mot ett plustecken när en person fyller 100 år.

Personnummer skall således, enligt 18 § folkbokföringslagen, faststäl-

las för varje folkbokförd person. Vidare skall personnummer fastställas för personer som inte är folkbokförda i de fall som anges i lag eller arman författning. Personnummer för personer som inte är folkbokförda fastställs av den skattemyndighet som RSV bestämmer,

jfr 34 § tredje stycket folkbokföringslagen och 5 § folkbokföringsförordningen 1991 :749.

Personnumret är avsett att utgöra en identitetsbeteckning. Det skall innehålla födelsetid, födelsenummer och kontrollsiffra. Födelsetiden anges med sex siffror, två för år, tvâ för månad och tvâ för dagen. Födelsenurnret består av tre siffror och är udda för män och jämnt för kvinnor. Mellan födelsetiden och födelsenumret sätts ett bindestreck

som vid utskrifter byts ut mot ett plustecken när en person fyller 100 år. För att öka säkerheten lagras även en sekelangivelse inom folkbokföringssystemet.

Kontrollsiffran bestäms enligt den s.k. modulus-IO-metoden med vikterna 1 och Metoden innebär att siffrorna i födelseår, -månad, -

dag och -nummer multipliceras växelvis med 2 och Siffrorna i

produkterna läggs därefter samman. Om produkten blivit högre än nio

läggs först siffrorna i produkten samman så att det bildas ett ental.

Entalssiffran i den framräknade siffersumman dras sedan från talet 10. Restsiffran blir kontrollsiffra. Om resten blir 10 blir kontrollsiffran Kontrollsiffror som beräknas enligt den beskrivna metoden ger ett

begränsat skydd mot felskrivningar. I vissa fall blir kontrollsiffran

densamma även om exempelvis månad och datum förväxlas. En person som av särskilda skäl kan antas bli utsatt för en allvarlig

eller upprepad brottslighet, förföljelser eller andra trakasserier får, om

han har flyttat eller har för avsikt att flytta, medges att vara folkbokförd på den gamla folkbokföringsorten i högst tre år 16 §. Förfarandet kallas kvarskrivning och medges efter ansökan. Även den utsatte personens medflyttande familj kan kvarskrivas.

Rättslig reglering 59

Möjligheterna till kvarskrivning infördes efter förslag 1983 års

av

Folkbokföringskommitté i betänkandet Ny folkbokföringslag. Kommit-

tén lämnade samtidigt förslag till regler identitetsbyte. Ett om

fullständigt identitetsbyte ansågs vara en effektivt sätt att ge skydd för en förföljd person. Ett identitetsbyte medför emellertid också

omfattande nackdelar. Som alternativ metod för att erbjuda skydd föreslogs kvarskrivning. Betänkandet s. 100 0.f. Beträffande reglerna om identitetsbyte hänvisas till avsnitt 3.1.2.

I propositionen som föregick folkbokföringslagen anförde föredragande statsrådet prop. 199091:153 116 att kvarskrivning i de

s. allra flesta fall bör kunna medföra ett effektivt skydd mot att uppgifter

i folkbokföringen används för att söka med avsikt

upp en person att utsätta den för våld, hot om våld eller trakasserier. Folkbokföringslagen innehåller vidare bestämmelser anmälom ningar och ansökningar. Enligt 25 § skall den flyttat inom som en

vecka anmäla flyttningen till en skattemyndighet, allmän för-

en säkringskassa eller till ett postkontor. En sådan flyttningsanmälan skall enligt 28 § innehålla uppgift och datum för om namn personnummer, ändring av bostads- eller postadress, bostads- och postadress samt ny

dess beräknade giltighetstid, registerbeteckning för den fastighet

som den nya bostadsadressen avser samt uppgift upplåtit den om vem som

fastighet eller bostadslägenhet som den nya bostadsadressen avser. .Folkbokföringsförordningen föreskriver bl.a. att en allmän försäkringskassa eller ett postkontor som tagit emot flyttningsanmälan

en

skall sända anmälan till skattemyndighet 1 §. Förordningen

en ålägger också Värnpliktsverket, Vägverket, kronofogdemyndighet och

allmän försäkringskassa att underrätta Skattemyndigheten den

om adress en person har så snart det finns anledning att anta att adressen inte är registrerad i folkbokföringen 2 §. En sådan underrättelse

behöver dock inte lämnas om det är uppenbart att adressen är tillfällig

eller av annat skäl inte skall registreras.

Beslut i ärende enligt folkbokföringslagen efter anmälan eller ansökan eller när det annars finns skäl till det fattas skattemyndig-

av heten. När det gäller ärenden folkbokföring fastighet eller i om

församling beslutar Skattemyndigheten i det län där fastigheten eller

församlingen är belägen. Personnummer för inte är personer som

folkbokförda fastställs, tidigare anförts, den skattemyndighet

som av

som RSV bestämmer. I övriga ärenden beslutar den skattemyndighet

inom vars verksamhetsområde är eller senast har varit en person

folkbokförd 34 § folkbokföringslagen.

Skattemyndighetens beslut överklagas hos länsrätten, medan beslut om personnummer överklagas hos RSV 38 §. Jfr även prop. 199394:224 s. 27. RSV:s beslut får inte om personnummer överklagas 39 §.

60 Rättslig reglering SOU 1994:63

Enligt folkbokföringsförordningen 3 § åligger det allmän för-

valtningsdon1stol att underrätta RSV och Skattemyndigheten beslut om enligt folkbokföringslagen.

Skattemyndigheten för enligt 74 § folkbokföringskungörelsen 1967:495 magnetband register över befolkningen i länet person-

band. Detta är de regionala folkbokföringsregistren, kallade FB-data

och som utgör grunden för riksaviseringen. För varje person anges bl.a. personnummer. Om någon ändring sker bl.a. uppgift av om personnummer i skattemyndighetens register i fråga den är om som inskriven i sjömansregistret, underrättar Skattemyndigheten snarast sjömansregistret om detta genom personavi 76 §. Samtidigt med den nya folkbokföringslagen trädde riksdagen en av beslutad lag 1990:1536 om folkbokföringsregister i kraft, se om denna vid avsnitt 4.3.1.

3.1.2 Lagen ñngerade om personuppgifter

Lagen om ñngerade personuppgifter 1991:483 trädde i kraft den 1

juli 1991, samtidigt som den folkbokföringslagen, vidare nya se avsnitt 3.1.1. Genom lagen är folkbokförda i landet ges personer som en möjlighet att använda andra personuppgifter sig själv än de om verkliga ñngerade personuppgifter. Stockholms tingsrätt får efter skriftlig ansökan medge får använda ñngerade att en person personuppgifter 1 §. Ansökan görs RPS efter framställning från den av som vill använda ñngerade personuppgifter 2 §. Medgivande får lämnas

om det föreligger en uppenbar risk för att är folkboken person som förd i landet kan bli utsatt för särskilt allvarlig brottslighet riktar som sig mot dennes liv, hälsa eller frihet och inte kan personen ges tillräckligt skydd på annat sätt. Medgivandet får gälla under högst fem år. Även familjemedlem varaktigt bor tillsammans som med en person som löper risk att utsättas för den angivna typen brottslighet kan av medges att använda fingerade personuppgifter 1 §. Ett medgivande innebär att personen i fråga har rätt att i alla avseenden använda de flngerade uppgifterna i stället för de verkliga. När det exempelvis i olika författningar talas om registrering eller arman hantering av personuppgifter är det de fingerade uppgifterna skall som komma till användning för den fått medgivande. Under försom arbetena anförde föredragande statsrådet det, för avsedd effekt att att skall uppnås med ett medgivande, är särskilt angeläget fingerade att uppgifter används inom folkbokföringen. Uppgifterna i folkbokföringsregistren har stor genomslagskraft i samhället och ligger till grund för ett stort antal andra register hos olika myndigheter prop.

199091:154 s. 144.

Rättslig reglering 61

Fram till våren 1993 hade drygt 30 formella framställningar gjorts

till RPS om ansökan om att använda fingerade personuppgifter.

Endast omkring en fjärdedel ledde till ansökan hos Stockholms tingsrätt där de, med ett undantag, beviljades. Många av framställningarna till RPS har återtagits när sökanden blivit medveten om de praktiska konsekvenserna av ett identitetsbyte. Även den möjlighet till s.k. kvarskrivning i folkboksom ges föringslagen, jfr avsnitt 3.1.1 ovan, kan ge ett visst skydd till personer som kan antas bli utsatta för trakasserier av olika slag. Vid kvarskrivning behåller personen sitt personnummer. Hittills har, enligt uppgift från RSV, 40 50 kvarskrivningar registrerats. -

3.2 Datalagstiftningen

3.2.1 Datalagen och dataförordningen

I detta avsnitt lämnas en översiktlig beskrivning av den gällande

datalagen 1973:289 och dataförordningen 1982:480.

Vissa grundbegrepp

Datalagen inleds med definitioner av vissa av de begrepp som lagen innehåller. I l § förklaras således vad som menas med personuppgift, personregister, registrerad och registeransvarig. Med begreppet personuppgift förstås upplysning som avser enskild person. Sådana personuppgifter kan vara av många olika slag. Uppgifter som avser en persons namn, personnummer, födelsedatum,

nationalitet, utbildning och familje- och anställningsförhållanden är

självklart sådana personuppgifter. Även upplysningar

att anse som som är av mindre personlig natur kan emellertid anses utgöra personupp-

gift. Hit bör enligt lagmotiven höra exempelvis upplysningar om en persons bostadsförhållanden, banktillgodohavanden, fastighets- eller

bilinnehav samt upplysningar i övrigt rör en persons ekonomiska som ställning jfr prop. 1973:33 s. 117. Med begreppet personregister enligt lagen register, föravses

teckning eller andra anteckningar som förs med hjälp av automatisk databehandling ADB och som innehåller personuppgift som kan hänföras till den som avses med uppgiften. Avgörande för frågan om

datalagen överhuvudtaget är tillämplig ett register är således

huruvida registret förs med ADB eller inte. Register som förs med

hjälp av annan teknik än ADB faller i dag utanför datalagens till-

ämpningsområde. Jfr prop. 1973:33 s. 118.

62 Rättslig reglering

En personuppgift kan hänföras till en viss antingen direkt person

genom själva personuppgiften eller med hjälp av särskild identitetsuppgift som också ingår i registret. En identitetsuppgift behöver inte

vara entydig och unik eller sådan att den är allmänt bekant. Även mera

register som inte innehåller andra identitetsuppgifter än sådana

som

gör det möjligt enbart för den invigde att förstå vilken person, som en upplysning avser, kan omfattas av datalagens bestämmelser. Om

en person kan identifieras genom anställningsnummer, medlemsnummer,

kundnummer eller liknande, är registret att anse som ett personregister. Detsamma gäller statistiska uppgifter, där beteckningar och dylikt som också återfinns på dokument, gör det möjligt att återknyta

uppgifterna till en viss person. Datalagen är begränsad till att skydda enskilda personer mot otillbörligt intrång i deras integritet. Juridiska personer skyddas

således inte genom lagen. Med begreppet registrerad avses därför

en enskild person beträffande vilken det förekommer personuppgift i en

ett personregister. För varje register skall finnas en registeransvarig. Därmed förstås

den för vars verksamhet personregistret förs, om han förfogar över

registret. Såväl fysiska som juridiska personer och myndigheter kan vara registeransvariga. Med att förfoga över ett register avses närmast

en befogenhet att överföra registrets innehåll till läsbar form. En

registeransvarig måste också kunna påverka innehållet i registret genom att tillföra eller ändra de uppgifter som ingår i registret för att anses förfoga över det. Den registeransvarige svarar för att registret förs för ett bestämt

ändamål, att bara sådana uppgifter registreras som överensstämmer med detta ändamål och att uppgifter inte utan medgivande av den registrerade av myndigheter försäljs annat än med stöd i lag, för-

ordning eller särskilt beslut av regeringen, jfr 7 § datalagen. Den registeransvarige skall också se till att uppgifter i övrigt samlas in, lämnas ut eller används i överensstämmelse med registrets ändamål eller vad som gäller enligt lag, författning eller den registrerades medgivande. Han ansvarar vidare för att uppgifterna skyddas mot oavsiktlig eller otillåten förstörelse eller mot otillåten ändring eller spridning.

Licensanmälan

Personregister får, enligt 2 § första stycket datalagen, inrättas och

föras endast av den som efter anmälan har fått licens av Datainspektionen. En sådan licens berättigar den registeransvarige att föra ett eller flera personregister. Licens behövs inte för personregister som en enskild för, om registret används uteslutande för personligt bruk.

Rättslig reglering 63

Anmälan att personregister skall inrättas och föras görs om skriftligen hos Datainspektionen. I anmälan skall anges den registeran-

svariges nanm, postadress och person- eller organisationsnummer samt namnet på en kontaktperson, jfr 2 § dataförordningen. Datainspektiogranskar inte anmälan i sak utan ger endast den registeransvarige

nen

ett bevis licens att anmälan har gjorts samt ett licensnummer jfr

om 10 § dataförordningen. Den erhållit licens skall enligt 1 och 3 §§ förordningen som 1982:481 avgifter för Datainspektionens verksamhet betala en om

årlig avgift, f.n. som regel 435 kr, till inspektionen. Datainspektionen skall med hjälp av ADB föra ett register över

licensanmälningar licensregistret, 3 § dataförordningen. Från se verksamhetsåret 198990 för Datainspektionen detta licensregister

LIRE med hjälp dator. Datainspektionen får använda

av egen

licensregistret för sin tillsyns- och informationsverksarnhet samt som

underlag för uppbörd av licensavgifter se 4 § dataförordningen.

T illstánd m.m.

För vissa register, bedöms innebära särskilda risker för otill-

som

börligt intrång i enskilds personliga integritet, krävs enligt 2 §

-

datalagen jämförd med 4 och 6 utöver licens även ett särskilt

-

tillstånd från Datainspektionen. De fall då tillstånd krävs är följande. Tillstånd krävs i regel för att inrätta och föra ett personregister som

innehåller

1 känsliga personuppgifter,

2 omdömen eller annan värderande upplysning om den registrerade,

3 uppgifter om personer som saknar sådan anknytning till den registeransvarige som följer av medlemskap, anställning, kundförhållande eller något därmed jämförligt förhållande samt

4 personuppgifter som inhämtats från något annat personregister s.k.

samkörning. Känsliga uppgifter är enligt 4 § datalagen t.ex. uppgift om att någon misstänks eller dömts för brott, uppgift om någons politiska uppfattning eller religiösa tro eller sjukdom, hälsotillstånd eller

om sexualliv eller uppgift att någon fått ekonomisk hjälp eller vård om inom socialtjänsten.

Från tillståndsplikten görs i 2 § undantag för sammanslutningar

a

inrättar och för register innehåller sådana uppgifter om

som som

medlemmarnas politiska uppfattning, religiösa tro eller övertygelse i

övrigt utgör grunden för medlemskap i sammanslutningen. som Vidare behövs enligt 2 § datalagen inte tillstånd i följande fall. a

Hälso- och sjukvårdsmyndigheter får utan tillstånd för vård- eller

-

behandlingsändamål inrätta och föra personregister som innehåller

64 Rättslig reglering

uppgifter om någons sjukdom och hälsotillstånd 2 § tredje stycket a andra punkten. Detsamma gäller myndigheter inom socialtjänsten

i fråga om dem som fått ekonomisk hjälp eller vård jfr 2 § tredje

a stycket tredje punkten. Läkare och tandläkare får utan tillstånd inrätta och föra register - som innehåller sådana uppgifter någons sjukdom eller hälsotillstånd om i övrigt som de har erfarit i sin yrkesverksamhet jfr 2 § tredje a stycket fjärde punkten. Arbetsgivare jfr 2 a § tredje stycket femte punkten. - Tillstånd behövs inte heller för att samköra register om samkör- ningen sker med stöd av författning eller Datainspektionens beslut eller med den registrerades samtycke jfr 2 § andra stycket fjärde punkten. Vidare behövs inte tillstånd av Datainspektionen för sådana personregister vilka inrättats genom riksdagens eller regeringens

beslut se 2 a § första stycket.

Tillstånd behövs inte heller för sådana personregister som har tagits -

emot för förvaring av en arkivmyndighet se 2 a § andra stycket.

Personregister som enskild person använder uteslutande för -

personligt bruk är också undantagna från tillståndsplikt se 2 §

tredje stycket. Vid sin tillståndsgivning har Datainspektionen att beakta vissa i

datalagen angivna förutsättningar.

En grundläggande förutsättning för att Datainspektionen skall kunna ge tillstånd att inrätta och föra personregister är att det inte finns anledning att anta att registreringen medför otillbörligt intrång i de registrerades personliga integritet. Vid prövningen skall Datainspektionen, enligt 3 § datalagen, särskilt beakta arten och mängden av de personuppgifter som skall ingå i registret, hur och från vem som uppgifterna skall inhämtas samt vilken inställning de kan komma som att registreras har eller kan antas ha till saken. Det måste dessutom särskilt beaktas att inte andra uppgifter eller andra registreras personer än som står i överensstämmelse med ändamålet med registret. Tillstånd att inrätta och föra personregister omfattar andra än som medlemmar, anställda eller kunder hos den registeransvarige eller personer som har annan därmed jämställd anknytning till denne får

meddelas endast om det finns särskilda skäl se 3 §.

a För att andra än myndigheter som enligt lag eller annan författning har att föra förteckning över sådana uppgifter skall kunna beviljas tillstånd att inrätta och föra personregister som gäller vissa känsliga uppgifter exempelvis uppgifter om att någon misstänks eller dömts för brott eller har varit föremål för vissa tvångsingripanden måste

synnerliga skäl föreligga se 4 § första stycket datalagen.

Rättslig reglering 65

Tillstånd att inrätta och föra personregister som i övrigt innehåller uppgifter om någons sjukdom, hälsotillstånd eller sexualliv eller

uppgift om att någon fått ekonomisk hjälp eller vård inom socialtjän-

sten eller varit föremål för åtgärd enligt utlänningslagen får endast om särskilda skäl föreligger meddelas annan än myndighet som enligt lag eller annan författning har att föra förteckning över sådana uppgifter. Särskilda skäl krävs också för registrering av uppgifter om någons ras

eller politiska uppfattning eller religiösa övertygelse se 4 § andra och

tredje styckena datalagen. Enligt lagens förarbeten kan det förhållandet att ett personregister

skall användas för statistiska bearbetningar eller vetenskapliga undersökningar i sig utgöra särskilda eller synnerliga skäl under förutsättning att enskilda personers identitet inte offentliggörs. Enligt

fast praxis avstår Datainspektionen från att pröva om registret behövs för det uppgivna forskningsändamålet intar den principiella men ståndpunkten att forskningsregister skall grunda sig på s.k. informerat samtycke. Med informerat samtycke avses att den som skall registreras

får information om registret och registreringen och därefter frivilligt

lämnar de uppgifter som begärs eller medger att dessa inhämtas från

någon annan källa. Jfr Claes Kring, Sten Wahlquist, Datalagen med

kommentarer, Göteborg 1989, s. 126 o.f. När tillstånd att inrätta och föra personregister länmas, skall Datainspektionen samtidigt meddela beslut om ändamålet med registret

se 5 § datalagen. Datainspektionen kan vid behov också meddela

andra villkor, t.ex. om vilka uppgifter som får registreras och om

utlärrmande av uppgifter se 6 §. Föreligger särskilda skäl, får tillståndet begränsas till viss tid se 5 §.

Inrättande och förande av personregister; personnummer m.m.

I 7 § datalagen slås fast att personregister skall inrättas och föras så att inte otillbörligt intrång i de registrerades personliga integritet upp-

kommer. Därefter anges i punktform några faktorer har särskild

som

betydelse för integritetsskyddet. I 7 § anges således närmare vad som

skall iakttas för att nå upp till vad som brukar kallas god registersed. Reglerna i 7 § är tillämpliga på alla slag av personregister,

oavsett om de kräver tillstånd av Datainspektionen eller inte. De gäller

också för sådana personregister som får föras utan licens, dvs. sådana förs uteslutande för personligt bruk. Även register har som som beslutats av regeringen eller riksdagen, s.k. statsmaktsregister, omfattas av bestämmelsen. Genom en lagändring som trädde i kraft den 1 januari 1992 infördes i 7 § datalagen ett andra stycke med en särskild bestämmelse om

personnummeranvändningen. Bestämmelsen motsvarar i stort sett den

66 Rättslig reglering

bestämmelse som DOK, såsom tidigare anförts, föreslog i sitt

betänkande SOU 1987:31 och som har betecknats kompletteringsför-

slaget. En redogörelse för DOK:s förslag finns i avsnitt 2.3.3.

Bestämmelsen har följande lydelse:

[fråga om personnummer gäller dessutom att registrering får ske endast när det klart år motiverat med hänsyn till registrets ändamål, vikten av en säker identifiering eller av annat beaktansvårt skål. Vidare gäller att personnummer får återges på da-

tautskrifter endast när det finns särskilda skål.

Enligt bestämmelsen får således registrering av personnummer ske endast när det klart är motiverat med hänsyn till registrets ändamål, vikten av en säker identifiering eller av annat beaktansvärt skäl.

Vidare gäller att personnummer får återges på datautskrifter endast när

det finns särskilda skäl.

I förarbetena till bestämmelsen prop 19909l:60 s. 70 och 115

framhöll föredragande statsrådet beträffande de vid ikraftträdandet befintliga registren att i de fall användningen av personnummer kan avvaras skall de tas bort ur registren i enlighet med den nya regeln. Det påpekades dock att kostnadsaspekten måste vägas in när ställning

tas i denna fråga. De föreslagna reglerna ansågs inte hindra att person-

nummer av kostnadsskäl får finnas kvar tills systemen av annan anledning konstrueras om eller byts ut. Lagrådet ansåg att kostnadsaspekten övergångsvis kunde anses som ett sådant beaktansvärt skäl som anges i det nya stycket och ansåg därför att en särskild övergångsbestämmelse i detta hänseende inte behövdes. Statsrådet framhöll vidare att det i första hand kommer den an registeransvarige att själv bedöma vilka konsekvenser bestämmelsen om personnummeranvändning får i det enskilda fallet. Den själv-

ständiga skyldigheten för de registeransvariga att motverka obefogad

användning av personnummer medför alltså, anförde departementschefen, att bestämmelsen kan genomslagskraft även i register som är tillståndspliktiga. Föreskrifterna i 7 § anger en minimistandard för persondataskyddet. Datainspektionen är oförhindrad att besluta om

föreskrifter som innebär ytterligare skyldigheter för de registeransvari-

ga i de avseenden som nämns i paragrafen. Sådana föreskrifter kan beslutas med stöd av 6 § datalagen i samband med att tillstånd meddelas för ett tillståndspliktigt register jfr 6 a § datalagen. Bestämmelserna i 7 § ger också inspektionen ett underlag för att vid behov ingripa enligt tillsynsreglerna även mot register som inte omfattas av tillståndsplikten. Om det visar sig nödvändigt kan inspektionen ingripa med föreskrifter enligt 18 § både mot tillståndspliktiga och andra register prop. s. 69 o.f..

Rättslig reglering 67

En förutsättning för att förslaget skall avsedd effekt är, anförs i propositionen, att Datainspektionen får en betydande frihet när det gäller att finna lämpliga former för den framtida användningen av personnummer. Förslagets genomslagskraft blir således i hög grad beroende av hur Datainspektionen väljer att hantera personnummefrå-

gan. Man kan därvid, menade departementschefen, utgå från att

inspektionen beaktar vikten av ett gott skydd för den personliga integriteten.

Datainspektionen har sedan lagändringen i ett flertal fall inte

medgivit att personnummer skall ingå i personregister, se vidare bilaga Eftersom datalagen inte reglerar manuellt förda register, gäller bestämmelsen i 7 § datalagen endast för register som förs med hjälp automatisk databehandling. Någon motsvarande reglering för av manuellt förda register finns inte. Däremot kan olika regler om sekretess i vissa fall hindra att personnummer lämnas ut. Föreskrifter till skydd mot otillbörligt intrång i personlig integritet finns bl.a. i sekretesslagen 1980: 100.

Den registeransvarige är skyldig att förteckna de personregister han

är ansvarig för se 7 a § datalagen. Förteckningen skall vara aktuell

och hållas tillgänglig för Datainspektionen. Dessa krav gäller alla personregister oberoende av om tillstånd behövs för dem eller om det räcker med licensamnälan. Den förteckning över personregister som den registeransvarige enligt datalagen är skyldig att ha skall innehålla

uppgift om i vad mån personnummer registreras se 7 a § första

stycket 6 datalagen. I datalagen finns också särskilda bestämmelser om ADB-använd-

ningen som är avsedda att garantera att personuppgifter är riktiga och

fullständiga. Dessa bestämmelser, som återfinns i 8 och 9 §§, behand-

lar bl.a. rättelse av oriktiga och missvisande uppgifter.

En central bestämmelse är vidare datalagens lO Den ger den enskilde en rätt till insyn i personregister. Där stadgas att den

registeransvarige på skriftlig begäran av den enskilde skall underrätta denne om innehållet i registret, såvitt det gäller honom eller henne. Ett

sådant utdrag, s.k. 10 §-utdrag, har den enskilde rätt att kostnadsfritt

få en gång per år. Innan den registeransvarige lämnar ut personuppgifter ur ett personregister till annan, åligger det den registeransvarige enligt ll §

datalagen eller 7 kap. 16 § sekretesslagen 1980:100 om den registeransvarige är myndighet, att undersöka, om det finns anledning en anta att uppgifterna skall användas för automatisk databehandling i strid med datalagen. I så fall får ett utlärrmande inte ske. Som exempel kan nämnas utlämnande till någon som saknar licens eller i före-

kommande fall tillstånd. Finns det anledning anta att personuppgift

68 Rättslig reglering

skall användas för ADB i utlandet, får uppgiften lämnas ut endast efter

medgivande av Datainspektionen. Sådant medgivande får lämnas endast, om det kan antas att utlämnandet av uppgiften inte kommer att medföra otillbörligt intrång i personlig integritet. Något medgivande

behövs dock inte, om personuppgift skall användas för ADB enbart i

en stat som har anslutit sig till Europarådets konvention skydd för

om enskilda vid ADB av personuppgifter. I datalagen finns vidare allmänna bestämmelser om gallring av

personuppgifter och om vad som skall iakttas då ett personregister

upphör att föras se 12 §.

En särskild bestämmelse om dokumentationsskyldighet att avser göra det möjligt att i efterhand fastställa vilka uppgifter i ADBen upptagning som har legat till grund för avgörandet ett mål eller av ärende hos en myndighet. Sådan ADB-upptagning skall tillföras handlingarna i målet eller ärendet i läsbar form. Undantag gäller endast, om det finns särskilda skäl till det. Denna skyldighet gäller ADB-upptagningar över huvud taget, alltså inte enbart person-

register se 14 § datalagen.

Vissa bestämmelser om tystnadsplikt finns också 13 § datalagen.

Statsmaktsregister

Personregister om vars inrättande riksdagen eller regeringen beslutar är enligt 2 a § första stycket datalagen undantagna från kravet på tillstånd. Om ett sådant s.k. statsmaktsregister innehåller uppgifter

som i annat fall skulle ha medfört tillståndsplikt, skall dock yttrande inhämtas från Datainspektionen innan beslut om att inrätta registret

fattas. När Datainspektionen avger ett sådant yttrande skall en bedömning av registret ske enligt samma grunder vid prövning som

av ett tillståndsärende 11 § dataförordningen. Datainspektionen kan

även meddela beslut om villkor för dessa register, i den mån inte regeringen eller riksdagen har meddelat något villkor i hänsamma seende jfr 6 a och 18 §§ datalagen. Datalagens bestämmelser om den registeransvariges skyldigheter, om tillsyn samt om straff och skadestånd gäller även för statsmaktsregistren. Datainspektionen kan dock beträffande sådana register inte förbjuda fortsatt förande eller återkalla något tillstånd 18 § andra stycket datalagen. Se vidare om statsmaktsregister i avsnitt 4.2.

Tillsyn m.m.

Datainspektionen utövar tillsyn över att automatisk databehandling inte

medför otillbörligt intrång i registrerads personliga integritet 15

se -

18 §§ datalagen.

Rättslig reglering 69

I denna tillsyn innefattas enligt 16 § datalagen en rätt att få tillträde till de lokaler som har samband med ADB-verksamheten, att få

tillgång till den dokumentation som rör databehandlingen och att

föranstalta om datakörningar. Det åligger vidare enligt 17 § den

registeransvarige att lämna Datainspektionen de uppgifter som inspektionen begär för sin tillsyn. Datainspektionen kan enligt 24 §

vitesförelägga den registeransvarige om denne inte fullgör sina

skyldigheter i samband med tillsynen.

Överklagande

Datainspektionens beslut får överklagas hos regeringen. Justitie-

kanslern får föra talan för att ta tillvara allmänna intressen se 25 §

datalagen.

Sanktioner m.m.

Har förande av personregister medfört eller kan antas medföra

otillbörligt intrång i personlig integritet kan Datainspektionen meddela

villkor eller, om rättelse inte på annat sätt kan åstadkommas, förbjuda

fortsatt förande av personregister eller återkalla meddelat tillstånd se

18 § datalagen. Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet inrättar eller för personregister utan licens eller tillstånd, bryter mot Datainspektionens beslut

om villkor eller förbud, obehörigen lämnar ut personuppgift, inte

gallrar registret, inte lämnar riktigt registerutdrag enligt 10 § eller

lämnar Datainspektionen osanna uppgifter i samband med tillsyn kan

dömas till böter eller till fängelse i högst ett år se 20 § första stycket

datalagen.

Vidare kan den dömas till böter som uppsåtligen eller av oaktsamhet inte för registerförteckning eller inte håller förteckningen tillgänglig för inspektionen och begäran av denna ger in förteckningen jfr 20

§ andra stycket datalagen. Ett personregister kan förklaras förverkat, om det inrättats eller

förts utan nödvändig licens eller tillstånd jfr 22 § datalagen. Den som olovligen bereder sig tillgång till upptagning för ADB eller olovligen ändrar eller utplånar eller i register för in sådan upptagning kan dömas för dataintrång till böter eller fängelse i högst

tvâ år. Brottet är straffbart även på försöks- och förberedelsestadiet,

om det inte är ringa se 21 § datalagen.

Om en registrerad tillfogas skada genom att personregister innehåller oriktig eller missvisande uppgift om honom, skall den registeransvarige ersätta skadan. Om någon tillfogas skada genom

brott mot datalagen, skall den som har gjort sig skyldig till brottet

70 Rättslig reglering

ersätta skadan. Härvid skall hänsyn tas även till lidande och andra

omständigheter av annan än rent ekonomisk betydelse se 23 §

datalagen.

SPAR

I datalagen finns också bestämmelser om SPAR, det statliga personoch adressregistret 26 28 §§. Uppgifterna i SPAR används bl.a. för aktualisering och kontroll av uppgifter i andra personregister och

för urvalsdragningar. SPAR får användas både myndigheter och

av

enskilda. Den enskilde har möjlighet att få infört en direktreklamspärr i SPAR. En utförligare redovisning av regelverket kring SPAR finns

i avsnitt 4.3.3.

Dataförordningen

Kompletterande bestämmelser om bl.a. licensanmälan, tillståndsansökan, handläggningen hos Datainspektionen och bistånd till personer

som är registrerade utomlands finns i dataförordningen 1982: 480. I 14 § dataförordningen finns vidare ett bemyndigande för Datainspek-

tionen att meddela verkställighetsföreskrifter till datalagen.

3.2.2 Datainspektionens författningssamling

m.m.

Datainspektionen kan i tillstândsbeslut föreskriva att ett register inte får innehålla personnummer eller att användningen av personnummer i ett visst register skall vara villkorad på något sätt jfr 6 och 18 §§ datalagen. Denna möjlighet har inspektionen utnyttjat i sin tillståndsverksamhet. Datainspektionen har vidare, angetts under som

föregående punkt, enligt 14 § dataförordningen bemyndigats att

meddela verkställighetsföreskrifter till datalagen. De föreskrifter som reglerar användningen finns av personnummer

publicerade i följande föreskrifter meddelade i Datainspektionens författningssamling DIFS.

I föreskrifter om vissa löne- och personalregister DIFS 1979:2 föreskrivs att den registrerades inte får lämnas ut personnummer från registret i vidare mån än behövs för att tillgodose som ändamålet med registret. Om uppgiften blir tillgänglig i visuellt läsbar form utanför den egna verksamheten, t.ex. i samband med postbefordran skall den registeransvarige särskilt beakta att detta inte sker i onödan eller sätt som kan väcka eller förargelse oro punkt 6.8. En motsvarande bestämmelse finns också i föreskrifter

om vissa kund- och leverantörsregister m. DIFS 1979:3, punkt

Rättslig reglering 71

6.6, i föreskrifter om vissa hyresregister DIFS 1980:3, punkt 6 och i föreskrifter vissa medlernsregister DIFS 1981:1, punkt

om

Datainspektionens föreskrifter om ett förenklat ansökningsförfarande

-

för vissa personregister i kommunal verksamhet DIFS 1990:2 bl.a. vilka slag uppgifter får registreras i kommuner-

anger av som informationsregister respektive deras administrativa register. nas Föreskrifterna medger att personnummer registreras i befolkningsregister, fastighetsregister och företagsregister informationsregister. Personnummer fâr också registreras i register över förtroendevalda, bostads- och tomtkö, bygglov, bostadsbidrag,

Överförmyndaren och förhandlingsuppdrag administrativa register.

Bilagan till föreskrifterna ändrad genom DIFS 1993:3.

I Datainspektionens föreskrifter om ett förenklat ansökningsför-

-

för vissa personregisteri svenska kyrkans verksamhet DIFS

farande

1991:2 bl.a. i vilka fall personnummer får registreras i anges

personregister hos myndigheter inom svenska kyrkan som inrättas

enligt författningen. Föreskrifterna reglerar församlingsregister, ministerialböcker, Svenska kyrkans centralstyrelses referensregister och Svenska kyrkans centralstyrelses register för underrättelse till pastor i vissa fall. Föreskrifterna ändrade genom DIFS 1991:3 och

1993:2. Ändringarna avser inte föreskrifterna om registrering av

personnummer. Datainspektionens föreskrifter om ett förenklat ansökningsförfarande

-

för vissa personregisteri statlig och landstingskommunal forskningsverksamhet DIFS 1993:1 reglerar inte i detalj vilka uppgifter som

får registreras. Vid ansökan skall sökanden ange om personnummer skall registreras eller inte. I anslutning till ansökningsblanketten redovisas bestämmelserna om personnummer i 7 § datalagen.

Datainspektionens föreskrifter om ett förenklat ansökningsförfarande

för vissa direktreklamregister DIFS 1993:5 trädde i kraft den 1 november 1993, då inspektionens föreskrifter DIFS 1988:1 om

förenklat ansökningsförfarande för vissa direktreklamregister upphörde att gälla. Den viktigaste ändringen i de nya reglerna är att

inte längre får finnas i ett direktreklamregister som personnummer

förs med stöd ett tillstånd meddelats enligt det förenklade

av som

ansökningsförfarandet.

Enligt föreskrifterna direktreklamregister är en förutsättning för om tillstånd enligt det förenklade tillståndsförfarandet att registret bara skall existera begränsad tid, nämligen högst tre månader. Den som en vill inrätta och föra ett direktreklamregister med annat innehåll eller under längre tid än vad sägs i författningen, får ansöka om som tillstånd i vanlig ordning. När det gäller personnummer anser Datain-

spektionen att det normalt inte finns skäl att registrera personnummer

i direktreklamregister.

72 Rättslig reglering

Av föreskrifterna avser de från tiden före 1982 register som om de

inrättas numera inte är tillståndspliktiga. Dessa föreskrifter tillämpas

därför numera endast riktlinjer i inspektionens verksamhet. som

Datainspektionen gav i mars 1992 ut skrift

en om personnummer

i personregister nr 14 i ,skriftserien Datainspektionen informerar. I

skriften finns en redogörelse för datalagens regler

om personnummeranvändning och motiven till bestämmelsen i 7 § andra stycket

datalagen. Här finns också beskrivning Datainspektionens

en av

prövning av personnummeranvändningen och inspektionens på

syn personnummeranvändningen.

Datalagsutredningens förslag m.m.

Datalagsutredningen föreslog i sitt slutbetänkande SOU 1993:10 En

ny datalag att en bestämmelse motsvarande den i dag finns i 7 § som

andra stycket datalagen skulle tas i datalag. Utredningen

en ny

hänvisade till att bestämmelsen användningen

om av personnummer för relativt kort tid sedan införts i den gällande datalagen och att regeringen beslutat tillsätta särskild utredare för utreda frågan en att

om en begränsning av användningen s. 407.

av personnummer

3.3 Bestämmelser

om sekretesstystnadsplikt

3.3.1 Sekretesslagen och sekretessförordningen

Sekretesslagen 1980:100 innehåller bestämmelser tystnadsplikt

om i det allmännas verksamhet och förbud utlämna allmänna om att handlingar. Bestämmelserna förbud röja uppgift, sig det avser att vare

sker muntligen eller att allmän handling lämnas eller pâ

genom ut

annat sätt se 1 kap. 1 § sekretesslagen. I brottsbalken 20 kap. 3 §

finns bestämmelser brott mot tystnadsplikt. om

Enligt 1 kap. 2 § sekretesslagen får uppgift är sekretessbelagd

som

inte röjas för enskild i andra fall än som anges i sekretesslagen eller lag eller förordning sekretesslagen hänvisar till. Motsvarande

som bestämmelse med förbud för myndighet att röja uppgift för annan myndighet finns i 1 kap. 3 Särskilda regler finns vidare i sekre-

tesslagen om överföring av sekretess mellan myndigheter.

I 20 kap. 3 § brottsbalken finns bestämmelser för den om ansvar

som bryter mot förbud enligt sekretesslagen att röja eller utnyttja

uppgift och för den bryter mot förbehåll har uppställts med som som

stöd av sekretesslagen vid utlämnande uppgift.

av

Den grundlagsgivna offentlighetsprincipen, dvs.

rätten att ta del av

allmänna handlingar, regleras i tryckfrihetsförordningen TF. I 2 kap.

Rättslig reglering 73

1 § TF stadgas att varje svensk medborgare skall ha rätt att ta del av allmänna handlingar. I 2 § anges de fall då, inom offentlighetsprin-

cipens ram, begränsningar får göras i rätten att ta del av sådana

handlingar. Dessa begränsningar får enligt lagrummet göras endast om

det är påkallat med hänsyn till

rikets säkerhet eller dess förhållande till annan stat eller mellanfolklig organisation,

rikets centrala finanspolitik, penningpolitik eller valutapolitik,

myndighets verksamhet för inspektion, kontroll eller annan tillsyn,

intresset att förebygga eller beivra brott,

det allmännas ekonomiska intresse, skyddet för enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, intresset att bevara djur- eller växtart.

Begränsningarna av rätten att ta del av allmänna handlingar skall

enligt bestämmelsen göras i en särskild lag nu sekretesslagen eller - annan lag som den särskilda lagen hänvisar till. Efter bemyndigande

i sådan bestämmelse får regeringen genom förordning meddela närmare föreskrifter om bestämmelsens tillämplighet. De fall då begränsningar i skyldigheten att utge allmänna handlingar ligger inom offentlighetsprincipens ram, anges således i 2 kap. 2 § TF

under de ovan angivna punkterna l-7. Dessa motsvaras av regler i 2- 10 kap. sekretesslagen, där således regler lämnas om sekretess med hänsyn till de intressen som avses i 2 kap. 2 § TF vid punkterna l-7.

I samtliga nyssnämnda kapitel i sekretesslagen, dvs. 2-10 kap. med materiella regler om sekretess, torde uppgifter om enskilda komma

ifråga i verksamheter för vilka sekretess gäller. Det innebär att också

uppgifter om personnummer torde förekomma inom alla dessa områden. Här skall särskilt framhållas 5 kap. avseende brottsföre-

byggande och brottsbeivrande verksamhet, 7 kap. avseende skyddet

för enskilds personliga förhållanden, 8 kap. avseende skyddet av enskilds ekonomiska förhållanden och 9 kap. avseende skyddet av

enskilds förhållanden av såväl personlig som ekonomisk natur.

Till grund för avgörandet om sekretess gäller för uppgifter och handlingar av de slag som avses i nämnda kapitel i sekretesslagen skall

ligga det men som bedöms uppkomma om uppgiften handlingen lärrmas ut. Sekretess föreligger därvid enligt huvudreglerna om den utlämnande myndigheten bedömer enligt vissa stadganden att den - -

enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs s.k. rakt skaderekvisit eller enligt andra stadganden om det vid

- bedömningen inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den

enskilde eller honom närstående lider men om uppgiften röjs s.k.

omvänt skaderekvisit.

Åtskilliga bestämmelser i sekretesslagen omfattar således uppgift om

personnummer och en menbedömning skall i dessa fall enligt lagen

74 Rättslig reglering

göras vid röjandet av dessa uppgifter. Här skall bara några bestämmelser nämnas som kan vara särskilt aktuella i sammanhanget, nämligen 7 kap. 16 § som avser personregister enligt datalagen och bestärnrnelserna i 15 kap. 9-13 §§ med särskilda bestämmelser om upptagningar för automatisk databehandling. Vidare finns i sekretesslagen bestämmelser om s.k. folkbokföringssekretess 7 kap. 15 § första och tredje styckena. Dessa bestämmelser har följande lydelse:

Sekretess gäller i verksamhet som avser folkbokföringen eller annan liknande registrering av befolkningen, för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. Motsvarande sekretess gäller, i den utsträckning regeringen föreskriver det, i annan verksamhet som

avser registrering av betydande del av befolkningen. Sekretess gäller i ärende om fin erade personuppgifter för

uppgift om enskilds personliga förhål anden om det inte står klart

att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men.

Med stöd av 7 kap 15 § sekretesslagen har i l a § sekretessförordningen 1980:657 föreskrivits att sekretess skall gälla i vissa angivna verksamheter som avser registrering av betydande del av befolkningen för uppgift om enskildas personliga förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon honom närstående

lider men om uppgiften röjs. Sekretess gäller för verksamhet som

avser

fastighetsregistennyndigheternasochinskrivningsmyndigheternas

informationssystem

kommunala fastighetsregister

rikspolisstyrelsens centrala passregister statens räddningsverks register över civilförsvarspliktig personal socialstyrelsens register över hälso- och sjukvårdspersonal statens löne- och pensionsverks pensionsregister Vägverkets trafikregister

värnpliktsverkets och truppregistreringsmyndigheternas register

över försvarsmaktens personal 9. svenska kyrkans centralstyrelses referensregister och register för underrättelse till pastor i vissa fall

10. svenska kyrkans församlingars medlemsregister och ministerial-

böcker. Sekretessen i 7 kap 15 § första stycket sekretesslagen gäller således både för den egentliga folkbokföringen och för andra befolkningsregister som omfattar en betydande del av befolkningen. Exempelvis omfattas det statliga person- och adressregistret SPAR och SCB:s register över totalbefolkningen.

Rättslig reglering 75

Regeringen har nyligen föreslagit ändringar i sekretesslagen i syfte att bl.a. förbättra integritetsskyddet för enskilda och att tillgodose vissa viktiga insynsintressen i fråga om uppgifter som i dag är

sekretesskyddade prop 199394:165. Förslagen i propositionen

grundar sig på tidigare inom Justitiedepartementet framtagen en promemoria, Ds 1993:55 Några frågor om sekretess. Med hänsyn till intresset att förebygga eller beivra brott föreslås bestämmelser gör det möjligt att sekretessbelägga uppgifter i som ritningar över t.ex bankvalv. Enligt förslaget skall även ett körkorts referensnummer kunna sekretessbeläggas. Numret skall endast kunna lämnas ut i de fall där det står klart att det kan ske utan risk för förfalskning. För att stärka skyddet för den enskildes personliga förhållanden föreslås att sekretess skall gälla för känsliga uppgifter som finns med anmälan till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, för uppgifter i en i läkarintyg i ärenden parkeringstillstånd för rörelsehindrade, för om uppgifter i ärenden rör befrielse från skyldigheten att fullgöra som värnplikt i de fall då t.ex. ekonomiska och sociala skäl åberopas som grund för befrielse, i verksamhet avser förande av eller uttag ur som sjömansregistret och för uppgifter i ärenden hos regeringen som rör överförande verkställighet av brottmålsdom. av Vissa offentliganställdas bostadsadress, hemtelefonnummer och personnummer skall också, i den utsträckning regeringen föreskriver, kunna hållas hemliga. Det gäller sådana uppgifter om anställda hos myndighet där personalen särskilt kan riskera att utsättas för våld eller annat allvarligt men, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. Som exempel nämns polis, åklagare, domare, socialtjänstpersonal och kronofogdar prop. 33. Vid Lagrådets behandling av lags. förslaget anfördes att för att syftet med bestämmelsen skall tillgodoses sekretesskyddet även bör omfatta uppgift om personnummer. I propositionen säger regeringen sig dela denna bedömning och beaktar att det knappast kan finnas något egentligt insynsintresse beträffande offentliga funktionärers För att bestämmelsen skall få personnummer. avsedd effekt bör enligt propositionen även personnummer kunna omfattas av sekretess inom den personaladministrativa verksamheten eftersom den har kunskap någons personnummer på ett enkelt som om sätt t.ex. förfrågan till folkbokföringen kan få uppgift om genom en adress till den person numret rör prop. s. 34. Vidare föreslås att sekretess skall gälla för uppgifter i tjänstgöringsomdömen upprättas inom utrikesförvaltningen, för uppgifter i som verksamhet tillsyn över stiftelser samt för vissa uppgifter som avser hos Justitiekanslern.

76 Rdttslig reglering

I propositionen föreslås även vissa inskränkningar sekretessen. av Det gäller uppgifter som kan hjälpa myndig att hitta sina en person biologiska föräldrar. En lindring i skattesekretessen föreslås också. Den innebär att konkursförvaltare skall få ta del revisionspromeav morior. De nya reglerna föreslås träda i kraft den l juli 1994.

3.3.2 Andra sekretessbestämmelser avseende allmän verksamhet

Enligt 2 kap. 2 § andra stycket TF skall begränsningarna i handlingsoffentligheten i princip tas in i en enda lag. Samtidigt ger bestämmelsen möjlighet att for särskilda områden ta regler i annan lag till vilken den förstnämnda lagen får hänvisa. Denna möjlighet har utnyttjats i viss utsträckning. I de flesta fall har härvid den grundläggande bestämmelsen tagits in i sekretesslagen, medan det den särskilda lagen har överlämnats att reglera t.ex. frågor om utlämnande av uppgifter och andra om begränsningar i sekretessen. Denna metod har kommit till användning bl.a. i fråga om sekretessen avseende skatteregister 9 kap. 1 §, kriminal- och polisregistren 7 kap. 17 § och angående patent- och mönstersekretessen 8 kap. 13 §. Så gäller t.ex. om utlämnande av uppgifter ur polisregister vad som är föreskrivet i lagen 1965 :94 om polisregister m.m. och i polisregisterkungörelsen l969:38. Enligt 3 § lagen om polisregister m.m. förutsätter sådant utlämnande regeringens medgivande antingen genom bestämmelser i förordning eller genom beslut i det särskilda fallet. I 17 § polisregisterkungörelsen har meddelats allmänna bestämmelser de fall då uppgifter från om polisregister får utlämnas till enskilda. Utlämnande av uppgifter från skatteregister regleras i 12 § skatteregisterlagen 1980:343. I andra fall har sekretessregleringen i sin helhet förts över till särskild lagstiftning. Detta gäller t.ex. i fråga om sekretessen i ärenden enligt lagen 1971:1078 om försvarsuppfinningar 2 kap. 2 § första stycket sekretesslagen. Tekniken att komplettera en bestämmelse i sekretesslagen med av regeringen beslutade föreskrifter om bestämmelsens tillämplighet har använts i ett par fall. Det viktigaste exemplet är regleringen av sekretessen i statlig tillsyns- och stödverksamhet med avseende m.m. på näringslivet 8 kap. 6 §.

3.3.3 Bestämmelser om tystnadsplikt inom den enskilda

sektorn

Skyldighet att iaktta sekretess och tystnadsplikt inom den enskilda sektorn grundas i de flesta fall på avtal. Regler sådan skyldighet om

Rättslig reglering 77

kan finnas i anställningsavtal, men kan också uppställas i avtal mellan olika företag. Det finns också ett mindre antal lagar som innehåller bestämmelser om tystnadsplikt avseende den enskilda sektorn. Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot en sådan i lag fastställd tystnadsplikt riskerar att ådömas ansvar för brott mot tystnadsplikt enligt 20 kap 3 § brottsbalken. I detta avsnitt ges en kort översikt över de tystnadspliktsbestämmelser som avser att vara ett skydd för uppgifter om den enskildes personliga förhållanden.

Datalagen 1973:289

Enligt 13 § datalagen får den som är registeransvarig eller har tagit befattning med personuppgifter eller uppgifter som insamlats till sådana register inte obehörigen röja vad han därigenom fått veta om enskilds personliga förhållanden. Se beträffande datalagen avsnitt 3.2.1.

Kreditupplysningslagen 1973:11 73

I 14 § kreditupplysningslagen stadgas att den som är eller har varit verksam i kreditupplysningsverksamhet inte obehörigen får röja eller utnyttja vad han till följd därav fått veta om enskildas personliga förhållanden eller om yrkes- eller affärshemligheter. Ett utnyttjande eller utlämnande inom ramen för kreditupplysningsverksamheten får bara ske på det sätt som anges i kreditupplysningslagen eller i de föreskrifter som Datainspektionen med stöd av lagen utfärdat för verksamheten.

Inkassolagen 1974:182

Den som är eller har varit verksam i en inkassoverksamhet som avser indrivning av fordringar för annans räkning eller fordringar som har övertagits för indrivning får enligt 11 § inkassolagen inte obehörigen röja eller utnyttja vad han till följd därav fått veta om enskildas personliga förhållanden eller om yrkes- eller affärshemligheter. Detta gäller dock inte i fråga om inkassoverksamhet som är av tillfällig natur och avser endast enstaka fordringar.

Bankrärelselagen 1987:617

Lagbestämmelsen om s.k. banksekretess återfinns i I kap. 10 §

bankrörelselagen. Där föreskrivs att enskildas förhållande till bank inte obehörigen får röjas. Med uttrycket enskildas förhållande till bank

78 Rattslig reglering

åsyftas fysiska eller juridiska personers förhållande till banken just i dess egenskap av bank. Lagregeln tar alltså sikte på sådana omständigheter som hänger samman med kundförhållandet mellan banken och den enskilde. Då en bank lämnar upplysningar om en kund till mottagare utanför banken röjs kundens förhållanden till banken. Ett sådant röjande sker obehörigen om det inte föreligger någon omständighet som medför att det är tillåtet för banken att lämna ut upplysningen. Enligt vissa lagbestärnmelser har en bank skyldighet att lämna uppgifter om sina kunder till myndigheter. Ett sådant föreskrivet utlämnande av uppgifter anses ske behörigen. Som exempel kan nämnas att det åligger en bank att lämna vissa uppgifter om skattskyldiga till skattemyndighetema. Även andra intressenter än myndigheter kan enligt lag ha rätt att ta del av information som innehåller

sekretessbelagda uppgifter. Det kan exempelvis röra sig om aktieägare

i banken eller företrädare för de anställda i banken. Utöver den lagreglerade skyldigheten anses bankerna i vissa situationer ha rätt att lämna ut uppgifter om sina kunder trots att detta inte uttryckligen åligger dem. Som stöd för denna rätt kan åberopas en fast praxis eller förekomsten av sådana omständigheter att bankkunden kan antas acceptera uppgiftslämnandet. Som ett exempel på det sistnämnda kan nämnas att den som erhållit eller överväger att ta emot en check som betalning anses ha rätt att få besked om det finns täckning på kontot. Detsamma gäller den som tar emot betalning

genom ett kontokort. Se vidare härom Håkan Nial, Banksekretessen,

5 uppl. s. 33. Datainspektionen har med stöd av datalagen utfärdat föreskrifter för bankernas behandling av personuppgifter. Inspektionen har även med stöd av kreditupplysningslagen utfärdat föreskrifter för det informationsutbyte som äger rum. Dessa föreskrifter har visserligen inte någon självständig betydelse för banksekretessen, men påverkar obehörighetsbegreppen i datalagens och kreditupplysningslagens sekretessbestämmelser.

Lagen 1992:1610 om kreditaktiebolag

I 1 kap. 5 § lagen om kreditaktiebolag föreskrivs att enskildas förhållande till kreditmarknadsbolag inte obehörigen får röjas. Regeln har utformats efter förebild av regeln om banksekretess.

Lagen 1980.I 1 om tillsyn över hdlso- och sjukvdrdspersonalen m.fl

I lagens 6 6 a § och 6 b § finns bestämmelser om tystnadsplikt för den som tillhör eller har tillhört hälso- och sjukvårdspersonal. Vem

Rättslig reglering 79

är sådan personal anges i lagens 1 Tystnadsplikten omfattar som bl.a. uppgifter om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden. Som obehörigt röjande anses inte att någon fullgör uppgiftsskyldighet som följer av lag eller förordning. Enligt 7 a § är hälso- och sjukvårdspersonal, utöver vad som annars följer av lag eller förordning, skyldig att lämna ut uppgift om huruvida någon vistas på en sjukvårdsinrättning, om uppgiften för särskilt fall begärs av en domstol, åklagarmyndighet, polismyndighet, kronofogdemyndighet eller skattemyndighet, uppgift som behövs för rättsmedicinsk undersökning, uppgift som Socialstyrelsens råd för en vissa rättsliga sociala och medicinska frågor behöver för sin verksamhet, uppgift om en studerande som behövs för prövning av ett ärende om avskiljande av denne från högskoleutbildning och uppgift som Vägverket behöver för prövning av någons lämplighet att ha körkort eller traktorkort.

Socialtjänstlagen 1980:620

Den som är eller har varit verksam inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet som avser insatser enligt socialtjänstlagen lag får enligt lagens 71 a § inte obehörigen röja vad han därvid erfarit om enskildas personliga förhållanden.

Arbetsmiljölagen 1977:1160

I 7 kap. 13 § arbetsmiljölagen finns regler om tystnadsplikt för skyddsombud, ledamot i skyddskommitté och den som deltagit i arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet. Tystnadsplikten omfattar bl.a. uppgift om enskilds personliga förhållande.

Lagen 1991 047 om sjuklön

Enligt 18 § sjuklönelagen får den som i en arbetsgivares personaladministrativa verksamhet genom visst intyg av läkare eller tandläkare eller särskild försäkran erhåller kännedom om en enskilds hälsotillstånd eller personliga förhållanden i övrigt inte obehörigen röja detta.

Övrigt

Bestämmelser om tystnadsplikt beträffande uppgifter om enskilds personliga förhållanden finns även i lagen 1975:689 om tystnadsplikt för vissa tolkar och översättare, lagen 1992:314 om tystnadsplikt i verksamhet i Samhallgruppen, lagen 1992:1602 om valuta- och kreditreglering och lagen 1993:387 om stöd och service till vissa

80 Rdttslig reglering

funktionshindrade. Regler om sådan tystnadsplikt återfinns också i lagen 1980:578 om ordningsvakter och lagen 1990:484 överom vakningskameror m.m. I 19 § postlagen 1993:1684 stadgas tystnadsplikt för den i som postverksamhet fått del av eller tillgång till vissa i lagen särskilt angivna uppgifter. För uppgift om en enskilds adress gäller persons tystnadsplikt dock endast om det kan antas att ett röjande av adressen skulle medföra fara för att någon utsätts för övergrepp eller annat allvarligt men. Om en personuppgift som anger att en försäkringstagare har vidtagit dispositioner beträffande i framtiden utfallande försäkringsbelopp till förmån för någon annan har införts i sådant personregister som avses i datalagen, får enligt 7 kap. 20 § försäkringsrörelselagen 1982:713 uppgiften inte lämnas ut till denne. Vad i övrigt angår försäkringsbolags hantering av uppgifter om enskildas förhållanden finns inte någon särskild tystnadsplikt angiven i försäkringsrörelselagen och lagen 1989:508 om försäkringsmäklare.

3.4 Övriga bestämmelser om personnummer

En sammanställning har gjorts över författningar i SFS innehåller som bestämmelser om personnummer. Till grund för sammanställningen ligger en sökning i rättsdatabasen efter författningar innehåller som begreppet personnum-. Sökningen har givit resultatet att det finns 139 olika författningar som reglerar personnummer och personnummeranvändning. Med hänsyn till söktekniken i databasen kan visst bortfall förekomma, t.ex. då det gäller bestämmelser innehåller om sammansättningen person- ocheller organisationsnummer. Bestämmelser som eventuellt reglerar frågor om personnummer utan att innehålla termen i fråga finns i regel inte med. Detsamma gäller äldre författningar som är upphävda men ändå kan ha betydelse, t.ex. 1956 års taxeringslag 1956:623. Författningarna har i sammanställningen indelats i följande fyra grupper: A. Författningar inom skatteförvaltningen B. Registerförfattningar C. Författningar om tillstånd att bedriva viss verksamhet m.m. D. Diverse En lista över författningarna redovisas i bilaga I samma bilaga redovisas innehållet i de bestämmelser om personnummer som sökningen resulterat Här skall några typer av de framtagna bestämmelserna inom de ovannämnda fyra grupperna redovisas i korthet.

Rättslig reglering 81

Grupp A författningar inom skatteförvaltningen omfattar ett - -

sextiotal bestämmelser som ingår i elva olika författningar. Dessa avser i huvudsak skyldighet att lämna deklarationer och kontrollupp-

gifter som innehåller personnummer. Det finns således sådana be-

stämmelser avseende inkomst- och fastighetsdeklarationer. Enligt ett

antal uppbördsregler skall personnummer anges bl.a. i uppbörds-

deklarationer. Av särskilt intresse kan en anvisning till 16 § lagen

1968:430 om mervärdeskatt vara. l denna föreskrivs att faktura,

avräkningsnota eller motsvarande i vissa fall skall ange den skattskyl-

diges personnummer. Vid vissa förvärv skall handlingen också innehålla uppgift om säljarens personnummer eller organisationsnummer eller, om sådant nummer saknas, en likvärdig uppgift. En motsvarande bestämmelse finns i den nya mervärdesskattelag som träder i kraft den 1 juli 1994 SFS 1994:200.

Av övriga bestämmelser avser ett fyrtiotal, intagna i 3 kap. lagen 1990:325 om självdeklaration och kontrolluppgifter, skyldighet för arbetsgivare, banker, försäkringsinrättningar m.fl. att lämna kontroll-

uppgifter om löner, räntor, pensioner m.m. Kontrolluppgifterna skall enligt 3 kap. 57 § innehålla personnummer eller organisationsnummer på både den uppgiftsskyldige och den uppgiften avser.

Grupp B registerförfattningar anger 14 lagar och förordningar

- -

avseende s.k. statsmaktsregister, där det redan av lagen eller förordningen framgår att personnummer skall ingå i registret. De register

för vilka det gäller är skatteregister -

folkbokföringsregister

-

tullregister

-

bilregister

utsökningsregister -

polisregister

-

register för registerföring vid allmänna domstolar

-

register för registerföring vid vissa myndigheter inom åklagarväsen-

det

register för betalningsföreläggande och handräckning

handelsregister allmänna företagsregistret -

Endast i sex av dessa register ges regeln om att personnummer får ingå i registret i en särskild lag om registret. Dessa är skatteregistret,

folkbokföringsregistret, tullregistret, utsökningsregistret, registret för

betalningsföreläggande och handräckning samt handelsregistret.

Grupp C avser författningar om tillstånd att bedriva viss verksamhet

m.m. Denna grupp innehåller regler i 31 olika författningar. En stor

del av dessa bestämmelser avser ansökningar hos annan myndighet än domstol om till viss person knutna tillstånd eller auktorisationer, där

82 Rattslig reglering

sökanden i ansökningen skall ange sitt personnummer. Hit hör bl.a.

ansökningar om

förordnande som ordningsvakt

registrering som fastighetsmäklare trafiktillstånd -

tillstånd att inneha vapen, ammunition, 0. dyl.

interimslicens för fordon -

pass se grupp D

-

tjänstekort se grupp D.

- Hit hör också regler om att vissa tillstånd skall innehålla person-

nummer, t.ex. körkort.

Likartade är ansökningar hos annan myndighet än domstol om att

få driva viss näringsverksamhet. t.ex.

inkassoverksamhet se grupp D

-

kreditupplysningsverksarnhet

handel med skrot handel med begagnade varor bevakningsföretag handel med finansiella instrument bilskrotning transportförmedling -

biluthyrning

försäkringsmäkleri. - I ansökan om oktroj m.m. för att driva bankrörelse skall stiftarnas

personnummer uppges då det rör sig om bankaktiebolag och sparbank.

För föreningsbank skall styrelseledamöternas personnummer anges. Enligt åtskilliga regler skall personnummer lämnas i samband med att juridiska personer av skilda slag skall registreras. I anmälningarna

för registrering skall då med vissa variationer anges personnummer - -

för styrelseledamöter och deras suppleanter, verkställande direktör,

firmatecknare revisorer, revisorssuppleanter m.fl.

Ett stort antal uppgifter om personnummer ingår i VPC-systemet för den nya aktiehanteringen enligt aktiekontolagen. Personnummer för

aktieägare i avstämningsbolag ingår i nämnda system och införs i bl.a.

aktieboken.

Iden fjärde gruppen grupp D, som avser resterande författningar

med bestämmelser om personnummer, finns bl.a. datalagstiftning,

lagstiftning om folkbokföring, tullagstiftning, smittskyddslagstiftning och värnpliktslagstiftning. Bestämmelser om personnummer finns också i regleringen av arbetslöshetskassans register och SCB:s sysselsättningsregister. Vidare ingår regler om personnummer i vallagen och sametingslagen samt i lagstiftningen om fastighets-

registrering och SPAR.

Rattslig reglering 83

Åtskilliga regler i den fjärde gruppen finns vidare i lagstiftning som

reglerar viss polisiär och judiciell verksamhet. Vid förundersökning skall misstänkts och vittnes personnummer antecknas. Den som ansöker om betalningsföreläggande och handräckning skall uppge sitt personnummer. Den första inlagan från en part till en domstol skall som regel innehålla hans personnummer. Personnummer för motpart och eventuella vittnen m.fl. skall också Även vissa anmälningar uppges. och ansökningar som skall göras hos domstol skall vara försedda med personnummer. Det gäller t.ex. dödsboanmälan, ansökan om tillstånd att förvärva viss egendom och om företagsinteckning. Vid särskild postdelgivning och vid delgivning genom polismyndighets försorg skall vidare det kuvert, som innehåller den handling som skall delges, på framsidan vara försett med den söktes personnummer.

3.5 Bestämmelser om namn

En begränsad användning av personnummer kommer sannolikt att innebära att namn får en större betydelse som identifikationsmedel. I detta avsnitt lämnas därför en översiktlig redogörelse för de regler om namnändring som finns i namnlagen 1982:670. I avsnitt 5.3 redovisas vissa uttalanden under förarbetena till namnlagen och statistikuppgifter beträffande namn.

Namnlagen

Bestämmelser om personnamn, varmed avses efternamn, mellannamn och förnamn, finns i namnlagen. Namnlagen föreskriver att den som vill byta ett efternamn som har förvärvats vid födelsen till ett annat efternamn som bärs av någon av föräldrarna kan göra detta genom anmälan till skattemyndigheten. Genom anmälan till skattemyndigheten kan byte ske även till ett efternamn som någon av föräldrarna senast har burit som ogift. Så länge ett barn är under 18 år kan barnet med stöd av de redovisade bestämmelserna flera gånger byta till ett efternamn som har anknytning till någon av föräldrarna. Sedan barnet fyllt 18 år får byte till annat med anknytning till föräldrarna namn

däremot ske endast en gång se 5 §.

Beträffande makars byte av efternamn innebär namnlagen i huvudsak att makarna vid äktenskapets ingående kan välja mellan att antingen få namngemenskap genom att en av dem tar den andras efternamn eller behålla sina efternamn från tiden före giftermålet. Efternamn får antas som gemensamt efternanm endast om den vars namn avses lämnar sitt samtycke och namnet inte har förvärvats

84 Rättslig reglering

genom ett tidigare äktenskap. Om makarna bär olika efternamn kan den ena av dem under äktenskapet byta till den andras efternanm. Har den ena maken vid giftermålet eller senare bytt till den andras efternamn kan den maken ta tillbaka sitt efternamn ogift. Som som en generell regel gäller att en make som en gång bytt sitt efternamn inte därefter kan byta till den andra makens efternamn 10 §.

se

Den som i vissa andra fall vill byta sitt efternamn kan få tillstånd till detta efter ansökan hos PRV. Byte kan ske både till ett nybildat efternamn eller till något annat eftemanm. Om ett sådant nanmbyte skett gång krävs det särskilda skäl för ytterligare byten

en se 11 §.

Ett mellannamn skall alltid bäras mellan förnamn och efternarrm. Den som vill bära ett mellannamn skall anmäla detta till skattemyndigheten. Den som inte längre vill bära ett mellannamn skall också

anmäla detta till Skattemyndigheten se 29 §.

Den som ursprungligen förvärvat ett enda förnamn kan genom anmälan till Skattemyndigheten förvärva ytterligare ett eller flera förnamn. Den som ursprungligen förvärvat flera förnamn kan genom anmälan till Skattemyndigheten byta ut, stryka eller lägga till ett eller flera förnamn. Det av de förnamn ursprungligen förvärvats skall som

dock alltid behållas se 31 §. Ändring av ordningsföljden mellan förnamn görs genom anmälan

till skattemyndigheten. På samma sätt kan även stavningen ändras, om inte namnets uttal ändras detta 32 §.

genom se Tillägg, ändring eller

strykning av förnamn kan i andra fall ske efter ansökan hos Patentoch registreringsverket, det föreligger särskilda skäl

om se 33 §.

Namnlagen innehåller en uttrycklig bestämmelse om att dubbelnamn

inte får godkännas som nybildat efternamn se 12 § första stycket 3.

Det intresse som skulle kunna tillgodoses dubbelnamn har genom ansetts i stället få tillgodoses mellannamn. genom Namnlagens regler gäller inte bara för svenska medborgare utan även för medborgare i Danmark, Finland och Norge är bosatta som här i landet. Andra utländska medborgare har hemvist i Sverige som får med tillämpning av lagen förvärva, ändra eller behålla namn anmälan till Skattemyndigheten eller efter ansökan hos PRV

genom se

51 §. Lagen tillämpas också på statslösa har hemvist i personer som Sverige eller, om de inte har hemvist i något land, har sin vistelseort

här se 52 §.

Bestämmelser om förfarandet i ärenden hos PRV finns i namnförordningen 1982:1136.

Personnummeranvändningen 85

4 Personnummeranvändningen

4. 1 Inledning

Utvecklingen informationsteknologin har medfört att denna kommit av att användas inom de flesta områden och fått stor betydelse för samhällsutvecklingen. Numera utnyttjas ADB-teknik inom alla samhällssektorer som har behov av information och av att förmedla information. Datorutrustningen har blivit kraftfullare, billigare och enklare att hantera. Detta har medfört att att en mycket stor del av personregistreringen i dag utförs med stöd av ADB. Ett personregister i datalagens mening uppstår när man dataregistreuppgifter som kan kopplas till en enskild person. Inte bara register rar som innehåller personnamn och personnummer räknas som personregister. Också förteckningar med exempelvis kundnummer, telefonnummer eller andra koder som kan kopplas till en person räknas som personregister. Det finns ingen uppgift om hur många personregister som existerar. Hos Datainspektionen finns registrerat omkring 52 000 licenser för personregister. Datalagsutredningen uppskattade i sitt betänkande SOU 1993:10 att antalet borde vara mellan 500 000 och en miljon om alla följde datalagen. Därtill kommer de personregister som förs av enskilda uteslutande för personligt bruk och som inte är tillståndseller licenspliktiga. När det gäller den oflentliga sektorn finns uppgifter om enskilda registrerat i ett stort antal register. Vissa stora, centrala myndighetsregister är beslutade av regering eller riksdag. Den omstrukturering som pågår genom att verksamhet som staten eller kommunerna tidigare svarat för överförs till privat regi torde komma att innebära en ökning av antalet personregister inom den enskilda sektorn. Samtidigt kan privatiseringen innebära en viss minskning av antalet personregister inom den offentliga sektorn. Kommunerna har olika register över invånarna i kommunen. Svenska kyrkan har installerat ett datoriserat informationssystem med uppgifter om medlemmar och andra. Hos RPS förs bl.a. kriminalregister, polisregister och körkortsregistrets belastningsdel.

86 Persormummeranvandningen SOU l994:63

Kriminalvårdsstyrelsen för bl.a. ett kriminalvårdsregister. Hos kronofogdemyndigheten finns bl.a. utsökningsregistret, även kallat REX, med uppgifter för kronofogdemyndighetens verksamhet. RFV för stora register som bl.a. innehåller uppgifter om pension och olika bidrag. Försäkringskassorna har stora personregister. På sjukhusen har de olika klinikerna personregister som används för att administrera hälsooch sjukvården, för att följa upp vården samt för forskning. Socialstyrelsen för bl.a. cancerregistret, hälso- och sjukvårdspersonalregistret samt det medicinska födelse- och missbildningsregistret. Forskningsregister finns bl.a. hos universitet och högskolor. SCB har för statistiska ändamål omkring 130 register. Här finns exempelvis register över befolkningens utbildning, folk- och bostadsräkningarna, inkomst- och förmögenhetsregister samt register över totalbefolkningen. Här förs också BASUN, det allmänna företagsregistret. Skatteförvaltningen har olika skatteregister m.m. Länsstyrelserna för register om exempelvis krigs- och beredskapförhållanden samt lönegarantier. SPAR-nämnden för det statliga person- och adressregistret SPAR med driften förlagd till DAFA Data AB. Statens invandrarverk har bl.a. SU-systemet som är ett diarium över samtliga ärenden och beslut som avser tillståndsgivning och medborgarskapsprövning. Studerande som fått studiestöd ocheller studiehjälp finns registrerade hos Centrala studiestödsnänmden. Fastighetsägare finns registrerade i fastighetsdatasystemet hos Centralnämnden for fastighetsdata, CFD. Statens löne-och pensionsverk har ett matrikelregister som omfattar

anställda i offentlig tjänst som omfattas av statliga pensionsbestämmel-

och ett pensionsregister som förs för beräkning av statliga ser tjänstepliktsformåner m.m. Hos Arbetarskyddsstyrelsen finns flera personregister, likaså hos olika arbetsförmedlingar och länsarbetsnämnder. Tullverket för ett spaningsregister benämnd SPADI. Hos Vägverket finns bl.a. körkortsregistret. Värnpliktsverket ansvarar för olika register som omfattar försvarsmaktens personal. Inom den enskilda sektorn kan personer finnas registrerade exempelvis i olika abonnent-, fakturerings-, hyres-, kund-, leverantörsoch medlemsregister. Kundregister med information som många gånger kan betraktas känslig finns bl.a. hos banker, kontokortsom företag och försäkringsbolag. Företagshälsovården använder ofta ADB. Hos Apoteksbolaget AB registreras under viss tid uppgifter om receptutfärdande. Radiotjänst i Kiruna AB för ett register med innehavare av TV-mottagare samt fakturamottagare. Telia AB för register över kunder som abonnerar

Personnummeranvändningen 87

telekommunikationstjänster. VPC för bl.a. ett register över vissa aktiekontoinnehavare. Ett 20-tal företag har fått tillstånd att bedriva kreditupplysningsverksamhet. I de kreditupplysningsregister som förs finns i vissa fall alla personer i landet som är över 15 år registrerade. Omkring 340 företag har tillstånd att bedriva inkassoverksarnhet. Den dominerande registreringen av personuppgifter torde dock inom den enskilda sektorn ske i de personaladministrativa registren. Både inom stora och små företag ökar datoriseringen. Det krävs ett stort antal instruktioner per anställd för att underhålla ett personaladministrativt system. Olika författningsbestämmelser gör det nödvändigt för arbetsgivare att registrera uppgifter om sina anställda. Det finns inte någon uppgift om i hur många register eller sammanhang personnummer används. Med tanke på att de bestämmelser om personnummeranvändning som infördes i datalagen år 1992, enligt vad som framkommit vid utredningens undersökningar, hittills inte i någon större utstäckning påverkat registreringen av personnummer kan det hållas för troligt att personnummer registreras i det stora flertalet av de ovannämnda registren. Personnummeranvändningen kan således sägas vara omfattande inom både den offentliga och den enskilda sektorn. Den offentliga sektorn kan på sätt och vis sägas ha styrt utvecklingen genom att personnummer kommit till användning som kopplingsbegrepp i stora statliga personregister.

Datainspektionen har i sin skriftserie Datainspektionen informerar

nr 16 sammanställt en förteckning över de största och vanligaste registren som var i drift våren 1993. Förteckningen innehåller bl.a. uppgift om adress till respektive registeransvarig. Även vid sidan ADB-registreringen förekommer användning av av personnummer. Personnummer noteras exempelvis på många intyg, i domar och på tjänstgöringslistor, på identitets- och medlemskort m.m. Vid kontakter med myndigheter och sjukvård efterfrågas ofta i första hand personnummer och först i andra hand namn och adressuppgifter.

4.2 Statsmaktsregister

De statsmaktsregister som förs omfattar ofta ett stort antal personer, ibland hela befolkningen. I dessa register är användningen av personnummer mycket vanlig. En anledning till detta är att dagens system byggts upp under den förutsättningen att personnummer kan användas som identitetsbeteckning. Användningen av personnummer som identitetsbegrepp har också underlättat möjligheterna till samkör-

88 Personnummeranvändningen

ningar för kontroll och uppdatering. Personnummeranvändningen har

också varit ett sätt att undvika personförväxlingar i stora register. Några egentliga överväganden om möjligheterna att underlåta personnummerregistrering eller att använda alternativa identitetsbe-

grepp har i princip inte förekommit förrän under tid.

senare

4.2.1 Gällande ordning

Personregister om vars inrättande riksdagen eller regeringen beslutar är enligt 2 a § datalagen undantagna från kravet på tillstånd. Om ett sådant s.k. statsmaktsregister innehåller uppgifter i

som annat fall skulle ha medfört tillståndsplikt, skall dock yttrande

inhämtas från Datainspektionen innan beslut om att inrätta registret

fattas se 2 a § första stycket andra meningen. När Datainspektionen

avger ett sådant yttrande skall en bedömning registret ske enligt av grunder vid prövning ett tillståndsärende 11 § data-

samma som av se

förordningen.

Datainspektionen kan även meddela beslut om villkor för dessa register, i den mån inte regeringen eller riksdagen har meddelat något

villkor i samma hänseende jfr 6 a och 18 §§ datalagen. Datalagens bestämmelser om den registeransvariges skyldigheter, om tillsyn samt om straff och skadestånd gäller även för statsmakts-

registren. Datainspektionen kan dock beträffande sådana register inte förbjuda fortsatt förande eller återkalla något tillstånd jfr 18 § andra

stycket datalagen. I de fall ett statsmaktsregister utvidgas, måste det prövas utvidg-

om

ningen är sådan att den kan jämställas med att ett nytt register inrättas. I sådant fall måste ett yttrande från Datainspektionen inhämtas. I förarbetena till datalagen prop. 1973:33 s. 97 anförde departementschefen att det av flera skäl nödvändigt att särbehandla vissa

var

statliga personregister. För det första borde riksdagen kunna besluta

om inrättande av personregister för riksdagens verksamhet eller egen verksamheten hos organ som är underställda riksdagen. Vidare

förekommer på den offentliga sektorn personregistrering sådan vikt

av från allmän och enskild synpunkt att det är nödvändigt att frågan om registrens inrättande förbehålls statsmakterna själva. Det förutsattes att statsmakterna beslutar om inrättande av ADB-register endast i sådana

fall då det är starkt motiverat med hänsyn till registrets betydelse eller med hänsyn till övriga omständigheter. Under remissbehandlingen

av

OSK:s förslag hade påpekats att ett tillstånd Datainspektionen i

av exempelvis de fall inrättandet av ett register beslutats av regeringen och riksdagen eller av endera av statsmakterna skulle få karaktären av en överprövning av statsmakternas beslut.

Personnummeranvändningen 89

Frågan om inrättandet av ett statsmaktsregister kan i tas upp en proposition. Det har ibland varit oklart riksdagsbeslut om ett som inneburit att medel anvisats för bl.a. register också inneburit ett att ett nytt register skulle inrättas. Konstitutionsutskottet KU 198485:25 har framhållit vikten att inrättande statsmaktsregister kommer av av till klart uttryck i propositioner och i andra sammanhang. Det finns ett stort antal personregister regleras som genom särskilda registerförfattningar. Registerlagarnas innehåll varierar beroende på bl.a. vid vilken tidpunkt lagarna kommit till och den uppfattning om vad som borde regleras då rådande. En del som var registerlagar fanns redan när datalagen infördes. Dessa äldre registerlagars primära mål har inte varit att värna om integriteten utan de innehåller främst regler om vad som skall registreras och hur information får spridas. Nyare registerlagar kompletterar eller ersätter delvis datalagens integritets-

skydd. De kan innehålla bestämmelser registerändamål, registeranom svar, registerinnehåll, sökbegrepp dvs. eventuella begränsningar i sökmöjligheterna, utlämnande av uppgifter och regler gallring. om Ibland kompletteras lagarna med förordningar. Datainspektionen kan också komplettera med föreskrifter eller villkor i den mån riksdagen eller regeringen inte utfärdat sådana. Det finns också ett antal registerförordningar med bestämmelser register. om Riksdagens revisorer har i en rapport ADB och integritet om rapport 199192:8 med utgångspunkt från dels Datainspektionens uppgifter om samtliga yttranden enligt 2 § datalagen a t.o.m. november 1991 dels SFS-registret upprättat en förteckning över registertörfattningar. Vid datalagens tillkomst ansågs det viktigt att Datainspektionens yttrande alltid inhämtades, innan statsmakterna beslutade inrättande om av ADB-register med personuppgifter prop. 1973:33 98. Vid s. en

granskning av regeringens handläggning ärenden enligt

av datalagen som KU gjorde 1984 KU 198384:30 uppmärksammades det hade att förekommit att regeringen på grund förbiseende hade av inrättat personregister utan att först hämta yttrande från Datainspektionen. Inspektionen också vid utfrågning inför utskottet uppgav att utvidgningar av register i några fall hade varit att anse som inrättande av nya sådana, varför inspektionen borde ha fått sig. Vidare yttra hade inspektionen ibland fått yttra sig på ett allt för stadium. Vid sent en förnyad granskning 1986 konstaterade KU att regeringen i ytterligare några fall hade underlåtit att hämta yttrande från inspektionen KU

198586:25. KU framhöll i sitt granskningsbetänkande på nytt betydelsen av att avsikten att inrätta ett statsmaktsregister kommer till

klart uttryck i propositioner och andra sammanhang.

Av de totalt 213 yttranden som Datainspektionen avgivit till riksdag och departement under perioden den 1 juli 1986 den 31 december -

90 Personnummeranvändningen

1989 har inspektionen bedömt endast 32 utgöra verkliga yttranden enligt 2 a§ datalagen. För tiden efter den 30 juni 1990 redovisas yttranden enligt 2 § särskilt i inspektionens diarium. Enligt diariet a fyra sådana yttranden under sista halvåret 1990. Under 1991 avgavs sammanlagt åtta yttranden och under budgetåret 199293 avgavs avgavs 18 yttranden.

4.2.2 Tidigare lagstiftningsärenden

I sitt fjärde delbetänkande SOU 1987:31 lntegritetsskyddet i informationssamhället Personregistrering och användning av föreslog DOK att ytterligare myndighetsregister med personnummer känsliga personuppgifter skulle regleras i särskilda registerlagar. Målsättningen borde, enligt kommittén, att alla register med ett vara stort antal registrerade och ett kvalificerat innehåll skulle specialregleras uppgifterna i registret är föremål för en inte obetydlig om spridning. I första hand föreslogs att vissa register hos extern Socialstyrelsen, landstingen, kommunerna socialtjänst och skolhälsovård samt RFVförsäkringskassorna skulle regleras i registerla- Något förslag registerlagstiftning beträffande register inom gar. om den enskilda sektorn lades inte fram. Detta berodde bl.a. på att avvägningen mellan enskilda och allmänna intressen inom den enskilda sektorn ansågs lättare att göra och att spridningen från de vara enskilda registren kunde begränsas i större omfattning. Dessutom menade det fanns ett större inslag frivillighet i samband man att av med registrering i enskilda register. Den föreslagna registerlagstiftningen syftade till att åstadkomma en ingående prövning och debatt innehållet i och utformningen av de om från integritetssynpunkt mest känsliga registren. Registerlagstiftningen ansågs också kunna bidra till att avlasta Datainspektionen. DOK:s förslag reglering känsliga personuppgifter i vissa om en av särskilda registerlagar avsnitt 2.3.3

myndighetsregister genom se

tillstyrktes vid remissbehandlingen i stort sett samtliga remissinstanav I den proposition 199091:60, Offentlighet, integritet och ADB ser. följde på DOK:s förslag anförde departementschefen att hennes som bedömning behovet särskilda registerlagar överensstämde med av av

DOK:s förslag. En målsättning borde vara, att i de fall register med

stort antal registrerade och ett särskilt känsligt innehåll inrättas, ett bestämmelser skall meddelas i form av lag. Detta gällde särskilt i de fall uppgifterna i registret spreds externt i inte obetydlig omfattning. Om uppgifter används för strikt avgränsade ändamål i ett register där de primärt har registrerats, t.ex. inom försvaret eller arbetsmarknadsutbildningen och i många kommunala sammanhang ansåg

Personnummeranvändningen 91

departementschefen däremot att någon specialreglering i regel inte behövdes. I dessa register kunde integritetsskyddet tillgodoses genom Datainspektionens tillståndsprövning. Om de uppgifter ingick i som registret i sådana fall inte var sekretesskyddade, kunde det övervägas om en utvidgning av bestämmelserna i sekretesslagen är väg att en uppnå ett bättre integritetsskydd. Vad gäller den enskilda sektorn uttalades i propositionen det då att inte fanns något uttalat behov registerlagar inom den sektorn. av Propositionen 199091:60 offentlighet, integritet och ADB om behandlades i konstitutionsutskottets betänkande 199091:KUll. Beträffande frågan om behovet särskilda registerlagar anförde av utskottet att det allmänt sett är stor betydelse att författningsav en reglering av ADB-register kommer till stånd i syfte att stärka skyddet för de registrerade i samband med nödvändig registrering känsliga av uppgifter i myndighetsregister. Utskottet delade uppfattningen att register hos Socialstyrelsen, landstingskommunerna, kommunerna och RFV borde regleras i särskilda registerlagar. Likaså ansåg utskottet att det krävs ingående överväganden i fråga vilka register inom dessa om områden som bör lagregleras. Utskottet förutsatte att frågan vilka övriga register regleras om som skulle komma att ägnas en fortlöpande uppmärksamhet från regeringens sida och att åtgärder skulle vidtas för att få till stånd sådana regleringar. Något särskilt uttalande från riksdagens sida enligt var utskottets mening därmed inte nödvändigt. Utskottets uttalande godtogs av riksdagen rskr. 160. Med anledning av en proposition om ändring i sekretesslagen prop. 199192:73 Sekretess inom rättsväsendets informationssystem har konstitutionsutskottet i sitt riksdagen godkända betänkande av

199192:KU 23, rskr. 119 framhållit bl.a. att det är av stor vikt att

de ADB-register som innehåller integritetskänsliga uppgifter regleras genom särskilda registerlagar. Datalagsutredningen föreslog i sitt slutbetänkande SOU 1993: 10 En ny datalag, att det i det nya föreslagna tillsynssystemet inte skulle vara obligatoriskt att höra Datainspektionen innan ett statsmaktsregister inrättas. I stället borde man, menade Datalagsutredningen, kunna falla tillbaka på den allmänna bestämmelsen i 7 kap. 2 § regeringsformen som innebär att regeringen vid beredningen regeringsärenden skall av inhämta behövliga upplysningar och yttranden från berörda myndigheter. Förslaget innebär att remiss till Datainspektionen bara bör ske när inspektionens yttrande behövs som underlag för statsmakternas beslut om behandling personuppgifter. av Regeringen uttalade i prop. 199394:116 s. 12 att avsikten är att den nuvarande skyldigheten för regering och riksdag inhämta att yttrande från inspektionen enligt 2 § datalagen skall avskaffas. I a

92 Personnummeranvändningen

stället bör den allmänna regeln i 7 kap. 2 § RF, som innebär att regeringen vid beredning regeringsärenden skall inhämta behövliga av

upplysningar och yttranden från berörda myndigheter tillämpas.

4.2.3 Kartläggning av statsmaktsregister

Riksdagens revisorers rapport

I rapporten ADB och integritet, rapport 199192:8, konstaterade Riksdagens revisorer att 1.200 statsmaktsregister anmälts till inspektionen. En del dessa register har upphört. En övervägande del av gäller typ av register, men med olika myndigheter som samma

registeransvariga. Som exempel nämns kommunernas rätt att samköra

bostadsbidragsregistren med register som innehåller uppgift om

sjukpenninggrundande inkomst.

Enbart mindre del registren regleras genom särskild registeren av författning. I lagstiftning äldre datum föreskrivs endast att register av skall hållas. Däremot anges inte särskilt slag av lagringsmedia. Riksdagens revisorer sammanställde en förteckning över författningar avseende register. Av dessa författningar utgjorde emellertid endast en mindre del sådana direkt reglerar ett register i vilket föreskrivs som att personnummer skall ingå.

Statsmaktsregister som anmälts till Datainspektionen

l Datainspektionens diarium fanns den 29 september 1993 registrerat omkring 140 personregister beslutats riksdagen eller regeringsom av s.k. statsmaktsregister. Därvid har inte medräknats register som en inrättats RFV och SCB samt kommunernas register över bostadsbiav dragstagare. Följande kan antecknas de omkring 140 av Datainspektionen om diarieförda statsmaktsregistren.

Ett 30-tal av de ifrågavarande registren avser personaladministrativa

register och eller ekonomiregister. Register för i huvudsak diarieföring och ärenderegister hos domstolar och åklagare uppgår till omkring tio. Studeranderegister o.d. vid universitet och högskolor uppgår också till omkring tio. Därtill kommer vid sådana institutioner fem till tio antagnings- och tentamensregister, register avseende studiedokumentation Det finns också ett fåtal register avseende studiemedel. m.m. Register har samband med polisiär verksamhet och kriminalsom vård tio. Antalet skatte- och folkbokföringsregister och tullär ca register är ungefär lika många. Ett drygt tiotal register berör exe-

kutionsväsendet,ArbetsmarknadsstyrelsenochArbetarskyddsstyrelsen.

Personnummeranvändningen 93

Bland de hos Datainspektionen diarieförda statsmaktsregister som nu berörts ingår följande elva de i bilaga 2 omnämnda 27 register, av i vilka personnummer enligt den grundläggande författningen skall ingå: Folkbokföringsregister, skatteregister, tullregister, kriminalregister, polisregister, utsökningsregister, rättsdataregister, register för registerföring vid allmänna domstolar och hos åklagare, SPAR och SLÖR. Bland de återstående omkring 50 hos Datainspektionen diarieförda statsmaktsregistren finns främst register över olika slags egendom eller över vissa juridiska personer. Det är inskrivningsregister, fastighetsregister, sjöfartsregister, bilregister, körkortsregister, yrkestrafikregister, inskrivningsregister för värnpliktiga, handelsregister, allmänna företagsregistret och cancerregistret. Av återstående hos Datainspektionen diarieförda statsmaktsregister finns några som avser forskning, två miljövård som avser samt tre som avser vissa kreditgarantier och bidrag från staten. Vidare kan nämnas Föreningsregister och filialregister samt hos inskrivningsmyndighet förda register i anslutning till företagsinteckningar. Finansinspektionen för försäkringsregister och insiderregister och statens personalpensionsverk ett förmånstagarregister. Ett register för en sameröstlängd har också diarieförts hos Datainspektionen. Ytterligare ett omfattande och väsentligt statsmaktsregister har diarieförts hos Datainspektionen, nämligen Statens invandrarverks s.k. SU-system för utlänningsärenden. Det är svårt att bedöma vilken grad fullständighet kan av som uppnås med utgångspunkt från Datainspektionens diarium i detta avseende. Tidigare har det, redovisats i avsnitt 4.2. förekommit som att regeringen underlåtit att inhämta det i 2 a § datalagen stadgade yttrandet från Datainspektionen. Det kan därför, enligt utredningens mening, inte uteslutas att det finns ett antal statsmaktsregister inte som anmälts till Datainspektionen.

4.3 Personnummer i hos

register myndigheter,

kommuner m.m.

I detta avsnitt finns översiktlig kartläggning en av personnummeranvändningen och personregistreringen hos vissa myndigheter, främst RSV och RFV, samt hos kommunerna.

94 Personnummeranvändningen

4.3.1 Folkbokföring, beskattning, exekution och val

Folkbokföringen och beskattningen ombesörjs av skatteförvaltningen. Med skatteförvaltningen enligt 1 kap. l § förordningen avses 1990:1293 med instruktion för skatteförvaltningen RSV och skattemyndigheterna i länen. RSV är chefsmyndighet inom skatteförvaltningen och central förvaltningsmyndighet i frågor om skatter, socialavgifter, folkbokföring och val. Med exekutionsväsendet avses enligt l kap. 1 § förordningen 1988:784 med instruktion för exekutionsväsendet RSV och kronofogdemyndigheterna. RSV är chefsmyndighet inom exekutionsväsendet med övergripande ledning av och ansvar för verksamheten. Vid ärendehanteringen inom de olika enheterna hos RSV och hos de lokala skattekontoren utnyttjas ADB-registrering i mycket hög grad. Det finns därför ett mycket stort antal register hos myndigheterna. Hos Datainspektionen har sedan 1990 registrerats 926 ärenden

beträffande register inom skatteförvaltningen februari 1994. Dessa

ärenden både nyinrättade register och förändringar av äldre avser register. Det har inte varit möjligt att inom de tidsramar som gällt för utredningen genomföra en fullständig kartläggning av personregister hos skatteförvaltningen och exekutionsväsendet. Här lämnas därför endast översiktlig redogörelse för de största och viktigaste en registren.

Folkbokföringen

Målet för folkbokföringsverksamheten angavs i senaste budgetpropositionen prop. 199394:100, bil. 8 s. 36 enligt följande:

Folkbokförin skall för olika samhällsfunktioner tillhandahålla en fullständig korrekt basinformation med god tillgänglighet. oc

I december 1990 fattade riksdagen beslut lag om folkbokom en föringsregister prop. l99091:53, SkU9, rskr. 109, SFS 1990: 1536. Folkbokföringsregisterlagen trädde i kraft samtidigt med folkbokföringslagen. Lagen innehåller bestämmelser om vilka ADB-register förs för folkbokföringen och vad dessa får innehålla. som Enligt den proposition som föregick folkbokföringsregisterlagen skall all löpande folkbokföringsverksamhet inom Skattemyndigheten ske på lokal nivå. Genom den reform organisationen av skatteförav valtningen som trädde i kraft den 1 januari 1991 avses med lokal nivå ett lokalt skattekontor. I den riksdagen antagna registerlagen av kommer detta till uttryck genom att det sägs att det för närmare angivna ändamål, bl.a. handläggning av folkbokföringsärenden som

Personnummeranvändningen 95

prövas av Skattemyndigheten, skall med hjälp automatisk databe-

av

handling föras ett lokalt folkbokföringsregister för varje lokalt

skattekontors verksamhetsområde 1 §. För hela landet förs ett

centralt referensregister. Ett lokalt folkbokföringsregister får användas för 2 §: samordnad registerföring identifieringsuppgifter för fysiska

av

personer och av andra folkbokföringsuppgifter, handläggning av folkbokföringsärenden som enligt folkbokföringslagen eller annan lag eller förordning prövas skattemyn-

av digheten,

framställning av personbevis och andra registerutdrag, 4. tillhandahållande av folkbokföringsuppgifter myndigheter

som behöver för att fullgöra sin verksamhet,

uttag av folklängder och andra samlingar uppgifter för förvaring

av

hos statliga arkivmyndigheter, planering och tillsyn av folkbokföringsverksamheten. Det centrala referensregistret får användas för de ändamål

som anges under punkterna 5 och 6 3 §. ovan

Skattemyndigheten i länet är registeransvarig för det eller de lokala folkbokföringsregister som förs inom dess verksamhetsområde 4 §. Skattemyndigheten i länet är vidare registeransvarig för uppgifter i det centrala referensregistret som avser en är eller senast har

person som

varit folkbokförd inom myndighetens verksamhetsområde

eller som av

myndigheten tilldelats personnummer utan att folkbokförd i

vara

Sverige 5 §. Ett lokalt folkbokföringsregister innehåller, enligt vad

som

inhämtats från RSV, uppgifter

om: - personnummer - namn adress -

län, kommun, församling, fastighet

civilstånd föräldrar, barn, makar födelsehemortfödelseort -

medborgarskap

-

in- och utvandring

-

dödsfall och gravsättning

- Det finns 131 olika lokala register, ett på varje lokalt skattekontor.

Handläggaren på respektive lokalt skattekontor har terminalåtkomst

endast till det egna lokala registret. Alla handläggare har åtkomst till ett centralt referensregister som är placerat hos RSV. Referensregistret används för att tilldela och för att upplysning i

personnummer ge om vilket lokalt register en person finns registrerad.

96 Personnummeranvändningen

Vidare finns det 24 olika regionala register, de s.k. personbanden, vilka används för spridning av uppgifter ur folkbokföringsuppgifter till andra användare, exempelvis andra register inom skatteforvaltningen. I 8 § förordningen om det statliga person- och adressregistret 1981:4 finns reglerat vilka skall få information via riksavise-

som

ringsbandet från de regionala folkbokföringsregistren. En grundläggande princip är att användare endast skall aviseras de uppgifter

och de personer de behöver för sin verksamhet.

Många uppgifterna kommer in genom att skattekontoren får en

av

underrättelse från någon annan myndighet. Endast i ett fåtal fall måste

själv göra anmälan. Det gäller huvudsakligen namn och en person

flyttningar inom landet samt in- och utvandring.

Indata till folkbokföringen avser främst uppgifter om siffrorna

anger antal ärendenår enligt beräkningar från RSV 1993:

födelse 120 000 faderskap 62 000 vårdnad 77 000 adoption 2 000 namn 210 000 hindersprövning och vigsel 41 000 -

äktenskapsskillnad 31 000

medborgarskap 47 000 -

flyttning 930 000

särskild postadress 52 000 invandring 43 000 utvandring 23 000 dödsfall 97 000 -

gravsättning

personnummerändring 1 500 -

spärrmarkering 3 000

-

I samtliga fall anges personnummer och namn i anmälan eller

underrättelsen. Om personen saknar personnummer anges födelsetid

och namn.

Centrala referensregistret

Det centrala referensregistret innehåller personnummer för samtliga

personer som tilldelats personnummer utom personer som avlidit före

1980 och folkbokförda samt flertalet personer födda före som var

1920 som är avregistrerade som utvandrade eller registrerade som

obefintliga före 1990. Det centrala referensregister är således

ofullständigt vad gäller personer födda fore 1920. Personnummer för

dessa finns i stället i ett mikrofiche-register som förvaras hos personer lokala skattekontoret Jakobsberg.

Personnummeranvändningen 97

Beskattningen

Skatteförvaltningens organisation är uppbyggd på det sättet att RSV

leder och ansvarar för taxeringsarbetet i landet. I varje län finns en skattemyndighet som ansvarar för taxeringsarbetet i länet. Varje skattemyndighet har ett eller flera skattekontor. Vid varje skattekontor finns en skattenänmd, se 2 kap. 1 § taxeringslagen 1990:324. Inom skatteadministrationen förs dels ett centralt skatteregister för hela riket dels ett regionalt skatteregister för varje län. Dessa register regleras i skatteregisterlagen 1980:343. RSV förfogar över det centrala skatteregistret. Skattemyndigheten i länet förfogar över det centrala skatteregistret såvitt gäller uppgifter hänför sig till länet som samt över det regionala registret för länet 4 § skatteregisterlagen. Samtliga skattemyndigheter och lokalkontor är anslutna till skatteförvaltningens datanät. Nätet hanterar kommunikation mellan arbetsplatsutrustning och de olika värddatorerna samt även kommunikation mellan de i systemen ingående värddatorerna. För datorstödet på lokalkontoren används persondatorer hopkopplade i lokala nätverk. I persondatorerna körs terminalemuleringar mot de olika värddatormiljöerna. Inom skatteförvaltningen finns f.n. omkring 11 000 persondatorer i nät. Det centrala skatteregistret och de regionala skatteregistren skall

användas vid beskattning för se 1 § skatteregisterlagen

samordnad registerföring av identifieringsuppgifter beträffande

fysiska och juridiska personer, planering, samordning och uppföljning av revisions- och annan kontrollverksamhet, taxering enligt taxeringslagen samt bestämmande pensionsav grundande inkomst, 4. bestämmande och uppbörd skatt enligt uppbördslagen 1953: av 272, lagen 1968:430 om mervärdeskatt, lagen 1984:668 om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, lagen 1990:659 om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster, lagen 1991:586 om särskild inkomstskatt för utomlands bosattta, lagen 1990:912 om nedsättning av socialavgifter samt lagen 1951:763 om statlig inkomstskatt på ackumulerad inkomst. Registren skall dessutom användas för avräkning enligt lagen 1958:146 om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter, bestämmande av skattereduktion enligtt lagen 1993:672 om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus, gäldenärsutredningen enligt lagen 1993:891 om indrivning av statliga fordringar m.m.

98 Personnummeranvändningen

Det centrala skatteregistret skall också användas för andra utredningar i kronofogdemyndighetemas exekutiva verksamhet och för RSV:s tillsyn enligt lagen 1974:174 identitetsbeteckning för om juridiska m.fl. Registret får vidare användas för att identifiepersoner person vid handläggning av folkbokföringsärenden som enligt ra en folkbokföringslagen eller annan lag eller förordning prövas av

Skattemyndigheten se 1 a § skatteregisterlagen.

För fysisk är folkbokförd i riket skall i det centrala person som

skatteregistret anges se 5 § skatteregisterlagen:

adress, civilstånd, datum för civilståndsänpersonnummer, namn, dring och folkbokföringsförhållanden, registrering enligt lagen 1968:430 om mervärdeskatt, särskilt registrerings- och redovisningsnummer, organisationsnummer och firma, registrering i sjömansregistret, tillhörighet till icke territoriell församling, tillhörighet till svenska kyrkan, nationalitet, för hos folkbokförda barn personnummer personen under 18 år, antal hemmavarande barn som inte har uppnått 16 eller 18 års ålder, personnummer för make och, om samtaxering sker med annan person, personnummer för denne, slag av pensionsförmån som personen är berättigad till enligt lagen 1962:381 allmän försäkring, i den mån det behövs för att om debitera socialförsäkringsavgift, slag preliminär skatt som personen skall betala. av För inte uppnått 18 års ålder skall också anges personperson som för den hos vilken personen är folkbokförd. För person som nummer inte har uppnått 15 års ålder skall införas endast uppgift om personoch adress samt personnummer för den hos vilken nummer, namn är folkbokförd, om inte ytterligare uppgift behövs för personen beskattning. Även juridiska enkla bolag, partrederier och utländska personer,

företags filialer i Sverige registreras i det centrala skatteregistret se

6 § skatteregisterlagen. Det centrala skatteregisteret får även innehålla ett flertal andra i 7 § skatteregisterlagen uppräknade uppgifter. En förutsättning för den utökade registreringen är dock att denna föreskrivits av regeringen eller myndighet som regeringen föreskrivit 9 § skatteregisterlagen. Sådana föreskrifter ett utökat registerinnehåll har meddelats. om De regionala skatteregistren får innehålla samma typ av uppgifter det centrala skatteregistret i den mån uppgifterna hänför sig till som länet 8 § skatteregisterlagen. En förutsättning är dock, liksom be-

se

träffande uppgifter enligt 7 § skatteregisterlagen, att regeringen eller myndighet regeringen bestämmer har föreskrivit detta jfr 9 §. som

Personnummeranvändningen 99

Regeringen får föreskriva mindre avvikelser från bestämmelserna i skatteregisterlagen registerinnehåll jfr 9 § andra om stycket. Skatteregisterlagens 10 § innehåller bestämmelser terminalåtom komst till det centrala skatteregistret och de regionala skatteregistren. Det centrala skatteregistret är tillgängligt via terminal från samtliga skattemyndigheter. Åtkomsten är begränsad på olika sätt. Enligt lagens 11 § får uppgifter i registren lämnas ut till annan myndighet på ADB-medium endast det följer lag eller förom av ordning eller regeringen medgivit det. Regeringen får uppdra Datainspektionen att lämna sådant medgivande i fråga uppgifter om som inte omfattas av sekretess. Bestämmelsen gäller dock inte i fråga om utlärnnanden för beskattning. Enligt 12 § i skatteregisterlagen får vissa i paragrafen angivna uppgifter lämnas ut från registren till enskild det inte särskild om av anledning kan antas att den registrerade eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. Det gäller bl.a. uppgift om personnummer, namn, adress, civilstånd, datum för civilståndsändring, folkbokföringsförhållanden, registrering enligt lagen om mervärdeskatt, särskilt registrerings- och redovisningsnummer, organisationsnummer och firma. I 4 § skatteregisterförordningen 1980:556 finns angivet i vilken utsträckning och för vilka ändamål registeransvariga myndigheter på begäran skall lämna myndigheter uppgifter på medium för automatisk databehandling. Bestämmelsen återfinns i bilaga

Uppgifterna skall förses med de identifieringsuppgifter

samt tekniska och administrativa uppgifter som behövs. Enligt 5 § skatteregisterförordningen får uppgifter enligt 5 och 6 §§ skatteregisterlagen om bl.a. personnummer på begäran lämnas ut på medium för ADBbehandling till myndighet som behöver uppgifterna för aktualisering av sina register. Varje år registeras uppgifter från självdeklarationer, kontrolluppgifter m.m. hos skattemyndigheterna. Därefter samlas uppgifterna centralt hos RSV till den dag då den slutliga skatten har fastställts. Då delas det centrala skatteregistret upp i regionala skatteregister. Volymen och komplexiteten i systemet gör att det ständigt pågår ett arbete med att utveckla och förvalta detta. Av praktiska skäl utförs detta arbete i olika grupper, var och en med för sitt delområde. ansvar Uppdelningen har också tekniska och säkerhetsmässiga aspekter. I det centrala skatteregistret ingår följande uppgifter: Person-, uppbörds- och taxeringsdata. Uppgifterna används som ett hjälpmedel vid taxering och uppbörd direkt skatt, arbetsgivaravav gifter samt mervärdesskatt. Företag och företagare. Detta är basuppgifter för företag.

100 Personnummeranvandningen

Särskilda taxeringsuppgifter för rörelse, jordbruk och fåmansdelägare. Dessa uppgifter uppdateras löpande under taxeringsperioden med uppgifter från inkornstdeklarationer och framräknade uppgifter av deklarationsgranskarna. 4. Fastighetsuppgifter. För fysiska och juridiska personer finns uppgifter om fastighetsinnehav. Uppdatering sker med ägarändringar från de regionala fastighetstaxeringsregistren. Referensuppgifter. Här visas såväl nuvarande som historiskt samband mellan fåmansbolag och deras delägare. Uppdateringar sker löpande med vissa uppgifter från inkomstdeklarationer för fåmansaktiebolag och handelsbolag samt delägare för dessa kategorier bolag. 6. Revisionsuppgifter. Omfattar alla planerade, pågående och avslutade revisioner, momsbesök och i viss utsträckning taxeringsbesök skall utföras eller har utförts. som 7. Mervärdesskatt. Här lagras uppgifter om samtliga fysiska och juridiska personer som är redovisningsskyldiga for mervärdeskatt, jfr även avsnitt 6.2.5. Arbetsgivaruppbörd. Registret omfattar alla arbetsgivare som är skyldiga att redovisa skatt och arbetsgivaravgifter for anställda. Taxeringsöverklaganden. Registret används för diarieföring av överklagande av inkomsttaxering. Sjömansskattesystemet finns hos Skattemyndigheten i Göteborgsoch Bohuslän. I sjömansskatteregistret registreras administrativa uppgifter för sjömän folkbokföring och särskilda utbetalningsom adresser, jämkningar, skattekolumner, sjöinkomst och avdragen skatt. Även här registreras personnummer. Kupongskattesystemet hanteras inom det s.k. punktskattesystemet vid Skattemyndigheten i Kopparbergs län särskilda skattekontoreti Ludvika. Personnummer används som identitetsbegrepp. Ett system för taxering fastigheter används för taxering av av landets omkring 3 miljoner fastigheter. Landets fastigheter finns upplagda i länsvisa databaser. Till de regionala fastighetstaxeringsregistren hämtas uppgifter från fastighetsägare, inskrivningsmyndighet m.fl. Härvid registreras bl.a. uppgift om personnummer. Uppgifter ur de regionala fastighetstaxeringsregistren lämnas bl.a. till fastighetsägaren. Hos RSV finns vidare ett centralt organisationsnummerregister. Registret förs med stöd av 5 § lagen 1974:174 om identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl. I registret finns uppgift om organisationsnummer, adress, geografiska koder för säte län namn, och kommun, kod för juridisk form, markering i förekommande fall för konkurs eller likvidation och tidpunkt för registrering och eventuell avregistrering i organisationsnummerregistret. Förfrågningar om vem

Personnummeranvändningen 101

som har eller har haft ett visst organisationsnummer kan göras hos varje lokalt skattekontor. Vid registrering uppgifter fysiska hos RSV används av om personer regelmässigt personnumret som identitetsbegrepp. Lagstiftarens krav på att bl.a. det centrala skatteregistret skall innehålla personnummer har medfört att personnummer skall fyllas i på de skatteförvaltav ningens blanketter som rör fysiska personer. Detta gäller också deklarationer rör fastigheter. som Den förenklade .Välvdeklarationen infördes vid 1987 års taxering för att underlätta deklarationsförfarandet för det stora flertalet skattskyldiga med okomplicerade inkomst- och förmögenhetsförhållanden. En förenklad självdeklaration upptar inkomstslagen tjänst och kapital, allmänna avdrag, förmögenhet samt underlag för fastighetsskatt. Den skattskyldige behöver i den förenklade självdeklarationen redovisa endast sådana uppgifter Skattemyndigheten inte redan har som kännedom om genom kontrolluppgifter från tredje eller man genom uppgifter som finns tillgängliga i skattemyndighetens register. Systemet bygger på den grundläggande förutsättningen att såväl den skattskyldige som Skattemyndigheten får kontrolluppgifter från arbetsgivare, banker m.fl.t med samma information. Överensstämmer de kontrolluppgifter den skattskyldige fått med de inkomster han erhållit och är de förtryckta uppgifterna om fastighetsinnehav och sambeskattningsförhållanden riktiga behöver den skattskyldige i princip bara skriva ett kryss i en ruta, underteckna blanketten och

skicka tillbaka den till skattemyndigheten. Övriga uppgifter som är

nödvändiga för taxeringen får lämnas i form tilläggsuppgifter. av Systemet med förenklad självdeklaration har på ett påtagligt sätt förenklat hanteringen avsevärd del deklarationerna. En av en av förenklad älvdeklaration utan tilläggsuppgifter behöver inte granskas utan den maskinellt beräknade taxeringen kan direkt läggas till grund för debitering. Ett mindre antal deklarationer granskas dock manuellt främst till följd av att de maskinella kontrollmomenten gett utslag om eventuella felaktigheter. Vid 1992 års taxering lämnades omkring 7,3 miljoner självdeklarationer varav omkring 3,5 miljoner förenklade. Omkring två miljoner löntagare och pensionärer lämnade en allmän självdeklaration jfr prop. 199293:86 s. 35. Från och med 1995 års taxering kommer deklarationsförfarandet att förenklas ytterligare. Det deklarationsförfarandet bygger på nya en utökad skyldighet att lämna kontrolluppgifter. Vid förarbetena till ändringarna i lagen 1990:325 självdeklaration och kontrolluppom gifter anförde föredragande statsrådet bl.a. följande prop. 199293:86 s. 38 39. -

102 Personnummeranvändningen

Jag har känt betänkligheter inför att ytterligare utöka det redan nu omfattande från tredje Man kan enligt min

ugpgiftslämnandet

man. mening inte ortse från de farhågor från npunkt

integrxetss

som dessa uppgifter kan väcka hos de sidan kan

skattskyldi

an ra hävdas att det inte är fråga i sig tillförs

uppåi

om nya er som på inhämtas nämli

systemet utan enbart att sättet vilket e - en

stallet for att den skattskyl

kontrolluppfgifter

genom i genom ige

själv lämnanuppgi ändras.

erna - Ostridigt ar att ett stort antal förtryckta uppgifter innebar en väsentlig lättnad för de skattsk ldiga och innebär stora administrativa vinster för skattem n ighetema. Jag anser därför att fördelarna överväger de nack elar man från integritetssynpunkt kan anföra mot förslaget.

En utökad kontrollupp iftsskyldighet medför en utökad ADB-

hantering av personuppgi er.

Mot en utvidgad kontrollup giftsskyldighet kan också invändas

mag gefsyomken ör atte ontro lsådanudeflyttarfifiver i ämnarna. bestyråt et meddocfi är

ostna en s en p upp s oc enligt min mening ofrånkomligt att s attekontrollen till stor del

byggenpå kontrollup gifter från trede man. Givetvis bör re-

striktivitet iakttas nar et galler att utvi ga nuvarande uppgiftsskyldighet.

Avgörande för att det n a systemet skall fungera ett tillfredsställande sätt är att en ökade män den kontro luppgifter lämnas på ADB-medium och att den teknis a kvalitén på lämnade kontrolluppgifter är hög. För att bidra till en högre kvalité på lämnade uppgifter, krävs också att stora resurser läggs på ökade kontrollinsatser i form av kontrolluppgiftsrevisioner.

Det nya förenklade förfarandet beräknas komma att omfatta mellan 5,5 och sex miljoner skattskyldiga. Antalet kontrolluppgifter, som f.n. uppgår till omkring 30 miljoner, förutsätts öka till omkring 50 miljoner. På blanketten för förenklad självdeklaration skall bl.a. identifikationsuppgifter förtryckas. För fysisk person är det personnumret som utgör identifikationsbegrepp jfr 2 kap. ll § lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter. Lagens tredje kapitel innehåller bestämmelser om skyldighet att lämna kontrolluppgifter. Enligt 3 kap. 57 § skall i varje kontrolluppgift anges bl.a. personnummer eller organisationsnummer för såväl den uppgiftsskyldige som den uppgiften avser. När det gäller mervärdesskatt finns i anvisningarna till 16 § lagen 1968:430 om mervärdeskatt en föreskrift om att faktura, avräkningsnota eller motsvarande i vissa fall skall innehålla uppgift om den skattskyldiges personnummer. En motsvarande bestämmelse finns i den nya mervärdesskattelag som träder i kraft den l juli 1994 SFS 1994:200.

Personnummeranvdndningen 103

Taxeringsförordningen 1990:1236 stadgar att ett taxeringsmeddelande bl.a. skall innehålla upplysning om den skattskyldiges personnummer.

Exekutionsvâsendet

Exekutionsväsendet omorganiserades under 1988. Från att tidigare ha varit 81 myndigheter sammanfördes dessa till 24 länsmyndigheter kronofogdemyndigheter som blev direkt underställda RSV. Kronofogdemyndigheternas uppgift är att fastställa betalnings- och andra förpliktelser, verkställa exekutionstitlar enligt utsökningsbalken och verka för att betalningsförpliktelser och andra förpliktelser, som kan vara föremål för verkställighet, fullgörs i rätt tid. Indrivning är den dominerande uppgiften för kronofogdemyndigheterna. Indrivningsmålen indelas i allmänna mål a-mål och enskilda mål e-mål. A-målen består av mer än 40 olika medelslag varav kvarskatt, arbetsgivaravgifter, preliminär B-skatt, mervärdesskatt och tillkommande skatt dominerar. Juridiska personer utgjorde under 1992 omkring 60 procent av balansen i a-målen. E-mälen innefattar utsökningsmål, införselmål och handräckning för återtagande av gods. I a-målen har kronofogdemyndigheten uppgifter som borgenär medan i e-mål myndighetens roll begränsas till verkställighet. För kronofogdemyndigheternas verksamhet används ett centralt ADB-system benämnt redovisningssystemet för exekutionsväsendet utsäkningsregistret, tidigare benämnt REX. Samtliga kronofogdemyndigheter är ansluta till utsökningsregistret. Systemet utvecklades från början för att ge ADB-stöd till kronofogdemyndigheterna vid handläggning av a-mål. ADB-stödet byggdes därefter ut för handläggningen av e-mål. I REX ingår huvudsakligen följande uppgifter: Centralregistrering av uppgifter om alla allmänna och enskilda mål som är överlämnade för indrivning. Omkring en miljon

gäldenärer fysiska och juridiska personer finns i registrerade

liksom omkring 4,8 miljoner mal. Huvuddelen, cirka 80 procent, av gäldenärerna utgörs av fysiska personer. Transaktionsregistrering som används för registrering via terminal av nya mål, betalningar, avkortningar, anstånd m.m. och vars uppgifter efter avstämning överförs till centralregistreringen. Det finns uppgifter om allmänna mål och enskilda mål. Namnuppgifter för efterforskning av personorganisationsnummer som är identifikationsbegrepp i centralregistreringen. 4. Postnummeruppgifter för fördelning och överflyttning av mål m.m.

104 Personnummeranvändningen

E-mälsuppgifter för sökning av enskilda mål med hjälp av diarienummer. Ombudsuppgifter som innehåller uppgifter om ombud och sökande som är frekventa beträffande e-mål. 7. Förteckning över juridiska personer som innehåller bl.a. namn och adressuppgifter för samtliga juridiska personer i riket. Behörighetsuppgifter för kontroll av behörigheten vid användning av terminal. All datorbearbetning i REX-systemet sker centralt hos DAFA Data AB DAFA. För att påverka registrets innehåll via terminal krävs giltigt behörighetskort. Kursuppgifter for aktuella och historiska uppgifter de om vanligaste valutorna. 10. Diarieuppgifter för besvarande av frågor om bl.a. vilka e-mäl som inkommit viss dag till kronofogdemyndigheterna. 11. Löneexekutionsuppgifter med uppgifter om löneexekutiva beslut. 12. Kommunikationsuppgifter för kontroll kommunikation med av andra ADB-register. 13. Konkursförvaltaruppgifter. Innehåller och adressuppgifter namn m.m. på alla konkursförvaltare som handläggerhandlagt konkurs som finns registrerad i REX.

Ansökan om betalningsföreläggande m.m.

Enligt lagen 1990:746 om betalningsföreläggande och handräckning, som trädde i kraft den l januari 1992, får ett yrkande om att någon skall åläggas att fullgöra en förpliktelse prövas kronofogdemyndigav heten. Yrkandet kan avse betalningsföreläggande, betalningsfastställelse ur pant, vanlig handräckning eller särskild handräckning. För handläggning hos kronofogdemyndigheterna av mål enligt lagen om betalningsföreläggande och handräckning skall med hjälp av ADB föras ett register för varje kronofogdemyndighet. Registret regleras i lagen 1991 :876 om register för betalningsföreläggande och handräckning. Registret får användas även för tillsyn, planering och uppföljning av verksamheten samt för framställning av statistik. Uppgifter i registret om utslag i målen får användas som underlag för verkställighet enligt utsökningsbalken. Varje kronofogdemyndighet är registeransvarig för sitt register. RSV är registeransvarig för alla registren. För fysik person får i registret anges namn, adress, yrke och personnummer eller, när uppgift om personnummer saknas, särskilt registreringsnummer, adress till arbetsplats och annan adress där parten kan anträffas för delgivning genom stämningsman, telefonnummer till bostaden och arbetsplatsen,

Personnummeranvändningen 105

4. förhållanden i övrigt betydelse för delgivning med av parten jfr 4 § lagen register för betalningsföreläggande och om handräckning som också reglerar vilka sökbegrepp får användas. som All datorbearbetning för betalningsföreläggande, vanlig handräckning och särskild handräckning sker centralt hos DAFA. Omkring 850 terminaler och ungefär lika många skrivare är uppkopplade mot DAFA:s datorer via fasta telefonlinjer. En databas hålls tekniskt åtskild så de 24

att kronofogdemyndig-

heterna har åtkomst endast till sitt eget register. Sökbegreppen begränsar RSV:s åtkomst. För att påverka registrets innehåll via terminal krävs giltigt behörighetskort. Uppgift att vissa kort behörighet, om ger respektive att behörigheten har upphört förs i ett behörighetsregister den av säkerhetsansvarige respektive kronofogdemyndigheten. Nya mål registreras vid kronofogdemyndigheterna i respektive län.

RSV får enligt 9 § lagen om betalningsföreläggande och handräckning

och 6 8 §§ förordningen 1991 1339

- : om betalningsföreläggande och handräckning för kronofogdemyndigheternas räkning

ta emot ansökningar som görs på ADB-medium samt föra in dessa i det centrala

fördelningsregistret för överföring till kronofogdemyndigheternas

register.

ADB-systemet används också för registrering och maskinell

bevakning av kronofogdemyndigheternas åtgärder, tidsfrister och t.ex. delgivningsformer. Bokning av ansökningsavgifter sker också inom systements ram. Vissa uppgifter om nya mål och utslag överförs varje vecka via

magnetband eller fil till kreditupplysningsföretagen Soliditet

AB och Upplysningscentralen UC AB. Under 1993 registrerades enligt uppgift från RFV 801.524 inkomna mål i den summariska Av dessa avsåg 656.059 processen. fysiska personer. Ansökan via ADB-medium sker i drygt hälften målen. av I 244.800 av de totalt inkomna målen har sökanden begärt verkställighet, dvs. att meddelat utslag direkt skall föras över till fältenhet, vilket i de flesta fall skett via ADB till REX.

Val

RSV ansvarar för registrering sker i samband med allmänna som val. Rösträtt till riksdagen har svenska medborgare som fyllt 18 år senast valdagen och är upptagna i röstlängden. Det finns två typer av röstlängd, en allmän och särskild. Båda en typerna av röstlängd upprättas varje år, men skrivs ut endast det år det skall papper hållas val. Den allmänna röstlängden upprättas för varje valdistrikt av skattemyndigheten. Iden allmänna röstlängden antecknas alla svenska

106 Personnummeranvändningen

medborgare är folkbokförda på fastighet i valdistriktet vid en viss som tidpunkt och har fyllt eller fyller 17 år senast den 1 september det som år röstlängden upprättas. Rösträtt till landstings- och kommunfullmäktige har myndiga svenska medborgare finns upptagna i som den allmänna röstlängden och är folkbokförda i landstinget respektive kommunen. Alla inte är svenska medborgare och som har varit som folkbokförda i landet den 1 november de tre senaste åren före valåret automatiskt i den allmänna röstlängden och har då rösträtt i tas upp valen till landstings- och kommunfullmäktige om de fyllt 18 år senast

på valdagen. Beträffande svenska medborgare inte är folkbokförda i Sverige som de fyllt 18 år på valdagen har rösträtt vid val till gäller att som senast riksdagen, de varit folkbokförda här någon gång. För att få rösta om måste de upptagna i gällande röstlängd. Utlandssvenskarna tas vara i den särskilda röstlängden. Den särskilda röstlängden upprättas upp RSV. För att bli upptagen i den särskilda röstlängden krävs att man av ansöker om det hos RSV.

Vid kyrkofullmäktigval i församling eller samfällighet skall den

allmärma röstlängden kunna användas. I den allmänna röstlängden därför någon vid viss tidpunkt inte är medlem i Svenska anges om en kyrkan eller tillhör en icketerritoriell församling. För den allmänna röstlängden används vid val till riksdagen, som landstingskommun och fullmäktige hämtas uppgifter om namn, och svenskt medborgarskap från de länsvis förda personnummer Uppgifter från personbanden kompletteras med personbanden. uppgifter från Svenska kyrkans medlemsregister. De samlade uppgifterna samkörs med ett fastighetsregister från fastighetstaxeringsoch register innehåller uppgifter om vallokaler m.m. systemet ett som För inte är svensk medborgare men som är röstbeen person som rättigad till val till landstings- och kommunfullmäktige erfordras för röstlängden uppgift att personen inte är svensk medborgare men om har varit folkbokförd här under den tid krävs för att få rösta. som Uppgift detta kommer från de lokala folkbokföringsregistren, men om samlas och hämtas från ett hjälpregister vid röstlängdsfrarnställningen. De ansöker i den särskilda röstlängden registresom om att tas upp personregister för särskild röstlängd. För att det skall vara ras i ett möjligt att kontrollera att väljaren inte finns i den allmänna röstlängden måste det finnas uppgift om väljarens namn och personnummer. Med hjälp dessa uppgifter är det också möjligt att kontrollera att av ansöker har varit folkbokförd i landet någon gång. Denna den som kontroll sker mot personbanden. för röstlängderna förs med stöd särskilda tillstånd Register av som beviljats RSV av Datainspektionen.

Personnummeranvändningen 107

RSV och samtliga länsstyrelser är registeransvariga för centralt ett kandidatregister som innehåller uppgifter om anmälda kandidater, valsedelsuppgifter m.m. Registret används underlag för att som fastställa det slutliga valresultatet avseende riksdags-, landstings- och kommunfullmäktigval. Det skapas vid allmänna val och vid de kyrkliga valen och innehåller personnummer, namn och adress, kandidatidentitet geografiska koder, partikod, valsedelsnummer och kandidatnummer, uppgifter om röstfördelning mandat- och jämförelsetal. Registret förs med stöd särskilt tillstånd från Datainspektioav nen. 1993 drs vallagskommitté föreslog i sitt betänkande SOU 1994:30 Vallagen att systemet med att alltid ha gällande röstlängd skulle en ersättas med ett system där röstlängden bara tas fram när det skall hållas ett val eller en omröstning. Vidare förslog kommittén den att särskilda röstlängden skulle tas bort. I stället skulle utlandssvenskarna med stöd av de uppgifter utvandrade svenska medborgare om som finns i folkbokföringssystemet i röstlängd tas upp samma som övriga väljare. Kommittén föreslog också särskild registerlag för rösten längds- och röstkortsframställningen. Kommittén lämnade i sitt slutbetänkande också förslag till lag en om röstlängdsregister. Enligt lagförslaget skall för framställning av röstlängder enligt kommitténs förslag till vallag, lagen 1972:704 om

kyrkofullmäktigeval, m.m. och folkomröstningslagen 1979:369 med

hjälp av ADB för varje skattemyndighet föras ett register över väljarna. I registret får enligt lagförslaget registreras uppgift bl.a. om namn, personnummer och adress.

4.3.2 Svenska kyrkan

I samband med att den nya kyrkobokföringen infördes den l juli 1991

genomfördes en omfattande datorisering de kyrkobokföringsav nya register som ersatte folkbokföringsregistren i kyrkan. Flera tusen registeransvariga kyrkoråd och pastorer ansökte om tillstånd att föra lokala församlingsregister och ministerialböcker enligt ett förenklat ansökningsförfarande. Till grund för det förenklade ansökningsförfarandet låg Datainspektionens föreskrifter ett förenklat om ansökningsförfarande för vissa personregister i svenska kyrkans verksamhet DIFS 1991:2. I avsnitt 3.2.2 finns kortfattad en redogörelse för bestämmelserna om personnummer i DIFS 1991:2.

108 Personnummeranvandningen

4.3.3 SPAR

Regelverket kring SPAR finns i datalagen, förordningen 1981:4 om det statliga och adressregistret omtryckt 1994:22, nedan personbenämnd sparförordningen, samt i förordningen 1988:1101 med instruktion för statens person- och adressregisternänmd. Datainspektiohar därutöver beslutat om föreskrifter för SPAR. nen Statens person- och adressregistemämnd, i fortsättningen betecknad Sparnänmden, är huvudman och registeransvarig myndighet för SPAR sparförordningen. Driften SPAR får enligt förordningen

se 1 § av

förlagd till en servicebyrå. Enligt ett avtal sköter DAFA Data AB vara driften och marknadsföringen av tjänster från SPAR. Uppgifterna i SPAR används för aktualisering, komplettering och kontroll av uppgifter i andra personregister, komplettering och kontroll personuppgifter i övrigt, av uttag urval personuppgifter urvalsdragning, jfr 26 § av av datalagen. SPAR får användas myndigheter och enskilda. Den som begär av att få uppgifter ur en myndighets personregister för något av de ovan under punkterna 1 och 3 angivna ändamålen och som kan tillgodoses

SPAR skall hänvisas till detta register se 28 § datalagen.

genom SPAR innehåller uppgifter om folkbokförda personer och icke folkbokförda innehar skattsedel eller är inskrivna i en allmän som försäkringskassa. SPAR får innehålla följande uppgifter om varje

registrerad person ifr 3 § sparförordningen.

Uppgifter från register för folkbokföring: Personnummer, namn, adress, folkbokföringsort, födelsehemort, svenskt medborgarskap, samhörighetsbeteckning, avregistrering från folkbokföring på grund dödsfall eller dödförklaring med angivande av tidpunkt samt för av övrigt av annat skäl. Uppgifter från det centrala skatteregistret: Uppgift som anges i punkt l inte är folkbokförda i Sverige men som har om personer som skattsedel eller är inskrivna i en allmän försäkringskassa om så behövs för ändamålet med SPAR. Uppgifter från register för inkomsttaxering: Summan av taxerad förvärvsinkomst och inkomst av kapital, dock lägst 0 kr, beskattningsbar förmögenhet. 4. Uppgifter från register för fastighetstaxering: ägare till småhusenhet eller lantbruksenhet med småhus och tomtmark för sådan byggnad samt uppgift om kommun och taxeringsidentitet, värdefaktorer ålder och standard, taxeringsvärden för småhusenhet.

Personnummeranvändningen 109

Övriga uppgifter: Uppgift att den registrerade inte önskar

om adresserad direktreklam, kod för gift och barn samt tekniska och administrativa uppgifter behövs för handhavandet SPAR. som av En enskild person har rätt att få infört direktreklamspärr i SPAR en

jfr 27 § datalagen. Om SPAR innehåller uppgift

om att en person inte önskar adresserad direktreklam får uppgift den inte om personen lämnas ut för direktreklamändamål 4 § sparförordningen.

se Denna

bestämmelse inskränker dock inte de skyldigheter enligt TF som åligger Spar-nämnden. Sådant utlämnande av uppgifter från SPAR som inte grundas på TF sker i form av utskrift, på ADB-medium eller anslutning genom av en eller flera terminaler eller datorer till SPAR

se 7 § sparförordningen.

Vid utlämnande uppgifter enligt 7 § får uppgifter från register av

för inkomsttaxering och fastighetstaxering lämnas endast till polismyndigheter och tullmyndigheter jfr 7 § sparförordningen. Polis- och

a tullmyndigheter är, enligt uppgift från DAFA, de enda har som

fullständig tillgång till uppgifterna i SPAR. Utlämnandet bestäms

av det tillstånd som Datainspektionen lämnat för innehållet i det mottagande registret. I regel rör det sig enbart och adressuppgifter om namn och avser endast de finns i det mottagande registret. personer som Vid urvalsdragningar enligt 26 § datalagen får endast uppgifter om

namn, adress, personnummer och folkbokföringsort lämnas inte

ut om

Datainspektionen medger annat i varje särskilt fall, 7 b § sparför-

se ordningen. Vid urvalsdragningar från SPAR får inte lämnas ut uppgift om födesehemort, svenskt medborgarskap eller uppgifter hämtats från som det centrala skatteregistret beträffande personer inte är folksom bokförda i Sverige har skattsedel eller är inskrivna i men som en

allmän försäkringskassa, se 7 § sparförordningen.

c

Vid terminalutlämning uppgifter från register för folkbokföring

av eller det centrala skatteregistret får andra uppgifter än adress, namn,

personnummer, folkbokföringsort och avregistrering från folkbokföring lämnas ut endast till myndigheter, banker eller försäkringsbolag om inte Datainspektionen medger annat i varje särskilt fall,

se

7 d § sparförordningen. I sparförordningens 9 § finns bestämmelse skyldighet att

en om anmäla misstanke om att uppgifter lämnats till SPAR är oriktiga. som Om en personuppgift i SPAR inte längre behövs för att tillgodose registrets ändamål, skall uppgiften enligt 10 § sparförordningen utgå ur registret. Sparnämnden granskar kontinuerligt registerinnehållet och nämnden har vid ett flertal tillfällen föreslagit ändringar i registerinne-

hållet och förtydliganden i regelverket. Förslagen har lett till ändringar

i regelverket kring SPAR.

110 Persormummeranvdndningen

Utnyttjandet SPAR får avgiftsbelagt se 11 § sparförord-

av vara ningen. I förordningens 12 § erinras om att Datainspektionen med stöd 6 § datalagen kan meddela ytterligare föreskrifter om SPAR. av a Det centrala register riksaviseringsbandet som förs med uppgifter från de register skattemyndigheterna för enligt 74 § folkboksom föringskungörelsen får enligt 8 § sparförordningen utnyttjas för aktualisering, komplettering och kontroll av uppgifter i personregister hos följande myndigheter: RPS, Kriminalvårdsstyrelsen, Centralnänmden för fastighetsdata, Vämpliktsverket, Statens räddningsverk, RFV, Vägverket, SCB, RSV, skattemyndigheterna, Centrala studiestödsnämnden, Statens invandrarverk, länsstyrelserna, Svenska kyrkans centralstyrelse, kyrkoråd i församling eller samfällighet inom svenska kyrkan. Uppgiftslämnande till kyrkoråd inom svenska kyrkan får endast ske gemensamt för samtliga kyrkoråd och förmedlas av svenska kyrkans centralstyrelse. SPAR aviseras via riksaviseringsbandet varje vecka om förändringar uppgifterna på bandet som skett. av Utlämnande från SPAR sker således både via terminal, dator till datorkoppling, magnetband och utskrifter på papper. Enligt per genom uppgift från DAFA finns det omkring 80 miljoner poster i de kundregister regelbundet aviseras från SPAR. Aviseringskunderna som finns främst inom näringslivet, 75 procent, medan andelen statliga kunder uppgår till 20 procent och kommunala till fem procent. Bankoch försäkringssektorn är stora användare. Radiotjänst i Kiruna, det företag administrerar TV-licensavgifter, är en mycket stor som aviseringskund. Av terminalkunderna tillhör omkring 60 procent näringslivet medan 30 procent tillhör staten och 20 procent kommunsektorn. Även bland terminalkunderna är täckningen stor inom bankoch försäkringssektorn. Polisen är också en mycket stor användare av SPAR:s terminaltjänst är öppen dygnet runt. Antalet terminalfråsom gor uppgår till omkring 60.000 per dag.

Datainspektionen har beslutat vissa föreskrifter för SPAR beslut

om 1987-01-28, Dnr 2189-86. Föreskrifter personnummer finns i om punkterna 2 och 5 i Datainspektionens beslut som återges nedan. Nämnden får vid tillämpning 26 § andra stycket 1 datalagen av endast överföra och adress genom sambepersonnummer, namn arbetning med uppdragsgivarens personregister om det inte av författning eller tillstånd för uppdragsgivaren framgår att viss ytterligare uppgift får med hjälp automatisk databehandling av inhämtas ur SPAR. 5. Nämnden får lämna ut uppgifter till SPAR ansluten terminal genom under följande förutsättningar: Utlämnandet får endast omfatta sådana folkbokföringsuppgifter som angivits i 3 § första punkten sparförordningen.

Personnummeranvandningen lll

Som sökbegrepp får endast användas omfrågads och - personnummer namn. Terminalanslutning skall tekniskt anordnas så att terminalanvändare inte kan utvinna andra uppgifter än dem omfattas honom som av tilldelad behörighet. Nämnden skall fortlöpande underrätta Datainspektionen - om upptäckta försök till dataintrång. Nämnden skall före anslutning terminalanvändare göra - av ny anmälan härom till Datainspektionen enligt särskilt formulär. Hos DAFA är det möjligt att på förändringar i prenumerera exempelvis kundregister. änsten kallas avisering. DAFA erbjuder tre olika alternativ av avisering, nämligen A-, B- och C-avisering. Gemensamt för dem alla är att de utgår från ett personnummersatt adressregister. Informationen kommuniceras via ADB-medium. A-aviseringen är till för mycket stora register på miljon poster en eller mer. Den går till så att kunden aviseras alla förändringar som inträffat under perioden från folkbokföringen. Från denna mängd stora poster måste kunden själv söka fram dem berör hans register. som Denna typ av avisering kräver speciellt tillstånd från Datainspektionen. A-avisering kan tillhandahållas vecko- eller månadsvis. B-avisering innebär att kunden till DAFA levererar en personnummerförteckning över sitt adressregister. DAFA returnerar sedan en komplett adressförteckning över de personuppgifter förändrats som under perioden. B-avisering tillhandahålls månadsvis. C-avisering kan betecknas som en utveckling av B-aviseringen där hanteringen förenklats genom att DAFA behåller kopia kundens en av register. Varje vecka eller månad sänder DAFA sedan förteckning en på förändringar i kundens register. Kunden skickar fortlöpande personnummer på nytillkomna och avregistrerade kunder. Innan avisering sker kontrollerar DAFA att kunden har erforderligt tillstånd eller licens. Aviseringstjänsterna från SPAR har hittills byggt på användningen av personnummer. För att möta efterfrågan på personnummerläs en avisering har DAFA, enligt vad utredningen erfarit vid kontakter med DAFA, genomfört översiktlig studie konsekvenserna för SPAR en av och SPAR:s kunder. Innan avisering påbörjas sker s.k. en en identitetssättning av de personer som ingår i det aktuella registret. Identitetssättningen sker sedan löpande efterhand uppgift som om ytterligare personer förs i registret. I dag sker identitetssättningen med utgångspunkt från personnumret. I ett system utan personnummer kan, enligt DAFA, identitetssättningeni princip genomföras på samma sätt som i dag. I stället för personnummer läggs i stället upp ett referensnummer till kundens register. Referensnumret är krypterat ett personnummer som är unikt för respektive kundregister. I kundregis-

112 Personnummeranvändningen

tret bör sedan kunden koppla ett eget kundnummer till referensnurnret.

Det referensnummer som kunden tilldelas blir helt oanvändbart som

nyckel vid samkörningar mellan olika kundregister. Vid en eventuell samkörning är kunden därför hänvisad till namn, adress och andra uppgifter som fårkan finnas i de samkörda registren. I den inledande identitetssättningen skulle precis som i dag,

man,

få dels entydiga träffar och dels alternativlistor när dataprogrammet

funnit flera tänkbar personer som motsvarar en kundpost. Dessa

alternativlistor används för manuell identifiering. Om uppgift om personnummer slopas och ersätts med uppgift om födelsetid och kön

måste enligt DAFA, räkna med viss sänkning av träffsäkerman, en heten vid identitetssättningen. DAFA framhåller i sin studie av konsekvenserna av en personnummerlös avisering att den nya formen av identitetssättning kommer att innebära total översyn nuvarande rutiner och inrättande av en en av förändring i SPAR:s rutiner för identifiedel nya terminalrutiner. En

ring beräknas f.n. beröra närmare 200 regelbundna SPAR-kunder och ytterligare ett antal sporadiska kunder som tillsammans har mer

mera

än 100 miljoner poster i sina register. Skillnaden mellan den personnummersättning som i dag sker hos DAFA och den referensnummersättning som skulle ske i vid en personnummerlös avisering är, enligt DAFA, inte så stora. Det är en

rutin redan innehåller en del manuella moment. Skillnaden är som nu att i dag utförs denna rutin bara en gång. Kostnaden för en person-

nummerlös avisering är beroende av hur mycket information ur personnumret som fortsättningsvis skall få användas. Får exempelvis

födelsetid användas Ju mindre information som får användas desto större blir kostnaderna. Redan i dag blir det en viss rest av personposter som inte gär att identifiera. Denna rest kommer att öka i en

personnummerlös avisering. Ju mindre information om personnumret

får användas desto större blir den rest som inte kan identifieras. som

DAFA har uppskattat kostnadsökningen för en identitetssättning av ett kundregister till omkring 15 procent. När det gäller aviseringen uppskattas kostnadsökningen för en SPAR-kund till minst 30 procent. För ett kundregister med 100.000 personer registrerade skulle kostnadsökningen för avisering enligt DAFA:s beräkningar uppgå till

15.000 kr är. För ett kundregister med 500.000 personer per registrerade blir kostnadsökningen 35.000 kr per år. Därtill kommer den kostnad det innebär att eventuellt förlora en del av de kunder som

inte kan identitetsbestämmas. Denna kostnad kan utgöra betydande

belopp i vissa branscher, medan kostnaden inte blir lika kännbar i andra branscher.

Personnummeranvärtdningen 113

Merkostnaden i den personnummerlösa aviseringen beror på att ett antal manuella moment måste införas. Dessa moment måste göras hos kunden eller, på kundens uppdrag, hos SPAR. Om rutinerna görs hos kunden måste en ny terminalmtin mot SPAR byggas för att upp identitetssätta varje nytillkommande i kundens register. Rutinen person måste bygga på namnsökning. Namnsökningen är den dyraste terminalfrågan i SPAR beroende att sökningen är särskilt resurskrävande. Oftast erfordras en kompletterande terminalfråga, varför enbart transaktionskostnaden kan uppgå till omkring 10 kronor identitetsper satt person. En viss risk för att identitetssättningen blir fel föreligger också. DAFA har ännu inte påbörjat någon försöksverksamhet med personnummerlös avisering. Man har valt att avvakta resultatet Aviseav ringsutredningens och Personnummerutredningens arbete. När det gäller direktreklam i Sverige är SPAR den utan jämförelse mest använda adresskällan vid sidan av företagens kundregister. egna Handeln med adresser mellan kundregister har i Sverige hittills varit relativt begränsad på grund av möjligheterna att erhålla uppgifter från SPAR. Genom att SPAR är den dominerande källan för direktreklamregister får en reklamspärr i SPAR en mycket stor genomslagskraft för den som begär en sådan spärr. I andra länder försöker bygga man upp särskilda spärregister, s.k. Robinsonlistor, som skall fungera som registertvättar. Innan utskick sker förväntas avsändaren matcha bort personer med reklamspärr mot spärrlistan. Datalagsutredningens förslag till en ny datalag SOU 1993: 10 innehöll inte något förslag till reglering av SPAR. I stället hänvisade utredningen till att Aviseringsutredningen FI 1992: 12 tillsatts och fått i uppdrag att överväga om SPAR skall behållas i framtiden.

Aviseringsutredningen har nyligen överlämnat sitt betänkande SOU 1994:44Folkbokföringsuppgifternai samhället. Aviseringsutredningen

föreslår i sitt betänkande att personbanden, riksaviseringsbandet och SPAR skall avskaffas. I stället skall det inrättas ett centralt register för avisering och annat tillhandahållande av folkbokföringsuppgifter. Det nya registret benämns aviseringsregistret. Registret skall innehålla de folkbokföringsuppgifter som i större omfattning skall tillhandahållas myndigheter. Alla myndigheter, såväl centrala som lokala, skall få utnyttja registret för avisering av folkbokföringshändelser, aktualisering av egna register och för kontroll adresser och andra uppgifter av som registreras inom folkbokföringen. Aviseringsregistret skall också användas för att utföra avisering, urvalsdragningar m.m. enskilda användare. De privata användarnas möjligheter till urval eller åtkomst till uppgifter på ADB-medium föreslås begränsas något i förhållande till vad som gäller för SPAR.

114 Personnummeranvändningen

Registeransvaret för aviseringsregistret skall, enligt Aviseringsutredningens förslag, läggas på RSV. Vidare föreslås att en särskild beslutande nämnd inrättas inom RSV för frågor om urvalsdragningar åt privata användare. Verksamheten med urvalsdragningar, som i stor omfattning ske för reklamändarnål, får enligt förslaget fortsätta ungefär på det sätt som sker i dag. Aviseringsregistret skall enligt förslaget innehålla uppgift om bl.a. personnummer. När det gäller personnummer anför Aviseringsutredningen bl.a. att personnumret har obestridliga fördelar som identifikationsbegrepp och att det inte finns några skäl att föregripa Personnummerutredningens förslag genom att lämna förslag till några omfattande inskränkningar av personnummeranvändningen betänkandet s. 47.

4.3.4 Registrering hos kommuner och landsting

För att något belysa omfattningen av den administration och de kostnader som kommunernas verksamhet innebär, lämnas inledningsvis några sifferuppgifter som hämtats från SCB. Efter detta följer en översiktlig beskrivning av den datortekniska utvecklingen inom kommunerna och kommunernas verksamhet inom socialtjänstområdet. Det har inte varit möjligt att inom utredningens begränsade tidsrarn lämna någon mera fullständig redovisning av personregistreringen inom kommunerna. Utredningen har valt att beträffande kommunerna redovisa en del av den registrering som sker inom socialtjänsten. Exempel på ett sjukjournalsystem lämnas också. Journalsystem kan se ut på motsvarande sätt oavsett om sjukvården bedrivs i kommunal, landstingskommunal eller privat regi. Primärkommunernas totala utgifter uppgick under 1992 till 319 miljarder kr vilket utgjorde 22 procent av bruttonationaprodukten, BNP. Delar av den verksamhet som bedrivs inom kommunerna är i hög grad personalintensiv. Närmare hälften av kostnaderna 46 procent utgjordes också av personalutgifter, dvs. löner och arbetsgivareavgifter. Kommunernas driftkostnader för vård och omsorg svarade för 35 procent av utgifterna. Till vård och omsorg räknas barnomsorg, äldreomsorg samt individ- och familjeomsorg. Det totala antalet årsarbetare inklusive beredskapsarbetare uppgick under 1992 till omkring 608.000. Av dessa återfinns omkring 70 procent inom skola, barnomsorg respektive äldreomsorg. Samtliga sifferuppgifter hämtade från Kommunernas finanser 1992, SCB och Vad kostar verksamheten i din kommun Bokslut 1992, Svenska Kommunförbundet och SCB.

Personnummeranvdndningen 115

Inom kommunerna pågår ett stort förändringsarbete bl.a. som framtvingats av det ansträngda ekonomiska läget. Kommuner och landsting möter i allt större utsträckning den nya ekonomiska situationen genom att utsätta verksamheter för konkurrens och genom ett ökat inslag av marknadsorientering. Skilda lösningar prövas, t.ex. överförande av verksamhet till bolag eller till privata och kooperativa entreprenörer. Inom den kommunala verksamheten har det blivit allt vanligare att verksamheten delas enligt s.k. beställarutförupp en armodell. I budgetpropositionen prop. 1992:100, bil 14 10 s. framhölls att regeringen på olika sätt skulle stödja att underlätta den utveckling som skett mot nya verksamhetsformer för att rationalisera och effektivisera driften av verksamheter inom de kommunala ansvarsområdena oavsett om de bedrevs i egen eller regi. annans Informationstekonologin och då särskilt ADB-tekniken har kommit att spela en stor roll när det gäller att stödja, underlätta och påskynda förändringsarbetet inom kommunerna. I tilläggsdirektiven till Socialtjänstkommittén Dir. 1993:72 framhölls att mål- och resultatstyrning den kommunala verksamav heten ställer krav på att såväl statens kommunernas och landssom tingens uppföljnings- och utvärderingsinstrument förbättras. Kunskap behövs för att utvärdera effekter olika behandlingsmetoder och för av att bedöma kvalitén i det sociala arbetet. Inom individ- och familjeomsorgen saknas i stor utsträckning uppgifter om insatser och deras effekter både på det individuella planet och på övergripande en mer nivå. Dessa omständigheter försvårar i hög grad uppföljningsarbetet. Mot denna bakgrund är det, anförs i direktiven, angeläget att det i framtiden blir möjligt för kommunerna att på ADB-medium registrera sådan information som bl.a. ger underlag för analys orsaker till en av och effekter av sociala insatser. Under 1970-talet började ADB att introduceras i framför allt större och medelstora kommuner. Det var stordatorsystem utvecklats som som färdiga paketlösningar med begränsade möjligheter till lokala variationer som togs i bruk. ADB-stödet utnyttjades i huvudsak för administrativa uppgifter som t.ex. personal, ekonomiredovisning och avgiftsdebiteringar. Under 1980-talet kom ADB även att användas som ett hjälpmedel i själva verksamheten. Från mitten av 1980-talet har det skett en utveckling mot on-linesystem. Den tekniken med nya persondatorer och lokala nätverk har kommit att utnyttjas inom kommunerna. Inom i stort sett alla kommuner används ADB som hjälpmedel i olika verksamheter. Troligen finns det ingen kommun i landet som inte datoriserat någon del av sin verksamhet. De uppgifter ADBsom behandlas är oftast personrelaterade. Många gånger är uppgifterna av känslig art. Vid ADB-hanteringen av personuppgifter inom kommuner-

116 Personnummeranvändningen

har personnumren, liksom på så många andra håll i samhället, na kommit att användas som identitetsbegrepp. Datainspektionen har i sina föreskrifter om ett förenklat ansökningsförfarande för vissa personregister i kommunal verksamhet DIFS 1990:2 meddelat bestämmelser som skall gälla för personregister som inrättas enligt författningen. Författningen omfattar informationsregister och administrativa register. Informationsregister befolkningsregister, fastighetsregister och företagsregister får enligt författningen innehålla Även vissa administrativa uppgift om bl.a. personnummer. register register över förtroendevalda, bostads- och tomtkö, bygglov, bostadsbidrag, Överförmyndaren och förhandlingsunderlag får enligt författningen innehålla uppgift om bl.a. personnummer. I det följande beskrivs översiktligt sådan personregistrering som förekommer i många kommuner inom delar av verksamhetsomrädena socialtjänst samt hälso- och sjukvård.

Socialtjänst

Varje kommun har enligt 2 § socialtjänstlagen 1980:620 ansvaret för socialtjänsten inom sitt område. Även andra myndigheter och organ kan dock ha uppgifter inom socialtjänsten. Det gäller exempelvis Statens Institutionsstyrelse som har ansvaret för vissa institutioner. Kommunens uppgifter inom socialtjänsten fullgörs av den eller de nämnder som kommunfullmäktige bestämmer, se 4 § socialtjänstlagen. Den eller de nämnder som har ansvaret för socialtjänsten har bl.a. till uppgift att medverka i samhällsplaneringen och att svara för omsorg och service, upplysningar, råd, stöd och vård, ekonomisk hjälp och annat bistånd till familjer och enskilda som behöver det, jfr 5 § socialtjänstlagen. Den enskilde har rätt till bistånd av nämnden för sin försörjning och sin livsföring i övrigt om hans behov inte kan tillgodoses på annat sätt, se 6 § socialtjänstlagen. Socialtjänstverksarnheten innefattar bl.a. åtgärder mot missbruk, omsorg om barn och ungdom, omsorg om äldre människor och omsorg om människor med funktionshinder. Uppgifter om ömtåliga personliga förhållanden får enligt 59§ socialtjänstlagen inte tas i sådana personregister hos socialnämnden som utgör sammanställningar av uppgifter. Bestämmelsen hindrar dock inte att det tas uppgifter om åtgärder som har beslutats inom socialtjänsten och som innebär myndighetsutövning. Paragrafen innehåller ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela ytterligare föreskrifter om registren. I 50 § socialtjänstförordningen 1981:750 föreskrivs att ytterligare föreskrifter om register enligt 59 § socialtjänstlagen meddelas av Socialstyrelsen. Socialstyrelsen har i sina föreskrifter

Personnummeranvändningen 117

SOSFSS 1981 : 121 personregister inom socialtjänsten föreskrivit om att i personregistren får tas sådana uppgifter inte rör ömtåliga som personliga förhållanden. Hit räknas enligt föreskrifterna namn, personnummer, adress, civilstånd och övriga familjeförhållanden, uppgift om vårdnadshavare, förmyndare eller god man samt nära anhörig eller annan liknande uppgift, yrke, arbetsgivare, bostadsför-

hållanden samt inkomst- och förmögenhetsförhållanden. När det är fråga om beslut inom socialtjänsten fattas den registrerade och som om som innebär myndighetsutövning får dock uppgifter om ömtåliga personliga förhållanden tas in i personregistren. I föreskrifterna ges exempel på sådana beslut. Bestämmerlser sekretess för uppgifter inom om socialtjänsten finns i sekretesslagen.

Frågan om en författningsreglering personregister inom social-

av tjänstens verksamhetsområde utreds, redovisas i avsnitt 2.4, som av Socialtjänstkommittén.

Inom kommunernas socialtjänst är följande slag personregister av vanliga:

socialregister över personer som fått ekonomisk hjälp eller vård inom socialtjänsten

hemtjänstregister -

barnomsorgsregister

färdtjänstregister -

- kommuninvånarregister.

Även andra slag av personregister kan förekomma inom socialtjänsten beroende på hur kommunen organiserat sin verksamhet och på kommunens storlek. Kommundata AB

numera Dialogdata Informationssystem AB,

fortsättningsvis kallat Dialog hade under 1970- och 1980-talen i en det närmaste dominerande ställning när det gällde ADB-stöd inom

socialtjänsten. En stor andel kommuner utnyttjar Dialogs system, men drift i egen regi t.ex. på persondatorer ökar. Av bl.a. ekonomiska skäl kommer kommunerna att över sin verksamhet. Därmed kan se även datordriften vid Dialog vägas alternativ där kommunen mot ett själv sköter driften eller utnyttjar privat servicebyrå. en Företaget WM-data AB tidigare Netsoft AB är i storleksordning efter Dialog det näst största dataföretaget när det gäller att utveckla och tillhandahålla ADB-system för socialtjänstens verksamhetsområden.

I mitten av l980-talet lanserade Dialog on-linesystemet Socia som består av ADB-rutiner för socialtjänstens skilda verksamhetsområden. Socia bygger på användningen

av ett kommuninvånarregister KIR.

118 Personnummeranvändningen

I KIR finns alla är folkbokförda i kommunen registrerade.

som

Uppgift adress och personnummer registreras i KIR.

om namn,

Normalt sker avisering från folkbokföringen en gång per vecka.

KIR innehåller s.k. nyckelkodsindelning som motsvarar kommu-

en

indelning i planerings- eller statistikområden. Varje i kommunen

nens

folkbokförd finns registrerad i KIR är knuten till en

person som

fastighetsbeteckning som i sin tur är knuten till nyckelkodsområdet.

Socia består fem delsystem som hanterar

av akter och ärenden, barnomsorg, äldreomsorg, familjeomsorg och statistik. -

I systemet för barnomsorg administreras barnomsorgsverksamheten. Här registreras kö till barnomsorg och placeringar av barn. Kommui form institutioner, avdelningar och dagbarnvårdare

nens resurser av registreras också i systemet. Debitering avgifter och beräkning av av

löner till dagbarnvårdare ombesörjs systemet. Debiteringen utgörs

av kombination kommunens taxor, debiteringsregler, familjens av en av

ekonomi, barnets placering Barnomsorgssystemet kan vidare

m.m.

utnyttjas för statistik- och informationsuttag på olika områden och nivåer. I en särskild rutin Inkomstförfrågan inhämtas uppgift om sjukpenninggrundande inkomst SGI för föräldrarna. Ett stort antal kommuner har erhållit Datainspektionens tillstånd att inhämta uppgifterna. Vissa andra funktioner finns också liksom möjligheten att

till systemet koppla olika tilläggsprodukter. I det följande beskrivs personnummeranvändningen i ett ADBregister för barnomsorg som innehåller avtalsregistrering, debitering och betalningsövervakning beskrivningen avser Dialogs Socia-system

för barnomsorg. I barnomsorgsregistret finns registrerat personnummer på barn och vårdnadshavareräkningsmottagare. Kontroll inkomstuppgifter sker

av

samkörningen med uppgifter om sjukpenninggrundande

genom inkomst hos RFV. Därvid används personnumret som identiñkations-

begrepp. Placeringsmeddelanden och vissa andra utskrifter innehåller

också personnummer.

Med ledning uppgifter från barnomsorgsregistret framställs

av räkningar. På räkningarna sänds ut har personnumret ersatts med som

särskilt räkningsnummer. När inbetalningar registreras hos bank-

ett

eller postgirot är det således det särskilda räkningsnumret som

registreras.

Vid redovisningen betalningarna sker en betalningskontroll i

av

Socia varvid det särskilda räkningsnumret kopplas till personnummer. Enligt uppgift från Dialog leder den första utsändningen av räkning i

Personnummeranvändningen 119

85 procent av fallen till att betalning erläggs. De 15 procent som inte erlagt betalning erhåller påminnelser och krav. Alla påminnelser och krav innehåller, liksom den ursprungliga räkningen, ett särskilt räkningsnummer i stället för personnummer. Enligt en grov uppskattning leder 3 4 - procent av räkningarna till att kommunen lämnar in ansökan en om betalningsföreläggande till

kronofogdemyndigheten. Innan detta sker inhämtar kommunen

en

kreditupplysning avseende räkningsmottagaren. I kreditupplysningsför-

farandet används, på sedvanligt sätt, personnummer som identifikationsbegrepp. Vid ansökan om betalningsföreläggande lämnas både

uppgift om personnummer i enlighet med bestämmelsen

i 18 § lagen

om betalningsföreläggande och handräckning och uppgift det

om särskilda räkningsnumret.

Hälso- och sjukvård

Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763 föreskriver att landsting skall erbjuda en god hälso- och sjukvård dem bosatta som är inom landstinget. Även i övrigt skall landstignet verka för en god hälsa hos hela befolkningen. För kommuner inte ingår i som landsting åligger ansvaret i stället kommunen. Enligt hälso- och sjukvårdslagen skall hälso- och sjukvården bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Detta en innebär särskilt att vården skall vara av god kvalité och tillgodose patientens behov - av trygghet i vården och behandlingen, vara lätt tillgänglig, bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet samt främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och - sjukvårdspersonalen jfr 2 a §. Patientjournallagen 1984:562 föreskriver det vid vård att av patienter inom hälso- och sjukvården skall föras patientjournal. En patientjournal skall enligt lagen, uppgifterna om föreligger, alltid innehålla uppgift om patientens identitet jfr 3 § andra stycket. Någon bestämmelse om vilka identitetsuppgifter journalen som skall innehålla finns inte. Bestämmelser sekretess inom hälso- och sjukvården om finns i sekretesslagen. Inom hälso- och sjukvården förs olika personregister. Vid

Socialsty-

relsen finns personregister för forskning och

statistikframställning

inom hälso- och sjuvårdens område. Vid Läkemedelsverket finns ett

läkemedelsbiverkningsregister.

120 Persannummeranvändningen

Inom kommuner och landsting förs register för bl.a. vårdadmini-

stration och medicinsk service. Här finns också register för hälsokon-

troller och klinisk forskning.

I lagen 1991:425 viss uppgiftsskyldighet inom hälso- och

om

sjukvården bemyndigas regeringen att meddela föreskrifter för kommuner och landsting att lämna uppgifter till Socialstyrelsen och

Läkemedelsverket för forskning och statistikframställning inom hälso-

och sjukvårdens område. Patientjournaler förs i allt större utsträckning med hjälp av ADB. Det pågår inom hälso- och sjukvården också utveckling med

en

bärbara elektroniska minnen, s.k. smart cards eller patientkort.

Patientkort med chips minnesmedium eller kort med laseroptiskt som

minneskapacitet. Även för personal minne har en mycket stor

utvecklas liknande kort för att bl.a. ange behörigheten.

På marknaden finns flera olika sjukjournalsystem. Utredningen har valt att kort beskriva journalsystemet Swedestar som tillhandahålls av Dialog Data AB. Systemet finns på omkring 75 olika vårdställen och

har omkring 1.000 användare.

I journalsystemets kliniksystem kan i princip vilket löpnummer som

helt användas identifierare. Vid kommunikation med andra som

avdelningar eller register, exempelvis faktureringsavdelning och vid receptutfärdande kan användning olika identitetsbegrepp förorsaka

av

problem. Journalsystemet innehåller följande funktioner:

läsa och skriva journal,

-

signering av patientjournal,

läkemedelslista, laboratorielista, fakturalista, remisser, -

grafisk presentation av mätvärden,

-

problemorienterad journal,

-

läkmedelsförskrivning med receptutskrift,

-

sekretess och behörighetskontroll,

-

patientregistrering,

-

kontakt och besöksregistrering med kassa,

-

bokning och kallelse samt

bevakning av bl.a. kontrollbesök. - Hälsodatakommittén S 1993:12 har bl.a. fått i uppdrag att lämna

förslag till författningsreglering personregister inom hälso- och

av

sjukvården. Kommittén skall enligt sina direktiv Dir. 1993.l11 främst lämna förslag rörande reglering frågor som direkt hänger

av

med den personliga integriteten. Hit räknas enligt direktiven

samman frågor de ändamål för för vilka register skall få föras och t.ex. om

Personnummeranvändningen 121

vilka personuppgifter som får ingå, de bearbetningar av personuppgifter som får ske, utlämnande eller arman användning av personuppgifter, bevarande och gallring av uppgifter, kontroll och säkerhet samt krav på krypteringssytem eller andra skyddsmekanismer.

Kommunalt integritetsskyddsarbete

Inom flera kommuner pågår arbete med att på frivillig väg stärka integritetsskyddet vid ADB-hantering av personuppgifter. I Malmö beslutade kommunfullmäktige att införa ett system med central förprövning av nya personregister som förs med hjälp av ADB inom olika verksamheter kommunfullmäktige den 27 februari 1986, § 37 Bih. nr 28. Denna förprövning syftar främst till att slå vakt om skyddet för den personliga integriteten och ADB-säkerheten. Systemet är numera väl etablerat och innebär att kommunstyrelsen granskar alla nya personregister. Speciellt prövas personnummeranvändningen. Rutinerna lades fast redan innan de skärpta reglerna togs i datalagen 1992. Berörd kommunal nämnd måste på ett övertygande sätt visa att säker identifiering bara kan ske med personnummer. Ofta kommer man överens om att i stället använda uppgift om födelsetid som identifieringsbegrepp. Till undantagen hör bl.a. värd- och behandlingsregister inom sjukvården. Systemet med förprövning uppges ha gett gott gensvar hos kommunens nämnder. Kommunfullmäktige i Göteborg beslutade 1987 att inrätta en parlamentarisk grupp för integritetsfrågor inom dataområdet GRIND. GRIND fick bl.a. i uppdrag att undersöka förutsättningarna att pröva andra identifikationsbegrepp än personnummer. Kommunfullmäktige rekommenderade 1987 nämnderna att undvika att ange personnummer i kommunala handlingar och protokoll i den man det inte föreskrivs i författning. På initiativ av GRIND genomfördes en inventering av personnummeranvändningen i ADB-register vid förvaltningar och bolag i Göteborgs kommun. Utredningen lämnades till kommunstyrelsen i juni 1991. GRIND föreslog ingen generell begränsning av användning av personnummer i register som samkörs med statliga register, där personnummer används som identifikationsbegrepp. GRIND föreslog inte heller någon begränsning vad gäller användningen av personnummer i socialtjänstens och sjukvårdens register, där kraven på säker identifiering stora samt forsknings- och rättssäkerhetsskäl försvårar möjligheterna att pröva annat identitetsbegrepp. GRIND ansåg för dessa register att berörd nämnd skulle överväga att koda personnumret. För de personregister som inte kommunicerar med statliga register ocheller där säker identifikation med personnummer inte är ett absolut krav fanns det enligt GRIND förutsättningar för att pröva andra

122 Personnummeranvdndningen

identitetsbegrepp. GRIND föreslog här att nämndernabolagen fick i

uppdrag att överväga annatandra identifikationsbegrepp. Kommunfullmäktige beslutade 1991 Göteborgs stad, kommunfullmäktige, handling 1991 nr 299 att ge nämndbolag i uppdrag att överväga att koda personnummer i personregister som samkörs med statliga -

register för att skydda den personliga integriteten i Göteborg,

att koda personnummer där säker identifikation med personnummer -

krävs som t.ex. i socialtjänstens och sjukvårdens personregister, annat identifikationsbegrepp än personnummer i register som inte

samkörs med statliga register eller där säker identifikation med personnummer inte är ett absolut krav. GRIND har också kommit att utgöra en obligatorisk remissinstans för nämnderna i Göteborg vid inrättandet av nya personregister. GRIND ger löpande information till kommunens förvaltningar och bolag i datalagsfrågor och medverkar vid utarbetandet av riktlinjer för

hantering av integritetsfrägor vid inrättande av personregister i

kommunen. Någon utvärdering av försök med alternativa identifikationsbegrepp i Göteborgs kommun har, enligt vad utredningen inhämtat, ännu inte

företagits. Motsvarande förprövningssystem finns också inom andra kommu-

ner. Vissa kommuner har också fattat beslut om att inte ange personnummer pä räkningar som sänds ut.

4.3.5 Personaladministrativa system

Personaladministrationen sköts numera i allmänhet med stöd av ADB.

På marknaden finns ett flertal personaladministrativa system. Dessa kommer till användning både inom mindre företag och hos större företag eller myndigheter. Lagstiftningen uppställer krav på registering av uppgifter, som

många gånger är känsliga, om anställda. Ett exempel på detta är

arbetsgivarens ökade ansvar för de anställdas rehabilitering, jfr lagen om allmän försäkring 1962:381. Utredningen har valt att beskriva det personaladministrativa SLÖR Statligt löneuträkningssystem används

systemet som av

flertalet myndigheter. Huvudman är Statens löne- och pensionsverk

SPV. Liknande system används inom den enskilda sektorn.

I lönesystemet beräknas preliminär skatt och dras eventuell kvarskatt. Uppgifter lämnas till RSV och löntagaren. Månadens preliminärskatt och kvarskatt bokförs mot avräkningskonton i redovisningssystemet.

Personnummeranvändningen 123

Enligt avtal mellan SPV och Nordbanken ombesörjer banken utbetalning nettolöner för samtliga SLÖR-kunder. Information av om lönerna överförs via magnetband från lönesystemet till bankens centrala system. Detta sker varje månad i samband med den slutliga löneberäkningen. Banden innehåller uppgifter om månadens nettolöneinsättningar i banklöne- respektive personkontosystemet. Varje kund bestämmer själv sin anslutningsform för löneutbetalning till banklönekonto eller personkonto. Varje månad förskotterar SPV kundernas nettolöner till banken. Kunderna inbetalar lönekostnaderna månadsvis i efterskott, antingen genom automatisk överföring eller via översänd faktura. Vissa uppgifter om sjukfrånvaro överförs automatisk till de allmänna försäkringskassorna under förutsättning att de har rapporterats till lönesystemet. Från SLÖR levereras varje månad uppgifter till SCB för framställning av statistik. Uppgifterna avser all information om anställningar och lönehändelser. De löneuppgifter som har betydelse för beräkning av statlig pensionsförmån sammanställs i SLÖR årsvis för överföring till ett datorbaserat system för maskinell matrikelföring MAREG. För personer som närmar sig pensionsåldern lämnar arbetsgivaren uppgift till SPV om anställningsförhållanden före anslutningspersonens tidpunkt till MAREG. Varje månad, efter den slutliga löneberäkningen, framställs bokföringsposter som via band överförs till det statliga redovisningssystemet, Cosmos. Huvudman för Cosmos är RRV. Uppgifter om intresseavdrag som avser premie för grupplivförsäkring skickas varje månad från försäkringsbolag till SLÖR på magnetband. Därefter verkställs avdragen på varje försäkringstagares lön enligt utfärdade direktiv. Avdrag verkställs också för bl.a. fackföreningsavgifter. Vid registreringar i SLÖR används identifikapersonnumret som tionsbegrepp.

4.3.6 Domstolar och andra rättsvårdande myndigheter

Domstolar

Det finns ett antal regler som uppställer formella krav på uppgift om personnummer i domstolarnas dömande verksamhet. Enligt 33 kap. 1 § rättegångsbalken RB skall en enskild parts första inlaga i rättegång innehålla uppgift bl.a. partens om personnummer. Förs partens talan av ställföreträdare skall dennes personnummer

124 Personnummeranvändningen

anges. En stämningsansökan skall dessutom innehålla uppgift om enskild svarandes personnummer. Enligt 3 § förvaltningsprocesslagen 1971:291 skall en ansöknings- eller besvärshandling från en enskild bl.a. innehålla uppgift om dennes personnummer. Förs den enskildes

talan av ställföreträdare skall dennes personnummer anges. Personnummer skall också anges för enskild motpart. Vilka uppgifter som de allmänna domstolarnas och de allmänna för-

valtningsdomstolarnas protokoll, domar och beslut skall innehålla regleras förutom i RB 6, 17 och 30 kap och förvaltningsprocesslagen

30 § i protokollskungörelsen 1971 : 1066 för de allmänna domstolarna och i förordningen 1979:575 om protokollföring m.m. vid de

allmänna förvaltningsdomstolarna.

Vad angår bl.a. rvistemâlsdomar har regeringen i förordningen 1976:819 om avfattning av dom i tvistemål m.m. föreskrivit att

tingsrätterna och hovrätterna skall tillämpa vissa särskilda bestämmel-

ser om avfattning av dom i bl.a. tvistemål. I en bilaga till förordningen finns upptaget särskilda formulär för domens utformning.

Enligt dessa skall uppgift om personnummer anges för bl.a. kärande

och svarande.

Regeringen har också förordnat att tingsrätterna och hovrätterna skall tillämpa vissa särskilt angivna bestämmelser om avfattning av dom och slutligt beslut i brottmål DVFS 1988:40 B 86 ändrad senast

genom DVFS 1993:21 B 86. Enligt 5 § förordningen 1970:517 om rättsväsendets informationssystem RI skall uppgift om dom eller beslut av tingsrätt, hovrätt eller Högsta domstolen lämnas till RPS i vissa särskilt angivna fall. De

uppgifter som sänds till RPS ligger till grund för bl.a. kriminalregistret, körkortsregistret, kronofogdemyndighetens indrivning

bötesavgöranden och Statistiska centralbyråns rättstatistik se vidare

avsnitt 00. Närmare föreskrifter om omfattningen av uppgiftsskyl-

digheten och sättet för dess fullgörande meddelas enligt 8§ för-

ordningen av DV. Verket har med stöd av bestämmelsen fastställt

vissa föreskrifter om uppgift till RPS om dom och slutligt beslut i brottmål i tingsrätt DVFS 1988:38, se DVFS 1993:22, B i hovrätt DVFS 1988:37, B 1989:21, B 8:1, 1992:5, B 8:2, 1992:9, B 8:3, 1992:26, B 8:4 och 1993:15, B 8:5 och i Högsta domstolen DVFS 1988:39, B 12 och 1993:17, B 12:1.

Enligt föreskrifterna skall ett exemplar av domen eller beslutet samt s.k. RI-uppgift skickas till RPS. Omfattar domen flera tilltalade skall en RI-uppgift lämnas för varje tilltalad. Har slutligt beslut tagits in i protokoll eller tecknats på handling i akten lämnas endast RI-uppgift.

Hovrätt och Högsta domstolen skall även sända en kopia av det överklagade avgörandet.

Personnummeranvändningen 125

Enligt de s.k. RI-pärmar utgivits DV

som av föreligger en skyldighet för domstolarna att då dom och slutligt beslut sätts

upp särskilt,

med vissa särskilt angivna undantag, skriva dessa på vissa

av verket

angivna blanketter. Blanketterna finns i särskilt

ett set. Första exemplaret i varje set utgör RPS exemplar, är som avsett för optisk

läsning. Genomslagskopian utgör domboksexemplar. Vissa blanketter

behöver inte användas när utskrift dom sker

av med hjälp av dator

eller skrivautomat. Inte heller behöver blanketter användas för en domstol

som använder sig av det s.k. MÅHS-systemet se nedan.

Beträffande tilltalad och motpart skall enligt regeringens föreskrifter

på domsbeslutsblanketten bl.a.

anges personnummer. Har i fråga om

utlänning personnummer inte fastställts skall enligt föreskrifterna

anges födelsetiden med siffror år, månad sex och dag på samma sätt som i ett personnummer.

Om domstolens dom eller beslut inte avfattats på blankett skall

enligt DV:s föreskrifter RI-uppgiften bl.a. innehålla

uppgift om den tilltalades personnummer. DV har fastställt blanketter till domar och beslut i körkortsmál vid länsrätt samt föreskrifter för deras

användning DVFS 1983:23 B 55:4. Enligt DV:s anvisningar skall

personnummer anges för körkortsinnehavaren.

Domstolarnas underrättelser

Utöver skyldigheten enligt RI-förordningen har domstolarna

ålagts att i vissa fall underrätta domar och beslut.

om Grundläggande bestämmelser om expediering domar, beslut och underrättelser

av i

brottmål finns i förordningen 1990:893 underrättelse

om om dom i

vissa brottmål I förordningen finns bl.a.

m.m. bestämmelser om att

domsbevis eller kopior domar i vissa fall skall

av sändas till bl.a.

Kriminalvårdsstyrelsen, frivårdsmyndigheten, socialnämnd, länsstyrel-

sen och Statens ansvarsnämnd.

I förordningen 1987:1099 skyldighet för domstol

om att underrätta parterna om utgången i mål och ärenden finns bestämmelser m.m. om

expediering till parterna. Expedieringsbestämmelser finns även

i ett

stort antal andra författningar. Här skall endast nämnas

några av dessa.

Domstol skall enligt 85 §

körkortsförordningen 1977:722 i vissa

fall underrätta länsstyrelse dom eller beslut.

om I vissa särskilt

angivna fall skall domstolen sända kopia domen

av eller beslutet till

länsstyrelsen. Tingsrätt skall enligt bestämmelsen också underrätta länsstyrelse om vissa åtalsnedläggelser och då fråga är om vissa friande domar. Underrättelserna skall enligt bestämmelsen

innehålla uppgifter om personnummer.

126 Personnummeranvdndningen

Enligt taxeringsförordningen 1990: 1236 skall allmän förvaltningsdomstol underrätta Skattemyndigheten om beslut enligt taxeringslagen 1990:324 även i de fall Skattemyndigheten inte är part i målet 18 §. Allmän förvaltningsdomstol skall vidare enligt de föreskrifter som RSV meddelar lämna uppgifter till verket om sina beslut i mål enligt taxeringslagen 19 §. Länsrätten har även att underrätta kommunen beslut i mål taxering som innebär ändring i skattemyndighetens om om beslut, inte beslutet har fattats lagfaren domare ensam eller om av en kommunen i egenskap part skall underrättas om beslutet enligt 31 § av förvaltningsprocesslagen. I fråga beslut som fattats av kammarrätt om skall dock underrättelseskyldigheten fullgöras av Skattemyndigheten 20 §. Utlänningsförordningen 1989:547 innehåller bestämmelser om att domstol då beslut eller dom gäller utlänning i vissa fall skall sända en underrättelse eller kopia domen eller beslutet till Statens invandrarav verk, Kriminalvårdsstyrelsen, polismyndighet och länsstyrelse. Enligt förordningen 1981:967 skyldighet för domstol och om kronofogdemyndighet att lämna underrättelser om vissa beslut av exekutiv betydelse skall domstol i vissa fall underrätta kronofogdemyndighet, inskrivningsmyndigheten, Luftfartsverket, Sjöfartsregistret, Patent- och registreringsverket och Statens växtortnämnd. Bötesverkställighetsförordningen 1979: 197 innehåller bestämmeldomstol skall, när slutligt beslut i mål om förvandling av ser om att böter har meddelats, sända bl.a. avskrift beslutet till kronofogen av demyndigheten. Hovrätten skall i vissa fall även sända avskrift av hovrättens beslut till länsstyrelsen eller den myndighet som annars har att till att bötesbeloppet befordras till verkställighet. Om exse peditioner i mål förvandling böter finns dessutom särskilda om av föreskrifter. förordningen 1949:661 skyldighet för domstol att lämna Enligt om uppgifter i mål och ärenden enligt föräldrabalken m.m. har domstol i vissa fall bl.a. i ärenden och mål angående adoption, vårdnad,

faderskap och förmynderskap att underrätta skattemyndighet,

socialnämnd, försäkringskassa, Centrala studiestödsnämnden och Överförmyndaren. Enligt 13 § förordningen meddelar DV närmare bestämmelser i fråga domstols uppgiftsskyldighet enligt förom ordningen. Sådana DV meddelade föreskrifter finns i DVFS av 1991:16 B 55:4. I förordningen 1983:490 skyldighet för domstol att lämna om uppgifter beträffande äktenskapsskillnader m.m. finns bestämmelser skyldighet för domstolarna att i vissa fall sända underrättelse till om socialnämnden och skattemyndigheten. bestämmelser i förordningen 1987:1022 äktenskaps- Enligt om registret skall de allmänna domstolarna sända in uppgifter om vissa

Personnummeranvändningen 127

domar och beslut främst

som avser äktenskapsskillnadsfrågor till

äktenskapsregistret. Registret firs SCB. Med stöd av av förordningen

har DV utfärdat föreskrifter

om att tingsrätt skall fullgöra sin

upp-

giftsskyldighet genom användande särskilda formulär

av DVFS

1987:33 B 39. På dessa skall uppgift

anges om mannens och kvinnans

personnummer.

Enligt förordningen 1982: l 17 underrättelse om till socialstyrelsen

om domar i vissa brottmål skall domstol en i vissa fall sända domsen

kopia till Socialstyrelsen. Domstol skall enligt kungörelsen 1936:627 ang. översändande till

domkapitel utslag i mål vari präst blivit dömd

av till domkapitlet sända

en kopia av brottmålsdomen.

Expediering förekommer även till följd

av s.k. generella rekvisitio-

ner från statliga myndigheter t.ex.

expediering till åklagaren och

lokala överenskommelser.

Enligt förordningen 1986:104 registerföring

om vid allmänna

domstolar med hjälp automatisk

av databehandling får tingsrätterna,

hovrätterna och Högsta domstolen föra register

över mål och ärenden

som avses i protokollkungörelsen för de allmänna

domstolarna med

hjälp av automatisk databehandling. Registret får enligt

3 § endast

innehålla de uppgifter i

som anges en bilaga till förordningen. Enligt denna bilaga får registret bl.a. innehålla uppgift

om personnummer

beträffande enskild part, sakägare, intervenient, ställföreträdare, vittne, sakkunnig, tolk, målsägande som inte för talan, medtilltalad, annan som avses i 36 kap. 1 § rättegångsbalken, konkursgäldenärs

make samt målet rör. annan som

Arbetet vid landets domstolar har under

lång tid bedrivits utan moderna kontorstekniska hjälpmedel och med föråldrade

tekniska

metoder. Det först i slutet 1980-talet var av som ett visst datorstöd för

kansliarbetet infördes vid några större domstolar. Detta system,

kanslidatorsystemet, används i något olika versioner vid Stockholms

och Göteborgs tingsrätter vid de

samt tre största länsrätterna.

För domstolarnas interna administration

personal- och ekonomiadministration, statistik m.m. finns antal centrala ett datasystem vid

Domstolsverket DV. Avsikten är dessa att system, bl.a. på kommu-

nikationssidan, skall tekniskt moderniseras så

att dataregistreringen i

så stor utsträckning möjligt görs i domstolarna.

som

DV har tagit fram vissa planer för införande

och användning

av datorteknik inom verkets område. Den

nu gällande ADB-planen redovisades i DV:s treårsrapport för perioden

199293 199495. - Avsikten är att det under de närmaste åren skall införas ett mer heltäckande system i domstolarna såväl vid

handläggning av mål och

ärenden som i den interna administrationen.

Personnummeranvändningen

närvarande pågår utveckling ett målhanteringssystem

För av

MÅHS användning vid domstolarna. I första etapp för generell en

införas vid tingsrätter och länsrätter. Därefter är skall systemet

skall för användning i hovrätter och avsikten att systemet anpassas MÅHS under de två budgetåren kammarrätten Avsikten var att

skulle ha införts vid samtliga tingsrätter och 199394 och 199495

har dock ännu inte tagits i drift vid någon länsrätter. Systemet

testverksamhet har dock bedrivits vid länsrätten i domstol. Viss

MÅHS kräver inte uppgift Jönköpings län och Jönköpings tingsrätt.

om personnummer. MÅHS närvarande 1994 endast finns i form

som alltså för mars

för den enklare utrustning för 0rd- och av en prototyp är anpassat textbehandling förekommer på många håll inom domstolsväsensom emellertid på modernt ADB-stöd som bygger på det. Krav finns ett

sammanknutna i lokala nätverk med integrerade egna persondatorer

till databaser, såsom Rättsbanken och register och åtkomst externa

i tillgodose sådana krav har hovrätten över Skåne Rixlex. Längst att

kommit. Där använder i den dömande verksamheten och Blekinge man

med mycket stark automatisering av rutiner ett specialanpassat system dokument Hovrättssystemet. Systemet är än så

för framställning av

knutet till något register över enskilda personer däremot

länge inte

domstolar och myndigheter men man efter-

ingår en databas över

sådan koppling. Personnummer blir i så fall det primära

strävar en identifiera Hovrätten över Skåne och begreppet för att parterna.

för närvarande även ett system för administration Blekinge utprovar

utbildning. I detta kan personnummer registre-

av domarpersonalens

inte nödvändig. Den behövs dock för vidare

ras, men uppgiften är

rapportering till de centralt administrerade personaladministrativa

systemen.

har i dag möjligheter att hämta information från

En del domstolar

databaser, bl.a SPAR, Rättsbanken och bolagsregistren. Rege-

olika har sedan åtskilliga år en omfattande ringsrätten och kammarrätterna

Rättsbanken. Personnummer är det primära sökbeanvändning av

när adressforskning sker i SPAR och BASUN. greppet

införa kommunikationsnät DOMNÄT

DV har för avsikt att ett

domstolsväsendet. Utbyggnaden nätet avses ske i sådan takt

inom av

domstolar skall anslutna den 1 januari 1996.

att samtliga vara

Polis och åklagare

polisverksamheten finns i polislagen 1984:387.

Bestämmelser om

central förvaltningsmyndighet för polisväsendet och har tillsyn

RPS är

7 § polislagen. Länsstyrelsen är länets högsta polisorgan

över detta, se

för polisverksamheten i länet och har tillsyn över den

som ansvarar

Personnummeranvändningen 129

verksamhet som bedrivs polismyndigheterna i länet, 6 av se Lånen är indelade i polisdistrikt. I varje polisdistrikt finns en polismyndighet som ansvarar för polisverksamheten inom distriktet, 4 Den se centrala polisorganisationen är för närvarande föremål för översyn

Dir 1994:19.

Bestämmelser om åklagare finns i 7 kap. rättegångsbalken.

Allmärma åklagare är Riksåklagaren, statsåklagare och distriktsåklagare, se 7 kap. 1 Riksåklagaren är under regeringen högste åklagare och har i denna egenskap ansvaret för och ledningen av åklagarväsendet i riket. Under Riksåklagaren har statsåklagarna, för envar sitt verksamhetsområde, ansvaret för och ledningen åklagarväsendet, av jfr 7 kap. 2

Insamlandet och bevarandet uppgifter brott, misstänkta av om om och dömda personer har ansetts nödvändigt för åstadkomma att en framgångsrik brottsbekämpning. Registrering sådana uppgifter har av också ansetts nödvändigt för att straffrättens regler bl.a. om sammanträffande brott och förändring påföljder skall kunna av av tillämpas. Uppgifter om registrerade påföljder används ibland också vid lämplighetsprövningar i olika tillståndsärenden.

Det allmänna kriminalregistret innehåller uppgifter om personer som dömts till andra påföljder än enbart böter. Registret förs RPS. av För registret gäller bestämmelserna i lagen 1963:197 om allmänt

kriminalregister kriminalregisterlagen och kriminalregisterkungörel-

sen 1973:53. RPS och polismyndigheterna för också olika slag av polisregister. För dessa register gäller lagen 1965:94 polisom

register m.m. polisregisterlagen. Polisregisterlagen

kompletteras av polisregisterkungörelsen l969:38.

Det allmänna kriminalregistret fördes år 1971 över från Kriminal-

vårdsstyrelsen till RPS och sammanfördes samtidigt med det centrala

personregister som fördes hos RPS. Det samordnade registret förs som med hjälp av ADB kallas och belastningsregistret PBR. För person- PBR gäller således olika regelkomplex beroende på det om är fråga om dess användning som kriminal- eller polisregister. Innehållet till

den del som gäller kriminalregistret regleras

av kriminalregisterlagen

medan övrigt innehåll regleras polisregisterlagen. av

Enligt 1 § kriminalregisterlagen skall hos RPS föras allmänt

ett kriminalregister. I registret skall enligt lagens 2 § finnas uppgifter om personer som av domstol i landet

dömts till fängelse, villkorlig dom eller skyddstillsyn, överlämnats till rättspsykiatrisk vård eller, för brottet är före- - om skrivet fängelse, till vård enligt lagen 1988:870 vård missom av brukare i vissa fall; eller

ålagts förvandlingsstraff för böter. -

130 Personnummeranvandningen

kriminalregistret skall vidare antecknas och anmärkas vissa I påföljder Kriminalregisterlagen innehåller uppgifter rörande m.m. ingen bestämmelse reglerar vilka personuppgifter som skall finnas som

i registret. En uttrycklig reglering kring personnummeranvändning

saknas således i lagen. I 7 § föreskrivs att uppgift som beträffande någon intagits i registret skall utgå bl.a. när avlidit eller när personen åttio år förflutit från hans födelsedag. För uppdatering mot folkbokföringsuppgifter torde uppgift personnummer krävas i registret. om Vilka har rätt att få upplysningar kriminalregistret anges i som ur 8 Upplysningar lämnas till domstol eller allmän åklagare, riksdagens ombudsmän, justitiekanslern, RPS, Datainspektionen eller besluta frihetsberövande åtgärd enligt myndighet som äger rätt att om lagarna utlämning för brott eller utlänningslagen. Till annan om myndighet och för andra fall skall utdrag lämnas, om regeringen för vissa slag ärenden eller i särskilda fall lämnar tillstånd. En enskild av har enligt 9 § rätt att utdrag ur registret om de uppgifter person finns honom själv. Uppgifter skall också lämnas till den som om officiella statistiken. Bestämmelser detta finns i 12 Enligt om paragraf får också under vissa villkor uppgifter lämnas ut för samma forskningsändamål. Enligt 13§ får enligt regeringens föreskrifter utländsk medborgare lämnas till dennes hemland. Uppuppgift om gifter får också lämnas till stat vid överförande av straffen annan verkställighet. Vidare kan regeringen lämna tillstånd att uppgift även i andra situatoner får lämnas ut till främmande stat. När det en nuvarande datoriserade registret inrättades i början av 1970-talet fördes uppgifter domar och beslut meddelats före den l om som 1945 inte till det datoriserade. Det finns dock möjlighet januari över del också sådana äldre uppgifter. Men enligt 5 och 6 §§ att ta av kriminalregisterkungörelsen skall dessa uppgifter lämnas ut bara om det begärs särskilt. Med polisregister avses enligt 1 § polisregisterlagen register som förs hos RPS eller någon polismyndighet för att tjäna till annan brott, för vilka någon har misstänkts, åtalats eller upplysning om dömts, eller någons personliga förhållanden i övrigt. Innehållet i om skall begränsas till uppgifter är nödvändiga för att polisregister som polisen skall kunna förebygga och uppdaga brott samt fullgöra sin verksamhet i övrigt, jfr 2 Närmare föreskrifter om innehållet i polisregister finns i polisregisterkungörelsen, 2-7 §§. Dessa regler innebär bl.a. det i polisregister, förutom sådana uppgifter som skall att antecknas i kriminalregistret, skall tas in uppgifter om vissa bötesdomar och godkända strafförelägganden, åtalsunderlåtelser i vissa fall, beslut utvisning enligt 4 kap. 7 § utlänningslagen 1989:529, om beslut utlämning och beslut om besöksförbud. om

Personnummeranvändningen 131

Rätten att få upplysningar från polisregister regleras i 3 och 4 §§ polisregisterlagen. Några myndigheter har en generell rätt att ta del av uppgifter i polisregister. Enligt 3 § skall utdrag eller upplysning om innehållet i polisregister länmas till Justitiekanslern, riksdagens ombudsmän, RPS, Statens invandrarverk, länsstyrelse, länsrätt, polismyndighet eller allmän åklagare. Även myndighet kan annan erhålla utdrag, om regeringen har lämnat tillstånd för vissa slag av ärenden eller för en särskilt fall. För närvarande har sådant tillstånd lämnats för vissa anställningsärenden samt i fråga nådeärenden och om vissa ärenden enligt utlänningslagen. Polisregisterlagen innehåller också föreskrifter om uppgiftslämnande till den officiella statistiken. I vissa fall får upplysningar lämnas också till utländska myndigheter. Det gäller bl.a. polis- och åklagarmyndigheter i de nordiska länderna eller i en stat som är ansluten till Interpol. Liksom i fråga om uppgifter i kriminalregistret kan en enskild ta del person av uppgifter som finns om honom själv i polisregister. Insynsrätten är dock mera begränsad än i fråga kriminalregisteruppgifter. Närmare om föreskrifter om villkoren för att lämna ut uppgifter till enskilda finns i 17 § 8 polisregisterkungörelsen. Inom polisen används uppgiftera i PBR såväl vid spaning och brottsutredning som vid ordnings- och trañkpolisverksamhet. Uppgifterna används också som underlag i s.k. polismyndighetsärenden där någons personliga förhållanden har betydelse, bl.a. körkortsärenden och vapenärenden. Också hos andra myndigheter, har som rätt att få upplysningar från PBR, används uppgifterna i t.ex. olika tillståndsärenden där det ingår att pröva lämplighet. Hos en persons domstolar och åklagare används uppgifterna främst för handläggningen av brottmål. PBR ingår som ett system i BROTTSRI i sin tur utgör del som en av rättsväsendets informationssystem, RI-systemet. Uppbyggnaden av RI-systemet påbörjades 1967. Ett av syftena med systemet är att

genom ADB-behandling förenkla och förbättra informationsutbytet

mellan myndigheterna inom rättsväsendet. Rl-systemet regleras i förordningen 1970:517 om rättsväsendets informationssystem Rl-förordningen. Enligt denna skall det finnas ett informationssystem grundat på automatisk databehandling för att insamla, lagra, bearbeta och lämna uppgifter har samband med som verksamheten inom polis-, åklagar- och domstolsväsendet samt kriminalvården. Informationssystemet skall bestå olika delsystem. av De system som hitills har utvecklats inom för Rl-projektet ramen tillhör med några undantag antingen det nämnda BROTTSRI system för brottmålsförfarandet i vid mening hos polis, åklagare och de allmänna domstolarna samt för förfarandet inom kriminalvården, RÄTTSDATALAGRI system för diarieföring, beslutsregistrering,

132 Personnummeranvändningen

textbehandling och informationssökning eller PLANRI system för planering och uppföljning inom rättsväsendet. Från RI-systemet levereras uppgifter för registrering i ADB-system utanför polisväsendet, nämligen till kronofogdemyndigheternas REXsystem, Kriminalvårdsstyrelsens centrala kriminalvårdsregister,

Vägverkets körkortregister och SCB:s återfallsstatistik. Överföringen

sker maskinellt och automatiskt och kontroll och sammankoppling sker med ledning av personnummer och nanm.

Frågor om uppbyggnad eller väsentlig förändring av informations-

systemet och standarden i systemet bereds av Samarbetsorganet för om rättsväsendets informationssystem SARI. PBR är det största polisregistret. Hos RPS förs emellertid med stöd polisregisterlagen flera andra register. Dessa används framför allt av för brottsspaning. Hit hör bl.a. brottsanmälningsregistret, det allmänna spaningsregistret, signalements- och känneteckensregistret, fingerav-

trycksregistret, U-boken med uppgifter om utvisningar. Interpol-

analysregistret. Även dessa register förs med registret och beslags- och hjälp ADB. Dessutom finns ett manuellt register, fotoregistret. av Även säkerhetspolisens register regleras polisregisterlagen. av Särskilda föreskrifter för detta register finns i 2 § personalkontrollkungörelsen 1969:446. RPS för dessutom andra register som inte är polisregister i polisregisterlagens mening. Till dessa hör godsregistret och registret for efterlysta fordon samt passregistret. Olika polismyndigheter för vissa lokala register. Det gäller bl.a. lokala spaningsregister av typ tillhållsregister samt register för intern samordning pågående utredningar. Register av nu nämnda slag av omfattas polisregisterlagen. Dessutom finns andra typer av lokala av register för vilka polisregisterlagen inte gäller, t.ex. förundersökningsregister. dvs. tillfälliga register som gäller en viss förundersökning. Enligt 6 § polisregisterkungörelsen får i polisregister tas in uppgift om den som är misstänkt för brott om det är av särskild betydelse för brottsspaning. Med stöd av denna bestämmelse upprättas s.k. personblad. Personbladen ingår i Rl-systemet. Enligt Rl-förordningen 2 och 3 §§ ansvarar RPS för personbladsrutinen. Enligt RPS:s anvisningar för personbladsrutinen åligger det lokal polismyndighet och i vissa fall tull- och åklagarmyndighet an upprätta en personblad så snart någon fyllt femton år är skäligen misstänkt för vissa brott. Polismyndigsom heten skall sända personbladet till RPS. Personbladsrutinen gäller bl.a. för brott mot brottsbalken, narkotika- eller vapen-lagstiftningen och trafikbrottslagen. Brott mot andra författningar omfattas av personbladsrutinen endast då svårare straff än böter är föreskrivet för brottet. Sedan åklagaren har fattat beslut i åtalsfrågan upprättas ytterligare ett personblad. Även detta sänds till RPS. Uppgifterna från personbladen

Personnummeranvändningen 133

registreras i PBR. I bilaga 7 finns en sammanställning de ADBav system som finns inom polisväsendet. I förordningen 1992:1027 register för strafföreläggande, om föreläggande av ordningsbot, m.m. föreskrivs att det med hjälp av ADB skall föras olika register över strafföreläggande och ordningsbot, se 1 Regleringen omfattar både lokala och centrala register. Vid varje lokal åklagarmyndighet skall föras ett register över strafföreläggande, se 2 Riksäklagaren är registeransvarig för samtliga register medan den lokala åklagarmyndigheten är registeransvarig för sitt register, jfr 9 För hela landet skall det vidare föras ett register över alla strafförelägganden som har utfärdats inom åklagarväsendet, 4 Riksäklagaren är registeransvarig för detta register medan den lokala åklagarmyndigheten är ansvarig för uppgifter i ärenden handläggs som hos myndigheten, jfr 9 En motsvarande ordning i fråga om registerföring och registeransvar gäller för straffärelägganden som utfärdats inom tullväsendet, jfr 5 och 9 §§. För hela landet skall föras ett register över förelägganden av ordningsbot, se 6 § förordningen om register för strafföreläggande. Också här finns ett delat registeransvar. RPS är registeransvarig. Polismyndigheter och lokala tullmyndigheter är registeransvariga för uppgifter i ärenden som handläggs hos respektive myndighet, jfr 9 Personnumret används som sök- och kopplingsbegrepp i flertalet av de register som innehåller personuppgifter. I det anmälningsnya

systemet, RAR rationell anmälningsrutin,

används personnumret som ingångsvärde till systemet och identitetsuppgifter hämtas automatiskt fran SPAR in till registret. Även i passregistret används personnumret som ingángsvärde och identitetsuppgifter hämtas från SPAR och läggs automatiskt in i registreringsbilden. Inregistrering utfärdade av ordningsförelägganden följer samma modell som vid passregistret och RAR, med den skillnaden att uppgifterna hämtas från det centrala biloch körkortsregistret. Anledningen till att uppgifterna hämtas från biloch körkortsregistret är att det föreligger ett behov att förutom av identitetsuppgifter även hämta in körkortsuppgifter. Inom polisväsendet pågår en uppbyggnad och konstruktion av nya. system. Bl.a. planerar RPS att bygga ett rikstäckande polisdatanät. Tanken är att nätet skall vara grunden i kommunikationsstrategi en ny som planeras vara fullt genomförd i landets alla polisdistrikt under 1995. Avsikten är bl.a. att landets poliser successivt skall förses med bärbara terminaler eller penndatorer jfr SOU 1993:10 46. Dessa s. skall kunna sättas i kontakt med olika databaser, bl.a. polisregister, som är anslutna till polisdatanätet. För de systemen planerar nya man, enligt uppgift från RPS, att använda på sätt personnummer samma som tidigare.

134 Personnummeranvändningen

I en av inom Justitiedepartementet i april 1992 framtagen pro-

memoria Ds l992:32läggs fram förslag till en författningsreglering

av den framtida brottsregistreringen. Promemorian innehåller förslag till tre olika författningar, nämligen en kriminalregisterlag, en lag om misstankeregister och en lag om polisregister. Enligt förslagen skall den centrala registreringen av påföljder ske i ett register, kriminalregistret. I detta register skall också ingå sådana påföljdsuppgifter som för närvarande antecknas i körkortsregistret. Vidare skall ett särskilt misstankeregister inrättas. I detta skall antecknas uppgifter om skälig misstanke om brott. Polisregister skall gälla för de register som förs av polisen för spanings- och utredningsändamål. I promemorian tas dessutom vissa andra frågor, bl.a. polisens registrering av s.k. upp förspaningsuppgifter. Promemorieförslaget innebär att något ADBregister med förspaningsuppgifter inte bör få inrättas. Förslaget är för närvarande föremål för beredning inom regeringskansliet.

4.3.7 Körkortsregistret

För den registrering som behövs för tillämpningen av körkortslagen 1977:477 finns ett för landet gemensamt körkortsregister. Registret regleras i körkortsförordningen 1977:722. Körkortsregistret innehåller tre slag av uppgifter, nämligen identitetsuppgifter, körkortsuppgifter och belastningsuppgifter. Belastningsuppgifterna gäller dels uppgifter om sådana brott som anges i 83 § körkortsförordningen 1977:722, dels vissa andra uppgifter, t.ex. om anmälan till länsstyrelse att en körkortsinnehavare inte längre uppfyller förutsättningarna för att få ha körkort. Vilka uppgifter som skall föras i registret och vilken myndighet som har ansvaret för införandet regleras i 91 § körkortsförordningen. I registret skall anges bl.a. personnummer. Körkortsregistret förs till sin huvuddel av Vägverket genom automatisk databehandling 90§ körkortsförordningen. I fråga om vissa belastningsuppgifter, nämligen uppgifter om brott som anges i 83 § körkortsförordningen, förs dock registret av RPS. Denna del av registret, körkortsregistrets belastningsdel KKBEL, fyller huvudsakligen två syften: den skall lämna underlag för prövningen i körkortsmål och den skall ge information till åklagare och domstolar i trafikmål tidigare traffikbrottslighet. Även belastningsdelen ingår om i R1-systemet och förs således med hjälp av ADB. Det författningsmässiga stödet för att föra belastningsdelen med hjälp av ADB finns i Rl-förordningen 21 §. I belastningsdelen antecknas uppgifter om domar, beslut om åtalsunderlåtelse, straffföreläggande och förelägganden av ordningsbot som innebär att en körkortshavare, innehavare av traktorkort m.fl. funnits skyldig till vissa brott. Det är

Personnummeranvändningen 135

främst fråga om brott mot trafikbrottslagen och andra trafikförfattningar, narkotikastrafflagen samt vissa brottsbalksbrott såsom misshandel och andra våldsbrott. I fråga flertalet av brottsbalksom brotten sker dock inte någon registrering om påföljden stannat vid böter. Uppgifter i belastningsdelen bevaras under fem år från dagen för den dom eller motsvarande som har föranlett registreringen 92 § körkortsförordningen, 21 § RI-förordningen. Om en registrerad har avlidit, skall uppgifterna om honom utgå ur registret snarast.

4.3.8 Det centrala kriminalvårdsregistret

Hos Kriminalvårdsstyrelsen förs det centrala krfiminalvårdsregistret. Registret är uppdelat i olika delregister. Kriminalvårdsregistret innehåller uppgifter om samtliga personer som undergått kriminalvårdspåföljd i Sverige under de senaste fem åren eller som skall undergå sådan påföljd. Kriminalvårdsregistret förs med hjälp av ADB. Ett centralt sökbei registret är uppgift Även detta register grepp om personnummer. ingår i RI-systemet och regleras i RI-förordningen. I RI-förordningen finns bestämmelser om uppgiftsskyldighet till Kriminalvårdsstyrelsen från olika myndigheter samt om uppgiftslämnande från registret. Närmare föreskrifter om registret utfärdas av Kriminalvårdsstyrelsen.

4.3.9 Tullregistret

För fastställande, uppbörd, restitution och redovisning av tull, annan skatt och avgifter som skall betalas till tullverket, fullgörande av Övervaknings-, kontroll- och revisionsuppgifter inom tullmyndig-

heternas område, planering och tillsyn av tullmyndigheternas verksam-

het och framställning av statistik och andra samlingar av uppgifter inom ramen för den verksamhet som tullmyndigheterna ansvarar för får ett för tullmyndigheterna gemensamt tullregister föras med hjälp av automatisk databehandling. Registret regleras i tullregisterlagen 1990:137. Generaltullstyrelsen är registeransvarig för tullregistret. Andra tullmyndigheter är registeransvariga när det gäller uppgifter i tullärenden som handläggs hos myndigheten. De uppgifter som registret får innehålla anges i 3 § tullregisterlagen. Tullregistret får sambearbetas med uppgifter från register hos RSV, Kommerskollegium och Statens jordbruksverk avseende uppgifter om registrering som skattskyldig och uppgifter om import- och exportlicenser 4 §. Tullid tullidentifikationsnummer, personnummer och organisationsnummer och organisa-

136 Personnummeranvdndningen

tionsnummer är grundläggande sökbegrepp i tullregistret 5 § andra stycket. Samtliga tullmyndigheter får ha terminalåtkomst till tullregistret. Annan tullmyndighet än generaltullstyrelsen får dock endast ta del av de uppgifter som behövs i myndighetens verksamhet 6 §.

Utlämnande av uppgifter tullregistret får ske på medium ur för automatisk databehandling till Jordbruksverket, Kommerskollegium, Riksskatteverket, skattemyndigheter, Riksrevisionsverket och Statistiska centralbyrån. Till andra myndigheter får uppgifter i registret lämnas ut på medium för automatisk databehandling endast om detta följer av lag eller förordning eller regeringen eller den om myndighet regeringen bestämmer har medgett det 7 §. Tullverket för med stöd polisregisterlagen även av ett särskilt spaningsregister SPADI.

4.3.1O Fastighetsregister

Personnummer ingår författningsenligt i olika

register i fastighets-

dataverksamheten. I inskrivningsregistret redovisas

lagfarna ägares och tomträttshavares och ansökan

personnummer en om lagfartinskrivning

av tomträttsinnehav skall innehålla uppgift Även om personnummer. beträffande tidigare ägare redovisas De från skatteförpersonnumret.

valtningens fastighetstaxeringsregister tillförda uppgifterna

i systemet innehåller också ägarens personnummer. De här nämnda uppgifterna förutom tidigare ägare redovisas också i byggnadsregistret. Uppgifterna om personnummer fyller flera funktioner. Personnum-

mer används bl.a. vid registermyndigheternas ärendehandläggning.

Vid inskrivningsmyndigheternas handläggning

används personnummer bl.a. vid kontroll ägarförhållanden, behov s.k. av av makemedgivande Även i

m.m. fastighetsbildningsprocessen används personnumret för

t.ex. kontroll av sökandens behörighet, fastställande och kontakt av med berörda sakägare samt säkerställande berörda att rättshavares intressen tillgodoses på ett lagenligt sätt. Detta sammanhänger med det grundläggande syftet bakom dessa register, nämligen offentligatt ge het vissa förhållanden.

När det gäller fastighetsdatasystemets största användargrupp, banker

och andra kreditinstitut, används för kontrollera personnummer att t.ex. kreditsökandes behörighet pantsätta att en fastighet som säkerhet för ett lån. Även andra som utnyttjar systemet mäklare, kommuner m.fl. använder för kontrollera personnumret att behörighetsförhållanden. I ett internationellt sammanhang kan konstateras att man i

många länder tvingats lösa behörighetskontrollfrågorna

t.ex. genom

Personnummeranvändningen 137

krav på medverkan av notarius publicus vid upprättande av köpehandlingar. Personnumren används också för uppdatering av adress- och civilståndsuppgifter i fastighetsdatasystemet från skatteförvaltningens personregister samt för avisering av uppgifter om ägarförändringar till skatteförvaltningens fastighetstaxeringsregister. Personnumret redovisas i dag såväl på officiella registerutdrag och vid sökning via terminal. Vidare ingår personnummer i CFD:s

Ändringsdatatjänst, dvs. aviseringar på ADB-medium för uppdatering

av kommunala fastighetsinformationssystem och till det statliga lantmäteriets handläggningssystem för förrättningsåtgärder.

Fastighetsdatasystemet FDS -

Fastighetsdatasystemet FDS är ett ADB-system med information om landets fastigheter. Uppbyggnaden sker successivt över landet genom systemets införande vid fastighesregister- och inskrivningsmyndigheter, den s.k. Fastighetsdatareformen. Centralnämnden för fastighetsdata CFD har huvudansvaret för genomförandet av Fastighetsdatareformen. FDS togs i bruk med början i Uppsala län år 1976 och kommer att omfatta landets totala fastighetsbestånd, 3,7 miljoner fastigheter, från och med hösten 1995. Systemet innehåller i huvudsak två register, ett fastighets- och ett inskrivningsregister. Efter beslut av riksdag och regering våren 1993 pågår uppbyggnaden av ett basregister över byggnader. Dessutom innehåller FDS en delkopia av fastighetstaxeringsregistret FTR.

Fastighetsregistret

Fastighetsregistret FR innehåller uppgifter om fastigheter, samfálligheter, planer m.m. FR regleras genom fastighetsregisterkungörelsen 1974: 1059 och består av huvudregister, koordinatregister, planregister, kvartersregister, adressregister och gemensamhetsanläggningsregister. Till FR hör registerkarta. Registret förs av fastighetsregistermyndighet. Adress- och vissa delar av planregistret förs i vissa fall av kommunal organisation. Fastighetsdatasystemets fastighetsregisterdel inrymmer inte den till fastighetsregistret hörande registerkartan, på grund av att det tidigare saknats förutsättningar att upprätta och lagra en digital registerkarta. I begränsad omfattning ajourhålls dock numera ADB-baserade registerkartor. Förändring av registrets information initieras i regel av att en av fastighetsbildningsmyndigheten avslutad fastighetsbildningsåtgärd vunnit laga kraft. Den grundinformation som fastighetsbildningsmyndigheten behöver för att handlägga förrättningen hämtas bl.a. från fastighetsdatasystemet.

Personnummeranvändningen

Inskrivningsregistret

Inskrivningsregistret IR innehåller uppgifter om ägarförhållanden,

inteckningar I detta register förs inskrivningsmyndighetens m.m. och anteckningar i olika ärenden. IR regleras inskrivningsbeslut av 1974:1061 och består avdelningar. Dessa kungörelsen av sex uppgifter lagfart, tomrättsupplåtelse, tomrättsinnehav, inrymmer om inteckningar anteckningar samt hänvisningar till äldre förm.m., hållanden. Handläggning inskrivningsärenden sker vid inskrivningsav flesta förändringar kommer till stånd till följd av myndighet. De ansökningar lagfart eller beviljande inteckning. Förändring av om av innehållet i inskrivningsregistret kan också initieras av att en ny bildas och registreras i fastighetsregistret fastighetsfastighet av registermyndighet.

Ajourhållning FDS och aviseringar till SKM av

Ajourhållningen FR sker hos statliga och kommunala fastighetsav registermyndigheter. Förändringar sker i samband med t.ex. nysom och ombildning fastigheter uppdateras löpande i FDS. I samband av med detta fångas också den information skall aviseras till FTR. som Ansvaret för uppdatering IR ligger på inskrivningsmyndigheterna av IM, del tingsrättsorganisationen. Vid handläggning av som är en av ansökan lagfart handläggs denna direkt i FDS som sedan t.ex. en om förändrad information rör ägandet fastigheten. uppdateras med som av Samtidigt skapas automatiskt ett underlag för avisering till FTR. Aviseringen till Skattemyndigheten regleras i fastighetsregisterkungörelsen 1974:1059 och kungörelsen om skyldighet för inskrivnings-

registermyndighet lämna vissa uppgifter om sökta lagfarter att 1971:709. De uppgifter aviseras enligt den senare kungörelsen som

är fastighetsbeteckning, LOK-kod, församling, personlorganisationsnu-

inskrivningsdag, IR-beslut, lagfarttomträtt, andel, mer, namn, fångesart och köpeskilling. Aviseringen från fastighetsregistret FR sker, till skillnad mot IRaviseringen, via särskild transaktion. Ett FR-ärenden kan innefatta en såväl sammanläggning och fastighetsreglering och kan avstyckning, omfatta antal fastigheter. De uppgifter som aviseras är åtgärd, ett stort datum, akt, fastighetsbeteckning, LOK-kod, församling, areal, arealän-

dring, preliminär typkod samt ägare vid nybildning.

ursprung, Varje FR- och IR-ärende mellanlagras vid handläggningen av avvaktan på s.k. godkännande, t.ex. inskrivningsärendet i ett av en När har skett uppdateras respektive register och dag. godkännande aviseringsposter till Skattemyndigheten skapas. Aviseringsposterna lagras särskild databas utnyttjas för aviseringar till ärendevis i en som

Personnummeranvdndningen 139

externa och interna datasystem. Ett projekt syftar till modernisom att sera alla aviseringar från FDS har initierats under innevarande

budgetår. Överföring till magnetband sker slutligen

med ett gemensamt program för FR och IR. Samtidigt töms basen på de aviserade ärendena. CFD och RSV har målsättning att alla magnetbandssom aviseringar skall ersättas av överföring via telelinje. Som komplement till aviseringen och stöd i handläggningen som av komplicerade ärenden kan Skattemyndigheten också ha tillgång till FDS via direktuppkoppling. I ett pågående projekt har de tidigare manuellt förda samfällighetsregistren överförts till ett ADB-register. CFD och LMV har gemen-

samt utformat detta register, är knutet till FDS. Ändringar i

som registret skall aviseras till Skattemyndigheten SFS 1973:1166. Aviseringen kommer att innehålla åtgärd nyregistrering, ändring eller avregistrering, föreningens organisationsnummer, firma, adress, säte

kod för län och kommun samt kod för juridisk form.

Utöver aviseringen till Skattemyndigheten administreras handläggningssystemet för byggnadsregistret och hanteringen folkav bokförings- och taxeringsuppgifter från FDS.

Handläggningssystemetför byggnadsregistrering

Kommunerna skall svara för ajourföringen byggnadsregistret och av blir därigenom en av registermyndighetema i FDS. Ajourföringen består av ändringar i byggnadsbeståndet och ändringar i kopplingen till aktuell fastighetsbeteckning byggnadsbeteckning. Ett fåtal grundupp-

gifter registreras: läge adress och koordinater, användning För

m.m. att kommunerna skall kunna sköta den sistnämnda uppgifter måste de genom FDS få sådana ändringar i fastighetsindelningen berör som byggnader. Vid ändringar i byggnadsbeståndet är målsättningen att en

integrering med bygglovhanteringen sker. Ändringar i byggnadsbe-

ståndet och i byggnadens koppling till fastighet skall aviseras till skattemyndigheten. SKM måste avisera ändringar i indelningen i taxerings- och värderingsenheter till den del dessa berör byggnader i byggnadsregistret. Byggnadsregistret uppdateras direkt utan mellanlagring och godkännande.

Hantering av folkbokförings- och taxeringsuppgifier

Exempel på inkommande avisering till FDS är adressuppgifter från

folkbokföringenochtaxeringsuppgifterfrånfastighetstaxeringsregistret

FTS.

140 Personnummeranvändningen

Adressuppgifterna för lagfarna ägare och tomrättsinnehavare i FDS:s inskrivningsregister lagras i det s.k. personreferenssystemet som uppdateras varje vecka via magnetband från folkbokföringen och organisationsnummerregistret. Uppgiftslämnandet är reglerat i fastighetsdatakungörelsen SFS 1974: 1058. Personnummer ingår som i inskrivningsregistret vid uppläggningen eller läggs in via handläggningen aviseras veckovis från FDS till folkbokföringen. Från såväl folkbokföringssystemet som organisationsnummerregistret aviseras alla ändringar sedan fortlöpande, och de adressändringar som avser lagfarna ägare och tomträttshavare förs in i FDS. CFD och RSV utreder f.n. tillsammans med SCB frågan om förbättrad hushållsstatistik med hjälp register. I detta arbete är av frågan om en förbättrad identifiering lägenheter, baserad på av byggnadsregistret, av central betydelse. Tillsammans med Posten och Svenska Kommunförbundet undersöker CFD och RSV också möjligheterna till en förbättrad adresshantering, främst vad fastigheter avser på landsbygden. Taxeringsuppgifterna i FDS totalaviseras årligen rån FTS. Aviseringen regleras i fastighetsdatakungörelsen SFS 1974: 1058 och skall omfatta taxeringsvärden, andra vid taxeringen fastställda uppgifter, ägaruppgifter som inte redovisas i inskrivningsregistret och ägaruppgifter för hus på ofri grund. I huvudsak aviseras hela innehållet i beslutet om fastighetstaxering och uppgifterna lagras i särskild en databas taxeringsdatabasen. Basen innehåller hela riket och innehåller samtliga taxeringsenheter och värderingsenheter. Ingen historik lagras för närvarande. Skatteförvaltningen har upphört med numera att framställa och försälja fastighetstaxeringslängd och s.k. lagfartsband, CFD:s roll som förmedlare av sådan information har i och med detta ökat. Vid laddningen av taxeringsdatabasen påförs FDS:s interna identitet via den fastighetsbeteckning som redovisas i fastighetstaxeringslängden. För huvuddelen av taxeringsenheterna kan detta ske helt maskinellt men ett litet antal måste tolkas manuellt, t.ex. vid ofullständiga eller felaktiga beteckningar eller beteckningar inte är som entydiga. För närvarande pågår ett arbete med att uppdatera FTR och FDS:s interna identitet. Det manuella inslaget i laddningen kommer därefter att minimeras.

Fastighetstaxeringssystemet

Fastighetstaxeringssystemet FT S är skatteförvaltningens ADB-system för fastighetstaxering. Ett nytt system togs i drift under hösten 1993 för att användas inför 1994 års allmänna fastighetstaxering. Driften fastighetssystemet är av

Personnummeranvändningen 141

koncentrerad till fem driftställen. Det nya fastighetstaxeringsregistret

organiseras liksom tidigare utifrån indelningen i lokala skattekontor

LOK. År 1993 fanns det 131 LOK i landet. Antalet inom

fastigheter

ett LOK uppgår till mellan 5 000 och 50 000. Vid ett regionalt driftställe administreras databaserna för 20-30 LOK 400 000-800 000 fastigheter. Data lagras i relationsdatabser i UNIX-miljö.

Registren innehåller sådana fastigheter, samfálligheter och byggnader på ofri grund som är eller skall bli föremål för fastighetstaxering. De huvudsakliga funktionera i systemet är registervård, årlig taxering,

domar och service.

Registervárd avser olika typer av händelser, såsom t.ex. förändringar i fastighetsindelningen, ägarförhållanden, indelning i taxeringsen-

heter, registrering av skäl till föreläggande till fastighetstaxering,

föranlett av någon av ovan nämnda förändringar eller t.ex. bygglov, samt tillhörighet till län, kommun, församling och valdistrikt. Förändringar i fastighetsindelningen aviseras vidare till folkbokföring-

en.

Årlig taxering utgörs av allmän eller särskild fastighetstaxering. De

funktioner som påverka ADB-systemet inför och under en taxeringspe-

riod är i korthet

uttag av data för uppgiftsinsamlingar infor en AFT

-

förtryckning av deklarationsblanketter till fastighetsägare

-

registrering av inkomna deklarationer

förändring i indelningen i taxeringsenheter och värderingsenheter maskinella kontroller och beräkning av riktvärde registrering av beslut och beslutsmotiveringar framställning av underrättelse om fastställd taxering till fastig- hetsägare. Funktionen domar innehåller registrering av inkomna besvär,

framställning av aktmaterial för handläggning av besvären samt registrering av ändrade taxeringsvärden. Service innebär att aviseringar förs från FTS dels internt inom

skatteförvaltningen, dels till vissa externa mottagare som CFD och SCB.

4.3.11 Forskning, statistik, SCB, Socialstyrelsen m.m.

Enligt utredningens direktiv får ett förslag om en begränsning av personnummeranvändningen inte försämra förutsättningarna för

statistiskt och ekonomiskt utredningsunderlag och forskning. Utredningen bör vidare, enligt direktiven, ta ställning till vad en särskild

lag kan komma att få för konsekvenser för forskningens och statisti-

142 Personnummeranvändningen

kens behov av personregister och andra liknande intressen, t.ex. för att bevaka jämställdhetsfrågor. Som ett underlag för bedömningen av hur forsknings- och statistikområdena påverkas av ett förslag om en begränsad personnummeranvändning lämnas i detta avsnitt en översiktlig beskrivning av personnummeranvändning inom forskning och statistik. En summarisk beskrivning av regleringen kring forsknings- och statistikregister finns också. Frågor om statistik och integritet har bl.a. behandlats av Integritetsskyddsutredningeni delbetänkandet SOU 1993:83 Statistik och integritet del 1 Skydd för uppgifter till den statliga statistiken m.m.

Reglering, förslag till reglering m.m.

Den ADB-behandling av personuppgifter som sker för forsknings- och statistikändamål är inte särreglerad i datalagen. I den mån registren inte är statsmaktsregister, dvs. har tillkommit efter beslut riksdagen av eller regeringen, krävs tillstånd av Datainspektionen för att få inrätta och föra personregister för angivna ändamål. I många fall rör registreringen personuppgifter av känsligt slag där tillstånd enligt datalagen får beviljas endast om särskilda eller synnerliga skäl

föreligger ifr 4 § datalagen. l Datainspektionens praxis anses det

förhållandet att uppgifterna skall användas för ett vetenskapligt ändamål i sig vara tillräckligt för att uppfylla kravet på särskilda eller synnerliga skäl. För vissa personregister för såväl forsknings- statistikändamål som har Datainspektionen meddelat föreskrifter om ett förenklat an-

sökningsförfarande se DIFS 1989:2 och 1990:1. För båda ändamålen

föreskrivs bl.a. att informerat samtycke i en del fall skall föreligga, dvs. att den som skall registreras i förväg får upplysningar om bl.a. registrets ändamål och innehåll och därefter frivilligt lämnar begärda uppgifter eller medger att dessa inhämtas från någon källa. En annan förutsättning för det förenklade förfarandet på forskningsområde: är vidare att de som hanterar registren är väl insatta i de regler som gäller. Det gäller både forskare och andra som handhar registren för den registeransvariga myndigheten. Möjligheten att använda det förenklade förfarandet har därför gjorts beroende Datainspektionens av medgivande. De statliga myndigheter som får använda det förenklade förfarandet är universitet, högskolor och andra forskningsinrättningar som efter ansökan fått medgivande att göra det. Det förenklade ansökningsförfarandet får inte användas för rena registerundersökningar, s.k. registerforskning. Det krävs därför att uppgifterna i registret åtminstone till viss del inhämtas direkt från den registrerade själv genom en enkät eller vid en intervju.

Personnummeranvändningen 143

Vissa forskningsprojekt genomgår också en prövning hos etiska kommittéer. Exempelvis skall projekt inom medicin och epidemiologi som utgår från medicinsk fakultet godkännas av fakultetens forskningsetiska kommitté och projekt som utgår från humanistisk eller samhällsvetenskaplig fakultet godkännas av en etisk kommitté hos medelsbeviljande organ. Det förenklade ansökningsñrfarandet beträffande vissa personregister för statistikändamdl gäller enbart ansökningar från statistiska centralbyrån SCB och får avse endast framställning av statistik. I det förenklade ansökningsförfarandet för statistikändamål finns också bestämmelser om inrättande av tillfälliga personregister genom sambearbetning av två eller flera register, liksom om ändring i registerinnehåll och om tillfälligt förande av personregister som avlämnats till Riksarkivet för förvaring. Riksdagen antog våren 1992 en lag om den officiella statistiken prop. 199192: l 18, FiU 23, SFS 1992:889. Lagen bygger på förslag statistikregelutredningen i dess betänkande SOU 1990:43 av Förenklad statistikreglering. I lagen, som trädde i kraft den 1 januari 1993, regleras skyldigheten att lämna uppgifter för statlig statistikframställning, liksom frågor om bl.a. uppgiftsskydd, frarnställningsmetoder och offentliggörande. Lagen är tillämplig den statistik som behövs för samhällsplanering, forskning, allmän information och internationell rapportering. I 9 § erinras om att det finns särskilda regler till skydd för den enskildes personliga integritet när fråga är om sådant personregister som anges i datalagen 1973:289. Europarådet har antagit en rekommendation år 1983 Recommendation No. R, 83, 10 rörande skydd för personuppgift som används vid forskning eller för statistik. Sverige har godtagit rekommendationen utan reservation. Rekommendationen redovisas i Datalagsutredningens slutbetänkande SOU 1993:10 En ny datalag. Bestämmelser med direkt anknytning till forsknings- och statistikområdet finns också i förslaget till EG-direktiv om skydd för enskilda vid behandling av personuppgifter. Datalagsutredningen lämnade i sitt slutbetänkande förslag till bestämmelser om behandling av känsliga uppgifter för forskningseller statistikändamål. Dessa bestämmelser angav de förutsättningar som måste föreligga för att känsliga uppgifter, utan samtycke av de berörda enskilda, skulle få ADB-behandlas för forsknings- eller statistikändamål. I Datalagsutredningens förslag togs inte personnummer upp bland de uppgifter som bedömdess som känsliga. Integritetsskyddsutredningen, som avser att överlämna sitt slutbetänkande under våren 1994, kommer att ge förslag till en särskild statistikregisterlag.

144 Personnummeranvändningen

Registerforslcning

Vid såväl forskning som insamling av uppgifter för enbart statistiska ändamål förekommer det att information om den enskilde hämtas ur redan befintliga register eller uppgiftssammanställningar. I vårt land och i de övriga nordiska länderna är sådan s.k. registerforskning vanlig. En förklaring till detta är den jämförelsevis goda tillgången på sådan information hos myndigheter och andra i dessa länder. I Sverige underlättas forskningen också av bestämmelserna om handlingsoffentlighet för uppgifter hos myndigheter. Vidare har den utbredda användningen av personnummer lett till att personuppgifter här är mera lättillgängliga. Registerforskningen som metod har lett till goda resultat, bl.a. inom cancerforskningen, och har även rönt internationell uppmärksamhet. Epidemiologiskt centrum vid Socialstyrelsen har ansvaret för flera nationella sjukdomsregister, t.ex. cancerregister. Enligt uppgifter som lämnats till utredningen från Epidemiologiskt centrum finns det i Sverige ett drygt 20-tal nationella register som belyser befolkningens sjuklighet och vårdutnyttjande ur någon aspekt. Många av dessa register innehåller uppgift om personnummer. Det finns också ett flertal lokala sjukdomsregister som byggts på olika håll i Sverige. upp Vid undersökningar som sträcker sig över en längre tidsperiod, s.k. longitudinella studier, har personnumret utgjort ett säkert sätt att identifiera personer som kan ha flyttat eller ändrat namn. Internationellt erkända är t.ex. longitudinella studier kring hjärtkärlsjukdomar från Göteborg, Malmö och norra Sverige. De flesta lokala epidemiologiska studier utnyttjar i något skede uppgifter från nationella databaser, t.ex. för att välja fall och kontroller eller för att studera utfall i form av sjuklighet och dödlighet. Exempel på viktiga centrala register som används i datorbaserad registerforskning lämnas i det följande. Registret över totalbefolkningen RIB är ett register som SCB ansvarar för. Registret hålls fortlöpande aktuellt rapporteringar genom av förändringar avseende t.ex. födelser och dödsfall. Registret innehåller personnummer, namn, adress nationalitet, födelseland, kyrkobokföringsuppgifter, mantalsskrivningsuppgifter, civilstånd, samhörighet och inkomst. Folk- och bostadsräkningarna FoB innehåller personuppgifter av samma slag som RTB och dessutom uppgift om yrke, yrkesställning, näringsgren, socio-ekonomisk gruppering, arbetsplats, pendling, hushållets sammansättning samt fastighets- och bostadsuppgifter. Den senaste folk- och bostadsräkningen genomfördes 1990, se även avsnitt 4.6.3. SCB är registeransvarig för genomförda FoB:ar.

Personnummeranvandningen 145

Dadsorsaksregistret upprättas med stöd av de dödsbevis som utfärdas av läkare. Registret innehåller uppgift om avlidnas personnummer, kön, civilstånd, hemort, nationalitet, dödsdatum, dödsorsak, olyckans yttre orsak och skadans natur vid våldsam död och grund för dödsorsaksangivelsen. Registeransvarig är SCB. Cancerregistret har förts sedan 1958. Det föreligger skyldighet for vissa läkare att rapportera in nyupptäckta fall av cancer till registret. Under 1978 inrättades Cancer-miljöregistret för att underlätta möjligheterna att studera samband mellan yrke och cancer. Cancermiljöregistret består av uppgifter ur cancerregistret och FoB. Cancerregistret innehåller uppgift om personnummer, civilstånd, yrke, sjukhus, klinik, diagnos, histopatologiska data och dödsfallsuppgifter. Socialstyrelsen är registeransvarig. Slutenvárdsregistret innehåller uppgifter om patienter som skrivits ut från offentlig sluten sjukvård. För den psykiatriska vården finns uppgifter sedan 1962 och för den somatiska vården sedan 1964. Täckningsgraden varierar över åren. Registret innehåller uppgift om bl.a. vårdande sjukhus och klinik, in- och utskrivningsdatum, diagnoser och operationer, patientens ålder, kön, hemort och för delar av registret även personnummer. Ett regeringsbeslut hösten 1993 gör det möjligt att göra större delen av registret personnummerbaserat. Enligt samma beslut kommer i framtiden också delar av den öppna sjukvården att registreras motsvarande sätt. Socialstyrelsen är registeransvarig. Medicinska födelseregistret med missbildningsregistret innehåller uppgift om moderns personnummer, barnets födelsetid, sjukhus, klinik, graviditetslängd, diagnoser, operationer, födelsevikt och

missbildningsdiagnos. Socialstyrelsen är registeransvarig.

Enligt Epidemiologiskt centrums statistik över antalet utlämnade uppgifter ur registren används dessa frekvent. Under 1992 gjordes totalt 242 större beställningar från registren. Av dessa uttag gällde 85 det medicinska födelseregistret, 73 cancerregistret, 72 slutenvårdsregistret och 12 abort- och steriliseringsstatistik. Efter 1984 har det svenska slutenvårdsregistret saknat uppgift om personnummer och det har därför inte varit möjligt att säga om det är en person som vårdats vid tio tillfällen eller om det är tio personer som vårdats vid vardera ett tillfälle. Det har heller inte varit möjligt att uttala sig om effekterna av olika vårdinsatser. Alternativet till registerstudier har för den medicinska forskningen varit journalstudier, vilket är betydligt mer resurskrävande och kan omfatta ett begränsat patientmaterial. En sådan begränsning försvårar på ett mycket påtagligt sätt studier av sällsynta sjukdomar och studier

146 Personnummeranvdndningen

för att följa mindre vanliga, men allvarliga biverkningar av läkemedelbehandling.

4.3.12 RFV

RFV och de allmänna försäkringskassorna administrerar den allmänna försäkringen som omfattar sjukförsäkring inklusive ersättning för tandvård, föräldraförsäkring, folkpensionering och tilläggspensionering, jfr 1 kap. 1 § lagen 1962:381 om allmän försäkring. Vidare har verket och kassorna hand om delpensionsförsäkring, arbetsskadeförsäkring, allmänna barnbidrag och bidragsförskott, bildstöd till handikappade, ersättning för vård av närstående, vissa arbetsuppgifter enligt lagen om sjuklön 1991:1047, ärenden som rör utbetalning av utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning, dagpenning och familjebidrag till värnpliktiga samt fr.o.m. den 1 januari 1994 - assistansersättning för personer med svåra funktionshinder samt bostadsbidrag. Verket administrerar också utbetalningar enligt lagen 1973:371 om kontant arbetsmarknadsstöd. I lagen om allmän försäkring anges vilka som omfattas av försäkringen. Den allmänna försäkringen handhas av RFV, de allmänna försäkringskassorna samt de lokala organ som regeringen bestämmer. RFV är central förvaltningsmyndighet för socialförsäkringen och anslutande bidragssystem. RFV svarar för den centrala ledningen och för tillsynen av de allmänna försäkringskassornas verksamhet. Det åligger också RFV att verka för att socialtörsäkrings- och bidragssystemet tillämpas likformigt och rättvist. RFV:s administration av försäkringsverksamheten förutsätter ett stort antal kontakter med andra myndigheter som använder personnummer. Verksamheten är i mycket hög grad automatiserad och de register som finns omfattar ett stort antal personer. I bilaga 6 finns en redogörelse för den huvudsakliga personregistreringen och personnummeranvändningen inom de enheter hos RFV som hanterar pensioner, bidrag respektive sjukförsäkring. I RFV:s verksamhet förekommer även en yttre exponering av personnummer. En stor mängd utbetalningshandlingar skickas ut, vilket i sin tur medför ett stort antal returer. Vid identifikationen av returerna används personnumret. En del utbetalningsavier befordras utan kuvert och med personnumret angivet i klartext. Omkring 80 procent av alla utbetalningar går direkt in på bankkonton och liknande medan 20 procent av utbetalningarna går till personer som inte vill eller får använda konto. Till den sistnämna kategorin måste kontantutbetalning ske. Kuverteringskostnaden för dessa kontantutbetalningar kan, enligt RFV, inte finansieras inom verkets budgetramar.

Personnummeranvändningen 147

I de lokala sjukforsäkringsregister som håller på att byggas upp och beräknas vara i produktion under 1995 används även ett system med kundnummer. Detta nummer skulle kunna användas internt i stället för personnummer. Avsikten är emellertid att personnumren skall finnas kvar i registren. Det finns således alltid en återkopplingsmöjlighet till personnumret. Systemet ger en möjlighet att minska personnummeranvändningen.

4.3.13 Utbildning

Hos Centrala studiestödsnämnden finns studerande som fått studiestöd ocheller studiehjälp registrerade i ett register, SHS. I förordningen 1993:1153 om redovisning av studier m.m. vid universitet och högskolor finns bl.a. bestämmelser om registrering av uppgifter om studier vid statliga universitet och högskolor avseende grundutbildning och forskarutbildning. Varje högskola skall dokumentera uppgifter om dem som ansöker till utbildning vid högskolan, om dem som antas till utbildning vid högskolan och om dem som bedriver studier vid högskolan. Varje högskola skall föra ett .studieregister och där ange uppgifterna individuellt för varje student. Studieregister får föras med hjälp av automatisk databehandling. Ändamålet med studieregistret är att säkra att uppgifter sökande om till utbildning, genomgångna studier, betyg över utbildningar och examina bevaras. Härutöver skall uppgifterna kunna ligga till grund för uppföljning och utvärdering, för administration inom respektive högskola för viss offentlig statistik samt för beslut om resurstilldelning. I studieregistret skall för varje student bl.a. dokumenteras uppgifter

om behörighet, urvalsgrund, antagning, deltagande i utbildning och

prov, studieresultat, betyg, tillgodoräknad utbildning eller annan tillgodoräknad verksamhet samt examen. I studieregistret skall varje students identitet anges med hjälp av namn och personnummer. Om ett svenskt personnummer saknas, anges ett för denna student vid högskolan unikt nummer. Uppgifter på medium för automatisk databehandling får i vissa fall lämnas ut från en högskolas studieregister till en annan högskola, till Centrala studiestödsnämnden, till Verket för högskoleservice eller något annat organ som biträder högskolan med automatisk databehandling av ansökningar till en utbildning till SCB. SCB skall med automatisk databehandling föra ett register som ger underlag för att framställa sådan offentlig statistik över utbildningen

148 Personnummeranvdndningen

vid landets högskolor behövs för uppföljning, utvärdering och som information universitets- och högskoleregistret. SCB skall föra uppgifterna individuellt för varje student. Identifieringen av enskilda individer får, med undantag för vad Datainspektionen kan medge för forskningsändamål och för vad i 10 § som anges datalagen om enskilds rätt till underrättelse innehållet i om personregister, användas av SCB endast fir att säkerställa korrekta nettoberäkningar av uppgifterna studenterna och deras studier för den om offentliga statistiken, komplettera vissa uppgifter och göra samkörningar med andra register enligt särskilda tillstånd från Datainspektionen. Registret innehåller uppgifter om studenter i grundutbildning och om doktorander. Uppgifterna får inhämtas från högskolornas studieregister. Vissa i förordningen särskilt angivna uppgifter får även inhämtas från bl.a. andra register inom SCB, Verket för högskoleservice, Landstingsförbundets antagningsnämnd och CSN. Som underlag för statistik över högskolornas personal skall SCB ur sådana register som finns inom SCB sammanställa följande vissa i förordningen angivna uppgifter om de personer som är anställda vid en högskola. Det gäller bl.a. identitetsuppgifter. Uppgifterna skall sammanställas i ett register som förs med automatisk databehandling.

4.3.14 Övrigt

Den kartläggning av personregistrering och personnummeranvändning som redovisats är inte fullständig, kan ändå bild men ge en av mångfalden och komplexiteten. I förteckningen över författningar innehåller bestämmelser som om personnummer, se bilaga återfinns ytterligare register. Som exempel kan nämnas aktiebolagsregistret och olika tillståndsregister.

4.4 Personnummer i

register inom den enskilda

sektorn

Även inom den enskilda sektorn förekommer användning av personnummer i stor utsträckning. I följande avsnitt lämnas översiktlig en redovisning av användningen av personnummer i vissa typer av register inom den enskilda sektorn. Här finns bl.a. beskrivningar av personnummeranvändningen hos fackliga organisationer, i kundregister samt inom bank- och finanssektorn. ADB-användningen inom den enskilda sektorn kan komma att öka genom att verksamhetsgrenar som tidigare bedrivits av stat och

lPersonnummeranvändningen 149

kommun förs över till privat regi. Försäljningssstatistiken tyder också på att användningen av datorer i hushållen ökatt markant under senare tid.

4.4.1 Personaladministrativa system

En mycket stor del av personnummeranvändnimgen inom den enskilda sektorn förekommer i de personaladministratiwa systemen. Kravet på personnummer i samband med skatteredovisming m.m. medför att arbetsgivare tvingas registrera uppgifter om poersonnummer för sina anställda. I avsnitt 4.3.5 finns en översiktlig redlogörelse för ett statligt löneadministrativt system. Motsvarande system används inom den enskilda sektorn.

4.4.2 Fackliga organisationer m.m.

Svenska Arbetsgivareföreningen SAF

Vid utredningens kontakter med SAF har disskuterats två för SAF speeciella områden där personnummer används nämligen vid registrering för de kollektivavtalsgrundade försäkringarrna och vid registrering i samband med lönestatistik. De kollektivavtalsgrundade försäkringarna hear tecknats mellan SAF och LO samt mellan SAF och Privattjänstemamnakartellen PTK. De utgör en påbyggnad av det lagstadgade skyddlet inom socialförsäkringsområdet. Registreringen av försäkringstagare sker hos SAF:s medlemsföretag och hos de försäkringsanstaltter som administrerar försäkringarna. Försäkringstagarnas personnummer finns registrerade. Personnummer registreras bl.a. eftersom de: avtalsgrundade försäkringarna skall koordineras med de lagstadgaade försäkringarna som i sin tur finns registrerade med personnummer i det allmännas olika system. I vissa avtalsförsäkringar görs ingezn registrering förrän försäkringsfallet inträffar. SAF samlar uppgifter från sina delägarförretag för att producera lönestatistik. Statistikuppgifter levereras enliggt avtal till LO, SIF, Handelstjänstemannaförbundet HTF och SiCB. Den framtagna lönestatistiken har varit starkt kopplad till avttalsrörelsen. SAF har övergått till att framställa lönestatistiken genom sstickprovsredovisning. När uppgifterna lämnas till SAF finns personnummer registrerat. SAF menar att det skulle vara tekniskt möjligt att lâämna uppgifterna med annat identitetsbegrepp än personnummer, meen att det skulle vara förenat med kostnader för att lägga om befintlliga system. En sådan förändring förutsätter vidare enligt SAF att ävem andra producenter av

150 Personnummeranvdndningen

lönestatistik t.ex. SCB upphör att använda - - personnummer som identifikation.

Ijdnstemännens Centralorganisation TCO

Inom de till TCO anslutna förbunden används personnummer som

identifikationsbegrepp i medlemsregistren.

Från TCO:s sida har framhållits att förbunden alltid iakttar sekretess

om uppgifter i registren, dels behörighetssystem för

genom användarna och dels genom att inga uppgifter registren lämnas till ur utomstående. I regel har de anställda arbetar med registren också som undertecknat en förbindelse att iaktta sekretess. För få åtkomst om att

till registren krävs personligt lösenord i flera förbund byts

som en gångmånad. Lokalerna har dessutom i regel särskilda säkerhetsanordningar och larm. Personnumret används bl.a. för att identifiera medlemmar genom

SPAR för att kunna återbetala för mycket inbetald avgift. Medlems-

registren uppdateras via SPAR. För de större TCO-förbunden rör det

sig om upp till 75.000 ändringar per år och per förbund. Om

upp-

dateringarna inte kan ske automatiskt uppkommer dryga kostnader för manuell hantering. Blir konsekvensen att medlemmar inte registreras

med korrekt adress kan detta i värsta fall innebära rättsförluster

A-kassa, försäkringar m.m. medlemskapet upphört på grund

om av att kontakten med medlemmen brutits.

Många av förbundens medlemmar är valda till fackliga förtroendemän. När dessa erhåller skattepliktig ersättning från förbundet erfordras personnummer för kontrolluppgiftslämnandet. Förtroendeuppdragen växlar bland medlemmarna.

Vid administrationen av arbetslöshetskassorna A-kassorna används också personnummer. När det gäller A-kassorna är detta system på

vissa förbundsområden skilt från medlemssystemet och förbunden levererar band med uppgifter medlemmar till A-kassesystemet

om

varje månad. Vid denna kommunikations används

personnummer som

identifikationsbegrepp.

Förbundens A-kassor har ålagts att lämna uppgifter till olika

myndigheter. A-kassorna tar också emot uppgifter från olika myndigheter. Personnumret används gemensamt identifikationsbegrepp.

som

Uppgifter lämnas bl.a. enligt följande:

Till RSV lämnas uppgifter gällande skatt och utbetald ersättom

ning för underlag till deklaration.

Till RFV lämnas uppgifter för att medlemmar skall kunna erhålla

utbildningsbidrag, starta-egetbidrag m m.

Personnummeranvdndningen 151

Från försäkringskassorna erhåller A-kassorna uppgifter om utbetalda ersättningar i form sjukpenning, föräldrapenning och

av

utbildningsbidrag.

Från arbetsförmedlingen får A-kassorna rapporter som utgör underlag för bedömning medlem skall erhålla fortsatt ersättav om ning. 5. Till CSN lämnar A-kassorna underlag för utbetalning av vuxenstudiestöd m.m.

6. A-kassorna har kontakter med kronofogdemyndigheter när det

föreligger beslut om införsel och indrivning. Personnumret används också identifikation vid A-kassornas som kontakter med banker. A-kassorna behöver därför inte registrera bankkontonummer i sina A-kasseregister. A-kassorna administrerar ofta ett stort antal medlemmar. Ett av

TCO:s större förbund, Handelstjänstemannaförbundet HTF har exempelvis A-kassa med drygt 192 000 medlemmar. A-kassan

en

inom TCO:s medelstora förbund, Sveriges Arbetsledarförbund

ett av SALF med 80 000 medlemmar, hanterade 1.480.000 ersättningsca dagar omfattande sammanlagt omkring 786 miljoner kronor. Inom fackförbunden används personnumret ofta för att arbetsgivaren

skall kunna göra avdrag på lönen för avgift till fackföreningen. Detta

kan antingen kollektivavtalsreglerat eller reglerat genom fullmakt vara

från medlemmen. Förfarandet är vanligt tjänstemannasidan. Det kan tillgå på det sättet att Bankgirocentralen respektive Postgirots

Autogiro varje månad gör ett avdrag från medlemmens konto med ett vid tillfälle särskilt angivet belopp. Tillsammans med med-

varje lemsavgiften betalas också ofta premier för förbundens medlems-

försäkringar. avtal mellan förbunden och olika försäkringsbolag kan för- Enligt bunden erbjuda sina medlemmar försäkringar såsom exempelvis

livförsäkring,olycksfallsförsäkring,sjukförsäkringochbarnförsälcring.

Förbunden också för registerhållningen avseende vissa grupp-

svarar försäkringar. För förbund SALF rör det sig om cirka 135.000 ett som försäkringar fördelade omkring 50.000 medlemmar. Handlägg-

frågor angående förtidskapital kräver kontakt med förningen av säkringskassorna. Vid dödsfall sker kontakter med skattemyndig-

Beträffande avliden medlem lämnar förbunden även besked heterna.

försäkringsinnehav till dödsboet.

om Flera miljoner anställda och företagare omfattas av de stora system

försäkringar vilka grundas på kollektivavtal slutna av arbets-

av

marknadens Dessa försäkringar innefattar bl.a. sjukförsäkring,

parter.

arbetsskadeförsäkring, pensionsförsäkring och tjänstegrupplivför-

säkring. Försäkringarna administreras bl.a. av Arbetsmarknadsförsäkringar AMF och Trygg Hansa SPP. Personnumret annvänds som

152 Personnummeranvändningen

identifikation vid bl.a. utbetalningar, kommunikation med olika försäkringsadministratörer, samordning med de lagbundna försäkringar-

na, registrering och registersökning.

Vidare används personnumret i ärenden med s.k. överhoppningsbar tid, t ex långvarig sjukdom, där det gäller att ta fram handlingar alternativt kontrollera är

om personen medlem från fem år och upp

till tio år bakåt i tiden.

Personnumret används också i lönestatistiken. Tidigare har privattjänstemannasidan en lönestatistik förts mellan SAF gemensam och tjänstemannaförbunden. Sedan detta statistiksamarbete upphört inhämtas aktuella uppgifter i stället från SCB. Därvid används personnummer som identifikationsmedel. En konsekvens förbud av ett mot

användning av personnummer i lönestatistiksammanhang kan,

enligt TVO, bli att det inte längre är möjligt studera

att löneutvecklingen för

medlemmar som byter arbetsställe och befattning, jämfört med de som har kvar arbetsgivare och samma befattning över en längre period av år.

Landsorganisationen i Sverige LO

LO representerar 21 medlemsförbund och därigenom 2,2 miljoner medlemmar.

Vid utredningens kontakter med LO har förbundet, i likhet med TCO, framhållit betydelse för personnumrets medlemsadministrationen, administrationen A-kassorna, hanteringen av av försäkringar och lönestatistiken.

Förbundet för jurister, samhällsvetare och ekonomer IUSEK

Vid utredningens enkätundersökning

om ändringen i datalagen, se avsnitt 4.7, framkom att JUSEK i samband med byte av medlemssystem år 1991 ersatte huvudsakligt personnumret som sökbegrepp i medlemssystemet med ett medlemsnummer är som ett löpnummer. J USEK menar att härigenom kunnat man begränsa användningen av personnummer på listor eftersom medlemsnumret m.m. man genom

har ett säkert identifikationsbegrepp för medlemmen.

JUSEK registrerar fortfarande medlemmarnas personnummer och anger som grund för denna registrering främst skäl: tre JUSEK lämnar medlemsuppgifter till Akademikernas Erkända Arbetslöshetskassa har identifikationsbesom personnummer som grepp i sitt medlemsregister.

JUSEK sig i behov

anser vara av ett identifikationsbegrepp för

medlemmarna fungerar i kontakter med arbetsgivare. som

Personnummeranvändningen 153

JUSEK ansvarar för registret över de medlemmar som är anslutna till J USEK:s grupplivförsäkring. Eftersom det är en personförsäkring anser sig förbundet behöva använda personnummer för

en

säker identifiering av de försäkrade vid kontakter med försäkringsbolaget. Vissa försäkringar som förbundet har är dessutom s.k. P-

klassificerade försäkringar vilket enligt det förhandsbesked J USEK

erhållit innebär att förbundet måste lämna besked till skattemyndig-

heterna om inbetalda premier m.m. Från J USEK:s sida uppges att man enbart fått positiva reaktioner på

införandet av medlemsnummer identifikationsbegrepp i medlems-

som registret. Medlemmarna uppges också huvudsakligen använda medlemsnumret i sina kontakter med förbundet. För övrigt framhåller JUSEK att förbundet skulle klara hela sin egen administration utan att använda personnummer. Personnummer erfordras, enligt förbundet, endast i kontakter med organisationer där

behovet av en säker identifiering motiverar användningen

av personnummer.

4.4.3 Kundregister, direktreklam m.m.

Kundregister är ett mycket vidsträckt begrepp och dessa register kan också sägas tjäna olika syften. Registren bidrar till att underlätta

kontakterna med kunder och kan också utgöra underlag för direktreklam. Om varor eller tjänster levereras på kredit blir registret att beteckna som register över krediter som skall bevakas. Adresser för direktreklam kan man på olika sätt. Den domineran-

de källan för sådana adresser är SPAR. I viss utsträckning konkurrerar enskilda adresskällor med SPAR genom att efter beställning tillhandahålla adressetiketter. Ett företag kan vidare använda sitt eget kundregister för att marknadsföra produkter. Uttag med stöd

nya av

offentlighetsprincipen kan också användas för direktreklamändamål. Vid sidan av de nu angivna metoderna förekommer det att personupp-

gifter behandlas genom att s.k. marknadsföringslistor marketing lists

överlåts. En sådan lista innehåller, förutom namn och adress, någon

uppgift om den enskilde som konsument. Utanför Sveriges gränser

grundas största delen av direktreklamutskicken förutom på egna

lcundregister på sådana marknadsföringslistor. I Sverige har förekomst-

en av SPAR inneburit att behovet av dylika marknadsföringslistor inte varit stort. I dag krävs tillstånd att uppta andra än egna kunder i register som skall användas för direktreklamändamål. Sådana tillstånd begränsas

regelmässigt till tre månader. Datainspektionen har, som tidigare

Personnummeranvändningen

i november 1993 beslutat föreskrifter vid ett förenklat nänmts, om nya

ansökningsförfarande för vissa direktreklamregister DIFS 1993:5. Företag för sin marknadsföring vill inrätta direktreklamregister

som

har i de flesta fall kundregister. Dessa kundregister oftast

egna

försedda med I samband med att uppgifter inhämtas

personnummer.

till direktreklamregister det vikt för direktrekhmkam-

ett anses vara av

framgång vilka redan återfinns i kundregistret kan panjens att personer Genom samkörning direktreklamregistret och

bortsorteras. av företaget bort dubbletter, kunder,

kundregistret kan sortera egna

m.fl., vilket leder till att effektivitetsförluster och

nyligen avlidna kostnader för dubbelutskick minimeras. Syftet med bortmatclmingen

oftast minska antalet direktreklamförsändelser. Beträffande sättet är att

bedriva direktreklam bl.a. Allt DM, utgiven av DAFA

att m.m. se om Micromedia.

Postorderhandeln

Postorderhandeln har i Sverige relativt stark ställning detaljen

handelsmarknaden i internationellt perspektiv. Svenska

sett ett

Postorderföreningen SPF är branschorgan för postorderhandeln i

Sverige. SPF bildades 1973 och har i dag omkring 45 postorderföretag

Medlemsföretagens sammanlagda årsomsättning som medlemmar.

uppgick 1992 till 6 miljarder kronor. Kostnadsökningarna för postorderföretagen har under åttiotalet varit

framförallt på området paketdistribution till kunderna. För att

stora,

öka sin konkurrenskraft jämfört med den stationära detaljhandeln har genomfört omfattande rationaliseringar av de

postorderföretagen

administrativa funktionerna. Användandet ADB har tekniska och av

här spelat en avgörande roll.

Postorderföretagen har, liksom de flesta företag idag, ett antal

register vilka kan klassificeras som personregister. Personregister, som

och för ekonomisk

ingår i personaladministrativa system system

redovisning torde inte i något väsentligt avvika från liknande register

inom andra branscher. De personregister som är specifika för postor-

derbranschen är kund-, konto- och direktmarknadsregister.

grunden för postorderföretags verksamhet. Kundregistret utgör ett Redan vid beställningstillfállet utnyttjas kundregistret, de flesta företag erhåller övervägande antalet beställningar telefon. För idag det per beställningen erforderliga kunddata hämtas från kundregistret genom

på sin dataterminal knappar kundens kundnumatt ordermottagaren

Kundnumret är för varje kund unikt nummer, i allmänhet ett

mer. ett numeriskt med 6 9 siffror. I de fall kunden inte kan ange

begrepp används personnumret ofta nyckel till de

sitt kundnummer som

aktuella kunduppgifterna. Personnumret används således inte som

Personnummeranvändningen 155

primärt kundnummer. Svenska Postorderföreningen har informerat sina medlemmar om att det är olämpligt att använda personnummer som kundnummer. De flesta ADB-system för postorder medger också sökning med hjälp av någon form av nyckel som på ett mer eller mindre sofistikerat sätt byggs upp av tecken ur kundens namn och adress. En del postorderföretag saluför artiklar för vilka särskilda åldersbestämmelser gäller för köp. Sådana artiklar kan inte beställas per telefon utan endast genom skriftlig och undertecknad beställning. Kunden måste vid beställningen också ange sin ålder. Denna uppgift kontrolleras vid beställningstillfället mot personnumret i kundregistret. Uppgifterna i kundregistret används också för adressering av såväl försändelser som korrespondens. Dessutom används de för marknadsföringsändamål. Många postorderföretag utnyttjar aviseringstjänsten i SPAR. Postorderföretagens kundregister är i allmänhet stora register, de större företagen har kundregister som omfattar en miljon kunder eller mer. Rörligheten bland kunderna är stor, årligen sker ändring av omkring 20 procent av kundposterna. En relativt stor andel av postorderhandeln sker över de kontosystem som de skilda företagen erbjuder. Dessa system kan sägas motsvara de köpkortssystem som utvecklats inom den stationära handeln. Det förekommer försöker öppna konto under falskt att personer namn. Genom rutinmässiga kontroller av namn- och adressuppgifter mot SPAR vid behandlingen kontoansökningar kan sådana försök av upptäckas. I de länder där den nämnda kontrollmöjligheten inte står till buds är, enligt Svenska Postorderföreningen, bedrägerier och bedrägeriforsök riktade mot postorderföretag ett allvarligt problem.

4.4.4 Bank- och ñnanssektom

Allmänt

Bankerna har två typer av register för sina mellanhavanden med

kunderna, kontoregister och kundregister ibland benämnt engage-

mangsregister. I kontoregistren används kontonummer söknyckel. Kontosom numret består som regel av tre delar; bankkontorsnummer clearingnummer, kontotyp och löpnummer. Bankernas kontonummer innehåller inte med undantag av Nordbankens personkontonummer - - personnummer. I kundregistren använder bankerna däremot personnummer som söknyckel. Skälen till detta är att man anser sig vilja ge kunderna en god service och att bankerna har höga krav på säkerhet inte minst i -

156 Personnummeranvändningen

samband med identifiering av kunderna för att kunna skydda

insättarnas medel.

Bankerna och finansföretagen är i vissa fall skyldiga enligt lag att i samband med avlämnande av kontrolluppgifter

ange personnummer

och inleverans preliminärskatt till skattemyndigheterna samt vid

av

avlämnande uppgifter till Finansinspektionen, Sveriges Riksbank

av och till SCB. Bankerna skall även begära personnummer av bankk-

underna vid öppnande av konton i banken. I vissa fall används personnummer för att skydda uppgifter om

kundens mellanhavanden med banken, t.ex. kundens kontonummer. Ofta används nämligen personnummer för identifiering av anställda då

arbetsgivare gör löneinsättningar i banken för att uppgift om kunderbanktillhörighet och kontonummer skall skyddas.

nas

Nordbankens personkonton

Personkontot är ett konto i Nordbanken där kontonumret utgörs av kundens Nordbanken är, såvitt utredningen känner till, personnummer. den enda bank använder personnumret på detta sätt. Personkontot som

är avsett för löne- och pensionsinsättningar samt andra periodiska utbetalningar t insättningar av barnbidrag, sjukpenning, över-

ex

skjutande skatt, värdepappersutbetalningar och studiestöd. I personkontosystemet används personnumret identifikationsbegrepp för

som

2,9 miljoner kunder. Vissa har helöverföring till andra banker och

ca vissa kunder får utbetalningskort. Personkontot från början hette Postlönekonto startade i Postsom banken 1963 och födelsenumret har använts kontonummer sedan som starten. Personkontona utgör sedan fusionen mellan Postbanken och

Sveriges Kreditbank 1974 det dominerande lönekontot i Nordbanken.

Kunden använder kontot genom att ta ut kontanter via Bankomat eller i bank- och postkassa med uttags- eller checkblanketter. Kunden kan även ansluta bankkort med VisaMasterCard-funktion till personkontot för betalningar i butiker m.m.

Personkontot fungerar för såväl ankommande som avgående betalningar inom och utom Sverige. Betalningsfunktionen innebär vidare

kunden kan skicka utbetalningskort från sitt konto till mottagare att

utan konto. Kunden kan också ansluta sitt personkonto till Postgirots eller Bankgirots autogirosystem. Personkontot kan vara med eller utan

kredit. Kontot är i många fall belastningskonto för lånebetalningar och bankfacksavgifter. Kunden kan ha automatiska överföringar till andra konton i Nordbanken eller till konton i andra banker.

Via ett särskilt avdragssystem kan avdrag göras från personkontot

till fackförbund, försäkringsbolag, föreningar m.fl. Det finns ett

Personnummeranvandningen 157

särskilt register för sådana avdrag. Avdragen registreras och verkställs med personnumret som identitetsbegrepp. Varje månad görs 1,2 ca miljoner avdrag i detta system. Avdragsmottagaren och Nordbanken måste ha ett gemensamt identifikationsbegrepp. Betalningsmottagare som är anslutna till PostgirotsBankgirots autogiro hyresvärdar, försäkringsbolag, bensinbolag m kan efter medgivande av personkontokunden belasta kundens konto. För personkonto görs belastningen med personnummer som kontonummer. Personnumret finns registrerat både hos betalningsmottagaren och PostgirotBankgirot. I de fall banken har avtal med arbetsgivarepensionsutbetalare om utbetalning av lönpension rapporterar denne till banken personnummer, namn och adress för uppläggning av nytt personkonto. Kontot läggs upp med personnummer som kontonummer. Kunden kan även själv ansöka om personkonto på Nordbankens kontor eller på Posten. Även i dessa fall blir kontonumpersonnumret mer. För kund som önskar helöverföring av lönpension till annan bank sker registrering med kundens personnummer och kontot i mottagande bank. När personkontot är öppnat, skickas beställning till ett externt tryckeri som producerar kontomateriel till kunden. Tryckeriet framställer förtryckta uttagsblanketter med namn och personnummerkontonummer. Kunden får också svarskort för att beställa automatkort, giroservice och Datasvar. Kontohandlingarna samt kontovillkor skickas till kunden i rekommenderat brev med mottagningserkännande. Om kunden beställer giroservice får kunden betalningsorder med förtryckta blanketter med namn och personnummerkontonummer. I det fall kunden beställer telefonservicen Datasvar får kunden en fyrsiffrig kod som tillsammans med personnumret är identifikations-

begrepp i Datasvar se vidare nedan om elektroniska banksystem. Om

kunden beställer checkar får kunden förtryckta blanketter med namn och kontonummer, dvs personnummer. Banken prenumererar på adressändringar från SPAR. Matchning mellan SPAR och bankens adressregister görs med personnumret som identifikationsbegrepp. När en bankkontohavare byter bankkontor byts normalt även bankkontonummer, då clearingnumret i bankkontonumret identifierat bankkontoret. En mycket stor andel av de fel som uppstår beror på att kunden använder gamla blanketter efter bankkontorsbytet. För personkontokunder uppstår inte detta problem, då dessa kunder alltid har samma kontonummer. Arbetsgivarepensionsutbetalare rapporterar alla insättningar till banken med personnummer som identifikationsbegrepp. Utbetalaren

158 Personnummeranvandningen

har inte uppgift kundens kontonummer och bankval i de fall

om kunden begärt överföring till bank. Dessa uppgifter finns annan

registrerade i Nordbanken. Antalet insättningar uppgår till ca två

miljoner per månad.

Till personkontosystemet görs även ca 350.000 insättningar per

månad via gireringar från Postgirot.

Genom den valda tekniken med personnummer behöver arbetsgivaren aldrig få reda på den anställde valt en annan bank än om

arbetsgivarens bank. Detta anses vara viktigt ur integritetssynpunkt.

Löntagare kan hos andra banker begära att fa lönen Överförd till

personkonto. I dessa fall har avsändande bank uppgift om kundens är lika med kontonumret i sitt överföringsregister.

personnummer som

Det rör sig 700.000 överföringar till personkonton per månad.

om ca

På motsvarande sätt har försäkringskassorna uppgifter i sina register för utbetalningar pensioner, barnbidrag, sjukpenning och bostads-

av tillägg. Motsvarande gäller också för VPC VP-utbetalningar och

RSV överskjutande skatt. Nordbanken erbjuder sina kunder ett alternativ till personkonto i form banklönekonto. Enligt banken sker det dock en mycket

av

begränsad överflyttning från personkonto till banklönekonto och det är betydligt fler flyttar från banklönekonto till personkonto.

som Nordbanken har bl.a. framhållit följande fördelar med personnumret som kontonummer.

Mycket hög säkerhet vid insättningar och överföringar Insättningar från arbetsgivarepensionsutbetalare rapporteras till

banken med Det gäller även utbetalningar av personnummer.

barnbidrag, sjukpenning, bostadstillägg, utdelningar från VPC, utbetalning överskjutande skatt och överföringar från andra banker.

av Eftersom personnumret även är kundens kontonummer minimeras

risken för felinsättning. Ur säkerhetssynpunkt är alltså personnumret överlägset alla andra identifikationsbegrepp.

Lätt att identifiera sig i samband med kassauttag

I samband med t kassauttag och annan direkt kundkontakt är det ex

lätt for banktjänstemannen att kontrollera kundens identitet vilket ökar säkerheten for båda parter. En säkerhetsaspekt gynnar såväl kund

som bank, bl.a. att åldern som regel går att fastställa. som genom

Möjlighet att girera till personkonton

-

Eftersom personkontot fungerar för all sorts betalningsförmedling kan girera från postgirokonto, Sparbanksgiro, Privatgiro och

man pengar

andra personkonton till ett personkonto. Det finns idag inget annat lönekontosystem klarar detta. Ett byte till annat kontonummer

som skulle därför innebära stor serviceförsämring för kunderna. en

Personnwnmeranvandningen 159

Lätt att komma ihåg Det är enkelt och bekvämt för kunderna också att personnumret är kontonummer. Kunden behöver inte lära sig kontonummer till. I ett akuta situationert då kontot måste spärras kommer kunden ex ihåg sitt kontonummer.

Övrigt

Det är kostnadsbesparande för löneutbetalande företag - som pga

skattelagstiftningen ändå är skyldiga att registrera personnumret och

därmed slipper registrera ytterligare ett nummer. Det minskar på motsvarande sätt kostnader hos - myndigheter försäkringskassa, skatteförvaltning. Det minskar riskerna för felbetalningar med åtföljande kostnader och besvär för banken, kontohavaren och övriga intressenter. Det möjliggör ett betydligt större serviceutbud till kunden inom - t ex

betalningsområdet än vad andra identifikationsbegrepp gör.

Det ökar den personliga integriteten för individerna att dessa - genom inte behöver uppge för sin arbetsgivare väljer bank om man annan än den arbetsgivaren valt. Det minskar behovet av registerutrymme och därmed kostnader - som i slutändan betalas kunden. av Det ökar säkerheten genom att alla inkluderade betalnings- - parter, avsändare, betalningsmottagare och Nordbanken har samma

identiñkationsbegrepp.

Beträffande kundernas inställning till Nordbankens personkonton har banken pekat på en av SIFO Research AB i februari 1994 genomförd

telefonintervjuundersökning med 200 personkontokunder. Av under-

sökningen SIFO dokument nr 124118 framgår att inställningen till personkontot är rent allmänt mycket positiv. Av de intervjuade

upplever 59 procent att personkontot fungerar mycket bra medan 34

procent upplever att det fungerar ganska bra. Endast 4 de procent av intervjuade är negativa till personkontot. Den absolut viktigaste orsaken till den positiva inställningen är upplever personkontot att man som ett enkelt och bekvämt sätt att betala räkningar. Många upplever även att personkontot fungerar felfritt samt att personkontot är lättillgängligt. En majoritet av de intervjuade, 58 tycker inte procent, att det spelar någon roll att personnumret fungerar kontonummer. som Kopplingen till personnumret upplevs 27 procent positivt av som medan 14 procent upplever kopplingen negativ. Den som viktigaste orsaken till att kunderna upplever personnumret som positivt är att det är lätt att komma ihåg. Bland dem upplevde som personnummerkopplingen som något negativt framhålls integritets- och säkerhetsskäl som de viktigaste orsakerna till negativ inställning. Av de en intervjuade uppger 58 procent att de i dag skulle välja personnumret som kontonummer även möjligheten fanns välja kontonummer. om att Av

160 Personnummeranvändningen

de intervjuade tycker 22 procent att det inte spelar någon roll och 20

procent skulle föredra att få något annat kontonummer än personnumret.

Nya banksystem m.m.

Pa tid har ett nytt sätt att bedriva bankverksamhet vunnit senare inträde i Sverige. Avsikten är att bankkunderna skall kunna sköta sina bankärenden på distans med hjälp enbart telefonkontakt med av

banken. Systemet kallas på engelska Telephone Banking eller Distance

Banking. Samtliga större svenska banker har i dag sådana system. Sådana bankens kunder möjlighet att via s.k. tonvalstelefon system ger kommunicera med bankens datorsystem. Den kund som anslutit sig till

detta system kan dygnet runt ringa till banken och utnyttja vissa

banktjänster. För närvarande kan kunden bl.a få saldon och uppgifter de senaste transaktionerna och fondandelar samt föra pengar om

mellan sina inlåningskonton. För att få tillgång till systemet

egna måste kunden på telefonens knappsats först knappa in sitt personnum-

och personlig kod. Därefter guidar en datoriserad telefonröst

mer en kunden sina instruktioner via telefonens knappsats. Det finns som ger även engelska versioner och versioner För döva och hörselskadade.

Enligt uppgift har ett antal aktörer ansökt om tillstånd att

nya som

bedriva bankverksamhet i Sverige För avsikt att bedriva sin verksamhet

där kundkontakterna till stor del baseras på sådana elektroniska

banksystem och dessa att endast ha ett eller några kontor i

avser Sverige.

Digitala betalningssystem kommer med stor sannolikhet att inom kort introduceras i Sverige. Systemen innebär att mynt och sedlar

att ersätts elektroniska betalningsmedel. Redan i dag finns i viss av

begränsad omfattning sådana system i Sverige. Som exempel kan

nämnas de telefonkort och olika kort for kollektivresor som kan köpas

laddade med ett visst kronbelopp och senare laddas upp för

ytterligare användning. I framtiden torde t.ex. en bankkund kunna fylla på sitt kort från sitt bankkonto och betala varor och tjänster med kortet. Mottagaren de digitala pengarna kan i sin tur föra

av

dessa sitt bankkonto. Den moderna tekniken har gjort det möjligt att på olika sätt kryptera betalningsprocessen så att kundens anonymivid betalning bevaras samtidigt som banken och dess kunder

tet

skyddas brottsliga förfaranden. Se bl.a. David Chaum, Achieving

mot Electronic Privacy, Scientific American, August 1992 och Stefan Hellberg, Elektroniska kontantbetalningar off-line, Tele l94.

Personnummeranvándningen 161

Det kontobaserade vardepapperssystemet

Huvuddelen aktiehanteringen på den svenska aktiemarknaden av sker i ett kontobaserat värdepapperssystem, VP-systemet, vilket handhas av Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag VPC. Systemet bygger på aktiekontolagen 1989:827 och innebär att de rättsverkningar som tidigare var förbundna med besittningen själva värdepapperet i av stället har knutits vtill registreringen på konto. ett VP-systemet innehåller även vissa clearingfunktioner. VPC fram uppgifter tar om vilka likvider skall erläggas för gjorda affärer och kontrollerar som att likvid erlagts innan leverans sålda värdepapper sker i av VP-systemet. Bestämmelser om det kontobaserade finns förutom i systemet aktiekontolagen även i lagen 1989:828 införande aktiekontoom av lagen, lagen 1989:829 Värdepapperscentralen VPC om Aktiebolag och aktiekontoförordningen 1989:845.

För avstämningsbolag enligt aktiebolagslagen, försäkringsrörelsela-

gen och bankaktiebolagslagen skall finnas avstämningsregister. Dessa register skall föras av VPC med hjälp automatisk databehandling. av VPC är registeransvarig enligt datalagen för avstämningsregistret. I vissa fall får registreringsåtgärder även vidtas kontoförande institut av på VPCs vägnar. Kontoförande institut har auktoriserats Finansav inspektionen.

Bestämmelserna i aktiekontolagen aktier skall om tillämpas också på vissa rättigheter i avstämningsbolag, nämligen företrädesrätt att delta i ny- eller fondemission, rätt på grund av teckning av aktier vid nyemission s.k. teckningsbevis och rätt grund av aktieteckning som har skett enligt villkoren vid emission skuldebrev förenade av med optionsrätt till nyteckning. Under vissa förhållanden kan även

andra instrument såsom ensidiga skuldförbindelser avsedda för allmän omsättning registreras. För rättigheter har registrerats enligt som aktiekontolagen får inte utfärdas något dokument.

Finansinspektionen skall övervaka att aktiekontolagen följs och har även tillsyn över VPC och de kontoförande instituten med undantag för Riksbanken och Riksgäldskontoret.

Varje aktieägare skall för sina aktier i ett avstämningsbolag ha ett eller flera aktiekonton, inte aktierna är förvaltarregistrerade. om Huvudregeln är att den som är antecknad på aktiekonto ett som ägare till en aktie är, med de begränsningar framgår kontot, som av behörig att förfoga över aktien.

I ett aktiekonto skall bl.a. aktieägarens anges namn, personnummer eller annat identifieringsnummer postadress. Vidare skall samt anges namn, personnummer eller annat identifieringsnummer postadress samt för panthavare och för den har rättighet på grund som en av sådan

162 Personnummeranvändningen

inskränkning i rätten att fritt förfoga över aktien som anges i vissa bestämmelser i aktiebolagslagen, försäkringsrörelselagen eller bankaktiebolagslagen. En auktoriserad förvaltare eller den som har särskilt tillstånd skall ha ett eller flera aktiekonton för de aktier i varje avstärrmingsbolag som han förvaltar. Kontona skall öppnas av ett eller flera kontoförande institut. Ett sådant konto för förvaltarregistrerade aktier skall bl.a. innehålla uppgift om den auktoriserade förvaltarens eller tillståndshavarens personnummer eller annat identifieringsnummer. På begäran av VPC skall en auktoriserad förvaltare lämna uppgifter till VPC om de aktieägare vars aktier han förvaltar. Uppgifterna skall avse bl.a. aktieägarnas personnummer eller annat identifieringsnummer. I ett konto för skuldförbindelser som inte är förvaltarregistrerade skall anges bl.a. personnummer för borgenär, panthavare och den som har en rättighet grund av vissa inskränkningar i rätten att fritt förfoga över skuldförbindelsen. På begäran av VPC skall en auktoriserad förvaltare lämna uppgift om bl.a. personnummer eller annat identifieringsnummer för borgenär vars skuldförbindelse han förvaltar. Föreligger misstanke om brott mot insiderlagen 1990: 1342 skall Värdepapperscentralen på begäran lämna Finansinspektionen eller åklagare besked om ett avstämningsregisters innehåll. Vidare får uppgifter som skall anmälas enligt insiderlagen utlämnas till in-

siderregistret se vidare nedan.

I december 1993 lade Clearingutredningen i sitt betänkande SOU 1993:114 Konto, clearing och aweckling fram förslag till ändringar i bl.a. aktiekontolagen. Utredningen föreslår bl.a. att legalmonopolet för VPC avskaffas och en utökning av kretsen registrerbara instrument. Utredningen tar också bl.a. upp aktiekontolagens regler om ersättning och överklagande. Utredningens betänkande är fram till slutet av april 1994 föremål för remissbehandling. I mars 1994 överlämnade dock regeringen en lagrådsremiss till Lagrådet. l remissen föreslås en utvidgning av möjligheterna att registrera finansiella instrument enligt aktiekontolagen.

Korztrollmdjligheter

Regeringen har under senare tid lagt stor vikt vid åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten. En sammanfattning av regeringens förslag och rekommendationer i kampen mot konkursmissbruk och ekonomisk brottslighet finns bl.a. i den år 1993 utgivna skriften Företagande konkurrens på likvärdiga villkor utarbetad av en interdepartemental arbetsgrupp inom regeringskansliet. En grundläggande förutsättning för arbetet har ansetts vara användande av person- och organisationsnummer som identifikationsbegrepp.

Personnummeranvdndningen 163

I det följande skall behandlas två av de lagar som har till syfte att avslöja brottslighet inom den finansiella sektorn och där uppgift om personnummer anses vara av stor betydelse, nämligen insiderlagen och lagen om penningtvätt.

Insiderlagen

Bestämmelser som reglerar insiderhandel finns i insiderlagen 1990:1342, vilken började gälla den l januari 1991. Tidigare fanns bestämmelser som reglerade insiderhandel i lagen 1985:571 om värdepappersmarknaden. Insiderlagen innehåller bestämmelser om förbud för vissa personer med insyn i ett aktiemarknadsbolag att handla med fondpapper på värdepappersmarknaden samt om skyldighet att anmäla innehav av fondpapper. Finansinspektionen övervakar efterlevnaden av bestämmelserna i lagen. Personer med insynsställning i aktiemarknadsbolag är anmälningsskyldiga för eget och vissa närståendes innehav av aktier, konvertibla skuldebrev m.m. i det egna bolaget. Kretsen av personer med insynsställning anges i 8 § första stycket insiderlagen. Finans-inspektionen har att på begäran pröva frågan om en person har en sådan ställning och lämna befrielse från anmälningsskyldigheten. Ett aktiemarknadsbolag och dess eventuella moderföretag skall till Finansinspektionen anmäla vilka personer som har sådan insynsställ- Även den har ning. som insynsställning i ett aktiemarknadsbolag skall skriftligen anmäla sitt och närståendes innehav av aktier i bolaget och ändring i innehavet till Finansinspektionen. Anmälan, som skall ske särskild av Finansinspektionen fastställd blankett, skall bl.a. innehålla uppgift om personnummer. Vissa undantag från anmälningsskyldigheten finns och Finansinspektionen kan också medge befrielse från anmälningsskyldigheten om motsvarande uppgifter kan erhållas annat sätt. Sådan befrielse från anmälningsskyldigheten medges av inspektionen endast för aktier som omfattas av det kontobaserade värdepapperssystemet. Från och med den 1 januari 1993 för Finansinspektionen det s.k. insiderregistret. Dessförinnan fördes registret av VPC. Insiderregistret innehåller uppgifter om de anmälningar som gjorts eller, i fall där inspektionen medgett befrielse från anmälningsskyldigheten, över däremot svarande uppgifter från register som förs med stöd av aktiekontolagen. Enligt aktiekontolagen får att uppgifter om sådana aktieinnehav och sådan ändring av innehavet som skall anmälas till Finansinspektionen genom automatisk databehandling utlämnas till insiderregistret.

164 Personnummeranvändningen

Uppgifter som inte längre omfattas av anmälningsskyldighet får

avföras registret. Uppgifterna skall dock bevaras i minst 10 år efter ur det de avförts. Registret skall föras med hjälp automatisk att av

databehandling och Finansinspektionen är registeransvarig enligt datalagen för registret. Inspektionen skall på lämpligt sätt underrätta

de registrerade om registret som skall vara offentligt.

Enligt uppgift från Finansinspektionen företog dess insiderenhet

under är 1993 ca 200 utredningar om brott mot anmälningsskyldig-

heten och 44 utredningar om brott mot handelsförbudet.

Lagen om åtgärder mot penningtvätt

Den 1 januari 1994 trädde lagen 1993:768 om åtgärder mot penningtvätt i kraft. Med penningtvätt förstås åtgärder i syfte att dölja eller omsätta vinningen från brottslig verksamhet. Lagen bygger på

EGs direktiv åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet om används för tvättning Direktivet ingår i EES-avtalet. av pengar. Lagen omfattar i huvudsak företag som driver bankrörelse, livför-

säkringsrörelse, värdepappersrörelse och verksamhet enligt lagen

1992:1610 kreditmarknadsbolag 2 §. Enligt lagen är huvudom regeln dessa företag skall kräva att kunder legitimerar sig när ett att affársförhâllande inleds eller, såvitt rör tillfälliga kunder, vid större transaktioner 4 §. Från huvudregeln finns några undantag, bl.a. behöver någon kontroll inte utföras beträffande vissa företag hemmahörande inom EES. Identitetskontroll skall dock alltid ske om det kan antas att transaktion avser medel som härrör från ett brottsligt en förvärv allvarligare slag 7 §. ldentitetskontrollen förutses ske av

enligt vanlig bankpraxis, dvs. med körkort eller någon annan allmänt godtagen legitimationshandling. Även andra företag än de direkt

som

omfattas lagen, t.ex. försäkringsmäklare, förutsätts enligt för-

av arbetena komma att fullgöra identitetskontroller enligt avtal prop. l99293:207 16 Om kunden vägrar att uppvisa eller lämna s

begärda handlingar eller uppgifter för att fastställa dennes identitet

förutsätts att kundens begäran att inleda affärsförbindelse med om företaget eller få transaktion verkställd avvisas av företaget. en Detsamma gäller företaget konstaterar eller misstänker att tillom

gängliga handlingar är förfalskade eller felaktiga eller identiteten inte

kan fastställas av andra skäl prop. s. 20. Företagen skall vidare granska alla transaktioner avseende medel härröra från brottsliga förvärv allvarligare slag och som kan antas av

därvid lämna uppgifter till RPS eller den polismyndighet som regeringen bestämmer alla omständigheter som kan tyda på

om

penningtvätt 9 §. Den myndighet som skall erhålla uppgifter har bestämts till RPS, Finanspolisenheten Finanspolisen. Enligt uppgift

Personnummeranvändningen 165

hade i februari 1994 Finanspolisen fått 30 drygt anmälningar enligt lagen om penningtvätt.

RPS ansökte i augusti 1993 tillstånd

om enligt datalagen för F inanspolisen att få inrätta ett särskilt spaningsregister för

att användas

för att uppdaga brott mot bl.a. lagen åtgärder om mot penningtvätt. Datainspektionen avslog ansökan Dnr 4747-93. Efter överklagande av RPS meddelade regeringen i december 1993 RPS tillstånd

att

inrätta och föra personregistret Finanspolisens analys-

och spaningsregister samt lämnade ärendet åter till Datainspektionen för meddelande av föreskrifter enligt 5 och 6 §§ datalagen

Dnr 93-3636.

Datainspektonen meddelade i januari 1994 föreskrifter för bl.a. det

aktuella registret Dnr 7838-93.

RPS har överklagat föreskrifterna.

Lämnande av upplysningar med stöd lagen skall inte betraktas

av

som brott mot någon sekretessregel den lämnade uppgiften

om som

hade anledning att räkna med att uppgifterna borde lämnas 10 §. Företaget, dess styrelseledamöter eller anställda har ålagts viss tystnadsplikt, men något straffansvar skall inte följa för den

som

bryter mot denna 11 §. Det förutsätts att efterlevnaden be-

av stämmelserna skall kunna upprätthållas med stöd

av arbetsrättslig lagstiftning och de avtal som träffats på arbetsrättens område det

samt

sanktionssystem som Finansinspektionen förfogar över i sin till-

synsverksamhet prop. s. 11.

Med stöd av förordningen 1993:1526 åtgärder

om mot pen-

ningtvätt har Finansinspektionen i sin författningssamling FFFS

utfärdat föreskrifter FFFS 1994:9 och allmänna råd FFFS 1994:10

angående kontrollrutiner till förebyggande penningtvätt.

m.m. av I de allmänna råden har exempel affärsförbindelse som en som skall medföra identitetskontroll angetts avtal om öppnande av

inlåningskonto, upptagande kredit, förhyrning bankfack eller

av av

servicefack, öppnande värdepappersdepå eller aktiekonto, vissa

av

värdepappersköp och tecknande av pensions- eller kapitalförsäkring. Enligt råden bör identitetskontroll normalt ske vid varje tillfälle

kunden gör ett avtalsslut tjänst kunden känd om en om är för

handläggande tjänsteman. I de allmänna råden finns också utförliga regler hur identi-

om tetskontrollen bör ske. Enligt dessa råd bör ärenden beträffande

fysiska personer som inte är kända sedan tidigare och handläggs

som

i närvaro av kunden genomföras med ledning certifierade identi-

av tetskort eller körkort. Vid ärenden handläggs kundens som utan närvaro, t.ex per post, telefon, telefax eller terminal, bör identi-

tetskontrollen genomföras med uppgifter företaget införskaffar

som

skriftligen eller per telefon från kunden eller Uppgifterna kan

annan.

också inhämtas från register eller från register tillgängliga hos

egna

166 Persormummeranvdndningen

kortutfärdaretillverkare och myndigheter. Enligt råden bör i sistnämnda fall identitetskontrollen ske genom lämplig kontroll av namnteckning mot fotokopia av legitimationshandling, uppgifter eller organisationsnummer, firmatecknare och om personstyrelse, adress, kontokortsnummer, på identitetshandling mot uppgifter i nummer företagets register eller andra register. egna Identiteten hos juridisk person och uppgift om behörighet att en företräda denna bör enligt de allmänna råden fastställas med ledning registreringsbevis eller, i den mån sådana utfärdas för den av juridiska personen, andra behörighetshandlingar. Om affärsförbindelse inleds via företag inte omfattas av lagen som penningtvätt bör enligt råden avtalas att identitetskontrolleni stället om utförs detta. Vid öppnande av lönekonto i bank via arbetsgivare bör av identiteten fastställas av denne. Detsamma gäller när arbetsgivare tecknar tjänstepensionsförsäkring för sina anställda och när organisation tecknar eller förmedlar pensionsförsäkring för sina medlemmar.

4.4.5 Kreditupplysning

Kreditupplysningsverksamhet regleras av bestämmelser i kreditupplysningslagen 1973: 1 173. Lagen gäller i första hand sådan kreditupplysningsverksamhet innebär att någon, utom i enstaka fall, lämnar som kreditupplysningar mot ersättning eller som ett led i näringsverksamhet. Även kreditupplysningsverksamhet omfattas av lagen, annan under förutsättning att verksamheten är av större omfattning. Den kreditupplysningsverksamhet omfattas av lagen får bedrivas som endast efter tillstånd från Datainspektionen, som också utövar tillsyn över verksamheten. För närvarande har omkring trettio företag

tillstånd att bedriva kreditupplysningsverksamhet. De två största är

Upplysningscentralen UC och Soliditet. Kreditupplysningsverksamhet skall enligt kreditupplysningslagen bedrivas på ett sådant sätt att den inte leder till otillbörligt intrång i personlig integritet genom innehållet i de uppgifter som förmedlas eller annat sätt eller till att oriktiga eller missvisande uppgifter lagras eller lämnas ut. Personliga uppgifter av särskilt ömtålig natur får i princip inte insamlas, lagras eller vidarebefordras i kreditupplysningsverksamhet. Vissa typer sådan ömtålig information kan dock av undantagsvis få förekomma i kreditupplysningssammanhang. Kreditupplysningslagen skiljer mellan begreppen kreditupplysning och personupplysning. Med kreditupplysning avses uppgift, omdöme eller råd lämnas till ledning för bedömning av annans kreditsom

Personnummeranvändningen 167

värdighet eller vederhäftighet i övrigt i ekonomiskt hänseende. Sådan upplysning kan avse såväl fysisk som juridisk Med person. personupplysning avses kreditupplysning enskilda varken om personer som är näringsidkare eller annars har så väsentligt inflytande i viss näringsverksamhet att uppgift om deras förhållanden behövs för belysa att verksamhetens ekonomiska ställning. En kreditupplysning om näringsidkare eller näringsanknutna brukar benämnas företagsupplysning och kan avse även juridiska personer. Personupplysningar får lämnas ut endast då det på grund av ingånget eller ifrågasatt kreditavtal eller i samband med andra ekonomiska riskbedömningar finns behov upplysningen. Då av en personupplysning lämnas, skall den omfrågade kostnadsfritt få ett skriftligt meddelande om innehållet i den upplysning lämnats som om honom, s.k. personupplysningskopia. Merparten av faktaunderlaget för kreditupplysningar inhämtas från offentliga källor och register. Underlag för kreditupplysningar hämtas emellertid i begränsad omfattning också från privta källor. Datain-

spektionen har med stöd datalagen och kreditupplysningslagen

av

genom föreskrifter reglerat vilka källor kreditupplysningsforetagen får

använda då de inhämtar uppgifter för kreditupplysningsändamål. Inspektionen har också utförligt angett vilka uppgifter får registresom ras för detta ändamål. Kreditupplysningsföretagens register innehåller uppgifter om praktiskt taget hela Sveriges befolkning, dvs. omkring sju vuxna miljoner människor. Uppgifter om fysiska personer får enligt Datainspektionens föreskrifter samlas tidigast i november månad året före det kalenderår då personen i fråga fyller sexton år. Kreditupplysningsföretagen får veckovisuppdaterade grunduppgifter om fysiska personer från SPAR. Informationen omfattar personnummer, namn, adress, folkbokföringsort och medborgarskap. En gång

var fjortonde dag får kreditupplysningsföretagen uppgifter från SCB:s

äktenskapsregister om datum för registrering äktenskapsförord, av gåvor mellan makar och bodelningar. Från skatteregistren hämtar

kreditupplysningsföretagen en gång per uppgifter om taxerad in-

komst och förmögenhet. Uppgifter fysiska fastigom personers hetsinnehav hämtas gång året från fastighetstaxeringsregistren. en om Kreditupplysningsföretagen får varje vecka uppgift från de olika kronofogdemyndigheterna beträffande mål om betalningsförläggande. Förutsättningen är att kapitalbeloppet överstiger 500 kronor. Uppgifterna hämtas från registret för betalningsföreläggande och handräckning, jfr avsnitt 4.3.1. En gång i veckan lämnar RSV uppgifter utur sökningsregistret, REX, till kreditupplysningsföretagen.

168 Personnummeranvandningen

Från registret över näringsförbud erhåller kreditupplysningsföretagen underrättelse då ett näringsförbud meddelas. Beträffande den meddelats näringsförbud anges namn, adress och personperson som Från tingsrättemas målregister får kreditupplysningsnummer. företagen meddelande på blankett om inkomna konkursansökningar. Genom Post- och Inrikes Tidningar och dagstidningar får kreditupplysningsföretagen uppgifter om konkurser och förordnade förvaltare. UC och Soliditet får del av de cirkulärbrev med uppgifter om betalningsinställelser, ackordsförslag och ackord som Ackordscentralerna skickar till berörda borgenärer. Både UC och Soliditet har enligt Datainspektionens föreskrifter rätt att inhämta vissa uppgifter från banker och fmansbolag om kreditengagemang och missbrukade krediter. I praktiken är det emellertid bara UC som har tillgång till dessa uppgifter. Enskilda rapporterar ofta själv per telefon personer eller brev till kreditupplysningstöretagen att en ID-handling har förkommit. Beträffande fysiska personer som är näringsidkare eller näringsanknutna inhämtar kreditupplysningsföretagen i princip samma uppgifter då det gäller privatpersoner. Informationskällorna är också som desamma. I vissa avseenden kan emellertid kreditupplysningsforetagen få utförligare information om näringsidkare och näringsanknutna än om privatpersoner. Från det allmänna företagsregistret, BASUN, får kreditupplysningsföretagen gång i månaden uppgifter om s.k. basvariabler. Been träffande enskild firma anges företagarens personnummer och namn en samt vilken eller vilka andra enskilda firmor han driver. Den aktuella informationen hämtas från myndigheterna huvudsakligen med hjälp av ADB. Det vanligaste är att kreditupplysningsforetagen får uppgifterna genom avisering vid bestämda tidpunkter. I andra fall sker insamlingen manuellt såtillvida att uppgifterna lämnas genom att myndigheterna fyller i blanketter. Kreditupplysningar innehåller ett urval av de faktauppgifter som beskrivits Ibland kombineras faktaunderlaget med någon form ovan. råd eller omdöme. Merparten av UC:s och Soliditets kreditupplysav ningar lämnas ut till kunder som har abonnerat på företagens tjänster. Det förekommer sällan att företagsupplysningar lämnas ut till någon som inte abonnerat kreditupplysningstjänster. Kreditupplysningsföretagen lämnar i praktiken inte heller ut enstaka kreditupplysningar privatpersoner till andra privatpersoner. om Utlämnandet kreditupplysningar sker vanligen via terminal. av Kreditupplysningsföretaget kan lämna informationen direkt från sin dator till abonnentens dator. Utlämnandet kan också ske via uppringbara linjer och modem eller via Alfaskop eller skrivande terminal. Kreditupplysningsföretagen lämnar också ut kreditupplysningar per

Personnummeranvändningen 169

telefon. Upplysningen kan också skickas till beställaren med brev eller telefax. Inom vissa branscher s.k. spärrlistor Listorna innehåller ges ut. en förteckningar över fysiska eller juridiska ha personer som anses misskött sina mellanhavanden med uthyrare eller en en kreditgivare i den aktuella branschen. Utgivningen sker vanligen i form av tryckt skrift. Tillstånd krävs alltså inte enligt kreditupplysningslagen. Olika

former av kreditupplysningspublikationer också På marknaden

ges ut. finns också CD-ROM-skivor

se bl.a. SOU 1993:10 s. 42 med

kreditinformation. I december 1993 överlämnande

Kreditupplysningsutredningen sitt

slutbetänkande SOU 1993:110 Integritet och effektivitet på kreditupplysningsområdet. I betänkandet föreslogs rad ändringar i en

kreditupplysningslagen. Ändringsförslagen berörde bl.a. lagens

tillämpningsområde, vilka uppgifter fysiska borde om personer som

få förekomma i kreditupplysningssammanhang och rätten till

insyn i

kreditupplysningsföretagens verksamhet. Utredningen diskuterade

om man inte, för att stärka integritetsskyddet, borde begränsa den nuvarande registreringsverksamheten och exempelvis införa krav ett på samtycke från den enskilde för att han eller hon skall kunna registreras. Utredningen ansåg emellertid att sådant skulle ett system innebära så stora praktiska problem det inte borde att genomföras. Utredningen lade också fram förslag avsedda som var att stärka konkurrensen på kreditupplysningsområdet. Beträffande användningen anförde av personnummer Kreditupplysningsutredningen att kraven för att använda personnummer regelmässigt fick anses vara uppfyllda i samband med kreditupplysningsverksamhet. De skäl som åberopades för detta ställningstagande

var att man kunde utgå från att de största kreditupplysningsföretagens

register även i framtiden skulle bli mycket omfattande och att det är viktigt att de personer som förekommer i registren kan bli säkert identifierade. Härtill kom att företagen fortlöpande hämtar in uppgifter från olika myndigheter. Det är då nödvändigt att informationen hänförs till rätt Även när person. kreditupplysningar lämnas ut måste det, menade utredningen, stå helt klart vilken person som avses. I förslaget till lag om ändring i kreditupplysningslagen har tagits in en bestämmelse att registrering får som anger av personnummer ske 5 §

andra stycket i Kreditupplysningsutredningens förslag.

Inkasso

Inkassoverksamhet regleras i inkassolagen 1974:182. Inkassoverksamhet som indrivning fordningar för räkning avser av annans eller fordringar som har överagits för indrivning, får bedrivas endast efter

170 Personnummeranvändningen

tillstånd Datainspektionen. Det finns omkring 340 företag som har

av tillstånd att bedriva inkassoverksamhet. Verksamheten sköts till stor del med stöd av ADB.

Inkassolagen uppställer inte något krav på registrering av person- De krav på uppgift personnummer som uppställs vid

nummer. om

ansökan betalningsföreläggande medför emellertid att

om m.m.

regelmässigt registreras i inkassoföretagens register.

personnummer

4.4.6 Försäkringsbolag

För att säkert identifiera försäkringstagare och andra som kan vara

berättigade till försäkringsersättning, registrerar försäkringsbolagen

Personnumret används som ett sökbegrepp i de egna personnummer.

registren och kopplingsnyckel vid samkörning med vissa andra

som register.

Försäkringsbolagen har utarbetat riktlinjer för sin personnummeran-

vändning. Det används för att undvika sammanblandningar mellan personer

med och för att kontrollera att lämnade personuppgifter

samma namn är riktiga. Det är möjligheten att med hjälp personnumret kontrolleav

personuppgifterna mot SPAR som enligt försäkringsbolagen ger en

ra

säkerhet mot förväxlingar och felaktiga registreringar samt även skydd

bedrägerier. Så snart adressuppgift inte stämmer kan försäkmot en

ringsbolagen kontrollera de lämnade uppgifterna. En sakförsäkringstagare tecknar i de flesta fall sitt försäkringsavtal på ett år och försäkringen förlängs enligt avtalet om premie för nästa år betalas in till försäkringsbolaget. En livförsäkringstagare är också i de flesta fall beroende att göra regelbundna, årsvisa premieinbe-

av

talningar för att vidmakthålla försäkringen. Genom SPAR får försäkringsbolagen viktiga adressuppdateringar av sina register. Försäkringsbolagen kan med den automatiska uppdateringen alltid nå försäkringstagarna med exempelvis premieaviseringar oberoende av någon adressanmälan gjorts till bolagen. Detta minskar risken för

om

någon skall stå utan forsäkringsskydd, på grund av just felsända

att

premie-aviseringar. Vidare kan korrespondensen mellan försäkrings-

bolagen och försäkringstagarna känslig natur och det anses då vara av viktigt riktig adress på ett säkert sätt alltid erhålls från SPAR. att en

De automatiska adressuppdateringarna från SPAR innebär enligt försäkringsbolagen även mycket stora administrativa fördelar, som

sänka kostnaderna for försäkringstagarna. anses

Från SPAR erhåller försäkringsbolagen vidare uppgifter om någon försäkrad har avlidit. Detta har stor betydelse för exempelvis försäkringstagare omfattas olika gruppförsäkringar, särskilt de

som av

Personnummeranvändningen 171

som tecknats av arbetsgivare eller fackliga organisationer. Enligt bolagen händer det inte sällan att de efterlevande inte är medvetna om att det finns en försäkring. Genom kontakterna med SPAR har försäkringsbolagen möjlighet att utbetala försäkringsersättning även i sådana fall. Försäkringsbolagen är beroende av att kommunicera med andra än försakringstagarna. Denna kommunikation sker i enlighet med försäkringsavtalen ocheller i enlighet med lag eller myndighetsforeskrift. Försäkringsbolagen har idag tillstånd eller medgivande till samkörningar med vissa register som ett nödvändigt led i försäkringsverksamheten. Samkörning sker med hjälp av personnummer som anses vara den säkraste metoden. Det är vidare enligt bolagen nödvändigt att med hjälp av personnummer kontrollera att uppgifter lämnade på annat sätt, t.ex. läkarintyg, rätt avser person. Försäkringsbolagen måste i sin verksamhet med hjälp ADB av ocheller på annat satt bl.a. kunna kommunicera med, förutom SPAR, också enskilda företag, centrala bilregistret CBR, centrala fastighetsregistret, SCB, banker och girocentraler för betalningsöverföringar, fösäkringskassorna, sjukhus, kreditupplysningsinstitut och inkassobyråer. Genom att personnumret används i dessa kontakter anses riskerna för förväxlingar obetydliga. För KA-försäkringarna är personnummeranvändningen mycket viktig. Den anses utgöra ett säkert och rationellt sätt att inhämta årliga uppgifter avseende anställda i näringslivet som omfattas KAav försäkringar. För att kunna meddela gruppforsäkring måste försäkringsbolagen erhålla personuppgifter, däribland personnummer, från arbetsgivare och fackliga organisationer. De mycket stora administrativa och därmed kostnadsmässiga fördelarna med att teckna gruppförsäkring anser bolagen skulle förloras, om personnummer måste inhämtas från var och en i den försäkrade gruppen. Såväl för riskbedömning för återförsäkring inom personförsäksom ringsområdet både livförsäkring och sjuk- och olycksfallsförsäkring anser bolagen behovet av personnummer för identifiering särskilt framträdande. Det är nödvändigt att göra en medicinsk riskbedömning den av försäkrades hälsotillstånd vid varje ansökan försäkring. Det om medför i vissa fall att bolagen måste inhämta information journaler, intyg m.m. från läkare och sjukhus för att kunna göra en adekvat bedömning och bestämma premien. Inhämtandet sådan information av förutsätter enligt försäkringsbolagen används. att personnummer Försäkringsbolagens bedömning av behovet av återförsäkring måste göras per person och inte per försäkring. Tecknandet av återförsäkring görs också per person, eftersom såväl direktförsäkringsbolaget som

172 Personnummeranvändningen

återförsäkringsbolaget behöver veta vilken riskexponering per person de har. I detta sammanhang används personnumret för att säkert identifera den försäkrade. Försäkringsbolagen är skyldiga att lämna kontrolluppgifter till skattemyndigheten. I samband med detta måste uppgift om personnummer lämnas för att man säkert ska kunna identifiera rätt skattskyldig. Försäkringsbolagen inbetalar också preliminär skatt till skattemyndigheten avseende räntor till försäkringstagarna. Personnumret används för att säkert kunna redovisa den inbetalda skatten för rätt skattskyldig. Vidare har försäkringsbolagen skyldighet att enligt nya lagen om en åtgärder mot penningtvätt kontrollera identiteten hos den som vill inleda en affärsförbindelse med bolagen och bolagen har även en gransknings- och uppgiftsskyldighet enligt denna lag. I det sammanhanget blir personnumret viktigt för att säkerställa att lämnade uppgifter avser rätt person.

4.5 Övrig personnummeranvändning

I kapitlets föregående avsnitt har redogjorts för en del av personnummeranvändningen inom den offentliga och inom den enskilda sektorn. Redovisningen har huvudsakligen behandlat personnummeranvändning genom registrering i ADB-register. Personnummeranvändningen är emellertid inte begränsad till registreringar i olika register. I följande avsnitt lämnas en översiktlig beskrivning av personnummeranvändning sker utanför ADB-register. I vissa fall kan den användning som som beskrivs ändå ha ett nära samband med registeranvändningen eftersom avsikten är att personnumret skall registreras i ett register.

Stöldskyddsmärkning

Svenska stöldskyddsföreningen är en riksorganisation som bildades för omkring 60 är sedan. Intressenter i föreningen är bl.a. polis, försäkringsbolag och post. Föreningen bedriver informationsverksamhet i brottsförebyggande syfte både i regi och i samverkan med egen försäkringsbolag, polis och andra intressenter. Genom kampanj en Operation märkning har Stöldskyddsföreningen m.fl. propagerat för märkning av stöldbegärlig egendom. Vid märkningen har för enskilda använts personnummer och för organisationer

det särskilda organisationsnumret. Ägaren till märkt gods har genom

Personnummeranvändningen 173

person- respektive organisationsnumret kunnat identifieras genom officiella register.

Enligt uppgifter från Stöldskyddsföreningen har många företag visat

intresse för att märka gods med koder. Ett sådant förfarande, som förekommer i flera andra länder, kräver särskilt register att ett över

hur koderna byggs Hittills har Stöldskyddsföreningen

upp. inte ansett

det erforderligt att bygga särskilda kodregister

upp för märkt gods. Ett register över numrerade brickor för nycklar finns dock.

Det arbete med att försöka begränsa användningen

av personnum-

mer som pågår har emellertid medfört att Stöldskyddsföreningen håller på att bygga upp ett särskilt register för stöldskyddsmärkta cyklar. Avsikten är att cyklar skall kunna märkas med löpnummer

ett som registreras tillsammans med uppgift ägaren i register hos om ett

Stöldskyddsföreningen. Eftersom det är förenat med vissa kostnader

att föra ett sådant register räknar

Stöldskyddsföreningen med att det

kommer att kosta mellan 25 och 30 kr objekt att ett registrerat.

Personnummer på identitetskort

Från början av 1980-talet har s.k. certifierade SIS-märkta ID-kort

använts i Sverige och i dag finns det 3 miljoner

ca sådana ID-kort i landet. Utfärdandet och användandet sådana kort endast av är reglerat i lag såvitt gäller s.k. tjänstekort nedan.

se I övrigt grundar sig

utfärdande och användande ID-kort frivilliga överenskommelser

av

mellan banker, posten och branschorganisationer. Bankerna godtar som identitetshandling för närvarande generellt endast sådana

certifierade ID-kort samt det svenska körkortet. Passet bedöms inte

vara tillräckligt säkert. Certifieringen, som främst är avsedd att ett skydd mot förfalsk-

vara

ning, görs av en särskild certifieringskommitté vid

Standardiserings-

kommissionen i Sverige SIS. Kommittén

är sammansatt av represen-

tanter för Finansinspektionen, RPS, Sveriges lndustriförbund och Näringslivets säkerhetsdelegation. För att kunna godkännas måste lD-kortet uppfylla de krav

som ställs i svensk standard SS 61 43 14 och tillhörande regler. Om dessa

krav uppfylls utfärdar dels SIS märkningstillstånd för tillverkare,

dels

tillstånd att utfärda kort. Tre företag har fått SIS:s tillstånd

att tillverka ID-kort; AB ID-kort, Rollfilm AB och Datema Cards AB.

Det finns i dag tre slags typer ID-kort. En ID-kort

av typ av är rena

legitimationskort som utfärdas för att användas enbart för identifie-

att ra kortinnehavaren. Korten utfärdas banker och erhållit av posten, som generellt tillstånd från SIS att utfärda sådana kort. En annan typ av

ID-kort är s.k. företagskort. Det är kort förutom

som att vara en

legitimationshandling även visar att en person är anställd vid ett visst

Personnummeranvändningen

företag. Kortet kan oftast också användas tillträdeskort till som företaget. Ett företag vill utfärda sådana kort för sina anställda som måste ansöka särskilt tillstånd hos SIS. Det finns även s.k. om

tjdnstekon‘ förutom att det identifierar innehavaren också visar att

som

denne är anställd vid myndighet, t.ex. polis- eller kronofogde-

en

Närmare bestämmelser tjänstekort finns i förordningen myndighet. om 1958:272 tjänstekort och i de föreskrifter som med stöd av

om

förordningen beslutats RPS. Enligt 4 § förordningen skall tjänste-

av kort bl.a. innehålla uppgift om innehavarens personnummer.

Certifierade ID-kort innehåller i dag uppgift om personnummer på

kortets framsida. I vissa fall finns också personnumret i form av en laserinbränning på kortet. Kortet innehåller även ett särskilt kontroll-

nummer. Det pågår arbete med att ta fram svensk standard för IDett en ny kort. Avsikten är sådant framtida ID-kort även skall innehålla att ett

mikroprocessor chip och därigenom också kunna användas vid

en tele- eller datoriserade tjänster. Representanter för olika intressenter och nordiska standardiserings-

organisationer har föreslagit att ett nordiskt projekt startas för att standardisera generellt användbart nordiskt ID-kort. Enligt förslaget

ett skulle sådant kort kunna användas både för helt manuella, delvis ett

manuella och helt automatiska rutiner. Nordiska rådet har nyligen avslagit begäran bidrag för projektet. Rådet ansåg att man

en om

skulle avvakta resultatet de planer finns att skapa en gemensam

av som identitetshandling för EU:s medlemsländer.

Personnummer pá trafikbolagens rabattkort

Det har tidigare varit vanligt att trafikbolag krävt att resenärer med rabattkort skall anteckna till personnummer rabattkortet. Numera

är krav uppgift födelseår och månad vanligt i dessa samman-

om hang.

Personnummer vid biljettbeställning hos SJ

Hos SJ har införts möjlighet att telefon beställa biljetter som

en per därefter sänds till beställarens adress. Vid en sådan beställning kräver

SJ uppgift beställarens Personnumret lagras enligt

om personnummer. från SJ ADB-medium under viss kortare tid varefter det

uppgift en gallras.

Personnummeranvündningen 175

Personnummer i ansdkantillstdndsbevis

En rad författningar ställer krav på att en ansökan skall vara försedd med uppgift om sökandens personnummer. Det gäller exempelvis en

ansökan om att bli förordnad till Ordningsvakt, ansökan om tillstånd att bedriva handel med skrot, anmälan för registrering av handel med begagnade varor, ansökan om auktorisation av bevakningsföretag, ansökan om interimslicens, anmälan om handel med finansiella instrument, ansökan om registrering av fastighetsmäklare, ansökan om auktorisation av bilskrotare, ansökan om trafiktillstånd, ansökan om tillstånd till transportförmedling, ansökan om tillstånd att bedriva biluthyrning ansökan om tillstånd att förmedla försäkringar och ansökan om tillstånd att inneha vapen. - Uppgift om personnummer förs som regel i ett register. Resulterar ansökan i att någon form av tillstånd beviljas och ett bevis om

tillstånd utfärdas noteras oftast personnumret tillståndsbeviset. Många gånger kan kravet på uppgift om personnummer motiveras

med att det innan tillstånd beviljas görs en kontroll i andra register där personnumret används som kopplingsbegrepp. Exempelvis kontrolleras om en person som ansöker om att bli förordnad Ordningsvakt som tidigare har blivit dömd för brott. I vissa fall kommer också kontroll från annat håll att ske mot det aktuella tillståmdsregistret. Om ett tillståndspliktigt vapen påträffas hos en person kan polisen genom registerkontroll ta reda på om innehavaren har erforderligt tillstånd

Det kan i sammanhanget noteras att förvaltningslagen 1986:223

inte uppställer några krav på uppgift personnummer i ansökningsom handlingar.

4.6 Allmänhetens

inställning m.m.

Utredningen har gjort en genomgång de klagomål angående av personnummer som finns registrerade hos Datainspektionen. En

redovisning av detta finns i avsnitt 4.6.1. Utredningen redogör också för tidigare utförda attitydundersökningar, avsnitt 4.6.2. SCB har för

utredningens räkning genomfört en attitydundersökning för att utröna allmänhetens inställning till personnummeranvändningen. Resultatet av SCB:s undersökning beskrivs i avsnitt 4.6.5. Undersökningen har

tagits in i bilaga

176 Personnummeranvändningen

4.6.1 Klagomål hos Datainspektionen

I Datainspektionens diarium har under tiden 1991-01-01 1993-08-31

-

registrerats 78 klagomål avseende personnummer. En genomgång av dessa ärenden inte fullständig bild av alla klagomål som rör

ger en Någon gång kan ett telefonsamtal, inte diarieförs, personnummer. som

leda till ett tillsynsärende. Det förekommer också att klagomål

beträffande finns med som en bifråga i ett klagoärenpersonnummer

den registreras som härrörande till en annan kategori. Det kan

som

ändå visst intresse att studera vad de 78 personnummerklago-

vara av målen avser. Det överväganden antalet förekomst av personnummer på avser olika utskrifter och det förhållandet att personnummer används som faktura- eller kundnummer. Många klagar också på att de i olika sammanhang avkrävts sitt Det har då gällt begäran om personnummer.

vid medlemskap i olika klubbar och krav på angivande

personnummer

vid olika beställningar. Ett klagomål avser före-

av personnummer komst på identitetshandling för väktare. Några av personnummer

ärenden rör förväxling av personpersonnummer. I avslutas klagoärende att klaganden tillställs inregel ett genom formation gällande regler och Datainspektionens praxis. I något

om

fall föranleder klagoärendena att inspektionen inleder ett tillsynsärende. Sex ärenden har lett till tillsyn, alternativt avsett ärenden där

inspektionen redan inlett ett tillsynsförfarande.

4.6.2 Tidigare attitydundersökningar

Under 1984 genomförde SCB undersökning för att kartlägga

en allmänhetens på personlig integritet, statistikproduktion och syn

användning datorregistrering för personuppgifter. Undersökningen

av i 1985 i Data och integritet Allmän-

presenterades mars rapporten hetens kunskaper och attityder allmänt och till SCB.

DOK uppdrog SCB att företa undersökning för att utröna en

allmänhetens inställning till personregister och personnummer. Resultatet undersökningen presenterade i mars 1987 i rapporten

av Allmänhetens inställning till personnummer.

4.6.3 Attityder vid folk- och bostadsräkningar

Frågan den personliga integriteten och intrång i denna i samband

om

med folk- och bostadsräkningar FoB:ar uppmärksammades i en

omfattande allmän debatt första gången vid FoB 70. Därefter har

Personnummeranvändningen 177

debatter om integritetsfrågor förekommit tämligen regelmässigt vid de

följande F0B:arna. Debatten i samband med FoB 70 avsåg i första hand det förfarande

med insamling av uppgifter genom fastighetsägarna som tillämpades.

Debatten avsåg emellertid också riskerna för integritetsintrång vid bearbetning och lagring av data. En omfattande integritetsdebatt uppstod också på grund det av förslag om utformning av kommande FoB:ar SCB på regeringens som uppdrag lade fram i januari 1983, det s.k. Fobalt-förslaget. Enligt detta skulle uppgifter till FoB 85 till stor del och till FoB 90 helt hämtas ur befintliga och vissa tillkommande register. Förslaget kritiserades enligt temat storebror ser dig. Kritiken riktades främst mot att datatekniken kunde användas för att kontrollera medborgarna, bl.a. genom sambearbetningar av administrativa register. FoB 85-kommissionen och dess expertgrupp ägnade integritets-

frågorna betydande uppmärksamhet. I en delrapport Ds C 1986:9

Säkerhet, sekretess och integritet i 1985 års folk- och bostadsräkning diskuterade kommissionen även ur principiell synpunkt innebörden och betydelsen av integritet och intrång i denna. Här berördes bl.a. vilka uppgifter som orsakar oro och irritation och vilka grupper är som oroliga för integriteten. Många upplever, enligt rapporten, bristen på kontroll av vart uppgifterna från FoB tar vägen och på vilket sätt de då kan användas som det mest oroande. Många känner kan som oro direkt peka på vilka de fruktar. En första krets är den närmaste om-

givningen. En andra krets är alla de som i sin tiänsteutövning har eller

kan skaffa sig tillgång till individuppgifter. Den tredje kretsen som människor fruktar är vad som brukar betecknas storebror. som

Slutligen finns det en fjärde krets, nämligen de som blir makthavare om Sverige råkar ut för ockupation eller samhällsomstörtning.

Det stora flertalet av de remissinstanser yttrade sig över FoBsom

kommissionens delrapport behandlade också integritetsfrågorna. Flera framhöll betydelsen av att hänsyn tas till människors oro och osäkerhet

inför insamling av uppgifter för statistiska eller administrativa ändamål. De pekade också möjligheterna att genom information dämpa oron och öka förtroendet för bl.a. FoB. FoB 90-kommissionen anför i sitt betänkande SOU 1993:41 Folk-

och bostadsräkning år 1990 och i framtiden att den för integritet-

oro

sintrång och de uppfattningar att FoB:ar är onödiga som kommit till uttryck i den allmänna debatten och i vägran att lämna uppgifter inte

har dämpats vid FoB 90 jämfört med vad iakttagits vid tidigare som FoB:ar. Snarare kan det, menar kommissionen, fråga vara om en ökning. Detta gäller trots strävandena informationsinsatser att genom

visa på sekretess- och integritetsskyddet och öka förståelsen för FoB.

178 Personnummeranvändningen

FoB 90-kommissionen konstaterar att det t.0.m. FoB 85 varit

möjligt att upprätthålla samma slutliga svarsandel på omkring 99 procent. Det har dock skett till priset av ökande insatser och kostnader

för påminnelser. I FoB 90 har svarsandelarna genomgående både före och efter påminnelser samt slutligt legat påtagligt under motsvarande i tidigare

FoB:ar. Samtidigt har insatserna och kostnaderna för påminnelser det större antalet uteblivna ändå blivit större än i tidigare genom svar FoB:ar. FoB 90-kommissionen menar att den minskande svarsfrekvens

kan iakttas med början i Stockholm i FoB 85 och fortsättning där

som och i Göteborg och Malmö i FoB 90 kan vara inledningen till en

utveckling där traditionella FoB:ar trots kraftigt ökande kostnader ger

kvalitativt sämre resultat.

4.6.4 Allmänhetens inställning till integritetsfrâgor

Som framgår redovisningen under avsnitt 4.6.3 av reaktionerna mot av de senaste FoB:arna kan allmän reaktion mot registrering och en

insamling uppgifter medföra att det blir mera kostsamt att få

av människor att medverka i olika undersökningar. Ett ökat bortfall av medför också att resultatet blir av sämre kvalitet. svar

För den enskilde är det av stor betydelse att skyddet för den personliga integriteten är gott. Genom en begränsning av de uppgifter samlas in, Sekretessregler och olika säkerhetsåtgärder

som genom

kring hanteringen uppgifter om enskilda kan integritetsskyddet

av

höjas. Utöver sådana faktiska åtgärder för att förbättra integritetsskyddet är det också viktigt att försöka minska den oro för integritetsin-

trång som kan finnas hos många människor. Det är bl.a. mot denna bakgrund som utredningen sett det som

angeläget att genomföra en förnyad studie av allmänhetens inställning till användningen av personnummer. Den undersökning som SCB genomfört för utredningens räkning har också gjort det möjligt att konstatera att det finns ett motstånd mot personnummeranvändningen och inom vilka områden som personnummeranvändningen upplevs som onödig eller integritetskränkande.

4.6.5 SCB:s nya undersökning

Utredningen under hösten 1993 SCB i uppdrag att genomföra en

gav

statistisk undersökning för att utröna allmänhetens inställning till

personnummeranvändningen i samhället. Resultatet presenterades i

december 1993 i Teknisk rapport för omnibuss 93:5. Frågeformulär, den tekniska rapporten och tabeller finns i bilaga 5. Undersökningen

Personnwnmeranvandningen 179

genomfördes i SCB:s löpande omnibussverksamhet med postenkät som huvudsaklig datainsamlingsmetod. Urvalet omfattade 1198 personer i

åldern 18 74 år i hela riket. Fältarbetet genomfördes under novem-

ber december 1993. Den vägda svarsprocenten uppgick till 79 procent.

Allmänhetens kännedom om datoranvändning

Undersökningen inleddes med en fråga om kännedom om datoran-

vändning. Det visade sig att 31 procent ansåg sig känna till mycket

eller ganska mycket om datoranvändning, 41 procent kände till något,

medan 23 procent i stort sett inte kände till något om datoranvändning. Kunskapen är störst bland de yngre åldersgrupperna. I ålderskategorin

18 34 år uppger 41 procent att de känner till mycket eller ganska

-

mycket om datoranvändning. I åldersgruppen 35 54 år är motsvaran-

de andel 33 procent medan andelen i gruppen 55 74 år sjunkit till 12 procent. Svarande med högre utbildning anser sig ha större kännedom om

datorer än vad de personer anser som har en kortare utbildning. En jämförelse med den undersökning som genomfördes av SCB

198485 visar att kännedomen om datorer ökat markant. Vid den

tidigare undersökningen ansåg sig 16 procent känna till mycket eller ganska mycket om datorer. 41 procent kände till något medan 43 procent ansåg sig känna till i stort sett ingenting om datorer eller

visste inte.

Obehagligt att lämna ut personnummer

I undersökningen 1993 svarade 29 procent att de någon gang tyckt att

det varit obehagligt att lämna sitt personnummer. Svarsprocenten är här densamma bland kvinnor och män. 49 procent hade aldrig känt

något sådant obehag och 20 procent svarade att de inte visste eller hade tänkt på saken.

På frågan i vilka sammanhang man upplevt det som obehagligt att lämna ut personnummer svarade många att det gällt i kontakter med postorderföretag, vid köp av olika slag och vid hyra av videofilm. Några personer hade tyckt att det varit obehagligt att lämna ut sitt

telefon. Även i samband med rättegång och personnummer per polisanmälan har en del personer upplevt obehag. Likaså vid läkarbe-

sök och sjukvård. Flera har uppgivit att de i alla sammanhang upplevt

det som obehagligt att lämna ut sitt personnummer. Upplevelsen av obehag vid lämnande av personnummer är i viss

mån kopplat till kännedomen om datoranvändningen. Av de som anser sig ha mycket eller ganska mycket kännedom om datoranvändning

180 Personnummeranvändningen

41 procent att tyckt det varit obehagligt att lämna sitt person-

uppger

medan 46 procent inte upplevt sådant obehag. Av de personer

nummer

inte sig veta något om datoranvändning uppger 17 procent

som anser

att de upplevt obehag, medan 54 procent inte upplevt obehag.

Olust över personnummeranvdndningen

Endast fyra procent svarade att de ofta känt olust över personnummeranvändningen på grund att personnumret upplyser om åldern. 12

av procent har denna anledning känt olust någon gång, medan 83 av

procent aldrig upplevt sådan olust.

Frågan om svaranden någon gång känt olust över personnummeranvändningen på grund att personnumret kan underlätta samkörning av

med andra register besvarade 18 procent med att de ofta känt sådan

olust. 34 procent hade känt olust av denna anledning någon gång,

medan 46 procent aldrig gjort det.

En fråga som gällde om man känt olust över personnummeran-

vändning på grund risken för att personnumret skulle kunna

av missbrukas besvarades 21 procent med att detta ofta hänt. 42 av procent svarade att detta hänt någon gång medan 36 procent aldrig

upplevt sådan olust. Denna fråga följdes upp med en fråga om på

vilket sätt svaranden trodde att personnumret skulle kunna missbrukas. Här det i första hand risken for att personnumret skulle kunna var användas övertog identiteten och i samband av annan person som

därmed gjorde inköp eller begick brott som väckte olust. Många ansåg det också vara obehagligt att tillgången till personnumret gav möjlighet att ta del information. Risken för samkörningar nämndes också.

av

Likaså användning personnumret i reklamsammanhang. Några

av ansåg också att det fanns risk för att personnumret kunde användas vid

åsiktsregistrering. I dessa öppna svar uttrycker många en motvilja mot att betraktas som ett nummer. Ingen behöver mitt personnummer, jag

har ett namn, anges exempelvis i ett svar.

Upplevelser olust på grund risken for missbruk av person-

av av numret är störst bland med kännedom om datorer. Av de personer

sig ha mycket eller ganska mycket kännedom om datoran-

som anser vändning har 26 procent ofta upplevt obehag av denna anledning, 48 procent har upplevt sådant obehag någon gång medan 26 procent aldrig upplevt obehag denna anledning. Av de som saknar av

kännedom om datorer har 17 procent ofta upplevt obehag, 33 procent har upplevt obehag någon gång, medan 50 procent aldrig upplevt obehag av denna anledning.

14 procent anger att de ofta känt olust över att personnummer funnits noterat på faktura, utbetalningsavi, protokoll, förordnande eller

på annat synligt ställe. 30 procent har någon gång känt obehag i

Personnummeranvündningen 181

sådana sammanhang, medan 54 procent svarar att de aldrig känt sådant obehag.

Skydd mot förväxlingar

När det gäller personnumrets fördelar som entydigt identitetsbegrepp anser 55 procent att personnummer i register kan skydda mot förväxlingar med andra personer. 20 procent anser inte att personnumret ger ett sådant skydd. 24 procent vet ej.

Personnummeranvändning inom olika sektorer i samhället

Utredningen har ställt frågan vilka myndigheter, organisationer och företag som enligt svaranden inte alls skall få använda personnummer, vilka som bör få använda dem i mindre omfattning än i dag och vilka som skall få använda dem i samma omfattning som i dag. Toleransen mot personnummeranvändningen visade sig vara störst beträffande banker, försäkringsbolag, försäkringskassan, kronofogdemyndigheten, polisen, skattemyndigheterna, socialnämnderna och SCB. Här ansåg ett stort antal av de tillfrågade att personnumren skulle få användas i samma utsträckning idag. Beträffande SCB som är bilden dock något splittrad. Drygt hälften av de tillfrågade 51 procent anser att användningen bör få vara av samma omfattning som i dag, 18 procent anser att användningen bör minska och 26 procent anser att SCB inte alls bör få använda personnummer. Det finns ett motstånd mot personnummeranvändningen hos biblioteken. Här anser 42 procent att biblioteken inte alls bör få använda personnummer, 10 procent anser att omfattningen bör minskas medan 33 procent anser att de bör få använda personnummer i omfattning i dag. Åsikterna beträffande kontokortföresamma som tagens användning går något isär. 24 procent anser att dessa inte alls bör få använda personnummer, 17 procent att användningen bör anser minska medan 43 procent anser att användningen bör ha samma omfattning som i dag. När det gäller postorderföretagen är motståndet större. 55 procent anser att dessa inte alls bör få använda personnummer. Inte heller i tidningarnas prenumerantregister eller i varuhusens kundregister bör enligt majoriteten personnummer få användas.

Fördelar och nackdelar med personnummer

Utredningen diskuterade på ett tidigt stadium möjligheterna att genom användning av aliasnummer och tillskapande av nya identitetsbegrepp minska användningen av personnummer. Av denna anledning ställdes i undersökningen frågan om det skulle vara övervägande fördelar eller

182 Personnummeranvdndningen SOU 1994263

övervägande nackdelar i t.ex. kundregister skulle

om personnummer ersättas av andra nummer.

Av de svarande ansåg 35 procent att det skulle vara övervägande

fördelar, 23 procent ansåg att det inte skulle göra någon skillnad. ll procent ansåg att det skulle innebära övervägande nackdelar medan 30 procent svarade att de inte visste vad det skulle kunna innebära.

Accepterande av nackdelar

I avslutande fråga att begränsning av användningen av en angavs en i många fall skulle medföra att servicen minskade. Det personnummer

kunde exempelvis bli nödvändigt att den enskilde själv anmälde

adressändringar på flera olika ställen. Utredningens avsikt var att

försöka utröna hur stor minskning servicegraden som kunde

av

accepteras om personnummeranvändningen begränsades. minskning servicegraden ansåg sig 15 procent kunna

En stor av acceptera. 45 procent kunde acceptera en viss minskning medan 24 procent inte ansåg sig kunna acceptera någon minskning. 15 procent angav att det inte visste.

Vid jämförelse de olika ålderskategorierna går det inte att

en av

upptäcka några större skillnader beträffande svaren. I ålderskategorin

18 34 år kan 49 procent tänka sig viss minskning av servicegra-

- en

den. I ålderskategorierna 35 54 år och 55 74 år är svarsprocenten

- -

44 respektive 41. I den ålderskategorin kan 25 procent inte

yngre

acceptera någon minskning servicegraden. Motsvarande siffror i de

av

övriga kategorierna är 23 respektive 24 procent.

Slutsatser

Undersökningen visar att det hos allmänheten finns en motvilja mot

den omfattning personnummeranvändningen i dag har i samhället.

som Riskerna for missbruk av personnumret skapar också, enligt vad som

framgår undersökningen, upplevelser av olust hos många männi-

av

skor. Denna olust förefaller att öka med kunskapen om datoran-

vändningen.

Undersökningsresultatet tyder på att det finns en viss förståelse för att begränsning personnummeranvändningen kan innebära vissa

en av nackdelar. Av de svarande kan 60 procent tänka sig att acceptera någon form av minskning av servicegraden om personnummeranvändningen begränsas.

När det gäller begränsningar av personnummeranvändningen kan det med beaktande av undersökningsresultatet finnas skäl att titta

närmare på användningen personnummer hos bibliotek, kontokortav

företag, i olika kundregister och i tidningarnas prenumerantregister.

Personnummeranvändningen 183

4.7 Utvärdering av bestämmelsen i 7 § andra stycket datalagen

Den 1 januari 1992 infördes bestämmelse i 7 § andra stycket

en ny

datalagen. Bestämmelsen innebär att registrering får

av personnummer

ske bara när det klart är motiverat med hänsyn till registrets ändamål, vikten av en säker identifiering eller beaktansvärt skäl.

av annat Personnummer får återges på datautskrifter bara när det finns särskilda skäl. Se även avsnitt 3.2.1.

För att få en bild hur denna bestämmelse tillämpas har

av ut-

redningen tillskrivit ett antal registeransvariga myndigheter, organisationer och företag. Dessa har bl.a. tillfrågats ändringen i datalagen

om medfört att användningen förändrats hos dem och av personnummer

om i så fall förändringen medfört eller antas medföra några negativa

eller positiva konsekvenser. Av de 28 svar som utredningen fått framgår att hos flertalet 22

ändringen i datalagen inte medfört att användningen

av personnummer

förändrats. Endast fyra de svarande har helt eller delvis

av ersatt

personnummer med annan beteckning. I dessa fall har

personnummer

ersatts med kundnummer, medlemsnummer eller uppgift födelse-

om

data. Beträffande J USEK:s användning medlemsnummer, avsnitt

av se 4.4.2.

Av de svarande har de flesta ansett att förändringen varken kommer att få någon negativ eller positiv effekt. Att det uppkommer negativa

effekter anser åtta de svarat enkäten. Endast två av som menar att den kan antas några positiva effekter. De negativa effekter som anges är främst ökade risker för fel och ökade kostnader.

Allmänna överväganden 185

5 Allmänna

överväganden

Inledning

Utredningens översyn av personnummeranvändningen skall, enligt direktiven, göras utifrån syftet att påtagligt begränsa användningen av personnummer i olika sammanhang i samhället. Inriktningen bör enligt direktiven vara att personnummer skall få användas bara där tillräckligt starka skäl motiverar det. Den nuvarande användningen av personnummer är utomordentligt omfattande. Sedan personnumren infördes på 1960-talet har de, som belysts i de tidigare avsnitten, efterhand fått en allt större användning. Detta har bl.a. lett fram till att personnumren nu i det närmaste heltäckande används som identifikationsbegrepp vid personregistrering i de stora dataregistren liksom i andra personregister. Det är dock inte möjligt att ange några tal eller mått för de registreringar av personnummer som sker i dataregister eller de transaktioner som utförs med ADB eller andra tekniska hjälpmedel och som avser personnummer. Sverige är ett av de mest datoriserade länderna i världen och redan under 1989 använde var tredje förvärvsarbetande dator i sitt arbete. Längst har datoriseringen kommit inom bank- och försäkringsområdet där nästan 90 procent av de sysselsatta datoranvändare. Inom statsförvaltningen fanns 1991 mer än 100 000 datorstödda arbetsplatser. Jfr Data om informationsteknologin i Sverige 1993, SCB Förlag, 1993. I direktiven och i andra sammanhang har framhållits att användningen av personnummer innebär både för- och nackdelar. Det finns därför argument som talar både för och mot en begränsning av personnummeranvändningen. I direktiven har olika fördelar med framhållits. personnumren Personnumrets största fördel, sägs det, består i att det är ett enhetligt och för varje person unikt identifikationsbegrepp. Personnumret är således ett effektivt hjälpmedel när det gäller att förebygga personförväxlingar, vilket är av betydelse bl.a. från rättssäkerhetssynpunkt. I den meningen innebär personnumret ett skydd för den personliga integriteten.

186 Allmänna överväganden

När det gäller forskning och framtagning av statistik och annat

underlag för beslut torde, anförs det, användningen av personnummer

i allmänhet bidra till att öka möjligheterna och minska kostnaderna.

Ofta torde användningen också bidra till att av personnummer effektivisera administrationen och minska kostnaderna för personrei sin är ägnat medföra lägre kostnader även

gistren, något som tur att

för den enskilde. Användningen personnummer är vidare enligt av

direktiven i praktiken nödvändig förutsättning för vissa admini-

en strativa förenklingar, t.ex. beträffande deklarationsförfarandet. En fördel framhålls med den utbredda personnummeranannan som vändningen är, att den enskilde inte behöver hålla reda på flera olika

identifikationsbegrepp såsom exempelvis kundnummer och anställ-

ningsnummer. Den kanske största nackdelen med personnumren är, sägs det i

direktiven, den risk för otillbörligt integritetsintrång som de utgör

de kommit att användas identitetsbegrepp i persongenom att som inom så många områden. Genom att personnumret på ett

register enkelt sätt kan användas kopplingsnyckel i ADB-stödda register

som

för sarnbearbetning med andra personregister skapas ökade möjligheter

till kontroll den enskilde individen i olika hänseenden. De möjligav

heter till obehöriga sammanställningar uppgifter om enskilda som

av personnumret har skapat en oro hos allmänheten. ger

Vidare kan, anförs det i direktiven, personnumret inbjuda till

övertro på dess tillförlitlighet enda identifikationsbegrepp. Man som kan felaktigt att kontroll identiteten inte behöver göras också tro en av med t.ex. namn och adress. De fördelar och nackdelar med framhålls i personnummer som

direktiven avspeglas i de undersökningar som utredningen gjort. Vid bedömningen av vilka begränsningar av personnummeranvändningen bör genomföras skall mot bakgrund det anförda således den

som av effektivitet och rationalitet i administrativa sammanhang och den

rättssäkerhet inom t.ex. beskattningen och rättsvården som använd-

vägas de olika former intrång

ningen av personnummer ger, mot av

i den personliga integriteten personnummeranvändningen kan

som medföra.

I de följande avsnitten lämnas allmänna synpunkter på personnummeranvändningen. l avsnitt 5.2 tas frågor integritetsrisker och

upp om

missbruk I det följande avsnittet 5.3 diskuteras

av personnummer.

olika identifikationsproblem. Avsnitt 5.4 berör främst personnummeranvändning i register. I avsnittet diskturas samkörningar, skattead-

ministrationen. Utredningen diskuterar också frågan i vilka samman-

bör begränsas. I avsnitt 5.5 förordar

hang personnummeranvändningen

utredningen begränsning av den yttre exponeringen av personnum-

en avslutas med redovisning utredningens förslag till

mer. Kapitlet en av

Allmänna överväganden 187

metod för en begränsning personnummeranvändningen av avsnitt

5.6.

l Allmänna utgångspunkter

Personnumren har, som tidigare anförts, många fördelar. Utredningen har därför inte strävat efter att åstadkomma förslag helt

ett som

förbjuder användningen Utgångspunkten vid

av personnummer. utredningsarbetet har i stället varit att, i enlighet med vad som anges i direktiven, skall användas endast där

personnummer tillräckligt

starka skäl motiverar det. Både ekonomiska skäl och effektivitetshän-

syn kan i vissa fall tala för att i fall under personnummer, vart en övergångsperiod, skall användas. De argument väger vid som tyngst

en bedömning av var personnummer bör få användas är emellertid, enligt utredningens mening, frågor som hänger med rättsäker-

samman

heten. Vid framför allt hantering mycket stora volymer

av personupp-

gifter och i sammanhang där personförväxlingar kan medföra betydande olägenheter för enskilda kan personnummeranvändningen bidra till att minimera riskerna för rättsförluster. Frågor rättssäker-

om het, effektivitet och ekonomi kan dock många gånger svåra vara att

särskilja. Exempelvis kan förvaltning inte bedrivs effektivt

en som medföra rättsförluster för enskilda.

5.2 Integritetsaspekter

Risken för att personnumret skall komma att användas på sätt ett som

medför otillbörligt intrång i den personliga integriteten har skapat

en

oro hos många människor. Åtskilliga är också kritiska

mot att

användningen av personnummer i vissa fall i det närmaste

ersatt

användningen av namn. Många upplever det obehagligt att i olika

som

sammanhang lämna ut sitt personnummer. Det har också förekommit att personer avsiktligt utnyttjat någon i sina

annans personnummer

kontakter med myndigheter och företag.

När det gäller skyddet för den personliga integriteten, bl.a.

upp-

gifterna om personnummer, är det många frågor har betydelse.

som

TF:s princip allmänna handlingars offentlighet innebär

om att uppgifter om enskildas personliga angelägenheter, bl.a. personnum-

mer, i många sammanhang är offentliga och lämnas ut. Ett skattesystem som bygger på ett tämligen omfattande uppgiftslämnande och olika bidrags- och avgiftssystem förutsätter samkörning med

som andra register för kontroll uppgifter upphov till omfattande av ger ett

188 Allmänna överväganden

flöde information enskilda, varvid personnummer mer eller av om

mindre regelmässigt kommit att användas som identifikationsbegrepp. För den enskilde är det stor betydelse att skyddet för den

av

personliga integriteten är gott. Genom en begränsning av de uppgifter samlas in, Sekretessregler och olika säkerhetsåtgärder

som genom

kring hanteringen av uppgifter om enskilda kan integritetsskyddet höjas. Utöver sådana faktiska åtgärder för att förbättra integritetsskyd-

det är det också viktigt att försöka minska den oro för integritetsintrång kan finnas hos många människor. som Som framgår redovisningen under avsnitt 4.6.3 ovan av reaktioav mot de senaste FoB:arna kan en allmänt negativ inställning till nerna

registrering och insamling uppgifter medföra att det blir mera

av

kostsamt att få människor att medverka i olika undersökningar. Ett

ökat bortfall medför också att resultatet blir av sämre kvalitet. av svar

Det är bl.a. mot denna bakgrund som utredningen sett det som angeläget att genomföra studie av allmänhetens inställning till

en

användningen Undersökningen, som för utred-

av personnummer.

ningens räkning genomförts av SCB, visar att många människor i olika

sammanhang upplevt det som obehagligt att länma sitt personnummer.

Upplevelsen av obehag är större bland personer som anser sig ha god

kännedom datorer än bland dem som inte anser sig veta någonting om

datoranvändning. Över hälften de tillfrågade att de känt

om av uppgav

olust över personnummeranvändningen på grund av att personnumret kan underlätta samkörning med andra register. Även risken för

missbruk personnumret skapar, enligt undersökningen, känslor av av olust hos många märmiskor. Däremot är det inte många av de

svarande mot att personnumret upplyser om åldern.

som reagerar

SCB:s undersökning av allmänhetens inställning till användningen av personnummer visar att toleransen mot personnummeranvändningen är störst beträffande banker, försäkringsbolag, försäkringskassan, kronofogdemyndigheten, polisen, skattemyndigheterna, socialnämn-

derna och SCB. Förtroendet förefaller således vara störst gentemot de användare verksamhet på olika sätt regleras i lag. I avsnitt 4.6.5 vars

finns redogörelse för resultatet av undersökningen. Undersöknings-

en resultatet finns intaget i bilaga 5.

Redan under 1970-talet uppmärksammades att samkörningar av olika register kunde medföra risk för otillbörligt intrång i den personliga integriteten. Uppgifter var för sig kan betraktas som

som

harmlösa kan sammanställningar komma att bli känsliga.

genom

Personuppgifter i ett sammanhang uppfattas som rättvisande

som kan, när de efter samkörning används för ett nytt ändamål eller i ett nytt sammanhang, framstå missvisande. Det kan således vid som

samkörningar finnas anledning att noga undersöka om personuppgifter-

Allmänna överväganden 189

na är rättvisande i sitt nya sammanhang. Som exempel kan nämnas att inkomstbegreppet inte i alla sammanhang definieras på samma sätt. Möjligheterna till samverkan mellan olika register innebär emellertid också många fördelar. Sådan samverkan kan bidra till att minska behovet av dubblerade registreringar. Samtidigt ökar kvalitén på informationen genom att data som registrerats närmast källan säkerställs för de fortsatta processerna. Ekonomiska och rationella skäl talar också i många fall för att myndigheterna bör använda datatekniken i sin kontrollverksamhet. Vid varje tillfälle är det: emellertid angeläget att se till att kontrollen inte utförs på ett sådant sätt att den otillbörligt kränker den enskildes integritet. Det är också betydelsefullt att det finns praktiska rutiner for att åstadkomma rättelse när registeruppgifterna har lett till felaktiga åtgärder. Datainspektionen har under senare år kommit i kontakt med människor som drabbats av stort obehag och mycket besvär på grund av att någon obehörig utnyttjat deras identitet. Exempelvis råkade en idrottsman ut för att någon obehörigen utnyttjade hans personnummer vilket bl.a. medförde att idrottsmannens personnummer kom att registreras i samband med en polisanmälan om snatteri. En kvinna drabbades av att en narkoman utnyttjade hennes personnummer i kontakter med polis, sjukhus och företag. Datainspektionen hjälpte kvinnan med att försöka komma till rätta med alla felaktiga registreringar som det obehöriga utnyttjandet lett till. Det visade sig att felaktiga registreringar skett i bl.a. polisregister och i register inom hälso- och sjukvården. Hittills har Datainspektionen för kvinnans räkning kontrollerat uppgifter i omkring 500 olika register. Fallet med kvinnan som fick sitt personnummer utnyttjat av en narkoman föranledde Datainspektionen att tillskriva regeringen och föreslå åtgärder mot missbruk av annans identitet. Inspektionens skrivelse, som har överlämnats till utredningen, behandlas utförligare i avsnitt 6.5, där utredningen föreslår att olovligt utnyttjande av annans identitet kriminaliseras.

5.3 Identiñkationsfrågor

Ett av de rekvisit som gör en registrering tillåten av personnummer enligt 7 § andra stycket datalagen är vikten av en säker identifiering. Genom den nu gällande namnlagen 1982:670 ökades möjligheterna till namnbyten väsentligt. Det gäller främst makars rätt att välja efternamn, möjligheten att byta efternamn och tillägga ett mellarmanm. I fråga om förnamnen har möjligheten att bl.a. byta, stryka och lägga

190 Allmänna överväganden

till sådant utökats. Beträffande regleringen av namn se vidare namn avsnitt 3.5.

För något belysa problemen med identifiering som sker med

att en

ledning och adressuppgifter lämnas i det följande vissa

av namn

statistikuppgifter nanm och en beskrivning av de problem som

om adressändringar förorsakar. När det gäller förutsättningarna att begränsa användningen av kan noteras att det i förarbetena till 1982 års namnlag personnummer

prop. 198182: 156 13 konstaterades att förslaget kännetecknades

s. att det större utrymme än den tidigare lagen enskilda att av ger

själva bestämma vilket de skall ha. Namnlagsutredningen hade

namn

i sitt betänkande SOU 1979:25 Nya namnregler hävdat att det

allmännas intresse namnstabilitet inte lika framträdande som av var tidigare med hänsyn till att systemet med personnummer måste anses säkert identiñkationsmedel. Föredragande statsrådet anförde vara ett prop. s. 14:

Aven alltmer har kommit att användas som om personnumren identifikationsmedel, har naturli samhället fortfarande ett

intresse namnstabilitet. En vi sträckt möjlighet att byta namn

av skulle kunna komma i konflikt med det intresset. Risken för en

sådan utveckling torde dock inte så stor. Ett namnbyte är i

vara

allmänhet förenat med så många praktiska olä enheter för den enskilde att den trots detta beslutar sig för att yta namn i regel

som

torde ha tungt vägande skäl för detta beslut. Det kan emellertid inte

uteslutas byta ett obegränsat antal ånger

möjlighet

att en att namn skulle kunna missbru dem mer eller mindre obe öriga as av som av

skäl vill dölja sin identitet under olika namnbeteckningar. För att

förhindra detta bör vissa spärrar införas.

Med de relativt generösa reglerna namnbyten följer en risk vid om

identifiering enbart genom namn. Detsamma gäller det förhållandet att

namnkombinationer bärs antal människor. Även ett flertal av ett stort den omständigheten att ibland använder olika stavning av sitt personer

gör det svårare att identifiera med hjälp av namnet.

namn l vissa fall kan det svårt att avgöra vilket av de namn som bärs vara

invandrare är förnamn respektive efternamn. Det före-

av en som kommer att efternamn förnamn och vice versa, varvid den anges som

grundläggande formateringen blir fel. Användning identifikationsbegrepp, eller i vart fall

av namn som sådant begrepp ensamt, kan medföra risk för förväxlingar av den an-

ledningen att namnvariationen inte är speciellt stor i Sverige. De 17

vanligaste efternamnen bärs 33 procent av befolkningen och de av vanligaste kombinationerna för- och efternamn har upp till 30 000 av

bärare. Enligt statistik från DAFA finns det augusti 1993 i Sverige drygt 314 000 bär efternamnet Johansson. Det finns

personer som

Allmänna överväganden 191

drygt 308 000 med efternamnet Andersson, knappt 243 000 Karlsson

vartill kommer drygt 30 000 Carlsson och något mer än 203 000

Nilsson.

Colin Bennett belyser problematiken i Regulating privacy, Data Protection and Public Policy in Europe and the United States, Cornell University Press, Ithaca och London 1992. Bennett anför beträffande

användningen av personliga identitetsbeteckningar s.k. PIN Personal Identification Number bl.a. följande 50:

Although the PIN especially valuable nation with millions of

a

Andersens, Eriksons and Petersons, contributed significantly

to the recognition of the data protection problem in Sweden.

Enligt uppgift från Riksskatteverket registrerades under 1993 omkring 92.000 ärenden rörande efternamn for vuxna.

Adresser

Även identifikation med i kombination

namn med adress kan i vissa

fall medföra svårigheter. Ett problem i det sammanhanget det

är att inte finns någon konsekvent för hur postadress skrivs. norm en Riksrevisionsverket har i sin rapport Fel data kostar F 1992:2

föreslagit att RSV, SPAR och Posten gemensamt skall påbörja

ett arbete med att systematiskt anpassa gamla adresser till för en ny norm

postadressangivelse. Varje år ändras postnummer och postort för omkring halv miljon

en

människor. Enligt beräkningar från DAFA ändras på ett år omkring

20 procent av uppgifterna och adresser i normalt adress-

om namn ett

register. Hur stora dessa problem blir varierar sannolikt beroende pâ vilken typ av register det är frågan I vissa om. sammanhang är människor mer benägna att anmäla ändringar än i andra. Postens kostnader för hantering försändelser med felaktiga adresser från

av

datoriserade adressregister uppgår enligt Riksrevisionsverkets ovannämnda rapport till mellan 100 och 200 miljoner kr år.

per

Posten tar i dag betalt för eftersändning vid flyttning. Det

permanent finns därför risk att människor underláter anmäla

en att adressändring

hos posten. Riksrevisionsverket har överväga uppmanat posten att att

avstå från att ta betalt för eftersändning. I mars 1994 träffades ett avtal mellan Svensk Adressändring AB

SvAAB och RSV om ny rutin för mottagning av anmälan

om ny

adress vid flyttning. SvAAB är ett dotterbolag till och har bl.a.

posten

City Mail som delägare. Enligt avtalet skall rutin för adressänd-

en ny

ring pá försök introduceras i delar Stockholmsområdet. Personer

av

som önskar anmäla adressändring kan ringa 020-nummer till

ertt

192 Allmänna överväganden

SvAAB. SvAAB registrerar anmälningarna i ett datorbaserat system. Registreringen görs i dialog mellan anmälaren och SvAAB:s operatör. I samband med registreringen görs kontroller mot SPAR och postens basregister. Systemet genererar blanketter för anmälan av efterfrågade tjänster. Blanketterna skickas till anmälaren tillsammans med pottofria svarskuvert och ett följebrev. Efter underskrift skall den enskilde sända anmälan om flyttning ocheller särskild postadress till skatteförvaltningen. Adressen till berört skattekontor är tryckt på blanketten.

Övriga blanketter återsänds till SvAAB. Skatteförvaltningen skall,

enligt avtalet, svara för portokostnaden för de svarskuvert som är adresserade till de lokala skattekontoren samt sina egna utrednings-

och utvärderingskostnader. Övriga kostnader betalas av SvAAB. För

den enskilde sker ändringsanmälan utan kostnad. I den blankett som sänds till den enskilde anges vilka som automatiskt aviseras om adressändringen. Här pekas också på vilka som i regel inte får del av ändringsanmälan. SvAAB kommer även att erbjuda eftersändning vid flyttning, tillfällig eftersändning och lagring av post. Dessa tjänster kommer att vara avgiftsbelagda. Samtliga tjänster kommer att erbjudas både allmänheten och företag. En omständighet som kan försvåra identifiering genom namn och adress är att en person kan vara registrerad i folkbokföringen utan

adress. Det är också tillåtet att ha dubbla adresser bostadsadress och

särskild postadress. En begränsad användning av personnummer torde föranleda vissa krav på den enskilde när det gäller anmälningar om förändringar beträffande namn och adress. Den undersökning som SCB utfört, se avsnitt 4.6.5, antyder emellertid att många människor är beredda att betala ett visst pris i form av exempelvis en minskad servicegrad för att i stället erhålla ett starkare integritetsskydd. Om normer för postadressangivelser utarbetas och postnummerpostort inte i fortsättningen förändras i lika hög utsträckning som hittills kan vissa problem med identifikation genom namn i kombination med uppgift om adress förutsägas komma att minska. Det nya system för adressändringar som f.n. provas i delar av Stockholmsområdet torde också kunna bidra till att minimera risken för att människor underlåter att anmäla adressändring.

Födelsetid

I de fall uppgift om namn och adress inte bedöms som tillräckligt för en säker identifikation kan även uppgift om födelsetid, dvs. uppgift om födelseår, -månad och -dag, anges. En begränsad möjlighet att använda personnummer kan förutsägas medföra att födelsetid kommer att registreras i större utsträckning. Härigenom torde man kunna

Allmänna överväganden 193

undvika bl.a. risker för förväxlingar mellan föräldrar och barn med samma namn och mellan personer med har samma namn som samma adress. Datainspektionen har i sina nya föreskrifter ett förenklat om ansökningsförfarande för vissa direktreklamregister DIFS 1993:5, se även avsnitt 3.2.2, inte tillåtit att uppgifter eller om personnummer födelsetid inhämtas till ett direktreklamregister. En förutsättning för att erhålla tillstånd enligt det förenklade förfarandet för ett direktreklarnregister är att registret skall existera under högst tre månader. Om en registeransvarig önskar att registret skall bestå under längre tid eller innehålla uppgift om exempelvis krävs personnummer en prövning i vanlig ordning hos Datainspektionen. Inspektionen har emellertid uttalat att det normalt inte finns skäl att registrera personnummer i direktreklamregister. Från inspektionems sida har hävdats att det i regel inte heller finns behov att registrera uzppgift födelsetid om i direktreklamregister. Anledningen härtill är framför allt registret att existerar under så kort tid och att den registeramsvarige vid urvalsdragning från SPAR har möjlighet att välja vilka ålderskategorier som skall ingå i urvalet. Utredningens förslag om en lag om begränsad användning av personnummer innehåller inte några restriktioner vad gäller registrering eller användning av födelsetid, jfr bl.a. avsnitt 9.1. Detta innebär emellertid inte att utredningen anser att födelseitid bör i exponeras större utsträckning. I första hand bör också andra lösningar eftersträvas, såsom tillskapande av särskilda nummer används bara som inom en viss verksamhet eller inom ett visst företag.

5.4 Personnummer i

register m.m.

Personnumret har kommit till stor användning i ADB-sammanhang. Fleratalet stora personregister innehåller uppgift .om personnummer. Den omständigheten att registren använder identitetsbegrepp samma som kopplingsbegrepp har underlättat och förbill igat administrationen. Genom att samma kopplingsnyckel används i så många olika sammanhang har emellertid också riskerna för integritetsimtrång ökat.

5.4. 1 Samköringarsambearbetningar

En allmänt godtagen grundsats när det gäller personregistrering är att personuppgifter som samlats för ett visst register eller ett visst ändamål inte bör utnyttjas för andra register elller ändamål. Enligt datalagen krävs därför tillstånd för att inrätta och föra ett person-

194 Allmänna överväganden

register skall innehålla personuppgifter som inhämtas från något som annat personregister samkörning om inte registreringen av uppgifterna eller utlärnnandet dessa sker med stöd av författning, av Datainspektionens beslut eller den registrerades medgivande 2 § andra stycket 4 p. datalagen. Den registeransvarige har också strikt ansvar för den skada som en registrerad tillfogas genom att personregister innehåller oriktig eller missvisande uppgift om honom 23 § första stycket.

Möjligheterna att samköra sambearbeta uppgifter i olika ADB-

register medför i många fall stora effektivitetsvinster. Ett exempel på detta är de möjligheter till uppdateringar av namn- och adressuppgifter många myndigheter, enskilda företag och organisationer använder som sig När det gäller exempelvis differentierade avgifter och av. inkomstrelaterade förmåner torde också möjligheterna att genom samkörning kontrollera uppgifter bidra till att korrekta data läggs som underlag för beslut. Möjligheterna till samkörning innebär emellertid också vissa risker. Genom samkörningarna kan felaktig uppgift komma att spridas till en ett mycket stort antal register. Om en felaktig uppgift registreras i ett myndighetsregister är det för den enskilde oerhört svårt att kontrollera hur uppgiften sprids till andra register, vilket också framkommit vid de fall missbruk omtalats i avsnitt 5.2. av av personnummer som Likaså kan uppgift i sig är riktig komma att spridas till en som blir missvisande. Även sådan sammanhang där den felaktig eller en spridning kan svår för den enskilde att kontrollera och innebära vara negativa konsekvenser för honom. En effekt kan följa av en begränsad rätt att använda personsom är att de registeransvariga i stället anskaffar mer kvalificerade nummer system som kan söka på andra identitetsbegrepp. För att ett register över ett större antal personer skall vara till gagn måste man i regel registrera så mycket uppgifter person att denna blir unikt om en identifierad. Detta skulle exempelvis kunna innebära att i stället för enbart adress och registreras namn, adress, telenamn, personnummer fonnummer, titel och civilstånd. I många sammanhang måste detta sägas vara en negativ effekt av begränsningen av personnummeranvändningen. Uppgift födelseort används i många andra länder som ett om kompletterande identiñkationsbegrepp. Av denna aneldning anges uppgiften i bl.a. Uppgift om födelsehemort och födelseort anges pass. också på flertalet personbevis och innan personnumren tillkom användes födelseort kompletterande identifikationsbegrepp i som Sverige. Det kan i detta sammanhang vara påkallat att erinra om att uppgift födelseort för en del personer, särskilt för personer en om födda i utlandet, kan vara en känslig uppgift.

Allmänna överväganden 195

Den fördel i form försvarande samkörning vinner av av som man genom att inte registrera personnummer kan således medföra att ett register kommer att innehålla fler och kanske

mera integritetskänsliga

uppgifter. Vid urvalsdragningar enligt 26 § datalagen får dock, enligt 7 b § sparförordningen

se även avsnitt 4.3.3, inte uppgift om

födelsehemort länmas ut inte Datainspektionen medgett om annat i varje särskilt fall. Uppgift födelsehemort, svenskt om medborgarskap eller uppgifter om personer inte är folkbokförda i som Sverige men som har skattsedel eller är inskrivna i allmän en försäkringskassa får inte användas vid urvalsdragningar

se 7 c § sparförordningen.

När det gäller samkörningar eller sambearbetningar är det emeller-

tid utredningens uppfattning begränsning att en av användningen av personnummer på sikt kommer att motverka slentrianmässigt ett val av samma sökbegrepp i alla personregister. En utveckling mot en minskad personnummeranvändning kommer medföra att att nya

identitetsbegrepp skapas för olika användningsommåden. Även det

om inte är möjligt att undanröja alla de risker som samkörningar medför kommer ett system med användning olika

av identitetsbegrepp att

försvåra otillåtna sarnkörningar. Även utökad en användning av olika krypteringsmetoder torde åstadkomma ett starkare skydd för den enskilde genom att det på ett påtagligt sätt försvårar möjligheterna att göra obehöriga sammanställningar av personuppgifter. Samtidigt bör självfallet inte man skapa

kommunikationssvårigheter i de fall det bedöms som angeläget att på

ett enkelt sätt jämföra uppgifter från olika håll.

Hur de maskinella identifieringarna samkörningarna påverkas

om personnummer inte får användas beskrivs översiktligt i avsnitt 4.3.3.

Utvecklingen inom informationsteknologin går snabbt och det kan

förutsägas att det kommer att bli lättare öka

att integritetsskyddet

val andra

genom av identifikationsbegrepp, genom utökad behörig-

hetskontroll och i vissa sammanhang genom avidentifiering av uppgifter.

5.4.2 Personnumrets

betydelse för nuvarande administrativa

system

Kartläggningen av personnummeranvändningen innom olika sektorer i

samhället har visat att ett förbud eller raudikal mot en minskning av användningen skulle medföra stora svårigheter under längre en övergångsperiod och den skulle också bli synnerligen kostsam.

Anledningen är att dagens system byggts under den förutsättupp ningen att personnummer kan användas

som identittetsbeteckning. Den

offentliga sektorn kan också sägas ha styrt utvecklingen genom att

196 Allmänna överväganden

kommit till användning identitetsbegrepp i stora personnummer som statliga personregister. Personnumret har underlättat möjligheterna till sambearbetningar av uppgifter från olika register. Uppdateringar och kontroller av skilda slag sker regelmässigt med personnummer som identifikationsbegrepp. Ett förbud personnummeranvändning inom sektor får därför mot en konsekvenser for många andra sektorer i samhället som, med persongemensamt identitikationsbegrepp, kommunicerar med numret som denna sektor. Effekterna generellt utformade begränsningsregler blir i det av mera närmaste omöjliga att överblicka. Inom skilda samhällssektorer har

datoranvändningen och personnummeranvändningen fått olika

spridning. Datorsystemen är också olika väl utvecklade. En förändring i system kan genomföras utan större kostnad, kan i ett som ett nytt äldre kanske inte åstadkommas utan stora kostnader och omsystem

fattande störningar i den löpande verksamheten. Härtill kommer att

vissa myndigheterföretag har större behov än andra att kommuniav med register förs utanför den egna verksamheten. cera som I arbetet med att begränsa personnummeranvändningen måste man därför, enligt utredningens mening, kartlägga de stora registren eller varje sektor för sig, för att kunna göra en välgrundad bedömning av vilka effekter begränsning personnummeranvändningen kan få. en av En sådan kartläggning bör bl.a. klargöra hur personnummer används internt och vid utåtriktade kontakter och vilket behov av kommunikation med andra uppgiftssamlingar som föreligger. Vidare bör undersöka vilka lagstadgade skyldigheter att lämna inman formation med personnummer som föreligger. Vid analys kan det i vissa fall också bli fråga om att göra avvägen ningar viktiga samhällsintressen såsom t.ex. sårbarheten i krig, av bevarandet offentlighetsprincipen, utformningen av skatte- och av bidragssystem, behovet av statistik eller kontroll av uppgifter inom statlig och kommunal förvaltning. Kostnadsaspekten är också mycket betydelsefull. Det finns därför anledning att samordna planering nya ADB-system med frågor om av begränsning personnummeranvändningen. Med hänsyn till att ett av

förslag om begränsning av personnummeranvändningen, enligt

utredningens direktiv, inte får förorsaka samhället stora kostnader torde det inte finnas några möjligheter att på kort sikt begränsa personnummeranvändningen inom alla samhällssektorer. När det gäller exempelvis den omfattande personregistrering som sker inom folkbokföringen, för beskattningsändamål och inom socialförsäkringsområdet kan det konstateras att dessa system är uppbyggda med utgångspunkten att personnummer skall få användas identitetsbegrepp. Detsamma gäller vissa forskningsregister och som

Allmänna överväganden 197

vissa stora register inom den enskilda sektorn. Skall en begränsning av personnummeranvändningen till rimlig kostnad kunna åstadkomen mas inom bl.a. dessa områden måste det ske på lång sikt, i samband med uppbyggnaden datorsystem och administrativa av nya genom nya lösningar. I många sammanhang torde uppgift födelsetid kunna ersätta om personnumret. Utredningen har också räknat med att ett förslag om en begränsad användning av personnummer kommer medföra att en utökad användning av födelsetid. I första hand bör dock, tidigare som anförts, andra lösningar eftersträvas, såsom tillskapande särskilda av nummer som används bara inom viss verksamhet eller inom en ett visst företag.

Skatteadministrationen

Av utredningens kartläggning, jfr avsnitt 4.3. framgår att en mycket stor del av personnummeranvändningen framtvingas det nuvarande av skattesystemet. Lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter föreskriver en relativt omfattande skyldighet att lämna kontrolluppgift. Det nya förenklade deklarationsförfarande träder i kraft fr.o.m. som 1995 års taxering beräknas omfatta mellan 5,5 och 6 miljoner skattskyldiga och innebär en utökad skyldighet att lämna kontrolluppgifter jfr prop. 199293:86. Det kan många gånger vara svårt att förena en förenklad administration med ett förstärkt integritetsskydd. När det gäller skattesystemet och skyldigheten att lämna kontrolluppgifter skulle det sannolikt

vara möjligt att åstadkomma en viss förbättring i integritetsskyddet

genom att i dessa sammanhang ersätta personnumret med skatteett nummer. Som en jämförelse kan pekas det arbete med begränsa att

användningen av Social Security Number SIN pågår i Kanada.

som

Där har ett nytt identitetsbegrepp, s.k. Personal Record Identifier

PRI skapats för att sammanlänka anställd med en personuppgifter om honom inom de federala myndigheterna. bilaga 3. Se även Införandet av ett särskilt skattenummer kräver emellertid långtgående överväganden som inte är möjliga att göra inom utredningens tidsram. Sådana överväganden bör också samordnas med större förändringar av skattesystemet och utvecklingen skatteförvaltav ningens ADB-system. När det gäller möjligheterna att begränsa den omfattande personnummerhantering och exponering av personnummer det som nuvarande skattesystemet medför kan tänka sig flera olika lösningar. En man förändring av uppbördssystemet skulle exempelvis kunna medföra att arbetsgivare inte längre skulle behöva registrera anställdas personnummer för skatteändamål.

198 Allmänna överväganden

Företagens Uppgiftslämnardelegation FUD har för utredningen

presenterat ett förslag om ett nytt uppbördssystem för skatt på inkomst tjänst. Det ligger inte inom för utredningens direktiv att ta av ramen

ställning till FUD:s förslag. Från integritetssynpunkt har förslaget

emellertid sådana fördelar att utredningen valt att här lämna en kort redogörelse för förslaget.

Bakgrunden till förslaget står att finna i de alltmer omfattande uppgifter inom skatteuppbörd samt beträffande utmätning och införsel

i lön kommit att läggas på företagen. FUD menar att särskilt som

uppbördsskyldigheten innebär ett betungande merarbete för företagen.

Företagen måste bl.a. hålla sig informerade om ett omfattande

regelverk som ständigt förändras. För att klara de myndighetsrelaterade uppgifterna måste arbetsgivaren dessutom hålla sig

underrättad de anställdas privata förhållanden i långt högre om

utsträckning än vad som behövs för hans primära roll som företagare.

Förutsättningarna för alternativa uppbördssystem har också för-

ändrats under det senaste årtiondet. Uppbörd via arbetsgivaren betraktades det enda möjliga alternativet när rollfördelningen i

som

källskattesystemet bestämdes på l940-talet. De förändringar som skett

är bl.a. att manuella rutiner ersatts av ADB-teknik. Lönen betalas inte

längre ut kontant utan via bankkonto. Banksystemet har i mycket stor

utsträckning kommit att för förmedling av betalningar för såväl svara

företag och anställda skattemyndigheter. Bankerna och VPC har

som

också uppbördsskyldighet beträffande preliminär skatt på räntor

respektive aktieutdelning.

De ändrade tekniska och strukturella förutsättningarna medför,

enligt FUD, att det är möjligt att genomföra skatteuppbörden på ett

helt nytt sätt. SAF har också vid ett flertal tillfällen alltsedan slutet på 1970-talet aktualiserat denna fråga.

FUD:s skiss till ett alternativt uppbördsförfarande innebär att det

skapas ett centralt system för informationsbehandling och betalningar

när det gäller arbetstagarnas preliminärskatt, kvarskatt, arbetsgivaroch egenavgifter samt betalningar till kronofogdemyndigheten. Detta centrala system benämns i förslaget Uppbördssystemet US. FUD har inte tagit ställning till ägande, juridisk konstruktion eller drift av US,

utan menar att många lösningar är tänkbara.

Hos US skapas, enligt FUD:s förslag, ett uppbördskonto u-konto för varje arbetstagare och pensionär. Ett u-kontobevis upprättas med

ett u-kontonummer vilket till skillnad från personnumret inte innehåller någon information om kontohavaren. U-kontobeviset uppvisas för arbetsgivaren betalar in bruttolösom till u-kontot. Eventuella naturaförmåner för avlöningsperioden nen redovisas med en klumpsumma.

Allmänna överväganden 199

US beräknar preliminärskatt och individuella statliga avgifter på arbetsinkomst enligt skattetabeller från skatteförvaltningen. US m.m. betalar preliminär skatt, avgifter och kvarskatt till skatteförvaltningen,

införselbelopp m.m. till kronofogdemyndigheten och nettolön till

arbetstagarens banklönekonto.

Vid kommunikation med US använder arbetsgivaren och arbets-

tagaren det särskilda u-kontonumret. Därmed undviks användning av personnummer och arbetsgivaren behöver inte längre för skatteadministrativa ändamål registrera uppgifter om de anställdas personnummer. Det skisserade systemet innebär att företagarna befrias från arbetet med att hålla sig informerade ett stort antal skatteregler och om regeltörändringar. Företagen behöver i det föreslagna systemet inte heller agera ombud för skatteförvaltningen och kronofogdemyndigheten gentemot de anställda. De anställdas integritetsskydd ökar med det nya systemet, enligt FUD, genom att insynen i de anställdas privata ekonomi och övriga förhållanden som nuvarande uppbördssystem ålägger arbetsgivaren försvinner. Även för myndigheterna innebär det nya systemet fördelar, menar FUD. Behovet av information och utbildning minskar. Kontrollförfaranden underlättas och kräver mindre Ansvarsresurser. förhållanden renodlas. Den samhällsekonomiska lönsamheten att av övergå till ett centraliserat och helt datoriserat uppbördssystem bedöms av FUD vara betydande. En reform av den modell som FUD skisserat skulle medföra ändringar i åtskilliga författningar, ADB-program arbetsrutiner m.m. , och den måste också föregås av ett tämligen omfattande utredningsarbete. Utredningen tar, som tidigare nämnts, inte ställning till FUD:s förslag, men vill ändå peka på de möjligheter till ett utökat integritets-

skydd och den minskning av användningen personnummer

av som förslaget skulle kunna innebära.

5.4.3 Oförändrad personnummeranvändning

Vid en genomgång av författningar med bestämmelser om personnummer, en översiktlig inventering av olika statsmakztsregister och andra register inom den offentliga sektorn samt foretagna undersökningar av dataregister inom den enskilda sektorn har utredningen funnit att de slag av register som, enligt utredningens bedömningar, även fortsättningsvis bör få registrera personnummer generellt kan indelas i tre olika grupper. Den första gruppen utgörs av register inom den offentliga sektorn som omfattar en stor del av befolkningen och där det ställs stora krav på särskiljande identitetsbegrepp för att undvika personförväxlingar.

200 Allmänna överväganden

Som exempel kan nämnas skatteregister, vissa register hos RFV och kreditupplysningsregister. En andra kategori är register som innehåller personuppgifter av sådant slag att det är av särskild vikt att personförväxlingar inte sker. Som exempel på sådana känsliga uppgifter kan nämnas uppgifter om brott i kriminalregister, uppgifter om hälsotillstånd i sjukjoumaler och uppgifter om betalningsanmärkningar i kreditupplysningsregister. En tredje kategori är register som sambearbetas samkörs med register inom de två förutnänmda kategorierna, vilka således har personnummer som särskiljande identitetsbegrepp. Många register bör också i fortsättningen få innehålla uppgift om personnummer av den anledningen att det föreligger en lagstadgad skyldighet att lämna uppgifter till myndigheterna som skall vara försedda med upplysning om personnummer. Utredningen avser här främst skyldigheten att lämna kontrolluppgifter till skattemyndigheterna. Uppgiftsskyldigheten medför således att personnummer bör få registreras i många register inom både den offentliga och den enskilda sektorn. Även i de angivna kategorierna torde det dock möjligt att nu vara kryptering eller användande av aliasnummer minska angenom vändningen av personnummer. Genomgående bör bedömningen av om personnummeranvändning vid registertöringen är nödvändig göras restriktivt. Vid en bedömning av i vilka sammanhang personnummer även fortsättningsvis bör få användas måste man självfallet också se till vilket skydd uppgifterna har hos den registeransvarige. Det gäller både lagligt skydd i form av bestämmelser om sekretess och tekniskt skydd i form av tillförlitliga datasystem och behörighetskontroller. Även kostnadsaspektema måste beaktas. Det integritetsskydd som kan uppnås genom en begränsning av personnummeranvändningen måste vägas mot de kostnader som begränsningen medför.

5.4.4 Begränsad personnummeranvändning

Utredningen anser att det är angeläget att försöka begränsa den användning av personnummer som ur integritetssynpunkt innebär störst risker. Ofta är det emellertid på det sättet att den personnummeranvändning som på grund av den stora omfattningen av uppgifter eller på grund uppgifternas karaktär innebär de största integritetsav riskerna också är den användning som är svårast att begränsa. I de fall ett register innehåller känslig information om den enskilde är det också av stor vikt att personforväxlingar inte sker. Särskilda risker ur integritetssynpunkt kan uppkomma genom att känsliga uppgifter eller stora mängder personuppgifter lagras i

Allmänna överväganden 201

dataregister. Obehörig åtkomst eller användning känsliga uppgifter

av om en enskild kan självfallet till skada för den drabbas. vara som Även mängder information

stora som i sig inte är särskilt känslig kan, använt på ett obehörigt sätt, förorsaka skador. Centralisering av större mängder uppgifter lagras med stöd

som av ADB kan också innebära större sårbarhet. Det förekommer en

brottslighet av olika slag där datorer och datasystem eller mindre

mer

är mål eller medel för brottsligheten. Många gånger är dessa brott

svåra att upptäcka. De brott uppdagas blir heller inte alltid kända, som därför att den som drabbats brottet underlåter göra anmälan for av att

att inte göra skadan värre. Eventuella politiska omvälvningar eller angrepp från främmande makt kan i dessa sammanhang också utgöra

hot mot den enskildes personliga integritet.

Samtidigt kan en centralisering av uppgifter i vissa fall innebära ett utökat integritetsskydd genom att det med ett stort register törs

som

centralt kan vara lättare att begränsa behörigheten och åstadkomma andra säkerhetsarrangemang, kan svårare att få till stånd vid

som vara

mera decentraliserade lösningar. Sårbarhetsproblem och problem med obehörig åtkomst torde dock i allmänhet inte ha så stort samband med användningen

av personnum-

mer, även om användandet av samma identitetsbegrepp underlättar

sammankopplingar av personuppgifter i olika sammanhang där personnumret används som identiñkationsbegrepp. I stället är det ofta frågor som kan lösas med olika tekniska metoder. Användningen kan exempelvis begränsas och kontrolleras med hjälp olika behörig-

av

hetssystem. Uppgiftsöverföringar kan skyddas med hjälp sigill och

av

krypteringsmetoder. Enbart en begränsning användningen

av av

personnummer är i dessa sammanhang inte tillräckligt för åstad-

att

komma ett gott integritetsskydd.

Den undersökning som SCB genomfört för utredningens räkning har

visat att många människor i olika sammanhang

upplevt det som obehagligt att lämna ut sitt personnummer. Bland

personer som anser

sig ha mycket eller ganska mycket kännedom datoranvändning

om

uppger 41 procent att de tycker det varit obehagligt lämna sitt

att

personnummer. Vid specificeringen de situationer väckt

av som

obehag finns bl.a. angivet kontakter med postorderföretag, köp

av

olika slag och hyra videofilm.

av

Drygt hälften av de tillfrågade 52 procent har uppgivit de känt

att

olust över personnummeranvändningen grund

av att personnumret

kan underlätta samkörning med andra register. Ungefär lika många

53 procent har känt olust över personnummeranvändningen på grund av risken för att personnumret skulle kunna missbrukas. Här nämndes i första hand risken for att personnumret skulle kunna användas av

202 Allmänna överväganden

någon i samband med inköp eller vid brottslig verksamannan person het.

De risker integritetssynpunkt som följer med en spridd person-

ur nummeranvändning väcker således oro och obehag hos allmänheten.

Utredningen ser det som angeläget att den reaktion mot person-

nummeranvändningen finns i samhället blir beaktad. I detta som

sammanhang utredningen att föreslå en begränsning av den

avser

personnummeranvändning väcker obehag hos allmänheten. Ofta

som är det den användning enligt utredningens mening innebär de som

största integritetsriskerna som människor reagerar mot. Behovet 100-procentigt säker identifikation väger inte lika

av en i alla sammanhang. Personnumret är otvivelaktigt ett billigt och tungt säkert identifikationsmedel. Även det finns möjlighet att med om användande andra identifikationsmedel eller metoder åstadkomma av

en lika säker identifikation är det möjligt att de fullgoda alternativen ställer sig så kostsamma att man måste överväga att acceptera vissa

brister vid identifikationen. särskilt i de fall förväxlingar kan förorsaka l en del sammanhang,

betydande skador för den enskilde bör, tidigare anförts, försäm-

som

ringar vid identifikationen inte accepteras. Det kan exempelvis gälla vid registreringar i sjukjournaler samt vid anteckningar i kriminalregister och kreditupplysningsregister. I andra sammanhang, där de personuppgifter förekommer inte är av lika känsligt slag, får det

som bli bedömning från fall till fall hur viktigt det är med en 100en

procentig identifikation. En sådan bedömning kan i vissa fall tänkas

resultera i ett val identifikationsmetod som inte är lika säker av en personnumret, vid avvägning mot kostnaderna för en som men som en identifikationsmetod anses tillfredsställande. annan

Med mindre integritetskänsli information utredningen främst

g menar

olika typer kundregister innehåller mera harmlös information

av som

om inköp m.m. I många fall kan identifikation med exempelvis namn, adress och

en födelsetid den information erfordras för att eliminera förge som

växlingsrisker. Det gäller enligt utredningens uppfattning för register innehåller uppgifter olika ansökningar och förordnanden. Som

som om

exempel kan nämnas ansökan om förordnande som Ordningsvakt,

auktorisation bevakningsföretag och bilskrotare, tillstånd att som

bedriva handel med skrot, begagnade varor eller vapen samt utfärdande av körkort och vapenlicens.

Flertalet de remissinstanser som yttrat sig över DOK:s beav

tänkande SOU 1987:3 l Integritetsskyddet i informationssamhället

ställer sig positiva till att onödig personnummeranvändning

begränsas. Det är dock svårt att finna någon remissinstans som inom

Allmänna överväganden 203

det egna verksamhetsområdet kan peka på någon sådan onödig

användning. Det torde emellertid vara ostridigt att personnumret i åtskilliga fall rent slentrianmässigt kommit att väljas identitetsbegrepp. Även

som från statsmakternas sida har det tidigare saknats överväganden av

möjligheterna att undvara personnummer när register inrättats.

nya

Om ambitionen är att åstadkomma påtaglig begränsning

en av personnummeranvändningen faller det sig emellertid naturligt att i första hand rikta sig mot sådan personnummeranvändning inte som

fyller något större syfte ur identifikationssynpunkt. I de fall ett register omfattar så få personer att några förväxlingar inte kan uppstå vid identifikation med hjälp och där samkörningar inte sker med

av namn andra register framstår en användning av personnummer som onödig.

Även i de fall det är möjligt till rimlig kostnad

att en åstadkomma en

eliminering av personnummeranvändningen genom kryptering eller användning av alternativa identitetsbegrepp utredningen att

menar användningen av personnummer är onödig. Hos exempelvis bibliote-

ken bör det vara möjligt att identifiera låntagare med hjälp

av namn

och adress, eventuellt i kombination uppgift låntagarnummer

av om

eller liknande. SCB:s undersökning visar också att det hos allmänheten finns mycket liten förståelse för just bibliotekens

personnummeran-

vändning. Personnummer används också i många sammanhang utanför ADBregister. Personnummer finns bl.a. noterat på fakturor, konto- och ID-

kort samt i olika beslut och tillståndsbevis. Även i dessa sammanhang

finns det enligt utredningens uppfattning skäl att se över användningen och på olika sätt försöka begränsa den.

5.5 Begränsad exponering av

personnummer

En öppen exponering av personnummer kan generellt sägas innebära en risk genom att personnumret lätt kan läsas obehöriga. Utav

redningen anser därför att all yttre, öppen exponering av personnum-

mer bör minimeras. Personnummer bör enligt utredningens mening exempelvis inte få

förekomma utanpå postförsändelser. Även i andra sammanhang såsom

på olika typer av dokument, förordnanden och bevis bör personnum-

mer förekomma endast om det föreligger särskilda skäl. Ett sådant

skäl kan vara att personnumret krävs för att kontroll mot register med

personnummer som identitetsbegrepp skall kunna ske.

204 Allmänna överväganden

När det gäller begränsningen av den yttre exponeringen av personnummer anser utredningen att sekretessbeläggning och kryptering kan vara effektiva metoder.

5.6 Metod för reglering av personnummeranvändningen

Som framgår av utredningens kartläggning, avsnitt har personnumren kommit att användas i en omfattning som ursprungligen varken varit avsedd eller förutsebar. Det första avgörande steget mot en begränsning av användningen togs genom införandet av bestämmelsen i 7 § andra stycket datalagen år 1992. Datainspektionen och regering-

en har, som framgår av praxisredovisningen se bilaga 9, kommit att

tillämpa bestämmelsen relativt extensivt. Datainspektionen har också följt upp arbetet med att begränsa personnummeranvändningen genom att fatta beslut om att vid förenklat tillståndsförfarande for direktreklamregister inte tillåta registrering av personnummer DIFS 1993:5, jfr avsnitt 3.2.2. Det är dock uppenbarligen endast en ytterst liten del av den totala personnummeranvändningen som kommit under Datainspektionens bedömning. Utredningens undersökning av hur ändringen i 7 § datalagen påverkat användningen av personnummer tyder också på att lagändringen hittills i stort sett inte medfört några förändringar i de fall Datainspektionen inte fattat något beslut i begränsande riktning.

Ändringen i datalagen 1992 har således inte på något avgörande sätt

påverkat personnummeranvändningen i samhället. De kostnader som är förenade med systemutveckling och förändring i befintliga datorprogram gör också att det krävs kraftfullare åtgärder för att till stånd en påtaglig begränsning av användningen av personnummer. Utredningen har övervägt möjligheten att skapa en generell reglering av personnummeranvändningen. Användningen av personnummer har emellertid fått en sådan spridning och den har också så olika betydelse för skilda verksamheter, att utredningen inte ansett det möjligt att åstadkomma någon generellt utformad reglering som tar ställning till all personnummeranvändning.

5.6.1 En särskild lag eller reglering i datalagen

En viktig fråga att ta ställning till har varit vilka former av personnummerhantering som skall regleras. Skall en lag om användning av personnummer omfatta endast ADB-behandling eller skall den även

reglera manuell hantering av personnummer

Allmänna överväganden 205

Den nuvarande datalagen reglerar i princip endlast uppgifter som i register förs med hjälp av automatisk databehandlling. Register som törs med hjälp av annan teknik än ADB faller utanför lagens tilllämpningsområde. Datalagsutredningen föreslog :att datalagen även i fortsättningen bara skulle reglera sådan informationshantering som sker med hjälp av ADB. Som skäl för denna :ståndpunkt anförde Datalagsutredningen bl.a. att manuella hanteringair inte innebär någon nämnvärd risk från integritetssynpunkt och att dlet i Sverige, såvitt utredningen kände till, inte finns några större mamuella register. Enligt Personnummerutredningens mening finns; det emellertid flera skäl som talar för att, när det gäller lagstiftning om begränsning av personnummeranvändning, reglera även manuell hantering. En lag som reglerar alla former av personnummeranvändming torde skapa ett starkare skydd genom att regleringen blir tekmikoberoende. Man undviker därigenom olika gränsdragningsproblerm. Utvecklingen av nya informationsbehandlingsmetoder innebär att sáåväl inmatning som bearbetning och distribution av data kommer att underlättas. Det kan också förutsägas att det kommer att bli lättare att vid databehandling med tekniska hjälpmedel mata handskrivna data, exempelvis genom utveckling av scanningtekniken. Ett annat argument är att EG-kommissionens förslag till direktiv om skydd för enskilda vid behandling av personuppgifter och om det fria flödet sådana uppgifter jfr bilaga 4 omfattar även manuell av hantering. Med reglering som omfattar även manuellt förda uppgifter kan en man också begränsa den manuella hantering av personnummer som ibland innebär en mycket öppen exponering. Det kan gälla exempelvis personnummer som trycks checkblanketter, personnummer på anslagna tjänstgöringslistor, personnummer på ansökningar och intyg av olika slag m.m. Utredningen menar därför att en reglering av personnummeranvändningen bör omfatta både manuell hantering och ADB-behandling av personnummer. Eftersom datalagen i princip reglerar endast ADBhantering av personuppgifter bör en reglering av personnummeranvändningen, enligt utredningens uppfattning, inte införas i datalagen. Enligt den delreform som skall genomföras på grundval av

Datalagsutredningens förslag se avsnitt 2.3.4 kommer Datainspektio-

nen att ges möjlighet att reglera ADB-behandlingen. för olika branscher och sektorer. Härigenom kan register inom vissa branscher och sektorer komma att undantas från tillståndsplikt prop. 199394: 116. En fördel med att reglera personnummeranvändningen i en särskild lag är att reglerna i en sådan lag skulle kunna tillämpas både i det nuvarande tillstånds- och licenssystemet, under en övvergångsperiod när viss ADB-behandling undantas från tillståndspliktern samt i ett framtida

206 Allmänna överväganden

eventuellt helt tillståndsfritt system. Om reglerna angående personnummeranvändning finns i en särskild lag, utanför datalagen, blir personnummeranvändningen inte beroende Datainspektionens av

tillståndsprövning.

Den nuvarande bestämmelsen om personnummeranvändning i 7 §

datalagen har fått en tämligen generell utformning. Det har inte varit helt okomplicerat för registeransvariga att bedöma i vilka fall

en

personnummeranvändning varit förenlig med bestämmelsen. Bestämmelsen har inte heller varit direkt straffsanktionerad i datalagen.

Däremot straffsanktioneras brott mot en föreskrift från Datainspektionen eller regeringen som innebär att inte får personnummer registreras. Regeringsrätten har i ett antal mål bl.a. Söderhamn Energi AB som

överklagade regeringens beslut 93-72 angående tillstånd enligt datalagen för personregister, Regeringsrättens mål 4621-1993

nr prövat om regeringens beslut om föreskrifter att personnummer inte får registreras strider mot någon rättsregel. Regeringsrätten kom vid sin rättsprövning i samtliga fall till den slutsatsen att bestämmelserna

i datalagen gav de beslutande myndigheterna utrymme för att göra avvägningar mellan motstående intressen. Handlingarna i målen gav inte heller, enligt Regeringsrätten, vid handen att regeringen skulle ha felbedömt fakta eller överskridit gränserna för det handlingsutrymme som bestämmelserna ger. Regeringsrätten fann därför att regeringens beslut inte stred mot någon åberopad rättsregel. Genom beslut av Datainspektionen och regeringen har visserligen datalagens bestämmelse i praxis blivit något mera preciserad. Bl.a. får

det numera genom praxis klarlagt att får anses personnummer

användas när den registeransvarige enligt författning eller myndighetsbeslut är skyldig att lämna ut personuppgifter till myndighet.

en

Det är emellertid utredningens uppfattning att författningsreglering-

en av personnummeranvändningen bör vara betydligt mera preciserad än vad som i dag är fallet. Ur rättssäkerhetssynpunkt är det största

av

vikt att en registeransvarig, redan innan han ansöker tillstånd att

om

föra ett register, kan bedöma om en användning är

av personnummer tillåten eller inte.

För närvarande kommer en begränsning

av personnummeran-

vändningen i princip till stånd endast genom beslut av Datainspektio-

nen eller regeringen. Detta förhållande kan inte anses tillfredsställande. Förfarandet kan bl.a. bidra till att snedvrida konkurrensen genom

att företag inom samma bransch kan komma att arbeta under olika villkor. Avgörande för om ett företag får använda blir

personnummer

i praktiken om företaget ansökt om tillstånd att föra ett personregister

före eller efter 1992.

Allmänna överväganden 207

Datainspektionen har under senare tid i ett flertal tillsynsärenden anfört att frågan om registrering av personnummer i tillståndsfria register i allmänhet kommer under Datainspektionens bedömning av en tillfällighet, ofta i form av enstaka klagomål. Inspektionen har hävdat att en sådan ordning är inte effektiv ocih på den enskilda sektorn kan oönskade effekter från konkurrenssynpunkt att genom beslut om begränsning av personnummeranvändningen bara gäller den klagomålet avser. Inspektionen har i vissa tillsynsärenden, med hänvisning till utredningens arbete, ansett att begränsning en av personnummeranvändningen tills vidare bör anstå. Sverige är ett av de mest datoriserade länderna i världen och det är inte möjligt att inom det nuvarande regelsystemet åstadkomma någon påtaglig begränsning av personnummeranvändningen enbart genom beslut av Datainspektionen i tillstånds- och tillsynsärenden. I stället erfordras en mera preciserad författningsreglering när som anger personnummer skall användas och som också straffsanktionerar sådan användning som inte har stöd i författning. En väl preciserad författningsreglering av personnummeranvändningen torde också kunna medföra en uppstramning när det gäller den i dag tillståndsfria ADB-hanteringen av personuppgifter. De kostnader som är förenade med systemutveckling och förändring i befintliga datorprogram gör att det krävs en ingripande lagstiftning för att åstadkomma en verkningsfull begränsning av personnummeranvändningen.

5.6.2 Speciella begränsningsregler m.m.

Eftersom det i många fall kommer att vara svårt att helt undvara personnummer har utredningen övervägt kompletterande metoder för att åstadkomma begränsningar av personnummeranvändningen. Utredningen har bl.a. övervägt möjligheterna att begränsa den användning av personnummer som föranleds av att personnumret utgör identitetsbeteckning för enskilda näringsidkare. Vidare har utredningen sett över regleringen av tilldelningen .av personnummer. Förslag till begränsningsmetoder i dessa avseenden lämnas i avsnitt 6.2 och 6.3.

Utredningens förslag 209

6 Utredningens förslag

6.1 Olika

begränsningsregler

Utredningen föreslår att personnummeranvändningen regleras i en särskild lag, lagen om användning om personnummer. Enligt lagförslaget får personnummer i princip bara användas i de fall användningen medgivits i lag eller när användningen erfordras för att uppfylla krav angående personnummer som föreskrivs i lag. Förslaget redovisas i avsnitt 6.1.1. Specialmotivering till lagförslaget finns i avsnitt 9.1. I avsnitt 6.1.2 diskuterar utredningen vilka sektorer som även fortsättningsvis bör få använda personnummer och i vilka fall personnummeranvändning inte bör vara tillåten. Utöver den särskilda lagen om användning av personnummer lämnar utredningen också andra förslag som syftar till att åstadkomma en begränsad användning av personnummer. I avsnitt 6.2 redovisas ett förslag som innebär att ett nytt identitetsbegrepp skapas för enskilda näringsidkare föregagarnummer. Med förslaget vinner man en minskad yttre exponering av den enskilde näringsidkarens personnummer och därmed torde också riskerna för missbruk av näringsidkarens personnummer minska.

Avsnitt 6.3 innehåller en beskrivning utredningens förslag

av om en begränsning av tilldelningen av personnummer för personer som inte är folkbokförda. I dag finns omkring 408.000 tilldelats personer som personnummer utan att vara folkbokförda i landet. Den föreslagna begränsningen av tilldelningen av personnummer skulle uppenbarligen bidra till att minska personnummeranvändningen. I avsnitt 6.4 föreslår utredningen att en bestämmelse om sekretess för personnummer införs i sekretesslagen. Utredningen redovisar också olika metoder att genom kryptering eliminera exponeringen av personnummer i klartext. Metoderna är tänkta för de fall det olika av skäl inte är rimligt att helt förbjuda användningen av personnummer. Ett förslag om kriminalisering av obehörigt utnyttjande av annans identitet presenteras i avsnitt 6.5. Utredningen anvisar således flera metoder att begränsa användningen av personnummer. De olika förslagen samverkar, men är också med modifieringar i vissa fall möjliga att genomföra var för sig. - -

210 Utredningens förslag

6.1.1 Lag om användning av personnummer

Förslaget om en särskild lag som reglerar användningen av personnummer innebär att det i en rarnlag anges när det skall vara tillåtet att använda personnummer. Enligt lagförslaget får personnummer användas bara när användningen medgivits i lag, alternativt om användningen erfordras för att uppfylla krav angående personnummer som föreskrivs i lag. Användningen skall också vara förenlig med de ändamål som föreskrivs i den lag som medger användningen. Lagen innehåller också bestämmelser som syftar till att begränsa den yttre exponeringen av personnummer. Personnummer får enligt lagförslaget inte placeras synligt på postförsändelser. Det får inte heller utan särskilda skäl anges på handlingar som skall spridas till annan än den som personnumret avser. Från lagens tillämpningsområde undantas användning av eget personnummer och användning av personnummer som sker för personligt bruk. Uppgift om avlidnas personnummer omfattas inte heller av lagen. Förfarandet med utlämnande av uppgift om personnummer skall enligt lagförslaget i princip koncentreras till skattemyndigheten. Utredningen föreslår att en eller flera tillsynsmyndigheter skall utöva tillsyn över efterlevnaden av lagen. Lagförslaget möjliggör för tillsynsmyndighet att efter regeringens bemyndigande meddela närmare föreskrifter om ADB-behandling av personnummer samt att meddela föreläggande med de villkor som kan behövas för att lagen skall efterlevas. Ett sådant föreläggande skall kunna förenas med vite. Regeringen eller tillsynsmyndighet som regeringen bemyndi gat kan, om det föreligger synnerliga skäl, i enskilda fall medge undantag från kravet på lagstöd för användning av personnummer. Lagen straffsanktionerar personnummeranvändning som sker utan erforderligt lagstöd och sådan användning som strider mot föreskrift som meddelats med stöd av lagen. Den föreslagna lagen om användning av personnummer anger således inte direkt vilken personnummeranvändning är tillåten. Lagen måste kompletteras med olika författningar som reglerar användningen av personnummer i vissa register eller inom vissa sektorer i samhället. DOK övervägde möjligheten att sammanföra alla registerförfattningar i en registerlag. En sådan lösning skulle medverka till en enhetlig utformning av lagstiftningen och ge utrymme för såväl behövlig modernisering av befintliga författningar som en ny reglering på de områden där sådan behövs. I en gemensam registerlag blir det emellertid svårt att reglera sådana centrala frågor som de olika registrens ändamål och innehåll. Det är också troligt för alla att en

Utredningens förslag 211

specialreglerade register gemensam registerlag blir allt för svåröverskådlig för att fylla sitt syfte. En möjlighet vore att ge registerla-

gen karaktären av rarnlag och att komplettera med registerförordningar eller föreskrifter från Datainspektionen för varje enskilt register. En sådan ramlag skulle t.ex. kunna innehålla föreskrifter om vilka frågor som skall regleras i olika registerförordningar. I princip ger dock

datalagen redan vägledning den punkten. Denna lösning ger också riksdagen mindre inflytande än vad som har varit fallet vid tillkomsten

av befintliga registerlagar. Användningen av personnummer i samhället är oerhört spridd. Den vidsträckta användningen har bidragit till att underlätta kommunikationen mellan olika register. Det är därför inte möjligt att begränsa användningen inom en sektor utan att samtidigt beakta vad begränsningen innebär för andra sektorer med personnumret som - som identifikationsmedel kommunicerar med den sektor där användningen -

begränsas. Behovet av ett enhetligt identitetsbegrepp varierar också

inom olika sektorer i samhället. I vissa fall förekommer personlig

kontakt varvid identiteten lättare kan kontrolleras, medan registrering-

o.d. i andra fall sker automatiskt utan kontakt med den som ar

registreringen berör. De kostnader för systemutveckling eller investeringar i nya system som regler om begränsningar i personnummeranvändningen i de flesta

fall medför varierar beroende standard och ålder befintliga system.

En bedömning av om användningen av personnummer i framtiden

bör tillåtas inom en viss sektor eller i ett visst register bör enligt

utredningen främst grundas på följande faktorer:

Hur används internt och vid kontakter med kunder personnummer m.m.

Vilka behov av kommunikation med andra uppgiftssamlingar som

föreligger och vid vilka kommunikationer personnummer används som

identifikationsbegrepp. Lagstadgad skyldighet att lämna information som innehåller uppgift

om personnummer eller som förutsätter att personnummer används.

Kostnader för omläggning av befintliga ADB-system, eventuella planer att förnya system eller investera i nya system. Utredningen har inte ansett det möjligt att till grund för en generell lag, som utredningen nu föreslår, lägga bedömningar av dessa

faktorers betydelse inom alla samhällsområden. Den föreslagna lagen

måste i stället kompletteras med författningar efter utredning av

som, det särskilda användningsområdet, reglerar i vilken omfattning personnummeranvändning skall vara tillåten. När en sektor reglerats bör det finnas bättre underlag för att bedöma konsekvenserna av en reglering inom andra sektorer. Erfarenheter av

212 Utredningens förslag

eventuella krypteringsföreskrifter m.m. kan utvärderas och läggas till grund för fortsatta regleringar. DOK:s lagförslag, se avsnitt 2.3.3 innebar att fick personnummer registreras i personregister om den enskilde samtyckt till detta. Utredningen har övervägt att införa en liknande bestämmelse i lagen om användning av personnummer. Skall en regel om samtycke verkligen ge den enskilde en möjlighet att neka registrering eller annan användning av personnummer måste det stå klart att ett samtycke lämnas helt frivilligt och att den enskilde inte utsätts för påtryckningar för att samtycka. Utredningen bedömer att den enskilde i många fall i realiteten skulle tvingas att lämna sitt samtycke till användning av personnummer. Inom den enskilda sektorn skulle en regel om samtycke kunna öppna möjligheten för företag att bara acceptera kunder som samtycker till att deras personnummer används. Om alternativ saknas till de varor eller tjänster företaget erbjuder som skulle den enskilde i realiteten tvingas att samtycka till registrering av Även i exempelvis förhållandet mellan personnummer. arbetsgivare och arbetstagare kan det i vissa fall vara svårt för en arbetstagare att neka arbetsgivaren att använda personnummer för annat än i lag medgivna ändamål. Utredningen har därför stannat för att inte föreslå någon regel om samtycke. I Kanada skall den federala regeringen tillförsäkra att rättigheter, förmåner och privilegier inte nekas någon och att ingen bestraffas för att han vägrar att lämna ut sitt Social Identification Number SIN till en federal institution, utom i sådana fall uppgiftslämnandet är föreskrivet i författning. När enskilda tillfrågas uppgift SIN om om skall de informeras om ändamålet med förfrågningen, om uppgiftslämnandet är frivilligt eller obligatoriskt och konsekvenserna att om av vägra lämna uppgift. Utredningen har övervägt att föreslå motsvarande bestämmelser. När det gäller frågan om en bestämmelse som innebär att den enskilde inte får nekas förmåner endast av den anledningen att han vägrar lämna ut sitt personnummer menar utredningen emellertid att den reglering som föreslås i lagen om användning av personnummer gör en sådan bestämmelse överflödig. En myndighet eller annan som i lag har stöd att använda ett personnummer har också rätt att få ut uppgift om personnummer från exempelvis skattemyndigheten. När det gäller den informationsplikt finns inom det fedrala som området i Kanada bedömer utredningen att en motsvarande bestämmelse i svensk lagstiftning skulle medföra omfattande byråkrati en som inte står i proportion till de vinster som kan uppnås integritetssynur punkt. Utredningens förslag kan ses som inledningen till en långt större begränsning av personnummeranvändningen. Avvägningar mellan

Utredningens förslag 213

integritetsskyddet och samhällets behov av kontroll kan dock inte bestämmas generellt i en lag om användning av personnummer. Dessa

får i stället göras i samband med en reglering av olika samhällssektorer. Det är vidare angeläget att då nya bidragssystem, differentierade

avgifter och liknande införs på förhand noga överväga vilka kontrollmöjligheter som behövs och vad detta innebär i fråga om behov av att

registrera personnummer.

6.1.2 Framtida personnumrneranvändning

Utredningens förslag om en ramlag som reglerar personnummeranvändningen förutsätter, som tidigare redovisats, att det tillkommer ett

antal registerlagar och att befintliga registerlagar kompletteras med

bestämmelser som preciserar den personnummeranvrändning som skall

tillåtas. Lagförslaget förutsätter att områden som i dag inte är lagreglerade kommer att lagregleras såvitt avser användningen av personnum-

mer. I avsnitt 6.1.1 har utredningen kort diskuterat vilka faktorer som bör utredas innan man tar ställning till om en sektcor bör få använda personnummer eller inte, i vilken omfattning en eventuell användning

bör få ske och vilka föreskrifter som skall kringgätrda användningen.

Utredningen har som redovisats i avsnitt 4 kartlagtt delar av person-

nummeranvändningen i samhället. Ytterligare analyser är emellertid nödvändiga innan man tar ställning till inom vilka. områden person-

nummer i framtiden bör få användas och var användningen bör begränsas eller eventuellt helt upphöra. Generellt kan sägas att all yttre exponering av personnummer bör minimeras. Personnummer bör inte användas som fakturanummer och liknande. I de fall personnummer kan anvämdas internt för att identifiera kunder m.m. bör personnumret inte anwvändas vid extern kommunikation med annan än den det berör.

Folkbokföring, beskattning, exekution och val

Folkbokföringen är den grundläggande registreringen av befolkningen. Det är också här som tilldelningen av personnummer sker. Eftersom utredningen inte lämnar något förslag innebär ett totalt förbud

som

mot användning av personnummer framstår det som naturligt att

personnummer även fortsättningsvis registreras och används hos folkbokföringsmyndigheten. Användningen av personnummer inom skatteadnninistrationen ger, som utredningen tidigare konstaterat, upphov tilll en omfattande

personnumrneranvändning även utan för skattemyndligheterna. Kravet

214 Utredningens förslag

på uppgift om personnummer i kontrolluppgifter framtvingar registrering av personnummer inom skilda områden. Enligt utredningens uppfattning är det inte möjligt att inom den närmaste tiden till rimliga kostnader begränsa personnummeranvändningen inom skatteadministrationen. I framtiden skulle man kunna tänka sig personnumret i beskattningssammanhang ersattes med ett särskilt skattenummer. Införandet av ett särskilt skattenummer måste emellertid, som utredningen tidigare anfört, föregås av ett omfattande utredningsarbete. En sådan reform bör också samordnas med utredningar om det nuvarande skattesystemet, planerade omläggningar och förändringar av befintliga ADB-system m.m. I avsnitt 5.4.2 har utredningen redogjort för FUD:s förslag om ett nytt uppbördssystem för skatt på inkomst av tjänst. Inom exekutionsväsendet är det av största vikt att rätt person blir föremål för kronofogdemyndighetens åtgärd. En stor del av arbetet med att utröna om gäldenären har några utmätningsbara tillgångar sker numera genom ren registersökning. Som framgår av den i avsnitt 4.3.1 givna redogörelsen finns ett omfattande ADB-system för exekutionsväsendet, det s.k. REX-systemet. I det där ingående centralregistret utgör personnummerorganisationsnummer identifikationsbegrepp. Enligt 4 § utsökningsregisterlagen skall i utsökningsregistret anges bl.a. personnummer eller, när uppgift om personnummer saknas, särskilt registreringsnummer. I det register som förs med stöd av lagen 1991:876 om register för betalningsföreläggande och handräckning får för en fysisk person anges bl.a. personnummer. Med hänsyn till vikten av att en riktig identifierng sker anser sig utredningen inte ha anledning att ifrågasätta att i vart fall personnummer tills vidare får användas inom exekutionsväsendet. Enligt vissa bestämmelser skall personnummer anges då ärenden anhängiggörs vid kronofogdemyndigheterna. Vid inbetalning av ansökningsavgiften för ansökan om betalningsföreläggande och handräckning skall sökanden ange svarandens personnummer eller organisationsnummer 5 § förordningen 1991:1339 om betalningsföreläggande och handräckning. En ansökan om indrivning skall, om inte RSV föreskrivit något annat, innehålla uppgift om bl.a. sökandens och gäldenärens personnummer 6 § indrivningsförordningen 1993:1229. Då det gäller ansökan från annan än myndighet ifrågasätter utredningen starkt nödvändigheten av att personnummer anges i ansökan. Enligt utredningens mening torde det vara tillräckligt med uppgift om födelsetid, namn och adress. Med hjälp av dessa uppgifter torde det vara möjligt att inhämta uppgift från om personnummer SPAR eller det eventuella aviseringsregister, som enligt Aviseringsutredningens förslag skall föras av RSV; dvs. den för exekutions-

Utredningens förslag 215

väsendet ansvariga myndigheten och som kan komma att ersätta det registret. Rutinen för ett sådant inhämtande av uppgift om personnumtorde kunna utformas så kan inhämtas på ett mer att personnummer snabbt och smidigt sätt. Ett sådant system skulle avsevärt minska exponeringen inom den enskilda sektorn. Enligt av personnummer utredningens förslag sekretesskydd för personnummer är det inte om nödvändigt att införa en motsvarande regel för den offentliga sektorn. Inför allmärma val registreras ett mycket stort antal personer i ADB-understödda register utgör underlag för framställning av som röstlängder och röstkort. Det av 1993 års Vallagskommitté lämnade förslaget till röstlängdsregister innehåller författningsstöd för lag om registrering personnummer i dessa register. Vid den registrering av sker i samband med val är det angeläget att underlaget blir som korrekt och att ingen person som skall finnas med i registret tappas bort. Här kan personnumret bidra till att underlaget blir korrekt och att inga rättsförluster uppstår. Utredningen anser därför att inga begränsningar bör ske den nuvarande användningen av personnummer av vid registreringen i samband med val.

Kommuner och landsting

Utredningen har beträffande kommuner och landsting avsnitt 4.3.4

främst beskrivit den användning av personnummer som förekommer inom socialtjänsten samt inom hälso- och sjukvården. När det gäller båda dessa områden pågår arbete inom Socialtjänstkommittén och inom Hälsodatakommittén med att ta fram underlag for en författningsreglering personregistreringen. Samråd har skett med dessa av båda kommittéer som också under utredningsarbetet kommer att kunna ta del av denna utrednings betänkande.

Som en allmän synpunkt beträffande personreggistreringen inom

hälso- och sjukvården vill utredningen framföra att det här är synnerliangeläget att personförväxlingar inte sker. I des.sa sammanhang är gen det många gånger frågan särskilt känsliga uppgifter varför frågor om om säkerhet och sekretess kring hanteringen av uppgifterna också är viktiga. Användning personnummer behöver emellertid inte alltid av vara det enda sättet att åstadkomma säkerhet kring registreringen. När det gäller registreringen inom socialtjänsten anser utredningen att all yttre exponering av personnummer, exempelvis på fakturor, generellt sett bör upphöra. Likaså bör registrering av födelsetid vara tillräckligt för att bedriva sådan verksamhet som inte kräver kontroll av uppgifter mot centrala register som använder personnummer som identitetsbegrepp. Som utredningen tidigare anfört bör man vid utarbetandet bidragssystem eller inkomstbasearade taxor i förväg av nya

216 Utredningens förslag

bedöma behovet av kontroll och vad detta innebär i form av person-

nummeranvändning och risker från integritetssynpunkt.

Personaladministrativa system

I de personaladministrativa systemen finns uppgifter bildar som

underlag för bl.a. de kontrolluppgiñer som skall levereras till skattemyndigheten. Där registreras också uppgifter som skall kommuniceras med försäkringskassor eller RFV. För ändamål där det föreligger en lagstadgad uppgiftsskyldighet

som

förutsätter att personnummer måste enligt utredningens

anges upp-

fattning de personaladministrativa systemen även fortsättningsvis få

innehålla uppgift Även vid kommunikation med om personnummer.

andra som erhållit lagstöd för sin personnummeranvändning bör personnumret kunna användas. Utredningen exempelvis att

anser bankerna skall få använda personnummer. Vid kommunikation med

banker i samband med löneutbetalningar bör därför få

personnummer användas. Personnummer bör däremot inte användas för andra ändamål. När det gäller den interna administrationen menar utredningen att uppgift om namn, adress och eventuellt födelsetid kan

användas som särskiljande begrepp. Redan använder många företag

nu

ett anställningsnummer i den interna verksamheten. Utredningens förslag kan förutsättas medföra en utökad användning särskilda

av

anställningsnummer.

Domstolar och andra rdttsvárdande myndigheter

Utredningen har i avsnitt 4.3.6 redogjort för den registrering och personnummeranvändning som sker hos domstolar och andra rättsvårdande myndigheter. Enligt utredningens mening är det rättssäker-

ur

hetssynpunkt av största vikt att de tvångsåtgärder vidtas de

som av

angivna myndigheterna träffar rätt person. Det är därför avgörande

av

betydelse att en grundlig identitetskontroll av den enskilde sker. För närvarande förutsätter en sådan kontroll att uppgift

av personnummer

erhålles och kontrolleras. Myndigheterna behöver också aktuell uppdatering av uppgifter om den enskilde, något som i dagsläget

kräver uppgift om personnummer. För att polisen på ett effektivt sätt

skall kunna utföra sina uppgifter krävs att det finns möjlighet att

en sambearbeta personuppgifter på ett säkert och effektivt sätt. De

rättsvårdande myndigheterna bör alltså i sin registerhantering i väsentligen samma utsträckning som i dag ha rätt att använda

personnummer. All onödig användning av bör dock undvikas. personnummer

Exponering av personnumret bör endast komma ifråga då detta är

Utredningens förslag 217

absolut nödvändigt. I dag förekommer uppgift om personnummer i bl.a. alla domar som riktar sig mot en enskild. Utredningen ifrågasätter starkt om denna exponering är nödvändig. Uppgift om födelsetid torde vara tillräcklig för att identifiera en person. Den uppgift om personnummer som torde vara nödvändig kan antecknas på annan plats i domstolens akt än på domen eller beslutet. Vid den underrättelse om avgörandet som enligt ett olika bestämmelser skall ske till ett flertal myndigheter, kan uppgift om personnummer anges i ett separat meddelande, beträffande brottmål t.ex. på den s.k. RI-uppgiften. Då det gäller expediering av avgörandet till andra än sådana myndigheter bör uppgift om personnummer inte lämnas, om mottagaren inte har lagstöd för sin användning. Det ankommer istället på den myndighet som har att vidta eventuella åtgärder i anledning av ett domstolsavgörande att själv ta fram det aktuella personnumret. Detta kan ske genom att använda sig av registersökning enligt utredningens förslag hos Skattemyndigheten eller annars i SPAR eller det eventuella avise- ringsregister som kan komma att ersätta detta register. Enligt utredningens mening bör alltså den kronofogdemyndighet som t.ex. erhåller ett avgörande om betalningsskyldighet för verkställighet själv inhämta uppgift om gäldenårens personnummer.

Ansökningar och tillstånd m.m.

I ett stort antal lagar och förordningar föreskrivs skyldighet att en ange eget och i vissa fall annans personnummer då ansökan av något slag ges till en myndighet. Detta gäller t.ex. ansökan förom ordnande som ordningsvakt, auktorisation som bevakningsföretag och bilskrotare, tillstånd att bedriva handel med skrot, begagnade varor eller vapen, utfärdande av körkort och vapenlicens, se vidare bilaga Utredningen ifråga sätter starkt om det kan anses motiverat att sådan uppgift anges. Det torde vara tillräckligt att i ansökan, förutom namn och adress, ange uppgift om födelsetid. För det fall det skulle vara nödvändigt med uppgift om personnummer för att pröva ansökan torde den mottagande myndigheten hand införskaffa uppegen giften, enligt utredningens förslag från skattemyndigheten eller annars från SPAR eller det av Aviseringsutredningen föreslagna aviseringsregistret. Utredningens bedömning gäller även kravet att i bl.a. ansökan om stämning och i samband med ansökan om betalningsföreläggande och handräckning ange uppgift om personnummer. Det borde vara möjligt för den domstol eller kronofogdemyndighet som erhåller en sådan ansökan att själv ta fram de personnummeruppgifter som eventuellt krävs. För det fall kravet personnummer i dessa fall bibehålls kan utredningens förslag till sekretesskydd komma att

218 Utredningens förslag

urholkas. Det skulle nämligen då vara tillräckligt att en enskild framställer ett påstående om att uppgift om personnummer behövs i en sådan ansökan för att någon sekretess inte skall gälla. Då det gälller ansökan från myndighet, t.ex. åklagarens stämningsansökan i brottmål, talar med hänsyn till sekretesskyddet inte lika starka skäl för att uppgiften om personnummer utelämnas i ansökan. Det finns dock skäl att ifrågasätta behovet även i dessa fall. Det torde även i dessa fall vara tillräckligt att ange nanm, adress och uppgift om födelsetid. Även i åtskilliga andra fall kan behovet starkt av personnummer ifrågasättas. Detta gäller t.ex. bestämmelsen i lagen om ekonomiska föreningar att föreningen för registrering skall anmäla uppgift om bl.a. personnummer för den som utsetts till styrelseledamot, verkställande direktör, direktör, suppleant, firmatecknare och den som har bemyndigats att på föreningens vägnar ta emot delgivning. Enligt utredningens förslag till lag om användning av personnummer 4 § får personnummer inte utan särskilda skäl på anges handlingar som skall spridas till annan än den som personnumret avser. När det gäller verksamhetsområden som omfattas av sekretesslagens bestämmelser medför utredningens förslag om sekretess för uppgift om personnummer att detta inte blir möjligt. Det blir således med den föreslagna regleringen exempelvis inte tillåtet att i ett dokument som sprids ange personnummer för samtliga sakkunniga och experter som förordnas i en utredning.

Fastighetsdatabassystemet

En central uppgift för fastighetsdatasystemet är att det skall tillhandahålla riktiga uppgifter om ägare till fastigheter och tomträtter. I arbetet med ajourhållningen av inskrivningsregistret bör CFD kunna arbeta med personnummer. Inskrivningsregistret bör således innehålla uppgift om ägarnas personnummer. All onödig exponering av inskrivningsregistrets personnummer bör däremot undvikas. Personnumret bör t.ex. inte anges på officiella registerutdrag och inte heller kunna användas vid sökning från terminal annat än av behörig person. Aviseringar från inskrivningsregistret om ändrade ägarförhållanden bör inte heller få innehålla uppgift om personnummer. Inskrivningsmyndighet som skall meddela lagfart på fång av fast egendom bör givetvis ha rätt att ta del av uppgifter i inskrivningsregistret om den tidigare ägarens personnummer och skyldighet att till registret anmäla den nye ägarens personnummer. Däremot behöver överlåtelsehandlingen inte innehålla uppgifter om köpares och säljares personnummer.

Utredningens förslag 219

En fråga som bör övervägas särskilt är kreditinsttitutionernas rätt att ta del av personnumret, för ägare av fastighet sonn skall belånas.

Forskning och statistik

Inom statistikområdet pågår arbete med att ta fram rregisterlagstiftning. Integritetsskyddsutredningen kommer under våren 1994 att lämna förslag till en särskild statistikregisterlag. Utredningens förslag får enligt direktiven intte försämra förutsättningarna för statistiskt och ekonomiskt utrediningsunderlag och forskning. För statistiska ändamål torde oftast uppgift födellsetid och eventuellt kön utgöra tillräckligt underlag. Det finns i dag,, enligt vad utredningen inhärntat, system som automatiskt geneirerar avidentifierat material som underlag för statistik. Vid sambearbettningar av uppgifter från olika register kan det emellertid i vissa fall wara erforderligt att använda personnummer som kopplingsbegrepp. I vissa fall torde det dock möjligt att i statistiksammanhang kryptera personnummer. vara Inom forskningsområdet gör personnumret det möjligt att följa upp personer under en längre tidsperiod. Här bör mam överväga möjligheterna att kryptera personnummer. Vid forsknimgsprojekt som inte sträcker sig över någon längre tidsperiod bör uppgift om födelsetid i de flesta fall kunna ersätta uppgift om personnummer.

RFV

Kartläggningen av RFV:s olika system och acdministrationen av socialförsäkringen och anslutande bidragssystem ;ger en bild av det stora informationsflöde som sker inom RFV samtt mellan RFV och andra myndigheter. Ett mycket stort antal personen finns registrerade hos RFV och registreringama ligger många gånlger till grund för beslut som är av avgörande betydelse för den enskillde. Registreringarna avser i vissa fall långa tidsperioder. Det framstår som ytterst angeläget att riskerna för personförväxlingar minimeras. Enligt utredningens uppfattning är det inte möjlligt att på kort sikt till kostnader som står i rimlig proportion till det initegritetsskydd som kan uppnås genomföra förändringar som medför att personnummer inte får användas vid administrationen av socialförsäkringen och de anslutande bidragssystemen. På längre sikt skulle införandet av ett särskilt socialförsäkringsnummer kunna bidra tilll en minskning av personnumrneranvändningen. Informationsflödett mellan olika myndigheter försvåras och fördyras dock avsevärt om olika identitetsbegrepp skall användas inom olika verksamheter.

220 Utredningens förslag

Den yttre exponering som sker när utbetalningsavier med personnummer sänds ut bör dock enligt utredningens uppfattning upphöra. Den yttre exponerningen strider både mot utredningens förslag lag om om användning av personnummer och förslaget om sekretess för uppgift om personnummer. Problemet torde kunna lösas antingen genom kryptering av personnumret på avierna eller genom kuverte-

ring.

Utbildning

Som framgått av avsnitt 4.3.13 gäller sedan den 1 december 1993 en förordning om redovisning av studier vid universitet och m.m. högskolor. Enligt förordningen skall vid varje högskola föras ett särskilt studieregister där varje students identitet med hjälp anges av namn och personnummer. Om ett personnummer saknas ett för anges denna student vid högskolan unikt nummer. Utredningen ifrågasätter starkt behovet av att personnummer anges i studieregistren, som onekligen innehåller information kan som vara av känslig natur för den enskilde, t.ex. uppgift om studieresultat. Det torde vara tillräckligt med uppgift studentens födelsetid. Det om vore också möjligt att alla studenter åsättes ett unikt något nummer, som redan sker för sådana studenter som saknar personnummer. Vad angår CSN:s register över bl.a. studiestödstagare har dessa register sådan anknytning till de skatte- och exekutionsrättsliga systemen att det för närvarande inte finns anledning att begränsa användningen av personnummer i dessa register.

Faclçförbund

När det gäller fackförbund och liknande organisationer utanser redningen att personnummer tills vidare bör användas i de fall det erfordras för att fullgöra uppgiftslämnande från A-kassorna och för att administrera försäkringar. För medlemsadministrationen i övrigt bör det emellertid vara tillräckligt att registrera uppgift födelsetid. Ett om annat alternativ kan vara att, som exempelvis skett inom JUSEK, tilldela medlemmarna ett särskilt medlemsnummer. I de fall förbundet måste lämna kontrolluppgift för medlem måste dock få personnummer användas.

Kreditupplysning

Kreditupplysningsföretagens register innehåller uppgifter ett om mycket stort antal personer. Uppgifter hämtas fortlöpande in från olika myndigheter. I dessa sammanhang framstår det som angeläget att

Utredningens förslag 221

personförväxlingar inte sker genom att exempelvis en betalningsanmärkning registreras på fel person. En fungerande kreditupplysnings-

verksamhet anses också utgöra en viktig faktor för effektiviteten i näringslivet. Kreditupplysningsutredningens förslag till ändringar i kreditupplysningslagen innehåller en bestämmelse som medger att personnummer

får registreras i kreditupplysningsverksamhet. Det är också Person-

nurnrnerutredningens bedömning att kreditupplysningsföretagen i sin verksamhet bör få använda personnummer. Kreditupplysningsföretagen skulle lämpligen, som Kreditupplysningsutredningen föreslagit, kunna

erhålla lagstöd för sin användning genom ändringar i kreditupplysningslagen.

När det gäller bankers och andra användares inhämtande av

kreditupplysningar kan emellertid utredningens förslag medföra att

bankerna m.fl. inte bör få använda personnummer vid dessa förfrågningar. Ett lagstöd för bankernas användning av personnummer bör enligt utredningens mening inte innefatta användning som avser

inhämtande av kreditupplysning. Den omfrågade får i stället identifieras med hjälp av uppgift om födelsetid, adress m.m. Inte heller på de uppgifter som lämnas ut från kreditupplysningsföretagen bör det få finnas personnummer. Detta torde kräva systemändringar och i viss

mån försvåra uppgiftlärrmande via terminal.

På sikt skulle personnummeranvändningen hos kreditupplysningsföretagen kunna upphöra, om dessa övergick till att endast registrera uppgifter om personer som är föremål för förfrågningar. Detta förfarande är vanligt i vissa andra länder.

Försäkringsbolagen

Försäkringsbolagens verksamhet har utvecklats till att bli helt beroende av ADB. De större försäkringsbolagen har ett mycket stort antal

personer registrerade i sina kundregister. Nästan hela Sveriges

befolkning omfattas av någon försäkring. Många försäkringar omfattar fler personer än endast försäkringstagaren och många försäkringstagare har fler än en försäkring. Bolagen hanterar i vissa fall mycket känsliga uppgifter och det är angeläget att sammanblandning av olika

personer inte sker i försäkringssarmnanhang. Bolagen bevakar adressändringar och dödsfall bland försäkringstagare och försäkrade.

Från bolagens sida har hävdats att risken för att enskilda lider betydande rättsförluster skulle vara stor om inte bolagen hade denna bevakning.

Det föreligger också en skyldighet för försäkringsbolagen att lämna kontrolluppgift till Skattemyndigheten för vissa typer av försäkringar.

Försäkringsbolagen betalar vidare in preliminär skatt till skattemyndig-

222 Utredningens förslag

heten avseende räntor till försäkringstagarna. Dessutom har försäkringsbolagen en skyldighet att, enligt den nya lagen om åtgärder mot penningtvätt, kontrollera identiteten hos den som vill inleda en affärsförbindelse med bolagen och bolagen har granskningsäven en och uppgiftsskyldighet enligt denna lag. Försäkringsbolagen kommunicerar bl.a. med SPAR, enskilda företag, bilregistret, CFD, SCB, banker och girocentraler för betalningsöverföringar, försäkringskassorna, sjukhus, kreditupplysningsinstitut och inkassobyråer. Utredningen bedömer att användningen av personnummer i försäkringsbolagens verksamhet förebygger rättsförluster och förväxlingar som kan innebära allvarliga integritetsintrång. Försäkringsbolagen bör därför för vissa ändamål få använda personnummer i sin verksamhet. Utöver användning som har samband med skatteuppbörd eller avlämnande av kontrolluppgift anser utredningen att personnummer bör få användas för nödvändiga kontroller som sker med utomstående register eller uppgiftssamlingar som använder personnummer som identitetsbegrepp, exempelvis vid kontakter med sjukhus eller banker. Personnummer bör således få registreras i bolagens register. Utredningen anser däremot inte att personnummer bör få utgöra kund- eller försäkringsnummer, eftersom detta leder till en ständig exponering av personnumret. En sådan exponering framstår som onödig och innebär risker ur integritetssynpunkt. Ett eventuellt framtida lagstöd för användningen av personnummer inom försäkringsbranschen skulle kunna föras in i försäkringsrörelselagen och gälla den som har koncenssion enligt försäkringsrörelselagen att driva försäkringsrörelse.

Banker, finansbolag

Som framgått av redovisningen i avsnitt 4.4.4. utgör användningen av personnummer ett normalt inslag i bankers och andra finansföretags verksamhet. De olika systemen har byggts upp med utgångspunkt från att uppgift om personnummer är fritt tillgängligt. Personnummer har visat sig vara ett effektivt, säkert och relativt billigt sätt att identifiera den enskilde och bl.a. uppdatera uppgifter om denne. I ett flertal fall föreligger också lagliga krav inhämtande och användning av personnummer i den finansiella verksamheten. Det svenska aktiesystemet förutsätter t.ex. att uppgift om bl.a. aktieägares personnummer inhämtas och registreras. Lagen om åtgärder mot penningtvätt uppställer omfattande kontrollkrav. Den skatterättsliga och exekutionsrättsliga lagstiftningen ställer också krav på angivande av uppgift om personnummer.

Utredningens förslag 223

Ett väl fungerande finanssystem förutsätter bl.a. möjligheter till säker identifiering av kunder. En begränsning av användningen av personnummer inom denna sektor skulle kunna resultera i försämrad effektivitet och innebära en avsevärd ökning av kostnaderna. Det skulle innebära sämre och dyrare kundservice samt ökade säkerhetsrisker. I vissa fall kan det inte uteslutas att integritetsskyddet skulle försämras om inte banker och andra finansieringsinstitut kan använda personnummer som söknyckel. Den nuvarande utformningen av skattesystemet gör att banker och andra finansieringsföretag under alla förhållanden måste ha en omfattande hantering av personnummer. En begränsning av personnummeranvändningen skulle också kunna förhindra den tekniska utvecklingen inom den svenska bankverksamheten, vilken på lång sikt skulle kunna missgynna de svenska aktörerna på en internationell marknad. Utredningen anser att det saknas anledning att annat än i rena undantagsfall begränsa nuvarande personnummeranvändning inom bank- och finanssektorn. Exponering av personnummer gentemot andra än sådana som enligt lag har rätt att erhålla uppgift om detta, bör dock inte förekomma. De Sekretessregler som gäller för den finansiella verksamheten utgör redan i dag ett skydd för att så inte sker. Utredningens bedömning är alltså att banker och andra finansföretag bör erhålla rätt att använda personuppgifter i sin finansiella verksamhet. En bestämmelse om detta bör därför tas in i de lagar som reglerar deras verksamhet. Vad angår Nordbankens unika användning av s.k. personkonton, där kontonumret motsvarar kontoinnehavarens personnummer, gör utredningen följande bedömning. Den exponering av personnumret det aktuella kontosystemet utgör är enligt utredningens mening som inte godtagbar. Utredningens förslag innebär .a. att ett sekretesskydd införs för uppgift om personnummer. Om personkontosystemet bibehålls skulle någon reell begränsning personnummeranvändav ningen inte komma till stånd. Utredningen anser därför att det aktuella systemet inte bör tillåtas i framtiden. Naturligtvis bör en rimlig awecklingstid tillåtas.

Kuridmedlemsleverantörsregister

I dessa register används personnumret främst vid adressuppdateringar. I vissa fall kommer personnumret också till användning i samband med inhämtande av kreditupplysningar. Som utredningen tidigare anfört bör kreditupplysningar kunna inhämtas med stöd av andra uppgifter Även bör kunna än personnumret. adressuppdateringarna skötas med hjälp av andra identietsuppgifter, exempelvis uppgift om födelsetid.

224 Utredningens förslag

Om en begränsning av användningen i dessa av personnummer sammanhang medför att företag, organisationer och andra underlåter att göra regelbundna, automatiserade adressuppdateringar kan de negativa föl jdverkningarna minskas genom information till berörda. En minskad personnummeranvändning kan komma att medföra att den enskilde i större utsträckning själv måste anmäla ändringar av namn och adress m.m. SCB:s undersökning, jfr avsnitt 4.6.5, tyder på att många människor är beredda att acceptera en minskad service om användningen av personnummer begränsas.

6.1.3 Frågor avseende övergången till den regleringen

nya

De kostnader som är förenade med ombyggnad ADB-system och av förändringar av rutiner m.m. gör att begränsingen av användningen av personnummer bör ske successivt och om möjligt samordnas med investeringar i nya system. För att minska kostnaderna är det stor av vikt att dagens personnummeranvändare får rimlig övergångstid för en att kunna hinna utveckla alternativa identitetsbegrepp eller rutiner. Eftersom användningen fram till 1992 varit helt av personnummer accepterad av statsmakterna är det också rimligt med längre övergångstider. Frågan om ikraftträdandebestänunelser diskuteras i avsnitt 8.2.

6.2 Särskild

identitetsbeteckning för enskilda näringsidkare företagarnummer

Enskilda näringsidkare måste i dag använda sitt personnummer som identitetsbeteckning för sin näringsverksamhet. l följande avsnitt redovisas utredningens förslag om en särskild tilldelning identitetsav beteckning för enskilda näringsidkare, av utredningen benämnt företagarnummer. Tilldelningen av företagarnummer skall enligt förslaget ske i samband med registrering i handelsregistret.

6.2.1 Inledning

Enskilda näringsidkare måste ofta i samband med sin näringsverksamhet exponera sitt personnummer. Genom synpunkter framförts som bl.a. till Datainspektionen har framkommit att det hos enskilda näringsidkare finns en motvilja mot tvånget att i så många sammanhang öppet ange sitt personnummer. I april 1994 fanns drygt 276.000-enskilda firmor registrerade i det allmänna företagsregistret BASUN. Av dessa drygt 166.000 var

Utredningens förslag 225

verksamma. En näringsidkare kan registrera flera olika firmor och av dessa uppgifter gär det därför inte att utläsa hur stort antalet enskilda näringsidkare RSV och PRV har uppskattat antalet enskilda näringsidkare till mellan 250.000 och 300.000. I lagen 1968:430 om mervärdeskatt föreskrivs att en skattskyldig skall ange sitt registreringsnummer varje faktura som utfärdas vid en skattepliktig omsättning. För en enskild näringsidkare som registrerats för mervärdeskatt innebär detta att företagarens personnummer med tillägg av siffror som visar antalet verksamhets- grenar skall anges fakturan. För en enskild näringsidkare som inte registrerats för mervärdeskatt skall personnmnret anges. Det är lätt att inse att den enskilde näringsidkarens personnummer kommer till användning och exponeras öppet i ett mycket stort antal sarmnanhang. En sådan exponering bör enligt utredningens mening undvikas.

6.2.2 Enskild näringsidkare

Den enskilde näringsidkaren är ingen juridisk person som i den verksamhet som bedrivs kan förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter. I stället är det den fysiska person som driver verksamheten som är rättssubjekt och till följd härav har rättskapacitet, dvs. förmåga att ha rättigheter och förpliktelser. Vid en eventuellt rättegång

är det således den fysiska personen som är part ifr RB 11 kap. 2 §.

En tilldelning av ett särskilt identitetsnummer för den enskilde företagaren innebär inte att något nytt rättssubjekt skapas. Vid konstruktionen av ett nytt identitetsbegrepp för enskilda näringsidkare är det därför angeläget att det nya numret ges en sådan utformning och användning att alla risker för förväxlingar minimeras.

6.2.3 Tilldelning av identitetsbeteckning

I lagen I 974:] 74 om identitetsbeteckning för juridiska personer m. . regleras tilldelningen av identitetsbeteckningar organisationsnummer för aktiebolag, handelsbolag, ekonomisk förening och samfällighetsförening, allmän försäkringskassa, erkänd arbetslöshetskassa, understödsförening och annan allmän inrättning som enligt lag eller annan författning står under offentlig tillsyn, samt kommun, landstingskommun, församling, kyrklig samfállighet, kommunalförbund samt annat organ för samverkan mellan kommuner 1 §.

226 Utredningens förslag

Organisationsnummer skall också fastställas för arman juridisk person såvida statlig myndighet, hos vilken den juridiska personen är

registrerad eller har mål eller ärende anhängigt, påkallar detta. Organisationsnummer fastställs vidare för juridisk person som ansöker

om detta. Motsvarande gäller i fråga om enkelt bolag, partrederi och utländskt företags filial i Sverige. För konkursbo får organisations-

nummer inte fastställas 2 §. Ett organisationsnummer skall bestå av tio siffror av vilka den sista är en kontrollsiffra. Ett tilldelat organisationsnummer får inte på nytt användas vid tilldelning av organisationsnummer 4 §. Talan mot beslut som rör fastställande av organisationsnummer förs hos RSV. Mot RSV:s beslut får talan inte föras. RSV prövar ett fåtal överklaganden per år då vederbörande myndighet beslutat vägra sökanden organisationsnummer. Som

framgår nedan fastställer skattemyndighetema organisationsnummer för bl.a. stiftelser, ideella föreningar och enkla bolag. Klagomålen till

RSV gäller också regelmässigt sådan tilldelning, dvs. fall då det kan ifrågasättas om sökanden är att anse som ett rättssubjekt eller inte. Särskilt beträffande stiftelser kan, enligt RSV, fråga om stiftelsebild-

ning i visst fall föreligger eller inte ge upphov till komplicerade gränsdragningsproblem. Det är RSV som utfärdar anvisningar för och har tillsynen över

tilldelningen av organisationsnummer 5 §. Verket för också ett centralt register över samtliga tilldelade organisationsnummer. RSV utfärdade under 1975 anvisningar för tilldelningen av organisa-

tionsnummer Riksskatteverket, Avdelning för folkbokföring och val, Dnr 55175-609. I anvisningarna anges bl.a. att organisationsnummer

skall vara evigt och unikt, vilket innebär att numret följer den

juridiska personen under hela dess existens och två identiska nummer

kan inte förekomma. Från RSV:s centrala register över tilldelade organisationsnummer kan besked lämnas om vem som har eller har

haft visst organisationsnummer, och vilket organisationsnummer som fastställts för viss juridisk person.

I RSV:s centrala register över tilldelade organisationsnummer finns

uppgift om organisationsnummer, nanm, adress, geografiska koder för säte län och kommun, kod för juridisk form, markering i förekommande fall för konkurs eller likvidation och tidpunkt för registrering och eventuell avregistrering i organisationsnummerregistret. Förfrågningar om vem som har eller har haft ett viss organisations-

nummer kan göras hos varje lokalt skattekontor. Organisationsnummer tilldelas av den myndighet som registrerar den juridiska personen när den bildas eller när det annars fimis

anledning att införa organisationen i myndighetens register.

sou l994:63 Utredningens förslag 227

Lagen 1984:533 om arbetsställenummer m.m. innehåller bestämmelser om sysselsättningsregistret och om tilldelning av arbets-

ställenummer. Sysselsättningsregistret förs i syfte att framställa statistik om sysselsättningen och om resor mellan bostad och arbets-

plats 1 §. Registret förs av SCB. De arbetsgivare som stadigvarande bedriver sin verksamhet i flera lokaler arbetsställen skall av SCB tilldelas ett arbetsställenummer för

varje sådant arbetsställe. SCB skall varje år underrätta berörda arbetsgivare om deras arbetsställenummer 3 §. En enskild näringsidkare som har någon anställd i sin verksamhet

och som bedriver verksamhet i flera lokaler skall således tilldelas ett arbetsställenummer.

Arbetsställenumret är enligt uppgift från SCB ett femsiffrigt löpnummer. I registret fmns en koppling till arbetsgivarens organisa-

tions— eller personnummer.

Sådana arbetsgivare som är skyldiga att lämna kontrolluppgift enligt

bestämmelserna i 3 kap. 4 § lagen 1990:325 om självdeklaration och

kontrolluppgifter skall, om de har tilldelats särskilda arbetsställenummer, i kontrolluppgiften med detta nummer utmärka arbetsstället för den arbetstagare kontrolluppgiften avser. SCB får för sysselsättningsregistret inhämta vissa i lagen angivna uppgifter från centralbyråns

register över totalbefolkningen bl.a. uppgift om personnummer, -

kontrolluppgiftsregister,

-

inkomst- och förmögenhetsregister,

centrala företagsregister, -

register över nyckelkodområden

samt från

registret vid sjömansskattekontoret vid Skattemyndigheten i Göte-

-

borgs och Bohus län 9 §.

6.2.4 Tidigare utredningsförslag

I Basregister över företag och andra organisationer ett principförslag

-

Statskontoret 1981:11 redovisade BASUN-utredningen tre olika

alternativ, nedan betecknade alternativ A C, för att komma till rätta med problemet att om en fysisk person har fler än en firma kommer

olika firmor att få samma identitet, vilket ansågs försvåra uppdatering

och sökning i registret. Alternativ A innebar att de olika verksamhetemañrmorna tilldelades var sitt arbetsställenummer och dessa betraktades som var sitt

arbetsställe och kopplades till den institutionella enheten den fysiska

personen.

228 Utredningens förslag

Alternativ B innebar att varje verksamhetfirma som innehas av en person med flera rörelser tilldelades ett organisationsnummer. Alternativ C innebar att alla enskilda firmor tilldelades organisationsnummer. BASUN-utredningen förordade alternativ A eftersom det innebar ett fungerande system med enkla medel. identiteten för firmor som innehas av samma person borde, enligt förslaget, motsvara en arbetsställeidentitet. Utredningen anförde emellertid att det borde utredas om inte organisationsnumrets användning på sikt skulle kunna utvidgas till att omfatta även enskilda firmor.

6.2.5 Registrering m.m.

Enskilda näringsidkare kan finnas registrerade i ett flertal register. En enskild näringsidkare som är bokföringsskyldig enligt vissa bestämmelser skall söka registrering i handelsregistret innan han börjar sin verksamhet. Handelsregistret lämnar uppgift om registreringen till skatteförvaltningen som lämnat uppgiften vidare till det allmänna företagsregistret. En skattskyldig som bedriver verksamhet i vilken den skattepliktiga omsättningen till mervärdesskatt för beskattningsåret överstiger 200.000 kronor skall anmäla sig för registrering till mervärdeskatt hos skattemyndigheten.

Handelsregistret

Frågor om registrering av enskilda näringsidkare, handelsbolag, ideella föreningar och stiftelser som idkar näring regleras i handelsregisterlagen 1974:157 och handelsregisterförordningen 1974:188. Registrering sker i handelsregistret. Registermyndighet var tidigare länsstyrelserna. Genom en ändring i handelsregisterlagen som trädde i kraft den 1 januari 1993 fördes registerhâllningen över till PRV 1 § handelsregisterlagen. Enligt övergångsbestämmelserna kan emellertid en länsstyrelse även efter den 1 januari 1993 vara registermyndighet, dock längst fram till den 1 januari 1995. Hittills januari 1994 har åtta länsstyrelseregister, bl.a. Stockholms läns register, överförts till Patent- och registreringsverket. Sju av dessa register finns i verkets stordatorsystem medan ett ligger i ett eget PC-nät. I PRV:s stordatorsystem finns möjlighet till direktuppkoppling. Det är bl.a. CFD, DAFA:s InfoTorg, Dialogs KOMNET, RFV, RSV, större kreditupplysningsföretag, advokatbyråer, revisionsbyrâer och olika specialistombud som utnyttjat möjligheterna till direktuppkoppling med PRV:s system. PRV beräknar att det sker åtta trans-

Utredningens förslag 229

aktioner per sekund, varav tre externa. PRV tar emot omkring 2.000 telefonförfrågningar per dag. De flesta länsstyrelseregister håller att datoriseras. PRV har i samarbete med länsstyrelserna lagt in flertalet handelsregister i persondatorer. Verket räknar med att alla register kommer att vara införda i stordatorsystemet före 1995. En enskild näringsidkare skall söka registrering innan verksamheten påbörjas om näringsidkaren skulle ha varit bokföringsskyldig enligt bokföringslagen 1929:117, om denna lag gällt även efter utgången av år 1976 2 § andra stycket handelsregisterlagen. Enligt 1929 års bokföringslag förelåg bokföringsskyldighet för en var som yrkesmässigt drev någon av de 20 olika typer av rörelser som räknades upp i lagens 1 Det gällde bl.a. handel med varor, värdepapper eller

annan lös egendom eller fastigheter p l, tillverkning eller bearbetning av varor till avsalu eller beställning p 2 och byggnadsverksamhet, utförande beting av arbete å annans fastighet p 5.

Vissa undantag från bokföringsskyldigheten finns angivna i 2 § i 1929 års lag. Enskild näringsidkare registreras för det län där verksamheten skall drivas. Om verksamheten skall drivas inom flera län, sker registrering för det län där huvudkontoret skall inrättas 3 § handelsregisterlagen. För enskild näringsidkare skall handelsregister enligt 4 § handelsregisterlagen innehålla uppgift om näringsidkarens firma, 2. näringsidkarems fullständiga namn, personnummer och postadress, näringsverksarmhetens art, 5. det län och den ort där huvudkontoret finns samt kontorets postadress. En ansökan om registrering av näringsidkare skall innehålla de uppgifter som anges i 4§ handelsregisterlagen. Den skall vidare innehålla en försäkran om att näringsidkaren inte är i konkurs eller har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken 5 och 6 §§ handelsregisterförordningen. Vid bifall till en ansökan om registrering av näringsidkare skall de föreskrivna uppgifterna införas i registret 12 § handelsregisterlagen. Före den l januari 1993 fanns det inte någon bestämmelse i handelsregisterlagen som angav att handelsregistret skulle innehålla uppgift om en enskild näringsidkares personnummer. Däremot fanns det i handelsregisterförordningen en bestämmelse om att handelsregistret skulle innehålla uppgift om enskilda näringsidkares personnummer. Vid lagändringen den 1 januari 1993 samlades bestämmelserna om vilka uppgifter handelsregistret skall innehålla i handelsregisterlagen. I förarbetena till 4 § handelsregisterlagen anförs

230 Utredningens förslag

beträffande uppgiften om personnummer att denna uppgift är klart

motiverad med hänsyn till vikten säker identifiering de

av en av registrerade. Vidare sägs att personnumret gör det möjligt att snabbt identifiera rätt bolagsföreträdare och att det också är viktigt i delgivningssituationer prop. 199292:27 s. 20. Under åren 1985 och 1986 började länsstyrelserna Stockholms län, Göteborgs och Bohus län samt Malmöhus län att jämte den manuella hanteringen av handelsregistren också göra registrering med hjälp en av ADB. Personnummer började registreras först i samband med denna datorisering. Innan dess registrerades de enskilda näringsidkarna

med ett internt löpnummer. RSV:s anvisningar tilldelning

om av

organisationsnummer se avsnitt 6.2.3 möjliggjorde att länsstyrelsen

i organisationsnummerregistret införde uppgift bladnummer,

om diarienummer eller annat internt registreringsnummer. Sådan uppgift benämndes i anvisningarna internnummer. Internnumret skulle underlätta för länsstyrelsen att söka mot subj ektregistret. Avisering om

internnummer skulle inte göras via länsskattemyndigheten utan direkt till RSV. Internnummer fick omfatta maximalt tio tecken, skilj etecken

och mellanslag inräknade. Internnumret fanns angivet på registreringsbevisen, men torde från de registrerades sida inte ha kommit till användning i något annat sammanhang än i kontakten med registreringsmyndigheten. Näringsidkare registreras under den firma under vilken han driver sin verksamhet. Firma registreras enligt bestämmelserna i firmalagen 1974:156. Firmalagen föreskriver att firma registreras endast den är ägnad om att särskilja innehavarens verksamhet från andra. Firma består som enbart av bokstäver eller siffror inte kan uppfattas ord som som registreras endast om firman är inarbetad 9 §. Firmalagen innehåller också bestämmelser om i vilka sammanhang firma inte får en registreras 10 §. Det gäller bl.a. en firma strider mot goda som seder eller allmän ordning, firma är ägnad att vilseleda en som allmänheten och en firma som är förväxlingsbar med näringsidannan kares släktnamn, närings- eller varukännetecken. En firma får överlåtas endast i samband med överlåtelse den näringsverksamhet av vari firman används 13 §. Om en firma registrerats i strid mot firmalagen eller mot vad som är föreskrivet i annan författning firma och det fortfarande om föreligger hinder mot registrering kan domstol enligt huvudregeln en

häva registreringen 16 § firmalagen. Registreringen får även hävas

om innehavaren upphört näringsidkare, att vara

firman förlorat sin särskiljningsförmåga,

firman blivit stridande mot goda seder eller allmän ordning,

Utredningens förslag 231

4. om firman blivit vilseledande, om firman inte varit i bruk under de senaste fem åren och innehavaren inte visar skäl för sin underlåtenhet att använda firman. Handelsregisterlagen innehåller bestämmelser om ändringar av uppgifter i registret. Upphör näringsidkare med sin verksamhet eller överlåts verksamheten eller sätts den under likvidation eller ändras på annat sätt uppgift som registrerats skall anmälan om ändringen göras till PRV. Har en enskild näringsidkare avlidit är den som har vård om boet skyldig att anmäla dödsfallet till PRV. Omfattar en överlåtelse av näringsverksamhet även firman skall anmälan om överlåtelsen göras den nye innehavaren 13 §. av Registrering eller avförande ur registret skall genom registreringsmyndighetens försorg kungöras i Post- och Inrikes Tidningar. Registrering som sker efter anmälan av rätten behöver inte kungöras av registreringsmyndigheten 18 §. Har en registrerad näringsidkare inte under de tio senaste åren gett någon anmälan till registret och kan det antas att han upphört med sin verksamhet skall registreringsmyndigheten undersöka om verksamheten fortfarande utövas. Detta sker genom att brev sänds till den i handelsregistret registrerade adressen och genom kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar. Om det två månader efter kungörandet inte framgått att verksamheten fortfarande utövas eller att näringsidkare har för avsikt att återuppta verksamheten skall näringsidkaren avföras ur registret 17 §. För registrering och dess kungörande erläggs en avgift, som i oktober 1993 uppgick till 600 kr 12 § handelsregisterforordningen. Talan mot registreringsmyndighetens beslut, som innebär att ansökan om eller anmälan för registrering avskrivits eller registrering vägrats, förs hos kammarrätten 21 §. Handelsregistret används för samordnad registerföring av enskilda näringsidkare och handelsbolag samt ideella föreningar eller stiftelser som idkar näring, handläggning av registreringsärenden, och framställning av registreringsbevis och andra registerutdrag. Ovanstående gäller under förutsätttning att handelsregistret överförts till PRV, jfr Övergångsbestämmelser till handelsregisterförordningen, SFS 1992:1455. Vid registrering hos PRV kontrolleras namn och personnummer hos SPAR. Även när uppgifter registreringsobjekten förs över från om länsstyrelserna och läggs i handels- och Föreningsregistret hos PRV kontrolleras uppgifterna mot SPAR.

232 Utredningens förslag

Det allmänna företagsregistret BASUN

Det allmänna företagsregistret, BASUN, förs SCB också är

av som

registeransvarig. BASUN regleras i förordningen 1984:692 det

om

allmänna företagsregistret. Registret skall omfatta uppgifter

om dem som har tilldelats organisationsnummer enligt lagen 1974:1-

74 om identitetsbeteckning för juridiska m.fl., med

personer

undantag för dödsbon, enskilda näringsidkare har förts in i ett handelsregister,

som

fysiska personer och dödsbon som regelbundet bedriver närings-

verksamhet eller regelbundet har någon anställd 2 § försom

ordningen om det allmänna företagsregistret. Med de under p. 3 upptagna fysiska och dödsbona

personerna avses bl.a.

sådana som registrerats för mervärdeskatt enligt lagen 1968:272

-

om mervärdeskatt hos en skattemyndighet, sådana som enligt 3 § 3 och 4 samt 22 § uppbördslagen

- mom.

enligt särskilt debitering skall betala preliminär F-skatt eller särskilt A-skatt för inkomst av näringsverksamhet enligt kommunalskattela-

gen 1928:37 och

sådana som har redovisat omsättning näringsverksamhet i sin

- av

självdeklaration överstigande det belopp enligt 19 § lagen

som om

mervärdeskatt medför registreringsskyldighet för sådan skatt 3 § förordningen om det allmänna företagsregistret. BASUN får användas av både myndigheter och enskilda 5 §. Det

skall användas av registerföraren för att avisera andra register om ändringar av uppgifterna i registret, göra urval uppgifter av ur registret. Uppgifterna i registret skall dessutom kunna utnyttjas av andra för att komplettera och kontrollera uppgifter i andra register och

för att komplettera och kontrollera uppgifter i övrigt de fysiska

om och juridiska personer omfattas registret 4 §. som av

I förordningen finns reglerat vilka uppgifter registret skall respekti-

ve får innehålla 6 9 §§. Det skall bl.a. innehålla uppgift - om organisations- eller personnummer.

På begäran skall för BASUN till SCB lämnas uppgifter från RSV:s centrala skatteregister, PRV:s aktiebolagsregister samt PRV:s handelsregister 10 §. I de fall länsstyrelsens handelsregister inte överförts

till PRV gäller 10 § i sin äldre lydelse fram till den tidpunkt då sådan

överföring sker. I SCB:s företagsregister BASUN fanns det den 16 november 1992

registrerat 167.487 enskilda näringsidkare. Tidigare gällde den att som

var skattskyldig till mervärdeskatt, men som inte hade omsättning

en

som översteg 30.000 kr per år normalt inte redovisningsskyldig

var

för mervärdeskatt. Genom en ändring i 19 § mervärdeskattelagen

som

Utredningens förslag 233

trädde i kraft den l januari 1991 slopades det tidigare redovisningsskyldighetsbegreppet och den som är skattskyldig till mervärdeskatt

skall oberoende av årsredovisningens storlek alltid redovisa och betala

mervärdeskatt. För att begränsa det antal skattskyldiga som med den nya regeln skulle kunna komma att registreras hos skattemyndig-

heterna bestämdes att en skattskyldig med en skattepliktig omsättning

som inte överstiger 200.000 kr per år normalt skall redovisa mervärdeskatten i sin självdeklaration prop. 198990:111 s. 132. När den nya beloppsgränsen tillkom minskade antalet registrerade näringsidkare i BASUN med omkring 96.000.

Registrering hos Skattemyndigheten

Inom skatteadministrationen förs dels ett centralt skatteregister för hela riket dels ett regionalt skatteregister för varje län. Dessa register regleras i skatteregisterlagen 1980:343. Riksskatteverket förfogar

över det centrala skatteregistret. Skattemyndigheten i länet förfogar

över det centrala skatteregistret såvitt gäller uppgifter som hänför sig

till länet samt över det regionala registret för länet 4 § skatteregisterlagen. För fysisk person som är folkbokförd i riket skall i det centrala skatteregistret anges bl.a.

personnummer, nanm, adress, civilstånd, datum för civilstândsändring och folkbokföringsförhållanden 5 § första stycket l p. och registrering enligt lagen 1968:430 om mervärdeskatt, särskilt

registrerings- och redovisningsnurruner, organisationsnummer och

firma 5 § första stycket 2 p..

För juridisk person, enkelt bolag, partrederi och utländskt företags filial i Sverige skall i det centrala skatteregistret anges organisationsnummer med tidpunkt för registrering och avregistre-

ring i registret, namn, firma, adress, hemortskommun, säte och

juridisk form 6 § 1 p. och 2. registrering enligt lagen 1968:430 om mervärdeskatt, särskilt registrerings- och redovisningsnummer 6 § 2 p.. Det centrala skatteregistret får även innehålla ett flertal andra i 7 § skatteregisterlagen uppräknade uppgifter. En förutsättning för den

utökade registreringen är dock att denna föreskrivits av regeringen eller myndighet som regeringen föreskrivit 9 § skatteregisterlagen. Beträffande innehållet i de regionala skatteregistren anges i 8 § att dessa får innehålla de uppgifter som anges för det centrala skatteregistret i den mån uppgifterna hänför sig till länet.

Varje år registreras uppgifter från självdeklarationer, kontrolluppgifter m.m. hos skattemyndighetema. Därefter samlas uppgifterna

centralt hos RSV till den dag då den slutliga skatten har fastställts. Då

delas det centrala skatteregistret upp i regionala skatteregister.

234 Utredningens förslag

Det centrala skatteregistret är tillgängligt via terminal från samtliga

skattemyndigheter. Åtkomsten är begränsad olika

sätt. Beträffande register inom skatteväsendet hänvisas också till avsnitt 4.3.1. I lagen 1968:430 om mervärdeskatt finns bestämmelser om registrering. En skattskyldig som bedriver verksamhet i vilken den

skattepliktiga omsättningen för beskattningsåret överstiger 200.000

kronor skall anmäla sig för registrering hos Skattemyndigheten i det

län, där hans hemortskommun är belägen. skattskyldig som inte är

skyldig att länma självdeklaration enligt lagen 1990:325 om självdeklaration och kontrolluppgifter skall dock alltid anmäla sig för

registrering. Driver någon flera verksamheter lämnas anmälan för

varje särskild verksamhet. Skattemyndigheten beslutar om registrering och utfärdar särskilt bevis om verkställd registrering. Vid registreringen tilldelas den skattskyldige ett registreringsnummer. För fysiska personer gäller

personnumret som registreringsnummer med ett tillägg av löpnummer

för varje Verksamhetsgren. Bedriver den enskilde näringsidkaren tvâ verksamhetsgrenar blir tillägget till personnumret -01 och - 02.

Om det föreligger särskilda skäl kan Skattemyndigheten besluta om registrering även om den skattepliktiga omsättningen inte överstiger

200.000 kronor 19 § mervärdeskattelagen.

Momsregistreringsbevisen skrivs ut dels, vilket är normalfallet, regionalt via RSV, dels i enstaka fall via laserskrivare på lokalt

skattekontor.

En skattskyldig skall, med vissa i lagen angivna undantag, utfärda faktura eller därmed jämförlig handling för varje omsättning för vilken

skatt utgår. Av handlingen skall framgå vederlaget, skattens belopp

och övrigt som har betydelse för skattskyldighet och avdragsrätt 16 § mervärdeskattelagen. I anvisningarna till 16§ anges att faktura, avräkningsnota eller motsvarande handling skall innehålla uppgift om

bl.a. utställarens och mottagarens nanm och adress eller annan för

identiñeringen godtagbar angivelse samt den skattskyldiges registre-

ringsnummer. Den som inte är registrerad enligt 19 § mervärdeskattelagen skall enligt anvisningarna ange person- eller organisationsnummer. När det finns särskilda skäl får Skattemyndigheten medge att

nummeruppgiften utelänmas i en avräkningsnota som upprättas av köparen. Enskilda näringsidkare som är mervärdeskattepliktiga finns, som

nänmts, registrerade hos Skattemyndigheten 5 § första stycket 2

skatteregisterlagen. skattskyldig för mervärdeskatt är bl.a. den som inom landet i yrkesmässig verksamhet omsätter skattepliktig vara eller

tjänst, jfr. 2 § mervärdeskattelagen.

Utredningens förslag 235

Riksdagen har nyligen antagit en proposition med förslag till en ny

mervärdesskattelag prop. 199394:99 SkU 29, rsk. 170, SFS 1994:200. Lagen träder ikraft den 1 juli 1994. När det gäller uppgift om identitetsbeteckningar på fakturor finns det i den nya mervärdesskattelagen bestämmelser som motsvarar anvisningarna till 16 § i den gällande mervärdeskattelagen jfr 11 kap. 5 § i den nya mervärdesskattelagen.

Uppbördslagen och uppbördsförordningen

Uppbördslagen 1953:272 föreskriver att preliminär F-skatt för inkornståret skall betalas av den som, enligt bestämmelserna i 33 b §

första stycket, har tilldelats en F-skattesedel 3 § 3 mom. första stycket. I 33 b § första stycket anges att skattsedel för preliminär Fskatt, s.k. F-skattesedel, skall såvitt inte annat följer av 33 c § - utfärdas efter ansökan för en skattskyldig som bedriver eller kan antas komma att bedriva näringsverksamhet. För varje uppbördsår skall, enligt 33 c utan ansökan utfärdas en F-skattesedel för den som vid

utgången av närmast föregående uppbördsår har en sådan skattesedel. F-skattesedel skall dock inte, såvida det inte föreligger särskilda skäl,

utfärdas för den som fått en tidigare utfärdad F-skattesedel återkallad

grund av visst missbruk eller om det skulle finnas grund för

återkallelse av sådan skattesedel. Till F-skattesedel skall fogas ett F-

skattebevis 33 d § första stycket.

I dag skrivs F-skattebevisen ut dels centralt via servicebyrå, vilket är normalfallet, dels i enstaka fall via laserskrivare på lokalt skattekontor. För norrnalfallen producerar RSV ett magnetband och levererar till servicebyrån. På F-skattebevis finns för enskilda näringsidkare

angivet nanm, adress och personnummer. I uppbördsförordningen 1967:626 föreskrivs att skattemyndighet

skall framställa och skicka ut skattsedlar i den ordning som RSV

föreskriver 11 §. På skattsedel för preliminär F-skatt avseende

enskilda näringsidkare anges bl.a. personnummer.

Kronofogdemyndigheten skall underrätta Skattemyndigheten när den

finner skäl att anta att skattsedel preliminär F-skatt skall återkallas

26 § uppbördsförordningen. Indrivningen av obetalda skatter sköts av kronofogdemyndigheten. Ytterligare föreskrifter om indrivning och

redovisning av skatt som överlämnats för indrivning finns i utsökningsförordningen 1981:981 och indrivningsförordningen 1993:1229. Uppbördslagen innehåller regler om skyldighet att vid utbetalning av kontant ersättning för arbete göra avdrag för betalning av mottaga-

rens preliminära A-skatt skatteavdrag. Någon skyldighet att göra skatteavdrag föreligger dock inte om den som tar emot ersättningen

236 Utredningens förslag

har en F-skattesedel när ersättningen för arbetet bestäms eller när ersättningen betalas ut. En uppgift om innehav av en F-skattesedel får i princip tas för god om den lämnas i anbudshandling, faktura en en eller någon därmed järnförlig handling, även innehåller uppgifter som om utbetalarens och betalningsmottagarens och adress eller namn andra för identifiering godtagbara uppgifter samt uppgift beom talningsmottagarens personnummer eller organisationsnummer 39 § l mom. tredje stycket uppbördslagen.

Lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter

Lagen 1990:325 om självdeklaration och kontrolluppgifter innehåller bestämmelser om skyldighet att lämna uppgifter till ledning för taxering enligt taxeringslagen 1990:324. I lagens andra kapitel finns bestämmelser om skyldighet att lämna självdeklaration. En självdeklaration skall innehålla uppgift om bl.a. den skattskyldiges personnummer eller organisationsnummer 2 kap 10 §. På förtryckta deklarationsblanketter för förenklad självdeklaration skall uppgift om bl.a. den skattskyldiges personnummer eller organisationsnummer förtryckas 2 kap ll §. Fåmansföretag och vissa andra företag skall i självdeklarationen lämna uppgift om bl.a. delägares eller honom närstående personers personnummer 2 kap. 16 §. I lagens tredje kapitel finns bestämmelser om kontrolluppgifter. I varje kontrolluppgift skall anges bl.a. eller organisapersonnummer tionsnummer för såväl den uppgiftsskyldige den uppgiften som avser 3 kap. 57 §. Kontrolluppgifter skall i olika sammanhang lämnas av bl.a. den som betalar ut lön, arvode, andra ersättningar eller förmåner som utgör skattepliktig intäkt av tjänst. Också utbetalning sjukav penning, föräldrapenning, pension, livränta, royalty, näringsbidrag, räntebidrag för bostadsändamål m.m. medför skyldighet att lämna kontrolluppgift. Som exempel ur den mycket omfattande krets som har att lämna kontrolluppgifter kan nämnas arbetsgivare, RFV, allmän försäkringskassa, arbetslöshetskassa, universitet och högskolor, CSN, länsarbetsnämnd, Värdepapperscentralen VPC AB, den yrkessom mässigt bedrivit inlåning eller på annat sätt yrkesmässigt ombesörjt att pengar blivit räntebärande och den som i vissa fall utbetalt utdelning på aktie i svenskt aktiebolag.

6.2.6 Ett nytt identitetsbegrepp för enskilda näringsidkare

En tilldelning av särskilda identitetsbeteckningar för enskilda näringsidkare skulle medföra väsentlig minskning exponeringen en av av näringsidkares personnummer. En sådan minskning utgör enligt

Utredningens förslag 237

utredningens mening betydande vinst från

en integritetssynpunkt. På

fakturor och i många andra sammanhang kan det särskilda identitetsbe-

greppet användas i stället för eller registreringsnummer

personnummer

med personnummer huvudsaklig del.

som

Som tidigare påpekats innebär tilldelningen särskilt identitets-

av ett

begrepp inte att något nytt rättssubjekt skapas. Avsikten med förslaget om ett särskilt identitetsbegrepp är heller inte göra det möjligt för

att den enskilde näringsidkaren att i alla sammanhang underlåta lämna att

sitt personnummer. En koppling mellan och det

personnumret

särskilda identietsbegreppet måste också finnas i flera register, bl.a. i det centrala skatteregistret. Genom vissa begränsningar i användningen av det särskilda identitetsbegreppet utredningen

menar att de

eventuella risker för förväxlingar kan föreligga minimeras.

som Exempelvis bör det inte möjligt att i stället för vara personnummer

ange företagarnummer på en ansökan stämning. Det är också

om

viktigt att det särskilda identitetsbegreppet sådan ges en utformning att

det inte kan förväxlas med person- eller organisationsnummer.

Szflerbeteckning, företagarnummer

Ett identitetsbegrepp bestående kombination siffror och

av en av

bokstäver skulle innebära den fördelen, förväxlingar med

att personnummer och organisationsnummer skulle kunna undvikas. PRV har vid underhandskontakter bedömt att

ett rent sifferbegrepp är att

föredra framför en kombination siffror och bokstäver. Utredningen av

föreslår därför att det särskilda identitetsbegreppet för enskilda näringsidkare blir sifferbeteckning, förslagsvis benämnd

en ren företagarnummer. Numret bör utformas sådant sätt det inte kan att förväxlas med ett eller organisationsnummer. person-

En fråga är om ett nytt företagarnummer skall åtnjuta skydd

samma som personnumret och om de beslut från Datainspektionen och de DIFS:ar som innehåller bestämmelser skall gälla om personnummer

också för det nya identitetsbegreppet.

Det särskilda företagarnumret skulle komma knytas till

att en

enskild person. Ett register med företagarnummer blir därför enligt

bestämmelserna i datalagen att personregister. Registreanse som ett

ring av företagarnummer kan således inte ske lika fritt exempelvis

som

registrering av organisationsnummer.

Om det särskilda företagarnumret skall den användning är som avsedd kan det emellertid inte omgärdas med strikta restriksamma tioner som personnumret. Den skyddsbestännnelse för personnummer

som f.n. finns i 7 § datalagen och den begränsning användningen

av av personnummer som utredningens förslag om en särskild lag om användning av innebär kan därför inte omfatta personnummer

238 Utredningens förslag

företagarnumren. De bestämmelser personnummer som finns i om olika DIFS:ar bör följaktligen inte heller omfatta företagarnummer. Det utredningen föreslagna sekretesskyddet, se avsnitt 6.4.1, av omfattar inte företagarnummer. Kreditupplysningslagen 1973: 1 173 skiljer på begreppen kreditupplysning och personupplysning. Med kreditupplysning avses enligt lagen uppgift, omdöme eller råd som lämnas till ledning för bedömning kreditvärdighet eller vederhäftighet i övrigt i av annans ekonimiskt hänseende. Med personupplysning avses kreditupplysning om annan enskild person än den som är näringsidkare eller annars har så väsentligt inflytande i viss näringsverksamhet att uppgift om hans förhållanden behövs för att belysa verksamhetens ekonomiska egna ställning jfr 2 §. En användning företagarnummer i kreditupplysav ningsregister skulle kunna göra det lättare att skilja ut upplysningar enskild näringsidkare. Utredningen har emellertid inte som avser närmare utrett konsekvenserna av en sådan användning av företagarnumren och lämnar därför inte något förslag i denna del.

Var skall tilldelningen regleras och var skall den äga rum

Tilldelningen särskild identitetsbeteckning för enskilda näringsidav kare regleras lämpligen i lagen om identitetsbeteckning för juridiska m.fl. jfr avsnitt 6.2.3. Detta kan ske genom en komplettepersoner ring lagen att företagarnummer skall fastställas för av som anger enskild näringsidkare. En identitetsbeteckning tilldelas enskild näringsidkare bör som en unik och följa näringsidkaren under hela den tid denne bedriver vara näringsverksamhet i form av enskild firma. Identitetsbeteckningen måste också kunna bevaras en viss tid efter det att verksamheten upphört för att möjliggöra kontroller av olika slag. Det bör närmare övervägas i vilka register det tilldelade företagarnumret skall registre-

ras. En fråga är tilldelningen av särskilda identitetsbeteckannan var ningar bör ske. Enligt uttalanden i förarbetena till lagen om identitetsbeteckning för juridiska m.fl. prop. 1974:56 bör organisapersoner tionsnummer tilldelas i samband med den registrering som sker i samband med att en juridisk person bildas och som oftast är en förutsättning för att den juridiska personen skall få full rättskapacitet. En registrering enskild firma i handelsregistret medför, som av tidigare påpekats, inte någon ändring beträffande rättskapaciteten. Det är fortfarande den fysiska person som driver verksamheten som är rättssubjekt. Enskild näringsidkare tilldelas, som tidigare redovisats, ett särskilt registreringsnummer vid registrering för mervärdeskatt hos skattemyn-

Utredningens förslag 239

digheten. Registreringsnumret består näringsidkarens av personnummer med ett löpnummer för varje mervärdeskattepliktig verksamhetsgren som bedrivs. I handelsregistret hos PRV registreras den enskilde näringsidkaren med och löpnummer. Om personnummer näringsidkaren bedriver flera verksamheter lägger PRV till 01, 02 osv. efter personnumret. I det allmärma företagsregistret registreras de som tilldelats organisationsnummer enligt lagen identitetsbeteckning för om

juridiska personer m.fl. med undantag av dödsbon, enskilda närings-

idkare som förts in i ett handelsregister fysiska och samt personer dödsbon som regelbundet bedriver näringsverksamhet eller regelsom bundet har någon anställd. Med fysiska här sådana personerna avses fysiska personer som registrerats för mervärdeskatt och sådana som enligt särskild debitering skall betala preliminär F-skatt eller särskild A-skatt för inkomst av näringsverksamhet enligt kommunalskattelagen. Eftersom förutsättningarna är olika för registrering i handelsregistret respektive skattemyndighetens register kan det förekomma att en enskild näringsidkare finns registrerad i endast endera dessa av register. Utredningen anser att tilldelningen särskild identitetsbeav teckning inte bör vara knuten till en näringsidkares omsättning och att tilldelningen av särskild identitetsbeteckning bl.a. detta skäl bör ske av i samband med registreringen i handelsregistret hos PRV. En konsekvens av förslaget blir att enskild näringsidkare en som inte registrerar sin firma i handelsregistret inte kommer tilldelas att någon särskild identitetsbeteckning. Utredningens förslag sekretess om för personnummer medför att personnumret knappast kan användas som identitetsbeteckning i näringsverksamheten för de enskilda näringsidkare som inte tilldelas företagarnummer. För dessa får i stället exempelvis uppgift födelsetid registreras. om En enskild näringsidkare är oförhindrad registrera flera olika att firmor i handelsregistret. Utredningen dock inte det skall anser att vara möjligt för näringsidkaren att tilldelas mer än särskild en

identitetsbeteckning företagarnummer.

Handelsregisterlagen innehåller, som tidigare redovisats, bestämmelser om avförande av firma ur registret. Ett avförande beror på som antagande om att näringsidkaren upphört med sin verksamhet torde inte medföra några större problem. Beror däremot avförandet exempelvis på en dom hävande ñrmaregistrering kan den om av situationen uppkomma att registreringar med tilldelad identitetsbeteckning finns kvar hos bl.a. skattemyndigheten, medan firman avförts ur handelsregistret. Problemet med avförande ur registret hänger till viss del samman med att upplösningen enskild firma kan ske av en formlöst, medan det för exempelvis handelsbolag och aktiebolag finns särskilda regler som tar sikte på organisationernas upplösning. Problemet torde kunna lösas PRV bevarar uppgifter genom att om

240 Utredningens förslag

tilldelade identitetsbeteckningar även efter det att registreringen avförts ur handelsregistret. Vid registrering hos Skattemyndigheten bör det identitetsbenya greppet företagamumret utgöra registreringsnummer även hos Skattemyndigheten, eventuellt med ett löpnummer för varje mervärdesskattepliktig Verksamhetsgren. Hos Skattemyndigheten skall vidare finnas en koppling mellan företagarnumret och personnumret.

Obligatorium eller frivillighet

Utredningen har övervägt att göra tilldelningen av företagamummer beroende av en särskild ansökan från näringsidkaren. Fördelen med ett sådant systern är att de näringsidkare som inte är intresserade av att erhålla något särskilt företagamummer inte behöver tilldelas något nummer. En del näringsidkare upplever det inte något problem som att deras personnummer används som identitetsbeteckning. Andra har investerat i förtryckt material med personnumret angivet och vill kanske inte drabbas av extra kostnader för att ändra i detta material. Med ett ansökningsförfarande skulle förslaget också kunna finansieras genom ansökningsavgifter. Kostnaderna för en reform som bygger på tilldelning efter ansökan kan också bedömas bli lägre eftersom antalet tilldelade företagamummer skulle bli mindre än i ett obligatoriskt tilldelningsförfarande. En frivillig tilldelning har således vissa fördelar, men utredningen anser ändå att en obligatorisk tilldelning är att föredra. Vid en obligatorisk tilldelning kan alla enskilda företagare tilldelas företagamummer vid samma tidpunkt och riskerna för felregistreringar hos Skattemyndigheten torde därmed minimeras. Antalet tilldelade företagamummer blir sannolikt också större vid ett obligatorium vilket medför en väsentlig minskning av användningen av personnummer. Utredningens förslag om sekretess för uppgift om personnummer kan inte heller få någon större genomslagskraft om personnummer fâr användas som identitetsbeteckning i näringsverksamhet. Förslaget om sekretess för uppgift om personnummer medför också att personnummer inte utan en undantagsregel i sekretesslagen kan användas i näringsverksamheten för de företagare som inte tilldelas något företagamummer. För dessa föreslår utredningen att uppgift om födelsetid används, eventuellt i kombination med en särskild kod. En regel om tilldelning av företagamummer skulle kunna utformas så att tilldelningen, i likhet med vad som gäller vid registrering av exempelvis handelsbolag och aktiebolag, sker automatiskt vid registrering. Utredningen lämnar förslag till ändring av handelsregisterlagen, se författningsförslag 4.

Utredningens förslag

Även

om en avgiftsfinansiering inte framstår som lika tilltalande vid ett obligatoriskt tilldelningförfarande vill utredningen inte helt avvisa tanken på en sådan finansiering. Utredningen förordar emellertid

en

finansiering som sker inom ramen för respektive myndighets anslag

för systemutveckling.

Utredningen lämnar ett förslag till författningsreglering beträffande

fastställande företagarnummer innebär lagen identitetsav som att om

beteckning för juridiska personer m.fl. kompletteras med be-

en

stämmelse 1 a § som bl.a. att identitetsbeteckning i numerisk

anger form företagarnummer skall fastställas för enskild näringsidkare

se

författningsförslag nr 3.

Användningsområden

Avsikten med förslaget ett särskilt företagarnummer för enskilda om näringsidkare har främst varit att försöka minska den frekventa

exponering av personnummer förekommer på momsfakturor som m.m. Det tilldelade företagarnumret bör därför på fakturor och anges

därmed jämförliga handlingar omsättning för vilken skatt

som avser

utgår. Utredningen lämnar förslag till författningsändring avseende ll kap. 5 § i den nya mervärdesskattelagen, författningsförslag

se nr Även på F-skattebeviset bör det vara möjligt att i stället för personnummer ange det särskilda företagarnumret. Utredningen har också övervägt möjligheterna föreskriva att att

deklarationer skall innehålla företagarnummer i stället för

person-

nummer. Den vinst från integritetssynpunkt skulle uppnå

som man skulle emellertid bli mycket liten eftersom deklarationsblanketter inte är utsatta för någon större grad exponering. Med hänsyn till det av merarbete för Skattemyndigheten förfarandet skulle innebära har som utredningen stannat för att inte föreslå några ändringar bestämmelav serna om vilka identitetsnummer skall på deklarationssom anges blanketter.

Vid näringsidkarens kontakter med Skattemyndigheten bör

egna därför alltid personnummer användas. Detta innebär bl.a. självatt deklarationen samt skattsedel och inbetalningskort för F-skatt skall

innehålla personnummer. Det kan emellertid inte undvikas att en

enskild näringsidkare vid kontakt med Skattemyndigheten någon gång

använder företagarnummer i stället för Hos RSV personnummer. måste därför, som tidigare påpekats, finnas register knyter ett som företagarnummer till Utredningen föreslår personnummer. en

ändringar i skatteregisterlagen gör det möjligt registrera

som att uppgift om enskild näringsidkare i det centrala skatteregistret och i de

regionala skatteregistren, författningsförslag

se nr

242 Utredningens förslag

del kronofogdemyndighetens verksamhet bedrivs också En stor av registerbearbetning varvid personnumret används som koppgenom lingsbegrepp. Sedan den l januari 1992 är det också kronofogdemyndigheten handlägger den summariska processen enligt lagen om som betalningsföreläggande ochhandräckning. Kronofogdemyndighetenbör därför ha tillgång till register knyter företagarnummer till personsom Detta förutsätter ändring i de bestämmelser som reglerar nummer. en innehållet i kronfogdemyndighetemas RSV:s exekutiva register. Även i kreditupplysningsregister skulle användningen av föreutredningen tidigare nänmt, kunna innebära vissa tagarnummer, som fördelar.

Övergångsbestämmelser

Alla handelsregister skall enligt övergångsbestämmelserna till ändringi handelsregisterlagen överförda till PRV före 1995. Enligt arna vara uppgift från PRV skulle verket kunna inleda tilldelningen av särskilt företagarnummer för enskilda näringsidkare den 1 juli 1995. Från RSV:s sida har hävdats att ett byte från personnummer till företagarnummer bör ske vid ett årsskifte. Utredningen att tilldelningen bör inledas samtidigt för både menar befintliga registreringar och för nyregistreringar. Tidpunkten för införandet möjligheten att erhålla företagarnummer blir enligt av förslaget den 1 januari 1998.

Författningsändringar

Utredningen lämnar förslag till författningsreglering beträffande lagen om identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl., handelsregisterlagen, skatteregisterlagen och mervärdesskattelagen författningsförslag 3 6. - Förslaget torde därutöver kräva ändringar i regleringen av kronofogdemyndighetemas register och i förordningen om det allmänna företagsregistret. Vid de ytterligare överväganden beträffande företagarnummer som kan komma att erfordras bör bl.a. författningar med bestämmelser om organisationsnummer gås igenom för att länma underlag för bedömingar i vilka ytterligare sammanhang uppgift om företagamumav bör eller skall registrerat. Det har inom utredningens mer vara tidsramar inte funnits utrymme för en sådan genomgång.

Utredningens förslag 243

6.3 Begränsning av tilldelningen av

personnummer i vissa fall

Det finns f.n. omkring 408.000 folkpersoner som, utan att vara bokförda, tilldelats personnummer. Utredningen föreslår tillatt delningen av personnummer till personer inte är folkbokförda som skall begränsas. Utredningen anser att tilldelningen av personnummer för registrering i rättsväsendets register, skatteregister, register hos allmänna försäkringskassor, körkort och sjömansregister bör pass, upphöra. Tilldelningen för värnpliktsändamål bör enligt utredningens mening övervägas ytterligare.

6.3.1 Tilldelning

av personnummer

När den nya folkbokföringslagen trädde i kraft den 1 juli 1991 överfördes de arbetsuppgifter inom folkbokföringen tidigare som tillkommit pastorsämbetena till skattemyndigheterna. Tilldelningen av personnummer har dock alltid skett hos skatteförvaltningen. Enligt 18 § folkbokföringslagen skall fastställas för personnummer varje folkbokförd person. Personnummer skall vidare fastställas för personer som inte är folkbokförda i de fall i lag eller som anges annan författning. För personer som inte är folkbokförda fastställs personnummer av den skattemyndighet RSV bestämmer, jfr 5 § som

folkbokföringsförordningen. Beträffande folkbokföringslagen och folkbokföringsförordningen hänvisas bl.a. till avsnitt 3.1.1.

Efter en systemändring i april 1993 sker personnummertilldelningen

numera direkt i ADB-systemet för folkbokföring registrering

genom

i det lokala folkbokföringsregistret.

Hittills har, enligt uppgift från RSV:s folkbokföringsenhet, omkring 11 miljoner personnummer tilldelats. Totalt finns f.n. omkring 408.000 personnummer för inte är eller har varit personer som folkbokförda. Varje är ändras omkring 1.500 Det personnummer. övervägande antalet beslut förändringar kan, om av personnummer enligt RSV:s folkbokföringsenhet, ha sin grund i materiell anses en prövning av den registrerade födelsetiden för utländsk personer av härkomst.

Tilldelning personer som inte är folkbokförda

Enligt gällande praxis tilldelas för inte personnummer en person som är folkbokförd för sju olika ändamål. Dessa ändamål är:

244 Utredningens förslag

Tilldelning för rättsväsendets register. Tilldelningen sker hos

skattekontoret Jakobsberg efter rekvisition från RPS. Författningsstöd för denna tilldelning finns i 23 § förordningen 1970:517 om

rättsväsendets informationssystem och 12 § polisregisterkungörelsen

1969:38. Förordningen rättsväsendets informationssystem anger att den om

skattemyndighet RSV bestämmer på begäran av RPS skall

som fastställa för personer som saknar personnummer och personnummer

vilka uppgifter kommit in till RPS. Här finns således ett uttryckligt

om

författningsstöd för tilldelningen. Polisregisterkungörelsen anger att den skattemyndighet som RSV

bestämmer begäran RPS skall fastställa personnummer för av

saknar personnummer och om vilka uppgifter kommit

personer som in till RPS polisregister. Antalet tilldelats personnummer efter ansökan från personer som

RPS uppgår till 112.130. Under 1993 tilldelades 10.480 sådana

personnummer.

RSV har i remissyttrande över promemorian Ds 1992:32 Lag om

kriminalregister ifrågasatt behovet av att tilldela personnummer för en

enbart för registrering i ett polisiärt register.

person

2. Tilldelning för värnpliktsändamâl. Tilldelningen ske hos skattekontoret Jakobsberg efter framställan från värnpliktskontor med stöd av

9 § kungörelsen 1969:379 om inskrivning och redovisning av

värnpliktiga. I kungörelsen anges att den skattemyndighet som RSV bestämmer efter framställning värnpliktskontor bestämmer personnummer för

av Värnpliktig som saknar sådant nummer.

Någon uppgift hur många personnummer som tilldelats för detta

om

ändamål har utredningen inte kunnat få fram. Enligt Värnpliktsverket sker tilldelning mycket sällan främst beroende att värnpliktslagstiftningen är tillämplig enbart på svensk medborgare och då den som bor

utomlands kallas till mönstring bara om han själv begär det.

För registrering i skatteregistret fastställs personnummer av respektive skattekontor. För inte är folkbokförd skall, person som

enligt 5 § skatteregisterlagen 1980:343, personnummer registreras

i den mån det behövs för beskattning. Skattemyndigheten fastställer därför personnummer för person i samband med att skattsedel utfärdas eller beslut fattas om särskild inkomstskatt.

Skatteregisterlagen innehåller inte någon bestämmelse som reglerar

fastställande Uttryckligt författningsstöd för den av personnummer.

Utredningens förslag 245

tilldelning av personnummer som sker för registrering i skatteregistret saknas således. Antalet personer som tilldelats för detta ändamål personnummer uppgår totalt till 249.560. Under 1993 tilldelades 9.950 sådana

personnummer. I yttrandet över betänkandet SOU 1992: 133 Mottagande asylsöav kande och flyktingar har RPS avstyrkt tilldelas att personnummer asylsökande i väntan på uppehållstillstånd för att underlätta utbetalning av dagbidrag. Jfr avsnitt 6.3.2 om tilldelning SIV-kort och SIVav nummer.

4. För registrering i register hos allmän försäkringskassa fastställer respektive skattekontor efter begäran allmän personnummer av försäkringskassa. Försäkringskassornas sjukförsäkringsregister får enligt lagen 1993:747 om sjukförsäkringsregister hos de allmänna försäkringskassorna innehålla uppgift om personnummer för vissa i lagen angivna personer, bl.a. personer som är försäkrade enligt lagen 1962:381 om allmän försäkring och inskrivning i försäkringskassan tillhör genom eller tillhört lokalkontoret. Personer skall skrivas i som försäkringskassans register utan att folkbokförda och skattskyldiga tilldelas vara enligt praxis personnummer. Det gäller i första hand personer som tidigare har varit bosatta i Sverige och numera har rätt till ATP. EES-avtalet innebär att medborgare i EES-stat kan ha rätt till annan förmåner i Sverige och därför skall skrivas in i forsäkringsregistret. En sådan rätt till förmån behöver inte alltid förknippad med krav vara på bosättning i landet. Lagen om sjukförsäkringsregister hos de allmänna försäkringskassorna innehåller inte någon bestämmelse reglerar fastställande som av personnummer. Tidigare fanns bestämmelser i kungörelsen 1967:497

om vissa register hos folkbokföringsmyndighet över

fastigheter och skattskyldiga m.fl. som angav att Skattemyndigheten skulle fastställa personnummer för vissa bl.a. icke skattskyldiga personer, personer som var inskrivna i försäkringskassa och skulle föras i register som över skattskyldiga i länet. Sedan kungörelsen upphävts utan att ersättas av annan bestämmelse saknas lagstöd för denna tilldelning av personnummer. Även i förordningen 1993:982 om bostadsbidragsregister finns föreskrivet att uppgift skall registreras. Bestämmelom personnummer sen avser de bostadsbidragsregister RFV och de allmärma som försäkringskassorna för. Inte heller i denna förordning finns bestämmelser om fastställande av personnummer.

246 Utredningens förslag

Antalet personer som tilldelats personnummer för att ingå i

försäkringskassornas register uppgår till 8.150. Under 1993 tilldelades

70 sådana personnummer.

5. För utfärdande av passhandling och registrering i passregistret fastställer skattekontoret Jakobsberg efter begäran personnummer av passmyndigheten. Passmyndigheten rekvirerar personnummer med stöd av föreskrifter

för verkställighet av passlagen 1978:302 och 29 § passförordningen 1979:664. I passförordningen finns emellertid endast en delegations-

bestämmelse som anger att ytterligare föreskrifter för verkställighet av

passlagen och passförordningen meddelas för passmyndigheter inom

riket av RPS och för passmyndigheter utom riket av Utrikesdeparte-

mentet. Någon uttrycklig bestämmelse om fastställande av personnum-

mer finns således inte i förordningen. I RPS föreskrifter och allmänna råd för verkställighet av passlagen

och passförordningen, Rikspolisstyrelsens författningssamling RPS FS 1991:4, FAP 530-I anges att om en person ansöker

som om pass

saknar personnummer, skall passmyndigheten göra framställning till

RSV om att få personnummer fastställt. UD har utfärdat motsvarande föreskrifter UF 1989: 10.

Tilldelningen för passändamål avser barn som är svenska med-

borgare och föds i utlandet av svensk moder som inte är folkbokförd i Sverige vid barnets födelse. I samband med rekvisitionen av personnummer skall föräldrarna anmäla namn för barnet. Skattekontoret i

Jakobsberg kontrollerar att de formella och materiella förutsättningarna för registering av namn är uppfyllda.

Antalet personer som tilldelats personnummer för passändamål

uppgår till 22.660. Under 1993 tilldelades 1.720 sådana personnum-

mer.

För registrering i körkortsregistret fastställs personnummer av skattekontoret i respektive residensstad efter begäran länsstyrelsen

av eller Vägverket. Körkortsregistret skall bl.a. innehålla uppgift om personnummer,

jfr 91 § körkortsförordningen 1977:722. Förordningen innehåller

inga bestämmelser om fastställande varför av personnummer,

författningsstöd saknas för denna tilldelningskategori. Personnummer

tilldelas när svenskt körkort skall utfärdas för saknar person som personnummer. Denna kategori torde normalt utgöras utländsk av diplomatisk personal, men fråga har enligt RSV även uppkomrrit om personnummer skall tilldelas för inte folkbokförd i samband person med utfärdande av körkortstillstånd.

Utredningens förslag 247

Antalet tilldelats personnummer för körkortsändamål personer som uppgår till 3.300. Under 1993 tilldelades 50 sådana personnummer. I detta sammanhang kan också nämnas att den som saknar personvid registrering av fordonsförvärv i fordonsregistret tilldelas nummer ett tillfälligt nummer av länsstyrelsen, ett s.k. 699-nummer.

7. För registrering i sjömansregistret fastställs personnummer av skattekontoret Norrköping efter begäran av Sjöfartsverket. Sjömansregistret skall enligt 23 § mönstringslagen 1983:929 innehålla uppgifter bl.a. de enskilda sjömännens identitet. Lagen om innehåller inga bestämmelser om fastställande av personnummer, varför författningsstöd saknas för denna tilldelningskategori. Antalet tilldelats personnummer för detta ändamål personer som uppgår till 12.680. Under 1993 tilldelades 250 sådana personnummer.

Samtliga sifferuppgifter har hämtats ur centrala referensregistret. Sammanlagt finns, som tidigare nänmts, totalt omkring 408.000 tilldelats personnummer utan att vara eller ha varit personer som folkbokförda. Under 1993 uppgick den totala tilldelningen till icke folkbokförda till omkring 22.520. Av dessa har under 1993 folkbokförts 510 personer 1983 års folkbokföringskomrnitté uttalade i sitt slutbetänkande SOU 1990:50 Ny folkbokföringslag i specialmotiveringen till förslaget till bestämmelse personnummer följande s.l12: om

Med hänsyn till personnumrets karaktär av grundlä gande identitetsbe är det att det i lag fastställs vi ka

angeläget

rep personer som fol bo öringsmyndig eten har skyldighet att tilldela person- För närvarande tilldelas personnummer i vissa fall med nummer. stöd förordning eller med endast ett indirekt stöd i författning. av

Den föreslagna principen kan därför kräva en översyn över personnummeranvändmngen i register utanför folkbokföringen.

Förslaget om en översyn av reglerna om personnummeranvändmngen i andra register kommenteras inte i propositionen om en ny folkbokföringslag prop. 199091: 153.

Frarrzställningar om tilldelning av personnummer

Enligt RSV:s tolkning av bestämmelsen i 18 § folkbokföringslagen kan tilldelning av personnummer för person som saknar sådant nummer endast ske om personnummer skall ingå i ett register som förs med stöd lag eller författning. I samband med förfrågningar har av annan RSV hittills avrått skattemyndigheterna från att utvidga den personkategori kan tilldelas personnummer av annan anledning än som

248 Utredningens förslag

folkbokföring. Det har exempelvis gällt personnummer för registrering i bilregistret samt öppnande av inlåningskonto hos bank. I samband med att länsstyrelsernas handelsregister överförts till PRV har framställts krav på skall att personnummer tilldelas för utländska medborgare saknar RSV har rekomsom personnummer. menderat skattemyndigheterna att vägra tilldelning eftersom handelsregisterlagen saknar bestämmelser om rekvisition av personnummer för person som saknar sådant Enbart den anledningen att nummer. registret överförts till ADB vid annan myndighet är, RSV, inte menar tillräcklig anledning att tilldela personnummer. Även i samband med registrering av arbetssökande vid arbetsförmedling har framställts krav på tilldelning av personnummer. Denna kvot kan komma att öka genom att EES-medborgare uppehåller sig i Sverige för att söka arbete. RSV har rekommenderat skattemyndigheterna att vägra tilldelning av personnummer eftersom arbetsförmedlingens register inte förs med stöd av lag eller förannan fattning.

6.3.2 Uppehållstillstånd, SIV-nummer

m.m.

En utlänning som är skyldig att ha uppehållstillstånd för att få vistas här skall inte tas i folkbokföringen förrän han beviljats sådant upp tillstånd. Undantag från kravet får göras det finns synnerliga skäl om 4 § folkbokföringslagen. I förarbetena till folkbokföringslagen uttalade fördragande statsrådet följande prop. 199091: 153 91: s.

Många skäl talar mot att en utlänning vars rätt att stanna i landet ännu inte avgjorts blir istrerad bosatt här. Exempelvis kan re som det faktum att en person olkbokförts komma att uppfattas, både av honom själv och av andra, som ett bevis på att han godkänts som invandrare. Vidare utfärdas skattsedel automatiskt för folkboken förd person. Detta tolkas inte sällan arbetsgivare av som att personen har arbetstillstånd.

Synnerliga skäl för undantag från kravet på uppehållstillstånd anses föreligga i två olika typer av fall prop. s. 134. Den ena gruppen avser sådana personer för vilka uppehållstillståndsprövningen endast är av formell natur, t.ex. för inflyttande utländska adoptivbarn till här bosatta personer eller minderåriga barn återförenas med här som bosatta föräldrar som har uppehållstillstånd. Den andra utgörs gruppen av sådana personer som utvisats men vars vistelse i landet kan förutses fortvara för längre tid på grund att något avlägsnande ändå inte av skall ske. I det senare fallet bör, enligt uttalanden i specialmotiveringen till 4 folkbokföring inte ske förrän det föreligger ett beslut om att utvisningsbeslutet inte skall verkställas.

Utredningens förslag 249

Invandrare som inte är medborgare i ett nordiskt land måste, oavsett ålder, ha uppehållstillstånd för att få vistas i Sverige längre tid än tre månader. För personer som omfattas av EES-avtalet gäller att det särskilda uppehållstillstånd som utfärdas för denna kategori skall uppvisas vid invandringstillfället.

SIV-nummer

Från och med den 1 oktober 1993 tilldelas alla asylsökande i Sverige var sitt s.k. SIV-kort. Kortet visar bl.a. att innehavaren är registrerad som asylsökande hos Invandrarverket, den asylsökandes namn, födelsetid, kön, längd och språk. På kortet finns en bild av den asylsökande. Kortet anger också Invandrarverkets dossiemummer SN-nummer. Syftet med SIV-kortet är att alla myndigheter skall få ett gemensamt begrepp för att identifiera en asylsökande. SIV-nurnret är ett tio-siffrigt tal som är unikt för varje individ. De två första siffrorna anger serienummer f.n. används serie 06. Efter serienumret anges ett bindestreck. Därefter följer ett sexsiffrigt tal som anger Invandrarverkets dossiemummer. Den näst sista siffran i SIVnumret anger hur många kort som utfärdats under dossiemumret och den sista siffran är en kod som visar anledningen till ett eventuellt byte av kort. Det SIV-kort som den asylsökande får på mottagningscentret gäller fyra månader. Om asylärendet inte har avgjorts när kortet upphör att gälla måste det förnyas. SIV-kort nummer två har längre giltighetstid. Även det kan förnyas. Den får uppehållstillstånd i Sverige skall lämna tillbaka sitt som SIV-kort antingen när förläggningen lämnas eller om personen vistas i kommun när personen folkbokförts. Den som får avslag på sin asylansökan måste lämna tillbaka sitt SIV-kort innan han reser från Sverige. Invandrarverket svarar för registreringen av uppgifterna SIVkortet och eventuella förändringar i det. Registrering sker i Invandrarverkets SU-system. För detta system har Datainspektionen utfärdat särskilda villkor. SIV-kortet visar den identitet som den asylsökande uppgav när han sökte asyl i Sverige. De asylsökande som inte hade något pass eller legitimation när de sökte asyl har dessutom texten identiteten är inte styrkt på sina kort. Kortet underlättar kontakten mellan de asylsökande och samhället. Avsikten är att SIV-kortet inom sjukvården skall göra det lättare att upprätta en patientjournal för varje asylsökande. Posten har samtyckt till att lämna försändelser till asylsökande som legitimerar sig med SIV-kortet. Personer som har fått uppehållstill-

250 Utredningens förslag

stånd skall ta med SIV -kortet till det lokala skattekontor där de skall folkbokföras. Antalet asylsökande uppgick under 1990 till 29.420, 1991 till 27.351 och 1992 till 84.018. Andelen permanenta uppehållstillstånd

av alla asylbeslut uppgick för 1990 till 34 procent, för 1991 till 44

procent och för 1992 till 37 procent.

6.3.3 Utredningens överväganden och förslag

Det förutsätts i direktiven till utredningen att personnummer skall finnas kvar i de sammanhang där tillräckligt starka skäl motiverar det.

Folkbokföringen är den grundläggande registreringen av befolk-

ningen i landet. I folkbokföringen registreras fortlöpande vilka som

bor i landet och var de bor. Syftet med folkbokföringen kan sägas vara att tillgodose samhällets behov av basuppgifter rörande bosätt-

ning, identitet och familjerättsliga förhållanden om befolkningen. Skall personnummer finnas kvar är det, enligt utredningens mening, naturligt att de finns kvar hos de myndigheter där de tilldelas och

ursprungligen registreras, dvs. inom folkbokföringen hos skattemyn-

digheterna. Emellertid menar utredningen att det finns skäl att skapa en fastare

reglering kring tilldelningen av personnummer till personer som inte

är folkbokförda i landet. Med hänsyn till den betydelse som person-

numret har i samhället och det faktum att ett personnummer med all rätt uppfattas och används på samma sätt oavsett hur det har tilldelats

anser utredningen att det i lag uttryckligen bör anges i vilka fall personnummer skall tilldelas. Att personnumret är tillförlitligt och att

tilldelningen sker enligt enhetliga regler med stöd av bestyrkta

identitetsuppgifter får även anses vara viktigt från integritetssynpunkt. Tilldelning av personnummer bör således ske endast när det föreligger ett uttryckligt författningsstöd. Enligt 18 § folkbokföringslagen fastställs, som tidigare redovisats,

personnummer för personer som inte är folkbokförda i de fall som

anges i lag eller annan författning. Trots denna bestämmelse tilldelas

enligt praxis personnummer utan att det finns något egentligt författningsstöd. Enbart det förhållandet att personnummer skall ingå i ett

register som förs med stöd av lag eller annan författning kan inte,

enligt utredningens mening, anses vara ett skäl för personnummertill-

delning. Om en tilldelning av personnummer för personer som inte är

folkbokförda skall få ske, bör det av lag eller författning uttryckligen

framgå att sådant nummer skall fastställas. Utredningen föreslår därför

att 18 § förtydligas genom ett tillägg som anger att personnummer för personer som inte är folkbokfördafastställs i de fall det i lag eller

Utredningens förslag 251

annan författning anges att sådant nummer skall fastställas se

författningsförslag 7. Var tilldelningen skall ske får, liksom f.n., anges i folkboktöringsförordningen. Vid bedömningen av om personnummer skall få fastställas bör man vid utarbetandet av nya registerförfattningar m.m. inte enbart se till det register eller den användning som regleras. Man bör också göra en bedömning av om det finns ett behov av ett gemensamt identitetsbegrepp som möjliggör en koppling mellan olika register. Från RSV:s sida har i olika sammanhang ifrågasätts om inte tilldelningen personnummer for personer som inte är folkbokförda av skulle kunna begränsas. Det är också utredningens bedömning att det finns vägande skäl att begränsa denna tilldelning. För asylsökande skulle i vissa fall i stället det s.k. SIV-numret kunna användas som identifikationsbegrepp. Ett argument mot en utökad användning av SIV-nummer kan vara att dessa hänvisar till ett ärendenummer med registrerade uppgifter hos SIV som kan vara oerhört känsliga för den enskilde. För dessa uppgifter gäller emellertid sekretess och utredningen anser därför att det är bättre att SIVnummer används än att personnummer tilldelas. Mot en begränsning av tilldelningen av personnummer kan anföras att tilldelningen av personnummer medför vissa fördelar både för den enskilde och för samhället, bl.a. vad gäller möjligheterna att erhålla en giltig svensk legitimation. Vid öppnandet av nytt telefonabonnemang tvingas personer utan personnummer att ställa säkerhet för att kunna erhålla ett abonnemang. Utan personnummer är det också svårt att öppna ett bankkonto. Lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter föreskriver att den som för egen räkning öppnar ett inlåningskonto skall ange sitt personnummer om mottagaren är skyldig att utan föreläggande lämna kontrolluppgift beträffande räntan. Detta gäller inte den som inte har tilldelats ett personnummer jfr 3 kap. 57 §, men i praktiken har det ändå blivit svårt för en person utan personnummer att öppna bankkonto. För samhället innebär personnummer som enhetligt identitetsbegrepp en minimering av administrationskostnader. Kontroller av uppgifter och sambearbetning med andra register underlättas också. Det kan dock, menar utredningen, ifrågasättas om personer som inte har någon annan anknytning till Sverige än att de exempelvis misstänks for brott eller uppbär pension utan att vara bosatta här bör tilldelas personnummer. Om personen inte vid ett senare tillfälle blir folkbokförd saknar personnumret den funktion som det normalt har som sammanlänkande identitetsbegrepp mellan olika register. De uppgifter som ligger till grund för tilldelning av personnummer i dessa fall är ofta obestyrkta eller ofullständiga.

252 Utredningens förslag

I de fall personnummer inte tilldelas kan i stället uppgift om födelsetid registreras. Även tilldelning av särskilda nummer, som används endast i vissa register, kan ett alternativ. Vidare vill vara utredningen peka på SIV-numren, jfr avsnitt 6.3.2, som skulle kunna ett långt större användningsområde än vad som i dag är fallet. Beträffande de sju kategorier där f.n. med eller utan författnings- stöd tilldelning av personnummer sker, gör utredningen följande bedömningar.

Iilldelning för rättsväsendets register

Denna tilldelning har, som tidigare redovisats, uttryckligt författningsstöd i 23 § förordningen om rättsväsendets informationssystem och 12 § polisregisterkungörelsen. Antalet tilldelats personer som personnummer med stöd av dessa bestämmelser är mycket stort omkring 112.000 personer. Under 1993 var detta den största tilldelningskategorin med drygt 10.000 tilldelade personnummer. Från RPS:s sida har, vid de kontakter utredningen haft, framhållits att de personrelaterade ADB-systemen hos RPS byggts upp med personnumret som identifikationsbegrepp. Delar av systemen är i dag föråldrade och större förändringar blir därför kostsamma. Enligt de planer för ADB-utbyggnaden som finns kommer nya system att tas i drift före sekelskiftet. En begränsning tilldelningen av av personnummer för rättsväsendets register kan, enligt RPS, ske utan större kostnader om den genomförs samtidigt de systemen tas i som nya drift. En begränsning som införs före sekelskiftet kommer emellertid att kräva stora systemförändringar och den kommer därmed också att bli kostsam. RI-systemen jfr avsnitt 4.3.6 levererar också uppgifter för registrering i ADB-system utanför polisväsendet, nämligen till kronofogdemyndigheternas REX-system, Kriminalvårdsstyrelsens centrala kriminalvårdsregister, Vägverkets körkortsregister och SCB:s återfallsstatistik. Dessa överföringar sker maskinellt och sammankoppling sker med ledning av personnummer och En benamn. gränsning av tilldelningen av personnummer för rättsväsendets register påverkar därför även andra register. Även det kan ställa sig kostsamt bort om att ta möjligheterna att tilldela personnummer för registrering i rättsväsendets register är det, enligt utredningens uppfattning, i dessa fall som tilldelningen framstår som mest stötande. Den fördel som det i många sammanhang innebär att tilldelas ett personnummer bör inte kopplad till kriminell vara en handling. Utredningen föreslår därför att det inte längre skall vara möjligt att tilldela personnummer för rättsväsendets register. Inom rättsväsendet skulle i stället i stor utsträckning SIV-numren kunna

Utredningens förslag 253

användas, jfr avsnitt 6.3.2. Domstolsverkets föreskrifter beträffande utformning av dom innehåller en föreskrift om att beträffande utlänning för vilken personnummer inte fastställts skall födelsetiden anges med sex siffror år, månad och dag på sätt i ett samma som personnummer, jfr avsnitt 4.3.6. Förslaget om upphörande av tilldelning av personnummer för rättsväsendets register förutsätter ändringar i 23 § förordningen om rättsväsendets informationssystem och i 12 § polisregisterkungörelsen. Utredningen lämnar inte något förslag till ny författningstext. För att minimera kostnaderna för förändringen föreslås dock att ändringarna inte träder i kraft förrän den l januari 1998.

2. Utdelning för varnpliktsändamdl

Regeringen avser, enligt vad som uppgivits, att under våren 1994 lägga en proposition till en lag om totalförsvarsplikt som bl.a. innebär att reglerna om värnplikt och civilplikt samlas i en författning och administreras av en ny myndighet, Totalförsvarets pliktverk. Detta får till följd att den nya myndigheten skall registrera såväl svenska som utländska medborgare som är bosatta i Sverige och som är skyldiga att fullgöra civilplikt. Alla som är mellan 16 och 70 år föreslås bli civilpliktiga. Värnpliktsverkets redovisningssystem grundas på de uppgifter som maskinellt överförts från RSV. Avsikten är att system skall samma tillämpas av det nya pliktverket. Eftersom även civilpliktiga skall registeras och även utländska medborgare som är bosatta i Sverige kan behovet av att få personnummer fastställda förutsättas komma att öka markant. Utredningen anser att frågan om begräsning av tilldelningen av personnummer för värnplikts- eller civilpliktssändamål bör övervägas i samband med uppbyggnaden register inom det föreslagna av nya Totalförsvarets pliktverk. Utredningen lämnar därför inte något nu förslag om upphörande av tilldelningen av personnummer för värnpliktsändamål. Denna tilldelning har redan, som tidigare redovisats, uttryckligt författningsstöd.

Fildelning för registrering i skatteregistret

Detta är den numerärt sett näst största grupp som tilldelats personnummer. Ett upphörande av denna tilldelning, som för övrigt saknar författningsstöd, skulle således innebära en avsevärd begränsning av personnummeranvändningen. RSV har, vid de kontakter utredningen haft med verket, anfört att det är möjligt att i skatteadministrationen till en obetydlig merkostnad

254 Utredningens förslag

hantera uppgifter om inte folkbokförda utan att dessa tilldelas personnummer. För vissa personer inte har används vid som personnummer

registrering hos skattemyndigheten ett s.k. GD-nummer. GD-nurnret är uppbyggt på samma sätt som ett personnummer med sex plus fyra

siffror. Alla GD-nummer börjar med siffran 30. GD-nummer tilldelas för personer som beskattas för näringsverksamhet eller fastighetsinne-

hav. Personer som beskattas enligt lagen 1991:586 särskild in-

om komstskatt för utomlands bosatta tilldelas däremot enligt praxis personnummer.

Utredningen förslår att tilldelningen av personnummer för registrering i skatteregistret skall upphöra. Som alternativ skulle GD-nummer

eller andra särskilt tilldelade nummer kunna användas för denna kategori av registrerade. Vid RSV:s kommunikationer med RFV skulle GD-nummer, särskilt tilldelat nummer eller annat nummer som

tillskapas för denna kommunikation kunna användas. Eftersom den tilldelning som i dag sker saknar författningsstöd, torde inte förslaget kräva någon ändring i befintliga författningar. Ut-

redningen föreslår emellertid, som ovan anförts, att 18 § folkbok-

föringslagen förtydligas genom ett tillägg som anger att personnummer

fastställs för personer som inte är folkbokförda i de fall det i lag eller

annan författning anges att sådant nummer skall fastställas.

T illdelning för registrering i register hos allmän försäkringskassa

Denna tilldelningskategori under 1993 relativt liten. Hur stor

var denna kategori kan komma att bli när EES-avtalet varit i kraft en längre tid eller om Sverige blir medlem i EU är svårt att bedöma.

Utredningen om socialförsäkringen och EG anför i sitt slutbetänkande

SOU 1993:115 Social trygghet och EES, att regelsystemet inom EES medför att det administrativa samarbetet med andra EES-stater

kommer att öka. Betalningar för olika förmåner skall strömma över

gränserna, institutioner i de olika staterna måste få tillgång till

information i andra stater om tidigare försäkringsperioder etc. För att

dessa behov skall kunna tillgodoses måste administrativa rutiner av

olika slag byggas upp. Vidare kommer, enligt Utredningen

om

socialförsäkringen och EG, administrativa rutiner för kontakter mellan

olika institutioner i Sverige att behöva utformas. RFV och AMS, som

är av Sverige utsedda förbindelseorgan och betalningsförmedlande organ, kommer att till utländska institutioner förmedla en stor mängd

information som härrör från olika andra institutioner i Sverige.

Motsvarande gäller i fråga om information som tas emot från utländska institutioner. Utredningen socialförsäkringen och EG har

om

i sitt slutbetänkande inte särskilt redovisat några diskussioner kring de

Utredningens förslag 255

integritetsfrågor som kan uppkomma vid informationsflödet över gränserna. Utredningen har anfört att antalet personer inom EG som utnyttjar sig av de möjligheter som den fria arbetsmarkanden erbjuder är ganska litet i förhållande till den totala befolkningen och att några större förändringar i dessa förhållanden inte torde vara att förvänta inom den närmaste framtiden. RFV har, vid de kontakter utredningen haft med verket, framhållit personnumrens stora betydelse som identitetsbegrepp i verkets register. Särskilt beträffande registrering för pensionsförmåner har verket betonat personnumrets betydelse som entydigt begrepp för information som lagras under mycket lång tid och som skall utgöra underlag för beslut som är av stor vikt för den enskilde. Utredningen anser, som framgår av redovisningen i avsnitt 6.1.2, att RFV även fortsättningsvis bör få registrera personnummer i sina register. När det gäller tilldelningen av personnummer till personer som inte är folkbokförda har utredningen emellertid den uppfattningen att tilldelning av personnummer för personer som inte är folkbokförda inte bör ske för registrering i försäkringskassornas register. Som skäl för sitt ställningstagande vill utredningen särskilt framhålla de registreringar som EES-avtalet kan antas medföra. Det kan inte vara rimligt att personer, som i vissa fall inte ens är bosatta i landet, tilldelas personnummer av endast den anledningen att de skall skrivas in i försäkringskassans register. Ett flöde av uppgifter om personnummer över gränserna torde också vara svårt att förena med ett effektivt sekretesskydd för personnummer. Personnumret har kommit att utgöra kopplingsbegrepp till ett mycket stort antal personregister i samhället. Tillskapandet av ett särskilt socialförsäkringsnummer skulle därför kunna medföra ett utökat integritetsskydd. RFV:s och de allmänna försäkringskassornas system är emellertid så integrerade med andra system som i dag använder personnummer att det, enligt utredningens bedömning, för närvarande inte skulle vara möjligt att till kostnader och konsek- venser som kan betraktas som rimliga i förhållande till det utökade integritetsskydd som skulle kunna uppnås inom överskådlig tid införa ett särskilt socialförsäkringsnummer. Utredningen föreslår således att tilldelningen av personnummer för registrering i försäkringskassornas register upphör. Eftersom tilldelningen saknar författningsstöd torde förslaget, liksom beträffande tilldelningen för registrering i skatteregistret, inte kräva några ändringar i gällande författningar. Som tidigare anförts föreslår utredningen emellertid ett förtydligande av folkbokföringslagens regler om tilldelning av personnummer för personer som inte är folkbokförda.

256 Utredningens förslag

5. Tilldelning för passhandling och registrering i passregistret

Till en passansökan som inges till passmyndighet utom riket skall en bl.a. fogas personbevis eller annat intyg om sökandens födelseort, personnummer och svenska medborgarskap, se 2 § 2.c passförordningen 1979:664. En passansökan skall enligt 7 § passlagen 1978:302 avslås bl.a. om person som ansöker om pass är anhållen, häktad, underkastad övervakning enligt 24 kap. 3 § första stycket rättegångsbalken eller reseförbud eller anmälningsskyldighet enligt 25 kap. 1 § samma balk, är efterlyst och skall omhändertagas omedelbart vid anträffandet, genom lagakraftvunnen dom har dömts till frihetsberövande påföljd, som har börjat verkställas, och det finns särskilda skäl att anta att hamn ämnar undandra sig verkställigheten samt enligt vissa bestämmelser i konkurslagen 1987:672 är ålagd att lämna ifrån sig sitt pass eller förbud att uförda pass för sökanden har meddelats. En ansökan om pass föranleder således kontroller i olika register. Dessa kontroller bör dock, enligt utredningens mening, kunna utföras med nanm och uppgift om födelsetid som identitetsbegrepp. Pass skall, enligt 20§ passförordningen, utfärdas enligt särskilt formulär. Den svenska passboken är så utformad att den innehåller plats för personnummer. Varje avvikelse vid utfärdande av pass kan uppfattas som passet är förfalskat, vilket kan få obehagliga konsekvenser för passinnehavaren. Utrymmet för uppgift om personnummer kan därför inte lämnas tomt i passboken. Utredningen föreslår att inte bör tilldelas för personnummer passhandling och registrering i passregistret. Förslaget förutsätter att

pass utformas så att annat identitetsbegrepp än personnummer kan

antecknas i passet, exempelvis särskilt för passändamål tilldelat registreringsnummer. När det gäller frågan om tilldelning av personnummer torde förslaget endast föranleda ändringar i RPS respektive UD:s verkställighetsföreskrifter. Utredningen lämnar därför inte något förslag till författningsändring.

T illdelning för registrering i körkortsregistret

Denna tilldelningskategori är i dag inte särskilt stor. Framställningar

om tilldelning av personnummer i samband med utfärdande av körkortstillständ skulle dock kunna medföra att denna kategori utökades avsevärt.

Utredningens förslag 257

Körkort används i mycket stor utsträckning som legitimationshandling. För att i möjligaste mån förhindra att förfalskade körkort används i brottsligt syfte förses körkort sedan den 1 januari 1993 med

ett för varje körkortshandling unikt nummer, kallat referensnummer. Referensnumret åsätts körkortet under tillverkningsprocessen och

registreras i körkortsregistret. Vid en kontroll av ett körkort skall

referensnumret och det personnummer som finns på körkortet uppges.

Om dessa två nummer också enligt körkortsregister är kopplade till

varandra är körkortet med största sannolikhet äkta. Regeringen har i prop. 9394:165 s. 19 o.f. föreslagit att sekretess skall gälla för

uppgift i körkortsregistret om ett körkorts referensnummer. I dagens körkortsregistersystem är, enligt uppgift från Vägverket, ett tiosiffrigt nummer en teknisk förutsättning för registrering. Delar av systemen uppges vara föråldrade, varför förändringar skulle bli kostsamma. Enligt de planer för ADB-utbyggnaden som finns kommer

emellertid nya system att tas i drift före sekelskiftet.

I dagens system för bil- och körkortsregistrering går det enligt

Vägverket inte att ersätta personnumren med uppgifter om nanm, adress och födelsetid. Däremot är det tekniskt möjligt att ersätta personnumret med ett konstruerat nummer med samma antal siffror som personnumret. När en fordonsägare som saknar personnummer skall registreras i

bilregistret tilldelas han ett särskilt nummer som är uppbyggt med nio siffror plus en kontrollsiffra. Samtliga nummer börjar på 699. Registrering med konstruerade nummer kan medföra problem om

den icke folkbokförde, som erhållit ett körkort med konstruerat nummer sedermera blir folkbokförd. En person kan då komma att bli innehavare av flera identiteter, ett personnummer och ett konstruerat nummer.

Utredningen anser inte att tilldelning av personnummer bör ske vare

sig i samband med utfärdande av körkortstillstånd eller i samband med

registrering i körkortsregistret. Uppgifter som har betydelse i körtkortsfrågor bör i stället kunna registreras med namn och uppgift om födelsetid eventuellt i kombination av ett särskilt tillskapat

nummer. De kontroller av körkort som görs med ledning av referensnummer och personnummer torde också kunna utföras med referensnummer kombinerat med uppgift om namn och födelsetid. Om en person som erhållit ett konstruerat körkortsnummer senare folkbokförs och tilldelas ett personnummer bör detta registreras i körkortsregistret.

Eventuellt får krav på utbyte av körkort övervägas för dessa fall. Eftersom den tilldelning som i dag sker för körkortsändamål enligt utredningens uppfattning saknar uttryckligt författningsstöd, lämnas

inte något förslag till författningsändring. Som tidigare redovisats

258 Utredningens förslag

föreslår utredningen dock ett förtydligande av 18§ folkbokföringslagen.

Iilldelningför registrering i .sjömansregistret

Sjöfartsverket ansvarar för tillsyn över mönstring och därmed sammanhängande frågor. Rättsligt styrs verksamheten främst av mönstringslagen, förordningen 1984:831 om mönstring av sjömän samt ILO-konventionen angående nationella identitetshandlingar för

sjömän, 1958 nr 108, ratificerad av Sverige 1970.

Sjömansregistret är sedan 1985 placerat i Norrköping och ingår som en enhet i Sjöfartsverket, Sjöfartsinspektionen. I samband med överflyttning från Arbetsmarknadsstyrelsen 1983-84 blev registret ADB-baserat. Mönstringslagen anger att redaren omedelbart skall rapportera till sjömansregistret om en sjömans på- respektive avmönstring. Enligt ILO-konvention nr 108 är medlemsstat skyldig att utfärda identitetshandling för medborgare i den egna staten. Handlingen skall minst innehålla vissa uppgifter som namn, födelseort m.m. Det finns inte något krav på identitets- eller personnummer. En svensk sjöfartsbok för svensk medborgare innehåller dock, i likhet med svenskt pass, personnummer. ILO-konventionen ger medlemsstat möjlighet att utfärda identitets- handling även för sjöman som inte är medborgare i den egna staten. Sverige utnyttjar den möjligheten och utfärdar på begäran en särskild identitetshandling för utländska medborgare. Detta formulär är av enklare slag än formuläret för svensk sjöman och är inte en identitetshandling enligt ILO-konventionen. Intressenter till sjömansregistret är, utöver de enskilda sjömärmen, Sjöfartsverket, redare- och personalorganisationer, arbetsmarkandsmyndigheter, försäkringskassor, skattemyndigheter, pensionsmyndigheter m.fl. Till sjömansskattekontoret och skattemyndigheter sänds information automatiskt och regelbundet. Den information som överförs från sjömansregistret är uppgift om vilka personer som är registrerade som aktiva sjömän samt till sjömansskattekontoret uppgift om adress. Information om personer i registret hämtas främst från de tjänstgöringsbesked som redaren enligt mönstringslagen är skyldig att sända in. Personuppgifter hämtas i stor utsträckning från SPAR. I sjömansregistret finns f.n. registrerat omkring 60.000 personer varav omkring 20.000 med beteckningen aktiva. Personnumret används som nyckelbegrepp för de som är registrerade. Tidigare förekom ett till personnummer kompletterande identitetsbegrepp, ett s.k. +50-nummer, för viss kategori sjömän. Detta

Utredningens

förslag 259

nummer var kontruerat som personnumret, talet 50 adderades till men

dagsiffran t.ex. 450379 i stället för 450329. De fyra sista siffrorna tog sjömansregistret ut från en serie som framställts RSV. Detta

av identitetsnummer tilldelades inte eller varit bosatta personer som var inom Norden. Frekvensen tilldelade identitetsnummer var de senaste

åren mycket låg, omkring tio år.

per

Systemet med tilldelade identitetsbegrepp hade, enligt Sjöfartsver-

ket, vissa nackdelar. Bl.a. uppstod missförstånd numret eftersom om man ibland trodde att det var ett felskrivet datum. När med en person

tilldelat identitetsbegrepp bosatte sig i Norden rekvirerades

person-

nummer. När nyckelbegreppet ändrats måste därefter samtliga registrerade uppgifter flyttas och säkerhetsspärrar införas för inte

att

det gamla identitetsbegreppet misstag skulle användas. Det kunde

av

också hända att en person med tilldelad identitetsbeteckning tilldelades ett svenskt personnummer utan att sjömansregistret fick meddelande

om detta. Konsekvensen blev då att misstag kunde ha

en person av

både tilldelat identitetsbegrepp

och personnummer.

Numera sker ingen tilldelning det särskilda identitetsbegreppet

av

+50-nummer. I stället rekvieras även för

personnummer personer

som inte är bosatta inom Norden. Enligt uppgift från Sjöfartsverket

rekvirerades under 1993 omkring 650 personnummer, varav större

delen avsåg nordiska medborgare. Olika sifferuppgifter föreligger

således när det gäller antalet tilldelade för detta personnummer ändamål.

En begränsning denna tilldelningskategori skulle enligt Sjöfarts-

av

verket medföra del praktiska problem. Sjömän byter ofta arbets-

en

givare och när en sjöman tillträder eller frånträder befattning

en

ombord skall redaren enligt bestämmlser i mönstringslagen omedelbart

rapportera detta till sjömansregistret. Om sjömän registreras med särskilda nummer i sjömansregistret måste den enskilde

sjömannen själv hålla reda på detta nummer och vid varje anställning meddela

ny redaren numret. Även administrationen

av sjömansskatten skulle påverkas av en begränsad tilldelning. Enligt utredningens mening bör i framtiden inte tilldelning av personnummer för registrering i sjömansregistret ske. I stället bör

särskilda identitetsbeteckningar kunna användas för detta ändamål.

Enligt vad utredningen inhämtat från Sjöfartsverket kommer

en

omläggning av sjömansregistret till ett nytt ADB-system att ske inom de närmaste åren. I samband härmed bör det, enligt utredningens uppfattning, vara möjligt att införa rutiner minimerar de risker

som

för förväxlingar och andra problem kan som följa om personer tilldelas en särskild identitetsbeteckning.

260 Utredningens förslag

Eftersom tilldelningen av personnummer för registrering i sjömansregistret saknar författningsstöd föreslår utredningen inga författningsändringar. Som utredningen tidigare redovisat föreslås ett förtydligande av 18 § folkbokföringslagen.

6.4 Minskad

exponering av personnummer

All yttre exponering av personnummer bör enligt utredningens uppfattning minimeras, eftersom denna kan innebära risker för integritetsintrång. Förslaget till lag om användning av personnummer innehåller, som tidigare redovisats, en bestämmelse 4 § som syftar till att minska den yttre exponerningen av personnummer. I följande avsnitt anvisar utredningen ytterligare tvâ möjligheter att begränsa exponeringen. I avsnitt 6.4.1 föreslår utredningen att sekretess skall gälla för uppgifter om personnummer. I avsnitt 6.4.2 diskuterar utredningen möjligheterna att genom kryptering och användning av aliasnummer eliminera personnummer i klartext.

6.4.1 Sekretess för personnummer

Inledning

I Sverige utgör offentlighetsprincipen en viktig anledning till att uppgifter om bl.a. personnummer kan spridas från register som förs av myndigheter, kommuner m.m. Införande av ett sekretesskydd för personnummer skulle alltså innebära ytterligare metod att minska en spridningen av personnummer. I detta avsnitt redovisas utredningens överväganden och förslag beträffande sekretesskydd för personnummer. En redovisning av den svenska offentlighetsprincipen inleder avsnittet.

Offentlighetsprincipen

Offentlighetsprincipen innebär att verksamheten hos staten och kommunerna i största möjliga utsträckning är öppen för insyn från allmänheten. Detta anses vara förutsättning för att medborgarna en skall kunna kontrollera hur myndigheterna fullgör sina uppgifter. Denna öppenhet är bl.a. en förutsättning för att massmedierna skall kunna granska det allmännas verksamhet och medverka i opinionsbildningen. Syftet med offentlighetsprincipen anges ofta vara att den skall garantera rättssäkerheten, effektiviteten i förvaltningen och effektiviteten i folkstyret. Offentlighetsprincipen har naturligtvis också

Utredningens förslag 261

betydelse för forskningen, kulturen och rent allmänt för det öppna samhället. Offentlighetsprincipen kommer till uttryck på flera sätt. Störst betydelse har säkert principen att alla medborgare har rätt att ta del av myndigheternas handlingar. Denna princip infördes i Sverige redan år 1766, då vi fick vår första tryckfrihetsförordning. Alla handlingar hos myndighet är emellertid enligt gällande tryckfrihetsförordning TF en inte tillgängliga för allmänheten. För att en handling skall omfattas av offentlighetsprincipen fordras att den utgör det heter i TF, en, som allmän handling. En handling är allmän, om den förvaras hos en myndighet och är att som inkommen till eller upprättad hos anse myndighet. Principen att allmänna handlingar är offentliga är, som nämnts, fastslagen i tryckfrihetsförordningen. I 2 kap. 1 § TF föreskrivs att varje svensk medborgare har rätt att ta del av allmänna handlingar till främjande ett fritt meningsutbyte och allsidig upplysning. Av 14 av en kap. 5 § framgår att utlänningar, så länge annat inte bestäms i lag, är jämställda med svenska medborgare i detta hänseende. Med handling enligt 2 kap. 3 § första stycket TF förutom avses framställningar i skrift eller bild vanligt slag också s.k. tekniska av upptagningar. ADB-upptagningar betraktas alltså som handlingar i detta sammanhang. Detta innebär bl.a. att en datasamling hos en myndighet är att anse som en handling. Vad gäller ADB-upptagningar anses sådana enligt 2 kap. 3 § andra stycket TF förvarade hos myndighet, om upptagningen är tillen gänglig för myndigheten i sådan form att den kan läsas, avlyssnas eller annat sätt uppfattas. Innebörden av uttrycket tillgänglig är att varje sammanställning av sakligt sammanhängande uppgifter som en myndighet kan göra med hjälp av tillgängliga program är att anse som handling förvaras hos myndigheten. Förutsättningen är endast en som att sammanställningen skall kunna göras med rutinbetonade åtgärder. Förvarsrekvisitet är alltså uppfyllt oberoende av om myndigheten själv har haft eller sig ha behov att söka efter eller sammanställa anser av informationen i fråga. Det räcker emellertid inte alltid med att en myndighet har en sådan faktisk tillgång till en ADB-upptagning som här har beskrivits för att upptagningen skall anses förvarad hos myndigheten. Är det fråga upptagning ingår i ett personom en som register, krävs också att myndigheten har rättslig befogenhet att göra överföring upptagningen till läsbar form 2 kap. 3 § andra en av stycket 2 TF. Om myndigheten saknar befogenhet att överföra en ADB-upptagning till läsbar form för den egna verksamheten, har allmänheten nämligen inte heller rätt att ta del av upptagningen.

262 Utredningens förslag

En ADB-upptagning anses ha kommit in till myndighet när någon en utomstående har gjort den tillgänglig för myndigheten på så sätt att den kan läsas där. TF:s regler om när handlingar upprättade tar anses inte sikte särskilt på ADB-upptagningar. Reglerna innebär dock bl.a. att upptagningar, som ingår i ett ADB-register som förs fortlöpande, är upprättade när registren tas i bruk. Exempel på sådana register är polisregister, socialregister samt hälso- och sjukvårdsregister 2 kap. 7 § TF. Den omständigheten att en handling, varmed alltså avses även ADBupptagningar, är en allmän handling innebär inte nödvändigtvis att vem som helst kan få del av den. En del handlingar är hemliga därför att sekretess gäller för uppgifter i dem. I TF finns de grundläggande bestämmelserna om vilka begränsningar får göras i handlingsofsom fentligheten. Närmare bestämmelser härom finns i sekretesslagen 1980: 100, omtryckt 1992:1474 och i sekretesstörordningen 1980:657, omtryckt 1991:1756. En redogörelse för relevanta Sekretessregler finns i avsnitt 3.3. En utgångspunkt vid utformningen av sekretesslagen har varit att man inte skulle åstadkomma sekretess än vad är oundmera som gängligen nödvändigt för att skydda det intresse sekretessen skall som tillgodose. Offentlighet är således huvudprincipen. Offentlighetsprincipen innefattar också rätt för enskilda att ta del en av allmänna handlingar utan att de i samband därmed behöver uppge sitt namn eller det ändamål för vilket handlingen önskas utlämnad. Enligt 2 kap. 14 § tredje stycket TF tillförsäkras sökanden anonymitet. Om utlämnandet avser en handling faller under någon bestämmelsom se i sekretesslagen, kan det dock hända att myndigheten behöver veta vem som vill ha handlingen eller vad den skall användas till för att pröva huruvida någon skada eller något kan uppstå handmen om lingen lämnas RÅ

ut Se t.ex. 1990 not. 473.

Överföringen av uppgifter från statliga och kommunala till

organ privaträttsliga subjekt har oftast inneburit att allmänhetens insyn i verksamheten försvåras. Offentlighetsprincipen omfattar i princip endast verksamhet utövas inom myndighetsområdet. som På det statliga området utvidgades år 1988 den ordning med viss handlingsoffentlighet utanför myndighetskretsen som gällt i några få fall tidigare. Det är fråga vissa aktiebolag, föreningar, stiftelser om och andra enskilda på statens uppdrag handhar förvaltorgan som ningsuppgifter som innefattar myndighetsutövning eller liknande. I en bilaga till sekretesslagen finns angivet hos vilka rätten att ta del organ av handlingar hos myndighet i tillämpliga delar skall gälla. Handlingsoffentligheten gäller i den mån handlingarna hör till den i bilagan angivna verksamheten hos organet.

Utredningens förslag 263

Enligt 11 kap. 6 § tredje stycket regeringsformen kan förvaltningsuppgift överlämnas till bolag, förening, samfállighet, stiftelse eller enskild individ. Innefattar uppgiften myndighetsutövning skall det ske

med stöd av lag.

Omfattningen allmänhetens insyn i de kommunala företagen av varierar. Det fimis kommunägda aktiebolag i bolagsordningen har som

tagit in bestämmelse att offentlighet skall gälla beträffande

en om

bolagets handlingar eller en del av dem. Det torde dock vara vanligast

bestämmelser allmänhetens rätt till insyn saknas. Prop. att om 1990912117 s. 56. Enligt 3 kap. 17 § i den kommunallagen 1991:900 som trädde nya

i kraft den 1 januari 1992 skall kommunfullmäktige, innan kommunen

eller landstinget överlänmar vården kommunal angelägenhet till av en ett aktiebolag där kommunen eller landstinget bestämmer ensam, enligt besluta att allmänheten har rätt att ta del av handlingar hos om

företaget enligt de grunder gäller för allmänna handlingars

som

offentlighet i TF och sekretesslagen. Detsamma gäller när kommunen eller landstinget bildar stiftelse för en kommunal angelägen-

ensam en

het. Innan vården kommunal angelägenhet lämnas över till ett

av en bolag eller förening där kommunen eller landstinget bestämmer en

tillsammans med någon annan, skall fullmäktige enligt 3 kap 18 § se till att allmänheten får rätt att ta del av handlingar i en omfattning som

är rimlig med hänsyn till andelsförhållandena, verksamhetens art och

omständigheterna i övrigt. Detsamma gäller när kommunen eller landstinget tillsammans med någon annan bildar en stiftelse för en

kommunal angelägenhet. Den l januari 1995 träder en ny bestämmelse i 1 kap. 9 § sekre-

tesslagen i kraft. Enligt denna skall vad som föreskrivs i TF om rätt

del handlingar hos myndighet i tillämpliga delar också gälla

att ta av

handlingar hos aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar och

stiftelser där kommuner, landsting och kommunalförbund utövar ett

rättsligt bestämmande inflytande. Sådana bolag, föreningar och stiftelser skall vid tillämpningen sekretesslagen jämställas med

av

myndighet. I paragrafen i vilka fall ett sådant inflytande skall

anges

föreligga. För vissa delägda kommunala företag träder lagän-

anses dringen i kraft först den 1 januari 1998 prop. l99394z48, bet. 199394:KU13, rskr. 199394:46, SFS 1993:1298. Riksdagen har också beslutat att allmänna handlingar som finns hos

myndighet skall vara offentliga även efter en bolagisering. Det

en

bolag eller liknande som tagit över en myndighets uppgifter skall

förvara handlingarna så länge de behövs för verksamheten. Under som

tiden skall handlingarna tillgängliga för den som vill ta del av

vara

dem. Även reglerna sekretess skall gälla för de handlingar tas

om som över vid bolagisering. Handlingarna skall också vårdas enligt en

264 Utredningens förslag

reglerna i arkivlagen. Eftersom riksdagens beslut innebär ändring

en

i TF kan de nya reglerna träda i kraft först den 1 januari 1995. Dessförinnan måste, riksdagen, efter valet i september innevarande

år,

fatta ett andra beslut grundlagsändringen prop. 199394: 1 13, bet

om

199394:KU20.

Det förslag till EG-direktiv skydd för enskilda vid behandling

om av personuppgifter och om det fria flödet sådana uppgifter av Proposal for a Council Directive SYN 287 för närvarande som

behandlas i Ministerrådet har givit upphov till debatt i bl.a.

en

massmedia om den svenska offentlighetsprincipen kan bibehållas

om

Sverige blir medlem i EU. Regeringen har efter avslutande

av

medlemsförhandlingarna med EU i en förklaring betonat vikten

av

offentlighetsprincipen. Beträffande direktivförslaget bilaga

se

Överväganden

I avsnitt 3.3.1 har redovisats de bestämmelser i sekretesslagen med stöd av vilka ett kan hållas hemligt. Någon sekretess

personnummer gäller normalt inte för uppgifter Dock kan i vissa om personnummer.

fall sekretesskydd ges även sådana uppgifter adress,

som namn, civilstånd och Det är fallet då det särskild personnummer. av

anledning kan antas att den enskilde eller någon honom närstående

lider men av att sådana uppgifter röjs

se prop. 197980:2, del A, s.

210 211. Jfr även 198788:41 14. Ett sådant fall kan - prop. s. vara t.ex. då en adress har blivit spärrad på grund befarad av person-

förföljelse RÅ RÅ

se 1988 not. 785 och 1992 not. 142 och 143.

Flertalet av de rättsfall rör utlämnande uppgift bl.a.

som av om personnummer har avsett personer anställda vid eller varit som

föremål för åtgärder inom sjukvården, socialtjänsten och försäkrings-

kassan RÅ 1986 468, RÅ RÅ not. 1988 not. 618 och 690, 1989 not 212, RÅ 1992 RÅ not. 593, kriminalvården 1988 not 38, 1990 not. 217, 420 och 511, domstol RÅ 1989 not. 519, 520, 521 och 522 och polisen RÅ 1986 not. 84, 1988 not. 183 och 783, 1989 not 7. En

genomgång av praxis utvisar att uttrycket men har getts en mycket

vid innebörd och att beviskraven i fråga risken för sådant om men

ställts relativt lågt, särskilt då personförföljelse kunnat befaras. Det torde vara i undantagsfall den enskilde uppfattar utläm-

som ett

nande av namn, adress och något positivt. I regel

personnummer som

är det t.ex. fråga att inhämta sådana uppgifter i om syfte att inleda ett inkassoförfarande, en process, ett exekutionsförfarande, oönskad

en

reklamkampanj osv. Det kan inte hållas för uteslutet att även utlämnande av personnummer for dylika syften ibland kan få bedömas

som men.

Utredningens förslag 265

En bestämmelse som i många fall kan hindra utlämnande av uppgift om personnummer är stadgandet i 7 kap. 16 § sekretesslagen. Enligt den bestämmelsen gäller sekretess för personuppgift i sådant personregister som avses i datalagen. Sekretess gäller om det kan antas att utlämnande skulle medföra att uppgiften används för automatisk databehandling i strid med datalagen. För utlämnande kan därför ställas krav på att erforderlig licens eller tillstånd finns att föra RÅ till

personregister Se t.ex. 1991 not. 435. Enligt kommentaren sekretesslagen Corell m.fl 3 uppl., 1992 s. 208 aktualiseras risk för

. , skada enligt paragrafen i praktiken bara vid massuttag i någon form av uppgifter från registret. Datainspektionen kan för visst personregister meddela föreskrifter enligt datalagen som innebär en begränsning av vilka uppgifter som får finnas i ett personregister. En föreskrift att ett personregister inte får innehålla uppgift om personnummer kan därför utgöra hinder att utfå sådan uppgift med stöd av offentlighetsprincipen 2 kap. 3 § andra stycket TF. Datainspektionens alltmer restriktiva tolkning av 7 andra stycket § datalagen kan därför indirekt komma att medföra en ökad sekretess för uppgift om personnummer som finns i myndigheternas personregister. Beträffande Datainspektionens praxis, se bl.a. bilaga 9. En personuppgift i ett personregister får inte heller lämnas ut om det kan antas att ett utlämnande skulle medföra att uppgiften används för automatisk databehandling i utlandet och att detta medför otillbörligt intrång i någons personliga integritet. I det senare fallet ankommer det på Datainspektionen att pröva frågan om utlämnande. Sekretess för utlämnande till utlandet gäller dock inte när fråga är om utlämnande till länder som har anslutit sig Europarådets dataskyddskonvention. Frågan om sekretesskydd för personnummer togs upp av DOK i betänkandet SOU 1987:31 Integritetsskyddeti informationssamhället Kommittén fann inte skäl att föreslå ett skydd i sekretesslagen för personnummer. DOK ansåg bl.a. att personnumren i dag är så allmänt spridda att ett sekretesskydd inte skulle full genomslagskraft på en mansålder om man inte, samtidigt som sekretessen infördes, bytte ut alla befintliga personnummer. Vidare skulle man få avstå från att använda det nya personnumret också i allmänna handlingar vilkas innehåll inte i övrigt kräver sekretesskydd. I ADB-systemen på den offentliga sidan skulle man bara kunna registrera personnumren om man gjorde det möjligt att ta fram allmänna handlingar på ett sådant sätt att personnumren inte blev synliga. DOK ansåg att det från integritetssynpunkt fanns mycket begränsade fördelar med ett sekretesskydd av personnumren och att dessa fördelar inte motiverade de svåröverskådliga kostnader och omställningsproblem som en sådan

förändring enligt utredningen mening skulle medföra sid 121

266 Utredningens förslag

Utredningen föreslår en särskild lag användning om av personnummer. Den föreslagna lagen innebär en väsentlig begränsning av användningen av personnummer. Personnummer får enligt lagförslaget endast användas om användningen medgivits i lag. Det kan att synas de föreslagna reglerna skulle innebära tillräcklig begränsning en av användningen av personnummer och att något sekretesskydd för uppgift om personnummer inte skulle nödvändigt. Oavsett vara om uppgiften om personnumret inhämtats från offentlig eller privat källa blir användningen numret beroende laga stöd finns för av av om dess användande. Utredningens lagförslag innebär emellertid inte att personnumren försvinner från den offentliga sektorn. Inom en överskådlig framtid kommer sådana nummer att finnas kvar i myndigheternas register och handlingar. Även om Aviseringsutredningens förslag om ett aviseringsregister skulle genomföras kommer det att vara möjligt att med stöd offentlighetsprincipen av inhämta uppgift om personnummer från många myndigheter. Det finns därför ett behov av att även använda sekretesslagstiftningen för att minska personnummeranvändningen. Redan på denna grund bör därför en förändring av sekretessen övervägas. Förutom att det utgör ännu ett sätt att begränsa personnummeranvändningen bör även en del andra omständigheter vägas in i bedömningen av behovet av sekretesskydd för Med personnummer. hänsyn till den enskildes integritetsskydd är det en klar brist att uppgift om personnummer inte har något skydd i sekretesslagen. Det framstår för många enskilda olustigt att deras som personnummer genom offentlighetsprincipen är tillgängliga för alla och envar. Möjligheterna för att med personnumret som nyckel inhämta och sambearbeta olika slags personrelaterad information från offentliga register innebär en integritetsrisk som inte kan lämnas utan avseende. Offentligheten ger också den som ämnar använda personnummer i olovliga syften en möjlighet att på ett enkelt sätt inhämta nödvändiga

uppgifter om enskilds personnummer se beträffande missbruk av

personnummer bl.a. avsnitt 5.2.. Ett sekretesskydd för uppgift om personnummer skulle också innebära en avsevärt minskad exponering utåt av personnumret. Om Aviseringsutredningens förslag ett aviseringsregister för om hela landet genomförs bör detta register, liksom dagens SPAR

se

avsnitt 4.3.3, kunna användas för att erhålla uppgift enskilds om en namn, adress, födelsetid och personnummer. Ett sådant register skulle kunna vara uppbyggt på så sätt att innehållet den information av som delas ut blir beroende av mottagarens behörighet att motta informationen. Personnummer skulle då kunna lämnas ut endast till dem som har stöd för detta i lagen om-användning av personnummer. I utredningens förslag till lag om användning av personnummer finns i

Utredningens förslag 267

6 § en bestämmelse att Skattemyndigheten skall lämna om ut uppgift om personnummer till den som enligt lagens 3§ är behörig att använda sådan uppgift. Den hos myndighet begär som en att utlämnat uppgift skall hänvisas till om personnummer skattemyndigheten. Närmare föreskrifter sådant utlämnande om av personnummer får enligt bestämmelsen meddelas av regeringen eller den myndighet

som regeringen bestämmer. För det fall det föreslagna aviseringsregistret kommer till stånd torde lämpligen sådana närmare föreskrifter

om personnummerutlämning ingå i den lag som reglerar det registret. Det finns alltså ett flertal skäl talar för skydd införs i som att ett sekretesslagen för uppgift om personnummer. Den tekniska utvecklingen har fortsatt. De praktiska omständigheter tidigare som talade emot ett sådant skydd har inte längre samma styrka. Enligt uppgift är det nu tekniskt möjligt att till inte alltför hög kostnad en administrera ett system med sekretesskydd för personnummer och hindra exponering allmänna handlingar. I av personnummer samband med införande av sekretesskydd för kan personnummer inledningsvis uppkomma relativt höga kostnader, t.ex. för utvecklande

av nya dataprogram och rutiner, men sådana kostnader torde ha engångskaraktär. Konsekvenser utredningens förslag behandlas i av avsnitt Införandet av ett dylikt sekretesskydd skulle inte strida mot syftet med offentlighetsprincipen och den grundlagsstadgade rätten till insyn i allmän handling hos myndighet skulle bestå även uppgift om om personnummer sekretesskyddas. Den uppgift som skulle skyddas är uppgiften om personnumret som sådant och inte uppgift den om enskildes födelsetid eller Det får därför fråga namn. anses vara om en

acceptabel och ytterst marginell inskränkning handlingsoffentlig-

av heten. Däremot skulle införande av ett sekretesskydd ge en kraftig signal från samhällets sida vikten personnummeranvändav att ningen minskar. Även det om naturligtvis är omöjligt att effektivt sekretessbelägga uppgifter som tidigare varit så offentliga som personnumren får det ända anses utgöra ett medlen för att på sikt av avsevärt minska användningen Utredningen av personnummer. anser därför att ett sådant skydd bör införas. För att ett sekretesskydd skall få en verklig mening måste sekretessen omfatta uppgiften om personnummer som sådant och inte bli beroende någon s.k. av menprövning i varje enskilt fall. Det finns endast ett fåtal lagregler stadgar tystnadsplikt för den som enskilda sektorn. En dessa regler finns i 13 § datalagen. Enligt av denna bestämmelse får den är registeransvarig eller har tagit som befattning med personuppgifter eller uppgifter insamlats till som sådana register inte obehörigen röja vad han därigenom fått veta om enskilds personliga förhållanden. Regler om tystnadsplikt finns också

268 Utredningens förslag

i kreditupplysningslagen och bankrörelselagen se vidare översikt i

avsnitt 3.3.3. Vad angår personnummeranvändningen inom den enskilda sektorn kommer den att regleras av den föreslagna lagen om användning vilken torde innebära en avsevärd av personnummer, minskning den privata användningen. Utredningen anser inte att det av för närvarande finns anledning att föreslå någon ytterligare lagstadgad skyldighet tystnadsplikt för den enskilda sektorn. Frågan bör dock om omprövas tid efter den nya lagstiftningens ikraftträdande. Uten redningen vill dock i detta sammanhang peka på att det i dag, som framgått avsnitt 3.3.3, inte finns något lagstadgat sekretesskydd i av försäkringslagstiftningen för de känsliga uppgifter om enskild som hanteras försäkringsbolag och försäkringsmäklare. Detta framstår av bristfälligt och det borde därför finnas skäl att snarast införa ett som sådant skydd. Ett sådant sekretesskydd skulle kunna utformas likt den s.k. banksekretessen.

Utredningens förslag

Utredningens förslag innebär att det införs bestämmelse i 7 kap. en ny sekretesslagen. I bestämmelsen stadgas att sekretess gäller för uppgift

om personnummer. Personnummer har definierats som sådan identitetsbeteckning som i 18 § folkbokföringslagen. Definitionen torde bl.a. hindra att avses uppgift enbart födelsetid eller födelsenummer lämnas ut i de fall om uppgiften måste hämtas ett fullständigt angivet personnummer. ur Eventuellt kommer det att erfordras ett särskilt register som kan tillhandahålla uppgifter om födelsetid. Utan hinder av sekretessen skall uppgift om personnummer lämnas till den som enligt lagen om användning av personnummer har rätt att använda sådant nummer. Sekretess hindrar alltså inte att uppgift lämnas till den som har rätt att använda om personnummer detta enligt lag eller användning erfordras för att uppfylla krav om angående personnummer som föreskrivs i lag. Att uppgift om personnummer får lämnas till annan myndighet om uppgiftsskyldighet följer lag eller förordning framgår 14 kap. l § i gällande av av sekretesslag. Att efter någon slags menprövning lämna ut uppgift om till någon annan än den som har rätt att använda detta personnummer förefaller inte meningsfullt. Sekretessen föreslås därför bli absolut och alltså inte beroende av någon s.k. menprövning. Ett lämpligt sätt att erhålla uppgift kan vara att använda sig av SPAR om personnummer eller om Aviseringsutredningens förslag genomförs det föreslagna aviseringsregistret. Bestämmelserna i 14 kap. sekretesslagen om vissa begränsningar i sekretessen avses gälla även för uppgift om person-

nummer.

Utredningens förslag 269

Det normala är att sekretessen för uppgifter i allmänna handlingar är avgränsad i tiden. När det gäller skyddet för enskildas personliga förhållanden är sekretesstiden i regel maximerad till femtio eller sjuttio år. Då det gäller uppgift om personnummer är avsikten att sekretessen skall gälla under den enskildes livstid. Det framstår därför inte som särskilt lämpligt att i lagen ange en specifik tidsgräns. För det fall en sådan skulle införas är det i vart fall inte tillräckligt med been gränsning till 70 år. Utredningen finner att det i stället för särskild en tidsgräns bör anges att sekretessen gäller under den enskildes livstid. Den som gör gällande att sekretessen upphört på grund den av att enskilde avlidit har att styrka att så är fallet. Detta gäller dock inte om det framstår som uppenbart att den enskilde inte kan i livet. vara Tystnadsplikten för uppgift om personnummer bör dock inte ha företräde framför den rätt att lämna uppgifter för offentliggörande i tryckt skrift, i radio eller TV den s.k. meddelarfriheten, m.m., om vilken det finns särskilda bestämmelser i TF och YGL. Beträffande behovet sekretesskydd i försäkringslagstiftningen av anser utredningen att frågan bör få en lösning som omfattar inte enbart ett skydd för uppgift Sekretesskyddet bör omfatta om personnummer. alla känsliga uppgifter om enskilds personliga och ekonomiska förhållanden. Att föreslå sådan ändring försäkringslagstiftningen en av ligger emellertid utanför utredningens uppdrag. RSV har i en skrivelse i oktober 1993 till regeringen anmält att motstridiga uppfattningar föreligger mellan Datainspektionen och RSV i fråga om tillhandahållande uppgifter det centrala skatteregisav ur tret. Efter inhämtande av yttrande från JK har regeringen överlämnat handlingarna i ärendet till utredningen för att tas under övervägande inom ramen för utredningens arbete Dnr 453993. När det gäller tillhandahållande uppgifter av om personnummer föreslår utredningen, tidigare anförts, detta skall ske som att genom skattemyndighetens försorg. Förslaget sekretess torde innebära om stora inskränkningar när det gäller möjligheten att lämna ut uppgift om personnummer. Förfarandet vid utlärrmande uppgift av om personnummer har således i utredningens förslag blivit föremål för en relativt ingående reglering.

6.4.2 Kryptering, aliasnummer m.m. Eliminering av

personnummer i klartext

Kryptering som metod att begränsa användningen av personnummer

I de fall det av olika skäl inte är realistiskt att avstå från användningen av personnummer kan det ändå vara möjligt att på annat sätt skapa ett

270 Utredningens förslag

starkare integritetsskydd. Genom att personnurnret inte skrivs ut i

klartext kan exponeringen av personnummer minska väsentligt. Kryptering eller användning av aliasnummer är metoder som är

användbara både i slutna system och i samband med överföringar av uppgifter. I det fallet kan kryptering utgöra ett verksamt skydd

senare mot obehörig åtkomst av information genom kryptering av data under överföring. Kryptering innebär eliminering av personnummer i en klartext.

Allmänt om kryptering

Kryptering av ADB-information innebär att lagrade uppgifter med en

algoritm förändras så att informationen blir oläsbar för den som inte har tillgång till nyckel för att dekryptera eller på annat sätt forcera en

texten. Medel och metod för kryptering och dekryptering kallas

kryptosystem.

Tidigare låg nästan hela hemligheten med kryptering och dekryptering i själva kryptosystemet. Numera kan kryptosystemen i princip vara öppna. Det som är hemligt läggs i en kryptonyckel eller i kombinationer av flera sådana. En krypteringsnyckel kan bestå av ett antal

siffror. Nyckeln kan finnas lagrad i ett s.k. smart card. Det är också

möjligt att bygga in nyckeln i systemet. Om personnummer i ett system krypterats att krypteringsnyckeln byggts in i systemet

genom kan finnas i klartext datorskärmen, men de personnummer

följer med någon tillskansar sig databasen

personnummer som om

finns endast i krypterad form. Metoden skyddar således mot sådan obehörig åtkomst av personnummer som sker genom tillgrepp av

databasen.

Säkerheten hos ett kryptosystem vilar ytterst nyckelhanteringen. Olika problem kring nyckelhanteringen har bl.a. definierats i en SIS-

rapport SIS teknisk rapport 312, Kryptering i ADB-system. Pro-

blemen gäller framförallt vid transmissionskryptering, men är i vissa delar tillämpliga också för filkryptering. De problem som diskuteras i rapporten behandlar bl.a. transporter av krypteringsnyckel.

Det finns algoritmer personnummer kan skapa nya som av sifferserier som inte är möjliga att åter härleda till personnumren. Förfarandet kan användbart i sammanhang där man vill skapa ett vara nytt identitetsbegrepp som inte behöver kunna återföras till personnumret.

Överföringar av personuppgifter från en informationsmängd till en

innebär risker för otillåten åtkomst av uppgifterna. Ibland annan

omgärdas de sända uppgifterna av ett sigill. Sigillet innebär endast att de uppgifter i sändningen som omgärdas av sigillet inte kan ändras.

Utredningens förslag 271

Något skydd mot otillåten åtkomst till uppgifterna skapas således inte. Sigillet öppnas med hjälp av en nyckel. Ett annat sätt att skydda mot otillåten åtkomst i samband med överföringar är genom kryptering av uppgifterna i samband med överföringen. Krypteras personnummer hos den sändande måste mottagaren, om personnummer behövs för att matcha uppgifterna mot personnummer, ha kännedom om krypteringsnyckeln. Olika krypteringsnycklar kan användas vid varje sändning. Om uppgifterna är krypterade hos den sändande parten och denne vill hemlighâlla sin interna krypteringsnyckel kan uppgifterna först dekrypteras varefter de krypteras med den för den aktuella sändningen valda krypteringsnyckeln. När uppgifterna dekrypteras sorteras de efter om personnummer. Det är inte nödvändigt att sortera dem sedan de krypterats med om sändningsnyckeln . En enklare form av kryptering eller omvandling av personnummer kan ske genom att det parallellt med personnumret skapas ett nytt nummer för varje registrerad individ. omvandlingen sker automatiskt i systemet och någon nyckel behövs inte. omvandlingen eller skapandet av ett nytt identitetsbegrepp kräver vissa systemändringar. Om man väljer att lagra aliasnummer innebär det större ingrepp i databas, register och program än om man inte lagrar det. Det är inte nödvändigt att lagra det nyskapade numret. Detta kan skapas vid behov, exempelvis för användning vid extern exponering kräver som att posten kan återknytas till ett visst Metoden personnummer. ger en lägre skyddsnivå än kryptering, men den är billigare och torde i regel inte kräva några större ingrepp i befintliga system. I detta sammanhang är det inte helt korrekt att använda begreppet kryptering. I stället har utredningen valt att i dessa sammanhang tala användning om av aliasnummer. Med användning aliasnummer således av avses att en person registreras med olika nummer. För att ett register skall personregister i datalagens anses som mening krävs inte att registret innehåller identitetsuppgift är en som entydig eller unik eller mera allmänt bekant. Även det är möjligt om endast för den invigde att förstå vilken bör registret person som avses, omfattas regleringen i datalagen. Även av ett register där alla identitetsuppgifter ersatts med löpande nummer, kodbeteckningar eller dylikt hänförs till kategorin personregister, förutsatt antingen att man maskinellt eller på manuell väg kan översätta siffer- eller kodbeteckningama. Detta torde gälla hur tillförlitlig krypteringsmetoden än är och hur åtskilda man än förvarar det krypterade registret och det nyckelband som måste kopplas till registret för att uppgifterna skall kunna läsas i klartext. Jfr 1973:33 118 och Claes Kring, Sten prop. s. Wahlqvist, Datalagen med kommentarer, 1989, 55. s.

272 Utredningens förslag

Kryptering är teknik kan medverka till skyddet av data både en som vid kommunikation och vid lagring. Enbart kryptering är emellertid inte tillräckligt för att skapa ett starkt skydd. Krypteringen bör kompletteras med fysiskt skydd, behörighetskontroll m.m. Avidentifiering ett register innebär att namn, personnummer och av andra beteckningar är direkt hänförliga till den enskilde avsom lägsnas. Genom att de uppgifter finns kvar inte längre kan som hänföras till identifierad eller identifierbar enskild person faller en en ADB-hantering uppgifterna inte längre under datalagens beav stämmelser. Teoretiskt kan det möjligt att i vissa fall genom s.k. vara bakvägsidentifikation, även efter företagen avidentifiering, en identifiera viss Datainspektionen har i sin praxis ställt höga en person. krav på att bakvägsidentifikation inte skall vara möjlig för att avidentiñering skall anses föreligga. Forcering innebär att kryptotext bearbetas så att en obehörig utan en kännedom använd kryptonyckel kan härleda den dolda klartexten om eller kan härleda den använda nyckeln. Systemforcering innebär man tar reda på funktionen hos ett okänt kryptosystem, när nyckeln samt krypto- och klartext är kända.

Kryptosystem granskning och kvalité -

Det kan svårt för användare att bedöma kvalitén på ett vara en kryptosystem. Kryptosystem som skall användas inom försvaret kräver särskilt godkännande. Det kan för avancerade kryptosystem krävas flera års kontroll. Även kryptosystem för civila ändamål kan komma att utsättas för likartade granskningar. Vilken skyddsnivå ett kryptosystem måste uppfylla beror givetvis på hur stort skydd behövs för den krypterade informationen. som Detta är i sin tur beroende vilken hotbild som finns och vilka av de kan tänkas ha som man vill skydda sig mot. resurser För allmän spridning och användning kryptering är det en mer av viktigt med Standardisering kryptofunktioner och standardiserade av

ADB-gränssnitt. Jfr den nämnda rapporten från SIS, rapport

ovan 312, Kryptering i ADB-system. Redan i mitten av 1970-talet gjordes det från federalt håll i USA klart att en icke hemlig krypteringsalgoritm skulle standardiseras. En sådan standard skulle medföra större användning, lägre priser och underlätta möjligheterna till samtrafik mellan olika system. National Bureau of Standards, som var det organ i USA genomförde standardiseringen menade också att publicesom randet algoritmer god garanti för att en allmän och kritisk av var en granskning av algoritmens egenskaper skulle ske. I USA har nyligen framförts förslag att det i varje telefon, om telefax och modem saluförs skall finnas en huvudnyckel i form som

Utredningens förslag 273

av ett chip the Clipper Chip möjliggör som för myndigheterna CIA, FBI, NSA m.fl att dekryptera alla krypterade meddelanden. Se bl.a. artikeln Who Should Keep the Key’s i TIME Magazine den 14 mars 1994.

Kryptering och sekretess

Även den om information som finns hos myndighet lagras i en krypterat skick är myndigheten inte beslutats - om annat skyldig att på begäran den registrerade lämna av registerutdrag till den registrerade i enlighet med datalagens föreskrifter och Datainspektionens föreskrifter i DIFS 1982:2. I inspektionens föreskrifter anges att den registeransvarige är skyldig att besvara förfrågan en om registerutdrag snarast. Om inte besked kan länmas in 30 om dagar efter det att förfrågan erhållits måste den registeransvarige inom den tiden lämna

besked om orsaken till dröjsmålet.

En myndighet är också skyldig att utan dröjsmål dekryptera ett personregister för att kunna fullgöra sina skyldigheter enligt offentlighetsprincipen i TF.

I sekretesslagen 1980:100 5 kap. 2§ 3 och 4 pp. anges att sekretess gäller för uppgift säkerhets- eller

om bevakningsâtgärd med

avseende på telekommunikation 3 p. och behörighet få att tillgång till upptagning för automatisk databehandling eller annan handling 4 p. om det kan antas att syftet med åtgärden motverkas uppgiften om röjs. Bestämmelsen informationssäkerhet inom telekommunikation om 3 p. kan utnyttjas för att hålla uppgifter säkerheten vid datorkomom munikation hemliga, t.ex. i ett allmänt datanät.

Bestämmelsen informationssäkerhet för

om ADB-upptagningar 4

p. gäller i första hand uppgifter om behörighetskoder och behörighetsnycklar samt arrangemang och fördelning dessa. Bestämmelsen av begränsas inte till upptagningar utgör som hemliga, allmänna handlingar i TF:s mening. Således skyddas även offentliga upptagningar mot risk för obehörigt intrång. Jfr Hans Corell m.fl.

Sekretesslagen Kommentarer till 1980 års lag med ändringar, 1992, s. 122.

Sekretesslagens 5 kap. 3 § föreskriver sekretess gäller för att uppgift som lämnar eller kan bidra till upplysning chiffer, om kod eller liknande metod har till syfte underlätta befordran som att eller användning i allmän verksamhet uppgifter föreskriven av utan att sekretess åsidosätts, det kan syftet med om antas att metoden motverkas om uppgiften röjs. Bestämmelsen skyddar således den krypteringsnyckel, kod, som används i allmän verksamhet och där syftet med krypteringen är att underlätta befordran eller användning av i och för sig sekretessbelagda uppgifter. Sekretessen gäller dock endast om ett

274 Utredningens förslag

röjande uppgiften kan antas motverka syftet med krypteringen eller

av chiffret, dvs. att slå vakt om sekretessen i allmän verksamhet.

Bestämmelsen är tillämplig även när det gäller förvaring av krypterat

material.

Kryptering inom den offentliga sektorn

Inom försvaret har utvecklats och används olika slags kryptosystem. Dessa system har huvudsakligen utvecklats inom Totalförsvarets

signalskyddsavdelning. Denna avdelnings sektion för kryptering säljer

och testar krypteringsmetoder.

SCB har utvecklat olika tekniska förfaringssätt för kryptering. Syftet

öka uppgiftsskyddet och att begränsa tillgången till krypterings-

är att

nyckeln samtidigt göra det möjligt att för legitima ändamål

men

återskapa identitetssambandet. Se bl.a. SCB:s rapport från 1991,

Försöksverksamhet med kryptering vissa register och den av SCB av

år 1992 utgivna skriften Dataskydd och uppgiftslämnarfrågor. Vid tidpunkten för det medicinska födelseregistrets tillkomst år

1972 diskuterades möjligheterna till kryptering av personnummer i Socialstyrelsens olika medicinska register. Avsikten med en kryptering

i första hand att förstärka den enskilda individens skydd mot var otillbörligt intrång i registret eftersom vid denna tidpunkt något

datarnaskinellt behörighetsskydd inte utvecklat vid de datacentraler

var

som Socialstyrelsen anlitade. När verksamheten vid det medicinska födelseregistret startade skedde kryptering faderns och moderns personnummer vid

en av

registrering statistiska uppgifter förlossningar m.m. Under 1974

av om

började dock värdet den använda kryteringsmetodiken att dis-

av kuteras. Invändningar framfördes avsåg bl.a. sekretessen. Det som ifrågasattes inte skyddet för den enskilde individen minskade vid om

krypteringsförfarande. Anledningen till detta skulle vara att

ett

krypteringsnyckeln kunde betraktas allmän, icke sekretessbelagd,

som handling. Oklarhet rådde på denna punkt. Om nyckeln betraktades

allmän handling utan sekretess var slutsatsen att krypteringen

som en i sig kunde åtgärd utan avsedd effekt. Med denna anses som en

tolkning utgångspunkt fanns inte längre några skäl att personnum-

som

ret i registren lagrades i krypterad form. Ytterligare en synpunkt som framfördes mot särskild kryptering var att SCB vid denna tidpunkt

en hade utvecklat ett behörighetssystem skulle förhindra obehörig som användning hemliga register. Detta behörighetssystem hade byggts av kring ett antal kontroller utfördes före, under och efter upp som

maskinell bearbetning av registret. Detta behörighetssystem som

Utredningens förslag 275

utnyttjades av Socialstyrelsen vid bearbetning registren kunde,

av menade man, ersätta den konventionella krypteringen. Diskussioner i krypteringsfrägan fördes mellan företrädare för Socialstyrelsen, Datainspektionen och Socialdepartementet där främst Datainspektionen företrädde uppfattningen krypteringens nackom delar. Inspektionen menade att kryptering varit meningslös åtgärd en eftersom kodnyckeln inte kunnat hemlighållas. Genom ändring i en den dåvarande sekretesslagen 16 § trädde i kraft den 1 januari a som 1978 blev det emellertid möjligt att vid behov använda kryptering. Lagändringen innebar att dokumentation rörande kryptering eller därmed jämförlig åtgärd, ändamål är att skydda vissa vars typer av statistik-uppgifter och bearbetningar mot obehörig åtkomst, inte får lämnas ut om det kan antas att handlingens offentliggörande skulle

motverka syftet med åtgärden.Se bl.a. Socialstyrelsen redovisar

1979: Principprogram för hälso- och sjukvårdsstatistik, Bilaga s. 152. Beträffande användning krypteringsmetoder inom vårdomav rådet se bl.a. promemorian Nya tekniker för bättre dataskydd i vårdsystemen, utgiven av Hälso- och sjukvårdens utvecklingsinstitut i mars 1993. Se även Norges offentlige utredninger NOU 1993:22 Pseudonyme helseregistre. Arbetsmarknadsstyrelsen har i viss utsträckning använt sig av särskilda löpnummer i statistikinformation.

GRIND se avsnitt 4.3.4 kom vid sina överväganden alternativa

om

identifikationsbegrepp fram till att det saknades förutsättningar för att

pröva andra identifikationsbegrepp för sådana lokala register som direkt eller indirekt kommunicerade med statliga personregister. Eftersom de statliga registren använder identifikapersonnummer som

tionsbegrepp ansåg GRIND det nödvändigt att även de lokala register

som kommunicerar med de statliga registren innehåller personnummer. Däremot menade GRIND att det fanns möjligheter att i sådana lokala register koda personnummer, exempelvis i personalregister. Det kodade numret kan användas identifikationsbegrepp i den lokala som bearbetningen av innehåller i dessa register. För att kommunicera med statliga register måste det kodade numret i förekommande fall översättas till personnummer. GRIND lade inget generellt förslag vad gäller möjligheten koda att personnummer eftersom man menade att personnumret ända är det grundläggande identitetsbegrepp som måste finnas kvar. Däremot ansåg GRIND att varje nämnd eller bolag skall överväga att koda personnummer i berörda register bl.a. i syfte att skydda den personli-

ga integriteten lokalt i Göteborg. Se bl.a. Personnummerutredning i

Göteborgs stad, Göteborgs stad, kommunfullmäktige, handling 1991 nr 299.

276 Utredningens förslag

Datainspektionen rekommenderar i sina allmänna råd om ADB-

säkerhet för personregister att överföring särskilt känsliga person-

av

uppgifter integritetsklass 1 mycket hög nivå enligt inspektionens

klassiñceringssystem med hjälp datakommunikation utanför den av

lokaler bör ske endast i krypterad form. Även i sin registeransvariges tekniska rapport ADB-säkerhet för personuppgifter vid telefaxöverföring framhåller inspektionen att kryptering är önskvärd funktion vid

en

överföring känsliga uppgifter mellan telefaxutrustningar. Krypte-

av

ringen kan då vara en inbyggd funktion i telefaxen. Krypteringen görs vanligen först när informationen sänds och dekrypteringen sker i

samband med att information tas emot. I minnet ligger dokumentet

således lagrat i klartext. För att utnyttja kryptering krävs att sändande och mottagande utrustning har kryptosystem. Det är också

samma

möjligt att sända okrypterade dokument till en telefax som har inbyggd

kryptering. Alternativet till inbyggd kryptering är att krypteringen

utförs i utrustning. Krypteringsutrustningen kopplas då in

en separat mellan telefaxen och telejacket.

Datainspektionen har i olika sammanhang anfört att skyddskryptering ett personregister enbart är att betrakta som en säkerhetsåt-

av

gärd. En sådan åtgärd kan, inspektionen, inte ersätta behovet

menar

föreskrifter informerat samtycke i det fall exempelvis ett

av om

statistikregister bör bygga sådan grund. Inspektionen har också menat att ett krypterat personregister är att bedöma som ett personregister enligt datalagen och att de registrerades insynsrätt inte fick

begränsas.

När det gäller skyddskryptering personregister i förening med att

av

registeransvarig myndighet avhänder sig krypteringsnyckeln till en

en myndighet har inspektionen av principiella skäl avstyrkt att annan

krypteringsnycklar förvaras hos inspektionen.

Andra utredningars förslag

Statistikutredningen tog upp frågan om kryptering i sitt betänkande SOU 1990:43 Förenklad statistikutredning. Utredningen föreslog bl.a.

att i princip alla ADB-baserade register skulle anonymiseras utan dröjsmål sedan statistiken hade framställts. En anonymiseringsmetod enligt utredningen kryptering. Utredningen anmärkte särskilt att

var

när det gällde personregister som förs med hjälp av ADB är datalagen

tillämplig hur tillförlitlig anonymiseringsmetoden än är. Forskningsetiska utredningen behandlade frågan kryptering i sitt om

betänkande SOU 1989:74 Forskningsetisk prövning. Utredningen

föreslog att underrättelseskyldigheten till de registrerade skulle inskränkas i fråga krypterade register. Motsvarande förslag om

Utredningens förslag 277

återfinns också i Datalagsutredningens slutbetänkande SOU 1993: 10 En ny datalag.

Internationella dokument

Enligt Europarádskonventionen skall lämpliga säkerhetsåtgärder vidtas för att skydda personuppgifter gentemot oavsiktligt eller otillåtet utplänande, oavsiktlig förlust, otillåten åtkomst, ändring eller spridning art. 7. I de olika Europarddsrekommendationerna på dataskyddsområdet ställs också särskilda krav på datasäkerhetsåt-

gärder.

En av principerna i 0ECD:s riktlinjer ifråga om integritetsskyddet och persondataflödet över gränserna är att rimliga säkerhetsåtgärder skall vidtas för att skydda personuppgifter risker for förlust mot eller otillåten åtkomst, förstörelse, användning, förändring eller otillåtet röjande punkt ll. OECD:s råd antog i november 1992 riktlinjer för säkerhet informationssystem, Guidelines For the Security of Information Systems. Samtliga 24 medlemsländer har godtagit dessa riktlinjer för säkerhet. OECD har bedömt

krypteringsfrågan vara av stor vikt

och dess adhoc-kommitté för dataskydd höll i december 1992 ett möte vars huvudtema var kryptering ett sätt skydda som att personuppgifter.

Förslaget till EG-direktiv se bilaga 4 föreskriver bl.a. lämpliga

att tekniska och organisatoriska åtgärder skall vidtas för att skydda personuppgifter mot oavsiktlig eller olaglig förstörelse eller oavsiktlig förlust och mot otillåten ändring eller röjande eller någon annan otillåten behandling. Sådana åtgärder skall säkerställa en lämplig nivå av säkerhet med hänsyn till arten de uppgifter skall av som skyddas och en värdering av de tänkbara riskerna. Härvid skall beaktas av Kommissionen utfärdade rekommendationer datasäkerhet om och

inbördes nätkompatibilitet art 17.1. Då

personuppgifter sänds i ett nätverk skall åtgärder vidtas lämplig säkerhetsnivå

som ger en art

17.2. Om det finns möjlighet till

direktuppkoppling skall datorn och

programvaran vara utformad på ett sätt gör att uppkopplingen kan som

ske på ett lagligt sätt art 17.3. Artikel 33 i direktiviörslaget

ger Kommissionen befogenhet att utfärda bestämmelser datasäkerhet. om Det finns redan i dag inom EG antal direktiv ett stort som påverkar databehandlingens användning och säkerhet. En del dessa stor av gäller bestämmelser rörande produkternas tekniska detaljer som måste beaktas inom respektive bransch. I vissa fall innefattar dessa normer även krav på viss teknisk datasäkerhet. I 1992 fattade mars EG:s Ministerråd beslut handlingsplan för om en datasäkerhetsarbete, INFOSEC 92. Planen gäller för period två år. en om Syftet är att utveckla en global strategi skall användare elektroniskt som ge av

278 Utredningens förslag

lagrad, bearbetad och Överförd information ett skydd av informations-

systemen mot olika typer av hot.

FN:s generalförsamling antog i december 1989 en resolution med riktlinjer för datoriserade personregister. I denna sägs bl.a. att lämpliga åtgärder skall vidtas för att skydda sådana register mot bl.a.

otillåten tillgång art. 7.

Utredningens bedömning

För- och nackdelar med kryptering

Ett dåligt kryptosystem brukar sägas vara sämre än inget kryptosystem

alls. Systemet kan invagga användaren i falsk känsla av säkerhet. en teknik utvecklats under år har dock gjort det möjligt Den som senare skapa konstruktioner med avsevärt lägre vikt, volym och strömföratt

brukning än tidigare. Den tekniken ger också möjlighet till en

nya automatisering tidigare manuella handhavanden t.ex. för

höggradig av

och kontroller olika slag. Manuella handhavanden

nyckelinställning av kan ibland upphov till säkerhetsrisker som t.ex. forceringsmöjlig-

ge heter. Automatiseringen bidrar även till att förenkla handhavanden så

dyrbar, manuell arbetskraft.

att man sparar

En nackdel med krypteringsförfarande är att varje kryptering och

ett

dekryptering tid i anspråk. I vissa sammanhang innebär en sådan

tar

åtgärd materialet sorteras Det blir således mera kostsamt att

att om. administrera ett krypterat register.

problemet vid kryptering uppgifter i större register har

Det stora av

hittills hanteringen krypteringsnyckeln ansetts vara. Den behörige

av slutar sin anställning, slarv med hanteringen medför att nyckeln blir

allmänt känd osv. Byte av krypteringsnyckel kan kräva större

mera

eller mindre arbete beroende systemlösning. Det kan bli svårt att

Olika haverier i systemet kan också

sköta backuphanteringen. typer av komma att förvärras grund av krypteringar. En komplikation vid kryptering är vilken rätt till insyn, dvs rätt att

dekrypterat, skall finnas. Rätten att ta del de få personnumret som av

uppgifter finns registrerade den frågande s.k. 10 §-utdrag

som om

hörnstenarna i det skydd för den enskilde som ges i

anses vara en av

den nuvarande datalagen. TF:s princip allmänna handlingars

om

offentlighet medför också skyldighet att, i de fall registret med

en

krypterade är att bedöma allmän handling, på

personnummer som

begäran måste lämna ut personnumret i dekrypterad form. Trots nackdelarna anser utredningen att en kryptering av personhar uppenbara fördelar. Kryptering av personuppgifter

nummer

innebär förstärkt skydd mot onödig, oavsiktlig eller otillåten

ett

spridning uppgifterna. Den yttre öppna exponeringen av person-

av

Utredningens förslag 279

nummer kan i många fall undvikas att uppgifterna krypteras.

genom

När uppgifterna om personnummer inte är tillgängliga i klartext kan sambearbetningar med personnumret identitetsbegrepp inte ske.

som

Hur starkt skyddet blir är givetvis avhängigt vilken krypterings-

av

metod som väljs och vilket skydd omgärdar krypteringsnyckeln.

som

Tre olika krypteringsmodeller

Enligt utredningens mening är det främst tre olika krypteringsmodeller som bör komma till användning i skilda situationer. Krypteringsmodellerna beskrivs nedan under rubrikerna eliminering

av personnummer

i klartext vid korrespondens med enskilda, eliminering

av personnum-

mer i klartext i register och eliminering i klartext vid

av personnummer datakommunikation. De tvâ förstnämnda modellerna innebär att aliasnummer används. Ett sätt att beräkna aliasnummer är med en

regelrätt krypteringsalgoritm och använder då nyckel.

man en

Skillnaden mot kryptering i vanlig mening är nyckeln inte ändras

att och heller inte används explicit utan läggs in i När programvaran. man

väl matat in nyckeln går det att dölja den i så det

programvaran att

krävs avsevärda ansträngningar och stor kompetens för obehörig

att en skall kunna plocka fram den.

Ett avgörande skäl till att utredningen förordar metoder innebär

som att en fast nyckel används är att aliasnumren liksom personnumren kommer att användas söknycklar i interaktiva databaser. Det går som då inte ens att hitta post inte använder rätt nyckel. en om man

En liknande företeelse är de licensnycklar leverantörer

som av professionell programvara numera ofta använder för att skydda mot

piratkopiering. När man väl matat in nyckeln går det att dölja den i

programkoden så att det krävs avsevärda ansträngningar och stor

kompetens för en obehörig att plocka fram den. Den tredje modellen bygger sedvanlig kryptering.

Eliminering av personnummer i klartext vid korrespondens med

enskilda

Vid kommunikation med enskilda finns behov att unikt kunna knyta

av

inbetalningar m.m. till en viss person. I organisationens eller

myndighetens register används med denna metod personnummer, men

i all korrespondens utnyttjas aliasnummer, unika för varje

person.

Dessa aliasnummer behöver inte lagras utan beräknas med hjälp

av en algoritm, alternativt med en algoritm kombinerad med nyckel, en som

är specifik för registret eller myndigheten och tillåts att

som vara

oförändrad under lång tid. Genom att avbildningen från

personnum-

280 Utredningens förslag

mer till aliasnummer görs entydig och omvändbar kan inkommande handlingar, betalningar m.m. lätt knytas till rätt person via personnumrct. Skyddet i det beskrivna systemet bygger till stor del att algoritmennyckeln döljs i programvaran och mycket sällan behöver hanteras

explicit. Samma algoritmen eller nyckel skall användas endast i ett

register eller hos en myndighetföretag.

Som exempel på områden där en sådan krypteringsform kan bli

aktuell är t.ex. RFV:s utbetalningsavier, kommunernas in- och utbetalningsavier samt bankers och försäkringsbolags kundkontakter.

2. Eliminering av personnummer i klartext i register

Denna metod bygger på att personnumret i registret ersätts med ett aliasnummer som är unikt för varje person. Genom att man använder

ett annat identitetsbegrepp i databaser och register kan man minimera

den interna användningen av personnummer i klartext. Vid trans-

aktioner mellan system med olika aliasnummer, t.ex. vid uppdatering av adresser, måste en omräkning till personnummer i klartext ske med

eventuellt efterföljande ornsortering, såvida inte mottagaren arbetar

med samma ADB-gränssnitt. Skyddet i den beskrivna metoden bygger på att register och

program hålls väl åtskilda och inte är alltför lätta att piratkopiera samtidigt. Speciellt känslig är programvara avsedd för omräkning av aliasnurmner i hela eller delar av registret en gång, t.ex. sådan som sker vid uppdatering av adresser enligt ovan. En sådan krypteringsform bör, om flera arbetar med samma ADB-

gränssnitt, kunna komma i fråga vid ett otal sambearbetnings- och uppdateringsfall

. Eliminering av personnummer i klartext vid datakommunikation

Alla transaktioner som sker med hjälp av datakommunikation över

privata eller publika datanät riskerar att avlyssnas av obehöriga. Den

metod som föreslås här innebär att man, för att förhindra obehörig åtkomst av personuppgifter tillsammans med personnummer i klartext utnyttjar kryptering. Parterna måste här komma överens om metod för att utbyta nycklar.

Regleringen av krypteringsanvändningen

Enligt utredningens mening vore det önskvärt om de algoritmer som kommer till användning hade testats eller godkänts av en myndighet,

Utredningens förslag 281

t.ex. Totalförsvarets signalskyddsavdelning, eller någon annan institution, t.ex. SIS. Datainspektionen skall vid sin prövning av en ansökan om tillstånd att inrätta och föra personregister bedöma behovet föreskrifter till av skydd för de registrerades personliga integritet. Sådana föreskrifter kan avse t.ex. registrets ändamål och innehåll, underrättelse till berörda personer och ADB-säkerhet. Föreskrifterna skall sammantagna ge garantier för att inte risk för otillbörligt integritetsintrång skall uppkomma. Användning av kryptering kan komma att framtvingas att genom Datainspektionen i tillståndsbeslut föreskriver att vissa uppgifter skall krypteras. Utredningen har övervägt att i den föreslagna lagen om användning av personnummer också reglera kryptering av personnummer, men har stannat vid att inte föreslå någon sådan bestämmelse. Behovet av kryptering av personnummer och slag av kryptering varierar från fall till fall och det torde därför vara varken möjligt eller lämpligt att generellt reglera sådan kryptering. Enligt utredningens mening bör behovet av och sättet för kryptering regleras i samband med att användningen av personnummer inom ett visst område regleras. I de lagar som tillåter användning av personnummer bör alltså föreskrivas om och i vilka sammanhang personnummer skall krypteras. Det torde även kunna övervägas att därutöver i en särskild lag eller förordning närmare ange de särskilda villkor, t.ex. godkännande av algoritmer, som bör gälla för all kryptering av personnummer. Som ovan nämnts har bl.a. den invändningen gjorts mot en kryptering av personnummer att krypteringsnyckeln kunde betraktas som allmän, icke sekretessbelagd, handling och att krypteringen i sig kunde anses som en åtgärd utan avsedd effekt. Utredningens förslag att sekretesskydda uppgift om personnummer innebär att denna invändning inte längre äger giltighet.

6.5 Kriminalisering av obehörigt utnyttjande av

annans identitet

Utredningen föreslår att obehörigt utnyttjande av annans identitet skall vara straffbelagt, om utnyttjandet innebär fara för personförväxlingar. Bestämmelsen skall enligt förslaget införas i brottsbalken.

282 Utredningens förslag

6.5.1 Bakgrund

Under hösten 1992 utnyttjade en narkoman en annan persons namn och personnummer vid kontakter med polis, sjukhus och företag. Förfarandet ledde till felregistreringar i bl.a. polisregister och register inom hälso- och sjukvården. Den drabbade bytte namn och bostad för

att undvika vidare felregistreringar. På grund av personnumrets

generella utnyttjande i en mängd register blev narkomanen av polisen

vid ett senare gripande upplyst den drabbades namnbyte. Narko-

om manen har därefter fortsatt att utnyttja det nya namnet. Den drabbade har fått hjälp av Datainspektionen som för detta ändamål kontrollerat omkring 500 olika register. Felregistreringar har skett på ett sjukhus trots att den registeransvariga nämnden uppmärksammats på tidigare felregistrering. Den drabbade har fått en begäran om att få använda fingerade personuppgifter avslagen. Det inträffade föranledde Datainspektionen att tillskriva regeringen och föreslå lagstiftningsåtgärder. Inspektionen anförde därvid att felregistreringarna inte bara innebar en belastning och ett lidande för den drabbade utan att de också kunde medföra avsevärd ytterligare skada. Eftersom uppgifterna sprids till andra personregister genom att flertalet register är baserade på personnummer kommer de att utgöra grund för felaktiga beslut och åtgärder inom andra sektorer, exempelvis vid kreditprövning, anställning och dylikt. Inspektionen menade att varken lagen om fingerade personuppgifter eller brotts-

balken ger något skydd den drabbade och att denna inte är ensam

om sina problem. I sin skrivelse anför inspektionen vidare.

M ndigheter och uppdaterar kontinuerligt sina register mot

fofkbokföringen. företag Man ör övervä möjli heten i fall är

a att som aktuella på enskil låta öra markering

begäran

av en in en - en spärr i fol bokföringsregistret av innebörd att en särskild identitetskontroll bör företas av den som n ttjar personuppgifterna. Likaså bör övervägas om inte brottsbalken kompletteras med en straffbestämmelse som träffar även den som enbart muntligen utnyttjar annans identitet.

Regeringen har beslutat att överlämna Datainspektionens skrivelse till

utredningen Dnr 93-4756. Som ytterligare exempel på obehörig användning av personnummer

redovisas ett rättsfall från Stockholms tingsrätt. En man väckte år 1989 talan vid tingsrätten och yrkade att Stockholms läns landsting skulle förpliktas att till honom utge skadestånd med 25.700 kr jämte ränta. Bakgrunden var att någon för parterna okänd person sedan hösten 1984 vid flera tillfällen hade -

Utredningens förslag 283

använt en patientbricka med kärandens namn, personnummer och adress. Denne okände person hade bl.a. använt sig denna patientav bricka då han hade behandlats för infektionssjukdom. Då denne en

person inte återkom till infektionskliniken efter permission begärde

en

sjukhuset hjälp av polisen för att hämta honom i bostaden. Polisen tog

sig också in i kärandens bostad. De gjorde detta genom att bl.a. bryta

upp lägenhetsdörren. Vid tidpunkten för sjukhusets begäran om biträde från polisen fanns personuppgifter i ett dataregister och i en manuellt

förd journal. Käranden gjorde gällande att hans personliga integritet bl.a. hade kränkts genom det felaktiga polisingripandet i hans bostad

och genom att han utpekats som en allvarligt sjuk person. Landstinget,

som bestred käromålet, gjorde gällande att några felaktiga uppgifter

inte hade tagits in i registret eftersom uppgifterna korrekta såvitt

var avsåg den okände man som hade varit intagen på infektionskliniken.

Tingsrätten fann att det förekommit sådana oriktiga uppgifter i ett

personregister för vilken ersättningsskyldighet enligt 23 § datalagen

förelåg. Då enligt tingsrättens mening polisingripandet mot kärandens

bostad skulle ha skett uppgifter käranden även om om endast funnits

i den manuellt förda journalen ansågs denne inte berättigad till

vara

ersättning för skada som han kunde ha lidit till följd av polisingripandet. Tingsrätten fann dock klarlagt att käranden lidit ideell skada dels genom den integritetskränkning som det hade inneburit att uppgifterna

i registret hade utpekat honom som en sjuk person, dels den genom

risk som funnits för att han skulle ha kunnat utsättas för felbehandling om han hade tagits in på sjukhus. Käranden tillerkändes ersättning

med 10 000 kr jämte ränta. Domen meddelades i juni 1990.

6.5.2 överväganden

Ett grundlagsfäst skydd för den personliga integriteten finns

i rege-

ringsformens RF bestämmelser om skyddet för vissa medborgerliga fri- och rättigheter. I 1 kap. 2 § RF finns bestämmelse att det

en om

allmänna skall värna om den enskildes privatliv och familjeliv. Reglerna i 2 kap. RF om grundläggande fri- och rättigheter omfattar sedan 1988 också ett skydd för medborgarna mot att deras personliga

integritet kränks genom att uppgifter dem registreras med hjälp om av ADB 2 kap. 3 § andra stycket RF. Även sekretesslagens bestämmelser i

tar stor utsträckning sikte på

att skydda den enskildes integritet. Det gäller särskilt 7 9 kap. som innehåller sekretessbestämmelser till skydd för enskilds personliga och ekonomiska förhållanden.

Narrmlagen ger ett visst skydd för egenartade efternamn. Ett

efternamn anses som egenartat det är ägnat att utmärka tillhörigom

284 Utredningens förslag

heten till en viss släkt. Ingen får obehörigen, till nackdel för den som har förvärvat ett egenartat efternamn, i näringsverksamhet använda en firma, ett varumärke eller ett annat kännetecken som lätt kan förväxlas med namnet. Med firma likställs här beteckning för stiftelse, ideell förening eller därmed jämförlig sammanslutning jfr 20 § namnlagen. Den som gör intrång i någon annans rätt till ett egenartat efternamn är skyldig att ersätta den andres skada, om han insett att förfarandet var till nackdel för denne. Vid bedömningen av om och i vad mån skada har uppstått skall hänsyn tas även till lidande och övriga

omständigheter av annan än rent ekonomisk betydelse jfr 23 §

namnlagen. Skadestånd till den som drabbas av att annan obehörigt utnyttjar hans identitet kan komma att utgå i de fall utnyttjandet leder till ADBregistrering av uppgifterna. Den registeransvarige har nämligen enligt datalagen ett strikt ansvar för skada som registrerad tillfogas genom att personregister innehåller oriktig eller missvisande uppgift om honom. Vid bedömningen av om och i vad mån skada uppstått skall

hänsyn även tas till lidande och andra omständigheter av annan än rent

ekonomisk betydelse jfr 23 § datalagen. En registeransvarig är också skyldig att rätta, ändra eller utesluta en felaktig uppgift, om det inte saknas anledning att anta att otillbörligt intrång i den registrerades personliga integritet skall uppkomma 8 § datalagen. Jfr rättsfall som redovisats i avsnitt 6.5.1.

Något direkt skydd mot att någon obehörigt utnyttjar annans

identitet ger emellertid inte de ovan nämnda bestämmelserna. Ett obehörigt utnyttjande av annans identitet kan i vissa fall vara straffbelagt enligt brottsbalken. Exempelvis kan den som i intyg eller annan urkund lämnar osann uppgift om vem han är, om åtgärden innebär fara i bevishänseende, dömas för osant intygande 15 kap. 11 § BrB. Den som missbrukar pass, betyg eller dylik för viss person utställd urkund genom att ge sig ut för honom kan, om åtgärden innebär fara i bevishänseende, dömas för missbruk av urkund 15 kap. 12 § BrB. Obehörigt utnyttjande av annans identitet kan också utgöra ett led i annan brottslighet såsom exempelvis bedrägeri eller urkundsförfalskning. Även andra bestämmelser falsk tillvitelse kan i som undantagsfall vara tillämpliga. Någon straffbestämmelse som är tillämplig när någon muntligen utger sig för att vara någon annan och förfarandet leder till att felaktiga uppgifter kommer att användas i andra sammanhang än inom rättsväsendet torde emellertid inte finnas. Detsamma gäller för utnyttjande som sker skriftligen i annat än urkund eller liknande handling.

Ett obehörigt utnyttjande som det ovan beskrivna kan, som

Datainspektionen anfört, förorsaka den drabbade stor skada och

Utredningens förslag 285

mycket obehag. Den drabbade kan komma att registreras med besvärande uppgifter i mängd register. Spridningen uppgifter en av medför också att det blir svårt att åstadkomma rättelse i alla register. De oriktiga registreringarna kan också komma att drabba andra än den

vars identitet utnyttjas exempelvis att de oriktiga uppgifterna genom läggs till grund för beslut. Det finns därför, enligt utredningens

mening, flera skäl som talar för att ett beteende innebär att som en person obehörigt utnyttjar annans identitet bör kriminaliseras. Utredningen föreslår att en bestämmelse sådan innebörd förs in i av brottsbalkens 15 kap.

När det gäller Datainspektionens förslag om en spärr markerar som att en särskild identitetskontroll bör företas den av som nyttjar personuppgifterna, delar utredningen uppfattningen att möjligheten att införa en spärrmarkering skulle kunna ha vissa fördelar. Det kan emellertid vara svårt att avgränsa tillämpligheten sådan beav en stämmelse. Enligt utredningens mening bör problemet med felaktiga

registreringar som beror på att en person utger sig för att någon vara annan angripas på annat sätt.

I avsnitt 7.1 pläderar utredningen för ökad användning legitimaav tionkontroller. Utredningen också för den övertro på varnar personnumret som identifikationmedel finns. En uppgift som om personnummer bör inte tas till intäkt för att den som uppger personnumret är numrets innehavare. En allmänt utökad användning legitimationav skontroller och kontroll av personnummer mot uppgifter om nanm, adress eller annat torde enligt utredningens uppfattning det bästa vara sättet att undvika förväxlingar vid registreringar Särskilt m.m. noggrann bör identitetskontrollen vid registrering känsliga vara av uppgifter, som exempelvis uppgifter om brott, sjukdom och kreditvärdighet.

Utredningens förslag om sekretess för personnummer bör på sikt också genom att det blir svårare att uppgifter andras - ut om personnummer kunna bidra till att minska riskerna för att någon skall utnyttja annans personnummer.

6.5.3 Förslag till bestämmelse i brottsbalken

Utredningen föreslår att en bestämmelse som kriminaliserar obehörigt utnyttjande av annans identitet förs 13 § i brottsbalkens 15 som a kap. Förslag till författningstext lämnas

se författningsförslag nr 9.

Syftet med den föreslagna bestämmelsen är att skydda den vars identitet utnyttjas och andra för skada kan uppstå han som genom att förväxlas med annan i samband med exempelvis registreringar av känsliga uppgifter.

286 Utredningens förslag

Kriminaliseringen avser fall där någon, utan att förfarandet omfattas av tidigare bestämmelser i kapitlet, obehörigen utnyttjar annans identitet på ett sätt som innebär fara i bevishänseende. Bestämmelsen skall således enligt förslaget vara subsidiär i förhållande till tidigare bestämmelser i kapitlet. Bestämmelsen träffar både utnyttjande som sker muntligen och skriftligen. Vid skriftligt utnyttjande krävs inte, som i flera av de tidigare paragraferna i 15 kap., att utnyttjandet skall ske i urkund eller liknande handling. Den föreslagna bestämmelsen omfattar även utnyttjande sker att någon i exempelvis ett brev utger sig som genom för att någon annan. Uppgifter i rent privata brev och handlande vara i övrigt inom privatlivet faller dock på grund av kravet att gärningen skall innebära fara i bevishänseende generellt sett utanför det straffbara området. l beteckningen obehörigt utnyttjande ligger att användningen av annans identitet, för att vara straffbar, måste ske utan samtycke från den identitet utnyttjas. Det obehöriga utnyttjandet kan avse vars användning av namn eller personnummer, men även andra uppgifter och förfaranden innebär att en person obehörigen utger sig för att som någon annan omfattas av bestämmelsen. vara För att förfarandet skall vara straffbart krävs vidare att det inneburit

fara i bevishänseende. Det måste vara någorlunda sannolikt att en

personförväxling kan ske. Om det för mottagaren av uppgifterna framstår klart att den obehörigen uttnyttjar annans identitet som som inte är den han utger sig för att vara, kan således inte dömas till ansvar enligt förevarande paragraf. Begreppet fara i bevishänseende innebär inte att det behöver vara fråga om något förfarande inför domstol eller annan myndighet eller någon ekonomisk angelägenhet, men å andra sidan uteslut sådana om situationer där någon vill åstadkomma villfarelse hos någon annan endast på skämt eller annars i rent personliga angelägenheter utan allvarligare innebörd. Jfr Nils Beckman m.fl. Kommentar till Brottsbalken Brotten mot allmänheten och staten m.m., sjätte upplagan 1990. Rekvisitet fara i bevishänseende torde medföra att uppträdanden i i filmer, vid teaterföreställningar och dylikt generellt sett annans namn faller utanför tillämpningsområdet. Därmed undviks enligt utredningens uppfattning också konflikter med yttrandefrihetsgrundlagen. I subjektivt hänseende krävs uppsåt som också täcker faran i bevishänseende. När ett obehörigt utnyttjande identitet utgör ett led i ett av annans allvarligare brott exempelvis bedrägeri bör ansvar för obehörigt som utnyttjande i allmänhet konsumeras av bedrägeriansvaret.

Utredningens förslag 287

Med målsägande avses den mot vilken brott är begânget eller den

som blivit förnärmad eller lidit skada grund brottet jfr 20 kap.

av

8 § fjärde stycket RB. Målsägande kan således både den

vara vars identitet utnyttjas samt registerförare och andra som använder lämnade

uppgifter. Bestämmelsen om kriminalisering av obehörigt utnyttjande av

annans identitet skall enligt förslaget träda i kraft den 1 januari 1995.

Övriga integritets. 289

. .

Övriga

integritetsfrämj ande åtgärder

Utredningen har vid sina överväganden, som tidigare redovisats,

kommit fram till att det för åstadkomma att en effektiv begränsning av

personnummeranvändningen krävs en preciserad författningsreglering. I strävandena mot ett starkare integritetssskydd i informationssamhället

kan emellertid begränsningen av personnummeranvändningen bara

anses utgöra ett steg på vägen. Integritetsskyddet handlar om så mycket mer än Integriteten personnummer. ställs hela tiden mot

ökande krav på effektivitet och lönsamhet. Individens krav på en fredad personlig sfär kommer ibland i konflikt med principerna om offentlighet och möjligheten till kontroll av myndigheter och andra.

Bestämmelser som den enskilde visst ger ett skydd finns bl.a. i

regeringsformen, brottsbalken och datalagen. Något övergripande skydd i lagstiftningen för den personliga integriteten finns emellertid inte. Tankar att skapa svensk om en ny personlighetsrätt av mera generell karaktär har framförts i olika sammanhang. Något arbete med

en sådan reglering har dock inte kommit till stånd.

Utredningens kartläggning har visat att stor del en av personnummeranvändningen föranleds av det nuvarande skattesystemet. Även

bidrags- och avgiftssystem bygger möjligheter som till kontroller i form samkörningar med register har av som personnummer som

identitetsbegrepp medför en omfattande registrering

av personnummer. Om det skall vara möjligt att i framtiden kunna åstadkomma någon verkligt radikal minskning av personnummeranvändningen är det

nödvändigt att vid planeringen skatter, av nya bidrag, avgifter m.m.

på ett tidigt stadium överväga vilka kontrollmöjligheter som erfordras

och vad detta har för betydelse integritetssynpunkt. ur De generella kommittédirektiv finns som ålägger i huvudsak

kommittéerna att till möjligheterna effektivisera se att verksamheten

inom offentliga sektorn och belysa kostnader och andra effekter samt

ange hur lämnade förslag skall finansieras Dir 1984:5, beakta EG-

aspekten Dir 1988:43 redovisa

samt regionalpolitiska effekter Dir.

1992-04-09. Ett generellt direktiv ålade kommittéer som att beakta

integritetsaspekter vore en möjlighet att stärka integritetsskyddet inom

skilda sektorer i samhället.

290 Övriga integritets.

..

I de följande avsnitten tar utredningen åtgärder som inte i sig upp

innebär begränsning av personnummeranvändningen, men som

en förhindra missbruk och andra in-

syftar till att av personnummer tegritetskränkande handlingar.

7.1 Ökat krav på legitimation

Bland allmänheten finns, enligt vad framkommit vid SCB:s

som undersökning, för skall komma att missen oro att personnummer brukas. Denna hänger delvis samman med att personnumret oro

kommit fungera nyckel till information m.m. I alltför många

att som

sammanhang uppgift personnummer till intäkt för att en

tas en om

är behörig och kontroll sker inte genom exempelvis uppvisande

person

legitimation, kontroll och adress eller särskilt kundnum-

av av namn

En sådant brist kontroll Ökar självfallet risken för att person-

mer.

skall missbrukas exempelvis genom att en obehörig person

numret med kunskap får tillgång till information om annans personnummer eller utför handlingar sedan läggs någon annan till last. som Utredningen lämnar i avsnitt 6.4.1 förslag om sekretess för person-

vilket skulle medföra att det blev svårare att få ut uppgift om

nummer

Syftet med ett förslag kriminalisering av

annans personnummer. om

utnyttjande identitet avsnitt 6.5 är också

obehörigt av annans se att

öka skyddet för den enskilde. Några rimliga metoder att helt eliminera

emellertid svåra finna. Även med utriskerna för missbruk är att redningens förslag finns det således skäl att inte i alla sammanhang ta

uppgift intäkt för att en person är behörig.

en om personnummer som

Frågor legitimationskontroller har diskuterats i flera olika

om

sammanhang. Här lämnas några exempel på råd och diskussioner

kring legitimationskrav och -kontroller. Finansinspektionen har utfärdat allmänna råd angående kontrollrutiner till förebyggande penningtvätt. I råden, som redovisas

m.m. av översiktligt i avsnitt 4.4.4, finns utförliga regler om hur identitetskon-

troll bör ske. Enligt råden bör exempelvis ärenden beträffande fysiska

inte är kända sedan tidigare och som handläggs när personer som

kunden är närvarande genomföras med ledning av certifierade

identitetskort eller körkort. När ärenden handläggs utan att kunden är

närvarande bör, enligt råden, identitetskontrollen genomföras med

underlag eller uppgifter företaget införskaffar skriftligen, per

som telefon från kunden eller annan, från egna register m.m.

1993 års vallagskommitté tog i sitt slutbetänkande SOU 1994:30 Vallagen, frågan det skall införas ett obligatoriskt krav på att

upp om

väljare skall legitimera sig vid rösning i vallokal. Röstlängden är

Övriga integritets. 291

. .

uppställd efter personnummer och kommittén anförde det att förhållandet att någon endast genom att uppge ett personnummer kan beredas möjlighet att rösta, kan strida anses mot de strävanden som finns att begränsa okontrollerad

en användning av personnummer. Enligt detta synsätt borde i ökad utsträckning, menade kommittén,

en person som uppger ett visst personnummer avkrävas legitimation. På

så sätt kan skyddet för den personliga integriteten ökas,

genom att

möjligheten för obehörig missbruka

en person att en annan persons identitet minskar. En regel legitimationskontroll om skulle emellertid kunna medföra att vissa de väljare saknar legitimation av som inte skulle kunna delta i val. Kommittén ansåg därför inte att en regel om legitimationskontroll borde införas.

Det är enligt Personnummerutredningens

mening angeläget att frågan om legitimationskrav och legitimationskontroller i olika sammanhang tas under övervägande och att önskemålet

om en minskad exponering därvid beaktas. av personnumren

7.2 Behörighetskontroller

Effektiva behörighetskontroller utgör viktigt led i

ett strävandena mot

ett starkare integritetsskydd. Ytterst syftar behörighetskontrollerna

till

att skydda information så att den endast är tillgänglig för den

som är

behörig att ta del den. Kontrollerna kan

av huvudsakligen indelas i två

kategorier, nämligen administrativa och tekniska kontrollåtgärder.

De administrativa åtgärderna omfattar bl.a. organisation, ansvarsför-

delning och manuella rutiner. De tekniska åtgärderna utgöras någon

av

form av behörighetskontrollsystem. Jfr Informationssäkerhet

och

dataskydd en begreppsapparat, Teknisk rapport SIS TR 322. En

- ny

rapport är under tryckning. I behörighetssystemen sker i regel

identifiering av användaren, kontroll vilka uppgifter

en av som är

åtkomliga och en rapportering användningen.

av

Det är viktigt att de myndigheter, organisationer, företag m.fl. som

handhar personrelaterad information

analyserar var riskerna för

integritetsintrång finns och på olika sätt arbetar för att minimera dessa

risker.

Allterminalprojektet är ett projekt har syftat till bygga

att upp ett

grundskydd för persondatorer. Avsikten är skydda information i

att

datorn mot obehörig åtkomst. Informationen skall

varken kunna

avläsas, förändras eller förstöras. Projektet startades av Datainspektionen, RPS och Statskontoret. Utgångspunkten i det inledande

arbetet

var Datainspektionens allmänna råd om säkerhetskrav för persondatorer. Senare har fler myndigheter blivit involverade i arbetet

med

292 Övriga integritets.

..

Allterminalprojektet. Projektet avslutas under våren 1994. Alltermina-

len är klar och har genomgått acceptanstest hos RPS.

I det säkerhetssystem som utvecklats inom Allterminalprojektet ingår aktiva kort med kortläsare och drivrutin, lokal kryptering, behörighetskontroll och integritetsskydd. Säkerhetsskyddet innefattar

också moduler för autenticering användare gentemot måldator, av

kryptering Överförd information och integritetsskydd, s.k. signering

av

och verifiering mellan persondatorer. Avsikten är att systemet skall

komma till användning inom statsförvaltningen och andra offentliga

Även företag, exempelvis banker, som kräver ett starkt skydd

organ. för sin information kan använda Allterminalen.

7.3 Självreglering och information om gällande

regler

En förutsättning för att regler som begränsar personnummeranvändningen skall få effekt är självfallet att de som använder personnummer får kunskap reglerna. Detta kan exempelvis ske genom att

om informerar reglerna. Även inom olika branscher Datainspektionen om

kan det tas initiativ för att sprida kunskap om vilka regler som gäller. En ännu effektivare begränsning skulle kunna uppnås genom att olika företag, myndigheter eller branscher såg över sin personnum-

meranvändning och lämnade rekommendationer om möjliga begränsningar.

Inom försäkringsbranschen togs under hösten 1993 initiativ till

utarbetande riktlinjer för försäkringsbolagens personnummeranav vändning. En referensgrupp tillsattes och upprättade ett förslag till

riktlinjer antogs Sveriges Försäkringsförbund i januari 1994.

som av

Försäkringsbranschens framtagna riktlinjer bygger den nuvarande bestämmelsen i datalagen. Riktlinjerna är avsedda

om personnummer till ledning vid hanteringen personnummer. I riktlinjerna att vara av anges följande: Personnummer används endast för att identifiera de personer som

omfattas av försäkringsavtalet. 2. Personnummer kan användas som sökbegrepp i register.

3 Personnummer kan användas som kopplingsnyckel till annat register försäkringsbolag har tillstånd att kommunicera med.

som 4. Personnummer kan förekomma på dataskärm. Försäkringsbolag

har särskilda behörighetsregler för åtkomst till uppgift i register, särskilda regler för hur dataskärm skall vara placerad och särskilda regler för automatisk eller manuell avloggning eller

nedsläckning av dataskärm.

Övriga integritets. 293

..

5. Försäkringsbolag lämnar inte ut uppgift

om personnummer till

annan än den som omfattas försäkringsavtalet, såvida inte

av annat

följer av avtalsförhållandet, författning eller beslut med

stöd av

författning. 6. Försäkringsbolag lämnar inte uppgift från

ut register vid telefon-

förfrågan mot endast uppgivande

av personnummer. Personnummer kan återges på vissa datautskrifter för att säker

identifiering skall uppnås.

De olika punkterna kommenteras och preciseras i dokumentet med

riktlinjerna.

Inom vissa kommuner har också initiativ tagits för begränsa både att

personnummeranvändningen och övrig ADB-hantering

av personuppgifter.

Det vore, enligt utredningens uppfattning, Önskvärt med

liknande initiativ inom andra branscher och sektorer i samhället.

Konsekvenser...

8 Konsekvenser av utredningens förslag

8.1 Inledning

Utredningen har lämnat flera förslag på olika sätt kan bidra till som att begränsa användningen Vilka konsekvenser av personnummer. införandet av huvudförslaget lag begränsning användning - en om av av personnummer kan fâ beskrivs i avsnitt 8.2. Konsekvenserna - av förslaget om tilldelning av företagarnummer för enskilda näringsidkare redovisas i avsnitt 8.3. I avsnitt 8.4 analyserar utredningen följderna av en begränsning av tilldelningen av personnummer för personer som inte är folkbokförda. Vad förslaget sekretess för uppgift om om personnummer kan komma att innebära redovisas i avsnitt 8.5. Utredningen har i anslutning till förslaget kriminalisering om av

obehörigt utnyttjande av annans identitet avsnitt 6.5 redovisat vilka

eventuella problem kan uppstå vid tillämpningen den föresom av slagna brottsbalksbestämmelsen. Konsekvenserna detta förslag tas av därför inte upp i detta kapitel.

8.2 Lag om användning av personnummer

Utredningen har tidigare konstaterat att personnummeranvändningen är oerhört spridd inom i stort sett alla sektorer samhället där av personregistrering förekommer. Användningen har emellertid inte samma betydelse inom alla områden. Användningen ser inte heller likadan ut i alla sammanhang. Det är därför enligt utredningens mening inte möjligt att generellt beräkna kostnaderna för totalt ett förbud mot att använda Även vid begränsningar personnummer. av användningen inom en särskild samhällssektor eller inom visst ett register krävs en analys bl.a. hur används internt av personnummer och externt, vilka kommunikationer sker med andra uppgiftssamsom lingar och vilken eventuell lagstadgad skyldighet att lämna personnumföreligger. Är det mer som frågan om ADB-hantering av personnummer bör också systemets uppbyggnad och eventuella planer på förnyelse beaktas.

296 Konsekvenser...

Syftet med förslaget till lag om användning av personnummer är att åstadkomma en påtaglig begränsning av personnummeranvändningen. Förslaget förutsätts påverka ett stort antal företag, organisationer och också myndigheter. Hur stora begränsningar det kan bli frågan om är emellertid beroende av vilka områden som kommer att erhålla lagstöd för sin personnummeranvändning. Utredningen har i avsnitt 6.1.2 lämnat en översiktlig redogörelse för var utredningen anser att personnummer i framtiden bör få användas respektive var de inte bör få användas. Som underlag för dessa översiktliga bedömningar har utredningen bl.a. haft den kartläggning av personnummeranvändningen finns i avsnitt 4. Även de konsekvensbeskrivningar lämnas som som i det följande har inverkat på bedömningama. Här redovisas således i vissa fall även konsekvenser av begränsningar som går längre än vad utredningen förordat. Förslaget förutsätter att flera av de lagar som i dag reglerar personnummeranvändning kompletteras med bestämmelser om bl.a. i vilka sammanhang och av vem personnummer får användas. Lagförslaget förutsätter också att det tillkommer en omfattande författningsreglering av personnummeranvändningen. I vissa fall kan det vara frågan om att reglera användning inom områden som inte alls är lagreglerade tidigare. En övergång till ett system utan personnummer eller med en begränsad användning av personnummer kan inledningsvis innebära vissa tekniska problem. ADB-system måste byggas om eller bytas ut och administrationen kan i vissa fall bli mera tungrodd när inte personnummer får användas. Utöver övergångsproblem i form av tekniska störningar, administrativa svårigheter och kostnader kan en övergång till andra identifikationsbegrepp än personnummer medföra en ökad risk för förväxlingar och därmed också risk för rättsförluster, sämre kommunikationsmöjligheter mellan olika register och sämre möjligheter att hitta uppgifter som man kan ha nytta av. De sämre kommunikations- och sökmöjligheterna måste emellertid, åtminstone delvis, vara syftet med begränsningen. De integritetsintressen som skall skyddas står ibland i konflikt med behovet av en billig och rationell personregistrering. Även små förändringar i befintliga medför kostnader. Civila system myndigheter och försvaret upphandlade under budgetåret 199192 persondatorer för 476 miljoner kronor, programvara till persondatorer för 165 miljoner kronor och skrivare till persondatorer för 51 miljoner kronor. De civila myndigheterna och delar av försvarsdepartementets myndigheter anskaffade under motsvarande period övrig ADButrustning till ett köpvärde av 1 006 miljoner kronor. De civila myndigheternas och försvarets totala ADB-kostnad uppgick under budgetåret 199192 till 3 386 miljoner kronor. Kost-

Konsekvenser... 297

naderna för systemutveckling utgjorde 20 procent och driftkostnaderna 80 procent. Källa: ADB i statsförvaltningen och försvaret. Både inom den privata sektorn och inom statsförvaltningen görs stora investeringar i ADB-utrustning. Av ekonomiska skäl har utredningen valt relativt långa övergångsperioder vid införandet av den nya lagstiftningen. Avsikten har varit att möjliggöra en mera långsiktig planering och underlätta införandet av den nya tillämpningen. Förändringar skall i största möjliga mån kunna genomföras i samband med normalt förekommande system- och maskingenerationsskiften. Kartläggningen av personnummeranvändningen inom olika sektorer i samhället har visat att en radikal minskning av användningen skulle medföra stora svårigheter under en längre övergångsperiod och den skulle också bli synnerligen kostsam. Anledningen är att dagens system byggts upp under den förutsättningen att personnummer kan användas som identitetsbeteckning. Den offentliga sektorn kan också sägas ha styrt utvecklingen genom att personnummer kommit till användning som identitetsbegrepp i stora statliga personregister. Utredningens utvärdering av bestämmelsen om registrering av personnummer som infördes i datalagen den 1 januari 1992 jfr avsnitt 4.7 tyder på att lagändringen hittills inte nämnvärt påverkat personnummeranvändningen i samhället. En förutsättning för att utredningens lagförslag skall kunna medföra någon väsentligt minskad användning av personnummer är att informationen om ny lagstiftning sprids till berörda. När det gäller ADB-behandling av personnummer ter det sig naturligt att informationen till stor del sprids genom Datainspektionens försorg. En relativt stor del av inspektionens totala arbetstid ägnas redan i dag information. Även andra extern myndigheter som exempelvis RSV bör kunna bistå med upplysningar och information. Informationen om ny lagstiftning bör lämpligen ske efterhand som olika sektorer lagregleras och för att minimera kostnaderna helst rikta sig direkt till de berörda. Enligt utredningens mening bör det hos Datainspektionen och RSV finnas en aktuell förteckning över författningar som innehåller stöd för personnummeranvändning. En sådan förteckning skulle väsentligt underlätta för företag och andra myndigheter att bedöma om det är tillåtet att använda i deras personnummer verksamhet. Kostnaderna för information och utbildning bör kunna finansieras inom ramen för myndigheternas budget för informationsverksamhet.

Kommuner

Utredningen har beträffande användningen av personnummer hos kommunerna uttalat att all yttre exponering av personnummer generellt

298 Konsekvenser...

sett bör upphöra. Vidare har utredningen ansett att registrering av födelsetid bör vara tillräckligt för att bedriva sådan verksamhet som

inte kräver kontroll av uppgifter mot centrala register som använder

personnummer som identitetsbegrepp. Dialog har i ett tillsynsärende på begäran av Datainspektionen

redogjort för konsekvenserna av att helt slopa användningen av personnummer i ADB-register som förs inom bam- och äldreomsorg hos vissa kommuner. Datainspektionens Dnr 5092-91, 4317-92, 4414-92, 5226-92 och 9478-92.

Dialog samverkade vid sina beräkningar med berörda kommuner

och med Svenska Kommunförbundet. De aktuella ärendena hänförde

sig till barnomsorgssystemet Socia BO och äldreomsorgssystemet

Socia ÄO. Omkring 115 kommuner använder Socia BO. systemet

I samverkan med Sundsvalls kommun har följande uppgifter och överslagsmässiga beräkningar tagits fram.

Antal invånare i kommunen: omkring 94.000. - Andel av hela landets invånare: omkring 1 procent. - Antal barn i barnomsorg daghem: omkring 4.500. -

Antal barn i skolbarnsomsorg: omkring 1.500.

-

Antal pensionärer med hemtjänst: omkring 3.500.

- Antal pensionärer i särskilt boende: omkring 800. - Dessa uppgifter användes som underlag för att extrapolera uppgifter om Sundsvall till riksnivå. Ett förbud att använda personnummer kan medföra att möjligheterna

till en säker identifiering försämras. Detta kan enligt Dialog bl.a.

ge

följande effekter: Identifiering av personer och familjesamband försvåras. Den bristfälliga identifieringen kan göra det möjligt för en familj att

söka barnomsorg i en annan kommun än den man är bosatt

Det kan bli möjligt för en familj att uppge någon som egentligen tillhör en annan familj familjemedlem.

som

Fel vid identifieringen av en person eller familj leder till att avgiften

blir fel.

Barnets födelsedatum styr ofta ordningen i barnomsorgskön. Om kvalitén pâ födelsedatum är osäker skapas också osäkerhet i köordningen. ADB-systemet för barnomsorg samverkar med olika system med personnummer som kopplingsnyckel. Om personnummer inte registreras menar Dialog att samverkan inte kan ske, vilket uppges kunna

medföra följande konsekvenser:

Om samverkan inte kan ske med det kommunala befolkningsregistret måste namn och adressuppgifter registreras inom barnomsor-

gen av handläggaren.

Konsekvenser... 299

Om samverkan inte kan ske för kontroll inkomstuppgift kan av kommunens intäkter minska genom att avgiften blir för låg. Om samverkan inte kan ske med kommunens löne- och personalsystem kan registrering av personuppgifter och änstgöringsuppgifter som underlag för lön försenas. Löneadministrationen fördyras. Aktualiteten på löneuppgifterna försämras. Utbetalningen av lön för viss tjänstgöring försenas. Om samverkan inte kan ske med kommunens skolsystem kan registrering av personuppgifter försenas och fördyras. Administrationen av barnomsorg och skola fördyras. Om samverkan inte kan ske med kommunens ekonomiadministrativa system kan påminnelser och krav avseende flera räkningar inte samordnas. Det finns då risk för att influten betalning hänförs till annan räkning än den betalaren avsett. Inkassoåtgärder försvåras om inte personnummer finns tillgängligt. När det gäller ökade kostnader och minskade intäkter har Dialog Överslagsmässigt beräknat dessa för barnomsorgen inom Sundsvalls kommun. Avgiftsintäkterna beräknas till omkring 53 miljoner kr. Om inkomstförfrågan inte kan göras hos RFV beräknas inkomstbortfallet till omkring 7 procent 3,7 miljoner kr. En tidigare mätning har visat ett bortfall på 14 procent, men vid en långsiktig bedömning räknar kommunen med att kunna halvera denna effekt. Merkostnaden for manuell registerföring i barnomsorgen om personnummer inte får ADB-registreras beräknas till omkring 2 miljoner kr. Vid extrapolering av uppgifter om Sundsvall till riksnivå beräknas inkomstbortfallet till mellan 200 miljoner och 300 miljoner kr. Denna uppgift har vägts ned med hänsyn till att inte alla kommuner använder sig av inkomstförfrågan. Merkostnaden för manuell registerföring beräknas på riksnivå uppgå till omkring 200 miljoner kr. Inom äldreomsorgen kräver, enligt Dialog, det nya avgiftssystem som kom 1993 i praktiken att uppgifter pensioner m.m. inhämtas om från RFV for att användas som underlag för avgiftsberäkningen. Avgifter bestäms efter klienternas betalningsformága. ADB-systemet för äldreomsorg samverkar med olika system med personnummer som kopplingsnyckel. Om personnummer inte registreras menar Dialog att samverkan inte kan ske, vilket uppges kunna medföra följande konsekvenser: Om samverkan inte kan ske med RFV, RSV, Statens Pensionsverk SPV och Kommunernas Pensionsanstalt KPA blir underlaget för avgiftsberäkningen bristfällig. Avgiften kan ofta bli fel. Om samverkan inte kan ske med ekonomiadministrativa system, befolkningsregistret respektive löne- och personalsystemet i kommunen

300 Konsekvenser...

blir konsekvenserna desamma som beskrivits beträffande barnomsor-

gen. Socia BO och Socia ÄO är konstruerade för arbeta med att

personnummer som identifikationsbegrepp. Vid samverkan mellan olika delar i systemen används personnumret kopplingsnyckel.

som Om personnummer inte får registreras i ADB-systemen innebär det,

enligt Dialog, att systemen måste omarbetas från grunden. Vissa funktioner kan inte, hävdar Dialog, fungera inte får

om personnumret

användas som nyckel. Det gäller exempelvis samverkan med skatte-

myndigheter och RFV.

Kostnaderna för omläggning Socia BO innefattar kostnader för

av

systemering, programmering, tester, användardokumentation, utbildningsplan och konverteringar. De beräknas uppgå till omkring 10

miljoner kr. Kostnader för omläggning Socia ÄO uppskattas till ungefär av samma storlek som för Socia BO. Kostnaderna för kommunerna utgörs bl.a. av anpassning av administrativa rutiner och arbetsrutiner,

kursavgifter, övriga kurskostnader och persontid för utbildning

av användare,

kvalitetsförsämring avseende personuppgifter, personidentifiering och familjesamband samt underlag för avgiftsberäkning. Dialog har uppskattat totalkostnaden för sina kostnader till mellan

10 miljoner och 15 miljoner kr. Kvalitetsaspekterna har därvid inte

översatts till kostnader.

Dialogs beräkningar är gjorda utifrån förutsättningen att personnummer inte alls får registreras i de aktuella ADB-systemen. Utredningen har, som tidigare anförts, inte förordat sådan radikal begränsning

en av användningen av personnummer hos kommunerna.

Banker och andra finansföretag

Svenska Banlçföreningen har anfört att ett slopande

av personnummer

i bankerna skulle innebära en omläggningskostnad minst 5

om

miljarder kr. Det antal dataprogram som måste ändras beräknas vara

100 000. På grund av programmens samband måste de flesta programmen ändras under en begränsad tidsperiod, dvs kan inte göra man

dessa ändringar under en utsträckt tidsperiod i samband med att

programmen skall moderniseras på grund av andra orsaker. Totala

tiden för kravspecifikation, programändring, test program,

programsamband, systemtest och produktionstest, programdokumentation, nya

instruktioner, utbildning, uppföljning m.m. uppskattas till i genomsnitt

100 timmar per program.

Konsekvenser... 301

Förutom den ovan angivna kostnaden om 5 miljarder kr tillkommer kostnader hos kommuner, landsting och alla statliga och privata arbetsgivare för anpassning av lönesystem m.m. till bankernas nya identifieringsbegrepp. Datorkostnadema uppskattas inte nämnvärt öka efter det omläggning skett till ett nytt system. Däremot räknar med betydande man personalkostnadsökningar beträffande kundkontakter. Vidare anser man det sannolikt att bankerna måste återinföra någon form av kontobevis i form bankbok, kort eller liknande, vilket ökar av kostnaderna i form av längre hanteringstid. Orsaken till att någon typ av kontobevis behövs är att dagens ID-handling längre kan användas för att via personnumret få fram säker uppgift kontonummer etc. om Förutom ökade driftskostnader anser Svenska Bankföreningen att även kundservicen kommer att försämras. Bl.a. förutses företagens driftskostnader för lönesystem m.m. att öka. De ökade kostnaderna i samband med ett ökat antal bedrägerier och brottslig verksamhet annan bedöms som svårbedömbara bli avsevärda. Det ifrågasätts men anses om bankerna överhuvudtaget kan leva till lagen åtgärder upp om mot penningtvätt. Nordbanken har gjort en kostnadsberäkning över vissa kostnader som uppstår vid en omläggning från nuvarande system till ett personkonto som inte är personnummerbaserat. De totala kostnaderna beräknas grovt till ca. 380 miljoner kr exklusive Postgirots utvecklingskostnader. Personkontosystemet drivs på entreprenad hos Postgirot. Av de interna kostnaderna 11 miljoner kr datakostavser nader och systemförändring, 170 miljoner kr blankettkostnader, informationsmaterial och registervård och 87 miljoner kr de kostnader som uppstår om arbetsgivare inte får kommunicera med personnummer mot Nordbanken. De externa kostnaderna avser 25 miljoner kr bl.a. registervårdskostnader samt 85 miljoner kr de kostnader som uppstår om arbetsgivare inte får kommunicera med mot personnummer Nordbanken. Som framgått av avsnitt 6.1.2 utredningen att anser personnummeranvändningen hos bankerna, med undantag för Nordbankens personkontosystem, i stort sett bör fortgå på sätt sker i dag. samma som Därför torde utredningens förslag, utom i sistnämnda avseende, inte innebära några direkta merkostnader. Nordbankens personkontosystem är enligt utredningen inte godtagbar i en framtid då användningen personnummerbeteckav ningen är begränsad och bl.a. skyddad enligt sekretesslagstiftningen. Nordbanken bör dock sådan rimlig avvecklingstid att dess ges en kostnader kan begränsas.

302 Konsekvenser...

Försäkringsbolag

Utredningen har, som tidigare redovisats, ansett att försäkringsbolagen

för vissa ändamål bör få använda personnummer.

Försäkringsbranschen har gjort vissa beräkningar av hur mycket det skulle kosta försäkringsbolagen om personnummer inte fick användas för någon slags samsortering eller sökning utan enbart vid kommunikation med skattemyndighetema. Sådana beräkningar är svåra att göra, men omläggningskostnadema för de större försäkringsbolagen bedöms

uppgå till i vart fall flera hundra miljoner kr per bolag. Under ogynnsamma förhållanden kan kostnaderna bli ännu högre. För försäkringsbranschen i helhet beräknar branschen med att omläggningskostnaderna skulle överstiga 1.000.000 KSEK. Härtill kommer icke

oväsentliga årliga fördyringar.

Som exempel kan nämnas att både Folksam och Skandia har

omkring 20.000 moduler program som innehåller personnummer.

Om ändringsinsatsen beräknas till 50 timmar modul och timkost-

per naden uppskattas till 500 kr per timme skulle kostnaden bli 500.000 KSEK för respektive bolag.

F aclçförbund

Utredningen har bedömt att fackförbund och liknande organisationer

tills vidare bör få använda personnummer i de avseenden det erfordras för att fullgöra uppgiftslämnande från A-kassorna och för att admini-

strera försäkringar. Däremot har utredningen inte ansett att person-

numret bör få användas för exempelvis medlemsadministration utom

såvitt avser fall där kontrolluppgift skall lämnas. I dessa fall bör

uppgift om födelsetid eventuellt i kombination med uppgift om kön

kunna ersätta personnummeranvändningen.

TCO har vid de kontakter utredningen haft med förbundet inte

ansett sig ha möjlighet att göra en bedömning av vad borttagandet av

personnummer ur medlemsregistren skulle kosta. Såvitt TCO kunnat överblicka är det emellertid fråga om att helt göra befintliga om

datasystem. Den sammantagna kostnaden för alla berörda förbund m.fl. måste enligt TCO:s bedömning uppgå till flera tiotals miljoner

kronor.

TCO har hävdat att det under alla omständigheter krävs lång

en

övergångstid för att det över huvud taget skall föreligga någon som helst möjlighet att ta fram nya system som bl.a. från rättssäkerhetssynpunkt motsvarar dagens medlemsregister. En flerårig övergångstid är,

enligt TCO:s mening, även nödvändig för att skapa fortsättningar för

att likformiga regler skall kunna gälla för samtliga fackliga or-

ganisationer.

Konsekvenser... 303

8.3 Tilldelning av företagarnummer till enskilda näringsidkare

Utredningen har föreslagit att enskilda näringsidkare i samband med registreringen i handelsregistret skall tilldelas ett företagarnummer. Tilldelningen av den nya identitetsbeteckningen medför vissa kost-

nader. Antalet enskilda näringsidkare har, tidigare nämnts, som av PRV och RSV uppskattats till mellan 250.000 och 300.000. PRV har uppskattat sina kostnader för de förändringar i den egna

databasen som utredningens förslag om tilldelning av företagarnummer

skulle föranleda till omkring 300.000 kr. Till detta kommer kostnader

för information om det nya numret. Blir tilldelningen obligatorisk måste alla som redan är registrerade informeras att de tilldelats ett

om

företagarnummer.

RSV har beträffande förslaget anmärkt det skall möjligt att om vara för en person att till verket lämna uppgifter med olika nummer,

personnummer respektive företagarnummer, krävs förändring alla

av de program som behandlar personnummer. Antalet sådana program uppgår, enligt RSV, till 6.000. Därutöver krävs väsentliga ändringar av databasregisterstrukturen. RSV bedömer också att skatteförvaltningen kommer att få många frågor företagarnummer, vilket också om kommer att förorsaka kostnader. Utvecklingskostnaderna samt de löpande underhålls- och driftskostnaderna kommer, enligt RSV, att bli

väsentligt större om ADB-systemen skall innehålla uppgift både

om personnummer och företagarnummer. Kostnaderna har RSV av

beräknats uppgå till mellan 150 miljoner och 200 miljoner kronor.

RSV bedömer att kostnaderna för skatteförvaltningen att administrera ett system som bygger tilldelning av företagarnummer efter särskild

ansökan blir betydligt lägre än kostnaderna för ett obligatoriskt tilldelningssystem. I ett system som bygger på frivillighet beräknar RSV kostnaderna för systemutveckling till mellan 10 miljoner och 15 miljoner kr och de löpande kostnaderna till mellan 4 miljoner och 6 miljoner kr per år.

Även arbetsgivare som har sin löneredovisning på ADB kan komma

att behöva ändra i sina program företagarnummer införs.

om

Arbetet inom skatteförvaltningen bygger att masshanteringen kan

ske på ett snabbt och rationellt sätt. Prognosen för tiden fr.o.m. 1995

är att det varje år kommer att lämnas omkring 8,5 miljoner inkomstdeklarationer, 3 miljoner uppbördsdeklarationer, 4,3 miljoner

moms-

deklarationer, 1,5 miljoner fastighetsdeklarationer och 50 miljoner kontrolluppgifter. Störningar i masshanteringsprocessen åsamkar resursbortfall från övrig verksamhet såsom kontroll och service. Om näringsidkare utan företagarnummer inte får använda personnummer

304 Konsekvenser...

som identitetsbegrepp i skattesammanhang kan, enligt RSV, hantering— en av uppgifter om dessa näringsidkare komma att fördyras avsevärt. Även andra registeransvariga än PRV och RSV kan behöva tilläggsregistrera det särskilda företagarnumret. Exempelvis bör detta registreras i BASUN. Även andra register kan behöva registrera numret. Enskilda näringsidkare kan, liksom myndigheter m.fl., förorsakas kostnader för information om sitt nya nummer, ändring av förtryckt material m.m. När det gäller PRV, RSV och andra myndigheter utredningen anser att de ökade kostnader som förslaget om tilldelning av företagarnummer föranleder får finansieras inom ramen för de normala anslagen för systemutveckling och drift.

E U-samarbete

RSV har i samråd med Generaltullstyrelsen på regeringens uppdrag utrett formerna för och organisationen av mervärdesskatten inför ett svenskt inträde i EU. Förslagen med anledning av uppdraget har redovisats i RSV Rapport 1993:8 Mervärdebeskattningen i ett EGperspektiv. Ministerrådet fattade 1992 beslut om förordning adminien om strativt samarbete inom området för indirekt beskattning. I förordningen beskrivs de regler som gäller för medlemsländernas hantering av de uppgifter som behövs för kontrolländamål. Här regleras också hur utbytet av uppgifter skall ske mellan medlemsländerna och hur länderna skall samarbeta för att möjliggöra viss skattekontroll även en efter avskaffandet av gränshindren. Medlemsländerna förpliktas att i ett datasystem lagra uppgifter om bl.a. utfärdade registreringsnummer. Uppgifter om registreringsnummer skall lämnas direkt på datamedium eller på annat sätt t.ex. genom telefonförfrågan till skattemyndighet i ett annat medlemsland eller till skattskyldig. I praktiken kommer detta informationsutbyte att ske online på datamedium. Det datasystem som skall användas för kommuni-

kation mellan medlemsländerna, det s.k. VIES-systemet Vat In-

formation Exchange System har utvecklats under 1992. Systemet innefattar ett datakommunikationsnät som förbinder ett antal gateways. Varje medlemsland skall ha sitt eget datorsystem i vilket lagras uppgifter om registreringsnummer, uppgifter från kvartalsredovisningar, deklarationsuppgifter m.m. skattskyldiga. Från denna om egna databas skall andra länders myndigheter kunna erhålla uppgifter och via denna databas skall det egna landets myndigheter erhålla motsvarande uppgifter utifrån. Ländernas datasystem kompletteras med en särskild utrustning gateway en i varje medlemsland. Gateways i de olika medlemslän- -

Konsekvenser... 305

derna är sedan förbundna ett ledningsnät Value Added av Network, - VAN. Även i detta

informationsutbyte mellan medlemsländerna

anser utredningen att företagarnumret bör användas som registreringsnummer. Utredningen har här inte haft möjlighet att bedöma kostnaderna för eventuella systemförändringar.

8.4 Begränsad

tilldelning av personnummer för

personer som inte är folkbokförda i landet

När det gäller förslaget begränsning tilldelningen om av av personnummer för personer som inte är folkbokförda i landet kan generellt sägas att det i inledningsskedet kan förorsaka vissa problem i samband med automatiska överföringar information av där personnummer

normalt används kopplingsbegrepp.

som Beträffande förslaget ett upphörande om av tilldelning av personnummer för rdttsvdsendets register kan nämnas detta bl.a. kommer att att medföra att kriminalregistret, körkortsregistret,

kronofogdemyndig-

heternas och SCB:s register inte längre kommer innehålla att uppgift om personnummer för dömda personer inte tilldelats som personnummer. Beträffande uppgiftsflödet inom rättsväsendet hänvisas bl.a. till avsnitt 4.3.6.

Förslaget om en begränsning tilldelning för av skatteregistret kan bl.a. komma att påverka kommunikationerna med Även RFV. beträffande RFV och jörsdkringskassorna föreslår emellertid utredningen begränsningar i tilldelningen av personnummer.

Från RFV:s sida har framhållits att begränsningar

av användningen av personnummer medför stora kostnader eftersom är personnumret

gemensamt sorteringsbegrepp t.ex. mellan RSV och RFV samt mellan

kommuner och RFV. Det är i dessa register mycket angeläget att riskerna för förväxling minimeras. Socialförsäkringsförmäner står under vissa delar livet för mycket ibland av en stor, hela, försörjningen. Det är författningsreglerat vid vilka tidpunkter specifika socialförsäkringsförmåner skall kunna lyftas av mottagaren. Personnumret är också viktigt vid uppföljningar och utvärderingar. RFV bedriver omfattande uppföljnings- och utvärderingsverksamhet som löpande följer socialförsäkringens utveckling avseende både utgifterna och effekterna för individen. Personnumret underlättar också för den longitudinella forskningen och gör det möjligt med ålderseller könsmässigt bestämda uttag register. Vid kontroller i ur syfte att förhindra bedrägerier utgör personnumret ett viktigt hjälpmedel.

306 Konsekvenser...

När det gäller inte är folkbokförda kan det finnas personer som kopplingar till de som är folkbokförda, t.ex. familjesamband. Vid beräkningar pensionsförmåner kan enskilda komma att lida av rättsförluster eftersom registreringarna mycket långa tidsavser perioder. Deklarationshandlingar gallras efter en relativt kort tid. Vid förväxlingar beträffande beräkning ATP-poäng kan den enskilde av därför ha svårt att erhålla rättelse. När det gäller begränsningen av tilldelningen för passdndamâl har från UD:s sida framhållits att utrymmet för uppgift om personnummer i passboken inte kan lämnas tomt eftersom tveksamhet om passets äkthet kan uppkomma. Förslaget kräver därför bl.a. att passboken utformas på ett sådant sätt att även annat nummer än personnummer kan antecknas i boken. Vägverket har angående förslaget begränsning av tilldelning om en för körkortsregistret yttrat att det grundläggande av personnummer skulle bli förhindra registerförs flera problemet att att samma person gånger med avvikande identitet. Exempelvis skulle det, enligt Vägverkets uppfattning, bli svårt att fastställa om en person som ansöker körkortstillstånd redan tidigare har erhållit ett sådant om tillstånd. Problem typ skulle också kunna uppkomma om av samma den icke folkbokförde senare folkbokförs och erhåller ett personnum- Då uppkommer den situationen att har två identiteter, mer. en person dels ett särskilt tilldelat körkortsnummer dels ock ett personnummer. Från Sjöfartsverkets sida har beträffande begränsningen av tilldelningen för sjömansregistret anförts att förslaget skulle innebära merarbete och i vissa fall tveksamhet om en persons identitet samt risker för sammanblandning av personuppgifter och dubbelnycklar för samma person.

för

8.5 Sekretess uppgift om personnummer

Utredningen har föreslagit att sekretesskydd för personnummer införs avsnitt 6.5. l. I samband med införande ett sådant skydd kan

se av

inledningsvis uppkomma relativt höga kostnader, t.ex. för utvecklande dataprogram och rutiner. Merparten av sådana kostnader av nya nya torde dock vara av engångskaraktär. Vad angår sådan personrelaterad information som är lagrad på ADB-media torde det i dag eller inom den närmaste framtiden vara tekniskt genomförbart att utveckla system som gör det möjligt att på utskrifter och besöksterminaler eliminera uppgift om personnummer. Inledningsvis kan ett sådant system innebära en inte ringa kostnadsökning. Ett sätt minska sådan kostnad vore att centralt att en

Konsekvenser... 307

uppköpa eller utveckla en programvara k.an användas inom de

som flesta myndigheter.

Ett större problem är de manuella handlingar innehåller uppgift

som om personnummer. En sådan uppgift behöver inte enbart förekomma på en titelsida, t.ex. ett dagboksblad, utan kan finnas även i

löpande text. För det fall materialet i övrigt är sekretessbelagt, sjuk-

t.ex.

journaler, skatteakter etc, torde utredningens förslag inte innebära

några större problem. Men i många fall är omfattande ett arbete

nödvändigt. Bl.a. tingsrätternas brottmålsakter, till stor del består

som

av offentligt förundersökningsmaterial, innehåller mängd

en person-

nummer på tilltalade, vittnen, målsäganden m.fl. Det kan därför

vara

en mycket betungande uppgift att gå igenom sådant material och på

något sätt se till att uppgift inte lämnas till om personnummer ut en

obehörig person. Det är dock i nuläget omöjligt att uppskatta vad

merkostnaderna härför kan bli. Man kan emellertid utgå från kostatt naderna blir avsevärda. Även dessa kostnader kan emellertid sägas övergående, än vara om

under en avsevärt lång tidsperiod. Om utredningens förslag i övrigt genomförs kommer nämligen användningen

av personnummer även att

minska i det material förvaras hos myndigheter. I framtiden bör

som alltså t.ex. det material till domstol innehålla mindre som ges en antal uppgifter om personnummer.

Införandet ett sekretesskydd för uppgift

av om personnummer kan

i vissa fall komma att innebära att hanteringen begäran

av en om att

utfå en viss handling med stöd avoffentlighetsprincipen kan komma

att ta längre tid än vad som för närvarande är fallet eftersom materialet först maste kontrolleras för att utröna om någon uppgift om personnummer finns i detta.

iii ‘ziurr V,$;x:2§ ngar Mess.:

Specialmotivering 309

9 Specialmotivering

9.1 Förslaget till lag om användning av

personnummer

Utredningen lämnar förslag till en lag skall reglera användningen som av personnummer. Lagförslaget innebär en mera vittgående reglering än den bestämmelse personnummeranvändning i om som dag finns i 7 § andra stycket datalagen.

Allmänna bestämmelser

1 §

Här anges syftet med lagen; att begränsning användgenom en av ningen av personnummer stärka skyddet för den enskildes personliga integritet. Utredningen har, främst i avsnitt diskuterat förpersonnumrens och nackdelar. I det sammanhanget har också de risker för integritetsintrång som personnummeranvändningen i många fall innebär behandlats. Målsättningen i utredningsarbetet har varit välja att metoder som påtagligt begränsar personnummeranvändningen och att därigenom minska de integritetsrisker denna användning innebär. som Det kan många gånger svårt att göra awägningar mellan vara samhällets behov registreringar och den enskildes av vilja att ha en fredad personlig sfär. Ofta måste den enskildes intresse av ett starkt

integritetsskydd stå tillbaka för samhällets krav på effektiv administ-

ration och funktionella kontrollmöjligheter. I de fall användningen av personnummer kan undvaras utan att detta medför någon ökad risk för rättsförluster genom personförväxlingar, föranleder orimligt stora kostnader eller liknande bör emellertid, utredningen, man menar

sträva efter att finna andra identitetsbegrepp än En

personnummer. sådan strävan bör finnas både inom den offentliga och den enskilda sektorn. En påtagligt minskad användning skulle av personnummer minska risken för integritetsintrång inte genom att personnumret längre skulle komma att utgöra nyckel till så många personregister.

310 Specialmotivering

En begränsad personnummeranvändning skulle också kunna ha fördelar för samhället ur försvarssynpunkt genom att det for obehöriga blir svårare att sammanlänka uppgifter om enskilda från olika uppgiftssamlingar. Även här kan syftet ändå ytterst sägas att vara stärka skyddet för den enskildes personliga integritet. Integritetsskyddet har begränsats till levande personer. Av 5 § 3 framgår att lagen inte gäller för användning av uppgift om personnumför avlidna. Lagen harmonierar därmed med den föreslagna mer bestämmelsen sekretess för uppgift om personnummer, se avsnitt om 6.4.1, enligt förslaget skall gälla under den enskildes livstid. som Även vid tillämpningen datalagen har skyddet för den enskildes av personliga integritet i samband med ADB-registrering i praxis kommit att begränsas till levande personer.

2§

I denna bestämmelse definieras begreppen personnummer och användning. Utredningen har valt att knyta definitionen av personnummer till folkbokföringslagens 18 Enligt folkbokföringslagen är personnumidentitetsbeteckning innehåller födelsetid angiven med sex mer en som siffror, ett tresiffrigt födelsenummer och en kontrollsiffra. Det är i första hand denna tiosiffriga identitetsbeteckning som lagen är avsedd att skydda. Utredningens definition omfattar emellertid också identitetsbeteckning innehåller uppgift om födelsetid i komsom bination med födelsenummer. Eftersom det med ledning av födelsetid och födelsenummer är möjligt att räkna fram den tionde siffran i personnumret, kontrollsiffran, bör även användning av personnumrets nio första siffror omfattas av lagregleringen. Definitionen av personinnefattar också uppgift om personnummer som förenats med nummer andra siffer- eller bokstavskoder, s.k. modifierade personnummer. Definitionen innebär att lagen inte inskränker av personnummer möjligheterna att registera och annat sätt använda uppgift om enbart födelsetid. Utredningen har också räknat med att uppgift om personi många fall kan komma att ersättas med uppgift om nummer födelsetid. Avsikten är dock inte att personnumret alltid ide sammanhang det inte längre får användas skall ersättas med uppgift om födelsetid. Förhoppningen är att registeransvariga i första hand överväger andra möjligheter såsom att skapa ett särskilt nummer för det aktuella registerändamålet. Med den givna definitionen faller användning av krypterade utanför tillämpningsområdet. Även det i vissa fall personnummer om skulle kunna vara angeläget att reglera även sådan användning, har utredningen inte ansett att en sådan reglering bör behandlas i detta

Specialrizotivering 311

sammanhang. En vidare definition kan bli svår att avgränsa och den

skulle kunna komma att omfatta sådan användning inte måste

som begränsas i alla fall. Eftersom användning en av personnummer som

inte har erforderligt lagstöd har straffsanktionerats är det också nöd-

vändigt med en preciserad definition. Skulle det visa sig lagen att

kringgås genom att personnummer i obetydligt modifierad form

används, kan det finnas skäl att överväga extensiv reglering. en mera

Om användningen sker med hjälp av ADB torde det i allmänhet finnas

möjlighet för Datainspektionen att med stöd 18 § datalagen meddela av föreskrifter om användningen.

Begreppet användning definieras notering, sammanställning

som

eller återgivning av personnummer sker manuellt eller med

som tekniskt hjälpmedel. Definitionen är avsedd att markera att det krävs

en viss aktivitet för att personnummerhantering skall bedömas

som användning. Det förhållandet att exempelvis en myndighet tar emot och

diarieför en handling som innehåller uppgift

om personnummer

innebär inte att det blir frågan användning i lagens mening.

om

Lagen omfattar således både manuell hantering och sådan hantering

som sker med stöd någon form teknik, exempelvis ADB. av av

Avsikten med den valda definitionen har varit att så långt möjligt

som

göra lagen teknikoberoende. Av skäl som redovisats i avsnitt 5.6.1 har

utredningen ansett att lagen bör omfatta även manuell användning av

personnummer. Muntlig användning faller utanför lagens tillämpningsområde, men genom de föreslagna bestämmelserna sekretess för

om

uppgift om personnummer begränsas ändå i viss mån möjligheterna

att muntligen sprida uppgifter om personnummer.

3§

l denna paragraf regleras de grundläggande krav uppställs

som för att

användning av personnummer skall vara tillåten. Vid sina överväganden, jfr avsnitt 6.1.1, har utredningen kommit fram till att det inte är möjligt att i särskild lag generellt reglera all

en

användning av personnummer. Eftersom användningen av personnummer fått en så stor spridning måste för varje användningsområde

man

göra en särskild bedömning av vilka effekter begränsning

en av

personnummeranvändningen skulle få. Vid en sådan avvägning måste

man bl.a. se till hur stor kommunikationen med andra personnummer-

användare är, vilka alternativa identifikationsmöjligheter finns och

som

vilka kostnader en systemomläggning skulle medföra. Användningen av personnummer har fått en mycket stor spridning

inom olika sektorer i samhället. Uppgifter har om personnummer

också varit fritt tillgängliga. De konsekvensanalyser utredningen

som redovisar i avsnitt 8 visar begränsning att en av personnummeran-

312 Specialmotivering

vändningen i många fall kan vara förenad med stora kostnader. En begränsning kan således innebära stora belastningar för både myndigheter, företag, organisationer och enskilda. De nuvarande bestämmelserna i 8 kap. regeringsformen sätter en gräns för vilka föreskrifter som kan meddelas genom annan författning än lag. När det gäller andra områden än statlig verksamhet och privat näringsverksamhet kan det i konstitutionellt hänseende framstå som något tveksamt om föreskrifter som inte tillåter personnummeranvändning eller avsevärt begränsar denna användning kan meddelas av regeringen eller en myndighet som regeringen bestämmer. Sådana föreskrifter kan möjligen sägas gränsa till det obligatoriska lagområdet jfr Petrén, Ragnemalm, Sveriges grundlagar och tillhörande författningar med förklaringar, 12 uppl., 1980 s. 173 ff, Holmberg, Stjernquist, Vår författning, 9 uppl., 1993, s. 148 Strömberg, Sveriges författning, 13 uppl., 1992 s. 92 ff och Strömberg, Normgivningsmakten enligt 1974 års regeringsform, 2 uppl., 1989. Dessa omständigheter talar, enligt utredningens mening, starkt för att föreskrifter om en begränsning av personnummeranvändningen bör meddelas enbart genom lag. Även principiella skäl talar för att beslut i fråga så en av omfattande och ingripande slag fattas av riksdagen och att beslutanderätten inte delegeras till regering eller förvaltningsmyndighet. I paragrafens första stycke, första punkten anges därför att personnummer får användas endast om användningen har medgivits i lag. Det finns i dag ett drygt hundratal författningar som innehåller bestämmelser om personnummer. Dessa bör vid en genomgång i vissa fall kompletteras med bestämmelser som preciserar för vilka ändamål personnummer bör få användas och vem som skall använda personnummer för dessa ändamål. I avsnitt 6.1.2 har utredningen föreslagit några områden där personnummer även fortsättningsvis bör användas. I första stycket, andra punkten regleras sådan användning som blir nödvändig på grund av att det i lag uppställs vissa krav som innebär att personnummer måste användas. Här har utredningen främst haft bestämmelserna om kontrolluppgifter i åtanke. Skatteuppbörd och avlämnande av kontrolluppgift sker med personnummer som identifikationsbegrepp. Eftersom lagstiftningen uppställer krav att en kontrolluppgift skall innehålla uppgift om personnummer blir det, enligt den föreslagna regleringen, tillåtet för den som skall avlämna kontrolluppgift att använda uppgifter om personnummer för detta ändamål. Även användning krävs för uppfylla vissa i lag annan som att föreskrivna skyldigheter omfattas av bestämmelsen. Det finns i dag en mängd bestämmelser som föreskriver att uppgift om personnummer skall lämnas vid ansökningar, registreringar m.m. Exempelvis

Specialmotivering 313

föreskriver rättegångsbalken att en ansökan om stämning skall

innehålla uppgift om personnummer. Den att inge person som avser en stämningsansökan kan därför med stöd av denna bestämmelse

använda personnummer. Utredningen har emellertid ifrågasatt

om

lagstiftningen bör uppställa krav på uppgift om personnummer vid olika ansökningsförfaranden. En begränsning i detta avseende skulle

successivt kunna minska den användning som kan ske med stöd av

andra punkten. Utredningens förslag om sekretess för uppgift

om personnummer torde inte heller kunna få någon större effekt om det blir möjligt att få ut uppgift om personnummer under åberopande av en avsikt att exempelvis inge en ansökan stämning. om

I vissa fall anges i en registerlag att skall registreras.

personnummer En sådan bestämmelse får anses utgöra stöd för både den registeransvariges personnummeranvändning och den användning sker i som

samband med uppgiftslämnande till och från registret som står i

överensstämmelse med registrets ändamål.

I paragrafens andra stycke preciseras den användning enligt

som

första stycket är tillåten. Användningen får ske endast om den är förenlig med det ändamål som föreskrivs i den särskilda lag som tillåter användning av personnummer. Utredningen är medveten

om att det, med den teknik som finns, blir svårt att avgränsa och utöva

tillsyn över att personnummer används bara för tillåtna ändamål.

Bestämmelserna om kontrolluppgifter medför att bl.a. arbetsgivare

måste registrera uppgifter om personnummer. Hur användningen

avgränsas till skatteändamål i de personaladministrativa registren kan vara svårt att kontrollera. I paragrafens sista stycke finns en erinran om den av utredningen

förslagna bestämmelsen om sekretess för uppgift om personnummer

i sekretesslagen, se även avsnitt 6.4.1.

4§

I paragrafen finns bestämmelser som syftar till att så långt möjligt

som

begränsa all yttre exponering av personnummer. Skall de föreslagna

reglerna om sekretess för uppgift få någon effekt om personnummer

är det också angeläget att uppgifterna inte sprids till obehöriga. Enligt förevarande bestämmelse får personnummer inte placeras synligt på postförsändelser. Utredningens förslag om sekretess för uppgift om personnummer medför att myndigheter och andra som

omfattas av sekretessbestämmelsen är förhindrade att ange personnummer på postförsändelser. Den här föreslagna bestämmelsen träffar emellertid också dem som inte omfattas av sekretessen.

314 Specialmotivering

Postförsändelser kan granskas av flera personer innan de når adressaten. Personnummer bör därför inte få anges på ett sådant sätt att de kan iakttas innan försändelsen öppnas. En konsekvens av utredningens förslag blir bl.a. att sådana in- och utbetalningsavier som avsändaren förser med personnummer måste kuverteras. En annan konsekvens är att rutinerna för hantering av delgivningsförsändelser måste ändras. Även reglering medger eller arman som uppställer krav på angivande av personnummer på postförsändelser måste ändras. I dag finns sådan reglering bl.a. i lagen 1991:189 om brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland och Schweiz. På handlingar som skall spridas till arman än den som personnumret avser får personnummer inte anges utan att det föreligger särskilda skäl. Även i detta sammanhang innebär utredningens förslag om sekretess för personnummer begränsningar i möjligheterna att sprida uppgifter om personnummer. Förevarande bestämmelse är avsedd att förhindra exponering av personnummer på exempelvis anslagna tjänstgöringslistor och förteckningar över examensresultat samt beslut om förordnanden som avser flera personer. Hos allmänheten finns en stark motvilja mot yttre exponering av personnummer, något som framkommit både vid klagomål till Datainspektionen och vid SCB:s undersökning av allmänhetens inställning till personnummeranvändningen, jfr avsnitt 4.6.5. Personnummer måste enligt utredningens uppfattning få anges på vissa typer av dokument. Som exempel på sådana dokument kan nämnas personbevis och taxeringsbevis.

5§

I denna paragraf anges vilka former av personnummeranvändning som undantas från lagens tillämpningsområde. I första punkten undantas den enskildes användning av sitt eget nummer. Bestämmelsen gör det möjligt för den enskilde att själv använda sitt eget personnummer på vilket sätt han önskar. Avsikten är emellertid inte att genom samtycke öppna möjligheterna för en fri personnummeranvändning. Den fria användningen gäller endast den enskildes egen användning. Inom det undantagsområde som anges i första punkten bör rymmas sådan användning som sker när ett ombud utför rättshandlingar för den enskildes räkning. Det kan exempelvis gälla ingivande av stämning eller annan ansökan där det i lag föreskrivs att personnummer skall anges. Ombudet handlar här inte för egen räkning utan användningen får utförd för den enskilde. Även föräldrars användning anses vara av barns personnummer får rymmas inom detta undantagsområde i de fall

Specialmotivering 315

föräldrarna i sin egenskap av förmyndare handlar för barnens räkning. I den andra punkten undantas sådan användning sker för

som

personligt bruk. Den användning som undantas omfattar även användning av annans personnummer. Undantaget harmonierar med datalagen, som från licens- och tillståndsplikten undantar person-

register som en enskild person inrättar och för uteslutande för

personligt bruk jfr 2 § tredje stycket datalagen. Den användning som sker för personligt bruk torde, enligt utredningens uppfattning, inte utgöra något större hot mot integriteten. I de fall användningen innebär ett obehörigt utnyttjande

av annans identitet föreslår utredningen att förfarandet kriminaliseras, jfr avsnitt 6.5.3.

Undantaget i tredje punkten gäller användning av avlidnas personnummer. Datalagens bestämmelser omfattar enligt den praxis

som

utbildats inte avlidna personer. Det utredningen föreslagna sekre-

av

tesskyddet för uppgift om personnummer gäller inte heller för avlidna.

Utredningen har därför valt att undanta användning avlidnas av från lagens tillämpningsområde. Även det med personnummer om

hänsyn till anhöriga och andra kan finnas ett behov av ett stärkt skydd

även för avlidna personer menar utredningen att detta behov täcks bl.a. av bestämmelser om sekretess för uppgift annat än om personnummer.

Ur forskningssynpunkt kan undantaget i tredje punkten

också vara värdefullt. I sammanhanget erinrar utredningen att det är angeläget om att vid utarbetandet av nya registerlagar m.m. också se över bestämmelserna i arkivlagen för att om möjligt öppna möjligheterna att

för forskningsändamål använda arkiverade uppgifter

om personnummer.

Bestämmelser om förfarandet

6 §

Genom utredningens förslag sekretess för och

om personnummer

genom denna lag begränsas användningen och exponeringen

av

personnummer avsevärt. För de som även i fortsättningen bör få använda personnummer måste det finnas möjlighet att få ut uppgift om

personnummer. Sekretessen gäller enligt förslaget inte heller för den

som har lagstöd för sin användning. I samband med utlämnande

av

personnummer blir det därför frågan att bedöma den

om om som

yrkar att få ut uppgifter har rätt att använda dessa. Bedömningarna kan i vissa fall bli svåra. Förfrågningarna kan också förutsättas bli talrika. Av effektivitetsskäl och för att skapa enhetlig praxis vid utlämnande

en

316 Specialmotivering

av personnummer anser utredningen att utlämnande bör ske huvudsakligen från en myndighet. Hos tillsynsmyndighet bör det finnas en förteckning över reglering som innefattar tillåtlig personnummeranvändning och eventuellt över behöriga användare. Hur utlämnandet skall ske, per telefon med motringning, skriftligen eller i vissa fall genom terminaluppkoppling får övervägas särskilt. Folkbokföringen har flyttats över till skattemyndigheten. Aviseringsutredningen har i sitt betänkande SOU 1994:44 Folkbokföringsuppgifterna i samhället, föreslagit att det inrättas ett centralt aviseringsregister för tillhandahållande av folkbokföringsuppgifter. Alla myndigheter, såväl centrala som lokala, skall enligt förslaget få utnyttja registret för avisering av folkbokföringshändelser, aktualisering av egna register och för kontroll av adresser och andra uppgifter som registreras inom folkbokföringen. Registeransvaret läggs på RSV. Vidare föreslås att en särskild beslutande nämnd skall inrättas inom RSV för frågor om urvalsdragningar privata användare. Innan slutlig ställning har tagits till Aviseringsutredningens förslag är det svårt att ange var utlämnande av personnummer bör ske. En tänkbar lösning är att utlämnandet sker centralt hos RSV, eventuellt inom ramen för det föreslagna aviseringsregistret. Ett annat alternativ är att utlämnande sker hos de lokala skattekontoren. Även andra lösningar är tänkbara. Skattemyndigheten kan i vissa fall, på grund av bestämmelser i annan lag eller författning, vara förhindrad att lämna ut uppgift om personnummer. En person kan exempelvis ha erhållit en spärrmarkering i folkbokföringen. Andra stycket anger att den som hos en myndighet begär att få utlämnat en uppgift om personnummer i första hand skall hänvisas till skattemyndigheten. Avsikten med bestämmelsen är att i största möjliga mån samla alla förfrågningar till den myndighet som enligt första stycket har att lämna ut uppgift om personnummer. Härigenom kan en fast praxis för utlämnande bildas och utlämnandet kan skötas på ett rationellt sätt. Bestämmelsen reglerar förfrågningar som avser uppgift om enbart personnummer. I de fall en person vidhåller sin begäran om att få ut uppgift om personnummer är myndigheten skyldig att pröva frågan om utlämnande i enlighet med bestämmelserna i TF och den föreslagna bestämmelsen om sekretess för uppgift om personnummer. En erinran om detta har tagits in i bestämmelsens tredje stycke.

Specialmotivering 317

7§

I bestämmelsen förslås att en eller flera tillsynsmyndigheter skall se till att lagen och föreskrifter eller föreläggande med villkor som meddelats med stöd av lagen efterlevs. När det gäller användning av personnummer sker med stöd som av ADB är det naturligt att tänka sig Datainspektionen som tillsynsmyndighet. Möjligen skulle inspektionens verksamhetsområde kunna utsträckas till att omfatta även manuell hantering av personnummer. Tillsynen skulle också kunna vara en fråga för RSV. Hos RSV finns folkbokföringen och det är också skattemyndigheterna som tilldelat personnummer. Eventuellt kan man tänka sig att tillsynsansvaret fördelas på två eller flera myndigheter. I 8 § ges möjlighet till delegation av maktmedel till tillsynsmyndighet.

8§

Utredningen har, som framgår av 3 föreslagit att personnummer får användas bara när användningen har medgivits i lag eller när användningen krävs för att uppfylla krav angående personnummer som föreskrivs i lag. I förevarande bestämmelse delegeras möjligheten att

lämna närmare föreskrifter normer om automatisk databehandling av

personnummer första stycket, första punkten och att meddela föreläggande med de villkor som behövs för efterlevnaden av denna lag eller föreskrifter som meddelats med stöd av lagen första stycket, andra punkten till regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndighet. Delegeringen i första punkten har begränsats till användning som sker med stöd av ADB. Skälet till denna begränsning är den ändring av 8 kap. 7 § RF föreslagits i 199394:116. som prop. Enligt förslaget i propositionen kommer det område inom vilket regeringen efter bemyndigande kan utfärda föreskrifter att omfatta skyddet för den personliga integriteten vid ADB-behandling av personuppgifter. Utredningens förslag stämmer således med förslaget i propositionen. Det blir här naturligt att tänka sig Datainspektionen som den myndighet som skall meddela närmare föreskrifter om automatisk databehandling av personnummer. Inspektionen har också bl.a. genom sin tillämpning av den nuvarande bestämmelsen om personnummer i 7 § andra stycket datalagen fått särskild kunskap och kompetens att bedöma frågor om personnummer. Delegationsmöjligheten avser dock, framgår lagtexten, endast närmare föresom av skrifter om en i och för sig tillåten användning.

318 Specialmotivering

De närmare föreskrifter som skulle kunna komma att meddelas är bl.a. detaljerade frågor kring hanteringen. Det bör finnas möjligheter att föreskriva att uppgifter om personnummer i vissa fall skall vara krypterade. Beträffande frågor kring kryptering och aliasnummer hänvisas till avsnitt 6.4.2. Föreskrifter skulle också kunna gälla säkerhetsfrågor, exponering av personnummer m.m. I andra punkten delegeras möjligheten att i enskilda fall meddela de förelägganden med villkor som behövs för efterlevnaden av lagen eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen. Ett sådant föreläggande får enligt paragrafens andra stycke förenas med vite. Förfarandet att meddela föreläggande förenat med vite torde i många fall vara effektivare än att genom talan hos domstol stoppa olaglig personnummeranvändning. Möjligheterna att i särskilda fall meddela föreläggande med villkor skulle enligt utredningens uppfattning lämpligen kunna delegeras till antingen endera av Datainspektionen och RSV eller till båda myndigheterna.

Undantag

9 §

Genom den föreslagna bestämmelsen öppnas en möjlighet för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att i enskilda fall medge undantag från det krav på lagstöd för användning av personnummer som finns i 3 Möjligheten att ge dispens kan således antingen delegeras till tillsynsmyndighet eller beslutas av regeringen. Bestämmelsen kan komma att medföra att ett stort antal personnummeranvändare ansöker om dispens. Handläggningen av dispensansökningar skulle därför kunna innebära en avsevärd belastning för den myndighet som beslutar i frågan. Utredningen har därför i första hand tänkt sig att dispensansökningarna skall handläggas av den eller de tillsynsmyndigheter som utsetts. Det skall enligt bestämmelsen föreligga synnerliga skäl för att undantag skall beviljas. För att inte lagen skall urholkas bör möjligheten till dispens utnyttjas restriktivt. Utredningen föreslår att lagen skall träda i kraft den l januari 1998. Avsikten med denna förhållandevis långa övergångstid är att bereda registeransvariga och andra personnummeranvändare möjlighet att planera för omläggningar av befintliga system och att eventuellt utveckla nya identitetsbegrepp. Det måste också finnas tid för det lagstiftningsarbete som blir en följd av detta lagförslag. Den långa övergångstiden torde också kunna bidra till att minska behovet av undantag enligt förevarande bestämmelse.

Specialmotivering 319

Sanktioner

10 §

I paragrafens första stycke straffbeläggs sådan personnummeranvändning som sker utan att det föreligger sådant lagstöd som föreskrivs i 3 § och användning som innebär brott mot föreskrift som meddelats med stöd av 8 § Både uppsåtliga gärningar och oaktsamhet har straffbelagts. I straffskalan ingår böter och fängelse i högst sex månader.

Genom förevarande paragraf straffbeläggs inte endast sådan användning som saknar lagstöd utan också användning som sker för

annat än det i lagen föreskrivna ändamålet. Det är således ur rättssä-

kerhetssynpunkt nödvändigt att i lag precisera både i vilka sammanhang personnummer får användas, för vilka ändamål de får användas

och i vissa fall också vem som får använda personnumren. Bestämmelsen i 4§ om yttre exponering har inte fått en sådan precisering att utredningen ansett det möjligt att straffbelägga ett förfarande som innebär brott mot bestämmelsen. I sådana sammanhang

finns i stället möjligheten att ingripa med föreläggande med villkor eventuellt i förening med vite, jfr 8

I ringa fall skall enligt vad som anges i andra stycket inte dömas till ansvar. Vid bedömningen av om ett brott skall anses som ringa kan exempelvis beaktas vilken mängd uppgifter om personnummer som

hanterats och vilka risker för integritetsintrång som användningen

inneburit.

Den som bryter mot denna lag kan i de fall det rör sig om an-

vändning som sker med stöd av ADB i vissa fall också göra sig

skyldig till brott mot datalagen. Generellt sett är brotten mot datalagen att anse som allvarligare, vilket torde innebära att brott mot denna lag i allmänhet konsumeras av brott mot datalagen. Datalagen innehåller dock inte någon särskild sanktion mot den bryter mot den

som

gällande bestämmelsen om i 7 § andra stycket

personnummer

datalagen. Däremot straffbeläggs handlande som innebär brott mot en

föreskrift eller ett förbud meddelat enligt 6 eller 18 § datalagen som innebär att personnummer inte får registreras. Utredningen har, som

framgår av avsnitt 9.2, föreslagit en ändring av 7 § andra stycket datalagen.

När det gäller användning som sker med stöd av ADB erinras om

datalagens möjligheter att förklara ett personregister förverkat i de fall registret förs utan erforderlig licens eller tillstånd eller i strid mot

förbud att fortsättningsvis föra registret se 22 § datalagen.

320 Specialmotivering

Överklagande

I I §

I paragrafens första stycke anges att beslut av myndighet enligt 6 beslut om föreläggande enligt 8 § första stycket 2 fattats

som av en

myndighet och beslut av myndighet dispens enligt 9 § får

om överklagas hos länsrätten. Justitiekanslern har i andra stycket beretts möjlighet att föra talan för att tillvarata allmänna intressen. En liknande bestämmelse finns i 25 § datalagen.

Övergångsbestämmelser

Enligt den föreslagna övergångsbestämmelsen träder lagen i kraft den

l januari 1998. Frågan om Övergångsbestämmelser har bl.a. diskuterats i avsnitt 8.2.

Lagförslaget förutsätter, som tidigare utvecklats, att det tillkommer lagstiftning som reglerar personnummeranvändningen inom de sektorer

där denna i dag inte är reglerad. Förslaget förutsätter också föränd-

ringar av befintlig registerlagstiftning och lagstiftning

annan som innehåller bestämmelser om personnummer.

Genom att inte ange något förbud mot registrering

av personnum-

mer eller genom att uttryckligen tillåta registrering

av personnummer

har regeringen eller Datainspektionen i många fall sanktionerat

personnummeranvändning. De registeransvariga har i dessa fall haft anledning att räkna med att de fortsättningsvis får använda

personnum-

mer och de har också många gånger byggt sina system utifrån

upp

förutsättningen att personnummer får registreras. Begränsningar i

användningen av personnummer medför i många fall stora kostnader och förorsakar också vissa övergångsproblem. För att eliminera eller

i vart fall minska sådana negativa följdverkningar är det angeläget att

de som använder personnummer får god tid på sig att lägga om

rutiner, göra förändringar i ADB-system En övergångstid på tre

m.m.

år bedömer utredningen som rimlig. I den mån det lagstiftningsarbete

som är en förutsättning för lagen om användning av personnummer inte kommer till stånd inom denna tid bör man överväga att eventuellt

flytta ikraftträdandet till en senare tidpunkt.

Specialmotivering 321

9.2 Förslaget till lag om ändring i datalagen

7 §

Den bestämmelse om personnummer finns i 7 § andra stycket som datalagen är i dag den enda bestämmelse särskilt siktar till som att begränsa användningen av personnummer. Bestämmelsen har redovisats i avsnitt 3.2.1. Den utvärdering bestämmelsens tillämpning jfr av avsnitt 4.7 som utredningen gjort, visar att bestämmelsen hittills inte på något nämnvärt sätt påverkat personnummeranvändningen i samhället. Utredningen har bl.a. detta skäl valt lägga fram av att ett förslag om en särskild lag om användning Den av personnummer. särskilda lagen presenteras i avsnitten 6.1.1 och 9.1. Lagförslaget reglerar både manuell hantering och ADB-hantering av personnummer. Lagförslaget innebär en mera restriktiv användning än 7 § andra stycket datalagen medger. Utredningens förslag särskild lag om en som reglerar användningen medför av personnummer att personnummeranvändningen inte längre bör regleras i datalagen. Utredningen föreslår att bestämmelsen om i personnummer datalagen ersätts med en hänvisning till regleringen i den föreslagna lagen om användning av personnummer.

Ändringen i datalagen bör träda i kraft samtidigt den föreslagna

som lagen om användning av personnummer.

9.3 Förslaget till lag om ändring i lagen om

identitetsbeteckning

för

juridiska personer

m.fl.

1a§

Ändringsförslaget är en följd av utredningens förslag tilldelning

om av identitetsbeteckning företagarnummer för enskilda näringsidkare. Förslaget har behandlats i avsnitt 6.2. Utredningen har valt att benämna den identitetsbeteckningen nya fliretagarnummer eftersom beteckningen organisationsnummer skulle kunna bidra till att enskilda firmor förväxlas med juridiska personer. Förslaget om tilldelning av företagarnummer kräver genomgång en av författningar som innehåller bestämmelser om organisationsnummer för att bedöma i vilka sammanhang företagarnumret bör användas. Denna genomgång har det inte funnits utrymme för genomföra att inom utredningens tidsram. Tre följdändringar redovisas dock,

322 Specialmotivering

nämligen förslag till ändringar i handelsregisterlagen, skatteregisterlagen och mervärdesskattelagen, se avsnitten 9.4 9.6. - När det gäller bedömningen av i vilka sammanhang företagarnumret bör få användas måste hänsyn tas till att företagarnumret knyter an till en fysisk person och att en ADB-registrering av företagarnummer därför enligt datalagen blir anse som ett personregister. Skall företagarnumret kunna fylla någon funktion kan emellertid registreringen och användningen av numret inte omgärdas med alltför snäva restriktioner. För att utredningens förslag om sekretess för uppgift om personnummer skall kunna få någon effekt, bör uppgift om födelsetid ersätta användningen av personnummer i näringsverksamhet för de enskilda näringsidkare som inte tilldelas företagarnummer.

9.4 Förslaget till lag om ändring i handelsregisterlagen

4§

Förslaget är en följd av utredningens förslag om tilldelning av identitetsbeteckning företagarnummer för enskilda näringsidkare, se främst avsnitten 6.2 och 9.3.

9.5 Förslaget till lag om ändring i skatteregisterlagen

5§

Förslaget är en följd av utredningens förslag om tilldelning av identitetsbeteckning företagarnummer för enskilda näringsidkare, se främst avsnitten 6.2 och 9.3.

9.6 Förslaget till

lag om ändring i

mervärdesskattelagen

Förslaget är en följd av utredningens förslag om tilldelning av identitetsbeteckning företagarnummer för enskilda näringsidkare, se

främst avsnitten 6.2 och 9.3. Ändringsförslaget hänför sig till den nya

mervärdesskattelag som träder i kraft den l juli 1994.

Specialmotivering 323

9.7 Förslaget till lag om ändring i folkbokföringslagen

18§

Förslaget innebär inte någon saklig ändring. Syftet med det nya författningstörslaget är endast att tydligare markera att tilldelning av personnummer kan ske endast när det i lag eller författning uttryckligen anges att personnummer skall tilldelas. Bakgrunden till ändringsförslaget redovisas i avsnitt 6.3, där det bl.a. framgår att yrkanden om tilldelning av personnummer framställs i många olika fall, att tilldelning i dag sker stöd i lag eller av personnummer utan författning och att den enda grund som i vissa fall åberopas stöd som för tilldelning är att det i lag eller författning stadgas att personnummer skall registreras. Tilldelning av personnummer bör enligt utredningens mening inte få ske enbart på den grunden att det i lag eller författning stadgas att uppgift om personnummer skall anges, registreras etc. Personnummer bör få fastställas för personer inte är folkbokförda endast när det som av lag eller annan författning framgår att skall personnummer fastställas. I övriga fall kan exempelvis födelsetid eller för ändamålet särskilt tilldelat nummer användas.

9.8 Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen

7 kap. 35 §

Utredningen föreslår att personnummer sekretessbeläggs. Förslaget har behandlats i avsnitt 6.4.1.

9.9 Förslaget till lag om ändring i brottsbalken

15 kap. 13 a §

Förslaget innebär att en ny bestämmelse som kriminaliserar obehörigt utnyttjande av annans identitet införs i brottsbalken. Lagtörslaget har behandlats i avsnitt 6.5.

åk

Särskilda yttranden 325

Särskilda

yttranden

Särskilt yttrande av sakkunnige Mats Sjöstrand

1 Allmänt om utredningens motiv för sina förslag.

Utredningen lämnar förslag som mycket starkt begränsar tillgången till och användningen av personnummer i samhället. Ett genomförande av utredningens förslag kommer att medföra mycket stora kostnader hos företag och myndigheter som idag har personregister, samtidigt som effektiviteten i hanteringen av stora datavolymer kommer att minska. Andra effekter blir att risken för personförväxlingar kommer att öka samt att insynen med hjälp av offentlighetsprincipen kommer att begränsas. Frågan är då om de motiv som utredningen redovisar för sina förslag är så starka att de kan motivera de långtgående förslagen. I avsnitt 5.2 i betänkandet sägs bl.a. att risken för att personnumret skall komma att användas på ett sätt som medför otillbörligt intrång i den personliga integriteten har skapat oro hos många märmiskor. Det sägs vidare att många upplever det som obehagligt att i olika sammanhang lämna ut sitt personnummer samt att det förekommit att personer avsiktligt utnyttjat någon annans personnummer i sina kontakter med myndigheter och företag. I fråga om utnyttjandet av annans personnummer måste konstateras att den som förlitar sig på en uppgift om personnummer och inte gör någon identitetskontroll, gör lika fel som den som litar på en uppgift om namn och adress och inte kontrollerar identiteten. Enligt min mening löser de nu framlagda förslagen till lag om använding av personnummer resp. till sekretessbeläggning av personnumret inte problemet med bristande identitetskontroll. Däremot kan de i vissa fall försämra möjligheterna att genomföra en säker sådan kontroll. Förslaget om kriminalisering av utnyttjande av annans identitet är däremot utmärkt, det riktar också in sig på det frågan egentligen gäller identiteten, inte personnumret. - Resultaten av den enkätundersökning som genomförts på utredningens uppdrag åberopas i stor utsträckning som stöd för de genomgripande förslagen. Enligt min mening har utredningen

326 Särskilda yttranden

övertolkat resultaten av undersökningen. Om man nämnare studerar

materialet, finner man bl.a. följande. På frågan om det någon gång

hänt att man tyckt det varit obehagligt att lämna ut sitt personnummer svarade 69% nej, vet eller har inte tänkt saken. På frågan om man ansåg att vissa myndigheter m.fl. även fortsättningsvis skulle få använda personnummer i sina register, svarade 8 % att Kronofog-

demyndigheten inte alls borde få ha personnummer i sina register, 9%

att myndigheten borde få ha det i mindre omfattning än idag. För Försäkringskassans del var siffrorna 4% för inte alls och 5% för i mindre omfattning. Skillnaden i resultat mellan Kronofogdemyndigheterna och Försäkringskassan kan tillskrivas synen på den verksamhet man bedriver och hur väl allmänheten känner till den. Enligt en undersökning som

Riksskatteverket genomförde 1992, hade endast 7 % av de tillfrågade

varit i kontakt med Kronofogde- myndigheten under den senaste 12månadersperioden. Skulle undersökningen om inställningen till personnumret gett ett fullt tillförlitligt resultat, hade man också fått

förklara kopplingen mellan personnummer och säker identifiering av t.ex. en gäldenär hos Kronofogdemyndigheten. Det torde vara få

medborgare som när man besvarar frågan om Kronofogdemyndigheten bör fâ ha personnummer i sina register tänker att följden av ett slopande kan bli att utmätning kan komma att aktualiseras för fel

person Enkäten är helt enkelt inte så utformad att den kan läggas till

grund för så långtgående slutsatser som utredningen drar. Vad jag nu har sagt betyder inte att jag anser att personnummer bör

få användas helt fritt. Det är helt klart att användningen av person-

nummer har blivit slentrianmässig och att begränsningar behövs.

Emellertid ger den 1992 genomförda ändringen 7 § datalagen och det bemyndigande för inspektionen att utfärda generella föreskrifter som

nu föreslås i propostition inspektionen stora möjligheter att påverka

användningen av personnummer i samhället. Genom ett antal beslut

har inspektionen redan nu på ett väsentligt sätt påverkat användningen

av personnummer. Att genomföra så ingripande åtgärder som nu föreslås utan att de genomförda och föreslagna ändringarna i datalagen

fått verka viss tid och kunnat utvärderas, är enligt min mening inte

lämpligt.

Enligt min mening är det också mycket viktigt att tilldelning av

personnummer till inte folkbokförd person begränsas. Tilldelning av personnummer för icke folkbokförda bör komma ifråga endast i vissa

väl motiverade undantagsfall där samtidigt personens identitet är

fastställd. Jag delar utredningens uppfattning i denna del.

Särskilda yttranden

2 Förslaget till lag om användning av personnummer

Utredningen har valt att i förslag till en särskild lag ange ramarna för

den totala personnummeranvändningen. Det sätt som lagförslaget är utformat på, medför att ett synnerligen omfattande kartläggnings- och

lagstiftningsarbete måste genomföras under de närmaste åren.

Kostnaderna enbart för detta arbete kommer att bli betydande. Förslaget till lag innebär att personummer endast får användas om användningen har medgivits med stöd av lag eller om användningen

erfordras för att uppfylla krav om personnummer som föreskrivs i lag.

Begreppet personnummer har enkelt uttryckt deñnierats som de nio - första eller samtliga tio siffror i personnurnret. Användningen av födelsetid, d.v.s. de sex första siffrorna i personumret, är däremot fri.

Utredningen förutsätter också att denna användning kommer att öka

betydligt. Givetvis kan användningen av födelsetid inte begränsas på samma

sätt som nu föreslås beträffande personnummer. Det är dock viktigt

att man, när man diskuterar användningen av personnummer, kommer ihåg att det endast är användningen av de fyra sista siffrorna i

personnumret som begränsas genom utredningens förslag. Dessa

siffror har den funktionen att de garanterar den unika identiteten. Om endast födelsetid används, krävs ytterligare information för att

säkerställa identiteten, t.ex. uppgift om adress, om födelsehemort eller

födelseort i utlandet.

Uppgift om hemvist och födelseort används i andra länder för att

tillsammans med namnet identifiera en person. Av denna anledning är

det ett internationellt krav att uppgift om födelseort skall ingå i

svenska pass. Behovet av uppgiften är dock begränsat eftersom

personnurnret har Övertagit rollen som unik och identitiñerande

personuppgift.

Vid utskottsbehandlingen av lagen folkbokföringsregister ansågs

om

att medborgarskap inte skulle användas som sökbegrepp. Behovet av att kunna söka medborgarskap för att specialadressera samhällsinforrnation ansågs inte tillräckligt tungt med hänsyn till den

enskildes integritetsintresse. Motsvarande resonemang kan naturligtvis även tillämpas för uppgift om födelseort, som inte heller är ett tillåtet

sökbegrepp i de lokala registren. Däremot är det möjligt att söka på

dessa begrepp i de regionala personregistren.

I Sparförordningen finns föreskrifter som bl.a. innebär att uppgifter

om medborgarskap och födelsehemort inte får användas som faktorer vid urvalsdragning.

I Aviseringsutredningens betänkande föreslås att sökmöjligheterna

beträffande medborgarskap begränsas till att avse svenskt eller övrigt

328 Särskilda yttranden

medborgarskap. På motsvarande sätt för de lokala registren som tillåts, enligt förslaget, inte sökning på födelsehemort och födelseort. Anpassning till ett kommande EG-direktiv används ett som argument för den nya lagen. Det bör konstateras att detta direktiv inte antagits och inte heller har fått sin slutliga utfomming. Dessutom kommer en sådan framtida anpassning att kräva ändringar i datalagen om direktivet antas och om Sverige blir medlem i EGEU.Jfr. prop. 199394: 116 där det föreslås att införandet av en ny datalag bör anstå till dess EG tagit ställning på integritetsskyddsområdet. Sammanfattningsvis anser jag att de motiv som utredningen redovisar för sina förslag inte har den styrka som krävs för att införa en lag som begränsar användningen av personnummer. Enligt min uppfattning bör lagförslaget inte genomföras. Ett alternativ skulle kunna vara att genomföra vissa ändringar i datalagen. Datainspektionen skulle således kunna ges bemyndigande att utfärda generella föreskrifter för personnummeranvändning i samliga ADB-register, dvs. även personregister som inte kräver tillstånd enligt datalagen. Detta skulle innebära att den personnummeranvändning som i praktiken kan innebära integritetsrisker, nämligen den sker med som hjälp av ADB, kan regleras på ett relativt enkelt sätt. Om förslaget till lag om användning ändå skall av personnummer genomföras, bör följande observeras. I 6 § föreslås att den som begär att få utlämnat uppgift om personnummer skall hänvisas till skattemyndigheten. Som framgår av betänkandet är det- beroende på aviseringsutredningens förslag svårt att ta ställning till om det här skall stå Skattemyndigheten eller Riksskatteverket . I sak kan konstateras att bestämmelsen kommer upphov till att ge mycket merarbete hos den som får uppgiften. Varje utlämnande skall prövas mot bestämmelserna i 3 § i lagförslaget. Omfattningen av merarbetet och behovet av ytterligare resurser för att sköta uppgiften kan dock inte närmare beräknas, eftersom det krävs att vet - man exakt för vilka ändamål användning kommer att tillåtas i författning eller med stöd av särskilt undantag enligt 9 Undantaget i 9 § bör enligt min mening utformas så att undantag får medges om särskilda skäl föreligger. Begreppet synnerliga skäl är så restriktivt att man kan ifrågasätta det blir tillämpligt efter det att om statsmakterna tagit ställning till behovet av sådan författningsreglering som krävs enligt 3 Slutligen krävs enligt min mening en längre tid före ikraftträdanden av den nya lagen än utredningen föreslagit. Ikraftträdandet bör inte sättas tidigare än år 2000.

Särskilda yttranden 329

3 Förslaget om särskilt företagarnummer

Utredningen lägger fram ett förslag om företagarnummer för enskild näringsidkare. Utredningen anser att förfarandet bör obligatovara riskt, dvs. att särskilt företagarnummer skall fastställas för alla enskilda näringsidkare som registreras hos Patent- och registreringsverket. Som alternativ diskuteras ordning med frivillighet, dvs en att särskilt företagarnummer tilldelas efter ansökan den näringsidkare av som önskar få sådant nummer. Förslaget om obligatorium är logiskt mot bakgrund det förslag av till lag om användning utredningen länmar. av personnummer som Däremot är de redovisade särskilda motiven för förslaget synnerligen svaga. Några få klagomål till Datainspektionen får utgöra grund för en mycket kostsam reform. Hos Skatteförvaltningen, dagligen har som kontakt med skattskyldiga till mervärdesskatt och näringsidkare som har F-skatt är kritiken mot den nuvarande ordningen okänd. Utredningen diskuterar det faktum att ett särskilt företagarnummer inte innebär att ett nytt rättssubjekt skapas. Det är fortfarande den enskilde företagaren som är ansvarig, ikläder sig skyldigheter osv. Ett särskilt företagarnummer kommer, jag, att orsaka menar betydligt större problem än vad utredningen anser. Ett obligatorium medför dessutom stora kostnader redovisas i betänkandet blir - som kostnaderna för ändringar i ADB-systemen inom Skatteförvaltningen och Exekutionsväsendet uppskattningsvis 150 200 milj. kr. Till detta kommer ökade årliga driftkostnader. Självfallet kan kostnader i denna storleksordning inte inrymmas i förvaltningens ordinarie anslag. Ett obligatorium innebär dessutom att dubbellagring identitet kommer av att behöva göras i ett ganska stort antal register hos andra registerägare, varför de totala kostnaderna kommer att bli avsevärt större. En ordning med frivillighet, dvs. att den så önskar kan få som ett företagarnummer, skulle ha betydande fördelar framför ett obligatorium. Inte minst skulle kostnaderna begränsas betydligt. Valfriheten skulle också gynna företagarna, eftersom ett särskilt företagarnummer kan innebära vissa problem och visst merarbete för dem. Slutligen skulle man genom efterfrågan på särskilda få god nummer en uppfattning om problemets omfattning.

Åtskilliga frågor kring det särskilda företagarnumret har inte hunnit

penetreras under utredningens arbete. Om ett särskilt skall nummer införas, måste ytterligare utredningsarbete genomföras. Som framgått anser jag att ett eventuellt sådant arbete bör gälla ett alternativ med frivillighet.

330 Särskilda yttranden

4 Förslaget om sekretess för personnummer

Behovet av sekretessskydd

Utredningen föreslår att personnummer sekretesskyddas med hänsyn till enskildas behov av integritetsskydd. Utredningens huvudargument

i integritetsfrågan är att med stöd av offentlighetsprin-

personnummer cipen kan bli tillgängliga för envar. Detta ökar enligt utredningen

möjligheterna att med personnumret som nyckel sambearbeta

information från olika offentliga register eller att använda personnumret för olovliga syften, främst identitetsstöld.

Jag delar av flera skäl inte utredningens bedönming. Den integritetskänsliga sambearbetningen av information utifrån

personnumret sker enligt min bedömning uteslutande med hjälp av ADB. I datalagen finns redan bestämmelser om att sådan sambearbetning endast får ske med stöd av författning eller Datainspektiotillstånd. Det har inte påståtts att tillstånd har medgivits i för stor nens omfattning. Det har inte heller gjorts gällande att olaglig sambearbetning sker. Utredningens argument om sambearbetning är således enligt min mening mycket svaga. Utredningens argument när det gäller att offentliga personnummer medför risk för identitetsstöld är enligt min mening också svagt. Att identitetsstölderna skulle minska att enbart födelsetid och inte genom hela personnumret är offentligt förefaller inte troligt. Problemet med

alltför dålig identitetskontroll löses inte detta sätt jfr. vad jag sagt

i den frågan ovan under l.

Konsekvenserna av sekretesskydd

Utredningen konstaterar att sekretesskyddet avser uppgiften om personnumret sådant och inte uppgift den enskildes födelsetid

som om eller nanm.

Det kan konstateras att förslaget avviker från övriga bestämmelser i sekretesslagen, med undantag av 7 kap. 16 genom att skyddet inte

avser uppgiften i sig.

Enligt utredningen får förslaget konsekvenser som kan betecknas

som en ytterst marginell inskränkning av handlingsoffentligheten avsnitt 6.4.1. Denna uppfattning delar jag inte. Offentlighetsprin-

cipen förutsätter att den allmänna handling som en enskild begär att

få ta del av kan preciseras ett sådant sätt att myndigheten kan

identifiera den. Personnumret utgör vanligen det mest tillförlitliga kriteriet för att identifiera en person. Kriterier som namn och adress en viss osäkerhet. En person kan ha bytt adress eller ha rymmer ändrat namn t.ex. i samband med giftermål.

Särskilda yttranden 331

Det är i de flesta fall möjligt för folkbokföringen identifiera

att en

person utan att använda personnumret. Identifieringen kan ske med

hjälp av aktuella eller historiska uppgifter, t.ex. adress, namn, föräldrar. Om personnumret skulle omfattas sekretess och inte få av

lämnas ut från folkbokföringen skulle emellertid allmänna handlingar

vid andra myndigheter inte kunna preciseras den enskilde och av identifieras myndigheten i de fall och adress inte av namn utgör

tillräcklig precisering.

Givetvis skulle möjligheterna att kunna del allmänna handta av

lingar även fortsättningsvis vara goda i de fall den

person som

handlingarna avser har ett ovanligt namn och har behållit sin adress under lång tid. Möjligheterna skulle däremot försämras avsevärt

om det gäller en person med ett vanligt eller någon ändrat sitt namn som namn.

Eftersom förslaget skulle försvåra för, och i vissa fall hindra, bl.a. massmedia att kunna precisera allmän handling på sådant sätt

en ett att

myndigheten kan identifiera den, skulle förslaget få konsekvenser för handlingsoffentligheten som enligt min mening inte kan

anses som marginella.

Att genomföra en sekretessprövning skulle kunna bli ganska be-

svärligt. Sekretessen föreslås visserligen bli absolut, sekretess men

hindrar inte att uppgift om personnummer lämnas till den har rätt

som

att använda det enligt den föreslagna lagen användning

om av

personnummer. En sådan bedömning kan bli svår, bl.a. eftersom det

inte bara gäller att avgöra om den som begär uppgiften har rätt att få

ut den utan också om uppgiften skall användas för föreskrivet ändamål. En prövning i det sistnämnda avseendet torde trots ut-

redningsinsatser knappast kunna uppnå den tillförlitlighet måste

som

krävas när det gäller utlämnande uppgift omfattas absolut

av som av sekretess.

I avsnitt 6.1.2 säger utredningen ifrågasätter

att man starkt behovet

av att uppställa ett lagligt krav på att t.ex. i samband med ansökan

om

betalningsföreläggande och handräckning uppgift

ange om personnum-

mer. Det borde, menar utredningen, möjligt för kronofog-

vara

demyndigheten att själv ta fram de eventuellt kan

personnummer som

behövas. Utredningens ställningstagande i denna

del får ses som en

konsekvens förslaget absolut sekretess.

av om

Utredningen underskattar här avsevärt de problem kan

som upp-

komma. Dessutom blir myndigheten närmast ansvarig för med

att säkerhet avgöra kravet En sådan ordning är enligt min vem avser.

mening olämplig och synnerligen ineffektiv. Enligt min mening bör förslaget sekretessbeläggning inte

om genomföras.

,7.i,§iTE.-1.tez#3—,.-.g,.‘£A .1-;’.Z‘.v,:34.,,}.$lz‘.fi,‘lu‘e,%§fT1.i € -¥3'$£3‘ :-;:l.:‘xs3‘3:;2zi

. £5: mi aaamr e.tsf3:::.m’:u ‘aiitzlz. 13‘:;numa:5q {:10 .‘¥£.b{r1‘ r u;

.:u:mL‘m5..a~ ~xe%1‘:.;s¥~i;zt::tzss :.~i:§.+a.+.;¥.sg .age h§§£3L%i,¥;f§;’, g:.£;’;’.i-;;:gggmgi

‘mgp i

‘;,a’i4gL§‘i§;£731.;i ;.5’J.‘.‘.%i:1,§:‘*: :,:.Ei.u,,,; .;zaéwu—;-,§ € £w:z£a~% {tam mt ;a2si§ai3i~:.:;.

Wräa; %§§7§W$3§3$1$-§ g. w: ,Lu A xe-wes

km éêiáäâáüå 7

~im’i£}¥l;‘£:fz£i9’§‘:i:ii3.IVi;

v. i3§i6‘7f3§7§3¥§3i§f V. .

amt 21.§:ä.å' ,:rVs%;%.L:’itz¢ms;x::

I fm

31ia3Je%2i;s$ii:::wz2wtaflgtzxzva%r*. Q .

u,

3;t2:,;§:%1i£3L € %13§I%§3:aAr:’: $33:

...e~2e‘M.;¢,

wk;s-§z55g, 45, ,r g. ;zwffhzrzoraa

;.:e:a23va;:z§~s:1;e;:af;;;;¢-;;V,3

-,. . nå. Fy wag-:smk%-hzxsagnme . 1%¥i;zfi € .Iéa‘£23°$%??. âêøviátâ

åâ:âm.øzäsiåz1gsszâgxáiáx §13

7 1j‘3P:fi,‘;gs.£‘.jf§;..L. , p; Iâåâüâüáåvä E:.i}’:£%firj£ 13b i gmnvü-zq 03 .Jämnt-mä .

‘mg; :annual mqqsnfl vamasarsiagainbax

‘ .u§;eciss 63I8m ;;i:gr;msi ;;iIl§mt£;§1 7::..l£:;,, m: :än 22:92:31 ‘M3 am; Wat

i ‘V -3,; .a.—., wsâsâwiäââ

w . .. . . ..‘

W 45§§~§§g,-éfieif

um; 2210131; vem rggåêgsä :k: siiiåszqqu 315 vs

..

—x:mmr4 ~wams.:sz:x5%‘f%i~%:br::2;é.rdwL:a-bnfiawwifiaméfi i

.~a¢w::%ss; € iss%¥i51é%a3II2~ ;g~‘;31%13L:f3%‘i‘f;‘ gsxáâgmueágaagl -::.:.::.e;;nc::a:ag sb max ms saga :ss mieaágiâarçmásâa

$51,311’ mass. e3¢::a..sa:sm4a£mp§:s 1W‘953i§.¥7.Z¥ z-.äáiá € §.f.-5 m.:¢;.-$26

i mm .V

r.a%rrw.:... xii må: ::¥%1i%g§§;.§W5i2’it .zxa:~.~é,:%1gga:‘..‘ ..1s:§1£‘.a

its

W wasxáäváäâäöâåálâäâmâéâü aim :s%:i:a;z1E2§:;‘as:.iz;¢g§2.

xv. L

1fi§§#fl$$V$é33&&z1§£m§%fi13§§§§5¥is}‘%éi 3f§3$l5flz får åikál

u W. åta: .a-.váa-.r .‘f5§i§¥¥¢.$

V: ~:V3~:~;:V-‘. ~‘5‘~§‘ € t‘§. :ts-az:

I.‘

Särskilda yttranden 333

Särskilt Göran

yttrande av experten Berg

Allmänt

Utredningen har på en relativt kort tid gjort detaljerad kartläggning en av personnumrets användning i Sverige. Det torde därmed inte finnas

något annat dokument som ger så komplett beskrivning

en av personnummeranvändningen som utredningens betänkande.

Den svenska offentliga sektorn måste, även motsatsen ofta

om hävdas i massmedia, anses som effektiv i jämförelse med den i de flesta andra länder på motsvarande utvecklingsnivå. Personnumret,

som är en viktig komponent i så gott som alla administrativa system vilka direkt eller indirekt hanterar personrelaterade data, bidrager

ett avgörande sätt till denna effektivitet. Även inom näringslivet är det vikt på rationellt av stor att ett sätt

kunna hantera personrelaterade data. Genom det enhetliga begreppet personnummer underlättas och effektiviseras också näringslivets uppgiftslämnande till den offentliga sektorn.

Personnummer inom handeln

Handeln har under det senaste decenniet datoriserats alltmer. Betalning sker i stor omfattning med betal- och kontokort i olika former,

postorderhandel, eller mera korrekt uttryckt, handel distans utan att kund och säljare möts personligen fâr allt större betydelse. Handeln

har därför ett klart och legitimt behov av rutiner som medger snabb och säker kundidentifiering även utan direkt fysisk kontakt mellan sälj are och köpare. Skulle handelsföretagen, som utredningen föreslår, inte få lagra personnummer i sina kundregister rycks grunden för

en

tillförlitlig identifiering undan.

De kunder, som av olika skäl inte vill lämna ut sitt personnummer,

skall självfallet ha denna möjlighet utan att diskrimineras. Dock får

dessa kunder räkna med att vid vissa affärstransaktioner nöja typer av

sig med en långsammare betjäning just av det skälet att handelsföre-

tagets identitetskontroll i avsaknad kommer att ta av personnummer längre tid.

Vid alla former av distansförsäljning är ett väl underhållet kundre-

gister av fundamental betydelse för verksamheten. Genom att utnyttja

den adressaktualiseringstjänst som tillhandahålles via SPAR har företagen i Sverige en möjlighet att till en jämförelsevis lâg kostnad

hålla sina kund- och adressregister aktuella. Idag brukad teknik kräver

personnummer som brygga mellan det enskilda företagets register och

334 Särskilda yttranden

SPAR. Visserligen är det tekniskt möjligt att använda sig av något annat begrepp, dock till priset av sämre säkerhet och högre kostnader. Felaktiga adressuppgifter kostar såväl samhället som näringslivet stora belopp årligen, enbart samhällets kostnader uppgår enligt beräkningar som gjorts av Riksrevisionsverket till ca 200 miljoner kronor per år, kostnader som till sist får bäras av samhällsmedborgarna. En säker identifieringsmetod är i sig en tillgång, för att inte säga en nödvändighet, för att säkerställa den personliga integriteten. Om handelsföretagen avhändes möjligheten att i sina kundregister ha tillgång till personnummer skulle m.a.o. kundernas integritetsskydd försämras genom att bl.a. risken för personförväxlingar skulle öka. Av egen erfarenhet vet jag att bedrägerier, vilka utnyttjar ett säljande företags begränsade möjligheter att utföra en relevant dress- och indentitetskontroll, är ett stort problem, särskild för postorderhandeln, i länder vilka saknar ett enhetligt identifikationsbegrepp som det svenska personnurnret. Risken för att handelsföretagen skulle missbruka sitt innehav av personnummer måste bedömas som mycket låg. Ett kundregister har ett så stort kommersiellt värde att detta i sig är ett tillräckligt skäl för företagen att hålla sig med effektiva säkerhetsrutiner, medvetenheten om goda kundrelationers betydelse ett annat. Dessutom finns datalabestämmelser hur får hanteras och brukas. gens om personnummer

Slutsats

Utredaren föreslår långtgående restriktioner i handelsföretagens rätt att lagra och bruka personnummer. Restriktionerna skulle medföra ökade kostnader utan att skyddet av den personliga integriteten på något sätt förbättrades. Tvärtom kan den i åtskilliga fall bli sämre än idag. Jag kan därför inte biträda utredningens förslag i de delar som berör handeln.

Särskilda yttranden 335

Särskilt yttrande Dan

av experten Hellsing

Lag om användning av personnummer

Utredningen har på kort tid gjort mycket bra och allsidig belysning en av personnumrens användning och oerhörda betydelse för effektiv

administration inom offentlig förvaltning och privat sektor. Utred-

ningen har inte kommit fram till annat än att vi i Sverige, förutom namnet, skall ha en unik sifferkombination i form personnumret av

som identitetsbeteckning.

Eftersom sifferkombinationen har kommit att bli säkrare än namnet som identifikation har den slagit igenom överallt t.o.m. oberoende av

datoriseringen. Klasslistorna i skolorna innehöll t.ex.

personnummer långt innan datorerna började användas i skolornas administration.

Under några årtionden personnumret dock praktiskt

var taget en

förutsättning för att man skulle kunna hålla stora datoriserade register

och utbyta information dem emellan. Vid den tiden det främst var staten som hade dessa behov och förfogade över datorer med

tillräcklig kapacitet. Numera finns kraftfulla datorer överallt och det går att hålla personregister och utbyta information dem emellan, även utan personnummer. Det finns dock ett viktigt förbehåll: Med

per-

sonnummer är säkerheten i hanteringen mycket större än utan. Det gäller såväl datoriserad hantering som manuell sådan.

Utredaren vill, trots att hon inte anvisar något alternativ till personnumret, begränsa personnummeranvändningen radikalt. Det innebär

en begränsning av tillgången till den enda säkra identifieringsbeteckningen på boende i Sverige som finns. Jag kan inte biträda den

uppfattningen, då jag att personnumret för närvarande är den anser

bästa garanten för personlig integritet och rättsäkerhet i personregister

över huvud taget. De ekonomiska konsekvenserna utredarens av

förslag, som kan bli avsevärda, är inte tillräckligt belysta eftersom utredningen haft ont om tid och därför att konsekvenserna inte helt kan förutses innan förslaget genomförs i detalj. Redan i dag finns stöd i datalagen för begränsning

en av person-

numren vilken Datainspektionen använder sig alldeles påtagligt och

av

som bl.a. lett till en rad överklaganden till regeringen. Utformningen av lagen gör att tillämpningen blir ad hoc och olika villkor har kommit att gälla för olika registerhållare med likartade register. I dagarna läggs ett ändringsförslag på riksdagens bord innebär Datain-

som att

spektionen kan ta mera övergripande branschvisa beslut

om

personnummeranvändningen. Förslaget från här föreliggande utredning med en särskild lag som reglerar användning betyder

personnumrens

att riksdag och regering om några år själva tar över den reglering

som

336 Särskilda yttranden

Datainspektionen nu utövar. För att komplicera bilden ytterligare så pågår sedan några år införandet av särskilda registerlagar på det offentliga området som bl.a. reglerar personnummeranvändningen i

den offentliga sektorns register. Situationen är oklar och det råder stor osäkerhet bland registerhållama om vad som kommer att gälla även kort sikt. Det leder till men för investeringar och utveckling, vilket i sin tur leder till onödiga kostnader. Hittills har inskränkningarna i tillstånden att använda

personnummer endast drabbat enskilda företag och organisationer samt

inte berört vitala ekonomiska intressen. Detta kan dock ändras under den närmaste tiden och skapa verkligt kaos flera områden. Just nu

ligger t.ex. frågan om ett fackförbunds tillstånd att använda personnummer på regeringens bord. Av utredningen framgår hur nödvändiga är för att många viktiga administrativa rutiner skall

personnumren fungera i både offentlig och privat verksamhet. Det vore bra om

regeringen även om den inte går utredarens linje kunde lämna

- -

klara besked i dessa frågor. Personnumret har gått som en följetong

utredningar under årtionden, varför tillräckligt underlag för genom ställningstaganden inte torde saknas.

Personnumret i fokus

Det har givits stor publicitet kring missbruket av och opinionen mot personnummer, men utredningen har kunnat ta loven av mycket i sin redovisning. Antalet klagomål hos Datainspektionen och andra myndigheter är och allmänhetens farhågor beträffande personnum-

rens användning är förvånansvärt balanserad trots att massmedia ofta gör lättköpta vinklingar om personnumrens användning. Det blir t ex samma journalistiska högtidsstunder varje gång en 101-åring kallas till

barnavårdscentralen. Det är i verkligheten alltid fråga om mänsklig felprogrammering, men enligt massmedierna beror det ofta på

personnumren eller själva datorn.

Många kan för lite och är rädda för datorerna som påverkar alltmer

i människors liv. Journalisterna i gemen kan heller inte tillräckligt och underblåser rädslan genom att i svepande formuleringar ge datorerna

ett eget onskefullt liv när något gått snett. Tyvärr hjälper ofta de

tjänstemän till som är satta att sköta datorerna genom att skylla på

datan och genom att agera alldeles för släpphänt när det gäller att hjälpa enskilda människor fått problem med t.ex. sina personuppsom gifter i ett register. Undersköterskan kirurgmottagningen bidrar också att i första hand fråga efter personnurnret i stället för genom namnet. Journalisterna måste lära sig mer om datorer och söka bakomliggande fakta, tjänstemännen-måste förstå hur man tar hand om

Särskilda yttranden 337

allmänheten som finns i deras register och undersköterskan behöver kanske en sevicekurs. Det är svårt att argumentera mot datorisering eftersom det i allmänhet finns en lång rad rationella skäl som talar för den. Datoriseringen fortsätter också i snabb takt både hos och i andra länder. oss

Känslomässiga argument grundade rädsla och osäkerhet står sig slätt mot effektivitet och besparingar. Men bland alla svårhanterliga begrepp som används i argumentationen kring datoriseringen är personnumret något gripbart och dessutom ytterst personligt för

var och en. Vem vill kallas vid ett i stället för vid ett namn Alla nummer kan ha synpunkter personnummer, även de som inte vet något om datorer. När det gäller numret, så håller dessutom argument som bygger på känslor. Det är därför inte konstigt att mycket debatten av kring datorer och register kommit att till stor del kanaliseras till den sifferidentitet som var och bosatt i Sverige tilldelats, kompleen som ment till nanmet, under snart 50 år. Trots detta har utredning efter utredning kommit fram till att personnumret i sig inte är känslig en uppgift i motsats till många andra uppgifter i register.

Missbruk av annans identitet

De fåtal fall där någon missbrukat en annan människas identitet d.v.s. både namn, personnummer och adressuppgifter kan inte utgöra grund

för att döma ut personnumren som genom åren sparat in oerhört mycket pengar landet som helhet och som dessutom i väldigt många

fall förhindrat förväxling av personer och personuppgifter i register. Av förklarliga skäl publiceras aldrig de många fall där personnumret

har räddat en persons integritet. Ansvaret för missbruk av annans

identitet vilar på den som uppger falska uppgifter och inte minst den som inte kontrollerar sanningshalten innan uppgifterna registreras.

Vidare bör en person, som fått sin identitet förstörd av annan, kunna få byta ut den helt och hållet. De fallen är långt färre än de fall då personer får ny identitet grund av hot till liv och hälsa.

Jag biträder utredarens förslag att straffbelägga utnyttjandet

av annans identitet.

Jämförelse med andra länder

Utredningen har visat hur vanliga våra vanligaste namn är. I oerhört många fall duger inte namnet för att identifiera en person, inte ens

tillsammans med en adress. Förr var det vanligt att man uppgav

socken och gårdsnamn tillsammans med namnet för att identifiera sig, men det fungerar inte längre. I andra länder som saknar personnummer eller andra bra system för identifiering är det vanligt att man

338 Särskilda yttranden

uppger födelseby, gata där man är född, föräldrars namn etc. Allt fler länder har dock infört olika identitetsnummer för att klara administrationen av välfärdssystemen och identifieringen av medborgarna. Sverige började använda personnumret tidigt och det har kommit till konsekvent användning bl.a. grund av vår finmaskiga beskattning och vårt utbyggda välfärdssystem, som med staten som motor infört personnummeranvändningen i kommuner, näringsliv och organisationer. Vårt land, som kanske var unikt för ett antal år sedan med nummer som identitet, är numera allt mindre särpräglat i det här avseendet, vilket utredningen belyser i sin genomgång av andra länder. I stället börjar England, där motviljan är stor mot registrering över huvud taget, att framstå som avvikande; utan folkbokföring och med körkort i form av en vanlig papperslapp. Thatchers polltax kunde inte genomföras bl.a. för att det inte fanns en tillförlitlig registrering av medborgarna. Det är en skarp kontrast mot Sverige där riksdagen ofta gjort genomgripande förändringar i skattesystemet vilka myndigheterna lyckas genomföra på mycket kort tid.

Handeln i strykklass

Det förefaller omöjligt att tänka sig att statsmakterna medvetet skulle ta bort den oumbärliga detalj som personnumret utgör i den effektiva administration man förfogar över. Det återspeglas också i utredningens förslag genom att myndigheter och de institutioner i samhället som utbytet information med myndigheter förväntas att få använda personnumret ungefär som förut. Den samhällsektor som utredningen slår hårdast emot är handeln, som kommer att sakna lagstöd för att hantera personnummer. Handeln står redan i dag i strykklass i dessa sammanhang bl.a. för att man sysslar med direktmarknadsföring och andra saker som inte har en direkt koppling till skatte- och bidragssystemen. Men handeln har i lika hög grad som andra samhällssektorer byggt upp system och rutiner som bygger på personnumret och har lika legitima skäl som andra samhällsektorer att effektivisera verksamheten och hålla god ordning i sina register m.m.

Personnumret har slagit ut andra identitetsbegrepp

Personnumret har kommit att bli den enda säkra identitetsbeteck-

ningen, vilket namnlagen och många andra författningar bygger på.

Födelseorten och liknande hjälpbegrepp har nästan försvunnit och namnet kan lätt bytas. Många personer använder smeknamn även i skrift och det är inte ovanligt att man stavar sitt nanm på ett annorlunda sätt än som anges i folkbokföringen. Adresser förkortas

Särskilda yttranden 339

nästan alltid trots att inga enhetliga regler finns och folk flyttar. Vidare byts postnummer och postort ut för ca 12 miljon personer per år. Utan personnumret är förväxlingsrisken stor vid hantering av personuppgifter och därmed hotas den personliga integriteten. Om personnumren inte hade spelat så stor roll för identifieringen skulle olika hjälpbegrepp kanske funnits kvar och en adresstandard kanske skulle ha varit genomförd för att underlätta identifiering av personer och Samkörning av register. Vidare skulle vi säkert, många andra som länder, ha nummerserier för ID-kort, sjukvård etc. En person som har ett särpräglat namn vilket endast kan stavas ett sätt har sin integritet säkerställd i varje register där hanhon förekommer även om hanhon byter adress ett otal gånger. Erik Johansson däremot är en av närmare tjugotusen personer med samma namn som kan stavas på flera olika sätt och förväxlingsrisken är stor i många sammanhang. Somliga kan hävda att personen med det unika namnet i stället har sämre integritetsskydd än Erik beroende på att han är unik till namnet En sak är dock säker: med personnummer är de båda jämställda ur integritetssynpunkt. Stoppas användningen av personnummer, så måste namnlagen ändras och födelseort återinföras som identiñkationsbegrepp. Den senare uppgiften kan vara nog så känslig för medborgare med utländsk bakgrund.

Personnumret ökar inte antalet samkörningar

Samkörning av register förekommer i Sverige och givetvis i andra länder, trots att man där inte har personnummer. I vårt land krävs, i motsats till många andra länder, tillstånd från Datainspektionen för samkörning av två register. Sådana tillstånd ges dagligen både för register med personnummer och utan. Den vanligaste formen av Samkörning i t.ex. handeln är att man matchar bort personposter som förekommer i två kundregister ur ett registren. En Samkörning med av personnummer ger ett mycket säkert resultat medan Samkörning utan personnummer ger varierande resultat beroende på de samkörda registrens kvalité. Eftersom det totalt sett i världen är vanligast med samkörning utan personnummer, så är det möjligt att nöja sig med sämre kvalitet för just det ändamålet. Det finns dessutom alltmer sofistikerade programvaror i allt kraftfullare datorer till persondaner torstorlek för s.k. alfanumerisk matchning. Man kan alltså inte förvänta sig att ett förbud mot personnummer kommer att minska antalet samkömingar av register. Det enda som händer är att kvalitén sjunker med ökade förväxlingsrisker följd. som Samkörningar som syftar till att överföra information mellan register kräver som sagt tillstånd eller är reglerade i lag eller

340 Särskilda yttranden

förordning. Alla registeransvariga torde vara medvetna om allvaret i denna typ av samkörning. Tillståndsgivningen är restriktiv, men det kan förekomma olagliga samkörningar. De personer som finns i två register som samkörs med eller utan tillstånd är knappast betjänta av att personnummer inte finns i det ena eller båda registren. Risken för felaktiga resultat ökar tvärtom dramatiskt för enskilda personposter. De som företar en olaglig samkörning tar redan där risk och torde en

inte tveka inför risken för felaktiga resultat. Detta är naturligtvis

beroende syftet med samkörningen. I Frankrike är det förbjudet att överföra en sjukvårdsinrättnings

identitetsbeteckning en person till annan sjukvårdinrättning. Det får till följd att man för säkerhets skull överför alla uppgifter man har i

sjukjournalen utom identitetsbeteckningen för att säkerställa att man - informerar om rätt person. Frågan är om det leder till en högre personlig integritet än om man kunnat koncentrera informationen till det som efterfrågades

Mera fjärrtransaktioner i framtiden

Vi accepterar sedan länge att göra affärer d.v.s. sköta transaktioner av

pengar och varor eller tjänster utan att träffas öga mot öga. Handeln

över stora avstånd och nationsgränser tog inte fart förrän man uppfunnit system som säkrade betalningar och leveranser utan att köpare och säljare behövde träffas. Systemen utvecklades och numera köper vi dagligen som enskilda personer varor och tjänster utan att träffa leverantören. Hur många har t.ex. köpt försäkringarna för bilen, båten, barnen eller hemmet över disk Bankerna spelar en stor roll som mellanhand i handel och postkontoren betyder mycket för enskilda när det gäller att förmedla varor och pengar. Men även dessa butiker håller att förlora i betydelse

mot gireringar, automatiska kontoöverföringar, automater och telefon-

eller datorstyrda transaktioner. Så är ex. telefonen världens största

maskin som i ett världsomspännande nät når ut till varje företag och hushåll i de avancerade länderna. Inom några decennier kommer varje

svensk att bära en telefon och ett personligt telefonnummer med sig - och kunna telefonera från snart sagt varje punkt på jorden. Självklart

kommer telefonnätet att utnyttjas alltmer för vardagstransaktioner och

bidra till att ännu flera affärer görs utan kontakt öga mot öga. Vid varje telefon kan en dator placeras, som kan ta hand om en stor del av rutintelefonerandet även hos privatpersoner. Själva telefonen håller pâ att utvecklas till en liten dator. Utvecklingen mot allt färre personkontakter i affärer är uten

veckling mot större effektivitet. Den är med rådande synsätt lika

självklar som automatisering av varuproduktion. l takt med att denna

Särskilda yttranden 341

typ av affärer ökar, så minskar traditionell identitetskontroll i betydelse. Däremot ställs andra krav i form av magnetremsor, kundidentiteter, lösenord etc. Personnumret som generell identitetsbeteckning underlättar denna typ av transaktioner och sparar oerhört mycket pengar samt bidrar till högre säkerhet.

Kundvård och storskalighet

Storskalighet är accepterad i varuproduktionen som ett verksamt medel för att hålla nere kostnaderna. Samma ekonomiska lagar gäller för en stor del av handeln med varor och tjänster och vi har sedan länge storskalighet även där. En av grundtankarna bakom Sveriges inträde i EU är att bli en del av en större marknad d.v.s. storskaligheten skall kunna växa sig ändå större. Det kommer inte bara att gälla för tillverkningsindustrin utan även för handeln. Ett handelsföretag med

ett kundregister l miljon personer är ett mycket stort företag i

Sverige i dag. Ett stort företag i EU kommer kanske att ha 100

miljoner personer i sitt kundregister. En leverantör vill självklart vårda kunderna och sälja mer. Ur affärsmässig synvinkel vore det en underlåtenhet att bara släppa kontakten med kunderna. Kundregistret är därför oerhört viktigt för varje handelsföretag. Även de traditionella butikerna, aldrig

som tidigare har frågat efter kundens nanm och adress, inför diverse kort och bonussystem för att få en fastare relation till kunderna och nå ut med information. Storskaligheten å ena sidan och mera personligt riktad information å den andra kräver en mycket effektiv hantering av kundregistren och

korrespondensen med kunderna. Det klaras av med hjälp av datorer

och alltmer sofistikerade system för utskrifter, kuvertering etc. Kundregistret måste skötas minutiöst. Namn- och adressförändringar

måste uppdateras, annars förfelas hela det personliga intrycket och

servicegraden gentemot kunden sjunker. Rationellt beteende i handeln är lika självklart som rationellt beteende i tillverkningsindustrin. Det är ofta företag som klarar av kundvården som hör till de mest

framgångsrika. Bokklubbarna dominerar t.ex. numera detaljhandeln

för litteratur i Sverige. För ett bra kundregister krävs att kundens identitet är fastställd en

gång för alla, så att inte kunden skall förekomma på flera ställen i

registret och för att förhindra förväxlig i samband med direktreklamutskick till personer som ännu inte är kunder. Vidare krävs effektiva

rutiner för namn— och adressuppdateringar, annars förfaller registret-

basen för hela verksamheten mycket snabbt. Personnumret som generell identitetsbeteckning ökar säkerheten och sparar mycket pengar

i handeln. Om kvalitén i registerhanteringen sjunker, så ökar allmän-

342 Särskilda yttranden

hetens misstro mot register över huvud taget och den adresserade reklamen riskerar att förfalla till den junk-mail som den är i många andra länder där man säljer ur adressregister som inte har en möjlighet

att uppnå svensk adresskvalitet.

Krediter

Handel utan personkontakt eller med förrnånskort och liknande, kräver en smidig kreditupplysning. I Sverige har vi byggt upp ett system som

uppfyller mycket högt ställda krav på funktionalitet till relativt låga

kostnader och som bl.a. bygger en säker identitet i kreditupplysningsregistren. Visserligen är dessa register integritetskänsliga, men

de står under särskild tillsyn och de ger möjlighet för människor att

få kredit egna meriter. I andra länder måste kanske både man

blanda in arbetsgivaren och ha en personlig bankkontakt referens.

som I utlandet måste kreditgivarna dessutom skydda sig själva genom att utbyta information om dåliga betalare.

Sekretessbeläggning av personnummer

Utredningens förslag att sekretessbelägga personnumren, den enda säkra identitetsbeteckningen, leder till en del konstiga effekter vad

gäller utlämnande av uppgifter och kommer i praktiken i konflikt med

offentlighetsprincipen. Några exempel: Enligt offentlighetsprincipen kan jag ta del av en persons inkomstuppgifter i taxeringsregistret, vilket många

i och för sig anser

stötande. Jag söker reda på personens inkomster med hjälp av namnet ocheller personnumret samt vad jag i övrigt adress, hem-

vet om kommun etc. Om personnumret skulle vara sekretessbelagt hittar jag enkelt personen om hanhon har ett ovanligt Om namnet är namn.

vanligt kan jag däremot vara tvungen att välja mellan några personer. För säkerhets skull tar jag kanske ut bådas uppgifter för vidare efterforskning. Jag får inte ta del av personnumren i taxeringsregistret,

men nanm, födelsetider, adresser, inkomster etc. är lika offentliga som

förut. Många skulle säkert föredra att inkomstuppgifterna sekretessbe-

lades långt innan det sker med personnumret Genom att dölja personnumret gör man dessutom saken värre eftersom förväxlingsrisken ökar. Om personnumret sekretessbeläggs kan utlänmandet av handlingar

med stöd av offentlighetsprincipen fördröjas avsevärt. Varje handling

måste granskas och personnumer utplånas innan utomstående får ta del av innehållet. Man ser framför sig kadrer av tjänstemän som sitter och målar över personnumer. Detta kommer bl.a. att leda till att massmedias bevakning av den offentliga sektorn avsevärt försvåras och

Särskilda yttranden 343

kostnaderna kommer att öka avsevärt både utlämnar- och mottagarsidan. Personnumret kan helt enkelt inte sekretessbeläggas utan att ett särskilt företagarnumrner införts för enskilda firmor. Det går inte att ha hundratusentals företagare med hemliga identiteter.

Begränsning av tilldelningen av personnummer samt ett särskilt företagamummer

Jag biträder utredarens uppfattning att tilldelningen av personnummer skall begränsas och delar helt utredningens resonemang härvidlag. Jag delar även uppfattningen att enskilda företagare skall ha ett särskilt nummer. Det gäller även om sekretess för personnummer inte genomförs. En person som driver en enskild finna ikläder sig ett ansvar utöver privatpersonens gentemot samhället, anställda, kreditgivare, kunder och leverantörer. Det är naturligt att tillgången till uppgifter om företagaren skall vara lika med andra företagsfonners, medan integritetsskyddet för privatpersonen i möjligaste mån skall vara lika med andra privatpersoners.

Fingervisning om framtiden

I andra länder har man större problem och kostnader än i Sverige för bedrägerier med kontokort etc. Man börjar flera håll införa system där identiteten kontrolleras med bild kontokortsinnehavaren. Antingen finns bilden på kortet ocheller hämtas den upp på skärm, samtidigt som kontrollen av kontot sker. Det finns också i andra länder planer allt mer sofistikerade ID-kort, där även bildinformationen datalagras. Detta kan vara en fingervisning om att personnumret kan komma få effektiv konkurrens från utlandet. Vi människor identifierar varandra med hjälp av utseende, röst etc. Mycket av datorutvecklingen går ut att datorerna att bli så mänskliga som möjligt. Numera finns kapacitet att även i små datorer hantera ljud och bild. Om ett antal år kanske personnumren kommer att avlösas av en mera mänsklig identifiering som bygger porträttet. Bilden kan bli väl så effektiv som ett nummer och komma att uppfattas som än mer integritetshotande än det gamla personnumret.

V.

§ze%..%ri:§.arma2Vaaiåüráwgfêm ms i§1};‘:ui3§éC‘X%~gf;gf;i£

.

. m rök ps-söéinii i 1

..1s1a3iAa;c:abi;sg;iimsd Em:n~::s3s1m6’i2i£ms2u3s1§I:Lfii’

V

mm m: mgniüiabiiâåwk. y

A I i

ârâámáêøåig.ss:°:-ça$°v°. ‘ e;.iTel%rA:‘ma§ ‘

§,va;mf3.g‘V1‘$mtL%ggha:;:

V

1.-3:2’ K V

M

b m: maázå. g Léxénomqzsvsuqb ,

m sm

;im s-ms ham V

:av

Särskilda yttranden 345

Särskilt

yttrande av experten Marianne Liedström

l Allmänna synpunkter

Utredningens förslag till särskild personnummerlag skulle medföra följande om det genomfördes: Rättssäkerheten i samhället skulle undermineras den ökade - genom

risken för personförväxlingar. Såväl offentlig förvaltning som företag och andra organisationer

inom den privata sektorn skulle drabbas mycket stora kostnadsav ökningar. Ekonomisk brottslighet och andra kriminella aktiviteter i samhället skulle underlättas.

Mot bakgrund av ovanstående bör väl motiverade begränsningar

av

personnummeranvändningen i stället ske ändring Datalagen

genom av

och inte genom införande särskild och entydig

av en personnummerlag.

2 Förslaget till Sekretessregler

Utredningen föreslår en sekretessregel, som i praktiken skulle bli omöjlig att tillämpa. Enligt denna skulle sekretess gälla

för personnummer men inte för uppgift om födelsetid.

Eftersom personnumret enligt 18 § Folkbokföringslagen är

en

identitetsbeteckning som innehåller födelsetid med sex siffror, ett tresiffrigt födelsenummer och en kontrollsiffra innebär förslaget att sekretess endast skulle gälla en kombination de uppgifter utgör

av som

personnumret. Man skulle därför enligt offentlighetsprincipen ha rätt att få reda på inte bara födelsetid utan även hans eller

en persons

hennes födelsenummer. Eftersom endast dessa tvâ uppgifter tillsammans inte utgör personnumret skulle myndigheterna inte kunna

vägra att lämna ut dem. Kontrollsiffran kunde sedan räkna ut man

själv.

Även

om en myndighet skulle hävda att uppgift om födelsetid och

uppgift om födelsenummer tillsammans i realiteten utgör personnum-

mer skulle man kunna vända sig till tvâ olika myndigheter och fråga

efter uppgift om födelsetiden hos den och födelsenumret hos ena om

den andra myndigheten. Sekretessregeln skulle för bankernas del bl.a. innebära att det inte skulle att ut uppgift från t.ex. domstolar.

om personnummer Personnumret skulle strykas i de domar bankerna är intresserade som att ta del av. Personer som döms för bankrån, ekonomiska brott m.m. skulle då bli mycket anonymare än idag, vilket skulle göra de svårt för

346 Särskilda yttranden

bankerna att skydda sig mot förnyade brott av sådana personer, som

flyttar ofta, ofta inte har någon fast adress eller byter nanm.

3 Personnummer i personkontot

Nordbanken har till personnummerutredningen överlärrmat en utförlig beskrivning av Nordbankens personkonto. Kontonumret utgörs av kundens personnummer. Syftet med denna skrivelse var att uppmärksamma utredningen att personnumret är det mest säkra och effektiva identitetsbegreppet samtidigt som det fungerar som kontonummer.

Av utkastet till lag om användning av personnummer med specialmotivering, kan konstateras att ingen hänsyn tagits till den nyssnämn-

da skrivelsen. Detta är synnerligen oroväckande och med anledning härav lämnas följande synpunkter. Det kan starkt ifrågasättas ifall syftet att begränsa onödig an- vändning av personnummer måste ske genom en ny lag, som dessutom till sin utfomming sannolikt kommer att öka riskerna för

rättsosäkerhet beträffande personförväxlingar.

Man kan vidare ifrågasätta om man genom den föreslagna lagstift- ningen verkligen når en begränsning i användandet av person-

nummer. Av specialmotiveringen framgår att personnumret

sannolikt kommer att ersättas av födelsetid med konstruerat

löpnummer. Skillnaden blir då högst marginell. I specialmoti-

veringen framförs också farhågor över att tillsynen att personendast används för tillåtna ändamål blir svår att utföra och nummer avgränsa. Om lagen införs kommer den att föranleda fullständigt orimligt stora kostnader vad avser att ersätta personnummer med annat identitetsbegrepp. De av Nordbanken gjorda beräkningarna visar att kostnaden för detta arbete lågt räknat är 1,2 miljard kronor av

vilket 380 miljoner kronor avser personkontot. sistnämnda siffra inkluderar förutom kostnader även s.k. kringkostnader för olika

egna

användningsområden.

Dessutom skulle ett slopande av personnummer som kontonummer inte kunna ske utan mycket stora risker för allvarliga konsekvenser för kunderna i form av t.ex. insättningar och utbetalningar till fel Detta accententueras ytterligare av att Nordbanken vid person.

slopande personnummer under lång tid måste köra parallella

av

system för löne- och pensionsutbetalningar. Det skulle också

innebära mycket stora olägenheter för ca 2 miljoner kunder med invanda kontorutiner. Detta gäller i särskilt hög grad de många

pensionärer som får pensionen insatt personkonto i Nordbanken.

Särskilda yttranden 347

Nordbankens kunder upplever i personkontot - att personnummer

innebär obehag eller problem. Det visar den undersökning

som SIFO har genomfört bland 200 personkontokunder 1994-02-17.

Inställningen till personkontot är allmänt mycket positiv där 93 % upplever att personkontot fungerar mycket bra eller ganska bra. En majoritet av de intervjuade 85 % tycker det inte spelar någon roll eller tycker det är positivt att personnumret fungerar konto-

som nummer.

4 Sammanfattning

Personnumret utgör en viktig komponent i vårt samhälles infrastruk-

tur. Med hjälp av personnumret har företag och organisationer inom

såväl offentlig förvaltning som näringsliv kunnat erbjuda konsumenterna bättre service, större säkerhet och lägre avgifter och priser. I detta sammanhang kan också påpekas att man med personnummer slipper all tillståndsbyråkrati.

Även bankerna och vissa andra

om organisationer skulle kunna få särskilt tillstånd att använda sig av personnummer i sina system

egna

skulle en kraftig begränsning av personnummeranvändningen i samhället försvåra eller omöjliggöra inhämtande personuppgifter

av från externa system. Detta skulle i sin tur medföra sämre service, försämrad säkerhet och högre avgifter för t.ex. bankernas kunder.

Sammanfattningsvis bör en begränsning av personnummeranvänd-

ningen

syfta till att få bort s.k. slarvig eller onödig användning

- av personnummer och inte till att försvåra för organisationer och företag att ge sina kunder en bekväm och säker service till låg kostnad.

ske genom ändring av Datalagen och inte genom införande

- av en särskild personnummerlag.

n

fipt¢;gtfik§:as§x:u2wb9sai§ega:I’:.;m$£§9nsa gsm

V

.smmmzy mhz:a:ic21ax:z£:w21sqV m: har;:sjd .:1f3%:;:us:ag,

V

E m: lgâmiinlâiåâgám V

321,514 3163512323 :aik: axdrmágyjgxârgzsgüuâ ämmâxxøaxøigius ‘35¢‘.%‘31‘1}f§3.I

3Et.i}Sid~E:1‘;;‘L: §2zsmz:‘ma::z:aar.V fiyftcs; :med

V

m; äzdawsssgcáx §§.at ;;: € $:z3aa:m

A

Lâzzâzegxcppaå

V.

m.

V

V

m: tåiisgáwayaäV- V

I

I nmamm

V

7 V

.s:r§§;vm kmfigms‘

. ,

a2g§i;:;a:.; i

§ñ§üå§. V k

Vis :i: eâeé

å

Särskilda yttranden 349

Särskilt yttrande Ulrika Lindmark

av experten

Sammanfattning

Utredningen har gjort en förtjänstfull genomgång av personnummeranvändningen. Av betänkandet framgår att denna användning har kommit

att genomsyra hela det svenska samhället. Både de offentliga och

privata sektorerna har blivit beroende av personnummer för olika ändamål och personnummer har kommit att bli säker identitetsbeen

teckning i många sammanhang. Denna omfattande användning

av personnummer har skett med statsmakternas goda minne. Jag delar

visserligen uppfattningen att onödig användning bör

av personnummer

begränsas, men anser att det är tveksamt om det ska ske samtliga de sätt som utredningen föreslagit. Enligt min mening bör utredningens förslag om en särskild lag om personnummer inte

ge-

nomföras. Inte heller bör man införa bestämmelser förbjuder

som

uppgift om personnummer i ansökningshandlingar. Däremot jag

anser

att utredningens förslag om dels införande av företagarnummer och dels en mer restriktiv tilldelning av personnummer är två bra sätt att minska onödig personnummeranvändning. Likaså jag att

anser

förslaget om kriminalisering av utnyttjande av annans identitet är bra.

I princip delar jag också uppfattningen att ett sekretesskydd för uppgift

om personnummer bör införas. Det skulle innebära kraftig signal

en

om vikten av att uppgift om personnummer behandlas ett för den

enskilde godtagbart sätt. Dock torde införandet ett sådant sekretessav kydd i nuläget kunna komma att innebära sådana praktiska problem och få sådana ekonomiska konsekvenser för stat och kommun att det blir svårt att genomföra.

En särskild lag

Utredningens förslag om en särskild lag om användning av person-

nummer framstår som ett resurskrävande och dyrbart slag i luften för

den enskildes integritet. Resurskrävande och dyrbart därför att det förutsätter ett omfattande utredningsarbete med att stifta lagar och

nya

komplettera befintliga registerlagar med bestämmelser som preciserar

den personnummeranvändning som ska tillåtas. Som ett slag i luften därför att bestämmelserna sannolikt kommer att innebära i stort sett samma personnummeranvändning som i dag inom den offentliga

sektorn och endast marginella inskränkningar

av personnummeranvändningen inom den enskilda sektorn såsom hos bokklubbar och reklamföretag. De kostnadsanalyser som har gjorts olika myndigav heter och organisationer och som redovisas i 9 kap. i betänkandet talar

350 Särskilda yttranden

sitt entydiga språk. Ett förbud mot användandet av personnummer skulle få mycket stora ekonomiska konsekvenser. Bara inom den kommunala sektorn skulle det enligt uppgifter från Dialog som redovisas i avsnitt 9.2 röra sig om hundratals miljoner kronor bara för administration av barnomsorgen. Kostnader som i dagens kärva ekonomiska situation i kommunerna framstår som helt oacceptabla och

som sannolikt skulle innebära behov av en höjning av den kommunala

skattesatsen .

Förslaget är inte heller särskilt integritetsfrämjande. Att införa en

lag som endast reglerar användningen av en identitetsbeteckning framstår inte som någon direkt förbättring av skyddet för den enskildes integritet. Det är inte uppgift om personnummer i sig som

kan utgöra en integritetsrisk utan användningen av annan information den enskilde. Enligt min mening bör således förslaget om en

om

särskild lag om personnummer inte genomföras. Jag anser i stället att

bestämmelserna om personnummer i 7 § datalagen även i fortsätt-

ningen kan utgöra ett tillräckligt instrument för att minska onödig användning och exponering Datainspektionen borde

av personnummer.

få möjlighet att tillämpa bestämmelserna betydligt längre tid än de drygt två år som bestämmelserna har gällt innan man dömer ut och

ersätter dem med nya bestämmelser. Jag vill också peka det arbete som bedrivs inom bl.a. Göteborgs

och Malmö kommuner för att ett påtagligt sätt minska integritetsriskerna, bl.a. genom att förhindra en onödig personnummeranvändning. Sådana självsanerande åtgärder torde ha en mycket större

praktisk effekt än en lagstiftning som är svår att kontrollera efterlevnaden av.

Personnummer i ansökan

Jag kan inte heller dela utredningens uppfattning att personnummer generellt kan undvaras i ansökningshandlingar. Jag kan inte se varför det skulle vara så mycket bättre från integritetssynpunkt att den mottagande myndigheten tillför uppgiften i stället för att sökanden gör

det. Införandet av en sådan ordning skulle förutom stora merkostnader för de mottagande myndigheterna även innebära stora förväxlingsrisker.

Särskilda yttranden 351

Särskilt

yttrande av experten Kerstin Osterman

Allmänt

Utredningens förslag syftar till att påtagligt begränsa personnummeranvändningen för att stärka skyddet för den personliga integriteten. I den mån personnummeranvändningen vissa håll har kommit att bli slentrianmässig och är onödig, anser jag också att en begränsning av personnummeranvändningen bör ske. Enligt min mening innebär dock utredningens förslag om generell begränsning krav på en genom lagstöd för personnummeranvändningen inte automatiskt ett generellt stärkt integritetsskydd. Tvärtom kan det uppstå risk för intrång i den personliga integriteten om personnummeranvändningen begränsas genom en rarnlag, utan särskild analys av konsekvenser och alternativ i varje enskilt fall. Det förutsätts i direktiven skall finnas kvar i de att personnummer sammanhang där tillräckligt starka skäl motiverar det. Den föreslagna lagen begränsar dock personnummeranvändningen mängd en områden där en begränsning inte varit önskad. Utredningen påpekar därför att personnummerlagen måste kompletteras med olika författningar som reglerar användningen av personnummer i vissa register eller inom vissa sektorer i samhället, däribland försäkringssektom. Enligt min mening borde utredningen, till följd av den valda lagstiftningstekniken, samtidigt ha föreslagit lagstiftning, förutom för försäkringssektorn också för andra sektorer där personnummeranvändning är nödvändig och befogad. Det är annars inte möjligt att exakt säga vilka konsekvenser en lag av denna karaktär kan få i framtiden och vilka kostnaderna blir. Jag ifrågasätter dock totalt sett om det finns tillräckliga motiv för särskild lag användning en om av personnummer. Kostnaderna för en reglering exempelvis manuell hantering av av personnummer, företagarnummer och sekretess för personnummer blir också svåra att bedöma och jag ifrågasätter behovet de föreslagna av regleringarna dessa områden. Särskilt frågorna manuell om hantering och sekretess bör anstå till dess det krävs anpassning en av all persondatabehandling till förhållandena inom EU. Med den föreslagna lagen är det ett mycket stort och omfattande lagstiftningsarbete som återstår. I det sammanhanget är den övergångstid som anges i lagen, enligt min uppfattning, alldeles för kort för att man skall hinna utreda och genomföra kompletterande lagstiftningar som garanterar säker identifiering och säker datakommunikation där det är nödvändigt. Ett annat problem är att det finns områden där personnummeranvändning är befogad och nödvändig, exempelvis hos

352 Särskilda yttranden

fackliga organisationer för A-kasse- och försäkringshantering, men där det inte finns något lämpligt regelverk att infoga en lagreglering av

personnummerhanteringen.

Försäkringsbolagens personnummeranvändning

Utredningen har redogjort för försäkringsbolagens behov av personnummer och pekar särskilt på att det är angeläget att sarnrnanblandning av personer inte sker i försäkringsssammanhang. Helt kort kan erinras om att nästan hela Sveriges befolkning omfattas av någon

försäkring och att många har fler än en försäkring. Det är viktigt att ersättning alltid utgår till rätt person och att försäkringsbolagen kan kontrollera person- och adressuppgifter samt bevaka adressändringar

och dödsfall bland försäkringstagare och försäkrade. Om inte detta sker är risken stor för att enskilda lider betydande rättsförluster. I detta sammanhang är möjligheten till kontroller mot och adressuppdateringar från Statens Person och Adress Register SPAR viktig. Även med andra register är kommunikation nödvändig ytterst

som ett led i försäkringsverksamheten. Ett försäkringsbolag hanterar stora mängder information, ibland mycket känslig sådan. Kravet pâ

ADB-säkerheten är därför högt. Även kravet säkerhet vid samkör-

ningar och annat uppgiftslämnande ställs mycket högt. Varje förslag till förändring av försäkringsbolagens personnummeranvändning måste beakta behovet av en säker identifiering och säker datakommunikation. Personnummer är idag det absolut säkraste att använda vid identitetskontroller, adressuppdateringar och andra samkömingar.

Utredningen konstaterar också att användningen av personnummer i försäkringsbolagens verksamhet förebygger rättsförluster och förväxlingar som kan innebära allvarliga integritetsintrång och menar

att försäkringsbolagen för vissa ändamål bör använda personnummer. Utöver personnummeranvändning i samband med skatteuppbörd och kontrolluppgiftslämnande anger utredningen att försäkringsbolagen bör få använda för nödvändiga kontroller som sker

personnummer

med utomstående register eller uppgiftssamlingar som använder identitetsbegrepp. Utredningens lagförslag innebär

personnummer som

dock att försäkringsbolagen i princip endast får använda personnum-

för att lämna kontrolluppgifter till Skattemyndigheten, om någon mer

kompletterande lagstiftning inte kommer till stånd. Följande är ett exempel på hur en lagreglering ungefär hade kunnat

utformas. Det skall dock betonas att det endast är ett exempel på en

flera nödvändiga lagändringar som med anledning av utredningens

av förslag måste komma till stånd för att säkerställa försäkringsbolagens behov i sin försäkringsverksamhet av en säker datakommunikation

Särskilda yttranden 353

med andra register och uppgiftssamlingar använder som personnummer som identitetsbegrepp.

Förslag till ändring av försäkringsrörelselagen 1982:713

Härigenom föreskrivs i fråga om försäkringsrörelselagen 1982:713 dels att det i lagen skall införas rubrik efter 7 kap. 16 § en ny av följande lydelse, dels att det i lagen skall införas paragraf, 7 kap. 16 § en ny a av följande lydelse.

Användning av personnummer

16 a § Utan hinder av vad föreskrivs i lagen 1994:000 som om användning av personnummer får den, har koncession enligt som denna lag att driva försäkringsrörelse, registrera och använda personnummer för att fullgöra sådan uppgiftsskyldighet som föreskrivs i lag eller förordning, för att tillvarata enskilds rätt till försäkringsersättning, eller för att säkerställa korrekt identifiering berörs av personer som av ett försäkringsavtal. Personnummer som får registreras enligt första stycket får även användas för att inhämta uppgifter från eller utlämna uppgifter till annan om uppgifterna behövs för försäkringsverksamheten.

Med tanke på att försäkringsbolagens personnummeranvändning förebygger rättsförluster och förväxlingar som kan innebära allvarliga integritetsintrång, är det helt omöjligt att acceptera ett utredningsförslag som inte redan idag beaktar försäkringsbolagens totala behov av säker identifiering och säker datakommunikation.

Särskilda yttranden 355

Särskilt

yttrande av experten Nils Rydén, Företagens Uppgiftslämnardelegation

Lag om användning av personnummer

Det finns två särskilt viktiga skillnader mellan det svenska samhället och andra jämförbara västerländska samhällen. Den ena gäller den s.k. offentlighetsprincipen och den andra gäller personnummeranvändningen. Båda tillämpas numera i ADB-miljö och utgör ett betydande hot mot intrång i den personliga integriteten. Insynsmöjlighetema ökar också till följd av myndigheternas personnummeranvändning. Utvecklingen av personnummeranvändningen har pågått i snart ett halvt sekel. I stort sett alla system har utformats den förutsättningen att användningen av personnummer är accepterad i samhället. I stor utsträckning torde den omfattande personnummeranvändningen vara resultatet av en brist motivation att hitta andra lösningar. Det gäller både den offentliga och den privata sektorn. Det största obehaget och även de största riskerna för integritetsintrång föreligger inom den offentliga sektorn. Myndigheterna samlar in alltför många uppgifter och har alltför stora möjligheter att sammanställa dessa med hjälp av personnummer. Möjligheterna att med stöd av datalagen förhindra en utveckling mot ett olustigt kontrollsamhälle har hittills inte varit tillräckliga. Fortlöpande försämringar av integritetsskyddet har kunnat konstateras. Med nuvarande materiella regler de ovan nämnda områdena torde möjligheterna att hävda integritetsintressena minska i tider av ekonomiska svårigheter. En radikal minskning av personnummeranvändningen torde kräva ett helt annat grepp än det utredningen funnit det möjligt att ta. Mycket stora ytterligare utredningsinsatser kommer att krävas. Jag finner det t.ex. svårt att från integritetssynpunkt, särskilt vad gäller myndigheternas personregister, acceptera all nuvarande personnummeranvändning bara för att den är författningsreglerad. Detta är i grunden ingen hållbar utgångspunkt. Användningen av personnummer inom den offentliga sektorn är enligt min mening i stor utsträckning betingad av myndigheternas bekvämlighet, varvid den enskildes personliga integritet fått stå tillbaka. De offentliga systemens uppbyggnad kring personnummer, inte minst inom skatte- och sociallagstiftningsområdena, framtvingar också en omfattande personnummeranvändning inom arbetslivet. En arbetsgivare har för sin egen producerande verksamhet inget behov av personnummerregistrering. Det skulle gå lika bra med anställningsnummer. Tidigare utredningar har betonat vikten av insatser för

356 Särskilda yttranden

integritetsskyddet på arbetsplatsen. En verklig minskning av personnummeranvändningen inom såväl arbetslivet som den offentliga sektorn torde bara kunna uppnås genom ändringar i utformningen av de centrala statliga personregistren, vilket utredningen också varit inne på i sina allmänna överväganden. Detta bör eftersträvas vid nya generationer av datatekniska systemlösningar. Som exempel på detta kan nämnas ett förslag från näringslivets sida, som utredningen också redovisar i kapitel att arbetsgivarnas arbete med skatteuppbörd och löneexekution borde kunna ersättas med ett uppbördssystem i statlig regi, baserad på modern teknik för informationsbehandling och

betalningsförmedling. Arbetsgivaren lämnar visserligen uppgifter om

den anställde till systemet, men personnumret är ersatt av ett inforrnationslöst uppbördsnummer. Personnumret skulle alltså inte för uppbörds- och exekutiva ändamål behöva redovisas i alla arbetsgivares register över anställda. Utredningen har redovisat en möjlighet att stärka integritetsskyddet genom att i ett generellt direktiv ålägga kommittéer att i sina förslag beakta integritetsskyddet. Enligt min mening borde framtida statliga utredningar styras in ett synsätt som ifrågasätter den nuvarande användningen av personnummer inom främst den offentliga sektorn. Detta kan t.ex. ske genom att det i direktiv till samtliga kommittéer uttryckligen föreskrivs att utredningarna skall presentera förslag som inte förutsätter användning av personnummer. Under de mer än tjugo år som datalagen funnits har system som bygger på personnummer kunnat utvecklas utan att datalagen utgjort något hinder. Mot denna bakgrund måste den begränsning av personnummeranvändningen som nu föreslås genomföras med stor hänsyn tagen till de kostnader som drabbar de registeransvariga. Kostnader som de inte haft någon rimlig anledning att räkna med. Kostnaderna för att genomföra en förändring torde kunna minskas kraftigt om lagen får träda i kraft med en lång övergångstid. Mot den bakgrund jag ovan redovisat är det rimligt med en övergångstid fram till år 2000.

Företagarnummer

Användningen av ett särskilt företagarnummer bör enligt min mening vara frivillig. Den sifferbeteckning som skall användas skall inte kunna samrnanblandas med personnummer eller organisationsnummer. Den bör därför t.ex. föregås av bokstaven F. Hela frågan behöver emellertid enligt min mening utredas ytterligare.

Särskilda yttranden 357

Särskilt yttrande av experten G A Westman

1 Allmänt

Stöd för minskad användning av personnummer

Den inställning till behovet av minskad personnummeranvändning som finns i utredningsdirektiven har endast ett och ett mycket diskutabelt stöd i utredningens redovisade material, nämligen i en av utred- ningen genomförd enkät, med synnerligen tillrättalagda ledande frågor och utan någon närmare information till de utfrågade vare sig om syftet med nuvarande personnummeranvändning eller om kostnadsmässiga och integritetsmässiga konsekvenserna på olika sätt av begränsningar i användandet av detsamma. Om resultatet av enkäten dels anses vara det av utredningen bedömda, dels att detta resultat anses vara så alarmerande, att avsevärda kostnader för ett förändringsarbete anses motiverade förändringar som om de genomförs medför väsentligt ökade risker för förväxlingar och andra verkliga integritetsintrång, inställer sig frågan varför man inte i stället satsade en bråkdel av dessa pengar en saklig information till allmänheten om fördelarna och nackdelarna för envar med - användning av personnummer. Försiktigtvis fanns ingen fråga i utredningens enkät huruvida de tillfrågade var beredda att med avsevärt höjda priser och avgifter betala för en omläggning till ett åtminstone delvis personnummerlöst samhälle. I andra sammanhang brukar just villigheten att betala priset vara en bra värdemätare

Nuvarande författningsstöd som grund för

Utredningens val att begränsa personnummeranvändningen till vissa av de samhällssektorer där det inte finns uttryckligt författningsstöd för användning av personnummer bör ses från den grundläggande statoch förvaltningsrättsliga principen att myndighet endast får göra det som den uttryckligen i författning är ålagd att göra, medan situationen för verksamhet på den enskilda samhällssektorn är den motsatta dvs. allt som inte i författning är förbjudet är tillåtet. Detta har lett till att det även i sakligt tveksamma fall finns författningsstöd för myndighets användning av personnummer, medan det knappast förekommer ens i sådana fall där statsmakterna förutsätter säker identifiering inom den enskilda sektorn att en rätt eller skyldighet att notera personnummer skrivits in i författning. Se exempelvis den nya konsumentkreditlagen 1992:830 där kreditsäljaren anmanas göra en noggrann kreditprövning

358 Särskilda yttranden

av en presumtiv kredittagare för att iaktta ’ god kreditgivningssed’. För

att göra en kreditprövning överhuvudtaget erfordras givetvis att man

vet vem den kreditsökande är. För att fastställa detta behövs i sin tur en identifiering med personnummer vederbörande, detta men om sägs inget i lagtexten.

Risken for illegala integritetskränkande Samkörningar

Ett av älsklingsargumenten mot användning av personnummer har de senaste 25 åren varit risken för integritetskänsliga illegala samkörningar. Däremot är det mer tunnsått med praktiska exempel att

sådant skett. Det bör i sammanhanget också noteras att i den mån

personnummer inte tillåts i viss verksamhet kan samkörningar eller matchningar göras med andra begrepp, låt med betydligt större

vara felrisker sammanblandning av data rörande olika personer etc. Förekomsten av bankrån lär inte ha föranlett några förslag om att

avskaffa bankerna

Kostnader för omläggning av rutiner och nya dataprogram, över-

gångstid.

Bankföreningen har gjort i utredningsbetänkandet återgiven överslags-

beräkning av kostnaderna för bankerna av en tänkt personnummerbe-

gränsning, vartill hänvisas. Därvid bör beaktas inte där tagit

att man

hänsyn till den knapphet och därmed prisökning som kan förväntas på systemerings- och programmeringstjänster under övergångstiden. Motsvarande kostnader torde drabba även de övriga delar av näringsli-

vet som har affärsrelationer med allmänheten. Det bör också betonas att de flesta personregister är anslutna till ett

eller flera andra sådana. Av ekonomiska och praktiska skäl är det inte

möjligt att ersätta alla nuvarande system med nya vid en och samma

tidpunkt. Man kan knappast ta vissa system ur drift i väntan att övriga hopkopplade system skall förnyas. Därför måste i praktiken helt nya system byggas upp vid sidan den nuvarande informa-

om

tionshanteringsstrukturen ungefär som när man bygger en ny väg på

en gammal vägsträcka där trafiken måste flyta fram under hela byggtiden.

Till övergångskostnaderna bör också räknas den omständigheten att

bristen vad gäller kvalificerad systemerings- och programrneringspersonal lär medföra att en stor del normalt underhålls- utvecklingsav och säkerhetsförbättrande arbete databaser och andra personregister i Sverige måste ligga nere under de år då parallella personnummerlösa system utvecklas.

Särskilda yttranden 359

Men det bör också noteras att den totala kostnaden för det delvis

personnummerlösa samhället inte stannar vid omläggningskostnaderna. Den ökande felmängden, förväxlingar, sammanblandningar av data

rörande flera personer och annat som förekommer när en unik

personidentiñkation saknas, innebär inte bara kostnader för de personnummerlösa registeransvariga utan även återkommande integritetsintrång för åtskilliga personer särskilt för dem som inte har särskiljande namn. Därtill kommer att i den mån förslagen genomförs

kommer effektiviteten hos domstols- och exekutionsväsendena att

minska till följd av väsentligt ökad frekvens av mål och ärenden med

felidentiñerade parter.

Generellt direktiv

Enligt pressuppgifter har regeringen finansdepartementet i generella utredningsdirektiv ålagt alla kommittéer och utredare att visa att det man utreder verkligen är en verksamhet som den offentliga sektorn bör ägna sig åt. Man kan, applicerat på Personnummerutredningen, ifrågasätta det finns anledning att direkt satsa utrednings-,

om

lagstiftnings-, myndighets-, polis-, åklagare- och domstolsresurser på

att bestämma t.ex. hur parter i civilrättsliga avtal skall identifiera varandra

Om likväl statsmakterna anser att personnummeranvändningen kan och bör begränsas, synes det vara rimligt att man började denna

reform inom den statliga verksamheten.

2 Särskilt om credit management

tillåtet att identifiera kreditkunder m.fl

Grundläggande för avtal och andra överenskommelser mellan

civilrättsliga parter om ömsesidiga åtaganden och förpliktelser är att identifierar sig. Är fysisk sker denna identiñeparterna part person,

ring i Sverige för hans del entydigt och utan förväxlingsrisk med användande av personnummer. Handels- och tjänsteföretag står för en

icke ringa del kreditgivningen i Sverige idag i form av leveranav törskrediter. En inte obetydlig del av dessa krediter lämnas till köpare är enskilda firmor eller privatpersoner. Dessa identifieras förutom som

med även med Identitetsuppgifterna används för

namn personnummer. flera deländamäl: Först för inhämtande av underlag för intial kreditbe-

dömning kreditupplysning m m, under kreditens löptid som kan

vara flera år vid t.ex. rullande krediter för löpande kreditbevakning

inklusive bevakning och adressändringar samt i sista hand, av namn-

vid bristande betalning, för inkasso och rättsliga åtgärder inklusive

360 Särskilda yttranden

inhämtande av kreditupplysning för bedömning kostnadskrävande

av

indrivningsåtgärders rimlighet syftande till tvångsvis betalning. Iakttas

dessa regler kan onödiga kreditförluster undvikas. God kreditgivnings-

sed enligt konsumentkreditlagen torde förutsätta ett förfarande

motsva-

rade det ovan beskrivna. Man kan inte rimligen göra

en noggrann kreditprövning skall kreditpröva. utan att veta vem man

Utredningens förslag om begränsningar har kommit riktas i

att

första hand mot de integritetsmässigt tämligen ointressanta

- men

frekventa kundregistren, där kreditkunder regelmässigt behöver ha

sina kreditkunder säkert identifierade.

När det gäller fordringsägares användning sina kreditkunders av personnummer, synes utredningens inställning att vara personnummer

är onödigt för att identifiera kredittagaren i enlighet med Datainspek-

tionens av regeringen fastställda beslut vissa energibolag och om

får användas. heller vid beställning kreditupplysning skall

av

personnummer användas. Utredningen anser att kravet

svaran-

dens personnummer i ansökan betalningsföreläggande bör

om avskaffas. Vare sig för att från början göra klart för sig är vem som

kreditsökande och kredittagare och heller för löpande kreditbe-

vakning är användningen av personnummer f.n. lagreglerad ehuru nödvändig.

Utredningens förslag i den delen, jag kan biträda, torde som om de genomförs, medverka till just den ogrundade tilltro till personnum-

ret som identifieringsmedel som utredningen inledningsvis nämner.

Integritetsrisker och andra risker med att påföra personnummer i efterhand.

Om utredningsförslagen tolkade enligt genomförs, måste - ovan personnummer tillföras personposter i efterhand. Detta mycket är en stor felkälla. Att tillföra till personnummer en personpost som noterats kanske ett eller flera år tidigare och därefter inte uppdaterats ad-

ressuppdatering torde bli så dyr registerposten inte innehåller om

personnummer, att de flesta kundregister inte fortsättningsvis kommer

att löpande uppdateras via SPAR eller motsvarande, innebär att utgångspunkterna för sökningen möjligen är av personnumret ett dämera oriktigt och nästan säkert inaktuell adress.

namn en Se utred-

ningens avsnitt om SPAR. Att felprocenten under dessa förutsättningar blir hög är knappast att förvåna sig över bör enligt min men

mening beaktas liksom den omständigheten personförväxlingar hör

att

till de påtagliga och allvarligare integritetsintrången tanken med

- om ytterligare begränsning personnummeranvändningen syftar till av att

förbättra den personliga integriteten. Vissa kundergäldenärer

lär vara

omöjliga att återfinna. För fordringsägare kommer detta medföra

att

Särskilda yttranden 361

ökande kreditförluster inte minst att ekonomisk brottslighet genom underlättas av personnummerlösheten.

Slutsats

Med beaktande av konsekvenserna kostnadsmässigt och integritetsmässigt av ett genomförande utredningens förslag såvitt rör lag av om

personnummer avseende begränsningar i användningen därav inom enskilda sektorn och sekretesskryptering inom den offentliga sektorn, kan jag inte biträda utredningens förslag i dessa delar.

W x 1 .

Bilaga 1 363

Utredningens direktiv

Begränsning av användningen av personnummer

Dir 1993:7

Beslut vid regeringssammanträde 1993-02-04

Statsrådet Laurén anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas med uppdrag att utreda frågan om en begränsad användning av personnummer.

Folkbolçföringsnummer blev personnummer

Redan år 1947 infördes i Sverige ett system med födelsenummer. Syftet var framför allt att tillgodose behovet av ett mera entydigt, lättillgängligt och lätthanterligt hjälpmedel för identifiering av personer än personnamnet. Födelsenumret sammanfördes med uppgift om födelsetiden till ett niosiffrigt nummer som användes identitetsbesom teckning. Detta nummer kallades vanligen folkbokföringsnummer. Folkbokföringsnumret utnyttjades som hjälpmedel vid identifiering bl.a. i folkbokföringen, befolknings- och socialstatistiken och vid samsorteringen av deklarationsblanketter och löneuppgifter. Till folkbokföringsnumret lades år 1968 s.k. kontrollsiffra för att en man skulle möjlighet att kontrollera numrets riktighet med hjälp av ADB. I samband därmed gavs numret beteckningen personnummer. Enligt 18 § folkbokföringslagen 1991:481 fastställs ett personnummer som identitetsbeteckning för varje folkbokförd person. Personnummer tilldelas av skattemyndigheten. I första hand skall personnummer fastställas av Skattemyndigheten när ett barn vid sin födelse folkbokförs i länet. Skattemyndigheten skall vidare fastställa personnummer i andra sammanhang då en person som saknar sådant nummer folkbokförs av myndigheten. Enligt vissa författningar fastställs också personnummer för personer som inte är folkbokförda. Detta görs enligt 34 § tredje stycket folkbokföringslagen av den skattemyndighet

364 Bilaga 1

som bestäms av regeringen eller den myndighet som regeringen förordnar. Personnumret anger en persons födelsetid, födelsenummer och kontrollsiffra. Födelsetiden anges med sex siffror, två för året, två för månaden och två för dagen i nu nämnd ordning. Födelsenumret består av tre siffror och är udda för män och jämnt för kvinnor. Personnumret avslutas med en kontrollsiffra. Mellan födelsetiden och födelsenumret sätts ett bindestreck som byts ut mot ett plustecken när en person fyller 100 år.

Användningen av personnummer

Personnumret används framför allt som hjälpmedel vid identifiering av personer. Det är också vanligt att personnumret används som sökbegrepp i ADB-stödda personregister och som koppling när man genom s.k. samkörning skall sambearbeta flera personregister t.ex. vid framtagning av statistik. Förutom att personnumren utnyttjas i folkbokföringen förekommer en omfattande användning av personnummer också inom hela den övriga offentliga sektorn, t.ex. inom rättsväsendet, försvaret, skatteförvaltningen, hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Även inom den enskilda sektorn används personnummer i betydande omfattning. Ett flertal författningar innehåller regler om att personnummer skall eller bör anges i inlagor till myndigheter. I andra sammanhang inom såväl den offentliga som den enskilda sektorn kan krav på personnummer grundas på avtal av olika slag. Det förekommer inte sällan att den som beställer en vara eller tjänst krävs på uppgift om sitt personnummer. Den enskildes möjlighet att avstå från att uppge sitt personnummer är i praktiken ofta begränsad, om han vill ha varan eller tjänsten. Som ett resultat av att personnummer skall lämnas till myndigheter, företag m.fl. förekommer sådana uppgifter i ett stort antal ADBregister både inom den offentliga och enskilda sektorn. Inom den offentliga sektorn förs register med personnummer över t.ex. elever, anställda, skattskyldiga, fastighetsägare, vissa funktionärer i aktiebolag, bilägare, körkortsinnehavare, dömda till påföljd, patienter, blodgivare och elabonnenter. Inom den enskilda sektorn förs register med personnummer över t.ex. anställda, köpare, prenumeranter, gäldenärer, försäkringstagare, hyresgäster, leverantörer, kontokortsinnehavare och föreningsmedlemmar. I kreditupplysningsverksamhet förs sådana register över större delen av befolkningen.

Bilaga 1 365

Fördelar och nackdelar med personnummer

Användningen av personnummer innebär både fördelar och nackdelar. Den största fördelen består i att personnumret är ett enhetligt och

för varje person unikt identifikationsbegrepp. Personnumret är alltså ett hjälpmedel när det gäller att förebygga förväxlingar av uppgifter om personer, vilket är av betydelse från bl.a. rättssäkerhetssynpunkt. I den meningen innebär personnumret ett skydd för den personliga integriteten. En fördel är också att personnumret underlättar för individen att få rätt bidrag, t.ex. pensioner och bostadsbidrag samt att

rätt skatt debiteras. I allmänhet torde användningen av personnummer också bidra till att öka möjligheterna och minska kostnaderna för forskning och

framtagning av statistik och annat underlag inför olika beslut. För s.k. longitudinell forskning är det ofta en förutsättning att kan

man använda personnummer för att följa personers förhållanden under en

längre tid. Dessutom minskas kostnaderna för administrationen av personregistren, något som i sin tur är ägnat att medföra lägre kostnader även för den enskilde. Användningen är

av personnummer

vidare i praktiken en nödvändig förutsättning för sådana förenklingar

för medborgarna som beslutas t.ex. beträffande deklarationsförfarandet. En annan fördel med ett informationsbärande är att det är nummer lätt att komma ihåg.

Användningen av personnummer innebär emellertid också nack-

delar. Den kanske största nackdelen är att personnumret kan komma

att användas på ett sätt som medför otillbörligt intrång i den personliga integriteten, t.ex. genom att personnumret ett enkelt sätt kan användas som kopplingsnyckel för samkörning av flera personregister, vilket skapar möjligheter till kontroll den enskilde individen i olika

av hänseenden. Redan blotta möjligheterna till detta vållar hos många oro märmiskor. Den enskilde kan också uppfatta det som en nackdel att personnumret är informationsbärande, t.ex. att ålder framgår personnumret. av Vidare kan personnumret inbjuda till övertro på dess tillförlitlighet

som enda identifikationsbegrepp. Man kan felaktigt tro kontroll

att en av identiteten inte behöver göras också med t.ex. namn, adress och

födelseort. I detta sammanhang bör hålla i minnet att det trots

man

kontrollsiffran i personnumret finns mycket begränsade möjligheter att vid databehandling upptäcka felaktiga, formellt rimliga

men person-

nummer. Den omfattande användningen av personnummer medför också betydande risker för integritetsintrång när någon avsiktligt utnyttjar någon annans personnummer i sina kontakter med myndig-

heter och företag.

366 Bilaga 1

Data- och oflentlighetskommitténs förslag dr 1987

Mot bakgrund av kritiken mot den utbredda användningen av personnummer och den oro som många kände inför onödig en användning av personnummer tillsattes år 1984 en kommitté med uppdrag att utreda användningen av personnummer i samhället.

Kommittén, som tog namnet Data- och offentlighetskommittén

DOK, lämnade i juli 1987 delbetänkandet SOU 1987:31 In-

tegritetsskyddet i informationssamhället Personregistrering och

användning av personnummer. I betänkandet anförde DOK att personnumret kommit att brukas i

vitt skilda sammanhang vilket skapat hel del irritation hos allmän-

en heten. Enligt DOK föreföll det personnumret ibland har som om

använts slentrianmässigt och oöverlagt i sammanhang där det är tvivelaktigt om det fyller någon som helst funktion. DOK menade

emellertid att det inte finns skäl att betrakta personnumret sådant som

som integritetskränkande. Det kan däremot användas på ett sätt som medför ökad risk för integritetskränkningar. DOK fann att ett generellt avskaffande av personnumret inte skulle undanröja de integritetsrisker

som är förknippade med personregistreringen i samhället. Det var

enligt DOK däremot givet att såväl ett avskaffande begräns-

som en

ning av användningen av personnummer, under en övergångsperiod, kan med föra både betydande kostnader och risker för förväxlingar

och rättsförluster. DOK fann det också sannolikt att den service i form

av automatiska aviseringar till den enskilde i olika sammanhang, t.ex. i samband med flyttning och för iakttagande tidsfrister, även på sikt

av

skulle bli mindre tillförlitlig. Mot bakgrund av sina överväganden lämnade DOK två alternativa förslag till åtgärder för att åstadkomma en reglering och begränsning av användningen av personnummer i personregister. Det ena förslaget, en ny särskild lag, innebar att

personnummer endast skulle användas under vissa angivna förutsättningar, nämligen vid medgivande från den registrerade, stöd i lag eller

förordning eller i vissa fall vid uppgiftsskyldighet eller tillstånd av

- -

Datainspektionen. Det andra förslaget, kompletteringsförslaget, var inte utformat

som

ett förbud mot att registrera personnummer utan i stället skulle Datainspektionen övervaka användningen av personnummer i samband med såväl tillståndsgivning tillsyn. Även de registeransvariga skulle bli

som

skyldiga att visa återhållsamhet när det gällde att använda person-

nummer.

Kommittén tog inte ställning till vilket av de alternativa förslagen

som borde genomföras. Tre av kommitténs ledamöter angav emellertid

Bilaga J 367

i ett särskilt yttrande att de förordade lösning med en särskild lag framför kompletteringsförslaget. Remissbehandlingen av betänkandet visade att en övervägande majoritet av de remissinstanser ställde sig bakom något DOK:s som av förslag förordade kompletteringsförslaget. Flera remissinstanser påtalade att den föreslagna särskilda lagen förutsattes medge undantag i mycket stor omfattning på en rad olika områden varför man inte kunde tala om något förbud mot användningen personnummer. av

Åtskilliga remissinstanser anmärkte också särskilt på kravet i den

huvudregel som enligt förslaget skulle gälla, dvs. att användningen av personnummer skall grunda sig på samtycke från den registrerade. Detta krav skulle enligt instanserna inte få så stor betydelse eftersom någon valfrihet för den enskilde i många fall rent faktiskt inte kommer att finnas. Den dåvarande justitieministern uttalade i prop. l99091:60 om offentlighet, integritet och ADB att hon i likhet med de allra flesta remissinstanserna förordade en komplettering av datalagen 1973:289. Departementschefen deklarerade att ett genomförande av kompletteringsförslaget inte behövde resultera i ett lägre integritetsskydd än alternativet med en helt ny lag. Hon fann vidare att kompletteringsförslaget hade de fördelarna att det var mindre resurskrävande och att det i större utsträckning än förslaget om en särskild lag medgav en successiv anpassning till en begränsad användning av personnummer. Vid riksdagsbehandlingen av propositionen lät Konstitutionsutskottet Lagrådet yttra sig över det förslag till särskild lag som DOK lagt fram. Utskottet fann i sitt betänkande 199091:KU11 att även efter de ändringar som Lagrådet föreslagit led förslaget till lag om användning av personnummer i allt väsentligt av allvarliga brister, som påtalats i remissbehandlingen. Utskottet tillade att utöver vad som antecknats i propositionen hade kritiken från några remissinstanser även gått ut på att effekterna av den föreslagna lagen inte i tillräcklig grad hade utretts och analyserats och att förslagets konsekvenser var svåra att överblicka. Flera instanser, anförde utskottet, befarade att förslaget skulle medföra betydande kostnader, risk för personförväxlingar och sämre service till allmänheten. I likhet med regeringen förordade utskottet en komplettering av datalagen. Utskottet fann emellertid att regeringens förslag inte helt tillgodosåg de krav restriktivitet som bör ställas på användningen av personnummer i ADB-register och utskottet förordade därför en annan lydelse än den regeringen föreslagit. Riksdagen följde utskottets förslag. En minoritet av konstitutionsutskottet m, och avstyrkte i reservation regeringens förslag

c en

och anförde att det förslag till lag om användning av personnummer

368 Bilaga 1

som DOK lagt fram borde antas av riksdagen i den lydelse det

som fått efter Lagrådets granskning.

Nuvarande begränsningar i användningen

av personnummer

Det kan sägas att det är lätt att ta reda på någon annans personnummer. Den som vill kontrollera sitt eller ta reda på personnummer någon annans personnummer kan som regel uppgift om numret

genom att vända sig till en myndighet inom folkbokföringen, dvs. skattemyndigheten. Uppgift om personnummer på hela eller delar av befolkningen kan man i princip också få från det ADB-baserade statliga person- och adressregistret SPAR.

Sedan den l januari 1992 finns alltså särskild reglering för en användningen av personnummer i 7 § andra stycket datalagen. Enligt

bestämmelsen får personnummer registreras i dataregister endast

om

det är klart motiverat med hänsyn till registrets ändamål, vikten

av en

säker identifiering eller av annat beaktansvärt skäl. De förteckningar över personregister som skall finnas enligt 7 § datalagen skall

a innehålla uppgift om huruvida finns i registren. personnummer Personnummer skall inte utan särskilda skäl få användas på datautskrifter.

Sedan regleringen trädde i kraft har Datainspektionen första

som

instans avgjort ett antal ärenden där frågor användning

om av personnummer varit aktuella. Inspektionens ställningstaganden kan

sammanfattas enligt följande.

Personnummer får användas när den registeransvarige enligt författning eller myndighetsbeslut är skyldig att lämna ut personupp-

gifter till en myndighet.

Den som planerar att byta ut sitt registersystem kan i vissa fall

av kostnadsskäl tillfälligt fortsätta att använda personnummer i det gamla systemet även om det inte finns andra skäl för att använda personnummer.

Personnummer får inte användas för att uppdatera register inte

som

är så omfattande att kostnader och service vållar stora problem.

Personnummer får användas där kravet på säker identifiering är särskilt framträdande grund av de följder en personförväxling

kan få.

Datainspektionen har i två fall avslagit begäran att få använda personnummer i s.k. branschregister.

Bilaga 1 369

I direktreklam får enligt Datainspektionen tills

personnummer

vidare användas vid s.k. bortmatchning. Däremot tillåts normalt

inte personnummer i datautskrifter för direktreklam.

Postverket sökte och fick tillstånd för att registrera adressändringar.

Registret skulle användas för att söka fram, kontrollera och rätta ändrade adresser. Posten fick registrera eftersom personnummer

regeringen kan föreskriva att SPAR registret får hämta uppgifter

-

från Posten. Då behövs kopplingsbegrepp.

personnummer som

Datainspektionens styrelse har beträffande kundnummer i för-

säkringsregister uttalat sig för följande huvudinriktning: I normalfal-

let bör personnummer endast användas för att identifiera en person. Personnummer bör därför inte användas kundnummer, som fakturanummer, diarienummer, försäkringsnummer och liknande.

Bestämmelser i övrigt till skydd mot otillbörligt intrång i den enskildes integritet finns bl.a. i sekretesslagen 1980: 100 och datalagen. I 7 kap. 15 § sekretesslagen finns visserligen föreskrifter s.k.

om

folkbokföringssekretess. Denna torde dock endast i undantagsfall

omfatta uppgifter om personnummer.

Utredningsbehovet och utgångspunkter för utredningsarbetet

Efter samråd med chefen för Finansdepartementet vill jag anföra följande.

För de enskilda människorna är det av stor betydelse att skyddet för deras personliga integritet är gott. I vårt land ges ett sådant skydd i en

rad olika lagar, t.ex. i brottsbalkens ansvarsbestämmelser brott om mot person, rättegángsbalkens regler om processuella tvångsmedel,

skadeståndslagens föreskrifter om ersättning för ideell skada och sekretesslagens bestämmelser till skydd för enskilds personliga förhållanden. En särskild lag tar sikte på just integritetsskyddet

som

är datalagen, som reglerar användningen personuppgifter med hjälp

av av ADB.

Integritetsskyddet är inte statiskt utan måste påverkas ändrade

av

samhällsförhållanden. Det är då angeläget att till att den skyddsnivå

se som finns i dag inte sänks utan tvärtom höjs i den utsträckning som är möjlig. Det är mot denna bakgrund skall att frågor rör man se som

enskildas integritetsskydd redan behandlas i flera utredningar, såsom

Datalagsutredningen Ju 1989:02, Aviseringsutredningen Fi 1992: 12

samt Rättssäkerhetskommittén. Vidare kan nämnas att Utredningen om

översyn av kreditupplysningslagen Ju 1991:06 har till uppgift att bl.a. utreda hur intresset av en effektiv kreditupplysningslag kan

370 Bilaga 1

främjas utan att kravet på personlig integritet och sekretess träds för när. Kommittén om ideell skada Ju 1989:01 har i ett delbetänkande SOU 1992:84 behandlat frågor om ersättning vid vissa integritetskränkande brott. Datastraffrättsutredningen Ju 1989:04 har nyligen överlämnat sitt betänkande SOU 1992:10 Information och den nya informationsteknologin där en rad förändringar föreslås i brottsbalken och i rättegångsbalken, många av dem med sikte på ett förstärkt integritetsskydd. Samtidigt går det inte att se bort från att integritetsskyddsintresset kan stå i viss motsättning till andra viktiga värden i vårt samhällsskick. Jag tänker då bl.a på tryckfriheten och offentlighetsprincipen, . som båda är långtgående hos oss och bidrar till att det svenska integritetsskyddet vid en internationell jämförelse kan te sig begränsat. Särskild försiktighet brukar i vårt land iakttas när det gäller att utöka integritetsskyddet genom begränsningar av yttrandefriheten och sekretessbestämmelser. Det är desto mera angeläget att ta till vara möjligheter att öka skyddet för den enskildes personliga integritet vilka inte påverkar grundläggande principer av det slag som jag nyss nämnde. En sådan fråga som rör enskildas integritetsskydd är den om användningen av personnummer. Ett steg i riktning mot ökad restriktivitet har tagits genom den nya regleringen av personnummeranvändningen som införts i datalagen. Min uppfattning är emellertid att denna inte går tillräckligt långt bör söka begränsa användningen utan att man på ett mera kraftfullt sätt än så. En möjlighet som därvid är näraliggande är att gå vidare med den lösning som DOK presenterade och som bestod i en särskild lag. En sådan lösning har stora fördelar jämfört med nuvarande ordning genom att den på ett mera uttryckligt sätt inskränker personnummeranvändningen. Jag är dock medveten om att även den lösningen kritiserats som alltför litet långtgående. Det kan därför finnas skäl att se om man kan längre och verkligen få till stånd en mera radikal förändring. Lagstiftning är säkert en ofrånkomlig åtgärd om man skall åstadkomma förändringar, men också andra medel kan vara verksamma för syftet. Jag tänker då bl.a. på möjligheten att genom s.k. kryptering ersätta personnumret med ett tal vars närmare innebörd endast kan klargöras av en annan sifferkombination, en s.k. krypteringsnyckel. Det finns också mycket som talar för att dagens omfattande användning av personnummer i ADB-systemen till stor del har sin grund enbart i systemtekniska överväganden utan tanke på integritetsaspekterna. Möjligheterna att använda andra systemtekniska lösningar måste prövas. Begränsningar av personnummeranvändningen bör ske inom både den offentliga och den privata sektorn. Hotet mot den enskildes personliga integritet i ADB-sammanhang torde vara särskilt beaktansvärt när det gäller olika organ inom det

Bilaga 1

allmänna, samtidigt som det för statsmakterna bör vara speciellt näraliggande att inskränka personnummeranvändningen där. Å andra sidan kan användningen av personnummer vara särskilt motiverad bl.a. av rättssäkerhetsskäl inom delar av den offentliga verksamheten, t.ex. beskattningen och viktiga delar av rättsvården. Jag anser därför att en översyn av personnummeranvändningen bör genomföras och att den bör göras förutsättningslöst utifrån syftet att påtagligt begränsa användningen av personnummer i olika sammanhang i samhället. Inriktningen bör vara att personnummer skall få användas bara där tillräckligt starka skäl motiverar det. Uppdraget bör ges till en särskild utredare. Data- och offentlighetskommittén gjorde en grundlig kartläggning av användningen av personnummer i sitt betänkande från år 1987. Någon ytterligare analys i detta avseende torde därför i vart fall inte i någon större utsträckning behöva göras av den utredare som nu bör tillsättas. Mycket av det arbete som DOK lagt ned lär i stället kunna användas som utgångsmaterial för utredaren i arbetet med en ny lagstiftning. Det lagförslag som DOK lade fram och som senare i lagstiftningsarbetet förkastades, kan tänkas ligga till grund för ny lagstiftning. Som fram gått bör dock utredaren vara fri att lägga fram förslag som inte närmare knyter an till DOK:s förslag. En begränsning är dock att rättsskyddet inte sänks, att samhället inte orsakas stora kostnader, samt att förutsättningarna för statistiskt och ekonomiskt utredningsunderlag och forskning inte försämras. En första utvärdering av den ändring i 7 § datalagen som trädde i kraft den l januari 1992 bör också göras. Utredaren bör även ta ställning till om en särskild lagstiftning skall omfatta användningen av personnummer generellt eller lagstiftom ningen bör vara begränsad till att gälla ADB-behandlingen av personuppgifter. Utredaren bör också ta del av det reviderade förslag till direktiv angående skydd för enskilda vid behandling av personuppgifter som EG-kommissionen lämnat till EG:s ministerråd i oktober 1992. I förslagets artikel 8 som i princip förbjuder behandling av känsliga uppgifter, dvs. uppgifter om ras, religiös eller politisk uppfattning, hälsa m.m. finns en bestämmelse om att medlemsstaterna , skall bestämma under vilka förhållanden nationella identifikationsnummer får användas. Något krav på att användningen av identifikationsnummer skall lagregleras finns dock inte i direktivförslaget. I detta sammanhang är det naturligt att utredaren följer EG:s fortsatta behandling av förslaget. Konsekvenserna av en särskild lag om begränsad användning av personnummer måste noga övervägas. Det är i detta sammanhang av vikt att utredaren i sina överväganden såvitt möjligt gör klart i vilken omfattning en särskild lagstiftning kan medföra en ökad risk för

372 Bilaga 1

personförväxlingar och sämre service till allmänheten. Utredaren bör

också ta ställning till vad en särskild lag kan komma att få för

konsekvenser för forskningens och statistikens behov av personregister

och andra liknande intressen, t.ex. för att bevaka jämställdhetsfrågor. Även de ekonomiska konsekvenserna för

omstrukturering och nyutveckling av ADB-systemen bör utredas. Vidare bör beaktas risken för ökat krångel för enskilda och för myndigheter.

Som nämnts bör utredaren också det finns alternativ eller se om

komplement till lagstiftning för att minska användningen

av personnummer.

Ramarna för utredningsarbetet

För utredningen gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning

l984:05 och angående EG-aspekter i utredningsverksamheten l988:43. Utredarens betänkande bör innehålla redogörelse för en

kostnadskonsekvenserna av framlagda förslag samt hur dessa skall finansieras. Redogörelsen bör omfatta kostnadskonsekvenserna både

för den allmänna och den enskilda sektorn.

Utredaren bör samråda med Aviseringsutredningen Fi 1992: 12 och

vid behov med andra pågående utredningar som har anknytning till integritetsskyddsfrågor. Datalagsutredningens slutbetänkande

som förväntas komma i februari 1993 bör naturligtvis studeras utav redaren.

Som ett led i arbetet bör utredaren studera de utvecklingstendenser

på området för nationella identifikationsnummer kan finnas i med som

Sverige jämförbara länder.

Utredningen bör vara avslutad före utgången av år 1993.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen

nu

bemyndigar det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden

om

statsrätt och förvaltningsrätt att tillkalla särskild utredare omfattad

en -

av kommittéförordningen 1976:119 med uppdrag att utreda frågan

-

om begränsning av användningen av personnummer, att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta andra huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Bilaga 1 373

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller

hennes hemställan.

Justitiedepartementet

Bilaga2 375

Författningar i SFS som innehåller bestämmelser

om personnummer

Sammanställning av innehållet i bestämmelser i författningar i SFS som innehåller bestämmelser om personnummer. Sammanställningen har gjorts efter sökning utförd under januari 1994 i databasen Rättsbanken begreppet personnum-.

Författningarna har indelats i följande fyra grupper: A. Författningar inom skatteförvaltningen B. Registerförfattningar C. Författningar om tillstånd att bedriva viss verksamhet m.m. D. Diverse

A. Författningar inom skatteförvaltningen

Lag 1990:325 om siälvdeklaration och kontrollupngifter

2 kap 10 § föreskriver självdeklaration skall innehålla uppgift att en

bl.a. den skattskyldi ges personnummer eller organisationsnummer.

om

2 kap.1l § föreskriver att det på blanketten för förenklad själv-

deklaration skall förtryckas uppgift om bl.a. personnummer eller organisationsnummer för den skattskyldige.

2 kap. 15 § föreskriver att uppgift om en fysisk långivares personnummer i vissa fall skall lämnas.

2 kap. 16 § föreskriver att fåmansföretag och vissa andra företag i självdeklarationen skall lämna uppgift om delägares eller närstående personers personnummer.

Lagens tredje kapitel innehåller bestämmelser om kontrolluppgifter.

Enligt 3 kap. 57 § skall i varje kontrolluppgift anges bl.a. personnummer eller organisationsnummer för såväl den uppgiftsskyldige som den uppgiften avser.

376 Bilaga 2

3 kap. 4 § Kontrolluppgifter om lön, arvode, andra ersättningar eller förmåner som utgör skattepliktig intäkt tjänst skall lämnas den

av av som betalat ut beloppet eller gett ut förmånen.

Kontrolluppgifter skall lämnas för den som av den uppgiftsskyldige har fått skattepliktigt belopp eller skattepliktig förmån. Uppgiftsskyldighet enligt första och andra styckena föreligger även i fråga om ersättning eller förmån mottagaren får för arbete och

som som för honom utgör intäkt näringsverksamhet inte av om mottagaren

antingen har enbart en F-skattesedel eller både F-skattesedel och

en en

A-skattesedel och skriftligen åberopat F-skattesedeln.

3 kap. 13 § Kontrolluppgifter sjukpenning, föräldrapenning,

om

Vårdbidrag, kontant arbetsmarknadsstöd samt andra förmåner i form av bidrag, stöd eller ersättning är skattepliktiga intäkter för

som

mottagaren skall om det utbetalda beloppet uppgår till sammanlagt

minst 100 kr för hela året länmas av

Riksförsäkringsverket,

.

allmän försäkringskassa,

. arbetslöshetskassa, . universitet och högskola, . Centrala studiestödsnänmden, . länsarbetsnänmd. .

3 kap. 14 § Kontrolluppgifter pension och livränta skall lärrmas

om

av försäkringsföretag och understödsförening avseende

a belopp som betalats ut grund av försäkring den art att

av

skatteplikt för beloppet föreligger eller på grund återköp sådan

av av

försäkring och b livränta som getts ut till följd av personskada eller ersättning på grund av sådan kollektiv sjukförsäkring i 32 § 3

som avses a mom.

eller punkt 12 anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen

av

1928:370 även om utgett belopp inte är skattepliktig natur.

av

3 kap. 15 § att kontrolluppgift försäkrings värde skall

anger om

lämnas av försäkringsbolag och understödsförening avseende viss livförsäkring. Kontrolluppgift skall lämnas för den är ägare till

som

försäkringen eller är förmånstagare med förfoganderätt till sådan försäkring, om värdet av en eller flera försäkringar uppgår till minst

1.000 kr.

3 kap. 17 § anger att kontrolluppgift ändring pensionsför-

om av

säkring i vissa fall skall länmas av försäkringsföretag försäkring

om en

som meddelats med tillämpning vissa bestämmelser i kommunal-

av

skattelagen.

Bilaga 2 377

3 kap. 17 a § Kontrolluppgift avgift för pensionsförsäkring skall

om

lämnas av försäkringsföretag och understödsförening. Kontrolluppgift om inbetalning pensionssparkonto skall lämnas av pensionssparin-

stitut. Kontrolluppgift skall lämnas för försäkringstagaren och

pensionsspararen.

3 kap. 19 § Kontrolluppgift royalty eller liknande avgift skall om

lämnas av den som betalt ut royalty eller periodiskt utgående avgift för

rättighet av goodwillnatur, exempelvis varumärke, firmanamn och dylikt, eller för att utnyttja patent, mönster och dylikt.

3 kap 20 § Kontrolluppgift om näringsbidrag skall lämnas av den som

lämnat stöd som avses i punkt 9 anvisningarna till 22 § kommunalav

skattelagen 1928:370.

3 kap. 21 § Kontrolluppgift om statligt räntebidrag för bostadsändamål och eftergiven âterbetalningsskyldighet skall lämnas boverket.

av

3 kap. 22 § Kontrolluppgift om inkomstränta och fordran skall lämnas av Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag,

2. den som yrkesmässigt bedrivit inlåning eller annat sätt yrkesmässigt ombesörjt att pengar blivit räntebärande,

den som gett ut skuldförbindelse för den allmänna marknaden,

4. förening som från medlemmar mottagit pengar för förräntning, 5. Riksgäldskontoret i fråga om statens sparobligationer,

valutahandlare och värdepappersinstitut hos vilka utländskt

fondpapper eller rättighet eller skyldighet som anknyter till sådant fondpapper förvaras i depå eller kontoförs. Kontrolluppgift skall lämnas för den som gottskrivits ränta eller till

vilken ränta betalats ut borgenär och den har varit antecknad som

som innehavare av utländskt räntebärande fon.dpapper eller rättighet eller skyldighet som anknyter till sådant fondpapper oavsett ränta

om utgått.

3 kap. 22 a § Fysisk är bosatt i Sverige eller flyttar

person, som som in för att bosätta sig här och öppnar eller har öppnat ett inlâningskonto i utlandet, skall utan dröjsmål till Riksskatteverket lämna dels ett

skriftligt medgivande till insyn på kontot, dels en skriftlig förbindelse från den utländska kontoföraren att årligen senast den 31 januari taxeringsåret lämna kontrolluppgift till verket. Vad som sägs om

fysisk person som är bosatt i Sverige gäller också svenskt dödsbo.

378 Bilaga 2

Kontrolluppgiften skall ta upp namn och postadress till kontohavaren, dennes personnummer eller organisationsnummer samt ränta

som gottskrivits eller utbetalats under föregående kalenderår.

Om den sammanlagda behållningen ett eller flera konton i visst land inte överstiger motvärdet till 50 000 kronor, behöver sådan

förbindelse som avses i första stycket inte lämnas av vissa i bestämmelsen angivna personer.

3 kap. 23 § innehåller undantag från kontrolluppgiftsskyldigheten enligt 3 kap. 22

3 kap. 24 § Efter föreläggande av Skattemyndigheten skall bankaktiebolag, sparbank eller någon annan penninginrättning lämna kontrol-

luppgift för namngiven person. Kontrolluppgiften skall avse gottgjord ränta för föregående år, beloppet av innestående medel vid en viss angiven tidpunkt samt insättningar och uttag under viss tid.

3 kap. 25 § Efter föreläggande av Skattemyndigheten skall även andra

än de penninginrättningar som avses i 24 § lämna kontrolluppgift för varje borgenär om de betalt ut ränta eller haft skuld som inte gällt lån mot obligationer, förlagsbevis eller andra för den allmänna rörelsen avsedda förskrivningar. Kontrolluppgiften skall avse namn, hemvist, räntans belopp under föregående år och skulden vid en viss angiven

tidpunkt.

3 kap. 25 a § Kontrolluppgift om utgiftsränta skall lämnas av den som yrkesmässigt bedrivit utlåning eller kreditgivning eller den som i annan yrkesmässig verksamhet bedrivit utlåning eller

kreditgivning via konto eller i annan form, förening som till medlemmar lånat ut pengar mot ränta, eller arbetsgivare eller uppdragsgivare som till arbetstagare eller uppdragstagare lånat ut pengar mot ränta.

3 kap. 26 § Efter föreläggande av Skattemyndigheten skall också i andra fall än som avses i 25 a § fysisk eller juridisk person som haft fordran lämna kontrolluppgift för namngiven person gäldenär.

Kontrolluppgiften skall avse gäldenärens ränteutgift och beloppet av

hans skuld vid en viss angiven tidpunkt.

3 kap 26 a § Kontrolluppgift om tomträttsavgäld skall lämnas av den

som upplåtit tomträtt.

Bilaga2 379

3 kap. 27 § Kontrolluppgift om utdelning och innehav skall lämnas av

den som utbetalt utdelning aktie i svenskt aktiebolag som är

avstämningsbolag enligt 3 kap. 8 § aktiebolagslagen 1975:1385, 3 kap. 8 § försäkringsrörelselagen 1982:713 eller 3 kap. 8 § bankaktiebolagslagen 1987:618, 2. förvaringsinstitut som avses i 1 § lagen 1990:1114 om värdepappersfonder och som utbetalt utdelning på andel i svensk värdepappersfond, fondbolag som avses i 1 § lagen om värdepappersfonder och som förvaltar svensk värdepappersfond, 4. den som utbetalt utdelning från utländsk juridisk person, om

utdelningen utbetalats genom Värdepapperscentralen VPC Aktiebolags försorg,

5. valutahandlare och värdepappersinstitut hos vilka utländskt fondpapper eller rättighet eller skyldighet som anknyter till sådant

fondpapper förvaras i depå eller kontoförs.

Kontrolluppgift lämnas för

a fysisk eller juridisk person som är berättigad att lyfta utdelning

för egen del vid utdelningstillfállet och

b fysisk person som hos den uppgiftsskyldige varit antecknad som

innehavare av aktie eller andel i värdepappersfond eller utländsk juridisk person eller utländsk aktie eller annat utländskt värdepapper.

3 kap. 27 a § Fysisk person, som är bosatt i Sverige och innehar

utländskt fondpapper eller rättighet eller skyldighet som anknyter till sådant fondpapper, skall, om det inte är fråga om fondpapper i ett

kontobaserat system, förvara dem i depå hos valutahandlare, värdepappersinstitut eller motsvarande utländskt institut. Detsamma gäller om den fysiska personen innehar obligationer eller andra skuldebrev avsedda för allmän omsättning som emitterats av en svensk juridisk person, om emissionen särskilt riktats till utlandet. Vad som sägs om

fysisk person som är bosatt i Sverige gäller också svenskt dödsbo. Deponeras eller kontoförs fondpapperen i utlandet skall den skattskyldige utan dröjsmål till Riksskatteverket lämna ett skriftligt medgivande till insyn i depån eller kontot samt ge in en skriftlig förbindelse från det utländska institut som för depån eller kontot att

årligen senast den 31 januari taxeringsåret lämna kontrolluppgift till Riksskatteverket.

3 kap. 28 § Särskild uppgift om utdelning eller ränta skall lämnas av

den som har fått utdelning aktier i svenskt aktiebolag, som inte är avstämningsbolag enligt 3 kap. 8 § aktiebolagslagen

380 Bilaga 2

1975:1385, 3 kap. 8 § försäkringsrörelselagen 1982:713 eller 3 kap. 8 § bankaktiebolagslagen 1987:618, samt

2. den som i Sverige har fått

a utdelning andelar i svensk ekonomisk förening, eller,

om utdelningen inte har betalts ut genom Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag eller gäller fall som avses i 27 § första stycket från utländsk juridisk person, eller

b ränta som har erlagts mot att kupong eller kvitto lämnats och inte

har betalts ut genom Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag eller gäller fall som avses i 22 § första stycket på obligation, förlagsbevis eller någon annan för den allmärma rörelsen avsedd förskrivning. Särskild uppgift skall länmas när utdelningen eller räntan tas emot. Lyfts beloppet för någon annans räkning, och överlämnas inte därvid en av denne avgiven särskild uppgift, skall en sådan i stället lämnas av den som lyfter beloppet. Därvid skall uppges nanm och hemvist på den för vars räkning beloppet lyfts. Om någon får utdelning eller ränta mot kupong, som han har förvärvat utan det värdepapper kupongen tillhör, skall också namn och hemvist på den från vilken uppges kupongen har förvärvats.

3 kap. 29 § Den som begär registrering hos Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag av värdepapper som avses berättiga till utdelning från utländsk juridisk person eller som åsyftas i 28 § första stycket skall samtidigt lämna uppgift om nanm och hemvist på den för vilkens räkning utdelningen eller räntan skall lyftas. Om eller hemvist namn ändras, skall den som har lämnat uppgiften utan dröjsmål anmäla detta skriftligt till Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag. Bank eller värdepappersinstitut som är auktoriserad som förvaltare av aktier enligt aktiekontolagen 1989:827, är skyldig att lämna sådan uppgift som rör ränta efter anmodan från Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag. Sådan anmodan får inte göras än fem år efter det senare att räntan betalts ut.

3 kap. 31 § I den omfattning och på det sätt riksskatteverket bestämmer skall, utöver vad som framgår av 28 och 29 §§, svenskt bolag eller svensk ekonomisk förening lämna kontrolluppgift rörande utbetald utdelning. Detsamma gäller utgivare obligationer, av förlagsbevis eller andra för den allmänna rörelsen avsedda förskrivningar i fråga om utbetald ränta.

Bilaga2 381

3 kap. 32 a § Kontrolluppgift realisationsvinst eller realisationsom

förlust vid avyttring av andel i allemansfond skall lämnas fondbolag

av

som avses i 1 § lagen 1990: 1114 om värdepappersfonder.

Kontrolluppgift skall lämnas för den har avyttrat andel i som allemansfond.

3 kap. 33 § Efter föreläggande av Skattemyndigheten skall den som

har tillstånd att driva värdepappersrörelse lämna kontrolluppgift för

namngiven person. Kontrolluppgiften skall avse sådana uppgifter om

avyttring av finansiella instrument tas in i avräkningsnota enligt

som 3 kap. 9 § lagen 1991:981 om värdepappersrörelse. Efter föreläggande av riksskatteverket skall kontrolluppgift enligt första stycket lämnas också i fråga om namngivna personer. Sådant

föreläggande får efter riksskatteverkets bestämmande utfärdas av Skattemyndigheten i det län där den uppgiftsskyldige har sitt säte eller

driver verksamhet.

3 kap. 34 § Efter föreläggande av Skattemyndigheten skall valutahand-

lare eller värdepappersinstut hos vilken utländsk aktie eller annat utländskt värdepapper förvaras i depå eller kontoförs enligt bestämmelserna i lagen 1990:750 om betalningar till och från utlandet m.m. eller, om en annan valutahandlare eller värdepappersinstitut

förmedlat försäljning av värdepapperet, den valutahandlaren eller värdepappersinstitutet lämna kontrolluppgift för namngiven person. Kontrolluppgiften skall avse det antal och de slag av värdepapper som

avyttrats samt det erhållna beloppet.

Efter föreläggande av riksskatteverket skall kontrolluppgift enligt första stycket lämnas också i fråga om namngivna Sådant

personer. föreläggande får efter riksskatteverkets bestämmande utfärdas av

Skattemyndigheten i det län där den uppgiftsskyldige har sitt säte eller

driver verksamhet.

3 kap. 35 § Efter föreläggande av Skattemyndigheten skall den som uppburit visst avlöningsbelopp ackordsöverskott eller dylikt för

som att fördelas inom ett arbetslag eller liknande grupp av personer lämna

kontrolluppgift för medlem av gruppen.

3 kap 36 § Efter föreläggande av Skattemyndigheten skall redare lämna kontrolluppgift för den som uppburit lön eller gottgörelse

annan som utgör beskattningsbar inkomst enligt lagen 1958:295 om sjömansskatt.

382 Bilaga 2

3 kap. 37 § Efter föreläggande av Skattemyndigheten skall kontrol- [uppgift om utbetalning av ersättning för arbete lämnas till den som innehar enbart en F-skattesedel eller innehar både en F-skattesedel och en A-skattesedel och skriftligen åberopat F-skattesedeln. Kontrolluppgiften skall avse utbetalt belopp.

3 kap. 38 § Efter föreläggande av Skattemyndigheten skall kontrolluppgift om prisstöd lämnas av slakteri och fristående sanitetsslaktavdelning. Kontrolluppgiften skall lämnas för den som fått prisstöd enligt lagen 1990:615 om avgifter vissa jordbruksprodukter m. m. och avse utgett belopp.

3 kap. 39 § Kontrolluppgift om vederlag för inköp skall lämnas av den som bedrivit verksamhet, vari ingått inköp av jordbruks- eller trädgårdsprodukter eller husdjur eller produkter från husdjur. Kontrolluppgift skall lämnas för den från vilken inköp skett och avse utgett vederlag i pengar, naturaprodukter eller annat. Kontrolluppgift behöver dock inte lämnas om vederlag som gottgjorts bokföringsskyldig näringsidkare för annat än slakt- eller livdjur.

3 kap 40 § Kontrolluppgift om ersättning för avverkningsrätt eller försäljning av skogseffekter skall lämnas av den som bedrivit verksamhet, vari ingått förvärv av avverkningsrätt eller inköp av virke eller andra skogseffekter. Kontrolluppgift skall lämnas för den som ägt eller brukat en fastighet, från vilken upplåtelse av avverkningsrätt eller försäljning av skogseffekter ägt rum. Kontrolluppgiften skall ta upp ersättning som utgetts eller gottgjorts samt uppgift om ersättning som enligt avtal skall utges under senare år.

3 kap. 41 § Kontrolluppgift om ersättning som förmedlats i förmedlingsverksamhet eller annan liknande verksamhet skall lämnas av den som bedrivit verksamheten. Kontrolluppgift skall lämnas för den som genom verksamheten har fått anställning, uppdrag eller tillfälligt arbete eller har försålt egendom. Kontrolluppgiften skall ta upp ersättning som förmedlats eller varom uppgift annars finns tillgänglig.

3 kap. 42 § Uppgiftsskyldighet enligt 39--41 §§ behöver fullgöras endast om och i den omfattning regeringen bestämmer. Efter föreläggande av skattemyndigheten skall dock kontrolluppgift enligt 41 § lämnas för narrmgiven person.

Bilaga2 383

3 kap. 43 § Efter föreläggande av Skattemyndigheten skall kontrolluppgift för namngiven näringsidkare lämnas av den som bedrivit näringsverksamhet och av den som innehaft privatbostadsfastighet eller privatbostad.

3 kap. 44 § Kontrolluppgift om upplåten lägenhet skall länmas av bostadsförening, bostadsaktiebolag och av ekonomisk förening eller aktiebolag som enligt 2 § 7 mom. första stycket lagen 1947:576 om statlig inkomstskatt likställs med bostadsförening eller bostadsaktiebolag vid inkomstbeskattningen beträffande sådan lägenhet som upplåtits till annan än medlem eller delägare.

3 kap. 45 § Kontrolluppgift om överlåten bostadsrätt skall länmas av en bostadsrättsförening som vid ingången av det aktuellla beskattningsäret var av visst angivet slag. Kontrolluppgiften skall avse sådan överlåtelse som har anmälts till föreningen och innehålla bl.a. uppgift om överlåtarens och förvärvarens personnummer.

3 kap. 46 § föreskriver att uppgiftsskyldighet enligt 3 kap. 45 § även gäller för annan ekonomisk förening än bostadsrättsförening och för aktiebolag om föreningen eller aktiebolaget är av visst slag.

3 kap. 48 § Kontrolluppgift för en delägare i en samfállighet skall lämnas av juridisk person som förvaltar samfálligheten. Kontrolluppgift behöver dock inte länmas, om den del av samfällighetens behållna förmögenhet som belöper fastighet understiger 5 000 kronor.

3 kap. 50 § Kontrolluppgift skall länmas den som för fysisk person av eller dödsbo förmedlat betalning till eller från utlandet. Kontrolluppgiften skall avse varje betalning som överstiger 75 000 kronor. Upplysning skall lämnas om vad betalningen avser och vilket land betalningen verkställs till eller tas emot från samt vid betalning till utlandet namn på betalningsmottagaren. Detsamma gäller mindre betalningar, om dessa utgör delbetalningar av en summa som överstiger 75 000 kronor. Om uppgiftsskyldighet föreligger skall den för vars räkning transaktionen utförs till den som förmedlar denna uppge bl.a. sitt personnummer eller organisationsnummer.

3 kap. 51 § Efter föreläggande av Skattemyndigheten skall aktiebolag till ledning vid värdesättning av aktier i bolaget lämna särskild uppgift enligt fastställt formulär om bolagets tillgångar och skulder samt andra

384 Bilaga 2

omständigheter av betydelse för värdesättningen. En ekonomisk

förening har motsvarande skyldighet i fråga andelar i föreningen.

om

3 kap. 57 § föreskriver att i varje kontrolluppgift skall bl.a. anges personnummer eller organisationsnummer för såväl den uppgiftsskyldige som den uppgiften avser. För dödsbo får i stället för organisationsnummer den avlidnes personnummer anges. Om personnummer eller organisationsnummer inte kan anges för den som uppgiften avser, skall i stället dennes födelsetid redovisas, eller i fråga kontrolluppom gift enligt 22 § i de fall borgenären juridisk bl.a. är en person personnummer för den som får förfoga över räntan eller fordran. I

vissa fall kan särskilt tilldelat redovisningsnummer jfr

53 § 1 mom.

uppbördslagen anges i stället för personnummer. Den som för egen räkning öppnar ett inlåningskonto, anskaffar ett

räntebärande värdepapper eller pâ annat sätt placerar pengar för förräntning skall ange sitt personnummer, mottagaren är skyldig om

att utan föreläggande lämna kontrolluppgift beträffande räntan. Detta gäller inte den som inte har tilldelats personnummer.

3 kap. 60 § föreskriver att i särskild uppgift fogas till kontrolsom

luppgift sammandrag av kontrolluppgifter skall anges bl.a. person-

nummer eller organisationsnummer för den uppgiftsskyldige. I vissa

fall kan särskilt tilldelat redovisningsnummer anges i stället för personnummer eller organisationsnummer.

Förordnin 1990:320 om ömsesidi handräcknin i skatteärenden

9 § föreskriver att hemställan enligt viss bestämmelse i lagen om ömsesidig handräckning i skatteärenden skall innehålla uppgift om bl.a. personnummer eller organisationsnummer för den person som saken gäller.

14 § föreskriver att en hemställan om delgivning i främmande stat av handlingar i ett svenskt skatteärende skall innehålla uppgift om bl.a. mottagarens personnummer eller organisationsnummer.

Skogskontoförordning g 1954: 144

4 § föreskriver att bankbesked enligt visst stadgande i skogskontolagen skall innehålla uppgift om bl.a. den skattskyldiges personnummer.

Bilaga 2 385

Fastighetstaxerin2s1ggfl979: 1 152

18 kap 4 § anger att allmän fastighetsdeklaration skall om inte annat

anges i 18 kap. 5 § innehålla uppgift om bl.a. personnummer för fastighetens ägare.

Förordning 1991:1232 om handräckning i skatteärenden mellan de nordiska länderna

Bilaga 1 p 5 b I framställning om handräckning skall beträffande

betalningsskyldig fysisk person anges bl.a. födelsedata personnummer.

IV artikel 14.1 Underrättelse enligt art. 3 6 skall såvitt möjligt även innehålla arbetstagarens personnummer i båda staterna.

Lag 1984:668 om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare

17 § innehåller bestämmelser om när en uppgift om innehav av en Fskattesedel får tas för god. Uppgiften skall bl.a. innehålla betalnings-

mottagarens personnummer eller organisationsnummer.

Lag om mervärdeskatt 1968:430

19 § 4 st innehåller bestämmelser om tilldelning av registreringsnummer.

anvisning till 16 § innehåller föreskrift om att faktura, avräkningsnota eller motsvarande i vissa fall skall ange den skattskyldiges personnum-

mer. Vid vissa förvärv skall handlingen också innehålla uppgift om säljarens personnummer eller organisationsnummer, eller om sådant nummer saknas en likvärdig uppgift.

Uppbördslag 1953:272

39 § 1 mom. 2 tredje stycket anger att en uppgift om innehav av en

F-skattesedel får tas för god om den länmas i en anbudshandling, en faktura eller någon därmed jämförlig handling, som även innehåller

uppgifter om bl.a. utbetalarens och betalningsmottagarens personnum-

mer eller organisationsnummer.

386 Bilaga 2

53 § 1 mom. tredje stycket att vid inbetalning viss anger av preliminär eller kvarstående skatt skall inbetalningshandlingen anges den bl.a. den skattskyldiges eller organisationsnummer. person-

54 § l mom. fjärde stycket 1 stadgar att uppbördsdeklaration skall uppta arbetsgivarens personnummer, organisationsnummer eller särskilda redovisningsnummer.

54 § 1 mom. sjätte stycket 1 att uppbördsdeklaration för ränta anger och utdelning skall innehålla uppgift bl.a. den deklarationsom skyldiges person- eller organisationsnummer.

55 § l mom. stadgar att Skattemyndigheten, när särskilda skäl föreligger, får besluta att en arbetsgivare förutom uppbördsdeklaration skall lämna uppgift om namn och eller organisationspersonnummer nummer samt avdrag för preliminär A-skatt för varje arbetstagare.

Uppbördsförordning 1196726261

53 § anger att rapport över antagande arbetsgivares underlåtenhet om att göra skatteavdrag eller att betala innehållen skatt skall uppta bl.a. varje skattskyldigs personnummer.

Taxeringsförordning 1990: 1236

7 § andra stycket anger att taxeringsmeddelande skall innehålla upplysning om bl.a. den skattskyldiges p.1 och personnummer personnummer för den som den skattskyldige har samtaxerats med p. 2.

16 § andra stycket Taxeringsuppgiftsregistret skall innehålla uppgift om bl.a. personnummer p. 1, för make och personnummer om sarntaxering sker med annan person, för denne p. 2. personnummer

vissa arbetsgivareavgifter

3 § En idrottsförening som önskar bidrag till avgifter år som avser 1985 skall utöver årsuppgift enligt lagen uppbörd socialavgifter om av från arbetsgivare lämna särskild redovisning för de ersättningar en som utbetalats för idrottsutövande och mottagarnas och namn personnummer.

Bilaga2 387

B. Registerförfattningar

Skatteregisterlag 1980:343

5 § stadgar att det centrala skatteregisteret för fysisk person som är folkbokförd i riket skall bl.a. personnummer p. 1, personnumanges för hos folkbokförda barn under 18 år, personnummer mer personen för make, och om samtaxering sker med annan person, personnummer

för denne p. 5. För inte har uppnått 18 års ålder skall

person som också för den hos vilken är folkbokförd anges personnummer personen

inte har uppnått 15 års ålder skall

andra stycket. För person som

införas endast uppgift personnummer, namn och adress samt

om för den hos vilken är folkbokförd, om inte personnummer personen

uppgift i första stycket behövs för beskattning ytterligare som avses

tredje stycket. För inte är folkbokförd här i riket skall person som uppgifter enligt första, andra eller tredje stycket införas i den mån det behövs för beskattning här i riket.

6 § andra stycket stadgar att det centrala skatteregistret för dödsbo skall ange bl.a. den avlidnes personnummer.

7 § andra stycket 10 att det centrala skatteregistret för fysisk

p. anger och juridisk får innehålla uppgift om anställdas personnummer. person

10 § Skattemyndigheten för identifiering person i ärende

a anger att av

folkbokföringsregister får ha terrninalåtkomst till

som avses i lagen om uppgift personnummer och namn. om

13 § andra stycket att uppgifter bl.a. vissa personnummer

anger om

får bevaras även efter utgången den sjuåriga gallringstid som

av

föreskrivs i paragrafens första stycke.

Skatteregisterförordning g 1980:556

4 § Registeransvariga myndigheter skall för de ändamål och i den utsträckning nedan begäran lämna följande myndigheter

som anges uppgifter på medium för automatisk databehandling.

Uppgifter Ändamål Myndighet

Centrala studiestödsnämn- Uppgifter inkomst av Kontroll av ansökningar om den och studiemedelsnämn- tjänst, inkomst av närings- om studiemedel och om derna uppskov med betalningen

388 Bilaga 2

verksamhet, inkomst av av studiemedelsavgifter i kapital och förmögenhet. fråga om studiestöd som avser tid före den 1 januari 1989.

Uppgifter om inkomst av Kontroll av ansökningar tjänst, inkomst av närings- om studiemedel, om nedverksamhet, inkomst av sättning av årsbelopp och kapital och om registrering om avskrivning av studiei sjömansregistret. lån samt fastställande av årsbelopp. Kontroll av ansökningar i fråga om återbetalning av lån till hemutrustning för flyktingar och vissa andra utlärmingar.

Kommunalt organ för bo- Uppgifter om inkomst av Kontroll av bostadsbidrag stadsbidrag tjänst och inkomst av nä- enligt lagen 1988:786 om ringsverksamhet samt det bostadsbidrag. sammanlagda belopp av inkomster från olika förvärvskällor, taxerad och beskattningsbar förvärvsinkomst, inkomst av kapital samt förmögenhet, annat beslut om beskattning som skall anges i taxeringsuppgiltsregister, uppgifter om slag av pensionsförmâner samt uppgifter om antal hemmavarande bam.

Kronofogdemyndighet Uppgifter om skatt och av- Indrivningsverksamhetsamt gift enligt uppbördslagen avräkning enligt lagen 1953:272, lagen 1984: 1985:146 om avräkning 668 om uppbörd av social- vid återbetalning av skatter avgifter från arbetsgivare, och avgifter. lagen 1990:659 om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster, lagen 1991:586 om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta och lagen 1968: 430 om mervärdeskatt samt uppgifter om återbetalning av sådan skatt och avgift.

Riksförsäkringsverket Uppgifter om bruttointäkt Kontroll av sjukpenningav tjänst och avdrag från grundande inkomst.

Bilaga 2 389

intäkten samt uppgifter om nettointäkt av forvärvskälla.

Uppgifter om pensions- Pensionsberäkning. grundande inkomst med delbelopp.

Uppgifter om beräknad Bevakning krav på återav överskjutande skatt för betalning bidragsförav personer som är skyldiga skott. att utge underhållsbidrag.

Uppgifter om intäkt av Kontroll bostadsbidrag av tjänst och avdrag från in- enligt lagen 1993:737 om täkten, uppgifter om intäkt bostadsbidrag. av kapital med undantag for realisationsvinst som avser annat än realisationsvinst vid avyttring av vissa marknadsnoteradefordringar samt uppgifter om inkomst av näringsverksamhet.

Riksrevisionsverket Uppgifter skall i Årliga

som anges prognoser beträftaxeringsuppgiftsregister. fande statens inkomster. Uppgifterna får avse ett urval av högst 60 000 skattskyldiga och personer som är sambeskattade med dem.

Statistiska centralbyrån Uppgifter som skall i Den årliga inkomst- och anges taxeringsuppgiftsregister. förmögenhetsstatistiken samt fastställande av medelskartekraften enligt lagen 1992:671 om skatteutjämningsbidrag till landsting och lagen 1992:670 om statligt utjämningsbidrag till kommuner.

Uppgifter enligt 5 § första Förande av centrala forestycket l och 2 och 6§ tagsregistret. första stycket 1 och 2 skatteregisterlagen 1980: 343, uppgifter om telefonnummer, uppgifter om beslut om konkurs eller likvi-

390 Bilaga 2

dation, uppgifter om antal lämnade kontrolluppgifter samt uppgifter om inkomst av andra förvärvskällor än tjänst.

Uppgifter från kontrollupp- Förande av registret över gifter. kontrolluppgifter. Uppgifterna enligt första stycket skall förses med de identifieringsuppgifter samt tekniska och administrativa uppgifter som behövs.

5 § anger att uppgifter enligt 5 och 6 §§ skatteregisterlagen om bl.a. begäran får lämnas ut medium för ADB-behandling personnummer

till myndighet som behöver uppgifterna för aktualisering av myndig-

hetens register.

Lag 1199021536 om folkbokföringsregister

5 § anger att Skattemyndigheten i länet är registeransvarig för uppgifter

i det centrala referensregistret som avser en person som är eller senast

har varit folkbokförd inom myndighetens verksamhetsområde eller som

myndigheten tilldelats personnummer utan att vara folkbokförd i av

Sverige.

6 § att ett lokalt folkbokföringsregister får innehålla uppgift om

anger bl.a. för som är eller har varit folkbokförd inom personnummer person det verksamhetsområde för vilket registret förs p. 1.

7 § anger att det centrala referensregistret får innehålla uppgifter om personer som är eller har varit folkbokförda i landet eller som annars tilldelats För sådan person får anges bl.a. personnumpersonnummer. en

mer och grunden för personnummertilldelningen.

12 § att får användas som sökbegrepp både i ett anger personnummer

lokalt folkbokföringsregister och i det centrala referensregistret.

Förordning 1991:750 om folkbokföringsregister m.m.

6 § SCB skall underrättas när registrering har skett beträffande födelse av dödfött barn och faderskap som fastställts enligt l kap. 3 § FB.

Underrättelsen skall innehålla uppgift om barnets och faderns person-

nummer.

18 § Till ett handläggningsregister får med hjälp av ADB från ett annat handläggningsregister inhämtas uppgifter om bl.a. personnummer.

Bilaga2 391

Bilaga Allmänna ärendeuppgifter om person som ett ärende rör är bl.a. personnummer.

Tullre isterla 1990: 137

5 § andra stycket anger att tullid tullidentifikationsnummer, person-

och organisationsnummer är grundläggande sökbegrepp i

nummer tullregistret.

Bilregisterkungörelse g 1972:5991

11 § I ansökan om registrering skall beträffande fordonsägaren, om

denne är en fysisk person, anges bl.a. personnummer ll § l.a.

52 § I anmälan om övergång av äganderätt till fordon skall beträffande den nye ägaren, om denne är en fysisk person, anges bl.a. tilldelat personnummer 52 § 2.a.

56 § Ändrar ägare registrerat fordon eller adress skall han inom av namn

vecka efter det ändringen inträffade skriftligen anmäla detta till

en

länsstyrelse, om personnummer eller nummer i länsstyrelsens register

över skattskyldiga upptagits i bilregistret.

Utsökningsregisterlag 1 1986:617 1

4 § För en fysisk person skall i utsökningsregistret anges bl.a. person-

nummer eller, när uppgift om personnummer saknas, särskilt registre-

ringsnummer.

5 § andra stycket För ett dödsbo får även registreras den avlidnes

personnummer.

Polisregisterkungörelse 1 1969:38

8 § anger att register över ouppklarade brott m.m. som behöver registreför att underlätta brottsspaning, får endast i vissa angivna fall 2, ras 6 eller 7 § innehålla nanm eller personnummer dömd eller misstänkt person.

12 § första stycket innehåller bestämmelser om skyldighet för skatte-

myndighet att rätta och komplettera uppgifter rörande bl.a. personnummer för personer beträffande vilka uppgifter inkommit till rikspolisstyrelsens polisregister.

392 Bilaga 2

12 § andra stycket anger att i första stycket om en person som avses

saknar personnummer skall den skattemyndighet riksskatteverket

som

bestämmer begäran av rikspolisstyrelsen fastställa för

personnummer honom.

Förordning 1986:104 om registerföring vid allmänna domstolar med

hjälp av automatisk databehandling

Bilaga 1 Registret över mål och ärenden får innehålla uppgift om personnummer för annan partsakägareintervenient, ställföreträdare,

vittnesakkunnigmâlsägande som för talanmedtilltalad och arman som avses i 36 kap. 1 § RB, konkursgäldenärens make, målet rör

annan som samt tolk.

Förordnin : automatisk av

databehandling vid vissa myndigheter inom âklagarväsendet

Bilaga Register får innehålla uppgift om personnummer för misstänkt

person, enskild firma vid misstanke brott i verksamheten, fysisk om person vid talan om annat än ansvar för brott.

La 1991:876 om re ister för betalnin sförelä ande och handräcknin

4 § För en fysisk person får i registret anges bl.a. eller, personnummer

när uppgift om personnummer saknas, särskilt registreringsnummer.

5 § För juridisk person får i registret för ställföreträdaren anges

uppgifter enligt 4 För ett dödsbo får även den avlidnes

personnummer registreras.

8 § Som sökbegrepp får bl.a. användas.

personnummer

Handelsregisterlag g 1974: 157

4 § Handelsregister skall om enskild näringsidkare innehålla bl.a. uppgift

om näringsidkarens personnummer. Beträffande handelsbolag skall det

bl.a. innehålla uppgift bolagsmännens Beträffande om personnummer.

ideell förening och stiftelse skall handelsregistret bl.a. innehålla uppgift

om styrelseledamöternas och eventuella suppleanters personnummer.

8 § andra stycket För registrerad prokura skall registret innehålla bl.a. uppgift om prokuristens personnummer.

Bilaga2 393

Handelsregisterförordning g 1974: 188

10 § Ansökan om registrering prokura skall innehålla de uppgifter av

som anges i 8 § handelsregisterlagen se ovan.

ll § Anmälan om att likvidator i handelsbolag utsetts domstol skall

av innehålla uppgift om bl.a. likvidatorns personnummer.

Förordning g1984:692 om det allmänna företagsregistret

6 § Det allmänna företagsregistret skall innehålla uppgift bl.a.

om personnummer. Registret förs av SCB.

10 § För det allmänna företagsregistret skall på begäran lämnas uppgifter till Statiska centralbyrån från bl.a. Riksskatteverkets centrala skatteregis-

ter om bl.a. personnummer.

C. Författningar om tillstånd att bedriva viss verksamhet

m.m.

Ordningsvaktsförordning g 1980:589

1 § Ansökan om att bli förordnad till ordningsvakt skall innehålla uppgift

om bl.a. sökandens personnummer.

Kreditupplysningsförordning 1 1981 :955

2 § Ansökan om tillstånd att bedriva kreditupplysningsverksamhet skall innehålla uppgift om bl.a. sökandens eller organisations-

personnummer nummer.

3 § Ansökan om medgivande att överlåta eller upplåta register

som

används i kreditupplysningsverksamhet skall innehålla uppgift bl.a.

om sökandens personnummer eller organisationsnummer.

Förordning 1981:402 om handel med skrot

6 § Ansökan om tillstånd att bedriva handel med skrot skall bl.a. innehålla uppgift sökandens eller tilldelat organisaom personnummer tionsnummer samt föreståndarens personnummer.

15 § När skrot tas emot skall anteckningar göras på särskilda i kronolo-

gisk ordning numrerade inköpsnotor. Om den överlämnat skrotet som inte är känd för handlaren skall överlämnarens antecknas. personnummer

394 Bilaga 2

Förordning 1981:403 om handel med begagnade varor

6 § Anmälan för registrering av viss handel med begagnade varor skall innehålla uppgift om bl.a. handlarens personnummer eller tilldelat organisationsnummer.

ll § När begagnade varor tas emot skall anteckningar göras särskilda i kronologisk ordning numrerade inköpsnotor. Anteckningarna skall, om den som överlämnat varorna inte är känd för handlaren, innefatta uppgift om överlämnarens personnummer.

13 § I vissa fall skall på inköpsnotor göras anteckning om personnummer för person till vilken varor lämnas ut om denne inte är känd för handlaren.

Förordning 1989: 149 om bevakningsföretag m.m.

2 § En ansökan om auktorisation av bevakningsföretag skall vara skriftlig och innehålla uppgifter om bl.a. sökandens person- eller organisationsnummer, samt om sökanden är juridisk person, också motsvarande uppgifter beträffande styrelseledamöter, suppleanter, verkställande direktör eller motsvarande befattningshavare p. 1, den av företaget utsedde föreståndarens personnummer m.m. p. 2.

3 § En ansökan om auktorisation av utbildningsföretag skall innehålla bl.a. uppgifter enligt 2 § 1 och 2.

9 § En ansökan godkännande skall innehålla uppgift om bl.a. om personnummer för den som ansökan avser.

Körkortsförordning 1977:722

23 § anger att ett körkort skall förnyas om körkortshavarens personnummer har ändrats.

58 § Traktorkort skall bl.a. innehålla uppgift om innehavarens personnummer.

85 § Domstolars kopior av domar och beslut samt vissa andra underrättelser översänds till länsstyrelsen skall innehålla uppgift om som personnummer.

Bilaga2 395

87 § En anmälan till länsstyrelsen att körkortshavare m.fl. inte

om

uppfyller gällande förutsättningar eller en anmälan om omhändertagande

enligt LOB skall innehålla uppgift om personnummer.

91 § I körkortsregistret anges bl.a.

personnummer.

Anvisningar Körkort: Plats för innehavarens personnummer.

Kungl. Maizts Kungörelse 1973:766 interimslicens för fordon om

5 § Ansökan om interimslicens skall, ägaren är fysisk om en person, innehålla uppgift om bl.a. ägarens personnummer.

L212 1991 :980 om handel med finansiella instrument

4 kap. 3 § Anmälan enligt 4 kap. l § skall innehålla uppgift bl.a. om

den anmälningsskyldiges personnummer eller annat identifieringsnum-

mer.

Förordning 1984282 om fastighetsmäklare

l § andra stycket En ansökan om registrering av fastighetsmäklare skall

innehålla uppgift om bl.a. sökandens personnummer.

Förordning 1980:123 med reglemente för militämolisen

9 § En krigsman är på begäran av en militärpolisman skyldig att

uppge bl.a. sitt personnummer.

Bilskrotningsförordning g 1975 348 :

7 § Ansökan om auktorisation bilskrotare skall innehålla uppgift

av om bl.a. sökandens, i fråga om fysisk person, personnummer. Den skall också innehålla bl.a. uppgift för godkänd förestånom personnummer

dare. Auktorisation meddelas av länsstyrelsen, 2 §.

Yrkestrafikförordning 1988: 15031

4 § En ansökan om trafiktillstånd skall innehålla bl.a. uppgift om

sökandens personnummer.

396 Bilaga 2

Förordning 1988: 1504 om transportförmedling 2 § En ansökan om tillstånd till transportförmedling skall innehålla

uppgift om bl.a. sökandens personnummer.

Förordning 11988: 1505 om biluthyrning

2 § En ansökan om tillstånd enligt lagen om biluthyrning skall innehålla uppgift om bl.a. sökandens personnummer. Förordning 1989:854 om försäkringsmäklare 2 § En ansökan om registrering av fastighetsmäklare av en juridisk

person skall innehålla bl.a. uppgift om personnummer för de fysiska personer som skall förmedla försäkringar för den juridiska personen.

4 § En ansökan av en fysisk person skall innehålla b.la. uppgift om sökandens personnummer. J aktförordning g 1987:905

51 § En jaktkortsblankett gäller som jaktkort när den försetts med bl.a. uppgift om den betalandes personnummer.

Vapenförordning g 1974: 123

7 § En ansökan om tillstånd att inneha vapen skall bl.a. innehålla uppgift

om sökandens personnummer. 9 § En ansökan om tillstånd att inneha ammunition skall bl.a. innehålla

uppgift om sökandens personnummer.

24 § En ansökan om tillstånd att driva handel med vapen skall innehålla

bl.a. uppgift om sökandens personnummer.

34 § En ansökan om godkännande som föreståndare m.m. skall bl.a. innehålla uppgift om sökandens personnummer. 38 § Låneintyg skall innehålla bl.a. uppgift om låntagarens personnummer. 39 § En ansökan om viss typ av godkännande skall innehålla bl.a.

uppgift om sökandens personnummer.

Bilaga2 397

Aktiekontolag 1 1989:8271

2 kap. 3 § I ett aktiekonto som i 2 § skall bl.a. aktieäga-

avses anges

rens personnummer eller annat identifieringsnummer p. 1 och bl.a. personnummer eller annat identifieringsnummer för panthavare och för den som har en rättighet grund viss inskränkning i rätten att

av

förfoga över aktien p. 2.

8 kap. 3 § 1 p. Ett aktiekonto för förvaltarregistrerade aktier skall bl.a.

innehålla uppgift om den auktoriserade förvaltarens eller tillståndshava-

rens personnummer eller annat identiñeringsnummer.

8 kap. 8 § På begäran VPC skall auktoriserad förvaltare lämna av en

uppgifter till VPC om de aktieägare vars aktier han förvaltar. Uppgifterna skall bl.a. avse aktieägarnas personnummer eller annat identifie-

ringsnurmner.

9 kap. 4 § l p. I konto för skuldförbindelser inte är förvaltarresom

gistrerade skall anges bl.a. personnummer eller annat identifierings-

nummer för borgenär, panthavare och den som har en rättighet på grund

av viss inskränkning i rätten att förfoga över skuldförbindelsen.

9 kap. 9 § l p. En utfärdare av skuldförbindelser har rätt att på begäran

fâ uppgifter från VPC om bl.a. borgenärens eller annat

personnummer

identiñeringsnummer om varje konto som ingår i avstämningsregistret.

9 kap. 10 § På begäran VPC skall auktoriserad förvaltare lämna

av en uppgifter till VPC om de borgenärer skuldförbindelser han vars förvaltar. Uppgifterna skall bl.a. borgenärernas eller avse personnummer

annat identifieringsnummer.

Lag 1972:262 om understödsföreningar

15 § Över understödsförenings medlemmar skall föras förteckning genom styrelsens försorg. Förteckningen skall för varje medlem innehålla

uppgift om bl.a. personnummer. För förening meddelar pension som

skall i fråga om pensionstagare, är medlem, i förteckningen

som antecknas bl.a. personnummer.

Försäkringsrörelselag g 1982:7131

3 kap. 10 § I avstämningsbolag förs aktieägarna in i aktieboken med uppgift om bl.a. personnummer eller annat identiñeringsnummer.

398 Bilaga 2

8 kap 17 § För registrering skall bolaget anmäla vem som har utsetts till styrelseledamot, verkställande direktör, suppleant och firmatecknare och vem som enligt 13 § har bemyndigats att bolagets vägnar ta emot delgivning samt deras postadress och personnummer eller, om sådant saknas, födelsenummer.

Försäkrin srörelseförordnin 1982:790

1 § 2 st 1 p. En ansökan om koncession för försäkringsbolag och stadfästelse av bolagsordning och grunder enligt försäkringsrörelselagen skall ange bl.a. personnummer för stiftarna och, om ett handelsbolag är stiftare, för varje obegränsat ansvarig bolagsman. Ansökan ges in till Finansinspektionen.

6 § 2 p. Anmälan för registrering enligt 2 kap. 13 § försäkringsrörelselagen skall ange bl.a. personnummer för styrelseledamötema, styrelsesuppleanterna, verkställande direktören, vice verkställande direktörerna, firmatecknama, har fått bemyndigande enligt person som 8 kap. 13 § femte stycket försäkringsrörelselagen, revisorerna och revisorssuppleantema.

20 § Vid anmälan för registrering enligt 8 kap. 18 § försäkringsrörelselagen av bolagets aktuarie skall bl.a. dennes personnummer anges.

23 § 2 Anmälan för registrering enligt 14 kap. 6 § tredje stycket p. försäkringsrörelselagen av likvidationsbeslut skall ange bl.a. personnummer för likvidator och suppleant för denne samt firmatecknare.

Lag 1987:667 om ekonomiska föreningar

6 kap. 15 § För registrering skall föreningen anmäla uppgift om bl.a. eller, sådant saknas, födelsedatum för den som har personnummer om utsetts till styrelseledamot, verkställande direktör, suppleant, firmatecknare och den som har bemyndigats att föreningens vägnar ta emot delgivning.

Lag 1988:1385 om Sveriges riksbank

22 § innehåller bestämmelser om viss uppgiftsskyldighet till Riksbanken om valutatransaktioner. Om sådan uppgiftsskyldighet föreligger skall den för räkning transaktionen utförts till den som förmedlar denna uppge vars bl.a. sitt personnummer eller organisationsnummer.

Bilaga2 399

Insiderlag 1 1990: 13421

12 § l p. I 9 § stadgas om skyldighet för den har insynsställning i som ett aktiemarknadsbolag att anmäla sitt aktieinnehav och ändringar i detta till Finansinspektionen. Anmälan skall innehålla bl.a. uppgift den om anmälningsskyldiges personnummer.

Sparbankslag 198726191

3 kap. 17 § För registrering skall Sparbanken anmäla uppgift bl.a. om personnummer eller, om sådant saknas, födelsedatum för den har som utsetts till styrelseledamot, ersättare, firmatecknare och har vem som bemyndigats att på bankens vägnar ta emot delgivning.

Bankrörelseförordning g1987:647

2 § 3 st Ansökan om oktroj m.m. skall innehålla uppgift bl.a. om personnummer för samtliga stiftare i bankaktiebolag och Sparbank samt styrelseledamöter i föreningsbank. Ansökan samband med fusion genom kombination skall innehålla motsvarande uppgifter samtliga styrelseom ledamöter i de överlåtande bankerna.

8 § Anmälan för registrering nybildad bank skall bl.a. uppgift av en ange om personnummer eller, om sådant saknas, födelsedatum för styrelseledarnötema, styrelsesuppleanterna, ñrmatecknarna, har person som erhållit bemyndigande enligt 7 kap. 15 § femte stycket bankaktiebolagslagen, 3 kap. 14 § tredje stycket sparbankslagen och 6 kap. 14 § femte stycket föreningsbankslagen, revisorerna och revisorssuppleantema.

45 § När en bank registreras skall för utländska bankñlialer antecknas bl.a. uppgift om personnummer för filialens verkställande direktör, vice verkställande direktör och revisor.

Bankaktiebolagslag 1 1987:6181

3 kap. 10 § I avstänmingsbolag förs aktieägarna in i aktieboken med uppgift om personnummer eller annat identifieringsnummer samt postadress.

7 kap. 18 § För registrering skall bankaktiebolaget anmäla uppgift om bl.a. personnummer eller, sådant saknas, födelsedatum för den om som har utsetts till styrelseledamot, suppleant och firmatecknare och vem som har bemyndigats att på bolagets vägnar ta emot delgivning.

400 Bilaga 2

Förenin sbanksla 1987:620

6 kap. 17 § För registrering skall föreningsbanken anmäla uppgift om

bl.a. eller, sådant saknas, födelsedatum, för den som personnummer om har utsetts till styrelseledamot, suppleant och firmatecknare och den som bemyndigats att på bankens vägnar ta emot delgivning.

Aktiebolagslag g 1975: 1385

3 kap. 10 § I avstänmingsbolag införs aktieägarna i aktieboken med uppgift eller annat identifieringsnummer och postad-

om personnummer ress.

8 kap. 15 § första stycket För registrering skall bolaget anmäla uppgift

bl.a. eller, sådant saknas, födelsedatum för den om personnummer om har utsetts till styrelseledamot, verkställande direktör, suppleant och som firmatecknare och den som har bemyndigats att bolagets vägnar ta

emot delgivning.

8 kap. 15 § fjärde stycket Varje år efter den ordinarie bolagsstämman skall bolaget till registreringsmyndigheten sända in en aktuell förteckning

över bolagets styrelseledamöter, verkställande direktör, suppleanter,

firmatecknare och vem som bemyndigats att på bolagets vägnar ta emot delgivning med uppgift bl.a. deras personnummer eller, om sådant

om saknas, födelsedatum.

10 kap. 15 § första stycket För registrering skall bolaget anmäla uppgift

bl.a. personnummer för den som utsetts till revisor. om

10 kap. 15 § andra stycket Varje år efter den ordinarie bolagsstämman skall bolaget till registreringsmyndigheten sända in en aktuell förteckning över bolaget revisorer med uppgift om bl.a. deras personnummer.

Aktiebola sförordnin 1975: 1387

2 § Anmälan för registrering enligt 2 kap. 9 § aktiebolagslagen skall bl.a. uppgift eller, sådant saknas, födelseda-

ange om personnummer om för stiftarna samt, ett handelsbolag är stiftare, varje obegränsat tum om

ansvarig bolagsman 2 p., styrelseledamot, styrelsesuppleant, verkstäl-

lande direktör, vice verkställande direktör, firmatecknare, person som

har fått bemyndigande enligt 8 kap. ll § femte stycket aktiebolagslagen,

revisor och revisorssuppleant 3 p..

Bilaga2 401

20 § 2 p. Anmälan för registrering enligt 13 kap. 7 § tredje stycket

aktiebolagslagen av likvidationsbeslut och förordnande likvidator av skall ange bl.a. personnummer eller, sådant saknas, födelsedatum för om likvidator, suppleant för likvidator samt firmatecknare.

Förordning 119922308 om utländska filialer m.m.

4 § Anmälan för registrering av filial skall ange bl.a. för

personnummer filialens verkställande direktör och revisor samt för vice verkställande

direktör och revisorssuppleant om sådan blivit utsedd.

8 § Anmälan om föreståndare skall bl.a. föreståndarens ange personnummer.

D. Diverse

Folkbokföringslag 1991:481 1

18 § För varje folkbokförd person fastställs ett personnummer som

identitetsbeteckning. Vidare fastställs personnummer för personer

som

inte är folkbokförda i de fall som anges i lag eller författning.

annan Personnumret innehåller födelsetid, födelsenummer och kontrollsiffra. Födelsetiden anges med siffror, tvâ för året, två för månaden och sex tvâ för dagen i nu nämnd ordning. Födelsenumret består av tre siffror och är udda för män och jämnt för kvinnor. Mellan födelstiden och födelsenumret sätts ett bindestreck byts ut som mot ett plustecken när en person fyller 100 är.

28 § Anmälan enligt 25 eller 26 § vissa typer flyttningsanmälan

av skall innehålla uppgift om bl.a. personnummer.

29 § Anmälan enligt 27 § viss flyttningsanmälan skall innehålla

typ av uppgift om bl.a. personnummer.

34 § tredje stycket Personnummer enligt 18 § första stycket andra

meningen fastställs av den skattemyndighet som bestäms av regeringen

eller den myndighet som regeringen förordnar. jfr 5 § folkbok-

föringsförordningen, nedan.

38 § Beslut om personnummer överklagas hos riksskatteverket.

39 § Riksskatteverkets beslut får inte överklagas. om personnummer

402 Bilaga 2

Folkbokföringsförordning 1 1991 27491

5 § Personnummer enligt 18 § första stycket andra meningen folkbokföringslagen fastställs av den skattemyndighet som riksskatteverket bestämmer.

Folkbokföringskungörelse 1 19672495

74 § Skattemyndigheten för på magnetband register över befolkningen i länet personband. För varje person anges bl.a. personnummer.

76 § Om ändring av bl.a. uppgift om personnummer inträffar i skattemyndighetens register i fråga om den som är inskriven i sjömansregistret, underrättar Skattemyndigheten snarast sjömansregistret härom genom personavi.

Datalag 1 1973:2891

7 § andra stycket I fråga om personnummer gäller dessutom att registrering får ske endast när det klart är motiverat med hänsyn till registrets ändamål, vikten av en säker identifiering eller av annat

beaktansvärt skäl. Vidare gäller att personnummer får återges datautskrifter endast när det finns särskilda skäl.

7 a § första stycket 6 p föreskriver att den förteckning över personregister som skall finnas hos den registeransvarige skall innehålla uppgift om i vad mån personnummer registreras.

Dataförordning 11982:4801

2 § En anmälan för licens skall ange uppgift om bl.a. personnummer eller organisationsnummer för den registeransvarige.

8 § En tillståndsansökan och en anmälan om inrättande av statsmakts-

register skall innehålla uppgift om bl.a. personnummer för den registe-

ransvarige.

Om personnummer skall ingå bland de uppgifter som skall registreras

skall sökanden uppge skälen för detta.

Bilaga 2 403

Förordning 1991:751 om underrättelse medlemskap i svenska

om kyrkan

2 § Pastors underrättelser enligt 18 § andra stycket religionsfrihetslagen

till svenska kyrkans centralstyrelse skall innehålla uppgift om personnummer för person som inträtt i eller utträtt ur svenska kyrkan samt tidpunkten då detta skedde.

3 § Svenska kyrkans centralstyrelses underrättelser enligt 18 § sista

stycket religionsfrihetslagen till skatteförvaltningen skall innehålla uppgifter om personnummer för personer som är medlemmar i svenska kyrkan vid en viss tidpunkt.

Begravningsförordning 1990: l 147

5 § En gravbok eller ett gravregister skall för varje belagd eller upplåten gravplats ange bl.a. personnummer på den eller dem som gravplatsen har upplåtits, överlåtits eller gått över till 2 p. samt bl.a. personnummer

den som har gravsatts inom gravplatsen 4 p..

6 § 1 p. I fråga om minneslund skall gravboken eller gravregistret innehålla uppgift om bl.a. personnummer på den som har gravsatts inom

minneslunden.

9 § l p. I en kremationsjoumal skall i löpande nummerföljd beträffande

de avlidna antecknas bl.a. uppgift om personnummer.

14 § 1 p. Dödsbeviset skall innehålla uppgift bl.a. den avlidnes om personnummer.

16 § l p. Intyg om dödsorsak skall innehålla bl.a. uppgift den

om avlidnes personnummer.

5 § Vid inbetalning av ansökningsavgiften skall sökanden ange svarandens personnummer eller organisationsnummer.

Förordning 1992:1374 om tillstånd till vissa förvärv av fast egendom

2 § 2 p I tillståndsärendet skall förvärvaren uppge födelsetid eller personnummer, eller om förvärvaren är juridisk person, organisationsnummer, om sådant finns.

404 Bilaga 2

Sametingslag g 1992: 1433

4 kap 3 § Sarneröstlängden får bl.a. innehålla uppgift om de röstberättigades personnummer.

4 kap 4 § Till sameröstlängden fâr inhämtas uppgifter om bl.a. personnummer för aktualisering, komplettering och kontroll från register hos

skattemyndigheterna avseende uppgifter i folkbokföringen.

Förordnin 1987:187 om disci linförseelser av kri smän m.m.

22 § I protokoll över förhör skall antecknas bl.a. krigsmannens person-

nummer.

29 § Av beslut i ett disciplinärende skall framgå bl.a. krigsmannens

personnummer.

32 § Över myndighetschefens handläggning disciplinärenden skall av föras registerkort, som bl.a. skall innehålla uppgift om krigsmannens PCISOIIIIUIIIITICI . Kun örelse 1969:379 om inskrivnin och redovisnin av värn likti a

9 § På framställning av värnpliktskontor fastställer den skattemyndighet som riksskatteverket bestämmer personnummer för Värnpliktig som saknar sådant nummer.

35 § Den som icke är folkbokförd i landet skall vid inställelse till inskrivningsförrättning uppvisa intyg om svenskt medborgarskap, personnummer, om sådant fastställts för honom m.m.

37 § föreskriver att i viss handling, som före inställelse till inskrivningsförrättning får inges till chefen för det värnpliktskontor till vilket inställelse skall ske, skall uppgift lämnas om bl.a. personnummer.

Kungl. Maizts Kungörelse 1973:519 om utlandsmvndighets medverkan vid översändande av sjömäns och vissa andra arbetstagares lönemedel från utlandet till Sverige

1 § Sjöman eller annan arbetstagare på svenskt fartyg som enligt 55 § sjömanslagen vill anlita svensk utlandsmyndighet för att sända lönemedel till Sverige skall till myndigheten uppge bl.a. personnummer eller annat identitetsnummer.

Bilaga2 405

Lag 1962:381 om allmän försäkring 20 kap. 2 § sista stycket innehåller vissa bestämmelser innehav om av F-skattesedlar och uppgift om personnummer F-skattesedel. Arvdabalk g 1958:637 20 kap. 8 a § andra stycket Dödsboamnälan skall uppta bl.a. den dödes personnummer. Lag 1984:649 om företagshvpotek

4 kap. 10 § Vid en ansökan om företagsinteckning skall sökanden lämna

styrkt uppgift om bl.a. person- eller organisationsnummer. Ar sökanden ett dödsbo skall den avlidnes personnummer anges. Bötesverkställighetsförordning g 1979: 197

7 § Av saköreslängd skall bl.a. framgå den bötfálldes personnummer.

Passförordning 1979:664 2 § första stycket 2 p. c Till passansökan som ges in till en passmyn-

dighet utom riket skall fogas personbevis eller annat intyg om bl.a.

sökandens personnummer. 9 § Vid ansökan om kollektivpass eller kollektivpass för ungdomar skall

inges bl.a. en förteckning med uppgift om bl.a. resedeltagarnas person-

nummer. 12 § Vid ansökan om provisoriskt pass behöver personbevis, intyg eller

annan handling som avses i bl.a. 2 § första stycket 2 c inte fogas till

ansökan om uppgift om personnummer kan erhållas på annat sätt.

Lag 1973: 188 om arrendenärrmder och hyresnämnder

8 § tredje stycket Parts första inlaga till närrmden skall innehålla uppgift om bl.a. hans personnummer.

Fastighetsdatakungörelse 1 1974: 1058

4 § Informationssystemet skall innehålla fastighetsregister och inskriv-

ningsregister som förs med användande av ADB. I informationssystemet

406 Bilaga 2

skall redovisas uppgifter från fastighetslängden såvitt avser bl.a. fastig-

hetsägare eller tomträttshavare, vars person- eller organisationsnummer

saknas i inskrivningsregistret, samt ägare till hus på ofri grund med

uppgift bl.a. om person- eller organisationsnummer. Innehåller informationssystemet uppgift om person- eller organisationsnummer för den som

har sökt lagfart eller inskrivning av upplåtelse eller förvärv av tomträtt,

skall systemet innehålla uppgift om dennes postadress. Om vederbörande är fysisk person skall systemet dessutom innehålla uppgift civilstånd om samt, i förekommande fall, makes personnummer eller tidpunkten för äktenskaps upplösning.

8 § innehåller bestämmelser om skyldighet för Centralnärrmden för

fastighetsdata att till inskrivningsmyndigheten anmäla ofullständigheter

och felaktigheter beträffande bl.a. personnummer.

Kun Ma:ts Förundersöknin skun örelse 1947:948

21 § föreskriver att i protokoll skall antecknas personnummer beträffande vittne och misstänkt.

Delgivningsförordning g 1979: 101

5 § Vid särskild postdelgivning innesluts den handling skall delges

som i ett kuvert som framsidan förses med uppgift om bl.a. den söktes personnummer.

6 § När en polismyndighet anlitas för delgivning skall den handling

som

skall delges inneslutas i ett kuvert som på framsidan förses med uppgift

om bl.a. den söktes personnummer. Detta behöver dock inte anges om den uppdragsgivande myndigheten inte har tillgång till sådan uppgift.

Förordning 1970:517 om rättsväsendets informationssystem

14 § fjärde stycket Uppgiftslämnare som av Rikspolisstyrelsen underrättats om att personnummer angivits felaktigt eller ofullständigt skall vidarebefordra underrättelsen till varje myndighet som uppgifts-

av lämnaren tidigare fått oriktigt besked i detta hänseende.

23 § Det åligger Skattemyndigheten i länet att granska och i förekommande fall rätta och komplettera uppgifter rörande bl.a. personnummer beträffande vilken uppgifter inkommit till styrelsen. Om en

person, beträffande vilken uppgift inkommit till Rikspolisstyrelsen,

saknar personnummer, skall den skattemyndighet som Riksskatteverket

Bilaga2 407

bestämmer på begäran av Rikspolisstyrelsen fastställa personnummer för honom eller henne.

25 § innehåller bestämmelse om rättelse av vissa felaktiga eller ofullstän-

diga personnummer.

Förordning 1198124 om det statliga person- och adressregistret

3 § SPAR innehåller beträffande varje registrerad person uppgift om

bl.a. personnummer.

7 b § Vid urvalsdragningar enligt 26 § datalagen får endast uppgifter om

namn, adress, personnummer och folkbokföringsort lämnas ut om inte

Datainspektionen medger annat i varje särskilt fall.

Vallag 1 1972:6201

5 kap. 3 § De medlemmar som biträder en ansökan om registrering av

partibeteckning skall lämna egenhändigt undertecknade förklaringar om

detta och därvid uppge bl.a. personnummer.

7 kap. 3 § Vid framställning om dubblettröstkort skall sökanden bl.a. uppge personnummer.

ll kap. 3 § andra stycket Vid röstning med valsedelsförsändelse genom bud skall budet på ytterkuvertet anteckna bl.a. sitt personnummer.

Lag 1991:189 om brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland och

Schweiz

2 § andra stycket Vid brevröstning anges ytterkuvertet bl.a. den

röstberättigades personnummer.

Förvaltningsprocesslag g 1971 :291 1

3 § andra stycket En ansöknings- eller besvärshandling från en enskild

skall innehålla bl.a. uppgift om hans personnummer eller organisations-

nummer.

3 § tredje stycket Förs den enskildes talan ställföreträdare skall av motsvarande uppgifter lämnas även om denne.

408 Bilaga 2

3 § fjärde stycket En ansöknings- eller besvärshandling från enskild

en skall dessutom innehålla uppgifter enskild motpart, sådan finns, om om i de hänseenden som anges i andra och tredje styckena d.v.s. uppgift om bl.a. personnummer.

5 § Om en handling inte uppfyller föreskrifterna i 3 § skall rätten förelägga sökanden eller klaganden att inom viss tid avhjälpa bristen vid

påföljd att hans talan annars inte tas till prövning. Detta gäller dock upp inte om bristen är av ringa betydelse för frågan delgivning. om

Rättegångsbalk g 1942:7401

30 kap. 13 § tredje stycket Har den dömde lämnat oriktiga uppgifter om sitt nanm eller personnummer utan att detta avslöjats under rättegång-

en får rätten på åklagarens begäran besluta rättelse sitt avgörande.

om av

33 kap. l § andra stycket En enskild parts första inlaga i rättegången skall bl.a. innehålla uppgift om partens personnummer eller organisationsnummer.

33 kap. l § fjärde stycket En stärrmingsansökan skall innehålla uppgift

om enskild svarande i de hänseenden i andra och tredje som anges styckena d.v.s. uppgift bl.a. personnummer. om

33 kap. l § femte stycket Begär en part att ett vittne eller skall annan