Omsorg om anhöriga en fråga om bemötande av äldre : rapport

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Omsorg om

anhöüga

-m

fråga

bemötande

om

m7 äldre

Rapport av bemötande av äldre Utredningen om

Krim

l h

Statens offentliga utredningar WW 1997:187

LSI

Socialdepartementet

Omsorg om anhöriga

bemötande av äldre

- en fråga om

om bemötande av äldre Rapport av Utredningen Stockholm 1997

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar SOU och Ds

av svarar

Fritzes Offentliga Publikationer uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Orderfax: 08-690 91 91

Ordertel: 08-690 91 90

E-post: fritzes.order@liber.se

Internet: www.fritzes.se

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrâdsberedningen, 1993.

En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall på remiss. - svara Broschyren kan beställas hos:

Regeringskansliets förvaltningsavdelning

Distributionscentralen

103 33 Stockholm

Fax: 08-405 10 10

Telefon: 08-405 10 25

Reportage: Charlotte Säfström texter

Tommy Olofsson/Grupp Fem bilder

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38-20806-7 Stockholm 1998 ISSN 0375-25OX

FÖRORD

l den här rapporten berättar anhöriga och andra närstående om upplevelser som hör med deras önskan ett stöd för äldre släktingar. De flesta samman att vara medverkande är i medelåldern. På olika sätt har de mött de äldres ökande behov

hjälp och i vardagen.

av omsorg Samtalen i rapporten kretsar kring relationer; till föräldern/svärföräldem, mellan makar och mellan syskon framförallt till vårdens och omsorgens - men företrädare. Min avsikt har varit att okommenterat förmedla erfarenheter som inte är ovanliga; andra skrifter om anhörigas situation har beskrivit liknande upplevelser. Jag har sett ett värde i att publicera rapporten ett inslag i den aktuella som nu diskussionen anhörigas och andra närståendes insatser. Hur blir de bemötta om Vägledd reportagen och bilderna i den här rapporten har jag valt dess titel. av Någon trodde faktiskt att det var en felskrivning. Det skall vara omsorg om

anhöriga och det är också min mening att det berör en högst väsentlig fråga om

bemötande av äldre Omsorg anhöriga innebär att respektera och ta väl på deras insatser, om vara dvs. det stöd behövs i den enskilda situationen. Under utredningstiden har ge som

jag mött många varnat för att anhöriga/närstående i vissa situationer utnyttjas

som

över sin egentliga ork och förmåga. Från den 1 januari 1998 gäller en ny bestämmelse i socialtjänstlagen; anhöriga

och andra närstående bör få stöd och avlösning när de vårdar bl.a. äldre. Bestämmelsen har kommit till för att underlätta i de situationer som fortfarande i stor omfattning handlar omsorg som sker i det tysta. Det är ingen självklarhet att man om anhörigvårdare får hjälp och stöd från samhället prop. 1996/97: 124. som

Reportagen i ord och bild journalisten Charlotte Säfström och fotografen

- av

Tommy Olofsson understryker mycket tydligt några grundläggande förhållnings-

sätt.

Varje anhörigsituation är unik. Stödet måste kunna skräddarsys. Det innebär

att stöd och hjälp måste erbjudas med respekt och lyhördhet. Det kräver både kunskap och inlevelse. Behovet stöd, både praktiskt och psykologiskt stöd, kan variera över tid. Det av

är därför viktigt med fortlöpande uppsökande verksamhet och en varaktig lyhörd-

het. Att närstående tillstå ett ökat hjälpbehov kan vara svårt och ta tid; att få som återkommande erbjudanden stöd små steg" kan för många kännas bra och om

utrymme för viktig delaktighet i planering och genomförande insatserna.

ger av

2 Omsorg om anhöriga

Trovärdighet är grunden i en god anhöriga andra närstående.

omsorg om och Det innebär att både den enskilde och den/de närstående kan lita på att stödet

fungerar.

Det är viktigt att kunna ta emot anhörigas och andra närståendes kunskaper och erfarenheter. Samtidigt är det lika viktigt att lyssna till den enskildes uppfattning hur hjälpen skall Även i mycket tät relation mellan den

om vara. en som ger hjälp och den som tar emot hjälp är det två intressen skall märkas och

som

tillgodoses.

Anhöriga och andra närstående måste veta till kan vända sig för att

vem man

upplysningar och råd; det måste också finnas tydliga vägar för att framföra synpunkter till dem som ansvarar för kommunens äldreomsorg och landstingets hälso- och sjukvård.

En flexibel omsorg om anhöriga och andra närstående innebär att bemötandet av den äldre behöver hjälp har förutsättningar att bli gott. Att underlätta i

som vård- och omsorgsinsatser innebär att närståendes krafter kan frigöras för uppgifter som kan vara unika for dem. Det kan exempelvis handla att dela och

om fördjupa den gemenskap som bygger på en förhistoria vars detaljer bara kan vara kända av dem "som varit med".

Eftersom den bestämmelsen i socialtjänstlagen inte preciserar innehållet i

nya stödet till närstående så beror kvaliteten i mycket hög grad på den lyhördhet, de

värderingar och den förmåga till varierande lösningar socialtjänstens företrä-

som dare visar i 0rd och handling. Det borde bli självklarhet att anhöriga och andra

en närstående liksom de enskilda äldre som är berörda får ett individuellt stöd. Jag betraktar omsorgen anhöriga och andra närstående nödvändig uppgift

om som en

för oss som är engagerade i äldreomsorgens frågor. Vi har i den uppgiften mycket att lära av samverkan med intresseorganisationer och frivilliga organisationer. Det

är min övertygelse att vi med respekt för enskildas önskemål skulle kunna komplettera varandra mycket bättre än idag.

Läs och begrunda reportagen de kan tillsammans med bilderna leda till många

-

idéer för att utveckla både god anhörigomsorg och god anhöriga

en en omsorg om och andra närstående.

Bilderna som berättar om Tea Carlsson och hennes närstående, Elsebeth, utgör ett eget reportage och skildrar inte de situationer som avspeglas i texterna.

Jag tackar alla medverkande så generöst delar med sig sina

som av erfarenheter.

Helsingborg i december 1997

Britta Rundström

särskild utredare

Innehåll

1 Livsuppgiften innehåll i vardagen ..5 2 Åtta barn berättar ..10

3 Att nära någon med demenssjukdom ..20

4 Några 0rd utredningen ..27

Omsorg om anhöriga 5

l att innehåll i vardagen

Livsuppgiften - ge

och skur hjälper Susanne sina gamla föräldrar. Sedan några år har hennes I ur

diagnosen och hennes far går då och då in i depressio-

mor multiinfarktdemens

gör honom tyst och stillasittande. ner, som Susanne är snartfemtio, arbetar heltid och bor på samma ort som sina föräld-

För henne är det självklart att hjälpa dem till ett innehållsrikt liv. Men det tar rar. på och ibland skulle hon önska möjligheter till avlösning.

krafterna

Susanne vrider nyckeln i låset till sina föräldrars lägenhet. Hon går uppför om stentrappan, tittar in i sovrummet. Gamle Karl-Axel är på väg ur sängen. Gun ännu barn. När Susanne vardagsrummet, hon sover som ett passerar genom anar tavlorna fyller väggarna och lägger märke till buketten med blommor som som står på bordet och sträcker sig mot det försiktiga morgonljuset. Klockan inne stora i köket tickar mot kvart över Köksbordet står redan dukat med koppar och en sex. fat. Karl-Axel brukar alltid ställa i ordning innan han drar sig tillbaka för kvällen.

Susanne lägger tidningen på bordet och sätter igång med sina vanliga morgon-

sysslor. Snart sprider sig kaffedoften den ljusa lägenheten. Medan Susanne

genom breder frukostbröden kommer Karl-Axel in. Han går långsamt och försiktigt, har

lite ont i höftema. Strax står Gun i dörren. Hon rör sig smidigt som en katt. Hon har varit gymnast i hela sitt liv, har deltagit i truppuppvisningar på andra sidan

Atlanten och ännu, vid 85 års ålder, älskar hon att simma och bada. När föräldrarna satt sig till bords och de bytt några vardagliga fraser skyndar

Susanne iväg mot dagens sysslor. Bilen far det blekingska landskapet,

genom mellan skogar och falt till grannstaden, där heltidsarbetet väntar. Detta är ritual sig dagligen. Varje är Susanne där och en som upprepar morgon ordnar frukosten till sina gamla föräldrar. Egentligen är det inte tvunget att göra det jämt. Men sedan Karl-Axel blivit riktigt gammal går han då och då in i depressioner, gör honom smått apatisk. Då behövs verkligen hjälp. Och för den står som Susanne, i syskonskara på tre, och dessutom enda bamet bor kvar i yngst en som samma stad som föräldrarna.

6 Omsorg om anhöriga

Saker hamnar fel

Nio timmar ringer Susanne på klockan igen.

senare Eftenniddagssolen värmer den

rymliga balkongen, där Gun och Karl-Axel gärna vistas. Solen speglar sig i målningarna som föreställer Susanne flicka och Karl-Axel som som ung man. Melodiradion spelar i köket. Varje hel timme lystrar Karl-Axel. Som

gammal po-

lis tycker han att det är viktigt följa med vad händer. att som Susanne har händerna fulla när hon kommer. Nu ska hon stanna timme, innan hon en kör hem till Anders, som troligtvis har middagen färdig när hon kommer. Gun vankar runt i lägenheten. Det tog tid för henne att vänja sig vid att inte bo i hus. ett stort eget Hon plockar med saker på borden. Plockar i och Sitter plockar ur. en stund på balkongen. Fortsätter sedan vandringen runt. Gun har mycket rörelse i och

kroppen

sörjer att den försämrade gör handarbete omöjligt. vill hon synen Ständigt göra saker. Men glömskan gör att det ofta blir fel. Kläderna som lades fram på kvällen är spårlöst borta på morgonen. Grytor hamnar bland trosorna och korten i

krydd-

hyllan. Hon gör gärna sak i taget, tappar tråden eller det en men glömmer ena om en fråga gäller två saker. Kan du hämta handduken, det bra. Men inte: går Kan du l till badrummet och hämta handduken l

Susanne gör storkok

Susanne försöker hinna med så mycket den

som möjligt sena eftermiddagstim-

men. Det kan vara tvättning eller städning. Det kan handla om att flytta sommarklädema till vinden eller att förbereda för nästa veckas mål. Ibland behöver Karl- Axel ett bad, andra gånger behöver Gun hjälp med

naglarna. Små, små ting l

som l behöver ordnas på bästa sätt. Hemma Susanne a gör storkok och lägger maten i foliefonnar, som sedan placeras i frysen hemma hos Gun och Karl-Axel. Susanne lagar all deras mat. , Ibland när Susanne in och ska ordna sveper saker, hänger Gun inte med i i svängarna och blir och irriterad på henne. "Ibland blir arg jag arg när du härjar för mycket." Vissa stunder tror Gun att hon fortfarande den är som bakar fantastiska bakelser och tårtor eller att det är hon står for

som matlagningen. Men så är det

inte längre. Vispa går bra. Skala och potatis morötter också. Men hon klarar inte att laga en hel maträtt eller att ihop princesstårta. Det tillhör historien. sno en

Gun tar om

Susanne ber Gun duka fram kaffet. Tillsammans

väljer de koppar. Sedan är det

servettemas tur. När allt står på bordet börjar Gun Medan Susanne hunnit om.

Omsorg om anhöriga 7

sätta sig vid bordet med kaffetermosen är Gun inne i köket och gör i ordning en ny kaffebricka. Susanne avleder skickligt. Susanne sätter sig i fåtöljen nära soffan. När hon tilltalar Gun talar hon ganska långsamt och mycket tydligt. Guns hörsel är inte vad den en gång var. De pratar julen, är något Gun fortfarande älskar och ständigt väntar på. om som

Minns du säger Susanne, vad brukar ha på teven, när det är jul - mor, Nej det minns jag inte, jag är så glömsk, svarar Gun. - Men visst minns du, den där klubban du gjorde när vi var små - mor, Jovisst, det kommer jag ihåg. Den har stått där på teven i alla år. -

Karl-Axel sitter och lyssnar, blandar sig då och då i samtalet. Ibland hör inte Gun vad han säger. Andra gånger tappar hon tråden när Susanne och Karl-Axel säger saker till varandra. Ibland beror det på att hon inte hör.

Jag sitter och tänker, säger Gun. Jag hör bitvis vad ni pratar om. Men jag har hört det så mycket att jag kan det utantill. Karl-Axel kommer ihåg allt. Det gör

inte längre.

Glömskan sig på smyger

Det har gått några år sedan familjen upptäckte hennes glömska. Den har smugit

sig på. Demensutredningen visar att Gun har multiinfarktdemens. Glömskan är inte konstant i perioder, när hon medicineras för andra åkommor och är svag, är glömskan Just är hon inne i mellanperiod. Stundvis skulle man

mer påtaglig. nu en

kunna hon är frisk, hon sin glömska snyggt och säger "det det tro att parerar var jag menade". Ibland sänder hon kristallklara returer till något Karl-Axel sagt. När Gun initiativ till samtal hamnar hon gärna långt tillbaka i tiden. Den tar eftermiddag jag träffar henne återvänder hon ständigt till två, tre episoder. När hon flicka gjorde lång cykelfärd med sina systrar, när hon barn åkte bobsom en som släde nerför ett flera kilometer långt nerförslut och så längtan efter julen. - Ofta hon "jag är så glömsk, jag minns inte ..." Men när Susanne eller säger Karl-Axel hjälper henne lite på traven kommer hon ofta på det själv eller säger "ja visst, ja". Ibland stämmer det inte riktigt. Gun blandar levande människor med döda och ibland är Susanne hennes yngre syster.

Ständigt dessa frågor

Karl-Axel och Gun bodde i kvarter bam. De gifte sig under kriget. samma som Gun började arbeta i affär tidigt, har nästan alltid stått i köttdisken och är smått berömd för sin förmåga att stycka. Det minns hon. "Det är en kunskap som ingen

8 Omsorg anhöriga om SOU 1997: l 87

kan ta ifrån mig." Men allt hon glömt hon Karl-Axel som frågar om. Om och om igen. "Vad heter det, det vet väl du, Karl-Axel" Det där frågandet håller ibland

på

att ta knäcken på Karl-Axel. Tidigare blev han ibland markerade

arg på henne,

ilsket att han redan hade svarat. Ilskans enda resultat Gun blev

var att jätteledsen.

Så håller Karl-Axel tand för tunga. "Det är sjukdomen", han, den nu säger tåla-

modsprövade. "Jag försöker vara hjälpsam."

Frågar man Gun så är hon inte sjuk. Hon klarar fortfarande allt själv. Numera kommer hemtjänsten gång i veckan. Men det har hänt Gun

en att jagat iväg dem.

"Vad gör de här främmande människorna här hemma hos oss Och varför

stryker

ni Det klarar jag bäst själv." Och är det så att någon ska så

hjälpa henne, är det

Susanne och ingen annan En gång i veckan hemtjänsten avlösning. Men Karl-Axel i ger trots att princip vill ha avlösning så saknar han Guns sällskap när hon inte där. är Varje eftermiddag ringer Greta på. Så hon och Gun bort till tobakspromenerar kiosken och lämnar tipset eller handlar Ibland Gun

tidningen. glömmer tipslappen

i väskan. Då brukar hon få hjälp personalen, känner igen henne. Susanne av som tycker att det är synd att Greta inte gillar att ta långa promenader. Det är

något

Gun verkligen saknar och Susanne hinner inte med allt.

Världen har krympt

Damerna Gun brukade och simma med gång i hör inte

som en veckan, längre

av sig. De kan inte handskas med det faktum att Gun har blivit Kanske

glömsk. är

de rädda att hon ska ställa till med något. Gymnastiken har också slut.

tagit En

kväll för några år sedan blev Gun knivhotad på vägen dit något hon fortfarande minns och kan redogöra för och sedan dess går hon inte den i - vägen. Ingen

gymnastikföreningen har erbjudit sig att skjutsa. Det tycker Susanne är sorgligt.

Världen krymper för Gun och Karl-Axel. Susanne är de få försöker en av som vidga den eller hålla kvar deras yttervärldskontakt. På hennes brukar

lediga dagar

de alltid göra något tillsammans, aktiviteter de också tillsammans

som planerar i

förväg. Det är dessa dagar som hårklippning, fotvård, tandläkar- och läkarbesök ska försöka in. De följer årstidemas växlingar; far i i passas ut bokskogen den skira lövsprickningen och återvänder när löven rodnar till hösten.

De plockar

korgvis med kantareller och gör badturer till havet. De tittar om somrarna på sjöfågel i havsvikama. Ibland de några mil till trakten där Karl-Axel reser växte upp och trampar i mycket gamla spår, Karl-Axel berättar och minns. heta Den sommaren 1997 tog Susanne och Anders ofta med Gun och Karl-Axel kvälls-

på

dopp med fika efter jobbet. Det är inget extra besvär dem med, att ta säger

Susanne.

Är det en alldeles vanlig eftermiddag, Susanne någon serverar av dagens naturupplevelser när hon besöker sina föräldrar. Hon kan berätta havsömen hon

om såg

vid isrännan i hamnen eller det påkörda vildsvinet

på riksvägen.

SOU 1997: l 87 Omsorg om anhöriga 9

Susanne bjuder igen

finns Susanne att tillbringa så mycket tid med föräldrarna.

Det ingen som tvingar

hon kunde lämna över större del ansvaret till Hennes bröder tycker att en av Susanne vill inte. Hon vet att det är hon är garanten för att de samhället. Men som innehållsrikt liv, också mycket Gun är rörlig och vill göra ska få ett nu som gamla.

vill Susanne henne. Vilken hemtjänst har tid att ta med

saker. Den möjligheten ge

och bada mor Susannes är självpåtagen, känns den då och då tung.Ofta

Trots att livsuppgift

hon hon fel ställe. Är hon hos Gun och Karl-Axel borde hon vara känner att är Är hon hemma borde hon hos föräldrarna. Att hon ägnar så mycket hemma. vara tid föräldrarna mindre tid för maken. Men han stöder henne aktivt. ger skulle det inte Susanne. Som det är är han gift både Utan hans stöd, gå, säger nu, med mig och mina föräldrar.

Om Susanne inte kommer blir Gun orolig. "Vi har kommit överens", säger

besök Gun Hennes tidsuppfattning har luckrats Gun. Inför andra väntar länge.

Susanne och Anders bor i Susannes föräldrahem. Huset är pietetsfullt renoveupp. Karl-Axel "godkänt". Under hela Susannes uppväxt levde

rat, en renovering som

På övervåningen bodde farmor och farfar, Guns svärför-

tre generationer i huset.

sista femton åren, fram till 1968, bodde farmor där änka. Gun åldrar. De som det bra. "Ibland det lite kiv, det fick man glömma. Farmor

tycker att gick var men

snäll i och botten. Ibland gråt jag", berättar Gun. Tregenevar sträng, men grund rationsboendet det alltid fanns minst i huset, en stor trygghet gjorde att en vuxen och Karl-Axel alltid har arbetat utanför hemmet och för barnen. Och trots att Gun år övertid båda två, så hann familjen göra mycket tillsammans. I fortsatte fem på fotoalbum förvarar Karl-Axel bilder på Susanne med gäddfångster. Och

gulnade

skämtsamt hon är på gädda och nyponsoppa. Det Susanne säger att uppvuxen lek och även god mat och kvällar framför

fanns tid för naturupplevelser, spel, men

talar med värme sin uppväxt. Med hjälp Karl-Axel

radioapparaten. Susanne om av

fram Gun kan minnas och åt. "Det på den tiden trollar hon episoder som var

det." tillbaka. Det fullständigt självklart för henne att ställa Så nu bjuder Susanne är Karl-Axel. Fick hon önska fritt skulle syskonen avlösa henne då för Gun och upp så hon och maken kunde ta ledig helg, utan dåligt samvete. Men och då, att en helst skulle hon inte vilja behöva be. Helst skulle hon vilja att de spontant sa:

vi hand och far lördag-söndag, så du och Anders kan åka "Susanne, nu tar om mor

iväg tillsammans."

.. t

10 Omsorg anhöriga

om SOU 1997: l 87

2 Åtta berättar

vuxna barn

En av sensommarens många tryckande förkvällar åtta barn, möts vuxna som

hjälpt eller hjälper sina gamla föräldrar. De berättar äldre blivit om som demens-

sjuka eller helt enkelt blivit gamla och Samtalet kommer

skröpliga. att vandra

mellan personliga glädjestunder och

egna erfarenheter om helig ilska, om gott och uselt bemötande också vad kan - men om som göras för att förbättra situatio-

nen.

Det första och viktigaste steget är alla överens Alla arbetar om: som med äldre

bör lära sig att bemöta dem väl. "Att de lär sig säga god dag, att hälsa, i vid

mening."

Först presenteras deltagarna och deras situation. Sedan

följer samtalet i redigerad

form.

Brittas mamma fick hjäminfarkt när hon 56 år, hon minnet en var tappade och

blev förvirrad i ett slag. Hon dog tolv år 1996. Mamman senare, låg en månad på

sjukhus innan något hände. Britta blev och krävde

arg en datortomografi. Det

kanske var fråga tumör Läkaren tyckte "den lilla lantlollan" om en att Britta inte

hade några kunskaper sådant och dessutom han

om tyckte att datortomografi

var

en dyr åtgärd.

Undersökningen genomfördes till sist och visade äggstor fläck på hjärnan. en Efter sjukhusvistelsen kom Brittas till boende där mamma ett det gjordes en demensutredning. Läkaren sa att aldrig skulle bli bättre hon stannade mamman om där. Britta upptäckte att det inte fanns något boende hennes som passade mamma.

Hon var helt enkelt för Därför fick flytta hem till Britta. ung. mamman

Britta tycker trots allt att läkare och äldrevård har ställt upp mycket bra. De

startade "korttidsdagis" för gamla ett gånger i veckan. "Då levde par mor upp."

Britta har tre syskon bor i trakten. De besökte sin i kvartalet. som mor en gång

Det tycker Britta är dåligt. Britta är aktiv i Demensförbundet.

Anders mamma dog 1995. Hon led schizofreni och sommaren av åldrande.

Hösten 1990 kom hon till ett sjukhem drevs Anders

som av landstinget. mor

passade egentligen inte in på avdelningen. De andra bodde där som var

demenssjuka, hans mamma visserligen orolig och

var svårbehandlad, men hon

hade hela tiden frisk kärna och kände igen sin Anders en son. frågade om det

farms någon bättre boendefonn för hans Men det fanns mamma. inte. Till en

början hade avdelningen entusiastisk personal gjorde saker

som många med de

Omsorg om anhöriga ll

de for exempelvis till Åland. Försämringen kom enligt Anders med

gamla,

Adelreformen.

Karin är enda barnet och ensamstående har sett det bästa och det som mamma, sämsta inom svensk demensvård, tycker hon. I dag är hennes mamma 82 år, bor på Stockholms sjukhem och har det mycket bra.

Karins tidigare klarade allting. Så småningom

mamma var en person som började saker och ting att inte stämma. Moderns demens blev uppenbar natten före julafton ett år då hon på strålande humör ringde vid midnatt och berättade att hon skulle gå till frissan och hade tid kvart över tolv. Efter jul konstaterades att mamhade demens gick snabbt utför. En period bodde mamman hemma man en som hos Karin och hennes dotter då i förskoleåldern. Situationen blev kaotisk. som var Karins kom först till ett hem i Äppelviken där det fungerade bra, tills mamma började vandra på nätterna. Sedan kom hon till ett nyöppnat privat mamman vårdhem i Huddinge. Snart upptäckte Karin att blev hårt drogad. mamman Upprepade gånger for hon i ambulans till sjukhus, medvetslös och uttorkad. Hon hade ständiga diarréer. Hon kunde inte stå på benen utan föll och bröt höft- och lårben. Personalen till Karin att det ingick i sjukdomens förlopp. sa När Karin ringde lördag biträdet var ledsen och ville en morgon sa att mamman dö. "Hon skriker hela tiden." "Men varför har inte ringt och berättat" Karin ringde på eget bevåg efter ambulans. Ena höften hade gått ur led. Läkaren på vårdhemmet hävdade att han varit där, joumalanteckning saknades. Karin men hade fått vårdhemmet. Hennes utmärglad och vanvårdad. ; nog av mamma var Karin ringde Stockholms sjukhem ordnade fram plats. "Då inträdde den som en stora förändringen." Karins blev mött med respekt och Karin känner sig mamma trygg. Medicinema drogs och gick i vikt. "Idag har jag lämnat ner mamman upp över ansvaret för mamma."

Bosse bor i Mellansverige och har sin i Norrbotten. Hon visade tecken på mamma demens redan innan dog 1992. Efter hans död ñck hon hemtjänst under ett pappan år. Hösten 1994 korn till ett avlastningshem där hon blev kvar i näspar mamman tan ett halvt år. Den långa väntetiden där är Bosse kritisk till. Så småningom korn hon till ett boende för demenssjuka. Det fungerar mycket bra. Bosse är enda barnet. Mamman har flera pigga syskon bor i hennes närhet, men som sällan besom söker henne. Bosse känner stor besvikelse över att ingen annan vill ta ansvar en tillsammans med honom. Han är aktiv i Demensförbundet.

Mary har varit till sin i hela sitt liv. Hon är enda barnet och mamma mamma åkte in och ut på mentalsjukhus under hela Marys uppväxt. Den stora mamman förändringen korn 1967 med medicinen litium då hennes fick ett fint mamma socialt liv.

12 Omsorg om anhöriga

Mamman, mycket beroende sin blev änka 1991. Efter ett

som var av man, par år började hon bli desorienterad. Mary talade med mammans psykiater och sa att det kanske var fråga om en demensutveckling. "Att utreda kostar mycket pengar. Du är psykolog, va" Hösten 1995 konstaterades demens.

Efter tre månader fick mamman plats på en mycket bra dagsjukvårdsverksam-

het. Personalen visade respekt och bemötandet var gott. Men efter ett halvår läste

Mary i tidningen att stället skulle läggas Mary agerade mot nedläggning.

ner. en

Hon lyckades och blev ordförande i en nybildad demensförening på kuppen.

Leifs pappa dog i juli 1997. Leif är ett av tre syskon, modern lever och är en pigg 86-åring. Leifs pappa var en ovanligt kapabel person. Det blev en chock för familjen när han gick in i en demens. Först blev pappan väldigt företagsam

gjorde konstiga saker som att klättra nerför stuprännor och glömsk, senare blev

-

han mycket passiv.

Utan att det blev någon direkt katastrof blev det fel i varje led när pappan mötte den svenska vården. Leif redogör för serie utståbara onödiga fel från den

en men första hemtj änstinsatsen till omhändertagandet vid pappans död. Det handlade inte om brist på resurser, utan hur de användes.

om

Leif har arbetat socialchef och hans syster är distriktssköterska. Många

som gånger har de undrat om det är deras yrkeskompetens som förhindrat katastrofer

Christin är enda barnet till demenssjuk mamma som bor 60 mil bort.

en Demensen korn smygande, blev uppenbar 1994, då Christin hittade sin

men mor med lindade ben i lägenheten, omgiven av koppar med kallt kaffe. I handväskan låg ett bortglömt meddelande om att hon skulle lägga om bensåren på vårdcentralen varje dag.

Dagen efter kom en behovsbedömare biståndshandläggare som pratade med

mamman i en halvtimme. Mamman berättade om sin ungdom i Värmland. Utifrån

det samtalet gjordes en bedömning. När hjälpinsatsema enligt överenskommelse

skulle börja, kom ingen. Till slut kom karl och det enda minne mamman har av

en detta är att det var en främmande man i lägenheten och att han skulle duscha henne. Hon blev vettskrämd.

Christin krävande och omtänksam anhörig. Hon talade med arbetsledaren

är en om samarbete. Hon ville ha rapportbok för att vad hände och gjorde

en se som klart att hon "kommer att vara med överallt". Christin sa att hon skulle vara rak mot vårdbiträdena, ställa frågor osv. och att hon förväntade sig samma bemötande tillbaka.

Anhöriga sådana som Christin var personalen inte van vid. Somliga sa att de var rädda för henne och arbetsledaren gick aldrig att nå telefon. Då och då får

per hon nu brev där han säger att han gör sitt bästa. "Det är alltid så alla gör sitt bästa

och ändå blir det alltid fel. Ingen gör fel. Inte ens när de glömmer henne gör de fel. De har alltid en orsak till att de har missat."

Omsorg om anhöriga 13

Christin vill att hemtj änstpersonalen ska ägna den tid de har för hennes mamma tillsammans med henne. Att de ska äta med henne, ge henne vitaminer, duscha henne. För att de ska slippa gå och handla lagar Christin mat som fryses in. Hon vill att personalen ska hinna umgås med

mamman.

Christin får allt beviljat som hon kräver av behovsbedömaren. Men varför

ser

inte personalen behov Ingen helheten. Den glömmer blöjoma

mammans ser som på kvällen ser henne inte nedkissad på morgonen.

Ingas mamma är 83 år och blev akut sjuk i somras. Döttrama bor tiotals mil bort. En dag kunde varken stå eller sitta och ingen förstod vad hände. På

mamman som sjukhuset försökte man hitta orsaken, men skickade hem henne trots att

ensam, hon inte tog sig sängen och trots att medicinen inte inställd.

ur var

Ingas mamma har alltid klarat sig själv och vill inte ta emot hjälp. Det är hennes stolthet. Hon tar hand om barn och barnbarn och har aldrig ont. Därför

var det svårt för henne att möta biståndsbedömare och säga sanningen.

en

Första gången hemtjänsten skulle komma var Inga där. De skulle ge mamman frukost men kom kvart över elva på förmiddagen In stormade två tjejer. Inga blev jättearg och bad dem gå. "Min mamma har ätit frukost för länge sedan. Kom tillbaka om en timme så kan ni hjälpa henne att duscha." När biståndsbedömaren kom ägnade hon mycket tid att tala hur mycket de hade att göra inom

om hemtjänsten, att de hade så många pensionärer. För Inga var det ointressant. Hon ville prata om sin mamma och vilken hjälp skulle få. "Där startade

mamman hennes och min kamp."

Alla som sitter runt bordet har ägnat mycket tid åt sina gamla och sjuka föräld-

Deras upplevelser svensk äldrevård och skiljer sig mycket. Men rar. av omsorg hur har deras egna liv påverkats Har de känt eller otillräcklighet Finns det

0r0 någon gräns där samhället bör över ansvaret Är det saker

ta som man som anhörig inte ska ta över, av hänsyn till den gamle

Leif: Pappas sjukdom påverkade oss ganska lite. Men det var förfärligt att se när

han förvandlades och blev hjälplös. Vi tog inte hand personliga hygien,

om pappas där går en integritetsgräns. Där ställde samhället vilket gjorde att kunde

upp, fortsätta att ha vår gamla relation. För mig går gränsen mellan samhällets

ansvar och de anhörigas ansvar där att den äldre kan behålla sin status i förhållande till

-

omgivningen.

Christin: Min man tyckte att det helt naturligt att jag skulle hjälpa till. Hern-

var

tjänst var också något självklart. Jag har försökt få uppdrag i närheten

av mamma. Jag känner en oro över att vara på fel ställe hela tiden.

I början fick jag inte hjälpa jag henne hon inte

mamma, gav omsorg som märkte. Jag lagade mat henne på nätterna. För varje sak jag tog över så kände hon att hon tappat något. Ibland är jag hennes syster och ibland hennes dotter, jag

14 Omsorg anhöriga

om SOU 1997: l 87

har olika roller beroende på hur hon mår. Nu kan hon se mig laga mat utan att det gör något. Nu kan jag byta blöjor. Jag får tvätta hennes hår. kommer Jag närmare och nämnare men måste göra det på hennes sätt.

Britta: Min att jag har minsann ställt för mamma sa upp dig hela livet, nu är det din tur att ställa för mig. i

upp Byta blöjor var känsligt början men det gick över.

Hon behövde känna sig stolt.

Inga: Min familj har inte hunnit påverkas så mycket Mina än. vuxna barn har ringt till och hört henne bli annorlunda. På

monnor sjukhuset ringde hon till

alla och sa att nu tror jag att jag inte kommer hem igen. Nu vi inte mer. Det ses var jättesvårt. Hon ska ta hand alla. Det omvända förhållandet vill om hon inte ha.

Karin: Min flicka stod min mycket Det mamma nära. var jobbigt när bodde ihop, när så mycket min tid gick till och inte till henne. av mormor Nu är min dotter ofta med på besöken på Stockholms sjukhem. Hon är en liten solstråle och åker fort med rullatorema.

Anders: Mor kände alltid igen mig när jag kom, det var alltid en glädjestund för henne.

En förälders sjukdom kan påverka andra släktrelationer. När en hjälper till och andra låter bli, leder det till besvikelser.

Bosse: Mammas syskon borde ta tillsammans ansvaret med mig. Jag har frågat mig många gånger varför de inte gjort något, har inte talat med dem det. men om Man borde göra sånt spontant. Jag känner besvikelse. en mycket stor Mina barn har inte så stor kontakt med henne, det beror på avståndet.

Britta: Den dag hon dog, då först kom mina och skulle

syskon lägga sig i en

massa. Jag känner mig besviken för att människor kan bära sig på det viset.

Man ska bry sig alla medmänniskor, det

om som är någon som har det svårt och behöver hjälp så ska ställa har man upp om man möjlighet. Det behöver inte vara

en jätteprestation.

Anders: Mammas sjukdom har påverkat så familjen länge den pågått. Det har varit naturligt för mig att göra det kan. Mor bodde inte långt borta. man Det är jobbigt att känna att andra inte bryr sig, blir att man ensam.

Britta valde att ta hem sin De bodde tillsammans mamma. i många år. Men de allra de äldre släktingarna har levt flesta av på olika slags äldreboenden eller sjukhem.

SOU 1997: 187 Omsorg anhöriga 15

om

Britta: Egentligen var det positivt att ha hemma. Min 12 år när

mor son var mor flyttade hem. Han har lärt sig ta Ibland satt hon och frukost när han kom

ansvar. hem på natten. Då satt han stund och nu går och lägger igen

ner en sa sen oss monnor. Han har tagit det naturligt. Jag studerade och har varit arbetslös, det fanns ingen konflikt mellan och mitt eget liv.

mamma

Karin: När mamma kom till Stockholms sjukhem jag lite misstänksam. Jag

var gick dit tidigt på och sent på kvällen. Jag välkommen när jag ville

morgonen var Jag har lämnat över ansvaret nu, jag känner mig trygg. Och bor några

mamma hundra meter ifrån mig. Händer det något så ringer de.

Anders: Jag kände ibland irritation över den passiva personalen satt i soffan

som och pratade med varandra istället för att samtala med dem fanns på

som avdelningen. Hela Ädelreforrnen fel, När åldrandet

var tycker jag. gör att en

persons hälsotillstånd försvagas får hon behov mycket sjukvård. I landstinget

av fanns medicinsk sakkunskap försvann i Ädel. Det behövs högre

en som

kompetens hos personalen.

Inga: Jag tror att det är en tradition inom äldrevården. Man kan gå in och arbeta

utan utbildning.

Karin: Det jag kritiserar på vårdhemmet där förut är inte huvud-

mamma var mannaskapet, att det drivs privat. Men kommunen borde ta ett större i så-

ansvar dana situationer. De som arbetade där saknade utbildning och stilen rå. Förr

var var det rejäla tanter som arbetade med äldre.

Inga: Första kvällen mamma hade hemtjänst kom två stressade biträden. Då tog jag in dem i köket och "När ni är här ska ni prata med min och inte

sa: mamma om andra personer." Jag efterlyser vanligt gott bemötande. Att äldre kvinna i

ta en hand och presentera sig och inte skrika HEJ PÅ DIG ANNA.

Leif: På gruppboendet lät de för sig själv alldeles för mycket. Han

pappa vara kunde ligga nedkissad i soffa hel dag. Då det ändå fråga liten in-

en en var om en stitution. De hade kunnat göra på umgängesplanet och kanske kunnat

mer ta ut honom mera.

Personalen kunde visserligen mycket demens, det otroligt bra

om men vore om

de lärde sig att säga god dag, hälsa, i vid mening. Fick de ledning och handledning

kring detta skulle många problemen bli lösta. Det bättre att lära personalen

av vore vara uppmärksam och lyssnande, att notera vad som händer. Om kunde träna

man

upp lyhördheten och ha med det som en viktig yrkeskunskap. Man kan lära sig

det.

16 Omsorg anhöriga SOU 1997: 187

om

Mary: Centralbegrepp är förhållningssätt och bemötande. Det måste finnas kompetensutveckling för personalen utifrån en handlingsplan i kommunen. Det

måste finnas demenssköterska också får i uppdrag att fortbilda i hem-

en som

tjänsten och i gruppboende och dagsjukvård. Det jättelång Det

är en process.

handlar om bemötande utifrån vad är äldreomsorgens uppdrag. Fortbildning

som

för vårdpersonal har haft alldeles för låg profil.

Anders: Jag undrar om kommunen ändå inte skulle ha läkarkompetens. Det stannade vid MAS medicinskt ansvarig sjuksköterska. Det känns fel.

Leif: Det är lite på gång. Det finns kommuner är på väg att ta över

grann som

primärvården.

Inga: Bra bemötande kräver stor utbildningsinsats. Jag har lärt rätt många att

en hälsa, duka kaffebord och såna saker. Jag skulle vilja att kom med lite

man

historik till personalen. Den generationen hemtjänsten ska är uppfödd

som serva på potatis, hur kan man då fatta ett beslut att hemtjänsten inte får skala potatis En annan sak: De äldre blev inte du med varandra på direkten. Först hälsar och

man så småningom lägger man bort titlarna. Det är så förnamnsaktigt, det är läkarna Bosse och Bettan. Och klädseln. Det är inte kul när de ut de kommit di-

ser som rekt från badstranden.

Christin: Det har jag alltid uppe när jag talar etik och moral. Jag kommer alltid

om in på klädsel och det väcker alltid upprörda känslor.

Leif: Problemen vore mindre om det samtal hela vägen, från den första

var mer av kontakten. Det blir ännu viktigare brister.

om resurserna

Christin: Det saknas ett gemensamt synsätt mot de gamla. Man måste jobba samma håll så att de gamla, särskilt med demens, mår bra.

personer

Bosse: Med minskade blir det fråga prioriteringar i vården du har

resurser om - om en 80-åring och en 30-åring. Vem tar först

man

Leif: Äldrevård område.

är ett prioriterat

Inga: Bland vårdbiträdena har känt så mycket besparingar och ned-

man av skärningar. Det växer fram ett missnöje som riktar inom istället för

man gruppen

uppåt.

Leif Arbetssättet kan resurskrävande De flesta sakerna vi talar är inte

vara om

resurskrävande Förändringsmöj ligheter finns.

Omsorg om anhöriga 17

och Åtminstone så länge Samhället tar tacksamt emot anhörigas hjälp omsorger. ställer många krav. Flera runt bordet har tagit på sig rollen

anhöriga "lagom"

besvärliga barn eller har stött på institutionernas outtalade regler. som

handlar arbetsledning värnar respekt och människovärde. Inga: Det om som om till När skulle hem från sjukhuset de Man är snar att vädja anhöriga. mamma var snabba och frågade hur länge jag skulle kvar. Jag ska inte vårda min mamma. vara sedan vill inte duscha henne. Jag vill träffa min

Vi har våra regler gammalt. Jag

och umgås med henne. Det är så mycket snack anhöriga som inte gör mamma om inte ställer Man kan väl in och ta reda på hur det ut. Man saker, som upp. ser inte sin när hon blir 80 år det finns historia. tappar mamma en Mamma inte så mycket att jag har talat med vårdbiträdena. Jag tycker vet om kan ringa och skälla ut dem utan att hon behöver veta det. Jag känner mig

att jag

Mamma kan få känd den snälla tanten med de

som en besvärlig anhörig. vara som

djävliga döttrama.

Om vill ha avlastning vill jag kunna ringa och säga att jag vill ut Britta: jag mina kväll eller åka bort över helgen. Det är inte så himla enkelt att

med polare en

ordna bamvakt till sin Det kostar bråkdel att ha en gammal mänmamma. en niska i sitt hem, därför borde få ersättning för de utlägg behöver göra. man man

Anders: Jag tänkte någon från frivillig Väntjänst kunde komma och hälsa på att blev Personalen betänksam. Hon fick besök av frivillig mor. Det knepigt. var det blev aldrig riktigt detsamma i relationen mellan mig och

Väntjänst men avdelningen sedan.

finns regler gör att många anhöriga inte vet hur de ska Christin: Det tysta som bete de kommer och hälsar på. Vad får göra Inte göra Det är viktigt sig när man få sådana klargj orda. Får jag ut med mamma Det blir så krångligt att

att regler

anhöriga försvinner och slutar hålla kontakt. Man måste ha en kontinuerlig

många

kontakt med dement Man måste också fundera på jag gör saker for en person. om min skull eller för hennes skull

Vad vet ni om demenssjukdomar

ointressant. Men jag är intresserad av

Britta: För mig är själva sjukdomen rätt

beteendet hos den dementa människan. Ar det lönt att jag håller på och tjatar på

att hon ska göra det och det Kan hon lära sig detta igen mor om

sjukdom läste jag Gösta Bohman och Maj Fant, det Karin: I början av mammas ha de böckerna. Sedan har syster haft tålamod att lyssna var en tröst att mammas

på mig hur mycket jag än beklagat mig

18 Omsorg anhöriga om SOU 1997: 187

Vilken roll kan frivilligorganisation spela

en

Britta: Jag började i demensföreningen och de ställde för mig. Vi startade upp en

anhöriggrupp. Vi är på gång med telefonjour, jag tror att det är svårt.

en men Genom demenssköterskoma når vi många anhöriga och vi knyter dem till varandra. Vi brukar ett 50-tal på Varje månadsmöte. Anhöriggruppen träffas i vara

smågrupper varje vecka.

Mary: Vi i föreningen började över kommunens demensvård. Hur handse ser lingsplanen ut i kommunen Finns det demensansvarig sköterska i kommunen en Nej. Men vi fixar det. Nu måste börja titta på fortbildning, utbildning för

hemtjänstpersonal som arbetar med personer med demens. Det är på gång.

Karin: Jag har inte känt till några föreningar och hade inte tid för det. Jag ville

vara ifred.

Hur skulle situationen kunna förbättras Mer Förbättrad

information organisa-

tion F öröndrat bemötande Kan de anhörigas förbättras status

Karin: Jag trodde länge att all personal gjorde sitt bästa. Tänk anhöriga kunde om få en infonnationskväll vad har rätt till Jag hade aldrig hört talas om man om MAS t.ex.

Christin: Det borde enhet för demenssjuka där hemtjänst, vara en egen dagvård och gruppboende ingår. Personalen skulle växla mellan olika

arbetsuppgifter, men

hela tiden arbeta med med demens. Idag stannar för länge på personer man samma ställe. Jag ser gruppboenden börjar fallera. Personalen är handplockad från som

början men gör inte mycket. Många är duktiga på demenssjukdomar, det

men är inget som säger att man kan bemöta en dement för det. person

Leif: Bemötanderegler är desamma oavsett sjukdom. Det handlar lyssna

om att och att svara. Det tar längre tid och får ske i flera omgångar samtalar med om man någon som är förvirrad, men det är i princip sorts kommunikation. samma

Anders: Ute i samhället har anhöriga inga

som skyldigheter överhuvudtaget.

Den enskilde äldre har full handlingsförmåga. Det står ingenstans har

att anhöriga

rätt till något slags talan. Det är ett tomrum. i

Äldreomsorgen är ett överläge, man

är i princip inte tvungen att lyssna på anhöriga.

oss

Christin: Man utgår ifrån att alla äldre har självbestämmande. Hur förvirrad man än är.

Omsorg om anhöriga 19

Anders: Man kan få utsedd. Det är kanske något borde utveckla

en god man man

mycket mera

,3

..

a

. ,

20 Omsorg om anhöriga SOU 1997: l 87

3 Att nära

vara någon med demenssjukdom

Då och då dundrar tågen förbi på väg mellan Säter och

Borlänge. Genom fönstret

anas också fågelkvitter och och Inne en annan mopedist. i rummet sitter det gifta

Åke och

paret Inger samt Margareta och Solveig alla har demenssjuka

som an-

höriga. P-O Sollerman, drivande ordförande

i Borlänge demensförening, har just

gett sig av för att ägna sig åt sina politiska

ett av uppdrag.

Inger och Åke har lång erfarenhet demens. av När de hade små barn på 1960-talet

blev Ingers far demenssjuk. Nu är det Åkes 91-åriga far Manfreds tur. Numera bor

Manfred på ett demensboende, det hårt inne. men satt Den utlösande faktorn var att Manfred gick bort sig i skogen och försvunnen hel var en natt. Då kände Inger

och Åke att de inte vågade ta ansvar for honom längre.

Margareta tog hem sin från Tyskland, när moderns mamma glömska blev uppen-

bar, till och med telefon. Mamman fick

per en lägenhet inom synhåll från Marga-

retas hem. Margareta föreställde sig hon skulle hand att ta om sin mamma själv.

När mamman började få svårt att orientera blev det dock sig dags för ett demens-

boende.

Solveig bor granne med sin har mamma, som diagnosen Alzheimer. Det senaste

året har Solveigs båda syskon inte bor som på orten tyckt att det är dags att låta - mamman komma till ett gruppboende. Men har Solveig kämpat emot. Hon vill att

hennes ska få bo hemma så det mamma länge går, även det innebär många om

uppoffringar för Solveigs del.

Inger, Åke, Margareta och Solveig vad det vill

vet säga att leva nära demensen sjuk person. De har valt att ställa och hjälpa

upp sina gamla föräldrar, när behovet har uppstått.

För Inger och Åke dröjde det många år innan de förstod att Manfred var de-

menssjuk. I början av sin sjukdomstid beskyllde Manfred Åke

sonen för stölder

och talade illa honom i samhället. Då Åke om sa upp bekantskapen med honom.

De träffades inte på flera år.

Åke: Så

småningom ringde pappa upp mig. Han bad att jag skulle honom

skjutsa

och hämta saker han glömt på olika ställen. som Det visade sig att han inte visste

SOU 1997: l 87 Omsorg anhöriga 21

om

var han hade varit. Då förstod jag hur det ställt. Efter det tog vi hand ho-

var om nom och hjälpte honom.

Inger: Om jag hade vetat det jag vet idag, hade jag mått mycket bättre. Vår relation blev också påverkad av det här.

Solveig: Mamma har också haft ett sådant beteende och anklagat mig och andra.

bodde 15 km Åke och Inger. Han väldigt glömsk.

Manfred ensam ungefär från var

Han glömde stekpannan på spisen och gick ganska ofta bort sig i skogen.

Åke: Många kände igen och såg när han gick bortåt skogen. Då ringde de

pappa oss och vi fick kasta oss iväg för att hämta honom eller leta efter honom.

Inger: Vi hämtade honom och så fort vi kommit hem, ringde telefonen: Nu är Manfred ute

Åke: Många korn till och Manfred så pigg, det är inget fel på honom.

oss sa att var En demenssjuk person kan dupera och språka i tio minuter och det märks ingenting. Sedan brakar det iväg

Solveig: Jag vet vem din pappa är, jag har sett honom som utomstående, som en gullig farbror. När du berättar så känner jag igen mig, den där vanmakten. En gång när mamma skulle till PRO lämnade jag mitt telefonnummer och sa att de kunde ringa om något hände. De tyckte att jag talade illa om min mamma. Då tänkte jag: Aldrig mer att jag säger någonting. Man vill att folk runtomkring också ska acceptera att de är sjuka, man vill få förståelse för det. Och så funderar man på vad mamma säger till andra, man vill inte bli omtalad. Nu vet alla att hon är sjuk.

För alla jjøra är det naturligt att hjälpa sina föräldrar.

Margareta: Det var bättre för mig att ha henne på nära håll, att kunna se till henne och hjälpa henne så långt det gick. Att kom hit fick inte gå ut över jobbet, jag

mor skötte mor på fritiden. På rasten åkte jag och såg till henne, jag gick dit innan jag åkte till jobbet och mitt på dagen kom maken in. När jag korn hem började jag med att gå in till mor for att se till så att hon hade det bra.

Inger: Min mamma sjuk när våra barn små och då det svårt att hinna

var var var med. På 1960-talet fanns det ingen demensvård. Åke förebrådde inte mig för att jag åkte till min Det är ett slags repris även inte blev så

mamma. nu, om mamma aggressiv som Manfred. Flera gånger tänkte jag ändå nu går jag ut och stänger dörren och kommer inte in igen.

22 Omsorg om anhöriga

De vittnar att det kan kämpigt leva om vara att nära en demenssjuk person. Det

kan handla aggressivitet och irritation eller

om trajfande formuleringar

som

sårar. Då gäller det för den anhörigeatt bita ihop.

Åke: På demensboendet de till sa pappa att han hade haft det bra med så hjälpen sam sonhustru. Manfred svarade: "Jag har tuktat henne till det ..."

Inger: Och när de frågade han städade själv han: "Det om sa gör Inger, hon har

inget annat att göra ..."

Margareta: Jag hade mest känsla att tyckte

en av mamma att man var något slags

städhjälp som gick där, så behandlade hon mig ibland, det är väl sjukdomen.

men

Solveig: Sista tiden måste jag äta med hon inte mamma, äter annars. Hon är lite

irriterad på mig ibland för att är där och Hon jag grejar. är enormt tacksam, men ibland märker jag irritation, "jag lär väl och då en sätta mig äta ..." Hon känner

samtidigt att hon inte klarar sig själv och så går det

av ut över mig. Jag följer med

henne upp till sängen. Jag är ända inne i hennes Hon ska stå där och klä sovrum. av sig inför mig jag har känsla att hon känner sig lite utlämnad. - en av

Inger: Jag var tvungen att hjälpa min svärfar att duscha. Det kändes. Men så

tänkte jag att han måste hålla sig Han hade inga synpunkter det. ren. på Jag för-

sökte göra det så naturligt möjligt. "Nu går jag och

som tappar upp vatten, kom-

mer du efter" Efter duschen lämnade jag honom när han skulle torka

sig.

Varje dag gick Margareta över till sin fem, gånger. Moderns glömska

mamma sex kunde ibland kännas smärtsam.

Margareta: Jag kunde få skopa ovett när jag kom. "Vilken oförskämdhet, en ingen

människa bryr sig mig. Här har jag suttit hela dagen." Hon bort

om ensam tappade

sina grejer, förnekade att hon lagt undan Vad men något. säger man då Jag fick

försöka linda runt det. Till slut kom fram till hon kastade saker att ut genom

fönstret.

Hon beskyllde dig för att ljuga, du linda in

men fick sanningen, vara diplomat

Margareta: Jag kan inte rent ut säga du är eller så, så gör bara inte.

man Jag

måste försöka komma runt det hela och få henne andra tankar.

på

Solveig: Mamma sköljer gärna sina kläder och köket är alltid skinande blankt. upp Det är sysselsättning for henne. Hon gör så hon kan.

en mycket Förut lagade hon

maten. Sen glömde hon att äta, då ställde jag in till henne. måste maten Nu jag

sitta med henne och äta. Jag vad händer och vilken ser som förmåga hon tappar.

SOU 1997: 187 Omsorg anhöriga 23

om

Nu räcker jag snart inte till. Jag jobbar och kommer mitt på dan och stund på

en kvällen och timmarna där emellan är långa. Och så nätterna, hur mycket

sover hon

Åke: Vi hjälpte honom handla

att på förmiddagen. Dagen efter var kylskåpet helt

fyllt, då hade han varit och handlat på eftermiddagen. På slutet åkte for att

ner se efter så att han hade ätit. Då bara fnös han. Han tog ett glas mjölk kanske.

Livet med sjuk anhörig påverkar hela familjen. Mammas sjukdom gjorde att

en Solveig och hennes på väg att glida ifrån varandra.

man var

Solveig: På något sätt blir det rivalitet mellan min och min Vi år i

en man mamma. 50-årsåldem och barnen har flyttat ut. Han tycker att det är "vi nu". Sen korn mamma in i bilden. Jag har försökt räcka till alla håll och då är det jobbigt. Samtidigt är det orättvist. Jag har inte ägnat mig för att jag inte vill

mamma ägna mig min man, utan för att hon har behövt det. Jag och min har fått

man prata ihop oss om det. NU är det bättre.

Åke: Det hade varit lättare för dig du hade varit med i Då

om demensföreningen.

tar man med sig mamma på fester och att andra är i situation.

ser samma

Margareta: När mina barnbarn åkte till skogen så saknade de mig, jag aldrig

var med. Varför det Det förstod inte att det fanns gammelmormor behövde

en som hjälp. För dem var det mormor som fattades.

Åke: Vi fick anpassa vårt liv efter honom. Först kom han, korn vi och kom

sen sen barnen. Våra barn tyckte att han skulle in någonstans. För två år sedan fick han erbjudande om ett gruppboende, men det sa han nej till. Då backade vi. När vi frågade började han grina och sa: "Jag vill vara hemma så länge jag kan." Vad gör man då Man böjer sig. Jag har bror bor i Stockholm. Jag brukar säga till

en som honom att du kan väl ringa till honom gång i månaden och höra hur det är. Men

en han har bara ringt två gånger på ett år

Solveig vill att hennes ska bo kvar hemma så länge hon kan.

mamma

Solveig: Eftersom inte har haft större behov har jag inte tyckt att hon

mamma skulle vara på en institution. Jag har tyckt att hon ska behålla den här friheten. Nu är hon mycket lugnare, mycket förvirrad. Jag har syster

men mer en yngre som arbetar inom äldrevården. Hon tycker att det är otroligt jobbigt med På

mamma. gruppboendet ser hon hur kommer att bli. Men samtidigt hon

mamma ser en annan sorts en trygghet i det.

Åke: Pappa är ibland ledsen över att han är förvirrad, då vill han hem.

24 Omsorg anhöriga

om

Margareta: Man vet inte alltid vad de med hem. Det kan menar vara där de växte upp. Det är något i deras huvud och vet inte vad de de kan inte man riktigt menar,

uttrycka sig.

Solveig: Mamma börjar bli osäker, tappa greppet vad hemma. om som är Hon börjar tappa den känslan.

Nu känner Solveig att hon inte räcker Till tillför sin mamma. den punkten kom Åke och Inger år sedan. De för något tog Manfred till sjukhuset för demensutred-

ning.

Åke: Nu efteråt vet vi att de och talade satt en kort stund och sedan skrev läkaren att pappa hade ett dement beteende. Men vi ville det skulle att göras en riktig undersökning tänk om det var något annat På vårdcentralen tyckte de det - att var onödigt. Jag stod på mig. Datortomografin visade bland han haft inannat att en farkt.

Solveig: Mina syskon, inte bor här, tyckte skulle in som att mamma på ett gruppboende för ett år sedan. Nu först tycker det Dem har jag att är dags. jag träffat inom den offentliga har varit jättebra. fick omsorgen Jag sjukdomen bekräftad omedelbart och har förstått hennes beteende. Tidigt 1994 fick vi

datortomografi

gjord. I januari blev hon mycket sämre och sedan dess har vi fått och

avlastning

det har fungerat bra.

Margareta: Jag har blivit bra bemött och jag kan inte tänka mig något bättre än det jag har fått. Jag är helt nöjd med äldrevårdsassistenten och demenssköterskan.

Alla talar de demens de Under års om som anhörigas sjukdom. flera tid har de

ständigt funnits till hands. Solveig efterlyser bättre sjukdomen och

information om

om hur de olika systemen fungerar i samhället.

Solveig: Det är inte lätt att ringa och be avlastning och inte lätt komma in i om att det systemet. Jag fick inte reda på hur Hur det man gör. fungerar Vad kan jag få

för hjälp

Åke: Ingers syster jobbar äldreboende på ett där de kan demens. Hon ingav oss formation demensföreningen och i och med det så fick vi information.

om mycket

Inger: Men det var när Manfred borta den där natten det blev helt akut. Vi var som fick akutplats där han under hösten. Då blev vi kallade en var till en vårdplanering. Vi fick komma med önskemål. Det jättebra. var

SOU 1997: 187 Omsorg anhöriga 25

om

Åke: Jag hade fast åsikt. Han kan inte bo hemma. Då fick vi lösa det problemet.

en

Solveig: Jag har inte haft vårdplanering där vi suttit alla tillsammans. Jag har inte den fasta botten som ni har.

Åke och önskar kontakten mellan och anhö-

Inger, Margareta att gruppboendet

riga vore bättre. Särskilt mellan läkaren och de anhöriga.

Åke: Vi har husläkare på gruppboendet; jag tycker att de ska ha större kontakt

en med de anhöriga och rådgöra med dem. De tog av pappa hans medicin och då smet han. Det tog tre veckor innan han kom tillbaka till sina vanliga banor igen.

Margareta: Man frågar ibland när doktorn ska komma, ingen kan svara när

men han kommer. Jag vill prata om mors tillstånd, om medicinsk information; nu fick jag reda på lite i och med att jag nystade lite, när läkarräkningen kom i brevlådan.

Ja, personalen, han har skrivit ut lite medicin till henne, de andra patienterna

sa blev rädda för henne Sånt vet man inte. Varfor kontaktade man inte mig

Åke: Det kanske finns eller ett tre talar vad hänt, de andra sä-

en par som om som

ger ingenting. Nu går jag på personalen och frågar.

Åke, Inger och Margareta är med i Borlänge demens Mycket av sin in-

formation har de fått via föreningen. Solveig har ännu inte hunnit gå på något

möte.

Alla är de överens att till anhöriga måste bli bättre. Åke skulle

om informationen

önska att det gjordes flera teveprogram om demens. Inger efterlyser praktisk in-

formation. Vad sker på vårdplanering Samtliga tycker att de frivilliga organi-

en sationerna kan spela en viktig roll men de ska absolut inte ta över något ansvar

från samhället.

Det är viktigt med kunskap. Att läsa sjukdomen, delta i studiecirklar och gå

om

på föredrag. De tycker att det borde finnas fler geriatriker, specialister på åldrandets

sjukdomar inom landstingen och kommunerna. Det största mörkertalet, okända demenser, tror de finns bland äkta makar.

Åke: Ofta det med läkarbesök. Där skulle få information, både

startar ett man om

sjukdomen och demensföreningen.

Solveig: Har du kommit så långt till utredning har du kommit långt, då är du

som på väg

26 Omsorg om anhöriga

Margareta: Förut fanns uppsökande verksamhet inom hemtjänsten. Då kunde

man hälsa på och höra sig för. Det ganska bra, då kunde fånga del

var man upp en människor som har det svårt. Ett glömskt gammalt t.ex.

par

Solveig: När 40-talistema blir gamla så kommer de att veta och ställa större

mer

krav. Jag hoppas på förbättring.

en

Inger: Man borde få avlastning i hemmet, få natt i lugn och

sova en ro

Margareta: Det går inte att ta semester. Man får hanka sig fram så gott det går.

Inger: Den gamle blir som en säck bak på Man skulle ha någon att ringa

ryggen. till

Solveig: Någon att ringa till när det kokar över Det är nödvändigt att den

personen har erfarenhet. Jag har fått avlastning när jag vill och velat. Men

egen mamma vad händer om den gamle inte vill Mamma har varit foglig.

Åke: Pappa inte sjuk, han behövde doktor, han. Man

var ingen tyckte var tvungen att lirka.

Margareta: Innan de anhöriga går på knäna, borde samhället ta över ansvaret.

Omsorg om anhöriga 27

4 0rd om

Några utredningen

Utredningsarbetet

Sedan regeringen fattat beslut att frågor bemötande äldre skulle utredas om om av fick Britta Rundström, kommunalråd i Helsingborg, uppdraget särskild utsom redare år 1996.

Företrädare för pensionärsorganisationer, fackliga organisationer, forskningsoch utbildningsinstitutioner, Landstingsförbundet, Svenska Kommunförbundet, Socialstyrelsen och Socialdepartementet förordnades sakkunniga i utred-

som ningsarbetet. Utredaren har även haft referensgrupp med företrädare för handien kapporganisationema liksom ett sekretariat.

Utredningsuppdraget dir. 1995:159 omfattande. I uppdraget ingick bl.a.

var att

kartlägga och analysera brister i bemötande äldre inom omsorg och vård och - av i annan offentlig verksamhet, belysa vilka faktorer hos personalen som påverkar bemötandet av äldre exempelvis betydelsen kön, ålder, utbildning, socioekonomisk och kulturell av

bakgrund,

belysa på vilket sätt dessa faktorer hos äldre har betydelse för hur den äldre upplever bemötandet och samtidigt hur den äldre låter sig bemötas, kartlägga och analysera faktorer i organisation och struktur bidrar till - som brister i kvalitet och bemötande, belysa internationella erfarenheter och kunskaper på området, -

beskriva pågående utvecklingsarbete i kommuner och landsting rör kvali-

- som tetsutveckling och utveckling av innehållet i omsorg och vård.

Hela uppdraget finns återgivet bl.a. bilaga i delbetänkandet Rätt att flytta en som fråga bemötande äldre SOU 1996:161. Detta delbetänkande innehöll förom av

slag rättslig reglering för att underlätta äldres möjligheter att flytta till en

om en kommun när de är i behov omfattande vård- och omsorgsinsatser. Med annan av

smärre förändringar ingick förslaget i den proposition ändring i socialtjänst-

om lagen prop. l996/97:l24 som riksdagen beslutade om våren 1997. Beslutet träder i kraft den l januari 1998.

28 Omsorg om anhöriga

Sedan delbetänkandet Brister i omsorg en fråga om bemötande av äldre SOU - 1997:51 och rapporten Omsorg med kunskap och inlevelse en fråga om bemö- tande äldre SOU 1997:52 överlämnats till socialministern i april 1997 inbjöd av utredaren till en bred diskussion om bemötande av äldre. Materialet skickades till

enskilda, organisationer, myndigheter, verksamheter mil. med uppmaningen att

presentera synpunkter och förslag på förbättrande förändringar i bemötande av äldre. Det inspirerande material, som blev gensvaret på utredarens inbjudan, har sammanställts och ingår som bilaga i slutbetänkandet nedan.

se

I det samlade kartläggningsmaterialet ingår också en rapport om bemötandet av

äldre från andra länder SOU 1997:76 samt en sammanställning av goda exempel på utvecklingsarbete i kommuner och landsting stencil, maj 1997.

Utredningens skrifter:

Slutbetänkande

Bemötandet av äldre SOU 1997:170

Delbetänkanden

1 Rätt att flytta en fråga bemötande äldre SOU 1996:161 - om av 2 Brister i fråga bemötande äldre SOU 1997:51 omsorg - en om av

Rapporter av utredningen

1 Omsorg med kunskap och inlevelse en fråga bemötande äldre SOU - om av

1997:52

2 Barns bilder åldrande fråga bemötande äldre SOU 1997:147 av - en om av 3 Omsorg om anhöriga en fråga om bemötande äldre - av l l

Rapport till utredningen

E i l Invandrare vård och omsorg en fråga om bemötande äldre SOU 1997:76 - av

Ovanstående skrifter kan beställas från Fritzes Kundtjänst 106 47 Stockholm orderfax 08-690 91 91, ordertel. 08-690 91 90

SOU 1997: 187 Omsorg anhöriga 29

om

Stenciler

1 Kvalitetsutveckling i vård och äldre Exempel från kommuner och

omsorg om -

landsting Utredningen om bemötande av äldre, maj 1997

2 Tankar och förslag bemötande äldre sammanställning av yttranden

om av över Brister i fråga bemötande äldre SOU 1997:51 och

omsorg - en om av Omsorg med kunskap och inlevelse fråga bemötande äldre SOU

- en om av 1997:52. Sammanställningen återfinns också i slutbetänkandet som bilaga.

Stenciler enligt samt delbetänkanden och rapporter på kassett, i lättläst sam-

ovan manfattning och i punktskrift för med olika funktionshinder kan beställas

personer från Utredningen om bemötande av äldre, Socialdepartementet 103 33 Stockholm fax 08-405 43 80 eller från

Monica Henrikson utredningssekretariatet

tel. 08-405 37 08 t.o.m. januari 1998, därefter från Fritzes Kundtjänst 106 47 Stockholm orderfax 08-690 91 91, ordertel. 08-690 91 90

Övrigt

l En intervjustudie redovisad i SoS-rapport 1997:17 under titeln Värdigt bemötande går det att lära är resultatet ett samarbete mellan Utredningen

- av

bemötande äldre och Socialstyrelsen. Rapporten behandlar bl.a. hur perom av sonalens teoretiska kunskaper omsätts i äldreomsorgens praktik. Denna skrift kan köpas från

Socialstyrelsens Kundtjänst

orderfax 08-760 58 95 tel. 08-795 23 30 Slutbetänkandets sammanfattning finns översatt till engelska under titeln Responding to the elderly security, self-determination, dignity. Distribution

- genom Fritzes, se ovan.

Statens 1997

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Den nya gymnasieskolan stegför steg.U. 32. Följdlagstiftning till miljöbalken. M. . - Inkomstskattelag, del I-III. Fi. 33. Att lära över gränser. En studie av OECD:s . Fastighetsdataregister.Ju. förvaltningspolitiska samarbete.Fi. . Förbättrad miljöinfonnation. M. 34. Övervakning miljön. M. . av Aktivt lönebidrag. Ett effektivare stödför 35. Ny kurs i trafikpolitiken + bilagor. K. . arbetshandikappade.A. 36. Bekämpandeav penningtvätt. Fi.

Länsstyrelsemasroll i trafik- och fordonsfrågor. K. 37 Ett tekniskt forskningsinstitut i Göteborg. U. . . Byråkratin i backspegeln.Femtio år av förändring 38. Myndighet eller marknad. . sexförvaltningsområden. Fi. Statsförvalmingens olika verksamhetsforrner. Fi.

Rösterom barns och ungdomars psykiska hälsa. S. 39. Integritet Offentlighet Infonnationsteknik. Ju. . Flexibel förvaltning. Förändring och verksam- 40. Unga och arbete. In. . hetsanpassningav statsförvaltningens 41. Staten och trossamfunden

struktur. Fi. Rättslig reglering

10. Ansvaret för valutapolitiken. Fi. Grundlag ll. Skatter, miljö och sysselsättning.Fi. Lag om trossamfund - 12. IT-problem infor ZOOO-skiftet.Referat och Lag om Svenskakyrkan. Ku. slutsatserfrån enhearing anordnadav 42. Staten och trossamfunden

IT-kommissionen den 18 december. Begravningsverksamheten. Ku.

IT-kommissionens rapport l/97. K. 43. Staten och trossamfunden

13 Regionpolitik for hela Sverige. N. Den kulturhistoriskt värdefulla kyrkliga egendomen . 14. IT i kulturens tjänst. Ku. och de kyrkliga arkiven. Ku.

15.Det svåra samspelet.Resultatstymingens framväxt 44. Statenoch trossamfunden

och problematik. Fi. Svenskakyrkans personal. Ku.

16.Att utveckla industriforskningsinstituten. N. 45. Staten och trossamfunden

17.Skatter, tjänster och sysselsättning. Stöd, skatter och finansiering. Ku.

+ Bilagor. Fi. 46. Staten och trossamfunden

18. Granskning av granskning. Statlig medverkan vid avgiftsbetalning. Ku.

Den statliga revisionen i Sverige och Danmark. Fi. 47. Staten och trossamfunden

19. Bättre information om konsumentpriser. ln. Den kyrkliga egendomen. Ku.

20.Konkurrenslagen 1993-1996.N. 48. Arbetsgivarpolitik i staten.

21 Växa i lärande.Förslag till läroplan for barn och För kompetensoch resultat. Fi. . unga6-16 år. U. 49. Grundlagsskydd for medier. Ju. nya 22. Aktiebolagets kapital. Ju. 50. Alternativa utvecklingsvägar för EU:s

23 Digital demokr@ti. Ett seminarium om Teknik, gemensammajordbrukspolitik. Jo. . demokrati och delaktighet den 8 november 1996 51. Brister i omsorg

anordnat av Folkomröstningsutredningen, IT- en fråga ombemötandeav äldre. kommissionen och Kommunikationsforsknings- Omsorg med kunskap och inlevelse . beredningen. IT-kommissionens rapport 2/97. K. en fråga om bemötandeav äldre. - 24. Välfärd i verkligheten Pengarräcker inte. 53. Avskaffa reklamskatten Fi. - 25. Svenskmat- EU-fat. Jo. 54. Ministem och makten.

26. EU:s jordbrukspolitik och den globala livsmedels- Hur fungerar ministerstyre i praktiken Fi.

försörjningen. Jo. 55. Staten och trossamfunden. Sammanfattningama av

27. Kontroll Reavinst Värdepapper. Fi. förslagen från de statliga utredningarna. Ku.

28. demokratinsI tjänst. Statstjänstemannensroll och 56. Folket rådgivare och beslutsfattare. som vårt offentliga etos.Fi. + Bilaga 1 och Ju.

29. Bampomograñfrågan. 57. medborgarnastjänst.I

Innehavskriminalisering m.m. Ju. En samlad förvaltningspolitik for staten.Fi.

30. Europa och staten.Europeiseringensbetydelse för 58. Personaluthyrning. A.

svensk statsförvaltning. Fi. SvenskhemmetVoksenåsensförvaltningsform. Ku. . 31. Kristallkulan tretton rösterom framtiden. Betal-TV inom SverigesTelevision. Ku. - . IT-kommissionens rapport 3/97. K. Att växa bland betong och kojor. . Ett delbetänkandeom barns och ungdomars

Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

i storstädemas områden från och bostadsväsendet.In. uppväxtvillkor utsatta 91. Jaktensvillkor utredning om vissajaktfrågor. Storstadskommittén. - en

betong. Jo. 62. Rosor av bland 92. Medieföretag i Sverige Ägande och En antologi till delbetänkandetAtt växa -

strukturförändringar i press,radio och TV. Ku. betongoch kojor från Storstadskommittén.

93.Hantering fel i utjämningssystemetför 63. Sverige inför epokskiftet. av

5/97. K. kommuner och landsting. In. lT-kommissionens rapport

arbetsmarknadspolitisk åtgärd 94. Konkurrensneutralt transportbidrag. N. Samhall. En . 95. Forum for världskultur + Bilagedel. A rapport om ett rikare kulturliv. Ku. 65.Polisensregister. Ju. - en

96. Lokalforsörjning och fastighetsägande. -66.Statsskuldspolitiken. Fi. En utvärdering statensfastighetsorganisation. 67.Återkallelse uppehållstillstånd. UD. av av Grannlands-TV i kabelnät.Ku. Fi. 68. 97. Skydd skogsmark.Behov och kostnader. M. 69. Besparingari stort och smått.U. av

98. Skydd skogsmark. Behov och kostnader. 70.Totalförsvaret och frivilligorganisationema av

uppdrag, stöd och ersättning. Fö. Bilagor. M. - vattenadministration. Vatten är livet. M. 7l. Politik för unga. 99. En ny

100.Nya samverkansformer inom den Sjöhistoriska + 2 stbilagor. In. socialförsäkringar. museiverksamheten. Ku. 72. En lagom elektronisk 101.Behandling av personuppgifter om 73. Inför en svenskpolicy om säker

kommunikation. Referat från seminarium totalförsvarspliktiga. Fö. ett Närings- och 102. Mat Miljö. Svenskstrategi för EU:s anordnat av IT-kommissionen,

och SElS den ll december jordbruk i framtiden. Jo. handelsdepartementet 6/97. K. 103.Rapport med förslag om sändningsorter.Ku. 1996.IT-kommissionens rapport

miljön och regional 104.Polis i fredenstjänst. UD. 74. EUzsjordbrukspolitik,

105.Agenda 21 i Sverige. utveckling. Jo. för Fem år efter Rio resultat och framtid. M. 75. Bosättningsbegreppet.Skatterättsligaregler -

106. Enfond för ungakonstnärer. Ku. fysiska personer.Fi.

107. Den nya gymnasieskolan 76.Invandrare i vård och omsorg

bemötande äldre. problem och möjligheter. U. en fråga om av - - rak Om rättentill inkomstskattelagen.Fi. 108.Att lämna skolanmed rygg - 77.Uppföljning av landsting. ln. skriftspråket och om förskolans och skolans 78. Medelsförvaltning i kommuner och

möjligheter att förebygga och möta läs- och 79. Försäkringsmäklare. En lagöversynav

Försäkringsmäklarutredningen. Fi. skrivsvårigheter. U.

109.Myndighetsansvaret för transport av farligt 80.Reformerad stabsorganisation.Fi.

Allmännyttiga bostadsföretag. gods. Fö. 81. ll0. Säkrareobligationer Fi. + Bilaga. In. lll. Branschsanering och andrametoder mot 82. Lika möjligheter. In. -

makt och kön -i spåren offentliga ekobrott. Ju. 83. Om av 112. En samordnadmilitär skolorganisation. organisationersomvandling. A. 113. Mot halva makten elva historiska essäerom 84. En hållbar kemikaliepolitik. M. kvinnors strategieroch mäns motstånd. A. 85.Förmån efter inkomst- Samordnatinkomst

ll4. Styrsystem ochjämställdhet. Institutioner i begrepp för bostadsstödenoch nya förändring och könsmaktensframtid. A. kvalifikationsregler för rätt till 115. Ljusnande framtid eller ett långt farväl sjukpenninggrundande inkomst. Den svenskavälfärdsstatenijämförande 86. Punktskattekontroll av alkohol, tobak och

Fi. belysning. A. mineralolja, m.m. ll6. Barnetsbästa i främstarummet. FN:s konvention 87. Kvinnor, män och inkomster. bamets rättigheter förverkligas i Sverige. Jämställdhetoch oberoende.A. om

ll6. Barnetsbästa en antologi. S. 88. Upphandling för utveckling. N. - 117. Nobelcenter i Stockholm ett informations- och 89.Handeln med skrot och begagnadevaror. N. -

90. Ändrad organisation för det statliga pl2m-,bygg-

Statens 1997

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

aktivitetscentrum kring naturvetenskap, kultur och 154. Patienten har rätt.

samhälle. Ku. 155. Miljösamverkan i vattenvården. M. 118 Delade städer. 156. Ett större och bättre . Europa EU:s utvidgning: 119 En tydligare roll för hälso- och sjukvården i. Samhällsekonomiska effekter. Fi.

folkhälsoarbetet. 157.Att erövra omvärlden. Förslag till läroplan for 120.Vuxenpedagogik i Sverige. Forskning, utbildning, förskolan. U.

utveckling. En Kartläggning. U. 158. Vuxenpedagogik i teori och praktik. U. 121. Skolfrågor Om skola i tid. U. - en ny 159. Ett utvidgat europeiskt områdemed frihet, 122. Rättigheter i luftfartyg. K. säkerhet och rättvisa. Ju. 123.Ett effektivare näringsförbud. N. 160. Regionala konsekvenserav EU:s östutvidgning. N. 124. IT-kommissionens hearing den medie- och 161. Stöd om nya i töräldraskapet. programvaruindustrin. Andrakammarsalen, 162. Medborgarskap och identitet. In.

Riksdagen, 1997-06-16. K. 163.Översvämningskatastrofen i Polen - 125 Ett svenskt investerar-skydd.Fi. stöd från och näringsliv. stat N. 126 Bilen, miljön och säkerheten.Fi. 164. Medlingsinstitut och lönestatistik. . 127. Straffansvar för juridiska personer.Del A+B. Ju. 5 bilagor. + st A. 128.Verkställighet och kontroll i utlärmingsärenden. 165. Läkemedel i priskonkurrens.

UD. 166. Ohälsoförsäkringen. Trygghet och aktivitet. 129.Kollektivtrafik i tid + Bilaga. K. 167.En livsmedelsstrategi för Sverige. 130. Effektivare statlig inköpssamordning. Fi. 168. Vinstutdelning i aktiebolag. Ju.

131.Lag ompremiepension. Fi. 169.Försäkringsmedicinskt centrum. 132.Antimicrobial Feed Additives. Jo. En för utredning och metodutveckling. resurs 133.Antimikrobiella fodertillsatser sammandrag. Jo. 170.Bemötandetav äldre.

134.Förtroendemannainñytande ökad kvalitet och - 171.Den svensktlaggade handelsflottans rättssäkerhet. konkurrenskraft. K. 135.Ledare, makt och kön. A. 172.Bidrag till fri svensk TV-produktion. Ku. 136.Kvinnors och mäns löner varför så olika A. - 173.Miljöhänsyn i standarder. N. 137.Glastak och glasväggar Den könssegregerade 174.Räkna med mångfald. Förslag till lag

arbetsmarknaden.A. etnisk diskriminering mot i arbetslivet m.m. In. 138.Familj, makt och jämställdhet. A. 175.Förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund 139.Hemmet, barnen och makten. Förhandlingar om av sexuell läggning. A.

arbete ochpengar i familjen. A. 176.Förbud mot diskriminering i arbetslivet av 140.Fonogramersättning. Ku. personermed funktionshinder. A. 141. Boken i tiden. Ku. 177.Byggkvalitet för framtiden. In. 142.Högkostnadsskyddmot sjuklönekostnader. 178.Enskilda näringsidkare. 143.Större EU säkrareEuropa. UD. Översyn - av skattereglema. Fi. 144.Försvarets fastigheter. 179. Klara spelregler en förutsättning för samverkan - Former för en kostnadseffektiv och mellan offentlig och privat hälso- och sjukvård. verksamhetsinriktad förvaltning. Fi. 180.Kämavfall och Beslut. Rapport från ett seminarium 145.Förvalta med miljöansvar. Statsförvaltningens om beslutsprocesseni sambandmed lokalisering arbete för ekologisk hållbarhet. M. ett slutförvar använt kämbränsle. av av 146 Grunddata i samhälletstjänst. Fi. . - Umeå 8-10 april 1997. M. 147 Barns bilder avåldrande . 181.Redovisning och aktiekapital i euro

en fråga om bemötandeav äldre. och utländsk - annan valuta. Ju. 148.Utbildningskanalen U. 182. En plan-, bygg- och bostadsforskning. ny In. 149 Miljön i ett utvidgat EU. M. . 183.Arbete konstnärer. Ku. 150.EU:s jordbrukspolitik och östutvidgning. Jo. 184.Generella konstnärsstöd. Ku.

151 Food and the environment, Swedishstrategy for . 185.Nyckeln till MEGA-BYTET. K. the future of EU agriculture. Jo. 186.Bättre och enklare regler.

152.Uppehållstillstånd grund anknytning. UD. av Småföretagsdelegationensrapport N. 153 Arbetskraftens fria rörlighet trygghet och 187.Omsorg anhöriga . - om jämställdhet + Bilagedel. A. en fråga om bemötandeav äldre. -

1997 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Förmån efter inkomst Samordnat inkomstbegrepp

Justitiedepartementet

för bostadsstödenoch kvalifrkationsregler för nya Fastighetsdataregister.3 rätt till sjukpenninggrundande inkomst. 85

Aktiebolagets kapital. 22 konvention Barnetsbästa i främstarummet. FN:s Bampomografrñågan. 116 barnetsrättigheter förverkligas i Sverige. om Innehavskriminalisering m.m. 29 Barnetsbästa en antologi. 116 Offentlighet Informationsteknik. 39 - Integritet Delade städer. 118 Grundlagsskyddför nya medier. 49 En tydligare roll för hälso- och sjukvården i

rådgivare och beslutsfattare. Folket som folkhälsoarbetet. 119

+ Bilaga 1 och 56 kvalitet och ökad Förtroendemannainflytande - Polisensregister. 65 rättssäkerhet.134 Branschsanering och andrametoder mot ekobrott. 111 - Högkostnadsskydd mot sjuklönekostnader. 142 Straffansvar för juridiska personer.Del A+B. 127 Barns bilder av åldrande Ett utvidgat europeiskt områdemed frihet, fråga ombemötandeav äldre. 147 - en säkerhetoch rättvisa. 159 Patientenhar rätt. 154 Vinstutdelning i aktiebolag. 168 Stöd i töräldraskapet. 161 Redovisning och aktiekapital i euro Läkemedel i priskonkurrens. 165 utländsk valuta. 181 och annan Ohälsoförsälcringen.Trygghet och aktivitet. 166

Försäkringsmedicinskt centrum.

Utrikesdepartementet

for utredning och metodutveckling. 169 En resurs Återkallelse av uppehållstillstånd. 67 170 Bemötandet av äldre.

Polis i fredenstjänst. 104 förutsättning för samverkan Klara spelregler en 128 - Verkställighet och kontroll i utlänningsärenden. och sjukvård. 179 mellan offentlig och privat hälso-

StörreEU säkrareEuropa. 143 - Omsorg om anhöriga Uppehållstillstånd grund av anknytning. 152 187 fråga om bemötandeav äldre. - en

Försvarsdepartementet Kommunikationsdepartementet

Totaltörsvaret och frivilligorganisationema fordonsfrågor. 6 Länsstyrelsemasroll i trafrk- och

uppdrag, stöd och ersättning. 70 Referat och slutsatserfrån - IT-problem inför ZOOO-skiñet.

Behandling av personuppgifter om IT-kommissionen den en hearing anordnadav

totalforsvarspliktiga. 1 01 1/97.12 18december.IT-kommissionens rapport Myndighetsansvaretför transport av farligt gods. 109 Digital demokr@ti. Ett seminarium om Teknik,

En samordnadmilitär skolorganisation.l12 november 1996 demokrati och delaktighet den 8

Folkomröstningsutredningen, ITanordnat av

Socialdepartementet

kommissionen och Kommunikationsforsknings-

Röster bams ochungdomarspsykiska hälsa. 8 2/97. 23 om beredningen.IT-kommissionens rapport

Välfärd i verkligheten Pengarräcker inte. 24 framtiden. - Kristallkulan tretton röster om - Brister i omsorg IT-kommissionens rapport 3/97. 31

fråga bemötandeav äldre. 51 i trafrkpolitiken bilagor. 35 - en om Ny kurs +

Omsorg medkunskap och inlevelse infor epokskiftet. Sverige

fråga om bemötandeav äldre. 52 IT-kommissionens 5/97. 63 - en rapport

Att växa bland betong och kojor. Inför svenskpolicy säkerelektronisk en om Ett delbetänkandeom barnsoch ungdomars kommunikation. Referat från ett seminarium anordnatav

uppväxtvillkor i storstädemasutsattaområden från och handelsdepartementet IT-kommissionen, Närings-

Storstadskommittén. 61 och SEISden ll december 1996.

Rosor avbetong. IT-kommissionens rapport 6/97. 73

En antologi till delbetänkandetAtt växa bland 122 Rättigheter i luftfartyg.

betongoch kojor från Storstadskommittén. 62 IT-kommissionens hearing den medie- och om nya

En lag socialtörsäkringar. 72 programvaruindustrin. Andrakammarsalen, om

Invandrare i vård och omsorg Riksdagen,-1997-06-16. 124

fråga bemötandeaväldre. 76 Kollektivtrafik i tid Bilaga. 129 - en om +

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Den svenskflaggade handelsflottans Försvarets fastigheter. konkurrenskraft. 171 Former för kostnadseffektiv och en Nyckeln till MEGA-BYTET. 185 verksamhetsinriktad förvaltning. 144 Grunddata i samhälletstjänst. 146 -

Finansdepartementet

Ett störreoch bättre Europa EU:s utvidgning: Inkomstskattelag, del I-III. 2 Samhällsekonomiskaeffekter. 156 Byråkratin i backspegeln.Femtio år av förändring på Enskilda näringsidkare. sex förvaltningsområden. 7 Översyn skattereglema.178 av Flexibel förvaltning. Förändring och verksamhetsanpassning statsförvaltningens struktur. 9 Utbildningsdepartementet av Ansvaret för valutapolitiken. 10 Den gymnasieskolan stegför 1 nya - steg. Skatter, miljö och sysselsättning.11 Växa i lärande. Förslag till läroplan för barn och Det svårasamspelet.Resultatstymingens framväxt unga 6-16 år. 21 och problematik. 15 Ett tekniskt forskningsinstitut i Göteborg. 37 Skatter, tjänster och sysselsättning. Besparingar i stort och smått. 69 + Bilagor. 17 Den gymnasieskolan nya Granskning av granskning. problem och möjligheter. 107 - Den statliga revisionen i Sverige och Danmark. 18 Att lämna skolan med rak Om rätten till rygg - Kontroll Reavinst Värdepapper. 27 skriftspråket och förskolans och skolans om I demokratins tjänst. Statstjänstemannensroll och möjligheter att förebygga och möta läs- och vårt offentliga etos.28 skrivsvårigheter. 108 Europa och staten.Europeiseringensbetydelse för Vuxenpedagogik i Sverige. Forskning, utbildning, svensk statsförvaltning. 30 utveckling. En Kartläggning. 120 Att lära över gränser.En studieav OECD:s Skolfrågor Om skola i tid. 121 - en ny förvaltningspolitiska samarbete.33 Utbildningskanalen. 148 Bekämpandeav penningtvätt. 36 Att erövra omvärlden. Förslag till läroplan för Myndighet eller marknad. förskolan. 157 Statsforvaltningens olika verksamhetsfonner. 3 8 Vuxenpedagogik i teori och praktik. 158 Arbetsgivarpolitik i staten. För kompetens och resultat. 48 Jordbruksdepartementet Avskaffa reklamskatten 53 Svenskmat- på EU-fat. 25 Ministem och makten. EU:s jordbrukspolitik och den globala livsmedels- Hur fungerar ministerstyre i praktiken 54 försörjningen. 26 I medborgarnastjänst. Alternativa utvecklingsvägar för EU:s En samlad förvaltningspolitik för staten.57 jordbrukspolitik. 50 gemensamma Statsskuldspolitiken. 66 EU:sjordbrukspolitik, miljön och regional Bosättningsbegreppet. Skatterättsliga regler för utveckling. 74 fysiska personer. 75 Jaktensvillkor enutredning om vissajaktfrågor. 91 - Uppföljning av inkomstskattelagen. 77 Mat Miljö. Svensk strategi för EU:s Försäkringsmäklare. En lagöversyn av jordbruk i framtiden. 102 Försäkringsmäklarutredningen. 79 Antimicrobial Feed Additives. 132 Reformerad stabsorganisation.80 Antimikrobiella fodenillsatser sammandrag. 133 Punktskattekontroll av alkohol, tobak och EU:sjordbrukspolitik och östutvidgning. 150 mineralolja, m.m. 86 Food and the environment, Swedishstrategy for the Lokalförsörjning och fastighetsägande. future of EU agriculture. 151 En utvärdering av statensfastighetsorganisation. 96 Säkrare obligationer 1 10 Ett svenskt investerarskydd. 1/25 Bilen, miljön och säkerheten.126 Effektivare statlig inköpssamordning. 130 Lag ompremiepension. 131

1997 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statenoch trossamfunden

Arbetsmarknadsdepartementet

Den kyrkliga egendomen.47 Aktivt lönebidrag. Ett effektivare stöd för Statenoch trossamfunden.Sammanfattningamaav arbetshandikappade.5 förslagen från de statliga utredningarna. 55 Personaluthyrning. 58 SvenskhemmetVoksenåsensförvaltningsform. 59 Samhall. En arbetsmarknadspolitisk åtgärd Betal-TV inom SverigesTelevision. 60 + Bilagedel. 64 Grannlands-TV i kabelnät. 68 Om makt och kön i spårenav offentliga - Medieföretag i Sverige Ägande och organisationersomvandling. 83 strukturförändringar i press,radio och TV. 92 Kvinnor, mänoch inkomster. Forum för världskultur Jämställdhetoch oberoende. 87 en rapport om ett rikare kulturliv. 95 Mot halva makten elva historiska essäer - - om denSjöhistoriska Nya samverkansforrner inom kvinnors strategier och mänsmotstånd. 113 museiverksamheten.100 styrsystem ochjämställdhet. Institutioner i Rapport med förslag om sändningsorter. 103 förändring och könsmaktensframtid. 114 En fond för unga konstnärer. 106 Ljusnande framtid eller ett långt farväl Nobelcenter i Stockholm ett informations- och svenskavälfärdsstateni jämförande - Den aktivitetscentrum kring naturvetenskap,kultur och belysning. 115 samhälle. 117 Ledare,makt och kön. 135 Fonogramersättning. 140 Kvinnors och mänslöner varför så olika 136 - Boken i tiden. 141 Glastak och glasväggar Den könssegregerade Bidrag till fri svenskTV-produktion. 172 arbetsmarknaden.137 Arbete konstnärer. 183 Familj, makt och jämställdhet. 138 Generella konstnärsstöd.184 Hemmet, barnenoch makten.Förhandlingar om

arbeteoch pengar i familjen. 139 Närings- och handelsdepartementet

Arbetskraftens fria rörlighet- trygghet och Regionpolitik för hela Sverige. 13 jämställdhet + Bilagedel. 153 Att utveckla industriforskningsinstituten. 16 Medlingsinstitut och lönestatistik. Konkurrenslagen 1993-1996.20 + 5st bilagor. 164 Upphandling för utveckling. 88 Förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund Handeln med skrot ochbegagnadevaror. 89 av sexuell läggning. 175 Konkurrensneutralt transportbidrag. 94 Förbud mot diskriminering i arbetslivet ay Ett effektivare näringsförbud. 123 personermed funktionshinder. 176 Regionala konsekvenserav EU:s östutvidgning. 160

Kulturdepartementet Översvärnningskatastrofen i Polen stöd från statoch näringsliv. 163 IT i kulturens tjänst. 14 En livsmedelsstrategi för Sverige. 167 Statenoch trossamfunden Miljöhänsyn i standarder. 173 Rättslig reglering Bättre och enklare regler. Grundlag - Småföretagsdelegationensrapport 186 Lag om trossamfund - Lag om Svenskakyrkan. 41 - Statenoch trossamfunden

Begravningsverksamheten. 42

Statenoch trossamfunden

Den kulturhistoriskt värdefulla kyrkliga egendomenoch

de kyrkliga arkiven. 43

Statenoch trossamfunden

Svenskakyrkans personal. 44

Statenoch trossamfunden

Stöd, skatter och finansiering. 45

Statenoch trossamfunden

Statlig medverkan vid avgiftsbetalning. 46

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Inrikesdepartementet

Bättre information om konsumentpriser. 19 Ungaoch arbete. 40 Politik for unga. + 2 st bilagor. 71 Medelsförvaltning i kommuner och landsting. 78 Allmännyttiga bostadsforetag. + Bilaga. 81 Lika möjligheter. 82 Ändrad organisation for det statliga plan-, byggoch bostadsväsendet.90 Hantering av fel i utjämningssystemet for kommuner och landsting. 93 Medborgarskap och identitet. 162 Räkna med mångfald. Förslag till lag mot etnisk diskriminering i arbetslivet m.m. 174 Byggkvalitet for framtiden. 177 Enny plan-, bygg- och bostadsforskning. 182

Miljödepartementet

Förbättrad miljöinfonnation. 4 Följdlagstiñning till miljöbalken. 32 Övervakning miljön. 34

av En hållbar kemikaliepolitik. 84

I1 Skydd skogsmark. Behov och kostnader. 97 l

av Skydd av skogsmark. Behov och kostnader. Bilagor. 98 En ny vattenadministration. Vatten är livet. 99 Agenda 21 i Sverige. Fem årefter Rio resultat och framtid. 105

- Förvalta med miljöansvar. Statsförvaltningens arbetefor ekologisk hållbarhet. 145 Miljön i ett utvidgat EU. 149 Miljösamverkan i vattenvården. 155 Kämavfall och Beslut. Rapport från ett seminarium om beslutsprocesseni samband med lokalisering av ett slutförvar av använt kämbränsle. Umeå 8-10 april 1997.180

IEEE

POSTADRESS:10647STOCKHOLM FAX:08-690919x,TELEFON:08-6909190

ISBN 91-38-20806-7

ISSN 0375-250X