Ett nytt bolag för rundradiosändningar

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

t? V56

Ett för nytt bolag rundradiosändningar

Betänkande av utredningen nm nytt för rundradionätet huvudmannaskap

SSM 1992:10

Statens

offentliga utredningar

EEE? 1992:10 @

Kulturdepartementet

Ett nytt

för

bolag

rundradiosändningar

Betänkande av ggedningen om nytt huvudmarmaskap för

rundradionätet Stockholm 1992

SOU och Ds kan köpas från Allmänna Förlaget, som också pil uppdrag av regeringskansliets förvaltningskontor ombcsörjer mmissutsändningar av dessa publikationer.

Adress: Allmänna Förlaget Kundtjänst 106 47 Stockholm 112108039 96 30 Telefax: 08/739 95 48

Publikationerna kan också köpas i Informationsbokhandeln, Malmtorgsgatan 5, Stockholm.

REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 91-38-10969-7 Stockholm 1992 ISSN 0375-250X

Till statsrådet och chefen för SOU 1992: 10

kulturdepartementet

Utredningen om nytt huvudmannaskap för rundradionâtet överlämnar härmed sitt slutbetänkande - Ett nytt bolag för rundradiosândningar. Som särskild utredare tillkallades beslut den 23 genom augusti 1991 direktören Birgitta Böhlin. Sekretariatet har bestått av Jan länsskolinspektören Persson.

Stockholm den 20 januari 1992

Birgitta Böhlin

/Jan Persson

SOU 1992: 10

Innehån

Sammanfattning och ñrslag . . . . . . . . . . . . . . 9 1.1 Organisationsform . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 1.2 Frekvensfrågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 1.3 Internationell verksamhet . . . . . . . . . . . . . . . . 10

1.4 Beredskapsfrågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10

1.5 Forskning och utveckling . . . . . . . . . . . . . . . . 10

1.6 Överföringar från Televerket Radio . . . . . . . . 11

1.6.1 Överföring av anläggningar och

utrustning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11

1.6.2 Överföring av personal . . . . . . . . . . . 12

1.7 Ekonomiska frågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13

1.7.1 Awecklingskostnader . . . . . . . . . . . . 13 1.7.2 Sjâlvkostnadsprincipen . . . . . . . . . . . 14 1.7.3 Kompensation för gjorda investeringar 15 1.7.4 Medelsanvisning till Sveriges Radio AB 15 1.8 Den tekniska utveckling . . . . . . . . . . . . . . . . . 16

Bildande av ny organisation . . . . . . . . . . . . . . 19 Olika organisationsformer . . . . . . . . . . . . . . . 19 2.1.1 Alternativet myndighet . . . . . . . . . . . 19 2.1.2 Alternativet affärsverk . . . . . . . . . . . 19 2.1.3 Alternativet stiftelser . . . . . . . . . . . . 20 2.1.4 Vissa bolagsformer . . . . . . . . . . . . . . 21 2.1.5 Aktiebolagsformen . . . . . . . . . . . . . . 21 2.1.6 Utredningens förslag . . . . . . . . . . . . 21 2.2 Bolagshandlingar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 2.3 Behovet av särskilda regler . . . . . . . . . . . . . . . 22 2.3.1 Behov av lagstiftningsåtgärder m.m. . 22 2.3.2 Avtal mellan staten och Radio Net AB 23

Samråd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25

Synpunkter på frekvensfrågorna . . . . . . . . . . . 25

Verksamheter inom rundradionätet . . . . . . . . 27

4.1.1 Ljudradiosândningar för riksradion . . 27 SOU 1992: 1 4.1.2 Ljudradiosåndningar för lokalradion . 28 4.1.3 Sändningar till utlandet . . . . . . . . . . 28 4.1.4 Nârradiosândningar . . . . . . . . . . . . . 29 4.1.5 TV-sândningar till allmänheten 29 4.1.5.1 Sveriges Television AB . . . . . . . . . . 29 4.1.5.2 Nordisk Television AB . . . . . . . . . . . 30 4.1.6 Svensk-finskt televisionsutbyte . . . . . 30 4.2 Programinsamling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 4.3 Andra verksamheter 31 4.3.1 Radiotidningar till . . . . . 31 synskadade 4.3.2 Försvarsåndamâl . . . . . . . . . . . . . . . 32 4.3.3 Direktvision . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 4.3.4 Satellittjânster . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 4.3.5 Radtex . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 4.3.6 Uthyrning av kapacitet . . . . . . . . . . . 34 4.3.7 Tilläggstjänster till ljudradio och television . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34

4.3.8 Övriga verksamheter . . . . . . . . . . . . 35

4.4 Internationell verksamhet . . . . . . . . . . . . . . . . 36 4.5 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37

Beredskapsfrågor

4.6 Forskning och utveckling . . . . . . . . . . . . . . . . 40

Överföringar från Televerket Radio . . . . . . . 43

Overföring av materiella resurser . . . . . . . . . . 43 5.1.1 Aktuella anläggningar och 43 utrustning 5.1.2 Anläggningar och för utrustning distribution och programinsamling . . 44 5.1.2.1 Sändarstationer för TV och FM-ljudradio . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 5.1.2.2 Radiolånkstationer. Radiolånk- och förbindelsenât . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 5.1.2.3 AM-stationer . . . . . . . . . . . . . . . . . 46 5.1.3 Satellitstationer . . . . . . . . . . . . . . . . 47 5.1.4 Radiodrift- och rundradiocentralema 47 5.1.5 Anläggningar och utnxstning för andra verksamheter . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48 5.2 Metoder och förslag för överföring av materiella resurser 48

5.3 Överföring av personella resurser . . . . . . . . . . 51

5.3.1 Personalen inom Televerket Radio 51

5.3.2 Teknisk service . . . . . . . . . . . . . . . . 52 SOU 1992: 10 5.3.2.1 Teknisk service enligt Televerket Radio 53 5.3.2.2 Teknisk service enligt Televerket Radio, affärsområdet rundradio . . . . . . . . . . SS 5.3.3 Förslag inom personalområdet . . . . . 57 5.3.3.1

Övergripande principer och den tekniska

serviceorganisationen . . . . . . . . . . . . 58 5.3.3.2 Den tekniska serviceverksamheten finns inom Radio Net AB . . . . . . . . . 59 5.3.3.3 Den tekniska serviceorganisationen delas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60 5.3.3.4 Den tekniska förs serviceorganisationen till ett särskilt bolag . . . . . . . . . . . . . 61 5.3.3.5 Den tekniska serviceorganisationen finns inom Televerket Radio . . . . . . . 61 5.4 Vissa särskilda . . . . . . . . . . . 63

Överföringsfrågor

5.4.1 Avvecklingskostnader . . . . . . . . . . . . 63 5.4.2 Konsekvenser för Televerket . . . . . . . 64

5.4.3 Vissa samordningsfrågor . . . . . . . . . . 64

Ekonomiska frågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65 6.1 Kompensation för . . . . . . 65 gjorda investeringar 6.2 Självkostnadsprincipen . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66 6.2.1 Grunderna för sjålvkostnadsprincipen, prisbildning och programsândning . . 66 6.2.2 Sjâlvkostnadens komponenter . . . . . . 67 6.2.3 Sjâlvkostnadsprincipens . 68 tillämpning

6.2.3.1 Sjâlvkostnadsprincipen och

kortsiktig prissättning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68 6.2.3.2 Sjâlvkostnadsprincipen och

långsiktig

prisbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69 6.2.3.3 Vissa speciella . . . . . 70

frågeställningar

6.2.3.4 Kostnadsfördelning . . . . . . . . . . . . . . 71 6.3 Marknadsprissâttning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71

Medelsanvisningar och anslagsfrågor . . . . . . . 75

7.1 Medelsanvisning till Sveriges Radio AB . . . . . . 75 7.2 Anslagsfinansierad verksamhet . . . . . . . . . . . . 76

Den tekniska utvecklingen under 1990-talet . 77 Digital ljudradio . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78

8.2 Digital television . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 79 sou 1992; 1 8.3 Utredningens överväganden . . . . . . . . . . . . . . 80

Bilagor

Bilaga I Kommittédirektiv . . . . . . . . . . . . . . 81 Bilaga 2 . . . . . . . . . . . . . . . . . 93 Bolagsordning Bilaga 3- Bilaga 10 Yttranden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 97

SOU 1992: 1C

1 och

Sammanfattning förslag I

Kapitel

Jag skall utarbeta ett förslag till ett nytt huvudmannaskap för och programutsändning för Sveriges programinsamling Radio AB och för Nordisk Television AB. Utgångspunkten för arbetet har varit att verksamheten drivs av staten i en som är fristående från televerket. organisation

Organisationsform

Jag redovisar i utredningen olika organisationsaltemativ och föreslår att staten bildar ett aktiebolag, Radio Net AB, samt att bolaget sin verksamhet den 1 juli 1992. börjar För att förbereda bildandet av bolaget föreslår jag att det tillsätts en organisationskommitté. Bolagets bör vara lägst 100 milj.kr. och aktiekapital högst 300 Antalet styrelseledamöter bör vara lägst milj.kr. fem och högst sju. Staten kommer gentemot företaget att ha två olika roller. Staten kommer att uppträda dels som ägare, dels i rollen som statsmakt. Jag föreslår att det vid bolagsbildningen träffas ett avtal mellan Radio Net AB och staten i dess

egenskap av statsmakt. I det avtalet bör regleras de frågor

som är väsentliga för den allmänna mediepolitiken. I avta-

let bör också sådana frågor där staten köper tjäns-

regleras ter av bolaget.

1 .2

Frekvensfrågor

anser det lämpligt att Radio Net AB har frekvenstill- Jag stånden för den utrustning som företaget arbetar med. Detta har betydelse för själva driften och det har betydelse i samband med fastställande av tekniska krav vid upphandling.

1.3 Internationell verksamhet SOU 1992: 1 Kapitel 1

För att kunna följa och påverka utvecklingen är det vik-

tigt att det av mig föreslagna bolaget redan från början kan deltaga i det globala och det europeiska standardiseringsarbetet avseende nya rundradiosystem. Bolaget bör som auktoriserad operatör kunna deltaga i det internationella arbetet i de organ som står öppna för andra nätoperatörer för rundradio. Detta förutsätter att det i Sverige kommer att finnas Recognized Private Operating Agency (RPOA). Jag förutsätter att Radio Net AB kommer att få ställning som en svensk RPOA.

1.4 Beredskapsfrågor

För det nybildade Radio Net AB bör gälla att företaget själv svarar för kostnaderna för säkerhetsverksamhet, som har ett egenintresse. Jag föreslår att staten svarar för kostnaderna för teknisk uthållighet och säkerhet, som beror

på totalförsvarets krav. Dessutom svarar staten för kostna-

der för verksamhetsplanering. Bolagets kostnader för totalförsvaret kommer inte att minska genom att verksamheten flyttas från Televerket Radio till det nya bolaget. Bolaget kan få ökade kostnader genom att de inte längre kan använda sig av televerkets

centrala funktioner på detta område.

1.5 och

Forskning utveckling

Vid planering av sändarbolagets verksamhet vad avser forskning och utveckling är det viktigt att beakta både det kortsiktiga och det långsiktiga perspektivet. Jag finner det nödvändigt att Radio Net AB har kompetens att följa den tekniska utvecklingen och att det har kompetens att delta i det internationella samarbetet. Det är dessutom nödvändigt att bolaget har beställarkompetens både vad avser köp av forskning och utveckling, samt teknisk utrustning för företaget.

Det bör finnas ett samarbetsavtal mellan Radio Net AB SOU 1992; 10 och Telia Research AB. Telia Research AB är ett av tele- 1 Kapitel verket helägt dotterbolag. Mitt förslag innebär att Radio Net AB bör bedriva viss egen forskningsverksamhet och följaktligen kunna uppträda som en kompetent beställare av forsknings- och ut-

vecklingsprojekt samt kunna ingå i sådana.

1.6 Televerket Radio

Överföringar

från

1.6.1 Överföring av anläggningar och utrustning

Av de möjliga överföringsaltemativen föreslår jag att överföringen sker genom apport. Apportegendomen används för att teckna bolagets aktier. Den del av apportegendomens värde som inte används för teckning av aktier tillförs bolagets egna kapital. Vid överföringen av statlig egendom till ett av staten helägt aktiebolag bör det inte vara aktuellt med uttagsbeskattning. I mitt förslag till bolagsordning för Radio Net AB är aktiekapitalet lägst 100 milj.kr. och högst 300 milj.kr. Det innebär att stämpelskatten blir lägst 2 milj.kr. och högst 6 milj.kr. I detta fall är det staten som äger Televerket Radio och det är staten som kommer att vara ensam aktieäi Radio Net AB. Med till att gare hänvisning synnerliga skål föreligger bör regeringen besluta om befrielse från stämpelskatt. De fastigheter som berörs av överföringen har inte något taxeringsvärde, eftersom de betraktas som telefastigheter. l samband med att fastigheterna överförs till Radio Net AB skall de åsättas ett värde och det skall utgå en

stämpelskatt på tre procent av fastigheternas värde. Före-

ligger synnerliga skäl och är de av principiell betydelse kan regeringen medge befrielse från ståmpelskatten. Jag föreslår att regeringen medgiver befrielse från stämpelskatt i detta fall. Den egendom som skall föras från Televerket Radio till Radio Net AB är sådan egendom som har finansierats genom rundradiokontot. Genom samordning av olika verk-

samheter inom hela televerket finns det investeringar som SOU 1992: har finansierats av televerket, men som bör föras över till 1 Kapitel Radio Net AB. Den organisationskommitté som jag föreslår bör ta ställning till vilka överföringar som bör göras. Samma sak bör i den mån det finns utrustning som gälla bör vara kvar i televerket, men som har finansierats genom rundradiokontot. De särskilda investeringar som televerket har gjort för det nya markbaserade televisionsföretaget bör överlåtas till Radio Net AB. Överlåtelsesumman bör motsvara de kostnader televerket har haft för investeringarna minus den eventuella kostnadstâckning televerket har fått från televisionsföretaget.

1.6.2 Överföring av personal

Utredningsuppdraget avser byte av huvudman för en beverksamhet. En utgångspunkt för direktiven år att fintlig de personella resurser som behövs för att utföra de tjänster som nu tillhandahålls av Televerket Radio, affärsområdet rundradio, skall föras över till den nya organisationen.

Jag har därför som utgångspunkt för mina ställningstagan-

den vad avser personalen att de som nu arbetar inom Televerket Radio, affärsområde rundradio, skall anställas idet nya bolaget. Rundradioverksamheten måste förutom den personal som överförs till den sammanhållna organisationen kommed viss personal. Inom det nuvarande affärsompletteras rådet rundradio har det beräknats att personalen behöver öka från nuvarande ca 430 personer till ca 500 personer. Televerket Radio beslutade i juni 1991 att ha en gemensam teknisk serviceorganisation för samtliga affärsområden och att den organisationen genomförs den 1 januari 1992. Riksdagen har tagit ställning till att det skall finnas en särskild organisation för landets rundradionåt. Jag har tidigare föreslagit att den organisationen skall vara ett aktiebolag och att staten skall äga samtliga aktier. Det statliga ägandet är en förutsättning enligt utredningens direktiv.

Den personal som i dag arbetar inom Televerket Radio, SOU 1992: 10 affärsområdet rundradio, överförs till Radio Net AB. De Kapitel I som berörs är de som är anställda vid huvudkontoret och de som är anställda vid de regionala rundradioområdena. Personalgruppen kan avgränsas till den personal som den

1 januari 1992 ingår i den organisation som interimistiskt har bildats i avvaktan på den slutliga organisationen av

rundradioverksamheten. När det gäller den tekniska serviceorganisationen är problemen av mera komplex natur. Det finns ett antal alternativa lösningar, men jag vill särskilt framhålla att ingen lösning i grunden är bra. Jag föreslår att den tekniska serviceorganisationen är kvar oförändrad inom Televerket Radio. l ett sådant alternativ måste ett antal krav vara uppfyllda, för att det skall vara en möjlig lösning för Radio Net AB. En sådan lösning förutsätter att det finns ett avtal mellan Televerket Radio och Radio Net AB. I avtalet skall ett antal grundläggande frågor vara reglerade. Jag förutsätter att en avtalslösning blir ett billigare alternativ för Radio Net AB än alternativet att företaget har en egen serviceorganisation. Samordnings- och effektivitetsvinster bör även tillfalla Radio Net AB. storleksordningen av de vinsterna bör kunna uppskattas till närmare tjugo För att säkerställa vinster i den storleksordningen procent. bör priset i avtalet jämföras med det interna pris som gällde under år 1991. Visar det sig att avtalsförhandlingarna leder till ringa eller inga vinster i form av lägre priser för Radio Net AB bör slutsatsen bli att serviceorganisationen delas upp mellan Televerket Radio och Radio Net AB.

1.7 Ekonomiska

frågor

1.7.1 Avvecklingskostnader

Det är inte möjligt att i utredningsfasen ange exakta belopp för vilka avvecklingskostnader som kan komma att nivå bestäms i huvudsak

uppstå. Awecklingskostnadernas

genom vilket samarbete det kommer att finnas mellan Televerket Radio och Radio Net AB.

I alternativet med en samlad teknikserviceorganisation SOU 1992: inom Televerket Radio blir avvecklingskostnaderna 1 margi- Kapitel

nella och uppskattas endast till några miljoner kronor. Det

slutliga beloppet kan inte bestämmas förrän efter de slutliga förhandlingarna. Vid en delad teknikserviceorganisation krävs en detaljerad kostnadsanalys. En preliminär analys visar att Televerket Radio har kompensationskrav på i storleksordningen 100 milj.kr. Jag har utgått ifrån att den tekniska serviceorganisationen kan vara kvar inom Televerket Radio. Det ställningstagandet innebär att det enbart blir marginella avvecklingskostnader. Utredningen skall enligt sina direktiv redovisa hur de personella och materiella överföringarna telever-

påverkar

ket. Genom den av mig föreslagna lösningen vad avser den tekniska serviceorganisationen uppkommer det inte negativa konsekvenser av någon särskild för storleksordning televerket.

1.7.2 Självkostnadsprincipen

Med självkostnad avser jag summan av alla kostnader för en viss produkt eller tjänst tills den är levererad och betald. Självkostnadens komponenter är löpande driftskostnader, kapitalkostnader och avkastning/riskkompensation be-

räknat på eget kapital.

Prissåttningen kan vara kortsiktig eller I al-

långsiktig.

ternativet med kortsiktig prissättning tar inte företaget normala affärs-, tekniska eller finansiella risker. I alternativet med långsiktig prissättning tar företaget rissamtliga ker.

Alternativet med en långsiktig år det alter-

prissättning nativ som bäst kommer att svara mot den verksamhet Radio Net AB kommer att bedriva. Det ger en företaget möjlighet att utveckla sin affärsidé på ett sådant sätt att företaget kan bli effektivt. I ett alternativ med kortsiktig

prissättning kommer företaget inte att få de möjligheter- sou 1992: 10 D3. 1 Kapitel

1.7.3 Kompensation för gjorda investeringar

De investeringar som har gjorts i rundradionåtet har finansierats genom TV-avgifter. TV-avgiften jämstålls med s.k. nåringsbidrag. Detta innebär att investeringarna hittills har direktavskrivits. De anläggningstillgångar som nu tillhör Televerket Radio och som har finansierats enligt ovan överförs till Radio Net AB som apportegendom. Det år då viktigt att skapa ett förfarande som innebär att TV-avgiftsbetalarna inte drabbas av avskrivningskostnader mer än en Det bör

gång.

vara möjligt genom att ge Sveriges Radio-koncernen en

rabatt på självkostnadspriset som motsvarar konoemens

andel av avskrivningskostnader för direktavskrivna investeringar i det gamla systemet. En för den raförutsättning batten år att företaget kan bedriva andra vinstgivande verksamheter eftersom man med det här förslaget inte får full självkostnadståckning under ett antal år. Andra programföretag än inom programföretag Sveriges Radio-koncernen skall dock betala fullt självkostnadspris

och i det priset ingår kostnaderna för användning av re-

dan giorda investeringar. Den rabatt som Sveriges Radio AB kommer att erhålla

går inte att fastställa i nuläget.

1.7.4 Medelsanvisning till Sveriges Radio AB

I anslagsframställningen för år 1993 bör Radio Sveriges AB föra upp ett belopp på 401 milj.kr. exklusive mervärdesskatt. Beloppet är preliminärt. Den summa som Sveriges Radio AB skall betala till Radio Net AB är en för-

handlingsfråga mellan bolagen. Förhandlingsresultatet blir

beroende av den värdering som måste göras av de anläggningar och den utrustning som har finansierats med TVavgiftsmedel. Beloppet kommer under de följande verk-

samhetsåren att stiga på grund av successivt ökade

kapital- SOU 1992: 1 kostnader. 1 Kapitel En av de tjänster som Radio Net AB kommer att erbjuda är programinsamling. Programinsamling kan också utföras av programföretag. Radio AB och dess dot- Sveriges terbolag har inte en verksamhet, som gör att de har en ut-

gående mervärdesskatt, varför de inte heller har någon

möjlighet att göra avdrag för ingående mervärdesskatt. I nuläget har Televerket Radio fått för kompensation mervärdesskatten från rundradiokontot. Kompensationen är för år 1991 ca 120 En för utred-

milj.kr. utgångspunkt

ningsuppdraget är att Sveriges Radio AB i fortsättningen skall disponera de medel som Televerket Radio nu disponerar för rundradioverksamheten. Väljer Sveriges Radio AB i fortsättningen att bygga upp fasta resurser och själv svara för programinsamlingen uppkommer inga motsvarande kostnader för mervärdesskatt. Detta innebär att de medel som riksdagen har avsett skall betalas in i mervärdesskatt i stället kan användas för programverksamhet. Frågan kan lösas genom att riksdagen enbart anvisar medel till själva verksamheten vid Sveriges Radio AB och dess dotterbolag, men samtidigt medger att rundradiokontot får belastas med kostnaderna för mervärdesskatt som debiteras programföretagen av leverantör av distributionsoch överföringstjänster som är skattskyldig till mervärdesskatt. Ett sådant medgivande behöver bara lämnas av riksdagen vid ett tillfälle.

1.8 Den tekniska

utvecklingen

Det ingår inte i att den utredningsuppdraget analysera framtida tekniska har dock bedömt det utvecklingen. Jag viktigt att ge en sådan redovisning. Utvecklingen har betydelse för den framtida överlevnadsmöjligheten för Radio Net AB och för företagets framtida investeringsbehov. Den tekniska utvecklingen och förväntad framtida utveckling innebâr att de markbaserade sândarnåten har bli-

vit av intresse âven på lång sikt. De digitala systemen för-

väntas bli anpassade till markbaserade nät. Markbaserade

digitala nåt förväntas bli mycket ekonomiskt konkurrens- sou 1992: 10 kraftiga. Ett byte till digital radio och digital television 1 Kapitel kan ske med dagens såndamät som bas. Det kommer naturligtvis att krävas vissa kompletteringar i sândarnâten. Med kända tekniska kunskaper och förväntade nya kunskaper kommer dagens sândarnåt även i framtiden att bli konkurrenskraftigt. Rätt utnyttjat kommer dagens sändarnåt med digital teknik att ha ett ekonomiskt berâttigande in i 2000-talet.

SOU 1992: 10

2 Bildande av

ny organisation 2

Kapitel

utredningens direktiv skall ett förslag till nytt hu- Enligt för verksamheter med programinsamling vudmannaskap och för arbetet är

programutsändning. Utgångspunkten

att verksamheten bör drivas av staten i ett aktiebolag eller en med annan lämplig associationsform. Oavorganisation sett vilken form som väljs skall den vara fristående från televerket.

2.1 Olika organisationsfonner

Det finns ett antal teoretiskt möjliga organisationsformer. De formerna år myndighet, affârsverk, stiftelse, aktiebolag eller andra bolagsformer. .lag redovisar under avsnitten 2.1.l-2.l.5 de olika alternativen, samt lämnar förslag till organisationsform.

2.1.1 Alternativet myndighet

Myndighetsalternativet redovisas i detta sammanhang enbart för att redovisningen skall vara fullständig. Myndighetsformen används når det förekommer olika former av myndighetsutövning. Alternativet är inte lämpligt för en ekonomisk verksamhet. Organisationen som skall bildas har en verksamhet som bygger på programinsamling och programutsândning för främst Sveriges Radio AB och för Nordisk Television AB. Organisationen kommer att ha ett antal tjänster inom konkurrensuLsatta områden.

2.1.2 Alternativet affärsverk

Affârsverkskonstruktion år unik för Sverige och den tillkom år 1912. Affärsverksformen år en kompromiss mel-

lan ett renodlat myndighetsalternativ och ett mera renod- SOU 1992: lat alternativ. Affârsverksformen har inte ett 2 affärsmässigt Kapitel utan år formellt sett en myndighet. eget regelverk Affârsverksformen har haft sitt beråttigande i ett historiskt men jag finner det inte aktuellt att föreperspektiv, slå ett affårsverk. De som en gång fanns för nytt grunder affârsverkens bildande inte i samband med bildangäller det av en för programinsamling och proorganisation för radio och television. gramutsândning lnom hela tele- och radiokommunikationsområdet pågår det dessutom i Europa en överföring till bolagsform.

2.1.3 Alternativet stiftelse

Stiftelseform används i ett antal olika sammanhang. För stiftelser saknas förvaltningsbestâmmelser likenhetliga nande de som finns för aktiebolag. Riksrevisionsverket har föreslagit riktlinjer för användning av stiftelse- (RRV) formen för statlig verksamhet. Stiftelseformen bör enligt RRV inte användas för verksamhet som år av så pass central för staten att man vill stå ensam som hubetydelse vudman, ha det huvudsakliga finansieringsansvaret samt ha stora möjligheter till insyn och direktstyrning. Myndighetsformen âr det naturliga valet för denna typ av verk» samhet. I vissa fall kan bolagsformen övervägas, t.ex. när det år om konkurrensutsatt Re-

fråga näringsverksamhet.

har med anledning av verkets rapport i prop. geringen 1990/912100 fast vissa principer som innebär en relagt striktiv hållning till statlig verksamhet i stiftelsefomi och som i allt väsentligt stämmer överens med riksrevisionsverkets förslag till riktlinjer för statlig verksamhet i stiftelseform. Skattereformen har fått konsekvenser för stiftelser och därmed jämställda. Beskattningsreglerna år gynnsammare för aktiebolag ån för stiftelser. Den verksamhet som kommer att bedrivas med rundradionätet som år inte lämplig att driva i stiftelsegrund form. Verksamheten bör organiseras i en modern företagsform.

2.1.4 Vissa bolagsformer SOU 1992: 10 Kapitel 2 Det finns bolagsformer utöver som exaktiebolagsformen empelvis handelsbolag. Den verksamhet som kommer att bedrivas med rundradionâtet som grund inte lämpar sig för de bolagsformerna.

2.1.5 Aktiebolagsformen

Aktiebolagsformen är både i Sverige och internationellt den vanligaste företagsformen inom radio- och telekommunikationsområdet. Företagsformen år internationellt känd och accepterad. I de fall det förekommer andra organisationsfonner i Europa bedöms de försvinna under 1990-talet och den sannolika organisationsformen blir aktiebolagsformen. Aktiebolagsformen är en modernt utvecklad företagsform. som utan hinder kan användas för de verksamheter som kommer att finnas med rundradionätet som bas.

2.1.6 Utredningens förslag

Jag har ovan under 2.1.1-2.1.5 redovisat olika punkterna organisationsalternativ. Det finns min bara enligt mening ett alternativ som passar för den verksamhet som nu skall få en ny Organisationsform och det år aktiebolagsformen.

“Jagdiöreslår därför att staten bildar ett Radio

aktiebolag, Net AB, samt att bolaget sin verksamhet den börjar 1 juli 1992. För att förbereda och genomföra bolagsbildningen föreslår jag att det tillsätts en organisationskommitté.

Bolagshandlingar

Jag har i avsnitt 2.1.6 föreslagit att verksamheten skall bedrivas i aktiebolagsform. I bilaga 2 till lämnar utredningen jag ett förslag till för Radio Net AB. bolagsordning I mitt förslag till har att bobolagsordning jag föreslagit lagets namn skall vara Radio Net AB. Namnet har valts

med utgångspunkt från att det skall beskriva

företagets SOU 1992: 1 verksamhet, samt att namnet skall kunna användas inter- 2 Kapitel nationellt. Enligt utredningens direktiv bör utredaren räkna rred att huvudkontoret även i fortsättningen förläggs till Stockholmsområdet. I förslaget till bolagsordning har bolaget sitt säte i Stockholmsområdet. Vid beslut om bolagsordningen skall en ort anges. Aktiekapitalet föreslås till lägst 100 miljoner kronor cch högst 300 miljoner kronor. Förslaget grundar sig på att aktiekapitalet dels skall spegla vilket kapital som tillförs bolaget och dels att aktiekapitalet skall ligga till grund för

företagets upplåningsmöjligheter.

Antalet styrelseledamöter föreslås vara fem cch lägst högst sju. Jag finner det vara ett väl antal awägt styrelseledamöter för den typ av verksamhet som kombolaget mer att ha. Till detta tillkommer arbetstagarrepresentanter enligt lag.

2.3 Behovet av särskilda

regler

Enligt direktiven skall belysas i vilken omfattning det finns behov av särskilda regler på grund av företagets speciella natur.

2.3.1 Behov av lagstiftningsåtgärder m.m.

Jag har funnit att nuvarande lagstiftning inte behöver ärdi i o. i ras genom den föreslagna bolagskontruktionen. Inte heller behövs det några nya lagstiftningsåtgârder. Den pågående bolagiseringsprocessen inom en rad statliga områden kommer att ställa krav på att regeringskan-

sliet utvecklar en âgarroll och styrmetoder.

Aktiebolagsformen innebär att en större tyngd kommer att vid

läggas

uppföljning och analys av resultat och

måluppfyllelse.

Den formella styrningen av bolaget kommer staten att utöva på bolagsstâmman. Genom val av styrelse och möjlgheten att i bolagsordningen föra in särskilda bestämmelser-

om Verksamhetsinriktning m.m. kan statens representanter

utöva ett inflytande över bolagets verksamhet. Inflytande SOU 1992: 10 kan också utövas

genom att styrelse och ledning åläggs att Kapitel 2

lägga fast en företagspolicy och upprätta planer för framtida strategier. Staten kommer att äga samtliga aktier i Radio Net AB.

2.3.2 Avtal mellan staten och Radio Net AB

Staten kommer gentemot företaget att ha två olika roller. Staten kommer att uppträda dels som ägare, dels i rollen som statsmakt. Det är i företagets intresse att statens ägarroll är tydlig och att det görs en skillnad mellan ägarrollen och statens roll som statsmakt. Jag finner det naturligt att det vid träfbolagsbildningen fas ett avtal mellan Radio Net AB och staten i dess egenskap av statsmakt. I det avtalet bör regleras de som frågor är väsentliga för den allmänna l avtalet mediepolitiken. bör också regleras sådana frågor där staten köper tjänster. Enligt direktiven bör jag överväga om det behövs en särskild tillsyn av verksamheten utöver den som normalt sker i ett av staten helägt Genom den av aktiebolag. mig föreslagna konstruktionen med ett avtal finns det säringa skilda tillsynsbehov. Om så önskas kan den över statliga tillsynen företaget byggas ut genom ytterligare revision genom riksrevisionsverket. I så fall bör om riksrevisionsverlagen (1987:519) kets granskning av och stiftelser även statliga aktiebolag omfatta Radio Net AB. Riksrevisionsverket kan med stöd av den lagen utföra l den mån riksreförvaltningsrevision. visionsverkets tillsyn även skall omfatta redovisningsrevision måste det finnas en föreskrift om det i bolagsordningen.

Det bör ingå i uppdraget för den särskilda organisations-

kommittén att lämna förslag till avtal mellan staten och bolaget.

SOU 1992: 10

3 Samråd

Kapitel 3

har under utredningsarbetet samrått med utredningen Jag om behovet av lagstiftning på teleområdet, utredningen om för radio- och TV-sändningar till allny myndighet mänheten, utredningen om tekniska förutsättningar för utökade sändningar av ljudradio och TV och utredningen om frekvensförvaltningens organisation m.m. Jag har också under utredningsarbetet informerat de berörda fackliga huvudorganisationerna och de berörda lokala fackliga organisationerna.

Synpunkter på frekvensfrågorna

I nuläget år det Televerket Radio som har frekvenstillstånden för den utrustning som de använder i rundradioverksamheten. Det kan finnas något marginellt undantag för viss portabel utrustning för ljudöverföring, där både Televerket Radio och Sveriges Radiokoncernen har utrustning som arbetar på samma frekvenser. Jag anser det lämpligt att Radio Net AB har frekvenstillstånden för den utrustning som företaget arbetar med. A Detta har betydelse för själva driften och det har betydelse i samband med fastställande av tekniska krav vid upphandling. Tillståndsinnehavaren måste inför tillståndsgivande myndighet svara för att sändningarna uppfyller de tekniska kraven.

Verksamheter inom

SOU 1992: 10

4 Kapitel 4

rundradionätet

Rundradionâtet används för utsändning av radio- och televisionsprogram. Nätet används också för programinsam-

ling för dessa företag. Överskottskapaciteten i nätet an-

vänds för ett antal olika tjänster. Dessa tjänsterna säljs i

huvudsak på marknadsmässiga villkor. Samtliga verksam-

heter med undantag av MBS-tjänsten (jfr avsnitt 4.3.5) tillhör affärsområdet rundradio inom Televerket Radio.

Programdistribution

4.1.1 Ljudradiosändningar för riksradion

Sveriges Riksradio AB (RR) sänder tre program P2 (Pl, och P3) över FM 1-, FM 2- och FM 3-näten. Vid ljudradiosändningar används en del av Very High Frequencybandet (VHF). Den teknik som används är Frequency Modulation (FM). P1 sänds ca 6 600 timmar per år. Under den tid på natten då programmet inte sänds används nätet för utsändning av radiotidningar (se avsnitt 4.3.1). FM 2- och FM 3-näten används dygnet runt, vilket motsvarar en disponibel sändningstid på 8 760 timmar per år och nät. En del av sändningstiden för FM 2 och FM 3 utnyttjas för distribution av Sveriges Utbildningsradios (UR) program. UR skall enligt nuvarande avtal med staten sända ljudradio i rikssändningar. UR har egen sändningsrätt, men disponerar inget eget sändarnät. överenskommelser om sändningstider träffas direkt mellan RR och UR. P1 sänds dagtid även över mellanvåg från landets enda mellanvågssândare i Sölvesborg. omfattar ca sändningarna 4 125 timmar per år. sändningarna når södra Sverige,

Danmark och de södra delarna av Östersjökusten.

Riksradions sändningar finansieras med TV-avgift.

4.1.2 Ljudradiosändningar för lokalradion SOU 199 Kapitel 4 Lokalradio AB:s (LRAB) verksamhet är organise- Sveriges rad i 25 lokalradioområden. För utsändningen av lokalradions program används FM 4-nâtet. Lokalradion nätet dygnet runt, vilket motsvadisponerar rar 8 760 timmar inte sänder egna per år. När lokalradion något av riksradioprogrammen. Även program tappas UR:s ut över lokalradionâtet. UR skall enligt

program går

nuvarande avtal med staten sända ljudradio i regionala och lokala sändningar. Överenskommelser om sändningstider träffas direkt mellan LRAB och UR. Lokalradiokanalerna fungerar också som larmkanaler vid t.ex. katastrofer. Det nya AXE-systemet för telefoni via telefonnätet. En omöjliggör varningsmeddelanden är att Radio Data System (RDS) för möjlighet utnyttja larm via lokalradion. Liokalradiosândningarna finansieras med TV-avgift.

4.1.3 Sändningar till utlandet

RR:s för utlandet, Radio Sweden, programverksamhet producerar program på svenska, engelska, franska, tyska, estniska och lettiska. Programmen ger lyssspanska, ryska, nare över hela världen nyheter och information från Sve-

rige. sänds över kortvågssändarna i Hörby och Programmen samt kvällstid över mellanvågssåndaren i

Karlsborg, på

Mellanvågssändaren har på kvällstid nästan Sölvesborg.

hela norra Europa som tâckningsområde.

sänder utlandsprogrammet för närvarande Sammanlagt ca 14 300 timmar per år över kortvågssändarna och 2 800 timmar per år över mellanvågssändaren. till utlandet finansieras över statsbudgesändningarna ten.

4.1.4 Närradiosändningar SOU 1992: 1 Kapitel 4 Närradion gör det möjligt för föreningar och sammanslutningar att nå ut med sina budskap inom ett visst geografiskt område. Programmen sänds ut via särskilda FM-sändare som hyrs ut av Televerket Radio, affärsområdet rundradio. I dag sänds närradio av mer än 2 100 föreningar. Televerket Radio har för närvarande ensamrätt tillpå handahållandet av nârradiosändare. Utredningen om vissa närradiosåndare (SOU 1990:70) föreslår dock att televerkets ensamrätt upphör att gälla. Sändningskostnaderna finansieras av de sändande föreningarna.

4.1.5 TV-sändningar till allmänheten

I Sverige har reguljära förekommit televisionssândningar sedan 1956 och sändningar i färg infördes 1969.

4.1.5.1 Sveriges Television AB

Sveriges Television AB (SVT) sänder två program, Kanal 1 och TV 2. Kanal 1 sänder till del över övervägande VHF-bandet och TV 2 sänder över Ultra High Frequency-bandet (UHF). SVT skall enligt sitt avtal med staten också sända text- TV i båda kanalerna. Kanal 1:s egna program i produceras huvudsakligen Stockholm medan TV 2:5 produceras i Stockholm och i tio distrikt. Över TV Z-nätet sänds även dagliga regionala nyhetssändningar över åtta regionala TV-områden. Utbildningsradion sänder sina televisionsprogram i båda kanalerna. UR skall nuvarande avtal med staten enligt sända televisionsprogram i rikssändningar, och i regionala sändningar. UR skall också sända text-TV. Överenskommelser om sändningstider träffas direkt mellan SVT och UR.

omfattar för närvarande ca 3 880 pro- SOU 1992: 10 sändningarna Kanal 1 och 3 S00 timmar per år Kapitel 4 gramtimmar per år för för TV 2. Utöver de sänds testbild i båda sändningarna kanalerna. sändningarna av testbild bekostas av TV-avgiften. SVT:s finansieras genom TV-avgift. sändningasr

4.1.5.2 Nordisk Television AB

På av sker för närvarande utbyggnad uppdrag regeringen av en tredje markbunden televisionskanal vars sändningar skall finansieras med reklam. har beviljat Nor- Regeringen disk Television AB koncession för de sändningarna. Teststartade i december månad 1991. Reguljära sändningarna

beräknas kunna starta senast vid utgången av

sändningar februari månad 1992. kommer då att täcka sändningarna mer av I slutet av år 1992 beän 60 procent befolkningen. räknas befolkningstäckningen vara ca 85 procent. medel används för sändningarna. Inga offentliga

4.1.6 Svensk-finskt televisionsutbyte

Till den södra delen av Finland överförs en programkanal från Television. bestående av program sveriges Över Mälarområdet sänds en finländsk programkanal över särskilda televisionssândare. Kanalen vidarebefordras även av Televerkets kabel-TV-division i kabelnät till ett orter i landet. drygt tjugotal Verksamheten finansieras över statsbudgeten.

4.2 Programinsamling

inom omfattar överföring av

Tjänsterna programinsamling

samt insamling av program mellan olika permaprogram nenta och Verksamheten tillfälliga produktionsplatser. omfattar också och bildöverföring till och från utljudlandet.

För programinsamling utnyttjas rundradions radiolânk- SOU 1992: l0 nät och förhyrda förbindelser i telenâtet. Förutom perma- 4 Kapitel nenta förbindelser finns Outside och Broadcasting (OB) High Frequency (HF) förbindelser för programinsamling från anordnade tillfälligt produktionsplatser. l det permanenta förbindelsenätet finns förberedda inmatningspunkter för dessa. Begreppet permanent förbindelsenät avser radiolänknätet och de i telenätet förhyrda permanenta förbindelserna. Radiolânknåtet består av förbindelser där överföringen sker genom en kedja av sändare och mottagare med riktade antenner. Nätet används för av bild och överföring ljud. Numera byggs sådana nät med teknik, vilket digital kommer att göra det möjligt att överföra fyra TV-program jämte ljudkanaler över samma förbindelse. Överföringshastigheten är mycket hög (140 Megabit per sekund). Programinsamling sker också med hjälp av satellit. Televerket Radios tjänster för programinsamling utnyttjas för närvarande främst av Radio AB och dess Sveriges dotterbolag och finansieras genom Nordisk Te- TV-avgift. levision AB m.fl. men det sker utnyttjar tjänsterna, på marknadsmässiga villkor.

4.3 Andra verksamheter

Det primära syftet med det svenska rundradionätet är utsändning av ljudradio- och till allmäntelevisionprogram heten. Nätet används dessutom för en rad andra tjänster.

4.3.1 Radiotidningar till synskadade

Under den tid på natten då P 1 inte sänds, används FM 1nätet för utsändning av radiotidningar. Vid utgivning av en radiotidning låter i tidningsföretaget

fråga läsa in en sammanfattning av en som

dagstidning, företaget ger ut. Bandets innehåll överförs sedan till närbelägen FM-sändare, för utsändning till inom synskadade tidningens primära täckningsområde. sändningen för-

så att endast kan ta del SOU 1992: vrängs tidningens prenumeranter av den. Kapitel 4 Även en version av hela eller delar av tidoredigerad kan överföras. I dessa fall sker Överföringen direkt ningen från sätteridatorn via FM- eller TV-näten. som prenumererar på tidningen, har sår- Synskadade, skilda i sina hem, som automatiskt spelar in mottagare ett kassettband. Kassettbandet kan sedan

sändningen på

valfri tid. Har tidningen överförts direkt från avlyssnas på en sätteridator informationen i en persondator. Perlagras sondatorn kan sedan innehållet i form av synpresentera tetiskt tal. För närvarande sänds ett dagstidningar som rafyrtiotal

diotidningar. Televerket Radio ett antal andra tjänster vad säljer också avser radiotidningar, som konsulttjänster åt tidningsföresom att starta radiotidningar och uthyrning tag planerar av Televerket Radio även studioutrustningar. hjälper synskadade med installation och service av radiotidningsmot- Verksamheten är för rundradions del en komtagare. mersiell verksamhet. kan få statsbidrag Tidningsföretagen för sin utgivning.

4.3.2 Försvarsändamål

används också för försvarsândamål, t.ex. Ljudradionäten LUFOR (luftförsvarsorientering).

4.3.3 Direktvision

Direktvision är en som uttnyttjar TV-näten under tjänst tid, för att snabbt nå ut med information till sändningsfri

Överföringen kan ske från och

många platser samtidigt. till vilken som helst i landet och även till en annan plats i världen. Den sker oftast som direktsändning. I de plats fall inte sker från en studio utnyttjas transporsändningen tabel Överföringsutrustning. vänder sig till företag, organisationer och myn- Tjänsten digheter som vill arrangera direktsändning av bolagsstäm-

mor, symposier, presskonferenser etc. Direktvisionen an- SOU 1992: lO vänds ocksåför intern information och för distansunder- 4 Kapitel visning m.m. Programmen kan distribueras dels genom radiolänknätet direkt till platser där mottagning sker för slutna grupper,

dels krypterade för utsändning från TV-stationerna. Vid

mottagning används storbildsskännar eller vanliga TVmottagare.

4.3.4 Satellittjänster

Satellit används för tillfälliga programöverföringar för programföretag m.fl. såväl till och från utlandet som inom landet. Televerket Radios utrustning används också för satellitsändningar av program avsedda för mottagning i kabel- TV-nät eller direkt av enskilda hushåll. För överföring av ljudradio- och TV-program via satellit finns fast installerad sändnings- och mottagningsutrust-

ning i Ågesta, Stockholm. Transportabla jordstationer dis-

poneras också vilka snabbt kan flyttas till

svårtillgängliga

platser.

Det finns i Ågesta också utrustning för sändning av TV

4 och TV 5 Nordic. sändningarna sker via Tele-X-satelliten.

i

W4.3.5 Radtex

Radtextjänsten innebär överföring av digital information via televisionsnäten. Antalet mottagare är inte begränsat, men den som vill ta emot datainformation behöver särskilda mottagare, som sedan kopplas till en vanlig TV-apparat eller annan bildskärm. Tjänsten vänder sig till företag, organisationer och myndigheter som behöver nå många med information samtidigt. Speciellt intressant är tjänsten för den som behöver uppdatera sin information ofta. Informationen förs över digitalt och Överföringen går

mycket snabbt. Överföringen sker till samtliga mottagare

eller till ett urval av mottagare. Ingen annan mottagare el- SOU 1992: l ler användare av tjänsten kan komma åt informationen Kapitel 4 om användaren inte vill det.

Överföringen sker samtidigt med sändningar av de van-

och i den form som användaren beliga TV-programmen stämmer.

4.3.6 Llthyrning av kapacitet

Televerket Radios mobllsökningssystem (MBS) utnyttjar såväl telenätet som FM-nâtet. Via telefon initieras söksignaler som kan nå personer med MBS personsökare var som helst i landet dit FM-sändare når. Söksignalen innehåller ett meddelade om att någon med ett visst telefonnummer söker personen i fråga. Televerket Radio, affärsområdet rundradio får genom interndebitering ersättning för MBS-tjänstens utnyttjande av FM-näten. I stationshus, master och torn finns utrymme som inte behöver utnyttjas för den utrustning som används för tjänster åt programföretagen. Över tiden har det utrymmet ökat att elektroniken har blivit allt mindre utgenom rymmeskrävande. Telefonirörelsen och Televerkets mobilradioverksamheten samt externa intressenter har därför kunnat placera in sin utrustning i dessa anläggningar. På motsvarande sätt har utrustning som används inom rundradioverksamheten kunnat placeras i andras anläggningar, främst telerörelsens och mobilradions. l båda fallen betalas ersättning för det utrymme som tas i anspråk.

4.3.7 Tilläggstjänster till ljudradio och television

Sveriges Radios så gott som samtliga ljudradioprogram sänds numera med stereoljud.

En annan tjänst är RDS som innebär atten icke hörbar

datasignal sänds över FM-nâten. Signalen kan utnyttjas

under färd mellan olika sändningsområden, för att under-

lätta inställning av önskat radioprogram. Tekniken kan också användas för att automatiskt koppla in vissa typer

av program samt för Lex. utsändning av larmmeddelan- SOU 1992: 10 den. Kapitel 4 I det först nämnda fallet (s.k. fast märkning av program) följer mottagaren den programkanal som man valt att lyssna på. Mottagaren växlar automatiskt över till den starkare sändaren. Tekniken finns för FM 1-, FM 3- och FM 4-näten och är färdig för FM 2-nätet i februari månad 1992. Automatisk inkoppling av vissa program s.k. programrelaterad information finns inom FM 3-nätet och inom ett flertal lokalradioområden. Tekniken fungerar på sådant sätt att om man t.ex. valt Trafikinformation kan mottagaren fram sådan information trots att ett annat släppa program avlyssnas. På motsvarande sätt kan en bandspelare kopplas bort och trafikmeddelande släppas fram. För sändningar i televisionen med stereoljud används ett internationellt digitalt system, Near lnstantaneous Cornpunded Audio Mulitiplex (NICAM). Systemet ger en mycket hög ljudkvalitet och gör det även möjligt att sända två språkversioner samtidigt. Hela landet beräknas vara utbyggt för stereoljud i television under år 1992. I samband med televisionsprogrammen sänds även ett antal text-TV-linjer för att i vissa fall möjliggöra sändning av text till programmen, samt för särskilda text-TV-sändningar. Text-TV-sândningarna innehåller information inom olika områden och informationen âr för konsumenten en sökbar information. Samtliga tjänster finansieras genom TV-avgifter.

4.3.8 Övriga verksamheter

I anslutning till radiostationen i Hörby finns en mekanisk verkstad, där vissa radiomekaniska detaljer tillverkas. Tillverkningen år i första hand för Televerket Radios egna behov inom rundradioområdet, men det sker också en viss “ försäljning av tjänster.

4.4 Internationell verksamhet SOL 1992: l( Kapitel 4 Hittills har det globala standardiseringsarbetet vad avser ny ljudradio och nya TV-system huvudsakligen skett inom Comité Consultatif International des Radiocommunications (CCIR). CCIR år den internationella teleunionens (ITU:s) rådgivande kommitté för rundradiofrågor. Av speciellt intresse för rundradion har varit studiegrupperna SG 10 som avser rundradiotjânster inom Ijudområdet och SG 11 som avser rundradiotjânster inom televisionen. Vidare är det av intresse att följa arbetet inom Commission mixte CCIR/CCITT pour le transmissions televisuelles et sonores (CMTT), vilket är en studiegrupp för samverkan mellan CCIR och International Telegraph and Telephone Consultative Committee (CCITT) avseende överföring av ljudradio och television. Enligt regeringsbeslut år televerket svensk huvudman för arbetet inom ITU. Det pågår ett arbete som syftar till att verkets myndighetsuppgifter skall skiljas ut från affärsverksamheten. Sannolikt kommer myndighetsuppgifterna i framtiden att finnas inom en särskild statlig myndighet, statens telenämnd. Detta kan påverka det svenska arbetet inom ITU vad avser frågan om huvudmannaskap. På europeisk nivå har rundradiobolagens samarbetsorgan (EBU) och dess tekniska arbetsgrupper spelat en viktig roll vad avser nya rundradiosystem. Förutom deltagande från Radio AB har Televerket Radio i Sveriges deltagit ett antal tekniska arbetsgrupper. Televerket Radios delta-

gande har skett på uppdrag av Sveriges Radio AB.

På både europeisk och global nivå pågår nu ett förändringsarbete, som kommer att påverka standardiseringsarbetet. Inom ITU diskuteras en omstrukturering av arbetet som bl.a. innebär en sammanslagning av CCIR och CCITT vad gäller standardiseringsfrågor. Vidare diskuteras bildandet av en radiokommunikationssektor, som

främst skall svara för frekvensfrågor. Denna sektor kom-

mer att omfatta delar av CCIR och hela internationella frekvensregisterbyrån inom ITU (IFRB). I Europa pågår en förskjutning av tyngdpunkten bort från EBU och mot mera industri- och operatörskontrollerade grupper. European Telecommunications Standards

Institute (ETSI) år en organisation som under senare år SOU 1992: 10 har fått en allt starkare ställning. D82 standardiseringsar- 4 Kapitel bete som tidigare bedrevs inom teleförvalt- Europeiska ningarnas samarbetsorgan (CEPT) fördes 1988 över till ETSI. ETSI:s medlemmar är i dag teleförvaltningar, nätoperatörer, tillverkare, standardiseringsorgan och vissa forskningsinstitutioner. Mellan EBU och ETSI finns det ett samarbetsorgan (JTC EBU/ETSI) som skall koordinera frågor som år av gemensamt intresse för organisationerna. Informationstekniska standardiseringen (ITS) är ett svenskt samarbetsorgan som har funnits sedan år. några ITS behandlar bl.a. ETSl-frågor och från standardförslag ETSI. ITS är anslutet till International Standard. System För att kunna följa och är det vikpåverka utvecklingen tigt att det av i avsnitt 2.1.6 redan mig föreslagna bolaget från företagets start kan delta i det och det euro» globala peiska standardiseringsarbetet avseende nya rundradiosystem. Bolaget bör som auktoriserad operatör kunna delta i det internationella arbetet i de organ som står för öppna andra nätoperatörer för rundradio. Detta förutsätter att det i Sverige kommer att finnas Private Recognized Operating Agency (RPOA). Motsvarande system finns i andra länder. Jag förutsätter att Radio Net AB kommer att få ställning som en svensk RPOA, för att därigenom kunna delta i det internationella arbetet. Detta år en för att förutsättning företaget skall kunna ett tillfredsställande sätt. fungera på Det ingår inte i mitt uppdrag att föreslå hur det skall ske, men _jag har i denna fråga samrått med om utredningen behovet av lagstiftning på televerksområdet (dir. 1991:34). Jag förutsätter således att företaget kan få som ställning RPOA i samband med att bildas den bolaget 1 juli 1992.

Beredskapsfrågor

Enligt direktiven bör bolaget i likhet med vad som gäller televerket ha i uppdrag att vidta erforderliga beredskapsåtgärder för verksamheten i eller krig krigsfara. Televerkets engagemang inom försvarsberedskapen har hittills utövats inom ramen för ett Detmyndighetsansvar.

också rundradioverksamheten inom Televerket SOU 1992: ta gäller Kapitel 4 Radio. kostnader för investeringar och drift i krigs- Televerkets och verksamhetsplanering har betalats med eguthållighet 1987 års försvarsbeslut. Motsvarande kostna medel enligt nader har för rundradion betalats via rundradiokontot.

har i motsvarat ca Totalförsvarsinvesteringarna genomsnitt Därtill komer kostnader för planering, 5 milj.kr. årligen.

drift, m.m. Statens krav en i fred. kris och krig väl fungerande på rundradio har alltid varit vilket har föranlett betytydlig, för att säkerställa driftsåkerheten från såväl dande insatser Radio AB som från Televerket. Rundradio anses Sveriges vara av stor betydelse för totalförsvarets utomordentligt När rundradioverksamheten inom Teletotala funktion. Radio till ett särskilt bolag kommer öververket övergår

för civil beredskap (ÖCB) att påkalla ett engage-

styrelsen från sida. Formen torde bli att företaget mang bolagets blir ett s.k. K-företag (krigsviktigt företag). Skyldigheten m.fl. att på detta sätt delta i totalförför näringsidkare och de närmasvarsplaneringen är reglerat i lag 1982:1004 av förordningen 1982:1005. re anvisningarna framgår inom totalförsvaret innebär i Rundradions engagemang

om att upprätthålla och vid-

fråga verksamhetsplaneringen makthålla en stor mängd gemensamma beredskapsplaner SFS 1977:55. Därutöver finns det ett antal planer enligt som är för rundradioområdet. speciella teknisk innebär engagemanget in- Beträffande planering totalförsvarsområdet vad avser planering, om uppgifter och utförande inom flera områden. Det år projektering bl.a. områdena förbindelser, utrustning i ändpunkterna,

reservutrustning och lokaler. transportabel inom totalförsvarsområdet år i nulä- Arbetsuppgifterna mellan olika enheter inom Televerket Radio. get fördelade En del finns i den centrala organisationen. arbetsuppgifter andra i den Inom huvudoch regionala organisationen. säkerhetsstab sker den övergripande verksamkontorets och uppföljningen. Huhetsplaneringen, samordningen vudkontorets rundradiosektion svarar för övergripande

teknisk och Regional verksamhetsplanering projektering. inom radioområdenas säplanering och samordning ligger

kerhetsenheter och regional teknisk planering, projekte- SOU 1992; 10 ring och utförande finns inom radioområdenas rundradio- Kapne14 sektioner. Den totala personalinsatsen inom totalförsvarsområdet är ca 7 manår. De fördelas med ca 2 manår huvudkonpå toret och 1 manår per radioområde. Verksamhetsplaneringen bedrivs i dag med underlag från televerkets huvudkontor och från Radio AB. Sveriges Underlaget från televerket är omfattande. Vid en överföring av rundradioverksamheten till ett särskilt kombolag mer denna service att eller så måste den upphöra tjänsten köpas. Underlaget från Sveriges Radio AB år uppgifter om krigsorganisation och verksamhetsplanering. Underlaget för den tekniska planeringen, projekteringen och utförandet är i huvudsak Radio AB:s Sveriges krigs-

grupperingsplanläggning och de därav ställda kraven på

förbindelser, utrustning och lokaler. För flertalet K-företag krävs endast en produktionsoch resursplanläggning. Kostnaderna för detta får företagen själva svara för. För som har en samföretag väsentlig hällsbetydelse krävs betydligt fullständigare För planering. televerket i bolagsform har i prop. 1989/90:87 regeringen bedömt samhällsbetydelsen som så stor att skall ersättning utgå från staten. Formen för den kan bli att ersättningen

avkastningskravet på televerket minskas med ett

belopp som motsvarar kostnaderna för all olönsam försvarsberedskap. För det nybildade Radio Net AB bör att gälla företaget själv svarar för kostnaderna för som säkerhetsverksamhet, har ett egenintresse. Staten svarar för kostnaderna för tek-

nisk uthållighet och säkerhet, som beror totalförsvarets

på krav. Dessutom svarar staten för kostnader för verksamhetsplanering. Verksamhetsplaneringen består av verksamhetsplaner, materiella förberedelser och Det är utbildning. inte möjligt att för detta bolag använda samma avräkningsform som för televerket dvs. att avkastningskravet minskar i motsvarande grad. skall till stora delar Bolaget basera sin prissättning på självkostnadsprincipen, varför det inte kommer att ha samma sätt avkastningskrav på som gäller för andra företag.

kostnader för totalförsvaret kommer inte att SOU 199 Bolagets

att verksamheten flyttas från Televerket Kapitel 4

minska genom till det Personalbehovet kommer även Radio nya bolaget.

att vara av samma omfattning dvs. ca 7

i det nya bolaget kan få ökade kostnader genom att de inte manår. Bolaget kan använda av televerkets centrala funktioner

längre sig

detta område. bör tillföras medel för totalför-

på Bolaget

direkta statsbidrag utom vad avsvarskostnaderna genom säkerhetsverksamhet. Statsbidraget bör kunna ser bolagets

utbetalas Överstyrelsen för civil beredskap.

genom

4.6 och utveckling Forskning

och är av avgörande betydelse för Forskning utveckling teknikbaserat företag. Det behövs för att företaget

ett kunna fortsätta sin verksamhet, samt för att säkerskall sådant fortsatta verksamhet. Radio Net ställa ett företags AB år ett teknikbaserat företag.

står inför ett systemskifte under Rundradioverksamheten 1990-talet. år grunden för det systemskif- Digitaliseringen

tet.

Internationellt satsas allt mer på radio- och televisions-

och det kommer att bli viktigt att för olika utveckling kunna och bedöma utvecklingen inkunders räkning följa

detta område. Det arbetet kommer att kräva en nogom

och för att optimera grann planering noggrann sortering

Ett utökat samarbete mellan intresresursanvändningen. senter i såväl som i och kanske utanför Europa Sverige

kommer att bli nödvändigt. år 1991 motsvarar utvecklingsverksamheten inom

Under ca 20 manår. Hälften av den re-

rundradioverksamheten

finns inom Televerket Radio, affärsområdet rundsursen radio och hälften finns inom Telia Research AB (TRAB).

TRAB år televerkets för forskning och utveckling. bolag De största projekten år 1991 var digital högupplösningstelevision digital ljudradio och nâtsystem.

(HDTV),

år ett samarbetsprojekt

Digital högupplösningstelevision

förutom televerket, Sveriges Radio AB och det norska där

televerket deltar. målsättning är att kunna er- Projektets

bjuda de marksândande televisionsbolagen högupplös- SOU 1992: l0 ningstelevision vid slutet av 1990-talet. 4 Kapitel Digital ljudradio âr en utveckling av ett

störtåligt, hög-

kvalitativt ljudradiosystem med CD-kvalitet för såväl stationär som mobil mottagning. Arbetet bedrivs till stor del inom ramen för det europeiska projektet Digital Audio Broadcasting (DAB). Det projektet bedrivs inom ramen för Eureka. Prognoserna är att digital ljudradio kan komma att introduceras redan under mitten av 1990-talet. Projektet inom nätsystem har till uppgift att följa den digitala utvecklingen genom studier och att utveckla tekniken och systemen. Syftet är att rundradions förbindelsenät skall erbjuda en större flexibilitet och billigare nätlösningar. Projektet ligger nåra genomförandeskedet, varför dess tidsplan år kortare än de övriga huvudprojektens. En väsentlig del av utvecklingsarbetet är i indeltagande ternationella arbetsgrupper för systemarbete och standardisering. Större delen av det arbetet utförs idag av TRAB. För att samordna det internationella arbetet inom Norden har det i ca 10 år funnits en arbetsgrupp för rundradiofrågor. Gruppen har haft stor betydelse. I Sverige sker också en stor del av utvecklingsarbetet i samarbete mellan televerkets olika delar och Sveriges Radio AB och dess dotterbolag. Genom den snabba teknikföråndringen kommer behovet av utvecklingsinsatser att stiga inom de närmaste åren. Vid planering av bolagets verksamhet inom detta område âr det viktigt att beakta både det och det kortsiktiga långsiktiga perspektivet. Jag finner det att Ranödvändigt dio Net AB har kompetens att den tekniska utveckfölja lingen och att det har att delta i det internatiokompetens nella samarbetet. Det internationella samarbetets omfattning har jag behandlat i avsnitt 4.4. Det är dessutom nödvândigt att bolaget har beställarkompetens både vad avser köp av forskning och samt teknisk utveckling, utrustning för företaget. För samtliga av dessa ställs arbetsuppgifter

det stora krav på den personal som skall arbeta inom om-

rådet. Företagets kompetens inom den tekniska forskningen och utvecklingen skall vara av en sådan nivå att företaget kan delta i det internationella standardiseringsarbetet.

Grunden för detta ställningstagande är att skall företaget SOU 1992: 10

få en långsiktig handlingsfrihet och att det skall ha den 4

Kapitel friheten oberoende av andra operatörer. Det bör finnas ett samarbete mellan Radio Net AB och TRAB. Jag finner det i grunden inte rationellt att både Radio Net AB och TRAB skall ha inutvecklingsresurser om samma eller likartade områden. De stora resurserna finns inom TRAB, som är televerkets gemensamma bolag för forskning och utveckling. TRAB kommer inte att sälja sina tjänster utanför televerkets område, med vid mina överläggningar med televerket har det framgått att televerket är berett att ha ett avtal med Radio Net AB. Förutsättningen för att detta skall fungera är bl.a. följande: Det finns ett övergripande avtal mellan Radio Net AB och TRAB, Det finns separata tilläggsavtal för varje projekt

För att undvika störningar i pågående

utvecklingsprojekt och i det internationella arbetet är det viktigt att under en övergångstid samarbetet mellan TRAB och Radio Net AB fortsätter i samma omfattning som samarbetet mellan Televerket Radio och TRAB har varit. Finns det projekt eller tillkommer det där projekt det finns en intressekonflikt mellan Radio Net AB och TRAB bör samarbete inte ske. Radio Net AB får i sådana fall söka andra lösningar. Förutsättningarna för ovanstående ställningstagande är att det går att finna en uppgörelse mellan TRAB och Radio Net AB, som kan accepteras ur affärsmässig synpunkt. Visar det sig över tiden att samarbetet inte ger erforderlig utdelning eller att prissättningen blir oförmånlig för Radio Net AB får frågan omprövas. Mitt ställningstagande innebär att bör bedriva bolaget viss egen forskningsverksamhet och kunna följaktligen uppträda som en kompetent beställare av och forskningsutvecklingsprojekt samt kunna ingå i sådana. Företaget skall därmed ha resurser för att följa den tekniska utvecklingen likväl som företaget skall ha resurser för att beställa utvecklingsarbete. Jag förutsätter att det också kommer att finnas ett samarbete mellan Radio Net AB och Sveriges Radio AB inom detta område.

5 Överföringar

från Televerket

SOU 1992: 10 Kapitel 5

Radio

5.1 av materiella resurser

Overföring

Enligt utredningens direktiv bör det vara en utgångspunkt

för arbetet att de materiella resurser som nu finns inom Televerket Radio, affärsområdet rundradio förs över till

det nya bolaget. De tillgångar rundradionätet

representerar kommer att utgöra basen för verksamhet. bolagets Överlåtelsen bör göras på ett sådant sätt att verksamheten inte behöver löpande tillskott utifrån av kapital.

5.1.1 Aktuella anläggningar och utrustning

Huvuddelen av Televerket Radios och utanläggningar rustning för rundradioverksamhet har anskaffats för programdistribution och programinsamling för Sveriges Radio-koncernen. Finansieringen har skett TV-avgenom giftsmedel. Framför allt investeringar för utlandsprogrammen samt vissa äldre investeringar inom försvars- och beredskapsområdet har finansierats över Den statsbudgeten. utrustning som har anskaffats för att utsändmöjliggöra ning av en finländsk programkanal i Stockholmsområdet har finansierats över statsbudgeten. Utbyggnaden av en tredje markkanal för Nordisk Television AB:s behov pågår. Den som anskaffats för utrustning detta behov har hittills finansierats med telerörelsens medel. Detsamma de gäller investeringar som gjorts för vissa andra tjänster inom rundradioverksamheten. Det är närradio-, radiotidnings-, direktvisions-, radtex- och satellit- TV-tjänsterna. För att utföra dessa tjänster används också anläggningar och utrustning som har finansierats med TV-avgiftsmedel.

5.1.2 Anläggningar och utrustning för distribution SOU 1992: l och programinsamling Kapitel 5

5.1.2.1 Sändarstationer för TV och FM-ljudradio

De markbundna sândarnâten för FM-ljudradio och TV består av 55 större sândarstationer och ca 615 mindre stationer. Antalet sändare för Sveriges Radiokoncenrnens behov år totalt ca 1 700 exkl. reservsändare. De större stationerna och många av de mindre är försedda med reservsândare för FM och Kanal l och TV 2. Vid de större stationerna och vid en del mindre stationer finns tillgång till reservkraft. Transportabla FM-sândare och transportabla IV-sändare kan sättas in vid katastrofer. Befolkningstâckningen för FM-nâten är praktiskt taget 100 procent, medan den för TV-nâten är 99,8 procent. Det sker fortfarande en viss blygsam utbyggnad av mindre stationer. De större FM/TV-stationerna utgör stommen i distributionsnätet. Sändarna har hög effekt och sändningsantennerna âr monterade i högmaster, som i flertalet fall är över 300 meter höga. Tâckningen blir därför god från dessa stationer. Mer än 95 procent av landets befolkning nås av utsândningar från dessa stationer. De mindre FMffV-stationerna har tillkommit för att komplettera täckningen i luckorna mellan de större stationerna eller inom de större stationernas nominella räckvidd de där det finns hinder för en bra

på platser mottagning.

Vid utsändning fungerar de större stationerna som moderstationer för de mindre stationerna. Dessa tar emot

och vidaresânder programmen, men på en annan sånd-

ningsfrekvens än den mottagna. Det år vanligt förekommande att utrustning av denna typ placeras in i olika förhyrningar.

5.1.2.2 Radiolânkstationer. Radiolänk- och förbindelsenät

Radiolänkförbindelser används såväl för att överföra protill de större såndarstationerna för utsändning som gram

för programinsamlingsverksamhet. Förutom att de större SOU 1992: 10 FM/TV-stationerna används för radiolänkförbindelser har 5 Kapitel rundradioverksamheten egna särskilda radiolänkstationer samt hyr in sig i andra. Radiolänkstationerna utgörs av master och betongtorn med varierande höjder. Kaknästornet i Stockholm och Jägersrotornet i Malmö är exempel på radiolänkstationer som också inrymmer andra funktioner. B1.a. år radiodrift-

och rundradiocentralerna på dessa orter placerade där.

Den sammanlagda längden av radiolänklinjer för distribution av rundradio var i mitten av år 1991 ca 6 400 km fördelade på ca 145 länkhopp. Varje radiolänkkanal (i det äldre lânknätet) har analoga kapacitet för en TV-bild, fyra ljudförbindelser samt N1- CAM-ljudet. RDS-signalen överförs på förbindelser i det allmänna telenâtet. I nätet finns, med vissa undantag, reservkanaler som automatiskt kopplas in vid fel på ordinarie kanal. Som reservdistributionsnät har ett relämottagningsnât etablerats. I vissa fall och främst för lokalradions behov, sker överföringarna till sändarstationerna med hjälp av kabel förhyrd från telerörelsen i stället för med radiolänk. För programinsamlingsverksamheten behövs ett landsomfattande förbindelsenät med möjlighet till alternativa överföringsvägar. Detta behov tillgodoses dels i rundradioverksamhetens egna radiolänknât, dels genom förhyrning av kabelförbindelser från telerörelsen. Radiolånknätet omfattar i dag ca 38 000 km bildförbindelser och ca 164 000 km ljudförbindelser. Förhyrningen i det allmänna telenätet från telerörelsen avser ca 100 000 km ljudförbindelser och ca 750 km bildförbindelser. Förutom permanenta förbindelser finns OB-resurser med mastbilar och andra specialutrustade fordon avsedda för i första hand TV-överföringar. Finansieringen har skett med TV-avgiftsmedel. De helt TV-avgiftsfinansierade s.k. HF-resurserna för ljudöverföringar från tillfälligt anordnade produktionsplatser har ett stort antal mottagar-

terminaler på platser över hela landet.

För radiolânköverföring finns ett stort antal förberedda inmatningställen anordnade i det permanenta programförbindelsenâtet.

Överföringar sker också med hjälp av satellit. För att SOU 1992: l0

möjliggöra sådana överföringar från temporära produk- 5 Kapitel tionsplatser finns ett mindre antal transportabla jordstationer för upplånkning av program. De internationella Överföringarna sker med hjälp av såväl terrestra som förbindelser via satellit.

förbindelser

Jordstationer finns i Agesta och Tanum. Rundradioverksamheten och telerörelsens radiolänkförbindelser använder sig i många fall av samma linjesträckningar vilket möjliggör ett samutnyttjande av stationer och i viss mån även av utrustning.

5.1.2.3 AM-stationer

För sändningar till utlandet finns högeffektsåndare på kortvåg, vridbara riktantenner och fasta riktantenner vid radiostationerna i Hörby och Karlsborg. Minst två sändare är i bruk samtidigt. För utsändning av riksprogram och utlandsprogram för lyssnare utanför Sverige finns också Sölvesborgs mellanvågsstation.

Korzvågsstationer

Kortvågssändaren för rundradio i är Karlsborg inplacerad i telerörelsens station för annan kortvågstrafik. Stationen i Hörby år bokförd på rundradion. .Kortvågssåndarna där kommer att bytas ut inom de närmaste åren. Hörbystationen samt sändarna och antenner har finansierats över statsbudgeten.

Långvågsstationer

Den enda kvarvarande långsvågsstationen finns i Motala och den har finansierats med TV-avgiftsmedeL Sedan mit-

ten av 1980-talet betalas årligen via ett bestatsbudgeten lopp till rundradiokontot, för att återbetala den hälft av investeringskostnaden som utlandsverksamheten skall svara för. Driftskostnaderna betalas delvis över statsbudgeten.

5.1.3 Satellitstationer SOU 1992: 10 Kapitel 5 Satellitstationen i Tanum ägs av de svenska och finska televerken. Via stationen förmedlas för rundradioverksamhetens del behovet av bl.a. transatlantiska TV-tjänster enligt särskild taxa. c Satellitstationen i Agesta har finansierats av telerörelsen. Rundradioverksamheten svarar för ca en fjärdedel av stationens kostnader, vilket avser kostnaderna för två satellitjordstationer. Tjånstemâssigt svarar rundradioverksamheten för radiooch TV-tjänsterna medan televerkets nätdivision svarar för telefoni och datatjänster. För närvarande distribuerar två kommersiella TV-kanaler till

rundradioverksamhetenc

kabel-TV-näten från Agesta. Vad gäller programinsamling sker den till största delen för Sveriges Televisions räkning.

Anslutningsförbindelser till Tanum och Ågesta har fi-

nansierats med TV-avgiftsmedel.

5.1.4 Radiodrift- och rundradiocentralerna

l televerkets sex radioområden finns på huvudorterna en radiodriftcentral (Rdc). Via fjärrkontrollsystem övervakar radiodriftscentralen dygnet runt alla radiolänkstationer, samt alla större och ett flertal mindre FMfIV-stationer. Dagligen görs omkopplingar mellan riks- och regional/lokal matning i vissa nät, samt omkoppling till reservvägar. Rdc tar också emot felanmälningar samt initierar felavhjâlpning genom kontakt med servicegrupper. För rangering av förbindelser vid för programinsamling programföretagen och för distribution till sändarnâten inom det egna området finns för närvarande elva rundradiocentraler (RRC). De dagliga operativa kontakterna mellan Sveriges Radio-koncernens programföretag och televerket sker också via rundradiocentralerna. På huvudorterna är de samlokaliserade med radiodriftscentralen. Utrustningarna för rundradioverksamhetens behov i Rdc och RRC har helt finansierats med TV-avgiftsmedel.

5.1.5 Anläggningar och utrustning för andra SOU 1992: 10 verksamheter Kapitel 5

Antalet nårradiosändare är för närvarande ca 170. Sändarna har finasierats med telemedel. För närvarande sänds ett fyrtiotal dagstidningar som ra-

Radiotidningsutrustningen på berörda FM/

diotidningar. TV-stationer och tidningsföretagens studioutrustning har finansierats med telemedel. Mottagarutrustningarna har finansierats genom statsbidrag. Direktvisionstjänsten baseras i stor utsträckning på de ljudradio- och TV-resurser som har byggts upp med TVavgiftsmedel. Därutöver har vissa investeringar gjorts med telemedel. Till de senare hör en inspelningsbuss med utrustning samt krypteringsutrustning som kodare och dekodrar och en inspelningsbuss med utrustning. Viss utrustning för inmatning av radtexsignaler i TV-nätet inkl. datorer har finansierats med telemedel.

5.2 Metoder och förslag för överföring av

materiella resurser

De tillgångar som finns inom Televerket Radio är statlig egendom och de överföringar som skall ske är därför en överföring av statlig egendom till ett av staten helägt aktiebolag.

Överföringen av de tillgångar som finns inom Telever-

ket Radio, affärsområdet rundradio kan ske på olika sätt.

Överföringen kan ske genom apport, genom tillskott, ge-

nom försäljning eller genom näringsbidrag. Aktie kan tecknas genom att tillskjuta annan egendom än pengar. Skall aktie kunna tecknas med rätt eller plikt att mot aktien tillskjuta annan egendom (apport) får värdet av apportegendomen inte sättas högre än det verkliga värdet för bolaget. Endast sådan egendom som kan antas bli till nytta för bolagets verksamhet kan utgöra apportegendom. För att registrering skall kunna ske av egendomen måste all apportegendom vara tillförd bolaget. Revisor skall avge yttrande om att så har skett. Av revisors yttrande skall

framgå att apportegendomen åsatts värde än det

ej högre SOU 1992: 10 verkliga värdet för bolaget och att kan egendomen antagas Kapitel 5 vara till värde för bolaget.

Genom tillskott kan tillgångar överföras till ett

bolag. Tillskott sker helt formlöst och utan samband med aktie-

teckning. Bolagets aktiekapital ökar inte genom tillskotten utan dessa tillförs bolagets egna kapital. Försäljning av tillgångarna innebär att bolaget köper

egendomen. Tillgångar kan överföras genom Ett sånäringsbidrag. dant överförande påverkar inte aktiekapitalet. Beloppet kan vid ett senare tillfälle skrivas och användas som upp underlag för fondemission. De ovan nämnda metoderna kan kombineras. Av de möjliga förslår att överföringsalternativen jag överföringen sker genom apport. an- Apportegendomen vänds för att teckna bolagets aktier. Den del av apportegendomens värde som inte används för av aktier teckning tillförs bolagets egna kapital. Det finns vissa som särskilt bör beaktas i detta punkter sammanhang - Värdering av apportegendomen. - Omstrukturering skall inte leda till beskattning. - Vid bildande av aktiebolag utgår stämpelskatt med två procent av aktiernas nominella Det sakbelopp. nar betydelse om sker med betalningen pengar eller genom apport. - Vid överlåtelse av fastigheter utgår stämpelskatt med tre procent av alternativt

köpeskillingen på fastighe-

tens taxeringsvärde om det är Saknas taxehögre. ringsvärde måste en särskild efter i värdering göras princip de reger som för åsättande av taxegäller ringsvärde. Om en tillgång tagits ut ur en förvärvskälla som gäller huvudregel att beskattning skall ske som om i

tillgången

stället hade avyttrats för ett motsvarande markunderlag nadsvärdet. Från denna har ett unhuvudregel gjorts par dantag dels genom lagstiftning och dels genom rättspraxis. I detta fall överför staten till ett egendom helägt statligt aktiebolag, varför uttagsbeskattning inte bör vara aktuell.

I mitt förslag till för Radio Net AB är akbolagsordning SOU 1992: tiekapitalet lägst 100 milj.kr. och högst 300 milj.kr. Det Kapitel 5 innebär att stämpelskatten blir lägst 2 och 6 milj.kr. högst milj.kr. I detta fall är det staten som äger Televerket Radio och det är staten som kommer att vara ensam aktieägare i Radio Net AB. Med hänvisning till att synnerliga skäl föreligger bör regeringen besluta om befrielse från stâmpelskatt. De fastigheter som berörs av har inte nåöverföringen got taxeringsvärde, eftersom de betraktas som telefastigheter. I samband med att överförs till Radio fastigheterna Net AB skall de åsâttas ett värde och det skall en utgå stämpelskatt på tre procent av fastigheternas värde. Det år i nuläget inte möjligt att beräkna framtida fastigheternas värde, men det kommer inte att vara obetydligt. Föreligger synnerliga skäl och år de av principiell betydelse kan regeringen medge befrielse från stâmpelskatten. Jag föreslår att regeringen medger befrielse från stämpelskatt i detta fall. I det fall så inte sker måste företagets kunder, dvs. programföretagen svara för den kostnaden. Den egendom som skall föras från Televerket Radio till Radio Net AB är sådan egendom som har finansierats genom rundradiokontot. Genom samordning av olika verksamheter inom hela televerket finns det som investeringar har finansierats av televerket, men som bör föras över till Radio Net AB. Den organisationskommitté som jag föreslår bör ta till vilka som ställning överföringar bör göras. Samma sak bör gälla i den mån det finns som utrustning bör vara kvar i televerket, men som har finansierats genom rundradiokontot. De särskilda investeringar som televerket har för gjort det nya markbaserade televisionsföretaget bör överlåtas till Radio Net AB. Överlåtelsesumman bör motsvara de kostnader televerket har haft för investeringarna minus den eventuella kostnadstäckning televerket har fått från televisionsföretaget.

i 5.3

Överföring

av personella resurser

SOU 1992: 10

Kapitel 5

Utredningsuppdraget avser byte av huvudman för en befintlig verksamhet. En utgångspunkt för direktiven är att

de personella resurser som behövs för att utföra de tjänster som nu tillhandahålls av Televerket Radio, affärsområdet rundradio, skall föras över till den nya organisationen.

Jag har därför som

utgångspunkt för mina ställningstagan-

den vad avser personalen att de som nu arbetar inom Te-

leverket Radio, affärsområde skall rundradio, anställas i

det nya bolaget.

5.3.1 Personalen inom Televerket Radio

Rundradion verkar sedan den 1 januari 1992 som en sepa-

rat, sammanhållen organisation direkt under chefen för Televerket Radio.

Organisationen kommer att bestå av

den personal som arbetar vid

huvudkontoret och vid de fem regionala rundradioområdena. Servicepersonalen

finns sedan den l januari 1992 i en för Televerket Radio

gemensam serviceorganisation.

Rundradioverksam heten måste fr.o.m. den

l januari

1992 antingen kompletteras med ytterligare personella re-

surser eller så måste den

köpa tjänster från Televerket Ra-

dio. Orsaken till detta är att vissa resurser

tidigare var ge-

mensamma för Televerket Radio, resp. gemensamma för hela televerkskoncernen.

Rundradioverksamheten måste förutom den

personal som överförts till den sammanhållna organisationen kompletteras med viss personal. Inom det nuvarande affärsom-

rådet rundradio har det beräknats att personalen behöver öka från nuvarande ca 430 personer till ca 500 personer.

Jag finner det lämpligt att det sker ett förberedelsearbete av det slag som har beskrivits ovan. Jag finner det dock olämpligt att Televerket Radio redan i

nuläget påbörjar

nyanställning av personal. Hur det av mig föreslagna företaget skall organiseras bör vara en som

fråga behandlas av det nya företagets ledning. Om den

föreslagna utökningen av personalen görs före företagets bildande innebär det att företaget inte kan ta självständigt ställning till hur företa-

get skall vara organiserat, samtidigt som den ekononiska SOU 1992: frihetsgraden för företaget minskar. Det bör vara fullt 5 Kapitel möjligt för Televerket Radio att svara för gemensamma funktioner under tiden den 1 januari 1992-30 juni 1992. Under förutsättning att det finns en organisation som förbereder bildandet av Radio Net AB under första havåret 1992 bör den organisationen kunna svara för hur överföringen skall gå till, samt i vilken takt det kan vara âmpligt att den genomförs. Jag har vid mina kontakter med Televerket Radio inhämtat att det av mig här redovisade synsättet inte möter några hinder.

5.3.2 Teknisk service

Teknikserviceorganisationen (TSO) är en gemensam resurs för Televerket Radios alla tjänster. TSO:n har under årens lopp varit organiserad på olika sätt, men har alltid samutnyttjats för all anläggningsn drifts- och underhållsverksamhet. Anläggnings-, driftsoch underhållsåtaganden åt externa kunder inom områdena luftfart, sjöfart och landmobil radio år en väsentlig del av Televerket Radios verksamhet. De stora kunderna är bl.a. luftfartsverket, rikspolisstyrelsen, SOSAM och sjöfartsverket. Under åren 1968-1975 var TSO en fristående neutral med driftschefer. svaraorganisation egna Organisationen de under den tidsperioden också för en del arbetsuppgifter avseende televerkets stationer inom telefoniområdet. Under perioden 1975-1991 organiserades den penonal som var stationerad på rundradiostationerna inom rundradioverksamheten. Omorganisationen 1975 genomfördes på grund av att arbetsuppgifterna avseende televerkets stationer inom telefoniområdet flyttades över till teleområdena. Den tekniska utvecklingen har inneburit att bemanningen av rundradiostationerna har förändrats. När näten började byggas ut under 1950-talet kunde såndarna inte Fjärrkontrolleras, vilket innebar att stationerna var bemannade under televisionens programtid. Utvecklingen innebar sedan att stationerna enbart behövde vara bemannade under

dagtid och att det fanns beredskap under tid. År SOU 1992: 10 övrig 1985 var utrustningens tekniska tillförlitlighet så hög att 5 Kapitel beredskapsorganisationerna kunde avvecklas. Televerket Radio har beslutat att bilda en för samtliga affärsområden gemensam serviceorganisation. Beslutet om den gemensamma serviceorganisationen fattades i juni 1991 och den gemensamma serviceorganisationen beräknas vara i drift den 1 januari 1992. Beslutet att genomföra en gemensam serviceorganisation fr.o.m. den 1 janurari 1992 beror på flera olika orsaker: De nuvarande serviceområdena på rundradiobygger stationerna som bas. Inom serviceområdet finns en servicegrupp som ansvarar för visst montagearbete och underhåll av inom det anläggningarna geografiska området. Den geografiska basen år för liten och serviceområdena ersätts av större produktionsområden i den nya organisationen. Mer och mer av arbetsinsatserna utförs inom andra områden än rundradioområdet, varför rundradiostationerna inte år den lämpligaste basen för serviceverksamheten. Utrustningarna har över tiden blivit driftsäkrare, vilket har medfört minskat behov av underhållsinsatser. En gemensam serviceorganisation indelad i produktionsområden kan användas effektivare bättre genom samordningsmöjligheter.

5.3.2.1 Teknisk service enligt Televerket Radio

Televerket Radio har långvarig erfarenhet av service och anlâggningsverksamhet. Verksamheten bygger på hög effektivitet med kvalitetskrav och med höga höga tillgänglighetskrav. Inom varje region finns det serviceenheter och anläggningsenheter, vilka kan utföra alla av typer uppgifter vad avser anläggning och service inom det radiotekniska området. Arbetsuppgifterna kan generellt delas in i anläggning, förebyggande underhåll, felavhjälpning, prestandamâtningar och driftsåttningar. Beslutsfattandet är delegerat

och resurserna är integrerade. Ett sådant arbetssätt leder SOU 1992: 10 till låga administrativa kostnader. Kapitel 5 Organisationen arbetar inom ett brett kompetensområde och den gemensamma nämnaren är radiotekniken. Det finns teknisk kompetens inom ett brett område och kompetens för ett stort antal olika system. Denna breda kompetens ger viktig kompetensöverföring mellan personalen, samtidigt som det ger en viktig melkompetensöverföring lan olika teknikområden. Utbildningen genomförs kontinuerligt för personalen, vilket är en förutsättning för den långsiktiga verksamheten. Den samlade kompetensen skulle kunna utnyttjas i större omfattning av andra ägare av radiosystem till fördel både för svenskt näringsliv och för svensk Den förvaltning. unika kompetensen som finns inom serviceorganisationen har inte någon motsvarighet i landet. Personalen omfattar i dag ca 700 personer och de är fördelade på en gemensam del resp. olika uppdragsgivare. Televerket Radio och Televerket Radio, affärsområdet rundradio är ungefär lika stora uppdragsgivare. Bedömingen är att en gemensam serviceorganisation ger effektivitetsvinster som inte är marginella. Det finns ett antal fördelar med att serviceorganisationen även i framtiden blir en sammanhållen organisation. Televerket Radio vill behålla den gemensamma serviceorganisationen inom Televerket Radio och anför i huvudsak följande skäl för en sammanhållen organisation. 1. Möjligheter till av resurser vid större kraftsamling driftstörningar eller haverier. 2. Televerkets och Televerket Radios nät nättjänster är konkurrensutsatta både nationellt och internationellt. Service och drift är en strategisk resurs. Kvalitetsnivån i Lex. de mycket komplexa mobiltelefonisystemen är i beroende av stor omfattning den tekniska serviceorganisationen. Kvaliteten är en avgörande faktor för hur kunderna värderar tjänsten och har därför utomordentlig betydelse

för konkurrensförmågan.

3. Televerket Radio kan inte serviceverkförlägga samheten till utomstående eftersom risföretag,

ken år för stor för att det sker en SOU kunskapsöverfö- 1992: 10 ring till konkurrenterna. 5 Kapitel 4. De nuvarande stora kunderna är stora kunder till televerket i sin helhet och det är inte att de troligt väljer att arbeta med ytterligare ett företag. 5. Rundradions del kan vara mindre om det sker ett samutnyttjande av andra resurser inom televerkskoncernen. l en sammanhållen serviceorganisation kommer rundradions verksamhet att bli billigare. För år 1992 beräknas kostnaderna för oförändrad servicenivå jämfört med år 1991 att minska med närmare 20 procent. 6. En serviceorganisation inom enbart rundradiodelen skulle leda till små servicegrupper och till en koncentration av verksamheten till ett färre antal orter än vad som är fallet om resurerna är gemensamma med televerkskoncernen. Detta leder till längre feltider. I en delad kan serviceorganisation Televerket Radio inte upprätthålla den decentraliserade organisation, som finns i en gemensam serviceorganisation. Företaget räknar i det fallet med att koncentrera sin verksamhet till regionhuvudorterna och bygga på rörliga underhållsenheter. Totalt innebär detta inte att företaget kommer att behöva färre personer anställda, men det innebär att personalen måste kunna byta bostadsort. Den personal som berörs år de som är stationerade på rundradiostationerna. Genom att behålla hela intakt blir serviceorganisationen det kvar en unik kompetens och de bästa förutsättningarna för den framtida utvecklingen. för Förutsättningarna att kostnaderna skall kunna hållas nere blir bättre.

Lång-

siktiga avtal bör därför träffas mellan Televerket Radio och ett såndarbolag.

5.3.2.2 Teknisk service enligt Televerket Radio, affärsområdet rundradio

Rundradions verksamhet har skapats under en tids-

lång

period. Den tekniska har lett till utvecklingen att perso-

nalbehovet därför har minskat och att bl.a. fjärrkontroll- SOU 1992: 10 möjligheterna har ökat betydligt. Driftsäkerheten har bli- 5 Kapitel vit så hög att det inte längre behövs en särskild beredskapsorganisation. I stället används en ringlista. Den tekniska fåltpersonalen är till den 1 januari 1992 stationerad på de större FM/TV-stationerna. Dessa utgör servicegrupper som ansvarar för vissa inarbetsuppgifter om ezt begränsat geografiskt område. Grupperna har tekniskt stöd av specialister som finns på regionens huvudkontor. Utvecklingen har lett till att vissa specialister även finns i fältorganisationen. Grupperna arbetar till ca 30 procent med entreprenadverksamhet och till 70 procent med rundradions egna verksamhet. Entreprenadverksamheten omfattar bl.a. vissa uppgifter för Televerket Radio. Driftverksamheten i fält är starkt integrerad med den centrala verksamheten. Denna samverkan är betydelsfull eftersom det kan ske en återkoppling av fälterfarenheterna till den centrala specialistfunktionen. Är 1990 svarade rundradions för tjänster servicegrupper till övriga televerket motsvarande 100 manår. Under samma tidsperiod användes ca 220 manår inkl. lokalvårdare för rundradions egna behov. Rundradion anser det viktigt att de har en egen serviceorganisation och de motiverar det på följande sätt: Rundradioföretaget kan inte behålla kontrollen över stationerna om en entreprenör svarar för erforderlig service.

Rundradions staber kommer på sikt att förlora sin

kompetens, eftersom det inte kommer att ske erfor-

derlig återkoppling av kunskap från en entreprenör.

Konkurrenter till televerket kommer inte att acceptera att deras utrustning sköts av televerkets personal. Konkurrensneutraliteten kommer att ifrågasättas. Sekretesskraven från olika kunder kan inte klaras om Televerket Radio svarar för serviceverksamheten. Med en egen serviceorganisation kan fältpersonalens personliga engagemang och känsla av ansvar för anläggningar och utrustning behållas. Rundradioföretaget kan ta det fullständiga ansvaret för driftssäkerhet och kvalitet med en egen serviceorganisation.

För uppgifter inom totalförsvaret år det av största SOU 1992: 10 värde att rundradioföretaget har en egen serviceorga- 5 Kapitel nisation. Redan genomförandet av en gemensam teknikerserviceorganisation från den 1 januari 1992 innebär nackdelar för rundradion. I den nya organisationen flyttas i vissa fall arbetsgrupper från rundradiostationema till tåtorterna. Arbetsenheternas till flyttning tätorterna är till fördel för de mobila teletjänsterna, men till nackdel för rundradions verksamhet. Om entreprenör anlitas för service kan inte rundradioföretaget ta ansvar för nätets skötsel och funktion annat än genom det avtal som sluts med entreprenören. Rundradions verksamhet är omfattande tillräckligt för att motivera en egen serviceorganisation. Köpta Servicetjänster riskerar att bli dyrare än om verksamheten sker i egen regi. Rundradion ser det som en fördel om serviceorganisationen delas. Teknikutvecklingen leder till allt mer komplexa system, samtidigt som driftsäkerheten ökar. Det blir därför nödvändigt att ha specialister i fält och dessa kommer att arbeta över större geografiska områden. När driftsäkerheten ökar spelar restiderna till en anläggningarna mindre roll.

5.3.3 Förslag inom personalområdet

Televerket Radio beslutade i juni 1991 att ha en gemensam teknisk serviceorganisation för samtliga affärsområden och att den den organisationen genomförs 1 januari 1992. Jag har ingen anledning att ifrågasätta det rationel- Ia i det beslutet. Beslutets rationalitet är i grunden givet och beslutet innebär att det skapas en teknisk serviceorganisation, som är en unik resurs i landet. Riksdagen har tagit ställning till att det skall finnas en särskild organisation för landets rundradionât. har ti- Jag digare föreslagit att den organisationen skall vara ett aktiebolag och att staten skall aktier. Det statliäga samtliga

ga ägandet är en förutsättning enligt utredningens direk- SOU 1992: 10 tiv. Kapitel 5 När det gäller överföringen av personal finns det en del som kan genomföras utan problem och en del som är komplicerad. Den personal som i dag arbetar inom Televerket Radio, affärsområdet rundradio, överförs till Radio Net AB. De som berörs år de som är anställda vid huvudkontoret och de som är anställda vid de regionala rundradioområdena. Personalgruppen kan avgränsas till den personal som den l januari 1992 ingår i den organisation som interimistiskt har bildats i awaktan på den slutliga organisationen av rundradioverksamheten. När det gäller den tekniska serviceorganisationen âr problemen större. Det finns ett antal alternativa lösningar, men jag vill särskilt framhålla att ingen lösning i grunden är bra. I och med att det bildas ett bolag för rundradiosändningar innebär det att den tekniska serviceorganisatio-

nen inom nuvarande Televerket Radio påverkas på ett sätt

som innebär nackdelar. Det är inte möjligt att undvika detta, eftersom det är en konsekvens av delningen av Televerket Radio. Jag kommer därför särskilt att redovisa problemen inom området teknisk service.

5.3.3.1 Övergripande principer och den tekniska

serviceorganzlsazionen

Vid mina ställningstaganden avseende den tekniska serviceorganisationen har jag haft följande utgångspunkter. Televerket Radio och Radio Net AB är båda statligt ägda företag. Båda företagen skall även i fortsättningen kunna bedriva verksamhet och de skall ha så goda förutsättning-

ar för detta som möjligt. Min andra utgångspunkt har va-

rit att Radio Net AB inte bildas för att skapa ett företag som skall konkurrera med Televerket Radio. Radio Net AB bildas för att svara för utsändning av ljudradio- och televisionsprogram till allmänheten. Radio Net AB kommer att ha ett begränsat antal kunder. Jag vill särskilt framhålla vikten av att företaget skapar mycket goda relationer med sina kunder. Företaget

måste av sina kunder uppfattas som neutralt. l ett sådant

SOU 1992: l0

perspektiv bör det bl.a. för televerket i sin helhet vara 5

Kapitel att i framtiden

möjligt ha en god affärsmässig relation

med Radio Net AB. Det kommer att finnas ett omfattande samarbete mellan televerket och Radio Net AB. Jag har i avsnitt 2.2 redovisat en för det

bolagsordning, av mig föreslagna bolaget. Av till förslaget bolagsordning framgår bl.a. att företaget skall utveckla och marknadsföra andra tjänster med stöd av de resurser som finns för ra-

dio- och televisionsverksamheten.

5.3.3.2 Den tekniska serviceverksamheten inom

finns

Radio Net AB

Den tekniska serviceorgansationen förs i sin helhet över

till Radio Net AB. Ett sådant alternativ innebär att Televerket Radio resp. Radio Net AB får andra roller än vad

de har i dag resp. en annan roll än som var tänkt.

Televerket Radio har i dag tre verksamhe-

huvudsakliga

ter. Det är den mobila rundradioverksamhet teletjänsten, och entreprenadverksamhet. Den tekniska serviceverksamheten är gemensam för

samtliga verksamhetsgrenar.

Televerket Radio behöver en serviceverksamhet egen

vad avser den mobila teletjänsten. Inom televerket finns det en klart uttalad uppfattning att ett alternativ där hela

den tekniska serviceverksamheten över till Radio

flyttas

Net AB innebär att Televerket Radio måste en

bygga upp ny serviceorganisation. Ett sådant alternativ innebär dess-

utom att Radio Net AB inte annat än i ett

längre perspek-

tiv skulle kunna finna externa kunder för teknikerserviceverksamheten, eftersom Televerket Radio och dess kunder

inte skulle efterfråga denna service.

Alternativet med en av hela den tekniska ser-

överföring

viceverksamheten till Radio Net AB finner därför inte

jag realistisk. En sådan överföring skulle vara till stor nackdel

för såväl Televerket Radio som Radio Net AB.

Förslaget

har inte aktualiserats av vare sig Televerket Radio eller av Televerket Radio, affärsområdet rundradio.

5.3.3.3. Den tekniska serviceorganisationen delas SOU 1992: 1 Kapitel 5 Den tekniska serviceorganisationen delas mellan Televerket Radio och Radio Net AB. l det alternativet finns det två olika delningsmöjligheter. Den ena möjligheten år att delningen görs så att den personal som i har sin hudag vudsakliga verksamhet inom rundradioområdet förs över till Radio Net AB och det andra alternativet är att servicepersonalen på de större rundradiostationerna förs över till Radio Net AB, medan övrig personal finns kvar inom Televerket Radio. I avsnitt 5.4.2.1 har jag redovisat Televerket Radios syn på en delad teknikerorganisation och i avsnitt 5.4.2.2 har jag redovisat Televerket Radio, affärsområdet rundradios syn. De argument som framförs från resp. delar av Televerket Radio kan användas både för att den tekniska serviceorganisationen skall delas resp. att den inte skall delas. Det finns skäl som talar för en delning och det finns skäl som talar mot en delning. Det finns ingen lösning mm år den helt givna lösningen, men jag kommer under avsnitt 5.4.3.5 att föreslå att serviceorganisationen finns kxar inom Televerket Radio och jag redovisar ett antal samtidigt förutsättningar som måste uppfyllas för att ett avtal skall kunna träffas mellan Televerket Radio och Radio Net AB. År det inte möjligt att få till stånd ett sådant avtal enligt de villkor som jag skisserar i det avsnittet bör den tekniska serviceorganisationen delas. Delningen av den tekniska serviceorganisationen bör i det fallet genomföras så att den personal som i dag huvudsakligen svarar för verksamhet inom rundradioområdet förs över till Radio Net AB, och att övrig personal stannar kvar inom Televerket Radio. Jag beräknar att ca 220 personer då förs över till Radio Net AB. Sveriges Radiokoncernen anser i skrivelse till utredningen att rundradiobolaget skall ha egna serviceresurser.

5.3.3.4 Den tekniska serviceorganisationen förs till ett SOU 1992: l0 särskilt bolag 5 Kapitel

Den tekniska serviceorganisationen förs i sin helhet över till ett nybildat bolag. Det nybildade bolaget ägs gemensamt av Televerket Radio och Radio Net AB. Det gemensamägda företaget kommer i sin verksamhet att ha samma verksamheter som nu finns inom den tekniska serviceorganisationen. Företaget kommer att ha två kunder och de kunderna kommer samtidigt att vara företagets ägare. Alternativet har i sig ett antal fördelar, eftersom det borde kunna lösa en del av de motsättningar som finns i frågan. Det finns dock vissa nackdelar i ett sådant alternativ. Bolaget kommer att i huvudsak ha två kunder, samtidigt som de kunderna äger företaget. Företaget kommer att bli ett rent serviceföretag inom ett högteknologiskt område. Den enda fördel jag kan se är att konkurrenter till Televerket Radio möjligen tycker att det är fördelaktigt med ett särskilt bolag. Jag finner inte den vara ett lösningen lämpligt alternativ.

5.3.3.5 Den tekniska serviceorganisationen finns inom

Televerket Radio

Den tekniska serviceorganisationen är kvar oförändrad inom Televerket Radio. Det år den som Televerlösningen ket Radio förespråkar, men som Televerket Radio, affärsområdet rundradio finner direkt olämplig. I ett sådant alternativ måste ett antal krav vara uppfyllda, för att det skall vara en för Radio Net möjlig lösning AB. En sådan lösning förutsätter att det finns ett avtal mellan Televerket Radio och Radio Net AB. l avtalet skall ett antal grundläggande vara

frågor reglerade. Enligt ut-

redningens direktiv bör bolaget och televerket genom ömsesidiga, långsiktiga avtal på affärsmässig grund kunna utnyttja varandras anläggningar och tjänster. En av de grundläggande frågorna är vad som skall ske om avtalet inte förlängs. Radio Net AB befinner sig då i en situation, som innebär att företaget inte kan svara för

service av sina anläggningar. Orsaken till det år att företa- SOU 1992: 1 get saknar den servicepersonal som erfordras, 5 samtidigt Kapitel som det år en så specialiserad verksamhet att det inte snabbt går att nyrekrytera personal. Sker det inte en förlängning av avtalet skall personalen som arbetar inom rundradioområdet kunna föras över till Radio Net AB. Radio Net AB:s regionala organisation, med olika tekniska specialister, kommer inte att kunna tillfredsfungera ställande om det inte finns en till koppling serviceorganisationen. Kopplingen behövs för erfarenhetsöverföring. I avtalet bör detta regleras. Radio Net AB måste kunna förhålla sig neutralt inom de områden där det förekommer konkurrens. Televerket Radios konkurrenter kommer att befinna sig i den situationen att en av deras konkurrenter kommer att svara för service av de anläggningar som finns vid rundradiostationerna. Jag ser detta som en viktig fråga. Avtalet måste garantera att konkurrensneutraliteten bevaras. Visar det sig inte möjligt måste Radio Net AB svara för just den serviceverksamheten. Detta skall inte tas till intäkt för att serviceorganisationen skall delas. I detta sammanhang bör beaktas att det är till fördel för konkurrenterna till Televerket Radio om serviceverksamheten splittras. Rundradioföretaget måste ha ett direkt ansvar mot sina

kunder. Avtalet måste reglera hur kontakterna skall vara

mellan serviceorganisationen och Radio Net AB. Avtalet måste garantera att Radio Net AB inte kontrollen tappar över sina sändare. Jag förutsätter att denna fråga kan regleras på ett tillfredsställande sätt genom ett avtal. l alternativet med avtal förutsätts att vissa strategiska resurser för Radio Net AB flyttas från den nuvarande serviceorganisationen. De resurserna avser bI.a. radiodriftcenw_ tralerna, resurserna för outside broadcasting (OB) och resurserna för upphandling och anlâggningsprospektering för rundradiostationer. Ett avtal kan inte vara för kortsiktigt, med tanke på de stora resurser som binds. En bör vara

treårig avtalsperiod

rimlig sett ur både Televerket Radios och Radio Net AB:s synpunkter. Efter den perioden måste avtalet kunna omförhandlas förutsättningslöst och vid det tillfället finns det tillräckliga erfarenheter för framtida ställningstaganden

om det skall vara ett fortsatt avtalsförhållande eller om SOU 1992: 10 båda skall företagen ha egna serviceorganisationer. Kapitel 5 Jag förutsätter att en blir ett alteravtalslösning billigare nativ för Radio Net AB än alternativet att har en företaget egen serviceorganisation. Samordnings- och effektivitetsvinster bör även tillfalla Radio Net AB. storleksordningen av de vinsterna bör kunna uppskattas till närmare tjugo procent. För att säkerställa vinster i den storleksordningen bör priset i avtalet jämföras med det interna pris som gällde under 1991. Visar det sig att leavtalsförhandlingarna der till ringa eller inga vinster i form av för lägre priser Radio Net AB bör slutsatsen bli att serviceorganisationen delas upp mellan Televerket Radio och Radio Net AB. Jag förutsätter att beslut i denna del fattas av den av

mig föreslagna organisationskommittén.

5.4 Vissa särskilda

överföringsfrågor

5.4.1 Avvecklingskostnader

Det är inte möjligt att i exakta beutredningsfasen ange lopp för vilka awecklingskostnader som kan komma att

uppstå. Awecklingskostnadernas nivå bestäms i huvudsak

genom vilket samarbete som kommer att finnas mellan Televerket Radio och Radio Net AB. Televerket Radio bedömer att awecklingskostnaderna blir helt beroende av vilken som vad avser lösning väljs den tekniska serviceorganisationen. I alternativet med en samlad teknikserviceorganisation inom Televerket Radio blir avvecklingskostnaderna marginella och uppskattas endast till kronor.

några miljoner

Detta förutsätter att från Radio Net AB blir beställningen av samma omfattning som rundradions är för beställning första halvåret 1992. Det kan inte beslutliga beloppet ståmmas förrän efter de slutliga förhandlingarna. Vid en delad teknikserviceorganisation krävs en detaljerad kostnadsanalys. En preliminär visar att Televeranalys ket Radio har kompensationskrav i

på storleksordningen

100 milj.kr. Televerket Radio anser inte kunna bära de sig kostnaderna utan ekonomisk kompensation.

Jag har i avsnitt 5.4.3.5 utgått från att den tekniska ser- SOU 1992: 1 viceorganisationen kan vara kvar inom Televerket Radio. 5 Kapitel Detta innebär att det enbart blir marginella avvetklingskostnader. Kostnaderna år av den storleksordningen att

det inte behövs något särskilt ställningstagande fråi stats-

maktens sida. Avvecklingskostnaderna bör utan problem kunna bäras av Televerket Radio.

5.4.2 Konsekvenser för Televerket

Utredningen skall enligt sina direktiv redovisa hur ie personella och materiella överföringarna påverkar tClC\CTkCI. Genom den av mig föreslagna lösningen vad avser den tekniska serviceorganisationen uppkommer det inte nega-

tiva konsekvenser av någon särskild storleksordnng för

televerket.

5.4.3 Vissa samordningsfrågor

När rundradioverksamheten övergår i ett särskili bolag kommer det att finnas ett omfattande samarbesbehov mellan televerket och Radio Net AB. Jag har redovsat det samarbetsbehovet under resp. avsnitt. Samarbetet mellan

de två organisationerna måste bygga på ett långsiktigt af-

färsmässigt förhållande. De direkta samordningsfrågorna som finns i samband med överföringen bör den särskilda organisationskommittén ta ställning till.

SOU 1992: 10

6 Ekonomiska

frågor

Kapitel 6

6.1 för

Kompensation gjorda investeringar

Jag har i avsnitt 5.3 föreslagit att de som har investeringar gjorts i Televerket Radio och som har finansierats genom rundradiokontot skall överföras till det av mig föreslagna bolaget kostnadsfritt. De investeringar som har gjorts i rundradionätet har finansierats genom TV-avgifter. TV-avgiften jåmstâlls med s.k. näringsbidrag. Detta innebär att hitinvesteringarna tills har direktavskrivits. finner det att un- Jag angeläget derstryka att investeringarna har betalats av innehavare av IV-mottagare i form av TV-avgifter genom att Televerket Radio direkt har tillförts medel från rundradiokontot. Jag finner det självklart att inte skall TV-avgiftsbetalarna betala dessa investeringar två gånger.

De anläggningstillgångar som nu förvaltas av Televerket

Radio och som har finansierats enligt ovan överförs till Radio Net AB som apportegendom. Det är då att viktigt skapa ett förfarande som innebär att TV-avgiftsbetalarna inte drabbas av avskrivningskostnader mer än en

gång.

Det bör vara möjligt att ge Radiokoncergenom Sveriges nen en rabatt som motsvarar konpå självkostnadspriset cernens andel av avskrivningskostnader för direktavskrivna investeringar i det gamla systemet. En för förutsättning “den rabatten år att företaget kan bedriva andra vinstgivande verksamheter eftersom man med det här förslaget inte får full självkostnadstäckning under ett antal år. Andra programföretag än programföretag inom Sveriges Radiokoncernen skall dock betala fullt självkostnadspris

och i det priset ingår kostnaderna för av re-

användning dan gjorda investeringar. Den rabatt som Sveriges Radio AB kommer att erhålla går inte att fastställa i nuläget. Storleken och antalet år den skall utgå beror på den värdering som måste göras vid

bolagsbildningen och de som fastavskrivningsmetoder SOL 1992: ställs. att detta Jag förutsätter kan göras. Kapitel 6 Enligt utredningens direktiv skulle förslag lämnas till hur rundradiokontot kan tillföras för ersättning gjorda och avskrivna Med mitt till investeringar. förslag rabatt för SR-koncernen drabbas inte av nå- TV-avgiftsbetalarna gon merkostnad. Jag Finner därför inga motiv för att rundradiokontot skall tillföras särskild ersättning.

självkostnadsprincipen

I utredningens direktiv finns det att de investeangivet ringar som har gjorts i det rundradit-nätet skall befintliga vara tillgängligt för som samtliga programföretag enligt 5 § radiolagen har rätt att bedriva från rundradiosändningar marksändare. Nätet skall ställas till de olika programföretagens förfogande på likvärdiga villkor. Varje programföretag skall betala hyra för sin av distributionsanvändning tjänsten och hyran skall grunda sig på distributionsföretagets självkostnad. Denna verksamhet skall bedrivas med skälig lönsamhet, vilket innebär att intäkterna skall täcka verksamhetens självkostnader. Dessa inkluderar avskrivningar_ förräntning av kapital, risker för haverier i anläggningarna samt annan investering och utvecklingsverksamhet eller andra insatser som behövs för att säkerställa att bolaget kan tillhandahålla tjänsterna även sikt.

på längre

När det gäller denna tjänst i det rikstäckande nätet kan inte prisbildning ske genom konkurrens, eftersom det saknas jämförbara alternativa Detta besändningstjänster.

gränsar möjligheten att ange ett marknadspris. Denna be- _ gränsning gäller enbart programutsändning, medan pro-

graminsamlingstjânster och övriga tjänster kan baseras på en marknadsprissâttning.

6.2.1 Grunderna för självkostnadsprincipen, prisbildning och programsändning

Enligt utredningens direktiv bör det ske en av redovisning hur avvägningen mellan självkostnadsprincipen och den

affärsmässiga principen skall göras. Likaledes bör SOU

princi- 1992: 10 pen för ekonomisk av sârredovisning huvuduppgifterna Kapitel 6 och övrig verksamhet redovisas. Med självkostnad kommer jag att avse summan av alla kostnader för en viss produkt eller tills den är levetjänst rerad och betald. Självkostnadens storlek behöver normalt beräknas inför prissättningen oavsett om denna skall vara självkostnadsbaserad eller marknadsmässig. l det senare fallet reutgör sultatet av självkostnadskalkylen en utgångspunkt för om priset kan bli konkurrenskraftigt eller inte. Jag kommer att använda begreppen direkta och indirekta kostnader. Båda kan vara fasta eller Med direkrörliga. ta kostnader avses kostnader som direkt kan hänföras till en viss produkt eller tjänst. Med indirekta kostnader avses gemensamma kostnader eller omkostnader där orsakssambandet är svårare att klarlägga. av indirekta Uppsamling kostnader sker på olika kostnadsställen och fördelas sedan på kostnadsbärare med av schabloner. hjälp

6.2.2 Självkostnadens komponenter

Följande kostnader ingår i företagets självkostnader:

Löpande driftskostnader: - _ kostnader för personal och konsulter inom områdena

drift, administration,

projekteringlanskaffninglanlägg-

ning, information/marknadsföring/försäljning och be-

redskap/säkerhet, - lokal- och kontorskostnader, systemkostnader, - underhåll av anläggningar inkl.

förrådshållning,

- elkostnader och kostnader för andra driftsförnödenheter, transport- och fraktkostnader, haveripremie och övriga försäkringskostnaden -

rörelsekapitalränta beräknat på rö-

rörelsefordringar, relseskulder och lager, - skatter.

Kostnader för forskning och utveckling (FoU): SOU 1992: - drift- och kostnader. löpande strategiska Kapitel 6

Kapitalkostnader: - som från den nominella avskrivningar utgår utgiften för investeringarna och fördelas normalt jämt över anläggningens planerade ekonomiska livslängd, - låneränta som beräknas räntesats enligt gällande på den skuldfinansierade delen av nominella investeringar. För en enskild investering minskar normalt skulden och därmed räntekostnaderna successivt under livscyklen. För ett i tiden jämnt fördelat investeringsprogram blir räntekostnaderna relativt stabil, även om den i princip ökar i takt med inflationen på grund av att denna höjer den nominella kostnaden för nya investeringar, - avser kostnader för leasingkostnader produktionsutrustning som utnyttjas genom leasing (hyra) i stället för köp (ägande).

Avkastning/riskkompensation beräknat på eget kapital: - realränta inflationsskydd, - som avser tekniska och finansielriskpremier affärs-, la m.fl. risker.

6.2.3 Självkostnadsprincipens tillämpning

En grundläggande fråga i en prissättningssituation är om

prissättningen skall vara kortsiktig eller långsiktig. Jag kommer att redovisa båda alternativen. Jag förordar dock

en långsiktig prissättning.

6.2.3.1 Självkostnadsprincipen och kortsiktig prissättning

Vid en kortsiktig prissättning får verksamheten årlig täck-

ning för sina drift- och kapitalkostnader. Detta innebär

att de årliga priserna kommer att variera med investe-

ringstakt, räntenivåer, underhållsgrad, utvecklingsinsatser-

nas omfattning m.m. Drifts- och kapitalbudgetar upprät- SOU 1992: 10 tas i samråd med berörda kunder. Kundkontrakten förut- 6 Kapitel sätts omfatta en hel investeringscykel. l prissättningen

skall också ingå en skälig årlig avkastning på eget kapital

och en riskpremie. Dessutom skall det också ingå en kompensation för en eventuell minskning av det egna kapitalets värde till följd av inflation. Alternativet innebär att företaget inte tar normala affärs-, tekniska eller finansiella risker. När priset baseras

på de verkliga självkostnaderna ligger det i kundernas in-

tresse att löpande bevaka verksamhetens effektivitet.

6.2.5.2 Självkostnadsprincipen och långsiktig prisbildning

Alternativet ger en långsiktig kostnadstâckning. Det innebär att nuvärdet av framtida kontrakterade eller förväntade intäkter förutsätts motsvara nuvärdet av framtida kost-

nader. l långsiktiga kontrakt anges den av kunderna be-

gârda omfattningen av och innehållet i de produkter eller tjänster som avses köpas. Den årliga prisnivån fastställs långsiktigt med utgångspunkt i verksamhetens planerade omfattning och förväntade kostnader under en hel investeringscykel samt indexuppräknas därefter årligen. Kontraktet kan naturligtvis innehålla delar som under kontraktsperioden kan omförhandlas.

Verksamheten skall dessutom ge en långsiktig och skälig avkastning på det egna kapitalet. Detta innebär att avkastningen långsiktigt täcker dels realavkastningskrav, dels en

kommersiell, teknisk och finansiell riskpremie. Det bör också ingå en kompensation för en eventuell minskning av det egna kapitalets värde till följd av inflationen. I detta alternativ tar verksamheten av rissamtliga typer ker. Priset baseras i detta fall på avtalade självkostnader och effektivitetsutvecklingen blir i första hand en fråga för den egna organisationen och verksamhetens ägare. Er-

sättningen enligt långsiktiga avtal utgör riktlinjer för orga-

nisationens strävan att utveckla sin effektivitet.

Alternativet med en långsiktig prissättning är det alter-

nativ som bäst kommer att svara mot den verksamhet Radio Net AB kommer att bedriva. Det ger en företaget

att utveckla sin affärsidé ett sådant sätt att SOU 1992: 10

möjlighet på

kan bli effektivt. I ett alternativ med kortsiktig 6 företaget Kapitel kommer företaget inte att få de möjligheterprissättning na. Företaget kommer i stället att bli så styrt av sina kunder att de inte kan bedriva en affärsmässig egentligen verksamhet. I vissa fall kan naturligtvis den långsiktiga prissättningen kompletteras med andra principer. Exempelvis kan finansiering av investeringar som avser utrustning för en viss kund beslutas i nära samråd med kunden. speciell

6.2.3.3 Vissa speciella frågeställningar

oavsett om kortsiktig eller Speciella problem uppkommer, Ett sådant är långsiktig prissättning tillämpas. problem när inte hela investeringscyklens kapitalkostnader och nödvändiga driftskostnader är täckta av långsiktiga bindande kundkontrakt. Problemet uppkommer om en kund minskar eller avslutar sitt engagemang så att beläggningsgraden minskar. I alternativet med kortsiktig prisbildning innebär möjligheten till för låg beläggning att kvarstående kunder riskerar att få betala för andra kunders agerande. Kvarstående kunder kommer inte att kunna överblicka vad det är som styr deras prissättning. I alternativet med en långsiktig kommer det prissättning knappast att vara möjligt att genom kalkylpåslag kompensera verksamheten för eventuellt kommande underbelägg- Detta ökar företagets affårsrisker och det påverkar ning. finansieringsförutsättningarna. I samband med beräkning av kapitalkostnaderna finns-v

det vissa saker som bör påpekas särskilt.

- En eller förkortad ekonomisk i förlängd livslängd med planer minskar eller ökar jämförelse gällande det årliga priset i alternativet med kortsiktig prissättl alternativet med långsiktig prissättning ökar ning. eller minskar den avkastning som verksamheten genererar. - l alternativet med långsiktig kan en prissättning investeringstakt leda till att erhållna ersättojämn

ningar under vissa perioder kan ge sou 1992: 10 vinstbeskattning. Under andra perioder kan det kost- 6 ge otillräcklig Kapitel nadsersättning och förlust. - Ändrade rântekostnader direkt

påverkar priset om

prissättningen är kortsiktig respektive minskar/ökar avkastningen om prissättningen är

långsiktig.

6.2.3.4 Kostnadsfördelning

Verksamhetens samtliga kostnader bör så entydigt som möjligt fördelas mellan distribution för programföretagens räkning och annan verksamhet. Vad avser kostnaderna för distributionstjänsterna bör det ske en kostnadsfördelning mellan de olika programföretagen.

Direkta kostnader avseende distribution för programfö-

retagen bör alltid full och

garanteras långsiktig täckning.

Utgångspunkten för fördelning av indirekta kostnader bör vara att basverksamheten belastas med större delen av de kostnaderna och att andra verksamheter belastas med marginalkostnader. Vad avser fördelningen av baskostnaderna mellan olika programföretag bör den kunna bygga på en fördelning efter andelen planerad och/eller verkligt utnyttjande. Kapitalkostnaden fördelas i förhållande till avtalad och i vissa fall avropad kapacitet. Den kund som har ett avtal med kortare löptid än förväntade ekonomiska utrustningens livslängd bör bära en relativt större kostnadsandel. Den större andelen blir på det sättet en för unkompensation derbelåggning under en del av den förväntade livslängden.

Marknadsprissättning

Vid marknadsmässig prissättning är en av utgångspunkter-

na självkostnaden. Prissättningen sker med

utgångspunkt från den efterfrågan som råder och med tanke på att pro-

dukten skall kunna säljas. förutsät- Marknadsprissättning ter att det finns flera leverantörer. Inom verkbolagets samhetsområde bör marknadsprissâttning användas för samtliga tjänster utom för programdistributionen. Pro-

kan inte ha ett marknadsmässig pris, SOL 1992: l( gramdistributionen eftersom verksamheten har monopolkaraktär. Kapitel 6 I detta finns det särskild anledning itt aksammanhang tualisera om lika förutsättningar för olika bolags frågan att verka inom företagets verksamhetsområde. möjligheter av de som kommer att erbjida är En tjänster företaget kan också utföras av

programinsamling. Programinsamling

Radio AB och dess dotterbolag programföretag. Sveriges har inte en verksamhet, som att de har en utgående gör mervärdesskatt, varför de inte heller har någon möjlighet för mervärdesskatt. Dettz inneatt göra avdrag ingående bär att om Sveriges Radio-koncernen själv svarar för problir det än om Radio Net

graminsamling billigare ABsva-

den verksamheten. Radio Net AB komme i sin rar för Radiokoncernen att mervärdes-

faktura till Sveriges påföra

och den skatten kan koncernen inte dra av från en skatt utgående mervärdesskatt. har Televerket Radio fått för l nuläget kompensatim mervärdesskatten från rundradiokontot och från stztsbudär för år 1991 ca 120 miljkr. En geten. Kompensationen utgångspunkt för utredningsuppdraget år att Sveriges Radio AB i skall de medel som Tefortsättningen disponera leverket Radio nu disponerar för rundradioverksamieten. Radio AB i fortsättningen att bygga upp Väljer Sveriges

fasta resurser och själv svara för programinsamlingei upp-

kommer motsvarande kostnader för mervärdesskatt. inga Detta innebär att de medel som har avsett skall riksdagen betalas in i mervärdesskatt istället kan användas för pro- Ett sådant alternativ innebär att Radio gramverksamhet. Net AB inte kommer att kunna svara för prograrrinsam- Radio AB, efteriom de lingsverksamhet gentemot Sveriges skatteeffekten automatiskt har ett lägre pris under genom att man har samma kostnads/intäktsbid i övförutsättning rigt som Radio Net AB. kan lösas att riksdagen enbart anvisar

Frågan genom

medel till verksamheten vid Radio AB och själva Sveriges dess men medger att rundraciokondotterbolag, samtidigt tot får belastas med kostnaderna för mervärdesskatt som debiteras av leverantör av distribitionsprogramföretagen och som år skattskyldig till mervärdesöverföringstjänster

skatt. Ett sådant medgivande behöver bara lämnas av riks- SOU 1992: 10 dagen vid ett tillfälle. 6 Kapitel

7 och SOU 1992: 10

Medelsanvisningar

Kapitel 7

anslagsfrågor

Utredningen bör enligt sina direktiv visa hur nuvarande ordning med direkt medelsanvisning till såväl Ra- Sveriges dio AB som televerket from. verksamhetsåret 1993 kan ersättas med en samlad medelsanvisning till Ra- Sveriges dio AB som innebär att Sveriges Radio AB ges förutsättningar att köpa tjänster av motsvarande som omfattning för närvarande erhålls från Televerket Radio.

7.1 till Radio

Medelsanvisning Sveriges AB

Jag har i särskild skrivelse till Sveriges Radio AB redovisat koncernens behov av medel. Vid mina i denberäkningar na skrivelse utgick jag ifrån följande förutsättningar: Beräknat belopp är i 1993 års priser.

Utgångspunkten för beräkningarna är 1992 års anvi-

sade medel. Driftskostnaderna har räknats med upp sju procent som och

inflationskompensation med en

procent för volymökning. Investeringskostnaderna

har räknats upp med fem procent som inflations-

kompensation. Samtliga ekonomiska beräkningar görs exkl. mervärdesskatt. Samtliga beräkningar avser enbart år l med ett förändrat dvs. år 1993. huvudmannaskap Samtliga beräkningar bygger på det s.k. huvudalternativet. Beräkningarna förutsätter ett oförändrat köp av programinsamlingstjänster. Avskrivningstiden för investeringarna är 10 år och kalkylräntan 12 procent. Avgiftsmedel har finansierat samtliga investeringar t.o.m. 1992 och dessa är helt avskrivna. Investeringar som har gjorts t.o.m. 1992 överförs till det nya bolaget kostnadsfritt.

Ett reklam-TV-företag betalar även för redan SOU 1992 nytt investeringar -i infrastrukturen. Kapitel 7 gjorda

som används på telsverkets

Kalkylmodellen bygger kalkylmodell. I för år 1993 bör Sveriges Radio anslagsframställningen AB föra ett 401 exkl. mefvärdes-

upp belopp på milj.kr.

skatñ Beloppet är Den summa som Sveriges preliminärt. Radao AB skall betala till Radio Net AB är en förhandmellan Förhandlingsresultatet blir belingsfråga bolagen. roende av den värdering som måste göras av de anläggoch den utrustning som har finansierats rred TVningar avgiftsmedel. Beloppet kommer under de följance verksamhetsåren av successivt ökade att stiga på grund kapitalkostnader. Utan ett förändrat huvudmannaskap och utan en reklam-TV-kanal skulle beloppet i stället ha varit 513 milj. kr. exkl. mervärdesskatt. Det beloppet är 112 miljkr. högre än alternativet med förändrat huvudmannaskap och en reklam-TV-kanal.

7.2 verksamhet

Anslagsfinansierad

2.3.2 föreslagit att det skall finnas ett av- Jag har i avsnitt tal mellan staten och Radio Net AB för de tjänster som staten avser att av Den av köpa företaget. mig föreslagna bör lämna ett förslag till vilka

organisationskommittén

staten skall köpa av företaget. tjänster

8 Den tekniska

SOU 1992: 10

utvecklingen

Kapitel 8

under 1990-talet

Det ingår inte i att den utredningsuppdraget analysera framtida tekniska har dock bedömt det utvecklingen. Jag viktigt att ge en sådan redovisning. Utvecklingen har betydelse för den framtida för Radio överlevnadsmöjligheten Net AB och för företagets framtida investeringsbehov. Digitala rundradiosystem har länge diskuterats.

Svårig-

heterna i en digital i att kunna överföra lösning ligger stora informationsmångder.

Överföring av stora informa-

tionsmângder kräver en stor bandbredd. Det har därför inte ansetts vara att använda möjligt digitala lösningar förrän ett fiberoptiskt bredbandsnät nått in i hemmen eller att ett nytt bredare satellitband har skapats. Under de senaste åren har den tekniska utvecklingen gått snabbt. Det är sannolikt att 1990-talet kommer att innebära en teknisk revolution inom rundradioområdet både vad avser ljud- och bildöverföring. Grunderna för det förväntade tekniska genombrottet är bild- och ljudkodningstekniker, som medger en av ermycket kraftig minskning forderlig överföring av

informationsmängder. Detta kan

ske med subjektivt bibehållen kvalitet. modulationstek- Ny nik gör det också att frekvenserna möjligt utnyttja effek-

tivt och ger god tålighet i in-

överföringen. Utvecklingen om kretsteknologin har generellt en stor för betydelse rundradiosândningar. Den tekniska utvecklingen och förväntad framtida ut» veckling innebär att de markbaserade sändarnâten har blivit av intresse åven sikt. på lång De digitala systemen förväntas bli anpassade till markbaserade nät. Markbaserade nåt förväntas bli mycket ekonomiskt konkurrenskraftiga. Ett byte till digital radio och television kan digital ske med dagens sändarnät som bas. Det kommer naturligtvis att krävas vissa kompletteringar i sändarnâten.

8.1 Digital Ijudradio SOU 1992: 1

Kapitel 8 Utvecklingen av digital Ijudradio sker huvudsakligen inom

det europeiska samarbetsprojektet Eureka. Arbetet påbör-

år 1987 och beräknas vara avslutat innevarande år. jades När projektet avslutas beräknas det finnas en systemspecifikation. Televerket Radio har deltagit i projektet sedan år 1990. Digital Ijudradio ger en högkvalitativ mottagning av Ijudradio och den höga kvaliteten gäller även under besvärliga mobila förhållanden. Det digitala systemet är frekvensekonomiskt. För de nationella sändningarna kan man sända 8-10 gånger fler program inom samma utrymme som nu finns inom FM. Digital Ijudradio har demonstrerats i Europa, USA och Canada. Televerket Radio, affärsområdet rundradio planerar att under våren 1992 genomföra demonstrationer och fältprov i Sverige. Digital Ijudradio förväntas introduceras vid mitten av 1990-talet. Det som påverkar introduktionen är mottagarpris, programutbud och tillgängliga frekvensband och koordinering av frekvensbanden i Europa. Det är troligt att digital Ijudradio och FM-sändningar kommer att finnas parallellt under en lång tid. Parallellsândningar bedöms bli nödvändiga för bl.a. de nuvarande riksprogrammen. När det har skett en tillräckligt stor spridning av mottagare för digital Ijudradio och FM-mottagarnas betydelse har minskat kan de parallella sändningarna successivt upphöra. Detta beräknas inte ske förrän tidigast 10 år efter introduktionen av digital Ijudradio. Vissa nya helt digitala ljudradiosändningar förväntas kunna etableras relativt tidigt. Troligen kommer introduktionen av digital Ijudradio att kräva extra investeringar initialt p.g.a. de parallella sändningarna. På sikt bedöms digital radio bli ett billigare alternativ än den nuvarande tekniken. Digital Ijudradio medger längre sändareffekter och de förväntade underhållskostnaderna blir lägre.

8.2 television

Digital SOU 1992: 10

Kapitel 8 Sedan slutet av år 1990 bedrivs ett melsamarbetsprojekt lan Sveriges Radio AB och Televerket Radio om marksänd digital television. Sedan år 1991 deltar även det norska televerket i projektet. Den första fasen av beprojektet räknas vara färdig sommaren 1992 och skall då resultera i ett prototypssystem för digital sändning. I USA år koncentrerad helt utvecklingen på digitala system, som kan användas över marksåndare. Ett amerikanskt systemval förväntas ske under år 1993. Utvecklingen i Europa har koncentrerats till Definition Multi- High plexed Analog Components (HD-MAC). HD-MAC är ett analogt satellitbaserat High Definition Television-system (HDTV-system). På senare tid har dock även helt digitala systemval diskuterats i Europa. Sverige kan få ett med en sändningssystem teknologi som tidsmässigt ligger i fas med introduktion av tjänsten. Teknologivalet kan göras på ett så flexibelt sätt att det kan följa den digitala televisionen in i 2000-talet. Marknâten spelar för den televisionen idag europeiska en stor roll. Det är därför att över de näten kunna viktigt erbjuda en framtida television. Med sänddigital digital ningsteknik är bedömningen att de markbaserade näten har en framtid. Nâten har sin framtid att de komgenom mer att vara kostnads- och

frekvensmässigt konkurrens-

kraftiga gentemot andra sändningstekniker. Digital television ger stora vinster vad avser frekvensanvândningen. Teoretiskt kan det över det nuvarande nätet sändas upp till 40 nationella kanaler. Detta förutsätter ett helt digitalt system och att i den nuparallellsândningarna varande tekniken har upphört. Med till rehänsyn tagen gionala och lokala behov bör ca 10 nationella kanaler och ett antal regionala och lokala kanaler kunna inrymmas. Ett helt digitalt system som kan rymmas inom en vanlig TV-kanal kan lätt anpassas för andra sändningsmedier. De andra sändningsmedierna är t.ex. satellit, kabel-TV och framtida bredbandsnät. För de som år operatörer inom kabeltelevisionen är det viktigt att kunna förmedla digital television utan kostsamma modifieringsarbeten.

Oberoende av den tekniska utvecklingen och oberoende SOU 1992: l( av vilka system som kommer att väljas kommer digital te- Kapitel 8 levision inte att kunna nå någon publik förrän senare hälften av 1990-talet. Det som framför allt förhindrar en

tidigare introduktion är brister på mottagarsidan. Motta-

garna måste utvecklas både prismässigt och funktionellt och den utvecklingen måste ske med inriktning på att mottagarna når en massmarknad.

8.3 Utredningens överväganden

Jag har i avsnitt 4.6 redovisat min syn på bolagets behov av kompetens på forsknings- och utvecklingsområdet. Det är naturligtvis av vikt för företaget att det även i framtiden kan delta i både nationella och internationella samarbetsprojekt. Genom att delta i den tekniska utvecklingen får företaget bättre förutsättningar för att kunna avgöra när investeringar skall göras i gammal teknik och när investeringarna skall göras i ny teknik. Det kommer också att vara nödvändigt för företaget att bedriva ett utvecklingsarbete genom demonstrationer och provsändningar. Med kända tekniska kunskaper och förväntade nya kunskaper kommer dagens sândarnât även i framtiden att bli konkurrenskraftigt. Rätt utnyttjat kommer dagens sändarnät med digital teknik att ha ett ekonomiskt berättigande in i 2000-talet.

SOU 1992: 10 Bilaga I

@

Kommittédirektiv

EE

Dir. 1991:66

Nytt huvudmannaskap för rundradionätet

Dir. 1991:66

Beslut vid regeringssammantråde 1991-07-25

Statsrådet Persson anför.

Mitt förslag

En särskild utredare bör tillkallas för att utarbeta

förslag

till nytt för verksamheten med

huvudmannaskap programinsamling och programutsândning för Sveriges Radio

och det nya reklam-TV-företaget. Utgångspunkten är att

verksamheten bör drivas av staten i ett aktiebolag eller en

organisation med annan lämplig associationsform, fristå-

ende från televerket. av

Ändringen huvudmannaskapet

bör ske senast i samband med förändringar i associations-

formen för televerket.

Resultatet av utredningsarbetet bör redovisas före utgången av november 1991.

Nuvarande organisation

Televerket svarar för att distribuera Sveriges Radios program till allmänheten. Sândarnätet för ljudradio och TV

omfattar sändare för kortvåg, mellanvåg och Iångvåg samt SOU 1992: 55 större sändarstationer och ca 600 mindre stationer Bilaga I för FM-radio och TV. Ett särskilt radiolänk- (slavsändare) nät finns uppbyggt för programmatning från resp. proinom Sveriges Radios programföretag ut till gramkontroll sändarna. Nära 100 % av befolkningen nås av sändningarna. En viss, relativt utbyggnad av mindre statioblygsam ner sker dock fortfarande. För dvs. överföring av och programinsamling, program mellan Sveriges Radio-koncernens produkprograminslag samt och bildöverföringar till och från tionsplatser ljudutlandet, utnyttjas såväl rundradions särskilda radiolänknät som det allmänna telenätet, flyttbar radiolânkutrustning och markstationer för satellitförbindelser. flyttbara Särskilda beredskapsförberedelser har gjorts för att be-

skall kunna upprätthållas i en

gränsade utsândningar krigssituation. Rundradionâtet, dvs. sändarnät, radiolänknât, radiodriftcentraler/rundradiocentraler, master/torn, stationsbyggnam.m. har etablerats med hjälp av der, elkraftsutrustning medel, huvudsakligen TV-avgifter men till en offentliga mindre del också skattemedel. Kostnaderna för och utsändning av programinsamling Radios finansieras att televerket Sveriges program genom från rundradiokontot får en av riksdagen beslutad tilldelav TV-avgiftsmedel som avses täcka kostnader för ning dels drift, dels investeringar. Medlen är beräknade på grundval av televerkets självkostnad. Investeringsmedlen avser främst återinvesteringar, Lex. utbyte av äldre sändar- Den medelstilldelning som avser investeanläggningar. är beräknad för att täcka hela kostnaden för det akringar tuella året (omedelbar avskrivning). De kostnader som avser utsändning av utlandsradions finansieras däremot över stats-

program (Radio Sweden)

1990/91:IIl D 2. Sveriges Riksradios budgeten (anslaget programverksamhet för utlandet). Televerket distribuerar även vissa andra rundradiosândningar. Det närradiosåndningar, som finansieras gäller med från sändande föreningar, överföringar av raavgifter diotidningar till synskadade samt TV-utbytet med Finland. Kostnaderna för de båda sistnämnda verksamheterna

täcks med medel från statsbudgeten. Detta sker dels indi- SOU 1992; 10 rekt genom anslaget 1990/9l:VIIl H 10. Stöd till radio- Bilaga] och kassettidningar, varifrån bidrag via taltidningsnämnden utbetalas till dagstidningar med taltidningsverksamhet, dels direkt genom anslaget 1990/9l:VIII H 23. Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland, där medlen ställs till televerkets förfogande. Andra intäkter för rundradioverksamheten erhålls genom uthyrning av ledig kapacitet för slutna sändningar, uthyrning till andra delar av televerket, m.m. Behovet av medel från rundradiokontot minskas därigenom.

Rundradioverksamheten ingår organisatoriskt som ett affärsområde (en rörelsegreri) inom televerkets radiodivision (Televerket Radio). Anläggningar och personella re-

surser är delvis samordnade med annan verksamhet inom televerket. Affärsområdet Rundradio utför för närvarande följande tjänster: - till allmänheten omfattande Ljudradiosândningar riksradio, lokalradio, närradio och sändningar till utlandet. - till allmänheten vilka omfattar riks- TV-sändningar

täckande sändningar, regional-TV och sändning av

finländska IV-program över Storstockholmsområdet. - av svenska

Överföring TV-program till Finland.

- av inkl. som Sändning radiotidningar tilläggstjänster studiouthyming m.m. - Direktvision, dvs. till slutna IV-överföring grupper. - för radio och Programinsamling TV, inom landet samt till och från utlandet. - Satellit-tjänster. - RADTEX, dvs. enkelriktade, radioburna dataöverföringstjänster. - av till

Försäljning överskottskapacitet, exempelvis

mobilsökningstjänsten MBS som utnyttjar FM 2- och FM 4-näten samt till olika intressenter som placerar sin i radiostationerna. utrustning - av Försäljning konsulttjänster. - och av vissa radiomekaniska Tillverkning försäljning detaljer m.m.

- till ljudradio- och PV-tjänster såsom SOU 1992: Tilläggstjänster stereo, text-TV, RDS (ett för bl.a. ohörbar I system Bilaga m.m.

programidentifikation)

Andra utredningar

Närradioutredningen

Närradioutredningen (U 1988:7) har i betänkandet (SOU Lokalt ledd närradio bla. att skyldig- 1990:70) föreslagit heten för närradion att utnyttja televerkets sändarutrustskall Betänkandet har remissbehandlats och ning upphöra. bereds för närvarande inom utbildningsdepartementet.

Organisationsformer inom teleområdet m.m.

har i prop. 1990/91:87 om näringspolitik för Regeringen tillväxt föreslagit att en förändrad associationsform för televerket skall införas. Alternativen är aktiebolag eller en utvecklad affärsverksform. Frågan om vilken associationsform som skall väljas övervågs för närvarande inom kom- En särskild utredare (K munikationsdepartementet. 1991:3) har tillkallats för att pröva behovet av lagnyligen

stiftning på telekommunikationsområdet (dir. 1991:34).

år att televerkets återstående myndighets-

Utgångspunkten

skall överföras till någon annan myndighet. Ututövning redaren skall föreslå den författningsreglering som behövs för ändamålet. bör vara slutfört senast den 30 Uppdraget april 1992.

radio- och TV-sändningar till allmänheten Myndighet för

Genom regeringens beslut denna dag har jag erhållit bemyndigande att tillkalla en särskild utredare för att utarbeta till organisation för en sammanhållen central förslag för radio- och TV-sândningar till allmänheten. myndighet Den nya myndigheten skall ersätta radionämnden, kabelnämnden och närradionämnden och även ansvara för

myndighetsuppgifter som tillkommer på grund av t.ex. SOU 1992: 10 nya slag av sändningar till allmänheten. I Bilaga Den nya myndigheten förutsätts träda i funktion den 1 januari 1993.

Tekniska förutsättningar för utökade sändningar av ljudradio och TV

Genom regeringens beslut denna dag har erhållit bejag myndigande att tillkalla en särskild utredare för att ta fram ett tekniskt underlagsmaterial för utökade sändningar av ljudradio och TV till allmänheten. I en första etapp av utredningsuppdraget skall ljudradion behandlas.

Frckvensförvaltningens organisation m.m.

En särskild utredning, frekvensrâttsutredningen (K 1990:2), har till uppgift att se över grunderna för planering och tilldelning av radiofrekvenser samt frekvensförvaltningens organisation. Utredningen kan väntas avge sitt

förslag vid utgången av år 1991. Enligt direktiven (dir.

1990:4) skall utredningen i första hand ett alteröverväga nativ för verket som innebär att statens telenåmnd tar över radioområdet. myndighetsuppgifter på Når det gäller

frekvensförvaltningsfrågor som berör rundradion skall ut-

redningen beakta behovet av samordning mellan telenämnden och berörda myndigheter på rundradioområdet.

En ny TV-kanal

Riksdagen har nyligen beslutat (prop. 1990/912149, KU39, rskr. 370) att en ny rikstäckande TV-kanal får inrättas i Sverige. Programverksamheten i den nya kanalen skall bedrivas av ett företag som är fristående från Ra- Sveriges dio-koncernen. sändningarna får innehålla betalda annonser. Den tredje kanalen förutsätts samma nät av utnyttja

sändningsstationer som används av Sveriges Radi0-kon- SOU 1992: 1 cernen. Bilaga I

Förutsättningar för ett förändrat huvudmannaskap för sändningsnätet fdr rundradio

Med tanke på de stora investeringar som gjorts i det befintliga rundradionätet är det nödvändigt att ett programmed rätt att bedriva rikstäckande rundradiosändföretag ningar från marksändare enligt 5 § radiolagen får tillgång till nätet. Den som är huvudman för detta måste därför bygga ut det för ytterligare programkanaler och ställa det till förfogande för alla sändningsberättigade på likvärdiga villkor. programföretag skall betala hyra för sin an- Varje

av distributionstjänster. Hyran skall grundas på

vändning

den kapacitet som programföretaget i fråga utnyttjar och bör samma sätt som nu på Gepå grundas självkostnad.

nom kund-leverantörsförhållanden förutsätts programföretagens inflytande kunna säkerställas över de köpta tjänsternas omfattning, tillgänglighet, kvalitet, behov av expansionsinvesteringar m.m. De grundläggande krav på resp. sändningar som staten har anledning att programföretags ställa i fråga om rikstäckning etc. förutsätts bli reglerade i kommande avtal mellan staten och resp. programföretag. När det gäller utsändningstjänster i det rikstäckande marknätet kan prisbildning inte ske genom konkurrens eftersom det saknas jämförbara alternativa sändningstjänster som exempelvis innefattar möjligheter till marksändningar och rikstäckning. Detta begränsar möjligheten att ange ett marknadspris. Effektiviteten i den delen av verksamheten måste därmed säkerställas med andra medel. I fråga om har i programinsamling programföretagen viss utsträckning jämförbara alternativ till att utnyttja det särskilda förbindelsenåt som år upprättat för rundradioverksamheten. Möjligheterna till marknadsprisbildning är därför större. Det rundradionät vi har i dag är en del av samhällets grundläggande infrastruktur och bör behållas i statlig ägo samtidigt som det avgränsas från televerket. Denna ändring av huvudmannaskapet bör ske senast i samband med

att televerket får ändrad associationsform. Den nya hu- SOU 1992: 10 vudmannen för verksamheten skall vara oberoende såväl i I Bilaga förhållande till olika programföretag som till andra nyttjare. Varken televerket, Sveriges Radio-koncernen eller det nya marksändande TV-företaget bör således ha något ägarinflytande. Anläggningar och personal för programutsändning och programinsamling bör därför föras till ett av staten helägt aktiebolag eller till en organisation med annan lämplig associationsform som är fristående från televerket. Uppgiften att föreslå hur det nya bolaget/organisationen skall avskiljas från televerket och vilka grundläggande villkor som bör gälla för verksamheten, bör anförtros åt en särskild utredare. Dessa förutsättningar har redovisats för riksdagen och har inte föranlett några erinringar (prop. 1990/912149, KU39, rskr. 370).

Utredningsuppdraget

Utgångspunkten för utredningen bör vara att det nya bolaget/organisationen skall kunna fortsätta att utveckla, marknadsföra, sälja och bedriva sådana tjänster som televerkets affärsområde Rundradio för närvarande utför (jämför tidigare uppräkning). Vid sidan av huvuduppgifterna programutsändning och programinsamling inom rundradioområdet bör bolaget/organisationen vara oförhindrat att utveckla och bedriva andra med antjänster knytning till affärsområdets verksamhet om det kan ske utan hinder för fullgörandet av huvuduppgifterna. En annan utgångspunkt bör vara att de materiella och personella resurser som behövs för att bedriva de tjänster som nu tillhandahålls av affärsområdet Rundradio skall föras över till det nya bolaget/organisationen. Anläggningar som finansierats med medel från rundradiokontot eller med skattemedel skall avträdas utan att verket ånyo ersätts för detta. Utredaren bör ange hur detta skall ske. De tillgångar nätet representerar kommer att utgöra basen för verksamheten i det nya bolaget/organisationen.

Inom ramen för rundradioverksamheten har också re- SOU 1992: i surser och med hjälp av andra medel. 1 tjänster byggts upp Bilaga Detta gäller exempelvis närradio- och radiotidningsverksamheterna samt viss utrustning som avser en ny, reklamfinansierad, TV-kanal. Utredningen bör få i uppdrag att söka former och föreslå villkor för att överlåta resurser som är knutna till rundradioverksamheten till det nya boså att den får att verka inlaget/organisationen, möjlighet om hela sitt nuvarande kompetensområde. Därvid skall utredaren beakta de eventuella avvecklingskostnader som kan uppstå. Överlåtelserna till bolaget/organisationen bör göras så att den fortsatta driften kan säkerställas utan att det behövs löpande tillskott utifrån av kapital (t.ex. aktieägartillskott). Möjligheterna att ge bolaget/organisationen ett tillräckligt stort eget kapital bör också belysas. Detta kan eventuellt ske genom att anläggningar tillförs bolaget/orsom En redovisning bör ganisationen apportegendom. också lämnas av hur överföringar av materiella och personella resurser påverkar televerket. I denna bör också beaktas sådan personal som indirekt berörs av rundradioverksamheten. Vid etablerandet av den nye huvudmannen för verksamheten bör intresset hos de nu anställda att fortsätta arbeta hos bolaget/organisationen beaktas. Olika nät och nättjänster för radio, TV och telekommunikationer får allt flera och starkare beröringspunkter. Utredaren bör därför av effektivitetsskäl om och överväga hur verksamhet som har dessa starka beröringspunkter kan samordnas. Den föreslagna gränsdragningen hindrar inte att televerket och bolaget/organisationen genom ömsesidiga, långsikavtal varandras antiga på affärsmässig grund utnyttjar läggningar och tjänster, exempelvis i fråga om uthyrning av utrymme i anläggningarna, forskning och utveckling. Det är emellertid att bolaget/organisationen i alangeläget la avseenden kan verka konkurrensneutralt i förhållande till olika avnämare av dessa tjänster. Utredaren bör redovisa hur kapitalkostnaderna kan fördelas rättvist mellan Sveriges Radio-koncemen och tillkommande kunder som det nya reklam-TV-företaget. Samtidigt bör utredaren lämna förslag till hur rundradio-

kontot kan tillföras ersättning för gjorda investeringar i SOU 1992: 10 rundradionätet som helt skrivits av vid resp. anskaffnings- Bilaga I tillfälle men som fortfarande används. Utredaren bör ock-

så ange i vilken omfattning och under hur lång tid Sveri-

ges Radio-koncernen i ett sådant fall bör tillföras medel från den ersättning som utbetalats till rundradiokontot. Utredaren bör visa hur nuvarande ordning med direkt medelsanvisning till såväl Sveriges Radio AB som televerket fr.o.m. verksamhetsåret 1993 kan ersättas med en samlad medelsanvisning till Sveriges Radio AB som innebär att Sveriges Radio AB ges förutsättningar att köpa tjänster av motsvarande omfattning som för närvarande erhålls från Televerket Radio. Därvid bör bl.a. beaktas att Sveriges Radio (rundradiokontot) å ena sidan inte längre behöver bära hela kapitalkostnaden men å andra sidan får betala en hyreskostnad för nätet som innefattar avskrivningar m.m. Däremot bör den nuvarande medelsanvisningsmodellen inte ändras för den del av det skattefinansierade svenskfinska TV-utbytet som för närvarande handhas av televerkets affärsområde Rundradio. Huvuddelen av medlen under det berörda anslaget används för verksamhet som ligger helt utanför Sveriges Radio-koncernen. Den del av uppdraget som avser fördelningen av kapitalkostnader och medelsanvisningen till Sveriges Radio AB bör fullgöras senast till den 7 oktober 1991, eller vid den senare tidpunkt som utredaren och Sveriges Radio AB kan komma överens om, så att Sveriges Radio kan väga in uppgifterna i den anslagsframställning för år 1993 som skall inges till regeringen senare under hösten innevarande år. Om det nya bolaget/organisationen föreslås bli etablerad under år 1992 bör ett förslag till övergångslösning utarbetas även för den återstående delen av detta år. Exempelvis skulle det nuvarande systemet med direkt medelstilldelning från rundradiokontot i så fall kunna behållas intill

utgången av år 1992.

Utredaren bör även lämna förslag till hur bolagshandlingar m.m. resp. instruktion för organisationen skall utformas.

att skall betala för sin SOU 1992: Principen varje programföretag av bör gälla även för den Bilaga 1 användning distributionstjänster verksamhet med sändning av utlandsprogram som hittills finansierats direkt med skattemedel genom anvisningar till televerket. Den del av verksamheten i bolaget/organisationen som avser av program för de företag som erhållit utsändning koncession enligt 5 § skall bedrivas med skälig radiolagen lönsamhet, dvs. intäkterna skall täcka verksamhetens självkostnader, avskrivningar, förräntning av kapital, risker för haverier i samt utvecklingsverksamhet elanläggningarna ler andra insatser som kan behövas för att säkerställa att

kan tillhandahålla radio- och TV-tjänster även på

bolaget längre sikt. Utredaren bör hur ett behov av belysa programföretags förtur till det som disponeras kan förenas sändningsnät med för att ut eventuell överkamöjligheter bolaget hyra för andra ändamål. Möjligheter för programföretag pacitet att in med vid katastrofer och allvarliga krigå sändningar ser samt i krig och vid krigsfara bör säkerställas. Vid sidan av sin huvudverksamhet skall bolaget/organisationen kunna utveckla och bedriva affärer inom eller med anknytning till rundradioområdet. Utgångspunkten för bedömningen av sådana affärer bör vara att de endast bör bedrivas om de hur utsikt att täcka sina egna kostnader. bör kunna tillämpas vad Marknadsmässig prissättning programinsamlingstjänster och de övriga tjänster gäller som kan Överskott skall kunna minska bolaget erbjuda. och därigenom lebolagets/organisationens självkostnader da till att programföretagens kostnader för köp av programutsändningstjänster blir lägre. Utredaren bör redovisa hur avvägningen mellan självoch den affärsmässiga principen skall kostnadsprincipen och hur den kan med

göras kombineras bolaget/organisa-

tionens behov av att kunna vidmakthålla och

utveckla

verksamheten för ekonomisk särre?

långsiktigt. Principer

av och övrig verksamhet bör dovisning huvuduppgifterna anges. Utredaren bör även lämna förslag om principer i fråga om vem som skall företräda Sverige i internationella or-

gan där frågor inom bolagets/organisationens ansvarsom- SOU 1992: 10 råde hanteras. Samråd bör ske med den särskilde utreda- 1 Bilaga ren med uppdrag att pröva behovet av lagstiftning på telekommunikationsområdet. Bolaget/organisationen bör i likhet med vad som nu gäller för televerket ha i uppdrag att vidta erforderliga beredskapsåtgärder för verksamheten i krig eller vid krigsfara. Utredaren bör ange i vilken utsträckning det blir nödvändigt med ändringar av bestämmelser till följd av det ändrade huvudmannaskapet. Utredaren bör överväga om det behövs en tillsyn av verksamheten utöver den som normalt sker i ett av staten helägt aktiebolag resp. organisation. Därvid bör samråd ske med den särskilde utredaren med uppdrag att lämna förslag till en organisation till en sammanhållen central myndighet för radio- och TV-sändningar till allmänheten. Eftersom utredningsuppdraget avser enbart ett byte av huvudman för en befintlig verksamhet bör utredaren räkna med att huvudkontoret även i fortsättningen förläggs till Stockholmsområdet. Erfarenheterna har visat att ett avskiljande av en verksamhet från sin huvudman kan leda till påfrestningar. Det

är angeläget att utredarens förslag utformas så att påfrest-

ningarna blir så små som möjligt för berörda parter.

Utredningsarbetet

Den särskilde utredaren bör beakta vad som anförs i regeringens direktiv (dir. 1984:5) till kommittéer och särskilda utredare. Representanter från televerket förutsätts bistå utredaren under utredningstiden. Därutöver bör utredaren vid behov kunna söka medverkan från aktuella programföretag. Därvid bör kommande kundrelationer och konkurrensförhållanden beaktas. Utredaren bör vid arbetets början och vidare under ar-

betets gång informera berörda huvudorganisationer och i

förekommande fall annan berörd central arbetstagarorganisation, med vilken staten har eller brukar ha avtal om

löner och andra anställningsvillkor, och bereda dem tillfäl- SOU 1992:

le att framföra synpunkter. Bilaga I Etablerandet av det bolaget/organisationen bör ske

nya senast i samband med förändringar i associationsformen för televerket.

Resultatet av utredningsarbetet bör redovisas före utgången av november 1991. Vid beredningen av detta ärende har jag sarnrått med

chefen för kommunikationsdepartementet.

Hemställan

Med till vad jag nu har anfört hemställer jag hänvisning att det statsråd som har till uppgift regeringen bemyndigar

att föredra ärenden rörande radio och television att tillkalla en särskild utredare - omfattad av kommitté- - med att lägga fram

förordningen (1976:119) uppdrag

förslag om ett nytt huvudmannaskap för rundradionätet och att besluta sekreterare och anom sakkunniga, experter, nat biträde åt utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta åttonde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden

och bifaller hans hemställan.

(Utbildningsdepartementet)

BOLAGSORDNING SOU 1992: 10 Bilaga 2 för Radio Net Aktiebolag (org.nr. efter beslut

xxaocx) på

bolagsstämma den xx.xx.1992.

§ 1

Bolagets firma âr Radio Net Aktiebolag.

§ 2

Bolaget skall ha sitt säte i Stockholmsområdet 1.

§3

Bolaget har till föremål för sin verksamhet att bedriva utsändning och överföring av radio- och televisionsprogram. Bolaget skall vidare utveckla och marknadsföra andra tjänster med stöd av de resurser som finns för radio- och televisionsverksamheten.

§4

Aktiekapitalet skall utgöra lägst 100 miljoner kronor och högst 300 miljoner kronor.

§ 5

Aktie skall lyda på 1 000 kronor.

§ 6

Styrelsen skall bestå - utöver av ledamöter och suppleanter som utses annan än enligt lag aktiebolagslagen - av minst fem och (1975:1385) högst sju ledamöter med högst två suppleanter. Ledamöter och utses suppleanter

årligen för tiden från ordinarie bolagsstämma till slutet av

nästa ordinarie bolagsstämma.

1 Vid beslut om bolagsordning skall det här anges en ort.

§7 SOU 1992: 1C Bilaga 2 På ordinarie bolagsstämma utses årligen för tiden intill slutet av nästa ordinarie bolagsstämma minst en revisor och högst två revisorer.

§8

Kallelse till bolagsstämma skall ske genom brev med posten fyra veckor och senast två veckor före stämtidigast man.

§9

Bolagsstämman öppnas av styrelsens ordförande eller, vid förfall för honom, annan av styrelsen därtill utsedd ledamot av styrelsen.

§10

På ordinarie bolagsstämma skall följande ärenden förekomma:

val av ordförande vid stämman,

PPNr

upprättande och godkännande av röstlängd, val av en eller två justeringsmän, om stämman blivit behörigen sammankalprövning lad, 5. framläggande av årsredovisning och revisionsberättelse samt i förekommande fall koncernresultaträkning och koncernbalansräkning, 6. beslut a) om fastställelse av resultaträkning och balansräksamt - iförekommande fall - koncernresulning taträkning och koncernbalansräkning, b) om dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen, c) om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören, 7. fastställande av arvoden åt styrelsen och revisor,

8. bestämmande av antalet styrelseledamöter, styrelse- SOU 1992: 10 suppleanter och revisorer, 2 Bilaga 9. val av styrelse och revis0r(er), 10. annat ärende som ankommer stämman akpå enligt tiebolagslagen (1975:1385) eller bolagsordningen.

§11

Vid bolagsstämman får varje rösta för fulla röstberâttigad antalet av honom ägda aktier eller företrädda aktier.

§12

Râkenskapsår omfattar kalenderår.

SOU 1992: 10

Yttrande

Bilaga 3

av Nordisk Television AB

Nordisk Television AB (NTV) har beretts tillfälle att in-

komma med synpunkter på förslaget till överföring från

Televerket av anläggningar och personal för programutsändning och programinsamling till ett separat bolag, i det följande benâmnt Sändarbolaget. Dispositionen i detta yttrande ansluter i huvudsak till dispositionen i förslaget.

1 Val av

Organisationsform

Utan närmare utredning finner utredaren att aktiebolagsformen âr den för verksamheten mest lämpade organisationsformen. NTV menar att även affärsverksformen bort övervägas för verksamheten vars karaktär i många avseenden kan liknas vid verksamheten som bedrivs av Banverket och, såvitt avser stamnätet, Vattenfallsverket. Utredningen belyser att en övergång till aktiebolagsform är förenad med en rad problem vilka inte har några självklara lösningar. Att bolagsformen valts i andra länder innebär

inte med nödvändighet att den är ändamålsenlig för de

förhållanden som kommer att råda inom Sändarbolaget.

2 mellan

Ansvarsfördelning Sändarbolaget

och

programföretagen

NTV finner det angeläget att det klarläggs att Sändarbolaget skall kunna ta ansvar för hela överföringssträckan dvs. ända från gränssnittet vid programföretagen. Dessutom skall Sändarbolagets åtaganden avse distribution av programföretagens signaler inklusive tilläggstjänster.

3 Forskning och utveckling SOU 1992

Bilaga 3 Ur är det inte motiverat att programföretagens synvinkel

upprätthåller en forsknings- och utveck-

Sändarbolaget utöver vad som erfordras för att bolaget lingsfunktion skall kunna bedriva en av ut-

framgångsrik upphandling

och tjänster. Utvecklingen inom TV-teknikområrustning det går mot alltmer standardiserade produkter och teknikutvecklingen sker huvudsakligen hos leverantörerna av ut- En kan i detta avseende göras med rustning. jämförelse

datorområdet som genomgått samma utveckling.

Om vill upprätthålla en högre eller annan kombolaget än vad som kan anses motiverat med hänsyn till petens behov skall kostnaderna därför inte programföretagens belasta programföretagen. Motsvarande resonemang torde vara tillämpligt även såvitt avser andra verksamheter som bedriver. Resultatet av dessa bör normalt Sändarbolaget inte påverka programföretagens självkostnad.

4 Teknisk service

NTV finner det nödvändigt att Sändarbolaget har en egen organisation för teknisk service för att trygga driften i nätet. Det framstår som orimligt med hänsyn till Såndarbolagets omfattande verksamhet och det betydande värdet av dess att skall vara beroende av en ent-

tillgångar, bolaget

för underhållet av den mest väsentliga resursen i reprenör företaget. Om en gemensam organisation för teknisk service skulle behållas finns dessutom en betydande risk att kravet på konkurrensneutralitet inte kommer att kunna

upprätthållas. Utredningen innehåller ingen analys av på vilket sätt

kostnaderna skulle komma att bli lägre vid en gemensam serviceorganisation och inte heller av om det antydda kompensationskravet från Televerket är motiverat. NTVs bedömning är att en gemensam organisation kommer att medföra endast marginella kostnadsbesparingar och att Televerket Radios ersättningskrav saknar underbyggnad.

5 Ekonomiska frågor SOU 1992: 10

Bilaga 3 Utredningens avsnitt om ekonomiska frågor är inte sådant att det är möjligt att på ett tillfredsställande sätt analysera de ekonomiska konsekvenserna av utredarens förslag. Avsnittet saknar en sammanfattande beskrivning av Sändarbolagets affärsidé och det ställs inte heller upp några ekonomiska krav av typ räntabilitet och soliditet. Utredaren använder uttryck som skälig lönsamhet utan att närmare ange vad som därmed avses. Utredaren anser att Sveriges Radio-koncernen bör ges

en rabatt på självkostnadspriset med hänsyn till att vissa

investeringar finansierats genom TV-avgifter och direktavskrivits. Till den del avgifterna används för att finansiera infrastrukturinvesteringar vilka inte är specifika för distribution av en viss TV- eller radiokanal bör samtliga kanaler ges del i den rabatt som motiveras av det sätt på vilket finansiering skett. Utredaren förklarar dock inte hur det skall vara möjligt att klara värdesâkring och realrânta på det egna kapitalet och samtidigt ge en rabatt på det anvisade sättet. Utredaren anger att bolaget skall tillämpa en självkostnadsprincip och samtidigt ge skälig lönsamhet. Enligt vedertaget företagsekonomiskt språkbruk är vinst inte någon kostnad. Att bolagets verksamhet skall bedrivas med skälig lönsamhet är således inte förenligt med självkostnadsprincipen. 1 avsnitt 6.2.1 anger utredaren att de indirekta kostnaderna skall fördelas på kostnadsbärare med hjälp av schabloner. Trots att de indirekta kostnaderna kan antas utgöra en betydande del av de totala kostnaderna och att valet av schabloner kan ge varierande resultat sakmycket nar utredningen helt diskussion och förslag i denna fråga. I den uppräkning av självkostnadens som komponenter_ återfinns i 6.2.2 ges ingen vägledning om hur kostnadsmassan ser ut och hur den är fördelad. Inte heller behandlas frågan om skillnaden mellan skattemässig och bokföringsmässig avskrivning och ekonomisk livslängd. Avsnittet innehåller inte något resonemang om kalkylräntans storlek. Vidare används begreppet riskpremie vilket väl i normalt företagsekonomiskt språkbruk torde motsvara vinst.

NTV delar utredarens åsikt att självkostnadsprincipen sou 1992: och en långsiktig prissättning torde vara det bästa alterna- Bilaga 3 tivet. För att definitivt kunna ta ställning till detta erfordras dock information om och utredning av ytterligare verksamheten och kostnadsmassans struktur. Utredarens uttalande i 6.2.3.2 kan tolkas som att effektivitetsvinster skall tillfalla bolaget. Detta står enligt vår i strid med Effektiviuppfattning självkostnadsprincipen. tetsvinster skall istället tillfalla kunderna. Utredarens om föranledda av att resonemang problem hela kapitalkostnader inte täcks av investeringscykelns bindande kundkontrakt framstår som motsägelsefullt med till att utredaren tänkt sig att Såndarbolaget skall hänsyn erhålla en bland annat som kompensation för riskpremie står den berörda risken. att bolaget Avsnittet 6.2.3.4 är alltför schablonmässigt och ger helt information om principerna för kostnadsförotillräcklig att de indirekta kostnaderna

delning. Utgångspunkten med huvuddelen skall fördelas på basverksamheten står

NTVs mening i direkt strid med sjâlvkostnadsprincienligt allmänna affärsmässiga principer. Varje verksampen och het bör belastas med en skälig andel av de indisjälvklart rekta kostnaderna. I avsnitt 6.3 om marknadsprissättning anger utredaren att en av utgångspunkterna vid prissättning är självkostnaden. Detta år NTVs mening direkt felaktigt då det enligt vid är marknaden som bestämmer marknadsprissättning till en kostnad som priset. De företag som kan producera överlever marknaden. är lägre än marknadspriset på

6 Avslutande synpunkter

NTV vill avslutningsvis framhålla att utredningen i vissa delar är så ofullständig att det inte är möjligt att bedöma konsekvenserna av utredarens förslag och därför inte heller att avge Det är dock

möjligt något detaljerat yttrande.

att arbetet med att överföra verksamheten i en angeläget inte försenas. Trots att utredningen i ny Organisationsform flera väsentliga delar således skulle behöva kompletteras

anser NTV att arbetet bör fortskrida enligt den ursprung- SOU 1992: 1C liga tidplanen. Detta förutsätter dock 3 Bilaga att regeringen ger den som förutorganisationskommitté sätts få huvudansvaret för att förbereda bildandet av Sändarbolaget vidast tänkbara handlingsutrymme inom ramen för

sjâlvkostnadsprincipen,

att programföretagen bereds tillfälle att i ombetydande fattning delta i och påverka organisationskommitténs arbete samt att till kommittén knyts personer med särskild kompetens inom områden som organisation, och redovisning ekonomistyrning i företag.

Yttrande SOU 1992: 10

Bilaga 4

av Sveriges Radio AB

Sveriges Radio har beretts möjlighet att lämna synpunkter på det förslag till slutbetänkande Ett för rundnytt bolag radiosândningar, som distribuerats 199142-17. Nedan följer SR-koncernens det synpunkter på föreliggande förslaget.

SR-koncernens

övergripande syn

- SR-koncernens krav på det nya är att sändarbolaget distribution och skall ske med programinsamling hög driftsäkerhet och kvalitet samt till lägsta möjliga kostnad. - skall Sändarbolaget vara konkurrensneutralt och ha full kontroll över sin resurs dvs. grundläggande sändaranläggningarna och deras funktion. - Det är därför av stor vikt för rundradioverksamhe-

tens långsiktiga och för en oberoende

utveckling teknisk utvecklingsverksamhet att har det samlabolaget de ansvaret för både de personella och materiella resurserna.

mellan

Ansvarsfördelning bolaget och

programföretagen

(Avsnitt 4.3.6)

Ansvarsfördelningen gällande signalernas utnyttjande

framgår inte klart i

utredningen. Enligt SR-koncernens uppfattning bör gälla att och sändarbolaget äger ansvarar för förbindelse- och sändarnät, medan programföretagen har ansvar och äganderätt till de tekniska i sin signalerna helhet med de tilläggstjänster som de kan bära (RDS, text-TV, PDC osv.). SR förutsätter också att koncernen har tillgång till distributionsnâtet 24 timmars på basis.

förutsätter att användning av överkapaci- SOU 1992: SR-koncernen av icke sändningstid regle- Bilaga 4 tet i signalerna resp. utnyttjad mellan och liksom ras i avtal bolaget programföretagen, nu sker mellan SR och televerket. Distributionsnätet förutsätts inkludera överföringssträckmellan programföretaget och bolaget an från gränssnittet terminalrummet i TV-huset) till sändarstationerna. (t.ex.

och utveckling Forskning

(Avsnitt 4.6)

Det är att bolaget har hög utvecklingskompeangeläget Ett samarbete med Telia Research kan därvid vara tens. Den rundra-

av värde i mer generella transmissionsfrågor.

bör enligt SR-koncernens uppdiospecifika kompetensen finnas inom Det är att bolaget kan fattning bolaget. viktigt eller att köpa välja mellan att bygga upp egen kompetens från TRAB eller annat kompetent bolag. tjänster liksom utredaren, att det även fortsätt- SR förutsätter) finns ett samarbete med SR-koncernen. ningsvis

av resurser

Överföring personella

(Avsnitt 5.4.1)

är att resurser kan byg- Det angeläget bolagets personella så fort som och att bolaget därvid får gas upp möjligt att kompetent personal. Det rekrytemöjlighet rekrytera som utredaren föreslår är därför olämpligt efringsförbud tersom det motverkar sitt syfte.

Serviceorganisation

(Avsnitt 5.4.2-5.5)

föreslår att blir kvar i Te- Utredaren serviceorganisationen leverket Radio och konstaterar att bolaget bör ha en afrelation till televerket. Utredaren förutsätfärsmässigt god att ett antal kriterier annars föreslås att ter dock uppfylls,

den tekniska serviceorganisationen delas mellan bolaget SOU 1992: l0 och Televerket Radio. Bilaga 4 SR har svårt att förstå televerkets uppfattning att verket inte skulle kunna köpa tjänster från bolaget om serviceresurserna skulle delas mellan parterna. Utredaren värderar i det sammanhanget inte televerkets krav om kompensa-

tion på ca 100 milj.kr.

En eventuell awecklingskostnad som skulle kunna uppkomma får inte belasta rundradioverksamheten. Hänsyn måste härvid tas till de ekonomiska och tidsmâssiga fördelar som televerket har haft av rundradionâtet vid uppbyggnaden av NMT-systemet.

Någon jämförande ekonomisk analys görs tyvärr inte av

de olika alternativen. Det finns t.ex., så vitt SR kan bedöma, ingen anledning anta att bolaget inte självt skulle kunna sköta underhållet till högst samma kostnad såsom televerket. Alla som utnyttjar resurserna såsom kunder måste kunna uppleva bolaget som konkurrensneutralt. För programföretagen uppstår en sâregen situation om bolaget har avtal med programföretagen om kvalitet och tillgänglighet, men skulle sakna egna resurser för att driva näten. Det torde inte vara rationellt att bilda ett bolag som är helt beroende av yttre entreprenörer för de viktiga underhållsfunktionerna för en anläggningsresurs med ett återanskaffningsvärde av ca 5 miljarder kr. SR-koncernens uppfattning är därför att en delning av serviceresurserna bör ske redan från början.

Ekonomi och medelsanvisningar

(Avsnitt 6 och 7)

Enligt utredningsdirektiven bör visas hur nuvarande ordning med direkt medelsanvisning till SR och till televerket fr.o.m. 1993 kan ersättas med en samlad medelsanvisning till SR. Utredaren klarlägger dock inte de ekonomiska effekterna för SR av apportöverföringen. SR har lämnat en redovisning till utredaren av olika modeller för prissättning av näthyra och ersättning till rund-

radiokontot för de befintliga anläggningarna. SR förorda- SOU 1992: 1 de därvid en modell med lika hyresnivå. 4 Bilaga Om det nya bolaget etableras under 1992 bör, enligt direktiven, nuvarande system också kunna behållas till utgången av 1992. Utredaren kommenterar dock inte detta. 1 utredningen anges det belopp SR bör åska för 1993 som det konstateras att beloppet under de fölsamtidigt åren kommer att stiga. Kostnadsreduceringen 1993 jande är en följd av ändrad avskrivningsmetod och en effekt av starten av den tredje TV-kanalen som däremot inte âr en följd av det nya huvudmannaskapet. Det saknas en sammanfattande bedömning av de ekonomiska konsekvenserna av den föreslagna organisationsmodellen för SR-koncernen sett i ett längre tidsperspektiv. Baserat på erhållet siffermaterial från televerket har SR därför gjort nedanstående beräkning för den kommande tioårsperioden. Tabellen har redovisats i SR:s anslagsframställning för 1993. Redan efter några år har kostnadsreduceringen (skillnaden år 1993 mellan 513 och 401 milj. kronor beror på den beräknade effekten av den tredje TV-kanalen och ändrad avskrivningsmetod, dvs. skillnaden mellan 100 % avskrivning och planenlig avskrivning) förändrats till en kostnadsökning. Efter tio år kommer kostnaden för distribu-

tion och programinsamling att ligga på en nivå som är

drygt 30 % högre än enligt nuvarande ordning. Om koncernens anslag inte skulle justeras under tioårsutan ligga kvar på 1993 års nya nivå, innebär perioden,

det att programverksamhet motsvarande en kostnad på

mer än l 500 milj. kronor i fast penningvärde, inte har kunnat Detta motsvarar en nivåreducering genomföras. med 320 milj. kronor efter 10 år. SR anser det därför nödvändigt att beslut redan nu fattas om att koncernen löpande kompenseras för dessa kostnadshöjni-ngar.

MS-effekt Kostnad exkl. 332,2 354,2 394,3 431,0 464,5 MS-effekt År 1998 1999 2000 2001 2002

Eøäxâäåá 52e, ?§43 _s7sT9isT›cIsÃ1§,§

M3-effekt Kostnad exkl. 496,2 524,3 549,1 570,7 589,0 MS-effekt

l avsnitt 6 talas om för verksamheten nya och inte helt

klargjorda kostnadsposter. Relevansen i att kalkylera med

vissa av dessa kan diskuteras.

Vid fastställande av nivån för riskerna bör vägas in SR-

koncernens långsiktiga och av statsmakten fastställda verk-

samhet och den därav följande minimala affårsrisken. Utredaren föreslår bl.a. att basverksamheten belastas med större delen av de indirekta kostnaderna och att andra verksamheter (dvs. de konkurrensutsatta) belastas med

mariginalkostnader. Enligt SR:s uppfattning bör varje

verksamhet så rättvist som möjligt belastas med sin andel av kostnaderna.

Utredarens förslag att moms på distributions- och pro-

ska debiteras rundradiokontot di-

graminsamlingstjänster rekt och ej SR-koncernen innebär ingen kostnadsreduceför avgiftsbetalarna. Däremot kan en sådan ordning ring försvåra för programföretagen att effektivisera verksamheten och därmed utnyttjandet av anslaget till avgiftsbetalar-

nas bästa.

Utlandsprogrammet

Kostnadsutveckling för och finansiering av Utlandsproår inte behandlat i utredningen. Eftersom denna

grammet

verksamhet finansieras med skattemedel via Utrikesdepartementet år det viktigt att UTP:s ekonomiska framtid

klarläggs.

Organisationskommittén SOU 1992:

Bilaga 4 I betänkandet föreslås att en särskild organisationskommitté bildas med uppgift att bl.a. lämna förslag till avtal .med staten och svara för bildandet av bolaget (dvs. fungera som interimstyrelse).

Många av de frågor som organisationskommittén skall

behandla år av skiljedomskaraktär och kommer att få stor betydelse för SR-koncemen. SR anser det därför angeläget att koncernen får möjlighet att på lämpligt sätt medverka i arbetet exempelvis med en representant i kommittén.

SOU

Yttrande 1992: 10

Bilaga 5

av Televerket

Televerket har tidigare i flera framfört försammanhang slag om organisatoriska för rundradioverksamlösningar heten, vilka ej baserades på ett av fullständigt avskiljande densamma från Televerket. har varit Syftet att nå en optimerad utnyttjning av resurser. tillgängliga Fördelarna av en mycket nåra samverkan mellan olika radioverksamheter är betydande vilket också konstateras av utredaren i flera avsnitt av sin rapport där rekommendationer ges i syfte att säkra en sådan samverkan. Efter riksdagens beslut våren 1991 har arbetet inriktats mot och förberedelser vidtagits för att ett helt avskiljande skall kunna ske under 1992. Ambitionen från vår sida är nu att inom ramen för detta finna former för nya upplägg en fortsatt god samverkan. Televerket stödjer således om av förslaget överföring rundradioverksamheten till ett särskilt från och aktiebolag med den 1 juli 1992. Vi vill dock erinra om att skälet för riksdagens beslut om denna var att denna förändring verksamhet i allt väsentligt var av och monopolkaraktär därför, enligt riksdagen, ej lämpligen kunde förenas med den numera helt kommersiella verksamheten som Televerket Radio bedriver. Detta bör tydligt anges i bolagsordningen. Mot bakgrund av det direktiv som utredaren haft att arbeta efter konstaterar Televerket att utredarens i förslag allt väsentligt år bra varför televerkets synpunkter i stor utsträckning år av kompletterande art. Utredaren föreslår att en organisationskommitté bildas som skall omhänderta och

lösa en rad tunga frågor inför

bildandet av Radio Net AB och från Teleavskiljningen

verket. Denna åtgärd är nödvändig för att åstadkomma en

planerbar övergång och stöds till fullo. Det är att viktigt organisationskommittén bemyndigas att träffa avtal med samarbetspartners, kunder och leverantörer som även innefattar perioden efter Televerket vill här avskiljandet.

framföra den Televerket fäster vid att vara re- SOU 1992: betydelse

i denna kommitté. Televerket är också berett Bilaga 5

presenterat

att medverka med representant i den kommande styrelsen för bolaget. Denna representation bör vara möjlig då, enutredaren, bildas för att lösa frågor inom ligt bolaget

massmedieområdet och inte för att konkurrera med Televerket Radio. De rubriker vi använder i den fortsatta texten följer ut-

redningsrapportens upplägg.

3 Samråd

Utredarens uttalande om att Radio Net AB bör vara innehavare av frekvenstillstånden stöds. Detta område kom-

mer att ytterligare i det kommanenligt uppgift preciseras

de till om radiokommunikation, m.m. från

förslaget Lag

som föreläggs Riksdagen under

Frekvensrâttsutredningen

våren.

4 Verksamheten inom rundradioområdet

Rundradionâtet är för terrester utsändning

primärt byggt av radio- och televisionsprogram. Som utredningen visar

används i nätet också för ett antal öv-

överskottskapacitet Vi kan notera att Televerket säljer likartade riga tjänster.

som Direktvision i trådbunden form. Även RADtjänster

har en motsvarighet i Televerkets MINl- TEX-tjânsten

CALL- men där servicen i första hand erbjuds text-tjänst

till Televerkets inställning år att överskott-

fickmottagare. i rundradionätet som kan användas för tele-

skapacitet

bör marknadsföras av lämplig teleoperatör som tjänster

har en för respektive tjänst fungerande marknadsorganisa-

tion. Radio Net AB behöver som auktoriserad operatör kunna deltaga i det internationella arbetet i de organ som står för andra för rundradio såsom ITU,

öppna nätoperatörer

EBU m.fl. Om detta skall ske i form av svensk ETSl, RPOA får övervägas i samband med att definitionen av en

svensk RPOA klarlägges. Exempelvis är deltagande i in-

ternationella kabel- och satellitkonsortier inte en självklar SOU 1992: 10 nödvändighet. 5

Bilaga

l rollen som är det att det

K-företag viktigt nya bolaget samverkar med andra K-företag och Televerket. Skälet

härför år den fortsatt omfattande samverkan som förutses och för att det gemensamma ansvaret mot

tittare/lyssnare skall kunna uppfyllas.

Televerket bedriver landets mest omfattande

forskningsoch utvecklingsverksamhet inom området och där-

tycker

för det är lämpligt att Televerket tillsammans med Radio

Net AB och de programproducerande driver ett

bolagen

gemensamt & program för att säkerställa bästa möjli-

ga resultat.

Överföringar

5 från Televerket Radio

5.1, 5.2, 5.3 Överföring av materiella resurser

Följande klarläggande bör göras beträffande av överföring anläggningstillgångar från Televerket till Radio Net AB.

- som

Rundradioanläggningar finansierats genom

Rundradiofonden överförs som till apportegendom

Radio Net AB. Dessa anläggningar år bokförda till

nettovärdet noll i Televerkets och

balansräkning

överförs utan att Televerket får

någon ersättning.

- Ovanstående också

gäller rundradioanläggningar som

finansierats med

statsanslag.

- för den markbundna

Anläggningar nya televisionska-

nalen som finansierats av Televerket överlåts till Ra-

dio Net AB genom försäljning. Överlåtelsesumman

skall motsvara Televerkets utgifter för

investeringar-

na inkl. räntekostnader samt drift- och underhållskostnader. Från detta skall dras de kostnadsersätt-

ningar Televerket erhållit för dessa anläggningar.

-

Övriga verksamheter inom Televerkets nuvarande af-

färsområde Rundradio såsom Direktvision, Radtex, Närradio m.fl. som finansierats av Televerket skall

vid överföring till Radio Net AB ske till marknads-

värde. Marknadsvårdet skall därvid omfatta hela vär-

det av resp. verksamheter inkl. ingående anlägg- SOU 19

och omsâttningstillgångar. Bilaga i

nings-

5.4 Överföring av personella resurser

5.4.1 Personalen inom Televerket Radio

Televerket Radio har som av utredaren fr.0.m. angivits 1992-01-01 infört en organisation för att förbereda ny kommande delning av divisionen. En av förutsättningarna för har varit att rundradioverksamheorganisationsarbetet ten och frekvensförvaltningen kommer att utgöra landsomfattande och enheter. De sjâlvståndiga självförsörjande är nu direkt understållda chefen för Televerket Radio för att underlätta delningen. l den nya interimsorganisationen har därför den tillursprungliga rundradioorganisationen förts vissa för att Rundradion skall kunna befattningar som en enhet. behövs inom fungera egen Komplettering och ekonomiområdet, för bestållarkompetens personalinom ett antal områden (fjärrkontroll, satellit, infrastruksamt för vissa (arbetsmiljö och tur) övriga arbetsuppgifter säkerhet, information). Utökningarna är som anges i rapporten drygt 70 personer. Vid den som införandet av

personalplanering föregått

den har resurserna för personal och nya organisationen ekonomi i stort sett kunnat tillgodoses med interna resurser med för Stockholmsregionen där viss nyreundantag behöver göras. För de övriga behoven har ej rekrytering surser funnits fullt ut internt Televerket Radio utan ett antal vakanser finns. Televerket Radio har beslutat att stor restriktivitet skall råda beträffande externrekrytering. Det är dock nödvänatt besåtta vissa vakanser så att en driftsättning av bodigt 1992-07-01 och så att inte verksamheten laget möjliggörs âventyras. Sammanfattningsvis delar Televerket utredarens uppfatt-

att den som ingår i rundradions interimistis-

ning personal ka anställes av Radio Net AB. organisation

5.4.2 Teknisk service SOU 1992: 10 Bilaga 5 Televerket delar utredarens åsikt att

teknikserviceorgani-

sationen hålls samman och att det bör nya bolaget köpa teknikservice från Televerket. Detta år såväl samhällsekonomiskt som företagsekonomiskt för berörda verksamheter den billigaste och mest effektiva Vi ser utrelösningen. darens villkor som generellt och affärsmässiga rimliga. I tillägg till argumentationen för utredarens beförslag träffande teknikservice vill Televerket även framhålla den resursutjämning över tiden som med föreslagen lösning kan ske (Lex. master för rundradio och mobilradio är ej lika gamla och behöver därför inte underhåll samtidigt). Vidare leder ökat programutbud och finansiering genom reklamintäkter med stor säkerhet till ytterligare skärpta krav på korta ställtider vilket innebär redundanskrav både på utrustnings- och personalsidan - faktorer som talar för

personal med bred kompetens användbar för

många tjäns-

ter enligt föreslagen modell, som det resulteransamtidigt de större antalet Servicetekniker ökar att möjligheten dygnet runt och med kort inställelsetid göra felavhjälpande insatser. Det är viktigt att notera att unteknikservicepersonalen, der de mer än 75 år som Radion i olika former varit en samordnad organisation, alltid för samutnyttjats optimalt allt radiotekniskt underhåll och anläggningsverksamhet inom Radions ansvarsområde, dvs. morundradiotjänster, bilteletjänster, satellit och radiolänkverksamhet för tele-

verksamheten, underhållsåtagande åt utomstående kunder

m.m. Den har alltså varit en exklusiv aldrig rundradioresurs utan alltid en

gemensam tillgång. Drygt en tredjedel

av den totala resursen för teknikservice inom Televerket beräknas utnyttjas för Rundradions behov under 1992. Det råder delade mellan Televerket meningar och Televerket Radios affärsområde Rundradio om sammanhållen respektive delad Vi har teknikserviceorganisation. noggrant vägt de synpunkter som framförts och har full förståelse för att de områden som berörs måste bli väl omhändertagna. Med beaktande av de fördelar som kan åstadkommas i en större enhet_ och effekkompetensmässigt tivitetsmässigt samt de erfarenheter vi har av att arbeta

med krävande externa kunder, som t.ex. vårt åtagande SOU 1992: l( luftfartsverket gör att vi fortsatt förordar en 5 gentemot Bilaga samlad teknikserviceorganisation. En delning skulle innebära betydande påfrestningar både för berörd personal och ekonomin. Framtida erfarenheter får självfallet avgöra hur samarbetet kan drivas. Detta regleras från tid till annan avtalsmässigt. Avtalet om teknikservice mellan Televerket och Luftfartsverket har löpt sedan 60-talet då en liknande verksom den nu förestående gjordes melsamhetsuppdelning lan Luftfartsverket och Televerket. Detta avtal omfattar en arbetsinsats av mer än 100 manår/år. Denna verksam-

het uppfyller de mycket höga krav på säkerhet och till-

som Luftfartsverket har. gänglighet

Utredaren föreslår i sin rapport att ett långsiktigt avtal

beträffande teknikservice, lämpligen 3-årigt, skall tecknas mellan och Televerket. Därefter bör - Telebolaget enligt verket - för avtalet vara 3 år uppsagningstiden (samma konstruktion som gentemot Lfv). Televerket tolkar skrivningen i 3:dje stycket under punkt 5.4.3.5 så att avtalet för den första perioden skall innehålla en paragraf som reglerar överföringen av personal om förlängning ej sker. omfattande i det fall en del- Någon analys har inte gjorts ning av teknikserviceorganisationen skulle bli aktuell men i tillägg till de ca 220 personer som utredaren beräknar behöva överföras till Radio Net AB bör en rimlig andel av gemensamma resurser tillkomma. Sänkta kostnader för teknikservice är ett klart uttalat krav i rapporten. Televerket klarar att hålla rimliga kostnader men det är viktigt att kostnadsjämförelser görs på ett riktigt sätt så att jämförelsen blir relevant. Bl.a. tillkommer under 1992 det nya marknätet för TV samt en kraftig ambitionssânkning av det förebyggande underhållet för rundradionâtet. Personella resurser för anläggningsverksamheten har ej närmare berörts i rapporten. Det är viktigt att notera att en del av denna personal rekryterats för rundradions speciella behov när det gäller högmaster. Högmastarbete är mycket speciellt till sin natur och saknar motsvarighet i branschen i övrigt. Verksamheten är omgärdad med regler och bestämmelser för arbetsmässigt skydd för denna per-

sonalkategori. Bl.a. är personalens ålder maximerad till 50 SOU 1992: 10 år för att erhålla tillstånd för arbete i mast. När denna ål- Bilaga 5 der är uppnådd krävs en och till förändring omskolning andra arbetsuppgifter. Det är att Radio Net AB rimligt

på ett eller annat sätt är med och tar ansvar för denna si-

tuation. Anläggningsverksamheten bör liksom den tekniska driften regleras i avtal där kan tas till ovanståhänsyn ende problem. Det har i framförts oro för att neutralitetsutredningen problem skulle kunna uppstå gentemot Televerket Radios konkurrenter om teknikserviceorganisationen odelat skulle här. För skull vill organiseras tydlighetens vi understryka att det inte är Televerket Radios avsikt att ett underhållsmonopol skulle skapas. Det är vår bestämda uppfattning att om våra konkurrenter önskar underhålla sina i Radio Net AB:s master och hus inplacerade skall de utrustningar naturligtvis ha full frihet till detta. I förlängningen rundradioföreträdarnas starka skapar

krav på att själva äga sin egen en underhållsorganisation

mycket stark oro hos oss att vad som är egentligen åsyftas ett fullständigt såväl de unika

monopol på högmasterna

som allt till dessa knutet underhåll och ananläggningar läggningsarbete, alltså även för Televerkets utrustningar.

Televerket utgår från att Televerket har rätt att ut-

självt föra sådant arbete.

5.5 Vissa särskilda överföringsfrågor

Om överföringar och överenskommelser avseende materiel, personal och tjänster sker utredarens enligt förslag blir de ekonomiska konsekvenserna ej av någon betydande omfattning för Televerket.

6 Ekonomiska

frågor

I detta avsnitt behandlar utredaren för sänmomsfrågor darbolaget respektive programbolagen. Ur Televerkets synvinkel, liksom ur är det ägarens staten, viktigt att organisationsförändringen ej leder till ökade kostnader totalt

sett samt att inte en snedvridning av resursanvändningen SOU 1992: 1(

äger rum på grund av olika momsregler för olika inblan- 5

Bilaga dade företag. Om alla kunde göras momspliktiga avseende distributions- och kontributionstjänster (även Sveriges Radio) skulle detta undvikas. Utredaren beskriver vidare för- och nackdelar med olika prissåttningsmodeller och rekommenderar självkostnad med långsiktig prisbildning för kärnverksamheten. Som självkostnad beskrives bl.a. lokaler. Vad gäller inplaceringsverksamhet och hyra av nätkapacitet förutsätter därför Televerket att nu gällande ersättningsnivåer till Radio Net AB bibehålles under rimlig tid (minst 3 år) för nyttjandet av FM-nâtet för MBS samt inplacering av utrustning i hus och master. Detta är nödvändigt med hänsyn till den lås-

ning som den mångåriga integrationen och sambyggnaden

lett till för televerkets utrustningar och tjänster. Om så ej blir fallet är risken överhängande för att Televerket i allt väsentligt tvingas etablera egen infrastruktur. Det är också viktigt att de marginella kommersiella verksamheter som Radio Net AB skall bedriva ställs under särskild priskontroll med hänsyn till att normala prisbildningsmekanismer är satta ur spel genom att verksamheten bedrivs baserat på produktionshjâlpmedel som är unika och redan fullt ut finansierade inom ramen för huvudverksamheten.

Övrigt

De fackliga organisationerna har givits möjlighet att ta del av detta yttrande och uttalar därvid sitt starka stöd för förslaget om en sammanhållen teknikserviceorganisation.

SOU 1 992: 10

Yttrande

Bilaga 6

av Televerket Radio, affärsområde Rund-

radio

Allmänt

Regeringen aviserade i proposition 1990/91:149 att en särskild utredning skulle tillkallas för att förbereda en omorganisation av verksamheten med bl.a. programinsamling och programutsândning för Sveriges Radio-koncernen och det TV-företag som skulle komma att utses till koncessionsinnehavare vad gäller sändningar med reklam över

ett tredje markbundet TV-nät (Nordisk Television

AB). En förutsättning skulle vara att verksamheten skulle drivas av staten i en organisation som är avgränsad från Televerket. Affârsområdet Rundradio inom Televerket Radio bedriver i dag rundradioverksamheten. Staten ställer medel till förfogande för den dominerande delen av verksamheten. Bl.a. det senare innebär att Rundradion hitintills har arbetat under annorlunda villkor än Televerket Radio i övrigt. Mot denna bakgrund har det för Rundradions del varit möjligt att tänka sig verksamheten inom ramen för en självständig organisation. I dag ser de anställda inom Rundradion inkl. affärsområdets ledning fram emot att verka inom ramen för ett separat, statligt för aktiebolag rundradioverksamhet. Att bilda en ny, helt fristående organisation att genom lyfta ut en verksamhet ur en större organisation är givetvis en inte alldeles enkel operation. l detta fall innebär också särskiljandet vissa svåra awägningsfrågor som är av förhandlingskaraktâr. Det säger sig självt att affärsområdet Rundradio - mot bakgrund av regeringens tilltänkta planer - och TeleverketfTeleverket Radio i övrigt med sina affärsintressen inte i alla de frågor som omfattas av utredarens direktiv har kunnat ha samma uppfattning om hur sârskiljningen bör gå till.

Mot denna bakgrund välkomnades SOU 1992: 1 regeringens planer

på att en oberoende statlig utredare skulle an 6

gripa sig Bilaga sårskiljningsproblemen och även förbereda omorganisationen på vissa andra sätt. I direktiven betonades att utreda-

rens förslag skulle utformas så att påfrestningarna blir så

små som möjligt för berörda parter. Utredaren .har valt att arbeta utan bistånd av sakkunniga och experter men har haft tillgång till sekreterare. Inom Televerket Radio har en särskild arbetsgrupp, i vilken affärsområdet Rundradio varit företrâtt, varit utredarens kontaktpunkt. Såväl denna grupp som chefen för Televerket Radio och Rundradion har försett utredaren med skriftligt material. Mot ovan angivna bakgrund och med hänvisning till att Rundradions verksamhet är huvudämnet för utredningen, avger Rundradion härmed ett eget yttrande som fogas som bilaga till Televerkets synpunkter på betänkandet. Till grund för yttrandet ligger synpunkter som framförts av såväl Rundradions ledning som personal i övrigt inom affärsområdet. Yttrandet följer betânkandets disposition.

Avsnitt 2 Bildandet av en

ny organisation

Avsnitt 2.1 Olika organisationsformer

Rundradion stöder helt och fullt utredarens att förslag rundradioverksamheten bör bedrivas i aktiebolagsform. Aktiebolagsformen har funnits länge, är internationellt känd och accepterad och har ett väl utvecklat regelverk som i Sverige för närvarande moderniseras. Andra associations- eller organisationsformer finner Rundradion liksom utredaren olämpliga, inte minst med hänsyn till att delar av Rundradions verksamhet år klart konkurrensutsatt. Når den ekonomiska relationen till Sveriges Radiokoncernen - fr.o.m. år 1993 enligt planerna förändras kommer dessutom den konkurrensutsatta sektorn att öka. Utvecklingen på ljudradioområdet kan innebära att konkurrensen ökar relativt snart.

Viktiga förhandlingar återstår att föra avseende bl.a. SOUl992: 10 rundradiobolagets Övertagande av anläggningar finansiera- Bilaga 6 de med televerksmedel eller blandfinansierade. Därtill kommer att viktiga förberedande beslut av annat beslag höver fattas snarast möjligt. Rundradion tillstyrker därför att en särskild organisationskommitté tillsätts som förses med sådana befogenheter att den dels kan verka som part, dels kan fatta beslut som är av betydelse före att över

gången till det nya bolaget skall kunna ske så som

smidigt möjligt samtidigt som Rundradion under tiden fram till dess kan verka med full kraft. Eftersom organisationskommittén skall företräda rundradioverksamheten vid de nämnda förhandlingarna med Televerketffeleverket Radio förutsätts att affärsområdet Rundradio blir väl representerat i organisationskommittén. Leverantörer, kunder och andra förhandlingsparter samt konkurrenter bör rimligen inte ingå i en sådan kommitté.

Avsnitt 2.2 Bolagshandlingar

Affärsområdet Rundradio anser att utredaren ett för-

på

tjänstfullt sätt har översatt Rundradions nuvarande uppgifter och den affärsidé som kommer till uttryck i direkti-

ven i förslaget till föremålsparagraf (3 §) i den

bolagsordning som bilagts betänkandet. Rundradion anser dock att ett tillägg av typen och därmed förenlig verksamhet bör göras i paragrafen. Sådana tillägg förekommer normalt i en bolagsordning. I detta fall ett exemmöjliggör tillägg pelvis att Rundradion även i fortsättningsvis radiotidningssammanhang kan ge synskadade service av mottagare och hyra ut studioutrustning till tidningsföretagen. Rundradions förslag till tillägg i bolagsordningens föremålsparagraf är: Bolaget skall också kunna bedriva annan, med dessa uppgifter förenlig verksamhet. Utredaren har även föreslagit ett namn på företaget. Erfarenheterna säger att det ofta tar tid att hitta

lång

och registrera ett nytt firmanamn eller varumärke. Valet av namn är också av marknadsmåssigt stor betydelse.

Namnfrågan började därför tidigt att bearbetas av Rundra-

dion för att ett grundligt underlag för ägarens val av SOU 1992: 10 namn skulle finnas vid tiden för bolagsbildningen. Detta 6 Bilaga har utredaren haft kännedom om. Vid bearbetningen av de olika namnförslag som tagits fram har ett flertal analyserats närmare. Bl.a. har namnförslagen språkgranskats och kontrollerats av sakkunniga på området. Det av utredaren föreslagna namnet på bolaget, Radio Net AB, bör inte användas. Dels finns det redan i aktiebolagsregistret ett företag med nästan samma namn och med verksamhet inom radio- och TV-branschen, dels är det knappast gångbart internationellt. I den anglosachsiska världen år förkortningen Net för Network mycket ovanlig och ordet skulle därför lätt kunna associeras till den för gemene man mera självklara betydelsen, hårnåt nämligen eller annan typ av nät. Vidare är det tveksamt om det engelska ordet Radio, i likhet med sin svenska motsvarighet, uppfattas som om det täcker både ljudradio och television. l det följande används ordet rundradiobolaget för att skilja den nya organisationen från den nuvarande, dvs affärsområdet Rundradio (Rundradion). Affärsområdet Rundradio finner förslaget till styrelsestorlek väl avvågt. I linje med regeringens motiv för ombildandet av affärsområdet Rundradio till en självständig juridisk person förutsätts att rundradiobolagets leverantörer, kunder och andra förhandlingsparter samt konkurrenter inte kommer att vara företrädda i styrelsen.

Avsnitt 2.3 Behovet av särskilda regler (och 7.2)

Utredaren har angivit att frågor väsentliga för den allmänna mediepolitiken och frågor där staten bör köper tjänster regleras i avtal, men har inte närmare angivit av vilka skäl detta år aktuellt. De uppgifter som staten rundradioområdet har kun-

på nat ålägga Televerket genom eller uppdrag kan inte åläg-

gas ett privaträttsligt subjekt som ett Istället aktiebolag. måste avtal ingås mellan staten och ett sådant där de bolag båda parternas åtaganden fastläggs.

I det här aktuella fallet kommer

bolaget att bli helstat- SOU

1992: 10

ligt ägt. Som utredaren

påpekar kommer staten därvid att 6

Bilaga

ha två roller, ägarens och statsmaktens. Skulle staten

ingå

ett avtal med detta innebär det

bolag dock att staten

ingår

avtal med Det

sig själv. är svårt att, utan att skälen härför

har angetts, förstå vari vinsten med en avtalskonstruktion

består. Genom avtal kan inte staten få

större påverkansmöjlighet än i av egenskap ägare. Staten uppträder med

andra 0rd samma

rimligtvis på sätt i sina olika roller.

Affärsområdet Rundradio

ifrågasätter alltså om avtal

över huvud taget behövs, men har

givetvis ingenting att

invända mot att en organisationskommitté får i

uppdrag

att närmare om och i så fall

analysera på vilka områden

avtal behöver

upprättas. Uppdraget kräver att kommittén

får till

tillgång juridisk expertis.

Affärsområdet Rundradio delar helt utredarens uppfatt-

ning att det inte behövs särskild

någon tillsyn av verksam-

heten utöver den som normalt sker i ett av staten

helägt aktiebolag. I detta nämner sammanhang utredaren att till-

synen, om så önskas, kan ut

byggas genom att riksrevi-

sionsverket (RRV) till

genom tillägg gällande lagstiftning

får utöva

förvaltningsrevision och - under förutsättning

att det i -

anges bolagsordningen även

redovisningsrevision. I utredarens förslag till

bolagsordning återfinns dock inte någon om

skrivning redovisningsrevision.

I förarbetena till

lagen (1987:519) om riksrevisionsver-

kets av

granskning statliga aktiebolag och stiftelser

anges

på vilka det bör grunder avgöras om riksrevisionsverket

skall få dessa

uppgifter på områden.

Av de angivna skälen är det endast det som tar sikte

på

verksamheter med

betydande inslag av monopol som har

någon relevans för

rundradiobolagets verksamhet. Affärs-

området Rundradios är därför

uppfattning att, om förvalt-

ningsrevision skall ske genom RRV, skall den avse endast

verksamheten med distribution av

Sveriges Radio- kon-

cernens och Nordisk Televisions program samt eventuellt

distributionen av den finländska kanalen över Mälarområ-

det. I rör det för

övrigt sig rundradiobolagets del om rent

affärsmässiga verksamheter, där en granskning genom

RRV inte ter

sig lämplig.

Enligt affärsområdet Rundradios mening finns det inga SOUl992: ll bärande skäl att låta redovisningsrevisionen ske på annat 6 Bilaga sätt än vad som är brukligt enligt aktiebolagslagen, nämligen genom revisorer som utses av bolagsstämman.

Avsnitt 3 Samråd

Affärsområdet Rundradio tillstyrker utredarens förslag vad gäller den frekvensfråga som tas upp i betänkandet. Rundradiobolaget bör vara innehavare av frekvenstillstånden för de radiosändningar som bolaget bedriver. En sådan ordning är naturlig och rimlig och i linje med nuvarande ordning.

Avsnitt 4 Verksamheter inom rundradionätet

Avsnitt 4.4 Internationell verksamhet

Affärsområdet Rundradio instämmer i utredarens slutsatser rörande förutsättningarna för att rundradiobolaget skall kunna delta i internationell verksamhet. Om rundradiobolaget, i likhet med sina europeiska motsvarigheter, får ställning som svensk RPOA skulle det internationella samarbetet underlättas betydligt. Rundradion instämmer vidare i utredarens uttalande att rundradiobolaget bör få ställning som RPOA redan i samband med rundradiobolagets bildande. Av utredningsbetänkandet framgår att ITU-konventionens krav kommer att uppfyllas. Det första kravet, dvs. det för att kunna klassas som POA, är uppfyllt genom den föreslagna aktiebolagsformen och karaktären på verksamheten. Den senare innefattar ju såväl internationella rundradiosändningar

på kortvåg och internationell programöverföring via den

operativa rikscentralens (OPC/Kaknäs) egna utrustningar som omfattande rundradiosändningar av FM-ljudradio och television, vilka tekniskt påverkar den internationella radiomiljön. Det andra kravet, dvs. kravet för att en POA av regeringen skall kunna erkännas som en RPOA, år uppfyllt genom förslaget att bolaget skall vara innehavare

av frekvenstillstånden för de nämnda

radiosändningarna. SOU1992: 10

Svenska staten kommer

därigenom att ha kontroll över att Bilaga 6 bolaget efterlever gällande internationella avtal angående

radiotrafiken.

Avsnitt 4.5

Beredskapsfrågor

Affärsområdet Rundradio stöder utredarens

bedömning

att bör

rundradiobolaget bli ett s.k. K-företag.

Rundradion anser också att utredarens slutsats att bola-

get bör tillföras medel för totalförsvarskostnader genom

direkta är

statsbidrag riktig mot bakgrund av de speciella

villkor som kommer

företaget att arbeta under.

Vissa andra med

frågor anknytning till

beredskapsaspek-

terna bör också lösas inför

bolagsbildningen. En av dem

rör

rundradiobolagets representation i olika totalförsvars-

organ. En annan rör

bolagets skyldigheter och möjligheter

att utöva personalkontroll.

Avsnitt 4.6 och

Forskning utveckling

Det är av

avgörande betydelse för

rundradiobolaget att

dess kompetens inom det

egna teknikområdet kan upp-

rätthållas på en nivå. En

hög förutsättning för att

lyckas

med detta är att

rundradiobolaget inte bara följer utan

också deltar i den

forsknings- och

utvecklings(FoU)verk-

samhet, som sker

på rundradioområdet. Den tekniska utvecklingen går för närvarande

mycket snabbt, - främst ge-

nom de som

möjligheter den digitala tekniken - och

ger

bolaget skall leva på sitt tekniska

kunnande. Vidare har

bolaget på detta område en mycket betydelsefull uppgift

visavi framför allt sina största kunder,

programföretagen. Bolaget bör och måste självt kunna vara ledande i Sverige vad gäller utvecklingen inom det egna verksamhetsområ-

det. Detta förutsätter en aktiv, egen teknisk

utvecklings-

verksamhet.

Vidare är det att

viktigt rundradiobolaget inte bara

upprätthåller en

beställarkompetens utan också arbetar med

och leder

teknikutvecklingen på rundradioområdet, om

bolaget skall kunna delta i internationellt standardiserings- SOU1992: i arbete samt annat internationellt samarbete och därmed 6 Bilaga få större möjligheter att ta till vara bolagets och rundradioverksamhetens intressen. i det långsiktiga FoU-arbetet på rundra- Tyngdpunkten diobolagets verksamhetsområde kan inte ligga hos en annan part. Det hindrar inte att det för rundradiobolaget är naturligt att finna samarbetspartners. Inte minst är det av stort intresse för bolaget att också i fortsättningen kunna samarbeta med Telia Research AB (TRAB) liksom med Sveriges Radio-koncernen. Det innebär att det är betydelsefullt att rundradiobolaget kan teckna avtal om FoUprojekt med TRAB och då direkt med TRAB. Det avgörande är emellertid att rundradiobolaget måste ha handlingsfrihet att självt bedöma om det från rundradioverksamhetens utgångspunkter är fördelaktigast att bygga upp egna utvecklingsresurser eller att köpa dem från t.ex. TRAB. Detta är särskilt eftersom det viktigt

vilket utredaren konstaterar - kan uppstå intressekonflik-

ter mellan rundradiobolaget och TRAB. Kontinuiteten och långsiktigheten i verksamheten kan inte garanteras med mindre än att den tekniska utvecklingen sker på bolagets villkor. En egen utvecklingsmiljö i form av kompetens och tekniska resurser är nödvändig om rundradiobolaget skall kunna ta det fulla ansvaret för utvecklingen av sina tjänster. Det tar tid att en sådan, men det givetvis bygga upp finns en mycket god grund härför i den utvecklingspersonal och den utrustning som redan finns inom Rundradion.

Avsnitt 5 Överföringar från Televerket Radio

Avsnitt 5.1 Överföring av materiella resurser

(och 5.2-5.3)

Det framgår redan av utredningsdirektiven att anläggning-

ar som finansierats med TV-avgifts- eller skattemedel skall avtrådas av Televerket utan ersättning. Enligt direktiven skall däremot utredningen söka former och föreslå villkor för att överlåta också andra resurser

som är knutna till rundradioverksamheten till det nya bo- SOU1992: 10 laget så att det får verka inom hela sitt nuvaranmöjlighet Bilaga 6 de kompetensområde. De resurser som avses âr anläggningar och utrustningar för att bedriva de övriga tjänster som byggts upp inom Rundradion, främst Radiotidningstjänsten, Närradiotjänsten, RADTEX, Direktvision och Satellit-TV. Ifrågavarande tjänster har i flera avseenden etablerats med materiella resurser och som inom kompetens skapats den TV- avgiftsfinansierade verksamheten. Därutöver har investeringar gjorts, som har finansierats av Televerket. Med hänsyn till det förstnämnda förhållandet och med beaktandet av att det här en av verksamgäller uppdelning heter med samma ägare, bör det vara att naturligt anlägg-

ningstillgångar som finansierats av telerörelsen överlåts till

rundradiobolaget för en ersättning som motsvarar anläggningarnas bokförda restvärde. När det gäller m.m. utrustning för den tredje markbundna TV-kanalen bör ersättningen till televerket baseras på de investerings-, ränte- och driftkostnader som Televerket haft med avdrag för de för dessa kostnader ersättningar som hunnit erläggas vid

överlåtelsetidpunkten.

5.4 Överföring av personella resurser

5.4.1 Personalen inom Televerket Radio

Under denna rubrik redovisar utredaren att inledningsvis Rundradions verksamhet sedan den 1 1992 verkar januari som en separat sammanhållen organisation direkt under chefen för Televerket Radio. På motsvarande sätt har Frekvensförvaltningen interimistiskt bildat en landsomfattande, självständig och självförsörjande enhet som liksom den övriga delen av Televerket Radio, dvs. Mobila Teletjânster, verkar direkt under divisionschefen. Den nya rundradioorganisationen har så

långt möjligt

utformats i linje med en tänkt, kommande fristående organisation. Det innebär att organisationen har utformats och dimensionerats så att den med vissa mindre undantag redan nu skall kunna verka självständigt i stället för att,

som tidigare, köpa en stor andel av vissa. då gemensamma SOU 1992: l resurser från Televerketfreleverket Radio i Vid di- 6 övrigt. Bilaga mensioneringen har givetvis bemanningstalen prövats. Bl.a. har Rundradion vid planeringen varit återhållsam med att ersätta vakanser som uppkommit (t.ex. på grund av förtida pensionering). Den nya interimistiska organisationen innebär att Rundradion sedan årsskiftet själv svarar för ekonomi-, personal- och utbildnings- samt ADB/AU-funktionerna vid såväl huvudkontoret som rundradiokontoren ute i landet i de (numera) fem rundradioområdena, i stället för att som tidigare så gott som helt på resurser inom repliera Televerket Radio. På motsvarande sätt sve U Rundradion fr.o.m. årsskiftet för sin egen informations. samt skyddssåkerhetsverksamhet istället för att, som tidigare, repliera

på resurser inom Televerket/Televerket Radio. Detsamma

gäller beredskapsplaneringen där Rundradion utför en viktig uppgift inom totalförsvaret. Televerket Radio har vidare beslutat att Rundradion får förstärka sin kompetens bl.a. drift och unprojektering, derhåll på fjärrkontroll-, radiolänk- och satellitområdet. På dessa områden har såväl Rundradions huvudkontor som rundradioområdena tidigare replierat resurser på inom Televerket Radio, resurser som numera organiseras av telerörelsen. Beslutet har tagits mot bakgrund av att dessa rekryteringar år synnerligen och av strateangeläget gisk vikt för att Rundradion som en självständig organisation skall kunna ta ett helhetsansvar för sina nödvändigt tjänster. Slutligen har det också ansetts nödvändigt att Rundradion också skaffar viss egen kompetens vad gäller anläggningsdokumentation samt, i vissa fall, på mast/hus och elkraftområdet. De nämnda personaltillskotten medför inga Ökade kostnader eftersom entreprenörskostnader och kostnader för gemensamma funktioner i stort sett bortfaller. Vid bodelningen inom Televerket Radio har befintlig personal inom ekonomi samt personal- och utbildningsområdet fördelats mellan de nya enheterna. Behovet av personal för funktioner som har varit tidigare gemensamma har för Rundradions del i stort sett kunnat tillgodoses

inom fyra av rundradioområdena, medan en vakanssitua- SOU 1992: 10 tion föreligger inom huvudkontoret och östra rundradio- 6 Bilaga området, dvs. inom Stockholmsområdet. Inom övriga nämnda funktioner samt inom Rundradions teknikområden i övrigt föreligger ett stort antal vakanser. Skälet till detta är inte bara tillinterimsorganisationens komst utan även dels att det varit att vara naturligt mycket återhållsam med av

återbesâttningar uppkomna

vakanser under en lång period av omorganisationsarbete, dels att en rad förtida pensioneringar har genomförts. Utredaren har i betänkandet uttalat för det sig lämpliga i ett sådant förberedelsearbete för det kommande rundradiobolaget som beskrivits Utredaren förorinledningsvis. dar samtidigt ett och menar att Telenyanställningsstopp verket Radio skall svara för de gemensamma funktionerna under första halvåret 1992, samt angett att organisationskommittén skall svara för hur skall till överföringen gå och i vilken takt den skall framförs genomföras. Förslaget utan att Rundradion fått redovisa sin syn på resurs- och rekryteringsfrågan. Det är angeläget att Rundradion inte nu hindras att genomföra nödvändiga av rekryteringar ytterligare personal. I annat fall kommer att minska att möjligheterna kraftigt rekrytera för verksamheten strategiskt viktig kompetens och resurser för att över huvud ett vis

taget på rimligt

klara verksamheten. Detta bl.a. samman med att hänger viss personal som tidigare arbetat med rundradioprojekt, men inom en annan organisationsenhet inom Televerket Radio, från årsskiftet 1991/92 till andra enheöverflyttats ter inom Televerket utan att funnits möjlighet att erbjuda anställningar inom Rundradion. Även om således måste ytterligare rekryteringar få genomföras är det emellertid naturligt att vara fortsatt återhållsam med rekryteringar när så är och befogat möjligt inför bolagsbildningen. Rundradion förutsätter emellertid att Televerket/Televerket Radio genom sina beslut det gör möjligt att genomföra nödvändiga rekryteringar enligt Rundradions bedömning och att och vidtagna planerade

åtgärder kan stämmas av med organisationskommittén så

snart det är genomförbart.

Avsnitt 5.4.2 Teknisk service SOU 1992: l (och 5.4.3 samt 5.5) 6 Bilaga

Utredaren föreslår att Rundradion - under förutsättning att vissa villkor kan uppfyllas av Televerket Radio - skall tillgodose sitt behov av Servicetjänster för drift och underhåll samt anlåggningsverksamhet från den genom köp sammanhållna teknikserviceorganisation som Televerket Radio har etablerat fr.o.m. den 1 januari 1992. Det råder delade meningar mellan affärsområdet Rundradio och Televerket Radio i övrigt om var personalen vid Rundradions stationer skall organiseras, dvs. om Rundradion skall få behålla egna resurser för drift och underhåll, en egen serviceorganisation. I det underlag som tillstållts utredaren har Rundradions skäl för en egen serviceorganisation sammanfattats

på

följande sätt. Rundradions behov av insatser för anlåggnings-, drift- och underhållsverksamhet är stort tillräckligt för att en sådan skall kunna motiveras. En egen serviceorganisation år den största garantin för att kostnaderna för servivceinsatserna hålls en ni-

på rimlig

vå. Med en egen serviceorganisation kan fältpersonalens personliga engagemang och känsla av ansvar för anläggningar och utrustningar behållas, vilket har klara ekonomiska implikationer. Felavhjälpningstiderna riskerar inte att som när en entreförlängas, prenör skall ha hand om verksamheten, utan organisation och arbetsformer kan optimeras efter Rundradions och dess kunders behov. Ett nära samarbete mellan Rundradions driftövervakstabsspecialister, ningspersonal och servicegrupper kan även fortsättningsvis åstadkommas till fromma för kompetensoch tjânsteutveckling. Rundradion kan som nu ta det ansvafullständiga ret för driftsäkerhet och kvalitet i som eftjänsterna terfrågas från programföretagen och som Rundradion år skyldig sina egentliga kunder, lyssnarna/tittarna. Ett sådant ansvar kan inte övertas av en entreprenör.

Rundradions möjligheter att verka konkuarens- SOU l 992: l 0 neutralt försvåras om en tänkbar konkurbetydligt Bilaga 6 rent till kunder hos Rundradion, och i vissa avseenden en konkurrent till Rundradion har i själv, insyn och kontroll över en del av verksamheten och därigenom kan

påverka Rundradions möjligheter till affärs-

utveckling och till nya kundkontakter. Därmed

på-

verkas även Rundradions att dismöjligheter erbjuda tributionstjänster till programföretagen till lägsta möjliga kostnad. För Rundradions uppgifter inom totalförsvaret är det av största värde att den som skall servicepersonal förberedas för inom Rundradioberedskapsuppgifter området är knuten till Rundradion. Utredaren anser att det vad gäller serviceorganisationen inte finns någon lösning som är den givna lösningen, men har ändå förordat alternativet med en teksammanslagen nikserviceorganisation inom Televerket Radio. Utredaren har dock i betänkandet förtecknat vissa villkor som skall vara uppfyllda om Televerket Radio skall all organisera servicepersonal. Kan inte dessa villkor skall den uppfyllas sammanslagna serviceorganisationen delas mellan Televerket Radio och rundradiobolaget. Beslut härom skall i så fall fattas av organisationskommittén. De villkor som utredaren har förtecknat i betänkandet talar enligt Rundradions för att uppfattning utredarens huvudalternativ borde varit att Rundradion skall fortsätta svara för sin egen teknikservice. Därtill kommer att drift och underhåll är centrala funktioner i Rundradions verksamhet. av ra- Felavhjälpning dio- och TV-sändare, nät och stationer storepresenterar ra ekonomiska värden vars bevarande kräver väl avvägda underhållsinsatser. Rundradion har genom åren stora gjort insatser för att bygga upp den som bespecialkompetens hövs. Hur verksamheten bedrivs är av stor för betydelse utvecklingen av de terrestra nättjänsternas att möjligheter attrahera kunder och därmed rundradiobolagets möjligheter till ett gott resultat. Dessutom har en entreprenör, som har driftpersonalen helt i sin hand, inte de incitament till rationaliseringsåtgärder som bäst tar till vara rundradiobolagets intressen. Sammantaget är det därför svårt att för-

stå att utredaren föreslår en lösning där Rundradion läm- SOU 1992: 10 nas utan reell möjlighet till den tillsyn och kontroll som är Bilaga 6 så för att och dess verksamhet skall kunna viktig bolaget fungera och utvecklas på ett tillfredsställande sätt. Som tidigare framhållits kommer rundradiobolagets verksamhet att i ökande utsättas för konkurrens. En grad viktig förutsättning för att bolaget skall lyckas år då att tjänster med rätt servicenivå och kvalitet kan tillhandahållas. Detta kräver att bolaget har en egen serviceorganisai tion. Utredarens avgörande skäl för sitt val synes vara att - Televerket Radio att inom en sammanhållen uppger teknikserviceorganisation kan service erbjudas till lägre kostnad, - Televerket Radio anser att konkurrensneutraliteten kan garanteras, - Televerket Radios vid awecklingskostnader uppdel-

ning av serviceresurserna uppstår till ca 100 milj. kr.

Kalkyler utförda inom Rundradion visar att Rundradion med en egen serviceorganisation har avgjort bättre förutsättningar att hålla servicekostnaderna nere jämfört med om Televerket Radio anlitas som entreprenör. B1.a. kan då rundradiostationspersonalen samutnyttjas med övriga resurser inom Rundradion. Vidare behöver inte Rundradion vara med och betala för den sammanhållna tekniksamkostnader. Inte heller är något serviceorganisationens vinstpåslag aktuellt, vilket Televerket Radio för sin del har aviserat för tiden fr.o.m. 1 juli 1992 När det gäller konkurrensneutraliteten ligger det redan i förutsättningarna för rundradiobolagets bildande att det skall verka konkurrensneutralt. Med de starka bindningar och det beroendeförhållande som uppstår om Televerket Radio svarar för servicen på Rundradions stationer kan inte denna förutsättning uppfyllas. Dessutom försvåras starkt allmänhetens och de lokala kundföretagens möjligheter att rått uppfatta ansvarsförhållandena om Televerket Radio skall organisera persona-

len på F M/TV-stationerna trots att rundradiobolaget äger

dem och svarar för företagens programutsändningar därifrån m.m.

Som nämnts grundar utredaren också sitt ställningsta- SOU1992: 10 gande på uppgiften att Televerket Radio får avvecklings- 6 Bilaga kostnader på ca 100 milj. kr., och därmed kommer att resa krav på kompensation med motsvarande om belopp, den nyligen sammanslagna organisationen måste delas. Det har inte redovisats hur detta belopp har tagits fram. Affärsområdet Rundradio har sedan år 1975 och fram till den 1 januari 1992 organiserat vid FM/TVpersonal stationerna och är också den största användaren av dessa resurser. En av den uppdelning nu sammanslagna teknikserviceorganisationen, där Rundradion behåller sin del, innebär inte att Televerket/Televerket Radio i behöver övrigt flytta sin utrustning ut ur Rundradions stationer. Tvärtom utgår Rundradion från att TeleverketfTeleverket Radio och rundradioverksamheten även fortsättningsvis har behov av och Önskemål om inplaceringar i varandras stationer till affärsmässigt grundade ersättningar och att olika andra villkor ömsesidigt kan tillgodoses. Uppdelningen bör genomföras innan rundradiobolaget bildas. Den behöver inte innebära några dramatiska förändringar för servicepersonalen. Studier inom flera rundradioområden visar att endast marginella förändringsbehov föreligger. Det förutsätter givetvis att parterna bemödar sig om att finna de

lösningar på begränsade problem

som kan uppstå. Rundradion är givetvis i en sådan situation beredd att ta

på sig sin del av ansvaret även för den personal som anli-

tas av Rundradion för tyngre och underhållsanlåggningsarbeten. Om Televerket Radio finner det önskvärt att som tidigare köpa service från Rundradion år detta givetvis fullt möjligt. Mot denna bakgrund framstår ett i kompensationskrav storleksordningen 100 milj. kr. som orimligt. Sammanfattningsvis anser således affärsområdet Rundradio att det finns övervägande och mycket starka skål för att rundradiobolaget skall ha en egen serviceorganisation. En egen serviceorganisation är av avgörande betydelse för rundradiobolagets framtida verksamhet.

Det finns en mycket stor uppslutning kring de ovan s0U1992; 1( Synpunkterna bland Rundradions 6

framförda personal. Bilaga

Aven Rundradions viktigaste kunder, programföretagen, delar av allt att döma denna syn.

Avsnitt 6 Ekonomiska

frågor

Avsnitt 6.1 Kompensation for gjorda investeringar (och 7.1)

Enligt utredningens direktiv skall utredaren lämna förslag på hur rundradiokontot kan tillföras ersättning för gjorda och avskrivna investeringar. Utredaren har härvid lämnat ett förslag som inte ger rundradiobolaget möjligheter att

på vanligt sätt göra avskrivningar på de anläggningsvärden

som genom apport förs in i innebär för bolaget. Förslaget Sveriges Radio-företagens del att kostnaderna för rundradiobolagets tjänster under år 1993 blir förhållandevis låga, men sedan kommer att stiga avsevärt för att täcka in ackumulerade avskrivningskostnader. Ett alternativ som undanröjer sådana nackdebetänkliga lar i utredarens förslag och som skulle kunna till ligga grund för Regeringens kommande till förslag Riksdagen,

är att rundradiobolaget till rundradiokontot årligen erläg-

ger ett belopp motsvarande avskrivningar på de anläggbokförda restvärde som bestäms i ningars utgöra apport samband med bolagets bildande. Alternativet har flera fördelar: - I inte prissåttningssammanhang påverkas självkostnadskalkyler, och därmed prissättningen, av komponenter (rabatt) som ur metodsynpunkt inte kan anses tillämpliga. - En kan användas enhetlig prissättningsmodell oavsett kund. - rabatt elimineras Begreppet och därmed undviks missförstånd. - och därmed Rundradiokontot. TV-avgiftsbetalarna, gottskrivs för gjorda investeringar. - Det tillskott som nämnda sätt tillföras

på rundradio-

kontot används för att för Radio möjliggöra Sveriges

att köpa som rundradiotjånster prissatts på normalt SOUl992: 10 sätt, dvs. utan s.k. rabatter. 6 Bilaga

Avsnitt 7 och

Medelsanvisningar anslagsfrågor

Avsnitt 7.1 till Radio AB Medelsanvisning Sveriges

Sveriges Radio-koncernens medelsbehov för 1993 kommer bl.a. att bli beroende av vilken modell som kommer att tillämpas för att kompensera rundradiokontot/Sveriges Radio-koncernen för tidigare gjorda och investeringar därmed de som måste av värderingar göras anläggningar och utrustning samt i vissa fall resultat av förhandlingar med Televerket om Överlåtelser.

Enligt Rundradions uppfattning är det att reangeläget geringen i sitt förslag till om riksdagen medelsanvisning för Sveriges Radio-koncernens behov tar till detta hänsyn och lämnar utrymme för med till justeringar hänsyn kommande värderingar och Rundradion förhandlingar. föreslår dårför att kommande till regeringens förslag medelsanvisning för Sveriges Radio-koncernens av köp programutsändnings- och ses programinsamlingstjänster som preliminär och att det anvisade kan beloppet justeras, exempelvis i samband med

förslag på tilläggsbudget hös-

ten 1992. I detta sammanhang vill Rundradion också vikten påtala av att den ekonomiska relationen mellan rundradiobolaget och Sveriges Riksradio i vad avser de över statsbudgeten anvisade driftmedlen till blir densamma utlandssåndningar som för Sveriges Radioverksamheten i övrigt.

Bakom yttrandet står chefen för affärsområdet Rundradio Valdemar Persson, rundradioområdescheferna Dan An-

dersson, Hans Granqvist, Mats-Ove Jacobsson, Bengt Lundberg och Bo Östlund samt sektionscheferna vid Rundradions huvudkontor Nils Bohman, Kurt Hassel, Rolf Jaensson, Sven-Erik Per Gun Laingren, Mellberg, Stahle och Arne Svanteson.

Yttrande SOU 1992: l0

Bilaga 7

Statsanställdas F örbund/T elesektionen

Statsanstâlldas Förbund ställer i huvudsak

sig positiv till

utredarens avseende

förslag Nytt för

huvudmannaskap

rundradionâtet. De synpunkter som nedan framföres är att se som

kompletterande och ej ifrågasättande av utreda-

rens slutsatser.

2.3.1 Vi förordar att statens

inflytande säkerställs ge-

nom ledamot

i styrelsen. Policy för svagt instru-

ment för

styrning.

Vi ställer

oss positiva till förslaget om bildandet av aktiebolag. För organisationskommittén mås-

te mandat, och

befogenheter sammansättning framtagas. Vi förutsätter att

Statsanstâlldas Förbund erhåller en plats i kommittén.

För att underlätta till

övergången aktiebolag

för de anställda förutsätter

vi att BOA (bolagsavtalet) tillämpas i bolaget.

Rundradioanläggningar finns också i många loka-

ler tillhörande telefonirörelsen.

4.4 Televerket bör även

fortsättningsvis vara huvud-

man för arbetet inom ITU. Vi föreslår att organisationskommittén får i att

uppdrag påbörja arbe-

tet med bildandet av ett RPOA.

Radiolânkstationerna ägs ofta av telerörelsen.

5.4.3.2 Vi anser att den bästa

lösningen är en samlad serviceorganisation, men om en delning görs måste

en mycket noggrannare

bedömning göras av vilka

personalresurser som krävs för att

respektive bolag skall klara statens krav och

ingångna avtal.

Utredaren har i sin bedömning av personalbe- SOU1992: 10 hovet inte tagit med redan anställda resurser inom 7 Bilaga områdena mast och el.

5.4.3.5 Utan att ta ställning till huvudman delar vi utredarens uppfattning om att en samlad teknikserviceorganisation år det mest rationella och kostnadseffektiva för samtliga parter. En samlad serviceorganisation garanterar fortsatt hög servicegrad, tillgänglighet och goda möjligheter till anpassning till kommande kompetensnivåer. Dessutom möjliggör det att behålla en geografiskt spridd organisation och arbetsuppgifter i glesbygd. Vi kräver därför att förslaget till riksdagen fastslår - att en samlad behålteknikserviceorganisation les - att organisationskommittén (partsammansatt) ges i uppdrag att tillse att rimliga avtal upprättas - att avtalet skall vara minst 3 år för att kunna bedöma fördelar och affärsmässighet med en gemensam teknikserviceorganisation.

6.1 Analogt med utredarens ställningstagande att licensbetalarna ej skall betala redan gjorda investermåste staten försäkra om att föringar, sig bilaget valtar och utvecklar nätet, så att alla licensbetalare

har samma tekniska kvalitet på rikstjânsterna i

framtiden.

6.3 Momsproblematiken är komplicerad och kan på många sätt skapa problem. Om utredarens förslag till lösning inte löser alla problem, bör det övervägas om inte Sveriges Radio också skall bli momspliktig såsom övriga nyttjare av nätet.

En sådan åtgärd skulle sannolikt lösa komman-

de problem med anledning av allt friare regler för att starta programföretag.

Yttrande SOU 1992: 10

Bilaga 8

Statstjänstemannaförbundet/Televerket

av

Vi har del av tagit utredningen om nytt huvudmannaskap för rundradion och vill särskilt trycka på en del punkter. Vi tycker att det viktigaste är att serviceorganisationen hålls samman, inkluderat mast och Vi anläggningsresurser. anser vidare, att ett långsiktigt avtal (3 måste tecknas. år) Detta för att en sammanhållen skall serviceorganisation, få möjlighet att visa att det är den bästa för alla lösningen parter. Beträffande 5.4 vill stycke vi att personalen skall erbjudas anställning i det nya bolaget.

Momsfrågan som belyses i avsnitt 6.3 måste lösas det

på sätt som beskrivs i sista stycket, så att det blir konkurrens på lika villkor. Beträffande avsnittet 7.2 anser vi det att de viktigt tjänster som staten köper har samma över hela tillgänglighet landet.

Yttrande SOU 1992: 10

Bilaga 9

av Överbefälhavaren

Försvarsmaktens utnyttjande av rundradioresurserna år i första hand för LUFOR - och LVORDER (luftförsvars-

orientering till totalförsvaret och civila enheter samt order m.m. till luftvårnsförband). Lufor/lvorder-systemet samutnyttjas dessutom av det civila totalförsvaret för Rädd-

ningsverkets alarmeringsorder. Utnyttjandet av rundradiosändarna för lufor/lvorder och

alarmering grundar sig på dels ett avtal mellan Överbefâlhavaren, Televerket, Sveriges Radio och

Civilförsvarssty-

relsen (nu Räddningsverket) angående PZ-sändarnas disposition i krig, dels på 1976 års utförd av Lufor-utredning Överbefälhavaren tillsammans med bl.a. de nämnda myndigheterna. Tidigare var Lufor-systemet ett separat baserat nät, på särskilda långvågssändare. Från 1985 âr dock insystemen tegrerade och utnyttjar sändarresurser: följande - Ordinarie PZ-sändare (för krig och enstaka i prov fred) -

Försvarsmaktsâgda kompletteringssândare, ofta sam-

lokaliserade med PZ-sândare och (för krig övningar i fred) - Försvarsmaktsâgda transportabla sändare (för reserv och vid

komplettering höjd beredskap och i krig samt

för övning i fred) - Försvarsmaktsägda mindre beredskaps- och övningssändare (för och för höjd beredskap övning i fred). Mellan försvarsmakten och Televerket Radio finns avtal och samarbete beträffande av och

inplacering tillgång till

sändare, programförbindelser, service, underhåll, frekvenstilldelning, inplacering i anläggningar m.m.

Frekvenser SOU 1992: Bilaga 9 Förutom att PZ-sändarnas ordinarie frekvenser utnyttjas i krig erfordras särskilda frekvenser för kompletteringssändare samt för övningssändare i fred. Fram till årsskiftet 1991/92 har övningsverksamheten kunnat bedrivas frekvenser i bandet 104 - 108 MHz

på som disponerats av försvarsmakten. För närvarande pågår

frekvensplanering för att tillgodose behovet av frekvenser i rundradiobandet för samtliga sändare inom lufor/ Ivorder-systemet. Tills vidare sker tillfälliga tilldelningar vid varje övningstillfälle.

Teknisk utveckling

Som en utveckling för lufor/lvorder-systemet studeras en tillämpning av en särskild RDS-lik kanal över vilken sändning av datameddelanden kan ske. Detta skulle öka kapacitet, snabbhet och flexibilitet inom luforflvorder-systemet. Studierna sker inom försvarsmakten i samråd med Televerket Radio.

Synpunkter på utredningen

Överbefälhavaren förutsätter att den nya enheten till fullo

övertar hantering av beredskapsfrågorna från Televerket

Radio, dvs. enligt utredningens förslag. Aktuella avtal och samarbete för lufor/lvorder-systemet enligt ovan måste också övertas av den nya enheten så att inte möjligheterna att genomföra och utveckla detta system försämras.

Utredningens punkt 3.1 är något oklart utformad. And-

ra stycket talar om ...frekvenstillstånden inom de fre-

kvensmyndigheten även fortsättningsvis tilldelar frekvenser/tillstånd för respektive rundradiosändare tillhörande Radio Net AB eller annan ägare, t.ex. försvarsmakten.

I övrigt har inte Överbefälhavaren något att erinra mot

utredningen.

Yttrande 1°

§32; 13323

.. _ _ l a av för c1v1l

Overstyrelsen beredskap

Yttrande över om

utredningen nytt

för

huvudmannaskap rundradionätet

Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) har beretts tillfäl-

le yttra sig över rubricerad utredning. ÖCB har följande att anföra över utredningens förslag. Utredningen ger en god bild av nuvarande delar av Televerket Radio som ansvarar för rundradionätet. Dock saknas en djupare beskrivning av de beredskapsuppgifter som i på Televerket Radio. Här borde dag ligger en analys göras om vilka uppgifter det nya skall utföra. Att bolaget bara konstatera att statens krav en i fred, kris och

på krig

väl fungerande rundradio är inte nog Här finns preciserat. också kopplingar mot det militära försvaret. Detta bör ses över ytterligare. Vad avser av de kostnader som föranleds av finansiering totalförsvarets krav, föreslår att ÖCB skall utredningen svara för dessa. ÖCB:s när det principiella uppfattning gäller finansiering av beredskapsuppgifter som överförs från myndigheter till och andra är: aktiebolag företag Regeringen reglerar skyldigheten att beakta beredskapsaspekten. Kraven på beredskapsverksamheten regleras av resp. funktionsansvarig myndighet, som ansvarar för . . att avtal upprättas mellan staten (den funktionsansvariga myndigheten) och företaget. Huvudprincipen för finansieringen bör vara att staten svarar för de särskilda kostnader som uppkommer i samband med investeringar påkallade av särskilda beredskapsskäl. av säkerhetsskäl Investeringar som betingas av fredsförhållanden belastar inte statsbudgeten. Administrativa kostnader av verksamhetsplanerande karaktär betalas av företaget. Som sådan verksamhet räknas bl.a. upprättande av beredskapsplaner, beredskapsutbildning och övningsverksamhet.

Avsteg från principen betingade av särskilda skäl SOU 1992; beroende på karaktären av den beredskapsverksam- 10 Bilaga het som företaget åläggs kan ske. Ansvaret härför åvilar den funktionsansvariga myndigheten. Beträffande finansieringen av nämnda beredskapsinvesteringar, kan detta ske över anslag inom det civila försvarets planeringsram, sänkt avkastningskrav på berörda företagets kapital eller på annat sätt. Detta regleras genom statsmakternas beslut. Mot denna bakgrund anser ÖCB att styrelsen för psykologiskt försvar (SPF) som är berörd funktionsansvarig myndighet under regeringen skall reglera företagets beredskapsverksamhet. Det är också SPF som skall bestrida finansieringen av beredskapsbetingade investeringar inom Radio Net AB med medel som ingår i det civila försvarets

planeringsram. Övriga beredskapsuppgifter får företaget

bestrida självt.

Statens 1992

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

1. Frihet - ansvar - kompetens. Grundutbildningcns villkori högskolan. U. 2. Regler for risker. Eu seminarium om varför vi tillåter mer föroreningar inne än ute. M. 3. Psykiskt stördas situation i kommunema -cn probleminventering ur socialtjänstens perspektiv. S. 4.Psykiatrin i Norden -ett jämförande perspektiv. S. S. Konecssion för försakringssammanslutningar. F1. 6. Ny mervärdesskauclag. - Motiv. Del 1. - Förfanningslexl och bilagor. Del 2. Fi. 7. Kompetensutveckling - en nationen strategi. A. 8. Fastighelslaxering m.m. - Bostadsrätter. Fi. 9. Ekonomi och rätt i kyrkan. C. 10.511 nytt bolag för rundradiosändningar. Ku.

Statens 1992

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Socialdepartementet Psykiskt stördas situation i kommunerna -en probleminventering ur socialtjänstens perspektiv. [3] Psykiatrin i Norden - ett jämförande perspektiv. [4] e Finansdepartementet Konccssion för törsäkiingssammansiuuuingar. [5] Ny mervärdcsskattelag. - Motiv. Del 1. - Forfattningstext och bilagor. Del 2. [6] Fastighetstaxering m.m. - Bostadsrätter. [8]

Utbildningsdepartementet Frihet - ansvar - kompetens. G: undutbildningens villkor i högskolan. [l]

Kulturdepartementet Ett nytt bolag för nindradiosändningar. [10]

Arbetsmarknadsdepartementet Kompetensutveckling - en nationell strategi. [7]

Civildepartementet Ekonomi och rätt i kyrkan. [9]

Miljö- och naturresursdepartementet Regler för risker. Ett seminarium om varför vi tillåter mer föroreningar inne än ute. [2]

A L 1_ M .fi N N A FÖRLAG ET

BasTÄLuuNcAn: ALLMÄNNAFÖRLAGET,KUNDTJÄNST,10647 STOCKHOLM, TEL: 08-7399630, FAX: 08-7399548. INFORMATlONSBOKI-IANDELN, MALMTORGSGATAN 5 (vu) BRUNKEBBRGSTORG), STOCKHOLM.

ISBN91-38-10969-7 ISSN0375-250X