Barns bilder av åldrande en fråga om bemötande av äldre : rapport

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Barns bilder

åldrande

av

-m

fråga

bemötande

om

äldre

m

Rapport av bemötande av äldre Utredningen om

Mias

05a 50u

Statens offentliga utredningar . W884 1997: 147

W

Socialdepartementet

åldrande

Barns bilder av

bemötande äldre

- en fråga om av

Rapport av om bemötande av äldre Utredningen Stockholm 1997

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar

Fritzes, Offentliga Publikationer, på uppdrag av Regeringskansliets forvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Orderfax: 08-690 91 91

Ordertel: 08-690 91 90

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993.

En liten broschyr som underlättar arbetet for den som skall svara på remiss. - Broschyren kan beställas hos:

Regeringskansliet Förvaltningsavdelningen

Distributionscentralen

103 33 Stockholm

Fax: 08-405 10 10

Telefon: 08-405 10 25

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-3 8-20723-0 Stockholm 1997 ISSN O375-250X

Innehåll

Förord

Inledning

Barn i olika miljöer 11

Fridhemsskolan, Stockholm ll -

Holma skola, Malmöl 13 -

Stureskolan, Hedemora 16

Slimminge by skola, Skurup 18

-

Barn tänker på äldre och åldrande 21

Vem är egentligen gammal 21

-

Vad gör äldre Vad gör barn och gamla tillsammans 23 -

-

Hur hade folk det förr 30 -

Så tänker barnen på sjukdomar 32 -

Till livet hör döden 33

Alla blir äldre en dag vad gör Du när Du blir gammal 35

-

Bilaga 40 Några ord om utredningen 40

-

Det är kul gammal om man får omtänksamhet. Jag vill gärna bli gammal.

att vara Egentligen vill jag väl barn hela tiden och ha roligt. Men det kan ju vara roligt

vara att uppleva att gammal, det är mycket händer då, det är lika roligt

vara som nog som att vara barn

Förord

Vad tänker barn äldre människor och vilka tankar har de om sin egen avlägsna

om ålderdom Vilka är deras personliga erfarenheter av möten med äldre, erfarenheter

kommer att finnas med och påverka möten åren I detta häfte, en som nya genom rapport från Utredningen bemötande av äldre, förmedlas några inblickar i barns

om

uppfattningar.

Det är viktigt att lyssna till barnens röster sig själva, om äldre och inte minst,

om

om oss som nu tillhör en mellangeneration. I föräldraroller, utbildningssituationer,

i massmedia osv. svarar vi för en stor del av de förutsättningar och den påverkan

utvecklar eller hämmar inlevelseförmåga hos barn och ungdom. som

Rapporten följer sitt tanke i huvudtemat under det förra europeiska

sätt en äldreåret: Solidaritet mellan generationerna. I slutbetänkandet av Kommittén för Europeiska äldreåret 1993, Gamla blivit äldre SOU 1994:39, finns

är unga som flera intervjuer med beskriver minnen barndomens kontakter med

vuxna som av äldre. Nu riktas frågorna direkt till barnen, i finns erfarenheter som blir deras

svaren minnen

Vid flera de rådslag jag genomfört och redovisat som del i mitt utred-

av som ningsarbete har jag uppmanats att göra något för att barn och ungdom skall få större förståelse för äldre och lära sig visa inlevelse i bemötande i skilda sammanhang. Någon gång har vid sådana rådslag målat upp bilder av barn och ungdom

man

aldrig möter äldre och för med sig föreställningar som ytterst kan leda till som som diskriminering och övergrepp. Man har talat att följderna kan bli synliga när de

om som vuxna en gång kanske arbetar i uppgifter där äldre är beroende av deras insat-

Uppväxtvillkorens betydelse för sådana möten behöver utforskas och diskuteras ser.

vi vet redan alldeles tillräckligt för att säga att medkänsla grundläggs i mera, men

barndomens upplevelser.

Glädjande visar den här studien att många barn har god och nära kontakt med

nog

äldre släktingar.

Intervjuer med knappt 50 barn i åldrarna 7-12 år har genomförts och sammanställts journalisten Charlotte Säfström, Skurup, också svarat för att samla in

av som teckningar barn gjort under samtalens gång. I inledning berättar Charlotte

som en

Säfström något ytterligare barnen och intervjuerna. Med avsikt har vi i övrigt

om varit sparsamma med vuxenkommentarer.

Läsningen har givit mig några tankeställare. De handlar tillgångar. Visst är

om det tillgång att även i dessa korta glimtar barns klokskap Det finns

en se proven

exempel visar vad vi i mellangenerationen har anledning att fundera mera

som över: Varför strör vi så ofta odiskuterade schablonbilder omkring oss Om barns brist medkänsla och åldrandet tid tristess och sjukdom när det finns

om som en av så många nyanser Det är också en tankeställare att se verkligheten med dess stora likheter och olikheter i det lilla och det stora samhället. Och alla dessa förgreningar

släktband över landet och världen inte alltid lätta och ljusa upplevelser men av ändå erfarenheter att ta tillvara Hur förvaltas de när barnen växer upp

Än också perspektiv äldre är ett begrepp kan förstås

en gång ges att som många olika sätt. För vissa är föräldrar de är de äldre. Barnen ser

mormors som också att äldre är olika det finns både trevliga kompisar och andra

-

Läs och fundera vidare på hur dessa tankar kan användas och utvecklas det blir

ett nytt FN°s äldreår 1999

Tack till Charlotte Säfström, alla medverkande barn och de kontakter på respektive skola som underlättat studiens genomförande

Eftersom det ibland funnits skäl att ändra de medverkande, så har det

namnen

skett genomgående.

Detta häfte finns också punktskrift och kassett kan erhållas från utred-

som ningens sekretariat. Detsamma gäller ett litet häfte med upplysningar materialet

om

lättläst svenska. Adressen är Utredningen om bemötande av äldre, Socialdepartementet, 103 33 Stockholm tel. 08-405 37 08, fax 08-405 43 80.

Helsingborg i september 1997.

Britta Rundström

särskild utredare

Inledning

Hur tror barn att det är att bli och vara gammal Hur väl känner de äldre Hur ser de på sin kommande ålderdom, i en avlägsen framtid

Schablonbilden säger att barn och gamla sällan möts, att det råder främlingskap mellan generationerna. Men är det så Hur låter barns egna röster om äldre

Jag träffade 48 slumpvis utvalda barn fyra skolor i Sverige, för att fråga dem

äldre. På varje skola intervjuades pojke och flicka i varje årskull, från om en en sjuåringar till tolvåringar. Skolorna Fridhemsskolan Kungsholmen i Stock-

var holm, Holma skola i stadsdelen Hyllie i Malmö, Stureskolan i Hedemora i Dalarna

och Slimminge by skola i Skurups kommun i sydligaste Skåne.

För dessa 48 barn är den viktigaste länken mellan gammal och ung släktskapet. De allra flesta har god och nära kontakt med sina äldre släktingar. Inte bara med

en

och farföräldrar, flera har kontakt med ännu äldre generationer. Få har nära mor- en relation till andra äldre, även det förekommer.

om

Hedemorabarnen är de har närmast till sina släktingar. De allra flesta har

som minst en äldre i staden och den personen känner de väl och träffar ofta. Mormor är nästan för mig säger av pojkama. Hedemorabarnen visar att de

som en mamma en mött flera sidor åldrandet. De är de enda använder ordet demenssjuk, flera

av som

av dem träffar demenssjuka äldre släktingar regelbundet. Oftast tillhör den sjuke ännu en generation bakåt, gammelmormor och gammelmorfar.

För Stockholmsbarnen innebär umgänget med äldre släktingar ett slags fristad, stunder då minuterna inte räknas, då tillvaron är mindre stressig. De allra flesta har mormor ganska nära håll, i någon förort i Stockholm. Flera av Stockholmsbarnen känner också andra äldre. Några barn har aktivt sökt kontakt med äldre t.ex. servicehus, för att jobbar där, eller av nyfikenhet.

mamma

Barnen i Slimminge är brokig skara. Hälften är infödda bybor, resten är inflyt-

en tade, mest från andra delar Skåne. Familjer väljer att bo landet för att ge bar-

av

högre livskvalitet. Själva pendlar föräldrarna till jobben. Hälften barnen har nen av sina äldre i kommunen och träffar dem ganska ofta. Bland barnen i Slimminge finns

ganska utbredd skepsis mot att bli gammal, eftersom de kopplar ihop ålderdom en med ensamhet och död.

I Holma i Malmö samlas barn från världens alla hörn. Ofta har de lämnat en äldre generation i hemlandet. Barnens berättelser präglas både längtan och ett

av visst främlingsskap somliga har mycket nära relation trots avståndet. Några

men en

Holmabarnen har ingen kontakt alls med eller flera sina äldre släktingar, av en av vilket skiljer dem från de andra barnen. Jag har inte sett bild farmor och

ens en av farfar, säger en pojke. Det är också i Holma som det sker mest skärmytslingar mellan barn och gamla. Äldre är ibland står på balkonger och skäller

personer som

barn som genar över planteringar.

Mitt huvudintryck samtalen är att barn och gamla har nära kontakt. Flera barn

av har äldre sina dem kunskapsbrunnar. Äldre dem

som förtrogna, somliga ser som ger

möjlighet att jämföra vår tid med hur det förr. En flicka säger att hon tror att en var hennes generation kommer att få svårt att acceptera ålderdomen. Jag tror det blir svårt för oss som är unga nu, vi kommer inte att tycka om att bli gamla, vi lever i ett

så högt tempo.

Det finns också en stark medkänsla hos barnen och vilja att hjälpa till. Men

en sjukdom och död skrämmer. Många barn är rädda för döden och för dem är ålderdom och död nära sammanlänkade. Flera har personliga erfarenheter av en nära anhörigs död eller av rädsla för att någon ska bort. Därför vill de helst inte tänka

att de själva ska bli gamla.

Det är ganska vanligt att sätta ett likhetstecken mellan att vara gammal och att ha tråkigt. När man är gammal varken kan man eller vill man göra samma saker som när man är ung. För den som helst av allt spelar fotboll, verkar det trist att sitta still. Jag vill inte sitta och mögla i fåtölj, säger flicka. Andra, kanske har det

en en som lite stöki omkring sig, fram emot att bli gamla och få det lite lugnare.

gare ser

Ensamhet är ett ord som återkommer i barnens berättelser. De har sett ensamma gamla. Men ensamheten värderas olika. Somliga tycker att det verkar skönt, andra vill se till att ha stor familj ofta kommer besök.

en som

När jag bli gammal kommer jag att känna mig lite ensam och lite rädd för att dö. Jag kommer att vara lycklig över att ha barn och barnbarn. Jag ska fråga mina barn om jag kan hjälpa till med bambarnen. Pojke 8 år.

Jag vill tacka barnen som i samtal och teckningar lärt mig mera om bemötande av äldre.

Slimminge by i september 1997

Charlotte Säfström

det är lugnt och bli gammal. Jag skulle helst vilja ha fru och barn Jag tror tyst att en

kande prata med, någon skötte om en. som man som

När jag blir gammal och barnen kommer ska de bestämma vad de vill göra så

att vi kan ha roligt tillsammans.

Barn i olika miljöer

FRIDHEMSSKOLAN, STOCKHOLM

På min gård det italiensk tant är jättesnäll. Hon brukar prata med

finns en som

mig och bjuder mig på kakor och saft. Hon bor själv och gillar mig mycket.

Hennes hette Tage. Hon är bra på att berätta. Hon håller på med tulpaner man i rabatterna på gården. När barnen trampar dem, skäller hon på dem. ner

Pojke 8 år.

För 15 år sedan präglades 62:ans busslinje äldre damer i hattar. Många av dem av på hemma på Kungsholmen och tog tur uppåt Hötorget eller Gärdet. Långsteg en

förändrades bilden. På hållplatsen vid Drottningholmsvägen fick damerna

samt vänja sig vid att köa tillsammans med med barnvagnar. En generaunga mammor hade påbörjats. Nu är det varken overaller i bävernylon eller gråa hår

tionsväxling

dominerar bland resenärerna. Bussarna fylls med strikta kavajen välstrukna som blusar, bärbara CD-spelare och väskor; med något jäktat i blicken: snygga folk 62:an välutbildade människor på väg till jobben i city.

fraktar unga

Ett stenkast från busshållplatsen ligger F ridhemsskolan. Barn korsar Drottningholmsvägen, medan stressade bilförare kör in och ut stan. Skolan ligger inklämd ur mellan infartslederna västerut och Szt Görans sjukhus. Här passerar närmare 40 000 bilar varje dygn. Området började bebyggas på allvar på 1930-talet. Staden expanderade snabbt. "Yttre innerstaden "fylldes med moderna ettor och tvåor, där folkhemmets familjer flyttade in. När barnen flög ut, bodde föräldrarna kvar. 1 mitten 1980-talet var en av församlingsbor över 65 år. Sedan dess har det fyllts på med stora lägenheter av tre

för barnfamiljerna. Samtidigt lockar de små lägenheterna vill flytta hem-

unga som

ifrån.

Antalet äldre minskar dramatiskt. Nu utgör de en knapp fjärdedel av befolkningen, inpå nästa sekel troligen sjättedel av de boende. Var femte församlingsbo är av en utländskt Barns lek hörs på skolgårdarna. Men bara sju av hundra är ursprung. under 13 år. Ändå vinner barnfamiljerna långsamt terräng. För tio år sedan drog

flyttlassen till småhusen i förorten för många familjer med dagisbarn. Sämre tider

har gjort att det dröjer längre innan flyttar. Stadsdelen förtätas sakta. 1995 man bodde här 26 120 tio år väntas ytterligare 2 000 personer. personer, senare Till F ridhemsskolan söker sig barn från andra upptagningsområden. Mest handlar det barn från andra delar Kungsholmen. Det också ett tryck från

om av finns

Kista och Rinkeby, dit tunnelbanans blå linje åker på kvart. Föräldrar med invanden rarbakgrund vill placera sina barn härför att de ska lära sig tala bra svenska. Just går ett tjugotal barn från de områdena i skolan. nu

På den asfalterade skolgården, några trappsteg från myllret vid Fridhemsgatan, upp där folk skyndar mellan bussar och tunnelbana, leker barn i grupper. Inuti den gula trevåningsbyggnaden i tegel klättrar klassrummen runt den stora ljushallen. Utanför hänger barnens bilder samlade i teman och i hörnet finns ett allergirummen ena

klassrum, långt från hundägarnas jackor.

ll

Det hänger en stor men osynlig klocka över huvudena de barn jag träffar på Fridhemsskolan. På föräldrarnas vänsterarmar sitter visare snabbt, ur, vars snurrar snabbt. Klockoma påminner dem allt de borde göra genast eller för kvart om nu en sedan. Dygnets timmar är inrutade med olika aktiviteter. Den fria tiden, tiden att sitta ner och ta det lugnt, att prata bort stund, att lyssna till sina barn, tycks nästan en obefintlig. Ändå barnen denna finns. vet att möjlighet De ser en klar skillnad mellan olika generationer. Föräldrar är sådana saknar tid medan farmor och som mormor, som hunnit pensioneras, kan slösa med sin. Ibland har de till och med tid i överflöd. En nioårig flicka känner att hon inte hinner prata så mycket med sina föräldrar.

Först jobbar de hela dagarna och sedan är det middagsdags, läxdags, tevedags och

senast klockan nio väntar sängen. Mina föräldrar åker och jobbar. De gamla har tid. Pojke 7 ån Vardagsstressen påverkar barnen. De tycks hungra efter vuxenkontakt, efter att bli sedda och lyssnade till. De talar ingående och inkännande sina äldre släkom tingar. Flera dem har och farföräldrar gift sig. Barnen har ibland fått av mor- som om låtsasmormor eller låtsasfarfar. Det är påtagligt hur få barnen en en av som nämner någon äldre manlig släkting. Många i den äldre generationen här är kvinnor som lever ensamma efter skilsmässa. Farmor bor i Stockholm. Vi träffas ofta. När och jobbar får jag mamma pappa vara med farmor om hon är ledig. Hon är 76 år och har tobaksaffär. Det är jätteen roligt i affären. En gång fick jag lådan till kassa-apparaten i när jag skulle magen hjälpa till att tillbaka Jag åker till farmor och så hittar vi något. Vi ge pengar. städar, handlar, tittar på tv, tittar i skyltfönster. Farmor och jag är kompisar. Vi brukar tala om saker som jag tycker är jobbiga, hon lyssnar mycket. Flicka 10 år. Några pendeltågsstationer bort har många barnen sina närmaste släktingar. av Avståndet gör det svårt att besöka spontant, åtminstone för de mindre barmormor nen. Det är kanske en förklaring till att flera har kontakt med och andra grannar äldre nära håll. Pojken i inledningen är kompis med tant, gärna berättar en som om Italien och sin döde svenske Den sortens grannrelationer berättar några man. av Stockholmsbarnen Andra söker sig aktivt till gamla om. mera personer. Jag följer med mamma till jobbet, hon arbetar med pensionärer på ett servicehus. Det är roligt att hälsa på där. De brukar berätta saker och de tycker att om lyssna. Flera har rullator. På servicehuset är det lite tråkigt. Det går liksom inte att pigga upp dem som bor där. Flicka 8 år. Jag känner gammal. Pappa jobbade för henne. Hon hade det svårt. Vi blev en kompisar och brukade spela spel. Flicka 7 år. Vi har bott i samma trappuppgång några äldre och så träffar jag många i som bowlinghallen. Det är jättekul att se dem, de är rätt så pigga och tävlar fortfarande.

Pojke 12 ån

Johanna och jag brukar till ålderdomshemmet. Vi tycker det är roligt med de gamla. Vi träffade Gösta gården och han frågade vi inte ville komma om upp. Han är 91 år. Han går med kryckor och är klar i huvudet. Jag har känt honom i ett år. Flicka I år.

När Kungsholmsbamen träffar sina äldre släktingar gör de ofta arrangerade

saker tillsammans. De går med farmor Gröna Lund. Mormor tar med bambarnen bio. Några går och simmar tillsammans.

MALMÖ HOLMA SKOLA, stadsdelen Hyllie i

Mormor och bor i Makedonien. Jag träffar dem gång året. Jag

morfar en om

brukar spela kort med dem. och jag tittar på fotboll på tv. Det är tradigt

Morfar

att hälsa på dem, har inget att göra. Jag kommer från Kosovo och talar man albanska och förstår inte vad de säger. Pojke I 0 år

1970 växte det där bostadsområdet Holma ligger Sedan kom bulldozers raps nu

och byggkranar Ännu miljonprogrammets områden skulle byggas. Tio år

ett av sebodde och ett halvt tusen människor i 1 500 nybyggda lägenheter de flesta nare tre tvåor och treor Holma blev ett område med låg status, där en tredjedel av lägenhe-

bytte namnskyltar varje år Nu byts årligen femte. här alltid finns

terna var Eftersom

lediga lägenheter är Holma inkörsporten för många kommer till Sverige som

som invandrare eller flyktingar något år flyttar somliga vidare. Andra stannar

Efter

kvar och bildar områdets fasta kärna. Genom åren har det stått många eländesbeskrivningar av Holma i pressen; van-

dalisering, anonymitet, främlingsskap, sociala problem och stängda dörrar Ser man

i statistiken kan Holma karaktäriseras ett utsatt bostadsområde där arbetslössom

heten är hög och utbildningsnivån är låg. Mer än hälften av de boende kommer från

andra länder.

För några år sedan drog det kommunala bostadsföretaget MKB i gång ett

självförvaltningsprojekt tillsammans med Hyresgästföreningen. De hyresgäster som

vill får ta hand skötsel i området. Som motprestation får de viss återbäring på om

hyran. Projektet varit föremål för debatt på riksplanet har gett synliga resultat.

som Området välskött, hyresgästerna känner varandra bättre, skadegörelsen är mera har minskat. Holma område. Var sjunde invånare är pensionär Här bor många är ett ungt barnfamiljer I låg- och mellanstadieskolan går 250 barn. 85 procent dem har av minst förälder från ett annat land. På skolan arbetar aktivt för att förälden man delta i skolans aktiviteter, väg att integreras i det svenska samhället. rar att som en

Det ser hoppfullt ut.

Holmaborna har lärt sig vilka det får betala för vandaliseringen: De är som själva. Den sociala kontrollen, gärna kallar "ömsesidigt hänsynstagande som man hjälper till. Nu ökar befolkningen något, lägsta nivå år 1994 2 950 perso-

efter en

ner. År 1996 bodde 3 119 i Holma. personer

Mellan höghusen i Holma, ett stenkast från Konsumbutiken, ligger skolan som ett platt paket. På utsidan doftar den 1970-tal. Inom dörrarna finns l990-talet. Här är nyrenoverat och fräscht och eleverna är påtagligt stolta över sin skola. lkorridorema går beslöj ade flickor sida vid sida med lintottar. I byggnadens hjärta finns bibliotek och matsal. 15 100 elever har föräldrar, båda är födda i av som Sverige. Resten barnen är frukter möten mellan kulturer eller människor som av av

tvingats fly eller velat flytta till Sverige. Orsakerna till bor just i Holma är att man

många.

Flera av barnen i Holma har långt till sina släktingar. Fyra dem jag möter av som har sina närmaste i andra länder. Bara två har dem i Holma. Några barnen av uttrycker saknad efter sina äldre långt borta, andra verkar fjärmade från den äldre generationen. I bostadsområdet stöter de på äldre ibland skäller på dem när de som busar eller kliver i planteringar. En flicka bär på en stark längtan efter farmor. Hon är tolv år och i uppvuxen Gambia. Jag bodde med farfar och farmor i Gambia. Farmor för är som en mamma mig. Vi gick och handlade mat till huset, vi gick till kyrkan och jag tyckte om att hjälpa henne att laga mat. Under tiden bodde hennes i Sverige, så småningom pappa flyttade mamman efter och för två år sedan korn flickan och hennes syskon. Mötet med Sverige omtumlande. Hon hade inte trott på berättelserna snön och var om att havet kunde frysa till is. Farfar dog innan hon lämnade hemlandet: Kvällen innan begravningen låg han nedbäddad i kistan och alla fick komma och ta farväl hoav nom. Sedan var det begravning i kyrkan och vi gick till kyrkogården och sände ner kistan. Sist hade vi fest med farmor och försökte pigga henne så hon inte ska upp att känna sig så ensam. Efter begravningen för flickan till Sverige. Sedan dess har hon inte träffat sin farmor. Jag längtar mycket efter henne. Just är farmor i England och hälsar nu ett av sina andra bam. Hon kanske ska komma hit innan hon åker hem. En pojke korn med sin från Ryssland för fem år sedan. Han drömmer mamma om

en framtid i Tyskland. Pappan, är militär, bor kvar i Ryssland. Pojken har aldrig

som träffat sina farföräldrar, inte sett dem bild. Ibland undrar jag vilka de är. Men ens jag träffar inte pappa så mycket heller. Varje sommarlov åker han till mormor som bor i en by utanför Szt Petersburg. Där hjälper han henne med trädgården. Mormor

är pensionär och får vänta länge sina pengar.

En tioårig flickas ungerska farmor dog förra året, 81 år gammal. Sista året hälsade de på henne två gånger. Men det svårt att tala med henne. Flickan kunde var bara några ord ungerska. Men bor i Holma, i alla fall vintertid. Så fort mormor vårsolen tittar fram flyttar hon ut i sin kolonistuga några kilometer bort. På vintern ses de flera gånger i veckan. På lördagarna brukar vi till köpcentret, hon går en

lång runda, vi spelar spel.

En åttaåring träffar sin morfar ganska ofta, till och med i skolan. Hennes bror är busig och morfar kommer till skolan för att lugna busiga barn. Hon brukar åka och bada tillsammans med sina morföräldrar. Efteråt fikar de. Hon har ganska sporadisk kontakt med sin Därför träffar hon inte farmor så mycket heller och farfar bor pappa. i en annan stad med sin fru. nya Nioåringens farmor och farfar är latinamerikaner. Dem träffar flickan när hon är med sin pappa. Men hon tycker att det är lite jobbigt att där, att det ibland känns vara lite pinsamt. Hon vågar inte säga vad hon vill till dem, vågar inte be saker, om utan brukar få vänta tills de frågar. En ettagluttare är eftertänksam och blyg. Hon sitter tyst långa stunder. Jag försöker locka henne genom att ställa enkla frågor, också då har hon svårt få ord över att läpparna. Hon reagerar inte på orden och famior. Men när jag frågar mormor om mammas pappa går det bättre. Jag träffar mammas mest hemma hos pappa oss.

Han är snäll. Han kommer ihåg när jag fyller år. Han pratar mycket med mamma och Jag sitter i hans knä. Det är roligt när han kommer."

pappa.

När Holmabamen talar andra äldre i bostadsområdet handlar det ibland om

om att de får skäll, eller att de kort säger tant Rut är snäll. Några ser gamla nästan som mystiska varelser smyger på. Men den sjuårige pojken känner ett äldre

som man

De bor ett trappor och brukar komma ner med nybakade kakor. grannpar. par upp Sedan bakar vi något och ger till dem.

l5

STURESKOLAN, HEDEMORA

Farmor bor med jag är där nästan varje dag. Vi brukar spela kort. granne oss, Jag får saft och ibland godis. Vi pratar mycket. Hon har ont i benet och hon haltar lite. Hos farmor får inte stimma. Flicka 7 år. man

Sommaren 1996 smattrade flaggorna i vinden när Hedemora 550 års jubi-

firade

leum som stad. Historien är närvarande i äldre byggnader, och människor. namn Många är staden trogna. De är länkade till släktrelationer och varann genom gemensamma traditionen "Alla känner alla. " Många barn växer naturligt med upp sina äldre släktingar: Mormor finns på andra sidan gatan eller ett samhälle bort. Hedemora är navet i kommunen. Staden bruksorterna Långshyttan, omges av

Vikmanshyttan och Garpenberg, där den traditionella sysselsättningen tynan Mel-

lan orterna ligger jordbruksbygden och skogen, med små samhällen lockar till som sig "gröna vågare " och människor som vill kunna erbjuda sina barn ett lugnare och tryggare liv än i stora städer Som mest, i slutet av 1993, bodde J 7 100 i kommunen. Nu är kommunpersoner invånarna 16 650. Arbetslösheten driver främst ungdomar på flykten. De lyckas som etablera sig stannar i trakten, gifter sig och får barn. Den största flyttrörelsen sker inom kommunen. Under de goda åren vände många ñyttlass hem till Hedemora. Fyra fem av som flyttade in hade sina rötter i staden. Nu söker sig mest pensionärer hem. Unga som

går fina utbildningar har inte stort hopp att få jobb. Det stora problemet är svårig-

heten att igång service- och tjänstejobb. Var femte Hedemorabo är pensionya när, var sjunde är född i ett annat land; de flesta dem i Finland och övriga Norav

den. Något hundratal är flyktingar från forna Jugoslavien.

Mellan järnvägsstationen, tingshuset och Stadsparken ligger Stureskolan. Babyboom-

ens barn har sprängt 1-6-skolans väggar. Nu finns klasser också i intilliggande hus. Av barnen har tio minst en äldre släkting i Hedemora. De andra två har sina närmaste andra sidan Västmanlandsgränsen. Ett barn flytt från Bosnien har som morfar i Österrike. Ett har farfar i Finland och farmor Kanarieöarna.

annat Några

känner en äldre När de själva ska filosofera över att bli äldre dag, präglas granne. en svaren tydligt av deras egna erfarenheter. De flesta barnen jag träffar i Hedemora umgås mycket med sina mor- och farföräldrar. De känner till varandras förtjänster och brister och berättar om det. Närheten mellan gammal och är mycket påtagung

lig.

Mormor är nästan som en mamma för mig. Jag är hos henne tre gånger i veckan. Vi går stan, äter och pysslar. Det är bra att prata med henne. Hon lär mig mycket. Morfar är mer den lite typen, han kan rolig. Ibland fiskar vi. Jag har sura men vara mer respekt för honom. Pojke I år Jag träffar farmor och farfar varje dag. Farfar och jag spelar kort. Farmor lagar mat med min syster. Vi hjälper henne att diska när hon är trött. Hon hör inte så bra,

så vi följer med henne till sjukhuset. Jag kan prata med dem om viktiga saker.

Pojke 9 år.

Farmor är snäll och köper saker mig. En gång fick jag en jättefin klänning av henne. Jag träffar henne nästan jämt. Jag brukar sova över hos henne. Hon lagar god mat. Jag babblar mycket och hon har tid att lyssna. Hon behöver lite omväxling för hon är änka. Farmor lärde mig virka. Flicka 8 år.

Mormor och morfar bor i Hedemora. När jag åker skidor följer de med, jag sover över där ibland, jag säljer bingolotter till dem. De har mer tid, kan lyssna och

spela spel. Pojke 8 år.

Farmor och farfar bor på landet, utanför stan. De har en gård med kossor. Det är kul att där, att hålla med djuren och sjunga för dem i lagården. Flicka 10 är.

vara

När barnen ska berätta hur de tror att det är att vara gammal, säger många att det är lugnt och stilla, kanske lite ensamt. De vet att ålderdom kan innebära krämpor. Någon gör klar skillnad mellan generationerna, mellan mormor och hennes mamma. De riktigt gamla är lite av en annan sort. En åttaåring vet att gammelmorfar är demenssjuk och att han måste använda rullator för att ta sig fram:

Min gammelmormor och gammelmorfar bor i ett servicehus. Gammelmorfar orkar inte utan sin rullator. Han sitter mest i sin fåtölj och tittar tv. Vissa dagar är han jättepigg, andra gånger sover han. Gammelmormor går också med rullator. Hon sköter sig och grannen. Det är roligt att hälsa dem. Gammelmorfar är snart 90 år. När han ligger sängen, tänker jag att han kommer att dö. Då tänker

ner jag att det är skönt för honom, men ledsamt för oss när han dör. Han är demenssjuk,

han tror att han klyver ved bondgården.

Också tolvåringen har erfarenhet demens: Morfar bor ett pensionärshem.

av Han är 75 år. Han är demenssjuk och springer omkring nätterna."

Pappas morfar är 86 år och lite konstig. Han har bort saker och gömmer pengar

olika ställen, de kan ligga i en kaffeburk och så tror han att någon har tagit dem. Han blir han inte får han vill. Jag blir lite rädd för honom, jag vågar inte

sur om som

dit själv, precis. Pappa och jag pratar mycket om det, om att vissa gamla blir sura och lite konstiga och glömmer saker. Flicka 10 år.

SLIMMINGE BY SKOLA, SKURUP

Mormor bor i ett höghus i Malmö. Hon har ont i knät och har opererat det. Jag är inte där så ofta. Hon brukar ringa till Mormor har balkong. Vi

mamma. brukar få gå upp på hennes vind och titta i gamla serietidningar när är där. Flicka 9 år.

Skurups kommun ligger delvis söder om landsvägen, där Söderslätts bördiga ler-

jordar breder ut sig mot Östersjön. Det är gammal jordbruksbygd, där betforor

ner och traktorer ofta ses på vägarna.

Skurup är en utpräglad pendlarkommun. Många väljer att bo i kommunen för

dess läge och hanterliga storlek och gärna i någon av de mindre orterna, som Slimminge by vid Romeleåsens sydsluttning eller Abbekås vid havet. Mer än 3 000 personer arbetar i Malmö, Lund, Ystad eller Trelleborg. Centralorten Skurup är ett stationssamhälle utmed Pågatågsbanan till Ystad. Här ñnns en folkhögskola och en lantbruksskola.

Strax norr om E65 Europavägen som förbinder Malmö med Ystad ligger

- -

Slimminge, en kyrkby med skola och kooperativa daghem. Till den gamla kyrksocknen

har många, särskilt barnfamiljer, sökt sig de senaste åren. På sex år har skolans elevantal ökat från 60 till 125 barn. I byn finns fast kärna bybor som känner

en av varandra sedan generationen resten är inflyttade, de flesta från andra håll i Skåne.

Byn är omgiven åkrar och levande landsbygd, med gårdar och små byar

av en

utspridda sockerbitar i landskapet.

som

Drygt femte kommuninvånare är barn, sjätte är pensionär. Här bor

var var 13 674 1996, nivån har varit konstant under 1990-talet. Ändå flyttas det

personer ganska mycket. 1996 flyttade 760 personer till kommunen och 742 därifrån. Knappt

hundra Skurupsbor är utländska medborgare.

tre av

Kommunen försöker skaka av sig den lite sömniga känslan som omger trakten. Företagens hus satsar på informationsteknik. Skolan är känd över hela landet, här

bedrivs undervisning i "spår" individuell undervisning utan traditionell indelning

i årskurser -för morgondagens samhälle.

Vid Slimminges enda övergångsställe ligger skolan. Den som kommer söderifrån har då passerat bygatans skånelängor, där stockrosor sommartid klänger mot taknockarna och Kurts lamm bräker i hagen som gränsar till skolgården. Det gamla skolhuset är från seklets början, rundar man huset och kommer in skolgården ser

man tillbyggnaden. Från fotbollsplanen hörs barns röster och klätterställningen mitt

på gården är fylld sexåringar. Av de slumpvis valda barnen som intervjuas har sex

av sin närmaste äldre släkting i kommunen, fyra av dem har mormor i Malmö-Lund regionen inom fyra mils avstånd, en har farfar i Kristianstad och en har släkten på

längre håll.

När Slimmingebamen talar gamla, växer det ofta först fram schablonbild

om en av en lugn och trygg mormorsfigur som sitter hemma i soffan och bläddrar i sina

gamla fotoalbum. Där finns en katt och en kaffekanna spisen. Ibland går hon ut och pysslar i trädgården. Då och då får hon besök, men ganska ofta är hon ensam.

Men har så mycket minnen när är gammal. Påpekar nioårig pojke.

man man en

Farmor och farfar bor i Lund, de har stuga på landet utanför. På är

en sommaren jag där mest varje dag. Jag är mest med farmor, vi spelar memory, gör i ordning i trädgårdslandet, jag hjälper henne, jag tycker om att göra det. Farfar har haft två hjärtattacker, han har tennisarm, det är mycket med farfar... Pojke II år.

Jag vet inte hur det är att vara gammal. Skojigt kanske. Jag vill ha det bra. Bo i ett fint hus. Vill att många kommer och hälsar mig så jag inte är så ensam. Farmor har en som bor bredvid henne som hon går in och pratar med. Flicka 9 år.

Det verkar ganska roligt att vara gammal. Man kan behöva vara lite ensam. Jag kommer att läsa tidning, och handla, äta våfflor. Pojke 8 år.

Det är bra att vara gammal. Man kan sitta inne och vila hur mycket man vill. Jag vill ta det lugnt när jag blir gammal. Jag tänker inte så mycket det. Jag vill inte bli gammal, det är så kul nu. Flicka 7 år.

En elvaårig flicka ser inte heller fram emot att bli gammal, det skulle vara för minnena i så fall. Hon radar upp ålderdomens nackdelar; man kan inte ut så mycket, inte spela fotboll, inte åka rullskridskor. Och så kan dö snart. Hon

man vill ha liv och rörelse kring sig när hon blir gammal, gärna barn som leker. Jag förstår inte gamla inte tycker barn, de har själva varit barn. Det finns gamla

som om som tittar surt barn så fort de säger något. En tant i byn som går med käpp, tycker jag synd för hon snart ska dö, hon kan inte göra så mycket längre.

om

Om man har ont om pengar är det inte så kul att vara gammal. När man är gammal har vissa dåligt med pengar. Morfar har lagom med pengar. Flicka 8 år. När tolvåringen blir äldre ska han försöka njuta av tillvaron. Han är uppvuxen med djur och djur vill han ha hela livet. Jag ska försöka dra ut tiden, så att jag alltid har något jag behöver göra.

Elvaåringens farmor är busig. Hon är jättekaxig mot alla, till och med mot punkare Elvaåringen tror att han kommer att bli som farmor. Han tycker att det verkar vara rätt skönt att vara gammal. Man får vila sig. En dag så dör och det kvittar

man av vad. Det behöver man inte bekymra sig om innan.

En annan elvaåring har upptäckt vilken källa till kunskap gamla människor kan vara. Hans mormor berättar gärna om hur det var förr i tiden. De hade det mycket svårare då, ändå var de lyckligare än vi är. De brydde sig mer om vänskap än om pengar, som man gör nu."

deras munnar ser sura ut fast de är glada

Barn tänker äldre och åldrande

på

Vem är egentligen gammal

I vimlet trottoaren blandas alla slags människor. En dagisbarn trängs med grupp dam med hund, några ungdomar rullskridskor förbi samtalande en susar ett par män i blåställ, några skolflickor med Spice Girls-tröjor och högklackade skor sveförbi gråhårig med rullator. En karl i kostym talar ivrigt i mobiltelefon per en man medan en kvinna i sarong är väg mot busshållplatsen. Hur skiljer barnen från gamla Vilka sorterar de in i kategorin äldre i sin unga begreppsvärld Ibland räcker det med att ha fyllt 20 år för att betraktas som stenålders tioåringen När barnen verkligen tänker efter, är det tre tecken de utgår av ifrån: Äldre är gråhåriga, de är rynkiga och går långsamt, ibland med hjälp käpp av eller rullator. Gamla är såna levt länge. De är små och långsamma. Flicka 8 år. som En gammal är inte orkar så mycket. Han kisar lite med ögonen. person en som De kan stränga och säger till barn leker. Många har käpp. De har ont i vara som och har käppen för att inte ramla. Pojke 11 år. ryggen Man lite skrumpen ut när är gammal. Flicka 7 år. ser man Gamla olika ut. Håret kan grått eller vitt. Många har glasögon, de är ser vara rynkiga, del är lite hopsjunkna. Flicka 12 år. en Gamla har grått hår. De är små och krymper. Pojke 9 år. Gamla är ganska roliga och så är de ofta sjuka. Pojke 10 år. Deras ut fast de är glada. Riktigt gammal är man vid 80 år. munnar ser sura Flicka I J år. Barnens beskrivningar äldre liknar varandras, oavsett var barnen bor. Men av sedan skiljer sig barnens erfarenheter åt. De allra flesta träffar äldre som de är släkt med, ganska många har nära och innerlig kontakt. Några barnen har äldre som en av sina Det bilderna flera dimensioner. Äldre har inte bara förtrogna. ger personer en utsida. De kan också förstående kompisar som man litar på. De kan bevara vara hemligheter och råd och tröst. Barnen anförtror sig till morfar eller farmor, ge som gör det olika skäl. Ett är att morfar har tid att lyssna. Och tycker någon att mamma av eller känns hopplös just kan ganska säker att den äldre varit pappa nu, man vara med någon liknande situation. Morfar kan trösta utifrån sina erfarenheter. om egna Gamla är snälla. Om det skulle hända mig något skulle jag gärna fråga personer gammal varit med många saker. Min gammelmorfar kunde jag en person, som om alltid tala med. Han hade egna barn och om jag berättade att jag var ledsen för något hände i skolan kunde han känna igen det och berätta att mamma varit med om som samma sak. Britta 9 år. Mormor upptäcker direkt jag är ledsen och så pratar vi det. Jag kan inte om om dölja något för henne. Hon är min kompis. Sabrina 10 år. Morfar träffar jag nästan varje helg. Han är en kompis som man kan prata med allting. Benny 12 år. om Jag går till efter skolan. Hon dagen. Hon har slutat röka och mormor sover

jag får inte härja så mycket. Jag får spela orgeln när hon sover. Hon tycker om att

höra Flickan i Havanna. När hon mår dåligt berättar hon det och frågar hur jag

mår. Hon förstår hur jag känner mig och råd vad jag kan göra. Jag berättar för

ger om henne när jag är ledsen. Hon sprider inga rykten. Jag kan lita henne. Hon är min kompis. Julia 10 år.

Vad gör äldre Vad gör barn och gamla tillsammans

Ibland är städande tant. En farmor lagar alltid älsklingsrätter. En farfar

mormor en spelar gärna fotboll med bambamen. Charlotta ll år säger med stolthet i rösten att hennes farmor är lite galen, de brukar spela bandy tillsammans. Hon har blick för att äldre är olika. Mormor är fin dam, bor i välstädad etagevåning

mer av en som en med bibliotek...

De flesta barnen berättar sina äldre släktingar ett sätt som visar att vissa

om

uppgifter typiskt kvinnliga eller typiskt manliga. Det är mormor och farmor

ses som

lagar mat, diskar och städar; morfar och farfar ägnar sig sina jobb utanför som

hemmet, sport och andra fritidssysselsättningar.

Umgänge med äldre kan ibland ställa särskilda krav barnen. Det är något som kan kännas både bra och samtidigt lite ansträngande. En Stockholmsflicka berättar att hon verkligen försöker snäll och trevlig när hon är hos farföräldrama. Hon

vara brukar skjutsa farfar i rullstolen. En annan flicka säger: På bussen reser man sig om de har käpp. En del gamla säger till att ska resa sig, då är det inte lika roligt.

man

Mormor bor i Farsta. Jag träffar henne ofta. Ibland är det jobbigt när hon inte hör vad jag säger. Hon blir glad när jag kommer. Jag bor i hus farmor

samma som och farfar. Ibland känns det bra att ha dem nära. Magdalena 12 år.

Mormor bor i Tjeckien. Hon jobbar i kiosk fast hon är pensionär. Hon tycker

en

att titta bamfilmer med mig. Hon gör alltid god mat och goda efterrätter. om Frank 9 år.

Mormor städar mycket. Vi får ta godis när som helst när vi är där. Mormor gör nästan alltid plättar. Jag får lite lugnare hos mormor. Pierre 7 a°r.

vara

Farmor bor utanför ganska nära. Vi brukar åka dit nästan varje helg.

stan, men Pappa är orolig för att hon ska dö, han vill träffa henne så mycket som möjligt. Hon har varit sjukhuset och fått byta hjärtat, hon är rätt dålig. Vi pratar med henne och ibland hjälper vi henne med maten. Det är ingen som kommer och hjälper

annan henne. Hon går till doktorn mycket, jag blir orolig när hon pratar om det. Men mor-

brukar bjuda middag och bio med min bror och mig. Vi är mycket ute mor i skogen och skärgården. Hon berättar vad blommorna heter. Tage 8 år.

Jag är hos nästan varje vecka. Jag brukar sova över där. Vi cyklar

mormor kvällen och går ut med deras hund. Det är kul att med Man får godis.

vara mormor. Hon har berättat hur det var när hon var liten. Hon har ont i ryggen. Christofer

om 8 år.

Min låtsasmormor är morfars andra fru. Hon är snäll, alltid glad, jag brukar träffa henne nästan varje vecka. Ibland åker vi dit och hälsar på. Ibland sover jag över. Vi bygger snölyktor. Morfar fiskar mest. Anna-Maria 10 år.

Ibland behöver mamma och hjälp

pappa

Relationema mellan barnbarn och äldre hänger ibland med mellangenerationsamman ens behov. Många barn berättar om hur de äldre ställer barnvakter. När upp som mamma är borta och pluggar är mormor och morfar hos mig. De hjälper mig med läxorna, tittar Skilda världar gånger i veckan. De är jättesnälla. De har ett par ont när de går. Manne 10 år. Jag bor hos farmor fredag, lördag och söndag udda veckor. Då arbetar pappa. Farfar och farmor bor i Skurup och båda jobbar, farfar ska snart bli pensionär. men Det finns ett där barnbamen över. Det är lugnare i Skurup än hemma i rum sover Holma. Jens 9 är. En helg är jag hos mormor och hos farmor och farfar. En helg är jag ledig. en När jag är hos farmor och farfar åker jag rollerblades i parken, tittar på tv. Ibland hjälper jag dem att städa. Farfar är döv ett öra och nästan blind ett öga. Morär 60 år. Hon går ut med hunden, försöker aktiv. Hon har brutit armbågen. mor vara Jag spelar basket med mormor. Albert 11 år. Varje helg åker Antony till farmor och farfar bor 60 km bort: De har som en dator som jag brukar spela på. Farmor är polsk och svensk och omgift. Min farfar dog och farmor gifte sig så har jag farfar. De arbetar alltid i trädgården om nu en ny och jag hjälper dem, jag planterar blommor och vattnar. Farmor står och säljer i cafeterian när jag tränar fotboll helgerna. Ibland sover jag över hos henne. Nisse 9 år. Men ibland blir det i maskineriet Flera barnen har dålig kontakt med grus av någon viss äldre anhörig. Det brukar inte handla att barnen är med om osams mormor eller morfar, utan snarare är det barnens föräldrar har krångliga relationer som till sina föräldrar. Ofta vet barnen inte riktigt varför kontakten är så dålig. De anar svårigheter i vuxenvärlden och vill helst inte tala det. De känner sig att de bör om vara lojala med familjens vuxna när dessa har problem. Ibland har barnen köpt den vuxnes förklaring, det barnet säger, känns ett eko föräldrarnas förklasom av ringar. Mormor bor i Lund, vi träffas inte. Hon kom före jul och lämnade julklapmen par. Jag tror att mamma och pappa är osams med henne. Jag har aldrig träffat farfar och farmor. Men ska åka och hälsa på dem, för farmor ska snart dö. Louis nu pappa 12 år. Mamma och mormor umgås inte. Mormor är lite konstig. Hon ljuger och är orättvis. Anna-Maria 10 år. Mormor bor två mil härifrån, vi nästan aldrig. Jag vet egentligen inte men ses varför. My I år. Ãttaåriga Teres tycker att hennes farfars nya fru struntar i henne. Fast på sätt och

vis förstår hon henne. Monika har barnbarn. När jag kommer brukar hon mest egna sitta och läsa tidningen.

del är lite gnäll iga de vill att vi hälsar å en - nog p mera

Riktigt gamla kan verka lite knepiga

Riktigt gamla personer kan svåra att förstå sig på. Där uppstår ett avstånd vara som barnen har känt det inte är så lätt att berätta Det är riktigt men som om. som om gamla människor är av en särskild sort. Gammel-Sara träffar jag hos farmor. Hon kan inte prata riktigt. Någon får översätta. Hon sitter i rullstol. Hon tycker mycket bam. Julia 10 år. om Mormors föräldrar lever fortfarande. Mormors har dåligt minne. Ibland mamma förstår jag inte vad de säger, inte för att de talar danska, jag kan danska, utan för att de mumlar. Sue Ellen 9 år. Min morfars monnor har jag träffat gång. Hon blev 99 år. Morfars en mamma och lever. Dem har jag bara träffat gång. De började gråta när jag kom, de pappa en hade inte träffat mig tidigare. Cissi 8 år. Monnors mamma är 92 år. Hon bor i ett hus där tre hennes barn bor. Man tar av mest hand om henne. Man fikar och tar det lugnt. Det är ganska tråkigt. Hon har grön starr. Jozef 9 år. De små barnen jag pratade med hade sällan några kritiska kommentarer sina om äldre. Men äldre barnen blir, desto oftare reflekterar de över varför del äldre en kan bli gnälliga och trista. Också här går det att höra ekon föräldrarnas uppfattav

ningar.

Mormor är ganska långtråkig. Hon har varit hos i två dagar och frågar oss mamma om idiotiska saker. Hon vill att det ska städat hennes sätt. Hedvig 10 år. vara Mormor bor i huset mitt emot Hon är inte så himla rolig, jag går inte dit så oss. ofta. Hon tror att ingen bryr sig om henne. Hon klagar på att vi kommer så sällan. Hon kanske vill att vi ska vara där oftare. Mamma äter lunch med henne varje dag. Mormor är lite senil, inte så glömsk. Hon är 84 år. Daniel 12 år. men Jag cyklar till mormor. Hon börjar få ont i höfterna. Hon klagar hela tiden, är

gnällig. Det är jobbigt. Vi går ner till kiosken och köper godis. Hon vill ha sällskap.

Därför har hon en jättesnäll katt. Hon är gnällig sin katt. På lördagarna ska den om ha särskilt fin mat. Mormor vill bara laga mat, säger jag att jag vill rita så gör men hon det med mig. På jag ofta över hos för hon har sommaren sover mormor en pool. Teres 8 år. Andra har lite dåligt samvete för att de inte så mycket: Farmor bor i ses en handikapplägenhet. Egentligen träffar jag henne jätteofta, men nu var det ett tag sedan. Förr åkte farmor ut till orkar hon inte längre. Hennes döttrar handoss, nu lar till henne. Vi är där och hälsar på för hon är så Mamma hjälper ensam annars. också till när det behövs. Vi sitter och pratar mycket. Vi dricker saft och äter kakor. Vi talar om intressanta saker. När jag har varit hos tandläkaren brukar jag dit. Klara 12 år.

Hur umgås man på distans

Långa avstånd till de äldre färre möten och i många fall en ytlig bekantskap.

ger Relationen handlar då ofta presenter. Mormor blir avsändare paket. Så är

om en av det för del barnen Kungsholmen också i Hedemora och i Slimminge.

en av men

Bland barnen i Holma finns barn med mycket olika erfarenheter. Några har sina släktingar långt borta, ändå nära. En flicka med släkten i Polen träffar släkten

men varje lov. För dem är det viktigt att hålla ihop, trots avståndet. Samma flicka vill flytta till Polen, eller åtminstone studera i Polen, när hon blir vuxen. Den omvända situationen råder för pojke, kom med sin från Ryssland. Han har

en som mamma inte sett sina farföräldrar bild. Han drömmer Tyskland, är framtids-

ens om som landet för honom.

Farfar och farmor är skilda och bor i Stockholm. Farfar har jag träffat 4-5 gånger. Farmor har mycket leksaker. Vi brukar ut och handla saker. Vi pratar inte så

mycket. Pär 9 år.

Mormor och morfar bor i Danmark. Vi ett gånger om året. Vi skriver till

ses par varandra. De skickar presenter. Jag har lite problem med att förstå vad de säger. Mormor pysslar mycket i trädgården. Farmor bor Västkusten. Hon är pigg. Hon springer hela tiden och tar långa promenader, hon går så snabbt så jag har svårt

runt att hinna med. Susanne 11 år.

Jag pratar med farmor och farfar i telefon och är hos dem ganska ofta loven. Farfar brukar med ute och spela boll. Han är sportintresserad, rolig, skämtar

vara mycket. Farmor lagar mest mat. Jag vill bli farfar, som klipper gräset fast han

som egentligen inte orkar, han sig inte. De blir glada jag kommer. Det är skönt att

ger om

hos dem och bara koppla av. Daniel 12 år. vara

"Fannor och farfar bor i Blekinge. Jag träffade dem i somras. Jag vill att de bor närmare mig. Vi skickar brev och julkort. Jag får presenter dem. Markus 10 år.

av

Hela min släkt bor i Polen. Det är annorlunda atmosfär där, som jag gillar. Vi

en åker dit varje lov och brukar bo hos och morfar, de bor utanför en stad.

mormor Farmor bor några mil bort, i stan. Jag vet inte riktigt vad vi ska göra hos fannor. Där finns inte lika mycket att göra i stan här i Sverige. Hos och morfar

som mormor händer det alltid något. Här är det inte lika i Polen. Där är det mera fattigt, men

som bra. I vissa städer är det rikt. På landet är det gammaldags. Mischa 11 år.

mer

Tant Ester har blivit änka. Jag brukar springa dit och hjälpa henne

Några känner andra äldre inte är släkt som

Släktingar är de äldre barnen främst känner. Då har någon sorts relation, som man nästan oavsett avstånd. Men handlar det andra äldre, bygger relationen närom het, är bekant med De kan grannarna tvärsöver gatan, de som bor man grannar. vara i granngården eller de bor i trappuppgång. Ett par Stockholmsflickor som samma träffade mycket gammal man gården, senare började de hälsa honom regelen bundet servicehuset. Många grannkontakterna är ytliga. Barnen vet inte namnen så noga. Barnen av säger: Vi hälsar varandra eller vi inte så ofta. Men i några fall har det ses utvecklats till vänskap. Tant Ester har blivit änka. Jag brukar springa över och hjälpa henne. Ibland går jag dit när jag inte har något särskilt för mig. Då brukar Ester bjuda glass. Anna- Maria 10 år. Ernst och Lillie är våra På vintern bor de i Malmö. När vi kommer med grannar. våra hästar brukar de hästarna äpple, morot eller bröd och vi får också ge oss en Vi tittar hennes leksaksdjur och så fikar vi. Åsa 9 är.

godisbit.

Lennart är fiskar. Vi brukar köpa fisk honom. Sen tittar vi en granne som av fiskarna tillsammans. Han kompis. Pär 9 år. är en J är hos min Elsa ibland. Hon är 94 år och bor själv. Vi skulle sälja bär ag granne till henne och så köpte hon alla bären för krona. Det inte vad vi hade tänkt oss. en var

Hon bakar mycket. Hedvig 10 år.

Hur hade folk det förr

Förr i tiden var det mycket annorlunda. Det vet de barn velat fråga och

som var som har någon att fråga. De är beredda att lyssna och reflektera får flera perspektiv

som

tillvaron. Det gäller inte minst barnen från andra länder. De kan jämföra situationer i Sverige och i hemlandet.

Några av barnen talar lite nostalgiskt hur det förr, när folk brydde sig

om var mer om varandra och naturen var renare. Andra har förstått att det svårare att leva då.

var Och Jozef, som flytt från Bosnien, har farföräldrar för vilka det smärtar alltför mycket att tala om det som en gång

var.

I Bosnien brukade de vakta kor, det är inte så kul att prata förr i tiden.

om

Jozef 9 år.

Ibland när vi ligger och vilar berättar hur det förr i Sovjet. De hade

mormor var det fattigt, trots att morfar körde lastbil. Här i Sverige kan köpa allt.

man Ivan 10 år.

Mormor berättar om hur det förr. Hon korn från Falsterbo. De hade djur

var

ibland på gården, det verkar det roligare då; allting billigare, ändå

som var var men dyrare för dem. Sabrina 10 år.

Morfar berättar många saker hur det förr. Det mycket finare då,

om var var nu skräpar man ner så mycket." Pär 9 år.

Monnor och hennes kompis kommer till när de är ute och går med hunden.

oss De har berättat om förr i tiden, vad allting kostade och när de trodde att det skulle bli krig. Markus 10 år.

En elvaåring har morföräldrar gör i trakten med bambamen och visar

som resor

hur det var förr. Galgbacken i Vemmenhög sånt gillar han. De är jättebra

ex. att berätta historier. Mormor berättar om tomtar och nissar och sånt. Jag lär mig

mycket av dom.

Det känns sorgligt

Så tänker barnen

på sjukdomar

Barnen återkommer ofta till hur kroppen påverkas ålderdomen, ibland också sjä-

av len. Demenssjukdomar är skrämmande, när barnen märker att den äldres personlighet har påverkats. Barnen är väl insatta i de gamlas krämpor. Många dem har

av erfarenhet av hur cancer och hjärt- och kärlsjukdomar drabbat deras äldre släktingar. Barnen funderar också över hur de vuxna, mamma och upplever och pratar

pappa,

om de äldres sjukdomar. Jag får intrycket att barnen vet och betydligt än

ser mera vad föräldrarna tror. Pappas morfar är 80 år och ligger ett hem. Han inte så

ser bra. Jag träffar honom sällan och det är läskigt att att han har blivit annorlunda,

se tunnhårig, och han sover mest. Jag var lite rädd att han skulle dö, trodde att han

men skulle klara det. Han är stark. Benny 12 år.

Mammas får inte utomhus, hon snubblar lätt och måste försik-

mamma vara tig. Hon har käpp. Hon berättar om hur det när hon liten, hon har ganska

var var men svårt att prata, det går långsamt. Eleonor 8 år.

Tant Edit vet inte om det är varmt eller kallt. Ibland har hon mycket kläder på sig, fast det är sommar. Det är roligt att träffa alla sorters människor, de är lite

men svåra att förstå ibland. Britta 9 år.

Farmor ligger ett sjukhem. Hon är gammal. Hon måste ha rullator. Hon är

en gammal och gaggig och behöver mycket hjälp. Pappa träffar henne flera gånger i veckan. Ibland följer jag och min lillebror med. Det är tråkigt där. Jag brukar tänka

att hon är gammal och att jag måste snäll mot henne. Frank 9 år.

vara

Morfar bor i Malmö, jag träffar honom bara på kalas. Då brukar vi sitta och

men snacka en stund. Morfar glömmer rätt mycket. När jag ska fylla år ringer vi dagen innan och påminner honom. Nisse 8 år.

Förut brukade morfar hålla på att busa, kan han inte det längre, han har

men nu ont i hjärtat. Ibland åker han in till sjukhuset natten. Pierre 7 år.

Farmor har cancer i halsen. Nu har hon fått en apparat gör att hon är bättre.

som Det är läskigt när gamla blir sjuka. Jag vet inte jag får träffa henne igen.

om Britta 9 år.

Min farfar fick cancer och jag jätterädd att han skulle dö. Det nästan

var var som ett mirakel att han överlevde. Nu är han frisk från det. Susanne 11 år.

Till livet hör döden

Livets kretslopp finns med i barnens medvetande. Många har personliga erfarenheter av nära anhörigas död eller allvarliga sjukdomar som kommer att leda till döden. Hotet, att man väntar döden, är svårt att förstå. De allra flesta tänker detta med bävan. Att döden kan drabba mitt i vanlig och trevlig vardag är märkligt och en skrämmande. Men det finns också de naturligt döden och tror som ser mer som att de riktigt gamla kanske längtar efter att få sluta sina dagar. Att berätta minnen om den som dött är en lättnad för flera barn. Morfar ska dö snart. Han har och tar cellgifter. Jag fick reda det för cancer en månad sedan. Jag träffar honom hela tiden. Han vill inte dö, det är hemskt. Han är bara 61 år och har ett nytt barn, är sju år Charlotta 11 år. som Min låtsasfarfar fick i Jag satt i hans knä. Jag visste inte att han cancer magen. var sjuk innan. Jag minns begravningen. Vi brukade mycket i trädgården han vara och jag. Petra 8 år. Min morfar dog för två år sedan. Han var med mitt kalas och åkte han till sen vårdcentralen. Markus 10 år. Gammelmormor jättesnäll, hon mig saker. Hon dog ett sjukhus för var gav

att hon gammal. Jag fyra-fem år då, jag kommer ihåg henne mycket.

var var men Julia I 0 är. Morfar rökte och hostade mycket. En dag när ute och handlade fick mormor var han hjärtinfarkt. Jag blev ledsen när ringde och berättade att morfar dött. mamma Nu är mormor sjuk. Hon ligger lasarettet och har cancer. Jag har hälsat henne en gång. Jens 8 år. När sjuårige Lasse ska tala om hur det är att bli gammal, hittar han inget bra svar. Efter en lång säger han att han inte vill dö, att det är otäckt att tänka det. paus Sedan berättar han att farmor är död och att han och brukar och lägga mamma blommor graven. Det känns sorgligt. Alexandra minns sin gammelfarfar. Han hade lite hår och dog för att han så gammal. Tolvårige Henriks är också var mormor död. Hon var rökare och dog i lungcancer: Men hon bakade goda chokladmuffins.

Jag träffade henne mycket när hon sjuk. Jag med begravningen.

var var Jag kommer ihåg när ambulansen kom. Morfar bodde hos och fick blodoss en propp i hjäman. Han dog inne sjukhuset. Klara J 2 år. Farfar dog när jag fem år. Ändå tycker jag jag kände honom väl, farmor var att och hennes föräldrar talar så ofta honom att han nästan känns levande. om Mischa 11 år. Jag tror att det är ganska skönt för vissa gamla att veta att snart ska jag dö. Mormor längtar nog lite efter döden eller så är hon rädd. Det verkar tråkigt, hon är ensam. Det vore bättre hon hade katt, eller så. Johannes 1 år. om en

Att gammal är ganska likt hur det är att vara när är 30 a°r

vara man .

Alla blir äldre dag vad gör Du när Du blir gammal

en -

Den ålderdomen då Tanken att åldras försöker barnen skjuta undan. Jag

egna vill vara barn hela livet. Särskilt de små tror sig veta att gamla egentligen vill vara unga. Att det syns på dem. Men andra tror att det kommer att bli ganska skönt att bli gammal: Anna-Maria, 10 år, ska vila och ha skoj med sina barnbarn, marknad och bada i sjön med dem. Hon har också plan för sin ålderdom hon ska dela

en lägenhet med en kompis, så vi får sällskap. Hon fortsätter och så är jag snäll, jag ger bort mycket, så jag tror att jag kommer att få mycket hjälp.

Litet tröstande säger Britta, 9 år, det är roligt att få bli gammal. Det händer

nog mycket då också.

Om man är gammal och sjuk, kanske tänker att har gjort sitt, är

man man man pigg vill man fortsätta leva. Charlotta II år.

Många tycker annorlunda. När de bedömer hur de kommer att bli som gamla, jämför barnen med vad de tycker är roligt nu. De flesta barn jag träffar gillar liv och rörelse, lek och spring och många av dem omges av äldre som lever ganska lugna och stillasittande liv. Det är få som reflekterar över om gamla väljer en stilla tillvaro

eller om krämpor eller brist ork tvingar gamla ner i fåtöljerna. Många kopplar

det stillsamma till tråkighet och därför finns det ett slags trist begränsning i att bli gammal: Man kan inte springa och busa så mycket. Någon ska komma och hälsa så att man får sällskap och prata. Jag är lite rädd för att bli sjuk, att inte må bra. Mikaela 7 år.

Det verkar jobbigt att vara gammal. Man kan inte direkt springa. Det är trist att man har levt sitt liv. Men mina släktingar är nöjda, fast de inte har levt perfekta liv.

Magdalena 12 år.

Att bli gammal blir nog svårt ett sätt. Då orkar man inte lika mycket. Man blir sämre. Vissa äldre är jätterika. Jag vill ha det normalt, ha pengar till det jag behöver. Jag vill behålla kontakten med Polen. Mischa I år.

Det är nog inte så roligt att vara gammal. Man saknar ungdomskompisar, allt roligt nu, det är svårare att springa runt om man är gammal. Jag vill vara tillräckligt stark för att klara att laga min egen mat och inte behöva ha en läkare som sköter mej. Jag vill bli gammal i Gambia. Cassandra 12 år.

Man ska vara glad för att man lever, så att man inte tycker att livet är för trist. Antony 7 år.

Några tycker att det till och med verkar skrämmande att bli gammal. De har sett gamla som de tycker förlorar kontrollen över sina liv, som börjar minnas sämre och

som kanske inte längre kan uppträda lika värdigt som tidigare.

När man är gammal har man inte lika mycket kontroll som när man är ung, man kan ha problem med minnet. Jag vill ha lugn och när jag blir gammal, så inte

ro barnen skriker och har sönder huset. Man kanske känner att man snart ska dö Sue Ellen 9 år.

Det verkar tråkigt att bli gammal. Man har inget att göra. Man väntar sin

Jag vill ha lugn och ingen ska störa mig. Men jag tror att jag kommer att få grav. ro, oväsen runt mig för jag kommer att bo i stan. Nikolas 9 år.

Det verkar tradigt att vara gammal. Man har ont överallt, hela tiden, det har mormor, hon talar recept och sånt hela tiden. Jag vill ha det bra när jag blir

om gammal, men jag vill inte ha ont. Och jag vill inte ha rynkor. Sabrina 10 år.

Det verkar jobbigt att bli gammal. Man ska snart dö. Louis 12 år. Han har få kontakter med äldre. Mamman och morrnodern har brutit med varandra och farföräldrarna lever i ett annat land. Han vet att farmodem är döende. Christoffer, däremot, har nära relationer till flera äldre. Han lever i en värld med mycket stim och stoj och ser att ålderdomen ger en hel del nya möjligheter. Christoffer och Åsa, 8 och 9 år, kan se fördelar med att bli gamla även om det är allra roligast just nu. De tänker sig ålderdom med ett skönt vardagsliv, fina hus och god mat. Våfflor allra helst,

en tycker Christoffer. Ensamhet är inte något Åsa uppskattar. Hon vill ha många

som som hälsar när hon blir gammal. Men Christoffer tycker att man kan behöva vara lite ensam

Olika erfarenheter speglas också i från Alexandra 7 år och Per 12 år:

svaren

Man kan sitta inne och vila hur mycket man vill. Jag vill ta det lugnt när jag blir gammal. Jag tänker inte så mycket det. Jag vill inte bli gammal, det är så kul nu. Det blir kul att bli gammal om man har pengar och är frisk. Inte om man är ensam.

Den kanske svåraste frågan barnen fick hur de föreställer sig sin ålder-

var egen dom. Vad kommer du att göra Hur vill du ha det Fram matas ljuva bilder av landsbygd och djur, stora trygga familjer, en vänlig make. Andra utgår ifrån hur de har det idag och sina intressen. De vill fortsätta så också i framtiden.

När jag frågar de mindre barnen vad de tror att de ska göra som gamla, tystnar flera av dem och börjar fundera. Jag försöker hjälpa dem traven och säger: Klättra i träd Leka kurragömma Åka rollerblades Nej, alla samfällt. Varför inte

ropar det De är rörande eniga att sånt gör inte gamla. Hoppa då Neej, det går inte för

rep, sig. Gjorde gamla människor såna saker skulle de bli betraktade som tokiga. Samma barn tycker att det verkar lite trist att bli gammal. Men så finns de har morfar

som en

gör vad faller honom in. De barnen tycker att det ska bli ganska roligt att som som bli gamla. De har sjuka äldre släktingar återkommer mycket till att det är viktigt

som att få vara frisk och inte behöva hjälp av andra. Att vara hjälplös och t.ex. inte kunna laga sin egen mat som man vill det är ett särskilt sorgligt perspektiv för några.

-

Ju äldre barnen är desto mer ovilliga är de att måla upp bilder av framtiden. När

är gammal vet att livet snart är slut. Om man är sjuk längtar man efter att man man dö. My II år.

Jag ska försöka att inte bli dålig. Om jag blir som farmor, som har cancer eller farfar, som behöver rullator, är det inte så roligt längre. Britta 9 år.

Helst skulle jag vilja spela golf, om jag kan. Ibland blir jag rädd när jag tänker på att bli gammal. Då har levt klart. Benny 12 är.

man

Jag vill bo i villa när jag blir gammal. Gå på bilmässa. Åka utomlands. Jag kanske vill köra snowboard när jag blir gammal, det gillar jag nu. Manne 10 år.

Jag vill bo i en lägenhet i stan när jag blir gammal, vill lata mig och titta teve och hur det går för alla hockeylag. Pierre 7 år.

se

Jag vill bo landet eller något varmt ställe, som Grekland. Jag ska ha det jättetrevligt, bada, röra mig och så ska jag träffa barn och barnbarn mycket. Johannes 11 år.

Somliga flickor, som sjuåriga Lena, har lagt märke till praktiska svårigheter som uppstår när man blir gammal: Jag vill bo litet, inte ha för mycket arbete med huset. Jag kommer att behöva lite älp, mina barnbarn får hjälpa mig. Det kommer de

nog

att göra.

Det verkar vara jobbigt att vara över 80 år som morfar. När jag blir gammal kommer jag att sitta hemma och göra sånt som jag vill ha gjort. Och så vill jag resa lite till olika länder. Många pensionärer är pigga. Mormor var nyss i Katalonien och red kameler i bergen. Nils 8 år.

"När jag blir gammal vill jag ha ganska mycket pengar, så att jag kan göra något om det händer mig något. Jag vill bo i ett hus i Sverige, jag är rädd för att det ska bli

krig i Bosnien igen. J0zef9 år.

Det blir kul att bli gammal om man har pengar och är frisk. Inte om man är ensam. Då måste man ha kompisar i sin egen ålder. Jag vill resa, se mig omkring. Jag behöver inte ha mycket pengar, först så sparar jag, sen reser jag. Daniel 12 år.

Att gammal är ganska likt hur det är att när är 30 år.

vara vara man Markus 10 år.

Hur jag får det beror på vad jag har gjort. Om jag blir projfs i fotboll kanske jag är tränare i ett annat land. Jag kanske sitter i rullstol för att jag har tränat så mycket.

Jag har kanske fel på hjärtat.

Mormor berättar hur det förr på bondgård, det märks stor skillnad mot

om var en

Jag vill bo på landet och ha djur; eller kanske bara hund, det kanske nu. en massa en är jobbigt med fler djur och barn och barnbarn.

Bilaga

Några 0rd om utredningen

Utredningsarbetet

Sedan regeringen fattat beslut att frågor bemötande äldre skulle utredas om om av fick Britta Rundström, kommunalråd i Helsingborg, uppdraget särskild utresom dare år 1996.

Företrädare för pensionärsorganisationer, fackliga organisationer, forsknings- och

utbildningsinstitutioner, Landstingsförbundet, Svenska Kommunförbundet, Socialstyrelsen och Socialdepartementet förordnades sakkunniga biträda i utred-

att som

ningsarbetet. Utredaren har även en referensgrupp med företrädare för handikappor-

ganisationema liksom ett sekretariat. Utredningsuppdraget dir. 1995:159 är omfattande. Det har motiverat fören längning av utredningstiden t.o.m. november 1997. Utredaren skall då presentera sina förslag i ett slutbetänkande.

I uppdraget ingår att

kartlägga och analysera brister i bemötandet äldre inom och vård - av omsorg och i annan offentlig verksamhet, -belysa vilka faktorer hos personalen som påverkar bemötandet äldre av exempelvis betydelsen av kön, ålder, utbildning, socioekonomisk och kul-

turell bakgrund,

belysa vilket sätt dessa faktorer hos äldre har betydelse för hur den äldre upplever bemötandet och samtidigt hur den äldre låter sig bemötas, kartlägga och analysera faktorer i organisation och struktur bidrar till - som brister i kvalitet och bemötande, belysa internationella erfarenheter och kunskaper på området, -

beskriva pågående utvecklingsarbete i kommuner och landsting rör

- som kvalitetsutveckling och utveckling av innehållet i omsorg och vård. Bland de uppgifter som särskilt kommenteras i uppdraget finns frågan äldres om möjlighet att flytta till en särskild boendeform i kommun samt frågan en annan om bemötandet av äldre från andra länder. Hela uppdraget finns återgivet bl.a. bilaga i delbetänkandet Rätt att flytta som en fråga om bemötande av äldre SOU 1996: 161. Detta delbetänkande, som remissbehandlades, innehåller förslag om en rättslig reglering för att underlätta äldres möjligheter att flytta till en annan kommun när de är i behov av omfattande vård-

och omsorgsinsatser. Med smärre förändringar ingick förslaget i den proposition

om

ändring i socialtjänstlagen reg.prop. 1996/97: 124 riksdagen beslutade våren

som om 1997. Beslutet träder i kraft 1 januari 1998. Sedan delbetänkandet Brister i fråga bemötande äldre SOU omsorg - en om av 1997:51 och rapporten Omsorg med kunskap och inlevelse fråga bemö- - en om tande av äldre SOU 1997:52 överlämnats till socialministen i april 1997 har utredaren inbjudit till en bred diskussion bemötande äldre. Materialet skickades till om av

enskilda, organisationer, myndigheter, verksamheter m.fl. med uppmaningen att pre-

sentera synpunkter och förslag förbättrande förändringar i bemötande av äldre. Det mycket rika och inspirerande material, som blev gensvaret utredarens inbjudan till diskussion, har sammanställts stencil, oktober 1997. I det samlade kartläggningsmaterialet ingår också rapport om bemötandet av en äldre från andra länder SOU 1997:76 samt en sammanställning av goda exempel utvecklingsarbete i kommuner och landsting stencil, maj 1997. Den senare utgör flera sätt vilka utredningen visar hur innehållet i vård och omsorg om ett av äldre är föremål för kvalitetshöjande många håll i landet. processer

Hittills publicerade skrifter:

Delbetänkanden

Rätt att flytta fråga bemötande äldre SOU 1996: 161 - en om av Brister i fråga bemötande äldre SOU 1997:51 omsorg - en om av

Rapporter av utredningen

Omsorg med kunskap och inlevelse fråga bemötande av äldre SOU - en om 1997:52 Barns bilder äldre fråga bemötande av äldre SOU 1997: 147 av - en om

Rapport till utredningen

Invandrare i vård och fråga bemötande äldre SOU 1997:76 omsorg - en om av

Ovanstående skrifter kan beställas från Fritzes Kundtjänst 106 47 Stockholm, orderfax 08-690 91 91, ordertel. 08-690 91 90.

Stencil

Kvalitetsutveckling i vård äldre Exempel från kommuner och

och omsorg om -

landsting Utredningen bemötande av äldre, maj 1997

om

Tankar och förslag om bemötande av äldre sammanställning av yttranden över - Brister i fråga bemötande äldre SOU 1997:51 och Omsorg omsorg - en om av med kunskap och inlevelse fråga om bemötande av äldre SOU 1997:52. - en Utredningen bemötande äldre, oktober 1997. om av

Stenciler enligt samt delbetänkanden och rapporter kassett, i lättläst ovan sammanfattning och i punktskrift för med olika funktionshinder kan personer beställas från Utredningen om bemötande av äldre, Socialdepartementet, 103 33 Stockholm fax 08-405 43 80 eller från Monica Henrikson

utredningssekretariatet, tel. 08-405 37 08.

Övrigt

En intervjustudie redovisad i SoS-rapport 1997: 17 under titeln Värdigt bemötande går det att lära är resultatet ett samarbete mellan Utredningen

- av om bemötande av äldre och Socialstyrelsen. Rapporten behandlar bl.a. hur

personalens teoretiska kunskaper omsätts i äldreomsorgens praktik.

Denna skrift kan köpas från Socialstyrelsens Kundtjänst, orderfax 08-760 58 95 tel. 08-795 23 30.

1997 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Den gymnasieskolan stegför steg.U. 32.Följdlagstiñning till miljöbalken. M. nya - . Inkomstskattelag, del I-III. Fi. 33. Att läraöver gränser.En studie avOECD:s . Fastighetsdataregister. Ju. förvaltningspolitiska samarbete.Fi. . Förbättrad miljöinforrnation. M. 34.Övervakning av miljön. M. . Aktivt lönebidrag. Ett effektivare stöd för 35. Ny kurs i trafikpolitiken + bilagor. K. . arbetshandikappade.A. 36. Bekämpandeav penningtvätt. Fi. O Länsstyrelsemas roll i trafik- ochfordonsfrågor. K. 37. Ett tekniskt forskningsinstitut i Göteborg. U. . Byråkratin i backspegeln. Femtio årav förändring 38.Myndighet eller marknad. . förvaltningsområden. Fi. Statsförvaltningens olika verksamhetsformer. Fi. på sex barns och ungdomarspsykiskahälsa. 39.Integritet Offentlighet Informationsteknik. Ju. . Röster om Flexibel förvaltning. Förändring och verksam- 40. Unga och arbete. In. . statsförvalmingens 4l. Statenoch trossamfunden hetsanpassningav struktur. Fi. Rättslig reglering l0. Ansvaret för valutapolitiken. Fi. Grundlag ll. Skatter, miljö och sysselsättning.Fi. Lag om trossamfund - 12 IT-problem inför ZOOO-skiñet.Referat och Lag om Svenskakyrkan. Ku. . slutsatserfrån hearing anordnad 42 Statenoch trossamfunden en av . IT-kommissionen den 18december. Begravningsverksamheten. Ku. IT-kommissionens rapport l/97. K. 43. Statenoch trossamfunden 13.Regionpolitik för hela Sverige.N. Den kulturhistoriskt värdefulla kyrkliga egendomen 14 IT i kulturens tjänst. Ku. och dekyrkliga arkiven. Ku. . 15. Det svåra samspelet.Resultatstymingensframväxt Statenoch trossamfunden . och problematik. Fi. Svenskakyrkans personal. Ku. 16. Att utveckla industriforskningsinstituten. N. 45. Statenoch trossamfunden 17.Skatter, tjänster och sysselsättning. Stöd, skatter och finansiering. Ku. + Bilagor. Fi. 46. Statenoch trossamfunden granskning. Statlig medverkan vid avgiñsbetalning. Ku. Granskning av . Den statliga revisionen i Sverigeoch Danmark. Fi. 47. Statenoch trossamfunden 19. Bättre information om konsumentpriser. ln. Den kyrkliga egendomen.Ku. 20.Konkurrenslagen 1993-1996.N. 48. Arbetsgivarpolitik i staten. 21. Växa i lärande.Förslag till läroplanfor bam och För kompetensoch resultat. Fi. unga 6-16 år. U. 49. Grundlagsskydd for nya medier. Ju. 22. Aktiebolagets kapital. Ju. 50.Alternativa utvecklingsvägar for EU:s 23. Digital demokr@ti. Ett seminariumom Teknik, gemensammajordbrukspolitik. Jo. demokrati och delaktighet den 8 november 1996 51.Brister i omsorg anordnat Folkomröstningsutredningen, IT- en fråga om bemötandeav äldre. av kommissionen och Kommunikationsforsknings- 52. Omsorg med kunskap och inlevelse beredningen.IT-kommissionens rapport 2/97.K. en fråga om bemötandeav äldre. - 24 Välfärd i verkligheten Pengarräcker inte. 53.Avskaffa reklamskatten Fi. . - 25. Svenskmat- på EU-fat. Jo. 54.Ministem och makten. 26. EU:s jordbrukspolitik och den globala livsmedels- Hur fungerar ministerstyre i praktiken Fi. forsörjningen. Jo. 55.Statenoch trossamfunden.Sammanfattningarnaav 27. Kontroll Reavinst Värdepapper. Fi. förslagen från de statliga utredningarna. Ku. 28. I demokratins tjänst. Statstjänstemannensroll och 56.Folket som rådgivare och beslutsfattare. vårt offentliga etos.Fi. + Bilaga 1och Ju. 29. Barnpomograñfrågan. 57.I medborgarnastjänst. Innehavskriminalisering Ju. En samladförvaltningspolitilt för staten.Fi. m.m. 30. Europa och staten.Europeiseringensbetydelsefor 58.Personaluthyrning. A. svensk statsförvaltning. Fi. 59. SvenskhemmetVoksenåsensförvaltningsform. Ku. 31.Kristallkulan tretton röster om framtiden. 60.Betal-TV inom SverigesTelevision. Ku. - IT-kommissionens rapport 3/97. K.

Statens 1997

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

61. Att växa bland betong och kojor. 89. Handeln med skrot och begagnade N. varor. Ett delbetänkandeom barns och ungdomars 90. Ändrad organisation för det statliga plan-, bygguppväxtvillkor i storstädemasutsattaområden från och bostadsväsendet.In. Storstadskommittén. 91. Jaktensvillkor utredning vissajaktfrågor. - en om 62.Rosorav betong. Jo. En antologi till delbetänkandetAtt växa bland 92. Medieföretag i Sverige Ägande och betong och kojor från Storstadskommittén. strukturförändringar i press,radio och TV. Ku. 63. Sverige infor epokskiñet. 93. Hantering av fel i utjämningssystemetför IT-kommissionens rapport 5/97. K. kommuner och landsting. ln. Samhall. En arbetsmarknadspolitisk åtgärd 94. Konkurrensneutralt transportbidrag. N. . + Bilagedel. A 95. Forum för världskultur 65. Polisensregister. Ju. enrapport omett rikare kulturliv. Ku. - 66. Statsskuldspolitiken. Fi. 96. Lokalförsörjning och fastighetsägande. 67.Återkallelse uppehållstillstånd. UD. En utvärdering fastighetsorganisation. av av statens 68. Grarmlands-TV i kabelnät. Ku. Fi. 69. Besparingar i stort och smått.U. 97. Skydd avskogsmark. Behov och kostnader. M. 70. Totalförsvaret och frivilligorganisationema 98. Skydd skogsmark. Behov och kostnader. av uppdrag, stöd och ersättning. Fö. Bilagor. M. - 71.Politik för unga. 99. En vattenadministration. Vatten är livet. M. ny + 2 st bilagor. In. 100.Nya samverkansfonner inom den Sjöhistoriska 72. En lag om socialförsäkringar. museiverksamheten.Ku. 73. Inför en svensk policy om säker elektronisk 101.Behandling personuppgifter av om kommunikation. Referat från ett seminarium totalförsvarspliktiga. Fö. anordnatav IT-kommissionen, Närings- och 102. Mat Miljö. Svensk strategi för EU:s handelsdepartementetoch SEIS den 11 december jordbruk i framtiden. Jo. 1996.IT-kommissionens rapport 6/97. K. 103. Rapport med förslag sändningsorter.Ku. om 74. EU:s jordbrukspolitik, miljön och regional 104.Polis i fredens tjänst. UD. utveckling. Jo. 105.Agenda 21 Sverige.i 75. Bosättningsbegreppet.Skatterättsliga regler för Femår efter Rio resultat och framtid. M. fysiskapersoner.Fi. 106.En fond för konstnärer. Ku. unga 76. Invandrare i vård och omsorg 107.Den nya gymnasieskolan en fråga om bemötandeaväldre. problem och möjligheter. U. - - 77.Uppföljning av inkomstskattelagen.Fi. 108.Att lämna skolan med rak Om rättentill rygg - 78. Medelstörvaltning i kommuner och landsting. ln. skriftspråket och om förskolans och skolans 79. Försäkringsmäklare.En lagöversyn av möjligheter att förebygga och möta läs- och Försäkringsmäklarutredningen. Fi. skrivsvårigheter. U. 80. Reformerad stabsorganisation.Fi. 109.Myndighetsansvaret för farligt transport av 81. Allmännyttiga bostadsföretag. gods. Fö. + Bilaga. In. ll0. Säkrareobligationer Fi. 82. Lika möjligheter. In. lll. Branschsanering och andra metoder mot - 83. Om makt och kön i spårenav offentliga ekobrott. Ju. organisationersomvandling. A. 112. En samordnadmilitär skolorganisation. 84. En hållbar kemikaliepolitik. M. 113. Mot halva makten - elva historiska essäerom 85. Förmån efter inkomst Samordnat inkomst kvinnors strategier och mänsmotstånd. A. begreppför bostadsstödenoch nya 114. Styrsystem och jämställdhet. Institutioner i kvalifikationsregler för rätt till förändring och könsmaktens framtid. A. sjukpenninggrundandeinkomst. l15. Ljusnande framtid eller ett långt farväl 86. Punktskattekontroll av alkohol, tobak och Den svenskavälfärdsstaten i jämförande mineralolja, m.m. Fi. belysning. A. 87. Kvinnor, män och inkomster. 116. Barnets bästa i främstarummet. FN konvention :s Jämställdhetoch oberoende.A. om bamets rättigheter förverkligas i Sverige. 88. Upphandling för utveckling. N. 116. Barnetsbästa en antologi. -

Statens 1997

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

117.Nobelcenter i Stockholm ett informations- och

-

aktivitetscentrum kring naturvetenskap,kultur och

samhälle. Ku. 118. Delade städer. 119. Entydligare roll för hälso- och sjukvården i

folkhälsoarbetet. 120.Vuxenpedagogik i Sverige. Forskning, utbildning,

utveckling. En Kartläggning. U. 121.Skolfrågor Om skola i en ny tid. U.

- 122.Rättigheter i luftfartyg. K. 123.Ett effektivare näringsforbud. N. 124.IT-kommissionens hearingom dennya medie- och

programvaruindustrin. Andrakammarsalen, Riksdagen, 1997-06-16.K.

125 Ett svensktinvesterarskydd.Fi. 126.Bilen, miljön och säkerheten.Fi. 127.Straffansvar för juridiska personer.Del A+B. Ju. 128.Verkställighet och kontroll i utlänningsärenden.

UD. 129.Kollektivtrafik i tid + Bilaga. K. 130.Effektivare statlig inköpssamordning.Fi. 131.Lag ompremiepension.Fi. 132.Antimicrobial FeedAdditives. Jo. 133.Antimikrobiella fodenillsatser sammandrag. Jo. 134.Förtroendemannainflytande ökad kvalitet och

-

rättssäkerhet.S. 135.Ledare,makt och kön. A. 136.Kvinnors och mänslöner varför så olika A.

- 137.Glastak och glasväggar Denkönssegregerade

arbetsmarknaden.A. 138.Familj, makt och jämställdhet. A. 139.Hemmet,barnenoch makten. Förhandlingar om

arbete ochpengar i familjen. A. 140 Fonogramersättning.Ku.

. 141.Boken i tiden. Ku. 142 Högkostnadsskyddmot sjuklönekostnader. S.

.

säkrareEuropa. UD. 143.Större EU - 144 Försvaretsfastigheter.

. Fonner for enkostnadseffektiv och verksamhetsinriktad förvaltning. Fi.

145.Förvalta med miljöansvar. Statsförvaltningens

arbeteför ekologisk hållbarhet.M.

i samhälletstjänst. Fi. 146.Grunddata- 147.Barns bilder av åldrande

en fråga ombemötandeav äldre.

-

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Delade städer. 118

En tydligare roll for hälso- och sjukvården i Fastighetsdataregister. 3 folkhälsoarbetet. 119 Aktiebolagets kapital. 22 Förtroendemannainflytande ökad kvalitet och Bampomografifrågan. rättssäkerhet. 134 lnnehavskriminalisering m.m. 29 Högkostnadsskyddmot sjuklönekostnader. 142 Integritet Offentlighet Informationsteknik. 39 Barns bilder avåldrande Grundlagsskydd for nya medier. 49 en fråga om bemötandeav äldre. 147 Folket sområdgivare och beslutsfattare. -

+ Bilaga 1och2. 56

Kommunikationsdepartementet

Polisens register. 65 Branschsanering och andra metoder ekobrott. lll Länsstyrelsemasroll i trafik- och fordonsfrågor. 6 - mot Straffansvar för juridiska IT-problem inför ZOOO-skiñet.Referat och slutsatserfrån personer.Del A+B. 127 en hearing anordnadav IT-kommissionen den

Utrikesdepartementet 18december.IT-kommissionens rapport 1/97. 12

Återkallelse Digital demokr@ti. Ett seminarium om Teknik, av uppehållstillstånd. 67 demokrati och delaktighet den 8 november 1996 Polis i fredens tjänst. 104 anordnat av Folkomröstningsutredningen, IT- Verkställighet och kontroll i utlänningsärenden.128 Större EU säkrare 143 kommissionen och Kommunikationsforsknings- Europa. - beredningen. IT-kommissionens rapport 2/97. 23

Försvarsdepartementet Kristallkulan tretton röster om framtiden. - IT-kommissionens rapport 3/97. 31 Totalförsvaret och frivilligorganisationema Ny kurs i trafikpolitiken + bilagor. 35 uppdrag, stöd och ersättning. 70 - Sverige inför epokskiftet. Behandling av personuppgifter om IT-kommissionens rapport 5/97. 63 totalforsvarspliktiga. 101 Infor ensvenskpolicy om säker elektronisk Myndighetsansvaret för transport av farligt gods. 109 kommunikation. Referat från ett seminarium anordnatav En samordnadmilitär sko10rganisati0n.112 lT-kommissionen, Närings- och handelsdepartementet

Socialdepartementet och SEIS den 11 december 1996.

IT-kommissionens rapport 6/97. 73 Röster om bams och ungdomarspsykiska hälsa. 8 Rättigheter i luftfartyg. 122 Välfärd i verkligheten Pengarräcker inte. 24 - IT-kommissionens hearing den medie- och om nya Brister i omsorg programvaruindustrin. Andrakammarsalen,

en fråga ombemötandeav äldre. 51 - Riksdagen, 1997-06-16. 124 Omsorg med kunskap och inlevelse Kollektivtrafik i tid + Bilaga. 129 en fråga ombemötandeav äldre. 52 - Att växa bland betong och kojor.

Ett delbetänkandeom barns och ungdomars Finansdepartementet

uppväxtvillkor i storstädemasutsattaområden från Inkomstskattelag, del I-lII. 2 Storstadskommittén. 61 Byråkratin i backspegeln.Femtio år av förändring sex Rosor avbetong. forvaltningsområden. 7 En antologi till delbetänkandetAtt växa bland Flexibel förvaltning. Förändring och verksambetong och kojor från Storstadskommittén.62 hetsanpassningav statsförvaltningens struktur. 9 En lag om socialförsäkringar. 72 Ansvaret för valutapolitiken. 10 Invandrare i vård och omsorg Skatter, miljö och sysselsättning.11 en fråga ombemötandeav äldre. 76 - Det svåra samspelet.Resultatstymingens framväxt Förmån efter inkomst Samordnatinkomstbegrepp - och problematik. 15 för bostadsstödenoch nya kvalifikationsregler for Skatter, tjänster och sysselsättning. rätt till sjukpenninggrundande inkomst. 85 + Bilagor. 17 Barnets bästa i främstarummet. FN:s konvention Granskning av granskning. om barnets rättigheter förverkligas i Sverige. 116 . Den statliga revisionen i Sverige och Danmark. 18 Barnets bästa enantologi. 1 16 - Kontroll Reavinst Värdepapper. 27

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

l demokratinstjänst. Statstjänstemannensroll och Skolfrågor Om skola i en ny tid. 121

vårt offentliga etos.28

och Europeiseringensbetydelseför Jordbruksdepartementet Europa staten. svenskstatsförvaltning. 30 Svensk mat- på EU-fat. 25 Att lära över gränser.En studieavOECDzs EU:sjordbrukspolitik och den globala livsmedelsförvaltningspolitiska samarbete.33 försörjningen. 26 Bekämpandeav penningtvätt. 36 Alternativa utvecklingsvägar för EU:s Myndighet eller marknad. gemensammajordbrukspolitik. 50 Statsförvaltningensolika verksamhetsforrner. 38 EU:s jordbrukspolitik, miljön och regional Arbetsgivarpolitik i staten. utveckling. 74 För kompetensoch resultat. 48 Jaktensvillkor en utredning om vissajaktfrågor. 91

- Avskaffa reklamskatten 53 Mat Miljö. Svenskstrategi för EU:s Ministem och makten. jordbruk i framtiden. 102 Hur fungerar ministerstyre i praktiken 54 Antimicrobial FeedAdditives. 132 I medborgarnastjänst. Antimikrobiella fodertillsatser sammandrag. 133 En samladförvaltningspolitik för staten.57

Statsskuldspolitiken. 66 Arbetsmarknadsdepartementet

Bosättningsbegreppet.Skatterättsligaregler för Aktivt lönebidrag. Ett effektivare stöd för fysiska personer.75 arbetshandikappade.5 Uppföljning av inkomstskattelagen. 77 Personaluthyrning. 58 Försäkringsmäklare.En lagöversyn av Samhall. En arbetsmarknadspolitisk åtgärd Försäkringsmäklarutredningen.79 + Bilagedel. 64 Reformerad stabsorganisation.80 Om makt och kön i spåren offentliga

- av Punktskattekontroll av alkohol, tobak och organisationers omvandling. 83 mineralolja, m.m. 86 Kvinnor, män och inkomster. Lokalförsörjning och fastighetsägande. Jämställdhetoch oberoende.87 Enutvärdering av statensfastighetsorganisation. 96 Mot halva makten elva historiska

- essäerom Säkrareobligationer 110 kvinnors strategier och mänsmotstånd. 1 13 Ett svenskt investerarskydd. 125 Styrsystemoch jämställdhet. Institutioner i Bilen, miljön och säkerheten.126 förändring och könsmaktens framtid. 1 14 Effektivare statlig inköpssamordning. 130 Ljusnande framtid eller ett långt farväl Lag om premiepension. 131 Den svenskavälfardsstaten i jämförande Försvaretsfastigheter. belysning. 115 Formerför en kostnadseffektiv och Ledare,makt och kön. 135 verksamhetsinriktadförvaltning. 144 Kvinnors ochmäns löner varför såolika 136

- Grunddata i samhälletstjänst. 146 Glastak och glasväggar Den könssegregerade

-

arbetsmarknaden.137

Utbildningsdepartementet

Familj, makt ochjämställdhet. 138 Den nya gymnasieskolan stegför steg.1 Hemmet, barnenoch makten.Förhandlingar om

- Växa i lärande. Förslag till läroplan för barn och arbete och pengar i familjen. 139 unga6-16 år. 21 Ett tekniskt forskningsinstitut i Göteborg. 37 Kulturdepartementet Besparingari stort och smått. 69 IT i kulturens tjänst. 14 Den nya gymnasieskolan Statenoch trossamfunden

problem och möjligheter. 107 Rättslig reglering - Att lämna skolan med rak Om rättentill Grundlag

rygg - skriftspråket och om förskolans och skolans trossamfund

- Lag om möjligheter att förebygga och möta läs- och Svenskakyrkan. 41

- Lag om skrivsvårigheter. 108 Statenoch trossamfunden Vuxenpedagogik i Sverige. Forskning, utbildning, Begravningsverksarnheten.42 utveckling. En Kartläggning. 120

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Staten och trossamfunden Hantering av fel i utjämningssystemet for Den kulturhistoriskt värdefulla kyrkliga egendomenoch kommuner och landsting. 93 de kyrkliga arkiven. 43 Staten och trossamfunden Miljödepartementet Svenskakyrkans personal. 44 Förbättrad miljöinformation. 4 Staten och trossamfunden Följdlagstiftning till miljöbalken. 32 Stöd, skatteroch finansiering. 45 Övervakning miljön. 34

av Staten och trossamfunden En hållbar kemikaliepolitik. 84 Statlig medverkan vid avgiñsbetalning. 46 Skydd av skogsmark. Behov och kostnader. 97 Staten och trossamfunden Skydd av skogsmark. Behov och kostnader. Den kyrkliga egendomen.47 Bilagor. 98 Staten och trossamfunden. Sammanfattningarnaav En vattenadministration. Vatten ärlivet. 99

ny förslagen från de statliga utredningarna. 55 Agenda 21 i Sverige. SvenskhemmetVoksenåsensförvaltningsfonn. 59 Fem år efter Rio resultat och framtid. 105

- Betal-TV inom SverigesTelevision. 60 Förvalta med miljöansvar. Statsförvaltningens Grannlands-TV i kabelnät. 68 arbete for ekologisk hållbarhet. 145 Medieföretag i Sverige Ägande och

strukturförändringar i press,radio och TV. 92 Forum för världskultur

en rapport om ett rikare kulturliv. 95 - Nya samverkansformerinom den Sjöhistoriska museiverksamheten.100 Rapport med förslag om sändningsorter.103 En fond för ungakonstnärer. 106 Nobelcenter i Stockholm ett informations- och

aktivitetscentrum kring naturvetenskap,kultur och samhälle. 117 Fonogramersättning. 140 Boken i tiden. 141

Närings- och handelsdepartementet

Regionpolitik för hela Sverige. 13 Att utveckla industriforskningsinstituten. 16 Konkurrenslagen 1993-1996. 20 Upphandling för utveckling. 88 Handeln med skrot och begagnadevaror. 89 Konkurrensneutralt transportbidrag. 94 Ett effektivare näringsförbud. 123

Inrikesdepartementet

Bättre information omkonsumentpriser. 19 Unga och arbete.40 Politik för unga. + 2 st bilagor. 71 Medelstörvalming i kommuner och landsting. 78 Allmännyttiga bostadsföretag. + Bilaga. 81 Lika möjligheter. 82 Ändrad organisation för det statliga plan-, byggoch bostadsväsendet.90