Folk- och bostadsräkning år 1990 och i framtiden

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

Folk-

och bostads-

år

räkning

och

i framtiden

199341 Betänkande av FoB 90-kommissionen

1% Statens

offentliga utredningar

199341 Finansdepanementet

Folk- och

bostadsräkning

år 1990 och i framtiden

Betänkande av E913 90-k0mmissi0nen

Stockholm 1993

från Allmänna Förlaget ingår C E i Fritzes AB. Allmänna SOU och Ds kan köpas som också, uppdrag Regeringskansliets förvaltningskontor, Förlaget ombesörjer av remissutsändningarav SOU och Ds.

Beställningsadress Fritzes kundtjänst 10647 Stockholm

Fax 08-20 50 2l Telefon 08-690 90 90

REGEFNNGSKANSLIETS ISBN 91-38-13354-7 OFFSETCENTRAL ISSN 0375-250X Stockholm 1993

Till Statsrådet och chefen

för

Finansdepartementet

Regeringen bemyndigade den 30 november 1989 dåvarande statsrådet och chefen för Civildepartementet Bengt Johansson att tillkalla en parlamentariskt sammansatt kommission med uppdrag att följa arbetet med folk- och bostadsräkningen år 1990 FoB 90 och utreda vissa frågor framtida om folk- och bostadsräkningar. Med stöd av bemyndigandet förordnades fr.o.m. den 1 januari 1990 till ordförande i kommissionen landshövdingen Claes Elmstedt och till ledamöter riksdagsledamoten Elving Andersson, riksdagsledamoten Stig Bertilsson, filosofie doktorn Bo Edvardsson, ekonomen Mats Hohner, riksdagsledamoten Per Olof Håkansson, riksdagsledamoten Siw Persson, ombudsmannen Ewa Rungne t.o.m. den 31 januari 1992 och riksdagsledamoten Lars Ulander. Till sakkunniga i kommissionen förordnades fr.o.m. den 5 februari 1990 överdirektören Gösta Guteland, departementssekreteraren Monica Helander, docenten Denny Vågerö och fr.o.m. den 5 1990 mars sektionschefen Cecilia Etzler. Till sekreterare i kommissionen förordnades fr.o.m. den 1 januari 1990 organisationsdirektören Birger Jensen. Kommissionen, som har antagit benämningen FoB 90-kommissionen, överlämnar härmed sitt betänkande SOU 199341 Folk- och bostadsräkning år 1990 och i framtiden. Särskilda yttranden har avgetts ledamoten Bo Edvardsson och de av sakkunniga Cecilia Etzler och Denny Vâgerö. Kommissionens uppdrag är med detta slutfört.

Stockholm den 12 maj 1993

Claes Elmstedt

Elving Andersson Stig Bertilsson Bo Edvardsson

Mats Hohner Per Olof Håkansson Siw Persson

Lars Ulander Birger Jensen

SOU 199341

Innehåll

Sammanfattning

Del I IfOLK- OCH BOSTADSRÄKNINGEN

3.1.3 Allmänna regler och normer för statistikframställning 3.2 Förfaranden 25 3.3 Några uppgifter från genomförandet 26

Iakttagelser och synpunkter på genomförandet 29 4.1 Information till allmänheten 29 4.2 Utformningen av personblanketten 29 4.3 Säkerhetssystemet 30 4.4 Förtryckning personblankettema av 31 4.5 Arbetet vid FoB-kontoren 32

4.6 Överföring av data till stordatorsystemet 33

4.7 Vitesförfaranden 34 4.8 Röjandebevakning redovisningen FoB 90 av av 35

Reaktioner i massmedier m.m. 37

Sammanfattande slutsatser 41

6 Innehåll

OCH BOSTADSRÄKNINGAR I

Del II FOLK- FRAMTIDEN 43

Uppdraget 45

Arbetets uppläggning 47

information från folk- och bostadsräkningar 49 Behov av 9.1 Tidigare utredningar 49 Kommissionens iakttagelser 54 9.2 9.2.1 Kommuner och landsting 54 9.2.2 Länsstyrelser 57 9.2.3 Forskning 57 9.3 Kommissionens bedömningar 58

10 Reaktioner mot folk- och bostadsräkningar 65 10.1 Minskad svarsfrekvens och bortfall uppgifter 66 av 10.2 Personlig integritet och intrång i denna 68 10.3 Automatisk databehandling personuppgifter enligt av

ny lO.3.5 Datalagsutredningens allmänna överväganden om behandling av personuppgifter för forsknings-

11.2 Nya överväganden och underdökningar vid Statistiska centralbyrån 106 ll.2.l Hushållsstatistik från folkbokföring, lägenhetsregister och postadresser lO7 112.2 Hushållsstatistik från framskrivning av uppgifter hushåll och boende 108 om

SOU 199341 ll.2.3 Yrkesstatistik från olika underlag 115 11.2.4 Statistikinnehåll och kostnader 117 11.2.5 Kommissionens sammanfattning och bedömningar 121 12 Kommissionens förslag 125 Särskilda yttranden 129

Bilaga Kommissionens direktiv 135

SOU [993241

Sammanfattning

FoB 90-kommissionen har haft till huvuduppgift att följa det löpande arbetet med FoB 90 för att bevaka de formella och praktiska aspekterna av betydelse för den personliga integriteten. Utöver detta har kommissionen även haft till uppgift att utreda förutsättningarna för helt registerbaserade framtida FoBar samt en övergång till tioårsintervall efter FoB 90. De tvâ skilda uppgifterna behandlas i betänkandet i var sin del.

Folk- och bostadsräkningen år 1990 I del I redogörs inledningsvis för utformningen FoB 90 och den av rättsliga regleringen av den kap. 3. Mot bakgrund av detta redovisar kommissionen sina iakttagelser och synpunkter på genomförandet kap. 4 och 5. På grundval av detta har kommissionen dragit följande slutsatser. FoB 90 har genomförts avsett sätt med undantag för en missvisande formulering i personblanketten, några tekniska missöden i förtryckningen av blanketterna och viss försening Postens utdelning av av blanketterna. Skyddet för den personliga integriteten har tillgodosetts genom omfattande säkerhetsâtgärder, såvitt kommissionen har kunnat som konstatera, har fungerat tillfredsställande. Den svagaste punkten ha synes varit hanteringen blankettmaterialet hos de kommunala granskningsav organen, där vissa brister i tillämpningen av säkerhetsföreskriftema har kunnat iakttas i en del fall. Några nämnvärda integritetskränkningar som kan hänföras till åtgärder i genomförandet har inte kommit till synes. FoB-statistiken har kunnat framställas fortare än vid tidigare FoBar till i huvudsak samma reella kostnader FoB 85. Jämfört med FoB 85 har som framställningstiden förkortats med drygt ett år. Bortfallet av uppgifter till följd vägran från uppgiftslämnarna har av dock ökat i högre takt än enligt den tendens som har kunnat iakttas vid tidigare FoBzar. I nâgra kommuner har detta inneburit väsentlig en

10 Sammanfattning

försämring statistikens kvalitet. Kritiken mot olika former av FoBzar av och FoB-statistikens berättigande har också kvarstått och intensifierats. Under arbetet med FoB 90 har kommissionen i ett par fall anfört synpunkter har beaktats i detta. De gällde utformningen av insom formationen till allmänheten och lämpligheten av att tidigare än avsett avbryta vitesförfaranden vägrat lämna uppgifter mot personer som

Förutsättningar för folk- och bostadsräkningar i framtiden

del II behandlar kommissionen bakgrund till sina överväganden, l som ställningstaganden och förslag närmare frågor behoven av information om från FoBzar kap. 9 och olika reaktioner mot sådana kap. lO. Här redovisar kommissionen bl.a. de regler för behandling av personuppgifter i konvention och rekommendation från Europarådet och som ges en en föreslås i förslag till EG-direktiv samt i dätalagsutredningens som ett betänkande SOU 199310 En datalag. På grundval av detta anser ny kommissionen de angivna reglerna inte innebär något hinder för att sig i den hittills tillämpade formen med kombination av FoBzar vare en inhämtade uppgifter och uppgifter från tillgängliga register eller särskilt registerbaserad form. De kan dock innebära krav en vidgad i en helt rättslig reglering av dem. Kommissionen redovisar vidare med stöd utredningar från SCB av olika tänkbara alternativ till traditionella FoBzar kap. ll. De avser främst möjligheter skriva fram uppgifter från en traditionell FoB med att uppgifter från tillgängliga register kompletterat med särskild insamling av

uppgifter från ett urval av befolkningen. Avgörande för och i vilken mån aktualiserad statistik över om en hushåll och boende skall framställas måste de behov av och vara efterfrågan på den kan förutses och kommer till särskilt uttryck. Det som gäller då särskilt från kommuner och landsting samt deras benägenhet att betalning beställa insamling och bearbetning av erforderliga mot uppgifter. Från sida kan det också finnas behov av att få tillgång till statens aktualiserad statistik belyser utvecklingen i berörda avseenden i tider som och snabba förändringar i samhället. Behov av aktualisering kan av stora även föreligga i fråga sådan statistik som kan komma att utnyttjas i om strukturutjämnande syfte i fördelningen av statsbidrag till kommunerna. En förutsättning för att den aktualiserade statistiken skall kunna framställas viss beredskap för detta kan upprätthållas centralt. är att en

SOU 199341

Från SCB har framförts att för metodutveckling m.m. fordras resurser till en uppskattad kostnad av ca 12 miljoner kronor under tre budgetår. Om statistiken skall framställas bör vidare erforderliga förfaranden i fråga om sambearbetningar av register, uppgiftsinsamling, uppgiftsskyldighet, information till allmänheten m.m. regleras i särskild registeren lag. När det gäller sådana uppgifter och därpå grundad statistik om yrken m.m. som nu erhålls genom FoBar och används i olika slag - av forskning finner kommissionen att möjligheterna att till rimliga kostnader erhålla dem eller motsvarigheter annat sätt är små. Kommissionen bedömer emellertid samtidigt att vissa nu kända behov av sådana uppgifter för forskningsändamål kan tillgodoses även om uppgifterna från FoBar inte kan aktualiseras under en tioårsperiod.

Kommissionens förslag

Kommissionen föreslår kap. 12 att FoBar hittills traditionell av inriktning och omfattning inte genomförs oftare än vart tioende år. Till grund för sitt förslag lägger kommissionen ett konstaterande att det under överskådlig framtid föreligger beaktansvärda behov sådana av uppgifter och sådan statistik erhålls FOBar. som genom Möjligheter att helt ersätta de uppgifter samlas in frågeblansom nu ketter med uppgifter från befintliga register finns inte för närvarande. Om det under de nu förutsatta tioåriga perioderna mellan traditionella FoBare föreligger behov av aktualisering statistik och uppgifter det av av slag som erhålls genom FoBar bedömer kommissionen, på grundval av redovisade utredningar från SCB, att det finns möjligheter att med begränsade insatser framställa tillfredsställande statistik som liknar FoBstatistiken. Det gäller huvudsakligen statistik hushåll och boende, om som kan tillgodose väsentliga behov FoB-statistik för planeringsändamål. av Kommissionens förslag innebär i kort sammanfattning

att en FoB av traditionell inriktning och omfattning inte genomförs före år 2000, att en aktualisering av statistiken över hushåll och boende från FoB 90 under tiden fram till år 2000 företas i mån konstaterad efterav frågan, att framställningen av den aktualiserade statistiken i förekommande fall regleras i en särskild registerlag.

SOU 199341

DEL I

FOLK-

0cH

o

BOSTADSRAKNINGEN AR 1990

SOU 199341

Uppdraget

Regeringen beslutade den 30 november 1989 direktiv till om en statistikkommission för 1990 års folk- och bostadsräkning FoB 90 med uppdrag att följa arbetet med FoB 90 och utreda vissa frågor framtida om folk- och bostadsräkningar. Direktiven återges i sin helhet i bilaga. Kommissionen. som antagit benämningen FoB 90-kommissionen, tillsattes i januari 1990 och började sitt egentliga arbete i februari. Enligt direktiven har kommissionens huvuduppgift varit följa det att löpande arbetet med FoB 90 för att bevaka de formella och praktiska aspekterna av betydelse för den personliga integriteten. Därvid har kommissionen haft att

bevaka att uppgiftslämnandet så långt möjligt underlättas, - som följa att blanketter och information till allmänheten klargör hur sekretess- och integritetsfrågorna regleras och hanteras, - följa arbetet vid de lokala granskningsorganen och därvid särskilt ta del av rutinerna i samband med det insamlade materialet att överförs till SCB, följa sambearbetningen hos SCB personuppgifter i olika - av register, ta del av de tekniska och lokalmässiga anordningarna vid både SCB och de lokala granskningsorganen och bevaka att det praktiska säkerhetsarbetet är tillfredsställande samt - avge yttranden på begäran av datainspektionen eller SCB i frågor som rör FoB 90.

SOU l993z4l

2 Arbetets

uppläggning

Kommissionen har fortlöpande följt arbetet med FoB 90 i de olika faser som avsett de avslutande förberedelserna, insamling och sammanställning av uppgifter och bearbetning dessa till statistik. Det har skett dels av genom föredragningar av SCBs projektledare för FoB 90 och andra företrädare för SCB, dels även genom besök vid det företag som svarade för förtryckning av frågeblanketter och tillsammans med Posten för distribution av dessa, vid SCB och vid några kommunala insamlings- och granskningsorgan. I anslutning till detta har kommissionen tagit del av och kunnat bedöma och anföra synpunkter på i första hand de förfaranden i FoB 90 som genom föreskrifter och tekniska anordningar har utformats i integritetsskyddande och i övrigt Säkerhetsfrämjande syften deras samt tillämpning, bl.a. i några fall av ifrågasätta integritetskränkningar, som har aktualiserats olika sätt. När kommissionen påbörjade sitt arbete i februari 1990 hade planering och förberedelser för FoB 90 pågått i flera år. De tekniska anordningarna och förfarandena var i allt väsentligt bestämda. Utformningen av frâgeblanketter och information till allmänheten, förelåg i långt som framskridna utkast, måste slutligt fastställas inom månader. ett par Arbetet med ett fullständigt säkerhetsprogram för FoB-arbetet, till som stor del bestämdes av den tekniska uppläggningen, också långt på var väg för att kunna helt avslutas till hösten. Kommissionens möjligheter till ingående prövning berörda frågor en av och påverkan av dem under dessa förhållanden begränsade. var

SOU 199341

Utformningen av FoB 90

I Sverige har folkräkningar med varierande utfornming och regelbundenhet företagits sedan är 1749. Bostadsräkningar med olika omfattning och mellanrum har gjorts sedan 1910-talet. Fr.o.m. är 1930 har folkräkningar skett vart femte år med undantag för att räkningen är 1955 inställdes av ekonomiska skäl. Fr.o.m. är 1960 har samordnade folk- och bostadsräkningar genomförts vart femte âr. Uppgifterna i räkningarna har hämtats dels från frägeblanketter till allmänheten, dels från tillgängliga datoriserade register. Andelen uppgifter frän sådana register har successivt ökat. Vid folk- och bostadsräkningen år 1985 tillsattes också parlamentaen risk kommission för att följa arbetet och därvid särskilt uppmärksamma sekretess- och integritetsfrågor. Folk- och bostadsräkningen år 1990 har i huvudsak följt det sedan år 1960 gällande mönstret.

Rättslig reglering

3.1.1 Lag och förordning FoB 90

om Den rättsliga grunden för FoB 90 ges i lagen l989329, ändr. 1989908 om en folk- och bostadsräkning år 1990 samt förordningen 1989330 om folk- och bostadsräkningen år 1990. Enligt lagen skall en allmän folk- och bostadsräkning företas âr 1990 FoB 90 för att framställa statistik för samhällsplanering, forskning och allmän information. De FoBen insamlade uppgifterna får inte genom användas för andra ändamål än de angivna. 1 § Statistiska centralbyrån SCB genomför FoBen med hjälp av automatisk databehandling. Person-, bostads- och fastighetsuppgifter skall lämnas på blanketter, som ges in till ett särskilt granskningsorgan i varje kommun. 9 och 12 §§

Utformningen FoB 90 SOU 199341 20 av

För FoBzen får SCB också hämta vissa angivna uppgifter från åtta befintliga register hos SCB och ett register hos Centralnämnden för

fastighetsdata 23 §. I förordningen att SCB fastställer när uppgifterna skall lämnas anges eller inhämtas och vilken tidpunkt eller tid som de skall avse. SCB fastställer vidare efter samråd med datainspektionen de blanketter som skall användas och registeransvarig enligt datalagen 1973289 för de är register upprättas vid FoBen och ansvarar för driften av dessa. som Enligt lagen skall personuppgifter lämnas av dem som är födda år 1974 eller tidigare och är bosatta i Sverige eller annars skall vara som kyrkobokförda här vid den tidpunkt som uppgifterna avser. Bostadsuppgifter skall lämnas dem innehar och stadigvarande bebor en av som bostadslägenhet i Sverige vid avsedd tidpunkt. Fastighetsuppgiftcr skall lämnas dem vid den tidpunkt uppgifterna avser äger ett eller av som som flera bostadshus i Sverige. För varje slag av uppgifter preciserar lagen

också vilka de skall vara. 6-11 §§ SCB skall till att de uppgiftsskyldiga får information om FoBzen. se Informationen skall avse bl.a.

ändamålet med FoBzen, innehållet i de register som upprättas vid denna, vad gäller i fråga om registrets bevarande. - som de sekretess- och säkerhetsbestämmelser som gäller, och rätten att få registerutdrag och rättelse till stånd enligt datalagen l973z9. Vidare i detta sammanhang en hänvisning till att ges föreskrifter sekretess finns i sekretesslagen 1980 100. 5 § om

Kommunerna skall

biträda vid spridningen av informationen om FoBzen, biträda vid distributionen blanketterna och vid upprättandet och - av insamlingen av uppgifterna, för att de insamlade uppgifterna och i berett skick lämnas - svara över till SCB för fortsatt bearbetning. 15 §

Varje kommun skall uppdra ett särskilt granskningsorgan att svara för de på kommunen ankommande uppgifterna. Granskningsorganet skall bestå granskningsledare och en ställföreträdare för denne samt i av en

SOU 199341 Utformningen av FoB 90 21

övrigt av den personal som behövs för uppgiften. Granskningsledaren beslutar organets vägnar. 16 § Granskningsledaren och dennes ställföreträdare utses av kommunen. Kommunen skall sörja för att granskningspersonalen utbildas för sina uppgifter. 17 § Granskningsledaren får begära att de uppgiftsskyldiga lämnar upplysningar om förhållanden som omfattas uppgiftsskyldigheten. av Denna befogenhet får delegeras till någon annan inom granskningsorganet. 18 § Om en begärd uppgift eller upplysning inte lämnas inom föreskriven tid får SCB eller granskningsledaren anmana den uppgiftsskyldige att fullgöra sin skyldighet. Innan anmaning utfärdas bör den uppgiftsskyldige, om det kan ske utan någon olägenhet, lämpligt sätt erinras om skyldigheten. 19 § Uppgiftsskyldig som inte följer en anmaning att lämna uppgift eller upplysning får föreläggas att göra detta vid vite. Ett sådant föreläggande får begäran av SCB eller granskningsledaren utfärdas av länsstyrelsen i det län där uppgiftsskyldigheten skall fullgöras. Vitet bestäms till lägst 100 och högst l 000 kronor. 20 § Frågor om utdömande av förelagt vite skall begäran SCB eller av granskningsledaren prövas av länsrätten i det län där uppgiftsskyldigheten skall fullgöras. 22 § Så snart det av SCB upprättade registret över FoBen inte längre behövs för framställning av den anslagsfmansierade statistiken skall det lämnas över till Riksarkivet för förvaring. 24a § SCB får använda uppgifterna från FoBzen för att tillsammans med andra uppgifter med hjälp av automatisk databehandling framställa statistik för samhällsplanering, forskning och allmän information endast enligt beslut eller med tillstånd som avses i datalagen. 26 § SCB och kommunernas granskningsorgan skall till att de se uppgiftsskyldiga inte betungas onödigt. 27 §

3.1.2 Sekretesslagen och datalagen

Som berörs i lagen om FoB 90 gäller för denna även de allmänna bestämmelser om sekretess i statistikverksamhet och personregister som ges i respektive sekretesslagen 1980100 och datalagen 1973289. Enligt sekretesslagen, 9 kap. 4 § gäller vad betecknas allmän som som statistiksekretess. l-luvudprincipen är här s.k. absolut sekretess. Detta

22 Utformningen av FoB 90 SOU 199341

innebär att i sådan särskild verksamhet hos myndighet som avser framställning av statistik gäller sekretess för uppgift som avser enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden och som kan hänföras till den enskilde. I fråga om upgift i allmän handling gäller sekretessen i högst 70 år för uppgift om enskilds personliga förhållanden, och annars i högst 20 år. Vissa undantag från den absoluta sekretessen finns dock. Uppgift i företagsregister, uppgift som avser avliden, uppgift som behövs för forskningsändamål, uppgift som avser personal och lönestatistik och uppgift, som inte genom nanm, annan identitetsbeteckning eller därmed jämförbart förhållande är direkt hänförlig till den enskilde, får lämnas ut, om det står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller denne närstående lider skada eller men. Sekretessen kan vidare brytas under vissa förhållanden som anges i sekretesslagens 14 kap. Enligt 1 § hindrar sekretess inte att uppgift lämnas till regeringen eller riksdagen. Sekretess hindrar inte heller att uppgift lämnas till annan myndighet om uppgiftsskyldighet följer av lag eller förordning. Enligt 2 § får vid misstanke om brott bl.a. uppgift som används för statistikframställning lämnas ut till åklagarmyndighet, polismyndighet eller annan myndighet som har att ingripa mot brottet, dock endast om för brottet inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år. Statistiksekretessen kan slutligen brytas av regeringen som enligt sekretesslagens 14 ap. 8 § får för särskilt fall förordna om undantag från sekretess när det är påkallat av synnerliga skäl. I specialmotiveringen i 1979802 till denna bestämmelse inte några särskilda prop. angavs ändamål för dess användning. Däremot betonades att en allmän undantagsbefogenhet som det här är fråga om bör användas med stor - restriktivitet, åtminstone när enskilda intressen berörs. I datalagens 2 § anges att för att inrätta och föra personregister med automatisk databehandling ADB skall den registeransvarige ha licens, som erhålls efter anmälan till Datainspektionen. För vissa register krävs därutöver särskilt tillstånd. Det gäller register som innehåller känsliga uppgifter. Sådana anses vara bl.a. uppgifter om brott och straff, om sjukdom och hälsotillstånd, om ras, politisk uppfattning och religiös tro. Även uppgift som innebär omdöme eller annan värderande upplysning om den registrerade anses vara känslig. Tillstånd krävs också för att registrera uppgifter om personer som saknar sådan anknytning till den registeransvarige som följer av medlemskap, anställning, kundförhållande

SOU 199341 Utformningen av FoB 90 23

och liknande. Tillstånd krävs vidare för register där personuppgifter inhämtas från något annat personregister genom sambearbetning, om inte registreringen eller utlämnandet av uppgifterna sker med stöd av författning, Datainspektionens beslut eller den registrerades medgivande. l samband med tillstånd skall Datainspektionen enligt 5 § meddela föreskrift om ändamål med registret. Tillståndet får vidare begränsas till viss tid om särskilda skäl föreligger. I den mån så behövs för att förebygga risk för otillbörligt intrång i personlig integritet skall inspektionen enligt 6§ också meddela föreskrift om inhämtande av uppgifter, vilka personuppgifter som får ingå, utförandet av den automatiska databehandlingen, den tekniska utrustningen, de bearbetningar av personuppgifterna som får göras med automatisk databehand ling, underrättelse till berörda personer, de personuppgifter som får göras tillgängliga, utlämnande och annan användning av personuppgift, bevarande och gallring av personuppgifter, kontroll och säkerhet. Enligt motivuttalande i prop. 198182l89 bygger bestämmelsen om sambearbetning av register den allmänt godtagna principen att personuppgifter som har samlats in för ett visst register inte bör utnyttjas för andra register. Bestämmelsen bör även kunna ses som ett uttryck för att sambearbetning av personregister kan medföra särskilda risker för integritetsintrång. För personregister som beslutas av riksdagen eller regeringen s.k. statsmaktsregister behövs enligt datalagens 2a § inte tillstånd av Datainspektionen. Innan sådant beslut fattas skall dock yttrande inhämtas från Datainspektionen, som även enligt 6a§ skall meddela sådana föreskrifter för registret som bedöms erforderliga för att förebygga risk för otillbörligt intrång i registrerads personliga integritet, i den mån inte regeringen eller riksdagen har meddelat sådana föreskrifter. Datalagen ålägger vidare den registeransvarige en rad skyldigheter. Enligt 7 § skall den registeransvarige se till att personregistret inrättas och förs så att inte otillbörligt intrång i de registrerades personliga integritet uppkommer. Den ansvarige skall särskilt se till att registret förs för ett bestämt ändamål, att inte andra uppgifter registreras än står som i överensstämmelse med registrets ändamål samt att uppgifter inte samlas in, lämnas ut eller används annat än i överensstämmelse med registrets ändamål eller vad som gäller enligt författning eller i enlighet med den registrerades medgivande. Den registeransvarige skall också till att se uppgifterna i registret skyddas mot bl.a. otillåten ändring eller spridning.

24 Utformningen av F0B 90 SOU 199341

Den registeransvarige är vidare enligt 10 § skyldig att begäran av och utan kostnad för enskild så snart det kan ske underrätta denne antingen om innehållet i personuppgift som ingår i personregistret eller att sådan uppgift inte förekommer i registret. Enligt 8§ skall den registeransvarige om det finns anledning till misstanke att personuppgift i ett register är oriktig vidtaga skäliga åtgärder för att utröna uppgiftens riktighet och, om skäl föreligger, rätta den eller utesluta den ur registret. Enligt förordningen om FoB 90 är SCB som nämnts registeransvarig för de register som upprättas vid FoB 90 och ansvarar för driften av dem.

3.1.3 Allmänna regler och normer för statistikframställning

En reglering till skydd för enskildas integritet i samband med bl.a. statistikframställning ges i Europarådets konvention om skydd för enskilda vid automatisk databehandling av personuppgifter. Konventionen är i formellt avseende bindande för Sverige. I denna anges i huvudsak att de uppgifter som databehandlas skall ha erhållits och behandlas ett korrekt och lagligt sätt, skall lagras för särskilt angivna och lagliga ändamål och inte användas på ett sätt som är oförenligt med dessa ändamål, skall vara ändamålsenliga, relevanta och inte onödiga för de ändamål för vilka de lagras, skall vara riktiga och skall bevaras ett sådant sätt att de registrerade personerna inte kan identifieras under längre tid än vad som är nödvändigt med hänsyn till de ändamål för vilka uppgifterna lagras. Ett viktigt komplement till den författningsmässiga regleringen av olika led i framställningen av statistik ges i de yrkesetiska principer som är mer eller mindre allmänt omfattade av Statistiker i hela världen. Principerna har närmare formulerats och ställts samman i en Yrkesetisk deklaration som antogs av Internationella Statistiska Institutet ISI den 21 augusti 1985. Den yrkesetiska deklarationen har av SCBs styrelse antagits som SCBs egen deklaration. I deklarationen ges normer och allmänna regler i fråga om förhållningssätt och åtgärder i syfte att främja statistikens oberoende, objektivitet och kvalitet, dess korrekta redovisning och användning, samt uppgiftslämnares skydd mot obehörigt intrång och andra störningar och skadeverk-

SOU 199341 Utformningen av FoB 90 25

ningar, liksom rätt till information om och möjligheter att avstå från medverkan i undersökningar.

3.2 Förfaranden

För genomförande FoB 90 har bestämts och tillämpats följande av praktiska förfaranden. Med utgångspunkt i bestämmelserna i lagen om FoB 90 har SCB på grundval synpunkter från olika användare av FoB-statistik och efter av samråd med Datainspektionen fastställt innehåll och utformning av de person- och fastighetsblanketter som använts för inhämtande av uppgifter från de uppgiftsskyldiga. Efter tryckning har personblanketterna av ett tryckeriföretag enligt avtal med SCB förtryckts med aktuella uppgifter om nanm, personnummer och adresser för de uppgiftsskyldiga samt läns-, kommun- och fastighetsbeteckningar ävensom adress till berörd kommuns granskningsorgan. Pa personblanketterna har i förekommande fall även förtryckts uppgifter om yrke, utbildning och hushâllssammansättning som hämtats från SCBs FoB 85-register, utbildningsregister och register över totalbefolkningen. Underlag för förtryckningen av personblanketterna har erhållits från magnetband som successivt med kurir från SCB har överlämnats till företaget och efter användning hämtats därifrån. De förtryckta personblanketterna har vidare av företaget maskinellt kuverterats tillsammans med en informationsskrift och ett portofritt svarskuvert. De färdiga försändelsema till uppgiftslämnarna har därefter förpackats i Postens förseglade och plomberade behållare av kartong för förvaring i avvaktan distribution genom Posten. l avtal mellan SCB och företaget har fastställts en rad säkerhets- och sekretessâtgärder för företagets medverkan i FoB-arbetet. De har avsett hantering av magnetbanden, avspärrning av arbetsområden och lagringsutrymmen i tryckeriet, tystnadsförbindelser från berörd personal, inpasseringskontroll, ansvarsöverlämnande m.m. De förpackade försändelserna har hämtats av Posten och med lastbilar transporterats till de terminaler i landet från vilka den slutliga postutdelningen sker. För Postens hantering av försändelserna har gällt normala säkerhetsrutiner för vanlig post. De av uppgiftslämnama ifyllda blanketterna har i svarskuverten insänts till de kommunala granskningsorganen, FoB-kontoren. Dessa har

Utformningen FOB 90 SOU 199341 26 av

granskat, kompletterat, kodat och registrerat de lämnade uppgifterna. För registreringen har använts persondatorer, som via det allmänna datanätet stordatorsystetn i Örebro för direkt har varit uppkopplade till SCBs överföring data till detta. Under registreringsarbetet för FoB 90 har av persondatorerna varit ställda i terminallägc, dvs. de har endast kunnat användas för inmatning och inte för uttag av data. I SCBs stordatorsystem har skett sambearbetningar med de register i FoB-lagen och därefter de bearbetningar som erfordras för som anges framställningen av FoB-statistiken. stordatorsystemet och överföringen data till detta har tillämpats För av säkerhetssystem omfattande olika tekniska anordningar och hanteringse ett föreskrifter. Verksamheten vid de kommunala FoB-kontoren har styrts handbok med beskrivningar olika arbetsuppgifter och genom en av föreskrifter i säkerhets- och sekretessfrågor. Handboken har fortlöpande kompletterats och därutöver har bl.a. säkerhetsfrägor behandlats i den information fortlöpande gått ut till de kommunala granskningsledarna som särskild cirkulärserie, GL-nytt. i en Efter avslutat arbete har FoB-kontoren skickat de inkomma ifyllda blanketterna till SCB i särskilda biltransporter eller i assurerade postförsändelser. Till inte lämnat ifyllda blanketter har utgått påminnelser personer som och anmaningar samt företagits vitesförfaranden.

3.3 Några uppgifter från genomförandet

Antalet utsända förtryckta personblanketter var ca 6 955 000. De ifyllda personblanketterna skulle insändas till kommunernas den 13 november 1990. Postutdelningen av de förtryckta FoB-kontor blanketterna skulle enligt avtal mellan SCB och Posten ske under perioden den 31 oktober-den 5 november. Den korn att ske under tiden den 24 oktober-13 november. januari 1991 utsändes påminnelser till 598 000 personer och i I ca februari anmaningar till 363 000 personer. Antalet personer som inte ca svarade på påminnelser och anmaningar var ca 172 000. Bortfallet i FoB 90 för hela landet 2,5 % av antalet förtryckta var blanketter. Bortfallet varierade mellan olika län. Lägst var det i Jämtlands län med 1,2 % och högst i Stockholms län med 4,8 %. l några församlingar i Stockholm var det ca 10 %.

SOU 199341 Utformningen FoB 90 27 av

Med en slutlig svarsfrekvens för hela landet 97,5 % före och efter

påminnelser respektive 91,5 % och 94,8 % FoB 90 sämre gav ett

resultat än FoB 85. Då var motsvarande 98,8 % respektive 95,0 % och

97,2 %.

Svarsfrekvens, bortfall n1.m. i de olika länen framgår nedanstående av tabell.

Svarsfrekvensen i 1990-års folk- och bostadsräkning

Län Antal Svara Antal Svars- Antal Svars Antal Antal páminnel- frekv. anman- frekv. frekv. vites utdömda svar ser % ingar % rande % vites- viten

läggan-

den

Stockholm 181932 86,4 120021 91,1 64454 95,2 1177 0 Uppsala 19143 91,1 12005 94,4 6067 97,2 88 0 Södermanlands 13728 93,4 7909 96,2 3945 98,1 131 0 Östergötlands 22054 93.4 13178 96,0 5430 98,3 278 0 Jönköpings 14983 94,0 8224 96,7 3962 98,4 104 0

Kronobergs 8362 94,2 4821 96,7 2242 98,4 162 2 Kalmar 11924 93,9 6139 96,9 2741 98,6 187 13 Gotlands 2902 93,7 1735 96,2 731 98,4 142 0 Blekinge 7248 94,1 3981 96,8 1873 98,5 116 0 Kristianstads 17912 92,3 9493 96,0 3939 98,3 501 0

Malmöhus 66367 89,6 37141 94,2 16289 97,4 567 0 Hallands 14813 92,7 8683 95,8 3610 98,2 60 0 Göteborgs o. Bohus 62297 89,8 39405 93,6 21008 96,5 230 0

0 Västmanlands 13308 93,7 8016 96,2 2968 98,6 123 13 Kopparbergs 17637 92,5 10175 95,7 3934 98,3 431 0 Gävleborgs 14369 94,0 8852 96,3 3628 98,5 148 0

Västernorrlands 12761 94,1 7733 96,4 3172 98,5 245 2 Jämtlands 7015 93,7 4142 96,3 1350 98,8 110 0 Västerbottens 13662 93,2 8510 95,8 2771 98,6 136 0 Norrbottens 11782 94,5 7287 96,6 2870 98,7 212 0

Summa 597964 91,5 363495 94,5 172077 97.5 6088 32

FoB-statistiken över befolkning, hushåll och bostäder förelåg färdig för

hela landet i november 1991. Det samlade arbetet med FoB 90 kunde i

allt väsentligt avslutas i oktober 1992. Det drygt år tidigare var ett än

28 Utformningen F0B 90 SOU 199341 av

motsvarande i F0B 85. Kostnaderna, ca 250 miljoner kr0n0r,var enligt SCB reellt sett i huvudsak samma som för FoU 85.

SOU 199341

4 och

Iakttagelser synpunkter på genomförandet

4.1 Information till allmänheten

Kommissionen hade tillfälle att inför och vid ett sammanträde igenom ett utkast till den informationsbroschyr som skulle tillställas alla uppgiftsskyldiga. Med hänvisning till FoB-lagens 5 § anförde kommissionen att informationen borde byggas ut i fråga om främst kompletteringen med uppgifter från olika befintliga register, innehållet i det FoB-register som upprättas och användningen av FoB-statistiken, bl.a. för forskning. Vidare framhölls att i ett avsnitt om sekretess var rubriken Dina uppgifter är skyddade inte rättvisande med hänsyn till den i den efterföljande texten angivna möjligheten att bryta sekretessen och lämna ut uppgifter för forskning. Rubriken borde vara mera neutral, t.ex. Skydd av uppgifter. De av kommissionen anförda Synpunkterna kom att beaktas i den slutliga utformningen av informationsbroschyren.

4.2 Utformningen personblanketten

av

l anslutning till genomgången av informationsbroschyren behandlade kommissionen även ett presenterat utkast till personblankett med bifogade förklaringar. Detta föranledde inga nämnvärda synpunkter. Kommissioncn kom härvid att förbise att utformningen av svarsalternativen om hushåll i fråga 6 och den där använda beteckningen sambo med

förklaring inte överensstämde med lagstiftningen om FoB 90 och om

homosexuella samboende. Den felaktiga utformningen av fråga 6 pâtalades av Riksförbundet för Sexuellt Likaberättigande bl.a. i pressen och i samtal med kommissionens ordförande. Frågan behandlades av SCB och därav föranledda beslutsprotokoll 1990-11-07 med bifogad promemoria 1990-11-02 delgavs kommissionen.

och .synpunkter pá genomförande SOU 199341 30 Iaktagelser

l nämnda promemoria konstaterades att i FoB-lagen och i motivuttalande till denna i 19888912l används beteckningen samboende prop. varmed två utan att vara gifta med varandra lever avses personer som under äktenskapsliknande förhållanden. Med den i personsamman blanketten använda beteckningen sambo avses enligt anslutande förklaring person bor med person av motsatt kön under som en äktenskapsliknande förhållanden utan att gift med denna person. vara Blanketten hade således i detta avseende inte stöd i lagstiftningen. Homosexuella samboende skulle vid uppgiftslämnande kunna använda för gift eller sambo eller för annan boende. Enligt antingen utrymmet SCBs beslut skulle detta meddelas till FoB-kontoren och särskilt delges

Datainspektionen och FoB 90-kommissionen. Som förklaring till användningen beteckningen sambo angavs en av i SCBs promemoria bl.a. att SCB tillämpat den definition som gäller för statistiska redovisningar, nämligen att sambo endast gäller samboende kön. Detta motsvarade också den rekommendation som FN av motsatt lämnat den linje Nordiska ministerrådet förordat i detta samt som avseende.

4.3 Säkerhetssystemet

Inför igângsättningen FoB-arbetet i november 1990 gjorde kommissioav samlad genomgång hela säkerhetssystemet för FoB 90. Till nen en av grund för denna låg föredragningar från SCB om den tekniska uppbyggnaden och utformningen rutiner och föreskrifter för arbetet med av särskild inriktning åtgärder för skyddet av sekretessen och de uppgiftsskyldigas integritet. I anslutning till detta besökte kommissionen det företag svarade för tryckningen blanketterna och besiktigade som av där företagna säkerhetsanordningar i form av avspärrningar m.m. Kommissionen besökte även SCB i Örebro där den tekniska utrustningen för överföring data från FoB-kontoren och stordatorsystemet demon av strerades. På anmodan kommissionen företog Datainspektionen en granskning av ADB-säkerheten i FoB 90. Denna redovisades för kommissionen i en av särskild promemoria. Datainspektionen anförde sammanfattningsvis att granskningen visat att man inom FoB-projektet tagit vederbörlig hänsyn till säkerhetsfrågoma. Vissa åtgärder som bedömdes som viktiga för en tillfredsställande säkerhet dock så att det inte varit möjligt att var sena

SOU 199341 Iaktagelser och synpunkter på genomförandet 31

en helt komplett bild av läget. De gällde den slutliga utformningen av vissa säkerhetsföreskrifter. Enligt den bedömning Datainspektionen trots detta kunde göra skulle ett tillfredsställande skydd mot intrång i den personliga integriteten komma att åstadkommas. I anslutning till detta framhöll inspektionen också att stor vikt måste läggas vid uppföljning av säkerhetsrutinerna inom FoB-kontoren. Angående tryckningen av blanketterna och distributionen dessa av ansåg kommissionen att bevakningen av FoB-materialet hos tryckeriföretaget behövde uppmärksanmias ytterligare och att Posten måste lämna någon form av skriftligt uttalande i Säkerhetsfrågan. Beträffande Postens hantering av FoB-materialet delgavs kommissionen sedermera en skrivelse från berörd postterminal till SCB. I denna anfördes med hänvisning till avtalet mellan SCB och Posten att för transporten av FoB-materialet gällde samma som för en vanlig posttransport av ekonomibrev. Ett särskilt säkerhetsskydd farms huvudsakligen i att plomberingama av behållama med FoB-försändelser från tryckeriföretaget kontrollerades före sorteringen av försändelsema och att eventuella brutna plomberingar skulle rapporteras. På grundval av sin genomgång såkerhetssystemet ansåg kommissioav nen att de samlade säkerhetsåtgärderna med beaktande av vad kommissionen i vissa avseenden anfört kunde anses tillfredsställande. Enligt vad kommissionen iakttagit och erfarit har inte något obehörigt intrång i den personliga integriteten, kan hänföras till brister i som säkerhetssystemet, inträffat i FoB 90. Några konstaterade fel och ofullkomligheter i övrigt i FoB-arbetet behandlas dock i det följande.

Förtryckning av personblanketterna

Enligt SCBs redovisning till kommissionen drabbades förtryckningen av personblanketterna av flera driftstömingar än väntat. Det ledde till att blanketter och kuvert förstördes, att blanketter saknade tryck och att trycket på ett mindre antal blanketter försköts. Förskjutningen av trycket gällde blanketter för 500 i ett ca personer par kommuner utanför Stockholm. Den innebar att i den del avsåg som hushållet angavs nanm och andra än personnummer personer som riktigt angavs på blanketten i övrigt. Felet kunde inte observeras i den

32 Iaktagelser och synpunkter på genomförandet SOU 199341

regelmässiga kontrollen tryckningen. Blanketterna kom därför att av sändas ut. En för feltryckningen begärde i skrivelse till person som utsattes kommissionen upplysningar det inträffade och hur detta förhöll sig till om olika bestämmelser skydd för den personliga integriteten. om Kommissionen konstaterade att det inträffade berodde ett tekniskt fel varit svårt förutse. Det i och för sig allvarligt och beklagligt, som att var de uppgifter och röjts var inte särskilt men om namn personnummer som känsliga. Händelsen kunde inte hänföras till sådan brottslighet eller oaktsamhet någon kan dömas till för enligt brottsbalken, som ansvar 20 kap. 3 I skrivelse till den nämnda personen lämnade kommissionen en ovan redogörelse för det inträffade och sin bedömning av det. en

4.5 Arbetet vid FoB-kontoren

kommissionens ledamöter besökte i slutet av november 1990 Ett par av några FoB-kontor för att informera sig om hur arbetet bedrevs. Ett allmänt intryck att personalen vid kontoren var mycket ambitiös. var Några iakttagelser i övrigt var följande. I skyddet lokaler och arbetsmaterial fanns i vissa fall en del brister. av Det osäkert vilka andra än granskningspersonalen som hade var personer eller kunde ha nycklar till FoB-kontorens lokaler och plåtskåp. Det kunde röra sig fastighetsskötare och annan teknisk personal samt tidigare om användare lokalerna. Besöksutrymmen var inte avskärmade från av arbetsutrymmena. Kontorets telefoner var kopplade över kommunförvaltningens växel och saknade sekretessknappar. Från granskningspersonalen framfördes också synpunkter på att instruktioner från SCB hade kommit sent och att underlaget för information FoBen knapphändigt. Förfrågningar från allmänheten om var vad FoB-materialet skulle användas till var svåra att besvara ett om konkret sätt. Man kunde huvudsakligen endast upplysa om vad som stod i FoB-lagen och den allmänna informationsbroschyren. Enligt ett reportage i daglig tidning i Stockholm hade reportern och en följeslagare till denne vid besök på ett FoB-kontor efter viss sekretessen granskning fått del brev kommit in från allmänheten. Uppgifter ta av som sådana brev publicerades i tidningen under rubriken FoB bröt mot ur sekretesslag .

SOU 199341 Iaktagelser och synpunkter på genomförande 33

Kommissionen behandlade frågan och konstaterade följande. De inlämnade FoB-blanketterna är otvetydigt skyddade mot utlämning enligt sekretesslagens bestämmelser om statistiksekretessen. Några blanketter hade inte heller lämnats ut. När det gäller brev som har kommit in till FoB-kontoren blir det fråga om tillämpning offentlighetsprincipen och av därtill knutet sekretesskydd i vidare mening. Någon entydig och allmängiltig tolkning kan inte göras i dessa fall. Det ankommer på FoB-kontoren eller kommunerna att från fall till fall bedöma och avgöra om inkomna handlingar skall lämnas ut eller inte. SCB kan inte utfärda bindande anvisningar till FoB-kontoren i detta avseende. Vid vägran att lämna ut en handling kan den begärt utlämnandet alltid överklaga som beslutet härom. l detta sammanhang kan nämnas att i 198889 121 i specialmotiprop. veringen till FoB-lagen, l5-l8 §§ framhålls att det kommunala granska ningsorganet är ett självständigt kommunalt förvaltningsorgan med egen beslutanderätt inom ramen för uppgifter läggs kommunen i som FoB 90. Blanketterna skall lämnas ifyllda till granskningsorganet och är där sekretesskyddade. Om prövning sekretessärenden aktualiseras av under handläggningen och granskningen är det alltså granskningsorganet som fattar de formella besluten. Mot bakgrund av det anförda kan det enligt kommissionen inte utan prövning av varje enskilt fall avgöras om eller i vilken mån det förekom brott mot sekretessbestämmelser vid de i reportaget angivna utlämnandena av uppgifter.

Överföring

4.6 data till

av stordatorsystemet

l överföringen av data via det allmänna datanätet från FoB-kontoren till stordatorsystemet hos SCB har inte iakttagits några läckor eller försök till intrång i systemet. Vid SCB hade en stordator av något äldre typ avsatts för uteslutande användning i FoB 90-produktionen. Till grund för detta låg ingående system- och belastningsprov med goda resultat. Datorn visade sig emellertid efter två veckors drift inte ha tillfredsställande kapacitet för kommunikationen med FoB-kontorens terminaler. Svarstiderna blev oacceptabelt långa. FoB 90-produktionen flyttades därför över till en modernare stordator, som samtidigt även användes för statistikpro annan duktion.

Iaktagelser och synpunkter på genomförandet SOU 199341 34

Kommissionen underrättades detta och om att Datainspektionen i om

preliminärt muntligt yttrande ansett att den ändrade datorkonñguratio-

ett försämrade säkerheten i FoB 90-systemet. Datainspektianen nen inte bekräftade i promemoria i januari 1991 denna bedömning 0C] att en således den driftsituationen inte medförde någon ökad risk för den nya

personliga integriteten jämfört med tidigare lösning.

4.7 Vitesförfaranden

våren 1991 inledde SCB vitesförfaranden mot uppgiftsskyldiga Under uppenbart sätt vägrat att lämna uppgifter genom att t.ex. Cirekt som ett uttala sin vägran eller lämna in blanketter med kryssmarkeringar i alla att förutsåg mycket kraftig ökning antalet vitesförerutor. Man en av lägganden kanske till 10 000 -jämfört med förhållandena vid - upp ca tidigare FoBar. Vid FOB 85 antalet 863. Skäl för ökningen var det var antalet Vägrare och angelägenheten att inför förekommande ökade av framtida FoBzar markera allvaret i uppgiftsinsamlingen. avsåg fullfölja vitesförfarandena längst fram till årsskiftet SCB att 199192. Även vitesförelägganden inkomna uppgifter inte om genom kunde ingå i den statistik framställdes dessförinnan kunce de som utnyttjas statistik och för komplettering i bearbetningar den i senare av tidigare statistiken. För fullfölja vitesförfarandena under relativt lång att tid talade även vissa rättviseskäl. Vägrare i kommuner som avslutade

FoB-arbetet tidigt skulle inte annan behandling än de i kommuner en där arbetet pågick längre. Kommissionen pekade i maj 1991 på riskerna för att SCB vid alltför långtgående strävanden hämta in uppgifter, kanske inte amänds, att som kunde hamna i löjlig dager och på flera sätt besvärande debatt. en en I augusti konstaterade kommissionen bl.a. att de uppgifter som kunde inhämtas i de 6 000 fall vitesförelägganden som då var aktuella ca av hade ingen eller mycket liten betydelse i statistiskt avseende. Ett fullföljande vitesförfarandena kunde göra mera skada än nytta. De av rättvisekrav kunde hävdas för att fullfölja förfarandena skulle inte som tillgodoses nämnvärt vid ett avbrytande vid årsskiftet än tidigare mera under hösten. Kommissionen fastslog att enligt dess uppfattning borde

SCB avbryta vitesförfarandena snarast under hösten. början oktober 1991 avbröt SCB fullföljandet av alla vitesför- I av faranden. SCB hade då hos olika länsstyrelser begärt utfärdande av

SOU 199341 Iaktagelser och synpunkter på genomförandet 35

vitesförelägganden i 6 088 fall. I 382 av dessa hade SCB till berörda länsrätter överlämnat ärenden om utdömande av viten. Sådana hade därefter utdömts i 32 fall.

Röjandebevakning av redovisningen av FoB 90

Vid en föredragning för kommissionen från en kommun om dess användning av FoB-statistik visade föredraganden en tabell avseende förhållanden i kommunen enligt FoB 90. [denna förekom redovisningenheter celler som avsåg endast en person. Kommissionen konstaterade att detta ger möjligheter till identifiering av denna person och strider mot de regler om röjandebevakning som fastställts av SCB och godtagits av kommissionen för FoB 85. Enligt reglerna skall vid statistikens redovisning inte tillåtas celler med färre enheter än tre. För att tillgodose detta skall celler slås ihop så att antalet inte blir mindre än tre. Med anledning av denna iakttagelse har från SCB för kommissionen redogjorts för vilka regler om röjandebevakning som gäller i redovisningen av FoB 90 och hur de tillämpas. Av redogörelsen framgick följande. I Kommunemas program för redovisning från FoB 90 kan förekomma avsteg från de fastställda reglerna om röjandebevakning. Tabeller i detta program som innehåller hushällsstatistik låg regional nivå delområden tas endast fram på beställning från kommun. När en tabellerna överlämnas till en kommun övertar denna ansvaret för statistiksekretessen. SCB upplyser kommunerna detta dels i det om allmänna erbjudandet om Kommunernas program, dels när en kommun gör en beställning från programmet, dels när det beställda materialet levereras.

SOU l993z4l

5 Reaktioner i

massmedier m.m.

Liksom tidigare FoBar har FoB 90 föranlett omfattande allmän debatt en där olika kritiska synpunkter förts fram. Den har främst kommit till synes i massmedierna. Kritiska synpunkter har även kommit till uttryck hos politiker i kommunerna och i deras ställningstaganden i de beslutande organen. Särskilt uppmärksammad i detta sammanhang har varit Stockholms kommun. Hänvändelser från allmänheten eller andra berörda direkt till kommissionen har endast förekommit i ett par enstaka fall trots att dennas existens och uppgifter har bekantgjorts i all den information har som lämnats om FoB 90. Samma förhållande gällde för motsvarande kommission vid FoB 85. Den i olika sammanhang framförda kritiken har till stor del liksom tidigare gällt att FoBen kränker den enskildes integritet, att sekretesskyddet är otillräckligt, att den innebär otillbörlig kontroll medborgarna en av och att den är onödig och dyr eftersom de uppgifter ingår i den som redan finns tillgängliga i olika andra register o.d. Därtill kommer som ett nyare inslag att FoBen skulle strida mot Europarådets regler skydd om för personuppgifter och avvika mot vad som gäller inom EG. Nytt i reaktionerna mot FoBen är också de i ökad usträckning i att en del fall fått formen av mer eller mindre organiserade kampanjer med syfte att bojkotta den. Här har förekommit offentligt att personer uttalat sin avsikt att inte lämna begärda uppgifter, rivit sönder eller bränt blanketter och även uppmanat andra att olika sätt vägra lämna att uppgifter, bl.a. att lämna in icke ifyllda blanketter eller blanketter genom med kryssmarkeringar i alla rutor på blanketten.

Allmän debatt och vägran att lämna uppgifter

I slutet av år 1989 började SCB att i serie pressmeddelanden en informera om FoB 90. Informationsinsatsema fullföljdes fram till november 1990. De kompletterades i oktober med åtta presskonferenser

38 Reaktioneri massmedier m.m. SOU 199341

i olika delar av landet och därefter ett par meddelanden till allmänhnen i Anslagstavlan i TV. Den lämnade informationen återgavs i huvudsak neutralt i stora Celar av pressen. På många håll kompletterades den med information om berörda kommuners medverkan med granskningsarbete m.m. l anslutning till informationen och med början vid årsskiftet 198990 införde nigra tidskrifter och tidningar debattartiklar med kritiska synpunkter mot FoBen, som främst framställdes som ett hot mot den personliga integriteten och som onödig. I flera fall deklarerade författarna sin avsikt att inte lämna begärda uppgifter och i några fall förekom även ippmaningar till läsarna att göra detsamma. Liknande inslag förekom okså i radio och TV.

Överensstämmelse med Europarådets och EGs regler

I november 1990 aktualiserades i några debattartiklar frågan om FoB 90 överensstämde med de regler om skydd för personuppgifter som ges i Europarådets konvention om skyddet för enskilda vid automitisk databehandling av personuppgifter och rådets rekommendation om skydd för personuppgifter i vetenskaplig forskning och statistik samt inom EG. Härvid framhölls särskilt FoB-materialets användning för forskning De åberopade reglerna innebär i fråga om insamling och användning av personuppgifter i forskning begränsningar, som bl.a. avser att forskningen skall avse ett bestämt ändamål, att insamlade uppgifter int får användas för annat ändamål, att uppgiftslämnarna skall lämna sitt samtycke, och att insamlade uppgifter skall avidentifieras efter att de använts för sitt ändamål. Enligt debattartiklarna var det tveksam om FoB 90 var förenlig med detta. Från SCB tillbakavisades påståendena om att FoB 90 skulle stridz mot de angivna reglerna. Det skedde i ett pressmeddelande, i ett par tidningsartiklar och i en föredragning för kommissionen. Hirvid hänvisades i första hand till att behandlingen och granskningen av FoB-lagen hos regeringen, lagrådet och riksdagens utskott natuiligen innefattat en prövning av dess förenlighet med Europarådets konvettion och rekommendation. Vidare är huvuddelen av kraven i dessa edan tillgodosedda genom bestämmelser i sekretesslagen och datalagen. Därutöver framhölls bl.a. följande. Huvudändamålet med FoB-registret är att framställa statistik för bl.a. forskning. Detta innebär i sg en specificering av ändamålet och det finns inte grund för att ställa knv på

SOU 199341 Reaktioner i massmedier m.m. 39

en specificering av ändamålet med varje statistikframställning inom denna ram. De uppgifter som SCB tillhandahåller för forskning är antingen tabeller 0.d. eller anonymiserat material, vilket också förordas i rekommendationen. Bevarandet av identifierbara uppgifter i Riksarkivet överensstämmer också med vad som anges i rekommendationen om att innan personuppgifter förstörs bör man undersöka deras möjliga framtida användning för forskning och om att uppgifter som inte förstörts bör förvaras hos de institutioner som har till uppgift att bevara data. Vidare pekades från SCB att de folk och bostadsräkningar som skulle genomföras i EG-ländema åren 1990 och 1991 föreskrivits vara totalundersökningar, omfatta i stort sett samma uppgifter som FoB 90 och ge i huvudsak samma slag av statistik som denna. I detta sammanhang kan nämnas att den europeiska kommissionen för de mänskliga rättigheterna i Strasbourg i två beslut i juni 1992 avvisat klagomål från svenska medborgare om att skyldigheten att medverka i FoB 85 och FoB 90 skulle strida mot Europakonventionen om skydd för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter.

Protest från Stockholms kommun

Stockholms kommun beslutade vid behandlingen av budgeten för år 1991 att inte bevilja tilläggsanslag till kommunens utrednings- och statistikkontor för nödvändiga insatser för att fullfölja arbetet med FoB 90. Beslutet föranledde en debatt i kommunfullmäktige och i pressen. I debatten förekom även inlägg från civilministem. Debatten gällde huvudsakligen om beslutet skulle anses innebära lagtrots, avbrytande FoB-arbetet av eller en mera alllmän markering mot FoBar. Den mynnade ut i ett konstaterande att kommunen skulle fullgöra sin lagenliga skyldighet att fullfölja FoB-arbetet. Utan särskilda tilläggsanslag för detta fick det

ske

med eftersättande av andra uppgifter vid utrednings- och statistikkontoret. Beslutet skulle dock ses som en protest mot att staten álägger kommunerna arbete och kostnader för en onödig och dyr undersökning, är som av ringa värde för kommunerna.

Bortfall av uppgifter

Resultatet av FoB 90 i avseende på andelen inlämnade ifyllda personblanketter är som tidigare avsnitt 3.3 nämnts sämre än vid tidigare FoBar. Den slutliga svarsandelen var 97,5 % andelen före och efter påminnelser var respektive 91,5 % och 94,8 %. Vid FoB 85 var

Reaktioner i massmedier SOU 199341 40 m.m.

motsvarande 98,8 % respektive 95,0 % och 97,2 %. Bortfallet i FoB 90 avsåg 172 000 och i FoB 85 ca 83 000. Antalet ca personer uppenbara vägrare mot vilka inleddes vitesförfaranden var i FoB 90 nämnts avsnitt 4.7 6 000. I FoB 85 det inte fullt 900. som ca var Den minskade Svarsfrekvensen mellan FoB 85 och FoB 90 innebär en fortsättning och förstärkning den tendens som har kunnat iakttagas av sedan FoB 75 och varit särskilt påtaglig i storstäderna. l vilken mån den uttryck för allmänt förändrad inställning hos medborgarna eller är ett en

följd den intensifierade debatten med anknutna kampanjer som

en av i och för sig kan återspegling av en förändrad inställning -låter vara en sig svårligen bedömas. Den ökande negativa inställning till traditionella FoBar som utvecklingen under alla förhållanden är ett tecken torde till stor del ha sin grund i FoBama har kommit att stå som symbol för vad som att onödig uppgiftsinsamling hos myndigheterna, okontrollerad uppfattas som sambearbetning olika ADB-register, utveckling av ett kontrollsamhälle av 0.d. och därmed kränkning av den personliga integriteten. Oavsett angivna slag uppfattningar är berättigade eller inte anser om av kommissionen den faktiska utvecklingen måste beaktas vid överatt

väganden förekomst och utformning av FoBar eller motsvarande

om framtiden. Vid ett ytterligare ökande bortfall av uppgifter i traditionella FoBar blir resultaten dessa allt otillfredsställande för sina av mera avsedda ändamål.

SOU 199341

6 Sammanfattande slutsatser

FoB 90 har genomförts pä avsett sätt med undantag för en missvisande formulering i personblanketten, nägra tekniska missöden i förtryckt ningen av blanketterna och viss försening av Postens utdelning av blankettförsändelserna. Skyddet för den personliga integriteten har tillgodosetts genom omfattande säkerhetsätgärder, som såvitt kommissionen har kunnat konstatera, har fungerat tillfredsställande. Den svagaste punkten synes vara hanteringen av blankettmaterialet hos de kommunala granskningsorganen, där vissa brister i tillämpningen av säkerhetsföreskriftema har kunnat iakttas i en del fall. Några nämnvärda integritetskränkningar som kan hänföras till åtgärder i genomförandet har inte kommit till synes. FoB-statistiken har kunnat framställas fortare än vid tidigare FoBar till i huvudsak samma reella kostnader som FoB 85. Jämfört med FoB 85 har framställningstiden förkortats med drygt ett år. Bortfallet av uppgifter till följd av vägran från uppgiftslämnarna har dock ökat i högre takt än enligt den tendens som har kunnat iakttagas vid tidigare FoBar. I några kommuner har detta inneburit väsentlig en försämring av statistikens kvalitet. Kritiken mot olika former FoBar av och FoB-statistikens berättigande har också kvarstátt och intensifierats. Dessa förhållanden måste beaktas vid bedömning av förekomst och utformning av F0Bar eller motsvarande i framtiden.

SOU 199341

DEL

FOLK-

0cH

BOSTADSRAKNINGAR 1 FRAMTIDEN

SOU 1993.41 45

7 Uppdraget

Kommissionen har utöver sin huvuduppgift att följa arbetet med FoB 90 enligt direktiven även haft till uppgift att utreda förutsättningarna för helt registerbaserade framtida folk och bostadsräkningar samt en övergång till tioårsintervall efter FoB 90. I frågan om helt registerbaserade FOBar skulle kommissionen särskilt bedöma informationsbehovet och även bedöma möjligheterna att inrätta nya register om de utgör en förutsättning för helt registerbaserade framtida F0Bar. Härvid borde även variablema i framtida räkningar prövas. Utgångspunkten borde dock vara att inga administrativa nya register bör tillskapas enbart för statistikanvändning samt att registren inte medför ökade kostnader.

SOU 199341

8 Arbetets

uppläggning

I utredningsarbetet avseende framtida FoBar och till dessa knutna informationsbehov har kommissionen tagit del de uppgifter, överav väganden och förslag som har redovisats i tidigare utredningar. Till komplettering av detta och som grund för sina överväganden och egna ställningstaganden har kommissionen sökt skaffa sig uppfattning en om aktuella förhållanden i fråga användning och behov statistik och om av uppgifter från FoBar. Av intresse har härvid bl.a. varit och i vilken om mån förhållandena har ändrats somföljd krav och förutsättningar av nya i fråga om underlag för samhällsplanering och forskning, tillgång till annan statistik m.m. I detta syfte har kommissionen vid sammanträden hört och diskuterat med företrädare för olika kommuner samt för några skilda forskningsinriktningar om deras användning och behov statistik och uppgifter från av FoBar. Kommunerna har i del fall företrätts både förtroendevalda en av och tjänstemän, i andra fall endast tjänstemän. Berörda i dessa av sammanhang har varit följande.

Kommuner

Karlskrona kommun förtroendevalda och tjänstemän. Östersunds kommun tre förtroendevalda och tre tjänstemän,

Ragunda kommun en tjänsteman och Bergs kommun en för-

troendevald och en tjänsteman samt i anslutning till dessa Regionalekonomiska enheten vid Länsstyrelsen i Jämtlands län.

Katrineholms kommun en förtroendevald och två tjänstemän.

Sydvästra Skånes Kommunalförbund två förtroendevalda och en tjänsteman med representation från Burlövs, Lomma, Lunds och Malmö kommuner sju tjänstemän i anslutning till dessa samt

Länstrafiken i M-län en tjänsteman och Regionalekonomiska

enheten vid Länsstyrelsen i Malmöhus län.

Arbetets uppläggning SOU 199341 48

Stockholms stad Socialförvaltningen och Stockholms läns landsting Regionp1ane- och trafikkontoret samt Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum tre tjänstemän. Föreningen för kommunal statistik och planering Arbetsgruppen för FoB-frágor med representation från Gislaveds, Göteborgs, Helsingborgs, Malmö, Orusts, Stockholms och Västerås kommuner samt Svenska Kommunförbundet åtta tjänstemän. Arbetsgruppen har tillställt kommissionen ett skriftligt material avseende Exempel även på kommunala planeringsv och beslutsunderlag

Forskning Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet, Folkhälsoenheten vid Socialstyrelsen, Institutionen för pedagogik vid Göteborgs Universitet och Institutionen för social forskning vid Stockholms Universitet.

Vidare har Statistiska centralbyrån SCB biträtt kommissionen med utredningar tänkbara alternativ till traditionella FoBar. om

SOU 199341

9 Behov information från folk-

av

och bostadsräkningar

Tidigare utredningar

Användning och behov av statistik och uppgifter från F0Bar har tidigare ingående behandlats och redovisats i flera tidigare utredningar. Sedan slutet av 1970-talet gäller det den s.k. FoB-utredningen med betänkandet SOU 197879 Förslag till undersökning hushåll, bostäder och om sysselsättning 1980, den s.k. FOBALT -utredningen med rapporten SCB januari 1983 Nya metoder för folk- och bostadsräkninghar och senast statistikkommissionen för 1985 års folk- och bostadsräkning FoB 85kommissionen med betänkandet SOU 198843 Folk- och bostadsräkningar i framtiden. FoB 85-kommissionen stödde sig i sina överväganden och förslag på ett utredningsarbete som företagits av en av kommissionen tillsatt arbetsgrupp FoB-gruppen. FoB 85-kommissionen anförde i fråga om behov av information från F0Bar följande betänkandet SOU 198843, s. 21-31

Den information om samhällsförhållanden erhålls FoB som genom används i varierande omfattning som underlag för samhällsplanering pä central, regional och lokal nivå, forskning och allmän information och därpå grundade ställningstaganden inom den offentliga sektorn och även inom den enskilda. Detta är väl dokumenterat FoBav gruppen och, som gruppen visar, även av andra tidigare utredningar. Rapporten sid. 40-54. FoB-informationen utgör en del av det underlag som efterfrågas inom de olika användningsomrädena. Den kompletterar härvid sådant underlag som kan erhållas genom annan löpande samhällsstatistik, särskilda utredningar, mer eller mindre regelbundna urvalsundersökningar m.m. l växande omfattning har FoB-informationen kommit att ersättas av information genom löpande statistik som ställs samman på grundval av särskilt inhämtade uppgifter eller i befintliga administrativa register. Aven uppgifter för FoB-informationen i sig har kommit

Behov från folk- och... SOU 199341

50 av information

Betydelsen FOB-informationen i de olika användnirgama och av därmed behovet den bestäms möjligheterna att ersätta den med av av information eller eventuellt undvara den. Dessa bestäms i sin annan sådana förhållanden krav på mängd, innehåll och kvalitet tur av som tillämpade planeringsmetoder och lylikt och i fråga om uppgifter, även behovet de olika verksamheter där infcrmationen ytterst av används. Dessa förhållanden varierar mellan de olika användnigsom-

rådena. Detta har belysts på olika sätt. Rapporten av gruppen sid. 40-54, 85-95 och 139-145. l kort sammanfattning visar gruppens redogörelser följande. l kommunernas planering används all förekommande PCB-statistik

i större eller mindre utsträckning för allmänna bakgrundsbeskrivningar, Översikter och avvägningar i de gemensamma planeringsför-

utsättningarna, områdesbeskrivningar, fysisk planering och miljös-

kyddsplanering. Lägenhets- och hushållsstatistik är av särskild

betydelse för befolkningsprognoser, där också sysselsättningsstatistik

intresse, och där även för fysiska planeringen och energiplaneär av ringen. Uppgifter hushåll i kombination med bostäder och om sysselsättning förvärvsfrekvens är särskild betjdelse för av planering barnomsorg, äldreomsorg och i viss mår. även för av planering skollokaler, civilförsvar, trafikförsörjning och varav uförsörjning. Uppgifter lägenheter är av intresse för planeringen om teknisk försörjning avseende el, värme, vatten, avlopp, renav hållning och dylikt. Kommunernas användning av FoB-statistik för planering avser särkilt belysning längre perspektiv. På grundval av beskrivningen av rådande förhållanden och iakttagna förändringar från tidigare av för den framtida utvecklingen. De metoder och utarbetas prognoser modeller kommunerna härvid tillämpar bygger sedai länge till som inte oväsentlig del på uppgifter som erhålls genom FoB. Den

särskilda betydelse tillmäts statistik om bostäder och hushåll som grundas på att för till exempel bostadsförsörjningen har utvecklingen

hushållens antal och storlek avsevärt större betyde än beav folkningsutvecklingen. Rena befolkningsstatistiska uppgifter kan även

den löpande statistiken. hämtas ur Väsentligt för det flertal kommuner arbetar aktivt med FoBsom statistiken är att denna kan brytas ner delområden.

När det gäller den regionala planeringen innebär förskjutningen av

ansvaret för olika delar av samhällsplaneringen till komnunema att planeringen hos länsstyrelser, sektoriella länsmyndigheter och

landsting är översiktlig karaktär. Undantag härför gäller av mera dock för landstingens planering för hälso- och sjukvården.

Länsstyrelsernas prognosöversyner och regionalpolitiska planering

i första hand arbetsmarknads- och näringslivsförhållandena som avser och den fysiska planeringen kan i huvudsak bygga underlag som

erhålls ur den löpande befolkningsstatistiken m.m. och ur befintliga administrativa register. Tillkomsten av sysselsättningsregistret och därpå grundad statistik kommer därvid att få stor betydelse. För länsstyrelsemas planering behöver nedbrytning av underlaget på delområden i regel inte drivas längre än till kommunerna. Den regionala planeringen kan vidare i väsentlig mån bygga den planering som på grundval av bland annat olika delar av FoBstatistiken utförs och pâ olika sätt presenteras av kommunerna. Länsstyrelsemas direkta användning av FoB-statistiken gäller huvudsakligen de delar som avser sysselsättning, pendling och näringsgrenar. För landstingens del har den nya hälso- och sjukvårdslagens fram hävande av förebyggande hälsovård och primärvård ökat landstingens intresse för uppgifter om lokala förhållanden av samma slag som kommunerna efterfrågar bland annat för sin planering inom de olika omsorgsområdena. Det gäller då sådana uppgifter om hushåll, yrken, boende och socioekonomiska förhållanden som kan erhållas FoB. ur För central planering och beslutsfattande hos regeringen, de centrala förvaltningsmyndighetema och andra centrala organ efterfrågas huvudsakligen underlag som belyser skilda samhällsförhållanden på ett översiktligt och allmänt sätt på nationell nivå. Nedbrytning av uppgifter till lokala enheter erfordras sällan. mera Behovet av uppgifter kan därför i regel tillgodoses genom befintliga löpande statistikserier och administrativa register samt urvalsundersökningar såsom SCBs arbetskraftsundersökningar AKU och undersökningar om levnadsförhållandena ULF. För användningen av FoB-statistik central nivå gäller väsentligen att den tjänar som allmän information skilda samhällsförom hällanden. För forskningsändamâl används FoB-information främst för medicinsk, och då huvudsakligen yrkes-, arbetsmiljö och socialmedicinsk forskning, samt för samhällsvetenskaplig forskning. Forskarna efterfrågar härvid ofta inte endast statistik utan även individdata. Detta gäller särskilt i den medicinska forskningen, men även inom vissa delar av den samhällsvetenskapliga forskningen finns ett ökande intresse för individdata som fritt kan ställas samman i olika kombinationer. Sådana data används för longitudinella studier bygger som på att enskilda individers förhållanden kan klarläggas och följas under en lång följd av år. I den yrkes- och arbetsmiljömedicinska forskningen är uppgifter om yrken och näringsgrenar av särskilt intresse. I denna forskning, men framför allt i socialmedicinsk forskning, är även uppgifter om civilstånd, samboende, hemort, bostadsförhållanden, nationalitet m.m. av betydelse. I medicinsk forskning har statistik och data från FoB väsentligen en funktion som bakgrundsinformation för initiering

av

hypoteser och därpå grundade fördjupade studier och underav sökningar, urval undersökningspopulationer, avstämning av på av annat sätt erhållna resultat och dylikt. Samhällsvetenskaplig forskning där information från FoB är av intresse omfattar betydligt flera och bredare områden än den medicinska forskningen. Det kan gälla Sociologiska, sociala, samhällsekonomiska, kulturgeograñska, välfärdspolitiska med flera undersökningar. I ett vidare perspektiv kan även transportforskning och byggnadsforskning och dylikt hänföras hit. Någon inriktning på viss bestämd FoB-information liknande den som gäller för den medicinska forskningen är därför svår att ange. Snarare är det mångfalden uppgifter och möjligheterna att kombinera dem till i av förväg förutsedda analyser som är av värde. För flertalet de olika slagen av samhällsvetenskaplig forskning av är det i första hand FoB-statistik som kommer till användning, medan individanknutna uppgifter allmänt sett är av mindre intresse. Av betydelse är härvid att materialet totalsammanställningar och avser kan brytas ned små populationer och områden, så att bland annat olika frågeställningar kan behandlas på såväl nationell nivå som för till exempel enskilda kommuner eller delar härav utan att jämförelser störs av tillkommande urvalsfel och dylikt. Av betydande värde i den samhällsvetenskapliga forskningen är möjligheterna att grundval flera FoB-ar erhålla långa tidsserier av för likartade och jämförbara uppgifter för att grundval härav klarlägga förändringar och utvecklingstendenser. Forskningens användning FoB-information företer härvid stora likheter med av användningen i kommunernas planering. För FoB-statistikens allmäninformativa användning är det svårare bestämda användare och ändamål och att härvid kunna peka att ange vissa slag uppgifter som är av särskild betydelse. Det får dock av förutsättas att statistiken har en principiellt betydelsefull uppgift som underlag i den samhällsdebatt bedrivs i och av politiska som organisationer, massmedier, näringslivs- och arbetsmarknadsorganisationer med flera. Denna kommer emellertid i praktiken huvudsakligen till uttryck indirekt i dess användning för planering, forskning Slutligen använder även enskilda företag i viss m.m. utsträckning FoB-statistik för marknadsanalyser och dylikt. . De redovisade förhållandena bekräftar de synpunkter av gruppen konsekvenser ett slopande av FoB som kommissionen anförde om av i sin delrapport Ds 19869. Utan tillgång till FoB-informationen skulle huvudsakligen den kommunala planeringen och forskningen bli lidande. I den kommunala planeringen går det inte att ur annan officiell statistik fram ersättningsuppgifter som passar i planeringsmodellerna inte vissa centrala register utvecklas. Särskilt om uppgifter om bostäder, hushåll, boende, yrken och icke yrkes-

SOU 199341 Behov irtfoivnaimz från folk- och... 53 ur

arbetande kan i nuläget bli svåra att ersätta. l forskningen skulle ett

slopande av FoB framför allt försvåra möjligheterna till longitudinella

undersökningar. Främst skulle härvid uppgifter yrken och om hushållssammansättning saknas.

Av sina iakttagelser har gruppen dragit vissa slutsatser Rapporten

sid. 139-145. En sådan är att användningen FoB-informationen av visar angelägenheten av att den finns tillgänglig även det är om svårt att ange detta med bestämda kvantitativa mått behov och

nytta. Den konstaterade användningen av FoB-information får enligt

gruppen ses som ett uttryck för att det finns ett behov av den. Det utgör också ett skäl för att information detta slag bör finnas av tillgänglig inom överskådlig framtid.

Mot bakgrund av det anförda ansluter sig kommissionen till gruppens bedörruiingar att information det slag erhålls FoB av som genom under nuvarande förhållanden behövs som underlag för samhällsplanering, forskning och allmän information och därpå grundade

ställningstaganden inom den offentliga sektorn och även inom den enskilda.

FoB-informationen är viktig del samhällets informationssysen av tem. Information av det slag FoB bör därför finnas tillsom ger gänglig under överskådlig framtid. För detta talar även de in-

ternationella traditionerna och rekommendationerna i fråga folkom och bostadsräkningar.

Av särskild betydelse anser kommissionen att FoB-informatiovara nen intar en särställning i ett väsentliga avseenden. Den par ger en regelbundet återkommande information vissa samhällsförhållanom den som är gemensamma för hela landet och härigenom bland annat medger för samhällsutveckling och forskning betydelsefulla jämförelser mellan skilda delar landet och jämförelser av i tiden. Den ger vidare information om förhållanden i fråga hushåll, bostäder om och yrken som för närvarande inte erhålls sätt. annat Regelbundenheten och de möjligheter till återkommande avstämning av berörda förhållanden FoB-informationen innebär som ger en allmän belysning av inträffade förändringar och utvecklingstenden ser inom befolkningen och samhället. Det är betydelse för av stor såväl planering som forskning.

Behov information från folk- 0ch..,. SOU 199341 54 av

Kommissionen förordar att information av det slag stm erhålls FoB även i fortsättningen tas fram vart femte år. Iiformatiogenom bör i huvudsak ha motsvarande innehåll och omfattning som FoB nen 85. I vilken form den fram är i och för sig av urderordnad tas betydelse. Avgörande härför måste bli de praktiska förutsättningarna

och vad är ändamålsenligt och rationellt. som

9.2 Kommissionens iakttagelser

De redogörelser och synpunkter användning och behov av statistik om och uppgifter från F0Bar kommissionen erhållit genom att höra som företrädare för olika kommuner och forskningsinriktningzr ger en splittrad bild. Till del överensstämmer de med vad som enligt det en föregående avsnitt 9.1 anförts FoB 85-kommissionen. Till en del av visar de tendenser innebörd. Det senare gä.ler främst av en annan kommunernas behov FoB-statistik. av

9.2.1 Kommuner och landsting

Från Föreningen för kommunal statistik och planering Arbetsgruppen för

FoB-frågor, består tjänstemän med planerande och utredande som av uppgifter i såväl små kommuner, har lämnats redogörelser och som stora synpunkter väsentligen ansluter till vad som tidigare anförts om som kommunernas användning och behov FoB-statistik. Detsamma gäller av tjänstemän i kommuner med anknytning till Sydvästra Skånes Kommunal-

förbund. Från de fem små och medelstora kommuner från mindre än 10 000 till 60 000 innevånare, enskilt hörts kommissionen och därvid i ca som av flertalet fall företrätts både förtroendevalda och tjänsemän, har av lämnats till del avvikande uppgifter. I dessa kommuner anser man sig stor ha ringa FoB-statistiken. Några åsikter som härvid framförts är nytta av följande. Underlag för planering och beslut erhålls till stor del från allmän kännedom kommunens förhållanden och egna undersökningar och om statistiska sammanställningar. Därutöver används SCBs löpande befolkA ningsstatistik och den aktuella statistik i s.k. statistikpaket såsom ges DEMOPAK befolkningens storlek och sammansättning, FASTsom PAK byggnader och markens användning, INKOPAK befolkningens

inkomstförhållanden, och SYSSPAK befolkningens sysselsättning. Denna statistik redovisas på kommun- och delområdesnivå. FoB-statistiken blir fort inaktuell, särskilt i tider med snabba förändringar. Den kan inte användas för aktiv planering. Förutsättningarna för planeringen ändras också när den kommunala verksamheten allt mera går över från expansion till förvaltning. Intresset för totalredovisning av ett mer eller mindre begränsat antal förhållanden i hela kommunen minskar. I stället efterfrågas ingående och nyanserade redovisningar mera av förhållanden i t.ex. vissa avgränsade bostadsområden. Det kan erhållas genom undersökningar och inventeringar kommunen själv utför när som de behövs med hänsyn till iakttagelser om köförhållanden, förändringar i efterfrågan, opinionsyttringar FoB-statistiken har dock viss m.m. en funktion för breda områdesbeskrivningar, för översikts- och långsiktsplanering och för avstärrming utveckling har kunnat följas av en som på annat sätt. I dessa avseenden kan tioårsintervaller för FoBar tänkas vara tillfyllest. Allmänt sett har FoB-statistiken enligt de hörda små och medelstora kommunerna fått minskad användning tillkomsten olika slag genom av av aktuellare statistik. l denna saknas dock sådana hushålls och bostadsuppgifter som ges i FoB-statistiken och i vissa sammanhang kan vara av intresse. FoB-statistiken är inte värd de kostnader den åsamkar som kommunerna. För motsvarande skulle kommunerna kunna göra egna undersökningar som är anpassade efter deras bhov. De möjligheter mera till jämförelser mellan kommuner PoE-statistiken utnyttjas inte som ger nårnnvärt. Med anknytning till dessa synpunkter har också väckts tanken att framtida FoBzar skulle kunna bygga på urvalsundersökningar och mer ges en regional anknytning, bl.a. skulle möjligheter till som ge anpassningar efter skilda regioners särskilda behov. Det skulle dem göra mera intressanta för uppgiftslämnare och användare. Från kommuner i storstadsregioner har förts fram åsikter om användning och behov av FoB-statistik, ansluter till vad har som mera som anförts i tidigare utredningar avsnitt 9.1. Därvid har pekats på de samband och beroenden mellan kommuner som finns i storstadsregion. en Små kommuner i sådan region är till del jämföra en stor att med stadsdelar i storstadskommunema. Utvecklingen är snabbare än i små kommuner i andra delar landet. Det medför bl.a. behov av av underlag för jämförelser mellan kommunerna. T.ex. bostads- och arbetsmarknaderna omfattar till stor del hela regionen. Olika frågor inom dessa områden

Behov av information

måste då behandlas med beaktande förhållandena inom hela eller stora av inte endast inom varje enskild kommun. Planerandelar av regionen och de och beslutande i regionen och i denna ingående stora och små organ kommuner saknar vanligen tillräcklig direkt lokalkunskap och är därför

i utsträckning beroende statistisk information, som då måste vara stor av jämförbar för skilda delar regionen och däri ingående kommuner. av Särskilt med avseende på de stora kommunerna och landstingen har framhållits FoB-statistikens uppgifter om främst hushållssammansättatt ning, samboende, bostadförhållanden och socioekonomisk tillhörighet under år har kommit till och stor användning för resursförsenare ny delning för i första hand sjukvård och socialtjänst. Det är en följd av olika slag decentralisering ansvar och uppgifter till distriksorgan av av o.d. och införande köp och sälj förhållanden i förvaltningarna. För av denna användning behövs detaljerade uppgifter om förhållanden låg geografisk nivå. Uppgifterna måste också vara återkommande och jämförbara mellan olika tillfällen för att belysa utvecklingen som

grundval för framskrivningar och prognoser. Resursfördelningen kräver större precision i prognoser om vårdbehov än vad kan erhållas genom t.ex. enkla åldersfördelningar av m.m. som befolkningen. Bakgrund och samband i fråga om förekomsten av olika sjukdomar, sociala förhållanden o.d. kan klarläggas om uppgifter om dessa förs med sådana uppgifter samboende, ensamboende, samman om bostadsförhållanden och socioekonomisk tillhörighet som nu endast kan erhållas FoB-statistiken. På grundval detta kan man beräkna genom av behoven sjukvård och socialtjänst i olika områden och fördela resurser av i enlighet med detta. De sålunda utvecklade och tillämpade metoderna för resursförnu delning har inneburit avsevärda framsteg i fråga om precision i budgetering o.d. jämfört med de former för resursfördelning som tidigare användes och byggde bl.a. uppskattningar och iakttagelser om efterfrågan och förbrukning. De har nu förkastats som alltför subjektiva. Kraven på att kunna förutse olika behov och lägga dem till grund för en riktig budgetering har skärpts som en följd av decentralisering av resurser och nödvändigheten att undvika budgetöverskridanden. av Med de metoderna för resursfördelning och de krav som ligger nya bakom dem har således behoven FoB-statistik ökat. Utan denna eller av motsvarande statistik skulle metoderna inte kunna tillämpas. Fördelarna med och precisionen i dessa är så stora att det är svårt att avstå från nu dem. Den ökade precisionen innebär stora ekonomiska vinningar genom

SOU 199341 Behov information från folk- och... 57

av

bättre utnyttjande av resurserna. När de metoderna har börjat nya tillämpas sjukvårdens område har det lett till avsevärda omfördelningar av resurser.

För metoderna för resursfördelning är FoBar med femårsintervaller tillfyllest. Möjligheterna att skriva fram iakttagna förhållanden är nu så goda att precisionen inte blir nämnvärt sämre i slutet femårsinterav ett vall. Även tioårsintervaller skulle med hänsyn till detta kunna vara godtagbara. En viss brist i hittillsvarande FoBzar är sammansättningen att av variabler skilt sig något mellan dem.

9.2.2 Länsstyrelser

De synpunkter på användning och behov av FoB-statistik som kommissionen erhållit från två länsstyrelser bekräftar i stort vad redovisats i som tidigare utredningar avsnitt 9.1. Nyttan statistiken är begränsad. av Länsstyrelserna och då främst deras regionalekonomiska enheter behöver för utvecklingen befolkning, prognoser om av näringsliv m.m. aktuellare statistik, som kan erhållas den löpande statistiken över befolkning ur och sysselsättning.

Från den ena länsstyrelsen pekades att den hushållsstatistik som erhålls genom FoB kan för länsstyrelsens del tillfredsställande ett sätt ersättas av de uppgifter om antal hushåll i olika områden kan som tillhandahållas från Posten. Ofta kan dessa uppgifter också innefatta hushållens sammansättning.

Från den andra länsstyrelsen framhölls särskild betydelse att av att erhålla från FoBar är tätortsstatistik och i någon mån yrkesstatistik.

3 Forskning

De redogörelser och synpunkter betydelsen för skilda slag av forskning av statistik och uppgifter från FOBar kommissionen som erhållit från företrädare för några olika forskningsinriktningar bekräftar också i allt väsentligt vad som tidigare avsnitt 9.1 anförts härom. Från i första hand den medicinskt inriktade forskningen har framhållits,

att Sverige genom tillgång till registrerade och bevarade uppgifter, och då särskilt uppgifter om yrken och näringsgrenar, från läng rad en av FoBzar har särskilt stora möjligheter att bedriva sådan forskning som kräver tillgång till uppgifter från hela populationen. Det är en skyldighet

gentemot omvärlden att ta till vara och utveckla dessa möjligheter. De är

58 Behov av information från folk- och... SDU 199341

också en tillgång i det internationella forskningsutbytet, där Sverige tan bidra och i gengäld tillgång till forskning i andra länder. Det finns stora möjligheter att vidga och utveckla användningen av material från skilda genomförda FoBzar för forskningsändamål, bl.a. genom att utnyttja materialen mera systematiskt. De kan göras mera lättillgängliga, forskningsanvändningen kan dokumenteras bättre och kompetensen att analysera FoB-data kan utvidgas. Ett intresse från den internationella forskargemenskapen att utnyttja svenska FoB-data är redan märkbart.

9.3 Kommissionens bedömningar

På grundval av vad tidigare utredningar redovisat om användning och behov av statistik och uppgifter från FoBzar, samt de redogörelser och synpunkter om detta som företrädare för olika kommuner och forsknirgsinriktningar har lämnat till kommissionen gör denna följande bedömningar. Allmänt sett synes betydelsen av tillgången till FoB-material för planeringsändamål i väsentliga avseenden successivt ha minskat ch minskar. För forskningens del kan det dock snarare vara en fråga on en ökad användning och betydelse av FoB-material. Det kan bl.a. ses som en följd av tillgången till en allt längre serie av regelbundna FoBzar. Användning, nytta och behov av FoB-material företer dock sora variationer när det gäller såväl skilda slag av användare och användningsområden som de olika variabler som belyses av PoE-statistiken. Också inom förekommande användningsområden synes skilda berörda persmer beslutsfattare, handläggande tjänstemän, forskare m.fl. tillnäta tillgången till FoB-material olika värden. När det gäller kommunerna har användningen av PoE-statistik för planering av bostadsförsörjning, omsorgsverksamheter m.m. minskat i betydelse. I varje fall gäller det i små och medelstora kommuner. Det är bl.a. följd tillkomsten slag löpande statistik ;om en av av nya av ger aktuellare uppgifter och bättre tillgodoser behoven av planerings-och beslutsunderlag. Av betydelse för denna utveckling är också att förutsättningarna för planering ändras när den kommunala expansicnen minskar. Då krävs mera ingående och nyanserade underlag för begrinsade områden än vad FoB-statistiken ger. FoB-statistiken kan dock i dessa

av

sammanhang ge ett underlag för allmänna bakgrundsbeskrivningar och utgångspunkter. En ny användning av FoB-statistiken, ökar i betydelse framför allt som i stora kommuner och hos landsting, är för resursfördelning i verksamheter med decentraliserade uppgifter och och med skärpta ansvar ekonomiska krav. I anslutning till detta kan också pekas på att fr.o.m. år 1993 har införts ett nytt generellt statsbidrag till kommunerna. Det kallas statligt utjämningsbidrag. Till del består det tillägg eller avdrag grund en av av opáverkbara skillnader i olika kommuners strukturella förhållanden. Dessa vägs in i bidragssystemet med utgångspunkt i för varje kommun ett fastställt strukturkostnadsindex. Ett sådant beräknas för åren 1993 och 1994 med hänsyn till kommunens åldersstruktur, sociala struktur, glesbygdstätortsgrad och klimat. Beräkningen utgör något modifierad en tillämpning av ett förslag från kommunalekonomiska kommittén i betänkandet SOU 199198. Som faktorer för beaktande den sociala av strukturen används andelen förtidspensionärer andelen barn till samt ensamstående. Uppgifter om barn till ensamstående hämtas statistiken ur från FoB 90. Enligt uttalande i prop. 1991922150 räknar föredraganden med att fr.o.m. år 1995 skall finnas ett nytt, genomarbetat mera system för strukturutjämning. En särskilt tillsatt utredning, strukturkostnadsutredningen, arbetar för närvarande med hithörande frågor. Utredningen har i sitt arbete funnit ytterligare faktorer, är väsentliga för den som att ange sociala strukturen i en kommun, och som för närvarande endast kan klarläggas genom FoB-statistik. De gäller ensamstående kvinnor med barn 0-15 år, flyttande 18-39 är, ensamståendesambo och socioekono misk grupp. Utredningen föreslå dessa faktorer avser att tas med i beräkningen av strukturkostnadsindex. FoB-statistiken som sådan har till stor del kommit uppfattas att som allför inaktuell för användning i aktiv planering. Möjligheter att i perioderna mellan FoBama aktualisera statistiken har dock successivt ökat. De statistiska resultaten av en FoB och i dessa iakttagna trender kan skrivas fram med bl.a. löpande aktuell statistik. FoB-statistiken har med detta mera än som direkt planeringsunderlag fått funktion en för uppföljning och avstämning utveckling av en som har kunnat följas annat sätt. För kommunerna är huvudsakligen FoB-statistiken över hushållen och deras förhållanden i fråga boende intresse och värde. om m.m. av

60 Behov av information från

I detta sammanhang kan noteras att kommunernas beställningar hos utförligare statistiken i det särskilda kommunala programmet SCB av den i FoB 90 år omfattning motsvarande i FoB 85. Drygt 200 av samma som kommuner har gjort sådana beställningar. I olika slag forskning utgör statistik och uppgifter från FoBar en av tillgång de vid regelbundna tillfällen sedan lång tid värdefull genom att belyser förhållanden i befolkningen och hos enskilda individer tillbaka och därvid täcker hela populationer. Detta är av särskild betydelse i forskning, där för att klarlägga miljömässiga risker för medicinsk man olika slag sjukdomar kan följa enskilda individer under långa tider. l av sammanhang är särskilt uppgifter yrkestillhörighet av intresse. dessa om hand har utnyttjat FoBar vart tionde år. Om FoB-material I första man hittillsvarande utformning inte finns att tillgå försämras förutsättav ningarna för de berörda slagen av forskning. sammanhang vill kommissionen särskilt peka att material från l detta rad genomförda FoBar utgör värdefull svensk tillgång i såväl en en inhemsk forskning i internationellt forskarutbyte. Som tidigare som avsnitt 9.2 berörts bör det finnas stora möjligheter att bättre ta till vara

denna tillgång. Detta kan göras att uppgifter från en rad F0Bar förs samman genom forskningsdatabaser. De kan t.ex. omfatta uppgifter om i en eller flera individers hushålls-, boende-, yrkes- och utbildningsförhållanden samma flera skilda tillfällen. Sådana generella forskningsdatabaser bedöms vid intresse för folkhälsovetenskaplig, samhällsvetenskaplig och vara av stort miljövetenskaplig forskning. Genom att kombinera uppgifter i de generella databaserna med speciella uppgifter, t.ex. från av myndighet förda medicinska register, register över födda, register över ungdomars

skolval eller forskarna själva förda speciella register av olika typ, kan av skapa specialinriktade forskningsdatabaser. Inga andra länder än de man nordiska har möjligheter att skapa sådana databaser. Om dessa samma lätt tillgängliga kan de bli attraktiva för både svenska och utländska görs forskare. En grundläggande förutsättning måste dock vara att de uppgifter

hålls tillgängliga är avidentifierade. som En framgångsrik modell för avsedda specialinriktade forsknings- databaser är länkningen uppgifter från tidigare FoBar till canav cerregistret. Därigenom har skapats de s.k. cancer-miljöregistren CMR

60 och CMR 70 från vilka svenska och internationella forskare kan göra avidentifierade data i syfte att kartlägga cancerrisker. uttag av

av

På motsvarande sätt har registret över inträffade dödsfall, liksom

medicinska kompletterats med

, uppgifter från FoBar och gett resultat forskningsregister intersom av nationellt hög kvalitet. Ungdomars utbildningsval länkade till uppgifter om föräldrars yrke och utbildning har använts för att studera social snedrekrytering till högre utbildning. Även dessa material unika är som internationella forskningsregister. Förutom kostnaderna är ett problemen för forskare vill av nya som utnyttja FoB-data länkade till andra uppgifter att det saknas samlad en dokumentation tidigare av användares problem och lösningar vid sådan användning. Det borde vara naturligt att t.ex. Socialstyrelsen dokumenterar det vetenskapliga utbytet publicerade artiklar från användningen av CMR, och att andra registerhâllare lämnar motsvarande dokumentation. En bättre dokumentation skulle underlätta och öka användningen av databaserna. När det gäller användning och behov FoB-statistik för planering av m.m. hos länsstyrelsen sektoriella länsmyndigheter, centrala förvaltningsrnvndigheter och regeringen har redan tidigare utredningar avsnitt 9.1 konstaterat att de är mindre betydelse. Här förekommanav de planering m.m. är av mera översiktlig och allmän karaktär. Behoven av underlag för detta kan i huvudsak tillgodoses den löpande genom statistiken över befolkningen urvalsundersökningar såsom m.m. samt arbetskraftsundersökningar AKU och undersökningarna levnadsförom hållanden ULF. FoB-statistikens allmäninformativa användning är också tidigare som konstaterats principiellt betydelsefull statistiken genom att bidrar med underlag för den allmänna samhällsdebatten. l praktiken kommer dock detta huvudsakligen till uttryck indirekt genom statistikens användning för planering och forskning. Uppgifter för FoB-statistiken har i ökande omfattning kommit att hämtas från befintliga administrativa och statistiska register. Enligt lagen 1989329 om en folk- och bostadsräkning år 1990 gällde det åtta register hos SCB och ett register hos Centralnämnden för fastighetsdata. De nio registren var SCBs register över totalbefolkningen, SCBs sysselsättningsregister, SCBs centrala företagsoch arbetsställeregister, SCBs inkomst- och förmögenhetsregister, SCBs utbildningsregister, SCBs register över nyckelkodområden, SCBs fastighetstaxeringsregister, registret vid Centralnämnden för fastighetsdata och SCBs register från 1985 års folk- och bostadsräkning. Uppgifterna

62 Behov av information

i de angivna statistiska registren hos SCB har i sin tur och enligt särskild ordning i större eller mindre omfattning hämtats från reglering i administrativa register utanför SCB. l FoBen ingår således ytterst uppgifter från väsentligt större antal register än vad som anges i FoBett lagen. De i FoBen direkt utnyttjade statistiska registren används också för fortlöpande aktualiserad statistik ersätter eller kompletterar stora som delar FoB-statistiken. De förhållanden som nu endast kan belysas av statistik och uppgifter från FoBzar är de som gäller hushållens genom sammansättning och förhållanden i fråga om boende m.m. samt individemas yrkestillhörighet och arbetad tid. Hushållsuppgifterna tillgodoser vissa behov hos kommunerna. Yrkesuppgifterna tillgodoser

behov hos främst viss medicinsk forskning. Det väsentligaste skälet för traditionella FoBzar där uppgifter hämtas frågeblanketter direkt från allmänheten är således att få tillgång till uppgifter hushåll, boende och yrken. Om uppgifter av tillfredsställanom de kvalitet och användbarhet skulle kunna erhållas och ställas samman skulle behoven de traditionella FoBarna och den dessa annat sätt av grundade statistiken falla bort. Det gäller då i första hand om de avsedda uppgifterna i linje med den hittillsvarande utvecklingen direkt skulle kunna hämtas förekommande eller tillkommande register. l andra hand ur skulle det kunna fråga att med statistiska metoder från tillvara om uppgifter beräkna alternativa variabler som kan tillgodose gängliga behov FoB-statistiken fyller hos kommuner och i samma som nu forskning. användningen FoB-statistiken för planeringsändamål har den i I av avseenden kommit snabbt bli för inaktuell med väsentliga att anses tillämpade femårsintervaller. Möjligheterna att ersätta eller komplettera med aktuell statistik har dock successivt förbättrats. Sådan statistik den kunnat utnyttjas för med tillfredställande resultat skriva har även att fram sådan FoB-statistik inte har kunnat ersättas på annat sätt. som Metoderna för framskrivning ha utvecklats eller kunna utvecklas synes så tioårsintervaller för FoBar skulle kunna vara tillfyllest. att I forskning är särskilt möjligheterna att med uppgifter från F0Bar lång sikt följa individer intresse. Ett tungt vägande skäl för FoBar är av här regelbundenheten och långsiktigheten. Förekommande användningar uppgifter från FoBar har till stor del avsett sådana med tio års av Det talar för för betydande forskningsändamål skulle mellanrum. att tioårsintervaller för FoBzar vara tillfyllest.

av 63

Tioårsintervaller för FoBar överensstämmer med nu gällande internationella rekommendationer. Mot bakgrund av det anförda kommissionen traditionella anser att om FoBar med inhämtande uppgifter på frågeblanketter av skall genomföras bör det kunna ske med tioårsintervaller. Som tidigare konstaterats kap. 5 och 6 har den tendens till minskad svarsfrekvens och därmed ökat bortfall uppgifter har kunnat av som iakttas i flera tidigare FoBar förstärkts i FoB 90. Detsamma gäller de vid FoBarna återkommande debatterna om deras berättigande och olika mer eller mindre markerade reaktioner dem. Vid ytterligare mot ett ökande bortfall i eventuella framtida traditionella FoBar blir kvaliteten på statistiken från dem allt mindre tillfredsställande. Enligt kommissionen måste detta beaktas vid överväganden om förekomst och utformning av FoBar eller motsvarande i framtiden. De angivna tendensema kan anses tala för att ansträngningar bör göras för att finna mindre kontroversiella alternativ till de traditionella FoBama, som kan tillgodose berättigade behov samma av statistik m.m. som dessa. Kommissionen behandlar i ett följande avsnitt nâgra olika tänkbara sådana alternativ och deras ändamålsenlighet. Dessförinnan vill dock kommissionen något nämnare söka belysa och bedöma de olika slagen av reaktioner mot FoBama och innebörden av dem.

SOU 199341

10 Reaktioner mot folk- och

bostadsräkningar

Ett konkret uttryck för allmänhetens reaktioner mot FoBzarna i ges minskad svarsfrekvens och bortfall uppgifter på grund medav av borgarnas mer eller mindre markerade vägran att lämna begärda uppgifter. Som ovan berörts har en tendens till ökande bortfall kunnat iakttagas i flera tidigare FoBar. Denna tendens har förstärkts i FoB 90. Parad med denna utveckling har sedan länge legat en oro hos medborgarna för personregistrering och för risker för otillbörligt integritetsintrång. Därutöver har funnits uppfattningar att FoBzama i och för sig är onödiga genom att de uppgifter hämtas in och ställs i dem som samman redan finns tillgängliga och att FoB-statistiken inte har någon praktisk nytta i avsedda användningar för samhällsplanering m.m. Till detta kan läggas att dessa användningar över huvud också har ifrågasätts. Oron för personregistreringen och uppfattningarna den diskutabla om nyttan av FoBar har byggts under, eller omvänt återspeglats, i den debatt som förekommit i massmedierna tämligen regelmässigt i anslutning till de olika FoBarna. I FoB 90 har som tidigare kap. 5 anförts ett nytt inslag i reaktionerna mot FoBen förekommit i form eller mindre organiserade av mer kampanjer för vägran att lämna uppgifter. Ett inslag i debatten har nytt också varit ett ifrågasättande FoBar överensstämmer med av om Europarâdets och EGs regler samt allmänna forskningsetiska principer om skydd för personuppgifter i forskning och statistik. Uppfattningen att FoBzar är onödiga pâ grund att i dessa insamlade av och sammanställda uppgifter redan finns tillgängliga stöds inte vad av som tidigare avsnitt 9.l-9.3 redovisats behov information från om av FoBar. Till en del torde uppfattningama grundas på bristande kännedom om vilka uppgifter som hämtas ur FoB och andra källor och hur de ur används. Till en del torde uppfattningama ändamålsenligheten ytterst avse och nyttan av den planering och forskning där PoE-materialet kommer till användning. Kommissionen har tidigare avsnitt 9.3 ansett sig kunna konstatera att allmänt sett användningen och betydelsen tillgången till FoB-materialet av

för planeringsändamål synes i väsentliga avseenden ha minskat och minskar, i varje fall i små och medelstora kommuner. Framför allt för sådana ändamål har FoB-statistiken kommit att ersättas av annan statistik. Förändringarna i användningen av FoB-statistiken innebär inte att traditionella FoBar kan anses vara onödiga. De kan emellertid, som också tidigare berörts, leda till att också förändringar i utformningen av FoB-statistiken eller motsvarande kan vara motiverade och ändamålsenliga.

10.1 Minskad svarsfrekvens och bortfall av

uppgifter

En minskande svarsfrekvens och ytterst ett ökande bortfall av uppgifter kommer i första hand till i svarsandelen före påminnelser. Påtagliga synes skillnader föreligger också mellan skilda slag av kommuner. Storstadskommunerna och kommuner i storstadsområden har mindre svarsandelar än andra kommuner. Tendensen till minskad svarsfrekvens har också först kommit till synes i dessa kommuner. Utvecklingen av svarsfrekvensen och bortfallet av uppgifter belyses av följande sammanställning.

Svarsandel i procent

Före FoB 90 har det varit möjligt att efter två påminnelser uppnå en slutlig svarsandel ca 99 % och således ett bortfall av ca 1 % av uppgifterna. I FoB 90 var detta inte möjligt. Svarsandel och bortfall stannade respektive 97,5 och 2,5 %.

De särskilda förhållandena i storstadskommunema belyses följande av sammanställning.

Svarsandel i procent före första påminnelse

I Stockholm inträffade en stor minskning svarsandelen i FoB 85 och av förstärktes i FoB 90. I Göteborg och Malmö inträffade den stora minskningen i FoB 90. Kommunerna i närheten av storstäderna har också lägre svarsandelar än riksgenomsnittet, som i FoB 90 91,4 % före första påminnelse. I var Stockholmsområdet var då svarsandelen före första påminnelse 86,3 %, i Göteborgsområdet 89,7 % och i Malmöområdet 88,8 %. Kommuner med mer än 90 000 invånare inom 30 kilometers radie från kommuncentrum hade i FoB 90 genomsnittlig svarsandel 92,8 % en före påminnelse. I olika övriga kommuner låg motsvarande grupper av andelar i intervallet 93,9-94,l %. Kommissionen konstaterar att t.0.m. FoB 85 har det varit möjligt att upprätthålla samma slutliga svarsandel på 99 %. Det har dock skett till ca priset av ökande insatser och kostnader för påminnelser. l FoB 90 har svarsandelarna genomgående såväl före påminnelser som slutligt legat påtagligt under motsvarande i tidigare FoBar. Samtidigt har insatserna och kostnaderna för påminnelser det större antalet genom uteblivna svar ändå blivit större än i tidigare FoBar. Enligt anmälan till tilläggsbudget för budgetåret 199192 hade SCB behov av 8,8 miljoner kronor. för att täcka de höga uppföljningskostnadema för FoB 90 på grund av den oväntat låga svarsfrekvensen. Den minskande svarsfrekvens som kan iakttas med början i Stockholm i FoB 85 och fortsättning där och i Göteborg och Malmö i FoB 90 kan vara inledningen till utveckling där traditionella FoBar kraftigt en trots ökande kostnader ger kvalitativt sämre resultat.

68 Reaktioner iotfok- och,... SOU 199341

10.2 Personlig integritet och intrång i denna

Frågan den personliga integriteten och intrång i denna i samband med otn FoBar uppmärksammades i en omfattande allmän debatt första gången vid FoB 70. Därefter har debatter otn integritetsfrågor förekommit tämligen regelmässigt vid de följande FoBzarna. Debatten i samband med FoB 70 avsåg i första hand det då tillämpade förfarandet med insamling uppgifter genom fastighetsägarna. Detta av kritiserades starkt. Debatten kom emellertid också att avse riskerna för integritctsintrång i bearbetning och lagring av data. En omfattande integritetsdebatt uppstod också grund av det förslag utformning kommande FoBar SCB på regeringens uppdrag om av som lade fram i januari 1983, det s.k. Fobalt-förslaget. Enligt detta skulle uppgifter till FoB 85 till stor del och till FoB 90 helt hämtas ur befintliga och vissa tillkommande register. Förslaget kritiserades häftigt enligt temat storebror dig. Kritiken inriktades främst att datatekniken kunde ser användas för att kontrollera medborgarna, bl.a. genom sambearbetningar av administrativa register. FoB 85-kommissionen och dess expertgrupp ägnade integritetsfrågorna betydande uppmärksamhet. I delrapport Ds C 19869 Säkerhet, en sekretess och integritet i 1985 års folk- och bostadsräkning diskuterade kommissionen även principiell synpunkt innebörden och betydelsen av ur integritet och intrång i denna. Här berördes bl.a. vilka uppgifter som orsakar och irritation och vilka grupper som är oroliga för inoro tegriteten. FoB 85-kommissionens expertgrupp hänvisade till de av kommissionen anförda Synpunkterna och retnissinstansers kommentarer till dem i en kort sammanfattning enligt följande betänkandet SOU 198843, s. 129-132.

I delrapporten diskuterar kommissionen vidare olika principiella frågor i samband med FoB och ägnar härvid ett relativt stort en utrymme integritetsfrågan. l mycket kort sammanfattning anför kommissionen härvid följande. När man väger nyttan mot kostnaderna för FoB är det inte bara de ekonomiska faktorerna som ska beaktas. En tungt vägande aspekt, kanske den avgörande, är uppoffringen av integritet. Det finns emellertid inte någon självklar definition vare sig begreppet personlig integritet eller på intrång i denna integritet. Allmänt gäller att man fruktar den stora mängden uppgifter och den individen okontrollerade överföringen från ett register till ett av annat. Bland sådant som väcker oro och irritation nämns känslig

information, registersamkörning, användning av personnummer, felaktig eller misstolkad information och evalveringsundersökningar. Det centrala i debatten om integritetsfrågorna är allmänhetens oro. Enligt SCBs undersökning Data och integritet 1984 är den procentuella andelen som är orolig i statistiska sammanhang inte så stor, men det rör sig ändå om många människor. Hur många som speciellt oroar sig för FoB vet man inte. En del av allmänhetens har oro kanaliserats via politikerna. Men i många fall ser man ändå FoB-en mindre som ett integritetshot än som en av andra skäl mindre önskvärd företeelse. Massmedierna speglar allmänhetens oro för FoB. De har fört ut saklig information FoB, också presenteom men rat FoB så att allmänheten kunnat vilseledas att tro att uppgifter för statistiska ändamål inte är sekretesskyddade. Många upplever bristen på kontroll av vart uppgifterna från FoB

tar vägen som det mest oroande. Många som känner oro gör det också därför att de direkt kan peka på vilka de fruktar. En första krets är den närmaste omgivningen. En andra krets i dagens som debatt spelar en stor roll för oron är alla de som i sin tjänsteutövning har eller kan skaffa sig tillgång till individuppgifter. Den tredje kretsen som människor fruktar är vad som brukar betecknas som storebror. Slutligen finns det jjärde krets, nämligen de blir en som makthavare om Sverige råkar ut för ockupation eller samhällsomstörtning. Det stora flertalet av de remissinstanser har yttrat sig över som FoB-kommissionens delrapport behandlar också integritetsfrågoma.

Flera framhåller betydelsen av att hänsyn tas till människors oro och osäkerhet inför insamling uppgifter för statistiska eller av administrativa ändamål. Det gäller även FoB är ovanligt väl om skyddad ur integritetssynpunkt. De pekar möjligheterna att genom information dämpa oron och öka förtroendet för bl.a. FoB. Några försöker finna förklaringar till att integritetshotet ofta anses särskilt stort när det gäller FoB. De pekar på sådant det som uppseendeväckande i uppgiftsinsamligen, tvånget att lämna uppgifter och hotet om sanktioner, förhållandet att uppgifterna bevaras på datamedium under lång tid och datasamhället i allmänhet. De framhåller

behovet av klarlägganden i dessa avseenden. Några pekar brister i sekretesskyddet för FoB-uppgifter. Härvid förs bl.a. fram synpunkter på förstärkt grundlagsskydd mot genom automatisk databehandling framställda sammanställningar uppgifter av om enskilda och i övrigt mera ingående och konkreta bestämmelser om integritetsskydd, eventuellt genom lagreglering. Några stryker under behovet av en precisering begreppen av integritet och intrång i denna. Härvid anförs bl.a. synpunkter av följande innebörd. Datalagens skydd mot otillbörlig information om enskilda innebär att ett visst intrång i privatlivet måste accepteras.

mot

Det är viktigt att skilja mellan subjektivt upplevd integritetskränkning och kränkning i intersubjektiv betydelse, dvs. om en person rimligtvis har anledning att känna sig kränkt. l politiskt beslutsfattande går det inte att enbart förlita sig till den subjektiva upplevelsen av kränkningar. l FoB förefaller det som om de subjektivt upplevda integritetskränkningarna inte någon risk för kränkning motsvaras av i intersubjektiv mening. Integritet i uppgiftslämnar-sammanhang är fråga myndighet inte skall avkräva enskild uppgifter en om att en en för något annat ändamål än det som framkommer av en rättsligt processuell relation mellan den enskilde och myndigheten, t.ex. för att få förmån eller fullgöra en skyldighet. en Flera berör förhållandet att de särskilda FoB-uppgifterna i och för sig inte är särskilt känsliga och dessutom i hög grad skyddade av sekretess för integritetsintrång har sin grund i sådant men att oron samköming med administrativa och andra register, den samlade som uppgifter i skilda dataregister och datasamhället över mängden av huvud taget. Ett är inne att det kan vara att föredra att par inhämta alla uppgifter i FoB på en särskild blankett framför att samköra register. Några framhåller behovet av information om syftet med FoB, hanteringen statistiska uppgifter och administrativa uppgifter m.m. av Bl.a. anförs att det är påtagligt att allmänheten och även massmedierhar svårt att skilja administrativa register och register avsedda na för statistik och forskning.

FoB 85-kommissionens expertgrupp tog också upp integritetsfrågorna allmänt perspektiv såsom de belysts olika undersökningar ur ett mera av och utredningar. Mot bakgrund detta anförde gruppen några allmänna av förutsättningar för behandling integritetsfrågorna och drog vissa av slutsatser hur integritetsskyddet borde beaktas i överväganden om om framtida FoBar eller motsvarande. FoB 85-kommissionen anförde grundval detta följande betänkandet SOU 198843, s. 43-46. av

Gruppen har på ett allsidigt sätt behandlat frågorna om säkerhet, sekretess och skydd för den personliga integriteten i samband med FoB. Den har härvid framhållit att skyddet för den personliga integriteten under alla förhållanden fortlöpande måste uppmärksammas. Riskerna för otillbörliga integritetsintrång är små när det gäller statistik det slag som FoB representerar. Det hindrar inte att av kvarstående faktiska risker för integritetsintrång och sakligt grundad härför kan och måste så långt som möjligt undanröjas. Utan oro allmänt vedertagna uppfattningar om vad som skall avses med personlig integritet och otillbörliga intrång i denna måste det i fråga

mot

om FoB eller motsvarande, liksom för övrigt vid all framtagning av allmän statistik, dock alltid bli fråga avvägning mellan det om en allmännas och medborgarnas mer eller mindre sammanfallande eller motstridande intressen. Den grundläggande utgångspunkten när det gäller integritetsskyddet i FoB eller motsvarande bör enligt gruppen vara att inhämtade och sammanställda uppgifter uteslutande skall användas för framställning av statstik. Identifierbara personuppgifter bör inte tillgängliga vara för andra än dem som ofrånkomligen har att hantera uppgifterna i insamling och bearbetning för statistikframstållningen. Gruppen framhåller härvid bland annat följande. En begränsning av den personkrets som har tillgång till identifierbara personuppgifter är ägnad att minska riskerna för otillbörliga integritetsintrång. En övergång till att helt sammanställa FoB-information eller motsvarande pá grundval av befintliga register minskar avsevärt personkretsen. Ur integritetssynpunkt kan vidare helt registerbaserad information allmänt sett innebära minskade risker för otillbörliga integritetsintrång, genom att det inte förekommer några blanketter med uppgifter som hanteras av flera personer lokalt och centralt och att uppgifterna i de på datamedier upplagda registren är svåråtkomliga och kan skyddas genom fysiska och tekniska hinder. En åtgärd i berört annan syfte är att helt utesluta varje bearbetning identifierbara annan av uppgifter än den som sker hos SCB. Alla uppgifter SCB som av utlämnas för forskningsändamål bör således avidentiñerade. vara Till komplettering ett i väsentliga avseenden tillfredsställande av skydd för den personliga integriteten några ytterligare anger gruppen åtgärder som kan övervägas för att undanröja eventuella kvarstående risker för integritetsintrång och dämpa oron härför. l övrigt framhåller gruppen att möjligheterna dämpa medatt borgarnas oro för otillbörliga intrång i den personliga integriteten huvudsakligen ligger i att bibringa dem kunskap dels användom ningen av inhämtade uppgifter och därpå grundad statistik, dels de sekretess och säkerhetsbestämmelser gäller och hur de som tillämpas. Kommissionen ansluter sig i huvudsak till de anförda av gruppen uppfattningarna och ställningstagandena. I avseende vill dock ett kommissionen förorda långtgående åtgärder i integritetsskydmera dande och orosdämpande syfte. Det gäller det särskilda FoB-register som förutsätts komma att sammanställas och bevaras även i det fall att FoB-informationen eller motsvarande helt grundas på uppgifter från skilda register. Något sådant FoB-register bör enligt kommissionens uppfattning inte hållas samlat och bevaras i identifierbar form

72 Reaktioner mot

längre än vad oundgängligen behövs för sammanställningen av som FoB-statistiken.

En väsentlig källa till för integritetsintrâng är det förhållandet att oro mängd uppgifter samlas och hålls samlade på ett en om en person ställe. Det gäller varje enskild uppgift kan anses känslig oavsett om eller inte. Detta talar för att ett sammanhållet FoB-register med mer eller mindre identifierbara personuppgifter så långt som möjligt bör undvikas. Kommissionen därför att det vid varje folk- och anser bostadsräkning upprättade FoB-registret alltid skall vara avidentifie- Detta medger att SCB kan göra alla de specialbearbetningar som rat. de i FoB-registret ingående uppgifterna. ryms inom ramen för De olika register hos skilda registerhållare ur vilka uppgifter för sammanställning PoE-registret behålls med identifierhämtas av bara uppgifter. Registerhállarna är för närvarande, förutom SCB, länsskattemyndighetema, Centralnämnden för fastighetsdata och Riksskatteverkets sjömanskontor i Göteborg. I en framtid när FoBinformationen enligt helt kan grundas på registeruppgifter ovan tillkommer riksförsäkringsverket och folkbokföringsmyndigheterna. register eller delar registren vid varje FoB-tillfälle har De av som för överföring uppgifter till FoB-registret förvaras i använts av oförändrat skick, åtskilda från varandra och i betryggande former av

SCB. Med det angivna förfarandet får tillkommande bearbetningar av FoB-materialet för specialundersökningar och forskning som kräver identifierbara uppgifter ske sambearbetningar av de olika genom nya register har använts för sammanställning av FoB-registret. som Sambearbetningarna behöver då endast avse de register som innehåller de för varje enskild undersökning eller forskning relevanta uppgifterna. Alla uppgifter utlämnas efter bearbetning bör som som nämnts avidentifierade. Sambearbetningarna kräver ovan vara givetvis i varje enskilt fall tillstånd av datainspektionen. Kommissionen förutser att det angivna förfarandet medför högre kostnader för tillkommande bearbetningar än om ett sammanhållet FoB-register bevaras fortlöpande. De högre kostnaderna bör dock med hänsyn till att förfarandet är ägnat att dämpa oron accepteras och minska riskerna för integritetsintrång. Kommissionen vill betona . betydelsen att allmänheten hålls informerad inför varje FoB, även av uppgifter inte behöver lämnas på en frågeblankett, om FoBom informationens insamling, karaktär och användning. Informationen bör enligt vad angivit vara fyllig och lättförstålig. Av gruppen betydelse i detta sammanhang är att en särskild lag, som ovan fram-

SOU 199341 Reaktioner folk- och. mot 73 . ..

hållits, även fortsättningsvis bör stiftas för varje folk och bostadsräkning oavsett hur den genomförs.

Expertgruppen nämnde även att åtgärd för dämpa en att oron och förstärka integritetsskyddet skulle straffsanktionera s.k. bakv vara att vägsidentifiering, där någons identitet kan röjas härledning genom från i och för sig avidentifierade uppgifter. I utformningen lagen FoB 90 behandlades nâgra de av om av angivna integritetsskyddande åtgärderna. l prop. 198889 121 framhöll föredraganden frågan information att om är av central betydelse för att förebygga hos allmänheten. Medoro borgarna måste hållas informerade FoB-informationens insamling, om karaktär och användning. Inte minst viktigt är det att informera de om sekretess- och säkerhetsbestämmelser gäller och hur de tillämpas som samt om de rättigheter som den enskilde har enligt datalagen. En bestämmelse information till de uppgiftsskyldiga i berörda om avseenden har också tagits in i lagens 5 Enligt uttalande i prop. 198889 121 föredraganden då inte beredd var att ta ställning till frågan om ett FoB-register i identifierbar form måste behållas. Frågan borde övervägas ytterligare. Finansutskottet anförde i betänkandet 198889FiU24 att det samlade FoB-registret inte bör avidentifieras bör kunna finnas tillgängligt utan för framtida forskningsändamål. Registret bör arkiveras hos Riksarkivet. Enligt hemställan från utskottet gav riksdagen denna inställning regeringen till känna. I överensstämmelse med detta föreslogs i l98990l och prop. beslutade riksdagen att i lagen FoB 90 skulle in bestämmelse om tas en om att FoB-registret skall bevaras och förvaras hos Riksarkivet. Sá har också skett i lagens 24 a I detta sammanhang kan även nämnas att i lagen 1992889 om den officiella statistiken trädde i kraft den l januari 1993 och som även torde vara tillämplig på FoBarna har sedermera intagits bestämmelser som förbjuder s.k. bakvägsidentifiering eller olovlig identifiering enligt lagens formulering och stadgar straff i form av böter eller fängelse i högst ett år för den som uppsåtligen bryter mot förbudet. Kommissionen kan konstatera den för integritetsintrång att oro och de uppfattningar att FoBzar är onödiga kommit till som synes i den allmänna debatten och i vägran att lämna uppgifter inte har dämpats i FoB 90 jämfört med vad iakttagits i tidigare FoBzar, som snarare kan det vara

74 Reaktioner mot

ökning. Det gäller strävandena att genom informationfråga om en trots visa sekretess- och integritetsskyddct och öka förståelsen för sinsatser

FoB. det gäller bedöma den sakliga grunden för oron för integritet När att och det faktiska skyddet mot sådant intrång är det en grundsintrång svårighet det inte finns någon given definition vare sig på läggande att personlig integritet eller intrång i denna integritet. Frågorna begreppet har behandlats i olika sammanhang utan att få ett bestämt svar. För en

sammanfattande bedömning och slutsats kan hänvisas till de över

väganden datalagsutredningen har redovisat i betänkandet SOU 1993 10

Där anförs bl.a. följande. En ny datalag.

varit under de snart tjugo år datalagen varit i Den debatt som som kraft och de reformförsök gjorts berättigar till slutsatsen att som otillbörligt intrång i den personliga integriteten inte låter begreppet definiera. Det är beroende vägning motstående insig av en av Endast den enskilde absolut rätt att freda sig mot tressen. om ges en varje intrång i integriteten, dvs. i sin privata sfär, eller om undanta-

går exakt avgränsa skulle definition vara möjlig. Något gen att en allmänt stöd för uppfattningen att den enskilde skulle ha en absolut till uppgifter sin föreligger inte. Fallen där intrång rätt om person tillåtet och således inte otillbörligt växlar beroende skall vara vilka utgångspunkter som väljs. Utredningen har i sina hittillsvarande överväganden ansett att intrång i den personliga integriteten måste tillåtas, om andra och

viktigare intressen påkallar det och att den oenighet som kan finnas

integritetsskyddets omfattning rör närmast vilka dessa överom gripande intressen kan Denna fråga kan i sin tur inte besvaras vara. hänsyn också tas till exempelvis arten och mängden av de utan att uppgifter den enskilde skall behandlas och i vilka sammanv om som hang de är tänkta att förekomma. Enligt utredningens tidigare ställningstaganden borde otillbörlig

hetsrekvisitet i datalagen ytterligare kunna preciseras, så att den

nödvändiga avvägning måste göras mellan intrångets omfattning, som å sidan, och ändamålet eller behovet av personregistreringen, å ena andra sidan, kommer till klarare uttryck i lagtexten. Den praxis har redovisats från inspektionens sida under de år som datalagen varit i kraft inte underlag för några säkra hållpunkter ger när det gäller hur gränserna för den önskvärda vägningen att ange bör utformade. Fallen är många gånger enbart av kasuistisk vara dvs. har räckvidd inte går utöver det enskilda fallet. natur, en som Motsvarande gäller de fall där regeringen efter överklaganden träffat

det slutgiltiga avgörandet.

mot 75

De utländska bestämmelserna på området över huvud synes taget inte arbeta med begrepp motsvarande otillbörligt intrång. I stället anges genom de materiella bestämmelserna gränserna för var integritetsinträng går, låt att intrång i den enskildes personliga vara integritet ytterst kan förekomma uttryckligt genom stöd i lag eller motsvarande.

Sammantaget ger således den hittillsvarande nationella och internatio nella utvecklingen närmast stöd för att de gränser för integritetsskyddet som bör framgå datalag inte bör utgå från så av en ett obestämbart och svårfångat begrepp som otillbörligt intrång I stället bör lagen mera direkt ange den Vägning mellan motstående intressen som bör ske när integritetsinträng i strid med den enskildes mening skall vara tillåtet ADB-området.

FoB 85-kommissionen ansåg framgår återgivet uttalande som av ovan att riskerna för otillbörliga integritetsinträng är små när det gäller statistik av det slag som FoB representerar. Utan allmänt vedertagna uppfattningar om vad som skall avses med personlig integritet och otillbörliga intrång i denna måste det i fråga om FoB eller motsvarande dock alltid bli fråga om en avvägning mellan det allmännas och medborgarnas eller mer mindre sammanfallande eller motstridande intressen. Kommissionen har i sina iakttagelser från insamlingen och bearbetningen av uppgifter i FoB 90 inte funnit något sakligt som sett motsäger uppfattningen att riskerna för otillbörliga integritetsinträng små är när det gäller FoBen.

10.3 Automatisk

databehandling av personuppgifter enligt Europarådet, EG och förslag till

ny

datalag

I debatten omkring FoB 90 har som tidigare kap. 5 redovisats ifrågasatts om FoB 90 var förenlig med reglerna i Europarådets konvention om . skyddet för enskilda vid automatisk databehandling av personuppgifter och rådets rekommendation om skydd för personuppgifter i vetenskaplig forskning och statistik. Hänvisningar har också gjorts till det pågående arbetet med ett motsvarande regelverk inom EG.

76 Reaktioner mot

SCB har, också redovisats tidigare, tillbakavisat detta ifrågasättansom de. I sammanhanget har också noterats att den europeiska kommissionen för de mänskliga rättigheterna i två beslut avvisat klagomål från svenska medborgare skyldigheten att medverka i FoB 85 och FoB 90 om att skulle strida mot Europarådets konvention. Datalagsutredningen har haft i uppdrag att göra en översyn av datalagen 1973289. l betänkandet SOU 199310 En ny datalag har utredningen redovisat sina överväganden och förslag och olika utgångspunkter för dessa. Den uredningen föreslagna nya datalagen har av bl till de internationella överenskommelser och rekommenda- .a. anpassats Sverige godtagit dataskyddsornrådet. Utredningen har tioner som EG-kommissionen framlagt förslag till direktiv om också studerat ett av skydd för enskilda vid behandling personuppgifter. Med hänvisning av till detta har utredningen strävat efter att i huvudsak samma regler för integritetsskyddet de kan komma att gälla inom EG. Vissa som som avvikelser från dessa har dock ansetts vara befogade. Som bakgrund till sina överväganden och förslag har utredningen bl.a. redogjort för och kommenterat de regler som ges i Europarådets konvention skyddet för enskilda vid automatisk databehandling av om personuppgifter och rådets rekommendation om skydd för personuppgifter i vetenskaplig forskning och statistik samt i EG-kommissionens förslag till direktiv. Av särskilt intresse när det gäller folk- och bostadsräkningar vad utredningen i anslutning till detta anfört om behandling av är personuppgifter inom området för forskning och statistik. Sverige har tillträtt Europarådets konvention, som trädde i kraft den l oktober 1985, och utan reservation antagit rådets rekommendation. En rekommendation är till skillnad från konvention inte bindande. Genom en rekommendation utan reservationer ett medlemsland i att anta en anses princip ha åtagit sig att följa den och att, om så behövs, anpassa sin nationella lagstiftning till dess regler. Från datalagsutredningens redogörelser och EEG-kommissionens förslag återges och refereras följande.

l0.3.1 Europarådets konvention

Europarådets ministerkommitté antog år 1980 en konvention till skydd för enskilda vid automatisk databehandling av personuppgifter, Convention for the Protection of Individuals with regard to Automatic Processing of Personal Data, den s.k. dataskyddskonventionen.

SOU 199341 Reaktioner folk- och. mot 77 . ..

Vid konventionen har fogats förklarande rapport den en av expertgrupp inom Europarådet som har utarbetat konventionstexten.

Konventionens syfte är att säkerställa respekten för grundläggande fri- och rättigheter, särskilt den enskildes rätt till personlig integritet i samband med automatisk databehandling personuppgifter. Enligt av expertgruppens förklarande rapport är utgångspunkten vissa att av den enskildes rättigheter kan behövas skyddas i förhållande till den

princip om fritt flöde av information, oberoende gränser, av som finns inskriven i internationella överenskommelser mänskliga om rättigheter. Konventionens tillämpningsområde är enligt huvudregeln automatiserade personregister och automatisk databehandling av personuppgifter i allmän och enskild verksamhet artikel 3. Varje konventionsstat kan dock göra vissa allmänna inskränkningar eller utvidgningar i tillämpningsområdet för konventionen i dess helhet. Därutöver finns viss möjlighet till undantag från några enskilda bestämmelser artikel 9. Reservationer bestämmelserna i övrigt mot får inte göras artikel 25. Däremot är det ingenting som hindrar att registrerade personer tillerkänns ett omfattande skydd mer än som föreskrivs i konventionen artikel 11. Konventionen har fem kapitel. Den centrala delen är kapitel artiklarna 4-11 som innehåller de grundläggande principerna för dataskydd. Varje konventionspart skall vidta de åtgärder behövs som

för att dess nationella lagstiftning skall innehålla dessa grundläggande

principer. Atgärdema skall vara vidtagna senast vid den tidpunkt då konventionen träder i kraft för parten artikel 4. Dessa grundläggande principer skall garantera registrerade i alla länder personer där konventionen gäller ett visst minimiskydd i samband med automatisk databehandling av personuppgifter. Detta skall göra det möjligt för konventionsparterna att ömsesidigt avstå från begränsa att dataflödet över gränserna. Kapitel innehåller krav på beskaffenheten de personuppgifter av som undergår automatisk databehandling artikel 5. Dessa krav innebär bl.a. att uppgifterna skall inhämtas och behandlas ett korrekt sätt och vara relevanta med hänsyn till ändamålet. Vissa

typer av uppgifter får inte undergå automatisk databehandling, om inte den nationella lagen ger ett ändamålsenligt skydd artikel 6. Det gäller uppgifter om ras, politiska åsikter, religiös eller tro annan övertygelse, hälsa, sexualliv samt brott. Lämpliga säkerhetsåtgärder skall vidtas för att skydda personuppgifter gentemot oavsiktlig eller otillåten förstörelse m.m. artikel 7. Vissa ytterligare skyddsåtgärder för registrerade personer föreskrivs artikel 8. Vidare föreskrivs

folk- och. SOU 199341 78 Reaktioner mot . ..

bl.a. alla är registrerade i ett personregister skall ha att som möjlighet till insyn i registret och möjlighet att felaktiga uppgifter

rättade. Vissa undantag får enligt konventionen göras i fråga om kraven på

uppgifternas beskaffenhet 0.d. artikel 9. För sådana avvikelser dock dels de har stöd i nationell lagstiftning, dels att de är krävs att nödvändiga i demokratiskt samhälle för att skydda statens säkerhet ett för skydda den registrerade eller andra personers frie.d. eller att rättigheter. Rätten till insyn och rättelse får också i vissa och m.m. fall inskränkas i fråga personregister för statistikändamål eller om vetenskapliga forskningsändamål. Den nationella lagen skall också

innehålla lämpliga sanktioner och rättsmedel artikel 10.

10.3 .2 Europarådets rekommendation

Rekommendationen skydd för personuppgifter som används för om forskning och statistik, Recommendation No. R83 10 antogs av

Europarådet år 1983.

Syftet med rekommendationen är enligt uttalanden i dess inledning

tillgodose såväl forskningens behov skyddet för den enskildes att som integritet. Rekommendationen är tillämplig användningen av personuppgifter för vetenskaplig forskning och statistik, såväl inom den

allmänna inom den enskilda sektorn och oberoende av om som uppgifterna förs med hjälp ADB eller manuellt. Medlemsstaterna av har möjlighet tillämpa rekommendationen föreningar, bolag att och andra sammanslutningar direkt eller indirekt består av som individer. Enligt rekommendationen skall respekten för den personliga

integriteten i varje forskningsprojekt som använder garanteras personuppgifter. Så ofta det är möjligt skall undersökningarna utföras

med anonyma uppgifter. Varje lämnar uppgifter om sig själv skall informeras person som projektets dess mål och namnet den person eller den om natur, organisation för räkning forskningen genomförs. Om den person vars från vilken uppgifter skall inhämtas inte är skyldig att lämna

uppgifter, skall han informeras att han har frihet att välja om han om vill samarbeta. Skyldigheten att medverka kan följa av lag eller avtal.

Han har också rätt att när som helst avbryta sin medverkan utan att något skäl. Om inte, på grund av syftet med forskningen, ange information projektets natur m.m. kan avslöjas innan uppgifterna om samlas in skall informeras efter det att insamlingen är personen färdig och fri fortsätta eller avbryta sin medverkan. Om han vara att

SOU 199341 Reaktioner mot folk- och.. 79 . .

då vill avbryta sin medverkan skall han ha rätt att få uppgifterna strukna ur registret. Särskilda säkerhetsâtgärder skall vidtas i samband med insamling av uppgifter från inte har personer som

möjlighet att ta till vara sina egna intressen eller inte har

som möjlighet att fritt lämna sitt samtycke. Personuppgifter som erhållits för forskning får inte användas för något annat ändamål än forskning. I synnerhet får de inte användas för beslutsfattande som direkt påverkar i fråga, såvida det personen inte ligger inom ramen för forskningen eller sker med den berörda

personens uttryckliga samtycke. Personuppgifter som med den enskildes samtycke samlats in för ett särskilt forskningsprojekt får inte utan den enskildes samtycke användas i samband med något annat forskningsprojekt till sin som natur eller syfte på ett väsentligt sätt skiljer sig från det första projektet. I de fall det skulle vara ohanterligt att inhämta sådant samtycke på grund av tidsåtgången eller grund av det stora antal personer som berörs kan emellertid de insamlade personuppgifterna få användas, under förutsättning att det sker i överensstämmelse med andra skyddsbestämmelser som uppställs i inhemsk lag. Både allmänna och privata skall ha rätt att för forskorgan egen ning använda personuppgifter de innehar för administrativa som ändamål. Om personuppgifter i samband med sådan forskning förs in i befintliga register hos det administrativa eller organet om beñntlia register ändras, får dessa register inte göras tillgängliga för administrativ personal sysslar med individuella fall, såvitt det som inte sker med den enskildes samtycke. Personuppgifter får lämnas ut av allmänna eller privata för organ forskningsändamål det sker med den enskildes samtycke eller om om det sker i enlighet med andra i inhemsk lag angivna skyddsbestämmelser. Forskares tillgång till allmänna befolkningsregister skall underlättas, så att de kan få underlag för urvalsundersökningar. Om annat inte beslutas av inhemska myndigheter i enskilda fall, bör sådana uppgifter få innehålla adress, födelsedatum, kön och yrke. I namn, förarbetena till denna bestämmelse anförs bl.a. att forskningen i ökad utsträckning är beroende av uppgifter redan finns hos olika som statliga institutioner och att bestämmelsen tillkommit för inte att forskningen ensidigt skall vara beroende dessa institutioners av skönsmässiga bedömning i fråga utlämnande uppgifter. I om av anslutning härtill görs också hänvisning , till den lagstiftning om

tillgång till allmänna handlingar laws of freedom of information

som finns i många länder. Det understryks att de personuppgifter

som nämns är den minimi-information som under alla förhållanden måste göras tillgänglig och att det undantag kan föreskrivet som vara i inhemsk lag kan ta sikte sådana grupper uppgifter t.ex. av som

80 Reaktioner mot

och yrkesuppgifter, det är särskild vikt för den adress- om av enskilde att dessa uppgifter inte lämnas ut. enskildes rätt del uppgifter som sig själv och få dessa Den att ta av rättade får lov begränsas i de fall uppgifterna är insamlade och att bevaras endast för statistik- eller forskningsändamâl och resultatet av statistiken eller forskningen inte utan svårighet identifierar individen vidtagits tillfredsställande åtgärder för att säkerställa skyddet och den för den enskildes privatliv vid varje stadium av undersökningen, även beträffande uppgifter bevaras för framtida användning. Besom stämmelsen gäller emellertid inte i de fall den enskilde grund av forskningens beskaffenhet kan visa sig ha ett särskilt intresse som

förtjänar att skyddas. Personuppgifter används för forsning får inte publiceras i som identifierbar form, såvida inte de berörda lämnat sitt samtycke och det sker i enlighet med särskilda skyddsbestämmelser i inhemsk lag. l varje forskningsprojekt skall det anges, så långt det är möjligt, personuppgifter skall förstöras, avidentifieras eller bevaras när om projektet är avslutat och i det fallet under vilka villkor som senare uppgifterna skall bevaras. När den berördes samtycke att delta i ett forskningsprojekt behövs, skall samtycket också omfatta möjligheten uppgifterna bevaras efter projektets avslutande. Om det inte av att varit möjligt infordra samtycke för att bevara uppgifterna, får att dessa bevaras under det villkoret att lagringen görs i enlighet med skyddsbestämmelser som fastställts i lag. Innan beslut fattas att förstöra personuppgifter som förs av om offentliga myndigheter, skall den möjliga framtida användningen av sådan data undersökas i samråd med arkivmyndighetema.

10.3.3 EG-kommissionens förslag till direktiv

EG-kommissionen överlämnade i juli 1990 till Ministerrådet ett förslag till direktiv Proposal for Council Directive, SYN 287 angående skydd a för enskilda vid behandling personuppgifter. Förslaget behandlades i av Ministerrådet och i EG-parlamentet, begärde vissa ändringar i det. som Med beaktande detta har kommissionen i oktober 1992 till rådet av överlämnat modifierat förslag till direktiv skydd för enskilda vid ett om behandling personuppgifter och fritt flöde av sådana uppgifter. av om Bakgrunden till förslaget är inom EG ansett att enskildas att man grundläggande rätt till integritetsskydd måste garanteras vid ett avsett fritt

personuppgifter mellan medlemsstaterna. flöde av Förslaget till direktiv bygger på de principer som har fastlagts i Europarådets konvention till skydd för enskilda vid automatisk databe-

handling personuppgifter. Dessa har utvecklats och preciserats. av

Direktivet avses ge en ram med grundläggande riktlinjer för lagstiftning i medlemsstaterna. Dessa får en avsevärd frihet i den närmare utformningen av de principerna och i valet metoder och gemensamma av förfaranden för att uppnå effektiv tillämpning dem. en av Det föreslagna direktivet omfattar sju kapitel. l kapitel har i åtta sektioner samlats alla de allmänna reglerna för en lagenlig behandling av personuppgifter. Där anges principer för utformning och genomförande av behandlingen av personuppgifter sektionerna och III; artiklarna 5-9, skyldigheter för registeransvarig att underrätta registrerad om behandling av personuppgifter och rättigheter för registrerad att insyn m.m. i fråga om registrerade uppgifter IV, V och VI;l0-16, skyldig heter i fråga om säkerhet i behandlingen uppgifter VII; 17 och av anmälningar o.d. till tillsynsmyndigheter Vlllg 18.21.

Övriga kapitel behandlar syften o.d. med direktivet och definitioner

av olika begrepp kapitel artiklarna l-4, en registerads rättsliga möjlig heter att hävda sina rättigheter III; 22-25, överföring uppgifter till av icke-medlemsstater IV; 26-27, och nationella tillämpgemensamma ningsföreskrifter och handlingsregler V 28-29, tillsynsmyndigheter i medlemsstaterna och ett rådgivande hos EG-kommissionen med organ representanter från dessa myndigheter VI; 30-32, rätt för kommissionen att utfärda regler i tekniska avseenden, rådgivande kommitté hos en kommissionen och direktivets ikraftträdande VII; 33-37. Med behandling av personuppgift varje åtgärd vidtas med avses som sådan uppgift med eller utan automatiska medel. l detta innefattas insamling, olika slag av bearbetning, lagring och förstörande av uppgifter. art. 2 Direktivet gäller behandling personuppgifter helt eller delvis med av automatiska medel och på annat sätt uppgifterna ingår i eller om avses ingå i ett register. Någon skillnad görs inte mellan den allmänna och den enskilda sektorn. Det gäller inte behandling som utförs av en enskild för rent privat och personligt bruk. art. 3 Medlemsstaterna skall genom sin lagstiftning tillse att personuppgifter

a behandlas ärligt och lagligt fairly and lawfully;

b insamlas för bestämda, uttryckliga och lagliga ändamål och används på ett sätt som är förenligt med dessa ändamål;

c är lämpliga, relevanta och inte överflödiga i förhållande till de

ändamål för vilka de behandlas;

och,... SOU 199341 82 Reaktioner mot folk-

och, där det är nödvändigt, aktuella; alla åtgärder måste d är riktiga uppnå uppgifter är felaktiga eller ofulständividtas för att att som med hänsyn till de ändamål för vilka de insamlats utplåias eller ga rättas; i form inte gör det möjligt att identitiera de

e bevaras en som

registrerade under längre tid än är nödvändig för de avsedda som medlemsstaterna får därutöver vidta lämpliga styddsåtändamålen; för personuppgifter lagras för historiska, statistiska gärder som eller vetenskapliga ändamål. art. 6

ändamålet med insamlingen uppgifer skall I fråga om kravet att av har i kommentar anförts att det avsedda syftet måste vara bestämt en på så precist sätt möjligt. En allmän dler vag definieras ett som definition eller beskrivning ändamålet med behandlingen av uppav för affärsändamål tillgodoser inte kravet seciñcegifterna t.ex. ring. Ändamålet måste vidare specificeras innan uppgifterna sanlas in.

Behandling personuppgifter får endast ske om av

a den registrerade har samtyckt;

behandlingen är nödvändig med hänsyn till ett gällande elier avsett b avtalsförhållande till den registrerade; behandlingen nödvändig för att fullgöra skyldighet enligt

c är en

nationell lag eller EG-lag; behandlingen nödvändig för att skydda den registrerades vitala d är intressen; behandlingen är nödvändig för att genomföra en åtgärd av allmänt

e

eller ingår i myndighetsutövning ankommer den intresse som registeransvarige eller till vilken uppgifterna har överlämannan nats; f behandlingen är nödvändig för att tillgodose ett allmänt intresse eller lagliga intressen hos den registeransvarige eller annan till vilken uppgifterna har överlämnats, med undantag för när sådana intressen över den registrerades intressen. art. 7 tas av

Behandling vissa slag uppgifter kan betecknas som känsliga av av som skall förbjudas. Det gäller uppgifter om ras inklusive uppgift om hudfärg, politisk uppfattning, religiös tro, filosofisk eller etsk övertygelse inklusive förhållandet att sådan tro eller övertygelse saknas, ävensom uppgifter verksamhet med anknytning till viss tro eller om

SOU 199341 Reaktioner mot folk- och,... 83

övertygelse, facklig tillhörighet, hälsotillstånd tidigare, nuvarande och framtida, liksom tecken missbruk av droger eller alkohol och sexualliv. art. 8 p l Undantag från förbudet mot behandling av känsliga uppgifter skall få medges i första hand med den registrerades skriftliga samtycke. Organisationer med en politisk, filosofisk, religiös eller facklig inriktning skall också få behandla känsliga uppgifter i sin verksamhet om de endast rör medlemmar eller andra som frivilligt har tagit kontakt med dem. Behandling skall också medges när det uppenbarligen inte innebär något intrång i den registrerades integritet. Det kan Lex. gälla uppgifter av politisk natur om politiker eller förteckningar över personer som tillfrågas i opinionsundersökningar med strikt sekretesskydd. art. 8 2 Undantag från förbudet mot behandling av känsliga uppgifter skall vidare med hänsyn till väsentligt allmänt intresse kunna medges i lag eller beslut av tillsynsmyndighet. Där skall då anges vilka uppgifter som får behandlas, vem som får ha tillgång till dem, vem som skall vara registeransvarig samt lämpliga säkerhetsåtgärder. art. 8 3 Uppgifter om brott och straff skall endast få innehas av rättsvårdande myndigheter och personer som är direkt berörda av sådana uppgifter. art. 8 4 Medlemsstaterna skall vidare bestämma under vilka förhållanden nationella identitetsnummer eller andra allmänt tillämpliga identifikationer får användas. art. 8 5 Varje enskild skall ha rätt att på begäran upplysning förekomsten om av behandling av personuppgifter, dess ändamål, berörda slag av uppgifter, andra organ eller slag sådana till vilka uppgifter överlämnas av och namn och adress den registeransvarige eller förekommande representant för denne. art. 10

Den registeransvarige skall underrätta den från vilken uppgifter samlas in om åtminstone

a åndarnålen med behandlingen av insamlade uppgifter;

b skyldighet eller frivillighet att lämna uppgifter;

c följderna av att inte lämna uppgifter;

d vilka organ eller vilka slag av sådana får tillgång till som uppgifterna;

e rätten att ta del av och rätta egna uppgifter;

84 mot

f och adress på den registeransvarige eller förekommande namn representant för denne. art. ll p. 1

Den registrerade behöver inte underrättas när detta skulle hindra eller utesluta utförande eller medverkan i en myndighets övervakande och av kontrollerande verksamhet eller upprätthållandet av allmän ordning. art. 11 2 Den registeransvarige skall vidare underrätta den registrerade om att uppgifter denne lämnas till annan, vem denna är, syftet med detta om m.m. art. 12 1 Undantag från detta skall b1.a. gälla om den registrerade tidigare upplysts uppgifterna lämnas eller kan lämnas till annan, överlämom att nadet är föreskrivet i lag eller sker sådant skäl som nationell säkerhet, av

försvar särskilt se nedan om artikel 14. Vidare skall

m.m. som anges underrättelse överlämnande uppgifter inte behöva ges om den är om av omöjlig, innebär oproportionerligt stora ansträngningar eller strider mot övergripande lagliga intressen hos den registeransvarige eller annan berörd. En tillsynsmyndighet får medge sådant undantag och skall då föreskriva lämpliga säkerhetsåtgärder. art. 12 2-3 En registrerad skall ha rätt att få del uppgifter om sig, varifrån de av hämtats och deras allmänna användning. Denne skall också ha rätt till ofullständiga uppgifter eller utplånande eller rättelse av felaktiga eller innehållande sådana uppgifter om de har behandlats i strid mot av direktivet. I sådana fall skall den registrerade även underrättas om att rättelse etc. har meddelats annan till vilken uppgifterna kan ha överlämnats. art. 13 1 och 3-4 Enskilds rätt till upplysningar om behandling av personuppgifter art. 10 1 och art. 13 l skall kunna inskränkas genom lagstiftning p. medlemsstaterna när det är nödvändigt för att trygga nationell av säkerhet, försvar, lagföring för brott, allmän säkerhet, ett vederbörligen fastställt övergripande ekonomiskt och finansiellt intresse hos en medlemsstat eller Gemenskapen, myndighets verkställighets- och en tillsynsuppgifter och likvärdig rätt för en annan enskild och andras en rättigheter och friheter. Beträffande övergripande ekonomiskt och finansiellt intresse har i en kommentar angetts att det hänför sig till alla ekonomisk- och finanspolitiska åtgärder i medlemsstaterna och Gemenskapen såsom kontroll av valutatransaktioner och utrikeshandel och skattebetalningar. Ett sådant in-

SOU 199341 Reaktioner mot folk- och... 85 .

tresse måste dock vara påtagligt för att berättiga till berörd inskränkning.art. 14 l En registrerads rätt till insyn får vidare begränsas när det gäller uppgifter som endast tillfälligt ställs för framställning samman av statistik, där berörda enskilda rimligen inte kan identifieras.art. 14 3 En registrerad skall ha rätt att när som helst rättslig grund invända mot behandling uppgifter rör denne. När invändningen av som är berättigad skall den registeransvarige avbryta behandlingen. Rättslig grund har i kommentar innefatta sådana fall där en angetts laglig rätt, t.ex. enligt direktivets kapitel II, saknas för viss been handling. art. 15 l-2 En registeransvarig måste tillse att registrerad uttryckligen erbjudits en möjlighet att fâ uppgifter utplånade utan kostnad innan uppgifter överlämnas till annan eller används på uppdrag för marknadsförannans ing o.d. per post. Den registeransvariges skyldighet har i kommentar en angetts gälla såväl kommersiell marknadsföring påverkan i hänvändelser som från välgörenhetsorganisationer och politiska partier. art. 15 3 Varje registrerad enskild skall ha rått rättslig prövning att genom tillrättalagd varje överträdelse de rättigheter direktivet. av som ges genom art. 22 Enligt EG-kommissionens förslag skall de lagar och andra regleringar i medlemsstaterna krävs enligt direktivet träda i kraft som den l juli 1994. För behandlingen uppgifter påbörjats före den l juli 1994 av som skall lagar etc. bli tillämpliga vid särskilt angivna tidpunkter, dock inte efter den 30 juni 1997.

10.3.4 Förslaget till datalag

ny

Datalagsutredningen har i sitt i betänkandet SOU 1993 10 En datalag ny framlagda förslag till datalag nämnts efter som ovan strävat att få i huvudsak samma regler för integritetsskydd de kan komma som som att gälla inom EG. Förslaget stämmer dock inte till alla delar överens med förslaget till EG-direktiv. Avvikelser har gjorts i fråga utlämnande och bevarande om av personuppgifter för att den svenska offentlighetsprincipen skall kunna lämnas orörd. Lagen skall vidare endast reglera automatisk databehandling av personuppgifter och inte manuell behandling sådana, av som även innefattas i förslaget till EG-direktiv. Avvikelser förekommer också när

86 Reaktioner mot

gäller informationer till den enskilde och underrättelser till datasdet i syfte skapa mindre betungande och byråkratisk kyddsmyndigheten att en ordning än den det föreslagna EG-direktivet innebär. som har betydelse för behandling av personuppgifter l de delar som närmast i F0Bar innebär datalagsutredningens förslag och överväganden i stort

följande. skall reglera behandling personuppgifter med hjälp av Lagen av automatisk databehandling. Med personuppgift avses varje uppgift som

eller tillsammans med andra år hänförlig till en identifierad eller ensam identifierbar enskild Med behandling avses varje åtgärd som person. personuppgifter automatisk databehandling. Hit vidtas med genom uppgifter för efterföljande sådan behandling. hänförs även insamling av Ordningen med licenser och tillstånd avskaffas och ersätts med en intensifierad tillsyn, kombineras med en begränsad anmälningssom skyldighet för del persondataansvariga. en I lagen så utförlig reglering som möjligt av de förutsättningar ges en gäller automatisk databehandling personuppgifter. Det nuvarande som av otillbörligt intrång i personlig integritet avskaffas. Det har begreppet aldrig kunnat någorlunda preciserat innehåll. I stället införs regler ges ett för de olika momenten i informationsbehandlingen. Den föreslagna datalagen innehåller bestämmelser bl.a. den nödvändiga anknytningen om till ändamål, förutsättningarna för behandling av personuppgifter, ett vilka personuppgifter får behandlas, formen för samtycke från den som enskilde, säkerhet och gallring. Personuppgifter får liksom för närvarande samlas in och i övrigt bestämda ändamål. 9 och 13 §§ Ändamålen skall behandlas endast för dock med större precision än vad som nu gäller. Möjligheterna anges begränsas använda personuppgifter samlats in för ett ändamål för att som andra ändamål. Föreskriften uppgifter får samlas in endast för visst ändamål att inskränker inte myndigheternas skyldigheter att lämna ut prsonuppgifter

enligt tryckfrihetsförordningen. 9 § Ändamålet skall således definieras och anges så snävt som möjligt. Ãndamålsbestämningar typen samhällsplanering, forskning, näringsav verksamhet och tillsyn är inte tillräckliga. Ett byte ändamål får endast ske under förutsättning att det nya av ändamålet är förenligt med det ursprungligen bestämda. Vilka användningsområden faller inom ramen för ett visst ändamål är en som tolkningsfråga. särskild betydelse när det gäller forskning. Frågan är av

Där kan en viss förändring av forskningens inriktning förenlig med anses det ursprungligen bestämda ändamålet. I vilken mån så är fallet blir bl.a. beroende av vilken precisering ändamålet har gjorts och kunnat av som anses godtagbar. När en behandling av personuppgifter inleds kan det många gånger vara svårt att förutse för vilka ändamål uppgifterna i framtiden kan behöva behandlas. Problemet blir särskilt påtagligt vid longitudinella observationsstudier. Det är viktigt persondataansvarig innan att en en behandling inleds noga överväger vilka olika ändamål som personuppgifterna kan komma att behandlas för. l de fall det är möjligt att inhämta deltagarnas samtycke finns dock alltid möjligheten att inleda en helt ny behandling med ett nytt ändamål.

För en laglig behandling av personuppgifter anför utredningen sex

alternativa grunder. De anges i lagen i lika många punkter. ll § De är

om den enskilde har samtyckt till behandlingen, om behandlingen behövs för att fullgöra ett avtal med den enskilde eller för att på den enskildes begäran vidta förberedande åtgärder inför ett avtal, om behandlingen behövs för att fullgöra åligganden följer som av lag eller annan författning, 4. om behandlingen behövs för att skydda intressen är som av väsentlig betydelse för den enskilde, 5. om behandlingen behövs för att utföra uppgift i det allmännas en intresse eller i myndighetsutövning av den persondataansvarige eller någon till vilken uppgifterna lämnas ut, eller 6. om behandlingen behövs för att tillgodose ett allmänt intresse eller ett intresse hos den persondataansvarige eller någon till vilken uppgifterna lämnas ut, under förutsättning att detta intresse får anses väga tyngre än den enskildes intresse av att uppgifterna om honom inte behandlas.

Personuppgifter får inte lämnas ut, det finns anledning anta om att uppgifterna skall behandlas i strid med datalagen. I fråga om personupp- gifter som behandlas av en myndighet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen 1980 100. Behandling av personuppgifter för forsknings- eller statistikändarnål torde enligt utredningen vara tillåten grundval av att behandlingen är nödvändig såväl för att utföra en uppgift i det allmännas intresse 5 som

mot

för tillgodose att allmänt intresse som väger tyngre än den enskildes att integritetsskydd 6. intresse av Når personuppgifter samlas in från en enskild skall denne underrättas olika förhållanden. 16 § De gäller om

de ändamål uppgifterna behandlas för, som grunden för uppgiftsskyldigheten, uppgiftsskyldighet föreligger, om eller i annat fall att uppgiftslämnandet är frivilligt, följderna för honom han underlåter att lämna uppgifter, om till vem uppgifterna skall lämnas ut, rätten till insyn och rättelse, samt och adress på den persondataansvarige. namn

När den enskildes samtycke behövs för en behandling av personuppgifter skall det uttryckligt samtycke. Innan samtycke lämnas skall vara ett han ha fått del tillgänglig information om behandlingens ändamål etc. av 12 § Passivitet eller s.k. konkludent handlande, dvs. att den enskilde medverkar att lämna begärda uppgifter, är inte tillräckligt. genom Känsliga personuppgifter får behandlas endast om den enskilde skriftligen lämnat sitt informerade samtycke, eller om det finns särskilt stöd i författning för behandlingen. 20 § Datalagsutredningen bedömer det kommer att behövas åtskilliga sådana författningar, särskilt på den att offentliga sidan. I den föreslagna datalagen har också tagits in bestämmelser några fall där kravet på den enskildes samtycke kan om efterges. De redovisas i det följande. Känsliga uppgifter är huvudsakligen sådana som avser ras, etniskt politisk uppfattning, religiös eller filosofisk övertygelse, ursprung, sjukdom, hälsotillstånd eller sexualliv, brott samt olika slags omdömen eller värderande upplysningar. 20 § Den persondataansvarige skall vidta lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att skydda personuppgifter som behandlas mot oavsiktlig förstörelse eller förlust, otillåten förstörelse eller annan otillåten behandling eller mot otillåten insyn. 17 § Personuppgifter skall gallras när de inte längre behövs för de ändamål för vilka de behandlas. Vid gallring av personuppgifter som utgör allmän handling hos myndigheter skall dock intresset av skydd för den enskildes personliga integritet vägas mot intresset av att bevara uppgifterna, t.ex. för framtida användning inom forskning. Utgångspunkten skall vara att skall tillmätas betydelse. Även de båda slagen av intressen samma

SOU 199341 Reaktioner folk- och. 89 mot . .. personuppgifter som inte utgör allmän handling får bevaras. Utgångspunkten skall emellertid här vara att uppgifterna skall gallras när de inte längre behövs för de ändamål för vilka de behandlas. Endast i ett par särskilt angivna fall finns det möjlighet att bevara uppgifter. De är om de kan anses ha historiskt intresse eller intresse för framtida vara av forskning. I båda fallen krävs dessutom intresseavvägning att en utfaller till förmån för intresset av att de bevaras. 19 § l den föreslagna datalagen har tagits några särskilda bestämmelser om behandling av känsliga personuppgifter för forsknings- och statistikändamål. Enligt datalagsutredningen kan bestämmelserna ses som en särskild registerlag för sådan behandling. De även tillgodose den avses viktiga registerforskningen. Behandling av icke känsliga uppgifter för forsknings- och statistikändamål följer de vanliga reglerna för behandling av personuppgifter. Genom de särskilda bestämmelserna medges undantag från den ovan refererade huvudregeln att känsliga personuppgifter får behandlas endast om den enskilde skriftligen lämnat sitt samtycke eller behandlingen har stöd i författning. Känsliga uppgifter får således behandlas för forskningseller statistikändamål även utan den enskildes medgivande i följande fall. 30 § De är

om det skulle vara synnerligen kostsamt eller tidsödande att inhämta samtycke, 2. om den enskildes hälsotillstånd eller forsknings- eller statistikändamålet är sådant att en begäran samtycke kan skada den om antas enskilde, eller om en kontakt med den enskilde skulle förrycka undersökningens resultat.

En ytterligare förutsättning för behandlingen är att särskilda skäl föreligger med hänsyn till forsknings- eller statistikprojektets vikt, behovet av personuppgifter, säkerheten vid behandlingen uppgifterna av och den tid som uppgifterna skall behandlas. Detta inskränker dock inte myndigheternas skyldigheter att lämna ut personuppgifter enligt tryckfrihetsförordningen. Vidare ställs krav på att information insamlingen och behandlingen om av personuppgifter skall lämnas bl.a. i tidning eller på annat liknande sätt vid tidpunkter när det inte förrycker de angivna särskilda förutsättningarna för uppgiftsinsamlingen. 31 §

9 Reaktioner mot

l0.3.5 Datalagsutredningens allmänna överväganden om personuppgifter för forsknings- eller

behandling av

statistikändamäl

överväganden datalagsutredningen har lagt till grund l de allmänna som sina ställningstaganden i fråga behandling av personuppgifter för för om eller statistikändamäl berör utredningen inledningsvis vissa forskningsskillnader finns mellan Europarådets rekommendation området som och förslaget till EG-direktiv. Europarådets rekommendation tar sikte alla personuppgifter som används för forskning eller statistik. Någon skillnad görs inte mellan harmlösa uppgifter. En sådan skillnad görs däremot i känsliga och mera till EG-direktiv. Enligt detta är behandling känsliga uppgifter förslaget av tillåten med den enskildes samtycke och skall dessutom med hänsyn till väsentligt allmänt intresse kunna medges i lag eller annan författning. icke känsliga uppgifter används för forskning eller statistik För som gäller de allmänna reglerna i direktixtförslaget. De innebär bl.a. att behandling personuppgifter är tillåten, förutom när den enskilde har av sitt samtycke, behandlingen är nödvändig för att utföra en uppgift gett om i det allmännas intresse eller i myndighetsutövning av den persondataansvarige eller någon till vilken uppgifterna lämnas ut. Vidare är behandling tillåten den är nödvändig för att tillgodose ett allmänintresse om eller intresse hos den persondataansvarige eller någon till vilken ett uppgifterna lämnas ut, utom då den enskildes intresse tar över. Datalagsutretlningen har valt att följa regleringen i förslaget till EGdirektiv. Utredningens särskilda överväganden om behandling av personuppgifter för forskning eller statistik således endast känsliga avser uppgifter. För behandlingen icke känsliga uppgifter skall enligt den av föreslagna datalagen, liksom enligt direktivförslaget, gälla de allmänna reglerna för behandling av personuppgifter. Skillnaderna blir emellertid enligt utredningen inte så stora. I allmänhet torde väl någon eller nägra känsliga uppgifter ingå i underlaget typer av forskningsprojekt och dä blir de särskilda bestämmelserna i den för ett föreslagna lagen tillämpliga. Dessa ligger också inom ramen för Europarådets rekommendation. Om forskningen endast skulle avse harmlösa uppgifter torde de allmänna reglerna om hantering av person nuppgifter i lagförslaget ett fullt tillräckligt skydd. ge Datalagsutredningen behandlar vidare närmare några frågor som är av särskild betydelse när det gäller behandling av känsliga personuppgifter

SOU 199341 Reaktioner mot folk- och. 91 . ..

för forsknings- eller statistikändamål. De gäller främst kravet på informerat samtycke och undantag från detta, bl.a. i samband med s.k. registerforskning. Utredningen hänvisar i detta sammanhang bl.a. till sina i tidigare betänkanden redovisade uppfattningar och synpunkter som framförts i ,remissbehandling av dessa.

Informerat samtycke

Datalagsutredningen slår fast att utgångspunkten när det gäller behandling av personuppgifter för forskningsv eller statistikändamål skall vara att de enskilda som är berörda har lämnat ett informerat samtycke till behandlingen. Det är samma utgångspunkt i Europarådets som ges rekommendation pá detta område. Med informerat samtycke förstås att den enskilde i förväg fått del av tillgänglig information om bl.a. behandlingens ändamål och vilka personuppgifter eller slag av personuppgifter det gäller och därefter frivilligt lämnar begärda uppgifter eller medger att de inhämtas från någon annan källa. Utredningen konstaterar att principen informerat samtycke, om som inbegriper krav på både information och samtycke, också ligger i linje med vad som anges i förslaget till EG-direktiv. l detta har kravet på information framhållits i en särskild bestämmelser Utredningen har tagit in en motsvarande bestämmelse i den föreslagna datalagen.

Undantag från kravet på informerat samtycke

Allmänt

Utredningen diskuterar de undantag från kravet informerat samtycke som medges i Europarâdets rekommendation och anför bl.a. följande.

Enligt Europarådets rekommendation endast ett undantag från ges kravet informerat samtycke. Det gäller i det fall samtycke har lämnats för inhämtande av uppgifter för ett visst forskningsändamâl och uppgifterna därefter önskas användas för ett forskningsändamâl som påtagligt skiljer sig från det ursprungliga projektets syfte eller Enligt rekommendationen . natur. får den ursprungligen gjorda registreringen användas också i det senare fallet utan att nytt samtycke inhämtas, om det skulle te sig opraktiskt med hänsyn till tidsåtgång eller det stora antalet personer som berörs att informerat samtycke inhämtas och om skyddsbestämmelse för dessa fall anges i lag.

Reaktioner folk- och..., SOU 199341 92 mot

Användningen uttrycket lag law innebär att föreskrifter som av meddelas regeringen i förordning eller av exempelvis Datainav en spektionen efter bemyndigande i lag också uppfyller rekommendatiokrav på meddelade i lag. l den kommentar som gjorts nens att vara i anslutning till rekommendationen från Europarådets sida anges, att de villkor eller föreskrifter bör ställas upp för de fall som nu som nämnts bör säkerställa likvärdig grad av skydd för den enskildes en integritet l likhet med vad utredningen har kommit fram till i sina tidigare ställningstaganden borde samtycke kunna undvaras inom den ram Europarådsrekommenationen anger vid användning av personuppgifter för ett nytt forskningsändamål. Förslaget till EG-direktiv innehåller emellertid också föreskrift som begränsar möjligheten en att byta ändamål. Av artikel 6.l.b följer att ett ändamål skall anges innan uppgifter samlas in och att ett byte ändamål är lagligt endast av i den utsträckning det är förenligt med det utsprungligen bestämda ändamålet. Vilka användingsområden som faller inom ramen för ett visst ändamål är tolkningsfråga. Artikel 6.l.b motsvaras av 9 § en i förslaget till datalag.

De förutsättningar ställs i Europarådsrekommendationen för som upp byte ändamål gäller den situationen att personuppgifterna skall av användas för ett nytt forskningsändamål som påtagligt skiljer sig från det ursprungliga projektets syfte eller natur substantially different in its objects. De begränsningar som rekommendationen vill nature or åstadkomma kan lika väl uppnå genom en reglering som man motsvarar artikel 6.l.b i direktivförslaget. Byte av ändamål är enligt den artikeln tillåtet bara det ändamålet är förenligt med om nya det ursprungliga. Enligt utredningens mening bör därför de allmänna bestämmelserna i förslaget till datalag om byte av ändamål 9 § gälla

även forskningsområdet. Det åligger den önskar utnyttja uppgifterna för ett nytt forsksom ningsåndamål till villkoren för samtycke är uppfyllda, om att se att denne varit ansvarig för inhämtandet av de ursprungliga uppgifterna. För undvika att undantagsfallet aktualiseras bör givetvis de att enskilda berörs redan vid första tillfället tillfrågas om sin som inställning till de forskningssyften som kan förutses komma i fråga.

Registerforskning

I fråga om krav informerat samtycke och undantag från detta när personuppgifter hämtas ur befintliga register 0.d. anför datalagsutredningen följande.

Vid såväl forskning som insamling av uppgifter för enbart statistiska ändamål förekommer det att information om den enskilde hämtas ur redan befintliga datasamligar sk. registerforskning. Som många remissinstanser påpekat har de framsteg som skett inte minst inom sjukvård och förebyggande folkhälsoarbete till inte oväsentlig del baserats uppgifter frän olika typer av datasamlingar och arkiv. Behovet av sådana uppgifter ökar också kraftigt, beroende både på nya frågeställningar t.ex. gällande hälso- och sjukvårdens effektivitet och allt bättre vetenskapliga instrument t.ex. beträffande epidemiologisk metodik. Kunskapsuppbyggnaden har ägt under rum lång tid i många länder. Den nordiska och kanske särskilt den svenska forskningen har haft en internationellt framträdande position, baserad på en lång tradition av befolkningsregister och åtföljande kompetensuppbyggnad. l Sverige underlättas forskningen också av bestämmelserna om handlingsoffentlighet för uppgifter hos myndigheter. Vidare bidrar den utbredda användningen av personnummer till att göra personuppgifter mera lätt tillgängliga här. Några remissinstanser har ansett att individuellt informerat samtycke i princip inte bör krävas vid utnyttjandet av uppgifter från befintliga datasamlingar. Utredningen delar inte denna uppfattning utan anser att informerat samtycke bör gälla som huvudregel också vid registerforskning. I likhet med Datainspektionen kan utredningen inte se någon principiell skillnad mellan det fall att uppgifter samlas in från enskilda och det fall uppgifter hämtas från befintliga datasamlingar när det gäller att från integritetsskyddssynpunkt bestämma i vad mån samtycke skall få undvaras. Aven om informerat samtycke således bör gälla som huvudregel bör vissa undantag kunna göras. Aven om en av rekommendationens utgångspunkter, vid sidan av att betona värdet av forskning, är att behandling av personuppgifter för forskningsn och statistikändamâl enligt huvudregeln förutsätter informerat samtycke, framgår det att kravet sådant samtycke är avsett endast för de fall då den enskilde själv lämnar informationen. De situationer då uppgifterna såsom vid registerforskning hämtas från annat håll är inte direkt reglerade i rekommendationens bestämmelser. Den möjlighet till undantag som rekommendationen uttryckligen medger vid utlämnande av personuppgifter för forskningssyfte utsäger i och för sig ingenting om en efterföljande behandling för samma ändamål. I enlighet med sina tidigare ställningstaganden anser dock utredningen att en rimlig tolkning rekommendationens av

94 mot

bestämmelser i denna del vara att även den efterföljande synes användningen i form behandling av personuppgifterna för av en ny forsknings- eller statistikändamål omfattas. En sådan tolkning förfaller ha stöd i förarbetena till den aktuella bestämmelsen men även i föreskrift i rekommendationen om en tillåten användning en föregående samtycke personuppgifter ur befolkningsregister utan av för urvalsundersökningar. Ingen remissinstans har heller ifrågasatt denna tolkning, också ligger väl i linje med rekommendationens som forskningens behov. Datainspektionen har syfte att också beakta uttryckligen anfört att inspektionen inte har någon invändning emot de överväganden utredningen gjort i fråga om tolkningen av som rekommendationen. I den mån samtycke inte föreligger till utlämnande av personuppgifter för forskningssyfte krävs enligt uttalanden i förarbetena till rekommendationen i denna del dock att det i inhemsk lag finns intagna bestämmelser, där hänsyn till datasäkerhet och risken för integritetsintrång finns beaktade jämte hänsyn till vikten av forskningsprojektet och behovet av identiñerbara data. Med lag torde, redan framgått, också förstås av regeringen som meddelade förordningar och de föreskrifter som Datainspketionen efter delegation har rätt att meddela. Rekommendationens krav lagform torde nämligen uppfyllt, om det är fråga om i förväg vara generell karaktär, till skillnad från myndighetsmeddelade normer av beslut i enskilda fall. Det från kravet informerat samtycke som ett bibehållande avsteg registerforskningen i nuvarande omfattning innebär bör således av kunna inom för allmän reglering genom förerymmas ramen en skrifter forskningsfrågoma i ett framtida tillsynssystem, utan att av komma i konflikt med Europarådsrekommendationen på området. Den bestämmelse bör tas in i förslaget till datalag bör knyta an som direkt till Europarådets rekommendation och innebära att känsliga personuppgifter får behandlas för forsknings- eller statistikändamâl även utan den enskildes medgivande, om särskilda skäl föreligger med hänsyn till forsknings- eller statistikprojektets vikt, behovet av personuppgifter, säkerheten vid användningen uppgifterna och den av uppgifterna skall bevaras. tid som Utöver de förutsättningar för att få behandla personuppgifter utan den enskildes medgivande som följer av Europarådets rekommendation bör, i enlighet med utredningens tidigare ställnigstaganden som flertalet remissinstanser ställt sig bakom, bestämmelsen innefatta de begränsningar i huvudsak följer Datainspektionens nuvarande som av praxis. Det innebär att någon av följande situationer måste föreligga, nämligen att

SOU 199341 Reaktioner mot folk- och. 95 . ..

det skulle vara synnerligen kostsamt eller tidsödande att inhämta samtycke, 2. den enskildes hälsotillstånd eller forsknings- eller statistikändamålet är sådant att en begäran om samtycke kan antas skada den enskilde, eller en kontakt med den enskilde skulle förrycka undersökningens resultat.

Frågan om ett forskningsprojekts vikt får bedömas mot bakgrund av det allmänna kravet på att syftet med behandlingen skall vara behandling för forskningsändamål, oavsett om det gäller registerforskning eller en verksamhet där uppgifterna inhämtas direkt från den som skall registreras. Vid en bedömning av frågan om ett forskningsprojekts vikt måste krävas att projektets vetenskapliga inriktning har ett samhälleligt eller allmänt intresse. Genom detta krav kan alltså inte forskning av perifert slag komma i fråga. Det ankommer i första hand på den som avser att behandla personuppgifter för forsknings- eller statistikändamål att bedöma om projektet har ett samhälleligt eller allmänt intresse. I detta sammanhang torde viss vägledning kunna stå att finna i hur projektet finansieras. Av betydelse är också om projektet har godkänts av en forskningsetisk kommitté. I tveksamma fall bör samråd äga rum med t.ex. företrädare för forskningsråden. Som framgått ifrågasätter Datainspektionen inte enligt gällande praxis vid sin prövning det behov som anges för inrättande av ett forskningsregister. l ett framtida tillsynssystem är det emellertid ofrånkomligt att Datainspektionen i samband med en granskning av en anmälan eller vid en inspektion kan komma att bedöma ett forskningsprojekts vikt. Detta innebär alltså en förändring i förhållande till vad som gäller i dag. Datainspektionen har att söka motsvarande vägledning vid en bedömning av ett forskningsprojkets vikt som den som avser att behandla personuppgifter för forskningseller statistikändamål. När det gäller frågan om ett forskningsprojekts vikt hänvisas i övrigt till följande avsnitt om behandling av personuppgifter för forskningsändamál. I de fall som undantag kan göras från kravet på samtycke grund av det skulle vara synnerligen kostsamt eller tidsödande att inhämta samtycke, eller att den enskildes hälsotillstånd eller forsknings- eller statistikändarnålet är sådant att en begäran om samtycke kan antas skada den enskilde, bör enligt utredningens mening krävas att uppgifterna inte får behandlas förrän information om forsknings- eller statistikprojektet lämnats i en tidning med ett spridningsområde som omfattar dem som berörs av projektet eller annat liknande sätt,

mot

anslag. När insamling av personuppgifter sker utan t.ex. genom samtycke i de fall kontakt med den enskilde skulle förrycka en undersökningens resultat bör, innan fortsatt behandling får ske, den enskilde erhålla i princip information som den vars samtycke samma efterfrågas. Av informationen bör också i alla de här nämnda fallen framgå den enskilde har rätt att anmäla att han inte vill delta i att projektet. Görs sådan anmälan bör de berörda personuppgifterna en utplånas. Den för det tredje fallet förordade informations- och strykningsrätten stämmer överens med vad som sägs i Europarâdsrekommendationen. Bestämmelser information och strykningsrätt om i enlighet med vad har sagts bör tas in i förslaget till datalag. som nu Enligt utredingens mening är det inte utifrån etiska principer acceptabelt att forskning bedrivs under former som ger intryck av hemlighetsmakeri. Genom informationen ges de berörda möjlighet att och kan därigenom utnyttja sin rätt till få vetskap om behandlingen insyn 25 § förslaget till datalag och i förekommande fall sin rätt att

vägra medverkan i forsknings- eller statistikprojektet.

Bestämning forskningsändamål av

I fråga vad skall utgöra forskningsändamål anför utom som anses redningen följande.

Som utredningen också framfört i sina tidigare ställningstaganden fâr den övergripande frågan huruvida behandling över huvud taget en har vetenskaplig koppling avgöras främst med hänsyn till vem en är persondataansvarig, men även andra kriterier kan komma i som fråga. Den verksamhet bedrivs vid etablerade institutioner såsom som de staliga högskoleenhetema och statliga forskningsinstitut hör självfallet hit, liksom den forskning som kan bedrivas inom hälsooch sjukvården i den kommunala sektorn, t.ex. av landsting vid sjukhus, kliniker och andra inrättningar. Aven privata forskningsinstitutioner bör räknas till dem som anses kvalificerade som forskningsorgan, det saknas anledning att betvivla den vetenskapliga om inriktningen verksamheten. I tveksamma fall kan frågor om av finansiering och den vetenskapliga bakgrunden hos den projektansvarige eller uppgivne forskaren ha betydelse för en bedömning armars härvidlag. Datainspektionen bör i tveksamma fall, t.ex. i samband med granskning anmälan eller vid en inspektion, också av en samråda med de etablerade forskningsorgan som finns omrâdet. Några remissinstanser har påtalat vikten av att precisera och avgränsa begreppet forskningsregister. Givetvis skulle det också enligt utredningens mening ha klara fördelar om man en gång för alla kunde definiera vad som avses med behandling för forskningändamål. Utredningen emellertid inte detta som möjligt utan persondataanser

SOU 199341 Reaktioizer folk- och. 97 mot . ..

svariga och Datainspektionen får i det enskilda fallet göra den

avgränsning som följer av utredningens överväganden. l sitt remissyttrande har Datainspektionen framfört det bör klaras att ut huruvida samhällsplanerade verksamheter liknar forskningssom verksamhet någon mån bör omfattas särreglerna i datalag av en ny om forskning. Utredningen anser emellertid inte att sådana verksamheter bör omfattas av särreglerna i den datalagen forskning nya om och statistikframställning.

Utlämnande personuppgifter av

Med anknytning till frågorna vissa undantag från kravet på informerat om samtycke diskuterar datalagsutredningen förutsättningar för utlämnande

av personuppgifter som används för forsknings- eller statistikändamål.

Utredningen anför här följande.

Utlämnande av personuppgifter regleras generellt i allmän been stämmelse i förslaget till datalag ll §. Detta följer den av att föreslagna definitionen begreppet behandling 3 § förslaget till av datalag även innefattar utlämnande. När det gäller utlämnande av personuppgifter som används för forsknings- eller statistikändamål utgör de bestämmelser som följer övervägandena i förevarande av avsnitt specialbestämmelser i förhållande till den allmänna bestämmelsen. Det innebär att personuppgifter får lämnas ut, såvida inte sekretess föreligger, den enskilde samtycker eller om om särskilda skäl föreligger med hänsyn bl.a. till ett forskningsprojekts vikt och behovet av personuppgifter. En forskningsmyndighet skall givetvis också kunna lämna ut personuppgifter om myndigheten är skyldig att lämna ut uppgifterna till en enskild på grund av bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen om allmänna handlingars offentlighet. Bestämmelsen i 30 § tredje stycket förslaget till datalag sådant utlämnande. När det gäller avser forskningsverksamhet har Forskningsetiska utredningen uttalat att sådan verksamhet har påtagliga likheter med ärende under behandling eller med pågående utredningsarbete. Forskningsetiska utredningen ansåg därför att tryckfrihetsförordningens bestämmelser borde kunna tolkas analogivis så att de förelåg överensstämmelse. Enligt Datalagsutredningens mening är det inte möjligt att utan vidare göra en sådan analogitolkning. Forskningsverksamhet skiljer sig i flera hänseenden från traditionell ärendehandläggning. I många fall läggs t.ex. olika typer av delrapporter fram i forskningsprojekt. Givetvis är delrapporterna att anse som upprättade i tryckfrihetsförordningens mening och är därmed allmänna handlingar. Dessutom förefaller det orimligt om inte behandlingar i longitudinella forsk-

98 Reaktioner mot

skulle räknas upprättade och bli allmänna handningsprojekt som projektet har avslutats efter kanske flera decennier. lingar förrän

Förhållande till förslaget till EG-direktiv

Avslutningsvis redovisar datalagsutredningen sin bedömning av hur

förslagen undantag från kravet på informerat samtycke samt om om uppgifter förhåller sig till förslaget till EG-direktiv. ulänmande av

Utredningen anför följande.

föreslår utredningen att vissa undantag från Som framgått ovan informerat samtycke skall tas in i den nya datalagen när det kravet gäller behandling känsliga personuppgifter för forsknings- eller av statistikändamål. Undantagen ligger inom den ram som Europaråds-

rekommendationen Undantagen fall där det föreligger anger. avser med hänsyn till forsknings- eller statistikprojektets vikt, särskilda skäl behovet personuppgifter, säkerheten vid användningen av av uppgifterna och den tid uppgifterna skall användas. som fråga uppkommer är hur dessa undantagsbestämmelser En som förhåller sig till förslaget till EG-direktiv. Som framgått är en

behandling personuppgifter laglig bara om den sker i överav ensstämmelse med de grundläggande reglerna för behandling av

personuppgifter finns i kapitel art. 5 första stycket. Vad som medlemsstaterna får göra, inom för bestämmelserna i ramen kapitel II, är precist de omständigheter under vilka att mera ange behandling personuppgifter får ske art. 5 andra stycket. I av kommentaren framhålls sådana preciseringar alltid måste ske inom att bestämmelserna i kapitel och att de inte får hindra det ramen för fria flödet information inom EG-området. av Enligt huvudregeln i artikel 8 skall medlemsstaterna förbjuda be-

handling känsliga uppgifter. Medlemsstaterna får dock tillåta av sådan behandling, förutom vid samtycke, om viktiga allmänna

intressen talar härför reglering i lag eller annan författning genom en art. 8.3. En sådan reglering skall ange vilka slag av uppgifter som

får behandlas, till sådana uppgifter får lämnas ut och vem som vem persondataansvarig lämpligt säkerhetsskydd. får vara samt Som utredningen utvecklat utgör forsknings- och statistikverkovan samhetema väsentliga bidrag till kunskapsutvecklingen inom olika

områden i samhället och är därför stort allmänt intresse. Detta av framhålls också det stora flertalet remissinstanser. Behandlingen av personuppgifter för forsknings- eller statistikändamål torde därför av sådant viktigt allmänt intresse det talas om i artikel 8.3. vara ett som Aven i övrigt torde förutsättningarna enligt den berörda artikeln vara

uppfyllda. På grund offentlighetsprincipen är det dock inte möjligt av

mot

att nännare ange till vem uppgifter får lämnas ut. Kravet på lämpliga skyddsbestämmelser får anses tillgodosett de allmänna genom bestämmelser om säkerhet finns i 17 och 18 förslaget till som datalag. I det föregående har berörts hur utreningens förslag förhåller sig till artikel 6.l.b i direktivförslaget bl.a. reglerar byte som av ändamål. Av det sagda framgår att utredningens förslag till lagreglerade undantag från kravet informerat samtycke, när det gäller behandling av känsliga personuppgifter för forsknings- eler statistikändamål, ligger inom ramen för förslaget till EG-direktiv. Myndigheters skyldigheter att lämna ut personuppgifter enligt tryckfrihetsförordningen går dock längre än följer direktivförslaget och som av bestämmelsen i 30 § andra stycket förslaget till datalag. Som tidigare nämnts har därför ett särskilt undantag för utlämnande enligt tryckfrihetsförordningen gjorts i 30§ tredje stycket förslaget till datalag.

10.3.6 Kommissionens sammanfattande bedömning

Kommissionen konstaterar att de tre internationella regelverken utgör sammanställningar av principer som för sin praktiska tillämpning förutsätter nationell lagstiftning. Principema ställer i flera avseenden krav på en ingående rättslig reglering inriktning, hantering och lagring av av personuppgifter. Genom lagstiftning eller utformning allmänna av föreskrifter i övrigt skall eller kan regleras sådant ändamål med som behandlig av personuppgifter, skyldighet att lämna uppgifter, undantag från krav på informerat samtycke, sambearbetning register utlämav nande av uppgifter till tredje man, registerforskning undantag från krav på samtycke och utformning säkerhetsåtgärder. av Principema synes enligt kommissionens bedömning inte innebära något hinder för folk- och bostadsräkningar sig i den hittills tillämpade vare formen med en kombination av särskilt inhämtade uppgifter och uppgifter från tillgängliga register eller i helt registerbaserad form. Kraven en rättslig reglering tillgodoses väsentligen lagen 1989329 genom om FoB 90 och dess tidigare och eventuellt framtida motsvarigheter, datalagen 1973289, sekretesslagen 1980100 och Datainspektionens föreskrifter och praxis. Om ett EG-direktiv och till detta anpassad en ny datalag i Sverige blir tillämpliga enligt föreliggande förslag torde dock vissa kompletteringar och preciseringar bli nödvändriga bl.a. i fråga om ändarnålsbestämningar och sambearbetningar register, framför allt av sådana med känsliga uppgifter för forskningsändamâl.

100 Reaktioner mot

kan erinras frågor överensstämmelsen mellan FoB 85 Här om att om FoB 90 och Europarådets konvention prövats den europeiska och av kommissionen för de mänskliga rättigheterna. Som tidigare kap. 5 nämnts avvisade kommissionen i två beslut i juni 1992 klagomål från svenska medborgare. Kommissionen konstaterade i besluten att skyldig delta i FoB i och för sig utgjorde ett intrång i de klagandes rätt heten att till skydd för privat- och familjelivet. Intrånget var emellertid lagligen grundat och hade företagits för ett legitimt syfte, landets ekonomiska välstånd och skyddet för hälsan. Kommissionen framhöll vidare att FoBen måste nödvändig i ett demokratiskt samhälle för dessa anses ändamål konventionen föreskriver i dess artikel sätt som

10.4 Kommissionens slutsatser

Inhämtandet uppgifter från enskilda frägeblanketter har av genom successivt i rad FoBar försvårats och fördyrats genom en minskande en benägenhet hos medborgarna att i varje fall utan påminnelser etc. lämna

begärda uppgifter. En väsentlig grund för den minskande benägenheten att lämna uppgifter för otillbörliga intrång i den personliga integriteten. En annan är är oro uppfattningar den information erhålls genom FoBzar är onödig att som och kan erhållas sätt. Dessa frågor aktualiseras regelmässigt i annat den allmänna debatten i samband med varje FoB. Utvecklingen har inte kunnat brytas olika åtgärder för ökat integritetsskydd samt genom information detta och för bättre förståelse för behovet av FoBar. om Vid omfattande bortfall uppgifter försämras statistikens ett mera av kvalitet. Det gäller särskilt i avseende dess möjligheter att belysa förhållanden i små områden och för små grupper av befolkningen. Utvecklingen innebär risk för att det i framtiden kan bli svårt att i varje fall till rimliga kostnader bygga FoB-statistik av tillfredsställande en kvalitet uppgifter inhämtas särskilda frâgeblanketter. som De internationella regelverken för behandling av personuppgifter - Europarådets konvention till skydd för enskilda vid automatisk databehandling personuppgifter och rådets rekommendation rörande skydd av för personuppgift används vid forskning eller för statistik samt EGsom kommissionens förslag till direktiv angående skydd för enskilda vid behandling personuppgifter anger alla principer av betydelse för av utformning bl.a. FoBar. Principema utgör emellertid inte något av

absolut hinder för genomförande av FoBzar av hittillsvarande inriktning och omfattning. De kan dock innebära vissa krav vidgad rättslig en reglering av dessa. Användning och behov av FoB-information förekommer för såväl planeringsändamâl olika slag forskning samt för allmän insom av formation och underlag för samhällsdebatt. Behoven för planeringsändamål och därmed kraven på omfattning och utformning av statistiken och dess underlag varierar mellan olika användare centrala statliga organ, regionala statliga och kommunala organ och kommuner av olika storlek. I stort sett användningen och synes behoven av FoB-statistiken för planeringsändamäl ha minskat genom tillkomsten av andra och aktuellare slag statistik och även av genom ändrade förutsättningar för planering på grund samhällsutvecklingen. av De största och mest angelägna behoven av en statistik hittillsvarande av inrikting och omfattning synes nu föreligga i stora kommuner. Behoven av FoB-information för forskning kan inte sätt samma hänföras till bestämda användningar och användare. Statistiken och de till grund för denna liggande uppgifterna utgör en kunskapskälla kan som utnyttjas för inte närmare förutsägningsbara ändamål och behov. Allmänt sett innebär förändringar av statistiken och dess underlag i såväl begränsande som vidgande riktning motsvarande förändringar - av förutsättningarna för olika slag forskning. De kan dock svårligen av preciseras eller knytas till vissa bestämda användare. För användning och behov FoB-statistiken för allmän information av och som underlag för samhällsdebatt gäller motsvarande för som forskning. De främst kommunala behoven statistik för planeringsändamâl av som nu endast kan tillgodoses genom FoBzar gäller huvudsakligen hushåll och boende. Forskningens motsvarande behov har i första hand gällt yrkesuppgifter för olika slag av medicinsk forskning. En utveckling mot ökad användning även av uppgifter om hushåll och boende i medicinsk, social och sarnhällsventeskaplig forskning kan dock skönjas.

Överväganden förekomst och utformning FoBar i framtiden bör

om av grundas bedömningar av och ställningstaganden till

angelägenheten av att i större eller mindre omfattning tillgodose de behov av FoB-information som föreligger, möjligheterna att genom ersättningar för F0Bar tillfredställande tillgodose behoven,

102 Reaktioner folk- och. SOU 199341 mot . ..

förutsättningarna att praktiskt och ekonomiskt tillgodose behoven - FoBzar hittillsvarande eller modifierad form eller genom genom av

ersättningar för dem.

199341 103

ll Alternativ till traditionella folk- och

bostadsräkningar

Tidigare utredningar och utvecklingen därefter

Alternativ till traditionella FoBar i form FoB-statistik helt av som grundas på uppgifter ur befintliga register har tidigare behandlats SCB av regeringens uppdrag i den s.k. Fobalt-utredningen och av kommissionen för 1985 års folk och bostadsräkning FoB 85-kommissionen. Fobalt-utredningen föreslog i rapporten SCB januari 1983 Nya metoder för folk och bostadsräkningar att för framtida FoBzar skulle användas nya eller utbyggda register över sysselsättning och pendling, hushåll och bostadsbyggnader, samt yrken och utbildning. Sysselsättnings- och pendlingsregistret skulle grundas arbetsgivarnas kontrolluppgifter för anställda och det centrala företagsregistret. Hushålls- och bostadsregister skulle byggas upp grundval uppgifter inav som hämtades på frâgeblanketter i en begränsad FoB 85. För en lösning pá längre sikt skulle företas utredning inrättande en om av ett byggnadsr och lägenhetsregister och folkbokföring lägenheter. Yrkesregistret skulle grundas på uppgifter lämnades inkomstansom målningarna till sjukförsäkringssystemet. Utbildningsregistret skulle skapas genom sambearbetning av de individregister används för den som löpande utbildningsstatistiken. Från de olika registren skulle framställas statistik med varierande frekvens för de olika områdena. Vart femte är skulle registeruppgiftema ställas samman till en sammanhållen databas i princip skulle som svara mot de traditionella FoBama. Fobalt-förslaget mötte häftig kritik främst inriktades som att datatekniken används för att kontrollera medborgarna och sambeatt arbetningar av administrativa register skulle underlätta sådana kontroller. . Regeringen beslutade att inte låta genomföra förslaget. FoB 85 skulle en liknande utformning som FoB 80. Det föreslagna sysselsättnings- och pendlingsregistret och utbildnings registret har sedermera införts.

104 Alternativ till traditionella folk- och... SOU 199341

FoB 85-k0mmissi0nen konstaterade i betänkandet SOU 198843 Folkoch bostadsräkningar i framtiden att helt registerbaserade FoBar skulle förutsätta tillgång till yrkesregister och ett byggnadsregister med ett lägenhetsuppgifter samt att folkbokföring sker på lägenheter. I sina bedömningar förutsättningarna för tillkomsten av detta utgick av kommissionen från uppfattningen att ett administrativt register inte bör statistiska skäl. Utöver de andra skäl som talar för ett upprättas av administrativt register bör dock fördelarna ur statistisk synpunkt vägas in. Ett yrkesregister skulle kunna användas för FoB kunde komma att som finnas tillgängligt inom datasystemet FAS 90 utvecklades för som sjukförsäkringssystemet för att tillgodose dess egna behov. Det skulle kunna föreligga i tid för en FoB 95. Förutsättningarna för att inrätta och upprätthålla ett lägenhetsregister enligt FoB 85-kommissionen goda i praktiska och tekniska hänvar seenden. Från principiella synpunkter var det mera av betydelse i vilken kunde tillkomma för tillgodose andra mån ett lägenhetsregister att ändamål en FoB. Tillgång till ett byggnadsregister med lägenhetsuppgifter skulle underlätta insamlingen uppgifter för flera ändamål och undanröja av dubbelarbete för såväl lämnare mottagare av uppgifter, vilket borde som leda till besparingar inom de olika verksamheterna. Det gällde statliga verksamheter hos Planverket och Bostadsverket, länsbostadsnämndema och Statens energiverk samt för fastighetstaxeringen. Kommunerna använde information fastigheter och byggnader i bl.a. bygglovsverkom samhet, fastighetsförvaltning, teknisk förvaltning, administration av bostadsbidrag och planeringsverksamhet. Inom den enskilda sektorn användes byggnadsuppgifter hos bl.a. försäkringsbolag och kreditinrättningar samt intresseorganisationer på bostadsmarknaden. Folkbokföring lägenheter skulle enligt FoB 85-kommissionen kunna direkt intresse för folkbokföringen. 1983 års folkbokföringskomvara av mitté hade i betänkandet SOU 1988 10 Rätt adress allmänt anfört att det kunde folkbokföring lägenhet skulle förbättra folkbokförantas att ingens tillförlitlighet och underlätta folkbokföringskontrollen till gagn för kartläggande bl.a. beskattnings och bidragsförhållanden. Enligt av folkbokföringskommittén torde dock den största ekonomiska vinsten ligga inom samhällsplaneringens område genom att uppgifter som inhämtas FoB kunde erhållas från aktuella register. genom Frågan ett yrkesregister kan skapas från uppgifter inom sjukförom säkringssystemet och kan utnyttjas för framställning av FoB-statistik är

SOU 199341 Alternativ till traditionella folk- och... 105

ännu inte löst. FAS 90-systemet kommer inte att genomföras i tidigare föreslagen utformning. l budgetpropositionen 1993 prop. 1992932100

bil. 6 har föredraganden anmält att ytterligare utredningar har företagits

med inriktning på ett lokalt ADB-stöd inom socialförsäkringsområdet. Föredraganden har vidare meddelat sin avsikt att inom kort föreslå regeringen att till riksdagen lägga fram proposition decentraliseen om ring av registerhanteringen inom sjukförsäkringen till lokal nivå. Detta kommer bl.a. att omfatta en strikt lagreglering i fråga om vilka uppgifter som får finnas i registren och avgränsning av tillåtna användningsområden samt tydliga gränser för i vilken utsträckning och under vilka former information får bearbetas och lämnas ut ADB-medium. Till grund för FoB 85-kommissionens bedömning av förutsättningarna för att inrätta ett lägenhetsregister låg bl.a. att Centralnämnden för fastighetsdata CFD år 1985 hade lagt fram ett förslag till regeringen att ett byggnadsregister skulle upprättas. Ett sådant register höll också att läggas upp efter frivilliga överenskommelser med intresserade kommuner. Ett lägenhetsregister skulle vara tekniskt möjligt att tillskapa grundval av byggnadsregistret. Det skulle dock kräva stora insatser för utredning, utveckling och administration. CFD har sedermera fått i uppdrag att dels vidareutveckla förslaget, dels bedriva viss försöksverksamhet. På grundval denna bearbetning har av CFD avlänmat en rapport 19911 med förslag införande ett om av basregister för byggnader. Rapporten har remissbehandlats. Med anledning av det allmänt positiva remissutfallet och intresse från Riksskatteverket att kunna utnyttja registret i fastighetstaxeringen har frågan om en forcerad uppläggning registret tagits CFD har av upp. redovisat ett förslag med denna inriktning i sin särskilda rapport inför anslagsframställningen 1992. Förslaget har utformats för att motsvara kraven från fastighetstaxeringen med inriktning den allmänna småhustaxeringen 1996, AFT 96. I budgetpropositionen 1993 prop. 1992932100 bil. 15 har föredraganden anmält förslaget om ett byggnadsregister och anfört att CFD i samverkan med kommunerna redan under budgetåret 199293 bör kunna inleda genomförandet av ett register över byggnader. Något byggnads register bör dock inte tas i full drift förrän fastighetsdatasystemet har erhållit en ny författningsmässig reglering. Ett arbete med att utarbeta en registerlag för fastighetsdatasystemet har inletts inom Justitiedepartementet. Det kan inte slutföras förrän Datalagsutredningen har lämnat sitt slutbetänkande. Verksamheten vid CFD bör bedrivas med sikte på att

till traditionella folk- och,... SOU 199341 106 Alternativ

gällande folkbokföringslagen 1991481 avser liksom den Den nu endast folkbokföring på fastighet och inte på lägenhet. I tidigare lagen 28 § dock i flyttningsanmälan bör uppgift om bostadslagens anges att lägenhet i flerfamiljshus innehålla den eller postadress som avser en beteckning för lägenheten fastighetsägaren använder. l 32 § anges som skattemyndighet får förelägga fastighetsägare eller invidare att en bostadslägenhet vilka som enligt hans nehavare av att uppge personer kännedom bor i fastigheten eller lägenheten. I fråga om person som bor

i flerfamiljshus får föreläggandet också uppgift om den beteckning avse lägenhetsnummer fastighetsägaren använder för bostadslägenheten. som I propositionen prop. 19909l153 om ny folkbokföringslag m.m. berördes frågan lägenhetsbeteckning endast i specialmotiveringen till om 28 Där anfördes skyldighet för flyttande att ange lägenhetsnumatt en inte kan åläggas eftersom det inte är obligatoriskt för fastighetsägarmer na att ange sådana nummer.

och undersökningar vid

11.2 Nya överväganden Statistiska centralbyrån

SCB har för kommissionen redovisat vissa överväganden och under-

sökningar möjligheterna samhällets behov FoB-

avseende att trygga av

liknande statistik, främst för det fall att någon FoB inte kommer att genomföras år 1995. Den statistik i första hand har avsetts gäller som hushåll och boende, yrken, utbildning och arbetad tid. För statistik hushåll och boende har prövats möjligheterna att en om skriva fram uppgifter i FoB 90-registret med uppgifter i förekommande

löpande register. Efter framställning från kommissionen har SCB på regeringens uppdrag utfört närmare utredning som har redovisats i en en 1992-11-25 Utveckling metoder för framställning av FoBrapport av liknande statistik Prov med registerframskrivning hushåll samt olika - av kompletteringar. Ytterligare utredning i frågan har redovisats i typer av kompletterande rapporter, 1993-01-15 avseende inplacering i tre en hushåll de inte går att inplacera med hjälp av register, av personer som 1993-02-22 avseende urvalsbaserad komplettering av hushållsframen skrivningen och 1993-04-27 avseende olika typer av enkäter för en komplettering registerframskrivning av hushåll. av

För en statistik över yrken har diskuterats möjligheterna att samla in erforderliga uppgifter på annat sätt eller att skapa ett alternativ till yrkesuppgifterna i FoB i form av breda socioekonomiska yrkeskategorier.

11.2. l Hushållsstatistik från folkbokföring, lägenhetsregister och postadresser

l den ovan nämnda rapporten 1992-11-25 har SCB inledningsvis anfört att en form av hushållsstatistik kan erhållas från bl.a. det folkbokföringen grundade registret över totalbefolkningen RTB och det uppgifter från skatteförvaltningen m.f1. grundade inkomst och förmögenhetsregistret. Statistik som bygger på dessa register överskattar emellertid kraftigt enpersonshushållen, och underskattar hushåll med tre eller flera personer. Enpersonshushållen skattas enligt RTB till 3,0 miljoner, medan FoB redovisar 1,5 miljoner. Statistik från de angivna registren kan därför inte ersätta den hushâllsstatistik som erhålls genom FoB. Enligt SCBs bedömning är det bästa alternativet till FoB som underlag för hushållsstatistik en metod som förutsätter införande ett lägenhetsav register och folkbokföring lägenhet. Den skulle sikt de bästa ge möjligheterna att framställa hushâllsstatistik med god aktualitet, relevans och jämförbarhet. En sådan metod skulle dock inte kunna bli klar att användas förrän till år 2000. SCB erinrar här om det inom Centralnämnden för fastighetsdata aktuella byggnadsregistret som skulle kunna utgöra grunden för folkbokföring lägenhet. Ett annat sätt att framställa hushållsstatistik skulle enligt SCB att vara använda varje persons adressuppgift. För närvarande är detta möjligt endast för enbostadshus. För flerbostadshus är kvaliteten och detaljeringsgraden på adressuppgifter otillräcklig. SCB har haft kontakter med Riksskatteverket och Posten i denna fråga. Enligt dessa synes Posten avse att dels ändra adresstandarden, dels göra adressuppgiften mera detaljerad. Detta skulle för Postens del höja precisionen i postutdelningen. Även andra såsom energiverk, ambulansoch räddningstjänst, färdtjänst, taxiföretag m.f1. skulle kunna dra nytta av en mera detaljerad adressuppgift. , Enligt Posten kommer det att ta lång tid att utveckla adressuppgifterna på avsett sätt. Redan nu anser emellertid SCB att unik postadress för en varje lägenhet utgör tillräckligt underlag för att framställa hushållsstatistik. Systemet med detaljerade adresser måste dock vara heltäckande, så

alla i folkbokföringen får detaljerad adress, inte bara att personer en personer boende t.ex. i storstäder.

11.2.2 Hushållsstatistik från framskrivning av uppgifter om

hushåll och boende

Registerframskrivning

Utredningen framskrivning uppgifter om hushåll med hjälp av om av tillgängliga register har enligt SCB visat att metoden är framkomlig, men också det finns problem med hur den grupp som inte kan skrivas fram att godtagbart med register skall hanteras. Syftet med utredningen har varit att se om konventionell hushållsstatistik från FoBar kan erhållas registerframskrivav samma typ som genom ningar. l utredningen har gjorts ett prov där uppgifter från FOB 85 skrivits fram till år 1990 och kunnat stämmas av mot FoB 90-registret. Provet visar det inte är möjligt att enbart med hjälp av registerframatt skrivning erhålla hushållsstatistik med godtagbar kvalitet. Med framskrivningen kan 7 miljoner personer eller ca 86 % av befolkningen ca placeras i hushåll. Utanför denna som benämns registerramen, grupp, faller 1 miljon eller 14 % befolkningen som inte kan ca personer ca av godtagbar placering i hushåll. Någon form av kompletterande ansats ges enkät eller på annat sätt krävs för inplacering av denna grupp, genom som benämns enkätramen.

registerramen ingår alla ca 3,7 miljoner som år 1990 bodde fastigheter med endast lägenhet och större delen ca 3,6 miljoner av

en bodde fastigheter med två eller flera lägenheter. I enkätradem som

ingår endast ca 1 miljon som bodde på fastigheter med

men personer två eller flera lägenheter.

Komplettering med enkätundersökning

En kompletterande ansats kan vara en enkät till personer inom enkätra- Denna kan genomföras antingen som en totalundersökning eller som men. urvalsundersökning. En totalundersökning skulle då omfatta ca en 1 miljon Den skulle tillsammans med registerframskrivningen personer. kunna hushållsstatistik som i kvalitet och användbarhet i stort sett ge en motsvarar den erhålls från FoB. Alla resultat kan bl.a. brytas ner på som lägsta geografiska nivå.

SOU 199341 Alternativ till traditionella folk- och... 109

Om registerframskrivningen kompletteras med en urvalsundersökning får ambitionsnivån sänkas avsevärt. Precisionen i skattningar och omfattningen av redovisningen försämras. T.ex. kan för kommuner endast redovisas mycket enkla endimensionella tabeller. Förändringarna mellan två tidpunkter måste vara stora för att kunna påvisas. Registerframskrivningen ger varierande resultat i olika kommuner när det gäller andelen personer i enkätramen. I det genomförda provet var den för hela landet som nämnts ca 14 %. För kommuner med utpräglad småhusbebyggelse och liten omflyttning var den lägre och för kommuner med hög andel flerbostadshus och stor omflyttning var den större. I provet iakttogs variationer mellan ca 5 % och 26 %. Detta innebär att för stora kommuner med stor omflyttning och många flerbostadshus blir kvaliteten i resultatet registerframskrivning kompletterande av en utan ansatser sämre, och därmed behovet av sådana ansatser större än i mindre kommuner. En komplettering av registerframskrivning med urvalsundersökning en innebär, som ovan berörts, att inte kan framställa hushållsstatistik man en av en kvalitet och användbarhet som motsvarar den erhålls som genom FoB. Beroende av vilka urvalsstorlekar och skattningsmetoder som används blir urvalsfelet mer eller mindre stort. Det begränsar möjligheterna att belysa förhållandena i större eller mindre delar kommuner av och att påvisa små förändringar mellan två tidpunkter. En bedömning av möjligheten att bara skatta antalet hushåll olika av storlekar i varje kommun visar följande. Antalet enpersonshushåll har ökat kraftigt mellan FoB 85 och FoB 90, men för övriga hushåll har förändringen inte varit särskilt stor. Det är därför lätt att få fram signifikanta skillnader för de minsta hushållen, men inte för de övriga. Om man med en registerframskrivning kompletterad med en urvalsundersökning vill mäta förändringen från totalräknad en undersökning kan urvalsstorlek 500 i varje kommun en personer möjligen vara tillräcklig. Den är det däremot inte även den föreom gående undersökningen var urvalsbaserad. Redan 500 personer i varje kommun leder till en urvalsstorlek 142 000 då skulle personer som omfattas av en enkät. En annan metod att med hjälp uppgifter från urval skatta antalet av ett hushåll skulle vara att tillämpa en statistisk modell i korthet bygger som på ett antagande om att vissa statistiska samband kan iakttagas på som en hög regional nivå också gäller för kommuner. Genom utnyttja att uppgifter från ett urval tillsammans med uppgifter från registret över

Alternativ till traditionella folk- och... SOU 199341

totalbefolkningen och från den senaste totalräknade FoBzen kan man estimator. Denna är beroende den bakomliggande konstruera en av modellen. Beroende hur relevant modellen är ger den upphov till fel av skattningarna. Modellens relevans kan svår att beräkna och det i vara gäller då också storleken felet i skattningarna. Det urvalsfel som av kan uppstå bestäms skattningar parametrar betydligt därutöver av av högre nivå än kommun region, kanske hela landet och kan hållas nere

ett urval kanske 15 000-20 000 personer. genom l avslutande kommentar urvalskomplettering framhåller man från en om mycket arbete för komma fram till ett slutligt SCB att det krävs att till urvalsbaserad metod. Även framskrivningen leder till att förslag om populationen minskar finns det goda möjligheter att förstöra resultaten

välja dåliga metoder för urvalskomplettering. Man kan också genom att misstänka enkätramen består rörliga personer och därmed torde att av också många problemfallen återfinnas här. Vilken metod som än väljs av så måste mycket kraftiga begränsningar göras i den framställda statistiken. Dessa beror naturligtvis urvalsstorleken, men inom SCB bedömer av

vid totala urvalsstorlekar på upp till ca 300 000 personer ca en

man att fjärdedel enkätramen torde inte urvalstekniken vara att föredra av framför den enklare totalundersökningen. lnom SCB har även undersökt olika möjligheter att minska man enkätramen. Ett sätt skulle att avgränsa personer som kan bedömas vara rätt klassificerade på grundval vissa erfarenhetsmässigt iakttagna vara av kännetecken såsom änkor och frånskilda kvinnor i åldern 65-74 år,

ogifta män i åldern 65-74 år eller ogifta kvinnor i åldern 50w79 år. Ett sätt skulle att placera in hushåll ur enkätramen i befintliga annat vara obebodda lägenheter. Man har dock inte hittat någon bra metod att på detta sätt begränsa

enkätramen. De som genomförts tyder på att enkätramen, oavsett prov metod, bara går begränsa med till ca 20 %. Det är dessutom inte att upp klarlagt hur mycket statistikens kvalitet försämras med dessa metoder.

Komplettering med simulering

En för komplettera registerframskrivning som har annan ansats att en prövats inom SCB är simulering. Vid denna skulle man komplettera

uppgifterna hushållen att skapa syntetiska hushåll. Personer om genom flyttat och inte kan kopplas till ett komplett FoB-hushåll grupperas som i hushå11sfragment består en vuxen person med eller utan barn. som av

Pâ inflyttningsfastigheter placeras hushâllsfragmenten i vakanser som utgörs av tomma lägenheter eller lägenheter som redan är bebodda ett av hushåll. Placeringen sker med hjälp av lottning där hänsyn också tas till sannolikhetema för att de olika typerna av vakanser skall besättas ett av givet hushållsfragment. Genom att kombinera placering efter sarmolikhet med lottning undviks systematiska fel som kan uppstå om de mest sannolika alternativen alltid väljs och således kan bli överrepresenterade. I stället införs slumpmässiga fel, men dessa utjämnas i stort sett i statistiken läns- och riksnivå. På kommunnivå blir troligen de slumpmässiga felen betydande.

Kombinering av metoder

Från SCB framhålls vidare att de angivna metoderna också kan kombineras på olika sätt. Vissa kommuner, t.ex. med utpräglat småhusboende, kan ha så få personer i enkätramen att det är mycket enkelt att komplettera registerframskrivningen med totalundersökning. I andra en kommuner kan registerframskrivningen kompletteras med urvalsundersökning eller simulering.

Framskrivning med uppgifter från Posten

Som alternativ till de angivna metoderna för att bilda hushåll för enkätramen, dvs. den grupp av personer som inte kan placeras med hjälp av register, har man inom SCB undersökt möjligheterna att använda Postens s.k. fastighetsböcker. Fastighetsböckema används av brevbärama som hjälp vid sortering och utdelning av post. De förs ännu så länge manuellt och innehåller, per adress och våningsplan, namnuppgifter för de post delas personer vars ut i en brevlåda. På detta sätt har Posten information vilka om personer som delar lägenhet, dvs. enligt SCBs definition bildar bostadshushâll. Ett litet prov med att bilda hushåll grundval av uppgifter i fastighets böckerna har genomförts på ett postkontor. Det har visat att denna metod är framkomlig och skulle kunna användas för hela enkätramen. Det återstår dock en hel del praktiska problem att lösa innan man kan säga att metoden är ett godtagbart alternativ. Olika felaktigheter i resultatet som måste hanteras på olika sätt kan också förutses. Kommissionen har inhämtat yttrande från Datainspektionen DI om förfarandet. I yttrande 1993-03-29 har DI bl.a. framhållit det att förhållandet bör noga övervägas att inplacering i hushåll med av personer

hjälp uppgifter från Posten många människor kan uppfattas som en av av känslig fråga och medföra att de upplever förfarandet som ett intrång i privatliv. Detta kan i sin skapa grogrund för ytterligare kritik mot sitt tur FoBar och bör enligt Dlzs uppfattning inte underskattas. Om tillvägagångssättet ändå bedöms kunna användas vill Dl understryka vikten information till dem kan bli föremål för förfarandet. av som I detta måste också garantier skapas för att s.k. skyddade adresser ges ett

tillfredsställande skydd.

Uppgifter lägenheter och boende om

SCBs utredning har begränsats till att huvudsakligen avse möjligheterna skriva fram hushållen. Från SCB har med hänvisning till detta att framhållits undersökningsobjekten i FoB individer, hushåll och att en bostäder i statistiken är ihopvävda olika sätt. En samlad lösning vore

därför att föredra. En förutsättning för statistik bostadslägenheterna och om hushållens om boende är det finns ett aktuellt lägenhetsregister och att olika att lägenheter kan kopplas ihop med de hushåll som bebor dem. Något centralt lägenhetsregister förs inte löpande. Därför måste SCB i samband med att statistik boendet tas fram skapa ett sådant. En om metod skulle då kunna att uppdatera lägenhetsregistret från FoB 90 vara med förändringar i lägenhetsbeståndet, dvs. nybyggnation och rivning möjligen ombyggnation. Underlaget för statistiken över bostadsr samt byggandet borde användbar för detta. Ett problem i sammanhanget vara dock underlaget för denna statistik kommer att försämras i och med är att på kravet kommunerna att lämna uppgifter om nybyggnation, att ombyggnation och rivningar eventuellt kommer att tas bort. Eventuellt måste kommunernas lokalkännedom förändringar i lägenhetsbeståndet om i stället utnyttjas för att lägenhetsregistret skall bli av bra kvalitet. När det gäller koppling hushåll till lägenheter finns uppgifter om av detta i FoB 90. Dessa måste uppdateras med förändringar i fråga om kontraktsinnehavare. Det är bara de hushåll som har flyttat efter november 1990 behöver kompletteras. En svårighet blir att fånga som information att ett hushåll flyttat inom en fastighet. Eventuellt upp om utnyttjande exakta adressuppgifter förbättra möjligheterna kan ett av eftersom det oftast inte bor så många hushåll i samma uppgång. För minska bristen i information gruppen hushåll som flyttar att om borde försöka att registervägen följa med i ut- och inflyttningama man

SOU 199341 Alternativ till traditionella folk- och. 113 . ..

så att hushållen även flyttar i registret. Den information då kan som utnyttjas är datum för ut- och inflyttning. Om två hushåll flyttar resp. ut och flyttar in på adress inom viss tidsrymd bör kunna samma en man anta att det är samma lägenhet som berörs. Om flera hushåll flyttar samtidigt kan samma antagande bara göras lägenheterna adressen om är lika. För övriga flyttande hushåll måste frågan om i vilken lägenhet de bor lösas på annat sätt. Från SCBs synpunkt skulle det bästa enbart vara att uppgifter om namn och lägenhet för nytillkomna boende sedan november 1990. Uppgifterna måste lämnas fastighetsägarna ungefär av samma sätt som i FoBarna. De nytillkomna boende skall jämföras med populationen av flyttande.

Registerframskrivning kompletterad med urvalsundersökningar och möjligheter till totalundersökningar enligt särskilda beställningar

På initiativ av kommissionen har inom SCB även undersökt man förutsättnigama för och resultaten centralt företagen registerframav en skrivning kompletterad med eller mindre omfattande enkätundersökmer ningar avseende både hushåll och lägenheter i flerbostadshus. Kommuner och landsting skulle ha möjlighet att efter avgörande och eget egen bekostnad beställa kompletteringar med utvidgade urvalsundersökningar eller totalundersökningar. Från SCB har redovisats några tänkbara modeller för hur sådana undersökningar kan utformas. De skiljer sig i fråga omfattning och om utformning av uppgiftsinsamling. Skillnaderna kommer i sin till tur uttryck i de resultat som kan uppnås när det gäller vilken statistik som kan framställas och kvaliteten i denna i kostnaderna. De centrala samt kostnaderna har för de olika modellerna uppskattats till mellan ca 30 och ca 50 miljoner kronor. I dessa belopp ingår modell 12 miljoner oavsett ca kronor för utvecklingsarbete. En grundläggande utgångspunkt för de olika modellama är att SCB genomför en undersökning kring hushållen och deras boende Riksen FoB. Statistik skall endast redovisas för hela landet totalt och för varje län totalt. SCB kan på detta sätt försörja samhället med information om hushållsutvecklingen under femårsperiod efter traditionell en en FoB. Riks-FoBzen skapar också förutsättningar för rationella regionala tilläggsundersökningar. Den kan med stordriftsfördelar efter beställning kompletteras med regionala enkäter i urvals- eller totalundersökningar

114 Alternativ till

beställaren önskar i fråga statistikens innehåll och beroende av vad om precision. vidare från de FoB-liknande undersökningarna lagregle- SCB utgår att uppgiftsskyldighet kommer föreligga oavsett om enkäterna ras och att att urvals- eller totalundersökningar. avser hushållen och deras boende baseras på den registerfram- Statistik om har beskrivits i det föregående och beräknas kunna omfatta skrivning som Den inte går att beskriva ca 7 miljoner personer. grupp av personer som hjälp register, den s.k. enkätpopulationen, belyses med en med av landsomfattande urvalsenkät. Statistik lägenheterna baseras enkel enkät till alla ägare av om en flerbostadshus. Det lägenhetsregister som byggs upp med detta kommer också användas för förbättra skattningar för hushållen. Det ger att att kvalitet i kopplingen mellan hushåll och lägenheter som dock inte samma erhålls med fastighetsblanketten i traditionell FoB. En av de redovisaen de modellerna förutsätts också innefatta enkät med en sådan fastighetsen blankett med lägenhetsförteckning. Enkäturvalet utformas sådant sätt att vissa förutbestämda tabeller ett framställas. I tabellerna skall signifikanta förändringar sedan den kan traditionella FoBen kunna säkerställas. Urvalets storlek beror senaste dels hur förändringar skall kunna belysas, dels på vilka stora som variabelkombinationer som skall kunna redovisas. Det går inte helt generellt säga att viss urvalsstorlek är tillatt en räcklig. Storleken beror ovanstående faktorer och måste därför beräknas med statistisk metod när alla förutsättningar föreligger. Från SCB anförs följande exempel. Om vill skatta antalet hushåll man i olika storlekar för område kan med urvalsstorlek ca 500 ett man en enheter bara upptäcka verkliga förändringar för enpersonshushâllen. På grundval detta kan framställas tabell för hela landet. För 24 av en länstabeller behövs sätt ett urval på 12 000 enheter eller samma ca beroende på hur små verkliga förändringar som skall kunna mera redovisas. En grundläggande tabell från FoB redovisar antal lägenheter efter lägenhetstyp och hushållsstorlek. Om sådan korstabellering skall kunna en utföras med hjälp kompletterande urvalsenkät kommer ett urval på av en 2 OOO enheter att behövas för att kunna säkerställa att redovisade ca förändringar i hela landet är verkliga sådana. För 24 länstabeller behövs

således ett urval ca 48 000 enheter.

Grundtanken i de olika modellerna är att användarna, främst då kommuner och landsting, skall möjlighet att komplettera SCBs ges Riks-FoB med regionala enkäter i form urvals- eller totalundersökav ningar. Vid en regional urvalsundersökning görs enkät hos ett urval en av hushåll. Urvalsstorleken bestäms pä sätt för Rikssamma som FoBzen dvs. ca 500 enheter om man önskar enklare redovisning och en ca 2 000 om vissa korstabelleringar önskas. Lägenhetsregistret har redan byggts upp i samband med Riks-FoBen enkel enkät till genom en ägarna av flerbostadshus. SCB står, förutom för uppbyggnaden lägenhetsregistret, för av utformning av hanteringsrutiner, central information, tryck och utsändning av blanketter, central bearbetning och tabulering. Den regionala beställaren får själv stå för lokal information, insamling av hushállsblankett, avregistrering, påminnelsearbete, granskning, komplettering och kodning. Vid en regional totalundersökning görs enkät hos alla hushåll en som inte har kunnat täckas av registerframskrivningen. I övrigt fördelas uppgifter mellan SCB och den regionala beställaren sätt samma som vid en urvalsundersökning. Beroende vilken statistik och vilken av kvalitet på denna efterfrågas kan lägenhetsregistret byggas som upp grundval av en sådan fastighetsblankett som används i traditionell FoB en i stället för en enkel enkät till ägarna av flerbostadshus.

1l.2.3 Yrkesstatistik från olika underlag

Från SCB har framhållits att uppgifter om yrke har varit central en variabel i FoB-enkätema. Något alternativ till insamling dessa genom enkäter finns egentligen inte. De tidigare diskuterade möjligheterna att samla in uppgifter från sjukförsäkringssystemet verkar för närvarande inte längre vara aktuella.

Andra sätt för insamling av uppgifter

Underlag för lönestatistik

I tidigare utredningar alternativ till i av FoB har diskuterats om material från lönestatistiken skulle kunna utnyttjas för uppgifter yrken. att ge om Det stora problemet visade sig då att inte hade enhetlig vara man en yrkesnomenklatur. Till detta kommer att för Svenska Arbetsgivareförnu eningens område samlas numera endast in statistikuppgifter för ett urval

de anställda. Tidigare gjordes totalundersökningar. Det pågår av diskussioner förändrad och förbättrad lönestatistik. Diskussionerna om en kan i första hand leda till att den internationella yrkesnomenklaturen ISCO-88 kan komma att användas. Beslut om detta kan dock dröja. Omfattningen lönestatistiken är delvis resursfråga. Ett tillskott på av en 5-10 miljoner kronor år skulle kunna yrkesuppgifter för en stor del per ge de privatanställda. Frågan måste emellertid utredas vidare. På den av offentliga sidan finns redan registeruppgifter som något så när kan

översättas till ISCO-88.

Uppdatering av F0B 90

En tänkbar möjlighet till framställning yrkesstatistik skulle kunna vara av uppdatera yrkesuppgiftema i FoB 90 enligt motsvarande modell att en övervägs i fråga hushållsuppgifter. Man skulle då ut med som om enkäter till visar indikationer om byte av yrke. Det kan personer som t.ex. ett byte arbetsgivare eller näringsgren, nyinträde vara av arbetsmarknaden eller förändring av utbildning. Uppgifter om detta kan hämtas sysselsättningsregistret och utbildningsregistret. Med en ur resp. sådan modell kommer emellertid de viktiga förändringarna i yrke som rörlighet inom företagen missas. Framskrivkan ske genom intern att ningen kan dessutom knappast längre tid än fem år. Kostnaden för avse avsedd uppdatering är svår att uppskatta och blir till stor del beroende en antalet enkäter och även i hur hög grad en samordning kan ske av av med enkäter i fråga hushållsuppgifter. Det torde emellertid kunna om komma att röra sig några tiotal miljoner kronor. SCB har för avsikt om diskussion med användare statistik och uppgifter om att ta upp en av yrken för att utröna intresset för en avsedd uppdatering. En förbättring modellen skulle kunna göras om enkäterna utökas att av gälla totalräkningar för vissa åldersgrupper. Detta skulle innebära enkäter till omkring halv miljon år till en kostnad av 20-30 en personer per miljoner kronor år. SCB utreder för närvarande inte detta alternativ per eftersom det knappast blir aktuellt före år 1995.

Alternativ till yrkesuppgifter

Ett uppslag utreds inom SCB är om yrkesuppgifterna för vissa som användningar skulle kunna ersättas av uppgifter avseende någon form av socioekonomiska kategorier. Sådana kategorier skulle kunna skapas med hjälp uppgifter näringsgrenar för den årliga regionala sysselsättav om

ningsstatistiken ÅRSYS i kombination med uppgifter utbildning om i registret över befolkningens utbildning. Eventuellt skulle även andra registeruppgifter kunna komma i fråga, t.ex. löneuppgifter. Från SCB har framhållits att en sådan uppgift om socioekonomisk kategori inte blir en yrkesuppgift. Detta har också påpekats av en del användare bl.a. som understrukit att yrkesuppgifter ger information går utöver uppgifter som om näringsgren och utbildning. Enligt SCB är det således tveksamt om det är möjligt att ersätta yrkesuppgifter med socioekonomiska uppgifter av den beskrivna typen. Inom SCB har man ändå för avsikt att, i kontakt med användare, utveckla ansatsen vidare eftersom kostnaden för detta är relativt liten. Kostnaden för en eventuell löpande produktion torde knappast överskrida 200 000 kronor per år.

11.2.4 Statistikinnehåll och kostnader

De i det föregående redovisade olika alternativa modellerna för framställning av statistik över hushåll och boende olika mycket statistik. ger Kvaliteten i statistiken kommer också att vara olika. l urvalsundersöken ning påverkas alltid resultatet av t.ex. slumpfel. Om den i traditionell en FoB företagna kopplingen mellan de enskilda hushållen genom en fastighetsblankett ersätts med enkel enkät till fastighetsägare kommer en t.ex. kvaliteten i uppgifter om lägenheternas utnyttjande att försämras. Sammanfattningsvis ger de olika alternativen statistik enligt följande.

Alternativ Statistik

Registerframskrivning med en- Statistik över hushåll, lägenheter käter till l miljon enskilda perso- boende i kvalitet och använd som ner och alla ägare till flerbostads- barhet i stort sett motsvarar den hus erhålls från FoB. som

2a. Registerframskrivning med en- Hushållsstatistik med enkel redokäter till ett urvaL hushåll i hela visning hushåll efter antal boenav landet och till alla ägare av fler de för hela landet och län. Rudi bostadshus Riks-FoB. mentär lägenhetsstatistik. -

2b. Riks-FoB med enkät till ett Hushållsstatistik med redovisning större urval hushåll i hela landet. typ hushåll efter lägenhetstyp av och hushållsstorlek för hela landet och län. Lägenhetsstatistik som i alt. 2 a.

3a. Riks-FOB med kompletteran- Samma som i alt. 2a med tillägg de regionalakommunala enkäter motsvarande statistik även för av urval hushåll., berörda regionerkommuner. till ett

3b. Riks-FoB med enkät till ett Samma som i alt. 2b med tillägg större urval hushåll i hela landet motsvarande statistik även för av och med kompletterande regiona- berärda regionerkommuner. lakommunala enkäter till ett större urval hushåll.

4. Riks-FoB med kompletterande Samma som i alt. 3b med tillägg regionalakommunala enkäter till för i berörda regionerkommuner alla berörda hushåll. statistik över hushållens boende i stort sett motsvarar den som som erhålls från FoB.

5. Riks-FoB med kompletterande Samma som i alt. 4 men av bättre regionalakommunala enkäter till kvalitet. alla berörda hushåll samt fastighetsblankett som i traditionell FOB till alla ägare av flerbostadshus.

SOU 199341 Alternativ till traditionella folk- och..., 119

Kostnaderna för de olika alternativen har av SCB preliminärt uppskattats till följande i miljoner kronor.

Verksamhet Budgetâr 199394 199495 199596 199697 Summa Utveckling och förberedelser centralt för varje alternativ 4,0 4,0 4,0 12,0 - Produktion Alt. 1

Alt. 2a

- centralt 1,1 16,0 1,4 18,5 - - lokalt - - - - -

Alt. 2b

- centralt 1,6 18,4 1,6 21,6 lokalt - - - - - -

Alt. 3a

Alt. 3b

Alt. 4

Alt. 5

120 Alternativ till traditionella folk- och,... SOU 199341 Sammanfattningsvis uppskattas samtliga kostnader för de fem alternativen till följande i miljoner kronor. Alternativ

Lokal produktion Summa 41,5 70,0 116,1 149,1

l Maximalt belopp under förutsättning att alla kommuner i landet beställer angivna kompletterande enkätundersökningar. De uppskattade kostnaderna bygger vidare att alla regionalakommunala beställare använder metod. Om beställarna använder sig av olika metoder, samma urval eller totalundersökning, kommer den centrala kostnaden att öka något grund av den ökade samordning som då behövs. l alt. 3b är urvalsstorleken beräknad till 2 000 enheter per regionkommun. I vissa sådana kan mindre urval bli aktuella grund av enkätpopulationens storlek. Detta minskar då den regionenskommunens lokala kostnad. Om för få regionerkommuner i ett län beställer totalundersökningar alt. i 4 och 5 måste SCB genomföra kompletterande urvalsundersökning där för att klara av en redovisningen länsnivå. Kostnaden för sådana tilläggsundersökningar är inte inräknade den i centrala produktionskostnaden.

Om allmänheten skall informeras att en hushällsräkning genomförs om tillkommer kostnad på 3,8 miljoner kronor för tryckning och en distribution av 4 miljoner broschyrer. En produktion FoB-liknande statistik enligt ovan angivna alternativ av tillgodoser dock inte forskningens intressen. Dessa är främst knutna till longitudinella uppföljningar, där uppgifter om individens yrke, hushåll är centrala. Kommissionen har här inte anledning att ta ställning till m.m. vilka kostnader kan uppstå för att samla in sådan information. som Om någon form yrkesstatistik skall tas fram enligt något av de ovan av skisserade alternativen tillkommer vidare produktionskostnader som mycket överslagsmässigt har uppskattats till följande

Alt. 1 Uppgifter från underlag för lönestatistik 5-10 miljoner kronorår Alt. 2 Uppdatering av FoB 90 med enkät Något tiotal miljoner kronor alternativt 20-30 miljoner kronorår Alt. 3 Gruppering i socioekonomiska kategorier 200 000 kronor

Som jämförelse med de angivna kostnadsuppskattningama har SCB erinrat om att kostnaderna för FoB 90 med alla ingående variabler uppgått till sammanlagt 250 miljoner kronor, fördelade med 150 miljoner centralt och 100 miljoner lokalt.

11.2.5 Kommissionens sammanfattning och bedömningar

Kommissionen konstaterar att förutsättningarna för att genomföra helt registerbaserade FoBzar nu inte är nämnvärt större än när FoB 85kommissionen bedömde detta. Några för ändamålet användbara register har inte tillkommit och kan inte förutses komma till stånd inom överskådlig tid. utvecklingen av ett byggnadsregister inom fastighetsdatasystemet kan dock öppna möjligheter för tillkomsten ett lägenhetsregister av som är en väsentlig förutsättning för framställning av registerbaserad FoBstatistik. Diskuterade förändringar i lönestatistiken kan vidare eventuellt ge underlag för ett yrkesregister. Utredningar från SCB visar emellertid att tillgängliga register ger relativt goda möjligheter att åtminstone för femårsperiod skriva fram en uppgifter från en traditionell FoB som till stor del kan läggas till grund för en statistik över hushåll och boende liknande den erhålls från som FoBar. Frarnskrivningen bygger uppgifter befintliga register ur som kompletteras med uppgifter som särskilt hämtas in jämfört med genom en FoB begränsade enkätundersökningar och liknande. Till grund för utredningarna inom SCB har i första hand legat en strävan att skapa en statistik över främst hushåll, även boende, men som så långt som möjligt motsvarar FoB-statistiken i dessa avseenden när det gäller kvalitet och andvändbarhet. Det förutsätter att uppgifter inte som kan skrivas fram med hjälp av register inhämtas genom enkätundersök ningar avseende alla personer som missas i registren samt förändringar i disposition och bestånd lägenheter. Som alternativ till hämta av ett att in uppgifter genom enkäter till enskilda personer har från SCB pekats möjligheten att erhålla motsvarande uppgifter från adressuppgifter hos

Posten. Det skulle underlätta uppgiftsinsamligen och dra mindre kostnader för denna. Begränsningar undersökningarna, innebär att de byggs på mer av som mindre omfattande urval innebär försämringar i eller av personer, statistiken när det gäller bl.a. dess möjligheter att rättvisande belysa förhållanden i små geografiska områden delar av kommuner och små i utvecklingen olika företeelser. De urvalen betingade förändringar av av och osäkerhetema blir mindre för statistik regional och nationell felen mva. SCB har även prövat möjligheterna att komplettera Inom man registerfrarnskrivningen med skattningar enligt ett par statistiska beräkningsmodeller. Utvecklingen modellerna kräver vidare utredning. av ändå osäkert och i vilken mån resultaten av en tillämpning av Det är om skulle behäftas med eller mindre systematiska och andra fel. dem mer Från SCB har även framhållits att det är möjligt att tillämpa och kombinera de olika metoderna att komplettera registerfrarnskrivningen på i skilda kommuner. Det då möjligheter att för olika olika sätt ger välja metod alltefter deras förutsättningar och behov av kommuner Kommissionen finner detta betydande intresse med statistik. vara av till vad den, tidigare avsnitt 9.2 redovisats, iakttagit om hänsyn som olika kommuners skiftande användning och behov av FoB-statistik. Av betydelse i sammanhanget är också de möjligheter som detta kan erbjuda begränsa de genomgående dock varierade, kostnader som att stora, men de olika metoderna har uppskattas innebära. När det gäller uppgifter och statistik om yrken konstaterar kommissioden förutsedda utvecklingen lokala register inom sjukförnen att nu av säkringens område inte möjligheter att pâ grundval av dessa skapa en ger ersättning för den statistik som nu erhålls genom FoBar. Från SCB har antytts att det kan finnas vissa möjligheter att från underlaget för utbyggd lönestatistik, nu diskuteras, kunna erhålla en som användbara uppgifter till relativt rimlig kostnad. Frågan kräver dock en vidare utredning. Inom SCB har också sett möjligheter att på fem års sikt uppdatera man yrkesuppgiftema från FoB 90 med hjälp tillgängliga registeruppgifter av och uppgifter hämtas in genom enkäter till vissa utvalda grupper av som Enkäterna förutsätts dock bli omfattande och därmed medföra personer. betydande kostnader. Ett alternativ till regelrätta yrkesuppgifter, som övervägs inom SCB, kan med hjälp uppgifter registren över sysselsättning och vara att av ur

SOU 199341 Alternativ till traditionella folk- och,... 123

utbildning skapa en form av socio-ekonomiska yrkeskategorier. Det är dock tveksamt om uppgifter om sådana i olika förekommande användningar kan utgöra en sådan ersättning för yrkesuppgifter som motiverar de i och för sig måttliga kostnaderna för att ta fram dem. Kommissionen anser att de stora kostnaderna för en uppdatering av yrkesuppgifter med hjälp av bl.a. enkätundersökningar får ses som ett tungt vägande skäl mot en sådn lösning. En sådan skulle inte heller enligt SCB rimligen kunna avse en längre period än fem år. Som kommissionen tidigare avsnitt 9.3 konstaterat är uppgifter och statistik om yrken i första hand av intresse för olika slag av forskning. I frågan om hur de olika metoderna för registerframskrivningar och kompletteringar av dessa förhåller sig till integritetsskyddet finner kommissionen att de jämfört med traditionella FoBar och annan statistikframställning inte inför några principeillt nya förfaranden eller moment i dessa som skulle innebära ökade risker för otillbörliga intrång i den personliga integriteten för berörda personer. De personregister som upprättas genom sambearbetningar av register och inhämtande av uppgifter genom enkäter, alternativt från Posten, kräver tillstånd från Datainspektionen. Om de skall likställas med FoB-registren s.k. som statsmaktsregister, vilka bl.a. inte kräver tillstånd från Datainspektionen, måste de regleras i beslut av riksdagen eller regeringen. Det bör lämpligen ske i någon form av motsvarighet till en FoB-lag, vid som behov kan kompletteras med föreskrifter från Datainspektionen till skydd för den personliga integriteten. Föreskrifter i en lag erfordras också för att förekommande enkätundersökningar skall kunna genomföras med uppgiftsskyldighet för uppgiftslämnarna. De uppgiftsskyldiga skall givetvis också ges information undersökningarna på motsvarande sätt om som vid en FoB.

SOU 199341

12 Kommissionens förslag

Kommissionen föreslår att FoBar hittills traditionell inriktning och av omfattning inte genomförs oftare än vart tionde år. Närmast aktuell blir då en FoB omkring år 2000. Syftet med FoBama skall tillgodose vara att klart uttalade behov av statistik och uppgifter som inte kan erhållas

annat sätt. Till grund för sitt förslag lägger kommissionen ett konstaterande att det

under överskådlig framtid föreligger beaktansvärda behov sådana av uppgifter och sådan statistik erhålls FoBar. Till detta kan som genom läggas att internationella rekommendationer och åtaganden också ställer vissa krav på genomförande och redovisning FoBar. Behoven och av kraven är emellertid av skiftande omfattning och inriktning för olika

användningar. Möjligheter att helt ersätta de uppgifter inhämtas frågeblansom nu keter med uppgifter från befintliga register finns inte för närvarande. På

sikt kan tillkomsten ett lägenhetsregister och folkbokföring av lägenheter ge möjligheter att från register erhålla FoB-uppgifter om hushåll och boende. Bärande motiv för att för andra ändamål införa lägenhetsregister och folkboköring på lägenheter har inte redovisats för kommissionen. Om det under de nu förutsatta tioåriga perioderna mellan traditionella

FoBzar föreligger behov aktualisering statistik och uppgifter det av av av slag som erhålls FoBar bedömer kommissionen, genom på grundval av redovisade utredningar från SCB, att det finns möjligheter att med begränsade insatser framställa tillfredsställande statistik som liknar FoBstatistiken. Det gäller huvudsakligen statistik om hushåll och boende. Uppgifter från traditionell FoB kan under i varje fall en fem år efter denna skrivas fram med uppgifter från tillgängliga register och komplette-

ras med uppgifter som hämtas in särskilt eller mindre genom mer begränsade enkätundersökningar. Den statistik erhålls detta sätt som kan tillgodose väsentliga behov FoB-statistik för planeringsåndamål, av åtminstone på nationell och regional nivå. Beroende av hur omfattande de kompletterande enkätundersökningarna görs kan statistiken i kvalitet

126 Kommissionens förslag SOU 199341

och användbarhet eller mindre närma sig vad som gäller för den mer egentliga FoB-statistiken. Kommissionen det betydelsefullt att kommuner och landsting ser som främsta användare statistiken över hushåll och boende får ett som av avgörande inflytande över dennas utformning och anpassning till föreliggande behov. De bör därför ha möjlighet att mot betalning beställa särskilda tilläggsundersökningar inom sina områden. Avgörande för och i vilken mån en aktualiserad statistik över om hushåll och boende skall framställas måste de behov av och vara efterfrågan den kan förutses och kommer till särskilt uttryck. Det som gäller då särskilt från kommuner och landsting samt deras benägenhet att betalning beställa insamling och bearbetning av erforderliga mot uppgifter. Underlag för klarläggande av dessa förhållanden bör bl.a. kunna erhållas från remissyttranden över kommissionens betänkande och

från marknadsbedömningar inom SCB. Från sida kan också finnas behov av att få tillgång till aktualisestatens rad statistik belyser utvecklingen i berörda avseenden i tider av stora som och snabba förändringar i samhället. Behov av aktualisering kan även före ligga ifråga sådan statistik som kan komma att utnyttjas i om strukturutjämnande syfte i fördelningen av statsbidrag till kommunerna. En förutsättning för att den aktualiserade statistiken skall kunna framställas viss beredskap för detta kan upprätthållas centralt. är att en Från SCB har framförts för metodutveckling fordras resurser till att m.m. uppskattad sammanlagd kostnad 12 miljoner kronor under tre en av ca budgetår. Om statistiken skall framställas bör vidare erforderliga förfaranden i fråga samarbetningar register, uppgiftsinsamling, uppgiftsskyldigom av het, information till allmänheten regleras i en särskild registerlag. m.m. När det gäller sådana uppgifter och därpå grundad statistik om yrken erhålls FoBar och används i olika slag av forskning m.m. som nu genom finner kommissionen att möjligheterna att till rimliga kostnader erhålla dem eller motsvarigheter annat sätt är små. Kommissionen bedömer emellertid samtidigt att vissa kända behov av sådana uppgifter för nu forskningsändamäl kan tillgodoses även om uppgifterna från FoBar inte

kan aktualiseras under en tioårsperiod. Statistik och uppgifter från regelbundet genomförda FoBar är av särskild betydelse för olika slag forskning genom de möjligheter de av följa samhällsutvecklingen och olika individers förhållanden under ger att lång tid. Givetvis flera och oftare tillgängliga uppgifter bättre ger

SOU 199341 Kommissionens förslag 127

förutsättningar för forskningen än färre och sällan tillgängliga. Det mera kan dock här framhållas att i bl.a. cancerforskningen har uppgifter från FoBar med tio års mellanrum hittills tillräckliga för avsedda ansetts vara ändamål. Kommissionens förslag innebär sammanfattningsvis

att en FoB av traditionell inriktning och omfattning inte genomförs före år 2000, att en aktualisering av statistiken över hushåll och boende från FoB 90 under tiden fram till år 2000 företas i mån av konstaterad efter frågan, att framställningen av den aktualiserade statistiken i förekommande fall regleras i en särskild registerlag.

SOU 1993129

Särskilda

yttranden

Särskilt

yttrande av ledamoten Bo Edvardsson

Det har av kommissionens hearings med företrädare för speciellt små och medelstora kommuner med tydlighet framgått mytbildning att bedrivits av myndigheter, främst SCB, kring betydelsen av FoBar. Ett antal statistikpaket oberoende FoBar finns tillgå, varför av att FoBen endast utgör en informationskälla bland andra. Forskningen har framstátt den viktigaste användaren FoB-data som av för kunskapsproduktion, främst inom det medicinska fältet, t.ex. beträffande yrkesrelaterade sjukdomar, missbildningar cancer, m.m. Även den samhällsvetenskapliga forskningen är i vissa frågor beroende

av FoB-data, t.ex. för studium lågsarinolikhetsfenomen. av Det står helt klart att viss forskning inte kan genomföras utan FoB-data. Vad gäller andra användningar FoB-data har nödvändigheten av av FoB-data inte framgått lika tydligt som för forskningen. Betänkandet nämner frågan uppgiftsskyldighet s. 123 och om s. 126 för eventuella enkäter och framtida FoBar. Även inte helt om texten ger klart budskap på denna punkt står det klart av muntlig redovisning att SCB och kommissionens majoritet tänker sig datainsamling med sanktionsmöjlighet vid uteblivet dvs. vitesföreläggande eller svar, liknande. SCB har hänvisat till rådande internationell praxis vad gäller sanktioner, men någon empirisk utredning frågan har av SCB inte presenterat Frågan om behovet vitesförelägganden har inte av utretts av kommissionen, trots att denna skulle uppmärksamma integritetsfrågor. Jag har önskat utredning av etikfrågan för den händelse förslag med tvång skulle bli aktuellt. Såväl empirisk etnisk utredning saknas som således. Forskningen är enligt internationell och svensk praxis och etikrekommendationer beroende av frivilligt avgivna data när det gäller enkäter intervjuer. T.ex. föreskriver de svenska forskningsrådens forskningsetiska regler frivillighet med stor emfas.

Särskilda yttranden SOU 199341

Jag har svårt uppfatta någon skillnad i angelägenhetsgrad mellan den att forskning använt FoB-data och mycket den forskning som använt som av andra frivilligt avgivna data. Det är därför enligt min mening inte möjligt motivera från svensk och internationell forskningsetisk praxis att avsteg och etik vad gäller FoBar i framtiden. Dessa FOBars viktigaste syfte blir enligt min mening att serva forskningen. De samhälleliga planerings- och informationsbehovens tillgodoseende

verkar inte stå eller falla med FoBzar men precisionen kan sänkas något

FoB-data. Evidensen för dessa behov har framförts otydligt och har utan knappast framtonat så starkt vid kommissionens hearings att uppgiftsskyldighet bör föreskrivas. En mängd verksamheter i det svenska samhället förlitar sig för övrigt på enkät- eller intervjustudier med lägre precision än FoBar. Alternativet till uppgiftsskyldighet med sanktioner bedömer jag vara dels starkt utvecklade informationsinsatser beträffande vad FoB-data skall användas till, Cancerforskning, i samband med genomförande av t.ex. FoBzar och dels tydligare återföring av resultat till medborgarna. Det ligger naturligtvis nära till hands att spekulera över om inte det oreflekterade och starka förespråkandet tvång i detta sammanhang har av med maktutövning och disciplinering medborgarna att göra i viss av utsträckning. Människor skall läras att lyda. Jag tycker mig även här kunna skönja den totala kontrollen över medborgarna och över myter om framtiden. Debatten kring FOB har uppvisat de vanliga kontrollpsykotiska tendenserna i det svenska samhället. Sammanfattningsvis vill jag med detta yttrande klargöra att jag inte ställer mig bakom uppgiftsskyldighet med sanktioner i samband med FoBar.

SOU 199341 Särskilda yttranden 131

Särskilt yttrande

av sakkunnige Cecilia Etzler

Jag vill i detta yttrande lyfta fram ett antal frågor som har stor betydelse för kommunerna. FoB 90-kommissionen har haft i uppdrag att följa det löpande arbetet med FoB 90 ur olika aspekter samt att utreda förutsättningarna för helt registerbaserade tolk och bostadsräkningar och en övergång till tioåriga intervall mellan räkningarna efter FoB 90. Kommissionen konstaterar att det under överskådlig framtid föreligger beaktansvärda behov av sådana uppgifter och sådan statistik som erhålls genom FoBar. Av de kontakter som tagits med olika användare inom för ramen kommissionens arbete framgår att det finns ett stort behov i samhället av FoB-liknande underlag. Hur kommuninvånama bor, hur stora hushållen är samt hushållens socioekonomiska struktur är typ basinformation en av som används i många sammanhang. Uppgifterna är av stor betydelse för att kunna

planera kommunala och regionala serviceåtgärder, samhällsbyggande m.m., tillämpa och utveckla de resursfördelningsmodeller som används både pá central, regional och lokal nivå. statsmakterna behöver t.ex. tillgång till detaljerad information varje kommun för att kunna om beräkna det s.k. strukturkostnadsindex som är en av de viktigaste faktorerna i det nya generella statsbidragssystemet. På kommunal nivå används också olika typer av fördelningsmodeller för att göra avvägningar mellan såväl verksamhetsområden kommundelar, som göra uppföljningar och utvärderingar, både på lokal, regional och nationell nivå.

Det pågår stora förändringar rad områden i samhället. Boendets en finansiering och bostadsbyggandet förändras och sannolikt därmed också hushållens boendemönster. Den ökade arbetslösheten förändrar i många fall hushållens ekonomi och utsatthet ett dramatiskt sätt. Den osäkra . situationen i flera länder utanför Sveriges gränser gör att flyktingtrycket snabbt kan komma att öka. Detta är några exempel på den ökade osäkerheten om utvecklingen i samhället, vilket kräver bättre beslutsunderlag.

132 Särskilda yttranden SOU 199341

Kommissionens förslag att FoB-statistiken endast behöver tas fram vart tionde år innebär möjligheterna att beakta de stora förändringarna i att planeringsprocessen försvåras på grund av inaktuell information. Många kommuner upplever nuvarande ordning med F0Bar vart femte år som bristfällig grund långa tidsavstånd mellan räkningarna. av Jag bakgrund ovanstående, att kommissionen borde ha anser, mot av haft högre ambitioner vad gäller utvecklingen av olika alternativ till en traditionell FoB. Flera förslag till eller mindre registerbaserade mer alternativ i kommissionens utredning. Ett omfattande presenteras utvecklingsarbete inom metodområdet återstår dock för att alternativen i praktiken ska kunna användas. Det är också svårt att ett ingående sätt kunna bedöma de olika alternativen vad gäller såväl innehåll som kvalitet. Genom kommissionen inte tar ställning och därmed inte heller att värderar behovet att ha tillgång till FoB-liknande statistik år 1995 blir av kostnadsfördelningen i de olika alternativen oklar mellan stat och kommun. Jag har tolkat kommissionens förslag att den helt övervägande delen kostnaderna för det alternativ som remissinstanserna eventuellt av förordar ska läggas på kommunerna. Kommissionen markerar därmed, jag, viljeyttring till förändring i den kostnadsfördelning anser en en mellan och kommun jämfört med vad tidigare gällt. En successiv stat som övervältring kostnaderna kommunerna har skett under senare folkav och bostadsräkningar. I FoB 90 stod kommunerna för 65 procent av kostnaderna. Jag att fortsatt övervältring av kostnaderna på menar en kommunerna är orimlig mot bakgrund av att informationen från folk- och bostadsräkningar intresse för många i samhället. är av En konsekvensanalys för olika användare av en utebliven statistik om hushållens struktur och boende för år 1995 saknas. Enligt min mening borde sådan analys gjorts inom för kommissionens arbete. en ramen

SOU 199341 Särskilda yttranden 133

Särskilt

yttrande av sakkunnige Denny Vågerö

Som sakkunnig i FoB 90-kommissionen, med speciellt att bevaka ansvar forskningens intresse, finner jag kommissionens betänkande att är otillfredsställande på flera centrala punkter. Betänkandet präglas framför allt av en rädsla för att framtida folkräkningar skall väcka missnöje bland de som skall lämna uppgifter. Tonen i betänkandet är därför i hög grad defensiv. De farhågor för integritetskränkningar som framförts i den allmänna debatten, har kommissionen dock inte funnit saklig grund för i sin granskning hur folkräkningen av genomförts eller hittills använts. Detta har emellertid inte varit tillräckligt för att kommissionen skulle förorda att en FoB, eller alternativt att FoB-liknande statistik grundad en på befintliga register, produceras år 1995. Kommissionen säger FoBatt liknande statistik kan produceras 1995 i mån efterfrågan, av men har själv inget svar på något sådant behov finns. Den redovisning om som gjorts till kommissionen visar ändå tydligt på sådant behov, bl.a. nya användningar av aggregerad FoB-statistik för att fördela ekonomiska resurser inom sjukvården. Frågan om hur forskningens intressen påverkas avstår från av att man folkräkningen 1995 behandlas inte på ett bra sätt. Argumentationen går i hög grad ut på att säga att det troligen är tillräckligt med tioåriga folkräkningar för forskningens syften. Detta har karaktären mer av förhoppning än insikt hur folkräkningsdata används av om t.ex. i samhällsvetenskaplig, folkhälsovetenskaplig eller miljövetenskaplig forskning. Folkräkningsdata används forskare på mängd olika sätt. Statistik av en är bara ett sätt, men troligen inte det viktigaste. Alltmer viktigt har blivit att kunna följa individer longitudinellt, dvs. från folkräkningstillfället och framåt, till nästa folkräkning eller förbi denna. Mellan folkräkningama påför man individuella uppgifter t.ex. inträffade hjärtsjukdomar, eller om val av utbildning. Det görs regel i syfte kartlägga orsakssamband. som att Exempel på longitudinella register, avidentifierade innan forskarna får del av uppgifterna, är Cancermiljöregistret, registret över hjärtinfarkt i fem mellansvenska län, utredningens social snedrekrytering till högre om utbildning register över utbildningsval. Samtliga dessa register, och en mängd andra, använder individuppgifter från folkräkningar som utgångspunkt. Samtliga folkräkningar från 1960 ingår i eller flera en longitudinella undersökningar av denna typ.

Särskilda yttranden SOU 199341

kan därför med säkerhet säga att 1995 års folkräkning, orr. den Man genomföras, skulle komma att användas för longitudinella skulle uppföljningar individer i syfte att kartlägga vetenskapliga frågor inom av medicin, samhällsvetenskap eller miljövetenskap. Longitudinell t.ex. de områden där Sverige, tillsammans med de nordiska forskning är ett av har konkurrensfördel internationellt. Det bekräftas grannländerna, störst den stadiga ström utländska forskare vill använda svenska av som registermaterial. Forskningspropositionen betonade starkt vikten av att

stärka de longitudinella databaserna i Sverige. 90-kommissionen skulle haft möjlighet att bidra till en sådan FoB förstärkning positiva förslag, som flyttade fram den svenska genom egna forskningens positioner databasområdet. Det hade varit möjligt även ekonomiska och politiska skäl valt att inte genomföra FoB 95. om man av har dock avstått. Nettoresultatet FoB 90-kommissionens betänk- Man av ande för forskningens vidkommande riskerar därför att bli negativt. Det finns möjligheter att öka den forskningsmässiga avkastningen t.ex. stora tidigare genomförda folkräkningar. Kommissionen nämner några av sådana möjligheter avsnitt 9.3. Men i sammanfattningen förbigår man

detta helt. För mig verkar det rimligt att del det belopp som man spar in på en av avstå från 1995 års folkräkning används just för att förädla tidigare att folkräkningar, dvs. öka deras användbarhet och tillgänglighe för

forskningsändamål . Det kan ske inrättandet av generella forskningsdatabaser, genom baserade flera tidigare folkräkningar, vilka i avidentifierad forn kan utnyttjas forskare. Det kan också ske genom att mer specialiserade av databaser, för speciella forskningsområden inrättas. Inrättandet av ett cancer-miljöregister baseras på 1990 års folkräkning är en given som sådan åtgärd. De sociala förändringar äger rum för närvarande är mycket stora. som Växande arbetslöshet och avreglerade marknader, t.ex. inom vård och

äldreomsorg är exempel. Ur samhällsvetenskaplig synpunkt är detta med period där det är ovanligt väl motiverat att genomföra andra ord en longitudinella studier människors förändrade levnadsomständigheter. av En eventuell produktion FoB liknande statistik kan inte ersätta en av sådan forskning och jag finner det därför motiverat att något av

forskningsråden, förslagsvis SFR, får extra medel för forskning av lenna

typ.

SOU 199341 Bilaga 135

Kommissionens direktiv

En statistikkommission för 1990 års folk- och

bostadsräkning

Elli 198957

Beslut vid regeringssarnrnanträde 1989-11-30

Chefen för civildepartementet, statsrådet Johansson, anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en parlamentariskt sammansatt kommission tillkallas för att följa arbetet med tolk och bostadsräkningen år 1990 FoB 90. Kommissionen skall också utreda förutsättningarna för i framtiden att genomföra helt registerbaserade folk- och bostadsräkningar och frågan om en övergång till tioåriga intervall mellan räkningarna efter FoB 90.

Bakgrund Arbetet med FoB 90 regleras i lagen l989329, ändrad 1989908 om en folk och bostadsräkning år 1990 och i förordningen 1989330 folkom och bostadsräkningen år 1990. FoB 90 skall genomföras följande sätt. Med utgångspunkt i lagen fastställer statistiska centralbyrån SCB efter samråd med datainspektionen innehållet i de person- och fastighetsblartketter skall användas. som Dessa sänds under hösten 1990 ut till allmänheten för besvarande. De ifyllda blanketterna sänds sedan in till de kommunala granskningsorganen som granskar, kompletterar, kodar och registrerar uppgifterna. Registrering skall enligt planerna ske direkt , vid lokala dataterrninaler med direktöverföring till SCBs stordator. Vid SCB görs därefter de sambearbetningar med andra register FoB-lagen medger. Sedan följer den som maskinella bearbetningen som resulterar i tabeller, diagram m.m. Produktionen av FoB-data beräknas kunna slutföras under år 1993.

SOU 199341 136 Bilaga

I propositionen 1988 8991 medel för en folk- och bostadsräkning om år 1990, s. 7 sade det föredragna statsrådet att det på samma sätt m.m. vid FoB 85 bör tillsättas parlamentariskt sammansatt kommission som en arbetet med FoB 90, med särskild uppgift att uppmärksamma för att följa och integritetsfrâgoma. Inledningsvis borde kommissionen sekretessstatsrådet överväga frågan FoB-registret skall avidentiñeras enligt om eller bevaras. Vidare ansåg det föredragande statsrådet att kommissionen uppdrag utreda förutsättningarna för att i framtiden övergå till bör få i att helt registerbaserade folk- och bostadsräkningar liksom frågan om tioåriga intervall mellan räkningarna efter FoB 90. l sitt betänkande l988l89zFiU24 anförde finansutskottet att det inte något erinra att regeringen tillsätter en parlamentarisk har att mot kommission arbetet med FoB 90. Utskottet hade inte heller för att följa något erinra att kommissionen får i uppdrag att utreda förutatt mot sättningarna för i framtiden övergå till tioårsintervall mellan räkatt ningarna. Enligt utskottet borde strävan vara att allmänheten inte skall en uppgiftslämnare än vart tionde år. Utskottet uttalade engageras som mer också kommissionen bör fri att pröva vilka variabler som bör att vara ingå i framtida undersökningar. Frågan avidentiñering FoB-registret borde enligt utskottet lösas om av möjligt. Utskottet förordade därvid att registret bevaras och så snart som lämnas över till riksarkivet för arkivering. Utskottet hemställde bl.a. att riksdagen sin mening gav regeringen som vad utskottet anfört intervall mellan framtida folk- och till känna om bostadsräkningar och arkivering av FoB-registret. Riksdagen följde utskottets hemställan rskr. 258. Med anledning riksdagens beslut har regeringen i prop. 1989901 av föreslagit bestämmelse in i FoB-lagen att FoB-registret skall att en tas om överlämnas till riksarkivet för förvaring, när SCB inte längre behöver registret för framställning den anslagsfinansierade statistiken. av Riksdagen har antagit förslaget 198990FiU6, rskr. 28. parlamentarisk kommission bör tillkallas för att följa arbetet med En nu FoB 90 och utreda uppläggningen och periodiciteten av framtida folk- och

bostadsräkningar.

SOU 199341 Bilaga 137

Tidigare behandling

Frågan om hur folk- och bostadsräkningar skall genomföras har debatterats och utretts sedan mitten 1970-talet. År 1979 gav regeringen SCB i uppdrag att utreda alternativa metoder för en FoB utan insamling av uppgifter från allmänheten via blankett. År 1983 framlade SCB i en rapport Nya metoder för folkv och bostadsräkningar FOBALT ett förslag om hur räkningarna skulle kunna helt registerbaserade. vara Förslaget utsattes för omfattande kritik och ledde till FoB 85 kom att att genomföras på ett i stort sett konventionellt sätt. Ett sysselsättnings och ett utbildningsregister inrättades dock. Statistikkommissionen för 1985 års folk och bostadsräkning konstaterade i delbetänkandet SOU 198843 FolkA och bostadsräkningar i fram tiden att en övergång till helt registerbaserad FoB-information skulle minska kostnaderna för räkningarna åtminstone längre sikt. - Kommissionen konstaterade även att helt registerbaserade räkningar skulle ställa krav att folkbokföringen sker bostadslägenhet i stället för på fastighet samt ett nytt yrkesregister och ett nytt lägenhetsregister.

Uppdraget Kommissionens huvuduppgift bör enligt min mening följa det vara att löpande arbetet med FoB 90 för att bevaka de formella och praktiska aspekterna av betydelse för den personliga integriteten. Därvid har kommissionen att

bevaka att uppgiftslämnandet så långt möjligt underlättas, - som följa att blanketter och information till allmänheten klargör hur sekretess- och integritetsfrågoma regleras och hanteras, - följa arbetet vid de lokala granskningsorganen och därvid särskilt ta del av rutinerna i samband med att det insamlade materialet överförs till SCB, följa sambearbetningen hos SCB personuppgifter i olika - av register, ta del av de tekniska och lokalmässiga anordningarna vid både SCB och de lokala granskningsorganen och bevaka att det praktiska säkerhetsarbetet är tillfredsställande samt - avge yttranden begäran av datainspektionen eller SCB i frågor som rör FoB 90.

l38 Bilaga SOU 199341

Kommissionen skall dessutom utreda förusättningarna för helt registerbaserade framtida folk- och bostadsräkningar samt frågan om en övergång till tioårsintervall efter FoB 90. Kommissionen skall särskilt bedöma informationsbehovet i samband med eventuellt genomförande helt registerbascrade folk- och ett av bostadsräkningar i framtiden. Jag bedömning möjligheterna att inrätta nya anser även att en av register bör göras, de utgör förutsättning för att helt registerbaseom en rade räkningar skall kunna genomföras. Härvid bör även variablerna i framtida räkningar prövas. Utgångspunkten bör dock vara att inga nya administrativa register bör tillskapas enbart för statistikanvändning samt att registren inte medför ökade kostnader. Förutsättningarna för övergång till helt registerbaserade folk- och en bostadsräkningar är inte bara kostnadsfråga. Det är också i hög grad en fråga rör sekretess, integritet och kvalitet. Av särskilt intresse i en som detta sammanhang är därför det arbete som bedrivs av statistikregelkommitten C 198703. Denna utredning har till uppgift att utarbeta förslag till förenklade statistikregler syftar till att underlätta uppgiftslämsom nandet och klargöra uppgiftslämnarnas och de statliga statistikproducenternas rättigheter och skyldigheter. Frågan tidsintervaller mellan folk- och bostadsräkningar bör om kostnader, behov och tillgång till alternativa informations avvägas mot källor. En övergång till tioåriga intervall mellan folk- och bostadsräkningarna tillgodoser vad sägs i FNs rekommendation om folk- och som bostadsräkningarna i BCE-regionen. Utgångspunkten bör att kostnaderna för framtida folk- och vara bostadsräkningar skall minska samtidigt som kraven sekretess, integritet och kvalitet upprätthålls.

Hur arbetet skall bedrivas

Kommissionen skall bedriva sitt arbete i nära samarbete med SCB och datainspektionen. Om dessa myndigheter begär det, skall kommissionen råd i frågor rör FoB 90. Kommissionen skall ta upp och behandla ge som frågor dessa myndigheter aktualiserar och har rätt att information som m.m. från dessa. Kommissionen skall dessutom samråda med statistikregelutredningen kring frågor rör uppgiftslämnande och användning av registeruppsom gifter.

SOU 199341 Bilaga 139

Kommittén bör i sitt utredningsarbete så långt som möjligt använda sig av det material som tagits fram i tidigare utredningar, t.ex. statistik av kommissionen för 1985 års folkv och bostadsräkning. I övrigt får kommissionen ta de kontakter som den finner nödvändiga. I detta sammanhang vill jag också erinra om de generella riktlinjer som gäller för kommittéarbetet och syftar till att begränsa de offentliga som utgifterna Dir 19845.

Hemställan Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för civildepartementet

att tillkalla en parlamentariskt sammansatt kommission omfattad - av komrnittéförordningen 1976119 med högst lO ledamöter med uppdrag att följa arbetet med FoB 90 och utreda vissa frågor om framtida folk och bostadsräkningar, att utse en av ledamöterna att vara ordförande samt att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde kommissionen.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta trettonde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

Civildepartementet

1993 -07- 2 2 sjcxcmmsn .vt-uazøvlwutvav-

Statens offentliga utredningar 1993

Kronologisk

förteckning

Stymings-ochsamarbetsformer i biståndet. UD 36.Lag om totalförsvarsplikt. Fö.

l Kursplaner för grundskolan. U. 37.Justitiekanslern. Enöversyn .lKs arbetsuppgifter av

Ersättning för kvalitetocheffektivitet. m.m. Ju. - Utformning av ettnytt iesurstilldelningssystem för 38.Hälso-ochsjukvården i framtiden tre modeller.S. grundläggande högskoleutbildning. U. 39.En gräns forfilmcensuren. Ku. Statligtstödtill rehabilitering tortyrskadade av 40.Fri-ochrättighetsfrågor. Del A ochB.Ju. flyktingar fl. S. m. 4l.Folk- ochbostadsräkning är 1990ochi framtiden.Fi. Bensodiazepiner beroendeframkallande psykofar- maka. Livsmedelshygien ochsmåskalig livsmedelsproduktion.Jo. 7.Löneskillnader ochlönediskriminering. Omkvinnoroch män arbetsmarknaden. Ku. Löneskillnader ochlönediskriminering. Omkvinnor och män arbetsmarknaden. Bilagedel. Ku. Postlag. K. 10.En ny datalag.Ju. l Socialförsäkringsregister. S. l 2. Vårdhögskolor - kvalitet- utveckling huvudmannaskap. - U. 13. Ökad konkurrens järnvägen.K. l4.EGochvåragrundlagar. Ju. 15.Svenska reglerför internationell omfördelning av oljavid en oljekris.N. 16.Nyavillkorförekonomiochpolitik ekonomi- kommissionens förslag.Fi. 16.Nya villkor for ekonomiochpolitik ekonomi- kommissionens förslag.Bilagor.Fi. 17. Ägandet radioochtelevisioniallmänhetens tjänst. av Ku. 18.Acceptans ToleransDelaktighet. M. 19.Kommunerna ochmiljöarbetet. M. 20.Riksbanken ochprisstabiliteten. Fi. Zl. Ökat personval. Ju. 22.Vad är ett statsråds arbetevärt Fi. 23.Kunskapens krona.U. 24. Utlänningslagen en partiellöversyn.Ku. - 25.Socialaåtgärderförjordbrukare. Jo. 26.Handläggningenvissasäkerhetsfrägor. av Ju. 27.Miljöbalk.Del l och M. 28.Bankstödsnäntnden, Fi. 29.Fortsattrefonnering foretagsbeskattningen. av Del Fi. 30.Rättentill biståndinomsocialtjänsten. S. 31.Kommunernas roll påalkoholområdet ochinom missbrukarvården. S. 32.Nyanställningsskyddslag. A. 33. Åtgärder för att förbereda Sveriges jordbrukoch livsmedelsindustri förEG.lo. 34.Förarprövare. K. 35.Reaktion mot ungdomsbrott. Del och A B.lu.

1993 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Utbildningsdepartementet

Kursplaner för grundskolan. [2] Enny datalag [10] grundlagar. [14] Ersättning för kvalitet och effektivitet. EGoch våra Utformning ett nytt resurstilldelningssystcm för Ökat personval. [21] - av säkerhetsfrågor. [26] grundläggande högskoleutbildning. [3] Handlaggningen av vissa ungdomsbrott. DelA och B. [35] Vårdhögskolor Reaktionmot arbetsuppgifter kvalitet- utveckling huvudmannaskap. [12] Justitiekanslern.översyn En av .lKzs - - Kunskapens krona. [23] m.m. [37]

Fri- och rättighetsfrågor. A Del ochB. [40] Jordbruksdepartementet

Utrikesdepartementet Livsmedelshygien och småskalig livsmedelsproduktion.

Styrnings och samarbeLsformer i biståndet. [1] 161

Sociala åtgärder för jordbrukare. [25]

Försvarsdepartementet Åtgärder föratt förbereda Sveriges jordbruk och

livsmedelsindustri för EG. [33] Lagom totalförsvarsplikt. [36]

Arbetsmarknadsdepartementet Socialdepartementet

tortyrskadade Ny anställningsskyddslag. [32] Statligt stöd till rehabilitering av

flyktingarm. fl. [4] Kulturdepartementet Bensodiazepiner beroendeframkallande psykofarmaka. - lönediskriminering. Löneskillnader och [51 Om kvinnor ochmän arbetsmarknaden. [7] Socialförsäkringsregister. [30] Löneskillnader och lönediskriminering. Om kvinnor Rätten till biståndinom socialtjänsten. alkoholområdet ochinom ochmän arbetsmarknaden. Bilagedel.[8] Kommunsua roll Ägandet radio och televisioni allmänhetens tjänst. missbrukarvården. [31] av

Hälso- och sjukvården i framtiden tre modeller [38] 1171 - Utlännings en partiellöversyn. [24] g - Kommunikationsdepartementet Engräns förñlmcensuren. [39]

Postlag. [9] Näringsdepartementet Ökad konkurrens järnvägen. [13] Svenska regler för internationell omfördelning av olja vid Förarprövare. [34] en oljekris. [15]

Finansdepartementet Miljö- och naturresursdepartementet Nya villkor för ekonomioch politik ekonomi- - Delaktighet. [18] förslag. [16] Acceptans Tolerans kommisionens politik ekonomi- Ka mmunema och miljöarbetet. [19] Nya villkor för ekonomi och - Bilagor. [16] Miljöbalk. Del1 och [27] kommisionens förslag.

Riksbanken och prisstabiliteten. [20]

Vadärett statsråds arbete värt [22]

Bankstödsnämnden. [28]

Fortsatt reformering av företag i uttningen.

Del [29] Folk- och bostadsräkning år 1990och i framtiden. [41]