Invandrare i vård och omsorg en fråga om bemötande av äldre : rapport till Utredningen om bemötande av äldre

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

INVANPRARE

I VARD

OCH OMSORG

-m

fråga

bemötande am äldre m

Rapport till Utredningen om bemötande av äldre

rrlm

Statens offentliga utredningar

WW 1997:76

BM Socialdepartementet

Invandrare i Vård

och omsorg

- en fråga om bemötande av äldre

Rapport till Utredningen om bemötande äldre

av

Stockholm 1997

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Orderfax: 08-690 91 91

Ordertel: 08-690 91 90

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993.

En liten broschyr underlättar arbetet for den som skall svara på remiss. - som Broschyren kan beställas hos:

Regeringskansliets förvaltningsavdelning

Distributionscentralen

103 33 Stockholm

Fax: 08-405 10 10

Telefon: 08-405 10 25

NORSTEDTS ISBN 91-38-20611-0

TRYCKERI AB Stockholm 1997 ISSN o375—25ox

Till statsrådet och chefen för

Socialdepartementet

Genom beslut regeringen den 14 december 1995

av bemyndiga-

des chefen för Socialdepartementet tillkalla särskild att en utredare med uppgift att kartlägga och analysera

frågan om

bemötande äldre Dir. Dåvarande statsrådet

av 1995:159.

Ingela Thalén utsåg den 15 januari 1996 kommunalrådet Britta Rundström, Helsingborg, till särskild utredare med detta

uppdrag. Som sakkunniga i utredningen har förordnats företrädare för pensionärsorganisationer,

fackliga organisationer,

forsknings- och utbildningsinstitutioner, Landstingsförbundet, Svenska Kommunförbundet, Socialstyrelsen och Socialdeparte-

mentet. Som sekreterare i utredningen har förordnats Elisabet Spjuth fr.o.m. den 4 mars 1996 och Ann-Charlotte Carlberg fr.o.m. den 1 augusti 1996. Som bitr. sekreterare har Charlotta Haldén förordnats fr.o.m. den 1 maj 1997.

Härmed överlämnar jag rapporten Invandrare i vård och omsorg en fråga bemötande äldre SOU

- om av 1997:76.

Det är möjligen mindre vanligt uppmärksamma

att en rapport till utredningen, ett detta Denna underlag, sätt. rapport berör emellertid angelägen fråga framhävs i mina direktiv: en som

"Äldre invandrare kommer

att utgöra en växande i det grupp svenska samhället. Mötet mellan människor från olika kulturer ställer särskilda krav kvalitet och i olika

kompetens

verksamheter." Dir. 1995: 159

Som del i min kartläggning och analys frågor bemötan-

av om de äldre har jag uppdragit forskare undersöka av tre att hur äldre från andra länder upplever möten med den svenska vården och Forskarna är alla knutna till omsorgen. Forsknings- och utvecklingsenheten vid Stockholms för skola

resursförvaltning

och socialtjänst. De är David Gaunt, docent och

forskningsleda-

re samt F ariba Hajighasemi och Kristiina Heikkilä,

forsknings-

assistenter. De förmedlar i denna rapport sina resultat och

ger även inblickar i annan svensk och internationell forskning.

Mina motiv för att formellt presentera rapporten, innehåll

vars

forskarna själva för, är följande.

svarar I enlighet med direktiven vill jag uppmärksamma och markera att äldre från andra länder del hela den

är en av äldre befolkningen i vårt land.

Det är därmed självklart att den kartläggning frågor

- av om bemötande hittills redovisats två delbetänkanden

som genom och en rapport också skall omfatta äldre med invandrarbak-

grund.

Schablonbilderna äldre invandrare, deras behov och — om önskemål insatser inom vård och är många.

om omsorg Genom denna rapport väcks väsentliga tankar, viktiga bl.a. vid planering insatser. En fråga diskuteras är

av som om man även efter flera decenniers liv i Sverige förblir "invandrare".

En annan fråga handlar om alltför generaliserade antaganden

om "alla invandrares" önskemål och behov. Forskning om bemötande i förhållande till äldre från andra ~ länder är tämligen och har ännu inte nått någon större

ny omfattning. Det finns dock studier i näraliggande ämnen

som författarna också uppmärksammar. I mitt uppdrag ingår att "lyfta fram frågor rör bemötan- - som

de, förhållningssätt och attityder till äldre och till stånd

en öppen debatt". Det är väsentligt bl.a. i olika utbildningar för personal. I rapporten uppmärksammas behovet att för-

av djupa kunskaperna äldre från andra länder.

om

Det är min förhoppning denna

att rapport skall leda till fortsatt forskning som kan bidra till att utveckla bemötandet

av äldre.

Rapporten har också framställts i punktskrifi, kassett

på och i

en lättläst sammanfattning for

personer med olika funktionshinder.

Helsingborg i juni 1997

Britta Rundström

Innehåll

Förord 11 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Sammanfattning 15

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1 Inledning 19

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2 Vad betyder "äldre invandrare 21 . . . . . . . .

2.1 Bakgrund 21

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2 Begreppet måste granskas flera 22 sätt . . . .

3 Forskning och utvecklingsarbete 25

. . . . . . . . 3.1 Internationell forskning 25 . . . . . . . . . . . . . . . . 3.1.1 Färre äldre från minoritetsgrupper

har formell och vård 25 omsorg . . . . . 3.1.2 En undersökning bemötande om och äldre med annorlunda kulturell

bakgrund 26

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.2 Undersökningar användning

om av vård och omsorg 29 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.3 Brukarundersökningar 31

. . . . . . . . . . . . . . . . 3.4 FoU-enhetens undersökningar 33 . . . . . . . . . . . 3.4.1 Studier tre verksamheter for av

äldre invandrare 33

. . . . . . . . . . . . . . 3.4.2 Likhets- och olikhetsprinciper 35 . . . .

4 Teoretiska överväganden 37 . . . . . . . . . . . . . .

4.1 Inledning 37

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.2 Makrosociologiska perspektiv 38

. . . . . . . . . . .

4.3 Mikrosociologiska perspektiv 40

. . . . . . . . . . .

4.4 Socialpsykologiska perspektiv 41

. . . . . . . . . .

4.5 Några motsägelsefulla hypoteser 44

. . . . . . . . .

8 Innehåll

Undersökningsmetod och metodanalys 47

. . . .

Undersökningsmetod 47

. . . . . . . . . . . . . . . ..

5.1.1 Inledning

47 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 5.1.2 Urvalet vårdcentraler av 48 5.1.3 . . . . . . . . Enkäten vårdcentralerna 48 . . . . . .

5.1.4 Djupintervjuerna

50 5.2 . . . . . . . . . . . . . .

Metodanalys 51

5.2.1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Översättningsproblem 51

. . . . . . . . . . 5.2.2 Vårdcentralemas

överskattningar 53

.

5.2.3 Representativitet

54 . . . . . . . . . . . . . .

Redovisning av undersökningens resultat 5 7

6.1 . .

Inledning 57

6.2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . De svarandes bakgrund 58 6.2.1 . . . . . . . . . . . . . . . . Var bor de 58 6.2.2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . Varifrån härstammar de 58 . . . . . . . . 6.2.3 När kom de till

Sverige 61

6.2.4 Ålder . . . . . . . . och kön 62 6.2.5 . . . . . . . . . . . . . . . . Boendeforhållanden 63

6.3 . . . . . . . . . . . Resultat enkät och

av intervjuer 64

. . . . . . . . . 6.3.1 Modersmål och

språkkunskaper 64

.. 6.3.2 Sjukdomar och besvär 68 . . . . . . . . . . 6.3.3 Synpunkter vård och omsorg 69 6.4 . .

Bekräñades hypotesema

76 . . . . . . . . . . . . . .

Diskussion och rekommendationer

95 7.1 . . . . . . .

Inledning 95

7.2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Planering av insatser for äldre från andra

länder 95 7.2.1 Att. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . upprätta planer en del i bemötandet 95 7.2.2 . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Behov uppsökande verksamhet

av

som komplement till statistik 96

7.2.3 . . . . .

Särlösningar 98

7.2.4 . . . . . . . . . . . . . . . .

Ytterligare några planeringsfrågor 99

7.3 Behov .

av utbildning och utbildningsmaterial 100

7.4 Rekommendationer

102 7.5 Behov . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

av forskning 102

. . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Litteraturreferenser 105

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Innehåll 9

Bilagor

1 Tabeller

2 English Summary

3 Publikationer från utredningen bemötande om äldre av

ll

Förord

Direktiven till utredningen bemötande äldre konstaterar om av att äldre invandrare kommer att utgöra växande i det en grupp svenska samhället. Detta förhållande ställer särskilda krav kvalitet och kompetens i olika verksamheter 1995:

dir. 159.

Som utredare skall jag belysa frågor bemötande äldre om av från andra länder. Jag har valt det två att göra sätt. I

generella analyser och i kommande förslag uppmärksammas

både brister och goda kvaliteter i vård och omsorg om äldre, oavsett enskilda personers bakgrund. Att åstadkomma ett personligt bemötande och individuellt anpassade insatser för äldre är väsentlig uppgifi i olika verksamheter.

en Analysen och

förslagen behöver därför också tillföras

ny kunskap om

önskemål och behov kan finnas hos äldre från andra länder. som För detta särskilda syfte har jag uppdragit några forskare

se

nedan att bidra till utredningens underlag denna

genom separata rapport, Invandrare i vård och fråga omsorg - en om bemötande äldre SOU

av 1997:76.

På sätt i det

samma som övriga utredningsarbetet bl.a. redovi-

sat i delbetänkandet Brister i bemötande omsorg en fråga om ~

av äldre, SOU 1997:51 konstaterar jag att innehållet i

begrep-

pet bemötande kan olika Ibland ges tolkningar. avses mötet mellan några i situation, andra

personer en vardaglig gånger

handlar det t.ex. positiva eller negativa kvaliteter i den om enskildes kontakter med myndigheter. I den här rapporten äldre från andra länder och deras om möten med svensk vård och tillförs bemötan-

omsorg begreppet

de flera dimensioner. Det är

en spännande läsning att följa

försöken att hitta täckande

översättningar många språk. Det

ger perspektiv både språkliga och kulturella likheter och skillnader.

12 Förord

Det inspirerar också till frågan hur uppfattningar den

om om svenska vården och äldre kan färgas tidigare

omsorgen om av erfarenheter från länder med skiftande organisation och utbud av vård och omsorg.

De forskare som fått mitt uppdrag att undersöka och beskriva bemötande i vård och äldre från andra länder har

omsorg av fördjupat frågan genom ett antal antaganden prövas mot

som

resultatet av en enkät- respektive intervjuundersökning.

Systematiska studier är viktiga det finns många inte alltid

sanna schablonbilder inom området. Ett resultat studien är att

av

synpunkter från äldre med s.k. invandrarbakgrund i så hög grad

överensstämmer med den erfarenhet som i andra sammanhang redovisas äldre födda i Sverige. Ett annat resultat är att det

av varken teoretiskt eller praktiskt är möjligt att, exempelvis vid planering insatser, utgå från att alla invandrare behöver

av eller önskar ett visst slags åtgärder. Många olika faktorer inverkar, vilket framgår studiens resultat och diskuterande

av avsnitt. I rapporten lämnas också internationella beskrivningar

som tydliggör dessa frågor.

Jag kan med författarna instämma i att bl.a. personalutbildning och forskning behöver utvecklas i frågor rör ett personligt

som bemötande äldre från andra länder. Det måste självfallet ske

av med medverkan har olika språkliga och

av personer som kulturella erfarenheter vilka kan vitalisera och fördjupa sådan

en utveckling. Flödet mellan teoretisk och praktisk kunskap måste underlättas, en fråga jag att återkomma till i mitt slut-

som avser betänkande.

De forskare som fått uppdraget att här beskriva frågor

om bemötande äldre från andra länder är alla knutna till FoU-

av enheten vid Stockholms resursförvaltning for skola och socialtjänst. David Gaunt är docent och forskningsledare, Fariba Hajighasemi och Kristiina Heikkilä är forskningsassistenter.

F örfattama själva för rapportens innehåll. Min förhopp-

svarar ning är att- deras beskrivning med rapportens rik-

tillsammans

haltiga litteraturreferenser skall stimulera till fortsatt diskussion

och utveckling.

Rapporten finns också punktskrifi och kassett. Med lättläst text redovisas innehållet i ett informationsblad samtliga

— dessa utgåvor for personer med funktionshinder kan beställas

Förord 13

hos Utredningen om bemötande av äldre, Socialdepartementet,

103 33 Stockholm, fax 08-24 17 27.

Helsingborg i juni 1997

Britta Rundström

särskild utredare

Sammanfattning

I Sverige finns omkring 110 000 äldre är födda i

personer som andra länder. De brukar betecknas äldre invandrare oberoende när och hur de kommit till Sverige. Frågan har väckts om

av dessa upplevelser bemötande i vården och omsor-

personers av

är armorlunda, t.ex. med tanke kommunikationssvårighe-

gen ter eller eventuella kulturella skillnader. Under 1990-talet har många verksamheter startats for specifika Verksamhe-

grupper.

tema kan bygga religiös tillhörighet för assyrier/syrianer

som och judar, etnisk och nationell tillhörighet for finländare,

som greker, turkar och iranier eller ett gemensamt språk för

som Spansktalande eller arabisktalande.

Äldre invandrare är underrepresenterade både bland dem

har hemtjänst och dem bor i särskilda boendefonner. som som Utnyttjandet sådan service varierar efter personernas

av ursprungsland. Äldre kommer från Norden och andra

som av

Sveriges närmaste grannländer har hemtjänst och utnyttjar den offentliga vården och i omfattning som

omsorgen samma genomsnittet äldre. Siffrorna är lägre for från

av personer utomeuropeiska länder. Äldre i Stockholm kommer

personer från 112 olika länder, bland dem har hemtjänst är bara

men som 61 länder representerade. De boende i särskilda boendeforrner representerar endast 39 länder. Vilken roll spelar kultur och bemötande för det låga utnyttj andet offentlig vård och

av

omsorg

För att svara dessa och liknande frågor som sammanhänger med bemötande har gjort två rikstäckande studier "äldre

av invandrare . Den är kvantitativt upplagd med enkät som

ena en besvarades 141 personer från trettio olika länder. Den andra

av är kvalitativt upplagd med långa intervjuer med sexton personer

från nio olika länder. Intervjuerna genomfördes den intervjuades hemspråk hon/han inte uttryckligen ville tala

om

16 Sammanfattning

svenska företrädesvis hemma hos för personen att skapa en situation trygg för den

som var intervjuade.

Rapporten inleds med genomgång relevant svensk och en av utländsk litteratur åldrande, etnicitet, hälsa och bemötande. om

Genomgången innehåller kritisk granskning en av begreppet

äldre invandrare lingvistisk, statistisk och

ur socialpsykologisk synvinkel. Huvudproblemet betecknas

är att gruppen som som äldre invandrare inte är enhetlig utan tvärtom mycket heterogen. Ett annat problem är att individer kan förhålla sig många olika sätt till den de tillhöra. Ett grupp anses tredje problem är att begreppet leder till negativ stereotyp med en innebörden att gamla från andra kulturer är mycket utsatta personer som är fattigare, sjukare och ensammare än svenskar i allmänhet. Utifrån olika makro- och mikrosociologiska

perspektiv

formulerade sju hjpoteser kunde testas på det insamlade som materialet. De är i förkortad form:

Somliga äldre från andra kulturer kommer ha svårt att att finna sig tillrätta i den svenska vård- och

omsorgsstrukturen.

Somliga kommer tvärtom att bejaka och uppskatta de svenska vården och det svenska sättet bemöta. att Äldre kommer ñån de som närmaste grannländema kommer att ha lättare än utomeuropeiska invandrare ställa krav att och påverka vården och omsorgen. Äldre kommer försöka att "läsa av" och anpassa sig till det beteende som personalen i svenska vårdmiljöer föredrar. Förmågan att anpassa sitt beteende varierar. De som kommer från grannländema kommer ha det andra

att lättast,

måste uppfinna strategier för bemästra situa-

att ovanliga

tioner. Upplevelsen av bemötande inom vård och kan omsorg vara likadan för svenskar och invandrare, således de reagerar på samma sakforhållanden. Många inom personalen arbetar med bestämd

en uppfattning

om vad det innebär att äldre invandrare. Invandrare vara som kan kommunicera svenska bemöts annorlunda de än som behöver tolk.

Sammanfattning 17

Det insamlade materialet bekräñar dessa hypoteser i olika hög med ett undantag. Personer från länder med hälsosystem

grad,

är/var annorlunda än det svenska hade inte svårt att

som mycket

acceptera det svenska systemet. Visserligen fanns det några åkte tillbaka till sina hemländer för sjukvård, men personer som de så först efter mångåriga problem med den svenska

gjorde vården. Vanligtvis gällde deras problem läkarnas svårigheter att

ställa hade diffusa symtom och kom från diagnos när personer

utomeuropeiska länder.

de "alm invandrarna" nöjda med det bemötan-

Överlag var

de de fått i vården och Enkätmaterialet är överomsorgen. med bara ett fåtal individer som uttrycker

väldigande positivt,

negativ kritik. Omdömena i intervjuerna är också positiva, men kritik enskilda detaljer förekommer. Man är exempelvis av kritisk bli bemött ett bam; att inte mot att som om man vore tid att prata med personal; att telefontider inte respekteras; att det kommer hela tiden; att omsorgspersonal kan

ny personal

och ovillig. Flera muslimska och kristna kvinnor från

vara rigid

Mellanöstern berättar att de känt obehag när de undersökts av

manliga läkare. Några berättar om felbehandlingar.

personer kommer från Norden och Östeuropa har varit

Några som

i att klaga och ändra de insatser de får inom

framgångsrika

antingen sjukvården eller äldreomsorgen. Inga de utomeuro-

av äldre har klagat. Många säger uttryckligen ifrån att de

peiska

aldrig skulle klaga oberoende vad deras anhöriga ansåg. I av stället har några få sökt vård i hemlandet.

Rapporten slutar med några rekommendationer om planering

insatser riktade till äldre människor från andra länder, om av

personalens utbildningsbehov samt om behovet av forskning.

Nyckelord: Äldreomsorg, sjukvård, migration, bemötande,

kommunikation, etnicitet, gerontologi.

lHälsosystemär ett medicinskt-socialantropologiskt begrepp som omfattar alla beteenden och tankar kring sjukdomar och derasbehandling i en kultur eller ett land.

. . Q

Lima vs Slizini

: V

. .

- §%3;mia::%r

.k

sm

kaáåáåøzzzz

:Ewáiâåsga

;sigM31 amt:finaeesâtsüsäáêâ

. - I I

l Inledningz

Direktiven till den statliga utredningen bemötande äldre om av 1995: bl.a. kulturell bakgrund tänkbar dir. 159 anger som en till olikheter i bemötande äldre människor.

förklaring av

äldre har invandrat eller tillhör

Undersökningar om som

minoriteter har hittills varit otillräckliga for att besked om ge

hur den kulturella bakgrunden påverkar individemas upplevelser vård och samt personalens behandling äldre

av omsorg av invandrare. Även utländska undersökningar är få. Oftast begränsar de sig till att behandla enda eller enstaka en grupp fallstudier. Sällan vet hur äldre tillhör minoriteter ser man som den vardagliga vården och samhället erbjuder. omsorgen som Det finns schablonbild säger att när med en en som personer viss etnisk eller religiös bakgrund åldras, tenderar de att betona sin bamdoms kulturer och traditioner mycket mera än tidigare.

Schablonbilden från andra kulturer, kan

gäller personer men också svenskar med åren kommer att betona vikten

gälla som

sin svenskhet. Ibland förutsätts dessa äldre människor av kräva särskild behandling. Schablonbilden viljan att bli att av särbehandlad naturligtvis inte den behöver vara sann, men behöver helt falsk heller. inte vara beträffande den utlandsfödda delen den

Prognoser gjorda av

äldre befolkningen tyder snabb ökning av gamla män-

en niskor invandrat. Som befolkningskategori omfattade som äldre invandrare 1996 ungefär 110 000 individer i hela landet. I Stockholm är antalet 17 000, vilket motsvarar omkring alla bor i huvudstaden. Svensk vård 13 procent av gamla som

2 Ett särskilt tack för synpunkter och kommentarer går till docent Solvig Ekblad, Institutet för psykosocial miljömedicin, Karolinska institutet och docent Owe Renström, Institutet för folklivsforskning, Stockholms universitet.

20 Inledning

och kommer att ha kontakt med allt äldre

omsorg människor med rötter i andra kulturer än den svenska. Antalet äldre

invandrare bör dock inte problem i Denna

ses som ett sig. befolkningskategori är mycket heterogen. De flesta har varit i Sverige mer än halva livet och torde etablerade i samhället.

vara Endast en liten andel gamla redan när de anlände. Dessa bor

var vanligen tillsammans med eller mycket nära sina bam.

2 Vad äldre

betyder

invandrare

2.1 Bakgrund

Det är svårt att hantera begreppet äldre invandrare. Termen togs i bruk i slutet 1970-talet eller början 1980-talet i

av samband med att statliga kommittéer utredde frågor som hörde

ihop med skapandet svensk invandrarpolitik. Invandrar-

av en utredningen, tillsattes år 1968, identifierade åldringsvård

som

kommande viktig social fråga SOU 1974:69 s. 165. I som en slutbetänkandet från Invandrarpolitiska kommittén används ordkombinationen "äldre invandrare" officiellt SOU 1984:58. Ordet invandrare hade under 1960-talet införts som ersättning

för utlänning ansågs ha fått negativ klang. Tanken var

som en bl.a. att utarbeta, förutom en politik för invandring, dvs. vem

skulle komma i Sverige, även en politik för invandrasom

dvs. sociala riktade till dem fått komma in. re, program som Kommittén uppmärksammade att del av 1930- och 40-ta1ens

en

flyktingar och arbetskrafisinvandrare började nå pensionsåldem

och antog att antalet skulle växa. Kommittén undersökte om kommunerna hade någon beredskap eller planering för grup-

Genomgående svarade kommunerna att det fanns ringa pen. efterfrågan äldreomsorg andra språk än svenska. De enda undantagen ett verksamheter under uppbyggnad eller

var par under planering för äldre med finskt ursprung. Fönnodligen hade frågan väckts alltför tidigt, kommittén rekommen-

men derade att kommunerna åtminstone borde upprätta planer.

Oftast initieras myndigheternas planering i sociala frågor efter

det att tydliga krav har vuxit fram lokal nivå och hos en betydande del invånarna. I fallet "äldre invandrare" har läget

av varit det motsatta. Gruppen hade identifierats genom en inventering befolkningens framtida servicebehov. Kommu-

av

uppmanades att planera för en kommande efterfrågan.

nerna

22 Vad betyder "äldre invandrare "7

nerna uppmanades att planera för en kommande efterfrågan. Kommunerna kunde att måste täcka ana begreppet en grupp med sociala problem eftersom de hade fått

uppmaning att

särskilt planera för Så görs endast för

gruppen. vanligtvis

personer med särskilda behov. Därför tänkandet

tog kring

begreppet "äldre invandrare" formen planer för framtida av ett socialt problem. Man började efter tecken brister spana på och behov. Men det först under 1990-talet

var som planeringen egentligen förverkligades.

Länge behöll begreppet äldre invandrare sin ad

hoc-betydel-

se och saknade innehåll i form etniskt inriktade av t.ex.

boendeformer eller matchade personalens

program som språkresurser med de gamlas hemspråk. Forskarna hade svårt att finna lämpliga äldre att de i

personer intervjua när början

1980-talet för Socialstyrelsens räkning skulle skriva de om äldre invandrarnas erfarenheter vård och av omsorg Zetzell 1980, Sachs 1980, Dahl 1981. En del invandrare hade visserli-

gen kommit i pensionsåldern, dem så

upp men av var gamla att de behövde vård och En då framför-

omsorg. förklaring som

des att de äldre invandrarna kulturella skäl ointressevar av var rade av hypotes även de bekräftade. omsorgen - en som gamla

Många sydeuropéer som intervjuades att de ämnade

uppgav flytta till hemlandet när de blev gamla. Så blev faktiskt fallet

med de grekiska invandrarna färre för

som nu är mycket än tjugo år sedan.

2.2 måste

Begreppet granskas på flera sätt

Begreppet äldre invandrare har många svårigheter, bl.a. ur

lingvistisk, demografisk och socialpsykologisk synvinkel.

Ur lingvistisk synvinkel är begreppet äldre invandrare

ett slags metonym. En metonym är ett allmänt känt ord eller en kombination ord står för och

av som betyder någonting helt

annat Lakoff 1987. När en sjuksköterska säger t.ex. 714 behöver byta medicin är 714 för en metonym en person som placerats i en säng i ett betecknas så. rum som

Vad betyder "äldre invandrare " 23

På metonymiska vis tenderar ordkombinationen äldre

samma invandrare att stå för karakteriseras socialme-

en grupp som av

dicinska problem t.ex. dålig fysisk och psykisk hälsa, isole-

som

ring, språk- och kommunikationssvårigheter och kulturell vil-

senhet. Från början är äldre invandrare konstgjord meto-

en nym. Den avtecknar sig som en klar kontrast mot det normala tillståndet. Invandrare brukar och inte gamla; gamla

vara unga människor brukar svenskar och inte invandrare. De två

vara

orden i sammansättning markerar någonting annorlunda,

vars betydelse måste fyllas just med ett annorlunda innehåll. Man utgår från inte kan alla andra.

att gruppen vara som

Demograñskt är begreppet äldre invandrare närmast

en omöjlighet. De siffror som förekommer i officiella sammanhang, t.ex. 110 000 år 1996, baseras alla folkbokförda människor 65 och äldre för vilka uppgifter finns att de föddes i utlandet. Nästan allt detta är problematiskt.

"Äldre inom svensk vård och brukar inte

omsorg numera betyda 65 år. Samtidens planering vård och service för äldre

av är inriktad personer över 80 år. Av lång erfarenhet vet

man att mellan 65 år och 79 år sällan brukar efterfråga

personer äldreomsorg. Om man i stället använde 80 som lägsta gräns, skulle kategorin äldre invandrare genast bli mycket mindre dock inte obetydlig och andelen kommit till Sverige

som nyss skulle bli mycket liten.

Invandrare betyder här med annat födelseland än

personer Sverige. Det innefattar personer med svenska föräldrar

som arbetat i utlandet, t.ex. missionärer och diplomater, för att

som inte tala om den mycket stora grupp är barn till svenska

som utvandrare i USA och som sedan återvänt till Sverige.

Folkbokföringen brister i registreringen adresser för äldre

av invandrare. Många är inneboende hos sina barn. Några kan ha återvänt till sina hemländer för längre vistelser utan att ha

anmält flyttningen.

Begreppet invandrare kom till 1960-talet och kopplades därför ofta till de stora aktuella då, främst

grupper som var jugoslaver, greker och turkar. På 1980-talet är motsvarande begrepp "flykting" bl.a. från Mellanöstern, Afrika och Bosnien.

Alla dessa förhållanden bidrar till att producera missvisande teoretiska uppskattningar antalet "äldre invandrare i

av Sverige. Den praktiska definitionen är något annorlunda.

24 Vad betyder "äldre invandrare

Socialpsykologiskt finns ett stort problem som sammanhänger

med den personliga identiteten. Varfor måste en person som en

gång for länge sedan invandrat fortsätta kallas invandrare

att hela livet igenom Inom den

demografiska kategorin äldre

invandrare finns många varit här personer som mycket länge, upp till 50 eller 60 år. Många är svenska sedan

medborgare lång

tid tillbaka. De kan ha lärt sig svenska, kommit från ett grannland, och deras barns och barnbarns familjer kan väletablevara rade i samhället. Det är inte givet de alltid

att identifierar sig

själva med begreppet invandrare. Särskilt påtagligt detta är for fmlandssvenskar, norrmän och danskar, vilka av det finns stora grupper bland de äldre utlandsfodda. När FoU-enheten3 tidigare gjort undersökningar äldre från olika länder har det av varit vanligt att del blivit identifierade folkbokföen som genom ringen ringt och sagt ifrån, att de minsann inte

var några

invandrare.

3 Forsknings- och Utvecklingsenheten vid Stockholms resursförvaltning för skola och socialtjänst. Fortsättningsvis i rapporten: FoUenheten.

3 och

Forskning utvecklingsarbete

3.1 Internationell

forskning

3.1.1 Färre äldre från har

minoritetsgrupper

formell och vård

omsorg

Utländska studier av äldre invandrare eller äldre som tillhör

minoritetsgmpper visar ofia att just dessa grupper är underrep-

resenterade bland mottagare formell och vård både

av omsorg

offentlig och privat. I USA är t.ex. svarta och Spansktalande äldre underrepresenterade bland brukare motsvarighetema

av till hemtjänst och särskilda boendeformer. Orsakerna till att färre äldre från etniska grupper har formell är omtvista-

omsorg de. Ofta framhävs att äldre från dessa får vård

grupper mer av

sina anhöriga och oñare bor i flergenerationshushåll 0/Iarkides

Mindel 1987; Gelfand Barresi 1987. En alternativ tolkning är att äldre personer i dessa grupper är friskare än genomsnittet av amerikanska pensionärer därför att så många i deras födelsekohort dött tidigare i livet och bara de friskaste överlevt till hög ålder. Det finns även andra hypoteser, t.ex. att äldre invandrare riskerar att bli dubbelt diskriminerade s.k. double jeopardy-

den

tesen därför att de ansvariga för landets vård och

omsorg vägrar att ta hänsyn till kulturell olikhet 1988. I

Norman

England har man funnit att äldre från minoriteter vänder sig till

verksamheter som frivilliga organisationer byggt vid sidan

upp av den offentliga omsorgen.

26 Forskning och utvecklingsarbete

3.1.2 En bemötande äldre

undersökning om och med

annorlunda kulturell bakgrund

Forskning om såväl bemötande äldre invandrare som om är förhållandevis Den enda större

ny. vetenskapliga undersökning

som gjorts om bemötande och äldre med annorlunda kulturell

bakgrund är brittisk, tryckt år 1996 1996. Huvudsyf-

Askham

tet med undersökningen att några de

var se om av större minoritetema önskade separat vård och eller åtminstone omsorg

några särskilda hänsynstaganden, vad gäller bl.a.

mat, personalens kön, språk, miljö. Resultaten från

undersökningen

visade att önskemål vård- och

om separata omsorgsformer

varierade mellan olika Det fanns de ville ha helt grupper. som vård- och omsorgsformer medan andra

egna värjde sig mot att

deras vård och skulle annorlunda än den omsorg vara vanliga brittiska. Äldre tillhör minoriteter växande som är en grupp i England. De flesta, men inte alla, har invandrat från främmande länder. Under de senaste tio åren har andelen invandrare över 60 år mer

än fördubblats. Motsvarigheten i England till

Socialdepartemen-

tet i Sverige initierade därför

en undersökning Askham 1996

om vissa hälsa och erfarenheter vård och gruppers av omsorg. Den bygger tidigare studier funnit att människor som som tillhör etniska minoriteter oftare inte fått

än genomsnittet

behandling för en rad olika sjukdomar 1993.

Atkin

Olika uppfattningar speciella hänsyn

om En av frågorna som ställdes i undersökningen Skall den var: allmänna servicen tilldelas alla åldringar, deras bakoavsett grund, eller skall myndigheterna ta speciell till deras

hänsyn

etniska bakgrund De flesta de av tillfrågade och så gott som alla som hade karibisk bakgrund tyckte inte de skulle att behandlas "ett speciellt sätt. De alla människor

ansåg att

borde behandlas individer. Med ett individuellt bemötansom de behövdes inga diskussioner personalen skulle olika om ägna

grupper speciell uppmärksamhet. Svaren från den sydasiatiska

gruppen gick i motsatt riktning. Dess ville bli representanter behandlade ett särskilt sätt och tonade ned individualiteten.

Forskning och utvecklingsarbete 27

Det var komplicerat att formulera och översätta denna fråga till flera andra språk. En del de utfrågade tyckte dessutom att

av det var svårt att svara och andra lämnade motsägelsefulla svar. Forskarna därför att tolkningen inte heller blev

menar av svaren problemfri. ville bli behandlade ett speciellt sätt"

De som menade faktiskt många olika saker med sina

svar.

Trots de språkliga svårigheterna kunde dock vissa slutsatser dras. Så gott ingen de tillfrågade äldre invandrat

som av som från de karibiska öarna ville behandlas in a special way. I stället ville de att vård- och omsorgspersonalen skulle behandla alla rättvist och samma sätt, ha en snäll attityd och visa respekt. De motiverade sin inställning med bl.a. alla människors likvärdighet och att de brittiska medborgare och hade

var betalat skatt. Av argumenten att döma tolkade dessa människor förslaget vård och särskilt sätt form

om omsorg som en av

segregation och möjligtvis rasdiskriminering.

Den andra gruppen som tillfrågades bestod av äldre personer

från Asien, huvudsakligen Indien, Pakistan och Bangladesh. Här

närmast enhällig i att ställa sig bakom tanken att ha var gruppen vård och särskilt sätt. Det gällde bl.a. språk,

omsorg

personalens kön, mat och vissa behandlingssätt. Sin kulturella

särställning ville de behålla. Få tycktes risker för segregering.

se

Få äldre indier den Äldre

utnyttjade offentliga äldreomsorgen.

från de karibiska öarna och från det indiska området hade skilda uppfattningar om den offentliga servicen. De karibiska äldre tog gärna del kommunens eller frivilliga organisationers ordinarie

av verksamheter. hade erfarenheter den formella vården

De som av

och sällan missnöjda detta gäller även några

omsorgen var enstaka indier. När de även tillfrågades om de någonsin hafi problem med dessa tjänster nekade de flesta. De problem som oftast nämndes av de äldre hade samband med deras etnicitet

eller De anmärkte kommunikationer, diskriminering,

ras. fientlighet, olämplig mat och kulturella missförstånd.

Hela 58 procent de asiatiska äldre tyckte att läkarens kön

av var en viktig ñåga eller att de skulle föredra läkare samma

av kön som de själva. Asiatiska kvinnor var mest angelägna om att

kvinnliga läkare. För karibiska äldre hade däremot läkarens

kön ingen betydelse. Motsvarande uppfattningar framkom om

sjuksköterskorna.

28 Forskning och utvecklingsarbete

En stor andel av asiaterna 83 procent ansåg att det var viktigt att kunna påverka vilken serverades sjukhus. mat som Siffran mycket lägre bland äldre från de karibiska var personer

öarna 39 procent.

Många äldre asiater ville att den personal tog hand som om dem också skulle tala deras språk. Nästan alla asiatiska äldre 98 procent ville bli bemötta personal talade deras av som språk. Endast 5 procent hade någonsin erbjudits tolk när de besökt läkare. 40 procent hade fått tolkhjälp sjukhus. På vårdcentraler andelen erbjudits var som tolkhjälp 34 procent. Erfarenheterna från den brittiska undersökningen är entydiga vissa punkter. Gruppen äldre tillhör minoriteter är som heterogen. Inget får tas for givet utan att förhållandena undersöks. En del äldre vill helst bli bemötta och behandlade på ett särskilt sätt och detta positiv gest mot deras ser som en kulturella särart. Andra vill absolut inte behandlas grupper annorlunda än alla andra och tolkar sådana förslag diskrisom

minering.

Etniskt organiserad mångfald handlar om grupper, inte individer Ovan redovisade skillnader mellan de olika önskegruppernas mål utformning vård och illustrerar några om av omsorg

kärnfrågor hur etniskt organiserad mångfald byggs

om upp. Traditionellt medborgarskap baseras individer behandlas som jämlikt och rättvist. Etniskt organiserad mångfald handlar om grupper, inte om individer. Rättvisa och jämlikhet förvandlas då till värden individen kan få del att han/hon som av genom accepterar att behandlas medlem i och representant för som sin gmpp. Men kan ha olika ambitioner vad gäller grupperna att ha tillgång till vård och Karibiema omsorg. ser sig som brittiska medborgare och kräver lika behandling trots att de inte är lika i yttre mening. Sydasiaterna utanför anser sig vara och kräver särskild behandling. Vårdpersonal bemöter enskilda individuellt medan personer den övergripande planeringen vård och inriktas av omsorg bemötande större kollektiv, etniska eller av grupper representanter för olika kulturer. I planeringen för etniskt organiseen rad mångfald tenderar att behandla alla man grupper samma

Forskning och utvecklingsarbete 29

sätt. I de fall några har tillgång till särskilda vård- och

grupper omsorgsformer, leds planerare att tro att varenda grupp bör ha sin vård- och omsorgsform. Planeringen blir med denna

egen uppfattning inte fullständig förrän alla gruppers behov är täckta. Men etniskt baserad mångfald kan dölja en maktkamp mellan enskilda invandrare som vill integreras och invandrarorganisationer som strider för särbehandling för sin grupp.

3.2 om användning av

Undersökningar

vård och

omsorg

Olika utnyttjande vård och omsorg

gruppers av Svenska undersökningar äldre invandrare har inte berört

om bemötandet, men många har behandlat olika gruppers utnyttjande vård eller granskat särskilda vårdmiljöer för

av och omsorg

äldre med viss religiös eller etnisk bakgrund. Undersökningarna

indikerar att vissa förhållningssätt gentemot svensk vård och omsorg kan ha kulturella aspekter. Resultaten är inte entydiga. Det är troligt att den svenska vården och framdeles

omsorgen kommer känslig för kulturella och etniska frågor.

att vara mer Somliga orter har kommit längre än andra, vilket återspeglar sig i regionala variationer.

Erfarenheter från äldreomsorg i Halmstad och Göteborg År 1995 fann i den kommuna-

Socialstyrelsen en uppföljning av

äldreomsorgen i Hallands län och Göteborgs- och Bohuslän att relativt få brukare invandrare. Statistik från Göteborg

var och Halmstad visar att äldre invandrare är underrepresenterade bland brukare av social hemtjänst och särskilda boendeformer

servicehus, gruppboenden, ålderdomshem och sjukhem.

dock inte alla Äldre

Underregistreringen gäller grupper. som

invandrat från de närmaste grannländerna nyttjar hemtjänsten i

nästan samma omfattning som svenskar, och i vissa åldersgrup-

t.o.m. än svenskar. Detta gäller äldre från per mer personer

Danmark, Finland, Norge, Tyskland och Polen. Däremot

30 Forskning och utvecklingsarbete

använder klart färre äldre från utomeuropeiska länder social

hemtjänst Eriksson 1996.

Erfarenheter från äldreomsorg i Stockholm Mönstret är detsamma i Stockholm, där det i september 1996 fanns 16 816 äldre invandrare. 23 procent äldre invandrare av

över 80 hade hemtjänst, vilket ungefär fyra procentenhe-

var ter lägre än genomsnittet för hela åldersgruppen. Andelen personer med hemtjänst från länder Danmark, Tyskland som och Polen ligger dock nivå genomsnittet för samma som staden 27 procent. Det är även höga andelar med hemtjänst bland äldre från Finland, Chile och Estland 23-25 personer procent. Med undantag chilenarna det mindre vanligt att av var utomeuropeiska äldre hade hemtjänst t.ex. hade enbart 9 procent av iraniema över 80 år hemtjänst och motsvarande andel bland äldre från Turkiet 15 procent. De äldre invandvar rama i Stockholm kommer från 112 olika länder enbart 61 men länder är representerade bland dem har

som hemtjänst.

Det är ännu större skillnader mellan invandrargrupperna vad gäller utnyttjande av särskilda boendeformer. Visserligen bor 4,1 procent av de äldre invandrarna över 65 år i särskilt boende. Denna procentandel är nästan i nivå med genomsnittet för staden. De bor i särskilt boende kommer dock endast som från 39 de 112 länderna finns representerade bland äldre av som invandrare i staden. 93 procent de invandrare bor i av som särskilt boende är födda i Europa. Av dessa kommer 74 procent

från fem länder: Danmark, Estland, Finland, Norge och

Tysk-

land Gaunt 1996.

Frånräknas Nordamerika och Australien från beräkningsgrunden, innebär det att bara 1,4 procent äldre födda av personer utanför Europa bor i särskilda boendeformer. Det finns dessutom anledning att misstänka att några de boende av som uppges vara födda i Indien, Indonesien, Kina och Japan kan vara barn till svenska missionärer verkat i dessa länder. som Det förefaller att finnas större motstånd mot att flytta till en särskild boendefonn än mot att tillfälligt ta emot

hemtjänstper-

sonal i det hemmet. Det är därför motiverat att skifta egna fokus från hemtjänst och hur denna nyttjas äldre invandrare. av Det var tidigare ett stort problem tycks ha minskat i men nu

Forskning och utvecklingsarbete 31

betydelse Songur 1992. I stället verkar flyttning till särskilda boendeformer huvudproblemet Barresi Stull 1993.

vara Sannolikt försöker många invandrarfamiljer klara skötseln

av

anhöriga med svåra demenssjukdomar eller med

personer omfattande rörelsehinder inom hushållet, kanske utan att be

om stöd eller hjälp från samhället.

3.3 Brukarundersökningar

Svenska studier av äldre invandrares attityder till och värde-

ringar av vård och uppvisar splittrad bild. FoU-

omsorg en enheten har inom för Socialstyrelsens

Stockholm ramen

utvärdering Ädelreformen ställt frågor till brukarna deras

av om upplevelser vården och Svaren från utlandsfödda

av omsorgen. brukare avvek obetydligt från svenska brukares

svar.

Tabell Andelen brukare av hemtjänst i Stockholm år 1993 som var nöjda eller mycket nöjda med flera olika vård- och omsorgsformer. Indelade efter födelseort N 959 invandrare 84. Fem socialdistrikt: Östermalm,

varav Centrala staden, Maria-Högalid, Vällingby-Hässelby, Kista.

Skillnaderna i bedömningar mellan invandrare och svenskar är

obetydliga. Mellan 8 och 9 10 tillfrågade tycker att verk-

av samheten är bra. I denna studie liksom i andra studier äldres

av upplevelser av vård och tyder resultaten att äldre

omsorg människor i allmänhet tenderar att att de är nöjda med den

svara service, vård och omsorg Möller 1996. Om det finns

som ges stora kulturella skillnader i sådana bedömningar hos och

unga medelålders personer, tycks skillnaderna försvinna än

snarare förstärkas i hög ålder.

32 Forskning och utvecklingsarbete

Socialstyrelsen lät upprepa undersökningen år 1995 med

men delvis frågor. Brukarna tillfrågades även födelseort.

nya om

Tabell Andelen brukare av hemtjänst i Stockholm år 1995 som var nöjda eller mycket nöjda med olika vård- och omsorgsformer. Indelade efter födelseort. N 1271 varav invandrare 96.

Inte heller i denna undersökning påvisades nämnvärda skillnader i uppfattningar mellan äldre svenskar och äldre invandrare. En

möjlig förklaring till samstämmigheten är att äldre invandrare

får vård och utgör ett speciellt urval som omsorg av personer som varit länge i Sverige. De kommer från de närmaste

grannländerna och är tämligen integrerade i samhället. I så fall kan det röra sig om en grupp som kanske är positiv till vården och

mer omsorgen än grupper som inte använder den kommunala hemtjänsten. Det kan även tänkas att några äldre invandrare avstår från vissa former service grund kulturella

av av föreställningar. Personer t.ex. har speciella krav

som renlighet, krav att inte blanda mjölk och kött, eller krav att avstå från vissa vanliga svenska maträtter, kan avstå från hemtjänst eller försöka anhörig vårdgivare eftersom

en som de tror/vet att det kan svårt att behoven tillgodo-

armars vara sedda.

En ytterligare förklaring kan allmän åldersrelaterad

vara en nivellering som reducerar skillnader när människor åldras Markides 1996. Möller 1996 och flera andra Thomas och Heggeman 1987 konstaterar att äldre människor upplever ett underläge i mötet med det allmänna och att detta medför

en ovilja att kritisera samhällsservicen. Kanske svenska och invandrade äldre upplever underlägsenhet sätt och

samma lika starkt.

Forskning och utvecklingsarbete 33

3.4 F oU-enhetens

undersökningar

FoU-enheten s. 24 har tidigare undersökt situationen för

se

olika grupper av äldre invandrare, bl.a. finska, estniska, italien-

ska, iranska, assyriska/syrianska och kurdiska äldre rapporter

av Heikkilä 1994, Linde 1996, Karupää 1994, Ponzio 1996, Hajighasemi 1994, Frankel 1996, Songur 1992 1996. Denna forskning har fått finansiellt stöd från Socialvetenskapliga

forskningsrådet programstödet Åldrandets kultur,

genom

Rådet för arbetslivsforskning, Forskningsrådsnämnden, Svenska

Kommunförbundets forskningsråd och Socialstyrelsen.

Villkoren for de olika invandrargrupperna varierar stort. Det gemensamma är dock att det i nästan varje finns

grupp personer

uttrycker önskemål att vård och sitt som om omsorg modersmål, ibland separata vård- och omsorgsformer. Det är dock sällan majoriteten inom vill ha separat vård

som gruppen och omsorg. När speciella vårdenheter har byggts t.ex. för

upp

finländare, greker och judar har bara en del av målgruppen flyttat dit Ronström 1996. Frågor kring särbehandling

av etniska, religiösa och andra minoriteter splittrar invandrarna. Somliga insisterar särbehandling medan andra inte alls vill särbehandlas.

3.4.1 Studier tre verksamheter för äldre

av

invandrare

Antologin Vem ska ta hand de gamla invandrarna

om

Ronström 1996 omfattar dels forskningsöversikt, dels

en separata studier av tre institutioner för äldre invandrare

- Älvsjöhemmets finska korridor, dagverksamhet för äldre

en greker i Rinkeby och judiska servicehuset och sjukhemmet. De äldre invandrarnas speciella situation och behov har uppmärksammats olika sätt i Stockholm sedan många tillbaka. Frågorna har rört sig kring deras hälsa, livsvillkor, vård- och

omsorgsbehov och om speciella vård- och omsorgslösningar

bör skapas för kulturellt och språkligt olika I Stock-

grupper. holm finns 17 000 äldre invandrare. De kommer från ett stort

ca

antal länder och har högst olika sociala, klassmässiga, religiösa

2 17-0730

34 Forskning och utvecklingsarbete

och historiska bakgrunder och därmed också olika föreställningar om och förväntningar vad det innebär att bli gammal och även det svenska samhället. De talar olika språk och deras vistelsetid i Sverige varierar. Särlösningar har utvecklats

eller planeras för bl.a. finnar, ester, greker, assyrier/syrianer,

iranier och italienare. För att samlad kunskap erfarenheter

om

sådana verksamheters tillkomst och har de

av utveckling tre

ovan nämnda verksamheterna studerats. När studien påbörjades befann de sig i olika skeden den finska korridoren i Älvsjö

- var

väg att läggas ner och den grekiska dagverksamheten

var väg att starta, medan det judiska servicehuset och sjukhemmet varit verksamt i många år.

Studien av Älvsjöhemmets finska korridor, Älvsjöhemmet

- en särlösning Linde 1996, beskriver hur verksamheten uppstått och utvecklats, vilka valt att söka sig dit och varför.

som Beslutet om att upplåta 18 husets 100 lägenheter till finska

av invandrare togs 1983 efter påtryckningar från de

Sverigefinska intresseorganisationema. Avsikten att skapa

var en oas

finsk i det svenska samhället. Även det svårt av omsorg om var att identifiera vad skulle kunna beteckna finsk

som omsorg

bastu, finska sånger, finsk förväntningarna stora.

mat var

Verksamheten har funnits i 13 år. I praktiken har finska

nu

pensionärer utnyttjat möjligheten att bo i denna miljö. Enligt

rapporten kan orsaken till detta återfinnas olika nivåer. Kunskapen om Älvsjöhemmet och intresset för att hitta och erbjuda särlösningar var ojämn i de enskilda socialdistrikten. En del av dem erbjuds bostad i Älvsjöhemmet vill inte flytta

som från sin invanda miljö.

Den finska korridoren blev inte korridor, sammanhållen

en en

enhet, utan lägenheter utspridda i huset. Det förtog del

en av ambitionen att skapa finsk miljö. Verksamheten fick dåligt

en

rykte, bl.a. grund några felplaceringar och på grund

av av att relationskonflikter uppstod såväl mellan svenska och finska pensionärer som mellan den svensk- och den tvåspråkiga

personalen. Dock är många enskilda pensionärer nöjda med att

bo Älvsjöhemmet. Verksamheten är ett uttryck för svensk

en ambition att hjälpa finska invandrare. Den är ingen finsk

oas, menten bro till det svenska samhället, svensk bit Finland i

en

Sverige.

Forskning och utvecklingsarbete 35

Studien äldre greker i Rinkeby Vem planerar för och

av vem

varför Lindqvist 1996 handlar om hur en dagverksamhet för

greker växte fram i början 1990-talet. Syfiet att under-

av var

söka hur ett samhällsproblem, nämligen gamla grekers

vårdbehov, uppstår som en tankekonstruktion och hur en specifik lösning växer fram beslutsfattamivå. Idén till

en dagverksamhet efter grekisk modell Kapi utvecklades i samarbete mellan representanter for svenska myndigheter och enskilda eldsjälar. Tanken att till stånd verksamhet

var en som skulle motverka passivitet och isolering bland äldre och fortidspensionerade greker. Grundidén var att verksamheten skulle byggas grekerna själva. Inom verksamhetens

upp av ramar skulle dessa ges möjlighet att stödja och hjälpa varandra. Det tog tid att övertyga grekerna att de behövde denna

om

dagverksamhet. En hel del anpassningar och nytänkande

krävdes innan verksamheten kunde starta år 1995.

Studien Det judiska hemmet en boning för själen F rankel

— 1996 belyser de faktorer som gjorde det möjligt for judisk

en minoritet att mitt under brinnande krig bygga institution

upp en för sina gamla. Pensionärshemmet servicehuset kom till år 1945 och sjukhemmet 1959. En stark tradition att hjälpa sin nästa, att ta hand om sina gamla och att inte belasta samhället

var enligt forskarna avgörande for sjukhemmets och service-

husets tillkomst.

3.4.2 Likhets- och

olikhetsprinciper

Även Ponzios planering vård och

1996 undersökning om av

omsorg for grupper av assyrisk/syriansk och italiensk härkomst behandlar frågor hur äldre med invandrarbakgrund ska tas

om om hand. De ska ha rätt till vård och lika villkor

omsorg som äldre svenskar. Huruvida denna likhetsprincip ska kunna ersättas av en olikhetsprincip innebär rätten till vård och

som omsorg olika villkor diskuteras i rapporten. Ska särskilda vård- och omsorgsforrner inrättas for äldre invandrare, och

villkor ska detta i så fall ske Rapporten baseras vems

intervjuer med två invandrargrupper, italienare och assyri-

er/syrianer. Den beskriver vad som händer när äldre invandrare möter det svenska samhället. En rapportens slutsatser är att

av

36 Forskning och utvecklingsarbete

olika invandrargrupper tenderar bli lika att grund av att man använder medel for uttrycka sin etniska

samma att identitet;

mat, språk, firande högtider och Detta beror

av religion. att

dessa identiñkationer är lättillgängliga och beskrivbara. Invandrargruppema lär sig varandra och utvecklar

av strategier som erfarenhetsmässigt visar sig gångbara i mötet med det

vara svenska samhället. En slutsats

annan är att särlösningar fungerar

bättre de planeras och

om genomförs av invandrarna själva.

Under period trettio 1920-talet till mitten en av från av 1950-talet inrättades initiativ svenska särskilda av staten ålderdomshem for Kommuner med samisk

samerna. befolkning

ñck statliga bidrag till och drift små ålderdomshem

byggande av för Motiveringen deras

samer. var att kultur, språk, mat, dygnsrytm och renlighet så annorlunda de inte borde var att blandas med svenskar. Statsbidraget upphörde i 1950-

början talet när myndigheterna ansåg att de gamla inte

samerna längre förde ett liv skilde sig från deras svenska som grannars sätt att leva. Beslutet att upphöra med bidraget betydde att hemmen övergavs. Nedläggningama möttes protester från av samernas

sida Andersson 1996.

4 Teoretiska

överväganden

4.1 Inledning

Det finns mycket forskning etnicitet, åldrande och

om om om

hälsosystem. Traditionellt är det fråga separata forsknings-

om traditioner sällan berör varandra. Få forskare har försökt

som

att integrera de olika perspektiven.

Här görs ett försök att finna utgångspunkter för undersök-

en ning av äldre invandrares upplevelser vård och Det

av omsorg. är inte givet att äldre från främmande kulturer nöd-

personer vändigtvis skall uppleva vården och annorlunda än

omsorgen

svensk-ar, men frågan är värd ordentlig undersökning.

en Särskilt problematiskt är begreppet etnicitet. Det har traditionellt använts för individs relation till den det folk,

en grupp, hon/han föddes i och tillhör.

Förhållandet mellan individen och har visat sig

gruppen vara komplicerat. Individer behöver inte bete sig eller tänka

ens det sätt som gruppen göra. En identifikation med

anses persons sin kan variera från stark till Förr kunde

ursprungsgrupp svag. en invandrare från t.ex. Bosnien välja hur hon/han skulle presentera sig. Hon/han kunde säga jag är jugoslav och då markera en grupptillhörighet eller säga jag kommer från Jugoslavien och då markera bristen grupptillhörighet. Invandrarföreningar försökte olika sätt att form och

ge innehåll till jugoslavisk identitet Ronström 1992. Numera

en är det som skulle välja att säga jag är jugoslav. Inom

socialantropologin och sociologin är begreppet etnicitet

numera föremål för mycket omfattande granskning Jenkins 1997.

38 Teoretiska överväganden

4.2 Makrosociologiska perspektiv

Från ett makrosociologiskt perspektiv kan beskriva

man transkulturella möten inom vård och två omsorg som om färdiga strukturer krockar med varandra. Den strukturen ena tillhör invandrarens kultur och den andra invandringslandets kultur. Dessa strukturer beskrivs medicinska antropologer av

som helheter med fasta regler och roller, behandlingar, strategi-

er, planeringsramar och sätt att ta hand de sjuka Kleinman om

1980. Det makrosociologiska perspektivet gör anspråk att

kunna identifiera hur t.ex. kinesisk, indisk eller personer av afrikansk härstamning helst vill bli behandlade. Sachs t.ex. konstaterar att arbetskraflsinvandrare från södra Europa till

Sverige efterfrågar speciella former av behandling, helst i form

av sprutor Sachs 1992 s 70.

Ett makrosociologiskt perspektiv behandlar etnicitet ett

särskilt sätt. Alla anses tillhöra avgränsad kännetecken grupp nad av gemensamma värderingar, beteenden, seder och bruk, som betecknas "en kultur. Kulturema eller anses vara mer mindre unika för varje Människor föds och uppfostras grupp. i sina föräldrars kultur, vilket formar

personemas värderingar

och beteenden för resten livet. I detta perspektiv finns två av lika mäktiga helheter: etnicitet är den hälsosystemet den ena, andra. Makrosociologiska angreppssätt leder forskarna till att anta att varje folkslag inom sin kultur bygger ett eget unikt hälsoupp

system som i väsentliga aspekter skiljer sig från andra. Således

blir förekomsten äldre från andra kulturer av personer en orosfaktori sig, därför att förväntar sig att krockar uppstår man när de möter de svenska vårdmiljöema. Konfliktema bli anses större om invandrarens egen kultur bedöms vara mycket olik den svenska, och vice Tidvis kan forskare upptäcka att versa. moderna mediciner används vissa mediciav personer som om nerna hade magiska krafier. Det finns tom. fall där personer har löst upp läkarrecept i vatten och druckit blandningen i tron att det ett botemedel. var Vanligtvis anses patienter eller sökande hos sociala myndigheter vara svaga parter i dessa möten med personal; invandrade patienter/sökande anses vara ännu svagare. Därför läggs

Teoretiska överväganden 39

ansvaret for mötet personalen så att den inte avsiktligt eller oavsiktligt bryter mot den andra kulturens regler. Det makro-

sociologiska perspektivet tilldelar personalen nyckelroll i

en mötet med äldre med kulturell bakgrund

personer annan

Lupton 1994. Det makrosociologiska perspektivet är det gäller i

som Sverige, åtminstone inom utbildning och i officiella

sammanhang. Det lägger stor vikt information riktad till personalgrupperna inom vård och Det försöker säkerställa

omsorg. kvaliteten i möten mellan invandrare och personal att

genom utbilda personalen i hur andra hälsosystem är uppbyggda t.ex.

~ genom kurser i medicinsk antropologi.

Läroböcker med sådana syften finns i flera de stora invand-

av rarländerna t.ex. England och Australien. Några dessa

- av böcker är enkla uppslagsverk med korta texter listar fakta

som om olika länder och religioner samt information vikt for

ger av

diagnoser, t.ex. avvikande sjukdomspanorama, och for

omsorg, t.ex. regler for mat och hygien. En del kurser och läromedel har kritiserats för att förenkla och befästa negativa stereotyper

om etniska grupper Atkin 1993. Exempel just sådan litteratur

är Squires 1991, Kavanagh och Kennedy 1992 samt Devore

och Schlesinger 1987. Ibland tillskrivs kultur bestämman-

en de roll: från landet X förväntas bara bete sig och

en person en annan från landet Y förväntas bara bete sig så. Kultur används då for att skapa skillnader mellan människor. Något spelrum for

personliga önskningar och val existerar knappast. En nyanserad

framställning är den officiella australiska skriften Removing Cultural and Language Baniers to Health 1993. Ett nyanserat svenskt bidrag är Ekblad, Jansson och Svensson 1996.

Idealet i det makrosociologiska perspektivet personalen

är att blir så kunnig i medicinskt kulturella frågor att den kan omhänderta från många olika kulturella bakgrunder

personer och bemöta dem ett sätt inte kränker kulturernas

som väsentligaste normer. Syftet är att jämna ut skillnaderna i

styrkeförhållanden mellan personal och patient hänsyns-

genom

tagande till patientens kulturella föreställningar.

40 Teoretiska överväganden

4.3 Mikrosociologiska perspektiv

Det mikrosociologiska perspektivet inriktas enskilda

individers förmåga att kärma de regler, och beteenden

normer som härskar i given situation vid given tidpunkt och att

en en anpassa sig till dem utan att känna sig kränkt till integritet eller kultur även om hon/han konfronteras med något oväntat Goñinan 1961. Människan har också förmågan att förställa sig i situationer och ett beteende för

nya anamma som passar sammanhanget. Hon behöver inte säga att detta sätt

att presentera sig är hennes egentliga väsen Hochschild 1983.

Detta perspektiv betonar förändring och anpassning. Det

finner inga stabila hälsosystem, utan i stället konstateras

att

sjukvården över hela världen är i förvandling. Behandlingssätt, mediciner, lokalers utformning, rutiner, bemanning etc. är under ständig omprövning och förnyelse. Få väntar sig att

personer vårdsituationer ska förbli oförändrade. Tvärtom utgår många ñån att förbättrad sjukvård kommer att leda till förändrade rutiner och att även försämringar återspeglas i förändrade villkor. Hälsosystemen kan ha stabila principer, är trots

men

detta mycket föränderliga i praktiken. Mikrosociologiska perspektiv etnicitet har vuxit fram

genom forskning mångkulturella samhällen. Här nedtonas etnicitetens deterministiska funktioner, i stället betonas individernas förmåga att ställa från sin till andra

om egen grupp kulturer. Livsstilen bygger blandning kulturer

en av som individen skapar efter eget huvud. Den mest kända talesmannen för den multikulturella är den indiskfödde muslimske

synen skeptikern och författaren Salman Rushdie. Ett för honom typiskt uttalande är: Jag föddes indier, inte bara

som men en

indier, utan Bombay-bo. Bombay är den mest kosmopolitiska,

mest hybrida, mest mischmasch alla indiska städer. Mina

av skrifter och tankar har därför påverkats lika djupt hinduiska

av myter och attityder som muslimska..., Inte heller Väster-

var landet frånvarande i Bombay. Jag gatukorsning,

var en en bastard skapad historien, långt innan vistelsen i London

av förvärrade mitt tillstånd. In Good Faith 1990 cit i Waldron

1995, översättningen här gjord rapportförfattarna. Det kan

av därför tänkas att äldre invandrare inte är negativa till de

Teoretiska överväganden 41

förändringari vård flyttningen till Sverige bär

och omsorg som med sig. Det blir nya tekniker, ny apparatur, nya mediciner. Förmodligen utgör detta positiva inslag är lätta att anpassa

som sig till.

Enligt detta perspektiv försöker äldre invandrare pejla rätt nivå när de träffar vårdpersonalen. De försöker förstå vad det är pågår, vilka de reglerna är, vad personalen vill att de.

som nya ska göra. Egentligen behöver patienterna inte helt förstå vad

sägs för att bemötandet ska tillfredsställande för dem. som vara Enligt bl.a. Erwin Goffman 1961 har människan förmåga att hantera multipla nivåer verklighet. Därför bör det inte vara

av förvånande att invandrare har förmågan att samtidigt hantera flera hälsosystem och vårdkulturer. De kan lätt flytta mellan systemen sedan de lärt sig spelreglerna. Kanhända har invand-

rarna större upptränad förmåga att glida mellan olika hälsosys-

tem. Således bör inte överdriva betydelsen kulturella

man av skillnader i bemötande invandrare. Svenska studier av

av iranska och sydamerikanska äldre beskriver hur dessa utvecklar flera identiteter, ibland svensk, ibland iransk eller sydamerikansk

Tomstam 1996, Bacal 1996. Under vår forskning

Ahmadi

har vi också kommit i kontakt med äldre personer som delar Salman Rushdies mångkulturella liv: bl.a. iranska armenier, polska judar, kristna födda i arabländer, chilenska mapucheindianer och peruvianska kineser som nu alla bor i Sverige. De har andra sätt att pejla det omgivande samhället eftersom de är vana att tillhöra en minoritet.

4.4 Socialpsykologiska perspektiv

Ett grundproblem i forskning äldre människors förhållande

om till vård och är att äldre tenderar att uppge att

omsorg personer de är nöjda, medan forskaren själv ser de gamlas situation som

problematisk. Detta kan stå för vad psykologer kallar en positiv

bias, dvs. att människa enligt omgivningens förvänt-

en svarar

ningar hur man ska svara. Många vetenskapliga och jouma-

listiska undersökningar av äldre människors villkor har konstaterat hur svårt det är att de gamla att kritisera vården och

42 Teoretiska överväganden

omsorgen. Kuratom och radiojoumalisten Lis Asklund talar om ett slags tacksamhetsmur det inte går att komma förbi. som Jag gjorde bl.a. ett reportage ålderdomshem runt i om om landet, och det nedslående erfarenhet. Detta 1966. var en var Ofta föreståndama den gamla stammen klädda i blå och var av vit uniform. När kom ofta mycket ovilligt emottagen man - möttes man av de gamla alla sade ungefär så här: Här har som det så bra. Alla är så snälla. Vi får så bra mat...’ Det vad var jag brukar kalla tacksamhetsmuren. Uppbrott 1986 216. s. Författaren Ivar Lo-Johansson hade liknande erfarenheter 1949.

I Ålderdoms-Sverige 1952 anmärkte han att de intagna

ålderdomshemmen och inte

var som "lynchningsrädda negrer

ville kritisera de mest skandalösa förhållanden. ens Moderna studier äldre människors inställning till vård och av omsorg använder mera systematiska metoder, t.ex. anonyma enkäter och djupintervjuer, finner ändå de gamla i men att regel svarar att de är nöjda med sin service. Brukarundersökningar visar vanligtvis att någonstans mellan 80 och 90 de procent av äldre som tar emot service säger sig nöjda. När det har vara varit möjligt att skilja mellan svenskar och invandrare har det visat sig att invandrarna har varit minst lika nöjda svenskarsom na. Det är naturligtvis tänkbart att servicen till äldre är bra och att de som faktiskt är nöjda, huvuddelen den svarar men av

akademiska forskningen äldreomsorg utgår ifrån antagandet

om att brukarna egentligen är mindre nöjda. Forskarna försöker testa olika sätt att förklara de höga positiva siffrorna. En möjlig förklaring kan hämtas från teorin bounded om

rationality begränsad rationalitet som utvecklats ekono-

av men Herbert Simon. Han att individer i sin vardag inte menar eftersträvar att maximera, utan nöjer sig när eller

behandlingen

servicen håller sig tillfredsställande nivå. Människan en är aktiv många plan att hon bara har tid och ork ägna sig att ett fåtal problem samtidigt. Så länge situationen inte alltför är dålig accepterar människan utfallet, i stället för att försöka förbättra situationen. Hon är nöjd när situationen tillfredsstälär lande, inte när den är maximalt bra därför talas ~ det om en begränsad rationalitet. Det är möjligt att de gamla

egentligen

menar att vården är acceptabel när de markerar alternativet bra i enkät. Förmodligen har många flera andra en personer

bekymmer som är viktigare Collins 1994.

Teoretiska överväganden 43

En mer konspiratorisk förklaring ligger i variant det

en av klassiska fångamas dilemma används inom public

som choice theory. Två brottsliga kumpaner hålls isolerade från varandra efter arrestering. Brottet har de begått tillsammans. Poliserna säger till varje man att han kan ett lindrigt straff om han erkänner, men om han först nekar och sedan bevisas

vara skyldig kommer han att straffas mycket hårt. Fångama ställs inför situation där de inte kan optimalt båda neka

en svara dvs till brottet och båda helt fria därför att de inte kan lita varandra att båda skall säga likadant. Därför erkänner båda i

förhoppning om att strafflindfing dvs det näst bästa utfallet.

Därmed undviker de det allra sämsta resultatet, att själv neka till brott bli dömd till hårt strañ därför att den andre har erkänt

men att båda var med.

Vad kallar brukamas dilemma formuleras analogt. Flera brukare skall svara myndighetens fråga om vården är bra eller dålig. De är i ett beroendeforhållande till myndig-

samma het. Brukarna känner inte varandra och kan inte kontakta varandra. Deras erfarenheter kanske är att vården har varit dålig eller åtminstone inte felfri. Om alla att vården varit dålig

svarar kommer sannolikt vården att förbättras. Detta skulle det

vara optimala utfallet. Men bara ett fåtal säger att vården varit

om dålig och de flesta andra säger att den varit bra, kan

man misstänka att de kritiserat kommer att särbehandlas

som negativt och bli klassade kverulanter Eklund 1996.

som Resultatet kan bli att vården inte förbättras bara ett fåtal

om kritiserar den, och de som svarat sanningsenligt kan bli utsedda till offer. Detta är det värsta resultatet for den har anled-

som ning att klaga. Men om alla säger att vården är bra, trots att den inte är det, kommer åtminstone ingen att bli utsatt för

repressalier. Således väljer enskilda brukare att avstå från att kritisera, eftersom de inte kan lita att de andra brukarna kommer att instärmna i kritiken. Det rationella målet att fråga brukarna

om vårdens kvalitet motarbetas deras brist insikt i hur de

av andra och deras rädsla för framtida konsekvenser

svarar av deras klagomål servicen.

Public choice teoribildning bygger på individers val

är en som av

beteenden ur en uppsättning möjliga beteenden.

44 Teoretiska överväganden

4.5 Några motsägelsefulla hypoteser

Makrosociologiska hypoteser kan följande:

vara Personer från länder struktur och kultur olik

vars är mycket

den svenska kommer att ha svårt att finna tillrätta i den

sig

svenska vården och De kommer ha det omsorgen. att mycket svårt med bemötandet. Personer från länder där sjukvården och

äldreomsorgen är

. mindre avancerad än i Sverige kommer att ha lätt att acceptera de svenska verksamheterna i sina liv. De som nya inslag kommer att uppskatta det svenska sättet att bemöta äldre

personer. Personer från länder liknar Sverige kommer att ställa som . högre krav bemötandet än från länder där personer hälsosystemen är mycket annorlunda, därför att de förra vet hur det borde fungera och lätt kan med

jämföra likvärdiga

men annorlunda system i henrländema.

A/Iikrosociologiska hypoteser kan vara följande

Äldre invandrare kommer

att känna vårdmiljöer och tillfälligt anpassa sig till vad erbjuds under de perioder

som som de vistas i svensk vård- eller Sedan

en omsorgsmiljö.

återgår de till sina kulturella De kan ha svårt att normer. ens komma ihåg vad hände och litar det hände som att som var bra. Personer från avlägsna kulturer måste känna . och anpassa sig mera än de som kommer från Sveriges grannländer. Därför måste de förra i högre grad lära sig bemästra sätt att stress coping strategies. De riskerar även att råka ut for kulturchock i början innan de lärt

sig nya coping strategies.

Äldre invandrare varit här kommer ha lättare som länge att att acceptera bemötandet än de varit här kortare tid. som

Teoretiska överväganden 45

En "public choice -hypotes kan vara följande:

Alla äldre upplever vård och omsorg samma

personer sätt. Detta inkluderar även frågor bemötande. Således

om kommer de äldre invandrarnas erfarenheter att likna svenskarnas erfarenheter. Båda grupperna kommer att svara och sätt i en enkät eller en intervjusitua-

reagera samma tion.

En social konstruktion-hyp0tes5 kan vara följande:

Personalen gör eller mindre medvetet ett särskilt urval

mer

befolkningskategorin människor födda i utlandet och ur äldre än 65 år. Endast de människor uppfyller kri-

som terierna for konstruktionen äldre invandrare kommer att räknas. Personal inom vård och kommer att

omsorg klassificera människor enligt vad de uppfattar social-

som medicinska problem.

5Socialkonstruktion innebär att samhällen bygger föreställning-

upp

hur individer bör bete sig och behandlar dem eñer dessafore-

ar om

ställningar.

Rätan

333V

5 och

Undersökningsmetod metodanalys

5.1 Undersökningsmetod

5.1.1 Inledning

Denna rapport redovisar kartläggning av äldre invandrares en upplevelse bemötande och deras önskemål beträffande vård av

inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Den

och omsorg

bygger enkätundersökning bland äldre invandrare som

en besökt ett antal utvalda vårdcentraler över hela landet. Undersökningen riktades till besökare till vårdcentraler for att undvika eventuell positiv bias hos användare hemtjänst brukarun-

av se

dersökningarna, 31 De besöker vårdcentraler har s. som säkerligen sämre hälsa än genomsnittet, de är intressanta i men detta just för att de har ett stort behov vård och

sammanhang av

och därmed också stor erfarenhet bemötande i olika omsorg, av situationer. Enkäten innehöll ett tjugotal enkla frågor vanligtvis ställs som bemötande i vård och omsorg samt bakgrundsfrågor om om bl.a. de svarandes ålder, kön, härkomst och vistelsetid i Sverige.

Deltagandet i undersökningen frivilligt och anonymt.

var Enkäten utformades så att de äldre invandrarna kunde besvara enkäten medan de väntade i väntrummet. Vid behov kunde vårdcentralens personal hjälpa till att fylla i blanketterna. Personalen ansvarade också for att samla och skicka tillbaka

blanketterna. I enkäten tillfrågades de äldre invandrarna om de var villiga att

ställa djupare intervju på det språk de önskade om

upp en sina erfarenheter vård och De uppmanades att lämna av omsorg. adress och telefonnummer. Frågorna i djupintervjuema namn, byggde enkätsvaren. Vi ville dessutom information om

48 Undersökningsmetod och metodanalys

erfarenheter av att klaga insatser inom vård och och

omsorg

fylliga beskrivningar av problematiska situationer i kontakter

med personalen.

5.1.2 Urvalet vårdcentraler

av

Urvalet vårdcentralerna gjordes for omfatta kommuner av att av olika storlek och for att spridning hela landet. De en över flesta vårdcentralerna farms i invandrartäta områden,

men några valdes ut specifikt for att inbegripa situationen i där glesbygden

invandrarna är få.

Vi ville undvika att gruppen svarande dominerades äldre av av som invandrat från andra nordiska länder. De utgör mer än hälñen den statistiska kategorin äldre invandrare. Därför av valde vårdcentraler i områden med relativt i

ny bebyggelse

hopp om att maximera antalet deltagare från utomnordiska länder.

En ytterligare anledning till att prioriterade nybyggda

områden att ville med många invandrare relativt var som nyligen kommit till Sverige. De beslutsfattare inom hälso- och

sjukvård och kommunal äldreomsorg i kontakt med

som varit

har påpekat att invandrare varit här inte

som mycket länge

upplevs ha stora problem med vård och omsorg.

5.1.3 Enkäten vårdcentralerna

på

Ett informationsbrev skickades 1996 till urval

sommaren ett av ca 50 vårdcentraler. Därefter tog kontakt telefon for per att diskutera deltagande med vårdcentralernas 35

ledning.

vårdcentraler bestämde for delta. De fanns i sig att 29 kommuner spridda över 19 län. Ett skål inte delta

vanligt att var

att man inte ansåg sig ha tid. Några verksamheter

privata

framförde att de inte ville medverka i

undersökningen.

Totalt fick 141 enkätsvar från vårdcentraler i olika 24 kommuner. Av de svarande 55 män och 86

var 38 procent kvinnor 62 procent.

Undersökningsmetod och metodanalys 49

Enkäterna delades ut under tvåveckorsperiod under en och oktober 1996. Vårdcentralerna fick välja de

september

veckor mest lämpliga for dem. Perioden begränsades som var till två veckor efter önskemål från vårdcentralerna. Det ansågs bli svårt hantera de flera tusen vårdcentralerna att svar som

antydde skulle bli skörden efter en fyraveckorsperiod.

Vårdcentralerna fick i uppgifi att själva göra en uppskattning hur åtgången enkäter skulle vara, dvs. hur många av stor av äldre invandrare kunde tänkas besöka vårdcentralen under som

normal tvåveckorsperiod. Det uppskattade behovet av

en enkäter varierade mellan 10 och 100 stycken. Skillnaderna kändes rimliga efiersom vårdcentralerna hade olika organisation

och olika stora upptagningsområden.

räknade vårdcentralerna med att det skulle

Sammanlagt

enkäter under två veckor. Med ett undantag skickades 1165 exakt det antal fonnulär önskades. Undantaget var en som central ville ha flera hundra enkäter med motiveringen att som den besöktes ovanligt många äldre invandrare, men som av att ta emot bara ett hundratal enkäter.

accepterade

Vårdcentralerna fick det begärda antalet formulär tillsammans med brev beskrev och betonade vikten

ett som målgruppen som

I brevet deñnierades äldre invandrare

av svarens anonymitet.

"födda utomlands utländska föräldrar" som personer som är av och är "födda 1931 eller tidigare". som Med formulär ett frankerat och adresserat kuvert.

varje följde

De i blanketten skulle själva stoppa den i kuvertet

som fyllde

och klistra igen det. Meningen att personalen inte skulle var läsa Dessutom skulle de svarande kunna ta möjlighet att svaren. hem enkäten och skicka tillbaka formuläret direkt till

själva

FoU-enheten i Stockholm. Vårdcentralerna ñck själva bestämma över hur utdelningen av enkäterna och kuverten skulle till. Det blev stora variationer. Vissa vårdcentraler delade ut enkäterna till de berörda äldre att i medan de väntade. De fick fylla i enkäten och sedan

fylla

lämna den till Som regel stoppades varje formulär

personalen.

i kuvert, ibland samlades flera formulär ihop och ett men skickades i kuvert. På andra vårdcentraler hjälpte samma de äldre att fylla i enkäten. Ett tredje alternativ var

personalen

vårdcentralen delade ut enkäten till de berörda

att personalen

ñck fylla i enkäten hemma och skicka den med personerna, som

50 Undersökningsmetod och metodanalys

posten. En del personer fick hjälp i

av anhöriga att fylla

formuläret, vilket kan ha medfört bias i dessa en svar.

Djupintervjuerna

Målsättningen var att kunna intervjua omkring 15

personer deras hemspråk. 31 dem

personer omkring en fjärdedel av som

svarade enkäten skrev sina och adresser

namn enkäterna,

samtliga kontaktades och 16 intervjuades.

personer Omkring hälñen dem kontaktades hade ändrat av som sig och ville inte

bli intervjuade. Alla som var villiga intervjuades.

Intervjupersonerna bodde spridda över landet från Malmö till

Luleå och från Upplands Väsby till Uddevalla.

Intervjuerna

skedde i deras hem och i fall Vid fåtal

ett sjukhus. ett

tillfällen anhöriga närvarande och var deltog i samtalet. Ibland var detta enda sättet att uttalanden, den t.ex. om gamla just hade kommit hem från sjukhuset och fortfarande var svag. Intervjuema var strukturerade och utgick från lista med 20 en frågor, men intervjuarna hade friheten att ställa och

följdfrågor

kunde låta diskussionen löpa efter en egen logik, snarare än att

envist hålla sig till frågeformuläret.

Några personer var så assimilerade att de bara ville bli intervjuade svenska - de var

av polskt, ryskt, ungerskt och finskt

ursprung.

Intervjuerna dokumenterades med hjälp Alla

av bandspelare.

intervjuer utom två sammanfattades med bibehållna

som citat

översattes ord för ord till svenska Utskriñerna

av intervjuarna.

omfattar ungefär 400 sidor. En ville inte

person att intervjun

skulle spelas och den intervjun har inte använts.

Intervjupersonerna kommer huvudsakligen från

tre kultursfärer: Finland

uteslutande finsktalande, Östeuropa f.d.

Jugoslavien, Polen, Ryssland, Ungern och Mellanöstern

persisk- och arabisktalande. De bor företrädesvis i

stora och mellanstora städer.

Undersökningsmetod och metodanalys 51

5.2 Metodanalys

5.2. 1 Översättningsproblem

i enkäten och i djupintervjuerna undergick flera steg Frågorna

back-translation till bl.a. ñnska, spanska och persiska. Det av

innebar de preliminära formuleringama alla frågorna

att av översattes från svenska till ett annat språk, och därefter gjorde översättare översättning tillbaka till svenska Ekblad en ny en se

1996. Om stora olikheter upptäcktes mellan den ursprungliga

versionen och den åter översatta, ändrades de svenska formuleringarna för att undvika ord eller uttryck väckte missförsom stånd. Efter flera vändor eliminerades problem som kunde tänkas bero det specifika språkbruket inom svensk hälso- och

sjukvård och kommunal äldreomsorg.

Back-translation kan reducera del språkliga missförstånd, en inte bort alla kulturellt baserade skillnader. Det finns men ta fenomen inom den svenska vårdkulturen är unika för den som västeuropeiska kulturkretsen. Ett sådant fenomen är just denna

utrednings huvudproblematik, nämligen bemötandd. Den är

del pågående att demokratisera mycket en av en process hierarkiska strukturer inom sjukvården och äldreomsorgen. Terminologin har skapats för att kunna användas i omvandlings- Det är tveksamt alla invandrarspråk ens har ett processen. om adekvat och överensstämmande begrepp, de flesta språk men har något snarlikt. Det är dock svårt att veta hur vanliga begrepp bemötande är i olika språk och vilka ytterligare som

betydelser begreppen kan ha.

T.ex. består de kinesiska orden for bemötande delvis ett av tecken betyder att vinka med handen i välkomnande som en rörelse. Inom den vetenskapliga engelska litteraturen står ordet encounter dvs. möte for bemötande Lupton 1994; Lauritoch Sachs 1994, i vardagsengelskan kallas läkarens zen men bemötande för bed-side manner. Båda uttrycken ligger

tämligen långt ifrån vad bemötande betyder i praktiken.

De flesta språk översätter ordet bemötande med ord som

betyder mottagning franska reception, tyska Begeg-

nung, spanska buen reception, serbokroatiska sresti.

52 Undersäkningsmetod och metodanalys

Alternativa översättningar betyder franska behandling

-

traitement, polska traktowanie, engelska treatment, tyska

Behandlung, spanska treatamiento. Ibland finns 0rd som

betyder att ta emot, serbokroatiskans odgovoriti.

som Om

man går utanför Europa finns många alternativa

översättningar.

Arabiska har amala och

uppförande ajaba behandla; turkiska har cevaplandirmak

att besvara, davranmak

att

uppföra sig; karsilarmak

att tillmötesgå; persiska har

robero shodan möta, raftar kardan

att att bete sig,

barkhord kardan" attityd i formella

samt sammanhang barkhord attityd, uppförande.

F örtroendenämnderna i

Sveriges landsting använder

bemötande flera for

som en av kategorier att systematisera

klagomål. De klagomål klassificeras kritik bemö-

som som av

tande handlar att bli bemött

om ovanligt eller nonchalant, att

personalen inte lyssnat patienten, att patienten slussats runt

mellan avdelningar, att väntetider varit

orimligt långa, att det

inte gått att komma fram

per telefon, att personalen inte följt

upp svåra situationer, att ingen tagit för

ansvar patienten.

Definitionen av bemötande ingår i bestämt

ett sammanhang:

den svenska vårdkulturen. Det finns delar

av problematiken

som

är allmängiltiga och de flesta gamla invandrare känner

som igen:

om personalen lyssnar, de tar de om ansvar, om bryr sig. Men

en del problematiken beror

av graden av specialisering,

sjukvårdens stordrift och förekomsten teknisk av apparatur. Den svenska vården är bland de avancerade mest och samman-

satta i världen. Många äldre invandrare från kommer länder där

sjukvården inte är lika utvecklad. Där finns inte alltid olika

avdelningar och läkare att skicka

patienter emellan, där finns

kanske inte möjligheten ha telefonkontakt.

ens att Medicinska

antropologer rapporterar att vissa invandrare bara har varit

intresserade behandlingar och inte

av brytt sig om sjukvårdens

bemötande.

Med sådan osäkerhet bestämde for oss att undvika begrep-

pet bemötande så mycket

som möjligt. I stället frågade

om

tillgång till tolkar, skillnader mellan om hemlandets vård och

svensk vård, maten, personalens kön om om och om de gamlas

känslor inför och vilja

att speciell behandling grund

av religion eller kultur.

Undersökningsmetod och metodanalys 53

5.2.2 Vârdcentralemas överskattningar

När undersökningsperioden över bad vårdcentralema att var skicka tillbaka de oanvända enkätema. Vi fick tillbaka 775 enkäter, vilket betyder att 330 enkäter hade delats ut 28,3 Två vårdcentraler tillsammans hade beställt 80

procent. som

enkäter hade inte delat ut några enkäter alls och borde formedbort från beräkningen. Båda två är belägna i områden

ligen tas

där invandrare bor, så det kan knappast ha varit så att

många

inga gamla invandrare hade besökt dessa centraler. Ingen vårdcentral i närheten korrekt bedömning av var av en Endast fem vårdcentraler förbrukade än hälften

åtgången. mer

det begärda antalet. Flera vårdcentraler hade beställt stora av mängder, delat ut mycket få. Två vårdcentraler hade men tillsammans beställt 110 enkäter bara delat ut 7 under men

undersökningsperioden.

Vad ligger bakom denna stora överbeställning Enkätbeställningen byggde helt vårdcentralemas och deras ledningars

uppskattningar åtgången. Beställningen gjordes av

egna av

ledningen och bör därför uppskattning hur de

ses som en av de äldre invandrarnas hälsoproblem. En del

ansvariga har sett

överbeställningen beror säkert att vårdcentralerna ville av gardera för att ha tillräckligt många enkäter. Man beställde

sig

inte gärna mindre än 10 enkäter. Andra delförklaringar kan gälla administrativa förhållanden. Det är kanske inte så vanligt överallt inom primärvården att medverka i undersökningar. Personalen brukar också ha tidsbrist. Det kan ha brustit i informationen mellan ledningen, fattat beslut deltagandet, och den personal som skulle som om enkätema. Ibland kunde detta problem märkas tydligt i dela ut våra telefonkontakter med vårdcentralema. Vi vet inte heller hur motiverad att dela ut enkätema. Men säkert

personalen var

har motivationen varit klen de platser där inga enkäter

delades ut.

En trolig förklaring till överbeställningen kan vara hur

annan definierar äldre invandrare. Kanske upplevs många man invandrare äldre än de är. Att två som var under som personer

65 år har deltagit i undersökningen tyder detta.

Det är också möjligt att överbeställningen beror någon sorts

te1eskopseende innebär att personalen och ledningen

som

54 Undersökningsmetod och metodanalys

uppfattade problemet äldre invandrares vårdbehov som mycket

större än det egentligen Arbetet med invandrare kan var. vara krävande både tidsmässigt ha tolken

att som kunskapsförmed-

lare och mentalt svårare att förstå vissa beteenden vilket

osv.

gör att personalen upplever att andelen invandrare i patientflö-

det är större än den faktiskt Problem detta av slag förvandlades till mängdproblem i det

ögonblick frågade hur många

enkäter behövdes. som

Ett liknande fenomen har i skolan.

noterats Vanligtvis upptar pojkarna det mesta lärarnas tid och

av uppmärksamhet i

klassrummet. Undersökningar lärares visar

av upplevelser att de

tycker att flickorna dominerar fastän flickorna i

praktiken

upptar omkring 30 procent lärarnas tid och uppmärksamhet. av

Representativitet

Frågan om representativitet är komplicerad. Den består

dessutom två delar: dels vårdcentralernas

av representativitet, dels de svarandes representativitet.

Urvalet vårdcentraler hade,

av som framgått tidigare,

en regional spridning över hela landet och alla kommunstorlekar. Det är osannolikt att andra vårdcentraler skulle

skilja sig

väsentligt från dem valde ut. De som frivilligt enkät lämnas svarar en som på en vårdcentral och de ställer

som frivilligt upp långa intervjuer är förmodligen icke-representativa redan från De början. som

vill bli intervjuade är de har berätta och som något att som inte har något emot att träffa främmande en person for att berätta om sin situation. Det krävs och

självförtroende ett intresse för

frågeställningen. Svaren kan dock relevanta for

vara många andras erfarenheter, får inte

men man generalisera utifrån utsagorna utan vidare. Dessutom har personalens definiera sätt att begreppet äldre invandrare haft betydelse for vilka fått enkäten. som Här tycks det inte fråga alla individer vara om som är över 65 och födda i utlandet. Det verkar som om personalen har lagt till egna kriterier för vilka de skulle ge enkäten, som annorlunda utseende, talar svenska med stark behöver tolk-

brytning,

hjälp. Det finns i materialet enstaka

visserligen belgare,

Undersökningsmetod och metodanalys 5 5

holländare och talar svenska bra. De fått

tyskar som som

enkäten är dock till stor del de som har svårigheter att kommunicera svenska, och särskilt de tagit med sig en

som tolk eller anhörig talar for dem. I praktiken innebär det

en som äldre kommer från mycket avlägsna länder eller

som arbetskrañsinvandrare inte lärt sig svenska. Begreppet

som äldre har kanske också olika tolkningar; fick enstaka svar från tyckte sig äldre trots att de inte hade

personer som vara

fyllt 65 år.

ah "%£:i§s‘"iE;g-‘§?:::**:Pf::3r§5"¢n$373$;§fis

.Km

Qvisr§ftndé’~;;iii§I£tzwsaiii‘ $383 €s‘

ä

¢;M~3§3ae%%

är %

åiââå ájtzåfäåêsáátyåâáfåicxâiáåâáäân

" .""r3 g;§sx:aa2;mofs§fi;ég M ‘ ,mv "3§2f}3§"J‘{‘mos T3flO2 nå V‘

"‘.:‘ .;z4:£i,;

. rättas ;táxê " -um:-1 åäráaaa v@ize;‘ ‘~§3;a;2L a agg; t§£m:§m~mr‘ f;;~:ita:. ‘F%c:4.;€~rr1a

pry‘

.

av ;hm gzråziü: ;M L 392$ ’ s. Ixuåiåüj

izziiaij akafga

.

aiiäk, ’~;:~;;: §1:r24.22;x 9z W23 V zuf£z~:¢af m ;cm bar ngeâgrømi: Fzxrsssxätsr:aa-Sh åsnszsr 813521 "‘ mnzmgdss ;,3:::~m :a: 231:.:99323214: --.a;§Ä§%iå-t1§R-§T§é§tmås wt §sz¥,:¢’€a~:u‘:L°im-n.. :xä maria §z:,§iV/‘E-;i1i..',".Nååüfâtçâ några :är- âma Estsvmsi.¥;%‘§’§f1 gå,

5355::a: cififmma eggwzvt"øâiçáre r ‘§§:{:1.~:~’m :än mig °fäf§. åär £.t~y:i:t; m~;‘£é~2c§::: ;år émzzr :i-;S :mh man mom mer zmaiez: i:%;.-Lr :;:fr

Venk£i£¢;2.,mm ‘iemnoriuracia

X.~::£i.;2arkVbry:r1iz3gr,,f"im3:i’ave: t92k~

6 av

Redovisning undersökningens resultat

6.1 Inledning

Detta kapitel inleds med information de svarandes bakgrund

om ålder, kön, varifrån de kommer och de bor nu. Däreñer

var redovisar svaren frågorna under olika temarubriker:

Modersmål och språkkunskaper, sjukdomar och besvär,

synpunkter vård och omsorg mfl. Denna del bygger mestadels enkätsvaren innehåller också citat djupintervjuer-

men ur

En del kommentarer som skrevs direkt enkätformulären na. har också tagits med.

Efter den tematiska genomgången diskuterar vad

undersökningsresultaten säger om de hypoteser ställt upp

44-45. I citaten från intervjuerna markerar F intervjuarens fråga och S intervjupersonens svar. Sist i rapporten finns en tabellbilaga, där man kan se hur de olika invandrargruppernas

alla enkätfrågorna redovisas. svar

Inledningsvis kan konstateras att svaren i allmänhet är mycket positiva. Få tecken tyder att äldre invandrare som social kategori tycker att de bemöts dåligt inom sjukvård och äldre-

De dåligt bemötande uppger inte kultuomsorg. som anger rella skål for sitt missnöje. Det finns inga statistiskt signifikanta skillnader i delar efter ålder, kön,

svaren om man upp gruppen eller hemort. Vi har dock ansett det viktigt att forska vidare och

den positiva bilden bör studeras närmare. De längre se om

intervjuerna ger en mer nyanserad bild.

58 Redovisning resultat av undersökningens

6.2 De

svarandes bakgrund

6.2.1 Var bor de

Svaren relativt jämnt fördelade mellan kommuner var av olika storlekar. Den största bland de svarande bor i mellangruppen stora kommuner, medan de svarande bor i småkommuner. av

Detta speglar invandrarnas bosättningsmönster.

Fig. 1

Figur Var bor de svarande Kommunstorlek

mindreän 10000inv 35% Uppgiftsaknas 11000-50000invånare 2.1% 11.3% storstäder 22.7%

51-100000invånare 101-150000invånare 39,7% 20,6% V

6.2.2 Varifrån härstammar

de

Regioner

Huvuddelen de svarande, två kommer

av ca tredjedelar, från Östeuropa f.d. Jugoslavien, Polen, Ryssland, och Ungern

Mellanöstern. En femtedel invandrare från utgörs av andra nordiska länder är finländare två alla utom som är danskar. Sex personer kommer från Sydamerika och tio personer från Västeuropa. Bland de svarande finns dessutom två personer från Östasien och från Afrika. en person

Redovisning av undersökningens resultat 59

Länder De svarande härstammar från 30 olika länder. Den största gruppen kommer från Finland 20 procent och den näst största gruppen från f.d. Jugoslavien‘ 18,5 procent. ll procent kommer från Iran och 9 procent från Turkiet.

Fig

Figur Varifrån kommer de svarande

Annat 2 1%

uppm k Sydamerika $32‘:/S 43% img

i ’ Norden

-

"lä

.

Mellanöstern 31"2"%"

" "fr i Västeuropa

7J,f/9

Östeuropa

32,6%

Med hänsyn till sina ursprungsländer avviker de svarande i vår

undersökning från sammansättningen i hela befolkningen äldre

invandrare. De riktigt stora äldre invandrare i

grupperna av Sverige kommer från de nordiska länderna och några de

av närmaste grannländema. Många av dessa äldre har levt i Sverige sedan 1930- och 40-talen. Några talar språk är besläktade

som med svenska. Vi har bedömt att människor med sådan bakgrund i stor utsträckning borde ha anpassat sig till svenska förhållanden. I en undersökning vår är det därför önskvärt att

som invandrarna levt kort tid i Sverige är fler än vad

som som

motsvarar deras befolkningsandel.

ñBosnien-Herzegovina, Kosovo, Kroatien och Serbien

60 Redovisning undersökningens resultat

av

Tabell De 13 största grupperna invandrare över 65 år. Andel alla av av äldre invandrare i Sverige och andel den studerade av gruppen.

Födelseland Antal Andel alla Andel i vår av äldre invand- studie

rare .Finland 31 374 26 19 l

14 303 12 1 O . .Danmark 11 159 9 4 l 4

T 10 339 8 7 4 3 . Estland 6 325 5 4 2 1 .

. 10. Bosnien 2 530 l 8 ll. Turkiet 2 254 l 9 12. Iran 2 049 17 ll l3.Chile l 263 ll 28

Från de 13 länderna kommer 83

ovan procent av Sveriges äldre invandrare. I vår undersökning kommer mindre

en något

andel, 77 procent, från de länderna. Detta är konsekvensen

av vår strävan att maximera andelen nyligen

personer som kommit till Sverige. Dessa har normalt relativt

grupper gamla just nu. I vår kartläggning härstammar 40 procent från länder utanför Europa.

En del uppläggningens syfte att maximera

av var deltagandet

av personer från de utomnordiska länderna. Därför är det inte särskilt anmärkningsvärt att inga äldre från Norge med i

är kartläggningen och bara två personer från Danmark. Det är dessutom troligt att flera äldre nordbor har enkäten sin

sett på vårdcentral, men inte ansett sig tillhöra målgruppen. De kanske

inte upplever sig själva äldre invandrare", och sannolikt

som upplevs de inte heller utomstående äldre invandrare

av som i meningen speciell med sociala och medicinska

en grupp

7utom Bosnien-Herzegovina

Redovisning undersökningens resultat 61

av

problem. Likadant är det säkert också med personer födda i

USA huvudsakligen består svenskättlingar.

som av

Strävan att försöka med många nyanlända invandrade äldre har medfört att vissa länder representeras av större grupper än vad motsvarar deras andel befolkningen. Vår

som av

undersökning innehåller överrepresentation äldre

en av invandrare från Polen, Ungern och Bosnien. Även de äldre från

Mellanöstern kan sägas oproportionerligt många. Av

vara Sveriges äldre invandrare kommer enbart 6,6 procent från Asien, de asienfödda utgör 32,6 procent de äldre i vår

men av studie. Det finns även betydligt fler äldre från Iran och Turkiet i vår studie än vad motsvarar deras andel av den äldre

som befolkningen. Även sydamerikanska äldre är överrepresenterade eftersom 1,7 procent av Sveriges äldre invandrare kommer från Sydamerika medan 4,3 procent vår studies äldre är

av

sydamerikaner.

Vissa äldre har fått enkäten har kanske inte definierat sig

som själva äldre och/eller invandrare. Det kan vara en förkla-

som ring till de från norrmän och ñnlandssvenskar.

svaren

Invandrargrupper ñnsktalande och "jugoslaver" har

som traditionellt betraktat sig själva som tydliga invandrargrupper och har t.ex. aktivt arbetat for att starta föreningar och verksamheter med etnisk profil. Medlemmarna dessa

av grupper har kanske därför varit mer benägna att svara en enkät riktad till just invandrare.

6.2.3 När kom de till Sverige

I enkäten ställdes fråga när korn till Sverige

en om personerna för första gången. Frågan ställdes just så därför att många invandrare kan ha utvandrat och åter invandrat. Detta är särskilt vanligt bland nordiska medborgare eftersom det finns en gemensam arbetsmarknad.

I materialet finns äldre invandrare som har kommit till Sverige under i stort sett alla årtionden sedan l920-talet.

Årtiondena med massinvandring 1950-1970-talen är väl

representerade. Tyngdpunkten ligger dock dem som kom

hit under 1980- och 90-talen, vilket är naturligt eftersom denna grupp är stor och innehåller många utomnordiska invandrare

62 Redovisning undersökningens resultat

av

som lätt identifieras äldre invandrare. Dessutom skedde som

en hel del återforeningar äldre släktingar till under av flyktingar

denna tid.

Fig

Figur När kom de svarande till Sverige

Annat 1940-1949 6,4% ,,,_.7_.1% , i 1950-1959 1990- 1.4.,9%

§7,

1960-1969 ,AIM 1980-1989

1970-1979 15,6"/9

Majoriteten av östeuropéema kom antingen 1960-talet eller 1990-talet. De östeuropeiska svarande i vårt material var alltså medelålders eller gamla redan vid ankomsten till

Sverige.

Samma sak gäller for de svarande från Mellanöstern, alla som kom till Sverige efter 1970. De med nordisk kom

bakgrund

främst under 1950- och 60-talen. De är troligtvis huvudsakligen arbetskrafisinvandrare. Ingen nordboma anlände efter av 1979.

6.2.4 Ålder och kön

Genomsnittsåldem bland de svarande 74 år. var 14,5 procent 20 personer var 80 eller äldre. Av misstag deltog två

personer som ännu inte fyllt 65 år, uppenbarligen men som

tyckte att de själva gamla och behandlades vårdcentra-

var lema som om de gamla. Den äldsta i studien var personen var 89 år och född i Ungern.

Redovisning av undersökningens resultat 63

Tabell Antal och andel äldre invandrare som deltog i enkätundersökningen på vårdcentralen, fördelade på ålder och kön.

totalt

6.2.5 Boendeförhållanden

Av det totala antalet svarande bodde 37 procent och

ensamma 63 procent med make/maka, barn eller någon

annan person. Cirka hälften av nordboma bodde En fjärdedel de

ensamma. av äldre från Mellanöstern bodde och fjärdedel med

ensamma en maka/make, resten bodde med sina barn.

64 Redovisning av undersökningens resultat

Tabell Boendeförhållanden för deltagarna i enkätundersökningen, indelat efter födelseregion uppgift saknas för 5 personer.

Födelseregion Ensam Med maka Med bam Totalt

eller make eller annan Norden 14 13 2 29 V 1 8 l 1O

Zl 18 6 45

6 totalt

6.3 Resultat av enkät och

intervjuer

6.3.1 Modersmål och

språkkunskaper

Enligt forvaltningslagen bör alla myndigheter har att göra

som med inte behärskar svenska språket anlita tolk. en person som Principen tillämpas bl.a. inom hälso- och sjukvården och inom socialtjänsten. Tolk används huvudsakligen vid läkarundersök-

ningar och vid biståndsbedömningar. Det är mindre vanligt att

använda tolk i vardagliga situationer inom vård och omsorg. Då får oña anhöriga, vänner eller tvåspråkig personal agera tolk. Det förekommer även att de inblandade får sig med

nöja

kroppsspråk och gester. Hälsoinfonnationen till äldre personer inte behärskar svenska kan i vissa fall Det

som vara bristfällig.

skulle behövas fler informationsskrifier främmande språk som riktas till äldre personer. De äldre i denna kartläggning har 35 olika hemspråk, alternativt modersmålsvarianter. Tio dessa äldre har nämnt två av

olika språk sina hemspråk. Finska är vanligast 26

som personer har finska minst ett hemspråken. Arabiska, som av serbokroatiska och persiska är också vanliga hemspråk med 13 personer vardera. Sju har nämnt svenska ett personer som av hemspråken, varav fem som det enda språket. Två dem är av

Redovisning undersökningens resultat 65

av

födda i Finland och två har både finska och svenska som hem-

språk/modersmål.

Nästan två tredjedelar de svarande 62,4 procent behövde

av tolk i sina kontakter med vården eller omsorgen. 66 procent uppskattade sin förmåga att tala svenska och 64,5 procent att läsa svenska ganska eller mycket dålig. Resultatet är

som förväntat. Personalen vårdcentraler har ofta inget annat sätt att identifiera äldre invandrare än genom deras svårigheter att tala svenska. I stressiga situationer, eller när kontakter med personalen endast består formaliteter att säga sitt

av som

kan äldre invandrare pratar god svenska ha namn, som passerat tämligen obemärkt förbi utan att ha fått ett enkätformulär i handen. De stapplade orden eller hade

som utländskt utseende ñck antagligen formuläret automatiskt.

Det finns ingen anledning att tro att två tredjedelar alla

av äldre invandrare behöver tolk. Däremot finns det anledning att tro att de identifieras och klassificeras äldre invandra-

som som

huvudsakligen är behöver tolk. Gruppen som re personer som anlitar tolk kan teoretiskt bestå två delar. Det kan dels

av vara fråga inte blivit tillräckligt vid svenska

om en grupp som van språket för att vilja tala direkt med personalen, dels en grupp

använder tolk för att jämna ut sitt underläge gentemot som

personalen. En undersökning puertoricaner i USA visar att

av vägran att tala engelska med läkaren kan en av många

vara

strategier i den vardagliga maktkampen mödravårdscentra-

ler Lazarus 1988.

Tabell 6. Antal och andel av deltagarna i enkätundersökningen som har svårt att tala och läsa svenska respektive behöver tolkhjälp

.

Många tyckte att de hade svårt att tala svenska. En del kunde ändå klara sig utan tolkhjälp i sina kontakter med vården och

Det vanligare bland kvinnor att behöva tolk omsorgen. var

68,2 procent än bland männen 55,6 procent. Ingen de

av

äldre från Västeuropa förutom några finländare behövde tolk

3 17-0730

66 Redovisning undersökningens resultat

av

i sina kontakter med vården. Däremot det äldre från var Mellanöstern kunde tala svenska bra eller bra. Att

som ganska

ha dåliga kunskaper i svenska kan olika från te sig en person till I de berättade vilka

en annan. personliga intervjuerna några

svårigheter de har med det svenska språket.

F: Har du haft några problem att kommunicera med

sjukhuspersonal, speciellt när du inte haft någon tolk med dig

S: Nej, Jag tror inte det. Vi kommunicerar inte så

väldigt mycket. Ofta handlar det att sjuksköterskorna

om ger mig mediciner eller kontrollerar mitt eller

blodtryck tar blodprov.

Jag brukar förstå vad de Men när de vill

menar. förklara

något räcker inte min språkkunskap och då väntar jag på mina barn och de tolkar för mig. iransk-armenisk kvinna, 70

år

Jag har tolk med mig när min inte följer med. Jag brukar son gå ner till vårdcentralen för blodprover, då går jag själv. men

syrisk kvinna, 73 år

Finländare kan nästan alltid räkna med träffa finsktalande att

personal. Det gör det möjligt att bo länge i Sverige

utan att helt behärska svenska.

F: Varför du på sjukhuset

var S: För att jag råkade utför maggrej. Min

en magsäck sprack.

Det var en sådan där lite allvarligare sak. F: Men du att du bra vård anser fick S: Jodå. Alla var nöjda. Alla. Sedan, även

detfanns finnar

bland personalen . Det förekom inga språksvårigheter. När

jag inte kan svenska, har de alltid tolkat. 73

finsk man, år

Ibland kan även äldre från andra

personer invandrargrupper

hjälp av landsmän bland personalen och då behöver inte man

tolk. Men detta är knappast vanligt:

S: Det fanns en arabisk läkare på sjukhuset och han kom och

pratade med mig och förklarade alla

diagnoser och papper för mig och vilken medicin jag skulle Både de arabiska ta. och svenska läkare är bra. Men det bra den arabiska var när läkaren kom och förklarade Han

för mig. var mycket, mycket

Redovisning av undersökningens resultat 67

trevlig. Kanske ännu trevligare än de andra läkarna. Men vad

gäller behandlingen, spelar det ingen roll.

F: Känner du till att kan klaga och vet du vad myndighe-

man ten heter S: Nej det vet jag inte och jag vet inte hur jag ska få reda på det. Jag kan inte göra mig förstådd jag inte kan

eftersom

språket. Jag är beroende hjälp hela tiden vad gäller

av

språket. syrisk man, 68 år

Givetvis var språkkunskapema beroende av vistelsetiden i Sverige. Av dem har kommit 1990-talet kunde ingen

som tala svenska. Nästan alla de som kom 1940-talet kunde tala

och förstå svenska bra. Detaljerade redovisningar förmågan

av att tala och läsa svenska ges i tabellbilagan.

Nära en femtedel av de svarande 18,4 procent upplevde att personalen alltid eller för det mesta missförstod dem. Den grupp äldre som mest ansåg sig bli missförstådd var de äldre från Mellanöstern. Det 30 procent dem upplevde

var av som att de alltid eller för det mesta blev missförstådda

av personalen. Bland de äldre från de andra världsdelama upplevde bara

i genomsnitt 9 procent detta. Ingen västeuropé upplevde sig ha

blivit missförstådd personalen. Det är omöjligt att avgöra

av om upplevelser av tidigare trauman kan ha bidragit till känslan av att inte bli förstådd.

språkkunskapema påverkade upplevelsen att bli missförstådd

av personalen. 23 procent av dem talade svenska dåligt

som upplevde också att personalen ofta eller alltid missförstod dem. Men bara 9 procent av dem kunde tala svenska bra

som upplevde att de ofta eller alltid blev missförstådda. Det är ändå ett tecken den positiva inställningen till bemötande i Sverige, att 77 procent av de svarande upplevde att de kunde kommunicera med personalen och förstå vad sades, trots

som

bristfälliga språkfärdigheter. Förståelsen kan komma

genom förmågan att kommunicera med kroppsspråk eller att förstå

från sammanhanget.

Av kommentarerna i enkäten framgår att de svarande behövde tolk g.a. bristande kunskaper i svenska. Den finska

befolkningen i Sverige har uppenbarligen varit så stor att flera

av de gamla ännu inte lärt sig svenska trots att de varit här mycket länge. En 73-årig finsk skriver: Problem med

man

68 Redovisning undersökningens resultat

av

språket. Bra med tolk. Men det är inte alltid det finns tolk och lösningar kan olika ut. En finsk kvinna rapporterar: Behöver

se men finns inga Har finsk läkare. En svensktalande innebär problem. Några av de svarande nämner också att de anlitar anhöriga som tolkar. En 71-årig syrisk kvinna skriver: Största

problemet är språket. Sjukvården nästan förutsätter att

en anhörig alltid är med, både chaujför och tolk och

som som

ombud Detta är för mycket begärt anhörig måste

av en som sköta arbete och familj.

egen

6.3.2 Sjukdomar och besvär

I enkäten ställdes även frågor sjukdomar och besvär. Mer

om än hälften 55 procent de svarande hade värk eller besvär

av dagligen, och 38 procent hade någon sjukdom försvårade

som deras dagliga liv. Tabellen följer sammanför från

som svaren flera frågor, och kan därför ha uppgett sig ha

samma person flera besvär.

Tabell Antal och andel av deltagarna i enkätundersökningen har

som sjukdomar och andra besvär. De svarande har kunnat ange flera tillstånd.

rar det dagliga livet Daglig värk eller annat besvär 81 57,4

Ångest, depression gör det 24 17,0

oro, som svårt att umgås med andra människor Annan sjukdom eller andra sjukdoms- 44 31,2 besvär

I genomsnitt hade 30 procent nordborna sjukdomar eller

av besvär. Ofiast hade de svarande från Östeuropa olika sorters sjukdomar 41 procent av dem hade minst någon

- av ovan-

nämnda sjukdomar/besvär. Över dem kom en tredjedel av som

från Mellanöstern hade någon sjukdom 35 procent. Symtom

Redovisning undersökningens resultat 69

av

nästan bara fanns hos från Östeuropa och som personer Mellanöstern ångest, och depression. Cirka en fjärdevar oro del dessa besvärades sådana symtom. De svarande bör av av, därmed ha många erfarenheter kontakter med olika vårdav

och omsorgspersonal.

6.3.3 vård och

Synpunkter på omsorg

Vi ställde flera frågor vård och Överlag båda om omsorg. var

delar mycket uppskattade, omsorgsinsatser drog till sig

men något fler kritiska röster än sjukvårdsinsatser. Kanske är det lättare att klaga vårdbiträden än läkare

Utnyttjande och bedömning av hemtjänsten

Det 8,5 procent 12 personer de svarande som hade var av hemtjänst vid tidpunkten for enkäten. Detta kan tyckas vara en låg siffra, det är inte särskilt många äldre i Sverige-som men har hemtjänst. Enligt SCB:s statistik är det ca 12 procent av alla invånare över 65 har någon form hemtjänst. Flera som av undersökningar har visat att äldre invandrare, och särskilt de inte kommer från Sveriges grannländer, är något undersom

representerade brukare hemtjänst Eriksson 1996,

som av

Gaunt 1996.

De i vårt material hade hemtjänst kom företrädesvis från som de nordiska länderna 7 procent, Östeuropa 1 1,4 procent och från Mellanöstern 12 procent.

27 20,5 procent hade någon gång ansökt om

personer

hemtjänst. Drygt två tredjedelar dem hade beviljats hjälp

av och fått tillräckligt med hjälp. Åtta att de även personer anger

antingen vägrats hemtjänst eller erbjudits hjälp i otillräcklig

omfattning. En finsk kvinna kommenterade enkäten: Men jag har svårt att be, får alltför lite hjälp, blir men om man jag ledsen. De nöjda med hjälpens omfattpersoner som var

ning nordbor 6 personer, östeuropéer 5 och

var personer

från Mellanöstern 7 personer. ansåg sig ha

personer De som fått eller kom från Öst-

otillräcklig ingen hjälp Västeuropa,

och från Mellanöstern. Det ñnns alltså inga kulturella europa eller systematiska skillnader i svaren.

70 Redovisning av undersökningens resultat

Tolv personer hade tidigare hafi hemtjänst, hade det inte men längre. Det är inte ovanligt att ha hemtjänst under korta perioder, t.ex. under några veckor efter det kommit att man

hem från sjukhus efier operation. Samtliga nöjda med

en var

hjälpens omfattning.

Det finns skillnader när det gäller hemtjänst mellan de personer som kan svenska ganska bra eller mycket bra och de inte kan svenska. En mycket större andel dem som av som kunde tala svenska hade hemtjänst dem som inte kunde än av tala svenska. 14 procent dem kunde tala svenska hade av som hemtjänst, men bara 6,6 procent dem kunde svenska av som ganska eller mycket dåligt. En iransk kvinna berättar i sitt enkätsvar varfor hon måste tacka till hemtjänsten: Är

nej berättigad tackade nej språksvårigheter. Mina

men p. g.a.

barn följer med och frågar det uppstår missuppfattningar.

om De bodde tillsammans med andra hade sällan hemsom mer tjänst än de bodde 8 de 12 hade som ensamma. av som hemtjänst bodde ensamma. Dessa proportioner stämmer överens med vad som gäller för hela den äldre befolkningen i Sverige. Merparten av dem som har hemtjänst bor ensamma. Flera personer lämnade kritiska kommentarer den om

kommunala äldreomsorgen. Här finns några antydningar till

kritik: Hemtjänsten är inte tillräckligt uppmärksam när de går

till äldre Det gäller både svenskar och personer. personer

födda utanför Sverige. polsk kvinna, 83 år

Äldreomsorgen är bristfällig. polsk kvinna, 73 år

Endast ett fåtal alla intervjuade hade hemtjänst, flera av men hade någon gång hafi det. Andra hade indirekta erfarenheter genom släktingar, vänner och grannar och kunde berätta om deras upplevelser. På så vis fick mängd information en om

inställningen till hemtjänst. Den bedömdes mycket olika. En

del personer var positiva, del negativa. Få anmärken var av ningarna verkade bygga kulturskillnader. De klagomål som förekommer är kända från undersökningar av svenskarnas inställning till hemtjänsten: bristen kontinuitet, att det ständigt är personal, att hjälpen inte motsvarar ny behoven. En iransk kvinna berättar det positiva mötet med om ett svenskt vårdbiträde och negativa möten med några om andra vårdbiträden:

Redovisning av undersökningens resultat 71

F: Hur var deras hemtjänstens bemötande

S: Det mycket bra. Alla bra. Det var var var en yngre flicka.

Hon dotter till

var som en mig. Jag tyckte mycket henne.

om Trots att hon inte kunde persiska och kunde jag inte svenska. Ändå brukade jag bjuda henne hem till när vi hade oss familjefester och sådant. Hon kändes medlem som en i familjen. Jag var mycket nöjd med hennes arbete också. Men

sedan flyttade hon till Sydsverige för att studera. Då kom

ständigt nya hemhjälp. Jag saknade henne och kunde inte

vänja mig med de ansiktena. Det blev

nya mycket jobbigt. Vi

hade svårt att kommunicera med varandra och förstå

varandra. Det först då, sade

var som jag upp hemtjänsten.

Men behöver jag nu hjälp igen, men jag är rädd att det blir

ny personal varje dag. iransk kvinna, 66 år

Upplevelser och bedömning vården och av omsorgen När det gäller hälso- och

sjukvården är tacksamhetsmuren

hög. Invandrare från Mellanöstern

är mycket positiva. En 68

år gammal kurdisk kvinna skrev enkätformuläret: Jag är

mycket tacksam och nöjd på sjukvården. En annan kommentar

med samma innebörd kom från 77 år en gammal kvinna:

Svensk sjukvård är underbar.

Tidigare forskning om äldre från

Mellanöstern har också konstaterat att personer därifrån i hög

grad uppskattar att flytta till

Sverige Songur 1992,

Hajighasemi 1994, Calmar 1995, Ponzio

1996.

En stor majoritet de svarande, 88 hade hañ

av procent, mest

eller enbart goda erfarenheter hälso-

av och sjukvården. Bara

tre personer uppgav att de uteslutande hade halt

dåliga

erfarenheter. Det finns nästan ingen skillnad mellan dem som

kunde svenska bra och dem inte som kunde det i fråga hur om de upplevde den svenska vården. Dessa siffror stämmer väl

överens med undersökningar äldre svenskars

av upplevelser

av hälso- och sjukvården och den

kommunala äldreomsorgen

Möller 1996, Ädelutvärdering 94:4.

Följaktligen gav över tre fjärdedelar 79 procent

ett gott betyg den svenska hälso- och sjukvården. Bara två personer

tyckte att den dålig. 15 den var procent ansåg att var varken

bra eller dålig. Bland dem inte kunde som säga om den

svenska vården bra eller var dålig var en stor del 28 procent

72 Redovisning av undersökningens resultat

finländare. De är klart överrepresenterade bland de avvaktande. Bara 9 procent av de övriga äldre avstod från att betygsätta den svenska vården. Språkkunskapema eller bristen

dem påverkade inte vad ansåg den svenska vården.

man om

Flera kommenterar förändringar inom hälso- och sjukvården

som de upplever forsämringar:

som

På senare tid har sjukvårdskvalitén försämrats drastiskt och man bryr sig inte om att ge de äldre bra vård iransk kvinna,

71 år

Har varit bra men håller på att försämras. holländsk

man,

66 år

För lite personal, for mycket indragningar. polsk kvinna,

72 år

Den svenska äldreomsorgen uppskattades många, fick

av men

ett något sämre betyg än hälso- och sjukvården. Knappt

hälften, 45,4 procent, tyckte att äldreomsorgen fungerade bra.

Kunskaperna i svenska samvarierade ansåg

med vad man om äldreomsorgen: 35 procent av dem som kunde bra svenska respektive 59 procent av dem som inte kunde svenska ansåg att äldreomsorgen var bra. Således kan tro att de

man som

svarade att äldreomsorgen bra egentligen inte helt

var var insatta i hur den fungerade. Men fullt enkelt är det inte. Bara en liten grupp hade själva anlitat hemtjänst. Många

av dem som svarade negativt fick förmodligen sin information från medierna. En intensiv kritik äldreomsorgen pågick i

av svenska medier samtidigt enkäten delades ut. En kom-

som mentar skriven ett enkätformulär verkar dock baserad

vara

egna erfarenheter:

Sjukvården är mestadels bra kommer till kunnig

om man en och hjälpsam läkare. Men äldreomsorgen blir sämre och sämre. Finns ingen trygghet att man får den hjälpen som man

behöver när man är handikappad och sjuk. ungersk kvinna,

84 år

Nio markerade att äldreomsorgen dålig. Dessa

personer var personer kom från de nordiska länderna och från Osteuropa.

Redovisning undersökningens resultat 73

av

Nästan tredjedel, 30,5 procent, kryssade for svarsalternati-

en Vet att den svenska äldreomsorgen varken bra eller dålig.

var

Upplevelser avrbemötande Enkäten innehöll ett flertal frågor om upplevelser av bemötande, som bl.a. handlade om huruvida man tyckte att man möttes

med tillräcklig respekt och hänsyn, fick tillräckligt mycket hjälp och stöd personalen och personalen tog sig tid att

av om

lyssna behov.

ens

Svaren frågorna bemötandet nästan uteslutande

om var positiva. Typisk är följande kommentar: Jag skulle vilja säga att allt har varit så bra. Läkare och systrar var så vänliga mot mig. Jag kan inte klaga alls. Jag är så tacksam för allt finsk kvinna, 72 år. Sammanlagt fanns det 21 personer som var missnöjda med någon enskild aspekt bemötandet. Av dem

av

det bara två missnöjda med än var personer som var mer en aspekt. På de frågor berörde bemötande svarade i

som genomsnitt 97 procent att bemötandet antingen mycket bra

var eller ganska bra.

95 procent tyckte att de alltid, eller för det mesta, möttes

med respekt och hänsyn.

96 procent tyckte att personalen alltid, eller for det mesta,

dem tillräckligt mycket hjälp och stöd. Fem

gav personer

ingen talade svenska bra ansåg att personalen

varav

sällan eller aldrig dem tillräckligt mycket hjälp och

gav stöd. 97 procent tyckte att personalen alltid, eller för det mesta,

tog sig tid att lyssna deras behov. Fyra personer ansåg

att personalen ganska sällan tog sig tid att lyssna på deras behov. 98 procent ansåg att personalen alltid, eller för det mesta,

brukade vänlig och artig mot dem. Tre personer, alla

vara

från Mellanöstern ingen kunde svenska upplevde

varav

att personalen sällan eller aldrig var artig eller vänlig.

99 procent ansåg att personalen alltid, eller for det mesta,

mjuk och när de gör undersökningar, ger

var varsam

injektioner En enda person upplevde att personalen

m.m. ganska sällan var mjuk och varsam.

74 Redovisning undersökningens resultat

av

Personalen är nyckeln till bemötande. de

Några av intervjuade

upplever att personalen är extra snäll mot dem eftersom de är främlingar. Andra reagerar negativt sådant bemötande och tycker att de behandlas som bam. Få anför något tyder som

generellt missnöje med personalen. Om någon ville ha ris i stället för potatis gick det att ordna, ville enkelrum,

om man ordnades det också.

F: När ni på sjukhuset så, vi bortser

var om från läkaren, fanns annan personal där också, sjuksköterskor och vård-

biträden och allt det där. Tycker ni ni god omvård-

att fick

nad S: Jo. F: Jo. Att det var.. S: Jo... Fyra och ett halvt, på

femskalan." ungersk man, 74 år

F: Äir de snälla vid

mot dig undersökningarna

S: Väldigt. Och de är också. I hemlandet kunniga när de tog blodprov, fick jag ofta stora blåmärken. Det är i och för sig lätt att få blåmärken. Men i

Sverige får jag inga fläckar

alls...De frågade patienten vad han hade lust till att äta, exempel. Det är annorlunda än på våra sjukhus.

bosnisk

man, 68 år

Endast en handfull alla från eller Mellan-

personer, Östeuropa

östern, ansåg att de sällan eller aldrig bemöttes väl i vården och Detta är kanske indikator kulturellt omsorgen. en att baserade problem med bemötandet finns här och var, men

problemen är inte generella. En 80-årig syrisk kvinna

klagade:

Jag är diabetiker och lider högt blodtryck. Läkaren bör ha av mer tid och tålamod med patienten och lyssna mera på oss som är sjuka och äldre.

Redovisning av undersökningens resultat 75

Information 85 procent de svarande ansåg att de hade fått tillräckav veta

ligt mycket om de behandlingar de fått. Bara en man klagade

uttryckligen över att han inte visste tillräckligt mycket sin om sjukdom. Vi blev i intervjuerna att det fler varse var som egentligen inte visste ens vilken sjukdom de behandlades for. Både de kunde svenska och de inte kunde svenska som som

ansåg att de hade fått tillräcklig kunskap sina om behandlingar.

Felbehandling

Två tredjedelar 66 procent hade fått behand-

aldrig felaktig

ling, 26 procent någon gång och bara fyra flera personer gånger. Det intressanta är, att de kunde svenska bra

som något

oftare än de kunde svenska dåligt de

som ansåg att någon gång fått felaktig behandling 35 de kunde svenska

procent av som bra och 29 procent av dem inte kunde svenska

som bra.

Också i de personliga intervjuerna ställdes

frågan om

huruvida hade upplevt felbehandling. Flera fall handlade man om att olika mediciner inte hade passat tillsammans. Tillstånden var lätta att rätta till och bagatelliserades.

Felbehandlingarna upplevdes som engångsforeteelser i ett allmänt

annars positivt bemötande. Ibland kunde det svårt komma vara att ihåg allvarliga missöden. Följande citat kommer från en man som angav enkäten att han blivit felbehandlad, inte men som

mindes det i intervjusituationen.

F: Ni uppger att ni nån gång har

fått felaktig behandling.

S: F: Kommer ni inte ihåg S: Jo, men jag måste. Om jag skrev så Då måste tänka

jag

på det... Jo, kanske det... Knäna och axeln. Och de blev felbehandlade. Men inte så. Nu kommer jag inte ihåg på rak

arm. F: På vilket sätt felaktigt S: Nu kommer jag ihåg./ Juu. Det När

var definitivt felaktigt.

jag blev opererad och efteråt gick till rehab. För Men

hjärtat.

schemat så ansträngande knät gick sönder. De tänkte var att på hjärtat men inte på knäna. Vi sånt schema. Vi fick

fick

göra det. Okay, jag kunde kanske ha sagt att, sti nu ger jag av.

76 Redovisning av undersökningens resultat

Det här är för hårt för mig. Men så allvarlig efter en operation, är man inställd på att b/ssna på sakkunskapen. Det borde jag inte ha gort. Nu kommer jag ihåg. Och sviten lider

jag av än idag. Jag måste gå till sjukgymnast och försöka få knäna någorlunda schyssta. ungersk man, 74 år

Många kommentarerna skrevs enkätformulären av som förstärkte den positiva bilden. De handlade hur nöjda de om svarande med bemötande och erfarenheter: var

Erfarenheterna har hittills varit bra finsk 74 år. man,

Jag är mycket tacksam och mycket nöjd med sjukvården

irakisk kvinna, 65 år.

Svensk sjukvård är underbar kvinna, 77 år.

iransk

Alltid väl bemött tysk 81 år. man, Om man är ärlig och inte klagar över onödiga sjukdomar är allt bra finsk kvinna, 74 år.

6.4 Bekräftades

hypoteserna

Vad säger vårt material de hypoteser ställdes om som upp se 44 f om hur äldre med kulturell bakgrund bemöts annan av svensk vård och Här kommer från intervjuerna

omsorg svaren

.till.användning. De geri stort resultat enkätsvaren,

samma som men de innehåller information motiven bakom mer om individemas och vilka situationer upplevdes svar om som som

känsligast.

Hypotes 1

"Personer från länder struktur och kultur är mycket vars olik den svenska kommer att ha svårt att finna sig tillrätta iden svenska vården och De kommer att ha det omsorgen. mycket svårt med bemötandet.

Hypotesen får ett svagt stöd, huvudsakligen begränsat till

upplevelser under de forsta åren efter invandringen. Men man skall inte bortse från problem har samband med som att

Redovisning undersökningens resultat 77

av

är olika. De flesta intervjupersonerna har varit

hälsosystemen

i Sverige längre tid och bör därför ha kommit över de första en . Ändå kom några tydligt ihåg hur svårt det var

svårigheterna.

att anpassa sig. Flera de muslimska kvinnorna berättar om de stora svårigav heter de innan de kunde vänja sig vid att bli

gick igenom

undersökta manliga läkare. Andra kulturella olikheter som av liten är maten och svenska läkares

en grupp uppmärksammar

återhållsamhet med mediciner. En del ville bara sin äldreominom och hänvisade då till kulturella föreställ-

sorg familjen

ningar.

Ett fåtal människor bedömde sitt hemlands sjukvård som åtminstone delvis bättre än den svenska. Framförallt menade

de då förmågan att ställa diagnos, vilket antagligen hänger med kommunikationssvårigheter de upplevt här. Inte ihop

sällan bedömdes hemlandets läkare lika skickliga som de vara

svenska, i avsaknad avancerad utrustning. Ibland

men av de intervjuade svenska läkares förmåga att förklara

skojade om "63-åriga gravida efter att ha tittat provresulta-

män som

ten. Här uttalanden från har behållit är några personer som kontakten med sina hemländers vård. Ibland vet de att den

behandling de vill ha ogillas svenska läkare. av

Läkarna i Iran har bättre kunskap och skicklighet. Det

ofta

kan min mening bero på att de möter människor med

enligt

olika sjukdomar och därför sig bättre grepp om olika

skaffar

sjukdomars art. Ärligt talat mår jag sämre nu i Sverige jämfört med tiden då jag bodde i Iran. Detta trots att jag får

mycket hjälp och tillsyn här i Sverige.

F: Brukar du besöka läkare när du åker till Iran S: Det länge sedan jag reste till Iran. Sista gången jag var där besökte jag läkare för smärtor i ryggen och

var faktiskt en

benen. Jag medicin. När kom jag tillbaka till Sverige

fick

sökte jag läkare. Sedan sökte jag en iransk läkare i Sverige en är känd för att han ger sina patienter sprutar mot som smärtorna. Jag vet att det dumt mig att göra det men var av

följde alla läkares behandlingar. kvinna, 72 år

jag iransk

78 Redovisning av undersökningens resultat

Många invandrare kommer från länder där läkarna ofta använder sprutor. Detta fenomen är välkänt for medicinska antropologer Sachs 1992. Här uttalar sig en polsk kvinna som uppenbarligen saknar sprutoma:

I Polen när man har ont brukar man få injektioner, men i Sverige får man tabletter. Ibland är det inte bra med tabletterna. Ibland tror jag att det är bättre med injektioner. T.ex.

hade jag flera gånger magsår och då jag otropin med C-

fick

vitamin och då tycker jag att det läkte snabbare. Det tror jag faktiskt. Jag kan inte bedöma det, men jag tror det. Om man är nervös så kan det inte läkas snabbt. polsk kvinna, 83 år

Samma sak berättar kinesisk familj:

en

Det är lättare att få trafla en läkare i Kina än i Sverige. Sedan är det lättare att få mediciner i Kina. De brukar ordinera sprutar istället. Gamla kineser tycker att sprutor är bättre medicin och de snabbare resultat och löser

ger

problemet, men så är det inte i Sverige.

son talar om sin 78-åriga kinesiska

en mamma

Muslimska kvinnor har hafi svårt med manlig personal

som undersöker dem, men problemet finns inte i behandlingssituationer. En iransk kvinna berättar stora

om anpassningsproblem, som dock numera är forbi. Hon hänvisar till begreppet maharm i den muslimska lagen. Enligt maharm betraktas manlig läkare kvinnan närstående

en som en person, infor vilken hon inte behöver täcka sig. Men hon hade

uppenbarligen problem trots denna tillåtelse:

I början hade jag svårt när manliga läkare ville undersöka mig, särskilt gynekologer. Min brukade övertyga mig att

man

läkare är maharm. Min sade till mig att läkarna inte en man hade onda tankar sina patienter. Men jag kunde inte

om acceptera det. Jag skakade varje gång manlig läkare rörde

en

vid min kropp. Sedan insåg jag att de flesta specialister är

män och att jag helt enkelt måste vänja mig med det. Nu går det bra. Särskilt nu när jag är gammal. Jag läkarna som

ser

Redovisning undersökningens resultat 79

av

mina barn. Jag besväras inte längre manliga läkare. av iransk kvinna, 66 år

Jag har inget där jag behöver klä av mig, eller visa något

fel

kroppen. Ibland lyssnar läkaren på bröstet men jag

av

behöver inte ta mig då. Men skulle det vara så att jag av behöver klä mig eller prata någonting pinsamt, då av om kommer att begära kvinna läkare . Jag vet att det

jag en som

kvinnlig läkare jobbar De är mycket bra när

finns en som

det sådant. Även jag skulle begära kvinnlig tolk

gäller om

skulle jag få det. De gör allt jag begär och det är jag tacksam

för. syrisk kvinna, 73 år.

Ganska många de intervjuade hade eller hade hafi kontakter av

med hemtjänsten, och de inte negativa till hemtjänst som

var företeelse kunde kritisera detaljer. Några av de intervjuamen de ville dock helst att vård och skulle ges inom omsorg Ett stycken uttryckte sig i kulturella termer.

familj par

Sonen satt bredvid när kinesisk kvinna intervjuades. Hon en hade innan kommit hem från sjukhuset och så dagen var svag, han fick del frågor. svara en

F: Varför kom hon hit till Sverige S: att min dog, kunde hon inte försörja sig. Då

Efter pappa

ansökte jag uppehållstillstånd för henne i Sverige och tog

om henne hit. Orsaken till att jag tar hand om henne är att jag

har bättre förutsättningar än mina syskon att försörja

henne... Hon bor hos Hon vill inte bo Hon skulle oss. ensam. vantrivas hon bodde ensam. om F: Kan hon tänka sig att bo i servicehus hon blir sämre om Nej, när blir gammal, då behöver hjälp och det man man är bättre att bo hos sin dotter eller son. Det är nödvändigt att bo tillsammans för att kunna hjälpa de äldre i familjen. Så är det vanligen organiserat i vår kultur. Ensamma är det svårt för de gamla att klara sig. talar for kinesisk kvinna, 78 år

sonen

80 Redovisning undersökningens resultat

av

F: Vill du ha någon hjälper dig om det blir svårt

annan som för barnen att sköta allt

, S: Nej, det vill jag inte. Så länge jag lever vill jag bo hos dem och få hjälp av dem.

tillägger Så länge det behövs kommer vi att hjälpa

Sonen

henne. Vi är jj/ra syskon här och kan därför dela ansvaret mellan Vi gör det med glädje. Det är inget tvång. Hittills

oss. har vi kunnat till att allt fungerat som det skall

se S Jag känner mig så vilsen. Tack barnen fungerar

. vare tillvaron ganska bra. Annars skulle det aldrig gå. Jag tycker att i stort sett allt fungerar bra här. iransk kvinna, 72 år

Hos vissa äldre invandrare, ett fåtal de intervjuade, finns

av

inslag kulturellt grundad skepsis mot aspekter den

av av svenska vården och Just dessa citerade personer

omsorgen. hade dock goda erfarenheter vården i övrigt.

av

Hypotes 2

Personer från länder där sjukvården och äldreomsorgen är mindre avancerad än i Sverige kommer att ha lätt att acceptera de svenska verksamheterna inslag i

som nya sina liv. De kommer att uppskatta det svenska sättet att bemöta äldre personer."

Hypotesen får stort stöd i intervjuema och i enkäten. Somliga

uttalanden mycket positiva. En del sjukhusrutiner som tas

var för givna i Sverige är inte självklara i delar av Mellanöstern.

kommit från Syrien blev tydligen överraskad: En man som

F: Hur upplevde du sjukhusvistelsen

S: Mycket, mycket bra "ktir, ktir koeis". De tog väl hand om mig. De badade mig, tvättade mig och matade mig. Allt jag behövde fick jag. Från början sov jag i samma rum som en

och det tyckte jag jobbigt. Jag bad om att få annan man var

och då flyttade de mig till De hade vara ensam ett eget rum. mycket, mycket tålamod med mig och var mycket tillmötes-

gående. Jag är mycket, mycket tacksam för all hjälp. Jag fick

mycket besök och de sade aldrig något om det. F: Hur upplever du den svenska vården

S: Mycket, mycket bra, mycket mycket ktir, ktir, koeis, ktir,

ktir . Läkarna är mycket bra. Jag tycker att läkarna är bra

Redovisning undersökningens resultat 81

av

och sjuksköterskorna likaså. Under hela sjukhusvistelsen var

de bra. Jag behövde bara säga till om vad jag

mycket behövde och de gjorde alltför att hjälpa mig. De tog mycket

väl hand om mig. syrisk man, 68 år

En kvinna liknande och tar samtidigt avstånd

rysk säger något

från hemlandets vård:

vill inte påstå det är hemskt det stor skillnad Jag att men finns

mellan sjukvården här jämfört med den i Ryssland Här är

bättre, avancerat. Och viktigast allt, renare. mer av Standarden i Ryssland är långt ifrån bra. Jag

på sjukhusen

tackar att jag inte blev sjuk under tiden jag var i

gud för

hemlandet. skulle säkert få panik jag måste till

Jag om

sjukhus i Ryssland.

F: Ser du skillnader i behandlingsmetoder mellan Sverige och hemlandet i S: Ja, kanske de är utbildade utomlands

att specialister som

använda andra metoder än de vanliga allmänläkar-

försöker

Deras metoder liknar läkarnas i Sverige och

na i Ryssland.

De undersöker grundligt och behand-

Västeuropa. tar prover,

lar sedan patienterna. Men vanliga läkare i Ryssland ger mycket sprutor för alla sorters sjukdomar. Sen tror jag att har andra eller bakterier än vad vi

folk i Ryssland sjukdomar

har här i Sverige. rysk kvinna, 72 år

För de allra flesta utfaller jämförelser mellan hemlandets och den svenska till Sveriges fördel. Det finns liten

sjukvård en

är besvikna svenska läkare, huvudsakligen grupp som feldiagnos och utebliven bot. Några är neutrala, som

grund av

polsk kvinna: en

Jag har själv jobbat på ett barnsjukhus. Allt beror på män-

niskor. Vilka är de Är de seriösa Tänker de på patienterna Om de gör det, då gär allt bra. Men om de tänker på sig

då problem. För övrigt tycker jag att jag har själva, uppstår

seriösa människor inom den svenska sjukvården,

träjfat fler

har också traflat mindre seriösa människor, även

men jag

här. polsk kvinna, 83 år

82 Redovisning av undersökningens resultat

Hypotesen om att de gamla invandrarna skulle uppskatta den

svenska vården och det svenska bemötandet har stort stöd i de

intervjuades uttalanden.

Hypotes 3

Personer från länder liknar som Sverige kommer att ställa högre krav på bemötandet än personer från länder

där hälsosystemen är mycket

annorlunda, därför att de

förra vet hur det borde och lätt

fungera kan jämföra med

likvärdiga men annorlunda system i hemländerna.

Denna hypotes får också klart stöd.

Några av de intervjuade

hade anmält eller övervägt att anmäla

felbehandling eller dålig

vård. Dessa kom uteslutande från personer Sveriges närmaste

grannländer och Centraleuropa. de

Många av gamla som kom från länder utanför de

Europa sa att aldrig någonsin skulle

klaga eller protestera. I stället åkte de till

hemlandet för vård.

En del rädda att dra uppmärksamheten

var till invandrarnas

situation att eller anmäla brister.

genom klaga Här följer några exempel och klagomål amnälningar. Vad

som tycks ha legat till grund är

felbehandlingar, där det är

svårt att avgöra kulturskillnader

om har spelat roll. En finsk en kvinna

klagade framgångsrikt dåligt arbete utfört ett

av vårdbiträde:

F: Har du klagat på vården eller

hemtjänsten

Lång tystnad

S: Tyvärr. Jag har gjort det.

Det var hemtjänsten,

om en som... satt hellre än arbetade. Om det anmärkte jag till arbetsledaren Och skämdes efteråt. kunde ha Jag sagt till honom själv, det hände men några gånger. Just med den här

personen. Och han har varit här även efteråt och varit på

annat sätt.

F: Så det hjälpte

S: Det hjälpte. Ja. Men skämdes

jag att jag hade... gått

bakom ryggen på honom.

finsk kvinna, 72 år

Nästa berättelse kommer från finsk en kvinna för sin som sons

räkning framgångsrikt anmälde brister i form av felaktig

diagnos som medförde att förblev sonens hjämtumör oupptäckt under lång tid. Under processens gång fick hon mycket

Redovisning av undersökningens resultat 83

stöd från den finska i sin hemstad, bl.a. sjukvårds-

gruppen av personal och domare. Frågan hon är Har du

en svarar

klagat på vården någon gång

S: Jo, det har jag. Men det gäller min son. Det har inte varit bra men det är onödigt att jag pratar om det. Och sonen klagar inte själv. Under 10 år var sonen sjuk. Jag går till läkare här, går i Finland, överallt. Läkaren här vägrade ge remiss till röntgen. Och hade hjärntumör. Han hamna-

sonen de alltid hos psykvården. Hon svensk, den där läkaren. Sen skrev jag till Stockholm

var och klagade. Hon fick naturligtvis veta om det, det var en kvinnlig läkare. Så jag gick dit. Hon hemskt sårad över att

var jag hade klagat. Då jag att vartenda ord jag skrivit är sant.

sa Så att ursäkta bara. Men hon har slutat nu. Jag vet inte om hon fick nån anmärkning. Men hon slutade där, har

privatmottagning.

F: När du gorde den där anmälan, visste du vart du skulle ta kontakt eller hjälpte nån dig S: Det var en sjuksköterska, en finska, som sade till mig. Hon sa skriv till Stockholm. Man kan även få ersättning. Jag

hon sade, och skrev. Å Men gick jag gorde som grät gud. sen dit till invanararbyrån där det finns dom som översätter. Jag gick dit. De sade att redan ett 0rd kostar. Jag sa vad det än kostar, så behöver jag det. Hör du, han skrev den hemma. Han sa att han inte skulle ha betalt. Jag vet inte om han var svensk./// Men sedan hände inget. Men då gick jag till en domare, för det fanns en finsk domare här. Så han frågade om de hade gjort si och så med min son. Han sa att det syns tydligt i journalen vilket fel de gjort./// System hade skrivit att sonen drog sitt vänstra ben, att det såg ut som om det var förlamat. Läkaren skrev ändå efter detta att hon inte märkte nånting. Ville inte erkänna det. finsk kvinna, 72 år

En polsk kvinna hade klagat flera gånger, mest över personal som inte ville lyssna. Hon hade varit mycket engagerad i vården sin nyligen avlidne Här berättar hon

av man. om stelbent bemötande inom hemtjänsten:

F: Var du nöjd med hemtjänsten

84 Redovisning undersökningens resultat

av

S.: Man måste be vårdpersonalen de skall det om att göra arbete man vill.

F: Hur deras bemötande var S: De var snälla. Kan säga. Under de man tre år min man fick hjälp hände det bara gång att hade med

en jag en konflikt

ett vårdbiträde. A/in skulle duschas

man på onsdagar. Men en

onsdag var han dålig. Så jag bad dem komma tillbaka nästa dag och duscha honom. De kom på torsdag men sa att de skulle städa. Jag bad dem i stället duscha att min man. De sa Nej. Vi har kommit hit för att städa och inte duscha.

för att

Jag sa: Tänk Han kan inte vänta i vecka bli en på att duschad. Hemhjälpen åter Då sa nej. ringde jag till hennes chef och begärde att hon inte skulle skicka det där vårdbiträdet till mig är henne. hade

mera. Jag trött på Jag tillräckligt

med problem själv och kunde inte stå och argumentera med en hemhjälp som ville bråka och diskutera De

om allting. gick

med på det och därefter skickades äldre kvinna en och det blev bra till slut. Vårdbiträdet hade Men

principer. man kan

inte ha principer när är sjuk. Förresten kan man man inte ha principer i livet heller. Man måste rätta vilken

sig efter

situation man befinner sig polsk kvinna, 83

år

De äldre som kommit från grannländerna har lärt sig hur de kan sin vilja igenom, både genom att överklaga och att personal som de inte uppskattar förflyttad. De äldre från

utomeuropeiska länder är antagligen lika

missnöjda, men välj er

andra strategier. En dem söka vård av är att hos landsmän,

vilket de polska, ryska och

av ungerska intervjuade ville.

Förmodligen kan tolka till hemlandet for vård man resor att som ett dolt sätt att protestera med den mot problem svenska

vården. Hur mycket problemen beror

av som brister i bemötande är svårt att avgöra, det bör ha men spelat en roll när diagnoser är felställda. En iransk kvinna berättar hur om hon gör:

Vi invandrare har just vår kulturella

p. a. bakgrund ofta

andra krav på läkarna och det kan vara viktigt att man tar hänsyn till det. När det gäller bemötande

personalens är det viktigt att vi blir respekterade och får den

hjälp vi verkligen

behöver. Egentligen är det så att som patient behöver vi den

Redovisning undersökningens resultat 85

av

basta möjliga behandlingen på sjukhus. Vi iranier är vana vid

att få mycket mediciner. Om läkarna i Sverige inte följer

metod, då känns det som att behandlingen inte är samma riktig och att läkaren har inte gjort sitt eller tagit sjukdomen på allvar. Jag tror fortfarande att rätt behandling är att få mediciner. Jag kan inte acceptera den svenska modellen som ordinerar lite medicin till patienter. Jag tror orsaken till att jag inte är botad är just detta. Jag har inte fått rätt medicin än. Jag ett tag så orolig för min hälsa att jag sökte

var en iransk läkare och begärde att få medicin för min oro. Jag fick bl. lugnande medel jag måste ta varje kväll för att

a. som kunna hela natten. Annars brukar jag vakna mitt i natten

sova och då är det mycket svårt att igen. iransk kvinna,

somna om

72 år

Somliga åker tillbaka till hemlandet. Efter många års misslyckade behandlingar, åkte kvinna tillbaka till Syrien. Där

en fann läkarna det den svenska sjukvården missat:

som

Till slut åkte jag till Syrien. Där sökte jag läkare och fick

upp

betala mycket för undersökningarna. Där undersökte

pengar de mig, mig mediciner och sprutor. Sen kom jag tillbaka

gav till Sverige och visade läkaren alla de röntgenbilder de tagit i Syrien och de diagnoser och allt vad jag fick där. De tyckte att det bra, kunde inte rekommendera de mediciner

var men

jag i Syrien de inte kände till sådana och

som fick eftersom

rådde mig att inte använda dem. Den svenska läkaren gav mig svenska mediciner./// Tabletterna bra och nu förstod

var läkaren vad fel på mig. Men jag sade till honom att

som var läkarna hade gjort förut och borde ha gett mig den

fel

medicinen för länge sedan -för tio år sedan. Jag hade haft ont i i snart år och min har blivit böjd

ryggen femton rygg Han sade då att det inte är år sedan utan tjugo år

femton

sedan jag kalkbrist. Jag har varit här i tio år och

som fick

varit på undersökningar och röntgen. Varför har

massor av de inte gett mig den råtta medicinen tidigare... Nu är det för

sent för jag är gammal. syrisk kvinna, 73 år

Många de gamla helt ointresserade att veta hur de

av var :av kunde klaga eller information de krav de kunde ställa

om

86 Redovisning undersökningens resultat

av

vården eller De trodde inte skulle omsorgen. att klagomålen leda till resultat, och de misstänkte det skulle öka svenskaratt nas ñentlighet mot invandrare. På frågan han visste hur om man överklagar svarar en iransk bestört: man

Nej, Det vet jag inte. Det hel del jag inte kan.

finns en som

Jag vet inte till vilket organ jag skall vända mig. Herre gud, vi är invandrare och främlingar här. Vi kan inte

bara gå till myndigheter och klaga på dem

som har gett oss jristad Vad kommer de att tycka oss Hur mycket kan vi om

egentligen begära av Sverige Nej, jag tror inte att jag

någonsin kommer att klaga över brister i vårdsystemet. Även om mina barn någon gång bestämmer skall

sig för att jag

göra det. Då vägrar jag. Detta kommer att negativa

skapa

inställningar hos svenskar gentemot invandrare. Nej, vi är nöjda och glada med det vi redan har här. Vi den

tycker att

svenska sjukvården behandlar precis den behandlar oss som en svensk. Vi hoppas att de är med också.

nöjda oss iransk

man, 72 år

Rädsla för att stöta sig med myndigheter förekommer framförallt hos tillhört minoritetsgrupper redan i sina personer som hemländer. De har lärt sig från tidig ålder inte sticka att upp och inte göra väsen sig. Detta fortsätter de

av förhållningssätt

med i Sverige. En armenier kom från Iran berättade för som vår intervjuare hur bra allt i och fick sedan

om var Sverige

frågan om huruvida han skulle acceptera vad helst. Han som svarade:

Nej. Jag accepterar inte allt. Jag måste nöjd med det jag vara får. Men när det gäller servicen i det svenska

vårdsystemet är

vi faktiskt mycket nöjda. Vi är nöjda med personalens

bemötande. Vi har inte upplevt negativt.

något

Jag tillhörde etnisk minoritetsgrupp i Iran. Av

en erfarenhet

vet jag att om man inte trampar på myndigheternas tår, får man vara ifred Jag tror att detta gäller även Sverige. Vi är inga rebeller. Vi det inte i Iran heller. Vi

var är vanliga

människor som sköter sig .yälva och låter andra göra sitt.

Nej vi är nöjda här i Sverige. arrnenisk-iransk 73

man, år

Redovisning undersökningens resultat 87

av

De kom från de närmaste grannländema tycktes finna sig

som tillrätta och kunde hävda sina krav infor myndigheterna. De som kom från utomeuropeiska länder däremot obenägna

var att klaga. I stället sökte de vård annat håll. Hypotesen stämde.

Hypotes 4

Äldre invandrare kommer känna in öer och

att vårdmilj

tillfälligt anpassa sig till vad som erbjuds under de perio-

der som de vistas i en svensk vård- eller omsorgsmiljö. Sedan återgår de till sina kulturella De kan ha

normer. svårt att komma ihåg vad hände och litar på att

ens som det som hände var bra.

Förmågan att känna miljöer tycks allmän, det är

vara men svårt att endast utifrån intervjuema avgöra hur det har gått till. Man kan bara resultatet när någon säger att de lärt sig leva

se

med något som först var problematiskt. Inställningen till kvinnlig respektive manlig personal fråga om sådan

är en

tillvänjning. En syrisk man berättar, när han tillfrågas om han

föredrar manliga läkare:

Jag har en manlig nu. Men sjuksköterskorna kvinnliga.

var Det spelar ingen roll för mig. De behandlar mig på samma satt oavsett. Vi lever här i Sverige och det finns inga konstig-

heter för dem. syrisk 68 år

man,

Av detta framgår att han kanske hade tyckt annorlunda han

om varit i Synen. En polsk kvinna har också lärt sig acceptera det läge hon hamnar Hon tillfrågades hon har haft något

om problem med bemötandet. Hon svarade:

Nej, ...Om man är utlänning så måste förvänta sig att de

man ibland inte förstår Då är det bättre att inte bråkar

en. man och accepterar läget som det är. Hon skrattar ...Så är det.

polsk kvinna, 83 år

En iransk kvinna kommenterar miljön det sjukhus där hon nyss vistats:

88 Redovisning av undersökningens resultat

Miljön är det inget fel på. Det är ju ett sjukhus och inte ett frisk hus. Det ska se lite trist ut. Men det är inget problem för mig skrattar. Men maten kunde vara battre. iransk

kvinna, 66 år

Det finns del uttalanden tyder att äldre människor

en som

utländsk härkomst accepterar den svenska vårdens behandav ling, utan att de egentligen är nöjda. Sådant markeras ibland med ett skratt. Skrattet behöver inte betyda att de finner situationen rolig, utan kan i stället markera blyghet eller

en känsla att tappa ansiktet. Hur omfattande detta är, kan

av vara

svårbedömt. Uttryckssätten är indirekta och mångtydiga.

Hypotes 5

Personer från avlägsna kulturer måste känna in och anpassa sig mera än de som kommer från Sveriges

grannländer. Därför måste de förra i högre grad lära sig sätt att bemästra stress ‘coping strategies’. De riskerar även att råka ut för kulturchock i början innan de lärt sig

nya

‘coping strategies’. Äldre invandrare varit här som länge

kommer att ha lättare att acceptera bemötandet än de

som varit här kortare tid.

Här finns tämligen mycket material i intervjuerna. Bland de olika strategierna finns att betrakta sig själv gäst

som en som inte kan ställa krav, att betrakta behandlingars resultat

som en fråga om tur eller otur, att ikläda sig den stoiska rollen

av europé och att överhuvudtaget vägra erkänna invandrar-

en identitet. Det finns många strategier, och de samverkar så att människorna tonar ned sina högsta önskningar.

egna

En 68-årig bosnier uttryckte att han hade ändrat identitet:

Jugoslavien har aborterat mig och Sverige har adopterat mig.

I samband med detta hade han iklätt sig rollen västeuropé

som

och ett västeuropeiskt förhållningssätt: En riktig västeuropé

vill inte klaga alls.

En annan strategi är att ta sig rollen gast. Ingen

som väntar gäst ska göra sig obekväm. Tvärtom ingår hög

att en en grad av tacksamhet i rollen, och det gäller att erkänna värdens generositet. Man vill inte heller alltför nyfiken värdlan-

vara

det. En iransk kvinna undertrycker sin personlighet och

egen sitt behov ett oberoende liv. Hon säger:

av

Redovisning undersökningens resultat 89

av

Jag har inga större kontakter med det svenska samhället. Jag är gäst här i Sverige och jag betraktar mig också som en gäst. Allt rör svenskarnas kultur och tradition har inte med som mig att göra. Jag är främmande människa som bor i en

Sverige. Jag kan inte begära eller förvänta mig något annat.

Dessutom har jag ingen utbildning och jag har aldrig haft något yrke. Som är jag vid att vara i hemmet

hemmafru van

och sköta hemmet. Jag brukade inte gå ut så ofta iransk kvinna, 72 år

Många de äldre varit i Sverige sedan lång tid tillbaka av som framställer själva icke-invandrare. Det innebär att de

sig som

nekar till att de bemöts ett särskilt sätt, eller att de tycker att det är komiskt när de särbehandlas. En ungersk man tar hur det känns när personalen nedlåtande behand-

upp konstigt

lar honom inkompetent åldring. Han tillfrågades om

som en han någonsin fått ett särskilt bemötande för att han är invand- Han svarade: rare.

S: Nej.

F: På inget sätt S: Nej. Kanske det är... på, vad ska jag säga, på vårdcentra-

len. De tog i litegrann. Unga 25-30-åriga tjejer. "Kom nu

"Då jag rött. Då är jag äldre invandrare. "Kom,

farbror. ser

kom, farbror. "

F: Är det nånting du skulle vilja bli särbehandlad för, for som att du är ungrare.

S: Nej.

F: Ingenting

S: Nej. Nej.

ungersk man, 74 år

Det finns andra att de aldrig upplevt sig bli som uppger behandlade invandrare. Två dem är ryska och en som av en finska. De ungefär likadant ett sätt anknyter till svarar som dvs. strävan eller viljan lik andra

normalitetsprincipen, att vara i omgivningen. Den ryska kvinnan så här frågan om

svarar hon blivit särbehandlad grund sin bakgrund: av

90 Redovisning undersökningens resultat

av

Nej, Jag tror inte det. Jag tror inte att gukhuspersonalen eller de på vårdcentralen märker att jag är skulle

ryska. Jag inte

uppskatta om personalen särbehandlar mig. Jag känner mig som en svenska och vill bli behandlad svensk. som en rysk

kvinna, 72 år

Den ñnska kvinnan säger:

Jag har aldrig. Jag har lyckats för att har blivit jag aldrig

behandlad finska. har blivit behandlad vilken som en Jag som människa helst. finsk kvinna, 65 år som

En forskningsgrupp har studerat hos äldre invandrare

coping

som upplevt svåra trauman. Det gäller äldre armenier som nu

bor i USA upplevde forfoljelser under åren

men som 1915- 1923 när de bodde i Turkiet. De hade fysiska skador,

upplevt

förlust av anhöriga, plundring, flykt och förlust De av status. olika strategier identifierades

som var religionsutövning, arbetsnarkomani, förnekelse och resignation Kalayjian 1966. Många beskriver olika strategier hjälper dem hantera

som att sin situation när de möter vården och vill helst omsorgen. De inte särbehandlas. En del vill bli behandlade samma sätt som landets infödda, del säger en sig vara gäster som inte kan kräva annat än det de får, och andra har lärt det ickesom sig att är västerländskt att klaga. Dessa uppfattningar bidrar till de att äldre intervjuade inte ville ställa krav

särbehandling.

Hypotes 6

Alla äldre upplever vård och personer omsorg på samma sätt. Detta inkluderar även frågor bemötande. Således om kommer de äldre invandrarnas erfarenheter likna att svenskarnas erfarenheter. Båda kommer grupper att svara och reagera på sätt i enkät eller samma en en

intervjusituation.

Denna hypotes kunde egentligen inte testas i

intervjumateria-

let eftersom svenskar inte Emellertid

intervjuades. verkar

enkätsvaren ungefär likadana värden brukarundersökge som ningar av den svenska befolkningen när det gäller hur tillfredsställda de svarande är med servicen.

Redovisning av undersökningens resultat 91

Intervjuerna hel del negativ kritik vården och

tar upp en av omsorgen. Mestadels kritiken densamma vanligen

var som ges

i undersökningar vård och brist kontinuitet,

av omsorg:

stelbenta organisationsformer, felbehandlingar, personal

som

inte lyssnar, långa väntetider, stressiga miljöer och stressad personal, nedskärningar. Den enda specifika invandrarfrågan

här är bristen information.

Ett axplock dessa klagomål är följande:

av

Min egen läkare, som opererade mig, var bara där en dag

efter operationen. Sen var han ledig. Jag fick problem med

benet. Det svällde upp och blev missfärgat. /// Och då klagade jag att jag har så väldigt ont. Jag kunde inte sova. Ingen

lyssnade på mig. Sjukgymnasten tittade på benet och såg

missfärgningen och svullnaden. Så hon kallade på läkare

en som gick rond Men de kunde inte göra särskilt mycket, bara linda benet. Så jag upplevde att jag liksom bortglömd I

var och med att min läkare var borta Jag anser att om min läkare är borta så ska de andra läkarna ha så

ansvar, efter en pass stor operation som den Så då upplevde jag det lite grann

att jag var liksom bortglömd, ingen lyssnade på mig att jag

hack så ont och att det syntes att det var fel på benet. //Men det har jag inte heller nån känsla av att det var, att det orsakats av att jag är finlandsfddd utan det var bara det, att systemet var bara så att var och en bara skötte sina patienter. Och när den läkaren där så. Då är det liksom. Och

inte

det är ju det här just att stressen att, det är inte mitt bord

ñnsk kvinna, 65 år

Hon säger klart ifrån att hon inte tror att det har att göra med det faktum att hon är finsk. En ungersk har behov

man, som av täta relationer med läkare, säger så här:

F: Du har skrivit eller kryssat för att du inte riktigt tycker att

personalen riktigt lyssnar på dina behov

S: Nej. Det är rätt. F: Kan du ge något exempel eller S: Jo, det är heltäckande. Den där läkaren. När jag hos

var husläkaren så bad jag om en tid och jag honom. "Jag är

sa inte sjuk nu, men jag vill inte bli sjuk. Jag kommer till dig så

92 Redovisning av undersökningens resultat

att jag ska lära känna dig och du ska lära känna mig. Du ska vara spindeln i nätet eller koordinator. Jag har hjärtspecialist som jag går på kontroll hos, jag har urolog jag går till

som kontroll. Inte för att jag är sjuk utanför att jag inte vill bli överraskad med prostatacancer är vanlig hos gubbar. Att

som han ska upptäcka det i god tid. Och, allt ska stråla ihop hos husläkaren. " "Jaså, jaha, jag förstår. " Punkt, slut. Det, det, det hjälpte inte. När jag sökte honom igen då kom jag bara till systern. "Ja, doktorn är inte här". "Ja

men men doktorn är iAmerika". "Ja doktorn håller kurs". "Ja

men men doktorn, ja men vi har en bra vikarie". Tack Då kan

man

kasta husläkarsystemet i sopkorgen.

F: Mmm. Men... Så här, själva bemötandet, hur dom pratar till dig och... pratar till dig och hur dom behandlar dig så tycker du att... S: Det är mycket individuellt. Med min hjärtspecialist är jag mycket nöjd Han känner mig, jag känner honom. Han vet vad jag vill ha. Han håller med mig, vi gjorde schema. Och, säger, okay, vises ett halvt år. ungersk 74 år

om man,

Många svar tar både sämre organisation, längre vänte-

upp

tider, brist specialister och utebliven förbättring

i samma uttalande. De tycker att vården har försämrats sistone

som ger svar av följande art:

Det var bättre förr. Förr brukade de remittera till specialist när det behövdes. Nu är det mest allmänläkare eller ATläkare hjälper patienterna. Jag tycker inte det blir

som att samma behandling och vård gamla behöver. Resultaten

som är inte desamma. /// F: På enkäten står att du har positiva åsikter sjukvården

om i Sverige. Har du annars några kritiska synpunkter på

sjukvården i Sverige Har det hänt någonting du tycker

som

är fel

S: Nej, hittills har jag fått all hjälp jag behövde. Problemet är att jag inte blir bra. Förut brukade sjuksköterskorna kontrollera mitt sockervärde och blodtryck regelbundet. Nu är det inte längre så. Vi måste kontakta dem jag blir sämre och

om tycker att det är något fel. Det här med husläkarsystemet

var bra eftersompatienterna kunde kontakta sin läkare så de

fort

Redovisning av undersökningens resultat 93

mådde dåligt och fick hjälp genast, måste vänta

men nu man flera veckor innan man får tid hos läkare. iransk kvinna, 72

år

Det finns många fler klagomål denna typ. I och med att de

av liknar klagomålen den svenska befolkningen anför finns

som det ingen anledning att behandla dem de specifi-

som om vore ka for just äldre invandrare. En osäkerhet här är frågan

om huruvida äldre invandrare upplever dessa problem

som allvarligare än vad svenskar gör.

Hypotesen att äldre invandrare och äldre svenskar upplever vård och sätt verkar ha visst fog. Den har

omsorg samma inte kunnat prövas här, foga den kritik framförs i

men av som intervjuerna tycks härstamma från annorlunda kulturella perspektiv eller särbehandling grund utländsk härkomst.

av

Hypotes 7

Personalen gör mer eller mindre medvetet ett särskilt urval ur befolkningskategorin människor födda i utlandet och äldre än 65 år. Endast de människor uppfyller

som kriterierna för konstruktionen äldre invandrare kommer att räknas. Personal inom vård och kommer att

omsorg klassificera människor enligt vad de uppfattar

som socialmedicinska problem.

Denna hypotes har redan behandlats 54 Den sociala

se s.

konstruktionen bygger i första hand huruvida den äldre

personen har kommunikationsproblem. Om behöver

en person tolkhjälp eller har med sig anhörig tolkar, tillhör

en som hon/han kategorin äldre invandrare.

Vårdcentralerna gör sortering äldre med utländsk

en av bakgrund. De som behöver extra hjälp och tolk betraktas

som äldre invandrare. De inte har kommunikationsproblem

som riskerar att inte identifieras äldre invandrare. Den

som praktiska definitionen är således annorlunda och snävare än den statistiska definitionen.

7 Diskussion och

rekommendationer

7.1 Inledning

Resultaten av enkät- och intervjuundersökningen

samt genom-

gången av forskningslitteraturen ger underlag för diskussioner

om planering vård och äldre och behovet av omsorg om om av

mer forskning. Ytterligare frågor som aktualiseras berör utveckling och utformning utbildning för personal och

av

utbildningsmaterial.

Här behandlar först planeringen, eñersom det är

angeläget

att förändringar det området inleds så snart möjligt. som

Behovet av mer forskningsbaserad kunskap är givetvis mycket

stort. Det vore dock missriktat att skjuta andra åtgärder upp med hänvisning till behovet

av mer forskning.

7.2 av för äldre från

Planering insatser

andra länder

7.2.1 Att del i bemötandet

upprätta planer en

—

Sedan 1970-talet har kommunerna och

landstingen uppmanats

att upprätta planer för att tillgodose invandrarnas behov vård av och Sådana planer kan ingå särskilda avsnitt inom omsorg. som ramen för de ordinarie övergripande kommunala planerna för vård och omsorg. De kan också utgöra separata dokument som enbart tar invandrarnas situation. Planer har upprättats upp många håll i landet, långt ifrån i alla kommuner. Det bör men

96 Diskussion och rekommendationer

noteras att varje kommun i Sverige har äldre invandrare i sin nu

befolkning.

Att upprätta planer är ett tydligt formellt steg i att processen anpassa det offentliga utbudet vård och till befolkav omsorg ningens behov nu och i framtiden. Majoriteten dem av som betecknas äldre invandrare är svenska medborgare. Lika som lite som skillnader i klass eller kön bör leda till olika tillgång tili service och vård, bör olika fodelseländer ha betydelse. Genom att besluta planer kan kommunerna markera att de har om uppmärksammat pågående diskussioner invandrarnas tillgång till om den offentliga servicen. Det också tillfälle att överväga ger om det finns behov andra slags service och sådana efterfråav om gas. Att därmed ett självklart inslag bemötandet den åldrande invandrade befolkningen. Det bör av inte finnas utrymme for misstanken att äldre klart personer som behöver vård eller avstår från hjälp bara for att insatseromsorg na utformats sätt är kulturellt motbjudande för dem, som eller därför att de inte kan kommunicera med personalen.

7.2.2 Behov uppsökande verksamhet

av som

komplement till statistik

Begreppet invandrare är diñiist. Alternativen att t.ex. använda begreppet minoritet eller att urskilja invandrare från flyktingar har inte vunnit politiskt eller administrativt gensvar. Kanske skulle dessa begrepp inte heller göra planeringen enklare. Ett huvudproblem är att inhämta och sammanställa relevant

befolkningsstatistik som kan tjäna bas for Vissa

som prognoser. svårigheter med folkbokföringen har redan nämnts oklarheter —

om adresser och anmälning flyttning. Men problemen kan

av vara större än så. Det är vanligt att utgår från information man om antalet utländska medborgare i kommunen, eftersom dessa siñ°ror är lättillgängliga. Det blir helt missvisande, eftersom en stor del av invandrarna hinner bli svenska medborgare innan de blir gamla. Sålunda finns det risk att kommunen får veta att det inte finns några invånare är gamla invandrare eller att det som bara finns ett fåtal, nämligen de anlänt till Sverige. Att som nyss

Diskussion och rekommendationer 97

anta att de naturaliserade svenska medborgarna inte skulle behöva kulturellt baserad vård och omsorg vore felaktigt. De allra flesta bor t.ex. i särskilda boendeformer för personer som äldre finländare, ester, judar och katoliker är svenska medborga-

Intervjuerna ingår i den här utredningen visar att många

re. som kan ha levt länge i Sverige sig kunna kommunicera utan att anse svenska språket. Förmågan att lära sig tala och förstå svenska varierar mycket. Planer blir även ofta missvisande om de bara bygger en indelning efter fodelseländer. De flesta länder varifrån människor utvandrat till Sverige har varit komplexa samhällen med bl.a. annat etniska, språkliga och religiösa minoriteter. Ibland har tillhörighet till minoritet varit utslagsgivande för att en kunnat komma till Sverige t.ex. indier från

flyktingar -

Uganda, kurder, assyrier/syrianer och armenier från Mellanöstern, olika folkslag från Balkanländerna, eritreaner och somalier från Etiopien. Det är alltså fel att anta att alla som kommer från Turkiet är turkar eller att alla från Etiopien är

etiopier.

En central fråga vid planeringen vård och är vilket av omsorg hemspråk används brukarna. Här kan födelseland som som av indelningskriterium också missvisande. I enkätundersökvara ningen deltog t.ex. 13 var från Turkiet, men bara personer som talade turkiska de andra språken var arabiska, armeniska, en och kurdiska. Förhållandet likartat for dem som soryoyo var kom från Iran. Utöver persiska talades arabiska, armeniska,

azeriska, kurdiska, och turkiska.

soryoyo När kommuner planerar för äldre invandrare bör information

från folkbokföringen kompletteras med uppgifter som samlats

in uppsökande kontakter med den äldre invandrade genom befolkningen. Först då är det möjligt att uppgifter som har relevans för planering den lokala nivån. Det är dessutom

möjligt att samköra data från folkbokföringen med registren

över brukare hemtjänst och särskilda boendeformer. Detta av

sifferuppgiñer andelen invandrare i olika åldersgrupper

ger om använder den offentliga servicen. Indelas statistiken efter som ursprungsländer kan undersöka regionala skillnader. Det man har t.ex. visat sig att utnyttjandet service är högt bland äldre av från västra och Europa, mycket lågt bland personer norra men från Asien och Afrika. Variationerna är större beträffande

4 17-0370

98 Diskussion och rekommendationer

särskilda boendeformer än hemtjänst 1996, Gaunt

Eriksson

1996.

Särlösningar

Ofta blir den första frågan vid ska

planering bygga ett

särskilt ålderdomshem för den berörda Rent

gruppen logiskt

borde denna fråga komma eftersom enskilda först brukar senare

beviljas ett antal hemtjänsttimmar och deltar i dag-

senare verksamhet eller flyttar till servicehus Men den första osv. frågan, som ibland blir den enda, är vanligtvis det bör om byggas ett särskilt ålderdomshem. Förmodligen rör det sig tanketradition startade om en som innan den öppna vården och slog igenom 1960omsorgen talet. Dessförinnan fanns för enstaka etniskt, kulturellt grupper och religiöst baserade institutionella vårdmiljöer. På 1940-talet inrättades ett ålderdomshem för estlandssvenskar, Kustbohemmet, just med tanke deras kulturella särart. Andra etniska ålderdomshem fanns för

samerna Andersson 1996. Religiöst

baserade ålderdomshem med många invandrare drevs i Stock-

holm av de tyska, judiska och katolska församlingarna. Redan

under 1960-talet började finska och estniska för grupper agera att etablera ålderdomshem. Således har det blivit egna något av

en vana att planeringen inriktas särskilda vårdmiljöer för

invandrare. Även enkätundersökningar servicebehov brukar av ställa frågan den intervjuade i framtiden kan tänka bo om sig att ett särskilt etniskt baserat ålderdomshem. Det är oklart vad de svarande har menat när de bejakat frågan, eftersom inte man kan tro att de verkligen vet hur livet ålderdomshem ett Innebörden i och föreställningen livet ålderdomshem kan om tänkas variera för varje enskild person.

Inriktningen institutionella vård- och omsorgsformer för

äldre invandrare har många konsekvenser. För det första kommer det ännu större behovet etniskt och kulturellt av

känslig och kunnig hemtjänst i skymundan. Om särskilda

boendeformer är det enda alternativet, riskerar de äldre vill som bo kvar hemma att mot sin behöva till sådan

vilja flytta en

boendefonn eller att bo kvar hemma utan tillgång till

ñillvärdig

omsorg. För det andra är det dyrt att bygga och driva ålder-

Diskussion och rekommendationer 99

domshem. Framställningar om etniskt baserad äldrevård hamnar

därför genast i problem kring finansiering. Idéer etniskt

om baserade ålderdomshem riskerar att bli politiska stridsfrågor

som avgörs den etniska politiska betydelse,

av gruppens

organisatoriska kompetens och allianser. Grupper som inte är

starka nog för att vinna politiska strider riskerar att bli utan egna verksamheter oavsett hur behövande de gamla Gamla människor som tillhör grupper som är mycket små kanske blir helt förbisedda.

IEngland, där många invandrarföreningar står för service för

gruppens egna gamla, har noterat ett annat problem

man som sammanhänger med inrättandet av särskilda etniskt inriktade verksamheter, nämligen att den ordinarie offentliga äldreomsorgen inte längre anser sig behöva anstränga sig för att vara kulturellt orienterad. Man hänvisar vidare till föreningarna. Invandrarna som vill bo kvar i sina hem måste ändå flytta för att kunna nyttja den vård föreningen driver Ahmad Atkin

som

1996 En intressant positiv utveckling har skett i Francisco. Där

San

har en lokal kinesisk vårdorganisation, On Lok, vuxit och tar numera hand om en stor del äldreomsorgen i stadens centrala

av distrikt. Kännetecknande för On Lok är förmåga att

en engagera anhöriga i diskussioner om gamla människors vård. Detta har bildat mönster för kvalitetsförbättring vård och

av omsorg om

äldre i USA Van Steenberg 1993.

Ytterligare några planeringsfrågor

Krav har ofia rests om att tvåspråkig personal ska rekryteras

aktivt till äldreomsorgen för att vård och till de

ge omsorg gamla invandrarna. Det är oklart i vilken grad tvåspråkig

personal har anställts och hur vanligt det är att arbetsledningen

försöker finna vårdbiträden kan kommunicera med äldre

som en person som inte kan göra sig gällande svenska språket. Anekdotiskt material, även i denna undersökning, antyder i vissa fall att invandrade vårdbiträden och äldre från

samma kulturkrets försöker undvika varandra därför att situationen blir påfrestande. Orsakerna till detta bör undersökas, för att se om

100 Diskussion och rekommendationer

de sammanhänger med organisationernas sätt att behandla både

den äldre och personalen.

personen

Satsningarna särskilda vårdmiljöer har ägt i stora och

rum mellanstora städer och varit begränsade till ett fåtal de stora

av invandrargruppema, framför allt finländare. Vad sker med smågruppema eller i små kommuner där antalet äldre invandrare är litet En äldre grekisk eller indisk pensionär bor i

som en mindre bruksort kan med tanke social isolering

vara mer utsatt än en äldre invandrare i Stockholm kanske har

som hundratals äldre landsmän att umgås med. Det är dock svårt att motivera särskilda satsningar i varje kommun och for varje

grupp om befolkningsunderlaget är litet.

Det är ett problem som också återfinns t.ex. i Australiens glesbygd. En lösning där har varit mångkulturella verksamheter för äldre från många olika länder. Personalen förstärks med tvåspråkig personal ambulerar mellan kommunerna.

som Åtminstone gång i veckan ska någon eller några

en personer vara plats som kan kommunicera de mest ovanliga språken. Detta bygger ett slags samarbete mellan kommuner-

kan jämföras med det har funnits i Sverige vad na som som

gäller hemspråksundervisningi skolorna, men som varit sällsynt

inom äldreomsorgen. En modell i Australien har varit att

annan

blanda med många olika bakgrunder

personer samma inrättning. I Springvale i delstaten Victoria finns enhet med

en 29 platser där det bor med grekisk, italiensk, polsk,

personer

jugoslavisk, maltesisk, indokinesisk, turkisk och arabisk

bakgrund. Enligt uppgift har en social gemenskap utvecklats trots kommunikationssvårigheter Australian Council the

on

Ageing 1990.

7.3 Behov av och

utbildning utbildningsmaterial

Om äldreomsorgen ska utvecklas mot större flexibilitet, kunnande och känslighet i kulturella och etniska frågor, är det

nödvändigt att utbildningen av personal utvecklas i samma

riktning. Det gäller såväl grundläggande utbildning vid vård-

Diskussion och rekommendationer 101

gymnasier, högskolor och universitet som fort- och vidare-

utbildning personal. Fort- och vidareutbildningen av personal

av

i kulturfiéigor är tämligen eftersatt i jämförelse med utbildnings-

insatserna kring behandling olika sjukdomar eller i samband

av med ändringar lagstiftning. Svenska Kommunförbundet och

av Socialstyrelsen har ordnat konferenser temat äldre invandrare inom vård och dessa konferenser har inte varit

omsorg, men välbesökta. En del konferenser har t.0.m. fått ställas grund

av för anmälningar. Det råder även brist utbildningsmaterial. Socialstyrelsen och

Svenska Kommunförbundet Järtelius 1991 har dock produce-

del material riktat till allmänheten. rat en

Förekommande material brukar sällan längre än att konstatera att äldre invandrare finns och kan uppleva sin vistelse i Sverige olika sätt. I antologier äldre människor

om förekommer ofia artiklar invandrarnas kulturella föreställ-

om ningar och villkor. Okänslig kurslitteratur kan ibland förstärka stereotyper andra kulturer och därmed bekräfta fördomar

om mot vissa invandrare. Ibland har den här sortens

grupper av litteratur försökt skapa känslor av medlidande för äldre invand-

att framställa dem offer. rare genom som

FoU-enheten tidigare FoU-byrån 24 har publicerat flera

s. forskningsrapporter olika äldre. Det är breda

om grupper

lägesbeskrivningar om några av de största invandrargruppema

såsom finländare, ester, iranier och andra grupperingar från Mellanöstern. Några mellanstora har också undersökts

grupper

greker, latinamerikaner, italienare och judar.

-

Det saknas dock övergripande texter behandlar alla slags

som

etniska och religiösa grupper/minoriteter och sätter gruppernas

situation i förhållande till åldrandet. Det idag finns tillgäng-

som ligt svenska detta slag är Owe Ronströms inledningskapi-

av tel i Vem tar hand om de gamla invandrama 1996 samt temanumret "Etnicitet, åldrande och hälsa av Socialmedicinsk tidskrifi 1996:7-8. Det finns ett fåtal skrifter behandlar

som transkulturella frågor inom vården i allmänhet och i vissa fall blir aspekter att åldras i en främmande kultur belysta.

102 Diskussion och rekommendationer

7.4 Rekommendationer

Mot bakgrund nuvarande kunskapsläge är våra rekommenav

dationer sammanfattningsvis följande:

Det är väsentligt att börja planera

-

Brukamas önskemål bör belysas uppsökande

- genom verksamhet Det bör göras en analys vilka är represente- - av grupper som rade i kommunen/kommundelen etc. Planeringen bör omfatta både vård och vård- - omsorg hela kedjan liksom både hemtjänst och särskilda boendeformer Utbildning i bemötande äldre från andra länder måste — av stärkas och genomföras med stöd det

av underlag som

inhämtas bl.a. vid uppsökande verksamhet Tillgång till vård och omsorg hemspråket måste utvecklas för äldre tillhör smågrupper eller bor i små kommuner; som detta ställer krav samarbetsformer mellan kommuner och kommundelar, mellan huvudmännen och mellan olika verksamheter inom vård och äldre. omsorg om

7.5 Behov av

forskning

Den svenska forskningen äldre invandrare har ökat

om kraftigt

under 1990-talet och bedrivs vid flera universitet och inom flera

discipliner. Det görs många epidemiologiska studier social-

av

medicinska frågor huvudsakligen de stora invandrar-

om gruppema, men i dessa studier ryms också frågor individerom nas identitet i förhållande till sin och sitt ursprungsgrupp hemland. En del studier har också gjorts och

om planering

organisering av verksamheter för äldre invandrare. Gemensamt för nästan alla dessa studier de viss är att belyser en grupps situation. Jämförande studier olika etniska eller

av religiösa

grupper förbereds, men har ännu inte blivit slutförda FoU-

enheten i Stockholm.

Behovet ytterligare forskning är stort. Sett i det

av perspektiv som gäller frågor om bemötande bör tyngdpunkten läggas

Diskussion och rekommendationer 103

forskning om dels familjemas sociala situation dels de gamlas psykiska hälsa. De gamla invandrarna bor mycket ofta i samma hushåll sina barn och barnbarn. De kan också bo för sig

som själva men mycket nära sina anhöriga. En etablerad åsikt är att anhöriga till äldre invandrare gör större insatser för sina gamla än den genomsnittlige svensken gör for sina närstående. Detta har egentligen inte undersökts systematiskt. Det är inte heller undersökt de invandrade anhöriga behöver stöd utifrån for

om att bättre klara vården och En smärre undersök-

av omsorgen.

ning i en kommun Heikkilä 1991 visar att anhörigrollen kan

komma i konflikt med roller och krav i det svenska skol- och

yrkeslivet.

Konflikter mellan de gamla och deras familjer i

tregenerationershushåll har upptäckts av flera forskare som

arbetat med antropologiska metoder Songur 1992, Hajighasemi 1994. Det är av intresse att studera dessa konflikter i ett könsperspektiv, dels grund att vissa

av kulturer har en patriarkalisk tradition av vördnad for gamla män vilken här i landet blir ifrågasatt, dels for att äldre kvinnor, t.ex.

från Mellanöstern och Sydamerika, i Sverige får möjlighet att

flytta ut ur sina barns hushåll och leva Vad kan

ensamma. som ligga bakom ett val sådan bosättning är oklart.

av

Mer kunskap om familjens struktur och relationer mellan

generationerna är särskilt viktig efiersom anhöriga mycket ofta

används som tolkar i kontakter med personalen inom vård och omsorg. Anhöriga är kanske inte helt lämpliga tolkar alla

som gånger, t.ex. om diskussionerna rör sig om forvärrade sjukdomstillstånd och svåra beslut. Om de anhöriga dessutom är osams med varandra eller hjälper till motvilligt, riskerar kommunikationen att snett.

En annan väsentlig forskningsinsats med betydelse för frågor

bemötande att undersöka de gamla invandrarnas om vore psykiska hälsa. Många undersökningar har visat att det inte föreligger några stora skillnader mellan äldre svenskar och äldre invandrare vad gäller den fysiska hälsan. Däremot finner forskare hos de äldre invandrarna symtom

mer av som ensam-

het, oro och subjektivt upplevd ohälsa, vilka tyder psykiska

problem s. 68 En del kan hänga ihop med isolering. Det

se

är teoretiskt möjligt att tidigare upplevelser svåra trauman

av kan ligga bakom det förhållande att så många äldre flyktingar

104 Diskussion och rekommendationer

:uppger att de ofia blir missförstådda personalen. I så fall

av är

kommunikationsproblemen inte enbart fråga att kunna

en om eller inte kunna det svenska språket.

Litteraturreferenser

Ahmad, Waqar Karl Atkin red. 1996. Race and Commu-

nity Care. Buckingham: Open University Press.

Ahmadi, Fereshteh Lars Tomstam 1996. De gamla flygande holländarna Socialmedicinsk tidskrifi: 1996:7-8, s 379-3 84. Andersson, Lena 1996. Lapphemmen i Norrbotten Socialmedicinsk tidskrift 1996:7-8, s 417-424. Askham, m.fl. 1995. Social and Health Authority Services for Elderly People from Black and Minority Communities. London: HMSO. Atkin, Karl och Janet Rollings 1993. Community Care in a Multi-Racial Britain: critical review of the literature. Social

a Policy Research Unit. London: HMSO. Australian Council the Ageing 1990. Ethnic Aged Bulletin.

on May 1990. Melbourne. Bacal, Azril 1996. Åldrandet och etnisk identitet bland latinamerikaneri Sverige Socialmedicinsk tidskrift 1996:7-8, s 392-397. Barker, J.C. 1994. Recognizing cultural differences: health-

providers and elderly patients i D. Wieland m. Red.

care Cultural Diversity and Geriatric Care. Binghamton, N.Y.: Haworth 9-22.

. Barresi, C. Stull, D. Red. 1993. Ethnic Elderly and Long Term Care. N.Y. Springer. Blakemore, K. M. Boneham 1994. Age, race and ethnicity:

comparative approach. Buckingham Open University Press.

a Calmar, Björn 1995. Barn svärdets år studie äldre

av - en om

i kommun. Stockholm: Äldre-

assyrier/syrianer Södertälje

centrum 1995:1. Collins, Randall 1994. Four Sociological Traditions. Oxford: Oxford University Press. Dahl, Lena 1981. Äldre invandrare. Jönköping: Institutet för

gerontologi.

Litteraturreferenser

Devore, Wynetta och Elfriede Schlesinger 1987. Ethnic— Sensitive Social Work Practice. Columbus.

Driedger, Leo och Neena Chappell 1986. Aging and Ethnicty

Toward an Interface. Toronto: Butterwoth. Ekblad, Solvig m.fl. 1996. Möten i vården. Transkulturellt perspektiv hälso- och sjukvården. Stockholm: Liber Utbildmng.

Eklund, Charlotte 1996. Farliga kärringar och lortgubbar. Kön,

tradition, modernitet i folklore äldre. Stockholm: FoUom enheten. FoU-rapport 1996:20. Eriksson, Tom 1996. Äldre invandrare. Aktiv

uppföljning. Socialstyrelsen. Frankel, Greta 1996. Stockholms judiska åldringsvård

Socialmedicinsk tidskrift 1996:7-8, 425-429.

s Gaunt, David 1996. åldrande och hälsa: introduktion

Etnicitet

till ett nytt forskningsfält Socialmedicinsk tidskrifi

1996:7-8,

s 339-346. Gelfand, D. Barresi, C. 1987. Ethnic Dimensions of Aging.

N.Y: Springer.

Goflinan, Erwin 1961. Asylums. Essays the social situation on of mental patients and other inmates. London: Penguin.

Hajighasemi, F. 1994. Invandring gamla dar sextio äldre

iranier berättar. Stockholm:

FoU-byrån.

Heikkilä, K. 1994. Mer än halva livet. En studie äldre av finländska invandrare i Sverige. Stockholm:

FoU-byrån.

Hochschild, Arlie Russel 1983. The Managed Heart.

Commercialization of Human Feeling. Berkeley: University of

California Press.

Jenkins, Richard 1997. Rethinking Ethnicity. Arguments and

Explorations. London: Sage.

Järtelius, Arne 1991. Moderna pionjärer. Äldre invandrare i Sverige. Stockholm: Svenska Kommunförbundet. Karupää, M. 1992. Med koffert kvar i Tallinn. Estniska en pensionärer i Stockholm. Stockholm: FoU-byrån. ,

Kavenagh, Kathryn Patricia Kennedy 1992. Promoting

Cultural Diversity. Strategies for Health Care Professionals. London: Sage. - Kastenbaum, R. 1979. Reflections old ethnicity and on age, death i D.E.Gelfand A.J. Kutzik red. and

Ethnicity aging: theory, research and policy. N.Y.:Springer.

Litteraturreferenser

Kleinman, A. 1980. Patients and healers the context of culture. Berkeley: University of California Press.

Lakoff, George. 1987. Women, Fire, and Dangerous Things.

What Categories Reveal about the Mind. Chicago: University

of Chicago Press. Lauritzen, Sonja Olin Lisbeth Sachs red. 1994. Health Care

Encounters and Culture: Interdisciplinary Perspectives. Botkyrka: Mångkulturellt centrum.

Lazarus, E.S. 1988. Theoretical considerations for the study

of the doctor-patient relationship: implications of a perinatal study Medical Anthropology Quarterly 34-58.

Linde, Gisela 1996. Älvsjöhemmet en särlösning i Ronström - 1996, s 93-202. Lotte 1996. Vem planerar for och varfor" i

Lindqvist, vem

Ronström 1996, s 203-268. Lupton, Deborah 1994. Medicine Culture. Illness, Disease as and the Body Western Societies. London: Sage. Markides, K. 1996. "Race, Ethnicity and Aging. The Impact of i R. Binstock red. Handbook of Aging and the

Inequality

Social Sciences. New York: Academic. Möller, Tommy 1996. Brukare och klienter i välfardsstaten. Om

missnöje och påverkansmöjligheter inom barn- och äldre-

Stockholm: Publica. omsorg. Ponzio, 1996. Äldre och invandrare. Gamla italienare

Sophia

och assyrier/syrianer i Stockholm. Stockholm: FoU-enheten.

FoU-rapport 1996:l8.

Removing Cultural and Language Barriers to Health Canberra

1993 Ronström, Owe 1992. Att gestalta ett ursprung. En musiketnostudie dansande och musicerande bland jugoslaver i

logisk av

Stockholm. Stockholm: Institutet for folklivsforskning. Ronström, Owe red., 1996. Vem ska ta hand om de gamla invandrarna Stockholm: FoU-enheten rapport 1996:3. Sachs, Lisbeth 1980. Gamla invandrare i Sverige. En problem-

inventering. Socialstyrelsen: Äldreomsorgsprogrammet. Rap-

port 1980:6. Sachs, Lisbeth 1992. Vårdens etnografi. Om hälsa, sjukdom och vård i sitt kulturella sammanhang. Stockholm: Almqvist Wiksell.

Litteraturreferenser

Songur, Welat 1992. Att åldras i främmande land. Om mellan-

östernpensionäreri Sverige. Stockholm: FoU-byrån.

Songur, Welat 1996. Äldre invandrare i tre europeiska städer

-

livsvillkor i ett jämförande socialpolitiskt Stock-

perspektiv.

holm: FoU-enheten. Rapport 1996:26. SOU 1974:69. Invandrarutredningen Invandrama och minoritetema. Stockholm. SOU 1984:58. Invandrar- och

minoritetspolitiken. Stockholm.

Squires, Amanda red. 1991. Multicultural Health Care and Rehabilitation of Older People. London. Thomas, Annica och Hans Heggemann 1989.

Några gamla

människors perspektiv livet och

hemtjänsten. Stockholm: FoU-byrån. FoU-rapport 1 11.

Van Steenberg, Carol, Ansak, Marie-Louise Jennie Chin-

Hansen 1993. On Lok’s Model: Managed

Long-tenn Care i

Charles Bareresi Donald Stull Ethnic and

red Elderly Long-

term Care. New York: Springer. 178-190. s Waldron, Jeremy 1995. "Minority Cultures and the

Cosmopoli-

tan Alternative i Will Kymlicka red., The Rights of

Minority

Cultures. Oxford: Oxford Press.

University

Zetzell, Inger 1980. Äldre invandrare. En Social-

bakgrund.

styrelsen: äldreomsorgsprogrammet. Rapport 1980:5.

Ädelutvärdering94:4. Brukarnas och personalens Ädel.

syn

Stockholm: Socialstyrelsen.

Tabeller baserade på enkätsvaren

Bakgrundsfakta

Kön Hemkommun redovisad efter antal invånare 1000-tal Åldersfördelning femårsintervaller Årtal för ankomst till Sverige första gången Boendeförhållanden Antal personer som har hemtjänst

Kommunikation

Hemspråk/modersmål enligt egna uppgifter Förmåga att tala svenska Förmåga att läsa svenska

l0. Behöver Du tolk i kontakten med vården och omsorgen l Händer det att personalen missförstår vad Du vill

Bedömning kvalitet i vård och omsorg

av 12. Hur har Dina erfarenheter av den svenska sjukvården varit 13. Vad tycker Du om den svenska sjukvården 14. Vad tycker Du om den svenska äldreomsorgen 15. Har du ansökt om hemtjänst 16. Sjukdomar och besvär flera svar möjliga

Bemötande 17. Tycker Du att Du möts med tillräcklig respekt och hänsyn i vården 18. Tycker Du att Du f°arveta tillräckligt mycket den behandling Du

om får 19. Anser Du att Du någon gång fått felaktig behandling 20. Du att personalen Dig tillräcklig hjälp och stöd

Tycker ger

21. Ar personalen mjuk och när den undersöker, ger injektioner,

varsam m.m. 22. Tycker Du att personalen tar sig tid att lyssna Dina behov 23. Brukar personalen vara vänlig och artig mot Dig

2 Bilaga 1

Alla tabeller indelade efter födelseland

Bakgrundsfakta

Tabell Antal personer, födelseland och kön

Födelseland Man Kvinna Totalt

Finland Iran Turkiet Bosnien G

fd Jugoslavien Irak Polen Tyskland

Ungern Chile Ryssland Estland

Libanon Danmark Kroatien Syrien

Belgien Brasilien Bulgarien Holland

Indien Italien Kina Kosovo

Marocko Palestina Slovenien Tjeckien

Uruguay Österrike 1 Ingen uppgifl 1

Totalt 53 88 141

lTillhör egentligen fd Jugoslavien

Bilaga 1 3

Tabell Hemkommun redovisad efter antal invånare tusental Födelseland 5l 150-101 100-51 50-1 1 Mindre än Totalt

Inván. Inván. Inván. Invån. 11

Inván.

:Uppgift

saknas for sex personer

4 Bilaga 1

Tabell Åldersfördelning S-års intervaller

Födelseland -85 84-80 79-75 74-70 69-65 -64 Totalt

år år år år år âr

Finland 0 l 3 15 7 l 27 Iran 0 2 4 6 3 1 16 Turkiet 1 1 1 4 6 0 13

Bosnien 0 0 1 3 8 O 12 fd Jugoslavien 1 O 1 l 8 O 11 Irak O O 1 4 4 0 9

Polen 1 2 2 2 0 O 7 Tyskland 0 2 1 0 3 O 6 Ungern l 1 1 l O O 4

Chile 1 O O 2 l O 4 Ryssland 1 0 0 1 l 0 3 Estland 1 l l 0 0 O 3

Libanon l l O O O O 2 Danmark 0 0 l 0 1 0 2 Kroatien O O O 1 l 0 2

Syrien O O 0 l 1 O 2 Övriga 0 l 5 2 7 O 15

Totalt 8 12 22 43 51 2 138’

3Uppgifi

saknas för tre personer

Bilaga 1 5

Tabell Årtal för ankomst till Sverige första gången

Födelseland -1939 1940- 1950- 1960- 1970- 1980- 1990 Totalt

1949 1959 1969 1979 1989

Finland 0 1 9 ll 4 0 0 25 Iran O O O 1 9 5 15 Turkiet 0 0 O O 10 3 0 13

Bosnien 0 0 0 O 0 O 12 12 fd Jugoslavien O O 0 4 2 O 4 10 Irak 0 O 0 0 O 4 4 8

Polen O 2 1 2 1 1 O 7 Tyskland 0 1 5 0 O O O 6 Ungern O O 2 2 O 0 O 4

Chile 0 0 0 O 2 2 O 4 Ryssland 0 O 1 O O l 1 3 Estland 2 1 0 0 0 O 0 3

Libanon 0 0 O 0 1 1 0 2 Danmark 0 2 0 0 O 0 0 2 Kroatien 0 l O l O O 0 2

Syrien O 0 O 0 0 1 O 1 Övriga 0 2 3 3 l 2 4 15

Totalt 2 10 21 23 22 24 30 132‘

4Uppgifl saknas för 9 personer

5 17-0730

6 Bilaga 1

Tabell Boendefårhållanden

Födelseland Bor Bor Bor Bor Bor Totalt ensam med med med med make/ maka bam annan maka/ make sambo och

bam

5Uppgift

saknas för 5 personer

Bilaga 1 7

Tabell Antal personer som har hemtjänst

Födelseland Har hemtjänst° Totalt

6Uppgift

saknas för 9 personer

Kommunikation

Tabell Hemspråk/modersmål enligt egna uppgifter Födelseland Hemsprék/modersmél7 Finland Finska 23, svenska finska-svenska 2 Iran Persiska l arabiska kurdiska suryoyo

turkiska persiska-azariska persiska-armeniska 1 Turkiet Turkiska arabiska armeniska

suryoyo

kurdiska-assyriska turkiska-franska assyriska-

arabiska 1 Bosnien Bosniska serbokroatiska 3 fd Jugoslavien serbokroatiska ungerska-serbokroatiska l Irak Arabiska kurdiska assyriska 2 Polen Polska svenska l Tyskland Tyska 5 Ungern Ungerska 4 Chile Spanska 4 Ryssland Ryska 3 Estland Svenska estniska 1 Libanon Arabiska suryoyo l Danmark Danska danska-engelska l Kroatien Kroatiska 2 Syrien Arabiska assyriska-arabiska l Belgien Franska l Brasilien Portugisiska 1 Bulgarien Turkiska 1 Holland Holländska I Indien Gujarati l

7När "svenska" har angetts är det oflast fråga om det språk som talas i

hemmet

Bilaga 1 9

Italien Italienska 1 Kina Kinesiska l Kosovo Albanska 1 Marocko Arabiska 1 Palestina Arabiska l Slovenien Slovenska l

Tjeckien Tyska 1

Uruguay Spanska 1 Österrike Tyska 1

10 Bilaga 1

Tabell Förmåga att tala svenska

Födelseland Mycket Ganska Ganska Mycket Totalt

8Uppgift

saknas för 7 personer

Bilaga 1 ll

Tabell Förmåga att läsa svenska Födelseland Mycket Ganska Ganska Mycket Totalt

9Uppgifi saknas för

4 personer

12 Bilaga 1

Tabell 10. Behöver Du tolk i kontakten med vården och omsorgen

mUppgift

saknas för 4 personer

Bilaga 1 13

Tabell 11. Händer det att personalen missförstår vad Du vill Födelseland Ja, Ja, för Nej, Nej, Totalt

alltid det mesta sällan aldrig

Uppgift

saknas för 6 personer

14 Bilaga 1

Bedömning av kvalitet i vård och

omsorg

Tabell 12. Hur har Dina erfarenheter av den svenska sjukvården varit

Uppgift

saknas lör 8 personer

Bilaga 1 15

Tabell 13. Vad tycker Du om den svenska sjukvården Födelseland Bra Varken bra Dålig Totalt

eller dålig

Uppgift

saknas för 9 personer

16 Bilaga 1

Tabell 14. Vad tycker Du om den svenska äldreomsorgen

Uppgiñ

saknas for 19 personer

Bilaga 1 17

Tabell 15. Har Du ansökt om hemtjänst

Födelseland Ja,jag Ja,jag Ja,jag Nej Totalt fick till- fick for ñck räckligt lite hjälp ingen mycket hjälp hjälp

15 Uppgifi saknas för 11 personer

18 Bilaga 1

Tabell 16. Sjukdomar och besvär flera svar möjliga

Födelseland Livs- För- Daglig Ångest, Annan Totalt

hotande svårar värk oro, dep- allvarlig

sjukdom det eller ression sjukdom

Bilaga 1 19

Bemötande Tabell 17. Tycker Du att Du möts med tillräcklig respekt och hänsyn i vården Födelseland Ja, Ja, för Nej, Nej, Totalt

alltid det mesta sällan aldrig

16 Uppgifl saknas för 6 personer

20 Bilaga 1

Tabell 18. Tycker Du att Du får veta tillräckligt mycket den behandling

om

Du får

Uppgift saknas för 10 personer

Bilaga 1 21

Tabell 19. Anser Du att Du någon gång fått felaktig behandling

Suppgjn saknas för

Isopersoner

22 Bilaga 1

Tabell 20. Tycker Du att personalen ger Dig tillräcklig hjälp och stöd

Födelseland Ja, Ja, för Nej, Nej, Totalt

alltid det mesta sällan aldrig

-

19 Uppgift saknas för 9 personer

Bilaga 1 23

Tabell 21. Är personalen mjuk och varsam när den undersöker, ger injektioner, m.m. Födelseland Ja, Ja, for Nej, Nej, Totalt

alltid det mesta sällan aldrig

2°Uppgiñ saknas för

7 personer

24 Bilaga 1

Tabell 22. Tycker Du att personalen tar sig tid att lyssna på Dina behov

12 Totalt 70 60 4 0 134

21Uppgift saknas för 7 personer

Bilaga 1 25

Tabell 23. Brukar personalen vänlig och artig mot Dig

vara

Iran

7 6 0 O 13 Turkiet

Irak

4 2 O 0 6 Polen Tyskland 4 2 0 0 6

3 1 0 O 4 Ungern

Synen

Övriga 9 3 O 1 l 3

94 38 2 1 135" Totalt

"Uppgift saknas för 6 personer

Summary

In Sweden there 1996 about 110 000 older persons were 65 of who born other countries. They over years age were comprise about eight percent of all old pensioners. Most age from Northern Europe, but there are significant groups come

who have recently arrived refugees from non-European

as countries. All foreign-born elderly usually termed older are of why and how they to Sweden.

immigrants regardless came

The has been raised whether these have had

question persons

unusual experiences encounters with medical and old care

i.e., with thought of communications difficulties or

age care, eventual cultural differences. During the 1990’s activities many and have been started for particular groups of programmes old people. These can build on

foreign-born programmes

basis for Assyrians/Syrians and Jews build on

religious as or

ethnic and national belonging with Finns, Greeks, Turks and as Iranians the basis of language with Spanish or on a common as

Arabic speakers.

or

Older poorly represented those who immigrants are among

home services who live sheltered housing. use care or of such services varies according to land of origin.

Utilisation

Older who from the Nordic countries and other persons come of Sweden’s closest neighbouring countries use home care services and the public health service and care to the same degree the For people who from nonas average. come

European countries, the figures for to service are low.

access Older Stockholm from 112 different countries persons come but home services only 61 countries are among care users residents sheltered housing there are

represented; among

representatives of only 39 countries. What role does culture play the low utilisation of public medical and home care

2 Bilaga 2

In order to these and similar questions connected with answer encounters, two national studies of older immigrants were

completed. The one was quantitative and used questionnaire

a which answered by 141 from different was persons thirty countries. The other qualitatively based

was encompassing long

interviews with sixteen from nine different countries. persons The interviews held the interviewed person’s mother were tongue unless he or she expressed wish to speak

a Swedish

and took place mainly at the homes of the interviewed persons. This done order to interview situation was create an which was comfortable and for those who

secure participated.

The report begins with of relevant Swedish and a survey international literature ageing, ethnicity, health and on encounters. Then follows critical examination of the

a political-

administrative concept older immigrants from

linguistical, statistical and social-psychological The

perspectives. main

problems are to grasp who and what actually covered the

by

tenn older immigrants since the

group very heterogeneous.

Another problem that individuals relate

can many ways to the group to which they considered of the

are to belong. Many foreign-bom elderly belonged to minorities their country of

origin. A third problem that the lends itself concept to a negative stereotype of elderly from foreign cultures

as being

placed much jeopardy since they assumed be are to poorer, sicker and less socially integrated than Swedes

general.

From different and microsociological perspectives

macroseven hypotheses could be formulated for testing the on collected materials. They shortened

are in form:

Some elders who from other cultures will have come

difliculty assimilating to the Swedish medical and

care structures and will prefer the of their home ways country. Some elders who come from other countries will appreciate

and prefer the Swedish health service and its of ways

encountering patients.

Elders coming from the countries will

nearest neighbouring

find easier than non-European

immigrants to place

demands and to make the health and

on changes care

services.

Bilaga 2 3

Elders will the rules order to adjust their try to figure out behaviour the existing of Swedish environto ways care ments. The behaviour varies. Those who from

ability to adjust came

countries will find more easy, others must

neighbouring invent strategies for coping with unusual and unexpected

situations. The of encounters the medical and care

experience

services be similar for both Swedes and immigrants, thus can they the conditions. However, the way they react over same react may differ. professionals have definite idea of what they

Many a be older immigrants. Immigrants who can

perceive to

communicate Swedish will be treated differently than

those who need interpreters.

The collected material verifies although different degrees these but with exception. Persons who came

hypotheses, one

from cultures where the health system different from was very the Swedish did not dificulty accepting the new express Swedish Of there who ways. course were some persons travelled back their home countries for medical care, but they to did first afier of difficult negotiation with the so many years Swedish health service. Usually these problems concerned

difficulty making diagnosis for who had diffuse

a persons and who from non-European countries. symptoms came On the whole the older immigrants satisfied with the were had with medical and old The encounters they care age care.

overwhelmingly positive, with only

questionnaire answers are

few individuals expressing criticism. The judgements a any the interviews also but do contain criticism of

are positive, they

details. Examples of criticism: being encountered

particular

Muslim and Christian women

an infantilizing manner; many

from countries the Middle East told of difficulties they had examinations by male doctors; complained that

accepting many

the staff have little time to talk; that services were hard to too reach by telephone; that the rate of staff turn-over so high; that be rigid and unwilling to listen to the wishes of carers can

the elderly tell of malpractice.

person; some

4 Bilaga 2

Some from the Nordic countries and Eastern

persons Europe have been successful about and

complaining changing

medical or old But of the non-European

age care. none elderly

had attempted to complain. Many of these that

even say they would never raise complaint regardless of what their children

a and families thought. Instead of them had travelled back

some to seek care their home countries.

The report ends with recommendations about

some planning

of service directed towards older from other countries,

persons the educational needs of the staff and the need for continued research.

Keywords: Old medical immigration, refugees,

age care, care,

medical encounters, communication, ethnicity, social

geronto-

logy.

bemötande av äldre

Utredningen om

S 1 995 : 1 5

Hittills juni 1997 publicerade skrifier:

Delbetänkanden

Rätt att flytta fråga bemötande av äldre SOU

- en om

1996:161

Brister i fråga bemötande äldre SOU

omsorg en om av

-

1997:51

Rapport av utredningen

Omsorg med kunskap och inlevelse fråga om bemötande av

- en äldre

SOU 1997:52

Rapport till utredningen

Invandrare i vård och fråga bemötande äldre

omsorg - en om av

Ovanstående skrifter kan beställas från: Fritzes Kundtjänst 106 47 Stockholm, orderfax 08-690 91 91, ordertel. 08-690 91 90.

Stencil

Kvalitetsutveckling i vård och äldre Exempel från

omsorg om kommuner och landsting Utredningen om bemötande av äldre,

maj 1997.

Stencil enligt samt delbetänkanden och rapporter

ovan kassett, i lättläst sammanfattning och i punktskriñ for personer

2 Bilaga 3

med olika funktionshinder kan beställas från

Utredningen om bemötande äldre,

av Socialdepartementet, 103 33 Stockholm, fax 08-24 17 27 eller från utredningssekretariatet, Monica Henrikson, tel. 08-405 37 08.

Statens 1997

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Dennyagymnasieskolan stegför steg.U. 32.Följdlagstiñningtill miljöbalken.M. . - Inkomstskattelag,del I-III. Fi. 33.Att läraövergränser.Enstudieav0ECD:s . Fastighetsdataregister.Ju. förvaltningspolitiskasamarbete.Fi. . Förbättradmiljöinformation.M. 34.Övervakningavmiljön. M. . Aktivt Iönebidrag.Etteffektivarestödför 35.Ny kurs i trafikpolitiken +bilagor.K. . arbetshandikappade.A. 36 Bekämpandeavpenningtvätt.Fi. . Länsstyrelsemasroll i trafik- ochfordonsfrågor.K. 37.Ett teknisktforskningsinstituti Göteborg.U. . Byråkratini backspegeln.Femtioåravförändring 38.Myndighetellermarknad. . Fi. sexförvaltningsområden.Fi. statsförvaltningen:olikaverksarnhetsforrner.

barnsochungdomarspsykiskahälsa. 39.Integritet Offentlighet Informationsteknik.Ju. . Rösterom Flexibelförvaltning.Förändringochverksam- 40. Ungaocharbete.ln. . hetsanpassningavstatsförvaltningens 41 Statenochtrossamfunden . struktur.Fi. Rättsligreglering

10.Ansvaretför valutapolitiken.Fi. Grundlag —— Skatter,miljö ochsysselsättning.Fi. Lagomtrossamfund . — lT-probleminför 2000-skiñet.Referatoch LagomSvenskakyrkan. Ku. . — slutsatserfrånenhearinganordnadav 42.Statenochtrossamfunden

IT-kommissionenden 18december. Begravningsverksamheten.Ku.

IT-kommissionensrapport1/97.K. 43. Statenochtrossamfunden 13 Regionpolitikfor helaSverige.N. Denkulturhistorisktvärdefullakyrkligaegendomen . IT i kulturenstjänst.Ku. ochdekyrkligaarkiven.Ku. . 15.Detsvårasamspelet.Resultatstymingensframväxt 44. Statenochtrossamfunden

ochproblematik.Fi. Svenskakyrkanspersonal.Ku.

16.Att utvecklaindustriforskningsinstituten.N. 45. Statenochtrossamfunden

17 Skatter,tjänsterochsysselsättning. Stöd,skatteroch finansiering.Ku. . + Bilagor. Fi. 46. Statenochtrossamfunden

18.Granskning granskning. Statligmedverkanvid avgifisbetalning.Ku. av Denstatligarevisioneni SverigeochDanmark.Fi. 47. Statenochtrossamfunden

19.Bättreinformationomkonsumentpriser.In. Denkyrkliga egendomen.Ku.

20 Konkurrenslagen1993-1996.N. 48.Arbetsgivarpolitiki staten. . 2l Växai lärande.Förslagtill läroplanför barnoch Förkompetensochresultat.Fi. . nya unga6-16år.U. 49.Grundlagsskyddför medier.Ju.

22.Aktiebolagetskapital.Ju. 50.AlternativautvecklingsvägarförEU:s

23.Digital demokr@ti.EttseminariumomTeknik, gemensammajordbrukspolitik. Jo.

demokratiochdelaktighetden8 november1996 51.Brister i omsorg anordnat Folkomröstningsutredningen,IT- enfrågaombemötandeaväldre. av kommissionenochKommunikationsforsknings- 52.Omsorgmedkunskapochinlevelse

beredningen.IT-kommissionensrapport2/97.K. enfrågaombemötandeaväldre. - 24.Välfärd i verkligheten Pengarräckerinte. 53.Avskaffa reklamskattenFi. - 25.Svensk påEU-fat.Jo. 54.Ministem ochmakten. mat- 26. EU:sjordbrukspolitik ochdenglobalalivsmedels- Hur fungerarministerstyrei praktiken Fi.

försörjningen.Jo. 55. Statenochtrossamfunden.Sammanfattningamaav

27.Kontroll ReavinstVärdepapper.Fi. förslagenfrån destatligautredningarna.Ku.

28. I demokratinstjänst.Statstjänstemarmensroll och 56.Folketsområdgivareochbeslutsfattare.

vårt offentligaetos.Fi. + Bilaga 1och2. Ju.

29.Bampomograñfrâgan. 57.1medborgarnastjänst.

lnnehavskriminaliseringm.m.Ju. Ensamladförvaltningspolitikför staten.Fi.

30.Europaochstaten.Europeiseringensbetydelseför 58.Personaluthyrning.A. svenskstatsförvaltning.Fi. 59.SvenskhemmetVoksenåsensförvaltningsform.Ku.

31.Kristallkulan trettonrösteromframtiden. 60. Betal-TVinomSverigesTelevision.Ku. - IT-kommissionensrapport3/97.K.

Statens 1997

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

6l. Att växablandbetongochkojor. Ett delbetänkande barnsochungdomarsom uppväxtvillkori storstädemasutsattaområdenfrån Storstadskommittén. 62. Rosoravbetong. Enantologitill delbetänkandetAtt växabland betongochkojor från Storstadskommittén. 63.Sverigeinför epokskiñet. IT-kommissionensrapport5/97.K. 64.Samhall.En arbetsmarknadspolitiskåtgärd + Bilagedel.A Polisensregister.Ju. . 66. Statsskuldspolitiken.Fi. Återkallelse uppehållstillstånd.UD. . av 68. Grannlands-TVikabelnät.Ku. 69 Besparingari stortochsmått.U. . 70.Totalförsvaretochfrivilligorganisationema - uppdrag,stödochersättning.Fö. . Politik för unga. + st2 bilagor. ln. Enlagomsocialförsäkringen. . Inför ensvenskpolicyomsäkerelektronisk . kommunikation.Referatfrånettseminarium anordnatavIT-kommissionen,Närings-och handelsdepartementetochSElSden ll december 1996.IT-kommissionensrapport6/97. K. 74. EU:sjordbrukspolitik,miljön ochreginal utveckling.Jo. 75.Bosättningsbegreppet.Skatterättsligareglerför fysiskapersoner.Fi. 76. Invandrarei vårdochomsorg

enfrågaombemötande äldre.av -

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Sverigeinför epokskiftet.

IT-kommissionensrapport5/97.63 Fastighetsdataregister.3

Inför ensvenskpolicyomsäkerelektronisk Aktiebolagetskapital. 22

kommunikation.Referatfrånettseminariumanordnatav Bampomografifrågan.

IT-kommissionen,Närings-ochhandelsdepartementet lnnehavskriminaliseringm.m.29

och SEISden11december1996. Integritet Offentlighet Informationsteknik.39

IT-kommissionensrapport6/97.73 Grundlagsskyddfor nyamedier.49

Folketsområdgivareochbeslutsfattare.

Finansdepartementet + Bilaga ochl 56 Polisensregister.65 Inkomstskattelag,del1-111.2

Byråkratin i backspegeln.Femtioåravförändring sex

Utrikesdepartementet förvaltningsområden.7

Återkallelse Flexibelförvaltning.Förändringochverksam-

avuppehållstillstånd.67

hetsanpassning statsförvaltningensav struktur.9

Försvarsdepartementet Ansvaretför valutapolitiken.10

Skatter,miljö ochsysselsättning.l l Totalforsvaretochfrivilligorganisationema

Detsvårasamspelet.Resultatstymingensframväxt

uppdrag,stödochersättning.70 e ochproblematik.15

Socialdepartementet Skatter,tjänsterochsysselsättning.

+ Bilagor. 17 Rösterombamsochungdomarspsykiskahälsa.8

Granskningav granskning. Välfärd i verkligheten Pengarräckerinte.24

- Denstatligarevisioneni SverigeochDanmark.18 Bristeri omsorg Kontroll Reavinst Värdepapper.27

enfrågaombemötande äldre.51av demokratins — l tjänst.Statstjänstemannensroll och Omsorgmedkunskapoch inlevelse

vårt offentligaetos.28

enfrågaombemötande äldre.av 52 — Europaochstaten.Europeiseringensbetydelsefor Att växablandbetongochkojor.

svenskstatsforvaltning.30 Ettdelbetänkandeombarnsoch ungdomars

Att läraövergränser.EnstudieavOECD:sförvaltningsuppväxtvillkor i storstädemasutsattaområdenfrån

politiska samarbete.33 Storstadskommittén.61

Bekämpande penningtvätt.36av Rosoravbetong.

Myndigheteller marknad. Enantologitill delbetänkandetAtt växabland

Statsförvaltningensolika verksamhetsfomier.38 betongochkojor från Storstadskommittén.62

Arbetsgivarpolitiki staten. Enlagomsocialförsäkringar.72

Förkompetensochresultat.48 nvandrarei vårdochomsorg Avskaffa reklamskatten53

enfrågaombemötande äldre.76av — Ministemochmakten.

I-lurfungerarministerstyrei praktiken 54 Kommunikationsdepartementet

I medborgarnastjänst. Länsstyrelsernasroll i trañk- och fordonsfrågor.6 samladförvaltningspolitikför 57

En staten. lT-probleminfor ZOOO-skiftet.

Referatochslutsatserfrån Statsskuldspolitiken.66

enhearinganordnadavIT-kommissionenden Bosättningsbegreppet.Skatterättsligareglerfor

18december.IT-kommissionensrapportl/97. 12 fysiska 75

personer. Digital demokr@ti.EttseminariumomTeknik,

demokratiochdelaktighetden8 november1996 Utbildningsdepartementet

anordnatavF01komröstningsutredningen,IT-

Dennyagymnasieskolan stegför steg.1 kommissionenochKommunikationsforsknings- -

Växai lärande.Förslagtill läroplanfor barnoch beredningen.IT-kommissionensrapport2/97. 23

unga6-16år. 21 Kristallkulan-tretton rösteromframtiden.

Ett tekniskt forskningsinstituti Göteborg.37 IT-kommissionensrapport3/97.31

Besparingari stortochsmått.69 Ny kursitrafikpolitiken + bilagor. 35

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Jordbruksdepartementet Inrikesdepartementet Svenskmat- EU-fat. 25 Bättreinformationomkonsumentpriser.19 EU:sjordbruksp0litikochdenglobalalivsmedels- Ungaocharbete.40 forsörjningen.26 Politik for unga. Alternativautvecklingsvägarfor EU:s +2 bilagor. 71 gemensammajordbrukspolitik. 50 EU:sjordbrukspolitik,miljön ochreginal Miljödepartementet Weckling- 74 Förbättradmiljöinfomiation. 4

Föld sti m

Arbetsmarknadsdepartementet oviriiini,§‘;:‘f,§§}j2‘,fl’f3tZke".

Aktivt lönebidrag.Etteffektivarestödfor arbetshandikappade.5 Personaluthyming.58 Samhall.Enarbetsmarknadspolitiskåtgärd + Bilagedel.64

Kulturdepartementet IT i kulturenstjänst.14 Statenochtrossamfunden Rättsligreglering

Grundlag -

Lag omtrossamfund -

Lag omSvenskakyrkan. 41 - Statenochtrossamfunden Begravningsverksamheten.42 Statenochtrossamfunden Denkulturhistorisktvärdefullakyrkliga egendomenoch dekyrkliga arkiven.43 Statenochtrossamfunden Svenskakyrkanspersonal.44 Statenochtrossamfunden Stöd,skatterochfinansiering.45 Statenochtrossamfunden Statligmedverkanvid avgiftsbetalning.46 Statenochtrossamfunden Denkyrkliga egendomen.47 Statenochtrossamfunden.Sammanfattningamaav förslagenfrån destatligautredningarna.55 SvenskhemmetVoksenåsensförvaltningsform.59 Betal-TV inomSverigesTelevision. 60 Grannlands-TVi kabelnät.68

Närings- och handelsdepartementet Regionpolitikför helaSverige.13 Att utvecklaindustriforskningsinstituten.16 Konkurrenslagen1993-1996.20