Folkbokföringsuppgifterna i samhället : slutbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

Folkbokförings-

uppgifterna

i samhället

SEIM

1994:44 Betänkande

av Aviseringsutredningen

ål

Statens offentliga utredningar

l 994:44

Finansdepartementet

F

olkbokföringsupp gifterna

i samhället

slutbetänkande Aviseringsutredningen

av Stockholm 1994

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 10647 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 90 90

REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 91-38-13615-5 Stockholm 1994 ISSN 0375-250X

Till statsrådet Bo

Lundgren

Genom beslut den 23 april 1992 bemyndigade regeringen statsrådet Bo Lundgren att tillkalla en särskild utredare med uppdrag utreda frågan att om den framtida aviseringen av folkbokföringsuppgifter. Med stöd av detta bemyndigande förordnades landshövdingen Rolf Wirtén den l juni 1992 till särskild utredare. Till experter utredningen förordnades den 17 juni 1992 kanslirådet Erik Göransson, datarådet Ingela Halvorscn, kanslichefen Olov Höglund, hovrättsrâdet Björn Karlsson, avdelningsdirektören Mikael Nordmark, skattedirektören Lars Renrnyr, skattedirektören Ingrid Svedberg, den 15 oktober 1992 advokaten Tom Ekelund, den l juli 1993 karmnarrättsassessom Birgitta Pettersson och den 13 augusti 1993 advokaten Claes Månsson. Till sekreterare förordnades den 1 juli 1992 avdelningsdirektören Lars Tegenfeldt. Utredningen har antagit namnet Aviseringsutredningcn. Utredningen fâr härmed överlämna sitt betänkande Folkbokföringsuppgiftema i samhället. Särskilda yttranden har lämnats av experterna Ingela Halvorscn, Claes Månsson och Mikael Nordmark. Uppdraget är härmed slutfört.

Stockholm i mars 1994.

Rolf IVrtén

Lars Tegenfeldt

Innehall

1 Sammanfattning av förslagen

2 Författningsförslag 11 l Lag om ändring i tblkbokföringslagen 1991:481 11 2 Lag om ändring i lagen 1990:1536 om folkbokföringsregister 12 3 Lag om ändring i datalagen 1973:289 19 4 Lag om ändring i skatteregisterlagen 1980:343 20 5 Förordning om upphävande av vissa författningar om personregistcr m.m. 21 6 Förordning om ändring i förordningen 1991:750 om folkbokföringsregister m.m. 22

3 Bakgrund 23 3.1 Folkbokföringens uppkomst och ändamål 23 3.2 Folkbokföringsregister 28 3.3 Riksaviseringsbandet 31 3.4 Annan avisering till myndigheter 32 3.5 Upprättande av röstlängder 33 3.6 Uppgiftslämnande genom personbevis 34 3.7 Förfrågningar m.m. 35 3.8 SPAR 36 3.8.1 Bakgrund till inrättandet av SPAR m.m. 36 3.8.2 Tillhandahållande av personuppgifter 39 3.8.3 Uppgiftslämnande till privata användare 40 3.8.4 SPAR används av myndigheter 41 3.8.5 Reklamspärr 41

6 Innehåll 4.2 lntegritetskänsligheten hos de nuvarande uppgifterna i de

5.1.3 Offentlighetsprincipens effekter integritetsskyddet 52 5.2 Ett centralt aviseringsregister eller direkt avisering från

Innehåll 7

Bilagor l Sammanfattning av resultatet av en enkät till skattemyndigheterna om uppgiftslämnande ur FB-data 2 Redovisning av enkät till användare av folkbokföringsuppgifter

Sammanfattning av förslagen

Personbanden, riksaviseringsbandet och SPAR avskaffas. l stället inrättas ett centralt register för avisering och annat tillhandahållande av folkbokföringsuppgifter. Det nya registret benämns aviseringsregistret. Registret skall innehålla de folkbokföringsuppgifter i större omfattning skall som tillhandahållas myndigheter. Alla myndigheter, såväl centrala lokala, som skall utnyttja registret för avisering folkbokföringshändelser, av aktualisering av egna register och för kontroll adresser och andra av uppgifter som registreras inom folkbokföringen. En myndighets tillgång till folkbokföringsupp-gifter skall begränsas till vad myndigheten behöver för att fullgöra sina arbetsuppgifter. l första hand skall myndigheterna tillgång till erforderliga uppgifter på diskett, magnetband eller annat ADB-medium. I vissa fall kan en myndighet direkt terminalâtkomst till uppgifter i aviseringsregistret. Registret får även användas för att utföra avisering, urvalsdragningar m.m. privata användare. De privata användarnas möjligheter till urval eller åtkomst till uppgifter på ADB-medium skall begränsas något i förhållande till vad som gäller för SPAR. Urval efter inkomst av personer och tastighetsinnehav skall få göras sambearbetning med genom skatteregistret. Registeransvaret för aviseringsregistret läggs Riksskatteverket. En särskild beslutande nämnd inrättas inom Riksskatteverket för frågor om urvalsdragningar privata användare. Utnyttjandet av aviseringsregistret skall avgiftsbelagt. vara

ll

Författningsförslag

1 Förslag till

Lag om ändring i folkbokföringslagen 1991:481

Härigenom föreskrivs att 1 § folkbokföringslagen 1991:481 skall ha följande lydelse.

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

1 § Folkbokföring sker fortlöpande i Folkbokföring enligt denna lag register som förs enligt särskilda innebär fastställande av en persons bestämmelser. bosättning registrering samt av uppgifter om identitet, familj och andra förhållanden som enligt lagen 1990:1536 folkbokom föringsregister och tillhandahållan-

de av folkbokföringsuppgifter fdr

förekomma ifolkbokföringsregister.

Denna lag träder i kraft den

12 Författningsförslag

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen 1990:1536 om folkbokföringsregister

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen 1990:1536 om folkbokföringsregister. dels att rubriken till lagen skall lyda Lag om folkbokföringsregister och tillhandahållande av folkbokföringsuppgifter, dels att nuvarande 10, 11, 12 och 13 §§ skall betecknas ll, 12, 13, 15, 16 respektive 21 §§, dels att l och 2 §§ samt nya 15, 16 och 21 §§ skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas åtta nya paragrafer 10, 14, - 17-20 §§ och fyra nya rubriker av följande lydelse. -

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1§ För de ändamål som anges i 2 För de ändamål som anges i och 3 §§ skall med hjälp av auto- 2-4 §§ skall med hjälp av automatisk databehandling föras ett matisk databehandling föras ett lokalt folkbokföringsregister för lokalt folkbokföringsregister för varje lokalt skattekontors verk- varje lokalt skattekontors verksamhetsområde och ett centralt re- samhetsomráde, ett centralt refeferensregister för hela landet. rensregister samt ett aviseringsregister för hela landet.

2 § Ett lokalt folkbokföringsregister får användas för samordnad registrering av identifieringsuppgifter för fysiska personer, 2. handläggning av folkbokföringsärenden som enligt folkbokföringslagen 1991:481 eller annan lag eller förordning prövas av skattemyndigheten, framställning av personbevis och andra registerutdrag, 4. tillhandahållande av folkbok- 4. att skattemyndigheten skall föringsuppgifter som myndigheter fullgöra uppgiftsskyldighet till behöver för att fullgöra sin verk- andra myndigheter enligt lag eller samhet, förordning, 5. uttag av folklängder och andra samlingar av uppgifter för förvaring hos en statlig arkivmyndighet,

Författningsfärslag 13

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6. planering och tillsyn av folkbokföringsverksamheten.

4 §

Aviseringsregistret fdr användas

för ändamål som anges i 2 § 2 och för framställning av röstlängd enligt vallagen 1972:620. Aviseringsregistret får också av myndigheter och enskilda användas för aktualisering, komplettering och kontroll av uppgifter i andra personregister, 2. komplettering och kontroll av personuppgifter i övrigt, uttag av urval av personuppgifter urvalsdmgning.

7 § Riksskatteverket är registemnsvarig för aviseringsregistret. Skatteförvaltningens adressnämnd handlägger frågor om urvalsdmgning som begärs av enskild.

7 § 9 § Det centrala referensregistret får Det centrala referensregistret får innehålla uppgifter innehålla uppgifter om personer om personer som år eller har varit folkbokförda är eller har varit folkbokförda som i landet eller som armars tilldelats i landet eller tilldelats som armars personnummer. För en sådan per- personnummer. För sådan en person fár anges personnummer och får och son anges personnummer grunden för personnummertilldel- grunden för personnummertilldelningen samt de uppgifter ningen de som samt uppgifter som senast registrerats enligt 6 § 2 och senast registrerats enligt 8 § 2 och 11 med upplysning om det lokala 11 med upplysning det lokala om register från vilket uppgifterna har register från vilket uppgifterna har hämtats. hämtats. 10 § Aviseringsregistret skall innehålla uppgifter om personer som är

Författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

eller har varit folkbokförda i landet eller som annars tilldelats person- För en sådan person får nummer: i ett lokalt folkbokföringsre anges gister eller rqerensregistret senast registrerad uppgift om personnummer, namn, adress, folkbolqöringsfastighet, folkbokföringsort, folkbokföring under särskild rubrik och valdistrikt. födelsehemort och födelseort, medborgarskap, civilstând, make och vårdnadshavare, avregistrering med uppgift om dödsfall och dödförklaring, 10. medlemskap i icke-territoriell församling. Registret får dessutom innehålla uppgift om rättar personnummer samt uppgift enligt första stycket 3 och 4 för de fyra närmast före gående åren.

14 § Myndighet och enskild får ha terminalátkomst till aviseringsregistret i fråga om uppgift om namn. personnummer, adress och avregistrering från folkbokföringen Regeringen får föreskriva om tetminalátkomst även till annat uppgift i registret.

Författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11§ 15 § Uppgift i aviseringsregistret som en registemnsvarig får registrera enligt lag eller förordning får lämnas ut till denne pá medium för automatisk databehandling. Uppgifter i ett register enligt Uppgifter i övrigt i ett register denna lag får lämnas ut på medium enligt denna lag får länmas ut på för automatisk databehandling medium för automatisk databehandendast om detta följer av lag eller ling endast om detta följer lag av förordning eller regeringen eller förordning eller regerinom om eller den myndighet som regering- gen eller den myndighet som regeen bestämmer har medgett det. ringen bestämmer har medgett det.

12 § 16 § I ett lokalt folkbokföringsregister lett lokalt folkbokföringsregister får som sökbegrepp användas får sökbegrepp användas som uppgifter som avses i 6 § första uppgifter i 8§ första som avses stycket 1-4, 7 och 8 med undantag stycket 1-4, 7 och 8 med undantag för uppgift om adoption. för uppgift adoption. om I det centrala referensregistret får I det centrala referensregistret får som sökbegrepp användas uppgifter som sökbegrepp användas uppgifter som avses i 6 § första stycket 2 som avses i 8 § första stycket 2 och 11. och 11. I aviseringsregistret får som sökbegrepp användas uppgift som avses i 10 § 1-3 och uppgift om svenskt eller icke svenskt medbor-

garskap. För urvalsdragning finns

särskilda bestämmelser om sökbegrepp i 19 Som sökbegrepp i ett register Som sökbegrepp i ett register enligt denna lag får också, enligt enligt denna lag får också, enligt de närmare föreskrifter som med- de nämnare föreskrifter medsom delas av regeringen eller den delas regeringen eller den myn- av myndighet som regeringen bestämmer, dighet regeringen bestämmer, som användas uppgifter som avses i användas uppgifter i som avses 8 11 .

16 författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Avgifter

1 7 § Utnyttjandet av aviseringsregistret enligt 4 § andra stycket skall vara avgiftsbelagt om inte regeringen föreskriver annat. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer fastställer avgifter.

Hänvisning från andra register

18 § Den begär att få uppgifter som ur en myndighets personregister för sådant ändamål som avses i 4 § andra stycket 1 och 3 och som kan tillgodoses genom aviseringsregistret skall hänvisas till det registret. Föreskriften i första stycket inskränker inte myndigheternas skyldigheter enligt reglerna om allmänhandlingars offentlighet i tryckna frihetsförordningen.

Särskilt om urvalsdragning

19 § Wd urvalsdragning får sambearbetning ske med det centrala skatteregistret i fråga om uppgifter om summan av taxerad förvärvsin- kornst och inkomst av kapital, beskattningsbar förmögenhet, och, fastighetsinnehav, enligt de närmare föreskrifter som

Författningsförslag 17

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

regeringen meddelar. Wd urvalsdragning som begärs av enskild får som sökbegrepp användas uppgift som anges i första stycket och uppgift enligt 10 § 1-3. Wd urvalsdragning som begärs av enskild får endast uppgift om namn och adress lämnas ut. Har en person anmält att han eller hon inte önskar adresserad direktreklam får uppgift om personen inte lämnas ut till någon som avser att använda uppgiften för sådan reklam.

Företeende av personbevis

20 § Enskild behöver inte förete personbevis hos en myndighet om myndigheten själv har tillgång till efterfrågad uppgift enligt 14 eller 15

13 § 2I§ Gallring av uppgifter i ett lokalt folkbokföringsregister och i det centrala referensregistret sker i enlighet med arkivlagens 1990:782 bestämmelser. Uppgift i aviseringsregistret som avses i 10 § första stycket 5-8 och 10 skall gallras när ny uppgift av motsvarande typ registreras eller när uppgiften inte längre är aktuell. Aldre uppgift om förhållande som avses i nämnda stycke 3 och 4 skall, med beaktande av 10 § andra stycket, gallras vid årsskiftet. Har en person avregistrerats

18 Författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

från folkbokföringen skall uppgifter som avses i 10 § första stycket 4-8 och 10 gallras i samband med avregistreringen medan övriga uppgifter i aviseringsregistret om personen gallras vid utgången av

året närmast efter avregistreringen.

Uppgift i aviseringsregistret om en person som aldrig har varit folkbokförd skall gallras när uppgifter om personen gallras i referensregistret.

Denna lag träder i kraft den

Författningsförslag 19

3 Förslag till

Lag om ändring i datalagen 1973:289

Härigenom föreskrivs att 26-28 §§ datalagen 1973:289 skall upphöra att gälla. Denna lag träder i kraft den

20 Författningsförslag

4 Förslag till

Lag ändring i skatteregisterlagen 1980:343

om

Härigenom föreskrivs i fråga skatteregisterlagen 1980:343 om dels att 1 a och 10 a skall upphöra att gälla, dels att 1 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 § För de ändamål för juridiska personer m.fl. . . . . . . . Det centrala skatteregistret får också sambearbetas med folkboldöringens aviseringsregister för urvalsdragning i enlighet med vad nämnare följer av 19 § lagen som 1990:1536 om folkbokföringsregister och llhandahâllande av folkbokföringsuppgifter.

Denna lag träder i kraft den

Föifattningsförslag 21

5 Utkast till

Förordning om upphävande av vissa författningar om personregister m.m.

Regeringen föreskriver att följande författningar skall upphöra att gälla vid utgången nämligen förordningen l981:4 om det statliga och adressregistret, personfolkbokföringskungörelsen 1967:495.

22 Författningsförslag

6 Utkast till

Förordning om ändring i förordningen 1991:750 om

folkbokföringsregister m.m.

Härigenom föreskrivs i fråga förordningen 1991:750 om folkom bokföringsregister dels i §§ beteckningen lagen 1990:1536 om folkbokatt föringsregister skall bytas ut mot lagen 1990:1536 om folkbokföringsregister och tillhandahållande av folkbokföringsuppgifter dels att skall ha följande lydelse, dels det i lagen skall införas paragraf, 5 a och en ny rubrik att en ny av följande lydelse.

Tenninalåtkomst 5 § I enlighet med 14 § andra punkten lagen 1990:1526 om folkboka föringsregister och tillhandahållande folkbokföringsuppgifter får mynav dighet och enskild ha terminalâtkomst till det centrala aviseringsregistret enligt följande. Myndighet Uppgift Skattemyndighet, för folkbok- -folkbokföringsfastighet,civilstånd föringsverksarnheten och vårdnadshavare, Polismyndighet födelsehemort, svenskt medbor- - garskap, vårdnadshavare, makemaka,

Enskild

Denna förordning träder i kraft

3 Bakgrund

Folkbokföringens uppkomst och ändamål

Den svenska folkbokföringen har sitt i 1500-talet. Den ursprung nuvarande utformningen är resultatet flerhundraårig Det av en process. har därför inte på senare tid funnits särskild anledning att närmare analysera och definiera folkbokföringsverksamhetens syften. Såväl folkbokföringens organisation de materiella bosättningssom reglerna har varit föremål för utredningar vid flera tillfällen. Inte mindre än ll betänkanden som rört organisationen och fyra rört bosättningssom reglerna har avgivits under 1900-talet. En allmän utgångspunkt ha synes varit att folkbokföringens ändamål utgörs de hänvisningar till av densamma som vid varje tid finns i lagar och förordningar. Folkbokföring är en sammanfattande benämning på den registrering som sker av befolkningens bosättningsförhållanden, civilståndsförhâllanden och andra rättsligen gällande personuppgifter samt av inträffade civilståndshändelser. Folkbokföring i den svenska meningen förekommer inte allmänt i resten av världen. Någon internationell doktrin området förekommer därför inte. På andra områden exempelvis vigsel, adoption, som beskattning finns däremot sådan. FN har ett internationellt för förbättring för program av systemen befolkningsstatistik och folkregistrering. l programmet följande anges under titeln: Användning av befolkningsstatistiken och för system folkregistrering.

En mycket viktig användning för systemet för befolkningsstatistik och folkregistrering är att tjäna kontinuerlig källa för statistik som över födslar, dödsfall, dödfödda barn och spädbamsdöd, Vigslar, äktenskapsskillnader etc. i syfte att följa befolkningens tillväxt och fördelning. Det förser också enskilda med registerutdrag certiñcates avseende registrerade förhållanden för att tillgodose landets lagliga och administrativa krav.

24 Bakgrund .

En i många länder bli underkastad en viss rättsordning person anses eller viss domstols eller myndighets jurisdiktion genom vistelse eller en bosättning i landet. l rättslitteraturen används ofta termen domicil för fast bosättning. Det är förkortad form latinets domicilium som betyder en av bl.a. bostad eller hemvist. I Sverige används i allmänhet uttrycken hemvist eller bosättning. l svensk rätt brukar rättsverkningar vara knutna till den formella registreringen i folkbokföringen och inte till den faktiska bosättningen. I andra västliga länder är det normalt domstolen eller myndigheten i varje enskilt fall tar ställning till en persons hemvist som med ledning de uppgifter faktiska förhållanden som är tillgängliga. av om Enligt enkät till EG-ländema redovisades 1983 års folkboken som av föringskommitté i betänkandet Ny folkbokföringslag SOU 1990:50, s. 103 saknar exempelvis Frankrike, Irland och Storbritannien helt motsva-

righet till vår folkbokföring. Nästan alla länder har någon form civilståndsregistrering. Denna av registrering är i allmänhet händelseorienterad så sätt att en registermyndighet för register över födslar, dödsfall och vigslar som sker inom

myndighetens område. En löpande registrering befolkningens bosättningsförhållanden som av självständig verksamhet är betydligt sällsynt. Där bosättningsen mera registrering förekommer är denna oftast polisiär eller kommunal en angelägenhet. En samordnad och allomfattande registrering av befolkningens bosättningsförhållanden och fullständiga civilståndsuppgifter

förekommer endast i ett fåtal länder, främst i Norden. Commission Internationale de l Etat Civil ClEC är ett internationellt för samarbete i civilstånds- och registreringsfrâgor. Sverige är inte organ medlem i denna organisation har sedan många år deltagit som men observatör. I den CIEC utgivna Guide pratique, som beskriver den av relevanta lagstiftningen i ClEC:s medlemsländer, finns överhuvudtaget inga uppgifter bosättningsregler eller adressregistrering. om Den nuvarande svenska folkbokföringen har sin grund i två äldre befolkningsregistrering, kyrkobokföring och mantalsskrivning. former av Prästerskapet förde redan tidigt anteckningar över exempelvis döpta och avlidna i församlingen. Som exempel kan nämnas att den äldsta kyrkobok finns förvarad hos landsarkivet i Uppsala är dödbok från år 1608 som en för Helga Trefaldighets församling i Uppsala. Landsomfattande bestämmelser kyrkobokföring tillkom dock först genom 1686 års om kyrkolag.

Bakgrund 25

Prästerna ålades där att hålla vissa längder på alla sina åhörare, hus ifrån hus, gård ifrån gård 2 kap 10 §. Prästen skulle uti kyrkoboken anteckna orten och dagen, var och när ett barn fött är, såsom ock när det döpt varder, jämväl barnets, dess föräldrars och deras namn, som vittnen till dess döpelse varit hava 3 kap. 12 §. l 24 kap. 8 § stadgades, att i kyrkoböckerna, vilka borde företes vid biskopsvisitation, skulle införas:

9. Alla brudfolk med deras och föräldrarnas namn samt under- rättelse, vadan de äro komna, och vad vittnesbörd de haft hava. Alla barns, så äktas som oäktas, med deras föräldrars och faddrars namn, födelse- och döpelsedag, så och orten, där de födda äro. ll. De avlidnas namn, som i kyrkan eller på kyrkogården äro begravna med kort underrättelse om deras lägerställen, stånd, villkor, leverne och ålder. 12. Deras nanm, som tid efter annan flytta in uti eller utur för- samlingen, med efterrättelse, vadan de komna äro, huru de förhållit sig och vart de fara

Ursprungligen hade kyrkobokföringen rent kyrkliga ändamål. Även det borgerliga samhället hade emellertid behov uppgifter befolkningen. av om Detta behov tillgodosågs genom en mantalsskrivning. I fogdeordningen för Finland av år 1556 som kan sägas föreskriva den första formen av mantalsskrivning, ålades fogdarna att låta uppskriva, huru mycket mantal vore i var och gård, både mankön och kvinnkön, vart slag för sig och huru åldriga de voro. Sedan boskapsskatten år 1620 och mantalspenningarna år 1634 påbjudits förrättades årlig mantalsskrivning för uttagandet dessa av skatter. Under ofredstider hade mantalsskrivningen en strategisk betydelse som underlag för utskrivning av soldater. Även mantalsskrivningen verkställdes ursprungligen av prästerskapet men uppgiften överflyttades år 1652 på särskilt anställda mantalskommissarier. Mantalskommissarietjånsterna drogs in år 1779 och uppgiften att förrätta mantalsskrivning lades i stället häradsskrivama. Häradsskrivarna förrättade fr.o.m. år 1779 mantalsskrivning på landet. I städerna sköttes mantalsskrivningen i vissa fall av kommunala befattningshavare under 1800- och 1900-talet. När mantalsskrivningen avskaffades 1991 sköttes den i hela landet av de lokala skattemyndighetema. När ansvaret för mantalsskrivningen 1652 övergick de särskilda mantalskommissariema var prästerna skyldiga att tillhandahålla sina

26 Bakgrund

kyrkoböcker vid mantalsskrivningsförrättningama. Prästerskapet fritogs emellertid från skyldigheten att närvara vid mantalsskrivningama genom 1723 års privilegier. Under den följande tidsperioden förekom ett omfattande fusk med mantalsskrivningen. Stora differenser upptäcktes mellan mantalslängderna och kyrkoböckema. Dessa förhållanden förmådde sedermera 1812 års riksdag att upphäva 1723 års privilegium varefter prästerna åter ålades att medverka vid mantalsskrivningama. Mantalsskrivningen var under en lång tid en särskild förrättning som innefattade avstämning särskilt avlämnade mantalsuppgifter mot en av kyrkoböckema. Mellan åren 1967 och 1990 förrättades mantalsskrivningen i princip enbart på grundval av en ADB-framställd stomme till mantalslängd som i sin tur grundade sig innehållet i de länsvis förda personbanden. Uppgifterna till befolkningsstatistiken lämnades fr.o.m. år 1749 av prästerna. Från början lämnades skriftliga utdrag årligen ur kyrkoböckeröver födslar, dödsfall och församlingens medlemmar m.m. till Kungl. na tabellverket. Fr.o.m. år 1967 får Statistiska centralbyrån uppgifter ADB-medium veckovis ur personbanden. För statistiska ändamål har under 1900-talet genomförts folkräkningar med normalt fem års mellanrum. Folkräkningama vid de senaste tillfallena har grundat sig folkbokföringen och i stort sett endast inneburit viss komplettering uppgifterna i denna. Uppgifterna från en av folkräkningarna används enbart för framställning av statistik. Enligt rekommendationer från FN:s statistikorgan bör medlemsländerna genomföra folkräkningar vart tionde år. Den löpande befolkningsstatistik Sverige framställer torde fullgöra det kravet på sådana folkräkningar. som Ursprungligen grundades de flesta samhälleliga skyldighetema och rättigheterna på mantalsskrivningen. Exempel detta var rösträtt, medlemskap i kommun, rätt till fattigvård och olika slag av skattskyldighet. Kyrkobokföringen och mantalsskrivningen hade från början olika bosättningsregler beroende att mantalskrivningen tjänade borgerliga intressen och kyrkobokföringen i första hand tjänade församlingsvården. Skillnaderna i bosättningsregler avskaffades år 1947. Rättigheter och skyldigheter knöts i ökande utsträckning till kyrkobokföringen till dess att mantalsskrivningen helt avskaffades 1991. Som illustration folkbokföringens stora rättsliga betydelse kan en av nämnas att de terminologiska ändringarna som infördes genom 1991 års folkbokföringslag krävde följdändringar i 57 lagar och 56 förordningar.

Bakgrund 27

De ursprungliga skälen för att föra böcker över befolkningens familjeförhållanden och bosättning de kyrkliga behoven dessa uppgifter var av för församlingsvården och för de omfattande borgerliga verksamheter som kyrkan under 1600-, 1700-, och 1800-talet ansvarade för fattigvård, skolor m.m. samt statens behov underlag för beskattning och av utskrivning av krigsfolk. När nya behov uppkom det naturligt använda kyrkobokföringen var att eller mantalsskrivningen som kvalifikationsgrund exempelvis rösträtt. Svenska kyrkan för register i princip enbart över sina mednumera lemmar. De uppgifter av allmän samhällelig karaktär kyrkan tidigare som utförde har i princip tagits över av borgerliga kommunerna, organ staten och försäkringskassorna. Ett internationellt erkänt syfte för ett lands myndigheter föra register att över befolkningens civilstándsförhällanden, börd är vid behov m.m. att tillhandahålla tillförlitliga bevis dessa förhållanden om för användning i exempelvis rättsliga sammanhang. De lagreglerade ändamâlen för de nuvarande lokala folkbokföringsregistren är:

samordnad registerföring av identiñeringsuppgifter för fysiska personer och av andra folkbokföringsuppgifter, 2. handläggning folkbokföringsärenden enligt folkbokförav som ingslagen 1991:481 eller lag eller förordning prövas annan av Skattemyndigheten, b framställning personbevis och andra registerutdrag, av 4. tillhandahållande folkbokföringsuppgifter av som myndigheter behöver för att fullgöra sin verksamhet, 5. uttag av folklängder och andra samlingar uppgifter av för förvaring hos statliga arkivmyndigheter, planering och tillsyn folkbokföringsverksamheten. av

2 § lagen [1990:1536] folkbokföringsregister. om

De uttryckliga ändamálen för folkbokföringsregistren innefattar inte tillhandahållande uppgifter till olika enskilda av användare. Denna användning möjliggörs att de flesta uppgifterna tillgängliga av är för envar enligt offentlighetsprincipen. Som mål för folkbokföringsverksamheten i budgetproanges senaste positionen prop. 1993942100, bil. 36 Folkbokföringen s. : skall för

Bakgrund

olika samhällsfunktioner tillhandahålla fullständig och korrekt basin-

formation med god tillgänglighet. De kärnområden för vilka folkbokföringen bedrivs och som legitimerar uppgifts- och anmälningsskyldighet åligger befolkningen kan den som numera sägas vara följande:

beskattning befolkningsstatistik försvar sociala förmåner utbildning rättsväsende röstlängder -

För folkbokföringen skall kunna förse dessa grundläggande att samhällsfunktioner med erforderliga uppgifter har enskilda och myndigheter och ålagts anmälnings- och underrättelsesky[digheter avseende såväl bosättningsförhållanden flyttningsanmälan familjerättsliga försom hållanden underrättelse vigsel och äktenskapsskillnad, m.m. om underrättelser födelse, dödsbevis m.m.. om Även förvaltningen i allmänhet har byggts upp så att administrationen underlättas myndigheter tillhandahålls folkbokföringsuppgifter. genom att 25 åren har det även utvecklats rutiner för att förse Under de senaste privata användare med aktuella och adressuppgifter och uppgifter nanmt.ex. inträffade födslar och dödsfall. om

3.2 Folkbokföringsregister

Det finns lokala folkbokföringsregister för de lokala skattekontorens verksamhetsområden. Dessutom förs ett centralt referensregister för hela riket. Grundläggande bestämmelser folkbokföringsregistren finns i om lagen 1990: 1536 folkbokföringsregister. Registren används i första om hand för den löpande folkbokföringsverksamheten enligt folkbokföringslagen. I viss omfattning tillhandahåller registren folkbokföringsuppgifter myndigheter behöver för att fullgöra sin verksamhet. som Följande uppgifter får ingå i de lokala folkbokföringsregistren:

Bakgrund 29

Personnummer Födelseår angivet med fyra siffror, födelsemânad och födelsedag angivna med två siffror vardera, tresiffrigt födelsenummer och kontrollsiffra Namn Förnamn, mellannamn och efternamn - Adress folkbokföringsadress utgörs normalt av gatuadressen till folkbokföringsfastigheten eller motsvarande samt ev. C0-namn. För den som har en annan postal adress eller som önskar sin post utdelad till en annan adress än bostadens anges dessutom en särskild postadress Folkbokföringsfastighet, folkbokföringsort och folkbokföring under särskild rubrik Folkbokföringsfastighet är den fullständiga registerbeteckningen den fastighet som personen är folkbokförd pâ. För de som inte är folkbokförda på en fastighet anges i stället för fastighetsbeteckning någon av rubrikerna på församlingen skrivna eller utan känt hemvist. Folkbokföringsort är den församling där personen är folkbokförd Födelsehemort och födelseort För den vars mor var folkbokförd vid nedkomsten anges moderns folkbokföringsförsamling. För andra personer födda i Sverige anges församlingen där nedkomsten skedde. För person som är född utom landet av en kvinna som inte var folkbokförd anges orten och landet. Medborgarskap Medborgarskap eller statslöshet anges med landskod. För den som är svensk medborgare anges inte ev. ytterligare medborgarskap Civilstånd civilstånd och datum för senaste ändring för den - som inte är ogift - Make, barn, föräldrar och vårdnadshavare eller annan person som den registrerade har samband med inom folkbokföringen och om

sambandet är grundat på adopti0n.Personens aktuella relationer

med folkbokförda personer med personnummmer och relationstyp. För barn framgår därvid även vårdnadshavare. För aldrig folkbokförda relationspersoner anges födelsetid, kön, nanm, födelseort och födelseland Sjömansregistrering Markering för den är mönstrad sjöman - som inskriven i Sjöfartsverkets sjömansregister Inflyttning från utlandet Datum för folkbokföring vid inflyttning från utlandet eller från obefintlighet samt från vilket land inflyttning skett

30 Bakgrund

Avregistrering vid dödsfall och dödförklaring, utflyttning till utlandet, obefintlighet, eller beslut fingerade personuppgifter om Datum för avregistrering från folkbokföringen, avregistreringska-

tegori och ev. utvandringsland Gravsättning Gravsättningsmyndighet, gravsättningsort och datum för gravsättning Medlemskap i icke-territoriell församling För medlem i en icke- - en territoriell församling anges kod för denna

Utöver de nämnda uppgifterna innehåller de lokala folkbokförings-

registren uppgifter tidpunkter för registrerade förhållanden samt de om tekniska och administrativa uppgifter som behövs för att tillgodose

ändamålen med registren. Skattemyndigheterna lämnar underrättelser till vissa myndigheter om registreringar i de lokala registren enligt bestämmelser i förordningen 1991:750 folkbokföringsregister Uppgifter som registreras i om m.m. de lokala folkbokföringsregistren förs vidare till regionala register över befolkningen i länet personbanden. Dessa register förs av skattemyndigheten. Bestämmelser innehållet ipersonbanden finns i 74 § folkbokföom ringskungörelsen 1967:495 och i beslut Riksskatteverket meddelade av detta stadgande. Personbanden innehåller följande uppgifter: med stöd av

Personnummer - Namn - Adress - Skattskrivningsår Det är fr.o.m vilket en person har eller antas få skattemässig hemortskommun i den församling och den fastighet

den aktuella folkbokföringsuppgiften anger. som Kod för icke territoriell församling - Län - Kommun - Församling - Fastighetsbeteckning - Civilstånd Anges i form kod som avser något av följande - av en förhållanden: ogift gift gift kvinna sambo med person, man, maken, skild änkaänkling, avliden, gift kvinna sambo med person, maken, barn under 18 år, bam under 18 folkbokfört hos annan

person än förälder Datum för senaste civilståndsändring -

Bakgrund 31

samhörighet För gift person anges personnummer för makemaka och för minderårigt barn anges personnummer för den s.k. sökpersonen. Födelsehemort eller födelseort För en person som har svensk födelsehemort anges kod för länet och församlingen i klartext. För en person som är född utomlands anges kod för födelselandet. Medborgarskap för den som inte är svensk medborgare - anges medborgarskap eller statslöshet med tvåställig kod. lbpenregistermarkering aviseringsmarkering för vapeninnehavare - Sjömansregistrering - CFD-markering aviseringsmarkering för fastighetsägare - Vâgverksmarkering aviseringsmarkering för körkortsinnehavare och bilägare Värnpliktskod aviseringsmarkering för värnpliktiga - Direktreklamspärr - Sekretessmarkering markering att det finns särskild anledning - av att göra en sekretessprövning innan någon uppgift om personen lämnas ut Aktuell och föregående skattemässig hemørtskommun -

Riksaviseringsbandet

Ändringar av uppgifterna i personbanden samlas veckovis i centralt

ett tillfälligt register riksaviseringsbandet. Uppgifter om personer vars uppgifter inte ändrats den aktuella veckan finns således inte i riksaviseringsbandet. Avisering av folkbokföringsuppgifter från riksaviseringsbandet till myndigheter regleras i 8 § förordningen 198l:4 det statliga om personoch adressregistret SPAR-förordningen. De myndigheter kan få som uppgifter från riksaviseringsbandet är:

Rikspolisstyrelsen - Kriminalvårdsstyrelsen - Centralnämnden för fastighetsdata - Vämpliktsverket -

Statens räddningsverk - Riksförsäkringsverket -

32 Bakgrund

Vägverket - Statistiska centralbyrån - Riksskatteverket skattemyndighetema - Centrala studiestödsnämnden - Statens invandrarverk länsstyrelserna - Svenska kyrkans centralstyrelse kyrkoråd i församling eller samfällighet inom svenska kyrkan -

Som framgått avsnitt 3.2 överensstämmer uppgiftsinnehållet i av personbanden inte helt med innehållet i de lokala folkbokföringsregistren. Vissa uppgifter, såsom värnpliktsförhållanden och vapeninnehav finns endast i personbanden. Andra uppgifter, såsom vårdnadsförhållanden och adoption finns endast i folkbokföringsregistren. Vissa uppgifter kan vara ofullständiga i peisonbanden. Exempelvis finns endast en adressuppgift i personbandet även person i folkbokföringen registrerats med om en både bostadsadress och särskild postadress. Vidare är långa namn en en förkortade.

3.4 Annan avisering till myndigheter

Utöver den författningsreglerade aviseringen sker ytterligare uppgiftslämriksaviseringsbandet enligt centrala överenskommelser mellan nande ur Riksskatteverket och andra myndigheter m.fl. Denna avisering kan antingen löpande eller uttag vid vissa tidpunkter. Uppgifter vara avse lämnas även på olika media till lokala och regionala myndigheter. Utöver de myndigheter får uppgifter med stöd av denna besom stämmelse får uppgifter även lämnas från en skattemyndighet till myndigheter med länet som verksamhetsområde 28 § datalagen. Av kartläggning framgår att flertalet levererade uttag lämnas av en skattemyndighetema till kommuner och landsting. Större kommuner mottar veckovisa aviseringar över samtliga förändringar i folkbokföringen för kommuninvånama på magnetband eller diskett. Många kommuner anlitar Dialogdata informationssystem f.d. Kommundata AB för driften sina register. En del mindre kommuner har sin ADB-verksamhet av förlagd till en annan kommun. Därutöver görs ett stort antal lokala uttag listor eller adressetiketter. Det kan gälla exempelvis uppgift om nyin-

Bakgrund 33

flyttade till kommuner eller avlidna till sjukhus och vårdcentraler. Vissa lorskningsinstitutioner begär särskilda kategoriuttag, t.ex. uppgifter om personer i vissa åldergrupper eller viss bostadsort. Vid beredskap eller krig skall ransoneringshandlingar för hela befolkningen framställas. Enligt nuvarande planering sker en avisering via personbanden till Jordbruksverket som med hjälp av uppgifterna framställer ransoneringshandlingar.

3.5 Upprättande röstlängder

av

Rösträtt till val till riksdagen har svensk medborgare som fyllt 18 år senast valdagen och är upptagen i röstlängd. l den allmänna röstlängden antecknas alla svenska medborgare som var folkbokförda i valdistriktet den 1 juni och som har fyllt eller fyller 17 år senast den 1 september det år då röstlängden upprättas. Rösträtt till landstings- och kommunalfullmäktige har förutom svenska medborgare även utlänningar som varit folkbokförda i landet den 1 november de tre senaste åren före valåret. Enligt 4 kap. 1 § vallagen upprättas allmän röstlängd årligen för varje valdistrikt av skattemyndigheten. Längden skall upprättad senast den vara 20 juni. Röstlängden är en utskrift på papper av uppgifter Skattemynur dighetens länsvis förda befolkningsregister personbandet som förs med stöd av bestämmelserna i 74 § folkbokföringskungörelsen 1967:495. Detta register förses en gång i veckan med uppgifter om ändringar från de lokala folkbokföringsregistren. Bestämmelser om överföringen av uppgifter finns i 5 § förordningen 1991:750 folkbokföringsregister. om Rättelser i röstlängden görs manuellt. lprop. 19939421 vissa ändringar i vallagen 1972:620 föreslås m.m. att uppgifter från folkbokföringen senast den 15 juli varje år skall föras över till ett särskilt ADB-register vilket allmänheten via terminal hos de ansvariga myndigheterna skall ha tillgång till under tiden den 15 juli till 15 augusti. Detta register utgör enligt förslaget den allmänna röstlängden. Rättelser i detta register skall kunna ske efter skriftlig begäran om rättelse senast den 25 augusti. En utskrift av röstlängden skall därefter göras strax före ett val. Icke valår skall röstlängden normalt existera endast sotn ett ADB-register. l prop. 1993941115 Valperiodens längd och vissa andra grundlagsfrågor föreslås att ordinarie allmänna val skall hållas vart fjärde år i stället för som i dag vart tredje år.

34 Bakgrund

Vallagsutredningen JU 1991:02 ser för närvarande över bl.a. möjligheterna att förkorta den tid krävs för att förebereda ett val. En viktig som faktor i det sammanhanget är möjligheterna att snabbt framställa en korrekt och aktuell röstlängd. För de allmänna valen är landet indelat i valdistrikt. Valdistrikten är utformade så att de dels innehåller ett lagom antal röstande, dels inte har för stor geografisk omfattning. I nästan alla fall består valdistrikten av en vissa bestämda fastigheter inom eller flera församlingar. I undintagsen fall innehåller emellertid ett valdistrikt endast del av en viss fastighet. en Detta kan inträffa när fastighet har så stor folkbokförd befolkt.ex. en en ning den inte i sin helhet bör ingå i ett valdistrikt eller när en fatighet att är så vidsträckt att röstande som bor i olika byggnader fastigheten av avståndsskäl bör föras till olika valdistrikt. Uppgift om valdistr:ktstillhörighet registreras inte i de lokala folkbokföringsregistren. Vid utskriften röstlängder sker en samkörning med ett särskilt register över av fastighetemas tillhörighet till valdistrikt. För de personer som är folkbokförda på fastigheter är delade mer än ett valdistrikt kan som emellertid inte valdistriktstillhörigheten fastställas maskinellt mej hjälp den officiella fastighetsbeteckningen. För de fåtaliga fastigheter som av är delade på än ett valdistrikt har därför skapats särskilda fastighetsmer beteckningar för de olika delarna internt kallade fiktiva fastigheter. När flyttar in sådan fastighet måste folkbokföringshanden person en läggaren till vilken fastighetsdel som inflyttningen sker. ange

3.6 Uppgiftslämnande genom personbevis

Uppgifter folkbokföringsregistren tillhandahålls förutom genom ur aviseringar i mycket omfattning att personbevis utfärdas. stor genom

Årligen utfärdas ca 2,5 miljoner personbevis.

Det finns ingen allmän definition av begreppet personbevis. I några fall föreskrivs i författningar att personbevis skall företes i vissa ärenden. Enligt lagen folkbokföringsregister är ett av registerändamålen för om de lokala folkbokföringsregistren att utfärda personbevis och andra registerutdrag 2 § 3. Av förordningen om folkbokföringsregister framgår att formulär för personbevis och andra utdrag ur ett lokalt folkbokföringsregister fastställs av Riksskatteverket 13 §. Personbevis tas normalt fram helt maskinellt. Handläggaren registrerar endast och anger vilket ändamål persorbeviset personens personnummer

Bakgrund 35

skall användas för. Personbevisens innehåll kontrolleras inte i sak manuellt mot registret och de bestyrks inte någon underskrift. genom Före expediering görs endast en kontroll att utskriften i tekniskt av avseende är riktig. l folkbokföringens ADB-system finns formulär för ett sextiotal personbevis och utdrag för olika ändamål. De allra flesta efterfrågas mycket sällan medan mycket andel personbevisen en stor av utfärdas för några ändamål. Det angivna ändamål kräver det störsom sta antalet personbevis ansökan om pass för barn under 18 år. Antalet pass som utfärdas för barn varierar givetvis med bamafödandet. En försiktig uppskattning leder till att minst 300.000 passansökningar för bam kommer att göras årligen under de närmaste åren. Trots att det finns ett stort antal olika specialiserade personbevisformulär för olika ändamål förekommer övrigt ändamål för personbevis oftast. Detta kan tyda att personbevis ständigt efterfrågas för nya ändamål och i nya verksamheter. Det kan också bero särskilda initiativ på lokal nivå. De specialiserade personbevisformulär oftast efterfrågas som rör ansökan om pass för barn under 18 år, studier, fastighetsärende,

firmaregistrering, anställning, utfärdande ID-kort, bankärende och

av äktenskapsmål. Vidare utfärdas antal s.k. hemortsbevis, ett stort dvs. ett bevis om var en person folkbokförd den 1 november föregående år. var

Förfrågningar m.m.

Uppgifter ur folkbokföringsregistren lämnas i mycket stor utsträckning vid telefonförfrâgningar. Dessa telefonförfrâgningar i första hand avser aktuell adress eller personnummer. Motsvarande förfrågningar sker även skriftligt i stor omfattning. Antalet årligen utfärdade personbevis är som nämnts ca 2,5 miljoner. Antalet förfrågningar kan inte med anges säkerhet bl.a. på grund av att rena folkbokföringsuppgifter i praktiken lämnas både ur skatteregistren och folkbokföringsregistren. En allmän ur uppfattning är emellertid att antalet förfrågningar kan beräknas till mellan två och tre gånger antalet utfärdade personbevis. Antalet utfärdade personbevis och antalet förfrågningar har ett starkt samband. Det är i många fall slump i vilken form uppgifterna mer en hämtas in. Om möjligheten att folkbokföringsuppgifter på telefon inskränks ökar i stället efterfrågan personbevis.

36 Bakgrund

3.8 SPAR

till inrättandet SPAR

3.8.1 Bakgrund av m.m.

föreslog hösten 1974 att ett statligt ADB-baserat centralt Datainspektionen skulle inrättas. Inspektionen ansåg att

personuppdateringsregister CUR

skulle bättre från integritetssynpunkt än att ett ett sådant register vara såväl inom den offentliga inom den privata flertal personregister som användes för uppdatera, dvs. aktualisera namn- och adressuppsektorn att i andra personregister. Ändamålet med ett centralt personuppgifter

dateringsregister skulle personnummersättning person-

vara

och sökning efter personnummer och adressaktualisering

nummerkontroll för samtliga har tillstånd att föra register med adressavisering som och adresser. Innehållet i registret skulle vara begränsat personnummer civilstånd, adress och samhörighetstill att omfatta namn, personnummer,

beteckning. med skapa centralt befolkningsregister med begränsat Avsikten att ett innehåll reducera behovet hos offentliga och privata registeransvavar att befolkningsregister. Dessutom skapades praktiska riga att föra egna s.k. möjligheter för registeransvariga att kontrollera personnummer och att

registren aktuella främst i fråga adressuppgifter. hålla om Datasamordningskommittén Fi 1971:03 Statskontoret i uppdrag gav sådant förslag. Statskontoret lämnade förslag till ett att utarbeta ett och adressuppdateringsregister SPAR med ett i samordnat personförhållande till CUR något utvidgat registerinnehåll till regeringen hösten

1975. SPAR remissbehandlades. Flertalet remissin- Förslaget om att inrätta till förslaget, ansåg att registerinnehållet stanser ställde sig positiva men Statskontoret fick därför i uppdrag att bedriva fortsatt borde utvidgas. i samråd med Riksskatteverket och dåvarande utredningsarbete Datamaskincentralen för administrativ databehandling DAFA och i nära

samarbete med Datainspektionen. skulle bli så användbart möjligt för tänkbara kunder För att SPAR som registerinnehållet skulle utökas, jämfört med det föreslog Statskontoret att förslaget. Med undantag kunde alla de föreslagna tidigare ett par uppgifterna i SPAR hämtas från de regionala personbanden. innebar registret skulle innehålla följande uppgifter: Förslaget att adress, kyrkobokförings- och mantalsskrivnings- Personnummer, nanm, föde1sehemort,civilstånd, samhörighetsbeteckning, medborgarskapsort,

Bakgrund

kod, omyndighetskod, födelsetidpunkt för bam, pensionsår, taxerad inkomst, fastighetsinnehav, markering av person som inte önskar direktreklam samt datum för senaste registerändring. I propositionen 197677:27 om åtgärder för att begränsa möjligheterna att föra omfattande personregister föreslog regeringen att SPAR skulle inrättas. Registrets innehåll begränsades i förhållande till Statskontorets förslag så sätt att uppgifter om utländsk födelseort och pensionsår inte togs med i förslaget. Riksdagen beslutade våren 1977 om inrättande av SPARregistret i enlighet med förslaget prop. l97677:27,KU 21, rskr. 87. SPAR utvecklades därefter hos DAFA och togs i drift 1978. Dåvarande Datalagstiftningskommittén DALK utarbetade parallellt härmed ett förslag till lagreglering av SPAR Ds Ju 1979: 19 som lades till grund för regeringens proposition 198081:62 om förslag till ändring i datalagen, dvs. de särskilda bestämmelserna om det statliga person- och adressregistret SPAR i 26 28 §§ datalagen. Denna lagändring kompletterades sedan med förordningen 1981 :4 om det statliga personoch adressregistret senast ändrad och omtryckt 1994:22. År 1986 inrättades genom beslut av riksdagen en särskild myndighet - Statens person- och adressregisternämnd med uppgift att - vara

huvudman för SPAR. Åtgärden föranleddes av det samtidiga beslutet att

ombilda DAFA till aktiebolag prop. 198485:225, FiU 198586:4. Den nya myndigheten motiverades med att frågan om huvudmarmaskapet för SPAR krävde en tillfredsställande lösning, övergångsvis och i avvaktan på förslag från den dåvarande data- och offentlighetskommittén och statsmakternas efterföljande ställningstaganden. Myndigheten - en nämnd borde vara fristående från såväl sakansvarig myndighet - som drifts- och försäljningsorganisation samt hämta sina kansliresurser från Statskontoret. Den särskilda frågan om formerna för statens reglering av verksamheten och dess ekonomiska förutsättningar anmäldes för riksdagen i en efterföljande proposition 1985862112 om den slutliga regleringen av ombildningen av datamaskincentralen för administrativ databehandling DAFA till aktiebolag, m.m. Riksdagen lämnade dessa förslag utan erinran FiU 198586:20. Enligt ett avtal sköter DAFA Data AB drift och marknadsföring av tjänster från SPAR. För rätten till drift och marknadsföring SPAR av betalar DAFA Data AB enligt avtalet fast årlig avgift och rörlig en en provision pâ 0,5 öre uttagen adressuppgift till staten. Den fasta per avgiften uppgick enligt det gällande avtalet till 4,6 milj. kr för nu

38 Bakgrund SOU 1994 144

verksamhetsåret 199394. Denna avgift räknas upp med 0.5 milj. kr varje är så länge avtalet gäller. Avtalet löper med en uppsägningstid 18 månader räknat från halvársskiftena med uppsägningstillfâllen i maj och

oktober månader. DAFA Data AB ägs sedan november 1993 av fransk-

brittiska Sema Group. Registerinnehâllet i SPAR och formerna för utlämnande av uppgifter SPAR har ändrats vid flera tillfällen. SPAR-nämnden har fortlöpande ur bedrivit granskning registrets innehåll och användning. Senast har en av nämnden i skrivelse till justitiedepartementet den 7 oktober 1993 en lämnat förslag till ytterligare begränsningar i registerinnehâllet och

tillhandahållandet uppgifter SPAR. Regeringen beslutade den 10 av ur februari 1994 i allt väsentligt enligt detta förslag förordning |1994:22]

ändring i förordningen [198114] om det statliga person- och adressom registret. Efter dessa förändringar har SPAR följande innehåll:

- personnummer

- namn adress folkbokföringsort födelsehemort svenskt medborgarskap samhörighetsbeteckning avregistrering från folkbokföring a på grund dödsfall eller dödförklaring med angivande av av tidpunkt b av annat skäl uppgift om personer som inte är folkbokförda i - som anges ovan Sverige har skattsedel eller är inskrivna i en allmän förmen som säkringskassa om så behövs för ändamålet med SPAR taxerad förvärvsinkomst och inkomst av kapital, dock - summan av lägst noll kr beskattningsbar förmögenhet ägare till småhusenhet eller lantbruksenhet med tomtmark för sådan byggnad samt uppgift om kommun och taxeringsidentitet

värdefaktorerna ålder och standard taxeringsvärden för småhusenhet uppgift att den registrerade inte önskar adresserad direktreklam - om kod för gift och barn -

Bakgrund 39

tekniska och administrativa uppgifter som behövs för handhavandet av SPAR

3.8.2 Tillhandahållande personuppgifter

av

Offentlighetsprincipens tillämpning på ADB-upptagningar innebär i

korthet att allmänheten har rätt att ta del ADB-upptagning är av en som en allmän handling och inte är belagd med sekretess stället eller i form av en utskrift 2 kap. 13 § TF. En sammanställning uppgifter av som kan tas fram med hjälp befintliga eller med sådana av program program som med rutinmässiga åtgärder kan tas fram utgör så kallad en potentiell handling och anses därmed allmän handling i TF:s vara en mening.

För utskrifter enligt offentlighetsprincipen skall avgift i vissa fall tas ut enligt avgiftsförordningen 1992:191. För utskrift understiger 10 som sidor skall ingen avgift tas ut. För utskrifter på minst 10 sidor är avgiften

40 kronor plus 2 kronor för varje sida utöver 10 16 § avgiftsförordningen. Tillhandahållande av uppgifter enligt offentlighetsprincipen är inte försäljning. Försäljning föreligga då myndighet går sin anses en utöver skyldighet enligt offentlighetsprincipen och ersättning tillhanmot t.ex. dahåller uppgifter i form än utskrift allmän handling annan av en exempelvis magnetband eller adressetiketter. Personuppgifter får inte

utan medgivande av den registrerade försäljas myndigheter än av annat i enlighet med lag, förordning eller särskilt beslut regeringen 7 § av datalagen. Av förarbetena till denna bestämmelse prop. l9909l:60, s. 53 f. framgår dock att myndigheterna den nämnda bestämmelsen trots har vissa möjligheter att ta ut ersättning för sådant uppgiftslämnade som görs utöver skyldighetema enligt offentlighetsprincipen. Detta gäller när uppgifterna skall användas för angelägna och samhällsnyttiga ändamål och när det är rimligt att uppgifterna lämnas ut på något sätt än vad annat som följer av myndighetens skyldigheter enligt offentlighetsprincipen.

I de fallen får myndigheterna ta betalt för den extra kostnad som uttaget kan föra med sig. Lämnas uppgifterna magnetband får således myndigheten ta betalt för kostnaden för det. Däremot får myndigheten inte utan särskilt författningsstöd begära ersättning för sitt arbete

härutöver. överstiger ersättningen kostnaden för det aktuella är

uttaget

Bakgrund

fråga försäljning personuppgifter. I sådana fall krävs särskilt det om av tillstånd för försäljningsverksamheten.

3.8.3 Uppgiftslämnande till privata användare

kunder kan få fortlöpande avisering om exempelvis nya adresser SPAR:s olika till sina kundregister. A-avisering innebär att alla tre sätt i SPAR lämnas Datainspektionen medger det ändringsaviseringar ut om särskilt beslut. Mottagaren får sortera bort de uppgifter som rör andra i kunder. B-avisering innebär att mottagaren endast får än mottagarens förändringar i det egna kundregistret och endast som avser personer uppgifter får finnas i kundregistret. Kunden lämnar in en sådana som personnummerförteckning till DAFA inför varje aviseringstillfälle. aktuell C-avisering skiljer sig från B-avisering att personnummerförteckgenom ningen förvaras hos DAFA och uppdateras med uppgifter om nya peroch inte längre skall ingå i enlighet med de besked soner personer som kunden sänder in. som antal företag har tillgång till SPAR via terminal. Det är i Ett stort första hand fråga banker och försäkringsbolag men även andra stora om företag, tidningsredaktioner mil. Från den 1 juli 1994 begränsas utlämnandet uppgifter via terminal så sätt att andra mottagare än av myndigheter, banker och försäkringsbolag endast har tillgång till uppgifter adress, folkbokföringsort och avregistrering från om nanm, inte Datainspektionen medger annat i varje särskilt folkbokföringen, om fall SFS 1994:22. De Övriga uppgifter efter medgivande av som - Datainspektionen kan komma ifråga är emellertid begränsade till medborgarskap, födelsehemort och samhörighet. Fler uppgifter svenskt finns inte i SPAR från register för folkbokföring. första p stycket datala- Ett ändamål för SPAR är urvalsdragningar 26 § gen. Urval kan göras exempelvis på taxerad inkomst, fastighetsinnehav,

viss födelsetid. Årligen görs omkring 3000 urvalsdragningar för

kön eller direktreklamändamål. Av dessa grundar sig för närvarande ca 25% på

inkomst och 10 % på fastighetsinnehav. Det som utlämnas är namn ca och adress på de deñnierats genom urvalskriteriema. personer som

SOU l994:-l-l Ilultgnuul dl

3.8.4 SPAR används myndigheter

av

Ett stort antal myndigheter, främst polismyndighcternzi. Centrala studiestödsnämnden, Centralnämnden för fastighetsdala saint Svenska kyrkan utnyttjar på olika sätt SPAR i verksamheten. Som exempel kan nämnas polisverksamheten där SPAR används bade som sökregisttrr och som källa för inhämtande av folkbokföringsuppgifter direkt till handläggningen i de egna systemen. Det tydligaste exemplet den sistnämnda tekniken är utfärdande av pass. Vid utfärdande av pass är polisen uppkopplad till SPAR varifrån personuppgifterna om nanm, lödelseorl. svenskt medborgarskap m.m. för sökanden hämtas ADB-meditnn till passregistret. Polisen utvecklar vidare rutin för hantering zamnälen ny av ningar som bygger på att personuppgifter hämtas från SPAR. Dessutom används olika sökningar i SPAR för identifiering misstänkta och av efterforskning av anhöriga till bl.a. olycksoffer eller försvunna. Antalet

transaktioner mot SPAR från polisväsendets sida är mycket stort mer än

1,5 miljoner transaktioner av olika typer per är. Det totala antalet terminalförfrågningar mot SPAR från samtliga användare privata och offentliga uppgår till närmare 60.000 dag. per Svenska kyrkan utnyttjar SPAR för kontroller i samband med m.m. uppdatering av församlingsregistren.

3.8.5 Reklamspärr

För den som inte önskar adresserad direktreklam skall SPAR innehålla uppgift om detta reklamspärr. Uppgifter med reklatnspärr om en person får inte lämnas ut till någon som avser att använda uppgiften till sådan reklam 4 § SPAR förordningen. Datalagsutredningen SOU 1993:10 föreslog att den nya datalagen skall innehålla allmän bestämmelse en av motsvarande innebörd. I specialmotiveringen till den bestämmelsen s.429 anför utredningen: SPAR har hittills utgjort den dominerande källan för direktreklamadresser jfr 28 § första stycket i nuvarande datalag och reklamspärr i SPAR har därmed kunnat en stor genomslagskraft. l utlandet har försök gjorts att upprätta s.k. Robinson-listor. Avsikten är att avsändaren, innan utskick sker, skall använda spärrlistan för att föra bort med reklamspärr från sin adresslista. personer egen Erfarenheterna systemet med sådana spärrlistor har emellertid inte av

Bakgrund

varit särskilt goda. Ett system med adresskällor gör det självfallet enklare för den enskilde reklamspärr undgå oönskad reklam. att genom En mycket stor och ökande andel av postförsändelsema utgörs numera datorframställda försändelser. Tillgången till riktiga och aktuella av adressuppgifter har därför stor ekonomisk betydelse för myndigheter en och företag. Genom SPAR har företagen i Sverige bättre tillgång än i andra länder till aktuella adresser för direktrektreklamändamâl till hela befolkningen. Genom de unika möjligheterna till urval registret efter kriterier som ur exempelvis ålder, kön, taxerad inkomst eller fastighetsinnehav kan man undvika sända reklam o.d. till som inte är presumtiva att personer kunder. Detta är till fördel både för företagen och för de enskilda. Företagen minskar sina marknadsföringskostnader. Enskilda slipper att direktreklam inte intresse. Om möjligheterna till urvalssom är av dragningar för direktreklamändamål helt skulle upphöra skulle sannolikt mängden oadresserad reklam öka avsevärt. särskilt register är den dominerande adresskällan får den Om ett enskilde större förutsättningar att få sitt önskemål om att slippa direktadresserad reklam tillgodosett än om flera olika register levererar adressuppgifter för direktreklamändamål. SPAR innehåller uppgifter hämtas från folkbokföringsregistren, som skatteregistren och registren för fastighetstaxering. Uppgifterna i de två sistnämnda registren samlas in för andra ändamål än att lämna uppgifter

om adresser. verksamhet SPAR-registret utför fyller ett stort behov i Den som nu företagens adressförsörjning. Att t.ex. företag som banker och försäkringsbolag smidigt sätt kan förse sina kundregister med nya ett adresser kan knappast integritetshotande. För utsändning av reklam anses är det till fördel för såväl de enskilda som för företagen att m.m. korrekta och aktuella uppgifter och adress finns att tillgå. om namn

l

Bakgrund 43

3.9 Kritik nuvarande

mot ordning

Den nuvarande systemet för förmedling folbokföringsuppgifter via av personbanden och riksaviseringsbandet har i huvudsak fungerat väl. Den teknik som har använts är emellertid numera föråldrad och innebär att ett onödigt stort arbete måste utföras manuellt, bl.a. genom en omfattande expediering av försändelser med magnetband. Genom att personbanden uppdateras endast gång i veckan uppstår en en eftersläpning av aktualiseringarna hos användarna. Särskilt när det gäller uppgifter om nya adreser får denna eftersläpning ekonomiska konsekvenser. l vissa fall kan det dröja flera veckor innan rätt uppgifter förmedlats till användarna via personband och riksaviseringsband. Detta gäller t.ex. i de fall samtidigt flyttar och ändrar en person namn. I de lokala folkbokföringsregistren finns normalt fullständiga namn registrerade. Endast i exceptionella undantagsfall har så långa en person namn att dessa inte kan registreras i de ordinarie namnfalten. I personbanden och riksaviseringsbandet är däremot för så utrymmet namn begränsat att förkortningar ganska ofta förekommer. av namnen l personbanden finns endast ett adressfalt. Detta innebär för den att som i det lokala folkbokföringsregistret har såväl en bostadsadress som en särskild postadress måste välja alla uppgiftsmottagare skall man om den ena eller andra adressen, vilket inte tillgodoser allas behov. Vissa av mottagarna har behov av att veta postadressen, andra behöver bostadsadressen och någon behöver båda. l personbanden finns för minderåriga barn uppgift relation till en om en vuxen person, s.k. sökperson. Sökpersonsbegreppet bygger på äldre förhållanden och i första hand den barnet är folkbokfört anger man som hos även om denne varken är far eller vårdnadshavare till barnet. Sökpersonuppgiften leder ofta till missförstånd hos mottagarna.

4 Fortsatt behov av

folkbokföringsuppgifter

Uppgiftsbehov

Beslut som fattas inom folkboklöringsverksamhcten har stor betydelse lör den enskilde. För en persons rättigheter och skyldigheter i samhället är det avgörande om han är folkbokförd ltär i landet och vilken ort han i så fall skall anses bosatt. Regleringen av dessa frågor återfinns i folk bokföringslagen. De olika typer av uppgifter om en folkbokförd person som registreras inom folkbokföringen har också betydelse skilda sätt. Uppgifter om familjeförhållanden ligger exempelvis till grund för hindersprövning och utgör underlag för beskattning och olika sociala förmåner. l flera sammanhang föreligger olika regler för svenskar och ut-ländska medborgare. Även i detta sammanhang är det medborgarskapsuppgifterna inom folkbokföringen som till stor del ligger till grund för

olika ställningstaganden hos myndigheter. Överhuvudtaget används folk-

bokföringsuppgifter i stor omfattning myndigheter utanför folkbokav föringen. Särskilt betydelsefullt är det att myndigheter och olika företag kan tillgång till korrekta adressuppgifter över folkbokförda Sedan personer. långt tid tillbaka är det adressuppgifterna registreras inom folkboksom föringen som därvid kommer till användning. Mot bakgrund behovet av av en säker adressförsörjning i samhället är det självklart att frågan om tillgången till aktuella och korrekta adressuppgifter är av central betydelse när ett nytt aviseringssystem skall tas fram. Efterfrågan på folkbokföringsuppgifter vilka uppgifter styrs ytterst av som går att göra tillgängliga. De uppgifter i praktiken kan göras tillsom gängliga är uppgifter som registreras i de lokala folkbokföringsregistren enligt 6 § lagen om folkbokföringsregister. Det är också uppgifter från dessa register som förekommer i personbanden och överförs till SPAR. På det hela taget torde användarnas uppgiftsbehov överensstämma med de uppgifter som nu finns i personbanden och SPAR. Utredningen har heller inte uppfattat det liggande inom utredningsuppdraget att som föreslå ändringar av de uppgifter som registreras i de lokala folkbokför-

46 Fortsatt behov Afolkbokfärinkgsuppgmer av

ingsregistren. Däremot skall utredningen enligt direktiven i detalj pröva vilka uppgifter från folkbokföringen som skall tillhandahållas i den nya

aviseringsverksamheten. Utredningen har enkät kartlagt bl.a. vilka uppgifter ur genom en lolkbokföringsregistren myndigheterna anser sig ha behov av i framtiden

och för vilka ändamål. Enkäten sändes till dc nuvarande mottagarna av aviseringar från riksaviseringsbandet, vissa kommuner och landsting samt till vissa myndigheter utnyttjar SPAR. Svaren redovisas i bilaga 2. som Vidare har utredningen undersökt vilka särskilda uttag som beställts olika datamedier personbanden. Svaren redovisas i bilaga ur

4.2 Integritetskänsligheten hos de nuvarande i de lokala folkbokföringsregistren uppgifterna och personbanden

Olika användares önskemål tillgång till folkbokföringsuppgifter och om uppgifter personbanden måste självfallet vägas mot det integritetsinur trång för enskilda ett sådant tillhandahållande kan föranleda. För att som kunna göra denna avvägning har utredningen bl.a. sökt bedöma integritetskänsligheten de centrala folkbokföringsuppgifter som kan antas av intressanta för olika användare. Den bedömningen föranleder vara följande ställningstaganden.

Personnummer -

Uppgiften är i sig knappast känslig. Personnumret kan om personnummer emellertid användas ingångs- och kopplingsnyckel i ADB-stödda som register för exempelvis sambearbetning med olika personregister. Därmed kan personnumret användas ett sätt som medför ökad risk för integritetskränkningar. Sedan den 1 januari 1992 gäller att registrering av i ADB-register får ske endast när det klart är motiverat personnummer med hänsyn till registrets ändamål, vikten av en säker identifiering eller beaktansvärt skäl 7 § andra stycket datalagen. Samtliga av annat aviseringsmottagare får uppgifter om personnummer. Personnummenu rutredningen Ju 1993:01 för närvarande över frågan om en ser

Fortsatt behov av folkbokföringsuppgifter 47

begränsad användning av personnummer. Personnumret har obestridliga fördelar som identifikationsbegrepp och det finns inte nâgra skäl att föregripa personnummerutredningens förslag genom att lämna förslag nu till några omfattande inskränkningar av personnummeranvändningen.

Namn -

Namnen tillhör normalt de mest harmlösa uppgifterna i folkbokföringen. l en situation kan emellertid förnamnet i förening med personnumret vara känslig, nämligen då ett könsbyte påbörjats med namnändring ännu men inte fullbordats. I den situationen kan sekretess gälla för förnamnsuppgiften. Samtliga aviseringsmottagare får uppgift nu om namn.

Adress -

Adressen är normalt inte känslig i andra fall än då markering för särskild sekretessprövning är införd. En sådan kan finnas då Skattemyndigheten, oftast efter en framställan från den enskilde, funnit att uppgiften inte bör lämnas ut utan en särskild sekretssprövning, t.ex. då en person är utsatt för ett hot. I vissa fall kan bostadsadressen känslig medan vara en särskild postadress för samma person är harmlös. Adressuppgiften tillhör de grundläggande folkbokföringsuppgiftema och aviseras till samtliga nu mottagare. l de lokala folkbokföringsregistren finns både bostads- och eventuella särskilda postadresser. Aviseringsmottagare har normalt intresse endast av postadressen.

Folkbokföringsfastighet, folkbolçföringsort och folkbokföring under särskild rubrik

Folkbokföringsort är den territoriella församling där folkbokföringsfastigheten ligger. Folkbokföring under någon rubrikerna på av församlingen skrivna eller utan känt hemvist sker den inte har av som anknytning till en viss fastighet. Folkbokföringsfastigheten är känslig uppgift i de fall har en en person markering för särskild sekretessprövning. Uppgift folkbokföring om

behov folkbokföringszzppgzfter 48 Fortsatt av

under särskild rubrik på församlingen skrivna eller utan känt hemvist är allmänt känslig än uppgift folkbokföring en fastighet. sett mer om

F ödelsehemort och födelseort -

För den är född i Sverige som födelsehemort den församling som anges där modern är folkbokförd vid födelsen. För den som är född utomlands

anges den faktiska födelseorten. Uppgift födelseort kan känslig framför allt för vissa personer om vara födda utomlands. Uppgiften har betydelse för folkbokföringsverksamheten sällan för aviseringsmottagande myndigheter förutom för Riksmen polisstyrelsen. Om personnummeranvändningen minskas kommer kraven uppgift födelsehemort och födelseort som identifikationsbegrepp om med säkerhet att öka.

Medborgarskap -

Uppgift är svensk medborgare torde vara harmlös. om att en person Normalt är inte heller uppgift medborgarskap i ett nordiskt land om känslig. Uppgifter andra utländska medborgarskap kan däremot vara om eller mindre känsliga. Om aviseringar innehåller uppgift om svenskt mer medborgarskap framgår därmed indirekt vilka som saknar svenskt

medborgarskap.

Ci vilstånd -

Uppgift aktuellt civilstând är sällan känslig. Det finns knappast några om exempel pä att den skulle ha omfattats av sekretess. Här bör göras en reservation för eventuell kommande registrering av partnerskap. en Frågan har utretts Partnerskapskommittén JU 1991:01 som i av betänkandet SOU 1993:98 Partnerskap, lämnat förslag till en lag om partnerskap. Kommittén ansåg emellertid för sin del att uppgiften om

partnerskap inte var känslig.

Fortsatt behov av folkbokföringsuppgijier 49

Make, barn, föräldrar och vårdnadshavare eller annan person som den registrerade har samband med inom folkbokföringen och om sambandet är grundat pâ adoption

Under denna punkt inryms uppgifter av olika känslighetsgrad. Alltifrân uppgift om relationen makemaka som normalt inte är särskilt integritetskänslig till den i allmänhet mycket känsliga uppgiften om relationen till ett bortadopterat barn. Under denna punkt är historisk information i allmänhet mer känslig än aktuell sådan. De uppgifter som myndigheter normalt behöver är uppgift om makemaka och vårdnadshavare för barn.

Sjömansregistrering -

Uppgiften är normalt harmlös i sig men kan vara känslig som sökbegrepp. Justitiedepartementet har i en lagrâdsremiss föreslagit att sekretess skall gälla för uppgifter i sjömansregistret enskildas personliga om förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs.

Inflyttning från utlandet -

Uppgiften kan vara känslig bl.a. genom att den på motsvarande sätt som uppgift om utländskt medborgarskap pekar ut invandrare. Många myndigheter har ett välgrundat behov av att fâ uppgift om att en person blivit folkbokförd i landet eller inom ett visst område. Detta är en annan sak än att i ett register föra uppgifter om invandringsdatum och land från vilket invandring skett.

Avregistrering vid dödsfall och dödförklaring, utflyttning till utlandet, obefintlighet eller beslut om fingerade personuppgifter

Gravsättning -

Medlemskap i en icke-territoriell församling -

Vägverks-markering -

50 Fortsatt behov folkbokföriugszzppgijfler av

CFD-nzarkerirzg -

Samtliga uppgifter tillhör de minst känsliga. Grunden för avregistrering kan dock något känslig än övriga uppgifter. vara mer

lüpenregisternzarkeriizg -

För uppgifter vapeninnehav finns en särskild bestämmelse i sekre-om tesslagen 5 kap. 5 §.. Enligt den bestämmelsen gäller sekretess för uppgifter i folkbokföringen som hänför sig till vapenregister om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan fara för att vapen eller ammunition kommer till brottslig användning. Sekretessen i detta fall är således starkare än för övriga uppgifter i folkbokföringen. Här gäller ett s.k. omvänt skaderekvisit, dvs. presumtionen är att uppgiften är belagd med sekretess. Sekretessen i detta fall tar inte sikte att skydda den enskildes personliga förhållande utan syftar till att tillgodose samhällets intresse av att förebygga brott.

Värnpliktskod -

Uppgifterna är inte känsliga från integritetssynpunkt men kan ha intresse från exempelvis säkerhetssynpunkt.

Sekretessmarkering -

Markeringen att säkerställa att sekretess iakttas. De myndigheter avser har sekretess för mottagna folkbokföringsuppgifter i sina register bör som alltid avisering sekretessmarkering. Till övriga mottagare bör om uppgifter om sekretessmarkerade personer inte aviseras.

5 Ett

nytt aviseringssystem

Integritetsfrågorna styrande

I den s.k. fri- och rättighetskatalogen i 2 kap. regeringsformen finns en grundregel om skydd mot att den enskildes personliga integritet kränks genom att uppgifter om honom registreras med hjälp automatisk av databehandling 3 § andra stycket. Av förarbetena framgår beatt stämmelsen riktar sig till lagstiftaren som åläggs att vara aktiv genom att stifta och vidmakthålla en datalagstiftning. Bestämmelsen har följande lydelse. Varje medborgare skall i den utsträckning som närmare anges i lag skyddas mot att hans personliga integritet kränks att uppgifter genom om honom registreras med hjälp av automatisk databehandling. Bestämmelsen föreslogs av data- och offentlighetskommittén DOK i betänkandet Ds Ju 1987:8 Integritetsskyddet i informationssamhället Grundlagsfrâgor. I betänkandet konstaterade kommittén att det varken i svensk lagstiftning eller i svensk doktrin finns någon enhetlig definition av vad som menas med personlig integritet. En allmän uppfattning om begreppet personlig integritet och integritetsskyddet, såväl i vårt land som utomlands, torde emellertid enligt kommittén att det innefattar vara en rätt för den enskilde att själv bestämma vilka uppgifter honom själv om och hans personliga förhållanden som han eller hon skall lämna ifrån sig och hur dessa uppgifter skall användas och spridas. Kommittén ansåg det mindre ändamålsenligt med lagregel definierar begreppet en som personlig integritet utan fann att detta måste avgöras från fall till fall. De omständigheter som är av betydelse för den personliga integriteten är arten av de personuppgifter som inhämtas och registreras, hur dessa uppgifter används, hur de sprids samt mängden av uppgifter som samlas på ett och samma ställe. Av stor betydelse är också de insamlade att uppgifterna är korrekta och aktuella. Folkbokföringen omfattar hela befolkningen och innehåller i vissa fall känsliga uppgifter. För utformningen ett aviseringssystem för av folkbokföringsuppgifter bör utgångspunkten skyddet för den vara att

52 aviseringssystem Ett nytt

personliga integriteten, där så är motiverat, bör väga tyngre än effektivioch rationalitetssynpunkter. De grundläggande och i allmänhet tets- harmlösa personuppgifterna har emellertid också en mycket stor spridning i samhället och är nödvändiga för att myndigheterna ett enkelt sätt skall kunna beakta den enskildes rättigheter och skyldigheter. Det är obestridligt att grundläggande personuppgifter ur folkbokförinmåste spridas till vissa myndigheter. I en del fall är det även gen ofrånkomligt spridningen sker utan att den berörde personen har något att önskemål att sä sker. Exempel detta är uppgifter till vämpliktsom myndigheter, skattemyndigheter och polismyndigheter.

5.1.2 Spridningssätt

Folkbokföringsuppgifter tillhandahålls myndigheter på olika sätt. Ett antal centrala statliga myndigheter för egna register över de personer som berörs deras verksamhet. Dessa register aktualiseras med hjälp av av uppgifter från riksaviseringsbandet eller SPAR. Andra myndigheter kan via uppkoppling mot SPAR hämta in eller kontrollera folkbokföringsuppgifter. Ytterligare myndigheter hämtar genom skriftliga förfrågningar eller telefonförfrågningar till skattekontoren in folkbokföringsuppgifter i samband med handläggningen ärenden. Slutligen begär myndigheter av den enskilde han eller hon själv skall styrka personuppgifter med av att hjälp personbevis. I det enskilda fallet är naturligtvis den enskilde av ett lika utsatt för insyn i sina förhållanden oavsett hur uppgifterna lämnas.

5.1.3 Offentlighetsprincipens effekter på integritetsskyddet

En invändning mot att göra folkbokföringsuppgifter tillgängliga via terminaler hos många myndigheter är att uppgifterna därigenom även kan bli tillgängliga för allmänheten i en ökad omfattning. Varje sammanställning av sakligt sammanhängande uppgifter som en myndighet kan göra med hjälp som myndigheten själv av program utnyttjar ett ADB-register är att anse som en handling som förvaras ur hos myndigheten. Förutsättningen är endast att sammanställningen kan göras med rutinbetonade åtgärder. De konstellationer av sammanhängande uppgifter kan göras tillgängliga på detta sätt brukar benämnas som

Ett nytt aviseringssystem 53

potentiella handlingar. Även sådana handlingar är att betrakta som allmänna handlingar. Det innebär också att den information i allmänna handlingar i ett ADBsystem som är tillgänglig för en myndighet på begäran skall lämnas ut till allmänheten i den mån den inte omfattas av sekretess. Denna princip om likställighet mellan allmänheten och myndigheten i fråga om tillgång till handlingar gäller oavsett om myndigheten faktiskt själv har tagit fram upptagningen för att använda den i sin egen verksamhet eller ej. Det avgörande är om informationen är tillgänglig med rutinbetonade åtgärder. lnsynen i potentiella handlingar är således oberoende av om myndigheten själv har haft eller anser sig ha behov att söka efter eller av sammanställa informationen i fråga. Att uppgiftssammanställningen inte tidigare .existerat i sammanställd form hindrar alltså inte att den i grundlagens mening kan vara att betrakta som allmän handling. Myndighetens sök- och sammanställningsmöjligheter grundar sig i sin tur när det gäller uppgifter i personregister enligt datalagen förutom tekniska begränsningar på de rättsliga befogenheter myndigheten har att - som göra upptagningar tillgängliga för egen räkning. Begränsningar den av rättsliga befogenheten att göra uppgifter tillgängliga kan utgöras av författningsbestämmelser eller av föreskrifter som meddelats i Datainspektionens tillständsbeslut. För närvarande lämnas uppgifter till myndigheter och domstolar i stor utsträckning genom personbevis. Kostnaderna för att utfärda personbevis är mycket höga jämfört med att tillhandahålla uppgifterna via terminal på ADB-medium. Mot användningen terminalâtkomst till register med av folkbokföringsuppgifter talar att sådan utveckling kan utgöra hot en ett mot den personliga integriteten genom att uppgifterna blir mer lättillgängliga. Den rätt som den enskilde har att ta del av en sammanställning av uppgifter är densamma som myndigheten har. Om de sökbegrepp som myndigheten får använda inte tillåter den sammanställning den som enskilde begär kan denna inte tillhandahållas.

54 aviseringssystem Ett nytt

5.2 Ett centralt aviseringsregister eller direkt från de lokala registren avisering

Elva centrala myndigheter vissa lokala får idag uppgifter via samt organ riksaviseringsbandet med stöd 8 § SPAR-förordningen. Dessa av myndigheter får även vissa stora samordnade kategoriuttag ur personbanden. De myndigheter förses med folkbokföringsuppgifter det som sättet har personregister över sina kunder. Exempelvis har egna Värnpliktsverket ett register över värnpliktiga, Vägverket register över bilägare och körkortsinnehavare. Andra myndigheter får idag ändringsaviseringar till register från SPAR. Många myndigheter saknar egna emellertid kundregister och har för kontroll av personuppgifter egna tillgång till SPAR via terminal eller dator till dator-koppling. Avgörande för viss myndighet får erforderliga folkbokföringsuppgifter från om en riksaviseringsbandet eller från SPAR är i huvudsak den historiska utveckligen ADB-användningen och olika tillfalligheter. De myndigav heter tillgodoses avisering från riksaviseringsbandet är inte som genom något A-lag behov uppgifter är mer angelägna än de myndigvars av heter som använder SPAR. Det finns två huvudalternativ för avisering folkbokföringsuppgifter. av Alternativ ett innebär att ett centralt aviseringsregister skapas. Det innebär register över hela landets befolkning varifrån avisering till ett andra myndigheter sker. Alternativ två innebär att något särskilt register för tillhandahållande av folkbokföringsuppgifter inte skapas utan ändringar i de lokala folkbokföringsregistren skickas direkt till mottagande myndigheter utan att först ha

registrerats i ett centralt register. Som framgår redovisningen aviseringsmottagarnas krav finns det av av önskemål ett stort antal i vissa fall känsliga uppgifter. Existensen om - centralt personregister med det relativt omfattande innehåll som av ett krävs för tillgodose kraven kan ägnat att inge betänkligheter från att vara integritetsskyddssynpunkt. I sammanhanget kan paralleller dras med riksdagsdebatten 1972 det planerade CPR-registret och de senaste om försäkringskassornas s.k. FAS 90. årens debatt om Ett aviseringssystem enligt alternativ två har fördelar från integritetssynpunkt. Avisering direkt från de lokala registren medför emellertid avsevärda komplikationer när det gäller att göra kategoriuttag för exempelvis röstlängden Det blir också mycket svårt att genomföra rättel-

Ett nytt aviseringssystem 55

ser och avstänmingar av andra register som omfattar en stor del av befolkningen.

Ändringar i de lokala registren sker inte bara uppgifter

om om en

person ändras exempelvis namnändring. Ändringar sker även när

personer flyttar mellan olika orter och därmed mellan olika lokala register. För att göra ett stort kategoriuttag för exempelvis röstlängder krävs att alla de lokala registren är aktualiserade till samma nivå samt att inte något register drabbas av en driftstöming. I praktiken blir det mycket svårt att uppnå. Detta kan leda till felaktigheter i andra register och därmed rättsförluster för enskilda. Ett aviseringsregister med i huvudsak samma uppgifter riksavsom iseringsbandet och med utnyttjande modernare ADB-teknik och tätare av uppdatering kommer att höja kvaliteten de uppgifter vidarebeforsom dras och därmed bättre tillgodose de krav som ställs ADB-register. Det nuvarande tillhandahållandet av folkbokföringsuppgifter innefattar inte bara avisering av ändringar till andra register. Genom SPAR har myndigheter och privata företag och organisationer tillgång till uppgifter om hela befolkningen. Om ett aviseringssystem som bygger de lokala registren skall kunna ge motsvarande åtkomst till uppgifter måste uppkoppling ske till de lokala folkbokföringsregistren. En sådan uppkoppling är naturligtvis möjlig innefattar avsevärda tekniska men svårigheter. Dessutom mäste det finnas tillgång till centralt hänett visningsregister för att en förfrågan skall kunna dirigeras till rätt lokalt register. Ett sådant dirigeringsregister måste för att ge tillfredsställande sökmöjligheter ha ett relativt fylligt uppgiftsinnehåll. I förhållande till ett aviseringssystem som bygger ett centralt register skulle därför avisering och annat uppgiftslänmande direkt de lokala registren ur medföra obetydliga fördelar från integritetssynpunkt. För avisering av folkbokföringsuppgifter föreslår utredningen därför att ett centralt register inrättas.

5.2.1 Lagring av folkbokföringsuppgifter inhämtande vid

behov

Nuvarande metod för registerföring uppgifter hos de centrala av myndigheter som har stora ADB-register innebär registren veckovis att aktualiseras med förändringar i folkbokföringen. Uppgift adress kan om ändras flera gånger utan att uppgifterna om personen under tid samma

Ett nytt aviseringssystem

behöver användas. Dagens teknik gör det möjligt att i många sammanhang avstå från att ha folkbokföringsuppgifter lagrade i varje myndighets register. Genom uppkoppling dator till dator kan aktuell uppgift om namn och adress för viss hämtas direkt ur ett centralt gemensamt en person register i samband med handläggningen av ett ärende. Förfarandet innebär antalet uppgifter registreras om varje person minskar att som aktuella och adressuppgifter alltid används. Risken för att samt att namnfelaktiga eller inaktuella personuppgifter finns i myndigheters personregister minimeras på detta sätt. En omedelbar och generell övergång till inhämtande folkbokföringsuppgifter vid behov i stället för genom en av löpande avisering är emellertid inte realistisk. Enligt utredningens mening bör dock sådan ordning övervägas när äldre ADB-system byts ut. en Vilka tekniska möjligheter till informationslagring och informationsöverföring kommer tillgängliga i framtiden kan inte nu som att vara bedömas. Regleringen uppgiftslämnandet från aviseringsregistret bör av därför inte gälla överföringstekniken utan avse vilka uppgifter som myndigheterna och andra skall få tillgång till.

5.3 Vilka folkbokföringsuppgifter skall aviseras

Behovet folkbokföringsuppgifter har berörts i avsnitt 4.1. Mot av bakgrund de utgångspunkter där redovisats föreslår utredningen av som aviseringssystemet skall innehålla följande basuppgifter om varje att registrerad person:

Personnummer

är grundläggande uppgift idag aviseras till alla Personnummer en som centrala aviseringsmottagare. Personnumret är också en obligatorisk uppgift personbevis. Personnumret är ännu det enda i alla typer av identifieringsmedlet för säker registeruppdatering som används. I princip bör aviseringssystemet endast innehålla aktuella uppgifter. För säker identifiering registrerade är det emellertid erforderen av personer ligt även några äldre uppgifter finns i aviseringssystemet. En sådan att uppgift är tidigare Det är inte ovanligt att skattemyndigpersonnummer. heten får göra ändringar personnummer i första hand till följd av att av

E ny aviseringssvsIem 57

iodelsetitlen rättas. Sådana personnummerändringar bör framgå av ystemet genom att både nytt och gammalt personnummer lagras.

Namn -

Namn förnamn, mellannamn och efternamn är i likhet med personnumret en grundläggande uppgift.

Adress -

I de lokala folkbokföringsregistren kan numera två adresser registreras. Den ena är adressen till personens folkbokföringsfastighet bostadsadressen. Den andra adressen är särskild postadress kan en som vara exempelvis en postbox eller adressen till arbetsplats. Via personens riksaviseringsbandet kan endast adress förmedlas. I de fall särskild en en postadress finns registrerad är det i dag denna som aviseras. Vissa myndigheter såsom polismyndigheterna och kronofogdemyndighetema har för sin verksamhet ett behov av båda adresserna. Aviseringsregistret bör därför innehålla både bostadsadress och särskild postadress. För kontrolloch identiñeringsändamål bör, motsvarande sätt sker i SPAR, som nu uppgift om ändrad adress finnas kvar i aviseringssystemet under några år.

Folkbokföringsfastighet, valdistrikt, folkbolçföringsort och folkbokföring under särskild rubrik under de fyra senaste åren

Uppgifterna om folkbokföringsfastighet och -ort är avgörande av betydelse för flera myndigheters verksamhet. Uppgiften används av dessa för att bedöma till vilket verksamhetsområde hör. I fören person säkringskassornas sjukförsäkringsregister skall bl.a. ingå uppgift om folkbokföringsfastighet och -ort enligt ll § lagen 1993:747 om sjukförsäkringsregister. För att systemet skall kunna användas underlag för röstlängder som måste även uppgifter tidigare folkbokföring finnas kvar under viss om tid. Utlänningars rösträtt i kommunal- och landstingsval är nämligen beroende folkbokföring i landet den l november år före valåret. av tre I prop. 199394:ll5 har föreslagits att val skall hållas fjärde âr. vart

58 Ett nytt aviseringssystenz

de årens folkbokföring är även en ofta förekommande Uppgift om senaste personbevis till myndigheter. I aviseringsregistret bör uppgift uppgift i valdistriktstillhörighet praktiska skäl ingå. Den uppgiften skapas om av maskinellt samkörning av uppgiften om för närvarande genom en folkbokföringsfastighet och och valdistriktsregister inför varje -ort ett röstlängdstryckning. Om röstlängdsframställningen i framtiden skall snabbt och smidigt bör valdistriktstillhörigheten löpande kunna ske i aviseringsregistret. Det nuvarande systemet med en registreras och rättelsearbetet därefter tar avsevärd tid. Det arbetet bör samkörning löpande när flyttningen registreras. En sådan ordning skapar förutske sättningar för minska förberedelsetiden för extra val. att

Födelsehemort och födelseort -

och födelseort är grundläggande uppgifter som alltid ingår Födelsehemort personbevis och är därför nödvändiga i aviseringsregistret för att detta i skall kunna minska användningen av personbevis.

Medborgarskap -

Uppgift medborgarskap är nödvändig för framställning av röstlängom rösträtt till de allmänna valen föreligger behövs der. För att avgöra om uppgift har svenskt medborgarskap eller inte. Om endast om en person blir medlem i EU räcker det inte med den uppgiften. Varje Sverige i medlemstat skall enligt Maastrichtöverenskommelsen ha medborgare en i kommunala val han uppfyller de krav bl.a. bosättning i rösträtt om ställs på svensk medborgare för att få sådan rösträtt. För landet som en dessa utländska medborgare måste det således finnas upppgift om att de i EU-land. Vidare behövs denna uppgift för uppär medborgare ett röstlängd inför val till Europaparlamentet. Medborgarskap är rättande av uppgift används flera myndigheter. Medborgarskap får vidare en som av i kommunernas invânarregister enligt Datainspektionens registreras DIFS 1990:2 förenklat ansökningsförfarande för föreskrifter om ett personregister i kommunal verksamhet. Uppgift om medborgarskap vissa sjukförsäkringsregistren liksom i det centrala skatteregistret. ingår även i

Ett nytt aviseringssystem 59

Civilstånd -

Uppgift om civilstånd finns i flera de centrala aviseringsmottagarnas av register. Uppgiften ingår vidare i kommunernas invånarregister. I de lokala folkbokföringsregistren registreras även tidpunkten för civilståndsändring. Uttrycket civilstånd kan gift, ogift, frånskild avse eller änklingänka samt i förekommande fall datum för den ändringen. senaste

o - Make och vårdnadshavare

I de lokala folkbokföringsregistren registreras make, barn, föräldrar och vårdnadshavare eller den registrerade annan person som har samband med och även om sambandet är grundat adoption. Via riksaviseringsbandet förmedlas särskild uppgift s.k. en om samhörighet. För en gift maken samhörighet. person anges som För underårig anges en s.k. sökperson tidigare benämnd huvudman. Som sökperson för den underårige anges modern om hon inte är gift med en man som är folkbokförd fastighet. Är modern gift med samma en man som är folkbokförd på fastighet samma anges mannen som sökperson oavsett om han är far till barnet eller inte. Vårdnadsförhållandena framgår inte sökpersonsbegreppet. Detta har ibland av lett till misstag eftersom vissa myndigheter inte förstått innebörden ordet sökperson. av Uppgift om gift makemaka är grundläggande persons en uppgift som används i många sammanhang. T.ex. ingår den i kommunernas invånarregister. För barn kan flera olika typer av samband med i de lokala vuxna anges

folkbokföringsregistren. Ett barn kan teoretiskt ha två biologiska

föräldrar, två adoptivföräldrar och tvâ särskilt förordnade vårdnadshavare samt därutöver ha samband inom folkbokföringen med en ytterligare person, exempelvis en fosterförälder. Myndigheterna bör ha tillgång till uppgift om barnets vårdnadshavare. I angelägenheter som rör minderårig är det normalt vårdnadshavaren en som är av betydelse. Den stora användaren uppgiften är polisen av som behöver veta detta för att utfärda för barn pass under 18 år. Ett barns övriga folkbokföringsrelationer till kan vuxna vara av betydligt mer känsligt slag. De myndigheter har behov som av sådana uppgifter bör även fortsättningsvis vända sig till skattekontoren.

aviseringssystem 60 Ett nytt

relationer finns registrerade inom folkbokföringen för ett barn De som motsvarande sätt även registrerade för den vuxne personen. l de finns lokala folkbokföringsregistren finns uppgift att en man är far till ett om bortadopterat barn och barnets identitet samt att det adopterats av andra. sistnämnda relationer bör inte ingå i ett aviseringssystem. Den typen av

För barn är folkbokfört en fastighet där ingen av bamets ett som föräldrar eller vårdnadshavare är folkbokförd kan i de lokala folkbokföringsregistren relation till vuxen person normalt en anges en en annan fosterförälder. Det finns inga författningsbestämmelser om när en sådan skall En uppgift inte är klart definierad bör inte annan person anges. som ingå register är avsett för ett allmänt tillhandahållande av ett som uppgifter. Ersättandet sökpersonsbegreppet med uppgift om vårdnadshavare av kan föranleda justeringar i vissa föreskrifter och tillstånd som reglerar personregister vilka förses med uppgifter från folkbokföringen.

Avregistrering vid dödsfall och dödförklaring, umyttning till utlandet eller obejfmtlighet.

Medlemskap i icke-territoriell församling -

Uppgift medlemskap i icke-territoriell församling behövs för om beskattning och val för den kyrkliga verksamheten. Uppgiften måste samt därför kunna aviseras till skatteregistret och kyrkans register.

Sekretessmarkering -

Sekretessmarkering måste registreras i aviseringsregistret för att

säkerställa att sekretessprövning sker. I sammanhanget kan nämnas att Datainspektionen i en framställning till justitiedepartementet föreslagit att det i de register som uppdateras med uppgifter från folkbokföringen tas in särskild upplysning i de fall en en identitetsuppgifter missbrukats av någon annan person och att en persons särskild identitetskontroll därför skulle vara befogad i vissa sammanhang. Frågan har överlämnats till Personnummerutredningen.

Ett nytt aviseringssystem 61

5.4 Hur skall folkbokföringsuppgifterna

tillhandahållas

5.4.1 Kort dagens tillhandahållande

om

Utlämnande uppgifter från personbanden och riksaviseringsbandet sker av i första hand med hjälp magnetband. Från personbanden tillhandahålls av även uppgifter framställning av adressetiketter. Den största delen genom uppgiftslämnandet från riksaviseringsbandet avser uppgift om namn, av och adress men även andra uppgifter lämnas ut ADBpersonnummer medium i varierande omfattning. Från SPAR tillhandahålls uppgifter dels genom olika former av konventionell avisering på sätt som från personbanden och riksavsamma iseringsbandet dels att terminaler och datorer är anslutna till regigenom stret. Det är i första hand statliga myndigheter som använder terrninaltjänsten, mätt i antalet anslutna terminaler. Men även enskilda företag och organisationer nyttjar terminaltjänstema i SPAR för sin verksamhet. Antalet frågor mot SPAR uppskattas för år 1993 till drygt 15 miljoner transaktioner. Därav står polisväsendet för drygt 40 % och andra statliga myndigheter för 20 %. Banker och försäkringsbolag svarar för knappt ca 30 % transaktionerna, medan kommuner, svenska kyrkan, fackliga av organisationer, inkassoföretag och detaljhandelsföretag med stora kundregister i princip för återstoden. Även när det gäller SPAR torde det svarar till största delen vara uppgift om namn, personnummer och adress som efterfrågas. I SPAR-förordningen finns Övergripande bestämmelser om tillhandahållande uppgifter från de berörda registren. I övrigt styrs tillhandahålav landet vissa föreskrifter från Datainspektionen och datalagens av

bestämmelser.

Aven de lokala skattekontoren tillhandahåller folkbokföringsuppgifter i mycket stor omfattning. Detta uppgiftslämnande, som avser uppgifter som är registrerade i de lokala folkbokföringsregistren, sker huvudsakligen genom att skattekontoren dagligen besvarar ett stort antal telefonförfrágningar om folkbokförda personer och genom att kontoren utfärdar betydande mängder personbevis. Telefonförfrágningarna avser huvudsakligen uppgift namn, personnummer och adress samt i mindre om omfattning också uppgift om exempelvis civilstånd, makemaka eller vårdnadshavare. Stickprovsmätningar som gjorts inom skatteförvaltningen

62 aviseringssystem Ett nytt

tyder på ungefär 5-6 miljoner telefonförfrâgningar besvaras årligen av att skattemyndighetema. Personbevisen utfärdas i första hand för att användas olika myndigheter. Ett personbevis som efterfrågas av en av myndighet innehåller regelmässigt ytterligare en eller flera uppgifter och adress. Personbevisen utfärdas numera utöver personnummer, namn rationellt och smidigt sätt. Det utfärdas emellertid ca 2,5 miljoner ett personbevis varje år. Den mängden bevis och telefonförfrâgningar stora gör betydande åtgår inom skatteförvaltningen för dessa att resurser former tillhandahållande folkbokföringsuppgifter. Skattemyndigav av heterna skickar också vissa underrättelser, bl.a. om förhållanden som registreras i de lokala folkbokföringsregistren till andra myndigheter.

5.4.2 Terminalâtkomst till aviseringsuppgifter

Från effektivitessynpunkt det säkerligen en fördel om så många vore användare folkbokföringsuppgifter som möjligt, inom både offentlig av och privat sektor, fick fullständig terminalåtkonrst till ett centralt en folkbokföringsregister. Att släppa fri åtkomsten till ett riksomfattande personregister med ganska många och delvis känsliga uppgifter om varje strider emellertid enligt utredningens uppfattning mot den person enskildes rätt till personlig integritet. Det tekniskt möjligt att vid terminalåtkomst avgränsa är numera registeruppgifter för olika användare. Med ett sådant arrangemang, som exempelvis begränsar terminalanvändares åtkomstmöjligheter till en uppgift och adress, kan riskerna för inom namn, personnummer tegritetsintrång minskas påtagligt. För närvarande används folkbokföringsuppgifter i mycket stor omfattning för aktualisering olika personregister. Det är en verksamhet som av i fall i dagsläget sker annat sätt än med hjälp av terminal. Den vart användningen terminaltjänsten hos SPAR och den stadiga stora av ökningen antalet terminalkunder tyder dock ett stort intresse för t av terminaltransaktioner, både hos myndigheter och enskilda. Ett av skälen till detta torde att terminalåtkomsten är överlägsen när det gäller att vara få tillgång till aktuella uppgifter. Åtkomsten har också den fördelen att den kan begränsas till är av omedelbart intresse för personer som användaren. Det finns alltså starka skäl att tillåta en mer eller mindre allmän terminalâtkomst till grundläggande folkbokföringsuppgifter.

Ett nytt aviseringssystem 63

Åtkomst för myndigheter

En allmän terminalåtkomst för myndigheter kan motiveras med att åtkomsten kan ersätta telefonupplysningar och personbevis som begärs hos skattekontoren. Terminalåtkomst skulle också kunna medföra att varje myndighet alltid kunde använda aktuella uppgifter om namn, personnummer och adress, till fördel för både myndigheten och den enskilde. Det kan dock från integritetsskyddssynpunkt anses vara en principiellt bättre ordning att den enskilde själv får överlämna en handling med personuppgifter än att olika myndigheter har åtkomst till register med information om medborgarna. Ju mer ingående uppgifter som erfordras större anledning till att den enskilde själv begär uppgifterna från folkbokföringen och överlämnar dem till den myndighet som behöver uppgifterna. Terminalátkomst kan emellertid också sägas vara positivt för den enskilde. Uppgifter som inhämtas med hjälp av terminal är lättare att hålla aktuella för den myndighet som behöver uppgifterna än personbevisuppgifter som ofta härrör från tidpunkten då ett ärende påbörjades hos myndigheten. Vidare är det lättare att undvika felaktiga personuppgifter om dessa registreras endast ett ställe. För att bli en effektiv ersättning för det stora antalet personbevis måste en terminalåtkomst för myndigheter avse ytterligare uppgifter än de grundläggande uppgifterna om nanm, personnummer och adress. I första hand kan uppgifter om födelseort, invandring och familjeförhållanden behöva göras tillgängliga under förutsättning att respektive myndighet har behov av uppgifterna för sin verksamhet. En mer eller mindre allmän terminalåtkomst för myndigheter skulle medföra färre personbevis och förfrågningar för skattemyndighetemas folkbokföringsverksamhet. Detta skulle i sin tur innebära resursbesparingar främst inom skatteförvaltningen. Mot detta skall ställas de nackdelar från integritetssynpunkt som skulle bli följden av att folkbokföringsuppgiftema blev tillgängliga hos ett stort antal myndigheter. Om terminalåtkomsten till ett centralt befolkningsregister lämnades helt fri skulle offentlighetsprincipen bl.a. medföra att folkbokföringsregistren ansågs förvarade hos varje myndighet som hzie åtkomst. Det skulle i sin tur till följd att enskilda fick tillgar; till registret hos ett stort antal myndigheter med rätt att göra samma bearbetningar som myndigheten. En sådan ordning innebär spridning av folkhokföringsuppgiftcr långt utöver vad som förekommer i dagsläget och strider enligt utredningen mot uttalandet i direktiven att utgångspunkter vid utformningen av den nya aviseringsverksamhettn skall

aviseringssystem 64 Ett nytt

den enskilde tillförsäkras ett starkt skydd för den personliga vara att integriteten. Risken för integritetsintrâng avtar självfallet i takt med att åtkomsten centralt befolkningsregister rättsligt begränsas för terminalantill ett begränsning ligger närmast till hands är att inskränka vändare. Den som användarnas åtkomst till vissa folkbokföringsuppgifter. Eftersom typer av och adress är intresse för så gott uppgift om namn, personnummer av samtliga användare folkbokföringsuppgifter kan det vara en som av utgångspunkt lämna dessa uppgifter fria för terminalâtkomst. lämplig att Uppgifterna kan inte integritetskänsliga och adressuppgiften är av anses avgörande betydelse för den allmänna adressförsörjningen. Det framstår grundläggande den söker efter en person via terminal vidare som att som få besked i fråga har avlidit eller av annat skäl, i kan om att personen hand utvandring, inte längre är aktuell inom folkbokföringen. första

Övriga uppgifter registreras inom folkbokföringen rör i första hand

som uppgifter familjeförhållanden och utländsk anknytning medborgarom invandringsland m.m.. Det är uppgifter som under vissa förskap, integritetskänsliga. Uppgifterna efterfrågas inte hållanden kan anses som heller i så utsträckning de berörda uppgifterna. Vid en stor som nyss avvägning mellan integritetsskyddsintressena och behovet av att uppgifterna tillgängliga via terminal bedömer utredningen att de förra görs företräde. Detta utesluter dock inte att exempelvis en användare bör ges särskilt behov exempelvis uppgift vårdnadshavare eller som har ett av om kan få del den uppgiften med hjälp av terminal. medborgarskap av Allmänt sett bör dock gälla att andra uppgifter än namn, personnummer, adress och avregistrering endast skall göras tillgängliga med hjälp av ter-

minal för myndighet har ett uttalat behov därav. som För närvarande har skattemyndighetema genom referensregistret tillgång till uppgift samtliga folkbokförda personers nanm och personom

med uppgift grunden för personnummertilldelningen.

nummer om Skattemyndigheterna har även tillgång till uppgift om dödsfall eller annat skäl till avregistrering enligt folkbokföringslagen samt uppgift om i vilket folkbokföringsregister uppgifter personen finns. Under lokalt om utredningsarbetet har det från skatteförvaltningen begärts att terminalåtför folkbokföringsmyndighetema utökas med uppgift om vårdkomsten nadshavare, civilstånd och folkbokföringsfastighet. Detta har motiverats

med uppgifterna behövs för att rätt bosättningsförhållande skall kunna att fastställas skattekontor efter anmälan om inflyttning från annat av ett

Ett nytt 1liS8ffI1lQSS.S'II7I 65

skattekontors verksamhetsområde. De skäl som anförts i denna fråga kan sammanfattas enligt följande.

Flyttningsanmáilan för barn skall enligt 30 § folkbokföringslagen göras av barnets vårdnadshavare. Det är vanligt förekommande att anmälan görs endast av en av två vårdnadshavare. Bl.a. därför är det nödvändigt att kontrollera vårdnadsförhållandena i fråga anmälom ningar beträffande barn. När det gäller det stora antal flyttningar som sker mellan olika skattekontors verksamhetsområde kan inflyttningskontoret i dagsläget inte kontrollera vårdnadshavarskapet med hjälp av folkbokföringsregistren l stället måste en direkt kontakt tas med uttlyttningskontoret för besked. Detta är en olägenhet ur handläggningssynpunkt. Den nya folkbokföringslagens bestämmelser om dubbel bosättning har utformats med utgångspunkt från att familjen skall hållas samman i folkbokföringen även om en familjemedlem av något skäl tillbringar sin dygnsvila annan plats än övriga. Om en familjemedlem make maka eller barn anmäler flyttning från familjen kan flyttningsanmälan behöva utredas särskilt. För att avgöra om det rör sig om en sådan typ av flyttningsårende behövs, förutom uppgift om vårdnadshavare, även uppgift civilstånd. om Eftersom folkbokföring sker fastighet behöver skattemyndigheterna också kunna kontrollera vilka som är folkbokförda på fastigheten.

De nuvarande reglerna om terininalåtkomst för skattemyndighetema infördes i samband med att huvudmannaskapet för folkbokföringen ändrades för något år sedan. Sedan erfarenheter nu vunnits av den nya organisationen och av den nya lagens tillämpning bör detta inte utgöra hinder mot förändringar i åtkomstmöjligheten för skattemyndigheternas folkbokföringsverksamhet. Vad som anförts från skatteförvaltningen talar för att skattekontorens terminalåtkomst för är bosatta personer som utanför kontorets verksamhetsområde även bör avse uppgift om vårdnadshavare, civilstånd och tolkbokföringstastighet. Uppgift vårdnadshaom vare kan inte anses känslig från integritetssynpunkt. För tillvaratagande av barnets intresse framstår det som naturligt att skattekontoret enkelt kan kontrollera att flyttningsanmålan för barnet behöriga görs av företrädare för barnet. Inte heller uppgift om civilstånd eller folkbokföringsfastighet kan anses känslig. Med hänsyn till vad föreslår utredningen som sagts att skattekontoren får tillgång till de begärda uppgifterna terminalåtgenom komst till aviseringssystemet. Polismyndigheterna utnyttjar SPAR dels för utfärdande och dels av pass som ett allmänt kontroll- och upplysningsregister i olika polisiära typer av

aviseringssystem 66 Ett nytt

ärenden. Bl.a. används taxeringsuppgiftema i SPAR som underlag för dagsbotsbelopp. Polismyndighetema har terminzlátkomst fastställandet av till SPAR. Utredningen har inte anledning att ifrågasätta att polismyndigheterna i sin verksamhet behöver ha tillgång till de uppgifter om befolkningen myndigheterna har åtkomsten till SPAR. Det kan som nu genom dock ifrågasättas inte behovet bör tillgodoses genom att polismyndigom hetema får inrätta och föra register för polisverksamheten. Det kan egna Rikspolisstyrelsen i dagsläget för särskilda register knutna till noteras att SPAR över bl.a. utländska medborgare, historik från SPAR och familjebildning vilka register styrelsen för med stöd av särskilda tillstånd m.m., från Datainspektionen. Polismyndighetema använder personbevis i stor omfattning. Personbevis för till barn under 18 år utgör den största gruppen personbevis. pass Pass för utfärdas normalt utan att personbevis behöver företes. vuxna Identitetsuppgifter och uppgift svenskt medborgarskap inhämtas i stälom let från SPAR. Enda skälet till att personbevis krävs för barn är att uppgift vårdnadshavare inte finns i SPAR. Om polismyndighetema om får terminaltillgång till denna uppgift skulle antalet personbevis minska med 300 000 årligen. Med hänsyn till vad som sagts om polisens ca behov uppgifter befolkningen och om utfärdandet av pass för barn av om föreslår utredningen polismyndighetema får ha motsvarande terminaatt låtkomst till aviseringssystemet till SPAR:s folkbokföringsuppgifter som också till uppgiften om vårdnadshavare för barn. Aviseringssystemet samt kommer inte innehålla SPAR:s motsvarigheter till taxerings- och att fastighetsuppgifter. Det uppgiftsbehovet kan tillgodoses genom att polismyndighetema liksom tullmyndighetema bereds tillgång till - uppgifterna ur skatteregistret. Den modell för författningsreglering den viktiga åtkomstfrågan som av utredningen föreslår innebär att varje myndighets rätt att terminalåtkomst till uppgift adress och avregistrering om nanm, personnummer, från folkbokföringen läggs fast i lag medan det överlämnas till regeringen att meddela föreskrifter om ytterligare åtkomst. Utredningen lämnar också förslag till sådan förordningsreglering. Inom ramen för ett utredningsarbetet har dock olika myndigheters åtkomstbehov inte kunnat belysas i detalj. Det fortsatta lagstiftningsarbetet fâr utvisa om för-

ordningsregleringen bör utökas på ett eller annat sätt.

Ett nytt aviseringssystem 67

Åtkomst för privata användare

Som nämnts har terminalanslutningen till SPAR stor omfattning inom vissa delar av den privata sektorn, främst hos banker och försäkringsbolag. Terminalåtkomsten används i första hand för kontroll av uppgifter om personer som år kunder eller avses bli kunder hos terminalanvändaren. l enlighet med vad som sagts tidigare är det uppgift om personens adress som är den kanske mest efterfrågade uppgiften. Inom den privata sektorn förkommer inte någon motsvarighet till offentlighetsprincipen. Det innebär att en enskild som ges terminalåtkomst till folkbokföringsuppgifter inte har någon skyldighet att till andra enskilda lämna ut uppgifter som han har tillgång till. I frågan om vilka uppgifter som bör göras tillgängliga med hjälp av terminal inom den privata sektorn är i övrigt ungefär samma omständigheter som för myndigheter att beakta. Det måste särskilt noteras att den pågående privatiseringen inom delar den offentliga sektorn delvis av flyttar gränserna mellan offentlig och privat verksamhet. När det gäller adressförsörjningen och annat tillhandahållande grundläggande av folkbokföringsuppgifter finns det skäl att inte göra någon större åtskillnad mellan myndigheter och privata användare. Med hänsyn härtill föreslår utredningen att även enskild skall kunna terminalátkomst till uppgift ges om nanm, personnummer, adress och avregistrering från folkbokföringen. Vissa privata företag har emellertid ett starkt behov ytterligare av uppgifter från folkbokföringen. För banker och försäkringsbolag är det i förekommande fall angeläget med uppgift om vårdnadshavare. Banker och försäkringsbolag använder också uppgifter makemaka. l första om hand bör banker och försäkringsbolag del av angivna uppgifter genom uppdatering av de kundregister som förs av dem iden mån de har rätt att registrera sådana uppgifter i registren. Det kan då ske sådant genom utlämnande som behandlas i nästa avsnitt och fordrar därmed inte åtkomst via terminal. Innan en kundkontakt har utmynnat i ett åtagande gör emellertid banker och försäkringsbolag i dagsläget kontroller med hjälp av SPAR. Denna verksamhet bör fortgå även inom ramen för den nya aviseringsverksarnheten. Det synes emellertid tillräckligt att terminalåtkomsten för företagen i fråga begränsas till uppgift om vårdnadshavare. Terminalåtkomsten för privata användare bör författningsregleras på motsvarande sätt som för myndigheter.

68 Ett nytt aviseringssystem

5.4.3 Utlämnande på ADB-medium

Som anförts tidigare används folkbokföringsuppgifter till övervägande del för att aktualisera, komplettera och kontrollera personregister som förs med hjälp ADB hos myndigheter och enskilda. Huvudinriktningen av verksamheten med tillhandahållande av folkbokföringsuppgifter bör också tillgodose detta behov, i stor omfattning är koncentrerat till vara att som adressuppgifter. För att tillhandahållandet skall ske enkelt och snabbt är det nödvändigt att uppgifterna i fråga i första hand överförs från folkbokföringen till andra register med hjälp av ADB, dvs. diskett, Samtidigt måste tillhandahållandet ske med beaktande magnetband m.m. skyddet för den enskildes personliga integritet. av Vilka folkbokföringsuppgifter skall lämnas ut på ADB-medium till som olika register och användare måste naturligtvis vara starkt kopplat till att det föreligger ett verkligt behov uppgifterna hos mottagaren. Utav redningen har övervägt olika modeller för hur utlämnandet skall kunna och regleras. En variant är att efter mönster från 8 § SPARstyras förordningen slå fast vilka myndigheter och enskilda som får nyttja aviseringssystemet i aktuellt avseende. Detta kan kompletteras med en nu uppräkning, exempelvis i förordning, av exakt vilka uppgifter som får lämnas på ADB till olika användare. Utredningen har emellertid ut avvisat sådana detaljstyrande modeller allt för byråkratiska och som stelbenta. Det alternativ utredningen stannat för när det gäller utlänmande av som folkbokföringsuppgifter på ADB-medium utgår från att den övervägande uppgifterna inte är särskilt integritetskänsliga. Det måste också delen av beaktas att uppgifterna registreras inom folkbokföringen har mycket som aktualitet. Vidare utgår registreringen oftast direkt från ett beslut stor fattat myndighet eller från en prövning inom folkbokföringen av annan uppgiftens riktighet. Det medför att folkbokföringsuppgiftema har en av hög grad tillförlitlighet. De nu angivna förhållandena talar för att det av finns ett behov både hos användare och registrerade att uppgifterna från folkbokföringen kan få komma till allmän användning, för kontroller och aktualisering andra register m.m. Utredningen föreslår därför att av folkbokföringsuppgifter får göras tillgängliga på ADB-medium för varje användare som själv har rätt att registrera motsvarande uppgift. Det bör användaren grundar sin rätt på särskild registerförfattgälla oavsett om ning, tillstånd från Datainspektionen eller enbart med stöd av licens enligt datalagen. [samtliga dessa fall föreslås användaren del av motsvarande

Ett nytt aviseringssystem 69

lolkbokföringsuppgiftcr som han själv har rätt att registrera för att hålla dessa uppgifter uppdaterade och korrekta. Den sambearbetning av uppgifter mellan olika register som därvid uppkommer bör inte kräva särskilt tillstånd från Datainspektionen.

5.4.4 Gallring av uppgifter

I personbanden sker i princip bortgallring av en uppgift så fort denna ersatts av en ny uppgift. För speciella ändamål, i första hand framställning av röstlängder, sparas dock vissa uppgifter i särskilda filer. Riksaviseringsbandet innehåller endast aktuella ändringsuppgifter och således inte någon historik. För SPAR gäller också principen att registret skall innehålla aktuella uppgifter. En ändrad adress dock år sparas tre tillbaka för kontrolländamål. En avlidit eller annat skäl person som av upphört att vara folkbokförd finns kvar i SPAR under ett år. Som antytts tidigare år utgångspunkten att folkbokföringens nya aviseringssystem skall innehålla aktuella uppgifter. Avsteg har emellertid gjorts från denna utgångspunkt beträffande personnummer och adresser samt uppgifter om folkbokföringsfastighet behövs för m.m. som framställning av röstlängd. Uppgift civilstând, medborgarskap, om nanm, vårdnadshavare och övriga förhållanden rör folkbokförda som personer skall däremot tas bort ur registret och när uppgiften ersatts om av ny uppgift av motsvarande slag eller när uppgiften inte längre är aktuell. Vad som nu sagts framgår direkt den föreslagna paragrafen av om registerinnehåll. Reglerna om registerinnehåll emellertid inte på frågan vad ger svar om som skall ske med uppgifter beträffande en person som avlidit eller av annat skäl avregistrerats från folkbokföringen. Det är angeläget att uppgiften om avregistreringen når ut till användare har uppgifter som om personen i sina register. Därmed kan en avliden dödsbo undgå persons att besväras av försändelser och avsedda för den annat som är avlidne och denne kan avföras ur register hos olika myndigheter och enskilda. För att detta skall få fullt genomslag torde det nödvändigt vara att uppgiften om avregistreringen finns kvar i registret under icke obetydlig tid. Utredningen förordar att en från folkbokföringen avregistrerad person kvarstår i aviseringssystemet till utgången året närmast efter av avregistreringen. Det torde vara tillräckligt att systemet under denna tid innehåller de uppgifter behövs för att hos olika användare identifiera som

aviseringssystem 70 En nytt

uppgifter och adress. Övriga

personen, dvs. om namn, personnummer uppgifter kan gallras i samband med att uppgift om avregistreringen

noteras i systemet.

5.4.5 sökbegrepp

När det gäller möjligheterna att bearbeta och göra urval av registeruppgifter föreligger i fråga personbanden och riksaviseringsbandet inga om föreskrifter begränsar dessa möjligheter annat än de generella som begränsningar följer datalagen, nämligen att ett personregister som av inte får användas än i överensstämmelse med sitt ändamål. För annat SPAR finns förordningsföreskrifter bl.a. innebär att uppgifter om som svenskt medborgarskap och födelsehemort inte får användas som om vid urvalsdragning och de uppgifter tillhandahålls vid faktor att som sådan dragning begränsas till uppgift om namn, adress, personnummer och folkbokföringsort inte Datainspektionen särskilt medger annat. om för de lokala folkbokföringsregistren ägnades Frågan om sökbegrepp särskilt intresse i förarbetena till lagen folkbokföringsregister. I ett om 199091:53 föreslog regeringen sökbegrepp i ett lokalt prop. att som folkbokföringsregister skulle få användas personnummer, namn, adress, folkbokföringsort, folkbokföring under särskild rubrik, medborgarskap, civilstånd och med undantag för uppgift om adoptionsförhållande - uppgift familjerättsligt samband. I propositionen uttalades bl.a. att om sökmöjligheterna hade betydelse inte minst från integritetssynpunkt stor olika sammanställningar över utländska medborgare kunde vara och att integritetskänsliga. Efter förslag från konstitutionsutskottet kom medborgarskap utgå tillåtet sökbegrepp med hänvisning till den att som enskildes integritetsintresse bet. 199091:KU4y s. 42. Även sökbegreppen för de lokala folkbokföringsregistren kan vara om vägledande även för aviseringssytemet måste man vara klar över att aviseringsverksamheten ställer vissa särskilda krav sökmöjligheterna. Personnummer och är grundläggande uppgifter som måste vara nanm tillgängliga för sökning, både i skattemyndighetemas handläggning av ärenden enligt bl.a. folkbokföringslagen och hos olika användare av folkbokföringsuppgifter. Detsamma gäller adressuppgiften som också är särskilt intresse för direktreklamändamål. Inget bör hindra att del av av exempelvis födelsetid, eller del av adress används som personnummer, sökbegrepp.

Ett nytt aviseringssystem 71

Uppgift om medborgarskap är alltså inte tillåtet sökbegrepp i de lokala folkbokföringsregistren medan SPAR har den konstruktionen att uppgift om svenskt medborgarskap inte får användas vid urvalsdragningar. l ett allmänt aviseringssystem som bl.a. skall tillgodose myndigheters behov av grundläggande folkbokföringsuppgifter kan medborgarskap inte undvaras som sökbegrepp. Exempelvis behövs uppgift om medborgarskap som utgångspunkt vid den avisering som uppdaterar polismyndighetemas register över utländska medborgare, vilket register förs enligt ett särskilt tillstånd. Det torde också vara ofrânkomligt att medborgarskapsuppgiften används som grund för regelbundna aviseringar till i första hand Invandrarverket. Såvitt utredningen funnit kan dock sökmöjlighetema beträffande medborgarskap begränsas till att avse svenskt eller övrigt, vilket medför att det inte är tillåtet att söka på ett visst utländskt medborgarskap. Det innebär således endast två sökvariabler i fråga om medborgarskap och medför den fördelen integritetssynpunkt att ur utlänningar som är medborgare i ett visst bestämt land inte kan sökas fram med ledning av medborgarskapet. På motsvarande sätt för de som lokala folkbokföringsregistren finns det inte skäl att i ett nytt aviseringssystem tillåta sökning på uppgift om födelsehemort och födelseort. Vid urvalsdragningar för direktreklamändamål används uppgift om barns ålder som sökbegrepp. Som framgår avsnitt 5.5 föreslår av utredningen att verksamheten med urvalsdragningar, i stor som omfattning sker för reklamändamål, får fortsätta ungefär på det sker sätt som i dag. Därmed bör inte heller bearbetningsmöjlighetcma påtagligt förändras utan uppgift åldern på vårdnadshavares barn bör även om en i fortsättningen få användas för urval. För detta behövs dock inte någon

annan sökvariabel än uppgift om barns ålder som framgår

av personnumret. Sedan knyts vårdnadshavaren till respektive barn utan att vårdnadshavaren behöver användas sökbegrepp. som Sökmöjligheterna i det framtida aviseringssystemet för tillhandahållande av folkbokföringsuppgifter föreslås reglerade i lag på motsvarande sätt som gäller för de lokala folkbokföringsregistren.

aviseringssystem 72 Ett nytt

5.5 efter inkomst och

Urvalsmöjligheter fastighetsinnehav

innehåller förutom folkbokföringsuppgifter även uppgifter från SPAR register för inkomst- och fastighetstaxering. Dessa uppgifter lämnas för till polis- och tullmyndigheter. Uppgifterna används närvarande ut endast i övrigt endast kriterium för urvalsdragningar. som Om möjligheterna för företag att få göra urval efter inkomst och fastighetsinnehav försvinner torde detta inte någon betydande verkan. Det finns dock osäkra faktorer gör det svårt att förutse effekterna av som sådan förändring. För närvarande uppges ca 900 urvalsdragningar per en med ledning inkomst eller fastighetsinnehav. I en del av dessa år ske av fall skulle företaget troligen avstått från att direktmarknadsföra sin produkt inte dessa urvalsmöjligheter hade varit tillgängliga. I andra om fall skulle företagen med ledning de tillgängliga urvalskriteriema ha av försökt ringa in sin målgrupp. Effekterna i det senare fallet kan bli att ökade marknadsföringskostnader eftersom fler försändelser måste sändas

ut. Möjligheterna till urval efter inkomstförhållanden och av personer fastighetsinnehav för direktmarknadsföringsåtgärder av olika slag ger många företag möjlighet till låg kostnad komma i kontakt med att presumtiva kunder. Personer ändå inte är tänkbara kunder slipper som ointressanta erbjudanden. Om möjligheterna att uppgifterna avskaffas kan företagen tänkas olika sätt. En väg är att sprida säljerbjuagera oadreserad reklam. Även danden på ett mindre selektivt sätt genom oadresserad reklam kan i vissa fall distribueras till rätt målgrupp genom geografiskt urval. Till exempel delas reklam för braskaminer eller trädgârdsmöbler endast i villaomrâden. I viss mån kan hushållen även ut skiktas ekonomiskt efter adresser. Marknadsföring sker alltmer reklam i TV. Nya lokala kanaler genom öppnar möjligheter även för mindre eller lokalt verksamma företag att

utnyttja detta medium. Det är omöjligt att göra generell bedömning av om hela marknadens en storlek för viss produkt påverkas att möjligheterna till urvalsen av baserad direktmarknadsföring inskränks. En sådan ordning innebär att regler gäller för alla företag. Kostnaderna för marknadsföringsátsamma gärdema kan dock stiga vilket innebär att konsumenten får betala antas ett högre pris.

SOU 1994 :44 Ett nytt aviseringssystent 73

Bland branscher som i stor utsträckning utnyttjar direktmarknadföringsåtgärder grundade på uppgifter ur SPAR märks förlags postorder, bankfinans, bensinolje- och försäkringsbranscherna. Marknadsföringsåtgärder får antas ha en marginell effekt den totala försäljningen av vardagliga och välkända nödvåndighetsvaror som baslivsmedel, bensin och hygienartiklar. När det gäller varor och tjänster umbärlig typ kan å andra sidan marknadsföringsåtgårder vara helt av mer avgörande för om en viss produkt överhuvudtaget skall vara lönsam att producera och försälja. Det senare kan sannolikt vara fallet med exempelvis försäkringar och böcker. inskränkningar av de nuvarande möjligheterna att få urvalsdragningar för direktmarknadsföring kan antas följande effekter;

minskad total försäljning i vissa branscher, bl.a. inom den kulturella sektorn ökade svårigheter för den enskilde att undgå reklamförsändelser eftersom en större andel kommer att distribueras oadresserad ökade marknadsföringskostnader med ökat pris i konsumentledet som följd.

Möjligheterna att göra urval för direktreklamändamål efter inkomst och fastighetsinnehav utnyttjas normalt för att minska antalet utsända reklamerbjudanden. Om möjligheten upphör kommer marknadsföringskostnaderna för vissa företag och därmed priset som konsumenten måste betala att öka. Fler personer kommer att få reklamförsändelser som de inte är intresserade av. Datainspektionens tillstånd erfordras för att inrätta och föra personregister som innehåller uppgifter om personer som saknar sådan anknytning till den registeransvarige som följer av medlemskap, anställning, kundförhållande eller något därmed jämförligt förhållande 2 § datalagen. Enligt 3 a § datalagen får sådant tillstånd meddelas endast om särskilda skäl föreligger. Presumtionen är att tillstånd inte ges. Direktreklam är en företeelse i samhället som statsmakterna accepterar. Just inrättandet SPAR uttryck för detta. Ändamålet med av är ett direktreklamregister är därför enligt Datatinspektionens uppfattning sådant att det finns särskilda skäl att bevilja tillstånd för sådana register. Den restriktiva hållningen i andra fall till enskilda register har bl.a. motiverats med att företag och andra kan utnyttja SPAR. Om de nuvarande möjligheterna till urvalsdragningar inskränks kommer efterfrågan

74 avi.serirzgssjstert Ett nytt

privata register att aktualiseras. Vidare kommer efterfrågan uppgifter andra myndighetsregister att öka. Som exempel på myndighetsregister ur vilka uppgifter får försäljas kan nämnas bilregistret och inskrivningsur registret. Uppgifter ur folkbokförings- och skatteregister m.m. kan hämtas manuellt och ADB-registreras av företagen. En förutsättning för det sistnämnda är dock att erforderliga tillstånd för detta föreligger enligt datalagen. Kostnaderna för att upprätta och utnyttja privata ADB-register över befolkningen för direktreklamändamål, i den mån tillstånd till sådana register överhuvudtaget kan påräknas, kommer därvid att bli väsentligt högre än de nuvarande avgifterna för uttag ur SPAR. Om uppgifter till sådana privata register hämtas från en myndighets register med stöd av offentlighetsprincipen i form av en utskrift måste sedan en ADBregistrering ske. En sådan registrering som i och för sig kräver tillstånd kan ske helt manuellt eller med hjälp av maskinell inläsning s.k. scanning. Vid alla ADB-registrering uppkommer erfarentyper av hetsmässigt felaktigheter. Vidare blir möjligheterna att hålla uppgifterna aktuella i ett privat befolkningsregister betydligt sämre. Om löpande avisering adresser från folkbokföringen inte sker leder detta av nya m.m. till att registerkvaliteten snabbt försämras. En allmänt vedertagen uppskattning är att 20 % av namn- eller adressuppgifterna i ett adressregister ändras pâ ett år. Om ett enda register kan förse näringslivet med tillförlitliga och användbara uppgifter är det troligt att intresset av att inrätta och använda andra register är litet. Detta ökar i sin tur möjligheterna för den enskilde att fâ genomslag för en önskan om att slippa direktadreserad reklam. Utredningen finner att fördelarna med försäljning av namn- och adressuppgifter hämtade folkbokföringsregistren överväger de ur integritetsrisker verksamheten kan medföra. Utredningen föreslår som därför att möjligheterna till urvalsdragningar efter inkomst och fastighetsinnehav behålls. Urval av personer ur ett aviseringsregister efter inkomst och fastighetsinnehav kan ske genom samkömingar med skatteregistret utan att aviseringsregistret behöver innehålla dessa uppgifter.

Ett nytt aviseringssystem 75

5.6 Ett centralt register för

avisering m.m.

Utlämnandet av folkbokföringsuppgifter sköts idag via tvâ olika centrala register, riksaviseringsbandet och SPAR. Dessutom finns ett centralt referensregister. Riksaviseringsbandet innehåller de ändringsuppgifter som den aktuella veckan hämtats från samtliga länsvis förda personband och förs av Skattemyndigheten i Västernorrlands län. Riksaviseringsbandet förser veckovis ett antal myndigheter, inklusive SPAR-nämnden, med förändringar i folkbokföringsregistren. Det centrala referensregistret innehåller uppgifter om alla personer som är eller har varit folkbokförda eller som armars har tilldelats personnummer. Referensregistret innehåller uppgift om personnummer och grunden för tilldelningen av personnummer. Vidare finns i registret de uppgifter som senast registrerats i ett lokalt folkbokföringsregister om namn och avregistrering samt från vilket lokalt register uppgifterna hämtats. Referensregistret uppdateras varje dygn med uppgifter från de lokala folkbokföringsregistren. Registeransvaret för det centrala referensregistret innebär att varje skattemyndighet är ansvarig för de uppgifter som kommer från den egna myndighetens lokala register, däremot har Riksskatteverket inte ett registeransvar jfr prop. 199091:53, SkU9. Den nuvarande ordningen innebär att en person som är registrerad i ett lokalt folkbokföringsregister därigenom registreras i ytterligare fyra olika register: referensregistret, länets personband, riksaviseringsbandet och SPAR. Dessa fyra register har olika aktualiseringstilltälle för samma registerändring. När en person flyttar från ett skattekontors verksamhetsområde till ett annat inom samma län registreras flyttningen hos det lokala skattekontoret i inflyttningsorten sedan den bosättningen nya fastställts. Uppgifterna i referensregistret skattekontorstillhörighet om ändras därefter följande natt. Efter en till sju dagar överförs de nya

uppgifterna till personbandet. Ändringarna i länets personband samman-

ställs någon dag senare till ett riksaviseringsband. Ändringarna i

riksaviseringsbandet överförs slutligen till SPAR och övriga centrala aviseringsmottagare. Om en person exempelvis först flyttar och strax därefter ändrar namn kan nuvarande registersystem medföra att de fyra registren samtidigt innehåller tre olika versioner grundläggande personuppgifter av personens gammal registreringsort och gammalt namn, registreringsort och ny gammalt namn, ny registreringsort och nytt nanm.

aviseringssystem 76 Ett nytt

En viktig aspekt när det gäller skyddet för den personliga integriteten är de uppgifter registreras person är aktuella och korrekta. att som om en En viktig faktor är att det är lättare för de registrerade att få en annan felaktig registeruppgift rättad färre register som förs. Dessa förhållanden talar starkt för att den framtida aviseringen och även annat tillhandahållande folkbokföringsuppgifter bör ske från ett enda av register. Det kan verka naturligt att skapa ett centralt aviseringsregister genom utvidga innehållet i det centrala referensregistret och inte upprätta att ytterligare centralt befolkningsregister inom folkbokföringen. Följande ett faktorer talar emellertid för att referensregistret behålls som ett separat register. centrala referensregistret utgör i första hand ett hjälpmedel för att Det förmedla uppgifter mellan olika lokala folkbokföringsregister i samband med handläggning folkbokföringsärcnden eller utfärdande av utdrag av och bevis. Det centrala referensregistret och de lokala folkbokföringsregistren integrerat När referensregistret inte är i drift kan utgör ett system. ändringar i de lokala folkbokföringsregistren inte registreras. Inte heller kan registerutdrag personbevis m.m. skrivas ut eftersom dessa ofta skall innehålla uppgifter måste hämtas referensregistret. Det är därför som ur från driftsäkerhetssynpunkt olämpligt att anordna terminalåtkomst för utomstående användare till referensregistret. Dessutom ingår referensregistret med sina nuvarande funktioner i den grundläggande ADBverksamhet under överskådlig tid kommer att handhas av RSV som Dataservice. För att driften aviseringsverksarnhet skall kunna av en ny upphandlas i konkurrens krävs därför att denna sköts från ett register som är skilt från det nuvarande referensregistret. Av dessa skäl föreslår utredningen att referensregistret behålls i sin nuvarande form och att ett separat aviseringsregister inrättas.

5.7 skall ha för

Vilken myndighet ansvaret aviseringsregistret

Ett registerändamâl för de lokala folkbokföringsregistren är tillhandahållande folkbokföringsuppgifter som myndigheterna behöver för att av fullgöra sin verksamhet 2 § 4 lagen om folkbokföringsregister. Det centrala referensregistret får däremot inte användas för tillhandahållande

En nytt airiseringssysterzi 77

av tolkbokföringsuppgifter. Detta är en följd av att frågan om ett framtida aviseringssystem sköts på framtiden vid genomförandet av det datoriserade tolkbokföringssystemet. Bestämmelser om rcgisteransvar finns i l § datalagen. Där anges att med registeransvarig avses den för vars verksamhet registret förs, om han förfogar över registret. Den som kan påverka registrets innehåll samt överföra det till läsbar form anses förfoga över registret. Med registeransvaret följer en rad skyldigheter enligt 7-14 §§ datalagen. Bl.a. har den registeransvarige en ovillkorlig skyldighet att rätta felaktiga eller missvisande uppgifter i registret. Av regleringen i datalagen följer att registeransvaret för ett aviseringsregister utformat enligt utredningens förslag kommer att ligga hos Riksskatteverket. Några skäl att avvika från denna reglering har utredningen inte funnit. Ett centralt aviseringsregister skall förse alla myndigheter med erforderliga folkbokföringsuppgifter. Registret skall exempelvis lämna uppgifter till Värnpliktsverket, polismyndighetema och Riksförsäkringsverket samt utgöra underlag för upprättande röstlängder och grundav handlingar för ransoneringskort. Ansvaret för det register förser som dessa samhällsviktiga funktioner med uppgifter om befolkningen bör ligga hos den myndighet inom verksamhet uppgifterna samlas in och vars som har erforderliga resurser att fungera beställare ADB-drift och som av själv äger erforderliga program och system. SPAR-nämnden, som inrättades tillfälligt 1986 med uppgift huvudman för SPAR i att vara avvaktan förslag från dåvarande data- och offentlighetskommittén, har aldrig varit avsedd för att ha en sådan funktion. Registeransvaret för såväl folkbokföringsregistren skatteregistren som ligger numera helt inom skatteförvaltningen. De överväganden låg som bakom inrättandet av SPAR ett fristående register är inte längre som aktuella. När SPAR inrättades låg ansvaret för de lokala kyrkoböckema hos pastorsämbctena medan ansvaret för de regionala personbanden och skattebanden låg länsstyrelserna. Vidare ADB-tekniken då var en angelägenhet för specialister inte fanns allmänt tillgängliga hos som myndigheterna. Tillhandahållandet folkbokföringsuppgifter till av användare är en och samma verksamhet även den sker i olika former om och olika media. Det finns inga bärande skäl för ha numera att en särskild myndighet utanför skatteförvaltningen mellanled för som tillhandahållande folkbokföringsuppgifter. Registeransvaret för av ett allmänt centralt aviseringsregister bör därför ligga inom skatteförvalt-

78 Ett nytt aviseringssysIent

ningen. En fråga är att det allmänna inte bör driva sådan verksamannan het lika gärna kan utföras privata företag. Detta tillgodoses som av den redan Riksskatteverket tillämpade ordningen med genom nu av upphandling av ADB-tjänster.

5.8 En nämnd för urvalsdragningar

Utredningens förslag är Riksskatteverket skall vara registeransvarig att centrala aviseringsregistret. Riksskatteverket leds av en styrelse för det med bl.a. parlamentariker. Riksskatteverkets styrelse har emellertid inte arbetsformer det praktiskt möjligt att behandla frågor om sådana att vore urvalsdragningar där. angeläget verksamheten med urvalsdragningar för bl.a. Det är att direktreklam sköts så den personliga integriteten skyddas och att tillfredsställande etiska principer kan tillämpas. Det måste stå klart att det registeransvariga myndigheten avgör den skall utföra ett är den som om uppdrag. möjlighet åstadkomma parlamentariskt inflytande uppgifts- En att ett inrätta särskild nämnd inom Riksskatteverket med försäljningen är att en besluta i dessa ärenden. Exempel sådana beslutande befogenhet att inom myndigheter för vissa uppgifter finns, t.ex. sjömansskatteorgan Riksskatteverket. Enligt förslag i betänkandet SOU nämnden inom 1993:58 Effektivare ledning i statliga myndigheter, s. 58 bör sådana beslutande kunna inrättas även i framtiden de avser en mindre organ om del myndighetens verksamhet. Inrättandet av en nämnd innebär inte av myndighetschefens för den totala verksamheten väsentligt att ansvar ändras. Bestämmelser beslutande nämnd för frågor om urvalsdragningar om en in i Riksskatteverkets instruktion. bör tas Nämndens arbetsuppgifter bör begränsas till urvalsdragningar som enskilda. Myndigheter tillhandahålls också folkbokföringsuppbegärs av gifter efter vissa urvalsfaktorer. Exempelvis sker utlämnande av uppgifter i olika åldersgrupper till vämplikts- och skolmyndigheter. om personer Vid sådant utlämnande föreligger inte de risker för integritetsintrång som sig gällande vid olika bearbetningar för kommersiella ändamål. Urval gör myndigheter föreslås därför undantagna från nämndens som begärs av verksamhetsområde och bör således, motsvarande sätt som nu sker,

Ett nytt aviseringssystem 79 handläggas enligt den registeransvariga myndighetens ordinarie beslutsordning.

6 för

Avgifter aviseringar, uttag

m.m.

De elva centrala myndigheter, samt vissa lokala organ, som idag får uppgifter via riksaviseringsbandet med stöd 8 § SPAR-förordningen av erlägger inga avgifter för detta. Inte heller för centralt gjorda kategoriuttag till myndigheter tas avgifter ut. För uttag som görs personbanden tas avgifter ut enligt lokal praxis ur grundad principer som framgår av propositionen 199091:60 om offentlighet, integritet och ADB, 53 De olika skattemyndighetemas s. tolkning av möjligheterna att ta avgifter torde variera avsevärt. Utnyttjandet av SPAR får avgiftsbelagt enligt 11 § SPAR-förvara ordningen. Uttrycket avgift i statsrättslig mening ekonomisk avser en ersättning som ges till ett offentligt enligt grunder i lag organ som anges eller med stöd av lag regleras i förordning eller beslut en genom av myndighet. Några närmare bestämmelser förutom de allmänna bestämmelserna i avgiftsförordningen om fastställande avgifter för utnyttjandet - av av SPAR har inte lämnats. De nuvarande skiftande ekonomiska villkoren för tillgång till folkbokföringsuppgiftema är inte grundad på sammanhållen avvägning hur en av kostnaderna bör fördelas. Det finns inte anledning att tillämpa olika ekonomiska vilkor för att förse de offentliga organen med folkbokföringsuppgifter. Kostnaderna för att tillhandahålla uppgifter varierar starkt beroende på i vilka former och på vilket medium uppgifterna lämnas. Avgifterna bör självfallet utformas med hänsyn till detta. Utredningen föreslår därför att allt utnyttjande aviseringsregistret av skall vara avgiftsbelagt. Avgifterna bör fastställas av regeringen eller av en myndighet som regeringen bestämmer. Utgångspunkten bör vara att kostnaderna för verksamheten täcks. Detta innebär försäljning att en av uppgifter skall ske även till de myndigheter hittills kostnadsfritt som försetts med uppgifter inte regeringen bestämmer om annat. Sådana undantag kan komma i fråga praktiska skäl beträffande visst av uppgiftslämnande för centrala samhällsfunktioner.

82 Avgifterför aviseringar, uttag nun.

helt beroende i vilken omfattning myndigheten Avgifterna bör vara aviscringsregistret. En sådan avgiftsfinansiering är den får uppgifter ur undvika onödig registrering personuppgifter. En bästa vägen för att av tiden väga behovet viss uppgift mot andra myndighet måste då hela av det finns möjligheter att sköta verksamheten utan behov och pröva om aviseringen. Om avisering folkbokföringsuppgifter den avgiftsbelagda av nyttighet för användaren finns inga incitament för prövning av är en fri

behovet.

7 Anmälningar och underrättelser till

folkbokföringen

Den som har flyttat eller ändrat postadress skall anmäla detta inom en vecka till en skattemyndighet, en allmän försäkringskassa eller ett postkontor 24 § folkbokföringslagen. Anmälan skall göras skriftligt 23 § folkbokföringslagen. För barn under 18 âr skall anmälan göras av barnets vârdnandshavare. Den som fyllt 16 är har dock rätt att själv göra anmälan 30 § folkbokföringslagen. Postverket Posten tillhandahåller en kombinerad blankett för anmälan till skattemyndigheten om flyttning och begäran om eftersändning. Cirka 85 % av flyttningsanmälningama görs pâ denna kombinerade blankett. När den kombinerade blanketten infördes 1971 medförde detta en avsevärd förbättring av anmälningsfrekvensen till folkbokföringen. Sedan dess har dock anmälningsfrekvensen åter gått ner. Detta har flera av myndigheter bedömts bero på att Posten infört avgift för eftersändning en även vid definitiv flyttning. Genom att anmälan flyttning och begäran om om eftersändning görs på samma blankett har allmänheten ibland fått uppfattningen att anmälan om flyttning är avgiftsbelagd. Flyttningsanmälningama till Posten vidarebefordras till ett skattekontor. För detta bestyr får Posten en ersättning direkt över statsbudgeten. Ersättningen är i storleksordningen 5 miljoner kronor âr. per Postverket ombildades den 1 1994 till ett staten ägt bolag, mars av Posten AB. Postal verksamhet kommer då att regleras Postlagen av 1993: 1684. Möjligheten att lämna flyttningsanmälan till postkontor ett 25 § folkbokföringslagen ändrades i samband därmed till att ett avse postbefordringsföretag som regeringen bestämmer. I RRVs rapport Fel data kostar F 1992:2 pekar utredarna på att ett hinder för att fâ tillfredsställande adresskvalitet i folkbokföringsregistren är att det saknas ett komplett referensregister över postadresser. Ett sådant skulle kunna användas för kontroll vid registrering av adresser i folkbokföringen. I folkbokföringssystemet finns automatisk kontroll avseende vissa typer av adresser. För adresser till fastigheter inom postens A-orter tätorter finns exempelvis i allmänhet s.k. bekräftade adresser inlagda i folkbok-

84 Anmälningar

föringssystemet. Vid registrering inflyttning till en sådan fastighet av en kan därför maskinell kontroll ske att gatuadress, postnummer och av postort stämmer överens och att gatu- och ortnamnet är rätt stavat. Det finns inte möjligheter till sådan kontroll när det gäller adresser en på andra och andra adresser än gatuadresser. orter av typer av Folkbokföringsregistren innehåller en hel del felaktigheter som uppkommit Posten ofta ändrat postnummerindelningen. Postnumret genom att inte riktigt och fullständigt sätt kunnat föras in i folkbokföhar ett ringsregistren olika tekniska skäl. Denna typ av felaktigheter kan av minskas, dels de tekniska förutsättningarna utvecklas genom genom att mellan Posten och Riksskatteverket, dels genom att antalet samarbete postnummerändringar hålls nere. folkbokföringens ADB-system finns samtliga bebyggda fastigheter I fastighetsregistret registrerade oavsett någon för närvarande i om person folkbokförd där eller inte. Tekniskt kan person folkbokföras endast är en fastighet fastighetsbeteckning existerar inom det aktuella på en som området församlingen enligt fastighetsregistret. En person kan detta visserligen folkbokföras fel fastighet men inte en fastighet som sätt inte finns eller med fastighetsbeteckning som är förvanskad. en för närvarande intern angelägenhet för Posten. Beslut Postnumren är en och ändringar postnummer fattas av Posten utifrån om postnummer av verksamhetsmässiga kriterier. Postnumren har emellertid med Postens betydande användning sorts allmän administrativ tiden fått en som en indelning jämsides med indelningen i län, kommuner och församlingar. för postnummerändringar uppstår i huvudsak andra håll Kostnaderna i samhället, på skatteförvaltningen för registrering i folkbokföringst.ex. registren. [propositionen 199394:38 Postlag och en förändrad verksamhetsform för Postverket föreslås att regeringen bemyndigas att träffa avtal m.m. med Posten AB postnummersystemet. Detta skulle bl.a. innebära en om skyldighet för Posten informera förändringar som planeras i god att om tid före genomförandet. har ibland ändrat postnummerindelningen ett sådant sätt att Posten ändringarna inte kunnat genomföras maskinellt i folkbokföringsregistren

på säkert sätt. En viktig del i ett avtal med Posten AB om postett är därför att i detalj reglera hur ändringar skall nummersystemet genomföras tekniskt. En grundförutsättning för en god adresskvalitet rent entydig information postnummerändringama lämnas ADBär att om Informationen måste utformad ett sådant sätt att den kan medium. vara

[994144 Anmälningar och Imderrättelser till.. 85 . .

användas for maskinell uppdatering av lolkbokföringsregistren. Det bör inte krävas en manuell utredning i enskilda fall för att fastställa om en viss adress fått ändrat postnummer. Pa postmarknaden finns för närvarande förutom Posten ytterligare en operatör, nämligen CityMail. Mellan Posten och CityMail har rått oenighet i vissa frågor, framför allt beträffande systemet för adressändringar, eftersändringar och postboxar. Från CityMail:s sida har anförts att den s.k. postala infrastrukturen skall ägas och underhållas av en konkurrensneutral part.

CityMail och Posten har därför kommit överens om att bilda ett gemen-

samt ägt bolag, Svensk Adressändring AB SVAAB. Företaget skall driva ett datorbaserat system för telefonanmälan adressändringar, av begäran om eftersändning och lagring av post Bolaget skall ägas till m.m. 90 % av Posten och till lO % av CityMail. l policyfrågor skall dock ägarna ha lika beslutanderätt. Avsikten från ägarnas sida är att SVAAB skall bemyndigas att ta - emot flyttnings- och adressanmälningar enligt folkbokföringslagen. Enligt uppgift skall bolaget inte föra register över de anmälda egna adresserna utan endast överföra dessa till postoperatörerna. Systemet för mottagning av anmälningar om flyttning eller adressändring planeras bli följande: Den flyttande ringer till bolagets mottagningskontor och anmäler sin nya adress. Från bolaget skickas bekräftelsebrev med inbetalningskort för avgift för eventuell eftersändning till av post anmälaren. Den flyttande skall återsända den skriftliga bekräftelsen till bolaget. För samverkan med skatteförvaltningen har tre olika modeller skisserats. Ett alternativ innebär att bolaget med sitt bekräftelsebrev bifogar en blankett för anmälan om flyttning som den enskilde sedan eget initiativ fâr sända eller lämna till skattekontoret. Den andra modellen innebär att den ifyllda bekräftelsen till bolaget skall vara kombinerad med anmälan till Skattemyndigheten och vidarebefordras dit av bolaget. Detta alternativ kräver att bolaget bemyndigas att ta emot flyttningsanmälningar enligt folkbokföringslagen. Bolaget avser att fylla i bekräftelsenanmälningsblan.ketten med personoch adressuppgifter kontrollerats mot SPAR. som Det tredje alternativet innebär att den skriftliga bekräftelsen stannar hos bolaget och att informationen den adressen lämnas över till om nya skatteförvaltningen på ADB-medium via förbindelse. Även denna en

86 Anmälningar och underrättelser till..., 1994:44

metod förutsätter bemyndigande för bolaget att ta emot flyttningsanett målningar. lnnan beslut fattas i ett flyttningsärende måste dels konstateras om formkraven för anmälan är uppfyllda vårdnadshavares anmälan för barn m.m. Vidare måste undersökas det föreligger sådana omständigheter om bör medföra att den flyttandes uppgifter undersöks ytterligare innan som beslut fattas. Denna prövning kan inte göras utan tillgång till den anmälan den flyttande fyllt Prövningen är ett sådant led i Skattemyndigsom hetens myndighetsutövning inte bör läggas ett bolag. Det som föreslagna alternativet att uppgifter om nya adreser lämnas enbart ADB-medium från adressändringsbolaget till skatteförvaltningen bör

därför inte genomföras. l handläggningen ett flyttningsärende utgör arbetet med att registrera av den adressen närmast försumbar del av hela handläggningen. nya en De fördelar samordningen flyttningsanmälningar till skattekonsom av och begäran hos Posten eftersändning ursprungligen medförde toren om har begränsats avgiften som lagts eftersändning. Erfarenheterna genom visar att tiden för hanteringen av en flyttningsanmälan hos Posten genomsnittligt uppgår till vecka. Adressändringsbolaget kommer inte en att ha bättre möjligheter att kontrollera anmälda adresser än skattekonto- Den viktigaste faktorn när det gäller att uppnå en god adresskvalitet ren. i folkbokföringsregistren är att så snabbt som möjligt få tlyttningsanmälan till skattekontoret samt att skattekontoren har tillgång till ett korrekt och aktuellt referensregister över korrekta postadresser.

8 Aviseringsmarkeringar

I personbanden ingår följande uppgifter som har karaktär aviseringsav markeringar:

Vapenregistermarkering markering visar att ändringar skall - som aviseras till polismyndighets vapenregister Sjömansregistrering markering är - som anger att personen registrerad i sjömansregister eller registrerad sjömansskattessom kyldig vilket medför att avisering skall ske till sjömansregistret CFD-markering används endast initialt vid beställning - av personuppgifter för en person som inte tidigare är registrerad hos CFD Vägverksmarkering används endast för nyuppläggning - Vämpliktskod innehåller information värnpliktsför- - om en persons hållanden men används endast markering att ändringar skall som av aviseras till Värnpliktsverket

Beträffande samtliga nu nämnda markeringar kan sägas de inte är att några folkbokföringsuppgifter. Den nuvarande utformningen är en kvarleva av äldre teknik. CFD- och Vägverksmarkeringama används endast i samband med nyregistrering av personer i fastighets-, inskrivnings-, bil- och körkortsregistren och kan helt slopas i ett nytt system. Det kan i fortsättningen möjligen finnas behov att i vissa fall ta in tekniska markeringar, av pliggar för att märka ut de för vilka uppgifter skall lämnas personer viss mottagare. Dessa pliggar har i så fall karaktär samma som den markering för särskild sekretessprövning finns i de lokala som nu folkbokföringsregistren. En sådan markering är inte egentlig folkboken föringsuppgift utan hänförs i folkbokföringsregisterlagen till de tekniska och administrativa uppgifter behövs för tillgodose ändamålet med som att

registret 8 § folkbokföringsregisterlagen. Det aviseringssystemet

nya bör dock så långt möjligt utformas så att aviseringsmarkeringar inte blir nödvändiga. Det sistnämnda särskilt markering för vapeninnehavare avser

88 Aviseringsmarkeringar

bl.a. säkerhetsskäl är direkt olämplig att föra i ett aviseringssom av register för allmänna ändamål.

9 Sekretess

Bakgrund

Sekretess innebär förbud att röja en uppgift sig det sker muntligen vare eller genom att allmän handling lämnas eller det sker en ut annat sätt. I verksamhet som avser folkbokföring eller liknande registrering annan gäller sekretess för uppgift om enskilds personliga förhållanden, det om av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs den s.k. folkbokföringssekretessen som regleras i 7. kap 15 § första stycket första punkten sekretesslagen. Därigenom kan uppgifter enskilda förekommer om personer som inom folkbokföringsverksamheten hos skattemyndigheterna omfattas av sekretess. Sekretessen är också tillämplig uppgifter i SPAR och i nâgra andra liknande befolkningsregister. Inom folkbokföringsverksamheten kan också tillämpning 7 kap. 14 av och 16 §§ sekretesslagen aktualiseras. Jämförd med sekretesskyddet vissa andra områden erbjuder folkbokföringssekretessen ett begränsat skydd för den enskilde. Huvudregeln i bestämmelsen är att uppgifterna i folkbokföringsregistren skall vara offentliga. Endast det särskild anledning kan om av antas att ett utlämnande skulle leda till skada eller men kan uppgifterna hemlighållas. Uppgifter som är särskilt ömtålig art, t.ex. uppgifter ändrad av om könstillhörighet och i vissa fall börd kan således skyddas. Mera harmlösa uppgifter som t.ex. uppgift om namn, adress, civilstånd personnummer, och medborgarskap är som regel offentliga. Det kan emellertid finnas tillfällen då även ett utlämnande sådan uppgift skall Så av en vägras. kan t.ex. en adressuppgift hemlighållas på grund befarad personförföljelse. av Inför folkbokföringsreformen 1991 aktualiserades frågan sekretessom kyddet för folkbokföringsuppgiftema. Den utredning lämnade förslag som till genomförandet reformen, och föreslog av som både datoriserade lokala folkbokföringsregister och ett centralt aviseringsregister, övervägde ett skärpt sekretesskydd. Utredningen fann emellertid att den rådande sekretessregleringen var tillräcklig att den möjliggjorde hemliggenom ett

Sekretess

hållande både känsliga uppgifter och uppgifter som normalt är harmav lösa kan behöva skyddas exempelvis vid risk för permen som sonförföljelse SOU 1990:19 159-177. Utredningens bedömning s. godtogs de flesta remissinstanser. Några förordade dock ett stärkt av integritetsskydd, i första hand att föreslå att kravet särskild genom anledning skulle avskaffas i skaderekvisitet. I propositionen om inrättande lokala folkbokföringsregister berördes inte frågan om av sekretess närmare. Under riksdagsbehandlingen av propositionen togs

dock sekretessfrågan flera motionärer som ansåg att sekretessupp av kyddet för svagt. Konstitutionsutskottet instämde emellertid i sitt av var riksdagen betänkande bet. 199091:KU4y s. 43 i utredningens antagna bedömning. l vissa fall finns det, redan innan uppgift en folkbokförd person en om begärs utlänmad, skäl att anta att uppgiften inte skall lämnas ut. Det gäller bl.a. adresser för är utsatta för hot eller av annat personer som skäl riskerar förföljelse. För denna kategori av personer kan skattemyndigheten, efter utredning och ofta efter begäran av den enskilde, föra in särskild markering sekretessmarkering i det lokala folkbokfören - ingsregistret. Markeringen, som alltså kan sägas vara en sorts varningssignal för utlämnande, överförs också till andra register som kan

skyddas med sekretess.

9.2 Oförändrad sekretess

Utredningens förslag innebär att antalet register med folkbokföringsuppgifter minskar och endast ett centralt register behövs för att tillgodose att samhällets behov basuppgifter över befolkningen. Det registret komav i princip inte att innehålla fler eller andra uppgifter än de som för mer närvarande registreras i personbanden, riksaviseringsbandet och SPAR. De uppgifter lämnas ut vid urvalsdragningar inskränks till namn och som adress. Registret kommer i princip endast att innehålla aktuella uppgifter

och således inte den historik från vaggan till graven som förekommer

i de lokala folkbokföringsregistren. Sammantagna innebär utredningens förslag tillhandahållandet folkbokföringsuppgifter att uppgifter från om av folkbokföringen enskilda kommer bättre reglerade och om att vara skyddade än vad är fallet. Därmed medför förslagen inte några som nu sådana förändringar det med anledning dessa föreligger något att av behov av skärpt sekretess.

Sekretess 91

För några år sedan överfördes folkbokföringsverksamheten från Svenska kyrkan till skattemyndigheterna. Samtidigt datoriserades folkbokföringsverksamheten och innehållsrika lokala folkbokföringsregister tillskapades utan att det ansågs erforderligt skärpa sekretessen. att Genom omorganisationen skapades goda förutsättningar för att uppgiftslärnnandet även i fortsättningen sker efter den prövning kan som behövas i varje enskilt fall. Två nyligen avkunnade domar från Kammarrätten i Jönköping kan sägas illustrera hur folkbokföringssekretessen fungerar i praktiken. Det ena ärendet avsåg en begäran från ett inkassoföretag uppgift att ut om en gåldenärs maka, barn och föräldrar medan det andra gällde begäran en från en släktforskare att få uppgift bl.a. biologiska om en vuxen persons föräldrar. I båda fallen ansåg både de berörda skattemyndigheterna och kammarrätten att folkbokföringssekretessen inte medgav utlämnande ett av begärda uppgifter. Avgörandena tyder att skattemyndigheterna och förvaltningsdomstolarna tillämpar sekretessbeståmmelserna med viss stränghet men ändå på ett sätt överensstämmer med sekretesslagens som förarbeten och tidigare avgöranden från Regeringsrätten. Mot bakgrund av vad som nu sagts och då det inte heller under utredningsarbetet i övrigt framkommit något talar för det som att av andra skäl än utredningsförslagen föreligger behov förstärkt sekretesskydd, ett av lämnar inte utredningen något förslag till ändring sekretessreglema. av

10 EU-aspekter

EGk0mmissionen antog i september l99O ett förslag till direktiv om skydd för enskilda vid behandling personuppgifter och det fria av om flödet av sådana uppgifter. Sedan förslaget behandlats i EG:s ministerråd och EG-parlamentet har EG-kommissionen i oktober 1992 lagt fram ett nytt förslag till direktiv. Förslaget bereds för närvarande inom en arbetsgrupp under EU:s ministerrâd. Det första förslaget utsattes för hård kritik både inom och EG. utom Även det nya förslaget har utsatts för kritik. Den fortsatta behandlingen

är därför svår att förutse. En redogörelse för förslaget finns i Datalagsutredningens slutbetänkande En ny datalag SOU 1993: 10 Enligt artikel 6 b i förslaget till EG-direktiv skall personuppgifter samlas in för bestämda, uttryckliga och lagliga ändamål och användas ett sätt som är förenligt med dessa ändamål. SPAR innehåller uppgifter som hämtas från folkbokföringsregistren, skatteregistren och registren för fastighetstaxering. Uppgifterna i de tvâ förstnämnda registren samlas för andra ändamål än lämna uppgifter att om adresser. SPAR-registret fyller ett stort behov bl.a. för företagens adressförsörjning. Att t.ex. företag som banker och försäkringsbolag smidigt ett sätt kan hälla sina kundregister korrekta och aktuella att förse dem genom med nya adresser kan knappast integritetshotande. För utsändning anses av reklam m.m. är det till fördel för såväl de enskilda för företagen som att korrekta och aktuella uppgifter och adress finns tillgå. om namn att Det har ifrågasätts om SPAR-registret i sin nuvarande form är förenligt med de krav som ställs bl.a. i artikel 6 b i förslaget till EG-direktiv. Att lämna ut uppgifter om namn och adresser folkbokföm.m. ur ringsregistren torde däremot inte strida artikel 6 i förslaget mot b till EGdirektiv. Syftet med att föra folkbokföringsregister är bl.a. lämna att upplysningar om enskildas adress och civilståndsförhållanden. namn,

11 Ekonomiska konsekvenser

Avisering och annat tillhandahållande av folkbokföringsuppgifter sker för närvarande som beskrivits olika sätt. Folkbokföringsuppgifter tillhandahålls vissa myndigheter via riksaviseringsbandet. Dessa myndigheter betalar inga avgifter för uppdatering och annan avisering. Kostnaderna för lämnandet dessa uppgifter av bestrids inom anslaget till skatteförvaltningen. Även de mottagande myndigheterna bär dock kostnader för sin hantering. Många myndigheter utnyttjar SPAR. De avgifter erläggs särskilt som för detta utnyttjande är svåra att särskilja eftersom de myndigheter det gäller i stor utsträckning anlitar DAFA även servicebyrå för andra som tjänster än det egentliga SPAR-tillhandahállandet. Mot bakgrund av de angivna förhållandena är det inte meningsfullt att ange några kostnader för den nuvarande aviseringsverksamheten. Enligt direktiven skall en utgångspunkt för utredningens förslag vara att att statens totala kostnader för aviseringsverksamheten hålls en oförändrad nivå. Eftersom utredningens uppdrag inte är av ADB-teknisk natur har någon kalkyl av de totala kostnaderna för den framtida aviseringsverksamheten inte kunnat göras. Förslaget innebär att användarna skall finansiera aviseringssystemets faktiska kostnader genom avgifter. Såvitt det gäller uppgiftslämnande till privata användare kommer detta därför att vara neutralt i kostnadshänseende för staten. Beträffande tillhandahâllandet uppgifter till myndigheterna är av inriktningen av utredningens förslag att kostnaderna för utföra att verksamheten längre sikt skall bli lägre än för den nuvarande aviseringsverksamheten. Utvecklingen och drift skall av system, program upphandlas enligt gällande regler så att kostnaden minimeras.

12 Säkerhet och sårbarhet

Folkbokföringen är av grundläggande betydelse för den enskildes rättigheter i krig som i fred. Folkbokföringen är också basregister för flera register hos myndigheter med viktiga uppgifter inom totalförsvaret. Nuvarande datoriserade folkbokföringssystem har underkastats en riskanalys enligt metod sin tid utarbetades uppdrag en som av sårbarhetsberedningen. l analysen har ett stort antal problemområden redovisats. Med ledning av bl.a. analysen och Datainspektionens allmänna råd om ADB-säkerhet har en särskild handlingsplan för ADB-säkerheten upprättats inom skatteförvaltningen.

Riksskatteverket har i samverkan med Överstyrelsen för civil beredskap

fastlagt riktlinjer för verksamheten i kris och krig. Dessa är

- att i alla skeden säkerställa själva registerfunktionen med eller utan datorstöd att i det längsta iett krisskede kunna förse prioriterade myndig- heter med basuppgifter - att i största möjliga utsträckning och under olika slag störningar av säkra skyddet av personlig integritet för enskilda och för grupper av personer att säkerställa ett fullgott återställande av registren i ett efter- krigsskede.

Riksskatteverket har planering för att tillämpa manuella rutiner för en en viss lokal folkbokföringsverksamhet i ett läge då ADB-driften till följd av störningar inte längre fungerar. Reguljär avisering av folkbokföringsuppgifter till myndigheter förutsätter emellertid att driften de lokala folkbokrföringsregistren och av referensregistret kan fortsätta. Samma krav skydd driftsstömingar mot till följd av krig och kriser bör ställas aviseringsregister ett nytt som ställts de nuvarande registren.

98 Säkerhet och sårbarhet

Utredningens förslag innebär att Riksskatteverket får ansvaret för hela aviseringssystemet för folkbokföringsuppgifter. Det ankommer därför Riksskatteverket till att det systemet tekniskt utformas så att de att se nya uppställda kraven uppfylls.

Övergångsfrågor

13 Genom avisering av folkbokföringsuppgifter via riksaviseringsbandet och SPAR förmedlas stora mängder personuppgifter är nödvändiga för som

upprätthållandet av många viktiga samhällsfunktioner. Övergången till

avisering och annat tillhandahållande från ett nytt aviseringsregister måste bl.a. av säkerhetsskäl ske stegvis. Konstruktionen - - av ett nytt system kan beräknas ta minst 12 månader. Ett arbete det slaget kan inte av påbörjas innan riksdagen fattat beslut om att inrätta ett aviseringsregister. Avtalet mellan DAFA och SPAR-nämnden driften SPAR löper om av med en uppsägningstid på 18 månader räknat från halvârsskiftena med uppsägningstillfállen i maj och oktober. Samtliga funktioner utförs SPAR kan inte övertas som nu av av aviseringsregistret omedelbart efter att detta tagits i drift. Under en övergångsperiod kommer således både aviseringsregistret och SPAR vara i drift. Detta aktualiserar frågan registeransvaret för SPAR under om övergängsperioden. Ett överförande av registeransvaret till Riksskatteverket kan medföra att svårförutsedda komplikationer av juridisk och avtalsmässig art uppkommer. Ett fullgott underlag för beslut i frågan registeransvaret för SPAR om kommer enligt utredningen mening inte att föreligga innan arbetet med uppbyggnaden av ett nytt aviseringsregister pågått tid. Utredningen en avstår därför att lämna något förslag i den frågan.

l0l

14 Författningskommentarer

I första hand berörs lagen om folkbokföringsregister och datalagen de av förändringar som utredningen föreslår. Utredningen lämnar också förslag till ändringar i folkbokföringslagen och skatteregisterlagen. I övrigt torde förslagen föranleda vissa smärre följdändringar i nâgra ytterligare lagar. Förslagen kräver också en del förordningsändringar utöver de som utredningen presenterat. Direktiven torde utgå ifrån att ett nytt aviseringssystem skulle kunna tas i bruk den 1 juli 1995. En sådan ordning är emellertid knappast genomförbar. För att undvika störningar för användarna folkbokföav ringsuppgifter torde det nödvändigt att nyttja riksaviseringsbandet vara och SPAR parallellt under en övergångsperiod. Det går inte att nu fastställa längden av en sådan övergångsperiod. Utredningen lämnar mot denna bakgrund inte förslag till ikraftträdande samtliga författningsav förslag.

L Lag om ändring i folkbokföringslagen

1 § Vad som definitionsmässigt kan sägas utgöra folkbokföring framgår av avsnitt 3.1. I folkbokföringslagen finns vissa bestämmelser inom hämtande personuppgifter. Det väsentliga syftet med detta inhämtande av är att utgöra underlag för skattemyndighetens prövning av var en person skall anses bosatt. Regleringen i lagen går huvudsakligen ut ett fastställande skall bosatt. Folkbokföring av var en person anses innebär emellertid även beslut om att vissa identitetsuppgifter registreras för m.m. den folkbokförde personen. Detta framgår inte klart paragrafens av nuvarande lydelse. Paragrafen bör därför ändras så att det klargörs att folkbokföring innefattar även registrering personuppgifter. Samtidigt av bör det i denna inledande paragraf påpekas att uppgifter som inhämtas i ett bosättningsärende lagras i ADB-register bl.a. för att kunna tillhandahållas samt att det finns särskild lagreglering detta. en om

102 Författningskonzmentarer

2. Lag ändring i lagen folkbokföringsregister om om

aviseringsverksamlteten innebär att föreskrifter Förslaget till reglering av tillhandahållande folkbokföringsuppgifter tas in i lagen om om av Lagens rubrik bör ändras så att det framgår att folkbokföringsregister. tillhandahållandet folkbokföringsuppgifter regleras i lagen. även av

l §

Ändringen aviseringsregistret inrättas. De närmare skälen till

utvisar att redovisas i avsnitt 5.6. Registrets användningsområden framgår av detta den föreslagna 4

2 § aviseringsregistret inrättas bör det klargöras att de lokala folkbokför- När ingsregistren inte skall användas för allmänt tillhandahållande av tolkbokföringsuppgifter sådana uppgifter i första hand skall utan att tillhandahållas med hjälp aviseringsregistret. Paragrafens fjärde punkt av ändrad. Vissa underrättelser till andra myndigföreslås därför typer av skall skattemyndigheterna dock alltjämt fullgöra med hjälp av de heter registren. Bestämmelser denna uppgiftsskyldighet återfinns i lokala om nuvarande 6-11 förordningen 1991:750 om folkbokförsta hand i

föringsregister m.m.

4 § har tidigare skattemyndigheterna vid ärendehandläggningen Det sagts att folkbokföringslagen och andra författningar bör få använda sig av enligt aviseringsregistret. Detta framgår paragrafens första stycke. I av framställs röstlängder med hjälp personbanden. När dessa dagsläget av avskaffas kommer uppgifter för framställning av röstlängder att lämnas aviseringsregistret. Eftersom registerinnehállet avpassats bl.a. för ur framställningen röstlängder bör även detta användningsområde anges av i ändamålsbeskrivningen. Aviseringsregistrets funktion ett register för tillhandahållande av av folkbokföringsuppgifter i andra stycket. Föreskrifterna i stycket anges ändamålsbestämmelserna för SPAR, vilka i dagsläget finns motsvarar helt i 26 § andra stycket datalagen. Eftersom aviseringsregistret skall överta

Författningskommentarer 103

SPAR:s roll och då även övrigt tillhandahållande ryms inom dessa ändamålsbeskrivningar, föreslås inte någon saklig ändring i bestämmelserna. Första punkten avser det fall att den som anlitar aviseringsregistret har ett eget personregister. Andra punkten syftar bl.a. situationer då någon önskar information om exempelvis adresser till för vederbörande förhand kända personer och skriftligen eller muntligen begär att uppgifterna. Bestämmelsen utgör också grunden för den terminalâtkomst som regleras närmare i 14 § i förslaget. Enligt tredje punkten kan även aviseringsregistret användas för urvalsdragning. Vid urvalsdragning används vissa registeruppgifter för att ringa en önskad krets av personer. Urvalsdragningar avser bl.a. uttag av adressuppgifter för direktreklamändamâl. Särskilda bestämmelser om urvalsdragning finns i 19 § i lagförslaget.

7 § Huvudmarmaskapet för aviseringsregistret har diskuterats i avsnitt 5.7. Riksskatteverket har således det fulla registeransvaret enligt datalagen. Därmed ansvarar verket bl.a. för att registret inte används för andra ändamål än vad som följer av 4 § och för att felaktiga uppgifter rättas. Som framgår av avsnitt 5.8 skall emellertid den del tillhandahållandet av av uppgifter som avser urvalsdragningar till enskilda skötas av en särskild nämnd, Skatteförvaltningens adressnämnd. Nämnden är att betrakta som ett självständigt organ som utför urvalsdragningar efter beställning. Nämnden är däremot inte någon egen myndighet utan ingår i myndigheten Riksskatteverket. Därför är det alltid Riksskatteverket beslutar som om utlämnande av registeruppgifter enligt tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen.

10 § Paragrafen innehåller föreskrifter om vilka uppgifter som skall ingå i aviseringsregistret. Registerinnehâllet har närmare diskuterats i avsnitt 5.3. Samma personkrets som förekommer i referensregistret skall registreras i aviseringsregistret. l förhållande till SPAR innebär detta en viss utvidgning eftersom SPAR innehåller uppgifter är om personer som folkbokförda eller har skattsedel eller är inskrivna i allmän som försäkringskassa. De enligt förslaget kommer att finnas i personer som aviseringsregistret och i dagsläget inte registreras i SPAR är som

Författningskommentarer

har varit folkbokförda eller som tilldelats personnummer personer som folkbokförda eller registrerade för beskattning. Uppgifter utan att vara sistnämnda är i princip begränsade till uppgift om namn och om personer och efterfrågas i första hand av myndigheter inom personnummer polisväsendet och kriminalvården. uppgifter enligt förslaget får registreras i aviseringsregistret De som väl med uppgifter får registreras i de lokala överensstämmer som folkbokföringsregistren enligt nuvarande 6 Till skillnad från de lokala folkbokföringsregistren skall dock i princip endast aktuella uppgifter ingå aviseringsregistret. Det är ordning överensstämmer med vad i en som gäller för SPAR och betyder exempelvis att en uppgift om namn som nu eller civilstånd ändras skall utgå registret och ersättas med den som ur uppgiften. Undantag görs dock enligt andra stycket för uppgifter om nya och adress samt för uppgifter enligt första stycket 4. personnummer Skälet till detta framgår avsnitt 5.4.4. Uppgift om tidigare personnumav skall dock inte redovisas fastställts till följd mer om nytt personnummer könsbyte eller fingerade personuppgifter. av beslut om Även sekretessmarkering och direktreklamspärr lagras i registret. Det emellertid uppgifter faller under bestämmelsen i nuvarande 8 § är som och därför inte skall tas in i förevarande paragraf. Med stöd av den paragrafen får också tidsuppgifter för olika registrerade förhållanden

t.ex. tidpunkt för adressändring. anges, I aviseringsregistret skall det inte ske någon manuell registrering utan registeruppgiftema inhämtas kontinuerligt från de lokala folkbokföringsregistren eller referensregistret så där sker någon nyregistrering snart som eller förändring.

14 § Terminalåtkomsten har berörts i avsnitt 5.4.2. Paragrafen medger således terminalåtkomst för myndighet och enskild beträffande uppgift om nanm, adress och avregistrering. Hos den som inte kan erbjuda personnummer, sekretesskydd skall s.k. sekretessmarkerad personuppgift inte göras tillgänglig. Regeringen kan med stöd andra punkten medge terminalåtav komst till ytterligare uppgifter. Det förutsätts ske genom föreskrifter i

förordningen folkbokföringsregister m.m. om

Författningskomnzentarer 105

15 § l paragrafen regleras utlämnande av uppgifter medium för automatisk databehandling. Paragrafen medger myndighet och enskild som för eget personregister att inhämta uppgifter från aviseringsregistret. De uppgifter som får hämtas in är samma typ av uppgifter som vederbörande själv har rätt att registrera enligt datalagen, annan lag eller förordning. Det betyder att även licensregister enligt datalagen får uppdateras med hjälp av aviseringsregistret. Paragrafen har utformats så att den sambearbetning av uppgifter som därvid uppkommer inte skall kräva särskilt tillstånd enligt datalagen jfr 2 § andra stycket 4 datalagen. Vid utlämnande av uppgifter är dock 7 kap. 16 § sekretesslagen tillämplig, vilket bl.a. innebär att den som överväger att lämna ut uppgifter oavsett om utlämnandet skall ske på ADB-medium eller skall kontrollera att den som tar emot uppgifterna har licens och i förekommande fall tillstånd att registrera uppgifterna om det kan antas att detta är den mottagandes avsikt. I annat fall gäller sekretess för uppgifterna.

16 § Frågan om sökmöjligheter i aviseringsregistret har berörts i avsnitt 5.4.5.

17 § Som framgår av avsnitt 6 skall utnyttjandet av aviseringsregistret i princip vara avgiftsbelagt. Med stöd av andra meningen i den föreslagna paragrafen har regeringen dock möjlighet att föreskriva att visst tillhandahållande av registeruppgifter får ske utan att avgift erläggs.

18 § Paragrafen ersätter nuvarande 28 § datalagen som föreslås upphävd Första stycket motsvarar helt första stycket i nämnda paragraf i datalagen. På samma sätt som nu gäller beträffande SPAR skall den som begär uppgifter ur ett personregister hänvisas till aviseringsregistret om vederbörande kan tillgodoses genom aviseringsregistret. I likhet med nuvarande ordning skall detta gälla aktualisering, komplettering och kontroll av andra personregister samt urvalsdragning men inte komplettering och kontroll av personuppgifter i övrigt. Skälen till en sådan åtskillnad berördes närmare i förarbetena till datalagen prop. l9808l:62

106 Förfatmingskonzmentarer

fortfarande tillämpning. Det uppgiftslämnande där någon s. 18 och har aviseringsregistret inte kan ske kommer i praktiken i stor hänvisning till ske enligt bestämmelserna allmänna handlingars utsträckning att om kap. tryckfrihetsförordningen och om myndigheternas offentlighet i 2 upplysningsplikt enligt 15 kap. 4 och 5 §§ sekretesslagen.

andra stycket datalagen finns bestämmelse vars innebörd är I 28 § en skattetnyndighet, med undantag från stadgandet i första stycket att en låta myndighet utnyttja pcrsonbanden nämnda paragraf, kan en annan 1990912153 149. Eftersom pcrsonbanden föreslås avskaffade prop. s bestämmelsen inte ha någon motsvarighet i framtiden. 28 § tredje skall innehåller också undantag från regeln i första stycke stycket datalagen ett användning och tillåter regeringen eller Datainspektionen att om SPAR:s använda riksaviseringsbandet i stället för SPAR medge en myndighet att 198081:62 20. Med avskaffande riksaviseringsbandet prop. s. ett av

har inte heller den bestämmelsen aktualitet.

andra stycke 28 § fjärde stycket datalagen och Paragrafens motsvarar rätt enligt förslagets första stycke hänvisa innebär att myndigheternas att aviseringsregistret inte inskränker myndigheternas skyldigheter att till enligt tryckfrihetsförordningen lämna ut uppgifter ur egna register.

19 § avsnitt 5.5 bibehålls möjligheten att använda vissa Som framgår av fastighetsuppgifter vid urvalsdragning. Uppgifterna lagras taxerings- och i aviseringsregistret utan vid urvalsdragning fâr enligt första dock inte sambearbetning ske med de aktuella uppgifterna i skatteregistret. stycket urvalsuppgifterna i skatteregistret närmare skall vara Hur de olika föremål för förordningsreglering efter mönster från utformade bör göras SPAR-förordningen. I avsnitt 5.4.5 har utredningen föreslagit 3 § 3 och 4 uppgift och adress bör lämnas ut vid urvalsdragning att endast om namn enskild. Detta i andra stycket. På motsvarande sätt som begärs av anges gäller enligt 4 § SPAR-förordningen skall det finnas möjlighet som nu inte önskar direktreklam att anmäla detta. En sådan anmälan för den som med stöd nuvarande 8 § och enligt förde stycket skall registreras av - uppgifter vederbörande inte får lämnas ut för direktreklamedföra att om

mändamâl. Urvalsdragning begärs myndighet påverkas inte av begränssom av andra och tredje styckena utan styrs i första hand av den ningarna i

föreslagna 15

Förfatlningskommentarer 107

20 § Paragrafen anger att en enskild inte behöver förete bevis om vissa personuppgifter som finns registrerade inom folkbokföringen personbevis hos myndighet som har tillgång till samma uppgifter från aviseen ringsregistret. Sådan tillgång kan föreligga antingen genom terminalåtkomst eller genom att myndigheten för eget register som aktualiseras med uppgifter från aviseringsregistret. Förslaget kan föranleda vissa förordningsändringar.

21 § Det nya andra stycket rör frågan om gallring i aviseringsregistret. Gallringsföreskrifterna styrs i stor utsträckning av bestämmelserna i 10 Av 10 § först stycket följer att däri angivna uppgifter skall överensstämma med motsvarande uppgifter som senast registrerats i ett lokalt folkbokföringsregister eller referensregistret. Det betyder att det inte finns något utrymme för att i aviseringsregistret behålla en uppgift som inte längre motsvaras av en uppgift i ett lokalt folkbokföringsregister eller referensregistret. Detta klargörs ytterligare genom bestämmelsen i första meningen i stycket. Uppgift i aviseringsregistret om exempelvis tidigare namn och civilstånd skall således tas bort i samband med att nytt namn och civilstånd registreras. I 10 § andra stycket finns en undantagsregel från första stycket som gör det möjligt att i aviseringsregistret lagra uppgifter om tidigare adresser och folkbokföringsfastighet m.m. Enligt den i andra meningen föreslagna gallringsbestämmelsen för dessa uppgifter skall uppgifterna gallras i samband med årsskifte. En adressuppgift som ändrats till följd av att ny adress registrerats skall således gallras vid utgången av fjärde året närmast efter det att det äldre adressen registrerades. En uppgift om adress som registrerats i januari 1993, och som därefter ersatts av en ny adressuppgift, skall således gallras med utgången av år 1997. Principen är densamma för uppgifter om folkbokföringsfastighet m.m. enligt 10 § första stycket 4. En äldre uppgift om folkbokföringsfastighet som registrerades i januari 1993 skall således gallras vid utgången av år 1997. Tredje meningen rör gallring vid avregistrering från folkbokföringen, dvs. i första hand vid dödsfall eller utvandring. Uppgifter om en sålunda avregistrerad person skall finnas kvar i registret till utgången av året efter avregistreringen. Detta gäller dock endast uppgift om namn, personnummer och adress innefattande även uppgift enligt 10 § andra stycket om

108 Författningskommentarer

adress än den registrerade. Övriga uppgifter skall gallras

annan senast i samband med att avregistreringen noteras. följd kopplingen till referensregistret i 10 § första stycket Till av aviseringsregistret att innehålla vissa uppgifter om personer som kommer varit folkbokförda tilldelats personnummer av annat skäl. aldrig har utan finns med är betydelse med hänsyn till vikten av Att dessa personer av Uppgifter bör stå kvar i registret till säker identifiering. om personerna dess att uppgifterna gallras i grundregistret.

3. Lag om ändring i datalagen

grundläggande bestämmelserna SPAR finns i 26-28 §§ datalagen. De om SPAR förslâs avskaffat skall bestämmelserna upphävas. Av När nu till 14 § lagen ändring i lagen folkbokföringskommentaren om om framgår vissa motsvarigheter till bestämmelserna i 28 § register att datalagen föreslås överförda till lagen folkbokföringsregister. om

4. Lag ändring i skatteregisterlagen om

1 § Vid urvalsdragning i aviseringsregistret skall sambearbetning kunna ske med vissa begränsade uppgifter i centrala skatteregistret. Närmare bestämmelser detta finns i 19 § förslaget till ändring i lagen om om folkbokföringsregister.

1 a och 10 a §§ Paragrafema infördes i samband tillkomsten av lagen om folkbokföringsregister. l propositionen föregick lagstiftningen uttalades att de som ifrågavarande bestämmelserna skulle Övergångsbestämmelser i ses som de tekniska folkbokföringssystemen blivit helt utbyggda avvaktan pâ att bl.a. ifråga möjligheten att söka pâ annan uppgift än personnummer om prop. 199091:53 s.42 f. När referens- och aviseringsfunktionema nu inom folkbokföringen föreslås få sin slutliga utformning bör skatteregiinte längre användas för folkbokföringsändarnâl. stren

Särskilda

yttranden

Av

experten Ingela Halvorsen

Utredningen föreslår att ett nytt centralt register för avisering och annat tillhandahållande folkbokförings uppgifter inrättas hos Riksskatteverket av och att RSV skall vara registeransvarig för detta aviseringsregister. Samtidigt föreslås att SPAR avskaffas. Genom de ändringar föreslås som i lagen om folkbokföringsregister tar utredningen ställning till förmån för möjligheten att använda aviseringsregistret för uttag urval av av personuppgifter urvalsdragningar för direktreklamändamål på samma sätt som SPAR används idag. Utredningen föreslår att namn, adress och skall få personnummer användas som sökbegrepp vid sådana urvalsdragningar. Från integritetsskyddssynpunkt finns inte några bärande invändningar mot att så får ske beträffande dessa grundläggande folkbokföringsuppgifter. Utredningen föreslår emellertid också att samkörning skall ske med skatteregistret för att för direktreklamändamål fram urval med utgångspunkt från inkomst-, förmögenhets- och fastighetsuppgifter i skatteregistret. Detta innebär att det även fortsättningsvis skall vara möjligt att använda uppgift om en persons inkomster, förmögenhet eller fastighetsinnehav som urvalskriterier. Kombinationer dessa sökbegrepp av skall också vara möjliga. Annorlunda uttryckt skall det alltså tillåtet vara för RSV att sälja uppgifter om namn och adress på alla med viss en inkomst,en viss storlek förmögenhet eller viss fastighet, en typ av t.ex. en fritidsfastighet med ett taxeringsvärdepå milj. kr eller en mer. Skatteregistret innehåller många känsliga uppgifter enskilda är som skyldiga att lämna om sina ekonomiska förhållanden för beskattningsändamål. För många uppgifterna i registret gäller också av sekretess. Ett gott integritetsskydd innebär bl.a. att personuppgifter bara används i överensstämmelse med de ändamål, som fastställts för det register där de ingår. De ändamål som fastställts för skatteregistret avser främst beskattning och tar inte sikte på ett tillhandahållande uppgifter av till utomstående, med undantag för visst utlämnande till Kronofogdemyn-

l lO Särskilda yttranden

bakgrund jag inte det bör komma ifråga digheterna. Mot denna anser att skatteregistret med aviseringsregistret i syfte att lämna ut att samköra grund i dessa samkömingar, även om inte uppgifter, som har sin Det kan inte förenligt med uppgifterna i sig kommer att lämnas ut. anses för direktreklamändamål säljer uppgifter ett gott integritetsskydd att staten uppgifter enskilda är skyldiga att lämna för grundar sig på som som bör det komma ifråga att de aktuella beskattningsändamål. Inte heller på sätt tillförs aviseringsregistret för att uppgifterna i skatteregistret annat

försäljas. talar för urvalsdragningarna kan En ytterligare omständighet som att 5.5 där det slås fast att det inte torde begränsas är konstaterandet i avsnitt verkan möjligheterna för företag att få göra få någon betydande om om fastighet försvinner. För del tror jag att urval efter inkomst och - egen får gälla förmögenhetsuppgifterna. detsamma antas

Av Claes Månsson

experten

centralt register skall inrättas för Utredningens förslag innebär att ett tillhandahållande folkbokföringsuppgifter. Personavisering och annat av riksaviseringsbandet kan då avskaffas. Jag delar de framförda banden och till varför centralt aviseringsregister skall inrättas. Inte motiveringarna ett invändningar det föreslagna registerinnehållet eller mot heller har jag mot den föreslagna åtkomsten för användarna. SPAR skall läggas ned och att det Utredningens uppfattning är att tillhandahållandet folkbokföringsuppgifter skall ske från ett framtida av Sålunda föreslås aviseringsverksamheten bör handhas enda register. att Riksskatteverket inrättandet ett centralt aviseringsregister. av genom av SPAR fullgör idag går emellertid utöver enbart De funktioner som och innebär urvalsdragningar kan beställas. aviseringsverksamhet att Urvalsdragningar både myndigheter och enskilda och i de flesta görs av skall utgöra underlag för adresserad reklam eller fall för att uttaget information. de uppgifter ingår i SPAR från folkbokföringen ingår även Utöver som uppgifter från skatte- och fastighetstaxeringsregistren. Dessa uppgifter inte SPAR fungerar söknycklar vid urvalsdragning. utlämnas ur men som urvalsdragningsmöjligheterna är så väsentliga för Utredningen anser att svenskt näringsliv de bör finnas kvar även i framtiden, när ett nytt att aviseringsregister införts.

Särskilda yttranden l l l

Utredningen anser dock att uppgifterna från skatte- och taxeringsregistren inte bör ingå i aviseringsrcgistret utan att aviseringsregistret skall samköras med skatte- och fastighetstaxeringsregistren när urvalsdragning begärs enligt dessa söknycklar. Min uppfattning angående möjligheter till urvalsdragning även med ett nytt aviseringssystem är densamma som utredningens. Det är av utomordentlig vikt för svenskt näringsliv att även framdeles ett effektivt sätt kunna nå presumtiva kunder med information och marknadsföringstnaterizil på ett sätt som inte kränker den enskildes integritet. Jämförelser med andra länder visar att det svenska systemet med ett centralt register, SPAR, med möjlighet för enskilda att avböja informations- och reklatnutskick är överlägset från integritetssynpunkt. Syftet med inrättandet av SPAR, nämligen att undvika upprättande flera olika av befolkningsregister av skiftande kvalitet, talar också för att ett nytt aviseringssystem inte bör leda till inskränkningar i ett i övrigt väl fungerande system för avisering och urvalsdragning. En nedläggning av urvalsdragningen skulle leda till väldiga ansträngningar för olika myndigheter, då urval istället skulle begäras med stöd offentav lighetsprincipen. Utredningens slutsatser att såväl aviseringsverksamheten som urvalsdragningsverksamheten skall skötas av ett register under Riksskatteverkets huvudmannaskap är emellertid enligt min uppfattning mindre väl motiverade och saknar därtill grundlig analys. Från folkbokföringens utgångspunkt är det naturligt att de uppgifter som tillhandahålls vissa centrala myndigheter också skall tillhandahållas ett enhetligt sätt med folkbokföringsinyndigheten som huvudman. Jag har inte några invändningar emot att Riksskatteverket således tilldelas registeransvaret för det föreslagna centrala aviseringsregistret. Vad däremot angår de uppgifter som tillhandahålls övriga mottagare i samhället, främst näringslivet, måste dock andra faktorer beaktas. När SPAR inrättades föreslogs inledningsvis att registeransvaret skulle läggas på Riksskatteverket. En sådan lösning avvisades dock orimlig. Det som har därefter såväl i samhällsdebatten, i riksdagen under årens lopp som hänvisats till den särskilda fördel för den enskilda integriteten som ligger däri att annan än Skattemyndigheten är ansvarig för verksamheten, först dåvarande DAFA och därefter den parlamentariskt sammansatta SPARnämnden. I betänkandet Ds C 1985:1, vilket ledde fram till inrättandet av SPAR-nämnden avvisade utredaren både Datainspektionen och Riksskatteverket som tänkbara huvudmän för SPAR-registret, både från

yttranden l l2 Särskilda

praktiska utgångspunkter s 53. Dessa överväganden är

principiella och enligt min uppfattning lika aktuella nu som tidigare. enligt min mening olämpligt att den myndighet, Riksskatte- Det är verket, vilken har huvudansvaret för granskning och beskattning av näringslivet, ställs i leverantörsförhållande med betydande kommerett till näringsliv. Detta gäller redan aviseringsverksamsiella inslag samma När det därtill skall läggas urvalsdragning av uppgifter ur registret heten. huvudsak reklam- och informationsändamål och urvalsnycklama för i såväl folkbokföringsuppgifter skatte- och fastigskall utgöras av som hetstaxeringsuppgifter framstår registeransvar för Riksskatteverket som

olämpligt från integritetssynpunkt. än mer Visserligen föreslår utredningen att frågor om urvalsdragning för bl.a. direktreklam skall beslutas särskild nämnd inom Riksskatteverket. av en nämnd skall dock inte ha registeransvaret för det föreslagna Denna aviseringsregistret detta skall ligga Riksskatteverket. utan till inrättandet nämnden att garantera att den Skälen av uppges vara personliga integriteten skall skyddas och att tillfredsställande etiska

principer kan tillämpas. Utredningen har inte redovisat vilka arbetsuppgifter som faktiskt skulle åligga den föreslagna nämnden. Något registeransvar kan dock inte ifråga enligt utredningen. Den fråga som uppstår är om några komma arbetsuppgifter betydenhet kan falla den föreslagna nämnden om av den inte är registeransvarig. Det är med registeransvaret som arbetsuppgifterna följer. Själva utlämnandet uppgifter för urvalsdragav heller den föreslagna nämnden, då nästan all ningar kan inte styras av uppgifter för reklamändamål styrs beslut Datainspekutlämning av av av tionen. Enligt gällande rätt får nämligen inte uppgifter lämnas ut ur ett det finns anledning att misstänka att uppgifterna skall register om användas vid ADB-behandling i strid med datalagen datalagen 11 §. Av datalagen 2 § framgår vidare att det strider mot lagen att registrera uppgifter enskild den registeransvarige saknar anknytning till den om om registrerade, inte tillstånd därtill föreligger. om ligger alltså i sakens natur att varje utlämnande av personuppgifter Det reklam- eller informationsändamål från ett centralt register och för Lex. ADB-behandling sker, måste ske efter tillstånd från Datainspektionen. där Utrymmet för verka för integritet och etiska principer blir därmed att obefintligt för den föreslagna nänmden. Med andra 0rd är samtliga viktiga funktioner i datalagens mening knutna till den registeransvarige, enligt förslaget, Riksskatteverket. Nämnden kommer därmed att helt eller

Särskilda yttranden 1 13

sakna såväl arbetsuppgifter som betydelse. De enda praktiskt tillämpbara fall jag kan tänka mig där nämnden får någon beslutsfunktion är om uppgifter lämnas ur registret papper eller klisteretiketter. Sådan hantering förekommer dock redan idag mycket sparsamt och det förefaller inte sannolikt att denna hantering kommer att öka. Det sagda styrker min uppfattning om att den föreslagna ordningen är mindre väl genomtänkt. Ytterligare skäl för denna uppfattning erhålles förslaget till lagtext om i 7 § i lag om folkbokföringsregister granskas. Där framgår att Skatteförvaltningens adressnämnd handlägger frågor urvalsdragning om som begärs av enskild. Någon analys till grund för att urvalsdragning av annan än enskild inte skall handläggas av nämnden finns inte redovisad. Orsaken härtill är att myndigheterna stundtals behöver göra stora s.k. kategoriuttag ur aviseringsregistret bl.a. för valändamål och sådana att uttag också måste definieras som urvalsdragning såvida inte särskilda definitioner införs i lagen. Denna fråga är inte utredd. Även mot bakgrund härav framstår nämndens verksamhet och avgränsningen av densamma som tveksam och bristfälligt analyserad. De invändningar mot den föreslagna ordningen anförts leder som ovan enligt min uppfattning till frågan inte aviserings- och urvalsdragom ningsverksamhet för flertalet mottagare i samhället bör ombesörjas av annan än Riksskatteverket. En naturlig utgångspunkt är då att överväga om SPAR-nämnden även fortsättningsvis kan handha dessa uppgifter. Erfarenheterna talar för att uppgifterna skötts mycket bra under den tid som SPAR-nämnden varit ansvarig för SPAR-registret. Verksamhetens mål, skötsel och service har väckt stor respekt i samhället och uppfattas som en garant för den personliga integriteten liksom för kraven på effektivitet. SPAR-nämnden har registeransvar - och därmed totalt ansvar för sin verksamhet. De skäl som talar för att endast ett register bör fullgöra aviseringsverksamheten har stor bärkraft när länens personband och riksaviseringsbandet diskuteras. Det är vid överföringen ifrån dessa register som tidseftersläpningar uppstår. Om emellertid dessa register ersätts av ett centralt aviseringsregister för folkbokföringsändamál och för avisering av centrala myndigheter, skulle registreringen folkbokföringsuppgifter av starkt förbättras med åtföljande garantier för den personliga integriteten för de enskilda som registreras. Om SPAR-registret bibehålls kan Referensregistret läggas ned i samband med inrättandet av det centrala aviseringsregistret. Den enda

yttranden l 14 Särskilda

orsaken till att utredningen föreslår att Referensregistret behålls är att viktigt för Riksskatteverkets interna folkbokföringshantering att detta är inte får möjliga. Om centrala aviseringsrcgistret störningar vara endast får begränsade uppgifter, och all terminaluppkoppling emellertid kvar SPAR utsätts emellertid aviseringsrcgistret inte för sådana ligger påfrestningar. De skäl åberopats till stöd för ett bibehållande av sotn referensregistret skulle då bortfalla. bibehålls skulle det innebära att uppgifterna registreras i två Om SPAR i stället för Häri ligger naturligtvis en integritetsrisk. Denna register ett. risk skall dock inte övervärderas. Antalet uppgifter som kommer att dubbclregistreras är också mycket få närmare bestämt fem uppgifter. Möjligheterna till rättelse uppgifter i registren påverkas inte nämnvärt, av då SPAR-registret skulle erhålla sina uppgifter ur det centrala aviserings- Uppdatering skulle ske mycket snabbare än för närvarande och rcgistret. rättelserutiner kan upprättas mellan endast tvâ register. Att säkra i SPAR blir korrekta garanteras att de kommer från det uppgifterna av centrala aviseringsrcgistret. Den enda betydelsefulla nackdelen att nya begränsat antal uppgifter blir registrerade i två register i stället för ett ett skall vägas mot de integritetsrisker som är förenade med att att skattemyndigheterna kommer i ett leverantörsförhållande till näringslivet avseende skatte- och folkbokföringsuppgifter helt kan elimineras. Blotta misstanken Riksskatteverket kan komma att uppträda som den om att centrala myndighet innehar och sprider uppgifter om enskilda i stor som skala, bör enligt min mening undvikas. framgår utredningens kapitel rubricerat Övergângsfrågor, ligger Som av det i sakens natur att ett nytt centralt aviseringsregister inte inom snar tekniskt kan klara Övertagande SPAR-registrets nuvarande framtid ett av funktioner. Även detta förhållande talar enligt min uppfattning mot ett beslut med innebörd SPAR-registret skall läggas ned. Vid den att tidpunkt då skatteförvaltningen erhållit tekniska möjligheter att klara alla aviserings- och urvalsdragningsuppgifter föreligger kanske redan den nya teknik omnämns i utredningen i avsnitt 5.2.1, och som möjliggör att som uppgifter folkbokföringen kan inhämtas vid behov elektronisk väg ur och då saknas över huvud taget behov av att registrera personuppgifter

centralt. I sammanhanget skall beaktas att utredningen inte bedömt det som möjligt uppskatta kostnadskonsekvensema för samhället med den att ens föreslagna ordningen. Det bör dock framhållas att de tekniska resurser åtgår för att klara registerhanteringen av den aktuella storleken är som

Särskilda yttranden 115

betydande och överstiger de resurser som Riksskatteverket idag besitter för att fullgöra sin ordinarie verksamhet. En förändring kommer kräva att omfattande investeringar, utan att för den skull leda till ökad intjänandeñrmåga med den prissättning föreslås. som Mitt förslag är mot bakgrund de invändningar och vad i övrigt av som ovan anförts att SPAR-registret behålls under SPAR-nämndens registeransvar för att tillgodose näringslivets och andra användares berättigade behov på området. Jämsides härmed inrättas ett centralt aviseringsregister under Riksskatteverkets registeransvar enbart för folkbokföringsändamål och avisering till centrala myndigheter. Riksaviseringsbandet och länens personband kan då läggas ned.

Av experten Mikael Nordmark

Beslut om framtida aviseringsverksamhet bör enligt min mening m.m. avvakta till dess de ekonomiska konsekvenserna preciserats. Detta bl.a. mot bakgrund den betydande investering aviseringsverksamheten av som förutsätter och att erfarenheten visar att det i Sverige endast finns ett fåtal databaser som kan uppnå kostnadstäckning eller lönsamhet. Flertalet av dessa har byggts upp och finansierats i statlig regi. Utredningen har emellertid inte kunnat påvisa några säkra besparingar. Detta talar för begränsade förändringar inte användarna är beredda om att betala för ett nytt aviseringsregister. Att modernisera riksaviseringsbandet, t.ex. ta bort förkortningar och föra in extra adresñlt, och att slopa de länsvisa personbanden skulle då ligga närmast till hands. Därtill framstår genomgripande förändringar inte längre nödvändiga, t.ex. som ställs endast krav på smärre ändringar den rättsliga regleringen av av SPAR för att uppnå i huvudsak resultat utredningen. samma som

Bilaga 1

Sammanställning av resultatet av en enkät till skattemyndigheterna om uppgiftslämnande ur FB-data

Flertalet levererade uttag lämnas skattemyndighetema till kommuner av och landsting. Större kommuner mottar veckovisa aviseringar över samtliga förändringar bland kommuninvånarna på magnetband eller diskett. Många kommuner anlitar Kommundata AB för driften sina av register. En del mindre kommuner har sin ADB-verksamhet förlagd till en annan kommun. Därutöver görs ett stort antal lokala uttag på listor eller etiketter. Det kan gälla exempelvis nyinflyttade till kommuner eller avlidna till sjukhus och vårdcentraler. Vissa forskningsinstitutioner begär särskilda kategoriuttag, Lex. har uppgifter i vissa åldersom personer grupper eller viss bostadsort.

Samtliga skattemyndigheter har lämnat uppgifter sin aviserings- och

om uttagsverksamhet enligt följande:

För varje mottagare har angetts urval, uppgifter, medium, frekvens och

antal uppgifter personer uttag. Resultatet redovisas nedan i

per sammanfattning för varje län.

Bilaga I 2

Stockholms län §25 kommuner Löpande avisering Kommuner 20 kommuner får veckovisa uppdateringar till kommundata AB magnetband ytterligare 14 veckovisa aviseringar magnetband avseende kommuner sker vissa kommuner för således mer än ett ADBregister över befolkningen 4 kommuner får löpande avisering inflyttade huvudmän etiketter om l kommun får löpande avisering inflyttade svenska huvudmän om lista Landsting Landstinget får veckovisa magnetbandsuppdateringar avseende hela länets befolkning 2 sjukhus eller vårdcentraler får avisering lista om inflyttade 2 sjukhus eller vårdcentaler får avisering lista om avlidna Annan löpande avisering Huddinge kyrkliga samfállighet får löpande veckovis avisering av förändringar inom Huddinge kommun diskett

Engångsuttag Inga engångsuttag har rapporterats

Bilaga I 3

Uppsala län 6 kommuner

Löpande avisering Kommuner 3 kommuner får löpande magnetbandsavseringar till Kommundata AB 3 kommuner får löpande magnetbandsaviseringar 3 kommuner får löpande aviseringar om nyinflyttade, pensionärer eller barn personavier, etiketter eller listor Landsting Ingen löpande avisering

Annan löpande avisering Uppsala datacentral får löpande magnetbandsavisering avseende Uppsala kommun Engångsuttag

Kommuner l kommun har fått ett totaluttag lista Landsting Inga uttag Ovriga 8 forskningsinstitutioner har fått olika urval listor, etiketter och

4 Bilaga 1 magnetband 4 uttag till Posten avseende vissa postnummeromrâden på listor 1 män i vissa åldergrupper till Uppsala gosskör lista uttag av vissa åldersgrupper till Upplands flygflottilj på lista l uttag av

Bilaga I 5

Södermanlands län kommuner Löpande avisering Kommuner 6 kommuner får löpande avisering magnetband till Kommundata AB 4 kommuner får ändringar avseende pensionärer personavier l kommun får uppgifter om inflyttade pensionärer personavier 2 kommuner får uppgifter inflyttade personavier eller etiketter om Landsting Landstinget får veckovis ändringar avseende hela länet ändringar 2 samt gångerår för anställda på magnetband Annan löpande avisering Ingen annan löpande avisering har redovisats Engångsuttag Inga engângsuttag har redovisats

6 Bilaga 1

Östergötlands län §13 kommunen

Löpande avisering Kommuner

fâr veckovisa ändringsaviseringar på magnetband varav 4

6 kommuner till Kommundata 1 kommun får motsvarande uppgifter diskett 3 kommuner får veckovisa ändringsaviseringar personavier 2 kommuner får veckovis avisering nyinflyttade på listor om Landsting Landstinget får veckovis ändringsavisering avseende länets befolkning Landstinget i Jönköpings län får veckovis avisering om in- och utflyttning i vissa gränsområden Annan löpande avisering Riksförsäkringsverket får 2 gångerâr kategoriuttag magnetband

Engångsuttag Kommuner 3 kommuner har fått engångs kategoriuttag på listor eller etiketter

Bilaga 1 7

Jönköpings län ll kommuner

Löpande avisering Kommuner 9 kommuner får veckovis ändringsavisering magnetband

varav 8 till Kommundata

1 kommun får veckovis avisering infyttning personavier om 7 kommuner får inflyttade eller inflyttade äldre personavier eller etiketter Landsting Landstinget får veckovis in- och utflyttningsavisering på magnetband avseende hela länet Landstinget, tandvårdsavdelningen får veckovis in- och utflyttningsavisering avseende barn och ungdomar personavier

Engångsaviseringar

Kommuner 2 kommuner har fått engångsuttag på magnetband 2 kommuner har fått kategoriuttag listor och etiketter

Övriga

Jönköpings läns civilförsvarsförening har fått engångsuttag vissa

av kvinnor på lista och etiketter

8 Bilaga 1

Kronobergs län 8 kommuner Löpande avisering Kommuner får veckovis ändringsavisering till Kommundata 6 kommuner magnetband får veckovisa kategoriuttag vissa åldersgrupper, inflyttade 6 kommuner m.m. listor, etiketter, magnetband eller personavier Landsting Landstinget får veckovis avisering ändringar för hela befolkningen i av länet magnetband Landstinget får veckovis avisering kvinnor i vissa åldrar magnetom band folktandvården, får veckovis avisering in- och utflyttade Landstinget, om och döda listor Malmöhus län får veckovis avisering ändringar för hela Landstinget i av befolkningen i länet på magnetband

Engångsaviseringar Kommuner fått engångsuttag med hela befolkningen eller olika 6 kommuner har urval magnetband, listor eller etiketter Landsting landsting har fått engångsuttag över hela länets befolkning Malmöhus läns

Bilaga I 9 på magnetband Övri a Posten, Socialstyrelsen, Mariakyrkan SvK,Kr0nobergs lottaförbund har fått olika urval listor, etiketter eller magnetband

Bilaga I 10

Kalmar län §12 kommuner Löpande avisering Kommuner 6 kommuner får veckovisa ändringsaviseringar magnctband 3 kommuner får veckovisa ändringsaviseringar listor eller personavier Landsting Landstinget får veckovis ändringsaviseringar magnetband

Engångsuttag

Kommuner 3 kommuner har fått engângsuttag avseende olika kategorier listor eller etiketter Landsting Folktandvården har fått olika kategoriuttag på listor Länssjukvården har fått uttag av avlidna på listor Ovriga Kalmar lottaförening har fått kategoriuttag pá etiketter

Bilaga 1 1 1

Gotlands län kommun

Löpande avisering Kommuner 1 kommun får veckovis ändringsaviseringar på magnetband till Kommundata l kommun får ändringsaviseringar på listor och personavier Landsting Landstinget får veckovis ändringsavisering magnetband för hela länet Folktandvården får veckovis ändringsavisering personavier Engångsutgg Visby lottakår har fått ett kategoriuttag på etiketter

12 Bilaga I Blekinge län kommunen Löpande avisering Kommuner S kommuner får veckovis ändringsaviseringar på magnetband till Kommundata l kommunfår ändringsavisering beträffande vissa kategorier personavier

Landsting Landstinget får veckovisa ändringsaviseringar avseende hela länet på magnetband i två olika versioner Malmöhus läns landsting får ändringsaviseringar avseende hela länet på magnetband

Engångsuttag Kommuner 1 kommun har fått ett engångsuttag magnetband 2 kommuner har fått engångsuttag avseende olika kategorier personavier och etiketter Landsting Folktandvården har fått olika kategoriuttag listor Ovriga Kronofogdemyndigheten, Finska projektet vid Olofströms församling och Socialstyrelsen har fått olika kategoriuttag listor och magnetband

Bilaga I 13

§ristianstads län 13 kommuner

Löpande avisering Kommuner 12 kommuner får veckovis ändringsavisering magnetband 10 till varav Kommundata 3 kommuner får veckovis avisering inflyttade pensionärer på av personavier l kommun får veckovis avisering alla nyinflyttade på lista av Landsting Landstinget fâr veckovis ändringsavisering magnetband för hela länet Samma uppgifter går även till landstinget i Malmöhus län Annan löpande avisering Kommundata får kvartalsvis befolkningen i hela länet uttag av Engångsuttag Kommuner 2 kommuner har fått engångsuttag föräldrar till S-âringar etiketter av

14 Bilaga I

Malmöhus län 20 kommuner Löpande avisering Kommuner ll kommuner får veckovis ändringsavisering magnetband 11 kommuner får veckovis ändringsavisering magnetband till kommundata 8 kommuner får veckovis aviseringar listor, personavier eller etiketter Landsting Landstinget fâr veckovis ändringsavisering för hela länets befolkning magnetband 2 vårdcentraler fâr veckovis avisering personavier Engångsaviseringar Landsting Landstinget har fått engângsuttag vissa kategorier band och av etiketter Ovriga Socialstyrelsen har fått alla barn i länet på magnetband uttag av Malmöhus läns lotta förbund får 3 gånger per uttag av vissa ålderskategorier etiketter

Bilaga 1 15

Hallands län 6 kommuner

Löpande avisering Kommuner 9 kommuner får veckovis ändringsavisering magnetband 5 kommuner får veckovis ändringsavisering magnetband till Kommundata Landsting Landstinget får löpande ändringsavisering för hela länets befolkning magnetband Samma uppgifter går även till Kommundata, ADB-kontoret i Göteborg och landstinget i Göteborgs och Bohus län Annan löpande avisering Medscand AB får veckovis ändringsavisering för hela länets befolkning Engângsaviseringar Kommuner 1 kommun har fått kategoriuttag på lista Landsting 2 vårdcentraler har fått kategoriuttag

16 Bilaga I

Göteborgs och Bohus län 15 kommuner Löpande veckovis magnetbandsavisering eller motsvarande

Kommuner 15 kommuner får löpande ändringsaviseringar magnetband varav 11 till Kommundata och 1 till KAAB 3 kommuner får uppgifter om inflyttade på etiketter Landsting Landstinget får löpande ändringsaviseringar magnetband för hela länets befolkning utom Göteborg

Landstinget i Älvsborgs län får samma uppgifter

Landstinget får veckovisa ändringsaviseringar magnetband för kvini vissa åldergrupper till Medscand nor Landstinget, tandvården får veckovis uppgifter inflyttningar listor om Tandklinikema får veckovis ändringsaviseringar på listor 10 sjukhus och vårdinrättningar får veckovis uppgifter om avlidna listor Engângsaviseringar Kommuner 5 kommuner har fått olika kategoriuttag på listor eller etiketter Ovriga Marinkommando Väst, Göteborgs civilförsvarsförbund, Säve Civilför-

Bilaga I 17 svarsområde, Göteborgs universitet och Säve-Rödbo församlingar har fått kategoriuttag etiketter

18 Bilaga 1

Älvsborgs län 18 kommuner Löpande avisering Kommuner 13 kommuner får veckovis ändringsavisering på magnetband l kommun får veckovis ändringsavisering personavier 16 kommuner får veckovis aviseringar om intlyttningar eller om ändringar för vissa álderskategorier personavier, listor eller etiketter Landsting Landsting Landstinget får veckovis ändringsavisering på magnetband om hela länets befolkning på magnetband Samma uppgifter går även till landstinget i Göteborgs och Bohus län och Göteborgs kommun Engångsuttag Kommuner 2 kommuner har fått engángs totaluttag på magnetband 3 kommuner har fått kategoriuttag listor eller etiketter Ovriga Posten, Väg- och Trañkinstitutet och Skaraborgs flygflottilj har fått kategoriuttag på listor och etiketter

Bilaga 1 19

Skaraborgs län g 17 kommuner

Löpande avisering Kommuner 14 kommuner får löpande ändringsavisering på magnetband 10 varav till Kommundata l kommun får veckovisa ändringsaviseringar på personavier 8 kommuner får veckovis avisering för vissa kategorier personavier eller etiketter Landsting Landstinget får veckovis ändringsavisering för hela länets befolkning på magnetband Övri a Skaraborgs civilförsvarsförbund och Posten har fått kategoriuttag listor

20 Bilaga 1

Värmlands län 16 kommuner Löpande avisering Kommuner 16 kommuner får veckovis ändringsavisering på magnetband varav 13 till Kommundata och l till AB Thoreb Landsting 5 vårdinrättningar får veckovis uppgifter om avlida listor 2 tandkliniker får avisering om inflyttade på etiketter Annan löpande avisering 16 kommuner får veckovis ändringsavisering för olika ålderskategorier personavier eller listor Engångsuttag Kommuner 5 kommuner har fått engångsuttag magnetband till Kommundata 2 kommuner har fått kategoriuttag på listor eller etiketter Landsting Landstinget har fått ett engångsuttag för hela länets befolkning l vårdcentral har fått ett kategoriuttag listor Ovriga Centrum för hälsoforskning, Posten och Västgöta flygflottilj har fått katgoriuttag listor och etiketter

Bilaga 1 21

Örebro län ll kommuner

Löpande avisering Kommuner 7 kommuner får veckovis ändringsavisering magnetband ll kommuner får veckovis ändringsavisering på personavier eller etiketter Landsting Landstinget får veckovisa ändringsaviseringar magnetband for hela befolkniningen i länet Engångsaviseringar Kommuner

2 kommuner har fått engångsuttag magnetband

2 kommuner har fått engångsuttag på etiketter Övri a Mikaels församling och Upplands flygflottilj har fått engångsuttag etiketter

22 Bilaga I

Västmanlands län ll kommuner Löpande avisering Kommuner 6 kommuner får veckovis ändringsavisering pá magnetband varav 5 till Kommundata 10 kommuner får ändringar för vissa kategorier personavier eller listor Landsting Landstinget får veckovisa ändringsaviseringar på magnetband för hela länet l läkarmottagning får ändringsavisering på listor Annan löpande avisering Sparbankerna i Sala och Arboga får varje resp. varannan vecka uppgifter om avlidna listor Engångsuttag Kommuner 1 kommun har fått uttag av viss ålderkategori på magnetband 3 kommuner har fått uttag av vissa ålderkategorier listor eller etiketter Landsting Landstinget har fått avlidna i länet på listor samt uttag av vissa uttag av åldergrupper på listor och etiketter Folktandvården har fått kategoriuttag på listor och etiketter

Bilaga 1 23

l vårdcentral har fått uttag avseende visst område magnetband Övri a Västanfors kyrkliga samfállighet har fått ett slumpurval på lista och etiketter

24 Bilaga 1

Kopparbergs län §15 kommuner Löpande avisering Kommuner 9 kommuner får veckovisa ändringsaviseringar på magnetband varav 8 till Kommundata 15 kommuner får veckovis avisering av olika kategorier personavier, listor och etiketter Landsting Landstinget får veckovisa ändringsaviseringar på magnetband för hela länet 3 vårdcentraler får veckovisa ändringsaviseringar listor Engångsuttag Kommuner 3 kommuner har fått engångs kategoriuttag listor eller etiketter Landsting Samtliga vårdcentraler har fått kategoriuttag på listor och etiketter Ovriga Posten, Linköpings universitet och Dalregementet har fått kategoriuttag listor eller etiketter

Bilaga 1 25

Gävleborgs län 10 kommuner

Löpande avisering Kommuner 9 kommuner får veckovisa ändringsavisering på magnetband 5 kommuner får avisering för vissa kategorier personavier eller listor Landsting Landstinget får veckovis ândringsavisering magnetband för hela länet Landstinget får veckovis avlidna på lista Tandvåxdsförvaltningen får veckovisa ändringsaviseringar listor Engångsuttag Kommuner 4 kommuner har fått kategoriuttag listor eller etiketter Landsting 3 vårdinstitutioner har fått kategoriuttag listor Övri a I 14, Gävleborgs sjövämskår, Posten, Röda Korset, Lottaförbundet och FBU har fått kategoriuttag listor eller etiketter Socialstyrelsen har fått kategoriuttag på magnetband

26 Bilaga I

Västernorrlands län kommuner Löpande avisering Kommuner 7 kommuner får veckovisa ändringsaviseringar på magnetband varav 6 till Kommundata 3 kommuner får veckovisa aviseringar vissa kategorier listor eller av etiketter Landsting Landstinget får veckovisa ändringsaviseringar på magnetband driften sköts av Norrdata Annan löpande avisering Graningeverken AB får veckovis avisering om avlidna listor Engångsuttag Kommuner 3 kommuner har fått olika kategoriuttag på listor eller etiketter Landsting Landstinget har fått ett kategoriuttag på band samt kategoriuttag listor, etiketter eller microñche till 6 olika várdinrättningar

Qvriga

AB Övikshem och Posten har fått kategoriuttag på listor kronofogdemyndigheten har fått vapeninnehavare listor

Bilaga 1 27 Socialstyrelsen och Skorpeds församling har fått engângsuttag band

28 Bilaga I

Jämtlands län 8 kommuner Löpande avisering Kommuner 5 kommuner får veckovisa ändringsaviseringar magnetband varav 3 till Kommundata 7 kommuner får veckovis avisering vissa kategorier på personavier av eller etiketter Landsting Landstinget fâr veckovisa ändringsaviseringar på magnetband i 3

upplagor Östgöta Data AB, Norrdata och Programator

Landstinget i Västernorlands län får veckovisa ändringsaviseringar för 2 församlingar Engångsuttag Kommuner 2 kommuner har fått engángsuttag band 1 kommun har fått kategoriuttag på listor och etiketter Landsting Landstinget har fått kategoriuttag band 2 vårdinrättningar har fått kategoriuttag listor och etiketter Ovriga 2 församlingar har fått uttag på magnetband

Bilaga 1 29 länsstyrelsen har fått ett urval listor och etiketter Östersunds civilförsvarsförening har fått ett kategoriuttag listor och etiketter

30 Bilaga 1

Västerbottens län 15 kommuner Löpande avisering Kommuner 5 kommuner får veckovisa ändringsaviseringar på magnetband till Kommundata 1 kommun får veckovisa ändringsaviseringar magnetband och 3 diskettter Landsting Landstinget får veckovisa ändringsaviseringar band för hela länets befolkning samt dessutom för vissa kommuner diskett Engângsuttag Kommuner 1 kommun har fått uttag magnetband Ovriga Umeå universitet har fått kategoriuttag listor och etiketter länsstyrelsen har fått urvalsuttag listor

Bilaga 1 31

Norrbottens län 14 kommuner Löpande avisering Kommuner 2 kommuner får veckovisa ändringsaviseringar på magnetband till Kommundata 13 kommuner får veckovis avisering vissa kategorier personavier av eller listor Annan löpande avisering Medisys får veckovisa ändringsaviseringar magnetband för hela länets befolkning länsstyrelsen får ett uttag för länets befolkning gång i månaden en Engångsuttag Kommuner 3 kommuner har fått engângsuttag magnetband till Kommundata Landsting Landstinget har fått kategoriuttag på listor och etiketter

Övriga

Medisys har fått ett totaluttag över länets befolkning magnetband Posten och Uppsala universitet har fått kategoriuttag på listor

Bilaga

Redovisning av enkät till användare av følkbokföringsuppgüter

13 centrala myndigheter samt 18 kommuner, landsting m.m. som i en eller annan form löpande tar emot aviseringar från folkbokföringen har tillfrågats om sitt behov av framtida behov av uppgifter. De frågor som ställts är:

För vilket ändamål behövs uppgiften Det är angeläget att behovet av varje uppgiftstyp klart motiveras. Om behovet avser endast en del av den registeruppgift som anges i lagen om folkbokföringsregister, t.ex endast postadress men inte besöksadress, uppgift om make men inte barn, anges noga vilka uppgifter som behövs. Ange vidare om uppgiften för närvarande erhålls.

Kan uppgiften ersättas med en annan uppgiftstyp eller hämtas in ett annat sätt

Vilka kostnads- och andra konsekvenser skulle det få om uppgiften inte tilhandahälls från folkbokföringen.

4. Hur ofta behöver uppgiften eller ändringar av denna aviseras

Flera av uppgifterna i de lokala folkbokföringsregistren har ett annat format än motsvarande uppgifter som nu aviseras via personbanden. Kommer det att uppkomma svårigheter att ta emot aviseringar i det nya formatet För närvarande används endast det svenska alfabetets bokstäver i oförändrad form samt é och U i och ortnamn. Finns önskemål personom utökad teckenrepresentation och kan ytterligare tecken tas emot om en utökning sker

2 Bilaga 2

6. På vilket medium önskas uppgiften

Övriga Har nuvarande ordning fungerat bra eller finns det

7. synpunkter. önskemål om förändringar

någon ytterligare uppgift borde finnas i ett Dessutom kan anges om framtida aviseringsregister.

samtliga centrala myndigheter samt 9 av övriga Enkäten har besvarats av tillfrågade.

Sammanfattning av svaren

Rikspolisstyrelsen

- personnummer

- nanm adress folkbokföringsfastighet, folkbokföringsort och folkbokföring under särskild rubrik födelsehemort och födelseort medborgarskap civilstånd inflyttning från utlandet avregistrering vid dödsfall och dödförklaring, utflyttning till utlandet, obeñntlighet, eller beslut ñngerade personuppgifter om sekretessmarkering -

Uppgifterna önskas varje vardag genom teleöverföring

Bilaga 2 3

Kriminalvårdsstyrelsen

- personnummer - namn medborgarskap avregistrering vid dödsfall och dödförklaring, utflyttning till utlandet, obeñntlighet, eller beslut om ñngcrade personuppgifter sekretessmarkering -

Uppgifterna önskas varje vecka magnetband ev. annat ADB-medium

4 Bilaga 2

Centralnämnden för fastighetsdata

personnummer - - namn adress medborgarskap civilstánd make avregistrering vid dödsfall och dödförklaring, utflyttning till utlandet, obeñntlighet, eller beslut fmgerade personuppgifter om sekretessmarkering -

Uppgifterna önskas dagligen på lina. l framtiden önskas tillgång även

till uppgifter ett register över totalbefolkningen. ur

Bilaga 2

Vämpliktsverket

- personnummer

- namn adress folkbokföring under särskild rubrik medborgarskap sjömansregistrering inflyttning från utlandet vid inflyttning avregistrering vid dödsfall - och dödförklaring, utflyttning till utlandet, obefintlighet, eller beslut om ñngerade personuppgifter

TSV-markering körkortsinnehav vämpliktskod sekretessmarkering -

Uppgifterna önskas varje vecka och helst på magnetband

6 Bilaga 2

Statens räddningsverk

- personnummer

- namn adress avregistrering vid dödsfall och dödförklaring, utflyttning till utlandet, obefmtlighet, eller beslut om ñngerade personuppgifter

beredskapskod vämpliktskod kan behövas fr.0.m. 1995 sekretessmarkering -

Bilaga 2 7

Riksförsäkringsverket

- personnummer

- nanm adress folkbokföringsfastighet, folkbokföringsort och folkbokföring under särskild rubrik födelsehemort och födelseort medborgarskap civilstånd make, bam, föräldrar och vårdnadshavare eller den - annan person som registrerade har samband med inom folkbokföringen och om sambandet

är grundat adoption sjömansregistrering inflyttning från utlandet avregistrering vid dödsfall och dödförklaring, utflyttning till utlandet, obefintlighet, eller beslut fingerade personuppgifter om sekretessmarkering -

Uppgifterna önskas varje vecka via filöverföring alternativt IBM 3480kassett. Uppgifter om dödsfall önskas varje dag.

8 Bilaga 2

Trafiksäkerhetsverket

- personnummer

- namn adress folkbokföringsort och folkbokföring under särskild rubrik inflyttning från utlandet avregistrering vid dödsfall och dödförklaring, utflyttning till utlandet, obeñntlighet, eller beslut om ñngerade personuppgifter

sekretessmarkering -

Uppgifterna önskas varje vecka pá ADB-medium

Bilaga 2 9

Statistiska centralbyrån

- personnummer - nanm adress folkbokföringsfastighet, folkbokföringsort och folkbokföring under särskild rubrik födelsehemort och födelseort medborgarskap civilstánd make, bam, föräldrar och vårdnadshavare eller den - annan person som registrerade har samband med inom folkbokföringen och sambandet om är grundat på adoption inflyttning från utlandet avregistrering vid dödsfall och dödförklaring, utflyttning till utlandet, obeñntlighet, eller beslut om fingerade personuppgifter medlemskap i en icke-territoriell församling -

Uppgifterna önskas varje vecka på magnetband

Utöver de uppgifter som angetts i enkäten har SCB anmält behov av ytterligare uppgifter i samband med avisering födslar samt uppgifter av om medlemskap i Svenska kyrkan.

Bilaga 2 10

Riksskatteverket

- personnummer

- namn adress folkbokföringsfastighet, folkbokföringsort och folkbokföring under särskild rubrik

medborgarskap civilstánd make, föräldrar och vårdnadshavare eller person som den arman registrerade har samband med inom folkbokföringen och om sambandet

är grundat adoption

inflyttning från utlandet avregistrering vid dödsfall och dödförklaring, utflyttning till utlandet, obeñntlighet, eller beslut om fmgerade personuppgifter

medlemskap i icke-territoriell församling sekretessmarkering en - -

Uppgifterna önskas veckovis ADB-medium

Bilaga 2 11

Centrala studiestödsnämnden

- personnummer

- nanm adress folkbokföringson medborgarskap civilstând make, barn, föräldrar och vårdnadshavare eller den - annan person som registrerade har samband med inom folkbokföringen och om sambandet

är grundat på adoption sjömansregistrering inflyttning från utlandet avregistrering vid dödsfall och dödförklaring, utflyttning till utlandet, obefmtlighet, eller beslut om ñngerade personuppgifter

sekretessmarkering -

Uppgifterna önskas på ADB-medium. För närvarande utnyttjas SPAR.

12 Bilaga 2

Statens invandrarverk

- personnummer

- nanm postadress medborgarskap civilstånd inflyttning från utlandet avregistrering vid dödsfall och dödförklaring, utflyttning till utlandet, obefintlighet, eller beslut ñngerade personuppgifter om sekretessmarkering -

Uppgifterna önskas veckovis på magnetband eller diskett

Bilaga 2 13 Patent- och registreringsverket -namn Uppgifter önskas endast om nytillkomna eftemanmn

14 Bilaga 2

Svenska kyrkans centralstvrelse

- personnummer

- namn

adress folkbokföringsfastighet, folkbokföringsort och folkbokföring under särskild rubrik

födelsehemort och födelseort medborgarskap civilstånd make, bam, föräldrar och vårdnadshavare eller annan person som den registrerade har samband med inom folkbokföringen och om sambandet

är grundat adoption

inflyttning från utlandet avregistrering vid dödsfall och dödförklaring, utflyttning till utlandet, obeñntlighet, eller beslut om fingerade personuppgifter

medlemskap i en icke-territoriell församling sekretessmarkering -

Upgiftema önskas över telenätet. Centralnämnden har även behov av

tillgång till ett register över totalbefolkningen

Bilaga 2 15

Ljungby kommun

- personnummer

- nanm adress folkbokföringsfastighet, folkbokföringsort och folkbokföring under särskild rubrik födelsehemort och födelseort medborgarskap civilstând make, barn, föräldrar och vårdnadshavare eller den - annan person som registrerade har samband med inom folkbokföringen och om sambandet

är grundat på adoption inflyttning från utlandet avregistrering vid dödsfall och dödförklaring, utflyttning till utlandet, obefmtlighet, eller beslut om fmgerade personuppgifter

vapenregistermarkering visst intresse sekretessmarkering -

Uppgifterna önskas via Kommundata.

16 Bilaga 2

Mölndals kommun

- personnummer

- nanm adress folkbokföringsfastighet, folkbokföringsort och folkbokföring under särskild rubrik

födelsehemort och födelseort medborgarskap civilstånd make, barn, föräldrar och vårdnadshavare eller annan person som den registrerade har samband med inom folkbokföringen och om sambandet

är grundat adoption

inflyttning från utlandet avregistrering vid dödsfall och dödforklaring, utflyttning till utlandet, obeñntlighet, eller beslut om ñngerade personuppgifter

CFD-markering beredskapskod vämpliktskod -

Uppgifterna önskas dels via Kommundata, dels i vissa fall papper

Bilaga 2 17

Essunga kommun

- personnummer

- namn adress tblkbokföringsfastighet, folkbokföringsort och folkbokföring under särskild rubrik

civilstând make, barn, föräldrar och vårdnadshavare eller den - annan person som registrerade har samband med inom folkbokföringen och sambandet om är grundat på adoption avregistrering vid dödsfall och dödförklaring, utflyttning till utlandet, obeñntlighet, eller beslut om ñngerade personuppgifter vissa fall sekretessmarkering -

Uppgifter önskas veckovis papper

Bilaga 2 18

Bollnäs kommun

- personnummer

- namn

adress folkbokföringsfastighet, folkbokföringsort och folkbokföring under särskild rubrik

födelsehemort och födelseort medborgarskap civilstånd bam, föräldrar och vårdnadshavare eller person som den make, annan registrerade har samband med inom folkbokföringen och om sambandet

är grundat adoption

sjömansregistrering kan vara av intresse inflyttning från utlandet avregistrering vid dödsfall och dödförklaring, utflyttning till utlandet, obefintlighet, eller beslut fingerade personuppgifter om

CFD-markering sekretessmarkering -

Uppgifterna önskas minst gång i veckan band eller genom en

teleöverföring

Bilaga 2 19

Örnsköldsviks kommun

- personnummer

- namn adress folkbokföringsfastighet, folkbokföringsort och folkbokföring under särskild rubrik

födelsehemort och födelseort medborgarskap civilstånd make, bam, föräldrar och vårdnadshavare eller den - annan person som registrerade har samband med inom folkbokföringen och om sambandet

är grundat på adoption

Uppgifterna önskas via Kommundata

2 20 Bilaga

Stockholms läns landsting Avstår från lämna synpunkter uppgiftsinnehållet. att

Bilaga 2 21

Östergötlands läns landsting

- personnummer - namn adress -

folkbokföringsfastighet, folkbokföringsort och folkbokföring under

särskild rubrik civilstånd make, bam, föräldrar och vårdnadshavare eller den - annan person som registrerade har samband med inom folkbokföringen och om sambandet är grundat adoption avregistrering vid dödsfall och dödförklaring, utflyttning till utlandet, obeñntlighet, eller beslut fungerade personuppgifter om

sekretessmarkering

-

Uppgifterna önskas en gång i veckan på magnetband

Bilaga 2 22

Jönköpings läns landsting

- personnummer

- namn adress folkbokföringsfastighet, folkbokföringsort och folkbokföring under särskild rubrik

civilstând avregistrering vid dödsfall och dödförklaring sekretessmarkering -

Uppgifterna önskas gång i veckan ADB-medium en

Bilaga 2 23

Kommundata AB

- personnummer - namn adress folkbokföringsfastighet, folkbokföringsort och folkbokföring - under särskild rubrik födelsehemort och födelseort medborgarskap civilstånd make, barn, föräldrar och vårdnadshavare eller den - arman person som registrerade har samband med inom folkbokföringen och sambandet om är grundat på adoption inflyttning från utlandet avregistrering vid dödsfall och dödförklaring, utflyttning - till utlandet, obefmtlighet, eller beslut fingerade personuppgifter om TSV-markering - CFD-markering beredskapskod värnpliktskod -

- sekretessmarkering

Uppgifterna önskas på ADB-medium. Daglig uppdatering är önskvärd.

...w

Statens offentliga utredningar 1994

Kronologisk förteckning

ändradansvarsfördelning for denstatliga 35.Vårandas stämma ochandras. statistiken. Fi. kulturpolitikochintemattonalisering. Ku.

Kommunerna, Landstingen ochEuropa 36.Miljö ochfysiskplaneringM, . + Bilagedel.C. 37.Sexualupplysntng ochreproduktivhälsaunder

Mänsföreställningar kvinnorochChefskap. om S. 1900-talet i Sverige.UD. . Vapenlagen ochEG.Ju. 38.Kvinnor,barnocharbeteiSverigel850-l993.UD . Kriminalvårdochpsykiatri.Ju. Gamla år ungasovit blivitäldre.Om solidaritet . SverigeocltEuropa.Ensamhällsekonomisk mellangenerationerna. Europeiska äldreåret1993.S. . konsekvensanalys. Fi. 40 Långsiktigstrålskytddsforskning. M.

x EU.EESochmiljön,M. 41.Ledighetslttgstiñningen översyn.A. en . i Historisktvägval FölidemaforSverigeiutrikes- - 42.Statenochtrossamfunden. C. . ochsäkerhetspolitiskt hänseende av att bli. 43.Uppskattad sysselsättning skattemas betydelse - om respektive intebli medlemi Europeiska unionen. UD. fordenprivatatjänstesektom. Fi.

O Förnyelse ochkontinuitet om konstochkultur 44,Folkbokforingsuppgiftema i samhället. Fi. r i framtiden.Ku,

Anslutningtill EU Förslagtill övergripande - . lagstiftning. UD.

Omkrigetkommit. Förberedelser förmottagande . av militärtbistånd19494969 Bilagedel. + SB.

Suverånitet ochdemokrati . + bilagedelmed expertuppsatser. UD.

.JlK-metoden, m.m. Fi.

14.konsumentpolitik i enny tid.C.

la. På vag. K.

16.Skoterköming jordbruks-ochskogsmark.

Kartläggning ochåtgärdsförslag. M.

Års-ochkoncemredovisning enligtEG-direktiv. . Dell ochll, Ju.

Kvaliteti kommunalverksamhet-nationell . uppföljningochutvärdering. C.

Renarolleri biståndet styrningocharbetsfördelning - . i en effektivbiståndsförvaltning. UD.

2 Reformerat pensionssystem. . Reformerat pensionssystem. BilagaA. . Kostnader ochindivideffekter.

Reformerat pensionssysteni. BilagaB. 4 KvinnorsATPochavtalspensioner.

Förvaltabostäder. Ju. . Svenskalkoholpolitik en strategi förframtiden. . Svenskalkoholpolitik bakgrund - ochnulåge. , Att förebyggaalkoholproblem.

27,Vård alkoholmissbrukare. av

28.Kvinnorochalkohol.

29.Barn Föräldrar Alkohol.S. - v

30.Vallagen.Ju.

31.Vissamervärdeskattefrågor lll- Kultur m.m. Fi.

32.MycketUnderSammaTak.C.

J. aa Vandelnsbetydelse i medborgarskapsärenden, m.m.

Ku.

Tekniskt utrymme förytterligareTV-sandningar. Ku. .

1994 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Finansdepartementet

Om kriget kommit... Förberedelser lör mottagande av Ändrad ansvarsfördelning förden statliga statistiken. [ militärt bistånd 1949-1969 + Bilagedel. Sverige ochEuropa. En samhällsekonomisk

konsekvensanalys. [6] Justitiedepartementet llK-metoden. m.m. [13] Vissa mervärdeskartelrágor lll Kultur m.m. [31] vapenlagen ochEG [4] - Uppskattad sysselsättning om skatternas betydelse Kriminalvårdoch psykiatri [5] v Års- koncemredovisning enligt FIG-direktiv. lör den privata tjanstesektom. [43] och Folkbokföringsuppgiñema i samhallet. [44] Del ochll. Ju. l [I7] Förvalta bostäder. [23] Kulturdepa rtementet Vallagen, [30] Förnyelse och kontinuitet- om konst och kultur Utrikesdepartementet i framtiden. [9] utrikes- och Vandelns betydelse i medborgarskapsarenden, m.m. [33] Historiskt vägval Följdema lör Sverigei - förytterligare TV-sändningar. [34] säkerhetspolitiskt hänseende av att bli, respektive intebli Teknisktutrymme unionen. [8] Vår andes stämma och andras. medlemi Europeiska övergripande Kulturpolitik och internationalisering. [35] Anslutningtill EU Förslag till lagstiftning. [10] Arbetsmarknadsdepartementet Suveränitet och demokrati bilagedel med expertuppsatser. [12] Ledighetslagstiñningen översyn en [41] + - Rena rolleri biståndet- styrning och arbetsfördelning bistándsförvaltning. [19] Civildepartementet i en effektiv Sexualupplysning och reproduktiv hälsa under 1900-talet Kommunerna, Landstingen ochEuropa.

i Sverige. [37] + Bilagedel. [2] Kvinnor,bam och arbete i Sverige 1850-1993. [38] Konsumentpolitikenny i tid. [14] Kvalitet i kommunal verksamhet nationell - Socialdepartementet uppföljning och utvärdering. [18] och chefsskap. [3] Mycket UnderSamma Tak. [32] Mans föreställningar om kvinnor Refonnerat pensionssystem. [20] Staten och trossamfunden. [42]

Reformerat pensionssystem. BilagaA. Miljö- och naturresursdepartementet Kostnader och individeffekter. [21] Reformera pensionssystem. BilagaB. EU, EES och miljön. [7] Kvinnors ATP och avtalspensioner. [22] Skoterkörning pá jordbruks- och skogsmark. Svensk alkoholpolitik en strategiför framtiden. [24] Kartläggning och átgårdslörslag. [16] - Svensk alkoholpolitik bakgrund och nuläge. [25] Miljö och fysisk planering. [36] -- Att förebygga alkoholproblem. [26] Långsiktig strålskyddsforskning. [40]

Vårdav alkoholmissbrukare. [27] Kvinnor och alkohol.[28] Barn Föräldrar Alkohol. [29] - - Gamlaär unga som blivit äldre. Om solidaritet mellan generationerna. Europeiska äldreåret1993. [39]

Kommunikationsdepartementet

Påväg. [15]