Borta bra men hemma bäst? : fakta om äldre i Europa : delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

Delbetänkande Kommittén för Europeiska äldreåret |993

av

BORTA BRA

MEN

,,

HEMMA BAST

Fakta om äldre i Europa

då

Statens offentliga utredningar

WW 1993:111 p

P-Bf] Socialdepartementet

Borta bra men

bäst

hemma

Fakta om äldre i Europa

Delbetänkande av

Kommittén för Europeiska äldreåret 1993

Stockholm 1993

SOU och Ds kan köpas från Fritzes ktmdtjäitst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, på uppdrag Regeringskansliets förvaltningskontor av

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 90 90

Graphic Systems AB, Göteborg 1993 ISBN 91-38-13505-1 Stockholm 1993 ISSN 0375-250X

Till statsrådet och chefen för

Socialdepartementet

Genom beslut den 26 november 1992 bemyndigade regeringen chefen för Socialdepartementet, statsrådet Westerberg, att tillkalla en kommitté med uppdrag att svara för ett svenskt deltagande i det Europeiska året för äldre och för solidaritet mellan generationerna 1993. Kommittén antog namnet Kommittén S 1992:12 för Europeiska äldreåret 1993. EG:s ministerråd beslutade den 24 juni 1992 att anordna det Europeiska året för äldre och för solidaritet mellan generationerna 1993. Syftet har bl.a. varit att belysa de äldres positiva bidrag till samhället, att stärka solidariteten mellan generationerna samt att öka medvetandet om den utmaning för samhället åldrande befolkning innebär. Det Europeiska äldreåret som en

avslutar EG:s första Äldreprogram som pågått 1991-1993.

Enligt regeringens direktiv dir. 1992:102 skall kommittén utveckla idéer hur det Europeiska äldreåret och därigenom solidaritet mellan om generationerna kan manifesteras i samhället. Temat för året och äldres situation kan belysas, t.ex. genom medverkan från media, tecknings- och fototävlingar, litterära bidrag, konferenser, frivilliginsatser som syftar till ökat utbyte mellan generationerna m.m. Kommitténs uppgift bör vidare vara att föra fram befintliga projekt hos organisationer, kommuner, landsting m.tl. kan falla inom för Äldreåret. som anses ramen Genomförandet av det Europeiska året för äldre och för solidaritet mellan generationerna 1993 inom EG och i Sverige återges i korthet i kapitel Föreliggande delbetänkande har främst till syfte att förmedla fördjupad kunskap och information om äldres situation i Europa. I sitt slutbetänkande kommer kommittén att lämna en mer fullständig redogörelse för genomförandet och erfarenheterna Äldreåret i Sverige. av Med stöd regeringens bemyndigande förordnades från och med den av 1 januari 1993 som kommitténs ordförande förbundsordföranden i Sveriges Pensionäisförbund SPF Nils Carlshamre. Under arbetet med detta delbetänkande har kommittén i övrigt haft följande sammansättning av ledamöter: departementsrådet i Civildepartementet Lars Bryntesson, departementsrådet i Socialdepartementet Håkan Ceder, utredningschefen i Landstingsförbundet Gösta Engfors, professor Jan Helander, Röda Korset, för-

bundsordföranden i Pensionäremas Riksorganisation PRO Lars Sandberg,

sekreteraren i Svenska Kommunförbundet Ylva Nordström-Wiman, sjukvårdsdirektör Sonja Thorbum samt kanslichef Lillemor Wiklund.

Som sakkunniga hari kommittén ingått: ombudsmannen i Tjänstemännens Centralorganisation TCO Gunn Franzén-Ljung, avdelningsdirektören i Socialstyrelsen Sigbrit Holmberg, departementssekreteraren i Socialdepartementet Kristina Jennbert, direktören i Sveriges Akademikers Centralorganisation SACO Tobias Lund, avdelningschefen i Boverket Fredrik von Platen, Roger Ticoalu, Fryshuset, professor Lars Tomstam, Uppsala universitet, direktör Lars Wettergren, Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum

samt departementssekreteraren i Socialdepartementet Per-

Olof Ångman.

Som kommitténs sekreterare förordnades den 1 december 1992 departementssekreteraren i Socialdepartementet Minga Orkan. Föreliggande delbetänkande, en faktabok om äldre i Europa, har uppdrag av kommittén sammanställts av journalisten Charlotte Säfström. Arbetet har samordnats och materialet har bearbetats sekreteraren av Minga Orkan. För bokens layout har Lotta Thomasson svarat. Kommittén för Europeiska äldreåret 1993 får härmed överlämna sitt delbetänkande SOU 1993: 111 Borta bra hemma bäst Fakta äldre men om i Europa.

Stockholm den 15 december 1993

Nils Carlshamre

Lars Bryntesson Håkan Ceder Gösta Engfors

Jan Helander Lars Sandberg Ylva N ordsträm-Wiman

Sonja Thorburn Lillemor Wiklund

Minga Orkan

EUROPEAN YEAR OF OLDER PEOPLE AND SOLIDARITYBETWEEN GENERATIONS

EUROPEISKA ÄLDREÅRET 1 993

SOLIDARITET MELLAN GENERATIONERNA

Innehållsförteckning

Tabellförteckning

Sammanfattning

1 året för äldre och för solidaritet

Europeiska

mellan 1993

generationerna i

Det svenska deltagandet Europa har världens äldsta befolkning

Solidaritet i stort och smått

Äldre är inte problemgrupp

en På männens villkor

Inga gemensamma EG-regler för pensionärerna

Samhället klarar inte allt Det krävs solidaritet

Äldre Sverige

2 i och Europa

Resultat från svensk

en Europabarometer

A Inledning

Den demografiska revolutionen

Eurobarometem Gammal eller äldre

Attityden till åldrande, vård och

omsorg

Att bli behandlad med respekt Betyg svensk äldreomsorg Svensk äldreomsorg i jämförelse med EG:s

Det Europeiska äldreåret 1993

E Sammanfattning 42

Åldrande och till äldre

attityder

Resultat från EG

Europabarometer 43

Vad är en Europabarometer

A Inledning

Ålderdomens förändrade natur Den demografiska revolutionen

B Den äldre europeiskemedborgaren

Att fördriva tiden Närhet lite avstånd 50

C Gammal

och ung

Att se fram emot pensioneringen

F Att bry om

Handikapp och omsorg Är familjen mindre villig att hjälpa till Vård i samhällets regi 65 Klient eller konsument 65 för vård

rått betala

Aldrepolitik

Politik och media Politikerna borde göra mer för de äldre Europeiska året 1993 H Slutsats

4 Äldre i EG

inom det sociala och ekonomiska området

Policys 69

Hur ska man kunna garantera pensionema när färre arbetar Svåra frågor inför framtiden 71 levnadsstandard och livsmönster 72 Brister i nationell statistik gör det svårare för politiker att handla. 73

Varifrån kommer pengarna Vad spelar staten

för roll 73 Pensionssystemen i EG-ländema bygger olika traditioner Äldre lever allt bättre och skillnaderna mellan pensionärer ökar Kan man leva lika gott sedan man gått i ålderspension Fattigdom och låga inkomster består, trots allt Två grupper fattig: Barnfamiljer och pensionärer Några slutord Kapitalvaror Understöd, rabatter och avgiftsfri service Fattiga och rika pensionärer Yngre pensionärer har det bättre än äldre Förtidspensionering

Kvinnor är fattigare än män

Hur långt har beslutsfattarna nått

Blir det lättare eller svårare att rätt till pension

Den privata sektorn expanderar

Systemen är anpassade för män kvinnor är

systemens förlorare Att leva ensam Hur äldre bor Vad görs då för att förbättra boendet Framtidsutsikter

Äldre arbetare och arbetsmarknaden

Minskad aktivitet efter 55 års ålder de senaste 20 åren

Den långsiktiga trenden mot kortare yrkesliv

Hur har samhället drivit för att folk att i förtid 8

Ålderspension är inte längre det som ensamt

avgör när man slutar arbeta

Nya mekanismer styr när man slutar arbeta Hur sker övergången mellan arbete och ålderspension Vad ska man leva av

Förändrat socialt skydd Social status hos åldrande människor

Ålder, arbete och pensionering: Vad händer

några års sikt 8

De statliga myndigheterna: Hur ska man begränsa

risken för att de statliga pensionssystemen ska

i konkurs Framtidsutsikter Hälsa och social service Hälsa och social service

Hur ska servicen organiseras

I båda systemen omfattas pensionärer

I Danmark dominerar den offentliga servicen Vad görs i länderna för att minska samordnings-

problemen

Boende för äldre som behöver vård Vård i hemmet

Några konkreta exempel det som görs 1

om

Välfärdspolitiken och de äldres deltagande i

samhällslivet 106

Boende för äldre Fallstudier från städer

sex europeiska 109

Syftet med studien kan formuleras så här: 109

Storbritannien 110 Italien 110 Danmark 110

Tyskland 111

Holland 111 Frankrike 112

Vård i länder

och omsorg europeiska 115

Översikt över systemen i de sju länderna 115

Några utvecklingstendenser 116

Konsekvenser systemens uppbyggnad 117

av

Orientering mot familj och nätverk 117 Orientering mot marknaden 117

Orientering mot offentliga system 117

Olikheter 118

Äldres levnadsvillkor i tolv EG-länderna 119

om

Äldre arbetare och arbetsmarknaden 134

Äldre arbetare och arbetsmarknaden 135

Tabellförteclming

Tabell

2:1 Andel som anser sig blivit behandlade som

andraklassensmedborgare

2:2 Egenskaper att försöka uppmuntra hos bam 32

2:3 Omfattning äldreomsorg. Andel över 65 år

av

institution hemhjälp 34

eller sorti har

2:7 Att fördriva tiden aktiviteter -

3:1 Tycker du att människor behandlar dig med eller mindre respekt när du blivit äldre mer 3:2 Andel som tycker att de blivit behandlade som andraklassensmedborgare 3:3 Att bli äldre har fått mig att leva upp igen 3:4 Tidsanvändning 3:5 Kontakt med familjen 3:6 Andel äldre som ofta känner sig ensamma 3:7 Yngre människor är oftast hjälpsamma mot äldre 51 3:8 Egenskaper föräldrar bör uppmuntra hos barn 52 som 3:9 Hur mycket kontakt har du med yngre människor 53 3:10 De som arbetar har en plikt att garantera, genom bidrag eller skatter, att äldre kan leva en anständig nivå 54 3:11 Andel som anser att huvudproblemet som äldre möter i sitt land är att de inte har tillräckligt med pengar att leva avhar ekonomiska problem 55 3:12 Hur skulle du som äldre beskriva din ekonomi för närvarande 3:13 Är din pension tillräckligt stor 57 3:14 Vilken är den lägsta nivå som staten ska försäkra

att pensionärerna kan leva på 58

3:15 Vilka uppoffringar är höjda pensioner värda 59

3:16 Hur ska man stötta äldre människor: Pengar eller förmåner 3:17 Andel av allmänheten som föredrar flexibel pensionsålder 61 3:18 Människor som är i SO-årsåldem bör sluta arbeta för att bereda plats för yngre 62 3:19 Andel som tror att äldre löntagare är diskriminerade när det gäller anställningar 63 3:20 Andel äldre som tar emot regelbunden hjälp från makar eller hemtjänst

4:1 Källor till sammanlagd hushållsinkomst med utgångspunkt från ålder familjens huvudförsörjare, Holland 1985 74 4:2 Statlig pension och tilläggspension som andel av

slutlön netto i EG-ländema 1989 77 4:3 Kapitalvaror i olika åldersgrupper,

Portugal 198990 4:4 Förväntad livslängd i EG-ländema 1989 4:5 Proportionen kvinnori åldern 45-69 i förhållande till befolkning över 70 år, 1960-1990 potentialen för att kvinnor ska kunna ta hand om äldre 95

Sammanfattning

Äntligen har de äldres situation i EG-ländema börjat kartläggas. Det har gjorts tack vare EG:s första Ãldreprogram som löpt från 1991 till 1993.

Kulmen har blivit det Europeiska året för äldre och för solidaritet mellan generationerna 1993, också EFTA-länderna och därmed Sverige som deltagit aktivt Genom den här äldre iEuropa vill vi hjälpa till att

faktaboken om

sprida kunskap äldres situation i andra länder. Här finns möjlighet till

om jämförelser och kanske kan vissa avsnitt inspiration till hanzüing. ge Situation för de äldre skiljer sig mycket åt, länderna emellan. Trots en det det många problem. En central fråga är hur

finns gemensamma

pensionsfrågan ska Hurska dagens ochframtidens äldre

hyfsad levnadsstandard Hur ska förhindra att klyftorna mellan en man olika pensionärer ökar Vad kan göra för att undvika att grupper av man gamla kvinnor blir Europas fattigaste invånare

Den här boken innehåller sammandrag av en rad EG-undersökningar och artiklar publicerade engelska samt av ett par svenska jämförande studier om äldres villkor i Sverige och Europa. De flesta studierna är framtagna i anslutning till det Europeiska året av för äldre och för solidaritet mellan generationerna 1993. Ett viktigt syfte med Äldreåret har varit att öka medvetenheten den utmaning som en åldrande om befolkning innebär för Europa. Därför behövs fördjupad kunskap om äldre och deras villkor. Boken inleds med en kort beskrivning av Europeiska året för äldre och för solidaritet mellan generationerna 1993; dess syfte och genomförande i Sverige och Europa kapitel Med hjälp av sammanfattande citat av representanter för Europaparlamentet och EG-kommissionen bild hur man inom EG uppfattar ges en av frågor rör äldre och vilken funktion det Europeiska äldreåret 1993 haft. som Synpunkterna är hämtade från tidskriften Social Europe 193, som ägnat ett temanummer Europeiska året för äldre och för solidaritet mellan

generationerna 1993. Den har getts ut av EG-kommissionens Direktorat för Sociala frågor, Directorate General V, Employment, Industrial Relations, Social Affairs DG V. Därefter presenteras i kapitel 2 resultatet från en svensk s.k. Europaba-

Äldre i Sverige och Ädelutvärderingen 93:4,

rometer Europa. utgiven av Socialstyrelsen. För första gången har det gjorts en svensk Europabarometer med identiska frågor som i den stora EG-undersökningen Age and Attitudes som gjordes 1992. Frågorna har ställts till drygt 1 000 svenskar över 60 år. Det gör det möjligt att jämföra svenska pensionärers attityder med generationskamraterna i EG. Lennarth Johansson, Socialstyrelsen, har i

samarbete med Lars Andersson, Stockholms läns Äldrecentrum, ansvarat

för den svenska barometem. Efter detta avstamp i svenska förhållanden med jämförande europeiska utblickar, ges i kapitel 3 möjlighet till fördjupade insikter i attityderna till äldre i de tolv EG-ländema. Där presenteras resultaten från den stora Europabarometem Age and Attitudes. Main results from a Eurobarometer Survey som publicerades 1993 Den har sammanställts av professor Alan . Walker uppdrag av EG-kommissionens Direktorat för Sociala frågor V. Det handlar egentligen om två undersökningar där EG-medborgare fått svara frågor som rör åldrandet och attityder till äldre. Den första är en opinionsundersökning som omfattar ca 13 00 personer av EG :s befolkning över 15 år. Den andra är en specialundersökning som omfattar totalt 5 00 ca personer över 60 år inom de tolv EG-ländema. Av resultaten framgår att ålderdomen inte startar med den första pensionsutbetalningen. Gammal är man sällan före 75 års ålder. EG:s äldre är överlag friska och aktiva långt upp i åldrarna. Fakta om äldres villkor inom EG det socialpolitiska och ekonomiska området redovisas i kapitel Materialet är hämtat från rapporten Older People in Europe: Social and Economic Policies. The 1993 Report of the European Observatory, som skrivits av Alan Walker, Jens Alber och Anne- Marie Guillemard uppdrag av EG-kommissionen DG V. Forskare från alla EG-ländema har ställt statistik från sina samman hemländer inom områdena Levnadsstandard och livsstil, Äldre arbetare och arbetsmarknaden samt Hälsa och social service. Ländemtaterialet har sedan jämförts och tolkats av en mindre grupp forskare. En central fråga är hur pensionsfrågan ska lösas. Hur ska dagens och framtidens äldre garanteras en hyfsad levnadsstandard Vad kan man göra för att undvika att gamla kvinnor blir Europas fattigaste invånare

Utöver de nämnda tre delområdena står ett fjärde i fokus inom EG, nämligen frågan huruvida Europas äldre är integrerade i eller utestängda från samhället. I kapitel 5 ges ett kort referat detta tema. Det bygger en artikel i Social Europe 193, utgiven av EG-kommissionen DG V. Två holländska forskare, Kees C P M Knipscheer och René J T van Rijsselt, utvecklar där några aspekter av frågan. En mer fullständig rapport håller att utarbetas av EG-kommissionens European Observatory. Några forskningsresultat om äldres boende presenteras i kapitel Där återges i korthet sex exempel bostadsutvecklingsprojekt i europeiska städer. Exemplen är hämtade från Storbritannien, Italien, Danmark, Tyskland, Holland och Frankrike. Materialet är sammanställt i rapporten Better Housing and Living Conditions for Older People. Case Studies from Six European Cities av Georg Gottschalk och Philip Potter red., SBI Town Planning 68. Den är utgiven av Statens Byggforskningsinstitut i Danmark 1993, och projektet har fått stöd av EG-kommissionen. Socialstyrelsen i Sverige har tittat närmare hur vård och omsorg fungerar i sju europeiska länder. Resultatet finns redovisat i rapporten Health Care and Social Services in Seven European Countries, SoSrapport 1993:6, Socialstyrelsen. Ansvariga för materialinsamling och analyser är Hans Folkesson, Bo Larsson och Stig Tegle. I kapitel 7 återges i sammanfattning de delar som rör äldre och äldres situation. Olika system för vård och omsorg beskrivs; de som har sin bas i familjen, i marknadsorienterade lösningar i offentligt finansierade och styrda alternativ. Skillnader och utvecklingstendenser kommenteras i korthet. Boken avslutas med kapitel som innehåller korta beskrivningar av de äldres levnadsvillkor i vart och ett av de tolv EG-ländema. Faktaavsnitten för respektive land behandlar framförallt pensionsfrå gor,

vård och omsorg. De gör inte anspråk att vara heltäckande, men förmedlar

ändå viktiga fragment som tydliggör skillnader och likheter mellan Europas länder. Avsnitten belyser också några av de problem och utvecklingstendenser som länderna står inför. Uppgifterna är hämtade från två huvudkällor: Socialstyrelsens rapport Health Care and Social Services in Seven European Countries, SoS-rapport 1993:6 samt tidskriften Social Europe 193, som EG-kommissionens Direktorat för Sociala frågor DG V gett ut.

få

mäsâagvázâwáerárüiâøiübâiámâmøi:miäâlçmmqmâçxâzêøámuøgüzêiøáqqümm

31213331 man m: mg ñ-iaüqm i .iaiiäágwxsáa

äviä§faifäfifi§zêåatâäñfñaizwå% Mk wøåüüaüågáâm

amwwgmmwua iäiwhåüiwiuxüüvñWiüåwåååüiñxånåçi

kraáømygøâmgm gibmmiiuä mix Val .cuzgåü ass 22:21:;

V å

swahtszggzäáaáaxsfiââåêøüwiå x V m;

.4 h , . .- .. in, . -u . , s . wa A . v . , ç..

âiølxzaraâsmøszaza img áiüiüåf magi fä fmässâázmsüâaürsaåmaigü

Luna r W-çåiâ âlüiiâåü

, Ä 5411:.: why. ,. n x v

,kw än; rakar xgxa

V ein âyáwá igymøkmmáaøeü aåm güera Ãöáfrááä anâyziâza as;

l-[åwszäáxm btáipiüawmâsamwm áøaâwøiâ ;

. V .

året for äldre och

Europeiska

mellan 1993

for solidaritet generationerna

Runt i Europa manifestemdes under 1993 det Europeiska året för

om äldre och för solidaritet mellan generationerna. EG:s ministerråd stod

bakom beslutet. Ãldreåret, som avslutar EG :s första Ãldreprøgram

1991 -1993, har haft flera syften. Bland dem att belysa det äldres positiva

bidrag i samhället, att stärka solidariteten mellan generationerna och att öka medvetenheten den utmaning för samhället som en åldrande om befolkning innebär. EG:s tolv medlemsländer inrättade nationella kommittéer för arbetet under året. EG-kommissionen i Bryssel samordnar arbetet kommitté, där medlemsländerna ingår. via en rådgivande I detta kapitel bl.a. några representanter för Europaparlamentet ger och EG-kommissionen sin på Äldreåret. Underlaget är hämtat från syn

tidskriften Social Europe I 93 gett utav EG -kommission en DG V.

som Men först några ord om det svenska deltagandet.

Det svenska deltagandet EFTA-ländemas och därmed Sveriges deltagande i Europeiska året 1993 finns inskrivet i EES-avtalet, dock inte hann träda i kraft under året. som EFTA-ländema har följt arbetet observatörer vid möten med EG:s som rådgivande kommitté. För att samordna det svenska deltagandet har regeringen utsett en kommitté för Europeiska äldreåret 1993. Den 20 januari, dagen då Europeiska äldreåret 1993 invigdes inför 6000 personer i Bryssel presenterade kommittén sin handlingsplan. Solidaritet mellan generationerna var huvudtemat för genomförandet Äldreåret i Sverige. av Kommittén har samarbetat med en rad riksorganisationer och myndigheter för att med deras hjälp -lokalt, regionalt och centralt- stimulera och underlätta ett aktivt deltagande under året. Kommittén har också tagit initiativ till en nationell aktivitetsvecka, 1-10

oktober 1993, temat Solidaritet mellan generationerna. Veckan inled-

des FN:s internationella äldredag den 1 oktober och invigdes av socialminister Bengt Westerberg vid ett stort möte i Rosenbad.

Kommittén presenterade då bl.a. en aktivitetskatalog. Den visar ett imponerande engagemang för det Europeiska äldreåret i Sverige. I skolor och sjukhem, daghem, servicehus och dagcentraler, bibliotek, museer, Sporthallar, Folkets hus, kulturhus och festplatser- överallt har man

arrangerat möten och aktiviteter av och för äldre och yngre

Huvudtemat för året Solidaritet mellan generationerna har visat sig vara ett mycket angeläget tema med stor aktualitet i den svenska samhällsdebatten. I lokala och centrala arrangemang har temat illustrerats i debatter och forskningskonferenser, i tecknings- och boendetävlingar och i utställningar av olika slag m.m. För att stimulera ett fortsatt utvecklingsarbete temat Solidaritet mellan generationerna har regeringen beslutat om 1 miljon kronor som ett 30-tal projekt fått dela på.

Solidaritet mellan generationerna var huvudtemat för genomförandet avÄldreâret i Sverige

Europa har världens äldsta befolkning Europa är den världsdel vars befolkning åldras snabbast. Sverige har redan nåtts av äldreboomen. På ett par decenniers sikt är närmare fjärdedel en av Europas befolkning pensionärer. Därför är det viktigt att statsmakterna markerar sitt intresse för de äldres situation. Det Europeiska äldreåret har riktat sig till alla som bor i EG och EFTA. Dess huvuduppgift har i första hand varit att göra alla medvetna äldre mer om människors villkor. Det är viktigt att så många möjligt inser vilken som utmaning en åldrande befolkning är. När beslut ska fattas inom länderna var för sig, eller inom EG, går det inte att bortse från de äldre. I tider av ekonomisk åtstramning kommer dessutom kraven att öka att medmänniskor ställer upp för äldre som börjar behov av hjälp Redan i dag är det . anhöriga som utgör två tredjedelar all vård i hemmet i Sverige. av I nästa steg gäller det att från tanke till handling. På alla plan måste man ta med i beräkningen och diskutera vilka förändringar befolkningsstrukturen gör nödvändiga.

Solidaritet i stort och i smått Äldreåret har syftat till att öka solidariteten mellan generationema. Solidariteten mellan generationerna kan eftersträvas i det stora och i det lilla. En solidaritetshandling kan vara en mormor som passar sitt barnbarn, en 59-årig arbetare som väljer att i pension för att en ung människa ska in fot en arbetsmarknaden eller en dotter som städar och handlar mat sin gamla mamma. I det stora perspektivet gäller solidaritet t pensioner. Det handlar ex

inte bara om pensionsnivåer eller hur många intjänade år systemen bygger

på. De arbetar i dag betalar dagens pensioner. Men vad händer när det som blir minus i kassan Eller om en generation vägrar ge sina pensionsinbetalningar till en äldre generation Kan vi ett krig mellan generationerna För att förhindra det krävs diskussion solidaritet, både mellan och en om inom generationerna. Solidaritet kan handla jobben. Många EG-länder har länge haft höga om andelar arbetslösa. Ett sätt att möta problemen har varit att locka äldre att ge plats Men, med tanke att befolkningen åldras, går det att fortsätta yngre. det sättet Det går inte att blunda för det faktum att det finns ett direkt samband mellan de sociala budgetamas storlek och antalet människor som arbetar. När det blir fler pensionärer och äldre som behöver medicinsk hjälp kostar det samhället Många måste arbeta för att kunna betala de ökande mer. utgifterna. Är det samhällsekonomiskt möjligt att stora delar av arbetskraften slutar arbeta vid 55 år Svaret är utan tvekan nej. Förtidspensionering är ett dyrt alternativ. Redan står pensionerna för lejonparten av socialförsäknu ringsbudgetarna. Och ser man till det personliga planet: Hur många känner de sitt efter fyllda femtio år Är det inte nedslående läsa rapporter att gjort att kallar45-åringar för äldre arbetare och veta att åldersdiskrimineringen som redan har börjat Var har tankarna om mentorskap, om kunnande, erfarenhet och kompetens tagit vägen Solidaritet mellan generationerna måste fungera i båda riktningama. Den handlar inte om att förvandla kapabla äldre till hjälplösa äldre. Den stora majoriteten äldre är friska och de är till stor nytta och glädje i samhället. Äldre måste inges mod, både inom familjen och i samhällets alla beståndsdelar, att dela med sig av sin stora erfarenhet, vishet och kunskap för det

allmännas bästa. Ur Social Europe 193.

Solidaritet mellan generationerna måste fungera i båda riktningarna. Äldre måste inges mod, både inom familjen och i de sociala, ekonomiska och kulturella sfärerna, att dela med sig sin stora erfarenhet, vishet och kunskap för av det allmännas bästa.

Äldre är inte problemgrupp en En de drivande krafterna bakom det Europeiska äldreåret 1993 var EGav parlamentet. Raphael Chanterie, som är ledamot i EG-parlamentet, har

många intressanta synpunkter Äldreåret, som han redovisar i tidskriften

Social Europe 193, en skrift som EG-kommissionens Direktorat för Sociala frågor DG V gett ut.

Även det är nödvändigt att tänka problemen, måste vi till att - om se inte överdramatisera situationen genom att betrakta äldre som en problemgrupp. Den stora majoriteten av de äldre är faktiskt aktiva medborgare som är helt integrerade i samhället. Det är viktigt att visa upp en mer rättvis och mer positiv bild som inte lägger tyngdpunkten vid äldres beroende och behov av hjälp.

Det är viktigt att visa upp en mer rättvis och mer positiv bild som inte lägger tyngdpunkten vid äldres beroende och behov av hjälp.

När Raphael Chanterie diskuterar de äldres situation utgår han från inkomsten. Han anser att det är just inkomsten som huvudsakligen avgör en människas levnadsvillkor och livskvalitet. Därför måste vi ta itu med den svåra uppgiften att arbeta fram en rationell och rättvis inkomstpolitik. Myndigheterna måste räkna med att äldre är en sårbar grupp, eftersom deras inkomster till största delen kommer från pensioner eller socialhjälp.

På männens villkor EG-parlamentarikem är medveten om att äldre är en heterogen grupp. Det är lika fel att dra äldre över en kam, som kvinnor. Det finns äldre som är män, kvinnor, fattiga, rika, tjocka, smala, friska, sjuka, svarta och vita. Men jämfört med andra åldersgrupper är det fler äldre som är fattiga. Det gäller särskilt kvinnor. Och det beror att pensionssystemen är byggda för män som kunnat arbeta heltid. Många kvinnor har arbetat deltid, eller inte alls och får alltså inte full pension. Även den svenska redovisas

om Europabarometem som i nästa kapitel

visar att det inte är särskilt dramatiskt att passera pensionsåldem i Sverige, förändras vi människor gradvis: Vi blir faktiskt äldre för varje dag, så småningom går vi i pension. Pensionen är i regel lägre än arbetsinkomsten. Därför får många äldre européer vänja sig vid en lägre levnadsstandard. En annan stor förändring sker när det är dags för den tidigare gifte att ta farväl av sin älskade begravningen. Det har ofta både känslomässiga och ekonomiska konsekvenser. Äldre har särskilda behov och problem, eftersom äldre är så olika men gäller att samhället har det i åtanke när planer för vård och görs. omsorg Det måste finnas många olika alternativ: Förebyggande åtgärder, hemtjänst, särskilt äldreboende, öppenvård, sjukhem och sjukhusvård, anser Raphael Chanterie.

Inga EG-regler för pensionärerna gemensamma Odile Quintin arbetar för EG-kommissionen. Där är hon chef för programmet för socialförsäkringar och sociala handlingsprogram. Hon är också ordförande i EG:s rådgivande kommitté för det Europeiska året för äldre och för solidaritet mellan generationerna 1993. I tidskriften Social Europe 193, har hon tittat närmare vad EG som organisation har möjlighet att göra för de äldre. Det är viktigt att understryka att EG inte har några planer att införa regler eller nivåer för pensioner. Detta ligger utanför EG:s gemensamma mandat. Kanske som ett försvar mot angreppen den byråkratiska, detaljreglerande kolossen EG, har EG börjat satsa decentralisering. De senaste åren har uttrycket subsidiaritetsprincipef ofta använts i EGsammanhang. Den går grovt ut att beslut ska fattas rätt nivå. Och beslut om medlemsländemas välfárdspolitik anses fattas bäst av ländernas egna parlament. Därför får Europeiska året för äldre 1993 en mer rådgivande prägel. För att uttrycka det rakt sak syftar det Europeiska året varken till att föreslå regleringar eller lagstiftning. Det är inte frågan om att harmonisera pensionssystem och socialförsäkringssystem. Det är inte heller fråga om att utveckla en gemensam hälsopolitik. Systemen inom EG är olika, med rötter i olika kulturella och sociala traditioner och med olika system för finansiering och som organiseras olika sätt. De stora skillnaderna visar att harmonisering inte är ett realistiskt alternativ, konstaterar Odile Quintin.

Samhället klarar inte allt Odile Quintin är medveten om att äldreboomen kommer att ställa länderna prov. Hon går så långt som att säga att hon inte tror att samhället kommer att klara att göra allt de önskar. Beslutsfattare alla nivåer måste vara ödmj ukt förvissade om gränserna för vad de kan hoppas uppnå när det gäller omfattande sociala problem såsom åldrande. För att de äldre ska kunna garanteras grundläggande sociala rättigheter i EG-ländema tror Odile Quintin att det krävs att många engagerar sig lokalt

sociala myndigheter, privata organisationer, föreningar, de äldre själva och

deras representanter.

F ör att uttrycka det rakt på sak syftar det Europeiska året varken till att föreslå regleringar eller lagstiftning. Det är inte frågan att harmonisera pensionssystem och om socialförsäkringssystem.

Även EG varken kan eller vill lägga sig i medlemsländernas äldrepolitik om går det att konstaterat att västeuropas länder står inför en gemensam utmaning: Befolkningen blir äldre, arbetslösheten ökar och fler slås ut och hamnar utanför välfärdssystemen. Alla länder försöker hitta goda lösningar för framtida socialt skydd och då särskilt för ålderspensionema. I ett försök att överbrygga problemen och förhindra att de sociala rättigheterna försämras har EG:s ministerråd beslutat om en strategi för att målen och policyn för socialt skydd ska sträva samma håll i de olika länderna, skriver Odile Quintin. Ministerrådets rekommendation, antogs i juli 1992, syftar till att som skapa en uppsättning principer och mål som ska fungera som rättesnöre för medlemsländernas politik området, även om varje medlemsstat behåller den fulla kontrollen över organisation och finansiering av systemen.

Det krävs solidaritet

Utan att förhäva sig går det att konstatera att Sverige nått längre än EG-

ländema. Vi har redan en hög andel äldre. Vi har ett väl utbyggt välfärdssystern som hittills kunnat garantera även vårdbehövande äldre ett människovärdigt liv. Under 1993 har de äldres situation diskuterats livligt i Sverige. Det har bl.a. skett tack Äldreåret i sig

vare att ort att intresset fokuserats de äldre.

Men det handlar också att vi lever i föränderlig verklighet. Ädelreforom en men är just genomförd och de första försiktiga analyserna av reformen är genomförda. Det har höjts oroliga röster för de vårdbehövande äldres framtid. Fortfarande gger Sverige och svensk äldreomsorg i världstoppen. Nu gäller det att se till att vi inte halkar i resultatlistoma. För att klara det krävs engagemang alla plan och inte minst solidaritet mellan generationema.

Äldre Sverige i och Europa

Resultat från svensk

en Europabarometer

I detta kapitel redovisas några resultat från en svensk intervjustudie med ett representativt urval hemmaboende äldre. Syftet med studien är att belysa de äldres livssituation och attityder. Motsvarande undersökning genomfördes i samtliga EG-länder 1992. Genom att använda samma tillvägagångssätt, kan äldre svenskars situation jäm föras med situationen för äldersgelikar iEuropa. Studien ingår också som en del i de svenska aktiviteterna i samband med det Europeiska äldreåret 1993 . Resultaten av den svenska barometern har publicerats av Socialstyrelsen i rapporten

Äldre iSverige och Europa. Ãdelutvärdering 93.-4 . Studien har gjorts

avLennarth Johansson, Socialstyrelsen ochLarsAndersson, Stockholms läns Äldrecentrum.

A

Inledning

Syftet med den här rapporten är att översiktligt presentera resultaten från en riksomfattande intervjuundersökning av äldre svenskars attityder och livsförhållanden. Som jämförelse finns resultat från motsvarande undersökningar i de tolv EG-ländema.

Den demografiska revolutionen Sveriges befolkning utgjordes 1992 till 22,6 procent av personer 60 år och äldre, samt till 17,7 procent av personer 65 år och äldre. I reda tal betyder det nästan 2 miljoner invånare över 60 1 950 000. Fram till sekelskiftet beräknas andelen personer som är 65 och äldre att minska till ca 16,9 procent av totalbefolkningen, men inom äldregruppen sker en förskjutning uppåt i åldrarna så att andelen som är 80 år och äldre ökar från 4,4 till 5,0 procent, dvs med ca 70 000 personer. År 2025 har flera EG-länder en större andel äldre än Sverige trots att hela äldregruppen återkommer att öka hos oss efter sekelskiftet för att år 2025 utgöra ca 20 procent av totalbefolkningen. Det är således värt att notera att Sverige demografiskt ligger före de flesta

länderna i Europa: Vi har redan nått nära den maximala andelen äldre. De flesta länder har den stora ökningen framför sig. Det är en av anledningarna till att intresset för äldrefrågor ökat i Europa och i världen i stort.

Eurobarometem Undersökningen bygger till största delen en sk Eurobarometer som genomfördes våren 1992 i de tolv EG-ländema. Dess vetenskaplige ledare var professor Alan Walker från universitetet i Sheffield i England. Eurobarometrar har genomförts regelbundet i EG-ländema sedan 1979. Syftet är att spegla den allmänna opinionen inom ett flertal områden. Eurobarometem Elderly Europeans var den första som tog upp äldrefrågor. Fältarbetet för den svenska versionen av Eurobarometem har utförts av TEMO under perioden 14 april ll juni 1993. Sammanlagt genomfördes - 1022 intervjuer av ett representativt urval hemmaboende svenskar 60 år och äldre. Bortfallet var 24,7 procent. Intervjuerna genomfördes ide äldres hem med stöd av ett intervj uformulär som till största delen var en direkt översättning den europeiska förlagan. Metodvalet ger således en unik möjlighet av att jämföra äldre svenskars livssituation med deras generationskamraters inom EG. I undersökningen har personer som är 60 år och äldre deltagit. Eftersom pensionsåldern i de flesta fall är 65 år i Sverige ingick en hel del som yrkesarbetade. Även i många EG-länder är den allmänna pensionsåldem 65 år, men eftersom många går i förtidspension har de flesta i realiteten slutat arbeta långt tidigare. I den svenska studien var 81 procent pensionerade och arbetade inte heller. 8 procent var pensionerade men arbetade fortfarande. 8 procent arbetade och 3 procent föll under rubriken annat hemmafru, arbetslös etc.. Bland dem som var pensionerade hade 11 procent gått i pension före 60 års ålder, 38 procent mellan 60 och 64 samt 51 procent vid 65 års ålder eller senare. Det är bara högst hälften som arbetat fram till 65årsdagen. l den svenska Eurobarometem utgjorde männen 47 procent av urvalet och kvinnorna 53 procent. Sex av tio var gifta eller sambo, 18 procent ensamstående, 4 procent skilda och 17 procent änkoränklingar. Nästan fyra av tio var ensamhushåll, och ca 60 procent hade ett hushåll som bestod av två personer. Endast 3 procent hade ett hushåll som bestod av fler än två

personer. I genomsnitt hade man 2,3 barn men 16 procent hade inga barn alls.

Gammal eller äldre Vilka handlar denna undersökning om I titeln används beteckningen äldre. Det finns en fråga i undersökningen som gäller vilket begrepp man helst vill använda för att beskriva människor över 60 år.

Främst kommer just beteckningen äldre 33%, tätt följd av pensio-

närer 28%, samt i tredje hand seniorer 19%. Övriga beteckningar får

endast några enstaka procent, med undantag av medelålders som 11 procent föredrar kvinnor i högre utsträckning än män. I övrigt är beteck- ningen seniorer populärare bland män 24% än bland kvinnor 14%, och även i högre utsträckning bland den fjärdedel av de intervjuade som har de högsta inkomsterna 28%. Inom EG är detvanligast att föredra gamla människor och seniorer. I fyra länder föredrar en majoritet att kallas gamla människor och i tre länder seniorer. Vad som kan ses mycket klart och tydligt är att man i samtliga länder tar avstånd från den term som vanligtvis används av politiker, media och gerontologer, nämligen äldre. Undantag är Danmark och i någon mån Sverige och Holland.

Frågan är i hur hög grad som de olika språken påverkar valen. Beteck-

ningar kan ha olika valörer i olika språk. När de sedan sammanfattas

engelska eller för den delen svenska kan resultatet bli missvisande.

Men det finns en del att reflektera över här eftersom dessa termer berättar något för oss om den beskrivnes sociala roll och status.

B vård

Attityden till åldrande, och omsorg

I undersökningen finns en allmän fråga som handlar om ifall de intervjuade det hela taget är nöjda eller missnöjda med det liv de för. Svaren ger en mycket positiv bild av äldre svenskars syn sina liv, 94 procent är mycket nöjda eller ganska nöjda. Andelen mycket nöjda är högre bland dem som arbetar 59% och bland den fjärdedel som har de högsta inkomsterna 58%. Det fåtal som inte alls är nöjda återfinns i storstäderna 3% samt bland den fjärdedel som har de lägsta inkomsterna 3%. Det finns ett påstående i undersökningen som tar spörsmålet om glädjen äldre dar ytterligare ett steg: Att bli äldre har fått mig att leva upp igen. Knappt hälften av svenskarna håller med helt 13 % eller delvis 32% om detta. De som är över 80 år håller med i mindre utsträckning 7% resp. 28%. Bilden är likartad i EG-ländema, men man finner dock vissa variationer. Det är en relativt stor andel i Spanien 27%, Danmark 24%, Storbritannien 22% och Luxemburg 20%, som instämmer i påståendet helt och hållet, medan andelen är relativt liten i Grekland 7 %, Tyskland 9% och Belgien 9%.

Att bli behandlad med respeld Anser man att människor behandlar en själv med mer eller mindre respekt när man blivit äldre De flesta äldre svenskar svarar att de tycker att det är som vanligt, dvs varken bättre eller sämre 78%. Det är ungefär lika stor andel som tycker att de behandlas med mer respekt 12% som med mindre respekt 10%. Män tycker i högre utsträckning att de behandlas med mer respekt 15% än vad kvinnor gör 9%. I Sverige tycker många att de inte behandlas annorlunda som en följd av åldrandet. Åldrandet förefaller i ur denna aspekt vara relativt odramatiskt Sverige. Jämfört med alla andra länder i undersökningen så är det lägst andel i Sverige som anser att de behandlas med mindre respekt. Det är föralldel också lägst andel i Sverige som anser att de behandlas med mer respekt, men det hänger också ihop med att en så stor andel inte upplevt någon förändring.

I Sverige tycker många att de inte behandlas annorlunda följd åldrandet. Åldrandet förefaller denna som en av ur aspekt vara relativt odramatiskt i Sverige.

De intervjuade har fått ta ställning till hur de anser att de som äldre behandlas av diverse myndigheter, institutioner, och företrädare för andra verksamheter. Tabell 2:1 Andel som anser sig blivit behandlade som andraklassensmedborgare

Det är påtagligt äldre svenskar som anser att de behandlas nedsättande av försäkringskassa, lokala myndigheter eller andra offentliga verksamheter, banker och finansiella institutioner, posten, butiker, personalen i kollektivtrafiken, advokater eller jurister eller familjen, i samtliga fall

4 procent eller färre. De enda siffror som avviker något uppåt är politiker

6%, läkare eller sjukvården i övrigt 7% samt TV, radio, tidningar 7 %. Äldre i storstäder i något anser högre utsträckning att de blivit behandlade som andraklassensmedborgare av politiker 9% och av TV, radio, tidningar 12%. Om vi ger akt situationen i EG-länderna kan hel del man se en skillnader i jämförelse med Sverige. Framförallt att de äldre i Sverige genomgående anser sig bättre behandlade av samtliga dessa inrättningar än de äldre i EG-länderna anser sig bli.

Betyg på svensk äldreomsorg I den svenska versionen av Eurobarometem finns även med några frågor som rör de äldres inställning till äldreomsorg och vård. En del av frågorna kommer från en stor norsk undersökning genomfördes hösten 1992. som När de svarande har fått sätta betyg svensk äldreomsorg, skala en från 1 mycket dålig till 6 mycketbra, hamnar medelbetygetpå 4,2dvs mer än godkänt. 12 procent vill sätta högsta betyget och 21 procent näst högsta. Endast 6 procent sätter en etta eller tvåa. 19 procent dock att de inte svarar vet. Det innebär att bland dem som har en bestämd åsikt blir andelen som sätter de två högsta betygen 5 och 6 41 procent och andelen sätter de som två lägsta betygen 1och 2 7 procent.

Svensk äldreomsorg :jämförelse med EG :s På frågan om man tror att den svenska äldreomsorgen är bättre, sämre eller ungefär samma nivå som i EG-länder Tyskland, England och som Nederländerna svarar 53 procent att de tror att svensk äldreomsorg är bättre. 18 procent tror att den är ungefär densamma och 6 procent tror att den är sämre. 24 procent svarar att de inte vet. Av dem som tagit ställning är det 70 procent som tror att svensk äldreomsorg är bättre än EG-ländemas. Enligt andra internationella jämförelser är det otvetydigt så att Sverige har högre volym och standard äldreomsorgen än man generellt har i EG-länderna. Därför kan man påstå att befolkningen har en högst realistisk uppfattning när man tror att äldreomsorgen är bättre i Sverige.

Institutiønsvárd eller hemvård På senare år har äldrepolitiken främst inriktats att de äldre så långt möjligt ska kunna bo kvar i sina hem. På fråga främst bör bygga ut en om man institutionsomsorgen eller omsorgen i den egna bostaden, anser 59 procent att man främst bör satsa institutionsomsorgen och 34 bör procent att man satsa omsorg i hemmet. Sju procent kan inte ta ställning. Detta går tvärtemot ambitionerna under de senaste åren att de äldre ska vård och

i hemmet. Man skulle, utöver trygghetsaspekten, kunna tolka stödet

omsorg för institutionsomsorg tveksamhet inför alternativet hembaserad som en

Omsorg i hemmet bygger trots allt att anhöriga ställer upp. Det

omsorg. finnas motstånd hos både den äldre och anhöriga mot att binda sig kan ett detta sätt.

Förändringar inom svensk äldreomsorg

De intervjuade har även fått ta ställning till om det skett några förändringar

inom svensk äldreomsorg det senaste året som berört dem personligen, och

i så fall förändringen varit till det bättre eller till det sämre. Detta är

om

intressant inte minst med tanke den sk Ädelreformen, som innebär att

tagit över huvudansvaret för äldreomsorgen. Drygt hälften

kommunerna

det inte skett några förändringar berört dem själva. 57% anser att som Knappt tredje 30% att det skett förändringar. För 6 procent har

var anser förändringen varken varit till det bättre eller till det sämre. För 5 procent har det varit förändring till det bättre, för 19 procent har det varit en en men förändring till det sämre. 13 procent uppger att de inte vet. Bland dem som

tagit ställning är det således knappt fjärdedel 22% som anser att svensk

en

äldreomsorg under det senaste året förändrats till det sämre enligt egen

erfarenhet. Andelen att äldreomsorgen blivit sämre är högst i gruppen som uppger

25 % jämfört med 19 % i totalgruppen. Då vi med de lägsta inkomsterna tittar dem att förbättrats 5%, så finns några

närmare som anser omsorgen

skillnader att rapportera. De bor i glesbygd anser i högre utsträckning

som

förbättrats i jämförelse med dem som bor i de tre storstäderna

att omsorgen

och i andra större städer 13 % jämfört med 3 %. Vidare anser de i den äldsta

åldersgruppen 80 år och äldre i högre utsträckning att äldreomsorgen

- -

förbättrats 9% jämfört med 4% i de yngre åldersgruppema. Man kan ett tecken ett gryende missnöje med äldre-

se svaren som

I Eurobarometem finns det ytterligare ett tecken vad som skulle politiken. kunna tolkas rnissnöjesyttring, nämligen att 3 1 procent svarar ja

som en

frågan de skulle kunna tänka sig att med i ett politiskt parti vars främsta

om mål skulle att tillvarata de äldres intressen. Det är de ekonomiskt bättre vara ställda främst stöder en sådan tanke. som

Betyg pá svensk sjukvård Intervj har även fått sätta betyg några delar av svensk

sjukvård, enligt en skala från 1 dålig till 6 bra.

Sjukhusen Sjukhusen får medelbetyget 5,0 dvs klart godkänt. 35 procent vill sätta

högsta betyg och 37 procent näst högsta betyg Endast 2 procent sätter

.

en etta eller en tvåa. Tre av fyra är alltså mycket positiva till de svenska sjukhusen. Vårdcentralerna Bilden ser likartad ut när det gäller vårdcentralerna. Medelbetyget är 4,9, och de två högsta betygen ges av 32 resp. 33 procent, de två lägsta av sammanlagt 4 procent. Mottagandet man får av läkarna Det mottagande man anser sig av läkarna får det allra högsta betyget 5,3. De två högsta betygen 50 32 procent, de två - ges av resp. lägsta av sammanlagt 2 procent. Även skillnaderna är små är det den rikaste om ärdedelen av intervjupersonerna som är minst positiv till vårdcentralerna, minst men

positiv är också den yngsta åldersgruppen 60-64 år Skillnaderna visar sig

. t.ex. i andelen som gett högsta poäng 6 hur vårdcentralerna fungerar.

Bland 60-64 åringama är det 22 procent, medan det bland dem är 80 år

som och äldre är 41 procent. Vårdcentralernas arbete uppskattas således mest av den grupp somi diskussionerna om listning av patienter infor husläkarsystemet brukar betecknas som minst lönsam. Det kanske är så att vårdman centralerna haft möjlighet att sig tid att ägna sig denna patientgrupp. ge Allmänt sett ger resultaten också tankeställare vilka grunder en om sjukvårdsdebatten förs. Eftersom de äldre av kända skäl utgör sjukvårdens storkonsumenter, har de också den största erfarenheten sjukvården. De av äldres betygsättning bör därför vara mer välgrundad än vad gäller för som andra grupper som hörs mer i debatten.

C

Relationen mellan generationerna

Att ett ökat antal äldre lever ensamma kan tydligt observeras i Sverige, liksom även i andra länder. Likaså att den vanligaste samlevnadsforrnen bland yngre äldre är en parrelation make maka. Innebär detta att det saknas familjekontakter Nej, så är inte alls fallet. Tidigare forskning har visat att äldre människor trots allt har ett mycket nära förhållande till sin familj ett förhållande som beskrivits närhet avstånd. Resultaten från Eurosom barometern stöder detta. lSverige är det 32 träffar familjen varje procent som dag och knappt 70 procent minst gång vecka. Även dessa siffror en per om är höga är de betydligt högre i vissa sydeuropeiska länder. l Grekland har 65 procent daglig kontakt med familjen och i Portugal 60 procent. Den lägsta andelen återfinns i Danmark med 14 procent. De sydeuropeiska länderna framhålls ofta föredömen när

som familjesammanhållning kommer tal.

De äldre där anses inte övergivna av familjen etc.

Ensamhet Det kan vara sin plats att notera att denna undersökning bekräftar ett mycket intressant mönster som framkommit i andra undersökningar, nämligen att i just de länder där familjekontaktema är tätast, är ensamheten som störst I Portugal och Grekland är det över 20 resp. 30 procent av de äldre . ofta känner sig medan det endast är 5 till 6 procent i Danmark som ensamma, och Sverige.

i just de länder där familjekøntakterna är tätast är ensamheten som störst

Det finns många orsaker till ensamhetsupplevelser och det går inte att göra direkt koppling mellan familjekontakter och ensamhet. Men resultaten en visar hur helst att trots färre familj ekontakter här uppe i norr är andelen som äldre ofta känner sig mycket liten och betydligt mindre än i som ensamma Sydeuropa.

Värderingar värderingar överförs från

En aspekt generationsfrågan är vilka som

generation till generation. I Eurobarometem fanns en lista elva egenskaföräldrar kan försöka uppmuntra hos sina bam. Frågan som ställdes per som Vilka tre egenskaper anser Du vara speciellt viktiga Det finns klara var: skillnader mellan hur de äldre i Sverige svarar och hur man svarar bland äldre i EG-ländema. För att tydliggöra denna skillnad finns en tabell som jämför i Sverige och i Grekland. svaren

Tabell 2:2 Egenskaper att försöka uppmuntra hos barn

Att vara plikttrogen

av 32

Svaren frågan bildar ett mönster som skiljer grupperna åt. Om vi först läser tabellen vågrätt finner vi att medan de äldre i Sverige i högre utsträckning betonar ansvarskänsla, tolerans och respekt för andra, sparsamhet, självständighet samt förmåga att umgås med andra, betonar de äldre i Grekland i högre utsträckning belevat sätt och artighet, lydnad samt religiös tro. Läser vi tabellen lodrätt finner vi att de egenskaper som de äldre svenskarna sätter främst är ansvarskänsla, tolerans och respekt för andra, sparsamhet, att vara plikttrogen arbetet samt självständighet. De äldre grekerna anser att man främst bör försöka uppmuntra belevat sätt och artighet, att vara plikttrogen arbetet, religiös tro, ansvarskänsla samt sparsamhet. Kanske är det så att bakom de äldre grekemas negativa uppfattning om åldrandet, känslan av att mötas med mindre respekt samt högre grad av ensamhetskänslor, skymtar en generationskonflikt där de traditionella värderingarna inte har övertagits av de yngre generationerna i önskvärd utsträckning.

Kontakter med den yngre generationen

Hur ser kontakterna ut med den yngre generationen För att en uppfattning

om detta ställdes frågan: Hur mycket kontakt har Du med yngre människor, säg yngre än 25 år, familjemedlemmar inräknade Resultaten visar att det generellt sett finns en stor kontakt mellan gamla och unga. Faktum är att andelen som uppger att de har en hel del kontakt med yngre människor är högst i Sverige. Därefter kommer Irland och Danmark.

Det finns en följdfråga som lyder: Skulle Du vilja ha mer kontakt med unga människor Svaren är en återspegling av svaren den tidigare i så

måtto att i de länder där man har mest kontakt är intresset förmer kontakt inte så stort och vice versa. Tre av fem gamla i Grekland, Italien och Portugal uppger att de vill ha mer kontakt med yngre människor medan en relativt stor andel i Sverige, Danmark, Nederländerna och Storbritannien uppger att de inte vill ha mer kontakt.

Omsorg och omvårdnad En fundamental aspekt solidariteten mellan generationerna rör förstås omsorgen och vården. De allra äldsta kommer att fortsätta öka i antal fram till sekelskiftet. Omsorgsbehovet kommer att öka i motsvarande utsträckning. Frågan gäller vem som ger hjälpen idag och vem som ska stå för det ökade hjälpbehovet. Samtidigt som vi konstaterar detta, bör det poängteras att de allra flesta äldre i Sverige klarar sig själva, är vitala och behöver ingen eller mycket lite hjälp. I Norden innebär äldreomsorgen ett delat ansvar mellan det offentliga och familjen. Man kan grovt sett tala om tre ornsorgsformer för äldre med

hjälpbehov: institutionsboende, hemmaboende med formell omsorg samt hemmaboende med informell omsorg. De nordiska länderna skiljer sig från det övriga Europa genom sitt stora offentliga ansvar, inte bara indirekt genom lagstiftning och finansiering också Europa, också den

som är vanligt i det övriga utan genom att

offentliga sektorn även har en utövande roll. l Sverige har det växt fram en ansvarsfördelning där den offentliga sektorn i stort sett tagit hand om de två första omsorgsfonnema och de närmaste familjemedlemmama den tredje. De äldre i Sverige ser ut att ha denna uppdelning klar för sig. Som svar frågan om vem som utför huvuddelen av äldreomsorgen, anger 15 procent familjen medan 74 procent svarar kommun och landsting. Ett fåtal nämnde frivilligorganisationer och annan privat vård, medan 8 procent inte kunde ta ställning. Även dessa återspeglar tudelningen vården och om svar av omsorgen i Sverige ett realistiskt sätt, kan det kanske förvåna att så många som tre av fyra anser att det är kommun och landsting som står för huvuddelen av äldreomsorgen. Vi har fått lära oss att anhörigvården är

minst dubbelt, kanske tre gånger, så stor som den offentliga omsorgen. Kanske Eurobarometem kan bidra med att bringa någon klarhet i denna fråga Men först ska vi se vilken omfattning den formella omsorgen har i

Sverige och i EG-ländema.

Institutioner och hemhjälp Tabellen 2:3 är en sammanslagning av två olika sammanställningar som visar andelen institutionsboende och andelen med hemhjälp. För många länder bygger siffrorna kvalificerade gissningar, då statistik saknas. Tabellen bör dock Tabell 2:3 -

återspegla

stora

Omfattningen äldreomsorg. Andel över 65 år på l dlrag

av institution de verkliga forhållaneller som har hemliiâlp 199091 Institution Hemhjälp dena, men bör ändå lä-

tre

grupp

Nederländerna. Nästan 34

var fjärde person över 65 år i dessa tre länder nås av den formella omsorgen ett eller annat sätt. Därefter följer en centraleuropeisk grupp med en mer begränsad formell äldreomsorg och sist följer de fyra sydeuropeiska länderna med en nästan obefintlig formell äldreomsorg. Siffrorna för hemhjälp i tabellen överensstämmer i stort sett med vad som framkommer av Eurobarometem.

Andel som får regelbunden hjälp i hemmet

I undersökningen ställdes frågan om huruvida deltagarna får någon regelbunden hjälp, t.ex. med personlig hygien eller med hushållssysslor som de

har svårt att utföra själva. Dvs. en fråga som täcker den formella och informella hjälpen i hemmet Tabell 2:4 Andel som Er regelbunden hjälp i hemmet % NejBehöver Ja ingen hjälp Vet

I Sverige uppgav 12 pro-

Tabell 2:5 cent att de får regelbunden Vemvilka ger regelbunden hjälp l Sverige

hjälp den i särklass lägsta Netto Brutto

- % %

andelen bland samtliga län-

der i Studien-

mer från följande håll:

Granne 0 1 Tabellen visar 1 . . vanstra ko- Frivilligorgamsaüon 0 0 lumnen den procentuella Hemtjänsten 46 51

fördelningen av hjälp- 100 123

givare. Några får hjälp från både två och fler håll. Det kan då t.ex. röra sig någon som främst får hjälp från hemtjänsten, men där en nära anhörig om rycker in emellanåt, eller tvärtom. Om man därför ser i vad mån man får hjälp från och en av kategorierna blir resultatet som i den högra var kolumnen. Oavsett vilket beräkningssätt man använder sig av visar det sig

att hemtjänsten och den närmaste familjen makemaka och barn står för en

ungefär lika stor andel av omsorgen. Eftersom kvinnor lever längre än män är det självklart att det är en större andel bland dem som får hjälp från hemtjänsten och i motsvarande grad en lägre andel som får hjälp från maken. Man finner också att andelen som får hjälp från makemakasambo är högst i de tre storstäderna och i motsvarande grad är andelen som får hjälp från hemtjänsten lägst där. Om vi håller oss till den högra kolumnen och jämför med siffrorna för EG-länderna, kan vi först konstatera att i Danmark är det en större andel som nås av hemtjänsten än i Sverige. Annars är det låga siffror över lag bland EGländema. Vi kan också konstatera att den andel som får hjälp av maken eller makan i Sverige 32%, ligger ungefär samma nivå som i EG-länderna totalt. Däremot varierar siffrorna mellan EG-länderna från 47 procent i - Grekland till 8 procent i Nederländerna. I fråga om hjälp från barnen gger siffran lägst i Sverige 22% med undantag av Nederländerna 19% och Frankrike 20%. Vad som annars skiljer länderna kontinenten är familjesituationen. Om tar fem länder där omsorgen baseras att familjen har huvudansvaret, och där således barnen läs döttrarna står för en stor del av hjälpen, så finner vi att i Grekland, Spanien och Italien är det vanligast att bor tillsammans med barnet man får hjälp av, medan det man i Tyskland och Belgien är vanligast att barnet bor för sig. Att ha privat betald hjälp i Sverige är ganska ovanligt 7%. I EG är det en mycket stor variation mellan länderna. I tre länder har mellan var femte till var tredje äldre hjälpbehövande privat hjälp Frankrike, Nederländerna och Storbritannien. I Grekland, Irland, Portugal och Spanien däremot är det bara 3-5 procent.

Vem bör sköta äldreomsorgen Ett genomgående tema i de senaste årens diskussioner om äldreomsorgen har varit att den offentliga omsorgen har nått en mättnad och att familjen i högre utsträckning kommer att ta hand om de ökande behoven. Vi har sett att makarna i Sverige står för en ungefär lika stor andel av omsorgen som i EGländema. Vad som skiljer är bl.a. att barn döttrar och andra kvinnliga släktingar deltari i större utsträckning i dessa länder. Vilken åsikt omsorgen

har de äldre svenskarna om vem som bör stå för omsorgen

När man i den svenska Eurobarometerstudien får ta ställning till vem

som i första hand bör göra mer för att täcka det ökade behovet av omsorg

visar det sig att stödet för kommuner och landsting är förkrossande, 86

procent. Att familjen bör göra mer anser 8 procent, medan frivilligorganisationer och privata alternativ får ett försumbart stöd. Man finner inte

några större skiljaktigheter i denna fråga om materialet delas upp kön,

civilstånd, ålder, bostadsort eller inkomst.

Tabell 2:6 vw b m ammmmmn .

Vem bör i första hand Vem skulle du föredra täcka det ökade att ta emot den nödbehovet av omsorg, vändi a hjälpen eller hjälp och sjukvård omv dnaden av % % Familjen 8 22 Kommun och landsting 86 71 Frivilligorganisationer 1 1 Andra t.ex. privat vård och hjälp 2 3 Vet 3 2 Totalt 100 100

Denna fråga avspeglar således förväntar sig stöd från eller

vem man vem

man anser bör ge stöd. Men om man gör det hela lite mer personligt och frågar

man själv skulle föredra att ta emot hjälpen från om man är eller skulle

vem

bli i behov av sådan hjälp, så bör väl familjen ligga nära till hands Inte i

någon större utsträckning enligt dessa svar. Kommuner och landsting har

fortfarande ett massivt stöd 71 procent, medan 22 procent uppger att de -

skulle föredra hjälp från familjen. Med tanke att denna siffra är lägre än

den andel av omsorgen som utförs av familjen redan i dag förefaller

ambitionen att lägga en ökad börda familjen som orealistisk. Detta är för

övrigt en fråga där det är en betydlig skillnad i svaren mellan olika grupper,

och skillnaden är särskilt uttalad i fråga om kön. Män verkar till större del än

kvinnor föredra hjälp från familjen läs makan.

Svaren dessa två frågor stämmer överens med vad man funnit i

tidigare undersökningar, som dessutom visar att det har varit en ökning över

tiden i riktning mot starkare preferenser för offentlig hjälp, inte minst när det

gäller tyngre och bestående hjälpbehov. Framväxten av välfardssamhället

har lett till att valfriheten ökat för familjen och de äldre. Familjen finns

oftast till hands som en trygghet i akuta situationer, medan den offentliga

omsorgen finns till hands för att ta hand om behovet av mer omfattande

omsorg och vård. Detta understryks av svaren en fråga om vart man skulle

vända sig om man var i behov av extra hjälp, dvs. frågan är ett mått om

intervjupersonen har någonstans att vända sig om något skulle hända.

Vart vänder man sig Inte särskilt överraskande visar det sig att makenmakan är den man i första hand skulle vända sig till 46%, var femte skulle i första hand vända sig till barnen och var femte även till hemtjänsten. I andra hand är det barnen man främst skulle vända sig till 35%, därefter följer hemtjänsten 29%. Om man även ser till åldern och civilståndet står det mycket klart att har man inte makemaka eller barn att vända sig till är det hemtjänsten som man förlitar

sig på. Hemtjänstens betydelse speciellt för de allra äldsta som saknar make

maka ska inte underskattas. Undersökningen visar att en stor del av den äldre befolkningen i Sverige är rätt nöjd med äldreomsorgen, men man kan se tendenser till ett gryende missnöje. De flesta menar att det är riktigt att prioritera institutionsomsorgen och ett flertal föredraroffentlig omsorg framför hjälp från familjen om man

skulle behov av långvarig hjälp. Med undantag för det sistnämnda vem

man föredrar hjälp från är det små skillnader i uppfattningar. -

D Arbete och andra aktiviteter

En fråga till de äldre gällde deras nuvarande ekonomiska situation. De hade möjlighet att välja mellan sex alternativ, Har det mycket bra ekonomiskt, Har det bra, Jag måste vara försiktig, men jag klarar det, Jag har problem med att det att ihop, Har det mycket besvärligt ekonomiskt och Vet Resultaten visar att de flesta enligt egen uppfattning klarar sig . bra ekonomiskt. Det gäller såväl Sverige som samtliga EG-länder med undantag av Grekland. Sett över samtliga EG-länder säger sig 36 procent ha en bra eller mycket bra ekonomisk situation, men skillnaderna mellan länderna är rätt stora från 76 procent i Danmark till 17 procent i Grekland. I Sverige är siffran 66 procent, just efter Luxemburg 67% som ligger näst högst bland EGländerna. Ser vi istället den andra änden av skalan, dvs. dem som anser att de har det mycket besvärligt eller har problem med att det att ihop, finner vi att Sverige delar topplatsen med Danmark endast 2 procent anser sig ha en dålig ekonomisk situation. Därefter följer återigen Luxemburg med 5 procent. Sämst till ligger Grekland med 50 procent, som anser sig ha en dålig ekonomisk situation. Nära sju av tio äldre svenskar beskriver sin ekonomiska situation som säker inför framtiden män i högre utsträckning än kvinnor. Det som gav de tillfrågade en känsla av finansiell säkerhet var främst folkpension, ATP eller avtalspension 86%, hus, bostad eller annan egendom 58%, besparingar 57%, god hälsa 44% och familjens stöd 30%. För den fjärdedel som har

de högsta inkomsterna bidrar också privat pensionssparande till ekonomisk säkerhet 33%. Av den fjärdedel som har de lägsta inkomsterna uppgav en procent att så var fallet.

Arbete eller pensionering De pensionerade personerna i undersökningen tillfrågades om de hade önskat att fortsätta arbeta, heltid eller deltid, när de gick i pension. Majoriteten i Sverige 65 procent sade att de inte ville fortsätta att arbeta. I EGländerna var siffran ungefär densamma 58 procent. Man kan vända siffrorna och konstatera att faktiskt en så pass stor andel som cirka 30 procent hade velat fortsätta arbeta hel- eller deltid.

Alt fördriva tiden Vare sig man arbetar eller anser de flesta att man har fullt upp att göra . Genomsnittligt sett är det 37 procent i Sverige och 34 procent i EG-länderna som anser sig ha väldigt mycket att göra. Mest ont om tid bland de äldre svenskarna har de yngre äldre, de giftasammanboende och de som fortfarande arbetar. Bland EG-ländema är siffran högst för de äldre i Italien 47%, följt av de äldre i Storbritannien 41%. De lägsta siffrorna återfinns i Grekland och Portugal 14%. I dessa länder är det 25 procent resp. 15 procent som har alltför mycket tid över eller inget att göra. I Eurobarometern fanns en lista 15 aktiviteter som deltagarna fick ta ställning till om de ägnat sig under den senaste veckan. De äldre i Sverige tillhör genomgående de mest aktiva vid jämförelse med de tolv EG-ländema

tabell 2:7, sid 38. För fyra aktiviteter ligger siffran allra högst. De äldre

svenskarna har i störst utsträckning läst en dags- eller Veckotidning 95%, utfört hushållssysslor 83% och promenerat eller motionerat 73%. I fråga

om politisk aktivitet är siffran låg bara tre av hundra har varit aktiva inom

politiken någon gång under den senaste veckan men det är ändå en större andel än i EG-länderna. Den enda aktivitet där de äldre svenskarna ligger sist i fråga om engagemang är kyrkobesök eller deltagande i religiöst möte 14%. Detta ointresse understryks av svaren en fråga om man betecknar sig själv som religiös, icke-religiös, agnostiker eller ateist. Andelen ickereligiösa bland de äldre svenskarna 45 procent har ingen motsvarighet - bland EG-länderna. Närmast kommer Nederländerna med 28 procent. Därtill kommer i Sverige 6 procent som betecknar sig som agnostiker, 3 procent ateister och 5 procent som inte vet. Med andra ord är de religiösa

kristna i minoritet t.o.m. bland de äldsta i Sverige.

Det låga aktiva politiska engagemanget betyder inte att intresset för politik saknas. När man fått ta ställning till en lista 14 sakeri livet som man

m

3 Q

ä

s

E

Q

G Q

3 3

ä

u 3

u

s

E m.. å E ä .a ö 5 40

kan vara intresserad av, svarar 25 procent av de äldre svenskarna att de är intresserade av politik riksnivå männen 34%, kvinnorna 17% och 23 procent att de är intresserade av politik kommunnivå männen 30%, kvinnorna 16%. l övrigt är männen mest intresserade av familjen 69%, sport 53% och miljönaturskydd 5 1% och kvinnorna är mest intresserade av familjen 79%, resor 50% och miljön 47%. Minst intresserar sig männen för religion 16% och tredje världen 16% medan kvinnorna är minst intresserade av tredje världen 12% samt forskning och teknologi 13%. När man sammanfattar intrycken från svaren i detta avsnitt blir nyckelordet just aktivitet; en rätt stor andel bland de äldre i Sverige hade velat fortsätta att arbeta, har många intressen och deltar aktivt i en mängd sysselsättningar

i en högre utsträckning än vad åldersgelikama i de tolv EG-ländema gör.

Det är de äldre i de tre storstäderna som är mest kritiska och som också har det svårast. En betydligt lägre andel de äldre i storstäderna har t.ex. av hemhjälp. Kanske kan man summera studien med att påstå att de äldre i Sverige i de allra flesta fall lever väl och känner förtroende för samhällets sätt att bemöta dem men också att man kan spåra begynnande oro för försämringar, som kan innebära en mer normal europeisk situation för de äldre. Hur det blir med det ligger förstås ytterst i våra egna händer.

Det Europeiska äldreáret 1993 År 1993 är till det Europeiska året för de äldre och solidaritet mellan utsett generationerna. I Eurobarometerundersökningen var man intresserad av att veta vilken information allmänheten vill ha i samband med Äldreåret. som Resultaten visar att det föreligger ett visst intresse för det här speciella året. När det gäller inforrnationsfrågoma är det intressant att siffrorna i Sverige ligger så pass nära EG-siffroma. Dvs. de enskilda EG-ländemas siffror skiljer sig men deras medelvärden överensstämmer rätt väl med Sveriges siffror. 18 procent av de äldre svenskarna är intresserade av hur äldre människor organiserar sig och får sin röst hörd i EG. I EG-ländema är siffran 15 procent. Var femte äldre svensk ville veta vad EG-kommissionen gör för att främja solidaritet mellan generationerna. I EG-ländema det var drygt var femte. 3 1 procent av svenskarna ville veta mer om vilka förmåner, vilken service och vilka hjälpmöjligheter finns att tillgå för äldre som människor i EG-ländema. l EG-ländema fanns detta intresse hos ca var fjärde. 12 procent av de äldre svenskarna var intresserade av att bli mer informerade om hur man kan ta del aktiviteter och ordnas av evenemang som med anledning av det Europeiska äldreåret. I EG-ländema siffran 15 var procent.

Dessa resultat visar ett ganska stort intresse för EG, men även ett allmänt politiskt intresse hos de äldre.

E

Sammanfattning

Denna studie ger en unik möjlighet att jämföra äldre svenskars livssituation och attityder med deras generationskamraters i EG-ländema. I många

jämförelser framkommer en mer ljus bild av den äldre svensken och dansken än av de äldre kontinenten. På flera områden ser man tydliga

skillnader i livsvillkor. Det har emellanåt anförts att välfärden föralldel är

högre i Sverige och övriga Skandinavien men att välbefinnandet är högre

i t.ex. Medelhavsländema. I Eurobarometem finns inget stöd för att det skulle vara så. Tvärtom visar resultaten att både de äldres välstånd och välbefinnande är högre hos oss. Fram tonar bilden av en person med god ekonomi, som är aktiv och deltar i samhällslivet, är nöjd med sitt liv, blir behandlad med respekt, inte är särskilt religiös, har god kontakt med familjen och inte känner sig ensam. Att äldre i Sverige känner sig mindre ensamma än äldre söderut i Europa brukar inte uppmärksammas. Betygen den svenska äldreomsorgen och sjukvården är överlag mycket höga och man kan spåra ett stort förtroende för de offentligt drivna och finansierade vårdsystem vi har i vårt land. Omfattningen av den offentliga omsorgen tenderar emellanåt att undervärderas. De äldre föredrar

offentlig omsorg framför anhörigvård. Samtidigt markerar de äldre att de

föredrar institutionsomsorg framför omsorg i hemmet tvärtemot inrikt- ningen svensk äldreomsorg. Och trots de höga betygen vården och finns det obestridlig minoritet som det senaste året personligen omsorgen en upplevt försämringar. När det gäller denna fråga liksom flera andra är det äldre i de tre storstäderna som är mest kritiska och som också har det svårast. En betydligt lägre andel av de äldre i storstäderna har t.ex. hemhjälp. Kanske kan man summera studien med att påstå att de äldre i Sverige i de allra flesta fall lever väl och känner förtroende för samhällets sätt att bemöta dem -men också att man kan spåra begynnande oro för försämringar, som kan innebära en mer normal europeisk situation för de äldre. Hur det blir med det ligger förstås ytterst i våra egna händer.

Åldrande och äldre

attityder till

Resultat från EG:s

Europabarometer

I det här kapitlet ska titta närmare pá resultatet från två Europabarometrar som genomfördes iEG-länderna våren 1992 och som presenterades under 1993. Rapporten som liggertill grund för kapitletheter Age and

attitudes. Main results from aEurobarometer Survey . Den harsamman-

ställts av Alan Walker pá uppdrag EG -kommission Directorate av en, General Employment, Industrial Relations, SocialAøairs DG V. Men först ska förklara vad en Europabarometer är.

Vad är en Europabarometer Den första Europabarometem genomfördes för 20 år sedan, hösten 1973. Undersökningarna organiseras via EG-kommissionens tionde direktorat DG X som ansvarar för Information, Kommunikation och Kultur, och gör

två ärliga undersökningar som täcker samtliga EG-länder. Den Tvilling-

undersökning som presenteras här är den 37:e som gjorts och utfördes mellan den 20 april och den 18 maj 1992. Den första var en vanlig Europabarometer som vände sig till den del av befolkningen i EG:s samtliga medlemsländer som fyllt 15 är. Den andra var en specialundersökning som riktade sig till dem som fyllt 60 är. Den vanliga Europabarometem är en opinionsundersökning som vänder sig till 12 800 utvalda personer som representerar hela EG:s befolkning över 15 år. I varje land tillfrågas 1 000 förutom i Luxemburg där personer, man

endast frågar 500 personer. För Tyskland gäller att man frågar 1 00 som bor i västra Tyskland och 1 000 som bor i östra Tyskland. Dessutom frågar man

300 personer från Nordirland som läggs till Storbritanniens siffror. Det ger alltså summan 12 800 personer. I den särskilda undersökning som vände sig till äldre fick 400 personer från varje land som fyllt 60 år svara 200 i Luxemburg och 800 i Tyskland, sammanlagt alltså ungefär 5 000 personer. Av de tillfrågade var en fjärdedel mellan 60 och 64 år, fjärdedel 65-69 år, femtedel 70-74 år, 16 % 75en en 79 år och 14 % hade fyllt 80 år. 41% var män och 59% kvinnor. var

A

Inledning

Syftet med den här rapporten är att redovisa de viktigaste resultaten av två europeiska undersökningar om attityder till åldrande och äldre människor. Förra året gjordes två Europabarometrar som skulle mäta allmänhetens attityder i alla EG-länder. I den första undersöktes attitydema hos befolkningen över 15 år, i den andra frågade man de äldre själva. Dessa sammanlänkade undersökningar är de första försöken som gjorts inom EG för att få fram förståelig bild av åldrande och attityder till äldre. en

Ålderdomens förändrade natur

Befolkningen blir allt äldre. Samtidigt bevittnar vi en genomgripande

förändring i livsstil och i betydelsen av att vara gammal. Ålderspensionering

är inte längre den enda inkörsporten till att bli gammal och därför är pensionär inte längre synonymt med att vara gammal. Det synsättet har blivit alltmer otidsenligt. Alltfler människor inom EG lämnar arbetslivet i förtid och olika sätt; genom förtidspension, delpension, arbetslöshet, handikapp eller för att de tjänat tillräckligt. Samtidigt lever äldre längre och är friskare, människor blir gamla och vårdbehövande allt senare. När människor blir äldre, är friska längre och arbetar under kortare perioder förändras ålderdomens natur. Den traditionella bilden av äldre som passiva stämmer inte längre och man kan undra vilket sätt som beslutsfattare och stora ekonomiska och politiska institutioner har anpassat sig till det. Vilken roll ska den äldre medborgaren spela 1990-talet och 2000-talet De äldre spelar roll i samhället och de blir allt mer aktiva i en ny samhällslivet både lokalt, nationellt och det europeiska planet. Därför tycks terminologin som används för att beskriva denna grupp gammal, äldre, pensionerad inte längre stämma. Det är en av anledningarna till att börjat skilja mellan den tredje åldern 50-74 år och den fjärde åldern man 75 och äldre. Vi vände oss också direkt till de äldre och frågade dem vad de föredrar att kallas.

Den demografiska revolutionen Det finns än 60 miljoner människor som är 60 år och äldre i EG en mer knapp femtedel befolkningen. År 2020 kommer de att utgöra 14 EG:s av av befolkning. Två huvudfaktorcr förklarar den demografiska utvecklingen: Kvinnorna föder färre barn och människor lever längre. För att ersätta dem som dör, krävs att varje kvinna i barnafödande ålder får i genomsnitt 2.1 barn. Irland

är det enda landet i EG som uppfyller det 2, 17. I dag föder kvinnorna inom

EG i snitt 1,59 barn, jämfört med 2,63 1960, 2,45 1970 och 1,87 1980. Ser man till den förväntade livslängden har den ökat sedan seklets början då man kunde räkna med att bli 50 år. Den steg till 65 år 1950 för att nå till nästan 75 år 1990. Med andra 0rd kunde ett barn som föddes 1990 förvänta sig att leva 10 år längre än det som föddes 1950. Kvinnor lever i snitt 6,6 längre än män. Det betyder att det finns

betydligt fler äldre kvinnor än män, särskilt markerat är detta bland mycket

gamla kvinnor. Det finns alltid en fara att en rapport som denna kan medverka till att man

ålder nyckelvariabel i social analys. Detta är fel. Äldre

ser som en en

människor skiljs via klass, kön och ras samma sätt som yngre män-

niskor, men i sammanställningen av studien har man varit tvungen att ge

avkall den sortens mångfald.

B Den äldre

europeiskemedborgaren

Vad vill de kallas Det har varit svårt att veta vad äldre vill kallas. Därför har vi vänt direkt oss

till de äldre och frågat vad de själva föredrar.

Det finns ingen gemensam åsikt i de tolv länderna, majoriteten är splittrad mellan seniorer och gamla människor. Fyra länder föredrar

gamla människor, tre länder seniorer. Det är mycket klart att äldre

förkastas förutom i Danmark och delvis i Holland. Det är intressant med tanke att äldre är den term som beslutsfattare, media och forskare

använder. Det positiva valet seniorer är intressant och kanske ett tecken att ålderdomen ändrat karaktär i Europa. I det engelska ordet för seniorer

senior citizen senionnedborgare finns en bibetydelse. Ordet för tanken

- -

till aktiva individer som deltar i samhällslivet; individer med rättigheter och

skyldigheter och som understryker att äldre är integrerade i samhället.

Det finns starka skäl till eftertanke den här punkten eftersom beteck-

ningar bär med sig symbolik. De talar om för oss, och särskilt för dem det gäller, vilken social roll och status dessa har. Ska man dra en slutsats av resultaten är det kanske att de av oss som

döper denna stora och växande grupp EG-medborgare inte har lyssnat

tillräckligt.

Respekt för våra äldre

Behandlas gamla människor med större eller mindre respekt sedan de blivit

äldre Ungefär tre av tio att de respekteras och något färre säger

svarar mer

att de respekteras mindre. Majoriteten svarade alltså spontant att de inte

märkt någon förändring i attitydema. Intressant nog tycks det finnas ett

samband mellan ålder Tabell 3:1

Tycker du att människor behandlar dig med och hur äldre tycker att

mer eller mindre respekt när du blivit äldre de behandlas andra. av Mer respekt Mindre respekt

dem om de någonsin behandlats ett sådant sätt t.ex. av läkare, politiker eller posten. Det mest slående är hur många äldre som aldrig känt att de behandlats som andraklassensmedborgare. Om man koncentre- Tabell 3:2 Andel som tycker de har behandlats som rar sig dem som blivit andraklassensmedborgare % kränkta något sätt är det statliga inrättningar

TV, radio och tidningar 16 i många situationer Inom rättsväsendet 6 några exempel: kollek-

Egna familjen 8 tivtrafik 19%, butiker 21%, läkare 23%, ban-

ker 19%, lokala myndigheter 24% och försäkringskassan 25%.

Kanske är det så att äldre behandlas annorlunda i Dan-

mark än i andra EG-länder Kanske busschaufären i Aten

eller Lissabon har något att lära sig av sina yrkesfiânder i

Danmark

Äldre tyskar bör bocka inför politiker 26%, massmedia 19% och lokala myndigheter, hela 27% tycker att de behandlas nedlåtande där. Belgarna har visserligen problem med politiker 23%, lokala myndigheter 23%, försäkringskassan 25% och banken 16%, men kanske det svider lite att konstatera att 17% av de tillfrågade tyckte att den egna familjen behandlar dem som andraklassensmedborgare De som får kritik kan alltid hävda att svaren säger lika mycket om de

äldre själva som om hur de blivit behandlade. Det ligger något i det, men det

kan inte förklara allt. Det finns tillräckligt motstridiga variationer mellan länderna för att antyda att en stor del av förklaringen ligger i annat än en förkärlek för att kritisera någon speciell grupp. Danmark är ett undantag som visar de lägsta siffrorna i tio fall av elva. Äldre danskar alltså de i liten utsträckning blir behandlade anser att som

andraklassensmedborgare. Politiker är minst nedlåtande i Storbritannien.

Kanske är danska seniorer mindre benägna till kritik än äldre i andra länder Detta förklarar ändå inte varför de är så kritiska i övriga länder. Kanske är det så att äldre behandlas annorlunda i Danmark än i andra EG-länder Kanske busschauffören i Aten eller Lissabon har något att lära sig av sina yrkesfränder i Danmark

Äldre och bättre Hur reagerar äldre åldrandet För att undersöka det ställdes de tillfrågade inför följande påstående: Att bli äldre har fått mig att leva upp igen. Den uppenbara avsikten med frågan var att undvika att ge negativa bilder av åldrande och istället rikta den mot åldrande något positivt. som

Tabell 3:3 Att bli äldre har fått mig att leva upp igen %

Svaren förvånade oss. De flesta svaren tycks hamna i mitten, som om de äldre medborgarna i EG är osäkra sina upplevelser. Kanske, som under resten livet, handlar det i deras ögon om att livet har både goda och dåliga sidor. av Betydligt fler danskar än greker tycker att det känns bra att vara gammal. Det beror naturligtvis delvis att danskar rent objektivt lever under bättre förhållanden än sina grekiska fränder.

Attjördriva tiden Många de folkliga och litterära bilderna hög ålder visar äldre som är av av huvudsakligen passiva. Så här skriver t ex W B Yates: När du är gammal och grå och Sömnig och sitter och nickar till vid brasan... Amerikanska forskare som sett bilden av äldre i klassisk litteratur visar att ålderdomen är något som beskrivs i negativa termer, särskilt den fysiska aspekten av åldrandet. Men verkligheten är helt annorlunda. I dag är många äldre aktiva medborgare. I genomsnitt har två av tre mycket eller till och med lite för mycket att göra. Tabell 3:4 Tidsanvändning

1 Min tid räcker inte till, jag har väldigt mycket att göra. Jag fyller min dag, men jag har inte alltför mycket att göra. Jag har en massa ledig tid Jag har så lite att göra, så jag får alltför mycket tid över. Jag har inget att göra.

Det är ett sorgligt faktum att var sjätte äldre grek och var

sjunde äldre portugis antingen har för mycket tid över eller

inte alls har något att göra.

Italienama ärzmest aktiva, följ da britterna. De minst aktiva är grekerna av och portugisema. Det tycks finnas ett tomrum hos en betydelsefull andel äldre i dessa båda sydliga europeiska länder. Det är ett sorgligt faktum att var äldre sjunde äldre portugis antingen har för mycket tid sjätte grek och var eller inte alls har något att göra. Beslutsfattare börjar bli medvetna om över det här det finns helt klart plats för agerande för att hjälpa problemet men mer fram ett socialt samspel mellan äldre människor. Det fanns skillnader mellan tredje och fjärde åldern. Bland dem som är år dubbelt så många aktiva bland dem är över 75 år. 60-64 är som som När vi tittar vilken slags aktivitet äldre är verksamma inom, blir som bilden aktiva äldre bekräftad, även den allra vanligaste aktiviteten är av om tio. Frågan ställdes denna: Vilka

att titta tv det gjorde nio av som var av

följande saker gjorde du förra veckan 17 svarsalternativ gavs. Förutom TV-tittandet finner man att sex av sju utför dagliga rutinuppgifter som att handla mat och sköta hemmet. Britterna var bäst att handla 85%, spanjorerna sämst 54%. Två fem äldre med trädgårdsarbete eller med att underhålla av sysslar I Danmark och Storbritannien är flest äldre sysselsatta med sådana hemmet. uppgifter.

Över hälften av de äldre tog en promenad eller rörde sig annat sätt tre

fem i Danmark, Tyskland, Spanien Irland och Storbritannien, de äldsta av , rörde sig mindre 48% än de yngre 58%. tredjedel hade gått kyrkan eller deltagit i ett religiöst möte. Nästan en Bland irländama hade hela 82% gjort det, jämfört med 13% av tyskarna, 15% danskarna och 23% fransmännen och britterna. av av Bara av sju hade besökt en förening eller ett dagcenter den senaste en veckan. Det faktum att det är tre gånger fler danskar 24% än greker och portugiser 8% deltar i den sortens aktiviteter måste ha att göra med att som tillgången är mindre i södra Europa. En liten andel äldre arbetar inom frivilliga organisationer, åtta av hundra Holland det hela 17%. Även i genomsnitt, men i Luxemburg och är om relativt är aktiva i frivilliga organisationer är många av dem passiva medlemmar, åttonde i snitt. I Danmark, Luxemburg och Holland är en var fjärdedel medlemmar. Tre äldre européer hänger med i nyhetsflödet. 75% läser dagstidav fyra ningar och nyhetsmagasin regelbundet. I några länder ökar siffran till nio av

tio Danmark, Irland och gamla Östtyskland, i Grekland, Portugal och

bara två fem gör det. Detta pekar att det handlar både Spanien är det av som möjlighet: det finns äldre inte har råd att köpa tidningar.

om tillgång och som

Många äldre i Sydeuropa är dessutom analfabeter. Äldre kan inte betraktas bokmalar, bara en av tre hade läst en bok som

den föregående veckan. Bara i Storbritannien och Holland hade fler än hälften läst en bok under perioden.

Mer än tvâ av fem är intresserade sociala frågor

av som mänskliga rättigheter; fattigdom, hemlöshet, medan närmare hälften intresserar sig för miljön

Äldre är alltså aktivt släkte. Ser till ett man politisk aktivitet blir bilden en annan. Bara en av hundra äldre deltog i politiskt eller opinionsbildande arbete. Det betyder inte att äldre är ointresserade av politik. Vi frågade vilka spörsmål som intresserade dem och mer än var femte svarade kommunalpolitik och var fjärde inrikespolitik. Mer än två av fem är intresserade av sociala frågor som mänskliga rättigheter, fattigdom, hemlöshet, medan närmare hälften intresserar sig för miljön.

Närhet pá lite avstånd Trenden mot att allt fler äldre lever ensamma märks i alla EG-länder, även om det är mer uttalat i norr än i söder. Det faktum att äldre och inte bor yngre tillsammans har ökat rädslan för att gamla människor ska överges sina av familj er. Forskning har visat att detta är långt ifrån fallet och att äldre faktiskt behåller mycket nära band till sina familjer och vice Detta brukar versa. kallas närhet lite avstånd. Tabell 3:5 Kontakt med familjen % Dag- 2ggr 1 gång Var 14:e 1 ång Sällan Aldrig

att ung

gammal träffas ofta. I genomsnitt träffar fyra fem någon familjemedlem

av

åtminstone en gång i veckan.

Samma fråga ställdes vänner och resultatet visar att äldre har många

om

sociala kontakter: i genomsnitt träffar tre fyra äldre en vän åtminstone en

av

gång i veckan. Det rådde stora skillnader mellan länderna, med bara var

tionde träffar gång i veckan i Tyskland och Holland, jämfört

som vänner en

med sex av sju i Portugal och Spanien. Trots detta känner sig ganska många gamla ensamma. Ungefär var

åttonde säger att de ofta känner sig och var tredje gör det ibland.

ensamma

Tabell 3:6 Andel äldre som ofta känner sig ensamma

% EG-land 5-9 Danmark, Tyskland, Holland, Storbritannien 10-14 Belgien, Frankrike, Irland, Luxemburg, Spanien 15-19 Italien än 20 Portugal, Grekland 36% mer

C Gammal och ung

På samma våglängd Det finns många vedertagna föreställningar om yngres brist respekt för äldre. Därför tillfrågades äldre européer de höll med om följande: Yngre

om människor är i allmänhet hjälpsamma gentemot äldre. Resultatet visar att inställda till Äldre danskar och

äldre det hela taget är välvilligt yngre.

irländare är mest positiva till belgare och italienare minst. De som yngre,

tillhör den fjärde åldern tycker att yngre är hjälpsamma i högre grad än de

är under 75 år. som Tabell 3:7

Yngre människor är oftast hjälpsamma mot äldre Svar från äldre %

Håller med Motsatt uppfattning Helt Delvis Delvis Helt Vet

I 1987 och 1990 års Europabarometrar utfrågades människor yngre 15-24 år och det kan vara intressant att jämföra deras med de äldres. svar Frågan som valdes ut rörde en lista med kvaliteter som äldre bör försöka uppmuntra hos sina barn, innefattande självständighet, tolerans, lojalitet och liknande. De som svarade fick välja tre elva Här är jämförelse av svar. en mellan svaren:

Tabell 3:8

Det är en fenomenal överensstämmelse i åsikt de tre viktigaste om egenskaperna: ansvarskänsla, artighet och tolerans. Äldre och yngre är överens om vikten av dessa. Sedan bryts lite lojalitet samsynen grann, undantaget. Två saker, förmågan att umgås med andra och självständighet, skulle kunna betraktas som något ungdomar sätter värde på, medan plikttro-

het, sparsamhet, lydnad och religiös tro är något som är viktigare för äldre.

Ä Idre och yngre är överens vikten ansvarskänsla, om av artighet och tolerans.

Höna av en fäder I ett försök att uppskatta hur mycket äldre och umgås ställde vi frågan: yngre Hur mycket kontakt har du med människor, säg än 25 år, yngre yngre

familjemedlemmar inräknade Tabell 3:9, sid 51

Resultaten visar hög grad mellan gammal och en av samvaro ung. Umgänget minskar äldre man blir. 46 procent av 60-64-åringama träffade ofta unga, medan 27 procent de över 65 gjorde det. av Följdfrågan blev: Skulle du vilja ha mer kontakt med människor unga 45 procent vill ha mer kontakt och 25 är nöjda. Bryter resultatet man ner nationsnivå blir bilden klarare: Mer än tre fem äldre Grekland, Italien och av

Tabell 3:9

Portugal vill ha större kontakt med yngre och lika många danskar, holländare

och britter säger att de inte vill ha det. Några frågor ställdes för att sondera frågan ålderssegregation utifrån om gamla människors perspektiv. Vi frågade dem om äldre föredrar att umgås med folk i sin ålder. En majoritet höll med: 24 procent helt och 35 egen procent delvis. Bara 11 procent hade helt motsatt uppfattning. Det största medhållet fanns i Grekland och Portugal 44% följt av Spanien 36%. Bland danskarna fann man flest med motsatt uppfattning 26%. Ser frågan ur ett politiskt perspektiv och tänker utvecklingen man politiska företräder specifika åldersgruppen USA, undrade av grupper som vi äldre människor skulle med i ett politiskt parti som skapats enbart om för deras intressen. Majoriteten nej, medan en minoritet i att gynna sa genomsnitt 22% kunde tänka sig ett pensionärsparti.

En klar minoritet skulle stödja ett pensionärsparti.

Resultatet den här delen undersökningen tyder att unga och gamla av av umgås ganska mycket och att umgänget i flera länder är tämligen högt. Dock tycks detsom seniorer anser att deras åldersgrupp föredrar att umgås med om folk i sin ålder. Dessutom finns det en klar minoritet som skulle stödja egen ett pensionärsparti. Den här frågan följdes upp också i den undersökning som gällde folk i alla åldrar. Vi frågade: Gamla människor beundras och respekteras av unga människor. 63 procent höll inte med om det påståendet. I allmänhetens ögon beundrar respekterar unga inte äldre. Vi kan inte

in orsaker här men man kan fråga sig varför unga skulle göra det För att äldre människor är gamla Unga borde kunna vänta sig än så. mer

Men låt dem tala för sig själva: I åldersgruppen 15-24 år

höll fler med om påståendet än bland dem som var över 55 år: 38% av de höll med, unga

jämfört med 31% i + 55-årsgruppen.

En majoritet, 69%, av de tillfrågade européema tyckte också att gamla

människor har för ingrodda idéer. Vi frågade också om äldre och borde

yngre umgås mer och svaret var enhälligt: Ja, det borde de, nio av tio höll med. De enda länderna som går lite grand mot trenden är Belgien och Storbritannien.

Min brøders beskyddare Den allra viktigaste politiska frågan äldreområdet är hur de framtida pensionerna ska bekostas. I alla EG-länder oroar man sig för vilka konsekvenser en åldrande befolkning kommer att få. Man är medveten att det om kommer att föra med sig att beroendeförhållandet mellan äldre får

som pension och den arbetande generationen som blir proportionellt mindre

ökar. Vissa experter har pekat den potentiella risken för konflikter mellan löntagare och pensionärer om pensionsbördan inte minskar för dem som arbetar. Det är mycket viktigt, om en seriös diskussion ska kunna komma till stånd, att vi vet vad olika åldersgrupper accepterar att betala skatt för att bekosta pensioner. På deras villighet att fortsätta göra det vilar det sociala

kontrakt som stöttar alla pensionssystem och annat socialt skydd inom och utom EG. Därför frågade vi i vilken utsträckning folk höll med de

om att som arbetar har som plikt att garantera, genom bidrag eller skatter, att äldre får en anständig levnadsstandard.

Tabell 3:10 De som arbetar har en plikt att garantera, bidrag eller genom skatter, att äldre kan leva på en anständig nivå% Håller med Motsatt uppfattning Helt Delvis Delvis Helt Vet

Resultatet visar anmärkningsvärt hög nivå sarristämrriighet och en av antyder att det sociala kontraktet fungerar bra.

D

Frågor om pengar

Under historisk tid har hög ålder ofta förknippats med fattigdom och låga

inkomster. Det finns tecken tyder att situationen håller att

som

förändras i några EG-länder. Men, vilka dagens trender än är, så är finansiell

säkerhet grundvalen för den ekonomiska integrationen.

Att klara sig

När folk i alla åldrar fick fråga, utan skrivna svarsalternativ, om vilka

en äldre människor möter, nämndes två områden oftare än

huvudproblem som andra: ekonomiska svårigheter och ensamhet. Av dessa två var ekonomiska

svårigheter det vanligaste. Nästan hälften av alla EG-medborgare svarade att de såg detta de äldres huvudproblem i sitt hemland. Men det rådde stora

som skillnader mellan länderna. T abe n 3 :ll

Det -- samtidigt - - - att notera

intressant

ar huvud

Ande. m som anser att det finns tendens till att de äldre möter: i

att en yngre pmmsmet som sitt

land att d in har tillrackllgt

lägger tyngdpunkten ekonomiska al

med pengar att leva avhar ekoproblem medan aldre .. trycker mer ennomiska problem samhet och isolering. deras EG 43

När vi frågade enbart äldre om

Bdgie 42

ekonomiska situation svarade en majori-

tet att de klarar sig ekonomiskt tabell

3:12, sid 54. Dessa subjektiva åsikter är

plats i boken se kapitel 4. I de flesta

Luxemburg 23 länder är det bara en minoritet av de äldre sig ha det bra eller mycket bra som anser ekonomiskt. Undantagen är Danmark, Storbritannien 67 Luxemburg och Holland. Tyskland 42 Brittiska åldersfoiskare med inrikt-

ning sociala frågor har länge varit medvetna om en tydlig paradox där

gamla människor till objektiva kriterier, är fattiga, trots det

som, om man ser

säger att de är nöjda med sin levnadsstandard.

Det är viktigt att understryka att en stor majoritet tycker att de har en

stabil ekonomi. Det skiljer sig visserligen mellan medlemsländerna dans-

-

karna ligger högst med 89% och grekerna i botten med 40%, men i

Tabell 3:12 Hur skulle du som äldre beskriva din ekonomi för närvarande % 1 2 3 4 5 k

flfjâigfsnâjfáçfo

Grekland 0,8 16,5 32,0 34,1 16,2

ekono-

marks

Storbritannien 5,5 39,0 47,7 5,1 2,5 L Tyskland 1,1 18,6 71,6 7,5 0,4

genomsnitt tyckte sju av tio att de klarar sig. Sedan frågade vi majoriteten respektive minoriteten vad som gör att de känner sig ekonomiskt säkra eller osäkra. Om vi först ser till majoriteten så var den klart viktigaste faktorn de statliga pensionssystemen. I Grekland och Storbritannien svarade en liten majoritet att huset eller egendomen var huvudkällan till att de kände ekonomisk säkerhet.

Jämför man statliga pensioner med tilläggspensioner via arbetsgivare

eller privata pensioner, blev de rankade först sjätteplats. Över dem senare låg fastigheter, som var viktigast i Irland, Grekland och bland britterna men minst viktigt i Holland. Sedan kom sparpengar som fick högsta poängen i Tyskland och lägsta i Spanien. Därefter kom god hälsa, vilket var viktigast i Frankrike och minst viktigt i Spanien och Portugal, följt av stöd från familjen, som var högst i Grekland och lägst i Danmark. I den sistnämnda kategorin var skillnaden mellan länderna i norr och söder slående; andelen som nämnde familjens stöd som ett skäl till att de

kände ekonomisk trygghet var åtta gånger högre i Grekland än i Holland.

Samhället var huvudinkomstkällan för dem som kände ekonomisk säkerhet, men var också huvudskälet för dem som saknade sådan. Sju av tio av dem som tyckte att de saknade ekonomisk säkerhet skyllde de statliga pensionemas låga nivåer. De högsta andelama hade Grekland och Luxemburg 80% och de lägsta Danmark och Storbritannien 56-58%.

mer än

Äldre tillfrågades också de skulle ha velat betala in till pensionsom mer försäkring eller sparat mer när de var yngre. Ja, svarade en majoritet; 71 %. Svaren står i relation till om de kände ekonomisk säkerhet i dag. Sålunda sa en bred majoritet av danskarna att de inte velat spara mer, medan en liten

minoritet sa så i Portugal. Men, om någon skulle ha velat in mer till sin pension, skulle de haft råd att göra det Ialla länder utom Danmark och Belgien är svaret nej. Hela tre femtedelar de äldre i EG skulle ha velat betala in mer, men två tredjedelar av dem sa av att de inte haft råd. Störst var skillnaden mellan att vilja och att kunna i Grekland, Portugal och Spanien.

Hur mycket är tillräckligt mycket Frågan om fattigdom är kontroversiell, särskilt när det gäller äldre människor, delvis för att stor majoritet får det mesta av sin inkomst från de statliga en pensionssystemen. Om statistiken visar att fattigdom fortsätter att vara ett problem blir det följaktligen en indirekt kritik av den statliga politiken. Vi har ställt några frågor temat. Tabell 3:13 Ar din pension tillräckligt stor % Ja, helt Ja Lite för Alldeles

Resultaten visar att medlemsländerna kan delas in i tre grupper: länder där en stor majoritet tycker att pensionen räcker till Danmark, Tyskland, Luxemburg och Holland, de där hälften tycker att den räcker till och hälften inte gör det Belgien, Frankrike, Irland, Italien, Spanien och Storbritannien, och länder där en stor majoritet anser att pensionema är alldeles för låga

Grekland och Portugal. Detta är inte objektiva bevis, men sett ifrån

mottagarna visar det att pensionssystemen inom EG inte är allt igenom lyckade. Det är bara i fyra länder som äldre tycks vara huvudsakligen nöjda med sina pensioner. Resultatet av en andra fråga pekar en ganska hög nivå av frustrerade förhoppningar och kanske en underliggande förbittring över de pensions-

nivåer de uppnått efter ett långt yrkesliv. Vi bad dem räkna in vad de själva bidragit med medan de arbetade och sedan svara om den pension som de får ut i dag tillåter dem att leva det liv som de skulle vilja leva.

Frågan om fattigdom är kontroversiell, särskilt när det gäller äldre människor, delvis för att en stor majoritet får det mesta av sin inkomst från de statliga pensionssystemen. Om statistiken visar att fattigdom fortsätter att vara ett problem blir det följaktligen en indirekt løitik av den statliga politiken

Bara en av åtta var klart positiv. Mest säkra var danskarna 34% och luxemburgboma 39%. Om man räknar in dem som var ganska positiva, utgör de en majoritet i Belgien, Danmark, Luxemburg och Holland. I andra änden av skalan finner man grekerna där 66% är missnöjda, portugisema 56% missnöjda och bland italienare och spanjorer med 42% missnöjda. Vi frågade också folk i alla åldrar vilken inkomstnivå som staten ska garantera via pensioner. Nu talar vi om en miniminivå för garanterad inkomst. Resultaten visar att det finns ett starkt stöd för tanken att de statliga pensionerna ska förse äldre med en hygglig levnadsstandard. Denna slutsats kan få långtgående konsekvenser för beslutsfattarna. Tabell 3:14 Vilken är den lägsta nivå som staten ska försäkra att pensionärerna kan leva på % 1 2 3 4

EG 3,8 35,2 57,2 3,8 Precis så att mankla-

Belgien 4,2 47,2 44,3 4,4 rar S18 6A 543 384 13

anmält

Så sig

att man klarar

1311101 C 4,7 40,9 52,1 2,3 ganska bra, men inte Grekland 1,4 30,4 65,2 3,0 mer Holland 8,8 62,6 26,0 2,5 3 ,

ggggfçggggá, fffl

4,9 26,9 62,6 5,6

Irland

Vem ska betala

Tabell 3:15 Vilka uppoffringar är höjda pensioner värda %

1 Pensionerna är för låga och bör höjas även det betyder höjda skatter . om

Pensionerna är för låga men kan inte höjas eftersom inte bör höja

att man skatterna Pensionerna är för höga och bör sänkas Pensionerna är på rätt nivå Vet ejej svar

Här ser man klara skillnader mellan de länder pensioner i den övre

vars gger

hälften i EG-ligan, jämfört med dem ligger i botten. De har för-

som som

hållandevis höga pensioner tenderar att säga inte kan att man höja skatterna för att höja pensionema, medan folk i de andra länderna tycker att det kunde

vara värt att höja skatterna för att höja pensionema.

Vem ska då vara ansvarig för pensionema Staten, arbetsgivarna eller

den enskilde

I de flesta EG-länder tycker majoriteten att det är staten ska

som

finansiera och betala ut pensioner.

Pensioner eller förmåner Diskussionen om pensionärer ska få rabatt olika saker, t som ex transpor-

ter eller fortsätter. Många EG-länder har länge försett äldre med och

varor

olika former service till reducerat pris. Det vanligaste rabatter

av är tåg,

buss och hemhj älp. Nackdelen med omfattande rabattsystem är att äldre kan

ses som en slags andraklassensmedborgare tabell 3:16, sid 58.

För att ta oss genom det här minfältet valde vi att fråga folk i alla åldrar

om de tycker att äldre ska rabatterade priser gas, el, telefon och transpor-

ter. Detta tyckte överväldigande majoritet äldre en att gjort sig förtjänta av. När vi frågade enbart äldre valet mellan att i handen,

om pengar

Tabell 3: 16 Hur ska stötta äldre människor: Pengar eller förmåner man

Svar från äldre %

Rabatterförmåner Pengar som de äldre kan använda som de vill för äldre Båda sätten

välja själva.

Att se fram emot pensiaueringen

De som var med i undersökningen fick följande fråga: Jag oroar mig för att min pension inte kommer vara tillräckligt hög när j ag går pension i att den inte är tillräckligt hög nu när jag är pensionär och ombads svara om de höll med eller inte. Svaren avslöjade utbredd oro i alla EG-ländema. Tre en femtedelar höll med helt eller delvis. Mest oro fanns i Frankrike, Grekland och Portugal. De som bekymrade sig minst var danskarna, luxemburgborna och holländama. Känslan av ekonomisk säkerhet hos äldre i ett land tycks vara kopplad till om de som fortfarande arbetar ser positivt framtiden. Den åldersgrupp mest bekymrad för sina framtida pensioner var medelsom var ålders 35-44 år. Det finns också en ganska stor pessimism om hur pensionerna ska utvecklas i framtiden. När vi frågade folk om de kommer att mindre pension i förhållande till vad de bidragit med svarade över hälften ja. Bara i Grekland och Portugal var det en majoritet som tror högre pensioner i framtiden. Med tanke att befolkningen åldras, frågade vi om de som är anställda borde arbeta längre. En majoritet 54% svarade nej. Sist tog vi upp frågan om välfärdsstatens förmåga att handskas med att det blir en allt högre andel äldre i länderna. Vi gjorde det för att se om den allmänna uppfattningen är att välfárdsstaten kommer att fortsätta växa och

ta hand om gamla människor bättre än i dag. l flera länder var man pessimistisk. l genomsnitt var det bara var tredje som trodde att välfärdssta-

ten skulle klara att sörja för en åldrande befolkning. De mest

som var pessimistiska var danskarna, fransmännen, holländama och västtyskama.

Det beror kanske att pensionsnivåerna i dessa länder ligger högst i EG och

att de som svarade inte trodde att detta förhållande kommer att bestå. Alternativt kan man tolka det som om de som svarade inte tror att det är

möjligt att förbättra dagens redan goda situation.

När frågade folk om de kommer att mindre pension i

förhållande till vad de bidragit med svarade över hälften ja. Bara i Grekland och Portugal det majoritet tror var en som

på högre pensioner i framtiden

E Äldre

löntagare

Arbete eller pensionering

Bland dem som tillfrågades som var 60 eller äldre var sju av tio pensionerade

och arbetade inte. Bara sex procent var fortfarande anställda och lika många

fortsatte arbeta som pensionärer. Den resterande femtedelen hade antingen aldrig fått ett betalt arbete eller saknat Tabell 3:17

ett i många år-

Andel av allmänheten som fore-

Pensionärema tillfrågades de, dra flexibel pensionsålder %

om vid tiden för pensioneringen, hade fö- Belgien 58 redragit att fortsätta arbeta antingen

äâäâ: fortsätta arbeta. Inom hela EG hade två femtedelar Luxemburg 38 gärna fortsatt arbeta, hälften av dem Portugal 40 hade föredragit deltidsarbete. I Grek- spanien 30

land, Irland, Portugal och Storbritan- Storbritannien 62

nien än fjärde de hade Tyskland 66 sa mer var att velat fortsätta arbeta heltid. När ska man då i pension Majoriteten svarade att de tyckte att gamla

människor själva skulle bestämma när de ska i pension flexibel

-

pensionsålder 55%, snarare än vid en bestämd ålder 40%. I Grekland,

Luxemburg, Portugal och Spanien ville majoriteten ha en bestämd pensions-

ålder.

Folk i alla åldrar tillfrågades de tycker att pensionärer ska ha rätt att om arbeta mot betalning eller om de bara ska jobba ideellt. Majoriteten ansåg att de skulle arbeta 43% eller göra bådadera 16%. Bara tre av tio tyckte att äldre bara ska ägna sig frivilligt arbete.

Ge plats för de unga En de moraliskt sett svåraste frågorna handlar om rätten till anställning för av särskilt under perioder med hög ungdomsarbetslöshet. I äldre och yngre, både Storbritannien och Holland har myndigheterna arbetat aktivt för att få äldre att ge plats yngre. För att fånga allmänhetens åsikter i varje medlemsstat, frågade vi om människor i 50-års åldern borde sluta arbeta för att ge plats yngre. När man studerar nedanstående tabell bör komma i håg att arbetslösheten ökade man i majoriteten av medlemsländerna när frågan ställdes.

Tabell 3: 18 Människor år i SO-årsåldern bör sluta arbeta för att bereda som plats tör yngre %

Det är anmärkningsvärt, bl.a. med tanke den höga ungdomsarbetslösheten, att så många inte tycker att denna åldersgrupp ska ge plats yngre.

Åldersdrlsla-iminering

Objektiva bevis diskriminering åldersgrunder är av uppenbara skäl om svåra att och Europabarometer är inte rätt instrument för att samla in en

sådan information. Men denna viktiga fråga kan ändå inte undvikas. Lös-

ningen blev att ställa vissa specifika frågor om rekrytering, befordran, vidareutbildning äldre löntagare hari hans eller hennes och den status som en organisation.

Tabell 3:19 Andel som tror att äldre löntagare år diskriminerade när det gäller anställningar % Vidareut-

Tabellen visar att en mycket hög andel medborgare i alla EG-länder tror att äldre löntagare diskrimineras, särskilt vad gäller rekrytering och att en betydande majoritet också tror att sådan diskriminering finns områdena befordran och vidareutbildning. Om så många att diskriminering anser förekommer är det svårt att påstå att detta inte existerar.

Borde då myndigheterna mot åldersdiskriminering via

agera lagstiftning Det tycker två tredjedelar av de tillfrågade.

En mycket hög andel medborgare i alla EG-länder tror att äldre löntagare diskrimineras

F

Att bry om

Handikapp och omsorg För att få en måttstock frågor rör mottagandet bland äldre som av omsorg människor, var det nödvändigt att känna till hur många är funktionellt som

handikappade. Därför frågade vi hur många som hade en långvarig sjukdom,

handikapp eller något annat fysiskt problem, som begränsade deras rörlighet och möjlighet att delta i olika aktiviteter. 38% av dem som är 60 år eller äldre säger att de lider någon form av av funktionell oförmåga. Det skiljer sig dock mycket mellan länderna. Det gäller 53% av grekerna men bara 22% belgama. Variationen kan bero av att frågan uppfattats olika sätt i olika länder. Ju äldre de tillfrågade var, desto fler det behövde Av var som omsorg.

60-64-åringama led 32% sjukdom eller handikapp, medan 47% av dem av som fyllt 80 år gjorde det. Sedan frågade vi den omvårdnad som den äldre tar emot. Här riktade om hjälp med personlig omvårdnad och hushållsgörovi in oss regelbunden mål, folk behöver för att de har svårt att klara av det själva. som Sett till hela EG låg genomsnittet knappt var tredje. Storbritannien och Tyskland låg i botten med ungefär en av fyra som tar emot hjälp, jämfört med luxemburgbo och portugis. Det är intressant att lägga märke nästan varannan till att det är relativt får omvårdnad. Siffrorna kan inte tolkas som att som når alla skulle behöva den; behovet av omsorg kan vara större omsorgen som än den omsorg som faktiskt ges. Vem är det då den äldre regelbunden hjälp Om ser EG :s som ger man snitt är det oftast barnen 49%, sedan kommer makar 32%, följt av privat betald hjälp 14%, hemtjänsten 13%, vänner 6%, grannar 6% och frivilliga organisationer 3%. Familjen är alltså de som i första hand ger hjälp, hela 23 av all hjälp utförs av familjemedlemmar.

Familjen är alltså de i första hand ger hjälp, hela 23 som av all hjälp utförs av familjemedlemmar.

Om vi först till barn som har föräldrar som är i behov av regelbunden ser hjälp, bodde hälften dem tillsammans med morfar, medan den andra av hälften såg till att föräldern fick hjälp utifrån. Att barn och gamla föräldrar bor ihop är vanligast i Grekland 39%, Italien 34% och Spanien 30%, medan det är minst vanligt i Holland 2% och Danmark 4%. I Danmark finns det bäst utbyggda hemvårdssystemet och där får 23 omvårdnad via hemtjänsten. Sedan kom Holland och Storbritannien med en fjärdedel och Belgien och Frankrike femtedel. I alla andra länder är det en färre än tionde får regelbunden omvårdnad av hemtjänsten. var som

Tabell 3:20 Andel äldre tar emot regelbunden hjälp från makar eller hemtjänsten som

men ens hjälpens roll är fortfarande hög, barn och andra släktingar tar vid. Siffrorna visar det finns ett glapp för änkoma. Dessutom är det så att män oftare får att

hjälp sin maka 53% än att makorna får hjälp av sina män 18%.

av

Är familjen mindre villig att hjälpa till Trots uppgifter som visar att familjen har en avgörande roll i omvårdnaden om äldre människor lever myten om att familjen är mindre villig att numera

ta hand om sina släktingar än de var förr i tiden. Men frågar de äldre

man själva, anser de att familjen är mindre villig att hjälpa till. Detta resultat är av högsta betydelse, inte bara för att det motsäger den faktiska situationen utan också för att det visar att många äldre är oroade. I Frankrike, Luxemburg, Italien och Spanien var det flest som ansåg att familjen är mindre villig att hjälpa till för tiden 70%

nu mer än och i

Danmark, Irland och Storbritannien flest inte höll med det

som om mer än

35%.

frågar man de äldre själva, anser de att familjen är mindre villig att hjälpa till

Vård i samhällets regi Det blir allt dyrare att låta äldre bo i servicehus, ålderdomshem och sjukhus. Det är ingen slump att beslutsfattare arbetar för att gamla människor ska kunna bo kvar hemma så länge som möjligt och ta emot hjälp i hemmet. Det finns andra skäl än de rent ekonomiska att föra den sortens politik, inte minst för att de gamla själva föredrar att bo hemma. Vi frågade folk i alla åldrar följande: Det diskuteras omvi först och främst

skall utinstitutionsomsorgen,

dvs. ålderdomshem och sjukhem eller vi skall bygga ut den hembaserade om omsorgen, dvs. hemhjälp, hemsjukvård för de äldre. Vad föredrar du att mm man i första hand bygger ut

En överväldigande majoritet fyra fem ansåg att äldre ska hjälpas för

av att kunna stanna i sina egna hem. Bara i Danmark och Portugal tyckte mer än var fjärde att institutionsomsorgen borde byggas ut.

Klient eller konsument Frågan om de äldres rätt att själva bestämma vilken slags vård bör ställas. Vi frågade folk i alla åldrar vem de tycker är den bäst kan bestämma som om den mest lämpliga servicen för äldre som är i behov vård lång sikt. av Resultatet visar att den äldre personen själv får flest antal röster, men kommer bara steget före läkare, och med släktingar och nära vänner tredje plats. I alla länder utom Italien nådde kombinationen den äldre personen själv och släkt och vänner mer än hälften rösterna. av

Alt betala för vård Sista delen av detta kapitel ser närmare hur äldreomsorgen ska finansieras

när antalet vårdbehövande gamla ökar. l dag är det antingen staten som står för den vård antingen fritt eller skattesubventioner, eller så som ges genom sker det i privat regi där antingen den enskilde eller staten betalar. Tyskland

har nyligen infört ett statligt försäkringssystem för långvård och frågan har

diskuterats i många andra länder. Vi bad folk välja vem de tycker borde betala långtidsvården. Resultatet visar ett förvånansvärt utbrett motstånd mot privat vård. Mer än sju av tio föredrog antingen obligatoriska statliga system eller ett statligt system som finansieras via skatter. EG:s medborgare har klart uttalat att antingen ska staten finansiera långtidsvården eller så ska den både finansiera och anordna den.

Ãldrepolitik

G

Politik och media Vi frågade folk i alla åldrar om de tycker att äldre borde kämpa mer aktivt för sina rättigheter. Resultatet visar att detta är ytterligare en fråga där folket i EG Över 80% svarade JA. är ense. Folk tycker också att äldre förekommer för lite i radio och tv. 53% tycker att de borde synas mer, 33% tycker att de syns tillräckligt.

Politikerna borde göra mer för de äldre Föratt uppfattning om i vilken grad folk i EG tycker att äldre förtjänar en bättre villkor, frågade vi regeringama gör allt de borde för dem. Svaren om bekräftar att äldre står i allmänhetens gunst. Mer än tre fjärdedelar av de svarande tycker att deras regering inte gör tillräckligt för äldre. Bara i Danmark, Frankrike, Luxemburg och Holland, utgjorde majoriteten färre än sju tio. I dessa fyra länder återfanns den största andelen som svarade att av regeringen gör vad den borde göra 23% i Danmark och 36% i Holland. Vi frågade också EG gör tillräckligt för äldre. Som man kunnat om förutsäga fanns det ganska många osäkra, en tredjedel svarade att de som var inte vet Det också intressant att ungefär tre av fem tycker att EG bör göra var se mer för äldre.

Europeiska året 1993 Äldre människor tillfrågades Europeiska året för äldre och för solidaritet om mellan generationerna och särskilt vad de skulle vilja veta mer om året. Det finns ett utbrett intresse för året och för att mer kunskap om förmåner och service är tillgänglig både i hemlandet och i andra EG-länder. som

14% att de inte ville veta det Europeiska året. Över hälften, sa mer om 54%, ville veta mer. Portugiserna var mest nyfikna 70%, holländama minst 36%. En fjärdedel ville information om förmåner och service i andra länder. Detta visar att många äldre är förvånansvärt intresserade av hur det är ställt i andra EG-länder. Ungefär 15% ville veta hur de själva kan ta del av aktiviteter och anordnas under Äldreåret. Om översätter det till antal evenemang som man människor rör det sig om nio miljoner äldre över hela EG som deltar aktivt i det Europeiska året.

H Slutsats

Det vore förhastat att dra slutgiltiga slutsatser från en preliminär rapport som utgår från en omfattande faktainsamling. I stor utsträckning har dock människorna i EG dragit sina egna slutsatser. De säger till exempel högt och tydligt att äldre människor har en särskild plats i samhället och att regeringama i respektive land bör agera för att förbättra deras villkor. Det får inte tolkas att tycker synd gamla människor. som man om Undersökningen väver en mycket mer komplicerad väv än så. Det finns bevis för en stark solidaritet mellan gammal och ung, mellan arbetande och pensionär, och detta ger hopp inför framtiden. Sant är att det delvis handlar om ett egenintresse, eftersom yngre människor kan förvänta sig att bli äldre en dag, men icke desto mindre är det viktigt. Det finns också en utbredd

medvetenhet om åldersdiskriminering i alla medlemsländer och känslan av

att något måste göras mot denna orättvisa. Slutligen finns det en stark tro att äldre själva ska kämpa mer aktivt för sina rättigheter. Om man vänder sig till de äldre medborgarna själva, så har de också sagt sitt. Det finns tecken förbittring när det gäller de låga nivåerna pensionerna i vissa länder och tecken segregation, men också bevis nära kontakt med familjen och en välvillig inställning till unga. Det finns oroande tecken ekonomisk osäkerhet hos en minoritet, men det hela taget en viss känsla av tillfredsställelse med livet de lever, utan större klagomål eller öppen politisk strid. Knappt en fjärdedel av de gamla var mycket nöjda med sina liv, mer än hälften ganska nöjda och bara var femte är missnöjd. Skillnaderna mellan länderna är stora och kan beskrivas med hjälp följande siffror: 68% av av gamla danskar är mycket nöjda med sina liv, 43% av holländama, 25% av spanjorema, 6% av grekerna och 3% av portugisema. Motsatt är det bara 3%

av danskarna som är missnöjda, jämfört med 41% av portugisema och 59% av de äldre i Grekland. Hur länge det relativa politiska samförståndet bland äldre människor kommer att fortsätta, med tanke de skilda villkoren, är något man kan spekulera om. Det finns tecken som tyder att det finns ett latent intresse för politisk aktivitet, ett klart intryck av ett aktivt engagemang i samhällsfrågor och en stark känsla hos folk i allmänhet att äldre borde kämpa mer aktivt för sina rättigheter.

Äldre i EG Policys inom det sociala och

ekonomiska området

Den 26 november 1990 beslutade EG:s ministerråd att inrätta ettÃldreprogram 1991 -1 993. Ett särskilt s.k. Observatorium bildades med uppgift att analysera ejfekterna av social och ekonomisk politik riktar sig till som äldre. Dess uppgift att närmare pd fyra huvudfrdgor: var se levnadsstandard och livsmönster anställning och arbetsmarknad hälsa och social service samt hur äldre integreras socialt.

I detta kapitel redovisas kvalificerade sammandrag rapporten Older

av

People in Europe: Social and Economic Policies, The 1993 Report of the

European Observatory, av Alan Walker, Jens Alber och Anne-Marie Guillemard, EG-kommissionen, Directorate General Employment, Industrial Relations, Social Ajfairs DG V. Rapporten behandlar de tre första frågeställningarna.

A

Inledning

Alan Walker Om vi tänker oss att vi tog en promenad i en genomsnittlig europeisk stad vid sekelskiftet år 1900 kunde vi räkna med att tjugonde vi mötte var person hade fyllt 65 år. 1993 skulle det sjunde och år 2020 kommer vara var var femte person att ha fyllt 65 år. Dessutom har femtonde hunnit fylla 75 år var i dag, år 2020 kommer de att utgöra 10% stadens befolkning. av Nu måste EG noggrant granska vilka effekter denna betydelsefulla förändring får för välfárdspolitiken i de olika medlemsländerna. Vilka slutsatser drar politikerna av förskjutningen i Europas åldersstruktur Hur svarar regeringama den här utmaningen Och hur påverkar den förda politiken de gamla Det är den typen av frågor som försöker besvara.

EG:s observatorium om äldre

Observatoriet äldre skapades för att mäta vilka effekter socialpolitik och

om ekonomisk äldre har i medlemsland. På så sätt bistår vi

politik som rör resp. EG-kommissionens arbete går ut att sprida kunskap mellan länderna

som

effekterna skillnader i den äldrepolitik som förs. Vi skapar en bild som

om av innefattar hela EG och visar de sociala och ekonomiska villkoren för de äldre.

Observatoriet började sitt arbete våren 1991 efter ett beslut av EG:s

ministerråd den 26 november 1990 att inrätta ett aktionsprogram för äldre.

Detta observatorium är sålunda ett uppdrag direkt från ministerrådet, något

som i sig är unikt.

Det fanns fyra faktorer som låg till grund för att Observatoriet skapades: den betydelsefulla utvecklingen befolkningsstrukturen sedan

av Romfördraget slöts 1957

den allmänna önskan att främja solidariteten mellan generationerna

viljan att mer helhjärtat integrera äldre i samhället

EG-parlamentets krav att man skulle agera i äldrefrågor.

Hur organiseras Observatoriet

Observatoriet innefattar ett nätverk av tolv oberoende vetenskapliga exper-

ter, en från varje medlemsland Storbritannien: Alan Walker, Tyskland: Jens Alber, Frankrike: Anne-Marie Guillemard, Spanien: Juan Antonio Gordon,

Italien: Aurelia Florea, Holland: Kees Knipscheer, Belgien: Olgierd Kuty,

Irland: Eamon OShea, Portugal: Heloisa Perista, Danmark: Merete Platz,

Luxemburg: Gaston Schåber, Grekland: Dimitris Ziomas. De samlar in och

analyserar existerande nationella data som officiell statistik, politiska doku-

ment, lagstiftning och parlamentsrapporter. Arbetet följer de riktlinjer som

samordnarna ordföranden Alan Walker, Jens Alber och Anne-Marie Guillemard har stakat uti samråd med hela Observatoriet. Man är ansvarig för att sammanställa den information som finns i de nationella rapporterna och förbereda översikt. Översikter denna är inte tänkta att utgöra en som

sammanfattningar av aktuell forskning, de hämtas nästan uteslutande från de

nationella experternas rapporter som i sin tur är tänkta att vara sammanställ-

ningar av de viktigaste politiska frågorna i ämnet i varje medlemsland.

Arbetsmetøder Observatoriets uppdrag är att analysera effekterna av social och ekonomisk

politik som riktar sig till äldre. För att göra denna omfattande fråga mer

hanterlig har man valt ut fyra huvudfrågor:

levnadsstandard och livsmönster anställning och arbetsmarknad

hälsa och social service samt hur äldre människor integreras socialt.

Det här är första gången man ort en omfattande studie av de äldres

ekonomiska och sociala villkor inom EG. Ett av grundproblemen i arbetet med studien var att de statistiska mätmetodema i de olika länderna är olika och att resultaten därmed kan vara svåra att jämföra. Problemet är störst när det gäller de äldres levnadsstandard.

Alltfler äldre kvinnor i EG

EG är en åldrande gemenskap. Ju högre ålder, desto fler kvinnor. I åldersgruppen 45-58 finns ungefär lika många män som kvinnor. Bland 70-74åringama går det fyra kvinnor tre män. Bland 8084-åringama går det två kvinnor varje man och i åldrarna över 95 år är proportionen tre till ett. Fördelningen mellan könen skiljer sig mycket mellan medlemsländerna, särskilt i den äldsta åldersgruppen 95+. l Frankrike och Storbritannien är proportionen 5 till i Danmark, Holland och Spanien ungefär 3 till 1 och i Grekland nästan 2 till Förändringen i åldersstrukturen har skett under en anmärkningsvärt kort tid. Huvudorsakema är minskande födelsetal och ökande livslängd. 1990 födde varje kvinna i EG i genomsnitt 1,59 barn Storbritannien och Italien var lägst med 1,31 samt Irland högst med 2,17. 1970 var nivån 2,45 med Danmark som lägst med 1,95 och Irland i topp med 3,87 barn per kvinna. 1990 var den manliga medellivslängden 72,7 år i EG och 1970 68,5 år. För kvinnor 79,3 respektive 74,8 år.

Hur ska man kunna garantera pensionerna när fine arbetar Svåra frågor inför framtiden

En åldrande befolkning är en utmaning för beslutsfattare i alla länder eftersom ålderspensioner och övriga pensioner redan i dag är den största enskilda utgiftsposten i budgetema för välfärdssystem. Detta är särskilt tydligt i länder som redan har genomfört stora reformer av de statliga pensionssystemen och nu står inför dubbla finansiella problem: De har både en åldrande befolkning och ett fullt utbyggt pensionssystem. Vi lever också i en tid av ekonomisk nedgång med bekymmer för de framtida pensionsutbetalningama. Det gör att behovet av mer omfattande socialförsäkringssystem ökar. De senaste trettio åren har hälsovården utvecklats väsentligt i EGländema. Därför har den förväntade livslängden ökat märkbart i flera länder. I Frankrike, Italien och Spanien har kvinnors förväntade livslängd stigit med

hela tio år Detta höjer i sin tur efterfrågan hälsovård och social omsorg. Den snabba ökningen av antalet mycket gamla människor företrädesvis

kvinnor ställer också krav omsorg; både informellt inom familj en

nya - och formellt via staten, privata eller frivilliga insatser. Frågan om hur man ska kunna erbjuda vård till det ökande antalet bräckliga äldre konfronterar dagligen såväl regeringar som miljoner människor inom hela EG. De senaste 20 åren har allt fler äldre löntagare slutat arbeta före pensionsåldem, vilket har uppmuntrats i flera länder. Nu försöker flera stater vrida klockan tillbaka: Kostnaderna för tidiga pensioneringar måste minska när andelen yngre arbetsmarknaden minskar. l vilken utsträckning kan man klara den snabba förändringen av åldersstrukturen och samtidigt vidmakthålla den relativt höga nivå av solidaritet mellan generationerna som råder i EG-ländema Hur ska till att äldre människor och deras familjer också i man se framtiden kan leva i fortsatt social samklang

N yckelfrågan som alla medlemsstater måste lösa är följande: Hur långt

kommer äldre människor, i rollen av löntagare, konsumenter, politiker och i idéellt arbete, att tillfälle att delta aktivt i samhällslivet lokal, nationell och internationell nivå och därmed förverkliga sina möjligheter att bli EGmedborgare i ordets fulla mening

Nyckelfrågan som alla medlemsstater mäste läsa är fäljande: Hur långt kommer äldre människor, i rollen av löntagare, konsumenter, politiker och i ideellt arbete, att tillfälle att delta aktivt i samhällslivet på lokal, nationell och internationell nivå och därmed förverkliga sina möjligheter

att bli EG-medborgare i ordets fulla mening

B Levnadsstandard och livsmönster

Alan Walker Trots att livsvillkoren för äldre är mycket olika i EG:s medlemsländer har regeringama ofta gemensamma problem och söker lösningar som påminner om varandras. De viktigaste frågorna som gäller äldres levnadsvillkor och livsstil är: Ökande levnadsstandard bland äldre, särskilt äldre 50-74 år, den yngre brukar kallas tredje åldern. grupp som Problemet med fattigdom bland de äldre består. Fortfarande är en märkbar minoritet fattig i de flesta länderna. Fattigdom drabbar oftast kvinnor.

Det blir allt större inkornstskillnader mellan olika grupper av äldre. Medan äldre får äldre äldre kvar nivåer

yngre mer, gger samma

som tidigare. Ibland är det pensionssystemen i sig som gör att klyftorna ökar. Det gäller både mellan olika åldrar och mellan män och kvinnor. Äldre litar inte i lika hög grad tidigare de traditionella, ofta som statliga, pensionssystemen. För att trygga ålderdomen väljer allt fler att komplettera försäkringsskyddet med privata försäkringar. Tidigare bodde äldre i stor utsträckning tillsammans med barn eller andra släktingar. Nu lever allt fler äldre ensamma, det gäller särskilt i Nordeuropa. Det är vanligt att äldre bor i dåliga bostäder. Det beror ofta att äldre helt enkelt bori gamla, billiga hus och att de inte har råd att reparera eller flytta till mindre, modernare och billigare bostäder.

Brister i nationell statistik gör det svårare för politiker att handla Det är svårt att hitta ny och jämförbar statistik, särskilt i de sydliga EGländema. Bristen kunskap gör att beslutsfattarna inte har det nödvändiga underlaget för att fatta riktiga beslut. Detta är mycket allvarligt. Beslutsfattare kan inte förväntas uppfylla sin plikt att prioritera bland de många och varierande krav resurser de får om de saknar tillgång till relevant och objektiv information om sociala och ekonomiska villkor och behoven hos medborgarna. Det är särskilt brådskande att fram tillförlitlig information om sociala villkor för äldre i EG:s sydligare länder. I exempelvis Grekland har man aldrig tittat närmare de äldres ekonomi. Några länder har arbetat aktivt föratt fram bättre statistik, bland dem Frankrike och Luxemburg. 1988 genomförde den franska motsvarigheten till Socialdepartementet ett omfattande arbete för att förbättra kunskapen om pensionerna. I Luxemburg, där Centre for the Study of Populations, Poverty and Socio-Economic policy håller till, finns en mycket avancerad databas, som bl a används i två forskningsprogram. Det ena jämför pensionsnivåer i ett internationellt perspektiv och utvecklingen av löner inom privat och offentlig sektor. Det andra försöker bestämma det exakta värdet av mycket

låga pensioner inom den privata sektorn och försöker ta reda varför de är

så låga. Detta är små men betydelsefulla steg mot att skapa en bättre kunskapsbas för att fatta beslut om ekonomiska och sociala frågor som rör äldre.

Varifrån kommer pengarna Vad spelar staten för roll

I alla industrisamhällen har pensionäremas inkomster fyra hömpelare: en grundläggande statlig pension tillsammans med andra statliga tillägg, tilläggspension som är knuten till yrket, egna besparingar och arbetsinkornst.

Den ekonomiska säkerheten för de äldre avgörs av flera faktorer: Hur

pensionssystemet utvecklats i hemlandet, hur mycket de tjänade under

arbetslivet och i vilken mån de har tillträde till de olika hömpelama pension,

tilläggspension, besparingar, arbetsinkornst.

I EG-ländema spelar den fjärde pelaren, arbetsinkomsten, en relativt liten roll, även om det varierar mycket mellan länderna.

Tabell 4: 1 Källor till sammanlagd hushållsinkomst med utgångspunkt från åldern på familjens huvudtörsörjare, Holland 1985 % 50-64 65-69 70-74 75-79 80+ Löner 67 21 14 10 7 Socialförsäkringar, 5 2 2 2 2 a-kassa

xcialhjälp, ders-, handikapp-,

15 43 50 54 58 ünäggspemion Privat pension 11 27 24 21 20 Investeringar, 2 7 10 13 13 egendom Totalt 100 100 100 100 100

I alla industrisamhällen har pensionärernas inkomster bira

hörnpelare: en grundläggande statlig pension tillsammans

med andra statliga tillägg, tilläggspension som är knuten till

yrket, egna besparingar och arbetsinkomst.

Tabellen visar ett mönster som är bekant i EG-ländema: när människor

passerat 50 och tillhör den tredje åldern minskar deras beroende av lön

samtidigt som beroendet av pension ökar. Statlig pension är fortfarande den

viktigaste inkomstkällan för äldre, även om betydelsen minskar.

Med stigande ålder ökar beroendet av staten. Det ger staten ett speciellt

förhållande till äldre och understryker hur mycket ländernas policy

pensionsornrådet påverkar levnadsstandarden för äldre. Det får också som

konsekvens att äldres inkomster är särskilt känsliga för förändringar i de

statliga pensionssystemen.

Pensionssystemen iEG-ländenta bygger pá olika traditioner De statliga pensionssystemen inom de olika EG-ländema skiljer sig mycket

åt. Orsakerna får man söka bakåt i tiden. Systemen har sina ursprung i olika

ideologiska, politiska, administrativa, historiska och kulturella traditioner.

Det finns åtminstone fyra olika socialpolitiska traditioner inom EG:

Den skandinaviska modellen med ett allmänt välfardssystem.

Det tyska institutionella och yrkesrelaterade välfärdssystemet i Bisrnarcks

anda.

Den anglosaxiska modellen där pensioner delvis bestäms av bidrag samt

outvecklade välfärdssystemen i de sydligare länderna. de mer

Systemen har många likheter. I de flesta länder består pensionerna av två

delar: den grundläggande lagstadgade pensionen och de olika tilläggspensionema. Det finns två varianter av de lagstadgade pensionerna: antingen har man rätt till ett fast belopp i Danmark, Irland, Storbritannien och Holland som eller så är de inkomstbaserade i resten EG. Det sägs ofta att skillnaden som av mellan de båda systemen är att det fasta beloppet syftar till att bekämpa

fattigdomen medan de inkomstbaserade syftar till att säkra bibehållen

levnadsstandard. Inom systemen finns det stora olikheter, som i första hand gäller vilka krav ställs medborgarna för att de ska rätt till full pension som

kvalificeringsregler.

Danmark och Holland har en särställning. Där ger medborgarskapet i sig

rätt till statlig pension. I andra länder måste man kvala in i systemen

enligt olika modeller. Detta gäller både pensioner med fasta belopp och inkomstrelaterade pensioner.

I Storbritannien bygger pensionen en slags försäkringsinbetalningar

från arbetsgivare och fack.

I Frankrike och Portugal räknas pensionen den högsta inkomsten

under ett visst antal år. I Belgien, Tyskland, Grekland och Luxemburg räknar man genomsnittsinkomsten. I Italien och Spanien räknar man inkomsten de sista fem respektive åtta åren. Irland befinner sig mitt emellan, försäkringar är i teorin det som ger rätt till pension men i praktiken består 38% av pensionerna av pengar som inte betalats in av den enskilde. Den vanligaste pensionsmodellen i EG är den som förenar inkomstrelaterade baspensioner med frivilliga tilläggspensioner som är knutna till yrket.

Skillnaden mellan det båda systemen är att de fasta belop-

pet syftar till att bekämpa fattigdomen medan de inkomstbaserade syftar till att säkra bibehållen levnadsstandard

Hur mycket kommer de statliga pensionerna att kosta när de äldre blir allt

fler Troligen känner medborgarna själva oro för de framtida pensionerna

eftersom de privata pensionsförsäkringama ökat i betydelse under de senaste

åren.

Äldre lever allt bättre och skillnaderna mellan pensionärer ökar.

De nationella rapporterna visar i nästan alla länder att levnadsstandarden

bland de äldre höjs i takt med övriga medborgares. Det kan tolkas som att den

ekonomiska och sociala politik som förts har haft viss framgång med att höja

de äldres inkomster. l vissa fall är den ökade levnadsstandarden verkligen en direkt följd av att regeringen arbetat för att förbättra ställningen för de äldre. I Frankrike har man höjt de äldres inkomst genom att förbättra socialhjälpssystemet, så att fler fått rätt att använda systemet. l Luxemburg

infördes nyligen ett nationellt äldreprogram, samtidigt som pensionema

höjdes med 10%. Dessutom har Luxemburg infört en garanterad minimi-

inkomst som ett led i att bekämpa fattigdom bland äldre. I Spanien har man

höjt nivån för minimipensionerna och därmed höjt inkomsten för gifta äldre med 30% mellan 1982 och 1992. Trots exemplen är det fortfarande en minoritet av EG-ländemas regeringar som drivit en aktiv politik med syfte att höja senioremas levnadsstandard. Oftast är den ökade levnadsstandarden en biprodukt av att fler får tilläggspensioner eller att pensionssystemen blivit fullt utbyggda. I länder med inkomstrelaterade pensioner finns det en inbyggd höjning av levnadsstandarden, eftersom nya generationer äldre tjänat mer än tidigare generationer. Den ökande levnadsstandarden faller ut mycket ojämnt, när det gäller den del som kommer från tilläggspensioner och privata pensioner. I Storbritannien ökade nettoinkomsten för pensionärer med 33% mellan 1978 och 1988, men för pensionärer i den lägsta inkomstgruppen var höjningen bara

14%, i den högsta inkomstgruppen hela 52%.

Det växer fram en liten men växande grupp välmående pensionärer. Det brukar kallas WOOPIE well-off older people, välmående äldre fenomenet. En del av ökningen av levnadsstandarden bland äldre beror att pensionssystemen byggts ut. Det betyder att vinnarna finns bland de

yngsta pensionärerna, de som senast gått i pension. I Belgien har inkom-

sterna ide yngsta grupperna ökat, vilket leder till en höjning av medelinkomsten för hela gruppen äldre. Det enda land som motsäger den generellt positiva bilden av ökad levnadsstandard är Portugal. Där minskar köpkraften hos äldre.

Kan man leva lika gott sedan man gått i ålderspension En av huvudmetodema för att värdera hur effektivt ett pensionssystem är, är

att studera skillnaden mellan ålderspension och det man sist tjänade. Det

visar i hur hög grad pensionen erbjuder ett socialt skydd tabell 4:2, sid 75.

Tabell 4:2 Statlig pension och tillåggspension som andel av slutlön netto l EGländerna 1989 % Bruttolön som andel av genomsnittet

För att förenkla presentationen har man antagit att pensionen avser en gift man som har rätt till en grundläggande statlig pension och någon slags tillä gspensiøn. Det är dessutom antaget att tilläggspensionen utgör motsva- 50% av den statliga pensionen för en man som arbetat mellan 35 och 45 år och 25% för den som har arbetat i 20 år. Läsare som behöver en mer detaljerad bild räds att titta närmare på Eurostats publikation. 35 år: Grekland Italien, Spanien 37 år: Portugal 37,5 år: Frankrike 40 år: Belgien, Danmark, Irland Luxemburg, Holland 45 år: Tyskland Storbritannien.

Lägg märke till den stora skillnaden mellan medlemsländerna för dem som

arbetat hela den period som krävs för full pension. Det skiljer 81% mellan

Greklands 132% och Storbritanniens 73%. Det finns också stora skillnader inom länderna. Här ses också vilken

betydelse folkpensionen har i Holland och Danmark: Skillnaden i ersätt-

ningen för en person med deltidsarbete jämfört med den som arbetat hela

perioden är mindre än hälften jämfört med alla andra länder utom Irland.

Fattigdom och låga inkomster består, trots allt

Trots att levnadsstandarden ökat generellt och att pensionsnivåema höjts i

vissa medlemsländer återstår problemet att en minoritet av de äldre är fattiga.

Tyvärr saknas det fullständig statistik, vilket gör att det blir svårt för

beslutsfattare att fatta rätt beslut. Bristen statistik beror delvis att

frågan är känslig och att man har svårt att bestämma sig för hur fattigdom

ska definieras. Dessutom är de jämförbara siffror som finns gamla, de täcker perioden 1980-1985. Därför är det mycket svårt att ihop en bild av

situationen för äldre människor i EG i dag. En av orsakerna till att det är svårt att fram statistiskt säkert material kan vara att hushåll med låga inkomster är underrepresenterade i olika undersökningar. Dessutom kan levnadsstandarden för de yngsta pensionä-

rerna som pensionerades senast höja medelinkomsten för hela gruppen

äldre oproportionerligt mycket och dölja att det fortfarande finns fickor av fattigdom bland äldre människor. I den här undersökningen har man valt två sätt att definiera fattigdom bland äldre: Fattiga är de som behöver socialhjälp. Fattiga är de som har inkomster som ligger under hälften av genomsnittet.

Trots att levnadsstandarden ökat generellt och att pensionsnivåerna höjts i vissa medlemsländer, återstår problemet att en minoritet av de äldre är fattiga.

I Danmark, Luxemburg, Irland och Tyskland är färre än var tionde äldre fattig. Men då måste framhållas att Danmark saknar statistik om fattigdom.

Men bara en av tusen ålderspensionärer och sex av tusen förtidspensionärer

tar emot socialhjälp. Ungefär 7 procent av Danmarks befolkning kan sägas vara fattiga, de har mindre än 1000 danska kronor månaden att leva när hyran är betald. I Luxemburg levde 7 procent av de äldre hushållen under det officiella fattigdomsstrecket 1986 och lika många tjänade under halva genomsnittsinkomsten. Sedan systemet med garanterad minimiinkomst genomförts har andelen fattiga halverats. I Irland har det skett stora förbättringar. 1980 tjänade 24% av de äldre mindre än hälften av genomsnittet, jämfört med 10% 1987. l Tyskland är den officiella andelen fattiga äldre 5 %, en lika stor andel har rätt till socialhjälp men begär det inte, vilket skulle tyda att ca 10% ligger eller under fattigdomsstrecket. I Frankrike, Holland, Belgien och Storbritannien lever 10-30 % av de äldre under socialhjälpsnivån. I Frankrike tar 15% emot socialbidrag. I Holland är det 17%. Belgiens ställning är svår att urskilja, eftersom olika undersökningar skiljer sig så mycket 36% jämfört med 6%. Storbritanniens position är också osäker. Enligt den officiella fattigdomsdeñnitionen befann sig 28% av de äldre eller under fattigdomsstrecket, men ser man till regeringens definition för låg inkomst var 33% av gifta pensionärer och 42% av de ensamstående fattiga 198889. I resten av länderna är relativt många äldre fattiga, vilket beror att

välfärdssystemen är ganska outvecklade. Italien är det land som kommit längst. Där råder stora skillnader mellan norr och söder. I norra Italien var 15% fattiga 1988, i södra Italien 34%. För de tre återstående länderna är bristen tillförlitliga uppgifter stor. I Portugal tjänar 50% pensionärer under 75 år mindre än halva genomav snittsinkomsten, i +75-gruppen är det 69%. Spanien och Grekland saknar statistik.

Två grupper fattiga: Barnfamiljer och pensionärer De senaste 10-15 åren har sammansättningen av den fattiga delen av befolkningen förändrats. Andelen äldre har minskat, i takt med att fattigdomen bland barnfamiljer ökat. Arbetslöshet är huvudorsaken till föränd-

ringen. Andra förklaringar är att allt fler tjänar allt mindre i vissa länder med

hög arbetslöshet pressas lönenivåema nedåt och att pensionsvillkoren förbättrats. I vissa länder har pensionärernas villkor förbättrats genom en omfördelning av samma mängd pengar, vilket lett till att andra fått det sämre. Detta är vanligare i Nordeuropa än i Sydeuropa. Hur fasta är de här mönstren Ärdet så att minskande arbetslöshet nya en skulle minska antalet ny-fattiga och därmed föra tillbaka de fattiga äldre

till botten av inkomstligan vilket redan har skett i Storbritannien Om så

är fallet måste politiken styras mot att både ge ett socialt skydd för äldre och att minska arbetslösheten.

Några slutord Många äldre är fortfarande fattiga, även i de rikaste länderna med de mest utbyggda välfardssystemen. Fattigdom äldre dagar drabbar främst kvinnor. Det gäller för beslutsfattarna att inte bara rikta sin uppmärksamhet mot dem som nyligen gått i pension. Det kan dölja att många äldre fortfarande är fattiga. Följande synpunkter redovisas i den irländska rapporten: Politiker har tenderat att betrakta äldre som en homogen grupp snarare än att koncentrera sig särskilda undergrupper. Konsekvensen har blivit att det inte tagits några initiativ till att förbättra villkoren för en grupp i relation till en annan. Behoven hos de äldre som fortsätter att leva i verklig fattigdom kan glömmas bort när man ser till den allmänna bilden, som visar att äldre människor har det ganska bra. OShea, 1992, sid 20-21. En krympande del de äldre är alltså fattiga. Ändå är det så när folk av att går i pension eller slutar arbeta av andra skäl innebär det en inkomstrninskning och därför är det rätt naturligt att äldre har lägre inkomster än yngre vuxna.

1989 visade ojfciell statistik att äldre hushåll i genomsnitt

levnadsstandard rvåbarnsfamil j där

hade samma som en båda makar förvärvsarbetar.

Andelen fattiga bland äldre och graden av ojämlikhet skiljer sig väsentligt

mellan de olika länderna. Exemplet Frankrike visar att det går att förbättra

villkoren om man driver en konsekvent politik: Mellan 1970 och 1985 ökade realvärdet franska ålderspensioner 1,8

gånger och minimiinkomsten för äldre 2,6 gånger. Realinkomsten ökade

samtidigt 1,4 gånger för hela befolkningen. 1989 visade officiell statistik att

äldre hushåll i genomsnitt hade samma levnadsstandard som en tvåbamsfamilj där båda makar förvärvsarbetar.

Kapitalvaror Ett sätt att mäta levnadsstandard är att se i vilken utsträckning de äldre äger kapitalvaror. Här har det dock varit svårt att ta fram tillförlitlig statistik. I

alla länder utom Danmark äger äldre färre kapitalvaror än resten av be-

folkningen. Tabell 4:3 nedan visar ett exempel från situationen i Portugal.

Tabell 4:3 Kapitalvaror i olika åldersgrupper, Portugal 198990 %

Understöd, rabatter och avgiftsfri service Vissa länder har valt att ge stöd till pensionärer genom t ex avgiftsbefrielse

eller prisreduktioner olika varor och service. Det har inte gjorts något

försök att systematiskt kvantifiera stöden. Den vanligaste rabatten är pensio-

närspriser bussar och tåg. I vissa länder har man gått längre i strävan att

förse äldre med speciella fönnâner. I Italien slipper ålderspensionärer betala

avgifter för hälsovård, i Frankrike får äldre lägre avgifter fritidsaktiviteter och hemhjälp. Danmark tycks ha det mest utbyggda systemet som täcker

många saker, t ex rabatter radio och TV-licens, offentliga transporter,

hyra.

Fattiga och rika pensionärer Det fortsätter att råda stora skillnader i levnadsstandard mellan äldre och i vissa fall ökar skillnaderna. Kvinnor lever ofta längre och har mer sällan rätt till full pension. De löper alltså större risk att bli fattiga som gamla. Den ojämna fördelning som orsakas av ålder och kön utgör allvarliga brister i skyddssystemen i majoriteten av EG-ländema. Bristerna beror också att politiken i sig bidragit till att skapa problemen.

Yngre pensionärer har det bättre än äldre Redan för trettio år sedan varnade en brittisk expert socialpolitik för framväxten av två nationer bland de äldre T itmuss, 1963. Profetian har i viss mån uppfyllts: Det har skett en viss separering mellan yngre och äldre pensionärer inom EG-ländema, även om det ännu inte skett en stark polarisering mellan dem. Det finns stora skillnader i inkomst mellan olika generationer i elva av de tolv staterna undantaget är Danmark. Det går att urskilja att skillnaderna mellan yngre äldre och äldre äldre är ganska små i Frankrike och i Irland, medan de är relativt stora i Belgien, Grekland, Holland, Portugal, Spanien och Storbritannien. I fallet Frankrike tycks det som att grupperna närmar sig varandra, medan klyftorna ökar i exempelvis Belgien.

Fänidspensiønering

De senaste femton åren har allt fler slutat arbeta innan de går i ålderspension.

Eftersom huvudorsaken är arbetslöshet kan man förmoda att det får konsekvenser för levnadsstandarden hos äldre arbetare även innan de når pensionsåldern. Detta ger en försämring för blivande pensionäreri de länder vars system bygger inbetalningar. De som går i förtid hinner inte arbeta det antal år som krävs för att ut full pension. I Spanien kan den som gåri förtidspension ut så lite 36% full pension. som av

Kvinnor är fattigare än män I Italien är äldre kvinnors medelinkornst 67% av männens. I Tyskland är genomsnittspensionen för kvinnor bara 42% av männens genomsnitt. I de övriga EG-ländema är situationen ungefär den samma. Bland äldre kvinnor, särskilt änkor, finner man de fattigaste och socialt mest åsidosatta medborgarna i EG, både i norr och söder, ett fenomen som ofta kallas feminiseringen av fattigdom bland äldre. Irland är undantaget från regeln. Det kan bero att landet har stor jordbruksbefolkning och att bönder löper större risk än andra grupper att bli fattiga som pensionärer. Den politik som förs det socialpolitiska området hari flera fall lett till

att inkomstklyftoma ökat mellan pensionärer. Ibland är detta en helt oavsiktlig biprodukt av förbättringar i pensionspensionärer får högre pensioner än äldre.

systemet som gör att yngre

Paradoxalt nog kan förbättringarna för de yngre leda till att behoven för dem som redan är pensionärer i viss mån förbises. Dessutom är försämringama koncentrerade till mycket gamla kvinnor. Se FrankrikeWVarje generation som slutar arbeta har fått bättre villkor än den föregående generationen. Det är orsaken till att yngre pensio-

närer har högre pensioner än äldre. Guillemard och Argoud, 1992.

Pensionssystemens konstruktion är en viktig orsak till att skillnaden i levnadsstandard mellan män och kvinnor ökar. Kvinnors arbetsmönster skiljer sig från mäns och i en majoritet av länderna avgörs pensionsnivån av hur många år arbetat och hur mycket man tjänat. Till båda systemen man

fasta belopp respektive inkornstrelaterade baspensioner måste den försäk-

rade kvala in. Anställningstidens längd är avgörande.

Det enda land inte har byggt in könsskillnader i som pensionssystemet är Danmark, där medborgarskapet ger rätt

till pension I Skandinavien finns folkpensioner. Bortsett från

den typen pensioner är det svårt att hur man ska kunna av se jämställd män och kvinnor innan de arbetar lika mycket på arbetsmarknaden.

På liknande sätt är det med tilläggspensioner som bygger inbetalningar. Deltidsarbetare uppfyller ofta inte de krav som ställs för att man ska ingå i systemet. I de fall deltidsarbete godkänns sker det samma villkor som för heltidsarbete. Den typen av mansdominerade inträdeskrav är alltid till nackdel för kvinnor. I Italien har bara femtedel av kvinnorna arbetat i än 30 år, medan en mer kravet uppfylls av tre femtedelar av männen. Fyra femtedelar av socialhjälpsmottagama är kvinnor. Några av orsakerna till att kvinnor får räkna kortare tid är att man inte räknar vård av små barn eller deltidsarbete. Det saknas också stöd för dem som tvingas sluta jobba för att hjälpa någon familjemedlem. I Grekland, Portugal och Spanien är änkepensionema lägre än andra pensioner, medan engelska kvinnor har samma nivå. Det enda land som inte har byggt in könsskillnader i pensionssystemet är Danmark, där medborgarskapet ger rätt till pension. I Skandinavien finns folkpensioner. Bortsett från den typen av pensioner är det svårt att se hur man ska kunna jämställa män och kvinnor innan de arbetar lika mycket arbetsmarknaden.

Hur långt har beslutsfattarna nått

De nationella rapporterna pekar tre viktiga vägar för dagens och framtidens pensionspolitik: att förändra omfattningen och täckningen av pensionssystemen, framväxten av privata komplement och extrapensioner jämlik behandling av män och kvinnor

att införa rörlig pensionsålder och möjlighet till delpension.

Blir det lättare eller svårare att rätt till pension

Det svåraste problemet för dem som fattar besluten pensionsområdet är

hur de ska hindra att kostnaderna ökar.

Vi lever i en tid av ekonomisk nedgång, där pensionssystemen byggts ut,

samtidigt andelen äldre ökar. I det läget är det svårt att öka de offentliga som utgifterna flera håll hotar till och med en skattekris. - En länder försöker förhindra kostnadsökningar genom att ändra grupp

reglerna för statlig pension. Det är vanligt att förändra reglerna för olika

bidrag, att ta bort inflationsskydd eller att höja pensionsåldem. Man kan

också säga att de länder som uppmuntrar folk att ta privata pensions-

försäkringar, gör det både för att minska statens kostnader och för att folk ska

bättre pensionsskydd. Storbritannien och Tyskland har agerat så.

ett Frankrike, Italien och Grekland är väg samma håll.

Andra länder försöker utöka pensionemas täckning trots ekonomisk

nedgång och fler äldre. Belgien, Danmark och Luxemburg har nyligen ökat

flexibiliteten i sina system.

I Spanien beslutades 1990 att räkna upp pensionema och 1991 beslöt

att införa garanterad rninimipension som inte bygger att man betalt man en in pengar. I Irland är man inne samma väg. Under åttiotalets sista år och nittiotalets första år har förbättringar skett

både i omfattning och täckning av statliga pensionssystem i majoriteten av

medlemsländerna, trots att debatten mest handlar om hur man ska begränsa kostnadsökningama.

Den privata sektorn expanderar I de flesta länder ökar tilläggspensionemas betydelse. Den privata sektorn innefattar försäkringar som är knutna till yrket och vänder sig till anställda. Dessa administreras vanligtvis arbetsgivaren. Här finner man också av

privata pensionsförsäkringar består av personliga avtal med försäk-

som ringsbolag.

I Holland och Tyskland har många tilläggspensioner och de utgör en

viktig del av pensionsskyddet. I Holland har 82% privat tilläggspension. I Tyskland står tilläggspensionema för halva skyddet för dem som

arbetar i den privata industrin. Pensionema byggs upp nästan enbart av det som arbetsgivaren betalar in, vilket underlättas genom skattelättnader. I båda länderna står deltidsarbetare och låginkomsttagama utanför systemet med tilläggspensioner. Det påverkar kvinnor mer än män. Ytterligare ett problem är att man kan förlora intjänade förmåner när man byter arbetsgivare. Det finns också ett möjligt problem i att konkurser kan leda till att fonderade pensionspengar försvinner. När tidningsimperiet Maxwell gick i konkurs 1991 upptäcktes det att 420 miljoner pund hade tagits från pensionsfonderna. Inget annat land än Storbritannien har varit med om ett försäkringsbedrägeri i den storleksordningen ännu. I Irland finns ny lagstiftning som ska förhindra det. I vissa länder har ökningen av privata pensionsförsäkringar berott en medvetet förd politik. 1988 införde både den belgiska och den brittiska regeringen skattelättnader för att locka anställda att själva spara till pensioner. Syftet var att minska de äldres beroende av den statliga pensionen.

systemen är anpassade för män kvinnor är systemens förlorare - I fem EG-länder har kvinnor lägre pensionsålder än män. Som ett resultat av en serie domar i EG-domstolen har systemen med olika pensionsålder för

män och kvinnor ifrågasätts. I Grekland, Italien, Portugal och Storbritannien

har män och kvinnor fortfarande olika pensionsålder. I Italien arbetar man för att allteftersom höja pensionsåldem för båda könen till 65 år. Belgien är det enda land som infört rörlig pensionsålder från 60 år. Danmark, Frankrike, Tyskland, Italien, Luxemburg och Spanien har delpension. Delpensionen betalas ut i förhållande till antalet arbetade timmar och innebär i regel att man får igen 90% av inkomstbortfallet.

Att leva ensam Majoriteten av de äldre som har barn bor antingen med dem, nära dem eller är i regelbunden kontakt med dem. Det saknas bevis för att äldre människor som lever skulle försummas. Utan att fördjupa sig i ämnet

ensamma som

behandlas i kapitlen 2 och 3 kan man läsa ut följande:

Det är vanligare att kvinnor lever än att män gör det eftersom

ensamma kvinnor lever längre. Det är vanligare med ensamboende i än i söder. Ensamboende norr betyder inte nödvändigtvis social isolering. Trenden mot ensamboende får betydande konsekvenser för Å politiken. ena sidan handlar det om hälsa och social service typ hemhjälp och å andra sidan om kopplingen mellan ensamboende och fattigdom. För att öka kontakten med andra erbjuds ensamboende t.ex. hemhjälp och

hemdistribuerade måltider men också mötesplatser som dagcenter och lunchklubbar.

Hur äldre bor Äldres boende är viktigt både för de äldre och för samhället. Boendet är ofta ryggraden i samhällets omsorgspolitik. Generellt sett har äldre lägre bostadsstandard än andra. En dålig bostad kan skapa hälsoproblem eller göra dem värre och det kan i sin tur medföra att den äldre kan det svårare att leva ett oberoende liv. I värsta fall kan en dålig boendemiljö vara livshotande. Det rapporteras från Storbritannien och Tyskland att fler äldre dör under vintrama, vilket delvis beror dåliga boendeförhållanden. En stor majoritet av de äldre i alla medlemsländer bor i privata bostäder, som många äger själva. I Irland äger 80% sina egna hus, i Danmark, Frankrike och Storbritannien 50%. Undantagen är Tyskland och Holland där två tredjedelar hyr.

Generellt sett har äldre lägre bostadsstandard än andra. En dålig bostad kan skapa hälsoproblem eller göra dem värre och detta kan i sin tur medföra att den äldre kan det svårare att leva ett oberoende liv.

I alla medlemsländer minskar bostadsstandarden med åldern. Huvudförklaringen till detta är att många äldre bor i gamla hus, som har sämre standard än nybyggda hus, plus att de äldre har relativt låg inkomst. Boendevillkoren skiljer sig mellan norr och söder. I Spanien bor 75% av de äldre i hus med badrum, i Luxemburg 86% och i Storbritannien 98%. Det råder också skillnader mellan stad och land. I Spanien bor de äldre stadsboma sämst, medan det i Grekland är landsbygdsbefolkningen som har de sämsta villkoren.

Vad görs då för att förbättra boendet Många äldre äger sin bostad, där bostaden räknas som en tillgång. Bland husägama har många låg inkomst, är till och med fattiga. Tillgångarna finns alltså låsta i bostaden. Därför försöker man i vissa länder Storbritannien, Spanien att hjälpa till med reparationer och underhåll av äldres hus. Även äldre har lägre boendestandard lider de i lägre grad än resten om av befolkningen av trångboddhet. Många äldre bor för stort. Därför försöker man i t.ex. Tyskland och Storbritannien locka äldre att dela hushåll med exempelvis studenter. På sätt slås två tlugori en smäll: Bostadsbristen minskar, ensamhet och isolering bryts, samtidigt som man öppnar för solidaritet mellan generationerna.

Framtidsutsilder Huvudfrågan den politiska dagordningen är hur ska kunna bibehålla man ekonomisk stabilitet för pensioner och socialförsäkringssystem samtidigt som det ekonomiska trycket ökar grund av lågkonjunktur och att de äldre blir allt fler. I flera länder, Danmark, Frankrike och Holland, är man orolig för vilka skattekonsekvenser en åldrande befolkning kan ge. Babyboom

generationen de som föddes i slutet av 40-talet, som går i pension i början

nästa sekel, blir svår att försörja för dem som då är yrkesverksamma. av I Holland har diskuterat att ändra tyngdpunkten från solidaritet man mellan generationerna till solidaritet inom generationerna, för att äldre att själva bidra i högre grad till att finansiera sina egna pensioner. I Grekland och Italien väntar en finansieringskris för pensionema. I vilken grad ska de äldre dela den växande tillväxten i EG som väntas följa av att den inre marknaden genomförs Det är bara en minoritet av EG-ländema som aktivt arbetat för att höja inkomsterna för dem som har låga pensioner. De flesta länder litar att levnadsstandarden ska öka som en följd av att pensionssystemen byggs ut och att fler får tilläggspensioner. Politiken är fokuserad framtidens pensionärer och för de bäst ställda pensionärerna i dag. Positiva tecken tyder att beslutsfattarna slutat att se pensionärerna homogen Trots goda tecken måste man vara fortsatt orolig för som en grupp. levnadsstandarden för stora grupper äldre i södra EG och ganska stora fickor av äldre i norr. Man kan konstatera att EGzs mål om en dräglig levnadsstandard för alla äldre fortfarande är långt ifrån uppfyllt.

C Äldre arbetare och arbetsmarknaden

Anne-Marie Guillemard Perioden vi arbetar har blivit kortare. Allt fler lämnar yrkeslivet före stadgad pensionsålder. I flera länder är det fler som slutar arbeta i förtid än som arbetar tiden ut. Allt färre förvärvsarbetar sedan de fyllt 55 år, i vissa länder är de i minoritet. Utvecklingen mot kortare yrkesliv kan tyckas paradoxal i samhällen där den förväntade livslängden ökar. Går vi mot en livscykel där tillvaron som

pensionär blir lika lång arbetslivet Om så är fallet kommer livet snart

som att kunna delas upp i tre mer eller mindre jämbördiga stadier: 0-25 år uppfostran, utbildning, förberedelse inför yrkeslivet 25-55 år produktiv ålder 55 inaktiv ålder -

Samhället kan inte leva enligt det scenariot lång sikt. Men det ställer frågan: Hur ska vi garantera övergången till pensionering med så som arbetar, medan andelen äldre samtidigt ökar Frågan att arbeta fram till pensioneringen är alltså direkt kopplad till om den långsiktiga finansieringen av de offentliga pensionssystemen. Detta är yttersta vikt med tanke framtiden för åldrande europeiska samhällen av och för den solidaritet mellan generationerna som detta kommer att kräva.

Trenden är tydlig: Inom EG arbetar man under en allt

kortare tid. Vad betyder det för framtida pensionärer

Minskad aktivitet efter 55 års ålder de senaste 20 åren

De senaste 20 åren har det skett kraftig minskning av yrkesarbete efter 55 en års ålder. Fenomenet rör alla högt industrialiserade länder utom Sverige och Japan. När vi har mätt i vilken grad aktiviteten minskat i gruppen över 55 år, har vi utgått från antalet anställda snarare än andelen arbetande människor. Arbetslöshet är den vanligaste vägen ut ur förvärvslivet. Uppgifterna

som refereras i undersökningen gäller enbart män det finns inte tillräckligt

med statistik om kvinnor. Arbete efter 65 års ålder, vilken är pensionsåldem för män i de flesta av EG:s länder, existerar inte längre i EG. Undantagen är mycket få: I Irland, Portugal, Danmark och Grekland förekommer viss nivå av aktivitet i en åldersgruppen 65-69. Orsakerna kan bl.a. vara att dessa länder har en ganska stor jordbrukssektor och att pensionsåldem i Danmark är 67 år.

Åldersgruppen 60-64 år har påverkats mycket av förändringarna. Under

den första halvan av 70-talet arbetade de flesta i den åldersgruppen. Vid slutet av åttiotalet var majoriteten inaktiv i nästan alla länder. För 55-59-åringama skiljer det sig mellan medlemsländerna. Frankrike och Holland är de länder där andelen äldre anställda minskat mest under

perioden 1971-1991 med 45% respektive 43%.

I vissa länder är det 20-30 procent färre som arbetar i dag än i början av 70-talet. Det gäller Belgien, Spanien, Tyskland, Italien och Storbritannien. I Danmark, Portugal och Grekland däremot slutar väldigt arbeta före 59 års ålder.

Arbete efter 65 års ålder, vilken är pensionsåldern för män

i de länder, existerar inte längre iEG.

flesta av EG:s

Den långsiktiga trenden mot kortare yrkesliv

Övergången mellan aktivt och inaktivt liv sker vid allt yngre ålder. Den första

påverkades 60-64-åringarna. Från mitten av 80-talet har gruppen som var

minskningen i aktivitet påverkat 55-59-åringama; deras antal minskar

kontinuerligt och märkbart arbetsmarknaden. Det kan inte förklaras med att pensionssystemen vidgats och byggts ut. Det handlar snarare om

åldersdiskriminering vad gäller anställningar. Åldersdiskrimineringen be-

ror obalans arbetsmarknaden arbetslöshet och den ekonomiska krisen. I flera länder har principen sist in först ut slutat fungera, trots att t.ex. Holland har en lag om anställningsskydd. Hellre än att sparka yngre anställda ser man till att göra äldre överflödiga arbetsplatsen. Hur har man då byggt ut rätten till förtida pensionering i EG-länderna Man kan urskilja tre faser. I det första skedet koncentrerade man sig att försöka hantera arbetslösheten. l början av 80-talet blev huvudmålet att locka äldre attsluta arbeta Nu oroar man sig mest föratt befolkningen åldras, vilket både leder till högre medelålder i arbetslivet och hotar den ekonomiska balansen i pensionssystemen.

Hur har samhället drivit på för att få folk att gå i förtid

Statlig ålderspension är inte längre det som avgör när man slutar arbeta. I de flesta länder slutar folk arbeta före den lagstadgade pensionsåldem. För att fylla hålen fram till dess ålderspensionen börjar betalas ut, har de olika länderna arbetat fram en rad lösningar.

Ålderspension är inte längre det som ensamt avgör när slutar

man arbeta Den lagstadgade pensionsåldem sammanfaller inte längre med att man slutar arbeta. Därför kan man ifrågasätta om besluten att höja pensionsåldem i vissa länder kommer att några praktiska konsekvenser. Tyskland, Storbritannien, Frankrike och Italien diskuterar eller har redan fattat sådana beslut. Om ålderspensionen inte längre utgör de exakta gränserna mellan aktivitet och inaktivitet, är det inte troligt att sådana åtgärder skulle kunna

förlänga den aktiva delen av livet och därmed återskapa balansen mellan

andelen äldre i arbete resp. inaktiva.

Statlig ålderspension är inte längre det som avgör när man

slutar arbeta. I de flesta länder slutar folk arbeta före den

lagstadgade pensionsåldem

I Tyskland gick 18% i pension vid 65 års ålder år 1988 normal ålderspen-

sion, lika många utnyttjade möjligheten med flexibel pensionering vid 63 år. Sammanlagt gick bara 36% direkt från anställning iålderspension. Alla andra som slutade arbeta använde andra skyddsarrangemang innan de hade rätt till ålderspension. 38% skyddades av invaliditetsförsäkring, 12 % var

inte i stånd att arbeta, 13% var arbetslösa. Alla dessa grupper har rätt till pensioner vid 60 enligt gällande regler. l Frankrike gick bara 26% höginkomsttagama direkt från arbete och av in i systemet 1988. 35% hade levt förtidspension och 20% arbetslöshetsförsäkring. Det visar att den traditionella modellen definitivt är i minoritet i Frankrike även för den mest kvalificerade delen av yrkeskåren. Bara Grekland, Portugal och Italien är undantag från regeln. Där är det fortfarande rätten till ålderspension som bestämmer när folk slutar arbeta.

Nya mekanismer styr när man slutar arbeta När folk slutar arbeta i förtid används ofta olika sociala skyddsarrangemang för att trygga deras försörjning. Inom EG har två parallella system använts: Invaliditets-arbetsskadeförsäkringar och arbetslöshetsförsäkringar. Det rör sig om redan existerande system, som skräddarsytts för att passa de äldre arbetarna. Vanligast är att man ändrar reglerna för tillträde till systemen

man underlättar tillträde och höjer graden av kompensation.

Så har t.ex. arbetslöshetsförsäkringar, som skapades för att kompensera löntagare som ofrivilligt och under kortare tid var utan jobb, delvis anpassats för äldre löntagare som sannolikt aldrig får arbete igen. Rätten till ersättning har förlängts i t ex Frankrike, Tyskland och Storbritannien. Kriterierna för att arbetsskadeförsäkring har blivit mer flexibla för att bättre passa äldre arbetare. Så har t.ex. delinvaliditet gett rätt till full pension. Ofta har förtidspensionering parats med en politik som ska locka arbetsgivare att anställa Äldre har fått förtidspension villkor att de yngre. ersätts av unga människor. Dessa program litar antingen arbetslöshetsförsäkringar eller statliga fonder. De kan finansieras helt eller delvis av

skattemedel eller kan kräva bidrag från arbetsgivare Tyskland och Frankrike

eller så kan de bekostas av arbetsgivare, som arbetar fram en policy som lockar till förtidspensionering. Länderna i norra EG, där andelen äldre som arbetar minskar snabbt, har ofta använt alla tre lösningar samtidigt. I Tyskland har arbetslöshets- och arbetsskadeförsäkringar använts mer än förtidspensionering. Frankrike har valt vägen via arbetslöshetsförsäkring och förtidspensionering medan arbetsskadeförsäkringar använts lite. I södra Europa är den vanligaste metoden olika former av förtidspensioneringar inom ramen för modernisering av pensionssystemen.

Hur sker övergången mellan arbete och ålderspension Vad ska man leva av

Länder där många slutar arbeta före pensionsåldem försöker hitta sätt att

anpassa sina sociala skyddssystem till den nya situationen. Ofta handlar det

tillfälliga lösningar. Det är slående att de nya systemen saknar framtidsom planering och att de har improviserad karaktär. Detta gör också att de har en stor flexibilitet. Pressas åldersgränsen ständigt nedåt, för att ge äldre arbetslösa ett fullgott skydd fram till ålderspensionen l Tyskland hade arbetslösa över 59 år tidigare rätt till ett års kompensation. Denna rätt gäller numera från 58 års ålder.

Det är slående att de nya systemen saknar framtidsplanering och att de har improviserad karaktär. en

Men, när något system nått stor framgång är det vanligt att man backar: Reglerna för berättigande blir striktare. När den tyska regeringen försökte förhindra att fler fick rätt till arbetsskadeförsäkring, vilken hade blivit huvudvägen ut från yrkeslivet, förändrades samtidigt villkoren för tillträde till arbetslöshetsförsäkringen så att äldre löntagare kunde ta den vägen i stället. Man bytte ut den statliga arbetsskadeförsäkringen mot något som ligger utanför socialförsäkringssystemet och som i större omfattning finansieras av arbetsgivarna. Förhoppningen var att det skulle leda till minskade offentliga utgifter. De beslut avlöser varandra för att hitta nya vägar som ska förenkla som tidig pensionering är alltid mer eller mindre desamma. De inblandade parterna försöker improvisera fram lösningar för de specifika problem som äldre arbetare möter. De lösningar som tar överhanden vid ett givet tillfälle är de sammanfaller med alla parters intressen, vilket även innefattar den som äldre löntagaren själv. Om pensionsarrangemang ska falla i god jord hos de äldre, måste de framstå tillfällen som den enskilde inte kan motstå eller tacka nej till. som Detta förklarar varför lösningen med delpension har kollapsat. När en utväg inte verkar attraktiv för löntagarna i jämförelse med andra och den dessutom är svår för arbetsgivarna att klara, då misslyckas den. Om villkoren däremot är acceptabla för alla parter fungerar och används de därför ett ökande antal äldre anställda. Då ökar kostnaderna snabbt, av vilket i sin tur leder till att man försöker minska kostnaderna eller flytta dem någon annanstans och lasta över kostnaderna en annan part. Alltså, i länder med hög arbetslöshet vill man folk att sluta arbeta i förtid. Varje part försöker se till att kostnaderna fördelas i deras eget intresse, vilket betyder att de vill slingra sig undan den ekonomiska bördan. För de äldre löntagarna betyder det att de flyttas från ett kompensationssystem till ett annat, allt medan de försöker gripa efter chanser och de fördelaktiga

möjligheter som kommer i deras väg. Det är anmärkningsvärt att samarbete mellan parterna ofta leder till att kostnaden bollas mellan olika offentliga program. Få regeringar har lyckats arbetsgivare att betala en betydande andel av kostnaderna för tidig pensionering. Bara Holland och Italien har lyckats nå det målet. Nu skulle man kunna tro att trenden mot att sluta arbeta i förtid mattas av om arbetslösheten minskar. Så tycks inte vara fallet. Det tyder att förtida pension är en egen trend, som delvis kan bero att äldre arbetare diskrimineras. löntagare i gruppen precis under dem som berörs av förtida pensionering ses snabbt som några som är i slutet av sin karriär, alltså utan

framtid. Därför förbises de av arbetsgivare utebliven befordran och vidare-

utbildning. Det höjer risken for arbetslöshet vid högre ålder och minskar

deras motivation, eftersom de känner att de inte har någon framtid

arbetsmarknaden. Synen vad en gammal arbetare är har förändrats. Hanhon är någon som inte kan arbete eller inte är förmögen att arbeta i en omgivning där man ökar användningen av arbetslöshetsförsäkringar och arbetsskadeförsäkringar för att folk att sluta arbeta tidigare. I de flesta fall har syftet med att folk att sluta i förtid varit att förbättra situationen arbetsmarknaden. Man har tagit bort de flesta möjligheter till förtidspensionering i länder där dessa varit mest vanliga. Det beror både ökande kostnader och dåliga resultat.

Förändra socialt skydd När arbetslöshetsförsäkringen förlängts till att gälla fem år eller mer är de i

praktiken en alternativ ålderspension. Detsamma gäller i länder där man gått

vägen via arbetsskadeförsäkringar. Den förvirring, som råder kring hur man ska organisera de sociala skyddssystemen och avsiktema med dem, har fått två viktiga konsekvenser: Det har gett näring till krisen som gäller hur det sociala skyddet ska finansieras i framtiden och lett till ökande kostnader i de statliga budgetama i EG-ländema. Samtidigt har det blivit omöjligt att reglera kostnaderna eftersom systemen blivit tilltrasslade labyrinter med olika synsätt och regler för skydd och risktäckande. Det är nödvändigt att försöka fram en klargörande och samstämmig bild över det sociala skyddet i alla länder.

Social status hos åldrande människor Även det det finns om personliga planet vissa fördelar med tidig pensionering ska vi lista tre nackdelar: Möjligheterna till och omständig heterna kring förtida pensionering

har blivit mer restriktiva och mindre gynnsamma än tidigare. Enskilda människor har förlorat kontrollen över processen och även makten att förutse den. I dag beror tidig pensionering ofta arbetsgivaren. Framväxten av förtida pensionering har starkt minskat de äldres rätt till arbete.

Det har blivit fler mellanformer mellan färvârvsliv och pensionering

samtidigt som det skett en försvagning av det sociala skydd som erbjuds. I dag vet varje fransman att han har rätt till full pension så snart han har arbetat 37,5 år och har fyllt 60 år. Men villkoren för mellanforrnema saknar en stabil och universell karaktär, de förändras ständigt. Arbetslöshet är inte pensionsgrundande. Detta kan leda till identitetskriser. Få av dem som slutat förvärvsarbeta ser sig om pensionärer, utan kallar sig snarare arbetslösa. Äldre löntagare marginaliseras Redan i 45-årsåldem märks en viss åldersdiskriminering. Det blir svårare att befordran, att nyrekryteras eller att vidareutbildning. Äldre löntagare, alltså blir allt har blivit oanvändbara som yngre, medborgare och förs sidan tillsammans med alla andra improduktiva samhällsmedborgare, som tvingas leva samhället.

Ålder, arbete och pensionering: Vad händer pd nägra års sikt

Med dagens osäkra läge är det svårt att förutspå det slutgiltiga ödet för äldre arbetare. Det görs ansträngningar för att minska andelen människor som slutar i förtid och för att byta ut ett brutalt och totalt arbetsstopp mot mer flexibla

övergångssystem, genom att skapa nya varianter av delpension.

De statliga myndigheterna: Hur ska man begränsa risken för att de statliga pensionssystemen ska gå i konkurs Sedan slutet av 1980-talet har regeringama haft som huvuduppgift att medellång och lång sikt begränsa riskerna för att de statliga pensionssystemen blir konkursmässiga. Detta har lett till tre slags statliga ingripanden: Staten försöker kontrollera och begränsa antalet slutar i personer som förtid En kompromisslösning kan vara deltidsarbete. I Tyskland ersattes exem-

pelvis förtidspensionering med ett program för deltidsarbete med

bibehållen lön för äldre. Det är värt att notera att den typen av lösning med gradvis pensionering har misslyckats var den än prövats. - - Delpension är inte populärt varken hos arbetstagarna eller hos arbetsgivarna. Delpensionsrefonner försvåras också av att de är komplicerade

att verkställa. De kräver dessutom en arbetsmarknad med många del-

tidsjobb, vilket är mycket ovanligt i EG i dag. Folk föredrar att sluta helt framför att arbeta deltid. Ett sätt att minska andelen förtida pensioneringar är att försämra

villkoren. I tex Belgien och Frankrike har åldersgränsema höjts.

Reformera pensionssystemen för âlderspensionärer.

Tyskland, Italien, Frankrike och Storbritannien. Syftet är att locka folk att fortsätta arbeta. Antingen höjer man pensionsåldem eller så höjer

man kraven antalet arbetade år som ger rätt till full pension. Detta kan leda till en större flexibilitet i övergången mellan arbete och ålderspen-

sion. I Storbritannien siktar man mot flexibel pensionsålder, mellan 60 och 70 års ålder. Locka företag att behålla sina äldre anställda eller att nyanställa äldre. Detta har hittills inte mött någon särskild respons.

Framtidsutsikter Går det att arbeta fram en överenskommelse mellan de arbetsgivare som söker större flexibilitet och andra parter, i första hand staten och fackförbunden Med den typen av åtgärder skulle företag finna den flexibilitet de söker, anställda ett bättre skydd och välfärdsstaten dra nytta av större klarhet i sitt sociala skyddssystem och dessutom uppnå en hälsosammare finansiering. Om man inte lyckas kompromissa är risken att det blir de anställda får som sitta emellan. Skräckscenario: Företag släpper äldre jobbare när de känner behovet, staten vägrar betala kostnaderna för detta och fackförbunden slåss för att

bevara de sociala förmåner som de redan har förhandlat fram. Många äldre

arbetare tvingas lita helt till arbetslöshetsunderstöd och garanterad minimiinkomst eller svartjobb efter det att a-kassan tagit slut. Embryon till detta scenario finns redan i Storbritannien, Tyskland och Frankrike.

D Hälsa

och social service

Jens Alber Hälsa och social service för äldre tillhör de områden är minst studerade som inom det socialpolitiska området. Nu har det gjorts en pionjärinsats och därför måste man läsa siffrorna med mycket stor försiktighet, särskilt när det gäller att tolka ländernas rangordning och när man drar politiska slutsatser med utgångspunkt från materialet.

Hälsa och social service

De flesta äldre har ganska god hälsa. Vid 60 år har EG:s kvinnor i genomsnitt

22, 1 år kvar att leva och män 17,8. De flesta av dem lever med tillräckligt bra

hälsa för att kunna delta aktivt i socialt liv. Men det finns mätbara minori-

mellan fjärdedel och tredjedel dem är över 70 år har

teter en en av som -

hälsoproblem och behöver någon form av hjälp i det dagliga livet.

Tabell 4:4 Förväntad livslängd i EG-lñnderna 1989 Förväntad livslängd vid 60 Förväntad livslängd vid 80

Ohälsa och hjälpbehov stiger med åldern. Bland dem som är 60-69 år är det bara 5% är i stor behov av hjälp, bland dem som är över 80 nästan var som tredje. Den vanligast förekommande åkomman bland äldre är hjärt-och kärlsjukdomar. Många länder pekar också den tilltagande mentala ohälsan, vilken drabbar upp till hälften av dem som är över åttio. Demens är en av de allvarligaste utmaningarna bland de mentala sjukdomarna. Äldre använder medicin och är oftare sjukhus än yngre. I mer Danmark utgör de äldre 15% av befolkningen, men använder 49% av sjukvårdens vårddagar. I många länder stannar äldre längre sjukhus än andra grupper. Anledningen är inte bara att de drabbas av svårare sjukdom, det handlar också inom akutsj ukvården. Äldre om en felaktig användning av bäddplatser får ofta stanna akutsjukhusen därför att de saknar familj eller annat stöd hemma, för att äldreavdelningar saknas eller för att det inte finns plats långvården. Äldre blockerar inte platser akutsjukhuseni alla EG-länder. I Irland och Holland har delat arbetet mellan olika vårdsektorer vilket man upp förhindrar att de äldre stannar kvar länge sjukhus. Väntetiden för plats

vårdhem har dessutom förkortats.

Vill man minska vårdtiden akutsjukhusen krävs två åtgärder:

satsa att utveckla geriatri läran om ålderdomen och dess sjukdomar

som medicinsk specialinriktning att tillgången till långvård och särskilt anpassat äldreboende anpassas

efter behoven.

Bara i Italien och Storbritannien finns sedan länge en tradition geriatriområdet. I Grekland och Portugal saknas både forskning och geriatriska

sjukhus.

I de flesta EG-länder anses att familjen ska sköta äldre som behöver hjälp i det dagliga livet. Danmark undantaget, läggs huvudansvaret kvinnor i

privata hushåll. De minskande födelsetalen och det ökande antalet kvinnor

arbetsmarknaden Tabell 4:5 Proportionen kvinnor i åldern 45-69 i förhållande leder ti en mins till befolkning över 70 år, 1960-1990 potentialen kande potgntja] idcn för att kvinnor ska kunna ta hand om äldre

här sonens familje

Minsäüng

system. Traditionella Land 1990 1960 former av stöd for Belgien 1.42 2,00 71 äldre kommer n t

ligg

- räcka till. Och det blir rankn e

Orltluânå ten till hjälp inom o g

anför famllJens Iam

Snitt 11 länder 1,50 - - Snitt 8 länder 1,53 2,26 68,5 kan därför inte ses

30m undantag Det

Avser kvinnor 45-64 åri relation till befolkning över 65 är måste betraktas som en ny standardris ,

som kräver att äldre har möjlighet att få den service de behöver.

Hur ska servicen organiseras

I de flesta länder är hälsa och social service för äldre ett komplext policy-

område, där det måste ske samordning mellan olika tjänsteleverantörer

en och finansiärer.

För att göra det mindre invecklat, åtminstone begreppsmässigt, är det

praktiskt att skilja medicinsk och social service och mellan vård i hemmet och vård institution. Inom den medicinska vården måste också skilja man mellan akutvård och långvård. I vissa länder har de olika vårdforrnema olika huvudmän, regleras av olika lagstiftning och har olika finansiärer. Detta leder till samordningsproblem. Hälsovårdssystemen i EG-ländema kan delas in i två grupper. Sju länder Danmark, Grekland, Italien, Portugal, Spanien och Storbritannien, i viss mån också Irland har antagit nationella hälsovårdsprogram som täcker hela befolkningen. I fyra länder Belgien, Frankrike, Tyskland och - Luxemburg bygger systemet sjukförsäkringar, snarare än allmänna skatter. Det ger en mer begränsad täckning.

I båda systemen omfattas pensionärer

Holland är ett specialfall med en obligatorisk sjukförsäkring som är begränsad till låginkornsttagare och pensionärer, men med ett allmängiltigt system för höga medicinska utgifter. Detta innefattar långvård för hela befolkningen. Inom den nationella hälsovården görs ingen skarp åtskillnad mellan akutvård och långvård. Båda tenderar att täckas av allmänna medel. Men för patienter vårdhem görs det ofta skillnad mellan kostnaden för omsorg och kostnaden för boende. Vården bekostas ofta med skattemedel, medan de

patienter som har råd måste betala för boendet ofta finns ett behovsprövat

stöd från samhället. Många länder skiljer mellan medicinsk vård å ena sidan och social service å den andra. Endast i Danmark, Italien och Holland är det vanligt med en och samma leverantör eller finansiär. I Danmark bekostar kommunerna båda i Italien är det lokala hälsogrupper åtminstone typerna av omsorg, som, i teorin, har det samlade ansvaret. I andra länder finns det en organisation för medicinsk vård, vilken ofta sköts av landets Hälsoministerium, medan ansvaret för den sociala servicen ofta ligger hos lokala myndigheter t.ex. i Irland, Portugal och Storbritannien. N är det gäller långvård och hjälp i hemmet kompletteras den offentliga servicen ofta med privata alternativ. Vissa av dessa drivs i vinstsyfte, andra inte.

I Danmark dominerar den offentliga servicen Vård i frivilliga organisationers regi, drivs utan tanke vinster, är som särskilt vanligt i Tyskland, Belgien och Holland. Kyrkliga föreningar spelar en viktig roll i de katolska och ortodoxa länderna Grekland, Irland, Italien, Portugal och Spanien. I Storbritannien har privata, vinstdrivande företag blivit allt viktigare. Detta gäller särskilt sjukhemmen.

Vad görs i länderna för att minska samørdningqørøblemen I Danmark slår allt fler kommuner ihop hemtjänst med hemsjukvård för att sjuksköterskor och socialarbetare att arbeta tillsammans. I Storbritannien ges lokala myndigheter en klumpsumma för äldrevården, de kan som använda hur de vill.

Boende för äldre behöver värd som Alla EG:s länder harsom mål attäldre ska kunna bo kvar i sin invanda sociala

miljö så länge som möjligt Tillgången till institutionsvård varierar

mycket mellan länderna, men överallt kan finna tre sorters bostäder. man Hem med separata lägenheter där äldre med litet behov vård bor av självständigt. Där finns tillgång till service. gemensam I Sverige kallar denna boendeforrn

servicehusservicelägenheter.

Hem där äldre delar rum med andra, deltar i måltider, har gemensamma rätt till olika sorters service och har behov begränsad vård. av De svenska ålderdomshemmen är det närmast detta. son1 motsvarar Sjukhem för äldre med stort behov av vård. Till dessa tre boende-vårdformer finns dagcenter, fungerar länk som som en mellan institutionsvård och hemvård. På dagcentret kan äldre vistas delar av dagen, men åker hem till familjen kvällar och nätter.

Tillgången till dessa sorters boende skiljer sig mycket mellan län-

derna. Till skillnad från sjukhussektorn, samhället är som skyldigt att tillhandahålla, finns det färre regler servicehus och ålderdomshem. Dessa betraktas inte alltid som ett offentligt ansvarsområde. Hur stor del av de äldre kan räkna med bo servicehus, ålderdomsatt hem och vårdhem i EG-länderrta Danmark, Belgien, Luxemburg och Holland kan erbjuda 5% av sina äldre dessa former av boende. Frankrike, Tyskland och Irland hamnar strax under5%-strecket. Storbritannien är svårt att placera; där finns

många servicehus, men färre

ålderdomshem och sjukhem. I Grekland, Italien, Spanien och Portugal är det mindre än 3% de äldre av som får bo enligt ovan. Där sköts nästan allt vårdarbete fortfarande i hemmet av familjen. Orsakerna till att ett land har hög eller

en låg andel av servicehus,

ålderdomshem och sjukhem kan flera. Behovet vara av vård och kraven vård exempelvis. Därför nöjer vi oss med att peka skillnaderna mellan länderna. Vi kan inte bedöma i vilken grad skillnaderna beror att den politik som förs är bra eller dålig.

Tillgången platser i servicelägenheter, ålderdomshem och vårdhem har ökat väsentligt under den senaste ugoårsperioden i alla

nästan länder.

åren har utbyggnaden stannat eller till och ned

Men de allra senaste av l Grekland, Irland och Storbritannien rapporteras ett minskat antal minskat.

platser. Danmark, Holland och Belgien har slutat bygga nytt. Eftersom det är svårt att bedöma hur många platser som behövs kandet

så att tillgången överstiger efterfrågan.

vara

Det är vanligt att de boende får betala det mesta av sin

ålderspension till vårdhemmet och bara får behålla lite

fickpengari

I de flesta länder får de äldre betala någon del vistelsen vårdhem, även

av

när den bekostas allmänna medel. Det är vanligt att de boende får betala

av

sin ålderspension till vårdhemmet och bara får behålla lite

det mesta av

ñckpengar.

flest ålderdomshem, servicehus och vårdhem, altså De länder som har och Holland, har infört nationella arrangemang för att täcka Danmark kostnaderna för dem bor länge institution. I Danmark bekostas som vården i huvudsak med skattemedel, i Holland bygger den försäkringar.

I Storbritannien subventioneras privata vårdhem av staten, som gå in

mellanskillnaden för äldre, egentligen inte har råd att vistas

och betalar som

där. Detta ledde till boom för privata vårdhem under åttiotalet. 1979var

en

det 14% de privata vårdhemmen som fick större delen av avgifterna

av finansierade via 1991 andelen 51%. Detta visar också hur känsligt staten, var

vårdplatser för de regler för finansiering råder. tillgången till är som I Irland, Portugal och Spanien bekostas den största delen av vården

utanför hemmet skattemedel, de äldre måste själva betala en del,

av men

vilket motsvarar större delen av deras personliga pension.

I Belgien, Frankrike, Tyskland och Luxemburg betalas boendekostnaden

alltså inte medicin den enskilde. Det kan bli ganska dyrt att vistas länge

av vårdhem. Det är bara i Danmark har markerad övervikt av vård i som man en är de i första hand driver vårdhem.

samhällets regi, där kommunerna som

Det danska fallet intressant illustration av hur samarbete mellan ger en

olika myndigheter får från olika håll påverkar tillgången

som pengar

Landstingen har ansvaret för sjukhuskostnaderna medan komnu-

omsorg.

bär det kostnaderna för hemhjälp, ålderdomshem,

nerna mesta av serviceboende och vårdhem. Landstingen hävdar att kommunerna försöker de äldre att stanna längre än nödvändigt sjukhus, medan kommunerna anklagar sjukhusen för att skicka hem dem eller till vårdhem för tidigt. För

motverka detta har i tre Danmarks fjorton län infört ett sysem,

att man av innebär att kommunerna måste betala landstingen för den tid en äldre som

människa stannar sjukhuset efter det att den medicinska behandlingen är avslutad. I Danmark, Frankrike, Irland och Luxemburg har stat, landsting och kommuner mer än hälften av alla platser. I Tyskland, Grekland, Holland och Portugal är det frivilliga organisationer utan vinstmotiv som driver ungefär hälften av vårdhemmen. Bara i Italien och Storbritannien är den övervägande delen privatägda. Hur ska man se till att människor i livets slutskede ska dö under humana omständigheter Detta är ett nytt och viktigt policyproblem i vår tid av medicinska och tekniska landvinningar. Trots att gamla människor tycks skräckslagna inför utsikten att dö en

intensivvårdsavdelning ett sjukhus eller ett vårdhem, är det ändå där

som de flesta dör. Den engelska sjuksköterskan och läkaren Cicily Saunders grundade 1977 ett nytt slags sjukhus, så kallade härbärgen eller hospices, för vård av människor i livets slutskede. Tanken var att gamla inte bara skulle hållas vid liv utan också verkligen leva så länge möjligt. På härbärget

som i dag finns det mer än 200 i England tillämpar man roorriing-iM-principen,

anhöriga får vistas där dygnet runt med sin döende släkting. I Danmark har det införts en lag som innebär att nära släktingar till en döende har rätt till ledighet från jobbet och får sedan igen delar den av förlorade inkomsten av staten.

Vårdi hemmet De flesta EG-länder har under senare år öppet förordat att ska prioritera man vård i hemmet framför vård institution. Det officiella målet är att hjälpa äldre att bo kvar hemma så länge som möjligt. Därför har Danmark och Belgien slutat bygga vårdhem. Det är inte alltid det går att urskilja motiven bakom den förändrade

hållningen. Flera av ländernas rapporter noterar att det finns starka krav

skattesänkningar och att detta är det starkaste skälet till den ändrade inställningen. Även det inte är bevisat detta om att verkligen är kostnadseffektivt tycks de flesta regeringar vara övertygade att vård i hemmet kostar om mindre än andra typer av vård. Den centrala frågan är: I vilken grad är den här formen service av tillgänglig för de äldre En neddragning av antalet platser vårdhem, ålderdomshem och i servicehus, inte bara tjänar finansministramas som syften utan också äldre människors behov, kräver uppenbarligen också en hemsjukvård som är anpassad efter detta. Ländernas rapporter visar att

neddragningarna av vårdhemsplatser inte alltid balanseras av en uppbygg-

nad av hemvården. Det finns skäl att tro att den sociala servicen till som ges

äldre människor inom EG inte lyckas hålla jämna steg med en åldrande befolknings behov.

En neddragning av antalet platser på vårdhem, ålderdomshem och i servicehus, inte bara tjänar finansministsom syften utan också äldre människors behov, kräver rarnas

uppenbarligen också hemsjukvård som är anpassad efter

en detta.

Trots att vi inte har så mycket data att luta oss mot kan vi konstatera att det inte finns något samband mellan antalet platser ålderdomshem och vårdhem och tillgången till hemvård.

Länder som har en jämförelsevis låg tillgång vårdplatser har inte en

jämförelsevis hög hemvårdsnivå. Danmark och Holland har ganska höga nivåer hemvård; andel platser vårdhem och samma länder som hade högst ålderdomshem. I båda länderna finns service dygnet runt, som i båda fallen är knuten till larmsystem. I Frankrike, Grekland, Irland och Luxemburg finns hyfsad tillgång hemvård medan det är sämre ställt i Tyskland,

Portugal och Spanien. I flera länder är tillgången till hemvård alldeles för

liten. Det betyder att äldre kan hamna ålderdomshem, vilket de inte hade behövt det funnits utbyggd hemvård. om När uppnår den önskade nivån för hemsjukvården måste man beslutsfattarna också börja titta närmare problemet med samordning

mellan medicinsk och social service. I de flesta länder bekostas hemsjukvård

sjukförsäkringar eller staten via Hälsoministeriet, medan social genom av service går via kommunernas socialbudgetar.

Det finns skäl att tro att den sociala servicen ges till

som äldre människor inom EG inte lyckas hålla jämna steg med en åldrande befolknings behov.

Eftersom hemsjukvård och hemtjänst oftast organiseras lokalt är det knappast förvånande att flera ländernas rapporter pekar regional obalans. av l länder där frivilliga organisationer sköter merparten av hemtjänsten, i Belgien, Tyskland, Grekland, Luxemburg och Spanien, uppstår det som ibland samordningsproblem mellan dem som planerar i kommunerna och i den privata hemtjänsten. politikerna Kan vi vänta handlingsprogram inom äldre- Hur reagerar vårdsområdet Under tid har länderna koncentrerat sig att ta fram senare handlingsprogram för flera stora frågor: den starka kostnadsökningen hälsoområdet hur man ska begränsa

att bestämma vad som ska prioriteras inom äldresektom när man får en allt större andel äldre i befolkningen hur man ska se till att de som behöver långtidsvård verkligen får det hur man ska hitta nya vägar för att utveckla hemtjänst och omsorg medborgare emellan. Trots att de flesta länder försöker begränsa kostnadsökningama inom hälsoområdet fortsätter dessa att öka. Då är frågan: Kan man acceptera att det finns ett dubbelt hälsovårdssystem med en grundnivå for alla och med bättre service för ett litet fåtal som kan betala för det Kan man rationalisera hälsovården Om det är så, vem ska prioriteras när det gäller dyr vård Och det allra svåraste beslutet av alla: Vem ska få leva Som en del av den här processen arbetar flera länder med att ta fram äldreprogram. Andra har tillsatt kommittéer som ska se över framtida handlingsprogram.

Kan man acceptera att det finns ett dubbelt hälsovårds-

system med en grundnivå för alla och med bättre service för ett litet fåtal som kan betala för det

Några konkreta exempel pá det som görs I många länder tas initiativ till att förändra storleken institutionerna. Man satsar decentralisering. Mindre enheter byggs. Större enheter slås sönder till mindre och dessa integreras gärna i samhället. Ser man till institutionernas funktion försöker man göra institutionsboendet mindre slutet, genom att göra om dem till mer flexibla center som är öppna också för dem som inte bor där. Det växer också fram mellanting mellan ålderdomshemvårdhem och hemtjänst. I exempelvis den tyska staden Konstanz samarbetar universitetsstudenter med stadens äldreråd för att genomföra ett slags bostadsutbytesprogram, som för samman isolerade gamlingar med ungdomar som letar bostad. I vissa tyska städer har man börjat med ett socialt utbyte som innebär att folk betalar med tid snarare än pengar. Privatpersoner som hjälper andra får tid till godo som de kan använda senare, när de själva behöver hjälp.

Sammanfattningsvis finns det en rad olika initiativ gräsrotsnivå som

får ökat stöd från samhället. Frivilliga organisationer får allt oftare ta emot stöd från myndigheter som kompenserar personliga utlägg och ger bidrag till anskaffning av utrustning. Om dagens glapp i försörjning av äldre människor ska minska och om möjligheten till Självhjälp ska utvecklas, behövs fler flexibla lösningar som överbryggar den traditionella skiljelinjen mellan den offentliga och den privata sfären.

äldre:

Europas eller utestängda Integrerade

Den 26 november 1990 beslutade EG:s ministerrâd att inrätta ett Äldre- 1991-1993. Ett särskilt s.k. Observatorium bildades med uppgift program att se närmare pá fyra huvudfrägor: levnadsstandard och livsmönster anställning och arbetsmarknad hälsa och social service samt hur äldre integreras socialt. [föregående kapitel har de tre första aspekterna studerats. I detta kapitel

tittar två holländska forskare närmare på den Hårde punkten. De ärKees

C P M Knipscheer och Ren é J T Riisselt, arbetar vid Amsterdams van som

fria universitet pá avdelningen för sociologi och sociologisk gerontologi. Här refereras den artikel de skrev i tidskriften Social Europe 193,

som EG -kommission Direktoratfär Sociala frågor DG V gett ut. En som ens utförlig rapport kommeratt publiceras EG observatorium våren 1994. av :s

Frågan om huruvida Europas äldre är en del av samhället eller utestängda från det kan tyckas enkel. Men till den kommer en rad följdfrågor som man måste ta ställning till. Först och främst, när man frågar om i vilken grad äldre ingår som en naturlig del av samhället, är detta då inte samtidigt en spegelbild av hela

samhället Varför skulle frågan de äldres integration så

annars om vara viktig just nu Svaren är knutna till hela samhällsutvecklingen och de kulturella och strukturella förändringar som sker just nu. Dessa förändringar kommer att många praktiska konsekvenser också för de äldre. Vilken roll spelar den statliga socialpolitiken för de äldre och den roll de tillåts spela i samhället Det finns två sidor av saken: I vilken utsträckning är det socialpolitiken i sig som gör så att äldre stängs ute I vilken utsträckning har socialpolitiken lyckats förhindra eller åtminstone minska risken för att äldre hamnar utanför

Äldre bär vara representerade i samhällets alla skikt

Är det inte konstigt om en stor del av befolkningen inte har några jämnåriga

beslutsfattare När forskare ser närmare hur mycket äldre deltar i samhällslivet brukar de mäta hur aktiva de äldre är i den ekonomiska världen,

inom politiken och i utbildningsväsendet. De tar reda i vilken grad de är

med i föreningar, deltar i frivilligt arbete, träffar familjemedlemmar och hur stor vänkretsen är. Varje människa deltar i flera av dessa sfärer, spelar flera roller.

Reglerna för dagens pensioner och pensionssystem började skrivas

redan i början av vårt sekel. Tanken lagstadgad pensionsålder togs emot

med öppna famnen av både arbetsgivare och arbetstagare. Nu fick arbetsgivaren en rättslig möjlighet att avskeda gamla jobbare och ersätta dem med yngre arbetskraft. För de anställda innebar reglerna att de slapp arbeta till döddagar och att de i alla fall fick lite pengari utbyte.

Nu när det har gått nästan hundra år är situationen helt förändrad.

Människor lever mycket längre, allt färre är fysiskt utslitna och många slutar

arbeta flera år före den lagstadgade pensionsåldem ligger runt 65 år i de som flesta EG-länderna. Konsekvensen är att vi lever med löste ett system som en rad brännande problem för hundra år sedan, men som i dag håller att

brytas sönder. Efter fyllda 50 år är det allt färre är anställda. De ingår

som alltså inte längre som en naturlig del i samhällsbygget och det i ett av livets viktigaste skeden. Hade konstruktörerna pensionssystemen väntat sig av detta Är detta det bästa sättet till äldre delaktiga i samhällslivet att se att är

Har vi inte skyldigheten att hitta alternativ, skapa nya förutsättningar för de

äldre Eller blir de tvungna själva

att agera

Reglerna för dagens pensioner och pensionssystem började skrivas redan i början av värt sekel. Nu när det har gått nästan hundra år är situationen helt förändrad Människor

lever mycket längre, allt färre är fysiskt utslitna och många

slutar arbeta flera år före den lagstadgade pensionsåldem.

De senaste åren har bara i undantagsfall äldre

man sett personer politikens

toppskikt exempelvis president François Mitterand. Den allmänna trenden

tycks vara att man byter ut gubbar mot yngre personer. Men är detta

verkligen ett rättvisande urval av den befolkningen Hur ska vi

vuxna handskas med en situation, där nästan en tredjedel de röstberättigade är av utestängda från aktivt deltagande i politiskt arbete

Livet förändras efter hand

Ett mått hur mycket äldre deltar i samhällslivet och det sociala livet är det

som forskarspråk kallas informella relationer. Vissa människor har stor

släkt, andra har liten. Somliga har vänner, andra har många. Många är aktiva i föreningar eller frivilligt arbete. Att bli äldre innebär ofta att vänner så småningom dör ifrån Om tvingas flytta till t.ex. ålderdomshem, en. man kan avståndet göra att man mister vänner. Blir rörelsehindrad kan det man bli svårare att träffas. Många studier visar att det är ganska är helt som isolerade. Icke desto mindre innebär åldrandet förr eller att man senare riskerar att känna sig ganska ensam. Vilka slags förebyggande åtgärder kan vidtas Vilken slags service kan man ordna Hur ska man lära människor att söka informella lösningar

Något om äldreførskarnas teorier Gerontologin, läran om åldrandet, har ingen lång historia. Före andra världskriget gjordes det bara några enstaka studier området. Sedan dess har intresset ökat explosionsartat. En av forskarnas första teorier gick ut att åldrandet är där en process den gamle och samhället gradvis frigör sig från varandra. Tanken var att ett lyckat åldrande förutsätter att den äldre bryter med samhället. En annan forskargrupp kontrade med aktivitetsteorin. Den går ut att åldrande människor ska fortsätta leva som de alltid gjort så länge de kan och delta i allt som engagerar dem. Ingen av dessa teorier försöker förklara vad händer som när en människa blir gammal. Forskare som sett närmare vad som sker när åldras brukar välja man att titta någon särskild aspekt av åldrandet. Utbytesteorin är en i grunden socialekonomisk teori, som visar att äldre en människa är desto lägre värderas hon i förhållande till andra människor. Det kan betyda att en anställd i ett företag tycker att det lönar sig mer att ha att göra med en kollega i ungefär ålder, även denne samma om arbetar hos konkurrenten, än att utbyta åsikter med den nyligen pensionerade chefen i det egna företaget. En annan teori, som är socialpsykologisk, studerar hur sårbarheten ökar med åldern. Sårbarhet handlar i det här fallet inte bara oftare blir om att man sjuk eller inte orkar springa maratonlopp, utan lika mycket uppskattning om och självkänsla som kan minska när man förlorar position i samhället och en roller som man tidigare haft. När människor blir medvetna den sortens om sårbarhet kan det viss känsla obehag och osäkerhet, vilket i sin ge en av tur

får till följd att självkänslan minskar och börjar ställa sig frågan: Vem

man är jag Fortsätter den nedåtgående spiralen kan det innebära att tappar man livsmodet.

Välfirdspølitiken och de äldres deltagande i samhällslivet Ett de viktigaste syftena med dagens välfárdspolitik är att se till att alla av medborgare, även de äldre, ges jämlika villkor och möjligheter. Socialförsäkringssystemen byggdes upp för att skydda medborgarna från kraftiga inkomstförsämringar. Tidigare blev detta följden för den som blev arbetslös, sjuk, pensionerades eller drabbades av handikapp. Efter andra världskrigets slut har dessutom byggt ut den sociala servicen och man hälsovården kraftigt. Det underliggande syftet med ländernas politik äldreområdet var att förbättra de äldres ofördelaktiga samhällsposition, som beror att umblir mindre, hälsan sämre och att får mindre makt och status i gänget man samhället.

Kan verkligen välfärdspolitiken i sig göra så att de äldres integrering i samhället ökar

Välfárdspolitiken har framsida och en baksida. Ibland misslyckas åtgären der. En kan ha haft god avsikt, tex att till att fler äldre blir regering en se delaktiga i samhällslivet. Ibland har den statliga politiken inneburit, visserligen oavsiktligt, att somliga äldre stängts ute. När staten ökar sina insatser för de äldre har byråkratin vuxit, i dag är

omfattande och svårgenomskådade. Somliga ställer sig frågan:

systemen Kan verkligen välfárdspolitiken i sig göra så att de äldres integrering i samhället ökar Låt oss ge två exempel: Många äldre européer har mycket låga inkomster. I nästan alla EGländer är fattigdom del det dagliga livet för många äldre. Ser man till en av det nära samspelet mellan inkomst och integration blir den uppenbara frågan: Kan framtida välfärdspolitik att den kan höja de vi vänta oss av äldres inkomst

Det går att ifrågasätta hur effektiv och verksam den förda politiken ärom

integrera äldre i samhället, speciellt de förmåner de syftet är att som som äldre kan kvittera ut ofta är knappa. tyngdpunkten de ekonomiska frågorna glömmer När man lägger man ofta den moraliska aspekten socialpolitiken: Vilken bild har vi av äldre av människor Vad tycker vi de äldres roll inom både formella och om informella institutioner I hur hög grad är vi ansvariga för att äldre har det bra Vilket är det faktiska innehållet i det framtida kontraktet mellan generationerna: Vad har de äldre rätt till ifråga om jämställdhet mellan

generationerna

Ett exempel negativ konsekvens socialpolitiken som hade en av räknat med de äldres beroende staten har ökat: Allt fler äldre blir är att av

fångade i den så kallade fattigdomskulturen och känner sig beroende och underlägsna. Sådana känslor blir avgörande hinder mot att äldre deltar aktivt i samhällslivet. Det finns så många bestämmelser, regleringar och lagtexter det socialpolitiska området att det är svårt för individen att påverka politiken. Hur kan medborgaren i allmänhet och de äldre i synnerhet själva ta initiativ och spela en fullödi g roll i samhället Vad väntar vi oss av regeringen å ena sidan och från de äldre själva å den andra när det gäller deras nivå social av integrering

I hur hög grad är vi ansvariga för att äldre har det bra

Vad är det faktiska innehållet i det framtida kontraktet

mellan generationerna: Vad har de äldre rätt till ifråga om jämställdhet mellan generationerna

Boende för äldre Fallstudier från städer

sex europeiska

Det här kapitlet består av några korta utdrag ur rapporten Better

Housing and Living Conditions for Older People. Case Studies from Six

European Cities, som sammanställts av Georg Gottschalk and Philip

Potter red. och getts utav SBI Townplanning,DanishBuildingResearch

Institute 1993 med stöd av EG-kommissionen. Rapporten presenterades

vid en alleuropeisk konferens iKöpenhamn i maj 1993 och ger några

exempel på forskning som gäller äldreboende.

Huvudsyftena med forskningsprogrammet Boende, omsorg och livsvillkor för äldre i stadsområden i EG är: att bygga ut och sammanställa kunskap om boende och livsvillkor bland äldre i stadsområden inom EG att sprida information om goda praktiska exempel som rör samhällsomsorg och boendeservice för äldre i olika EG-länder.

Syftet med studien kan formuleras så här:

Livsåskådning och praktiskt handlande har blivit allt viktigare för socialpolitiken och kommer att bilda grunden för den framtida strategin för hur social service ska komma medborgaren till godo. Tyngdpunkten läggs allt mer strategier som syftar till att förhindra att äldre slås ut eller ställs utanför samhället. När man arbetar fram handlingsprogram det sociala området får detta viktiga konsekvenser för stadsplanering och boendeplanering. Hur ska det allmänna bostadsbeståndet och de hjälpmedel som erbjuds i bostadsområdena passa de äldres behov bättre Hur kan boende och planeringsåtgärder bidra till att äldre integreras i de lokala samhällena Hur kan stadsfömyelse genomföras i former som är bra för äldre Vilka former av samarbete är nödvändiga mellan social service och bostadsföretag

Nedan följer en uppräkning av de sex fallstudier som redovisas i forskningsrapporten.

Storbritannien Majoriteten de äldre i Storbritannien bor i husbostäder som de själva äger. av Många äldre hus-bostadsägare lever under dåliga boendeförhållanden eller ett sätt som inte passar deras behov. Många äldre har mycket kapital bundet i husen. Möjligheten att förvandla detta till reda pengar utan att flytta är mycket begränsad. Den brittiska studien beskriver hur man har arbetat fram en ny tjänst för äldre kallas Flytta vidare och syftar till att förse äldre med råd som som och praktisk hjälp för dem som vill eller måste flytta till ett annat hus. Flytta vidare- projektet, som ännu befinner sig försöksstadiet, har börjat fungera i de västra delarna av Birmingham i England. Det är nära knutet till redan existerande och väletablerad tjänst, nämligen Bo kvaren och Vård och erbjuder hjälp och råd

programmet reparera - projekten, som

för husägare behöver reparera, bevara, förbättra eller anpassa sina hem som för att göra det möjligt för dem att fortsätta leva självständigt och bekvämt.

Italien Äldre människor i stora städer bor ofta i historiska stadskämor, i gamla hus har många arkitektoniska hinder och där det saknas grundläggande sersom vice. Lägenheterna är dessutom ibland för stora för dem. Många äldre som bor i stadskämorna hotas att bli utslängda, eftersom det är populärt att bygga om stadskärnor för att ge plats för kontor, banker och försäkringsbolag. Den italienska fallstudien har tittat närmare hur man har gått till väga för att förvandla ett gammalt, traditionellt ålderdomshem i en gammal byggnad till en modern form av serviceboende med egna lägenheter och en reception, kan stå till hjälp med olika sorters vård och omsorg. som I Italien används fortfarande gamla byggnader till offentliga ändamål. Många dem har givetvis ett estetiskt värde. Därför måste ombyggnationer av göras varsamt och i samverkan med kontrollerande myndigheter. I Vicenza har man lyckats att förena modemiseringen med kraven att bevara den historiska miljön. Man har alltså byggt om den gamla institutionen utan att förstöra byggnadens arkitektoniska värde.

Danmark Den danska fallstudien handlar om modernisering av pensionärslägenheter i Köpenhamn. Där finns 13 bostadsområden med sammanlagt ca 5 000 lägenheter. De ligger i ett bälte av stadsdelar som omger stadskärnan och byggdes under 1930-, 1940- och 1950-talen. Husen tillhör allmännyttan.

l några år har staden hyrt lägenheter, i några av dem till yngre pensionärer. Men vissa av dessa var mentalsj uka ocheller hade problem med alkohol och den sociala miljön i områdena blev därför till slut omöjlig för de äldre. Därför satte man igång med ett storskaligt renoveringsprojekt. Lägenheter skulle slås samman, modemiseras och anpassas till rullstolsbuma. Efter programmets slut skulle det finnas 3 000 moderna lägenheter för äldre med behov av hjälp och stöd. Distriktssköterskor och hemsamariter ska se till att de boende får den vård och omsorg de behöver. Alla hyresgäster som är mer än 60 år gamla ska flytta till de renoverade husen. Yngre hyresgäster får bo i andra allmännyttiga bostadsområden.

Tyskland Den tyska fallstudien riktar in sig bostadsområdet Heerstrasse-Nord som byggdes i början av 1970-talet i utkanten av Väst-Berlin. Stadsdelen planerades för 15 00 innevånare. När Hecrstrasse-Nord byggdes var man noga med att se till att affärer, kommunal service och kommunikationer byggdes ut samtidigt med bostäderna. Man har alltså haft god tillgång till både service och en väl fungerande infrastruktur från början. Detta kallades för stadsfömyelse. Man var noga med att se till att det fanns goda förutsättningar för folk med rörelsehinder. Byggandet av stadsdelen följdes upp med ett aktivt arbetande för att stödja lokala initiativ. På det sättet fick man igång en rad lokala föreningar som lyckades driva igenom att stadsdelen fick utökad service. Det nu aktuella forskningsprojektet hade som syfte att reda ut om den sociala infrastrukturen, boendekvaliteten och stadsarkitekturen hade skapat förutsättningar för att äldre och handikappade kan leva självständigt längre än de annars skulle ha gjort. Den empiriska undersökningen tittade närmare villkoren för boende, medicinsk och social service för äldre, socialt deltagandeintegration, nätverk och information. Forskningsresultaten är en summering och riktar inte in sig ett enskilt program utan försöker se de samlade insatserna i området och konsekvenserna för de äldre som bor där. Resultaten bekräftar att livet är enklare att leva i en omgivning där det finns fungerande sociala nätverk, god service och väl fungerande infrastruktur.

Holland Den holländska fallstudien rör ett projekt som utfördes i De Baarsjes, ett

trångbott innerstadsområde i Amsterdam. Området byggdes under

mellankrigstiden och är ganska förfallet. Det behöver alltså rustas upp nu ordentligt. Det är ett fattigt område med ca 40 000 invånare. Många är invandrare. I studien har sett närmare området och vad de kan erbjuda de äldre man och vad skulle kunna göra för att underlätta för äldre att bo kvar. Det man kräver att det ska finnas bostäder i stadsdelen som passar för äldre och att saker som behövs i det dagliga livet finns gångavstånd. Det är dessutom viktigt att de boende känner sig säkra, att det är lätt att ta sig dit, att det finns bra affärer och god service, goda transporter, parker etc. Utifrån detta har man arbetat fram ett koncept som kallas boendevänliga zoner för äldre. Detta är definierat som ett område inom vilket nödvändig

service, infrastruktur etc finns gångavstånd från passande bostäder för

äldre. Meningen är att man ska definiera zoner som inte har en homogen befolkning av äldre. Projektet är i sig en kombination av datainsamling och intervention. Undersökningsmetoden är tvåfaldig; i den ingår både kvantitativa och kvalitativa procedurer och mål och subjektiva åtgärder. Som ett komplement har man undersökt äldres önskemål och problem som rör boende och boendemiljö. Med utgångspunkt från undersökningen har forskarna kommit med rad förslag skulle kunna förbättra äldres livsvillkor i de Baarsj es: en som en central informationsdisk för distriktet ett förråd vanliga bostäder som har de tekniska hjälpmedel och av tillgång till omsorg som äldre behöver ett nätverk av folk som håller i grannkontakter som kan fungera som förmedlande länk mellan de boende och de som står för servicen åtgärder för att stödja ett mer mångkulturellt samhälle konsolidering och utbyggnad av de boendevänliga zonema. Nästa steg i projektet är att dessa policyrekommendationer att börja verka i distriktet, så att man senare ska kunna bedöma hur effektiva åtgärderna är.

. Frankrike . Den franska fallstudien i Niort i departementet Deux Sevres i västra Frankrike är ett demonstrationsprojekt. Eftersom man blivit mer medveten . 4 om önskemål från äldre som är beroende av hjälp, men som vill fortsätta bo hemma, har genomfört ett experiment med syfte att fram nya man tänkesätt och attityder hos de inblandade parterna. I Frankrike är det många parter inblandade i servicen till äldre kommuner, bostadsföretag, pensionsfonder, ukförsäkringsbolag. Därför är det extra viktigt att se till att de olika parterna samarbetar. Samordningen sker hos den lokala myndigheten, i kommunen, när det gäller hemservicen i stadsdelen.

Studien visar hur stadens administration har använt

en ny strategi, mer övergripande än tidigare, till nytta för de äldre.

Strategin omfattar en rad åtgärder som ska göra det möjligt för äldre att

bo kvar hemma eller åtminstone i stadsdelen.

Vård och i

europeiska

länder

omsorg

Socialstyrelsen i Sverige har tittat närmare på hur värd och omsorg fungerar i sju europeiska länder: Health Care and Social Services in Seven European Countries, SoS-rapport 1993:6, Socialstyrelsen. I detta kapitel redovisar ett sammandrag de delar rapporten rör äldre av av som och äldres situation. I rapporten redovisas en sammanställning över systemen för värd och omsorg i Danmark, Frankrike, Holland, Italien, Storbritannien och

Tyskland med referenser till svenska förhållanden. Materialet

om Tyskland avser förhållanden i före detta Västtyskland. Rapporten översiktlig bild hur välfärdmyøemen är ger en av uppbyggda. Välfärdssystemen har sina rötter i respektive lands sociala och kulturella traditioner. Rapporten gör inga försök gradera systemen

i bra och dåligt. Men det finns mycket att lära

genom att jämföra det svenska systemet med fungerande alternativ iandra änder.

Översikt över i de sju länderna systemen Sverige och Danmark kan ses som exempel offentligt orienterade system med hög grad av generalitet. De ger rätt till vård och lika villkor, omsorg de finansieras till övervägande del via skatter och organiseras den genom offentliga sektorn. Ett exempel hur idealen avspeglas i svensk socialpolitik är forrnule-

ringarna i socialtjänstlagens första paragraf samhällelig solidaritet och

om jämlikhet i levnadsvillkor. När det gäller rätten till hjälp talas om att individen skall tillförsäkras skälig levnadsnivå. I den danska sociallagstiftningen finns liknande ambitionsnivåer. I systemen finns också inslag marknadsekonomi. l Sverige av bygger t.ex. ersättningen från ukförsäkringen och från ATP delvis principen om intjänade rättigheter. Holland: Traditionellt är holländama anslutna till antal icke ett stort vinstdrivandc privata försäkringskassor. En mycket del vården och stor av omsorgen produceras av privata institutioner och företag. Försäkringarna är

alla under viss inkomstnivå, i dagsläget två obligatoriska och täcker en ca tredjedelar befolkningen. Staten spelar en stor reglerande roll. Regeringav tillstånd krävs för att starta och driva sjukhus. Staten administrerar ens finansieringen försäkringssystemet och slussar pengar från individer eller av företag till kassoma. I Storbritannien är hälso- och sjukvården generell och offentligt finansierad. I andra delar välfärdssystemet har familj och nätverk en viktig roll av marknadslösningar för ekonomisk trygghet och social service. vid sidan av En stor del arbetet inom vård och omsorg i Storbritannien sköts av av frivilliga organisationer. Systemen i Frankrike, Tyskland och Italien har sin bas i den katolska sociallärans betoning familjens och individemas ansvar för varandra. av Huvuddelen av omsorgen om barn, äldre och handikappade sköts inom Även i dessa länder finns familjen eller av frivilliga organisationer. en omfattande offentlig kontroll av t.ex. utbyggnaden av resurser för sjukhusvård. Ekonomisk trygghet och tillgång till hälso- och sjukvård garanteras försäkringar, i stor utsträckning är obligatoriska, knutna till genom som arbetsmarknaden och finansierade gemensamt av arbetsgivare och arbetstagare. Familjen ansvarar för barn, äldre och handikappade. Offentliga lösningar sista utväg när individen eller familjen inte klarar av ses som en problemen eller när försäkringslösningama inte räcker till.

Några utvecklingstendenser I Sverige sker en rörelse i riktning mot Ökade inslag av marknadslösningar både när det gäller ekonomisk trygghet och produktion tjänster för vård av och omsorg. I både Sverige och Danmark pågår också en decentralisering i syfte att stärka lokalsamhällets förmåga att hantera sina problem med kooperativa lösningar i lokala nätverk.

I Storbritannien pågår utveckling i riktning mot starkare marknads-

en orientering hälso- och sjukvården. Strävan är att bygga in marknadsav liknande förutsättningar genom bolagisering av produktionsenheter och decentralisering av ansvaret för ekonomi och verksamhet. I Holland, Frankrike, Italien och Tyskland finns en tendens till ökad offentlig reglering. Det är i Tyskland bl a en reaktion mot en stark kostnadsexpansion har sin grund i en okontrollerad tillväxt av den fria som marknaden. I Tyskland diskuteras också en utbyggnad av sjukförsäkringen till att täcka de äldres behov av omvårdnad och minska deras beroende av familjen.

Konsekvenser systemens uppbyggnad av Det är i allmänhet svårt att belägga i vilken grad skillnaden i hälsa och välfärd beror konstruktionen av systemen. Det finns tydliga skillnader i vårdkonsumtion, täckningsgrad och ñnansieringsmöjligheter går som att länka till systemens uppbyggnad.

I Tyskland är sannolikt fria läkarbesök och lätt tillgänglig vårdapparat

en en väsentlig orsak till det höga antalet läkarbesök jämfört med exempelvis förhållandena i Sverige.

Orientering mot familj och nätverk Vård och omsorg av barn, äldre och handikappade är traditionellt uppgifter som vilat familjen. I bl.a. Frankrike, Italien och Tyskland står familjen eller frivilliga organisationer för huvuddelen insatserna inom dessa av områden. Det lägger tung börda familjema, särskilt kvinnorna. en Systemen förutsätter låg kvinnlig förvärvsfrekvens och har bromsat utvecklingen mot en ökning av kvinnors deltagande i arbetslivet. Kraven ökad jämställdhet mellan könen, större individuell ekonomisk frihet för kvinnorna och önskemålen från äldre och handikappade om ett minskat beroende av familjen tvingar successivt fram förändringar för vård och omsorg. Ett exempel är den diskussion förs i Tyskland som nu att

föra in äldreomsorgen i den allmänna sjukförsäkringen.

Orienteringen mot marknaden System som i sin strävan att lösa problem som familjen inte klarar och som har en stark orientering mot marknaden, kännetecknas oftast tlexibiav stor

litet i anpassningen till individens behov. Anpassningen till individens

behov och principen om ersättning efter intjänade rättigheter kan göra systemen komplicerade och svåra att administrera. En koppling till arbetsmarknaden kan försvåra tillgängligheten och gör att byte av yrke och arbetsplats får konsekvenser för de sociala skyddsnäten. Med en fri marknad tycks kostnaderna öka mycket, samtidigt som resurserna blir större. Producenterna hälso- och sjukvård säljer sina av tjänster till konsumenter inte har något betalningsansvar för de som eget tjänster de köper. Det kan leda till en överetablering vissa områden och kan vara en väsentlig förklaring till avsaknaden köer i den delen dessa av av system.

Orientering mot øjfentliga systern De offentliga, generella systemen är i allmänhet enkla att hantera adminis-

trativt. Finansieringen sker i kollektiva fomier och

ersättning lämnas efter

avstämning gentemot ersättningsgrundande

behov med ett minimum av

inbetalningar.

offentliga kontrollen över systemen har ett inslag av planekonomi,

Den omfattning och tillväxttakt. Finansieringen underlättar kontroll av som

oftast kopplingen mellan betalning generella skatter och den svaga

genom till med finansieringen och till starkare

och förmåner kan leda problem

köer eller att vissa grupper helt

behov av prioriteringar, t.ex. genom genom

utestängs från vård och omsorg.

olikheter

skillnader mellan länderna har sin grund i kulturella Det finns betydande som Framför allt gäller detta hur omsorgen för barn

och ideologiska traditioner. finansierad. Också den ekonomiska standard

och äldre är organiserad och

sjuk, förälder eller pensionerad skiljer sig betydligt

man garanteras som t.ex.

för finansieringen och transfereringar

mellan länderna. Formema av omsorg är också olika. Frankrike och Italien bygger omsorgen om äldre

I länder som Tyskland, familjen och släkten tar huvudansvaret. och handikappade att

Storbritannien och Frankrike. I länder

Ålderspensionema är relativt låga i

Storbritannien och Frankrike står det allmänna för en ekonosom Holland,

individ och hushåll själva för om

misk och social grundnivå medan ansvarar

de vill ha högre, t.ex. bibehållen standard. i

Finansieringen av hälso- och sjukvård skiljer sig genom att man

Italien och Tyskland tar ut avgifter individer och

Frankrike, Holland, av

den i Danmark och Storbritannien sker via skatter. Sverige

företag medan finansierar system för vård och omsorg och tillhör en mellangrupp, som

inkomsttrygghet med skatter och avgifter. eller ingen anknytning till familj eller arbetsmark-

För dem som har svag klart sämre i Frankrike, Italien, Storbritannien och nad är levnadsvillkoren

Tyskland än i de övriga länderna.

Äldres levnadsvillkor i tolv EG-länderna

Kapitlet innehåller korta beskrivningar de äldres levnadsvilücor i vart

av

och ettav de tolv EG -länderna. Faktaavsnütenförrespelctive land behand-

lar framför allt pensionsfrågor, vård och De gör inte anspråk på

omsorg.

att vara heltäckande, men förmedlar ändå viktiga fragment tydliggör

som skillnader och likheter mellan EG-länderna.

Avsnitten belyser också några de problem och utvecklingstendenser

av

som länderna står inför. Uppgifterna är hämtade från två havklør,

Socialstyrelsens rapport Health Care and Social Services Seven

European Countries , SoS -rapport 1993:6 samt tidskriften Social Eu-

rope I 93 som EG-kommissionens Direktomt för Sociala frågor DG V

gett ut.

A

Belgien

Avsnittet om Belgien är hämtat tidskriften Social Europe 193, EG-

ur som

kommissionens Direktorat för Sociala frågor DG V gett ut. Avsnittet skrevs

ursprungligen av Olgierd Kuty vid universitetet iLiêge, Belgien.

Levnadsstandard och livsstil Den ekonomiska situationen för pensionärer har det hela taget förbättrats.

l Belgien har regeringen satsat att försöka minska antalet fattiga äldre,

vilket har lyckats, även om medelpensionen fortfarande är ganska låg.

Skillnaderna mellan och äldre pensionärer består. Ser till alla yngre man

pensionärer har andelen fattiga sjunkit från 6% till 3%. Bland dem fyllt

som

75 särskilt kvinnor och ensamstående har andelen minskat från 12 till 6%.

En nyligen genomförd studie visar att glappet mellan åldersgruppema

ökar. Man befarar också att det ska fortsätta i den riktningen under de

kommande åren.

Äldre arbetare och arbetmarknaden satsade tidigt politik skulle locka folk att pensionera sig Belgien en som 50 och 64 år. Även det är i förtid. I dag arbetar 51% av männen mellan om lägre procenttal kvinnor arbetsmarknaden så har deras andel snarare ett 40-49- åringama eller hållit sig stabil 50-60- åringama. Av de ökat för 850 000 människor mellan 50 och 64 år som inte hade pension hälften av arbetar 65%, 13% är arbetsskadade, 6% arbetslösa och 16% åldersgruppen förtidspensioneiade. belgarna tidiga förtidspensioner inte är en framkomlig väg. Nu anser att till förtidspension låg tidigare så lågt

Därför höjs åldern som ger rätt den som

till 57 år och 1997 till 58 år. Ett system med vid 50 år. 1994 höjs den delpension diskuteras.

Hälsa och social service För tio år sedan togs ett beslut som innebär att äldre ska ut från de stora

institutionerna. I stället byggs sjukhem för svåra fall ibland byggs institu-

tioner om. Andelen äldre bor ålderdomshem och sjukhem är låg 3,2% av som dem över 65 år 1970 och 4% 1980. Hälften av de svårt sjuka sköts som var Detta skapar problem för det belgiska samhället. Dels gäller det i hemmet. frågan hur vård och ska bekostas i allmänhet, dels handlar det om av omsorg ska betala för hjälp i det dagliga livet. Idag överväger man att införa vem som

beroendeförsäkring men dess status inom socialförsäkringssystemet

en ny

eller inte, hur den ska bekostas ska man betala i proportion till inkomsten

och hur den ska organiseras är fortfarande under debatt. Solidaritet inom familjerna är viktigt i Belgien. Trots att 35% av dem

65 år ensamstående 43% kvinnorna tycks de ha täta

som fyllt är av kontakter med anhöriga. Den psykologiska bördan för de närstående kan särskilt för mycket vårdbehövande. I dag diskuteras vilket stöd vara tung, kan erbjudas familjerna. Det är värt att notera att en nyligen gjord som visar äldre ibland behandlas illa. Där underströks den undersökning att familjen kan spela för att hitta sådana fall och ställa saker nyckelroll som tillrätta. Den yrkesmässiga vården och äldre håller att organiseomsorgen om

Som i andra länder söker man nya vägar för samarbete mellan stat,

ras om. organisationer och släktingar. I Belgien finns det en lång rad hjälporganisationer är knutna till kristna, socialistiska respektive liberala värderingar. som Vad solidaritet inom familjen tycks det att samarbetet mellan gäller som och olika föreningar är utbredd. Allmänt sett bevittnar vi en familjerna direkt representation pensionärer, först inom de långsam framväxt av en av olika hjälporganisationema och snart inom the National Pension Office, där

de äldre har en rådgivande roll, och slutligen lokal nivå där föreningar och rådgivande kommittéer i kommunerna börjar växa fram.

B Danmark

Avsnittet om Danmark är hämtat Health Care and Social Services in ur Seven European Countries , SoS-rapport 1993:6, Socialstyrelsen

Allmänt om .system för värd och omsorg Efter andra världskriget började man bygga upp ett danskt välfärdssystem som starkt påminner om det svenska. Välfárdspolitiken är integrerad del en av samhället och har till uppgift att förse medborgarna med tjänster och medel för uppehälle och försörjning när det behövs. Målet är att till att alla se har goda levnadsvillkor. En stor del av den danska välfärden slussas ut till alla t.ex. folkpensionen. Välfárdssystemet finansieras huvudsakligen via skatter och avgifter. Frågor som rör ekonomisk grundtrygghet vid inkomstbortfall under sjukdom, ålderdom eller arbetslöshet hög prioritet. Den danska välfärdsstaten ges fäster stor vikt vid att skapa ett utbud vård och och hälso- och av omsorg sjukvård som är gratis. Den danska sociallagstiftningen värderar begrepp trygghet, trivsel som förebyggande åtgärder och helhetsperspektiv högt.

Ekonomiska skyddsnät Det danska socialförsäkringssystemet är till stora delar skattefrnansierat och

gäller alla. Försäkringsnivån ligger lägre än i Sverige och därför är privata

tilläggsförsäkringar vanliga. Sociala förmåner regleras i hög grad genom avtal mellan arbetsmarknadens parter. Det gör att det är stora skillnader i utfallet mellan olika yrkesgrupper och branscher.

Ålderspension Normalt sett är pensionsåldem 67 i Danmark. Ålderspensionen

består av en grundpension folkpension och en obligatorisk tilläggspension, ATP. Denna regleras genom avtal mellan staten och arbetsmarknadens För parter. att danskarna ska full pension krävs att de bott i landet i minst 40 år, annars

reduceras ersättningen. Kvalifikationstiden för att någon ersättning ska utgå

är 3 år.

Omsorg om äldre och handikappade 1987 gick ungefär 15 procent, eller 65 miljarder danska kronor, de statliga av

utgifterna till omsorg om äldre och handikappade. Regeringen är ansvarig

för ungefär hälften de allmänna kostnaderna för äldre statlig pension,

av

delar bostadsbidragen och del av kostnaderna för att bygga

av en

äldrebostäder. Kommunerna ansvarar för ungefär 35 procent av kostna-

derna vårdhem, dagcenter, hemtjänst, distriktssköterskor, delar av

bostadsbidragen och delar kostnaderna för att bygga äldrebostäder. av Landstingen för 15 procent av de totala kostnaderna sjukhus, ansvarar

läkare och bidrag till medicin. Den ökande andelen äldre i Danmark medför ökatbehov service Det gäller särskilt 75-80 år och

ett av om omsorg. gruppen äldre.

Uppmärksamheten kring frågor rör äldreomsorgen i Danmark har

som bl.a. lett till bildandet äldrekommission, formulerat mål för av en som

liknar de svenska. I Danmark att en god ålderäldrepolitiken som anses dom innebär livsvillkor möjlighet att leva som tidigare, där man

som ger

bestämmer över sitt eget liv. Mer konkret står målet för att de äldre så långt

möjligt ska kunna bo i hem, valfrihet i vård och omsorg och att de

som egna äldre har rätt till stöd för att kunna utnyttja det utbud av aktiviteter som

samhället erbjuder. Den vanligaste formen för hemtjänst kallas i Danmark för varig hjemmehjaelp. Långvarigt sjuka äldre får hjälp med enklare hushållsgöro-

mål och personlig hygien. Hjälpen är gratis. Bland de äldre, som bor i eget

1988 varig hjemmehjaelp till Plovsing 1990:

hem, gavs 8% dem mellan 67 och 69 år av 15% dem mellan 70 och 74 år av 28% dem mellan 75 och 79 år av 45% dem mellan 80 och 84 år av 61% av dem över 85 år. Bland de äldre och handikappade i eget boende gavs i Sverige 1990 social

hemhjälp till SCB 1990:

6% av dem mellan 65 och 74 18% dem mellan 75 och 79 år av 34% dem mellan 80 och 84 år av 50% dem mellan 85 och 89 av 56% dem över 90 år. av

En annan form av stöd i hemmet med hushållsgöromål i Danmark är midlertidig hjemmehjaelp som ges till människor som behöver stöd g.a.

sjukdom, barnafödande eller konvalescens. En annan form av service är det ekonomiska tillskott kommunen kan ge till personer som av olika skäl, t.ex.

personalbrist, inte har tillgång till det offentliga utbudet av hemtjänst.

Pengarna används till köp privata tjänster. Personer som vårdar närstå-

av

har till ekonomiska bidrag från kommunen.

ende som önskar dö hemma rätt

[Danmark har man utvecklat ett omfattande system av hemsjukvård

som

avser behandling efter sjukhusvård, hälsoupplysning och uppsökande arbete. Alla danska medborgare har rätt till hemsjukvård men den används i första

hand av personer som är 67 år och äldre. Vården är gratis. De flesta danskar som fyllt 70 år bor i vanliga hus. Bara 7 procent bor

institutioner för äldre, sjukhem 6% eller i servicehus 1%. Ytterligare

5 procent bor i olika former av äldrebostäder. Traditionellt sett har det i Danmark funnits tre olika boendeformer för

äldre och handikappade; plejehem, beskyttede boliger och lette kollek-

tivboliger. Sedan den nya äldrebostadslagen, trädde i kraft den 1 juli

som

1987, har emellertid dessa särskilda boendeformer ersatts av principen att de

äldre och handikappade ska ha ett eget boende.

C Frankrike

Avsnittet om Frankrike är hämtat Health Care and Social Services in ur Seven European Countries , SoS-rapport 1993:6, Socialstyrelsen.

Frankrike har ett väl utbyggt system, med stor valfrihet, ska garantera som

medborgarnas välfärd. Det skiljer sig avsevärt från det svenska eftersom det

är:

mera komplext till sin uppbyggnad och finansiering

mindre automatiskt och därför mer krävande för individen med större risk för segregering mindre uniforrnt vilket ger individer större valfrihet Det obligatoriska socialförsäkringssystemet är uppdelat i fyra delar: sjuk-

moderskaps-, invaliditets- och livförsäkring, nrbetsskadeförsäkring,

pen-

sionsförsäkring samt familjeförsäkring barnbidrag, bostadsbidrag. Varje del innehåller ettantal kassör olika yrkeskategorier.

som grupperar Kassoma har olika villkor vilket medför att förrnånema varierar, framförallt

när det gäller pensioneroch uk-och arbetslöshetsförsäkring. Finansieringen

bygger sociala avgifter från löntagare och arbetsgivare liksom en rad

mindre skatter som alkoholavgift och motorförsäkring. Sedan 1991 har kassorna fått ett tillskott att inkomstskatten höjts med 1,2%. Eftersom genom detofta blir underskotti kassorna har det inrättats en särskild statlig bank, där

kassorna kan låna pengar, alternativt kan de förskottsbetalning från

regeringen.

Sedan 1978 är visserligen socialförsäkringen utsträckt till att i princip

gälla alla medborgare, men de som inte har en avlönad sysselsättning måste

själva vidta åtgärder för att ansluta sig till försäkringen. Saknar de medel för

att betala sina socialförsäkringsavgifter kan det ombesörjas av socialhjälpen,

det fordrar aktiva åtgärder från individens sida.

men För varje form ersättning finns detaljerade regler om exempelvis tak av

för årlig inkomst, antal barn, kvalifikationstid eller hemortskommun. Oftast

måste individen lämna en rad olika administrativa dokument och intyg. De mest utsatta grupperna hemlösa, missbrukare, icke läs- och skrivkun-

niga, invandrare har naturligtvis svårt att klara det och går därigenom miste

det stöd de i princip har rätt till.

om

[Frankrike har föräldrarna underhållsskyldighet visavi sina minderåriga

bam. Vuxna barn har också motsvarande skyldighet gentemot sina föräldrar och svärföräldrar. Först när det visar sig att personens egna resurser är uttömda och att barnen saknar ekonomisk möjlighet att betala, t.ex en

långvårdsplats för den äldre, träder socialhjälpen in. Det franska systemet för

vård och är tillräckligt för en majoritet av medborgarna till en skälig omsorg kostnad. Det ställer krav familjesolidaritet över generationsgränsema, vilket naturligtvis orsakar problem i ett modernt samhälle.

De grupper som av olika skäl inte har någon kontakt med sin familj, eller

de helt och hållet saknar familjeförankring drabbas naturligtvis av som systemet. En svag punkt i det franska systemet är just den utsatthet som de allra svagaste grupperna är drabbade av. Samhället garanterar verkli gen ett

minimum, varken mer eller mindre. Den statliga pensionen för gamla

arbetare räcker svårligen för att leva ett anständigt liv.

Eftersom mycket socialförsäkringssystemet bygger anställning av och är familjebaserat, innebär långvarig arbetslöshet betydande risk att hamna utanför det franska systemet- såvida man inte är gift och partnern har anställning. Den franska befolkningen försvarar ivrigt det nuvarande systemet. Alla försök till reformering i riktning mot ett mer uniformt system eller en rättvisare fördelning finansieringen har mött hårt motstånd. av Förklaringen till att socialförsäkringssystemet förblivit oförändrat till

sin uppbyggnad liggeri en motvilja att låta statsmakterna större kontroll. Även regeringen för verksamheten har befolk-

om drar upp riktlinjerna ningen en känsla av att systemet är självständigt.

Ãlderspension

Fransmännen går i pension vid 60 år. Pensionsnivån vid full pension i den

allmänna pensionsförsäkringen är hälften av genomsnittsinkomsten de senaste tio åren. För full pension krävs 37,5 års betalda avgifter. Systemet

täcker samtliga anställda.

Privat pensionssparande är vanligt i Frankrike. Dagens nyblivna pensio-

närer hari allmänhet varit anslutna till den allmänna pensionsförsäkringen

hela sitt yrkesverksamma liv. Denna infördes dock inte förrän 1945. Därför timis det pensionärer som inte har tillräcklig kvalifikationstid och därmed inte full pension. En nyligen genomförd undersökning visar att ca 1,4 miljoner pensionärer, motsvarande cirka 14 procent av pensionärerna, har en inkomst som understiger den lagstadgade nrinimilönen SMIC.

Omsorg om äldre De pensionärer som inte är anslutna till försäkringskassan samt de som visserligen är anslutna men inte har resurser för att betala sina patientavgifter för sjukvård kan, egen begäran s.k. medicinsk hjälp från socialhjälpen. Önskar i fråga läkare gör hembesök går det bra. Pensionären kan personen att fritt välja läkare från en lista med privatpraktiker, som accepterar ersättning från socialhjälpen. 1986 hade endast 0,3 procent av befolkningen över 65 år tillgång till hjälp med personlig hygien och medicinsk omvårdnad i hemmet. Kommunerna ordnar via socialhjälpen en viss hemtjänst, som hjälper till med hushållssysslor men inte personlig hygien. En ensamstående person har rätt

till maximalt 30 timmar per månad, ett par något mindre. I kommuner som

inte inrättat hemtjänst kan pensionären ett mindre statligt bidrag för att själv anställa en hemhjälp. För äldre som inte kan bo hemma finns ett antal olika lösningar. Personer utan allvarliga medicinska problem erbjuds platser i fosterfamilj, enligt samma principer som man i Sverige praktiserat för barn. Familjen får ersättning och den äldre får fickpengar. Ingen form av ersättning utgår dock

om den äldre vistas hos försörjningspliktiga familjemedlemmar vuxna barn

etc., såvida de inte själva lever socialbidrag. Ca 25 procent av de ensamstående pensionärerna över 75 år bor hos någon familjemedlem.

Det råder brist långvårdsplatser och det faktum plats

att en rehabiliteringssj ukhus bekostas av sjukkassan, medan endast den medicin-

ska delen av vården är gratis långvårdssjukhusen, gör att många rehabi-

literingsbehov blockeras av gamla människor. Vidare finns ett stort antal gamla de psykiatriska sjukhusen. Många av dessa patienter borde kunna vårdas annat håll. I Frankrike finns det ca 460 000 platser traditionella ålderdomshem och servicehus. Detta ska täcka behovet för de ca 10 miljoner fransmän som är över 60 år. Gemensamt för alla former institutionaliserat äldreboende av är att den boende själv betalar ända upp till 90 procent av inkomsten. Den boende garanteras att behålla 10 procent i fickpengar. Eventuella mellanskillnader täcks av familjen eller i förekommande fall av socialhjälpen.

D Grekland

Avsnittet Grekland är hämtat tidskriften Social Europe 193, som EG-

om ur kommissionens Direktorat för Sociala frågor DG V gett ut. Avsnittet skrevs ursprungligen Dimitris Z iomas vid National Centre Social Research i av Aten, Grekland.

Tillgänglig statistik speglar de förändringar som Grekland gått

enorma igenom efter andra världskrigets slut. Grekland har förvandlats från ett renodlat jordbruksland, där en stor del av befolkningen bodde landsbygden, till en spirande industrination med en kraftig inflyttning till städerna. Samtidigt har befolkningspyramiden förändrats och i dag finns det många gamla greker. Andelen äldre 65+ ökade från att utgöra 7% av befolkningen 1951 till 13% 1981. Förgubbningen av Grekland märks särskilt landsbygden, där många äldre bor kvar sedan de unga sökt sig till städerna. Numera minskar födelsetalen samtidigt som medellivslängden ökar, vilket kommer att leda till att de äldre kommer att kosta mer i framtiden. Parallellt med den här utvecklingen har familjens roll förändrats. Tidikunde äldre räkna med hjälp från släktingar, idag är det svårare, särskilt gare i städerna. Fortfarande är det dock familjen som i de flesta fall hjälper de äldre och det gäller såväl materiellt som känslomässigt och moraliskt. Den grekiska staten harinte fast så stor uppmärksamhet detta växande problem. Man har inte funderat vad en förändring av befolkningen äldreboomen i sig för med sig, vare sig för socialförsäkringama pensioner, socialpolitiken, arbetsmarknaden eller för ekonomin i allmänhet. Det är först senare tid som man börjat diskutera vad som händer när en större andel blir äldre och måste slussas från dem som arbetar till mer pengar den pensionerade delen av befolkningen.

Levnadsstandard och livsstil I takt med att landets ekonomi blir sämre, får Greklands pensionärer lägre pensioner. Det betyder att de äldre i Grekland håller att bli en riskgrupp inom befolkningen. När man tänker detta och att de kommer att blir fler i framtiden tycks det brådskande att kartlägga de äldres behov. Bilden den grekiska pensionären är ganska diffus. En serie långsiktiga av

antalet äldre och kortsiktiga ekonomiska svårigheter trender har uppen-

barligen försämrat levnadsstandarden för de äldre. Många av dem blir

fångade i en fattigdomsfalla. Dessutom är omsorgsdelen dåligt utbyggd.

Äldre arbetare och arbetsmarknaden Arbetsmarknadssituationen för äldre kan bäst beskrivas som osäker. Det

beror delvis var jobben finns och vilken utbildning de har. En stor del av den äldre arbetskraften arbetar inom traditionella yrken. Antalet anställda

inom traditionella yrken minskar, antingen beroende långsiktiga trender

som jordbruket eller strukturella förändringar regeringens som program

för att modernisera och rationalisera traditionell industri.

Hälsa och social service Allmänt är den hälso- och sjukvård som erbjuds av staten underutvecklad i Grekland. Trots detta har öppenvården för äldre förbättrats betydligt under senare tid. Framtiden för Greklands äldre tycks dyster. De löper risken att bli den mest missgynnade samhällsgruppen under 1990-talet.

E Holland

Avsnittet om Holland är hämtat ur Health Care and Social Services in Seven European Countries , SoS-rapport 1993:6, SociaLstyrelsen.

Det holländska systemet för vård och omsorg bygger ett obligatoriskt försäkringssystem, som täcker personer under en viss inkornstnivå i dagsläget motsvarar detta ca två tredjedelar av befolkningen. Personer med högre inkomster får själva svara för sina utgifter för hälso- och sjukvård via privata försäkringar. Traditionellt är holländarna anslutna till ett stort antal olika ickevinstdrivande privata försäkringskassor. Dessa tar ut premier, som baseras egenavgifter från individerna men också kommer från arbetsgivaravgifter. Försäkringskassorna har sedan kontrakt med allmänläkare, arbetar i ett som husläkarsystem, samt med sjukhus som svarar för att den är ansluten till som kassan får rätt vård. En mycket stor del vård och produceras via av omsorg privata institutioner och företag, medan finansieringen till ca 70 procent kommer från det obligatoriska försäkringssystemet. Staten spelar en stor reglerande roll i systemet och bestämmer bl vad .a. som skall ingå i försäkringskassomas försäkringspaket och avgifternas storlek. Regeringens tillstånd krävs för att starta och driva sjukhus. Även vård och omsorg om äldre baseras privata stiftelser och sammanslutningar. Olika frivilliga organisationer har stor betydelse när det gäller vård och omsorg. Holland är ett av de mest tätbefolkade länderna i världen och invånarna är vana vid en lätt tillgänglig och väl fungerande vård- och omsorgsapparat. Invånarna kan fritt välja mellan olika läkare och sjukhus. Köema till vård och omsorg är i allmänhet korta.

Privata försäkringar, också för dem som är med i det obligatoriska har mycket större betydelse i Holland än i Sverige. Det pågår en systemet, diskussion i Holland risken för att privata försäkringsbolag väljer ut de om de försäkrar, där högriskpersoner i praktiken får högre premier personer som eller vård än med liten risk att bli sjuka eller mindre behov sämre personer Ca 80 procent de anställda i Holland omfattas dessutom av av omsorg. av olika branschvisa kollektivavtal eller arbetsgivarbaserade tilläggsförsäkomfattar ålderspension, familjepension, arbetsskada och sjukvård. ringar, som Parlamentet har beslutat att ändra det obligatoriska försäkrings- och sjukkassesystemet till ett system, som täcker alla medborgare och där alla medborgare betalar inkomstberoende premie plus en fast årlig avgift lika en för alla. De olika kassorna ska konkurrera med varandra och sluta kontrakt med olika sjukvårdsproducenter, i sin tur konkurrerar med kostnader som och kvalitet. Orsaken till förändringen äratt det nuvarande systemet hardålig kostnadskontroll. Det resulterar i överkonsumtion av läkarvård och en överdimensionerad vårdapparat, vilket tenderar att ge olika vård till olika befolkningen trots att behoven är likartade. Reformen motiveras grupper av effektivitets- och kostnadsskäl men också av rättvise- och jämlikhetsav aspekter. Omsorgen gamla bygger att dessa så långt som möjligt skall om vårdas i hemmet. Ca 8 befolkningen över 65 år bor ålderdomsprocent av hem eller motsvarande.

Ålder-sperman

Pensionsåldem är 65 år och ålderspensionen omfattar alla bosatta i landet. Full pension kräver 50 års vistelse i landet. Pensionen finansieras med en egenavgift 15,5 procent inkomsten. Till detta kommer olika avtalade av tilläggsförsäkringar, som normalt kräver 40 intjänandeår och som baseras att det totala pensionsbeloppet ska motsvara ca 70 procent av slutlönen. Tilläggsförsäkringar finansieras med egenavgifter och arbetsgivaravgifter.

Omsorg om äldre De flesta institutioner för vård av äldre i Holland skapades till en början av privata organisationer inte drevs i vinstsyfte och som hade en stark som

knytning till kyrkan. Det gäller hemhjälpsbyråer, hälsovårdsföreningar som

ställer med distriktssköterskor, sjukhem och serviceboende. I dag upp bekostas trots detta ungefär 90 procent av det allmänna via en nationell försäkring. På hemhjälpssidan går pengarna till över 200 olika privata organisatiointe drivs i vinstsyfte. Ungefär 8 procent de äldre i Holland får ner som av någon sorts hemhjälp. Det rör sig mest om hjälp under kortare perioder och

mellan 2,5 och 7-,5 timmar veckan. Allt mer av hjälpen går till dem som har fyllt 75 år av dem får mer än 15 procent hemhjälp. Omsorgen om äldre och om handikappade bygger principen om vård och hjälp i hemmet. Hjälpen till dessa äldre har i Holland en tyngdpunkt i släktingar, grannar och, framför allt, frivilliga organisationer. Den lokala myndigheten prövar behovet av hjälp. I svåra fall kan man hjälp från till kväll. Hjälpen äri princip morgon avgiftsfri och ingår i den allmänna försäkringen. I Holland finns också ett väl utbyggt system med distriktssköterskor som står för hemsjukvården.

F Irland

Avsnittet om Irland är hämtat tidskriften Social Europe 193, EG-

ur som kommissionens Direktorat för Sociala frågor DG V gett ut. Avsnittet skrevs ursprungligen Eamon 0Shea vid University College i Galway, Irland av

De äldres situation är inget hett debattämne i Irland. Det beror att äldreboomen inte når Irland förrän om tjugo år. Detta betyder inte att äldrefrågor inte diskuteras, man har talat mycket om hälsovård och önskvärdheten att se till så att färre vårdas institution och fler sjukhem i hemliknande miljö. På senare tid har man börjat oroa sig för hur pensionema ska finansieras i framtiden och vilka som ska omfattas av den samt hur stor ersättningen ska vara. Det bor strax under 400 000 personer över 65 år Irland, vilket motsvarar 11 % av befolkningen.

Levnadsstandard och livsstil Det finns två slags pensioner Irland. Det ena, som är knutet till socialförsäkringssystemet, grundar sig att den försäkrade betalar in avgifter. Det andra är en slags socialhjälp, som inte kräver personliga inbetalningar. l dag är alla anställda i landet täckta direkt eller indirekt av det grundläggande socialförsäkringssystemet. Ungefär hälften av arbetsstyrkan täcks också av tilläggspensioner. Man funderar mycket hur ska kunna nu man se till att fler kommer in i det systemet. Det har skett avsevärda förbättringar inkornstnivåerna för äldre hushåll i relation till andra gmpper. Risken för fattigdom är mindre bland pensionärer än bland andra. Särskilt utsatta är bönder, arbetslösa och handikappade. Andelen fattiga äldre har minskat från 24% 1980 till 10% 1987. Men vissa äldre är mer sårbara än andra, till exempel de mycket gamla som lever ensamma.

Äldre arbetare och arbetsmarknaden Den förändring som skett av äldre arbetares ställning arbetsmarknaden har inte uppmärksammats tillräckligt. Förr var det vanligt att arbeta efter pensionsåldem. Det berodde den ekonomiska strukturen och särskilt den stora andelen äldre lantbruksarbetare. Under senare år, när antalet jordbruk har minskat samtidigt som arbetslösheten har ökat, har det fått till följd att man inte längre uppmuntrar folk att fortsätta jobba efter fyllda 65 år. Därför har andelen arbetare över 55 år minskat avsevärt. Äldre arbetare är långtidsarbetslösa i högre utsträckning än andra grupper. I dag är det relativt som gåri pension vid den lagstadgade åldern, 65 år; många slutar jobba tidigare.

Hälsa och social service Det har gjorts en handlingsplan för äldre som grundar sig en rapport som gjordes 1988. Denna understryker betydelsen av att hjälpa äldre i deras hemmiljö, snarare än sjukhus och institutioner. Det måste ändå sägas att staten inte ställt tillräckligt med medel till förfogande för att främja en sådan utveckling. Av avgörande vikt för den långsiktiga vården är samarbetet mellan det allmänna, det privata och frivilliga krafter. Det faktum makten och statusen hos äldre människor har minskat har inte resulterat i utvecklandet av någon genomgripande sociopolitisk rörelse för att förbättra deras roll i det aktiva samhällslivet. De som ändå arbetar för de äldre satsar att skydda och utvidga äldres rätt till omsorg och pensionsrättigheter.

G Italien

Avsnittet om Italien är hämtat ur Health Care and Social Services in Seven European Countries , SoS-rapport 1993:6, Socialstyrelsen

Den italienska konstitutionen slår fast att alla förvärvsarbetande personer har rätt till ekonomiskt stöd i proportion till sin levnadsstandard, när de blir arbetsskadade, sjuka, invalidiserade, ofrivilligt arbetslösa och gamla. Dessutom har varje medborgare som är oförmögen att arbeta och som saknar medel att klara sig själv rätt till stöd och annan social hjälp. Socialt stöd ges därför till alla medborgare som är oförmögna att arbeta och klara sig själva. Det kan ges i följande former: social pension extra hjälp vid arbetslöshet invaliditetsförsäkring. Beloppen som betalas ut ligger under existensminimum.

Ekonomiskt skyddsnät Alla anställda i Italien måste tillhöra ett socialförsäkringssystem. Italien har ett väl utvecklat system av socialförsäkringar med jämförelsevis höga

ersättningsnivåer. Tilläggsförsäkringar är inte särskilt vanliga, även om de

existerar bland höginkomsttagare. Utgifter för behandling och vård finansieras via inbetalningar från arbetsgivare, arbetstagare transfereringar. Inbetalningar från och genom arbetstagare räknas ut med utgångspunkt från den anställdes bruttolön. Inbetalningama varierar beroende yrke, antalet anställda och arbetsplats.

Ålderspensiøn

Pensionsåldem är 60 år för män och 55 år för kvinnor. Det finns ett förslag att den ska höjas till 65 år för både män och kvinnor. Redan i dag är om

pensionsåldern för vissa högre tjänstemän 65 år för män och 60 år för

kvinnor. För att rätt till ålderspension måste man ha betalat in pensionsavgifter i minst 15 år. Full pension kräver 40 år. Pensionen beräknas genomsnittsinkomsten under de senaste fem åren multiplicerat med antalet anställningsår. Det motsvarar två procent av lönen för varje arbetat år, med ett maximum 80 procent av inkomsten.

Omsorg om äldre Det finns ingen nationell lagstiftning i Italien för behandling och vård av äldre. Å andra sidan finns det rad berör behandling och vård en normer som äldre, bygger två artiklari konstitutionen. Dessa normer är direktiv av som som syftar till att vägleda företag som arbetar med att förse den äldre befolkningen med hälso- och sjukvård samt social välfärd. Det är den lokala hälso- och sjukvården i kommunen som har huvudansvaret för hälsan och den medicinska vården av äldre. Lokala samfund, frivilliga organisationer och så kallade sociala kooperativ vårdar också äldre. Omsorg äldre syftar till att den äldre skall kunna bo kvar hemma så om länge som möjligt. Detta innefattar familjeprincipen: Barn och föräldrar har ett ömsesidigt ansvar att hjälpa varandra. Ungefär 45 procent av de gamla lever tillsammans med och tas om hand av sin familj. Bara 2 procent av de äldre bor institution. I dag finns det två sorters kollektivboende för äldre inte behöver bo institution: hem för gamla människor och servicesom boende, erbjuder social och medicinsk omvårdnad samt rehabilitering. som Till det kommer två sorters daghärbärgen där gamla människor kan vistas dagtid, äta och hjälp med tvätten. Andra former av social hjälp, som hälsovård, finns också tillgängligt. Gamla människor som bor kvar hemma kan få hemhjälp och tillgång till dagcenter.

Det sker en stor förändring av farniljestrukturen i Italien. I dag har Italien de lägsta födelsetalen i Västeuropa. Dagens familj har inte tid att ta hand om sina äldsta medlemmar som man kunde för 20 år sedan, då familjen ofta bestod av tre generationer som levde tillsammans. Detta har ökat behovet av institutionsvård. Tillgången är bara en bråkdel av efterfrågan, vilket i sin tur har lett till en ökning av antalet äldre sjukhus.

Äldreomsorg under perioden 1992-1994

Den ökande andelen äldre i den italienska befolkningen är ett tydligt faktum, som ofta kallas den andra demografiska revolutionen, eller den grå revolutionen. l dag utgör de som fyllt 65 år ungefär 14 procent av befolkningen. Ungefär 6 procent har fyllt 75 år. Man har beräknat att de äldre utgör 21 procent av befolkningen år 2025. Mot den bakgrunden tillsatte den italienska senaten en kommitté som skulle presentera och analysera det arbete, som bedrivits resp. som borde bedrivas för omsorgen om de äldre, vad gäller sjuk- och hälsovård och social omsorg. Kommitténs rapport visar att det råder stora skillnader mellan regionerna i hur arbetet med äldreomsorg bedrivs. Kommitténs åsikt var att en allmän lagstiftning nationell nivå är nödvändig för att garantera den individuella medborgaren en minimistandard genom att samhället vidtar åtgärder. Syftet med sådana åtgärder är att denna grupp ska kunna leva ett aktivt och oberoende liv och ha möjlighet att delta i samhällslivet. Förslaget resulterade i att hälsovårdsministem lade fram ett aktionsprogram i maj 1991, som innefattar kvalitativa och kvantitativa förbättringar i omsorgen om de äldre. Programmet är en del av den nationella hälso- och ukvårdsplanen för 1992-1994. Under perioden ska följande kategorier av boendeformer för äldre, som inte är förmögna att leva ensamma men som inte behöver sjukhusvård, ordnas:

Hem för kollektivboende med hemsjukvård.

Individuella hem med daglig medicinsk vård. Hem som förser äldre med behandling och vård. Det italienska systemet för äldrevård är i hög utsträckning decentraliserat. Var och en av de 20 regionerna är ansvarig för omvårdnaden om äldre, inom en ram som regeringen beslutat. Det är dock vanligt att regionerna försöker skapa förutsättningar för att äldre ska kunna bo kvar i sin egen sociala omgivning och att den omsorg de behöver genom familjen och det sociala nätverket.

H

Luxemburg

Avsnittet Luxemburg år hämtat ur tidskriften Social Europe 193, som

om EG-kommissionens Direktorat för Sociala frågor DG V gett ut. Avsnittet

skrevs ursprungligen Patrick Bousch vid Centre for Population, Poverty

av and Socioeconomic Policies i Walferdange, Luxemburg.

Under åttiotalets sista år togs en rad politiska initiativ och åtgärder som direkt eller indirekt rör äldre. Reformer av de sociala handlingsprogrammen som gäller socialt skydd pensioner och sjukförsäkring och social hjälp garanterad minimilön rör äldre samma sätt som det rör alla dem som täcks av systemen. Samtidigt har det vidtagits en rad åtgärder som vänder sig direkt till de äldre. Resultaten detta har lett till en klar förbättring av de äldres av levnadsstandard. Det har gett flera alternativa vägar att från aktivt liv till livet pensionär. De äldre har fått bättre möjligheter att vård i hemmet. som Institutionsvården har blivit mer tillgänglig.

Levnadsstandard och livsstil Den största källan till förbättringar för de äldre är att pensionssystemet, som bygger personliga inbetalningar, ger bättre utdelning. Det har lett till att pensionema höjts med 10% och änkepensionen med 20%. Dessutom har man arbetat fram ett system med tilläggspensioner, som bygger avgifter och privata pensionsförsäkringar som är kopplade till skattelättnader. Från 1987 har också de fattigaste gamla rätt att ersättning upp till en garanterad minimiinkomst. Man har också infört ersättning till dem ett system som ger sköter gamla, som inte får plats institution. Man harockså bestämt som om att vård av en äldre anhörig är pensionsgrundande. På dessa sätt har situationen för de fattigaste gamla luxemburgborna förbättrats så att deras levnadsstandard närmat sig det nationella genomsnittet, även om det fortfarande ligger lite under detta.

Äldre arbetare och arbetsmarknaden Det är bara 23% i åldersgruppen 55 till 64 år som arbetar. Därför vill man göra pensionsåldem mer flexibel och föra in rätten till förtidspensionering i lagstiftningen. Arbetslöshet är inte orsaken till att folk slutar arbeta i förtid i Luxemburg. Huvuddelen slutar arbetsskador. Detta beror inte så mycket att p.g.a. många skadas som att reglerna för detta systern är generöst. Genom att sänka åldersgränsen för förtidspension till 57 år och tillåta en kombination av delpension och deltidslön hoppas man att kunna erbjuda en mjukare övergång mellan arbete och pension.

Hälsa och social service På det här området har det kommit flest politiska initiativ. Redan 1988 klubbades ett äldreprogram vars första punkt syftar till att göra det möjligt för äldre att bo kvar hemma. Detta betyder att man måste se till att de gamla kan hjälp med vård och omsorg i hemmet. Parallellt har man byggt ut antalet platser sjukhem och ålderdomshem. I dag är huvudproblemet hur man ska finansiera omsorgen om de äldre som behöver vård.

I

Portugal

Avsnittet om Portugal är hämtat ur tidskriften Social Europe 193, som EGkommissionens Direktorat förSociala frågor DG V gett ut. Avsnittetskrevs ursprungligen av Helotsa Perista vid Centre for the Study Social Inter-

ventions iLissabon, P0rtugaL

Levnadsstandard och livsstil Äldre portugiser ökar i antal och betydelse i det portugisiska samhället. Strukturema för välfärd och hjälp i Portugal har inte varit kapabla att ge äldre tillfredsställande hjälp. Men de äldres livsvillkor har förbättrats efter revolutionen 1974. Medelnivån pensionema är mycket låg. Minimipensionen har alltid legat under fattigdomsstrecket. 1989 hade 52% av ålderspensionema samma eller lägre värde minimipensionen och bland återstoden var det bara 9% som som hade ett värde som låg över den nationella minimilönen. Köpkraften hos pensionärerna har minskat i förhållande till dem som arbetar och till befolkningen i allmänhet. Fattigdom är alltså en tuff realitet som dessa människor möter. Att sluta arbeta betyder för medelklassen att de drabbas av ett plötsligt fall i inkomstnivå och för dem som redan är fattiga leder det till att de blir ännu fattigare. Äldre med liten inkomst har också ett stort problem gäller boendet. som Särskilt i storstadsområden som Lissabon bor de äldre dåligt, i gamla nedslitna hus som väntar att rivas eller falla samman. Boendevillkoren är intimt förknippade med ensamhet. När vänner, grannar, släktingar och makar dör minskar det sociala nätverket och allt fler känner sig ensamma.

Äldre arbetare och arbetmarknaden Social isolering kan också bero att man tvingas sluta arbeta i förtid. Bland äldre arbetare har arbetslösheten ökat särskilt långtidsarbetslöshet och därför har det utvecklats olika system som underlättar att man slutar i förtid.

Sådana åtgärdefhar sällan något att göra med lagstiftning. Ofta handlar det

om att arbetsgivaren gör ett avtal med någon för att slippa denne.

Hälsa och social service Bristen tillgång till vård och omsorg är en annan viktig ingrediens för dem är gamla i Portugal. Behovet av stöd och omsorg har familj och grannar som ofta fått ta hand om. Men det blir allt svårare att dessa informella system att fungera.

J

Spanien

Avsnittet Spanien är hämtat ur tidskriften Social Europe 193, som EG-

om kommissionens Direktorat för Sociala frågor DG V gett ut. Avsnittet skrevs ursprungligen Juan Antonio F ernández Cárdon vid Institute Demoav graphy i Madrid Spanien

Levnadsstandard och livsstil Pensionen är den enda inkomstkällan för nästan alla spanjorer som fyllt 65 år. Nittio procent dem får pensionen från socialförsäkringssystemet och av bara 8% av pensionema är sådana som man inte betalar in till själva. Den statliga politiken har tenderat att höja pensionema och minskat ämlikheten mellan dem som får dem, med högre utdelning för dem som har låga pensioner. Sedan 1990 har pensionema höjts automatiskt lika mycket som konsumentprisindex. Samtidigt har minimipensionen för en gift pensionär lagts nivå som minimiinkomsten. På det sättet har man samma knutit hela pensionssystemet till lönebildningen. Pensionema har ökat mycket under senare år, också för att pensionssys-

temen hunnit bli fullt utvecklade. Minimipensionen för en gift 65 åring har

t.ex. ökat realt med 30% sedan 1982. Trots dessa förbättringar är de äldres inkomstnivå fortfarande under medel och mycket stora skillnader består mellan olika pensionärsgrupper. Ett viktigt problem är att glappet mellan unga och gamla pensionärer ökar.

Äldre arbetare och arbetsmarknaden Det är nästan inga män som arbetar sedan de fyllt 65 år i Spanien. Andelen arbetande män över 70 har minskat från 26% 1965 till 1% 1992 medan andelen arbetande mellan 65 och 69 år har minskat från 54% till 7%. Detta är konsekvens av ekonomiska och sociala förändringar och att industrien arbetarnas livscykel har blivit normgivande. Andelen anställda män som är mellan 55 och 64 år är bland de lägsta i

Europa Frankrike undantaget, en minskning med nästan 30% mellan 1975

och 1985. Äldre arbetslösa arbetare har det värst: Arbetslöshetsunderstödet ligger under existensminimum och eftersom de inte arbetar ger detta lägre pension under resten av livet. Framtidens villkor arbetsmarknaden, med större möjlighet att avskeda arbetare, kommer troligen att göra fler äldre arbetare arbetslösa och det leder i sin tur till att fler förtidspensioneras. Man måste hitta vägar till skydd för den nya riskgruppen: 50-åringarna

Hälsa och social service Det finns stor efterfrågan vård och omsorg bland de äldre eftersom de har sämre hälsa och bor sämre. 65% av dem som fyllt 65 lider av någon sjukdom som kräver läkarhjälp. De använder mer medicin än andra grupper. Eftersom den geriatriska specialistvården inte är särskilt utvecklad, förklarar det varför mer än 50% av bäddarna allmänsjukhus upptas av äldre och i 25% befinner sig kroniker över 65 år. Det är allmänt erkänt att vissa av dessa långtidspatienter skulle tas bättre om hand utanför sjukhusen eftersom de har större behov av omsorg än av vård. 1992 beslutades därför att man ska bygga sjukhem för att möta behoven och minska trycket sjukhusen.

1988 fanns det mer än 100 000 bäddar vilohem mindre än 10 000

sjukhem. Detta antal är otillräckligt och målet är att nå en nivå av 3,5 bäddar 100 personer över 65 år. Mer än hälften av vilohemmen ägs av ickevinstdrivande organisationer, 22% är statliga och 16% privata. De ickestatliga vilohemmen får ofta ekonomiskt stöd från staten. Hemvården ökar mycket just nu. Det handlar mest om omsorg. Medicinsk hjälp är fortfarande mycket ovanlig.

K

Storbritannien

Avsnittet om Storbritannien är hämtat ur Health Care and Social Services in Seven European Countries , SoS-rapport 1993:6, Socialstyrelsen.

Det brittiska välfárdssysternet är uppbyggt kring två centralt statligt styrda och administrerade obligatoriska system som täcker hela befolkningen. När det gäller sjukhus finns det en relativt stor privat sektor, som växt kraftigt under 80-talet. Nu svarar privata sjukhus för ca 25 procent av antalet

vårdplatser dessa är dock nästan helt offentligt finansierade.

- Systemet är obligatoriskt och täcker hela befolkningen. Det brittiska systemet för hälso- och sjukvård och socialtjänst är centralt statligt styrt och reglerat. Socialförsäkringssystemet ger relativt låga ersättningar, den motsvarar

ungefär hälften av en genomsnittlig industriarbetarlön. Helt eller delvis utanför det brittiska systemet står vissa deltidsanställda och många anställda vid små företag. Den offentliga vården är uppbyggd kring ett omfattande familje- eller allmänläkarsystem som täcker 98 procent av befolkningen. Varje allmänläkare får ett grundbelopp, skall täcka allmänläkarvård för de som ca 2 000 personer som finns registrerade hos honom eller henne. Systemet finansieras till fyra femtedelar av staten från allmänna skatte-

medel via statsskatten inkomst och konsumtion. Delar av det

brittiska socialförsäkringssystemet pensioner finansieras dock genom dels arbetsgivar- och dels egenavgifter. Det brittiska systemet för lokal socialhjälp och liknande är i relativt hög grad uppbyggt frivilliga organisationers insatser och att de äldre skall bo kvar i hemmet så länge som möjligt. I diskussion och debatt i Storbritannien läggs ofta stor vikt vid rättvisa och slår vakt om individens integritet i alla situationer. Vid vård och omsorg man gäller detta speciellt hälso- och sjukvården, där man ser det offentliga systemet garant för att behövande skall vård oavsett kön, ras och som samhällsställning.

Ålderspension

Alla anställda och bosatta i landet omfattas av en grundforsäkring baspension och en inkomstrelaterad tilläggspension som ger en relativt låg ersättningsnivå

motsvarande ca 30-50% av slutlönen. Pensionsåldem är 65 för män och

60 år för kvinnor. För full baspension krävs att man betalat avgifter under ca

90 procent sitt totala yrkesliv motsvarar 49 år för män och 44 år för

av kvinnor. Den anställde betalar 9 procent av sin årslön i socialförsäkringsavgift, vilket innefattar pension. Ungefär hälften av de anställda, med tyngdpunkt tjänstemän, omfattas av särskilda företagsvisa tilläggsförsäkringar och pensionsplaner. För dessa anställda erhålls en pensionsnivå som motsvarar ca två tredjedelar av slutlönen.

Omsorg om äldre Omsorgen om äldre är grundad i den kommunala socialtjänsten och baseras målet om att de äldre skall bo kvar i sina hem så länge som möjligt. Cirka 5 procent av de äldre över 65 år finns pensionärshem eller liknande. Idag är 90% av dem som får hemtjänst som drivs i offentlig regi äldre än 65 år. Hemtjänsten sköts av lokala myndigheter och bekostas med statliga medel, kommunalskatt och i viss mån avgifter. I hemtjänsten kan ingå såväl personlig omvårdnad som hushållsgöromål; städning, tvättning, laga mat

och handla. I praktiken dominerar fortfarande traditionella hushållsgöromål, medan personlig omvårdnad är mindre vanlig. I snitt får den äldre hjälp 3,3 timmar i veckan. En annan del av den brittiska hemhjälpen består av hemsjukvård, som sköts av de lokala hälsomyndighetema och som får statliga pengar. I dag börjar gränserna mellan hemtjänst och hemsjukvård suddas ut, speciellt när det gäller personlig omvårdnad. Det är en lång tradition i Storbritannien att frivilliga organisationer bidrar till den sociala servicen. Enligt uppskattningar deltar ca en tredjedel av alla vuxna medborgare i någon form av frivilligt hjälparbete varje år. Det finns över 168 000 frivilliga organisationer registrerade som till ca hälften bekostar sina utgifter med frivilliga bidrag från allmänheten. Kommunerna har Home help för äldre personer och handikappade som behöver hjälp i det dagliga livet. Sådan hjälp är kostnadsfri ,men varje enskild persons behov fastställs efter strikt behovsprövning. Eftersom kommunemas policy är att de äldre ska ha möjlighetatt bo kvar i sina hem så länge de önskar, är servicen väl utbyggd. Mat levereras till en låg kostnad . Vid större behov av hjälp med dagliga aktiviteter ger kommunerna service till en viss gräns, men till stor del handlar det också om att släktingar ställer upp. Vid svåra handikapp kan det bli frågan om institutionsvård ålderdomshem, sjukhem eller servicehus. Servicehus för äldre finns i både privat och kommunal regi. För patienter som får plats är avgifterna höga om vederbörande har möjlighet att betala. Socialförsäkringssystemet betalar avgifterna för dem som saknar sparkapital. All offentlig sjukvård och rehabilitering för äldre och handikappade är avgiftsfri.

L

Tyskland

Avsnittet om Tyskland är hämtat Health Care and Social Services in ur Seven European Countries , SiS-rapport 1993:6, Socialstyrelsen.

Följande beskrivning avser enbart förhållanden i f.d. Västtyskland. Traditionen i uppbyggnaden av det sociala systemet i Tyskland går tillbaka till Bismarcks lagar 1880-talet om sjukförsäkring, olycksfallsförsäkring och ålders- och invaliditetsförsäkring. Lagarna syftade till att skapa ett socialt skyddsnät för den framväxande arbetarklassen och till att utgöra en motvikt mot socialistisk propaganda. Utbyggnaden av de sociala systemen har lett till att Tyskland nu är en högt utvecklad välfärdsstat. Traditionen styrka ger systemet men medför också en tröghet, som motverkar förändringar. En grundläggande skillnad jämfört med Sverige är att de sociala systemen i Tyskland tar sin utgångspunkt i familjen och inte i individen. Barn och

föräldrar är ömsesidigt skyldiga att bistå varandra. Först då familjens stöd inte räcker träder det allmänna till. Socialhjälp som betalas ut till en person kan återkrävas från exempelvis föräldrar eller mottagaren förhållanav om dena för den senare förbättras.

Familjen är fortfarande utgångspunkten i skattelagstiftningen. Därför

kan marginaleffekten bli stor när en hemmafru börjar arbeta. Ibland är det till och med så att lönenivån är beroende den anställde är ensamförsörj av om are. Socialförsäkringama är verkliga försäkringssystem där förmånema i stor utsträckning bestäms av avgifter. Dessa är i sin tur beroende av inkomst eller avtal. Det finns ingen generell folkpension. Alla pensionsförrnåner baseras inbetalda avgifter. Den grundläggande principen är att pension är uppskjuten lön. Den allmänna grundpensionen anses gynna dem som inte bekymrat sig om sin ålderdom under tidigare år. Ca 90 procent av befolkningen är obligatoriskt eller frivilligt försäkrade ide offentligt greglerade kassorna. Ca en fjärdedel har en privat försäkring

som komplement eller som enda försäkring. Utan sjukvårdsförsäkringen står

0,4 procent av befolkningen. Dessa skyddas dock ytterst av socialhjälpen. Ca 350 000 personer över 65 år i Tyskland är kontinuerligt beroende av socialhjälp, som är strängt reglerad och behovsprövad. Det är knappt två procent av samtliga i åldersgruppen. Omkring 300 000 av dessa är kvinnor. 18 procent av de socialhjälpsberoende kvinnorna och 9 procent männen av saknar pension.

Inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män och mellan arbetare och

tjänstemän är stora i Tyskland. Det finns en betydande fattigdom i välståndet. Mycket talar för att fattigdomen i Tyskland behåller nuvarande proportioner eller växer beroende invandring och bostadsbrist. Progressiviteten i skattesystemet harviss utjämnande effekt. Den mest utmärkande egenskapen i skattesystemet förefaller dock vara den starkt uttalade prioriteringen av familj och äktenskap. Avgifterna till socialförsäkringssystemen är rättvisa i den meningen att de bestäms av inkomsten eller de förmåner försäkringen av ger. Det tak för avgifterna som finns i exempelvis sjukförsäkringen gynnar dock högre inkornsttagare.

Ålderspension

För att egen pension i Tyskland måste betala pensionsavgift, dvs. ha man inkomst. Det finns undantag där pensionsår kan tjänas in annat sätt. Exempelvis ger uppfostran av barn ett pensionsår per bam. Änke- eller änklingspension utgår med 60 procent av den bortgångnes pension. Någon grund- eller folkpension finns inte. Pensionsförsäkringama finansieras av arbetsgivare och arbetstagare med bidrag från staten.

Pensionen är beroende inbetalda avgifter. Den arbetat i 40 år och av som hela tiden haft genomsnittsinkomst får ut ett belopp som svarar mot 70 procent den senaste nettoinkomsten. Från detta belopp avgår 6,1 av procent i sjukförsäloingsavgift. Pensionsåldem är i princip 65 år. Det finns flera möjligheter till tidigare pensionering. För full pension krävs 35 tillgodoräkningsbara år. Förtidspension kan utgå till den som äroförmögen att utöva sitt yrke eller är arbetsoförrnögen. Här räcker 5 tillgodoräkningsbara år för pension. Förtida ålderspension från 60 år kan utgå till den som varit arbetslös minst ett år under de senaste 18 månaderna samt till kvinnor, som förvärvsarbetat minst 10 efter uppnådda 40 år. I båda fallen krävs 15 tillgodoräkningsbara år. Inom denna grupp utgör kvinnorna 80 procent.

Omsorg om äldre Även här gäller familjeprincipen med ömsesidig skyldighet för barn och föräldrar att bistå varandra. Socialtjänsten sköts kommunernas uppdrag av de s.k. fria sociala organisationerna som har anknytning till bl.a. kyrkorna och arbetarrörelsen. För äldre finns möjlighet till hemtjänst som drivs av de fria sociala organisationerna. Dessa driver också bl.a. ålderdomshem och sjukhem. Äldre som behöver omfattande hjälp kan få plats ålderdomshem. Kostnaderna mer ålderdomshemmen är dock höga alltid betydligt högre än en normal pension och ökar med stigande hjälpbehov. 70 procent av de äldre ålderdomshem är beroende av socialhjälp. Själva får de då behålla 120 DEM per månad i fickpengar. Frågan om hur omsorgen om äldre och handikappade, som är i behov av vård, skall ordnas i framtiden hör till de största debattämnena i dagens Tyskland. Familjen fungerar inte som tidigare, eftersom allt fler kvinnor förvärvsarbetar. Dessutom växer antalet äldre som behöver vård.

Statens offentliga 1993 utredningar

Kronologisk förteckning

Styrnings-och samarbetsfonneri biståndet.UD 35. Reaktion mot ungdomsbrott.Del A och B. Ju. . Kursplanerför grundskolan.U. 36. Lag om totalförsvarsplikt.Fö. . Ersättningför kvalitet och effektivitet. 37. Justitiekanslern.En översyn av JK:s arbetsuppgifter . Utformning av ett nytt resurstilldelningssystem Ju. - m.m. för grundläggandehögskoleutbildning.U. 38. Hälso- och sjukvårdeni framtiden tre modeller. - Statligtstödtill rehabilitering av tortyrskadade S. . flyktingar m. fl. S. 39. En gräns för ñlmcensuren. Ku.

Bensodiazepiner beroendeframkallande psykofar- 40. Fri- och rättighetsfrágor. Del A och B. Ju. . maka.S. 41. Folk- och bostadsräkningår 1990 och framtiden. i

Livsmedelshygienoch småskaligIivsmedelsproduk- Fi.

tion. Jo. 42. Försvaretshögskolor.Fö.

Löneskillnader och lönediskriminering. 43. Politik mot arbetslöshet.A. . Om kvinnor och män arbetsmarknaden. Ku. 44. Översyn av tjänsteinkomstbeskattningen. Fi.

Löneskillnaderoch lönediskriminering.Om 45. Trosa bryter sig loss.Bytänkandeeller demokratins . kvinnor och män på arbetsmarknaden. Bilagedel. räddning.C.

Ku. 46. Vissa kyrkofrågor. C.

Postlag.K. 47. Konsekvenser valmöjligheterinom skola, . av 10.En ny damlag.Ju. barnomsorg,äldreomsorgoch primärvård. C.

ll. Socialförsäkringsregister. 48. Kommunalaverksamheteri förvaltningoch i egen 12. Värdhögskolor kommunalaaktiebolag.Enjämförandestudie.C.

kvalitet utveckling huvudmamiaskap. U. 49. Ett år medbetalningsansvar.S. - - - 13. Ökad konkurrens järnvägen.K. 50. Serveringsbestämmelser. S. l4. EG och varagrundlagar.Ju. 51. Naturupplevelser utan buller kvalitet att värna. - en 15.Svenskaregler för internationellomfördelning av M.

olja vid en oljekris. N. 52. Ersättningvid arbetslöshet. A.

16.Nya villkor för ekonomi och politik ekonomi- 53. Kostnadsutjämnirtg mellankommuner.Fi. kommissionensförslag. Fi. 54. Utvisning grund brott. Ku. av Nya villkor för ekonomioch politik ekonomi- 55. Det allmännasskadeståndsansvar. Ju. . kommissionensförslag. Bilagor. Fi. 56. Kontrollen över exportav strategisktkänsliga 17. Ägandet radio och television allmänhetens i UD. av varor. tjänst. Ku. 57. Beskattning fastigheter,del I av 18.AcceptansTolerans Delaktighet.M. Schablonintäkt eller fastighetsskatt Fi. - 19.Kommunernaoch miljöarbetet.M. 58. Effektivare ledning i statligamyndigheter.Fi.

20. Riksbanken och prisstabiliteten.Fi. 59. Ny marknadsföringslag.C.

21. Ökat personval.Ju. 60. Polisensrättsligabefogenheter.Ju.

22. Vad är ett statsrådsarbete värt Fi. 61. Överföring HIV-smitta läkemedlet av genom 23. Kunskapenskrona. U. Preconativ.

24 Utlänningslagen en partiell översyn.Ku. 62. Rättssäkerheten vid beskattningen.Fi. . - 25. Socialaåtgärderför jordbrukare. Jo. 63. Personoch parti Studieri anslutningtill - 26. Handläggningen vissasäkerhetsfrågor.Ju. av Personvalskommitténs betänkande

27. Miljöbalk. Del l och M. Ökat personvalsou 1993:21. Ju.

28. Bankstödsnämnden. Fi. Frågor för folkbildningen.U.

29. Fortsatt reformering av företagsbeskattningen. Handlingsplan mot buller. . Del Fi. Handlingsplan mot buller. Bilagedel.M.

30. Rättentill biståndinom socialtjänsten. Lag införande miljöbalken.M. om av . 31. Kommunernasroll alkoholområdetoch inom Slutförvaring av använt kärnbränsle KASAMs . missbrukarvården. yttrande över SKBsFUB-program 92. M.

32 Ny anställningsskyddslag. A. 68. Elkonkurrensmednätmonopol.N. 33. . Åtgärder för att förberedaSverigesjordbruk och 69. Revisorernaoch EG. N. livsmedelsindustriför EG. Jo. 70. Strategiför småföretagsutveckling. N.

34. Förarprövare.K. 71 Organisationernasbidrag. C. .

Statens offentliga utredningar 1993

Kronologisk förteckning

72. Att inhämta synpunkter från medborgarna Det 106. Läkemedel och kompetens. S. kommunala omröstningsinstimtet i tillämpning. C. 107. Statistik över finansiellamarknader. Fi. 73. Radikala organisationsförändringar i kommuner 108. Försäkringsrörelsei förändring 2. Fi. och landsting. C. 109.Förtroendevaldas ansvar vid domstolstrotsoch 74. Kvalitetsmätningi kommunalverksamhet. C. lagtrots. C. 75. Vissamervärdeskattefrägor II, offentlig 110. Integritet och effektivitet kreditupplysnings- verksamhetm.m. Fi. omrädet.Ju. 76. Verkställighet av ñngelsestraff.Ju. 111.Borta bra men hemmabäst Fakta om äldre i 77. Kommunal tjänsteexport och internationellt Europa.S. bistândC. 78. Miljöskadeförsäkringeni framtiden. M. 79. Handeloch miljö mot en hållbar spelplan.M. - 80.statsförvaltningenoch EG. Ju. 81. Översyn arbetsmiljölagen.A. av 82. Frivilligt socialtarbete. Kartläggning och kunskapsöversikt. 83. Statistik och integritet, del l Skyddför uppgifter till den statliga statistiken m.m. Fi. 84. Innovationer för Sverige.N. 85. Ursprung och utbildning socialsnedrekrytering till högre studier. U. 86. Amningsvänligasjukhus för - att skydda,stödja och främja amning. S. 87. Beredskapslagring olja. N. av 88. Produklsäkerhetslagen och EG. C. 89. Massflykt till Sverige av asyl- och hjälpsökande.Fö. 90. Lokal demokratii utveckling.C. 91. Socialtjänstensroll i samhällsplanering och samhällsarbete. En kunskapsöversikt och ett diskussionsunderlag. S. 92. Den centrala polisorganisationen. Ju. 93. vårdens svåra val. S. 94. Anpassad kontroll av byggandet.M. 95-Ansvars-och uppgiftsfördelninginom det civila försvaret.Fö. 96. Förändringari Iönegarantisystemet. A. 97. Västsverige och Skåne regioneri förändring. C. - 98. Partnerskap.Ju. 99. Kart- och fastighetsverksamhet i myndighet och bolag. M. 100. Free and Fair eleetions andbeyond.UD. - 101. Lag om totalförsvarsplikt. Följdändringarna.Fö. 102. Kvalitet och dynamik. Förslag från Resursberedningenrörande statsmakternas resurstilldelning till grundläggande högskoleutbildning samt forskningoch forskarutbildning.U. 103 Svenskt fiske. Jo. 104. Stabilisering av bostadskreditrnarknaden. Fi. 105.Monopolkontrollpå en avregleradelmarknad.N.

Statens offentliga 1993 utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Amningsvärtligasjukhus för att skydda,stödja och

främja amning. [86] En ny datalag.[10] Socialtjänstens roll i samhällsplanering och samhälls- EG och våra grundlagar.[14] Ökat arbete. En kunskapsöversikt och ett diskussionspersonval.[21] - Handläggningen vissaSäkerhetsfrågan[26] underlag. [91] av Vårdens svåra val. [93] Reaktion mot ungdomsbrott.Del A och B. [35] Läkemedeloch kompetens.[106] Justitiekanslern.En översynav JKzsarbetsuppgifter Borta bra men hemmabäst Fakta om äldre i m.m. [37] Europa. [111] Fri- och rättighetsfrågor. Del A och B. [40]

Det allmännasskadeståndsansvar. [55]

Kommunikationsdepartementet

Polisensrättsligabefogenheter.[60] Personoch parti Studieri anslutningtill Postlag. [9] - Ökad Personvalskommitténs betänkande konkurrens järnvägen. [13]

Ökat personval SOU 1993:21. [63] Förarprövare. [34]

Verkställighet av fängelsestraff.[76]

Finansdepartementet

Statsförvaltningenoch EG. [80]

Den centrala polisorganisationen. [92] Nya villkor för ekonomi och politik ekonomi- - Partnerskap.[98] kommisionensförslag. [16]

Integritet och effektivitet kreditupplysnings- Nya villkor för ekonomioch politik ekonomi- omrâdet. [110] kommisionensförslag. Bilagor. [16]

Riksbankenoch prisstabiliteten.[20]

Utrikesdepartementet Vad är ett statsrådsarbetevärt [22]

Styrnings- och samarbetsformer i biståndet. [1] Bankstödsnämttden. [28]

Kontrollen över strategisktkänsliga [56] Fortsatt reformering av företagsbeskatmingen. export av varor. Free and Fair elections andbeyond. [100] Del 2. [29] - Folk- och bostadsräkning är 1990och i framtiden. [41] Försvarsdepartementet Översyn tjänsteinkomstbeskattrtingen. [44] av Lag totalförsvarsplikt.[36] Kostnadsutjämningmellan kommuner.[53] om Försvaretshögskolor. [42] Beskattning av fastigheter,del 1

Massflykt till Sverige asyl- och hjälpsökande.[89] Schablonintåkt eller fastighetsskatt [57] av - Ansvars-och uppgiftsfördelning inom det civila Effektivare ledningi statligamyndigheter.[58]

försvaret. [95] Rättssäkerhetenvid beskattningen.[62]

Lag Vissa mervärdeskattefrågor II. offentlig verksamhet om totalförsvarsplikt.Följdändringarna.[101] m.m. [75]

Socialdepartementet Statistik och integritet, del 1 Skyddför uppgifter - till

den statliga statistiken m.m. [83] Statligt stöd till rehabilitering av tortyrskadade Stabilisering av bostadskreditmarknaden. [104] flyktingar m. fl. [4] Statistik över finansiella marknader.[107] Bensodiazepiner beroendeframkallande psykofarmaka. - [5] Försäkringsrörelseiförändring [108]

Socialförsäkringsregister.[ll] Utbildningsdepartementet Rättentill biståndinom socialtjänsten.[30] Kommunernasroll alkoholomradetoch inom Kursplaner för gnmdskolan.[2]

missbrukarvården.[31] Ersättning för kvalitet och effektivitet.

Hälso- och sjukvårdeni framtiden modeller.[38] Utformning av ett nytt resurstilldelningssystem för - tre - Ett år med betalningsansvar.[49] grundläggande högskoleutbildning. [3]

Serveringsbestämmelser. [50] Vårdhögskolor

Överföring HIV-smitta läkemedlet kvalitet utveckling huvudmannaskap. [12] av genom - - - Preconativ. [61] Kunskapens krona. [23]

Frivilligt socialt arbete.Kartläggningoch kunskaps- Frågor för folkbildningen. [64]

översikt. [82]

1993 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Ursprung och utbildning socialsnedrekryteringtill Kommunala verksamheter i egen förvaltning och i högre studier. [85] kommunala aktiebolag.Enjämförande studie. [48] Kvalitet och dynamik. Förslag från Resursberedningen Ny marknadsföringslag.[59] rörande statsmaktemas resurstilldelningtill grund- Organisationernas bidrag. [71] läggande högskoleutbildning samt forskningoch Att inhämtasynpunkter från medborgarna Det forskamtbildning. [102] kommunala omröstningsinstimteti tillämpning. [72] Radikala organisationsförändringar i kommuneroch Jordbruksdepartementet landsting.[73]

Livsmedelshygienoch småskalig livsmedelsproduktion. Kvalitetsmätningi kommunalverksamhet.[74] 61 Kommunal tjänsteexportoch intemationellt bistånd. [77] Socialaåtgärderför jordbrukare. [25] Produktsäkerhetslagen och EG. [88] Åtgärder förbereda Sverigesjordbruk och Lokal demokratii utveckling. [90] för att livsmedelsindustriför EG. [33] Västsverigeoch Skåne regioneri [97] - Svenskt fiske. [103] Förtroendevaldasansvar vid domstolstrotsoch lagtrots. [109] Arbetsmarknadsdepartementet Miljö- och naturresursdepartementet Ny anställningsskyddslag. [32] Politik arbetslöshet. [43] Acceptans Tolerans Delaktighet.[18] mot Ersättning vid arbetslöshet.[53] Kommunerna och miljöarbetet. [19] Översyn arbetsmiljölagen. [81] Miljöbalk. Del l och [27] av Förändringar i lönegarantisystemet. [96] Naturupplevelser utan buller en kvalitet att värna. - [51] Kulturdepartementet Handlingsplanmot buller. Handlingsplanmot buller. Bilagedel. [65] Löneskillnader och lönediskriminering. [7] Lag om införande av miljöbalken. [66] Om kvinnor och män arbetsmarknaden. Slutförvaring av använt kämbränsle KASAMs Löneskillnaderoch lönediskriminering.Om kvinnor yttrandeöver SKBsFUB-program 92. [67] och män arbetsmarknaden. Bilagedel.[8] Ägandet televisioni allmänhetens tjänst. Miljöskadeförsäkringen i framtiden. [78] av radio och Handeloch miljö mot en hållbar spelplan.[79] [17] partiell [24] Anpassad kontroll av byggandet. [94] Utlänningslagen en översyn. filmcensuren. [39] Kart- och fastighetsverksamhet i myndighetoch En gräns för Utvisning pä grund brott. [54] bolag. [99] av

Näringsdepartementet

Svenskaregler för internationell omfördelning av olja vid en oljekris. [15] Elkonkurrens med nätmonopol. [68] Revisorernaoch EG. [69] Strategiför småföretagsutveckling. [70] Innovationerför Sverige. [84] Beredskapslagring olja. [87] av Monopolkontroll på en avregleradelmarknad. [105]

Civildepartementet

Trosa bryter sig loss. Bytänkandeeller demokratins räddning. [45] Vissa kyrkofrägor. [46] Konsekvenserav valmöjligheterinom skola, barnomsorg,äldreomsorg och primärvård. [47]