Rätt att flytta : en fråga om bemötande av äldre : delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

RÄTT 1

ATT FLYTTA

fråga

-en bemötande om äldre m

Delbetänkande av Utredningen om bemötande av äldre

.wa

Öçc .§51 41V f MJ 1;.

l

i "i Statens offentliga utredningar MW 1996: 161

w Socialdepartementet

Rätt

flytta

att

bemötande äldre - en fråga om av

Delbetänkande av Utredningen bemötande äldre om av Stockholm 1996

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, på uppdrag av Regeringskansliets förvalmingskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningskontor Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38-20413-4 Stockholm 1996 ISSN 0375-25OX

Till statsrådet och chefen för

Socialdepartementet

Wallström

Margot

Genom beslut av regeringen den 14 december 1995 bemyndigades chefen för Socialdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppgiften att kartlägga och analysera frågan om bemötande av äldre Dir. 1995: 159. Dåvarande statsrådet Ingela Thalén utsåg den 15 januari 1996 kommunalrådet Britta Rundström, Helsingborg, till särskild utredare med detta uppdrag. Som sakkunniga i utredningen har förordnats

Kerstin Ahlsén, förbundssekreterare, Svenska Kommunförbundet Yvonne Ahlström, ombudsman, Sveriges Kommunaltjänstemannaforbund, SKTF Lars Andersson, docent, Stiftelsen Äldrecentrum, Stockholm Stig Berg, professor, Hälsohögskolan, Jönköping Evy Eriksson, ombudsman, Svenska Kommunalarbetareforbundet, Kommunal

Yvonne Forsell, med. dr., Stiftelsen Äldrecentrum, Stockholm

Nils Gustavsson, ordf., Pensionärernas Riksorganisation, v. PRO Kristina Jennbert, departementssekreterare, Socialdepartementet Lennart Johansson, avdelningsdirektör, Socialstyrelsen Margareta Liljeqvist, utredare, Landstingsförbundet Elvy Olsson, förbundsledamot, Sveriges Pensionärsforbund, SPF Alice Rinell Hermansson, rektor, Ersta Högskola, Stockholm

Som sekreterare i utredningen har förordnats Elisabet Spjuth from. den 4 mars 1996 och Ann-Charlotte Carlberg fr.o.m. den 1 augusti 1996.

Härmed överlämnar jag delbetänkandet Rätt att flytta en fråga bemötande äldre SOU 1996: 161. I betänkandet lägger om av jag förslag om en rättslig reglering för att stärka möjligheterna for äldre att flytta till en annan kommun. I det fortsatta arbetet som skall slutföras senast den 30 maj 1997 kommer jag att belysa andra viktiga frågor om bemötandet äldre och föreslå åtgärder som kan undanröja brister. Enligt av mina direktiv kommer jag bl.a. att presentera goda exempel utvecklingsarbete i kommuner och landsting med syftet att i positiv mening förändra innehållet i vård äldre. och omsorg om Utredningen skall även fortsättningsvis, i enlighet med uppdraget, bedrivas ett utåtriktat sätt och stimulera till debatt om förhållningssätt och attityder till äldre. Frågorna berör alla medborgare. Jag har därför låtit framställa detta delbetänkande i punktskrift, kassett och med lättläst text. Förslag i föreliggande delbetänkande framläggs i full enighet med sakkunniggruppen.

Helsingborg i november 1996.

Britta Rundström

/Elisabet Spjuth

Ann-Charlotte Carlberg

Innehåll

Förkortningar

Sammanfattning 11

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

F örfattningyörslag 27

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1 Utredningsuppdraget 29

. . . . . . . . . . . . . . . . .

2 Grundläggande principer för omsorg om

äldre aktuella problem i samband med

-

äldres önskemål om att flytta 31

. . . . . . . . . . .

2.1 Inledning 31

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2.2 Integritet, trygghet och valfrihet 33

. . . . . . . . .

2.3 En ny helhetssyn 34

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2.4 Några sammanfattande reflexioner 36

. . . . . . .

2.4.1 Betydelsen begreppen självbestäm-

av

mande, integritet, trygghet och värdig-

het 36 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2.4.2 Styr principerna utformning av och innehåll i äldreomsorg 37

. . . . . . . . .

2.4.3 Principernas betydelse vid äldres

önskemål om att flytta 37

. . . . . . . . . .

2.5 Aktuella problem i samband med äldres önskemål att flytta 38

om . . . . . . . . . . . . . . . . 2.6 Debatten i massmedia 40 . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bakgrundsbeskrivning 41

. . . . . . . . . . . . . . .

3.1 Inledning 41

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.2 Äldreomsorgen infor 90-talet 341

. . . . . . . . . . .

3.3 Äldredelegationens ståndpunkt och de båda

kommunforbundens rekommendationer 42 . . .

Innehåll 6

3.3.1 Äldredelegationens ståndpunkt 42

. . . 3.3.2 Rekommendation från Svenska

Kommunförbundet 43 . . . . . . . . . . . .

3.3.3 Rekommendation från Landstingsför-

bundet 44 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.4 Huvudmannaskapsreformen 45

. . . . . . . . . . . .

3.5 Uppföljning och utvärdering av Svenska Kom-

munförbundets rekommendation 46 . . . . . . . . .

3.5.1 Socialstyrelsens kartläggning 46

. . . . . 3.5.2 Svenska Kommunförbundets under-

sökning 47

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.6 En annan lösning: Lagen om stöd och service

till vissa funktionshindrade LSS 48 . . . . . . . .

3.7 Ansvarsfördelningen mellan kommunerna och vistelsebegreppet 49

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.7.1 Inledning 49

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3 .7.2 Socialtjänstkommitténs problembeskrivning och förslag 49

. . . . . . . . .

3.8 Viss rättspraxis 51

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.8.1 Inledning 51

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.8.2 Domar från kammarrätten 51 . . . . . . .

3.8.3 Dom från Regeringsrätten 52

. . . . . . .

Utveckling av bostads- och stöaformer för

äldre 55 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.1 Inledning 55

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2 Särskilda boendeformer 56 . . . . . . . . . . . . . . .

4.2.1 Åldersfördelning i särskilda boende-

former 56 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2.2 Bostadsstandard 56 . . . . . . . . . . . . . .

4.3 Hemtjänst och/eller hemsjukvård 57

. . . . . . . . .

4.4 Anhörigbidrag och kommunalt anställda anhörigvårdare 58

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.5 Utvecklingen inom äldreomsorgen enligt

Ädelutvärderingen 58

. . . . . . . . . . . . . . . . . . .

F lyttningsmönster bland alla äldre över

65 år 61 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5.1 Inledning 61

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2 Äldres

flyttningar 62

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7 Innehåll

5.2.1 Äldre framförallt

personer flyttar

inom den kommunen 62 egna . . . . . . .

5.3 Äldres flyttningar mellan kommuner och över länsgränser 64

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5.3.1 Äldre flyttar sällan över

personer mer

kommungränser än övriga åldersgrupper i hela befolkningen 64

. . . . . . . . . . . . 5.3.2 Storstadskommunema har den största

utflyttningen av äldre 66

. . . . . . . . . . . 5.3.3 De flesta kommuner har nästan inte

någon nettoflyttning 67

. . . . . . . . . . .

5.3.4 Skillnader i rörlighet 68

. . . . . . . . . . .

Enkätundersökning om äldres möjligheter att flytta till särskilt boende i en annan kommun 69

6.1 Inledning 69

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6.2 Rekommendationens tillämpning i kommunerna 70

6.2.1 Formell handläggning av rekommenda-

tionen 70 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6.2.2 Problem och svårigheter att följa

rekommendationen 72 . . . . . . . . . . . .

6.2.3 Behov av förändringar för att kunna följa rekommendationen 74

. . . . . . . .

6.3 Ansökningar och inflyttningar i kommunerna 75

6.3.1 Biståndsansökningar, beslut och verkställighet 75

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6.3.2 Avslagsmotiveringar 78

. . . . . . . . . . .

6.4 Behov av insatser i utflyttningskommunen 80

. .

6.4.1 Flertalet äldre flyttar hade hjälp-

som insatser även i hemkommunen 80 . . . . 6.4.2 De flesta är kvar i hemkommunen under

väntetiden 82 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6.5 Ersättningar mellan kommunerna 83

. . . . . . . .

6.5.1 Få kommuner uppger att ersättningar erläggs 83

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6.6 Utflyttning till särskilt boende i annan kommun 83

Innehåll 8

7 Varför flyttar äldre 85

. . . . . . . . . . . . . . . . . .

7.1 Inledning 85

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7.2 Några undersökningar 86

. . . . . . . . . . . . . . . . .

7.2.1 Närhet till anhöriga 86

. . . . . . . . . . . .

7.2.2 Skäl till flyttning enligt 1996 års enkät

till kommunerna 87 . . . . . . . . . . . . . .

8 Överväganden och förslag 91

. . . . . . . . . . . . .

8.1 överväganden allmänna utgångspunkter 91

- . .

8.1.1 Inledning 91

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.1.2 Nuvarande förhållanden kort - en

problemöversikt 91

. . . . . . . . . . . . . .

8.1.3 Övriga frågor av betydelse för mina

ställningstaganden 95

. . . . . . . . . . . . . .

8.2 Förslag 100

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

8.2.1 Inledning 100

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.2.2 Personkretsen 101 . . . . . . . . . . . . . . . .

8.2.3 Inriktningen samhällets insatser för

av äldre personer 105 . . . . . . . . . . . . . . . .

8.2.4 Inflyttningskommunens skyldigheter 106

8.2.5 Vistelsekommunens skyldigheter 110

. .

8.3 Konsekvenser mitt förslag 111

av . . . . . . . . . . .

9 Författningskommentar 113

. . . . . . . . . . . . . . .

Bilagor

1 Direktiv 1995:159

2 Utredningen bemötande äldre S 1995:15

om av

3 Personer över 65 år: nettoflyttningar kom-

munvis år 1995

Förkortningar

Dir. Direktiv Ds Departementsskrivelse HSL Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763 LSS Lagen stöd och service till vissa funktionshindrade om 1 993 87 PRO Pensionärernas Riksorganisation Rskr. Riksdagsskrivelse SCB Statistiska Centralbyrån SKTF Sveriges Kommunaltjänstemannaforbund SoL Socialtjänstlagen 1980:620 SoS Socialstyrelsen SoU Socialutskottet SOU Statens offentliga utredningar SPF Sveriges Pensionärsforbund

imaávç. nian

å

vassa-gsm: m

å

iâârøaâmwâ ams:

Sammanfattning

Efter regeringsbeslut i december 1995 har en särskild utredare tillkallats, kommunalrådet Britta Rundström, Helsingborg, med uppgift att kartlägga och analysera frågan om bemötande av äldre. Företrädare for pensionärsorganisationer, fackliga organisationer, forsknings- och utbildningsenheter, de båda kommunförbunden, Socialstyrelsen samt Socialdepartementet har förordnats som sakkunniga bilaga 2. I det följande görs kort sammanfattning de kapitel en av som ingår i delbetänkandet "Rätt att flytta en fråga om bemötande av äldre"

l Utredningens uppdrag m.m.

Jag skall enligt dir. 1995: 159 kartlägga och analysera brister i bemötande av äldre inom omsorg, vård och i annan offentlig verksamhet samt föreslå åtgärder kan bidra till att avhjälpa som brister och missförhållanden i bemötandet äldre. av Utöver den fråga behandlas i detta delbetänkande och som som avser äldres möjligheter att oavsett omfattande vård- och omsorgsbehov flytta till en annan kommun, skall jag belysa flera andra områden. De berör bl.a. olika faktorer hos personal påverkar som bemötandet äldre. I detta sammanhang kan det också bli av aktuellt att studera exempelvis utbildningssystem for berörd personal och arbetsledarskapets betydelse. Vidare skall jag belysa vilket sätt olika faktorer hos äldre har betydelse för hur den äldre upplever bemötandet och samtidigt hur han/hon låter sig bemötas. I direktiven uppmärksammas att äldre invandrare är en växande grupp i samhället och att särskilda krav ställs verksamheters kompetens vid

12 Sammanfattning

möten mellan olika kulturer. Bemötandet äldre invandrare av skall därför belysas. Faktorer i organisation och struktur bidrar till brister i som kvalitet och bemötande skall kartläggas och analyseras. Det ger anledning att bl.a. studera utformningen av särskilda boendeformer och hur skillnader i utformning kan ha betydelse för bemötandet. I kommuner och landsting pågår utvecklingsarbete med inriktning kvalitet och innehåll i omsorg och vård av äldre. Detta skall beskrivas och goda exempel skall spridas. Jag skall även inhämta internationella erfarenheter och kunskaper inom området. Genom konferenser, seminarier, mediabelysning skall jag m.m. lyfta fram frågor rör bemötande och attityder till äldre och som stimulera öppen debatt. Frågorna rör, vilket betonas i en direktiven, alla samhällsmedborgare, i många fall i rollen som anhörig eller närstående. För utredningsarbetet gäller, utöver de direktiv nämnts, som att visa hur förslag innebär utgiftsökningar eller inkomstsom minskningar skall kunna finansieras inom ramen för totalt sett minskade eller oförändrade dir. 1994:23. Vidare skall resurser jämställdhetspolitiska konsekvenser redovisas dir. 1994: 124. Utredningsarbetet skall vara avslutat senast den 30 maj 1997.

2 för

Grundläggande principer omsorg om

äldre aktuella

- problem i samband med

äldres önskemål

om att flytta

Kapitlet lyfter fram viktiga principer som fastlagts for äldreomsorgens innehåll och utveckling. Socialtjänstlagen 1980:620, hälso- och sjukvårdslagen 1982:763, åliggandelagen 1994:953 samt lagen 1993:387 om stöd och service till vissa funktionshindrade markerar samtliga vikten att enskildas självbestämmande och integritet av respekteras.

I den proposition handlar Äldreomsorgen inför 90-

som om talet prop. 1987/88: 176 lyfts särskilt tre principer fram; rätten till integritet, trygghet och valfrihet. Det sägs bl.a. med en

Sammanfattning 13

väsentlig formulering 23 att ..."en människa som uppnått ålder inte i första hand gammal individ med ett hög är utan en unikt liv bakom sig, med sin egen uppfattning om och en besluta hur hon vill leva sitt fortsatta liv". självklar rätt att om betonades också i förarbeten ledde till Ädelrefor- Detta som och huvudmannaskapsförändringen 1992. Jag kan konstamen tera att det skapats förutsättningar för att förverkliga viktiga principer inom äldre. Samtidigt framkommer bl.a. omsorgen om i Socialstyrelsens slutrapport 1996 över utvärderingen av Ädelreformen att mycket återstår att göra. Jag kan i överensstämmelse med de direktiv jag fått konstatera det är dags att belysa och utveckla innehållet i äldreomatt nu sorgen. Jag att det är grundläggande betydelse att de prinanser av ciper som fastställts om självbestämmande, trygghet, värdighet och integritet tydliggörs uttryck för den humanistiska som människosynen. Alla människors värde är lika, oavsett t.ex. ålder och funktionsförluster. Detta måste konkretiseras i vardagsarbetet och är inte minst betydelsefullt i vården och omsorde gamla är helt beroende att andra kan och vill gen om som av tolka deras personliga behov. Därför anser jag att analyser och konsekvensbeskrivningar vid organisatoriska och strukturella förändringar alltid måste innefatta hur enskilda och deras anhöriga påverkas av förändringarna. Ett konkret exempel rör trovärdigheten i grundläggande som principer är frågan om äldres möjligheter att flytta. Många har beskrivit den vanmakt de upplevt när kommuner uppställer hinder för att deras äldre närstående skall kunna genomföra önskad flyttning till annan kommun. en en Jag gör i detta kapitel kort sammanfattning de hinder jag en av tyckt mig spåra i såväl anhörigas berättelser som genom exempel i massmedia. Jag återkommer till dessa hinder i andra kapitel vill här uttryck för vad jag uppfattar dubbla men ge som budskap till anhöriga. Deras roll för äldres trygghet och deras insatser i vård och om äldre har uppmärksammats. omsorg Samtidigt försvåras i många fall kontakterna mellan anhöriga och de äldre genom olika flyttningshinder. Debatten i massmedia under år 1996 har givit tydliga exempel detta. Den har också visat att frågan om äldres flyttnings-

14 Sammanfattning

möjligheter och bemötandet av gamla många. Detta engagerar starka intresse och denna förväntan konstruktiva förslag från utredningen är enligt min mening viktig tillgång att ta tillvara. en

Bakgrundsbeskrivning

Rätten för äldre att flytta till särskilda boende- och personer vårdformer i andra kommuner och landsting har sedan 1980talet betonats i flera sammanhang. Uttalanden som gjorts av riksdagen, av regeringsföreträdare, de båda kommunförbunden, statliga utredningar m.fl. präglas stor enighet att möjligav om heterna skall främjas. År 1989 både gav Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet ut rekommendationer till sina medlemmar om rätten att flytta mellan kommuner och landsting. Jag har noterat att den dåvarande äldredelegationen ansåg att dessa rekommendationer kunde erbjuda en tillfredsställande lösning utan ändringar i socialtjänstlagen eller någon tvingande regel i hälso- och sjukvårdslagen. Samtidigt såg delegationen risken att rekommendationerna inte skulle vara tillräckliga för att uppfylla mål som riksdagen angivit möjligheterna om att flytta för bl.a. äldre. Uppföljning och utvärdering ansågs därför vara angeläget. Svenska Kommunförbundet rekommenderar cirk. 1989:65 kommunerna att positivt verka för att äldre personer ges möjlighet att erhålla bostad i servicehus med helinackordering eller servicebostad i kommun. Kommunen bör annan undanröja hinder kan finnas för som flyttning. Det bör inte förekomma krav betalning kommunerna emellan med stöd avtal eller - av överenskommelser för kostnader for - platser i servicehus/servicebostad. Som jag även beskriver i kap. 7 ansåg Svenska Kommunförbundets styrelse det svårt att i rekommendationen exakt mera ange generella regler för vad som är rimligt beträffande anknytning till en kommun. Rekommendationen har inte reviderats efter huvudmannaskapsreforrnen 1992. Huvudprinciperna om äldres möjligheter

Sammanfattning 15

att flytta har understrukits genom brev 1996-05-30 till komfrån ordföranden i Svenska Kommunförbundet. munerna År 1992 gjorde Socialstyrelsen och Svenska Kommunförbundet kartläggningar for att utvärdera rekommendationens tillämpning. Mot bakgrund av bl.a. resultaten bedömde Svenska Kommunförbundet att rekommendationen borde kunna fortsätta att gälla tills vidare. I kapitlet redovisar jag även vissa problem som rör det s.k. vistelsebegreppet och ansvarsförhållanden mellan kommuner. Ansvaret for att den enskilde skall den hjälp han/hon

behöver åvilar idag enligt 3 § socialtjänstlagen SoL vis-

telsekommunen. Vistelsekommunen är den kommun där den enskilde befinner sig när hjälpbehovet inträder. Vistelsekommunen är dock inte skyldig att vidta alla åtgärder som kan behövas när den enskilde är bosatt i kommun. en annan I kapitlet redovisas några domar från kammarrätten och Regeringsrätten där den nuvarande regleringen om vistelsekommunens åberopats i domsskälen och utgjort hinder ansvar for enskilda äldres önskemål flyttning till kommun. om annan

4 bostads- stödformer

Utveckling av och

för äldre

Äldres möjlighet att flytta till särskild boendefomi i en annan kommun påverkas tendenser i utvecklingen bostads- och av av stödformer inom äldreomsorgen. Jag lämnar därför en kort översikt i detta kapitel över kommunernas omfattande insatser i form särskilt boende, hemtjänst och hemsjukvård. Av av samtliga personer med sådana insatser är cirka 60 procent 80 år. och äldre. Andelen i denna åldersgrupp som får insatser varierar kraftigt mellan olika slags kommuner storstad, förort, glesbygd och mellan enskilda kommuner. Förortskommuner har i genomsnitt den lägsta andelen medan glesbygdskommunema har den högsta. Vid utgången år 1995 bodde 135 400 i särskilda av personer boendeformer. Det är en ökning med 6 500 personer 3,3 procent jämfört med år 1993. Nästan alla är varannan av som

16 Sammanfattning

90 år och äldre bor i särskilt boende. Av samtliga i dessa

boendeformer är nära 70 procent kvinnor. Beträffande bostadsstandard i särskilda boendeformer kan

konstateras att drygt 40 procent det totala antalet bostäder

av

123 000 är fullvärdiga bostäder, dvs. utrustade med minst ett

och kök eller med ett och ett halvt och kokvrå. År rum rum

1995 saknade 25 procent bostäderna kokmöjligheter. 13

av procent dem bor i särskilda boendeformer har inte eget av som

hygienutrymme. Socialstyrelsen har i sin utvärdering Ädelreforinen funnit

av

att de gamla sjukhemmen inte byggts i önskad omfattning.

om Platserna i flerbäddsrum t.ex. har inte minskat.

Beträffande hemtjänst/hemsjukvård konstateras, att det vid utgången av år 1995 var drygt 154 700 personer som i sin ordinarie bostad hade sådana insatser. Detta minskning

är en

med 21 600 jämfört med 1993. Drygt 55 procent dem

av som fick insatser 80 år och äldre. var

Av samtliga med hemtjänst och/eller hemsjukvård det cirka

var

37 procent fick 1-9 hjälptimmar under november 1995.

som

Drygt 4 procent fick 120 eller flera hjälptimmar antalet

-

personer detta gäller har minskat med nära 500

som personer sedan 1993.

Trots att anhöriga gör omfattande insatser i vård och

omsorg

om äldre var det år 1995 endast 4 000 fick hjälp

personer som

av någon anhörig som var anställd av kommunen som

vårdbiträde. 7 000 fick ekonomisk ersättning för sina

personer

insatser i form anhörigbidrag.

av

Allt större krav ställs primärvård och kommunal äldreom-

sorg, bl.a. inom särskilt boende. Framförallt har vården av

personer med demens blivit växande uppgift liksom även

en

omhändertagandet av personer i livets slutskede. Det finns enligt Socialstyrelsens slutrapport över Ädelutvärderingen problem kring medicinska insatser i äldreomsorgen

-

brister bl.a. rör vårdplanering, hjälpmedelsinsatser och

som

omprövning av läkemedelsordinationer.

Socialstyrelsen har konstaterat ett eftersatt behov reha-

av

bilitering och insatser för att ändra förhållandet att många i

särskilda boendeformer har ganska innehållslös vardag.

en

Beträffande hemvården drar Socialstyrelsen slutsatsen att utvecklingen följer den tendens som märkts sedan 1980-talet,

Sammanfattning 17

dvs. allt färre får hjälp och insatserna koncentreras till de allra äldsta och mest hjälpbehövande.

Flyttningsmönster bland alla äldre över

65 år

Jag har för perspektiv frågan flyttningar till särskilt att ge om boende i kommun studerat i vilken omfattning äldre annan personer dvs. samtliga 65 år och äldre oavsett vård- och omsorgsbehov flyttar och vart de i så fall flyttar. Analyser av befolknings- och flyttningsstatistik för åren 1986, 1989, 1992 och 1995 visar att äldres flyttningar utgör liten en del av samtliga flyttningar i hela befolkningen. I åldersgruppen över 65 är det personer 65-79 för merparten som svarar av flyttningarna. Det är i dag något vanligare med flyttningar bland äldre än för något årtionde sedan. Det är framförallt flyttningar inom den kommunen ökat. Äldre flyttar företrädesvis egna som personer inom den församlingen och därefter inom den egna egna kommunen. Detta är särskilt tydligt bland 80 och personer äldre. Deras flyttningar sker med all sannolikhet främst till olika former särskilt boende inom den kommunen. av egna I befolkningen finns drygt 1,5 milj. är 65 och personer som äldre. År 1995 det 13 663 dem var personer av 0,9 procent som flyttade från sin hemkommun till andra kommuner inom samma län eller till kommuner i andra län. 2 426 dem av var 80 år och äldre 0,6 procent befolkningen 80 år och äldre. av Det är främst äldre från storstadskommunerna personer som flyttar. Dessa flyttar i större omfattning till flera olika delar av landet än vad gäller för äldre i andra kommuner. som personer De flyttar oftare till kommuner inom det länet. egna Inom respektive län har vanligen residensstäderna och/eller storstäderna de flesta in- och utflyttningarna äldre. Det är av dock inte möjligt att urskilja någon allmän tendens visar att som in- eller utflyttning överväger i större kommuner. De flesta kommunerna, förutom storstadskommunerna, har nästan inte någon nettoflyttning. Det gäller särskilt bland personer 80 år och äldre. Störst rörlighet i förhållande till sin befolkning över

18 Sammanfattning

65 finns i förortskommunemai Stockholms län. Minst rörlighet finns i kommuner i norra Sverige. Jag kan mina studier konstatera att rörligheten över komav mungränser är mycket liten i den åldersgrupp där vård- och omsorgsbehoven är som störst, dvs. bland personer 80 år och äldre. I bilaga 3 redovisas samtliga kommuners nettoflyttningar år 1995.

6 äldres

Enkätundersökning om

särskilt boende

möjligheter att flytta till

i en annan kommun

Jag har med anledning mitt uppdrag äldres möjligheter av om att flytta till särskilt boende i annan kommun ansett det vara nödvändigt med en närmare belysning av tillämpningen av

Svenska Kommunförbundets rekommendation cirk 1989:65

samt de svårigheter kommunerna upplever mest av som som framträdande. Jag har därför riktat en enkät till samtliga kommuner sommaren 1996. Resultatet undersökningen visar att mindre än hälften av av kommunerna har antagit Svenska Kommunförbundets rekommendation äldres rätt att flytta till ett särskilt boende i om annan kommun. En fjärdedel av kommunerna har inte för avsikt att anta den. Oavsett den formella handläggningen uppger majoriteten av kommunerna att de följer rekommendationen. Samtidigt tilllämpar en hel del kommuner regler/riktlinjer som innebär ett motsatsförhållande till rekommendationens innehåll. Preciseringar av anknytningskriterier, krav folkbokföring, prioritering av egna kommuninvånare samt ersättningskrav kommunerna emellan ingår vanligen i reglerna/riktlinjerna. Mer än hälften 65 procent av kommunerna redovisar problem och svårigheter att följa rekommendationen. Knappt hälften kommunerna 43 procent beskriver behovet av av erforderliga förändringar för att det skall vara möjligt att

Sammanfattning 19

följa rekommendationen. Dessa förändringar avser främst utbyggnad av särskilda boendeformer, ekonomiska regleringar, förändringar i regelsystem lagstiftning samt i planeringsförutsättningar. I jämförelse med den uppföljning av rekommendationen som

genomfördes år 1991, SoS 1993:12 har antalet ansökningar

till särskild boendeform i kommun knappast ökat medan annan antalet avslag fördubblats. Under tiden från den 1 juli 1995 till och med 31 maj 1996 var det 1285 ansökte personer som om särskild boendeform i kommun. Av dessa fick 595 annan personer sin ansökan beviljad 448 även fick varav personer möjlighet att flytta till en annan kommun. Kommunerna uppger att 492 personer fick avslag sin ansökan särskilt boende om i annan kommun. De skäl kommunerna för avslag som anger avser främst brist platser/resurser i särskilda boendeformer. Vidare sådana skäl tyder att kommunerna ställer anges som höga krav nära anknytning till kommunen samt att de egna kommuninvånama prioriteras. Undersökningen visar även att ett inte oväsentligt antal inte får sin ansökan formellt personer prövad. Kommunerna har dessutom redovisat att 582 personer väntade särskilt boende i kommun. annan Flertalet av dem som flyttade fick vård- och omsorgsinsatser även i utflyttningskommunen. Det är något fler kommuner som redovisar att den enskilde redan bodde i särskilt boende jämfört med de kommuner redovisar att den enskilde ñck hemsom tjänstinsatser i sin ordinarie bostad före flyttningen. Ekonomiska ersättningssystem förekomma i ringa uppges omfattning, trots att en del kommuner redovisar tvister om ersättningsfrågor som hinder för äldres möjlighet att flytta till särskilt boende i kommun. en annan Resultatet undersökningen enligt min bedömning stöd av ger för uppfattningen att många kommuner inte följer inriktningen i Svenska Kommunförbundets rekommendation. Kommunerna "verkar inte positivt för att äldre möjlighet att personer ges flytta till särskilt boende i annan kommun".

20 Sammanfattning

7 Varför äldre

flyttar

Jag hänvisar i detta kapitel till att Svenska Kommunförbundet i sin rekommendation uttalat sig om svårigheterna att fastslå generella villkor för att äldre skall kunna flytta till servicebostad i en annan kommun. Rekommendationen betonar dock vikten av att prioritera personer med anknytning till inflyttningskommunen. Främst avses då anknytning till anhöriga och andra närstående. Andra skäl nämns är att den enskilde "tillhör som viss religion eller har en viss typ av handikapp och önskar bo tillsammans med eller nära andra tillhör religion som samma eller har liknande handikapp" rekommendationen, 5. s.

Enligt studier vid Institutet för gerontologi i Jönköping Gerdt

Sundström, bl.a. i SoS 94: 17 har de flera äldre somhar barn ett eller flera dem i närheten. Det är t.o.m. så att 63 procent av har det närmaste barnet inom 15 km avstånd, vanligen än närmare. Andra lokala studier i Sverige och Norge har visat att det oña finns en större släktkrets inom rimligt avstånd. De flesta behöver inte flytta för att ha anhöriga i geografisk närhet. Tillgång till högre utbildning och allmänt större social en rörlighet inom och utanför landet kan medföra att avstånden mellan äldre och deras barn ökar. Iden enkät jag riktade till kommunerna 1996 som sommaren fanns frågor vilka skäl förelegat när äldre flyttat i om som en annan kommun. Helt dominerande är dels anknytning till anhöriga, dels återflyttning till en ort där man vuxit upp eller varit yrkesverk- Det finns också flera andra skäl i enkätsvaren. sam. Sammantaget finner jag att dessa personliga skäl skall respekteras. Det är mot bakgrund av fastlagda principer för omsorg om äldre inte rimligt att preciserade kriterier för ange "godtagbara" skäl att flytta.

Överväganden

8 och

förslag

Kapitlet inleds med en kort problemöversikt som bl.a. sammanfattar resultaten av den enkät som sommaren 1996 riktades till samtliga kommuner. Avsikten var att en bild av kommuner-

Sammanfattning 21

tillämpning Svenska Kommunförbundets rekommennas av dation cirk. 1989:65 äldres flyttningar till annan kommun. om Jag konstaterar att rekommendationen är otillräcklig för att hävda enskildas intressen. Riksdagens mål om att underlätta äldres möjligheter att flytta till särskilt boende i en annan kommun har inte förverkligats.

överväganden

Om rättslig reglering I mina överväganden inför mitt förslag om en ny rättslig reglering har jag uppmärksammat att med omfattande personer funktionshinder, som inte beror normalt åldrande, genom lagen 1993 87/ LSS stöd och service till vissa funktionsom hindrade kan få förhandsbesked rätt till insatser enligt LSS om vid flyttning till kommun. Jag har funnit att personer över annan 65 år inte omfattas LSS också är i behov rättslig som av av en reglering för att kunna förverkliga flyttning. Jag finner dock en skäl att föreslå lösning än det förhandsbesked som är en annan knutet till LSS. En rättslig reglering ett förslag att öka äldres möjligheav om ter att flytta till kommun kan ges formen av en en annan rättighetslag eller en skyldighetslag. En rättighetslag kan sägas rikta sig till den enskilde och anger vad han/hon har rätt mera att få. En skyldighetslag talar om för myndigheten vad den mera skall göra i förhållande till enskilda. Utmärkande är också de skilda besvärsvägama, förvaltningsbesvär respektive kommunalbesvär. Vid förvaltningsbesvär kan ett beslut omprövas både beträffande laglighet och lämplighet. Förvaltningsdomstolen kan sätta ett nytt beslut i det överklagade beslutets ställe och direkt vad ange

skall gälla.Vid kommunalbesvär kan domstolen endast

som pröva beslutets laglighet, inte dess lämplighet. Jag finner ingen anledning varför de det här är personer som fråga om skall ges ett sämre rättsligt skydd än som är möjligt. Detta leder till att jag föreslår rättighetsreglering som en ny skall knyta till biståndsrätten enligt 6 § socialtjänstlagen. an

22 Sammanfattning

Övriga överväganden

Jag har vidare övervägt det forslag som lärrmats av Socialtjänstkommittén och innebär ett sammanhållet vård- och som kostnadsansvar for vistelsekommunen, dvs. den kommun som den enskilde vill flytta ifrån. Vid flyttningar sker den som enskildes initiativ är detta enligt min mening inte en lämplig lösning. Det måste anses vara av principiell betydelse att det är den kommun dit den enskilde flyttar som skall for svara behövliga insatser till alla sina invånare. Betalning kommunerna emellan när äldre flyttar eget initiativ avvisar jag i likhet med den uppfattning redovisas i som rekommendationen från Svenska Kommunförbundet. Jag ställer mig också bakom rekommendationens synsätt att inte fastställa preciserade anknytningskriterier for att någon skall "få" flytta till en annan kommun. De personliga skälen som oftast handlar att större närhet till anhöriga skall om respekteras. Det är inte rimligt att ange att vissa anknytningsskäl godtas, andra inte.

Förslaget

En ny reglering införs i socialtjänstlagen. En person som fyllt 65 år och som vill flytta till kommun skall ha rätt till en annan bistånd av inflyttningskommunen enligt 6 § socialtjänstlagen. Rätten till bistånd prövas efter framställning den enskilde. av Han/hon skall då behandlas villkor andra samma som kommuninvånare i inflyttningskommunen. Inflyttningskommunen skall vara skyldig att pröva rätten till bistånd den enskilde varaktigt har omfattande vård- och om omsorgsinsatser eller varaktigt är i behov av sådana insatser. Utflyttningskommunen skall vid behov bistå inflyttningskommunen med den utredning kan behövas för bedömningen som av biståndsrätten. Beslut bistånd enligt den regleringen får överklagas i om nya den för förvaltningsbesvär gällande ordningen, dvs. först till länsrätt, sedan kammarrätt och slutligen Regeringsrätten. Mot bakgrund av att mitt uppdrag äldre och att den avser problematik som uppmärksammats om flyttningar i de flesta fall

Sammanfattning 23

gällt personer i 80-årsåldern, har jag föreslagit att den nya rättsliga regleringen skall gälla över 65 år. personer Det är också i åldern 80 och äldre som har de personer största vård- och omsorgsinsatserna.

Personkretsen De omfattas lagregleringen är personer som av olika som av psykiska och/eller fysiska orsaker varaktigt har omfattande vård- och omsorgsinsatser eller är i behov sådana insatser. av Det individuella behovet avgör den enskilde ingår i om personkretsen, inte diagnos eller orsak till behovet. Det handlar har behov fortlöpande insatser och tillsyn om personer som av dygnet runt eller stor del av dygnet. Det kan exempelvis vara med demenssjukdomar, svåra depressioner, stor personer otrygghet och/eller olika fysiska funktionsnedsättningar som uppkommit bl.a. genom åldrandeprocessen. Personerna önskar flytta kan i utflyttningskommunen ha som olika bostads- och stödformer; särskilt boende i olika former eller sin ordinarie bostad med insatser hemtj änst/hemsjukvård av och/eller av anhöriga. Personerna kan, t.ex. efter sjukhusvistelockså vistas i något korttidsboende i väntan en annan se, bostad. Det viktiga är att biståndsbedömningen vid den önskade flyttningen tar fasta på individuella behov och inte personens låter den aktuella formen för bostad och stöd styra bedömninghur den enskildes behov skall kunna tillgodoses bästa en av sätt. Förslaget gäller alltså dem behöver ha insatser garanterasom de i inflyttningskommunen för att överhuvudtaget kunna genomföra en flyttning. De äldre har mindre uttalade behov som exempelvis som behov service bl.a. städning bostad av kan som andra anskaffa och få sin rätt till insatser prövad när de flyttat till den nya kommunen.

24 Sammanfattning

Inllyttnings- och utllyttningskommunens skyldigheter Förslaget innebär att den enskilde gör framställning bistånd om hos inflyttningskommunen. Detta kan ske god genom man om sådan finns. Även ansökan från anhörig eller närstående annnan kan godtas det inte finns anledning att anta annat än att det om är den enskildes vilja som uttrycks. Inflyttningskommunens tydliga ansvar i sammanhanget stärker den enskildes rättsliga ställning. Förslaget innebär ett avsteg från de bestämmelser som nu gäller om vistelsekommunens ansvar. Rätten till bistånd av inflyttningskommunen innebär att den enskilde omfattas biståndet skall bedömas som av samma villkor som andra invånare i inflyttningskommunen. Biståndet, insatserna, skall utformas tillsammans med den enskilde och/eller hans/hennes företrädare. Beslut bistånd enligt den regleringen gäller i likhet med om nya nuvarande förhållanden omedelbart. Av bestämmelser i förvaltningslagen följer att den enskilde vid avslag skall besvärshänvisning för att kunna överklaga beslutet. Det är naturligt att socialtjänsten vid förfrågningar förvissar sig om vad den enskilde har för avsikt. Det är inte acceptabelt att besvara förfrågningar ett sätt som den enskilde kan uppfatta som avslag en ansökan. Vistelsekommunen utflyttningskommunen skall bistå inflyttningskommunen med utredningsinsatser begäran av inflyttningskommunen. Många gånger är det fullt tillräckligt med den information som den enskilde och/eller företrädare lämnar inflyttningskommunen. Utredningen skall dock alltid vara väldokumenterad och fokuseras den enskildes personliga behov och önskemål.

Konsekvenser av förslaget Förslaget innebär inte något nytt offentligt åtagande, inte heller ökade kostnader totalt sett for kommunerna. Kostnadsfördelningen mellan en inflyttnings- och en utflyttningskommun förändras dock då enskild beviljas bistånd för att flytta. Det en är svårt att bedöma vad det ökade stödet för att kunna flytta kan leda till beträffande omfördelning kostnader mellan alla av

Sammanfattning 25

kommuner över tid. Kommuner under tid har som en en nettoinflyttning kan senare en nettoutflyttning. Kommunalekonomiska effekter kan preciseras först efter en uppföljning. Behov av kostnadsutjämningssystem kan då övervägas, det visar sig att somliga kommuner följd om - som av den rättsliga regleringen har stor inflyttning äldre - av jämfört med andra kommuner. Socialstyrelsen i samverkan med Svenska Kommunförbundet föreslås i uppdrag att följa utvecklingen. Dessutom bör uppgifter om äldres flyttningar ingå i den nationella socialtjänststatistik som årligen sammanställs Socialstyrelsen i av samarbete med SCB.

ywyhm

mat; zçmummoyi V

äfåâââñâäáâi e c

Em

s -

á åns Máifüxzaxxási

a." .

fm.

svars; , ex mv. ; ., . -.:.;v i mhárwr

Författningsforslag

Förslag till

Lag om ändring i socialtjänstlagen 1980:620

Härigenom föreskrivs i fråga socialtjänstlagen 1980:620

om dels att 3 och 73 skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas paragraf, 6 följande en ny a av lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen f°ar det stöd och den hjälp som de behöver. Detta ansvar innebär ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän. I fråga om den som omfattas lagen 1994: 137 mottagande av om av asylsökande mfl. finns särskilda bestämmelser i den lagen.

§ meddelas föreskrifter 16 a om

ansvar för kommunen i visst fall

för enskild som vistas utanför kommunen.

§ 6 a I denna paragraf meddelas före-

skrifter om rätt till bistånd för

enskild som vistas utanför kommunen. Föreskrifterna gäller enskild som uppjjøller de villkor som anges i andra stycket. Som villkor för biståndsrätten gäller att den enskilde 1.vill flytta till kommunen,

Lagen omtryckt 1988:871.

2Senastelydelse 1994:142.

28 F örfattningsförslag

Zharfyllt 65 år och

varaktigt har omfattande vård-

och omsorgsinsatser eller varaktigt är i behov av sådana insatser. Rätten till bistånd prövas enligt föreskrifterna i 6 § och på samma villkor som för dem som vistas i inflyttningskommunen. Rätten till bistånd enligt denna

paragraf prövas efter framställ-

ning av den enskilde. På begäran av inflyttningskommunen är den kommun där den enskilde vistas skyldig att bistå den förra kommunen med den utredning som kan behövas för bedömningen av biståndsrätten.

73 Socialnämndens beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol, om nämnden har meddelat beslut i fråga om

bistånd enligt 6 bistånd enligt 6 och 6 a §§, medgivande enligt 25 förbud enligt 27 eller eftergift enligt 37

Beslut i fråga om bistånd till annan får inte överklagas enligt första stycket. Beslut i frågor som avses i första stycket gäller omedelbart. En länsrätt eller kammarrätt får dock förordna att dess beslut skall verkställas först sedan det har vunnit laga kraft. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Denna lag träder i kraft den

3Senastelydelse 1995:53.

l Utredningsuppdraget

Som särskild utredare skall jag kartlägga och analysera frågan om bemötande av äldre. Uppdraget är omfattande och inrymmer ett stort antal viktiga delfrågor dir. 1995: 159 återfinns i bilaga En av dessa rör äldres möjlighet att flytta till en särskild boendeform i kommun. en annan I detta delbetänkande redovisar jag överväganden och förslag med syfte att tillförsäkra äldre människor möjligheter att flytta, även i de situationer när de behöver omfattande omsorg och vård. Min utgångspunkt är, att de problem uppstått i som samband med enskildas önskan att flytta till en annan kommun avspeglar frågor om bemötande.

I det fortsatta utredningsarbetet skall följande frågor behandlas: brister i bemötande äldre inom och vård och i - av omsorg annan offentlig verksamhet faktorer hos personalen påverkar bemötandet äldre - som av t.ex. betydelsen av kön, ålder, utbildning, socioekonomisk och kulturell bakgrund motsvarande faktorer hos äldre och betydelsen for hur den äldre upplever bemötandet och låter sig bemötas faktorer i organisation och struktur som bidrar till brister i kvalitet och bemötande internationella erfarenheter och kunskaper området pågående utvecklingsarbete i kommuner och landsting som rör kvalitetsutveckling av innehållet i omsorg och vård.

Genom många källor hearings med bl.a. brukar- och personalorganisationer, direkta kontakter med enskilda äldre och deras anhöriga, enkäter, rapporter från olika forskningsenheter i Sverige och utomlands, kunskaper och erfarenheter från huvudmän och tillsynsmyndigheter mfl. skall ett brett och djupt

30 Utredningsuppdraget

underlag inhämtas för förslag till åtgärder kan avhjälpa som brister och missförhållanden i bemötandet äldre. av Mötet mellan människor från olika kulturer ställer särskilda krav verksamheters kvalitet och kompetens. Bemötandet av äldre invandrare skall därför belysas. I uppdraget betonas vikten att till stånd öppen debatt av en om förhållningssätt och attityder till äldre. Alla samhällsmedborgare är berörda, i många fall i rollen som anhörig eller närstående. Därför är det också väsentligt att, direktiven som anger, sprida erfarenheter av goda exempel arbetssätt och kvalitetsutveckling. Genom ett senare kartläggningsbetänkande, vissa separata rapporter och ett huvudbetänkande skall jag slutföra mitt uppdrag senast den 30 maj 1997. I övrigt gäller för mitt uppdrag att förslag som innebär utgiñsökningar eller inkomstminskningar skall kunna finansieras inom för totalt sett minskade eller oförändrade ramen resurser dir. 1994:23. Vidare skall jämställdhetspolitiska konsekvenser redovisas dir. 1994: 124.

2 för

Grundläggande principer

äldre aktuella omsorg

om -

äldres

problem i samband med

önskemål

om att flytta

Inledning

Principer för innehåll i och utformning av äldreomsorg har fastslagits i många sammanhang. Inte minst har förarbeten till lagar, lagförändringar och annat reformarbete motiverat och bidragit till att vissa begrepp fått särskild tyngd. I uppdraget till utredningen om bemötande äldre dir. av 1995:159, s. 6 framhålls "att det nu är dags att särskilt belysa innehållet i äldreomsorgsarbetet samt frågor som berör bemötandet och respekten för äldres självbestämmande, integritet, trygghet och värdighet". Dessa begrepp återfinns också i bl.a. socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen med deras respektive förarbeten. Respekt för enskildas självbestämmande och integritet skall prägla såväl socialtjänstens hälso- och som sjukvårdens förhållningssätt till enskilda.

Av socialtjänstlagen 1980:620/ SoL framgår att social-

nämndens insatser skall utformas och genomföras tillsammans med den enskilde. Insatserna skall vara individuellt anpassade och utformas flexibelt efter enskildas behov. Det förutsätter att olika behov vägs samman och att en helhetssyn präglar bedömningen. Samhällets service och stöd skall bygga att det skapas foren troendefull relation mellan den tar emot hjälpen och föresom trädare för socialtjänsten. För detta krävs varaktighet i kontakten. Socialtjänstens insatser skall syfta till att den enskilde om han/hon så önskar skall kunna bo kvar i sin miljö och där hjälp för att kunna leva självständigt så långt det är möjligt med hänsyn till ålder och funktionshinder. Anhöriga och andra närstående viktiga Genom närhetsprincipen ses som resurser. betonas att den enskilde t.ex. vid vård utanför det hemegna

32 Grundläggande principer for omsorg om äldre

met skall ha tillgång till sitt sociala sammanhang med möjlighet

att upprätthålla nära kontakter med anhöriga.

Enligt hälso- och sjukvårdslagen 1982:763/HSL är målet för

hälso- och sjukvården god hälsa och god vård lika en en villkor för hela befolkningen. Vården skall så långt möjligt som utfomias och genomföras i samråd med patienten. Varje patient skall bemötas individuellt. Respekten för självbestämmande och integritet inrymmer bl.a. att patienten skall god information om behandlingsalternativ m.m. som underlag för att själv eller genom företrädare fatta beslut sin situation. Patientens beom hov trygghet i vård och behandling skall tillgodoses. Det av handlar bl.a. kvaliteter rör personalens synsätt, bemöom som tande och respekt för den enskildes integritet. Goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdens personal skall främjas. I lagen om åligganden för personal inom hälso- och sjukvård l994z953/åliggandelagen finns föreskrifter om att patienten skall visas omtanke och respekt. En uttalad betoning av respekt för enskildas inflytande och integritet finns även i lagen stöd och service till vissa funkom tionshindrade 1993 :387/LSS. Insatser skall till anpassas mottagarens individuella behov samt utformas så att de är tillgängliga och stöder enskildas möjligheter att leva ett självständigt liv. Verksamheten skall grundas respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Sammantaget skall jämlikhet och full delaktighet i samhället främjas. Jag kan konstatera att de principer för stöd, service, vård och omsorg som relaterats här inrymmer tankegångar gemensamma även om uttryckssätten kan förändras över tid. Respekten för självbestämmande och integritet är en grund. Kraven att lyssna till enskildas uppfattning sin situation och sina behov om samt skapa förutsättningar för goda kontakter är väsentliga för den enskilde och anhöriga också för utvecklingen men av kvaliteter i de olika verksamheternas innehåll.

Grundläggande principer för omsorg om äldre 33

Integritet, trygghet och valfrihet

I propositionen om äldreomsorgen infor 90-talet prop. 1987/88: 176 lyfts särskilt tre principer fram. De rätten till avser integritet, trygghet och valfrihet. De får sin ytterligare betoning genom att möjligheten för äldre att leva värdigt och vara delaktiga i samhällslivet beskrivs som en väsentlig angelägenhet både för enskilda och for samhället. Principen om rätten till integritet fördjupas i detta sammanhang genom att den också sägs omfatta rätten att behålla sin identitet och att utöva självbestämmande. Den innebörd som skall respekteras är att ..."en människa uppnått hög ålder som inte i första hand är gammal utan individ med ett unikt liv en bakom sig, med sin uppfattning och självklar rätt att egen om en besluta hur hon vill leva sitt fortsatta liv" 23. Det om framhålls också att detta är ett starkt skäl for att utveckla service och vård gör det möjligt att kunna välja att bo kvar som i sitt eget hem och i sin miljö. egen Den andra principen handlar att människor måste om ges förutsättningar att känna sig trygga. Det görs en åtskillnad mellan insatser skapar förutsättningar för trygghet och den som enskildes subjektiva upplevelser trygghet. Han/hon egna, av avgör vilka kvaliteter förmedlar tryggheten. Närhet till som anhöriga och grannar kan vara avgörande liksom kontinuitet i kontakter med personal. Vid utformning insatser för äldre är av detta särskilt angeläget att beakta. Den tredje principen, den valfrihet, exempliñeras: "Mänom niskor skall inte när de blir gamla behöva vidkännas begränsningar i möjligheterna att utforma sitt eget liv, att välja bostad och att kunna delta aktivt i samhällslivet" 24. I detta ingår också att kunna påverka innehållet i och utformningen av samhällets service och vård. Utgångspunkten för olika insatser skall vara den enskildes behov, önskningar och uppfattningar.

2 16-1366

34 Grundläggande principer för äldre

omsorg om

Detta bör leda till strävan hos huvudmännen for service en och vård:

att erbjuda ett varierat utbud service och vård också

- av

inom särskilda boendeformer

att erbjuda insatser kan medföra att enskilda kan välja

- som att bo kvar hemma även när de behöver omfattande vård

att ha inriktningen att den enskilde skall kunna flytta till

särskilda boende- och vårdformer i annan kommun eller en

eatt annat landsting än det egna.

Att leva värdigt förutsätter för den har behov stöd att

som av

vård och service håller god kvalitet. Utformningen de

av särskilda boende- och vårdfonnema bör göras efter individuella

behov samt ett sådant sätt att möjligheter till självbestämmande och upplevelser trygghet förstärks.

av Det innebär att kunna bestämma över sitt liv och sina

vardagsrutiner och behålla tidigare och intressen. Det

vanor

understryks att personalen skall lyhörd för varje persons

vara

önskemål och samtidigt den enskilde så långt möjligt

engagera i hans/hennes vård. egen

I situation när för kortare eller längre tid är beroende

en man

service och hjälp av andra betonas vikten av att möjligheter

av

till inflytande, självbestämmande och skydd for den egna integriteten beaktas. En av flera viktiga förutsättningar för

inflytande är att den enskilde får information om sina rättigheter

och samhällets insatser. Utöver krav att informationen är om

korrekt krävs också anpassning till mottagarens förutsättningar. Äldre invandrares bristande kunskaper i svenska språket

upp-

märksammas i detta sammanhang.

2.3 En helhetssyn

ny

I regeringens proposition ansvaret för service och vård till

om

äldre och handikappade m.m. prop. 1990/91:14 betonas att verksamhet inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten skall utformas så att den främjar en helhetssyn medborgarnas

Grundläggande principer för omsorg om äldre 35

situation och att tillgängligheten till tjänsterna förbättras. Det samlade och den integrering social och medicinsk

ansvar av

kompetens som förespråkas ses från en demokratisk synpunkt.

Medborgarnas möjligheter att komma i kontakt med förtroende-

valda underlättas när ansvaret för service och vård samlas

lokal nivå. Möjligheterna till inflytande för den enskilde och till anpassning efter lokala förutsättningar ökar.

Olika former social och medicinsk service skall i första hand av

kunna tillgodoses i den enskildes hem. Han/hon skall emellertid

kunna välja att flytta till särskild boendeform för service och

en omvårdnad. Kommunernas ansvar for olika boendeformer/bostäder pre-

ciseras så att det omfattar och behöver den trygghet

var en som

och närhet till service och vård dygnet runt skall erbjudas

som i de särskilda boendeformema och bostäderna. I dessa skall omfattande service och vård kunna ges.

Det kräver att personalinsatserna vid samtliga särskilda

boendeforrner och bostäder med särskild service till de anpassas

boendes behov. Människor skall inte regelmässigt behöva flytta till ett sjukhem eller till ett sjukhus inom länssjukvården när

vårdbehoven tilltar.

För att denna utveckling skall kunna fullföljas är det särskilt viktigt att den sociala och medicinska kompetensen integreras

inom de särskilda boendeformema och bostäderna med särskild

service. Detta är enligt propositionen viktig förutsättning for

en att vårdkvaliteten skall förbättras och för att äldre och människor med funktionshinder skall trygg och säker service en och vård.

Jag kan konstatera bl.a. genom Socialstyrelsens slutrapport,

SoS 1996:2, om utvärderingen Ädelreformen att förut-

av

sättningar skapats for att förverkliga viktiga principer inom omsorgen äldre. Samtidigt framgår att mycket återstår att

om

göra for att principerna fullt ut skall bli synliga i det vardagliga mötet mellan enskilda och företrädare för vård, och

omsorg

annan offentlig verksamhet. Det sammanfattas i Socialutskottets

betänkande 1996/97:SoU 7 äldrefrågor även hän-

om som ger

visning till den här aktuella utredningen om brister i bemötandet

av äldre.

36 Grundläggande principer för äldre omsorg om

2.4 Några sammanfattande reflexioner

Mitt uppdrag att kartlägga och analysera frågan bemötande om äldre motiveras bl.a. med att innehållet i äldreomsorgen av måste ett angeläget större utrymme. Under år har senare viktiga frågor om struktur- och organisationsförändringar samt ändrad ansvarsfördelning mellan huvudmännen stått i förgrunden. Inför detta delbetänkande som rör äldres möjligheter att flytta och inför mitt fortsatta utredningsarbete har jag reflekterat över innehållet i de principer som särskilt framhävts för utformning och innehåll i omsorgen om äldre. av

2.4.1 Betydelsen begreppen självbestämmande,

av

integritet, trygghet och värdighet

Jag delar de uppfattningar begreppens innehåll som tidigare om redovisats. Mina erfarenheter under detta inledande skede av utredningsarbetet har emellertid medfört att jag många gånger även tvingats notera avståndet mellan begreppens teoretiska innebörd och deras tillämpning i vardagen. För att förstå och kunna förverkliga begreppens innebörd måste ett samband mellan dem och grund bli en gemensam tydlig. Den handlar det medvetna valet humanistisk om av en människosyn och respekten för människovärdet. Alla människors värde är lika, oavsett t.ex. ålder och funktionsförluster. Detta måste konkretiseras och försvaras. De goda och dåliga exemplen från vardagen behöver betydligt lyftas fram och tydliggöras som uttryck för valet av mänmera niskosyn. Att förminska människas värde för att hon genom en åldrande och/eller funktionsförluster har stora svårigheter att själv förmedla sina önskemål självbestämmande, trygghet, om värdighet och integritet kan handla om att bryskt behandla någon ett objekt. Vardagliga rutiner att hjälpa någon som som att äta, sköta sin hygien osv. utmanar i det enskilda mötet mycket påtagligt den verkliga innebörden och förståelsen av välformulerade principer.

Grundläggande principer för omsorg om äldre 37

Vissa äldre är mycket eller helt beroende vård- och av omsorgsinsatser. självbestämmande, integritet, trygghet och värdighet får ett särskilt och mycket väsentligt innehåll när respekten måste bygga att andra kan och vill tolka personliga behov och önskemål. Det kräver förtrogenhet, kontinuitet och lyhördhet. Utgångspunkten måste vara att principerna betraktas i enskildas perspektiv, inte från verksamhetens behov.

2.4.2 Styr principerna utformning och innehåll i

av

äldreomsorg

Den konkretisering som jag betonat i det föregående anser jag måste tillföras för att de grundläggande principerna skall styra och utformningen och innehållet i genomsyra av omsorgen om äldre. Initiativet till utredningsuppdraget att kartlägga och analysera frågan om bemötande av äldre i vård, omsorg och i annan offentlig verksamhet visar en medvetenhet om att innebörden i principerna inte haft tillräckligt genomslag. Vid t.ex. organisatoriska och strukturella förändringar saknas oña analyser och konsekvensbeskrivningar utgår ifrån de som grundläggande principerna och hur enskilda och deras anhöriga påverkas. Jag finner att ett sådant förfaringssätt är otillfredsställande. För att verksamhetens kvaliteter skall kunna upprätthållas och utvecklas ett sätt får trovärdighet måste som enskildas och deras närståendes behov, synpunkter och erfarenheter beaktas.

2.4.3 Principernas betydelse vid äldres önskemål

om att flytta

Detta delbetänkande behandlar en fråga som mycket väl kan tjäna som ett konkret exempel vad jag tidigare diskuterat. Att inte flytta när önskar det beroende att är man - man gammal och behöver vård och omsorg ställer respekten för självbestämmande, integritet, trygghet och värdighet sidan. Det vittnar ett synsätt den gamla människans värde om som

38 Grundläggande principer för omsorg om äldre

inte kan accepteras. Om inte ett kraftfullt sätt kan undanröja hindren och befästa äldres rätt till respekt i den situation när de t.ex. vill flytta för nära anhöriga, att vara förloras värden och värdegemenskap for oss alla. Jag har med anledning av mitt utredningsuppdrag blivit kontaktad av många anhöriga. De har förmedlat erfarenheter av den begränsade möjligheten att flytta för de äldre har som omfattande vård- och omsorgsbehov och därför behöver som bo i en särskild boendeform. Varken utflyttnings- eller inflyttningskommunen har i vissa fall visat sig villig att bistå den enskilde i denna situation. Anhörigas skäl till att vilja att åldriga föräldrar eller andra anförvanter flyttar närmare dem är genomgående en önskan att kunna vara mer delaktiga i vården och under den äldres sista levnadstid. Beskrivomsorgen ningarna ger uttryck för den vanmakt och det godtycke som närstående upplever när kommuner inte har lyhörd och en generös hållning till äldres önskan om flyttning.

2.5 Aktuella i samband med

problem

äldres önskemål

om att flytta

Flertalet beskrivningar av begränsningar i flyttningsmöjligheterna har avsett personer i mycket hög ålder med omfattande vård- och omsorgsbehov. Personerna har i de flesta fall bott i ett särskilt boende, främst i gruppboende för med demens personer och i sjukhem. Några har bott i sin ordinarie bostad. Genom ett hastigt insjuknande eller en gradvis försämring i åldrandeprocessen har de bedömts inte kunna bo kvar. Anhöriga har i dessa situationer, när flyttning ändå måste ske, önskat ett en särskilt boende närmare den ort där de själva bor. Från anhörigas beskrivningar och från aktuella exempel i massmedia går det att härleda vissa återkommande problem: Det förefaller som om Svenska Kommunförbundets rekommendation cirk. 1989:65 att kommunerna positivt skall om verka för att underlätta äldres flyttningsmöj ligheter är föga känd eller diskuterad i kommunerna 43.

Grundläggande principer för omsorg om äldre 39

Även när det är den enskildes val eget att flytta förekommer det att inflyttningskommunen kräver att hemkommunen tar ansvaret för kostnaden för det särskilda boendet. Det förefaller som om kommuner sammanblandar flyttningar sker som initiativ enskilda och anhöriga med de situationer när av kommunerna grund brist i särskilda boendeformer av köper platser i andra kommuner. För äldre personer med omfattande vård- och omsorgsbehov

begränsas då den fria flyttningsrätten. Övriga medborgare har

möjlighet att fritt välja bostadsort oavsett behov av kommunal service och omsorg t.ex. skola och barnomsorg. Det finns även exempel att inflyttningskommunen inte erbjudit något särskilt boende trots uttlyttningskommunens garantier om kostnadsansvar. Dessutom föreligger hinder genom detaljerade prioriteringsregler, som ställer mycket höga krav på anknytning till inflyttningskommunen. När kommuner tvistar med varandra kostnadsansvar för om särskilt boende i kommun har enskilda och deras annan närstående ingen rättslig möjlighet förvaltningsbesvär att genom vare sig utflyttningskommunen eller inflyttningskommunen att ta ansvar för eller underlätta flyttningen. Samhället har olika sätt markerat betydelsen anhörigas av delaktighet i vården och närstående. Anhörigas av omsorgen om roll för äldres trygghet och upplevelse kontinuitet har av uppmärksammats flera sätt. Anhöriga även för stor svarar en del insatserna i vården och Samtidigt uppställs av omsorgen. hinder omöjliggör eller betydligt försvårar för anhöriga att som vara delaktiga. Jag menar att det ger dubbla budskap ett högst otillfredsställande sätt. Jag finner att detta sammantaget tydliggör mycket negativa förhållningssätt mot enskilda och deras anhöriga. Flera situationer beskrivits för mig innehåller enligt min mening som diskriminerande inslag mot enskilda äldre.

40 Grundläggande principer för omsorg om äldre

2.6 Debatten i massmedia

Följande citat från några tidningars ledarsidor exemplifierar åsikter framförts i massmedia äldres begränsade möjsom om ligheter att flytta:

"Sluta döma åldringar till kommunarrest "..."Våra reportage har avslöjat skrämmande kallsinnig inställning hos de ansvaen

riga"... Kommunaktuellt nr 14, den 18 april 1996.

..."Hela Sverige upprörs. Hur behandlar egentligen våra äldre Skall den är sjuk, handikappad eller har andra som svårigheter dömas till kommunarrest"... Nordvästra Skånes Tidningar, den 27 september 1996.

..."Har "åldersapartheid" i Sverige Ja, dessvärre verkar det så. En gammal människa, som är beroende av offentlig vård eller kan inte flytta till annan kommun om den säger omsorg, en

nej"... Hudiksvalls Tidning, den 26 september 1996.

Inlägg i tidningar, radio och TV har framhävt att det måste anses självklart att varje medborgare i landet skall ha rätt att flytta dit han eller hon vill. Flera har använt formuleringar som att äldre blir asylsökande i sitt eget land om de vill personer flytta till kommun t.ex. för att komma närmare sina en annan anhöriga. Genomgående är även att media tar den bristande upp inlevelse enligt dem verkar finnas hos ansvariga beslutssom fattare. Denna uppmärksamhet i massmedia har i hög grad bidragit till att skapa ett starkt intresse och engagemang för frågan om bemötande äldre. Det finns stora förväntningar konav struktiva förslag. Jag finner att det breda engagemanget, som också utredningsuppdraget talar for, är en tillgång att ta tillvara.

3 Bakgrundsbeskrivning

Inledning

Rätten for äldre att flytta till särskilda boende- och personer vårdformer i andra kommuner och landsting har sedan 1980talet behandlats i flera sammanhang. Jag kan konstatera att de uttalanden gjorts riksdagen, regeringsforeträdare, de som av av båda kommunförbunden, statliga utredningar m.fl. präglas av enighet. Möjligheterna for äldre att flytta skall stor personer främjas. Verkligheten har dock många gånger talat ett annat språk, vilket redovisas i detta betänkande. Som bakgrund till mina överväganden och förslag ger jag här kort översikt över frågans behandling under de senaste cirka en femton åren. Till ett längre, historiskt perspektiv om bemötandet äldre återkommer jag i senare betänkanden. av

Äldreomsorgen

3.2 inför 90-talet

I propositionen äldreomsorgen infor 90-talet prop. om 1987/88: 176 framhävs målet att alla människor, oberoende av service- eller vårdbehov, skall kunna byta bostads- eller vistelseort och att detta bör kunna lösas frivillig väg genom överenskommelser mellan huvudmännen. Om denna väg inte visar sig framkomlig, bör andra åtgärder vidtas. vara Propositionen beskriver att den geografiska rörligheten ökat i det svenska samhället. Det har medfört att många äldre människor har bam och andra anhöriga andra orter än där de själva bor. För del äldre och deras närstående är det av stor en betydelse att det geografiska avståndet mellan dem kan minskas. Från den enskildes synpunkt kan det viktigt att kunna flytta vara

42 Bakgrundsbeskrivning

till en annan kommun även andra skäl än familjeband. Som av exempel nämns att enskilda kan vilja flytta till en ort där personer med samma etniska bakgrund bor. Föredragande statsråd anför: ..."I första hand jag det angeläget att de anser har anknytning till den aktuella orten skall möjlighet som en ges att flytta. Samma möjlighet bör gälla for den som vill flytta grund att den form boende, vård eller andra insatser av av som den enskilde behöver inte finns att tillgå hemorten" 80. Vid behandlingen denna proposition erinrade Socialutskottet av om sina tidigare uttalanden for att gamla t.ex. skall kunna servicebostad i kommun eller vård i annat landsting annan

SoU 1988/89:6. Utskottet delade propositionens uppfattning

att äldreomsorgen måste bygga principer om integritet, trygghet och valfrihet. Utskottet menade att valfrihet också är fråga att gamla människor får möjlighet att bo nära sina en om anhöriga.

Äldredelegationens

ståndpunkt

och de båda kommunförbundens

rekommendationer

3.3. 1

Aldredelegationens ståndpunkt

Äldredelegationen tillsattes 1988 för att ytterligare bereda vissa

frågor bl.a. om förändrat huvudmannaskap i samhällets äldre-

omsorg som tidigare behandlats av den s.k. Äldreberedningen i slutbetänkandet Äldreomsorg i utveckling, SOU 1987:21.

I delegationens uppdrag ingick också att ange former for hur äldre och personer med funktionshinder skall kunna flytta till särskilda boende- och vårdformer i kommun eller annat annan landsting.

Delegationens rapport Ds 1989:27 framhåller att principerna

for integritet, trygghet och valfrihet förutsätter att den enskilde som är i behov av plats inom landstingssjukvården eller av en särskild boendeform for service och omvårdnad kan få detta behov tillgodosett också i landstingskommun eller annan annan

Bakgrundsbeskrivñing 43

kommun än där han/hon är bosatt. Det förhållande har att man behov av sjukvård eller social service bör inte medföra sämre möjligheter att flytta. Delegationen var enig om att möjligheterna måste vidgas. Som ett resultat av överläggningar i äldredelegationen utfärdade Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet rekommendationer till sina medlemmar om rätten att flytta mellan kommuner och landsting. Delegationen fann att rekommendationerna kunde erbjuda tillfredsställande

se nedan en

lösning utan ändringar i socialtjänstlagen eller någon tvingande regel i hälso- och sjukvårdslagen. Samtidigt såg äldredelegationen risken att rekommendationerna inte skulle vara tillräckliga för att uppfylla de mål som riksdagen angivit om möjligheterna att flytta för äldre och för personer med funktionshinder. Delegationen framförde därför att det var angeläget att de båda kommunforbundens rekommendationer skulle bli föremål för uppföljning och utvärdering.

3.3.2 Rekommendation ñån Svenska Kommunförbundet

Svenska Kommunförbundets styrelse ansåg frågan rätt till om servicebostad i kommun så viktig att styrelsen fann skäl annan att göra avsteg från inställningen att vara ytterst restriktiv med rekommendationer till medlemmarna. Kommunförbundets styrelse beslöt därför rekommendera kommunerna följ ande att gälla fr.o.m. den 1 juli 1989 cirk. 1989:65. Kommunerna rekommenderas att positivt verka för att äldre personer och personer med handikapp ges möjlighet att erhålla bostad i servicehus med helinackordering eller servicebostad i annan kommun än hemkommunen. Särskild uppmärksamhet bör ägnas personer med anknytning till kommunen. Kommunen bör slopa de hinder kan finnas för flyttning från kommun till som en en annan t.ex. krav mantalsskrivning eller kyrkoskrivning i kommunen för att kunna tilldelas bostad i servicehus med helinackordering eller servicebostad. Det bör inte förekomma krav betalning kommunerna emellan med stöd avtal - av nya eller överenskommelser för kostnader för platser i servicehus med helinackordering eller servicebostad. Det påpekas att

44 Bakgrundsbeskrivning

reglerna om interkommunal ersättning som gällde socialhjälpslagens tid är helt utmönstrade ur lagstiftningen fr.0.m. 1982 då socialtjänstlagen trädde i krañ. Beträffande anknytning till kommunen menade styrelsen att det är svårt att exakt generella regler for vad är mera ange som rimligt men vikten av att prioritera personer med anknytning till kommunen betonas i rekommendationen. En flyttning kan innebära att den enskilde kan komma närmare sina anhöriga eller andra närstående. Skäl kan enligt rekommendationen även att den enskilde tillhör viss religion vara en eller har viss typ handikapp och önskar bo tillsammans en av med eller nära andra tillhör religion eller har som samma liknande handikapp cirk. 1989:65, 5. s. Rekommendationen har inte blivit föremål för revidering efter huvudmannaskapsreformen 1992. Huvudprinciperna om äldres möjligheter att flytta har understrukits genom brev 1996-05-30 från ordföranden i Svenska Kommunförbundet till kommunerna.

3.3.3 Rekommendation från

Landstingsförbundet

Landstingsforbundets styrelse beslöt rekommendera landstingen och medlemskommunema att fr.0.m. den l januari 1989 tillämpa det sk. riksavtalet med vissa ändringar. Det innebar att sjukvårdshuvudmännen åtog sig att ta emot långtidssjuka patienter inom såväl somatisk som psykiatrisk vård utan krav på remiss eller särskilda motiv för önskan att flytta. Utomlänspatienter blev inom långtidsvård likställda med inomlänspatienter. Rekommendationen innebar vidare att "hemlandstinget" hade betalningsansvar för patienten under ett år. Rekommendationen avsåg också långtidssjuka patienter som ännu inte fått långvårdsplats och som önskade sådan plats i annat landsting än hemlandstinget.

Bakgrundsbeskrivning 45

3.4 Huvudmarmaskapsreformen

för service och vård till äldre och Propositionen om ansvaret handikappade pr0p.1990/91:14 låg till grund för riksmm. beslut Ädelreformen. Den innebar bl.a. huvudmannadagens om skapsforändringar berör de båda kommunforbundens resom kommendationer. Kommunerna fick skyldighet att inrätta en särskilda boendeformer för service och omvårdnad. Lokala sjukhem och andra institutioner för somatisk långtidssjukvård överfördes till kommunerna och ingår i begreppet särskilda boendeformer for service och omvårdnad. För somatisk långtidsvård drivs landstingen eller enskild vårdgivare fick som av Konsekvenser Ädelrefonnen kommunerna betalningsansvar. av är att flyttningar mellan långvårdsenheter numera är ett kommu-

nalt ansvar. behandlades inte frågan möjlighet för I propositionen om enskilda att kunna flytta till långvårdsplats i annat landsting eller servicebostad i kommun. Föredragande statsråd hänvisar annan till att frågan togs i regeringens proposition om ledningsupp ansvaret inom den offentliga hälso- och sjukvården prop. 1989/90:81 och gör bedömningen att de av Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet utfärdade rekommendationerna väl mot de mål riksdagen uppställt svarar upp vad för enskilda kunna flytta till långgäller möjligheterna att i landsting hemlandstinget eller till vårdsplats annat än serviceboende i kommun än hemkommunen. Rekomannan mendationerna bör emellertid följas och de inte får upp om avsedd effekt bör särskild lagstiftning övervägas.

46 Bakgrundsbeskrivning

Uppföljning och utvärdering av

Svenska Kommunförbundets

rekommendation

Socialstyrelsens kartläggning

I regeringens uppdrag, S 91/3252/H, till Socialstyrelsen att om följa och beskriva utvecklingen avseende särskilda boendeformer för äldre och handikappade, ingick kartlägga hur att äldre och människor med funktionshinder har utnyttjat möjligheten att flytta till ett särskilt boende i kommun annan eller annat landsting. Socialstyrelsen gjorde våren 1992 en riksomfattande kartläggning av flyttningar som genomförts under år 1991. Undersökningen skedde före Ädelreformen och omfattar därför inte de landstingsdrivna sjukhemmen. Totalt 227 kommuner/distrikt att de under 1991 fått sammanlagt 1401 uppgav ansökningar om bistånd i form av serviceboende. Två tredjedelar av kommunerna/distrikten redovisade att omkring 800

personer varav en fjärdedel under 65 år beviljats bistånd. En

tredjedel av kommunerna/distrikten lämnade uppgifter om avslag for drygt 300

varav tredjedel

personer en under 65 år. Av undersökningen framgår inte hur många de biståndsav beviljade personerna som faktiskt erhållit särskilt boende i annan kommun.

Enligt Socialstyrelsens rapport SoS 1993:12 de

var vanligaste orsakerna till avslag "platsbrist, resursbrist, brist servicelägenheter". Detta gällde en fjärdedel de av personer som fått avslag sin biståndsansökan. Därefter följde sådana orsaker till avslag att kommunerna/distrikten inte som ansett att det förelåg "särskilda behov, tillräckliga behov eller bistånds-

behov enligt 6 § SoL". Övriga skäl till att biståndsansök-

ningarna avslagits gällde att behovet tillgodosetts annat sätt, att behov inom kommunen prioriterats och att den enskilde inte hade tillräcklig anknytning till kommunen.

Bakgrundsbeskrivning 47

3.5.2 Svenska Kommunförbundets undersökning

Svenska Kommunförbundet genomförde, i anslutning till

Socialstyrelsens kartläggning en undersökning om tillämp-

ningen rekommendationen i ett urval av 31 kommuner.

av

Undersökningen avsåg förhållanden år 1991 samt till vissa delar

1992.

Resultaten från denna undersökning avviker inte nämnvärt

från Socialstyrelsens kartläggning. Samtliga 31 urvalskommuner angeläget kunna tillgodose enskildas önskemål ansåg det att om

att flytta till särskild boendeform i kommunen även om de

en

är bosatta i kommun när ansökan görs. Särskilt gällde

en annan

det i fråga s.k. anknytningsfall, när den vill flytta har

om som

barn eller andra anhöriga i den aktuella inflyttnings-

egna

kommunen. Sådana biståndsansökningar behandlades enligt de

undersökta kommunerna ansökan från samma sätt som en kommunens invånare. egna Det framkom dock från andra kommuner fick att personer

avslag ansökan det samtidigt fanns kommun-

om egna

invånare med stora behov särskilt boende. Vid avslag erbjöds

av enskilda att ansökan sattes "väntelista" till särskilda en

boendeformer för att plats skulle kunna beredas senare.

Ett problem togs många kommuner var den

som upp av

bristande tillgången särskilt boende. Det kunde upplevas som

"orättvist" de kommuninvånama att äldre från andra av egna

kommuner prioriterades. Det framgick även att en del kommu-

med begränsade hade regler med krav viss

ner resurser

anknytning till kommunen, s.k. anhöriganknytning. Sammanfattningsvis orsakerna till avslag biståndsansökningar i

var stort sett identiska med de orsaker som framkom vid

Socialstyrelsens kartläggning. Kommunema accepterade ganska allmänt rekommendationen att krav betalning kommunerna emellan inte bör

om

förekomma. Kommunförbundet framhöll i sin sammanfattning

att utvärderingen visat att kommunerna till övervägande del är positiva till förbundets rekommendation. Några krav eller

önskemål förändringar rekommendationen framfördes

om av inte från kommunerna. Kommunförbundet bedömde därför med

hänsyn till bla. utvärderingsresultatet att rekommendationen

borde kunna fortsätta att gälla tills vidare.

48 Bakgrundsbeskrivning

3.6 En

annan lösning: Lagen om stöd och

service till vissa funktionshindrade

LSS

I regeringens proposition om stöd och service till vissa linnktionshindrade prop. 1992/93:159 föreslogs att en person som tänker bosätta sig i en annan kommun skall kunna ansöka om ett förhandsbesked rätten till insatser med stöd den om av nya lagen LSS. Kommunen skall utan dröjsmål planera och förbereda insatser förhandsbeskedet den enskilde rätt som ger till han bosätter sig i kommunen. Förhandsbeskedet gäller om under sex månader räknat från den dag då insatserna blir tillgängliga för den enskilde. Syftet är att underlätta för funktionshindrade att flytta mellan olika kommuner. Enligt propositionen måste avsikten att flytta vara klar och bestämd. En ansökan förhandsbesked från om en person som tänker bosätta sig i kommunen skall behandlas på samma villkor som om han/hon bosatt där. Riksdagen beslöt var i enlighet med nämnda proposition. Socialtjänstkommittén framhåller i sitt delbetänkande, SOU 1993:30, Rätten till bistånd inom socialtjänsten att det inte finns någon motsvarande bestämmelse förhandsbesked inom om socialtjänsten som den som gäller för personer med omfattande funktionshinder enligt LSS. Kommittén lägger dock inte några förslag om förändringar utan hänvisar till Svenska Kommunförbundets rekommendation samt till Socialstyrelsens regeringsuppdrag om uppföljning av rekommendationens tillämpning.

Bakgrundsbeskrivning 49

3.7 mellan

Ansvarsfördelningen

kommunerna och vistelsebegreppet

3.7.1 Inledning

Eftersom frågan äldres flyttningar berör ansvarsförhållanden om mellan kommuner beskriver jag här nuvarande förhållanden och de diskussioner bl.a. förts i Socialtjänstkommittén. som Ansvaret för att den enskilde skall den hjälp han/hon behöver åvilar idag vistelsekommunen enligt 3 § SoL. Med vistelsekommun avses den kommun där den enskilde befinner sig när hjälpbehovet inträder. Vistelsekommunen är dock inte skyldig att vidta alla de åtgärder kan behövas när den enskilde är som bosatt i kommun. I ett sådant fall bör ärendet flyttas över annan till hemkommunen om den enskildes hjälpbehov lämpligen kan tillgodoses där. Detta gäller i princip endast ärenden där den enskilde under en längre tid har behov av insatser inom socialtjänsten. Socialnämnden i vistelsekommunen är dock ensam ansvarig för att behövliga åtgärder kommer till stånd till dess att socialnämnden i den andra kommunen har samtyckt till att ta över ärendet.

3.7.2 Socialtjänstkomrnitténs problembeskrivning och förslag

I Socialtjänstkommitténs uppdrag ingick att föreslå preciseringar som behövs för att undanröja oklarheter om vilken kommun som har ansvaret för att tillgodose den enskildes behov bistånd. De problem och tvister lyfts fram beträffande av som vistelsekommunens framförallt kostnadsansvaret ansvar avser för färdtjänst, hemtjänst och socialbidrag i samband med semestervistelser eller andra tillfälliga vistelser. Enligt Socialtjänstkommittén har den ekonomiska regleringen i samband med Ädelreformen lett till vissa komplikationer beträffande kostnadsansvaret för vård i särskilda boendeformer som bedrivs i annan kommun. Det kommunala betalningsansvaret för somatisk långtidssjukvård/motsvarande bedrivs som

50 Bakgrundsbeskrivning

landstingskommunal eller enskild vårdgivare avser personer av är folkbokförda i kommunen. Detta regleras i lagen som 1990: 1404 kommunens betalningsansvar för viss hälsoom och sjukvård. Enligt folkbokföringslagen 1991:481 kan enskilda personer flyttar till särskild boendeform för service och omsom en vårdnad välja mellan att även fortsättningsvis vara folkbokförda i hemförsamlingen eller att folkbokföra sig i den församling där Valfriheten gäller dock inte vid den nya boendeformen ligger. somatisk långtidssjukvård enskilda vårdhem drivs enligt som den stadga enskilda vårdhem kommer att upphävas om som ekonomiska Ädelinom kort. I den reglering som föregick reformen har kommunerna i allmänhet erhållit medel motsvarande de folkbokförda vid landstingens sjukhem oberoende sjukhemmen ligger. Det förutsattes att detta skulle regav var leras mellan berörda kommuner. Flera kommuner har därefter träffat överenskommelser innebär att de åtar sig kostsom nadsansvaret för sjukhemsvård i andra kommuner beträffande tidigare har varit inte längre är folkbokförda personer som men i kommunen.

Socialtjänstkommittén föreslår i sitt slutbetänkande SOU

1994:139, Ny socialtjänstlag att 4 § SoL kompletteras med en regel nämnden möjlighet att träffa avtal vård eller som ger om boende för inte längre är folkbokförda i personer som kommunen. Enligt kommittén gör en sådan regel det möjligt att placeringskommunen behåller ansvaret för personer som genom nämndens beslut vistas för vård eller boende utanför hemkommunen även de är folkbokförda i annan kommun. om Placeringskommunens skall enligt förslaget omfatta ansvar bistånd enligt 6 § SoL och enligt 10 § första stycket SoL. I ansvaret ligger att utreda behov, besluta om och finansiera de hjälp- och stödinsatser som beviljats den enskilde även om verkställigheten överlämnas till privat eller offentlig vården eller servicegivare i kommun. Vidare ingår att fullgöra annan skyldigheterna enligt lagen 1990:1404 om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård även den om enskilde inte är folkbokförd i denna kommun. Socialtjänstkommittén föreslår dessutom att ett ärende i vissa fall skall kunna flyttas över från en socialnämnd till en annan, även den nämnden inte samtycker till att ta emot om senare

Bakgrundsbeskrivning 51

ärendet. En sådan överflyttning skall kunna beslutas av läns-

rätten.

3.8 Viss

rättspraxis

Inledning

Som angetts tidigare är det enligt 3 § forsta stycket SoL

vistelsekommunen som har ansvaret for att den enskilde får det

stöd och den hjälp som han/hon behöver. Med vistelsekommun avses den kommun där den enskilde vistas när hjälpbehovet

inträder. Denna bestämmelse innebär bl.a. att enskilda inte har rätt till

stöd inflyttningskommunen han/hon for att kunna flytta

av om

till kommunen behöver ett i förväg beviljat stöd av denna kommun. De vistas inte i den kommun de vill flytta till. Att

som

bestämmelserna skall tillämpas detta sätt framgår också av

två kammarrättsdomar som redovisas nedan.

Det redovisas också dom från Regeringsrätten där den

en

enskilde, till skillnad från kammarrättsdomarna, inte riktat biståndsansökan till inflyttningskommunen utan till den kommun

där hon var bosatt. Den enskilde ville att denna kommun skulle

ombesörja insatserna i inflyttningskommunen. Inte heller talan

i detta mål bifölls.

3.8.2 Domar från kammarrätten

Kammarrätten i Göteborg har under åren 1993 och 1995

avgjort två mål, 4427-1993 respektive 2548-1995,

nr nr

angående äldre kvinnor som ville flytta till Ängelholms kom-

I det forsta fallet ansöktes bistånd enligt 6 § SoL i

mun. om

form av bostad med helinackordering alternativt boende i pensionärslägenhet i kommunen. Det andra fallet avsåg bistånd i form av bostad i gruppboende for personer med demens. Bistånd beviljades inte i något fallen. Kammarrättens

av

domskäl i det forsta fallet var att det saknas möjlighet att med

52 Bakgrundsbeskrivning

stöd av 6 § SoL ålägga vistelsekommunen eller den kommun dit vill flytta att utge bistånd till bostad i särskild boendeform man i annan kommun än vistelsekommunen. I det andra fallet anförde kammarrätten att enligt 3 § SoL är det vistelsekommunen som har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen

får det stöd och den hjälp som de behöver. Ängelholms kom-

mun var inte skyldig att bevilja henne begärt bistånd även om hon skulle ha behov det. av

3.8.3 Dom från Regeringsrätten

Regeringsrätten har i målet RÅ 1990, ref 23, prövat frågan om under vilka omständigheter kommun kan förpliktas att betala en for serviceboende i kommun. Målet gällde en persons en annan en 90-årig kvinna, som var bosatt i Uddevalla kommun. Kvinnan ville flytta till ett servicehus i Stockholm för att kunna bosätta sig i närheten sin dotter. av Regeringsrätten erinrade om vistelsekommunens ansvar enligt socialtjänstlagen. Regeringsrätten anförde att detta dock inte hindrar att en kommun kan vara skyldig att betala för t.ex. en vårdinsats inte kan tillgodoses annat än utanför kommunen. som En kommun har gett bistånd till placering i ett hem i som en en kommun behåller ansvaret för i fråga. Ärendet annan personen kan dock flyttas över till socialnämnd denna en annan om nämnd samtycker till det. Regeringsrätten anförde vidare att, när hjälpbehövande en självmant avflyttar från kommunen utan samband med en beslutad placering, kommer ansvaret enligt SoL i fortsättningen att åvila den kommun där han eller hon då kommer att vistas. Regeringsrätten konstaterade att kvinnans ansökan bistånd om för boende i ett servicehus i Stockholm inte var motiverad ett av särskilt vårdbehov inte kunde tillgodoses inom Uddevalla som kommun utan av hennes förståeliga önskan att bo nära sin enda anhöriga. Det noterades att Uddevalla i egenskap av vistelsekommun olika sätt försökt hjälpa och stödja kvinnan i hennes önskan att flytta liksom henne den hjälp hon behövde för att ge att klara sin livsföring i Uddevalla. Domstolen fann dock att SoL inte gav stöd för att mot kommunens bestridande förplikta den att fortlöpande svara för kostnader för att tillgodose

Bakgrundsbeskrivning 53

kvinnans behov av boende och service efter det att hon flyttat till Stockholm. Kvinnan kunde därför inte få bistånd i den angivna formen.

4 bostads-i

Utveckling av och

stödforrner för äldre

Inledning

Äldres möjlighet att flytta till särskild boendeform i en annan kommun påverkas tendenser i utvecklingen bostads- och av av stödformer inom kommunernas äldreomsorg. Jag gör därför en kort översikt över kommunernas omfattande insatser i form av särskilt boende och hemtjänst samt hemsjukvård. År 1995 fick drygt 290 000 äldre och funktionshindrade personer hemtjänst tidigare begrepp: social hemhjälp och/eller hemsjukvård i ordinarie bostad eller i bostad i särskild boendeform SoS, Jämförelsetal 1995. Det minskning med är en 15 000 personer i jämförelse med förhållandena 1993. Av samtliga med insatser inom hemtjänst/hemsjukvård/särskild boendeform är cirka 60 procent 80 år eller äldre. Andelen personer med insatser i denna åldersgrupp motsvarar nära 45 procent av samtliga personer i befolkningen 80 och äldre. Denna situation har varit relativt konstant under åren 1993 till 1995. Andelen får hemtjänst/hemsjukvård/insatser i personer som särskilt boende och som är 80 eller äldre varierar kraftigt både mellan olika slags kommuner t.ex. storstad, förort och glesbygd och mellan enskilda kommuner. Förortskommuner har i genomsnitt den lägsta andelen

personer 80 och äldre som får insatser cirka 42 procent

medan glesbygdskommunerna i genomsnitt har den högsta

andelen cirka 51 procent i genomsnitt. Skillnaderna har bland

annat samband med befolkningssammansättningen i de olika kommuntypema. Bland storstäderna har Stockholm och Malmö en jämförelsevis liten andel personer med hjälpinsatser i denna

åldersgrupp cirka 39 procent.

56 Utveckling av bostads- och stödformer för äldre

4.2 Särskilda boendefonner

Åldersfördelning

4.2.1 i särskilda boendefonner

Vid utgången av 1995 bodde 135 400 i särskilda

personer

boendefonner, vilket är en ökning med cirka 6 500

personer

3,3 procent jämfört med år 1993. Det är framförallt personer

som är 80 och äldre som bor i de särskilda boendeformema

cirka 23 procent av alla i denna åldersgrupp år 1995. Andelen

har varit oförändrad under åren 1993 till 1995. Nästan varannan av alla 90 år eller äldre bor i särskild boendeform. I ålders- 65-79 år det tre procent. Nära 70 procent gruppen var av

samtliga i särskilda boendeformer var kvinnor.

Det är stora skillnader mellan kommunerna avseende hur stor

andel av befolkningen 80 år och äldre bor i särskild

som boendefonn. Denna andel varierade 1995 liksom även 1994 från under 15 procent till över 40 procent.

4.2.2 Bostadsstandard

De flesta bor i särskilda boendefonner bor i som ensamma

bostaden eller tillsammans med make/maka/samboende SoS

socialtjänststatistik 1996:7. Av samtliga boende var det 12 procent som vid utgången 1995 delade bostad med annan/andra

av än make/maka/samboende. År 1993 motsvarande andel var cirka 14 procent. År 1995

var drygt 40 procent av det totala antalet bostäder

123 000 i särskilt boende fullvärdiga bostäder dvs. utrustade

med minst ett och kök eller med ett och ett halvt och rum rum

kokvrå. Vissa förskjutningar standard har skett under

som avser

tidsperioden. Andelen bostäder med kokvrå/kokskåp har ökat påtagligt, från 14 procent 1993 till cirka 25 procent 1995. Samtidigt har andelen bostäder utan kök eller kokvrå/kokskåp

minskat. År 1995 andelen bostäder saknade kokvar som

möjligheter 25 procent. Cirka 13 procent av dem som bor i särskilda boendeformer saknar eget hygienutrymme.

Utveckling av bostads- och stöayormer för äldre 57

De flesta av kommunernas särskilda boendeformer är integ-

rerade i den vanliga bebyggelsen Ädelutvärderingen 96:4 SoS.

Det genomsnittliga antalet boende per anläggning har minskat avsevärt under tiden sedan Ädelreformens genomförande. Det finns dock fortfarande anläggningar med fler än 100 boende. Ombyggnaden av de gamla sjukhemmen har inte gått i önskad riktning. Antalet platser i flerbäddsrum har inte minskat. Mer än hälften av dem som bori sjukhem delar fortfarande rum med en

eller flera andra SoS 1996:2. Många saknar således

egen bostad i den mening att de inte har ett eget rum med egna tillhörigheter, en dörr att stänga samt eget hygienutrymme.

hemsjukvård

Hemtjänst och/eller

Vid utgången år 1995 det drygt 154 700 i av var personer ordinarie bostad som ñck hemtjänst och/eller hemsjukvård. Detta är en minskning med cirka 21 600 personer jämfört med år 1993. Drygt 55 procent dem fick insatser 80 år av som var eller äldre och utgjorde i likhet med år 1994 drygt 20 procent av samtliga invånare i denna åldersgrupp. Andelen varierar kraftigt mellan kommunerna, från cirka 5 procent till som mest 40 procent. Vid utgången av 1995 var drygt 70 procent 80 år eller äldre av de cirka bodde i servicehus eller i service- 48 000 personer som lägenheter och hade hemtjänst och/eller hemsjukvård. Av samtliga med hemtjänst och/eller hemsjukvård det cirka var 37 procent som fick mellan 1 och 9 hjälptimmar under november månad 1995. Drygt 4 procent ñck 120 eller fler hjälptimmar. Andelarna har inte förändrats från år 1993 till 1995. Antalet personer som erhållit 120 eller fler hjälptimmar har däremot minskat med nära 500 personer.

58 Utveckling bostads- och stödformer för äldre

av

4.4 och kommunalt

Anhörigbidrag

anställda

anhörigvårdare

Av samtliga drygt 203 400 1995 beviljade

personer som var

insatser i ordinarie bostad eller i servicehus fick 2 procent

4 000 personer hjälp av anhörig eller närstående som var

anställd kommunen vårdbiträde. Samtidigt fick cirka

av som

7 000 personer ekonomisk ersättning av kommunen i form av

anhörigbidrag eller motsvarande. Ett antagande är dock att många dem hjälp till under 65 år. Det saknas

av ger personer åldersfordelad statistik över de personer som erhåller insatser

från anhöriga är anställda vårdbiträde eller erhåller

som som

anhörigbidrag.

4.5 inom

Utvecklingen äldreomsorgen

enligt Ädelutvärderingen

konstaterar i sin Ädelutvär-

Socialstyrelsen slutrapport om

deringen SoS 1996:2 bl.a. att antalet medicinskt färdigbe-

handlade sedan 1992 har minskat drastiskt både inom somatisk

akutsjukvård och geriatrik. Den tid som medicinskt färdig-

behandlade får vänta innan annat vårdalternativ tillhandahålls

omfattar nu några dagar. Minskningen av antalet platser inom såväl akutsjukvården geriatriken samt de förkortade

som

vårdtiderna utgör de tydligaste effekterna Ädelreformen.

av

Som konsekvens utvecklingen inom akutsjukvården ställs

av

ökande krav primärvård och kommunal äldreomsorg bl.a.

kommunernas insatser inom de särskilda boendeformerna.

Dessa enheter vårdar idag personer som tidigare fick sina

behov tillgodosedda inom t.ex internmedicin och geriatrik.

Framförallt har vården med demens blivit av personer en

växande uppgift liksom även omhändertagandet i

av personer

livets slutskede. Sjukhemmen har kommit att ta hand om den

växande andelen mycket gamla och svårt sjuka med

personer stora omvårdnadsbehov.

Utveckling av bostads- och stöaformer för äldre 59

Socialstyrelsen pekar i sin rapport problem som rör de medicinska insatserna inom äldreomsorgen, speciellt inom de särskilda boendeformema. Brister bl.a. vårdplanering, avser hjälpmedelsinsatser, uppföljning och omprövning av medicinordinationer samt smärtlindring, t.ex. i livets slutskede. Brist läkarinsatser i kommunernas äldreomsorg är ytterligare ett problem uppmärksammats. Samtidigt har Ädelreformen som inneburit positiv utveckling tillkomsten medicinskt en genom av ansvariga sjuksköterskor MAS, som enligt Socialstyrelsen påtagligt förstärkt medvetenheten om medicinska kvalitetskrav i kommunernas verksamhet. Socialstyrelsen konstaterar vidare att många av dem som bor i särskilda boendefonner har ganska innehållslös vardag och en sällan får hjälp att komma ut. Den enskildes behov och möjav ligheter till rehabilitering uppmärksammas inte tillräckligt. Beträffande hemvården drar Socialstyrelsen slutsatsen att utvecklingen fortsätter att följa den tendens började märkas som redan 1980-talet, dvs. allt färre får hjälp och hjälpinsatserna koncentreras till de allra äldsta och mest hjälpbehövande.

arne aibâzszz

5 bland alla

Flyttningsmönster

äldre över 65 år

Inledning

I detta kapitel belyser jag de generella flyttningsmönstren bland alla äldre, dvs. i vilken omfattning äldre flyttar och vart personer de i så fall flyttar. Beskrivningen samtliga äldre över 65 avser år oavsett vård- och omsorgsbehov. Denna redovisning av rörligheten i hela den äldre befolkningen ger perspektiv frågan om vissa äldres möjlighet att flytta till ett särskilt boende i en annan kommun. Det är enligt min mening av stor betydelse att belysa hur många personer över 65 år, och då särskilt i åldersgruppen över 80 år, som överhuvudtaget foretar en flyttning över kommungränser. Jag har därför studerat alla äldres flyttningar under åren 1986, 1989, 1992 och 1995. Undersökningen omfattar analys en av det totala antalet flyttningar i åldersgruppen 65 år och äldre, fördelat åldersgrupper 65-79 år och 80 år och äldre samt en analys av äldres andel av det totala antalet flyttningar i hela befolkningen. Studier har även genomförts hur äldre flyttat mellan av kommuner och mellan län under de år angivits som ovan. Uppgiñema har hämtats från Statistiska centralbyråns SCB°s befolknings- och flyttningsstatistik.

62 F lyttningsmönster bland alla äldre över 65 år

5.2 Äldres

flyttningar

5.2.1 Äldre flyttar framförallt inom den

personer egna kommunen

Det är relativt liten andel hela den äldre befolkningen som en av genomför flyttning. Personer 65-79 svarar för merparten en av flyttningarna. År 1986 flyttade totalt 65 390 65 och personer som var äldre. Av dessa flyttningar genomfördes 76 procent av personer i åldern till 79 år. År 1995 hade det totala antalet flyttningar upp bland alla äldre ökat till 74 312 varvid åldersgruppen 65-79 år svarade för 62 procent av flyttningama. Under tidsperioden har andelen flyttningar bland var 80 år och äldre ökat personer som med 14 procentenheter. Det ökade antalet flyttningar bland de allra äldsta har delvis samband med att antalet 80 år och äldre ökade med personer närmare 91 000 dvs. ökning med 22 procentpersoner, en enheter under tidsperioden. Yngre äldre minskade i antal med närmare 25 000 dvs. en minskning med 2 procentpersoner, enheter. År 1986 det 4,4 procent hela befolkningen över 65 år var av antingen flyttade inom den kommunen eller till andra som egna kommuner. År 1995 hade denna andel ökat till 4,8 procent. Analyser befolkningsstatistik visar att äldre personer föreav trädesvis inom till andra flyttar den egna församlingen, därefter delar den kommunen. Flyttningarna inom kommunen av egna svarade under 1995 för 87 procent äldres samtliga flyttav ningar. I tabellen nedan redovisas den andel av alla äldre över 65 år under de studerade åren flyttade inom kommunen som respektive till andra kommuner.

F lyttningsmönster bland alla äldre över 65 är 63

Tabell Andel procent av befolkningen65 år och äldre som under tidsperioden 1986-1995 genomförde en flyttning, fördelat på åldersgrupper samt flyttningar inom kommunen respektive från kommunen.

Ålder 1986 l989 1992 1995 lnom Från S a lnom Från Sza lnom Från Sia lnorn Från 8.3 kom- kom- fl1- kom- kom- flyu- kom- kom- flyt- kom kom ll,11 ningar mun mun ningar mun mun ningar mun mun ningar mun mun 80- 4,5 0,3 4,8 5,4 0,4 5,8 5,8 0,6 6,4 6,2 0,6 6,8

6579 3,6 0,7 4,3 3,3 0.9 4.2 3.1 0.9 4.0 3.0 1.0 4.0 65- 3,8 0,6 4,4 3,8 0,8 4,6 3,8 0,8 4,6 3,9 0,9 4,8 Samtliga i helaåldersgruppen över 65 år

Som framgår av tabellen är andelen personer som genomfört flyttningar störst inom åldersgruppen 80 år och äldre. Deras flyttningar skedde till största delen inom den egna kommunen. I denna åldersgrupp det flyttningama inom kommunen som

var

ökade mest i jämförelse med flyttningar över kommungränser.

Bland äldre förhållandena de motsatta. Andelen yngre var

flyttade inom kommunen minskade medan flytt-

personer som

ningar över kommungränser ökade. Fortfarande var det dock

företrädesvis inom den egna kommunen som även yngre äldre

flyttade.

Skillnader i flyttningsmönster mellan åldersgrupperna kan

med all sannolikhet förklaras med att andelen med omfattande

vård- och omsorgsbehov är betydligt större bland personer

över 80 år. De flyttar främst till särskilda boendeforrner inom

den kommunen medan yngre äldre flyttar t.ex. närmare

egna

sitt fritidshus, sin hembygd etc.

64 Flyttningsmönster bland alla äldre över 65 år

5.3 Äldres kommuner

flyttningar mellan

och över länsgränser

För att närmare kunna belysa flyttningsmönstren bland alla äldre, dvs. till och från vilka kommuner och län som äldre personer flyttar, har jag studerat antalet in- och utflyttningar samt nettoflyttningar dvs. skillnaderna mellan in- och utflytt-

ning i respektive kommun i samtliga kommuner under åren

I986, 1989, 1992 och 1995. Jag har även analyserat eventuella skillnader i flyttningsmönster mellan yngre och äldre personer i åldersgruppen över 65 år. Resultatet studierna visar 65 år och äldre av att personer främst flyttade till kommuner inom det egna länet och därefter till närmast angränsande län. Inom respektive län var det vanligtvis residensstädema och/eller storstäder under de studerade åren hade de som antalsmässigt största in- och utflyttningarna av äldre. Det kan dock inte urskiljas någon allmän tendens som visar att in- eller utflyttning överväger i större kommuner. Så har t.ex. Uppsala och Linköping genomgående under de studerade åren haft en tydlig nettoinflyttning större inflyttning än utflyttning. Kommuner t.ex. Borås har däremot halt tydlig nettosom en utflyttning större utflyttning än inflyttning.

5.3.1 Äldre flyttar sällan över

personer mer

kommungränser än övriga åldersgrupper i hela befolkningen

År 1995 den totala befolkningen i flyttade 13 procent av landet och av dessa flyttade 4 procent över kommungränser. Totalt genomfördes drygt miljon flyttningar under året en varav cirka 356 OOO flyttningar över kommungränser.

Åldersgruppen 65 och äldre utgör 17,6 procent av hela

befolkningen, dvs. knappt femtedel. År 1995 en utgjorde äldres andel det totala antalet flyttningar i hela befolkningen av 4 procent. Andelen flyttningar i åldersgruppen över 80 år utgjorde 0,7 procent samtliga flyttningar i hela befolkningav en.

F lyttningsmönster bland alla äldre över 65 år 65

Under de studerade åren har äldres andel alla flyttningar

av

i befolkningen ökat marginellt. Det är ett mycket litet antal och mycket liten andel i åldersgruppen över 65 år som flyttar

en

över kommungränser vilket framgår av tabell 2 nedan. Kvinnor

och män flyttade i lika stor omfattning.

Tabell 2. Antal ochandelprocent av befolkningen65 år och äldre som flyttade åren 1986,1989,1992och 1995över kømmungränser,fördelat på åldersgruppema65-79 år, 80 år ochdäröver samt hela befolkningen65 år och äldre.

1986 1989 1992 1995 Ålder Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel llyu- av llytt- av flyn- av flyn- av ningar befolkn ningar befolkn, ningar befolkn. ningar befolkn. 80- 852 0.3 l 509 0,4 2337 0.6 2426 0.6

65-79 7 845 0.7 l0 496 0.9 l0 884 0.9 ll 237 1.0

653 8697 0,6 12005 0,8 13 121 0.8 13663 0.9 Samtliga i åldersgruppen 65årochäldre

Av en befolkning över 65 drygt 1,5 milj. personer var det

13 663 1995 flyttade från sin hemkommun

personer som

antingen till andra kommuner inom samma län eller till k-

ommuneri andra län. Som framgår av tabellen var det knappt en

procent av samtliga personer 65 år och äldre som flyttade över

kommungränser under de studerade åren. Det var framförallt yngre äldre, dvs. personer i åldersgruppema 65-79 år, som

flyttade.

Under 1995 flyttade 0,6 procent befolkningen 80 och

av

äldre över kommungränser. Som framgår av tabellen har det i denna åldersgrupp inte skett någon ökning av andelen som

flyttade mellan åren 1992 och 1995. Jag kan konstatera att

rörligheten över kommungränserna är minst i de åldersgrupper där vård- och omsorgsbehoven är som störst.

66 F lyttningsmönster bland alla äldre över 65 år

5.3.2 Storstadskommunema har den största äldre

utflyttningen av

En större andel den äldre befolkningen över 65 år flyttade av över länsgränsema i jämförelse med de flyttningar skedde som mellan kommuner inom det länet. Detta förklaras att det egna av framförallt var äldre från storstadskommunerna som flyttade och att dessa flyttade i större omfattning över länsgränserna än vad gällde för äldre personer i övriga kommuner. som De i absoluta tal största in- och utflyttningarna har skett i storstadskommunerna Stockholm, Göteborg och Malmö. I Stockholm och Göteborg har utflyttningen varit betydligt större än inflyttningen. Under den studerade tidsperioden var nettoutflyttningen i Stockholm cirka 550 år förutom 1992 då nettopersoner per utflyttningen uppgick till drygt 800 personer. I Göteborg nettoutflyttningen högst år 1992 då 399 fler var flyttade från kommunen än de som flyttade till kompersoner År 1995 hade Göteborg nettoutflyttning 98 munen. en personer. Malmö hade samma en nettoinflyttning tre personer till skillnad från tidigare år med nettoutflyttning. Även bland 80 och äldre utflyttningen från personer var storstadskommunerna större än inflyttningen. Som exempel kan nämnas att det 1995 var en nettoutflyttning med 158 personer från Stockholm. Göteborg och Malmö hade nettoutflyttning en med 95 respektive under detta år. 26 personer Äldre i storstadskommunerna flyttade i större omfattning än i andra kommuner till flera olika delar av landet. Det personer gäller 80 år. Det beror troligtvis att det även personer över inte är ovanligt att pensionär flyttar tillbaka till sin man som hembygd och/eller till den ort där fritidshuset är beläget. Cirka 50 procent alla äldre över 65 år 1995 flyttade från av som Stockholm och Malmö genomförde en flyttning till kommuner utanför det länet. Flyttningarna från flertalet de övriga egna av kommunerna skedde i betydligt större omfattning till kommuner inom det länet. Undantag är Göteborgs stad där andelen egna flyttningar utanför det länet uppgick till cirka 70 procent. egna

F lyttningsmänster bland alla äldre över 65 år 67

Det har även varit möjligt att urskilja ett antal kommuner som under tidsperioden hade betydligt större andel inflyttningar en från andra län än från det länet. I kommuner t.ex. egna som Alingsås det större andel inflyttningar från Göteborgsvar en

och Bohus län än från hemlänet Älvsborg. Motsvarande gällde

for kommuner t.ex. Trosa, Strängnäs, Rättvik, Leksand och som Uppsala. Där skedde större nettoinflyttning från Stockholms en län än från hernlänen. Av dem flyttade till Simrishamn var som det större andel från Malmöhus län och från Stockholms län en än från det länet. egna

5.3.3 De flesta kommuner har nästan inte någon

nettoflyttnjng

Följande kommuner hade under 1995 den största nettoinflyttningen respektive nettoutflyttningen i absoluta tal bland personer 65 och äldre: Den antalsmässigt största nettoinflyttningen skedde till Norrtälje +98, Uppsala +93, Helsingborg +82, Värmdö +77 och Varberg +66. Störst nettoutflyttning år 1995 hade, förutom storstadskom- Borås -31, Huddinge -28, Simrishamn -26, Bjuv munerna, -23, Trollhättan -2l och Sundsvall -20. En stor del de övriga kommunerna hade praktiskt taget inte av någon nettoflyttning bland personer över 65 även om det i vissa kommuner skedde relativt omfattande in- och utflytten ning. Kommunerna hade inte heller någon uttalad nettoflyttning bland över 80 år. Antalet in- och utflyttningar i kompersoner betydligt lägre i denna åldersgrupp. Största munerna var nettoinflyttningen bland 80 år och äldre fanns 1995 personer i Nacka +29 och i Täby +23. I bilaga 3 redovisas samtliga kommuners nettoflyttningar 1995.

68 F lyttningsmänster bland alla äldre över 65 år

5.3.4 Skillnader i rörlighet

För bedömning rörligheten dvs. in- och utflyttningen en av bland äldre personer har jag studerat vilka kommuner som under den redovisade tidsperioden svarade for den största ovan respektive minsta inflyttningen i förhållande till sin befolkning över 65 år samt de kommuner svarade för den största som respektive minsta utflyttningen. Den största rörligheten, dvs. den högsta andelen in- och utflyttade i förhållande till sin befolkning över 65 år, fanns som förväntat framförallt bland föroxtskommunema i Stockholms län. Minst rörlighet i förhållande till befolkningen fanns främst bland kommuner i Sverige. norra

6 äldres

Enkätundersökning om möjligheter att flytta till

särskilt boende i

en annan

kommun

Inledning

Riksdagen har uttalat sig om betydelsen av en uppföljning av Svenska Kommunförbundets rekommendation och dess tilllämpning 43. En sådan uppföljning genomfördes, som framgått tidigare, 1991 av Socialstyrelsen och Svenska Kommunförbundet. Det bedömdes mot bakgrund utvärdeav ringsresultatet att rekommendationen borde kunna fortsätta att gälla tills vidare. Jag har med anledning mitt uppdrag äldres möjligheter av om att flytta till ett särskilt boende i annan kommun ansett det vara nödvändigt med närmare belysning rekommendationens en av tillämpning i kommunerna samt av de problem och svårigheter som kommunerna upplever mest framträdande. Av besom tydelse för mitt ställningstagande är även frågan hur vanligt om förekommande det är med flyttningar till särskilt boende i annan kommun. Jag har genom en enkät tillfrågat samtliga kommuner samt socialdistrikt i Stockholm och stadsdelsnämnder i Göteborg om deras synpunkter och erfarenheter. Undersökningen har genomförts SCB 1996. av sommaren Av ett totalt utskick till 333 kommuner/ socialdistrikt/ stadsdelsnärrmder har 302 besvarat enkäten. Svarsfrekvensen i undersökningen är 91 procent även om man frånräknar socialdistrikt/stadsdelsnämnder. När begreppet "kommuner" används i det följande, kommuner, socialdistrikt

avses Stockholm och

stadsdelsnämnder Göteborg.

70 Enkätundersökning om äldres möjligheter att flytta

6.2 Rekommendationens i

tillämpning

kommunerna

6.2.1 Formell

handläggning av rekommendationen

Hälften av kommunerna har antagit rekommendationen

Av väsentlig betydelse for rätten att flytta mellan kommuner är frågan i vilken utsträckning kommunerna antagit Svenska Kommunförbundets rekommendation och denna följs. Det

om

är som framgår av tabell l nedan 28 procent av de 302 kommunerna som antagit rekommendationen i politisk nämnd. Detta

skedde i drygt en femtedel av dessa kommuner samma år eller

året efter det att Svenska Kommunförbundet utfärdat den

1989-1990.

Tabell Kommunernas formella handläggning av Svenska Kommunförbundets rekommendation beträffande äldres möjligheter att flytta till en särskild boendeform i annan kommun, fördelat på antal och andel kommuner.

Formell handläggning av Antal Andel rekommendationen kommuner kommuner °/o Rekommendationen antagits 86 28 i nämnd Rekommendationen antagits 53 l7 på annat sätt Rekommendationen kommer 12 4 att antas Inga planer på att anta 74 25 rekommendationen Vet om rekommendationen 57 19 antagits besvarat frågan 20 7

Summa 302 100

Enkätundersökning om äldres möjligheter att flytta 71

Förutom de kommuner i nämnd antagit rekommendationen som är det 17 procent antagit den annat sätt. En vanlig som kommentar från dessa kommuner är att rekommendationen antagits i chefs- och ledningsgrupp riktlinje för ärendesom beredning/handläggning dvs. för praktisk tillämpning i arbetet. Dessutom har några kommuner svarat att rekommendationen följs på annat sätt genom tillägg av lokala regler om bl.a. preciseringar anhöriganknytning och prioritering komav av egna muninvånare. En fjärdedel kommunerna har inte för avsikt att anta av rekommendationen och femtedel känner inte till om den en antagits. förhållanden råder socialdistrikt och

Samma om

statdsdelsnämnder frånräknas.

Regler/riktlinjer som begränsar Oavsett den formella handläggningen av rekommendationen är det majoriteten 82 procent de 302 kommunerna som uppav att de följer den. 13 procent kommunerna att de ger av anger inte följer rekommendationen. Det är 17 procent av kommuantagit rekommendationen inte följer den. nerna som men som Även kommuner rekommendationen som inte antagit uppger att de följer den 21 procent. Knappt hälften de kommuner av inte antagit rekommendationen uppger att de har egna som regler/riktlinjer för inflyttning till särskilt boende personer av från kommun. Dessa regler innebär vanligtvis en beannan gränsning rekommendationens tillämpning. av Det förekommer även att kommuner både har antagit som rekommendationen i nämnd och som anser sig följa den, dessutom har egna regler/riktlinjer 8 procent. Reglema/riktlinjema redovisas innehåller bl.a. krav att som sökande till särskild boendeform skall folkbokförd i komvara munen, prioriteringar av egna kommuninvånare, preciseringar anknytningsskäl samt krav ersättning från utflyttningsav kommunen. Några kommuner uppger att avslag ansökningar lämnas till i kommun med hänvisning till personer annan 3§ Sol och vistelsekommuns att tillgodose vård- och ansvar omsorgsbehov 49. Bristande tillgång särskilda boendeformer utgör också skäl för avslagsbeslut. Totalt har 39 kommuner

72 Enkätundersökning om äldres möjligheter att flytta

i ett öppet svar redovisat innehållet i de regler/riktlinjer som tillämpas. En del kommuner har dessutom kommentarer till som andra frågor redovisat praxis som till stora delar är i överensstämmelse med de begränsningar som anges i regler/riktlinjer enligt ovan.

6.2.2 Problem och

svårigheter att följa

rekommendationen

En väsentlig fråga är om kommunerna upplever problem och svårigheter att följa Svenska Kommunförbundets rekommendation och vilka problem och svårigheter i så fall upplevs som som mest framträdande. Det är 30 procent de 302 kommunerna inte att av som anser rekommendationen är svår att följa medan 65 procent att anser det föreligger problem och svårigheter 38 procent av dessa uppger att problem och svårigheter är ringa karaktär. av 196 kommuner 65 procent har i enkätsvaren utvecklat sina synpunkter dessa problem. Dessutom har 112 kommuner i ett öppet svar lämnat ytterligare synpunkter och kommentarer till stora delar har innehåll de kommentarer som samma som som redovisas här och i avsnitt 6.2.3.

Brist på särskilda boendeformer

Övervägande del av Synpunkterna handlar om brist särskilda

boendefonner. Tillgången är otillräcklig för såväl de egna kommuninvånarnas för andra invånares behov. En hel del som av kommunerna uppger att det är lång kö till de särskilda boendeformerna. Långa väntetider utan möjlighet till verkställan av bistånd i form särskilt boende framhålls svårighet. Totalt av som har 116 kommuner framfört att det föreligger brist särskilda boendeformer.

Prioriteringar 34 kommuner har berört frågan om prioritering av behov hos kommuninvånare framför behov hos sökande i egna annan kommun. Bland annat redovisar kommunerna de bedömnings-

Enkätundersölcmng om äldres möjligheter att flytta 73

och prioriteringssituationer som blir aktuella när tillgången särskilda boendeformer är begränsad. Kommunerna framhåller att prioritering sker kommuninvånare. av egna

Handläggning/planering Problem har samband med behovsbedömning, handläggsom ning och planering redovisas 39 kommuner. Särskilt framav trädande är de synpunkter som gäller svårigheten att en utförlig biståndsutredning samt underlag for beslut från utflyttningskommunen. Andra svårigheter lyfts fram gäller komsom olika bedömningsgrunder och kriterier for särskilt munernas boende.

Ersättningar/relation till andra kommuner 46 kommuner har kommenterat svårigheter har samband som med krav ekonomisk ersättning samt samverkansproblem kommunerna emellan. 17 dessa kommuner har som det stora av problemet angett krav ekonomisk ersättning for särskilt boende i annan kommun. Dessa krav ersättningar leder till tidskrävande diskussioner kommunerna emellan. Andra synpunkter de problem följer att alla kommuner inte avser som av tillämpar rekommendationen samt önskemål om fortydliganden vad denna faktiskt innebär for mottagande kommun. av Elva kommuner upplever svårighet med att den komegna är attraktiv for äldre grund av en väl munen personer utbyggd service och/eller grund av att grannkommunerna inte har med särskilda boendeformer. Äldre tillräckligt personer ansöker, enligt dessa kommentarer, särskilt boende i annan om kommun grund sämre utbyggd service i hemkommunen. av

Storstadsproblem Några Synpunkterna har avsett speciñka storstadsproblem, av bl.a. erfarenheter att många äldre önskar flytta till storav städerna där närstående bor. Det problem med att anses vara avgöra till vilken del staden som den enskilde har anknytning. av Likaså redovisas svårigheter med att överblick över om ansökan lämnas till flera socialdistrikt/stadsdelsnämnder. Det

74 Enkätundersökning äldres möjligheter att flytta om

framkommer även att det i Stockholms län finns överensen kommelse om betalningsansvar kommunerna emellan.

6.2.3 Behov förändringar för kunna av att följa

rekommendationen

Av särskilt intresse är kommunernas synpunkter de förändringar som anses vara nödvändiga för att rekommendationen skall kunna följas. 131 43 procent av de 302 kommunerna har redovisat behövliga förändringar medan 125 kommuner 42 procent anser att det inte erfordras någon förändring. Kommunerna har framförallt haft följande synpunkter:

Behov av utbyggnad av särskilda boendeformer Den förändring som kommunerna bedömer vara mest angelägen är utbyggnad av särskilda boendeformer. Några kommuner har kommenterat att det saknas ekonomiska resurser samt att det är svårt att planera utbyggnad baseras på andra kommunen som invånares behov. Totalt har 52 kommuner framfört synpunkter om behovet av flera särskilda boendeformer.

Förändringar av ekonomisk karaktär De förändringar erfordras enligt kommunerna beträffande som ekonomiska ersättningsfrågor går huvudsakligen i två riktningar. De gäller dels behovet av tydliga regler för överenskommelser om ersättningar, dels kravet att rekommendationen måste följas utan ekonomiska transaktioner. Det förekommer dock även andra förändringsförslag gäller ekonomiska som incitament, kompensation och kostnadsutjämning samt särskilda ersättningssystem. Det är ett trettiotal kommuner som anser att de förändringar behövs är ekonomisk karaktär. som av

Förändringar av regelsystem och behov av lagstiftning Ett tjugotal kommuner har kommenterat behov förändringar av i regelsystem och lagstiftning. Bland dessa kommuner finns de som anser att det erfordras ett enhetligt regelsystem som får

Enkätundersökning äldres möjligheter att flytta 75 om

genomslagskraft och som följs av samtliga kommuner. Synpunktema även önskemål öppnare attityd ifråga om avser om en flyttningar. Några kommuner efterlyser dock strikt en mera reglering med hårdare prioritering egna kommuninvånare. av Ytterligare andra kommuner efterfrågar ökad följsamhet till rättspraxis och klarlägganden av rättsläget.

Förändringar av planeringsförutsättningar 15 kommuner anser att det erfordras förändringar av planeringsförutsättningarna för att det skall finnas beredskap att ta emot andra kommuninvånare i särskilt boende. Det krävs även en mer långsiktig planering vid behovsbedömningar för att det skall möjligt för inflyttningskommunen att planera insatser för vara från andra kommuner. En förutsättning för att rekompersoner mendationen skall kunna följas är enligt några kommuner att det tillförs mer generella resurser till äldreomsorgen.

6.3 Ansökningar och inflyttningar i

kommunerna

6.3.1 Biståndsansökningar, beslut och verkställighet

För att en bättre uppfattning om hur många äldre personer ansöker bistånd till särskilt boende i kommun som om annan och hur deras ansökningar handläggs ställdes frågor i enkäten antal ansökt, antal fått beslut om personer som personer som sin biståndsansökan samt hur många dessa som fått bifall av respektive avslag. Dessutom tillfrågades kommunerna om antalet från andra kommuner erhållit särskilt boende personer som respektive väntade att erhålla sådant. Undersökningen avser tidsperioden 1/7 1995 till 31/5 1996. Majoriteten 80 procent de 302 kommunerna har under av perioden handlagt ansökningar bistånd i form av särskilt om boende från äldre personer i annan kommun. En femtedel har

76 Enkätundersökning om äldres möjligheter att flytta

uppgett att det under tidsperioden inte inkommit några ansökningar alls från personer bosatta i andra kommuner.

Knappt hälften ansökningarna beviljas av Totalt 1285 personer över 65 har under perioden ansökt om särskilt boende i annan kommun. Antalet ansökningar i denna undersökning kan jämföras med den kartläggning som genomfördes 1991 46. Då hade 227 kommuner under året tagit

emot 1401 ansökningar inklusive personer under 65 år.

Antalet ansökningar i åldersgruppen över 65 förefaller vara något högre vid undersökningen 1995/96 jämfört med 1991 då

före Ädelreformen lokala sjukhem inte inkluderades. Det

framgick inte av 1991 års undersökning hur många av de perbeviljats bistånd också erhöll särskilt boende i soner som som annan kommun.

Enkätundersökning om äldres möjligheter att flytta 77

Tabell Handläggning inkomna biståndsansökningar i kommunerna av under tiden 1 juli 1995 till 31 maj 1996, fördelade på dels samtliga kommuner, dels kommuner med 5-10 ansökningar respektive kommuner med 11 ansökningar eller däröver.

Särskilt boende

Några framförallt större kommuner har uppgett svårigheter

med fram statistikuppgiñer biståndsansökningar från

att ta om

bosatta i andra kommuner. Antalet ansökningar kan

personer

därför något underrepresenterat förefaller ändå i stort

vara men motsvara det förväntade.

Som framgår tabellen är det knappt hälften inkomna

av av

ansökningar under tidsperioden beviljats och drygt en

som

tredjedel avslagits. Bland de fått sin ansökan

som personer som

treljärdedelar erhållit särskild boendeform i beviljad har annan

kommun. Det fler väntade särskild boendeform i var personer som

kommun än de faktiskt flyttat. Bland dem som vän-

annan som

tade 582 förekommer troligtvis både

personer personer som

fått sin ansökan beviljad ännu inte erhållit särskild boende-

men

form och de inte fått sin biståndsansökan formellt prövad

som

utan placerats "väntelista". Det är 198 personer 15 procent

enligt kommunernas redovisningar inte har erhållit beslut

som sin biståndsansökan.

78 Enkätundersökning äldres möjligheter om att flytta

Av tabellen framgår vidare att trefjärdedelar samtliga biav ståndsansökningar inkommit till cirka en tredjedel av kommunerna. Denna tredjedel kommunerna har tagit emot fem eller av fler ansökningar vardera. Antalet avslagsbeslut är mycket högt i förhållande till att det generellt lämnas avslagsbeslut biståndsinsatser inom äldreomsorgen. En del stor av avslagsbesluten har lämnats i de kommuner sig ha fem som uppgett eller fler ansökningar. Enligt undersökningen 1995/96 var det 595 personer som beviljades bistånd och 492 personer som fick avslag sina ansökningar. År 1991 beviljades 600 65 år bistånd personer över ansökan om särskilt boende i kommun och 200 annan personer ñck avslag sin ansökan. Antalet beviljade biståndsbeslut har således inte förändrats. Däremot har antalet avslag ökat markant och än fördubblats mellan åren 1991 och mer 1995/1996. I båda undersökningarna det är ett väsentligt antal personer som inte fått sin ansökan formellt prövad. Detta är ett allvarligt åsidosättande den enskildes rättssäkerhet. av Kommunerna har även redovisat att det, förutom formella biståndsansökningar, förekommer förfrågningar olika som av skäl inte leder till ansökan. Några kommuner de en uppger att tar emot intresseanmälningar till särskilda boendeformer från

personer annan kommun samt att s.k. väntelistor används. Det

är även några kommuner som redovisar att intresseförfrågningar förekommer eller flera gånger vecka/månad. Det föreen per kommer även handläggaren redan vid att förfrågan informerar om bristsituationen i de särskilda boendeformerna. Dessutom lämnas information de restriktiva regler vid om som gäller ansökan från bosatta i andra kommuner. Detta resulpersoner terar, enligt kommunerna, i få formella biståndsansökningar.

Avslagsmotiveringar

Kommunerna har tillfrågats motiven till avslag ansökom ningar om särskilt boende från personer i kommun. De annan vanligaste skälen till att kommunerna avslagit biståndsansökningar skiljer sig inte från de skäl som redovisades i 1991 års undersökning 46. Även då redovisades brist på platser/resurser i särskilda boendeformer, prioriteringar av egna

Enkätundersökning äldres möjligheter att flytta 79

om

kommuninvånare, anknytningsskäl etc. motivering till

som av-

slagsbeslut.

Tabell 3. Kommunernas avslagsmotiveringar under tiden 1 juli 1995 till 31 maj 1996 vid ansökan om särskilt boende från personer i annan kommun, fördelade på motiveringar och antal och andel kommuner.

omgående Inte tillräcklig anknytning 30 10

Annat skäl 28 9

Det bör observeras att kommunerna kunde ange flera svarsalternativ.

Som framgår av tabellen är brist platser/resurser främsta motivet till avslagsbeslut. Det är dock sammanlagt fler komavslagsmotiveringar tyder att kommuner som uppger som har regler/riktlinjer for sökanden från annan munerna egna kommun "egna behov i kommunen prioriteras" och "inte tillräcklig anknytning till kommunen". Som annat skäl till avslag har bl.a. fem kommuner uppgett att behovet kan tillgodoses i ordinarie bostad samt att behov av särskilt boende inte föreligger. Andra skäl två kommuner som redovisat är att anvisad bostad inte passat sökanden varken eller beträffande geografiskt läge. Avslag har kostnadsmässigt också lämnats grund att utflyttningskommunen inte varit av beredd att for kostnaden for boendet. Vidare anges att svara formellt avslag lämnats, varefter ansökan är under bevakning för erbjudande ledig bostad. Några kommuner har senare om

80 Enkätundersökning om äldres möjligheter att flytta

som skäl for avslag angett att flyttning skulle inverka menligt en den sökandes hälsotillstånd.

6.4 Behov av insatser i

uttlyttningskommunen

6.4.1 Flertalet äldre hade

som flyttar hjälpinsatser även i hemkommunen

Utredningen önskade uppgift om hur vanligt förekommande det var att sökanden även fore flyttningen ñck kontinuerliga insatser i form av hemtjänst/hemsjukvård eller insatser i form särskilt av boende. Det även intresse att veta någon särskild var av om typ av boendeform dominerade. Dessa uppgifter är betydelse av för ställningstaganden till hur många de sökande har av som behov omfattande vård- och omsorgsinsatser. av Det är något fler kommuner 150 redovisar att den som enskilde redan fore flyttningen bodde i ett särskilt boende i förhållande till de kommuner redovisar att den enskilde bodde som i sin ordinarie bostad. 132 kommuner anger att den enskilde fore flyttningen bodde i sin ordinarie bostad med eller utan stöd- och hjälpinsatser från hemtjänsten. Flertalet av de 132 kommunerna 109 beskriver att den enskilde beviljad hemtjänst. var

Enkätundersökning om äldres möjligheter att flytta 81

Tabell Bostads- och stödformer i uttlyttningskommunen, före flyttning till särskilt boende i annan kommun under tiden 1 juli 1995 till 31 maj 1996, fördelade på bostads- och stödformer, antal och andel kommuner.

Särskilda boendeformer:

Kommunerna har kunnat ange fler svarsalternativ.

Med annat boende i de flesta fall sjukhus, korttidsboende avses och kommunala rehabiliteringsenheter. Cirka hälften av de 33 svaren har avsett dessa vård- och omsorgsformer. I några fall avses äldrebostäder utan nattillsyn och egen lägenhet med hemtjänstinsatser inom inflyttningskommunen. Endast nio kommuhar uppgett att den enskilde befann sig hos barn eller annan ner närstående i inflyttningskommunen fore flyttningen till den särskilda boendeformen. Det har inte kommunernas redovisningar framkommit hur av stort vård- och omsorgsbehov den enskilde hade fore flyttsom ningen till kommun följande slutsatser kan dras: annan men Knappt hälften kommunerna har redovisat att enskilda av redan före flyttningen bodde i särskilda boendeformer som sjukhem, ålderdomshem och gruppboende. Det framgår även att

82 Enkätundersökning om äldres möjligheter att flytta

flyttningar skett direkt från sjukhus och olika former av korttidsboenden. Dessa vård- och omsorgsformer tyder att personerna hade omfattande behov vård- och omsorgsinsatser. av Enligt den andra hälften kommunernas har den av svar enskilde fore flyttningen bott i ordinarie bostad eller servicehus med eller utan insatser från hemtjänsten. Det dessa är av svar inte möjligt att dra några detaljerade slutsatser omfattningen om av vård- och omsorgsbehoven. Det är välkänt att hjälpinsatser i den ordinarie bostaden kan variera i hög grad. Som framgått av kapitel 4 är det enbart 4 procent av samtliga med hemtjänst som har insatser som motsvarar 120 timmar eller mer per månad. Även i servicehus varierar omfattningen av vård- och omsorgsinsatsema.

6.4.2 De flesta är kvar i hemkommunen under väntetiden

Det var även av intresse att veta de beviljats bifall var som sin ansökan befann sig medan de väntade att flytta till särskilt boende. Vidare var det viktigt att upplysning hur vanligt om det var att den enskilde flyttade till närstående i inflyttningskommunen i avvaktan särskilt boende. Resultatet av undersökningen visar att de flesta väntade som att flytta befann sig i hemkommunen under väntetiden. Det är 80 kommuner som uppger att den enskilde väntade i sin ordinarie bostad medan 94 kommuner att den enskilde uppger väntade i särskilt boende i utflyttningskommunen. Det har inte heller här varit möjligt att närmare beskrivning vården av och omsorgsbehoven.

Det är ett fåtal kommuner l 1 som redovisar att den enskilde

redan flyttat från hemkommunen och under väntetiden befann sig antingen hos anhöriga eller i egen lägenhet i inflyttningskommunen. 17 kommuner redovisar att den enskilde väntade i annat boende och 20 kommuner att de inte känner till uppger var den enskilde befann sig.

Enkätundersökning om äldres möjligheter att flytta 83

6.5 Ersättningar mellan kommunerna

6.5.1 Få kommuner

uppger att ersättningar erläggs

Enligt Svenska Kommunförbundets rekommendation bör det inte förekomma krav betalning kommunerna emellan med stöd av avtal eller överenskommelser för kostnader för särskilt boende. I den massmediadebatt pågått under det senaste som året om äldres flyttningar har exemplen talat för att det ofta varit fråga om tvister mellan kommunerna om vem in- eller utflyttningskommunen som skall betala kostnaden när den enskilde flyttar. Majoriteten av kommunerna 89 procent som besvarat frågan har uppgett att ersättningar inte förekommer vid äldres flyttningar. Det är dock endast 169 kommuner som besvarat frågan. I elva procent av svaren redovisas att ersättningar kommunerna emellan förekommer nästan alltid/ibland. Ersättningama i de fall de förekommer varierar från månad en till månader och till 13 månader och däröver. sex upp

6.6 till särskilt i

Uttlyttning boende annan

kommun

Kommunerna har tillfrågats hur många med hemom personer tjänst eller bostad i särskild boendeform som under den studerade perioden flyttat från kommunen. Det är 116 kommuner 38 procent som redovisar att sammanlagt 224 personer flyttat till särskilt boende i kommun. Flertalet dessa komannan av muner har redovisat att till två flyttat. Antalet en personer personer som flyttat är hälften av det antal som kommunerna redovisar som inflyttade. r Det förefaller som om kommunerna har betydligt bättre kännedom om vilka som flyttar till än om vilka flyttar från som kommunen. 186 kommuner att det inte är någon uppger person som flyttat till särskilt boende i annan kommun.

7 Varför äldre

flyttar

Inledning

Uttalanden, bl.a. i rekommendationen från Svenska Kommunförbundet, visar att diskussioner forts om lämpligheten av att fastställa vissa anknytningskriterier för att tillstyrka önskemål om flyttning 43. Detta har avvisats. I rekommendationen finns exempliñering några olika anledningar kan en av som innebära att enskilda äldre vill byta bostadsort. Exemplen syftar till att ge viss vägledning. Vikten av att prioritera personer med anknytning till inflyttningskommunen betonas. Skälet är att "dessa personer genom flyttningen kan komma närmare sina anhöriga eller andra närstående". Andra skäl som exempliñeras är att den enskilde "tillhör viss religion eller har viss typ av handikapp och önskar bo tillsammans med eller nära andra som tillhör samma religion eller har liknande handikapp" cirk. 1989:65, s. 5. Med tillgång till senare erfarenheter kan man konstatera att frågan äldres flyttningar tillförts flera dimensioner. Även om nya viljan att flytta vanligen hör med önskemål att om samman om komma närmare anhöriga och andra närstående så finns många andra personliga skäl att beakta med utgångspunkt i de grundläggande principerna for omsorg om äldre. Av studier som jag redovisar i detta betänkande framgår att antalet personer som flyttar till särskilda boendefonner i en annan kommun är litet. Tidigare uttalanden äldres möjligom heter att flytta rör en vidare krets än den jag har i fokus for mina överväganden och förslag. Benägenheten att flytta är emellertid inte särskilt uttalad bland äldre överhuvudtaget. Väsentligt är dock att de önskar flytta skall kunna göra det, oavsett som vård- och servicebehov.

86 Varför flyttar äldre

Några undersökningar

7.2.1 Närhet till

anhöriga

Enligt studier vid Institutet for gerontologi i Jönköping Gerdt Sundström, bl.a. redovisat i Ädelutvärderingen SoS 94: 17,

Hemma äldre dar° har de flesta äldre har barn, ett eller som flera dem i närheten. Det är t.0.m. så att 63 procent har det av närmaste barnet inom 15 km avstånd, vanligen än närmare. Andra, lokala studieri Sverige och Norge, har visat att det ofta finns större släktkrets inom rimligt avstånd. en Sammantaget ger detta, att de flesta inte behöver flytta for att ha sina anhöriga i geografisk närhet. Vid jämförelser mellan åren 1954, 1976 och 1994 visar det sig att likheterna över tid är slående. En kompenserande faktor för att övervinna avstånd har gradvis blivit större: utvecklingen av allmänna och privata kommunikationer. En tendens bör dock uppmärksammas. Tillgång till högre utbildning och allmänt en större social rörlighet inom och utanför landet kan medföra att närheten ändras till större geografiskt avstånd mellan äldre och deras barn/andra närstående. Geografisk närhet innebär inte alltid att förutsättningarna används till ömsesidiga personliga kontakter. Det förefaller dock enligt tidigare källa som om kontakterna mellan äldre och deras barn inte minskat i omfattning under de senaste decennierna. Två tredjedelar de äldre träffar ett eller flera sina av av barn minst varje vecka, många oñare. Social isolering betraktas som något ovanligt och tycks inte ha ökat. Av äldre i åldrarna 65-76 är 3-4 procent ensamstående, bor och umgås ensamma inte med släkt och vänner.

Varför flyttar äldre 87

7.2.2 Skäl till 1996 års enkät till

flyttning enligt

kommunerna

Anknytning till anhöriga överväger I den enkät som riktades till kommunerna kap. 6 fanns frågan om vilka skäl som förelåg för personemas flyttning. Svarsalternativen rörde Släktband barn/syskon eller andra närstående bor/bodde i kommunen, religiösa respektive etniska skäl. I övrigt fanns svarsalternativen "andra skäl" och

se nedan

"okänt skäl" de kommuner har besvarat frågan har i - som allmänhet kunnat redovisa ett eller flera skäl. Ett fåtal kommuner 10 religiösa eller etniska skäl. anger Helt dominerande är skäl hör med släktband. som samman Totalt redovisas sådana 210 kommuner 69 procent. Svar av med släktanknytning skäl till genomförda flyttningar ökar som procentuellt med det antal ansökningar som föreligger. I de 70 kommuner har 5-10 ansökningar kap. 6 anges Släktband som skäl 91 procent och av 93 procent i de 29 kommuner som av som har mer än 11 ansökningar. Skäl rör släktanknytning har dels naturlig vikt för äldre som en och deras anhöriga, dels är dessa skäl vanligen etablerade hos kommunernas företrädare.

Vilka är de andra skälen 49 kommuner har angivit ett eller flera ytterligare skäl till att från andra kommuner flyttat i kommunen till personer särskilda boendeformer. Vanligast är handlar äldre flyttat tillbaka till svar som om som orter/kommuner där de är födda, tidigare bott under en längre tid eller där de varit yrkesverksamma. Svaren uttrycker många gånger en särskild respekt för och positiv hållning till detta motiv: "Har sina rötter här i Y.", "har tidigare bott här ön" och "har varit yrkesverksam orten i så många år" är några exempel. J har kallat detta skäl för återflyttning. Det anges i mer än ag hälften från 28 kommuner. I anslutning till dessa av svaren kan nämnas två situationer där flyttningen motiverats med svar att personerna varit sommargäster i kommunen.

88 Varför flyttar äldre

Ett antal andra kommuner 5 stycken beskriver att personerna tidigare bott gränsen mellan ett par kommuner och/eller att det funnits skäl att bevilja särskilt boende i kommun med en centralort och bl.a. närhet till sjukhus. Det förefaller här som man utifrån behov samarbetat praktiskt närliggande personens kommuner emellan.

Övriga svar anger många olika skäl som rör enstaka personer.

Det kan vara Släktband utöver dem fanns i enkätens första som svarsalternativ, t.ex. "Har en syster bosatt i närheten i grannkommunen" eller återflyttning efter utlandsbosättning till ort en med något avlägsna kanske enda släktingar. mera men Det kan också handla om särskilda skäl i form att av en person överhuvudtaget saknar släktanknytningar t.ex. grund av invandrarbakgrund. Ytterligare andra skäl har uppkommit genom samhällsförändringar som givit ändrade ansvarsförhållanden, exempelvis psykiatrireformen. Brist i ursprungskommunen respektive den resurser enskildes missnöje med insatsemas kvaliteter där är skäl i fem situationer. Trots materialets ringa omfattning finner jag att det, tillsammans med anhöriganknytning, varierad bild svaren om ger en av anledningar till flyttningar. Det stärker Svenska Kommunförbundets förhållningssätt att inte fastslå vissa kriterier för skäl kan "godkännas". som

Motstridiga intressen Både i kompletterande kommentarer till enkätsvaren och vid vissa utredningens hearings fullständigt redovisas

av som mera

i betänkanden har några grannlaga frågor väckts senare om anhörigas roll när den enskilde ansöker om flyttning till annan kommun. En fråga har avsett den enskildes självbestämmande vagt mot anhörigas önskemål och initiativ. Handläggare har i vissa fall givit uttryck för farhågor om att en flyttning inte initierats i den enskildes intresse. Även min om uppfattning är, att detta kan tänkas gälla ett fåtal situationer, vill jag i det följande utveckla resonemanget. Det ansluter till vad jag tidigare 36 ff. anfört om grundläggande principer för omsorg om äldre. Lyhördhet

Varför flyttar äldre 89

för den enskildes personliga behov måste självklart prägla bedömningen och hans/hennes rättssäkerhet skall lika självklart alltid vämas. Hänsyn måste dock tas till samspelet med anhöriga och andra närstående. Bland exempel enskildas självbestämmande har till som avser mig nämnts förhållanden för med tilltagande en person demenssjukdom och omfattande omvårdnadsbehov. Mot en flyttning talade här bodde i särskild boendeform att personen en hon vant sig vid i viss ytlig bemärkelse. Hon kunde inte som själv överblicka och förstå sin situation utan beroende av att var någon ett insiktsfullt sätt "vikarierade" för att hävda hennes integritet. Anhöriga bor ort och andra besökare fanns annan inte. För en flyttning talade uppgifter från anhöriga om att de ville ökad livskvalitet genom tätare besök, möjligheter att i ge samtal, privata bilder och sånger etc. referera till den genom enskildes levnadshistoria och ha fortlöpande insyn i egen omvårdnadssituationen. Inledningsvis ifrågasattes initiativet till flyttning eftersom det utgick från anhörigas önskan kortare resavstånd vid besök om hos den äldre släktingen. En bedömning sedan flyttningen genomförts att båda parter ñck ökad livskvalitet. Genom gav bekvämare resavstånd orkade anhöriga göra tätare besök med större och aktiv delaktighet i kontakter med och omvårdnad om sin närstående. Detta var självfallet till fördel for personen även hon inte kunde formulera sin önskan. om Det är naturligtvis också nödvändigt att bevaka att den som kan utöva sitt självbestämmande får tillfälle att göra det, även han/hon för sin omvårdnad är helt eller mycket beroende om av andras hjälp. Inte sällan missuppfattar omgivningen ett sådant praktiskt beroende t.ex. till följd fysiska funktionshinder. av Möjligheterna till självbestämmande begränsas trots att mycket väl kan överblicka och bedöma sin situation personen liksom träffa egna val. Detta gäller inte minst personer som har svårt att tala eller kommunicerar teckenspråk/informella genom tecken. En annan fråga som har framkommit i enkätsvaren har rört anhörigas skiljaktiga synpunkter och hur de skall vägas mot varandra t.ex. syskons olika åsikter vad bäst gynnar om som den åldrige förälderns välbefinnande. Det är naturligvis djupt tragiskt när syskon- och andra familjekonflikter uppstår eller

90 Varför flyttar äldre

förstöras i samband med gammal förälders flyttning. en Lösningen ligger enligt min mening inte i att upprätta regler om att alla barn/syskon skall bo ort för att den enskilde samma skall "få" flytta dit.

Återigen måste utgångspunkten vara den enskildes behov,

intressen och önskemål. Det gäller oavsett han/hon har om möjlighet att utöva sitt självbestämmande eller behöver hjälp av företrädare. I bland kan en utomstående legal företrädare vara ett nödvändigt stöd för att bevaka den enskildes intressen i en kontliktsituation av detta slag. Anhöriga kan vid konflikter sinsemellan också behöva stöd och hjälp för att konstruktivt kunna bidra till att föräldern får en värdig livssituation den sista tiden. Ambitioner att lösa antagonism kanske funnits i som decennier är det inte fråga Det gäller i stället stöd för att om. den gamla intressen verkligen tas tillvara och personens samtidigt erbjudande om hjälp till de vuxna barnen för att de inte just i denna situation skall försätta sig i än mera låsta positioner.

överväganden

8 och

förslag

överväganden

8.1 allmänna

-

utgångspunkter

Inledning

Äldres möjlighet att flytta till ett särskilt boende i annan kommun har under åren behandlats i olika sammanhang. Riksdag och regering har uttalat att äldres möjlighet att flytta närmare sina anhöriga måste vidgas. Det har dock under senare tid blivit alltmer uppenbart att denna möjlighet fortfarande är begränsad. Jag har regeringens uppdrag dir. 1995: 159 att kartlägga och analysera hur äldre personer bemöts i vård och omsorg och i annan offentlig verksamhet. I mitt uppdrag ingår att behandla frågan om äldres möjligheter att flytta till särskilt boende i annan kommun. Det är enligt min mening fråga bristande en om bemötande äldre när rätten att flytta inte är förverkav personer ligad for alla, oavsett vård- och omsorgsbehov. Att förverkliga denna rätt är att trovärdigt innehåll till de ge ett grundläggande principerna for äldreomsorg respekt för äldres självbestäm- mande, integritet, trygghet och värdighet.

8.1.2 Nuvarande förhållanden kort en -

problemöversikt

Jag har tidigare beskrivit den Svenska Kommunförbundet av utfärdade rekommendationen cirk. 1989:65. Diskussioner har i olika sammanhang förts den är ett tillräckligt medel for om att värna äldres möjligheter att flytta.

92 Överväganden och förslag

Enligt propositionen om ledningsansvaret inom den offentliga hälso- och sjukvården prop. 1989/90:81 skall uppföljning ske tillämpningen rekommendationen. Om effekterna inte blir av av de avsedda bör enligt vad riksdagen uttalat l989/90:SoU24, rskr. 313 lagstiftning övervägas. För att fullfölja mitt uppdrag att behandla frågan om äldres flyttningsmöjligheter har jag bl.a. riktat enkät till landets en samtliga kommuner.

Rekommendationen tillämpas med restriktioner

Svaren enkäten 69 lf visar den komplexa problematik

som föreligger. Kommuner uppger att de följer rekommendationen samtidigt de beskriver restriktioner de som som ställt upp för dess tillämpning. En hel del kommuner har egna regler i praktiken medför att äldres möjlighet att flytta till som särskilt boende i en annan kommun är begränsad. De restriktioner som framförallt lyfts fram av kommunerna är att de prioriterar egna invånare, ställer krav anhöriganknytning samt krav att den enskildes hemkommun skall för svara kostnaderna för det särskilda boendet i inflyttningskommunen. Det har också från kommunerna framkommit önskemål om en tydligare reglering av möjligheten att flytta. Det finns dock olika uppfattningar om hur en sådan reglering bör utformas. Somliga kommuner önskar ett tydliggörande Svenska Kommunav förbundets rekommendation samt att krav ställs att denna bör följas av samtliga kommuner. Andra anser att det erfordras lagstiñning. Ytterligare andra kommuner anser att det erfordras ekonomiska incitament, kompensationer eller ett kostnadsutjämningssystem. Många kommuner framhåller bristen särskilda boendeformer som det största hindret för en generös hållning gentemot invånare i andra kommuner. Utvecklingen inom sjukvården har medfört ökade krav kommunernas vård och i de särskilda boendeformerna. omsorg Det kommunala betalningsansvaret för personer som är medicinskt färdigbehandlade innebär att kommunerna måste med kort varsel kunna bereda flera olika vårdaltemativ för att tillgodose enskildas behov. Denna utveckling har med stor sannolikhet även påverkat kommunernas hållning till äldres tlyttningsmöjligheter. När det föreligger behov av särskilt

Överväganden och förslag 93

boende prioriterar kommunerna invånarna

de egna med motivet

hårt ansträngda. Så skedde före Ädel-

att resurserna är även

reformen 1992. Det visar 1991 års undersökning till-

om rekommendationen Även då redovisades

lämpningen av 46.

brist resurser och brist särskilda boendeformer som motiv

för prioriteringar kommuninvånare framför dem

av egna som

önskade flytta till kommunen.

Denna i vissa avseenden problematiska utveckling förändrar enligt min mening inte att äldres möjligheter att flytta till ett

särskilt boende i kommun måste stärkas. När det hos annan

enskilda föreligger önskemål att genomföra sådan flytt-

om en

ning finns det vanligen mycket personliga och känslomässiga

skäl måste beaktas. som

Jag har i kap. 4 beskrivit utvecklingen av bostads- och

stödformer för äldre. Det råder stora variationer mellan kom-

munerna när det gäller äldreomsorgens utbud och inriktning. Den största utmaningen för kommunerna är att trots begränsade resurser fortsätta den redan pågående utvecklingen av kvalitet

och innehåll i äldre. Det är enligt min mening

omsorgen om

olyckligt för såväl enskilda som för hela kommunsektorn om

äldre, utan någon egentlig önskan att flytta, ansöker om särskilt

boende och/eller andra omfattande insatser i en annan kommun

grund av att hemkommunen har bristfälligt utbyggda

insatser. En flyttning till kommun skall inte föranledas

en annan av att den enskilde inte får sitt behov vård och omsorg av av

god kvalitet tillgodosett i hemkommunen.Varje kommun måste

ta ansvar för att det finns ett utbud insatser som tillgodoser

av enskildas individuella behov.

Ett litet antal personer flyttar till särskilt boende i annan

kommun

Trots att äldres möjligheter att flytta är begränsade redovisar

kommunerna att totalt 448 erhållit bostad i särskild personer

form i annan kommun under tiden l juli 1995 till 31 maj 1996.

I förhållande till att det 1995 cirka 135 400 var personer cirka

varav

96 000 personer över 80 år som bodde i särskilt boende är det mycket liten formellt ansökt

en grupp som om

särskilt boende och som faktiskt sedan flyttat till en annan

kommun.

94 Överväganden och förslag

Jag anser dock att det kan föreligga viss underskattning. en Några kommuner redovisar svårigheter med att ta fram statistikuppgifter. Andra redovisar att de upplyser om sin restriktiva hållning redan vid förfrågningstillfället vilket kan minska benägenheten att göra en ansökan.

Flyttningsmönster bland alla äldre är stabila Jag har ansett det stor betydelse för mina överväganden vara av att även analysera generella flyttningsmönster bland alla äldre, oavsett vård- och ornsorgsbehov. Jag har kunnat konstatera att äldres flyttningsmönster är stabila till både omfattning och inriktning. Flyttningsstatistiken visar att äldre personer flyttar kortare avstånd än vad som gäller för yngre personer. Äldre personer flyttar i något större omfattning nu än för något årtionde sedan. Det är flyttningar inom kommunen som ökar mest. Detta är särskilt tydligt i de åldersgrupper har som de mest uttalade vård- och omsorgsbehoven, dvs. bland persoöver 80 år. En stor del deras flyttningar går vanligen till ner av olika former särskilt boende. av Antalet flyttningar över kommungränser är litet, särskilt bland de äldsta och mest vårdbehövande. De flesta kommuner har praktiskt taget ingen nettotlyttning dvs. Skillnad mellan in- och utflyttning bland de äldsta. Den största nettoutflyttningen sker från storstadskommunema. Allt fler äldre har barn och andra anhöriga i närheten. Många äldre bor i sin uppväxtort. Undersökningar visar att majoriteten äldre inte vill flytta. Flyttningsviljan är ännu lägre av personer hos dem som bori särskilt boende. De har också ofta ett mindre socialt nätverk än hemmaboende äldre. Sammanfattningsvis tyder allt att ilyttningsincitamenten är relativt små bland de åldersgrupper, personer över 80 år, som har de största vårdoch omsorgsbehoven. Jag kan därmed fastslå att det är ett mycket litet antal personer som flyttar över kommungränser i de åldersgrupper som erhåller merparten av kommunernas vårdoch omsorgsinsatser. Kvantitativt kan problemet sägas litet. Kvalitativt är det vara av mycket stor betydelse för enskilda som önskar flytta liksom för deras närstående.

Överväganden och förslag 95

Rekommendationen är otillräcklig för dem som har omfattande vård- och omsorgsbehov Jag finner att den frivilliga lösningen den föreliggande genom nu rekommendationen är otillräcklig för att hävda enskildas intressen. Jag också att det är väsentlig anser en gemensam angelägenhet att värna ett trovärdigt innehåll i fastlagda om principer för äldreomsorgen. Jag kan konstatera att de mål som riksdagen fastställt om att underlätta äldres möjlighet att flytta till särskilt boende i kommun inte har kunnat förverkligas annan genom den frivilliga överenskommelse som Svenska Kommunförbundets rekommendation utgör.

Övriga

8.1.3 för

frågor av betydelse mina ställningstaganden

Personer som inte omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lagen 1993:387 om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS har personkrets omfattar med en som personer olika varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder de är om stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. Det föreskrivs i LSS att nämnda funktionshinder inte uppenbart skall ha uppkommit genom det normala åldrandet. Det framgår vidare under 65 år vilka har ornfatatt personer tande funktionshinder tillförsäkras visst stöd LSS för att genom möjliggöra en planerad flyttning. Denna rätt omfattar även personer över 65 sedan tidigare har funktionshinder eller som förvärvat sådana orsaker inte kan hänföras till som genom som "normalt åldrande". Jag här möjligheten att begära avser förhandsbesked om rätten till insatser enligt LSS i den kommun till vilken den enskilde önskar flytta. Kommunen skall meddela förhandsbesked och utan dröjsmål planera och förbereda de insatser förhandsbeskedet den enskilde rätt till som ger om han/hon bosätter sig i kommunen. Förhandsbeskedet gäller

96 Överväganden och förslag

under månader från den dag då insatsen blir tillgänglig för sex den enskilde. Jag konstaterar att över 65 år med omfattande vårdpersoner och omsorgsbehov vilka uppkommit åldrandeprocessen genom inte har tillgång till det rättsliga skydd vid flyttning LSS som kan erbjuda sin personkrets. Jag har övervägt att i SoL införa någon form förhandsav besked också för dem inte ingår i LSS personkrets. Jag som anser emellertid att tydligare rättslig reglering den en om enskildes möjligheter att stödet bör införas. Det naturliga är enligt min mening att denna reglering inryms i socialtjänstlagen och att den byggs upp ett sätt väl går att integrera med som denna lags förutsättningar. I avsnittet rättslig reglering 98 redovisar jag närmare vilken form lagreglering bör av som införas.

Flyttningar på enskildas eget initiativ respektive köp av platser vid brist på särskilda boendeformer Mina överväganden olika skäl själva avser personer som av önskar flytta till ett särskilt boende i kommun t.ex. för en annan att komma närmare sina anhöriga. Det är således den enskilde själv och/eller företrädare för honom/henne som tar initiativ till flyttningen. Det är angeläget att klargöra skillnaden mellan dessa flyttningar och den situation uppkommer när kommuner grund som bristsituation köper platser från andra kommuner. Vid av en köp av platser har kommunen där den enskilde vistas för att ansvar tillgodose behovet av särskilt boende samt det kostnadsmässiga

ansvaret. Vid mina överväganden har jag prövat ett sådant om sammanhållet vård- och kostnadsansvar för vistelsekommunen som föreslagits av Socialtjänstkommittén 49 ff. även är tillämpligt i de situationer då den enskilde och/eller dennes företrädare tar initiativ till flyttning till kommun dvs. att utflytten annan ningskommunen behåller ansvaret. Det måste anses vara av grundläggande principiell betydelse att det är den kommun som den enskilde flyttar till även för behövliga insatser som svarar för alla sina invånare. Jag avvisar därför här förslaget om ett

Överväganden och förslag 97

sammanhållet vård- och kostnadsansvar för utflyttningskommu-

nen.

Kostnadsersättningar, avtal och överenskommelser

Som tidigare framgått min redovisning förekommer hinder

av

för flyttning till särskilt boende i arman kommun även genom att

kommunerna tvistar skall ansvara för kostnaden om vem som för boendet. Svenska Kommunförbundet i sin rekommendation att anger

krav betalning kommunerna emellan med stöd av avtal eller

-

överenskommelser för kostnader för platser i särskilda boen-

deformer inte bör förekomma. Kommunförbundet framhåller att

regler interkommunal ersättning utmönstrades ur lagstift-

om

ningen från och med 1982 då socialtjänstlagen trädde i krañ.

Jag delar uppfattningen att interkommunala ersättningssystem

inte bör förekomma i de situationer då den enskilde och/eller

dennes företrädare tar initiativ till flyttningen. Jag avser därför inte heller att föreslå något system för kostnadsersättning.

Anknytningskriterier

I rekommendationen från Svenska Kommunförbundet bedöms

det inte rimligt att fastställa preciserade kriterier för vilka

vara

former anknytning skall accepteras när önskar

av som en person

flytta. Jag instämmer i denna bedömning och att särskilda

menar

anknytningskiiterier inte är förenliga med grundläggande princi-

per för omsorg om äldre.

Jag har funnit att anknytningen till anhöriga är det mest

framträdande skälet till att någon önskar flytta. Det betonas också anhöriga i deras perspektiv. Tillsammans med detta

av

skäl finns också önskningar att få flytta åter till den ort där

om

vuxit eller varit yrkesverksam. Den enskilde kan ha

man upp

många andra väsentliga skäl att vilja flytta. Dessa skäl skall

mötas med respekt. Jag awisar därför tanken särskilda

anknytningskriterier.

4 16-1366

98 Överväganden och förslag

Rättslig reglering Jag har tidigare 95 ff. gett min syn att införa en rätt till förhandsbesked för de omfattas mitt förslag. personer som av Jag har därvid fört fram att jag att tydligare rättslig anser en reglering bör införas. I detta avsnitt redovisar jag närmare vilken form av reglering som bör införas. En rättslig reglering av ett förslag om att öka äldres möjligheter att flytta till en annan kommun kan ges formen av en rättighetslag eller formen av en skyldighetslag. En rättighetslag kan sägas rikta sig till den enskilde än vad skyldigmera en hetslag gör. En skyldighetslag talar mera om för myndigheten vad den skall göra i förhållande till enskilda. Utmärkande för en rättighetsreglering är vidare att beslut som fattas enligt denna reglering kan överklagas i den för forvaltningsbesvär gällande ordningen. Rätten till bistånd enligt 6 § SoL utgör rättighetsreglering. en Den talar om vad den enskilde har rätt till och beslutet kan överklagas i den för förvaltningsbesvär gällande ordningen. Vad sedan gäller skyldighetsreglering finns i SoL flera exempel sådan reglering, t.ex. regeln i 20 § att socialnämnden skall om verka för att äldre människor får goda bostäder och ge dem som behöver det stöd och hjälp i hemmet och lättåtkornlig annan service. Beslut enligt denna bestämmelse kan överklagas genom kommunalbesvär. Inom socialtjänsten finns således två typer av regleringar rättighetsregler kombinerade med möjligheter till förvaltningsbesvär och skyldighetsregler kombinerade med möjligheter till kommunalbesvär. Skillnaderna mellan förvaltningsbesvär och kommunalbesvär är betydande. Vid förvaltningsbesvär kan beslutet omprövas både vad avser dess laglighet och dess lämplighet. Om förvaltningsdomstolen anser att beslutet skall ändras kan den vidare sätta ett nytt beslut i det överklagades ställe. Domstolen kan alltså direkt vad ange som skall gälla i stället för det tidigare beslutet. Utmärkande för förvaltningsbesvär är också att besvärsrätten tillkommer den som beslutet angår och att besvärstiden räknas från den dag den enskilde fick del beslutet. av Vid kommunalbesvär kan domstolen endast pröva beslutets laglighet, alltså inte dess lämplighet. Vidare kan domstolen vid bifall till besvären endast upphäva beslutet. Den kan inte ändra

Överväganden och förslag 99

dess innehåll. Domstolen kan alltså inte sätta något nytt beslut i det överklagades ställe. Det kan i och för sig ett synas som gott skydd att lagligheten prövas. Vad som är lagligt och inte lagligt när tillämpad regel är allmänt utformad 6 § SoL är ett exempel det kan emellertid svårt att bedöma och - vara därför kan kraven komma att ställas mycket höga för att beslutet skall kunna undanröjas. Utmärkande för kommunalbesvär är vidare att besvärsrätten tillkommer kommunmedlem oavsett om beslutet angår honom personligen eller inte samt att besvärstiden räknas från beslutets allmänna tillkännagivande även om det bara rör en viss person. Jag finner ingen anledning varför de det här är fråga personer om skall ges ett sämre rättsligt skydd än som är möjligt. Jag föreslår därför i det följande att den lagstiftningen skall ha nya formen av en rättighetsreglering. Jag föreslår också att den nya regleringen skall knyta till biståndsrätten enligt 6 § SoL. an

100 Överväganden och förslag

Förslag

Mitt förslag

En ny reglering införs i socialtjänstlagen SoL enligt vilken

enskild fyllt 65 år och vill flytta till en som som en annan kommun än där han/hon vistas har rätt till bistånd enligt 6 § SoL av inflyttningskommunen. Den enskilde skall därvid behandlas villkor dem redan bor i inflyttsamma som som ningskommunen. Rätten till bistånd prövas etter framställning den enskilde. av Inflyttningskommunen skall vara skyldig att pröva rätten till bistånd den enskilde varaktigt har omfattande vårdom och omsorgsinsatser eller varaktigt är i behov sådana av insatser. Den kommun där den enskilde vistas utflyttnings-

kommunen skall begäran inflyttningskommunen vara

av skyldig att bistå inflyttningskommunen med den utredning som kan behövas för bedömningen av biståndsrätten. Beslut bistånd enligt den regleringen får överom nya klagas i den för förvaltningsbesvär gällande ordningen, dvs. först till länsrätt, sedan karnmarrätt och slutligen Regeringsrätten.

2.1 Inledning

Utgångspunkten för mitt förslag om ett tillägg i socialtjänstlagen är att förstärka möjligheten för enskilda personer med omfattande vård- och omsorgsbehov att kunna flytta till en annan kommun. Jag har i det föregående beskrivit de svårigheter för närvarande råder. Den enskilde har begränsade som möjligheter att hävda sina önskemål genom bestämmelserna om vistelsekommunens när inflyttningskommunen inte har ansvar for avsikt att tillgodose den enskildes vård- och omsorgsbehov. Syftet med mitt förslag är dels att stärka äldres möjligheter att flytta oavsett omfattande vård- och omsorgsbehov, dels att renodla och stärka samverkan mellan utflyttnings- och inflyttningskommunen.

Överväganden och förslag 101

Jag föreslår därför en reglering som innebär rätt till bistånd

även om den enskilde inte vistas i kommunen.

8.2.2 Personkretsen

Personer över 65 år

Rätten till bistånd föreslås gälla fyllt 65 år. Mina

personer som

skäl för att begränsa personkretsen till att enbart omfatta åldersgruppen över 65 år har samband med att mitt utredningsuppdrag avser bemötandet av äldre. Jag har därför inte

närmare studerat och analyserat de eventuella hinder för

flyttning till annan kommun som kan föreligga hos andra. Jag

har vidare konstaterat att den problematik kring flyttning till

särskilt boende i kommun aktualiserats under annan som senare

tid främst har gällt äldre med omfattande och varaktiga behov

tillsyn, vård och

av omsorg.

Ensamboende, bristande tillgång till nätverk samt sviktande hälsotillstånd är faktorer har stor betydelse för behovet

som av

omsorg. Samtidigt vill jag markera att behov av vård och

omsorg leder till särskilt boende ibland kan handla som mera om

resurser, organisation och planering inom hemtjänsten än om personens individuella behov. En bättre utbyggd hemtjänst hade

för vissa kunnat tillgodose behoven.

Det är personer i åldersgruppen 80 år och äldre har de

som största vårdbehoven. Flertalet bor i särskild boendeform är som

80 år och äldre. Andelen ökar kraftigt med stigande ålder. Av dem bor i sin ordinarie bostad och har hemtjänst är

som mer än hälñen 80 år och äldre.

Personer med varaktiga behov omfattande vård och

av omsorg

Jag föreslår att den rättsliga regleringen endast omfattar de personer över 65 som varaktigt har eller varaktigt är i behov av omfattande vård- och omsorgsinsatser. Jag dels

avser per-

soner redan erhåller sådana insatser, dels

som personer som ännu inte får sina omfattande behov vård och av omsorg

tillgodosedda.

5 16-1366

102 Överväganden och förslag

Vård- och omsorgsbehovet skall inte tillfälligt vid vara som övergående sjukdom eller skada. Däremot kan det självfallet så att den enskildes vård- och omsorgsbehov ökar vid vara tillkommande sjukdom eller skada för att sedan återgå till tidigare omfattning. Insatsema måste ges fortlöpande. För vissa personer är situationen den att de återkommande har perioder med mycket omfattande vård- och omsorgsbehov för att mellan dessa perioder ha ett minskat behov insatser. av Vanligen måste det dock kontinuerligt finnas en sådan tillsyn från och kunskap hos omgivningen att ett ökat vård- och omsorgsbehov mycket snabbt kan tillgodoses. Det är i sådana situationer särskilt viktigt att med sakkunskap göra helhetsen bedömning av personens behov. Vidare finns under lång tid haft eller plötsligt får personer som omfattande behov vård och vilka bedöms kräva av omsorg, insatser ständigt måste finnas till förfogande för att som behoven skall kunna tillgodoses. Samma gäller för med personer progredierande sjukdomar där det inte är möjligt att förutse hur snabbt den enskildes ñmktionsnedsättningar kommer att öka. Den enskilde har vård- och omsorgsinsatser eller är i som behov sådan vård och skall för att ingå i den föreav omsorg slagna personkretsen ha behov av tillsyn och/eller andra insatser dygnet runt eller en stor del av dygnet. Omfattande vård- och omsorgsbehov som kräver varaktiga insatser såväl avser psykiska fysiska behov. som Så kan t.ex. den enskilde uppleva så stor otrygghet i sin ordinarie bostad att välbefinnandet hotas. Han/hon måste ha gemenskap och närhet till personal för att känna sig trygg. Om behovet inte tillgodoses kan inte klara sina dagliga personen rutiner, sin egenvård eller sitt hushåll. De omfattande behoven vård och kan ha många av omsorg olika orsaker. Det är emellertid det individuella behovet som avgör om personen omfattas av den föreslagna regleringen, inte diagnos eller behovets orsak. Personer med demenssjukdomar och med långvariga personer

psykiska besvär som exempelvis svåra depressioner kan

behöva omfattande vård- och omsorgsinsatser och ingår i den personkrets jag föreslår. Vård- och omsorgsbehoven kan också vara varaktiga och omfattande till följd av fysiska funktionsförluster eller -nedsättningar. Följder stroke och fallskador av

Överväganden och förslag 103

liksom allmän svaghet eller kombinationer flera funktionsav nedsättningar som uppkommit genom åldrandeprocessen exempelvis hörsel- och synnedsättningar, rörelsehinder, bristande orienteringsförmåga samt sviktande hjärt- och lungñink-

tioner kan ge upphov till stora stödbehov.

I vissa situationer aktualiseras flyttning tydligt när en person är i livets slutskede vilket ger omfattande vård- och omsorgsbehov kräver särskilda kontinuerliga insatser, även de som om inte är långvariga. Slutligen vill jag uppmärksamma att äldre med invandrarbakgrund kan ha omfattande behov vård och också av omsorg som kan påverkas språkliga och kulturella faktorer, vilka ställer av särskilda krav insatserna.

Personer i olika bostads- och stödformer Personer som omfattas av den föreslagna rätten till bistånd kan ha olika bostads- och stödformer. Många får sina omfattande behov vård- och omsorgsinsatser tillgodosedda i särskilda av boendeforrner ålderdomshem, servicehus och servicebostäder, gruppbostäder samt sjukhem överförts till kommunerna som från landstingen vid Ädelreformen 199.2. I kommunerna förekommer även andra benämningar de särskilda boendeformerna, exempelvis vårdbostäder och äldreboenden. Mitt förslag omfattar fått sina omfattande även personer som behov tillgodosedda genom att make/maka eller andra närstående svarar för hela eller stor del vård- och av omsorgsinsatserna. Situationen kan drastiskt förändras t.ex. att genom makan/maken grund sjukdom eller bortgång inte av egen längre kan ombesörja vården och Den enskilde kan omsorgen. då vilja flytta närmare andra anhöriga i annan kommun och där sina ökande behov vård och tillgodosedda. I av omsorg en situation när båda makarna är i livet och båda har omfattande behov vård och är det självfallet angeläget att de i av omsorg inflyttningskommunen kan gemensamma insatser som underlättar för dem att ha nära kontakt med varandra. en I personkretsen ingår även personer bor i sin ordinarie som bostad med varaktiga och omfattande stöd- och hjälpinsatser från hemtjänsten och/eller hemsjukvården. Vidare ingår de personer som bedömts vara medicinskt färdigbehandlade och

104 Överväganden och förslag

som har omfattande behov stöd och hjälp varaktiga av genom insatser. De föreslås även ingå i mitt förslag rätt till bistånd. om Beträffande vissa benämns medicinskt färdigpersoner som behandlade och jag föreslår skall kunna ingå i som personkretsen vill jag anföra följande. Kommunerna har sedan år 1992 ett obligatoriskt betalningsansvar för medicinskt färdigbehandlade patienter inom somatisk vård vilka väntar kommunala omvårdnadsinsatser. Vid Landstingsförbundets inventering den 31 januari 1996 fanns 2014 färdigbehandlade patienter 1387 inom somatisk akutvård och 627 inom geriatrisk vård. Det totala antalet patienter var närmast oförändrat jämfört med inventeringen år 1994. Av de färdigbehandlade patienterna inom akutvård bedömdes 47 procent vänta särskilt boende. Motsvarande uppgift för patienter inom geriatriska kliniker var 83 procent. Bedömning genomfördes av patienternas självständighet i

fråga om att äta själva, klara toalettbesök inkl. kontinens samt

förflyttning. Drygt var fjärde patient inom både akutvård och geriatrik klarade samtliga dessa funktioner. Det är således en relativt stor grupp de medicinskt färdig- -av personer som var behandlade i dessa avseenden inte hade särskilt omfattande som behov varaktiga hjälpinsatser i den dagliga livsföringen. av Gruppen "medicinskt färdigbehandlade patienter" omfattar personer med många olika behov. Så kan vissa efter rehabilitering en funktionsförmåga som inledningsvis inte föreföll möjlig att återfå. I dessa fall är de omfattande behoven av vårdoch omsorgsinsatser inte varaktiga. Ytterligare andra kan genom rehabiliteringsinsatser större livskvalitet men fort-

sättningsvis och under tid som inte kan bestämmas vara i

behov av omfattande vård och omsorg. Det förekommer även att efter t.ex. sjukhuspersoner en vistelse eller grund akuta situationer omöjliggör av som kvarboende i den ordinarie bostaden, i avvaktan en annan boendeform befinner sig i olika slags korttidsboenden, i kommunala rehabiliteringsenheter, Dessa liksom m.m. personer, personer som av kommunen placerats i enskilda vårdhem, föreslås kunna omfattas lagstiftningen dei av om övrigt svarar mot vad jag föreslagit. Undantag skall enligt mitt förslag inte göras för personer som grund av platsbrist anvisats insatser i särskilt boende utanför

Överväganden och förslag 105

den kommunen denna kommuns initiativ och mot egna betalning denna kommun. Om dessa personer önskar flytta av till kommun där t.ex. anhöriga bor skall deras ansökan en arman prövas enligt mitt förslag och biståndsbedömning ske. Deras individuella behov vård- och omsorgsinsatser skall vara vägav ledande för bedömningen det jag tidigare beskrivit. sätt som

Personer som inte ingår i personkretsen Jag har i det föregående beskrivit att mitt förslag avser personer över 65 vilka varaktigt har omfattande vård- och omsorgsinsatser eller varaktigt är i behov sådana insatser. Dessa av personer kan i regel inte utan ett i förväg beviljat stöd i inflyttningskommunen genomföra önskad flyttning. en Annorlunda är det för som enbart har behov av personer service t.ex. städning. Om de önskar flytta till bostad som en utanför vistelsekommunen kan de själva anskaffa bostad och även ansöka hemtjänst motsvarande sätt andra om som invånare i den kommunen. Dessa ingår inte i personkretsen för den föreslagna personer regleringen. Avsikten med den är inte att lösa bostadsbehov rent allmänt utan att stärka möjligheten att flytta för dem som har eller är i behov omfattande vård och omsorg. av

8.2.3 samhällets insatser för äldre

Inriktningen av

personer

proposition för service och vård Enligt regeringens om ansvaret till äldre och handikappade prop. 1990/91 14 har komm.m. : för att inrätta särskilda boendeformer för munerna ansvar service och omvårdnad äldre. Det fastslås att människor inte av regelmässigt skall behöva flytta till särskild boendeform när en vård- och omsorgsbehov tilltar. Kvarboendet i den ordinarie bostaden grundprincip i samhällets stöd till äldre. är en Jag vill med mitt förslag till rättslig reglering ytterligare tydliggöra denna grundprincip. Enligt direktiven bil. 1 ingår i mitt "frågan äldres möjlighet flytta till uppdrag om att en särskild boendeform i annan kommun" 7. Mot bakgrund av grundläggande principer för äldre och min uppfattomsorg om

106 Överväganden och förslag

ning att insatser alltid måste utgå från personliga behov har jag valt att behandla frågan inte bara utifrån flyttning till särskild boendeform. En allsidig bedömning individuella behov av personens är mycket väsentlig också när han/hon önskar flytta. Den bostadsoch stödform den enskilde har i sin hemkommun som motsvarar kanske inte de former kan tillgodose hans/hennes behov i som inflyttningskommunen. Jag har bl.a. beskrivit att benämningen särskilda boendeformer kan variera och därmed missleda en bedömning. Viktigare än formen är emellertid att innehållet i stödet motsvarar personens behov. Det kan gälla personaldimensionering, specialkunskaper hos personal m.m. Väl utbyggda och utförda insatser kan i vissa fall i bostad och lika ges en egen vara ett gott alternativ att bo i särskild boendeform. som

Inflyttningskommunens skyldigheter

Rätt till bistånd inflyttningskommunen av Jag föreslår att den enskilde rätt till bistånd ges av inflyttningskommunen. Det innebär att den enskilde ansöker bistånd hos om inflyttningskommunen. Det är också denna kommun har att som pröva samt fatta beslut den enskildes rätt till bistånd. om Som framställning den enskilde också framav anses en ställning av god man för personen i fråga. Kommunerna bör också framställning den enskilde kunna som av godta att framställningen görs av anhörig eller närstående det annan om inte finns anledning att anta än det den enskildes annat att är vilja som uttrycks.

Ett samlat ansvar hos inflyttningskommunen Mina skäl till varför jag föreslår samlat hos ett ansvar inflyttningskommunen är att det måste anses naturligt att den kommun som sedan har att for eventuella insatser också har svara ansvaret för bedömning och beslut. Detta är av grundläggande principiell betydelse. Ett samlat ansvar hos inflyttningskommunen renodlar även och tydliggör relationen mellan inflytt-

Överväganden och förslag 107

och Jag har tidigare redovisat nings- utflyttningskommunen. tvister kring ersättningsfrågor ofta leder till tids- 73 att krävande diskussioner kommunerna emellan. Jag gör därför bedömningen det är stor betydelse att det klart uttalas att av vilken kommun som har ansvaret. Ett klarläggande förhindrar även att förhandlingssituationer mellan kommunema. Ytterst kan sådana situationer uppkommer leda till enskilda känner sig utsatta för godtycke. Det stärker att den enskildes rättsliga ställning när det blir tydligt till vilken

kommun biståndsansökan skall lämnas. Ett samlat hos inflyttningskommunen gör det också ansvar bästa till de skilda lokala förutsättmöjligt att sätt ta vara ningar ñnns. som Den föreslagna rättsliga regleringen innebär ett avsteg i förhållande till nuvarande bestämmelser vistelsekommuns om den enskilde riktar sin ansökan till en kommun ansvar genom att i vilken han/hon inte vistas.

Bistånd villkor övriga kommuninvånare på samma som Rätt till bistånd inflyttningskommunen enligt min föreslagna av innebär den enskilde omfattas biståndet lagreglering att som av skall bedömas villkor kommuninvånama i övrigt. samma som Det är således den enskildes behov som skall vara avgörande

vid prioriteringar insatser inom äldreomsorgen. av Beslut bistånd enligt SoL omedelbart. Det finns inte om gäller ha regel verkställighet i den anledning att någon annan om reglering föreslår. I likhet med vad gäller för andra som jag som kommuninvånare skall således verkställighet biståndsbeslut av inte vistas i kommunen ske omedelsom gäller personer som vill här användning väntelistor bart. Jag uppmärksamma att av för till särskilda boendeformer inte förändrar det personer faktum att ett fattat beslut bistånd gäller omedelbart. om kan föreligga behov viss förberedelsetid. Det visserligen av Detta för alla har behov omfattande vård- och gäller som av såväl i form särskilt boende insatser omsorgsinsatser av som av förberedelsetid syñar till att utveckla ett hemtjänsten. En som väl individuellt och varaktigt stöd är till fungerande, anpassat fördel for den enskilde. Det måste dock uppmärksammas att

108 Överväganden och förslag

även i detta avseende bör villkor samma gälla för personer som vill flytta till kommunen för som övriga invånare i kommunen.

Jag utgår ifrån att den enskilde och inflyttningskommunen

kommer överens tidpunkt insatserna skall finnas om när tillgängliga. Om detta inte kan ske gäller dock att biståndet skall

verkställas omedelbart. Detta är konsekvens en av att jag anser att de ansöker att flytta till kommunen från som om annan kommun skall behandlas villkor samma som övriga invånare

i inflyttningskommunen.

Utformning av insatser tillsammans med den enskilde

Den föreslagna regleringen preciserar inte vilken insats som biståndet skall omfatta. Det är inflyttningskommunen till-

sammans med den enskilde som har att utforma biståndet. Den

enskilde och/eller företrädare för honom/henne måste ges inflytande och medbestämmande över insatsens utformning och innehåll. Biståndet kan såväl insatser avse i särskilt boende som ett utvecklat stöd i ordinarie bostad. Innehåll och en omfattning måste dock tillgodose den enskildes sammantagna behov av vård och och präglas omsorg av respekten för den enskildes

självbestämmande, integritet, trygghet och värdighet.

Beslut om avslag på ansökan

Om den enskilde ansöker bistånd i form

om av vissa insatser

hos inflyttningskommunen och kommunen inte kan tillgodose behovet utan viss väntetid har kommunen en att utreda om annan insats kan beviljas den enskilde under väntetiden.

Detta är följd den

en av likabehandlingsprincip som gäller for

prövning enligt SoL. Att den insats söks inte finns direkt som tillgänglig är inte ett skäl att avslå ansökan utan att dessförinnan

ha prövat inte andra insatser kan beredas. De om provisoriska insatserna det här handlar är givetvis insatser om som möjliggör en flyttning. Det handlar alltså inte insatser inflyttningsom av kommunen till den enskilde medan han/hon bor kvar i utflyttningskommunen.

Om kommunen finner att den enskilde inte är berättigad till bistånd och således meddelar ett avslagsbeslut innebär nuvaran-

Överväganden och förslag 109

de regler förvaltningsförfarandet att beslutet skall förses om med en besvärshänvisning.

Övrigt av betydelse vid handläggning av bistånd

Jag berör även några övriga frågor som har betydelse vid handläggning av bistånd. De har samband med de brister i handläggningsrutiner som kommunernas enkätsvar tydliggör. Dessa brister får till följd att den enskildes rättssäkerhet åsidosätts. Jag vill därför klarlägga några grundläggande krav som gäller vid handläggning av biståndsansökningar. Socialtjänstlagen uppställer inga formella krav när det gäller ansökningsförfarandet. Den enskilde kan göra sin framställning såväl muntligt skriftligt. Jag vill i detta sammanhang som uppmärksamma betydelsen av att socialtjänsten förvissar sig om när det enbart är upplysning önskas respektive när det en som är en framställning om bistånd. Det är inte acceptabelt att vid förfrågningar lämna uppgifter den enskilde kan uppfattas ett avvisande eller beslut som av som

om avslag. Information måste alltid lämnas om den enskildes

rätt att göra en framställning. Utredning skall utan dröjsmål inledas av vad som genom ansökan kommit till nämndens kännedom. Av detta följer att den enskilde skyndsamt skall erhålla beslut sin ansökan. Om beslutet går den enskilde emot skall det meddelas skriñligt. Utredningen skall göras i samråd med den sökande och/eller företrädare för honom/henne. Syftet är att kartlägga vilka behov ñnns. som

Prövning av personkretstillhörighet och rätten till bistånd Jag föreslår som tidigare angetts att inflyttningskommunen får en skyldighet att pröva framställning om bistånd endast om den enskilde varaktigt har omfattande vård- och omsorgsinsatser eller varaktigt är i behov sådana insatser. Detta innebär att av kommunen först har att ta ställning till den enskilde har eller om är i behov av omfattande insatser. Därefter prövas biståndsrätten. Prövning av personkretstillhörighet sker vanligen samtidigt som bedömning av rätten till bistånd. I många situationer är det redan vid framställningen uppenbart att den enskilde tillhör den

110 Överväganden och förslag

personkrets som jag åsyftar med mitt förslag. Det gäller exempelvis den enskilde redan bor i särskild boendeform om och där har omfattande insatser. Ett skäl till varför prövning först skall ske av den enskildes en personkretstillhörighet är att underlätta kommunernas handläggning och bedömning av biståndsansökningar. Jag har tidilämnat närmare redogörelse för mitt förslag om vilken gare en personkrets som skall omfattas av lagregleringen 101 if. Avsikten med den föreslagna bestämmelsen om prövning av personkretstillhörighet är att kommunerna direkt skall kunna urskilja de sökande som inte tillhör personkretsen och som därmed inte omfattas den föreslagna regleringen. Det kan av gälla med enbart behov serviceinsatser som t.ex. personer av städning eller personer med praktiskt taget inget hjälpbehov utan önskan att flytta exempelvis till ett servicehus en om med attraktivt läge. Dessa har, till skillnad från den personer personkrets som jag föreslår, möjlighet att egen hand anskaffa bostad i inflyttningskommunen och även ansöka i en om hemtjänst motsvarande gäller för övriga kommunsätt som invånare. Självfallet innebär detta att ett beslut att avslå en framställning om bistånd skall förenas med överklagningsrätt.

8.2.5 Vistelsekommunens

skyldigheter

Jag föreslår att den kommun där den enskilde vistas skall ha skyldighet att bistå inflyttningskommunen med den utredning som kan behövas för en allsidig och uttömmande bedömning av biståndsansökan. Skälen till varför jag föreslår sådan bestämen melse har samband med de av kommunerna redovisade svårigheterna vid handläggning och bedömning biståndsbehov hos av ansöker särskilt boende i kommun. personer som om annan Jag har av resultatet av den enkät som riktades till kommu- 1996 erfarit att det föreligger svårigheter för nerna sommaren inflyttningskommunen att hjälp med ett utförligt underlag för sitt ställningstagande den enskilde skall beviljas bostad i om särskild boendeform. Det har även påpekats att det föreligger problem med kommunernas olika bedömningsgrunder och kriterier för vilka omfattas bistånd i form särskilt som av av boende.

Överväganden och förslag lll

Den föreslagna lagregleringen innebär inte att inflyttningskommunen alltid måste begära aktiv utredningsinsats från en den andra kommunen. I vissa fall kan de kontakter som inflyttningskommunen har med den enskilde och närstående vara tillräckliga för att fatta beslut. Skyldigheten för den kommun den enskilde vistas i att bistå inflyttningskommunen med som utredningsinsatser skall ett stöd för inflyttningskomses som munen i den utredning som behövs för bedömningen av biståndet. Jag vill särskilt uppmärksamma att en väldokumenterad utredning och hela behovsbedömningen skall fokuseras den enskildes behov av vård- och omsorg, funktionsförmåga, hälsa, nätverkssituation, intressen, m.m. Detta bör ingå i det underlag med vilket utflyttningskommunen skall bistå inflyttningskommunen.

8.3. Konsekvenser mitt

av förslag

Den rättsliga reglering jag föreslår syftar till att stärka äldre som personers möjligheter att eget initiativ kunna flytta oavsett omfattande behov av vård och omsorg. Jag har tidigare redovisat att 448 flyttade till särskilt boende i kommun personer annan under en period elva månader. Antalet personer som önskar av flytta kan förslaget genomförs förväntas öka. Flyttningsom mönstren inom den personkrets som omfattas av förslaget är dock stabila till omfattning och inriktning kap. 5 och 6. Förslaget innebär inte något nytt offentligt åtagande, inte heller ökade kostnader totalt sett för kommunerna eller någon förändring i kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna. Ansvarsfördelningen mellan en utflyttnings- och en inflyttningskommun förändras dock då en enskild ansöker om och beviljas bistånd för att kunna flytta. Detta leder i sin tur till ändringar i kostnadsfördelningen mellan de berörda kommunema. Jag vill här påpeka att det nya statsbidragssystem som infördes från den 1 januari 1996 ett annat sätt än tidigare system beaktar kommunernas strukturella skillnader. Det gäller fram-

112 Överväganden och förslag

förallt med avseende viktiga demografiska faktorer som t.ex. åldersstruktur och könsfördehiing. Åldersstruktur är den enskilt mest betydelsefulla variabeln i systemet. Det är svårt att bedöma vad det ökade stödet för att kunna flytta kan leda till beträffande omfördelningar av kostnader mellan alla kommunerna över tid. Till detta bidrar inte minst att kommuner som under en tid har en nettoinflyttning senare kan komma att få nettoutflyttning. en De kommunalekonomiska effekterna kan enligt min mening preciseras först efter en uppföljning omfattande landets samtliga kommuner. Behov av kostnadsutjämningssystem kan därefter övervägas det visar sig att somliga kommuner konom - som sekvens den rättsliga regleringen har stor inflyttning av - av äldre jämfört med andra kommuner. Det kan enligt min bedömning motiverat att Socialvara styrelsen i samarbete med Svenska Kommunförbundet ges i uppdrag att följa utvecklingen. Vidare jag att uppgifter anser om äldres flyttningar bör ingå i den nationella uppföljningen av

socialtjänststatistik inkluderande statistik över vård och om-

sorg om äldre som årligen sammanställs av Socialstyrelsen i samarbete med Statistiska centralbyrån.

9 F

örfattningskommentar

Förslaget till lag om ändring i

socialtjänstlagen

3§

I paragrafen har ett nytt stycke lagts till. I det stycket nya paragrafens fjärde stycke anges att det i 6 a § meddelas föreskrifter för kommunen i visst fall för enskild som om ansvar vistas utanför kommunen. Syftet med tillägget är att upplysa om 6 § och också att klargöra att föreskrifterna i 6 a § innebär ett a avsteg från reglerna vistelsekommunens ansvar enligt 3 § om första stycket.

6a§

6 § är paragraf i socialtjänstlagen. I paragrafen meddelas a en ny föreskrifter i visst fall om rätt till bistånd för enskild som vistas utanför kommunen och vill flytta till kommunen. Syftet som med införandet av 6 a § är att ge den fria flyttningsrätt som tillkommer alla medborgare ett verkligt innehåll även för äldre människor som är beroende av i förväg beviljade kommunala stödinsatser för att flyttningen skall kunna komma till stånd. Rätten till bistånd enligt 6 a § omfattar en viss personkrets som beskrivs i paragrafens andra stycke. Som en grundläggande förutsättning för att tillhöra personkretsen gäller att den enskilde vill flytta till kommunen. Som i fjärde stycket anges prövas rätten till bistånd efter framställning av den enskilde. Härigenom ställs krav att det skall firmas en tydlig viljeyttring att den enskilde vill flytta. om

114 F örfatmingskommentar

Vidare gäller för tillhörighet till personkretsen att den enskilde fyllt 65 år. I den allmänna motiveringen 101 beskrivs närmare motiven för denna begränsning av personkretsen. Det ställs också i andra stycket krav att den enskilde varaktigt har omfattande vård- och omsorgsinsatser eller varaktigt är i behov av sådana insatser. Det innebär att den som varaktigt har omfattande vård- och omsorgsinsatser inte får utsättas för en prövning av inflyttningskommunen huruvida han är i behov av detta stöd. Behovet omfattande vård- och omsorgsinsatser av kan däremot bli föremål för prövning vid önskemål om flyttning till annan kommun när någon efter plötslig sjukdom eller skada får stora stödbehov. Detta beskrivs i den allmänna motiveringen 101 fr. Syftet med att beskriva personkretsen för biståndsrätten det sätt görs i 6 § är att nå de äldre för att flyttningen som a som skall kunna komma till stånd är beroende att inflyttningsav kommunen i förväg har beviljat det stöd den enskilde som behöver. Avsikten är inte att inflyttningskommunen skall vara skyldig att ge bistånd för själva flyttningen. Behöver den enskilde bistånd till detta bör det prövas utflyttningskommuav nen. Vidare är det viktigt att i sammanhanget framhålla att utflyttningskommunen givetvis behåller sitt för den ansvar enskilde fram till den dag då han inte längre vistas i kommunen. I den allmänna motiveringen lOl E. lämnas närmare en beskrivning över vilka som avses ingå i personkretsen för rätten till bistånd. I tredje stycket föreskrivs att rätten till bistånd prövas enligt föreskrifterna i 6 Det innebär att det här skall ske samma biståndsprövning som om den enskilde vistades i kommunen. Det skall alltså inte göras någon skillnad mellan dem som bor i kommunen och dem vill flytta till kommunen. Detta har som också tydliggjorts genom att det i paragrafen anges att rätten till bistånd prövas villkor för dem vistas i samma som som inflyttningskommunen. Enligt 6 § första stycket socialtjänstlagen gäller som förutsättning för rätten till bistånd att behovet inte kan tillgodoses annat sätt. Om den enskilde har ett omfattande stöd i utflyttningskommunen kan möjligtvis den synpunkten komma att framföras av inflyttningskommunen att behovet redan är tillgodosett. Biståndsrätt skulle inte föreligga. En sådan tolkning

F Örfattningskommentar 115

skulle emellertid stå helt i strid med det framlagda förslaget. Någon särskild lagregel för att förhindra sådan tillämpning en har ändå inte föreslagits. Det bör räcka att denna fråga uppmärksammas i förarbetena till ett kommande lagförslag till riksdagen. I fjärde stycket föreskrivs att rätten till bistånd prövas efter framställning av den enskilde. Detta skiljer sig från vad som gäller för prövning enligt 6 Prövning enligt 6 § kan ske både efter framställning av den enskilde och eget initiativ av kommunen. Avsikten med kravet framställning är att det om skall komma till ett tydligt uttryck att den enskilde vill flytta. Som angetts i allmänmotiveringen kan det inte alltid ställas krav att framställningen skall göras av den enskilde själv eller god för honom. Kommunen bör också framställning den man som av enskilde kunna godta att framställningen görs av anhörig eller närstående det inte ñnns anledning att anta annat än annan om att den ger uttryck för vad den enskilde vill. Om oklarhet uppstår om detta och det krävs en närmare utredning om vad den enskilde vill är det naturligt att först de närstående uppmana att ordna med god man för den enskilde. I femte stycket meddelas föreskrifter för utflyttom ansvar ningskommunen visavi inflyttningskommunen. Det föreskrivs att begäran av inflyttningskommunen är den kommun där den enskilde vistas skyldig att bistå inflyttningskommunen med den utredning som kan behövas för bedömningen av biståndsrätten. Avsikten med föreskriften är att sörja för att en tillfredsställande utredning kan komma till stånd om biståndsrätten.

73§

Ett tillägg har gjorts i första stycket innebärande att beslut om bistånd enligt § får överklagas hos allmän förvaltnings- 6 a domstol, dvs. i detta fall länsrätten. Det innebär att ett sådant beslut, liksom beslut enligt 6 kan överklagas i den för förvaltningsbesvär gällande ordningen. Vid missnöje över länsrättens dom kan den enskilde överklaga till kammarrätten. Därefter kan överklagande ske till Regeringsrätten. Enligt föreskrifterna i tredje stycket gäller beslut om bistånd enligt 6 § omedelbart. Ingen ändring föreslås detta stycke. av

116 F Örfattningskommentar

Det får till följd att regel att beslut gäller omedelbart samma om kommer att gälla för beslut enligt 6 De önskar flytta till a som kommunen skall alltså inte i detta avseende behandlas annorlunda än dem som vistas i kommunen. Kravet om att beslut gäller omedelbart kan naturligtvis medföra problem då inte alltid finns tillgängliga när resurser biståndsprövningen görs. Detta problem är dock inte mer uttalat i förhållande till sådana vill flytta till kommunen än i som förhållande till dem Vistas i kommunen. som Vidare är det naturligtvis viktigt att det i framställningen om bistånd anges från vilken tidpunkt stödet begärs. Finns inte detta angivet är det naturligt att kommunen försöker komplettera utredningen med uppgifter om detta. Här kan också finnas ett visst utrymme för parterna att diskutera sig fram till en lämplig tidpunkt för när stödet skall finnas tillgängligt. Det i lagen uppställda kravet omedelbarhet utgör dock ett särskilt stöd för den enskilde i likhet med vad gäller för alla invånare i som inflyttningskommunen.

Bilaga 1

Kommittédirektiv

bemötande äldre

Utredningen om av

Dir. 1995:159

Beslut vid regeringssammanträde den 14 december 1995

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas med uppgift att kartlägga och analysera frågan bemötandet äldre. Utredaren skall

om av

kartlägga och analysera brister i bemötande av äldre inom om-

-

och vård och i offentlig verksamhet,

sorg annan

belysa vilka faktorer hos personalen som påverkar bemötandet

-

av äldre och därvid beakta betydelsen av kön, ålder, utbildning,

socioekonomisk och kulturell bakgrund,

belysa vilket sätt dessa faktorer hos äldre har betydelse för

-

hur den äldre upplever bemötandet och samtidigt hur den äldre

låter sig bemötas,

kartlägga och analysera faktorer i organisation och struktur

-

som bidrar till brister i kvalitet och bemötande,

belysa internationella erfarenheter och kunskaper området,

-

beskriva pågående utvecklingsarbete i kommuner och lands-

-

ting rör kvalitetsutveckling och utveckling innehållet i

som av omsorg och vård och

föreslå åtgärder kan bidra till att avhjälpa brister och

- som missförhållanden i bemötandet äldre inom och vård av omsorg

och i offentlig verksamhet.

annan

6 16-1366

2 Bilaga 1

Bakgrund

Antalet ålderspensionärer i Sverige uppgår till drygt 1,5

miljoner och utgör ca 18 % av befolkningen. Ålderspensio-

närema utgör i likhet med resten befolkningen en heterogen av med avseende t.ex. hälsa, socioekonomisk grupp resurser, och kulturell bakgrund. Studier inkomstutvecklingen visar att av ålderspensionäremas ekonomiska situation förbättrats påtagligt under de decennierna. Äldres hälsa förbättras och senaste fortsätter öka. Ända fram till 1980-talet medellivslängden att var äldres bostadsstandard sämre än resten av befolkningens och många äldre tvingades flytta till servicehus och ålderdomshem beroende brister i standard och tillgänglighet. Den generella välfärdspolitiken har i stor utsträckning kommit âldregruppen till del, minskat marginalisexingen och lett till ökad jämlikhet med resten av befolkningen. En generell beskrivning äldres levnadsförhållanden uppvisar av således övervägande ljus bild delaktiga, aktiva och friska en av människor. Bakom genomsnittliga beskrivningar döljer sig emellertid oña stora variationer. Det ñnns t.ex. betydande skillnader mellan olika individers ekonomiska standard. Betydande skillnader finns också i fråga om hälsa och sjuklighet såväl mellan olika åldersgrupper som mellan kvinnor och män och mellan olika socioekonomiska grupper. Inom äldregruppen döljer sig de vars ensamliv har blivit en plåga och de som upplever sig förbrukade eller inte längre vara behövda. vara Många äldre drabbas av olika former av demenssjukdomar men också psykiska lidanden som inte uppmärksammas i samma av utsträckning hos En ökande äldre med som yngre. grupp invandrarbakgrund kan uppleva främlingskap grund av språkliga och kulturella barriärer. För de allra flesta äldre innebär åldrandet gradvisa förluster eller försämringar kroppsfunktioner. Majoriteten av äldre av klarar sig dock högt i åren utan hjälp från samhället och 91 upp % av ålderspensionärerna bor i sitt eget hem. Det blir alltmer uttalat att det är de allra äldsta och mest vårdbehövande får som hemtjänst och bor i särskilda boendefonner. Kvinnor har i som större utsträckning än män hemtjänst, vilket förklaras av att kvinnor lever längre än män och alltså är betydligt fler. Kvinnor lever också ensamma i högre grad än män. Hemtjänstens

Bilaga 1 3

uppgifter under senare år har allt mer koncentrerats till den personliga omvårdnaden. Närmare en femtedel av vårdtagarna får kontinuerlig hjälp dygnet runt. Vårdarbetet har blivit tyngre i särskilda boendefonner och andelen äldre med demenssjukdomar ökar. En stor del av tillgängliga vårdresurser inom hälso- och

sjukvården används av de allra äldsta. Ålderspensionärema ut-

gör ca en femtedel av befolkningen och tar i anspråk ca två tredjedelar av samtliga vårddagar inom sjukvården. Det finns uppskattningar som tyder att 25-30 % av de totala resurserna inom hälso- och sjukvården går till insatser under det sista levnadsåret.

Bestämmelser om kvalitet och bemötande i socialtjänstlagen och i hälso- och sjukvårdslagen HSL Hälso- och sjukvårdslagens 1982:763 målbeskrivning i 2 § en god hälsa och vård lika villkor för hela befolkningen en kompletterades 1985 med preciserade bestämmelser rörande kraven för god vård: Hälso- och sjukvården skall god vara av kvalitet och tillgodose patientens behov trygghet i vården av och behandlingen, den skall lätt tillgänglig och bygga vara respekt för patientens självbestämmande och integritet och den skall främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen. Kvalitetsaspekterna betonas såväl i den medicinska behandlingen i den mänskliga omvårdnaden. I som lagen föreskrivs vidare att vården och behandlingen så långt det är möjligt skall utformas och genomföras i samråd med patienten. Motsvarande bestämmelse finns i lagen 1994:953 om åligganden för personal inom hälso- och sjukvården åliggandelagen som dessutom fastställer att patienten skall visas omtanke och respekt. I anslutning till HSL har Socialstyrelsen utfärdat allmänna råd som rör omvårdnad och särskilda föreskrifter kvalitetssäkring. om I socialtjänstlagen 1980:620 föreskrivs i l § att verksamheten skall bygga respekt för människors självbestämmande och integritet. Vidare stadgas i 9 § att socialnämndens insatser för den enskilde skall utformas och genomföras tillsammans med honom. Några uttalade bestämmelser rör som

4 Bilaga 1

verksamhetens kvalitet, hur insatserna skall utformas och hur människor skall bemötas finns inte i socialtjänstlagen. I Socialtjänstkommitténs slutbetänkande Ny socialtjänstlag SOU 1994:139 finns förslag om att införa en ny bestämmelse om kvalitet i socialtjänstlagen.

I regeringens proposition Äldreomsorgen inför 90-talet prop.

1987/88: 176 fastslås tre grundläggande principer för samhällets service och vård till äldre. Den första gäller människors rätt att själva bestämma och behålla sin integritet och identitet. Den andra principen rör människors rätt att känna sig trygga och den tredje principen rör förutsättningar för ökad valfrihet.

Hur bemöts äldre

Av en jämförande europeisk undersökning Äldre och äldreomsorg i Norden och Europa, Ädelutvärderingen 94:2 framkom-

att de allra flesta tillfrågade svenskarna anser att de som mer äldre bemöts vanligt alltså varken bättre eller sämre till som följd av åldrandet. Enligt undersökningen ansåg 12 % att de möttes med respekt och 10 % med mindre respekt som mer äldre. Det var också påtagligt svenskar som ansåg sig nedsättande bemötta t.ex. försäkringskassan, lokala mynav digheter, av läkare och sjukvården i övrigt, posten, av massmedia, i kollektivtrafiken osv. Siffrorna är genomgående låga 7 % de äldre ansåg sig bemötta andra men ca av som klassens medborgare sjukvårdspersonal, massmedia och av politiker. En något lägre andel ansåg sig nedsättande bemötta av bl.a. försäkringskassan och lokala myndigheter. När det gäller bemötandet äldre inom och vård av omsorg inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården och i gränslandet mellan dessa verksamheter har Socialstyrelsen i olika sammanhang redovisat brister i information, dokumentation, behovsbedömning och i övrigt i handläggning ärenden av brister direkt eller indirekt handlar om bemötandet av äldre. som

När det gäller särskilda boendeformer har Ädelutvärderingens

återkommande rapporter redovisat brister i den medicinska omvårdnaden. Det linns också rapporter att äldre har utsatts om för övergrepp, vätskebrist, svält och inlåsning. I gränslandet mellan kommunernas och landstingens ansvarsområde beskrivs

Bilaga 1 5

då och då brister i den vårdplaneringen, i gemensamma informationsöverföring och kring omhändertagandet av äldre i livets slutskede. Sådana brister kan ha sin grund i otydlighet i lagstiftningen kan kanske också tyda okunskap eller men ointresse för de allra äldstas rätt till självbestämmande och till behov trygghet och säkerhet i och vård. av omsorg På det område rör subtila, oña osynliga och omedsom mer vetna kränkningar av självkänsla och värdighet saknas systematiserad dokumentation. Upplevelser sådana händelser av synes vara relativt vanligt förekommande såväl inom omsorgsområdet i samhället i övrigt. Detta anledning till som ger funderingar kring de mänskliga mekanismer som innebär att medmänsklighet och empati ibland tycks ha ersatts av ett opersonligt och rutinmässigt förhållningssätt. I de fall det förekommer ett bemötande av äldre, som inte uppfyller grundläggande krav respekt för självbestämmande, integritet, trygghet och värdighet, kan detta sannolikt förklaras många olika sätt. En otydlig politisk ledning eller arbetsledning, bristande kompetens hos personalen och pressade arbetsförhållanden kan bidra till brister i kvalitet och bemötande. Inom och vård förekommer sannolikt också omsorg vardagsetiska konflikter där de övergripande principerna om självbestämmande och integritet kan komma i konflikt med personalens för säkerhet och trygghet. Exempelvis kan det ansvar förekomma att rörelsefriheten för en person med åldersdemens begränsas av säkerhetsskäl. På övergripande plan kan brister i bemötandet äldre ett mer av kanske också uttryck för eller mindre tydlig vara en mer marginalisering och diskriminering som till viss del kan ha sina rötter i tidigare rådande synsätt äldre. Vid seklets början framställdes ofta åldringen undergiven och tacksam som en understödstagare. Pensionären förutsattes vara förnöjsam och tålmodig och förväntades inte ställa krav inflytande eller förändringar. Trots att äldres materiella levnadsförhållanden kraftigt förbättrats under hela 1900-talet tycks ibland en patriarkalisk och diskriminerande syn äldre leva kvar. I flertalet kommuner och landsting pågår ett viktigt utvecklingsarbete som framför allt berör trygghet och säkerhet i omsorgen och vården också handlar förbättring men som om av service och bemötande i vidare mening. Regering och

6 Bilaga 1

riksdag har genom olika former av utvecklingsmedel stimulerat detta arbete. Under senare har t.ex. ett särskilt statsbidrag 50 miljoner kronor utgått med syfte att stimulera utveckling av kvalitet i den kommunala äldrevården. För att påskynda utvecklingen rehabiliteringsområdet kommer 300 miljoner kronor att lämnas till kommuner och landsting. Sveriges deltagande i Europeiska äldreåret 1993 syftade till att på olika sätt uppmärksamma äldre personers situation i samhället och speciellt betona vikten av solidaritet, ökade kunskaper samt utbyte mellan olika generationer. Kommittén S 1992:12 för Europeiska äldreåret 1993 initierade en mängd utåtriktade aktiviteter under det samlande temat Solidaritet mellan generationerna. I kommitténs slutbetänkande Gamla är unga som blivit äldre SOU 1994:39 framhålls att gensvaret och intresset hos myndigheter, kommuner, landsting, föreningar och organisationer vida översteg kommitténs förväntningar. En mängd lokala projekt visade också att myter och attityder mellan generationerna är möjliga att påverka. I syfte att kartlägga hur det svenska samhället förändrats påbörjades hösten 1995 arbetet med ett särskilt välfardsprojekt inom Socialdepartementet. Den ansträngda ekonomiska situationen och i övrigt stora strukturella förändringar samhället av innebär nya utmaningar för välfärdspolitiken. På rad områden en behövs ökade kunskaper de levnadsbetingelser dessa om nya förändringar medför och hur de påverkar människors liv och vardag. Arbetet i välfärdsprojektet kommer att bedrivas öppet och utåtriktat och pågå under större delen innevarande av mandatperiod.

Uppdraget Frågan om bemötandet av äldre kan kopplas till flera samhällsområden och handlar i grunden mellanmänskliga relaom tioner också makt, kunskap och människosyn. Den bemen om rör också alla samhällsmedborgare, i många fall i rollen som anhörig eller närstående. Under många år har äldreomsorgsarbetet varit inriktat viktiga strukturfrågor, organisationsförändringar och framför allt frågan om en ny och tydligare ansvarsfördelning mellan

Bilaga 1 7

huvudmännen. Formerna för och vård har engagerat omsorg politiker och tjänstemän och stått i förgrunden under lång tid. Mot denna bakgrund regeringen att det är dags att anser nu särskilt belysa innehållet i äldreomsorgsarbetet samt frågor som berör bemötandet och respekten för äldres självbestämmande, integritet, trygghet och värdighet. En särskild utredare tillkallas med uppgift att belysa frågan om hur äldre bemöts inom och vård och i omsorg annan offentlig verksamhet. Utredaren skall kartlägga och analysera bristeri bemötandet äldre. Underlag för kartläggningen kan av bl.a. vara Socialstyrelsens och länsstyrelsemas tillsynsarbete, Lex Maria-anmälningar och anmälningar till landstingens förtroendenämnder, relevant forsknings- och utvecklingsarbete,

kunskapsunderlag från Ädel-utvärderingen, material från

Utredningen S 1994:08 om bemötandet av kvinnor och män inom hälso- och sjukvården samt beskrivningar från äldre, vårdpersonal, anhöriga och brukarorganisationer. Utredaren skall belysa vilka faktorer hos personalen som påverkar bemötandet av äldre och därvid beakta betydelsen av kön, ålder, utbildning, socioekonomisk och kulturell bakgrund. Utredaren skall också belysa vilket sätt dessa faktorer hos äldre har betydelse för hur den äldre upplever bemötandet och samtidigt hur den äldre låter sig bemötas i olika situationer. Äldre invandrare kommer växande i det att utgöra en grupp svenska samhället. Mötet mellan människor från olika kulturer ställer särskilda krav kvalitet och kompetens i olika verksamheter. Utredaren skall därför belysa bemötandet äldre invanav drare. F aktörer i organisation och struktur kan tänkas bidra till som brister i kvalitet och bemötande skall kartläggas och analyseras. Hinder eller svårigheter detta område kan anledning att ge närmare studera relevant lagstiftning, kompetensbehov hos och utbildningssystem för berörd personal samt arbetsledarskapets betydelse. Utredaren skall också analysera i vad mån skillnader i utformningen särskilda boendeformer har betydelse för av bemötandet. I detta sammanhang skall också frågan äldres om möjlighet att flytta till en särskild boendeform i en annan kommun tas upp. Inom de nämnda områdena skall utredaren också belysa internationella erfarenheter och kunskaper.

8 Bilaga 1

Utredaren skall vidare beskriva pågående arbete i kommuner och landsting i frågor rör kvalitetsutveckling och som utveckling av innehållet i omsorg och vård och i förekommande fall även i annan offentlig verksamhet. I denna kartläggning skall det ingå en översiktlig beskrivning av lokalt fastställda politiska mål och riktlinjer för kvalitet och bemötande och hur dessa följs upp. Utredaren skall också redovisa ett antal goda exempel verksamheter i vilka det målmedvetet arbetats med kvalitetsutveckling och där frågan om bemötande av äldre är ett viktigt inslag. Utredaren skall slutligen föreslå åtgärder kan bidra till att som avhjälpa brister och missförhållanden i bemötandet av äldre. Vid utformningen av åtgärdsförslagen skall utredaren beakta dir. 1994:23, närmare redovisas nedan. som En viktig uppgift för utredaren är att lyfta fram frågor rör som bemötande, förhållningssätt och attityder till äldre och till stånd öppen debatt. Utredningen skall därför bedrivas ett en utåtriktat sätt där bl.a. konferenser, seminarier, litterära bidrag och mediebelysning kan komma i fråga för att stor engagera en krets av berörda. Utredaren skall också sträva efter att fånga och sprida erfarenheter goda exempel arbetssätt och upp av kvalitetsutveckling som syftar till ett värdigt bemötande av äldre. Samråd skall ske med utredningen S 1994:08 bemötanom det av kvinnor och män inom hälso- och sjukvården. För utredarens arbete gäller kommittédirektiven till alla kommittér och särskilda utredare att pröva offentliga om åtaganden dir. 1994:23. Direktiven innebär bl.a. att varje kommitté skall visa hur förslag innebär utgiftsökningar eller som inkomstminskningar skall kunna finansieras inom ramen för totalt sett minskade eller oförändrade Vidare skall resurser. jämställdhetpolitiska konsekvenser redovisas dir. 1994: 124. Utredningsarbetet skall vara avslutat senast den 30 maj 1997.

Socialdepartementet

Bilaga 2

bemötande äldre

Utredningen om av S 1995: 15

Särskild utredare Britta Rundström, kommunalråd, Helsingborg

Sakkunniga

Kerstin Ahlsén, förbundssekreterare, Svenska Kommunförbundet Yvonne Ahlström, ombudsman, Sveriges Kommunaltjänstemannaförbund, SKTF Lars Andersson, docent, Stiftelsen Äldrecentrum, Stockholm Stig Berg, professor, Hälsohögskolan, Jönköping Evy Eriksson, ombudsman, Svenska Kommunalarbetareförbundet, Kommunal Yvonne Forsell, med. dr., Stiftelsen Äldrecentrum, Stockholm Nils Gustavsson, v. ordf., Pensionärernas Riksorganisation, PRO Kristina J ennbert, departementssekreterare, Socialdepartementet Lennart Johansson, avdelningsdirektör, Socialstyrelsen Margareta Liljeqvist, utredare, Landstingsförbundet Elvy Olsson, förbundsledamot, Sveriges Pensionärsförbund, SPF Alice Rinell Hermansson, rektor, Ersta Högskola, Stockholm

Sekretariat Elisabet Spjuth fr.o.m. den 4 mars 1996 Ann-Charlotte Carlberg fr.o.m. den l augusti 1996

Därutöver har juristen Arne Edström biträtt utredaren i arbetet med delbetänkandet . Inför det fortsatta utredningsarbetet har referensgrupp med företrädare för en handikapporganisationerna bildats i oktober 1996.

Bilaga 3

år:

nettoflyttningar

Personer över 65

kommunvis år 1995

Län Ålder och nettoinresp. nettoutflyttning

65-79 80+ 65+ Stockholms län Kommuner

Upplands Väsby 30 5 35 Vallentuna 18 5 23 Österåker 26 8 34 Värmdö 64 13 77 Järfälla 12 3 15 Ekerö 12 -4 8 Huddinge -42 14 -28 Botkyrka 22 7 29 Salem 19 6 25 Haninge 3 3 10 43 Tyresö 6 2 8 Upplands Bro 20 3 23 Täby 41 23 64 Danderyd -2 l l 9 Sollentuna 0 3 3 Stockholm -377 -158 -535

-

2 Bilaga 3

65-79 80+ 65+ Uppsala län Kommuner Håbo

Enköping

Östhammar -2 | Södermanlands än Kommuner

Flen Katrinehohn ll Eskilstuna -10 Strängnäs ll Trosa

Bilaga 3 3

65-79 80+ 65+

Östergötlands län

Kommuner

Boxholm

Åtvidaberg -8 -4 -12

Finspång Valdemarsvik Linköping 33 13 46 Norrköping 52 56 Söderköping

Jönköpings län

Kommuner

Aneby -7 -7 Gnosjö Gislaved -s Vaggeryd

4 Bilaga 3

65-79 80+ 65+ Kronobergs län Kommuner

Kalmar län Kommuner

Gotlands län Kommuner Gotland 35 O 35

Bilaga 3 5

65-79 80+ 65+ Blekinge län Kommuner

Karlshamn Sölvesborg

Kristianstads län

Kommuner

Östra Göinge -l4 -10

Örkelljunga

Tomelilla 23 Bromölla Osby -5 -7 | Perstorp -ll -s Klippan

6 Bilaga 3

65-79 80+ 65+ Malmöhus län Kommuner

Hallands län Kommun er

Bilaga 3 7

65-79 80+ 65+ Göteborgs och Bohus län Kommuner

8 Bilaga 3

65-79 80+ 65+

Älvsborgs län

Kommuner

Bilaga 3 9

65-79 80+ 65+

Skaraborgs län

Kommuner

Grästorp - I Essunga I Mullsjö Habo Karlsborg Gullspång | Vara Götene Tibro Töreboda Mariestad Lidköping Skara Skövde Hjo Tidahohn Falköping

10 Bilaga 3

65-79 80+ 65+ Värmlands län Kommun er

Örebro län Kommuner

Bilaga 3 ll

65-79 80+ 65+ Västmanlands län Kommuner

Köping Arboga

Kopparbergs län

Kommuner

Vansbro Malung Gagnef Leksand Rättvik Orsa Älvdalen Smedjebacken Mora Falun Borlänge Säter Hedemora Avesta Ludvika

12 Bilaga 3

65-79 80+ 65+

Gävleborgs län

Kommuner

Västernorrlands län Kommun er

-l

Bilaga 3 13

65-79 80+ 65+ Jämtlands län Kommuner

Åre Berg Härjedalen -5 -5 Östersund 27 29

Västerbottens län

Kommuner

Nordmaling Bjurholm Vindeln Robertsfors Norsjö | | Malå Storuman L Sorsele Dorotea Vännäs Vilhelmina -5 Åsele -7 Umeå Lycksele -s Skellefteå

Bilaga 3

65-79 80+ 65+ Norrbottens län Kommuner

Överkalix Kalix -12 -12 Övertorneå -4 Pajala Gällivare -10 -10

Älvsbyn

Luleå -3 -3 Piteå 25 25 Boden Haparanda 15 14 Kiruna -6 -4

1996 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

gymnasieskolan hur gár det U. 26.Ny kurs i trañkpolitiken + Bilagor. K. Den nya - . kunskapslyftoch livslångt lärande. Samverkansmönster i svensk forsknings- 27. En strategi för . finansiering.U. U. Fritid i förändring. 28. Det forskningspolitiskalandskapet i Norden . Om kön och fördelning av fritidsresurser. C. 1990-talet. U. Vem bestämmer vad EU:s interna spelreglerinför 29. Forskning och Pengar. U. . regeringskonferensen 1996.UD. 30. Borgenärsbrotten en översyn av ll kap. - Politikomrädenunder lupp. Frågor om EU:s första brottsbalken. Fi. . samverkan pelare inför regeringskonferensen 1996. UD. 31 .Attityder och lagstiftning i Ett âr medEU. Svenska statstjänstemäns + bilagedel. C. . Exempel bra erfarenheterav arbetet i EU. UD. 32.Möss och människor. Av vitalt intresse.EU:s utrikes- och IT-användningbland barn och ungdomar. SB. . säkerhetspolitik inför regeringskonferensen. UD. 33. Banverkets myndighetsroll m.m. K. laddad fråga. M. 34. Aktiv arbetsmarknadspolitik + expertbilaga.A. Batterierna en - . Om järnvägens trañkledning m.m. K. 35. Kriminalunderrättelseregister . 10. Forskning för vár vardag. C. DNA-register. Ju. ll. EU-mopeden. Ålders- och behörighetskrav för 36. Högskolai Malmö. U. tvá- och trehjuliga motorfordon. K. 37. Sveriges medverkani FN:s familjeår. S. 12.Kommuner och landstingmed betalnings- 38. Nationalstadsparker.M. svârigheter. Fi. .Rapport från klimatdelegationen 1995. 13. Offentlig djurskyddstillsyn.Jo. Klimatrelateradforskning. M. 14. Budgetlag regeringens befogenheter pá 40. Elektronisk dokumenthantering.Ju. finansmaktens omrâde. Fi. 41. Statens maritimaverksamhet.Fö. 15. Union för både öst och väst. Politiska, rättsliga 42. Demokratioch öppenhet. Om folkvalda parlament och ekonomiska aspekter av EU:s sjätte och offentlighet i EU. UD. utvidgning. UD. 43. Jämställdheten EU. i Spelregleroch 16. Förankring och rättigheter. Om folkomröstningar, verklighetsbilder. UD. utträdesrätt, medborgarskapoch mänskliga 44. Översyn av skatteflyktslagen.

rättigheter i EU. UD. Reformerat förhandsbesked. Fi. l7. Bättre trafik med väginformatik. K. 45. Presumtionsregelni expropriationslagen. Ju. 18. Totalförsvarspliktiga m95. Förslag om jobb/studier 46. Enskilda vägar. K. efter muck, bostadsbidrag, dagpenning, 47. Cirkelsarnhället. Studiecirklars betydelser för försäkringar. Fö. individ och lokalsamhälle.U. .Sverige, EU och framtiden. EU 96-kommitténs 48. Shaping SustainableHomes in an Urbanizing bedömningar inför regeringskonferensen1996. World. SwedishNationalReport for Habitat lI. N. UD. 49. Regler för handelmed el. N. 20. Samordnad rollfördelning inom teknisk forskning. 50. Förbud mot vapen allmän plats m.m. Ju. U. 51. Grundläggandedrag i en ny arbetslöshetsförsäk-

2 .Reform och förändring. Organisation och ring alternativoch förslag. A. verksamhetvid universitet och högskolor efter 52. Precisering av handelsändamâlet i detaljplan.M. 1993árs universitets- och högskolereform.U. 53. Kalkning av sjöar och vattendrag.M. 22. Inflytande riktigt Om elevers rätt till 54. Kooperativa möjligheter i storstadsomräden. S. inflytande, delaktighet och ansvar. U. 55. Sverige, framtidenoch mångfalden.A. 23. Kartläggning och analys av den offentliga sektorns 55. Pâ väg mot egenföretagande.A. upphandling av varor och tjänster med 55. Vägar in i Sverige.A. miljöpåverkan.N. 56. Hälften vore nog om kvinnor och män - 24. Från Maastricht till Turin. Bakgrundoch övriga 90-talets arbetsmarknad.A. EU-länders förslag och debatt inför 57 Pensionssamordning för svenskar i EU-tjänst. Fi. . regeringskonferensen 1996.UD. 58 Finansieringen av det civila försvaret. Fö. . 25. Från massmediatill multimedia att digitalisera svensk television. Ku.

Statens offentliga utredningar

1996 Kronologisk förteckning

59. Europapolitikenskunskapsgnmd. 86. Utveckladsamordninginom det civila försvaret

En principdiskussion utifrån och fredsräddningstjänsten. Kartläggning, EU 96-kommitténserfarenheter.UD. överväganden och förslag. Fö. 60. Miljö ochjordbruk. Om EU:s miljöregler och 87.Tredimensionellfastighetsindelning.Ju. utvidgningenseffekter den gemensamma 88. Kameraövervakning.Ju.

jordbrukspolitiken. UD. 89. Samverkanmellanhögskolanoch de smâoch 6l.Olika länder olika takt. Om flexibel integration medelstoraföretagen.N. och förhållandet mellan stora och små stater i EU. 90. Sammanhålletstudiestöd.U.

UD. 91. Den privata vårdensomfattningoch framtida 62. EU, konsumenternaoch maten ersättningsformer En översyn de nationella - av - Förväntningaroch verklighet. Jo. taxoma för läkareoch sjukgymnaster. S. 63. Medicinskaundersökningari arbetslivet.A. 92. IT i miljöarbetet.M. 64. Försäkringskassan Sverige Översyn - av 93. Ny yrkestrafiklagstiftning. K.

socialförsäkringensadministration.S. 94. Nationell teleadresskatalog. K. 65. Administrationen av EU:s jordbrukspolitik 95. Botniabanan.K.

i Sverige.Jo. 96. Stmkturförändringoch besparing. 66. Utvärderatpersonval.Ju. En uppföljning av genomfördaförändringar 67. Medborgerliginsyn i kommunalaentreprenader. inom försvarsmaktensledningsorganisation.Fö. Fi 97. Effektivare försvarsfastigheter

68. Nägra

folkbokföringsfrágor.Fi. Utvärdering reform. Fö. av en 69. Kompetensoch kapital + bilaga. N. 98. Vem styr försvaret Utvärdering av 70. Samverkanmellanhögskolanoch näringslivet.N. effekterna av LEMO-reformen. Fö. 71. Lokal demokratioch delaktigheti Sverigesstäder 99. Aweckling med inlärning. Erfarenheterfrân och landsbygd.In. LEMO-reformensavveckling av personal.Fö. 72. Rättspsykiatrisktforskningsregister.S. 100.Ett nytt system för skattebetalningar.Del A. 73. Svenskkämteknisktillsynsverksamhet. Ett nytt system för skattebetalningar.Del B. Volym 1 En granskning.M. - Författningsförslag, författningskommentarer

73. SwedishNuclearRegulatoryActivities. och bilagor. Fi.

Volume 1 An Assessment.M. - 101. Kärnavfall teknik ochplatsval.KASAMs 74. Svenskkämteknisktillsynsverksamhet. yttrande över SKBs FUD-Program95. M. Volym 2 Faktaredogörelser.M. - 102.TUFF Teckenspråksutbildning för föräldrar. U. - 74. SwedishNuclearRegulatoryActivities. 103.Miljöbalken. En skärptoch samordnad

Volume 2 Descriptions.M. - miljölagstiftning för en hållbar utveckling. 75. Värdeni folkhögskolevärlden.U. Del l och M. 76. EU:s regeringskonferens procedurer,aktörer, 104.Konsumentskydd - elmarknaden.C. formalia. Sammanfattning av ett seminariumi 105. Att främja donationertill universitet

april 1996.UD. och högskolor. U.

77. Utländskaförsäkringsgivaremedverksamheti 106.EU och Sverige frân Kiruna till Malmö. - Sverige.Fi. Sammanfattning fyra regionalamöten av 78. Elberedskapen.Organisation,ansvarsfördelning 1995-96.UD. och finansiering.N. 107.Union utan gränser konsekvenser,möjligheter, 79. Översyn av revisionsreglema.Fi. problem. Sammanfattning av ett seminariumi 80.Viktigt meddelande. november1995.UD. RadioochTV i Kris ochKrig. Ku. 108.Konsumenternaoch miljön. C.

81. Skyddför sparandei sparkasseverksamhet. Fi. 109.Från âkerlottertill Paradis ett delbetänkande 82. En översyn luft- sjö- och spårtrañkens av från Utredningen universitetsfastigheter om m.m. tillsynsmyndigheter.K. angáendeöverlâtelseroch tomträttsupplâtelserav 83. Allmänt pensionssparande. S. vissahögskolefastigheter.Fi. 84. Ekobrottsforskning.Ju. 110.Inför ett Svensktkulturnät IT och framtiden 85. EgonJönsson kartläggning - - en av lokala sam- inom kulturontrâdet. Ku. verkansprojektinom rehabiliteringsorrtrádet. S.

1996 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

ll .Bevakad övergång. Åldersgränser för ungaupp 137. Kommunalförbundoch gemensam nämnd till 30 år. C två former för kommunalsamverkan.In. 112. Integrering av miljöhänsyninom den statliga 138.Ny behörighetsreglering hälso-ochsjukvårdens förvaltningen. M. område m.m. S. 113.En allmän och aktiv försäkringvid sjukdom och 139. Skatt avfall. Fi. rehabilitering. Del l och 2. S. 140. KO:s biträde enskilda.ln. 114.En körkortsreform. K. 141. Vårdavgiftervid rättspsykiatrisk vård, m.m. 115. Barnkonventionen och utlånningslagen.S. 142. Länsstyrelsemas roll i infrastrukturplaneringen. K. 116 .Artikel 6 i Europakonventionenoch skatte- 143. Krock eller möte Om den mångkulturella utredningen. Fi. skolan. U. 117.Expertrapporter från Skatteväxlingskommittén. Fi. 144. Ökad konkurrens i handelnmed livsmedel. N. 118.Station StockholmNord. K. 145. Arbetstid 119.Lättnad i dubbelbeskattningen av mindre företags längdförläggning och inflytande + bilagedel.A. inkomster. Fi. 146. Att återerövra vardagen.S. 120. Högskolani Malmö slutbetänkande.U. 147. Övergångsbestämmelser till miljöbalken.M. - 121 .Spår, miljö och stadsbild i centrala Stockholm.K. 148. Översyn av förvärvslagen ochhyreslagen 122.Kunskapssyn och samhällsnyttai hantverkscirklar Borgen och pant. Ju. och hantverksutövande.U. 149.Elberedskapen. Författningsfrágor.N. 123. Iakttagelser och förslag efter omstruktureringen av 150.En allmänoch sammanhållen arbetslöshetsförsvarets ledning och stöd. Fö. försäkring.A. 124. Miljö för hållbar hälsoutveckling. 151 Bidrag genom arbete En antologi.S. en . - Betänkande. Förslagtill nationellt handlingsprogram. S. Gruvoma och framtiden.N. . Bilaga Miljörelaterade hälsorisker.S. 153. Hållbarutvecklingi Sveriges skärgårdsomráden. Bilaga 2. Aktörer och verktygi miljöhälsoarbetet. S. M. Environment for SustainableHealth Development 154. Tre rapporterom studiecirklar.U. an Action Plan for Sweden.S. 155 Omtankar om vattendrag . 125.Droger i trafiken.Ju. ett nytt angreppssätt. M. 126. Dopingi folkhälsoperspektiv.Del A och Del B. S. 156. Bostadspolitik2000 från produktions-till - 127. Folkbildningensinstitutioner.U. boendepolitik Särtryck + + Bilaga.ln. 128. Skyddet kulturmiljön. En översyn 157 Översyn av redovisningslagstiftningen. Ju. av av . kulturrninneslagens bestämmelser om byggnader 158.SverigeochEMU. Fi. och kulturmiljöer, prästgárdar,kyrkstâderoch 159.Folkbildningen en utvärdering.U. ortnamn. Ku. 160. Bouppteckningar och arvsskatt.Ju. 129. Den kommunala självstyrelsenoch grundlagen.ln. 161 Rätt att flytta en fråga om bemötande äldre. S. av . - 130. De två kulturema.Rapporter av KlausRichard Böhme, Bo Huldt, Carl-EinarStålvant samt Kent Zetterberg.Bilagormed underlagsmaterial till UTFÖR:s slutbetänkande SOU 1996:123. Fö. 13 Extern värdering av hot och förmåga.Bilagor med . underlagsmaterial till UTFÖR:sslutbetänkande SOU 1996:123.Fö. 132. Det stora ochsnabba greppet. Om LEMO-reformens metoderoch resultat.Bilagor med underlagsmaterial till UTFöRzs slutbetänkande SOU 1996:123.Fö. 133. Jämställdvård. Olika vård lika villkor. 134.J ämställdvård. Möten i vården ur ett tvärvetenskapligt perspektiv.S. 135. Fibromyalgioch Duchennes muskeldystroñ. Kunskapsläge och behov av framtidaFoU. S. 136. Effekter av EU:s jordbrukspolitik.Jo.

Statens offentliga utredningar 1996

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Olika länder olika takt. Om flexibel integration -

och förhållandet mellan stora och små stater i EU. Mössoch människor. Exempel bra 61 IT-användningbland barn och ungdomar. 32 EU:s regeringskonferens procedurer,aktörer, - Justitiedepartementet formalia. Sammanfattning av ett seminariumi

april 1996. 76 Kriminalunderrättelseregister EU och Sverige frän Kiruna till Malmö. DNA-register. 35 - Sammanfattning fyra regionalamöten av Elektroniskdokumenthantering.40 1995-96.106 Presumtionsregelni expropriationslagen.45 Union utan gränser konsekvenser,möjligheter, Förbud mot vapen allmänplats m.m. 50 problem. Sammanfattning av ett seminariumi Utvärderatpersonval.66 november1995. 107 Ekobrottsforskning.84

Tredimensionellfastighetsindelning.87 Försvarsdepartementet

Kameraövervakning.88 Totalförsvarspliktigam95. Förslag om jobb/studier Drogeri trafiken. 125 Översyn efter muck, bostadsbidrag,dagpenning, av förvärvslagenochhyreslagen försäkringar. 18 Borgenoch pant. 148 Översyn Statensmaritima verksamhet.41 av redovisningslagstiftningen. 157 Bouppteckningar och arvsskatt.160 Finansieringen det civila försvaret. 58 av

Utveckladsamordninginom det civila försvaret

Utrikesdepartementet och fredsräddningstjänsten. Kartläggning,

övervägandenoch förslag. 86 Vem bestämmervad EU:s internaspelreglerinför Strukturförändringoch besparing. regeringskonferensen 1996.4 En uppföljning av genomfördaförändringar Politikomrâdenunderlupp. Frågor om EU:s första inom försvarsmaktensledningsorganisation.96 pelareinför regeringskonferensen 1996. 5 Effektivare försvarsfastigheter Ett är medEU. Svenskastatstjänstemäns Utvärdering av en reform. 97 erfarenheter av arbeteti EU. 6 Vem styr försvaret Utvärdering av Av vitalt intresse. EU:s utrikes- och effekterna av LEMO-reformen. 98 säkerhetspolitikinför regeringskonferensen. 7 Avveckling medinlärning. Erfarenheterfrän Union för både öst och väst. Politiska, rättsliga LEMO-reformensavveckling av personal.99 och ekonomiskaaspekter av EU:s sjätte iakttagelser och förslag efter omstruktureringenav utvidgning. 15 försvaretsledningoch stöd. 123 Förankringoch rättigheter. Om folkomröstningar, De tvâ lculturema.Rapporter KlausRichard av utträdesrätt,medborgarskapoch mänskliga Böhme,Bo Huldt, Carl-EinarStálvant samt Kent rättigheteri EU. 16 Zetterberg.Bilagormedunderlagsmaterial till Sverige, EU och framtiden. EU 96-kommitténs UTFÖR:sslutbetänkande SOU 1996:123.130 bedömningarinför regeringskonferensen 1996. 19 Externvärdering av hot och förmåga.Bilagormed Från Maastrichttill Turin. Bakgrundoch övriga underlagsmaterial till UTFÖR:s slutbetänkande EU-ländersförslagoch debattinför SOU 1996:123.131 regeringskonferensen 1996. 24 Det stora ochsnabba greppet. Om LEMO-reformens Demokratioch öppenhet.Om folkvalda parlament metoderochresultat.Bilagormedunderlagsmaterial och offentligheti EU. 42 till UTFÖR:s slutbetänkande SOU 1996:123.132 Jämställdheteni EU. Spelregleroch

verklighetsbilder.43 Socialdepartementet

Europapolitikenskunskapsgrund. Sverigesmedverkan i FN:s familjeâr. 37 En principdiskussionutifrân Kooperativamöjligheteri storstadsomräden. 54 EU 96-kommitténserfarenheter.59 Försäkringskassan Sverige Översyn av Miljö ochjordbruk. Om EU:s miljöregler och - Socialförsäkringens administration.64 utvidgningenseffekter dengemensamma Rättspsykiatrisktforskningsregister.72 jordbrukspolitiken. 60

1996 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Allmänt pensionssparande. 83 Borgenärsbrotten en översynav 11 kap. kartläggning lokala - Egon Jönsson en av - brottsbalken.30 samverkansprojektinom rehabiliteringsområdet. 85 Översyn av skatteflyktslagen. Den privata vårdens omfattningoch framtida Reformerat förhandsbesked.44

ersättningsformer En översynav de nationella EU-tjänst. 57 - Pensionssamordning för svenskari taxorna för läkare och sjukgymnaster. 91 Medborgerlig insyn i kommunalaentreprenader. 67 En allmän och aktiv försäkring vid sjukdom och Några folkbokföringsfrågor. 68

rehabilitering. Del 1 och 2. 113 försäkringsgivaremed verksamheti Utländska Barnkonventionen och utlänningslagen.115 Sverige.77 Miljö för en hållbar hälsoutveckling. Översyn av revisionsreglema.79 Betänkande. Förslag till nationellt handlingsprogram. 124 Skyddför sparande i sparkasseverksamhet. 81

Bilaga Miljörelaterade hälsorisker.124 Del Ett nytt system för skattebetalningar. A. Bilaga 2. Aktörer och verktyg i miljöhälsoarbetet. 124 Ett nytt system för skattebetalningar. Del B.

Environment for Sustainable HealthDevelopment an - Författningsförslag,författningskommentarer Action Planfor Sweden.124 och bilagor. 100 Dopingi folkhälsoperspektiv.Del A ochDel B. 126 Frân åkerlotter till Paradis ett delbetänkande villkor. 133 - Järnställd vård. Olika vårdpå lika universitetsfastigheter från Utredningen om m.m. Jämställdvård. Möten i vården ur ett tomträttsupplåtelser angående överlåtelseroch av tvärvetenskapligt perspektiv. 134 vissa högskolefastigheter.109 Fibromyalgi och Duchennes muskeldystroñ. Artikel 6 i Europakonventionen och skatte-

Kunskapsläge och behov av framtidaFoU. 135 utredningen. 116 Ny behörighetsreglering hälso-och sjukvårdens Expertrapporter från Skatteväxlingskommittén.117

områdem.m. 138 Lättnadi dubbelbeskattningen mindre företags av Vårdavgifter vid rättspsykiatriskvård, m.m. 141 inkomster. 119 Att återerövra vardagen. 146 Skatt avfall. 139 Bidraggenom arbete En antologi.151 - Sverigeoch EMU. 158 Rättatt flytta en fråga om bemötande äldre. av 161 -

Utbildningsdepartementet

Kommunikationsdepartementet Den nya gymnasieskolan hur går det 1 järnvägens trafikledning 9 - Om m.m. Samverkansmönster i svensk forskningsfinansiering.

EU-mopeden. Ålders- och behörighetskrav för 121 två- och trehjuliga motorfordon. ll Samordnad rollfördelning inom teknisk forskning.

Bättre trafik med väginformatik. 17 20 Ny kurs i trañkpolitiken + Bilagor. 26 Reform och förändring. Organisationoch verksamhet

Banverkets myndighetsroll m.m. 33 efter 1993års vid universitetoch högskolor Enskilda vägar. 46 universitets- och högskolereform.21 En översynav luft- sjö- och spártrañkens Inflytande riktigt Om elevers rätt till tillsynsmyndigheter. 82 22 inflytande, delaktighetoch ansvar. Ny yrkestrañklagstiftning.93 En strategiför ktmskapslyftoch livslångt lärande.27

Nationell teleadresskatalog.94 i Norden Det forskningspolitiskalandskapet Botniabanan. 95 l990-talet. 28

En körkortsreform 114 Forskningoch Pengar.29 StationStockholm Nord. 118 Högskolai Malmö. 36 Spår, miljö och stadsbildi centralaStockholm. 121 Cirkelsamhället. Studiecirklars betydelserför

Länsstyrelsemas roll i infrastrukmrplaneringen. 142 individ och lokalsamhälle.47

Värden i folkhögskolevärlden. 75 Finansdepartementet Sammanhället studiestöd.90

Kommuneroch landstingmedbetalnings- föräldrar. 102 TUFF - Teckenspräksutbildningför

svårigheter.12 Att främja donationertill universitet

Budgetlag regeringens befogenheterpå och högskolor. 105 ñnansmaktensomrâde. 14

Statens offentliga 1996 utredningar

Systematisk förteckning

Högskolani Malmö Slutbetänkande.120 Kompetensoch kapital + bilaga. 69 - Kunskapssynoch samhällsnyttai hantverkscirklar Samverkanmellanhögskolanoch näringslivet. 70

och hantverksutövande.122 Elberedskapen.Organisation,ansvarsfördelningoch

Folkbildningensinstitutioner.127 finansiering. 78

Krock eller möte Om denmångkulturellaskolan.143 Samverkanmellanhögskolanoch de smâoch - Tre rapporter om studiecirklar.154 medelstoraföretagen.89

Folkbildningen en utvärdering.159 -

Jordbruksdepartementet Närings- och handelsdepartementet

Offentlig djurskyddstillsyn. 13 Ökad konkurrensi handelnmedlivsmedel. 144

EU, konsumenternaoch maten Elberedskapen. Förfatmingsfrâgor.149

Förväntningaroch verklighet. 62 Gmvomaoch framtiden.152 - Administrationen av EU:s jordbrukspolitik iSverige. 65 Civildepartementet

Effekter av EU:s jordbrukspolitik.136 Fritid i förändring.

Om kön och fördelning av fritidsresurser.3

Arbetsmarknadsdepartementet

Forskningför vâr vardag. 10 Aktiv arbetsmarknadspolitik expenbilaga.34 + Attityder och lagstiftningi samverkan

Grundläggandedrag i en ny arbetslöshetsförsäkring + bilagedel.31 alternativ och förslag.51 Konsumentskydd elmarknaden.104

Sverige,framtiden och mångfalden.55 Konsumenternaoch miljön. 108

På väg mot egenföretagande. 55 Bevakadövergång. Åldersgränser för till ungaupp Vägarin i Sverige. 55 30 år. 111

Hälften vore nog om kvinnor och män pá - 90-taletsarbetsmarknad.56 Inrikesdepartementet

Medicinskaundersökningari arbetslivet.63 Lokal demokratioch delaktigheti Sverigesstäderoch

Arbetstid landsbygd.71

längdförläggning och inflytande + bilagedel.145 Den kommunalasjälvstyrelsen ochgnmdlagen.129

En allmän och sammanhållen arbetslöshets- Kommunalförbundoch nämnd gemensam försäkring.150 två former för kommunalsamverkan.137

KO:s biträde enskilda.140 Kulturdepartementet Bostadspolitik2000 från produktions-till - Från massmediatill multimedia boendepolitik Särtryck + + Bilaga156 att digitaliserasvensktelevision. 25 Viktigt meddelande. Miljödepartementet

Radiooch TV i Kris och Krig. 80 Batterierna laddadfråga. 8 - en Inför ett Svensktkultumät IT och framtiden Nationalstadsparker.38 inom kulturområdet. 110 Rapportfrån klimatdelegationen1995.

Skyddet av kulturmiljön. En översyn av Klimatrelateradforskning. 39

kulturminneslagens bestämmelser byggnader om Precisering handelsändamálet i detaljplan. 52 av och kulturmiljöer, prästgårdar,kyrkstäderoch Kalkning av sjöaroch vattendrag53

ormamn. 128 Svenskkärntelcnisktillsynsverksamhet.

Volym 1 En granskning. 73 Näringsdepartementet - SwedishNuclearRegulatoryActivities. Kartläggningoch analys av den offentliga sektorns Volume l An Assessment.73 upphandling av varor och tjänstermed Svenskkämteknisktillsynsverksamhet.

miljöpåverkan. 23 Volym 2 Faktaredogörelser.74 - ShapingSustainableHomesin an Urbanizing SwedishNuclearRegulatoryActivities.

World. SwedishNational Report for Habitat II. 48 Volume 2 Descriptions.74 - Regler för handelmedel. 49

1996 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

IT i miljöarbetet. 92 Kärnavfall teknik och platsval. KASAMs yttrandeöver SKBs FUD-Program 95. 101 Miljöbalken. En skärpt och samordnad miljölagstiftningför en hållbar utveckling. Del l och 103 Integreringav miljöhänsyn inom den statliga förvaltningen. 112 Övergångsbestämmelsermiljöbalken.147 till Hållbar utvecklingi Sveriges skärgárdsområden. 153 Orntankarom vattendrag ett nytt angreppssätt. 155