Lägenhetsdata

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Lägenhetsdata

SHM]

1995:74 Betänkande av

för till för

Arbetsgruppen förslag rättslig reglering

förbättrad hushållsstatistik HUSAR

m, min

Statens offentliga utredningar

WM 1995:74

Ål Finansdepartementet

Lägenhetsdata

Betänkande av

Arbetsgruppen för förslag till rättslig reglering för

förbättrad hushållsstatistik HUSAR Stockholm 1995

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskanslietsförvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 90 90

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen,1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara remiss. - Broschyren kan beställashos: Regeringskanslietsförvaltningskontor Arkiv- och informationsenheten 103 33 Stockholm Fax: 08-790 09 86 Telefon: 08-405 24 81

REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 91—38—20001—5 Stockholm 1995 ISSN 0375-250X

Till statsrådet Jan Nygren

Enligt regeringens bemyndigande beslöt statsrådet Nygren den 5 maj 1995 att tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att ta fram förslag till reglering m.m. för att möjliggöra framtagning av

hushållstatistik med hjälp av registerdata Fi 1995:B.

Som ordförande för arbetsgruppen förordnades chefsjuristen Per Samuelson, sakkunnig hos Finansdepartementet. Arbetsgruppen, som inledde arbetet under maj månad 1995, har antagit namnet HUSAR. Som övriga ledamöter i arbetsgruppen har medverkat karmnarrättsassessorn i Justitiedepartementet Caroline Beck-Friis, programchefen vid Statistiska centralbyrån Åke Bruhn, byrâchefen vid Centralnämnden för fastighetsdata Bengt Kjellson, kammarrättsassessom i Finansdepartementet Birgitta Pettersson, avdelningsdirektören vid Riksskatteverket Lars Tegenfeldt samt hovrätts-

assessorn i Miljödepartementet Kjell-Olof Wennström.

Sekreterare arbetsgruppen har varit kammarrättsassessom i Finansdepartementet Rickard Sahlsten. Vi får härmed överlämna vårt betänkande Lägenhetsdata SOU 1995:74. Uppdraget är därmed slutfört.

Stockholm den 3 juli 1995

Per Samuelson

Rickard Sahlsten

Innehållsförteckning

Förkortningar 9

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Sammanfattning ll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Författningsförslag 13

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Förslag till lag om provverksamhet angående

lägenhetsdata m.m. 13 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Förslag till lag om lägenhetsregister 17

. . . . . . . . . . .

Förslag till lag om ändring i folkbokföringslagen 1991:481 21

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4. Förslag till lag om ändring i lagen 1990:1536 om folkbokföringsregister 24

. . . . . . . . . . . . . . . . . .

Inledning 27

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 1 Allmän bakgrund 27 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.2 Ändamål för lägenhetsregister 28 ett . . . . . . . . . . . . . 1.3 Arbetsgruppens direktiv 29 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2 Folkbokföring 31 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.1 Allmänt 31 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

2.1.1 Historisk bakgrund 32

. . . . . . . . . . . . . . . . .

2.2 Register och gällande regelverk 34

. . . . . . . . . . . . . .

2.3 Folkbokföring fastighet 34

. . . . . . . . . . . . . . . . .

2.4 Ny ordning för avisering av folkbokförings-

uppgifter 37 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.4.1 Aviseringsutredningen 37 . . . . . . . . . . . . . .. 2.4.2 Det fortsatta beredningsarbetet 38 . . . . . . . . . .

2.4.3 Uppgiftsförsörjningen av statistiken 39

. . . . . . .

3 Statistiken och dess behov av hushdllsuppgifter 41

. . . . .

Innehållsförteckning

3.1 Hushâllsstatistiken 41 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2 Alternativ till traditionella folk- och

bostadsräkningar 42

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2.1 Fobalt-utredningen 43 . . . . . . . . . . . . . 3.2.2 FoB 85-k0mmissi0nen 43 . . . . . . . . . . . . . . 3.2.3 FoB 90-k0mmissi0nen 45 . . . . . . . . . . . . . .

3.2.4 SCB:s tidigare utredningar 47

. . . . . . . . . . .

3.2.5 SCB:s lägenhetsregisterutredning 50

. . . . . .

4 Fastighetsdatasystemet 55 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.1 Allmänt 55 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

4.2 Fastighetsdatarefonnen 56

. . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.3 Innehållet i fastighetsdatasystemet 57

. . . . . . . . . . . . 4.3.1 Fastighetsregistret 58 . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.3.2 lnskrivningsregistret 59

. . . . . . . . . . . . . . .

4.3.3 Byggnadsregistret 59

. . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.3.4 Taxeringsregistret 60 . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.4 Övriga databaser 61

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.4.1 Samfällighetsföreningsregistret 61

. . . . . . . . . .

4.4.2 Pantbrevsregistret 61

. . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.4.3 Bostadskreditsystem 62 . . . . . . . . . . . . . . . .

4.5 Övriga baser 62

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.6 Utveckling och tendenser 63

. . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.6.1 Särskilt om adressregistret 64

. . . . . . . . . . . .

5 Urgdngspunkter 65

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.1 Allmänt om register och personregister 65 . . . . . . . . .

5.1.1 Datalagstiftning 65

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.1.2 Registeransvar 66 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5.1.3 Registerlagar 66

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5.2 Utgångspunkter för ett lägenhetsregister 67

. . . . . . . . .

5.2.1 Hur ett register kan läggas upp 68

. . . . . . . . .

5.2.2 Avgränsning av bostadslägenhet 68

. . . . . . . . . 5.2.3 Innehåll 70 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5.2.4 Ajourhâllning 74

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5.2.5 Utfomming av lägenhetsidentitet 75

. . . . . . . .

5.2.6 Adressuppgifter och adressregistei 78

. . . . . . .

Innehållsförteckning

5.2.7 Inhämtande av uppgifter 82

. . . . . . . . . . . . . 5.2.8 Provverksamhet 83 . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5.2.9 Regional redovisningsnivâ 84

. . . . . . . . . . . 5.3 Statistikregister 84 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6 överväganden och författningsteknisk lösning 87

. . . . . . 6.1 Allmänt 87 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6.2 Reglering av ett nytt lägenhetsregister 88

. . . . . . . . . . 6.2.1 Hur ett register bör läggas upp 90 . . . . . . . . .

6.2.2 Avgränsning bostadslägenhet 91

av . . . . . . . . .

6.2.3 Hur lägenhetsbeteckningen bör utformas 91

. . . 6.3 Fastställda adresser 92 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.4 Inhämtande av uppgifter 94 . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6.5 Statistikregister 95

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.6 Provverksamheten 97 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7 Författningskømnzentarer 101

. . . . . . . . . . . . . . . . . 7.1 Förslag till lag om provverksamhet angående

lägenhetsdata m.m 101

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7.2 Förslag till lag om lägenhetsregister 108

. . . . . . . . . .

7.3 Förslag till lag om ändring i folkbokföringslagen 1991:481 113

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7.4 Förslag till lag om ändring i lagen 1990:1536

om folkbokföringsregister 115

. . . . . . . . . . . . . . . . .

Förkortningar

CFD Centralnämnden för fastighetsdata DI Datainspektionen FDS Fastighetsdatasystemet Fastighetsregistermyndigheternas och inskrivningsmyndighetemas informationssystem FoB Folk- och bostadsräkningar I0F Inkomst- och förmögenhetsregistret RTB Registret över totalbefolkningen SCB Statistiska centralbyrån SPAR Statens person- och adressregister RSV Riksskatteverket RTB Registret för totalbefolkningen

Sammanfattning

HUSAR har haft i uppdrag att föreslå den författningsreglering

m.m. som erfordras för att ta fram hushållsstatistik med hjälp av registerdata. Förslag lämnas sålunda till två författningar och nya

till ändringar i två författningar folkbokföringsområdet.

HUSAR lämnar i betänkandet förslag till lagreglering ett av rikstäckande lägenhetsregister. Registret skall inte innehålla personinformation och bildar därför inte personregister i data-

lagens 1973:289 mening. Författningsförslaget, delvis

som

hämtat sin förebild från författningar för personregister, omfattar

bl.a. regler om ändamålet för och innehållet i registret. Lägenhetsregistret, som konstrueras som en utbyggnad av registren inom

fastighetsdatasystemet, skall enligt förslaget omfatta samtliga bostadslägenheter för permanent boende men också samtliga fritidshus och specialbostäder. Detta betyder att registren byggs upp med region-, fastighets- och byggnadsuppgifter från byggnads-

registret. Regleringen omfattar också de uppgifter om lägenheterna som får förekomma i registren. Dessa kompletteras i övriga mer

lägenhetsspecifika delar med uppgiftslämnande från fastighetsägarna med uppgiftplikt. De nu angiva uppgifterna bildar registerinne-

hållet. För att registren skall fylla sin funktion måste de emellertid

ajourhållas. Fastighetsägarna föreslås därför bli fortsatt uppgiftsskyldiga beträffande vidtagna förändringar som påverkar den lägenhetsspeciñka informationen.

Lägenhetsidentiteten som består av dels adressuppgift, dels -

s.k. lägenhetsbeteckning är en central del i lägenhetsregistret.

- HUSAR förespråkar att man väljer en värdebärande modell för lägenhetsbeteckningen. HUSAR lämnar vidare förslag till en lag om provverksamheten. Denna går ut att utröna vilket två givna alternativ av som

senare bör användas för den riksomfattande uppgiftsinsamlingen.

12 Sammanfattning sou 1995:74

Lagen innehåller den rättsliga reglering beträffande uppgiftsplikt m.m. som erfordras för att kunna genomföra provverksamheten. I lagen ges Statistiska centralbyrån SCB och Centralnämnden för

fastighetsdata CFD rätt att för detta ändamål inrätta och föra

personregister. Dessa register bildas av de uppgifter som hämtas in från byggnadsregistret och från enskilda med stöd av bestämmelser i lagen. Uppgifterna lämnas vidare till det särskilt reglerade lägenhetsregistret och till folkbokföringen.

I lagen regleras uppgiftsskyldighet för enskilda beträffande

sådana uppgifter som tidigare inte registrerats men som erfordras för att en viss persons boende skall kunna knytas till en viss

lägenhet. Fastighetsägarblanketten kommer att förtryckas med uppgifter från främst byggnadsregistret medan hushållsblanketten kommer att förtryckas med uppgifter från Registret för totalbe-

folkningen RTB. Vilka skyldigheter som åligger enskild anges

därför tydligt i lagen.

Också mer lägenhetsspeciñka uppgifter måste inhämtas från

enskilda. Insamlingen sker med stöd av närmare föreskrifter i en

förordning som får utfärdas i anslutning till lagen. Uppgiftsinsam-

lingen ombesörjs praktiskt av kommunerna och deras ansvar. Insamlingen av uppgifter enligt den föreslagna lagen medför att ett

antal register med personanknutna uppgifter bildas. Förutom de tidigare angivna personregistren för provverksamheten hos SCB

och CFD, måste framför allt skatteförvaltningen utvidga sina

register för folkbokföringsändamäl för provverksamheten. Detta

kan ske med stöd av bestämmelser i lagen.

I betänkandet behandlas även olika integritetsaspekter och hur

informationsfrâgan bör hanteras.

Författningsförslag

Förslag till lag om provverksamhet angående lägenhetsdata m.m.

Tillämpningsomráde m.m.

1 § Denna lag gäller en provverksamhet för att utröna vilket av två alternativ för att inrätta ett lägenhetsregister och införa lägenhetsidentitet i folkbokföringen riksdagen bör besluta för som om att förbättra lägenhetsstatistiken. Statistiska centralbyrån och Centralnämnden för fastighetsdata får inrätta och föra personregister för provverksamheten med det ändamål som anges i första stycket.

Uppgzflsskyldighet

2 § Ägare till enbostadshus, innefattande också fritidshus, och

ägare till flerbostadshus är skyldig att för varje lägenhet är som uthyrd lämna uppgift om kontraktsinnehavarens nanm och, i den mån det är känt, innehavarens personnummer.

3 § Den som innehar ocheller bebor en bostadslägenhet är skyldig

att lämna uppgift om namn, personnummer och hushållsställning

giftsambo, barn till någon i hushållet och ensamståendeannan

boende för de boende.

4 § Uppgiftsskyldig enligt 2 och 3 §§ skall länma uppgift sin om adress och fastighetsidentitet eller kontrollera förtryckt uppgift på blankett enligt 5 § och i förekommande fall rätta felaktig uppgift.

14 Författningsförslag

Insamlingsförfarandet

5 § Uppgifterna enligt 2 och 3 §§ skall lämnas på en blankett till myndighet som regeringen föreskriver. Blanketterna fastställs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. De uppgifter som avses i 2 § får även lämnas ADB-medium enligt

regeringens föreskrifter.

6 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer fastställer när uppgifterna enligt 5 § skall lämnas eller inhämtas och vilken tidpunkt som de skall avse. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer fastställer inom vilka områden som provverksamheten skall äga rum.

7 § Kommunerna skall biträda vid distributionen av blanketterna och vid upprättandet och insamlingen av uppgifterna. De skall också för att de insamlade uppgifterna granskas, komplettesvara ras och i berett skick överlämnas till den myndighet som regeringen bestämmer.

8 § En kommun får uppdra ett särskilt granskningsorgan att

svara för de uppgifter som anges i 7

9 § Kommunerna får begära att de uppgiftsskyldiga inom viss tid

lämnar upplysningar om förhållanden som omfattas av uppgiftsskyldigheten enligt denna lag.

10 § Myndighet deltar i provverksamheten får inrätta eller som

komplettera befintliga personregister med de uppgifter som omfattas av provverksamheten. De får också överlämna upp-

gifterna till Statistiska centralbyråns och Centralnämndens för

fastighetsdata personregister som avses i 1 § första stycket.

sou 1995:74 Författningsförslag 15

Anmaningar

ll begärd uppgift inte lärrmas inom föreskriven tid, får § Om en den myndighet som regeringen bestämmer anmana den uppgiftsskyldige att fullgöra sin skyldighet. Detsamma gäller om den

uppgiftsskyldige underlâter att lämna upplysningar som har begärts

enligt 8

Innan en anmaning utfärdas bör den uppgiftsskyldige, om det

kan ske utan någon olägenhet, lämpligt sätt erinras om

skyldigheten att lämna föreskrivna uppgifter och upplysningar.

Viten m.m.

12 § Om den uppgiftsskyldige inte följer en anmaning enligt 11

fâr den myndighet som regeringen bestämmer förelägga den

uppgiftsskyldige att göra detta vid vite. För uppgiftsskyldig enligt 2 § bestäms vitet enligt lagen 1985:206 viten. För annan uppgiftsskyldig bestäms vitet till

om

lägst 100 och högst l 000 kr.

13 § Beslut om vitesföreläggande får inte överklagas.

14 § Fråga om utdömande av förelagt vite skall begäran av den

myndighet regeringen bestämmer prövas av länsrätten i det

som

län där uppgiftsskyldigheten skall fullgöras.

Registeruppgifter

15 § För genomförande provverksamheten får den myndighet

av

regeringen bestämmer hämta uppgifter från följande register

Folk- och bostadsräkningen 1985 och 1990 -

Fastighetsregistermyndighetens och inskrivningsmyndigheternas

informationssystem Lägenhetsregistret - Registret över totalbefolkningen. -

16 Författningsförslag

Ett register för kvalitetskontroll

16 § För att kunna kontrollera om uppgifterna som lämnas i

provverksamheten är tillförlitliga fâr Statistiska centralbyrån med

stöd av automatisk databehandling föra ett särskilt register för framställning av statistik.

Registeransvar m. m.

17 § Statistiska Centralbyrån och Centralnämnden för fastighetsdata är registeransvariga enligt l § datalagen 1973:289 för

respektive personregister som avser provverksamheten.

18 § Enskild persons identitet får inte avslöjas vid redovisningar av statistik.

Information

19 § Statistiska Centralbyrån och deltagande kommuner skall informera dem som berörs av provverksamheten. Regeringen meddelar föreskrifter om vilket sätt och vilka upplysningar som skall lämnas.

Bevarande och gallring

20 § Uppgifter enligt 2 § skall överföras till lägenhetsregistret enligt lagen 1995:000 om lägenhetsregister. Uppgifter i personregistret som avses i 16 § och uppgifter i Centralnämndens för

fastighetsdata personregister enligt 1 § andra stycket skall gallras

senast när denna lag upphör att gälla. För övriga uppgifter gäller bestämmelserna om bevarande och gallring i arkivlagen

1990:782.

Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den l januari 1996 och upphör att gälla

den 31 december 1997.

Författningsförslag 17

2. Förslag till lag om lägenhetsregister

Tillämpningsomrâde

l § Denna lag gäller inrättande och förande av ett rikstäckande

lägenhetsregister.

Ändamål

2 § Lägenhetsregistret får användas för planering, resursfördelning, uppföljning och utvärdering av bostäder och byggande. Uppgifter i registret får också användas i folkbokföringen och för

framställning av statistik.

Innehåll

3 § Lägenhetsregistret skall omfatta samtliga bostadslägenheter för

permanent boende, samtliga fritidshus samt specialbostäder. Lägenhetsregistret skall innehålla följande uppgifter.

Regional belägenhet

län kommun församling -

2. Fastighetsuppgifter fastighetsidentitet

-

taxeringsform

juridisk form -

typkod

-

ägarkategori

-

Byggnadsuppgifter byggnadsidentitet inom fastigheten

koordinater hustyp värmesystem -

nybyggnadsår

ombyggnadsår -

18 Färfattningsförslag

värdeâr - 4. Uppgifter om lägenhetsidentitet lägenhetsbeteckning adress - - postnummer - postort

Övriga lägenhetsuppgifter

- antal rum förekomst av kök lägenhetsarea upplâtelseform förekomst av hiss utnyttjande som fritidsbostad —

specialbostad med uppgift om typ

-

Uppgiftsskyldighet

4 § Ägare till enbostadshus och till flerbostadshus är skyldiga att

lämna uppgifter om varje bostadslägenhet enligt 3§ samt

uppgift om ägarkategori för fastigheten. Ägare till flerbostadshus

är dessutom skyldiga att lämna uppgift om värmesystem.

Uppgiftsskyldigheten gäller fortlöpande för varje ändring som påverkar en lägenhetsuppgift.

Insamlingsförfarandet

5 § Uppgifter avses i 3 § 1 3 får hämtas från fastighets-

som -

registermyndighetens och inskrivningsmyndigheternas informa-

tionssystem i den mån uppgifterna ingår i detta system.

Uppgifter som avses i 3 §5. och om ägarkategori samt

värmesystem skall lämnas enligt föreskrifter som meddelas av regeringen.

Författningsfårslag 19 sou 1995:74

Fastställande av lägenhetsidentitet

6 § Lägenhetsidentitet består av lägenhetsbeteckning och adress. Kommunerna skall fastställa lägenhetsbeteckning för varje bostadslägenhet. Kommunerna skall också fastställa en adress för varje lägenhet. Fastställd lägenhetsbeteckning skall meddelas respektive fastighetsägare.

Anmaningar

begärd uppgift inte lämnas inom föreskriven tid, får 7 § Om en den myndighet regeringen bestämmer anmana uppgiftsskyldig som att lämna begärd uppgift. Innan anmaning utfärdas, bör den uppgiftsskyldige, om det en kan ske utan någon olägenhet, på lämpligt sätt erinras om

skyldigheten att lämna föreskrivna uppgifter och upplysningar.

Viten m.m.

8 § Om den uppgiftsskyldige inte följer anmaning enligt 7 en får den myndighet regeringen bestämmer förelägga den uppsom giftsskyldige att göra detta vid vite.

9 § Beslut vitesföreläggande får inte överklagas. om

10 § Frågor utdömande förelagt vite skall på begäran av om av den myndighet regeringen bestämmer prövas av länsrätten i som det län där uppgiftsskyldigheten skall fullgöras.

Ansvar m.m.

11 § En kommun är ansvarig för lägenhetsregistret inom kommu- Centralnämnden för fastighetsdata är ansvarig för lägenhetsnen. registret på riksnivä.

20 Författningsförslag sou 1995:74

Gallring 12 § Bestämmelser om bevarande och gallring finns i arkivlagen 1990:782.

Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

Författningsförslag 21

Förslag till lag om ändring i folkbokföringslagen 1991:481

Härigenom föreskrivs att 28, 31 och 32 §§ folkbok-

föringslagen 1991:481 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 § En person skall folkbokföras på den fastighet och i den

territoriella församling där han enligt 7 13 §§ är att anse som

bosatt.

Med fastighet jämställs i

denna lag bostadslägenhet,

om fastigheten innehåller flera

bostäder.

Ett nyfött barn folkbokförs i den församling där modern är

folkbokförd eller, om modern inte är folkbokförd, i den för-

samling där det har fötts. Hittebarn folkbokförs i den församling

där de har påträffats. Undantag från första stycket anges i 14 16 §§. -

28 §

Anmälan enligt 25 eller 26 § skall innehålla följande uppgifter:

namn och personnummer, 2. datum för ändring bostads- eller postadress, av

3. ny bostads- och postadresss samt dess beräknade giltighetstid, 4. registerbeteckning för den fastighet som den nya bostadsad-

ressen avser, 5. vem som upplåtit den fastighet eller bostadslägenhet som den nya bostadsadressen avser.

Uppgift om bostads- eller Uppgift om bostads- eller

postadress enligt första stycket postadress enligt första stycket

som avser en lägenhet i flerfa- som avser en lägenhet i flerfa-

miljshus bör innehålla den miljshus skall innehålla lägen-

beteckning för lägenheten som hetsidentitet. Anmälan enligt

22 Författningsfärslag

fastighetsägaren använde. An- 26 § skall dessttom innehålla mälan enligt 26 § skall dess- uppgift om infljttningsdag till

utom innehålla uppgift om landet, avsikten med vistelsen inflyttningsdag till landet, av- här och dess beräknade varsikten med vistelsen här och aktighet samt de uppgifter dess beräknade varaktighet som får föras in i folkboksamt de uppgifter som f r föringsregistret enligt lagen föras in i folkbokföringsregi- 1990:1536 on folkbokföstret enligt lagen 1990:1536 ringsregister. om folkbokföringsregister.

31 § Om det kan antas att en person är skyldig att göra anmälan enligt denna lag, får Skattemyndigheten förelägga honom att an-

tingen göra en sådan anmälan eller skriftligen eller muntligen lämna de uppgifter som behövs för bedömningen av hans folkbokföring. I föreläggandet skall anges vilka uppgifter som skall

länmas.

Skattemyndigheten får förelägga en person att lämna uppgift om lâgenhetsidentitet, även om skyldighet att göra anmälan enligt första stycket

inte föreligger. Om ett barns vårdnadshavare inte anmält barnets förnamn inom föreskriven tid enligt 30 § namnlagen 1982:670, år Skattemyn-

digheten förelägga barnets vårdnadshavare att inom viss tid fullgöra denna skyldighet.

32§

Skattemyndigheten får före- Skattemyndigheten får förelägga en fastighetsägare eller lägga en fastighetsägare eller

innehavare av bostadslägen- innehavare av bostadslägenhet, som upplåter en bostad het, som upplåter en bostad någon annan, att uppge till någon annan, att uppge till vem han upplåter bostad och vem han upplåter bostad och

om denne med hans medgi- om denne med hans medgi-

Författningsförslag 23

vande upplåter bostaden vande upplåter bostaden

annan samt vilka personer annan samt vilka personer som enligt hans kännedom bor som enligt hans kännedom bor i fastigheten respektive lägen- i fastigheten respektive lägen-

heten. I fråga om en person heten. I fråga om en person som bor i flerfamiljshus får som bor i flerfamiljshus får föreläggandet också avse upp- föreläggandet också avse upp-

gift om den beteckning lägen- gift om lägenhetsidentitet.

hetsnummer som fastighetsä-

garen använder för bostadslägenheten.

Denna lag träder i kraft samtidigt som lagen om provverksamhet angående lägenhetsdata och gäller under den tid och för de områden som avses i den lagen.

24 Författningsförslag sou 1995:74

4. Förslag till lag om ändring i lagen 1990:1536 om folkbokföringsregister

Härigenom föreskrivs att 6 § lagen 1990:1536 om folkbokföringsregister skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Registerinnehåll

6 §

Ett lokalt folkbokföringsregister får innehålla uppgifter om per-

soner som är eller har varit folkbokförda inom det verksamhetsomrâde för vilket registret förs. får För en sådan person anges personnummer, namn, adress,

4. folkbokföringsfastighet, 4. folkbokföringsfastighet, folkbokföringsortoch folkbok- lägenhetsidentitet, folkbokföring under särskild rubrik, föringsort och folkbokföring

under särskild rubrik, födelsehemort och födelseort, 6. medborgarskap, civilstând, make, barn, föräldrar och vårdnadshavare eller annan person som den registrerade har samband med inom folkbokföringen och

om sambandet är grundat på adoption,

9. sjömansregistrering, 10. inflyttning från utlandet,

11. avregistrering vid

a dödsfall eller dödförklaring,

b utflyttning till utlandet,

c obefintlighet,

d beslut om fingerade personuppgifter,

12. gravsättning.

Författningsförslag 25

sou 1995:74

också uppgifter den 30 juni 1991 i

För personen får anges om med särskilda bestämmelser är antecknade i en sådan enlighet

i 16 §folkbokföringskungörelsen 1967:495 personakt som avses

medlemskap i icke-territoriell församling

samt uppgifter om en

1991:497.

Denna lag träder i kraft samtidigt som lagen om provverksamhet

gäller under den tid och för de angående lägenhetsdata och

områden i den lagen. som avses

1 Inledning

1.1 Allmän bakgrund

FoB 90-kommissionen föreslog i sitt betänkande Folk- och bostadsräkning år 1990 och i framtiden SOU 1993:41 att folk-

och bostadsräkningar FoB traditionell inriktning och om-

av

fattning inte borde genomföras oftare än vart tionde år. Remiss-

behandlingen kommissionens förslag jfr Ds 1994:41 visar att av

det främst på två områden framförts kritik mot förslaget. Det

statistiken hushåll och yrke, endast kan erhållas

gäller om om som i folk- och bostadsräkningarna. Regeringen uppdrog därför SCB

i samarbete med CFD och Riksskatteverket RSV utreda att

möjligheterna att förbättra hushâllsstatistiken med hjälp av registerdata. Uppdraget har redovisats i rapport, Utredning

en

angående förbättrad hushâllsstatistik med hjälp av lägenhetsidenti-

i folkbokföringen, 1994-06-30. I rapporten, har remissbetet som

handlats, föreslås att ett lägenhetsregister inrättas och att lägen-

hetsidentitet införs i folkbokföringen. Hushållsstatistiken kan

därefter tas fram med hjälp av uppgifter från lägenhetsregistret, från folkbokföringen och från andra relevanta källor. Lägenhetsregistret föreslås ingå del i fastighetsdatasystemet och

som en

förutsätts bli utformat som en utbyggnad av basregistret över reglering lägenhetsregister föreslås byggnader. En temporär av ett dock i avvaktan på författningsreglering för fastighets-

en ny datasystemet.

Flertalet remissinstanser välkomnar registerbaserad lösning

en slag SCB föreslår. Därvid har statistikbehoven underav det som strukits och den samhällsekonomiska nyttan statistiken framav

hållits. Några remissinstanser är dock negativa till förslaget med hänvisning till integritetsskäl och ett ifrågasättande av SCB:s behovskartläggning. Datainspektionen DI anser att fastighets-

28 Inledning sou 1995:74

datasystemet inte bör tillföras nya register i avvaktan en modern författningsreglering av systemet. CFD stöder förslaget med hänvisning till att fastighetsdatareformen kommer att vara genomförd i hela landet under hösten 1995. Då kommer också uppläggningen av ett rikstäckande basregister över byggnader att vara genomförd. Tillsammans med registret över adresser, som idag förs frivilligt i fastighetsdatasystemet, ger detta förutsättningar för koppling av lägenhet till fastighetbyggnad-adress. Därmed finns en stabil grund för uppläggning och ajourföring av ett lägenhetsregister.

1.2 Ändamål för ett lägenhetsregister

Ett lägenhetsregister skulle i hög grad underlätta framställningen statistik över hushåll. En stor fördel med ett sammanhållet av lägenhetsregister är att all basinformation samlas in vid ett tillfälle och till ett register och att allmänhetens framtida uppgiftslämnarbörda därigenom minskas. SCB bedömer att efterfrågan statistik beträffande hushållen och boendet är mycket stor och t.o.m. i ökande. Uppfattningen stärks av den kartläggning som SCB utförde i samband med verkets remissvar FoB-kommissionens betänkande, för vilka redogörs längre fram. Efterfrågesituationen håller på att förändras i takt med avregleringen inom olika sarnhällsområden, som medför att nya användargrupper i samhället efterfrågar underlag för sin planering, utvärdering och resursfördelning. Samtidigt är forskningens intresse av hushållsuppgifter i tilltagande. Om underlaget för hushållsstatistiken inte kan samlas in genom totalundersökning, kommer en rad användningsområden att istället kräva olika urvalsundersökningar. En utredning SCB utfört beträffande lägenhetsregister har också bekräftat att hushâllsstatistik låg regional nivå utgör grundläggande information för många av de användare i det svenska samhället som arbetar med planering, utvärdering och resursfördelning. Behoven finns även central nivå. Bakgrunden är att hushållet är den mest betydande enheten

Inledning 29

i samhället beställer och förbrukar olika typer av resurser, som boende, vård och social Hushållen är därför i många t.ex. omsorg.

avseenden intressanta att följa än individerna. FoB är en unik

mer källa för beskrivning hushållens sammansättning med avseende av

på gifta, sambor och ensamstående. Traditionellt har denna typ av statistik bara varit tillgänglig vart femte år, vilket betyder att statistiken kan bli inaktuell innan statistik finns tillgänglig. Vid

ny

tidigare kartläggning hur ofta hushållsstatistik borde produceras

av

har vart tredje år framkommit som en acceptabel periodisering. Det dock inte möjligt genomföra konventionella FoB:ar med

är att så korta intervaller.

Ett lägenhetsregister och utökad adressuppgift i folkbok-

en

föringen skulle kunna erbjuda olika användare en betydligt större flexibilitet vid statistikuttag. Tillgängligheten till data skulle

avsevärt förbättras och kunna till de olika användarnas anpassas behov.

1.3 Arbetsgruppens direktiv

Arbetsgruppens direktiv är att föreslå den författningsreglering krävs för att ta fram hushållsstatistik med hjälp av

m.m. som

registerdata. Uppdraget innebär att arbetsgruppen med beaktande

integritetsaspekterna skall

av

föreslå hur ett nytt lägenhetsregister skall regleras,

-

beakta kraven på att adresser fastställs för alla bostäder och

-

föreslå vilka åtgärder måste vidtas för att säkerställa

som

adressregistrets uppbyggnad, fortlevnad och kvalitet, föreslå hur ett nytt statistikregister över hushåll skall regleras,

-

föreslå hur uppgiftsinhämtande och samkörningar m.m. skall

-

regleras samt

föreslå hur ändringen i RTB skall regleras. -

2 Folkbokföring

l Allmänt

Folkbokföring är den sammanfattande benämningen på den

registrering som sker av befolkningens bosättningsförhållanden, civilståndsförhâllanden och andra rättsligen gällande personuppgif-

inträffade civilstândshändelser. ter samt av

De olika slags uppgifter som registreras inom folkbokföringen får betydelse på skilda sätt. För rättigheter och

en persons

skyldigheter i samhället är det många gånger avgörande om han

är folkbokförd här i landet och på vilken ort han skall anses

bosatt. Beslut om folkbokföring får därför stor betydelse för den

enskilde. Dessa frågor regleras i folkbokföringslagen 1991:481.

Folkbokföringsuppgifter används i stor omfattning av myndigheter utanför folkbokföringen. Målet för folkbokföringsverksam-

heten kan att tillhandahålla fullständig och numera anges vara

korrekt basinformation med god tillgänglighet för olika sarnhälls-

funktioner. Folkbokföringen bedrivs med andra 0rd för vissa

kärnområden. Dessa ändamål, som också legitimerar den uppgiftsoch amnälningsskyldighet åligger befolkningen, kan numera

som

sägas följande jfr SOU 1994:44 s. 28:

vara beskattning, -

befolkningsstatistik,

försvar, sociala förmåner, -

utbildning,

rättsväsende och -

upprättande av röstlängden

-

Att de flesta uppgifter är tillgängliga med stöd av offentlighetsprincipen medför att de också kan utnyttjas av enskilda. Särskilt

32 Folkbokföring sou 1995:74

betydelsefullt har det ansetts vara att myndigheter och olika företag kan tillgång till korrekta adressuppgifter över folk-

bokförda personer. Sedan lång tid tillbaka är det adressuppgifterna

som registreras inom folkbokföringen som därvid kommer till användning. Frågan om tillgången till aktuella och korrekta adressuppgifter var också av central betydelse för Aviseringsutredningen i dess arbete med att ta fram ett nytt aviseringssystem

se avsnitt 2.4.1.

För att folkbokföringen skall kunna förse dessa grundläggande

samhällsfunktioner med erfordeliga uppgifter har enskilda och myndigheter ålagts amnälnings- och underrättelseskyldigheter avseende såväl bosättningsförhållanden flyttningsanmälan som

familjerättsliga förhållanden m.m. underrättelse om vigsel och äktenskapsskillnad, underrättelser om födelse, dödsbevis m.m.. Förvaltningen har i allmänhet också byggts upp så att administrationen underlättas genom att olika myndigheter tillhandahålls

för verksamheten nödvändiga folkbokföringsuppgifter. Det har

under de senaste 25 åren därtill utvecklats rutiner för att förse

privata användare med aktuella nanm- och adressuppgifter och

uppgifter om t.ex. inträffade födslar och dödsfall. Det kan noteras att de terminologiska ändringar som infördes genom 1991 års folkboktöringslag krävde följdändringar i 57 lagar och 56 förordningar.

2.1.1 Historisk bakgrund

Den svenska folkbokföringen har sitt ursprung i 1500-talet och den nu gällande utfommingen är resultatet av en flerhundraårig

process. Såväl folkbokföringens organisation som de materiella

bosättningsreglerna har vid återkommande tillfällen varit föremål för utredning. Ett större antal betänkanden som rör organisationen och bosättningsreglerna har också avgivits under l900-talet. En

allmän utgångspunkt synes ha varit att folkbokföringens ändamål

utgörs av de hänvisningar till densamma som vid varje tid finns i lagar och förordningar jfr SOU 1994:44, s. 23 ft. Med detta

Folkbokföring 33

förändras ändamålet i takt med samhällsutvecklingen i synsätt övrigt.

Den svenska folkbokföringen har sin grund i tvâ äldre former befolkningsregistrering, kyrkobolçföring och mantalsskrivning.

av

Prästerskapet förde redan tidigt anteckningar över exempelvis och avlidna i församlingen och kyrkobokföringen hade

döpta

ursprungligen rent kyrkliga ändamål. Också det borgerliga samhället hade behov uppgifter befolkningen, vilket

av om mantalsskrivning. Under ofredstider hade tillgodosågs genom en mantalsskrivningen viktig betydelse som underlag för uten skrivning soldater. Mantalsskrivningen utfördes ursprungligen av

prästerskapet kom under olika myndigheters ansvar.

av men senare Det under lång tid särskild förrättning som innefattade var en en

avstämning särskilt avlärrmade mantalsuppgifter mot

en av

Kyrkobokföringen och mantalsskrivningen hade kyrkoböckerna. från början olika bosättningsregler beroende att mantalsskrivningen tjänade borgerliga intressen och kyrkobokföringen i första hand tjänade församlingsvârden. Skillnaderna i bosättningsregler

avskaffades år 1947. Åren 1967 1990 förrättades mantalsskriv- -

ningen i princip enbart på grundval stomme till mantalslängd

av en

tagits fram med stöd ADB i sin tur grundade sig på

som av som

innehållet i de länsvis förda personbanden. Rättigheter och

kom också i ökande utsträckning knytas till

skyldigheter att kyrkobokföringen tills mantalskrivningen avskaffades 1.991. Den

sköttes då i hela landet de lokala skattemyndigheterna. senare av

Regeringen fattade i oktober 1987 ett principbeslut om en ny organisation för folkbokföringen prop. 198687:158, bet. l98788:SkU2, rskr. 198788:2. Därigenom skapades förutsättningar för överflyttning ansvaret för folkbokföringen från

en av

pastorsämbetena till de lokala skattemyndigheterna. Svenska kyrkan för i princip bara register över sina

numera

medlemmar. De uppgifter allmän samhällelig karaktär som

av

kyrkan tidigare utförde har i princip tagits över av borgerliga

kommunerna, staten och försäkringkassorna. organ

34 Folkbokföring sou 1995:74

2.2 Folkbokföring fastighet

Den gällande folkbokföringslagen 1991:481 avser liksom den

tidigare lagen endast folkbokföring fastighet och inte

lägenhet. I lagens 28 § anges dock att i flyttningamnälan bör uppgift om bostads- eller postadress som avser en lägenhet i

flerfamiljshus innehålla den beteckning för lägenheten som fastighetsägaren använder. I 32 § anges vidare att skattemyndighet

får förelägga en fastighetsägare eller innehavare av bostadslägenhet

att uppge vilka personer som enligt hans kännedom bor i fastigheten eller lägenheten. I fråga om person som bor i flerfamiljshus får föreläggandet också avse uppgift om den beteckning lägenhetsnummer som fastighetsägaren använder för bostadslägenheten.

I propositionen prop. 199091:153 om ny folkbokföringslag

m.m. berördes frågan om lägenhetsbeteckning endast i specialmo-

tiveringen till 28 Där anfördes att en skyldighet för flyttande att ange lägenhetsnummer inte kan åläggas eftersom det inte är obligatoriskt för fastighetsägarna att ange sådana nummer.

2,3 Register och gällande regelverk

Folkbokföring sker fortlöpande i register som Skattemyndigheten för enligt lagen 1990:1536 folkbokföringsregister. Det finns

om lokala folkbokföringsregister för de lokala skattekontorens verksamhetsområden. Dessutom förs ett centralt referensregister för hela riket. De lokala folkbokföringsregistren används i första hand för den

löpande folkbokföringsverksamheten enligt folkbokföringslagen. Ett annat användningsområde är framställning av personbevis.

Registren tillhandahåller i viss omfattning också folkbok-

föringsuppgifter som myndigheter behöver för att fullgöra sin

verksamhet.

I de lokala folkbokföringsregistren får bl.a. följande uppgifter

inga:

sou 1995:74 Folkbokföring 35

Personnummer, - Namn Förnamn, mellannamn och efternamn, - Adress Folkbokföringsadress utgörs normalt av gatuadressen till folkbokföringsfastigheten eller motsvarande samt eventuellt co-namn. För den har postal adress eller som som en annan önskar få sin post utdelad till en annan adress än bostadens dessutom en särskild postadress, anges

Folkbokföringsfastighet, folkbokföringsort och folkbokföring

-

under särskild rubrik Folkbokföringsfastighet är den fullständiregisterbeteckningen på den fastighet som personen är

ga

folkbokförd på. För de inte är folkbokförda en fastighet

som

istället för fastighetsbeteckning någon av rubrikerna på

anges församlingen skrivna eller utan känt hemvist. Folkbokföringsort är den församling där personen är folkbokförd.

De lokala folkbokföringsregistren används i stort sett inte för att

tillhandahålla avisera folkbokföringsuppgifter till andra myndig-

heter. Skattemyndigheterna lämnar emellertid underrättelser till

vissa myndigheter registreringar i de lokala registren enligt

om

bestämmelser i förordningen 1991 :750 om folkbokföringsregister Uppgifter de lokala folkbokföringsregistren tillhandahålls

m.m. ur

också i mycket stor omfattning att personbevis utfärdas på

genom

grundval av registeruppgifterna.

Det centrala referensregistret upptar alla personer som är eller har varit folkbokförda eller som annars har tilldelats personnum-

Referensregistret innehåller uppgift personnummer och

mer. om

grunden för tilldelning personnummer. Vidare finns i registret

av

de uppgifter om nanm och avregistrering som senast registrerats i ett lokalt folkbokföringsregister samt information om från vilket lokalt register uppgifterna hämtats. Referensregistret uppdateras varje dygn med uppgifter från de lokala folkbokföringsregistren.

Uppgifter registreras i de lokala folkbokföringsregistren som

förs vidare till regionala register över befolkningen i länet, de s.k. personbanden, endast innehåller aktuella uppgifter. Dessa

som register förs skattemyndigheten. Bestämmelser om innehållet i av

personbanden finns i 74 § folkbokföringskungörelsen 1967:495

36 Folkbokföring sou 1995:74

och i beslut av RSV meddelade med stöd av detta stadgande. Personbanden innehåller bl.a. uppgifter om Personnummer, - Namn, - Adress, - Län, - Kommun, - Församling och - Fastighetsbeteckning. -

Ändringar i personbanden vars uppgiftsinnehâll alltså i stort men

inte i alla delar överensstämmer med innehållet i de lokala folkbokföringsregistren samlas veckovis i ett centralt tillfälligt register, det s.k. riksaviseringsbandet. Uppgifter om personer vars

uppgifter inte ändrats den aktuella veckan finns således inte i riksaviseringsbandet. Avisering av folkbokföringsuppgifter från

riksaviseringsbandet till myndigheter regleras i 8 § förordningen

l981:4 om det statliga person- och adressregistret SPAR-

förordningen. SCB m.fl. myndigheter får uppgifter från riksaviseringsbandet. Uppgifter från riksaviseringsbandet får även lämnas ut till det SPAR. Bestämmelser om SPAR finns i 26 28 §§ datalagen - 1973:289 och i SPAR-förordningen 1981 :4. SPAR tillkom med

avsikt att skapa ett centralt befolkningsregister med begränsat

innehåll för att reducera behovet hos offentliga och privata registeransvariga att föra egna s.k. befolkningsregister. Dessutom skapades praktiska möjligheter för registeransvariga att kontrollera personnummer och att hålla registren aktuella främst i fråga om adressuppgifter. Riksdagen beslutade våren 1977 om inrättande av SPAR prop. 197677:27, bet. KU l97677:21, rskr. 197677:87. SPAR utvecklades därefter hos DAFA och togs i drift under 1978. Utlämnande av uppgifter från personbanden och riksavise-

ringsbandet sker i första hand med hjälp av magnetband. Från personbanden tillhandahålls även uppgifter genom framställning av adressetiketter. Den största delen av uppgiftslämnandet från riks-

aviseringsbandet avser uppgift om namn, personnummer och

adress även andra uppgifter lämnas ut i en varierande

men

Folkbokföring 37 sou 1995;74

omfattning. Personbanden och riksaviseringsbandet har varit i drift sedan slutet 1960-talet. Registren är i stort sett inte författnings-

av reglerade.

2.4 Ny ordning för avisering av folkbokföringsuppgifter

2.4. 1 Aviseringsutredningen

Genom beslut den 23 april 1992 bemyndigade regeringen det statsråd hade till uppgift att föredra ärenden om folkbokföring

som tillkalla särskild utredare för att utreda frågan om den att en

framtida aviseringen av folkbokföringsuppgifter. Utredningen, som namnet Aviseringsutredningen, avlämnade i mars 1994

antog

betänkandet Folkbokföringsuppgifterna i samhället SOU

1994:44.

Utredningen fann att såväl personbanden och riksaviseringsban-

det SPAR skulle avskaffas. I stället skulle ett centralt som aviseringsregister inrättas för avisering och annat tillhandahållan-

folkbokföringsuppgifter. Registret föreslogs innehålla de

de av

folkbokföringsuppgifter i större omfattning skall tillhandahål-

som

las myndigheter. Alla myndigheter, såväl centrala som lokala, skulle få utnyttja registret för avisering av folkbokföringshändelaktualisering register och för kontroll av adresser och

ser, av egna

andra uppgifter registreras inom folkbokföringen. En

som

myndighets tillgång till folkbokföringsuppgifter föreslogs begränsas till vad myndigheten behöver för att fullgöra sina arbetsuppgifter. Myndigheterna skulle i första hand få tillgång till erfordeliga uppgifter på diskett, magnetband eller annat ADBmedium. l vissa fall föreslogs myndighet kunna få direkt

en

terminalåtkomst till uppgifter i aviseringsregistret. Registret skulle

även få användas för att utföra avisering, urvalsdragningar m.m.

privata användare. De privata användarnas möjligheter till urval

eller åtkomst till uppgifter på ADB skulle dock begränsas något i förhållande till vad gällt för SPAR. Urval personer efter som av

38 Folkbokföring sou 1995:74

inkomst och fastighetsinnehav skulle få göras genom sambaarbetning med skatteregistret. Registeransvaret föreslogs bli lagt RSV. Vidare förslogs inrättandet av en särskild beslutande nämnd inom RSV för frågor om urvalsdragningar privata användare. Utnyttjandet av aviseringsregistret föreslogs bli avgiftsbelagt.

Aviseringsutredningen ansåg att det befintliga systemet för förmedling av folkbokföringsuppgifter via personbanden och

riksaviseringsbandet i huvudsak fungerat väl. Utredningen framhöll emellertid att den teknik som använts blivit föråldrad och kommit att innebära ett onödigt stort manuellt arbete, bl.a. genom

en omfattande expediering av försändelser med magnetband.

Genom att personbanden uppdaterats endast en gång per vecka har det uppstått en eftersläpning av aktualiseringarna hos användarna. Särskilt när det gäller uppgifter om nya adresser har denna

eftersläpning fått ekonomiska konsekvenser.

Betänkandet har remissbehandlats.

2.4.2 Det fortsatta beredningsarbetet

Regeringen uppdrog den 26 maj 1994 år Statskontoret att utreda de ekonomiska konsekvenserna av Aviseringsutredningens förslag. Statskontoret har i en promemoria den 12 oktober 1994 redovisat resultatet av denna utredning.

I prop. 199495:201 föreslog regeringen inrättandet av ett aviseringsregister enligt den föreslagna modellen och att detta register skulle ersätta personbanden och riksaviseringsbandet.

Aviseringsregistret föreslogs innehålla uppgifter om en persons

identitet, bosättning och familj samt de ytterligare uppgifter som behövs för att behovet av allmänt efterfrågade folkbokföringsupp-

gifter skall kunna tillgodoses. Vissa uppgifter som är av särskilt

känslig natur skulle inte registreras. Registret skulle i huvudsak innehålla endast aktuella uppgifter och föreslogs reglerat i en

särskild lag om aviseringsregister.

Riksdagen har sedermera beslutat i enlighet med regeringens

Folkbokföring 39

proposition bet. 199495:SkU26, rskr 1994951372. Lagen 1995:743 om aviseringsregister trädde i kraft den 1 juli 1995.

Regeringen tog i propositionen inte ställning till alla de förslag

Aviseringsutredningen lade fram, utan förslagen är inskränkta till att modernisering och lagreglering av den nuvarande avse en aviseringsverksamheten.

2.4.3 Uppgiftsförsörjningen för statistiken

SCB får uppgifter från personbanden ADB-medium veckovis sedan 1967 med stöd av 77 § folkbokföringsförordningen.

Registret för totalbefolkningen RT B

I samband med att delar av folkbokföringen datoriserades år 1967 inrättade SCB ett register över den totala befolkningen i Sverige. Registret fick namnet Registret över totalbefolkningen, ofta

förkortat RTB. Detta register innehåller de flesta uppgifter som

finns i folkbokföringens register och skall alltså avse den folkbokförda befolkningen i Sverige.

Varje vecka kommer ca 50 000 uppgifter aviseringar om förändringar i folkbokföringens register till SCB. Aviseringarna levereras magnetband och innehåller t.ex. uppgifter om födelse,

dödsfall, flyttning, adressändring, civilståndsändring, in- och utvandring. RTB kan därmed löpande hållas a jour med ca en veckas eftersläpning i förhållande till registren i folkbokföringen. Innehållet i aviseringarna är i stor utsträckning detsamma nu som vid starten år 1967.

RTB är ett system av grundläggande betydelse för data om Sveriges befolkning och tillhandahåller basinformation för stora

delar SCB:s verksamhet. RTB används framför allt som ett av

basregister för den löpande befolkningsstatistiken. Som exempel

på sådan statistik kan nämnas befolkningen fördelad efter kön, ålder, civilstånd i län, kommuner, församlingar och andra m.m.

40 Folkbokföring

intressanta områden. Statistik över befolkningsförändringar såsom

flyttningar, antal födda, döda, giftermål, skilsmässor m.m.

framställs flera gånger år. Många av SCB:s undersökningar per gör också sina urval från RTB. Några av de mer kända är Arbetskraftsundersökningarna AKU, undersökningarna av hushâllensinköpsplaner HIP, undersökningarna levnadsförhållandena om

ULF samt inkomsfördelningsundersökningarna HINK. RTB används också databank där kompletterande

som en hämtas till andra undersökningar och register. På så

uppgifter kan

kan antalet frågor i undersökningen hållas nere och uppsätt

giftslämnarbördan minska.

Tillhandahdllande av folkbokföringsuppgifter

aviseringsregistret är uppbyggt skall SCB i första hand

När

folkbokföringsuppgifter från detta register. Samtliga uppgifter som

sig behöva kan dock inte tillhandahållas från detta SCB ansett

register. Vad gäller folkbokföringsuppgifter och hur dessa skall tillhandahållas SCB för befolkningsstatistiken, anser regeringen att behovet andra uppgifter än de föreslås ingå i aviserings-

av som registret fâr tillgodoses på annat sätt än genom detta register. Att centralt register med det innehåll som SCB förebygga upp ett slagit enligt regeringens mening inte lämpligt från integritetsär På vilket sätt SCB skall tillhandahålla övriga

skyddssynpunkt.

har få övervägas i ett annat

folkbokföringsuppgifter ansetts

sammanhang.

3 Statistiken och dess behov av

hushållsuppgifter

l Hushâllsstatistiken

Den statliga statistiken består av officiell statistik och övrig statistik. Den officiella statistiken regleras i lagen 1992:889 om den officiella statistiken. Den gäller från den 1 januari 1993 och

skall tillämpas när statliga myndigheter under regeringen fram-

ställer officiell statistik. Lagen kompletteras av förordningen

1992:1668 om den officiella statistiken. l en bilaga till för-

ordningen förtecknas under ett tjugotal rubriker den officiella

statistiken och den myndighet som ansvarar för den. Den övriga statistiken är inte reglerad. Hushâllsstatistiken bär ännu inte status

av officiell statistik. Detta kommer dock sannolikt att förändras inom en nära framtid. Regionalt fördelad statistik över bostadshushåll har traditionellt endast kunnat redovisas i samband med de folk- och bostadsräkningar FoB:ar genomförts vart femte år. Statistiken har i som

huvudsak innehållit redovisning av hushållets sammansättning efter

antal boende, antal barn i olika åldrar, ålder på hushållets

referensperson m.m. Hushållstyp om hushållet består av ensam-

boende, ensamstående med barn, sammanboende med eller utan

barn osv. har också varit ett centralt redovisningsbegrepp. Denna redovisning finns löpande för varje FoB sedan 1960. Enligt SCB Lägenhetsregisterutredningens rapport s. 12 blir

hushållsstatistiken mer användbar om man kopplar ihop hushållet

med den lägenhet hushållet bebor. På det sättet kan hushållens

utnyttjande av bostadslägenheter beräknas i mått av trångboddhet eller utrymmesstandard. Vanligt är också att redovisning sker av

hushållet efter lägenhetens storlek, upplåtelsefonn, hustyp, byggnadsperiod m.m. Analysen av befolkningsutvecklingen har sedan länge gjorts

42 Statistiken och dess behov av hushdllsuppgifter

genom analys av de olika delkomponenterna födda, döda,

inflyttning och utflyttning. Befolkningsframskrivningar har därmed

kunnat göras med ganska god precision.

Det har emellertid visat sig mycket svårt att analysera förändringar av bostadshushållen. Med bostadshushåll har i FoB:arna avsetts de personer som bor i samma lägenhet. Hittills tillgänglig information hushållen har uteslutande gällt nettoförändringar om mellan tvâ folkräkningar. Ett netto innehåller effekter av flera olika förändringar som t.ex. barns kvarboende i föräldrahemmet, familjebildning, familjesplittring och omflyttning. Analyser baserade ett sådant netto ger därför ofta felaktiga slutsatser.

Hushâllsframskrivningar baserade den statistik som idag finns

tillgänglig har också haft dålig precision.

Det skulle avsevärd förbättring om flöden av hushåll vara en

mellan olika hushållsstorlekar, lägenhetstyper, upplåtelseformer

och bostadsområden kunde beskrivas statistiskt. Hushållens förändringar skulle då kunna analyseras och ett bra underlag för hushållsfrarnskrivningar kunna tas fram. Precisionen i de statistiska beskrivningarna kan förutsättas bli avsevärt bättre. Detta skulle kunna förverkligas med stöd av uppgifter från ett lägenhetsregister.

3.2 Alternativ till traditionella folk- och

bostadsräkningar

Alternativ till traditionella FoB:ar i form av register-FoB:ar

-

statistik helt grundas på uppgifter ur befintliga register

som granskades på regeringens uppdrag såväl av SCB i den s.k.

Fobalt-utredningen med rapport publicerad i januari 1983 som av

kommissionen för 1985 års folk- och bostadsräkning FoB 85-

kommissionen.

Statistiken och dess behov av hushållsuppgifter 43

3.2. 1 ’ ’Foba1t-utredningen’ ’

Utredningen föreslog i sin rapport Nya metoder för folk- och bostadsräkningar att man för framtida FoBzar skulle använda nya eller utbyggda register över sysselsättning och pendling, hushåll och bostadsbyggnader samt yrken och utbildning. Sysselsättningsoch pendlingsregistret skulle grundas arbetsgivarnas kontrolluppgifter för anställda och det centrala företagsregistret. Hushållsoch bostadsregister skulle byggas grundval av uppgifter inhämtade frâgeblanketter i en begränsad FoB 85. För en lösning på längre sikt skulle företas en utredning om inrättande av ett byggnads- och lägenhetsregister och folkbolçföring på lägenheter. Yrkesregistret skulle grundas på uppgifter lämnade på inkornstanmälningarna till sjukförsäkringsssystemet. Utbildningsregistret skulle skapas genom sambearbetning av de individregister som används för den löpande utbildningsstatistiken. Från de olika registren skulle framställas statistik med varierande frekvens för de olika områdena. Vart femte âr föreslogs registeruppgifterna ställas till sammanhållen databas som i samman en princip skulle svara mot de traditionella FoB:arna. Fobalt-férslaget mötte hård kritik, främst för att datateknik skulle användas för att kontrollera medborgarna och för att sambearbetningar av administrativa register skulle underlätta sådana kontroller. Förslaget genomfördes inte omedelbart utan regeringen lät FoB 85 en utformning liknande FoB 80. Senare har dock såväl ett sysselsättnings- och pendlingsregister som ett utbildningsregister kommit att införas.

3.2.2 FoB 85-kommissi0nen

FoB 85-kommissionen fann i sitt betänkande Folk- och bostadsräkningar i framtiden SOU 1988:43 att helt registerbaserade FoB:ar skulle förutsätta tillgång till dels ett yrkesregister, dels ett byggnadsregister med lfigenhetsuppgifier samt att folkbokföring sker på lägenheter.

44 Statistiken och dess behov av hushdllsuppgifter

Kommissionen ville inte av statistiska skäl förespråka inrättandet av ett administrativt register. Utöver de andra skäl som kunde tala för ett administrativt register ansågs dock fördelarna ur statistisk synpunkt böra vägas in. Ett yrkesregister som skulle kunna användas för FoB, menade kommissionen, kunde komma att finnas tillgängligt inom datasys-

temet FAS 90 som utvecklats för interna behov inom sjukförsäk-

ringssystemet. Förutsättningarna för att inrätta och upprätthålla ett lägenhetsregister enligt kommissionens mening, goda i praktiska och var,

tekniska hänseenden. Från principiella synpunkter var det av större

betydelse i vilken mån ett lägenhetsregister kunde inrättas för att tillgodose andra ändamål än FoB.

Tillgång till ett byggnadsregister med lägenhetsuppgifter skulle underlätta insamling av uppgifter för flera ändamål och undanröja

dubbelarbete för såväl lärnnare mottagare av.uppgifter, vilket som borde leda till besparingar inom de olika verksamheterna. Detta skulle gälla statliga verksamheter hos Planverket och Bostadsstyrelsen, länsbostadsnämnderna och Statens energiverk samt för fastighetstaxeringen. Kommissionen framhöll att kommunerna använde information om fastigheter och byggnader i bl.a. bygg-

lovsverksamhet, fastighetsförvaltning, teknisk förvaltning, administration av bostadsbidrag och planeringsverksamhet. Inom den enskilda sektorn framhölls på motsvarande sätt byggnadsuppgifter

användas hos bl.a. försäkringsbolag och kreditinrättningar samt

intresseorganisationer bostadsmarknaden. Folkbokföring på lägenhet skulle, enligt kommissionen, kunna

direkt intresse för folkbokföringen. 1983 års folkbokvara av föringskommitté hade i sitt betänkande Rätt adress SOU 1988: 10 allmänt anfört att det kunde antas att folkbokföring på lägenhet skulle förbättra folkbokföringens tillförlitlighet och underlätta folkbokföringskontrollen till gagn för kartläggande av bl.a.

beskattnings- och bidragsförhållandena. Enligt folkbokföringskommittén torde dock den största ekonomiska vinsten ligga inom samhällsplaneringens område genom att uppgifter som inhämtats

genom FoB kunde erhållas från aktuella register.

Statistiken och dess behov hushdllsuppgifier 45

av

Till grund för FoB 85-kommissionens bedömning av förutsättningarna för inrätta ett lägenhetsregister låg bl.a. att CFD år

att

1985 hade lagt fram ett förslag till regeringen att ett byggnads-

register skulle upprättas. Till detta återkommer framställningen i avsnittet 3.2.3.

3.2.3 FoB 90-kommissionen

FoB 90-kommissionen hade till huvuduppgift att följa det löpande arbetet med FoB 90 för att bevaka de formella och praktiska aspekterna betydelse för den personliga integriteten. Härutöver

av

hade kommissionen också till uppgift att utreda förutsättningarna för helt registerbaserade framtida FoB:ar samt övergång till

en tioårsintervall efter FoB 90. Kommissionen behandlar i sitt betänkande Folk och bostadsräkning år 1990 och i framtiden SOU 1993:41 i del närmare frågor information från FoB:ar och olika reaktioner mot om sådana. Kommissionen redovisar vidare med stöd av utredningar från SCB olika tänkbara alternativ till traditionella FoB:ar. De främst möjligheter att skriva fram uppgifter från en traditioavser

nell FoB med uppgifter från tillgängliga register kompletterat med särskild insamling uppgifter från ett urval av befolkningen.

en av Kommissionen föreslår sammanfattningsvis att FoB:ar av hittills traditionell inriktning och omfattning inte genomförs oftare än vart tionde år. Till grund för sitt förslag lägger kommissionen ett

konstaterande att det under överskådlig framtid föreligger beaktansvärda behov sådana uppgifter och sådan statistik som

av

erhålls FoB:ar. Möjligheter att helt ersätta de uppgifter

genom

samlats in på frågeblanketter med uppgifter från befintliga

som nu

register finns enligt kommissionens mening inte. På sikt kan tillkomsten ett lägenhetsregister och folkbokföring lägenhet

av

möjligheter att från register erhålla FoB-uppgifter om

ge hushåll och boende. Kommissionen har inte funnit några bärande

motiv för för andra ändamål införa lägenhetsregister och

att folkbokföring på lägenheter.

46 Statistiken och dess behov av hushdllsuppgifter

Om det under de nu förutsätta tioåriga perioderna mellan traditionella FoB:ar föreligger behov av aktualisering av statistik och uppgifter av det slag som erhålls genom FoB:ar bedömer

kommissionen, grundval av redovisade utredningar från SCB, att det finns möjligheter att med begränsade insatser framställa

framskriven statistik från FoB 90 som liknar FoB-statistiken. Det gäller huvudsakligen statistik om hushåll och boende, som kortsiktigt kan tillgodose väsentliga behov av statistik för planeringsändarnål . Kommissionen betonar särskilt att avgörande för om och i vilken mån aktualiserad statistik över hushåll och boende skall en

framställas måste de behov och efterfrågan på den statistik

vara av

kan förutses och kommer till särskilt uttryck. Det gäller då

som

särskilt kommuner och landsting samt deras benägenhet att mot betalning beställa insamling och bearbetning av erforderliga uppgifter. Underlag för klarläggande av dessa förhållanden bör

bl.a. kunna erhållas från remissyttranden över kommissionens betänkande och från marknadsbedömningar inom SCB. Om statistiken skall framställas bör vidare erforderliga förfarande i fråga sambearbetningar register, uppgiftsinsamling, om av

uppgiftsskyldighet, information till allmänheten m.m. regleras i en

särskild registerlag.

Kommissionens förslag innebar sammanfattningsvis att

FoB traditionell inriktning och omfattning inte genom- - en av förs före år 2000, aktualisering statistiken över hushåll och boende från - en av FoB 90 under tiden fram till år 2000 företas i mån av konstaterad efterfrågan och att

framställningen den aktualiserade statistiken i förekom-

- av

mande fall regleras i en särskild registerlag.

Remissvaren kommissionens förslag sammanfattades i Remiss-

på FoB 90-k0mmissionens förslag Ds 1994:41. De

svaren

påvisade ett stort behov av hushållsstatistik samt önskemål om en långsiktig satsning försörjning av lushâllsstatistik genom inrättande lägenhetsregister och utökad adressuppgift i folk-

av

bokföringen.

Statistiken och dess behov av hushâllsuppgifter 47

Mot den bakgrunden beslöt regeringen den 17 1994 att mars tillsätta en utredning angående möjligheterna till förbättrad hushâllsstatistik inrättande ett lägenhetsregister och genom av utökad adressuppgift ifolkbokföringen. Uppdraget SCB i gavs samarbete med CFD och RSV. Målet för utredningen enligt var

direktiven Fi 130794 att studera möjligheterna att producera

hushålls- och bostadstatistik med hjälp ett framtida lägenhetsav register och förbättrad adressuppgift i folkbokföringen.

3.2.4 SCB:s tidigare utredningar

Möjligheterna att skriva fram uppgifter i FoB 90-registret med stöd av uppgifter i förekommande löpande register har prövats för en statistik om hushåll och boende. Efter framställning från FoB 90-kommissionen utförde SCB regeringens uppdrag nämnare en utredning som redovisades i rapport, Utveckling metoder för en av framställning av FoB-liknande statistik Prov med registerfram- ställning av hushåll samt olika typer av kompletteringar, den 25 november 1992. Ytterligare utredning i frågan har redovisats i tre kompletterande rapporter, en den 15 januari 1993 avseende inplacering i hushåll de inte går inplacera av personer som att med hjälp av register, den 22 februari 1993 avseende en hushdllsframskrivningen och en den 27 april 1993 avseende olika typer av enkäter för komplettering registetfrantskrivning av av hushåll. För en statistik över yrken har diskuterats möjligheterna

att samla erforderliga uppgifter annat sätt eller skapa

att ett

alternativ till yrkesuppgiftema i FoB i form socioekonomiska

av

yrkeskategorier.

I rapporten om rcgisterframställning hushåll har SCB av inledningsvis anfört att en form av hushâllsstatistik kan erhållas från bl.a. det folkbokföringen grundade RTB och det på uppgifter från skatteförvaltningen m.fl. grundade inkomst- och

förrnögenhetsregistret IoF. Statistik som bygger på dessa register

överskattat emellertid kraftigt enpersonshushållen och underskattar hushåll med tre eller fyra Enpersonshushâllen skattas personer.

48 Statistiken och dess behov av hushdllsuppgzfter

enligt RTB till 3,0 miljoner medan FoB redovisar 1,5 miljoner. Statistik från de angivna registren kan därför inte ersätta den hushâllsstatistik som erhålls genom FoB. Enligt SCB:s bedömning är det bästa alternativet till FoB som -

underlag för hushâllsstatistik en metod som förutsätter införande

-

ett lägenhetsregister och folkbokföring på lägenhet. Den skulle

av på sikt de bästa möjligheterna att framställa hushâllsstatistik ge

med god kvalitet, relevans och jämförbarhet. En sådan metod

ansågs då inte kunna klar för användning förrän till år 2000. vara SCB erinrar samtidigt det inom CFD aktuella byggnadsom

registret som skulle kunna utgöra grunden för ett lägenhetsregister

och folkbokföring på lägenhet. Ett annat sätt att framställa hushâllsstatistik skulle enligt SCB att använda varje persons adressuppgift, vilket är möjligt vara endast för enbostadshus. För flerbostadshus ansågs kvaliteten och

detaljeringsgraden adressuppgifter vara otillräcklig.

SCB refererade i sin rapport till kontakter med RSV och Posten. Enligt dessa Posten att dels ändra adressstandarden, synes avse dels göra adressuppgiften detaljerad. Detta skulle för postens mer

del kunna höja precisionen i postutdelningen. Även andra såsom

energiverk, ambulans- och räddningtjänst, färdtjänst, taxiföretag m.fl. skulle kunna dra nytta detaljerad adressuppgift. av en mera Enligt Posten skulle det komma att ta lång tid att utveckla adressuppgifterna på avsett sätt. SCB fann emellertid i sin rapport

unik postadress för varje lägenhet skulle utgöra ett till-

att en räckligt underlag för att framställa hushâllsstatistik. Systemet med detaljerade adresser måste dock heltäckande, så att alla var i folkbokföringen får detaljerad adress, inte bara personer en personer boende ex. i storstäder.

SCB ansåg i sin utredning om framskrivning av uppgifter om

hushåll från FoB 90 med hjälp av tillgängliga register att metoden skulle framkomlig, också att det finns problem med hur vara men

den som inte kan skrivas fram godtagbart skulle hanteras.

grupp

I utredningen gjordes ett prov där uppgifter från FoB 85 skrevs

fram till år 1990 och stämdes av mot FoB 90-registret. Provet utvisade att det inte är möjligt att erhålla hushâllsstatistik med

Statistiken och dess behov av hushdllsuppgifier 49

godtagbar kvalitet enbart med hjälp av registerframskrivning.

Med framskrivning kan 7 miljoner personer eller ca 86 procent ca. befolkningen placeras i hushåll. Utanför denna grupp, som av benämns registerramen, faller 1 miljon personer eller ca 14 ca

procent befolkningen inte kan ges godtagbar placering i

av som

hushåll. Någon form kompletterande ansats genom enkät eller

av pâ annat sätt krävs för inplacering av denna grupp, som benämns enkätramen. I registerramen ingår alla ca. 3,7 miljoner som år 1990 bodde fastigheter med endast lägenhet och större delen en

miljoner dem bodde på fastigheter med två eller

ca 3,6 av som flera lägenheter. I enkätramen ingår endast personer ca 1 miljon

bodde fastigheter med två eller flera lägenheter.

som

En kompletterande ansats skulle kunna vara en enkät till

inom enkätramen jfr SOU 1993:41 s. 111 ff. Denna personer

kan genomföras antingen som en totalundersökning eller som en

urvalsundersökning. En totalundersökning skulle då omfatta ca 1

miljon Den skulle tillsammans med registerfrarnskriv-

personer. ningen kunna hushållsstatistik som i kvalitet och användbarge en het i stort sett motsvarar den som erhålls från FoB. Om registerframskrivningen kompletteras med urvalsundersökning får dock en

ambitionsnivån sänkas avsevärt. En komplettering av registerframskrivning med urvalsundersökning innebär att man inte kan

en framställa hushållsstatistik kvalitet och användbarhet som en av en motsvarar den erhålls FoB. En annan ansats för att som genom

komplettera registerframskrivning har prövats inom SCB

en som

är simulering. Vid denna skulle man komplettera uppgifterna om

hushållen att skapa syntetiska hushåll. Från SCB genom framhålls vidare att de angivna metoderna kan kombineras på olika sätt. Vissa kommuner, t.ex. med utpräglat småhusboende, kan ha

så personer i enkätramen att det är mycket enkelt att kompletteregisterframskrivningen med totalundersökning. I andra

ra en

kommuner kan registerframskrivningen kompletteras med urvalsundersökning eller simulering. Som alternativ till de angivna

metoderna för att bilda hushåll för enkätramen, dvs. den grupp av

inte kan placeras med hjälp av register, har man

personer som

inom SCB undersökt möjligheterna att använda Postens s.k. fastig-

hetsböcker. Detta har dock sekretesskäl inte varit möjligt. av

50 Statistiken och dess behov av hushállsuppgifter

SCB:s undersökning har begränsats till att huvudsakligen avse möjligheterna att skriva fram hushållen. Från SCB har med hänvisning till detta framhållits att undersökningsobjekten i en FoB individer, hushåll och bostäder i statistiken är kopplade olika sätt. En samlad lösning vore därför att föredra. En förutsättning för statistik om bostadslägenheterna och om hushållens boende är enligt SCB att det finns ett aktuellt lägenhetsregister och att olika lägenheter kan kopplas ihop med de hushåll som bebor dem.

3.2.5 SCB:s lägenhetsregisterutredning

Regeringen uppdrog, tidigare nänmts, SCB m.fl. att utreda som möjligheterna till förbättrad hushållsstatistik genom inrättande av ett lägenhetsregister och utökad adressuppgift i folkbokföringen. Utredningen angående förbättrad hushâllsstatistik med hjälp av

lägenhetsidentitetifolkbokföringenLägenhetsregisterutredningen

SCB dnr 136894 redovisades i en rapport den 30 juni 1994. I rapporten föreslås att ett lägenhetsregister inrättas och att lägenhetsindentitet införs i folkbokföringen. Utredningen redovisar också ett tänkbart innehåll i lägenhetsregistret samt principer för hur lägenhetsidentiteter kan byggas upp. I utredningen diskuteras också säkerhets- och integritetsfrågor. Sammanfattningsvis anses att det utifrân dessa aspekter inte föreligger något hinder mot ett genomförande. Vissa ändringar i befintlig författning behöver emellertid ske för folkbokföringen. För lägenhetsregistret kan de bli nödvändigt att införa en helt ny författning. Även uppläggnings- och ajourhållningsfasen måste författningsregleras, bl.a. med avseende på uppgiftslärnnarskyldigheten. Kommunernas uppgift att föra adressregister kommer också att behöva regleras. Uppläggningsarbetet bedöms vara mycket omfattande och kan kräva stora förberedelser för att registeruppbyggnaden skall ge godtagbar kvalitet. Utredningen har presenterat två huvudlinjer med delvis olika uppläggning ger hushållsstatistik vid olika tidpunkter. som Huvudlinje 1 innebär att ca 280 000 fastighetsblanketter och ca 3,2

Statistiken och dess behov av hushdllsuppgzfter 51

miljoner hushållsblanketter skickas ut för ifyllande. Blanketterna granskas och kompletteras lokala eller regionala granskningskontor. Personerna sammanförs till hushåll manuellt varefter registrering sker. På basis av detta upprättas ett lägenhetsregister

hos CFD samt en utökad adressuppgift i folkbokföringen. Huvudlinje 2 innebär att ca 280 000 fastighetsblanketter skickas ut för ifyllande. Detta kan ske successivt under en längre tidsperiod.

Blanketterna granskas och kompletteras av kommunen varefter registrering sker. Därvid byggs ett lägenhetsregister upp hos CFD. När ett lägenhetsregister är upplagt för ett område, lägger RSV maskinellt lägenhetsbeteckning till personernas folkboken föringsadress m.h.a. kontraktsinnehavarens personnummer från fastighetsblanketten. Därvid bildas också bostadshushåll. De personer som inte kan inplaceras i hushåll på dessa sätt måste utredas av de lokala skattekontoren. Kostnaden för utveckling, uppläggning, ajourhållning och statistikproduktion för huvudlinje 1 uppskattas preliminärt under

en femårsperiod uppgå till totalt ca 360 miljoner kronor och för

huvudlinje 2 till 260 miljoner kronor. Denna investeringskostca nad skall vägas mot möjligheter till stora besparingar vid kommande folk- och bostadsräkningar och i annan statistikproduktion samt att de basregister som byggs upp kan användas för flera andra samhällsändamål.

En grov uppskattning visar, enligt Lägenhetsregisterutredningen, att huvudlinje 1 skulle kunna bli upp till 120 miljoner kronor billigare om vissa förändringar i genomförandet kan förverkligas.

För huvudlinje 2 är motsvarande kostnadsbesparing beräknad till 25 miljoner kronor. För att säkerställa dessa beräkningar ca

föreslår utredningen att uppläggningarbetet inleds med en provverksamhet under budgetåret 199495. Därmed måste starten av uppläggningsarbetet senareläggas i förhållande till den tidsplan som presenteras, vilket i sig är till fördel för huvudlinje 1 eftersom fastighetsdatassystemet och byggnadsregistret båda kommer att

vara införda hösten 1995. Förutsättningarna för ett heltäckande adressregister finns därmed också. Provverksarnheten skall framför allt kartlägga volymer och

52 Statistiken och dess behov av hushállsuppgifter

tidsåtgång för de olika kompletteringsmoment som finns i uppläggningsarbetet. Dessutom skulle möjlighet finnas att undersöka i vilken omfattning fastighetsägare kan leverera lägenhetsförteckningar med lägenhetsidentiteter och kontraktsinnehavare ADB-media i stället för på fastighetsblankett. Om detta är möjligt förenklas insamlingsarbetet med avsevärda kostnadsbesparingar följd. Provverksamheten skall också omfatta en lcvalitetssom

bedömning av den hushållsstatistik som kommer att baseras de

två huvudlinjernas lägenhetsregister och utökade adressuppgift i folkbokföringen. Utredningen har grund av den stora osäkerhet som finns i val

metod för uppläggningsarbetet inte tagit ställning till huvudlinje

av 1 eller 2. Den föreslagna inledande provverksamheten kommer att ett betydligt bättre beslutsunderlag för att ett val senare skall ge

kunna göras mellan ett genomförande enligt någon av huvudlin-

Jema. Statistik om bostadshushållen och dess boende skulle därefter kunna tas fram med hjälp av uppgifter från lägenhetsregistret, från

folkbokföringen och från andra relevanta källor. Lägenhetsregistret

föreslås ingå som en integrerad del i CFDss fastighetsdatasystem

och förutsätts utfonnas som en utbyggnad av byggnadsregistret.

För att få rikstäckande statistik med god kvalitet krävs att

lägenhetsregistret och därmed byggnadsregistret blir obligatoriskt

i alla kommuner.

Med ett lägenhetsregister och utökad adressuppgift i folkbok-

föringen grund kan flöden mellan olika hushållsstorlekar, som lägenhetstyper, upplåtelseforrner och bostadsområden beskrivas statistiskt. Hushållens förändringar kan dänned också analyseras och ett bra underlag kan tas fram för hushållsfrarnskrivningar Precisionen i hushållsframskrivningarna blir därför avsevärt bättre

med statistik baserad uppgifter från ett lägenhetsregister och

utökad adressuppgift i folkbokföringen.

Utredningen innehåller förslag till författningsreglering av folkbokföringen, men beskriver endast i övrigt vilka regleringar och ställningstaganden som kan bli aktuella. Remissinstanserna har därför inte kunna ta ställning till någon mer detaljerad utformning av förslagen.

Statistiken och dess behov av hushdllsuppgifter 53

I rapporten föreslås en temporär reglering av ett lägenhetsregister i avvaktan en ny registerlag för fastighetsdatasystemet. CFD stöder förslaget med hänvisning till att fastighetsdatareformen kommer genomförd i hela landet hösten 1995.

att vara

Remissinstanserna

Flertalet remissinstanser välkomnar registerbaserad lösning på

en det sätt utredningen föreslår. Därvid har statistikbehoven som understrukits och den samhällsekonomiska nyttan av statistiken

framhâllits. Några remissinstanser är dock negativa med hänvisning till integritetsskäl och ifrågasätter utredningens behovskart-

läggning. Datainspektionen att fastighetsdatasystemet inte anser

bör tillföras nya register i avvaktan en författningsreglering av

systemet.

När det gäller krav pä lägenhetsregistrets innehåll, användning och tillgänglighet är det framför allt långsiktigheten i lösningen, jämförbarhet bakåt i tiden och anpassningen till eventuella framtida rapportkrav framhållits remissinstanserna. Därvid har bl.a.

som av framförts synpunkter att registret bör innehålla motsvarande om uppgifter i tidigare FoB:ar, att det måste omfatta alla som

lägenheter där kan folkbokföras och att rapportkrav från

personer EU:s sida beaktas.

4 Fastighetsdatasystemet

4. l Allmänt

Fastighetsdatasystemet FDS kan enkelt beskrivas som en gemensam samhällelig resurs som innefattar grundläggande fastighetsinformation och bygger samverkan mellan olika intressenter. Systemet vilar på principen ajourföring vid källan och omfattar om flera delregister med information uppdelad i informationsgrupper. Upplysningar kan sökas via fastighetens beteckning eller eventuell adress. Den egentliga kärnan i FDS utgörs av fastighetsregistret, inskrivningsregistret, byggnadsregistret och taxeringsinformation. sammansättningen är väl förankrad hos användarna av systemet och många uppfattar inte att informationen kommer från flera register. Benämningen fastighetsdatasystemet finns enbart i en författning, nämligen förordningen 1988:278 med instruktion för CFD. Enligt 1 § 1 p skall CFD förvalta fastighetsdatasystemet. Någon definition av vad FDS är finns inte i författningen. I fastighetsdatakungörelsen 1974: 1058 nämns visserligen inte ordet fastighetsdatasystemet men det finns en definition av informationssystemet. Andra registersystem faller utanför den grundläggande kärnan i FDS t.ex. pantbrevsregistret, BKN-systemet och fastighetsprissystemet. Det gäller också det samfällighetsföreningsregister som förs med ADB och som utvecklats gemensamt av Statens lantmäteriverk och CFD. Inte heller den digitala registerkartan som hör till fastighetsregistret ingår för närvarande i FDS. Det är emellertid inte otänkbart att ändringar kommer att ske längre fram i anslutning till den översyn av författningsregleringen av FDS som planeras. CFD har det övergripande ansvaret för FDS. Centralnänmdens grundläggande uppgift är att driva, förvalta och vidareutveckla

56 Fastighetsdatasystemet

FDS utveckla användningen fastighetsdata i samhället. samt att av

Därtill kommer uppgiften att genomföra fastighetsdatareformen se

enligt de mål är fastlagda regering och nästa avsnitt som av riksdag. CFD skall medverka till att rationalisera och minska kostnaderna för hanteringen och användningen av fastighetsinformation inom olika verksamhetsområden. CFDzs roll är att utveckla och tillhandahålla system snabbt och enkelt ger som tillförlitliga uppgifter rättsliga förhållanden mark, fastigom om heter, byggnader CFD:s uppgift är också att vara uppbördsm.m. för stämpelskatter och avgifter i samband med ärendemyndighet och handlingar systemet registreras. handläggning uttag av ur som

4.2 Fastighetsdatareforrnen

bygger beslut riksdagen 1968 och Fastighetsdatareformen av

1970 reforrnera fastighetsregistrering och inskrivning av

att

vid fastighetsregisterrnyndigheter och tingsrätter. ADB

fastigheter skulle användas även inom dessa områden och arbetet med att föra information från fastighetsböcker till datorer, vilket kom över innebära de största datareformerna i landet, tog sin att en av reformen att rationalisera hanteringen början. Syftet med var vid berörda myndigheter och förbättra tillgängligheten till främst Man ville också göra det möjligt att fastighetsinforrnationen. fastigheter behövts i registrera ytterligare uppgifter om som samhällsplanering och andra sammanhang. har inneburit omläggning uppgifter

Fastighetsdatareformen en av

stadsregisterböcker och i fastighets- och tomträttsi jord- och böcker till ADB. Reforrnarbetet bygger ett samarbete mellan Domstolsverket och Statens Lantmäteriverk samt berörda CFD, och inskrivningsmyndigheter. Detta har följt en fastighetsregisterfast statsmakterna. Arbetet har tagit tvâ år för plan som lagts av ca område och pågått samtidigt i fera län. Försökslän och först varje blev län, medan Gotlands län fullbordar in i systemet Uppsala i september 1995 då 4,5 miljoner fastighetsdatarefonnen ca. infördai FDS. Systemen har införts fastigheter kommer att vara

Fastighetsdatasystemet 57

successivt vid landets fastighetsregister- och inskrivningsmyndigheter och FDS sker fastighetsregistrering och

genom numera

inskrivning av landets samtliga fastigheter. Genom fastighets-

datasystemet tas de infonnationssamband som finns i de olika myndigheternas verksamheter tillvara och bl.a. dubbelarbete kan undvikas. CFD svarar för utskrift och distribution av gravations- och

fastighetsbevis, registerutdrag och andra dokument som är ett resultat av ärendebehandlingen vid registermyndigheterna. FDS

skall betjäna statliga myndigheter och verk, kommuner, banker

och kreditinstitut m.fl. som arbetar med frågor fastigheter,

om mark bebyggelse, bostäder, naturresurser och miljö. Detta sker bl.a. genom att innehållet i fastighetsdataregistret tillhandahålls on-

line. Från drygt 20 000 terminaler är det därigenom möjligt att

kontrollera uppgifter om exempelvis ägarförhållanden, avstyckningar etc. Kommunerna, liksom alla kreditinstitut, är anslutna till

fastighetsdatasystemet detta sätt.

4.3 Innehållet i fastighetsdatasystemet

FDS har med tiden undergâtt successiva förändringar såväl i vad avser tekniska lösningar beträffande databasernas innehåll.

som Systemet innehåller i grunden två delregister ett fastighets- och -

ett inskrivningsregister. I och med de beslut riksdag och

som

regering fattat under våren 1993 har uppbyggnaden ett tredje

av

register ett basregister över byggnader påbörjats. FDS inne-

- -

håller vidare uppgifter som fastställs vid fastighetstaxeringen.

Inom Justitiedepartementet förbereds kommittédirektiv till

en

utredning som skall göra en översyn av de författningar som styr FDS. En ny lagstiftning förväntas träda i kraft först några âr.

om

58 Fastighetsdatasystemet

4.3. 1 Fastighetsregistret

Fastighetsregistreringen är det avslutande ledet i fastighetsbildningsprocessen, som i huvudsak regleras i fastighetsbildningslagen. I Fastighetsregistret, som förs av FRM, finns uppgifter om

församling, eventuell adress, areal, läge, planer och rättigheter

m.m. för fastigheter, samfalligheter och gemensamhetsanläggningar. Innehållet i fastighetsregistret regleras i fastighetsregister-

kungörelsen 1974:1059. Uppgifterna ajourhålls dagligen av de

statliga och kommunala fastighetsregistermyndigheterna. Fastig-

hetsregistret omfattar delregister, nämligen sex Huvudregistret, - Koordinatregistret, - Planregistret, - Kvartersregistret, - Adressregistret och - Gemensamhetsanldggningsregistrer. -

Här lagras uppgifter fastigheter och samfälligheter. Exempel

om

på uppgifter är gällande och tidigare beteckning, areal, lantmäteri-

âtgärder och rättigheter. För rättigheterna finns ett särskilt

rättighetsredovisningssystem. Uppgifter redovisas för både levande och avregistrerade d6da fastigheter och samfälligheter.

Förändring registrets information initieras i regel av att en av av

fastighetsbildningsmyndigheten avslutad fastighetsbildningsâtgärd vunnit laga kraft. Den grundinformation som fastighetsbildningsmyndigheten behöver för att handlägga förrätningen hämtas bl.a.

från FDS.

Adressregistret innehåller fastighelefs 0Ch Samfälligheters

adresser. Registret innehåller dock endast lokaliserande adresser

gatuadresser. Dessa förekommer som en egen informationsgrupp och kan användas för sökning fastighetsinformation. Upp-

av rättande och förande adressregister iFDS är frivilligt och sker av pâ begäran från kommunerna, ocksi för âsättande av som ansvarar adresser. Adressuppgifter är inte obligatoriska och finns därför inte i alla kommuner. Genom beslut Statens lantmäteriverk kan av

Fastighetsdatasystemet 59

kommunen dessutom själv behörighet att registrera i adressregistret.

Adressregistret har idag varierande grad av täckning. Framför allt kan landsbygdsadresser saknas. För lägenhetsregistrets del, där

framför allt flerbostadshusen måste ha belägenhetsadresser, är detta ett mindre problem.

4.3.2 Inskrivningsregistret

Inskrivningsregistret regleras av inskrivningskungörelsen 1974:1061 och består av sex avdelningar. Dessa inrymmer

uppgifter om

lagfart,

tomrättsupplâtelse, tomträttsinnehav, -

inteckningar m.m.

anteckningar samt äldre förhållanden. -

Handläggning av inskrivningsärenden sker vid inskrivningsmyndighet. Förändring av innehållet i inskrivningsregistret kan initieras av att en ny fastighet bildas och registreras i fastighetsregistret av fastighetsregistermyndighet. De flesta förändringarna kommer emellertid till stånd till följd ansökningar lagfart eller

av om

beviljande av inteckningar. Sådana förändringar initieras normalt

av förvärvare, mäklare samt banker och andra kreditinstitut.

4.3.3 Byggnadsregistret

FDS kompletteras nu med ett basregister för byggnader, byggnadsregistret. Arbetet skall vara klart under 1995. CFD lägger

upp

grundregistret i samarbete med kommunerna, som också ajour-

håller registret mot ersättning från CFD. Detta betyder att samtliga

kommuner medverkar i FDS registerförare byggnadsregist-

som av

60 Fastighetsdatasystemet

ret. Många kommuner har sett möjligheter att knyta information från FDS och byggnadsregistret till sin bygglovshantering, räddningstjänst, miljö- och hälsoskydd och planering inom t.ex. energiområdet, bostadsbyggande, skyddsplan etc.

Varje byggnad får en unik byggnadsidentitef en byggnadsbe-

, teckning består beteckningen den fastighet där byggnasom av den är belägen och ett särskilt enhetsnummer löpnummer. De

obligatoriska uppgifterna innefattar uppgifter om byggnadsbeteckning, administrativ tillhörighet, läge, taxeringsuppgifter, bygglovsuppgifter, ägare, alternativt namn, referenser samt

aktualitetsuppgifter.

Byggnadsregistret ansågs inte böra tas i full drift förrän FDS

erhållit författningsmässig reglering. Ett arbete med att

en ny utarbeta registerlag för FDS inleddes dock inom Justitiedeparteen mentet kom att vila i avvaktan Datalagsutredningens men slutbetänkande. Enligt regleringsbrev avseende budgetåret 199394

skulle CFD bygga registret så att det i fråga om småhus skulle

upp kunna användas inför 1996 års allmänna fastighetstaxering. Under

hösten 1995 kommer uppläggningsarbetet att vara avslutat.

Uppbyggnaden har förutsatt samverkan mellan stat och kommun. Avtal reglerar frågor om uppläggning, ajourhâllning och

som ekonomisk kompensation avses att tecknas mellan myndigheten

och respektive kommun. För att underlätta uppbyggnaden har samordning skett med Lantmäteriets uppbyggnad av digitala

databaser för den ekonomiska kartan.

4.3.4 Taxeringsregistret

Registret omfattar information samtliga taxeringsenheter och

om

värderingsenheter i landet i form av taxeringsinformation sådana

-

uppgifter som fastställs vid fastighetstaxeringen. Hit hör, förutom taxeringsvärde, taxeringskoder, egenskapsdata samt ägaruppgifter. Dessa uppdateras från skatteförvaltningen en gång per år. Till byggnadsidentiteterna kopplas de uppgifter från fastighets-

taxeringen hör till respektive byggnad. som

Fastighetsdatasystemet 61

4.4 Övriga databaser

databaser finns kopplingar till FDS där informa- I CFD:s övriga tion hämtas ocheller bearbetas.

4.4. 1 Samfällighetsföreningsregistret

med stöd lagen 1973: 1 150

Samfällighetsföreningsregistret förs av

förvaltning samfälligheter av de statliga fastighetsregistreom av Från den 1 januari 1994 har det blivit möjligt ringsmyndigheterna. tidigare manuella registret med hjälp av ADB. att föra det Bestämmelser detta finns i förordning 1993: 1270 om om en automatisk databehandling vid förande av samfälliganvändning av hetsföreningsregister m.m.

4.4.2 Pantbrevsregistret

Pantbrevsregistret regleras i lagen 1994:448 om pantbrevsregister

kompletteras med förordningen 1994:598 om pantsom i sin tur och lagras pantbrev elektroniskt brevsregister. Här registreras alternativ till hantering av skriftliga pantbrev. datapantbrev som

inom för sin myndighetsfunktion och är

CFD för registret ramen Registret används även för att fortlöpande registeransvarig. förändringar i bl.a. inskrivningsinformera pantbrevshavare om s.k. ätgärdsavisering. För kreditinstituten och fastighetsregistret säkerheter till värde i dag drygt 1 000 hanterar CFD här ett av Successivt konverteras emellertid ytterligare miljarder kronor.

pantbrev över till pantbrevsregistret.

62 Fastighetsdatasystemet

4.4.3 Bostadkreditsystem

CFD har inom ramen för sin uppdragsverksamhet utvecklat dator-

stöd för Statens bostadskreditnämnd BKN vilket bl.a. innebär att kreditgarantier enligt förordningen 1991:1924 om statlig kreditgaranti för bostäder m.fl. författningar kan begäras samtidigt

med lâneutbetalningen med avrop av kreditinstituten genom

registrering samt att garantigivning och uppbörd av garanti-

avgifter kan ske utan utväxling av skriftliga dokument.. Systemet

bygger bl.a. att uppgifter om ägarförhållanden m.m. kontrolle-

ras mot inskrivningsregistret och bygger således på ett nära samband mellan FDS och CFD:s terminalnät. Det inrättades för det nya bostadsñnansieringssystemet som infördes den 1 januari 1992 och har därefter vidareutvecklats grund av ändrad lagstiftning.

4.5 Övriga baser

Rättighetsredovisningssystemet

Genom ett nytt redovisningssystem förenklas ajmrföringen och

möjligheterna att hantera och redovisa rättighster. Här finns

uppgifter om typ av rättighet och möjlighet att söka bl.a.

rättighet och nyttjanderättshavare.

Andra baser

Andra databaser som kan nås via FDS är Föreáagsinteckningar

som registreras vid Malmö tingsrätt och Bolags och förenings-

registret vid Patent- och registreringsverkets bohgsavdelning.

Fastighetsdatasystemet 63

sou 1995:74

4.6 Utveckling och tendenser

samhällsutvecklingen präglas f.n. intensiv utveckling och av en informationsteknikområdet IT-området. För FDS

satsning pâ kommer denna utveckling att innebära såväl att kompletterande in-

formation kommer efterfrågas att befintlig information att som följd förbättrade åtkomstmöjligheter, enklare urvalsbl.a. till av

och sammanställningar kommer att utnyttjas i nya sam-

frågor manhang. kunna information direkt från FDS och hantera Kraven att ta den tillsammans med intern information i egna system kommer

sannolikhet öka, från försäkringsbranschen. Detta

med all att t.ex.

tecken på betydelsen tillgång till kan ses som ytterligare ett av fastighetsinfonnation. Samtidigt är det uppenbart grundläggande

hantera information ett för den egna

att möjligheten att

bedöms kunna bl.a. affärsmässiga

organisationen specifikt sätt ge

fördelar. Betydelsen samverkan mellan olika intressenter i informaav tionshanteringen blir aktuell, inte minst kostnadsskäl. Ett mer av

detta tankarna s.k. datorstödd ingivning. Genom exempel är sådant förfarande skulle kreditinstitutens handläggning av t.ex.

ett

kreditärenden ihop med handläggningen motsvarande kopplas av inskrivningsärende. Lantmäteri- och inskrivningsutredningen har

dessa frågor i sitt principbetänkande SOU 1993:99

senare berört

Kart- och fastighetsverksamhet i myndighet och bolag. Betydelsen

utveckling framåt har också betonats i andra av att driva denna prop. 199495:l16. Detta visar att det även på sammanhang

inskrivningsomrâdet finns potential för fortsatt utveckling.

en stor

Riksdagen beslutade den l juni 1994 om en ny organisation för

och fastighetsdataverksamheten prop. 199394:2l4,

lantmäteri-

199394:BoU19, rskr. 199394:375. Riksdagsbeslutet innebär

bet.

central myndighet skall bildas genom en sammanslagning

att en ny

Statens lantmäteriverk. På regional nivå

CFD och merparten av av

skall myndighet bildas att överlantmätar-, fastighets-

en ny genom

fastighetsbildningsmyndigheterna förs samman.

register- och

vissa verksamheter inom det

Vidare skall en bolagisering av

64 Fastighetsdatasystemet

statliga lantmäteriet genomföras. Den nya organisationen avses

börja sin verksamhet den l januari 1996.

4.6.1 Särskilt om adressregistret

Beträffande adressregistretbör följande tilläggas. Statens hantering adressinformation innefattar folkbokföringens bostadsadresser, av Postens basregister över postadresser och SPAR. Till systemet kan

också läggas belägenhetsadresser på fastigheter och byggnader i

FDS. Posten, RSV, CFD och Svenska kommunförbundet arbetar på att förbättra hanteringen av adresser. En nu gemensamt insats är att ta fram standard för adresser. En gemensam en ny förstudie kring hur samverkan kring adresshanannan insats är en teringen i FDS, folkbokföringssystemet och Postens basregister över adresser skall kunna förbättras. En utgångspunkt i denna

studie, nyligen färdigställts, är att belägenhetsadresser

som

byggnadsnivå i FDS skall kunna utgöra bas för adressuppgifter

en i de övriga Av stor betydelse är också de förslag till systemen.

ändringar i adressavisering från folkbokföringsregistret som föreslogs i Aviseringsutredningens betänkande Folkbokföringsupp-

gifterna i samhället SOU 1994:44. Lägenhetsregisterutredningen fann att införandet av en utökad adressuppgift i folkbokföringen skulle förutsätta ett fullständigt adressregister med koppling till lägenhetsregistret. Ett sådant

adressregister skulle enligt utredningens mening ge en unik och

säker koppling mellan fastighet-byggnad-adress som grund för de enskilda lägenhetsidentiteterna. Adressregister förs idag frivillig

basis i FDS drygt 140 kommuner med stöd av CFD svarar av som

för uppläggningen och får ersättning för ajourhâllningen. Byggnadsregistrets uppbyggnad, med adresser knutna till byggnad och

inte bara till fastighet, har medfört ett starkt ökat intresse för

adressregistret. Ytterligare ett femtontal kommuner har påbörjat uppläggningen och ett tjugotal har anmält sitt intresse. Man kan

goda grunder förutsätta att ca 200 kommuner kommer att föra

adressregister hos CFD när byggnadsregistre: är upplagt.

Utgångspunkter

5.1 Allmänt register och om personregister

5. 1 1 Datalagstiftning

.

Av generell betydelse på integritetsskyddsområdet är föreskrifterna i brottsbalken och sekretesslagen 1980: 100. Särskilt betydelseful-

i förevarande sammanhang är de bestämmelser till skydd för

den personliga integriteten vid ADB-behandling finns i som datalagen 1973:289.

I datalagen finns bestämmelser syftar till att skydda den

som

enskilde mot sådant otillbörligt intrång i den personliga integriteten som kan bli följden av dataregistrering av personuppgifter hos det

allmänna eller hos enskilda. Med personregister i datalagen avses

register, förteckning eller andra anteckningar förs med hjälp

som av ADB och som innehåller personuppgift som kan hänföras till den som avses med uppgiften. En person identifieras i första hand

genom att personuppgiften eller den särskilda identitetsuppgiften

innehåller namn eller personnummer. Enligt förarbetena till datalagen krävs emellertid inte att ett register innehåller en identitetsuppgift som är entydig eller unik eller allmänt mera bekant för att registret skall ett personregister i lagens anses som mening. Även det

om är möjligt endast för den invigde att förstå

vilken person som avses omfattas registret av lagens bestämmel-

ser. Ett register där alla identitetsuppgifter har ersatts med löpande

nummer, kodbeteckningar e.d. hänförs till kategorin personregister, om man antingen manuellt eller maskinellt kan översätta siffer- eller kodbeteckningarna.

För att inrätta och föra särskilt integritetskänsliga personregister krävs normalt tillstånd av DI. Tillstånd krävs sålunda i regel för

att inrätta och föra personregister som innehåller känsliga person-

66 Utgångspunkter

omdömen eller värderande upplysning den uppgifter, annan om registrerade, uppgifter personer som saknar sådan anknytning om till den registeransvarige följer medlemskap, anställning, som av kundförhâllande eller något därmed jämförligt förhållande samt inhämtas från något annat personregister s.k. personuppgifter som samkörning. Kravet tillstånd gäller dock inte personregister inrättas beslut riksdagen eller regeringen, s.k. som genom av statsmaktsregister.

5. 1 Registeransvar

Med registeransvarig enligt 1 § datalagen den för vars avses verksamhet personregistret förs, om han förfogar över registret. Detta innebär servicebyräer och andra som helt självständigt att sysslar med bearbetningar ett register utesluts från ansvar. Den av skall iaktta hanteringen registret inte leder registeransvarige att av till otillbörligt integritetsintrång. Därvid skall framför allt beaktas registret förs för ett bestämt ändamål, att inte andra uppgifter att registreras står i överensstämmelse med registrets ändamål, än som uppgifter inte utan medgivande av den registrerade, av att försäljs än i enlighet med lag, förordning eller myndigheter annat särskilt beslut regeringen, att uppgifter inte samlas in, lämnas av eller används annat än i överensstämmelse med registrets ut ändamål eller vad gäller enligt lag eller annan författning eller som i enlighet med den registerades medgivande samt att uppgifterna i registret skyddas mot oavsiktlig eller otillåten förstörelse eller mot otillåten ändring eller spridning.

5. l Registerlagar

Under tid har betydelsen betonats av att en lagreglering av senare ADB-register kommer till stånd i syfte att stärka skyddet för de registrerades integritet i samband med nödvändig registrering av känsliga uppgifter i myndighetsregister jfr prop. 199091 :60, bet.

Utgángspunkter 67

199091:KU1l. En ordning med särskilda registerlagar eller registerförordningar för vissa register förutsattes redan vid datalagens tillkomst. Den demokratiska beslutsprocessen i lagstiftningsärenden har ansetts ge en särskild garanti för integritetsskyddet för register med särskilt känsliga uppgifter. Därför har datalagen i mer än ett decennium kompletterats på olika områden med särskilda registerlagar och förordningar för vissa register. Det finns nu ett 30-tal registerförfattningar.

5.2 Utgångspunkterna för ett lägenhetsregister

HUSAR skall enligt direktiven föreslå hur ett nytt lägenhetsregister skall regleras. Syftet med ett lägenhetsregister är samtidigt indirekt givet genom innehållet i direktiven. Statistiken över bostadslägenhet, bostadshushâll och boende skall kunna förbättras genom att lägenhetsidentitet skall införas i folkbokföringen. SCB:s lägenhetsregisterutredning lämnade två alternativ till uppläggning av verksamheten. Dessa benämns i utredningens rapport huvudlinje 1 och huvudlinje 2. Innan slutlig ställning tas till vilket alternativ som bäst uppfyller kraven ett gott integritetsskydd och effektivitet, skall båda metoderna prövas i en särskild provverksamhet. Den senare måste göras realistisk, vilket förutsätter författningsstöd. HUSAR uppfattar direktiven så att det inte åsyftas vare sig någon revision av de nyss angivna alternativen, eller någon ytterligare alternativ huvudlinje. De givna alternativen skall sålunda gälla som utgångspunkt. Flertalet remissinstanser har välkomnat en registerbaserad lösning av det slag som Lägenhetsregisterutredningen föreslagit. SCB, som ansvarar för den officiella statistiken, framhåller att ett lägenhetsregister också kan användas som urvalsram för undersökningar med anknytning till boendeområdet. Inrättandet av ett lägenhetsregister med löpande uppdateringar måste minska den totala uppgiftslänmarbördan för hushåll, fastighetsägare och

68 Utgångspunkter

kommuner. För att nå detta mål erfordras lösningar som möjliggör samordnat uppgiftslämnande till uppdateringar av beståndsregister och löpande byggnadsstatistik.

5.2.1 Hur ett register kan läggas

upp

När det gäller krav lägenhetsregistrets innehåll, användning och

tillgänglighet har remissinstanserna framför allt framhållit

långsiktigheten i lösningen, jämförbarhet bakåt i tiden och anpassningen till framtida rapporteringskrav. Det har framhållits att registret bör innehålla motsvarande uppgifter som tidigare FoB:ar, att det måste omfatta alla lägenheter där personer kan folkbokföras och att rapporteringskrav från EU:s sida beaktas. Ett lägenhetsregister av det slag som erfordras för att nå de i direktiven uppställda målen kan konstrueras som ett administrativt register på motsvarande sätt som byggnadsregistret i FDS.

Lägenhetsregisterutredningen föreslog att ett lägenhetsregister

skulle ingå som en integrerad del i FDS och utformas som en

utvidgning av byggnadsregistret. Utredningen innehöll förslag till författningsreglering av folkbokföringen, men exemplifierade i övrigt endast vilka regleringar och ställningstaganden som

bedömdes kunna bli aktuella.

5.2.2 Avgränsning bostadslägenhet

av

I folk- och bostadsräkningar FoB har man regelmässigt redovisat

uppgifter om bostadshushållens sammansättning hushållens boende , och bostadslägenheter. En sådan redovisning finns löpande för varje FoB sedan 1960. Innehållet har i vissa delar förändrats över tiden, t.ex. för redovisning av lägenheternas uppvärmningssätt där redovisningen utökades i FoB 1980. Hushållens koppling till boendet med redovisning av trångboddhet har redovisats sedan

1960. I FoB:arna har traditionellt med en bostadslägenhet avsetts

en bostad för enskilt hushåll. Av detta framgår att en bostadslägen-

Utgángspunkter 69

het skall vara avsedd för permanent bruk och ett självständigt boende. Som bostadslägenhet har i tidigare FoB:ar inte räknats fritidshus, sommarhus, kolonistugor och liknande, inte - som används som stadigvarande bostad med folkbokfört boende, före detta permanenta bostäder som numera används enbart som fritidsbostäder, övergivna bostäder, som inte längre kommer att användas som bostäder, samt

kollektiva bostäder som i fortsättningen ersätts med be-

greppet specialbostäder.

En lägenhet i ett fritidshus som används som permanentbostad med folkbokfört boende kan med andra ord betraktas som en bostads-

lägenhet. Specialbostäder har tidigare redovisats inom ramen för

kollektiva bostäder. Ett lägenhetsregister måste således, för att kunna användas för

en FoB-liknande statistikredovisning, omfatta samtliga bostadslågenheter för permanent boende och samtliga fritidshus. Dessutom måste samtliga specialbostäder ingå med uppgift om att det är en

specialbostad samt typ av specialbostad. Ett lägenhetsregister behöver därmed inte omfatta verksamhetslokaler. För lägenheter i fritidshus är det ett krav att dessa på något sätt

kan särskiljas. Detta kan ske antingen med en kod i lägenhets-

registret eller med någon typ av hjälpregister. Det är också viktigt

att all uppdatering av byggnadlägenhet i framtiden kan ske med

uppgift om att de är avsedda för permanent- eller fritidsbruk. För

närvarande fastställs vid fastighetstaxeringen att fastigheten taxeras

som fritidshus. Om uppgift fritidshus i framtiden inte finns att om

tillgå genom fastighetstaxeringen, måste kommunerna på annat sätt förse lägenhetsregistret med motsvarande uppgift. Också specialbostäder måste markeras med kodsättning lägenhetsnivå uppdelat på särskilda koder för t.ex. studentbostä-

der, bostäder för äldreboende och övrig specialbostad. Vilka

bostadstyper som skall ingå i begreppet specialbostad kan behöva

övervägas ytterligare.

70 Utgångspunkter

5.2.3 Innehåll

Uppgifter måste kunna ajourföras för att ingå i lägenhetsregistret. Å andra sidan bör sådana uppgifter utelänmas, som inte är väsentliga för viktiga frågeställningar. Här har inte minst hänsynen

till uppgiftlämnarna stor betydelse. Åtskilliga faktorer talar

emellertid för den exakta utformningen innehåll och att av klassificeringar kan fastställas först efter det att användarna lämnat synpunkter på sina behov, vilket kan ske i samband med remissbe- Vid utformningen måste det också ingå en bedömning handlingen.

möjligheten till ajourhållning innehållet i ett lägenhets-

av av

register med hänsyn till godtagbar kvalitet, kostnader och upp-

giftslämnarbördan för varje ingående uppgift.

Uppgifter för lägenhetsstatistik

mellan folkbokföringens administrativa register På samma sätt som

och SCB:s statistiska RTB, hämtas från personbanden, finns

som innehållsmässig skillnad mellan vad kan ingå i ett det en som

administrativt lägenhetsregister respektive vad som erfordras i ett

Denna skillnad beskrivs längre fram.

lägenhetsstatistikregister.

förslag skulle ett lägenhets-

Enligt Lägenhetsregisterutredningens

del i det befintliga FDS. Information

register ingå som en beträffande varje lägenhet mäste då inom systemet knytas till en byggnadsregistret och vidare till den fastighet vilken byggnad i belägen. Det är viktigt att definitionen för byggnad byggnaden är byggnadsregister ansluter till det som i FoB redovisats

i CFD:s som hus.

statistikändamål för närvarande inom för CFD:s

För finns ramen

fastighetsdatasystem följande uppgifter att hämta:

Regional län,

-

belägenhet kommun och

församling. -

Utgångspunkter 71

Fastighets- fastighetsidentitet, uppgifter taxeringsform, juridisk form och typkod. -

Byggnads- byggnadsidentitet inom fastigheten, uppgifter koordinater, hustyp, värmesystem för småhus, nybyggnadsår, ombyggnadsâr och värdeâr. -

Följande uppgifter måste inhämtas via enkät till fastigh etsägare för

att ingå i ett lägenhetsregister för statistikändantál:

Fastighets- ägarkategori. -

uppgifter

Byggnads- värmesystem för flerbostadshus och

-

uppgifter antal våningsplan vilket inte behövs om

-

lägenhetsidentiteten innefattar information om

våningsplan.

Uppgifter om lägenhetsbeteckning och

-

lägenhetsidentitet byggnadens belägenhetsadress.

-

Övriga lägenhets-

- antal rum,

uppgifter förekomst av kök,

-

lägenhetsarea,

-

upplåtelseform,

-

specialbostad med uppgift om typ,

-

våningsplan vilket inte behövs om lägen-

hetsidentiteten innefattar information om vii-

ningsplan,

hiss enbart flerbostadhus

utnyttjande som fritidsbostad. -

72 Utgångspunkter

Följande uppgifter kan hämtas in via enkät till fastighetsägare för lägenhetsregister för administrativa ändamål:

att ingå i ett

anslutningssystem för vatten och avlopp,

toalett, baddusch, tillgång till varmvatten, isolering, elgas samt -

byggnadsmaterial för olika delar av byggna-

den.

Behovet dessa administrativa uppgifter ligger utanför HUSAR:s

av möjligheter och kunskap att belysa.

I några fall aktualiseras förändringar i innehållet i jämförelse med det innehåll i bilaga 2 i Lägenhetsregisterutred-

som anges

ningens Beträffande upplåtelsefonn har i FoB:ama även

rapport.

redovisats orsaken till tomma lägenheter och om en lägenhet är upplåten utan folkbokfört boende. I ett lägenhetsregister blir det redovisa lägenhet är upplåten med folkenbart möjligt att om en

bokfört boende eller inte. Orsaken till att en lägenhet inte är

den upplåten folkbokfört boende kan upplåten eller att är utan samlas in inledningsvis. Uppgifterna blir dock svåra att hålla

aktuella regelbunden rapportering från varje fastighets-

utan en

agare.

En möjlighet att kunna hålla beståndet av tomma lägenheter eller upplåtna folkbokfört boende aktuella är lägenheter utan månatliga avstämningar mellan folkbokföringen och

genom

lägenhetsregistret. Detta kan ske samordnat mellan kommunen och lokala skattemyndigheten. Upplâtelseform kan då ges följande

innehåll

upplåtna och -

upplåtna.

-

Samtidigt kan specialbostad kollektiva bostäder i tidigare FoB:ar

särskilda koder för ges studentbostäder, -

Utgángspunkter 73

bostäder för äldreboende och -

övrig specialbostad.

-

En möjlig definition specialbostad är följande. Bostad som är avsedd för flera enskilda hushåll eller personer. Specialbostaden

består vanligen eget eller rum, ofta grupperade kring en av egna gemensam korridor eller samlingsrum. Detaljeringsgraden vad gäller redovisningen av hustyp för

småhus skulle kunna ökas i jämförelse med FoB och anpassas till nybyggnadsstatistiken enligt följande uppställning

friliggande enbostadshus, -

friliggande tvåbostadshus,

parhus, radhus, kedjehus. -

Hustyp kan då få följande innehåll

småhus med underindelning enligt ovan,

flerbostadshus, -

specialbostadshus,

lokalhus bostadshus. -

En registerbaserad lösning framtida statistik om hushållen och

av

dess boende ett lägenhetsregister och lägenhetsidentitet i

genom

folkbokföringen, förutsätter en lägenhetsbaserad definition av hushållsbegreppet. l och med detta är också avgränsningen av

hushåll beroende av definitionen och avgränsningen av bostads-

lägenhet i lägenhetsregistret. Hushållsstatistiken baseras på de

finns i RTB. Även särredovisning boende i

uppgifter som av

specialbostäder kollektivt boende är beroende av utformningen

lägenhetsregistret och definitionen bostadslägenhet. Därmed av av

ansluter framtida registerlösning till FN-rekommendationerna

en vad gäller definitionen hushåll utifrån lägenhet. av

74 Utgångspunkter

Uppgifter för byggstatistik

Iden nuvarande byggstatistiken finns vissa uppgifter för huslbyggnadsnivâ i FoB-sarnrnanhang finns på lägenhetsnivâ, t.ex. som upplåtelseform och lägenhetsfördelning. Antal lägenheter för varje

innebär det kan förekomma öppna klasser. lägenhetstyp att N ybyggnadsstatistikens variabelinnehâll motsvarar i stort innehållet

i FoB. För småhus har också uppgift om antal våningsplan samt förekomst källare insamlats. Dessa uppgifter torde nu kunna av utgå.

Byggstatistiken produktionsstatistik med syfte bl.a. att

är en belysa konjunktursvängningar och investeringar m.m. Det krävs

därför vissa variabler för beskrivning av byggprocessen t.ex.

år och månad för bygglovbygganmälan, år och månad för påbörjande, år och månad för färdigställande inflyttningsfärdigt, byggherrekategori, förekomst statligt stöd, - av orsak till rivning. -

insamlas i samband med uppdatering till Dessa uppgifter kan byggnadsregistret eftersom det är uppgifter husbyggnadsnivå.

uppgifter för beskriva byggprocessen ingå vid Förslagsvis kan att rapportering förändringar i bostadbeständet men inte ingå som av fasta uppgifter i ett lägenhetsregister.

5.2.4 Ajourhållning

För kunna ajourföra ett lägenhetsregister krävs bl.a. uppgifter att lägenheter tillkommer via nybyggnad samt uppgifter om om som lägenheter tillkommer eller försvinner genom ombyggnadlmosom dernisering eller försvinner i samband med rivning. För närvarande samlas uppgifterna in från kommunerna till byggstatistiken i samband med påbörjande och färdigställande bostäderna. En av del dessa uppgifter kommer att kunna användas för stor av

Utgångspunkter 75

uppdatering ett lägenhetsregister och förutsätter att ajourföringav lägenhetsregistret samordnas med rapporteringen till SCB:s en av byggstatistik. För kommunernas del är det troligen mest rationellt göra huvuddelen denna rapportering i anslutning till att av hanteringen bygglovbygganmälan. I detta sammanhang skall av uppgifter byggnaden insamlas redan på bygglovsstadiet och om pâbörjandestadiet. Vid dessa stadier kan rapporteringarna avse ett helt omrâde med bostäder och behöver inte avse de enskilda husen och lägenheterna. När byggnaderna färdigställs och är inflyttningsklara slutbevis utfärdas kan uppgifter om de enskilda lägen-

heterna insamlas och registreras i lägenhetsregistret i god tid innan

kan behöva folkbokföras i lägenheterna. Delar av personer byggstatistiken kommer emellertid inte att vara möjligt att samordna med lägenhetsregistrets rapporteringsrutiner bl.a. beroende på det erfordras andra uppgifter som inhämtas från att andra uppgiftslärrmarkategorier.

5.2.5 Utfornming av lägenhetsidentitet

En lägenhetsidentitet kan lämpligen bestå av dels en adressuppgift, dels lägenhetsbeteckning. Adressuppgiften behandlas i nästa en avsnitt. Direktiven inte några riktlinjer för utformningen av ger beteckningar för lägenheterna i registret. Någon lösning är inte heller given utan lägenhetsbeteckningar kan utformas många

olika sätt. Uddevalla använder enda kommuntätort lägenhetsnummer som på ett mer systematiskt sätt.

Postens synpunkter

för Posten har till HUSAR framfört bl.a. följande. En representant Posten har policy vilja medverka när kommuner eller som att har för avsikt införa lägenhetsnummer. Detta fastighetsägare att för nummersättningen får uppbyggnad som kan användas av att en

76 Utgångspunkter

Posten i utdelningsarbetet och att dessa nummer användes av de boende. Postens huvudprincip har varit att det skall vara ett tvåsiffrigt nummer där första siffran anger våningsplan och andra siffran lägenhetens löpande nummer våningsplanet. Lägenhetsnumret bottenvåningen blir ensiffrigt. Lägenheter i souterrängplan kan markeras med en nolla som första siffra då lägenheten ligger under bottenvåningen systemet med en nolla som första siffra kan, framhåller Posten, vara mindre bra om man bygger dataregister med lägenhetsadresser. Lägenhetsnurnret blir

tresiffrigt om det finns mer än nio lägenheter samma våningsplan men också om det finns mer än tio våningsplan ovan mark, bottenvåningen inräknad. Posten menar vidare att en numrering av

lägenheten fysiskt efter gångordning i en trappa måste var att föredra för alla postoperatörer och tidningsutdelare. Numreringen bör begränsas till maximalt fyra siffor eftersom en numrering med fem siffror kan förväxlas med postnumret.

Fastighetsägarnas lägenhetsbeteckningar

Lägenhetsnummer används i Sverige av större fastighetsägare. Så gott som alla ägare till flerbostadshus har tilldelat lägenheterna beteckningar, ofta i numerisk form lägenhetsnummer. Numreringen förändras ibland på grund av ägarbyten och sammanslagningar. Den har därför sällan fått mer officiell genomslagskraft. Antalet tecken och beteckningens konstruktion varierar starkt. Ibland har lägenheterna i en byggnad en enkel numrering, exempelvis l 12. Större fastighetsägare har ibland en numrering som är genomgående för hela fastighetsbestândet. I vissa fall kan

lokaliserande information ingå i beteckningen koder för stadsdel,

byggnad, våning m.m..

Den danska modellen

I Danmark finns sedan flera år upplagt ett lägenhetsregister med beteckningar för alla bostadslägenheter. Folkbokföring sker där

Utgångspunkter 77

med angivande av lägenhetsbeteckning. Lägenheternas belägenhet anges med vägkod, husnummer, ev.

bokstav, våning samt sidadörrnummer. Uppgiften om sidadörrnummer är systematiserad. Finns det högst tre lägenheter per

våningsplan i varje trappa används beteckningen TV till vänster, TH till höger och MF mitt fram. Finns det fler än tre lägen-

heter per våningsplan har varje lägenhet ett eget löpnummer.

Skyltning av lägenhetsnumren skedde inte vid uppläggningen.

Löpnummermodellen

I byggnacisregistret, som förs av CFD, har varje byggnad ett löpnummer inom fastigheten. Numren har ingen särskild innebörd

utan har endast till uppgift att särskilja de olika byggnaderna en

fastighet. Ett förslag till modell för numrering av bostadslägenhe-

ter är därför att i likhet med byggnaderna numrera dessa med en enkel löpnummerserie inom varje byggnad. Samtliga lägenheter tilldelas en numerisk beteckning som är unik inom varje byggnad ev. byggnadsdel. Numren bör tilldelas i ordning lägenheterna

ligger fysiskt i samma ordning som numren så att lägenhetsnum-

ret kan användas för postsortering. För att möjliggöra att nybildade lägenheter skall kunna tilldelas nummer i samma serie kan man exempelvis använda nummer med en sista position som normalt är noll där nya lägenheter kan tilldelas numren 1 I en byggnad med 22 lägenheter skulle således lägenheterna betecknas 10, 20, 30, 40 osv. t.o.m. 220. Om lägenhet nr 30 delas i tre mindre lägenheter kan dessa numren 31, 32 och 33. En byggnad byggnadsdel kan sannolikt innehålla fler än hundra men färre än tusen lägenheter. Ett lägenhetsnummer kan därmed bestå av högst fem siffror.

Löpnummer med våningsplan

En ytterligare lösning är att låta den inledande eller de två

inledande sifforna beteckna det våningsplan vilket lägenheten

78 Utgångspunkter

är belägen. Lägenhetsnumret blir härigenom informationsbärande.

5.2.6 Adressuppgifter och adressregister

HUSAR skall enligt direktiven dels beakta kraven att adresser fastställs för alla bostäder, dels föreslå vilka åtgärder som måste vidtas för att säkerställa adressregistrets uppbyggnad, fortlevnad

och kvalitet. För att lägenhetsbeteckningar skall kunna införas i

folkbokföringen krävs nämligen att samtliga byggnader med bostadslägenheter har fastställda adresser.

Endast en beslutad koppling fastighet-byggnad-adress ger en

säker grund för identifiering av de enskilda lägenheterna. Ett register över adresser adressregistret förs, som nämnts i ett tidigare avsnitt, för närvarande frivilligt i FDS. Enligt CFD väntas 80 procent kommunerna föra adressregister i FDS under ca av

hösten 1995. Detta i linje med det samarbetsavtal som slutits

mellan Svenska kommunförbundet och CFD. I Lägenhetsregisterutredningens rapport föreslogs att kommunerförfattningsreglering skulle åläggas att föra adressregisna genom ter. Svenska kommunförbundet vänder sig dock mot detta i sitt remissvar och att adressregistrel bör byggas upp med anser frivillig medverkan från kommunerna och med ersättning från statsmakterna.

BASADRESS Basregister över adresser och flödet av adressin-

-

formation

Basregister som centrala informationskällor för olika typer av

information för myndighetsutövning och övrig samhällsförvaltning har under de senaste åren vunnit alltmer terräng i det strategiska informationstänkandet. En fortsatt kraftig ökning av användningen

ADB-information kan samtidigt förutses inom alla sarnhällssekav

torer. Pâ grundval av förstudien Översyn av flödet av adress-

information överenskom Posten AB, RSV, CFD och Svenska

Utgångspunkter 79

kommunförbundet vid ett möte den 13 december 1994 därför att vidare i en andra etapp för att få fram ett gemensamt underlag om realisering av en basregister för adresser. Kravställare var Posten AB, RSV, CFD och Svenska kommunförbundet huvudanvändare. Till huvudanvändare skulle även SCB kunna räknas i sin

egenskap av kravställare pâ unik lägenhetsadress baserat på fastighet och byggnad för en eventuell framtida registerbaserad

hushâllsstatistik. Målet för översynen var att skapa ett bättre fungerade system för adressinformation med höjd kvalitet i adressbeståndet inom den statliga sektorn. Arbetet, som redovisades i en rapport daterad den 29 maj 1995, har utförts i två etapper, etapp 1 och etapp

Etapp I avsåg att pröva om FDS kunde användas som bas för statens adressförsörjning. Studien stödde hypotesen att det var

möjligt att ha FDS som bas för statens adressförsörjning. Arbets-

gruppen fann bl.a. följande

Byggnadsregistret som kommer att vara upplagt för hela -

landet i FDS i september 1995 uppfyller huvudanvändarnas

krav som bas för ett adressbestånd. Det är ett absolut krav att adressregistret blir heltäckande för hela landet. Antalet byggnadsanknutna adresser i riket beräknas; bli ca. 3,4 miljoner.

I FDS finns redan system för hantering av belägenhetsadres- ser. En anpassning av systemet till de nya kraven är möjlig.

CFD har redan idag erfarenhet och kompetens att sköta

- av kommunikation mellan fastighetsdattassystemet och olika

externa system. Etablerade kopplingar finns till kommunerna, som förutsätts ansvara för ajourhâllnimg av registret, samt till

flera huvudintressenter. 180 kommuneir för idag adressregistret frivillig basis. Erfarenheter av och rutiner för uppläggning och koppling av adressinformation till fastighetbyggnad finns inom CFD.

Informationen i FDS håller hög infmrmationskvalitet. Syste- -

80 Utgångspunkter

met är stabilt med mycket hög tillgänglighet och säkerhetsnivân är hög.

Resultatet av STG:s adressstandadiseringsarbete passar väl in i tidsramen för projektet.

Arbetsgruppen fann vidare att kravet på lokaliserade adresser till samtliga bebyggda fastigheter i landet inte kan uppfyllas idag. Landsbygdens adresser utgörs fortfarande i stor utsträckning av utdelningsadresser med postládenummer, vilket inte ger lokaliserande information. Kompletteringen av registret med över landet

heltäckande lokaliserande adressuppgifter belägenhetsadresser är

en betydelsefull uppgift i det vidare arbetet med basadressregistret.

Man anknyter vidare till SCB:s lägenhetsregisterutredning och

noterar att den förutsättning för att lägenhetsidentiteter skall kunna föra in i folkbokföringen är att samtliga möjliga bostäder, bebodda och obebodda, har fastställda adresser. För närvarande saknas bestämmelser om fastställandet av adresser både vad gäller

utformningen adresstandard och vem som har rätt att fastställa de

olika delarna i en belägenhetadress. Arbetsgruppen rekommenderar därför att man, i samband med införandet av byggnadsanknut-

na belägenhetsadresser för landsbygdsomrâden, utformar dessa på ett sådant sätt att de fungerar som unika belägenhetsadresser och

därmed i praktiken kan komma att utgöra ett täckande lägenhetsregisterunderlag för landsbygdsområdena. Arbetsgruppen pekar på vikten av att lösa de behov ett basregister över adresser BASADRESS medför och anser att

basanvändningen av adressuppgifter bör författningsregleras för att

säkerställa såväl framtida tillgång till informationen som att kvalitetskraven uppfylls. Arbetsgruppen avslutar därför sin översyn 1995-05-29 med en rekommendation. Man pekar på att samverkan mellan kommuner-

na och CFD de senaste åren har utvecklats mycket positivt. Det viktigaste skälet är den modell för samverkan som CFD och

Svenska kommunförbundet tog fram i ett gemensamt arbete 1991. Modellen innehåller normalavtal för samverkan där verksamhet, ansvarsförhållanden och ekonomi regleras. Det första omrâde där

Utgångspunkter 81

samverkansmodellen framgångsrikt har tillämpats de senaste två

âren, är uppläggningen byggnadsregistret i FDS.

av

För utvecklingen och uppläggningen av BASADRESS-registret

föreslås modellen med frivilliga avtal mellan intressenter och

aktörer grund att bibehållas. Den ekonomiska regleringen

som

fastställes och utvecklas efter BASADRESS speciella förut-

sättningar och behov. Modellen kan kombineras med författningsstöd i de verksamheter eller stycken där sådant kan anses behövas

för genomföra uppgiften. En ytterligare tillämpning av

att samverkansmodellen i samband med att inrätta ett fristående BASADRESS-register kan ett led i utveckling mot en vara en

generell modell för samverkan mellan kommunerna och staten

inom IT-omrädet. Arbetsgruppen har basis härav beslutat att

RSV, CFD, Svenska kommunförbundet och Posten AB gör framställning till regeringen om att skyndsamt en gemensam tillskapa BASADRESS-register och att medel för att täcka ett kostnaderna för detsamma, 20 till 25 miljoner kronor, anvisas

för ändamålet.

rapporten överlämnas till Finansdepartementet och Miljöde-

del i underlaget för vidare arbete med att partementet som en

upprätta heltäckande lägenhetsregister. Det i sammanhanget

ett

viktiga är att ett rikstäckande adressregister är en grundläggande förutsättning för möjligheterna att skapa en utökad med unik lägenhetsbeteckning dvs. ett adressuppgift en lägenhetsregister.

det inom utredningen utarbetade programmet för adressän- dring görs allmänt tillgängligt stöd för kommunernas och som AB:s kommande samarbete inom adressområdet. Ett Posten

första led i denna utveckling är att en kort presentation av programstödet snarast utarbetas CFD och sprids till kommu-

av

och postregionerna Svenska kommunförbundets

nerna genom

respektive Posten AB:s försorg.

82 Utgångspunkter

Post Postala adressen, förslag till standard -

Allmänna standardiseringsgruppen STG, arbetsgruppen Postala

adresser, presenterade i 1995 Remiss STG rr 1495 förslag

mars till svensk standard remiss. Arbetet med förslaget initierat de behov av enhetlighet i var av

namnsättning och registerhantering finns mellan Posten,

som

kommunerna, SCB, RSV och CFD. Avsikten angavs också vara

översättning förslaget skulle utgöra underlag för ett att en av europeiskt standardiseringsarbete med adresser som förväntas i början år 1996. Syftet med förslaget år, liksom med starta av

motsvarande europeiska standardiseringsarbete, att ;kapa enhetliga

regler för adressinformation för att underlätta hantering och adressregister. Standardförslaget skiljer sig därför

uppdatering av från ISI 11180 Adressering, i huvudsak behandlar utskrift på

som blanketter och kuvert.

5.2.7 Inhämtande av uppgifter

tillfredsställande kvalitet på de uppgifter som behövs

för att en

för lägenhetsregistret och folkbokföringen förutsälter Lägenhetsregisterutredningen i sin rapport en obligatorisk uppgiftsinsamling

från fastighetsägare till flerbostadshus, kommunerna och från

enskilda, fysiska personer. Ett sådant uppgiftslännande måste

regleras i lag.

I utredningen föreslås tvâ alternativ till uppläggning.

Enligt huvudlinje 1 skall fastighetsägare till flerbostadshus

lämna uppgifter lägenheter och kontraktsinnahavarens till

om lägenhet och hushållen hushâllssammansätningen. Uppnamn om

gifterna granskas och kompletteras av lokala eller regionala granskningskontor. Fastighetsägarens uppgifter används för att bygga ett lägenhetsregister hos CFD. Hushållens uppgifter

upp

används för att folkbokföra personer lägenhet. För de personer

inte kan inplaceras i hushåll på detta sätt måste hushâllstillsom

Utgångspunkter 83

hörighet utredas av de lokala skattekontoren. Enligt huvudlinje 2 skall fastighetsägare till flerbostadshus

lämna uppgifter om lägenheter och kontraktsinnehavarens person-

nummer. Blanketterna granskas och kompletteras av kommunerna, varefter ett lägenhetsregister byggs upp hos CFD. Därefter överför skatteförvaltningen lägenhetsbeteckningar till personernas folkbokföringsadress med hjälp av kontraktsinnehavarens personnummer från fastighetsblanketten. De personer som inte kan inplaceras i hushåll på detta sätt måste utredas av de lokala skattekontoren.

Remissinstanserna

Datainspektionen tar avstånd från huvudlinje 2 under hänvisning till principen om informerat samtycke. Inspektionen anser att om det blir aktuellt med ett lägenhetsregister bör registreringen i första

hand grunda sig uppgifter från de enskilda som skall registreras

och inte på uppgifter som inhämtas på andra håll. Kommunförbundet, Föreningen för kommunal statistik och planering och de kommuner som yttrat sig förordar huvudlinje 2 bl.a. av

integritetsskäl, eftersom registreringen är en folkbokföringsuppgift

som bör åligga den myndighet som ansvarar för folkbokföringen

och inte tillfälliga kommunala granskningsorgan. Från kommunalt

håll har också anförts att detta alternativ har praktiska och kvalitativa fördelar. Också CFD föredrar huvudlinje 2.

5.2.8 Provverksamhet

Utredningen visar att såväl huvudalternativ 1 som huvudalternativ 2 är genomförbara, men att ytterligare utredningsarbete krävs för att säkerställa de kostnadsberäkningar som redovisas. Innan slutlig

ställning tas till vilket alternativ som bäst uppfyller kraven ett gott integritetsskydd och effektivitet skall båda metoderna därför

prövas i en särskild provverksamhet. Det har sålunda bl.a. varit oklart i vilken utsträckning kontraktsinnehavarnas personnummer

84 Utgångspunkter

kan inhämtas från fastighetsägarna. Kostnaderna för huvudlinje 2 är helt beroende av i vilken utsträckning detta är rr.öjligt. Kvaliteten i respektive alternativs hushållstatistik behöver också undersökas innan beslut kan tas om val av alternativ. Att göra provverksamheten realistisk förutsätter lagstöd. I detta sammanhang bör också frågan om hur informationen till de registrerade skall lösas i alternativ 2 beaktas och framgå av de förslag som skall tas fram om hur uppgiftsinhämtandet skall regleras. Apurföringen av

lägenhetsregistret behöver testas i provverksamhet för att klarlägga

organisation, kvalitet, aktualitet och mer precisa kostnadsbedömningar.

5.2.9 Regional redovisningsnivâ

För att kunna producera statistik från ett lägenhetsregister måste

varje lägenhet lätt kunna kopplas ihop med vald regional redovisningsnivä. Statistik över hushållen och dess boende efterfrågas oftast pâ låg regional nivå. Traditionellt arbetar t.:x. kommuner med statistik för sina delområden, s.k. nyclelkodomrâden NYKO. Dessa områden kan vara ned på kvarteisnivâ. Delområdet är baserat på enskilda fastigheter. Eftersom ett lägenhetsregister bygger fastighet-byggnad är kopplingen ;ill NYKO och

andra regionala redovisningsnivâer möjlig äver i lägenhets-

registret.

5.3 Statistikregister

Lägenhetsutredningen föreslår att statistik om hushåll och boende byggs upp basis av uppgifter från folkbokföringen, lägenhetsregistret och övriga relevanta statistikregister. Vilka övriga

statistikregister som avses berörs inte av utredniigen. Ett nytt statistikregister över lägenheter, lägenhetsstatistikrcgistret, skapas för statistikproduktionen genom att större delen av eller hela det

administrativa registret kopieras. Vidare måste RTBsom finns hos

Utgångspunkter 85

sou 1995:74

SCB ändras. Lägenhetsstatistikregistret bör löpande ajourhâllas

från Lägenhetsregistret. Syftet med ett statistikregister bör

preciseras, samtidigt kraven hushållsstatistik noga översom

En vägledning kan den lagstiftning som finns för

vägs. vara tidigare F0B:ar.

6 överväganden och

författningsteknisk lösning

1 Allmänt

HUSAR har i direktiven fått ett antal uppgifter att lösa. Vissa utgångspunkter har härvid varit givna. En är att ett lägenhetsregister skall inrättas och lägenhetsidentitet införas i folkbokföring- Ett annat är att provverksamhet skall bedrivas för att utröna

en. en

vilket två alternativ för uppgiftsinsamling från allmänheten som

av

föredra för tillfredsställande kvalitet de uppgifter

är att att en

behövs för lägenhetsregistret och folkbokföringen. De

som

ytterligare utgångspunkter i direktiven kan sägas vara

som ges konsekvenser av de två som nu har nämnts.

HUSAR det vara en allmänt gällande utgångspunkt att

anser

finna där uppgiftslänmarbördan för berörda aktörer i

ett system

möjligaste mån begränsas. l detta ligger också att kontaktvägama skall enkla. En och uppgift får hämtas in endast en

vara samma den skall användas flera myndigheter. HUSAR gång, även om av har därför eftersträvat okomplicerat system. Det har enligt ett

HUSAR:s uppfattning åstadkommits genom att bygga upp systemet vid källan, varifrån registrerade uppgifter förs vidare

med ansvar

inom systemet. Den i olika sammanhang fastlagda principen om registrering vid källan har därmed också tillämpats. Som alltid när det gäller rikstäckande system väcks frågan om hur integritetsskyddet skall utfonnas. I följande avsnitt kommer

dessa aspekter belysas. Allmänt kan dock konstateras att det att

föreslås kommer att innehålla en fysisk åtskillnad av

system som

olika uppgifter redan detta ger en hög skyddsnivå.

typer av som

HUSAR att integritetsskyddet har kunnat beaktas ett

anser tillfredsställande sätt.

88 överväganden och författningsteknisk lösning

6.2 Reglering av ett nytt lägenhetsregister

Enligt direktiven skall HUSAR lägga fram förslag till en temporär

reglering lägenhetsregister i avvaktan på en ny författnings-

av ett

reglering fastighetsdatasystemet. En reglering av det sistnärrmda

av slaget kan dock inte träda i kraft förrän om ett par år. Att invänta

lagstiftning på fastighetsdatasystemets område skulle, enligt

en ny

vad sägs i direktiven, dessutom få påtagliga och negativa

som konsekvenser framför allt för användarna statistiken och för av folkbokföringen.

Innehållet i de föregående kapitlen ger stöd för att ett lägenhetsregister bör konstrueras utbyggnad av registren inom

som en fastighetsdatasystemet. Man kan säga att registret i denna modell

knyter direkt till byggnadsregistret som byggs på med

an

lägenhetsspeciñka uppgifter. Nyckeln till lägenheten kommer utgöras lägenhetsidentiteten. Hur denna fastställs anges i ett

att av

avsnitt. De uppgifter kommer att behöva samman-

senare som

ställas för varje lägenhet framgår av författningsförslaget. Dessa uppgifter har arbetsgruppen bedömt den basinformation som

vara

krävs för att registret skall fylla sin funktion. Det finns därmed ett verifierat behov varje enskild uppgift. Den slutliga utforrn-

av ningen i detta avseende kan emellertid fastställas först efter

remissomgången.

Det bör här påpekas att det i skilda sammanhang framförts behov olika typer uppgifter lägenheter. I den kommande

av av om remissen ankommer det således på remissinstanserna att ta fram dessa behov och motivera dem.

Lägenhetsregistret byggs med uppgiftslärnnande från fastig-

upp

hetsägaren. Ett uppgiftslämnande med stöd av en författningsreglerad uppgiftsskyldighet är enligt HUSAR:s uppfattning den

enda rimliga vägen att fram. I avvägningen mellan att göra uppgiftslänmandet frivilligt eller obligatoriskt talar uppenbara skäl för obligatoriet. Registret måste nämligen fullständigt för att

vara kunna användas för sitt ändamål.

Registerhâllningen behöver författningsregleras. De grund-

läggande bestämmelserna ändamål och innehåll ges sålunda om

överväganden och författningsteknisk lösning 89

enligt arbetsgruppens förslag i lag, medan kompletterande föreskrifter lämpligen utfärdas i förordningsform. Från lägenhetsregistret lämnas uppgifter lägenhetsidentitet till folkbokföring-

om

Varje kommun kommer, till den del lägenheterna finns inom

en.

kommunen, att bli ansvarig för registret och ajourhâllningen av

detsamma. Det blir därmed registrering vid källan som allmänt en underlättar kommunikationen också ger möjlighet till sett men kontakter mellan berörda för att reda ut oklarheter m.m. Regis-

terkvaliteten bör då också kunna hållas på en hög nivå. Registrets struktur byggs i ett inledande skede. Det är samtidigt viktigt

upp

att skapa förutsättningar för att aktualiseraajourhålla registret. Rutiner måste skapas för registrering nytillkomna lägenheter till

av

följd nyuppförda byggnader eller ändringar i byggnader eller

av

utnyttjande. Samma gäller beträffande lägenheter olika skäl

som av

försvinner; dessa måste mönstras ut. Uppgiftsplikten i denna del

kan läggas antingen på fastighetsägarna, som finns närmast infom1ationen, eller kommunerna i de flesta fall får som

tillgång till information. Vi har stannat för att föreslå att

samma

uppgiftsskyldigheten läggs på fastighetsägarna med kommunerna ansvariga för registren. Förändringar i de grundläggande

som

uppgifterna kan inhämtas från fastighetsdatasystemet. För adress-

uppgifterna kommer kommunerna att få ansvaret. Förslagen till bestämmelser ett lägenhetsregister bär inte

om

prägel temporär reglering. Detta skall dock inte medföra att det

av blir besvärligare att införliva den föreslagna regleringen i den

kommande regleringen fastighetsdatasystemet. En fördel med

av

vårt förslag är tvärtom att en tidsobegränsad reglering inte ger en

osäkerhet vad faktiskt kommer att gälla slutligt. Det är om som inte heller uteslutet att lagen kan komma att få leva kvar som en

del regelverk kring fastighetsdatasystemet. Hur den slutliga

av ett

blir är det alldeles klart lägenhetsregistret hör regleringen än att hemma i det regelsystemet. Såsom tidigare nämnts kan man betrakta lägenhetsregistret som specificering byggnadsregistret. En byggnad delas in i lägen-

en av heter med unik beteckning för varje lägenhet. I registret kan en inte koppla den unika beteckningen för lägenheten till någon man

enskild Enligt datalagens grundläggande definitioner måste

person.

90 överväganden och författningsteknisk lösning

uppgift kunna hänföras till enskild person för att det över en en huvud skall uppstå personregister. Lägerhetsregistret blir taget ett därför, med den uppbyggnad nu beskrivits, inte ett personsom register i datalagens 1973:289 mening.

6.2.1 Hur ett register bör läggas upp

Lägenhetsregistret byggs enligt HUSAR:s förslag upp som ett administrativt beståndsregister på samma sätt som byggnadsregistret avsnitt 4.3.3 direkt personägaranknytning.

se utan

Registret utnyttjar i grunden den information finns i byggscm nadsregistret såsom regional belägenhet, fastighetsuppgifter och byggnadsuppgifter. Därefter pâförs lägenhetsuppgifter, främst lägenhetsbeteckningen tillsammans med belägenhetsadresssom uppgift utgör lägenhetsidentiteten. Härtill kommer uppgift om antal förekomst av kök, lägenhetens upplåtelseform, typ av rum, specialbostad, förekomst hiss samt aktuellt våningsplan. av krav, inte minst hänsynen till uppgiftslåmnarna, utvisar Allmänna endast sådana uppgifter bör tas in som klart behövs för att ändamålet. Den exakta utfommingen uppgiltsinnehâllet och av uppgiftsklassificeringarna kan emellertid fastställas först efter att användarna lägenhetsregister lämnat sina synpunkter, dvs. av ett efter remissbehandlingen. Ansvaret för lägga ett sådant register 0C] för att fullgöra att upp

ändamål medför också för registernnehållet. Detta

dess ett ansvar till betydande del hos kommunerna. CFD förutsätts utföra hamnar det inledande maskinella arbetet, medan senare kompletteringar måste ske kommunernas försorg. Genom att CFD får ett genom för informationsanvändning hamnar ett övergripande ansvar m.m. för registret hos CFD, redan har ansvar för FDS i ansvar som övriga delar.

överväganden och författningsteknisk lösning 91

6.2.2 Avgränsning av bostadslägenhet

Som redan angivits i kapitlet om hushållsstatistik måste ett lägenhetsregister omfatta samtliga bostadslägenheter för permanent boende och samtliga fritidshus för att klara en FoB-liknande statistikredovisning. Dessutom måste samtliga specialbostäder ingå med uppgift om typ av specialbostad. Lägenhetsregistret föreslås däremot inte omfatta verksamhetslokaler. För lägenheter i fritidshus är det emellertid ett krav att dessa något sätt kan

urskiljas. Detta kan ske med en kod i registret. Det är också

viktigt att all uppdatering i framtiden kan ske med uppgift om att lägenheter är avsedda för permanent- eller fritidsbruk. För närvarande finns uppgift i fastighetstaxeringen om att fastigheten är taxerad som fritidshus. Den enklaste och sannolikt mest ekonomiska lösningen för att kunna urskilja fritidshus vore om

denna uppgift även i framtiden finns att tillgå från fastighetstaxe-

ringen. Om detta inte är möjligt och med hänsyn till att definitionen av sådana bostäder inte skall utgå från hur den enskilde utnyttjar bostaden, utan till om det med hänsyn till belägenhet ocheller

standard är fråga om fritidshus, kan enligt HUSAR:s uppfattning

denna klassning inte ske annat sätt än genom kommunernas

försorg. Det får alltså ligga på deras ansvar när uppgifterna förs in från fastighetsägarna att ange rätt uppgifter i detta avseende i

registret.

Specialbostäder måste märkas med kodsättning lägenhetsnivå,

uppdelat särskilda koder för t.ex. studentbostad, bostad för äldreboende och övrig specialbostad.

6.2.3 Hur lägenhetsbeteckningar bör utformas

HUSAR förespråkar att en värdebärande modell väljs för lägen-

hetsbeteckningen. Vi vill emellertid inte föreslå några nämnare detaljer härvidlag och detta ingår enligt direktiven inte heller i

uppdraget. Sannolikt kommer i denna del ett fylligt beslutsunder-

92 Överväganden och författningsteknisk lösning

lag att kunna hämtas i remissvaren. Det bör noteras att valet av en informationslös modell påverkar innehållet i lägenhetsregistret, som då måste kompletteras med en uppgift om våningsplan. Också frågan om att införa en skyldighet att vid varje lägenhet anbringa en skylt med lägenhetsnummer har varit uppe till diskussion. RSV:s representant har därvid förespråkat en sådan bestämmelse. HUSAR vill emellertid inte heller i denna del lämna något definitivt förslag. Vilken beteckning man än väljer måste den åsättas lägenheterna på ett korrekt sätt. Det är endast fastighetsägarna som har kunskap om lägenheternas antal och fördelning inom fastigheten. Därför måste det huvudsakliga arbetet göras av dem. Till sin hjälp får de förteckning fastighetsidentiteterna och listor med adresser till en av dessa. CFD ansvarar för detta utskick. Till detta material fogas instruktioner om hur själva tilldelningen av beteckningar skall gå till. Föreskrifter måste därför meddelas av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer. HUSAR utgår ifrån att som

CFD får den uppgiften. När uppgifterna lämnas till kommunen åligger det denna att

kontrollera de lämnade uppgifterna och vid behov kontakta fastighetsägaren för klargöranden. Det borde därvid vara en fördel om fastighetsägaren vid avrapporteringen även anger den beteckning som han själv i kontrakt o.d. använder för lägenheterna.

Uppgiftslämnandet bör, fastighetsägaren så önskar, kunna

om lämnas ADB-medium. När upprättning har skett inom kommunen fastställs lägenhetsbeteckningarna och i de fall ändring har skett i förhållande till den uppgift fastighetsägaren har lärrmat, skall han underrättas om som den nya beteckningen.

6.3 Fastställda adresser

Det är givet redan i förutsättningarna för vårt arbete att införandet av lägenhetsregister med lägenhetsidentitet i folkbokföringen förutsätter att samtliga byggnader med bostadslägenheter har

överväganden och författningsteknisk lösning 93

fastställda adresser. Den gällande folkbokföringslagen 1991:481

avser liksom den tidigare lagen endast folkbokföring fastighet och inte lägenhet. Endast en beslutad koppling fastighet

-

byggnad adress kan ge en säker grund för identifiering av de

enskilda lägenheterna. I linje med det samarbetsavtal som slutits mellan Svenska kommunförbundet och CFD väntas enligt CFD runt 80 procent av kommunerna föra adressregister i fastighetsdatasystemet hösten 1995. I huvudsak omfattar adresserna tätortsområden. I HUSAR:s direktiv anges att kraven på adressregistret skall beaktas och att vi skall föreslå preciseringar av de åtgärder som måste vidtas för att säkerställa registrets uppbyggnad, fortlevnad och kvalitet. HUSAR anser att den frivilliga överenskommelse som nåtts givit ett mycket gott resultat. Det måste dock samtidigt konstateras att alla komponenter i ett system måste vara kompletta för att inte äventyra helheten. Det innebär att ett adressregister måste omfatta alla kommuner och då såväl tätorts- som landsbygdsområden. Därför har HUSAR kommit till slutsatsen att det är nödvändigt att

göra adressregister i fastighetsdatasystemet till ett obligatorium för

kommunerna i fråga om inrättande och ajourhällning. Den börda

som berörda kommuner härigenom åsamkas torde inte vara särskilt

tung, utan medför sannolikt endast viss kortsiktig omprioritering av verksamheten. Detta är också en effekt som HUSAR vill utpeka som nödvändig, nämligen att adressregistret finns inom alla kommuner i tid för starten av lägenhetsregistret. Kommunerna blir därmed tvungna att ajourhålla registret med aktuella adressuppgifter. Ett tvång för kommunerna av detta slag kan inte regleras i fastighetsdatakungörelsen 1974: 1058 utan

måste ske i lagform. Adressuppgifterna överförs senare till det adressregister som idag förs frivilligt inom fastighetsregistermyndigheternas och FDS. Att adressuppgifter registreras i fastighetsdatasystemet regleras inte direkt i fastighetsdatakungörelsen. Samtidigt blir lägenhetsregistret en del av FDS. Författningen bör

därför kompletteras. Detta medför att adressregistret tills vidare stannar kvar som ett underregister till fastighetsregistret, men att

adressuppgifterna ajourhålls med stöd av bestämmelser i lägenhets-

registerlagen. På sikt bör dock adressregistret brytas ur fastighets-

94 överväganden och författningsteknisk lösning

De behov basregister för adresser beskrivs i registret. av ett som avsnittet 5.2.5 bör väga tungt vid beslut den framtida utom

formningen adressregistret. Arbetet med att färdigställa

av

adressregistret måste ske parallellt med provverksamheten inför uppbyggnaden lägenhets registret. Detta eftersom adressregistret

av

förutsättning för lägenhetsregistret och lägenhetsidentitet i

är en folkbokföringen. . . z - .

Vårt vilar på den grunden kommunerna alltjämt skall förslag att

erhålla finansiellt stöd från staten för det arbete man avsätter för

själva registreringsarbetet.

6.4 Inhämtande av uppgifter

förutsättning för fastighetsägarna skall kunna lämna de upp- En att efterfrågas är kommunen har distribuerat för-

gifter som att teckningar med fastighetsidentitet och adresser samt den instruktion behövs. Denna åtgärd måste ha skett i god tid innan

som fastighetsägarna. Det innebär att

uppgifterna skall lämnas av

i till lagen anslutande förordning måste avväga tiden

regeringen en för uppgiftslämnandet till kommunernas färdigställande av lägenhetsbeteckningarna. Det är också klart att det kan behövas

dialog mellan kommunerna och fastighetsägarna innan viss

lägenhetsbeteckningarna slutligt fastställs.

Det naturliga sättet att hämta in grunduppgifterna till lägenhets-

registret är ta dessa från byggnadsregistret i fastighetsdatasyste-

att

Då uppgifter regional belägenhet samt fastighets-

met. avses om

och byggnadsuppgifter. Vidare måste en lägenhetsidentitet fastförstnämnda uppgiften skall tillhandahållas av kommu-

ställas. Den

och fastställs med utgångspunkt i de befintliga adressregistren.

nen

ajourhålls sedan med uppgifter från lägenhetsregistret.

De senare fastställs också kommunen avsnitt

Lägenhetsbeteckningen av se

6.2.3.

Mer lägenhetsspeciñka uppgifter, hittills inte varit registre-

som

rade, måste hämtas från fastighetsägarna med uppgiftsplikt som regleras i registerlagen. De uppgifter som hämtas från byggnads-

överväganden och fdrfattningsteknisk lösning 95

registret ajourhâlls löpande med samma källa. Vidare föreslås fastighetsägarna bli fortsatt uppgiftsskyldiga beträffande vidtagna förändringar som påverkar den lägenhetsspeciñka informationen. För att folkbokföringen på lägenhetsidentitet skall kunna genomföras krävs också att ägare till enbostadshus inklusive

fritidshus och till flerbostadshus lämnar uppgifter om kontraktsin-

nehavares namn och personnummer för varje lägenhet som är uthyrd. Den som innehar och eller bebor en bostadslägenhet måste också lämna uppgift om namn, personnummer och hushållsställning. Dessa uppgifter vidarebefordras till skatteförvaltningen för folkbokföringsändamål .

Statistikregister

I direktiven konstateras att det för statistikproduktionen måste skapas ett statistikregister över lägenheter. Vidare måste RTB som finns hos SCB ändras. Det behov av statistik som finns ifråga om lägenheter och om hushåll får anses vara väl belagt i de utredningar som föregått de direktiv som HUSAR arbetar efter. Det förtjänar att ånyo framhållas att det ligger stor samhällelig vinst i att kunna en ersätta de FoB:ar som under senare tid genomförts vart femte år med registerbaserade data. När det gäller integritetsaspekterna visar den debatt har som uppstått vid varje räkningstillfälle att det finns en viss utbredd oro över sättet att genomföra FoB och naturligtvis även över den insamling av uppgifter som sker vid dessa tillfällen. Man kan

kanske inte påstå att denna oro bortfaller med en registerbaserad

lösning, men tvivelsutan år det så att det blir möjligt att begränsa det stora blanketttlöde som en FoB ger upphov till. Förutom den insamling av blanketter från hushållen som ett av alternativen för provverksamheten innebär och då med en synnerligen begränsad uppgiftsmängd kommer uppgiftsutbyte att ske i ett system som är datoriserat och kringgärdat av ett regelverk som ger ett högt skydd.

96 överväganden och fötfattningsteknisk läsning

Det statistikregister som kommer att inrättas till följd av de uppgifter som kommer att finnas tillgängliga i det nya systemet avser den officiella statistiken, vilken i huvudsak också innebär ett fullföljande av Sveriges åtaganden genom medlemskap i EU. Det gäller dels statistik över bostadslägenheter och byggande där statistiken baseras på uppgifter som inte är individanknutna och alltså inte berör den personliga integriteten, dels hushâllsstatistiken. Den senare skall mer löpande kunna redovisa förändringar av hushållen och kunna belysa hushållens utnyttjande av bostadslägenheter i mått av trångboddhet eller utrymmesstandard. Förändringar

avseende hushållen kan mätas genom att RTB tillförs uppgift om

lägenhetsidentitet, vilken gör det möjligt att sammanföra individerna i ett hushåll. När det gäller kopplingen mellan lägenhet och hushåll är det just denna som har sin likhet med traditionella FoB:ar. I framtiden kan en registerbaserad framställning av denna statistik ske kontinuerligt genom sambearbetning av SCB:s lägenhetsstatistikre-

gister och RTB, som också förs av SCB. Hypotetiskt skulle dessa

tvâ register kunna sammanföras till ett register och därmed skulle man kunna göra en daglig FoB, om man så ville. HUSAR har emellertid bl.a. tagit fasta på den oro som har kommit till uttryck vid tidigare FoB:ar och även beaktat sårbarhetsaspekterna som finns i detta sammanhang och föreslår därför att dessa register fysiskt och rättsligt skall hållas åtskilda. För att göra den FoB-liknande statistikframställningen skulle

enligt nuvarande datalagstiftning tillstånd krävas från Datainpektio-

nen. HUSAR har inte penetrerat frågan hur ofta en sådan sambearbetning bör göras. Behov och efterfrågan bör bli styrande härvidlag. Vi har dock konstaterat att en sådan sambearbetning kan ske under en kort tidsrymd och den innebär med hänsyn till detta och till de säkerhetsâtgärder som i övrigt vidtas .vid ett sådant

tillfälle inte någon särskild riskexponering.

En viktig fråga i detta sammanhang är dock informationen till allmänheten om de nya statistiska instrumenten. När det gäller uppgifter till lägenhetsregistret och den nya uppgiften om lägenhetsidentitet i folkbokföringen föreslås att kommunikation om de registrerade uppgifterna skall ske med berörda i samband med att

överväganden och författningsteknisk lösning 97

folkbokföringen sker på lägenhet. Pâ så sätt har allmänheten

informerats om innehållet i dessa administrativa register. Identiska uppgifter överförs sedan till SCB och till de två registren,

lägenhetsstatistikregistret och RTB. HUSAR anser att det är ett

rimligt krav att allmänheten får fullständig information en om dessa och om de möjligheter finns att framställa FoB-data, som särskilt nu när övergång sker från ett systern till ett annat. Det kan

dock ifrågasättas om det finns något särskilt skäl att informera

allmänheten om när en sambearbetning ifrågavarande slag skall av äga rum. Så görs normalt inte i andra sammanhang och det är också svårt att se vad informationen skall kunna leda till. Det viktiga här är att redovisa innehållet i registren och i tillägg m.m.

till detta ange intervall o.d. när FoB-bearbetningarna skall ske.

Hushâllsstatistiken bör anges i förordningen 1992: 1668 om de

officiella statistiken. Den bilaga till förordningen som anger den

officiella statistiken omnämner för närvarande inte uttryckligen denna statistik. Beträffande det åliggande som HUSAR har att föreslå ändring av den rättsliga regleringen av RTB vi att det inte kan anser

åtgärdas ännu. Den 1 juli 1995 trädde lagen 1995:606 om vissa

personregister för officiell statistik i kraft. Förordningen som krävs för lagens tillämpning har ännu inte utfärdats, vilket innebär

att HUSAR inte har förutsättningar för att lämna ett ändringsförslag. Såvitt vi erfarit av det arbete som pågår med förordningen kan det bli tal om att antingen ändra den beskrivning av uppgiftsinnnehållet som kommer att finnas för RTB eller så behövs det ingen ändring alls. Då det är klart att det är i denna förordning

som RTB regleras och därmed där ändring skall ske får ett som en

övervägande om en ändring ske vid ett senare tillfälle.

6.6 Provverksamheten

Provverksamheten går ut att utröna vilket av de två alternativen som bör användas för den riksomfattande uppgiftsinsarnlingen.

Detta gäller både uppläggningsfasen och den löpande ajour-

98 Överväganden och författningsteknisk lösning

hållningen. Här handlar det främst om att hämta in en rad uppgifter från fastighetsägare och övrig allmänhet i ett par

kommuner. Uppgiftsskyldigheten kräver en särskild reglering i lag

liknande tidigare förfarit beträffande folk- och sätt som man bostadsräkningarna.

HUSAR har därför utarbetat ett förslag till lag om provverksam-

heten. Lagförslaget är utformat så att det skall omfatta den rättsliga reglering som krävs för att kunna genomföra verksam-

heten enligt de två aktuella alternativen. Lagen avses bli komplet-

terad med en förordning i vilken regeringen meddelar föreskrifter för insamlingsförfarandet m.m. Enligt huvudlinje 1 skall fastighetsägare till flerbostadshus lämna uppgifter om lägenheten och kontraktsinnehavarens namn och hushållen hushâllssarnrnansättningen. Enligt huvudlinje 2 om skall fastighetsägare lämna uppgifter om lägenheten och kontraktsinnehavarens personnummer under det att det i stället blir

skatteförvaltningen som gör koppplingen av hushållen till lägen-

hetsidentiteten. SCB:s undersökning visar att båda alternativen är

genomförbara, men båda behöver prövas i praktiken för att ge

underlag till kostnadsberäkningar o.d. I remissomgången förordade huvuddelen av remissinstansema alternativ 2. Datainspektionen tog dock avstånd från detta alternativ eftersom det skulle innebära ett avsteg från principen om informerat samtycke. HUSAR har inte fått i uppdrag att värdera de tvâ huvudlinjema.

Vi vill dock framhålla att anser att det är fullt möjligt att genomföra de båda alternativen under betryggande former, även sett ur integritetssynvinkel. Inte minst är den planerade informationen kring provverksarnheten och senare vid ett genomförande

enligt den huvudlinje som väljs, ett centralt medel att minska oron

kring registreringen. En heltäckande lagreglering som innehåller integritetsskyddsbestämmelser och en tydlig beskrivning när det

gäller ändamålet med registreringen medverkar också till att ge klarhet och därmed dämpa en oro som kan finnas över en

osäkerhet om hur uppgifterna kommer att användas.

I Lägenhetsregisterutredningens rapport finns förslag om hur

utsändning av förtryckta blanketter skall tillgå dels till fastig-

överväganden och författningsteknisk lösning 99

hetsägare ibåda alternativen, dels till hushåll enligt huvudlinje För fastighetsägare hämtas uppgifter från byggnadsregistret. Hushållsblanketten kommer att förtryckas med uppgifter från RTB. Denna användning av registren omfattas av vårt lagförslag om provverksamheten. En skyldighet att lämna uppgifter omfattar normalt också skyldighet att fylla i eller vid förtryckta uppgifter rätta identitetsuppgifter, såsom nanm, adress och fastighetsbe- teckning. För att det inte skall råda något tvivel om att denna skyldighet föreligger anser HUSAR att det är befogat att särskilt ange detta i lagförslaget. I provverksamheten kommer Folk- och bostadsräkningen 1985 och 1990 att användas, vilket också anges i lagförslaget. Avsikten med detta är att någon hushållsblankett inte skall behöva sändas till gifta personer som inte flyttat efter 1990. Detta innebär en omfattande begränsning den kollektiva uppgiftslämnarbördan. av Direktiven anger att vi skall nämna något om hur informationen till de registrerade skall lämnas enligt alternativ HUSAR anser här att det förutom en allmän information provverksamheten om skall ges information till de registrerade om de uppgifter som har påförts av skatteförvaltningen dvs. lägenhetsbeteckning för medlemmar i hushåll med utgångspunkt i kontraktsinnehavarens personnummer. Detta skall ske i samband med att folkbokföring sker lägenhet. Det innebär att inga uppgifter kommer att registreras utan de berördas vetskap. Dessutom innebär förfarandet naturligtvis att den som äsatts felaktig uppgift kontakt med genom Skattemyndigheten får den rättad. I likhet med vad som regelmässigt skett i tidigare FoB:ar behöver provverksamheten följas i fråga tillförlitligheten upp om i uppgifterna för båda huvudlinjerna och ajourföring registren. av Därför behöver SCB föra ett särskilt statistikregister för denna kvalitetsundersökning. Det enda syftet med detta register är att framställa statistiskt jämförelsematerial och det kommer inte att användas i förhållande till den enskilde. Vi föreslår också att

registret skall gallras efter kort tid se 20 § i lagförslaget.

7 Férfattningskommentarer

7.1 Förslag om lag om provverksamhet angående lägenhetsdata m.m.

Tillämpningsområde m.m.

l § Denna lag gäller provverksamhet för att utröna vilket av tvâ en alternativ för att inrätta ett lägenhetsregister och införa lägenhetsidentitet i folkbokföringen som riksdagen bör besluta om för att förbättra lägenhetsstatistiken. Statistiska centralbyrån och Centralnärrmden för fastighetsdata får inrätta och föra personregister för provverksamheten med det ändamål som anges i första stycket.

Paragrafen lagens tillämpningsområde, som gäller provverk-

anger samheten. Denna går ut att utröna vilket två givna alternativ av

bör användas för den riksomfattande uppgiftsinsam-

som senare

lingen. Lagen innehåller den rättsliga reglering beträffande uppgiftsplikt som erfordras för att kunna genomföra prov-

m.m. verksamheten.

Av andra stycket framgår att Statistiska centralbyrån och

Centralnänmden för fastighetsdata för detta ändamål får inrätta och

föra personregister. Personregistren bildas av de uppgifter som hämtas in från byggnadsregistret och från enskilda med stöd av bestämmelser i lagen. Uppgifterna lämnas vidare till lägenhetsregistret och till folkbokföringen. Lägenhetsregistret får en separat

reglering.

102 Författningskommentarer

Uppgiftsskyldighet

2 § Ägare till enbostadshus, innefattande också fritidshus, och ägare till

flerbostadshus är skyldig att för varje lägenhet som är uthyrd lämna uppgift kontraktsinnehavarens namn och, i den män det är känt, om innehavarens personnummer.

3 § Den som innehar ocheller bebor en bostadslägenhet är skyldig att lämna uppgift om namn, personnummer och hushâllsställning giftsambo, barn till någon i hushållet och ensamståendeannan boende för de boende.

4 § Uppgiftsskyldig enligt 2 och 3 §§ skall lämna uppgift om sin adress och fastighetsidentitet eller kontrollera förtryckt uppgift på blankett enligt 5 § och i förekommande fall rätta felaktig uppgift.

I paragraferna 2 4 regleras uppgiftsskyldighet för enskilda be-

-

träffande sådana uppgifter som tidigare inte registrerats men som

erfordras för att viss boende skall kunna knytas till en en persons viss lägenhet. En skyldighet att lämna uppgifter omfattar normalt skyldighet att fylla i eller vid förtryckta uppgifter rätta identitetsuppgifter - fastighetsbeteckning. Fastighetsägarblansåsom namn, adress och ketten kommer att förtryckas med uppgifter från främst byggnadsregistret medan hushållsblanketten kommer att förtryckas med uppgifter från RTB. Vilka skyldigheter som åligger enskild bör därför tydligt anges i lagen.

Insamlingsförfarandet

5 § Uppgifterna enligt 2 och 3 §§ skall lämnas på en blankett till myndighet som regeringen föreskriver. Blanketterna fastställs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. De uppgifter som avses i 2 § fâr även lämnas pá ADB-medium enligt regeringens föreskrifter.

6 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer fastställer när uppgifterna enligt 5 § skall lämnas eller inhämtas och vilken tidpunkt

Fötfattningskommentarer 103

som de skall avse. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer fastställer inom vilka områden som provverksarnheten skall äga rum.

7 § Kommunerna skall biträda vid distributionen av blanketterna och vid upprättandet och insamlingen av uppgifterna. De skall också svara för att de insamlade uppgifterna granskas, kompletteras och i berett skick överlämnas till den myndighet som regeringen bestämmer.

8 § En kommun får uppdra ett särskilt granskningsorgan att svara för de uppgifter som anges i 7

9 § Kommunerna får begära att de uppgiftsskyldiga inom viss tid lämnar upplysningar om förhållanden som omfattas av uppgiftsskyldigheten enligt denna lag.

10 § Myndighet som deltar i provverksamheten får inrätta eller komplettera befintliga personregister med de uppgifter som omfattas av provverksamheten. De får också överlämna uppgifterna till Statistiska centralbyrâns och Centralnämndens för fastighetsdata personregister som avses i 1 § första stycket.

Mer lägenhetsspecifika uppgifter, som hittills inte varit registrerade, måste, tillsammans med uppgifter om dem bebor

som

lägenheterna, inhämtas från enskilda. Insamlingen sker med stöd av närmare föreskrifter i förordning får utfärdas i

en som an-

slutning till lagen. Uppgiftsinsarnlingen ombesörjs praktiskt av

kommunerna och på deras ansvar, vilket framgår av 7

Insamlingen av uppgifter enligt den föreslagna lagen medför att ett antal register med personanknutna uppgifter bildas. Förutom de tidigare angivna personregistren för provverksamheten hos SCB

och CFD jfr l § andra stycket, måste framför allt skatteförvalt-

ningen utvidga sina register för folkbokföringsändamâl för

provverksamheten. Detta kan ske med stöd av 10

104 Författningskomnzentarer

Anmaningar

ll § Om begärd uppgift inte lämnas inom föreskriven tid, får den en myndighet regeringen bestämmer anmana den uppgiftsskyldige att som fullgöra sin skyldighet. Detsamma gäller om den uppgiftsskyldige underlåter att lämna upplysningar som har begärts enligt 8 Innan anmaning utfärdas bör den uppgiftsskyldige, om det kan ske en utan någon olägenhet, på lämpligt sätt erinras om skyldigheten att lämna föreskrivna uppgifter och upplysningar.

Viten m.m.

12 § Om den uppgiftsskyldige inte följer en anmaning enligt 11 får den myndighet regeringen bestämmer förelägga den uppgiftsskyldige som att göra detta vid vite. För uppgiftsskyldig enligt 2 § bestäms vitet enligt lagen 1985:206 om viten. uppgiftsskyldig bestäms vitet till lägst 100 och högst För annan 1 000 kr.

13 § Beslut vitesföreläggande får inte överklagas. om

14 § Fråga utdömande förelagt vite skall begäran av den om av myndighet regeringen bestämmer prövas av länsrätten i det län där som uppgiftsskyldigheten skall fullgöras.

Eftersom uppgifter för provverksamheten till betydande del måste

hämtas in från enskilda med stöd uppgiftsskyldighet, måste

av

sanktioner finnas kan tillgripas om de begärda uppgifterna

som

inte kommer in inom angiven tid. Förebilder för utformningen av

reglerna avseende dessa sanktioner har hämtas från de bestämmel-

reglerat tidigare folk- och bostadsräkningar.

ser som

Ett föreläggande vid vite måste alltid föregås anmaning att

av en

fullgöra den begärda skyldigheten. I många fall kan emellertid de

uteblivna uppgifterna ha sin grund i missförstånd av olika slag, såväl innehållet i uppgiftsskyldigheten som om de uppgifter

om

efterfrågas. I de fall den uppgiftsskyldige bedöms kunna nås

som

komplikationer och åtgärden inte andra skäl

utan större av

förefaller helt utsiktslös, bör den uppgiftsskyldige därför först

Férfattningskommentarer 105

erinras om sina skyldigheter.

Användningen av folk- och bostadsräkningarna innebär att vissa kategorier inte behöver lämna någon blankett.

Registeruppgifter

15 § För genomförande av provverksamheten får den myndighet regeringen bestämmer hämta uppgifter från följande register Folk- och bostadsräkningen 1985 och 1990 - Fastighetsregistermyndighetens- och inskrivningsmyndigheternas infor- mationssystem Lägenhetsregistret - Registret över totalbefolkningen. -

Paragrafen ger rätt att inhämta uppgifter från andra personregister

för sambearbetning med de personregister som används för provverksamheten. Detta gäller framför allt uppgifter som skall användas de förtryckta blanketterna. En viss differentiering i fråga om vitets storlek föreslås

såtillvida att vitet för fastighetsägare skall bestämmas enligt lagen 1985:206 om viten, vilket innebär att det bestäms med hänsyn till adressatens ekonomiska förhållanden och omständigheter i övrigt i syfte att förmå honom att följa det föreläggande som är förenat med vitet. Efter FoB-mönster föreslås för övriga ett golv och ett tak för storleken; 100 l 000 kr. -

Ett register för kvalitetskontroll

16 § För att kunna kontrollera om uppgifterna som lämnas i provverk-

samheten är tillförlitliga får Statistiska centralbyrån med stöd av automatisk databehandling föra ett särskilt register för framställning av statistik.

Pâ motsvarande sätt som vid tidigare FoB:ar måste provverksamheten följas upp i vad avser tillförlitligheten i uppgifterna både beträffande huvudlinjerna och ajourföringen av registren. SCB

behöver därför inrätta och föra ett särskilt statistikregister för en

106 Författningskømmentarer

sådan kvalitetsundersökning. Ändamålet kommer att skilja sig från

personregistret enligt 1 § andra stycket för provverksamheten,

det får annat ändamål och dessutom skall tillföras genom att ett

uppgifter från andra personregister samkörning. Enda

genom

ändamålet med registret är att framställa statistiskt jämförelsemate-

rial och det kommer inte få användas i förhållande till den att enskilde. Av 20 § framgår att HUSAR föreslår en kort bevaran-

detid för uppgifterna i registret.

Registeransvar m.m.

17 § Statistiska Centralbyrån och Centralnänmden för fastighetsdata är registeransvariga enligt 1 § datalagen 1973:289 för respektive personregister som avser provverksarnheten.

från integritetsskyddssynpunkt central

Registeransvaret är av

betydelse vid regleringen av register. I denna paragraf regleras registeransvaret för de personregister inrättas för provverk-

som

samheten. Med registeransvar följer enligt datalagen en rad

skyldigheter bygger på grundprincipen att hanteringen av

som i registret inte får leda till otillbörligt integritets-

personuppgifterna

intrång.

18 § Enskild identitet får inte avslöjas vid redovisningar av persons statistik.

Att enskild identitet inte får avslöjas vid statistiska underpersons

sökningar gammal princip med internationell bärighet, som

är en SCB i många år hållits fram de viktigaste etiska av som en av reglerna vid statistikframställningen. Trots att bestämmelsen redan

tillämpas i praktiken HUSAR att den ges en ytterligare

anser stadga den tas in i lagen. Den har också ett informagenom att

tionsvârde den tydliggör vad gäller i fråga om de

genom att som

uppgifter allmänheten lämnar.

som

Författningskommentarer 107

Information

19 § Statistiska Centralbyrån och deltagande kommuner skall informera dem som berörs av provverksamheten. Regeringen meddelar föreskrifter om pâ vilket sätt och vilka upplysningar som skall lämnas.

Förutom en allmän information om provverksamheten skall information ges till de registrerade de uppgifter har

om som

påförts av skatteförvaltningen. Härmed lägenhetsbeteckning

avses för medlemmar i hushåll med utgångspunkt i kontraktsinnehavarens personnummer. Detta skall ske i samband med att folk-

bokföring sker på lägenhet. Detta får till följd att inga uppgifter

kommer att registreras utan att det bringas till de berördas kännedom. Förfarandet innebär också att den åsatts som en

felaktig uppgift kan fä den rättad genom kontakt med skattemyndigheten. Vid kontakterna med Skattemyndigheten gäller för övrigt bestämmelser i förvaltningslagen 1986:223.

Bevarande och gallring

20 § Uppgifter enligt 2 § skall överföras till lägenhetsregistret enligt lagen 1995:000 om lägenhetsregister. Uppgifter i personregistret som avses i 16 § och uppgifter i Centralnärnndens för fastighetsdata personregister enligt 1 § andra stycket skall gallras senast när denna lag upphör att gälla. För övriga uppgifter gäller bestämmelserna om bevarande och gallring i arkivlagen 1990:782.

I denna paragraf finns en bestämmelse som tar över arkivlagens

1990:782 regler om gallring. Den särskilda regleringen avser dels det register för kvalitetskontroll som SCB inrättar med stöd av 16 dels det register som Centralnämnden för fastighetsdata inrättar för provverksamheten med stöd l § andra stycket. av

HUSAR anser att det i ett sammanhang detta är viktigt att

som inte bevara uppgifter hos en myndighet när ändamålet med

uppgifterna är fullgjort. Det stärker integritetsskyddet utan att värden för framtida forskning o.d. kan bedömas gå förlorade.

108 Färfattningskommenrarer son 1995:74

7.2 Förslag till lag om lägenhetsregister

Tillämpningsområde

1 § Denna lag gäller inrättande och förande av ett rikstäckande lägenhetsregister.

Paragrafen anger lagens tillämpningsområde. Det rikstäckande lägenhetsregistret utgör sålunda en registerenhet. Detta måste

framgå författningstexten. Registren skall inte innehålla av

personinformation och bildar därmed inte personregister i datala-

gens 1973:289 mening.

Ändamål

2 § Lägenhetsregistret får användas för planering, resursfördelning, uppföljning och utvärdering av bostäder och byggande. Uppgifter i registret får också användas i folkbokföringen och för framställning av statistik.

Ändamålet för register utgör för dess användning och ett ramen måste på ett tydligt sätt avgränsas till det som utgjort motivet för inrättandet registret. Detta är särskilt viktigt om registret har av integritetskänsligt innehåll, även utan ett sådant innehåll är men

det på motsvarande sätt angeläget att ge en tydlig ändamâlsbe-

skrivning register har riksomfattande karaktär. Innehållet av som i registret bör därmed begränsas till att få användas endast i överensstämmelse med detta ändamål. Modellen har tidigare använts för reglering personregister, där integritetsaspekterna talar för av

en tydligt reglering i detta avseende. Även föreskrifter för innehållet i registret om det ges utförliga har ändamålsbeskrivningen betydelse för vilka uppgifter som får tillföras. Lägenhetsregistret innehåller visserligen inte personinformation, men väl rikstäckande information om bostadslägenhe-

ternas beskaffenhet som, tillsammans med andra uppgifter, kan användas för rad andra ändamål underlag för folken än som bokföring och framställning av statistik. En utökning av det

sou 1995:74 Författningskommentarer 109

angivna ändamålet såsom för olika former myndighetsutövning av kräver med vårt förslag beslut riksdagen. Detta är stor av av

betydelse för den personliga integriteten. Ändamálsbegränsningen

kan emellertid inte hindra att uppgifter i registret lämnas ut med

stöd av principen om handlingsoffentlighet.

Innehåll

3 § Lägenhetsregistret skall omfatta samtliga bostadslägenheter för

permanent boende, samtliga fritidshus samt specialbostäder. Lägenhetsregistret skall innehålla följande uppgifter. Regional belägenhet län kommun församling - 2. Fastighetsuppgifter fastighetsidentitet taxeringsform juridisk form typkod ägarkategori - 3. Byggnadsuppgifter byggnadsidentitet inom fastigheten koordinater hustyp värmesystem nybyggnadsâr ombyggnadsâr värdeâr - 4. Uppgifter om lägenhetsidentitet lägenhetsbeteckning adress - - postnummer - postort

5. Övriga lägenhetsuppgifter

- antal rum förekomst av kök lägenhetsarea upplâtelseform -

1 10 Författningskommentarer

förekomst av hiss utnyttjande som fritidsbostad specialbostad med uppgift om typ -

Uppgiftsskyldighet

4 § Ägare till enbostadshus och till flerbostadshus är skyldiga att lämna

uppgifter varje bostadslägenhet enligt 3§ samt uppgift om om

ägarkategori för fastigheten. Ägare till flerbostadshus är dessutom

skyldiga att lämna uppgift om värmesystem. Uppgiftsskyldigheten gäller fortlöpande för varje ändring som påverkar en lägenhetsuppgift.

Insamlingsförfarandet E

5 § Uppgifter i 3 § 1 3 får hämtas från fastighetsregistersom avses myndighetens och inskrivningsmyndighetemas informationssystem i den mån uppgifterna ingår i detta system. Uppgifter i 3 § 5. och om ägarkategori samt värmesystem som avses skall lämnas enligt föreskrifter meddelas av regeringen. som

Lägenhetsregistren skall omfatta samtliga bostadslägenheter för boende också samtliga fritidshus och special-

permanent men

bostäder. I 3 § regleras de uppgifter lägenheterna som får

om

förekomma i registren. Som framgår avsnittet 6.2 konstrueras

av

lägenhetsregistren utbyggnad av registren inom fastighets-

som en

datasystemet. Detta betyder i klartext att registren byggs upp med region, fastighets- och byggnadsuppgifter från byggnadsregistret. Dessa kompletteras i övriga lägenhetsspeciñka delar med

mer

uppgiftslärrmande från fastighetsägarna med uppgiftsplikt som regleras i 4 Uppgifterna bildar innehållet som regleras under

fem rubriker. Det bör att den modell man väljer för noteras

lägenhetsbeteckning får viss inverkan på innehållet i lägenhetsregistren, vilket framgår av avsnittet 6.2.3. De grundläggande bestämmelserna för insamlingförfarandet ges i 5 För att registren skall fylla sin funktion måste de ajourhâllas. Fastighetsägarna föreslås därför bli fortsatt uppgiftsskyldiga beträffande vidtagna förändringar påverkar den lägenhetsspeciñka informationen.

som

Författningskommentarer 111

Utformningen av bestämmelserna förutsätter att vissa kompletterande bestämmelser kring insamlingen uppgifter till lägenhets-

av registret ges av regeringen i form förordning. av

Fastställande av lägenhetsidentitet

6 § Lägenhetsidentitet består lägenhetsbeteckning och adress. Kommuav nerna skall fastställa lägenhetsbeteckning för varje bostadslägenhet. Kommunerna skall också fastställa en adress för varje lägenhet. Fastställd lägenhetsbeteckning skall meddelas respektive fastighetsägare.

Lägenhetsidentiteten består dels adressuppgift, dels s.k.

- som av

lägenhetsbeteckning är en central faktor i lägenhetsregistret.

- Adressuppgifter behandlas i avsnitten 5.2.6 och 6.3. Hur lägen-

hetsbeteckningar kan utformas, beskrivs i avsnittet 5.2.5. HUSAR förespråkar i avsnittet 6.2.3 dock utan att något särskilt alternativ

, pekas ut, att man väljer en värdebärande modell för lägenhetsbeteckningen.

En förutsättning för att fastighetsägarna skall kunna lämna de uppgifter som avses med den föreslagna skyldigheten är att kommunen har distribuerat förteckningar med fastighetsbeteckningar och adresser för varje fastighet. Vidare måste fastighetsägaren erhålla en tydlig information om hur lägenhetsbe-

teckningar skall åsättas lägenheterna. Åtgärden måste har utförts

i god tid innan uppgifterna skall lämnas. Det innebär att regering-

en lämpligen i en till lagen anslutande förordning måste avväga

- -

tiden för uppgiftslänmandet till kommunernas färdigställande

av

lägenhetsbeteckningarna. Förteckningarna baseras uppgifter från fastighetsdatasystemet.

Anmaningar

7 § Om en begärd uppgift inte lämnas inom föreskriven tid, fâr den myndighet som regeringen bestämmer anmana uppgiftsskyldig att lämna begärd uppgift. Innan en anmaning utfärdas, bör den uppgiftsskyldige, det kan ske om utan någon olägenhet, lämpligt sätt erinras skyldigheten att lämna om

112 Författningskommentarer

föreskrivna uppgifter och upplysningar.

Viten m.m.

8 § Om den uppgiftsskyldige inte följer en anmaning enligt 7 får den myndighet regeringen bestämmer förelägga den uppgiftsskyldige att som göra detta vid vite.

9 § Beslut vitesföreläggande fâr inte överklagas. om

10 § Frågor utdömande förelagt vite skall på begäran av den om av myndighet regeringen bestämmer prövas av länsrätten i det län där som uppgiftsskyldigheten skall fullgöras.

Eftersom uppgifter till lägenhetsregistret till betydande del hämtas in med stöd uppgiftsskyldighet, mäste sanktioner finnas som

av

kan tillgripas de begärda uppgifterna inte kommer in i rätt tid.

om Förebilder för dessa sanktioner har hämtas från de bestämmelser reglerat tidigare folk- och bostadsräkningar. som

Ett föreläggande vid vite måste alltid föregås av en anmaning att fullgöra den begärda skyldigheten. I många fall kan emellertid de uteblivna uppgifterna ha sin grund i missförstånd av olika slag, såväl innehållet i uppgiftsskyldigheten som om de uppgifter

om

efterfrågas. I de fall den uppgiftsskyldige bedöms kunna nås

som

större komplikationer och åtgärden inte av andra skäl

utan

förefaller helt utsiktslös, bör den uppgiftsskyldige därför först

erinras om sina skyldigheter.

Ansvar m.m.

11 § En kommun är ansvarig för lägenhetsregistret inom kommunen. Centralnämnden för fastighetsdata är ansvarig för lägenhetsregistret pâ riksnivâ.

Även de föreslagna lägenhetsregistren inte utgör person-

om register, krävs klarhet i har det yttersta ansvaret för vem som

innehållet; att det är komplett, att sakuppgifterna är korrekta m.m.

Férfattningskommentarer 113

Uppenbara skäl talar för att detta ansvar till betydande del hamnar

hos kommunerna på sätt beskrivs i avsnitt 6.2.1, medan ett som övergripande ansvar hamnar hos CSD.

Gallring

12 § Bestämmelser om bevarande och gallring finns i arkivlagen 1990:782.

Det saknas för lägenhetsregistrets del skäl till andra gallringsbestämmelser än de som följer av arkivlagen 1990:782.

Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den l januari 1996.

7.3 Förslag till lag ändring i

om

folkbokföringslagen 1991 2481

6 § En person skall folkbokföras den fastighet och i den territoriella församling där han enligt 7 13 §§ ~ är att anse som bosatt. Med fastighet jämställs i denna lag bostadslägenhet, om fastigheten

innehåller flera bostäder.

Ett nyfött barn folkbokförs i den församling där modern är folkbokförd eller, om modern inte är folkbokförd, i den församling där det har fötts. Hittebarn folkbokförs i den församling där de har påträffats. Undantag från första stycket anges i 14 16 §§. -

Förslaget till ändring syftar till att möjliggöra folkbokföring pâ lägenhet fastigheter med flera bostäderlägenheter.

28 § Anmälan enligt 25 eller 26 § skall innehålla följande uppgifter: namn och personnummer, . datum för ändring av bostads- eller postadress, . ny bostads- och postadresss samt dess beräknade giltighetstid, . registerbeteckning för den fastighet som den nya bostadsadressen .

114 Författningskommentarer

avser, 5. upplâtit den fastighet eller bostadslägenhet som den nya vem som bostadsadressen avser. Uppgift bostads- eller postadress enligt första stycket som avser en om lägenhet i flerfamiljshus skall innehålla lägenhetsidentitet. Anmälan enligt 26 § skall dessutom innehålla uppgift intlyttningsdag till landet, avom sikten med vistelsen här och dess beräknade varaktighet samt de uppgifter får föras in i folkbokföringsregistret enligt lagen 1990:1536 om som folkbokföringsregister.

Ändringsförslaget i konsekvens med det tidigare införa

avser att

skyldighet lägenhetsidentitet i samband med

en att ange ny

anmälan om flyttning.

31 § Om det kan är skyldig att göra anmälan enligt antas att en person denna lag, får Skattemyndigheten förelägga honom att antingen göra en sådan anmälan eller skriftligen eller muntligen länma de uppgifter som för bedömningen hans folkbokföring. I föreläggandet skall behövs av vilka uppgifter som skall lämnas. anges Skattemyndigheten får förelägga person att lämna uppgift om en lägenhetsidentitet, även skyldighet att göra anmälan enligt första om stycket inte föreligger. vårdnadshavare inte anmält barnets förnamn inom tare- Om ett barns skriven tid enligt 30 § namnlagen 1982:670, får Skattemyndigheten förelägga barnets vårdnadshavare att inom viss tid fullgöra denna skyldig

het.

Ändringsförslaget innebär att ett nytt andra stycke tillkommer som

skatteförvaltningen rätt att förelägga en person att uppge ger lägenhetsidentitet även i andra fall än i samband med flyttning.

Bestämmelsen är nödvändig för det utredningsarbete som skatte-

förvaltningen kan förväntas få med de som inte inpersoner

ledningsvis kan knytas till viss lägenhet.

32 § Skattemyndigheten får förelägga fastighetsägare eller innehavare en bostadslägenhet, som upplåter en bostad någon annan, att uppge av till han upplåter bostad och denne med hans medgivande vem om upplåter bostaden samt vilka personer som enligt hans kärmeannan

Författningskommentarer 1 15

dom bor i fastigheten respektive lägenheten. l fråga om en person som bor i flerfamiljshus får föreläggandet också uppgift lägenavse om hetsidentitet.

Ändringen gäller en komplettering av tidigare bestämmelser med

lägenhetsidentitet.

7.4 Förslag till lag ändring i lagen

om

1990:1536 om folkbokföringsregister

Registerinnehåll

6 § Ett lokalt folkbokföringsregister får innehålla uppgifter om personer som är eller har varit folkbokförda inom det verksamhetsområde för vilket registret förs. För en sådan person får anges personnummer, 2. namn, 3. adress, 4. folkbokföringsfastighet, lägenhetsidentitet, folkbokföringsort och folkbokföring under särskild rubrik, 5. födelsehemort och födelseort, 6. medborgarskap, civilstånd, make, barn, föräldrar och vårdnadshavare eller annan person som den registrerade har samband med inom folkbokföringen och om sambandet är grundat adoption, sjömansregistrering, 10. inflyttning från utlandet, 11. avregistrering vid

a dödsfall eller dödförklaring,

b utflyttning till utlandet,

c obefintlighet,

d beslut om fingerade personuppgifter, 12. gravsättning. För personen får också anges uppgifter om den 30 juni 1991 i enlighet med särskilda bestämmelser är antecknade i en sådan personakt som avses i 16 § folkbokföringskungörelsen 1967:495 samt uppgifter om

116 Författningskommentarer

icke-territoriell församling 1991:497. medlemskap i en

Förslaget innebär endast att ett folkbokföringsregister också får

innehålla uppgift lägenhetsindentitet för den enskilde

om

Statens offentliga utredningar 1995

Kronologisk förteckning

Ettrenodlatuåringslörbud. N. 40. Älvsäkerhet. K. . ArbetstöretagEn - ny möjlighetför arbetslösa. A. 41. Allmän behörighet för högskolestudier. U. . Gröndiesel miljö-ochhälsorisker. - Fi. 42.Framtidsanpassad Gotlandstrafik. K. . ungtidsutredningen 1995.Fi. 43.Sambandet RedovisningBeskatuiing. Ju. - Värdenssväraval. 44. Aktiebolagets organisation. Ju.

slutbetänkande Prioriteringsutredningen. av S. 45.Gnindvattenskydd. M.

Muskövarvets framtid.Fö. 46.Effektivarestyrningochrättssäkerhet . Obligatoriska arbetsplatskontakterarbetslösa. för A. i asylprocessen. A. . Peusionsrâttigheter ochbodelning. Ju. 47.Tvángsmedel enligt27och28kap.RB . Fulltekonomiskt arbetsgivaransvar. Fi. samt polislagen. Ju. ..Översyn skattebrottslagen. av Fi. 48.EG-anpassade körkortsregler. K.

Nyakonsumentregler. Ju. 49.Prognoser över statens inkomster ochutgifter.Fi. . N MervärdesskattNyatidpunkterfor - 50.Kunskapslâgetkämavfallsomrädet 1995.M.

redovisning ochbetalning.Fi. 5]. Elförsörjning i ofred.N.

Analys Försvarsmaktens av ekonomi.Fö. 52.Godtrosförvärv stöldgods av Ju.

NyElmarknad Bilagedel.N. + 53.Samverkan för fred.Denrättsligaregleringen. Fö.

Könshandeln. S. 54. Fastighetsbildning uppgiftför - engemensam stat Socialtarbete mot prostitutionen i Sverige. ochkommun. M.

Homosexuell prostitution.S. 55.Ettsamlatverksamhetsansvar for asylärenden. A.

Konsti offentligmiljö. Ku. 56.Förmåner ochsanktioner

Ettsäkraresamhälle.Fö. utgifterför administration. Fi. - Utan stannar Sverige.Fö. 57.Förslag om ett internationellt flygsäkerhets-

.Stadenpå vatten utan vatten. Fö. universitet i Norrköpinglinköping. U.

Radioaktiva ämnenslår jordbruki Skåne.Fö. ut 58.Kompetens och kunskapsutveckling yrkes- . - om .Brist elektronikkomponenter. Fö. rollerocharbetsfält inomsocialtjänsten. S.

.GasmolnlamslårUppsala.Fö. Ohälsoförsäkring ochsamhällsekonomi

.Samordnad integrerad och tågtrafik olikaaspekter modeller.finansiering - Arlandabanan ochi Mälardalsregionen. K. ochincitament.

.Underhállsbidrag ochbidragsförskott, Kvinnofrid.DelA+B.

Del och A DelB. Myndighetsutövning vid medborgarkontor. C 27.Regionalframtid bilagor.C . + Ett renat Skåne.M. . 28.Lagen om vissa internationella sanktioner Översyn av skattereglema för stiftelserochideella

- en översyn.UD. föreningar. Fi.

29.Civilt bruk av försvarets resurser Klimatförändringar i trañkpolitiken. K. regelverken, erfarenheterhelikoptrar.Fö. Näringslivets tvistlösning. Ju.

30.AlkylatochMiljöklassning bensin.M. av Polisens användning övervakningskameror av vid

31.Ettvidareutvecklat miljöklassystem i EU. M. förundersökning. Ju.

32.lT ochverksarnhetsfömyelse inomrättsväsendet .NaturgrusskatL m.m. Fi.

Förslagtill nya samverkansformer. lu. lT-kotnmissionens arbetsprogram 1995-96. SB 33 Ersättning . för ideellskadavid personskada. Ju 69.Betaltjänstcr. Fi. . 34.Kompetens för strukturomvandling. A. 70.Allmännakommunikationerför alla K. - 35 Avgifterinomhandikappomrâdet. 71.Behörighet Urval. och Förslag till nya reglerför . 36 Förmåner ochsanktioner en samladredovisning, antagning till Universitet ochhögskolor.U, . - Ft 72.Svenska insatser för internationell katastrofoch

37.Vártdagligablad stödtill svenskdagspress, - Ku. llyktinghjälp.Kartläggning, analysochförslag.

38.YrkeshögskolanKvalificeradeftergymnasial - Fö.

yrkesutbildning. U. Ettaktiebolag för servicetill universitet och

39.Somereflections SwedishLabourMarket on högskolor m.m. U.

Policy.A. Lägenhetsdata. Fi. . Någrautländska forskares syn svensk

arbetsmarknadspolitik. A.

1995 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Ohälsoförsâltring och samhällsekonomi

olika aspekter modeller, finansiering IT-kommissionens arbetsprogram 1995-96. [68] och incitament. [59]

Kvinnofrid. DelA+B. [60] Justitiedepartementet

Pensionsrättigheter och bodelning.[8] Kommunikationsdepartementet

Nya konsumentregler. och integrerad tågtrafik Samordnad IT och vcrksamhetsfdmyelsc inom rättsväsendet. Arlandabanan och i Målardalsregionen. [25] Förslag nya tili samverkansformer. [32] Älvsäkerhet. [40] Ersättning for ideell skadavid personskada. [33] Framtidsanpassad Gotlandstraftk. [42] Sambandet Redovisning Beskattning. [43] - EG-anpassade körkonsregler. [48] Aktiebolagets organisation. [44] tratikpolitiken. [64] Klimatförändringar i tvångsmedel enligt27och 28kap. RB [70] Allmänna kommunikationer - för alla samt polislagen. [47]

Godtrosförvärv av stöldgods[52] Finansdepartementet

Näringslivets tvistlösning.[65] Grön diesel miljö och hälsorisker.[3] Polisens användning av övervakningskameror vid - Lénglidsulredningen 1995. [4] förundersökning. [66] Fullt ekonomiskt arbetsgivaransvar. [9]

Översyn av skattehrottslagen. [10] Utrikesdepartementet Mervärdesskatt Nya tidpunkter för vissa internationella sanktioner - Lagenom redovisning och betalning. [12]

en översyn. [28] sanktioner samlad redovisning. [36] - Förmåner och - en

Prognoser överstatens inkomster och utgifter. [49] Försvarsdepartementet Förmåner och sanktioner Muskövarvets framtid.[6] för administration. [56] - utgifter Analys av Försvarsmaktens ekonomi.[13] Översyn skattereglema för stiftelser och ideella av Ett säkrare samhälle. [19] föreningar. [63]

Utan stannar el Sverige. [20] [67] Naturgmsskatt, m.m. Staden vatten utan vatten. [21] [69] Betaltjänster. Radioaktiva ämnen slår ut jordbruki Skåne. [22] Lägenhetsdata. [74] Brist elektronikkomponenter. [23]

Gasmoln lamslár Uppsala.[24] Utbildningsdepartementet

Civilt bruk av försvarets resurser - Kvalificerad eftergymnasial Yrkeshögskolan regelverken, erfarenheter, helikoptrar. [29] yrkesutbildning. [38] Samverkan för fred. Den rättsliga regleringen. [S3] Allmän behörighet för högskolestudier. [41] Svenska insatser för internationell katastrof-och Förslag om ett internationellt flygsäkerhets flyktinghjälp. Kartläggninganalys och förslag. [72] universiteti Norrköping-Linköping. [57]

Behörighet och Urval. Förslag till nya regler för Socialdepartementet antagning till Universitet och högskolor. [71]

Vârdens svåraval. Ett aktiebolag för service till universitet och

slutbetänkande av Prioriteringsutredningen. [5] högskolorm.m. [73] Könshandeln. [15]

Socialt arbete mot prostitutionen i Sverige. [16] Arbetsmarknadsdepartementet

Homosexuell prostitution.[17] för arbetslösa. [2] Arbetsföretag En ny möjlighet Underhållsbidrag och bidragsförskott, - Obligatoriska arbetsplatskontakter för arbetslösa. [7] DelA och DelB. [26] stmkturomvandling. [34] Kompetens för Avgifterinom handikappområdet. [35] Some reflections on Swedish Labour Market Kompetens och kunskapsutveckling om yrkes- - Policy. [39] roller och arbetsfält inom socialtjänsten. [58] Några utländska forskares syn svensk

arbetsmarknadspolitik. [39]

Statens 1995

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Effektivarestyrningoch rättssäkerhet i asylprocessen. [46] Ettsamlatverksamhetsansvar för asylärcnden. [55]

Kulturdepartementet Konst i offentligmiljö. [18] Vårtdagligablad - Pstödtill svensk dagspress.[37]

Näringsdepartementet Ett renodlat näringslörbud. [1] Ny Elmarknad+ Bilagedcl.[14] Elförsörjningiofred.[51]

Civildepartementet Regionalframtid + bilagor.[21] Myndighetsutövning vid medborgarkontor. [61]

Miljödepartementet Alkylatoch Miljöklassning bensin. av [30] Ett vidareutvecklat miljöklassystem i EU.[31] Grundvattenskydd. [45] Kunskapsläget på kåmavfallsområdet 1995.[50] Fastighetsbildning - engemensam uppgiftför stat ochkommun.[54] Ett renat Skane.[62]