The old are youngsters who have grown older solidarity between generations in Sweden : the European Year of Older People 1993 : summary of the final report of the Swedish Committee on the European Year of Older People 1993

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

ÄLDRE

BLIv|T

Om solidaritet mellan

SOU

Occ

QGQKB

HL,

/rlm

l

Statens offentliga utredningar

l 994:39

Socialdepartementet

Gamla är

unga

som blivit äldre

Om solidaritet

mellan generationerna

Europeiska äldreåret 1993

slutbetänkande av Kommittén för

Europeiska äldreåret 1993

Stockholm 1994

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 90 90

ISBN 91-38-13606-6 Graphic Systems AB, Göteborg 1994 ISSN 0375-25OX

Till statsrådet och chefen för

Socialdepartementet

Genom beslut den 26 november 1992 bemyndigade regeringen chefen för Socialdepartementet, statsrådet Westerberg, att tillkalla en kommitté med uppdrag att för ett svenskt deltagande i det Europeiska året för äldre och för svara solidaritet mellan generationerna 1993. Kommittén antog namnet Kommittén S 1992:12 för Europeiska äldreåret 1993. Bakgrunden till uppdraget beslutet EU:s ministerråd den 24 juni 1992 var av att anordna det Europeiska året för äldre och för solidaritet mellan generatio- 1993. Syftet med Äldreåret bl.a. att belysa de äldres positiva bidrag nerna var till samhället, att stärka solidariteten mellan generationerna samt att öka medvetandet om den utmaning för samhället som en åldrande befolkning innebär. EFTA-ländema och därmed Sverige inbjöds att delta med stöd av EES-avtalet.

Det Europeiska äldreåret avslutade EU:s första Äldreprogram som pågått

1991-1993. Med stöd av regeringens bemyndigande förordnades från och med den 1 januari 1993 som kommitténs ordförande förbundsordföranden i Sveriges Pensionärsförbund SPF Nils Carlshamre. Under arbetet med detta slutbetänkande har kommittén i övrigt haft följande sammansättning av ledamöter: förbundssekreteraren i Svenska Kommunförbundet Ylva Behr, departementsrådet i Civildepartementet Lars Bryntesson, departementsrådet i Socialdepartementet Håkan Ceder, utredningschefen i Landstingsförbundet Gösta Engfors, professor Jan Helander, Röda Korset, förbundsordföranden i Pensionärernas Riksorganisation PRO Lars Sandberg, sjukvårdsdirektör Sonja Thorbum samt kanslichef Lillemor Wiklund. Som sakkunniga har i kommittén ingått: ombudsmannen i Tjänstemännens Centralorganisation TCO Gunn Franzén Ljung, avdelningsdirektören i Socialstyrelsen Sigbrit Holmberg, departementssekreteraren i Socialdepartementet Kristina Jennbert, direktören i Sveriges Akademikers Centralorganisation SACO Tobias Lund, avdelningschefen i Boverket Fredrik von Platen, ungdomskonsulent Roger Ticoalu, Fryshuset, professor Lars Tornstam, Uppsala universitet, direktör Lars Wettergren, Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum

samt departementssekreteraren i Socialdepartementet Per-Olof Ångman.

Som kommitténs sekreterare förordnades den 1 december 1992 departementssekreteraren i Socialdepartementet Minga Orkan. Föreliggande slutbetänkande består av två delar. I den första delen redovisas i sammandrag arbetet med Europeiska Äldre-

uppläggningen och resultatet av året 1993 på såväl europeisk nationell nivå. I denna del presenteras också

som kommitténs samlade bedömningar.

I betänkandets andra del utförligare redovisning Äldreåret i ges en av Sverige med fokus huvudtemat Solidaritet mellan generationerna, bland annat med stöd av ett större intervjumaterial. Journalisten Charlotte Säfström har på uppdrag av kommittén svarat för intervjuerna och skrivit en översikt av aktiviteterna under året. Betänkandet avslutas med personliga berättelser på

temat Gammal och Ung. De har sammanställts Maj Ödman, Sveriges

av Radio, på uppdrag av kommittén. För betänkandets layout har kanslisekreterare Margareta Andréasson svarat. Kommittén för Europeiska äldreåret 1993 har tidigare utkommit med delbetänkandet Borta bra men hemma bäst Fakta om äldre i Europa SOU 1993:111. Kommittén får härmed överlämna sitt slutbetänkande Gamla är unga som blivit äldre. Om solidaritet mellan generationerna Europeiska äldreåret 1993 .

Stockholm den 3 mars 1994

Nils C arlshamre

Ylva Behr Lars Bryntesson Håkan Ceder Gösta Engfors Jan Helander Lars Sandberg Sonja T horburn Lillemor Wiklund

/Minga Orkan

Innehållsförteckning

Förord 3 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Inledning 11 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Del I

Europeiska året för äldre och för solidaritet mellan generationerna 1993 uppläggning, resultat och samlade bedömningar

-

1 Vårt uppdrag och betänkandets disposition 17 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.1 Vårt uppdrag 17 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.2 Betänkandets disposition 18 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2 Europeiska året för äldre och för solidaritet mellan

generationerna 1993 samarbetet på europeisk nivå 21 - . . . . . . . . . . . 2.1 Varför ett Europeiskt år 21 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2 Den sociala dimensionen 22 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3 Intresset för äldre inom EU växer fram 23 . . . . . . . . . . . . . . . . 2.4 Ãldreåret på europeisk nivå arbetsformer 23 - m.m. . . . . . . . . . Kunskapssammanställningar 24 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Nätverken 25 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Utvärderingen 25 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Många aktiviteter fick stöd av kommissionen 26 . . . . . . . . . . . .

2.5 Nytt Äldreprogram 1995 26

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Principdeklaration av EU:s ministerråd 26 . . . . . . . . . . . . . . . . Rapport till Europaparlamentet 27 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Tal av kommissionären Flynn 27 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2.6 Äldrepolitiken en viktig del av den europeiska

socialpolitiken 31 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3 Det svenska genomförandet Europeiska äldreåret 1993 33 av . . . . . . . 3.1 Ãldreåret del i långsiktig verksamhet 33 - en . . . . . . . . . . . . . . Nationell aktivitetsvecka 34 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Samarbete i två steg 34 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Aktivitetskataloger, bulletiner och den svenska logotypen 35 . . . Katalog över äldreforskningen 35 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Lokala aktiviteter 36 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Nationella aktiviteter 36 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2 Ãldreåret några erfarenheter och reflexioner 37 - . . . . . . . . . . . Uppföljning 37 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Låga förväntningar 37 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kommunerna och pensionärerna 38 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kärv ekonomi avstamp för offensivt arbete 39 . . . . . . . . . . . . . Massmedia och Äldreåret 39 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Väl godkänt 39 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4 Avslutande diskussion och våra samlade bedömningar 41 . . . . . . . . . . 4.1 Utgångspunkter för fortsatta insatser 41 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2 Våra samlade bedömningar 43 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Ett svenskt deltagande i EU:s andra Ãldreprogram ansats

och sakfrågor 43 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Äldrefrågorna i ett internationellt perspektiv 46

. . . . . . . . . . . . . Vem gör vad 46 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Fortsatt arbete nationellt och lokalt 48 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Del

Om solidaritet mellan generationerna

erfarenheter, idéer och debatt

-

A Europeiska äldreåret 1993 i Sverige nationella och lokala aktiviteter 53 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Nationella aktiviteter 53 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Solidaritet över gränserna 54 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Solidaritet startar i familjen 54 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Solidaritet mellan generationerna 54 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Solidariskt boende 55 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Solidaritet i bild 56 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Solidaritet arbetsmarknaden 56 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Solidaritet via skattsedeln 57 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Solidaritet på frivillig väg 57 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Solidaritet i radion 58 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Solidaritet Fryshuset 58 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Lokala aktiviteter 59 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Enkätundersökningen 60 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

B Från Luleå i norr till Ystad i söder -fem fördjupningsexempel 67

. . . .

Luleå kommun satsade De Äldres År 1993 med aktiviteter

under hela året 68 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Satsade marknadsföring De Äldres År 68 av . . . . . . . . . . . .

Äldreomsorg i Luleå de äldres villkor 69

. . . . . . . . . . . . . . . Folk vill tas i anspråk 69 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Det finns utrymme för frivilligt arbete 70 mer . . . . . . . . . . . . . Att leva hela livet rättighet 71 är en . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Generationerna håller ihop i Luleå 71 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Vård Service önskar ökad kontakt med skolan 71 . . . . . . . . . Se servicehusen som en resurs i samhället 72 Äldres År . . . . . . . . . . . . . . De har öppnat många dörrar 73 . . . . . . . . . . . . . . . . Luleå kommun tips till andra kommuner 73 ger Äldreåret . . . . . . . . . . . . blev draghjälp att lansera ett synsätt 74 . . . . . . . . . . .

l Solna deltog högstadieelever i alla för Europeiska arrangemang

äldreåret 1993 75 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Initiativkraften är viktig 75 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Solna satsade kontakt med skolan 76 . . . . . . . . . . . . . . . . . . Många fördomar äldre och ungdom 77 om Äldreåret . . . . . . . . . . . . . . . . gav fyra boulebanor 77 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Föreningsarbete håller äldre friska längre 77 . . . . . . . . . . . . . . . Väntjänst som komplement 78 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Skolklass möter regelbundet äldre damer i Västerås 79 . . . . . . . . . . . . Nej till jippo 80 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Erfarenheter från långa liv 80 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Fler är nyfikna skolbarnen 81 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Lättare att vara ung för åttio år sedan 81 . . . . . . . . . . . . . . . . .

Ystad satsade att nå ut med Äldreåret i minsta by 82 Äldreåret . . . . . . . . . . .

visade upp 90-talets pensionärsföreningar 82

. . . . . . . Ystad satte kulturen i centrum 83 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Ville nå ut till landsbygdsbefolkningen 83

. . . . . . . . . . . . . . . .

Pensionärsföreningama har fått fler medlemmar 84

. . . . . . . . . . Väntjänst är ett sätt att visa solidaritet 84 . . . . . . . . . . . . . . . . . Fler idéer på temat Solidaritet mellan generationerna 85 . . . . . .

l Tidaholms kommun är samarbete ett honnörsord 86 Äldre- . . . . . . . . . . . . .

Tidaholm arrangerar ett eget och handikappår 1994 86

. . Mediabilden och verkligheten 86 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Flera Öppet Hus-arrangemang drog stora skaror 87

Ädelreformen . . . . . . . . . . blev utgångspunkten för kommunal förnyelse 88 . .

Pensionärsföreningama hjälper till att bryta äldres isolering 88

. . Kommunen vill att äldre är delaktiga i beslut rör dem 89 som . .

Våga se förändringar möjligheter 89

som . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bengt-Åke Öhgrens solidariska gärningar 90

. . . . . . . . . . . . . . Polsk klosterskola blev mönster för solidaritetsarbete 90 . . . . . . Möten mellan generationer ska inte konstlade 91 var . . . . . . . . .

C Om solidaritet mellan generationerna intervjuer med kommittéledamöter och sakkunniga 93 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Personlig integritet, vård och 95 omsorg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sluta ha dåligt samvete 95 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Att inte vilja ligga barnen till last 96 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Samhället ska ha huvudansvaret för vård och 96 omsorg . . . . . .

lätt gott samhälle prioriterar vård och omsorg 97

. . . . . . . . . . . . Adelreformen enda möjliga vägen för att få god äldreomsorg 97 . Politikerna måste lyssna också dem som har svårt att göra

sig hörda 98 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Nytänkande inom sjukvården är nödvändigt 98

. . . . . . . . . . . . . Gamla ska inte vara beroende av sina barn 99 . . . . . . . . . . . . . Stöd till anhöriga som vill vårda i hemmet 100 . . . . . . . . . . . . Satsa på äldreforskning för att se hur verkligheten ser ut 100 . . .

Generationsmix i boendemiljöer 101 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Tillåt bostadsområden att "bli vuxna" 101 . . . . . . . . . . . . . . . .

Underlätta generationsmix i boendemiljöema 102

. . . . . . . . . . . På 80-talet fyllde man luckor i äldre områden 103 . . . . . . . . . .

Boverket ger. goda exempel generationsblandat boende 103

. . Hyr ut till människor som känner varandra 104 . . . . . . . . . . . . Det är lätt att bygga fel för äldre 104 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Samordnad boendeservice med exempel solidariskt generationsboende 105

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Servicehus som samlingspunkt i lokalsamhället 105 . . . . . . . . .

Glöm inte miljön i solidaritetsresonemangen 106

. . . . . . . . . . .

Taket nått för frivilliga insatser 107 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Äldre har anhöriga nära håll riskerar att få mindre som

samhällsstöd 108 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Samhället bör underlätta för dem som hjälper anhöriga 108 . . . . Svensk äldreomsorg är inte för dyr 109 . . . . . . . . . . . . . . . . . . Äldreåret ökar inte solidariteten mellan generationerna 110 . . . .

Svenskar är solidariska över generationsgränsema 110

. . . . . . . .

Forskningsresultat kan användas fel 111

. . . . . . . . . . . . . . . . . Risk för försämring av vård och omsorg 111 . . . . . . . . . . . . . .

Kvinnor, välfärd och solidaritet 113 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Utbyggd äldreomsorg var en förutsättning för struktur-

omvandlingen i Sverige 113 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Välfärdssystemet gör solidaritet mellan generationerna

möjligt 114 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Det svenska systemet har hjälpt kvinnor ut i arbetslivet 114 . . . . Vad har vi uppnått, vi arbetande kvinnor i SO-årsåldern 114 . . . Nu är det männens tur att ta för familjen 115 ansvar . . . . . . . . . Dagens pensionärer har ekonomiskt trygg standard 115 en . . . . . Systemen måste anpassas för att klara dåliga tider 115 . . . . . . . Arbete på lika villkor en förutsättning för kvinnors trygghet ålderns höst 116 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Stigande arbetslöshet är ett hot mot kvinnors rätt till arbete 116 . Den svenska modellen är rationell, effektiv och billig.

Utveckla den 117 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Minskad offentlig sektor är ingen lösning krisen 117 . . . . . .

I de generella systemen är medborgarna solidariska med

varandra 118 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Det är en politisk vilja att segregationen i samhället ska öka 118

Trappa av arbetet lite i taget och dra nytta den äldre av

arbetskraftens kunskaper, istället för att tillämpa "ättestupa" 119

.

Farmor kan vara tonåringens förebild 120 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Inga konstlade möten mellan gammal och 121 ung . . . . . . . . . .

Ta hänsyn till solidaritet vid samhällsplanering 121

. . . . . . . . . . Förändra massmedias attityder till ungdomar 122 . . . . . . . . . . .

Farmor kan vara tonåringens förebild 122

. . . . . . . . . . . . . . . .

Motarbeta generationsapartheid på arbetsplatserna 123

. . . . . . . .

Ungdomars arbete är en förutsättning för Sveriges framtida

välstånd 123 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Danskar vill föra upp svartjobben till ytan 124 . . . . . . . . . . . . .

Vi kan ge inspiration via goda exempel 124

. . . . . . . . . . . . . . .

Leva i samklang med sitt innersta 126

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Att våga söka sitt eget jag 127

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Låt barn vara barn 127 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Missriktad solidaritet 128 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Våga ta ansvar 129 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

D Gammal och Ung svenska folket berättar 131

- . . . . . . . . . . . . . .

Bilagor

1 Direktiv 143 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2 Förteckning över berörda statliga myndigheter, riksorganisationer m.fl. 147

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

ll

Inledning

"Det europeiska året för äldre och för solidaritet mellan generationerna" är en

mycket vid formulering. Den utrymme för vilka studier och aktiviteter

ger som helst som berör de äldres villkor och därtill allt gäller andra generationer som i den mån det är fråga om relationerna till de äldre. Om arbetsfältet detta sätt är närmast obegränsat, så är också de samlade resurserna för att genomföra programmet stora, när alla länder inom EU och EFTA samordnar sina insatser kring ett gemensamt tema. Icke desto mindre stod det från början klart för den svenska kommittén för Europeiska äldreåret att det i varje enskilt land, särskilt i ett litet land Sverige, nödvändigt som var att något begränsa fältet och koncentrera krafterna till något väl valt deltema. Redan vid sitt första sammanträde, i januari 1993, beslöt därför kommittén

att samla de svenska insatserna under Äldreåret huvudsakligen kring

temat Solidaritet mellan generationerna.

Ett misstag som ledde rätt

Kommitténs motivering för detta temaval uppfattningen att generations-

var splittringen i Sverige sannolikt gått längre än i kanske något annat europeiskt land. Senare skulle resultaten alleuropeiska studier inom Äldreårets visa av ram att denna kommitténs uppfattning i viss mån felbedömning. Europabaromevar en tern och den parallella svenska undersökningen skulle visa att äldre i Sverige, jämte deras jämnåriga i Danmark, minst alla äldre i Europa uppfattade sig av själva som ensamma och isolerade. Om man endast håller sig till det objektivt mätbara är det inget tvivel att om generationerna i Sverige lever längre från varandra än i de flesta andra länder. Snart hälften av alla hushåll i Sverige är enpersonshushåll, och många ensamboende är just äldre. Och i vårt vidsträckta och glest befolkade land blir de geografiska avstånden människor och generationerna emellan många gånger med nödvändighet stora. Men våra barometrar visar alltså entydigt att ensamhet i bemärkelsen ensamboende inte uppfattas som ensamhet i negativ mening utan självständighet som som är något mycket positivt. - Att allt fler äldre lever ensamma märks i alla europeiska länder, markant mer längre norrut vi kommer och särskilt uttalat i Sverige och Danmark. Men forskningen visar att ensamboende inte betyder övergivenhet och isolering. "Närhet på lite avstånd" är en forskarterrn väl uttrycker verklighet som en som stiger fram ur enkätmaterialet, och detta gäller inte minst kontakter mellan generationerna i Sverige.

12 Inledning

Även den svenska äldreårskommittén alltså från början sannolikt överom

betonade generationssplittringen i vårt land visade sig valet av huvudtema för

året ändå ett lyckokast. Mottot Solidaritet mellan generationerna blev vara något ett fältrop, väl symboliserat den mycket uppskattade och vitt av av spridda logotypen för året i Sverige. Eftersom det från början var klart att aktiviteterna inom det svenska äldreårsprogrammet till största delen måste bygga på frivilliga, ideella insatser var det alldeles nödvändigt att finna ett tema kunde inspirera och entusiasmera som till sådana insatser. Solidaritet mellan generationerna blev ett sådant tema. Om

det från början valdes delvis grund av en felbedömning, så skulle denna

felbedömning visa sig vara ett misstag som ledde rätt.

Två perspektiv

Temat generationsgemenskap kom att utvecklas i två perspektiv, ett kortare

och ett längre. Först handlar det att mötas i nuet, för att lära känna varandra, lära av om varandra och finna att vi på många sätt kan hjälpa och stödja varandra. Initiativ och aktiviteter inom Äldreårets har gett många tillfällen till sådana ram kontakter. Störst och mest uppmärksammat väl arrangemanget i Stockholm var

på FN:s äldredag den 1 oktober, då ungdomar och pensionärer i tusental möt-

tes och umgicks Fryshuset i ett minst sagt omväxlande program. Liknande kontakter och träffar har anordnats på hundratals platser landet runt, än mestadels i mindre skala. om Men temat Solidaritet mellan generationerna har också uppfattats i ett längre

perspektiv, intressegemenskap mellan äldre och yngre. Generations-

som en motsättningar bygger till stor del på uppfattningen att det måste råda ett konkurrensförhållande mellan generationerna, att alla måste tävla om bitar av samma kaka. Men många diskussioner under Äldreåret växte det fram insikt att ur en unga

och äldre är individer vid olika tidpunkter i livet. Det måste vara ett

samma gemensamt intresse att ordna det så bra möjligt för oss alla i alla livets som skeden.

Uttryckt i satsen "Gamla är blivit äldre" har denna insikt fått ge

unga som titeln på detta betänkande. Och i den mån sådan tanke blivit spridd och en slagit rot kan den komma att visa sig den viktigaste behållningen av det vara europeiska äldreåret i Sverige.

Tack för hjälpen

Inbjudan deltaga i aktiviteterna under Europeiska äldreåret 1993 gick ut till att

många. Den riktades till statliga myndigheter, kommuner och landsting, forskningsinstitutioner och lång rad organisationer arbetar bland pensionärer

en som lika ungdom. väl som bland

Inledning 13

Gensvaret var mycket starkt, starkare än kommittén vågat förutsätta. Aktiva har varit tunga myndigheter, små och stora föreningar, spontant bildade arbetsgrupper och enskilda, entusiastiska människor. De kataloger över aktiviteter under året som kommittén ställt samman vittnar om stor idérikedom, entusiasm och arbetsvilja. Alla insatser kan betecknas ideella. Även där myndigheter och kommusom ner framträtt som initiativtagare och arrangörer handlar det insatser långt om utanför vad som kan betecknas som obligatoriska åligganden. Vi har mött och samarbetat med människan i myndigheten. Till alla som detta sätt medverkat till att göra Europeiska året för äldre och för solidaritet mellan generationerna 1993 till framgång vill den en svenska kommittén för Äldreåret rikta ett varmt tack.

Nils C arlshamre Ordförande

Del I

året för äldre

Europeiska och för solidaritet mellan generationerna 1993

- uppläggning, resultat och samlade bedömningar

Innehåll Sid

Vårt uppdrag och betänkandets disposition 17 Europeiska året för äldre och för solidaritet mellan generationerna 1993 samarbetet europeisk nivå k A - Det svenska genomförandet av Europeiska äldreåret 1993 b Avslutande diskussion och våra samlade bedömningar

1 Vårt och betänkandets

uppdrag disposition

EU:s ministerråd stod bakom beslutet att anordna Europeiska året för äldre och för solidaritet mellan generationerna 1993. Året ingick i och avslutade EU:s

första Äldreprogram 1991-1993.

Syftet med Europeiska äldreåret 1993 var att uppmärksamma den sociala dimensionen av Europasamarbetet samt belysa de äldres positiva bidrag i samhället stärka solidariteten mellan generationerna öka medvetenheten om den utmaning för samhället som en åldrande befolkning innebär. Med stöd av EES-avtalet inbjöds EFTA-ländema och därmed Sverige att delta i arbetet. Den svenska regeringen beslutade den 26 november 1992 att tillsätta en kommitté med uppgift att samordna det svenska deltagandet i Europeiska året för äldre och för solidaritet mellan generationerna 1993. Kommittén antog namnet Kommittén S 1992:12 för Europeiska äldreåret 1993. Den har haft nio ledamöter och nio sakkunniga, som representerat pensionärs- och frivilligorganisationer, fackliga organisationer, äldreforskningen, ungdomsverksamheten, äldrevården, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, Socialstyrelsen, Boverket, Socialdepartementet och Civildepartementet.

1.1 Vårt

uppdrag

I regeringens direktiv Dir. 1992:102 till kommittén fastslås inledningsvis att det är samhället som har huvudansvaret för äldreomsorgen i Sverige, men att även anhöriga, vänner och andra närstående bidrar med betydande insatser. Det allmänna bör också i ökad utsträckning stödja dessa frivilliga insatser liksom det arbete som utförs av frivilliga organisationer. Av direktiven framgår också att följande bör beaktas av kommittén: "En åldrande befolkning innebär stora utmaningar för ett samhälle som inte längre kan bygga ut den offentligt finansierade omsorgen som under tidigare decennier. Sverige behöver liksom många länder i Västeuropa utveckla solidariteten mellan generationerna bl.a. stöd ömsesidiga genom och frivilliga insatser men också genom att belysa och minska den mytbildning som förekommer mellan olika grupper i samhället.

18 Vårt uppdrag och betänkandets disposition

Utgångspunkten för Sveriges deltagande i Europeiska äldreåret bör vara att på olika sätt uppmärksamma äldre personers situation i samhället och speciellt betona vikten av solidaritet, ökade kunskaper samt utbyte mellan olika generationer. Sverige har utvecklat modell för omsorger om äldre som har vunnit ett en mycket gott anseende både i Europa och andra delar av världen. Ett deltagande i Europeiska äldreåret kan ge Sverige ytterligare värdefulla internationella kontakter och bidra till ömsesidigt utbyte av erfarenheter rörande åldrande europeisk befolkning. Detta inkluderar i hög grad den en allt större gruppen äldre med invandrarbakgrund." I direktiven också närmare synpunkter hur Äldreåret kan uppmärksamges mas: "Äldreåret kan på olika sätt manifesteras och äldres situation belysas t.ex. medverkan från media, tecknings- och fototävlingar, litterära bidrag, genom konferenser, frivilliginsatser som syftar till ökat utbyte mellan generationerna m.m. Kommitténs uppgift bör vara att föra fram befintliga projekt hos organisationer, kommuner, landsting m.fl. som kan anses falla inom ramen för Äldreåret samt initiera manifestationer riksplanet."

Sammanfattningsvis kan konstatera att kommitténs uppdrag skiljer sig från traditionellt kommittéarbete. Tyngdpunkten har här lagts på planering, ett mer

samordning och genomförande av aktiviteter som mer har karaktär av kampanj

utredning med åtföljande förslag till åtgärder. än en Regeringens direktiv innebär emellertid ändå att de frågor som Europeiska äldreåret aktualiserar måste ses i ett vidare perspektiv. Kommittén förtydligade detta i sin handlingsplan 1993-01-20 att konstatera att arbetet med genom Europeiska året 1993 också är ett led i långsiktig verksamhet. I den en mer nationella handlingsplanen slog fast följande:

"De aktiviteter och manifestationer som genomförs under året ska också bilda upptakt för, ge idéer och inspiration till frivilliga, offentliga, privata m.fl. aktörer såväl lokal, regional som nationell nivå i sökandet efter - vägar, arbetssätt och samverkansformer för att vidareutveckla välfärden nya för äldre och för att stärka solidariteten mellan generationerna."

1.2 Betänkandets

disposition

Vi har disponerat vårt slutbetänkande på följande sätt. Betänkandet två delar: består av I den första delen "Europeiska året för äldre och för solidaritet mellan generationerna 1993 uppläggning, resultat och samlade bedömningar" ges en redovisning i sammandrag hur vi fullgjort vårt uppdrag, de viktigaste av resultaten europeisk respektive nationell nivå samt våra samlade, bedömningar.

Vårt uppdrag och betänkandets disposition 19

I den andra delen "Om solidaritet mellan generationerna i Sverige erfaren- heter, idéer och debatt" ges, bl.a. med stöd av ett större intervjumaterial och en enkätundersökning, utförligare beskrivning och uppföljning Äldreåret i en av Sverige med fokus på huvudtemat Solidaritet mellan generationerna.

Del l

I kapitel l detta kapitel redovisas regeringens direktiv till kommittén för

Europeiska äldreåret 1993, dvs. vårt uppdrag och hur vi lagt upp vårt slutbetänkande. I kapitel 2 sätter det Europeiska äldreåret i sitt europeiska sammanhang. Benämningen EU använder i detta betänkande för både EG och EU. Här beskriver vi bl.a. arbetsformema för den social dimensionen inom EU och mellan EFTA och EU. Detta för att tydliggöra vilken plats det Europeiska äldreåret har i det mer reguljära europeiska samarbetet inom äldreområdet. Vi redovisar också hur arbetet med året organiserats. Kapitlet avslutas med preliminära resultat av EU:s utvärdering av året samt med planerna för det fortsatta samarbetet på europeisk nivå. I kapitel 3 redogör vi för det svenska genomförandet Europeiska äldreåret; av arbetets uppläggning, genomförande och resultat, kommitténs funktion, samarbetet med organisationer, kommuner, myndigheter m.fl.. Här ger vi också en bild av gensvaret och aktivitetemas spridning över landet. I kapitel 4 presenteras en avslutande diskussion som framför allt tar sikte på ett fortsatt samarbete inom äldreområdet europeisk nivå; vilka sakfrågor som bör uppmärksammas, vilka arbetsformer som kan vara ändamålsenliga etc. Kapitlet avslutas med våra bedömningar av hur vi i Sverige kan beakta de krav och förväntningar som följer av ett intensifierat europeiskt och internationellt samarbete inom äldreområdet.

Del 2 I betänkandets andra del "Om solidaritet mellan generationerna i Sverige erfarenheter, idéer och debatt" ges en mer detaljerad beskrivning och uppföljning av det svenska genomförandet av det Europeiska äldreåret 1993. Denna del vänder sig till en bredare läsekrets. Syftet är bl.a. att förmedla idéer, erfarenheter och debattinlägg som kan inspirera till nya initiativ som rör äldres situation i allmänhet och solidariteten mellan generationerna i synnerhet. Del 2 inleds med en översikt av nationella och lokala aktiviteter A som genomförts under året. Därefter presenteras resultatet av den enkätundersökning som vi genomförde bland lokala samordnare och kontaktpersoner i december 1993. I några representativa fördjupningsexempel, fem kommuner från till norr söder B, får vi via personliga gruppintervjuer ta del av erfarenheter och synpunkter från människor föreningsaktiva, kommunanställda, enskilda m.fl. som själva medverkat i aktiviteter under året. -

20 Vårt uppdrag och betänkandets disposition

Därefter följer serie intervjuer med kommittéledamöter och sakkunniga på en huvudtemat Solidaritet mellan generationerna B. Genom att vinkla detta tema från olika utgångspunkter, vill vi peka på möjliga vägar och ge tips om åtgärder för att ytterligare stärka solidariteten mellan generationerna . Alla ledamöter och sakkunniga som ville utveckla sina synpunkter detta tema inbjöds att delta i intervjuserien. Var och står själva för sina åsikter och en representerar således inte kommittén helhet. som Journalisten Charlotte Säfström har på uppdrag kommittén genomfört av intervjuerna och skrivit översikten av aktiviteterna. Betänkandets avslutas med serie personliga berättelser temat Gammal en och Ung C, enskilda människor skickat in till radioprogrammet Senioren. som

Initiativet från programledningens sida togs med anledning av Europeiska

äldreåret. Programinslaget sändes fredagen den 1 oktober, dvs. när Äldreårets

nationella aktivitetsvecka invigdes.

Maj Ödman, Sveriges Radio, har uppdrag av kommittén sammanställt

berättelserna.

året för äldre

Europeiska och for solidaritet mellan generationerna

samarbetet

1993 - på europeisk

nivå

Det Europeiska året för äldre och for solidaritet mellan generationerna 1993 blev en succé Det var ett samstämmigt omdöme från alla inblandade parter inom EU och dess tolv medlemsländer, när året summerades i Bryssel 7-8 december l993. Ett gott slutbetyg får även det svenska genomförandet av det Europeiska äldreåret 1993 med dess huvudtema Solidaritet mellan generationerna; gensvaret i vårt land översteg alla förväntningar. Detta trots att i princip ingen tid gavs för planering och förberedelser varken centralt eller lokalt. När arbetet påbörjades M var året redan ett faktum. Tusentals aktiviteter har ägt rum i EU-länderna, huvuddelen ute fältet av och för engagerade äldre och andra deltagare i alla åldrar. I EFTA-landet Sverige genomfördes hundratals aktiviteter. Det är nu dags att summera resultatet. Inledningsvis bör ett av de allra viktigaste resultaten nämnas: Europeiska äldreåret 1993 får en fortsättning siktet är inställt på ett nytt europeiskt äldreprogram med start 1995. Under 1994 kommer EFTA-ländema att delta i

planeringen av EU:s nya Äldreprogram med stöd av EES-avtalet.

2.1 Varfor år

ett Europeiskt

EU:s ministerråd stod bakom beslutet att anordna det Europeiska året för äldre och för solidaritet mellan generationerna 1993. Året ingick i och avslutade EU:s

första Äldreprogram 1991-1993.

Att EU arrangerar ett Europeiskt år för ett särskilt tema är i sig inget nytt; exempelvis ägnades 1992 arbetsmiljöfrågor. Det är ett arbetssätt som EU använder sig av, bl.a. i arbetet för den sociala dimensionen.

Ett uttalat syfte med det första Äldreprogrammet och Äldreåret har också varit

att uppmärksamma den sociala dimensionen av Europasamarbetet.

Benämningen EU används i detta betänkande för både EG och EU

22 Europeiska året för äldre...

Syftet med Europeiska året 1993 har dessutom varit att

belysa de äldres positiva bidrag i samhället stärka solidariteten mellan generationerna öka medvetenheten den utmaning för samhället som en åldrande - om befolkning innebär.

2.2 Den sociala dimensionen

Låt lite nämnare på hur vilken plats det Europeiska året för äldre och för oss se solidaritet mellan generationerna 1993 har i det mer reguljära arbetet inom EU för den sociala dimensionen. EU:s sociala dimension utgår från arbetsmarknadspolitiken, men med tiden har EU:s kommit att omfatta allt fler områden som handlar om social engagemang välfärd och trygghet. Hit hör barnomsorg, frågor som rör personer med funktionshinder, alkohol- och narkotikapolitik samt äldrefrågor. Ett avgörande steg i arbetet för den sociala dimensionen togs 1989 när den sociala stadgan kom inom EU. På basis av den har kommissionen i Bryssel antagit ett socialt handlingsprogram. Äldre omfattas både den sociala stadgan av och det sociala handlingsprogrammet. Hittills har arbetet inom för den sociala dimensionen främst handlat om ramen att riktlinjer i form av handlingsprogram och rekommendationer för ge medlemsstaterna inom EU. Endast på några få områden finns bindande förordningar och direktiv. I handlingsprogram kan samarbetet mellan länder, institutioner, experter och är engagerade i sociala frågor och frågor som rör jämställdhet, personer som stimuleras skapande nätverk, informations- och erfarenhetsutbyten genom av EU har exempelvis handlingsprogram för funktionshindrade HELIOS II, m.m. för jämställdhet och för äldre. När det gäller EFTA-ländernas samarbete med EU framhålls i EES-avtalet särskilt vikten att utveckla den sociala dimensionen. Genom EES-avtalet har av också EFTA-ländema anslutit sig till EU:s sociala stadga.

Till skillnad från de övriga nämnda handlingsprogrammen är Äldreprogrammet

hittills det enda som finns inskrivet i EES-avtalet avser 1994.

Sammanfattningsvis gäller, och har gällt, viktiga utgångspunkter för som

EFTA/EU-samarbetet inom Äldreprogrammet och Äldreåret följande:

inte, och har inte, varit fråga harmonisera lagstiftning eller

a Det är om att

regelsystem. Ansvaret för äldrefrågorna ligger på nationell nivå. Tyngdpunkten ligger istället på förmedling och utbyte av kunskap, erfarenheter och information. Det är med andra ord den s.k. subsidiaritetsprincipen som gäller, dvs. beslut ska fattas lägsta möjliga nivå.

Europeiska året för äldre... 23

b Det är EES-avtalet, som trädde i kraft den 1 januari 1994, som bildar den

legala grunden för EFTA/EU- samarbetet. Ikraftträdandet försenades under 1993, men det var ändå tack EES-avtalet EFTA-länderna i juli vare som

1992 inbjöds att delta i arbetet med EU:s Äldreprogram och med Euro-

peiska äldreåret 1993. Fram till årsskiftet 1993/94 deltog EFTA-länderna som observatörer. Under 1994 deltar EFTA-sidan som fullvärdiga medlemmar, med undantag för beslut som rör fördelning av finansiella medel. Under året

kommer EFTA-länderna att delta i planeringen av det nya Äldreprogrammet

med start 1995.

2.3 Intresset för äldre inom EU växer fram

Under 1980-talet växte intresset för äldreproblematiken fram inom EU. Redan 1982 antog Europaparlamentet en resolution i frågan. Det var också Europaparlamentet som först väckte förslaget om ett Europeiskt äldreår; det skedde 1986. Frågan mognade i takt med en åldrande befolkning och den samhällsekonomiskt alltmer besvärande situationen för medlemsländerna: Den 26 november 1990 beslutade EU:s ministerråd om ett treårigt handlingsprogram för äldre. Samtidigt togs ett principbeslut att inom ramen för -

Ãldreprogrammet 1991-1993 utlysa 1993 till Europeiska året för äldre och för

solidaritet mellan generationerna. Den 24 juni 1992 återkom EU:s ministerråd med ett beslut som närmare angav förutsättningarna för genomförandet av det Europeiska året för äldre och för solidaritet mellan generationerna 1993.

Budgeten för det treåriga Äldreprogrammet, inklusive Äldreåret, har uppgått

till 13 miljoner ECU, ca 115 miljoner kronor. Vikten av att se äldrefrågan kopplad till frågan om solidaritet mellan generationerna, har betonats och getts olika konkreta uttryck i det europeiska arbetet. I Sverige blev också Solidaritet mellan generationerna det uttalade huvudtemat för året.

2.4 Äldreåret nivå

på europeisk - arbetsformer m.m.

Kommissionen i Bryssel har ansvarat för samordningen det första Äldreav programmet och därmed även av Europeiska året för äldre och för solidaritet mellan generationerna 1993. Samarbetet mellan de tolv medlemsländerna och kommissionen har skötts genom en s.k. rådgivande kommitté. I den fanns två representanter per medlemsland och tjänstemän från kommissionen.

24 Europeiska året för äldre...

Rådgivande kommittén -länken mellan kommissionen och medlemsländerna tillsattes på direkt uppdrag av EU:s ministerråd. Dess samordnande roll och förslag i strategiska frågor som programarbetets inriktning etc, har tillmätts stor betydelse. Inför arbetet med året tillsattes i varje EU-land nationella kommittér för att samordna arbetet; också det enligt ministerrådets beslut.

Redan i början av arbetet med Äldreprogrammet 1991-1993 bildades även en

s.k. Liason Group; den 17 oktober 1991 fattade kommissionen beslutet att till programarbetet knyta en samverkansgrupp av europeiska och internationella frivilligorganisationer inom äldreområdet. I gruppen ingår EURAG, Eurolink Age, FERPA och FIAPA samt EPSO som korn med 1993. Den 15 juli 1992 inbjöds EFTA-Iändema av kommissionen att med stöd av det då aktuella EES-avtalet delta i arbetet med Europeiska Året 1993. - I avvaktan på att EES-avtalet skulle träda i kraft deltog som framgått EFTAländema, och därmed också Sverige, som observatörer vid möten med rådgivande kommittén. I realiteten kom denna nivå på samarbetet att gälla under hela det praktiska genomförandet Äldreåret 1993. av

Kunskapssammanställningar

I början av 1991 bildades EU Observatoriet eller observationsgruppen som ett led i arbetet med Äldreprogrammet. Dess uppgift var att analysera effekterna av

social och ekonomisk politik som riktar sig till äldre. De skulle närmare belysa fyra huvudfrågor:

levnadsstandard och livsmönster anställning och arbetsmarknad hälsa och social service hur äldre integreras socialt. Vid invigningen Äldreåret i Bryssel januari 1993 presenterades rapport av en om de tre första frågorna. En rapport om den fjärde frågan väntas under våren 1994. Observationsgruppen består av ett nätverk av tolv vetenskapliga experter, en från varje medlemsland. Gruppens rapporter byggs upp med hjälp av nationella rapporter.

EU Observatoriet har spelat en viktig roll i EU:s Äldreprogram och i

Äldreåret. Dess första rapport är de viktigaste europeiska kunskapskälloren av na inom äldreområdet. Själva arbetsforrnen, observationsgrupp, är väl etablerad inom EU i arbetet för den sociala dimensionen.

En viktig europeisk kunskapskälla inom äldreområdet, som också spelat

annan en viktig roll i arbetet med det Europeiska äldreåret, är den s.k. Europabarometem åldrande och attityder. Även den är, sedan 20 år tillbaka, om en etablerad arbetsform för kommissionen.

Europeiska året för äldre... 25

Båda dessa rapporter återges med detaljerade sammandrag i vårt delbetänkande Borta bra men hemma bäst Faktabok om äldre i Europa 1993:111. EU Observatoriet kommer, om än i form, med största sannolikhet att ny fortsätta sitt arbete under 1994. Dess samlade resultat bildar ett viktigt underlag

för inriktning och utformning av det nya Äldreprogrammet, som ska förberedas

under 1994 och med tänkt start 1995. Kanske kommer EU Observatoriet att kunna utvecklas till ett slags kunskapscentrum inom äldreområdet på europeisk nivå

Nätverken

I det första Äldreprogrammet ingick även att skapa nätverk utvecklings-

av projekt inom de tolv medlemsländerna också det enligt ministerrådets beslut med syftet att stimulera utbyte information, idéer och praktiska erfarenheter. av Det kom att bli tre nätverk. Fram till 1993 pågick förberedelserna för de två första Vård och boende stimulerar de äldres självständighet - ett om som och integration i samhället samt ett om Användningen äldres och av resurser erfarenheter. I januari startade de två första nätverken. Sammanlagt rör det sig 36 om projekt- nitton i det första och sjutton i det andra. Kommissionen har beviljat

bidrag till varje projekt för och framtagning/översättning informations-

resor av material. Under 1993 har förberedelser för ett tredje nätverk pågått. Huvudtemat för detta är Solidaritet mellan generationerna, med inriktning på utbildning, handledning och rådgivning äldre för av yngre m.m. Detta nätverk startade först i oktober 1993. Det skiljer sig något från de två första, bl.a. består det nystartade projekt 30-tal också kunnat få

av ca som

bidrag till själva genomförandet utvecklingsarbetet. av Särskilt detta tredje nätverk Solidaritetstemat, har under det gångna året ofta nämnts som en betydelsefull källa till erfarenheter inför ett eventuellt nytt

Äldreprogram.

Utvärderingen

På uppdrag av Kommissionen i Bryssel pågår sedan september 1993 en ut-

värdering av det första Äldreprogrammet och med särskild tonvikt Europe-

iska året 1993. En förberedande utvärderingsrapport presenterades vid avslutningskonferensen i Bryssel 7-8 december 1993. Den slutliga utvärderingen beräknas klar i vara februari/mars 1994. De preliminära resultaten visar bl.a. att Äldreåret blivit succé. Mer en förfinade slutsatser kommer senare, bl.a med stöd de nationella utvärderingar av som nu pågår för fullt i EU:s medlemsländer.

26 Europeiska året för äldre...

I den förberedande utvärderingen som, bara rör EU-ländernas medverkan, sägs att: "Det står redan klart att Ãldreåret fått ett enormt från gräsrötterna." nu gensvar Idéer har flödat från folkrörelser och mindre organisationer. Många

pensionärsorganisationer har getts möjlighet att bilda opinion för sin sak.

Många aktiviteter fick stöd av kommissionen

Kommissionen direkt inblandad i flera av de lokala projekten i EU-länderna, var där medlemsländerna fungerat mellanhänder genom att granska ansökningar som och komma med rekommendationer. Fyra hundra aktiviteter beviljades stöd från kommissionen fram till 1 september 1993. Europeiska äldreåret syftade också till att i högre grad engagera olika generationer i den pågående process som ska föra EU:s medborgare närmare varandra. Därför utvärderama att det är viktigt att ta reda hur många anser deltog i Äldreårets aktiviteter och verkligen lyckades nå som om man människor i alla åldrar. Den förberedande utvärderingen kan ändå konstatera att det genomförts en överväldigande mängd aktiviteter; seminarier, konferenser, studier, produktion material i form rapporter, bulletiner, pamfletter och Videofilmer. av av Genom att kommissionen deltagit i flera viktiga konferenser har den bidragit till att placera EU den socialpolitiska kartan, konstateras vidare. EU Observatoriet, bl.a. ansvarade för studien "Policyn inom det sociala som och ekonomiska området", får lovord i utvärderingen: "EU Observatoriets rapporter och aktiviteter har väsentligt bidragit till att det har utvecklats ett övergripande europeiskt synsätt äldrepolitiken." Detta har också lett till att medlemsländernas intresse för utvecklingen i Europa har ökat. Nu finns runt om det ett klart behov av bra och jämförande statistik, vilket tyvärr anses vara en bristvara.

Äldreprogram

2.5 1995

Nytt

När Europeiska äldreåret avslutades i Bryssel 7-8 december 1993 var förväntningarna höga. Skulle det bli någon fortsättning

Principdeklaration EU:s ministerråd av Från alla berörda parter framhölls vikten fortsättning. EU:s ministerråd av en

presenterade principdeklaration ett målsättningsdokument med markering

en - särskilt angelägna intresseområden för äldre EU-medborgare. Dit hörde: av

Europeiska året för äldre... 27

rimlig inkomstnivå och levnadsstandard

flexibel bostadspolitik med god tillgänglighet och tillgång till kommunikatio-

ner god service, och vård omsorg

arbete för äldre och förberedelser inför pensioneringen.

Rapport till Europaparlamentet

Europaparlamentets representant presenterade viktiga slutsatser året. Till av särskilt angelägna frågor hörde åtgärder för äldre inom följande områden:

inkomst och pensioner

självständigt liv och förebyggande insatser

arbete samt attityder till äldre arbetskraft

integration och delaktighet samt åtgärder mot alla former åldersdiskrimineav rmg.

Tal av kommissionären Flynn

Slutligen tog kommissionären Padraig Flynn till orda. Han konstaterade att "frågor rör äldre och solidaritet mellan generationerna definitivt fått som nu en plats på den politiska dagordningen". Han annonserade också att han redan gett tjänstemännen i kommissionen i uppdrag att börja skissa förslag till ett ett

nytt europeiskt handlingsprogram för äldre.

Det nya programmet, som förväntas starta 1995, ska inte bara handla

om

kunskaps- och informationsspridning samt opinionsbildning. Siktet är

nu även inställt åtgärder direkt syftar till att åstadkomma reella förbättringar som mer för de äldres situation.

Kommissionären Flynn meddelade också att arbetet med det Äldrenya programmet ska utvidgas till att även innefatta EFTA-länderna med stöd av EES-avtalet. Han ansåg vidare att det programmmet borde inriktas på nya särskilt angelägna frågor och målgrupper, som:

äldre vårdbehövande aktiva pensionärer äldre arbetare -

förebyggande insatser.

- Här återges Padraig Flynns tal i sin helhet:

Europeiska äldreåret modell för samarbete - en

"Sällan har ett initiativ Europeisk nivå lett till ett så starkt på så gensvar kort tid Äldreåret. Det är knappt 11 månader som sedan jag sjösatte det Europeiska äldreåret med uppmaningen till människor och organisationer att sluta upp vid vår sida för att ett innehåll deras nivå och deras sätt i ge - vår strävan att bygga Solidaritet mellan generationerna.

28 Europeiska året för äldre...

Gensvaret blev större än vi någonsin föreställt eller hoppats på, från oss

såväl gammal, från regeringar och organisationer. Ni har hört de

ung som preliminära resultaten: Tusentals aktiviteter ledda inte tjänstemän och av experter, utan människor som är direkt berörda. av Som ansvarig från kommissionen ville jag ha ett Europeiskt år och inte ett Europeiska kommissionens år. Vi lyckades tack vare alla som antog ut-

maningen, kom med idéer, förvandlade teori till praktik sitt eget sätt, i sin

omgivning. Utan det utmärkta samarbetet med medlemsstaternas regeegen ringar, arbetat via sina nationella kommittéer och samordnare, skulle som mycket lite detta ha kunnat uppnås. Jag är mycket tacksam för detta av samarbete, vilket jag tycker kan användas modell för andra områden som en

där behöver arbeta tillsammans rent praktiskt.

Det Europeiska året har satt frågan äldre och relationerna mellan geneom

rationerna den politiska dagordningen ett sätt inte kan ignoreras.

som

Den demografiska utvecklingen för med sig att "solidaritet mellan generatio-

nerna" kommer att få betydelse långt bortom de sociala frågorna de kommande åren. Detta erkänns i Maastricht-avtalet, vilket föreskriver att EU ska ha särskilt övervakande roll när det gäller befolkningsfrågor. Det tänker en kommissionen använda fullt ut för att garantera att solidaritet mellan gene-

rationerna förblir viktig punkt den politiska dagordningen långt efter

en 1993.

Vilket slags samhälle vill vi ha i det framtida Europa

Under 1993 har vi lärt att åldrandet handlar mycket mer än att betala oss om pensioner och till att äldre får vård och Det handlar om vilken se omsorg. plats de äldre har i samhället, vilken respekt de visas i ett samhälle där respekt viktigt inte bara för de äldre, de eller de rika, utan för alla, är unga, även om vi spelar olika roller. Detta för mig till den grundläggande frågan, som ligger till grund för diskussionen äldre: "Vilket slags samhälle vill vi ha i det framtida om Europa" Nyligen jag "grön bok", ett diskussionsunderlag i denna fråga. gav ut en Lika säkert äldrepolitik handlar än pensioner och omsorg, som att om mer handlar socialpolitik än välfärd. Vi vet att det finns ett "samhälle" om mer på sätt det finns individer. "Ingen människa är en ö". En av våra samma som plikter är utveckla vårt samhälle, likväl det är en plikt att utveckla att som individerna. Det Europeiska året avslutas har gett oss ett synligt som nu exempel ömsesidig förståelse många olika sätt. Unga och gamla har olika behov de behöver varandra också. Ett bevis på detta är de mer - men 70 utvecklingsprojekt finns med i de olika nätverk som startats i än som samband med det Europeiska året. Jag fram emot synpunkter och ser era förslag utifrån grönboken och vilket slags samhälle ni vill ha i - om framtidens Europa. Remisstiden går i slutet Därefter kommer jag att i "vitbok" ut av mars. en lägga fram konkreta förslag för att uppnå sociala framsteg på europeisk nivå.

Europeiska året för äldre... 29

1993 som avjj/rningsramp för nytt /fldreprogram

Hittills har jag avhållit mig från att göra åtaganden för hur Ãldreåret ska följas upp. Jag ville först resultaten. Året trots allt, första trevande se var, ett steg av EU i något där vi tidigare tradition inte varit aktiva. av Jag är särskilt imponerad av gensvaret från våra samarbetspartners, särskilt

folkrörelsema och de icke-statliga organisationerna,

som under hela året klart signalerat att det Europeiska året skulle bli början och inte slutet på intresset för äldrefrågor Europeisk nivå. Idag har också den sista pusselbiten fallit plats den starka deklagenom ration som gjorts medlemsländernas regeringar och europaparlamentets av

starka uppbackning för ytterligare åtgärder.

Som ledamot i kommissionen och ansvarig för socialpolitiska frågor, det är

min innerliga förhoppning och avsikt, att 1993 ska fungera avfyr-

som

ningsramp för ett fortsatt europeiskt syftar till att förbättra

program som situationen för äldre över hela unionen, och för EFTA-ländema, deltar som via EES-avtalet. Jag har redan instruerat mina tjänstemän börja föratt beredelserna för ett nytt program.

Målområden på europeisk nivå

Men måste realistiska. Programmet begränsar sig till åtgärder vara som inte är lagstiftande natur. Vi ska inte försöka nå det omöjliga. Låt av oss snarare koncentrera oss på det möjliga. Om vi koncentrerar våra för resurser, att nå framgång några få utvalda målområden, så kan vi värdefullt ge ett bidrag på europeisk nivå. Vilka ska dessa målområden vara Jag att vårt framtida bör anser program innehålla mål för och frågor rör varje viktig delgrupp den äldre som av befolkningen.

För det första, äldre är beroende: En åldrande befolkning kommer

som oundvikligen att leda till märkbar ökning antalet äldre behöver en av som vård. Det är en oroande framtidsbild. Oron hos somliga handlar mest om

kostnader och fmansering, för andra handlar det kvaliteten på den vård

om

som kommer att finnas tillgänglig för äldre i framtiden. Jag detta är

anser att viktiga frågor som ska tas i vårt nästkommande upp program. För det andra, de aktiva pensionärerna: Den här kategorin är den enskilt största bland Europas äldre människor. Dessa vill framförallt inte bli utestängda från ett normalt liv. De är människor vill delta. Ãldreåret gjorde som mycket för att rikta blicken på det hopp och den potential den här gruppen står för. Projekten i andra och tredje nätverken tillhör de bästa exemplen. Jag tycker att ska fortsätta att fördjupa samarbetet Europeisk nivå det här området, kanske att rikta blicken mot frivilligt arbete de aktiva pensiogenom av närema. Och, sist inte minst, äldre arbetare: Inom det Europeiska årets har men ram man framhävt den stora förlust, när det gäller effektivitet i vår ekonomi, och den personliga orättvisa som individen lider är ett resultat av, som av gam-

30 Europeiska året för äldre...

malmodigt företagsledar-tänkande i förhållande till löntagare i andra halvan sina yrkeskarriärer. Människor stängs ofta ute från möjligheter t.ex. vidare-

av utbildning, enbart med hänvisning till födelseåret. Det Europeiska året har också visat att det råder stor enighet bland experter

och politiker att den här situationen måste förändras. Här tror jag att

om

kan göra mycket europeisk nivå för att få till stånd nödvändiga föränd-

ringar. När talar äldre finns alltid frågan förebyggande med i bilden. man om om förebyggande inte åldrandet, utan förtida beroende. Här är Det är ett av av frågan hälsa och hälsosamt leverne bland människor i alla åldrar av om

yttersta vikt. Detta syfte borde kunna bli reell del av ett framtida program

en

för äldre på europeisk nivå. Vårt bygger den starka grund ärvts från den första

nya program som

serien aktioner genomförts EU-nivå. Vid sidan av Rådgivande

av som kommittén finns Observatoriet, arbete blivit mycket uppskattat och tre vars

nätverk med utvecklingsprojekt. Dessa nätverk omfattar mer än 70 av de mest kreativa projekten äldreområdet i Europa, projekt inte avslutas i och

som med 1993 års utgång.

Åldresymbol

Om vi flyttar från och budgetfrågor till en väldigt praktisk

oss program-

uppföljning det Europeiska året: Många kommer ihåg ett mycket

av av er konkret förslag jag fick 1993 några folkrörelserna som arbetar för som av av äldre på Europeisk nivå. De ville att "äldresymbol" skulle en gemensam introduceras i alla medlemsländer. Det finns stor mängd förmåner som en

riktar sig till äldre. Huvudproblemet med dessa är att äldre medborgare inte

använder sig förmånema, för att de helt enkelt inte känner till att de finns. av Med symbol skulle äldre lättare känna igen förmåner och rabaten gemensam är riktade direkt till dem. ter som Under andra halvåret 1993 har kommissionen undersökt vilka möjligheter

det finns att införa sådan symbol. Responsen är positiv. en vårt projekt för 1994 ni så vill, kommer att bli att skapa Nästa steg, om en symbol, bestående visuell bild för vår äldregeneration som kan antas enen tusiastiskt över hela kontinenten för att symbolisera respekten som vi, som

européer, har för våra seniormedborgare.

Ett Europa fram emot

att se

Som jag ofta har haft tillfälle att säga under det Europeiska året: Europa måste bra att åldras i Att bli äldre är del livet. Ett samhälle som vara en av inte åldras väl kan inte sägas leva väl. Det sätt har arbetat på under 1993 betyder vi har gjort framsteg mot att nå idealet med ett Europa där man att kan fram emot att leva länge. se

Och därmed avslutar vi det Europeiska året för äldre och för solidaritet mellan generationerna det bästa möjliga sättet: Genom att se framåt"

Europeiska året för äldre... 31

Äldrepolitiken

- en viktig del av den europeiska socialpolitiken

Låt oss som avslutning på detta kapitel närmare hur arbetet med se äldrefrågorna och Europeiska året för äldre och för solidaritet mellan generatio-

nerna 1993 kan sättas i ett europeiskt socialpolitiskt sammanhang: Ett nytt socialpolitiskt handlingsprogram håller att förberedas inom EU som framgått ovan. Kommissionen i Bryssel publicerade i november 1993 s.k. en

grönbok. I den presenteras ett diskussionsunderlag ska leda fram till

som en vitbok, som kommissionen ska ut under hösten 1994. Då lämnas förslaget ge

till ett nytt socialpolitiskt handlingsprogram.

Syftet med grönboken är att få till stånd vittomfattande debatt. Synpunkter en ska lämnas senast sista 1994. Även EFTA-ländema får sig, vilket mars yttra också gjordes redan under forberedelsearbetet för grönboken. Grönboken ställer två huvudfrågor: vilken sorts samhälle önskar i Europa och vilka åtgärder krävs det europeiska planet för att skapa det önskade

samhället

En avgörande utgångspunkt för EU:s framtida socialpolitiska handlingsprogram

är att banden mellan ekonomisk politik och socialpolitik, både på nationell nivå och EU-nivå, måste ägnas ökad uppmärksamhet och analys.

Den problembild som presenteras visar tydligt att många förändringar kommer att bli nödvändiga både nationell nivå och EU-nivå. Det handlar det

om framtida samarbetet rörande sysselsättning, utbildning, jämställdhet, social utslagning, folkhälsa och rad andra frågor med anknytning till den sociala en dimensionen. Tonvikten läggs genomgående åtgärder förebyggande art av och aktiv integration människor på arbetsmarknaden och i samhället av istället för ekonomiskt stöd. Kommissionen betonar samtidigt att EU:s grundläggande mål kommer att bestå:

a Ekonomiska och sociala framsteg måste gå hand i hand.

b Avsikten med den europeiska integrationen är att åstadkomma successiv

en förbättring av den sociala standarden och levnadsstandarden.

Många av de avgörande framtidsfrågorna rör olika delar äldrepolitiken. av Dess roll i socialpolitiken markeras också tydligt i grönboken, liksom frågan om solidaritet mellan generationerna. Hit hör exempelvis:

en demografisk omvandling med starkt ökande andel äldre problemen på arbetsmarknaden; särskilt stor arbetslöshet bland ungdomar och äldre

förändringar i familjestrukturen; konsekvenserna för anhörigvården och jämställdheten massiv ökning efterfrågan och kostnaderna för vård och äldre - av omsorg; som storkonsumenter

32 Europeiska året för äldre...

stigande kostnader för olika slag pensioner; hur ska de förvärvsaktiva - av klara av den nödvändiga ekonomiska basen social utslagning; drabbar många äldre fattigdom; inte minst bland äldre kvinnor - Social integration och solidaritet mellan generationerna är nyckelbegrepp i den möjliga åtgärdsarsenal som nämns. Som framgår så sammanfaller också många de avgörande framtidsfrågoma som tas upp i grönboken med de frågor som av

blivit ett resultat Europeiska året för äldre och för solidaritet mellan

av generationerna 1993.

EUROPEAN YEAR OF OLDER PEOPLE AND SOLIDAR|TY BETWEEN GENERATIONS

7 993

genomförandet

3 Det svenska av

äldreåret 1993

Europeiska

Även EU:s ministerråd redan i november 1990 fattade principbeslutet om om att utlysa 1993 till Europeiska året för äldre och for solidaritet mellan generationema, så det först i och med beslutet ijuni 1992 som klarhet gavs vad var gäller budget, organisation etc. Icke desto mindre planeringen för året då var redan i full gång i de enskilda EU-ländema, även om man kommit olika långt. Inbjudan till EFTA-länderna att delta i arbetet som observatörer kom som framgått i juli 1992. Oklarheterna kring ikraftträdandet av EES-avtalet bidrog sannolikt till att arbetet med det svenska genomförandet inte kom i gång förrän vid årsskiftet l992/93. Regeringen beslutade den 26 november 1992 att tillsätta kommitté för att samordna det svenska deltagandet Kommittén en - S 1992:12 för Europeiska äldreåret 1993. Kommittén, dvs. vi, hade vårt första sammanträde den 13 januari 1993. En vecka samtidigt med den stora invigningen Europeiska året 1993 i senare - av Bryssel 19-20 januari presenterade vi den svenska handlingsplanen för året. - Vårt utgångsläge således inte det bästa när vi började arbetet var året var redan ett faktum. Någon egentlig tid för planering fanns inte; detta var ett faktum naturligtvis drabbade nästa led, dvs. när lokala aktörer skulle som informeras och mobiliseras för deltagande i Äldreåret. ett

3.1 Äldreåret del i verksamhet

- en långsiktig

Som huvudtema för det svenska genomförandet valde Solidaritet mellan

generationerna. I handlingsplanen framhölls att arbetet skulle ses som en del i långsiktig verksamhet, vid sidan de mer kampanjbetonade delarna en mer av uppdraget. av Ett uttryck för detta beslutet att redovisa arbetet i två SOU-rapporter; den var faktabok äldre i Europa och den andra en idé- och debattbok om ena en om solidaritet mellan generationerna. F aktaboken äldre i Europa presenterade i december 1993 som vårt delom betänkande med titeln "Borta bra men hemma bäst" SOU 1993:111. Den består detaljerade sammandrag olika europeiska studier äldreområdet, av av bl.a. den nämnda rapporten från EU Observatoriet och Europabarometern om åldrande och attityder. I delbetänkandet redovisas också resultaten från den svenska motsvarigheten av Europabarometern.

Tanken idé- och debattbok har under arbetets gång utvecklats och

på en

kommit att närmare knytas till konkreta erfbgçgxheter och resultat från

genom-

34 Det svenska genomförandet av Europeiska äldreåret 1993

förandet året i Sverige. Den andra delen av detta slutbetänkande "Solidaritet av mellan generationerna i Sverige erfarenheter, idéer och debatt" kan sägas motsvara den ursprungliga tanken fristående idé- och debattbok. en

Nationell aktivitetsvecka

För att, trots bristande tid för planering, möjliggöra en mer samlad manifesta-

tion Europeiska äldreåret, utlyste vi i handlingsplanen den 20 januari en av nationell aktivitetsvecka 1-10 oktober 1993. Information om handlingsplanen gick dag ut i ett stort pressutskick från Socialdepartementet. samma

Öppnandet av aktivitetsveckan valdes med tanke att fredagen den

1 oktober FN:s internationella äldredag. Socialminister Bengt Westerberg var sedan invigde veckan vid högtidlighet i Rosenbad, markerade också i som en sitt tal att äldrefrågan på europeisk nivå måste sättas i sitt internationella sammanhang det handlar inte bara om solidaritet mellan generationerna utan också om solidaritet över gränserna.

Samarbete i två steg

Kommitténs roll har främst varit att samordna och ta initiativ till aktiviteter och olika slag samt fungera informationscentral och arrangemang av som serviceorgan. Med de begränsade kommittén förfogat över var det naturligt resurser som att lägga arbetet efter tvåstegs-modell. Dvs. inbjuda till ett nära samarupp en bete med berörda organisationer och myndigheter på riksplanet, väcka frågan vilket sätt ett aktivt deltagande i Europeiska året 1993 kunde tjäna den om verksamhetens syften och ses som ett led i det reguljära arbetet. egna Detta arbetssätt slog mycket väl ut. Dels fanns många organisationer och

myndigheter representerade i kommittén, dels vidgade kretsen ytterligare. Vi

upprättade från första början förteckning över ytterligare närmare 60-tal en berörda organisationer pensionärs-, ungdoms-, idrotts-, invandrar-, som kvinno-, kultur-, handikapp-, fackliga-, bostads-, forskningsorganisationer,

studieförbund m.fl. samt en rad myndigheter se bilaga 2.

Under året har inbjudit samtliga berörda organisationer och myndigheter till tre större informationsmöten och överläggningar om planerade och genomförda aktiviteter den 10 februari, den 3 maj och den 1 oktober. - Dessemellan har informationsmaterial regelmässigt skickats ut till dessa organisationer och myndigheter. Många av dem har tagit initaitiv till egna arrangeoch har dessutom bekostnad svarat för stora lokala utskick inom mang egen de leden informationsmaterial vi tagit fram. egna av som Flera organisationer och myndigheter har också via egna cirkulärskrivelser informerat Äldreåret och uppmanat till manifestationer och aktiviteter om lokal och regional nivå.

Det svenska genomförandet av Europeiska äldreåret 1993 35

Aktivitetskataloger, bulletiner och den svenska logotypen För att snabbt väcka intresse för Äldreåret och möjliggöra planering aktiviav teter, inbjöd vi alla berörda organisationer och myndigheter till ett upptaktsmöte den 10 februari. Samtidigt gick vi ut med en förfrågan/enkät om aktiviteter under året som kunde ha en koppling till temat för Europeiska äldreåret. Med organisationernas och myndigheternas hjälp fick en mängd svar som bildade underlag för vår första Aktivitetskatalog. Nästa åtgärd blev att ta fram en Bulletin som ett enkelt sätt kunde förmedla information om vad som var gång både ute i Europa och hemma i Sverige med anledning Äldreåret. av Båda dessa skrifter med vår svenska logotyp för Ãldreåret presenterades vid ett seminarium i Rosenbad den 3 maj för berörda organisationer och myndigheter samt pressen. För att fånga intresset och entusiasmera många människor bestämde oss tidigt för att ta fram en svensk logotyp för året som bättre än den europeiska logotypen uttryckte vårt huvudtema Solidaritet mellan generationerna. Den svenska logotypen visade sig bli ett lyckokast. Den har blivit mycket omtyckt i alla läger. Från kommitténs sida följde vi upp detta intresse med att sommaren 1993 låta trycka upp klisteretiketter och affischer med logotypen i ñerfárg. Materialet kunde kostnadsfritt rekvireras från sekretariatet. Under andra halvåret 1993, och framförallt inför aktivitetsveckan 1-10 oktober, spreds efter beställning 25 000 etiketter och 6 000 affischer över landet. Efter 1993 gjorde vi landsomfattande kartläggning av planesommaren en ny rade aktiviteter. Dessa presenterades sedan i katalogen "Aktiviteter från norr till söder" som låg klar den 1 oktober. Katalogen delades i tre delar; aktiviteterna redovisades i geografisk ordning, från Norrland, Svealand och Götaland. Aktivitetsveckan följdes sedan i bulletin, publicerades i slutet upp en ny som oktober. av Bulletinerna har efter beställning distribuerats i 28 000 ex. och aktivitetskatalogerna i 8 500 ex. De har fyllt en viktig funktion som förmedlare av tips och idéer aktiviteter och arbetssätt, inte minst för Solidaritet mellan geneom rationerna, med namn- och adresslistor över kontaktpersoner runt om i landet.

Katalog över äldreforskningen Utöver aktivitetskataloger bedömde vi att det fanns ett klart behov av en översikt över äldreforskningen i landet, inte minst i det europeiska och internationella samarbetet inom äldreområdet. Socialvetenskapliga forskningsrådet har i samarbete med oss tagit fram en och katalog över svensk äldreforskning Äldreåret 1993. Den presenterapport rades för socialministem den 15 december 1993 samtidigt som vi överlämnade vårt slutbetänkande. Rapporten finns också i en engelsk översättning.

36 Det svenska genomförandet Europeiska äldreåret 1993

av

Lokala aktiviteter Aktiviteterna ute i landet kulminerade under den nationella aktivtetsveckan 1-10 oktober. Inför den inkom drygt hundratalet huvudarrangörer på lokal nivå med listor över planerade aktiviteter. De flesta huvudarrangörer samarbetade i sin tur med andra parter. Exempel-

vis var det vanligt att i en kommun en huvudarrangör genomfördes aktivite-

terna i samverkan av socialförvaltning, pensionärsföreningar, bibliotek, skolor, daghem, servicehus m.m. Antalet aktiviteter per huvudarrangör varierade därför stort från någon - enstaka upp till ett femtiotal. Därtill kom ett trettiotal föreningar startade som försöksprojekt på temat Solidaritet mellan generationerna med stöd 1 miljon av kronor som regeringen beslutat om. En närmare beskrivning och uppföljning av de lokala aktiviteterna finns redovisad i del II.

Nationella aktiviteter Även myndigheter och organisationer på riksplanet har tagit aktiv del i Äldreåret. En närmare presentation finns i del II. I direkt samarbete med kommittén genomfördes bl.a. följande arrangemang: "Frivilligt arbete och kommunal verksamhet går det att kombinera Om samordnad boendeservice och frivilliga insatser." Konferens Boverket, av Socialstyrelsen, Socialdepartementet och Kommittén för Europeiska äldreåret 1993. "Efterlysning av goda exempel boende för grannskapets äldre" Socialav styrelsen, Boverket, Statens Bostadsfmansieringsaktiebolag SBAB och Kommittén för Europeiska äldreåret. "Med ålderns rätt". Forskningskonferens av Arbetsmiljöinstitutet, Socialvetenskapliga forskningsrådet och Kommittén för Europeiska äldreåret 1993.

"Öppet Hus och Dance with your Grandma". Evenemang av Fryshuset,

PRO, SPF och Kommittén för Europeiska äldreåret 1993. Därutöver genomförde Socialstyrelsen en fototävling på temat "Gammal Ung". Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum genomförde också i samarbete med Socialstyrelsen och med stöd av Socialdepartementet den svenska Europabarometern "Äldre i Sverige och Europa". Som tidigare framgått har PRO, SPF, Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet m.fl. i hög grad bidragit till det lokala gensvaret att genom generöst stå för utskick informationsmaterial från kommittén. av

Det svenska genomförandet Europeiska äldreåret 1993 37

av

3.2 Äldreåret

- några erfarenheter och reflexioner

Europeiska året för äldre och för solidaritet mellan generationerna 1993 är nu över. Vad har det gett oss i Sverige och vad har lärt oss Vilka spår har det satt Eller det bara ett år som alla andra år var I dag skriver vi februari 1994, och det är svårt att säga vilka mer bestående resultat som Europeiska året 1993 kan få här i Sverige.

Uppföljning Från den svenska kommitténs sida har försökt att inom ramen för våra begränsade resurser, såväl ekonomiska som tidsmässiga, genomföra en enklare form uppföljning. Genomgående för uppföljningen har varit att vi särskilt av försökt uppmärksamma huvudtemat för året, Solidaritet mellan generationerna: - I början av december 1993 genomförde en enkätundersökning. Ett urval lokala samordnare och kontaktpersoner, totalt 70, fick ett frågeformulär som skulle besvaras före 15 december. Drygt ett 40-tal svar inkom, dvs en svarsfrekvens ca 60%. De flesta som svarade representerade kommuner och pensionärsföreningar.

För att få allsidig belysning tänkbara effekter Ãldreåret, valde

- en mer av av vi ut fem platser/kommmuner som fördjupningsexempel. Dessa är från norr till söder Luleå, Solna, Västerås, Tidaholm och Ystad. Där har gruppintervjuer genomförs med människor själva medverkat i aktiviteter under året. som - För att vinkla temat Solidaritet mellan generationerna från olika utgångspunkter, har också genomfört en intervjuserie med kommittéledamöter och sakkunniga som alla representerar vitt skilda kompetenser. Vi har också tagit till personliga berättelser från svenska folket temat - oss Gammal och Ung. Därutöver har vi gjort deskriptiv summering nationella och lokala - en av aktiviteter under året. Det samlade resultatet av vår uppföljning finns redovisad i del av detta betänkande under rubriken "Om solidaritet mellan generationerna erfarenheter, idéer och debatt"

Låga förväntningar

När arbetet med det svenska deltagandet i Europeiska året för äldre och för solidaritet mellan generationerna startade i januari 1993 var förväntningarna överlag låga. I Sverige har vi ingen egentlig tradition när det gäller att genomföra kampanjer, för att lyckas kräver så hög grad lokal mobilisering som i som en av detta fall. Mycket står och faller med ett frivilligt engagemang. I detta avseende kan andra europeiska länder tyckas ha ett försprång, eftersom det frivilliga arbetet är betydligt organiserat och för större del av äldreommer svarar en sorgen än i vårt land.

38 Det svenska genomförandet Europeiska äldreåret 1993

av

Värderingsmässigt kan inte heller kampanjer och proklamationer av särskilda år inom vård och omsorg sägas stå särskilt högt i kurs i vårt land. En förklaring till detta kan exempelvis vara den höga grad av proffessionalisering och samhällsåtagande som utmärker vård- och omsorgssektorn i Sverige. Till detta kom att Äldreåret utlystes i tid nedskärningar och omstruken av tureringar, inte bara inom den offentliga vården och omsorgen utan också i andra vitala samhällssektorer, tex arbetsmarknaden. Den bild som nu tonat fram av svenska erfarenheter och resultat av Europeiska äldreåret, ter sig i ljuset av detta som överraskande positiv. Gensvaret har överstigit alla förväntningar. Varför Paradoxalt nog tycks just de förhållanden som i utgångsläget tedde sig mest negativa, kommit att sätt och vis fungera som positiva drivkrafter.

Kommunerna och pensionärerna De starkaste aktörerna under året återfinns inom den offentliga sektorn äldre- vården, biblioteken, barnomsorgen, skol- och fritidsverksamheten. Ett stort antal av landets kommuner har axlat rollen som samordnare av lokala manifestationer och aktiviteter. Dessa har, tillsammans med mycket aktiva pensionärsföreningar över hela landet, svarat för huvuddelen det svenska genomförandet Ãldreåret. av av Landstingens engagemang har till största del kanaliserats via den nye huvudkommunerna; detta konsekvens Ädelreformen med kommannen, som en av munalt övertagande av stora delar av äldrevården. Däremot visade sig gensvaret bland vissa frivilligorganisationer riksplanet förvånansvärt svagt inte minst med tanke den betoning av frivilliga vara insatsers betydelse som uttrycktes i regeringens direktiv. Detta gäller även etablerade barn- och ungdomsorganisationer. Huvudtemat Solidaritet mellan generationerna har bland dem inte uppfattats prioriterad fråga. Kanske kan det svaga intresset också tolkas som ett som en uttryck för ett sektoriserat arbetssätt även utmärker stora delar av föresom ningslivet och de ideella organisationernas verksamhet Däremot har mycket det lokala arbetet för Äldreåret byggts friav upp av villiga krafter. Utöver pensionärsföreningar har exempelvis lokalföreningar av Svenska gymnastikförbundet och olika studieförbund varit aktiva. För att stimulera nya initiativ temat Solidaritet mellan generationerna beslutade regeringen under året ställa l miljon kronor till Barn- och ungdomsdelegationens förfogande vid Civildepartementet. Ett trettiotal projekt drivna av ideella föreningar och organisationer kunde, efter besked den l oktober när aktivitetsveckan invigdes, startas med hjälp av detta stöd. För ytterligare information, kommitténs katalog "Aktiviteter från norr till se söder" 1993 eller kontakta Barn- och ungdomsdelegationen, Civildepartementet. En uppföljning av projekten planeras vid slutet av 1994.

Det svenska genomförandet av Europeiska äldreåret 1993 39

Kärv ekonomi avstamp för offensivt arbete

Sammanfattningsvis kan sägas att den lokala nivån har beredvilligheten att sig for Europeiska äldreâret varit stor bland kommunalt anställd engagera personal. De kärva omvärldsvillkoren, med ekonomiska nedskärningar och hot arbetslöshet, har fungerat avstamp för ett offensivt arbete: om snarare som Man har fått tillfälle att använda sin kreativa förmåga, arbeta över de vanliga sektorsgränserna, både inom förvaltningen och i förhållande till föreningslivet, vilket har resulterat i ett engagemang som sträcker sig långt utöver den betalda arbetsinsatsen.

Åtstramningstiderna har också mobilserat en vilja till debatt och kritisk

diskussion Äldreåret kunnat kanalisera. Ett stort antal konferenser, semisom narier, debatter etc. har således genomförts med anledning av året.

Massmedia och Äldreåret

För att sprida information Äldreåret inbjöds till vart och ett de om pressen av

tre tidigare nämnda informationsmötena 20 januari, 3 maj l oktober samt när

vi överlämnade vårt delbetänkande till socialministern 15 december. Utförlig pressinformation skickades samtidigt, dvs. vid fyra olika tillfällen, ut till all riks- och lokalpress i landet. Trots denna systematiska bearbetning av press, radio och TV, kan vi konsta-

tera att Äldreåret tyvärr inte lyckades få den massmediala uppmärksamhet det

förtjänade. Detta är också ett faktum genomgående fått kritik i vår uppsom följning av året. Det bristande intresset gäller främst riksmedia. I anslutning till den nationella aktivitetsveckan 1-10 oktober 1993 visade dock den lokala dagspressen ett mycket stort intresse för de aktiviteter anordnades hemmaplan. som Från kommitténs sida har vi följt detta att ett urval upp genom uppmana lokala samordnare att skicka pressklipp. Resultatet var imponerande 100- tals pressklipp kom in. Dessa vittnar om idérikedom och djupt engagemang hos lokala arrangörer. Äldreåret och dess huvudtema Solidaritet mellan generationerna har uppenbarligen fungerat som inspirationskälla för arrangemang som förmått att locka stora besökarskaror. Många hade dock önskat Äldreåret fått större uppmärkav arrangörerna att samhet i massmedia redan i början 1993. Då hade man fått den draghjälp av man så väl behövde.

Väl godkänt

I uppföljningen Äldreåret, presenteras närmare i del av detta be-

av som tänkande, framkommer bl.a. att 3/4 delar av de tillfrågade tycker att de fått ca mycket bra eller ganska bra för sina aktiviteter under året både inom respons

den kretsen bland anställda, medlemmar etc och bland människor i

egna allmänhet.

40 Det svenska genomförandet av Europeiska äldreåret 1993

Så samtliga tycker dessutom att Äldreåret gett dem idéer och ingott som spiration till fortsatt verksamhet. 80% av de tillfrågade tycker att arbete för att öka solidariteten mellan generationerna borde vara ett prioriterat område i dagens samhälle. Detta gäller särskilt i skolan och i vården och omsorgen. Vidare framgår kommunalt anställd personal att arbetet med Äldreatt anser

året gett draghjälp Ädelreformen, bl.a. att det gett dem möjlighet

genom en att utveckla arbetsmetoder bättre förmår kanalisera de frivilliga krafter som som finns, inte minst i den omedelbara närmiljön; i bostadsområdet, grannskapet, bygden. Pensionärsföreningarna m.fl. uppskattar det tillfälle Äldreâret gett vad som gäller möjligheterna att arbeta tillsammans med kommunala verksamheter lika villkor personal inom äldrevården, skolan etc. behövs som katalysatorer och kontaktförmedlare medan däremot väntjänsten och andra aktiviteter bäst utförs föreningarna själva. Dessutom leder samarbetet i sig till ständigt nya av idéer hur bäst kan tas tillvara. om gemensamma resurser Erfarenheterna visar att rätt använda kan kampanjer och till synes mer jippobetonade arrangemang bli användbara verktyg i det reguljära arbetet. Inte minst handlar det om den uppskattning och glädje som många arrangörer mött från dem som tagit del av aktiviteterna; de äldre själva, barnen, ungdomarna och den breda allmänheten.

4 våra

Avslutande och

diskussion

samlade bedömningar

När vi nu ska dra slutsatser av vad som framkommit under genomförandet av Europeiska året för äldre och för solidaritet mellan generationerna 1993, ska vi utgå från de kommittédirektiv Dir. 1992: 102 som regeringen utfärdat för vårt arbete. Enligt direktiven skulle utgångspunkten för Sveriges deltagande i Europeiska äldreåret vara att olika sätt uppmärksamma äldre personers situation i samhället och speciellt betona vikten av solidaritet, ökade kunskaper samt utbyte mellan olika generationer. Inledningsvis kan konstatera att Europeiska äldreåret fått stort gensvar i vårt land. Intresset och engagemanget hos myndigheter, kommuner, landsting, föreningar, organisationer, m.fl. har vida överstigit våra förväntningar. Alla de medel för genomförandet som nämns i direktiven konferenser, frivilliginsatser för ökat utbyte mellan generationerna, tecknings- och fototävlingar, litterära bidrag har flitigt både lokal och central etc. använts niva. Arbetssättet i sig har inneburit att ett mycket stort antal människor kommit att delta i olika aktiviteter: pensionärer, ungdomar, skolklasser, dagisgrupper, hemtjänstpersonal, bibliotekarier, politiker, forskare, näringsidkare och den breda allmänheten. Vidare har kommittén genom spridningen av bulletiner och aktivitetskataloger bidragit till att, som det sägs i direktiven, föra fram befintliga projekt hos organisationer, kommuner, landsting m.fl. Med facit i hand kan vi se att, trots ett svårt utgångsläge vad gäller tid för planering och förberedelser lokalt men även centralt, har ändå det praktiska genomförandet Ãldreåret väl svarat mot regeringens direktiv. av upp

4.1 för

Utgångspunkter fortsatta insatser

Vi har dock tolkat vårt uppdrag som mer långtgående än så. I regeringens direktiv nämns ytterligare förhållanden som bör beaktas. Exempelvis att "en åldrande befolkning innebär stora utmaningar för ett samhälle som inte längre kan bygga ut den offentligt finansierade omsorgen som under tidigare decennier. Sverige behöver liksom många länder i Västeuropa utveckla solidariteten mellan generationerna bl.a. genom stöd åt ömsesidiga och frivilliga insatser men också genom att belysa och minska den mytbildning som förekommer mellan olika grupper i samhället."

42 Avslutande diskussion och våra samlade bedömningar

Vidare sägs att "Sverige har utvecklat en modell för omsorger om äldre som har vunnit ett mycket gott anseende både i Europa och andra delar av världen. Ett deltagande i Europeiska äldreåret kan ge Sverige ytterligare värdefulla internationella kontakter och bidra till ömsesidigt utbyte av erfarenheter rörande en åldrande europeisk befolkning." Arbetet med Europeiska äldreåret och dess resultat måste alltså sättas i ett långsiktigt sammanhang. Hur förutsättningarna ut för fortsatta insatser mer ser På europeisk nivå är den kanske viktigaste utgångspunkten följande:

Europeiska äldreåret 1993, ingick i EU:s första Äldreprogram 1991-

a som

1993, får en fortsättning i ett nytt Äldreprogram inom EU med start 1995

och med 1994 som ett förberedelseår.

b EFTA-ländema, och därmed Sverige, deltar med stöd av EES-avtalet i förberedelsearbetet och förväntas delta i det nya Ãldreprogrammet.

0 Inom EU håller ett nytt socialpolitiskt handlingsprogram på att utarbetas. I detta spelar äldrefrågoma och frågan om solidaritet mellan generationern viktig roll. EFTA-ländema har inbjudits att delta med synpunkter under

en

arbetets gång se 2.6.

På nationell nivå är följande faktorer en viktig utgångspunkt: Genom EES-avtalet deltar redan Sverige EFTA-land aktivt i EU:s

a som

arbete inom äldreområdet. Detta arbete kommer sannolikt att intensifieras

i och med att EU:s andra Äldreprogram påbörjas. b Oberoende av ett EU-medlemskap eller finns ett uttalat behov av

utvidgat och fördjupat kunskaps- och informationsutbyte mellan Sverige och andra europeiska länder, men också med världen i övrigt. C Ett sådant fortsatt, intensifierat samarbete inom äldreområdet ställer självfallet krav berörda svenska myndigheter, organisationer och institutioner. På lokal nivå är följande viktig utgångspunkt för att bedöma behov av en ytterligare insatser: Genomförandet Åldreåret och i synnerhet dess huvudtema Solidaritet

a av

mellan generationerna har bidragit till att viktiga verksamhetsområden som rör äldre människor och kontakterna mellan generationerna har uppmärksammats för bredare allmänhet. en

b Äldreåret har för många gett inspiration och inte minst pekat vägar för

att utveckla kontakterna mellan frivilligt engagerade och anställd personal. Det lokala arbete påbörjats många håll bör uppmuntras och spridas som till andra.

Avslutande diskussion och våra samlade bedömningar 43

4.2 Våra samlade

bedömningar

Europeiska året för äldre och för solidaritet mellan generationerna 1993 har sitt ursprung i det europeiska samarbetet inom EU, ett samarbete som i allt högre grad kommit att involvera Sverige och övriga EFTA-länder som anslutit sig till EES-avtalet. Från den svenska kommitténs sida är det därför naturligt att vi i våra samlade

bedömningar i första hand behandlar frågan om Sveriges roll i ett fortsatt

ömsesidigt europeiskt, och även internationellt, kunskaps- och erfarenhetsutbyte inom äldreområdet.

Ett svenskt deltagande i EU:s andra Äldreprogram ansats och sakfrågor

- Med stöd av den delvis nya kunskap om äldres villkor i Europa som blivit ett väsentligt resultat av Europeiska äldreåret, kan vi inledningsvis konstatera följande: Den svenska välfärdsmodellen har i europeisk jämförelse fått mycket gott betyg. Den svenska Europabarometem, vars resultat redovisat i delbetänkandet "Borta bra men hemma bäst Fakta om äldre i Europa" SOU 1993:11, visar bl.a. följande: debatten om välfårdssamhället har det emellanåt anförts att välfärden

föralldel är hög i Sverige och övriga Skandinavien men att välbefinnandet

är högre i t.ex. Medelhavsländema. l Europabarometem finns inget stöd för att det skulle vara så. Tvärtom visar resultaten att både de äldres välstånd och välbefinnande är högre hos oss. I praktiskt taget samtliga jämförelser

framträder en mer ljus bild av den äldre svensken eller dansken än av de

äldre på kontintenten. Fram tonar bilden av en person med god ekonomi, som är aktiv och deltar i samhällslivet, är nöjd med sitt liv, blir behandlad med respekt, har god kontakt med familjen och inte känner sig ensam." Samtidigt visar, som framgått av vårt delbetänkande, den svenska Europabarometem tecken på en begynnande oro för försämringar. Trots de mycket höga betyg som sjukvården och äldreomsorgen får av de äldre, finns det en obestridlig minoritet det senaste året upplevt försämringar. Det är främst som äldre i storstäder som är mest kritiska och som upplever att de har det svårast. Från kommitténs sida vill vi slå fast att rätten till ett värdigt, självständigt liv, med god tillgång till service, omvårdnad och vård, är omistliga kvaliteter för alla äldre medborgare. Detta ställer krav på kollektiva, samhälleliga insatser och och vad gäller allt från personligt bemötande till praktisk hjälp var en av oss, och stöd. Den svenska modellen för äldreomsorgen och äldres villkor i samhället är en viktig utgångspunkt för Sveriges aktiva medverkan i ett kommande europeiskt samarbete.

44 Avslutande diskussion och våra samlade bedömningar

En viktig utgångspunkt står att finna i det faktum att EU:s andra annan

Äldreprogram kommer att verka inom för den nya europeiska social-

ramen

politiken, den skisseras i den s.k. grönboken från Europeiska kommissionen

som

se 2.6.

Som vi tidigare visat konsekvenserna åldrande befolkning för svarar av en framträdande drag i grönbokens scenario av de sociala utmaningar som Europa står inför, och frågan solidariteten mellan generationerna återkommer om genomgående i strategiema för ett framtida Europa där ekonomiska och sociala framsteg måste gå hand i hand.

Den europeiska äldrepolitiken och därmed EU:s Äldreprogram kan alltså

förväntas spela viktig roll inom ramen för EU:s nya socialpolitiska en handlingsprogram och arbetet för den sociala dimensionen. Vi vill framhålla betydelsen att äldrefrågoma uppmärksammas i Sveriges yttrande över av

grönboken.

När det gäller vilka sakfrågor och ämnesområden som bör beaktas i det

kommande europeiska Äldreprogrammet bör utgångspunkten vara angelägna

intressefrågor för Sverige, övriga EFTA-länder och EU. gemensamma Enligt vår bedömning bör således bl.a. följande sakfrågor uppmärksammas i

det fortsatta samarbetet europeisk nivå:

Solidaritet mellan generationerna avgörande framtidsfråga för alla

- en europeiska välfárdsstater, t.ex. med tanke den växande arbetslösheten och hur viljan att bidra till den kollektiva sociala välfärden kommer att utvecklas. Här finns ett behov återkommande studier, också europeisk nivå, av av bl.a. förändrade värderingsmönster bland ungdomar och analys tänkbara av

effekter. Här finns också ett behov praktiska åtgärder för att öka kontakterna

av mellan generationerna inom olika områden och därigenom ytterligare stärka

solidariteten. Med stöd våra svenska erfarenheter att frågan solidaritet av anser om mellan generationerna bör framträdande plats i det kommande europeiska ges en arbetet inom äldreområdet. "Solidaritet mellan generationerna" har nämligen visat sig ha förmåga att entusiasmera många människor, att tydliggöra en

delaktighet och medborgaransvar samt att för såväl professionellt frivilligt

som verksamma peka på konstruktiva infallsvinklar för arbetet inom ett tidigare nya till välkänt ämnesområde. synes Frågan solidaritet mellan generationerna bör således vara en integrerad del om

det Äldreprogrammets olika teman/delar; dvs. fungera som ett

av nya snarare grundläggande förhållningssätt och ett praktiskt analysverktyg i det samlade

arbetet än ett fristående tema i sig. som

Den demografiska utvecklingen Sverige kan befolkningsmässigt sägas ligga

före de övriga europeiska länderna, i den meningen att vi redan har så stor andel äldre. Många andra länder i Europa är inne i dramatisk ökning av en andelen äldre. I Sverige kommer nästa puckel i befolkningsutvecklingen år 2005

och framåt, dvs. när 40-talistema går i pension.

Avslutande diskussion och våra samlade bedömningar 45

Här finns ett behov jämförande analyser mellan europeiska länder som av befinner sig olika stadier i ökningen av andelen äldre. Kanske i Sverige kan bidra med våra lösningar och vårt sätt att möta de växande krav som följer med åldrande befolkning en Pensionerna, arbetsmarknaden och social utslagning dessa tillhör sedan länge de verkligt svåra problemrådena ute i Europa och har även kommit att bli växande problem i Sverige. I hög grad handlar det om äldre människor. Områdena är också sådana att de ställer frågan om solidaritet mellan generatiopå sin spets, t.ex. arbetslösheten bland ungdomar resp. bland äldre. nerna Här finns stort behov av informations- och kunskapsutbyte kring, bl.a. reviderade pensionssystem, synen på arbete för äldre, jämställdhet t.ex. att fattigdom främst drabbar äldre kvinnor i Europa. Den förändrade familjestrukturen Sverige har redan mycket hög andel - en förvärvsarbetande kvinnor och den relativt väl utbyggda barn- och äldreomär bl.a. ett resultat av detta förhållande. I Europa förändras nu familjesorgen mönstret i snabb takt; kvinnorna blir förvärvsarbetande och basen för familjeomsorgen minskar. Vilka blir konsekvenserna för den informella omsorgen/anhörigvården och för den offentliga vården Jämställdhetsaspekten är här viktig. Anhörigvård här finns stark koppling till föregående fråga. I Sverige - en finns vissa möjligheter till både ekonomiskt stöd och praktisk avlösning för anhörigvårdare. Ändå tillhör anhörigvården ett utsatt område även i Sverige, inte

minst i den samhällsutveckling just nu genomgår. Här finns behov europeiska kartläggningar och problemanalyser av av anhörigvårdarnas situation, med beaktande av jämställdhetsaspekten och med jämförelser mellan olika system av offentligt stöd. Frivilliga insatser ute i Europa har detta en stor omfattning och av tradition stark ställning. Det frivilliga arbetet, eller den ideella sektorn, ägnas dock en en växande uppmärksamhet även i Sverige, ett komplement till samhällets som insatser. Eftersom frivilliga insatser kan sägas ett relativt nytt kunskapsomvara råde i Sverige finns behov av såväl nationella studier och analyser som europeiska jämförande studier. Hemtjänst och boende för äldre service, omvårdnad och vård i boendet är hörnpelarna inom äldreområdet. Tack vare den satsning som gjorts och en av görs vad gäller boendefrågor för äldre, borde vi ha en del att bidra med i ett europeiskt erfarenhetsutbyte. Detta gäller särskilt möjligheterna att stödja ordinärt boende också utbyggnaden särskilda boendeformer för äldre. men av Viktigt är att uppmärksamma boendelösningar både i det vanliga boendet och i mångfalden särskilda boendeformer uppmuntrar till kontakter av - som mellan generationerna och stärker den enskildes självständighet. som Gerontologi, geriatrik och rehabilitering ett behov finns förbättrad - av kunskap och informationsspridning om viktiga resultat av utvecklingen inom

gerontologin och geriatriken samt om praktiska erfarenheter av vad som kan

uppnås med förebyggande insatser och ett vårdarbete som är inriktat mot rehabilitering. Här borde vi exempelvis kunna bidra med arbetsmetoder och nya

organisationsmodeller för att underlätta för äldre att återvända från sjukvården

till ett eget boende.

46 Avslutande diskussion och våra samlade bedömningar

Ofentlig vård och det finns ett behov av fler jämförande studier av

omsorg och kunskapsutbyte kring olika välfardsmodeller, t.ex. mellan å ena sidan den nordiska/ skandinaviska modellen utmärks stor andel skatteñnansierad som av en vård och och å den andra sidan den sydeuropeiska modellen som mer omsorg, utgår från familjen huvudansvarig för äldreomsorgen. som

Äldrefrågorna i ett internationellt perspektiv

Fokus för kunskapsutbytet har naturligt nog legat de europeiska länderna,

äldrefrâgoma, och de olika aspekter/delområden som nämnts ovan, måste

men naturligtvis också sättas i sitt internationella sammanhang. Detta har under arbetets gång markerats såväl inom EU som här i Sverige. Här kan nämnas flera tillfällen när äldrefrågoma och frågan om solidaritet mellan generationerna skulle kunna uppmärksammas i det internationella arbete bedrivs i FN:s regi. FN:s arbete inom olika områden och de internationella som konferenser anordnas, kan också fungera som viktiga kunskapskällor för som att ett arbete på europeisk nivå en vidgad referensram. ge

FN:s internationella familjeår 1994 - FN:s konferens befolkning och utveckling i Kairo, september 1994 om FN:s konferens för social utveckling i Köpenhamn, mars 1995 FN:s världskvinnokonferens i Peking, september 1995

FN:s konferens för boende- och bebyggelsefrågor Habitat II i Istanbul,

juni

Av de nämnda FN-arrangemangen kan nämnas att FN:s familjeår, vars arbete är i full gång i Sverige, är ett naturligt forum för fortsättning av Europeiska nu året för äldre och för solidaritet mellan generationerna 1993. Solidaritet mellan generationerna är ett viktigt tema även i det arbetet. Familjen i sin vidaste krets. Dess roll och samspel med det omgivande ska ses samhället, frågan kontakter med mor-/farföräldrar och frågan om anhörigom vård ska därför uppmärksammas. Det görs också mot bakgrund av de förändringar familjestrukturen genomgår i världen. som runt om Vi därför att det arbete med tonvikt solidaritet mellan generationerna anser lagts under Europeiska äldreåret 1993 bör direkt fortsättning som ner ges en inom för FN:s familjeår. Exempelvis kan behovet av utvecklingsprojekt ramen på solidaritetstemat uppmärksammas inom för fördelningen av de ramen särskilda projektmedel, 10 miljoner kronor, via Allmänna arvsfonden ställts som till förfogande för genomförandet av FN:s familjeår i Sverige.

Vem gör vad

En rad olika myndigheter, organisationer m.fl. berörs de sakfråg0r/ämnesomav råden presenterats Hur arbetet bör drivas vidare är naturligtvis ytterst som ovan. till berörd part att själv besluta om. upp

Avslutande diskussion och våra samlade bedömningar 47

När det gäller statsförvaltningen statliga myndigheter och departement och dess anpassning till de krav kan följa ett utökat europeiskt samarbete som av inom äldreområdet, vill dock hänvisa till följande beslut den svenska av regeringen: Utifrån betänkandet statsförvaltningen och EG SOU 1993:80 beslutade

regeringen den 30 september 1993 en kartläggning av konsekvenserna av om ett svenskt EG-medlemskap för den svenska statsförvaltningen.

Den 20 januari 1994 beslutade regeringen att inrätta en arbetsgrupp, som bl.a.

utifrån resultatet kartläggningen, ska lämna förslag till förändringar av av

statsförvaltningens organisation, arbetsformer och styrning som en följd

resurser, EES och svenskt medlemskap i EU. Andra internationella förhållanden av ett bedöms vikt för statsförvaltningen ska också beaktas. som vara av

Från kommitténs sida vill vi, också med stöd dessa regeringsbeslut, betona

av vikten berörda myndigheter och departement utvecklar sin verksamhet för av att mot ett fortsatt europeiskt samarbete inom äldreområdet. att svara upp Sammanfattningsvis vi dock att inte bara berörda myndigheter utan anser också organisationer m.fl. bör i sin reguljära verksamhet beakta de krav, förväntningar, möjligheter etc. kan följa ett intensifierat utbyte kunskap, som av av erfarenheter och information på europeisk nivå inom äldreområdet mellan -

länder, organisationer, kommuner, landsting, forskare, projekt etc.

Allmänt gäller behovet material översatt till engelska bör beaktas. att av

Samarbetsformer

Under 1994 bör de närmare formerna för ett svenskt deltagande i det europeiska

samarbetet övervägas. Erfarenheterna EU:s första Ãldreprogram och det

av Europeiska året för äldre och för solidaritet mellan generationerna 1993 bör

bilda viktigt underlag för dessa överväganden. Dessutom bör erfarenheterna ett

uppläggningen andra programarbeten inom EU HELIOS II, dvs.

av av Handikappfrågor, och Jämställdhetsfrågor beaktas liksom kopplingen i

sakfrågor mellan dessa program. formerna för det fortsatta arbetet bör övervägas inom Socialdepar- De närmare tementet, också bör ges en samordnande roll. som Som vägledning för dessa överväganden vill lämna följande synpunkter: För det fortsatta EU/EFTA-samarbetet inom äldreområdet, vill vi sammanfattningsvis betona behovet kunskaps- och erfarenhetsutbyte med stöd av av forskning och utvecklingsarbete, utredningar, kartläggningar etc. Vi anser följaktligen Sverige, EFTA-land och med stöd EES-avtalet, bör bli att som av

representerad i det EU Observatoriet för äldrefrågor som sannolikt kommer

nya att bildas. Vi vidare att Sverige bör ingå i det europeiska nätverksarbete som anser

påbörjats under det första Äldreprogrammet och i den utvidgning till nya

områden kan följa i nästa steg. som

48 Avslutande diskussion och våra samlade bedömningar

F orskningsbehov

Vidare bör den översikt av svensk äldreforskning Socialvetenskapliga som forskningsrådet SFR gjorde i samarbete med Kommittén för Europeiska äldreåret 1993 följas En kartläggning bör göras all äldreforskning upp. av som har en europeisk och/eller internationell anknytning. Kartläggningen bör en vidare innefatta befintliga och planerade nätverk forskare etc. inom av äldreforskningens olika delområden/teman. Utifrån resultatet bör behov av nya forskningsinsatser övervägas. Detta uppdrag bör också ses i ljuset av följande: SFR statlig myndighet som ingår i EG-rådet för FoU-samarbete som inrättades regeringen i juni 1992. av Rådet samordnar det svenska deltagandet i EU:s för forskning och ramprogram utveckling. I det "fjärde forskningsprogrammet" 1994-1998 har EU beslutat om ett nytt forskningsområde "targeted socio-economic research". För första gången ges den socialvetenskapliga forskningen med socio-ekonomisk inriktning en samlad plats i EU:s omfattande satsning forskning, än med om en blygsam budget. SFR blir svensk samordnare för detta forskningsområde i samarbetet med EU. Svensk äldreforskning har given plats i sammanhanget. en När det gäller forskningsfrågor vill avslutningsvis knyta till regeringens an forskningspolitiska proposition 1992/93:l70. Utifrån denna pågår arbetet med

att ta fram ett nationellt, tvärvetenskapligt forskningsprogram kring det ideella

arbetet och den offentliga sektorn. Ansvaret för uppgiften ligger den av regeringen tillsatta Beredningen för främjande den ideella sektorns utveckling av C93/440/FOK. Vi vill här erinra regeringens direktiv för vårt arbete där bl.a. frågan om om frivilliga insatser uppmärksammas. Mot denna bakgrund och med tanke på den aktualitet som dessa frågor fått i Sverige samt utifrån europeiska erfarenheter, ter det sig angeläget att just inom äldreområdet få fram fördjupad kunskap och fakta om frivilliga, ideella insatser i förhållande till den offentliga sektorns verksamhet. Vi därför att detta bör bli ett särskilt tema inom det nämnda anser

forskningsprogram som för närvarande håller att arbetas fram.

Fortsatt arbete nationellt och lokalt

Lokala initiativ tagits under Äldreåret bör stimuleras till fortsättning och

som spridning. Av den uppföljning kommittén gjort det lokala arbetet bl.a. som av enkätundersökning och fördjupningsstudier framgår också att många har fått idéer och inspiration för ett fortsatt arbete med delvis inslag. nya Exempelvis bör erfarenheterna av de 30-tal lokala utvecklingsprojekt Solidaritetstemat som initierades med stöd 1 miljon kronor Allmänna av ur arvsfonden enligt regeringens beslut, och fördelades Barn- och som av ungdomsdelegationen, följas upp samt ligga till grund för överväganden om

behovet av vidareutveckling.

En genomgående erfarenhet det lokala arbetet är Äldreåret öppnat av att dörrarna för ett sektorsövergripande arbetssätt. Aktiviteter huvudtemat solidaritet mellan generationerna har i sig förutsatt kontakter mellan exempelvis

Avslutande diskussion och våra samlade bedömningar 49

skola äldrevård, kommunalt anställd personal och föreningsaktiva, pro-

fessionell verksamhet och bred allmänhet. en En viktig slutsats är att närmiljön, bostadområdet eller grannskapet, utgör en flexibel plattform för att mobilisera och samordna såväl offentliga som frivilliga

insatser. Det tycks också just i närmiljön som frivilliga, icke-organiserade insatser vara baserade spontanitet och intressegemenskap kan tas tillvara ett effektivt sätt. Det sektorsövergripande arbetssättet tycks också i sig kunna innebära en vitalisering den lokala demokratin ökad delaktighet bland medborgare av - en och ökad insyn i den beslutsprocess styr fördelningen av lokala, offentliga som

resurser. Dessa resultat styrks den utvärdering som regeringens uppdrag av genomförts Boverket tillsammans med Socialstyrelsen. Det gäller ett 100-tal av lokala utvecklingsarbeten för samordnad boendeservice för äldre och handikappade m.fl. En utförlig redovisning ska lämnas till regeringen i april 1994. Här finns många praktiska exempel hur offentliga, kommersiella och frivilliga för olika målgrupper barn, ungdomar, äldre etc. kan resurser - samordnas och samnyttjas ett effektivt sätt. Som framgått under Europeiska äldreåret 1993 del II har resultatet blivit provkarta på praktiska exempel

se en

på solidaritet mellan generationerna. Utvärderingen och den idébok som planeras ligger också helt i linje med det fortsatta europeiska arbetet inom äldreområdet och bör därför spridas såväl nationellt som internationellt. Vi sammanfattningsvis att de myndigheter, organisationer, kommuner, anser landsting m.fl. deltagit/följt arbetet med Europeiska året för äldre och för som solidaritet mellan generationerna 1993 så långt möjligt bör inlemma erfarenheterna i sin reguljära verksamhet och vidta nödvändiga åtgärder för att aktivt kunna stimulera en vidareutveckling av arbetet.

Avslutningsvis är det vår förhoppning att resultatet det svenska deltagandet

av i Europeiska året för äldre och för solidaritet mellan generationerna 1993 ska vid spridning och komma till användning studie- och utbildningsges en som

material via studieförbund, organisationer etc. och i utbildningsväsendet.

Med vårt delbetänkande "Borta bra hemma bäst Fakta om äldre i men Europa" SOU 1993:11 1 har vi förhoppningsvis förmedlat intressanta glimtar livet äldre i Europa. Med detta slutbetänkande "Gamla är unga som av som blivit äldre. Om solidaritet mellan generationerna Europeiska äldreåret 1993" har vi bl.a. velat inspiration för det angelägna arbete som ge ständigt pågår i vårt land för att gammal ska trivas, känna glädje och som ung trygghet i livets alla skiften och möten. -

Del II

Om solidaritet mellan generationerna

erfarenheter, idéer och debatt

-

Innehåll Sid

A Europeiska äldreåret 1993 i Sverige nationella och lokala aktiviteter

B Från Luleå i till Ystad i söder fem fördjupningsexempel 67

norr - C Om solidaritet mellan generationerna intervjuer med kommittéledamöter och sakkunniga 93 D Gammal och Ung svenska folket berättar 131 -

A äldreâret 1993 i

Europeiska

-nationella och lokala

Sverige

aktiviteter

Vi ska närmare hur Europeiska äldreâret 1993 uppmärksammades i

nu se Sverige. I tur och ordning behandlas nationella aktiviteter, lokala aktiviteter samt resultatet den enkätundersökning genomfördes i december 1993 av som Kommittén för Europeiska äldreâret 1993. av sidorna både redovisning och uppföljning Äldreåret. De följande är en en av Uppföljning gäller i första hand det som skedde lokalt. Vi uppmärksammar särskilt temat Solidaritet mellan generationerna. Här finns många entusiastiska röster handlar både om arbetsglädje och som stort gensvar. Här finns också de är kritiska. Den allra vanligast förekommande krisom tiken är att fått information Europeiska året för äldre och for solidaman om ritet mellan generationerna alldeles för sent.

Nationella aktiviteter

Hojdpunkten på det svenska firandet Europeiska året för äldre och för

av solidaritet mellan generationerna 1993 den aktivitetsvecka som inleddes var

på FNzs internationella äldredag den 1 oktober 1993.

I många landets kommuner firades Äldredagen och aktivitetsveckan

av

och på det nationella planet ägde rad konferenser och arrangemang

en

Dessutom ofentliggjordes resultaten från flera "tävlingar" som

rum.

genomförts på temat Solidaritet mellan generationerna.

aktivitetsveckan 1-10 oktober 1993 inleddes med att Äldre- Den nationella

dagen, den l oktober, firades över hela landet och i regeringskansliet Rosen-

bad avlöste ministrarna varandra i talarstolen.

54 Europeiska äldreåret 1993 i Sverige...

Huvudtalare var socialminister Bengt Westerberg pratade vikten som om av solidaritet mellan generationerna i ett Europa och i värld med åldrande en

befolkning.

l dag är det vanligt att det vi kallar ålderdom i 20-30 år. Men tiden - varar som äldre är del livet är och dåligt utforskad. en av som anonym Därför tyckte socialministem att det är naturligt att arbeta för att väcka medvetenhet kring de äldre och deras livsvillkor. Han poängterade det att ett av Europeiska äldreårets huvudsyften är att se till att något görs för de äldre. "Att från medvetenhet till handling." Svenska pensionärer har det bra, konstaterade Westerberg. De kan dra fördelen av att Sverige under lång tid satsat för att klara vård och en resurser omsorg och att pensionssystemet är väl utbyggt. I Sverige finns det inte, som i många andra länder, stor gamla - en grupp som lever långt under existensminimum.

Solidaritet över gränserna

Europa åldras raskt. På 10-20 års sikt är det u-ländernas tur. En åldrande befolkning i u-ländema ställer krav de rika ländernas - nya biståndsinsatser. Det Europeiska äldreåret 1993 har solidaritet mellan generationerna som ett mål. Den globala utvecklingen visar att vi också kommer att behöva solidaritet över gränserna, sade socialministem och vidgade därmed perspektivet.

Solidaritet startar i familjen

Inger Davidson, som bland annat är ungdomsminister, tryckte familjens och särskilt Föräldrarnas roll i arbetet för solidaritet mellan generationerna. Grunden till respekten för människors lika värde läggs i familjen, sade - Davidson. Ungdomsministem har via sitt departement stött Äldreåret rent praktiskt. En miljon kronor har, efter beslut regeringen, fördelats till projekt är av som avsedda att stärka solidariteten mellan generationerna. Ett trettiotal olika projekt har fått stöd. Inger Davidson tog några exempel: Unga människor som får lära sig gamla hantverksmetoder äldre hant- - av verkare, unga och gamla spelar teater tillsammans, hjälper som unga som gamla med praktiska göromål. Och det finns motorklubb i Trelleborg en som fått pengar till bensin för att köra pensionärer dit de behöver åka.

Solidaritet mellan generationerna

Äldre i Sverige tycker själva de har det bra. att De är nöjdare än sina generationskamrater i EU-ländema. Det visade glädjande den Europabarometer nog stiftelsen Äldrecentrum i Stockholm gjort Socialstyrelsens uppdrag som

med stöd från Socialdepartementet. Studien, som presenterades vid aktivitets-

Europeiska äldreåret 1993 i Sverige... 55

veckans invigning i Rosenbad, är den första där svenska pensionärer fått sam-

frågor synen åldrande som EU-pensionärer.

ma om I undersökningen de äldre svensk äldreomsorg höga betyg och en majoriger svensk äldreomsorg är bättre än äldreomsorgen i EU-ländema. tet anser att

Trots sydeuropéer är de oftast träffar familjen, är det i dessa länder

att som

äldre känner sig mest ensamma.

Andra skillnader mellan länderna är att det i många länder är familjen som

står för all regelbunden hjälp till äldre. När frågar svenska merparten av man pensionärer i första hand bör täcka det ökade behovet av omsorg vem som 86% kommun och landsting. svarar Ibland har välfärden är högre i Sverige, att välbefinnanman sagt att men -

det är högre i t.ex. Medelhavsländema. I Europabarometem fanns inget stöd för det. Fram bilden den svenske pensionären en person som har

tonar av som god ekonomi, är aktiv och deltar i samhällslivet, är nöjd med sitt liv, blir som

behandlad med respekt, har god kontakt med familjen och inte känner sig sammanfattar Lars Andersson, Äldrecentrum, och Lennarth Johansson,

ensam,

Socialstyrelsen sitt arbete. En fullständig redovisning av Europabarome-

mer finns att läsa i Kommittén for Europeiska äldreårets delbetänkande, "Borta tem bra hemma bäst Fakta äldre i Europa" SOU:1993:l11. men om

Solidariskt boende

Solidaritet kan också att skapa boende människor i olika vara som passar

åldrar. Finns det goda exempel bra boende för grannskapets äldre undrade Socialstyrelsen och skickade efterlysning i samarbete med Boverket,

ut en

Statens Bostadsñnansieringsaktiebolag SBAB och Kommittén för Europeiska

äldreåret 1993.

Genom göra allmän efterlysning hoppades vi att få många goda

att en lösningar på boende redan existerar, Annica Wahlgren, Socialstyrelsen, som sa

"vinnama" presenterades och fick diplom och plaketter av Bengt Wester-

när berg i Rosenbad. Plaketten bronsrelief den svenska logotypen för var en av

Europeiska äldreåret. Signalementet bra boende krävande: de boende ska trivas och ett var

trygghet, anhöriga och vänner ska finnas i närheten, personalen ska

känna

trivas och ha bra arbetsmiljö, grannskapet ska en resurs för boendet

en vara

och boendet ska viktig del i grannskapet. Dessutom ska boendet leva

vara en

till mottot "solidaritet mellan generationerna".

upp Efter övervägande vaskade juryn fram tre vinnare: Rudskoga servicemoget i Malmö och Furugården i Valbo/Gävle.

hus i Åtorp i Värmland, Bellisgården

.

Den kanske högtidligaste motiveringen fick vännlandsexemplet: "Byggandet Rudskoga servicehem visar att enskilda med brinnande engage-

av

kan få gehör för bra idéer och genomföra dessa. Det visar att våra med-

mang

människor, ålder, är angelägenhet för alla. Att gamla människor

oavsett en ge

möjlighet bo kvar sin hemort är angeläget och Rudskogaprojektet visar

att att detta är möjligt även i glesbygd."

56 Europeiska äldreåret 1993 i Sverige...

Solidaritet i bild

Ett effektivt sätt att sprida tankar kring solidaritet mellan generationerna är att använda bilden. En bild säger än tusen 0rd, ordspråket säger. Detta mer som

hade Socialstyrelsen tagit fasta på. På Äldredagen belönades pristagarna i täv-

lingen "Gammal och ung". Juryn fick ungefär 400 bilder välja mellan, att bilder som visade vårdens vardag och fest, i hemtjänsten, servicehus och sjukhus. Den kanske innerligaste bilden föreställde ett ungt vårdbiträde som kysser en gammal kvinna. Jan Kwammarks bild fick pris med motiveringen:

"Jan Kwammarks välkomponerade bild gammal och kvinnas

av en en ung

ömsesidiga behov av kroppskontakt och ömhet placerar sig ett gott stycke från föreställningen att solidaritet är detsamma omhändertagande."

som

För att ge spridning de vinnande bidragen gjorde Socialstyrelsen affisch

en

med bilder och prisformuleringar.

Solidaritet på arbetsmarknaden

Är det möjligt med solidaritet mellan generationerna arbetsmarknaden när

arbetslösheten är hög

Det frågade Anna Danielsson ledde paneldebatten temat "Gammal

som

och ung i arbetslivet" avslutade första dagen på forskningskonferensen

som "Med ålderns rätt". Konferensen anordnades i Stockholm 6-7 oktober Arav

betsmiljöinstitutet och Socialvetenskapliga forskningsrådet i samarbete med

Kommittén för Europeiska äldreåret 1993.

Vi har ingen generationsmotsättning på arbetsmarknaden, kontrade arbets-

marknadsminister Börje Hörnlund. Jag får många brev från tycker unga som att de äldre kunde få ta det lite lugnare och från äldre gärna skulle sluta som tidigare för att släppa någon ung. Arbetslösheten är olika fördelad och äldre, sade Gunnar Olofsson, - yngre vid Sociologiska institutionen, Lunds universitet. I fiera europeiska länder har man försökt lösa problemet att sänka pensionsåldern. Här kommer krav genom på stigande pensionsålder samtidigt det finns önskemål att slippa ha som om äldre kvar på arbetsplatserna. Panelen, där också Åsa Kihlbom från Arbetsmiljöinstitutet, deltog, diskutera-

de olika förslag till lösningar arbetslöshetsproblematiken. För att få fler ungdomar i arbete var fler förtidspensioneringar idé. Och för att äldre ska

en

kunna hålla sig kvar på arbetsmarknaden skissade på olika former

man av

kompetensutveckling. Vi löser inte dagens problem med arbetslöshet bara att hoppas på

- genom en kommande högkonjunktur. Vi måste ha bredare diskussion, manade en Börje Hörnlund. Under dagen diskuterades också den äldre arbetskraftens öde i Europa,

arbetsmiljö, hälsa och utslagning samt förändringar som har med ålder att göra och hur äldre reagerar inför förändringar.

Europeiska äldreåret 1993 i Sverige... 57

Solidaritet via skattsedeln

Konferensens andra dag handlade om vård och omsorg. Hur ska vård och omklaras i framtiden I vilken mån bygger det på solidaritet mellan genesorg rationerna När ekonomin är darrig och sparkraven ökar drabbas ofta svaga grupper. För äldre gäller att färre får hemtjänst, att sjukhemsvistelser blir dyrare och att anhöriga får ställa i högre grad. Det visade forskning som redovisades upp konferensen. 1956 befriades de svenska barnen från ansvaret för sina föräldrar. Nu har samhället tagit över. Det var nödvändigt eftersom har gått igenom en social revolution: Nu arbetar kvinnorna, samtidigt som flergenerationsfamiljerna nästan försvunnit, kds-politikern och professorn Jerzy Einhorn, deltog sa som i den avslutande paneldebatten tillsammans med sjuksköterskefackets ordförande Inger Ohlsson och socialminister Bengt Westerberg. Vad händer vården försämras så mycket att många väljer bort den - om offentliga, solidariska vården, undrade Einhom oroligt. Inger Ohlsson höll med att besparingarna inom vården är bekymmersamom Hon trodde inte att andelen anhöriga kan öka inom vården, men ansåg å ma. andra sidan inte att vårdpersonal ska ersätta den omvårdnad sker anhöriga som emellan. Alla goda krafter behövs i dag och det finns ingen risk att vi konkurrerar ut varandra, sade hon. Socialministern underströk att vikten av solidaritet mellan generationerna ökar med andelen äldre. Men han menade också att pensionärer kan bidra genom att hjälpa varandra. Många dagens pensionärer har det bra ekonomiskt, många har aldrig - av haft det så bra. De har god ekonomisk ställning måste hjälpa till att som en täcka behoven för de riktigt gamla. Det finns mycket kvar att göra för att gamla med behov vård och ska få det bättre. Ett viktigt område är av omsorg boendet Bostadsbyggande för äldre är 90-talets uppgift, summerade Bengt - Westerberg.

Solidaritet på frivillig väg

Just boendet temat när Boverket, Socialstyrelsen och Socialdepartementet var tillsammans med Kommittén för Europeiska äldreäret 1993 tjuvstartade aktivitetsveckan med konferensen "Samordnad boendeservice och frivilliga insatser" 29-30 september. För att ruska konferensdeltagama inleddes alltsammans med den provoom cerande frågestäliningen: "Är frivilliga insatser förutsättning för välfärden" en Carl-Anders Ifvarsson, statssekreterare vid Socialdepartementet, blev inte svaret skyldig: Ett samhälle utan frivilliga insatser blir ett samhälle med ofullständig väl- färd. Samhället kan aldrig klara t.ex. Väntjänst.

58 Europeiska äldreåret 1993 i Sverige...

Under tvådagarskonferensen fick deltagarna ta del av tio olika projekt som stötts via Boendeservicedelegationen. Gemensamt för dem var att de fErutsatte en viss frivillig insats, något som är ganska nytt i dessa sammanhang Vi vill hålla fram den typ av frivilligt arbete som ligger utanför de etable- rade frivilliga organisationerna, som bygger på spontanitet, intressegernenskap och solidaritet mellan generationer, sade Tommy Birgersson från Boverket och frågade: Hur ska man kombinera kommunalt arbete med frivilligt arbete Carl-Anders Ifvarsson ansåg att samhället har huvudansvaret:

Men samhället ska inte ha monopol solidaritet. Frivilligt arbete Lpplever

en renässans i dag. Se alla handikapporganisationer, kvinnojourer, pensio-

närsklubbar, hyresgästföreningar etc. Dessa åstadkommer en rad verksamheter är till hjälp för medmänniskor. Ibland har frivilligt arbete satts i notsats-

som ställning till välfärdsstaten. Men det finns ingen motsats, de kompletterar var-

andra på ett utmärkt sätt. Frivilligt arbete har en flexibilitet som det offentliga

sällan når till. Därför kan frivilliga täppa till hål i välfärdsnätet, sade upp statssekreteraren.

Solidaritet i radion Den som slog på Sveriges Radios P1 på förmiddagen den 1 oktober, kunde höra Maj Ödmans välkända röst i programmet Senioren. Just denna dag ägnades Senioren berättelser på temat "Gammal och ung". Redan undzr våren

hade Maj Ödman, inspirerad Europeiska året för äldre och för sclidaritet

av mellan generationerna, gått ut med appell i radion, där hon bad minniskor en i alla åldrar berätta om möten mellan generationer, både bra och dåliga. Svaren lät inte vänta sig. Det kom hundratals brev. Några av dem läses upp i radion. Andra kan läsas i det sista avsnittet D i detta betänkande.

Solidaritet på Fryshuset

För de båda statsråden Westerberg och Davidson slutade invigniigen av Äldreårets aktivitetsvecka på Fryshuset i Stockholm. Under eftermiddagen och kvällen den 1 oktober möttes två världar, när "ungdomshusets" dörrar för första gången öppnades på vid gavel för pensionärer. Det var ett sarrarrangemang av Fryshuset, PRO, SPF och Kommittén för Europeiska äldreået 1993. När Roger Ticoalu från Fryshuset, sakkunnig i Kommittén för Euopeiska äldreåret, kläckte idén om att fira invigningen av aktivitetsveckan m:d temat

"Dance with your grandma" var det många som trodde att han inte :kulle ro

idén i hamn. Inte törs väl pensionärer bege sig till skinnhuven, invamtrare och rockmusiker på Fryshuset Inte går det väl att förena unga artister med äldre Men så kom pensionärerna och knackade dörrarna till Kulturskolan, Kometprojektet, Graffittiakademin, Skinheadslokalen och rockbamdzns replokaler. Och där tittades, samtalades och spelades flipper.

Europeiska äldreåret 1993 i Sverige... 59

Framme scenen underhöll, verkligen, ministrarna Bengt Westerberg och Inger Davidson temat "Gammal och ung". De blev avbrutna av Carl Bildtimitatören Göran Gabrielsson som först fick statsråden att gurgla på rzen i Europa och sedan lyckades få hela publiken med på noterna. Sammantaget präglades förkvällen Fryshuset av glädje och skratt. Mer sånt

Lokala aktiviteter

Att säga att Europeiska äldreåret 1993 väckte intresse och uppmärksamhet

över hela landet är en underdrift. Särskilt under aktivitetsveckan, 1-10 oktober, fullkomligt sprudlade landet av aktiviteter, både på temat Solidaritet mellan generationerna och de som vände sig enbart till äldre.

En av de allra första rapporterna kom från Kronoparkens sjukhem i Karlstad. Redan den 28 augusti anordnade eldsjälarna Marie Ullenius och Lénie

Ivarsson en ÄLDREdag som karlstadsborna sent ska glömma. Två motor-

klubbar skjutsade pensionärer från servicehusen till festplatsen i raggarbilar, hot-roads och Veteranbilar. På festplatsen fanns möjlighet att lyssna till Thore Skogman, besöka musikcafé, musikteater, dansa, göra fynd bland marknadsstånden och dricka kaffe. Karlstads bagerier bjöd på en jättetårta. 3 500 persodäribland nästan alla sjukhemmets tvåhundra pensionärer lockades till ner - - Kronoparken I många kommuner tog man vara på möjligheten att låta allmänheten se

närmare på verksamheten. Öppet Hus förekom över hela landet. Det var inte

bara äldreomsorgens lokaler visades, många t.ex. Bodens kommun tog

som tillfället i akt att slå dörrarna också till daghem, skolor och fritidshem. upp Andra kommuner som välkomnade allmänheten var t.ex. Sundsvall, Botkyrka, Ekerö, Kista, Nacka, Hässleholm, Lund och Nybro. Flera bibliotek visade ny teknik för äldre. Numera vet pensionärer i Lund och Jönköping hur man söker information via datorn. Alla bibliotek i

Västerbottens län uppmärksammade Äldreåret, t.ex. författarbesök och

genom

sångstunder.

Gymnastikuppvisningar med äldre och barn förekom flera håll, som i Sundsvall och Kumla. Utställningar med gamla föremål förekom i Boxholm och i Hemse Gotland och på andra håll kunde besökarna se barna-alster. Vanligt var teckningar temat "When Im sixty-four", t.ex. i Nacka och i Stockholm. Aktivitetsveckan blev ett tillfälle att få kunskap om äldre och äldres villkor. I Kumla konfererades temat "Att leva hela livet". I Köping talade polisen

och brottsofferjouren om "Våldet och äldres rädslaf. I Stockholm fick man

veta "Utvecklingsstörning och ålderdom: Ar det annorlunda än för mer om andra". I Eksjö tittade närmare "Vilket stöd för ökad solidaritet kan man

60 Europeiska äldreåret 1993 i Sverige...

vi få i Bibeln" och i Växjö ämnet "Från ett EG-perspektiv på åldrandet var till möjligheter och svårigheter för äldre att bo kvar landsbygden i Kronobergs län." En arbetat mycket, aktivt och sedan länge för att bygga broar mellan ort som generationerna är Simlångsdalen. Där förekom rad aktiviteter t.ex. i skoloren "Ett brev betyder så mycket", elever skriver kort till mormor. "När jag na: gick i skolan", pensionärer berättar. På andra orter satsade mest kulturarrangemang. I Södertälje erbjöds man ett varierat teaterprogram med bl.a. Sagateatem och Musikteatergruppen Oktober. Flera kommuner, bland dem Stockholm, tog dessutom tillfället i akt att försöka skapa möten mellan svenskar och invandrare, gammal och ung. Detta bara ett litet smakprov den uppñnningsrikedom och den mängd var under äldreåret 1993. idéer som förverkligades Europeiska

Enkätundersökningen

För få klart för sig hur Europeiska Året för äldre och för solidaritet

att mellan generationerna 1993 har mottagits bland kommuner, pen-

sionärsföreningar, bibliotek och andra som engagerat sig i året genomförde Kommittén för Europeiska äldreåret enkätundersökning i slutet av

en

december 1993. Ett frågeformulär skickades ut till ett urval lokala sam-

ordnare och kontaktpersoner, totalt 70 personer.

Trots att tiden knapp svarade mer är 40, vilket är ca 60 % av de tillskrivvar

Av de svarade represtenterade 19 kommuner, 12 pensionärsföreningar,

na. som 5 bibliotek och 4 övriga idrottsförening, museum, länsstyrelse.

När och hur fick ni förvaltningen, föreningen etc kännedom om Europeiska

äldreåret 1993

Åtta de svarande preciserar inte tiden. Av dem gör det fick 8 höra av som talas året hösten 1992, 12 ijanuari-mars 1993, 4 i april, 4 i maj och 4 om under De ñck information i april och senare skriver ofta att sommaren. som det "för sent". De hade velat få information tidigare för att ha möjlighet att var planera aktiviteter.

Vilken har aktiviteter fått inom den egna kretsen bland anställda,

respons era

medlemmar etc

18 mycket bra 10 ganska bra 8 varken bra eller dålig 2 ganska dålig

Europeiska äldreåret 1993 i Sverige... 61

Nästan 3/4 delar av de tillfrågade tycker alltså att inom den responsen egna kretsen var mycket bra eller ganska bra.

Vilken respons har era aktiviteter fått bland människor utanför de leden egna 15 mycket bra 16 ganska bra 6 varken bra eller dålig 1 ganska dålig 1 mycket dålig Också här 3/4 mycket bra eller ganska bra, trots att det troligen är svåsvarar rare att avgöra responsen bland människor utanför de leden. Svaren kan egna tolkas som att de besvarat enkäten tycker att de fått ett gott när som gensvar de anordnat olika aktiviteter under Äldreåret.

Vilken/vilka aktiviteter under året har varit de mest lyckade respektive mest misslyckade.

På den här frågan var det mycket lättare att svara vilka satsningar som varit mest lyckade. Många hade svårt att peka direkta misslyckanden. De drog helt enkelt ett streck eller kommenterade att "det beror lite förväntningarna." "Hur jag än vrider och vänder på den här frågan så kommer jag ingenstans Det mest har varit jättelyckat, inget direkt misslyckat. Det är lätt att en sån här gång se en aktivitet som misslyckad bara för att det inte kom så

många på den som på alla andra. Men för dom kom den jätte-

som var bra Generellt tycks aktivitetsveckan 1-10 oktober 1993 mött störst Det är respons. också då som de flesta anordnade aktiviteter. På många håll har aktiviteterna koncentrerats till just denna vecka, eller några dagar under veckan. Bland det

som hände tycks Öppet Hus servicehusen varit mycket uppskattade.

Har aktiviteterna under det Europeiska äldreåret 1993 idéer, inspiragett er

tion etc till fortsatt verksamhet

38 1 nej

Om ja, vad känns särskilt angeläget att gå vidare med Vanliga svar är samarbete med skola och dagis. Tanken återkommande aktivitetsveckor/ dagar och äldredagar är också vanlig. Några har viljan, tycker att de saknar "motor" eldsjäl kunmen en - en som de driva frågorna vidare.

62 Europeiska äldreåret 1993 i Sverige...

Tycker Du att arbete för att Öka solidariteten mellan generationerna bör vara ett prioriterat område i dagens samhälle

32 Ja, absolut 5 Ja, kanske 2 Nej, det fungerar bra redan i dag. Frågan ställd så det är lättare att än nej. Ändå är det intressant är att svara att notera överväldigande majoritet tycker att det är mycket viktigt att att en satsa arbete kan leda till ökad solidaritet mellan generationerna. som

Om ja, inom vilka områden är det viktigt att fortsätta arbetet för att Öka solidariteten mellan generationerna

23 Vård och omsorg 19 Boendet 29 Skolan 19 Bamomsorgen 19 Yrkeslivet 17 Forskning 7 Annat

Siffrorna skulle kunna tolkas att avståndet mellan generationerna är som

som

störst mellan pensionärer och Skolungdomar och att det är där det är allra

viktigast att etablera kontakt. De visar också att de svarande att det behövs förbättringar inom alla de anser nämnda områdena.

Hur tycker du att frågan solidaritet mellan generationerna kan/bör inlemom

i ert reguljära arbete förvaltningens, föreningens, etc

mas Denna fråga tycks ha varit enkätens knepigaste. En handfull svarar inte en av alls och några är ganska svävande. Många talar allmänt om att öka av svaren samarbetet mellan olika verksamheter och åldrar utan att nämna några konkreta åtgärder. Tanken på slags ombudsman eller samordnare finns flera en håll. Några exempel: Varför inte avdela särskild inom förvaltningen har till uppen person som

gift att granska verksamheten ur ett generationsövergripande perspektiv, "en

ombudsman". Det kan har samordnaransvaret inom t.ex. kommunen vara en person som har till uppgift spindeln i nätet och knyter ihop kontakterna som att vara som efterfrågas. Undvik sektorisering Samarbeta, och ta. Upplysning och attitydge påverkan.

Europeiska äldreåret 1993 i Sverige... 63

Vi håller på att utveckla samverkan i ett frivilligprojekt, där äldre och handikapporganisationer, kyrkan, invandrare, skolan och äldreomsorgen är involverade. Vi tror mycket idén och har flera intressanta projekt på gång.

Man borde anlita pensionärer att informera i skolorna och medverka på dag- hem. Man kunde anordna gemensamma kurser i bl.a. hembygdskunskap. Nationaldagen kunde firas gemensamt, över generationsgränserna.

Våra vårdbiträdesgrupper och personal i särskilda boenden kunde ta regelbundet samarbete med skola/bamomsorg i sin planering.

På sjukhemsbibliotek: Elever från högskola, gymnasieskola och grundskola borde arbeta mer med den oerhörda kunskapsbank som de boende på sjukhemmet utgör. På vanligt bibliotek: Sagostunder för barn kunde skötas av pensionärer.

Vår erfarenhet och kunskap om levnadsforhållandena under 1900-talet kan

de unga få nytta av i sitt arbete. Aldre och yngre kan hjälpas att finna vägen till ett hållbart framtida samhälle.

Gemensamma arrangemang och kulturupplevelser program. Satsning på medier lockar även ungdomar till biblioteken så att alla möts naturligt som där.

Vid pensionärsträffar kan barn och ungdom bjudas för att underhålla de äldre med exempelvis teater, gymnastik, musik och sång.

Sammanfattningsvis, vad tycker Du personligen om det Europeiska äldreåret 1993 Vilka är de viktigaste lärdomarna

Många andas entusiasm och förhoppningar. Det finns en glädje över av svaren att ha kommit igång med något angeläget och många hoppas på fortsätten ning. Många har tagit några första trevande steg under året och hoppas kunna fortsätta i framtiden. Det finns också flera kritiska röster. Särskilt bland pensionärsföreningarna är det många trycker att de fått information Äldreåret för sent. som om Först några negativa röster:

Uppfattade att 1993 Europeiska äldreåret alldeles för sent. Informationen - var borde ha gått ut till skola, barnomsorg m.fl. Innan uppfattade att endast äldreomsorgen erhållit information var vi inne i augusti. Vi har skapat nya kontaktlänkar under året mellan äldre och skolan.

För mig känns det lite konstigt att man måste arrangera speciella år för detta. I min uppväxt och på livet har det alltid varit självklart att man synen lyssnar, respekterar och visar hänsyn for den individuella förmågan man har oberoende kön, ålder, el. nationalitet. Vi får inte delas i fack beroende ålder Det måste vara vår gemensamma skyldighet att våga bry oss, m.m. lägga i för att arbeta ett gemensamt samhälle där vi kan känna oss upp trygghet och harmoni

64 Europeiska äldreåret 1993 i Sverige...

Svagt att soc.dept. inte tillsatte en kommitté förrän i nov. -92, Dessutom är -

det ibland lite för mycket proffs-tyckande från dep. + soc.styrelsen m.m.

Inte minst glömmer man ofta bort de resurssvaga äldre, dvs. personer med omfattande handikapp, demenssjukdomar. Under de senare åren som uppmärksammats så är det nästan alltid de friska som visas fram. Till och med när dagstidningar gör reportage ett makar, så visar man den om ex par friskes vardag. När hemtjänsten fungerar dåligt är det viktigt att belysa detta men det vore trevligt om man någon gång kunde visa på bra vård och - Detta har äldreåret misslyckats med. Om allt som de äldre äldre har omsorg. runt sig i form av vård och service ständigt ställs ut som dåligt- så tar förmodligen yngre lätt avstånd det blir för jobbigt. Försök istället att visa på den många gånger värdiga vård och omsorg som många äldre får. Välkommen på besök Ett år som andra år Trögheten i kommunalt maskineri består precis som förmåga till gemensam planering och handling. Det är tufft att arbeta med kultur gentemot äldreomsorgen. Tyvärr inser alltför få att själslig stimulering är nöden tvungen mänskor inte skall "vissna bort". Men möten av om med eldsjälar ger kraft och visst finns de

Vi avslutar med några positiva röster: Mycket bra Vi har gjort möten mellan generationerna möjliga. Förståelse- respekt-insikt-tolerans. Att det är fantastiskt att arbeta med människor oavsett åldrar fast det visste jag redan innan. - Designade år kan upplevas jippobetonade, ändå är det viktigt att rikta uppmärksamheten de möjligheter som faktiskt finns i generationssamspel Roligt att någon "satte igång" och inspiration till Äldreåret. Bör kunna gav fungera lite smidigare, lite enklare och helt naturligt. Det har varit ett fantastiskt planerande och mycket förberedelser. Roligt har det varit -men jobbigt. Så viktigt det är med kontakter mellan generationerna. Roligt höra och läsa om elevernas reaktioner. Att det blev ett Äldreår 1993. Att fokusera olika frågor. Att attitydföränd-

ringar kräver lång tid och medvetet arbete. Att intresse väcks för äldre. Att

ett törstande behov finns för fortsatt arbete. Ingen vill att Aldreåret -93 skall ta slut. Det har ökat uppmärksamheten vilken vi äldre är i samhället. resurs Visat på vikten av samarbete mellan generationerna. I samverkan når man oftast bäst resultat. Ökat förståelsen for varandra; i varje fall bör en process i den riktningen ha startat här och var. För mig personligen har det Europeiska äldreåret varit ett mycket bra initiativ. Den viktigaste lärdomen kan sammanfattas med att det är ganska lätt att få gemenskap med den generationen om man bara bjuder lite sig yngre själv, och lyssnar pâ de unga.

Europeiska äldreåret 1993 i Sverige... 65

Vår uppfattning är att Äldreåret 1993 fungerat väckarklocka och - som en därför bör följas upp fortsättningsvis med impulser från högsta nivå som inspirerar alla EU-regioner till satsningar "solidaritet mellan generationerna"l

B Från Luleå

i norr till

Ystad i söder fem

-

fördjupningsexempel

Vi har valt ut fem kommuner, från norr till söder, som får fungera som fördjupningsexempel hur Äldreåret firades olika håll.

Kommunerna är: Luleå en norrlandskommun och en av de få kommuner satsat ak- - som tiviteter under hela året. Solna en storstadskommun som anordnade temadagar och lyckades locka skolan till samarbete. Västerås där det bland annat pågår återkommande träffar mellan skol- - en klass och en grupp damer på ett servicehus som en följd att servicehusen av

anordnade Öppet Hus under Äldreårets aktivitetsvecka.

Tidaholm på Äldre- och handikappår 1994. som satsar ett eget - Ystad som representant för en medelstor svensk kommun, med glesbygd och många små byar.

68 Från Luleå i norr till Ystad i söder -fem fördjupningsexempel

Luleå kommun satsade på De Äldres År 1993 med

aktiviteter under hela året

Luleå kommun med Socialförvaltningens avdelning Vård Service

som spindeln i nätet" var mycket aktiva under Europeiska äldreåret 1993. I

februari 1993 beslutade kommunfullmäktige att Luleå skulle satsa på "De

Äldres Är" och

tre personer fick i uppdrag att "driva året".

I mitten av december 1993 träffar jag eldsjälarna Margaretha Wiklund

och Ulla Fredriksson i lokalerna på Smedjegatan, några snäpp från Storgatan som pryds av ett stort "monument", logotypen för De äldres år i

Luleå. Med på mötet finns också Birger Nilsson, ordförande i Kommunala

pensionärsrådet, aktiv i PRO och medlem av kulturkommittén. När vi har suttit och samtalat en stund skyndar avdelningschefen Håkan Ohlsson in.

Som det effektiva gäng det är har Vård Service redan i december hunnit med ett sammanfattningsmöte. När träffas har de haft möjlighet att tänka igenom vad uppnåddes under De Äldres År. som Vår målsättning var att få det att krylla i hela kommunen, berättar Mar- garetha Wiklund, en av eldsjälarna Vård Service.

Satsade på marknadsföring De Äldres År

av Luleå kommun har ett mycket rikt föreningsliv for människor i alla åldrar och inriktningar. Det har Vård Service använt sig i arbetet med De Äldres av År. Resonemanget gick så här: "Varför ska organisera saker när nya redan har alla föreningar" När beslutet om De äldres år kom insåg vi snabbt att tre små varelser inte kunde göra Äldreåret. Vi måste få igång människor ensamma en massa inom föreningslivet och bland vår personal. För få Äldreåret i luleåbornas medvetande började med att man att göra en egen logotype som gått igen i alla arrangemang och i all annonsering. Alla kring bordet tycker att marknadsföring är viktigt. Till sin hjälp hade de en egen grafiker som har gjort fina trycksaker. Det var viktigt att det skulle vara snyggt, säger Ulla Fredriksson. - Inför aktivitetsveckan i oktober fanns två stora annonser i båda lokaltidningarna. Vi har gett föreningar och alla som jobbar inom hemtjänsten möjlighet att annonsera sitt utbud i Annonsbladet som kommer ut varje vecka och går till alla hushåll. Det kanske fortsätter med, fortsätter Ulla.

Från Luleå till Ystad i söder -fem förayupningsexempel 69

i norr

En målsättningar väl alla skulle känna till De Äldres År av era var att

Pensionärsföreningarna har hjälpt mycket, berättar Margaretha. - oss Vi ska inte glömma alla som jobbar inom hemtjänsten, de har engagerat sig mycket och kommer att fortsätta den inslagna vägen. Man ser det som ett sätt att jobba, säger Ulla.

Äldreomsorg i Luleå de äldres villkor

De Äldres År passade så bra i den förändringsprocess vår äldreomsorg som - Ädelreformen är inne Exempel har vi i den organisationen för genom nya våra särskilda boenden for äldre. Vi satsar på en helhetssyn. Vår personal lever tillsammans med våra boende för till att vardagen blir rik alla sätt. att se Med kultur och aktiviteter och allt. Internt var det ett av våra syften; att servicehusen och vårdbiträdesgrupperna ska bygga kontakter i sin närmiljö. Jobbar ute på Porsön är det kyrkan, fritidsgården, Hemköp och Posten man ska ta kontakt med, inte vänta att vi inne i stan gör något, förklarar man Margaretha. Serviceboendet ska använda samhället runt omkring, så att de äldre som har svårare att kommunicera får behålla sina kontaktnät och sina kontakter i föreningslivet. Sedan är Vård Service till för att underlätta detta. Folk utifrån kan bidra med nya färger, dofter och upplevelser. Du ska fortsätta människa, trots att du är lite skröplig, det är inte fel personvara ligheten for du blivit gammal. De Äldres År har gett skjuts åt det sättet att en att arbeta, säger Margaretha. PRO har 14 föreningar i Luleå, i varje stadsdel. Det betyder väldigt - en

mycket. Vi har också varit mycket engagerade i Äldreåret, säger Birger

Nilsson från PRO. Det finns ett järngäng fräscha pigga pensionärer som har stor potential - av att göra något för andra, både gamla och Vi har stött pensionerade unga. riksdagskvinnor och gamla politiker Birger. Det är pensionerade distriktssom sköterskor, rektorskor och foreningsmänniskor; folk som är vana att organisera och göra mycket för andra, säger Margaretha.

Folk vill tas i anspråk

Finns det bland dem de inte blivit tagna i anspråk tillräckligt som

Det har mött mycket under året. Det är vanligt att de som tidigare var aktiva känner att de inte betyder något när de fyllt 65 år och blivit pensionä-

rer, säger Ulla. När talar frivilligt arbete tycker alla att det är viktigt att betona just man om frivilligheten. Det är inte fråga arbetsplikt. Många dina vänner, Birger, ärju gamla - om av foreningsmänniskor har jobbat mycket med idéellt arbete. De har inte fått som

70 Från Luleå i norr till Ystad i söder fem föraljupningsexempel

w

liv och det är inget fel att fortsätta med det. Det handlar att fortsätta om vara människa, säger Margaretha.

Frivilligt arbete kan vara grädde på m0set"

Väntjänsten är väldigt omfattande i pensionärsföreningama, berättar Birger.

- Vi följer med ut promenad eller till biblioteket, gör hembesök. Gruppen vid bordet visar fler sätt att öppna dörrar för frivilliga insatser.

Det gäller for Vård Service att säga att pensionärsforeningama är välkomna,

t.ex. att leda studiecirklar på servicehus och ålderdomshem. Vi inom Vård Service ska hålla upp dörrarna, säger Ulla. Vi ska stå till -

tjänst med kontaktpersoner. Tidigare har man inte riktigt vetat vem man ska ta

kontakt med. Vi kan vara den förmedlande länken. Vi har 50 vårdbiträdesgrupper. Kommer det två damer från SPF eller PRO -

och säger:" Vi ställer gärna upp hembesök eller går ut och hjälper till", så

vet vårdbiträdena vilka som skulle uppskatta det, säger Margaretha.

Det finns utrymme för mer frivilligt arbete

I den här intervjuserien ingår professor Lars Tomstam. Han anser att vi i Sverige nått gränsen för det frivilliga arbetets omfattning. Det håller luleå-

gänget inte med om. Vid upprepade tillfällen har de mött människor som lider av att inte betyda något för någon, som har tråkigt sedan de blivit ensamma. Medmänskligheten stannar inte av för att man blir äldre, säger Ulla. - Under aktivitetsveckan 1-10 oktober 1993 det få missade att De var som Äldres År pågick i Luleå. Ett de uppskattade danav mest arrangemangen var

sen, till riktig orkester, Stadshotellet. Margaretha och Ulla berättar om den

härliga stämningen: Det handlade om värdighet och integritet, att någon gör sig fm - vara som och går på lokal och inte snålar och räknar säger Margaretha. pengar, Personalen var enorm Nu har vi lovat att återkomma med dans varje år, helst två gånger, säger Ulla. Tänk att kunna gå Statt trots att man är urgammal eller jätteskröplig, att få känna sig hemma där och fortsätta göra det man tycker om, flikar Margaretha in. Vår roll är att hjälpa, att underlätta, att ta vara det friska i det fortsatta livet. Alla lever faktiskt tills de dör. Men ibland måste man ha hjälp, fortsätter Ulla. De berättar om gamla senildementa Agda som inte längre vet var hon bor. Hon rullades till och från dansen och dansade nästan hela kvällen. Hon kom ihåg dansen i flera dagar, säger Ulla. -

Från Luleå i norr till Ystad i söder -fem förayupningsexempel 71

Att leva hela livet är en rättighet

Här och upplevelsen hon hade var så påtaglig för oss som såg på. Vi - nu som såg människa njöt. Det är vår skyldighet att lyssna på Agda och en som hennes likar. Vad betyder något för henne Vad henne stund av glädje ger en Kanske hon hittade massa band tillbaka i sin egen historia. Hon mindes en kanske alla andra danser, tack stämningen, musiken, dofterna och ljuset i vare lokalen, säger Margaretha. De Äldres År riktade sig inte bara till de riktigt gamla. Alla arrangemang var öppna for allmänheten. Verksamheten i pensionärsföreningarna ökade märk-

bart. -Inom PRO-föreningarna hoppas man att det inte bara ska vara det här året, utan att dansen, teaterutbudet och annat kommer tillbaka och att det ska vara ett samarbete mellan Vård Service och pensionärsföreningama, säger Birger. På temat soldaritet mellan generationerna genomförde Luleå t.ex. aktionen "Rör inte min farmor/mormor" då ungdomar från gymnasiets estetiska linje utklädda gick ut stan och drog en dam i rullstol. Det läckert, vilken respons fick. Det brände vi av bara någon - var halvtimme. Det snabbt överstökat, men det visar att det inte finns en tonvar åring som inte är rädd om sin farmor, berättar Margaretha. Luleå satsade också mycket på musik. Musikskolan har anordnat tolv konserter, tryckt upp t-tröjor, spelat i kyrkor och i Vård Service servicehus. Det är viktigt för ungdomarna och barnen att komma i servicehusen. - Barnen vet inte vilka bor där, hur det ser ut, hur det är. De kan tycka att som de bor på ålderdomshem eller i särskilda boenden egentligen är döda, som säger Ulla.

Generationerna håller ihop i Luleå

I Luleå finns det trots allt inga stora generationsmotsättningar. Ungdomar har mycket kontakt med och farmor. Man umgås mycket i släkten och mormor håller ihop mycket. Å andra sidan kom det fram under utvärderingsmötet att man har önskemål att äldre kommer och berättar eller läser sagor inte bara dagis utan om också i skolan. Det har börjat lite smått under det här året, säger Birger. Vård Service tycker att det är viktigt att komma i skolan. Men det är svårt. Det gäller att veta vem man ska vända sig till. Vi ska aktivt i skolan och tala om vilken resurs de äldre är, när skolan ska göra arbeten i Samhällsorienterande ämnen, säger Ulla.

Vård Service önskar ökad kontakt med skolan

Det här med kontakten mellan skolan och dagis och äldre tycker jag att man ska utvidga, säger Birger. Jag Västra skolan, jag har en dotterdotter var går i andra klass och hon berättade för fröken om sin morfar. Jag kom dit som under lektionstimme. Klassen satt blickstilla hela tiden. Jag berättade om en

72 Från Luleå i norr till Ystad i söder -fem fördjupningsexempel

när jag gick i skolan och lite om arbetslivet. Det var väldigt kul. Vi tenderar att dela upp människor i kategorier och stänga dem. Men varje tonåring som har chansen till kontakt med den äldre generationen tar den, det är så vilsamt att slippa morsan och farsan som bara härjar med dem, säger Margaretha. Vi ska ta vara på erbjudandet att få vara med i skolan och att informera och orientera om vad som händer med den äldre generationens förutsättningar i samhället. Det är där vi tidigt kan påverka attityder. Men vi har inte haft en riktigt klar målsättning för vad vi vill säga i skolan, säger Håkan Ohlsson som kommit i rummet. Han fortsätter: Vi vill förändra bilden av åldrandet. I skolan är man så fixerad vid ung- domen och tror att allt är tråkigt när man fyllt 20 år. Du ska vara vacker, du ska vara ung, rynkor är fult. Vi ska tala om att det är precis tvärtom. Livet lever man hela livet, även om man har funktionshinder eller är dement. Vi vill visa att det finns en människa innanför det rynkiga skalet. Bilden av den ryska gumman tycker jag om. Man bygger hela livet och långt där inne döljer det sig en liten flicka, säger Ulla. Det är ganska vanligt att äldre är lite rädda för ungdomar i Sverige. I Luleå tror man att det bästa sättet att minska rädslan är att se till att gamla och unga möts. Man behöver inte regissera dem så himla mycket, mötena i sig ger en massa upplevelser. Ett steg i rätt riktning är att våra vårdbiträdesgrupper och våra servicehus tar med närmiljön i planeringen. På dagtid är det skolan, fritis och dagis som är tillgängliga, säger Margaretha.

Se servicehusen som en resurs i samhället Håkan Ohlsson och hans medarbetare Vård Service arbetar för att bostadsområdena ska blir mer levande. I det konceptet ingår mötet mellan olika generationer. Vi får inte begränsa oss till aktiviteter där gamla träffar andra gamla, handikappade träffar andra handikappade och så är ungarna och de medelålders för sig. I ett sånt samhälle delar oss i grupper som är onaturliga, säger Håkan. Det ska naturligt att till servicehuset i området, att det inte bara är - vara till för pensionärer, kompletterar Ulla. Satsningen De Äldres År har inte kostat Luleå kommun några stora summor. Vid fullmäktigemötet i februari 1993 avsattes 350.000 kr. Allt har inte gått åt. Till det kommer personaltid. Vetskapen om att det funnits pengar har ökat djärvheten hos dem medverkade. Men vad har Äldreåret betytt för som eldsjälarna Jag känner mig inspirerad att vidare, att stötta den linje som har varit vår i några år. Vissa grundteser gäller för all vår verksamhet. Var och en som får stöd av oss ska få möjlighet att uppleva stimulans i vardagen. Vi talar om "Aktivt liv", även om du är 95 år och lever sista månaden. Grunden för De Äldres År finns i vår verksamhetsidé, säger Håkan.

Från Luleå till Ystad i söder -fem fördjupningsexempel 73

i norr

De Äldres År har öppnat många dörrar

Det har öppnat kanaler för det fortsatta jobbet. Det känns lätt att fortsätta nu, säger Ulla. De Äldres År bättre än vi begrep själva. Jag tycker att det har varit en - var upplevelse. Vi att vi skulle lita att andra människor skulle tända enorm sa det här projektet. Vi skulle bara katalysatorer. Snacka går men det vara har blivit så Jag känner ödmjukhet inför det, att det kan fungera så här, säger

Margaretha glatt. Jag har jobbat länge inom föreningsliv och folkrörelse. Där har kanske låst vid förenings verksamhet och inte sökt oss utåt. I jobbet med oss en Ãldreåret har jag upplevt ska söka sig utåt och söka kontakt med att man andra föreningar, med skolan och barnstugor och sånt, det ger mycket mer,

säger Birger.

Luleå kommun ger tips till andra kommuner

Vård Service har tips andra kommuner. Ett är att sätta eldsjälar i att ge arbetet. De har förmågan att få arbetet att bli spännande, intressant och roligt. Med sådana i ledningen är det lätt att bortse från hinder och problem, personer som man kanske målar upp annars. Nyckeln till framgången ligger i marknadsföringsfasen, i upptaktsmötet då idén säljs och folk blir engagerade. Och bör ha en vision, då börjar det man hända saker, säger Håkan. Vi måste tydliga och visa möjligheterna för dem som är "utanför" - vara Vård Service. Vi ska tänka: Vad kan förening göra här säger Ulla. en Att arbeta med ett projekt Ãldreåret har dessutom betytt mycket för den som personalen. Självkänslan har stärkts. egna Vår verksamhet betraktas viktig samhällsfunktion av alla medborg- - som en Vi har ett stort och förtroende måste förvalta. Vi är efterare. ansvar som frågade och behövda. Det är bra bas för att kunna säga: "Jag jobbar inom en Vård Service och är stolt över det." All personal uttrycker sig inte på det

sättet, vi jobbar för att skapa den känslan, säger Håkan. Utan en bra men äldreomsorg har inte ett civiliserat samhälle.

Personalen inom Vård och Service verkar väldigt aktiv

Det stora flertalet möjligheter och strävar efter förnyelse och förändring. - ser Vi har fått inspiration, vi känner att det går att göra så att man trivs i jobbet. Då får samtidigt ett bättre resultat för dem behöver vår hjälp, säger man som Håkan Ohlsson, och perspektivet glider åter över från personalen till de äldre. För de äldre ska stå i centrum. Var och behöver stimulans oberoende av en ålder och handikapp, understryker man i Luleå.

74 Från Luleå i till Ystad i söder -fem fördjupningsexempel

norr

Äldreåret blev draghjälp lansera synsätt att ett

Vi leker med idén Aktivt liv. Det handlar om kropp, själ, vardagssysslor, tidningar, nyheter, lära och leka, sätta varje enskild människa i centrum och skapa och bibehålla vänskapsband. Sociala nätverk är lika viktigt att hålla som rent i hömen, rundar Håkan Ohlsson av. Men Margaretha Wiklund får sista ordet: Därför kom De Äldres År alldeles rätt. Vi fick draghjälp lansera - att ett synsätt.

Från Luleå i norr till Ystad i söder -fem fordjupningsexempel 75

I i alla för

Solna deltog högstadieelever arrangemang

äldreåret 1993

Europeiska

Sju trappor i den femtonvåningars betongbyggnad är Solna Stads-

upp som

hus möts vi för att sammanfatta intrycken av Europeiska äldreåret 1993.

Här sitter Göran Stattin från SPF Solrosen och Erik Nordfjell från PRO

Huvudsta tillsammans med Anneli Åberg, sekreterare i Äldrenämnden och

Solveig Peterson, med sina 20 år inom äldreomsorgen blev den som som

jick huvudansvaret för genomförandet Åldreåret i Solna Stad.

av

I Solna stad finns förutom det Kommunala pensionärsrådet ett "Äldreforum",

med representanter från alla pensionärsföreningar PRO, SPF och SPRF. Ãldreforum fungerar länk mellan föreningarna och kommunen och dit som en kommer information ett tidigt stadium. Det ger pensionärerna chansen till

inflytande i omsorgsfrågor. Äldreomsorgen är indelad i åtta "Äldrecentrum"

for äldre- och handikappomsorgen inom ett geografiskt område. som ansvarar Till varje Äldrecentrum finns ett förtroenderåd med representanter för pensionärer inom området. Solveig, Anneli, Göran och Erik känner varandra väl, skämten haglar och alla skrattar glatt. Båda "pojkarna" sitter dessutom med i Ãldreforum. Solnas organisation dem bra. Här har man t.ex. möjlighet att titta närmare på passar hur Ädelrefonnen har slagit och organisationen är tillräckligt flexibel för om att klara bra vård och när vårdbehoven ökar. en omsorg

Initiativkraften är viktig

Göran och Erik är två äldre herrar tagit med sig initiativkraften från arsom betslivet till pensionärstillvaron Göran arbetade länge inom det militära och Erik deltog i effektivisering statsapparaten att medverka till nedav genom läggning rad statliga kommittéer och nämnder. av en Med sådana verkställande trupper behövde Solveig inte känna någon större när hon kallade till ett första möte i slutet juli, när man hade "brainoro, av storming" och bestämde sig for att satsa på aktivitetsveckan 1-10 oktober. Och det här är ett urval vad solnaboma erbjöds: av

1 oktober

Lars Ulvenstam: Att bli gammal" lite tankar, lite glädje, lite vemod

-

76 Från Luleå i till Ystad i söder -fem fördjupningsexempel

norr

4 oktober

Åldrenämndens ordförande Elisabeth Falk informerar "Nya avgiftssystemet

om inom äldre-och handikappomsorgen.

Tema: Apoteket informerar om inkontinenshjälpmedel Husläkarsystemet: Chejsläkare Rolf T ryselius.

Boulespel, pensionärsgymnastik, nyckelharpospel

5 oktober

Öppet hus T urkosen

John Cavallin talar Gamla Hagalund om

Tema: Polisen informerar säkerhetsfrågor

om Niklas Rådström berättar om sitt författarskap

6 oktober

Ådelreformen: Hur blev den

Film: Olle Olsson, Hagalund. Tema: Sjukgymnasterna "Ställ frågor om krämpor" T hedans på Stadshustrappan.

7 oktober Åldrandet. Vad händer med när vi blir äldre C hefvläkare Göran Selander oss Tema: Försäkringskassan om pensioner och KBT. Mannekänguppvisning. Hela veckan: Utställningar iStadshushallen, biblioteket Solna Centrum och på Solna Hembygdsmuseum. . En stor del augusti tillbringade Solveig i telefon: Hon ringde runt till olika av skolor, erbjöd material Äldreåret och uppmanade dem till att medverka. om Resultatet Solveigs mödor blev bl.a. att högstadieelever deltog på snart sagt av varje arrangemang under aktivitetsveckan. Det som att vända ett timglas, när arbetet väl kom igång. Det var - var svettigt, kul, och vi har kvar idéer inte hann genomföras, säger men som Solveig.

Solna satsade på kontakt med skolan

Det ingen slump som gjorde att Solveig vände sig till skolorna, medan var Göran och Erik formerade sina trupper. Hon ville verkligen få igång verksamhet på temat solidaritet mellan generationema. Hon hade tur att stöta en rektor och fritidsledare snabbt blev eld och lågor och hjälpte till bland en som med organisera boulespelet. Samtidigt erkänner hon att det ÄR svårt annat att att komma i skolan, det är en värld för sig. Vi försökte få en teckningstävling till stånd, men fick dåligt gensvar. Då tog Solveig kontakt med Klass l A Räsundaskolan och de började rita på temat: "Hur jag är när jag är 65 år". Alla gjorde var sin teckning och de ställdes ut i Stadshuset. Det kanske den mest uppskattade utställningen av alla, var berättar Anneli.

Från Luleå i till Ystad i söder -fem föraljupningsexempel 77

norr

Vad ritade då sjuåringarna Skäggiga herrar, damer med hundar och en hade faktiskt ritat en gravsten. "Jag lever inte när jag är 65 år." Att arbeta med solidaritet är viktigt i en storstadskommun som Solna, där en stor del befolkningen är ensamstående. Det finns inte så många naturliga av mötesplatser mellan äldre och yngre. Många barn saknar äldre släktingar på nära håll och bland äldre finns en utbredd rädsla för ungdomar.

Erik talar om risken för en generationskonflikt. Han målar upp ett scenario

med fortsatt hög arbetslöshet och många gamla. Under Äldreåret kunde man påbörja dialog mellan dem som är på väg ut i arbetslivet och de äldre. en

Många fördomar om äldre och ungdom

Göran pekar på att det finns många föreställningar bland unga människor om att äldre skulle vara "tärande". Många vet inte att de flesta äldre betalar skatt och att vi inte har massor av förmåner. I själva verket är det så att Solnas pensionärer står för omkring en femtedel av kommunens skatteintäkter. Och Göran tillhör själv dem som är lite rädd för ungdomar. Han tvekar att åka tunnelbana kvällarna. sent om När går på teater i föreningen ser vi till att alla har sällskap hem, be- rättar han. Erik har aldrig reflekterat över att det kunde vara farligt att åka kommunalt. Han är mer den spontana typen som ägnar mycket tid privat solidaritetsarbete. Han har lett samtalsgrupper servicehus och får han lust, går han en skola och pratar med barnen. På rasterna brukar han bli omringad av alla som vill tala med honom...

Äldreåret fyra boulebanor gav Arbetet med Äldreåret kom igång sent. "Tänk vi vetat det i februari, så om mycket vi hade hunnit göra..." Men redan nu, ijanuari 1994, har man haft det första mötet kring FN:s familjeår 1994. Det ser man som en direkt fortsättning på Äldreåret. Via Familjeåret kommer många aktiviteterna att få fortsättav en ning, dansen på Stadshustrappen och boulespelet med bl.a. invandrarsom barnen från Hagalund. Det ska byggas fyra kommunala boulebanor. Det är direkt följd av ak- - en tivitetsveckan, säger Göran.

Personalen inom äldreomsorgen blev också engagerade i Äldreåret, främst

genom att anordna Öppet Hus under aktivitetsveckan och senare.

Föreningsarbete håller äldre friska längre Det finns inte många hål i Göran och Eriks kalendrar. Är det inte möten, bridge eller boule så kan det handla att organisera Väntjänst. De tycker att om arbetet inom pensionärsföreningama är viktigt, inte minst för att aktivera de äldre.

78 Från Luleå i till Ystad i söder -fem förajupningsexempel

norr

Jag anser att föreningarnas verksamhet är förebyggande. De kommer - som till oss håller sig friska längre, säger Erik. Jag instämmer fullständigt. Anneli nickar bifallande. - Men det är svårt att nå ut med information i kommunen. Den är uppdelad i flera stadsdelar, som inte har så mycket med varandra att göra. Av de 12.000

pensionärerna mer än femte solnabo är bara tredje organiserad i

var var en pensionärsforening. För alla de andra hänvisad till afñschering, är man annonsering och gott kom-i-håg Arrangemangen lockade ändå stora skaror och finns planer någon slags nu

fortsättning under våren. Gärna något "tjosan tjim", Erik uttrycker det.

som Vi ska fördjupa kontakten med flera skolor, berättar Solveig. - Och Erik tycker att tiden blivit att "bjuda tillbaka": mogen Jag tycker att skolbarnen kan komma till oss också. Vad kan gamlingar om dagens skola

Väntjänst som komplement

Solna kommun är med i ett pilotprojekt med frivilligt samhällsarbete i en resursbank. Till det kommer att pensionärsföreningarna och Röda Korset bedriver Väntjänst på sina håll. Men föreningarna är med att inte blanda sig noga i verksamheten allt för mycket. Väntjänsten bygger på personliga kontakter och det sker utan att någon gör någon större affär det. av Göran och Erik tycker att det är viktigt att ha facken med sig i väntjänstverksamheten så att den inte ett hot mot jobben. - ses som Jag hade en träff med två hemtjänstassistenter berättade för mig att de - som inte hade någon tid För social samvaro med "sina" gamla. Så de tyckte att vår verksamhet är ett utmärkt komplement, säger Göran. Det behöver inte så märkvärdigt, tycker Erik. Det kan handla - vara om sjukhemsbesök eller talas vid i telefon stund. att man en När kaffet är urdrucket och en sista sammanfattning ska lyckas Solveig ges, överrösta Göran och Erik: Det känns som att har banat lite väg, varit en slags plog. Det är inte w slut i och med det här. Nu fortsätter jobbet. Arbetet med Äldreåret har varit roligt, det är tillåtet att ha roligt också med allvarligt syftande arbete. Och ni är ena riktiga buspojkar

Från Luleå till Ystad i söder -fem fördjupningsexempel 79

i norr

äldre damer i Västerås

Skolklass möter regelbundet

Under Europeiska äldreårets aktivitetsvecka den 1-10 oktober 1993 i Västerås genomfördes mängder spännande arrangemang. Den som var

av

nyfiken på att veta generationsklyftør kunde delta i en debatt på

mer om

"Hur hittar vi varandra igen" Den gärna lyssnar till andra

temat som

valde föredrag på temat "Frivilliga insatser hot mot välfärd eller bidrag

till välfärd". Och de nyfikna på hur de mycket gamla bor och lever som var

passade på att besöka Öppet Hus på Servicehusens dag den 10 oktober.

Inför det arrangemanget föddes idén att låta skolbarn trajfa äldre som

om

bor på servicehus. Och det följde kan verkligen kalla solidaritet

som man

mellan generationerna i praktiken

En trappa på Herrgärdets servicehus i centrala Västerås sitter åtta elvaupp åriga flickor tillsammans med sin lärare Inger Jernberg och fyra damer i 80-års

åldern. Det är tredje gången flickorna i klass 5 b vid Malmabergsskolan träffar de äldre kvinnorna. Och det ska bli fler möten under våren. Inger Jernberg skissar

månadsmöten mellan gammal och Det lyser av förväntan i damernas ung. ögon. I slutet april månad är det dags for höjdpunkten. Då ska flickorna av tillsammans med resten klassen spela teaterpjäsen "Illbattingen", som handav lar folktro, både hemma i skolan och här på Herrgärdet. om Jag hoppas att samarbetet inte tar slut i vår, utan att vi fortsätter till hös- ten, säger Inger. De är så välkomna hem till mig, de är nere stan och är lite sugna, om säger Elsa Fjällskog. Det känns rår de här barnen något som om man om vis. Man kommer varandra nära. Några minuter har flickorna fått skrivböcker och blyertspennor. Två senare och två samtalar de med Ruth, Rut, Elsa och Anna-Stina, som får berätta om

sina innehållsrika liv. Det är Maj Agné Inger Jernberg och damerna Herrgärdet kan tacka som for med skolflickoma. Hon är fritidspedagog på Herrgärdet och den som mötet fick i uppdrag Västerås kommun att samordna aktiviteterna i samband med av Europeiska äldreåret 1993. Jag fick höra talas de arbetar med drama på Malmabergskolan och om att tänkte det kunde roligt eleverna kunde spela något för våra penatt vara om sionärer, berättar Maj.

80 Från Luleå i till Ystad i söder -fem förcijupningsexempel

norr

Nej till jippo Men dramapedagogen Åsa From tycker varken jippon eller engångsföreom teelser. Ändå tände hon Majs idé, förutsättningen elevermen sa att var att na skulle träffa de äldre vid flera tillfällen. "Varför inte lära känna varandra", sig Åsa. l Inger Jernberg fann Åsa och Maj mycket engagerad lärare. sa en Den här dagen, i slutet av januari 1994, kommer tolv av klassens barn till Herrgärdet. Fyra pojkar spelar schack och biljard med fyra män, som visserligen inte bor servicehuset, men som besöker det så gott som dagligen. Och flickorna ska intervjua kvinnorna. Elsa Fjällskog rullar i väg med Camilla och Tanja, ner i hissen, genom en korridor och upp fjärde våningen i "lilla huset". På Herrgärdet bor 130 gamla i 98 lägenheter och är därmed ett av Västerås största servicehus. Elsa bor i en tvårummare. Pendylen väggen tickar rytmiskt. På korten av väggarna hänger en målning av 89-åriga Elsas barndomshem, en numera riven bondgård utanför Surahammar, där hon växte upp med far, mor och åtta syskon. Camilla och Tanja har ett formulär med ett trettiotal frågor, som de betar av en efter en.

Erfarenheter från långa liv

Elsas liv skiljer sig mycket från flickornas: Det tog en timme att gå de sju kilometerna till skolan varje morgon. Nöjena var enkla: Elsa minns en gång när hon var 14 år och fadern tog med henne logdans. Flickorna plitar nogsamt ner svaren. Nere i samlingsrummet sitter Ruth Johansson, som är en 88-årig äkta brunett, tillsammans med Christina och Sara. Störst intryck gör hennes berättelse om den första bilfärden: Ruth var sju år. Och första flygturen ägde inte rum förrän hon var änka och pensionär. 1969 gick turen till Mallorca Ruth, som har barn och barnbarn i staden, tycker att mötet med barnen från Malmabergsskolan ger omväxling. Hon ställer gärna upp och berättar sitt om liv. Inger Jernberg går runt bland sina elever och lyssnar en stund till alla samtal. Hon tycker att samarbetet med damerna Herrgärdet är något som andra kunde ta efter. Barn och äldre ses alldeles för sällan i dag. På servicehusen gömmer sig många äldre, som har mycket lite kontakt med omvärlden. Tänk om alla skolbarn i Sverige hade en gammal människa att bry sig om, funderar hon. Men man måste respektera dem som vill vara ensamma, förstås. Inger lider av avståndet mellan människor. När hon läser i tidningarna om människor som legat döda i veckor knyter det sig i magen på henne. Tänk att det finns människor som inte blir saknade -

Från Luleå till Ystad i söder -fem fördjupningsexempel 81

i norr

Fler är nyfikna på skolbarnen

Ryktet de fyra väninnornas återkommande möten med skolbarnen har om spritt sig servicehuset, inte minst ett stora reportage i lokaltidgenom par ningarna. Vi prövar fram, säger Maj. Det skulle inte förvåna mig om det kom- - oss med fler äldre vartefter. Och det roligt några karlar ville ställa mer vore om och låta sig intervjuas. upp När barnen har gått de fyra väninnorna dagens övningar. summerar De frågade till och med min första kärlek, säger Rut Sundberg och ler - om förtjust. Anna-Stina, Elsa, Rut och Ruth träffas så dagligen i vävstugan. På gott som söndagar brukar de sitta och tala gamla tider. De är nöjda med tillvaron om servicehuset, den orkar kan ha fullt med olika aktiviteter från morgon som upp till kväll. De tycker mycket träffarna med skolbarnen, inte minst för att det visar om dem, oftast "möter" ungdomar via skrikiga rubriker i pressen, att de allra som flesta ungdomar är bra. Det är tråkigt att bara de dåliga ungdomarna i tidningen, säger - man ser Anna-Stina. Det ger alldeles fel bild. Och med sitt långa kvinnominne vet de att bråk hör ungdomen till, så har det alltid varit. Min svärfar alltid att slagsmål, hor och mord, det har alltid funnits. Och - sa visst ligger det mycket i det, säger Anna-Stina.

Lättare att ung för åttio år sedan vara Samfállt tror de att det är svårare att i dag, än deras tid. Det finns vara ung så många frestelser, så många Videofilmer och spel, sådana krav att det ska hända mycket hela tiden. Det saknas de där lite enklare sammankomsterna för ungdomar i dag, säger - Elsa Fjällskog. Nästa gång det är dags att möta barnen i klass 5b blir det damerna som kommer till skolan. Vi ska ha öppet hus för föräldrar och syskon. Då ska barnen redovisa sina forskningar i engelska, visa bilder och så blir det lite underhållning. Ni är hjärtligt välkomna, hälsar Inger Jernberg. Damerna nickar och ler. De tycker att det ska bli intressant att se hur 90talets barn jobbar i skolan. De vet att de kommer att möta en annan värld, en värld där barnen är födda med bilder, telefoner och datorer och där det är självklart att få busskort eller skolskjuts det är längre än två kilometer till om skolan.

82 Från Luleå i norr till Ystad i söder -fem fordjupningsexempel

Ystad satsade Äldreåret

på att nå ut med i minsta by

Ystad i januari 1994 och snålblåst. Men på dagcentret är regn inne Hvita

Briggen är det varmt och gott. Runt bordet, som är dukat med kafe och

ostsmörgåsar, sitter hemvårdsassistenten Lena Klarin, Ingvar Donath, som är ordförande i SPRF i Ystad och Ann- Viol Mårtensson som är lokal PRO-

orahförande. Både Ingvar och Ann- Viol är medlemmar i Kommunala pensio-

närsrådet, Ann- Viol som vice ordförande.

Ystad tillhör de många kommuner som ganska sent började planera aktiviteter för att fira det Europeiska äldreåret 1993. Först i augusti 1993 fick Lena Klarin i uppdrag att samla pensionärsföreningarna för att diskutera vad som kunde göras. Lena har arbetat inom äldrevården under större delen av sitt yrkesverksamma liv, i 30 år, bland annat som föreståndare på ålderdomshem. När Ädelreformen genomfördes blev hon en av flera övertaliga i den nya organisationen. Sedan dess har hon hankat sig kvar, som hon säger, med diverse specialuppdrag.

Äldreåret visade 90-talets pensionärsföreningar upp Jag kontaktade genast pensionärsföreningarna. Eftersom Äldreåret handlar om äldre och deras situation tyckte jag att det var naturligt att börja där. Till den första träffen kom representanter från de flesta av PRO:s, SPF:s och SPRF:s föreningar i Ystads kommun. Man kom överens om att bilda en arbetsgrupp där Ann-Viol och Ingvar kom att ingå för att arbetet skulle gå lite smidigare. Eftersom man var sent ute beslöts det att man skulle satsa på aktivitetsveckan, 1-10 oktober 1993. Vi insåg ganska snabbt att vi inte hade särskilt mycket att lyfta fram som visar "solidaritet mellan generationerna", säger Lena. Och det kändes för sent att dra igång något nytt. Därför gällde det att bygga programmet utifrån den befintliga verksamheten i föreningarna, säger Lena Pensionärsföreningarna å sin sida såg i Äldreåret möjlighet att marknadsen föra sin verksamhet gentemot alla oorganiserade pensionärer. Nu kunde vi få chansen att visa att vi inte bara dricker kaffe och äter prinsesstårta, säger Ingvar. Det blev ett sätt för dem att visa att 90-talets pensionärsföreningar är verk- ligen kreativa, med bred verksamhet. Och när Ann-Viol och Ingvar berättar om respektive förenings verksamhet är det lätt att bli imponerad: Båda har omfattande reseprogram som ofta förbereds med studiecirklar, konserter, trafikkunskap, teatergrupper och körverksamhet. Och så möten med underhållning, förstås.

Från Luleå i norr till Ystad i söder -fem fördjupningsexempel 83

Ystad satte kulturen i centrum

När det gäller marknadsföring, är given kanal lokaltidningarna. I Ystad en finns det hela tre: Ystads Allehanda, Sydsvenska dagbladet och Arbetet. Inför och under aktivitetsveckan stod det att läsa åtskilliga artiklar i samtliga tidningar. Och visst fick med "solidaritet mellan generationerna" ett hörn man I Ystad låg tyngdpunkten kulturarrangemang: Musikunderhållning, flera

teaterframträdanden, utställning bygdens historia, spelmannaframträdanden,

om seniordans, kyrkans barnkör och PROzs sångkör tillsammans med sång av Musikskolans stråksektion, sång och strängaspel Frälsningsarmén och av videofilmvisningar. Det fanns plats for allvar också. "Är det bara ättestupan återstår för som framtidens pensionärer" frågorna pensionärerna ställde när var en av som

politiker och tjänstemän inom äldreomsorgen ställde upp i en paneldebatt om

framtidens äldrevård. En dag berättade polisen hur man skyddar sig mot annan

inbrott. Och for att markera att det faktiskt var det Europeiska äldreåret som

firades passade på att ha EG-föreläsning under veckan. Föreläsaren man en Mats Andersson talade vad EG kan betyda för pensionärer. om

Ville nå ut till landsbygdsbefolkningen

En viktig målsättning for arbetsgruppen att till att aktivitetsveckan firavar se des i hela kommunen. Ystads kommun består stad med glesbygd och av en små byar omkring. Trots att Lena, Ingvar och Ann-Viol ofta hör äldre bybor allt minsann sker inne i Ystad, det svårast att dra folk till grumsa om att var evenemangen i byarna. Jag med och visade video från en Kinaresa och det kom nästan - var en ingen. Då ringde jag till den lokala hemtjänstgruppen och frågade om de inte fått affischen. "Vårdtagarna vill inte gå", blev svaret. Jag blev lite förbaskad,

säger Ingvar.

När uppslutningen är dålig känns det lite genant. Man har engagerat män-

w niskor och så kommer det få, säger Lena. Men Lena Klarin är inte den är den. Kommer det få drar hon sig inte som för ringa inför nästa Och det visade sig att det gick att runt, arrangemang. se, få folk, det krävdes extra ansträngning från arrangörens sida. att även om en Det här med information är viktigt, säger Ann-Viol. Man måste vara ute i så god tid att hinner tala aktiviteten på ett möte. Det är ett bra sätt att man om

sprida kunskap.

Ändå är det så att det har skrivits artiklar, har satt affischer och upp annonserat i tidningarna. Trots det har få lagt märke till det, säger Ingvar. Ibland handlar det så enkel sak sitter på fel sida i om en som att annonsen tidningen. "Inte tittar vi på Ystads-sidan", kan glesbygdsborna säga, förklarar

Lena. A och informationen möte efter möte. - o är att upprepa Aktiviteterna inne i Ystad, däremot, mycket välbesökta. Ytterligare ett var

plus pensionärsföreningama börjat samarbeta med varandra.

var att

84 Från Luleå i norr till Ystad i söder -fem fördjupningsexempel

Pensionärsföreningarna har fått fler medlemmar Har nu aktivitetsveckan gett någon "utdelning" för föreningarna Ingvar berättar om att besökarantalet på mötena ökat betydligt liksom antalet medlemmar i musikgrupperna. Det viktigaste med vår verksamhet är att motiverar de äldre, de blir ak- tiverade och kommer ut. Vi tar reda vad de vill göra och sedan försöker vi ordna det, säger Ann-Viol. När Lena ska summera resultaten är hon självkritisk: Jag är fullt medveten om att programmet vi visade upp speglar den ljusa sidan åldrandet. Det finns grupper som inte har den förmågan; de som bor av på institution. Vi försökte se till att de också fick ta del av aktivitetsveckan. Nu skulle man kunna tro att "solidaritet" och "solidaritet mellan generationerna" är något som förekommer sparsamt i Ystad. Det stämmer inte riktigt. Byggnaden där samtalar är ett av bevisen. Här ligger dagcentralen vägg i

vägg med dagis vi befinner oss i ett ombyggt fängelse Tidvis har det skett

ett utbyte mellan de gamla och barnen; de gamla läste t.ex. sagor för barnen tidigare. På grund av personalbyten och omorganisering både dagis och

dagcentralen hände inget under Äldreåret, Lena säger att de ska försöka

men igen. Och hon berättar att det finns planer samarbete mellan en annan dagcentral och en dagisgrupp.

Väntjänst är ett sätt att visa solidaritet En annan solidaritetshandling är väntjänsten, som sker både i pensionärsföreningarnas regi och i Röda Korsets. Inom PRO vänder man sig mest till de egna medlemmarna, medan SPRF inte har någon sådan policy. I väntjänsten ingår att följa med till bank, post, fotvård, tandläkare, högläsning, ta med folk till möten mm. Några ringer runt och talar med folk. En fara i det här med Väntjänst är att Socialförvaltningen visat att de vill lägga över verksamhet oss. De bad oss ta över en caféverksamhet, men vi sa nej, säger Ingvar. Alla tre anser att det finns ett stort och dolt behov av hemtjänst i kommunen. Många äldre skulle behöva hjälp, men de är blyga och vill inte störa kommunen. Också pensionärsföreningama har svårt att nå "rätt" pensionärer. De efterlyser ett samarbete med hemtjänsten, som t.ex. skulle kunna tipsa om äldre som skulle behöva ta en promenad. Det är först de sista åren som resurserna inom äldreomsorgen har begrän- sats. Tidigare det ett heligt område, säger Lena. I dag är behoven större, var samtidigt som hemtjänsttaxoma stiger... Det händer också att föreningar ordnar aktiviteter tillsammans med ungdomar, även om det inte skedde stort under aktivitetsveckan. Ingvar berättar att Ystads IF anordnat bowlingspel där äldre spelar mot yngre. Det är bra. Då får de att inte är gamla stofiler, att vi är vanliga - unga se människor, säger Ingvar. Det är ett sätt att visa ömsesidig respekt, säger Lena. -

Från Luleå i norr till Ystad i söder -fem fördjupningsexempel 85

PRO:s lokaler ligger vägg i vägg med ungdomsgård, där PRO brukar en anordna seniordans, berättar Ann-Viol. Där ligger dessutom ett kafé för arbetslösa ungdomar. Vi har alltid dörren öppen, så vi möter ofta varandra, säger Ann-Viol. -

Fler idéer på temat Solidaritet mellan generationerna

Europeiska äldreåret 1993 och Solidaritet mellan generationerna har gett idéer for framtiden. Arbetsgruppen har tagit kontakt med fritidsförvaltningen. Under sportlovet 1994 vill pensionärerna hjälpa till och leda verksamhet. När vi träffades var formerna för detta inte riktigt klara. Där hoppas vi att det kan växa fram något. Vi har lämnat våra namn och säger att vi ställer upp och nu väntar vi bara ungdomen, säger Ingvar.

Ett annat resultat Äldreåret är att planerar Äldredagar med

av man nya utställningar, aktiviteter och scenframträdande troligen redan i vår. -

Nu hoppas vi bara att Lena kan få sitta som spindeln i nätet, säger Ingvar

och Ann-Viol håller med.

86 Från Luleå i till Ystad i söder

norr - fem fördjupningsexempel

I

Tidaholms kommun är samarbete ett honnörsord

Januarisolens skarpa strålar reflekteras mot vägbanan så att det är svårt

att läsa skylten som pekar mot staden i centrum", Tidaholm.

Ett stenkast från Vulcanön, mitt i T idan, där krisdrabbade köksinrednings-

företaget Marbodals utställningshallar befinner sig, ligger Disponentvillan.

I "Villan" huserar kommunens förebyggande äldre- och handikappomsorg, där har pensionärsföreningarna sina expeditioner och där ligger dag-

ett center.

I sammanträdesrummet andra våningen andas atmosfären samförstånd. Här sitter en grupp människor med vi-känsla. Dessa "vi" är Kjell Gustavsson och

Christina Blomqvist från förebyggande äldre- och handikappomsorgen, Runa Hedin-Hultén, ordförande i Tidaholmsbygdens SPF-förening med 290 med-

lemmar, Hans Rundqvist, ordförande för PRO Tidaholms 470 medlemmar och Margit Johansson som styr över PRO Dimbobygdens 60 landsbygdsmedlemmar. Vi tycker att det är bättre att tala vilka vi har och vad gör - om pengar

för dem, än att sprida otrygghet att tala budgetbesparingar, säger

genom om Kjell Gustavsson och får nickande bifall alla runt bordet. av

Tidaholm Äldre- och handikappår arrangerar ett eget 1994

Det här med samförstånd kan bli resursfräga i framtiden. Om är - en man överens är det lättare att försvara de fått sig tilldelade, även i resurser man en krympande ekonomi, fortsätter han. Tidaholms kommun fick kännedom Europeiska äldreåret 1993 i maj. om Eftersom de tyckte att tiden knapp beslöt de sig för att satsa kort var en aktivitetsvecka i oktober, l-4. Snabbt märkte de att eftertraktade föreläsare redan uppbokade. Så föddes var

tanken på att ett Äldre- och handikappår 1994 i Tidaholm. Strax före

arrangera februari månads utgång ska planerna konkretiseras.

Mediabilden och verkligheten

En annan orsak till att Tidaholm vill fortsätta satsningen äldre och handikappade är att de upptäckt att verksamheten är ganska okänd. Folk känner till mediabilden: "Ädelreformen har lett till ökat antal liggsår och sämre vård" etc. Hur det fungerar i praktiken vet få.

Äldreomsorgen är mycket bra i Tidaholm. Vi är stolta över den, säger

- Runa Hedin-Hultén med eftertryck.

Från Luleå i norr till Ystad i söder -fem fördjupningsexempel 87

En nyligen genomförd enkätundersökning bland anhöriga blottade stor okunskap vad äldre- och handikappomsorgen kan erbjuda tidaholmsborna. om Alla vet vad deras egen mamma får for hjälp, men sedan tar det slut, säger - Kjell. Äldre- och handikappåret ska hjälpa att sprida kunskap. Det blir ett oss tillfälle att minska den och otrygghet finns bland människor. oro som Man kanske skulle kunna säga att de hoppas att Året ska bidra till att utöka runt bordet till "vi i Tidaholm". samförstånd, samarbete och inforgruppen mella träffar är viktiga arbetsmetoder i kommunen, både här i villan och i Stadshuset. Innan planeringen för aktivitetsveckan i oktober 1993 satte igång,

diskuterades frågan ingående med pensionärsorgansiationerna och hemvården.

Vi ville att många skulle ta del. Först träffade folk och sedan samlade vi idéer. Då hade önskat att vi haft mer tid oss, säger Christina man Blomqvist. Tyngdpunkten i programmet kom att ligga vid att många av servicehusen, dagcentralerna och ålderdomshemmen höll öppet hus lördagen den 2 oktober. Temat "solidaritet mellan generationerna" märktes kanske mest genom att det

kom besökare i alla åldrar. Glädjande har vi fått rapporter att det sågs många okända ansikten, - nog både gamla och säger Kjell. Det beror nog att vi gick ut med inforunga, mation till alla hushåll och annonserade i dagspressen.

Flera Öppet Hus-arrangemang drog stora skaror

Sammanlagt drog de fyra dagarnas arrangemang närmare 1200 personer. Inte så tokigt i kommun med 13 000 innevånare Ett par hundra deltog i senioren dans. Många ville höra föredrag "Villans" tvåhundraåriga historia och när om det bjöds till sång den lokala sångfågeln Inger Olsson var alla stolar uppav tagna. Margit, också är lokalredaktör åt Västgöta-Bladet, berättar att det var som

mycket folk på de "Öppet Hus" hon hann besöka. Och att alla var mycket

positiva till initiativet: Inte minst de äldre själva. För dem som bor på institution är det roligt att få lite extra liv och rörelse omkring sig, berättar hon. Det är inte bara besökarna minns den 2 oktober. Också för många av de som 375 arbetar inom kommunens vård och omsorg innebar dagen personerna som ett lyft. Och for pensionärsföreningamas medlemmar blev det ännu ett tillfälle

att bekanta sig med personalen. De flesta arbetar med äldreomsorg jobbar med människor som har - som stort vårdbehov. För dem är det roligt att träffa pigga pensionärer. De allra flesta behöver faktiskt alls ingen hjälp från kommunen, säger Kjell.

88 Från Luleå i norr till Ystad i söder fem fördjupningsexempel

-

Ädelreformen blev utgångspunkten för kommunal förnyelse

En av orsakerna till glasnosten inom Tidaholms kommun är Ädelrefonnen.

Men hur kan det vara på det viset kanske utomstående förvånat frågar sig.

en Det har att göra med att kommunen arrangerade studieresor till Danmark sex infor Ädelreformens genomförande. Med på fanns både personal och resorna

pensionärer. Det blev ett första tillfälle att lära känna varandra och början

en på det informella samarbete som nu är regel.

I dag tillhör pensionärsforeningama de tidigast får information vad

som om

som är på gång inom äldre- och handikappomsorgen. Gruppen runt bordet

möts flera gånger termin, utan skrivna protokoll och innan besluten komper mit for långt. Det gör att de känner delaktighet i besluten och vet att de har möjlighet att påverka. Industristaden Tidaholms åttatusenfemhundra invånare känner varandra väl. Här finns en social kontroll på och gång kan kännas trygg och som en samma kvävande. Vi har inga avstånd här i stan. Barn och äldre håller naturlig kontakt. Och - Tidaholm är en stad man gärna återvänder till när blir gammal, säger man Kjell. Storstadsproblematiken, rädsla för överfall och kvällspromenader, är okända begrepp här. Riktigt gamla människor bor kvar hemma, utan att låsa sig det visar att folk känner sig trygga. För dem känner sig finns som ensamma

besöksgrupper.

Det är inget arbete, vi besöker gamla, läser och går ut och går, säger Hans -

Rundqvist. Kommunen ansvarar för samordning besöksgruppema. Hemvården tipsar

av om personer som vill ha besök. De deltar i arbetet får utbildning; som om tystnadsplikt, etik, ansvar och teknik.

Pensionärsföreningarna hjälper till att bryta äldres isolering

Pensionärsföreningama har också en service för de gamla som har svårt att ta sig till medlemsmöten. PRO har t.ex. en smågruppsverksamhet i kvartersgrupper varannan vecka. Dessutom har de dragit igång kaféverksamhet på nio ställen sex i stan och tre utanför. Kaféema är öppna i snitt gång i veckan - en och det är pensionärer är värdar, brygger kaffe, bakar bullar och ordnar som underhållning. Kaféema, smågruppema och besöksgruppema är flera led i strävan att en bryta ensamhet, isolering och passivitet bland äldre. Vi försöker genomföra så många gemensamhetsskapande aktiviteter - som det går. De äldre ska ha nära till aktiviteterna och mycket att välja på, tycker Kjell. Besökssiffroma stiger hela tiden, det är fantastiskt

Från Luleå i till Ystad i söder fem fördjupningsexempel 89

norr -

Kommunen vill att äldre är delaktiga i beslut som rör dem

På andra sidan Vulcanön ligger Stadshuset. Kommunens enda heltidsanställda politiker är kommunalrådet och folkpartisten Eva Eriksson, som dessutom är folkpartiets förste vice ordförande. Nu har hon bott här så länge att hon blivit accepterad i stan och omfattas av tidaholmsandan: Men gissa om det var svårt att vara nyinflyttad, kvinna och politiker och framföra sina åsikter i fullmäktige I dag är hon stolt över "sin" kommun och över att ha en väl fungerande äldreomsorg. Genom samarbetet med pensionärsorganisationema har vi utvecklat arbetet både kvantitativt och kvalitativt. Det ska fortsätta med. Vårt mål är att ge äldre i Tidaholm en så god omsorg som möjligt och att se till att seniorerna är delaktiga i samhället på lika villkor. Vi vill inte jobba bara med "omhändertagande". Människans aktiva liv är lika viktigt; att utveckas och påverka samhället. Eva stödjer helhjärtat tanken på Tidaholms Äldre- och handikappår 1994. Hon vill dessutom koppla det till Familjeåret 1994, även om formerna för det inte har klarnat riktigt. Kanske, kanske att det blir i form av samarbete med skolan. En idé är att äldre kommer och berättar om hur det var när de var barn. - Såna möten kan bygga broar mellan generationer.

Våga se förändringar som möjligheter

Också Tidaholm är drabbad av tiden. Det stora företaget Marbodal har fått folk i omgångar. Äldre- och handikappomsorgens budget har krympt säga upp med 10-15 miljoner kronor två år, femtio institutionsplatser har lagts ner, samtidigt som satsat mer hemvård. Eva Eriksson tillhör inte typen som man gråter för det. Hon handlar. Ett av politikernas stora dilemma är att de ofta talar om pengar som de inte har. Det måste vi komma bort ifrån. Eva Försöker att få människor att byta synsätt: Varför inte se kraven förändring möjligheter Det tycker hon äldre- och handikappomsorgen som lyckats bra med. Vi lämnar mål, riktlinjer och en budgetram, sedan sköter de sig själva. För att lyckas med utvecklingsarbete krävs att man lämnar över ansvar och befogenheter. Sedan ska man som politiker delta aktivt och visa att man tror på verksamheten. Hemligheten bakom framgången är politiker kan lite om mycket och som som har tilltro till sina medarbetare, det ger utrymme för kreativitet, menar Eva. Vi måste använda oss av de tjänstemän som kan. Och i fallet med äldre- är pensionärsorganisationema garanten för att väljarna är med och omsorgen utformar den service som ges. Detta menar Eva är ett sant demokratiskt arbetssätt.

90 Från Luleå i till Ystad i söder -fem fördjupningsexempel

norr

Många sätter väl i halsen när jag säger det här, men jag att vi - menar ger makten till folket det här sättet.

Bengt-Åke Öhgrens solidariska gärningar

Bengt-Åke Öhgren känner inte riktigt igen sig i beskrivningen "idyllen"

av Tidaholm. Som fängelsepräst och lärare har han sett sprickorna i fasaden; också här finns det människor har hamnat utanför gemenskapen. Till som

invigningen Tidaholms Ãldrevecka Bengt-Åke inbjuden för tala

av var att temat "solidaritet mellan generationerna". Det gjorde han gärna. För solidaritet är en mycket väsentlig del i hans sociala prästgärning. Sedan fyra år är han tjänstledig från församlingsarbetet för att arbeta med både psykiskt och socialt störda ungdomar, som straffat ut sig från ordinarie skolor. Han berättar om rikspolischefen Björn Eriksson sagt att har klarat som man en människa från att under, så kan man i princip dra sig tillbaka, så stor tycker han att samhällsinsatsen är. Vi har sett många förvandlingsnummer hos Vår verksamhet kan - oss. ses

som en slags investering, säger Bengt-Åke. Bengt-Åke kan se ett mönster bland eleverna: Flera av dem träffar nästan

aldrig sina mor- och farföräldrar. Lyckas sedan få liv i kontakten igen, man sker det ibland märkliga förändringar hos barnen. De blir lugnare och tryggare. Jag vet själv hur det kan vara. Båda mina föräldrar arbetade, så jag gick ofta hem till mormor. Hon fanns alltid till hands. Efteråt har jag förstått hur mycket det har betytt för mig. Förebilden för skolan, med sex elever Stengärde gård, är faktiskt hästen klubb. På månadsmötena kunde man få en härlig bild av hur samhällsgemenskap kan fungera. Där satt äldre tillsammans med barn, barnbarn och barnbarnsbarn och pratade häst.

Polsk klosterskola blev mönster för solidaritetsarbete

En annan förebild fann Bengt-Åke på en klosterskola för blinda barn i Polen.

Skolan, med 350 barn upp till 20 år, drivs av nunnor. På området finns också ett ålderdomshem för nunnor och där bor familjer som är med och driver klostrets trädgård etc. Du vet, man kan få aha-upplevelser i livet. Jag minns en gång hurjag ser en ensam blind kille som går och håller sig i ledstången i en korridor. Plötsligt stannar han upp, han hör ett gnisslande ljud och han möts av en nunna som går med hjälp av en slags rullator. Nunnan klappar om pojken. Vilket enormt möte Jag upplevde en jättesyn och förstod hur viktigt det är med en levande miljö där alla sorters människor finns

Erfarenheterna tar Bengt-Åke med sig till Stengärde. Han drar nytta av äldre

kringboende, ser till att de får träffa hans elever.

Från Luleå i norr till Ystad i söder -fem förajupningsexempel 91

Bertil, som är 80 år, vetju jakt, fiske och jord än alla konsulenter - mer om i världen. "Mina" har fått med honom ute, då blir det praktiskt ungar vara möte mellan generationerna.

Möten mellan generationer ska inte vara konstlade

Bengt-Åke tror på "riktiga" möten, motsats till "konstlade". Att gå i

som skogen med Bertil är då "riktigt". Att gammal sitta i fmkläder på dagissom besök kan "konstlat". Och han blir lite ledsen när han terapi för äldre. vara ser Varför inte låta dem såga och spänta ved istället Man kan snacka under tiden. Det både vedhög, gemenskap och liten slant. Och gubbarna ger en en kan sitta i sina blåställ och slippa ñnklädda. vara

Bengt-Åke Öhgren tror handling. Han blir beklämd när sociala och andra

myndigheter föredrar att läsa människor framför att träffa dem papper om personligen. Ingen ställer upp att dra på sig stövlarna och komma ut till Men de - oss. deltar gärna i konferenser om ungdomar, säger han.

C

Om solidaritet mellan

generationerna - intervjuer

med kommittéledamöter och

sakkunniga

I detta avsnitt intervjuas några av kommitténs ledamöter och sakkunniga temat Solidaritet mellan generationerna och sina erfarenheter Äldreåret. om av De intervjuade står själva för sina texter och talar alltså inte för hela kommittén. Sonja T horburn är sjukvårdsdirektör i Lycksele och har ett förflutet som läkare och klinikchef inom den geriatriska vården. Utifrån sin erfarenhet inom svensk sjukvård talar hon om vikten av att respektera gamla människor. Det är de gamla själva som ska avgöra när de behöver hjälp och inte deras barn Att låta äldre leva sina liv är ett sätt att Visa solidaritet. För att gamla ska egna kunna leva självständigt länge krävs att samhället satsar t.ex. reharesurser

bilitering, menar Sonja. Fredrik von Platen är avdelningschef vid Boverkets stadsmiljöavdelning.

Hans perspektiv solidaritet mellan generationerna är det övergripande; samhällsplanerarens. Under sitt yrkesverksamma liv har han arbetat för varsamma ombyggnader av svenska stadskämor, mot rivningsraseriet. Genom att ha blandade områden byggda vid olika tider och olika standard kan - av man skapa boende människor i alla åldrar. Rekordårens homogena som passar bostadsområden har definitivt misslyckats på den punkten. Lars T ornstam är äldreforskare och nytillträdd professor vid Sociologiska institutionen vid Uppsala universitet. Hans forskningserfarenheter visar att vi i Sverige redan i dag är mycket solidariska över generationsgränsema. Från forskarens utblickspunkt varnar han för ökad satsning på frivilligt arbete, en bekostnad av den offentliga sektorns Sett i ett vidare perspektiv engagemang. är äldreomsorgen inte så dyr. Med en minskad offentlig sektor tvingas medelålders kvinnor ta ett större ansvar for sina gamla föräldrar, han. menar Gunn Franzén Ljung är ombudsman på TCO, med för socialpolitiska ansvar frågor. Hennes resonemang har sin utgångspunkt i den svenska välfärdsmodellen, som hon menar är förutsättning både för kvinnors frigörelse och en för att äldre ska kunna leva oberoende och ekonomiskt trygga liv. Det bidrar därmed till att skapa solidaritet mellan generationerna. Gunn Franzén Ljung talar om den viktiga roll fackföreningrörelsen spelar, för att bilda opinion för att de allmänna och generella systemen bibehålls i Sverige.

94 Om solidaritet mellan generationerna...

Lars Bryntesson är departementsråd och chef för Ungdomsenheten vid Civil-

departementet. Han talar solidaritet mellan generationerna sett främst ur om ungdomarnas perspektiv. för "generationsapartheid" och Han varnar för risken är orolig for de svårigheter att göra entré i vuxenlivet som drabbar dagens ungdomsgeneration, om de inte får en fot arbetsmarknaden. Han menar också att det är viktigt att stödja projekt som uppmuntrar till möten mellan generationer, t.ex. för att överföra gamla hantverkskunskaper till yngre människor eller helt enkelt for att skapa respekt och förståelse for varandra. Jan Helander, slutligen, är professor och arbetar sedan länge inom Röda Korset. Han talar solidaritet mellan generationerna ett mer filosofiskt om ur perspektiv. Solidaritet är att tillåta människor att hitta sig själva och leva i samklang med sitt innersta. Det arbetet börjar redan i familjen, där det lilla barnet bör lära sig att tänka och självständigt. agera

Om solidaritet mellan generationerna... 95

vård och

Personlig integritet, omsorg

Sonja Thorburn, sjukvårdsdirektör i Lycksele. Ledamot i Kommittén for Europeiska äldreåret 1993.

Sonja T horburn tar emot hemma i Sörfors, utanför Umeå. Det märks att

hon trivs både här i den ombonade västerbottensgården och i sitt arbete sjukvårdsdirektör. Här kan Sonja förverkliga sina idéer om vård och

som

omsorg av gamla i samarbete med "sina" sju lappländska kommuner.

Sonja befinner sig i livets mitt. Hennes gamla mamma lever fortfarande,

de tre barnen har flyttat hemifrån och två dem har bildat egna familjer.

av

För mig betyder solidaritet mellan generationer att man har respekt för var- andra. Det är viktigt att vi också låter de äldre leva utifrån sina önskemål och sin vilja, att vi inte försöker påverka dem. Sonja Thorburn vet att det är lätt för söner och döttrar att försöka ta över, att påverka sina gamla mödrar och fäder. Det kan börja med att dottern tycker att inte riktigt gör hon brukar, att hon inte ser lika bra, att hon inte mamma som orkar lika mycket eller att hon städar mindre. Vill hjälpa till får man verkligen se till att göra det ett fint sätt. - man Det gäller att inte tar ifrån den äldre generationen självkänslan och egenman värdet.

Sluta ha dåligt samvete

När barn börjar ingripa i sina gamla föräldrars liv tycker Sonja att de vuxna bör fråga sig: "Är det mina behov jag tillgodoser eller är det min mammas behov" Om barnen vill ska flytta till servicehuset eller ålderdomshematt mamman met, säger Sonja att det många gånger kan vara det dåliga samvetet som spökar. Dottern/sonen mitt i karriären hinner inte riktigt med, är ständigt upptagen och har dessutom generation under sig. Att då ordna ett annat boende en för sin gamla kan ett omedvetet sätt att stilla sin egen oro och mamma vara tillgodose sina egna behov. Jag tycker att vi ska sluta med de dåliga samvetena. Relationerna blir inte bättre om man har dåligt samvete. Så småningom kommer i många människors liv en dag då man inte klarar allt själv, då börjar få behov lite hjälp. Hur ska barnen göra då man av

96 Om solidaritet mellan generationerna...

Att inte vilja ligga barnen till last

Man måste naturligtvis prata om det med sin mamma eller pappa, men verk- ligen till att respektera deras vilja. Här vill jag berätta om en händelse som se inträffade när jag överläkare på geriatriska kliniken i Hudiksvall. En garnvar mal dam som hade ramlat i sin lägenhet kom till kliniken för rehabilitering. Både hon och hennes enda dotter ville att hon skulle flytta till ålderdomshemmet. En dag säger den gamla damen till sjukgymnasten som tränade henne: "Tänk, bo kvar hemom det inte vore för min dotter, då skulle jag kunna ma." Hon ville inte ligga sin dotter till last. För att dottern inte skulle behöva vara orolig flyttade hon hellre. I Sonjas filosofi handlar ord integritet, oberoende och självkänsla om som människosyn: Respekten för människan oavsett hennes ålder. Ett sätt att respektera gammal människa är att låta henne leva sitt eget liv i så hög en grad det går. Därför har Sonja arbetat aktivt för rehabilitering, att gamla ska bo kvar hemma så länge det är möjligt och att särskilda boenden inte ska ha sjukhusprägel. Man bör ha rätt till bostad oavsett hur gammal man är. Att bo i en - en egen gruppbostad för att inte klarar att bo är ett alternativ. Men där ska man ensam kunna ha sina saker omkring sig och ska leva ett så normalt liv man egna man möjligt. Fortfarande är det så att många gamla delar rum och bara har en som säng och ett sängbord de sista åren av sitt liv. Det tycker jag inte är egen värdigt.

Samhället ska ha huvudansvaret för vård och omsorg

När det kommer till vård och tycker Sonja Thorburn att det självklart omsorg är samhället som ska ta huvudansvaret. Som anhörig ska ställa upp i den mån man vill. Gör man det med - man dåligt samvete är det förnedrande mot de äldre. Tänk dig att vara beroende av en dotter som egentligen inte vill När Sonja i sin läkargärning mött barn som allvar diskuterat att ta hem sin skröpliga förälder till sig, har hon alltid försökt att varna dem. Jag ber dem tänka igenom det. Det kan så bra ut just nu. Men hur blir - se det fem, sju eller tio år Man vet inte. Man måste titta längre fram och om se hur framtiden kan te sig. Den svenska modellen tycker Sonja ibland har varit väl rigid. lnom vården har varit negativ till insatser från frivilliga organisationer. Sonja tror man modell där tillåter människor att hjälpa varandra. en man Många är och upplever att de inte har en uppgift. Yngre äldre - ensamma kan tycka att det är positivt att hjälpa andra äldre. Det är viktigt att samhället stimulerar den möjligheten. Men får inte hamna i ett system där någon tvingas att hjälpa till, grundman tryggheten måste säkrad att kommunen till att den äldre får vara genom ser hjälp att tvätta sig, klä sig, handla mat och liknande. Sonja talar om frivilligt arbete som grädde moset:

Om solidaritet mellan generationerna... 97

Att få hjälp med högläsning, följa med teatern, samtala eller - ta en promenad. Så kan frivilliga insatser användas. Röda Korset och pensionärsorganisationerna har redan i dag en besöksverksamhet sjukhusen. Förresten kan det vara solidaritet från båda hållen: En gammal människa som är ensam kan vara som en bra ställföreträdande mormor till en ensamstående mamma eller till en familj som inte har sina äldre anhöriga nära håll.

Ett gott samhälle prioriterar vård och omsorg Sonja Thorbum tycker att det är viktigt att prioritera vård och omsorg om barn och äldre, även i tider nedskärningar. Finns det inte tillräckligt med av pengar, så får vi avstå från annat, menar hon. Men Sonja anser också att det krävs nytänkande även inom vården. Förebyggande vård och rehabilitering är nyckelord i det resonemanget. Sonja tycker att det är viktigt att frigöra resurser hos människor, så att de kan klara sig själva.

Finns det tendens att skära bort t.ex. rehabilitering utan att tänka på att en det får följdkostnader Det finns en risk att när ekonomin är dålig blir det förebyggande vård som skärs bort. Gamla kanske inte får den rehabilitering, som skulle göra det möjligt för dem att klara sig hemma igen, kanske utan insatser hemtjänsten. l av längden blir det väldigt dyrt för samhället att inte satsa rehabilitering. Men jag är säker att det inte alltid måste göras sjukhus eller institution. Kunskapen om rehabilitering borde finnas hos alla som jobbar med äldre.

Att det här inte sker naturligt, är det delvis ett pedagogiskt problem Ja, det är det. Det finns en föreställning om att åldrandet i sig ger upphov till ett stort behov av hjälp, trots att forskningen motbevisar detta.

Vad kan du i Lycksele göra för att omsätta de här sakerna i praktiken Jag kan se till att de gamla ges möjlighet till rehabilitering och att vi sam- verkar med kommunerna så att de gamla inte hamnar mellan olika stolar.

Ädelreformen enda möjliga vägen för få god äldreomsorg att Redan i mitten av 80-talet tyckte Sonja Thorbum att kommunerna skulle ha för allt äldreboende, vilket i dag har förverkligats i Ädelreformen. ansvar -l vissa kommuner har det skett en fin utveckling av äldreomsorgen. I andra kommuner har man enbart tagit över sjukhemmen från landstingen och inte utvecklat alternativa bendeformer. Sonja Thorbum tycker idéerna bakom Ädelreformen är bra, även att om många kommuner inte "nått ända fram" än. Det gamla systemet, där landstinget ansvarade för sjukhem och kommunerna för ålderdomshem och servicehus var inte bra, tycker hon.

98 Om solidaritet mellan generationerna...

Kommunerna har en helt annan möjlighet och kompetens att satsa på bättre boendeformer. Även de äldre behöver sjukvård kan de gamla bo i om en normal miljö. Genom sjukvård i bättre boendemiljö har tagit det bästa att ge man av båda systemen.

Vilka argument skulle du använda för att äldres omsorg ska prioriteras

Hur vi tar hand om våra barn och gamla visar vilket samhälle vi lever -

Politikerna måste lyssna också på dem har svårt att göra sig hörda

som

Om vi inte gör det har vi diskvalificerat oss

Ja och då kan inte prata om att har ett bra samhälle. Använder vi våra resurser på ett effektivt sätt så har råd att satsa både vård av barn och gamla och sjukvård. Det är viktigt att politikerna i kommuner och landsting verkligen tar hänsyn till dem som behöver resurserna och inte nu lyssnar till dem som bäst kan göra sin röst hörd. Inom sjukvården kan starka patient- och anhörigföreningar påverka politikerna. Det är bra, bara politikerna inte glömmer grupper som inte har några föreningar bakom sig. På senaste tiden har det kommit rapporter om att det är färre pensionärer som får mer hjälp via kommunerna i dag, jämfört med tidigare. Det ser jag som en riktig utveckling eftersom man ska uppmuntra gamla att klara så mycket som möjligt själv.

Hur ska man lära politikerna att lyssna på rätt sätt

Att ge dem kunskap om hur det verkligen förhåller sig genom objektiva undersökningar. Journalisterna i våra dagstidningar har en tendens att beskriva det gått snett och utifrån det generalisera, så att när man läser som tidningen tror att dessa enstaka exempel är allmänt förekommande. man Sonja Thorburn tror alltså på forskning och inte enstaka "skrikande" exempel förekommer i media. Och med forskningsresultat i handen kan det bli som lättare att prioritera och se var det går att spara.

Nytänkande inom sjukvården är nödvändigt

Inom sjukvården är det viktigt att våga rensa bort behandlingsmetoder som är meningslösa och på det sättet till det som är meningsfullt. spara resurser Ibland har det kommit diskussioner att sätta åldersgränser för olika upp om behandlingsmetoder. Det är absolut fel eftersom människors biologiska ålder kan variera så mycket. Varje människa är unik. Står man inför en enskild patient får det aldrig finnas generella regler, det är individen man tar ställning till. Är det här meningsfullt Ja, då satsar på det. Om inte, avstår man man. Där upplever jag att ibland har behandlat människor i slutskedet livet man av på ett sätt som jag tycker är ovärdigt.

Om solidaritet mellan generationerna... 99

Att man håller folk vid liv

Vi måste våga avsluta medicinska behandlingar inte tillför patienten - som någonting och som egentligen handlar mer om att förlänga döendet än att förlänga livet. Det är god omvårdnad vi ska satsa vid livets slut. Där är hospicevården som byggts upp på flera håll i landet en förebild för omhändertagandet vid livets slut.

Men handlar det inte mycket om att personalen eller de anhöriga är rädda för döden

Jo, det kan vara så. Men som vårdpersonal måste man våga ta den diskus- -

sionen. Att förlänga ett döende är ovärdigt. Man kan inte ställa anhöriga inför

det valet, måste doktor ibland våga ta beslut att avstå från behandman som ling.

Gamla ska inte vara beroende av sina barn

Om du jämför vårt svenska omsorgssystem med systemen i Europa Var hamnar i dina ögon Sverige Sverige ligger väldigt långt framme. Jag kan inte tänka mig något bättre land att bli gammal Men jag önskar att man utvecklar det här med solidaritet mellan generationer mer. Vi har fört över det helt till samhället i dag, allt ska ordnas av samhället, man kan inte tänka sig att ställa upp för sin nästa. Vi ska stimulera folk till det. Det är positivt att kunna till hjälp och till glädje för vara någon annan.

Då har du den omvända situationen i Tyskland och Frankrike där det står i lagen att är försörjningspliktig både mot sina barn och sina gamla förman åldrar

Det senare tycker jag är förfärligt. Jag skulle inte vilja ha ett sånt system. - Det är en självklarhet att man som gammal ska ha rätt att få hjälp av samhället. Man ska inte behöva vara beroende av sina barn när man är gammal. Vi svenskar har ett stort behov av självständighet och oberoende. Det gäller såväl gammal som ung. En dag, som gammal, kan man behöva hjälp av andra och då är det viktigt att samhället kan stå för den hjälpen. Den hjälp man behöver få från anhöriga ska göras frivillig bas och inte för att den anhörige är tvungen. Samhället ska underlätta för anhöriga och andra att hjälpa till som pratade om tidigare. Dessutom har inte alla barn

100 Om solidaritet mellan generationerna...

Stöd till anhöriga som vill vårda i hemmet

Men omsorgen i hemmen, innan hamnar på institution, sköts i man stor ut-

sträckning nära anhöriga

av

Det gäller ofta gifta par. Det är klart att hustru vill ta hand - man som om sin man. Samhället ska stimulera anhöriga att orka med att ställa genom upp med avlastning och hjälp av hemsamarit som kan komma så att inte är så man bunden. Min erfarenhet är att kan jag själv få bestämma jag vill ta hand om om mina nära då frigör man massor med resurser. Men känner jag mig tvungen, grund av bristande insatser från samhällets sida, kan det leda till två sjuka personer istället.

Ibland kan det behövas ganska små insatser... kan få ledigt helg...

- man en

Bara vetskapen om att man kan hjälp är viktig. Det borde självklar-

vara en het att kommunen ställer och att det sker den anhöriges villkor, att det upp inte är kommunen säger: "Nej, har plats 14 dagar", eller "vi har som om möjlighet att dig växelvård två veckor då och då". Det här är något ge som ska ske när man behöver det.

Det här är något du tycker ska utveckla man

Folk försöker i det längsta klara sig om de vet att de kan få hjälp. Men finns det inte hjälp måste man ta emot hjälpen när den erbjuds. Och då kanske de tar emot den i större utsträckning än de skulle behöva, för att systemet ut ser så. Alltså: Min måste flytta till ålderdomshemmet för att jag inte vet man om jag får hjälp om han skulle bli lite sämre. Så det här är oerhört viktigt.

Satsa på äldreforskning för att hur verkligheten ut se ser

Vad betyder manifestation Åldreåret

en som

Man kan inte uppmärksamma det här tillräckligt. -

Blir fler medvetna om äldres situation det här året

genom

Jag hoppas det. Men jag har förstått att det är svårt att ändra attityder. -

Hur tycker du ska fortsätta arbetet att man

Det är viktigt att satsa forskning och ta reda på hur det ut. Att - ser man hela tiden har en kritisk granskning äldreomsorgen. Att inte bara släpav man per det. Men där har vi i Sverige. Vi har forskare är intresserade resurser som av äldre. Det gäller att man verkligen får ut kunskapen finns hos dessa som forskare, att resultatet av deras arbeten förs ut och används i samhället.

Om solidaritet mellan generationerna... 101

Generationsmix i boendemiljöer

Fredrik Platen, avdelningschef Boverkets stadsmiljöavdelning. von Sakkunnig i Kommittén for Europeiska äldreåret 1993.

Fredrik Platen tar emot i Stockholm där Boverkets stadsmiljöråd sitter

von ett trappor med adress Norr Mälarstrand. Rummet är ganska kalt par upp och skvallrar att det inte är här han normalt huserar, utan i ett troligen om trivsammare tjänsterum i Karlskrona. Det gråa håret att det har gått några år sedan Fredrik aktiv i anger var Alternativ Stad-rörelsen på 1960-talet, då han var med och kämpade emot rivningsraseriet i de svenska innerstäderna och betraktades av lärarna på Tekniska högskolans arkitektlinje lite tossig. Att rivning och inte omsom byggnad den rätta vägen etablissemanget ense om den gången. var var

Sedan dess har Fredrik Platen bland annat arbetat som chef för

von

planeringen i Kalmar 1976-1988 innan han fick tjänsten på det nybildade

Boverket.

När Fredrik Platen samtalar kring Europeiska äldreåret 1993 och särskilt von dess foljdfras "solidaritet mellan generationerna" är det naturligt att han sätter frågorna i ett stadsmiljöperspektiv. Han är hög chef Boverket och sedan länge engagerad i frågor rör stadsplanering. Kort kan man säga att Fredrik som är för ett mänskligt boende; där människor i olika grupper blandas naturligt, for omsorgsfulla ombyggnader och foljdaktligen mot rivningsraseri och miljonprogrammets rationella och homogena bostäder som växte upp som svampsamhällen under 60- och 70-talen. Självklart minns han eländet med trångboddheten och bostadsbristen efter kriget, men hade han fått råda kanske man hade valt en annan väg. De bostadsområden byggdes 60- och 70-talen var inriktade på - som barnfamiljernas och hemmavarande behov. Man tänkte inte så mammors mycket skulle kunna bo där hela livscykeln, och att båda föräldraratt man na skulle kunna vara familjeförsörjare

Tillåt bostadsområden att "bli vuxna"

Trots att många dessa områden sedan länge är "myndiga" 18 år och äldre, av Fredrik att de inte fått "sätta sig ordentligt". Områdena har varit stänmenar

digt och ofta berättigat kritiserade med monotona lekplatser och grön-

- områden, outbyggd service, trista fasader, anpassat för bilar, avsaknad av arbetsplatser, dåliga kollektiva kommunikationer etc. För att häva kritiken och öka trivseln har de byggts i omgångar. Och vid varje stor omvandling har om många flyttat och andra flyttat in.

102 Om solidaritet mellan generationerna...

I dag vet inte hur dessa områden åldras. De har homogeniserats - genom upprustning av tusentals lägenheter. Där har vi motverkat vårt syfte med solidaritet mellan generationerna. Människor i olika åldrar har inte haft så stor chans att umgås på ett naturligt sätt.

Bristen möten kan leda till främlingskap mellan generationerna,

anser Fredrik. Inte konstigt äldre är rädda för ungdomar de bara möter dem om om som nyhetsinslag TV. Möts dagligen är det svårare att bygga höga man upp murar, menar han Det är klart att det är gott och ont. De vuxit i miljonprogram- - som upp mets bostadsområden har sluppit efterhängsna och kontrollerande tanter å Anderssonskans Kalle och det kanske de uppskattar... Ett annat och viktigt problem med rekordårens byggande är att det gett en klar segregation i socialgrupper. Det är de sämst ställda är hänvisade till som de tristaste och kalaste områdena. Det försökte man avhjälpa i slutet 70-talet att blanda olika - av genom upplåtelseforrner; hyresrätter, bostadsrätter och radhus. Det mest för att få var en viss uppblandning i skolan, det blev lättare skolklasser inte alla hade om samma sorts problem.

Underlätta generationsmix i boendemiljöerna

Och även om det fanns plats för äldre så flyttade de inte in: Vi fick inget flergenerationsboende för det, eftersom de områdena - nya var belägna så att det svårt för äldre att flytta in, hyrorna höga, det var var var dyrt och ovisst. Hur det gått med relativt stora områden byggts vid ungefär som samma tidpunkt kan man studera t.ex. i smalhusområden Hammarby och Bagarsom mossen söder om Stockholm, byggdes 40- och 50-talen. l dag bor som samma människor kvar som flyttade den gången. Nu har de hunnit bli pensionärer. I våra medelstora innerstäder, däremot, blandas gammalt och nytt av olika standard och det större blandning, både i ålder och socialger en av grupper. Homogena bostadsområden ger en slags inlåsningseffekt. Snart är jag själv i pensionsåldern och därför borde jag snart ta ställning till att byta och hitta något som passar mig ålderns höst. Det hittar sällan i homogena man områden. För att minska ensidigheten i miljonprogramsområdena försöker i dag få man arbetsplatser där. Det fanns period när ville skapa homogena områden: Ett för att bo, - en man ett för att arbeta, ett för att gå i skolan Nu görs tappra försök att spränga osv. arbetsplatser. Redan 60-talet visste man att gamla människor tvingades bryta som upp från sin invanda miljö, t.ex. för att deras bostadskvarter i innerstaden rivits, de dog ganska snart efteråt

Om solidaritet mellan generationerna... 103

Därför kämpade jag för måttfullt ombyggnadsprogram där folk - ett mer skulle kunna bo kvar. Under 70-talet blev det i viss mån mer accepterat.

På 80-talet fyllde luckor i äldre områden man

Men har det inte funnits perioder när man tänkt mer på flergenerationsboende och därmed solidaritet mellan generationerna Ett tag 1980-talet byggde mer av en slags fyll-in-bebyggelse, man - man fyllde luckor, rädd att bygga helt områden. Det var sannolikt upp man var nya lyckat. saker under 80-talet. Sett ur Fredrik von Platens perspektiv hände många bra Det blev omprövningens tid. Genom att förnya områden där många gamla en bodde kunde man se till att de hade möjlighet att bo kvar i sitt grannskap, att sluta livscykeln i område, kanske i ett särskilt äldreboende. samma Det finns ganska känd skrift skriven några forskare kring äldre- - en av boende på Chalmers i Göteborg som hette "En vill bo där en är känd" det handlar det där att kunna nicka till bekanta och vara känd i blomsterom handeln. Det ligger mycket i det, jag skulle vilja lägga till "En vill bo där en känner igen sig". Flyttar man till en helt annan stadsdel kan förvirringstendenoch demens sätta tidigare än annars. ser Ett sätt att aktivt verka för solidaritet mellan generationerna kan vara att man bygger goda bostäder för äldre, som gör att de äldre lockas dit, trots högre nya kostnad. Deras gamla oombyggda lägenheter, som ofta har relativt låg hyra, kan lämnas till ungdomar, som inte väjer för att tre trappor utan hiss. generationsblandning. - Det ger också en slags

Boverket ger goda exempel på generationsblandat boende

Vad kan då Boverket göra Jo, de kan peka goda exempel, säger Fredrik. "Så gjorde i Kalmar" kommunnivå och det kan även ett statligt verk man gora. Vi kan också till att plan- och bygglagen fungerar för den här typen av - se bostäder. Ett tag kunde inte bygga gruppboende for äldre eftersom granman klagade och "detta är institution". Vi säger att det är bostäder. När narna sa en vi gör plantolkningar, bestämmer vad är tillåtet att bygga, ser vi till att som planerna går igenom. Och kan se till att gruppboende blir så likt ett man normalt boende möjligt, att det smälter bra in i grannskapet. I villaomsom råden kan gruppboendet se ut som en större villa. Fredrik har fler idéer är i linje med Ãldreårets devis "solidaritet mellan som generationerna": Även det inte är vår huvudsyssla att säga hur bostäder ska förmedlas, - om tycker jag inte att ska på strikt köordning. Bostadsföretagen kan se till man att fylla samma länga med både yngre och äldre. På så sätt kan båda grupperstödja varandra. De äldre kan bli en tillflykt för barn som kommer hem na från skolan.

104 Om solidaritet mellan generationerna...

Fredrik tycker också att det varit glädjande att läsa ny forskning, exempelvis den svenska Europabarometern om attityder bland äldre, som presenterades FN:s äldredag i oktober 1993. Den visar att det finns t.ex. mer mor/dotterkontakt än man trott. Man besöker varandra rätt ofta. Många äldre har daglig kontakt med de yngre generationerna.

Hyr ut till människor som känner varandra Vissa bostadsföretag har nappat detta. De inser att om de får två trygga hyresgäster så stannar båda längre. Det som kostar med omflyttningar är när man ska skifta boende, reparationer, tomma lägenheter etc. Ser man till att få kontinuitet bland hyresgästerna, t.ex. att de är bekanta eller släkt, mer genom så är det bra. Man skulle kunna göra en checklista där man tar upp sådant som kan öka utbytet mellan generationerna. Bostadsföretaget/kommunen kunde ha en strategi när de förmedlar mark till byggen, så att de ser möjligheter att spränga ett bostadshus speciellt anpassat för äldre, där det redan bor många äldre, då får man en kedjeeffekt när yngre flyttar i de äldres lägenheter. Fredrik berättar om en några år gammal idé. I en anslagsframställan föreslog Boverket att man skulle ge äldre hushåll som valde för äldre anpassat boende ett Stimulansbidrag, tex gratis flytt. Det togs illa upp i massmedia. "Nu ska Boverket deportera..." - Det finns helt andra sätt att visa solidaritet: Som när arkitekter och byggherrar gör det gentemot riktigt gamla människor. Om de ser till att bygga så att de gamla trivs och känner sig hemma när det är dags att flytta till särskilda boenden, har de gjort en slags solidaritetshandling. Eskilstunahem utvärderar ett försök där man fick experimentpengar av - Byggforskningsrådet och har byggt upp ett bostadshus för äldre i området. Lägenheterna har gjorts handikappvänliga. Men arkitekterna har låtit lägenheterna påminna de hus de kom ifrån, med liknande socklar, extra takhöjd om etc, för att de äldre ska känna igen sig.

Det är lätt att bygga fel lör äldre Boverket ger ut goda råd om hur man bygger äldrebostäder så att de smälter in. Man tar bort sådant som man vet kan minska trivseln för de äldre: Inte för mycket korridorer, inte för mycket otraditionella arkitektoniska detaljer, inte för konstig konst. jätteutmaning för modern konstnär. - Det är en en Men det är lätt att göra fel. Just nu pågår en utvärdering av ett gruppboende: Där hade arkitekten omtanke bytt färg golvmaterialet mitt för varje - av dörr. För dementa låser det sig: De kan bli rädda, man fick hjälpa dem förbi färgbytena. När man bygger för gamla får man också undvika knapptelefoner och dörröppnare, eftersom närrninnet suddas ut först, det vet alla som jobbar med dementa.

Om solidaritet mellan generationerna... 105

Samordnad boendeservice med exempel på solidariskt generationsboende

Vad tycker du att Europeiska äldreåret 1993 har betytt

Jag tycker nog att det har betytt hel del. Vi har regeringens uppdrag att - en presentera resultaten av vårt stora arbete kring Samordnad boendeservice i april. Här finns rätt många paralleller till Äldreåret. Samordnad boendeservice handlade i praktiken ofta solidaritet mellan generationerna. om Inom ramen för Samordnad boendeservice har 103 projekt över hela landet

fått projektpengar. Fredrik tycker att soldaritetsaspekten märkts särskilt väl i

flera glesbygdsprojekt, där för byns bästa varit beredd att göra insats man en för att ha de gamla kvar. De gamla bidrar i sin tur till sysselsättningen genom att stanna kvar. Ett annat projekt som Boendeservicedelegationen stött är väntjänsten Reimersholme i Stockholm. Där har man visat hur de något äldre kan bli ett trevligt sällskap och - ge en

extra förtjänst för de halvgamla. Det är en rätt omfattande insats man gör,

som ledsagning till sjukhus. Det är intressant flera orsaker: På av Reimersholme finns hus både från 30-och 40-talen och de byggts mycket som senare. Det har blivit en bra blandning av generationerna där. De raska 70åringarna står samtidigt för service för de eljest hade mist sitt en yngre, som postkontor. När man bläddrar igenom projektkatalogen, blandning storser man en av ståtliga projekt och andra i mindre skala. Några kan skryta med stora framgångar, för andra har förhoppningarna kommit lite skam.

Många boendeserviceprojekt utgick ifrån uppfattning att det är

- en om

ganska eländigt ställt. Man trodde att insatserna skulle bli jätteefterfrågade.

Men det visade sig att det inte alltid behövdes vaktmästare, eftersom t.ex. en grannarna klarade det på egen hand. Det tycker jag att ska tolka positivt. man

När vi fördelade bidragen fanns inte forskning hur det ställt. Man

- om var gissade. Nu är alla projekten utvärderade och därmed finns en provkarta över sådant det finns behov och marknad för. av

Servicehus som samlingspunkt i lokalsamhället

Fredrik berättar att det finns många intressanta försök där t.ex. man ser servicehus som ett resurscentrum i lokalsamhället. Dessa finns alla ambitionsnivåer. I det enklaste fallet så är servicehuset utgångspunkten för den mobila hemservicen. Till de mest avancerade hör framtidsbyn i Svågadalen i Hudiksvall där har skola, äldreboende och restaurang i ett. De här man servicehusen tycker Fredrik är bra många skäl: Det blir "nöden" många av av möten mellan människor i olika åldrar. Dessutom är dubbelutnyttjande ett bra sätt att få knappa resurser att räcka längre. Man slår två flugor i en smäll.

Jag sitter i samlingslokalsdelegationen, så jag vet att det finns många byg-

degårdar som i Trångsviken i Krokoms kommun där har lagt många saker man under samma tak: Restaurangen används också skolbespisning, Postfröken som sköter biblioteket och postboxarna. Det finns alltid anledning att gå dit. en

106 Om solidaritet mellan generationerna...

Glöm inte miljön i solidaritetsresonemangen Till sist resonerar Fredrik von Platen kring ett ämne som ofta glöms bort när man talar om solidaritet mellan generationerna, nämligen miljön. Nu börjar man tala om solidaritet genom att göra rätt för sig miljömässigt. - Det finns en slags miljöskuld. Vilka generationer har andel i den Vilka ska

städa upp I miljötänkandet glöms ibland de gamla bort, det kan bli väldigt

mycket miljö på ett naturvetenskapligt sätt. Och det kan vara svårt för gamla att sortera burkar och mata kompostmaskar. Vi måste hitta en modell för att klara de gamlas andel i miljömedvetandet. Vi måste hjälpa dem. Det är också ett sätt att visa solidaritet.

Om solidaritet mellan generationerna... 107

Taket nått for frivilliga insatser

Lars T ornstam, professor i gerontologi, Uppsala Universitet. Sakkunnig i Kommittén för Europeiska äldreåret 1993.

I den nytillträdde professorns arbetsrum i Uppsala är bokhyllorna fyllda

med litteratur i ämnet åldrande. Bredvid persondatorn ligger en bild den av

lille sonen. Som 50-åring och nybliven far har Lars Tornstam perspektiv både bakåt och jramåt. Under 1993 fick han sin professur och har vid flera

konferenser och seminarier under året höjt ett varnande finger mot tankar-

na på ökade insatser frivilliga inom vård och Professor

av omsorg. T ornstam menar att vi svenskar, tvärtemot de allmänna föreställningarna,

är ett folk som praktiserar solidaritet mellan generationerna i praktiken.

l februari 1993 inleddes arbetet med det Europeiska äldreåret i Sverige. Vid mötet i Rosenbad presenterades den svenska kommittén. Representanter för kommuner, landsting, organisationer och föreningar som lockats av budskapet "solidaritet mellan generationerna" hade samlats. Nyfikade och nyfikna det var flera som studsade till när Lars Tornstam tog till orda. De blev snabbt varse att mannen framme vid podiet inte kommit dit för att stryka någon medhårs, för att applådera initiativet, för att tacka och bocka. Tvärtom, Lars Tornstam valde att skärskåda begreppet solidaritet mellan generationerna, understryka att vi i Sverige redan i dag är duktiga att mötas och hjälpa varandra över generationsgränserna och ifrågasatte om det verkligen finns möjligheter att - locka till mer frivilligt arbete i Sverige. Han bad alla hem och verkligen fundera över detta och varnade för att göra Äldreåret till ett jippo. När jag träffar Lars Tornstam i december 1993 står resväskorna packade. Han ska resa till Chile för att fira jul med sin nya familj. Han tycks lite be-

sviken Äldreåret, eller kanske han att farhågorna bekräftats.

snarare anser Under vårt samtal återkommer han flera gånger till sin skepsis mot socialminister Bengt Westerbergs uttalande om att man ska satsa på frivilliga insatser. Han är rädd för att folk kan använda uttalandet som ett argument för att rusta ner äldreomsorgen och välfärdspolitiken. Första gången Lars hörde att det skulle bli ett Europeiskt äldreår, tyckte han att det var en utmärkt idé. Särskilt mycket gillade han devisen "solidaritet mellan generationerna". Men sedan följde invändningarna: Hos oss i Sverige, i den ekonomi som nu råder, passar det väldigt bra att säga att man ska lägga tyngdpunkten frivilliga insatser. Jag vet att Bengt Westerberg inte menade riktigt så. Men han inbillar sig kanske att det är bättre i andra samhällen, där mer av ansvaret för vård och omsorg om de äldre ligger hos frivilliga organisationer, familj och anhöriga. Och då uppstår mitt behov att korrigera den verklighetsbilden. Verkligheten för gamla människor är av

108 Om solidaritet mellan generationerna...

inte bättre i andra länder, tvärtom. Europabarometern åldrande och attiom tyder till äldre visar att den lösning som vi har valt här, där väldigt mycket av solidariteten ligger i det socialpolitiska ansvaret, är bättre för äldre människor.

Äldre har anhöriga på nära håll riskerar få mindre samhällsstöd

som att

Lars är inte oroad av det westerbergska uttalandet i sig, utan hur det kan tolkas. Bengt Westerberg har sagt att frivilliga insatser ska vara ett komplement. - Jag accepterar det, men när du tittar hur politiker och beslutsfattare på lokal nivå uppfattar uttalandet, så tänker de: "Vi lägger över del ansvaret en av anhöriga, så kan vi spara lite". Det har man redan börjat göra. Undersökningar visar att när man i kommunerna handlägger vård och stöd till äldre, t.ex. hemtjänst och får veta att någon har anhörig så minskas hjälpen. Straen tegin man kan rekommendera för gamla människor är: Tala för Guds skull inte om att du har en dotter eller en son som besöker dig en gång i veckan. Då får du mindre stöd. Min poäng är att om vi gör det så går vi över en gräns, som nästan redan är passerad i dag, där det inte är realistiskt att lägga över mer vårdansvar anhöriga än som finns i dag. Det kommer i synnerhet att drabba kvinnor, som hamnar i en dubbel konflikt mellan nödvändigt förvärvsarbete och moraliskt vårdansvar. Det ska man passa sig väldigt för. noga

Samhället bör underlätta for dem som hjälper anhöriga

Lars Tomstam anser att vi redan befinner oss i det gränslandet och att det inte går att lägga ökat ansvar anhöriga. Men man borde underlätta för dem som redan tar det ansvaret. -

Menar du med ekonomisk hjälp eller med avlastning

Bådadera. Men kanske framför allt avlastning. - Lars Tomstam återkommer till Bengt Westerberg, tar tråd, men upp en ny den ekonomiska. Tomstam säger mig att så fort ställer frågan "måste man man inte skjuta mer av ansvaret för äldreomsorgen på frivilliga insatser av ekonomiska skäl" så har man legitimerat en neddragning. l samma ögonblick som man säger att bakgrunden är dålig ekonomi, är det ett bländverk att säga att frivilliga insatser handlar om ökad solidaritet. Egentligen handlar det om att man söker nya lösningar för att finansiera eller for att klara behovet och låtsas som att det handlar om ökad solidaritet.

Jag undrar ändå hur man ska lösa det ekonomiskt

Genom att inte använda det mikroskopiska perspektivet, där man bara tittar på äldreomsorgen. Tittar du hela samhället är inte bilden så katastrofartad. Men man snävar ofta och tittar enbart på kostnaden för vård och omsorg om äldre och inbillar sig att lösningen ligger i det perspektivet, att problemets

Om solidaritet mellan generationerna... 109

omfattning ligger där. Det är istället en del av något mycket större. Det är, om du så vill, del JAS-planet trillade i huvudet på folk. Man kan en av som ner lite lättköpt säga att så länge har råd att bygga flygplan trillar ner i som huvudet på folk, ska vi ha råd att klara vettig äldreomsorg. Man måste en

kritisera det här atomiserande perspektivet, söndra och härska. "Jaha, ni i

skolan får lösa ert" och så struntar i att skulle kunna föra över från man man sektor till "Och inom försvaret får sköta ert" i stället för att ha en en annan. helhetssyn det hela och kanske att försvaret är en ålderdomlig organien se sation är oekonomisk, och kanske skulle kunna rationaliseras eller som som omorganiseras för att lämna ekonomiskt utrymme till andra samhällssektorer. Se också på hur regeringen sköter sin ekonomi, vad de slösade bort på att försvara kronan hösten 1992, 35 miljarder, det är som skulle en summa räcka ganska långt.

Svensk äldreomsorg är inte för dyr

Problemet tycker jag, det finns få människor har ett helhets-

är, att som perspektiv. Det blir ju så att gamla får slåss mot för att frågorna ligger unga under samma departement..

I bästa fall. I sämsta fall får gamla slåss mot gamla. Det är att gamla som -

får välja mellan att antingen få pensionen eller sjukvård. Eller så ska just de

vårdbehövande gamlas anhöriga betala kalaset att ställa upp själva och genom slitas sönder. l dagens Danmark Lars Tornstam saknar svenska siffror äldre- - svarar -

inklusive pensioner för 27-28% BNP. Dansk forskning visar att

omsorgen av andelen kan öka med mest 10%, till 37%. Med ett procents tillväxt som par

skulle nivån ligga kvar på dagens, i ett 25 års perspektiv. Vi har alltså råd

med äldreomsorg på dagens nivå, anser Tornstam. En svensk statlig utredning SOU 1985:31 Tornstam citerar visar också som

försörjningsbördan antalet förvärvsarbetande måste försörja

att - personer en -

sjunker mellan åren 1970 och 2000. 1970 hade varje förvärvsarbetande att

försörja 2,09 inklusive sig själv och år 2000 är det 1,78 personer. Då personer är både gamla och ska försörjas medräknade. unga som

Just nu befinner vi oss ju i en lågkonjunktur...

Då får produktivitetsutvecklingen i beaktande. För att uppnå ett visst

man ta nyttigheter i samhället krävs det mindre och mindre arbetskraft. Sådamått av alternativa sätt att statistiken inte alls fog för katastrofperspektivet na se ger de flesta älskar att hålla fram. som

110 Om solidaritet mellan generationerna...

Äldreåret ökar inte solidariteten mellan generationerna

Hur hoppas du att folk ska reagera på dina tankar om äldrefrâgor

Jag hoppas att ska tillägna sig ett bredare perspektiv, att man ser att det - man här hänger ihop i ett större sammanhang och att måste diskutera allt detta. Det är sak. Men sedan har jag personligen svårt att vara med ett sånt här en jippo Europeiska äldreåret där låtsas att det bidrar till att öka soliman som dariteten och förbättra situationen för de äldre. Det gör det inte. När vi börjar att ta bort vårdmöjligheter med kommunalt stöd och förväntar oss att anhöriga ska göra det, är med och bidrar till försämringar, inte bara för äldre männianvänder, utnyttjar, Äldreåret medvetet skor utan också för anhöriga. När man eller halvt omedvetet så här är det svårt att vara med och låtsasleka.

Svenskar är solidariska över generationsgränserna

Lars tycker att vi i Sverige är bra solidaritet i praktiken, särskilt om man talar om den socialpolitiska solidariteten. Vi är duktigare än vad vi tror i andra dimensioner också, t.ex. i den solida- ritet kommer till uttryck i hur enskilda tar hand om sina gamla medmänsom niskor.

Vad tror du det beror på att det finns myt att vi inte bryr så mycket

en om oss medan vi i själva verket gör det om

En sak har att göra med ett allmänt dåligt samvete i förhållande till äldre, eller kanske rädsla för att bli gammal. På sätt och vis liknar det fören egen äldrars dåliga samvete i förhållande till sina barn. En kan nästan göra hur mor mycket helst och ändå ha dåligt samvete för att hon inte tar hand sina som om barn ett riktigt sätt. Vi känner ett vårdansvar för gamla människor, men vi

har dåligt samvete.

Hur du på att du själv ska bli gammal ser

När har sett hur pendeln svänger mellan olika ytterligheter, när poli- - man tikerna ska utnyttja vad de tror vara kunskaper finns det anledning att vara orolig. Pendeln har svängt här i Sverige, till forskares stora förvåning. En period, när det stora politiska stridsropet att alla gamla skulle bo hemma, var ner/tillät inte byggnation ålderdomshem: Man gav inte statsbidrag man av till dem. Då blåste förändringens vind så starkt att gamla människor som bodde ålderdomshem och trivdes, skulle väck därifrån. Då stod de flesta av oss forskare med gapande och undrade: "Vad håller politikerna på med" munnar Vi hade kanske försett dem med del argument sa att det var ganska en som många gamla ville bo kvar hemma. Men därifrån steget långt till att som var alla människor med tvång skulle bo kvar hemma.

Om solidaritet mellan generationerna... 111

Forskningsresultat kan användas fel

Det där uppfattade jag delvis ekonomisk sak man trodde att det som en skulle bli billigare

kanske så, och forskningen passade bra att utnyttja den gången. Vi - Det var ganska många forskare att många skulle kunna bo hemma och må var som sa

bra det. Då det lätt för politikerna att till överdrift använda det som

av var för åstadkomma någonting de trodde skulle billigare. Vi argument att som vara kan i precis situation just Ökat för gamla anhöriga är i vara samma nu. ansvar dag precis lika mycket den hävstång politikerna tar till för att möblera om som i ekonomin. Forskning har visat att förutsättningarna för att det är så bra mellan en av generationerna i Sverige, är att inte är beroende av varandra. man När vi tittar ut över gränserna tror vi gärna att i t.ex. Medelhavsländerna, där vårdansvaret ligger kvar hos barnen, har äldre det mycket bättre och kän-

sig tillfreds. Europabarometern visar att det är fel. Symptom på psyner mer kisk belastning och ensamhet tilltar större familjeansvaret är, mer de

gamla är beroende av barns omsorg.

Det generella mönstret är att när gamla människor hamnar i beroendesitua-

tion till sina barn, så far de illa. Den känslomässiga relationen mår inte bra. En

del värdemönstret i vår kultur talar hur viktigt det är med självständig-

av om het och oberoende. Det är vi genomsyrade det tar vi med som gamla. av, oss

Det är lika viktigt för dig att självständig när du är gammal som när du

vara Det bidrar till självständigheten i förhållande till barnen blir är ung. att en

förutsättning för god självständig relation.

en

Hur skulle kunna göra för att öka de äldres möjligheter att göra sin röst man hörd

Risk för försämring av vård och omsorg

Det gäller intresseorganisationer och annat. Sen kan man - att agera genom hoppas den uppkäftiga 40-talsgenerationen kommer att fortsätta skrika även att när de blir gamla.

Om det här med frivilliga insatser lyfts fram, finns det då risk för att vi får

en europeisering av äldreomsorgen en

Ja, det tror jag. Det finns reell sådan risk. I den praktiska handläggningen

- en är det redan så att det finns anhöriga, får mindre hjälp av kommunen. om man Det är början europeisering där ansvaret kommer att ligga på barnen. en Sedan beror det vad du med europeisering. Om man tolkar det som menar i Tyskland, där barn har det formella ansvaret för de äldre, tror jag att det är

väldigt långt dit för Sveriges del.

112 Om solidaritet mellan generationerna...

Är det risk for ett systemskifte eller handlar det enbart marginellaförskjut-

om ningar

Vi är redan inne i en gradvis förskjutning där man pressar över ansvaret på de anhöriga. Och det kan man väl kalla för en europeisering. Sen beror det på hur långt tillåter den att gå, innan vi säger stopp.

Är det inte ett problem äldre ror de äldre själva och medelatt omsorgen om

ålders kvinnor som tar vårdansvar. Kanske båda har svårt att

grupperna föra sin talan. Har du några bra idéer hur ska höja garden om man

Det är svårt. Det ligger i dynamiken att när man ska krama - ur resurser någonstans, så gör man det oftast där det är lättast, där får minst motman stånd, där folk inte sparkar emot och skriker. Till sist hamnar i en diskussion om själva begreppet solidaritet: När man talar om solidaritet ligger det underförstått att det är något vi - som allihop visar, slags kollektiv solidaritet. Men när betonar frivilliga en man insatser flyttas solidaritetsansvaret över på dem som råkar ha så gamla föräldrar att de måste tas om hand. Då är det ingen kollektiv solidaritet längre. Då har flyttat oss från ett solidaritetsbegrepp där vi allihop tar gemensamt ansvar, till en innebörd där framförallt döttrar till vårdbehövande gamla pådyvlas solidaritetsansvaret. Det är ingen riktig solidaritet.

Om solidaritet mellan generationerna... 113

Kvinnor, välfärd och solidaritet

Gunn Franzén Ljung, ombudsman TCO. Sakkunnig i Kommittén for Europeiska äldreåret 1993.

Gunn Franzén Ljung är ansvarig för de socialpolitiska jrågorna på TCO-

kansliet och dit hör äldrejrâgor. Hon tar emot på tjänsterummet på

Linnégatan i Stockholm. Väggarna är jøllda litteratur och pärmar

av som

speglar hennes ämnesområden: Här finns böcker om allt från barnomsorgsfrågor till narkomanvård. .Själv är hon 40-talist, fick barn på 60- och 80-

talet och tillhör den "duktiga" generation kvinnor skulle klara allt

som

samtidigt arbete, barn, familj, bullbak, politiskt och fackligt engagemang

och det där med barnen något arbetsgivaren helst inte skulle

var som märka...

När Gunn Franzén Ljung första gången stötte devisen "solidaritet mellan generationerna" gick hennes associationer i ganska traditionella banor. Framför sig såg hon mediabilden av gamla som är rädda att gå ut gatorna och följdtanken "vi måste visa respekt för gamla". När jag började tänka efter: Vad ligger det i solidaritet mellan generatio- nerna, kom jag andra aspekter. Var finns vår solidaritet Hur har våra gamla det i förhållande till ungdomen Och då kom jag in på välfärdssysmer tem, hur lever, hur vi bor, förhållandet till våra gamla. Här i Sverige tycker Gunn att vi lyckats ganska bra med "solidaritet mellan generationerna". Men det går alltid att förbättra. När man diskuterar det här måste man jäm- föra hur vårt samhälle ser ut i förhållande till andra samhällen.

Utbyggd äldreomsorg var en förutsättning for strukturomvandlingen i Sverige I dagens Sverige är det väldigt hög andel arbetar. Det är ganska ovanligt som att gamla föräldrar bor hos sina barn. Det skiljer Sverige från många länder i Europa. Förklaringen finner Gunn i efterkrigstidens strukturomvandling, då svenskarna flyttade från regioner med för få arbetstillfällen till mer arbetsintensiva regioner och städerna växte. Många flyttade långt, hundramilaflyttar var inte ovanliga. Men vad gjorde det möjligt att flytta Det kunde vi göra tack vare de välfárdssystem vi har: Vi har en utbyggd äldreomsorg. Dagens och gårdagens döttrar har kunnat flytta från sina gamla föräldrar. De har vetat att när deras far och mor blivit gamla har det funnits socialtjänst i Haparanda, att de skulle sina pensioner, att de har sitt boende där uppe. I andra länder bygger mycket av tryggheten att den förvärvs-

114 Om solidaritet mellan generationerna...

aktiva fysiskt har hand den äldre generationen. I ett sånt generationen rent om

systern kan inte bryta och röra sig som vi kan. man upp

Välfárdssystemet gör solidaritet mellan generationerna möjligt

Gunn det inte är systemen i sig gjort detta möjligt, utan hur anser att som valt att bygga systemen, välfärden, i Sverige. upp

Vi har allmänna och generella system är lagreglerade. Tryggheten är

som knuten till arbetsplatsen eller bostadsorten. Den flyttar tar med sig inte som

pensionsrättigheten och kan göra anspråk på barnomsorg den nya platsen. I välfärd och trygghet knuten till arbetet/företaget. Det innebär Tyskland är oerhörda inlåsningseffekter inte har i Sverige.

som Jämställdhetsaspektema är viktiga för Gunn. Genom att fackföreningsrörelsen

har drivit kravet på allas rätt till arbete och försörjning har man stärkt egen kvinnornas ställning. Det har gjort svenska kvinnor friare än i andra länder, där man är knuten -

till familjegemenskap för att få trygghet. Att sluta med sambeskattningen

en en viktig milstolpe. var

Det svenska systemet har hjälpt kvinnor ut i arbetslivet

Även privat kan Gunn jämföra olika europeiska system. I Holland bor hennes

dotter med och tre små bam. För varje nytt barn betalar hennes svärson man mindre i skatt. Man kan föreställa sig vilket hinder det är för att dottern ska

jobba. Motsvarande det lilla hon skulle tjäna finge svärsonen lägga i börja

högre skatt... I Holland har knappt någon offentlig barnomsorg. Man behöver inte; - man kvinnorna sköter barnomsorgen och mycket äldreomsorgen hemma. I det av holländska skolsystemet lämnar barnen hämtar lunchen, man morgonen, efter lunchen och hämtar på eftermiddagen. Det finns inget förvärvslämnar arbete kan hantera det som

Vad har vi uppnått, vi arbetande kvinnor i SO-årsåldern

Franzén Ljung minns sin småbamstid. I dag ifrågasätter hon om Gunn egen nödvändigt föräldrar ständigt ska järnet på arbetet under smådet är att ge bamstiden. Båda föräldrarna kan i arbetstid, tycker hon. ner När jag och möter kvinnor i min ålder, träffar jag många trötta är ute egen -

kommit till punkt i livet då de börjar ifrågasätta sina livsval.

tjejer. De har en föräldrarna är gamla, sjuka eller har hunnit dö. Då De egna barnen är vuxna, jag rätt Skulle jag ha stannat hemma med

börjar de fundera: Gjorde mer

barnen Skulle jag ha ägnat tid mina föräldrar de sista åren Frågcrna mer resultatet sina vedermödor på arbetsmarknaden, som i kommer när de ser av motsvarande både vad gäller lön och

de flesta fall är hästlängder efter mäns,

karriärsteg.

Om solidaritet mellan generationerna... 115

Det har inte varit helt bra for oss att jobba som vi har gjort. Inga-Lisa

- Sangregorio, journalist jag känner, säger "När jag tänker tillbaka en som 60-talet blir jag retroaktivt trött". Hon att 60-talet skulle 40menar talister så jäkla duktiga. Vi skulle gifta oss, vara svärmorsdrömmar, göra vara karriär, jobba fackligt och politiskt och föda barn och baka bullar och hela köret. Nu ser många kvinnor resultatet av slit och deltidsarbete i låga pensio-

ner.

Nu är det männens tur att ta ansvar för familjen

Vår modell med hög forvärvsfrekvens och långa arbetstider samtidigt som vi har barn är inte riktigt bra. Det är inte kvinnorna som ska minska sin arbetstid. Vi måste dela arbetsbördan. Nu börjar männen sakta och lugnt komma i familjearbetet. Dagens killar vill ta föräldraledigt. Det är ofta tjejermer unga na som bromsar. Jag hoppas att nästa generation får en bättre arbetssituation med bättre arbetsfördelning och inte är så trötta som de som nu är utslitna. För det ser också i förtidspensioneringar, i sjuktalen som är högre för kvinnor. Det är nog ett resultat av ständigt dubbelarbete, dåligt samvete och stress for det man skulle ha gjort men inte hinner göra.

Dagens pensionärer har en ekonomiskt trygg standard

Gunn att det är mellangenerationen som står for huvuddelen av solidamenar riteten mellan generationerna, åtminstone materiellt sätt. Det är den arbetande generationen som finansierar välfärdssystemen. Sedan finns det en annan solidaritet som man inte pratat så mycket om. Vi har pensionärer har en ekonomiskt trygg standard. De rör sig mycket, som hälsar sina barn och barnbarn. Barnbarnen reser till mormor och reser, morfar på ett annat sätt än tidigare. Det är också ett generationsutbyte.

Många pensionärer är ju pigga

Levnadsstandarden har stigit och har lagt friska år till livet. - Gunn inga direkta hot mot de svenska trygghetssystemen. Men hon beser tonar att alla system har byggts med tanke ständig tillväxt. upp

Systemen måste anpassas for att klara dåliga tider

Konsekvensen är att systemen måste ses över och anpassas for att bli tillräckligt robusta för att klara sviktande Samhällsekonomi. en Pensionssystemen står infor problem bit ZOOO-talet. Det finns - en många idéer till lösningar. Vi har upptäckt problemen i tid. Dessutom har vi byggt våra system så tidigt så att vi klarar stor åldrande befolkning. upp en Där står andra länder inforjätteproblem. Vi kan klara de ekonomiska systemen med relativt begränsade ingrepp. Där finns skillnad hur man fackligt en

116 Om solidaritet mellan generationerna...

hanterar det i Sverige och i Europa. Vi har fördelningssystem och de fackliga organisationerna är mycket aktiva i utformningen av systemen. Vi vet att de finansieras via ett utrymme ur produktionen, de sociala avgifterna. I andra system döljs finansieringen i allmänna skatter eller höga egenavgifter.

Arbete på lika villkor en förutsättning för kvinnors trygghet på ålderns

höst

Hur ska man göra för att gamla kvinnor inte ska bli förlorare

Alla ska ha egen folkpension som grundnivå. Sedan byggs den på i för- hållande till inkomsten man hade som förvärvsaktiv. Från fackligt håll kan vi inte svära oss fria ifrån hur det ser ut i dag. Vi är smärtsamt medvetna de om löneskillnader som finns och de orättvisor det leder till i förlängningen. Vi måste slåss för bättre löner och arbetsvillkor för att komma till rätta med det här. Ute i Europa är det vanligt att pensionssystemen är konstruerade så att kort deltidsarbete och låg lön inte kvalificerar till pension, vilket missgynnar kvinnor. Gunn menar att det enda sättet att komma runt problemet är att se till att kvinnor arbetar i samma utsträckning som män. Det finns länder som medvetet väljer system gör att många löne- - som mässigt hamnar under försäkringsnivåerna. England har oerhört mycket korta deltider. Den arbetskraften blir billig för arbetsgivaren; de behöver inte betala alla sociala avgifter och skatter för dem. Dessutom är det en oerhört flexibel arbetskraft: Männen arbetar och kvinnorna kan plockas när de behövs. Ofta på obekväma tider, det passar kvinnorna indirekt eftersom de saknar bamomsorg... Gunn tycker att situationen i dagens England påminner om hennes egen mors, på 50-talet i Sverige. Moderns sätt att förstärka familjens ekonomi var att jobba i skolbespisningen, dela ut tidningar, städa någon timme. Den familjeekonomiska situationen finns på många ställen utanför Sverige i dag.

Stigande arbetslöshet är ett hot mot kvinnors rätt till arbete Stigande arbetslöshet ser Gunn som ett direkt hot mot kvinnors rätt till arbete. I Tyskland arbetar färre kvinnor än här. Flera orsaker kan sökas i deras välfärdsmodell: Verksamheten i skolor och daghem bygger på att mammorna

finns till hands hemma på eftermiddagen. Det finns ingen skolbespisning.

Vuxna barn ansvarar för sina gamla föräldrar, vilket leder till att många kvinsköter sina gamla mödrar och svärmödrar obetalt i hemmet. Sambeskattnor ning gör att kvinnor måste tjäna ganska mycket för att hennes arbete ska bli "lönsamt" för familjen. Överförde den tyska förvärvsfrekvensen bland man kvinnor till svenska förhållanden skulle 700.000 kvinnor försvinna från arbetsmarknaden i Sverige. Arbetslösheten skulle försvinna i ett nafs En godbit för bakåtsträvande krafter

Om solidaritet mellan generationerna... 117

Vi måste slåss för vår rätt till arbete och självständighet. Männen skulle kunna lösa hela arbetslöshetsproblemet genom att fösa oss tillbaka till spisen Och så får sköta barn och gamla obetalt gör på kontinenten. som man Finns den politiska ambitionen går det ganska lätt att göra kvinnors arbete "olönsamt" säger Gunn Franzén Ljung. Det kan styras med olika bidrag och Skatteregler t.ex. sambeskattning och vårdnadsbidrag."Lyckas" man låsa kvinnorna i hemmen kan man fortsätta skära i den offentliga sektorn och minska dess ansvar för barn och äldre... Dithän får vi inte komma. Om vi ska med i EU och redan nu i och med - - EES är vår modell ett av våra bidrag från Skandinavien: Vi ska hjälpa våra medsystrar att få samma självständighet och rätt till försörjning och ställegen ning arbetsmarknaden.

Den svenska modellen är rationell, effektiv och billig. Utveckla den

Hur ska vi argumentera för välfärden

Gunn tycker att vi ska propagera för vår svenska modell: Vi har löst det bra i Sverige. Våra systern är rationella, effektiva och billiga. Vi ser vilka problem man står inför ute i Europa med äldrefrågor och ofinansierade pensionssystem. Vi ska inte våra system, vi tvingas rasera om bygga upp dem igen kommer det att kosta för mycket. Styrkan är att vidareutveckla, anpassa och behålla det vi har. Det är vår möjlighet att klara oss inför de ekonomiska problem som kommer i framtiden. En fortsatt stor offentlig sektor tycker Gunn är en förutsättning för att behålla jobben och därmed välfärden. Det offentliga jobb, genererar som ger ökad produktion, som höjer konsumtionen, som gör att fler betalar skatt och därmed finansierar välfärden. Annars kommer vi i ett ekorrhjul där ökad arbetslöshet gör att mycket av våra intäkter och produktion går till att betala passivitet.

Minskad offentlig sektor är ingen lösning på krisen

Att dra ner inom kommuner och landsting, göra folk arbetslösa och sedan betala ut a-kassa och socialbidrag till dem, samtidigt som t.ex. vården försämras tycker Gunn är fel. Dessutom ser hon att det är de svagaste grupperna som drabbas hårdast av lågkonjunkturen. Vinnarna är de som kan formulera sig, som har någon som pratar för dem. oerhört farlig utveckling. Behåller de generella och all- Det är en man männa systemen täcks alla upp. Vintern 1994 diskuteras stora förändringar inom t.ex. de svenska pensionssystemen. I dagens socialförsäkringar finns ett "tak" för höginkomsttagama, men avgifterna tas ut hela lönesumman. Gunn anser att taket bör följa standardutvecklingen i samhället, för att det allmänna systemets nivå inte blir så låg att folk inte längre klarar sig pengarna från den allmänna försäk-

118 Om solidaritet mellan generationerna...

ringen. Då tvingas de att "fylla på" med privat sparande och försäkringar för att bibehålla tryggheten och leva med samma standard vid sjukdom, föräldraledighet, ålderdom och liknande.

I de generella systemen är medborgarna solidariska med varandra

När för många har passerat taken, börjar tala att det måste bli ett - man om bättre samband mellan inbetalda avgifter och utgående förmåner. Dessa förespråkare kommer förr eller att få gehör för sina krav vilket innebär att senare slutar att ta ut avgifter för hela lönesumman. Då tappar vi den solidariska man

omfördelningen från hög- till låginkomsttagare, från frisk till sjuk, från ung till

gammal, från till kvinna. Slipper de betala till de generella systemen får man de allmänna försäkringarna mindre intäkter och politikerna tvingas hela tiden att skära och försämra förmånerna. Och då blir fördelningen än snedare. De har råd till att fylla på till som ser vettig standard, t.ex. privata pensionsförsäkringar, medan låginkomstgenom tagaren, kanske också får lägre avgifter till det allmänna systemet får som svårare att köpa fullgod trygghet eftersom hans/hennes påbyggnad blir en mycket dyr grund att låginkomsttagaren är en större försäkringsrisk. av Dessutom börjar låginkomsttagaren inte med att springa med det ökade utrymmet för att köpa privat försäkring, han/hon har så många andra en eftersatta behov, typ boende, mat och kläder. Han/hon köper inte i första hand

pensionsförsäkring faller ut trettio år. Det leder till att segrege-

en som om ringen ökar. Det är del systemskiftet, det är en politisk vilja att man ska gå över - en av till mer individuella och privata system.

Det är politisk vilja att segregationen i samhället ska öka en

Redan med sju/dörsäkringen. .. Visst, visst. De krafterna är oerhört starka. Vi hade kommit för nära det ideala fördelningssystemet i Sverige, klyftorna hade blivit för små. Då hävdar att folk missköter systemet, att det överutnyttjas. Det är politisk vilja man en segregeringen ska öka, det måste svida i skinnet för att den där nere att mer ska jobba mer. Det senaste dagordningen att pensionspoängen ska räknas utifrån ett livs-

inkomstperspektiv, inte de 15 eller 20 bästa åren.

Vi TCO dränker politiker m.fl. med beräkningar hur det kommer att om slå. I ett livsinkomstperspektiv kommer de som varit arbetslösa och låginkomsttagare att straffas ända i döden. Och socialbidrag är inte pen-

sionsgrundande.

Om solidaritet mellan generationerna... 119

Tanken på att folk skulle arbeta ett extra år, fram till 66 år, ger Gunn Franzén Ljung inte mycket för, trots att det enligt de nya beräkningarna skulle ge 8% högre pension. "Vilka är det man förväntar sig ska jobba längre" frågar hon, nästan retoriskt. Och svarar själv: De som har så låg pension att de inte kan gå vid 65 år, utan ska orka ett år till. Vilka är det som har de låga pensionerna Jo, utslitna sjukvårdsbiträden, dagispersonal, socialarbetare och metallarbetare. De orkar väl inte ett år till. Det är så cyniskt

Trappa av arbetet lite i taget och dra nytta av den äldre arbetskraftens kunskaper, istället för att tillämpa "ättestupa" Gunn tror mer på att man trappar ner sitt arbete, går i arbetstid lite i taget. ner Så blir det lättare sig till livet pensionär, slipper "ätteatt anpassa som man stupan". Det är bra både for den enskilde och for arbetslivet. Då behåller vi de äld- res erfarenhet och kunskap, som sedan successivt lämnar över den till någon annan. Nu möblerar vi med folk som om de vore brickor, istället for värdefullt kapital i samhället. Så rundar vi av samtalet genom att återkomma till det faktum att gamla föräldrar och vuxna barn i Sverige lever relativt självständigt i förhållande till varandra. Gunn tycker att man ska ha rätt till det som gammal. En bra bit på vägen är att ha en egen försörjning och inte ekonomiskt - vara beroende av någon annan. Man är inte fysiskt beroende i de svenska systemen, man får professionell hjälp av socialtjänsten eller sjukvården. Det ger hög kvalitet. Vi hade inte haft det bättre om valt en modell där mycket vilar hemmadöttrar och svärdöttrar. Man är inte destinerad till att vårda hela livet. Om de som har de egenskaperna går ut och jobbar får de dels en yrkesgemenskap, de får utveckling och kompetens. Och vi som inte jobbar inom vård och omsorg känner trygghet för att våra barn och äldre får den bästa omsorgen. Sedan kan vi umgås med dem vår fritid, vår semester etc. Så blir alla tillfredsställda sitt sätt och kan ge varandra mycket vid de kontakter har med varandra.

120 Om solidaritet mellan generationerna...

Farmor kan vara tonåringens förebild

Lars Bryntesson, departementsråd vid Ungdomsenheten, Civildepartementet.

Ledamot i Kommittén för Europeiska äldreåret 1993.

mellandagarna på Civildepartementet på

Vi möts en av i tjänsterummet Fredsgatan i Stockholm. Julrosor och halvt vissnade hyacinter att det anger råder lite julstiltje. Men skenet bedrar, på enheten arbetas intensivt med en

proposition och stressen känns i luften. Lars Bryntesson lägger en pärm på och Hur lång tid det Frågan luktar stress, det

sofbordet säger: tar men visar sig att vi är överens hur lång tid samtalet får ta. Telefonen tycks

om

vara-avstängd, för vi får sitta ifred nästan hela tiden. Lars Bryntesson ar-

betade tidigare ungdomsjiågor på Jordbruksdepartementet 1986-1988

med

och efter en sejour som utredningschef på Kooperativa Institutet återvände han 1991som chef för nybildad Ungdomsenhet på Civildepartementet.

en

Eftersom Lars Bryntesson basar över Ungdomsenheten är perspektivet givet. Han säger i förbigående att när han försökte ringa sitt ansvarsområde så trodde han att pensionärer definitivt låg utanför. Sedan visade det sig att Civildepartementet engagerat sig med både liv och lust i Europeiska äldreåret 1993.

Det tycker han är ett tidens tecken. Mitt perspektiv har från starten varit temat gemenskap över generations- gränserna och att värdera frivilliga och idéella insatser komplement till som samhällets insatser. Det har gett effekter, fotavtryck, på verksamheten i landet. Allmänt sett har vi ansett att det finns ett behov att få bort vad vi skulle kunna

kalla generationsapartheid. Det är gång. Det en gång hette ungdoms-

som gårdar, förvandlades till fritidsgårdar och idag talar vi om träffpunkter, också över generationsgränserna. Det gäller att inte grupper ifrån varandra. separera Visst tycker Lars Bryntesson att det är bra med äldreboende respektive ställen där ungdomar kan träffas i fred. Men det är riskfyllt om man inte också

skapar andra vägar till kontakt. När tittar Äldreåret och det uppnåtts gäller det att använda man som rätt perspektiv. I takt med att skapar äldre- och ungdomsbostäder gäller man det integrera dem så mycket möjligt i samhället. Annars finns uppenatt som

bar risk för generationsåtskillnader. Det gäller att skapa mötesplatser.

Ett Lars Bryntessons älsklingsexempel kommer från Trelleborg, ett av

projekt regeringen via Barn- och ungdomsdelegationen har stött med

som bensinpengar. Det handlar raggare som skjutsar pensionärer. om Dels är det självklart ett jippo. Men det handlar också att två grupper om upptäcker i varandra, varandras värde. De killarna kunde resurser ser unga diskutera bilar från 30-talet med 75-åringar, kunde allt om de årssom

modellema och har kört dem själva. För de äldre det spännande att komma

var

Om solidaritet mellan generationerna... 121

tillbaka till raggarna, återuppleva lite sin ungdom. Och de av egen yngre upptäckte att det fanns kompetens hos de äldre de inte anade. "Farfar kan en som lika mycket om bilar jag". Det visade också de äldre att dagens ungdomar som har en kultur påminner deras gång i tiden. som om egen en

Inga konstlade möten mellan gammal och ung

Han tycker alltså att det är bra att hitta varandra i den direkta verksamheten. Konstlade möten fungerar inte. Det ska handla nytta och nöje. Lars beom rättar om en idé som han diskuterat tillsammans med Lillemor Wiklund Forum 50+, en idé måste förankras och verkställas lokalt. Det handlar som om äldre som kunskapskälla. Tänk att använda äldre när exempelvis mellanstadieelever läser nutidshisto- ria Att ta någon som berättar: "Så det för 50 år sedan" och sedan var kanske besöka muséet tillsammans. Det blir ett sätt för skolbarnen känna att att de kan ha nytta av de äldre. Och kanske det är roligare än att gå med fröken på museum Vi måste våga testa udda saker. Den skissade idén bygger idéella insatser. Lars tycker att den välutvecklade svenska offentliga sektorn inte får hindra idéella och frivilliga initiativ. Man måste släppa fler naturliga initiativ, t.ex. i skolan, visst finns det - en potentiell risk för fackliga protester, de kanske tycker att de blir med av

arbetsuppgifter, men jag tycker att det i första hand handlar att förstärka

om kvaliteten i undervisningen. Hotet kan känna är ofta skenbild. som man en Man ska vara stolt över att ha förmågan och kraften att ta emot t.ex. äldre

personer i undervisningen. Klarar det stärker det i sig skolan.

man

Ta hänsyn till solidaritet vid samhällsplanering

Lars tror utvecklingen, såväl den tekniska den mänskliga. Han jämför som med de engelska spinneriarbeterskorna 1800-talet slog sönder de första som spinnerimaskinerna. Men de kunde inte hejda utecklingen.

Vi kan inte med ett enkelt penseldrag ändra förutsättningarna. Det handlar

om människors vilja. En idé är att man beaktar tanken på "solidaritet mellan generationerna" vid samhällsplanering, när man planerar bostadsområden och i föreningslivet så att

mer generationsövergripande verksamhet görs möjlig.

Det måste finnas fler neutrala mötesplatser. En förutsättning är dock att man har respekt också för ungdomars behov värld, och till att av en egen ser de har egna mötesplatser. Det står inte i konflikt till att uppmuntra fler gemensamma världar.

122 Om solidaritet mellan generationerna...

Förändra massmedias attityder till ungdomar

I sitt jobb möter Lars problemet med äldres rädsla för ungdomar. Han tycker att det delvis kan skyllas massmedia som ger en sned bild av ungdomars beteende, långt ifrån den normala verkligheten. Rädslan för våld är farligare än våldet i sig, säger Lars och det låter som ett slagord. Jag tycker att man ska uppmärksamma ungdomar också när de gör bra saker. Hur många reportage och indignerade tidningsartiklar har vi väl inte läst som handlar fotbollssupportrar Enligt mediabilden är typisk svensk supporom en ter stridslysten kille har fotbollsmatchen ursäkt för starkölsfylla en som som och slagsmål med motståndarlagets supportrar. Bara namnet Black Army AIK-s supporterklubb får blicken att flacka hos många. Inför fotbolls-EM 1992 laddade polisen för väntade kravaller och i vissa tidningar pläderades till och med för undantagstillstånd, att militären skulle kallas in. Men förväntningarna kom skam, det blev mycket fest och lite våld de veckorna, konstaterar Lars. Det han vill är att mediabilden supportern speglar en liten av minoritet och att de goda exemplen sällan lyfts fram. Supporterklubbama inom AIK, Djurgården och Hammarby har bildat - "Svenska supporterföreningen" har till syfte att stärka samarbetet mellan som föreningarna. Supporterklubbama består till 99% av goda krafter, som gör upp med de är bråkstakar. Det är en positiv kollektiv fostran, men det uppsom märksammas inte. En liten hörbar suck undslipper Lars Bryntesson och han säger att det men bästa vapnet mot våldet är fakta. Trots att han vet att varken han, Civildepartementet eller regeringen kan påverka pressen nämnvärt, tycker han ändå att det önskvärt medierna sig som en viktig del i opinionsbildningen, att vore om ser de har betydelse för attityderna i samhället. Om det i förlängningen skulle leda till att vi fick fler positiva nyheter tycker han att det är bra.

Farmor tonåringens förebild kan vara

Lars tror också ökad kontakt mellan det han kallar generation ett och generation tre. Barnbarn och farföräldrar man så vill. Farmor kan vara en god om förebild för tonåringen. De tydligaste behoven flera möten finns mellan generation ett och tre, - av eftersom bor längre ifrån varandra än förr. Båda grupperna kan upptäcka man att de har mycket gemensamt, det kan aha-upplevelser. För ungdomar är ge det ofta spännande att träffa äldre person, än någon i samma generamer en tion föräldrarna. Dessutom finns det ingen kontrollrelation dem emellan, som de kan umgås på jämlika villkor. mer Förutom i skolan tycker Lars att äldre skulle kunna användas fritidsgårdar. Till början kanske det krävs att man kommer flera på en gång. en

Varför inte starta samarbete mellan pensionärsföreningar och ungdomsföre-

ningar

Om solidaritet mellan generationerna... 123

Föreningslivet kan vara den gyllene nyckeln för större kontakt mellan generationerna. Lars menar att mötet mellan generation ett och tre är lika viktigt för båda parter. Det är viktigt att ungdomar får kontakt med sina rötter. För äldre kan det handla att bli tagna i anspråk, att märka att man har kunskaper som fortom farande håller. En egen kontakt med ungdomar överbryggar dessutom rädsla. Ingen ska heller tro att det bara är de äldre som har kunskaper att förmedla. Vem kan inte farfar framför datorn med en tonårig "dataexpert" se Det finns inget direkt konkurrensförhållande dem emellan heller -

Motarbeta generationsapartheid på arbetsplatserna

Arbetslivet är också viktigt i arbetet för att öka gemenskapen över generationsgränserna. Lars har redan använt uttrycket generationsapartheid. Han anser att det är ett stort problem på arbetsmarknaden, sett främst de ungas perspekur tiv. Vi har fått en väldigt generationssegregerad arbetsmarknad med många stora arbetsplatser, inte minst offentliga, med nästan obefmtligt inflöde av yngre människor. Staffan Hildebrand engagerades AMS för att göra filmen "Close up" för - av personalen arbetsförmedlingarna, för att de skulle lära sig hur ungdomar mellan 18 och 24 år tänker Det var ett bra initiativ, men det är lite tragiskt att det nödvändigt. Tänk istället var femte anställd varit under 30 år var om Han tycker att det är väldigt viktigt att arbetsplatserna blir mer åldersblandade. Ett skäl är att ungdomar har många specialkunskaper och är den hittills mest välutbildade generationen. Vilket slöseri att slussa ut dem i arbetslöshet Det är risk för att viktig slås ut. På några års sikt får detta också - en resurs ett annat generationsperspektiv, eftersom andelen ungdomar väg i arbetsmarknaden minskar drastiskt i förhållande till gruppen som äldre på väg ut från den.

Ungdomars arbete förutsättning för Sveriges framtida välstånd är en

Det blir allt färre ungdomar som träder arbetsmarknaden fram till år 2000 jämfört med andelen utträder. Det beror små barnkullar på slutet som 70-talet och början av 80-talet. av Det sker dramatisk förändring i slutet 90-talet. Lyckas vi inte få - en av ungdomarna arbetsmarknaden är det en risk att man slår sönder de resurser är förutsättning för välståndet i Sverige. Och den dag kommer då man som en åter skriker efter attraktiv arbetskraft Men hur skapar åldersblandade arbetsplatser Lars Bryntesson sneglar man Danmark har lång erfarenhet av hög arbetslöshet. Genom sabbatsår som och vidareutbildning när är äldre, går det att skapa möjligheter för yngre man att komma i arbetslivet.

124 Om solidaritet mellan generationerna...

Man kan tänka sig att arbetsplatserna har viss överkapacitet för att - en ska kunna komma in. några unga Eftersom stora delar av arbetsmarknaden i praktiken är stängd for ungdomar väljer många att starta egna företag.

Danskar vill föra upp svartjobben till ytan

Den största arbetsmarknadsutvecklingen i Sverige under 1993 är kanske - 071-nummer, och det är ingen direkt kvalitativ arbetsmarknad... För att återvända till Danmark så säger Lars Bryntesson att han träffat på verksamheter bygger annan syn utbildning, där utgångspunkten som en är de själva. Där finns också tankar rätten att misslyckas, att få en unga om andra chans. Dessutom har man startat ett jätteprojekt inom den privata tjänstesektorn, hoppas ska leda till 7-9 000 nya jobb och att svartsom man jobb "kommer till ytan". Tanken är att det bildas företag som erbjuder hantverkstjänster, städning etc och att hushållen blir beställare. Staten satsar totalt miljard danska kronor, men nettokostnaden räknas inte bli högre än 150 en miljoner kronor.

Vi kan ge inspiration via goda exempel

De jobben tror han kommer att skapas inom tjänstesektorn och då främst nya i små och medelstora företag. Det kan handla om livskvalitet, miljövård och andra "immateriella" frågor. Dessutom tippar han att fritids- och turistsektorn kommer att expandera. Låt oss heller inte glömma bort den idag starkaste "ungdomsarbetsmarknaden", nämligen media-marknaden. Nöden är uppfinningarnas moder. Nya idéer kommer att kläckas. På längre sikt har troligen en arbetsdelning framför oss. Vad gör då regeringen via Civildepartementet konkret for att öka solidarite-

ten mellan generationerna På FN:s internationella Äldredag den 1 oktober

delades miljon kronor ut till rad olika projekt som hade solidaritetsdeen en visen Och det är just genom projekt som Lars anser att departegemensam. mentet skajobba. De stödjer projekt som kan fungera som förebilder och goda exempel. Sedan hoppas att de hjälper till att sprida ringar vattnet. - Lars Bryntesson tror att Europeiska äldreåret 1993 haft stor betydelse, speciellt for människor tidigare känt att de arbetat i motvind. Nu har de blivit som uppmuntrade, blivit sedda och vet att de inte är ensamma. Han drar parallellen till Världsungdomsåret 1985, fortfarande sätter sina spår. Den gången som startades projekt temat "delaktighet", i dag kan att det påverkat t.ex. man se samhällsplanering. l kommunerna har det bl.a. startats lokala ungdomsråd, som deltar i den lokala planeringen.

Om solidaritet mellan generationerna... 125

Det är också viktigt att tillvarata de idéer som samlas utanför de etablerade organisationerna. Som exempel tar Lars Föreningen Urkraft i Skellefteå - som bland annat driver kaféprojektet "Natur i retur", konsumentupplysning för ungdomar och utbildar ungdomar, Reningsborg i Göteborg där bl.a. ungdomar driver en second hand-affär med en omsättning 3 miljoner om året och all den verksamhet som Fryshuset i Stockholm tagit initiativ till. Det är också viktigt att stötta nyföretagande. I Stockholm är det få - som kan renovera fönster. Varför inte starta företag med äldre och yngre arbetslösa De äldre står för kunskapen och de yngre för kraften, framtidstron och viljan att göra något.

126 Om solidaritet mellan generationerna...

Leva i samklang med sitt innersta

Jan Helander, styrelseledamot i Röda Korset. Ledamot i Kommittén for Europeiska äldreåret 1993.

Jan Helander är djupt engagerad i frågor som rör människor och männi-

skors villkor. Bristen på solidaritet mellan människor reagerar han skarpt

på. Vad är det för samhälle som fostrar människor att skjuta ner kälk-

åkande barn i Sarajevo Vad är det som gör att många människor lyder

istället för att ta ansvar Hedrar man sina föräldrar genom att lyda dem

I solidaritet mellan generationerna" lägger Jan Helander, efter många års

arbete inom Röda Korset, in betydelser som handlar om livshållning och filosofi: Solidaritet är att tillåta människor att hitta sig själva och leva i

samklang med sitt innersta

Medan många av samtalen med kommittémedlemmarna rört sig ett mycket konkret plan; vård av gamla inom kommun och landsting, stadsplanering, nationalekonomi och arbetsrättsregler, kommer vår pratstund att handla om en slags inre solidaritet. Jan Helander hoppas att frukten Äldreåret blir det impulser till av att ger dem som engagerat sig i året, att arbeta vidare mot ökad solidaritet mellan generationerna. En stafettpinne ska lämnas vidare mellan generationerna. Det handlar om ansvarighet, att lära sig ta eget ansvar. Som barn kan det vara jobbigt att ta steget mot att bli vuxen och det är bra många som aldrig låter det få vuxna luft under vingarna. Genom att bara bejaka barnet inom sig når de aldrig dit, säger Jan. En del av begreppet solidaritet mellan generationerna täcks om den äldre generationen strävar efter att överlämna världen till nästa generation lite bättre än den var när själv tog emot den. Det är också att ta emot man som yngre den och förvalta den i samma anda, menar Jan Helander. Och även om detta inte i egentlig mening anger betydelsen av solidaritet mellan generationerna pekar det en ömsesidighet mellan generationer, ett "varandra". Det sägs att yngre ska vörda äldre. "Att vörda" är då språkligt besläktat med "att värdera". Det handlar om att bry sig om någon därför att den människan har ett värde. Det sägs inte lika ofta att äldre skulle vårda yngre. Men en relation som saknar ömsesidighet är ofullständig, säger Jan. Att visa en människa fram till sig själv kan ske inom och mellan generationer och i båda riktningarna. Frukten av sådant är rik. Martin Budet uttryckte det så: "Det måste finnas ett mycket tydligt jag och ett lika tydligt du, då först kan det uppstå ett vi."

Om solidaritet mellan generationerna... 127

Ett sådant vi, en sådan relation är solid. - Men vi kanske måste "backa bandet" lite. Jans resonemang börjar redan med det mycket lilla barnet. Han talar om barns utveckling i förhållande till den vuxne i tre faser: Först gör barnet som den vuxne gör. Sedan säger barnet det den vuxne säger. I tredje steget tänker barnet som den vuxne. Och då frågar jag: Är detta meningen med uppfostran Vill - ha barn som är små kopior av sina föräldrar, eller vill ha självständiga och ansvarstagande människor

Att våga söka sitt eget jag

Frågorna blir retoriska i Jans mun. Svaret är givet. Människor ska vara sig själva. Han tar ett konkret exempel på vad man kan kalla idoldyrkan. Ni minns den franske presidenten general de Gaulle, grundaren av gaullismen Om honom sa någon: "Charles de Gaulle var aldrig någon gaullist. Han var nämligen Charles de Gaulle." Vad är det för skillnad Jo, samma som mellan ett original och en bunt kopior. de Gaulle stod för något äkta, han följde sitt jag, sin inre röst de andra härmade honom, istället for att söka något inom sig själva. Nu är Jan Helander inte motståndare till förebilder. Men han tycker att förebilderna ska användas, inte efterföljas. Man kan ta emot andra idéer och sedan förvalta dem enligt eget huvud. Beethoven, så någon, började som Mozart men slutade som Beethoven. Vi ska ställa oss kritiska inför idolens tankar, sila bort det som inte passar oss och behålla resten. Dag Hammarskjöld menade att människan i livet har många vägval, att vi kan lockas att välja fel väg, av nyfikenhet. Den dag valt rätt vet vi det, då råder samstämmighet mellan vägen valt och vår identitet. Var kommer då solidariteten mellan generationerna in i resonemanget Föräldrarna ska hjälpa barnen att hitta sin identitet, så som barnen kan hjälpa sina föräldrar att behålla sina identiteter då föräldrarna nått hög ålder säger Jan.

Låt barn vara barn Och detta gör man genom att låta barn vara barn, att inte jäkta på dem. Barnet söker sitt jag i leken. Om det inte får leka färdigt som barn kan man fråga sig vad som händer senare i livet. Men sedan, måste barnet få lämna barndomen. Det måste få pröva sig fram. Jan talar om friheten att tänka fel, säga fel och göra fel. Genom sina misstag lär sig barnen ett förhållningssätt. När Ingemar Stenmark slutade tävla sände TV en intervju med honom. - Reportern valde att tala om framgångarna; guldmedaljer och bragder. Stenmark försökte tala om annat: Hur det kändes att trilla, bryta tävlingar, göra fiasko inför miljoner tittare. Stenmark hade insett att vägen till framgång består ett av stort antal nederlag. Han hade insett nederlagets värde.

128 Om solidaritet mellan generationerna...

Därför tycker Jan att föräldrar, som en del av uppfostran, ska ställa sina barn inför val. l stället för att förbjuda eller kräva kan de visa alternativen. Till dottern inte vill äta upp all maten, kan mamman säga: "Du får ingen mer som mat förrän i kväll". Då får dottern ta ett eget ansvar och mamman slipper vädja, tvinga eller moralisera. Orden han säger är enkla, tycks självklara, men att från ord till handling, att lyckas i detta grundläggande arbete, är svårt. För att illustrera sin åsikt berättar Jan gammal kvinna. Inför 90-årsom en dagen ville hon, föddes i en annan del av världen, återvända "hem" en som sista gång. Hennes barn avrådde och henne en persianpäls i present i gav stället. Tre veckor senare dog hon. Jag vet inte varför hon dog. Men kanske var det stressen som barnen ska- pade dödsorsaken. Stränga föräldrar brukar 50 år senare märka att de som var fått stränga bam. Vi måste visa solidaritet i båda riktningama

Missriktad solidaritet

fler exempel missriktad solidaritet. En dag i november 1993 stod Jan ger det i tidningen om en pojke som just börjat skolan och som bodde i en contai- Mamman och hennes drogskadade sambo hade kört ut honom hemifrån. ner. Men "solidaritet" tidningen uttryckte det, hade pojken av mot mamman, som hållit detta hemligt så länge det gick. Han ville skydda mamman från att få

dåligt rykte. Den skildringen handlar sannerligen om en mycket ung människa som sätter medmänniska långt framom sig själv. Och jag frågar mig: Är det en solidaritet Är det vördnad Ãr detta att värdera på rätt sätt Handlar mamman inte historien om något helt annat Beskriver den inte en djup otrygghet och utsatt unges behov av mänsklig värme Dagstidningsskildringen väckte en många frågor hos Jan, att verklig solidaritet har en annan inriktsom menar ning: Det handlar att leda medmänniskor till självrespekt,sund självkänsla - om och till att inse sett eget värde som människa. I varje människa finns förankring, fråga rotfäste och identitet. När en en om rötterna går på djupet, grenar de upp sig. I de yttersta rottrådarna sker ett möte med ett flöde innehåller den människans villkor för ett värdigt liv. Det är som ett flöde tankar, känslor, och handlingar som är i samklang med just den av personen. I somligt ha vi alla ett stort gemensamt flöde att tillgå i annat och har var och sitt eget, är lika-och-olika varandra, solidaritet kan således vara att en hjälpa människa att med tydlighet nå fram till sig själv. Det vanliga är en att kan försöka få andra att ändra sina uppfattningar så att de i första annars hand liknar våra intressen att vilja göra henne till en apekatt. egna genom

Om solidaritet mellan generationerna... 129

Våga ta ansvar

Krig är ett av de yttersta brotten mot solidariteten, Jan. Han lyfter fram menar Viktor Frankl, psykiater, tillbringade flera år i koncentrationsläger en som under andra världskriget. Denne har sagt att "fundamentet for vårt människovärde är vår ansvarighet". Vilket hade soldaten lydde order och ansvar som arkebuserade judar eller krypskytten siktar barn i Bosnien Kan som man svära sig fri från ansvar genom att hävda att "jag löd order" Nej. Jan menar att påtvingad lydnad och ansvar kan vara varandras motsatser. Att skylla ifrån sig, att säga "jag gjorde jag blev tillsagd" är att vägra som vara vuxen, anser Jan. Just nu arbetar vi Röda Korset med att föreslå ett helt nytt mandat för Haag-domstolen, att med makt ersätta krig med förhandlingar. Det finns ett barn i alla, som vill krypa ner i fickan och gömma sig, slippa ta ansvar. Den vuxne i oss kan lockas fram genom att ett tydligt jag och ett tydligt du kan bli ett vi, säger Jan och citerar därmed Martin Buber. Grupp och individ är inte varandras motsatser. Gruppen kan utvecklas först utvecklat när man individualismen. Och det gör att ta ett eget man genom ansvar. Att bli vuxen, att bli en ansvarstagande individ, är ett långsiktigt arbete. Vi tränas för det under hela livet. Och där kan skolan spela en viktig roll. Någon har sagt mig att skillnaden mellan den gamla realskolan och dagens gymnasieskola är skillnaden mellan att och varför. l dag vänder och man vrider på information, ifrågasätter. Vi ska fortsätta säga; "Varfor" hela man livet. Utan frågor när man inte långt, tycker Jan Helander. Finns det överhuvudtaget någon banbrytande forskning som har genomförts av lydiga människor Att forska handlar ofta att ifrågasätta givna regler, att tänka i banor, om nya att bana okänd väg. Jan kan flera exempel människor gång ge som en ansetts som "idioter" och som senare blivit berömda för sina revolutionerande ron. Det handlar om att våga pröva alternativ. - Jan kan känna lite sorg när han möter lydiga människor. Möter han en lydig pensionär frågar han sig: När i livet påbörjade den människan sin lydnad Att träna och utveckla tänkandet pågår hela livet. - Som en hjälp på vägen mot att tänka själv, medvetet välja sina ord och ta ansvar för sina egna handlingar och därmed bli en solidarisk människa - erbjuder Jan Helander trestegs-raket: en

Att jag blir medveten om och tar till mig impulser från andra människor som jag kan smälta samman med mitt eget tänkande. Att jag är beredd att i grunden ompröva delar av mitt eget invanda tänkande. Jag märker att mina tankar förnyas och att jag tagit ett steg framåt. Att jag aldrig skyller ifrån mig, utan accepterar att jag själv har fulla ansvaret för det jag tänker, säger och gör.

130 Om solidaritet mellan generationerna...

Att det är mig själv jag lyder, det kräver att jag når kunskap vem jag om är. Var hittar jag den medaljen Jo, bland annat i mörkret i en dalgång av misslyckanden. En gyllene nyckel är given Nu gäller det bara att Föra den i låset och vrida Vägar du efter vad döljer sig bakom den stängda porten om. se som

D

Gammal och

Ung

- svenska folket berättar

Det tack mötet på Rosenbad i Stockholm den 10

var vare februari 1993

som idén uppstod Den svenska kommittén för Europeiska äldreåret 1993 hade inbjudit till ett informationsmöte för att diskutera och stimulera till

aktiviteter under Ålldreåret. Aktiviteterna skulle gå på belysa ut att de äldres positiva insats för samhället och stärka solidariteten mellan generationerna.

Sveriges Radio hade i flera år till programmet "Senioren" samlat material från lyssnare som skildrat både dåtid och nutid, berättat upplevelser om egna

och samhällets förändringar. Tanken blev helt naturligt

nu att uppmana svenska folket att fatta och låta få synpunkter, erfarenheter och pennan oss skildringar solidariteten mellan generationer. Rubriken lydde Gammal och av Ung. Från alla delar av Sverige kom fina intressanta och välformulerade manus. Minnen och reflexioner olika slag. av Iris Levahn skriver:

"Tidema har förändrats relationerna mellan barn och deras far- och men morföräldrar är viktiga och lika betydelsefulla i alla generationer. Det är bara att vara tacksam över far- och morföräldrar får leva så länge om att bambarnen hinner få ett gott och tydligt minne dem att bära med sig av genom livet. För några år sedan skrev jag ner några av mina känslor för farmor, som levde tills jag blev vuxen kvinna:"

FARMOR

Ensam hemma

fanns inte när jag var liten,

var ingen annan hemma

så var i alla du där

farmor.

"Barn lilla" blev jag kallad dej av

fast det var länge sen jag blivit vuxen för till dej var jag fortfarande barnbarn

farmor.

132 Gammal och Ung svenska folket berättar

-

Saknar gör jag dej ibland det känns som ett nyp i mitt hjärta

fast det är nitton år sen du dog

farmor.

Att människa tillbaka till minnena kan svårt, men också som vuxen vara berikande. Så här lyder ett stycke Mar-Loou Bruzelius-Hellsborns manus: ur

"Jag har tagit en liten paus i mitt morgonarbete med bearbetning av min Mors efterlämnade handskrivna papper, dagböcker, med dikter, drömmar, reseskildringar och andra berättelser ur hennes långa liv. Hon blev 93 år, och skrev nästan varje dag till slutet av sitt liv. Det är 1 och 1/2 år sen hon dog, så det är liksom ett Sorgearbete jag bearbetar detta att gå igen- om hennes livsverk. Jag kände att jag måste delge andra hur jag upplevt förhållandet till min Mor, och andra "gamla" när jag barn När jag började öppna var Memoarema, alla dessa böcker vars handstil jag så väl kände igen, grät jag floder. Jag hittar små dikter till barn redan från l-års åldern, och upp oss alla våra åldrar dikter får att minnas hur det var då genom - som oss och då. Mor brevväxlade med den äldsta av sina barnbarnsbarn, lilla Lina 9 10 år. Det mycket hemligheter som de hade ihop. Så heligt och så förvar troligt. Jag ska skriva till dej du så blir 100 år Det var så fint att - om de små gå närmast kistan vid begravningen i Mommola. Den kära som se alla älskade. Hon hade tid för alla, som skickade kort eller brev till som alla på deras födelsedagar. Som gjorde vardagen lättare för så många. Livet är inte vad tycker det är något helt annat, min Mor. Och man om, sa värdet att bli gammal är att man fått en stor kunskap, blivit mer medav veten sig själv, att levande. Jag tycker om gamla människor, de om vara har inget prestigetänkande, de är sig själva, rakt igenom."

Minnesbilderna lever kvar långt i åren. Winnie Törnqvist som själv hunnit upp påpekar bl.a. följande: bli mormor,

"Mina barnbarn har krävt mycket mig än vad jag skulle ha mer av ens drömt att kräva min mormor. Jag har inte blivit betraktad som om av någon, det skulle tas speciell hänsyn till långt därifrån. Men de har som lärt mig mycket t.o.m. fotboll och fiske, som jag tidigare var helt - om okunnig om Vi har blivit på varandra ibland, men vi har också kunarga nat söka tröst hos varandra. Vi, den äldre generationen, har detroniserats hel del i fråga om vörden nad. Det tycker jag är bra, för jag vill inte bli vördad och respekterad bara för att jag är gammal. Ålder är ingen merit. I alla tider har det inpräntats att det är viktigt att barn och unga lär sig att lyssna äldre, och visst är det sant. Men det är lika viktigt att jag,

Gammal och Ung svenska folket berättar 133

som är gammal, lyssnar den som är för mitt behov att lära ung, av av andra är lika stort som den är." unges

Att umgänget verkligen uppskattas finns det många bevis på. 17-åriga Lotta Grün skriver så här:

"När jag var liten brukade min farmor komma och hjälpa och mamma pappa med att tvätta fönstren. Men det var alltid på en vardag, så jag gick i skolan och fick skynda mig hem så jag skulle hinna hjälpa till. Då brukade jag få tvätta nedre delen fönstren och farmor tog den övre av delen som jag inte nådde upp till. Hon tvättade alltid fönstren med T-röd så när jag känner lukten det tänker jag min farmor. av Jag tror att farmor var viktig för mej då. Hon min kompis och min var farmor. Hon kunde inte försvinna andra kompisar kan. Vi har som fortfarande väldigt bra kontakt hon och jag. Jag skriver brev och ringer. Och när jag är i Stockholm hälsar jag på. Då äter pannkakor, skvallrar om släkt och vänner och pratar hela dagen. Hon berättar sitt liv. om Det är synd att umgås så lite med våra äldre släktingar här i Sverige. De har mycket att ge. Alla roliga händelser de varit med och kan om berätta om. De har erfarenheter och kunskap de kan skänka Och som oss. jag tror jag har gett minst lika mycket tillbaka. Jag kan lära henne saker som är nya för henne. Jag har t.ex. lärt henne hur Text-TV fungerar. Det var nästan så jag började gråta: hon såg ut som en liten flicka just som lärt sig skriva sitt namn själv eller något liknande. Det är kanske inte så konstigt att det ofta hoppar över generation. en Ens föräldrar har rollen tjatar och inte får skämma bort Medan som en. mor- och farföräldrar däremot har rollen som ger presenter och bjuder godis. Och aldrig tjatar. Kanske inte riktigt, ungefär så är det. men Om man hoppar över en generation har vi kanske mer att berätta för varandra bara just därför att den ene är gammal och den andre är ung."

Tydligen blir umgänget roligare "om hoppar över generation". 17-åriga man en Åsa Persson och Annalena Pejuk har erfarenhet: samma

"Ibland skäms jag nästan. Jag har nämligen upptäckt att jag har lättare att prata om mina idéer med min än med min En oskriven mormor mamma. regel i Sverige är att dottern ska ha bra kontakt med sin Hon en mamma. ska vara ens bästa vän. Jag tror inte att den regeln passar i speciellt många hem. De flesta ungdomar tyr sig längre bort. En del kanske delar med sig av sig själv till kamrater, andra anförtror sig till äldre en person. Jag känner mig väldigt trygg med min Vilka tokerier jag än mormor. hittar på har hon också funderat över dem, hon funderade även om för 45 år sedan. Jag menar, äldre man blir, desto mer förstår sitt man av liv, av sina handlingar, av handlingarna aldrig gjorde som man Min mormor passar på nästan alla plan i mitt liv. Ibland kan hon fungera som kompis; vi kan fnittra värre än vad jag gör med mina en jämnåriga vänner.

134 Gammal och Ung svenska folket berättar

-

Ibland fungerar sorts andramamma. Jag kan fråga henne mormor som en råd. Hur jag ska uppträda när jag ska söka jobb, hur jag ska lösa om trasslet med pojkvännen eller vilken gynekolog är bäst i stan. Jag kan som prata med henne nästan allting. Självklart censurerar jag lite när jag om

berättar fester och sånt. Det är nog det tillfälle då åldersskillnaden

om känns mest. Men hon tål en hel del. som

En sak är alldeles speciell med min då märks en viss livs-

mormor; erfarenhet:

Om jag sitter och pratar mina problem och öppnar mitt hjärta, så om gräver hon inte efter utan fyller i med annat i stället. Alla mina andra mer vänner vill bara att berättar tills allting tagit slut och det känns man mer,

privatlivet blåst bort med vinden.

som om Min är inte bara tar, utan ger minst lika mycket mormor en person som hela tiden. Det vet jag redan innan jag börjar prata och därför lossnar allt väldigt lätt. Mormor säger att jag är länk till ungdomen för henne. En en till något modernt. Att det vi barn håller henne Även kort väg är som ung. jag betyder mycket för henne så tror jag att hon betyder ännu mer för om mig. Hon är ett typexempel vad man kan kalla en fast punkt i tillvaron. Hon står alltid bakom mig, vad än händer. Hon har lärt mig som att tänka positivt och att kämpa för det jag själv tror på. Hon har fått som mig att tro mig själv. Att jag faktiskt är värd ett bra liv, som alla

andra..."

Och Annalena instämmer:

"Var känner sig så trygg i mormors varma kök Där sker man som en inga förändringar. Där ligger duk och vykort från samma släksamma tingar och vänner står uppradade vid blomkrukorna. Ett tag tyckte jag nästan bättre om mormor än om mamma. Mormor hade distans till livet och kunde mig objektiva lösningar och mer ge mera synsätt. Men för det hon inte mindre omtänksam. var Jag tror det är viktigt att ha vänner i alla åldrar. Det får att världen en se från många olika sidor. De flesta mina vänner är två år äldre än jag, av andra är tjugo, fyrtio eller som mormor, åttio år Men när jag elva-tolv, det ute med mormödrar. Utskällningar var var

och andra grymheter haglade från min sida. Och grät. Jag kan

mormor aldrig förstå hur ledsen hon blev. Men jag vet att hon halva vintern nog gick och försökte förstå och komma över det jag sagt.

En sak jag tänkt är att generationsklyftorna kan märkas i språk-

som bruket. En gång på mellanstadiet skrev jag ett brev till mormor, där jag

berättade min majje. Mormor förstod ingenting, så hon var tvungen om fråga vad jag menade. Det är klart att när aldrig hört ordet förut, att man är det kanske inte lätt att förstå att majje är detsamma som magister

Gammal och Ung svenska folket berättar 135

-

Mormor tar ibland 0rd av mig. Kompis är ett exempel. Det låter jätteroligt när hon säger det, men det är i sig inget konstigt ord. Hon säger fatta i stället för förstå också. Naturligtvis är det roligt att se att man kan påverka, men mormor ska vara mormor Hur mycket vi båda betytt for varandra, kan jag nog inte beskriva Jag tror det räcker att jag berättar att jag i morgon ska åka till henne for att ta det lugnt och bara trivas tillsammans med en av mina bästa kompisar, som råkar vara åttio år" Visst är det viktigt och trevligt att följa med i svenska språkets utveckling och förändring, men ändå viktigare är det att ha en ordentlig grund att stå på. I vårt samhälle är det nödvändigt att både kunna läsa och skriva sitt modersmål. Den som inte kan det är helt enkelt handikappad.

Att en farfar som själv vet vad det vill säga att vara dyslektiker ordblind

kan vara till livsviktig och ovärderlig hjälp, kan 18-årige Andreas Laurent vittna om: "Min farfar och jag har alltid haft kul tillsammans. I källaren finns en fm verkstad där vi snickrade till massor med saker. En gång ville jag bygga en stor ångbåt, som kunde ha på landet. Farfar tyckte det var en fin idé och vi började bygga. Efter att ha sågat och snickrat ett tag, sa farfar att bräderna inte räckte till och att var tvungna att bygga en mindre båt. Det hela slutade med en liten båt, som jag kunde ha i badkaret och jag var fullkomligt nöjd. Det fina var att farfar aldrig sade nej till något som var omöjligt att bygga i storlek, utan han minskade sakta ner vårt projekt till badkarsstorlek.

När jag gick i trean, var jag väldigt deppig ett tag, något som redan då berodde på att jag var dyslektiker. Ibland kallas det ordblindhet. Hur

som helst så brukade farfar komma och hämta mig morgonen och i stället för att gå i skolan var jag hemma hos farmor och farfar och hade det väldigt trevligt. All denna tid som jag var med farmor och farfar, har gjort att det känns jag har haft två pappor och mammor. Jag älskar dem alla och om som om det har varit någonting som strulat hemma, som det kan bli ibland, så har jag alltid haft någonstans att ta vägen och det har gett mig en trygghet. Farmor och farfar lärde mig hur man skulle uppträda en middag och om man var bortbjuden och att man skall vara artig mot äldre. Det har hjälpt mig genom att jag har haft vissa ramar att spela inom och det har gjort mig trygg i min kontakt med vuxna. Jag har aldrig varit rädd för att säga vad jag tänkt och tyckt ett nyanserat sätt, som har fått vuxna att lyssna mig, och det har varit en viktig egenskap, eftersom jag är dyslektiker och mitt enda sätt att uttrycka mig på har varit att kunna prata för mig.

136 Gammal och Ung svenska folket berättar

-

Så man kan säga att min kontakt med farfar och farmor har varit livsviktig. Hade jag inte haft denna kontakt, hade jag säkerligen kommit sned i samhället och blivit en så kallad värsting. Detta borde belysa vikten av kontakten mellan generationerna." Och att det finns många farföräldrar som uppskattar kontakten med sina barn-

barn, det finns det verkligen bevis på. Jan Gauffin uttrycker det både i prosa

och dikt:

"Umgänget mellan generationer är något av det viktigaste i livet. Jag är uppfostrad i de tankegångama och vi har försökt föra dem vidare till våra barn, vilket kanske underlättades att jag är bonde. Vårt umgänge har av spänt över åldersskillnader minst trettio år. Barn har jag älskat sen jag själv inte räknades dit. Nu är det bambarnen som gäller. Barnbarn betyder otroligt mycket inte minst när det är så beviljat att de bor samma gård som farmor och farfar. Jag hoppas att vad jag vill säga kommer fram mellan raderna mina små medsända dikter."

Då du skuttar hem genom grinden

efter ett morgonbesök

sjunger Chevalier i mina öron

thanks Heaven for little girls

thanks Heaven.

Du flyttade hem till oss i går Plötsligt stod du där med dina väskor. Du började packa upp. Ett par finbyxor hängde du ordentligt på en hängare. Två dockor la du tillsammans med din pyjamas i den av dig utsedda sängen. Möjligen var det hela lite forhastat, inom en timme hade du flyttat hem igen. Det blev lite tomt, på kvällen kom du och godnatt. men sa Du är som en folkvisa,

Vad är en folkvisa undrade du.

Och jag tänker att det är väl bäst så att du inte vet

att en folkvisa är bland det finaste farfar vet.

"Även hennes bröder kommer morgonbesök och jag tackar två yngre himlen även för små pojkar. De tre barnbarnens morgonbesök sker for övrigt vilken tid som helst dagen. Fast i höst är det bara den yngste, som inte skall iväg till skolan. En gång när han satt i farfars knä sa han plötsligt: tycker om mig du"

Gammal och Ung svenska folket berättar 137

-

Just att sitta i knä är något som många minns. Så här skriver - Gunnel Hallbjörner: "Jag var inget snällt barn, men jag stillsam och tystlåten. Jag tyckte var inte om att vara i centrum för blickar och frågor. Intresse från vuxnas vuxnas sida värjde jag mig oftast för. Man måste svara, blev uttittad, ibland utskrattad. Det fanns dock en plats, ett centrum, där jag upplevde total tillit och kravlöshet. i knä

Det var Morfars

Kusinerna var vilda och livliga, så Morfars knä nästan alltid ledigt. var Morfar var omåttligt gammal, såg nästan ingenting, hörde nästan ingenting, men det störde inte alls vår kontakt Snarare tvärtom Hade han hört normalt, hade han kanske frågat mig en massa saker. Nu visste han att han inte skulle kunna höra mina så det ingen mening att inleda svar, var några samtal. Eftersom hans syn också var mycket dålig, satt han oftast stilla i sin slitna, bruna skinnfåtölj, och där i hans knä satt jag gärna och länge Han trodde mig alltid om gott Det kände man så väl. Och det lockade något sätt fram det goda ur det envisa och egoistiska lilla människobarn jag var. Jag upplevde trygghet Inte förrän senare år har jag insett, hur mycket dessa stunder betydde för mig, och undrat över Morfar, salig sedan länge, någonsin om nu fattade, vad han och stunderna i hans knä gav mig" Och i den medelålders generationen finns de som utbrister: "När jag hörde att vi äldre bara är tärande, då håller jag på att gå i taket. Har den yngre generationen aldrig upplevt känslan av kärlek och trygghet Har de inte upplevt att få krypa upp i mormors eller morfars knä " Ja, allt är inte frid och sämja. Visst finns det irritationsmoment. Vanorna förändras ju. Det som dagens ungdom tycker är självklart och naturligt, kan uppfattas bortskämt den är äldre och vuxit i ett fattigare Sverige. som av som upp

Britt-Marie Adolfsson skriver:

"Hon kunde inte hjälpa att hennes blick ideligen drogs till skåpet där elmätaren hade placerats. Hon hade inte lärt sig att läsa den själv, av men det hade sagts, att fortare den där manicken snurrade, desto mer varmvatten gick det åt, och därmed ökade elräkningen betydligt. Hon kände oro i magen. Efter evinnerliga påtryckningar från barn och barnbarn hade hon tagit ett lån för att kunna installera varmvattenberedaren tillsammans med dusch och mulltoa. För hennes egen del hade hon klarat sig bra som det var, de få månader hon i stugan. Vi delar naturligtvis på kostnavar derna förstår du väl, hörde hon ungdomarna säga i korus. Det var andra sommaren nu, men ännu hade hon inte sett röken av nån delning. Hittills hade hon klarat det, men sen sondottern kommit ut med

den här nye och blivit kvar, vete väl sjutton hur det skulle gå. Hur kunde

en människa vara så förskräckligt smutsig, så det inte räckte att duscha en

gång om dagen Den här nye tillbringade sin mesta tid i hennes badrum,

138 Gammal och Ung svenska folket berättar

-

det bara skvalade och skvalade, dessutom fastnade massor av hans långa hår i avloppet. Hon ville säga något, men hon kände hur irritationen växte för varje dag. Något arbete hade han tydligen inte, men de åkte till stan varje förmiddag. Det första de gjorde, då de kom ur sängen, var att gå i duschen. Och då de kom hem eftermiddagen, och hon ropade att kaffet klart, så hördes alltid vi kommer strax, vi ska bara duscha. var Visst förstod hon att kunde känna sig svettig och men för man varm, henne hade det då alltid varit kall avrivning, alltså blöta en trasa i kallt en vatten och hastigt tvätta sig. Att ungdomar kände sig kladdiga var av inte ett dugg underligt, då de dagligen smörjde sig med något oljigt de kallade lotion. Av den anledningen kunde hon förstå att de besom hövde tvätta sig helt och hållet. Men varför i Herrans frid gjorde de det baklänges, vattnet först och kladdet sen Bad är hälsa, fick hon lära sig i skolan tjugotalet. En gång i månaden fick de bada i små zinkkar fanns i källaren. Där fanns en tant som borstade dem med hård rotborste varför just där kunsom ryggen en undra. de man . Som riktigt liten mindes hon hårda skrubbning på sönmest mammas dagsmorgnama. Mamma att måste både inuti och utanpå sa, man vara ren då skulle stå inför Guds ansikte. l söndagsskolan läste de Gud som man havet högt tillsammans, och Lyktan kommer, lyktan går, den Gud älskar lyktan får. Under tiden de läste bönen fick de större flickorna hålla var sitt lyktljus i handen. Men det fick aldrig hon. Den enda orsak hon kunde fundera ut till att Gud inte älskade henne lika mycket, att de stora var flickorna bodde i gathuset, där det fanns varmvatten, och att mamma inte lyckats få henne lika dom, trots att det sved som eld i hennes ren som skinn när hon tvättades."

För äldre människa är det inte alltid så lätt att förstå sig på nutidens ungen dom. Förändringar har skett, kanske inte alltid uteslutande positiva. Anna-Lisa Karlqvist har sina erfarenheter. Här några rader ur hennes manus:

"Som lärare i 25 år har jag verkligen fått uppleva detta uttryck, gammal och ung. Visserligen tycker eleverna att redan 25-årig lärare är gamen mal. Att lärare är egentligen fantastiskt, detta att få umgås med unga vara människor under nästan hela sitt yrkesverksamma liv. Att dagligen få träffa ungdomar, är vår framtid, gör först och främst att man som lever i vad händer i nuet på ett helt annat sätt än om man har ett som yrke. Visserligen livet i skolan under 70- och 80-talet något helt annat var under min skoltid. Mängder problem med disciplin och ordannat än av ning, kunde göra galen ibland, jag älskade mina elever och som en men dom förstod det. Men jag gjorde misstaget att inte sluta i tid. Jag kände mig så pigg och ville så gärna fortsätta åtminstone ett år till. Jag fick en klass. Jag såg med glädje och förtjusning ut över denna vackra bukett ny fräscha människor vid vår första lektion. Men jag förstod inte att av unga i deras ögon jag inte längre Åtminstone tyckte inte en elev, en var ung.

Gammal och Ung svenska folket berättar 139

-

blivande yuppie, det. Han började snart klaga på min undervisning, på mina Allt som jag sa och gjorde var uselt. Och eftersom han var prov osv. den tongivande i klassen så tog dom efter honom och jag blev för första gången under min undervisningstid mobbad av elever. Hur stod jag ut Ja, det berodde att jag också hade andra klasser, som var oerhört gulliga mot mig. Men tyvärr är det väl så i dag att den unge mannens attityd är den som gäller för många unga människor ute i samhället, till skada både för dom äldre och även for dom unga. Jag har själv måste jag erkänna haft svårt med äldre människor, så - jag bör inte säga något, men de sista åren då jag delvis tagit hand om min till sist svårt handikappade far, då träffade jag dessa mycket gamla och skröpliga och lärde mig att bakom det åldriga skalet döljer sig ofta en UNG SJÄL."

Skolan kan platsen där generationerna får möjlighet att träffas och lyssna vara på varann. Gerhard Isaksson ger många glimtar från möten som pågått i många sedan han blivit pensionerad: år nu, "Jag kände direkt så positiv stämning i personalrummet vid mitt första en besök, som om lärarna bara väntat på mig och alla var vänliga och gav plats i deras gemenskap. Så här går mitt arbete till: mig en Jag besöker klassrummen, hälsar och talar om vem jag är när vi möts första gången. Sitter med under lektionerna och lyssnar eller går runt bland bänkarna och tar del av elevernas arbete med skriv- och räkneuppgifter eller deras bildskapande. Det har också hänt att läraren bett mig berätta från min egen skoltid 20-talet. Jag deltar i klassernas utflykter, i naturen, skidor, vid studiebesök eller när de går teater. Jag blir således ganska bekant med ett hundratal ungar i vårt bostadsområde, som glatt hejar även när vi råkas utanför skolan. Jag har fått en gnutta kunskap om barnens och de unga familjernas problem och glädjeämnen, t.ex. att många inte bor och lever i kärnfamilj och att förhållandet till mor- och farföräldrar kan vara komplicerat. I alla kontakter med barnen är jag avvaktande och diskret, kramas t.ex. inte gärna inte är närvarande. Det låter kanske om vuxna förmätet, men jag känner mig alltid välkommen till skolan. Lärarna uttrycker ofta sin glädje över samarbetet. Skolans lägre klasser är så kvinnodominerade, så de tycker det är bra med en farbror ibland. Om jag skulle några råd, skulle det vara följande: Tag själv kontakt ge och dig själv. Utgå inte från att du skall medverka i skolan, låt läraren var i så fall ta initiativet. Orkar du med så delta gärna i brännboll, kull eller andra lekar skolgården. Lämna fördomar och massmediainformation skolan och dess verksamhet därhän. Håll käft om barns och hemmens om intimiteter spontant kan komma från barnen. Om du söker och får som kontakt med skola kommer det dig många goda kontakter och en att ge glädjestunder."

140 Gammal och Ung svenska folket berättar

-

Det är med andra 0rd inte bara inom den egna familjen som umgänget mellan generationerna kan vara givande. Margareta Carlberg som är 81 år gammal och utan egna barn beskriver hur hon är innesluten i ett varmt hölje av kärlek och omtanke från släktens barn och barnbarn, men också från omkringboende. Några ord från den generationen till den äldre, genom Birgitta Hedbor, yngre får avsluta detta axplock på temat Gammal och Ung. Som liten fågelunge sitter Du och kryper en ihop och blir som barn igen. Dina ögon är pigga och Du lyssnar intensivt när vi läser högt för Dig. Så många år som Du levat, så mycket arbete Dina händer uträttat. Vilka tankar har Du tänkt, vilka känslor har Du

haft under Ditt långa liv Vi undrar vad Du tänker om oss Du funderar säkert på hur vi

tycker att det är att komma till Dig och bryta vardagsrutinerna för en stund.

Bilaga 1 143

Kommittédirektiv

Deltagande i Europeiska året för de äldre och för solidaritet mellan generationerna äldreåret 1993

Dir 1992:102

Beslut vid regeringssammanträde 1992-11-26

Chefen för Socialdepartementet, statsrådet B. Westerberg anför.

Mitt förslag Jag föreslår kommitté med bred sammansättning snarast tillkallas for att en att initiera och samordna ett svenskt deltagande i Europeiska äldreåret 1993.

Bakgrund EG:s ministerråd beslutade den 24 juni 1992 rådsbeslut 7199/92 att anordna Europeiska året för de äldre och for solidaritet mellan generationerna äldre-

året 1993, infor avslutandet av det första Äldreprogrammet som pågår 1991-

Ministerrådet betonar målsättningen med Äldreåret bl.a. är att belysa 1993. att de äldres positiva bidrag till samhället, att stärka solidariteten mellan generationerna samt att öka medvetandet den utmaning for samhället som en om åldrande befolkning innebär. l EES-avtalet protokoll 31 artikel 5.3; prop.199l/92:170 har ett deltagande i gemenskapens åtgärder för de äldre också skrivits som ett åtagande för EFTA-länderna. Ministerrådet medlemsländerna att inrätta nationella samarbetsuppmanar kommittéer med uppgift att samordna och initiera aktiviteter under året, där det är lämpligt också på regional och lokal nivå. Ministerrådet betonar vidare samarbetet mellan frivilligorganisationer och myndigheter. Samhället har huvudansvaret för äldreomsorgen i Sverige. Den har byggts ut i huvudsak under de två senaste decennierna. Allt fler människor har fått möjlighet kunna bo kvar i sina hem. Åldrereformen har också ökat möjatt egna ligheterna att göra och sjukvårdsinsatsema mera effektiva och tillomsorgsgängliga för äldre och deras anhöriga. Genom äldrereformen har bl.a. förutsättningarna att bedriva god hälso- och sjukvård förbättrats. Vårdgarantin en har också inneburit att väntetidema för vissa operationer kunnat minskas betydligt. Inte bara det allmänna och den offentliga sektorn utan också anhöriga, vänoch andra närstående bidrar med betydande och betydelsefulla insatser för ner

144 Bilaga 1

omsorger om äldre. Det allmänna bör i ökad utsträckning stödja dessa frivilliga insatser liksom det arbete utförs frivilliga organisationer. Regesom av ringen beslutade den 25 juni 1992 att bidra ekonomiskt till ett projekt som avser förmedling av frivilliginsatser. Dessa insatser kan bestå i att äldre utför tjänster andra äldre också att har möjlighet därtill bistår men yngre som äldre. 1900-talets snabba förändring och förbättring samhällets sociala och ekoav nomiska villkor kan innebära risk för att generationer fjärmar sig från en varandra. Det blir allt svårare för pensionär på 1920-talet att sätta en uppvuxen sig i situationen för den ungdomsgeneration vuxit l980-talet. som upp Detta kan leda till konflikter där rädsla och brist respekt uppstår mellan

generationerna. En åldrande befolkning innebär stora utmaningar för

ett samhälle som inte längre kan bygga ut den offentligt finansierade omsorgen som under tidigare decennier. Sverige behöver liksom många länder i Västeuropa utveckla solidariteten mellan generationerna bl.a. stöd ömsesidiga genom och frivilliga insatser men också att belysa och minska den mytbildgenom ning som förekommer mellan olika i samhället. grupper Utgångspunkten för Sveriges deltagande i Europeiska äldreåret bör att vara olika sätt uppmärksamma äldre personers situation i samhället och speciellt betona vikten solidaritet, ökade kunskaper samt utbyte mellan olika av generationer. Sverige har utvecklat en modell för äldre har vunnit ett omsorger om som mycket gott anseende både i Europa och andra delar världen. Ett deltagande av i Europeiska äldreåret kan ge Sverige ytterligare värdefulla internationella kontakter och bidra till ömsesidigt utbyte erfarenheter rörande åldrande av en europeisk befolkning. Detta inkluderar i hög grad den allt äldre större gruppen med invandrarbakgrund.

Uppdraget

Jag föreslår att en kommitté med bred sammansättning, bestående företrädaav re från frivilligorganisationer, myndigheter och andra berörda tillsätts för att utveckla idéer hur Äldreåret och därigenom solidaritet mellan generationerom kan föras ut i samhället. Äldreåret kan olika sätt manifesteras och äldres na situation belysas t.ex. genom medverkan från media, tecknings- och fototävlingar, litterära bidrag, konferenser, frivilliginsatser syftar till ökat utbyte som mellan generationerna Kommitténs uppgift bör att föra fram befintm.m. vara liga projekt hos organisationer, kommuner, landsting, m.fl. som kan anses falla inom för Äldreåret samt initiera manifestationer på riksplanet. Kommitramen téns arbete bör avslutas vid årsskiftet 1993/94.

Bilaga 1 145

Hemställan Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen benu myndigar chefen för Socialdepartementet att tillkalla kommitté omfattad en -

av kommittéförordningen 1976:119 med högst 9 ledamöter med uppdrag

att svara för en svensk insats i Europeiska äldreåret 1993, att utse en av kommitténs ledamöter att ordförande, vara att besluta om sakkunniga, experter och annat biträde åt kommittén. Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna för kommitténs verksamhet skall belasta femte huvudtitelns anslag Utredningar m m.

Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

Socialdepartementet

Bilaga 2 147

Förteckning

över berörda statliga myndigheter, riksorganisationer m.fl.

Statliga myndigheter, riksorganisationer m.fl. inbjudits till överläggningar som och informationsmöten samt löpande fått informationsmaterial under Europeiska året for äldre och för solidaritet mellan generationerna 1993

Departement Intresseorganisationer

Socialdepartementet Svenska kommunförbundet Civildepartementet Landstingsförbundet Kulturdepartementet

Arbetsmarknadsdepartementet

Pensionärsorganisationer

Utbildningsdepartementet

Utrikesdepartementet PRO Pensionäremas Riksorganisation SPF Sveriges Pensionärsförbund Statspensionärernas Riksförbund Myndigheter m.fl. RPG Riksorganisationen för Pensio-

Socialstyrelsen närers Gemenskapsgrupper Boverket Riksföreningen Att åldras är växa

att Statens Ungdomsråd Demensförbundet Statens Kulturråd Alzheimerföreningen F olkrörelserådet Hela Sverige ska leva

Glesbygdsmyndigheten

F rivilligorganisationer m.fl.

Barnmiljörådet/Barnombudsmannen

Arbetsmiljöinstitutet Röda Korset Arbetsmarknadsstyrelsen Rädda Barnen

Arbetarskyddsstyrelsen BRIS

Arbetslivsfonden Frälsningsarmén Handikappinstitutet Stadsmissionen Invandrarverket Svenska Kyrkan Skolverket Apoteksbolaget Ungdomsorganisationer m.fl. Folkhälsoinstitutet Samhall LSU Landsrådet for Sveriges Ung- Televerket domsorganisationer

Rikspolisstyrelsen SKU Sveriges Kristnas Ungdomsråd Brottsförebyggande Rådet DKSN De Kristna Samfundens Nyk-

terhetsorganisation Riksidrottsförbundet Svenska Scoutförbundet

148 Bilaga 2

Fryshuset, Stockholm Invandrarorganisationer

Urkraft, Skellefteå SIOS samarbetsorgan för Invandrar- Riksförbundet Hem och Skola organisationer i Sverige

Ungdomens nykterhetsförbund

Elevorganisationen i Sverige

Förbundet Vi Unga Studieförbund, samlingslokal-

Fritidsforum organisationer

Förbundet Aktiv Ungdom ABF

Röda Korsets Ungdomsförbund

Medborgarskolan Kontaktnätet-Riksorganisationen för Studieförbundet Vuxenskolan ideella kulturföreningar TBV Svenska Ungdomsringen för Bygde- Folkuniversitetet, Kursverksamheten kultur Folkets Husföreningamas Riksorgani- Sveriges Motorcyklisters Centralorgasation nisation Bygdegårdarnas Riksförbund American Car Club Folkparkerna i Sverige

Våra Gårdar

Handikapporganisationer

HCK Kulturorganisationer

DHR Svenska Riksteatern HRF Sveriges Allmänna Bibliotek

Sveriges Författarförbund

Fackliga organisationer Riksutställningar

Konstnärernas Riksorganisation LO

TCO SACO Bostadsorganisationer m.fl.

SAF Sveriges Arbetsgivareförening Sveriges Fastighetsägareförbund

SKAF Svenska Kommunalarbetar-

SABO förbundet HSB Riksförbund SKTF Sveriges Kommunaltjänste- Riksbyggen mannaförbund Sveriges Bostadsrättsföreningars Fastighetsanställdas Förbund

Centralorganisation

Hyresgästernas Riksförbund

Kvinnoorganisationer

Fredrika-Bremer-Förbundet Övr. intresseorganisationer

Husmodersförbundet Hem och Sam- RFSL hälle

Bilaga 2 149

Forsknings- och utredningsinstitut

SFR Socialvetenskapliga F orskningsrådet

BFR Statens Byggforskningsråd SIB Statens Institut för Byggnads-

forskning Spri Kooperativa Institutet Institutet för Framtidsstudier Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum Institutet för gerontologi, Jönköping Gerontologiskt Centrum, Lund Äldrecentrum Norr, Lycksele Äldrecentrum Syd, Lund Blekinge FoU-enhet, Karlshamn Stockholms FoU-byrå

1994 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Ändrad ansvarsfördelningför den statliga 35. Vår andes ochandras. . stämmastatistiken.Fi. Kulturpolitik och internationalisering. Ku. Kommunerna, Landstingenoch Europa 36. Miljö och fysisk planering. M. . + Bilagedel.C. 37. Sexualupplysningoch reproduktivhälsaunder Mäns föreställningar om kvinnor och chefskap.S. 1900-taleti Sverige.UD. . Vapenlagenoch EG. Ju. 38. Kvinnor, barn och arbetei Sverigel850-l993. UD. . Kriminalvård och psykiatri. Ju. 39. Gamla är ungasom blivit äldre. Om solidaritet . Sverigeoch Europa.En samhällsekonomisk mellangenerationerna. Europeiskaäldreåret1993. . konsekvensanalys. Fi. x EU, EES ochmiljön. M. . Sverigei utrikes- Historiskt vägval- Följdernaför . och säkerhetspolitiskt hänseende av att bli, respektiveinte bli medlem i Europeiskaunionen. UD. Förnyelseoch kontinuitet- om konst och kultur . i framtiden.Ku. till övergripande Anslutning till EU - Förslag . lagstiftning.UD. Om kriget kommit... Förberedelserför mottagande . av militärt bistånd1949-1969+ Bilagedel.SB. Suveränitetoch demokrati . + bilagcdelmedexpertuppsatser. UD. 13. JJK-metoden, m.m. Fi. 14. Konsumentpolitiki en ny tid. C.

15. På väg. K. l6. Skoterköming påjordbruks- och skogsmark. Kartläggningoch åtgärdsförslag.M. Års- och koncernredovisningenligt EG-direktiv. . Del l och ll. Ju. Kvalitet i kommunalverksamhet- nationell . uppföljning och utvärdering.C. Rena roller i biståndet- styrningoch arbetsfördelning . i en effektiv biståndsförvaltning. UD. 20. Reformerat pensionssystem. S. 21. Reformeratpensionssystem. Bilaga A. Kostnaderoch individeffekter. 22. Reformerat pensionssystem. Bilaga B. Kvinnors ATP och avtalspensioner. 23. Förvaltabostäder.Ju. 24. Svensk alkoholpolitik en strategilör framtiden. - 25. Svensk alkoholpolitik bakgrundochnuläge. - 26. Att förebygga alkoholproblem. 27. Vård av alkoholmissbrukare. S. 28. Kvinnor ochalkohol. 29. Barn Föräldrar Alkohol. - - 30. Vallagen. Ju. 31. Vissa mervärdeskattefrägor Ill- Kultur m.m. Fi. 32. Mycket Under Samma Tak. C. 33. Vandelns betydelsei medborgarskapsärenden, m.m.

Ku. 34. Tekniskt utrymme för ytterligare TV-sändningar. Ku.

foga/Q

:v: é

Statens offentliga utredningar 1994

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Finansdepartementet

Om kriget kommit... Förberedelserför mottagande av Ändradansvarsfördelning för denstatligastatistiken.1 militärt bistånd 1949-1969 Bilagedel.11 + Sverigeoch Europa.En samhällsekonomisk konsekvensanalys. 6 Justitiedepartementet JIK-metoden, 13 m.m. Vapenlagenoch EG 4 Vissamervärdeskattefrâgor 111 Kultur m.m. 31 - Kriminalvård ochpsykiatri. 5

Års- och koncernredovisningenligt EG-direktiv. Kulturdepartementet

Del 1och 11.Ju. 17 Förnyelseochkontinuitet- konstochkultur om Förvaltabostäder.23 i framtiden.9 Vallagen. 30 Vandelnsbetydelsei medborgarskapsärenden, 33 m.m. Tekniskt utrymme för ytterligareTV-sändningar.34 Utrikesdepartementet Vår andes stämma- ochandras. Historiskt vägval Följdernaför Sverigei utrikes-och Kulturpolitik ochinternationalisering. 35 säkerhetspolitiskthänseende av att bli, respektiveintebli medlemi Europeiskaunionen.8 Civildepartementet Anslutning till EU Förslagtill övergripande Kommunerna,Landstingenoch Europa. lagstiftning. 10 Bilagedel.2 + Suveränitetoch demokrati Konsumentpolitiki tid. 14 enny + bilagedelmed expertuppsatser. 12 Kvalitet i kommunal verksamhet nationell Renaroller i biståndet- styrning ocharbetsfördelning uppföljningochutvärdering.18 i en effektiv biståndsförvaltning.19 Mycket Under Samma Tak. 32 Sexualupplysningochreproduktivhälsaunder 1900-talet i Sverige.37 Miljö- och naturresursdepartementet Kvinnor, barnocharbetei Sverige1850-1993.38 EU, EES ochmiljön. 7 Skoterköming jordbruks- ochskogsmark.

Socialdepartementet

Kartläggningochåtgärdsforslag.16 Mänsföreställningar om kvinnor och chefsskap.3 Miljö och fysisk planering. 36 Reformeratpensionssystem. 20 Refom1eratpensionssystem.BilagaA. Kostnader och individeffekter. 21 Reformeratpensionssystem. Bilaga B. KvinnorsATP ochavtalspensioner.22 Svenskalkoholpolitik en strategifor framtiden.24 - Svenskalkoholpolitik bakgrundochnuläge.25 - Att förebyggaalkoholproblem.26 Vård av alkoholmissbrukare.27 Kvinnor och alkohol.28 Barn Föräldrar Alkohol. 29 - - Gamla är ungasom blivit äldre. Om solidaritet mellan generationerna.Europeiskaaldreåret1993.39

Kommunikationsdepartementet

På väg. 15