Socialförsäkringsregister : slutbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

V

slutbetänkande av utredningen om

socialförsäkringsregisterlag

u

Hi

M min

Statens offentliga utredningar

WE! 199311

w Socialdepartementet

Socialförsäkringsregister

slutbetänkande av ugedningen om socialförsäkrings-

registerlag

Stockholm 1993

SOU och Ds kan köpas från Allmänna Förlaget som ingår i C E Fritzes AB. Allmäxma Förlaget ombesörjer också, uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor, remissutsändningar av SOU och Ds.

Beställningsadress Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax 08-20 50 21 Telefon 08-690 90 90

ISBN 91-38-13282-6 Graphic Systems AB, Göteborg 1993 ISSN 0375-250X

SOU 199311

Till statsrådet

Bo Könberg

Genom beslut den 4 oktober 1990 bemyndigade regeringen chefen för Socialdepartementet dels att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att genomföra en utredning i fråga om författningsreglering personregister inom socialförsäkringav ens område, dels att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde till utredaren S 199005. Med stöd detta bemyndigande förordnades samma dag av justitierâdet Inga-BrittTöme1l särskild utredare. som Utredningen har antagit namnet Utredningen om socialförsäkringsregisterlag SFRL-utredningen. I första etapp i utredningsarbetet har utredningen lämnat en förslag till reglering av lokala sjukförsäkringsregister hos de allmänna försäkringskassoma. Utredningens överväganden och förslag i denna del redovisades i delbetänkandet SOU 19919 Lokala sjukförsäkringsregister som överlämnades i februari 1991. Betänkandet har remissbehandlats och regeringen har den 18 februari 1993 beslutat om lagrâdsremiss med förslag till lag om sjukförsäkringsregister hos de allmänna försäkringskassoma. I andra och avslutande etapp lämnar utredningen i föreen betänkande förslag till författningsreglering för de liggande centrala dataregistren inom socialförsäkringsomrâdet. Sekreterare utredningen har varit kammarrättsassessom Olof Eklund, hovrättsassessom Ingvar Åkesson och fr.o.m. den 18 1992 kammarrättsassessom Lia Sivers. Demaj von partementsrådet Karin Laan, Socialdepartementet, har t.o.m. den 31 mars 1992 varit sekreterare utredningen och har därefter medverkat i utredningen som sakkunnig. Som sakkunniga i arbetet med föreliggande betänkande har

SOU 199311

vidare medverkat statistikchefen Nils Elmhammer, Statistiska centralbyrån, departementssekreteraren Eva-Maria Forsberg, Arbetsmarknadsdepartementet, chefsjuristen Leif Lindgren, Datainspektionen, avdelningsdirektören Hans Malker, Arbetarskyddsstyrelsen, avdelningschefen Jan Nordlund, Riksförsäkringsverket, kanslirådet Björn Rosén, Kulturdepartementet, förbundsdirektören Hans Svensson, Försäkringskasseförbundet, avdelningschefen Gunnar Wennström, Socialstyrelsen, departementssekreteraren Inger Krook, Socialdepartementet fr.o.m. den 1 december 1991 och departementsrådet Inger Rydén, Socialdepartementet t.o.m. den 31 1992. mars Utredningen får härmed överlämna slutbetänkandet Socialförsäkringsregister. Särskilt yttrande har avgivits Nils Elmhammer, Hans av Malker och Gunnar Wennström. Utredningens arbete är härmed avslutat.

Stockholm den 12 1993 mars

Inga-Britt Törnell

Olof Eklund

Lia von Sivers Ingvar Åkesson

SOU 199311

Innehållsförteckning

Sammanfattning 9 Författningsförslag 17 1 Inledning 41 1.1 Direktiven 41 1.2 Utredningsarbetet och slutbetänkandet 43 2 Socialförsäkringens administration 45 2.1 Allmänt 45 2.2 Innehållet i nuvarande centrala personregister 48 2.3 De administrativa personregistren 49 2.3.1 Allmänt 49 2.3.2 Registrens funktion 50 2.3.3 Sjukförsäkringssystemet 51 2.3.4 Pensionsregistret 54 2.3.5 Bidragsregistret 57 2.3.6 Familjebidragsregistret 60 2.4 Det framtida datasystemet 61 3 Försäkringsförmâner m.m., sammanfattning 63 4 Offentlighet och sekretess 65 4.1 Allmänt om offentlighetsprincipen 65 4.2 Allmänna handlingar 65 4.3 Sekretess 67 4.3.1 Allmänt 67 4.3.2 Sekretess inom hälso- och sjukvården 68 4.3.3 Sekretess inom socialtjänsten 69 4.3.4 Sekretess inom socialförsäkringen 70 4.3.5 Sekretess inom arbetarskyddet 71 4.3.6 Sekretess i myndighets personalsociala verksamhet 71 4.3.7 Sekretess för personuppgift i personregister 72 4.3.8 Sekretess vid framställning av statistik 73

6 Innehållsförteckning SOU 199311

4.3.9 Att lämna ut sekretessbelagda uppgifter till andra myndigheter 4.3.1O Överföring sekretess då av uppgifter lämnas till annan myndighet V Vissa internationella överenskommelser Europarådets dataskyddskonvention 0ECDs rekommendation och riktlinjer om dataskydd Förslag till EG-direktiv Skydd för personuppgifter används för som socialförsäkringsändamål Datalagstiftning 6.1 Allmänt 1 Datalagsutredningen 6.2 Registeransvar 6.2.1 Datalagen 6.2.2 Europarådets konvention skydd om för enskilda vid automatisk databehandling av personuppgifter 95 6.2.3 Förslaget till EG-direktiv angående skydd för enskilda vid behandling av personuppgifter 95 6.2.4 Datalagsutredningen 96 6.2.5 Hur frågan registeransvar har om lösts i några registerförfattningar 97 1 Arkiv och gallringsbestämmelser 105 Allmänna arkivbestämmelser 105 Nuvarande gallringsbestämmelser för socialförsäkrings- och bidragsärenden 107

överväganden

ä och förslag 109 W Den nuvarande registreringen av känsliga personuppgifter i ärenden på socialförsäk-

v a i Ä

y i ii

SOU 199311

Sammanfattning

Bakgrund

Till stöd för administrationen socialförsäkringen finns av en central dataanläggning vid Riksförsäkringsverkets ADBavdelning i Sundsvall. Till denna dataanläggning är försäkringskassoma anslutna via kommunikationsdet gemensamma nätet. I det centrala datasystemet finns rikstäckande sjukförsäkrings-, pensions-, bidrags- och familjebidragsregister. Sjulcförsäkringsregistret innehåller uppgifter inskrivna i om försäkringskassan och andra som är berättigade till dagersättning, i form av t.ex. sjukpenning, föräldrapenning, utbildningsbidrag, kontant arbetsmarknadsstöd och dagpenning till värnpliktiga m.fl. Pensionsregistret omfattar förutom pension särenden också uppgifter om arbetsskade- och yrkesskadelivräntor. Bidragsregistret innehåller uppgifter allmänna om barnbidrag och bidragsförskott. Familjebidragsregistret innehäller uppgifter familjebidrag till värnpliktiga m.fl. Reom gistren används förutom för administration av socialförsäkrings- och bidragssystemen också för samordning med ersättningar frän andra myndigheter och försäkringsinrättningar. Förutom försäkringskassan kan även Riksförsäkringsverket och några andra myndigheter via terminal ta del av uppgifter ur registren. Försäkringskassomas datasystem ñck sin nuvarande utformning i början av 1970-talet. Redan efter några är konstaterades att systemet borde förbättras. En parlamentarisk utredning, ALLFA-kommittén, lade under är 1981 fram förslag till ändringar i datasystemet. Förslagen genomfördes emellertid inte. Riksförsäkringsverket fick i stället i uppdrag att göra en ny utredning, och efter flera års utredande lades under år 1988 fram ett förslag bl.a. innebar att grundinformatiosom nen för ukförsäkringen skulle lagras i lokala register, medan

10 Sammanfattning SOU 199311

register där betydande stordriftsfördelar fanns pensioner, barnbidrag, bidragsförskott m.m. i första hand skulle lagras centralt. I februari 1991 lade vi fram ett delbetänkande Lokala sjukförsäkringsregister vari vi föreslog en registerlag för lokala register som skulle föras vid försäkringskassans lokalkontor med uppgifter för sjukpenning- och rehabiliteringsärendena.

Uppdraget

De nuvarande centrala registren är reglerade genom ett stort antal beslut med föreskrifter frän Datainspektionen. Behovet av en författningsreglering aktualiserades bl.a. i samband med de planerade lokala sjukförsäkringsregistren. I direktiven för vår utredning angavs att riksdagen borde ta ställning till en reglering av registren. I en första etapp skulle förslag lämnas till reglering av de lokala ulcförsäkringsregistren och därefter skulle en lagreglerin g också när det gällde övriga personregister inom socialförsäkringsomrâdet komma till stånd. Utgångspunkten för utredning sarbetet skulle vara gällande bestämmelser för socialförsäkringsomrâdet.

slutbetänkande

I enlighet med direktiven lägger vi i detta slutbetänkande fram

förslag till registerlag och förordningar rörande de centrala personregistren inom försäkringskassoma och Riksförsäkringsverket. I detta slutbetänkande redovisar vi överväganden och förslag rörande främst

registerändamäl registerinnehäll registeransvar sökbegrepp utlämnande av uppgifter gallring. -

SOU 1993 ll Sammanfattning

Vad vårt förslag omfattar

Handläggningen av ärenden om socialförsäkringsförmåner och liknande förmåner förutsätter en omfattande personregistrering. Många av uppgifterna som förekommer i dessa ärenden kan vara integritetskänsliga. Sådana uppgifter ingår redan i dag i de centrala personregistren hos försäkringskassoma och

Riksförsäkringsverket. Övriga uppgifter finns i handlingar av

olika slag, t.ex. i intyg eller utlåtanden från läkare eller i socialutredningar. Dessa handlingar förvaras hos försäkringskassoma. Även uppgifterna således redan finns att tillgå om vid försäkringskassoma, kan en registrering ADB-medium i sig innebära en ökad risk för otillbörligt intrång i den personliga integriteten. När det gäller att avgöra vilka personuppgifter som skall få föras in i ett ADB-register och vad som i övrigt skall gälla för registret måste en noggrann avvägning göras mellan hänsynen till den personliga integriteten och försäkringskassornas resp. Riksförsäkringsverkets behov av tillgång till uppgifter ADB-medium för en rättssäker och effektiv handläggning. Socialförsäkringssystemet i vårt land är uppbyggt på ett sätt som i realiteten förutsätter ADB-stöd, om handläggningen skall uppfylla grundläggande krav rättssäkerhet och snabbhet. I lagstiftningen om socialförsäkringsförmåner finns omfattande och många gånger invecklade regler om samordning mellan förmåner av olika slag. Dessa regler skulle inte kunna tillämpas, om handläggningen var baserad enbart på uppgifter på papper. Vi anser därför att all registrering ADB-medium känsav liga personuppgifter som behövs för den handläggning av ärenden om socialförsäkringsförmåner och andra förmåner som enligt lag eller annan författning ankommer försäkringskassoma och Riksförsäkringsverket bör regleras i författningsform. De register som regleringen avser kallar vi socialförsäkringsregister. Rättsområdet ändras ständigt, varför en fullständig reglering av registreringen i lag skulle behöva undergå ständiga förändringar. Vi har därför valt att föreslå en lag som anger de från integritetssynpunkt viktiga gränserna för personregistrering. Regeringen kan sedan inom de i lagen angivna gränserna i förordningar närmare bestämma vilken handläggning ett register får inrättas för och vilka uppgifter det får innehålla. Någon möjlighet för regeringen att meddela

12 Sammanfattning SOU 1993 ll

föreskrifter t.ex. om innehållet i registret som går utöver dem som anges i lagen finns således inte. Regeringens möjligheter att meddela föreskrifter i fråga om innehållet inskränker sig till verkställighetsföreskrifter. Genom att lagen också innehåller regler om terminalåtkomst, utlämnande, sökmöjligheter och gallring stärks skyddet för de registrerades personliga integritet ytterligare.

Ändamålen med registren

Ett socialförsäkringsregister får byggas upp och användas för att tjäna som stöd i försäkringskassomas och Riksförsäkringsverkets handläggning av socialförsäkringsförmåner och liknande förmåner. Ändamålet begränsas till den handläggning av ärenden som enligt lag eller annan författning ankommer kassorna och verket med undantag av de ärenden för vilka de lokala sjukförsäkringsregistren skall föras enligt lagen 1993000 om sjukförsäkringsregister hos de allmänna försäkringskassoma. Registret skall dock få användas för utbetalning av de förmåner och ersättningar som avses i 2 § nämnda lag. Härutöver får ett socialförsälqingsregister användas av Statens löne-och pensionsverk och Kommunernas pensionsanstalt i begränsad omfattning. Försäkringskassoma och Riksförsäkringsverket får också använda ett socialförsäkringsregister för tillsyn, uppföljning, utvärdering och framställning av statistik. Register som inrättas för forskningsändamål eller för att framställa statistik omfattas inte av den författningsreglering vi föreslår. Frågorna rörande den enskildes personliga integritet i detta sammanhang bör enligt vår mening bedömas utifrån ett mer allmänt perspektiv än vad som är möjligt att anlägga i en författningsreglering av detta slag. Därtill kommer att Datalagsutredningen i betänkandet SOU 199310 En ny datalag föreslår särskilda bestämmelser behandling om av känsliga uppgifter för forsknings- och statistikändamål. Vårdersättningsregister används för att administrera olika ukvårdsersättningar. De innehåller uppgifter om sjukdomar, undersökningar och behandlingar. Med vårt förslag kommer registrering av sådana uppgifter inte att tillåten i ett vara socialförsäkringsregister. Vårdersättningsregister kommer i väsentliga hänseenden att skilja sig från de socialförsäkrings-

SOU 1993 1 1 Sammanfattning

register inrättas med stöd av vårt lagförslag. Vi anser som därför att vårdersättningsregister bör regleras för sig i särskild lagstiftning.

Vad får

registren innehålla

Vad ett socialförsäkringsregister får innehålla bestäms av den handläggning av ärenden som ankommer försäkringskassoma och Riksförsäkringsverket enligt lag eller annan författning. Bestämmelserna om socialförsäkringsförmåner är omfattande och i många fall mycket invecklade. Vi har därför inte ansett det möjligt att i lagen detaljreglera vad ett socialförsäkringsregister skall få innehålla. Det blir i stället de materiella regler som styr kassomas och verkets handläggning socialförsäkringsärenden som avgör vad som får antecknas av i registret. Till skydd för den personliga integriteten har vi dock föreskrivit kraftiga begränsningar av denna möjlighet. Endast de uppgifter som har betydelse för handläggningen till följd av föreskrifter i lag eller annan författning får registreras. En annan viktig begränsning gäller sådana känsliga uppgifter som avses i 4 § och 6 § andra stycket datalagen 1973289. I vårt lagförslag anges i elva punkter vilka uppgifter av sådant slag som får förekomma i ett socialförsäkringsregister. I övrigt får inga sådana uppgifter antecknas i registret. De uppgifter som får förekomma skall antecknas så kortfattat som möjligt. Försäkringskassas, Riksförsäkringsverkets och domstols beslut får registreras såvitt avser utgången, tillämpade bestämmelser och huruvida beslutet har överklagats.

Registeransvar

För ett socialförsäkringsregister som förs gemensamt för försäkringskassoma skall registeransvaret delas mellan kassorna och Riksförsäkringsverket. För ett socialförsäkringsregister som förs särskilt för en försäkringskassa eller särskilt för Riksförsäkringsverket skall berörda kassa resp. verket ha registeransvar. Den som handlägger de ärenden för vilka registret skall användas kommer således att vara registeran-

14 Sammanfattning SOU 199311

svarig. I avsnitt 8 framhåller vi fördelarna från integritetssynpunkt med lokala register, där varje kassa är registeransvarig för sina register.

Utlämnande av uppgifter

Utlämnande av uppgifter från ett socialförsäkringsregister får ske ADB-medium endast om det följer av lag eller förordning eller om uppgiften skall användas för forskning eller framställning av statistik. Mot bakgrund av att lagen inte anger exakt vad ett socialförsäkringsregister får innehålla har vi inte ansett det möjligt att detalj reglera i vilken utsträckning ett utlämnande på ADB-medium skall tillåtas. Regleringen bör ske i de registerförordningar som vårt förslag förutsätter. I våra förslag till förordningar har angett till och för vem vilket ändamål vi bedömer att utlämnande bör ske.

Sökbegrepp

Trots de begränsningar i fråga om innehåll som vi föreslår kommer det att finnas integritetskänsliga uppgifter i socialförsäkringsregistren. Enligt vårt förslag skall det inte vara tillåtet att som sökbegrepp använda vissa särskilt känsliga uppgifter. Det gäller tidpunkter för ukhusvård, huruvida den registrerade får eller har fått vård eller försörjning helt eller delvis det allmännas bekostnad eller är häktad, intagen kriminalvårdsanstalt eller av annan orsak har tagits hand det om allmännas bekostnad. Förbudet innebär att tänkta sammanställningar där dessa uppgifter används som sökbegrepp inte är allmänna handlingar. Förbudet har emellertid inte kunnat göras helt undantagslöst. Det kan nämligen inte uteslutas att felaktiga beslut fattas till följd av fel i dataprogram. För att man skall kunna leta reda de felaktiga besluten och kunna rätta dem har vi föreslagit att man för detta syfte, under viss begränsad tid, skall kunna söka även på de nyss nämnda känsliga uppgifterna. En förutsättning är dock enligt vårt förslag att Datainspektionen har medgett användningen. I övrigt gäller som förutsättning för att en uppgift skall användas som sökbegrepp att detta behövs för tillämpning av

SOU 1993 ll Sammanfattning

lag eller författning eller för rättelse, tillsyn, uppföljannan ning, utvärdering, urval för forskning eller framställningav statistik. En möjlighet finns för regeringen att föreskriva ytterligare begränsningar.

Uppgifterna skall gallras efter en viss tid

Det är viktigt att uppgifterna i ett socialförsäkringsregister inte längre tid än är nödvändigt. Vi föreslår därför att sparas som alla uppgifter i ett ärende skall tas bort registret tio är efter ur det att uppgiften registrerades. Regeringen ges dock möjlighet att föreskriva kortare gallringstid. Om uppgiften fortfaranen de kan ha betydelse för handläggningen får den sparas längre tid. Ett urval uppgifterna skall få längre än tio år om av sparas regeringen så förordnar. Sådana uppgifter skall förvaras av arkivmyndighet och skall endast få användas för forskningsändamål.

SOU 199311

Författningsförslag

1 till

Förslag Lag om socialförsäkringsregister

Lagens tillämpningsområde 1 § Denna lag tillämpas på personregister behövs för som sådan handläggning av ärenden om socialförsäkringsförmåner och andra förmåner enligt lag eller annan författning som ankommer på de allmänna försäkringskassoma eller Riksförsäkringsverket socialförsäkringsregister. Med personregister förstås detsamma som i datalagen 1973289. Första stycket gäller inte personregister som får föras utan tillstånd enligt datalagen eller som har inrättats med stöd av riksdagens beslut i annan lag.

När socialförsäkrm gsregister får föras

2 § Ett socialförsäkringsregister får föras endast om regeringen genom en förordning har beslutat att inrätta registret. Regeringen meddelar föreskrifter om registrets förande, iden mån denna lag inte innehåller föreskrifter i samma hänseende. Första stycket andra meningen innebär ingen inskränkning i Datainspektionens befogenhet att meddela föreskrifter med stöd 6 a § och 18 § datalagen 1973289. av

Registerändamål

Handläggning hos de allmänna försäkringskassoma och Riksförsäkringsverket 3 § I den utsträckning regeringen föreskriver får de allmänna försäkringskassoma och Riksförsäkringsverket använda ett

l 8 Författningvärslag SOU 199311

socialförsäkringsregister för den handläggning som anges i 1 § första stycket. Försäkringskassoma och verket får också använda sådant register för förberedande åtgärder för handläggningen. I fråga om handläggning som avses i 2 och 3 §§ lagen 1993000 om sjukförsäkringsregister hos de allmänna försäkringskassoma gäller enbart bestämmelserna om förande av ukförsäkringsregister i den lagen. Ett socialförsäkringsregister fär dock i den utsträckning regeringen föreskriver användas för utbetalning av de förmåner och ersättningar som anges i 2 § nämnda lag.

Handläggning hos Statens löne- och pensionsverk och Kommunernas pensionsanstalt 4 § I den utsträckning som regeringen föreskriver fär Statens löne- och pensionsverk och Kommunernas pensionsanstalt använda ett socialförsäkringsregister för handläggning av ärenden där rörande utbetalningar socialförsäkringsförmåav ner och samordning av avtalspensionsförmäner.

Övrig användning

5 § En allmän försäkringskassa och Riksförsäkringsverket fär använda ett socialförsäkring sregister för uppföljning, utvärdering och framställning av statistik beträffande den verksamhet hos försäkringskassan respektive verket registret får som användas för enligt 3 Beträffande sådan verksamhet hos försäkringskassoma fär Riksförsäkringsverket dessutom använda ett socialförsäkringsregister för tillsyn, uppföljning, utvärdering och framställning av statistik.

Registerinnehåll 6 § En person får antecknas i ett socialförsäkringsregister, om han förekommer ett ärende i 1 § första stycket som avses eller, då förberedande åtgärder för handläggning vidtas, kan förekomma i ett sådant ärende, och

SOU 199311 Författningsfärslag

uppgifter i fråga om honom har betydelse för handlägg-

ningen ärendet till följd föreskrift i lag eller annan av av författning.

7 § I ett socialförsäkringsregister skall beträffande personer som avses i 6 anges i lokala folkbokföringsregister registrerade uppgifter om personnummer och namn, adress och telefonnummer och, om det behövs för handläggningen, folkbokföringsort och folkbokföringsfastighet. Förekommer inte uppgifter avses i första stycket 1 och som 2 i det lokala folkbokföringsregistret, skall i stället anges tillgängliga uppgifter identitet, adress och telefonnummer. om Utan hinder första och andra styckena får dessutom anges av ytterligare uppgifter adress och telefonnummer. om namn,

8 § I fråga personer som avses i 6 § får vidare, med de om begränsningar följer andra stycket, i ett socialförsäksom av ringsregister uppgifter medborgarskap, civilstånd anges om samt ekonomiska och personliga förhållanden. Detta gäller dock bara uppgifterna till följd av föreskrift i lag eller om författning har betydelse för handläggningen av ärende annan som avses i 1 § första stycket. Uppgifter om den registrerade som avses i 4 § datalagen 1973289 och uppgifter utgör omdöme eller annan som värderande upplysning om den registrerade får anges endast om de gäller tidpunkt för sjukanmälan, sjukperiod, grad av nedsatt arbetsförmåga, 4. förekomsten ansökan om smittbärarpenning och den av tidsperiod för vilken smittbärarpenning begärs, 5. förekomsten av ansökan om ersättning enligt lagen 19881465 ersättning och ledighet för närståendevård om och den tidsperiod för vilken sådan ersättning begärs, förekomsten av anmälan om tillfällig föräldrapenning och den tidsperiod för vilken tillfällig föräldrapenning begärs, 7. beräknad tidpunkt för barns födelse, förekomsten av anmälan om arbetsskada, yrkesskada, skada omfattas av statligt personskadeskydd och skada som till följd olycksfall grund krigshändelse samt tidav av

20 F örfattningyärslag SOU 1993 ll

punkt då sådan skada inträffat, tidpunkter för sjukhusvård, 10. huruvida han får eller har fått vård eller försörjning helt eller delvis på det allmännas bekostnad, ll. huruvida han är häktad, intagen på kriminalvårdsanstalt eller av annan orsak har tagits hand på det allmännas om bekostnad. De uppgifter som får anges med stöd första och andra av styckena skall anges så kortfattat som möjligt. ,, 9 § I ett socialförsäkringsregister får utan hinder 8 § andra av stycket anges försäkringskassas, Riksförsäkringsverkets och domstols beslut i ärende i l § första såvitt som avses stycket avser utgången och de bestämmelser som har tillämpats samt huruvida beslutet har överklagats.

10 § Ett socialförsäkringsregister får även innehålla uppgifter om tidpunkter för registrerade förhållanden samt tekniska och administrativa uppgifter, om uppgifterna behövs för att tillgodose ändamålen med registret.

Sambearbetning

11 § Om regeringen inte föreskriver något får annat, uppgifter till ett socialförsäkringsregister hämtas från såett annat dant register. I den utsträckning regeringen föreskriver får socialförett sälqingsregister tillföras uppgifter från ett sjukförsäkringsregister som förs med stöd av lagen 1993000 om sjukförsäkringsregister hos de allmänna försäkringskassoma. Ett sådant register får tillföras uppgifter i 7 § från som anges ett socialförsäkringsregisteri den mån regeringen inte föreskriver något annat. Av föreskrifter i lag eller förordning eller beslut av av Datainspektionen kan följa att ett socialförsäkringsregister får tillföras uppgifter som i 7 och 8 §§ från andra avses personregister.

SOU 199311 F örfattningjörslag

Registeransvar 12 § Vem som är registeransvarig för socialförsäkringsregister framgår av följande uppställning.

Register Registeransvar förs Varje försäkringskassa för Register som gemensamt för de allmänna forsäk- behandling av uppgifter hos ringskassoma kassan Riksförsäkringsverket

Register förs särskilt Försäkringskassan som för en allmän försäkringskassa

Register förs särskilt Riksförsäkringsverket som för Riksförsäkringsverket

Begär någon hos allmän försäkringskassa att få underen rättelse enligt 10 § datalagen 1973289 i fråga om uppgift i ett register förs gemensamt för de allmänna försäksom ring skall underrättelsen lämnas av Riksförsäkringsverket.

Terminalåtkomst

13 § Den är registeransvarig enligt 12 § har terminalätsom komst till det register ansvaret gäller. Härutöver får de som allmänna försäkringskassoma, Statens löne- och pensionsverk och Kommunernas pensionsanstalt ha terminalätkomst till ett socialförsäkringsregister i den mån regeringen föreskriver det. Pensionsverkets och pensionsanstaltens terminalätkomst får dock bara gälla uppgifter som behövs där för handläggning ärenden som avses i 4 av I fråga socialförsäkringsregister förs särskilt för en om som allmän försäkringskassa gäller de ytterligare begränsningar terminalätkomst som regeringen föreskriver. av Den som hos Kommunernas pensionsanstalt tar befattning

22 F örfattningvörslag SOU 199311

med uppgifter i ett socialförsäkringsregister får inte

obehörigen röja vad han därigenom fått veta om enskilds ekonomiska och personliga förhållanden.

Utlämnande av uppgifter

14 § Utlämnande uppgifter i av ett socialförsäkringsregister fär ske på medium för automatisk databehandling endast om detta följer lag eller förordning eller av om uppgiften skall användas för forskning eller framställning statistik. av

sökbegrepp

15 § Uppgifter som avses i 8 § andra stycket 9-11 får inte användas som sökbegrepp. Datainspektionen får dock för särskilt fall medge att sådana uppgifter under viss bestämd tid används sökbegrepp det behövs för som om att avhjälpa fel har uppkommit till följd brister i som av ett dataprogram och felet inte kan avhjälpas på något annat sätt.

Övriga uppgifter i ett socialförsäkringsregister får användas

som sökbegrepp endast om det behövs för tillämpning av lag eller författning eller för rättelse, annan tillsyn, uppföljning, utvärdering, urval för forskning eller framställning av statistik. Utan hinder härav gäller de ytterligare begränsningar av användningen som regeringen föreskriver till skydd för de registrerades personliga integritet.

Gallring

16 § En uppgift i ett socialförsäkringsregister skall gallras tio

år efter det att den registrerades eller efter den kortare tid som regeringen föreskriver. Detta gäller dock inte, om uppgiften fortfarande kan ha betydelse för handläggningen ett av ärende som i l § första stycket. avses Utan hinder av första stycket gäller föreskrifter har som

meddelats i förordning eller med stöd

en av en förordning

1993 Författningørfärslag 23 SOU ll

och bevarande urval material för forsksom gäller av ett av behov. Sådant material skall överlämnas till arkivningens myndighet.

Information

17 § Den är registeransvarig för ett socialförsäkringssom skall till allmänheten på lämpligt sätt får inforregister se att mation registret. Informationen skall innehålla beskrivom en ning de uppgifter registret får innehålla samt upplysav som ning om ändamålen med registret, de sekretess- och säkerhetsbestämmelser som gäller för registret, rätten att få registerutdrag och rättelse till stånd enligt datalagen 1973289, 4. de begränsningar i fråga om terminalåtkomst, utlämnande uppgifter på medium för automatisk databehandling, sökav begrepp och bevarande av uppgifter som gäller för registret.

Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994. Ett personregister har inrättats före ikraftträdandet får utan hinder av som denna lag föras intill utgången år 1994. Detta gäller dock av bara i den utsträckning registrets ändamål inte omfattas av vad som gäller för ett inrättat socialförsäkringsregister.

24 Författningsfärslag SOU 1993 ll

Förslag till Förordning om dagersättningsregister

Regeringen föreskriver följande.

Inledande bestämmelser 1 § Denna förordning innehåller föreskrifter ett om personregister som med hjälp av automatisk databehandling förs med stöd av lagen 1993000 socialförsäkringsregister. om 2 § För de ändamål som anges i 3 § skall de allmänna försäkringskassoma föra ett dagersättningsregister.

Registrets ändamål 3 § De allmänna försäkringskassoma får använda dagersättningsregistret för handläggning av ärenden om rätt till och utbetalning av

havandeskapspenning och föräldrapenningförmâner enligt

lagen 1962381 om allmän försäkring, smittbärarpenning enligt lagen 1989225 om ersättning till smittbärare, ersättning enligt lagen 1973371 om kontant arbetsmarknadsstöd, 4. dagpenning enligt lagen 19911488 handläggning om av vissa ersättningar till den som tjänstgör inom totalförsvaret, utbildningsbidrag enligt förordningen 1987406 om ar-

betsmarknadsutbildning,

utbildningsbidrag enligt förordningen 1992330 om ungdomspraktikanter, bidrag enligt förordningen 1984523 om bidrag till arbetslösa m.fl. som startar näringsverksamhet, egen ersättning enligt lagen 1988 1465 om ersättning och ledighet för närståendevârd. Registret får vidare användas för utbetalning av de förmåner och ersättningar som i 2 § lagen 1993000 avses om ukförsäkringsregister hos de allmänna försäkringskassoma. Riksförsäkringsverket får använda registret för handläggning av ärende om överklagande av allmän försäkringskassas eller domstols beslut i ärende i första och andra som avses

SOU 199311 Färfattningsförslag 25

styckena. Detsamma gäller verkets begäran om ändring av försäkringskassas beslut i sådana ärenden.

4 § Dagersättningsregistret fär tillföras de uppgifter som behövs för handläggning som avses i 3 § första och andra styckena frän ett sjukförsäkringsregister som förs med stöd av lagen 1993000 om sjukförsäkringsregister hos de allmärma försäkiingskassoma.

Utlämnande av uppgifter 5 § Utlämnande av uppgifter i dagersättningsregistret på medium för automatisk databehandling får ske för de ändamål och i den utsträckning nedan till följande mottagasom anges re.

Mottagare Uppgifter Ändamål

Arbetsmarknadsverket Uppgifter om utbetalt Ersättning till försäkutbildningsbidrag ringskassoma för utbetaltutbildningsbidrag

Centrala studiestöds- Uppgifter om utbetalt För samordning utav nämnden utbildningsbidrag och bildningsbidrag och utsjukperioder enligt givna SüldlCStÖdSfÖmlålagen 1989225 om ner samt för återbetalersättning till smitt- ning av studielån bärare

Kommuns socialnänmd Uppgifter sjuk- För beräkning biom av penninggrundande in- drag och avgifter i komst ärende enligt socialtjänstlagen 1980620

Respektive utbildnings- Uppgifter om utbetald Ersättning till försäkredovisande myndighet dagpenning för tjänst- ringskassoma för utbeinom Armén, Flygvap- göring inom försvars- tald dagpenning net och Marinen makten

26 Författningsförslag SOU 199311

Rikspolisstyrelsen Uppgifter utbetald Ersättning till försäkom dagperming inom bered- ringskassoma för utbeskapspolisen tald dagpenning

Riksskatteverket Avdrag för preliminär För taxering och uppoch kvarstående skatt, börd av skatt samt för underlag för egenav- beräkning av egenavgifter enligt lagen gifter 1981691 om socialavgifter, underlag för preliminär skattsedel samt uppgifter om utbetald ersättning

Statens räddningsverk Uppgifter utbetald Ersättning till försäkom dagpenning för tjänst- ringskassoma för utbegöring inom Civilförsva- tald dagpenning ret

Kriminalvårdsstyrelsen Uppgifter om avdrag Redovisning av intafrån intagens dagpen- gens avdrag från dagning enligt 31 § första penning stycket 2 förordningen 1987406 om arbetsmarlcnadsutbildning

Bank Uppgifter om utbetal- För utbetalning av förningar till bankkonton måner som avses i 3 §

Den som bedriver bank- Uppgifter om utbetal- För utbetalning av förgiroverksamhet ningar till bankgiro- måner som avses i 3 § konton

Den som bedriver post- Uppgifter om utbetal- För utbetalning av förgiroverksamhet ningar till postgirokon- måner som avses i 3 § ton

Att uppgifter i dagersättningsregistret får lämnas ut medium för automatisk databehandling, om de skall användas

SOU 1993 11 Färfattningsjförslag 27

för forskning och för framställning av statistik följer av 14 § lagen 1993000 om socialförsäkringsregister.

sökbegrepp 6 § Vid handläggning ärenden i 3 § får av som anges som sökbegrepp inte användas uppgifter som i 8 § andra avses stycket l-8 lagen 1993000 om socialförsäkringsregister. Uppgifterna får dock användas sökbegrepp i ärende som som gäller ändring av beslut som grundar sig felaktig programmering.

Verkställighetsföreskrifter 7 § Föreskrifter hur lagen 1993000 socialförsäkom om ringsregister skall verkställas i fråga om dagersättningsregistret samt föreskrifter för verkställighet av denna förordning meddelas av Riksförsäkringsverket.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1994.

28 Färfattningvörslag SOU 1993 l l

3 Förslag till

Förordning om pensionsregister

Regeringen föreskriver följande.

Inledande bestämmelser

l § Denna förordning innehåller föreskrifter om ett personregister som med hjälp av automatisk databehandling förs med stöd av lagen 1993000 om socialförsäkringsregister. 2 § För de ändamål som anges i 3 § skall de allmänna försäkringskassoma föra ett pensionsregister.

Registrets ändamål 3 § De allmänna försäkringskassorna får använda pensionsregistret för handläggning ärenden rätt till och utbeav om talning av folkpensionsförmåner enligt 5-9 kap. lagen 1962381 om allmän försäkring och motsvarande äldre bestämmelser, pensionstillskott enligt lagen 1969205 om pensionstillskott, pensionstillägg enligt lagen 1990773 särskilt om pensionstillägg till folkpension för långvarig vård av sjukt eller handikappat barn, hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg enligt lagen 1962392 om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension, särskilt kommunalt bostadstillägg enligt lagen 1991162 om särskilt kommunalt bostadstillägg till folkpension, tilläggspension enligt 11-15 kap. lagen om allmän försäkring och motsvarande äldre bestämmelser, bilstöd enligt lagen 1988360 om handläggning av ärenden om bilstöd till handikappade, delpension enligt lagen 197984 om delpensionsförsäkring, förmåner enligt lagen 1976380 arbetsskadeförsäkom ring, 10. förmåner enligt lagen 1977265 statligt personskadeom skydd och lagen 1977267 om krigsskadeersättning till sjö-

SOU 1993 1l Författningsgförslag

man. Riksförsäkringsverket får använda registret för handläggning av ärende om överklagande av allmän försäkringskassas eller domstols beslut i ärende i första som avses stycket. Detsamma gäller verkets begäran ändring försäkringsom av kassas beslut i sådana ärenden.

Övrig användning av pensionsregistret

4 § I fråga tillsyn, uppföljning och om utvärdering samt framställning av statistik finns föreskrifter i 5§ lagen 1993000 om socialförsäkringsregister. Riksförsäkringsverket får använda pensionsregistret för uträkning av kommuns kostnad för kommunalt bostadstillägg enligt lagen 1962392 om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension och för särskilt kommunalt bostadstillägg enligt lagen 1991 162 om särskilt kommunalt bostadstillägg till folkpension. Verket får också använda registret för beräkning av det statsbidrag som tillkommer kommunen för kostnader för kommunalt bostadstillägg och särskilt kommunalt bostadstillägg.

5 § Statens löne- och pensionsverk får använda pensionsregistret för handläggning där av ärenden om utbetalning av förmåner i 3 § första 1-6, som anges stycket 8 och 9 och för samordning avtalspensionsförmâner. av 6 § Kommunernas pensionsanstalt får använda pensionsregistret för handläggning där ärenden av om utbetalning av förmåner i 3 § första som anges stycket 1-6 och för samordning av avtalspensionsförmåner.

Terminalåtkomst

7 § Statens löne- och pensionsverk samt Kommunernas pensionsanstalt fâr ha terminalåtkomst till pensionsregistret för uppgifter som behövs där för de ändamål som anges i 5 respektive 6 §§.

30 F örfattningyörslag SOU 1993 ll

Utlämnande av uppgifter 8 § Utlämnande av uppgifter i pensionsregistret medium för automatisk databehandling får ske för de ändamål och i den utsträckning som anges nedan till följande mottagare.

Ändamål Mottagare Uppgifter

Kommuns socialnämnd Uppgifter om storleken För beräkning av biförmåner drag och avgifter i av som anges i 3 § ärende enligt socialtjänstlagen 1980 620

Riksskatteverket Avdrag för preliminär För taxering och uppoch kvarstående skatt, börd skatt samt beav pensionskoder för be- räkning av pensionsräkning pensions- grundande inkomst av grundande inkomst och underlag för preliminärskattsedel, skatteavdrag och avdrag för kvarstående skatt enligt lagen 1991586 om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta samt uppgifter om utbetald skattepliktig förmån

Statens Uppgifter huruvida För inkallelse till ciräddningsverk civilförsvarspliktiga vilförsvarstjänstgöring uppbär förtidspension eller sjukbidrag

Uppgifter huruvida För inkallelse till värn- Värnpliktsverket svenska män som un- pliktstjänstgöring der året fyller 17 år och värnpliktiga uppbär förtidspension eller sjukbidrag

SOU 199311 Föqfattningsförslag 31

Försäkringsgivare av Uppgifter om folk- och För beräkning av tjänstjänstepensionsförsäk- tilläggspension tepension och för inforringar som grundar sig mation om rätt till folkeller följer och annars av tilläggspension kollektivavtal

Pensionsskyddscent- Uppgifter om pen- För underrättelse till ralen i Finland sionspoäng och finska om medborgare i tilläggspension Finland att rätt till svensk tillläggspension föreligger

Bank Uppgifter utbetal- För om utbetalning av förningar till bankkonton måner som anges i 3 §

Den som bedriver bank- Uppgifter om utbetal- För utbetalning förav giroverksamhet ningar till bankgiro- måner som anges i 3 § konton

Dm som bedriver post- Uppgifter utbetal- För förom utbetalning av giroverksamhet ningar till postgirokon- måner som i 3 § anges ton

Att uppgifter i pensionsregistret får lämnas ut medium för automatisk databehandling uppgifterna skall användas om för forskning och för framställning statistik följer 14 § av av lagen 1993000 om socialförsäkringsregister.

sökbegrepp 9 § Vid handläggning av ärenden som anges i 3 § fär som sökbegrepp inte användas uppgifter som avses i 8 § andra

stycket 1-8 lagen 1993000 om socialförsäkringsregister.

Uppgifterna får dock användas som sökbegrepp i ärende som gäller ändring av beslut som grundar sig felaktig programmer-ing.

32 Författningsjförslag SOU 1993 ll

Verkställighetsföreskrifter 10 § Föreskrifter hur lagen 1993000 om socialförsäkom ringsregister skall verkställas i fråga om pensionsregistret föreskrifter för verkställighet denna förordning medsamt av delas av Riksförsäkringsverket.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1994.

SOU 199311 Färfattningsförslag 33

4 Förslag till

Förordning om bidragsregister

Regeringen föreskriver följande.

Inledande bestämmelser 1 § Denna förordning innehåller föreskrifter om ett personregister med hjälp automatisk databehandling förs som av med stöd av lagen 1993000 om socialförsäkringsregister. 2 § För de ändamål som anges i 3 § skall de allmänna försäkringskassorna föra ett bidragsregister.

Registrets ändamål 3 § De allmänna försäkringskassoma får använda bidragsregistret för handläggning av ärenden enligt lagen 1947529 om allmänna barnbidrag, lagen 1986378 om förlängt barnbidrag, lagen 1964143 om bidragsförskott, lagen 19841095 förlängt bidragsförskott till studeom rande, 5. lagen 19841096 om särskilt bidrag till vissa adoptivbarn, lagen 19881463 om bidrag vid adoption av utländska barn, 7. lagen 1992 148 om särskilt bidrag till ensamstående med barn. Riksförsäkringsverket får använda registret för handläggning ärende om överklagande av allmän försäkringskassa av eller domstols beslut i ärende som avses i första stycket. Detsamma gäller verkets begäran om ändring av försäkringskassas beslut i sådana ärenden.

Utlämnande av uppgifter 4 § Utlämnande av uppgifter i bidragsregistret medium för automatisk databehandling får ske för de ändamål och i den utsträckning som anges nedan till följande mottagare.

34 F örfattn in gsförslag SOU 1993 l 1

Mottagare Uppgifter Ändamål

Kommuns Socialnämnd Uppgifter om storleken För beräkning biav

av bidrag som avses i drag och avgifter i 3§ ärende enligt socialtjänstlagen 1980 620

samt för utbetalning av bidrag som avses i 3 § när kommun är bidragsmottagare

Kronofogdemyndigheten Uppgifter om storleken Handläggning av ären-

av bidrag som avses i den om fördelning och 3 § 3 och 4 avräkning efter införsel och utmätning för un-

derhållsbidrag

Riksskatteverket Uppgifter för bi- Kontroll utbetalning

vem av drag betalas ut

Bank Uppgifter om utbetal- För utbetalning av biningar till bankkonton drag som avses i 3 §

Den som bedriver bank- Uppgifter om utbetal- För utbetalning av bigiroverksamhet ningar till bankgiro- drag som avses i 3 §

konton

Den som bedriver post- Uppgifter om utbetal- För utbetalning av bigiroverksamhet ningar till postgirokon- drag som avses i 3 § ton

Att uppgifter i bidragsregistret får lämnas ut medium för

automatisk databehandling uppgifterna skall användas för om forskning och för framställning av statistik följer av 14 § lagen 1993000 om socialförsäkringsregister.

Sökbegrepp

5 § Vid handläggning av ärenden i 3 § får

som anges som sökbegrepp inte användas uppgifter som avses i 8 § andra

stycket 1-8 lagen 1993000 socialförsäkringsregister.

om

SOU 1993 11 Författningsförslag 35

Uppgifterna får dock användas som sökbegrepp i ärende som gäller ändring av beslut som grundar sig på felaktig programmering.

Verkställighetsföreskrifter 6 § Föreskrifter hur lagen 1993000 socialförsäkom om ringsregister skall verkställas i fråga om bidragsregistret samt föreskrifter för verkställighet av denna förordning meddelas av Riksförsäkringsverket.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1994.

36 F örfattningsförslag SOU 199311

Förslag till

Förordning om familjebidragsregister

Regeringen föreskriver följande.

Inledande bestämmelser

1 § Denna förordning innehåller föreskrifter om ett personregister som med hjälp av automatisk databehandling förs med stöd av lagen 1993000 om socialförsäkringsregister. 2 § För de ändamål i 3 § skall de allmänna försäksom anges

ringskassoma föra ett familjebidragsregister.

Registrets ändamål

3 § De allmänna försäkringskassoma får använda familjebidragsregistret för handläggning av ärenden om rätt till och utbetalning av familjebidrag enligt lagen 19911488 om handläggning av vissa ersättningar till den som tjänstgör inom totalförsvaret. Riksförsäkringsverket får använda registret för handläggning av ärende om överklagande av allmän försäkringskassas eller domstols beslut i ärende i första som avses stycket. Detsamma gäller verkets begäran ändring om av försäkringskassas beslut i sådana ärenden.

Utlämnande av uppgifter

4 § Utlämnande uppgifter i av familjebidragsregistret på medium för automatisk databehandling får ske för de ändamål och i den utsträckning nedan till som anges följande mottagare.

Mottagare Uppgifter Ändamål

Riksskatteverket Uppgifter utbetalt För om taxering och uppnäringsbidrag börd av skatt

Bank Uppgifter utbetal- För om utbetalning av faningar till bankkonton miljebidrag

SOU 1993 11 Färfattningsförslag 37

Den som bedriver bank- Uppgifter om utbetal- För utbetalning av fagiroverksamhet ningar till bankgiro- miljebidrag konton

Den bedriver post- Uppgifter utbetal- För utbetalning av fasom om giroverksamhet ningar till postgiro- miljebidrag konton

Att uppgifter i familjebidragsregistret får lämnas ut på medium för automatisk databehandling om uppgifterna skall användas för forskning och för framställning av statistik följer av 14 § lagen 1993000 om socialförsäkringsregister.

Verkställighetsföreskrifter 5 § Föreskrifter om hur lagen 1993000 om socialförsäkringsregister skall verkställas i fråga om familjebidragsregistret samt föreskrifter för verkställighet av denna förordning meddelas av Riksförsäkringsverket.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1994.

38 Färfattningjörslag SOU 1993 ll

6 Förslag till Förordning om register för yrkesskadelivräntor och frivillig pensionsförsäkring

Regeringen föreskriver följande.

Inledande bestämmelser 1 § Denna förordning innehåller föreskrifter ett om personregister som med hjälp av automatisk databehandling förs med stöd av lagen 1993000 socialförsäkringsregister. om 2 § För de ändamål i 3 § skall Riksförsäkringssom anges verket föra ett register för yrkesskadelivräntor och frivillig pensionsförsäkring.

Registrets ändamål

3 § Riksförsäkringsverket får använda registret för handläggning av ärenden om rätt till och utbetalning av förmåner enligt lagen 1954243 om yrkesskadeförsäkring och motsvarande äldre bestämmelser, de bestämmelser som anges i punkten l Övergångsbestämmelsema till lagen 1977265 om statligt personskadeskydd, de bestämmelser i punkten l Övergångsbestämsom anges melsema till lagen 1977267 krigsskadeersättning till om sjömän, de bestämmelser frivillig pensionsförsäkring om som anges i 22 kap. lagen 1962381 allmän försäkring i dess om lydelse före den 1 januari 1981. Riksförsäkringsverket får använda registret för handläggning av ärende om överklagande av domstols beslut i ärende som avses i första stycket.

SOU 1993 11 Färfattningsförslag 39

Övrig användning av registret

4 § Statens löne- och pensionsverk samt Kommunernas pensionsanstalt får använda registret för samordning av förmåner som anges i 3 § 1-3 med avtalspensionsförmâner.

Terminalåtkomst 5 § De allmänna försäkringskassoma får ha terminalåtkomst till uppgifteri registret som gäller ärenden som avses i 3 § Statens löne- och pensionsverk samt Kommunernas pensionsanstalt fär ha terminalåtkomst till registret för de ändamål som anges i 4

Utlämnande av uppgifter 6 § Utlämnande av uppgifter i registret på medium för automatisk databehandling fär ske för de ändamål och i den utsträckning som anges nedan till följande mottagare.

Mottagare Uppgifter Ändamål

Riksskatteverket Avdrag för preliminär För taxering och uppoch kvarstående skatt, börd av skatt skatteavdrag och avdrag för kvarstående skatt enligt lagen 1991586 om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta samt uppgifter om utbetald skattepliktig förmån

Bank Uppgifter om utbetal- För utbetalning av förningar till bankkonton mâner som anges i 3 §

Den bedriver bank- Uppgifter om utbetal- För utbetalning av försom giroverksamhet ningar till bankgiro- måner som anges i 3 § konton

40 Författningsjförslag SOU 1993 ll

Den som bedriver post- Uppgifter om utbetal- För utbetalning förav giroverksamhet ningar till postgirokon- måner som anges i 3 § ton

Att uppgifter i registret får lämnas ut medium för automatisk databehandling uppgifterna skall användas för om forskning och för framställning statistik följer 14 § av av lagen 1993000 om socialförsäkringsregister.

sökbegrepp

7 § Vid handläggning av ärenden som i 3 § får anges som sökbegrepp inte användas uppgifter som avses i 8 § andra stycket l-8 lagen 1993000 om socialförsäkringsregister. Uppgifterna får dock användas som sökbegrepp i ärende som gäller ändring av beslut som grundar sig felaktig programmering.

verkställighetsföreskrifter

8 § Föreskrifter hur lagen 1993000 socialförsäkom om ringsregister skall verkställas i fråga om registret samt föreskrifter för verkställighet av denna förordning meddelas av Riksförsäkringsverket.

Denna förordning träder i kraft den l januari 1994.

SOU 1993 ll

l Inledning

1.1 Direktiven

Genom beslut den 4 oktober 1990 bemyndigade regeringen chefen för Socialdepartementet att tillkalla en särskild utredare

med uppgift att utreda och lägga fram förslag till författnings-

reglering av personregister på socialförsäkringsomrâdet. I direktiven dir. 199059 anförs bl.a. följande.

Behovet av en författningsreglering av Socialförsäkringens dataregister har aktualiserats bl.a. i samband med det planerade lokala sjukförsäkringsregistret. De uppgifter som registreras om den försäkrade kan emellertid vara av mycket känslig karaktär, vilket ställer särskilda krav på integritetsskydd. Jag anser att riksdagen genom lagstiftning bör ta ställning till regleringen av de ADBbaserade personregister som är aktuella i sammanhanget. En ökad mängd information i det planerade lokala sjukförsäkringsregistret medför också större risk för intrång i den enskildes integritet. Även när det gäller övriga personregister inom socialförsäkringsområdet bör en lagreglering komma till stånd. Det bör uppdras en särskild utredare att utarbeta förslag till de författningsregler som behövs. En princip idatalagen är att ett personregister endast får inrättas och föras som stöd i den registeransvariges verksamhet. När det gäller myndigheter och liknande organ regleras verksamheten i allmänhet genom lagar och andra författningar. Sådana författningar bildar ramen för den personregistrering som bör förekomma. Syftet med en registerlag är att utifrån sådana bestämmelser närmare reglera personregistreringen. Utgångspunkten för det nu föreslagna utredningsarbetet är gällande bestämmelser på socialförsäkringsområdet. Vidare bör en utgångspunkt för arbetet vara att för de register som omfattar ett stort antal registrerade personer och har ett integritetskänsligt innehåll, bestämmelser skall meddelas i form av lag. Inom socialförsäkringen gäller den s.k. socialförsäkringssekretes-

42 Inledning SOU 199311

sen i 7 kap. 7 § sekretesslagen. Här gäller det raka skaderekvisitet, vilket innebär att offentlighet är huvudregel. Sekretess gäller om det kan antas att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. Med hänsyn till sekretessreglernas nära samband med en registerlagstiftning skall i utredningsuppdraget ingå att se över regleringen av sekretesskyddet för känsliga personuppgifter. I detta sammanhang bör även behandlas hur sekretesslagen förhåller sig till utlärrmande uppgifter till andra av organ än myndigheter. Av grundläggande betydelse är att en registerlag garanterar det skydd som bör gälla till förmån för den enskilde i dennes förhållande till olika myndigheter. Personregistrering får inte medföra otillbörlig kränkning av den enskildes personliga integritet. Detta är en grundläggande förutsättning som skall gälla även då krav på ökad datorisering framförs för att få effektivare verksamhet på olika områden. Konsekvenserna för andra intressen insynsbehov och som forskningens behov måste också beaktas. Här är det viktigt att analysera gallringsfrågorna och överväga om de olika urvalsmetoder som anges i propositionen 19899072 arkiv bör tillom m.m. lämpas. Utredaren bör främst lämna förslag rörande lagreglering följ av ande frågor som direkt hänger samman med den personliga integriteten

registerändamål registerinnehåll ansvar och förfoganderätt terminalåtkomst uppgiftslämnande på ADB-medium bevarandetid och gallring begränsningar av bearbetningsmöjligheter krav på krypteringssystem eller andra skyddsmekanismer för viss användning.

Utredaren bör särskilt noggrant analysera frågor direkttillgång om till uppgifter via terminal. Utredaren bör även belysa vilken betydelse försäkringskassornas organisation kommer att få för integritetsskyddet enligt datalagen och sekretesslagen.

Utredningens direktiv bifogas i sin helhet som bilaga

SOU 199311

1.2 Utredningsarbetet och slutbetänkandet

Vi startade vårt arbete i slutet av november 1990 och har mot bakgrund av vad som anförs i direktiven indelat arbetet i två etapper. I den första etappen, som i februari 1991 redovisades i delbetänkandet SOU 19919 Lokala sjukförsäkringsregister, lämnade vi förslag till lag om sjukförsäkringsregister hos de allmänna försäkringskassoma. I den andra och avslutande etappen, lägger vi i detta benu tänkande fram förslag till författningsreglering av centrala dataregister inom socialförsäkringsområdet. I värt delbetänkande Lokala sjukförsäkringsregister finns vissa avsnitt av bakgrundskaraktär har betydelse även för de frågor som som behandlas i detta betänkande. Eftersom det första betänkandet finns tillgängligt endast i begränsad upplaga redovisar vi dessa avsnitt med vissa redaktionella ändringar även i detta betänkande. Under arbetet i denna etapp har studiebesök gjorts hos Riksförsäkringsverkets ADB-avdelning i Sundsvall. ADB-avdelningen har lämnat information om avdelningens verksamhet inom socialförsäkring somrädet. Sekretariatet har vidare besökt Kommunernas pensionsanstalt i Stockholm och Stockholms läns allmänna försäkringskassas lokalkontor Östermalm. Kommunernas pensionsanstalt har redovisat handläggningen av ärenden där rörande utbetalning av socialförsäkringsförmåoch samordning avtalspensioner samt lämnat inforner av mation om pensionsanstaltens anslutning av terminal till so- Lokalkontoret Östercialförsälcringens pensionsregister. malm har lämnat information om hur pensionsärenden handläggs i dag. Vi har också träffat företrädare för Folkhälsodatagruppen, som lämnade synpunkter på de frågeställningar vi enligt direktiven skall beakta. Även i den andra etappen har utredningen samrått med Datainspektionen, Datalagsutredningen Ju 198902, Riksarkivet och Riksförsäkringsverket.

SOU 199311 45

2 Socialförsäkringens

administration

2.1 Allmänt Riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassoma administrerar den allmänna försäkringen, som omfattar sjukförsäkring sjukvårdsersättning samt sjukpenning- och föräldrapenningförmåner, folkpensionering och försäkring för tilläggspension. Verket och försäkringskassoma har även hand om delpensionsförsäkring, arbetsskadeförsäkring, allmänna barnbidrag och bidragsförskott, bilstöd till handikappade, ersättning till smittbärare, ersättning för vård av närstående och liknande förmåner. Försäkringskassoma handlägger de enskilda ärendena medan Riksförsäkringsverket är central förvaltningsmyndighet med tillsynsansvar över försäkringskassornas verksamhet. Det finns 25 allmänna försäkringskassori Sverige. För varje landsting och varje kommun, som inte tillhör något landsting, skall det finnas en försäkringskassa. En försäkringskassas verksamhetsområde får dock, om regeringen så bestämmer, omfatta tvâ landsting eller ett landsting och en sådan kommun som nyss sagts. Försäkringskassoma är självständiga offentligrättsliga organ, för vilka regeringen fastställer firma. I varje försäkringskassa skall det finnas en styrelse och en eller flera socialförsäkringsnämnder. I försäkringskassan skall det finnas direktör som leder arbetet i enlighet med styrelsens en anvisningar. Försäkringskassoma har en gemensam organisation, Försäkringskasseförbundet, som är intresse-, service- och arbetsgivarorganisation. Försäkringskassomas huvudsakliga uppgift är att handlägga enskilda ärenden inom försäkrings- och bidragsområdet.

46 Socialförsäkringens administration SOU 199311

Beslut i ett enskilt ärende fattas i regel av en tjänsteman vid försäkringskassan. Vissa ärenden som typiskt sett är av komplex natur och har inslag av skälighetsprövning samt har stor betydelse för den enskilde avgörs socialförsäkringsav en nämnd. Beslut som har fattats av en tjänsteman skall enligt 20 kap. 10 § lagen 1962381 om allmän försäkring i princip omprövas av försäkringskassan om det begärs av den beslutet angår. I vissa fall skall omprövningen göras socialförav en säkringsnämnd. Omprövning skall begäras inom två månader från det den försäkrade fick kännedom beslutet. Försäkom ringskassan har därutöver enligt 20 kap. lO a § lagen om allmän försäkring möjlighet att under vissa förutsättningar ändra ett beslut som blivit oriktigt t.ex. grund av uppenbart felaktig rättstillämpning. Försäkringskassomas beslut kan överklagas. En försäkringskassas beslut i socialförsäkringsärenden överklagas till länsrätt. Länsrätts beslut överklagas till kammarrätt. Försäkringsöverdomstolen är för närvarande högsta instans för socialförsäkringsmälen. I 18 kap. l § lagen om allmän försäkring att försäkanges ringskassa skall inrätta lokalkontor i den mån så prövas erforderligt. Enligt Riksförsäkringsverkets föreskrifter RFFS 19876 om organisationen av de allmänna försäkringskassorna skall det finnas minst ett lokalkontor i varje kommun. Om det finns fler än ett kontor i kommun skall lokalkontorsområdena en omfatta en eller flera församlingar. Avvikelse från denna indelningsgrund kan medges av verket. Varje lokalkontor har kontorschef. I övrigt kan organisaen tionen fritt anpassas till de lokala förutsättningarna. Vanligen är kontoren uppdelade i en eller flera sektioner för sjukförsäkrings-, utrednings-, pensions- resp. bidragsfunktionema. Med utredningsfunktion avses här handläggning av långa sjukfall, rehabilitering och förebyggande verksamhet, beredning och beslut i förtidspensionsärenden, arbetsskadeärenden samt handikappersättnings- bilstöds- och vårdbidragsärenden. På många håll går utvecklingen mot en indelning med särskilda enheter för stöd till barnfamiljer, ersättning vid ålderdom resp. insatser vid sjukdom och ohälsa. Sjukförsäkringsärenden handläggs vid lokalkontoren. Inom

SOU 1993 ll Socialförsäkringens administration

försäkringskassoma pågår ett utvecklingsarbete där målet är att i princip all individinriktad handläggning av försäkringsärenden skall förläggas till försäkringskassornas lokalkontor. Så gott alla försäkringskassor har genomfört en decentrasom lisering utredningsärendena under år 1991. Inom pensionsav och bidragsområdet väntas decentraliseringen slutförd vara Kvar på regional nivå kommer i en del fall att ligga senare. vissa pensionsberäkningar. Riksförsäkringsverket skall för den centrala ledningen svara och för tillsynen försäkringskassornas verksamhet samt av verka för att socialförsäkrings- och bidragssystemen tillämpas och rättvist. Verket skall även meddela de förelikformigt skrifter enligt givna bemyndiganden och de allmänna råd som fordras för tillämpning av lagstiftningen inom rättsområdet och för att säkerställa effektiv resursanvändning och aden ministration. Vidare skall verket följa utvecklingen av de olika inom trygghetssystemet och utvärdera trygghetsagrenarna nordningarnas effekter för individ och samhälle. Riksförsäkringsverket svarar för handläggning av ärenden

enligt lagen 1954243 om yrkesskadeförsäkring och motsva-

rande äldre författningar. Rätten till sjukpenning enligt dessa äldre författningar avgörs dock i vissa fall av försäkringskassorna. Försäkringskassorna har även grund av särskilt uppdrag hand om utbetalning av kontant arbetsmarknadsstöd, utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning samt dagpenning och familjebidrag till den tjänstgör inom totalförsom svaret. Kassoma handhar också frågor särskilt bidrag till om ensamförälder avseende tiden januari 1991 december 1993 med anledning av slopad skattereduktion. Riksförsäkringsverket administrerar den frivilliga pensionsförsäkringen, som är en särskild försäkringsform. Riksförsäkringsverket får, även till förmån för enskild part, överklaga försäkringskassas och allmän förvaltningsdomstols beslut samt begära ändring försäkringskassas beslut enligt av 20 10 § lagen allmän försäkring. Verket är alltid kap. a om part i mål överklagats till Försäkringsöverdomstolen. som

48 Socialförsäkringens administration SOU 1993 ll

2.2 Innehållet i nuvarande centrala

personregister

Till stöd för administrationen socialförsäkringen finns i dag av en central dataanläggning med stordatorer och databaser vid Riksförsäkringsverkets ADB-avdelning i Sundsvall. Till datorerna är terminaler de olika försäkringskassekontoren anslutna via ett gemensamt kommunikationsnät. Terminalema är numera av persondatortyp. De är hopkopplade i lokala nätverk och utnyttjas i huvudsak som terminaler mot de centrala datorerna i Sundsvall. Försäkringskassoma, som handlägger och beslutar i de enskilda ärendena, utnyttjar det centrala datasystemet huvudsakligen för beräkning, beslutsexpedition och utbetalning. Även Riksförsäkringsverket utnyttjar detta system vid handläggning av ärenden; i första hand om yrkesskadeförsäkring och frivillig pension. För administrationen socialförsäkav ringsförmånema och de anslutande bidragssystemen finns ett flertal personregister i det centrala datasystemet. Personregistren förs i enlighet med tillstånd ocheller licens Datainav spektionen. Riksförsäkringsverket har registeransvaret för dessa personregister. De administrativa personregistren utgörs registret för av sjukförsäkñngssystemet, för bidragssystemet och för pensionssystemet. På senare tid har tillkommit register för ersättnya ningsförmåner som t.ex. bilstöd till handikappade, försäkring mot kostnader för sjuklön och familjebidrag till värnpliktiga m.fl. Dessa register förs i särskilda databaser. Också andra typer av administrativa register finns i det centrala datasystemet, t.ex. ärendediarier för vissa enheter vid Riksförsäkringsverket. Utöver de administrativa registren finns i det centrala datasystemet ett flertal särskilda forsknings- och statistikregister. I de administrativa registren som förs vid ADB-avdelningen i Sundsvall registreras uppgifter för utbetalning förmåner av eller bidrag. Vissa förmåner, t.ex. sjukvårds- och tandvårdsersättningar, utbetalas dock inte genom Sundsvallsdatom utan direkt av resp. försäkringskassa. Utbetalningarna bokförs då i det statliga redovisningssystemet, System sätt samma

SOU 1993 ll Socialförsäkringens administration

som försäkringskassans övriga utbetalningar för t.ex. lokalhyra och inköp.

2.3 De administrativa personregistren

2.3.1 Allmänt

I detta sammanhang avses med sjukförsäkringssystemet administrationen av den allmänna sjukförsäkringen, dvs. sjukpenning havandeskapspenning och föräldrapenningförmåner, , vissa förmåner enligt lagen 19911047 om sjuklön samt ersättningar såsom smittbärarersättning, ersättning vid närståendevård, sjukpenning enligt lagen om arbetsskadeförsäkring och sjukpenning enligt lagen om yrkesskadeförsäkring. Också den frivilliga sjukpenningförsäkringen ingår. Systemet omfattar även utbildningsbidrag, dagpenning till värnpliktiga m.fl. och kontant arbetsmarknadsstöd samt försäkring mot kostnader för sjuklön. Systemtekniskt finns det tre centrala register inom sjukförsäkringssystemet; ett register som innehåller uppgifter om förmåner som angetts ovan, sjulqörsäkringsregistret, ett register som innehåller uppgifter om sjuklöneaviseringar från arbetsgivare, SLA V-registret, samt ett register som innehåller uppgifter om försäkring mot kostnader för sjuklön, register för försäkring för småföretagare. Bidragssystemet omfattar allmänna barnbidrag och bidragsförskott, förmedling av underhållsbidrag och krawerksamhet avseende underhållsbidrag. Systemet omfattar även vissa adoptionsbidrag. Systemtekniskt finns ett centralt register för hela bidragssystemet, bidragsregistret. Pensionssystemet används av försäkringskassoma för administration av den allmänna pensionsförsäkringen, beräkning av allmän tilläggspension med hjälp pensionspoängregistav ret, registrering och utbetalning av delpension samt registrering och utbetalning av arbetsskadelivränta. Systemet används av Riksförsäkringsverket för registrering och utbetalning av yrkesskadelivränta och frivillig pensionsförsäkring. Systemtekniskt finns det tre centrala register inom pensionssystemet. Ett register som innehåller uppgifter om pensionstagare med allmän pension, pensionsdatabasen, ett som innehåller uppgifter om delpension, arbets- och yrkesskadelivräntor och frivillig pensionsförsäkring, DALF-basen, samt ett register

50 Socialförsäkringens administration SOU 1993 ll

som innehåller uppgifter om pensionspoäng, poängdatabasen. De nya ersättningsförmånema bilstöd till handikappade och familjebidrag till värnpliktiga m.fl. administreras med hjälp av register i var sin databas. Bilstödsregistret är i den praktiska hanteringen knutet till pensionssystemet medan registret för familjebidrag har knutits till bidragssystemet. Härutöver finns administrativa personregister för socialförsäkringen i form av ärendediarier för ombudsenhetema resp. yrkesskade- och avgiftsenheten vid Riksförsäkringsverket.

2.3.2 Registrens funktion

De administrativa registren används av försäkringskassoma huvudsakligen för beräkning och utbetalning ersättningar av samt för beslutsexpedition. I datasystemet finns funktioner som medger att beslut kan utfärdas automatiskt eller att blanketter, t.ex. förfrågningar, kan skickas ut automatiskt. I systemet finns även inlagda kontrollfunktioner som ger försäkringskassan meddelande om att uppgift tillförts registret som kan tänkas vara av betydelse för fråga rörande en försäkrad eller som kan tänkas påkalla en närmare utredning av försäkringskassan. I registren finns också möjlighet att lägga in bevakningsfunktioner. När viss tid eller visst förhållande inträtt får försäkringskassan då meddelande härom. Omräkning av förmåner till följd av höjning av basbeloppet eller av andra ersättningsnivåer sker ofta automatiskt med utnyttjande av registrerade uppgifter i personregistren. Särskilt i pensionssystemet finns datarutiner som innebär att i stort sett hela ärendehandläggningen sker automatiskt och maskinellt. Det gäller bl.a. beviljande och beräkning ålav derspension för den som blir 65 år. Dataregistren uppdateras löpande med uppgifter som matas in av försäkringskassoma. Registren tillförs även uppgifter från externa dataregister. Registren uppdateras t.ex. regelbundet med uppgifter från Riksskatteverket, Kriminalvårdsstyrelsen, Värnpliktsverket och arbetslöshetskassomas medlemsregister. Vissa uppgifter kan vara avsedda att tillföras en särskild databas medan andra är avsedda för alla registren. Riksskatteverket lämnar på magnetband bl.a. folkboldöringsuppgifter och underlag för preliminärskatteavdrag. Uppgifter

SOU 1993 11 Socialförsäkringens administration

motsvarande preliminärskattesedeln lämnas en gång om året och därefter lämnas ändringsuppgifter löpande under året. Uppgifterna läses först av i Sjukförsäkringsregistret som tillförs de uppgifter som är aktuella för detta register. Därefter läses uppgifterna i pensionsregistret, tillförs de av som uppgifter är aktuella för där registrerade personer. Folksom bokföringsuppgifter kontrolleras först mot motsvarande uppgifter i ukförsäkringsregistret. Det godkända materialet läses därefter av i de olika registren samma sätt som skatteuppgifterna. Samkömingar sker mellan pensions-, bidrags-, sjukförsäkrings- och familj ebidragsregistren för att uppgifter skall kunna överföras från ett av registren till de andra och för kontroll att uppgifter som finns i flera register överensstämmer. I av de fall personuppgifter m.m. ännu inte tillförts pensions-, bidrags- eller familjebidragsregistren finns dessutom en rutin som innebär att grundläggande uppgifter om de registrerade kan hämtas från sjukförsäkringsregistret. personerna Personregistren kan användas också för maskinell utskrift av kontrolluppgifter o.d.

2.3.3 Sjukförsäkringssystemet

Sjukförsäkringsregistret Sjukförsäkringsregistret omfattar samtliga i Sverige bosatta personer över 15 är, för närvarande ca 7,4 miljoner personer. Registret omfattar även andra personer som erhållit dagersättning under äret och avförts från registret. I en personer som särskild del registret antecknas uppgifter om barn som är av yngre än 17 är, för närvarande ca 1,9 miljoner bamregistret för föräldrapenningförmåner. Sjukförsäkringsregistret används för att administrera den allmänna ukförsäkrin inkl. föräldraförsäkring och rehabigen litering samt smittbärarersâttning, ersättning vid närståendevârd, sjukpenning enligt lagen om arbetsskadeförsäkring och sjukpenning enligt lagen om yrkesskadeförsäkring. Registret används även för att administrera utbildningsbidrag, dagpenning till värnpliktiga m.fl., kontant arbetsmarknadsstöd och kostnader för sjuklön som avses i 16 § lagen om sjuklön ävensom ersättning enligt 20 § samma lag.

52 Socialförsäkringens administration SOU 199311

För varje registrerad person innehåller sjukförsäkringsregistret uppgift om personnummer, namn, adress även vistel-

seadress och civilstånd. I registret även nationalitet för

anges den som inte är svensk medborgare och i förekommande fall uppgift om fr.0.m. vilket år det svenska medborgarskapet har erhållits. Vidare anges vid vilken försäkringskassa vederbörande är inskriven och till vilket lokalkontor vederbörande hör samt uppgift om fr.0.m. när uppgifterna gäller. I de fall personer har utvandrat eller obefintliga anses anges detta särskilt i registret liksom är inskrivna att personer som i försäkring skassa inte är folkbokförda i Sverige. Dessa personer ingår i ett riksregister som finns hos Stockholms läns allmänna försäkringskassa. Detta riksregister är således del en av det centrala sjukförsäkringsregistret. Andra uppgifter registreras är t.ex. makes som personnummer, pensionsgrundande inkomst och uppgift om att särskild sekretessprövning skall göras. I övrigt innehåller registret uppgift sjukpenninggrundanom de inkomst och årsarbetstid. I registret noteras även förekomst av frivillig sjukpenningförsäkring. Uppgift för skatteavdrag anges i enlighet med avisering från Riksskatteverket. Vidare läggs spärrmarkeringar in om förhållanden som medför att den registrerade inte är berättigad till ersättning, t.ex. att han år häktad eller intagen i kriminalvårdsanstalt. I registret noteras vilka utbetalningar görs. Här finns som uppgift bl.a. om utbetalningssätt kontant, kontoinsättning etc., vilket ersättningsslag och vilken tid utbetalningen avser. I registren anges bruttobelopp, skatteavdrag, utbetalt belopp m.m. Riksskatteverket aviserar datamedium och ändrade nya folkbokföringsuppgifter m.m. varje vecka. Det kan gälla uppgifter om t.ex. namn, adress, kyrkobokföringsförhållanden, skatteuppgifter eller dödsfall. Riksskatteverket aviserar även särskilt sekretesskydd för vissa om personuppgifter resp. att sådant skydd skall upphöra. Kriminalvårdsstyrelsen aviserar på datamedium tre gånger per vecka om intagning i resp. utskrivning från kriminalvårdsanstalt. Varje vecka aviserar Värnpliktsverket datamedium från verkets skilda personregister angående påbörjad avslutad resp. vämpliktstjänstgöring i form av grundutbildning. Motsvarande

SOU 1993 ll Socialförsäkringens administration

uppgifter lämnas beträffande den som gör vapenfri tjänst. Vapenfristyrelsens personregister ingår i Vämpliktsverkets olika personregister. sjukförsäkringsregistret tillförs även uppgifter från kronofogdemyndighetema om beslut om införsel och utmätning skall beaktas vid utbetalning av ersättningsbclopp. Besom träffande införselbesluten anges dels om införseln avser underhållsbidrag eller annat, dels storleken införselbeloppet och förbehållsbeloppet. Vad gäller beslut om utmätning anges om beslutet avser allmänt eller enskilt mål, vilket belopp som skall utmätas och storleken av utmätningsfritt belopp. Centrala studiestödsnämnden lämnar varje dag uppgift till sjukförsäkringsregistret om beviljade studiestöd, om studiestöd inte utnyttjats och om studier som avbrutits. Registret som tillförs även uppgifter från arbetslöshetskassornas medlemsregister och de statliga lönesystemen SLÖR m.fl.. Sjukförsäkringsregistret tillförs dagligen uppgifter från bidragsregistret. Från pensionsregistren överförs uppgifter dagligen till sjukförsäkringsregistret om beviljade, ändrade och upphörda pensionsförmåner samt uppgift om dödsfall genom s.k. snabbavisering. Uppgifter om egenpension från Statens löne- och pensionsverk och Kommunernas pensionsanstalt samt delpension överförs månadsvis. Från DALF-basen överförs varje vecka uppgifter om beviljade och upphörda livräntor. I samband med avisering om partiell förtidspension sjukbidrag överförs även uppgift om sjukpenninggrundande inkomst enligt pensionsbeslutet. En gång om året uppdateras sjukförsäkringsregistret med uppgift om fastställd pensionsgrundande inkomst m.m.

Sjuklöneaviseringar från arbetsgivare SLAV-registret

SLAV-registret används för att administrera anmälnings- och uppgiftsskyldighet för arbetsgivare enligt lagen om sjuklön. Sjuklön betalas ut av arbetsgivarna. Dessa skall lämna uppgifter till försäkringskassoma dels om sjukfall som upphört inom sjuklöneperioden, dels om sjukfall som fortsätter efter

54 Socialförsäkringens administration SOU 1993 11

sjuklöneperiodens slut. Uppgifterna får lämnas skriftligen eller pä ADB-medium. En ny databas har skapats för att ta emot och lagra dessa uppgifter.

Försäkring för småföretagare

Enligt 17 § lagen om sjuklön kan en arbetsgivare, om han uppfyller vissa i lagen angivna förutsättningar, försäkra sig hos försäkringskassan för kostnader för sjuklön. Registret används för att administrera denna försäkring. Försäkringskassan håller registret aktuellt med särskilda uppdateringstransaktioner för nya, ändrade och inte aktuella uppgifter.

2.3.4 Pensionsregistret

För pensionssystemet finns uppgifter i följande databaser

pensionsdatabasen - DALF-basen delpension, arbetsskadelivränta, yrkesska- delivränta, frivillig pension poängdatabasen - I pensionsdatabasen finns för närvarande uppgifter 2,2 om ca miljoner personer, vilka uppbär någon form av allmän pension, och i förekommande fall om deras makar eller barn, om avlidna som någon form allmän pension genererar av barnpension, änkepension och om personer som uppbär någon form av pension från Kommunernas pensionsanstalt, Statens löne- och pension sverk eller yrkesskadelivränta. Databasen uppdateras dagligen med uppgifter från försäkringskassoma, Statens löne- och pensionsverk, Kommunernas pensionsanstalt, Riksförsäkring sverkets yrkessskade- och avgiftsenhet samt veckovis med folkbokföringsuppgifter från Riksskatteverket. Pensionsdatabasen används förattadministrerautbetalningen av allmän pension. I basen finns uppgifter med om personer ålderspension, förtidspensionsjukbidrag, omställnjngspension, särskild efterlevandepension, änkepension, barnpension, handikappersättning, Vårdbidrag, hustrutillägg, kommunalt bostadstillägg och barntillägg. Databasen används även för att skriva ut förhandsbesked ålderspension till blivande 65om

SOU 199311 Socialförsäkringens administration

åringar och att bevilja ålderspension maskinellt när personen fyller 65 år. DALF-basen används för att administrera utbetalning av delpension, arbetsskadelivränta och livränta enligt lagen om yrkesskadeförsäkring och motsvarande äldre författningar. Också frivillig pension administreras här. Databasen innehåller uppgifter alla har beviljats sådana förmåom personer som Vid nybeviljande förmån kan försäkringskassan ner. av en registrera uppgift om namn, utdelningsadress och postnummer, i annat fall hämtas uppgifterna automatiskt från sjukförsäkringsregistret. Preliminärskatteuppgifter hämtas från sjukförsäkringsregistret. Registren uppdateras varje dag av försäkringskassan. Såvitt gäller yrkesskadelivränta sker uppdateringen av Riksförsäkringsverkets yrkesskade- och avgiftsenhet. Omräkning görs gång år i december med aktuella poänguppgifter. en per Namn och adressförändringar uppdateras en gång per vecka medan skatteuppgifter uppdateras en gång per år. Uppgifter tillförs DALF-basen även från andra register. Vid beräkning och utbetalning arbetsskadelivränta hämtas t.ex. av uppgift om storlek av pension som skall samordnas med livräntan automatiskt från pensionsdatabasen. DALF-basen används även för att administrera Riksförsäkringsverkets frivilliga pensionsförsäkring. I databasen finns uppgifter om alla som uppbär frivillig pension eller som har betalat in avgifter till den frivilliga pensionsförsäkringen. Antalet försäkringsinnehavare är ungefär 30 000, varav ca 15 000 uppbär pension. Registret uppdateras varje dag med uppgifter från Riksförsäkringsverkets enhet för frivillig pensionsförsäkring. I poängdatabasen lagras uppgifter om pensionspoäng m.m. Databasen används också för att ta fram prognoser som används till att beräkna framtida avgifter för allmän tilläggspension. Databasen omfattar försäkrade födda år 1910 eller senare för vilka det för något år beräknats pensionsgrundande inkomst. Även försäkrade födda före år 1910, inte bevilsom jats ålderspension och för vilka uppgift om pensionsgrundande inkomst finns, är registrerade. Registret omfattar också försäkrade har ett yrkesskadeärende samt undantagande från som allmän tilläggspension eller återkallande av sådant undantagande. Registret omfattar för närvarande ca 7,3 miljoner perso-

56 Socialförsäkringens administration SOU 199311

ner levande och avlidna. Registret uppdateras dagligen med

uppgifter från försäkiingskassoma. Registret uppdateras varje vecka med uppgifter från folkbokföringen beträffande ändringar i pensionsgrundande inkomst. I december varje år lämnar Riksskatteverket magnetband uppgift om pensionsgrundande inkomst som skattemyndighet beräknat för föregående år. Genom ett särskilt uppdateringsprogram omvandlas uppgiften om pensionsgrundande inkomst samtidigt till pensionspoäng som registreras i poängdatabasen. Fr.o.m. år 1960 anges också om och för vilket är s.k. vårdår tillgodoräknats. Poängdatabasen innehåller även uppgifter för utländska sjömän, för vilka det för något år beräknats pensionsgrundande inkomst. I december varje är uppdateras basen med uppgifter om sjukpenninggrundande inkomst från ukförsäkringsregistret. Från DALF-basen överförs uppgifter om beviljad eller upphörd livränta och om beviljad eller avslagen ansökan om delpension. Riksförsäkringsverket erhåller varje vecka ett magnetband från Riksskatteverket med uppgifter om omdebitering och ändrad pensionsgrundande inkomst.

Årligen görs en maskinell omräkning av de tilläggspensioner

i form av ålderspension och förtidspension beviljats som provisoriskt under året. Den pensionspoäng pensionstagaren erhållit vid uppdatering av den pensionsgrundande inkomsten används tillsammans med övriga poänguppgifter i poängdatabasen för ny beräkning av tilläggspensionen. Enligt 17 kap. l § andra stycket lagen om allmän försäkring skall ersättning kunna utbetalas till myndighet för utgivet socialbidrag. För att maskinell utbetalning skall kunna ske har uppgifter om myndigheters namn, adress och postgirokonto lagts upp i pensionsdatabasen. Maskinell avisering till blivande ålderspensionär görs månadsvis. Detta görs två och halv månad före 65-årsmånaen den och grundas på uppgifter hämtas från sjukförsäksom ringsregistret och uppgifter i pensionsdatabasen. I pensionsdatabasen finns även uppgifter för beräkning av hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg. Här finns till att börja med uppgifter om kommunala grunder för kommunalt bostadstillägg och uppgifter på riksnivå om bl.a. schabloner för hushällsel samt driftskostnader för egen fastighet. Uppdatering av riksuppgifter görs av Riksförsäkringsverket medan

SOU 199311 Socialförsäkringens administration

uppgifterna i övrigt uppdateras av försäkringskassoma. I datasystemet görs maskinella omräkningar när en kommun ändrar sina grunder för kommunalt bostadstillägg, när basbeloppet eller pensionstillskottet ändras eller när bostadskostnadsschablonema ändrats. Maskinell omräkning görs även om pensionstagarens make avlidit. Riksförsäkringsverket beräknar det statsbidrag som tillkommer kommunen. För att kunna göra detta måste verket även kontrollera att kommunens grunder för kommunalt bostadstillägg uppfyller villkoren för att erhålla statsbidrag. Detta görs dock inte i datasystemet. Till pension sregistren hör även bilstödsregistret som används för att betala ut bilstöd och hantera kontrolluppgifter samt för att följa kostnads- och utvecklingstendenser. Registret omfattar alla personer som fått bilstöd. Registret och systemet började gälla den l oktober 1988. Antalet personer är beräknade till ca 3 000 per år. Registret uppdateras varje dag av försäkringskassoma. Namn och adressförändringar registreras en gång per vecka. I registret registreras bl.a. barns och förälders personnummer, adress, beräknad årsinkomst, handikappgrupp, fordonsslag och utbetalt belopp.

2.3.5 Bidragsregistret

Bidragsregistret används för försäkringskassomas administration av allmänt barnbidrag, förlängt barnbidrag och flerbarnstillägg. Registret används även för administration av bidragsförskott och förlängt bidragsförskott. Dessutom används registret för särskilt till ensamstående adoptivföråldrar, förlängt särskilt bidrag till ensamstående adoptivföräldrar, adoptionskostnadsbidrag och särskilt bidrag till ensamstående med barn. Vidare används registret för förmedling av underhållsbidrag då så begärs. Bidragsregistret används också som stöd för kronofogdemyndighetemas bokföring av införsel och utmätning ibidragsförskottsärenden. Via registret fördelas och avräknas införselresp. utmätningsmedel åt kronofogdemyndigheterna i ärenden där försäkringskassan ansökt om indrivning för underhållsfordran. Registret omfattar ca 3,7 miljoner 2,2 miljopersoner, varav ner barn och 1,5 miljoner betalningsmottagare, underhålls-

58 Socialförsäkringens administration SOU 199311

skyldiga och rättsliga vårdnadshavare. Registret uppdateras dagligen med uppgifter från försäkringskassoma och med uppgifter om inbetalningar från posten samt veckovis med uppgifter från Riksskatteverket. Registret innehåller beträffande bidragsmottagaren uppgift adress och civilstånd. Även uppgift om personnummer, namn, om barnets, makes och, i vissa fall vid flerbarnstillägg, samñnns. Vilket lokalkontor tillhör bos personnummer personen anges också. Skall särskild sekretessprövning göras framgår det av registret. I bidragsärendena kan uppgift finnas om att barnet går i skola eller att barnet är myndighetsplacerat. Beträffande utbetalningarna anges t.ex. vilket belopp som betalats ut i bidrag och till vilket kontonummer utbetalningen gjorts. Belopp som innehålls på grund av beslut om återkrav av för mycket utbetald ersättning registreras också. Beträffande bidragsförskott anges även uppgift om faderskap är fastställt eller inte fastställt underhållsbidrag uppgift om vårdnadshavaren lämnat fullmakt till försäk- ringskassan att kräva den del av underhållsbidraget som överstiger bidragsförskottets nivå den skuld månad underhållsskyldig har till barn - per som för underhållsbidrag som överstiger bidragsförskottet den totala skulden som underhållsskyldig har i de fall den underhållsskyldige har införsel uppgift om införselbelopp och vilken kronofogdemyndighet är som verkställande

kravåtgärder som uppgift om utsänt inbetalningskort eller betalningsanmaning, registrerad betalningsplan, utmätningsansökan, utredning eller beslut om kraveftergift m.m. inbetalning av underhållsbidrag och vilket sätt inbetal- ningen gjorts frivillig inbetalning, införsel, utmätning m.m.. I fall kraveftergift meddelats anges om anledningen härtill är sjukdom, arbetslöshet, vård anstalt, stor försörj ningsbörda, rehabilitering, ekonomi eller annan orsak.

SOU 1993 ll Socialförsäkringens administration

Bidragsregistret tillförs varje månad ADB-medium uppgift från sjukförsäkringsregistret om införsel i dagersättning avseende underhållsbidrag. Varje månad aviserar pensionsregistret på ADB-medium bidragsregistret att inbetalningar av underhållsbidrag skett genom att utbetalning av bamtillägg har innehållits. Varje vecka eller månad aviserar familjebidragsregistret ADB-medium bidragsregistret att inbetalningar av underhållsbidrag skett genom att utbetalning familjepenning innehålav lits. Riksskatteverket aviserar på ADB-medium en gång år per uppgifter om överskjutande skatt och varje vecka nya och ändrade folkbokföringsuppgifter m.m. Bankgirocentralen resp. postgirocentralen aviseras ADBmedium varje vecka utbetalningar till bankgirokonton om resp. postgirokonton. Centrala studiestödsnämnden aviserar ADB-medium bidragsregistret genom s.k. skolgångslistor fem gånger varje vårtermin och fyra gånger varje hösttermin. Kriminalvårdsstyrelsen aviserar ADB-medium varje vecka om intagning resp. utskrivning från kriminalvårdsanstalt. Post- och bankgirocentralen aviserar datamedium varje dag inbetalningsuppdrag. Bidragsregistret aviserar på datamedium varje månad kommunernas socialnämnder eller motsvarande nämnder uppgifter om bidrag för samordning av ersättning från socialtjänsten. Registret aviserar manuellt varje månad socialnämnder eller motsvarande nämnder uppgifter om bidrag avseende barn som vistas på institution. Kronofogdemyndighetema aviseras av bidragsregistret manuellt varje månad bokföringsrapporter med uppgifter om inbetalningar m.m. i införselärenden m.m. Kronofogdemyndighetema aviseras vidare på ADB-medium fyra månader per år uppgifter om skuld i utmätningsärenden gällande underhållsskyldiga. Riksskatteverket avi seras på ADB-medium varje år uppgifter om för vem bidrag betalas ut, s.k. barnrevision. Denna avisering görs för kontroll av att utbetalning av bidrag endast görs för befintliga bam. Statistiska centralbyrån får på ADB-medium varje år upp-

60 Socialförsäkringens administration SOU 199311

gifter om personnummer, bidrag och belopp beträffande personer som uppburit bidrag.

2.3.6 Familjebidragsregistret

Familjebidragsregistret används för försäkringskassomas handläggning för utbetalning av familjebidrag. Registret används också av Riksförsäkringsverket för fakturering till Värnpliktsverket resp. Räddningsverket. Registret började att föras den l januari 1992 och kommer att omfatta ca 20 000 ansökningar om familjebidrag per år. Från Värnpliktsverket inhämtas varje dag på ADB-medium uppgift om namn, adress, personnummer, förläggningsort och tjänstgöringsort för dem som rycker för tjänstgöring. Värnpliktsverket aviserar vidare om ändringar i tjänstgönngsförhållanden, t.ex. om hemförlovningar. Uppgifter om personer, som ryckt in men inte sökt familjebidrag, gallras bort en månad efter utryckning. Motsvarande uppgifter lämnas beträffande den som gör vapenfri tjänst. Vapenfristyrelsens personregister ingår i Värnpliktsverkets skilda personregister. Räddningsverketaviserarfamiljebidragsregistret motsvarande uppgifter som Värnpliktsverket, dock inte ADB-medium. Registret uppdateras dagligen av försäkringskassorna med uppgifter om nya, ändrade och upphörda familjebidrag. Familj ebidragsregistret tillförs ADB-medium personuppgifter m.m. från sjukförsäkringsregistret dagligen och folkbokföringsuppgifter från Riksskatteverket veckovis. Registret innehåller uppgifter om värnpliktiga, vapenfria änstepliktiga, reserv- och yrkesofñcersaspiranter, hemvärnspersonal, civilförsvarspliktiga och annan frivillig personal. Registret innehåller uppgifter om bidragsmottagarens personnummer, namn, adress och civilstånd. Vidare registreras sådant förhållande till någon annan person som påverkar rätten till familjebidrag samt den personens personnummer och namn. Uppgifter om tjänstgöring för beräkning och utbetalning familj ebidraget registreras också. Beträffande utbeav talningama bl.a. vilket belopp betalas uti familjeanges som bidrag och till vilket kontonummer utbetalningen görs. Uppgifter tillförs familjebidragsregistret automatiskt från andra personregister. Det kan gälla uppgifter om hos vilken

SOU 1993 ll Socialförsäkringens administration

försäkringskassa vederbörande är inskriven och till vilket lokalkontor vederbörande hör, storleken dagersättning av som skall samordnas med familjebidrag samt uppgift om bidragsförskott lämnas till barn. Om bidragsförskott lämnas till barn för vilket familjepenning har beviljats betalas familj epenningen för den tjänstepliktiges räkning till den försäkringskassa som anges i 2 § lagen 1991 1488 handläggning om av vissa ersättningar till den tjänstgör inom totalförsvaret. som Från familjebidragsregistret översänds årligen på ADBmedium till Riksskatteverket kontrolluppgifter avseende familjebidrag i form av näringsbidrag.

2.4 Det framtida

datasystemet

Enligt förslaget om den framtida ADB-verksamheten för socialförsäkringen på 1990-talet och därefter skulle en systernstruktur utvecklas där alla lokal- och centralkontor fick egen datorkapacitet. Förslaget innebär i huvudsak följande. Kontoren knyts samman i ett gemensamt kommunikationsnät, grundat på nuvarande lösning. Den individinriktade ärendehandläggningen sker försäk-

ringskassans lokalkontor. Ärendehandläggningen integreras

med moderna funktioner för uppföljning och kontorsstöd, t.ex. ordbehandling, kalkylering och registeruppläggning. Grundinformationen för sjuk- och föräldraförsäkring lagras i lokala register, medan lagring register där betydande av stordriftsfördelar finns i första hand sker centralt. Det gäller framför allt information pensioner, barnbidrag och biom dragsförskott. De lokala registren är åtkomliga endast för det lokalkontor där uppgifterna lagras. Utbetalningsverksamheten kommer även fortsättningsvis att ske vid ADB-centralen i Sundsvall. När det gäller utrustning skall de befintliga terminalema, efter installation hård- och av programvaror, tjäna som terminaler i förhållande till det centrala systemet, även utgöra men arbetsstationer i lokala nät arbetande mot lokala register och användas som självständiga persondatorer. I en första etapp skall de lokala registren endast omfatta

sjukförsäkringsärenden och således inte föräldraförsäkrings-

ärenden. Alla funktioner för handläggning av ett sjukfall kommer därför att ligga lokalt med undantag för utbetalningar

62 Socialförsäkringens administration SOU 1993 11

vilka även i fortsättningen skall ske via det av ersättningar centrala registret. Den ADB-tekniska utvecklingen har bedrivits i riktning mot en framtida ADB-struktur enligt ovannämnda förslag. uttalanden i 1989 års budgetproposition borde den Enligt framtida utvecklingen ADB-verksamheten inom socialförav säkringen sikt inriktas mot en ADB-struktur där registerinom sjuk- och föräldraförsäkringen förlades hanteringen lokalt och där också andra möjligheter att automatisera register- och blanketthantering, beräkningsrutiner och ordbehandling togs till vara.

SOU 1993 11

3 Försäkringsförmâner m.m., sammanfattning

Utgångspunkt vid vära överväganden av vilka uppgifter som behöver finnas i ett socialförsäkringsregister är de bestämmelser om förmåner och bidrag försäkringskassoma och som Riksförsäkringsverket skall tillämpa. Verket och de allmänna försäkringskassoma har hand om den allmänna försäkringen, omfattar sjukförsäkring sjukvårdsersättning som samt sjukpenning- och föräldrapenningförmåner folkpensionering och , försäkring för tilläggspen sion. Verket och försäkringskassoma har vidare hand om delpensionsförsäkringen, arbetsskadeförsäkringen, allmänna barnbidrag, bidragsförskott, bidrag vid adoption av utländska barn och särskilt bidrag till ensamstående med bam, bilstöd till handikappade, ersättning till smittbärare, ersättning för vård av närstående samt liknande förmåner. Kassorna handhar även utbetalning kontant arbetsav marknadsstöd, utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning samt dagpenning och familjebidrag till den som tjänstgör inom totalförsvaret. Verket för handläggning ärensvarar av den enligt den tidigare yrkesskadeförsäkringen och motsvarande äldre författningar. Verket administrerar vidare frivillig pensionsförsäkring, som är en särskild försäkringsform. De grundläggande bestämmelserna rätten till de olika om förmånema och bidragen redovisas i bilaga 2 i författningarnas lydelse den 31 december 1992.

s §92 goa

iünâvássgizráåäLâágrsáiwøåålçgzöiâ

% im E

gm

§§.§.§{E3353Qt3iäiiiIf$2

Kimi? müsvåwiâd

Ä ef rv.å fm.. .43 Egåxéf-uâáaêinâ u

L avgå zstsisöâêxr

zäzåêø; ,siagzzi

.

SOU 199311

4 Offentlighet och sekretess

4.1 Allmänt om offentlighetsprincipen

Offentlighetsprincipen innebär att medborgarna har rätt att ta del av allmänna handlingar och att de har rätt att vara närvarande vid domstolsförhandlingar och vid sammanträden i beslutande statliga och kommunala församlingar. De grundläggande bestämmelserna om offentlighetsprincipen finns i 2 kap. tryckfrihetsförordningen. Där finns bestämmelom vilka slag av handlingar som är att anse som allmänna ser och om hur sådana skall tillhandahållas den som vill ta del av dem. Vidare finns i 2 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen angivet vilka begränsningar som får göras i allmänna handlingars offentlighet. Av dessa begränsningar kan nämnas hänsyn till skyddet för enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. De närmare bestämmelserna om begränsningar i rätten att ta del av allmänna handlingar finns i sekretesslagen 1980 100.

4.2 Allmänna handlingar

Vad som avses med allmänna handlingar framgår av 2 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen. Med handlingar förstås till en början handlingar i traditionell bemärkelse, dvs. framställningar i skrift eller bild. Vidare förstås med handlingar upptagningar som kan läsas, avlyssnas eller uppfattas annat sätt endast med hjälp av tekniskt hjälpmedel. Handlingsbegreppet omfattar således bl.a. ADB-upptagningar. En handling är enligt paragrafen allmän, om den förvaras hos en myndighet eller på närmare angivet sätt är att anse som inkommen till eller upprättad hos myndighet. En ADBupptagning anses förvarad hos en myndighet, om upptagning-

66 Ofentl i ghet och sekretess SOU 199311

en är tillgänglig för myndigheten med tekniskt hjälpmedel som myndigheten själv utnyttjar för överföring i sådan form att den kan läsas, avlyssnas eller annat sätt uppfattas. Enligt förarbetena avses med begreppet tekniskt hjälpmedel som myndigheten själv utnyttjar datorkraft. En ADB-upptagning i allmänhet anses förvarad både hos den myndighet där själva upptagningen finns och hos den myndighet har som terminalanslutning till datorn. Begreppet datorkraft innefattar även de tekniska hjälpmedel som finns hos en servicebyrå som myndigheten anlitar eller hos en sido-, över- eller underordnad myndighet, liksom den utrustning som på annat liknande sätt står till myndighetens förfogande. Rätten att ta del av ADB-upptagningar avser de handlingar som myndigheten kan framställa med datorutrustning myndigheten själv som utnyttjar. Tidigare kunde man ställa datorkapacitet till en myndighets förfogande och begära bearbetningar med hjälp av denna under åberopande av offentlighetsprincipen. Efter grundlagsändringar år 1991 är detta inte längre möjligt. Inte heller skall en enskild på motsvarande sätt kunna begära att ett eget datorprogram används av myndigheten prop. 19909160. Den information i allmänna handlingar i ett ADB-system som är tillgänglig för en myndighet skall på begäran lämnas ut till allmänheten, informationen inte är sekretessbelagd. om Detta gäller även om datamediet i tekniskt hänseende handhas av någon annan. En upptagning som myndigheten kan ta del av i läsbar form genom terminalåtkomst hos annat är organ alltså allmän handling hos myndigheten. Allmänheten och myndigheter är således i princip likställda när det gäller rätten att tillgång till uppgifterna. Principen gäller oavsett om myndigheten faktiskt själv har gjort en sammanställning av informationen eller inte och oberoende av om informationen behövs för myndighetens verksamhet. Är egen informationen tillgänglig genom rutinbetonade åtgärder, skall den på begäran lämnas ut. En tänkt sammanställning av uppgifter kan alltså vara att anse som allmän handling, även om det tidigare inte har existerat någon sådan sammanställning. Möjligheter att få tillgång till sammanställningar sådana av uppgifter som finns i myndighetens ADB-system kan givetvis vara underkastade tekniska begränsningar. Men det kan också finnas rättsliga begränsningar. När det gäller personregister

SOU 199311 Ofentlighet och sekretess

kan nämligen myndighetens befogenhet att göra upptagningar tillgängliga för egen räkning begränsas genom lag, förordning eller särskilda beslut. Detta gäller oberoende av om uppgifterna omfattas av sekretess eller inte. Med personregister förstås register, förteckning eller andra anteckningar som innehåller uppgift avser enskild person och som kan som hänföras till denne. Rättsliga begränsningar av detta slag kan ske föreskrifter om användningen av sökbegrepp i genom personregister. Sådana föreskrifter berörs närmare i avsnitt 8.9.

4.3 Sekretess

4.3.1 Allmänt

Enligt sekretesslagen förstås med sekretess förbud att röja uppgifter, sig det sker muntligen eller genom att en vare allmän handling lämnas ut eller det sker på annat sätt 1 kap. 1 §. Förbudet att röja uppgifter gäller alltså varje form av röjande. En sekretessbelagd uppgift får således inte heller röjas att handling som inte är allmän lämnas ut. genom en Sekretesslagen gäller för all verksamhet som bedrivs av det allmänna, dvs. statliga, kommunala och landstingskommunala myndigheter. Lagen innehåller inte bara bestämmelser om sekretess i förhållande till enskilda utan också om sekretess mellan myndigheter. Dessutom finns föreskrifter om sekretess mellan olika verksamhetsgrenar inom en och samma myndig-

het l kap. 3 §. Vad som menas med självständiga verksam-

hetsgrenar är inte närmare klarlagt i förarbetena. Utgångspunkten är att sekretesskyddad uppgift skall hållas inom en en så snäv personkrets möjligt. Ledning får hämtas flera som av olika omständigheter. En omständighet av betydelse kan vara att enhet inom myndigheten får vidta faktiska åtgärder en självständigt och på eget ansvar KU l9798037 och där gjorda hänvisningar till prop. 197576 160. rättsfallet RÅ 196842 I ansåg regeringsrätten att allmän försäkringskassa utgjorde statsmyndighet i den bemärkelse som avses i 2 kap. tryckfrihetsförordningen och att hos kassan förvarade handlingar var allmänna handlingar. Regeringskom i rättsfallet RÅ 1981 223 fram till allmän rätten att försäkringskassa vid tillämpningen av bestämmelsen i 15 kap.

68 Offentl ighet och sekretess SOU 199311

8 § sekretesslagen om Överklagande att statlig var anse som

myndighet se vidare avsnitt 8.2. Till detta kan läggas att

bestämmelserna i 7 kap. 7 och lO §§ sekretesslagen uttryckligen avser bl.a. de allmänna försäkringskassoma.

4.3.2 Sekretess inom hälso- och

sjukvården

Bestämmelser om sekretess inom hälso- och sjukvårdsverksamhet till skydd för den enskildes intressen finns i 7 kap. l § sekretesslagen. Enligt paragrafen gäller sekretess inom hälsooch sjukvården för uppgifter om enskildas hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden. Med hälso- och sjukvård förstås främst den öppna och slutna sjukvård som bedrivs enligt hälso- och sjukvårdslagen 1982763. Hit hör också den förebyggande medicinska hälsovården. Tandvård innefattas också i hälso- och sjukvård. Bestämmelsen är tillämplig sådan hälso- och sjukvård som bedrivs i andra förvaltningar, t.ex. inom skolan, socialtjänsten, kriminalvården, försvarsmakten och företagshälsovård i det allmännas verksamhet. För hälso- och sjukvårdssekretessen gäller ett s.k. omvänt skaderekvisit. Det innebär att uppgift inte får lämnas ut, en om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon som år närstående till honom lider men. Presumtionen är alltså för sekretess. För hälso- och sjukvård drivs i enskild regi gäller inte som sekretesslagen. Här gäller i stället föreskrifterna i lagen 198011 om tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen m.fl. tillsynslagen. I lagen vad med hälsoanges som avses och sjukvårdspersonal. Den tillhör eller har tillhört hälsosom och sjukvårdspersonalen får inte obehörigen röja vad han i sin verksamhet har erfarit enskilds hälsotillstånd eller om en andra personliga förhållanden. Som obehörigt röjande anses inte att någon fullgör uppgiftsskyldighet följer lag som av eller förordning 6 §. Enligt förarbetena till paragrafen i denna lydelse skall det i princip råda sekretess inom samma den privata hälso- och sjukvården inom sådan vård som som bedrivs inom det allmänna prop. 19808128 22. s. Bestämmelserna om sjukvårdssekretess i sekretesslagen och om tystnadsplikt enligt tillsynslagen gäller inom den verksamhet som anges i bestämmelserna. I sekretesslagen finns inte

SOU 199311 Ojfentlighet och sekretess 69

någon allmän bestämmelse som ger sekretess uppgifter som härrör från läkare eller annan sjukvårdspersonal, när uppgifterna är tillgängliga utanför hälso- och sjukvården och angränsande områden. Frågan om sekretess för sådana uppgifter beror på i vilket ärende uppgifterna förekommer. Som exempel kan nämnas att uppgifter från hälso- och sjukvården om

enskilds hälsotillstånd hos allmän försäkringskassa i ärenden enligt lagarna allmän försäkring eller arbetsskadeförsäkom ring omfattas av bestämmelserna om socialförsäkringssekretessen i 7 kap. 7 § sekretesslagen. I avsnitt 4.3. l0 lämnas en

redogörelse för frågan om överföring av sekretess då sekretessbelagda uppgifter lämnas till en annan myndighet.

4.3.3 Sekretess inom socialtjänsten

Bestämmelser om sekretess inom socialtjänsten finns i 7 kap. 4 § sekretesslagen. Inom socialtjänsten gäller liksom i fråga om hälso- och sjukvårdssekretess ett s.k. omvänt skaderekvi-

sit. Det innebär som ovan anförts att en uppgift inte får lämnas ut om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att

den enskilde eller någon som står honom nära lider men.

Utgångspunkten vid bedömningen av om en uppgift skall

lämnas ut är alltså att sekretess skall gälla för uppgiften. Sekretessen gäller dock inte beslut om omhändertagande eller beslut om vård utan samtycke.

Med socialtjänst förstås verksamhet enligt lagstiftningen om

socialtjänst och den särskilda lagstiftningen om vård av unga och av missbrukare utan samtycke samt verksamhet som i annat fall enligt lag handhas av socialnämnd. Den lagstiftning som främst avses är socialtjänstlagen 1980620, lagen l99052 med särskilda bestämmelser om vård av unga och lagen 1988870 om vård av missbrukare i vissa fall. Med socialtjänst förstås också annan verksamhet som enligt lag handhas av socialnämnd, t.ex. ärenden om fastställande av faderskap och underhållsbidrag till barn, vårdnad och

namnbyte. Till socialtjänst räknas också verksamhet hos annan myndighet som innefattar omprövning av socialnämnds beslut

eller särskild tillsyn över nämndens verksamhet samt verk-

samhet hos kommunal invandrarbyrå. Slutligen jämställs med socialtjänst ärende om bistånd eller introduktionsersättning

70 Offentlighet och sekretess SOU 199311

till asylsökande och andra utlänningar samt ärenden tillom stånd till riksfårdtjänst.

4.3.4 Sekretess inom socialförsäkringen

Bestämmelser om socialförsäkringssekretess finns i 7 kap. 7 § sekretesslagen. Enligt paragrafen är bestämmelserna tillämpliga hos allmän försäkringskassa, Riksförsäkringsverket och domstol i ärende enligt lagstiftningen om allmän försäkring eller arbetsskadeförsäkring eller jämförbar om annan ekonomisk förmån för enskild. Sekretessen gäller för uppgift om någons hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att den som uppgiften rör eller någon som är närstående till honom lider men om uppgiften röjs. Samma sekretess gäller annan myndighet har till uppgift att som handlägga ärende enligt den nämnda lagstiftningen. Paragrafen är utformad så att den gäller ärenden såväl enligt den angivna lagstiftningen som annan gällande eller framtinu da reglering av samma Den är tillämplig inte bara hos de uppräknade myndigheterna utan också hos de myndigheter som skall handlägga ärenden enligt de regler som paragrafen syftar på. För myndigheter som har till särskild uppgift att verka för arbetarskydd gäller dock bestämmelserna om sekretess i arbetarskyddet i den efterföljande paragrafen. Till skillnad från sjukvårdssekretessen gäller för socialförsäkringssekretessen ett s.k. rakt skaderekvisit. Detta innebär att sekretessen gäller bara om det kan antas att den enskilde eller någon som är närstående till honom lider men, om uppgiften röjs. Bedömningen kan således göras inom ganska vida ramar. Skadebedömningen kan i dessa fall i huvudsak göras med utgångspunkt i själva uppgiften. Frågan huruvida om sekretess gäller eller inte behöver därför i första hand inte knytas till en skadebedömning i det enskilda fallet. Det avgörande skall i stället vara om uppgiften är av sådan art att ett utlämnande typiskt sett kan ägnat att medföra för vara men den enskilde. Uppgifter normalt kan betraktas harmsom som lösa faller därför utanför sekretessen.

SOU 199311 Ojfentlighet och sekretess

4.3.5 Sekretess inom arbetarskyddet

För arbetarskyddet finns bestämmelser om sekretess i 7 kap. 8 § sekretesslagen. Sekretess gäller enligt paragrafen hos myndighet, som har till särskild uppgift att verka för arbetarskydd, i ärende enligt lagstiftningen om arbetsskadeförsäkring, arbetsmiljön eller reglering av arbetstid eller annars i ärende arbetarskydd, för uppgift om enskilds hälsotillstånd om eller andra personliga förhållanden. De myndigheter det främst är fråga om är arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionema. En förutsättning för sekretess är att det kan antas att den enskilde lider men om en uppgift röjs. Liksom i fråga om socialförsäkringssekretess gäller alltså ett s.k. rakt skaderekvisit. Ett viktigt undantag finns dock när det gäller arbetstagares anmälan i ärende om arbetarskydd. Då gäller nämligen en absolut sekretess hos de myndigheter som avses med paragrafen. Med enskild avses inte bara arbetstagare. Också personliga förhållanden rörande arbetsgivare kan bli kända inom en arbetarskyddet.

4.3.6 Sekretess i myndighets personalsociala

verksamhet

I 7 kap. 11 § sekretesslagen finns föreskrifter om sekretess inom myndigheternas personaladministrativa verksamhet. Paragrafen reglerar till en början den del av denna verksamhet utgörs av personalsocial verksamhet. För det första som gäller sekretess i myndighets personalsociala verksamhet för uppgift hänför sig till psykologisk undersökning eller som behandling. För det andra gäller sekretess i sådan verksamhet också för uppgift om enskilds personliga förhållanden hos psykolog, personalkonsulent eller någon annan sådan befattningshavare särskilt har till uppgift att bistå med råd och som hjälp i personliga angelägenheter. I båda fallen gäller sekretessen, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon som står honom nära lider Sekretessen är densamma som sekretessen inom myndigmen. heternas företagshälsovård enligt 7 kap. 1 § sekretesslagen. Vidare ges bestämmelser om sådana uppgifter inom myndig-

72 Ofentlighet och sekretess SOU 199311

hetemas personalsociala verksamhet enskildas personliga om förhållanden som förekommer hos andra än de särskilda befattningshavare som nämns i första stycket. För sådana uppgifter gäller en mindre omfattande sekretess. Sekretess gäller nämligen bara om det kan antas att den som uppgiften rör eller någon som står honom nära lider uppgiften men om I0]S. Paragrafen reglerar härefter den sekretess som gäller inom andra delar av myndigheternas personaladministrativa verksamhet. Sekretess gäller för uppgifter enskilds hälsotillom en stånd. Uppgifterna kan gälla såväl den anställde som anhöriga till denne. Sekretess gäller vidare för uppgifter enskildas om personliga förhållanden som hänför sig till omplacering eller pensionering av anställda. En förutsättning för sekretess i de nu nämnda fallen är att det kan antas att den enskilde eller någon som står honom nära lider uppgiften röjs. men om Paragrafen innehåller också en bestämmelse om sekretessskydd för offentliga funktionärers personliga förhållanden. De uppgifter om tjänstemåns personliga förhållanden, t.ex. adresser och telefonnummer till deras bostäder, myndigheten som har tillgång till i den personaladministrativa verksamheten kan skyddas av sekretess. Som förutsättning gäller att det kan antas att tjänstemannen eller någon som står honom nära riskerar att utsättas för våld eller annat allvarligt men om en sådan uppgift röjs. Genom denna bestämmelse får de anställda hos myndighet, t.ex. försäkringskassa, en en ett skydd mot hot och andra trakasserier.

4.3.7 Sekretess för

personuppgift i personregister

Bestämmelser om sekretess för personuppgift i personregister finns i 7 kap. 16 § sekretesslagen. Enligt paragrafens första stycke gäller sekretess för personuppgift i personregister som avses i datalagen 1973289, det kan antas att utlämnande om skulle medföra att uppgiften används för automatisk databehandling i strid med datalagen. Förbudet gäller oavsett vilket sätt uppgifterna lämnas ut medium för auto- - genom matisk databehandling eller utskrifter på vanligt genom papper. Bestämmelsen har dock störst praktisk betydelse när det gäller utlämnande på medium för automatisk databehandling. En motsvarande bestämmelse finns i 11 § datalagen för per-

SOU 199311 Ofentlighet och sekretess

sonregister som inte förs hos det allmänna. Om det kan antas att uppgiften skall användas för automatisk databehandling, krävs för ett utlämnande att mottagaren har tillstånd av datainspektionen eller författningsstöd för att föra ett personregister med de uppgifter som skall lämnas ut. Uppfyller mottagaren dessa krav bestämmer den utlämnande myndigheten i vilken form utlämnande skall ske. Denna befogenhet att själv bestämma kan dock inskränkas genom föreskrifter i lag eller annan författning. Som exempel på sådana föreskrifter kan nämnas ll § skatteregisterlagen 1980343, 7 § tullregisterlagen 1990137 och 11 § lagen 19901536 om folkbokföringsregister.

4.3.8 Sekretess vid

framställning av statistik

Enligt 9 kap. 4 § sekretesslagen gäller sekretess i sådan särskild verksamhet hos en myndighet som avser framställning av statistik för uppgift som avser enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden och som kan hänföras till den enskilde. Sekretessen är inte beroende av någon skadeprövning och är därför absolut. Enligt paragrafen har regeringen möjlighet att föreskriva samma sekretess för sådana uppgifter i annan med statistikframställning jämförbar undersökning som utförs av myndighet. Så har beträffande uppgifter enskildas om personliga förhållanden skett 3 § sekretessförordningen genom 1980657 i fråga om Sociologiska, psykologiska, pedagogiska eller andra beteendevetenskapliga eller samhällsvetenskapliga studier hos utbildningsanstalter och forskningsinrättningar. I 9 kap. 4 § sekretesslagen finns fem undantag från regeln att sekretessen skall vara absolut. I dessa fall får uppgifterna lämnas ut, om det står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon som står honom nära lider skada eller men. Ett av undantagen gäller uppgifter som behövs för forskningsändamål. Ett annat undantag gäller uppgifter som inte genom namn, annan identitetsbeteckning eller därmed jämförligt förhållande är direkt hänförliga till den enskilde. Med uttrycket jämförbart förhållande åsyftas bilnummer, telefonnummer, anställningsnummer, fastighetsbeteckningar o.d. men inte uppgifter som genom s.k. bakvägsidentiñkation kan hänföras till en viss person. Om alla identitetsuppgifter har ersatts med siffer- eller kodbeteckningar, kan

74 Ofentlighet och sekretess SOU 1993 11

det ändå vara möjligt att bakvägen få fram uppgifter om vilka personer beteckningarna avser. I detta sammanhang kan erinras om tryckfrihetsförordningens och datalagens definition personregister. Därmed förstås register, förteckning eller andra anteckningar som förs med hjälp automatisk databeav handling och som kan hänföras till den som avses med uppgiftema. På vilket sätt uppgifterna skall vara hänförliga till denne anges inte.

4.3.9 Att lämna ut sekretessbelagda uppgifter till

andra myndigheter

Som framgår av det föregående gäller i princip sekretess mellan myndigheter och mellan olika självständiga verksamhetsgrenar inom samma myndighet. I vissa fall är dock sekretessen begränsad. Sekretess hindrar således enligt l kap. 5 § sekretesslagen inte uppgift att en lämnas ut, om det är nödvändigt för att den utlämnande myndigheten skall kunna fullgöra sin verksamhet. Av förarbetena framgår att bestämmelsen skall tillämpas restriktivt och att den inte får åberopas för att hjälpa en annan myndighet att fullgöra sin verksamhet. Enligt JO ger bestämmelsen inte stöd för en försäkringskassa att lämna ut en kopia av en sjukhusjournal till företagshälsovården vid ett enskilt företag för att underlätta patientens rehabilitering JO 198485 s. 265. Vidare finns rörande hälso- och sjukvårdssekretessen i 7 kap. 1 § en bestämmelse om att uppgifter får lämnas från en kommunal eller landstingskommunal myndighet som bedriver sådan verksamhet som avses i paragrafens första stycke till annan sådan myndighet för forskning, framställning statisav tik eller administration. Vid sekretessprövning skall då tilllämpas ett s.k. rakt skaderekvisit, dvs. det föreligger en presumtion för att uppgiften får lämnas ut. Bakgrunden till föreskriften är att hanteringen av uppgifter om patienter inom hälso- och sjukvården numera i stor utsträckning sker med utnyttjande av ADB, varvid uppgifterna lagras i s.k. patient-

databaser eller andra informationssystem. Registren används

i vården och vårdadministrationen också för forskning men och statistik. Till regionala forsknings- och statistikregister hämtas uppgifter från ukvärdsorgan inom flera landsting och kommuner. Till de centrala registren, som förs av Social-

SOU 1993 ll Ofentlighet och sekretess

styrelsen, hämtas uppgifter från samtliga landsting och från de kommuner som inte ingår i landsting. I 14 kap. 1-3 §§ sekretesslagen finns ytterligare bestämmelser som begränsar sekretessen mellan myndigheter och andra självständiga verksamhetsgrenar inom en myndighet. Sekretess hindrar inte uppgift lämnas regeringen eller

att till

riksdagen. Sekretess hindrar inte heller att uppgift lämnas till annan myndighet, om uppgiftsskyldighet följer av lag eller

förordning l §. Det måste alltså vara fråga om föreskrifter

som innebär att uppgifterna skall lämnas ut. Från sådana föreskrifter måste man skilja föreskrifter enligt vilka en myndighet får lämna en uppgift till en annan myndighet. Frågan om uppgifter får lämnas till en annan myndighet måste bedömas för varje särskilt fall med tillämpning av sekretessbestämmelsens skaderekvisit och den s.k generalklausulen i kapitlets 3 Att generalklausulen har begränsad tillämpning såvitt gäller socialförsäkringssekretessen framgår av det följande. Som exempel på föreskrifter om uppgiftsskyldighet till myndigheter som handhar socialförsäkringsärenden kan nämnas bestämmelserna i 20 kap. 9 § lagen 1962381 allmän om försäkring AFL och 8 kap. 7 § lagen 1976380 om arbetsskadeförsäkring. Enligt dessa bestämmelser åligger det statliga och kommunala myndigheter att till domstolar, riksförsäkringsverket, allmänna försäkringskassor m.fl. att lämna uppgifter om namngivna personer rörande förhållanden som är av betydelse för tillämpningen av dessa lagar. Det finns också bestämmelser om skyldighet för försäkringskassorna att lämna uppgifter till andra myndigheter. Ett exempel är 18 kap. 5 § AFL. Av paragrafen följer att myndighet som handhar arbetslöshetsförsäkring eller lokal skattemyndighet inte får förvägras begärt biträde från allmän försäken ringskassa. Enligt 88 § studiestödslagen 1973349 skall allmän försäkringskassa lämna centrala studiestödsnämnden och studiestödsnämndema vissa uppgifter om sjukpenningar och andra ersättningar. Socialnämnden har enligt 57 § socialtjänstlagen 1980620 rätt att av de allmänna försäkringskassorna få uppgifter om ekonomisk hjälp har lämnats till som enskilda, som har ärenden hos nämnden. Ett annat exempel är förordningen 1980995 om skyldighet för de allmänna försäkringskassorna att lämna uppgifter till

76 Ofentlighet och sekretess SOU 199311

andra myndigheter. En närmare redogörelse för denna förordning lämnas längre fram. Sekretess hindrar inte att uppgifter lämnas till en annan myndighet, om uppgiften behövs där för omprövning av beslut eller åtgärd av den myndighet där uppgiften förekommer 14 kap. 2 § första stycket 2 sekretesslagen. Detsamma gäller om uppgiften behövs för tillsyn eller revision hos den myndighet där uppgiften förekommer punkten 3. Som ett exempel på en sådan tillsynsmyndighet kan nämnas riksförsäkringsverket som enligt AFL utövar tillsyn över de allmänna försäkringskassoma. Vidare ges i 14 kap. 2 § sjunde stycket sekretesslagen möjlighet till uppgiftslämnande inom hälsooch sjukvården samt socialtjänsten i vissa situationer. Den stränga sekretessen som gäller dessa områden skall inte hindra att uppgifter om barn och ungdomar eller om den som är missbrukare lämnas mellan myndigheter inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten, om det behövs för att den enskilde skall få nödvändig vård, behandling eller annat stöd. Motsvarande gäller om det behövs en nödvändig insats för ett väntat barn. Ett mycket vittgående undantag från sekretessen myndigheterna emellan finns i den s.k. generalklausulen 14 kap. 3 § sekretesslagen. Enligt den får myndighet lämna sekretessbe-

lagda uppgifter till en annan myndighet eller annan verksam-

hetsgren inom myndigheten, om det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas har företräde framför det intresse som sekretessen skall skydda. Generalklausulen gäller dock inte i fråga om all sekretess. Den är inte tillämplig på sekretessen inom hälso- och sjukvården eller socialtjänsten. Något motsvarande undantag görs inte för socialförsäkringssekretessen. Enligt det promemorieförslag som låg till grund för propositionen om sekretesslagen talade hänsynen till de enskildas integritet för att en sådan skönsmässig avvägning som generalklausulen förutsätter inte borde äga rum vid de allmänna försäkringskassoma. I propositionen uttalade departementschefen att frågan om i vilka fall försäkringskassa skall få lämna sekretessbelagda uppgifter till annan myndighet huvudsakligen skulle vara författningsreglerad. Han hänvisade till bestämmelserna om uppgiftsskyldighet i 18 kap. 5 § AFL och uttalade att det borde övervägas om inte mer detaljerade föreskrifter borde införas. Utrymmet för försäkringskassoma

SOU 1993 ll Ofentlighet och sekretess

att med tillämpning av generalklausulen lämna ut uppgifter torde därefter enligt departementschefen vara begränsat prop. 1979802 Del A s. 191 jfr prop. 19808128 24. s. Den förut nämnda förordningen om skyldighet för de allmänna försäkringskassoma att lämna uppgifter till andra myndigheter föreskriver att försäkringskassa på begäran skall lämna uppgifter om enskilda till olika uppräknade myndigheter, om uppgifterna behövs i ärenden där. De myndigheter som har rätt till uppgifterna är domstolar, Riksförsäkringsverket, Statens löne- och pensionsverk, andra allmänna försälu-ingskassor samt arbetsmarknadsmyndigheter. Enligt förordningen skall försäkringskassan vidare på begäran lämna ut uppgifter till en rad andra myndigheter om enskildas adress, deras arbetsgivares namn och adress samt enskildas ekonomiska förhållanden och den tidsperiod en utgiven ersättning avser. Som förutsättning gäller även i dessa fall att uppgifterna behövs i ärenden hos de myndigheter som begär uppgifterna. De myndigheter som har rätt till sådana uppgifterärpolismyndigheter, åklagarmyndigheten kronofogdemyndigheter, skattemyndigheter, socialnämnder, frivårdsmyndigheter, studiestödsmyndigheter, myndigheter som handhar ärenden om bostadsbidrag samt offentliga ukvårdshuvudmän i sistnämnda fall dock endast när det gäller ärenden - om avgift för vård på enskild sjukvårdsinrättning. Till en del motsvaras den uppgiftsskyldighet föreskrivs som i förordningen av bestämmelser i andra författningar, t.ex. sekretesslagen och socialtjänstlagen. I denna del torde regleringen i förordningen ha skett i klarhetens intresse. Enligt 14 kap. 4 § sekretesslagen kan sekretess till skydd för en enskild helt eller delvis efterges av den enskilde själv. En myndighet kan således lämna ut sekretesskyddade uppgifter till en annan myndighet, om den enskilde medger det. Ett sådant samtycke behöver inte alltid uttryckligt. Också ett vara tyst, s.k. presumerat samtycke får godtas. Det presumerade samtycket kan framgå av den enskildes beteende eller förväntningar.

78 Ofentlighet och sekretess SOU 199311

4.3.1O Överföring av sekretess då uppgifter lämnas

till en annan myndighet

Enligt 1937 års sekretesslag följde sekretessen en hemlig handling, oavsett var handlingen befann sig. I den nya sekretesslagen gäller motsatt princip. Sekretessen följer inte en hemlig uppgift, om det inte finns en särskild regel om detta. Sekretess som till följd av en sådan regel förs över till en annan myndighet brukar kallas för sekundär sekretess hos den mottagande myndigheten. Den sekundära sekretessen innebär att en handling som är hemlig hos en myndighet också är hemlig hos den myndighet som tar emot handlingen. Den sekundära sekretessen gäller också i fråga handling till om vilken har förts över uppgift från den överlämnade handlingen. I 11-13 kap. sekretesslagen finns bestämmelser om överföring av sekretess. I 11 kap. 3 och 4 §§ regleras sekundär sekretess i vissa fall hos regeringen, riksdagen, JO och JK. Enligt 12 kap. 1 § skall sekundär sekretess gälla hos domstolarna, om det inte finns en sekretessbestämmelse till skydd för samma intresse som ändå är tillämplig på uppgifter hos domstolen. Bestämmelserna i 13 kap. är av mera allmän Enligt kapitlets 1 § gäller sekundär sekretess hos en myndighet, om den i verksamhet som avser tillsyn eller revision från en annan myndighet får uppgift som är sekretessbelagd där. Om en myndighet i sin forskningsverksamhet från en annan myndighet erhåller uppgift som är sekretessbelagd där, gäller enligt 3 § sekretessen också hos den mottagande myndigheten. Sekundär sekretess gäller enligt 4 § hos arkivmyndighet för sekretessbelagda uppgifter som lämnas till arkivmyndigheten för arkivering. I 6 § finns en bestämmelse om undantag från föreskrifterna om sekundär sekretess. Sekundär sekretess skall enligt den paragrafen inte föreligga sekretessbestämom en melse ändå är tillämplig på uppgiften hos den mottagande myndigheten. Om en sekretessregel redan gäller hos den mottagande myndigheten, skall den alltså tillämpa sin egen sekretess. Detta gäller oavsett denna sekretess är starkare om eller svagare än den sekretess som gäller för den myndighet som har lämnat ut uppgiften. Några regler som överför sekretess från ett värdområde till ett annat vårdområde finns inte. Om uppgift lämnas ut en

SOU 1993 ll Ofentlighet och sekretess

från en försäkringskassa till en kommunal socialförvaltning eller till myndighet inom hälso- och sjukvården, blir alltså bestämmelserna om sekretess inom dessa områden gällande för uppgiften. Som framgått av det föregående är sekretessen strängare inom dessa verksamheter än inom socialförsäkringsområdet. Om uppgiften lämnas ut till en folkbokföringsmyndighet, blir sekretessen i stället svagare. Förutsättningen för sekretess inom folkbokföringen är nämligen att det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon som står honom nära lider men av att uppgiften röjs 7 kap. 15 § sekretesslagen. Om uppgifter lämnas till en försäkringskassa från myndigheter med verksamhet inom socialtjänsten eller inom hälso- och sjukvården, får uppgifterna ett svagare sekretesskydd hos försäkringskassan än hos de myndigheter som lämnar ut dem.

SOU 1993 ll

5 Vissa internationella

överenskommelser m.m.

5.1 Europarådets dataskyddskonvention

Europarådets ministerkommitté antog år 1980 en konvention till skydd för enskilda vid automatisk databehandling av personuppgifter, Konventionen den s. dataskyddskonventionen. trädde i kraft den l oktober 1985 och har tillträtts av Sverige. Syftet med konventionen är att stärka dataskyddet, dvs. att säkerställa respekten för grundläggande fri- och rättigheter, särskilt den enskildes rätt till personlig integritet i samband med automatisk databehandling av personuppgifter. Konventionen gäller för automatiserade personregister och automatisk databehandling av personregister i allmän och enskild verksamhet. Varje konventionsstat kan dock göra vissa allmänna inskränkningar eller utvidgningar i tillämpningsområdet för konventionen i dess helhet. Därutöver finns viss möjlighet till undantag från några enskilda bestämmelser. Den centrala delen konventionen innehåller bestämmelser av om krav på beskaffenheten av de personuppgifter som undergår automatisk databehandling. Kraven innebär bl.a. att uppgifterna skall inhämtas och behandlas ett korrekt sätt och vara relevanta med hänsyn till ändamålet. Vissa typer av uppgifter får inte undergå automatisk databehandling om inte den , nationella lagen ger ett ändamålsenligt skydd. Det gäller uppgifter om ras, politiska åsikter, religiös tro eller annan övertygelse, hälsa, sexualliv samt brott. Lämpliga säkerhetsåtgärder skall vidtas för att skydda personuppgifter gentemot oavsiktlig eller otillåten förstörelse m.m. Vidare föreskrivs vissa ytterligare skyddsåtgärder för registrerade personer, bl.a. att alla som är registrerade i ett personregister skall ha möjlighet till insyn i registret och möjlighet att få felaktiga

82 Vissa internationella överenskommelser SOU 199311 m. m.

uppgifter rättade. Vissa undantag får göras i fråga om kraven uppgiftemas beskaffenhet. För sådana avvikelser krävs dels att de har stöd i nationell lagstiftning, dels att de är nödvändiga i ett demokratiskt samhälle för att skydda statens säkerhet e.d. eller för att skydda den registrerade eller andra personen personers fri- och rättigheter. Rätten till insyn och rättelse får också i vissa fall inskränkas i fråga personregister för om statistikändamål eller vetenskapliga forskningsändamäl.

5.2 OECDs rekommendation och

riktlinjer om dataskydd

Inom Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD, har en expertgrupp utarbetat vissa riktlinjer för integritetsskyddet och persondataflödet över gränserna. Riktlinjerna antogs är 1980 av OECDs råd tillsammans med en rekommendation till medlemsländemas regeringar att beakta riktlinjerna i nationell lagstiftning. Sverige och övriga medlemsländer har godtagit rekommendationen och därmed åtagit sig att följa rekommendationen. Enligt rekommendationen skall medlemsländerna i sin lagstiftning beakta de principer om personlig integritet och individens grundläggande rättigheter som anges i riktlinjerna. Av riktlinjerna skall här nämnas åtta grundläggande principer rörande skyddet för den personliga integriteten.

Insamlingen av personuppgifter skall vara begränsad, och uppgifter skall inhämtas på lagligt och korrekt sätt samt när det är skäligt med den registrerades kännedom eller samtycke. Personuppgifter skall vara relevanta för de ändamål för vilka de skall användas och i den utsträckning det behövs för dessa ändamål vara riktiga och fullständiga samt hållas aktuella. De ändamål för vilka personuppgifter samlas in skall vara preciserade senast vid insamlingen. Den efterföljande användningen skall vara begränsad till att uppfylla dessa ändamål eller sådana ändamål är förenliga med som ursprungsändamålen och som preciseras vid varje förändring.

SOU 1993 1 l Vissa internationella överenskommelser m.m.

Personuppgifter får inte röjas, göras tillgängliga eller annat sätt användas för andra ändamål än de preciserade, om det inte sker med den registrerades medgivande eller med stöd av författning. Personuppgifter skall genom rimliga säkerhetsåtgärder skyddas mot risker för förlust eller otillåten tillgång, förstörelanvändning, förändring eller otillåtet röjande. se, Beträffande personuppgifter skall råda en hållning av öppenhet i fråga utveckling, tillämpning och policy. Det om skall möjligt att få veta existensen och beskaffenheten av vara personuppgifter samt huvudändamålen för vilka de används. Det skall också möjligt att få uppgift om vem som är vara registeransvarig och om var denne finns.

Den enskilde skall ha rätt att av den registeransvarige, eller annan, fä reda på om denne har personuppgifter om honom, att få sig tillsänt eventuella personuppgifter inom rimlig tid, utan alltför stor kostnad, rimligt sätt och i begriplig form, att vid avslag på begäran uppgifter få en om veta skälen och ha möjlighet att överklaga samt att ifrågasätta uppgifter gäller honom och, så är nödvändigt, få som om dessa utraderade, rättade eller kompletterade. Den registeransvarige skall ha ansvaret för att de lagstiftningsåtgärder eller andra åtgärder som vidtas för att genomföra de tidigare angivna principerna följs.

5.3 Förslag till EG-direktiv

EG-kommissionen antog i september 1990 förslag till direktiv om skydd för enskilda vid behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter. Förslaget har behandlats i Europaparlamentet. I oktober 1992 överlämnades det reviderade direktivet COM92 422 ñnal-SYN 287 till Ministerrådet. Rådet väntas fatta beslut i ärendet i slutet av år 1993. Direktivens implementeringstid är tre år. Syftet med förslaget är att bland medlemsländerna försöka skapa en gemensam hög nivå på integritetsområdet för att därigenom möjliggöra ett fritt byte av information mellan medlemsländerna. Direktivet är tillämpligt automatisk behandling av personuppgifter och sådan manuell behandling av personuppgifter

84 Vissa internationella överenskommeLser SOU 1993 11 m.m.

som innebär att uppgifterna är eller blir ordnade i ett register så att sökning personuppgifter underlättas. I direktivet av ges undantag för behandling faller utanför EG-rätten t.ex. som Säkerhetstjänster och för rent privat behandling. Medlemsländema åläggs att sörja för att samtliga regler i 2 kap. art. 5-21 förs in i resp. lands lagstiftning. Reglerna i fråga får endast preciseras och alltså inte ändras. De principer som medlemsländerna skall ta in i sin lagstiftning och som det skall åligga de persondataansvariga att följa är att personuppgifter skall behandlas ärligt och lagligt, samlas in för särskilda, uttryckliga och lagliga ändamål samt användas i överensstämmelse med ändamålen,

vara lämpliga, relevanta och inte överflödiga i förhållande till de ändamål för vilka de lagras, vara riktiga och, om nödvändigt, aktuella samt, om de är felaktiga eller ofullständiga, utplånas eller rättas, bevaras i sådan form som inte gör det möjligt att identifiera den enskilde under längre tid än behövs för som de ändamål för vilka uppgifterna lagras; undantag gäller för personuppgifter lagras ett säkert sätt för som historiska, statistiska och vetenskapliga ändamål. I fall är behandling personuppgifter tillåten sex av enligt art. nämligen 1 med den enskildes samtycke, 2 om behandlingen är nödvändig för att fullgöra ett avtal med den enskilde eller för att på hans begäran vidta förberedande åtgärder inför ett avtal, 3 om behandlingen är nödvändig för att uppfylla en författningsenlig skyldighet, 4 om behandlingen behövs för att skydda den enskildes vitala intressen, 5 behandom lingen behövs för att utföra en uppgift i det allmännas intresse eller i myndighetsutövning av den persondataansvarige eller av tredje man till vilken personuppgifter lämnats ut och 6 efter Vägning ett allmänintresse eller de om - en av legitima intressen hos den persondataansvarige eller hos tredje man det står klart att den enskildes intressen inte tar över. Punkten 4 enligt kommentaren fall då avser någon har ett

stort intresse av att få sina personuppgifter behandlade

men inte är i stånd att ge sitt samtycke t.ex. i allvarliga medicin-

SOU 199311 Vissa internationella överenskommelser m.m.

ska fall. Punkten 5 torde den allmänna sektorn och avse punkten 6 den privata. I art. 8 finns en uppräkning av olika personuppgifter som känsliga. Som känsliga uppgifter räknas uppgift om anses vara ras eller etniskt ursprung, politisk uppfattning, religiös tro eller filosofisk eller etisk övertygelse, facklig tillhörighet, hälsotillstånd och sexualliv. I artikeln ett generellt förbud ges mot bl.a. automatisk behandling av känsliga uppgifter. Det finns dock ett antal undantag från förbudsregeln. Dessa undantag är när l den enskilde i fråga behandling har gett om sitt samtycke till behandlingen, 2 behandlingen äger rum inom en filosofisk eller politisk sammanslutning, religiöst samfund eller fackförening som ett led i den legitima verksamheten avseende medlemmar och uppgifter inte lämnas ut till tredje man och 3 behandlingen sker sätt som uppenbarligen utesluter kränkning av privatlivet eller grundläggande friheter. Ytterligare undantag kan lagstiftning eller ges genom genom beslut av datatillsynsmyndigheten. Enligt art. 10 har enskild rätt att få information om en förekomsten av en behandling, dess ändamål, det slags uppgifter det gäller, till vilka utomstående uppgifter lämnas ut samt om den persondataansvariges namn och adress. När uppgifter samlas in från enskild skall han bli inforen merad om behandlingens ändamål, huruvida uppgiftslämnandet är obligatoriskt eller frivilligt, konsekvenserna om han vägrar att lämna uppgifter, mottagare uppgifter, rätten till av tillgång till och rättelse av persondata och den persondataansvariges och adress. Detta gäller dock inte infornamn om mation till den berörde skulle hindra myndighetsutövning eller hota allmän ordning. När personuppgifter lämnas ut till utomstående, skall den enskilde senast vid det första utlämnandet bli underrättad härom. Denna informationsskyldighet gäller bl.a. inte när utlämnandet krävs i lag vari stadgas undantag från informationsskyldigheten. Medlemsstaterna är skyldiga att ge den enskilde rätten att motsätta sig lagliga grunder att hans personuppgifter behandlas art. 15. Den enskilde skall vidare ha rätt att inte behöva utsättas för ett belastande administrativt eller privat beslut som grundas på en beskrivning av hans person som erhållits ADB art. 16. Bestämmelsen förbjuder inte genom

86 Vissa internationella överenskommelser SOU 199311 m.m.

att ADB används som beslutsstöd utan torde avsedd att vara motverka automatiska processer där utrymme saknas för mänskligt omdöme. Det föreskrivs vidare ett omfattande anmälningsförfarande till en datatillsynsmyndighet vad helt eller delvis autoavser matisk behandling personuppgifter. av

Skydd for personuppgifter som används

för

socialförsäkringsändamål

Inom Europarådet har tagits fram rekommendationer om dataskydd inom olika sektorer, bl.a. rekommendationen den 23 januari 1986 om skydd för personuppgifter används som för socialförsäkringsändamål. Sverige har utan reservation åtagit sig att följa rekommendationen. Rekommendationen är tillämplig på personuppgifter som används för socialförsäkringsändamål inom såväl den offentliga som den enskilda sektorn när sådana uppgifter förs med hjälp av automatisk databehandling. Uttrycket socialförsäkringsändamål omfattar alla de uppgifter som socialförsäkringsinstitutioner fullgör vad gäller olika former understöd, av t.ex. sjuk- och havandeskapspenning, pensioner, arbetslöshetsersättning och familjeunderstöd. Enligt rekommendationen skall respekten för den enskildes personliga integritet garanteras vid insamling, lagring, användning, överföring och bevarande av personuppgifter. Lämpliga åtgärder för kontroll som är tillräckliga för att garantera skyddet för uppgifterna skall vidtas inom varje socialförsäkringsinstitution. Insamling och lagring av personuppgifter skall begränsas till sådant som är nödvändigt för socialförsäkringsinstitutionema för att fullfölja deras uppgifter. Insamling och lagring av känsliga uppgifter får ske endast inom de gränser som fastställts inhemsk lag. Insamling och av lagring får inte ske av uppgifter om någons ras, politiska uppfattning, religiösa tro eller övertygelse, om det inte är absolut nödvändigt för att administrera särskild förmån. en Om möjligt skall personuppgifterna lämnas till socialförsäkringsinstitutionema av den berörde själv. Institutionema får konsultera andra källor, det föreskrivs i inhemsk om lag. Känsliga personuppgifter får emellertid hämtas från andra källor endast med informerat och uttryckligt samtycke av den

SOU 1993 l 1 Vissa internationella överenskommelser 87 m.m.

berörde eller i enlighet med garantier fastställda i inhemsk lag. Alla skall i princip ha rätt att erhålla och uppgifter om sig själv rättade. Den nationella lagstiftningen får dock innehålla begränsningar denna rättighet när det gäller mediav cinska uppgifter, vetenskaplig forskning och statistikframställning.

SOU 199311

6 Datalagstiftning

6.1 Allmänt Den grundläggande bestämmelsen om skyddet för den enskildes personliga integritet ñnns i l kap. 2 § tredje stycket regeringsformen. Där föreskrivs att det allmänna skall värna den enskildes privatliv och familjeliv. Enligt 2 kap. 3 § andra stycket regeringsformen skall varje medborgare i den utsträckning som närmare anges i lag skyddas mot att hans personliga integritet kränks genom att uppgifter om honom registreras med hjälp av automatisk databehandling ADB. Detta innebär att det skall finnas en datalagstiftning till skydd för den personliga integriteten i samband med automatisk databehandling och att den närmare omfattningen av det skyddet får regleras i vanlig lag. Enligt 2 kap. 20§ första stycket 2 regeringsformen likställs utlänningar med svenska medborgare i fråga om detta skydd. Av generell betydelse integritetsskyddsomrâdet är föreskriftema i brottsbalken och sekretesslagen 1980 100. Särskilt betydelsefulla i förevarande sammanhang är de bestämmelser till skydd för den personliga integriteten finns i som datalagen 1973289. I datalagen finns bestämmelser syftar till att skydda den som enskilde mot sådant otillbörligt intrång i den personliga integriteten som kan bli följden av dataregistrering av personuppgifter hos det allmänna eller hos enskilda. Med personregister i datalagen avses register, förteckning eller andra anteckningar som förs med hjälp av ADB och som innehåller personuppgift som kan hänföras till den som avses med uppgiften. En person identifieras i första hand genom att personuppgiften eller den särskilda identitetsuppgiften innehåller namn eller personnummer. Enligt förarbetena till datalagen krävs emellertid inte att ett register innehåller identitetsen

90 Datalagstijitning SOU 1993 11

uppgift är entydig eller unik eller mera allmänt bekant som för att registret skall anses som ett personregister i lagens mening. Även det år möjligt endast för den invigde att om förstå vilken som avses, omfattas registret av lagens person bestämmelser. Ett register där alla identitetsuppgifter har ersatts med löpande nummer, kodbeteckningar e.d. hänförs till kategorin personregister, om man antingen manuellt eller maskinellt kan översätta siffer- eller kodbeteckningarna. För att inrätta och föra särskilt integritetskänsliga personregister innehåller uppgifter om enskilda personer krävs som normalt tillstånd Datainspektionen. Kravet tillstånd av gäller dock inte personregister som inrättas genom beslut av riksdagen eller regeringen, s.k. statsmaktsregister. I sådana fall skall yttrande från Datainspektionen inhämtas innan beslutet fattas. Datainspektionen skall vid sin tillståndprövning beakta integritetsintressena 3 § och har möjlighet att meddela föreskrifter ändamålet med registret och om inhämtande och om utlämnande uppgifter 5 och 6 §§. Denna rått att meddela av föreskrifter gäller även beträffande statsmaktsregister i den mån riksdagen eller regeringen inte har beslutat sådana bestämmelser. Av förarbetena till datalagen framgår att frågan huruvida ett personregister kan medföra otillbörligt integritetsintrång bedöms efter likartade grunder, oavsett om registret inrättas efter tillstånd av Datainspektionen eller efter beslut av statsmakterna. Datainspektionen bör därför, när den skall yttra sig över ett tilltänkt statsmaktsregister, så långt möjligt anlägga samma synpunkter som vid en tillståndsprövning prop. 197333 s. 120 och 11 § dataförordningen 1982480. Frågan om ett eller flera register skall anses föreligga berörs också något i förarbetena till datalagen. Där sägs att det ofta torde vara lämpligt att betrakta hela system med datafiler och därtill hörande härlednings- och bearbetningsprogram som ett enda personregister. En förutsättning härför bör dock vara att systemet tekniskt och administrativt fungerar att det är naturligt att uppfatta det som en enhet a. prop. s. 119. Ett personregister kan vara organiserat så att uppgifterna i själva databasen också förekommer i ett eller flera register som förs för tekniska ändamål. Dessa register kan också innehålla uppgifter som saknas i databasen. Som exempel på

SOU 1993 11 Datalagsttñning 91

sådana register kan nämnas s.k. loggregister och back-upregister. I loggregister kan förekomma uppgifter om vilka uttag och förändringar som har gjorts i databasen och

vem

som har gjort dem. Ett back-up-register är säkerhetskopia

en

av databasens innehåll vid en viss tidpunkt. Loggregister och back-up-register betraktas som delar av personregistret prop. l97879109 34-35.

s.

Datalagens definition av personregister kan synas inbegripa all ADB-hantering av identifierbara personuppgifter, alltså även datoriserad ordbehandling av löpande text t.ex.

som

innehåller Av förarbetena till datalagen

personnamn. framgår emellertid att syftet med ADB-hanteringen är betydelse i

av

detta sammanhang. Departementschefen anförde följande i

denna del prop. 197333 118.

s.

För att ett register skall anses föreligga måste det emellertid direkt eller indirekt vara fråga om behandling från informationssynpunkt faktiska av uppgifter. Ett ADB-register kan således inte upprättat bara anses genom att löpande text lagras i ett datamedium, exempelvis för att sättning skall kunna ske med hjälp av ADB-teknik. Uppenbarligen faller på grund härav åtskillig databehandling olika slags litteratur, främst skönlitteratur, av utanför datalagens tillståndssystem. Först i den mån databehandlingen tar sikte på faktiska uppgifter i den litterära framställningen såsom för upprättande av innehållsregister eller liknande föreligger ett register i datalagens mening. Vidare bör ett register anses föreligga, de lagrade om uppgifterna skall användas för att framställa exempelvis telefonkatalog, en ett adressregister eller en taxeringskalender. Den närmare gränsdragningen när det gäller att bestämma registerbegreppets innebörd får göras i praxis.

Sedan detta uttalande gjordes har det blivit vanligt

att man

inom olika förvaltningar använder kontorsinformationssystem med funktioner som ordbehandling, elektronisk post, arkivhantering, s.k. fria textsökningssystem m.m. Denna utveckling har gjort det svårare att tillämpa datalagens personregisterbegrepp. Som anförs i proposition 1990916O om offentlighet, integritet och ADB faller denna fråga inom för

ramen

datalagsutredningens översyn av datalagen dir. 198926. Enligt propositionen får -i avvaktan på resultatet av den ut-

redningen frågan om ett kontorsinformationssystem är att

-

anse som ett personregister enligt datalagen eller inte bedömas från fall till fall efter datalagens nuvarande definition s. 39. Datalagsutredningen beskrivs närmare i nästa avsnitt. Inom den offentliga sektorn är vissa större personregister

92 Datalagstiñning SOU 199311

med integritetskänsligt innehåll författningsreglerade i större eller mindre mån. Som exempel kan nämnas lagen 1963 197 om allmänt lqiminalregister, lagen 1965 94 om polisregister, polisregisterkungörelsen 196938, skatteregisterlagen 1980343, skatteregisterförordningen 1980556, utsökningsregisterlagen 1986617, utsökningsregisterförordningen 1986678, förordningen 1986104 om registerföring vid allmänna domstolar med hjälp av automatisk databehandling, tullregisterlagen 1990137, lagen 19901536 folkbokom föringsregister, lagen 1991876 om register för betalningsföreliggande och handräckning och förordningen 1992 1027 om register för strafföreläggande, föreläggande av ordningsbot, m.m.

l Datalagsutredningen

Datalagsutredningen Ju 19892, som har till uppgift att göra en översyn av datalagen 1973289 hari ett första betänkande SOU 199061 Skärpt tillsyn huvuddrag i en reformerad datalag redovisat vissa principiella utgångspunkter för en framtida datalag. Utredningen föreslår bl.a. att det nuvarande tillståndsförfarandet slopas och att Datainspektionen ges möjlighet att meddela bransch- eller sektorsföreskrifter som komplettering till de grundläggande bestämmelserna i datalagen. En viss anmälningsplikt skall dock finnas. I en andra etapp i arbetet, som redovisas i betänkandet SOU 199121 Personregistrering inom arbetslivs-, forsknings- och massmedieområdena, har utredningen behandlat frågor som rör personregistrering inom forskning och statistik, massmedier och arbetslivet. Utredningen redovisar de rekommendationer från Europarådet som finns området och föreslår, när det gäller forskning och statistik, att informerat samtycke skall utgöra grunden för att registrering skall ske. För arbetslivets del anser utredningen bl.a. att det är nödvändigt med särskilda bestämmelser i lag som tillvaratar den anställdes intresse när det gäller inrättande av personregister, utlämnande av uppgifter och den enskildes insyn. Vad avser massmedieområdet konstaterar utredningen att datalagen bör förtydligas för att ange att de grundlagsskyddade bestämmelserna inom yttrandefrihetsområdena skall tilllämpas framför datalagstiftningen vid konflikt dem emelen

SOU 199311 Datalagstifining 93

lan. I detta andra betänkande redogörs vidare för de förslag till EG-direktiv föreligger på dataskyddsområdet. Dessa som förslag får betydelse vid en eventuell anslutning av Sverige till EG. Slutligen behandlas i betänkandet behovet samordav ning inom integritetsskyddsområdet, liksom vissa gallringsfrågor. I ett tredje betänkande SOU 199162 Vissa särskilda frågor beträffande integritetsskydd på ADB-området behandlar utredningen definitionen av begreppen personregister och registeransvarighet. Utredningens slutbetänkande SOU 1993 10 En ny datalag överlämnades den 26 februari 1993.

Registeransvar

6.2.1 Datalagen

I datalagen finns föreskrifter skyldigheter för den om som är ansvarig för ett personregister. Den ansvarige skall iaktta att hanteringen av registret inte leder till otillbörligt integritetsintrång. Därvid skall särskilt iakttas att registret förs för ett bestämt ändamål, att inte andra uppgifter registreras än står i överensstämmelse med som registrets ändamål, att uppgifter inte utan medgivande av den registrerade, av myndigheter försäljs annat än i enlighet med lag, förordning eller särskilt beslut regeringen, av att uppgifter inte samlas in, lämnas ut eller används annat än i överensstämmelse med registrets ändamål eller vad som gäller enligt lag eller annan författning eller i enlighet med den registrerades medgivande samt att uppgifterna i registret skyddas mot oavsiktlig eller otillåten förstörelse eller otillåten mot ändring eller spridning 7 §. Hos den registeransvarige skall det vidare finnas en förteckning över de personregister som han är ansvarig för 7 a §. Den ansvarige skall normalt rätta personuppgift en som är oriktig eller missvisande 8 §, komplettera en uppgift som är ofullständig 9 §, på begäran snarast lämna den registrerade besked om de uppgifter finns honom i som om registret 10 § och förstöra de uppgifter i registret inte som längre är nödvändiga med hänsyn till registrets ändamål 12 §- Med registeransvarig enligt l § avses datalagen den för vars

94 Datalagstifining SOU 199311

verksamhet personregistret förs, om han förfogar över registret. Detta innebär att servicebyråer och andra som helt osjälvständigt sysslar med bearbetningar ett register utesluts från av Detsamma gäller enligt förarbetena till datalagen de ansvar. använder sig av registret utan att kunna bestämma över som dess innehåll prop. 197333 s. 19 Enligt förarbetena skall man anses förfoga över ett register i den mån man har befogenhet och möjlighet att överföra registret till läsbar form a. prop. s. 76, 119. Departementschefen anförde nämligen att begreppet förfogande borde samma innebörd som de ges samtidigt med datalagen föreslagna bestämmelserna i 2 kap. 2 § tredje stycket och 9 § första stycket tryckfrihetsförordningen. Dessa bestämmelser avsågs närmast att göra tryckfrihetsförordningens bestämmelser om allmänna handlingar tillämpliga också ADB-upptagningar. Som huvudregel skulle gälla upptagning är allmän när den förvaras hos att en myndigheten. Detta var emellertid inte tillräckligt. Departementschefen pekade att det förekom att databehandling utfördes för myndigheters räkning vid privata företag eller vid organisationer inte är att betrakta som myndigheter. som Sådana upptagningar borde givetvis inte vara undandragna offentligheten. Han förordade därför att huvudregeln kompletterades med en bestämmelse av innebörd att upptagning skall förvarad hos myndighet och därmed betraktas som anses en allmän även i fall då den har kommit in till eller upprättats hos annan än myndighet, under förutsättning att myndighet förfogar över upptagningen. Bestämmelsen fördes in som ett tredje stycke i 2 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen. Frågan i vad mån myndighet förfogar över upptagning finns en en som hos ett privat företag e.d. fick enligt departementschefen med ledning de avtal hade träffats. För att en avgöras av som myndighet skall förfoga över ADB-upptagning borde anses en det enligt departementschefen normalt förutsättas att myndigheten hade rätt att föra över upptagningen till visuellt läsbar form. Det kan här nämnas att bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen när ADB-upptagning skall anses vara förvarad om en sedermera har ändrats. I 1976 års ändringar hos en myndighet i tryckfrihetsförordningen fördes bestämmelserna härom i 2 kap. från 2 § tredje stycket till 3 § andra stycket. Detta stycke har därefter ändrats år 1991 prop. l9909164, KUl rskr.

SOU 1993 l l Datalagstmning 95

160, 199l92KU2, rskr. 3. Enligt styckets lydelse nya innebär bestämmelserna att upptagning skall förvarad anses hos myndighet, upptagningen är tillgänglig för om myndigheten med tekniskt hjälpmedel som myndigheten själv utnyttjar för överföring i sådan form att den kan läsas, avlyssnas eller annat sätt uppfattas. Detta gäller dock upptagning som ingår i ett personregister, om myndigheten enligt lag eller förordning eller beslut, grundar sig på lag, genom som saknar befogenhet att göra överföringen. Med personregister förstås register, förteckning eller andra anteckningar som innehåller uppgift enskild och kan som avser person som hänföras till denne.

6.2.2 Europarådets konvention om skydd för enskilda vid automatisk databehandling av

personuppgifter

Enligt Europarådets konvention om skydd för enskilda vid automatisk databehandling 2

av personuppgifter art. d knyts

registeransvaret till den som i enlighet med inhemsk lag är behörig att besluta om ändamålet med dataregistret, vilka slags uppgifter som skall lagras i registret och vilka operationer som skall utföras med uppgifterna.

6.2.3 Förslaget till EG-direktiv för

angående skydd enskilda vid behandling av personuppgifter

I det förslag till EG-direktiv angående skydd för enskilda vid behandling av personuppgifter som EG-kommissionen överlämnade till Ministerrådet i oktober 1992 finns bestämmelen se om vem som är ansvarig i artikel 2.d. För behandling av personuppgifter är den ansvarig som behandlar eller låter behandla uppgifterna och bestämmer ändamålet med besom handlingen, vilka personuppgifter som skall behandlas, hur de skall behandlas och vilka utomstående skall som tillgång till dem. Förslaget till direktiv innehåller flera föreskrifter som ålägger medlemsstaterna att garantera de registrerades rättigheter. Dessa rättigheter är i många avseenden spegelbilder den registeransvariges av skyldigheter enligt datalagen,

96 Datalagstiflnirzg SOU 199311

t.ex. skyldigheten att rätta felaktiga eller missvisande uppgiftoch att informera om innehållet i registret. er

6.2.4 Datalagsutredningen

Som nämnts i avsnitt 6.1.1 har Datalagsutredningen nyligen lagt fram sitt slutbetänkande. I sina överväganden rörande registeransvarighetsbegreppet persondataansvarighetsbegreppet enligt utredningens terminologi anför utredningen att det förefaller som om den nuvarande avgränsningen, med krav förfogande vållar tillfrämst inom den offentliga sektorn. På lämpningssvårigheter den privata sidan är det enligt utredningen naturligare att koppla ansvaret till den juridiska eller fysiska person som på ett eller annat sätt har beslutanderätten eller den operativa kontrollen över persondatamängden. På den offentliga sidan, där staten och kommunerna har ett övergripande civilrättsligt verksamheten bedrivs mer eller mindre självansvar men av ständiga myndigheter, är bilden enligt utredningen mer komplicerad. Utredningen konstaterar att myndighetsbegreppets tolkning vad rätten till offentliga handlingar i praxis synes ha avser kommit att styra avgränsningen. Genom att persondataansvarighets- och myndighetsbegreppen har likstållts har numera emellertid vissa fördelar uppnåtts. Den persondatamängd som förekommer och används inom myndigets område är ocken så enligt utredningen myndighetens ansvar som sådan, oberoende hur den operativa kontrollen i myndigheten är ordav nad. Utredningen föreslår att persondataansvaret skall läggas på den som bestämmer ändamålet med behandlingen av personuppgifterna, vilka personuppgifter som skall behandlas och hur de skall behandlas. Enligt utredningen medför detta att en uppdelning ansvaret inte kommer att ske samma sätt av som enligt gällande ordning. I stället kommer det mera entydigt att framgå är ansvarig för viss behandling. vem som Förslaget vidare innebära att ansvaret för personuppanges den har möjlighet faktiskt gifternas riktighet läggs som att påverka innehållet.

SOU 1993 l 1 Datalagstijining 97

6.2.5 Hur frågan om registeransvar har lösts i några registerförfattningar

På senare tid har frågan om registeransvar i några stora offentliga register varit föremål för överväganden, nämligen tullregistret, registren för betalningsföreläggande och handtäckning samt registren för strafföreläggande, föreläggande ordningsbot, Registren utgör stöd för handläggningav m.m. av en stor mängd ärenden och rör myndigheter på såväl en central som regional nivå i vissa fall också på lokal nivå. - I det följande lämnas en kort redovisning av hur registeransvarsfrågoma har lösts i dessa fall.

Tullregistret Enligt förordningen 1984988 med instruktion för Tullverket omfattar Tullverket Generaltullstyrelsen samt en regional och lokal organisation 1 §. Ett datasystem för hantering av olika typer av tullklareringsärenden tas successivt i drift inom Tullverket. En bestämmelse om tulldatasystemet finns i 3 a§ tullagen 19871065. Datasystemet tar över en stor del av den hantering av tullhandlingar tidigare utfördes manuellt. Importörer och som exportörer kan med särskilt tillstånd få lämna de uppgifter som behövs för klareringen med hjälp av ett elektroniskt förfarande i stället för papper 12 a §. Uppgifter som lämnas papper kommer att matas in i datasystemet av en tulltjänsteman. I datasystemet bearbetas de uppgifter som har lämnats. De olika delsystemen i tulldatasystemet skall administrativt fungera som ett enda register. Uppgifterna i systemet kommer att i allt väsentligt ha ett sådant sakligt och logiskt samband att tulldatasystemet även i datalagen anses innehålla ett enda register. Registret kommer att innehålla en stor mängd uppgifter och beröra samtliga tullmyndigheter. Registret skall även betjäna andra myndigheter med uppgifter, och det skall förses med uppgifter från andra myndigheter. De flesta uppgifter avser juridiska personer, men det kommer även att finnas uppgifter avseende fysiska personer i registret. Registret är därför i sin helhet ett personregister. Uppgifter i registret som avser fysiska personer kan vara integritetskänslig natur, som kan spridas i en inte av

98 Datalagstiflning SOU 1993 ll

obetydlig omfattning. Av denna anledning och grund av registrets betydelse i övrigt har riksdagen reglerat registret i särskild lag, tullregisterlagen prop. l9899040, SkU 19, en rskr. 188, SFS 1990 137. Kommunikationen mellan näringsidkare och tulldatasystemet förutsätts via en mottagningsfunktion. Regeringen eller den myndighet regeringen som bestämmer får enligt 9 § tullregisterlagen överlämna till en juridisk person att förmedla uppgifter i elektroniska dokument till och från tullregistret. Till en början reglerades registeransvaret inte särskilt i tullregisterlagen, trots att Datainspektionen förordat en sådan reglering. I ett remissyttrande över det utredningsförslag som låg till grund för förslaget till tullregisterlag uttalade Datainspektionen att frågan om vem som i varje särskilt fall är registeransvarig eller delregisteransvarig normalt borde utredas med utgångspunkt från definitionen registeransvarig i datalagen. Endast om lagstiftaren önskade frångå datalagens lösning på ansvarighetsfrågan borde denna enligt inspektionen regleras i en specialförfattning. Den lösning som fanns i utredningsförslaget, nämligen att Generaltullstyrelsen och tullmyndighetema skulle vara registeransvariga, torde enligt Datainspektionen följa redan av datalagen. Inspektionen uttalade vidare att datalagens reglering registeransvarighetsav frågorna många gånger bereder tillämpningssvårigheter. Enligt inspektionen var det inte alldeles självklart att mottagningsfunktionen och de enskilda exportörema eller importörema inte vara att anse som registeransvariga, Inspektionen menade vidare man borde beakta risken för att en framtida teknisk förändring i tulldatasystemet skulle medföra att frågan om registeransvarets fördelning fick ett annat svar än som från början avsetts. Om man avsåg att endast Generaltullstyrelsen och tullmyndighetema skulle vara registeransvariga, borde detta enligt inspektionen därför regleras i tullregisterlagen. I sitt yttrande enligt 2 a § datalagen över förslag till tullregisterlag m.m. vidhöll inspektionen denna uppfattning. Enligt departementschefen borde registeransvaret för tullregistret vara fördelat på det sätt som följer datalagens av bestämmelser. Han konstaterade att utredningens förslag i denna del helt byggde på en tolkning innebörden i dessa av bestämmelser och fann att det därför inte var nödvändigt att reglera frågan även i tullregisterlagen a. 1989904O prop.

SOU 1993 l l Datalagstijining 99

s. 22. I proposition 19909175 om importrutiner i ett datoriserat tullförfarande, m.m. konstaterade emellertid föredragande

E statsrådet att det i det fortsatta arbetet med tulldatasystemet

i hade framkommit att andra än tullmyndighet skulle bli ansvariga för tullregistret i vissa fall och att frågan därför måste särskilt i tullregisterlagen a. 36. På grund regleras prop. s. härav infördes i tullregisterlagen bestämmelser om registerani paragraf, 2 som utformades sätt Datainsvar en ny a spektionen hade föreslagit. Enligt den paragrafen är Generaltullstyrelsen registeransvarig för tullregistret. Vidare föreskrivs att andra tullmyndigheter är registeransvariga när det gäller uppgifter i tullärenden som handläggs hos myndigheten.

Registren för betalningsföreläggande och handräckning

I förordningen 1988784 med instruktion för exekutionsväsendet med exekutionsväsendet Riksskatteverket och avses kronofogdemyndighetema 1 kap. 1 §. Enligt förordningen är Riksskatteverket chefsmyndighet inom exekutionsväsendet med övergripande ledning av och ansvar för verksamheten. Vidare föreskrivs att Riksskatteverket är central förvaltningsmyndighet för frågor om verkställighet enligt utsökningsbalken och andra författningar 2 kap. 1 §. I varje län finns en kronofogdemyndighet 3 kap. 5 §. Kronofogdemyndigheten är regional myndighet för frågor om verkställighet enligt utsökningsbalken och andra författningar 3 kap. 1 §. I maj 1990 beslutade riksdagen om genomgripande förändringar den summariska processen, dvs. handläggningen av av mälomlagsökning,betalningsföreläggandeoch handräckning. Reglerna den summariska processen samlades härigenom om i en enda lag, lagen 1990746 om betalningsföreläggande och handräckning. Lagen trädde i kraft den l januari 1992

se

SFS 1991877. Reformen innebär att den summariska proflyttas frän tingsrättema till kronofogdemyndighetema cessen och att handläggningen blir enklare och mera enhetlig än tidigare. En viktig nyhet är att ansökningar skall kunna göras med hjälp ADB-medium. Regeringen eller den myndighet av regeringen bestämmer får nämligen föreskriva undantag som från huvudregeln att ansökan i den summariska processen 3

i skall vara skriftlig 9 § andra meningen. Enligt förordningen

100 Datalagstiñning SOU 199311

1991 1339 om betalningsföreläggande och handräckning får ett sådant undantag medges av Riksskatteverket 6 §, och undantaget får innebära tillstånd att göra ansökan medium för automatisk databehandling 7 §. Riksdagen har vidare beslutat om följdlagstiftning med anledning av den nya summariska processen prop. 19909l126, LU34, rskr. 332. Så har registerfrågoma beträffande handläggningen målen i den summariska av nya processen reglerats i en särskild lag, lagen 1991876 om register för betalningsföreläggande och handräckning. Lagen trädde i kraft den 1 januari 1992 SFS 1991878. Enligt

se

lagen skall för handläggning hos kronofogdemyndighetema av mål enligt lagen om betalningsföreläggande och handräckning med hjälp av automatisk databehandling föras ett register för varje kronofogdemyndighet, dvs. 24 register. Registret får användas även för tillsyn, planering och uppföljning verkav

samheten samt för framställning av statistik l §. Registret

får i huvudsak innehålla grundläggande uppgifter parterna, om uppgifter om yrkanden i målet och grunderna för dessa, uppgifter om utslag och beslut i målen etc. 3-7 §§. Iden proposition prop. 199091 126 ligger till grund som för registerlagen gjordes vissa överväganden rörande registeransvaret. Där anförs att det i ett system där varje kronofogdemyndighet har sitt eget register för den summariska processen till en början är självklart att varje kronofogdemyndighet skall ha förfoganderätt och registeransvar i datalagens mening för sitt register. Frågan om Riksskatteverkets befattning med registren i den summariska processen och med målen i övrigt bör föranleda att även Riksskatteverket tilläggs ett registeransvar för kronofogdemyndighetemas register måste enligt propositionen bedömas mot bakgrund av vilka uppgifter Riksskatteverket skall ha i det nya systemet. Avsevärda rationaliseringsvinster kan uppnås, om Riksskatteverket lämnar kronofogdemyndighetema service inom ramen för ADB-systemet i olika moment i målens handläggning, dels vid mottagandet mål via ADB-medium, dels i samband av med olika beslut som kronofogdemyndighetema fattar vid handläggningen av målen, dels vid gallring av målen. I propositionen anförs att det bl.a. av tekniska skäl är mest ändamålsenligt att ansökningar på ADB-medium lämnas centralt

SOU 1993 11 Datalagstzjfining 101

till Riksskatteverket för vidare befordran till kronofogdemyndighetemas register. Genom att Riksskatteverket tillför registren nya mål påverkar Riksskatteverket enligt propositionen innehållet i registret. Riksskatteverket skall i samband med mottagandet av ansökningarna före överföringen till kronofogdemyndighetemas register göra dels en maskinell kontroll av att det mottagna materialet är möjligt att överföra, dels lämna förslag till diarienummer hos myndigheten. När det gäller Riksskatteverkets befattning i övrigt med målen i den summariska processen kan man enligt propositionen förutse att stora rationaliseringsvinster kan uppnås, om förelägganden och utslag beslutas hos kronofogdemyndighetema kan framsom ställas och expedieras centralt genom medverkan av Riksskatteverket. Denna befattning med målen kräver att Riksskatteverket får tillföra registren bekräftelser på att de av kronofogdemyndighetema beställda åtgärderna har utförts. Den befattning med målen i den summariska processen, som Riksskatteverket sålunda bör ha, medför enligt propositionen att Riksskatteverket på olika sätt och i olika skeenden av handläggningen kommer att kunna påverka innehållet i kronofogdemyndighetemas register, utan att man rubbar det grundläggande förhållandet att själva handläggningen av målen sker hos myndigheterna själva. Det anförs att starka effektivitetsskäl talar för att denna ordning genomförs och att det med hänsyn till den förfoganderätt över registren som Riksskatteverkets befattning innebär är nödvändigt att tillägga Riksskatteverket ett registeransvar i datalagens mening för kronofogdemyndighetemas register. Av nu nämnda skäl föreslogs en bestämmelse om gemensamt registeransvar för Riksskatteverket och kronofogdemyndigheten. Enligt 2 § lagen om register för betalningsföreläggande och handräckning är varje kronofogdemyndighet registeransvarig för sitt register och Riksskatteverket registeransvarigt för alla registren. I förordningen om betalning sföreläggande och handräckning finns bestämmelser om Riksskatteverkets befattning med målen. Ansökningar på medium för automatisk databehandling ges in till Riksskatteverket, som vidarebefordrar uppgifterna i dem till de register som kronofogdemyndighetema för 8 §. Om kronofogdemyndigheten har beslutat om föreläggande,

102 Datalagstifining SOU 199311

utslag, gallring eller någon annan åtgärd i ett mål, får Riksskatteverket verkställa åtgärden 14 §.

Register för strafföreläggande, föreläggande av ordningsbot, m.m. Bestämmelser om åklagare finns i 7 kap. rättegångsbalken. Allmänna åklagare är Riksäklagaren, statsåklagare samt distriktsåklagare. Hos allmän åklagare får också finnas biträdande åklagare 1 §. Riksåklagaren är under regeringen högste åklagare och har i denna egenskap ansvaret för och ledningen av åklagarväsendet i riket. Under Riksäklagaren har statsåklagarna, envar inom sitt verksamhetsområde, ansvaret för och ledningen av åklagarväsendet i riket 2 §. Bestämmelser om polisverksamheten finns i polislagen 1984387. Rikspolisstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för polisväsendet och har tillsyn över detta 7 §. Länsstyrelsen är länets högsta polisorgan. Den ansvarar för polisverksamheten i länet och har tillsyn över den verksamhet som bedrivs av polismyndighetema i länet 6 §. Lånen är indelade i polisdistrikt. I varje polisdistrikt finns polismyndighet en som ansvarar för polisverksamheten inom distriktet 4 §. I förordningen 1992 1027 om register för strafföreläggande, föreläggande av ordningsbot, m.m. föreskrivs att det med hjälp av automatisk databehandling skall föras olika register över strafföreläggande och föreläggande av ordningsbot 1 §. Regleringen omfattar såväl lokala som centrala register. Vid varje lokal åklagarmyndighet skall det sålunda föras ett register över strafföreläggande 2 §. Riksåklagaren är registeransvarig för samtliga register medan den lokala åldagarmyndigheten är registeransvarig för sitt register 9 §. För hela landet skall det vidare föras ett register över alla strafförelägganden som har utfärdats inom åklagarväsendet 4 §. Riksåklagaren är registeransvarig för detta register medan den lokala åklagarmyndigheten är ansvarig för uppgifter i ärenden som handläggs hos myndigheten 9 §. En motsvarande ordning i fråga om registerföring och registeransvar gäller för straffförelägganden som utfärdas inom tullväsendet 3, 5 och 9 §§. För hela landet skall det föras ett register över förelägganden ordningsbot 6 §. Även här är registeransvaret delat. av Rikspolisstyrelsen är registeransvarig. Polismyndigheter och

SOU 199311 Datalagstifining 103 lokala tullmyndigheter är registeransvariga för uppgifter i ärenden som handläggs hos resp. myndighet 9 §.

SOU 199311

7 Arkiv och

gallringsbestämmelser

7.1 Allmänna arkivbestämmelser Grunden för det offentliga arkivväsendet är principen om alla medborgares rätt att ta del av allmänna handlingar. Grundläggande regler om offentliga arkiv har tagits in i arkivlagen 1990782, som trädde i kraft den 1 juli 1991 prop. 19899072, KrU29, rskr. 307. Lagen omfattar arkiv hos såväl statliga som kommunala myndigheter och innehåller bestämmelser om vad som ingår i en myndighets arkiv, vård av arkiv och gallring av arkiv. De bestämmelser gäller som för statliga arkiv gäller också för arkiv hos allmänna försäkringskassor. Ett myndighetsarkiv bildas enligt arkivlagen av de allmänna handlingarna från myndighetens verksamhet och sådana hand-

lingar som avses i 2 kap. 9 § tryckfrihetsförordningen vissa

minnesanteckningar och utkast eller koncept och som myndigheten beslutar skall tas om hand för arkivering. Som allmän handling räknas även upptagning ADB-medium jfr avsnitt 4.2. Enligt arkivlagen får allmänna handlingar gallras men detta skall alltid ske med beaktande att arkiven utgör del av en av det nationella kulturarvet och sådant sätt att det återstående arkivmaterialet tillgodoser rätten att ta del av allmänna handlingar, rättskipningens och förvaltningens behov av information samt forskningens behov. Undantag från huvudregeln om gallring görs för de fall att det i annan lag eller i förordning finns avvikande regler om gallring. Arkivlagens bestämmelser gäller dock framför bestämmelserna i 12 § datalagen 1973289 om gallring av personuppgifter. Saknas författningsföreskrifter om gallring beträffande s.k. statsmaktsregister, dvs. register som inrättas enligt beslut av riksdagen eller regeringen, och är registret sådant som avses i 2 a § första stycket andra meningen datalagen kan Datainspektionen be-

106 Arkiv- och gallringsbestämmelser SOU 199311

sluta om sådana föreskrifter som därvid kommer att gälla före arkivlagen. Huvudprincipen enligt arkivlagen är således att allmänna handlingar skall bevaras. I författningar som reglerar olika integritetskänsliga register föreskrivs däremot i regel att materialet skall förstöras efter en viss tid, om det inte finns direkta föreskrifter om bevarande. Beträffande denna omvända prin-

cip anfördes i proposition 19899072 s. 50 ft att den är

rimlig med hänsyn till de integritetsaspekter som kan föreligga på de särskilda registerlagarnas områden. Vidare anfördes att undantag från gallringsskyldigheten som förestavas av hänsyn till insynsaspekten, myndigheternas informationsbehov och rättssäkerhetsaspekter som regel bör tas in direkt i den särskilda registerlagen. När det däremot gäller konkreta avgöranden av vilka handlingar som bör bevaras med hänsyn till forskningens behov bör detta i princip överlåtas på fackkunnigt folk inom arkivmyndighetema. I propositionen angavs att beträffande statliga myndigheters arkiv borde i lag slås fast att, utöver de undantag från gallringsplikten som anges direkt i lagen, ytterligare undantag får föreskrivas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Dessa bemyndiganden fick enligt propositionen förutsättas bli använda enbart för att bevara material med hänsyn till forskningens behov och då främst ett representativt urval av material. I propositionen redovisades två urvalssystem, intensivdataområden resp. datumurval, som tillgodosåg olika typer av forskningsbehov. Beträffande datumurval anfördes att sådant hade diskuterats när det gällde personuppgifter där det är väsentligt att hela landet är representerat i underlaget, men där det bedöms som ekonomiskt orealistiskt att spara hela materialet. Det mesta talade för ett urval som svarar mot ungefär 10 % av materialet, dvs. tre födelsedagar per månad. Urval enligt intensivdataområdesmodellen innebär att materialet från vissa områden, s.k. intensivdataområden, sparas fullständigt, medan det gallras i landet i övrigt. Som intensivdataområden kan väljas län och kommuner som i kombination kan antas ge en någorlunda representativ bild av landet. I propositionen angavs att uppfattningarna om vilken kombination som behövs går isär, men att som exempel hade nämnts tre-fyra län av skilda karaktärer jämte ett storstadsområde. Datumurvalen syftar enligt propositionen i första hand till att

SOU 1993 ll Arkiv- och gallringsbestämmelser 107

möjliggöra longitudinella studier av en population som är representativ för hela landet. Material från ett intensivdataområde kan inte sägas vara representativt i samma mening, utan ger underlag för att i första hand kombinera information från olika samhällssektorer. Det kan gälla såväl individrelaterade data som andra typer av uppgifter. Urvalsprincipema torde kunna tillämpas på arkiv där det huvudsakliga intresset informationen knyter sig till de kvantitativa förhållanden av som kan utläsas av de samlade arkiven men där dokumentationen av det individuella ärendet i sig är av underordnat intresse. Enligt propositionen kan försäkringskassomas sjukfallshandlingar vara exempel arkiv med en i hög grad standardiserad och rutinartad information. Sådana arkiv kan knappast gallras på ett meningsfullt sätt enligt traditionella metoder medan däremot urvalen kan ge den adekvata dokumentationen om verksamheterna bakom arkiven.

7.2 Nuvarande för

gallringsbestämmelser socialförsäkrings- och bidragsärenden

Riksarkivet har den 6 november 1984 meddelat beslut om gallring av handlingar och upptagningar för ADB inom system för allmänna barnbidrag, flerbamstillägg, bidragsförskott och krav av underhällsbidrag vid Riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassoma. I beslutet anges vilka handlingar inom bidragsomrádet som får gallras och när det skall ske. Vad gäller akter avseende bidrag är gallringsfristen i vissa fall två år och i andra tio år. Som urval bevaras bidragsakter avseende personer födda dag 15 och 25 i varje månad. För s.k. dag-85-födda bidragsberättigade barn och underhållsskyldiga bosatta utomlands som saknar svenskt

personnummer undantas var tionde akt från utgallring.

Riksarkivet har den 7 november 1986 meddelat beslut om gallring av handlingar och upptagningar för ADB inom sjukförsäkringsområdet vid Riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassoma. Med ukförsäkringsområdetavsesidetta sammanhang ärenden om dagersättning. Enligt beslutet skall följande delar av det centrala registret som rör sjukförsäkringen undantas från gallring, nämligen statistikregister över inskrivna försäkrade t.o.m. år 1984, statistikregister över ukfall samt försäkrings- och historikposter i registret. Dessa

108 Arkiv- och gallringsbestämmelrer SOU 199311

delar registret skall den 31 december lagras sekventiellt av per årsvis magnetband. I övrigt utgallras registret enligt Datainspektionens föreskrifter. I beslutet anges även vilka handlingar inom sjukförsäkringsområdet som får gallras och när det skall ske. Vad gäller akter avseende dagersättning är gallringsfristen tio år. Riksarkivet har den 27 september 1988 meddelat beslut om gallring av handlingar och upptagningar för ADB inom pensions-, livränte- och utredningsområdet vid Riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassoma. 1 beslutet anges vilka handlingar inom dessa områden som får gallras och när det skall ske samt förutsättningar för bevarande av information på mikroñlm. Vad gäller akter avseende pension som inte mikroñlmats är gallringsfristen tio år efter pensionens upphörande. För Stockholms läns allmänna försäkringskassa gäller särskilda föreskrifter beträffande gallring av vissa pensions- och utredningsakter. Mikroñlmade pensionsakter utgallras tidigast tre månader efter det att mikroñlm och sökmedel sökdatabas kontrollerats och godkänts. Som urval bevaras akter som inte mikroñlmas. Riksarkivet har meddelat ett särskilt beslut 199l47 om gallring av handlingar och ADB-upptagningar inom yrkesskadeförsäkringsområdet vid Riksförsäkringsverket. I beslutet anges vilka handlingar som får gallras och när det skall ske. Enligt proposition 19899072 skall Riksarkivet ansvara för samordning mellan de olika offentliga huvudmännen avseende frågor som uppkommer i samband med urvalsgallring. Riksarkivet utarbetar för närvarande gallringsföreskrifter för de statliga myndigheterna och allmänna råd för de kommunala myndigheterna. Riksarkivet kommer vidare att närmare ta ställning till urvalsgallring och urvalsprinciper. En utredning hos Riksarkivet har utarbetat förslag till urvalsgallring och urvalsprinciper. Förslagen har remissbehandlats. I början av år 1993 avser Riksarkivet att fatta beslut om generella gallringsprinciper och urvalsgallring. Riksarkivet räknar med att gallringsbeslut beträffande sjukfalls- och utredningsakter men även andra handlingar hos försäkringskassoma kommer att kunna utarbetas under första halvåret 1993.

SOU 1993 ll 109

överväganden

8 och

förslag

8.1 Den nuvarande

registreringen av känsliga personuppgifter i ärenden på socialförsäkringsområdet forfattningsregleras

Vårt förslag All registrering känsliga personuppgifter av som behövs för den handläggning av ärenden om socialförsäkringsförmåner och andra förmåner som enligt lag eller annan författning ankommer på de allmänna försäkringskassorna och Riksförsäkringsverket skall regleras i författning. Denna reglering ersätter de tillstånd från Datainspektionen på vilka den nuvarande registreringen vilar. De register som regleringen avser kallas socialförsäkringsregister. Utanför lagregleringen faller register som inrättas särskilt för forskningsändamål eller för att framställa statistik. Också personregister som har inrättats med stöd av riksdagens beslut i annan lag faller utanför den lag vi föreslår.

Skälen för vårt förslag Hos Riksförsäkringsverket förs för närvarande ett 20-tal handläggningsregister. De används nästan uteslutande av de allmänna försäkringskassoma vid handläggning av ärenden om socialförsäkringsförmåner och liknande förmåner det allmänna för. Varje mänsom svarar niska i vårt land berörs i större eller mindre utsträckning av denna handläggning. Många människor, t.ex. de flesta av landets pensionärer, är helt beroende handläggningen för av sin försörjning. Sammantaget omsätter den väldiga belopp och har därför även stor betydelse för samhället. Mer behöver knappast sägas för att visa att handläggningen detta område måste vara effektiv och rättssäker. Rätt använd kan ADB-tekniken göra detta möjligt. ADB-tekniken innebär också stora kostnadsbesparingar. Till detta kommer att social-

110 Överväganden och förslag SOU 199311

försäkringssystemet i vårt land är uppbyggt ett sätt som faktiskt förutsätter ADB-stöd. Med hänsyn till den synnerligen stora mängd ärenden det är fråga om kan handläggningen nämligen inte baseras enbart på förfarandet skall papper, om uppfylla elementära krav på rättssäkerhet och snabbhet. Man torde utan vidare kunna utgå från att systemet aldrig hade kunnat byggas upp det sätt som skett om inte lagstiftaren hade kunnat förlita sig på att handläggningen skulle stödjas av ADB. Ett utmärkande drag i lagstiftningen om socialförsäkringsförmåner är strävan efter rättvisa. Denna strävan tar sig bl.a. uttryck i omfattande och många gånger invecklade regler om samordning mellan förmåner av olika slag. Dessa regler skulle inte kunna tillämpas, om förfarandet uteslutande var baserat på uppgifter i pappersakter. Av det anförda framgår att ADB-tekniken inte kan undvaras vid handläggningen av ärenden om socialförsäkringsförmåner och liknande förmåner. Detta innebär emellertid att en omfattande personregistrering måste ske. Många av de uppgifter som finns i ärenden om socialförsäkringsförmåner och liknande förmåner kan vara känsliga för den enskilde. Ett personregister med sådana uppgifter kan uppfattas som obehagligt och kränkande. Personregistreringen detta område är således i de flesta fall av sådan karaktär att tillstånd till registren från Datainspektionen krävs enligt datalagen 1973289. Sedan lagen trädde i kraft den 1 juli 1973 har mer än 1 000 tillstånd och andra beslut meddelats för Riksförsäkringsverkets personregister. Någon enhetlig systematik över tillstånden och de föreskrifter har meddelats i som samband med tillstånden finns inte. Det är därför svårt att skaffa sig en säker uppfattning om vad som gäller för olika register. Från integritetsskyddssynpunkt är detta naturligtvis något som i längden inte kan accepteras. Vårt uppdrag är att lägga fram förslag till lagstiftning som ersätter dessa tillstånd. De främsta skälen för en författningsreglering är enligt vår uppfattning följande. Arten och omfattningen av personregistreringen socialförsäkringsområdet gör att den är mindre lämpad för reglering tillgenom stånd Datainspektionen. Integritetsfrågoma bör inte beav dömas och avgöras av enskilda tjänstemän där utan av statsmakterna. De särskilt integritetskånsliga frågorna bör därvid förbehållas riksdagen.

SOU 1993 11 överväganden och förslag l l 1

I detta sammanhang kan det finnas skäl att peka några uttalanden vid riksdagsbehandlingen i mars 1991 av proposition 199091 60 offentlighet, integritet och ADB. Konstiom tutionsutskottet framhöll att det allmänt sett var av stor betydelse författningsregleiing kom till stånd i syfte att att en stärka skyddet för de registrerades integritet i samband med nödvändig registrering känsliga uppgifter i myndighetsav register. Enligt utskottet borde register hos Socialstyrelsen, landstingen och Riksförsäkringsverket regleras i särskilda registerlagar. Utskottet erinrade i sammanhanget om vårt betänkande SOU 19919 Lokala sjukförsäkringsregister och vårt fortsatta arbete med en författningsreglering av de centrala registren inom socialförsäkringsområdet. Utskottet förutsatte att frågan om vilka register som borde regleras ägnades fortlöpande uppmärksamhet från regeringens sida och att en åtgärder vidtogs för att sådana åtgärder kom till stånd. Något särskilt uttalande från riksdagens sida var därmed enligt utskottets mening inte erforderligt 19909lKU11. Mot denna slutsats reserverade sig ledamöterna från Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna och Centern. De ansåg att kraftfullare åtgärder borde vidtas och att regeringen snarast borde återkomma till riksdagen med förslag till registerlagar när det gäller register hos staten, kommunerna och landstingen. Enligt reservationen borde riksdagen som sin mening regeringen detta till känna bet. s. 35. Riksdagen följde ge utskottet rskr. 199091 160. En omständighet att beakta är vidare att tillståndssystemet förmodligen kommer att avskaffas genom ny datalagstiftning, som kan träda i kraft tidigast den 1 januari 1995. Datalagsutredningen har nämligen lagt fram förslag till en ny datalag med denna innebörd. Vi kan mot bakgrund av det anförda konstatera att det finns starka skäl för att den nu pågående registreringen av känsliga personuppgifter till stöd för handläggningen av ärenden inom socialförsäkringsområdet regleras i författning. Vi anser att all ärendehandläggning bör omfattas av regleringen. Däremot vi att det inte finns skäl att i detta sammanhang författanser ningsreglera register som inrättas för forskningsändamål eller för att framställa statistik. Frågorna om den enskildes personliga integritet i forsknings- och statistiksammanhang bör bedömas ur ett mer allmänt perspektiv än vad som blir möjligt

112 överväganden och förslag SOU 199311

i lagstiftning av detta slag. Att inrätta personregister för en forskning och statistik kräver för närvarande i allmänhet tillstånd från Datainspektionen. Vi vill också peka på att Datalagsutredningen har föreslagit särskilda bestämmelser om behandling känsliga uppgifter för forsknings- eller statistiav kändamål. Av dessa skäl vi att register som inrättas för anser forsknings- och statistikändamål bör lämnas utanför den lagstiftning vi föreslår. Regleringen bör således omfatta all registrering av känsliga personuppgifter som behövs för den handläggning av ärenden om socialförsäkringsförmåner och andra förmåner som enligt lag eller författning ankommer på de allmänna försäkannan ringskassoma och Riksförsäkringsverket. En lämplig sammanfattande benämning på de register som regleringen avser bör enligt vår mening vara socialförsäkringsregister. Uttrycket är enkelt och besked vad saken gäller. Det bör ger om enligt vår mening kunna användas i rubriken i den lag som vi lägger fram förslag om i det följande.

SOU 1993 ll överväganden och förslag 113

8.2 Författningsteknisk lösning

Vårt förslag I en särskild lag lagen om socialförsäkrings-

-

register anges när ett socialförsäkringsregister får föras.

-

Det fär ske endast regeringen har beslutat att inrätta

om registret. Beslutet skall meddelas genom förordning. En förutsättning för att ett sådant register skall kunna användas är vidare att regeringen har föreskrivit för vilken handläggning det skall användas. Föreskrifterna får dock inte gå utöver lagens ändamålsbestämmelser. Lagen innehåller en

fullständig reglering ifråga om registerinnehåll och register-

Lagen innehåller vidare bestämmelser om samheansvar.

arbetning, terminalåtkomst, utlämnande, sökbegrepp, gall-

ring och information. En del dessa bestämmelser blir av

tillämpliga endast regeringen har meddelat föreskrifter

om

härom. I vissa fall kan regeringen meddela föreskrifter till skydd för de registrerades personliga integritet som ytterligare begränsar möjligheterna att utnyttja registret.

Allmänna utgångspunkter för vårt förslag Bestämmelser om normgivningsmakten finns i 8 kap. regeringsformen. Enligt 13 § första stycket 2 får regeringen genom förordning besluta föreskrifter som enligt grundlag skall meddelas av riksdagen. Denna föreskriftsrätt brukar kallas regeringens restkompetens. Privaträtten hänförs enligt 2 § i sin helhet till lagområdet. Detta innebär att restkompetensen bara kan omfatta offentligrättslig normgivning. I detta sammanhang är bestämmelsen i 3 § om betungande offentligrättslig föreskrift

intresse. Där sägs att föreskrifter om förhållandet mellan

av

enskilda och det allmänna, gäller åligganden för enskilda

som

eller i övrigt ingrepp i enskildas personliga eller ekono-

avser

miska förhållanden, skall meddelas lag. Detta innebär

genom

att till restkompetensen kan hänföra offentligrättsliga

man

föreskrifter, inte gäller förhållandet mellan enskilda och

som det allmänna utan är intern natur. Sådana föreskrifter kan av

gälla de statliga myndigheternas organisation, arbetsuppgifter och inre verksamhetsformer, dvs. interna förvaltningsföreskrifter. Föreskrifter detta slag vanligen i instruktioner

av ges

för de olika myndigheterna. Regler för förfarandet hos myndigheter, dvs. regler som

114 Överväganden och förslag SOU 199311

gäller handläggningen av mål och ärenden, faller i allmänhet utanför 3 Visserligen kan de beröra enskilds förhållande en till en myndighet men de lägger i allmänhet inga förpliktelser den enskilde. Förfaranderegler tillhör därmed regeringens restkompetens, om annat inte följer av någon annan bestämmelse i grundlag. I fråga förfarandet hos förvaltningsom myndigheterna finns inte någon sådan grundlagsbestämmelse. l förarbetena till regeringsformen sägs också att bestämmelserna om förvaltningsförfarandet skall tillhöra regeringens kompetensområde prop. 197390 s. 210. En registerförfattning på det statliga förvaltningsområdet innehåller i allmänhet interna förvaltningsföreskrifter och förfaranderegler. Sådana bestämmelser hör således till regeringens restkompetens i den mån de inte rör riksdagen eller dess myndigheter. Syftet med registerförfattningen är emellertid ofta att den skall tillgodose integritetsskyddsintresset. Vi skall därför närmare beröra vad grundlagen säger om regler med detta syfte och om det är möjligt att även hänföra dem till regeringens restkompetens. I regeringsformens fri- och rättighetskapitel finns en bestämmelse som innebär att varje medborgare i den utsträckning som närmare anges i lag skall skyddas mot att hans personliga integritet kränks genom att uppgifter om honom registreras med hjälp av automatisk databehandling 2 kap. 3 § andra stycket. Enligt 20 § första stycket 2 i kapisamma tel likställs utlänningar med svenska medborgare i fråga om detta skydd. Vad frågan gäller är om dessa grundlagsbestämmelser innebär att integritetsskyddet vid dataregistrering alltid måste regleras i lag och om regeringen därmed endast har möjlighet att meddela verkställighetsföreskrifter till lagen. I så fall kan detta ämne aldrig falla under regeringens restkompetens. Restkompetensen innebär som tidigare nämnts att regeringen genom förordning får besluta föreskrifter som enligt grundlag skall meddelas av riksdagen. Vi kan emellertid konstatera att något sådant lagkrav inte ställs upp i grundlagsregeln om skydd för den enskildes personliga integritet vid dataregistrering. Regeln slår endast fast att det skall ñnnas en datalagstiftning till skydd för den personliga integriteten men att den närmare omfattningen skyddet får regleras av i vanlig lag. Att grundlagsregeln inte innebär något lagkrav för register-

SOU 1993 ll överväganden och förslag

författningar framgår också motiven till regeln prop. av 1987 8857. Till grund för propositionen låg ett förslag som Data- och offentlighetskommittén hade lagt fram i delbetänkandet 19878 Integritetsskyddet i informationssam-

Ds Ju

hållet Grundlagsfrâgor. Enligt kommittén skulle utredningförslag till grundlagsregel hindra att regeringen meddelar ens dataföreskrifter dataregistrering med stöd 2 kap. 13 § om av första stycket 2 regeringsformen, dvs. med stöd av restkompetensen specialmotiveringen s. 66. Vid remissbehandlingen förslaget anmärkte också remissinstanser att regeln av ett par möjligen kunde tolkas så att regeringens förordningsmakt på området inskränks till verkställighetsföreskrifter. Man pekade på att detta skulle få följder för de s.k. statsmaktregistren, något kommittén emellertid inte hade gått in på. som Av propositionen framgår att grundlagsregleringen inte var avsedd att få denna innebörd. I propositionen anförs nämligen att regeln inte fick leda till några större problem vid tillämpningen eller till några avgörande förändringar i dåvarande rättsläge. En lösning enligt propositionen borde avvisas som att i fri- och rättighetskapitlet skriva in ett krav att var bestämmelser skydd för personlig integritet vid dataregistom rering i princip skall meddelas i lag. Ett sådant krav angavs få till följd att det inte skulle vara möjligt att i samma utsträckning som tidigare i t.ex. en regeringsförfattning ge föreskrifter integritetsskydd. Lagkravet skulle enligt proom positionen därför motverka sitt syfte och i praktiken försvaga dataskyddsmöjlighetema. En annan lösning som inte heller ansågs möjlig att direkt i grundlagen ange ett visst vara var mått av integritetsskydd som inte får underskridas. Regeringslutsats blev ett förslag som i huvudsak överensstämde ens med kommitténs. I propositionen underströks att grundlagsregeln inte borde hindra att regeringen, andra myndigheter och kommuner meddelar dataskyddsbestämmelser. För att klargöra detta jämkades den kommittén föreslagna lydelsen av något. Som nämnts i föregående avsnitt togs frågan om nya registerlagar i proposition 199091 60 om offentlighet, integupp ritet och ADB. Där sägs att föreskrifter till skydd för den personliga integriteten återfinns i många författningar av olika konstitutionell valör. I propositionen anförs några exempel på registerlagar och registerförordningar. Som ett nytt exempel

116 överväganden och förslag SOU 199311

en registerförordning kan vi peka på förordningen 1992 1027 om register för strafföreläggande, föreläggande av ordningsbot, m.m. Förordningen har ingen anknytning till någon registerlag och innehåller bestämmelser om registerändamål, registeransvar, terminalåtkomst, registerinnehåll, sambearbetning, sökbegrepp, utlämnande och gallring. Iavsnitt 6.2.5 finns en närmare redogörelse för förordningens bestämmelser om registeransvar. Det nu anförda ger enligt vår mening vid handen att även de delar av en registerförfattning det statliga förvaltningsområdet som syftar till att tillgodose integritetsskyddsintresset kan hänföras till regeringens restkompetens. En för den aktuella lagstiftningen betydelsefull fråga är om regeringens restkompetens också kan gälla föreskrifter som riktar sig till de allmänna försäkringskassoma. Försäkringskassoma är nämligen självständiga offentligrättsliga organ med egen styrelse och statliga förvaltningsuppgifter. De är alltså formellt sett inte statliga myndigheter och det är därför inte utan vidare klart att regeringen mot dem har någon direktivrätt som grundar sig på restkompetensen. Försäkringskassorna har emellertid jämställts med statliga myndigheter i några avgöranden i Regeringsrätten. I RÅ 196842 ansågs sålunda allmän försäkringskassa utgöra statsmyndighet i den bemärkelse som avsågs i 2 kap. tryckfrihetsförordningen i dess dåvarande lydelse. Rättsfallet RÅ 197498 gällde frågan om försäkringskassan hade besvärsrätt i fråga om beslut Socialstyrelsen att förav ordna förtroendetandläkare hos kassan. Regeringsrätten fann att någon sådan besvärsrätt inte förelåg och hänvisade till principen att ett statligt organ inte utan särskilt författningsstöd får överklaga ett annat statligt beslut, organs om myndigheterna har att tillvarata samma allmänna intresse. Rättsfallet RÅ 81 223 gällde tillämpningen av 15 kap. 8 § sekretesslagen 1980 100. Mot beslut varigenom myndighet avslagit en annan myndighets begäran att ta del av handling fick enligt den då gällande lydelsen av bestämmelsen talan föras genom besvär. Hade beslutet meddelats av en statlig myndighet fick talan mot beslutet av annan myndighet föras genom besvär hos regeringen. En försäkringskassa hade avslagit Postverkets begäran att ta del av en allmän handling. Enligt Regeringsrätten var försäkringskassan vid till-

SOU 1993 ll överväganden och förslag 117

l lämpning sekretesslagen att betrakta statlig

av som en myndighet. Talan mot försäkringskassans avslagsbeslut skulle därför föras genom besvär hos regeringen. En av Regeringsrättens ledamöter, regeringsrådet Brink, utvecklade sin mening i ett särskilt votum. Han pekade på att regeringen har ansett sig ha åtminstone normmässig direktivrätt gentemot en de allmänna försäkringskassoma genom förordningen 1980995 skyldighet för de allmänna försäkringskassorom na att lämna uppgifter till andra myndigheter förordningen berörs i avsnitt 4.3.9. Han konstaterade att förordningen är en sådan förordning som avses i 14 kap. l § sekretesslagen, att den saknar stöd bemyndigande i lag och att den inte av heller synes vara att hänföra till verkställighetsföreskrifter enligt 8 kap. 13 § första stycket 1 regeringsformen. Enligt Brink måste förordningen således ha utfärdats enligt bestämmelsema i 8 kap. 13 § första stycket 2 regeringsformen, vilket i sin tur förutsätter att försäkringskassoma i egenskap av förvaltningsmyndigheter med statlig myndighetsutövning står i ett lydnadsförhållande till regeringen. Brink tillade att det rimligen inte kan finnas något att invända mot att de allmänna försäkringskassoma i nämnda avseende lyder under regeringen, framför allt med hänsyn till att deras myndighetsutövning det statliga området år omfattande. Det kan nämnas att Brinks votum utan närmare kommentarer nämns i Strömberg, Normgivningsmakten, andra upplagan, s. 162. Med hänsyn till vad nu har redovisats anser vi att föreskrifter om registerföring som riktar sig mot de allmänna försäkringskassoma tillhör regeringens kompetensområde enligt 8 kap. 13 § första stycket 2 regeringsformen. Av 8 kap. 14 § regeringsformen följer att detta dock inte utgör hinder för riksdagen att meddela sådana föreskrifter. .Enligt 17 § i samma kapitel får lag ändras eller upphävas annat än genom lag. Om riksdagen utnyttjar sin möjlighet att i en viss fråga in på regeringens kompetensområde, kommer till följd av denna formella lagkraft frågan att vara undandragen regeringens kompetens så länge lagregleringen består. Som ett exempel på en sådan reglering kan nämnas förvaltningslagen 1986223. Som framgår av det föregående tillhör lagens ämne regeringens restkompetens. Om en förordning innehåller någon bestämmelse som awiker från förvaltningslagen, gäller den bestämmelsen 3 §. Genom denna föreskrift har

118 överväganden och förslag SOU 199311

riksdagen begränsat sin lagreglering och lämnat kvar en del regeringen att reglera med stöd av dess restkompetens. Det anförda visar att också socialförsäkringsregisterlag en kan utformas så att den lämnar kvar vissa delar ämnet för av lagen regeringen att reglera med stöd av regeringens restkompetens. Detta förhållande bildar en utgångspunkt för vårt lagförslag. Skälen för vårt förslag En registerförfattning påverkas av de materiella bestämmelserna det område registerförsom fattningen reglerar. Bestämmelserna om socialförsäkringsförmåner är omfattande och i många fall mycket invecklade. På lagnivån finns de samlade i ett 20-tal olika författningar av vilka lagen om allmän försäkring 1962381 intar särställen ning. Stora delar av rättsområdet förändras ständigt. Vi anser därför att en fullständig reglering i lag registeranvändav ningen på detta område skulle bli alltför detaljerad och tungrodd. En sådan lagstiftning skulle behöva undergå ständiga förändringar. Syftet med registerlagstiftning är att värna de registrerades personliga integritet. Hur integritetsintresset vägs mot intresset av effektivitet och ekonomi i förvaltningen bör framgå av lagen. Enligt vår mening kan dessa syften uppnås även om de närmare detaljerna kring registerföringen inte regleras i lagen. Lagen kan ange de från integritetssynpunkt viktiga gränserna för personregistreringen. Det kan sedan lämnas regeringen att närmare bestämma hur de i lagen givna möjligheterna skall utnyttjas. Så länge några viktiga integritetsintressen inte lämnas obeaktade i lagen bör regeringen därvid ha ett utrymme för olika lösningar. För närvarande förekommer omfattande central registreen ring av personuppgifter på socialförsäkringsområdet. Vårt förslag måste ta hänsyn till detta förhållande och medge centrala lösningar även i fortsättningen. Samtidigt vill vi understryka att integritetsskyddsintressena enligt vår uppfattning bäst tillgodoses genom särskilda register för varje försäkringskassa. I vissa hänseenden främst när det gäller sam- ordning av förmåner talar dock intresset effektivitet och - av rättssäkerhet för centrala lösningar. En strävan bör emellertid sikt vara att inrätta lokalt förda register när inte hinder möter med hänsyn till starka effektivitets- och rättssäkerhetsintressen. Det bör här framhållas att fördelar från integritets-

Överväganden och förslag 119 SOU 1993 11

skyddssynpunkt med lokala register kan vinnas även om inte den tekniska utrustningen för registren och handhavandet av den är förlagd lokalt. En rättslig reglering ADB-stödet för av socialförsäkringsförmån, där varje försäkringskassa eller en lokalkontor är ansvarig för sitt eget personregister också i ett ADB-system tekniskt förvaltas helt eller delvis gemensom samt kassorna eller Riksförsäkringsverket innebär bl.a. av av att den ansvariga kassan får ett tydligt personregisteransvar, att uppgifter samlas in och förs för den verksamhet som kassan eller kontoret ansvarar för samt att kassan är den som rättsligt förfogar över uppgifterna i registret och därmed för utlämnande, rättelse Ett även i rättsligt ansvarar m.m. avseende centralt gemensamt register medför nackdelar från integritetsskyddssynpunkt bl.a. därigenom att förfoganderätten över uppgifterna blir oklar. Sekretess blir svår att upprätthålla mellan myndigheterna kassorna inbördes resp. kassorna Riksförsäkringsverket och uppgifterna i det gemensamma , ADB-systemet bildar allmänna handlingar hos varje kontor eller kassa, fastän det inte är motiverat ur verksamhetssynpunkt. Mot denna bakgrund bör lagen utformas så att regeringen vid inrättandet socialförsäkringsregister kan välja av att när så är möjligt- inrätta i rättslig mening lokala regis- ter. Enligt vår mening bör socialförsäkringsregisterlagen byggas efter de principer angetts tidigare. Lagen bör således upp som för vilka ändamål ett personregister på socialförsäkange ringsområdet får föras. Som närmare kommer att utvecklas i det följande bör ändamålen avse den handläggning av ärenden enligt lag eller författning ankommer på de som annan allmänna försäkringskassorna och Riksförsäkringsverket. Ett register bör dock inte kunna föras utan att regeringen har beslutat att inrätta det. Beslutet bör fattas i förordningens form. Lagen bör vidare utformas så att regeringen i förordningen vilken handläggning som registret skall använanger das för. Regeringen har då att hålla sig inom de gränser för ändamålsbestämningen som lagen anger. Regeringen har med sådan ordning möjlighet att inrätta olika register och för en varje register begränsa ändamålet till att avse endast en del av det tillåter. Vi lägger i detta betänkande fram som lagen förslag till fem olika sådana förordningar för att åskådliggöra hur regleringen på förordningsnivå kan utformas. Våra för-

120 överväganden och förslag SOU 199311

ordningsförslag skall inte uppfattas som en fullständig lösning av alla de frågor som kan uppkomma. Lagen bör också innehålla fullständig reglering vad en av ett socialförsäkringsregister får innehålla. Några möjligheter för regeringen att meddela sådana föreskrifter innehållet om som går utöver dem som ges i lagen bör således inte finnas. Regeringens möjlighet att meddela sådana föreskrifter i fråga om innehållet inskränker sig således till sådana som avser verkställighet av lagen i den mån detta inte utesluts genom detaljeringsgraden i lagens föreskrifter. Också i fråga om registeransvar bör lagen innehålla en fullständig reglering. Lagen bör också innehålla regler om sambearbetning, terminalåtkomst, utlämnande, sökbegrepp, gallring och information. Regeringen bör dessutom kunna meddela föreskrifter som ytterligare begränsar möjligheterna att därutöver använda ett socialförsäkringsregister, om begränsningen görs för att skydda den personliga integriteten hos de registrerade. En reglering av registerföringen på socialförsäkringsområdet efter dessa riktlinjer bör enligt vår mening väl tillgodose integritetsintressena samtidigt som den medger erforderlig flexibilitet. Vårt förslag innebär emellertid att vissa förekommande nu vårdersättningsregister inte kommer att kunna föras utan särskilt stöd i annan lagstiftning. Innan vi går skålen för detta skall vi kort beröra de materiella reglerna bakom dessa register. Bestämmelser om sjukvårdsersättning finns i 2 kap. lagen om allmän försäkring. De allmänna försäkringskassoma uppför vissa läkare, tandläkare och sjukgymnaster särskilda förteckningar. Ersättning för vård som en sådan läkare, tandläkare och sjukgymnast meddelar utges enligt grunder som regeringen fastställer för högst två år i sänder efter förslag av Riksförsäkringsverket 3 och 5 §§. Dessa grunder finns angivna i läkarvårdstaxan 1974699, tandvårdstaxan 1973638 och förordningen 1976 1018 med taxa för sjukvårdande behandling. I taxoma finns bestämmelser de om arvoden som vårdgivaren har rätt till för olika undersökningar och behandlingar. Undersökningarna och behandlingarna är förtecknade i särskilda föreskrifter Riksförsäkringssom verket har utfärdat och är där beskrivna på ett mycket detaljerat Sätt.

SOU 1993 ll överväganden och förslag 121

Frågor om sjukvårdsersättning till läkare, tandläkare och sjukgymnaster prövas enligt 10 § av den försäkringskassa inom vars verksamhetsområde vårdgivaren bedriver sin verksamhet. Sjukvårdsersättningama betalas av allmänna medel och uppgår till stora belopp. Försäkringskassorna har ett i hög grad befogat intresse av att kunna kontrollera att ersättningar inte betalas i strid med de bestämmelser gäller. Till stöd som för försäkringskassans handläggning ärenden sjukav om vårdsersättning kan det därför vara till stor nytta att föra personregister över vårdgivarna och deras patienter, vårdersättningsregister. Ändamålen med ett vårdersättningsregister skulle kunna vara att kontrollera vårdgivarnas debitering, att verkställa utbetalningar och att göra uppföljningar och framställa statistik. För dessa ändamål är det nödvändigt att registrera vårdgivare, patienter samt undersökningar och behandlingar av patienterna. Vi har erfarit att personregister av detta slag förs i några försäkringskassor med stöd tillstånd av av Datainspektionen. I några sådana register sparas uppgifterna i tio år. Det är tydligt att vârdersättningsregister innehåller uppgifter av synnerligen känslig natur. För att registerföringen skall kunna tillåtas bör den kringgärdas med mycket restriktiva regler till skydd för de registrerade patienternas integritet. Ett första krav är att register detta slag förs så lokal av på nivå som möjligt. Någon sambearbetning med uppgifter om patienter i andra personregister bör inte få göras. Inga uppgifter som kan hänföras till patienterna bör få lämnas ut på ADBmedium. Uppgifterna bör få finnas i registret endast så länge som de behövs för att tillgodose registrets ändamål. Ett vårdersättningsregister som innehåller dessa synnerligen känsliga uppgifter och som har byggts upp efter angivna riktlinjer kommer i väsentliga hänseenden att skilja sig från övriga socialförsäkringsregister. De passar inte in i den registerstruktur som vårt förslag till socialförsäkringsregisterlag utgår från. Vi anser att förandet av vårdersättningsregister i stället bör regleras i särskild lagstiftning. vårt Enligt lagförslag kommer det nämligen inte att vara möjligt att föra vårdersättningsregister med de ändamål och det innehåll som angetts i det föregående. En förändring läkarvårdstaxan av övervägs för närvarande i regeringskansliet grundval av

122 överväganden och förslag SOU 1993 ll

Specialisttaxeutredningensbetänkande SOU 1992 1 18 Arvo-

den för vård hos privatpraktiserande läkare. En utredning om ändring tandvärdstaxan pågår för närvarande. Resultatet av dessa överväganden påverkar i hög grad utformningen av av särskild vârdersättningsregister. Vi en lagstiftning om anser därför att vi inte bör lägga fram förslag till sådan lagstiftning i vårt betänkande.

SOU 1993 ll överväganden och förslag 123

8.3 Registerändamål

Vårt förslag Ett socialförsäkringsregister får i den utsträckning regeringen föreskriver användas för handläggning av ärenden som enligt lag eller annan författning ankommer på de allmänna försäkringskassorna eller Riksförsäkringsverket. Försäkringskassorna och verket får använda ett sådant register även för förberedande åtgärder för handläggning. Ett socialförsäkringsregister får i den utsträckning regeringen föreskriver användas för utbetalning av sådana förmåner och ersättningar som avses i 2 § lagen 1993000 om sjukförsäkringsregisterhosdeallmännaförsäkringskassorna. Iden utsträckning regeringen föreskriver får ett socialförsäkringsregister användas av Statens löne- och pensionsverk och Kommunernas pensionsanstalt för handläggning av ärenden där rörande utbetalningar av socialförsäkringsförmåner och samordning av avtalspensionsförmåner. Registret får dessutom användas av försäkringskassorna och Riksförsäkringsverket för tillsyn, uppföljning, utvärdering och framställning av statistik.

Skälen för vårt förslag Bestämningen ändamålet med ett av register anger den allmänna ramen för registrets användning och innehåll. Registret får nämligen endast användas i överensstämmelse med sitt ändamål. Även om man ger utförliga föreskrifter vad registret får innehålla, har ändamålsbeom skrivningen betydelse för vilka uppgifter som får tillföras registret. Hur ändamålen bestäms avgör vidare vilka möjligheter som finns att bearbeta registerinnehållet. Som framgår av avsnitt 8.1 vi att socialförsäkringsanser registren bör vara administrativa register. De bör alltså byggas upp för att tjäna som stöd för försäkringskassornas och Riksförsäkringsverkets handläggning av ärenden. Socialförsäkringsregistren kommer sammantaget att omfatta hela befolkningen och innehålla mycket stor mängd en uppgifter. Man kan därför räkna med ett stort intresse hos utomstående av att få ta del av innehållet i registren och därmed också av att innehållet och bearbetningsmöjlighetema anpassas till behov utanför socialförsäkringsområdet. Att sådana Önskemål tillgodosågs skulle säkerligen underlätta verksam-

,

124 överväganden och förslag SOU 199311

heten hos många myndigheter och hos företag och organisationer olika slag. Av integritetsskyddsskäl kan det dock av enligt vår mening inte accepteras att socialförsäkringsregisti syfte utöver sina primära ändamål ren byggs upp att - också utgöra informationskälla för utomstående intressen. en Vi därför att ändamålen bör begränsas till att avse anser behoven hos försäkringskassoma och Riksförsäkringsverket och främst ärendehandläggningen där. Vi avser härmed de socialförsäkringsförmåner och anslutande bidrag som kassorna och verket skall pröva enligt lag, förordning eller myndighetsföreskrifter. I uppställning i kronologisk ordning författföljande anges ningar som för närvarande är aktuella. Uppställningen gör inte anspråk på att vara fullständig.

Lagen 1947529 om allmänna barnbidrag,

lagen 1954243 yrkesskadeförsäkring och motsva-

om rande äldre bestämmelser, lagen 1962381 om allmän försäkring och motsvarande äldre bestämmelser samt 22 kap. i lagens lydelse före den 1 januari 1981 frivillig pensionsförsäkring, lagen 1962392 hustrutillägg och kommunalt om bostadstillägg till folkpension. lagen 1964143 om bidragsförskott, lagen 1969205 om pensionstillskott, lagen 1973371 om kontant arbetsmarknadsstöd, lagen 1976380 om arbetsskadeförsälcring, lagen 1977265 om statligt personskadeskydd, lagen 1977267 om krigsskadeersättning till sjömän och punkten l övergångsbestämmelsema till lagen, lagen l97984 om delpensionsförsäkring, förordningen 1984523 bidrag till arbetslösa m.fl. om som startar egen näringsverksamhet, lagen 19841095 förlängt bidragsförskott för om studerande, lagen 19841096 om särskilt bidrag till vissa adoptivbarn, lagen 1986378 om förlängt barnbidrag, förordningen 1987406 arbetsmarknadsutbildom ning, lagen 1988360 handläggning av ärenden om om bilstöd till handikappade,

SOU 1993 ll överväganden och förslag 125

lagen 19881463 om bidrag vid adoption av utländska barn, lagen 19881465 om ersättning och ledighet för närsttåendevård, lagen 1989225 om ersättning till smittbärare, lagen 1990773 om särskilt pensionstillägg till folkpension för långvarig vård av sjukt eller handikappat barn, lagen 1991 162 om särskilt kommunalt bostadstillägg ti.1l folkpension, lagen 19911488 om handläggning av vissa ersättningar till den som tjänstgör inom totalförsvaret, lagen 1992148 om särskilt bidrag till ensamstående med barn samt förordningen 1992330 om ungdomspraktikanter. Vidare har ett 30-tal olika förordningar utfärdats med föreskrifter att vissa överenskommelser social om om trygghet m. m. som Sverige har träffat med andra länder skall gälla här i landet. I detta sammanhang bör också nämnas lagen 19921776 om samordning av systemen för social trygghet när personer flyttar inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet EES. Enligt denna skall svensk lag gälla ett stort antal som i lagen angivna regler i rättsakter inom Europeiska gemenska- EG. Reglerna rör olika frågor social perna om trygghet. Lagen träder i kraft den dag regeringen bestämmer, dvs. den dag då EES-avtalet träder i kraft. Riksförsäkringsverket handlägger ärenden enligt yrkesskadeförsäkringen och motsvarande äldre försäkring. Verket administrerar frivillig pensionsförsäkring, är särskild som en försäkringsform. Verket räknar också ut olika kommuners kostnad för kommunalt bostadstillägg och för särskilt kommunalt bostadstillägg. Verket beräknar det statsbidrag som kommunen skall erhålla för sina kostnader för kommunalt bostadstillägg till folkpension och särskilt kommunalt bostadstillägg till folkpension. Verket har vidare rätt att överklaga allmän försäkringskassas och domstols beslut i ärenden inom Socialförsäkringens område samt att begära ändring av försäkringskassas beslut i sådana ärenden. Försäkringskassoma handlägger en stor mängd enskilda ärenden inom socialförsäkringen.

126 överväganden och förslag SOU 199311

De pensionsärenden som försåkringskassoma handlägger med stöd lag eller författning är rätt till och utbeav annan folkpension inkl. handikappersättning och vårdtalning av pensionstillskott, särskilt pensionstillägg till folkbidrag, pension för långvarig vård sjukt eller handikappat barn, av hustrutillägg, kommunalt bostadstillägg till folkpension, särskilt kommunalt bostadstillägg till folkpension, tilläggspension, bilstöd till handikappade, delpension, förmåner enligt arbetsskadeförsäkringen och det statliga personskadeskyddet samt krigsskadeersättning till sjömän. Försäkringskassoma handlägger också många ärenden om rätt till och utbetalning bidrag. Med bidragsärenden avses av i detta sammanhang allmänt barnbidrag och flerbarnstillägg, förlängt barnbidrag, bidragsförskott, förlängt bidragsförskott för studerande, särskilt bidrag till vissa adoptivbarn, bidrag vid adoption utländska barn samt särskilt bidrag till enav samstående med barn. Försäkringskassoma också för utbetalning av dagersvarar sättningar. Enligt förordningen 1982366 om utbetalning av dagersättningar från de allmänna försåkringskassoma avses med dagersättning i detta sammanhang havandeskapspenning och föräldrapenningförmåner, smittbärarpenning, kontant arbetsmarknadsstöd, dagpenning till den som tjänstgör inom totalförsvaret, utbildningsbidrag till kursdeltagare som genomgår arbetsmarknadsutbildning, utbildningsbidrag enligt förordningen ungdomspralctikanter, bidrag till arbetslösa om m.fl. startar näringsverksamhet samt ersättning för som egen närståendevård. handlägger även ärenden rätt till Försäkringskassoma om och utbetalning av familjebidrag till den som tjänstgör inom totalförsvaret. Med familjebidragsärenden i detta sammanhang avses ärenden om rätt till familj epennin bostadsbidrag, näringsbidrag och begravningsbidrag. Som tidigare framgått innebär vårt förslag att socialförsäkringsregister får inrättas och föras som stöd för handläggningalla angivna ärenden. Vi vill även här understryka en av nu att beskrivningen inte gör anspråk på någon fullständighet utan bör betraktas exempliñering av de ärenden som som en försåkringskassoma och Riksförsäkringsverket för närvarande har att handlägga enligt lag eller annan författning. I vissa fall kan det aktuellt att vidta förberedande åtvara

SOU 1993 ll överväganden och förslag 127

gärder innan den egentliga handläggningen av ett ärende påbörjas. Det kan t.ex. gälla registrering av vissa identitetsoch folkbokföringsuppgifter i form bl.a. av personnummer, namn, adress, telefonnummer, folkbokföringsort och folkbokföringsfastighet. Enligt vår mening bör ett socialförsäkringsregister också få användas för sådana förberedande åtgärder. Den decentralisering av ärendehandläggningen skett som inom socialförsäkringsadministrationen under år innesenare bär som regel inte att utbetalningen olika ersättningar av som försäkringskassan beslutat om sker lokalt. För detta ändamål utnyttjas den centrala ADB-anläggningen hos Riksförsäkringsverket i Sundsvall. Detta gäller såväl de ersättningsärenden som skall kunna handläggas med stöd ett lokalt sjukförsäkav ringsregister som vissa andra ersättningsärenden som handläggs av försäkringskassoma. Exempel sistnämnda ersättningsformer är föräldrapenning och ersättning för närståendevård. Utbyggnaden och modemiseringen av det lokala ADBstödet innebär emellertid inte att de nuvarande utbetalningsfunktionerna kommer att decentraliseras när det gäller ärenden som får handläggas med stöd ett lokalt sjukförsäkav ringsregister. Utbetalningar skall alltså även i fortsättningen ske via Riksförsäkringsverkets ADB-anläggning i Sundsvall. För att försäkringskassan skall kunna verkställa sina beslut i dessa ärenden måste därför enligt vår mening ett socialförsäkringsregister användas för utbetalning av de förmåner och ersättningar som avses i 2 § lagen 1993000 om sjukförsäkringsregister hos de allmänna försäkringskassoma. Detta bör enligt vårt förslag få ske endast i den utsträckning regeringen föreskriver. Av förordningen 1980759 utbetalning om av statliga tjänstepensionsförmåner och vissa socialförsäkringsförmåner, m.m. framgår att Statens löne- och pensionsverk i vissa fall kan betala ut de pensionsförmåner nämnts Pensom ovan. sionsverket betalar även ut avtalspensioner. Enligt förordningen 1980624 om sättet och tiden för utbetalning av pension enligt lagen om allmän försäkring, m.m. betalar Kommunernas pensionsanstalt, under förutsättning att pensionstagaren har rätt till kommunal personalpension avtalspension, ut folkpension och tillägg till denna samt till-

l

i

128 Överväganden och förslag sou 199311

läggspension. Med hänsyn till den stora mängd ärenden och utbetalav löne- och Kommuner- i ningar som Statens pensionsverk resp. l pensionsanstalt hanterar talar starka skäl för att de även nas i fortsättningen skall få använda ett socialförsäkringsregister för handläggning ärenden där rörande utbetalning av soav cialförsäkringsförmåner och samordning av avtalspensioner. En sådan ordning förutsättningar för ett rättssäkert och ger effektivt system, vilket i hög grad ligger i berörda pensionstagares intressen. Dessa effektivitetsintressen måste dock vägas mot riskerna för otillbörligt intrång i de registrerades integritet genom att uppgifter i ett socialförsäkringsregister lämnas ut till andra användare än försäkringskassoma och Riksförsäkringsverket. Det rör sig emellertid här om ett förhållandevis begränsat antal uppgifter av inte särskilt integritetskänslig natur. Med hänsyn härtill bör intresset av effektivitet väga över. Till detta bör läggas att den nuvarande ordningen från integritetsskyddssynpunkt har fungerat ett tillfredsställande sätt. Vi föreslår därför att det i socialförsäkringsregisterlagen förs in en bestämmelse enligt vilken Statens löne- och pensionsverk och Kommunernas pensionsanstalt, får använda ett socialförsäkringsregister för handläggning av ärenden där rörande utbetalningar av socialförsäkringsförmåoch samordning avtalspensionsförmäner. I vilken utner av sträckning denna möjlighet skall få utnyttjas bör enligt som vår uppfattning framgå av föreskrifter som regeringen meddelar. Vårt förslag innebär vidare att Statens löne- och pensionsverk och Kommunernas pensionsanstalt medges rätt till terminalåtkomst. Vi återkommer till den frågan i avsnitt 8.7. Vi vill emellertid redan här nämna att vi föreslår tystnadsplikt för den som hos Kommunernas pensionsanstalt tar befattning med uppgifter i ett socialförsäkringsregister. Enligt vår uppfattning bör försäkringskassoma och Riksförsäkringsverket få använda ett personregister inom socialförsäkringens område för tillsyn, uppföljning, utvärdering och framställning statistik över verksamheten. av Det bör understrykas att regeringen enligt värt förslag inte kan inrätta ett socialförsäkringsregister enbart för ärendehandläggning hos Statens löne- och pensionsverk eller Kommunernas pensionsanstalt. Ett socialförsäkringsregister kan inte heller inrättas enbart för försäkringskassomas och Riks-

SOU 199311 överväganden och förslag 129

försäkringsverkets tillsyn, uppföljning, utvärdering och framställning av statistik. En annan sak är att register för dessa ändamål kan inrättas vid sidan av den av oss föreslagna lagstiftningen. Detta gäller också ett register som inrättas hos en annan myndighet, även om registret tillförs uppgifter från ett socialförsäkringsregister. Vi vill i detta sammanhang särskilt nämna Arbetarskyddsverkets Arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionema behov av information från socialförsäkringsområdet. Arbetarskyddsverket har ett stort behov av att kunna analysera register avseende olika hälsoeffekter effektregister ex. inträffa- , de arbetsskador, sjukfrånvaro och förtidspensioneringar, med avseende på arbetsmiljöns betydelse för uppkomsten av sådana effekter. En sådan analys behövs dels för att identifiera områden där det finns behov av arbetsmiljöförbättrande åtgärder, dels för att kunna följa upp risker vid enskilda arbetsställen som ett led i den rutinmässiga tillsynen. Informationssystemet om arbetsskador vid Arbetarskyddsstyrelsen innehåller uppgifter om arbetsrelaterade olyckor och sjukdomar. Systemet är den enda heltäckande informationskällan när det gäller arbetsrelaterade olycksfall och sjukdomar med kända orsakssamband och kort latenstid. Från Arbetarskyddsverkets sida har anförts att information från socialförsäkringen om sjukfrånvaro, förtidspensioneringar m.m. behövs som komplement till uppgifterna i systemet. Vårt förslag innebär som tidigare framgått att socialförsäkringsregister enbart skall tillgodose behoven hos försäkringskassoma och Riksförsäkringsverket. Detta utesluter inte att det kan finnas uppgifter i ett socialförsäkringsregister som kan vara av intresse för utomstående. Tvärtom räknar med att det kommer att finnas många utanför socialförsäkringsområdet som kommer att vara intresserade av att tillgång till uppgifterna i dessa register. l avsnitt 8.8 tar vi frågan upp om utlämnande av uppgifter från socialförsäkringsregister ADB-medium. Vi lägger där fram ett förslag som innebär att ett sådant utlämnande kan ske till Arbetarskyddsverket. Arbetarskyddsverket kan emellertid för sin nyss angivna verksamhet även ha behov av uppgifter som förs i de lokala sjukförsäkringsregistren. Från lokala sjukförsäkringsregister kan vissa uppgifter komma att överföras till ett socialförsäkringsregister. Enligt vårt förslag är det emellertid bara i begränsad

130 överväganden och förslag SOU 199311

Arbetarskyddsverket kan tillgång till utsträckning som via socialför-

uppgifter från lokala sjukförsäkringsregister ett

säkringsregister. Socialförsäkringsregistret kommer nämligen att tillföras uppgifterna endast för att något eller några av ändamålen med det registret skall tillgodoses. Frågan om vilket sätt Arbetarskyddsverket skall tillgång till övriga i de lokala ukförsäkringsregistren får i stället lösas uppgifter i lagstiftningsärendet om dessa register. I sammanhanget bör nämnas att automatisk databehandling hos Arbetarskyddsverket personuppgifter avsett slag fordrar tillstånd av av av nu Datainspektionen eller stöd i författning.

SOU 1993 ll Överväganden och förslag 131

8.4 Registerinnehåll

Vårt förslag En person får antecknas i ett socialförsäk-

ringsregister, om han förekommer i ärende som de allmänna

försäkringskassorna eller Riksförsäkringsverket handlägger enligt lag eller annan författning. Detsamma gäller då förberedande åtgärder för handläggningen vidtas. Som förutsätt-

ning för registreringen krävs att uppgifterna om honom har betydelse för handläggningen av ärendet till följd av före-

skrift i lag eller annan författning. Beträffande den som registreras skall alltid vissa identitetsoch folkbokföringsuppgifter antecknas. Uppgifter om medborgarskap, civilstånd samt ekonomiska och personliga förhållanden får vidare anges i registret.

Uppgifter som avses i 4 § datalagen 1973289 och uppgif-

ter som utgör ett omdöme eller annan värderande upplysning får dock anges bara om de är av viss i lagen angiven art. Sådana uppgifter räknas upp i elva punkter. Uppgifter i registret skall anges så kortfattat som möjligt. Ytterligare uppgifter som får registreras är försäkringskassas, Riksförsäkringsverkets och domstols beslut i ärende som ankommer på kassorna eller Riksförsäkringsverket att handlägga samt huruvida beslutet har överklagats. Registret får dessutom innehålla uppgifter om tidpunkter för registrerade förhållanden samt tekniska och administrativa uppgifter, om uppgifterna behövs för att tillgodose ändamålen med registret.

Skälen för vårt förslag Enligt vårt förslag får ett socialförsäkringsregister användas av de allmänna försäkringskassoma eller Riksförsäkringsverket när de handlägger socialförsäk-

ringsärenden. Det rör sig om en avsevärd mängd ärenden

som på olika sätt berör ett stort antal personer. Vissa socialförsäkringsregister kan förutsättas komma att omfatta flera miljoner människor i olika åldrar, både svenska och utländska medborgare, personer bosatta i Sverige eller utomlands. För

att bestämma vilka personer som får registreras i ett social-

försäkringsregister har vi valt att knyta an till den handläggning av ärenden som ankommer på försäkringskassoma och Riksförsäkringsverket enligt lag eller annan författning.

132 överväganden och förslag SOU 199311

För att kunna avgöra vilka personer som får antecknas i ett socialförsäkringsregister måste man således gå till de materiella regler som styr försäkringskassomas och Riksförsäkringsverkets handläggning av socialförsåkringsårenden i deras nuvarande utformning. I bilaga 2 Försäkringsförmåner m.m. har vi redogjort för dessa regler. Även i avsnittet 8.3 redovisas flera författningar med sådana regler. Vårt förslag innebär följande beträffande vilka personer som får antecknas i ett socialförsäkringsregister. I ett socialförsåkringsregister får personer antecknas som uppbär eller har uppburit någon av de förmåner eller bidrag för vars administration registret skall användas. Så får t.ex. barn för vars räkning förmån eller bidrag utgår registreras. En person, som är underhållsskyldig för barn för vilket bidragsförskott utgår, får antecknas i registret. En person för vilken pensionspoång beräknas får antecknas. Biologiska föräldrar till ett barn, blivande adoptivföräldrar, fosterföråldrar, annan vårdnadshavare, sammanboende som har eller har haft barn tillsammans och sammanbor med person som någon som har barn är andra exempel på personer som kan registreras i ett socialförsäkringsregister. Make eller maka till person som är berättigad till en förmån eller bidrag får antecknas i vissa fall. Vårnpliktiga eller civilförsvarspliktiga får antecknas liksom i vissa fall den tjånstgöringspliktiges maka, sambo, förälder, syskon och barn. Motsvarande gäller dem som år antagna till militär grundutbildning för kvinnor. En person kan också förekomma i ett socialförsåkringsregister i egenskap av god man, förmyndare eller förvaltare för någon förmånsberättigad eller enbart i egenskap av betalningsmottagare i fall då fullmakt lämnats. En person kan förekomma i ett socialförsåkringsregister i många olika egenskaper, t.ex. som mottagare av en förmån eller bidrag, som make till en förmånsberättigad, som förålder till eller som förmyndare för någon sådan person. I vissa fall kan en person förekomma i ett register utan att något formellt ärende ännu har uppkommit. Ibland kan det vara aktuellt att vidta förberedande åtgärder innan den egentliga handläggningen av ett ärende påbörjas. Det kan gälla registrering av vissa identitets- och folkbokföringsuppgifter som t.ex. personnummer, namn, adress, telefonnummer, folkbokföringsort och folkbokföringsfastighet. Ett socialförsäkrings-

SOU 199311 överväganden och förslag

register får som tidigare nämnts användas också för sådana

förberedande åtgärder. Åtgärderna får emellertid avse förbe-

redelser endast för den handläggning av ärenden som enligt lag eller annan författning ankommer på de allmänna försäkringskassoma och Riksförsäkringsverket. Vi föreslår att det skall vara möjligt att registrera uppgifter i ett socialförsäkringsregister i samband med att förberedande åtgärder för ett ärende vidtas. Vi skall nu redovisa vilka uppgifter som vi bör anser förekomma i ett socialförsäkringsregister. Vårt förslag grundar sig här liksom i övrigt en avvägning mellan integritetsskyddsintresset å ena sidan och intresset av en rättssäker handläggning å andra sidan. En effektiv och rättssäker handläggning hos försäkringskassoma och Riksförsäkringsverket kräver att de identitetsuppgifter som förekommer i ett socialförsäkringsregister är korrekta. I ett sådant register bör därför de uppgifter om personnummer, namn, adress och telefonnummer som finns i de lokala folkbokföringsregistren alltid antecknas. Detsamma bör gälla uppgifter om folkbokföringsort och folkbokföringsfastighet, om dessa uppgifter behövs för handläggningen. Detta utesluter naturligtvis inte att även vissa andra identitets- och adressuppgifter också kan antecknas, t.ex. ett tilltalsnamn eller en tillfällig vistelseadress. För det fall en person inte förekommer i de lokala folkbokföringsregistren skall i stället andra tillgängliga identitets- och adressuppgifter antecknas. När det gäller vilka ytterligare uppgifter skall som registreras i ett socialförsäkringsregister skulle intresset för att skydda integriteten i och för sig kunna tillgodoses genom en fullständig uppräkning i lagen av de uppgifter som får registreras. Vi har emellertid funnit att det är omöjligt att i lagtext räkna upp alla uppgifter kan förekomma i ett socialsom försäkringsregister. Det är därför nödvändigt att utforma innehållsreglerna på ett mera allmänt sätt. Vi anser dock att detta inte hindrar att detta intresse tillgodoses ett tillfredsställande sätt. Till en början föreslår vi att uppgifter medborgarskap, om civilstånd och kortfattade uppgifter ekonomiska och om personliga förhållanden får antecknas. Sådana uppgifter kan i många fall vara av känslig natur. Registrering av uppgifterna

134 överväganden och förslag SOU 199311

bör därför bara få äga rum, om det finns något särskilt skäl motiverar detta. Vi föreslår därför att det i lagen föresom skrivs begränsningar när det gäller möjligheterna att registrekänsliga uppgifter. Vårt förslag innebär att i ett socialförra säkringsregister får endast de uppgifter som har beanges tydelse för handläggningen av ett ärende. Det krävs dessutom att denna betydelse skall följa av föreskrifter i lag eller annan författning. De materiella regler som gäller för ärendena i fråga blir därför avgörande för vilka uppgifter som får anges i registret. Vår lösning innebär alltså att integritetsskyddsaspektema blir aktuella redan då de materiella reglerna utformas. Uppgifter medborgarskap och civilstånd inverkar i flera om fall på rätten till och utbetalningen av förmåner och bidrag. Uppgift om medborgarskap kan vidare ha betydelse för tilllämpningen vissa bestämmelser som grundar sig interav nationella överenskommelser. De uppgifter ekonomiska och personliga förhållanden om som får antecknas i ett socialförsäkringsregister kan vara av många olika slag. Gemensamt för dessa uppgifter är att de har betydelse för rätten till och utbetalningen av förmåner och bidrag. Exempel ekonomiska förhållanden som får antecknas är t.ex. uppgifter om pensionsgrundande inkomst, statlig och kommunal kompletteringspension, utländsk pension, utländsk livränta, tilläggspensionsavgift i form av egenavgift, uppgiven årsarbetstid, inkomst av anställning eller annat förvärvsarbete, storleken av kapital och avkastningen av kapital, bostadskostnad, lönekostnader i näring som bedrivs av vämpliktig, begravningskostnader, storleken av underhållsbidrag och obetalda underhållsbidrag som överskjuter bidragsförskottets eller det förlängda bidragsförskottets belopp. Uppgifterna kan också avse av arbetslöshetskassa tidigare utbetald ersättning, uppgifter om preliminär och kvarstående skatt, utmätningsbelopp och utmätningsfria belopp, införselbelopp och förbehållsbelopp samt inbetalda avgifter till den frivilliga pensionsförsäkringen. Beträffande personliga förhållanden kan t.ex. antecknas uppgift om vårdnad, sammanboende, studier, barn för vilka underhâllsskyldighet föreligger och barn för vilka bidrag uppbärs. Anteckning kan även avse förmynderskap, godmanskap och pågående eller nedlagd faderskapsutredning liksom

SOU 1993 ll överväganden och förslag 135

tidpunkt för dödsfall. I ärenden om socialförsäkringsförmåner och anslutande bidrag förekommer också uppgifter som är av mer känslig natur än de som nu har nämnts. Uppgifter sjukdom och om hälsotillstånd har t.ex. betydelse i ärenden förtidspension, om handikappersättning, Vårdbidrag, föräldrapenning, ersättning till smittbärare, ersättning för närståendevård samt livränta enligt arbetsskadeförsäkringen. I vissa fall kan även uppgifter om behandlingar av läkare eller annan vårdgivare vara av intresse. Av integritetsskyddsskäl får enligt vår mening uppgifter av detta slag över huvud taget inte förekomma i ett socialförsäkringsregister. Ärenden där sådana uppgifter behövs torde för övrigt inte kunna handläggas utan tillgång till handlingar på papper. En mycket stor mängd ärenden avser utbetalningar olika av förmåner och bidrag. En förutsättning för utbetalningar i vissa fall är att det finns andra uppgifter än de tidigare angivna och som är av känslig natur. Enligt vår uppfattning behövs följande uppgifter av sådant slag i vissa ärenden om utbetalning Tidpunkt för Sjukanmälan, sjukperiod, grad av nedsatt arbetsförmåga, förekomst av anmälan tillfällig om föräldrapenning och den tidsperiod för vilken penningen begärs liksom motsvarande uppgifter om smittbärarpenning och ersättning för närståendevård. Även beräknad tidpunkt för barns födelse hör hit. Också förekomsten av anmälan om arbetsskada, yrkesskada, skada som omfattas av statligt personskadeskydd och skada till följd av olycksfall på grund av krigshändelse samt tidpunkt då sådan skada inträffat kan i vissa fall vara av betydelse. Bland de bestämmelser som reglerar utbetalningar förav måner och bidrag finns föreskrifter ålägger försäkringssom kassan eller Riksförsäkringsverket att hindra utbetalningen, låta den ske med ett mindre belopp eller till någon än annan den som normalt skall ta emot den. Dessa avvikelser från det normala grundas ofta på uppgifter av känslig natur. Vi har kommit fram till att följande uppgifter är sådan natur av Tidpunkter för sjukhusvård, huruvida den registrerade får eller har fått vård eller försörjning helt eller delvis det allmännas bekostnad eller är häktad, intagen kriminalvårdsanstalt eller av annan orsak har tagits hand det om allmännas bekostnad.

lJ 136 överväganden och förslag sou 199311

Ur effektivitetssynpunkt och med hänsyn till den stora mängden ärenden anser vi att ett socialförsäkringsregister l måste få innehålla de nu nämnda uppgifterna. Vi vill påpeka att detta inte innebär någon förändring i förhållande till den registrering som för närvarande sker med stöd av Datainspektionens tillstånd. Några andra särskilt känsliga uppgifter bör emellertid enligt vår mening inte få förekomma i ett socialförsäkringsregister. Om ett register behöver inrättas med sådana uppgifter, krävs att riksdagen genom lag beslutar härom. Vi anser att känsliga uppgifter som skall få förekomma i ett socialförsäkringsregister, utöver vissa uppgifter om beslutet, bör anges genom en särskild uppräkning i socialförsäkringsregisterlagen. I 4 § datalagen 1973289 finns en uppräkning av uppgifter av särskilt känslig natur. Där anges först uppgifter om att någon misstänks eller har dömts för brott eller har avtjänat straff eller undergått annan påföljd för brott eller har varit föremål för tvångsingripande enligt vissa särskilda vårdlagar eller enligt utlänningslagen 1989529. Därefter anges uppgifter om någons sjukdom, hälsotillstånd eller sexualliv eller uppgift om att någon fått ekonomisk hjälp eller vård inom socialtjänsten eller enligt utlänningslagen. Den nu aktuella regleringen av vad som skall få förekomma i ett socialförsäkringsregister bör enligt vår mening utgå från denna paragraf. Vi föreslår således att inga andra uppgifter i 4 § som avses datalagen skall få förekomma i ett socialförsäkringsregister än de som enligt det föregående särskilt räknas i socialförupp säkringsregisterlagen. På liknande sätt bör enligt vår uppfattning uppgift som utgör omdöme eller annan värderande upplysning om den registrerade endast tillåtas om den finns med i den särskilda uppräkningen i socialförsäkringsregisterlagen. Bestämmelsen i 6 § andra stycket datalagen tar sikte på uppgifter detta av slag. Enligt förarbetena till den bestämmelsen kan uppgifterna gälla omdömen om människors familjeförhållanden, uppförande, samhällsanpassning, psykiska status, studieintensitet, prestationer i arbetslivet etc. Vi anser vidare att i ett socialförsäkringsregister skall antecknas försäkringskassas, Riksförsäkringsverkets och domstols beslut i ärende som enligt lag eller annan författning ankommer på kassoma eller verket att handlägga. I avsnitt

SOU 1993 11 Övervâganden och förslag 137

8.3 finns flera sådana författningar förtecknade. Med beslut avses såväl beslut under handläggningen av ett ärende, t.ex. förelägganden av olika slag, som beslut eller dom varigenom ärendet slutligt avgörs. Enligt vår mening bör dock vissa betydelsefulla begränsningar gälla. Endast beslut i ärende som enligt lag eller annan författning ankommer försäkringskassorna och Riksförsäkringsverket att handlägga får antecknas. Av beslutet får utgången anges. Av de skäl som har bestämt utgången får anges endast tillämpade bestämmelser. Dessutom får anteckning göras om att ett avgörande har överklagats. Även dessa uppgifter skall så kortfattat anges som möjligt. Ett beslut kan i sig eller tillsammans med andra uppgifter som får anges i registret vara en uppgift av sådan känslig natur att det enligt vårt förslag inte skulle få antecknas. Av rättssäkerhetsskäl anser vi det emellertid nödvändigt att alla beslut får registreras. Ett socialförsäkringsregister måste få innehålla uppgifter om tidpunkter för de förhållanden som registreras. Vidare måste olika slag av tekniska och administrativa uppgifter fâ anges. Härmed avses uppgifter som främst har att göra med myndighetens egen verksamhet och inte med den enskilde. Tekniska och administrativa uppgifter kan inte vara av integritetskänslig natur. I de fall uppgifter av detta slag rör den enskilde kan de sålunda inte gälla något integritetskänsligt. En förutsättning för att uppgifter om tidpunkter samt tekniska och administrativa uppgifter skall få registreras bör dock vara att uppgifterna behövs för att tillgodose ändamålet med registret. Däremot bör för registrering inte krävas att uppgifterna har betydelse för handläggningen till följd av föreskrift i lag eller annan författning. Exempel på uppgifter som får registreras är s.k. back-upregister, olika kodnummer för registerföring och markeringar av förekomsten av tekniska fel samt namn på försäkringskassa, lokalkontor och handläggare. Vidare kan antecknas att handlingar har expedierats eller infordrats och att vissa kontrollåtgärder har vidtagits. Uppgift om krav på särskild sekretessprövning räknas också som en administrativ uppgift.

138 överväganden och förslag SOU 199311

8.5 sambearbetning

Uppgifter i ett socialförsäkringsregister får hämtas från ett annat sådant register. Regeringen kan emellertid begränsa denna möjlighet genom föreskrifter i förordning. Vidare får ett socialförsäkringsregister i den utsträckning regeringen föreskriver tillföras uppgifter från ett sjukförsäkringsregister som förs med stöd av lagen 1993000 om sjukförsäkringsregister hos de allmärma försäkringskassorna. Ett sådant register får tillföras vissa identitets- och folkbokföringsuppgifter från ett socialförsäkringsregister iden mån regeringen inte föreskriver något annat. Ytterligare möjligheter till sambearbetning med andra personregister kan följa av föreskrifter i lag eller förordning eller av beslut av Datainspektionen.

Skälen för vårt förslag Att bearbeta uppgifter ur olika personregister kan i många fall göra handläggningen rättssäker och effektiv. Samtidigt kan sambearbetning innebära särskilda risker från integritetsskyddssynpunkt. Med vårt förslag bör det inte möta något hinder att tillåta att uppgifter i ett socialförsäkringsregister hämtas från ett annat sådant register. Hur de olika socialförsäkringsregistren kommer att utformas avgörs av regeringen. Vi föreslår därför att regeringen skall kunna begränsa denna möjlighet till sambearbetning genom föreskrifter i förordning. Som framgår av avsnitt 8.4 föreslår vi att vissa identitetsoch folkbokföringsuppgifter alltid skall antecknas i ett socialförsäkringsregister. Anledningen är intresset av en effektiv och inte minst rättssäker handläggning. Detta intresse gör sig också gällande i fråga registreringen identitets- och om av folkbokföringsuppgifter i ukförsäkringsregistren. Ett sådant register bör därför få tillföras uppgifter av nu nämnt slag från ett socialförsäkringsregister. Uppgifterna gäller namn, persaken, telefonnummer, folkbokföringsort och sonnummer, folkbokföringsfastighet. Regeringen bör dock ha möjlighet att föreskriva begränsningar av möjligheterna. Alla utbetalningsfunktioner av socialförsäkringsförmåner och bidrag kommer också fortsättningsvis att finnas i det

SOU 199311 Överväganden och förslag

centrala datasystemet. Det innebär att utbetalning av sjukpenning och rehabiliteringsersättning som skall handläggas med stöd av lokala ukförsäkringsregister kommer att ske via ett socialförsäkringsregister. Regeringen bör därför ges möjlighet att föreskriva att ett socialförsäkringsregister får tillföras uppgifter från ett lokalt sjukförsäkringsregister. Några ytterligare möjligheter till sambearbetning skall enligt vårt förslag inte få finnas. En annan sak är att vi längre fram föreslår vissa regler om utlämnande av uppgifter. Av föreskrifter i lag eller förordning eller beslut av av Datainspektionen kan följa ytterligare möjligheter till sambearbetning. Det kan t.ex. gälla att ett socialförsäkringsregister får tillföras uppgifter från lokala folkbokföringsregister, centralt skatteregister, register hos Kriminalvårdsstyrelsen och hos Värnpliktsverket. I klarhetens intresse föreslår vi att en erinran om detta tas in i socialförsäkringsregisterlagen.

140 Överväganden och förslag SOU 199311

8.6 Registeransvar

Vårt förslag Registeransvaret för socialförsäkringsregister som förs gemensamt för de allmänna försäkringskassorna skall delas mellan försäkringskassorna och Riksförsäkringsverket. Försäkringskassans ansvar gäller för behandlingen av uppgifter hos kassan. I praktiken får försäkringskassan ensam registeransvar när det gäller skyldigheten att se till att uppgifter inte samlas in och registreras annat än i överensstämmelse med registrets ändamål och skyldigheten att rätta felaktiga eller missvisande uppgifter. För socialförsäkringsregister som förs särskilt för allen män försäkringskassa skall försäkringskassan ensam ha registeransvaret. För socialförsäkringsregister som förs särskilt för Riksförsäkringsverket skall Riksförsäkringsverket ensamt ha registeransvaret.

Allmänna utgångspunkter för vårt förslag Enligt l § datalagen 1973289 är den registeransvarig för ett personregister för vars verksamhet registret förs, han förfogar över om registret. Det är således inte bara förfoganderätten över registret som är avgörande för registeransvaret. För att någon skall vara registeransvarig enligt datalagen krävs också att registret förs för verksamhet som han bedriver. Som framgår av avsnitt 6.2.1 är detta inte alltid fallet beträffande den som i större eller mindre utsträckning förfogar över ett register. Med registeransvaret följer enligt datalagen flera skyldigheter. Den ansvarige skall iaktta att hanteringen registret av inte leder till otillbörligt integritetsintrång. Därvid skall särskilt iakttas att registret förs för ett bestämt ändamål, att inte andra uppgifter registreras än som står i överensstämmelse med registrets ändamål, att uppgifter inte samlas in, lämnas ut eller används annat än i överensstämmelse med registrets ändamål eller vad gäller enligt lag eller författning som annan eller i enlighet med den registrerades medgivande samt att uppgifterna i registret skyddas mot oavsiktlig eller otillåten förstörelse liksom mot otillåten ändring eller spridning 7 §. Hos den registeransvarige skall det vidare finnas förtecken ning över de personregister som han är ansvarig för 7 a §.

SOU 1993 ll Överväganden och förslag 141

Den ansvarige skall normalt rätta en personuppgift som är oriktig eller missvisande 8 §, komplettera en uppgift som är ofullständig 9 §, på begäran snarast lämna den registrerade besked om de uppgifter som finns om honom i registret 10 § och förstöra de uppgifter i registret som inte längre är nödvändiga med hänsyn till registrets ändamål 12 §. Om den registrerade tillfogas skada genom att personregister innehåller oriktig eller missvisande uppgift honom, skall om den registeransvarige ersätta skadan 23 §. ldatalagen finns även föreskrifter om straff och skadeståndsansvar i andra fall 20-23 §§. Registeransvaret är ett ansvar av rättslig I begreppet registeransvar innefattas således inte det direkta ansvaret för uppbyggnad och drift av datasystemet. Vi vill tillägga att uppgifter som förekommer i t.ex. loggregister och back-up-register betraktas som delar av personregistret och omfattas av samma registeransvar prop. 197879109 s. 34-35. Datalagsutredningen har föreslagit att ansvaret för behandling av personuppgifter skall ligga på den som bestämmer ändamålet med behandlingen, vilka personuppgifter skall som behandlas och hur de skall behandlas. Det är enligt vår mening svårt att förutse hur den slutliga lösningen ansvarigav hetsfrågoma kommer att gestalta sig. En ny datalag beräknas under alla förhållanden inte träda i kraft förrän tidigast den 1 januari 1995. En registerförfattning behöver inte innehålla några regler om vem som skall vara registeransvarig, datalagens beom stämmelser är tillräckliga. Som framgår avsnitt 6.2.1 beav reder datalagens reglering av ansvarighetsfrågoma många gånger tillämpningssvårigheter. Detta gäller särskilt personregister hos det allmänna. I en registerförfattning kan registeransvaret emellertid också regleras efter andra riktlinjer än de som kommer till uttryck i datalagen. När det gäller registeransvaret för socialförsäkringsregister är det således möjligt att välja en lösning som tar hänsyn till de speciella förhållanden som gäller inom socialförsäkringsområdet. Som framgår av det följande anser vi att det finns skäl till särskild regleen ring av ansvarighetsfrågoma. Socialförsäkringsregisterlagen bör enligt vår mening innehålla fullständig reglering en av ansvarigheten, även om regleringen i vissa stycken kommer

142 överväganden och förslag SOU 199311

att överensstämma med vad som redan gäller enligt datalagen. Såväl den verksamhet för vilken ett sådant register förs som rätten att förfoga över det bör sålunda ha stor betydelse för frågan om var detta ansvar skall läggas.

Skälen för vårt förslag Den för vilken ett socialförsäkringsregister förs bör enligt vår mening ha registeransvar för registret. De register som får inrättas enligt bestämmelserna i vårt lagförslag är administrativa register. Ett registeransvar bör därför ligga på den som handlägger de ärenden för vilka registret skall vara ett handläggningsstöd. Med stöd av lagen skall det vara möjligt att inrätta register för handläggning av ärenden som ankommer Riksförsäkringsverket. Det kan gälla ärenden som Riksförsäkringsverket har eller kan komma att få i uppgift att handlägga. Riksförsäkringsverket handlägger för närvarande ärenden enligt lagen 1954243 om yrkesskadeförsäkring och motsvarande äldre bestämmelser samt frivillig pensionsförsäkring enligt 22 kap. lagen 1962381 om allmän försäkring i dess lydelse före den l januari 1981. Ett register som inrättas för detta ändamål förs alltså för verksamhet som Riksförsäkringsverket bedriver. Endast Riksförsäkringsverket förfogar över de uppgifter i registret som förekommer i dessa ärenden. Registeransvaret för sådana register bör därför läggas enbart Riksförsäkringsverket. Lagen gör det också möjligt att inrätta socialförsäkringsregister som förs särskilt för en allmän försäkringskassa. Enligt vår mening bör försäkringskassan ensam ha registeransvaret i sådana fall. Detta ligger i linje med det förslag till registeransvar för de lokala sjukförsäkringsregistren som vi lade fram i betänkandet SOU 19919 Lokala sjukförsäkringsregister. Vi har där föreslagit att den allmänna försäkringskassa till vilket ett lokalkontor hör skall registeranvara svarig för det lokala ukförsäluingsregistret. Något registeransvar för annan försäkringskassa eller för Riksförsäkringsverket har inte föreslagits, även om Riksförsäkringsverket kommer att ha ett stort inflytande över utformningen av programvaran och meddela föreskrifter om ärendehandläggningen. Vidare kommer folkbokföringsuppgifter att vidarebefordras från de centrala till de lokala registren. Sjukanmälningar från arbetsgivare kommer att kunna överföras datamedium liksom sjuklönestatistik. Andra försäkringskassor skall kunna

SOU 1993 ll Överväganden och förslag 143

överföra uppgifter registrerade personer via datanätet. om När det gäller socialförsäkringsregister som förs gemensamt för alla försäkringskassor blir frågan om registeransvaret mer komplicerad. Ett sådant socialförsäkringsregister förs främst för att förskall kunna handlägga ärenden rätt till säkringskassoma om och utbetalning av olika socialförsäkringsförmåner och bidrag. Det är för att tillgodose detta syfte uppgifterna i som registret får antecknas. Registret förs alltså för försäkringskassomas verksamhet och de uppfyller därmed den ena av datalagens förutsättningar för registeransvar. Den andra förutsättningen för att någon skall vara registeransvarig är, som tidigare nämnts, att denne förfogar över uppgifterna. Med förfogande förstås i detta sammanhang befogenhet och möjlighet att överföra registret till läsbar form. I begreppet förfogande ligger också möjligheten att i rättslig mening påverka innehållet i registret. Det råder enligt vår mening ingen tvekan att försäkringskassoma uppfyller också denna förutom sättning. Ett registeransvar bör således kunna läggas på försäkringskassoma. Kassans ansvar bör gälla behandlingen av uppgifter hos kassan. Med detta menar vi inte bara hanteringuppgifterna när de har registrerats. Till behandling en av räknar vi också insamlingen och registreringen av uppgifterna samt själva registerhållningen. En särskild fråga är om det vid sidan av försäkringskassorna bör finnas någon som också skall vara registeransvarig. Såväl Riksförsäkringsverket som försäkringskassoma påverkar rent faktiskt uppgifterna i de nuvarande centrala dataregistren och tillför registren personuppgifter i dessa ärenden. Vid våra överväganden vilken betydelse detta skall ha för om regleringen registeransvaret för de nu aktuella socialförav säkringsregistren utgår vi från den arbets- och ansvarsfördelning som för närvarande tillämpas mellan Riksförsäkringsverket och försäkringskassan. Vi beaktar också de förändringföranleds att lokala sjukförsäkringsregister inrättas ar som av och de uttalanden som har gjorts om den framtida organisationen av datasy stemen för socialförsäkringsadministrationen. Vi vill understryka att våra överväganden om registeransvaret gäller de skyldigheter åvilar den registeransvarige enligt som datalagen och inte hur ansvars- och arbetsfördelningen i övrigt skall vara mellan Riksförsäkringsverket och försäkrings-

144 Överväganden och förslag SOU 199311

kassoma. Som nämnts tillför såväl Riksförsäkringsverket som försäkringskassoma de centrala dataregistren personuppgifter. Det är dock försäkringskassan som i ett enskilt ärende beslutar om rätten till och storleken av en förmån eller ett bidrag och fattar andra beslut rör enskild I praktiken går som en person. det till så att försäkringskassan fattar sitt beslut och matar in grunduppgifter i det centrala ADB-systemet för utbetalning av ersättningen eller bidraget. Beräkningen av förmånens eller bidragets storlek görs däremot ofta automatiskt i datasystemet och i datarutinema kan även ingå utformning av beslutsmeddelandet. Utbetalningen av förmånen eller bidraget sker i regel med ADB-rutiner. Sedan t.ex. pension beviljats sker också de löpande månadsutbetalningarna regelmässigt genom ADB-systemet. Härvid sker samordning mellan pensionen och vissa andra förmåner automatiskt. I vissa fall sker hela ärendehanteringen utan åtgärd från försäkringskassans sida, t.ex. vid beviljande av ålderspension från 65 år, men även i flertalet fall vid beräkning av pensionspoäng. Vidare görs indragning av en beviljad förmån utan att detta har initierats någon åtgärd från försäkringskassan, såsom vid av dödsfall. I dataregistren görs även andra förändringar utan försäkringskassans direkta medverkan. På detta sätt införs t.ex. nya folkbokföringsuppgifter. Datasystemet tillförs även uppgift om ändrade basbelopp, något som föranleder automatisk omräkning av olika pensionsförmåner I det m.m. enskilda fallet kan även omräkning till följd av lagändring göras utan direkt medverkan försäkringskassan. av I de fall försäkringskassan inte aktivt tar del i alla led i ett ärende kan vissa uppgifter således tillföras registret som ett led i datahanteringen. I regel sker det dataprogramgenom mens utformning. Så t.ex. beräknas en pension med hjälp av formler som är inlagda i dataprogrammen, och omräkning en grund av lagändring kan göras genom att nya beräkningsgrunder läggs in i dataprogrammen. En beräkningsgrund kan också ändras genom att ADB-avdelningen lägger in uppgift om nya basbelopp. Vissa uppgifter tillkommer genom samkörningar med andra dataregister. Sådana samkörningar sköts i praktiken av Riksförsäkringsverkets ADB-avdelning. Det gäller främst folkbokföringsuppgifter. Riksförsäkringsverket har ett stort inflytande utform-

SOU 199311 överväganden och förslag

ningen av dataprogrammen. Verket är huvudman för den centrala dataanläggningen och svarar för systemutveckling och programmering. Verket har dessutom ett lednings- och tillsynsansvar inom socialförsäkringsadministrationen. Verkets ansvar för systemutveckling och programmering innebär att s.k. kravspecifrkationer, innehållande beskrivningar av vad ett dataprogram skall utföra, upprättas av en försäkringsavdelning inom verket. Representanter för försäkringskassorna deltar ofta i utformningen av kravspeciñkationer. Till följd av sitt lednings- och tillsynsansvar kan verket utfärda föreskrifter m.m. och får härigenom ett stort inflytande även på utformningen av datarutinema. Det finns inga författningsbestämmelser som föreskriver att försäkringskassoma skall använda sig av Riksförsäkringsverkets datasystem i sin ärendehandläggning. En försäkringskassa kan alltid stoppa en planerad utbetalning via datasystemet och kan även göra ändringar av löpande utbetalningar. Försäkringskassan kan dock inte ändra själva beräkningsmetodiken i datasystemet utan endast faktaunderlaget. Även om försäkringskassan kan göra manuella utbetalningar får man nog anse att försäkringskassan i praktiken är tvungen att följa de rutiner som följer datasystemet. av Som nämnts i avsnitt 6.2.1 läggs enligt datalagen inte registeransvar på servicebyråer och andra som helt osjälvständigt handhar bearbetningen av ett register och sådana som använder sig av registret utan att kunna bestämma dess innehåll om prop. 197333 s. 19 f. Av det ovan anförda framgår att Riksförsäkringsverkets nuvarande befattning med registret är av en mer omfattande och komplicerad karaktär och att den därför inte svarar mot en sådan beskrivning. I framtiden torde försäkringskassorna komma att fä ett större inflytande utformningen av datasystemen. Riksförsäkringsverket skall visserligen ha ansvaret för de lokala och de centrala systemen och för utvecklingen av dessa och se till att systemen överensstämmer med gemensamma standards. Utvecklingsarbetet skall emellertid bedrivas i samarbete med försäkringskassorna och dessa skall ha ett reellt inflytande på utvecklingen prop. 1988891100 bil. 7 22 I detta sammanhang kan s. nämnas att Riksförsäkringsverket och Försäkringskasseförbundet för närvarande arbetar med att utforma förvalten ny ningsorganisation för lokala system. En uppgift för den nya

146 Överväganden och förslag SOU 199311

organisationen anges vara att möjliggöra ett gemensamt ansvar för Riksförsäkringsverket och försäkringskassoma när det gäller utveckling och förvaltning av de nya systemen. Vad gäller datasystemet i övrigt kan det sikt finnas anledning att överväga alternativ till nuvarande organisation och ansvarsfördelning i ADB-frågoma med större möjlighet för försäkringskassoma att ansvariga beställare av de agera som ADB-tjänster Riksförsäkringsverket står för prop. som 19909115O bil. II4 50. En nationell enhetlighet skall s. dock bibehållas vad gäller redovisningsprinciper, utbetalningsrutiner och underlag för nationell statistik. Av det anförda framgår att Riksförsäkringsverket även i framtiden kommer att spela en betydelsefull roll i ADB-verksamheten inom socialförsäkringen. Riksförsäkringsverkets befattning med datasystemets innehåll består således främst i att utforma och tillhandahålla de är nödvändiga för att försäkringskassoma skall program som kunna använda sig av uppgifterna i registret. Som framgår av det föregående konstituerar detta enligt datalagen inte ett registeransvar. Genom samköming med andra register, bl.a. folkbokföringsregistret, tillförs registret genom Riksförsäkringsverkets försorg uppgifter om enskilda personer. Enligt vår mening får detta anses ske för försäkringskassans räkning. Inte heller samkömingar av detta slag medför därför enligt datalagen registeransvar för Riksförsäkringsverket. Det är emellertid tydligt att Riksförsäkringsverkets befattning med socialförsäkringsregister som förs gemensamt för försäkringskassoma är av sådan karaktär och omfattning att en del av de skyldigheter som åvilar en registeransvarig enligt vår uppfattning bör gälla även för Riksförsäkringsverkets del. Till detta kommer att verket enligt vårt förslag skall få använda registret för vissa ändamål nämligen tillsyn, uppföljning, utvärdering och framställning av statistik. Verket måste svara för att användningen inte går utöver dessa ändamål och att användningen i Övrigt inte leder till otillbörligt integritetsintrång. Eftersom verket har tillgång till uppgifterna måste det också till att lämpliga åtgärder vidtas för att skydda se dem mot oavsiktlig eller otillåten förstörelse liksom mot otillåten ändring eller spridning. Av dessa skäl anser vi att registeransvaret bör delas mellan försäkringskassoma och Riksförsäkringsverket när det gäller socialförsäkringsregister

SOU 1993 ll överväganden och förslag

som förs gemensamt för alla försäkringskassor. Vårt förslag i denna del överensstämmer med de lösningar valts för som tullregistret, registren för betalningsföreläggande och handräckning samt registren för strafföreläggande och ordningsbot, m.m. En redogörelse för dessa register lämnas i avsnitt 6.2.5. Bland de viktigaste skyldigheterna som åvilar en registeransvarig är att se till att uppgifter inte samlas in och registreras annat än i överensstämmelse med registrets ändamål och att felaktiga eller missvisande uppgifter rättas. I praktiken kommer dessa delar av registeransvaret att ligga försäkringskassan och inte på Riksförsäkringsverket. Uppgifterna i socialförsäkringsregister som förs gemensamt för försäkringskassoma kommer nämligen att ingå i de ärenden kassan som har att handlägga, och ingen annan än kassan bestämmer vad som skall antecknas där. Som framgår av avsnitt 8.3 kommer Statens löne- och pensionsverk och Kommunernas pensionsanstalt att i begränsad utsträckning få använda ett socialförsäkringsregister. Enligt vår uppfattning bör detta förhållande inte leda till att något registeransvar övervägs för dessa. Till registeransvaret hör en skyldighet att på begäran snarast lämna den registrerade besked om de uppgifter honom om som finns i registret 10 § datalagen. Av praktiska skäl anser att denna skyldighet bör åvila Riksförsäkringsverket i fråga om uppgift i socialförsäkringsregister som förs gemensamt för de allmänna försäkñngskassoma.

148 överväganden och förslag SOU 199311

8.7 Terminalåtkomst

Vårt förslag Terminalåtkomst till ett socialförsäkringsregister har den som är registeransvarig för registret. Vidare kan de allmänna försäkringskassoma fä terminalåtkomst till ett register som förs för Riksförsäkringsverket, regeringen föreskriver det. Även Statens löne- och om pensionsverk och Kommunernas pensionsanstalt erhåller terminalåtkomst till ett socialförsäkringsregister i den mån regeringen föreskriver det. För pensionsverket och pensionsanstalten gäller dock den begränsningen att terminalåtkomsten bara får avse uppgifter som behövs för att handlägga ärenden där rörande utbetalningar av socialförsäkringsförmáner och samordning av avtalspensionsförmäner. Regeringen kan beträffande ett register som förs särskilt för en försäkringskassa föreskriva ytterligare begränsningar i terminalätkomsten. I lagen ges en föreskrift om att den som hos Kommunernas pensionsanstalt tar befattning med uppgifter i ett socialförsäkringsregisterhartystnadspliktrörandeenskilds personliga och ekonomiska förhållanden.

Skälen för vårt förslag Den har terminalâtkomst till som ett ADB-register kan ta del av registerinnehållet med hjälp av bildskärm. Från integritetsskyddssynpunkt är det angeläget inte att man låter åtkomsten till ett socialförsäkringsregister vidare än vara som behövs med hänsyn till den verksamhet för vilken registret förs. Självfallet bör varje försäkringskassa, såväl centralkontor som lokalkontor, ha terminalåtkomst till de register som förs gemensamt för försäkringskassoma. Riksförsäkringsverket är tillsynsmyndighet över försäkringskassoma och följer i den egenskapen upp och utvärderar försäkringskassomas verksamhet. Det är nödvändigt för att verksamheten skall fungera rationellt, effektivt och rättssäkert att även Riksförsäkringsverket får terminalâtkomst till de för kassorna gemensamma socialförsäkringsregistren. Vi föreslår därför att de som är registeransvariga för de gemensamma socialförsäkringsregistren, dvs. försäkringskassoma och Riksförsäkringsverket, får terminalåtkomst till dessa register.

SOU 1993 ll Överväganden och förslag 149

Riksförsäkringsverket handlägger ärenden enligt lagen 1954243 yrkesskadeförsäkring och motsvarande äldre om försäkring samt frivillig pensionsförsäkring enligt 22 kap. lagen 1962381 om allmän försäkring i dess lydelse före den 1 januari 1981. Om ett socialförsäkringsregister inrättas enbart för dessa ärenden, kommer det att föras för Riksförsäkringsverket och verket kommer att ensamt vara registeransvarigt och ha terminalåtkomst till registret. Även försäkringskassoma handlägger vissa ärenden rörande sjukpenning enligt lagen om yrkesskadeförsäkring. Därför kan det föreligga behov för kassoma att erhålla terminalåtkomst till detta register. Föreskrifter om detta bör dock meddelas av regeringen i samband att registret inrättas. För det fall ett register förs särskilt för en försäkringskassa bör terminalåtkomsten begränsas till att avse endast den försäkringskassan. Även här följer därför terminalåtkomsten registeransvaret så sätt att endast den försäkringskassa för vilket registret förs har terminalåtkomst till registret. Ett sådant register kan vidare vara inrättat så att det förs för sig varje lokalkontor inom kassan. Regeringen bör därför av kunna meddela föreskrifter ytterligare begränsar termisom nalåtkomsten, t.ex. så att endast lokalkontoret i fråga får terminalåtkomst till registret. Vad därefter beträffar frågan om andra myndigheter, organisationer m.fl. kan tänkas ha behov av att erhålla terminalåtkomst till ett socialförsäkringsregister vill vi anföra följande. Som framgår av avsnitt 8.3 föreslår vi att Statens löneoch pensionsverk och Kommunernas pensionsanstalt får använda ett socialförsäkringsregister för handläggning av ärenden där rörande utbetalningar av socialförsäkringsförmåner och samordning avtalspensionsförmåner. Vi föreslår därför av att det i lagen förs in en bestämmelse enligt vilken Statens löne- och pensionsverk och Kommunernas pensionsanstalt kan få terminalåtkomst till ett socialförsäkringsregister. I vilken utsträckning som denna möjlighet skall utnyttjas bör enligt vår mening framgå av föreskrifter som regeringen meddelar. En särskild fråga i detta sammanhang är bestämmelserna sekretess. För uppgifter inom socialförsäkringsområdet om gäller enligt 7 kap. 7 § sekretesslagen 1980100 ett s.k. rakt skaderekvisit. Sekretessen gäller alltså bara om det kan antas

150 överväganden och förslag SOU 199311

att den som uppgiften rör eller någon som är honom närstående lider men om uppgiften röjs. Sekretessen hindrar emellertid inte att en uppgift lämnas ut till en myndighet om det l följer uppgiftsskyldighet är bestämd i lag eller förord- l av som 1 ning eller om det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas till myndigheten har företräde framför det intresse som sekretessen skall skydda 14 kap. l § och 3 § första stycket sekretesslagen. Utan hinder av bestämmelserna om sekretess fär försäkringskassoma lämna ut uppgifter om ersättningar enskilda som betalas ut enligt lagstiftningen om allmän försäkring eller arbetsskadeförsäkring eller enligt lagstiftning om annan jämförbar ekonomisk förmån för enskilda, under förutsättning att bl.a. en arbetsgivare behöver uppgiften för samordning med ersättning därifrån. Detta gör det möjligt att lämna uppgifter till Kommunernas pensionsanstalt 20 kap. 9 a § lagen om allmän försäkring. I förordningen 1980995 om skyldighet för de allmänna försäkringskassoma att lämna uppgifter till andra myndigheter finns föreskrifter om skyldighet för försäkringskassoma att lämna uppgifter till Statens löne- och pensionsverk. En upptagning som är allmän handling hos en myndighet och som en annan myndighet kan ta del av i läsbar form genom terminalåtkomst är allmän handling även hos den sistnämnda myndigheten. Detta innebär att de uppgifter Statens löne- och pensionsverk får tillgång till genom terminalätkomst till ett socialförsäkringsregister blir allmän handling hos pensionsverket eftersom verket är en myndighet. Motsvarande gäller inte Kommunernas pensionsanstalt som är en ideell förening. Reglerna om vad som får lämnas ut blir därigenom olika för pensionsverket och pensionsanstalten. För pensionsverket gäller enligt 7 kap. 7 § sekretesslagen socialförsäkringssekretess, dvs. ett s.k. rakt skaderekvisit, för de uppgifter pension sverket erhåller från ett socialförsäkring sregister. För pensionsanstalten gäller emellertid inte sekretesslagen. Pensionsanstalten kan efter eget bestämmande avgöra vad som skall utlämnas och vad som skall hållas hemligt. Vi föreslår därför att det i lagen tas in en föreskrift om att en befattningshavare hos pensionsanstalten inte obehörigen får röja vad han genom ett socialförsäkringsregister fått veta om enskilds personliga och ekonomiska förhållanden. En närmare redogörelse för begreppet allmänna handlingar och

SOU 1993 ll överväganden och förslag 151

sekretess lämnas i avsnitt 4. Av integritetsskyddsskäl bör domstolarna inom socialförsäkringsområdet inte få terminalâtkomst till ett socialförsäkringshärför är den inregister. Ett ytterligare argument att nya stansordningen beträffande rättskipningen i socialförsäkringsmål trätt i kraft den l juli 1991 har medfört att det nusom ; mera finns betydligt fler domstolar än tidigare som handlägsocialförsäkringsmål.

i

ger

152 Överväganden och förslag SOU 199311

8.8 Utlämnande

av uppgifter

Vårt förslag Utlämnande av uppgifter från ett socialförsäkringsregister får ske på medium för automatisk databehandling, endast om det följer av lag eller förordning eller om uppgiften skall användas för forskning eller framställning av statistik.

Bakgrunden till vårt förslag Många av de uppgifter som kommer att finnas i ett socialförsäkringsregister omfattas av föreskrifterna om socialförsäkringssekretess i 7 kap. 7 § sekretesslagen 1980100. Vidare gäller bestämmelsen om personregistersekretess i 7 kap. 16 § sekretesslagen för uppgifterna. Frågan om huruvida uppgifter i ett socialförsäkringsregister över huvud taget får lämnas ut måste sålunda bedömas med utgångspunkt från dessa bestämmelser. Regeln om personregistersekretess innebär att uppgifter från ett personregister inte får lämnas ut, om det kan antas att utlämnandet skulle medföra att uppgiften används i strid med datalagen. Detta förbud gäller oavsett vilket medium utlämnandet sker. Förbudet har dock störst betydelse i fråga om utlämnande på ADB-medium. Regeln innebär i princip att ett utlämnande på ADB-medium kräver att mottagaren har tillstånd av Datainspektionen eller författningsstöd för att föra ett personregister som skall innehålla de uppgifter skall som lämnas ut. Om mottagaren uppfyller dessa krav, får den utlämnande myndigheten bestämma i vilken form utlämnande skall ske. Tryckfrihetsförordningen ger nämligen inte mottagaren rätt att få uppgifterna maskinläsbart medium. Denna rätt att avgöra om utlämnandet skall ske ADB-medium kan dock inskränkas genom föreskrifter i lag eller författannan ning. Sådana föreskrifter finns i 11 § skatteregisterlagen 1980343, 7 § tullregisterlagen 1990137, 11 § lagen 1990 1536 om folkbokföringsregister och 14 § förordningen 1992 1027 om register för strafföreläggande, föreläggande av ordningsbot, m.m. Skälen för vårt förslag Som vi tidigare har nämnt kan man räkna med att starka intressen utanför de allmänna försäk-

SOU 199311 överväganden och förslag 153

ringskassorna och Riksförsäkringsverket kommer att vilja ta del av uppgifterna i ett socialförsäkringsregister på ADBmedium. Dessa intressen kommer att göra sig gällande även om registret har byggts upp endast för att tillgodose försäkringskassomas eller Riksförsäkringsverkets behov. De som sysslar med forskning och statistik intar härvid en särställning. Med framställning av statistik avser vi i detta sammanhang inte framställning av underlag för beslut i ärenden utan den mera allmänt utredande verksamhet inte som har anknytning till något särskilt ärende. Sådan framställning av statistik förekommer hos Statistiska centralbyrån och hos Arbetarskyddsstyrelsen. Båda dessa myndigheter får för närvarande uppgifter från personregister som förs av Riksförsäkringsverket. För framställningen av statistik hos Statistiska centralbyrån och Arbetarskyddsstyrelsen gäller de stränga reglerna om sekretess i 9 kap. 4§ sekretesslagen. Enligt dessa regler är sekretessen absolut med några särskilt angivna undantag. Ett av dessa undantag gäller uppgifter som behövs för forskningsändamål. För myndigheternas forskningsverksamhet gäller bestämmelsen om sekretessi 13 kap. 3 § sekretesslagen. Om en myndighet i sin forskningsverksamhet från en annan myndighet erhåller uppgift som är sekretessbelagd där, gäller enligt denna bestämmelse sekretessen också hos den mottagande myndigheten. Då fråga uppkommer att om lämna ut uppgifter till en enskild forskare kan förbehåll enligt 14 kap. 9 § sekretesslagen ställas I ett sådant förbehåll upp. kan anges i vilken utsträckning och på vad sätt uppgifterna får användas. Med hänsyn till angivna regler sekretess nu om anser att det inte behövs någon särskild reglering utav lämnande på ADB-medium för de fall då uppgifter skall lämnas ut för att användas för forskning eller framställning av statistik. Behovet föreskrifter är enligt vår mening annorlunda när av det gäller utlämnande av uppgifter skall användas för som annat än för forskning eller framställning statistik. Uppav gifterna kan då komma att användas som underlag för beslut och andra åtgärder. Med hänsyn till integritetsskyddsintressena anser vi att det för socialförsäkringsregister bör finnas föreskrifter som vid sidan sekretesslagen reglerar utlämnav andet av uppgifter på ADB-medium i de åsyftade fallen. nu Enligt vår mening bör varken försäkringskassorna eller Riks-

154 överväganden och förslag SOU 1993 ll

försäkringsverket på hand få avgöra huruvida utlämnegen ande skall ske på ADB-medium. Föreskrifterna om utlämnande detta medium bör därför meddelas i författningar av

högre konstitutionell valör än myndighetsföreskrifter. Social-

försäkringsregistren kommer att innehålla en mängd olika uppgifter. Enligt vårt förslag i avsnitt 8.5 bör uppgifter som får förekomma i ett socialförsäkringsregister kunna hämtas från ett annat sådant register. Detta innebär således att uppfrån det socialförsäkringsregistret till gifter får lämnas ena det andra. Hur utlämnanderegleringen i övrigt skall utformas beror vilka register inrättas. Regeringen beslutar som enligt vårt förslag om inrättande av socialförsäkringsregister. Inom de lagen kan regeringen bestämma för ramar som anger vilka ändamål ett socialförsäkringsregister skall föras och som därmed vad det får innehålla. Det är därför inte möjligt att i fullständigt sätt i vilka fall och i lagen något mera ange vilken utsträckning ett utlämnande ADB-medium skall som tillåtas. Mot denna bakgrund anser vi att regleringen främst bör ske i de registerförordningar som måste utfärdas i enlighet med vad vi har föreslagit i det föregående. Av våra förslag till förordningar framgår hur vi anser att utlämnandet bör kunna regleras. Bland dem vi bör kunna få som anser uppgifter på ADB-medium skall här nämnas Riksskatteverket, kronofogdemyndigheter, Centrala studiestödsnämnden, kommuns socialnämnd, postgirot och bank. I förordningsförslaett detaljerat och uttömmande sätt vilka uppgiftgen anges och för vilka ändamål utlämnandet ADB-medium er som får ske.

SOU 1993 ll Överväganden och förslag 155

8.9 sökbegrepp

Vårt förslag Det är förbjudet sökbegrepp använda att som uppgifter om tidpunkter för sjukhusvård, huruvida någon får eller har fått vård eller försörjning helt eller delvis på det allmännas bekostnad eller är häktad eller intagen på kriminalvårdsanstalt. Dock skall det vara möjligt att tillfälligt och under begränsad tid samt efter särskilt tillstånd av Datainspektionen använda dessa uppgifter som sökbegrepp, om det är nödvändigt för att avhjälpa fel som har uppkommit till följd av brister i ett dataprogram och felet inte kan avhjälpas något annat sätt. I övrigt gäller som förutsättning för att en uppgift i ett socialförsäkringsregister skall få användas som sökbegrepp att det behövs för tillämpning av lag eller annan författning eller för rättelse, tillsyn, uppföljning, utvärdering, urval för forskning eller framställning av statistik. Regeringen skall kunna föreskriva ytterligare begränsningar av användningen av sökbegrepp till skydd för de registrerades personliga integritet.

Bakgrunden till vårt förslag Genom att uppgifter i ett register används som sökbegrepp kan olika urval och sammanställningar av information göras. Användningen av sökbegrepp i ett personregister hos en myndighet har betydelse för frågan vad är allmänna handlingar i personregist-

om som

ret och vad som därmed kan bli tillgängligt för utomstående. Användningen av sökbegrepp har vid sidan härav också rent allmänna integritetsaspekter. Den information i allmänna handlingar i ett ADB-system som är tillgänglig för en myndighet skall på begäran lämnas ut, om informationen inte är sekretessbelagd. Myndigheten måste använda sig av alla tillåtna sökbegrepp och tekniska möjligheter som står till buds för myndigheten när någon begär uppgifter ur myndighetens ADB-register. Myndighetens skyldighet begränsas bara av att uppgifterna skall kunna tas fram med rutinbetonade åtgärder. Att myndigheten själv inte behöver en begärd sammanställning saknar helt betydelse i detta sammanhang. Det är dock, efter ändringar i tryckfrihetsförordningen som trädde i kraft den l januari 1992, inte

156 Överväganden och förslag SOU 199311

längre möjligt för den enskilde att ställa datorkapacitet till en myndighets förfogande och begära bearbetningar med hjälp av denna med åberopande av offentlighetsprincipen. En enskild kan inte heller på motsvarande sätt begära att hans eget dataprogram används av myndigheten. Myndighetens och därmed allmänhetens möjligheter att - få tillgång till sammanställningar sådana uppgifter av som finns i myndighetens ADB-system kan underkastade vara tekniska begränsningar. Men det kan också finnas rättsliga begränsningar. När det gäller personregister kan nämligen myndighetens befogenhet att göra upptagningar tillgängliga för egen räkning begränsas genom lag, förordning eller särskilt beslut som grundar sig lag. Detta gäller oberoende av om uppgifterna omfattas av sekretess eller inte. Rättsliga begränsningar av detta slag kan ske genom föreskrifter om användningen av sökbegrepp i personregister. En sådan begränsning innebär enligt 2 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen att upptagningen i fråga inte är allmän handling. Genom att olika registeruppgifter används sökbegrepp som kan oönskade och oförutsedda följder uppstå. Även om en uppgift i sig kan vara harmlös, kan urval och sammanställningar av flera sådana ugipgifáer framstå integritetskränksom ande. Och om det i en sådan sammanställning ingår någon eller några uppgifter av mera känslig natur kan sammanställningen upplevas mycket integritetskränkande. Även som om sekretess skulle gälla för sammanställningen, kan det ändå vara kränkande och obehagligt för den enskilde att sådan en sammanställning kan göras. Som vi anförde i vårt betänkande de lokala sjukförsäkom ringsregistren kan användningen av sökbegreppen regleras i författning olika sätt. Ett sätt är att riksdagen i så stor utsträckning som möjligt reglerar användningen i lag. Ett annat sätt är att riksdagen anger ramarna för sökmöjligheterna och lämnar utrymme regeringen att meddela verkställighetsföreskrifter. Riksdagen kan också helt eller delvis lämna regeringen att meddela föreskrifter i ämnet. I ett ärende om tullregisterlagstiftning uttalade riksdagen att det är viktigt att sökbegrepp som är känsliga från integritetssynpunkt endast används i begränsad utsträckning och att användningen av sådant sökbegrepp bör regleras i lag 198990KU5y, 198990SkUl9, rskr. 188.

SOU 1993 ll överväganden och förslag 157

Skälen för vårt förslag Enligt vårt förslag i fråga om registerinnehåll kommer det att få finnas många uppgifter är som

känsliga från integritetssynpunkt i ett socialförsäkringsregis-

ter. Bland dessa uppgifter märks särskilt de räknas som upp i 8 § andra stycket. I detta sammanhang bör understrykas att uppgifter om sjukdom, t.ex. diagnos, sjukdomsorsak, undersökningar och behandlingar av läkare eller annan vårdgivare inte får registreras. Ett socialförsäkringsregister får dock innehålla uppgifter sjukhusvård, om uppgifter om huruvida den registrerade får eller har fått vård eller försörjning helt eller delvis på det allmännas bekostnad eller är häktad, intagen på kriminalvårdsanstalt eller av annan orsak har tagits om hand på det allmännas bekostnad. Av

integritetsskydds-

skäl anser vi att de nämnda uppgifterna inte bör få nu användas som sökbegrepp. Det betyder att tänkta sammanställningar där dessa uppgifter används som sökbegrepp inte är allmänna handlingar. Förbudet kan emellertid inte helt göras undantagslöst.

Socialförsäkringsregister används för att fatta ett mycket

stort antal beslut, t.ex. utbetalningar många olika socialav försäkringsförmåner och bidrag. Besluten grundar sig ofta på dataprogram som skall återspegla de många gånger komplicerade materiella regler som gäller för förmånema eller bidragen i fråga. Det kan emellertid inte uteslutas att programfel uppkommer och att de upptäcks först sedan många felaktiga beslut har fattats. För att man skall kunna leta reda på de felaktiga besluten i syfte att rätta dem kan det visa sig vara nödvändigt att använda vissa registeruppgifter som sökbegrepp. Det ligger i sakens natur att det inte i förväg går att avgöra vilka uppgifter som aldrig kan bli aktuella att använda som sökbegrepp i sådana sammanhang. Av dessa skäl har vi funnit att de berörda uppgifterna måste kunna få använnyss das sökbegrepp, det behövs för som om att avhjälpa fel som har uppkommit till följd brister i av ett dataprogram och felet inte kan avhjälpas på annat sätt. Vi emellertid den anser att tid under vilken användningen skall kunna tillåtas bör sättas så kort som möjligt. Enligt vad vi har erfarit torde sällan mer än 24 timmar behövas för att åtgärda de berörda felen. Rätten att besluta om denna tillfälliga användning av sökbegrepp bör

läggas på en myndighet utanför socialförsäkringsområdet. Vi

anser att uppgiften bör anförtros Datainspektionen.

158 Övervdganden och förslag SOU 199311

I fråga övriga uppgifter kan det enligt vår mening inte om ställas några sökbegränsningar när det gäller tillsyn, upp uppföljning, utvärdering, urval för forskning och framställning av statistik. Vad gäller statistikframställningen vill vi peka det starka sekretessskyddet. I sådan särskild verksamhet hos en myndighet som gäller framställning av statistik gäller enligt 9 kap. 4 § sekretesslagen nämligen absolut sekretess för uppgift enskilds personliga eller ekonosom avser miska förhållanden och som kan hänföras till den enskilde. När det gäller ärendehandläggningen anser vi dock att det är möjligt att föreskriva begränsningar som syftar till att användningen av socialförsäkringsregister inte skall uppfattas kränkande och obehagligt för den enskilde. Vi anser att som detta syfte uppnås, om det vid handläggning av ärenden blir förbjudet att använda andra sökbegrepp än sådana som behövs för tillämpning lag eller författning eller för av annan rättelse. I fråga om användningen av medborgarskap som sökbevill vi lägga till följande. Även uppgift medborgargrepp om skap hör till de integritetskänsliga uppgifterna. Medborgarskap kan nämligen användas sökbegrepp för att i otillsom börligt syfte spåra flyktingar och andra invandrare från ett visst land. Som vi anförde i vårt tidigare betänkande har riksdagen med hänsyn till intresset att värna den enskildes av integritet förbjudit användningen av medborgarskap som sökbegrepp i folkbokföringsregistren. Av den anledningen föreslog vi att medborgarskap inte skulle tillåtas som sökbei sjukförsäkringsregistret. Ett liknande förbud beträffgrepp ande socialförsäkringsregister skulle emellertid medföra stora svårigheter. En del av de författningar om socialförsäkringsförmåner och bidrag som grundar sig internationella överenskommelser har nämligen utformats så att de för sin tilllämpning kräver att man i registret söker efter försäkrade med visst medborgarskap. Vi kan således konstatera att de materiella reglerna i vissa fall kräver att medborgarskap används som sökbegrepp. När det gäller faran för att någon i otillbörligt syfte söker kartlägga utländska medborgare i värt land vill vi erinra om att uppgifterna i ett socialförsäkringsregister omfattas av socialförsäkringssekretess enligt 7 kap. 7§ sekretesslagen 1980 100. Mot bakgrund risken för tlyktingspionage och av

SOU 1993 11 överväganden och förslag 159

liknande verksamheter bör det enligt vår mening finnas anledning för försäkringskassoma och Riksförsäkringsverket att alltid göra en särskild prövning hinder föreligger att om bifalla framställning utlämnande sådana en om av uppgifter om de registrerade har medborgarskap utgångssom som punkt. För denna bedömning har myndigheten enligt 2 kap. 14 § andra stycket tryckfrihetsförordningen rätt att efterforska identiteten hos den har gjort framställningen och vilket som syfte han har med framställningen. Vid utformningen de särskilda registerförordningarna bör av det enligt vår mening finnas möjlighet för en regeringen att föreskriva ytterligare begränsningar av användningen av sökbegrepp till skydd för de registrerades personliga integritet.

160 överväganden och förslag SOU 199311

8.10 Gallringsfrågor

Vårt förslag En uppgift i ett socialförsäkringsregister skall gallras tio år efter det att den registrerades eller efter den kortare tid som regeringen föreskriver. En uppgift skall dock bevaras i registret, om den fortfarande har betydelse

för handläggningen av ett ärende som enligt lag eller annan

författning ankommer på de allmänna försäkringskassorna eller Riksförsäkringsverket. Undantag från gallringsskyldigheten får göras genom föreskrifter har meddelats i förordning eller med stöd av som en förordning och som gäller bevarande av ett urval av en material för forskningens behov. Sådant material skall överlämnas till arkivmyndighet.

Skälen för värt förslag Enligt direktiven skall vi vad gäller

frågor gallring beakta hänsynen till den personliga integ-

om riteten, även konsekvenserna för andra intressen som men

insynsbehov och forskningens behov. Vi skall härvid analyse-

frågorna om gallring och överväga om de olika urvalsme-

ra

toder i proposition 19899072 om arkiv m.m. bör

som anges

tillämpas. Beträffande frågor om bevarandetid och gallring

bör vi enligt direktiven lämna förslag till lagreglering.

Bevara eller gallra

Bestämmelser bevarande och gallring allmänna hand-

om av

lingar hos myndigheter finns i arkivlagen 1990782. Lagen

gäller också för de allmänna försäkringskassorna. Huvudprin-

cipen enligt arkivlagen är att allmänna handlingar skall bevaras, se avsnittet 7.1 Allmänna arkivbeståmmelser. Gallring

får ske, men därvid skall alltid beaktas att återstående mate-

rial skall kunna tillgodose rätten att ta del allmänna hand-

av

lingar, behovet information för rättskipningen och förvalt-

av

ningen samt forskningens behov. Arkivlagen medger att avvikande bestämmelser gallring i annan lag eller

om ges

förordning. Ett socialförsäkringsregister kommer att innehålla känsliga uppgifter och utgångspunkten bör därför vara att uppgifterna

SOU 199311 Överväganden och förslag

i registret skall gallras. Bestämmandet av den tid efter vilken uppgifterna skall gallras får ske efter en avvägning mellan å sidan integritetsskyddsintresset och å andra sidan insynsena och rättssäkerhetsaspekter, myndigheternas informationsbehov samt forskningsintresset. Insynsbehovet samt rättskipningens och förvaltningens behov bör, som redovisas nedan, kunna tillgodoses genom en väl anpassad bevarandetid. Frågan om hur gallring skall ske blir då beroende av en vägning mellan integritets- och forskningsintresset.

Bevarandetid När det gäller att bestämma den tid efter vilken uppgifterna enligt huvudregeln skall gallras måste främst beaktas dels under hur lång tid försäkringskassan och Riksförsäkringsverket behöver ha tillgång till uppgifterna för sitt löpande arbete, dels under hur lång tid uppgifterna måste bevaras för att tillgodose kravet att enskilda inte skall miste om sina rättigheter enligt socialförsäkrings- och bidragsförfattningarna. Av betydelse är härvid vad som föreskrivs om rätt till ersättning för förfluten tid för de olika förmånerna och bidragen. Den längsta tid under vilken ersättningsanspråk kan göras gällande finns angiven i lagen 1976380 om arbetsskadeförsäkring. I 6 kap. 6 § anges bl.a. att ansökan om livränta enligt den lagen skall göras inom sex år, från den dag ersättningen avser. Själva arbetsskadan kan däremot ha inträffat ännu längre tillbaka. Vidare gäller enligt 20 kap. 5 § lagen 1962381 om allmän försäkring att ersättning enligt den lagen som inte lyfts före utgången av andra året efter det vamnder beloppet förfallit till betalning skall vara förverkad. Vid tillämpning av detta lagrum anses att dagersättning förfaller till betalning den dag ersättningen avser och pensionsförmåner den dag pensionen är tillgänglig för lyftning. Vid bestämmande av gallringsfristen bör dessutom beaktas att rättelse av beslut visserligen kan ske enligt 20 kap. 10 a § lagen om allmän försäkring men att en sådan fråga inte får tas upp sedan mer än två år förflutit från den dag beslutet

meddelades. Ändring får dock ske även efter utgången av

denna tid, om det först därefter har kommit fram att beslutet har fattats på uppenbart felaktigt eller ofullständigt underlag eller om det finns andra synnerliga skäl. Förutom dessa tids-

162 Överväganden och förslag SOU 199311

gränser måste även beaktas att ett beslut av en försäkringskassa eller Riksförsäkringsverket kan komma att överklagas och att uppgifterna i ärendet kan behöva kompletteras under domstolsprocessen. Mot bakgrund av dessa förhållanden anser vi att uppgifterna i ett socialförsäkringsregister i huvudsak bör finnas kvar under tio år efter att de registrerades för att tillgodose i första hand rättssäkerhetsintressen och myndigheternas behov av information. Denna bevarandetid bör enligt vår uppfattning tillgodose även rätten att ta del av allmänna handlingar. Ett socialförsäkringsregister kommer att innehålla uppgifter av känslig natur. Med hänsyn till den enskildes integritet bör sådana uppgifter gallras efter kortare tid än tio år. Sammanställningar, där sådana känsliga uppgifter som anges i 8 § andra stycket punkterna 9-11 i vårt lagförslag har använts som sökbegrepp, bör gallras ut snarast möjligt. Det bör ankomma regeringen att föreskriva vilka tidsfrister som skall gälla för gallring av nu angivna fall. Oavsett vad som föreskrivs om gallringsfrister gäller dock att en uppgift skall finnas kvar i ett socialförsäkringsregister så länge den fortfarande kan ha betydelse för handläggningen av ett ärende som enligt lag eller annan författning ankommer på försäkringskassorna eller Riksförsäkringsverket.

Gallringsundantag för forskning

Ett socialförsäkringsregister kommer att innehålla uppgifter av intresse för olika slag av forskning såsom medicinsk, yrkesmedicinsk eller epidemiologisk eller forskning som är arbetsmiljörelaterad eller relaterad till den yttre miljön. Den tekniska tillgängligheten av informationen gör den dessutom mycket fördelaktig för forskning. Genom forskning med hjälp av ett sådant register kan nya kunskaper vinnas som kan vara viktiga för att kunna klarlägga sambandet mellan olika sjukdomar skador och arbetsmiljöerboendemiljöer, men även olika sociala företeelser. Registret kan också utgöra en sökingång till akter hos försäkringskassoma och Riksförsäkringsverket samt även till t.ex. patientjournaler inom sjukvården. För att kunna påvisa samband mellan hälsa ukdom och olika andra faktorer, t.ex. miljöfaktorer, år det nödvändigt att ha tillgång till individrelaterade uppgifter som har bevarats kon-

SOU 199311 överväganden och förslag 163

tinuerligt under längre tid. För forskningens behov är det en därför mycket viktigt att uppgifterna i ett socialförsäkringsregister bevaras i så stor omfattning som möjligt. I vilken utsträckning bevarande skall ske måste bestämmas efter en avvägning mellan den enskildes intresse skydd för sin perav sonliga integritet och forskningens behov. Enligt vårt förslag kommer det att få föras in uppgifter i ett socialförsäkringsregister inte finns tillgängliga annat som håll i omfattning. Vi dock att uppgiftemas kasamma anser raktär i vissa avseenden och mängden uppgifter medför att av det kan upplevas som ett stort intrång iden registrerades personliga integritet uppgifterna bevaras för längre tid än om är motiverat hänsyn till rättskipningens och förvaltsom av ningens behov. Vid avvägning mellan den enskildes inen tegritetsintresse och forskningens behov anser vi dock att en del registeruppgiftema bör få sparas för forskningens av behov. Detta innebär att det behövs föreskrifter om undantag från den tidigare föreslagna huvudregeln om gallringsplikt för att forskningsintresset skall kunna tillgodoses. Som vi tidigare har redovisat medger arkivlagen att bestämmelser om gallring som avviker från arkivlagens gallringsregler i lag eller förordning. Motivet för detta ges annan undantag är att gallring vissa områden behöver ske efter delvis andra kriterier än de som ställs upp i arkivlagens gallringsregel. Det gäller t.ex. då bevarandefrågan måste bedömed särskild hänsyn till integritetsaspekten. I förarbetena mas till arkivlagen sägs att särbestämmelser som skall ta över grundregeln för gallring regel bör ha lagform. Vidare som sägs att det dock kan tänkas fall då det vore en onödig åtgärd att lagreglera enbart med hänsyn till en gallringsbestämmelse. En viss möjlighet borde därför finnas att ge avvikande bestämmelser även i förordning prop. 19899072 s. 44, KrU29 s. 12. De återgivna förarbetsuttalandena syftar enligt vår mening i första hand sådana särbestämmelser gallringsplikt för om integritetskänsligt material har föreslagit i det föregåsom ende. Däremot kan knappast avsikten ha varit att undantag från en sådan gallringsplikt alltid måste regleras i lag. Denna uppfattning vinner stöd uttalanden gjordes i proposiav som tionen med förslaget till arkivlag i samband med behandling frågan att göra särregler gallring i då befintliga av om om

164 överväganden och förslag SOU 199311

registerförfattningar mer enhetliga prop. 19899072 s. 44 ff. Det konstaterades därvid att författningar som reglerade olika integritetskänsliga register i regel innehöll gallringsregler som var omvända i förhållande till de föreslagna gallringsreglema i arkivlagen, dvs. materialet skall förstöras efter en viss tid, om det inte finns direkta föreskrifter om bevarande. Denna omvända princip ansågs emellertid rimlig med hänsyn till de integritetsaspekter kunde föreligga som de särskilda registerlagarnas område. När det gällde de undantag från gallringsskyldigheten som kunde komma i fråga registerlagamas område fann departementschefen anledning att se något olika på dem från lagstiftningsteknisk synpunkt. Sammanfattningsvis anförde departementschefen vid att undantag förestavades hänsyn till insynsaspeksom av ten, myndigheternas informationsbehov och rättssäkerhetsaspekter som regel borde tas in direkt i den särskilda registerlagen. Ytterligare undantag från gallringsskyldigheten skulle däremot kunna få föreskrivas regeringen eller den myndigav het som regeringen bestämde. Det fick enligt departementschefen förutsättas att dessa bemyndiganden skulle komma att användas enbart för att bevara material med hänsyn till forskningens behov och då främst ett representativt urval mateav rial. Tanken bakom den återgivna ordningen är att generella bestämmelser inte är någon lämplig form för att i konkreta fall avgöra vad som skall bevaras med hänsyn till forskningen. Den lagstiftningsteknik som vi nu berört kan inte anses begränsad till de registerlagar som var i kraft vid arkivlagens tillkomst. De skäl som för dessa fall lett till att närmare en reglering av gallringsundantaget för forskning inte görs i lagform är också relevanta när det gäller regleringen av gallringsundantaget för forskning i lagen om socialförsäkringsregister. Vi anser därför att regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, för forskningens behov skall föreskriva undantag från huvudregeln gallring. Detta undanom tag skall gälla ett urval av uppgifterna och enligt vår uppfattning bör det lämpligen gälla uppgifter beträffande ett representativt urval av län och kommuner och i övriga delar av landet beträffande ett representativt urval Ett av personer. annat lämpligt sätt att göra ett urval för forskningens behov

SOU 1993 11 överväganden och förslag 165

är att spara endast vissa uppgifter. Riksarkivets kommande beslut om gallring av försäkringskassomas sjukfalls- och utredningsakter samt andra handlingar hos kassoma och Riksförsäkringsverket kan också vara av intresse vid bestämmande urvalet beträffande ett socialförsäkringsregister. Vi av emellertid att det bör ankomma regeringen att ta anser närmare ställning till denna fråga.

Förvaring handlingar undantagna från gallring av Vi vill även beröra frågan hur handlingar undantas från som gallring bör förvaras. Enligt arkivlagen svarar varje myndighet för vården sitt arkiv. Arkivmyndighetema skall se till av att myndigheterna fullgör sina skyldigheter beträffande arkivvården. Arkivmyndigheterna har ingen generell skyldighet att för förvaring material kan överta material efter svara av men överenskommelse. När en arkivmyndighet har övertagit arkivmaterial från en annan myndighet övergår hela ansvaret för det materialet till arkivmyndigheten. Vi har ovan föreslagit att uppgifter i ett socialförsäkringsregister skall gallras tio år efter det att de registrerades eller efter den kortare tid som regeringen föreskriver. För att ytterligare stärka integritetsskyddet anser vi att det material vid dessa tidpunkter undantas från gallring bör överlämsom nas till en arkivmyndighet. Vi har därvid utgått från att det inte kommer att medföra några större tekniska problem att överlämna de uppgifter som då undantas från gallring. Enligt ll § arkivförordningen 1991446 får Riksarkivet, om regeringen inte föreskriver annat, meddela föreskrifter för statliga myndigheters arkiv om bl.a. överlämnande av hela eller delar därav till en annan myndighet eller till en arkivmyndighet. Rätten att meddela sådana föreskrifter gäller också i fråga om arkiv hos de allmänna försäkringskassoma. Bemyndigandet gör det alltså möjligt att föreskriva att material som skall undantas från gallring skall överlämnas från försäkringskassan eller Riksförsäkringsverket till arkivmyndighet. Någon ytterligare författningsreglering är därför egentligen inte nödvändig. Eftersom de föreslagna gallringsbestämmelserna utgör en reglering som avviker från arkivlagens bestämmelser, bör dock i klarhetens intresse redan i lagen om socialförsäkringsregister anges att det material som skall bevaras skall överlämnas till arkivmyndighet.

i

166 överväganden och förslag SOU 199311

8.11 Sekretessfrågor

4 l Vår bedömning Vårt förslag till socialförsäkringsregister- l lag föranleder inte något behov av ändringar i sekretesslagstiftningen.

Skälen för vår bedömning Bestämmelserna sekretess i om 7 kap. 7 § sekretesslagen 1980 100 gäller för uppgifter hos de allmänna försäkringskassoma och Riksförsäkringsverket. Enligt vårt förslag skall det vara möjligt att förteckna en del av dessa uppgifter i socialförsäkringsregister. Någon möjlighet för utomstående att ta del av uppgifterna via bildskärm kommer inte att finnas med undantag från den begränsade terminalåtkomst som fortfarande skall vara möjlig för Statens löne- och pensionsverk samt Kommunernas pensionsanstalt. Utlämnande av uppgifter på ADB-medium får ske, om uppgifterna skall användas för forskning eller för framställning av statistik. För dessa fall finns särskilda sekretessbestämmelser. Uppgifter, som omfattas av socialförsäkringssekretess och har lämnats till myndigheter, vilka bedriver forskningsverksamhet, omfattas fortfarande av dessa bestämmelser 7 kap. 7 § och 13 kap. 3 § sekretesslagen. Lämnas sådana uppgifter ut till någon enskild forskare kan förbehåll ställas upp enligt 14 kap. 9 § sekretesslagen. Uppgifter som har lämnats ut för att användas i sådan särskild verksamhet hos en myndighet som avser framställning av statistik omfattas av de strängare bestämmelserna statistiksekretess i om 9 kap. 4 § sekretesslagen. Utöver de nämnda forsknings- och statistikfallen får utlämnande enligt vårt förslag ske på ADB-medium bara om det följer av lag eller förordning. Den omständigheten att uppgifter får lämnas ut ADBmedium innebär inte någon förändring av de förutsättningar för utlämnande som föreligger enligt sekretesslagen. Endast om ett utlämnande kan ske enligt sekretessbestämmelsema, kan det bli aktuellt att utnyttja den möjlighet till utlämnande ADB-medium som kan finnas. Vi kan således konstatera att det redan finns sekretessbestämmelser som är tillämpliga uppgifterna i ett socialför-

överväganden och förslag 167 SOU 199311

bestämmelserna i skärpande säkringsregister. En ändring av införande ett omvänt skaderekvisit riktning, t.ex. genom av för vissa uppgifterna, skulle göra sekretessregleringen av svår tillämpa. Enligt vår mening har svåröverskådlig och att det heller inte framkommit något som ger anledning att översådan ändring sekretessbestämmelsema. väga en av

168 Överväganden och förslag SOU 199311

8.12 Information

Vårt förslag Den är registeransvarig för ett socialförsom säkringsregister skall se till att allmänheten får information om registret och de uppgifter som det får innehålla. Informationen skall vidare innehålla upplysning de sekretessom och säkerhetsbestämmelser som gäller och om rätten att få registerutdrag och rättelse till stånd enligt datalagen 1973 2289. [övrigt skall informationen innehållaupplysning om de begränsningar beträffande terminalåtkomst, utlämnande av uppgifter på ADB-medium, sökbegrepp och bevarande av uppgifter som gäller i fråga om ett socialförsäkringsregister.

Skälen för vårt förslag Enligt vår mening är det angeläget att allmänheten får information om socialförsäkring sregistren. Den registeransvarige skall därför enligt vårt förslag ge upplysning om vad ett socialförsäkringsregister får innehålla och om ändamålet med registret. Information skall också lämnas om de sekretess- och säkerhetsbestämmelser som gäller och hur de tillämpas. Vidare skall upplysning lämnas om vilka rättigheter den enskilde har enligt datalagen 1973289. Det gäller rätten enligt datalagen att få registerutdrag och möjligheten att få rättelse till stånd om någon uppgift i registret skulle visa sig vara felaktig. Informationen skall också omfatta en orientering de begränsningar i om fråga om terminalåtkomst, utlämnande av uppgifter på ADBmedium, sökbegrepp och bevarande av uppgifter som föreslås gälla för ett socialförsäkringsregister. Informationsskyldigheten bör ligga på den registeransvariga försäkringskassan resp. Riksförsäkringsverket.

SOU 1993 11 överväganden och förslag 169

8.13 Övriga frågor

Säkerhetsfrågan Vi har i vårt arbete inte utfört några analyser när det gäller ADB-säkerheten för socialförsäkringsregistren och föreslår inga särskilda lagregler härom. Vi vill dock understryka behovet av god ADB-säkerhet. I den mån säkerhetsföreskrifter inte meddelas lag genom eller förordning ankommer det på Datainspektionen att meddela sådana föreskrifter. I detta sammanhang kan nämnas att inspektionen i december 1988 meddelat allmänna råd om ADB-säkerhet för personregister.

Utbildning och kompetens

Socialförsäkringssystemet har under senare år genomgått många förändringar, och försäkringskassoma har efter hand fått allt mer kvalificerade uppgifter. Detta gäller inte minst lokalkontoren som numera skall handlägga i princip alla individrelaterade ärenden. Sedan något år tillbaka har försäkringskassorna också utvecklat nya former för rehabiliteringsverksamheten. Sedan slutet av 1970-talet rekryterar försäkringskassorna personal som har lägst gymnasiekompetens och i dag har en del av personalen därutöver någon form ytterligare utbildav ning. Inom försäkringskassorna bedrivs en omfattande internutbildning, beroende på att det inte finns någon allmän högskoleutbildning anpassad till handläggning av socialförsäkringsfrågor. Under senare tid har de anställda erbjudits särskilt utformad högskoleutbildning, främst inom det beteendevetenskapliga området. Inom ramen för Projektet för verksamhets- och ADB-utveckling har personal hos försäkringskassoma och Riksförsäkringsverket under våren 1991 genomgått en säkerhetsutbildning, som omfattade frågor om sekretess, integritet och ADB-säkerhet. Fortsatt utbildning i ADB-teknik och ADBdrift kommer vidare att bli nödvändig. Försåkringskassornas personal behöver en god kompetens när det gäller hantering av integritets- och sekretessfrågor.

Införandet av socialförsäkringsregisterlagen kommer visser-

ligen inte att innebära någon förändring av sekretessreglema,

170 Överväganden och förslag SOU 199311

det kommer att medföra att nya aspekter måste läggas men sekretessfrågoma. I samband med införandet av socialförsäkringsregisterlagen är det nödvändigt att kompetensen i detta avseende förstärks. Som ovan nämnts har en utbildning i sekretessfrågor genomförts under våren 1991. Utbildningen bör enligt vår uppfattning fortsätta när en registerlag föreligså att personalen har tillräcklig kompetens i dessa frågor ger redan när registren tas i bruk. Personalens kompetens bör därefter upprätthållas genom kontinuerliga Vi har av integritetshänsyn föreslagit bl.a. vissa begränsningar vad gäller försäkringskassornas hantering av olika uppgifter i registren. Vi utgår från inom försäkringsatt man kassoma och Riksförsäkringsverket anpassar behörighetssystemet till registrens olika funktioner och till dessa begränsningar. Vi räknar med att man vid rekrytering av personal till försäkringskassoma i fortsättningen kommer att lägga ännu större vikt vid en hög kompetens i dessa frågor.

EG-aspekter på vårt förslag

Regeringen beslutade år 1988 att utfärda direktiv till kommittéer och särskilda utredare angående beaktande av EG-aspekter i utredningsverksamheten dir. 198843. Direktiven grundar sig de riktlinjer riksdagen angett som grund för som Sveriges medverkan i ett brett västeuropeiskt samarbete. Enligt direktiven skall kommittéer och särskilda utredare, som har till uppgift att lämna förslag som berör det västeuropeiska integrationsarbetet, undersöka vilken gemensam ordning i förekommande fall råder inom EG inom det som aktuella ämnesområdet och ta till vara de möjligheter till harmonisering som finns. Inom EG finns ingen gemensam ordning när det gäller användningen av ADB inom den offentliga förvaltningen. Som framgår av avsnitt 5.3 pågår inom EG ett arbete med ett regelverk angående skydd för enskilda vid behandling av personuppgifter främst vid ADB. l vårt tidigare betänkande Lokala sjukförsäkringsregister anförde vi att det då inte var möjligt att avgöra på vilket sätt det arbetet inverkar på den typ reglering som vi föreslog. Med hänsyn härtill fann vi av

SOU 199311 överväganden och förslag 171

det inte möjligt att anlägga några särskilda EG-aspekter. Vi kan inte nu göra någon annan bedömning.

Kostnadsaspekter Det förslag till socialförsäkringsregisterlag som vi lägger fram bygger att nuvarande datasystem används. Enligt regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare dir. 19845 får förslagen från kommittéerna inte öka de offentliga utgifterna eller minska statsinkomstema. Det sägs vidare att varje möjlighet att effektivisera den offentliga sektorn bör tas tillvara. Kostnadsaspektema kommer att övervägas i ett annat sammanhang. Vi har därför inte funnit anledning att närmare in dessa frågor.

SOU 199311

9 Specialmotivering

Förslag till

Lag om socialförsäkringsregister

Lagens tillämpningsområde 1 § Denna lag tillämpas på personregister behövs för sådan handsom läggning av ärenden om socialförsäkringsförmåner och andra förmåner som enligt lag eller annan författning ankommer på de allmänna försäkringskassoma eller Riksförsäkringsverket søcialförsäkringsregister. Med personregister förstås detsamma som i datalagen 1973289. Första stycket gäller inte personregister som får föras utan tillstånd enligt datalagen eller som har inrättats med stöd av riksdagens beslut i annan lag.

Paragrafen anger lagens tillämpningsområde. Lagen skall tillämpas personregister som förs hos de allmänna försäkringskassoma och Riksförsäkringsverket. Begreppet personregister används enligt paragrafen med samma innebörd som i datalagen 1973289. Med personregister förstås således register, förteckning eller andra anteckningar som förs med hjälp av automatisk databehandling och som innehåller personuppgift som kan hänföras till den som avses med uppgiften. De personregister som lagen skall tillämpas på är sådana som behövs för handläggning av ärenden om socialförsäkringsförmåner och andra förmåner. Till stor del gäller det förmåner regleras i lagen 1962381 allmän försäksom om ring och angränsande författningar. För att den nu aktuella lagen skall vara tillämplig krävs att det skall vara fråga om handläggning som enligt lag eller annan författning ankommer de allmänna försälaingskassoma eller Riksförsäkringsverket. Lagen gäller således en synnerligen stor mängd ärenden, som olika sätt rör nästan alla som bor i riket. Vilka ärenden som det kan bli fråga om avgörs de materiella av regler som reglerar förmånema på området. En närmare

174 Specialmotivering SOU 199311

redogörelse för vilka ärenden som kan omfattas av bestäm-

melsen lämnas i den allmänna motiveringen avsnitt 8.3.

Redogörelsen är inte fullständig. De personregister som lagen skall tillämpas får genom paragrafen benämningen socialförsäkringsregister. Första stycket tar sikte på försäkringskassomas och Riksförsäkringsverkets handläggning av ärenden om socialförsäkringsförmäner och andra förmåner. Det bör i sammanhanget understrykas att det inte är fråga om sådan handläggning som ankommer på kassorna och verket i deras egenskap av arbetsgivare. Lagen gäller alltså inte personregister som förs hos kassorna och verket för löne- och personaladministrativa ändamål. Från lagens tillämpningsområde görs i andra stycket undantag för vissa personregister. Först undantas sådana personregister för vilka det inte krävs tillstånd enligt datalagen. Undantaget innebär att lagen inte gäller personregister som inte kan antas medföra någon särskild risk för intrång i enskildas personliga integritet. Utanför lagens tillämpningsområde faller enligt andra stycket vidare personregister som har inrättats med stöd av riksdagens beslut i annan lag. En sådan lag är lagen 1993000 om sjukförsäkringsregister hos de allmänna försäkringskassoma. Enligt den lagen skall varje lokalkontor inom en allmän försäkringskassa för vissa i lagen närmare angivna ändamål föra ett ukförsäkringsregister för sitt verksamhetsområde. Som anförs i den allmänna motive-

ringen avsnitt 8.1 kan det finnas skäl att särskilt lagreglera

personregistrering i ärenden om sjukvårdsavgifter m.m. som handläggs enligt 2 kap. lagen om allmän försäkring eller föreskrifter som har meddelats med stöd av bestämmelser i det kapitlet. Så länge en sådan särskild lagreglering inte finns gäller emellertid bestämmelserna i denna lag för personregistrering i dessa fall, med den begränsning i fråga om registerinnehåll som framgår av 8 Uttrycket riksdagens beslut i annan lag innebär att registret skall ha ett uttryckligt stöd i lag. Ett tillstånd enligt datalagen uppfyller således inte detta krav. Bestämmelserna i lagen om socialförsäkringsregister utgör en speciell reglering till skillnad från den allmänna reglering som finns i datalagen. Vid en konflikt mellan en bestämmelse i datalagen och en bestämmelse i lagen om socialförsäkrings-

SOU 1993 l l Specialmotiverirzg 175

register har den sistnämnda bestämmelsen företräde. Detta hindrar dock inte att datalagen i andra hänseenden ändå år tillämplig på ett socialförsäkringsregister. Iden mån lagen om socialförsäkringsregister inte reglerar ett förhållande om vilket det finns föreskrifter i datalagen skall nämligen dessa föreskrifter tillämpas. Även detta följer nämnda princip av nyss för normgivningen. Som exempel regler i datalagen som skall tillämpas socialförsäkringsregister kan här nämnas bestämmelserna om den registeransvariges skyldigheter. En redogörelse för skyldigheterna finns i avsnitt 6.2.1. I sammanhanget kan också nämnas 2 § andra stycket. Där sägs att lagen inte inskränker Datainspektionens befogenhet att meddela föreskrifter enligt datalagen. Sådana föreskrifter kan t.ex. avse ADB-säkerhetsfrägor.

När socialförsäkringsregister får föras 2 § Ett socialförsäkringsregister fâr föras endast om regeringen genom en förordning har beslutat att inrätta registret. Regeringen meddelar föreskrifregistrets förande, i den mån denna lag inte innehåller föreskrifter ter om i samma hänseende. Första stycket andra meningen innebär ingen inskränkning i Datainspektionens befogenhet att meddela föreskrifter med stöd av 6 a § och 18 § datalagen 1973289.

Paragrafen reglerar förutsättningarna för att föra ett socialförsäkringsregister. Lagen innebär inte att några socialförsäkringsregister inrättas. I stället överlämnas regeringen att besluta härom. För att det skall vara tillåtet att föra ett socialförsäkringsregister fordras nämligen enligt paragrafens första stycke att regeringen har beslutat om registrets inrättande. Regeringen har möjlighet att själv inom de gränser som lagen anger - avgöra vilka register som skall inrättas och hur de skall utformas. Av 3 § följer att ett sådant register får användas för de allmänna försäkringskassomas eller Riksförsäkringsverkets handläggning av ärenden som enligt lag eller annan författning ankommer försälcringskassoma eller verket. Ett sålunda inrättat register kan användas för de ytterligare ändamål som beskrivs i 4 och 5 §§. Som anförs i de allmänna övervägandena i avsnitt 8.2 faller lagens ämne i och för sig inom regeringens restkompetens

176 Specialmotivering SOU 1993 ll

enligt 8 kap. 13 § första stycket 2 regeringsformen. Detta hindrar emellertid inte att ämnet regleras lag. Även genom om uttömmande föreskrifter meddelas i lagen beträffande vissa särskilda frågor innebär lagen inte någon fullständig till i l reglering. Detta kommer uttryck andra meningen i första 1 stycket i den nu aktuella paragrafen. Av vad som där sägs l följer att regeringen kan meddela föreskrifter om förande av register som avses med lagen, i den mån lagen inte innehåller föreskrifter i samma hänseende. Lagregleringen är således begränsad. Det som inte är reglerat i lagen lämnas kvar regeringen att reglera med stöd av regeringens restkompetens. De register som regeringen inrättar med stöd av paragrafen är s.k. statsmaktsregister. För sådana krävs enligt 2 a § datalagen 1973289 inte Datainspektionens tillstånd. Inspektionens yttrande måste dock inhämtas innan ett sådant register inrättas, om det skall innehålla uppgifter av det slag som annars skulle ha medfört krav på tillstånd. Datainspektionen har enligt 6 a § och 18 § datalagen befogenhet att meddela föreskrifter till skydd för den personliga integriteten för statsmaktsregister, om statsmakterna själva inte har meddelat föreskrifter i samma hänseende eller inspektionens åtgärd inte står i strid med beslut statsmakterna. Utan hinder vad av av som sägs i första stycket i förevarande paragraf föreskrifom ter som regeringen meddelar har Datainspektionen kvar sin nämnda befogenhet att meddela föreskrifter. Detta kommer till uttryck i bestämmelsen i andra stycket. I kommentaren till 1 § har som exempel redan nämnts föreskrifter ADBom säkerhet.

Registerändamål

Handläggning hos de allmänna försäkringskassoma och Riksförsäkringsverket

3 § I den utsträckning regeringen föreskriver får de allmänna försäkringskassoma och Riksförsäkringsverket använda ett socialförsäkringsregister ñr den handläggning som anges i l § första stycket. Försäkringskassoma och verket får också använda sådant register för förberedande åtgärder för handläggningen. I fråga om handläggning som avses i 2 och 3 §§ lagen 1993000 om sjukförsäkringsregister hos de allmänna försäkringskassoma gäller enbart bestämmelserna om förande av sjukförsäkringsregister i den lagen. Ett socialförsäkringsregister får dock iden utsträckning regeringen föreskriver

SOU 1993 l l Specialmotivering 177

användas för utbetalning av de förmåner och ersättningar som anges i 2 § nämnda lag.

Som framgår av kommentaren till 2 § kan register som regeringen inrättar enligt lagen användas för ändamål som anges isåvä13§som4och5 §§. I 3 § anges ändamålet med ett socialförsäkringsregister genom en hänvisning till 1 § första stycket. Därav följer att ändamålet är de allmänna försäkringskassomas och Riksförsäkiingsverkets handläggning ärenden socialförsäkav om ringsförmåner och liknande förmåner som ankommer på försäkringskassoma och verket. Som redan nämnts i kommentaren till l § finns i den allmänna motiveringen en närmare redogörelse för vilka ärenden som det kan vara fråga om

avsnitt 8.3. Av utformningen av den nu aktuella paragrafen

följer att regeringen -inom de ramar som paragrafen ställer upp måste ange de ändamål för vilka registret skall använ- das. Registret får nämligen användas endast i enlighet med de föreskrifter som regeringen meddelar. En lämplig ordning kan vara att regeringen beslutar att inrätta varje register för sig och att ändamålet för registret begränsas till att avse endast en del av det som lagen tillåter. I vissa fall kan det vara aktuellt att vidta vissa förberedande åtgärder innan den egentliga handläggningen av ett ärende påbörjas. Det kan t.ex. gälla registrering av identitetsuppgifter. Enligt paragrafen får ett socialförsäkringsregister också användas för sådana förbe-

redande åtgärder. Åtgärderna får utgöra förberedelser endast

för sådan handläggning i 1 § första stycket. Som som avses förberedande åtgärder för handläggningen kan räknas utsändande av information till en försäkrad om de pensionsvillkor som gäller för honom. Som framgår av kommentaren till 1 § följer av andra stycket i paragrafen att socialförsäkringsregisterlagen inte skall tilllämpas de lokala ukförsäkringsregister som förs med stöd av lagen 1993000 om sjukförsäkringsregister hos de allmänna försäkringskassoma. Såsom ändamålsbeskrivningen i förevarande paragraf är utformad omfattar den emellertid även ärendehandläggning som avses i nämnda lag. Ett socialförsäkringsregister skall emellertid med ett visst i det följande nämnt undantag inte användas för sådan handläggning. En bestämmelse om detta finns därför i paragrafens andra stycke. Innan den bestämmelsen kommenteras skall först något sägas

178 Specialmotivering SOU 199311

om lagen om ukförsäkringsregister hos de allmänna försäkringskassoma. Som nämnts i kommentaren till 1 § skall enligt den lagen varje lokalkontor inom en allmän försäkringskassa för vissa i lagen närmare angivna ändamål föra ett sjukförsäkringsregister för sitt verksamhetsområde. Ett sjukförsäkringsregister får användas för försäkringskassans handläggning av ärenden om inskrivning hos försäkringskassan, fastställande av sjukpenninggrundande inkomst samt rätt till och utbetalning av sjukpenning, sjukpenningtillägg, ersättning för merutgifter vid resor till och från arbetet och rehabiliteringsersättning enligt lagen 1962381 om allmän försäkring, sjukpenning enligt lagen 1976380 om arbetsskadeförsäkring, lagen 1977265 om statligt personskadeskydd, lagen 1977267 om krigsskadeersättning till sjömän och motsvarande äldre bestämmelser, ersättning för kostnader för sjuklön som avses i 16 och 17 §§ lagen 1991 1047 om sjuklön samt ersättning vid tvist om sjuklön enligt 20 § samma lag. Ett sjukförsäkringsregister får också användas för försäkringskassans handläggning av ärenden om rehabilitering enligt 22 kap. 5 och 6 §§ lagen om allmän försäkring. Ett socialförsäkringsregister får alltså inte användas för handläggning av något av de nu nämnda ärendena. Det undantag från denna regel som tidigare berörts avser vissa åtgärder i ärenden som gäller de angivna förmånema. I andra stycket andra meningen i förevarande paragraf föreskrivs nämligen att ett socialförsäkringsregister får användas för utbetalning av de förmåner och ersättningar som anges i 2 § lagen om ukförsäkringsregister hos de allmänna försäkringskassoma. Som förutsättning för att ett socialförsäkringsregister skall användas i nu nämnda fall gäller dock att regeringen har föreskrivit att registret fär användas för dessa ändamål.

Handläggning hos Statens löne- och pensionsverk och Kommunernas pensionsanstalt 4 § I den utsträckning som regeringen föreskriver får Statens löne- och pensionsverk och Kommunernas pensionsanstalt använda ett socialförsäk-

SOU 1993 l l Specialmoti vering 179

ringsregister för handläggning av ärenden där rörande utbetalningar av socialförsäkringsförmåner och samordning av avtalspensionsförmåner.

I paragrafen anges ytterligare ändamål för vilket ett register får användas. Användningen har i likhet med vad gäller som enligt 3 § gjorts beroende av de föreskrifter som regeringen meddelar. Regeringen kan sålunda föreskriva att ett socialförsäkringsregister får användas för handläggning av vissa ärenden hos Statens löne- och pensionsverk och Kommunernas pensionsanstalt. Det ligger i sakens natur att regeringen kan föreskriva detta endast i fråga ett register innehåller om som de uppgifter som Statens löne- och pensionsverk och Kommunernas pensionsanstalt behöver för handläggningen Vidare förutsätts att dessa organ har anförtrotts sådana uppgifter beträffande socialförsäkringsförmåner. Den handläggning som kan komma i fråga för pensionsverket framgår förordav

ningen 1980759 om utbetalning av statliga tjänstepensions-

förmåner och vissa socialförsäkringsförmåner, Beträffm.m. ande pensionsanstalten finns bestämmelser i förordningen 1980624 om sättet och tiden för utbetalning av pension enligt lagen om allmän försäkring, m.m.

Ovrig användning

5 § En allmän försäkringskassa och Riksförsäkringsverket får använda ett socialförsåkringsregister för uppföljning, utvärdering och framställning av statistik beträffande den verksamhet hos försäkringskassan respektive verket som registret får användas för enligt 3 Beträffande sådan verksamhet hos försäkringskassoma får Riksförsäkringsverket dessutom använda ett socialförsäkringsregister för tillsyn, uppföljning, utvärdering och framställning av statistik.

I denna paragraf anges registerändamål inte handsom avser läggning av ärenden. Paragrafen skiljer sig från de tidigare ändamålsparagrafema också på så sätt att användningen av registret i detta fall har gjorts helt oberoende av föreskrifter därom från regeringen. Som enda förutsättning för att registret skall få användas för de ändamål beskrivs i som paragrafen gäller att registret har inrättats av regeringen enligt 2 § första stycket. Den nu aktuella paragrafen gör det sålunda möjligt för försäkringskassoma och Riksförsäkringsverket att använda ett socialförsäkringsregister för tillsyn, uppföljning,

180 Specialmotivering SOU 1993 ll

utvärdering och framställning av statistik. Som tillsyn, uppföljning eller utvärdering räknas inte den verksamhet som Riksförsäkringsverket utövar som part i mål och ärenden. Den verksamheten är i stället att betrakta som handläggning av ärenden.

Registerinnehåll

6 § En person får antecknas i ett socialförsäkringsregister, om han förekommer i ett ärende som avses i 1 § första stycket eller, då förberedande åtgärder för handläggning vidtas, kan förekomma i ett sådant ärende, och 2. uppgifter i fråga om honom har betydelse för handläggningen av ärendet till följd av föreskrift i lag eller annan författning.

I paragrafen anges vilka personer som får registreras i ett socialförsäkringsregister. Som första förutsättning anges att personen förekommer i ett ärende som avses i 1 § första stycket eller kan förekomma i ett sådant ärende, då det är aktuellt att vidta förberedande åtgärder. Att föreen person kommer i ett ärende syftar inte bara på att han förekommer i ett ärende där handläggning pågår. Uttrycket också det avser fallet att förekommer i ett ärende där handläggen person ningen är avslutad. Som andra förutsättning för registrering krävs vidare att uppgifter i fråga har betydelse om personen för handläggningen av ärendet till följd föreskrift i lag av eller annan författning. Det vanligaste fallet är att personen i fråga är berättigad till någon förmån. Ett annat fall kan vara att en person står i ett sådant förhållande till den berättigade att det påverkar rätten till förmånen. Också den utan att som själv vara berättigad till en förmån har rätt att uppbära betalning för förmånen är ett exempel på ett sådant fall. För samtliga fall krävs att anknytningen till ärendet kan grundas på en föreskrift i lag eller annan författning. Personer som förekommer i ärenden utan att denna förutsättning är uppfylld får alltså inte registreras.

7 § I ett socialförsäkringsregister skall beträffande personer som avses i 6 anges i lokala folkbokföringsregister registrerade uppgifter om personnummer och namn, adress och telefonnummer och, om det behövs för handläggningen, folkbokföringsort och folkbokföringsfastighet.

SOU 199311 Specialmotivering

Förekommer inte uppgifter som avses i första stycket l och 2 i det lokala folkbokföringsregistret, skall i stället anges tillgängliga uppgifter om identitet, adress och telefonnummer. Utan hinder av första och andra styckena får dessutom anges ytterligare uppgifter om namn, adress och telefonnummer.

I paragrafen föreskrifter vissa identitets- och folkges om bokföringsuppgifter, nämligen personnummer, namn, adress, telefonnummer, folkbokföringsort och folkbokföringsfastighet. Sådana uppgifter finns i de flesta fall i de lokala folkbokföringsregister som förs enligt lagen 19901536 om folkbokföringsregister. En effektiv och rättssäker handläggning hos försäkringskassoma och Riksförsäkringsverket kräver att uppgifter av nu angivet slag är korrekta och att de är lika oavsett i vilket sammanhang de förekommer. I första stycket föreskrivs därför att socialförsäkringsregister skall innehålla de uppgifter om personnummer, namn, adress och telefonnummer som finns i de lokala folkbokföringsregistren. Vidare föreskrivs att uppgifterna om folkbokföringsort och folkbokföringsfastighet i de lokala folkbokföringsregistren skall anges, om det behövs för handläggningen. Dessa uppgifter har betydelse för att avgöra till vilket lokalkontor en försäkrad skall höra. Med folkbokföringsort avses församling. I de flesta fall räcker det med uppgiften om folkbokföringsort. Att ange folkbokföringsfastighet kan dock bli aktuellt, om en församling kommer att omfattas av två eller flera lokalkontors verksamhetsområden. En sådan indelning av verksamhetsområdena fordrar särskilt medgivande från Riksförsäkringsverket. Det kan förekomma fall när uppgifter om en person saknas i det lokala folkbokföringsregistret. Andra tillgängliga identitetsuppgifter och uppgifter om adress och telefonnummer måste då få användas. Andra stycket öppnar för en sådan möjlighet. Så snart det lokala folkbokföringsregistret har fått motsvarande uppgifter skall emellertid dessa föras in i nu ifrågavarande register. För handläggningen kan även ytterligare uppgifter om namn, adress och telefonnummer vara värdefulla. Som exempel kan nämnas särskild vistelseadress, sommaradress och telefonnummer till arbetsplats. Sådana uppgifter får antecknas enligt tredje stycket.

182 Specialmotivering SOU 199311

8 § I fråga om personer som avses i 6 § får vidare, med de begränsningar som följer av andra stycket, i ett socialförsäkringsregister anges uppgifter om medborgarskap, civilstånd samt ekonomiska och personliga förhållanden. Detta gäller dock bara om uppgifterna till följd av föreskrift i lag eller annan författning har betydelse för handläggningen av ärende som avses i l § första stycket. Uppgifter om den registrerade som avses i 4 § datalagen 1973289 och uppgifter som utgör omdöme eller annan värderande upplysning om den registrerade får anges endast om de gäller tidpunkt för Sjukanmälan, 2. sjukperiod, 3. grad av nedsatt arbetsförmåga, 4. förekomsten av ansökan om smittbärarpenning och den tidsperiod för vilken smittbärarpenning begärs, 5. förekomsten av ansökan ersättning enligt lagen 19881465 om om ersättning och ledighet för närståendevård och den tidsperiod för vilken sådan ersättning begärs, 6. förekomsten av anmälan om tillfällig föräldrapenning och den tidsperiod för vilken tillfällig föräldrapenning begärs, 7. beräknad tidpunkt för barns födelse, förekomsten av anmälan arbetsskada, yrkesskada, skada om som omfattas av statligt personskadeskydd och skada till följd olycksfall på av grund av krigshändelse samt tidpunkt då sådan skada inträffat, 9. tidpunkter för sjukhusvård, 10. huruvida han får eller har fått vård eller försörjning helt eller delvis på det allmännas bekostnad, 1 huruvida han är häktad, intagen på kriminalvårdsanstalt eller av annan orsak har tagits om hand på det allmännas bekostnad. De uppgifter som får anges med stöd av första och andra styckena skall anges så kortfattat som möjligt.

Paragrafen innehåller föreskrifter ytterligare uppgifter

om

som får anges i ett socialförsäkringsregister. Till början

en

nämns medborgarskap och civilständ. Härutöver eko-

anges

nomiska och personliga förhållanden. Uttrycket ekonomiska och personliga förhållanden innefattar en mängd uppgifter av skiftande slag. Som exempel på ekonomiska förhållanden kan nämnas uppgifter sjukpenning-

om

grundande inkomst, inkomst av anställning eller annat för-

värvsarbete. Uppgifter om ekonomiska förhållanden kan

vidare avse storleken kapital och avkastningen kapital,

av av

bostadskostnad, lönekostnader i näring som bedrivs av värnpliktig, storleken av underhållsbidrag, skatteavdrag och kvar-

skatt. Även

uppgifter om begravningskostnad räknas hit.

Personliga förhållanden kan avse uppgift om sammanboende,

om barn för vilka underhållsskyldighet föreligger och barn

SOU 19931 1 Specialmotivering 183

för vilka bidrag uppbärs. Uppgifterna kan även gälla vårdnad, förmynderskap, godmanskap och pågående eller nedlagd faderskapsutredning. Personliga uppgifter kan även vara uppgifter om den registrerades arbetsplats. I många fall kan det röra sig om uppgifter av känslig natur. Även uppgifter medborgarskap och civilstånd kan i vissa om sammanhang känsliga. I paragrafen föreskrivs därför vara begränsningar när det gäller möjligheterna att registrera sådana uppgifter. En begränsning har gjorts i första stycket andra meningen. Den innebär att i registret får anges endast de uppgifter som är betydelse för handläggningen av ett ärende. Det krävs av vidare att denna betydelse skall följa av föreskrifter i lag eller författning. Det är således inte möjligt att registrera annan sådana uppgifter enbart har betydelse för om en person som uppföljningen av verksamheten. Utformningen av de materiella regler gäller för ärendena i fråga blir därmed avsom görande för vilka uppgifter som får anges i registret. Ytterligare en begränsning den i andra stycket gäller - särskilt känsliga uppgifter eller uppgifter som utgör omdöme eller värderande upplysning om den registrerade. annan Paragrafen reglerar i vilken utsträckning sådana uppgifter får anges i ett socialförsäkringsregister. Uppgifter som utgör omdöme eller annan värderande upplysning om den registrerade 6 § andra stycket datalagen 1973289, dvs. mjukdata kan gälla omdömen om människors familjeförhållan- den, uppförande, samhällsanpassning, psykiska status, studieintensitet, prestationer i arbetslivet etc. Med särskilt känsliga uppgifter här de uppgifter räknas upp i 4 § datalaavses som Där först uppgifter om att någon misstänks eller gen. anges har dömts för brott eller har avtjänat straff eller undergått påföljd för brott eller har varit föremål för tvångsinannan gripande enligt vissa särskilda vårdlagar eller utlänningslagen 1989529. Därefter anges uppgifter om någons sjukdom, hälsotillstånd eller sexualliv eller uppgift om att någon fått ekonomisk hjälp eller vård inom socialtjänsten eller varit föremål för vård enligt utlänningslagen. I förevarande paragraf uttömmande i vilken omfattanges ning de uppgifter avses i 4 § datalagen får förekomma som i ett socialförsäkringsregister. Detsamma gäller uppgifter som utgör omdöme eller annan värderande upplysning om den

184 Specialmotivering SOU 199311

registrerade. Inga uppgifter av nu nämnt slag får således registreras, om de inte finns med i uppräkningen i förevarande paragraf. Detta gäller även om uppgifterna till följd av föreskrift i lag eller annan författning har betydelse för handläggningen av ärende som avses i l § första stycket. Som exempel på uppgifter som inte får registreras kan nämnas diagnos, sjukdomsorsak, undersökning och behandling av läkare eller annan vårdgivare samt utredning enligt socialtjänstlagen 1980620. I den mån sådana uppgifter skall förekomma i ett ärende får de i stället föras på papper. De uppgifter av nu nämnt slag som får registreras räknas upp i elva punkter. I punkten 1 nämns tidpunkt för Sjukanmälan. sjukpenning får enligt 3 kap. 14 § lagen 1962381 allmän försäkring om i de flesta fall inte betalas ut för tid innan anmälan om sjukdomsfallet har gjorts. Sjukperiod nämns i punkten Uppgiften har betydelse för rätten till tillfällig föräldrapenning 4 kap. 10, 11 och 15 §§ lagen om allmän försäkring. Uppgiften har vidare betydelse för samordning av olika förmåner såsom havandeskapspenning 3 kap. 9 a § tredje stycket andra meningen lagen om allmän försäkring, smittbärarpenning 6 § lagen l989225 om ersättning till smittbärare, ersättning 11 § lagen 1988 1465 om ersättning och ledighet för närståendevård, föräldrapenning 4 kap. 17 § lagen om allmän försäkring, dagpenning enligt förordningen 1987406 om arbetsmarknadsutbildning 29 och 30 §§ nämnda förordning, utbildningsbidrag enligt förordningen 1984523 om bidrag till arbetslösa m.fl. som startar egen näringsverksamhet 10 § nämnda förordning. utbildningsbidrag enligt förordningen 1992330 om ungdomspraktikanter 24 § nämnda förordning och livränta enligt lagen 1976380 om arbetsskadeförsäkring 4 kap. l § nämnda lag. Grad av nedsatt arbetsförmåga får enligt punkten anges Denna uppgift behövs för att skall kunna bestämma man storleken av havandeskapspenning 3 kap. 9§ lagen om allmän försäkring och rätten till och storleken av förtidspension 7 kap. 1-3 §§ och 13 kap. 1 § lagen om allmän försäkring. Uppgiften hämtas från läkarintyg m.m. eller från den ersättningsberättigade själv. Enligt punkten 4 får anges förekomsten av ansökan om

SOU 1993 l l Specialmotivering 185

smittbärarpenning och den tidsperiod för vilken smittbärarpenning begärs. Uppgifterna har betydelse för rätten till förmånen 5 och 11 §§ lagen om ersättning för smittbärare. Punkten 5 gör det möjligt förekomsten ansökan att ange av om ersättning för närståendevård och den tidsperiod för vilken sådan ersättning begärs. Uppgifterna har betydelse för rätten till förmånen 4 och 13 §§ lagen ersättning och om ledighet för närståendevård. Enligt punkten 6 fär anges förekomsten av anmälan om tillfällig föräldrapenning och den tidsperiod för vilken föräldrapenning begärs. Bestämmelser om tillfällig föräldrapenning ñnns i 4 kap. lagen om allmän försäkring. Tillfällig föräldrapenning kan enligt 10 § betalas ut då en förälder till barn under tolv år behöver avstå från förvärvsarbete i samband med sjukdom eller smitta hos barnet eller hos barnets ordinarie vårdare eller då vårdbehov uppkommer till följd av att barnets andra förälder besöker läkare med ett annat barn till någon av föräldrarna. Tillfällig föräldrapenning kan enligt l1 § också utges för vård av ett barn fyllt tolv inte som men sexton år i fall barnet på grund av sjukdom, psykisk utvecklingsstöming eller annat handikapp är i behov av särskild tillsyn eller vård. Enligt 15 § får förmånema inte utges för tid innan anmälan gjorts hos försäkringskassan. Beräknad tidpunkt för barns födelse får enligt punkanges ten Uppgiften har betydelse för rätt till havandeskapspenning 3 kap. 9 § tredje stycket lagen om allmän försäkring. Enligt punkten 8 får anges förekomsten av anmälan om arbetsskada, yrkesskada, skada som omfattas av statligt personskadeskydd och skada till följd av olycksfall grund av krigshändelse samt tidpunktema då sådana skador inträffat. Uppgifterna behövs för att pröva frågor om rätt till ersättningar enligt lagen 1976380 om arbetsskadeförsäkring 3 kap. 1 och 4 §§, lagen 1954243 om yrkesskadeförsäkring 10, 11 §§, lagen 1977265 om statligt personskadeskydd 6-8, 10 och 11 §§ och lagen 1977267 om krigsskadeersättning till sjömän 3 §. Inga andra särskilt känsliga uppgifter ur anmälningar om arbetsskada m.m. kan anges i registret med stöd av denna punkt. Med arbetsskada förstås enligt 2 kap. l § lagen arbetsom skadeförsäkring skada till följd av olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbetet. Med tidpunkt då sådan skada inträffat

186 Specialmotivering SOU 199311

då inträffat dag då skada till

avses såväl dag olycksfall som

visat sig. Uppgiften kan såväl följd av annat än olycksfall avse en av den försäkrade eller arbetsgivaren uppgiven tidpunkt tidpunkt som försäkringskassan fastställt. Tidpunkten som en har för den tid under vilken den försäkrade har rätt betydelse till ersättning 3 kap. 1 § lagen om arbetsskadeförsäkring.

Motsvarande reglering finns i lagen om yrkesskadeförsäkring

och lagen om statligt personskadeskydd. Tidpunkter för sjukhusvård får anges enligt punkten Dessa uppgifter är av betydelse för att försäkringskassan enligt 2 kap. 12 § lagen om allmän försäkring skall kunna bestämma avgiften för pensionär då denne vårdas på sjuken hus. Enligt punkten 10 får anges huruvida den registrerade får vård eller försörjning helt eller delvis det allmännas bekostnad. Uppgifterna behövs för skall kunna avgöra att man vissa skall minskas eller inte alls betalas ut. om ersättningar I det följande lämnas några exempel på sådana fall. För varje dag någon som är berättigad till havandeskapspensmittbärarpenning vistas vid sådan vårdinrättning ning eller en som kommunen har övertagit enligt lagen om Övertagande av vissa och vårdinrättningar skall förmånen minskas sjukhem med 70 kr, dock högst med en tredjedel av ersättningens belopp 3 kap. 9 och 4 a §§ lagen om allmän försäkring a samt 9 § lagen ersättning till smittbärare. Detsamma om då sådan eller försäkrad gäller för varje dag person en som tillfällig föräldrapenning bereds vård i sådant hem för uppbär vård eller boende eller familjehem enligt socialtjänstlagen vård och behandling missbrukare 1980620 som ger av alkohol eller narkotika 3 kap. 9 § och 15 § andra stycket, a 4 18 § lagen allmän försäkring och 9 § lagen kap. om om ersättning till smittbärare. Havandeskapspenning, tillfällig föräldrapenning, smittbäraroch ersättning för vård närstående betalas inte ut penning av för tid då försäkrad smittbärare med stöd av 3 § en resp. en 199052 med särskilda bestämmelser vård lagen om av unga är intagen i ett sådant hem avses i 12 § nämnda lag. som Bestämmelser detta finns i 3 kap. 9 a § och 15 § första om 18 § lagen allmän försäkring även-

stycket b samt 4 kap. om

9 § lagen ersättning till smittbärare och 12 § lagen som om 1988 1465 ersättning för närståendevård. om

SOU 1993 ll Specialmotiverirzg 187

Huruvida den registrerade är häktad, intagen på kriminalvårdsanstalt eller orsak har tagits hand av annan om på det allmännas bekostnad får anges enligt punkten 1 Uppgifter detta slag behövs och kan bli aktuella i av följande fall. Många förmåner lämnas inte för tid då en försäkrad är häktad eller intagen i kriminalvårdsanstalt, det inte om är fråga om sjukdom som inträffar under tid då han får vistas utom anstalt och därvid har beretts tillfälle förvärvsarbeta att 3 kap. 15 § första stycket c samt tredje stycket, 3 kap. 9 § a och 4 kap. 18 § lagen allmän försäkring. om För tid då någon i andra fall och orsak av annan än sjukdom har tagits hand på det allmännas bekostnad betalas om inte heller någon ersättning 3 kap. 15 § första stycket 3 kap. 9 a § och 4 kap. 18 § lagen om allmän försäkring, 9 § lagen om ersättning för smittbärare samt 12 § lagen om ersättning och ledighet för närståendevård. Enligt förarbetena till bestämmelsen i första hand situationer kan avses som uppkomma under krigstillstånd då försäkrad tvängsvis en tas om hand på det allmännas bekostnad, för intemering eller liknande SOU 194415 154-156. s. Om den som uppbär folkpension i form av förtidspension, efterlevandepension i form av omställningspension, särskild efterlevandepension eller änkepension, under hel månad på statens bekostnad är intagen i anstalt eller ock tillfälligt vistas utom anstalt, får hans månatliga folkpension enligt lO kap. 2 § lagen allmän försäkring inte betalas med om högre belopp än regeringen bestämmer. Enligt paragraf får samma försäkringskassan medge nära anhörig, som är beroende av den pensionsberättigade för sitt uppehälle, rätt helt eller att delvis uppbära pensionen. Enligt paragrafen får barnpension inte betalas ut för barn under hel månad som en på statens bekostnad får vård på anstalt eller erhåller kost annars och logi. Pensionsförmån får dock utgå i fråga elev vid om specialskola för tid eleven vistas skolan. För denna tid som utom gäller bestämmelserna Vårdbidrag i 9 om kap. 5 § tredje stycket lagen om allmän försäkring. När kommun eller landsting bekostar en pensionärs vistelse under en hel månad på institution får hans en folkpensionsförmåner för månaden till del betalas till en ut kommunen eller landstinget, de om begär det. Om pensionären skall betala ersättning enligt 34 § första stycket socialtjänstlagen,

188 Specialmotivering SOU 199311

har kommunen eller landstinget inte rätt att få del av hans folkpensionsförmåner. Det sagda följer 10 kap. 3 § nu av lagen allmän försäkring och 1-3 §§ kungörelsen om 1962393 rätt i vissa fall för kommun eller annan att om uppbära folkpension. Till institutioner aves i lagen om som allmän försäkring och den nämnda kungörelsen hör hem för vård eller boende och familjehem enligt socialtjänstlagen samt specialsjukhus och andra institutioner och enskilda hem inom omsorgsvården för psykiskt utvecklingsstörda. Med hem för vård och boende i första hand ett hem inom socialtjänavses sten där verksamheten bedrivs av landstinget eller kommunen och där man tar emot enskilda för vård, behandling, omvårdnad eller tillsyn i förening med ett boende. Också institution som drivs av enskild person eller sammanslutning kan räknas hem för vård eller boende, den tar emot enskilda för som om socialnämndens räkning. Under begreppet hem för vård eller boende faller barn- och ungdomsinstitutioner olika slag, av såsom barn- och ungdomshem, hem för särskild tillsyn enligt 12 § lagen med särskilda bestämmelser vård unga, hem om av för vård eller boende som drivs av enskild, bampsykiatrisk klinik och liknande, t.ex. behandlingshem eller sjukhem för psykiskt sjuka barn och ungdomar. Också behandlingshem och enskilda vårdhem för missbrukare faller under begreppet hem för vård eller boende. Med familjehem avses enligt 35 § socialtjänstförordningen 1981750 enskilt hem där barn genom socialnämndens förplaceras för vård och fostran eller vuxna placeras för sorg vård och omvårdnad. Handikappersättning eller Vårdbidrag betalas enligt 9 kap. 5 § andra stycket lagen om allmän försäkring inte till den vårdas på institution tillhör eller till vars drift som en som bidrag utges från staten, kommun eller landsting, om vården kan beräknas pågå minst sex månader. Detsamma gäller om han vårdas utanför institutionen genom dess försorg eller i annat fall vårdas utanför institutionen och staten, kommunen eller landstinget är huvudman för vården. Det kan t.ex. gälla den försäkrade har placerats i familjehem enligt lagen om 1985568 om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl. Om någon har fått bistånd till sin försörjning genom socialbidrag enligt 6 § socialtjänstlagen, får socialnämnden från

SOU 1993 l 1 Specialmotivering 189

försäkringskassan uppbära beviljad retroaktiv ersättning enligt lagen om allmän försäkring eller enligt en annan författning. Bestämmelser om detta finns i 17 kap. 1 § lagen allmän om försäkring. Som förutsättning gäller att Socialbidraget och ersättningen har betalats ut för samma tid. Vidare får nämnden inte uppbära högre ersättning än vad nämnden har betalat ut till den enskildes samt hans makes och minderåriga barns försörjning. Om socialnämnden har placerat ett barn iett enskilt hem får försäkringskassan enligt 4 § tredje stycket lagen 1947529 om allmänna barnbidrag betala ut barnbidrag och förlängt barnbidrag till den som fostrar barnet under förutsättning att socialnämnden begär det hos kassan. Har barnet placerats i enskilt hem av någon än nämnden, får kassan besluta annan att bidragen betalas ut till den som fostrar barnet, om vårdnadshavaren i sin egenskap bidragsmottagare av begär det. Detsamma gäller enligt 8 § lagen 1986378 förlängt om barnbidrag i fråga om sådant bidrag. Får barnet under hel månad på statens bekostnad vård en på anstalt eller på annat sätt kost och bostad, får bidragsförskott, förlängt bidragsförskott och särskilt bidrag till vissa adoptivbarn inte betalas ut för den månaden. Detsamma gäller när barnet under hel månad bor i elevhem eller en gruppbostad som avses i lagen om särskilda psykiskt utveckomsorger om lingsstörda m.fl. eller på huvudmannens bekostnad i familjehem enligt sistnämnda lag. Bidraget betalas dock ut för tid då barnet är inackorderat vid sameskola. Bestämmelserna om detta finns i 8 § fjärde stycket lagen 1964 143 om bidragsförskott, 12 § lagen 1984 1095 om förlängt bidragsförskott för studerande, 7 § lagen 19841096 om särskilt bidrag till vissa adoptivbarn. Med vård som staten bekostar enligt avses 6 § skollagen 19851100 skolor för döva för samt syn-, hörsel- eller talskador. Vårdas ett barn under hel månad i en familjehem eller hem för vård eller boende inom socialtjänsten, betalas bidragsförskott och särskilt bidrag till vissa adoptivbarn ut till den kommun som för vårdkostnaden 9 § svarar tredje stycket lagen om bidragsförskott och 7 § lagen särskilt bidrag till om vissa adoptivbarn. En myndighet kan få uppbära det bidrag först förfaller som till betalning efter beslut om bidrag. Som förutsättning härför

190 Specialmotivering SOU 199311

krävs dock att barnet under den tid som bidraget belöper i mån har fått sin försörjning allmänna medel väsentlig av 9 § stycket lagen bidragsförskott, 12 § lagen fjärde om om bidragsförskott för studerande och 7§ lagen förlängt om särskilt bidrag till vissa adoptivbarn. Registreringen av uppgifter i ett socialförsäkringsregister är till för att utnyttja ADB-mediets särskilda möjligheter som stöd för ärendehandläggning rutinbetonad av mer Av integritetsskyddskäl är det största vikt att de uppgifter av får förekomma anges så kortfattat som möjligt. Normalt som bör ett eller några ord eller en siffra vara tillräckligt. En mer bedömning förhållanden kan ingående av en persons som behövas i vissa ärenden, t.ex. behovsprövade förmåner, om skall således inte kunna grundas uppgifter i ett socialför-

säkringsregister. En bestämmelse om att uppgifterna i ett socialförsäkringsskall så kortfattat möjligt finns i register anges som paragrafens tredje stycke. Det åligger den registeransvarige att noga vaka över att bestämmelsen efterlevs.

9 § I ett socialförsäkringsregister får utan hinder av 8 § andra stycket försäkringskassas, Riksförsäkringsverkets och domstols beslut i anges ärende i l § första stycket såvitt avser utgången och de besom avses stämmelser har tillämpats samt huruvida beslutet har överklagats. som

Enligt denna paragraf får i ett socialförsäkringsregister antecknas Riksförsäkringsverkets och domförsäkringskassas, stols beslut. Med beslut såväl beslut under handläggavses ärende, förelägganden olika slag, ningen av ett t.ex. av som eller dom ärendet slutligt avgörs. Vissa beslut varigenom dock. Endast beslut i betydelsefulla begränsningar gäller ärende i 1 § första stycket kan antecknas. Utgångsom avses får Av de skäl har bestämt utgången får bara en anges. som bestämmelser Paragrafen medger vidare att tillämpade anges. huruvida beslutet har överklagats får ske. anteckning om Även för dessa fall gäller den begränsningen att endast överbeslut i ärende i l § första stycket klagande av ett som avses får antecknas. Ett beslut kan även med de begränsningar som nu har i tillsammans med andra uppgifter får nämnts sig eller som uppgift sådan känslig karaktär som avses anges, vara en av Även i 4 § och 6 § andra stycket datalagen 1973289. om

SOU 1993 1l Specialmotivering 191

ett sådant beslut inte omfattas vad är tillåtet av som att registrera enligt 8 § andra stycket, får det ändå antecknas. Som

framgår av den allmänna motiveringen avsnitt 8.4 har det

bedömts nödvändigt att alla beslut kan som registreras. Av den anledningen har paragrafen utformats så att registreringen får ske utan hinder vad föreskrivs i 8 § andra av som stycket.

10 § Ett socialförsåkringsregister får även innehålla uppgifter tidom punkter för registrerade förhållanden samt tekniska och administrativa uppgifter, om uppgifterna behövs för att tillgodose ändamålen med registret.

Paragrafen medger att ett socialförsäkringsregister innehåller

uppgifter om tidpunkter för registrerade förhållanden. Dessutom får tekniska och administrativa anges uppgifter. Härmed uppgifter främst har göra med avses som att myndighetens egen verksamhet och inte med den enskilde. I de fall uppgifterna rör den enskilde kan det inte vara fråga något om

integritetskänsligt. En förutsättning för registreringen är dock

att uppgifterna behövs för att tillgodose ändamålen med registret. Även all om registrering enligt denna paragraf sålunda skall vara ändamålsenlig krävs, till skillnad från vad som gäller beträffande uppgifter i 8 inte som avses att uppgifterna till följd av föreskrift i lag eller annan författning skall ha betydelse för handläggningen. Bestämmelsen gör det möjligt att till vilken försäkange ringskassa och till vilket lokalkontor hos en försäkringskassa som någon hör eller har hört. Andra uppgifter som kan anges med stöd paragrafen är uppgifter i s.k. av back-up-register, olika kodnummer för registerföring och markeringar av förekomsten tekniska fel av samt namn på handläggare. Vidare kan att handlingar har anges expedierats eller infordrats och att vissa kontrollåtgärder har vidtagits. Anledningen till att ett ärende har avslutats kan antecknas med stöd förevarande av paragraf i den mån det är fråga om beslut. Som administrativa uppgifter kan också räknas uppgift om särskild sekretessprövning. En sådan uppgift anger att det finns anledning att närmare pröva frågan utlämnande om av uppgifter ur registret eller ur handlingar hos myndigheten. I detta sammanhang kan erinras om att en uppgift som förs in

192 Specialmotivering SOU 1993 ll

i allmän handling aldrig får raderas bort. Om man rättar en måste den felaktiga uppgiften fortfarande en uppgift, vara avläsbar. Detta allmänna handlingar i form klart gäller även 19909160 36 med där

av ADB-upptagningar se prop. s.

till 198283 13 22. Med den felaktigjord hänvisning KU s. förfaras så den inte upphov till missga uppgiften bör att ger uppfattningar och misstag.

Sambearbetning

11 § Om regeringen inte föreskriver något annat, får uppgifter till ett socialförsäkringsregister hämtas från ett annat sådant register. Iden utsträckning regeringen föreskriver får ett socialförsäkringsregister tillföras uppgifter från ett sjukförsäkringsregister som förs med stöd av lagen 1993000 sjukförsäkringsregister hos de allmänna försäkringsom kassoma. Ett sådant register får tillföras uppgifter som anges i 7 § från socialñrsâlcringsregister i den mån regeringen inte föreskriver något ett annat. Av föreskrifter i lag eller förordning eller beslut av Datainspektionen av kan följa att ett socialförsäkringsregister får tillföras uppgifter som avses i 7 och 8 §§ från andra personregister.

stycke finns allmänt medgivande till I paragrafens första ett sambearbetning av uppgifter i olika socialförsäkringsregister. Regeringen kan emellertid begränsa denna möjlighet genom föreskrifter i förordning. andra möjlighet tillföra socialför- I stycket öppnas en att ett säkringsregister uppgifter från ett sjukförsäkringsregister. kan vid handläggningen ärenden Detta vara nödvändigt av vissa förmåner. Som förutsättning för om utbetalningar av överföringen av uppgifterna gäller dock att regeringen har föreskrivit att det får ske. Enligt andra stycket blir det vidare från socialförsäkringsregister tillföra ett sjukmöjligt att ett försäkringsregister de identitets- och folkbokföringsuppgifter i 7 dvs. adress, telefonsom anges personnummer, namn, nummer, folkbokföringsort och folkbokföringsfastighet. Rekan emellertid föreskriva begränsningar denna geringen av möjlighet. I stycket sägs det kan finnas ytterligare sambetredje att arbetningsmöjligheter. Dessa möjligheter kan följa av föreskrifter i lag eller förordning eller av beslut av Datainspektio- Det bör understrykas att tredje stycket inte har någon nen. endast tjänar erinran självständig betydelse utan som en om

SOU 1993 l 1 Specialmativering 193

vad som kan vara bestämt i annan ordning. Som exempel register från vilka uppgifter kan tillföras ett socialförsäkringsregister kan här nämnas lokala folkbokföringsregister enligt lagen 19901536 folkbokföringsregister och annat register som tillförs om uppgifter från lokalt folkbokföringsregister, centralt skatteregister enligt lagen 1980343 om skatteregister, register hos Kriminalvårdsstyrelsen över häktade och intagna i kriminalvårdsanstalt, 4. register hos Värnpliktsverket över värnpliktiga och kvinnor som har antagits till militär grundutbildning, register hos Räddningsverket över civilförsvarspliktiga.

Registeransvar 12 § Vem som år registeransvarig för socialförsåkringsregister framgår av följande uppställning. Register Registeransvar Register som förs gemensamt för Varje försäkringskassan för bede allmänna försäkringskassoma handling av uppgifter hos kassan Riksförsäkringsverket Register som förs särskilt för en Försäkringskassan allmän försäkringskassa

Register som förs särskilt ñr Riksförsäkringsverket Riksförsäkringsverket

Begär någon hos en allmän försäkringskassa att få underrättelse enligt 10 § datalagen 1973289 i fråga om uppgift i ett register som förs gemensamt ñr de allmänna försâkringskassoma, skall underrättelsen lämnas av Riksförsäkringsverket.

I denna paragraf regleras registeransvaret för olika socialförsäkringsregister i första stycket. Med registeransvaret följer enligt datalagen 1973289 flera skyldigheter. Den ansvarige skall iaktta att hanteringen av registret inte leder till otillbörligt integritetsinträng. Därvid skall särskilt iakttas att registret förs för ett bestämt ändamål, att inte andra uppgifter registreras än som står i överensstämmelse med registrets ändamål, att uppgifter inte utan medgivande av den registrerade, av myndigheter försäljs annat än

194 Specialmotivering SOU 199311

i enlighet med lag, förordning eller särskilt beslut av regeringen, att uppgifter inte samlas in, lämnas ut eller används annat än i överensstämmelse med registrets ändamål eller vad som gäller enligt lag eller annan författning eller i enlighet med den registrerades medgivande samt att uppgifterna i registret skyddas mot oavsiktlig eller otillåten förstörelse eller mot otillåten ändring eller spridning 7 §. Hos den registeransvarige skall det vidare finnas en förteckning över de personregister som han är ansvarig för 7 a §. Den ansvarige skall normalt rätta en personuppgift som är oriktig eller missvisande 8 §, komplettera en uppgift som är ofullständig 9 §, på begäran snarast lämna den registrerade besked om de uppgifter som finns om honom i registret 10 § och förstöra de uppgifter i registret som inte längre är nödvändiga med hänsyn till registrets ändamål 12 §. Om den registrerade tillfogas skada genom att personregister innehåller oriktig eller missvisande uppgift om honom, skall den registeransvarige ersätta skadan 23 §. I datalagen finns även föreskrifter om straff och skadeståndsansvar i andra fall 20-23 §§. Förevarande paragraf reglerar registeransvaret olika beroende för vem registret förs. För register som förs särskilt för en försäkringskassa är den försäkringskassan registeransvarig. På motsvarande sätt är Riksförsäkringsverket registeransvarigt för register som förs särskilt för verket. Ett sådant register kan aktuellt för vara ärenden som endast Riksförsäkringsverket handlägger, t.ex. ärenden om yrkesskadelivräntor enligt lagen 1954243 om yrkesskadeförsäkring och motsvarande äldre bestämmelser. För register som förs gemensamt för alla försäkringskassor gäller emellertid ett registeransvar som delas mellan försäkringskassoma och Riksförsäkringsverket. Den enskilda försäkringskassans ansvar avser främst behandlingen av uppgifter hos kassan. Uttrycket behandling uppgifter innefattar av inte bara hanteringen av uppgifterna när de väl har registrerats utan även insamlingen och registreringen av dem. Själva registerhällningen räknas också som behandling i detta sammanhang. Såväl försäkringskassoma Riksförsäkringsverket måste som se till att hanteringen av registret inte leder till otillbörligt integritetsintrång och att registret används endast för sitt ändamål. Det åligger kassan och verket att interna genom

SOU 1993 1 l Specialmotivering 195

föreskrifter begränsa tjänstemännens tillgång till uppgifter i registret så att de får tillgång till enbart sådana uppgifter som de behöver för att fullgöra sina uppgifter. Sådan användning av registret som är av särskilt känslig natur, t.ex. sökningar där känsliga uppgifter används som sökbegrepp, bör förbehållas ett mycket begränsat antal befattningshavare. Såväl en försäkringskassa som Riksförsäkringsverket har tillgång till uppgifterna i registret. De måste därför var och en sitt håll se till att lämpliga åtgärder vidtas för att skydda uppgifterna mot oavsiktlig eller otillåten förstörelse eller mot otillåten ändring eller spridning. Att de har tillgång till uppgifterna innebär också att de och för sig för var en svarar att uppgifterna inte lämnas ut annat än i överensstämmelse med registrets ändamål eller vad som gäller enligt lag eller annan författning eller i enlighet med den registrerades medgivande. När det gäller den del av registeransvaret som avser skyldigheten att se till att uppgifter inte samlas och registreras annat än i överensstämmelse med registrets ändamål har den försäkringskassa i vars ärende uppgiften förekommer i praktiken ensamt ansvar. Uppgifterna i registret utgör nämligen underlag för försäkringskassans handläggning av ärenden och ingen annan än kassan bestämmer vad som skall antecknas i ärendena. Av samma skäl kommer i praktiken skyldigheten att rätta felaktiga eller missvisande uppgifter i registret att ligga på försäkringskassan. I flertalet fall torde den försäkringskassa som i praktiken har ansvaret också vara den som har tillgång till underlag för att avgöra om en registrerad uppgift skall rättas. I de fall uppgiften har registrerats i ett ärende som handlagts någon av annan försäkringskassa eller av Riksförsäkringsverket bör den registeransvarige kontrollera uppgiftens riktighet med den andra kassan resp. verket. Om samma påstått felaktiga uppgift förekommer hos flera registeransvariga försäkringskassor bör eventuell rättelse ske efter samråd med dessa en kassor. Oavsett vad här sagts uppdelningen i praktiken mellan om de registeransvariga har och dem ett gentvar en av ansvar emot den registrerade i fråga rättelse och skadeståndsom skyldighet. I paragrafens andra stycke finns en särskild föreskrift om

196 Specialmotivering SOU 1993 ll

den del av registeransvaret som avser skyldigheten att begäran snarast lämna den registrerade besked om de uppgifter som finns om honom i registret. Enligt denna föreskrift åläggs Riksförsäkringsverket att lämna underrättelse enligt 10 § datalagen i fråga om uppgift i register som förs gemensamt för de allmänna försäkringskassoma.

Terminalâtkomst 13 § Den som är registeransvarig enligt 12 § har terminalåtkomst till det register som ansvaret gäller. Hårutöver får de allmänna försäkringskassorna, Statens löne- och pensionsverk och Kommunernas pensionsanstalt ha terminalåtkomst till ett socialförsåkringsregister i den mån regeringen föreskriver det. Pensionsverkets och pensionsanstaltens terminalåtkomst får dock bara gälla uppgifter som behövs där ñr handläggning av ärenden som avses i 4 I fråga om socialförsåkringsregister som förs särskilt för en allmän försäkringskassa gäller de ytterligare begränsningar av terminalåtkomst som regeringen föreskriver. Den som hos Kommunernas pensionsanstalt tar befattning med uppgifter i ett socialförsäkringsregister får inte obehörigen röja vad han därigenom fått veta om enskilds ekonomiska och personliga förhållanden.

Av paragrafen framgår att endast de allmänna försäkringskassoma, Riksförsäkringsverket, Statens löne- och pensionsverk och Kommunernas pensionsanstalt kan få terminalåtkomst till ett socialförsäkringsregister. Som huvudregel gäller enligt första stycket att den som har registeransvar för ett register också har terminalåtkomst till registret. Vidare kan de allmänna försäkringskassoma få terminalåtkomst till register som förs för Riksförsäkringsverket i den mån regeringen föreskriver det. En sådan åtkomst kan nödvändig för att vara försäkringskassan skall kunna samordna förmåner som kassan beslutar om med bl.a. yrkesskadelivräntor som Riksförsäkringsverket handhar. I den mån regeringen föreskriver får även pensionsverket och pensionsanstalten ha terminalåtkomst till ett socialförsäkringsregister. Åtkomsten får dock bara gälla uppgifter som behövs för att handlägga ärenden hos pensionsverket eller pensionsanstalten rörande utbetalningar av socialförsäkringsförmåner och samordning av avtalspensionsförmåner. I kommentaren till 4 § anges vilka ärenden som avses. Paragrafens utformning utesluter att Riksförsäkringsverket

SOU 1993 l l Specialmotivering 197

får terminalåtkomst till ett socialförsäkringsregister förs som särskilt för en försäkringskassa. Sådana socialförsäkringsregister kan vara inrättade så att de förs för sig av varje lokalkontor inom kassan. Regeringen har enligt andra stycket möjlighet att meddela föreskrifter som ytterligare begränsar terminalåtkomsten i dessa fall, t.ex. så att endast det berörda lokalkontoret får terminalåtkomst. Av allmänna förvaltningsprinciper följer att den som har terminalåtkomst bara får utnyttja registret i den utsträckning som behövs för att han skall kunna sköta sina åligganden. Det bör framhållas att en upptagning av uppgifter som en myndighet har terminalåtkomst till är allmän handling. Det åligger därför myndigheten att ta ställning till framställningar om utlämnande av uppgifterna. Kommunernas pensionsanstalt är ingen myndighet och bestämmelserna i sekretesslagen 1980100 tystnadsplikt om gäller inte för befattningshavare hos anstalten. Av den anledningen ges i tredje stycket en särskild föreskrift om tystnadsplikt för den hos anstalten tar del uppgifter i ett som av socialförsäkringsregister. En sådan befattningshavare får inte obehörigen röja vad han därigenom fått veta om enskilds ekonomiska och personliga förhållanden. Om han gör det, kan han enligt 20 kap. 3 § brottsbalken dömas för brott mot tystnadsplikt till böter eller fängelse i högst ett år.

Utlämnande uppgifter av 14 § Utlämnande av uppgifter i ett socialförsäkringsregister får ske medium för automatisk databehandling endast om detta följer av lag eller förordning eller om uppgiften skall användas för forskning eller framställning av statistik.

I denna paragraf ges bestämmelser som vid sidan sekreav tesslagen 1980 100 reglerar utlämnandet av uppgifter. Regleringen i paragrafen tar endast sikte på i vilken form uppgifter får lämnas ut när förutsättningarna för utlämnande i övrigt är uppfyllda. Många uppgifter som får registreras i ett socialförsäkringsregister kommer att omfattas bestämmelserna socialav om försäkringssekretess i 7 kap. 7 § sekretesslagen. Sådana uppgifter får lämnas ut till andra myndigheter, om det följer av en uppgiftsskyldighet som år bestämd i lag eller förordning

198 Specialmotivering SOU 199311

14 kap. 1 § sekretesslagen. Ett utlämnande kan också ske efter en bedömning vid varje utlämningstillfålle med tillämpning den s.k. generalklausulen 14 kap. 3 § sekretesslaav gen. Dessa bestämmelser gäller oavsett vilket medium uppgifterna lämnas ut. Dessutom kan utlämnande ske till enskilda med stöd av bestämmelserna i 20 kap. 9 a § lagen om allmän försäkring 1962381. En särskild bestämmelse om personregistersekretess finns i7 kap. 16 § första stycket sekretesslagen. Enligt bestämmelgäller sekretess för personuppgift i personregister, om det sen kan antas att utlämnande skulle medföra att uppgiften används för automatisk databehandling i strid med datalagen 1973289. Förbudet gäller oavsett vilket medium uppgifterna lämnas ut. Det har dock störst betydelse då fråga uppkommer att lämna ut uppgifter ADB-medium. Ett om sådant utlämnande kräver således i allmänhet att mottagaren har tillstånd av Datainspektionen eller författningsstöd för att föra ett personregister som innehåller de uppgifter som skall lämnas ut. Uppfyller mottagaren dessa krav, bestämmer den utlämnande myndigheten i vilken form utlämnande skall ske. En bestämmelse av motsvarande innebörd för andra än myndigheter finns i 11 § datalagen. Möjligheterna för en myndighet att bestämma i vilken form utlämnande skall ske kan inskränkas genom föreskrifter. I denna paragraf ges sådana föreskrifter. I paragrafen anges nämligen att utlämnande av uppgifter medium för automatisk databehandling från ett socialförsäkringsregister måste ha stöd i lag eller förordning. Utformningen av föreskriften utesluter att stödet ges i författning på lägre nivå. Ett undantag från kravet stöd i lag eller förordning gäller dock för det fall uppgifterna skall användas för forskning eller framställning av statistik. Om uppgifter skall lämnas till Statistiska centralbyrån eller Arbetarskyddsverket för statistikändamål, får det således ske ADB-medium utan något särskilt författningsstöd. En bestämmelse som medger att utlämnandet får ske ADB-medium finns också i 11 § första stycket. Enligt den bestämmelsen får nämligen uppgifter tillföras ett socialförsäkringsregister från ett annat sådant register, om inte regeringen föreskriver något annat. Det bör understrykas att förevarande paragraf gäller vid

SOU 1993 11 Specialmotivering 199

sidan av föreskrifterna i sekretesslagen och att den alltså inte påverkar den utlämnandes skyldighet att pröva förutsättningarna för utlämnande enligt denna lag.

sökbegrepp

15 § Uppgifter som avses i 8 § andra stycket 9-11 får inte användas som sökbegrepp. Datainspektionen får dock för särskilt fall medge att sådana uppgifter under viss bestämd tid används som sökbegrepp, om det behövs för att avhjälpa fel som har uppkommit till följd av brister i ett dataprogram och felet inte kan avhjälpas på något annat sätt. Övriga uppgifter i ett socialförsäkringsregister får användas sökbesom grepp endast om det behövs ñr tillämpning av lag eller annan författning eller för rättelse, tillsyn, uppföljning, utvärdering, urval för forskning eller framställning av statistik. Utan hinder härav gäller de ytterligare begränsningar av användningen som regeringen föreskriver till skydd för de registrerades personliga integritet.

I paragrafen finns en allmän reglering användningen av av uppgifter som sökbegrepp. I första stycket föreskrivs ett förbud mot att använda vissa känsliga uppgifter som sökbegrepp. Förbudet gäller uppgifter om tidpunkter för sjukhusvård. Det gäller också uppgifter huruvida den registreraom de får eller har fått vård eller försörjning helt eller delvis det allmännas bekostnad eller är häktad, intagen på kriminalvärdsanstalt eller av annan orsak har tagits hand på det om allmännas bekostnad. Som anförs i den allmänna motiveringen i avsnitt 8.9 kan det inte uteslutas att programfel uppkommer och att de upptäcks efter det att många beslut har fattats. För skall att man kunna leta reda på de felaktiga besluten och rätta dem öppnas i första stycket en möjlighet att också använda de förut angivna känsliga uppgifterna som sökbegrepp. Som förutsättning gäller att Datainspektionen har medgett användningen. Medgivandet får avse en användning under en viss bestämd tid. Den bör vara så kort som möjligt. Endast undantagsvis bör mer än 24 timmar komma i fråga. Medgivandet får vidare lämnas endast om användningen behövs för att avhjälpa fel som har uppkommit till följd av brister i ett dataprogram och felet inte kan avhjälpas på något annat sätt. I övrigt föreskrivs inte något absolut förbud mot att använda uppgifter som sökbegrepp. Användningen är dock enligt andra stycket bara tillåten, om det behövs för tillämpning av

200 Specialmotivering SOU 1993 ll

lag eller annan författning. Endast de författningar som avses i l § första stycket kan därvid komma i fråga. Vidare föreskrivs att uppgifter i registret fär användas som sökbegrepp om det behövs för rättelse, tillsyn, uppföljning, utvärdering, urval för forskning och framställning statistik. Med rättelav såväl rättelse felaktiga eller missvisande uppgifter se avses av i ett register rättelse beslut som har blivit felaktiga till som av följd av t.ex. programfel. Enligt andra stycket kan regeringen föreskriva ytterligare begränsningar av användningen av uppgifter som sökbegrepp. En förutsättning härför är att begränsningarna avser att ge skydd för de registrerades personliga integritet.

Gallring

16 § En uppgift i ett socialförsäkringsregister skall gallras tio år efter det att den registrerades eller efter den kortare tid som regeringen föreskriver. Detta gäller dock inte, om uppgiften fortfarande kan ha betydelse ñr handläggningen av ett ärende som avses i l § första stycket. Utan hinder av första stycket gäller föreskrifter som har meddelats i en förordning eller med stöd av en förordning och som gäller bevarande av ett urval av material för forskningens behov. Sådant material skall överlämnas till arkivmyndighet.

I denna paragraf finns bestämmelser som tar över arkivlagens 1990782 föreskrifter gallring. Den särskilda regleringom en beror på hänsynen till de registrerades personliga integritet. I första stycket föreskrivs att en uppgift i ett register skall gallras tio år efter det att den registrerades. Bestämmelsen har utformats så att uppgiften skall gallras tidigare, om regeringen har föreskrivit det. I båda fallen gäller dock att uppgiften skall vara kvar, om den fortfarande har betydelse för handläggningen av ett ärende som avses i 1 § första stycket. Av andra stycket framgår att bestämmelserna i första stycket gäller i den utsträckning inte undantag därifrån stadgats i förordning eller i föreskrifter har meddelats med stöd en som förordning. Undantaget får bara gälla bevarandet av ett av en urval för forskningens behov jfr prop. 19899070 s. 52 ff.

SOU 1993 l l Specialmotivering 201

Information

17 § Den som är registeransvarig för ett socialförsäkringsregister skall se till att allmänheten på lämpligt sätt får information registret. Informaom tionen skall innehålla en beskrivning av de uppgifter registret får som innehålla samt upplysning om ändamålen med registret, 2. de sekretess och säkerhetsbestämmelser som gäller för registret, 3. rätten att få registerutdrag och rättelse till stånd enligt datalagen 1973289, 4. de begränsningar i fråga om terminalåtkomst, utlämnande av uppgifter på medium ñr automatisk databehandling, sökbegrepp och bevarande av uppgifter som gäller för registret.

I paragrafen föreskrivs en skyldighet för den registeransvarige att informera allmänheten om ett socialförsäkringsregister. Informationen bör lämpligen ges i de handlingar i ärenden som den enskilde får del från försäkringskassorna eller

av

Riksförsäkringsverket i samband med att uppgifter till ett register hämtas in från honom. Vid sidan härav bör också en mer allmän information förekomma i broschyrer

annonser, etc.

Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994. Ett personregister har som inrättats före ikraftträdandet får utan hinder denna lag föras intill av utgången av år 1994. Detta gäller dock bara i den utsträckning registrets ändamål inte omfattas av vad som gäller för ett inrättat socialförsäkringsregister.

Bestämmelsen i 2 § första stycket innebär att socialförsäkringsregister får föras bara om regeringen genom förordning har beslutat att inrätta registret. När lagen träder i kraft den

1 januari 1994 upphör således Datainspektionens möjlighet

att meddela tillstånd till inrättande och förande sådana av

register. Bestämmelsen träffar emellertid även de register för vilka tillstånd meddelats före ikraftträdandet. Dessa upphör att gälla genom den solnedgängsteknik som andra och tredje meningarna i ikraftträdandebestämmelsema ger uttryck för. Andra meningen gör det möjligt att skapa en lämplig övergång från register som grundas på tillstånd till register som grundas förordning. Fram till utgången av år 1994 får tillståndsregistren kvar. Iden utsträckning de ersätts

vara

202 Specialmøtivering SOU 199311

socialförsäkringsregister upphör dock tillstånden att gälla av före denna tidpunkt. Detta framgår av tredje meningen. Register som överlämnats till arkivmyndighet kräver inte tillstånd enligt datalagen 1973289 och fâr således finnas kvar efter âr 1994.

SOU 1993 11 203

Särskilt

yttrande

Av Nils Elmhammer, Hans Malker och Gunnar Wennström

Enligt direktiven har utredaren bl.a. att överväga behovet av och förutsättningarna för samverkan i fråga om information för forskningsändamål inom t.ex. sjukvårdsområdet och integritetsskyddande insatser som skulle göra en samverkan möjlig. Ytterligare påpekas att en viktig bas för såväl det förebyggande arbetsmiljöarbetet som det direkta rehabiliteringsarbetet är en god information om t.ex. sjukfrånvaron och förtidspensionering. Utredaren tar såväl i delbetänkandet Lokala sjulçförsäkringsregister SOU 19919 som i föreliggande betänkande huvudsaldigen upp regleringen av administrativa register. För att tillgodose de behov som samhället, olika myndigheter och forskning har på information i form av t.ex. statistik på olika nivåer avseende sjukfrånvaro, förtidspensioneringar och andra områden inom socialförsäkringen hänvisas bl.a. till särskild lagstiftning. Mot denna bakgrund vill vi, när registerlagstiftning inom socialförsäkringsomrâdet genomförs, betona angelägenheten av att de av oss berörda frågorna samutnyttjande om av uppgifter närmare övervägs i samband med bl.a. ändringar i ansvarsfördelningen för den statliga statistiken och kommande reglering av olika statistikregister inom den officiella statistiken.

SOU 1993 ll 205

Bilaga l

Kommittédirektiv

Utredning om författningsreglering av personregister inom socialförsäkringens område

Dir. 199059 Beslut vid regeringssammanträde 1990-10-04 Chefen för Socialdepartementet, statsrådet Thalén, anñr.

1 Mitt förslag

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas med uppgift att utreda och att lägga fram förslag om författningsreglering av personregister på socialförsäkringsomrâdet.

2 Bakgrund

Riksförsäkringsverket RFV och de allmänna försäkringskassoma svarar för administrationen huvuddelen samhällets ekonomiska trygghetsav av system. För administrationen av detta socialförsäkringssystem finns ett omfattande ADB-stöd. Det nuvarande ADB-systemet har central en struktur där driften är förlagd till RFVs ADB-avdelning i Sundsvall. Försäkringskassomas central- och lokalkontor har terminaler är som anslutna till den centrala anläggningen via ett gemensamt kommunikationsnät. Vid RFV förs ett flertal centrala ADB-baserade personregister, varav de viktigaste är sjukförsäkrings-, pensions- och bidragsregistren. Hârutöver finns bl.a. delpensionsregister, pensionspoängregister, arbetsskaderegister och en rad statistik- och forslcningsregister samt administrativa register. Registren behövs främst ñr administrationen av socialñrsäkrings- och bidragssystemen. De används också för samordning ersättningar från av andra myndigheter och försäkringsinrättningar. Terminalåtkomst till vissa av RFVs register har för närvarande utöver - RFV och försäkringskassoma försäkringsdomstolarna, statens löne- och pensionsverk SPV samt kommunernas pensionsanstalt KPA. Försäk-

206 Bilaga 1 SOU 199311

ringsdomstolama har behov av att kunna få de uppgifter från registren som behövs vid handläggning av socialförsäkringsmål. SPV och KPA behöver uppgifter för den samordnade utbetalningen av pensioner. Terminalanvândaren har dock endast tillgång till de uppgifter som bedömts behövliga för arbetsuppgifterna. Detta regleras genom behörighetssystem. Under de senaste åren har allt fler myndigheter och även andra gjort anspråk på att få tillgång i ett flertal fall på ADB-medium till uppgifter - ur registren för skilda ändamål. I en skrivelse den 18 december 1987 till regeringen har RFV föreslagit att användningen av Socialförsäkringens register skall regleras i en särskild registerlag. Härefter har RFV på regeringens uppdrag inkommit med förslag rörande den långsiktiga inriktningen av ADB-verksamheten, den s.k. FAS 90utredningen. För närvarande pågår inom socialñrsäkringens område ett omfattande utvecklingsarbete i syfte att effektivisera verksamheten genom att bekämpa ohälsan, aktivera rehabiliteringen och förebygga uppkomsten av skador som är en följd av brister i arbetsmiljön. Av särskild betydelse härvid är de förslag som regeringen lagt fram i prop. 19899062 om insatser för aktiv rehabilitering och arbetslivsfondens verksamhet m.m. Förslagen, som bifallits av riksdagen 198990SfU 12, rskr. 185, tar sikte åtgärder för att bl.a. förbättra försäkringskassomas möjligheter att bedriva en effektiv rehabilitering genom ett utökat samarbete med andra myndigheter m.m. Vidare avser regeringen vilket också framgår av propositio- nen att återkomma till riksdagen med mer omfattande och genomgripan- de förslag i samma syfte. I utvecklingsarbetet ingår en decentralisering med målet att i princip all individinriktad handläggning av försäkringsärenden skall förläggas till försäkringskassomas lokalkontor. I anslutning härtill skall viss registerhantering inom sjukförsäkringen förläggas lokalt. I 1989 års anslagsframställning redovisade RFV en plan för uppbyggnad av lokala sjukförsäkringsregister. I det första steget avsågs uppbyggnad ske av register över sjukfall med uppgifter om sjukskrivningsdiagnoser, arbetsgivare, arbetsuppgifter m.m. Som jag anfört i årets budgetproposition delar jag i princip RFVs uppfattning i fråga om inriktningen vid uppbyggnaden av datoriserade lokala sjukförsäkringsregister. Ett lokalt sjukförsäkringsregister gör det möjligt att handlägga ärendena på ett rationellt sätt, liksom att tidigt åtgärda och följa upp sjukfall. Förutsättningar skapas också för att mera systematiskt än hittills sammanställa statistisk information om sjukfrånvaron och dess orsaker. Härigenom ges grundläggande förutsättningar för ett aktivt arbete med att förebygga ohälsa. Detta ger i sin tur också ökade möjligheter att komma till rätta med de allt mer ökande utgifterna för sjukfrånvaron. Vidare har regeringen i en lagrådsremiss med förslag till lag om sjuklön föreslagit vissa regler om sjuklön som skall utgöra grunden för sjukersättning framför allt vid korta sjukfall. Genom förslaget skall en arbetstagare ges lagstadgad rätt att under de första 14 dagarna av varje sjukdomsfall

SOU 1993 11 Bilaga 1 207

behålla 90 % av lön och andra anställningsfönnåner. 1 betänkandet SOU 199049 Arbete och hälsa har arbetsmiljökommissionen föreslagit åtgärder i syfte att minska den arbetsrelaterade sjukfrånvaron samt förebygga hälsorisker. nya Kraven på ökad datorisering och vidgad samverkan på rehabiliteringsområdet får självfallet inte medföra otillbörligt intrång i den enskildes personliga integritet. Grundläggande bestämmelser om skyddet för den enskildes personliga integritet finns i 1 kap. 2 § tredje stycket regeringsformen, där det sägs bl.a. att det allmänna skall värna den enskildes privatliv och familjeliv. Vidare föreskrivs i 2 kap. 3 § andra stycket att varje medborgare skall i den utsträckning som närmare anges i lag skyddas mot att hans personliga integritet kränks genom att uppgifter honom registreras med hjälp om av automatisk databehandling. Av betydelse på integritetsskyddsomrâdet är vidare föreskrifterna i sekretesslagen 1980 100, omtryckt 1989713. Särskilt betydelsefulla i detta sammanhang är de bestämmelser till skydd för den personliga integriteten som finns i datalagen 1973289, omtryckt 1982446. Regler om insyn och kontroll när det gäller allmänna handlingar finns även i tryckfrihetsförordningen. Vidare finns bestämmelser om myndigheternas arkiv i den nya arkivlagen 1990782 träder i kraft den 1 som juli 1991. Sverige har även gjort vissa internationella åtaganden på dataområdet. Sverige har tillträtt Europarådets konvention om skydd för enskilda vid automatisk databehandling personuppgifter och OECDs riktlinjer i av fråga om integritetsskyddet och persondataflödet över gränserna. Sverige har också biträtt Europarådets rekommendation den 23 januari 1986 om skydd för personregister inom socialförsäkringsområdet. Av betydelse i detta sammanhang är vidare artikel 8 i den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt artikel 17 i den internationella konventionen medom borgerliga och politiska rättigheter. I skrivelse den 22 mars 1990 till regeringen har datainspektionen anfört att socialförsäkringsorganens verksamhet hittills varit inriktad på att främst administrera olika former av trygghetsbidrag till de försäkrade. För detta ändamål har antalet uppgifter varje individ kunnat begränsas till ett om fåtal. Det har därigenom varit möjligt för datainspektionen att hantera integritetsfrågoma inom ramen för datalagens tillståndsförfarande. Integritetsfrågoma i samband med den verksamhetsinriktningen är enligt nya datainspektionen av sådant slag att de bör regleras i särskild registerlag. en I skrivelse den 11 juni 1990 till regeringen har RFV bl.a. anfört att verket liksom datainspektionen anser det angeläget att en lagreglering av hithörande frågor sker. Verket föreslår att regleringen sker i två etapper, varvid i den första de nya lokala registren avgränsas och regleras. Verket redovisar skäl för en sådan etappindelning och synpunkter hur den kan utfomias. I en nyligen lämnad lagrådsremiss offentlighet, integritet och ADB om har regeringen anfört att som ett led i en allmän strävan att stärka skyddet

208 Bilaga 1 SOU 1993 ll

för integriteten i samband med nödvändig registrering av känsliga personuppgifter bör på sikt vissa register hos bl.a. RFV regleras i en särskild registerlag. Regeringens förslag överensstämmer i detta avseende med vad data- och offentlighetskommittén föreslagit i delbetänkandet SOU 198731 Integritetsskyddet i informationssamhället 4.

3 Utredningsuppdraget Behovet av en författningsreglering av Socialförsäkringens dataregister har aktualiserats bl.a. i samband med det planerade lokala sjukförsäkringsregistret. Datastödet kommer att vara av stor betydelse för ett effektivt rehabiliteringsarbete. De uppgifter som registreras om den försäkrade kan emellertid vara av mycket känslig karaktär, vilket ställer särskilda krav på integritetsskydd. Jag anser att riksdagen genom lagstiftning bör ta ställning till regleringen av de ADB-baserade personregister som är aktuella i sammanhanget. En ökad mängd information i det planerade lokala sjukförsäkringsregistret medför också större risk ñr intrång i den enskildes integritet. Även när det gäller övriga personregister inom socialförsäkringsområdet lagreglering komma till stånd. bör en Det bör uppdras åt en särskild utredare att utarbeta förslag till de författningsregler som behövs. En princip i datalagen är att ett personregister endast får inrättas och föras som stöd i den registeransvariges verksamhet. När det gäller myndigheter och liknande organ regleras verksamheten i allmänhet genom lagar och andra författningar. Sådana författningar bildar ramen för den personregistrering som bör få förekomma. Syftet med en registerlag är att utifrån sådana bestämmelser närmare reglera personregistreringen. Utgångspunkten för det nu föreslagna utredningsarbetet är gällande bestämmelser på socialförsäkringsområdet. Utredaren måste emellertid även beakta och hålla sig underrättad om det arbete som pågår med anledning av de i direktiven nämnda förslagen, vars syfte är ökade möjligheter för försäkringsadministrationen att effektivisera rehabiliteringsverksamheten och utveckla en aktiv roll i arbetet med att förebygga ohälsa. Vidare bör en utgångspunkt för arbetet vara att för de register som omfattar ett stort antal registrerade personer och har ett integritetskänsligt . innehåll, bestämmelser skall meddelas i form av lag. Inom socialförsäkringen gäller den s.k. socialförsäkringssekretessen i 7 kap. 7 § sekretesslagen. Här gäller det raka skaderekvisitet, vilket innebär att offentlighet är huvudregel. Sekretess gäller om det kan antas att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. Med hänsyn till sekretessreglemas nära samband med en registerlagstiftning skall i utredningsuppdraget ingå att se över regleringen av sekretesskyddet för känsliga personuppgifter, särskilt för rehabiliteringsverksamheten. I detta sammanhang bör även behandlas hur sekretesslagen förhåller sig till utlämnande av uppgifter, t.ex. för rehabilitering, till andra organ än myndigheter. Av grundläggande betydelse är att en registerlag garanterar det skydd som bör gälla till förmån för den enkilde i dennes förhållande till olika

SOU 1993 ll Bilaga 1 209

myndigheter. Personregistrering får inte medföra otillbörlig kränkning av den enskildes personliga integritet. Detta är en grundläggande förutsättning skall gälla även då krav på ökad datorisering framförs för att som effektivare verksamhet på olika områden. Konsekvenserna för andra intressen som insynsbehov och forskningens behov måste också beaktas. Här är det viktigt att analysera gallringsfrågorna och överväga om de olika urvalsmetoder som anges i propositionen l9899072 om arkiv m.m. bör tillämpas. Den effektivisering som avses komma till stånd på socialförsäkringsområdet medför behov av ett ökat informationsutbyte mellan de myndigheter och organ som deltar i rehabiliteringen. Det är därför angeläget att utredaren behandlar frågor rörande avvägningen mellan behovet av informationsutbyte och skyddet för den enskildes integritet. Vidare bör skillnaderna i fråga om sekretess på socialñrsåkrings- och sjukvårdsområdena beaktas. En viktig bas för såväl det förebyggande arbetsmiljöarbetet som det direkta rehabiliteringsarbetet är en god information om sjukfrånvaron. Informationen måste från rehabiliteringssynpunkt vara individinriktad men behöver för det förebyggande arbetet endast vara av statistisk art utan krav på individuppgifter. Däremot kan individinformation vara av väsentlig betydelse för kunskapsutvecklingen på andra områden. Om t.ex. sjukvårdens epidemiologiska kunskaper kopplas samman med uppgifter om sjukfrånvaro m.m. kan förmodligen ny viktig kunskap om effekter av olika behandlingsmetoder vinnas. Utredaren bör särskilt överväga behovet av och förutsättningarna ñr samverkan i fråga om information ñr forskningsändamål inom t.ex. sjukvårdsområdet och därvid särskilt överväga vilka integritetsskyddande insatser som skulle göra en samverkan möjlig. Innehållet i ett personregister måste emellertid enligt datalagen begränsas till sådana uppgifter som står i överensstämmelse med registrets ändamål. Utredaren bör främst lämna förslag rörande lagreglering av följande frågor som direkt hänger samman med den personliga integriteten registerändamål registerinnehåll ansvar och tbrfoganderätt terminalåtkomst uppgiftslämnande på. ADB-medium bevarandetid och gallring begränsningar av bearbetningsmöjligheter krav på krypteringssystem eller andra skyddsmekanismer för viss användning. Utredaren bör särskilt noggrant analysera frågor om direkttillgång till uppgifter via terminal. I fråga om det planerade lokala sjukförsäkringsregistret bör utgångspunkten vara att endast behöriga tjänstemän hos det lokala försäkringskassekontoret skall ha terminalåtkomst. Utredaren bör även belysa vilken betydelse försäkringskassomas organisation kommer att få för integritetsskyddet enligt datalagen och sekretesslagen. Enligt datalagens regler är med den organisation som nu gäller varje försäkringskassa registeransvarig för alla register som förs -

210 Bilaga 1 SOU 1993 11

vid kassans lokalkontor och förfogar således över uppgifterna i registret. Detta förhållande får betydelse för bl.a. frågan om utlämnande av uppgifter från de lokala registren till försäkringskassans centralkontor. Även sekretesslagens bestämmelser har betydelse i detta sammanhang. Uppgifter rörande diagnos kan vara särskilt integritetskänsliga. Utredaren bör därför särskilt belysa hanteringen av ADB-baserade uppgifter såvitt avser diagnos, arbetsoförmåga och rehabiliteringsåtgärd. En noggrann reglering är särskilt viktig när det gäller möjligheterna att får tillgång till sådana uppgifter. I detta sammanhang bör även möjligheterna att använda avidentiñerade uppgifter belysas.

4 Ramar för arbetet

Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt och i samverkan med RFV, försäkringskassoma, datainspektionen och riksarkivet samt, med hänsyn till behovet av nationell statistik, statistiska centralbyrån. Utredaren bör också samråda med utredningen Ju 198902 om en översyn av datalagen. Utredaren bör även beakta det fortlöpande arbetet inom Europarådet och FN avseende integritetsskydd i datasammanhang. I en första etapp bör utredaren senast den 15 januari 1991 redovisa förslag till reglering av det lokala sjukförsäkringsregistret. Utredaren bör ha slutfört sitt arbete i dess helhet senast den 2 januari 1992.

5 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen För Socialdepartementet att tillkalla en särskild utredare omfattad av kommittéförordningen - 1976119 med uppdrag att genomföra en utredning i fråga om författ- ningsreglering av personregister inom Socialförsäkringens område, att besluta om sakkurmiga, experter, sekreterare och annat biträde till utredaren. Vidare hemställer j ag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta femte huvudtitelns anslag A 2. Utredningar m.m.

6 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hennes hemställan.

Socialdepartementet

SOU 199311 211

Bilaga

Försäkringsförmâner m.m.

Innehållsförteckning 1 Pensionssystemet 212

1.1 Allmänt 212

1 .2 Ålderspension 214

1.3 Förtidspension 215 1.4 Efterlevandepension 217 1.5 Särskilda bestämmelser om folkpension 221 1.6 Särskilda förmåner inom folkpensioneringen 221 1.7 Gemensamma bestämmelser folk- och om tilläggspension 228 1.8 Delpension 235 1.9 Bilstöd till handikappade 236 1.10 Frivillig pensionsförsâkring 238 2 Ersättning vid arbetsskadayrkesskada 238 2.1 Ersättning enligt lagen om arbetsskadeförsäkring 238 2.2 Ersättning enligt lagen om statligt personskadeskydd 241 2.3 Krigsskadeersättning till sjömän 241

2.4 Ersättning enligt lagen yrkesskadeförsäkring 242

om 2.5 Aldre bestämmelser skador på värnpliktiga m.fl. 244 om 3 Bidragssystemet 245 3.1 Allmänt 245 3.2 Allmänna barnbidrag 245 m.m. 3.3 Bidragsförskott m.m. 248 3.4 Bidrag vid adoption av utländska barn 253 3.5 Särskilt bidrag till ensamstående med barn 254 4 Dagersättningssystemet 254

4.1 Allmänt 254 4.2 sjukpenning m.m. 255 4.3 Havandeskapspenning 260

212 Bilaga 2 SOU 199311

4.4 Föräldrapenningförmåner 261 4.5 Ersättning till smittbärare 264 4.6 Kontant arbetsmarknadsstöd KAS 267 4.7 Dagpenning till värnpliktiga m.fl. 268 4.8 Utbildningsbidrag 270 4.9 Ersättning och ledighet för närståendevård 272 5 Familjebidragssystemet 273 5.1 Allmänt 273 5.2 Familjebidrag till värnpliktiga m.fl. 273

l Pensionssystemet

l Allmänt Som pensionsärenden i detta sammanhang folk- och tilläggspension avses ATP enligt lagen 1962381 om allmän försäkring AFL och motsvarande äldre bestämmelser rörande folkpension, pensionstillskott enligt lagen 1969205 om pensionstillskott, särskilt pensionstillägg enligt lagen 1990773 om särskilt pensionstillägg till folkpension för långvarig vård av sjukt eller handikappat barn, hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg enligt lagen 1962392 om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension, särskilt kommunalt bostadstillägg enligt lagen 199 l 162 om särskilt kommunalt bostadstillägg till folkpension, bilstöd enligt lagen 1988360 om handläggning av ärenden om bilstöd till handikappade, delpension enligt lagen 1979 84 om delpensionsñrsäkring, andra förmåner än sjukpenning enligt lagen 1976 380 om arbetsskadeñrsäkring och lagen 1977 265 om statligt personskadeskydd samt ersättning enligt lagen 1977267 om krigsskadeersättning till sjömän och motsvarande äldre bestämmelser. Som pensionsärenden i detta sammanhang vidare avses de ärenden Riksförsäkringsverket RFV skall fatta beslut dvs. ersättom, ning enligt lagen 1954243 om yrkesskadeförsäkring och motsvarande äldre bestämmelser samt frivillig pensionsförsäkring enligt 22 kap. AF L i dess lydelse före den 1 januari 1981. I överenskommelser, konventioner om social trygghet, som har träffats mellan Sverige och andra länder, finns också bestämmelser om folkpension och ATP. Den allmänna pensioneringen enligt AF L omfattar folkpension och tilläggspension ATP. Inom båda dessa system ñnns huvudñrmánerna ålderspension, förtidspension och efterlevandepension barnpension, omställningspension, särskild efterlevandepension och, med stöd av övergångsregler, änkepension. Dessutom finns inom folkpensioneringen vissa särskilda folkpensionsförmåner i form handikappersättning, av Vårdbidrag och övergängsvis utgivna bamtillägg. I särskilda lagar finns regler om folkpensionsñrmånema pensionstillskott PTS, kommunalt bostadstillägg till folkpension KBT, övergångsvis utgivna hustrutillägg och särskilt pensionstillägg till folkpension för långvarig vård sjukt eller av

SOU 199311 Bilaga 2 213

handikappat barn. Enligt lagen om delpensionsförsäkring kan delpension utgå till förvärvsarbetande i åldern 60-64 år som minskar sin arbetstid.

Pensionsgrundande inkomst och pensionspoäng Bestämmelser om försäkring för tilläggspension ATP finns i 11-15 kap. AF L. ATP är relaterad till de arbetsinkomster som den försäkrade har haft under sin aktiva tid. Rätten till ATP är inte beroende av svenskt medborgarskap eller bosättning här i landet. Sådan pension utbetalas alltså oavsett om den försäkrade eller dennes efterlevande är bosatt i Sverige eller utomlands. Pensionsgnmdande inom ATP blir den försäkrades inkomst av förvärvsarbete under åren fr.o.m. det år då han fyller 16 år t.0.m. det år då han fyller 64 år. För försäkrad som är född under något av åren 1911-1927 beräknas pensionsgrundande inkomst även för det år då han fyller 65 år. Inkomster för år under vilket den försäkrade har avlidit eller för hela året uppburit hel ålderspension enligt AFL är dock inte pensionsgnmdande. Vid förtida uttag av halv eller en ijärdedels ålderspension eller vid förtida uttag av hel ålderspension för kortare tid än hela året beräknas pensionsgmndande inkomst för fortsatt ñrvärvsarbete. Detta görs också för den som uppbär ñrtidspension. Förvärvsinkomsterna indelas i inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete. Till grund ñr beräkning av förvärvsinkomst läggs i princip den försäkrades taxering till statlig inkomstskatt. Som inkomst av anställning anses även bl.a. sjukpenning och föräldrapenning och en del andra inkomster. Pensionsgrundande inkomst PGI bestäms av Skattemyndigheten i det län den försäkrade taxerats till statlig inkomstskatt eller skulle ha taxerats till sådan skatt, om han varit bosatt i riket eller inte haft att erlägga sjömansskatt. PGI för sjöman, som inte är bosatt eller folkbokförd i riket bestäms av skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län. För annan försäkrad än som sägs ovan skall PGIn bestämmas av skattemyndigheten i Stockholms län. PGIn motsvarar summan av inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete i den mån summan överstiger viss minimigräns, en nämligen det vid årets ingång gällande basbeloppet 33 700 kronor för år 1992. Basbeloppet avräknas i första hand mot inkomst av anställning. Inkomster över sju och halv gånger det vid årets ingång gällande basbeen loppet 252 750 kronor för år 1992 är inte pensionsgrundande. Belopp från vilket sålunda skall bortses avräknas i första hand från inkomst av annat förvärvsarbete. För varje år, för vilket PGI fastställs för en försäkrad, skall pensionspoäng tillgodoräknas honom. Försäkringskassan fattar beslut om pensionspoäng. Pensionspoängen utgör den pensionsgrundande inkomsten delad med basbeloppet vid årets ingång. Poängen beräknas med två decimaler, dock lägst till en hundradels poäng. Iden mån PGIn härrör från inkomst av annat förvärvsarbete än anställning tillgodoräknas den försäkrade i

214 Bilaga 2 SOU 199311

regel pensionspoäng endast om ATP-avgift för året till fullo har erlagts inom föreskriven tid. I fråga om försäkrad som uppburit förtidspension från tillläggspensioneringen beräknas pensionspoäng på den försäkrades förvärvsinkomster efter samma regler som gäller för övriga försäkrade. Har den försäkrade under minst halva året uppburit partiell förtidspension, har beräknats med som ledning av s.k. antagandepoäng, erhåller han vid beräkning pensionsav poäng förutom poäng på förvärvsinkomsten mot invaliditeten - - en svarande del av antagandepoängen, dvs. halva antagandepoängen vid halv förtidspension och två tredjedelar nämnda poäng vid två tredjedels av förtidspension. Den försäkrade skall emellertid oberoende han - av om för hela eller för delar av året uppburit hel eller partiell förtidspension alltid för året tillgodoräknas lägst pensionspoäng motsvarande antagandepoängen. De sålunda förvärvade pensionspoängen beaktas vid bestämmande av den försäkrades ålderspension och av efterlevandepension efter honom. Poängen påverkar däremot inte den utgående förtidspensionen. Med år för vilka pensionspoäng tillgodoräknats försäkrad jämställs en vid beräkningen av ATP s.k. vårdår. Sådana kan efter skriftlig ansökan tillgodoräknas en här i riket bosatt förälder under större delen ett som av år vårdat ett här bosatt barn, som inte har fyllt tre år. Vid tillämpningen av bestämmelserna om försäkrad, som vårdar barn, skall med barn som där sägs likställas fosterbam. En ytterligare förutsättning är att föräldern uppfyller de allmänna förutsättningarna i 11 kap. l § AFL för beräkning av PGI. Med förälder likställs den, med vilken förälder är eller varit gift eller har eller har haft barn, om de stadigvarande sammanbor. Vårdår kan inte tillgodoräknas för år då pensionspoäng fastställts enligt de allmänna reglerna i 11 kap. 6 § AFL. För samma barn och år får endast en förälder tillgodoräkna sig vårdår.

1.2 Ålderspension

Bestämmelser om ålderspension finns i 12 och 15 kap. AFL.

Ålderspension utges fr.0.m. den månad varunder den försäkrade fyller

65 år och kan utgå i form hel, halv eller fjärdedels pension. Efter av en framställning av den försäkrade kan ålderspensionen utgå tidigare, dock tidigast fr.0.m. den månad då han uppnår 60 års ålder. Förtida pensionsuttag, som kan begränsas till att hälften eller fjärdedel pensionen, avse en av måste göras samtidigt för folkpension och tilläggspension. Möjlighet finns också att uppskjuta uttag pensionen till mellan 65 och 70 års ålder. av Tas ålderspensionen ut i förtid, minskas pensionen med 0,5 % för varje månad som, då pensionen har börjat utgå, återstår till ingången den av månad varunder den försäkrade fyller 65 år. Uppskjuts uttaget, ökas pensionen med 0,7 % för varje månad som, då pensionen börjar utgå, har förflutit från ingången den månad varunder den försäkrade fyllde 65 av år. Reduktionen pensionen vid förtida uttag liksom ökningen vid av uppskjutet uttag är livsvarig och bygger på försäkringsmatematiska beräkningsgrunder. Den försäkrade har rätt att närhelst han så önskar dvs. såväl före som -

SOU 199311 Bilaga 2 215

efter 65 års ålder återkalla sitt ålderspension. Återkallelse kan - uttag av även ha det innehållet att hel ålderspension nedsätts till hälften. Folkpension i form av ålderspension som tas ut vid 65 års ålder utgör för år räknat för en ensamstående pensionstagare 96 % av basbeloppet. För gift försäkrad, vars make uppbär folkpension i form av ålderspension eller hel förtidspension eller har fyllt 65 år men inte tagit ut ålderspension vartill rätt föreligger, utgör ålderspensionen 78,5 % av basbeloppet. Om den försäkrades make uppbär två tredjedelar av hel förtidspension eller halv förtidspension, utgår ålderspensionen i det förra fallet med 84 13 % och i det senare fallet med 87 14 % av basbeloppet. Vid tillämpning av folkpensioneringens bestämmelser om ålderspension skall enligt 10 kap. 1 § AFL gift pensionsberåttigad som stadigvarande lever åtskild från sin make likställas med ogift pensionsberåttigad, om inte särskilda skäl föranleder till annat. Med gift pensionsberättigad likställs å andra sidan pensionsberättigad som stadigvarande sammanbor med någon med vilken den pensionsberättigade har varit gift eller har eller har haft bam.

Ålderspension utgår inom ATP under förutsättning att pensionspoäng har

tillgodoräknats den försäkrade för minst tre år. Storleken av den ålderspension som börjar utgå vid 65 års ålder motsvarar 60 % av produkten av basbeloppet för den månad för vilken pensionen skall utges och medeltalet av de pensionspoäng som har tillgodoräknats den försäkrade. Har pensionspoäng tillgodoräknats för mer än 15 år, beräknas medeltalet på de 15 högsta poängtalen IS-årsregeln. Vid beräkning av detta medeltal tas inte hänsyn till s.k. vårdår enligt ll kap. 6 a § AFL. Har pensionspoäng tillgodoräknats för mindre än 30 år, minskas pensionen med l 30 för varje felande år 30-årsregeln. I pensioneringens inledningsskede har för försäkrad som är svensk medborgare SO-årsregeln ersatt med en ZO-årsregel för den som är född något av åren 1896-1914. För den som är född något av åren 1915-1923 fordras 21 år för den som år född år 1915, 22 år för den som är född år 1916 osv. Dessa övergångsregler innebär att personer som är födda år 1914 och senare har möjlighet att förvärva oavkortad pension medan de som år födda åren 1896-1913 maximalt kan så många 20-delar av full pension som antalet år fr.o.m. år 1960 t.o.m. det år då vederbörande fyllde 65 år.

1.3 Förtidspension Bestämmelser om förtidspensionsjukbidrag finns i 13 och 15 kap. AF L. F örtidspension utgår till försäkrad som fyllt 16 år för tid före den månad då han fyller 65 år eller ålderspension dessförinnan börjar utgå till honom, om hans arbetsförmåga på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan är nedsatt med minst hälften och nedsättningen kan anses varaktig. Kan nedsättningen av arbetsförmågan inte anses varaktig men kan den antas bli bestående avsevärd tid, har den försäkrade rätt till sjukbidrag. Sjukbidraget är begränsat till

216 Bilaga 2 SOU 1993 11

viss tid, men i övrigt gäller vad som är föreskrivet om förtidspension även sjukbidrag. Förtidspensionens storlek graderas efter nedsättningen av den ñrsäkrades arbetsförmåga så, att försäkrad vars arbetsförmåga är nedsatt i sådan grad att intet eller endast en ringa del därav återstår erhåller hel förtidspension. Är arbetsförmågan nedsatt i mindre grad men likväl med avsevärt mer än hälften utgår två tredjedelar av hel förtidspension. I övriga fall utgår halv förtidspension. Genom lagändring som trädde i kraft den 1 oktober 1991 avskaffades möjligheten till förtidspension på rent arbetsmarknadsskäl prop. 198990262, SfU 12, rskr. 185, SFS 1990 156. Enligt Övergångsbestämmelser till lagändringen skall äldre bestämmelser fortfarande gälla för dels den vars rått till förtidspension har inträtt före ikraftträdandet, dels den som före den l januari 1990 har blivit uppsagd på grund av arbetsbrist. Folkpension i form av hel förtidspension utgår med samma belopp som en ålderspension som tas ut vid 65 års ålder. Vid tillämpning av folkpensioneringens bestämmelser om förtidspension gäller beträffande gift eller ogift pensionsberåttigad samma bestämmelser som för ålderspension, se avsnittet 1.2. En förutsättning för rätt till förtidspension från tilläggspensioneringen är att den försäkrade kan tillgodoräkna sig pensionspoäng ñr tid före det år då pensionsfallet har inträffat. Pensionsfallet anses ha inträffat vid den tidpunkt då arbetsförmågan har blivit nedsatt med minst hälften och nedsättningen därjämte kan betraktas som varaktig eller väntas bli bestående avsevärd tid prop. 196290, s. 361. Tilläggspension vid hel förtidspension motsvarar i princip den ålderspension som den försäkrade skulle bli berättigad till om han hade börjat uppbära sådan pension fr.o.m. den månad då han uppnår 65 års ålder. Härvid skall, så snart vissa förutsättningar är uppfyllda, pensionen beräknas under antagande att den försäkrade för varje år fr.o.m. det år då pensionen börjar utges t.o.m. det år då han uppnår 64 års ålder 65 års ålder ñr försäkrad född under något av åren 1911-1927 har tillgodoräknats viss pensionspoäng antagandepoäng. För att pensionsberäkning med antagandepoång skall få äga rum fordras att den försäkrade antingen vid tidpunkten för pensionsfallet har minst ett år med pensionspoäng och har en sjukpenninggrundande inkomst som svarar mot en årsinkomst av förvärvsarbete lägst lika med det vid årets ingång gällande basbeloppet eller också kan tillgodoräkna sig pensionspoäng för två av de fyra åren närmast före året för pensionsfallet. Antagandepoäng beräknas enligt den av två alternativa metoder som ger det för den försäkrade gynnsammaste resultatet. Den ena metoden innebär att antagandepoängen beräknas motsvara medeltalet av de två högsta poängtalen under de fyra åren närmast före pensionsfallet. Den andra metoden innebär att antagandepoängen beräknas på grundval av poängförvärven under samtliga år t.o.m. året närmast före pensionsfallet. Antagandepoängen skall därvid motsvara medeltalet för halva antalet av de år som sålunda kommer i fråga, varvid hänsyn i första hand tas till åren med de högsta poängtalen.

SOU 199311 Bilaga 2 217

Förtidspension enligt reglerna antagandepoäng förutsätter att den om försäkrade vid 65 års ålder kan uppbära ålderspension från tilläggspensionering. Antalet poängår skall alltså, inberäknat åren med antagandepoäng, i regel vara minst tre. Vid tillämpningen reglerna antagandepoäng av om beaktas enligt 11 kap. 6 § AFL inte s.k. vårdår. a Om förutsättningar inte föreligger för att den försäkrade skall kunna få förtidspension med till godoräknande antagandepoäng, beräknas förtidsav pensionen på grundval av ñreliggande faktiska pensionspoäng enligt samma metod som ålderspension vilken utgår fr.o.m. den månad då 65 års ålder uppnås. Det fordras alltså i sådant fall att den försäkrade har tillgodoräknats pensionspoäng för minst tre år. För oavkortad förtidspension krävs enligt huvudregeln att pensionspoäng tillgodoräknats för minst 30 år. Om förtidspension har dragits in eller minskats enligt 16 kap. 7 § AFL på grund av att den försäkrade börjat förvärvsarbeta kan förmånen åter ges ut efter ansökan som görs inom fem år räknat fr.o.m. den månad då pensionen drogs in eller minskades, s.k. vilande pension. Detsamma gäller i fråga om sjukbidrag fram till utgången av giltighetstiden för det tidigare beslutet om att utge sjukbidrag.

1.4 Efterlevandepension Bestämmelser om efterlevandepension finns i 8 och 14 kap. AFL. Efterlevandepension utgörs av barnpension, omställningspension och särskild efterlevandepension.

Bampension Bampension utges till barn under 18 år far eller eller båda vars mor föräldrar har avlidit. Sådan pension utges även till barn har fyllt 18 som år, om barnet därefter bedriver studier på grund- eller gymnasieskolenivå. Rätt till pension föreligger dock längst t.o.m. juni månad det år då barnet fyller 20 år. Bampension utges även till adoptivbarn. Har någon med socialnämndens medgivande tagit emot ett utländskt barn i sitt hem här i landet för vård och fostran i adoptionssyfte, skall vid tillämpningen bestämmelserna av i AFL om rätt till barnpension barnet barn till derme. I sådana anses som fall anses barnet bosatt i Sverige om den blivande adoptivñråldem var bosatt här i landet vid den tidpunkt då han avled. Bampension utges även till ett bam föds efter det att förälder har som en avlidit. Folkpension i form av barnpension utgör enligt 8 kap. 3 § AFL för år räknat 25 % av basbeloppet, dvs. 8 425 kronor vid basbeloppet 33 700 kronor för år 1992. Pensionen skall dock alltid utges med sådant belopp att den, tillsammans med tilläggspension i form barnpension av som utbetalas till barnet, utgör 40 % av basbeloppet, dvs. 13 480 kronor för år 1992. Har barnets båda föräldrar avlidit utgår barnpension med dubbelt så höga belopp.

218 Bilaga 2 SOU 1993 11

Hur tilläggspension i form av barnpension beräknas anges nedan. Barnpension utges inte enligt 10 kap. 2 § AF L för ett barn som under en hel månad på statens bekostnad får vård på anstalt eller annars kost och logi. Detta gäller inte för ett barn som är inackorderat vid sameskola. Bampension utges inte heller enligt samma lagrum för ett barn som under en hel månad är elev vid specialskola. Vistas eleven tillfälligt utom skolan en i följd skall dock barnminst tio dagar per kvartal eller minst tio dagar pension för varje sådan dag betalas ut med 130-del av månadsbeloppet 10 kap. 2 § och 9 kap. 5 § AFL. På bampensioneringens område gäller särskilda Övergångsbestämmelser beträffande rätt till barnpension som grundas på ett dödsfall före den 1 januari 1990.

Efterlevandepension till vuxna efterlevande Till eller kvinna vars make har avlidit utges omställningspension en man och särskild efterlevandepension. Med efterlevande make likställs den utan att gift, stadigvarande sammanbodde med en inte gift man som, vara eller kvinna vid dennes död och som tidigare har varit gift med eller har eller har haft eller då väntade barn med denne. Rätt till omställningspension har en efterlevande make, som inte har fyllt 65 år och som stadigvarande sammanbodde med sin make vid dennes död, om den efterlevande vid dödsfallet stadigvarande sammanbodde med barn under 12 års ålder stod under vårdnad av makarna eller en av dem. som Rätt till sådan pension har även efterlevande make som oavbrutet hade sammanbott med maken under en tid av minst fem år fram till tidpunkten för dödsfallet. Omställningspension utges för en tid av ett år från dödsfallet. Pensionen kan emellertid betalas ut för längre tid, nämligen så länge som den efterlevande har vårdnaden om och stadigvarande sammanbor med barn under tolv år, som vid dödsfallet stadigvarande vistades i makamas hem. För tiden efter det att rätten till omställningspension har upphört kan särskild efterlevandepension ges ut. Rätt till sådan pension har en efterlevande make, som inte har fyllt 65 år och som uppfyller även övriga villkor för rätt till omställningspension, om den efterlevandes möjligheter att bereda sig inkomst genom ett ñr honom lämpligt arbete är nedsatt med minst hälften alltsedan makens död och nedsättningen beror arbetsmarknadsmässiga skäl, nedsatt hälsa eller annan därmed jämförlig omständi ghet samt kan antas vara inte endast kortvarig. Särskild efterlevandepension kan utges som hel eller partiell ñrmån. Om möjligheten för den efterlevande att bereda sig inkomst genom arbete är nedsatt i sådan grad att intet eller endast en ringa del därav återstår, utges hel särskild efterlevandepension. Är möjligheten därtill nedsatt i mindre grad men ändå med avsevärt mer än hälften, utges två tredjedelar av hel pension. I övriga fall utges halv pension. Särskild efterlevandepension kan inte utges samtidigt med ålderspension eller omställningspension enligt AF L och inte heller med anledning av sådan nedsättning av förvärvsmöjligheten för vilken den efterlevande är

SOU 199311 Bilaga 2 219

berättigad till hel eller två tredjedels förtidspension enligt AF L eller sjukpenning eller egenlivränta enligt lagen 1976380 om arbetsskadeförsäkring LAF eller motsvarande ersättning utges enligt författsom annan ning eller på grund av regeringens förordnande. I fall då efterlevande en vid tiden för dödsfallet uppbär halv förtidspension kan halv särskild efterlevandepension utges samtidigt. Motsvarande bedömning görs vid prövning av rått till särskild efterlevandepension för den inte uppbär som hel sjukpenning eller egenlivränta enligt LAF eller motsvarande ersättning enligt annan författning. Omställningspension resp. hel särskild efterlevandepension utges från folkpensioneringen med belopp ålderspension enligt AF L samma som en som tas ut vid 65 års ålder, dvs. 96 % basbeloppet. Enligt särskilda av regler kan särskild efterlevandepension minskas med hänsyn till bl.a. delpension, arbetslöshetsstöd, utbildningsbidrag och vuxenstudiebidrag. Efterlevandepension utges även från folkpensioneringen enligt vad som anges nedan. Omställningspension för förlängd tid och särskild efterlevandepension dras in om den efterlevande ingår nytt äktenskap eller stadigvarande sammanbor med någon som den efterlevande har varit gift med eller har eller har haft barn med. Rätt till efterlevandepension från tilläggspensioneringen föreligger om den avlidne vid sin död var berättigad till ATP i form förtidspension av eller ålderspension eller om den avlidne skulle ha varit berättigad till förtidspension om hans arbetsförmåga vid tiden för dödsfallet varit så nedsatt som krävs för rätt till sådan pension. Efterlevandepensionen beräknas i förhållande till den avlidnes egen ålders- eller förtidspension, om rätt till sådan pension förelåg för honom då han avled. Efterlevandepensionens storlek påverkas inte den avlidnes av eventuella förtida eller uppskjutna ålderspension. Efterlevandeuttag av pensionen beräknas alltid i förhållande till hel förtidspension och således med bortseende från om den avlidne faktiskt uppbar två tredjedelar eller hälften av hel förtidspension. Om den avlidne inte uppbar ålders- eller förtidspension vid tidpunkten för frånfâllet, beräknas efterlevandepension i förhållande till den förtidspension han skulle ha fått rätt till hel som om sådan pension hade inträtt vid tidpunkten för dödsfallet. För ett barn utgör bampensionen 30 % den avlidnes egenpension från av ATP. Finns fler barn än ett, ökas detta procenttal med 20 för varje barn utöver det första och det sammanlagda barnpensionsbeloppet fördelas lika mellan barnen. Storleken av omställningspension och särskild efterlevandepension är beroende av om det samtidigt utges barnpension eller inte. Finns det efter den avlidne barn som har rätt till barnpension, utgör omställningspension och hel särskild efterlevandepension 20 % den avlidnes egenpension. av I annat fall uppgår sådan pension till 40 % av egenpensionen. På motsvarande sätt som inom folkpensioneringen kan särskild efterlevandepension minskas med hänsyn till vissa andra förmåner som den efterlevande har rätt till. Efter en avliden försäkrad kan inte utges efterlevandepension till barn

220 Bilaga 2 SOU 199311

och make sammantagna överstiger den avlidnes egenpension. Skulle som det bli fallet med tillämpning av de ovan angivna reglerna, sätts efterlevandepensionema ned proportionellt.

Äldre bestämmelser efterlevandeförmåner om De redovisade reglerna för efterlevandepension trädde i kraft den l januari 1990 och tillämpas vid dödsfall som inträffar fr.o.m. denna tidpunkt. Samtidigt upphävdes tidigare gällande bestämmelser i AF L om änkepension från folkpensioneringen. Enligt Övergångsbestämmelser till lagen 1988881 ändring i AFL gäller dessa äldre bestämmelser även om fortsättningsvis i vissa fall. Efterlevandepension för kvinnor, som är födda år 1929 eller tidigare, kan utges enligt reglerna i AFL i dess lydelse före den l januari 1990. Detsamma gäller för kvinnor som är födda under något av åren 1930-1944, för dessa kvinnor samordnas ATPn i form av änkepenmen sion med hennes egen ATP i form av ålderspension. Kvinnor som är födda år 1945 eller senare omfattas i första hand av de nya bestämmelserefterlevandepension. De kan under vissa förutsättningar omfattas na om av bestämmelserna i AFL före den l januari 1990. En efterlevande kvinna, make har avlidit före den l januari 1990 vars och som då hade rätt till änkepension har, oberoende av ålder, rätt till pension enligt de bestämmelser i AFL om efterlevandepension som gällde ñre den ljanuari 1990. En förutsättning för att änkepension skall utges enligt äldre bestämmelser även dödsfallet inträffar efter den 31 december 1989 är att kvinnan om vid utgången år 1989 var gift med den man efter vilken änkepension av

skall utges. Änkepension från folkpensioneringen kan även utges till en

i dess lydelse före den l januari 1990 kvinna som enligt 8 kap. 2 § AFL jämställs med en gift kvinna. Enligt de äldre bestämmelserna gäller för rätt till änkepension från folkpensioneringen att kvinnan vid mannens dödsfall

har den rättsliga vårdnaden om och stadigvarande bor tillsammans -

med barn under 16 år bamvillkor eller

har fyllt 36 år och har varit gift med honom i minst fem år inte bamvillkor.

En kvinna, som är född år 1945 eller senare skall uppfylla dessa villkor redan vid utgången av år 1989. Såvitt gäller folkpensioneringen skall en kvinna ogift, frånskild eller änka och som stadigvarande bodde som var tillsammans med ogift eller frånskild man eller änkling den 31 decemen ber 1989 jämställas med gift om hon tidigare hade varit gift med honom eller hade eller hade haft barn tillsammans med honom. För kvinna som är född år 1945 eller senare utges änkepension från folkoch tillâggspensioneringen i relation till den ålderspension inom ATP som mannen hade tjänat in t.o.m. år 1989.

Änkepension skall enligt 8 kap. 3 § och 14 kap. 2 § AFL i dess äldre

lydelse dras in fr.o.m. månaden efter den då kvinnan gifter om sig.

SOU 1993 11 Bilaga 2 221

Folkpensionsdelen skall dras in även då kvinnan stadigvarande börjar bo tillsammans med en man som hon tidigare har varit gift med eller har eller har haft barn med. Har det nya äktenskapet eller sammanboendet upphört inom fem år skall pensionen börja betalas ut på övriga ñrutsättnytt om ningar för rätt till pension fortfarande ñnns. Har en kvinna som har rätt till Änkepension även rätt till förtidspension för månad betalas enligt 10 kap. 4 § AFL i dess äldre lydelse samma endast en av pensionema ut. Folkpension i form av änkepension infördes den 1 januari 1948 och var då inkomstprövad. Genom lagen l96099 angående ändring i lagen 194643 lom folkpensionering avskaffades inkomstprövningenbeträffande pension till dem som hade blivit änkor efter den 30 juni 1960. Avled maken före den 1 juli 1960 är änkepensionen fortfarande inkomstprövad. Enligt Övergångsbestämmelser till lagen 196099 angående ändring i lagen 1946431 om folkpensionering har kvinna har blivit änka en som under tiden den 1 juli 1958 30 juni 1960 alltid rätt till änkepension med ett garantibelopp. Om mannen avled under tiden den 1 juli 1958 den 30 juni 1959 eller under tiden den 1 juli 1959 den 30 juni 1960 är detta garantibelopp en resp. två tredjedelar den pension skulle ha av som betalats ut utan inkomstprövning.

1.5 Särskilda bestämmelser folkpension om

Folkpension reduceras för den är häktad eller intagen i kriminalvårdssom anstalt eller på annat sätt är på statens bekostnad intagen i anstalt eller tillfälligt vistas utom anstalten. Enligt 10 kap. 2 § första stycket AFL får av pensionen inte utgå högre belopp än regeringen bestämmer. Detta gäller folkpension i form förtidspension och efterlevandepension i form av av omställningspension, särskild efterlevandepension eller änkepension enligt övergångsbestämmelserna till lagen 1988881 ändring i AFL om samt barnpension. Pensionen skall enligt kimgörelsen 1971831 om pensionsbelopp enligt 10 kap. 2 § första stycket AFL utgå med högst ett belopp som motsvarar förbehållsbeloppet vid helinackordering i servicehus enligt 47 § socialtjänstñrortlningen 1981750. Motsvarande bestämmelse saknas inom ATP. Det innebär att ATP-pensionen inte minskar när den pensionsberättigade är häktad eller intagen i kriminalvårdsanstalt e.d.

1.6 Särskilda förmåner inom folkpensioneringen

Pensionstillskott

Bestämmelser om pensionstillskott PTS finns i lagen 1969205 om pensionstillskott. Folkpension i form av ålderspension, förtidspension, omställningspension och särskild efterlevandepension kan kompletteras med PTS om den försäkrade har låg ATP eller ingen ATP alls. PTS utgår också till folkpension i form av änkepension, uppbärs med stöd övergångssom av bestämmelsema till lagen 1988881 ändring i AFL. om Med ATP jämställs enligt förordningen 1979 131 beräkning folkpension om av i

222 Bilaga 2 SOU 199311

vissa fall sådan pension enligt utländsk lagstiftning som har intjänats

genom förvärvsarbete. PTS till ålderspension omställningspension särskildefterlevandepension , , eller änkepension uppgår för närvarande till 54 % av basbeloppet. PTS till hel förtidspension utgör 104 % basbeloppet. PTS utgår med samma av belopp till gift och ogift pensionstagare. PTS till halv resp. en fjärdedels ålderspension är hälften fjärdedel av det PTS som angetts ovan. resp. en Förtidspension eller särskild efterlevandepension utgår med två som tredjedelar eller hälften hel pension eller änkepension, som med tilav lämpning punkt 6 i övergångsbestämmelsema till lagen 1988 881 om av ändring i AF L betalas med viss andel oreducerad sådan pension, ut av en utgör motsvarande andel helt PTS. Om ålderspension på grund av av förtida eller uppskjutet uttag har minskats eller ökats med visst procenttal

minskas eller ökas PTS i motsvarande mån. PTS är inkomstprövat mot ATP i alla former samt mot viss utländsk pension enligt förordningen 1979 131 beräkning av folkpension i om vissa fall. Avräkningen är så konstruerad att den som uppbär ATP eller viss utländsk pension med belopp överstigande nivån för PTS inte får något PTS. Till den uppbär ATP med lägre belopp utgår PTS i den som mån de sammanlagda förmånema inte överstiger nivån för oreducerat

PTS. Avräkning görs krona mot krona. Den inte har betalt ATP-avgift för inkomst av annat förvärvsarbete som än anställning, får lägre ATP än han skulle ha fått eller ingen en annars ATP alls. PTS skall då minskas med den ATP skulle ha betalats ut som avgift hade erlagts. Sådan jämförelse skall inte göras med sådan ATP om änkepension, omställningspension eller särskild efterlevandei form av pension skulle ha betalats ut om avgift erlagts. som Både svenska och utländska medborgare har rätt till PTS om de bor i Sverige. Om de inte bor i Sverige har de i regel inte rätt till PTS, se under

avsnittet X.9.l Pensionsberättigade m.m.

Bamtillägg

Enligt punkten ll övergångsbestämmelsema till lagen 1988881 om ändring i AFL har de för december 1989 uppbar bamtillägg fortsatt som rätt härtill enligt äldre bestämmelser om denna förmån. Enligt regler i 9 kap. 1 § AFL gällde t.o.m. den 31 december 1989 som kunde till ålders- och förtidspension utges bamtillägg för varje barn under 16 år till försäkrad förälder. Den hade förtida uttag av ålderspension som fick inte rätt till bamtillägg förrän den månad han fyllde 65 år. När två hade rätt till bamtillägg för barn fick de enligt 10 kap. personer samma 5 § AFL i dess lydelse före den l januari 1990 själva komma överens om skulle uppbära bamtillägget. Fanns inte någon överenskommelse vem som eller hade de själva begärt det fick de ett halvt bamtillägg var.

Kommunalt bostadstillägg m.m.

Bestämmelserna kommunalt bostadstillägg KBT finns i lagen om

SOU 1993 ll Bilaga 223 2

1962392 om hustrutillägg och kommunalt bostadstilllâgg till folkpen-

sion. KBT är en inkomstprövad förmån som kan utges till den uppbär som folkpension i form ålderspension, förtidspension, omställningspension av eller särskild efterlevandepension och är folkbokförd i kommunen. KBT

kan också utges till den som är folkbokförd i kommunen och uppbär som hustrutillägg till folkpension eller Änkepension i form folkpension. av KBT utges inte till den som uppbär ålderspension före 65 års ålder.

KBT utges enligt de grunder kommunen själv bestämmer. som Det varierar därför storleksmässigt kommunerna emellan. Avvikelse från de

i lagen fastställda inkomstprövningsreglema får dock inte göras. Vidare

krävs att tillägget utges med lägst de belopp beräknat som per månad svarar mot den del av den månatliga bostadskostnad enligt föreskrifter som som regeringen meddelar skall täckas av bostadstillägg för att statsbidrag

skall lämnas.

Enligt förordningen l 979 830 statsbidrag till kommunalt bostadstilom lägg till folkpension gäller att statsbidrag med 25 % kommunernas av kostnader för KBT lämnas under förutsättning bostadstillägget att före inkomstprövning och oberoende av bostadens storlek täcker minst 80 % av den del av den månatliga bostadskostnaden ligger mellan 80 och som 1 900 kronor för ensamstående pensionstagare samt mellan 80 och 2 050 kronor för makar. Kommunerna har möjlighet att låta KBT utgå även för

högre bostadskostnader än de angivna, dessa merkostnader ingår inte men i statsbidragsunderlaget. Avser bostadstillägget att täcka bostadskostnader

som ingår i en inkomstprövad avgift lämnas inte statsbidrag. statsbidrag

lämnas inte heller för kostnader för KBT som inte är knutna till bostads-

kostnaden, t.ex. kostnader för städning eller service. annan Inkomstprövningen innebär att förmånen minskas med den försäkrades

inkomster vid sidan folkpensionen, av således bl.a. med eventuell tilläggspension. Även förmögenhet beaktas vid inkomstprövningen. Om den årliga sidoinkomsten överstiger 750 kronor för den är gift och l 000 som kronor för annan minskas KBT med 35 % den överskjutande inkomsav ten.

Med årsinkomst den inkomst för år räknat någon avses som kan antas komma att under den närmaste tiden. Med inkomst bl.a. tilläggsavses pension, tjänstepension samt avkastning förmögenhet och näringsfastigav het. Som inkomst räknas inte folkpension eller ATP till den del den föranlett minskning av pensionstillskott. Såsom inkomst räknas inte heller

t.ex. allmänt barnbidrag och viss ersättning till neurosedynskadade.

För den som uppbär folkpension i form ålderspension vid inkomstav tas prövningen inte heller hänsyn till inkomster förvärvsarbete av som beskattas såsom inkomst av tjänst. Fr.o.m. den 1 januari 1991 beaktas inte

heller en ålderspensionärs intåâkt aktiv näringsverksamhet. av Värdet av förmögenhet och avkastning därav beräknas enligt Riksförsäk-

ringsverkets RFVs föreskrifter RFFS 19795 inkomstberäkning

om m.m. Enligt dessa görs en schablonmässig beräkning förmögenhet och av avkastningen av förmögenhet i form bl.a. aktier och obligationer, av banktillgodohavanden, kontanter, fordringar, andelar i ekonomiska före-

224 Bilaga 2 SOU 199311

ningar och näringsfastighet. Till förmögenhets avkastning skall dessutom läggas 10 % det belopp varmed förmögenheten överstiger för den som av är gift 60 000 kronor för makar tillhopa således 120 000 kronor och för 75 000 kronor, s.k. skärpningsregel. annan Fr.0. den 1 januari 1991 tas vid inkomstprövningen inte längre hänsyn m. till förmögenhet eller avkastning förmögenhet i form av privatbostadsav fastighet eller privatbostad. I konsekvens härmed får inte heller skuld som hänför sig till sådan fastighet räknas av mot annan förmögenhet. För sammanlevande makar beräknas vardera makens inkomst utgöra hälften makamas sammanlagda årsinkomst och värdet av förmögenhet av deras sammanlagda förmögenhet. hälften av Med gift ogift pensionsberättigad detsamma som inom åldersresp. avses och förtidspensioneringen.

Hustrutillägg

Den särskilda folkpensionsfönnånen hustrutillägg avvecklades i samband med att de reglerna efterlevandepension infördes den 1 januari nya om 1990 prop. 198788171, SfU 29, rskr. 401. Enligt Övergångsbestämmelser till lagen 1988883 ändring i lagen 1962392 om hustrutilom lägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension utges hustrutillägg fortsättningsvis till kvinnor, oberoende ålder, uppbar hustrutillägg av som före den 1 januari 1990. Likaså kan kvinnor som är födda år 1934 eller tidigare ha rätt till hustrutillägg enligt de bestämmelser gällde före som den 1 januari 1990. Rätt till hustrutillägg tillkommer, för tid före 65 års ålder, hustrun till den uppbär folkpension i form ålderspension eller förtidspension, som av hustrun har fyllt 60 år och själv inte uppbär sådan folkpension samt om makarna har varit gifta minst fem år. När särskilda skäl föreligger kan hustrutillägg hustrun inte har fyllt 60 år eller makarna har utgå även om varit gifta kortare tid än fem år. Hustrutillägg inkomstprövad förmån. Hustrutilläggets maximibeär en lopp utgör skillnaden mellan å sidan sammanlagda årsbeloppet av ena folkpension i form hel ålderspension till två makar jämte två PTS och av å andra sidan pension till ogift jämte ett PTS. Vid denna beräkning utgår från de pensionsbelopp gäller vid uttag fr.o.m. 65-årsmánaden. man som Detta innebär att oreducerat hustrutillägg år 1992 utges med belopp motsvarande 115 % av basbeloppet 38 756 kronor. Inkomstprövningen är likartad den för KBT. Hustrutillägget minskas dock med 60 % den överskjutande inkomsten. av

Särskilt kommunalt bostadstillägg

kommunalt bostadstillägg SKBT finns i lagen Bestämmelser om särskilt 1991162 särskilt kommunalt bostadstillägg till folkpension. Lagen om SKBT trädde i kraft den 1 maj 1991 men tillämpas från den 1 januari om 1991 och gäller till utgången av år 1993. SKBT är inkomstprövad folkpensionsförmån som kan utges till den en

SOU 199311 Bilaga 2 225

som uppbär KBT. Tillägget är avsett att kompensera pensionärer med låg eller ingen ATP för sådana ökade bostadskostnader i anslutning till skattereformen, vilka inte motverkats av höjda kommunala bostadstillägg. SKBT utgör skillnaden mellan Socialstyrelsens socialbidragsnorm eller den eventuellt högre socialbidragsnormen i den pensionsberättigades kommun och dennes inkomster efter avdrag för skälig bostadskostnad. SKBT bekostas av den kommun där den pensionsberättigade är folkbok- 5rd. Till kommunens kostnader lämnas statsbidrag enligt förordningen 1991228 om statsbidrag till särskilt kommunalt bostadstillägg till folkpension. Om inte annat följer av lagen, skall vad föreskrivs KBT i lagen som om 1962 392 om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension eller annan författning tillämpas på SKBT.

Särskilt pensionstillägg

Bestämmelser om särskilt pensionstillägg finns i lagen 1990773 om särskilt pensionstillägg till folkpension för långvarig vård sjukt eller av handikappat barn LSPT. En förälder, som under minst vårdar har avstått från förvärvsarbete sex för att vårda ett sjukt eller handikappat barn har rätt till särskilt pensionstillägg. Tillägget kan utges till den uppbär folkpension i form som av ålderspension. Med vårdår avses ett kalenderår under vilket föräldern under större delen av året har vårdat sjukt eller handikappat barn och barnet under större delen av året har fått hel förtidspension eller helt sjukbidrag jämte handikappersättning enligt AFL. Om inte annat följer av LSPT skall vad föreskrivs folkpension som om i AFL eller författning tillämpas på särskilt pensionstillägg. Detta annan skall dock inte gälla i fråga om samordning med livränta enligt LAF eller sådan livränta i 17 kap. 2 § AFL. som avses Det särskilda pensionstillägget kan förutom till förälder utges till någon annan som under vårdâren har haft vårdnaden om barnet och desssom utom uppfyller förutsättningarna i övrigt för rätt till särskilt pensionstillägg. En sådan person är den som

i egenskap av särskilt förordnad förmyndare har haft den rättsliga vårdnaden barnet om med socialnämndens medgivande har haft hand barnet för - om stadigvarande vård och fostran i syfte att adoptera det, eller - har varit gift med barnets förälder eller har haft bam med denne, om de varaktigt bott tillsammans.

Vidare skall den som i egenskap av särskilt förordnad förmyndare hade vårdnaden barnet vid den tidpunkt då det fyllde 18 år eller vid den om tidigare tidpunkt då det ingick äktenskap för tid därefter jämställas med en särskilt förordnad förmyndare. Storleken av det särskilda pensionstillägget beräknas på grundval det av antal vårdar som föräldern räknas tillgodo. Till grund för beräkningen får läggas högst 15 vårdår. Vid beräkningen bortses från år ñr vilket föräl-

226 Bilaga 2 SOU 199311

dem enligt AFL

har haft förtidspension sjukbidrag under större delen av kalender- året har tillgodoräknats pensionspoäng skulle ha tillgodoräknats pensionspoäng om ATP-avgift hade betalats inom föreskriven tid skulle ha tillgodoräknats pensionspoäng om undantagande från försäkringen för ATP enligt 11 kap. 7 § AFL i lagrummets lydelse före den 1 januari 1982 inte hade gällt för honom.

För år efter det då föräldern fyllt 64 år får vårdår inte tillgodoräknas honom. Detsamma gäller för år då föräldern enligt 6 kap. l § AFL har tagit ut ålderspension före den månad under vilken han fyllt 65 år. Den är född 1927 eller tidigare får tillgodoräkna även det 65e levnadsåret som som vårdår. Särskilt pensionstillägg utges med 5 % basbeloppet till en förälder av har tillgodoräknats 6 vårdår. För varje ytterligare vårdår ökar tilsom lägget med 5 % basbeloppet. Till grund är beräkningen av pensionstilav lägget får läggas högst 15 vårdår. För den har börjat ta ut sin ålderspension tidigare eller senare än som den månad under vilken han fyller 65 år minskas resp. ökas tillägget i skall minskas eller ökas vid förtida och motsvarande mån som pensionen uppskjutet uttag enligt 6 kap. AFL.

Handikappersättning

handikappersättning finns i 9 kap. 3 och 5 §§ AFL. Bestämmelser om Handikappersättning är särskild folkpensionsförmån som kan utges en tilläggsförrnån till ålders- eller förtidspension men också som en som en självständig förmån. Handikappersättning kan utges till försäkrad som har fyllt 16 år och innan han har fyllt 65 år, har fått sin funktionsförmåsom, nedsatt för avsevärd tid så att han behöver hjälp av någon annan perga för klara sin dagliga livsföring, för att kunna förvärvsarbeta eller son att studera eller har betydande merutgifter. Handikappersättningen är i princip merkostnadsersättning. Vid bedömningen av rätten till handikappersätten ning vägs den handikappades hjälpbehov samman med hans merutgifter till följd av handikappet prop. 1974129, s. 109. Handikappersättning utges alltid till försäkrad som är blind, döv eller hörselskadad blindheten, dövheten eller hörselskadan har inträfgravt om fat före 65 års ålder. Handikappersättning utbetalas med belopp som per år motsvarar 36 % , 53 % 69 % basbeloppet beroende på hjälpbehovets omfattning resp. av eller merutgiftemas storlek. Handikappersättning utges inte till försäkrad som vårdas på en instituen tion tillhör eller till drift bidrag utgår från staten, kommun eller som vars landstingskommun vården kan beräknas pågå minst sex månader. om Motsvarande regler gäller den försäkrade vårdas utanför institutionen om dess försorg eller i annat fall vårdas utanför institution och staten, genom

SOU 199311 Bilaga 2 227

kommun eller landstingskommun är huvudman för vården. Det gäller ex. om den försäkrade har placerats i familjehem enligt lagen 1985568 om särskilda omsorger psykiskt utvecklingsstörda om m.fl. prop. 198l822l6, s. 23.

Om handikappersättning inte utges på grund institutionsvistelse

av eller annan vård utanför hemmet, den försäkrade tillfälligt men inte vårdas genom huvudmannens försorg, utges ersättning för sådan tid om denna uppgår till minst tio dagar per kvartal eller minst tio dagar i följd vid kvartalsskifte. Skall i sådant fall ersättning för del utges av kalendemaånad, utgår ersättningen för varje sådan dag med l30-del av månadsbeloppet.

Vårdbidrag

Bestämmelser om Vårdbidrag finns i 9 kap. 4-5 §§ AFL. Vårdbidrag är särskild folkpensionsförmån kan en som utges till en förälder för vård barn inte har fyllt 16 år barnet av som om på grund av sjukdom, psykisk utvecklingsstörning eller något handikapp annat är i behov av särskild tillsyn och vård under minst sex månader. Vid bedömningen av rätt till Vårdbidrag skall även beaktas sådana merkostnader som uppkommer på grund barnets sjukdom eller handikapp. av Vid tillämpning av bestämmelserna Vårdbidrag likställs om den, med vilken föräldern är eller varit gift eller har eller har haft barn, om de stadigvarande sammanbor. Dessutom likställs den som med socialnämndens tillstånd har tagit emot ett utländskt barn för vård och fostran i syfte

att adoptera det. Vårdbidrag utgör enligt AFL ersättning för dels det vårdarbete som en förälder utför, dels de merkostnader som uppkommer på grund barnets av handikapp eller sjukdom. Vårdbidraget kan även utgöra kompensation för en del av det inkomstbortfall barnets som omvårdnad kan medföra om en förälder måste avstå från förvärvsarbete prop. 1981 82216, s. 1l-12 och 27. Vård- och tillsynsbehov tillgodoses som av samhället i t.ex. skola eller daghem beaktas inte prop. 198l82216, 16. s. Vårdbidraget lämnas till den förälder huvudsakligen som ombesörjer den särskilda tillsynen och vården barnet prop. 197347, 63. av s. Vårdbidrag utges beroende på tillsynsoch vårdbehovets omfattning samt merkostnademas storlek. Huvudregeln är att helt Vårdbidrag utgör för år räknat 250 % av basbeloppet och partiell förmån tillämplig andel därav. Vårdbidraget är skattepliktigt enligt 3 kap. 19 § kommunalskattelagen 1928370. Av vårdbidraget kan viss del en utges som ersättning för merkostnader. Denna s.k. merkostnadsdel, som kan bestämmas till 18, 36, 53 eller 69 % av basbeloppet alltefter merkostnademas storlek, är

enligt kommunalskattelagen skattefri. Den del

av Vårdbidraget som inte är ersättning för merkostnader är enligt 1l kap. 2 § AF L pensionsgrundande för rätt till ATP. Vårdbidraget kan begränsas till viss tid. Om rätten till Vårdbidrag inte har tidsbegränsats skall rätten omprövas minst vartannat år, om det inte finns skäl för omprövning med längre mellanrum.

SOU 199311 228 Bilaga 2

för vilket Vårdbidrag utgår med belopp motsvarande hel, Avlider ett barn eller halv förmån Vårdbidrag till efterlevande förälder tre fjärdedels utges åttonde månaden efter dödsfallet, dock längst t.0.m. den månad då t.0.m. skulle ha upphört. Under denna tid lämnas halvt Vårdbidraget annars helt eller ljärdedels Vårdbidrag betalades ut vid tiden Vårdbidrag om tre och ljârdedels Vårdbidrag halvt Vårdbidrag betalades för dödsfallet en om Vårdbidrag betalades ut vid tiden ñr dödsfallet till Viss ut. Om det som merkostnadsersätming skall motsvarande del av det del hade bestämts som förlängda vårdbidraget utgöra sådan ersättning. Det innebär att om anses Vårdbidrag med fastställd merkostnadsdel 18 % basbeloppet halvt av tiden för dödsfallet, ljärdedels Vårdbidrag ut till en lämnades vid ges en efterlevande förälder, ett belopp motsvarande 9 % av basbeloppet varav utgör skattefri merkostnadsdel. till barn, för Vilket rätt till Vårdbidrag föreligger, Om föräldrarna ett får de uppbära hälften vårdbidraget vardera om båda tar lever åtskilda, av Vården barnet eller, när det gäller Vårdbidrag för barn som har del i om båda vid tiden för dödsfallet tog del i vården. För en sådan uppavlidit, vårdbidraget krävs att båda föräldrarna begär att bidraget delas delning av föräldrarna har vårdnad vid tiden för dödsfallet. upp och att gemensam prövning i vilken mån båda föräldrarna deltar i den faktiska Någon av Vården behöver normalt inte äga rum. Vårdbidrag inte för barn vårdas institution som tillhör utges som en drift bidrag från staten, kommun eller landstingskomeller till vars utges vården kan beräknas pågå minst månader. Det gäller oberomun om sex stödet till institutionen har karaktären ett generellt tillskott ende av om av vårdavgift. Motsvarande regler gäller barnet vårdas eller ges ut som om dess försorg eller i annat fall vårdas utanför utanför institutionen genom kommun eller landstingskommun är huvudman för institution och staten, gäller barnet har placerats i familjehem enligt lagen vården. Det t.ex. om särskilda psykiskt utvecklingsstörda m.fl. 1985568 om omsorger om Vårdbidrag inte på grund institutionsvistelse eller annan När utges av barnet tillfälligt inte vårdas genom huvud- Vård utanför hemmet, men ersättning för sådan tid denna uppgår till minst mannens försorg, utges om kvartal eller minst tio dagar i följd vid kvartalsskifte, s.k. tio dagar per ferievårdbidrag. Ersättningen lämnas då år Varje sådan dag med 130-

månadsbeloppet. del av

Gemensamma bestämmelser folk- och tilläggsspension 1.7 om

Pensionsberättigade m. m.

§ AFL har Varje svensk medborgare är bosatt i Enligt 5 kap. 1 som Sverige rätt till folkpension övriga förutsättningar enligt AF L för rätt om uppfyllda. I detta fall utgår pensionen oberoende av tidigare till pension är arbetsinkomst, avgiftsbetalning eller bosättningstidens längd.

utomlands är enligt 5 kap. 2 och 3 §§ AFL svensk Vid bosättning medborgare, har rätt till ATP, berättigad till folkpension i förhållande som antal år för vilka han eller, när fråga är efterlevandepension, till det om avlidne har tillgodoräknats pensionspoäng vid ATP-ns beräkning. Har den

SOU 1993 ll Bilaga 2 229

pensionspoäng tillgodoräknats för minst 30 år, utgår folkpension med oavkortat belopp. I annat fall utgår pensionen med så stor andel därav som svarar mot förhållandet mellan det antal år för vilka pensionspoäng har tillgodoräknats och talet 30. Med poängår jämställs bl.a. år före år 1960 för vilket har beräknats till statlig inkomstskatt taxerad inkomst för den försäkrade eller uttagits sjömansskatt. Vid bosättning utom riket utges endast folkpensionens huvudförmåner ålderspension, förtidspension och efterlevandepension samt tillägg till pensionen handikappersättning. som Däremot utges då inte PTS, KBT, Vårdbidrag och särskilt pensionstillägg. Gällande regler i 5 kap. 2 och 3 §§ AFL om rätt till folkpension för svenska medborgare bor utomlands trädde i kraft den l juli 1979 som prop. 19787975, SfU 15, rskr. 164, SFS 1979 127. Enligt äldre regler i AF L hade en svensk medborgare rätt till samtliga folkpensionsförmåner utom KBT, när han bodde utomlands, om han hade varit nmntalsskriven i Sverige för det år han fyllde 62 år och ñr de fem åren närmast dessförinnan. Personer är födda år 1929 eller tidigare eller födda som som är senare men som den 1 juli 1979 redan uppbar folkpension har möjlighet att åberopa ovannämnda äldre lagstiftning för rätt till folkpension vid bosättning utanför Sverige. Enligt 5 kap. 4 och 5 AFL har utländsk medborgare är bosatt som i Sverige rätt till folkpension på samma villkor och med tilläggssamma förmåner t.ex. PTS och särskilt pensionstillägg svensk medborgare som under förutsättning att han har varit bosatt viss minsta tid i Sverige. en För ålderspension krävs att den försäkrade har Varit bosatt i Sverige sedan minst fem år och efter fyllda 16 år har varit bosatt under sammanlagt minst tio år. Förtidspension och handikappersättning kan utges till utländsk medborgare, om han antingen är bosatt i Sverige sedan minst fem år eller, om han år bosatt i Sverige sedan kortare tid än fem år, har varit normalt arbetsför oavbrutet minst ett år under bosättningstiden. Rätt till Vårdbidrag för bam tillkommer utländsk förälder föräldern är bosatt i Sverige om sedan minst ett år. För att efterlevandepension skall utgå till eftervuxen levande utländsk medborgare fordras antingen att den avlidne omedelbart före sin död hade varit bosatt i Sverige minst fem år och den efterlevande vid dödsfallet var bosatt här i landet eller att den efterlevande är bosatt i Sverige sedan minst fem år och den efterlevande eller den avlidne vid dödsfallet bosatt här. För efterlevande barn gäller var en motsvarande regel, dock att det i dessa fall krävs månaders i stället för fem års sex bosättning. Om en utländsk medborgare enligt vad sagts är berättigad ovan till förtidspension eller särskild efterlevandepension, ersätts denna automatiskt av ålderspension då han uppnår 65 års ålder, även han då inte om har uppfyllt den särskilda kvaliñkationstiden för rätt till ålderspension. Likaså är barn, för vilket förälder har uppburit Vårdbidrag, berättigat till

förtidspension eller handikappersättning från 16 års ålder hinder

utan av att kvaliñkationstiden för dessa förmåner då inte är uppfylld. Vid sidan av det angivna regelsystemet finns i 5 kap. 6 § AFL dispensregler som kan åberopas av svenska och utländska medborgare flyttar som utomlands sedan de beviljats folkpension i Sverige inte uppfyller men som villkoren ör rätt till oavkortad pension vid bosättning utanför Sverige.

230 Bilaga 2 SOU 199311

Reglerna innebär att svensk medborgare, har börjat uppbära folksom pension, liksom utländsk medborgare, efter viss tids bosättning här som har beviljats folkpension, kan efter prövning i det enskilda fallet fä behålla pension även sedan rätten därtill enligt huvudregeln har upphört till följd flyttning från Sverige. En förutsättning härför är att regeringen har så av förordnat för vissa fall eller det med hänsyn till omständigheterna skulle framstå oskäligt att dra in pensionen. Förordnande i enlighet härmed som har meddelats i kungörelsen 1962516 med Föreskrifter rörande rätt till folkpension utom riket i vissa fall. Enligt denna kungörelse kan den folkpensionsberättigade efter ansökan få fortsätta att uppbära pen- - sionen dock inte KBT han vistas utomlands för vård av hälsan eller om för behandling sjukdom och det finns skälig anledning att anta att av vården eller behandlingen har avsevärd betydelse för honom. I övrigt innehåller den svenska lagstiftningen inga regler om rätt till folkpension för utländsk medborgare vid bosättning utomlands. Bestämmelser härom finns dock i rad konventioner har ingåtts mellan en som Sverige och andra länder. Sådana konventioner gäller för närvarande i förhållande till Förbundsrepubliken Tyskland, Jugoslavien, Kap Verde, Portugal, Schweiz, Turkiet, Frankrike, Marocko, Italien, Nederländer- Israel, Österrike, Spanien, Grekland, USA, Storbritannien, Luxemna, burg, Canada samt provinsen Quebec. Genom dessa konventioner ges i allmänhet medborgare i det andra landet rätt till svensk folkpension vid bosättning utanför Sverige villkor som gäller för svenska samma medborgare. Enligt den nordiska konventionen om social trygghet gäller dock andra regler härför. I denna har dessutom föreskrivits kortare kvalifikationstid än enligt AFL i vad gäller rätten till folkpension vid bosättning i Sverige. Även för utländsk medborgare född år 1923 eller tidigare gäller särskilda övergångsregler med avseende pensionsberäkningen. Dessa innebär att vid tillämpningen 30-årsregeln från talet 30 avräknas det antal år före av år 1960 för vilka har beräknats till statlig inkomstskatt taxerad inkomst för den försäkrade. Avräkning får dock ske med högst tio år eller, om den försäkrade är född under något av åren 1915-1923, med högst tio år minskade med ett år för varje år som den försäkrade är född senare än år 1914. När det endast finns ett eller två år med pensionspoäng, kan man enligt konventionsbestämmelser lägga samman poäng med försäkringsperioder i det andra landet. Därigenom kan den försäkrade komma upp i tre år och rätt till ATP. Vid uträkning pensionens storlek tas däremot inte med av år med försäkringsperioder i ett annat land.

Ansökan om pension m.m.

Bestämmelser rörande ansökan pension finns bl.a. i 16 kap. AF L och om 1l och 13 §§ lagen 1962392 hustrutilllägg och kommunalt bostadsom tillägg till folkpension. Ansökan pension enligt AFL folkpension och ATP eller om hustom rutillägg eller KBT skall enligt kungörelsen 1962394 med vissa be-

SOU 199311 Bilaga 2 231

stämmelser rörande ansökan om pension enligt AF L, göras hos den m.m. allmänna försäkringskassa, hos vilken sökanden är inskriven, eller skulle ha varit inskriven, om han fyllt 16 år. I annat fall skall ansökan göras hos Stockholms läns allmänna försäkringskassa. N är det gäller försäkrad som avses i 1 kap. 3 § andra stycket AFL utländsk sjöman skall dock ansökan göras hos Göteborgs allmänna försäkringskassa.

Ålderspension

Försäkringskassan skall utan ansökan besluta om hel åldersspension till en hos försäkringskassan inskriven pensionsberättigad fr.o.m. den månad han fyller 65 år, om han inte skriftligen begärt 16 kap. l § annat AFL. Omkring tre månader före ÖS-årsmånaden skickar försäkringskassan ut ett förhandsbesked. Till detta bifogas svarsblankett en som skall skickas tillbaka i vissa fall, t.ex. om den försäkrade

- är gift och inte bor tillsammans med maken, bor tillsammans - med någon han har varit gift med eller har eller har haft barn med eller - har arbetat utomlands eller har eller har sökt pension livränta från annat land.

Till den som månaden före 65-årsmånaden har förtidspensionsjukbidrag eller änkepension från folkpensioneringen skickas inget förhandsbesked.

Dessa ersättningar räknas till ålderspension för den om som inte har meddelat att han önskar skjuta uttaget ålderspensionen. upp av Förhandsbesked skickas inte heller till den har förtida som uttag av hel ålderspension. Den har förtida som uttag av halv eller en ñärdedels ålderspension får däremot ett förhandsbesked och pensionen ändras automatiskt till hel fr.o.m. ÖS-årsmånaden. Vill han inte att pensionen ändras måste han meddela försäkringskassan.

Ålderspension kan inte betalas för längre tid

ut tillbaka än tre månader före ansökningsmånaden 16 kap. 5 § AFL.

Förtidspensionsj ukbidrag

Den försäkrade kan själv ansöka hos försäkringskassan förtidspension om sjukbidrag 16 kap. 1 § AF L. Till ansökan skall enligt RFVs föreskrifter RFFS 19773 ansökan pension bifogas om om ett läkarutlåtande om hälsotillstånd inte särskilda skäl finns om som ger anledning till annat.

Förtidspensionsjukbidrag beviljas från den tidpunkt den försäkrade

uppfyller förutsättningarna för rätt till pension. Pensionen kan dock inte beviljas för längre tid tillbaka än tre månader före ansökningsmånaden 16 kap. 5 § AFL.

Förtidspensionsjukbidrag kan beviljas utan att den försäkrade har ansökt

om pension. Det kan bli aktuellt efter en längre tids sjukskrivning då den försäkrade uppbär sjukpenning eller ersättning för ukhusvård enligt AFL. Detsamma gäller då den försäkrade får sjukpenning, ersättning för sjukhusvård eller livränta enligt LAF eller motsvarande ersättning som betalas

SOU 199311 232 Bilaga 2

enligt författning eller på grund regeringens förordnande 16 ut annan av kap. 1 § andra stycket AFL. förtidspensionsjukbidrag beviljas utan ansökan utges pensionen När månaden näst efter den då beslut pension har meddelats. fr.o.m. om

Efterlevandepension

önskar efterlevandepension skall göra ansökan hos allmän Den som försäkringskassa 16 kap. 1 § AFL. fr.o.m. den månad då den försäkrade avlidit Efterlevandepension utges han vid sin död uppbar ålderspension eller förtidspension, eller, om månaden efter dödsfallsmånaden. Efterlevandepension till Vuxen fr.o.m. betalas för längre tid tillbaka än tre månader före ansökningskan inte ut Bampension kan däremot betalas ut för tid upp till två år före månaden. ansökningsmånaden 16 kap. 5 § AFL.

Hustrutillâgg, KBT och SKBT

önskar hustrutillägg och KBT skall ansöka förmånen hos Den som om 16 kap. 1 §AFL och 13 § lagen l962392 om hustförsäkringskassan rutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension. Hustrutillägg och KBT får inte utges för längre tid tillbaka än tre månaansökningsmånaden 13 § hustrutillägg och kommunalt der före om bostadstillägg till folkpension och 16 kap. 5 § AFL. enligt lagen 1991162 särskilt kommunalt Frågor om förmåner om bostadstillägg till folkpension prövas utan ansökan av den försäkringskassa, hos vilken den pensionsberättigade är inskriven.

Handikappersâttning och Vårdbidrag

önskar handikappersättning eller Vårdbidrag skall göra ansökan Den som Enligt kungörelsen med vissa bestämmelser rörande hos försäkringskassan. pension enligt AFL skall läkarutlåtande den försäkrades ansökan om om handikappersåttning barnets Vårdbidrag hälsotillstånd bifogas resp. ansökan, inte särskilda skäl anledning till annat. om ger Handikappersättning och Vårdbidrag utges fr.o.m. den månad varunder försäkrade uppfyller förutsättningarna för rätt till resp. förmån. den Handikappersâttning får inte utges för längre tid tillbaka än två år och, i fråga Vårdbidrag, månader före ansökningsmånaden 16 kap. 5 § om tre AF L.

Minskning pension för förfluten tid av och 17 kap. 1 § AFL finns bestämmelser sammanträffan- I 16 kap. 5 § om de av förmåner m.m. Folkpension för gift pensionär, make inte uppbär folkpension är en vars maken också uppbär folkpension. När folkpension skall högre än om för förfluten tid till någon make för tid har fått betalas ut vars samma

SOU 1993 ll Bilaga 2 233

pension med det högre beloppet skall utbetalningen minskas. Minskning skall göras med vad den först pensionerade maken har fått ñr mycket. Vad som avses med gift resp. ogift pensionsberättigad, avsnittet X.4 se

Ålderspension.

Betalas barnpension ut för förfluten tid och har bamtillägg eller bidragsförskott för barnet betalats ut för samma tid skall bampensionen minskas. Betalas barnpension från ATP ut för förfluten tid och har efterlevandepension till vuxen från ATP för samma tid betalats ut med för högt belopp skall bampensionen minskas. Har en ersättning enligt AFL eller enligt författning betalats en annan ut av en allmän försäkringskassa eller en erkänd arbetslöshetskassa och beviljas senare en annan ersättning retroaktivt enligt AFL för tid samma som den tidigare utbetalade ersättningen skall den retroaktiva ersättningen minskas. Minskningen skall ske med det belopp överstiger vad som som skulle ha utgetts om beslut båda ersättningarna hade förelegat samtiom digt. Avräkningen skall därvid ske månadsvis. Vid utbetalning av pension för förfluten tid skall avdrag göras för socialbidrag enligt 6 § socialtjänstlagen 1980620 den pensionsbeom rättigade för samma tid i väsentlig mån har fått sin försörjning genom sådant bidrag.

Samordning med yrkesskadelivränta

Bestämmelser samordning med yrkesskadelivränta finns i 17 kap. 2 § om AFL. Har pensionsberättigad på grund obligatorisk försäkring rätt till av yrkesskadelivränta och bestäms livräntan eller betalas den RFV, av ut av skall enligt 17 kap. 2 § AFL pensionen minskas samordnas med livräntan. Detsamma gäller för livränta enligt utländsk lagstiftning om yrkesskadeförsäkring. Folkpension och ATP i form ålders-, förtids- och efterlevandepension av minskas med tre fjärdedelar av den yrkesskadelivränta den pensionssom berättigade har rätt till. Egenlivränta minskar först ATP, därefter PTS och sist folkpensionens huvudförmän. För att livräntan skall minska ATP krävs den pensionsatt berättigade hade pensionspoäng för minst ett år före det år då skadan inträffade. Kan livräntan inte samordnas med ATP görs minskningen direkt folkpensionsförmånema. Efterlevandelivränta enligt YFL samordnas inte med ATP i form av ålderspension eller förtidspension. Däremot samordnas den med ATP i form av efterlevandepension. Endast folkpensionsförmánema minskas i samma turordning som vid egenlivränta Efterlevandelivränta, ovan. som någon uppbär i egenskap av förälder till den avlidne, samordnas enligt praxis inte med allmän pension. Härutöver finns vissa bestämmelser garantibelopp. Folkpension i om form förtidspension eller barnpension skall alltid betalas med minst av ut

234 Bilaga 2 SOU 199311

fjärdedel och ålderspension med minst tre fjärdedelar av det belopp en som annars skulle ha betalats ut.

Avgifter för pensionärer vid sjukhusvárd Enligt 2 kap. 12 § AFL skall försäkringskassan ta ut en avgift för varje dag då en pensionsberättigad som är bosatt i Sverige får sjukhusvård grund av sjukdom. Avgift tas ut från den som uppbär hel ålderspension eller hel förtidspension. Den som uppbär helt sjukbidrag med den som uppbär hel förtidspension. Vårdgivaren lämnar underrättelse till försäkringskassan om den pensionsberättigades in- och utskrivningsdag samt om permissioner. Avgifterna beräknas på pensionsförrnånema vid vårdtillfället. Därvid beaktas ålderspension, förtidspension och omställningspension enligt AF L folk- och tilläggspension, änkepension enligt äldre lagstiftning, PTS och särskilt pensionstillägg. Avgiften skall utgöra en tredjedel av summan av dessa förmåner räknade per dag, dock högst 65 kronor för varje vårddag, och den tas ut genom avdrag vid pensionsutbetalningen. Avgiften tillfaller den allmänna försäkringen. I avgiftssystemet finns möjlighet till avgiftsnedsåttning. Enligt 2 kap. 12 § AFL får försäkringskassan besluta om befrielse helt eller delvis a från avgiften, om det finns särskilda skäl med hänsyn till den pensionsberättigades ekonomiska förhållanden och behov av medel till bostad eller särskilda rehabiliteringsinsatser. För att befrielse helt eller delvis från avgift skall den pensionsberåttigade ansöka om det hos försäkringskassan senast tre månader efter utgången av den månad då avdraget gjordes.

Indragning, nedsättning och áterbetalningsskyldighet m.m. av pension I 20 kap. 3 § AFL att ersättning enligt AF L må dras eller skälianges gen nedsättas bl.a. om den försäkrade vägrar att underkasta sig undersökning av läkare eller att följa läkares föreskrifter eller armars gör sig skyldig till grov ovarsamhet ur hälsosynpunkt. Detsamma gäller den som medvetet eller av grov vårdslöshet lämnar oriktig eller vilseledande uppgift angående förhållande som är av betydelse för rätten till ersättning. Den vägrar att genomgå viss rehabiliteringsåtgärd kan även helt eller som delvis förvägras förtidspension under förutsättning att han erinrats om denna påföljd. Motsvarande gäller i fråga om särskild efterlevandepension om den efterlevande utan giltig anledning vägrar att följa ett villkor som uppställts med stöd av 16 kap. 3 § AFL. Enligt 20 kap. 4 § AFL skall den som genom oriktiga uppgifter eller genom underlåtenhet att fullgöra en uppgifts- eller anmâlningsskyldighet eller på annat sätt förorsakat att ersättning utgått obehörigen eller med för högt belopp återbetala vad som utbetalats för mycket. Det gäller även den obehörigen eller med för högt belopp uppburit ersättning och som annars

skäligen bort inse detta. Återbetalningsskyldighet skall om anledning

föreligger helt eller delvis efterges. Vad som skall återbetals får avräknas vid senare utbetalning.

SOU 199311 Bilaga 2 235

1.8 Delpension

Bestämmelser om delpension finns i lagen 197984 delpensionsom försäkring. Förvärvsarbetande i åldern 60-64 år har möjlighet att minska arbetsinsatsen genom att övergå till deltidsarbete i kombination med delpension. Delpensionen fyller då ut viss andel det inkornstbortfall följer en av som av arbetstidsminskningen. Försäkrad för delpension är den som är bosatt i Sverige och under som en ramtid av ett år omedelbart före den dag då pension börja utgå avses eller den tidigare dag då ansökan görs har förvärvsarbetat i minst 75 dagar fördelade på minst fyra månader enligt bestämmelserna om arbetsvillkor i lagen 1973370 om arbetslöshetsförsäkring. Tid då sökanden har varit hindrad att arbeta anledning sägs i den lagen eller i lagen av som 1973371 om kontant arbetsmarknadsstöd inräknas inte vid bestämmandet av ramtiden. Som arbetshinder räknas även arbetslöshet vid vilken ersättning har utbetalats enligt någon de nämnda lagarna. av Som förutsättning för att försäkrad för delpension gäller dessutom vara att personen i fråga skall fr.0.m. det år då han fyllde 45 år ha varit förvärvsverksam i sådan utsträckning att han för minst tio år har tillgodoräknats pensionsgrundande inkomst för ATP. Rätt till delpension tillkommer försäkrad fr.0.m. den månad då han som fyller 60 år eller senare minskar sin arbetstid i förvärvsarbete och därefter arbetar i genomsnitt minst 17 och högst 35 timmar arbetsvecka. Om per förvärvsarbetet efter arbetstidsminskningen inte utförs fortlöpande är den försäkrade berättigad till delpension endast om han under varje period av högst tre månader arbetar under minst halva antalet vanliga dagar och inte gör sammanhängande avbrott i förvärvsarbetet under längre tid än och en en halv månad. Därvid bortses från avbrott grund av semester. Delpension kan utgå längst t.o.m. månaden före den varunder den försäkrade fyller 65 år eller dessförinnan börjar uppbära förtidspension eller ålderspension enligt AFL. Den som efter arbetstidsminskningen har förvärvsarbete enbart i form av anställning eller uppdrag har rätt till delpension han har minskat om arbetstiden med i genomsnitt minst fem timmar arbetsvecka. För per försäkrad som efter arbetstidsminskningen förvärvsarbetar inte enbart som anställd eller uppdragstagare gäller att han för berättigad till delatt vara pension måste ha minskat arbetstiden med i genomsnitt minst hälften. Delpension utbetalas med belopp motsvarar 65 % den försäkrasom av des pensionsunderlag. För försäkrad har förvärvsarbete enbart i form anställning eller som av uppdrag utgörs pensionsunderlaget av skillnaden mellan hans genomsnittliga förvärvsinkomst före arbetstidsminskningen och den förvärvsinkomst som han efter arbetstidsminskningen kan antas ha tills vidare. Inkomsten före arbetstidsminskningen beräknas med utgångspunkt från pensionspoängen inom ATP för de sista fem åren före arbetstidsminskningen. De två sämsta poängåren elimineras och därefter beräknas inkomsten till vad som motsvarar den genomsnittliga inkomsten för de återstående tre åren. För försäkrad som efter arbetstidsminskningen förvärvsarbetar inte

236 Bilaga 2 SOU 199311

enbart som anställd eller uppdragstagare utgörs pensionsunderlaget av hälften av hans genomsnittliga förvärvsinkomst före arbetstidsminskning-

en. Överstiger den förvärvsinkomst som den försäkrade efter arbetstids-

minskningen kan antas tills vidare ha hälften av den tidigare inkomsten, minskas pensionsunderlaget med hänsyn härtill. Den tidigare förvärvsinkomsten beräknas enligt samma regler som för andra ñrsäkrade. Fastställd delpension är värdesäkrad genom anknytning till basbeloppet och omräknas vid förändring av detta. Uttag av delpension reducerar inte den ålderspension som den försäkrade är berättigad till från 65 års ålder. Delpensionen räknas som pensionsgrundande inkomst för ATP. Den önskar delpension skall göra en skriftlig ansökan hos den som allmänna försäkringskassa där han är inskriven. Sökanden skall genom intyg eller amian utredning styrka de förhållanden skall läggas till grund för pension, om inte nödvändiga uppgifter som redan finns tillgängliga hos ñrsäkringskassan. Delpension utges månadsvis och får inte beviljas för längre tid tillbaka än tre månader före ansökningsmånaden. Delpension utges fr.o.m. månaden efter den under vilken arbetstidsminskningen har skett. Om den försäkrade har minskat sin arbetstid redan den första arbetsdagen i en månad utges delpension även för denna månad. Om han däremot börjar sitt deltidsarbete under månaden kan han inte delpension förrän senare månaden därefter.

1.9 Bilstöd till handikappade Enligt lagen 1988360 handläggning av ärenden om bilstöd till om handikappade lämnas statligt bidrag till handikappade och föräldrar till handikappade barn ñr att anskaffa motorfordon enligt föreskrifter som meddelas av regeringen. Frågor om bidrag prövas efter ansökan av den försäkringskassa hos vilken sökanden år inskriven. Bestämmelser om bilstöd till handikappade finns i förordningen 1988890 om bilstöd till handikappade, som trädde i kraft den 1 oktober 1988. Förordningen ersatte då förordningen 1987410 om bidrag till handikappade för att skaffa motorfordon m. m. Vissa Övergångsbestämmelser meddelades i den nya förordningen. Med handikappad avses i förordningen den som grund av varaktigt funktionshinder har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller att anlita allmänna kommunikationer. Bidrag lämnas för anskaffning personbil, motorcykel, moped och av ändring eller anskaffning av särskild anordning på ett sådant fordon. Om det finns särskilda skäl på grund av handikappets art eller andra omständigheter, lämnas bidrag för anskaffning eller ändring av annat motorfordon än som nämnts ovan eller för anskaffning av särskild anordning på ett sådant fordon. Bidrag lämnas i form av grundbidrag, anskaffningsbidrag och anpassningsbidrag. Grundbidrag och anskaffningsbidrag får inte lämnas för fordon anskaffats innan beslut om rätt till bidrag har meddelats. som

SOU 1993 ll Bilaga 2 237

Bidrag lämnas till till handikappad som är under 65 år och som är beroende av bil för att genom arbete få sin försörjning eller ett väsentligt tillskott till sin försörjning eller för att genomgå yrkesinriktad utbildning eller genomgå rehabilitering under han fär utbildningsbidrag enligt förordningen 1987406 om arbetsmarknadsutbildning eller rehabiliteringsersättning enligt AFL, 2. till handikappad som är under 65 år och, efter att ha beviljats bidrag enligt har lämnat arbetsmarknaden med förtidspension eller har beviljats sjukbidrag enligt AFL, eller 3. till annan handikappad än som avses i l eller 2 och som fyllt 18 år men inte 50 år, 4. handikappad förälder med barn under 18 år eller 5. förälder med handikappat barn under förutsättning att föräldern sammanbor med barnet och har behov av ett fordon för förflyttning tillsammans med barnet. För handikappade under l och 2 lämnas bidrag även till den inte som innehar körkort under förutsättning att någon annan kan anlitas förare som vid resorna. Till övriga bilstödsberättigade lämnas bidrag under förutsättning att den bidragsberättigade själv skall bruka bilen som ñrare. Med förälder likställs den, med vilken föräldern är eller varit gift eller har eller har haft barn, om de stadigvarande sammanbor. Enligt förordningen får nytt gnmd- och anskaffningsbidrag lämnas endast om minst sju år har förflutit sedan beslut fattades om rätt till bidrag. Om det finns skäl från trañksäkerhetssynpunkt eller medicinsk synpunkt får dock bidrag ges tidigare. Bidragen är enligt kommunalskattelagen i regel skattefria. Enligt förordningen styrs grundbidragets storlek dels av vilken den grupp sökande tillhör, dels av vilket fordon den sökande har för avsikt att förvärva. Vid t.ex. köp av bil är grundbidraget för de nämnts grupper som under punkterna l-3 ovan högst 60 000 kr och för övriga bilstödsberättigade enligt punkterna 4-5 år bidraget 30 000 kr. Anskaffningsbidrag lämnas med högst 40 000 kr. Det är inkomstprövat och lämnas till den som har en lägre årlig bruttoinkomst än 88 000 kr. Bidraget trappas ned enligt särskilda regler för att helt upphöra vid en årlig bruttoinkomst av 160 000 kr. För föräldrar har rått till bilstöd som sammanräknas föräldrarnas bruttoinkomster om båda sammanbor med barnet. Gnmdbidrag och anskaffningsbidrag får tillsammans överstiga bilens anskaffningskostnad med högst 35 000 kr. Anpassningsbidrag lämnas för kostnader i samband med att fordonet förses med olika specialutrustningar som kompenserar funktionsnedsättmngen.

238 Bilaga 2 SOU 199311

I förordningen finns bl.a. bestämmelser om anmälningsskyldighet vid ändrade förhållanden och âterbetalningsskyldighet av vad som har utbetalats för mycket i bidrag.

1.10 Frivillig pensionsförsäkring

22 kap. AFL, som innehöll bestämmelser om frivillig pensionsförsåkring, upphörde att gälla vid utgången av år 1980 prop. 197980 128, SfU 16, rskr. 299, SFS l803l5. Iövergångsbestämmelsema till upphörandet av detta kapitel uttalades, att de tidigare bestämmelserna om frivillig pensionsförsäkring fortfarande skall gälla för försäkring på grund av avgift som har erlagts före utgången av år 1980. Den frivilliga pensionsförsäkringen, som tecknades hos Riksförsäkringsverket, utgjorde ett komplement till den obligatoriska pensionen folkpension, PTS och ATP. Närmare bestämmelser om den frivilliga pensionsförsäkringen fanns i förordningen 1962521 om frivillig pensionsförsäkring hos RFV.

2 Ersättning vid arbetsskadayrkesskada

2.1 Ersättning enligt lagen om arbetsskadeförsäkring

Lagen 1976380 om arbetsskadeförsäkring LAF trädde i kraft den l juli 1977, samtidigt som lagen 1954243 yrkesskadeförsäkring YFL om upphörde att gälla. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om skada som har inträffat före ikraftträdandet. Arbetsskadeskyddet enligt LAF omfattar alla förvärvsarbetande, dvs. förutom arbetstagare även uppdragstagare och egna företagare. Beträffande de båda sistnämnda kategorierna förutsätts dock att den skadade var bosatt i Sverige. LAF gäller även vid arbete arbetstagare utför utomsom en lands, om arbetet avses vara högst ett år och arbetstagaren är utsänd av en arbetsgivare med verksamhet här i riket. I 2-4 §§ förordningen 1977284 om arbetsskadeförsäkring och statligt personskadeskydd finns bestämmelser arbetsskadeförsäkring vid om utbildning. Arbetsskadeförsäkringen gäller för den deltar i arbetsmarsom knadsutbildning, är inskriven vid arbetsmarknadsinstitut, deltar i vidgad arbetsprövning efter beslut länsarbetsnâmnden eller genomgår arbetsav prövning eller arbetsträning som har godkänts av allmän försäkringskassa. Försäkringen omfattar dessutom vissa studerandegrupper. Dessa omfattas endast under moment i utbildningen då eleven utför arbete stämmer som överens med eller till sin art liknar sådant som vanligen utförs vid förvärvsarbete. Med arbetsskada förstås skada till följd av olycksfall eller skadlig annan inverkan. Även olycksfall vid färd till eller från arbetsstället räknas som olycksfall i arbetet, om färden stod i nära sarnaband med arbetet. För skada som framkallats av smitta gäller särskilda regler. Om en försäkrad har varit utsatt för olycksfall eller skadlig annan inverkan skall skada som han ådragit sig orsakad den anses vara av skadliga inverkan, om inte betydligt starkare skäl talar mot det. Skada till följd av annat än olycksfall anses ha inträffat den dag då

SOU 199311 Bilaga 2 239

skadan visade sig. Detta innebär att LAF gäller i fråga om arbetssjukdom som har uppstått till följd av en inverkan som har skett före den l juli 1977 om sjukdomen inte visar sig förrän efter denna tidpunkt. Den som drabbas av arbetsskada skall i princip försättas i samma situation som om skadan inte hade inträffat. För skada som inträffat före den l januari 1992 ersätter arbetsskadeförsäkringen inkomstförlust för skada och sjukdomar som uppkommit i arbetet om dessa varat längre än 90 dagar. Under de första 90 dagarna efter det att skadan inträffade, den s.k. samordningstiden, svarar sjukförsäkringen inom AFL i princip för ersättningar till den skadade. För skada som inträffat fr.o.m. den 1 januari 1992 är samordningstiden 180 dagar. Under samordningstiden har den försäkrade rätt till ersättning från sin arbetsgivare under de första 14 dagarna av ett sjukdomsfall i form av sjuklön enligt lagen 199 1 1047 om sjuklön och för tid därefter från den allmänna försäkringen i form av sjukpenning. Den som inte är sjukförsäkrad har dock rätt till förmåner även under samordningstiden som om han varit försäkrad enligt LAF. Under denna tid ersätter arbetsskadeförsäkringen dessutom nödvändiga kostnader för ukvård utom riket, tandvård och särskilda hjälpmedel i den mån dessa kostnader inte ersätts enligt AFL. Eftersamordningstidens slutersätterarbetsskadeförsäkringennödvändiga kostnader för bl.a. läkarvård, tandvård, sjukvårdande behandling, sjukhusvård, läkemedel och särskilda hjälpmedel. Vid bestående nedsättning av arbetsförmågan till följd arbetsskada av en med minst en femtondel har den försäkrade rätt till ersättning i form av livränta för den inkomstförlust uppkommer. Livräntan motsvarar som skillnaden mellan den inkomst den försäkrade skulle ha haft om han inte hade skadats och den inkomst han trots skadan kan beräknas komma att få. Livräntan ersätter inkomstförlust upp till 7,5 basbelopp. Inkomstbortfall som för år understiger en fjärdedel av basbeloppet ger dock inte rätt till livränta. Som underlag för beräkning av livränta läggs i princip den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst enligt AFL vid den tidpunkt från vilken livränta skall utges eller, om han inte var sjukpenningförsäkrad, den inkomst som då skulle ha utgjort hans sjukpenninggrundande inkomst. Skall livränta börja utges först sedan avsevärd tid har förflutit efter den skadliga inverkan i arbetet får underlaget bestämmas med ledning av annan högre förvärvsinkomst än den sjukpenninggrundande inkomsten om särskilda skäl talar för det. För försäkrad som inte har fyllt 25 år när skadan inträffade gäller särskilda regler för beräkning av livränteunderlaget, vilka tar sikte den försäkrades sannolika framtida inkomst om inte skadan inträffat. Reglerna innebär att en uppräkning av underlaget görs för den försäkrade vid 18, 21 och 25 års ålder. Uppräkningen bygger på antagande genomsnittom slönen för berörda åldersgrupper i den försäkrades yrke. För försäkrad som genomgår utbildning utgörs livränteunderlaget under beräknad utbildningstid lägst den inkomst han sannolikt skulle ha fått av om han vid tiden då skadan inträffade hade avbrutit studierna och börjat förvärvsarbeta. För tid efter utbildningens slut utgörs underlaget lägst av

240 Bilaga 2 SOU 1993 11

den inkomst av förvärvsarbete som den försäkrade då sannolikt skulle ha fått om skadan inte hade inträffat. Är försäkrad har rätt till livränta samtidigt berättigad till förtidsen som pension eller efterlevandepension enligt AF L med anledning av den inkomstförlust som föranlett livräntan, utges livräntan endast i den mån den överstiger pensionen. En livränta kan tidsbegrânsas eller utges tills vidare. Livrântan utges i princip längst till den månad under vilken den försäkrade fyller 65 år. Har försäkrad avlidit till följd av en arbetsskada utges begravningsen hjälp med ett belopp som motsvarar 30 % av basbeloppet vid tiden för dödsfallet. Om en försäkrad avlider till följd av en arbetsskada kan livränta utges till barn, efterlevande make samt till med make jämställd man eller kvinna. Vid dödsfall till följd av skada som inträffat före den l januari 1990 gäller äldre regler. Ersättning lämnas i form av bamlivränta, omställningslivánta och särskild efterlevandelivränta under förutsättningar som är likartade med reglerna för efterlevandepension från folkpensioneringen. Livränta till efterlevande beräknas på grundval av ett ersättningsunderlag som i princip motsvarar den avlidnes årsinkomst. Ersättningsunderlaget är begränsat till 7,5 basbelopp. Livränta till barn är 40 % av ersättningsunderlaget. Finns flera barn ökas procenttalet med 20 för varje bam. Det sammanlagda beloppet delas sedan lika mellan hamen. Livränta till barn utges t.o.m. den månad barnet fyller 18 år. Vid studier kan livränta utges t.o.m. juni månad det år barnet fyller 20 år. Efterlevande make har rätt till omställningslivränta under tolv månader från dödsfallet. Omstâllningslivräntan förlängs ñr den som har vårdnaden om och stadigvarande sammanbor med barn under tolv år. Rätt till särskild efterlevandelivränta har den vars möjlighet att skaffa sig inkomst genom arbete är nedsatt med minst hälften på grund av arbetsmarknadsmässiga skäl, nedsatt hälsa eller annan jämförlig omständighet. Nedsättningen skall ha bestått alltsedan makens död och får inte endast vara kortvarig. Omställningslivrântaoch särskildefterlevandelivräntautges med 20 % av ersättningsunderlaget när den avlidne även efterlämnar bam som är berättigat till livränta, i annat fall med 45 %. Livränta kan även betalas ut till frånskild kvinna om den avlidne betalt underhåll och till förälder om den avlidne stått för en del av försörj ningen. Anmälan om arbetsskada skall enligt LAF göras till den försäkringskassa hos vilken den försäkrade är inskriven eller skulle ha varit inskriven om han hade fyllt 16 år. Är den skadade inte inskriven och skulle han inte ha varit det skall anmälan göras till försäkringskassan i den ort där skadan har inträffat eller visat sig. Kan det inte avgöras till vilken förákringskassa ärendet hör, skall anmälan göras till Stockholms läns eller, när det gäller sjömän, till Göteborgs allmänna försäkringskassa. Även i andra fall får anmälan, när det gäller sjöman, alltid göras till Göteborgs allmänna försäkringskassa. Den försäkringskassa till vilken anmälan skall göras skall så snart det kan ske bestämma den ersättning som skall betalas ut.

SOU 199311 Bilaga 2 241

Denna försäkringskassa får dock uppdra försäkringskassa en annan att bestämma ersättningen.

2.2 Ersättning enligt lagen statligt personskadeskydd om

Bestämmelser om ersättning från staten för skada ådragen under tjänstepliktig verksamhet m.m. har sammanförts i lagen 1977265 statligt om personskadeskydd LSP. Lagen trädde i kraft den 1 juli 1977 och den ersatte då tre tidigare författningar på området, avsnittet X. 12.5 Äldre se bestämmelser om skador på värnpliktiga fl. Den skyddade personkretm. sen omfattar bl.a. den fullgör vämplikts- eller civilförsvarstjånstsom göring och den deltar i räddningstjänst. Lagen omfattar också den som som är intagen för vård i krirninalvårdsanstalt, i ett hem i 12 § som avses lagen med särskilda bestämmelser vård eller i ett hem om av unga som avses i 22 § lagen 1988870 om vård av missbrukare i vissa fall samt den som är häktad eller anhållen eller i fall intagen eller annat tagen i förvar i kriminalvårdsanstalt, häkte eller polisarrest. Personskadeskyddet inträder när den första färden påbörjas till verksamhet eller intagning i LSP och gäller till dess den sista färden som avses från verksamheten eller intagningen avslutades skyddstid. Alla skador, såväl olycksfall som sjukdomar inträffar under skyddsom stiden, kan gnmda rått till ersättning. Skyddet gäller i viss utsträckning även under fritid och annan ledighet. Omfattas skada även LAF en av skall ersättning enligt LSP utges endast i den mån ersättningen därigenom blir högre. Enligt LSP utges ersättning vid sjukdom, bestående nedsättning av arbetsförmågan och dödsfall. Därvid blir ersåttningsreglema i LAF i huvudsak tillämpliga.

2.3 Krigsskadeersättning till sjömän

Bestämmelser om ersättning från staten vid personskada sjöman som ådrager sig utomlands till följd olycksfall på grund krigshändelse av av regleras i lagen 1977267 om krigsskadeersättning till sjömän. Lagen trädde i kraft den 1 juli 1977 och den ersatte då tre tidigare författningar på området, avsnittet X. 12.5 Äldre bestämmelser se om skador på värnpliktiga m.fl. Lagen gäller för sjömän som omfattas LAF och av som anses som sjöman enligt sjömanslagen 1973282. Med sjöman jämställs annan arbetstagare som följer med fartyget och utför arbete för fartygets räkning, t.ex. resereparatörer. Lagen gäller inte den har rätt till ersättning som enligt LAF eller tjänstgör på krigsfartyg eller skadas i krig i vilket Sverige befinner sig. Skyddet gäller när en sjöman

är på resa till ort där han skall tillträda tjänstgöring fartyg eller under tjänstgöring på svenskt fartyg vistas på där fartyget - ort ligger eller - efter avslutad tjänstgöring på svenskt fartyg väntar på hemresa eller

242 Bilaga 2 SOU 199311

efter avslutad tjänstgöring på svenskt fartyg är på hemresa. - Ersättning utgår med tillämpning av bestämmelserna i LAF. Den skadade har utöver livränta rätt till särskild ersättning med hänsyn till skadans beskaffenhet. Vid förlust arbetsförmågan motsvarar ersättningen sex av gånger det basbelopp gällde vid början av det år då skadan inträffade. som Göteborgs allmänna försäkringskassa beslutar om ersättning enligt lagen.

2.4 Ersättning enligt lagen om yrkesskadeförsäkring

Lagen 1954243 yrkesskadeförsäkring YFL gäller fortfarande för om skada inträffat före den 1 juli 1977. Lagen 1916235 om försäkring som för olycksfall i arbete och lagen 1929131 om försäkring för vissa yrkessjukdomar tillämpas fortfarande i fråga om skada som inträffat före den 1 januari 1955 och i fråga om skada till följd av annat än olycksfall vilken visade sig den försäkrade inte efter den 31 december senare, om 1954 hade varit utsatt för sådan inverkan som orsakat skadan. 1916 års lag föregicks i sin tur lagen 190139 s. 1 angående ersättning för av skada till följd av olycksfall i arbete. Försäkringen enligt YFL dels obligatorisk, dels frivillig. Den obligavar toriska försäkringen omfattade i princip alla arbetstagare. l den mån regeringen föreskrev det jämställdes elever under yrkesutbildning med arbetstagare. I till kungörelsen 1954715 angående tillämpning av en yrkesskadeförsäkring å vissa elever m.fl. fogad förteckning lagen om de skolor, utbildningslinjer och kurser där eleverna ansågs löpa angavs viss risk att komma till skada och därför skulle omfattas av YFL. Arbetsgivares make undantagen från den obligatoriska försäkringen. Undanvar tagna också arbetstagare var i rätt upp- eller nedsti gande släktskap var som eller svågerlag med arbetsgivaren eller hans make och som varaktigt levde i hushållsgemenskap med arbetsgivaren och dessutom hade en årsinkomst understeg 1 800 kronor. Regeringen kunde vidare undanta vissa som arbetstagare anställda hos staten eller kommun samt meddela från som var YFL avvikande föreskrifter beträffande vissa andra arbetstagare. Med yrkesskada förstods i första hand kroppskada till följd av olycksfall i arbetet. Med kroppsskada jämställdes skada på protes e.d. Vissa åkompå grund skadlig inverkan under kort tid ansågs alltid ha uppstått mor av olycksfall. Till olycksfall i arbetet hänfördes även olycksfall vid genom färd till eller från arbetet. Som yrkesskada räknades vidare skada som hade orsakats arbetet och framkallats genom inverkan av ämne eller av strålande energi eller, iden mån regeringen föreskrev det, genom inverkan vissa rörelser, tryck, skakningar, vibrationer, buller eller smitta. Med av yrkesskada förstods också s.k. yrkessjukdomar. Vilka sjukdomar som skulle yrkessj ukdomar framgick av kungörelsen 1954644 med anses som

föreskrifter enligt 6 § första stycket c lagen om yrkesskadeförsäkring.

Enligt YFL skulle orsakssamband anses föreligga mellan skada och olycksfall eller inverkan i arbetet, om inte betydligt starkare skäl annan talade mot det. Yrkesskada till följd av annat än olycksfall ansågs ha inträffat den dag skadan visade sig. Den yrkesskadade är berättigad till ukvårdsersättning samt, om arbets-

SOU 199311 Bilaga 243 2

förmågan har blivit nedsatt, sjukpenning vid sjukdom och livränta vid invaliditet. Vid dödsfall utgår begravningshjälp och livränta till efterlevande.

I fråga om ersättning vid sjukdom är yrkesskadeförsäkringen

samordnad med den allmänna sjukförsäkringen på så sätt att yrkesskadad som omfattas av sjukförsäkringen i allmänhet får vanlig sjukvårdsersättning och sjukpenning enligt AF L under de första 90 dagarna, den s.k. samordningstiden. Om den skadade under samordningstiden inte är sjukpenningförsäkrad eller ens sjukförsäkrad, utgår i stället ersättning från yrkesskadeförsäkringen enligt samma grunder gäller inom sjukförsäkringen. I den som mån inte sjukförsäkringen har trätt in ersätts även nödvändiga kostnader under samordningstiden för sjukvård utom riket, tandvård, hjälpmedel och viss särskild vård, allt inkl. resekostnader. Efter samordningstidens slut yrkesskadeförsäkringen svarar helt för ersättningen. Försäkringen ersätter då bl.a. nödvändiga kostnader för läkar-, tand- och sjukhusvård, läkemedel, sjukgymnastik e.d. hjälpmedel , samt resor. Storleken av sjukpenning efter samordningstiden och livränta är beroende av dels den skadades årliga arbetsförtjänst, dels nedsättningen arbetsav förmågan. Med årlig arbetsförtjänst i princip den skadades årliga avses inkomst förvärvsarbete när skadan inträffade, dock lägst av l 800 kronor och högst vad som motsvarade fem basbelopp. Nedsättningen arbetsförav mågan skulle bedömas med hänsyn till såväl skadans beskaffenhet som dess inverkan på den skadades allmänna förmåga att skaffa sig förvärvsinkomst och hans förmåga att utöva sitt yrke. Även förutvarande skada eller lyte samt omskolning e.d. med anledning den aktuella av skadan har betydelse för skaderegleringen. Medför yrkesskada nedsättning i den försäkrades arbetsförmåga även sedan det akuta sjukdomstillståndet har upphört, utges livränta, nedom sättningen uppgår till minst 10 %. Livräntan beräknas på ett ersättningsunderlag som i inkomstlägen till två gånger basbeloppet vid skadeårets upp början motsvarar den skadades årliga arbetsförtjänst i högre inkomstmen lägen avtrappas. Har den skadade förlorat sin arbetsförmåga, utgör livräntan 1112 ersättningsunderlaget. Är arbetsförmågan av endast nedsatt, utges i princip en livränta mot nedsättningsgraden. Vid sjuksom svarar domsrecidiv utges sjukpenning utöver livräntan. Totalbeloppet av sjukpenning och livränta får dock inte överstiga maximal sjukpenning enligt AFL. När den skadade blir ålderspensionär sätts livräntan ned med 14. Fastställd livränta får efter ansökan helt eller delvis bytas kapitalut mot belopp, skäl föreligger till det. om Yrkesskadad som under längre tid inte kan klara sig själv kan få sin sjukpenning eller livränta förstärkt med Vårdbidrag på högst 5 kronor per

dag resp. 1 800 kronor år. Från yrkesskadeförsäkringen kan vidare

per utges skälig ersättning, motsvarande högst hel sjukpenning, till den som avstår från förvärvsarbete i syfte att förebygga att yrkesskada uppstår, återuppstår eller förvärras. Vid dödsfall till följd av yrkesskada utgår begravningshjälp med 20 % av basbeloppet vid årets början och livräntor till den försäkrades efter-

244 Bilaga 2 SOU 1993 ll

levande. Efterlevanderänta utges till änka samt under vissa förutsättningar till ogift kvinna levde med den försäkrade, fästmö, änkling, som samman frånskild make, barn och förälder. Efterlevandelivräntan utgår med belopp motsvarar viss andel av den försäkrades årliga arbetsförtjänst. som Samtliga livräntor enligt bl.a. YFL är värdesäkrade genom anknytning till basbeloppet. Huvudbestämmelsema härom finns i lagen 1967919 om värdesäkring yrkesskadelivräntor m.m. l detta sammanhang borde av vidare nämnas lagen 1955469 angående ornreglering av vissa ersättningar enligt lagen den 17 juni 1916 nr 235 försäkring för olycksfall om i arbete och lagen 1962303 förhöjning av vissa ersättningar m.m. om i anledning av yrkesskada m.m. I YFL föreskrevs att försäkringen äger rum i riksförsäkringsverket och att verket skall besluta ersättning. Enligt lagen 197360 om handom läggning vissa ärenden angående ersättning enligt lagen 1954243 om av yrkesskadeförsäkring fick regeringen emellertid föreskriva att allmän m. m. försäkringskassa i verkets ställe skulle handlägga ärenden angående huvudsakligen sjukpenning och sjukvârdsersättning. Sådana föreskrifter har meddelats kungörelsen 1973185 om handläggning av vissa genom ärenden angående ersättning enligt lagen 1954243 om yrkesskadeförsäkring beträffande skada till följd av olycksfall i arbetet. m.m.

2.5 Äldre bestämmelser skador på värnpliktiga m.fl. om

De grundläggande bestämmelserna ersättning för kroppsskada eller om drabbat vämpliktig eller frivillig under militärtjänstgöring sjukdom som farms tidigare rnilitärersättningslagen l 95026 1. Bestämmelserna i lagen anslöt i flera viktiga hänseenden till YFL. Lagen 1977265 om statligt personskadeskydd LSP trädde i kraft den l juli 1977, samtidigt som militärersättningslagen upphörde gälla. Äldre bestämmelser gäller dock att fortfarande i fråga skada har inträffat före ikraftträdandet. om som Enligt förordningen 1954249 ersättning i anledning av kroppsskaom da, ådragen under tjänstgöring i civilförsvaret, som gällde fram till den 1 juli 1977, då förordningen ersattes av LSP, utgick ersättning av statsmedel någon till följd av olycksfall eller sådan inverkan som enligt YFL om ansågs kunna upphov till yrkessjukdom drabbats skada under tjänstge av göring i civilförsvaret. I 19 § brandlagen 197480,i dess lydelse t.o.m. den 30 juni 1977, stadgades att den hade deltagit i räddningstjänst eller i övning med som brandstyrka berättigad till ersättning av statsmedel för kroppsskada var som han därvid hade ådragit sig. Förordningen 1954250 ersättning i anledning av kroppsskada, om ådragen under vistelse å anstalt omfattade bl.a. den som var häktad m.m. eller intagen i krirninalvårdsanstalt eller vårdades på allmän eller som statsunderstödd enskild vårdanstalt för alkoholmissbrukare. Förordningen upphävdes den l juli 1977, då LSP trädde i kraft. Äldre bestämmelser

gäller dock fortfarande i fråga skada har inträffat före ikraftträdom som andet. Genom lagen 1954246 krigsförsäkring för sjömän m.fl. lämnades om

SOU 199311 Bilaga 2 245

ett skydd som kompletterade YFLzs när det gällde krigsolycksfall ñr den som tjänstgjorde ombord på fartyg. Krigsförsäkringslagen omfattade även olycksfall som inträffade utom arbetet. Den gällde inte skada till följd av krig, i vilket vårt land var indraget. Lagen upphävdes den 1 juli 1977, då lagen krigsskadeersättning till sjömän trädde i kraft. Äldre bestämmelom ser gäller dock fortfarande i fråga skada har inträffat före ikraftom som trädandet. Krigsñrsäkringslagen var en fullmaktslag gällde inom område och som tid, som regeringen bestämde. Genom kungörelsen 1954278 angående tillämpning av lagen om krigsförsäkring för sjömän m.fl. hade förordnats att lagen skulle tillämpas tills vidare inom samtliga farvatten samt, vid vistelse i land, inom utrikes ort där fartyget befann sig. Lagen fick inte tillämpas på tjänstgjorde ombord på personer som krigsfartyg. Vid sidan av krigsñrsäkringslagen fanns förordningen 1954247 om ersättning av statsmedel vid olycksfall, till följd krigsåtgärd drabba som av sjömän m.fl. Även förordningen 1954248 ersättning statsmedel vid olycksom av fall, som till följd av krigsåtgärd drabba fiskare anknöt till krigsförsäkringslagen. Ersättningar för skador under militär- och civilförsvarstjänst, räddningstjänst enligt brandlagen, för skador under anstaltsvistelse och enligt lagen om krigsförsäkring för sjömän m.fl., enligt angivna m.m. ovan nu upphävda författningar administreras riksförsäkringsverket. av

3 Bidragssystemet

3.1 Allmänt

Som bidragsärenden i detta sammanhang allmänt barnbidrag och avses flerbamstillägg enligt lagen 1947529 allmänna barnbidrag, förlängt om barnbidrag enligt lagen 1986 378 om förlängt barnbidrag, bidragsförskott enligt lagen 1964 143 om bidragsförskott, förlängt bidragsñrskott enligt lagen 1984 1095 om förlängt bidragsförskott ñr studerande, särskilt bidrag enligt lagen 1984 1096 om särskilt bidrag till vissa adoptivbarn och bidrag enligt lagen 1988 1463 om bidrag vid adoption utländska av bam samt bidrag enligt lagen 1992148 särskilt bidrag till om ensamstående med bam. I överenskommelser, konventioner social trygghet, om som har träffats mellan Sverige och andra länder, finns också bestämmelser om bidrag. Vi redovisar här de grundläggande bestämmelserna om rätten till de skilda bidragen.

3.2 Allmänna barnbidrag m.m.

Bestämmelser om allmänt barnbidrag och flerbamstillägg finns i lagen 1947529 om allmänna barnbidrag ABBL och i bambidragsförordningen 1986386. Bestämmelser om förlängt barnbidrag finns i lagen 1986378 om förlängt barnbidrag FBBL. För rätt till allmänt barnbidrag, flerbamstillägg och förlängt barnbidrag

246 Bilaga 2 SOU 1993 ll

krävs i regel att barnet är bosatt i Sverige. När det gäller rätt till allmänt barnbidrag för ett utländskt barn räcker det inte med att barnet är m. m. bosatt i Sverige. Det krävs dessutom att barnet fostras av någon som är bosatt i Sverige eller att barnet eller någon av föräldrarna vistas i Sverige sedan minst månader. Detta gäller dock inte ñr tid då dagbidrag enligt sex 9 § lagen 1988 153 om bistånd åt asylsökande m.fl. lämnas till barnet. Ett barn lämnar Sverige skall fortfarande anses bosatt här, om utsom landsvistelsen är avsedd att vara längst sex månader. Även medföljande barn till den av statlig arbetsgivare sänds till ett annat land för arbete som för arbetsgivarens räkning skall under utsändningstiden anses bosatta i Sverige. Medföljande barn till en person, som i annat fall är anställd i utlandet svenska kyrkan, ett svenskt trossamfund eller en svensk ideell av organisation som bedriver biståndsverksamhet, skall fortfarande anses bosatta här, utlandsvistelsen är avsedd att vara längst tre år 1 § ABBL om och 5 § FBBL. Genom överenskommelser, konventioner som har träffats mellan Sverige och andra länder kan utländska medborgare rätt till allmänt barnbidrag m.m. på samma sätt som en svensk medborgare. Behörig att fatta beslut allmänt barnbidrag och flerbarnstillägg är den om försäkringskassa hos vilken bidragsmottagaren är inskriven eller skulle ha varit inskriven, han uppfyllt åldersvillkoret i 1 kap. 4 § lagen om 1962381 allmän försäkring AF L l a § ABBL. Beslut om förlängt om barnbidrag fattas den allmänna försäkringskassa hos vilken den som av uppbär bidraget är inskriven 6 § FBBL. Varken i ABBL eller i FBBL ñnns någon bestämmelse om bidragsmottabosättning. I ovannämnda bestämmelser om behörig försäkringsgarens kassa förutsätts dock genom koppling till inskrivning hos allmän ñrsäkringskassa att även bidragsmottagaren skall vara bosatt i Sverige. Allmänt barnbidrag betalas ut fr.o.m. månaden efter barnets födelse. Motsvarande gäller när rätten till allmänt barnbidrag inträder av annat skäl än ñdelse. Flerbamstillägg betalas ut fr.o.m. månaden efter den rätten till tillägget uppkommit. Allmänt barnbidrag utges längst t.o. m. det kvartal barnet fyller 16 år, medan flerbamstillägg kan utges längst t.o.m. andra kvartalet det år under vilken den studerande fyller 20 år 2 § 2 b § - ABBL. Flerbamstillägg betalas ut till den som får allmänt barnbidrag för tre eller flera bam. Dock inte till familjehemsförälder eller kommun. Barn över 16 år som studerar och vars studier ger rätt till förlängt barnbidrag eller studiehjälp får medräknas för flerbamstillägg om

den studerande bor hemma, studierna bedrivs på heltid, studieperioden omfattar minst åtta veckor, den studerande inte har återbetalningspliktiga studiemedel som prövats oberoende av föräldrarnas ekonomi, eller den studerande är ogift. - Två föräldrar som stadigvarande bor tillsammans och som båda får barnbidrag eller har studerande barn över 16 år får räkna samman sina barn

SOU 199311 Bilaga 247 2

för flerbarntillägg. Förutsättningen är att föräldrarna antingen är eller har varit gifta med varandra eller har eller har haft gemensamt bam. Om inte annat föreskrivs skall bestämmelserna om allmänt barnbidrag i ABBL eller i andra lagar eller författningar tillämpas på flerbamstillägg 2 § och a 2 b § ABBL. Förlängt barnbidrag utges fr.0.m. kvartalet efter det under vilket barnet har fyllt 16 år när barnet studerar vid grundskolan eller deltar i viss annan

motsvarande utbildning i sameskolan, riksintematskola eller sådan en en fristående skola som avses i 9 kap. l och 2 §§ skollagen 1985 1100. Rätt till förlängt barnbidrag har även elever i särskolan eller specialskolan och elever som deltar i motsvarande utbildning i fristående skola är en som statsunderstödd eller står under statlig tillsyn. l och 2 §§ FBBL Förlängt barnbidrag kan även lämnas till en elev vid sådan skola utomlands som får svenskt statsbidrag under förutsättning eleven deltar i att utbildning som i huvudsak motsvarar den vid grundskolan här i som ges riket 4 § FBBL. Förlängt barnbidrag lämnas o m. den månad eleven slutför utbildningen . eller avbryter studierna 3 § FBBL. För allmänt barnbidrag och flerbarnstillägg gäller att de i regel betalas ut automatiskt utan att någon anmälan eller ansökan behöver göras. När det gäller allmänt barnbidrag leder födelseavisering i allmänhet en automatiskt till att utbetalning sker. Detsamma gäller flerbamstillägg någon om uppbär allmänt barnbidrag för två barn tidigare. När allmänt barnbidrag betalas ut för barn fyller 16 år under första som kvartalet av året, upphör inte bidraget vid kvartalets utgång fortsätter utan t.o.m. juni månad samma år. Fr.o.m. andra kvartalet utbetalningen avser dock förlängt barnbidrag. Det allmänna barnbidraget är 9 000 kr barn och år. Det betalas per ut med 750 kr per månad 1 § ABBL. Flerbamstillägg utges med belopp halvt barnbidrag som motsvarar ett för det tredje barnet och ett helt barnbidrag för det fjärde barnet. Fr.o.m. det femte barnet och varje ytterligare bam lämnas flerbarnstillägg med 150 % av helt barnbidrag 2 § ABBL. a Det förlängda barnbidraget utges med 750 kr bam och månad 1 § per FBBL. I ABBL finns bestämmelser bidragsmottagare 4 §, utbetalning om om av allmänt barnbidrag och flerbamstillägg till på framställning annan av Socialnämnd 5 §, rätt för kommunalt uppbära allmänt om organ att barnbidrag och tlerbamstillägg 7 §, återbetalningsskyldighet om m.m. 12 § samt om Överlåtelse och utmätning rätt till allmänt barnbidrag av och flerbarnstillägg 13 §. I fråga om förlängt barnbidrag tillämpas även ovannämnda bestämmelser i ABBL 8 § FBBL. Den som inte har fått allmänt barnbidrag under tid då han har varit m.m. berättigad till det har möjlighet att bidragen retroaktivt, han hos om försäkringskassan gör anspråk på dem före utgången kalenderåret av närmast efter det år som bidragen hänför sig till 11 § ABBL och 8 § FBBL. Den som inte är nöjd med försäkringskassans beslut i ärende rörande ett

248 Bilaga 2 SOU 199311

allmänt barnbidrag, tlerbamstillägg eller förlängt barnbidrag har samma möjlighet att få beslutet omprövat, ändrat och att överklaga som när det gäller förmåner enligt AF L. Omprövning av beslut i fråga om återbetalningsskyldighet bidrag skall göras av socialförsäkringsnämnd 15 § av ABBL och 8 § FBBL.

3.3 Bidragsförskott m.m.

Enligt 7 kap. 2 § föräldrabalken FB är en förälder skyldig att betala underhållsbidrag till barnet föräldern inte har vårdnaden om barnet och om inte heller varaktigt bor tillsammans med barnet. Detsamma gäller om föräldrarna gemensamt har vårdnaden barnet men barnet varaktigt bor om tillsammans med endast den andra föräldern. Underhållsbidragets storlek fastställs avtal mellan föräldrarna eller genom dom av allmän genom domstol. Storleken underhållsbidraget bestäms med hänsyn till barnets av behov och föräldrarnas förmåga att betala. Regler bidragsförskott ñnns i lagen 1964 143 om bidragsförskott om BDFL. Regler förlängt bidragsförskott finns i lagen 1984 1095 om om förlängt bidragsförskott för studerande FBDFL. I lagen 1984 1096 om särskilt bidrag till vissa adoptivbarn SBAL finns regler om särskilt bidrag. I förordningen 19841102 bidragsförskott, förlängt bidragsom förskott för studerande och särskilt bidrag till vissa adoptivbarn samt i RFVs kungörelse RFFS 1985 l med föreskrifter för verkställigheten av BDFL, FBDFL och SBAL finns föreskrifter om bidragen. Genom hänvisning i FBDFL och i SBAL till BDFL är vissa regler om bidragsförskott tillämpliga även på förlängt bidragsförskott och särskilt bidrag. Det gäller t.ex. behörig försäkringskassa, underrättelse om beslut, återbetalningsskyldighet, försäkringskassans beslutsñrhet, omprövning, ändring och överklagande av beslut m.m. Den grundläggande förutsättningen för rätt till bidrag är att barnet är bosatt i Sverige. För barn har utländskt medborgarskap krävs också som barnets vårdnadshavare är bosatt här i landet. Dessutom skall barnet att eller vårdnadshavaren ha vistats här sedan minst sex månader. Ett barn lämnar Sverige skall fortfarande bosatt här om utlandsvistelsen som anses är avsedd att längst månader. Medföljande barn till den som av vara sex statlig arbetsgivare sänds till ett annat land för arbete för arbetsgivares en räkning, skall under utsändningstiden anses bosatta i Sverige 1 § BDFL, l § FBDFL och l § SBAL. Enligt den nordiska konventionen 198 l 1284 social trygghet har dock nordiska medborgare samma rätt om till bidrag som svenska medborgare. Den förälder i förhållande till vilken bidragsförskott eller förlängt bidragsförskott lämnas kallas underhällsskyldig l § BDFL och 3 § FBDFL. Av BDFL och FBDFL följer den underhållsskyldige inte fullgör att om sin underhållsskyldighet eller betalar ett lågt underhållsbidrag kan barnet fåbidragsförskott eller förlängt bidragsförskott. Försäkringskassan övertar då barnets rätt till förskott 15 § BDFL och 12 § FBDFL. Särskilt bidrag är ett stöd till barn som har adopterats av endast en

SOU 199311 Bilaga 2 249

person och som är bosatt i riket. SBAL tillämpas dock inte om adoptionen har avsett eget barn eller makes barn eller makes adoptivbarn och inte heller om barnet har rätt till barnpension på grund bestämmelserna i av 20 kap. 2 § fjärde stycket AFL 1 § SBAL. Behörig att fatta beslut om bidrag är den försäkringskassa hos vilken barnets vårdnadshavare är inskriven eller skulle ha varit inskriven han om uppfyllt åldersvillkoret i 1 kap. 4 § AFL. Finns inte sådan kassa fattas beslut om bidrag av den kassa hos vilken barnet är inskrivet eller skulle ha varit inskrivet om han uppfyllt nämnda åldersvillkor. Beslut att om minska bidragsförskott enligt 4 a § andra stycket BDFL fattas dock den av försäkringskassa hos vilken den underhållsskyldige är inskriven eller skulle ha varit inskriven han uppfyllt nämnda åldersvillkor i AF L. Är om den underhållsskyldige inte inskriven och skulle han inte heller under angiven förutsättning ha varit inskriven hos försäkringskassan är Stockholms läns allmänna försäkringskassa behörig att fatta ifrågavarande beslut 5 § BDFL och 12 §FBDFL. Enligt RFVs föreskrifter RFFS 198726 om organisation av de allmänna försäkringskassorna finns där för alla en försäkringskassor gemensam enhet för försäkrings- och bidragsärenden. Får barnet under hel månad på statens bekostnad vård på anstalt eller på annat sätt kost och bostad får bidrag inte betalas ut för den månaden. Detsamma gäller när barnet under hel månad bor i elevhem eller gruppbostad som avses i lagen 1985568 särskilda psykiskt om omsorger om utvecklingsstörda m.fl. eller på huvudmannens bekostnad i familjehem enligt nämnda lag. Dock får bidrag betalas ut för tid då barnet är inackorderat vid sameskola 8 § BDFL, 12 § FBDFL och 7 § SBAL. I BDFL finns bestämmelser förverkande 8 §, bidragsmottagare, om om utbetalning till lämplig person eller Socialnämnd på framställning av Socialnämnd och om utbetalning till myndighet när barnet under den tid som bidraget belöper på i väsentlig mån har fått sin försörjning av myndigheten 9 §, återbetalningsskyldighet och kvittning 13 §, om om utmätning och överlåtelse av rätt till bidragsförskott 14 § och om uppgiftsskyldighet för statliga och kommunala myndigheter, arbetsgivare och försäkringsinrättningar 21 §. I fråga förlängt bidragsförskott och om särskilt bidrag tillämpas ovannämnda bestämmelseri BDFL 12 § FBDFL och 7 § SBAL. Om ett underhållsbidrag är fastställt och bidragsförskott eller förlängt bidragsförskott betalas ut är den försäkringskassa i 15 § BDF L som avses där den underhållsskyldige är inskriven m.m. skyldig att återkräva vad den underhållsskyldige skulle ha betalat i underhållsbidrag 17 § BDFL och 12 § FBDFL. Försäkringskassa som avses i 15 § BDFL får besluta att återkrav mot den underhållsskyldige för det allmännas räkning skall efterges helt eller delvis. Eftergift får meddelas om det är påkallat av ändring i den underhållsskyldiges ekonomiska förhållanden. Eftergift får också i övrigt meddelas om det framstår som skäligt med hänsyn till den underhållsskyldiges personliga förhållanden eller av annan särskild anledning 18 § BDFL och 12 § FBDFL. Den som inte är nöjd med försäkringskassans beslut i ett ärende rörande

250 Bilaga 2 SOU 199311

bidrag har möjlighet att få beslutet omprövat, ändrat och att samma överklaga när det gäller förmåner enligt AF L. Ett ärende om eftergift som återkrav för utgivna bidragsförskott eller förlängt bidragsförskott skall av i försäkringskassan avgöras av socialförsäkringsnämnd. Omprövning av beslut i fråga om återbetalningsskyldighet av bidrag skall göras av socialförsäkringsnämnd 22 § BDFL, 12 § FBDFL och 7 § SBAL. Bidragens storlek är för år räknat 40 % av basbeloppet enligt AFL. För år 1992 är beloppet 1 123 kr. 4 § BDFL, 5 § FBDFL och 5 § SBAL.

Bidragsförskott Om barnet har endast en förälder som vårdnadshavare lämnas bidragsförskott till barnet i förhållande till den förälder som inte har vårdnaden, såvida denne inte varaktigt bor tillsammans med barnet. Om inte någon föräldrarna är vårdnadshavare, lämnas förskott i förhållande till båda av föräldrarna, såvida inte någon av föräldrarna varaktigt bor tillsammans med barnet. Om båda föräldrarna har vårdnaden om barnet gemensamt, barnet bor varaktigt tillsammans med endast en av dem, lämnas men bidragsförskott i förhållande till den andra förälderns 1 § BDFL. Bidragsförskott lämnas inte om vårdnadshavaren uppenbarligen utan giltigt skäl undanlåter att vidta eller medverka till åtgärder för att få underhållsbidrag eller faderskap till barnet fastställt, det finns grundad anledning anta att den underhållsskyldige i vederbörlig ordning betalar fastställt underhållsbidrag som inte understiger vad som skulle utgå i bidragsförskott enligt 4 § första stycket BDFL, det är uppenbart att den underhållsskyldi ge på något annat sätt sörjt eller sörjer för att barnet får motsvarande underhåll 2 § BDFL. Den önskar få bidragsförskott eller vill komma i åtnjutande av högre som förskott skall göra ansökan därom. Ansökan görs av vårdnadshavaren eller särskilt förordnad förmyndare för barnet. Om barnet har beretts vård i ett familjehem eller ett hem för vård eller boende inom socialtjänsten får ansökan göras även av socialnämnden. Ansökan skall innehålla nödvändiupplysningar för bedömande av barnets rätt till ñrskott. Om underga hållsbidrag har fastställts för barnet, skall domstols beslut eller annan handling, kan ligga till grund för indrivning av bidraget fogas vid som ansökningen, dessa handlingar inte på annat sätt är tillgängliga för om försäkringskassan 6 § BDFL. Beslut bidragsförskott i annat fall än s.k. utfyllnadsbidrag enligt 4 § om andra stycket BDFL skall skriftligen delges den underhållsskyldige 7 § BDFL. Bidragsförskott utges fr.o.m. den månad, varunder rätt därtill inträtt. Förskott kan beviljas retroaktivt för längst tre månader före ansökningsmånaden. Bidragsförskott utges t.o.m. den månad .barnet har fyllt 18 år eller rätten till förskott annat sätt har upphört 3 § BDFL.

SOU 199311 Bilaga 2 251

Om det finns grundad anledning anta att fastställt underhållsbidrag betalas i vederbörlig ordning utgör bidragsñrskottet skillnaden mellan förskottsbelopp enligt 4 § Ersta stycket BDF L samt underhållsbidragets belopp, s.k. utfyllnadsbidrag 4 § andra stycket BDFL. Om det underhållsbidrag som har blivit fastställt uppenbarligen understiger vad den underhållsskyldige bör erlägga i bidrag, lämnas inte bidragsförskott med högre belopp än underhållsbidraget spärregel. Något utfyllnadsbidrag lämnas inte om underhållsbidraget uppenbart för anses lågt enligt spärregeln 4 § sista stycket BDFL. Enligt 7 kap. 4 § FB får avdrag för varje helt dygn ske med 140 det av månatliga underhållsbidraget belöper på tiden för barnets vistelse hos som den underhållsskyldige om den underhållsskyldige haft barnet hos sig under en sammanhängande period minst fem hela dygn. Avdraget får av göras på underhållsbidrag som hänför sig till en sexmånadersperiod räknat från utgången av den månad då vistelsen upphörde. Har när underhållsbidrag skall fastställas beaktats att den underhållsskyldige i väsentlig mån fullgör sin underhållsskyldighet att ha barnet genom hos sig, minskas bidragsförskottet med belopp motsvarar den del som av underhållsskyldigheten fullgörs på detta sätt nettometoden. Har den som underhållsskyldige rätt till avdrag på underhållsbidraget enligt 7 kap. 4 § FB därför att han har haft barnet hos sig och skall avdraget beaktas enligt 15 § BDF L vid återkrav av bidragsförskott, minskas kommande bidragsförskott med belopp som skall beaktas vid återkravet, s.k. umgängesavdrag 4 a § BDFL. Har den underhållsskyldige rätt till umgängesavdrag skall han, för att avdraget skall kunna beaktas vid återkrav av bidragsförskott enligt 15 § första stycket BDFL, anmäla detta till försäkringskassan inom tre månader från utgången av den kalendermånad då vistelsen upphörde. Den underhållsskyldige skall genom intyg den andre föräldern eller, sådant av om intyg inte kan fås, på annat sätt styrka att han har haft barnet hos sig under den tid som avdraget 15 § andra stycket BDFL. avser Det åli ger försäkringskassan att besluta indragning bidragsförskotom av tet när förutsättningen för att ut förskottet inte längre föreligger. ge Särskilt beslut behövs dock inte fattas av kassan när bidragsförskottet skall upphöra på grund av att barnet har fyllt 18 år eller avlidit. Kassan skall även besluta om nedsättning förskottet, när bestämmelserna i BDFL av föranleder till det ll § BDFL. Vårdnadshavaren, särskilt förordnad förmyndare och den som i annat fall uppbär bidragsförskott för barnet är skyldiga att ofördröjligen till försäkringskassan anmäla sådan omständighet kan påverka rätten till som och storleken av förskottet 12 § BDFL.

Förlängt bidragsförskott

Förlängt bidragsförskott lämnas för barn går i skolan när det fyller som 18 år eller återupptar skolgången innan det fyller 19 år så länge barnet bedriver studier rätt till förlängt barnbidrag som ger enligt FBBL eller studiehjälp enligt 3 kap. studiestödslagen 1973349. Studier omfattar som

252 Bilaga 2 SOU 1993 11

kortare tid än åtta veckor eller deltidsstudier medför dock inte rätt till förlängt bidragsförskott. Detsamma gäller studier för vilka barnet uppbär återbetalningspliktiga studiemedel oberoende av föräldrarnas ekonomi enligt 3 kap. 12 § tredje stycket studiestödslagen. Förlängt bidragsñrskott fr.o.m. månaden efter det att barnet har fyllt 18 år och så länge utges barnet bedriver sådana studier rätt till studiestöd, dock längst som ger juni månad det år barnet fyller 20 år 2 § FBDFL. t.o.m. Förlängt bidragsförskott lämnas i förhållande till den förälder som barnet inte varaktigt bor tillsammans med, barnet varaktigt bor tillsammans om med den andre föräldern eller med någon vårdnadshavare för som var barnet när det fyllde 18 år 3 § FBDFL. Förlängt bidragsförskott lämnas inte om

faderskapet till barnet inte är fastställt och bidragsförskott enligt - BDFL inte har lämnats för den månad då barnet fyllde 18 år.

barnet uppenbarligen utan giltigt skäl underlåter att vidta eller medverka till åtgärder för att få underhållsbidrag fastställt,

det föreligger grundad anledning anta att den underhållsskyldige i vederbörlig ordning betalar fastställt underhållsbidrag som inte understiger vad skulle utgå enligt 4 och 4 a BDFL, som det är uppenbart att den underhållsskyldi ge på annat sätt sörjt eller sörjer ñr att barnet får motsvarande underhåll,

barnet har ingått äktenskap 4 § FBDFL. - Förlängt bidragsförskott söks hos försäkringskassan gemensamt av barnet och den förälder barnet varaktigt bor tillsammans med 6 § FBDFL. som Förlängt bidragsförskott kan beviljas retroaktivt för längst tre månader före ansökningsmånaden 2 § FBDFL. När försäkringskassan har meddelat beslut i ärendet, skall barnet och den förälder barnet bor tillsammans med skriftligen underrättas om som beslutet. Den underhållsskyldige skall skriftligen delges beslutet i annat fall än det i 4 § andra stycket BDFL 7 § FBDFL. som avses Förlängt bidragsförskott betalas ut till den förälder eller tidigare vårdbarnet varaktigt bor tillsammans med. Sammanbor barnet nadshavare som med två tidigare förordnade förmyndare som utsetts att gemensamt utöva första stycket andra meningen BDFL vårdnaden om barnet tillämpas 9 § 8 § FBDFL. Försäkringskassan skall dra in det förlängda bidrags-förskottet när förutsättningarna ñr förskottet inte längre föreligger. Särskilt beslut behövs dock inte när förskottet skall upphöra vid juni månads utgång det år barnet fyller 20 år eller på grund att barnet har avlidit. Kassan skall av även sätta ned förskottet när bestämmelserna i FBDFL föranleder det 9 § FBDFL. bidragsförskott för barn och barnet är Både den som uppbär förlängt ett skyldiga att ofördröjligen till försäkringskassan anmäla sådana omständigheter kan påverka rätten till och storleken av förskottet 10 § som FBDFL.

SOU 1993 11 Bilaga 2 253

Särskilt bidrag

Har någon med socialnämndens medgivande tagit emot ett utländskt barn i sitt hem för vård och fostran i syfte adoptera det, skall vid att ensam tillämpningen SBAL barnet adoptivbarn till denne 2 § av anses som SBAL. Särskilt bidrag lämnas efter ansökan fr.o.m. den månad under vilken bidragsrätten inträtt, dock inte för längre tid tillbaka än tre månader före ansökningsmånaden. Bidraget lämnas t.o.m. den månad under vilken barnet fyller 18 år eller rätten till bidrag upphör. Går barnet i skola armars när det fyller 18 år eller återupptas skolgången innan barnet fyller 19 år, kan bidraget efter särskild ansökan utges så länge skolgången pågår, dock längst t.o.m. juni månad det år barnet fyller 20 år. Med skolgång avses de studier som enligt 2 § FBDFL berättigar till förlängt bidragsförskott. Bidrag efter det att barnet har fyllt 18 år lämnas endast barnet om varaktigt bor tillsammans med adoptivföräldem eller någon vårdsom var nadshavare för barnet när det fyllde 18 år. Sådant bidrag söks och uppbärs av den som sammanbor med barnet 3 § SBAL. Särskilt bidrag enligt SBAL lämnas inte om barnet har ingått äktenskap 4 § SBAL. Försäkringskassan skall dra in bidraget förutsättningarna for det inte om längre föreligger. Särskilt beslut behövs dock inte när bidraget skall upphöra på grund av att barnet uppnår viss ålder eller har avlidit. Kassan skall även sätta ned bidraget när bestämmelserna i SBAL föranleder det 6 § SBAL.

3.4 Bidrag vid adoption utländska barn av Enligt lagen 19881463 bidrag vid adoption utländska barn om av AKBL lämnas allmänna medel till adoptivföräldrars kostnader vid adoption av bam. Med utländska barn barn inte är svenska avses som medborgare och som inte är bosatta här i landet när adoptivföräldrama får dem i sin vård 1 § AKBL. Bidrag lämnas till den eller de adoptivföräldrar som har fått tillstånd av svensk domstol till en adoption. Med svensk domstols tillstånd jämställs beslut av regeringen, eller den myndighet regeringen har bestämt, av som om att ett utomlands meddelat beslut adoption skall gälla här i landet om 2 § ABKL. Som villkor för bidrag gäller att adoptivföräldrama bosatta här i var landet när de fick barnet i sin vård och när adoptionen blev giltig här 3 § ABKL. För varje barn lämnas bidrag med hälften av genomsnittskostnaden för en adoption från barnets ursprungsland, dock högst med 24 000 kronor 4 § AKBL. Bidrag lämnas endast för barn som inte fyllt tio år när adoptivföräldrama fick det i sin vård. Bidrag lämnas inte om adoptionen avser eget eller makes barn eller makes adoptivbarn 6 § AKBL. Beslut om bidrag fattas den allmänna försäkringskassa hos vilken av adoptivföräldrama är inskrivna. Är de inskrivna hos olika försäkrings-

254 Bilaga 2 SOU 199311

kassor fattas beslut den kassa där adoptivmodem är inskriven 7 § av AKBL. Adoptivföräldrar önskar få bidrag skall ansöka därom hos försäksom ringskassan inom ett år räknat från den tidpunkt då adoptionen blev giltig här i landet. Är adoptivföräldrama inte fördelning tillkomense om annan mer bidraget dem med hälften vardera 8 § AKBL. I fråga bidrag tillämpas bl.a. bestämmelserna om återbetalningsom skyldighet, preskription och uppgiftsskyldighet i lagen 1962381 om allmän försäkring 9 § AKBL. I förordningen 1988 1464 bidrag vid adoption av utländska barn om föreskrift om bidrag enligt AKBL. ges

3.5 Särskilt bidrag till ensamstående med bam Enligt lagen 1992148 om särskilt bidrag till ensamstående med barn lämnas ett särskilt bidrag till en ensamstående förälder som den 1 november bidragsåret haft hemmavarande barn under 18 år om föräldern varit bosatt i Sverige under någon del av bidragsåret och under större delen av år inte bott tillsammans med barnets andra ñrälder. Med bidragsår samma förstås det kalenderår bidraget avser. Bidrag lämnas med 1 800 kr som för vartdera av bidragsåren 1991, 1992 och 1993.

4 Dagersättningssystemet

4.1 Allmänt Som dagersättning enligt förordningen 1982366 om utbetalning avses av dagersätmingar från de allmänna försäkringskassoma 1 sjukpenning, rehabiliteringspenning, havandeskapspenning och . föräldrapenningñmåner enligt lagen 1962381 om allmän försäkring AF L 2. smittbärarpenning enligt lagen 1989225 om ersättning till smittbärare sjukpenning enligt lagen 1976380 om arbetsskadeförsäkring LAF och lagen 1977265 om statligt personskadeskydd LSP 4. ersättning enligt lagen 1973371 om kontant arbetsmarknadsstöd 5. dagpenning enligt vämpliktsñrmånsförordningen 19761008, förordningen 19761011 förmåner till civilförsvarspliktiga om och förordningen FFS 197826 om arvode m. m. till motorreparationsledare 6. utbildningsbidrag enligt förordningen 1987406 om arbetsmarknadsutbildning i form av dagpenning och särskilt bidrag enligt 23 § första stycket 6 och 24 § 3 7. ersättning enligt lagen 1988 1465 om ersättning och ledighet för närståendevård

SOU 199311 Bilaga 2 255

ersättning enligt 20 § lagen 19911047 sjuklön. om

Beträffande uppgifter sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt om AFL samt sjukpenning enligt LAF och LSP skall registrering ske i lokala sjukförsäkringsregister, delbetänkandet SOU 19919 Lokala sjukförse säkxingsregister. Även ersättning enligt 20 § lagen 1991 1047 om sjuklön skall registreras i det lokala ukförsäkringsregistret. När det gäller uppgifter om övriga ersättningar enligt förordningen utbetalning dagersättom av ningar från de allmänna försäkringskassoma skall registrering ske i socialñrsäkringsregistret.

4.2 sjukpenning m.m.

.Sjukpenninggrundande inkomst

En förutsättning ñr rätt till sjukpenning enligt AFL är att en person är inskriven hos försäkringskassa. Den år under 16 är har dock rått till som sjukpenning det beror på åldersregeln att inskrivning i försäkringskassa om inte har skett. Sjukpenningen beräknas på den försäkrades sjukpenninggnmdande inkomst SGI. Olika beräkningssätt kan bli aktuella SGI-n härrör från om inkomst anställning eller från inkomst förvärvsarbete. av av annat Såvitt gäller inkomst av annat förvärvsarbete kan sjukförsäkringen även gälla med karenstid. SGI-n är den ärli ga inkomst i pengar eller skattepliktiga naturaförmåner, som en försäkrad kan antas komma att tills vidare för arbete, eget antingen såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst inkomst av anställning eller på annan grund inkomst annat förvärvsarbete. I 3 av kap. 2 och 2 a §§ AFL anges närmare bestämmelser beräkningen om av SGI. Bl.a. anges att vid beräkning SGI bortses från sådan inkomst av av anställning och annat förvärvsarbete överstiger sju och halv gånger som en basbeloppet. Beräkningen får i vissa fall grundas på den taxerade inkomsten. SGI skall enligt 3 kap. 5 § AFL fastställas redan vid inskrivningen av en försäkrad och gäller då med omedelbar verkan. En ändring SGI-n av gäller bl.a. fr.o.m. den första dagen med sjukpenning. SGI-n skall omprövas av försäkringskassan vid olika tillfällen, och den försäkrade är enligt 6 § i kapitel skyldig att anmäla sådan ändring i sina inkomstsamma förhållanden eller sin arbetstid eller andra omständigheter av som påverkar rätten till sjukpenning eller sjukpenningens storlek. I 3 kap. 5 § tredje stycket AFL finns bestämmelser om att SGI-n inte får sänkas i angivna fall. Det gäller då den försäkrade bedriver studier för vilka han uppbär studiestöd eller viss ersättning annan eller genomgår särskild utbildning eller undervisning. Detsamma gäller han inskriom är ven vid arbetsmarknadsinstitut eller efter förmedling arbetsmarkav en nadsmyndighet genomgår yrkesutbildning. SGI-n får under vissa förutsättningar inte heller sänkas i samband med graviditet eller under ledighet för vård av barn.

Enligt Riksförsäkringsverkets föreskrifter RFFS 19815 skall SGI-n i

256 SOU 1993 11 Bilaga 2

dessa fall även efter löneutvecklingen inom den försäkrades anpassas yrkesområde för försäkrad inte fyllt 65 år. I dessa föreskrifter anges som ytterligare inte skall få sin SGI sänkt utan i stället anpassad grupper som efter löneutvecklingen. I huvudsak omfattas de inte förvärvsarbetar som grund sjukdom, de fullgör vämpliktstjânstgöring e.d. de som av som , år arbetslösa och står till arbetsmarknadens förfogande, de som avbryter

förvärvsarbete eller minskar sin arbetstid för kortare tid än sex månader

i följd, de är lediga från sin anställning för studier inom det egna som yrkesområdet slutligen de i annat fall bedriver studier inom det samt som yrkesområdet, dock för högst ett år. egna den studerar och har studiestöd eller viss ersättning enligt För som annan i 3 kap. 5 § tredje stycket AFL gäller särskilda bestämmelvad som anges sjukpenning. Under utbildningstiden beräknas sjukpenningen ser om nämligen enbart på grundval den inkomst av eget arbete som den av försäkrade kan få under utbildningstiden, s.k. studietids-SGI. Under antas sommarferiema får sjukpenning dock beräknas enligt den tidigare SGI-

sjukpenningen då blir högre. n om För vissa sjukpenningförsäkrade skall sjukpenningen för de första 14

dagarna varje sjukperiod beräknas s.k. timsjukpenning. Vid faststälsom lande SGI-n skall, SGI-n helt eller delvis är att hänföra till inkomst av om anställning, försäkringskassan enligt 3 kap. 2 b § AF L även fastställa av försäkrades årsarbetstid. Årsarbetstiden är det antal timmar för år som den den försäkrade kan antas ha tills vidare ordinarie eller normal arbetsom stid. Bestämmelser schablonberälcning arbetstid har utfärdats i om av förordning 1987361 Riksförsäkringsverket har vidare meddelat föreskrif- . ter RFFS 198724 om årsarbetstid m.m. I 3 kap. 5 § AFL finns även särskilda bestämmelser om beräkning av a SGI för den har tjänstepension i form ålderspension eller annan som av därmed jämställd pension före utgången den månad under vilken han av

fyller 65 år.

Frivillig sjukpenningfärsäkrirtg

Den är inskriven i försäkringskassa inte har en sjukpenning som men som för kalenderdag uppgår till än 60 kr, vilket motsvarar garantinisom mer inom föräldraförsåkringen, kan teckna frivillig sjukpenningförsäkring. vån Bestämmelser härom finns i 21 kap. AFL och förordningen 1985733

frivillig sjukpenningförsäkring hos allmän försäkringskassa. om Den frivilliga sjukpenningen eller sjukpenningtillägget får, i förekom-

mande fall tillsammans med sjukpenningen enligt 3 kap. AF L fr.o.m. den

1991 sjukpenningens storlek vid kompensationsnivå 90 %, l mars en lägst uppgå till 20 kr och högst till 60 kr. Försäkringen kan gälla med

karenstid. Endast den är under 55 år har rätt att teckna frivillig förákring. som Samma åldersgräns gäller för den vill förkorta en gällande karenstid. som Frivillig sjukpenningförsälcring beviljas den försäkringskassa hos av vilken sökanden är inskriven.

SOU 1993 11 Bilaga 2 257

sjukpenning enligt lagen om allmän försäkring m.m.

Enligt 3 kap. 1 § AFL har den är inskriven hos allmän ñrsäkringssom kassa rätt till sjukpenning enligt vad i övrigt i 3 kap. AFL hans anges om SGI uppgår till minst 6 000 kr. Även den är under har som 16 år rätt till sjukpenning om det beror på åldersregeln att inskrivning i försäkringskassa inte har skett. Den grundläggande bestämmelserna rätten till sjukpenning finns i om övrigt i 3 kap. 7 § AFL. Enligt detta lagrum utges sjukpenning vid sjukdom som sätter ned den försäkrades arbetsförmåga med minst fjärdeen del. Med sjukdom jämställs ett tillstånd av nedsatt arbetsförmåga som orsakats av sjukdom för vilken sjukpenning utgetts och fortfarande som kvarstår efter det att sjukdomen upphört. sjukpenning utges med hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels sjukpenning beroende på graden av nedsättningen av arbetsförmågan. Enligt paragraf får försäkringssamma kassan när det finns skäl kräva att läkarintyg in för att styrka nedges sättningen av arbetsförmågan. Enligt Riksförsäkringsverkets föreskrifter RFFS 19882 skall allmän försäkringskassa införskaffa den utredning, i varje särskilt fall kan som anses nödvändig för bedömning av rätten till sjukpenning enligt AFL genom att bl.a. infordra försäkran för sjukpenning. Vidare skall läkarintyg i regel krävas fr.o.m. den sjunde dagen efter sjukanmälningsdagen. Försäkringskassan får även ålägga försäkrad att vid framtida sjukdomsen

fall förete läkarintyg fr.o.m. första dagen. Åläggandet får gälla under

högst tolv månader. Försäkringskassan får även i ett pågående sjukfall begära läkarintyg för tid före den sjunde dagen. sjukpenning kan utges även om läkarintyg inte företetts, den försäkrade gör sannolikt att han om lidit av sjukdom som avses i 3 kap. 7 § AFL. Vid bedömningen av arbetsförmågans nedsättning skall enligt 3 kap. 8 § AFL, om sjukdomen kan antas kortvarig, särskilt beaktas den vara om försäkrade är ur stånd att utföra sitt vanliga eller därmed jämförliga arbete. Vissa försäkrade har inte rätt till eller endast begränsad rätt till en sjukpenning. Bl.a. gäller att den uppbär hel förtidspension eller hel som särskild efterlevandepension enligt AFL eller uppburit sådan pension under månaden närmast före den då han började uppbära hel ålderspension inte har rätt till sjukpenning. För tid efter ingången den månad då den av försäkrade fyllt 70 år eller dessförinnan börjat uppbära hel ålderspension enligt AFL får sjukpenning utgå för högst 180 dagar. Vidare gäller enligt 3 kap. 15 § AF L att sjukpenning inte utges för tid då den försäkrade fullgör vämpliktstjänstgöring, vapenfri tjänst eller genomgår militär grundutbildning för kvinnor. sjukpenning utges inte heller för tid då den försäkrade är intagen i sådant hem i 12 § som avses lagen 199052 med särskilda bestämmelser om vård med stöd av unga av 3 § sagda lag, är häktad eller intagen i kriminalvårdsanstalt eller i annat fall av annan orsak än sjukdom tagits hand på det allmännas bekostom nad. Den som är intagen i kriminalvårdsanstalt kan dock sjukpenning vid sjukdom som inträffar under tid då han får vistas utom anstalt och därvid bereds tillfälle att förvärvsarbeta. Enligt 3 kap. 15 § AFL får

258 Bilaga 2 SOU 199311

sjukpenning inte heller utges för tid då den försäkrade vistas utomlands i fall än då den försäkrade insjuknar medan han utför arbete som annat led i här i riket bedriven verksamhet eller som sjöman anställd på ett en svenskt handelsfartyg eller under sjukdom eller som ett led i rehabilitetill utlandet med försäkringskassans medgivande. ringen reser sjukpenning utges för närvarande med olika procenttal k0mpensati0nsnivåer SGI-n omräknad till dagbelopp kalenderdags- eller timbeav räkning beroende på sjukperiodens längd. För de tre första dagarna med sjukpenning utges därvid 65 %, för tid därefter t.0.m. den 90e dagen i sjukperioden med 80 % och för tid därefter med 90 % av SGI-n. Om den sjuke samtidigt får lön från sin arbetsgivare, eller uppbär s.k. AGSersättning avtalsgruppsjukförsäkring, skall sjukpenningen i vissa fall minskas. Den lider sådan sjukdom som kan antas medföra ett som av större antal sjukperioder år skall enligt särskilt beslut av försäkringsper kassan kunna få kompensation med 80 % redan från den första dagen. För kunna beräkna sjukpenningen för de första 14 dagarna av sjukatt perioden timsjukpenningberäkning behöver försäkringskassan, förutom uppgift den försäkrades årsarbetstid, även uppgift antalet timmar om om den försäkrade skulle ha förvärvsarbetat han inte varit sjuk. som om Timsjukpenning beräknas inte den del SGI-n härrör från inav som komst annat förvärvsarbete än anställning. Timsjukpenning beräknas av inte heller för vissa arbetslösa m.fl. grupper. Som angivits i föregående avsnitt får vissa studerande under utbildningstiden sjukpenning beräknad enbart på grundval av den inkomst av eget arbete den försäkrade kan antas få under utbildningstiden, s.k. som studietids-SGI, medan sjukpenningen under sormnarferiema får beräknas enligt den tidigare SGI-n sjukpenningen då blir högre. sjukpenning om beräknad på studietids-SGI beräknas timsjukpenning även för tid efter som de första 14 dagarna av sjukfallet. sjukpenning får enligt 3 kap. 14 § AFL inte utges för tid innan anmälan sjukdomsfall gjorts hos försäkringskassan, om inte hinder förelegat om för Sjukanmälan eller särskilda skäl föranleder att sjukpenning om annars bör utges. Den omfattas arbetsgivarinträde kan göra Sjukanmälan som av till arbetsgivaren underrättar försäkringskassan härom. som Fr.o.m. den 1 januari 1992 gäller arbetstagare har rätt till sjuklön att en från sin arbetsgivare under de första 14 dagarna av varje sjukdomsfall. För uppdragstagare och andra med inkomst av annat förvärvsarpersoner bete även fortsättningsvis sjukpenning redan från sjukperiodens utges första dag. Försäkringskassan handlägger och betalar ut även sjukpenning vid arbetsskadayrkesskada och enligt det statliga personskadeskyddet.

Ersättning för kostnader för sjuklön och s. sjuklönegarartti

Ersättning för kostnader får sjuklön enligt 16 och 17 §§ lagen 199 l 1047 sjuklön samt ersättning enligt 20 § lag, s.k. sjuklönegaranti, om samma allmän försäkringskassa. Dessa bestämmelser innebär i korthet prövas av följande.

SOU 199311 Bilaga 259 2

Enligt 13 § lagen om sjuklön skall försäkringskassan efter ansökan - av en arbetstagare som på grund sjukdom kan antas komma borta av att vara från arbetet i särskilt stor omfattning kunna besluta särskilda be- - att stämmelser skall gälla för en sådan arbetstagare och dennes arbetsgivare.

Ett beslut varigenom kassan bifallit sådan ansökan medför arbetstaen att garen har rätt till sjuklön efter kompensationsgrad 90 % också för en av de tre första dagarna med sjuklön i varje sjuklöneperiod. Ersättning kan

enligt 16 § samma lag utges till arbetsgivaren från sjukförsäkringen enligt

lagen om allmän försäkring för kostnader för sjuklön till arbetstagaren till följd av ett beslut enligt 13 § lagen sjuklön. Ersättningen betalas om ut av försäkringskassan efter ansökan arbetsgivaren. av Sjuklönegarantin enligt 20 § lagen sjuklön gäller vid tvist mellan om en arbetstagare och en arbetsgivare rätt till lön vid sjukdom. Om tvisten om gäller huruvida arbetstagarens arbetsförmåga är nedsatt på grund av sjukdom eller nedsättningens omfattning eller huruvida arbetstagarett förhållande föreligger kan försäkringskassan, efter skriftlig ansökan av arbetstagaren, beslut att ersättning för tid den omtvistade sjuklönen som avser skall utges från sjukförsäkringen enligt lagen allmän försäkring. om Ersättning till arbetstagaren lämnas med skäligt belopp det ñnns om sannolika skäl för att denne har rätt till den begärda sjuklönen eller del

därav. I den utsträckning som ersättning enligt 20 § lagen sjuklön om utbetalats inträder försäkringskassan enligt 24 § lag i arbetstagasamma rens rätt enligt lagen om sjuklön mot arbetsgivaren.

Enligt 17 § lagen sjuklön kan arbetsgivare, om en vars sammanlagda lönekostnader under ett kalenderår inte beräknas överstiga 90 gånger det för året gällande basbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen allmän försäkring, om försäkra sig hos den allmänna försäkringskassan mot kostnader för sju-

klön. Närmare bestämmelser försäkringen finns i förordningen om 19911395 försäkring mot kostnader för sjuklön enligt 17 lagen om § om sjuklön. Dessa innebär bl.a. att vid beräkning arbetsgivares av en sammanlagda lönekostnader bortses från arbetsgivarens lönekostnader för

arbetstagare för vilka beslut enligt 13 § lagen om sjuklön gäller arbetsta-

gare med omfattande korttidsfrånvaro samt från ersättning arbetsgisom varen betalar till försäkringskassan enligt 24 § lag. samma Handläggningen de ärenden nämnts omfattar inte bara av som ovan frågan om rätten till förmån utan också frågan utbetalning en om av förmånen.

Rehabiliteringsersättrzing

Pâ rehabiliteringsområdet gäller regler fr.o.m. den 1 januari 1992. nya Bestämmelserna om rehabilitering finns i 22 kap. lagen allmän försäkom ring. Enligt dessa kan rehabiliteringsersättning betalas ut under tid som försäkrad deltar i yrkesinriktad rehabiliteringsåtgärd. Rehabiliterings-

ersättningen kan utges dels som rehabiliteringspenning, dels särskilt som bidrag. Kompensations för rehabiliteringspenning utgör för närvan-

de 100 % av SGI.

I 22 kap. 3 § lagen om allmän försäkring föreskrivs att försäkringskassan

260 Bilaga 2 SOU 199311

skall överta arbetsgivarens för rehabiliteringsutredningen, om det ansvar finns skäl till det. Enligt 22 kap. 5 § samma lag har kassan ansvaret för samordning och tillsyn över de insatser som behövs för rehabiliteringsav verksamheten enligt lagen. Försäkringskassans samordning av rehabiliteringsverksamheten går ut till nödvändiga rehabiliteringsinsatser klarläggs och blir att se att tillgängliga. I ansvaret för samordningen ingår att ge den försäkrade stöd i kontakterna med andra rehabiliteringsansvariga och att verka för att de tar aktiv del i rehabiliteringsarbetet. Försäkringskassans tillsyn gäller främst att arbetsgivarna fullgör sina skyldigheter att klarlägga de anställdas behov av rehabilitering och att vidta nödvändiga åtgärder. Tillsynen kan avse enskilda redan påbörjade rehabiliteringsärenden. Den kan också gälla fall där fråga uppkommer om huruvida det finns ett behov av utredningar och åtgärder. Enligt 22 kap. 6 § lagen om allmän försäkring skall försäkringskassan upprätta rehabiliteringsplan, den försäkrade behöver en rehabiliteen om ringsåtgärd för vilken rehabiliteringsersättning kan utges. Försäkringskassans upphör inte i och med att planen har upprättats. Försäkansvar ringskassan skall fortlöpande se till att rehabiliteringsplanen följs och att det vid behov görs nödvändiga ändringar i den.

4.3 Havandeskapspenning

Enligt 3 kap. 9 § AFL har försäkrad kvinna rätt till havandeskapspenen ning, havandeskapet har satt ned hennes förmåga att utföra uppgifterna om i sitt förvärvsarbete med minst fjärdedel och hon inte kan omplaceras en till annat mindre ansträngande arbete enligt bestämmelserna i 12 § lagen 1978410 rätt till ledighet för vård av barn, m. m. Havandeskapspenom ning utges med hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels havandeskapspenning beroende på graden av nedsättningen av arbetsfömiägan. En kvinna har även rätt till havandeskapspenning om hon inte får sysselsättas i sitt förvärvsarbete på grund av en föreskrift om förbud mot arbete under havandeskap, som har meddelats med stöd av 4 kap. 6 § arbetsmiljölagen 1977 l 160, och hon inte kan omplaceras till annat arbete enligt ovannämnda bestämmelser i lagen rätt till ledighet för vård av barn, om m.m. När en kvinna har ett fysiskt påfrestande arbete och inte kan bli om-

placerad utges havandeskapspenning för varje dag som nedsättningen

består, dock tidigast fr.o.m. den 60e dagen och längst t.o.m. den 11e dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse. När kvinna har blivit avstängd från sitt arbete med stöd av arbetsmien ljölagen utges havandeskapspenning för varje dag som förbudet gäller, dock längst t.o.m. den elfte dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse. Havandeskapspenning utges med belopp som motsvarar kvinnans sjukpenning enligt 3 kap. 4 § AFL, dvs. 65 % för de tre första dagarna med havandeskapspenning, för tid därefter t.o.m. 90e dagen med 80 % och för tid därefter med 90 %.

SOU 199311 Bilaga 2 261

En kvinna som önskar erhålla havandeskapspenning skall enligt 3 kap. 9 a § AF L göra ansökan därom. Försäkringskassan får påfordra kvinatt nan till stöd för sin rätt till havandeskapspenning inger utlåtande av sin arbetsgivare och läkarutlåtande. Vad i lag eller annan författning föreskrivs sjukpenning gäller i fråga om om havandeskapspenning med undantag bestämmelserna ersättning av om för merutgifter i 3 kap. 7 a § AFL och karenstid i 3 kap. ll § AFL. om Havandeskapspenning kan därför i regel enligt 3 kap. 14 § AFL inte utges för tid före ansökningsdagen. Havandeskapspenning kan dock för utges tid före ansökan om det mött hinder att göra ansökan eller det finns armars särskilda skäl för att havandeskapspenning bör utges.

Havandeskapspenning utges inte i den mån kvinnan för tid samma uppbär sjukpenning eller sjuklön eller ersättning enligt annan lagen 1991 1047 om sjuklön.

4.4 Föräldrapenningförmåner

Bestämmelser om föräldrapenningförmáner finns i 4 kap. AFL. Genom föräldraförsäkringen får föräldrar ersättning för inkomstförlust i samband med ledighet för vård av barn, föräldrapenningförmäner. Som

villkor gäller dock att föräldern har varit inskriven hos allmän försäkringskassa under minst 180 dagar i följd närmast före den dag för vilken föräldrapenning skall utbetalas. Villkoret inskrivning hos försäkringsom kassa eller om försäkring för viss sjukpenning enligt 4 kap. 6 § andra stycket AFL anses uppfyllt om det har berott på åldersregeln i l kap. 4 § samma lag att villkoret inte har kunnat uppfyllas. Motsvarande gäller om föräldern inte har varit inskriven eller inte varit försäkrad för viss sjukpenning, men skulle ha varit det kassan känt till samtliga förhållanom den. Föräldraförsälcringen omfattar ersättningsförmânema föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning. Föräldrapenningförmáner utges för vård av barn endast om barnet är bosatt här i riket. Vid adoption av bam får barnet anses bosatt i riket om de blivande adoptivföräldrama är bosatta i riket. Rätt till föräldrapenning, tidigare nämnts, tillkommer förälder. som Med förälder likställs rättslig vårdnadshavare, blivande adoptivföräldrar och den med vilken en förälder är eller har varit gift eller har eller har haft barn, om de varaktigt bor tillsammans. Vad gäller tillfällig föräldrapenning likställs med förälder även den som en förälder bor tillsammans med under äktenskapsliknande förhållanden fosterföräldrar. förarbetesamt Av na till denna bestämmelse framgår att bestämmelsen heterosexuella avser förhållanden.

Föräldrapenning utges under 450 dagar med anledning barns födelse. av Detta gäller även vid adoptivbams ankomst. Under 360 dessa dagar av utges föräldrapenning med 90 % förälderns sjukpenninggrundande av inkomst SGI delad med 365, dock lägst med garantibelopp ett på 60 kr per dag. Under resterande 90 dagar utges ersättning med garantibeloppet. Föräldrapenning för de första 180 dagarna med belopp utges på sjukpenningnivån endast föräldern om under minst 240 dagar i följd före

262 Bilaga 2 SOU 199311

barnets födelse eller den beräknade tidpunkten härför har varit försäkrad sjukpenning över garantinivån. Hel föräldrapenning utges med för en belopp motsvarande förälderns sjukpenning ñr dag när föräldern inte förvärvsarbetar. Halv eller fjärdels föräldrapenning motsvarande förälderns sjukpenning utges när föräldern förvärvsarbetar högst hälften resp. tre fjärdedelar av normal arbetstid. Modern har rätt till föräldrapenning tidigast fr.o. m. den 60e dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse. Föräldrapenning utges även i samband med föräldrautbildning eller besök inom samhällets bamomi vilket barnet deltar. Föräldrapenning i samband med föräldrautsorg, bildning kan utges före barnets födelse. En förälder som inte har barnet i sin vård har rätt till föräldrapenning endast om särskilda skäl föreligger. Modern har dock alltid rätt till föräldrapenning t.0.m. den 29e dagen efter förlossningsdagen, även hon inte har barnet i sin vård. Ersättom ningen utges efter barnets födelse till den föräldrarna som till huvudsaav kli del vårdar barnet. Om båda föräldrarna är vårdnadshavare har vardera g föräldern alltid rått till 90 dagar med föräldrapenning. Denna rätt kan egna dock överlåtas på den andra föräldern. Förälder som är ensam vårdnadshahar rätt till samtliga 450 dagar med föräldrapenning. Ersättningsvare dagarna får tas ut längst till dess barnet fyller 8 år eller den senare tidpunkt då barnet har avslutat första skolåret. Vid flerbarnsbörd utgår föräldrapenning för varje barn utöver det första under ytterligare 180 dagar, 90 dagar på sjukpenningnivå och 90 varav dagar på garantinivå. Inom sjukpenningförsäkringen finns regler till skydd för en förälder som är helt eller delvis ledig för vård bam. Särskilda regler finns även till av skydd för en gravid kvinna. Enligt 3 kap. 5 § AFL får SGIn inte sänkas för en gravid kvinna som slutar förvärvsarbeta eller minskar sin arbetstid tidigast sex månader före barnets faktiska eller beräknade födelse. Enligt samma lagrum gäller vidare att under den tid förälder är helt eller delvis ledig för vård av en barn får förälderns SGI inte sänkas. Det gäller längst till dess barnet fyller ett år. Motsvarande gäller även adoptivföräldrar vid adoption av barn som inte fyllt tio år samt när någon tar emot ett sådant barn i syfte att adoptera det. Då räknas ettårsperioden fr.o.m. den dag föräldrarna får barnet i sin vård. Om kvinnan vid ettårsperiodens utgång är gravid och nedkomsten beräknas ske eller sker inom månader får SGIn inte sänkas enligt den sex förstnämnda bestämmelsen. Riksförsäkringsverket har i allmänna råd 19894 rekommenderat att en förälders SGI inte bör sänkas bl.a. när en förälder från barnets ettårsdag i oavbruten följd är ledig från sitt förvärvsarbete och uppbär hel föräldrapenningförmån. Samma rekommendation gäller för föräldrar som i oavbruten följd har förkortad arbetstid och uppbär föräldrapenningförrnån som minst mot arbetstidens nedsättning. Vid bedömningen om föräldern svarar i oavbruten följd helt eller delvis har varit ledig med föräldrapenningförmån beaktas inte sådan ledig tid som föräldern normalt har i sitt arbete t.ex. lördag-söndag. Om förälderns SGI sänks beräknas ändock föräldrapenning enligt en särskild beräkningsgrund fram till dess barnet är två år.

SOU 199311 263 Bilaga 2

Även i sådant fall finns kompletterande regler om kvinnan åter är gravid.

Tillfällig föräldrapenning utges till förälder behöver avstå från en som förvärvsarbete för att vårda barn under 12 år bl.a. till följd sjukdom av eller smitta hos barnet eller barnets ordinarie vårdare eller vid besök i samhällets förebyggande barnhälsovård. Under de nämnda förutsättningarna kan tillfällig föräldrapenning också utges för vård ett barn har av som fyllt 12 men inte 16 år i de fall barnet på grund sjukdom, psykisk av utvecklingsstörning eller annat handikapp är i behov särskild tillsyn och av då vård- eller tillsynsbehovet inte grundat rätt till Vårdbidrag. För att styrka det särskilda vård- eller tillsynsbehovet skall läkarutlåtande inges till försäkringskassan. Kassan får när det finns skäl till det kräva att ett särskilt utlåtande inges för att styrka barnets eller den ordinarie vårdarens sjukdom eller smitta. Kassan får även kräva att en förälder styrker sin rätt till föräldrapenning i samband med föräldrautbildning genom särskilt intyg av den som har anordnat utbildningen. För barn under 240 dagar utges tillfällig föräldrapenning endast tillsynen barnet i övrigt om av är stadigvarande ordnad eller barnet vårdas sjukhus. Tillfällig om föräldrapenning kan utges under högst 120 dagar barn och år. Om per skälet till att föräldern behöver avstå från förvärvsarbete är sjukdom hos barnets ordinarie vårdare kan dock ersättning utges under högst 60 dagar. Tillfällig föräldrapenning utges med 80 % SGIn delad med årsarbetstiav den. Efter det att förmånen utgivits för 14 dagar för barn under samma ett år utges ersättning med 90 % SGIn beräknad på sätt. av samma Tillfällig föräldrapenning utges också till föräldrar till barn fyllt fyra som år t.0.m. det kalenderår under vilket barnet fyller tolv år, när föräldern avstår från förvärvsarbete i samband med föräldrautbildning, besök i barnets skola eller besök i förskola eller fritidshemsverksamhet inom samhällets barnomsorg i vilken barnet deltar. För sådana s.k. kontaktdagar utges ersättning under två dagar barn och år. per Härutöver har en far rätt till tillfällig föräldrapenning under sammanlagt tio dagar i samband med barns födelse, s.k. pappadagar. Föräldrapenning utges med hel, halv eller ñärdedels belopp. Föräldrapenningförmån får inte utges för tid innan anmälan gjorts hos försäkringskassan. Detta gäller dock inte hinder förelegat för sådan om anmälan eller det finns särskilda skäl för att förmånen ändå bör betalas ut. Föräldrapenningförmåner kan inte betalas ut till båda föräldrarna för samma barn och tid utom vid följande tillfällen.

När föräldrarna

tar ut föräldrapenning för att delta i föräldraut- bildning,

när föräldrarna tar ut föräldrapenning för att besöka den förskole- verksamhet inom samhällets barnomsorg barnet deltar som

när föräldrarna tar ut tillfällig föräldrapenning för kontaktdagar, -

när fadern tar ut tillfällig föräldrapenning i samband med barns födelse eller adoption samtidigt tar ut föräldrapensom mamman ningförmän,

SOU 199311

264 Bilaga 2 l

när föräldrarna tar ut tillfällig föräldrapenning när de följer med ett barn lider allvarlig sjukdom till läkare och som av en när föräldrarna del i behandlingen av ett barn behöver delta - som i ett läkarbesök eller i någon behandling som läkare har ordinerat.

Föräldrapenningförmäner kan inte betalas ut för samma dag som en förälder uppbär sjukpenning enligt AFL eller lagen om arbetsskadeförsäkring LAF eller motsvarande ersättning enligt annan författning, t.ex. lagen yrkesskadeförsäkring YFL eller lagen om ersättning och om ledighet för närståendevård NVL. Föräldrapenningförmåner kan dock betalas ut när de avser annan tid än sjukpenningen eller den motsvarande ersättningen. För är under repititions- eller civilförsvarsutbildning en person som gäller att dagpenning inte betalas för dag han uppbär föräldrapenningsom förmån. Tillfällig föräldrapenning betalas inte ut för tid när föräldern

fullgör vämpliktstjänstgöring eller vapenfri tjänst eller genomgår militär grundutbildning för kvinnor,

är intagen i hem i 12 § lagen 199052 med särskilda - som avses bestämmelser om vård av unga

är häktad eller intagen i kriminalvårdsanstalt, om inte vårdtillfállet inträffar under tid då föräldern får vistas utom anstalt och bereds tillfälle att arbeta,

i annat fall än nämns tagits om hand på det allmännas - som ovan bekostnad eller

vistas utomlands i annat fall än då vårdtillfállet uppkommer medan föräldern utför arbete ett led i här i riket bedriven verksom en anställd svenskt handelsfartyg eller samhet eller som sjöman på vid föräldraledighet reser utomlands utan försäkringskassans medgivande.

Om föräldrapenningförmån tillkommer en förälder som inte har fyllt en 18 år, får försäkringskassan på framställning av socialnämnden besluta att föräldrapenningen helt eller delvis skall utbetalas till annan person eller till nämnden att användas till förälderns och familjens nytta. Bestämmelserna i 20 kap. AFL avseende bl.a. provisoriskt beslut, indragning och nedsättning ersättning, återbetalningsskyldighet, preav skription, förbud mot utmätning och överlåtelse, uppgiftsskyldighet, undantag från sekretess samt försäkringskassans beslutsförhet, omprövning, ändring och överklagande beslut tillämpas även ärenden om av föräldrapenningförmåner.

4.5 Ersättning till smittbärare

Bestämmelser ersättning till smittbärare finns i lagen 1989225 om om ersättning till smittbärare.

SOU 199311 Bilaga 2 265

Med en smittbärare förstås den har eller kan antas ha smittsam som en sjukdom utan att ha förlorat sin arbetsförmåga till följd sjukdomen eller av den som för eller kan antas föra smitta utan att sjuk i smittsam vara en sjukdom. Ersättning till smittbärare utges i form smittbärarpenning och av resekostnadsersättning. Frâgoromersättninghandhas Riksförsäkringsverket av och de allmänna försäkringskassoma. En smittbärare har rätt till smittbärarpenning, han måste avstå från om förvärvsarbete på grund av

beslut enligt smittskyddslagen 1988 1472 eller livsmedelslagen - 1971511 eller föreskrifter som har meddelats med stöd av sistnämnda lag,

läkarundersökning eller hälsokontroll smittbäraren genomgår - som utan att beslut enligt ovan har fattats men som syftar till att klarlägga om han är smittad av en samhällsfarlig sjukdom eller har en sjukdom, en smitta, ett sár eller annan skada som kan göra livsmedel som han hanterar otjänligt till människoföda.

Smittbärarpenning utges med ett belopp som motsvarar srnittbärarens sjukpenning och sjukpenningtillägg enligt AFL. Om smittbäraren inte är sjukpenningförsäkrad enligt AF L och inte heller skulle ha varit det om försäkringskassan känt till samtliga förhållanden, bestäms smittbärarpenningen till det belopp sjukpenningen skulle ha utgjort om den hade beräknats enligt föreskrifterna i AFL. Smittbärarpenning enligt nämnda stycke beräknas dock alltid utan hänsyn till föreskrifterna i 3 kap. 10-10 b §§ AFL. Som inkomst anställning fári fall av som avses nu räknas även ersättning för eget arbete från arbetsgivare en som är bosatt utomlands eller som är en utländsk juridisk person, när arbetet har utförts i arbetsgivarens verksamhet utomlands. Smittbärarpenning utges med en fjärdedels, halv, tre fjärdedels och helt belopp. Smittbärarpenningen skall minskas med följande förmåner i den utsträckning förmánema utges för samma tid, nämligen

sjukpenning och sjukpenningtillägg enligt AFL, LAF, LSP eller motsvarande äldre lagstiftning samt rehabiliteringspenning enligt AFL,

havandeskapspenning och föräldrapenningförmåner enligt AFL samt ersättning enligt lagen 1988 1465 om ersättning och ledighet för närstáendevård,

livränta enligt LAF eller LSP eller motsvarande äldre författning som smittbäraren får på grund av att han är smittbärare,

ersättning enligt utländsk lagstiftning om arbetsskadeförsäkring som srnittbäraren får på grund av att han är smittbärare,

sjuklön eller annan ersättning enligt lagen sjuklön. - om

266 Bilaga 2 SOU 199311

Om smittbäraren har inkomst av anställning från en arbetsgivare som i 1 kap. 1 § lagen 1976600 om offentlig anställning för tid som avses i 3 § lagen ersättning till smittbärare utges smittbärarpenning avses om endast till den del den överstiger inkomsten. Smittbärarpenningen får sättas ned eller dras smittbäraren inte om följ förhållningsregler har getts med stöd av smittskyddslagen eller er som särskilda villkor i samband med ett beslut enligt livsmedelslagen eller föreskrifter har meddelats med stöd av sistnämnda lag. som I fråga smittbärarpenningen tillämpas även följande föreskrifter i om AFL, nämligen

3 kap. 3 § om ersättning när förtidspension utgår m.m., 3 kap. 4 § om minskning av ersättning, a 3 kap. 6 § om anmälan av inkomstförhållanden m.m., 3 kap. 10 § tredje stycket tid som skall jämställas med tid för förom värvsarbete, 3 kap. 15 § första stycket a-d samt andra och tredje styckena om ersättning när vämpliktstjänstgöring fullgörs m.m., 3 kap. 16 § om arbetsgivarinträde, 3 kap. 17 § indragning eller nedsättning av ersättning. om

I fråga den uppbär srnittbärarpenning tillämpas även föreskrifterna om som åtgärder för rehabilitering i 22 kap. 5 och 6 §§ AFL. om En smittbärare har rätt till skälig ersättning för resekostnader i samband med läkarundersökning, hälsokontroll, vård, behandling eller annan motsvarande åtgärd sker på grund bestämmelserna i smittskyddslasom av eller livsmedelslagen eller föreskrifter som har meddelats med stöd gen sistnämnda lag. Ersättning utges inte till den del ersättning för resan av kan utges enligt AFL, LAF, LSP eller motsvarande äldre lagstiftning. En ansökan ersättning skall göras skriftligen hos den allmänna om försäkringskassa nedan. Till ansökan om smittbärarpenning som anges en grundas på beslut enligt smittskyddslagen eller livsmedelslagen eller som föreskrift har meddelats med stöd sistnämnda lag skall fogas en som av kopia beslutet eller ett intyg om beslutets innehåll. Till en ansökan om av smittbärarpenning grundas läkarundersökning eller hälsokontroll som eller ansökan resekostnadsersättning skall fogas ett intyg om m.m. en om den företagna åtgärden. Frågor förmåner prövas av den allmänna försäkringskassa hos vilken om smittbäraren är inskriven eller skulle ha varit inskriven om han uppfyllt åldersvillkoret i 1 kap. 4 § AF L. Är smittbäraren inte inskriven och skulle han inte heller under nämnda förutsättning ha varit inskriven hos allmän försäkringskassa, skall ärendet handläggas av den försäkringskassa inom verksamhetsområde beslut enligt smittskyddslagen eller livsmedelslavars eller föreskrifter har meddelats med stöd av sistnämnda lag har gen som fattats. I fall när smittbäraren genomgår läkarundersökning eller hälsokontroll skall ärendet handläggas av den försäkringskassa inom vars m.m. verksamhetsområde läkarundersökningen, hälsokontrollen, vården, behandlingen eller den motsvarande åtgärden har skett. Den behöriga försäkringskassan får uppdra försäkringskassa att handlägga ärendet. en annan

SOU 199311 Bilaga 2 267

Försäkringskassan skall besluta återbetalning om av ersättning om den som tagit emot ersättningen oriktiga uppgifter eller genom genom underlåtenhet att fullgöra uppgifts-eller anmälningsskyldighet en eller på annat sätt förorsakat att ersättning har felaktighet utgetts eller med för högt belopp. Detsamma gäller om ersättning i annat fall har felaktigt utgetts eller med ñr högt belopp och mottagaren skäligen borde ha insett detta.

Om det finns särskilda skäl, får kassan medge befrielse helt eller delvis

från återbetalningsskyldighet. Vad som skall återbetalas får avräknas vid senare utbetalning. Avdrag på ersättning enligt lagen en om ersättning till srnittbärare får vidare göras någon om av en allmän försäkringskassa har ålagts återbetalningsskyldighet för ersättning har en som utgetts på grund av en annan författning.

Genom hänvisning i lagen ersättning till srnittbärare om är vissa regler i AF L tillämplig även på ärenden om ersättning till srnittbärare. Det gäller t.ex. Riksförsäkringsverkets tillsyn, provisoriskt beslut, indragning och nedsättning av ersättning, preskription, förbud mot utmätning och överlåtelse, skadestånd, uppgiftsskyldighet, undantag från sekretess och försäk-

ringskassans beslutsförhet, omprövning, ändring och överklagande av beslut.

4.6 Kontant arbetsmarknadsstöd KAS

Bestämmelser kontant arbetsmarknadsstöd om finns i lagen 197337 l om kontant arbetsmarknadsstöd KAS. KAS utgör skattepliktig inkomst och det är ATP-grundande.

KAS är ett komplement till arbetslöshetsförsäkringen.

Det handhas av länsarbetsnämnderna och utbetalning av stödet görs av den allmänna försäkringskassan i vilken sökanden är inskriven.

Rätt till KAS har den som fyllt 20 år och inte år försäkrad som enligt

lagen 1973370 om arbetslöshetsförsäkring den

samt som fyllt 20 år och som är medlem i en arbetslöshetskassa, men

- som inte uppfyller medlemsvillkoret 12 månaders medlemskap

eller arbetsvillkoret 5 månaders arbete under viss

tid eller

- vars ersättningsperiod upphört sedan han fyllt 60 år. För företagare

gäller i regel att verksamheten skall avvecklad. vara

Som allmänna villkor för rätt till KAS gäller vidare att man skall vara arbetslös, arbetsför, oförhindrad vara vara att ta arbete och arbetsvara sökande hos arbetsförmedlingen inte kunnat lämpligt arbete. men Härutöver gäller att rätt till KAS föreligger, om den arbetslöse under en ramtid av tolv månader omedelbart före arbetslöshetens inträde utfört förvärvsarbete i minst fem månader arbetsvillkor. Härvid tas hänsyn endast till månad då förvärvsarbete utförts minst 75 timmar. Tid då förvärvsarbete har utförts får inte räknas mer än en gång för uppfyllande av arbetsvillkoret.

Med tid under vilken den arbetslöse skall ha utfört förvärvsarbete ram-

tid jämställs bl.a. tid då den arbetslöse genomgått arbetsmarknadsutbildning eller yrkesinriktad rehabilitering för vilken statligt utbildnings-

268 Bilaga 2 SOU 199311

bidrag utgått, fullgjort vämpliktstjänstgöring eller fått föräldrapenningförmåner enligt AF L tillsammans under högst två månader, haft sernes- ter eller varit ledig anledning än sjukdom, värnpliktarmars av annan stjänstgöring eller barns födelse med helt eller delvis bibehållen lön. Vid bestämmande ramtiden räknas inte tid då den arbetslöse varit av hindrad att arbeta på grund av sjukdom m.m. KAS utgår i form ett för dag beräknat belopp. Under en kalenderav vecka får antalet ersatta och arbetade dagar samt avstängningssumma av dagar uppgå till högst 5. KAS utgår under längst 150 dagar ersättningsperiod. Har stödtagaren uppnått 55 års ålder innan ersättningsperioden gått till ända, är perioden i stället 300 dagar. Sedan stödtagaren uppnått 60 års ålder är ersättningsperioden 450 dagar. Rätten till KAS upphör vid före den under vilken den arbetslöse fyller 65 år utgången av månaden eller när han dessförinnan börjar uppbära hel ålderspension, hel förtidspension eller helt sjukbidrag enligt AFL. För den regelbundet utför deltidsarbete under tid då han i övrigt är som arbetslös får, det finns särskilda skäl, regeringen eller efter regeringom bestämmande, arbetsmarknadsstyrelsen föreskriva begränsningar i ens ersättningsrätten. I förordningen 1976 1067 om kontant arbetsmarknadsstöd föreskrivs att till sådan stödtagare får KAS lämnas under högst en 150 dagar. Denna ersättningsperiod kan dock under vissa förutsättningar förlängas med högst 150 dagar. KAS utges för år 1992 med 198 kr per dag.

4.7 Dagpenning till värnpliktiga m.fl.

Bestämmelserna handläggning dagpenning finns i lagen 1991 1488 om av handläggning vissa ersättningar till den som tjänstgör inom totalförom av svaret. Frågor dagpenning handläggs av den försäkringskassa hos vilken den om tjänstgöringsskyldige är inskriven eller, om han inte är inskriven hos en sådan kassa, försäkringskassan på den ort där han påbörjar sin tjänstgöring. Denna kassa får dock uppdra åt en annan försäkringskassa att handlägga ärendet. Enligtvämpliktsförmånsförordningen 1976 1008 fårvämpliktigaunder viss tjänstgöring dagpenning. Med sådan tjänstgöring som berättigar till dagpenning avses annan tjänstgöring än

grundutbildning repitionsutbildning i omedelbar anslutning till grundutbildning utbildning vämpliktig, utan att vara anställd, fullgör enligt - som vämpliktslagen, till yrkesofñcer eller reservoffrcer.

Dagpenning utges med ett belopp som motsvarar den vämpliktiges sjukpenning enligt 3 kap. 4 § 3 AFL dvs. 90 %. Har den vämpliktige inte p. rätt till sjukpenning eller har sjukpenningen beräknats utan beaktande av inkomst annat förvärvsarbete bestäms dagpenningen till det belopp av

SOU 199311 Bilaga 2 269

sjukpenningen i sådant fall skulle ha uppgått till. Dagpenningen skall alltid bestämmas till lägst 55 kr. Dagpenning utgår inte för dag för vilken den vämpliktige uppbär ersättning enligt 4 kap. AFL föräldrapenning. Dagpenning utgår inte heller om den vämpliktige hållit sig undan tjänstgöring, rymt, varit i tagen förvarsarrest, varit anhållen, häktad eller intagen i kriminalvårdsanstalt. Blir den vämpliktige inte häktad eller blir han frikänd skall dock innehållen ersättning utbetalas till honom. Är den vämpliktige frånvarande av annan anledning kan ersättning utges till honom frånvarotiden kan om räknas som tjänsgöring. Riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassoma handlägger och utbetalar dagpenning. Underlaget för utbetalning dagpenning av lämnas av vämpliktsverket, eller vâmpliktsverket föreskriver det, om av den utbildningsredovisande myndigheten. Bestämmelserna om återbetalning ersättning enligt 20 kap. 4 § AFL av samt bestämmelserna i 20 kap. 10-13 §§ AFL omprövning, ändring om och överklagande av beslut är tillämpliga beträffande dagpenning. Dagpenning utgår vidare till civilförsvarspliktiga enligt förordningen 19761011 om förmåner till civilförsvarspliktiga. Med civilförsvarspliktiga följande avses

den som fullgör civilförsvarsplikt inom civilförsvarsorganisationen, -

andra som har skrivits in i civilförsvarsorganisationen enligt 17 § tredje stycket civilförsvarslagen l96074,

den som har förklarat sig villig att inskrivas och efter kallelse personligen inställer sig till inskrivning,

den som har tagits ut enligt förordningen 1989457 uttagning - om av civilförsvarspliktiga till särskilda civila sjukvårdsenheter,

den som har tagits ut till beredskapspolisman med stöd l § - av lagen 1984 272 om skyldighet för civilförsvarspliktiga att tjänstgöra utanför civilförsvaret.

Dagpenning utgår under tjänstgöring, inskrivning och färd till och från tjänstgörings- eller inskrivningsplatsen, inte annat Förutsättning om anges. är att denna verksamhet uppgått till minst sju timmar under dag. en Dagpenning utgår inte för dag den civilförsvarspliktige uppbär som sjukpenning eller föräldrapenning enligt AFL. Dagpenningen handläggs och beräknas på sätt för vämpliktisamma som ga enligt värnpliksförmånsförordningen. Dagpenning i form av arvode utgår också till motorreparationsledare enligt förordningen FF S 197826 arvode till motorreparationsom m.m. ledare. Med motorreparationsledare förstås den är krigsplacerad som som reparationsledare inom motorreparationstjänsten. Motorreparationsledare erhåller arvode med ett visst belopp dag när per han deltar i sådan utbildning eller tjänstgöring nödvändig för som anses att han skall kunna tjänstgöra i krigsbefattning.

270 Bilaga 2 .- SOU 199311

Värnpliktsförmånsförordningen är vidare tillämplig på vapenfria tjänstepliktiga och hälso- sjukvårds- och veterinärpersonal omfattas som av tjänsteplikt vid tjänstgöring inom försvarsmakten.

4.8 Utbildningsbidrag

Arbetsmarknadsutbildning ingår i de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. Den som beviljas arbetsmarknadsutbildning har rätt till utbildningsbidrag. Arbetsmarknadsutbildning skall enligt förordningen 1987 406 arbetsom marknadsutbildning avse

yrkesutbildning, -

allmänteoretisk eller orienterande utbildning är nödvändig - som en förberedelse för yrkesutbildning, eller

orienterande utbildning i datateknik för med bristfällig - personer eller föråldrad skolutbildning.

Grundutbildning för vuxna eller grundläggande svenskundervisning för invandrare får inte vara arbetsmarknadsutbildning. Arbetsmarknadsutbildning utgörs till största delen s.k. upphandlad av utbildning. Det är länsarbetsnåmnden upphandlar utbildning som hos t.ex. AMU-myndighet eller komvux. Dessutom kan platser i det reguljära utbildningsvåsendet utnyttjas. Är utbildningen eftergymnasial får den omfatta högst 40 veckor och skall vara inriktad på sysselsättning i näringslivet. Den får inte vara en del längre utbildning. Kompletterande av en utbildning för invandrare behöver dock inte inriktat sysselsättvara mot ning i näringslivet. Arbetsmarknadsutbildning kan beviljas den som

är eller riskerar att bli arbetslös, har fyllt 20 år och söker arbete den offentliga arbetsförmedlingen. - genom

Undantag från ZO-årsgränsen gäller för handikappade ungdomar. Om det gäller upphandlad utbildning kan också 18-19-åringar stöd. Dessutom kan upphandlad utbildning beviljas till den inte är arbetslös, han som om eller hon

utbildas till ett yrke där det könet är underrepresenterat, - egna saknar yrkesutbildning eller har kortare eller föråldrad yrkesut- - en bildning och utbildningen kan ge arbetstagaren starkare ställning en på arbetsmarknaden, eller utbildas till ett yrke inom tillverkningsindustrin eller inom vård- och omsorgssektorerna.

För flyktingar och handikappade finns vissa ytterligare möjligheter. Av de tillgängliga platserna för upphandlad arbetsmarknadsutbildning får högst 20 % användas för personer som har anställning. en Till den som har beviljats arbetsmarknadsutbildning eller är inskriven vid arbetsmarknadsinstitut lämnas utbildningsbidrag. Utbildningsbidrag

SOU 199311 Bilaga 2 271

består dagpenning och särskilt bidrag. Dessutom finns vissa lånemöjligav heter efter avslutad utbildning. Dagpenningens storlek varierar beroende på om kursdeltagaren tillhör arbetslöshetskassa A-kassa eller inte. För den som tillhör en A-kassa en är dagpenningen lika ersättningen vid arbetslöshet. En högsta och stor som lägsta nivå för utbildningsbidraget fastställs av regeringen. Den som tidigare arbetat deltid har ändå rätt till en dagpenning under studier som motsvarar ersättning vid heltidsarbete. Dagpenning betalas ut för fem dagar i veckan. Under kortare lov och ledigheter får man behålla stödet, likaså vid ledighet för t.ex. tillfällig vård barn, uppdrag i elevorganisation, vård av närstående. Vid ledighet av grund av sjukdom är dagpenningen 90 % av den normala dagpenningen, men det har betydelse bara om dagpenningen är lägre än sjukpenningen. Utbildningsbidrag är skattepliktig och ATP-grundande inkomst. Bidraget är däremot inte sjukpenninggrundande eller semesterlönegrundande. Utbildningsbidrag kan reduceras för i huvudsak följande förmåner, nämligen pension, sjukpenning enligt 3 kap. 7 § AFL eller motsvarande ersättning enligt någon annan författning och föräldrapenning enligt nämnda lag, arbetsskadeersättning, livränta och bibehållen lön, t.ex. praktiklön. Dock betalas alltid 10 kr per dag ut. Reducering görs också för vanlig sjukpenning och föräldrapenning och då gäller inte IO-kronorsregeln. Vidare görs samordning med annat studiestöd, så långt detta är känt och med vissa andra förmåner som beviljats för samma tid. Inkomst vid sidan av studierna eller löneutfyllnad mellan dagpenning och tidigare lön reducerar inte utbildningsbidraget. Inte heller minskas bidraget för t.ex. kommunalt bostadstillägg, Vårdbidrag eller handikappersättning. Utbildningsbidrag i form av särskilt bidrag avser att i princip täcka merkostnader i samband med utbildningen. Särskilt bidrag betalas främst ut för kursavgifter avdrag görs om det i kursavgiften ingår kostnader för kost och logi läromedel gäller bara för reguljär utbildning och för kostnader som översiger 100 kr i månaden dagliga resor för kostnad som överstiger 100 kr i månaden kostnader för studieresor och korta kurser resor, traktamente och eventuell övernattningskostnad

kostnader vid utbildning på annan ort än hemorten resor till och

från utbildningsorten, hemresor, traktamente. Efter avslutad utbildning kan kursdeltagaren beviljas ett lån som motsvarar högst 70 % av ett månadsbelopp. Lånet som är räntefritt skall betalas

tillbaka inom ett âr. Återbetalningstiden kan emellertid förlängas eller

lånet helt eller delvis avskrivas, om det finns särskilda skäl. Det är normalt arbetsförmedlingen som beslutar om vem som skall få utbildningsbidrag på delegation från lånsarbetsnämnden. Försäkrings-

272 Bilaga 2 SOU 199311

kassan beräknar och betalar ut bidrag och lån. Kassan prövar också frågor om förskott och särskilt bidrag samt handhar låneverksamheten.

4.9 Ersättning och ledighet for närståendevård

Bestämmelser om rätt till ersättning och ledighet för närståendevård finns i lagen 1988 1465 om ersättning och ledighet för närståendevård NVL. Genom hänvisning i NVL till AFL är vissa regler i AF L tillämpliga även på ärenden om ersättning och ledighet för närståendevård. Det gäller t.ex. Sammanträffande av förmåner, Riksförsäkringsverkets tillsyn, provisoriskt beslut, preskription, förbud mot utmätning och överlåtelse, uppgiftsskyldighet samt försäkringskassans beslutsförhet, omprövning- ändring och överklagande av beslut. Som villkor för rätten till ersättning och ledighet för närståendevård gäller att såväl den sjuke som vårdaren är inskrivna hos allmän försäkringskassa och att vården ges i Sverige. En närstående som vårdar en svårt sjuk har rätt till ersättning från person sjukförsäkringen och ledighet från sin anställning under högst 30 hela arbetsdagar. Dagantalet räknas för den vårdas. Ersättningen person som är i regel lika stor som den sjukpenning utges dag under de första som per 14 dagarna av en sjukperiod, dvs. 65 % den sjukpenninggrundande av inkomsten SGI för de första tre dagarna i vårdperioden och 80 % SGI av fr.o.m. den fjärde dagen med ersättning. Rätten till ledighet är knuten till ersättningsrätten. Det innebär att en arbetstagare har rätt till hel ledighet från arbetet under den tid han fâr hel ersättning och under den tid han får halv resp. tre fjärdedels ersättning rätt till motsvarande förkortning av arbetstiden. Ersättning för vård av en person får inte utges till flera vårdare för samma tid. Ersättning utges inte när vårdama för dag får sjuksamma penning, havandeskapspenning, föräldrapenningförmåner eller rehabiliteringsersättning enligt AFL eller sjukpenning enligt LAF eller får motsvarande ersättning enligt annan författning eller på grund regeringens av beslut i ett särskilt fall eller uppbär sjuklön eller ersättning enligt annan lagen om sjuklön. Vidare gäller att ersättning för närståendevård inte utges för tid då vårdaren fullgör vämpliktstjänstgöring, vapenfri tjänst eller genomgår militär grundutbildning för kvinnor. Ersättning för närståendevård utges inte heller för tid då vårdaren är intagen i sådant hem i 12 § som avses lagen med särskilda bestämmelser om vård med stöd 3 § av unga av nämnda lag, är häktad eller intagen i kriminalvårdsanstalt eller i annat fall av arman orsak än sjukdom tagits om hand det allmännas bekostnad. Den som är intagen i kriminalvårdsanstalt kan dock ersättning för närståendevård som inträffar under tid då han får vistas utom anstalt och därvid bereds tillfälle att förvärvsarbeta. Den som Önskar få ersättning skall göra skriftlig ansökan hos den allmänna försäkringskassa där han är inskriven. Denna försäkringskassa prövar ersättningsfrågan. Kassan får dock uppdra åt försäkringsarman kassa att verkställa prövningen. Till ansökan skall fogas ett utlåtande av

SOU 199311 Bilaga 2 273

en läkare som ansvarar för den sjukes vård och behandling. Utlåtandet skall innehålla uppgift om den vårdades sjukdomstillstånd. Kravet på läkarutlåtande gäller inte om det hos försäkringskassan finns utredning om förhållanden avseende den sjukes vård, behandling och sjukdomstillstånd och utredningen är tillräcklig för att bedöma ersättningsfrågan. [ärendet skall framgå att den sjuke har gett sitt samtycke till vården. Om den sjuke på grund av sitt tillstånd inte kan ge sitt samtycke, skall i stället detta framgå. Ersättning får inte utges för tid innan ansökan om vården har gjorts hos föisäkringskassa, om det inte mött hinder att göra en sådan anmälan eller annars särskilda skäl motiverar att ersättning utges. Försäkringskassan skall besluta om återbetalning av ersättning, om den som mottagit ersättning genom oriktiga uppgifter eller genom underlåtenhet att fullgöra en uppgifts- eller anrnälningsskyldighet eller något annat sätt har förorsakat att ersättning har lämnats felaktigt eller med för högt belopp och mottagaren skäligen borde ha insett detta. Om det finns särskilda skäl, får kassan helt eller delvis efterge belopp som skall återbetalas. Vad som skall återbetalas får avräknas vid senare utbetalning.

5 Familj ebidragssystemet

5.1 Allmänt Som familjebidragsärenden i detta sammanhang avses familjepenning, bostadsbidrag, näringsbidrag och begravningsbidrag enligt lagen 1991 1488 om handläggning av vissa ersättningar till dem som tjänstgör inom totalförsvaret och enligt familjebidragsförordningen 19911492.

5.2 Familjebidrag till värnpliktiga m.fl. Bestämmelserna om handläggning av familjebidrag finns i lagen 19911488 om handläggning av vissa ersättningar till den som tjänstgör inom totalförsvaret. Frågor om familjebidrag handläggs av den försäkringskassa hos vilken den tjänstgöringsskyldige är inskriven eller, han inte är inskriven hos om en sådan kassa, försäkringskassan på den ort där han påbörjar sin tjänstgöring. Denna kassa får dock uppdra en annan försäkringskassa att handlägga ärendet 2 §. Familjebidrag lämnas enligt familjebidragsförordningen 19911492 i form av familjepenning, bostadsbidrag, näringsbidrag och begravningsbidrag 1 §. Rätt till familjebidrag har

värnpliktiga och vapenfria tjänstepliktiga i samband med grundutbildning och repetitionsutbildning i omedelbar anslutning till grundutbildningen, 2. kvinnor under militär grundutbildning, yrkes- och reservofficersaspiranter för tiden innan de anställs, eller

274 Bilaga 2 SOU 199311

4. den tjänstgör vid hemvärnet eller frivilligt tjänstgör inom som totalförsvaret, om tjänstgöringen skall pågå minst fyra dagar i följd och inte ger rätt till sådan dagpenning som en vämpliktig får under repetitionsutbildning eller rätt till lön enligt de grunder som gäller för anställd personal 2 §. Rätt till näringsbidrag har även värnpliktiga och vapenfria tjånstepliktiga vid annan tjänstgöring än grundutbildning och repetitionsutbildning, i omedelbar anslutning till grundutbildningen, den som tjänstgör enligt civilförsvarslagen 196074 eller lagen - 1984272 om skyldighet för civilförsvarspliktiga att tjänstgöra utanñr civilförsvaret, den som tjänstgör enligt lagen 198 1 2292 om tjänsteplikt för hälso- och sjukvårdspersonal samt veterinärpersonal m.m., eller den som tjänstgör vid hemvärnet eller frivilligt tjänstgör inom totalförsvaret vid annan tjänstgöring än som angetts ovan i 4 3 §. Den som enligt ovan har rätt till familjebidrag kallas enligt familjebidragsförordningen tjänstepliktig 4 §. Familjebidrag lämnas fr. o. m. inryckningsdagen o. m. utryckningsdagen tjänstgöringstid5 §. Om familjepenning eller bostadsbidrag lämnas och tjänstgöringen har pågått minst 180 dagar skall bidrag lämnas för ytterligare 30 dagar efter utryckningsdagen. Om det finns särskilda skäl för det, får bidragen lämnas för högst 30 dagar efter utryckningsdagen även om tjänstgöringen har pågått kortare tid än 180 dagar 17 §. Näringsbidrag får, om det finns särskilda skäl för det, beviljas även för tid efter utryckningsdagen, dock ñr högst 30 dagar 22 §. Bestämmelserna i familjebidragsförordningen om maka gäller också för make och för sambo av samma eller motsatt kön 6 §. Frågor om barns ålder bedöms efter förhållandena den 1 januari det år den tjänstepliktige påbörjar tjänstgöringen.

Familjepenning Familjepenning lämnas för en tjänstepliktigs barn som är under 18 år och varaktigt bor tillsammans med den tjänstepliktige, 2. en tjänstepliktigs barn som är under 18 år och som inte varaktigt bor tillsammans med den tjänstepliktige, men för vilket denne enligt dom eller avtal är skyldig att betala underhållsbidrag, ett annat barn än den tjänstepliktiges, om barnet är under 18 år och varaktigt bor tillsammans med den tjänstepliktige och hans maka, 4. om tjänstepliktigs maka, om hon vårdar barn som avses i ovan i 1 eller

SOU 199311 Bilaga 2 275

5. en tjänstepliktigs maka i annat fall än som avses i om det finns synnerliga skäl för det, 6. en tjänstepliktigs frånskilda maka, om den tjänstepliktige enligt dom eller avtal är skyldig att betala underhållsbidrag till henne, eller 7. den som utan att vara maka till den tjänstepliktige vårdar hans barn, om barnet är under 18 år och varakatigt bor tillsammans med den tjänstepliktige 8 §. Familjepenning beräknas för månad till högst 1 642 kr för barn och till högst 3 285 kr för annan person. Familjepenning för den som tar emot ersättning av den tjänstepliktige för vård av barn som angetts ovan i eller för den som har rätt till underhållsbidrag, får dock inte överstiga ersättningens eller bidragets belopp för månad ll §.

Bostadsbidrag Bostadsbidrag lämnas för kostnaden för den bostad där den tjänstepliktige bor tillsammans med maka och sådant barn som har rätt till familjepenning, 2. tillsammans med föräldrar. om han fram till tjänstgöringens början haft ekonomisk förmåga att betala och regelbundet betalat för sitt boende samt det med hänsyn till familjens ekonomiska förhållanden fmns behov av bidraget, ensam eller tillsammans med en annan person än maka, sådant barn som har rätt till familjepenning eller föräldrar, om han vid tjänstgöringens början bott på ett sådant sätt i minst tre månader eller om det finns särskilda skäl för det 9 §. Bostadsbidrag får inte lämnas för mer än en bostad och får, endast om det finns särskilda skål, lämnas för en annan bostad än den där den tjänstepliktige är folkbokförd. Om en tjänstepliktig flyttar under tjänstgöringstiden lämnas bostadsbidrag för högre bostadskostnad än kostnaden för den tidigare bostaden endast om det finns särskilda skäl 10 §. Under den tid som den tjänstepliktige får bostadsbidrag, lämnas ett tillägg med 250 kr per månad. Tillägget lämnas dock inte till en tjänstepliktig som bor hos föräldrar. Om den tjänstepliktige bor tillsammans med en annan person än maka, barn eller föräldrar lämnas ett halvt tillägg. I 13-16 §§ familjebidragsförordningen fmnsbestämmelseromavräkning av högsta belopp för familjepenning och bostadsbidrag.

Näringsbidrag Om en tjänstepliktig helt eller delvis har sin försörjning från en näring som drivs av honom eller hans maka, och särskilt avlönad arbetskraft anlitas för att ersätta den tjänstepliktige under hans tjänstgöring, lämnas

276 Bilaga 2 SOU 199311

näringsbidrag för lönekostnaden. Ett villkor är att kostnaden är skälig och överstiger det genomsnittliga normala diftsöverskott som näringen kan beräknas lämna under den tjänstepliktiges tjänstgöring. Näringsbidrag lämnas dock endast om det kan antas att förutsättningar finns för fortsatt drift av näringen. Detsamma gäller också om näringen drivs av en juridisk person, i vilken den tjänstepliktige eller hans maka äger aktier eller andelar och över vilken någon av dem eller båda tillsammans huvudsakligen på grund av ägarintresset har ett väsentligt inflytande. För lönekostnader som avser en tjänstepliktigs eller hans makas barn under 16 år, lämnas inte näringsbidrag. Om lönekostnadema avser den tjânstepliktiges maka, den tjänstepliktiges eller hans makas barn som fyllt 16 år eller den tjänstepliktiges eller hans makas föräldrar eller syskon, lämnas näringsbidrag endast om det finns särskilda skäl 19 §. Om en näring som avses ovan inte kan drivas under den tjänstepliktiges tjänstgöring, men det finns förutsättningar för att fortsätta verksamheten efter tjänstgöringen, lämnas näringsbidrag för sådana kostnader under tjänstgöringstiden som är nödvändiga för att verksamheten skall kunna återupptas 20 §. Näringsbidrag lämnas med högst 45 000 kr per månad 21 §.

Begra vningsbidrag Om familjepenning har beviljats för maka eller barn med anledning av en tjänstepliktigs tjänstgöring och maken eller barnet avlider under tjänstgöringstiden, lämnas begravningsbidrag. Även familj inte har om beviljats, får begravningsbidraget lämnas, om det behövs. Begravningsbidrag lämnas med 8 000 kr för en tjänstepliktigs maka och med 4 000 kr för barn 23 §.

Ansökan m.m. Ansökan om familjebidrag görs av den tjänstepliktige. En ansökan om familjebidrag skall innehålla de upplysningar är nödvändiga för att som bedöma rätten till familjebidrag. Ansökan skall undertecknas den av tjänstepliktige och innehålla försäkran heder och samvete att de en lämnade uppgifterna är riktiga och fullständiga 25 §. Familjebidrag får endast om det finns särskilda skäl lämnas för den tid som ligger längre tillbaka än 30 dagar före den dag dä ansökan kom in till den allmänna försäkringskassan. Skattemyndigheten, Vämpliktsverket och de myndigheter för som svarar en tjänstepliktigs utbildning eller tjänstgöring skall snarast meddela Riksförsäkringsverket och den försäkringskassa som avses i 2 § lagen om handläggning av vissa ersättningar till den som tjänstgör inom totalförsvaret de uppgifter som behövs för bedömning av rätten till familjebidrag 28 §- Familjebidrag som skall lämnas för del av månad betalas ut med ett belopp som för dag motsvarar en trettiondel av mánadsbeloppet 30 §. Familjebidrag betalas ut månadsvis till den tjänstepliktige. Om den

SOU 199311 Bilaga 2 277

tjänstepliktige är skyldig att betala underhållsbidrag och bidragsförskott lämnas för ett bam för vilket familjepenning har beviljats, skall denna familjepenning betalas för den tjänstepliktiges räkning till den behöriga försäkringskassan 3l §. Enligt anvisningarna till 32 § 6. kommunalskattelagen 1928370 är familjebidrag vilket annorledes än såsom näringsbidrag utgår till vämplik- , tig, inte skattepliktig intäkt.

Statens offentliga utredningar 1993

Kronologisk förteckning

Stymings-och samarbetsfonner i biståndet. UD Kursplanerför grundskolan.U. Ersättningför kvalitet ocheffektivitet. Utformning av ett nytt resurstilldelningssystem för grundläggandehögskoleutbildning.U. Statligtstödtill rehabilitering av tortyrskadade flyktingar m. fl. Bensodiazepiner beroendeframkallande psykofar- maka S. Livsmedelshygien och småskalig livsmedelsproduktion. Jo. Löneskillnaderoch lönediskriminering. Om kvinnor och man på arbetsmarknaden. Ku. Löneskillnaderoch lönediskriminering. Om kvinnor och män arbetsmarknaden. Bilagedel.Ku. Postlag.K. 10.En ny damlag.Ju. 11.Socialförsäkringsregister. S.

Statens 1993

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet En ny datalag. [10] Utrikesdepartementet Stymings-och samarbetsformer i biståndet.[l] Socialdepartementet Statligt stödtill rehabilitering av tortyrskadade flyktingar m. fl. [4] beroendeframkallande psykofarmaka. Bensodiazepiner- [5] Socialförsäkringsregister. Kommunikationsdepartementet Postlag.[9] Utbildningsdepartementet Kursplanerför grundskolan.[2] Ersättningför kvalitet ocheffektivitet. Utformning av ett nytt resurstilldelningssystem för grundläggande högskoleutbildning.[3] Jordbruksdepartementet Livsmedelshygienoch småskaliglivsmedelsproduktion. [6] Kulturdepartementet Löneskillnaderoch lönediskriminering. Om kvinnor och män arbetsmarknaden. [7] Löneskillnaderoch lönediskriminering.Om kvinnor och män arbetsmarknaden. Bilagedel. [8]