Författningsförslag med anledning av ny folkbokföringsorganisation m.m.

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

b

/p

/VIL/

K -›^ // /“\, ,

l \ . x V, q vv/ .Jk

Författningsförslag k

med av

anledning ny

folkbokförings-

organisation

m.m.

Betänkande av för »

organisationskommittén folkbokföringen

SMI:

Statens offentliga utredningar w w 1990: 109 @ Finansdepartementet

med Författningsförslag

av folkanledning ny

bokföringsorganisation

m.m.

Betänkande av för folkbokföringen ggganisationskommittén Stockholm 1990

SOU och Ds kan köpas från Allmänna Förlaget, som också på uppdrag av regeringskanslicts

förvaltningskontor ombesörjer remissutsändningar av dessa publikationer.

Adress: Allmänna Förlaget Kundtjänst 106 47 Stockholm Tel 08D 39 96 30 Telefax: 08/7 39 95 48

Publikationema kan också köpas i Informationsbokhandeln, Malmtorgsgatan 5, Stockholm.

REGERINGSKANSLIETS ISBN 91-38-10717-7 _ OFFSETCENTRAL ISSN 0375-250X Stockholm 1990

Till statsrådet Erik Åsbrink

Genom beslut den 18 februari 1988 bemyndigade regeringen chefen för finansdepartementet att tillkalla en kommitté med uppdrag att utarbeta till förslag genomförande av en ny organsiation för folkbokföringen. Sedermera har statsrådet Erik Åsbrink bemyndigats att besluta om ledamöter m.m. rörande kommittén.

I mars 1988 förordnades ordförande och ledamöter i kommittén. Samtidigt utsågs sakkunnig och experter att biträda kommittén.

Kommittén, som har antagit namnet organisationskommittên för folkbokföringen, överlämnade i februari 1990 betänkandet Lag om folkbokföringsregister m.m. (SOU 1990:18).

Kommittén får härmed överlämna betänkandet Författningsändringar med anledning av ny folkbokföringsorganisation m.m.

I arbetet med betänkande har som detta_ deltagit, ordförande landshövdingen Rolf Wirtén, som ledamöter departementsrádet Nils Dexe, överdirektören Lennart Grufberg och departementsrádet Svante Holgersson, som experter arkivrådet Claes Gränström,

rationaliseringschefen Lena Landgren, avdelningsdirektören Tor-Olov Mellgren, departementssekreteraren Anne-Cerise Nilsson, f.d. förbundsdirektören Ingvar Nordin, fögderichefen Sten-Göran Robarth, direktorn Lars Sköld, avdelningsdirektören Lars Tegenfeldt, kyrkobokföringsinspektören Hans Tollin och departementssekreteraren Frank Walterson.

som sekreterare har tjänstgjort hovrättsassessorn Björn Karlsson och folkbokföringsdirektören Lars Renmyr.

Kommitténs arbete är ännu inte helt slutfört. Något ytterligare betänkande kommer dock inte att presenteras .

Stockholm i december 1990

Rolf Wirtén

Nils Dexe Lennart Grufberg Svante Holgersson

/Björn Karlsson

Lars Renmyr

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

sid.

SAHHANFATTNING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

PÖRFATTNINGSFÖRSLAG . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 19

Lagförslag

1. Lag om införande av ny folkbokm.m. (utkast) . . . . . . . . . . . . .. föringslag 2. Lag om ändring i värnpliktslagen

. i föräldrabalken . . . . ... 21 Lag om ändring . Lag om ändring i lagen om svenskt (1950:382) 22 medborgarskap Lag om ändring i religionsfrihets- (1951:680) 23 lagen om ändring i lagen (1951:691) om Lag viss i skattskyldigheten för lindring

Lag om ändring om ändring i brottsbalken . . . . . . . .. 26 Lag . Lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan meninghets utdebiteav skatt, m.m. 26 ring 10. om ändring i lagen (1969:246) om Lag domstolar i . . . . . . . . . . ... 27 fastighetsmål 11. Lag om ändring i lagen (1971:249)

om allemanssparande . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 39 29. Lag om ändring i lagen (1984:533) om arbetsställenummer m.m. . . . . . . . . . . .. 39 30. Lag om ändring i vuxenutbild- (1984:1118) . . . . . . . . . . . . . . .. 40 ningslagen 31. Lag om ändring i skollagen (1985:1100) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 40 32. Lag om ändring i lagen (1986:159) om grundläggande svenskundervisning för invandrare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 41 Lag 34. Lag om ändring i församlingslagen (1988:180) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 44 35. Lag om ändring i yrkestrafiklagen (1988:263) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ... . . . . .. 48 36. Lag om ändring i lagen (1988:491) om skatteutjämningsbidrag . . . . . . . . . . . .. 48 37. Lag om ändring i lagen (1988:786) om bostadsbidrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 49 38. Lag om ändring i lagen (1988:846) om ungdomsbosparande . . . . . . . . . . . . . . . . .. 49 39. Lag om ändring i lagen (1989:425) om särskilda inskolningsplatser hos . . . . . . . . . .. 50 offentliga arbetsgivare 40. Lag om ändring i begravningslagen (1990:0000) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ... 50

Förordningsförslag m.m.

41. Förordning om folkbokföringsregister m.m. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 53 42. Förordning om registrering av ärenden rörande folkbokföring med hjälp av

43. Förordning om underrättelse av medlemskap i svenska kyrkan och

tillhörighet till icke-territoriell församling m.m. . . . . - . . . . . . . . . . . . . . . . oc 44. Utkast till förordning om ändring i folkbokföringskungörelsen (1967:495) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

Förordning om ändring i 45. Förordningen (1917:281) med närmare föreskrifter om fastighetsregister för stad . . . . . . . - . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 46. Kungörelsen (1924:475) angáende meddelande från domstol om ... dödförklaringar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 47. Förundersökningskungörelsen (1947:948) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . u. 48. Förordningen (1949:661) om skyldighet för domstol att lämna uppgifter i mål och ärenden enligt föräldrabalken 49. Reglemente (1955:592) för barnmorskor . . . . . . a . . . . . . . . . - . . . . . . . . . . o o 00 50. Kungörelsen (1967:502) om uppgift från pastorsämbete i och för utredbrott m.m. . . . . . o . . . . o o oo ning angáende 51. Kungörelsen (1967:642) om underrättelser rörande försäkrade enligt lagen om allmän försäkring m.m. . . . . . . . . . . . .. Polisregisterkungörelsen 53. Kungörelsen (1969:123) om äktenskapscertifikat c . . . . . . . . . . . . a a . . - . . . . . . . a oo 75 54. (1969:235) 76 Medborgarskapskungörelsen 55. Kungörelsen (1967:379) om inskrivning redovisning 56. Kungörelsen (1969:380) om värnm.m. . . . . . . . . . .. 79 pliktigas tjänstgöring 57. (1970:517) om rättsväsen- Kungörelsen

Bilaga Folkbokföringskungörelsen (1967:495)

SAMMANFATTNING

I februari 1990 överlämnade kommittén ett delbetänkande med förslag till en lag om folkbokföringsregister (SOU 1990:18). Riksdagsbeslutet år 1987 om ändrat huvudmannaskap för och utöfolkbokföringen kad datorisering av verksamheten ställer också krav på följdändringar i många författningar. Förslag till sådana ändringar och tillämpningsföreskrifter till en lag om folkbokföringsregister samt vissa andra författningsförslag presenteras i detta betänkande.

Med ett ändrat huvudmannaskap att de funkföljer tioner som pastorsämbetet i dag upprätthåller inom ramen för folkbokföringen skall flyttas över till skatteförvaltningen. I författningshänseende innebär detta b1.a. att beteckningen på folkbokföringsmyndigheten ändras från pastorsämbetet till skattemyndigheten.

som en följd av organisationsförändringen föreslås domkapitlet bli ersatt av länsrätten som besvärsmyndighet i ärenden som prövas av skattemyndigheten såsom ny folkbokföringsmyndighet.

I delbetänkandet förordade kommittén att riksskatteverket ges en enbart ledande och roll styrande inom den framtida folkbokföringen. Denna akfraga tualiseras nu på nytt genom förslag till författningsändringar varigenom skattemyndigheten övertar

vissa arbetsuppgifter, bl.a. av tilldelning personnummer, som nu sköts av verket.

Kommittén utvecklade i delbetänkandet principerna för försäkringskassornas medverkan i folkbokföringsarbetet. Konkretiserad i författning innebär en sådan medverkan att anmälan om gemensam vårdnad och namn samt bör kunna men hindersprövning göras, inte prövas, också hos försäkringskassorna. (1983 års folkbokföringskommitté har redan att föreslagit kassorna skall kunna ta emot flyttningsanmälningar.) För att förbättra servicen för den enskilde föreslår kommittén att de typer av ärenden som kan anmälas också hos en försäkringskassa skall kunna lämnas in till vilket skatte- eller kassakontor som helst i landet.

I betänkandet fullföljs också ett tidigare principförslag rörande förvaring av kyrkobokföringsarkiven. Således föreslår kommittén att pastor enligt lag blir skyldig att vårda kyrkobokföringshandlingarna till dess att handlingarna kan tas emot av vederbörande landsarkiv.

organisationsförändringen medför att pastor för sin handläggning enligt religionsfrihetslagen kontinuerligt måste tillföras från folkbokföringsuppgifter skattemyndigheten. Skattemyndigheten behöver i sin tur, bl.a. för uppbörd av församlingsskatt, information från svenska kyrkan om medlemmar i kyrkan och personer som tillhör en icke-territoriell församling. Betänkandet innehåller förslag till föreskrifter som kan reglera det behov av av utbyte uppgifter som sålunda kommer att föreligga mellan svenska kyrkan och skatteförvaltningen.

För att åstadkomma en bättre kvalitet på de uppgifter som registreras inom folkbokföringen föreslår kommittén nu ändringar i vissa författningar som reglerar domstolars och myndigheters rapporteringsskyldighet till folkbokföringen.

I en förordning om folkbokföringsregister lämnas förslag till närmare föreskrifter beträffande registreringen i de framtida ADB-registren. Det förordningsförslaget innehåller också bestämmelser om skyldighet för skattemyndigheten att sända underrättelser om olika folkbokföringshändelser till domstolar och andra myndigheter.

Kommittén föreslog i delbetänkandet att även folkbokföringens diarier skulle föras med hjälp av ADB. Ett särskilt förordningsförslag innehåller nu bestämmelser hur diarierna skall föras.

FÖRFATTNINGSFÖRSLAG

Lagförslag

1. Utkast till Lag om införande av ny folkbokföringslaq 1.1.

Härigenom föreskrivs följande

1 S Denna lag och folkbokföringslagen (1991:0000) träder i kraft den 1 juli 1991. vid ikraftträdandet upphävs folkbokföringslagen (1967:198) med de begränsningar som följer av denna lag.

2 5 vad som i särskild lag eller annan författning sägs om pastorsämbete skall i stället avse skattemyndighet.

3 S Ett ärende hos ett pastorsämbete som inte har avslutats före ikraftträdandet skall prövas av en skattemyndighet.

4 5 I frågan om talan mot ett beslut som har meddelats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser. Detsamma gäller ett ärende enligt folkbokföringslagen (1967:198) som före i kraftträdandet har underställts domstol eller myndighet. När ett laga kraft vunnet avgörande föreligger i ett mål eller ärende som avses i stycket första skall dock den myndighet eller domstol som har be-

slutat genast underrätta skattemyndigheten.

5 S Pastor skall i enlighet med arkivlagens (1990:782) bestämmelser svara för vården av de kyrkobokföringshandlingar som har bildats fram t.o.m. den 30 1991, till dess att handlingarna har juni avlämnats till en statlig arkivmyndighet. Pastoratet skall svara för att pastor har lokaler och vad som i övrigt behövs för personal, arkivvárden.

2. Förslag till Lag om ändring i värnpliktslagen (1941:967)

Härigenom föreskrivs att i 16 S värnpliktslagen

(l94l:967)1 ordet kyrkobokförd skall bytas ut mot

folkbokförd.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.

1. Lagen omtryckt 1969:378. Senaste lydelse av 16 S 1976:307.

3. Förslag till Lag om ändring i föräldrabalken

Härigenom föreskrivs i fråga om föräldrabalkenz

gglg att i 2 kap. 2 s, 4 kap. 6 och 10 ss samt 19 kap. 8 5 ordet kyrkobokförd i olika böjningsformer skall bytas ut mot folkbokförd i motsvarande form, dels att 6 kap. 4 och 16 ss skall ha följande lydelse.

Lydelse enligt prop. Föreslagen lydelse 1990/91:8

6 kap. 4 S

Står barnet under vårdnad av endast en av föräldrarna och vill föräldrarna gemensamt utöva vårdnaden, skall rätten på talan av dem båda förordna i enlighet med deras begäran, om inte gemensam vårdnad är uppenbart oförenlig med barnets bästa.

Föräldrarna kan få gemen- Föräldrarna kan få gemensam vårdnad också genom sam vårdnad också genom registrering hos Eastors- registrering hos skatteämbetet efter anmälan av m ndi heten efter anmälan dem båda av dem båda 1. till socialnämnden i 1. till socialnämnden i samband med att nämnden samband med att nämnden skall godkänna en fader- skall godkänna en faderskapsbekräftelse, eller skapsbekräftelse, eller 2. till gastorsämbetet 2. till skattem ndi heunder förutsättning att ten under förutsättning förordnande om vårdnaden att förordnande om vårdinte har meddelats naden inte har meddelats

2. Balken omtryckt 1983:485 Senaste lydelse av 2 kap. 2 5 1985:368 4 kap. 6 S 1983:397 4 kap. 10 S 1981:26 6 kap. 4 och 16 S5 1983:47.

och att föräld- tidigare och att föräldtidigare rarna och barnet är sven- rarna och barnet är svenska medborgare. ska medborgare.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 kap.

16 S

Anmälan enligt 4 5 andra Anmälan enligt 4 S andra värd- om gemensam vårdstycket om gemensam stycket nad för föräldrar som in- nad för föräldrar som inte är med varandra te är gifta med varandra gifta hos pastorsämbetet i prövas av skattemyndighegörs den där barnet ten där barnet är folkförsamling är Anmälan bokfört. kvrkobokfört. skall göras skriftligen av båda föräldrarna. §3: Anmälan skall göras slut av skriftligen av båda förpastorsämbetet får överklagas hos domka- åldrarna. pitlet genom besvär. Domkapitlets beslut får Anmälan enligt 4 S andra hos kammarrät- stycket 2 kan lämnas in överklagas ten. till valfritt lokalt skattekontor eller lokalkontor hos allmän försäk-

ringskassa.

Beslut av skattemyndigheten får överklagas hos länsrätten.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991

4. Förslag till om ändring i lagen (1950:382) om svenskt Lag

medborgarskap

Härigenom föreskrivs att i 10 och 11 ss lagen

(1950:382) om svenskt medborgarskap3 ordet kyrko-

bokförd skall bytas ut mot folkbokförd.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.

S. Förslag till Lag om ändring i religionsfrihetslagen (1951: 680)

Härigenom föreskrivs i fråga om religionsfrihets-

lagen (1951:5ao›4

dels att i 7-11 och 13 55 ordet kyrkobokförd 1 olika böjningsformer skall bytas ut mot folkbokförd i motsvarande form, gglg att 15 och 16 ss skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 17 5, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 15 S

Över astors beslut eller Pastors beslut eller åt- Ätgärd enligt denna lag gärd enligt denna lag får må klagan föras. om sådan överklagas hos domkapitklagan skall, ändå att let. beslutet eller åtgärden icke angår kyrkobokfö- Domkapitlets beslut får ring, vad om klagan i överklagas hos kammarrätfråga rörande kyrkobokfö- ten. ring är stadgat äga motsvarande tillämgning.

3. Lagen omtryckt 1984:682. 4. Senaste lydelse av 10 S 1970:766 11 S 1963:509 15 s 1971:606.

Mot beslut eller åtgärd Beslut eller åtgärd enenligt denna lag av äm- ligt denna lag av ämbetsbetsman som avses i 14 § man som avses i 14 5 får föres talan hos kammar- överklagas hos kammarräträtten genom besvär. ten.

Med pastor avses i denna Med pastor avses i denna lag den som ansvarar för lag kyrkoherde i en förkyrkobokföringen i för- samling i svenska kyrkan samling av svenska kyrkan eller någon annan präst eller del av sådan för- som domkapitlet har församling, som utgör sär- ordnat att sköta de uppskilt kyrkobokföringsdi- gifter som ankommer gg strikt. pastor enligt denna lag.

Har någon uppdrag att i Domkapitlet får även förkyrkobokföringsärenden ordna någon annan att biträda pastor, skall handlägga ärenden som enuppdraget avse även ären- ligt denna lag ankommer den enligt denna lag; på pastor; dock må ej andock må ej annan än präst nan än präst mottaga förmottaga försäkran som av- säkran som avses i 10 S ses i 10 5 andra stycket. andra stycket.

Pastoratet skall tillhandahålla pastor personal, kontorslokaler, inventarier, material samt det som i övrigt behövs för att pastor skall kunna fullgöra sina uppgifter enligt denna lag.

Pastor skall genast underrätta svenska kyrkans centralstyrelse om beslut eller åtgärd rörande medlemskap i svenska kyrkan enligt denna lag.

Centralstyrelsen skall registrera underrättelserna från pastor och

förmedla uppgifter om medlemmar I svenska kyrkan till riksskatteverket enligt föreskifter som regeringen meddelar.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991

5. Förslag till _ Lag on ändring i lagen (1951:691) on viss lindring i skattskyldigheten för den son icke tillhör svenska kyrkan

Härigenom föreskrivs att i 1 S lagen (1951:691) om viss lindring i skattskyldigheten för den som icke

tillhör svenska kyrkans ordet kyrkobokförd skall

bytas ut mot folkbokförd.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991 och tilllämpas första gången vid 1992 års taxering.

7. Förslag till Lag om ändring i ärvdabalken

Härigenom föreskrivs att i ZS kap. 3 S ärvdabalkenö

5. Senaste lydelse av 1 s 1988:188. 6. Balken omtryckt 1981:359.

ordet pastorsämbetet skall bytas ut mot skattemyndigheten.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.

8. Förslag till Lag om ändring i brottsbalken

Härigenom föreskrivs att i 37 kap. 3 S brottsbal-

ken7 ordet kyrkobokförd skall bytas ut mot folk-

bokförd.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.

9. Förslag till Lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.

Härigenom föreskrivs att i 4 5 lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menig-

hets utdebitering av skatt, m.m.8 ordet

kyrkobokförda skall bytas ut mot folkbokförda.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.

7. Senaste lydelse av 37 kap. 3 S 1988:1324. 8. Senaste lydelse av 4 5 1990:353.

10. Förslag till Lag om ändring i lagen (1969:246) on donstolar i fastighetsnål

Härigenom föreskrivs att i 7 S lagen (1969:246) om

domstolar i fastighetsmålg ordet kyrkobokförd

skall bytas ut mot folkbokförd.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.

11. Förslag till Lag on ändring i lagen (1971:289) on allmänna förvaltningsdonstolar

Härigenom föreskrivs att i 19 och 20 ss lagen

(1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolarlo

ordet kyrkobokförd skall bytas ut mot folkbok-

förd.11

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.

9. Senaste lydelse av 7 s 1975:1295. 10. Senaste lydelse av 19 S 1988:617 20 S 1990:451. 11. Genomförs förslaget till ny folkbokföringslag (SOU 1990:50) behöver också 8 s 1 ändras.

12. Förslag till Lag om ändring i lagen (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall

Härigenom föreskrivs att 1 5 lagen (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 S

Den som sedan ungdomen Den som sedan ungdomen upplever att han tillhör upplever att han tillhör annat kön än det som gg: annat kön än det som tecknats för honom i kyr- framgår av folkbokföringkobokföringen och sedan en och sedan avsevärd tid avsevr tid uppträder i uppträder i enlighet härenlighet härmed samt mås- med samt måste antagas te antagas även framdeles även framdeles leva i såleva i sådan könsroll kan dan könsroll kan efter efter egen ansökan få egen ansökan få fastfastställt att han till- ställt att han tillhör hör det andra könet. det andra könet. Fast- Fastställelse får ske ut- ställelse får ske utan an hinder av att sökanden hinder av att sökanden tidigare erhållit fast- tidigare erhållit fastställelse enligt 2 S. ställelse enligt 2 S.

Fastställelse enligt första stycket meddelas endast om sökandenfy11t arton år och undergátt sterilise-

ring eller av annan orsak saknar fortplantningsför-

måga.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.

13. Förslag till Lag on ändring i lagen (1972:229) on kyrkliga indelningsdelegerade

Härigenom föreskrivs att i 15 och 21 55 lagen

(1972:229) om kyrkliga indelningsdelegeradelz ordet

kyrkobokförd skall bytas ut mot folkbokförd.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.

14. Förslag till Lag om ändring i datalagen (1973:289)

Härigenom föreskrivs att 28 s datalagen (1973:289)1

skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 28 S

Den som begär att få ur en uppgifter myndighets personregister för ett sådant ändamål som avses i 26 S andra stycket 1 och 3 och som kan tillgodoses genom SPAR skall hänvisas till detta register.

Första stycket hindrar Första hindrar stycket inte att en länsskatte- inte att en skattem ndi myndighet låter myndig- het låter myndigheter eter vars verksamhet är vars verksamhet är be-

12. Senaste lydelse av 15 och 21 ss 1988:194. 13. Lagen omtryckt 1982:446. Senaste lydelse av 28 s 1986:1323.

begränsad till länet gt: gränsad till länet utnyttja länsskattemyndig- nyttja det register som hetens personregister i skattemyndigheten för enstället för SPAR. ligt 74 5 folkbokföringskungörelsen (1967:495). Regeringen eller, efter regeringens bestämmande, datainspektionen får föreskriva att en statlig myndighets personregister får utnyttjas av en annan myndighet för de ändamål som avses i 26 5 andra stycket 1.

Föreskrifterna i denna paragraf inskränker inte myndigheternas skyldigheter enligt reglerna om allmänna handlingars offentlig i tryckfrihetsförordningen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.

15. Förslag till Lag om ändring i kommunallagen (1977:179)

Härigenom föreskrivs att i 1 kap. 3 5 och 2 kap.

3 S kommunallagen (l977:179)14 ordet kyrkobokförd

skall bytas ut mot folkbokförd.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.

14. Senaste lydelse av 2 kap. 3 S 1988:1253.

16. Förslag till

Lag om ändring i högskolelagen (1977:218)

Härigenom föreskrivs i fråga om högskolelagen

(1977:21e›15

gglg att i 34 a S ordet kyrkobokförd skall bytas ut mot folkbokförd,

dels att 34 s skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

34 S

Till grundläggande hög- Till grundläggande högskoleutbildning som an- skoleutbildning som anordnas av kommun eller ordnas av kommun eller landstingskommun antages landstingskommun antages sökande utan avseende på sökande utan avseende på kyrkobokföringsort. folkbokföringsort.

Har kommun tagit emot Har kommun emot tagit studerande som ej är kyr- studerande som ej kobokförd inom kommunen, folkbokförd inom kommunhar kommunen rätt till en, har kommunen rätt ersättning för utbild- till ersättning för utningen. Ersättningen bildningen. Ersättningen skall utges av den kommun skall utges av den kommun där den studerande är där den studerande k rkobokförd. Ersättning- folkbokförd. Ersättningen en skall utgå med det be- skall med det utgå belopp lopp som föreskrives av som föreskrives av regeregeringen eller myndig- ringen eller myndighet het som regeringen utser, som regeringen utser, om om kommunerna ej kommer kommunerna ej kommer överens om annat. överens om annat.

Andra stycket äger motsvarande tillämpning på grundläggande högskoleutbildning som anordnas av

landstingskommun.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.

15. Senaste lydelse av 34 a 5 1987:201.

17. Förslag till Lag om ändring i lagen (197B:28) om försäkringsdomstolar

Härigenom föreskrivs att i 9 5 lagen (1978:28) om

försäkringsdomstolarlö ordet kyrkobokförd skall

bytas ut mot folkbokförd.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.

18. Förslag till Lag om ändring i lagen (1979:412) om kommunala indelningsdelegerade

Härigenom föreskrivs att i 15 S lagen (1979:412) om kommunala indelningsdelegerade ordet kyrkobokförd skall bytas ut mot folkbokförd.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.

16. Senaste lydelse av 9 S 1990:453.

19. Förslag till Lag on ändring i lagen (1979:560) on transportförnedlinq

Härigenom föreskrivs att i 2 kap. 4 S lagen

(1979:560) om transportförmed1ing17 ordet

kyrkobokförd skall bytas ut mot folkbokförd.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.

20. Förslag till Lag on ändring i lagen (1979:561) on biluthyrning

Härigenom föreskrivs att i 2 kap. 4 S lagen

(1979:551) om biluthyrningls ordet kyrkobokförd

skall bytas ut mot folkbokförd.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.

17. Senaste lydelse av 2 kap. 4 5 1988:1500. 18. Senaste lydelse av 2 kap. 4 5 1988:1501.

21. Förslag till Lag om ändring i lagen (1980:11) om tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen m.f1.

Härigenom föreskrivs att i 7a S lagen (1960:11) om

tillsyn över hälso- och sjukvárdspersonalen m.fl.l9

ordet folkbokföringsmyndighet skall bytas ut mot skattemyndighet.

Denna lag träder i kraft den l juli 1991.

22. Förslag till Lag on ändring i socialtjänstlagen (1980:620).

Härigenom föreskrivs att i 66 5 socialtjänstlagen

(1980:620)20 ordet folkbokföringsmyndighet skall

bytas ut mot skattemyndighet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.

19. Senaste lydelse av 7a § 1989:592. 20. Senaste lydelse av 66 5 1987:1162.

23. Förslag till Lag on ändring i lagen (1981:324) on nedborgarvittnen

Härigenom föreskrivs att i 3 S lagen (1981:324) om

medborgarvittnenzl ordet kyrkobokförd skall bytas

ut mot folkbokförd.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.

24. Förslag till Lag on ändring i lagen on (1981:1216) kyrklig beredskap

Härigenom föreskrivs att i 7 5 lagen (1981:1216) om kyrklig beredskap ordet kyrkobokförda skall bytas ut mot folkbokförda.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.

21. Senaste lydelse av 3 S 1988:1326.

25. Förslag till Lag om ändring i namnlagen (1982:670)

Härigenom föreskrivs fråga om namnlagen

(19a2:s70›22

dels att 38 5 skall upphöra att gälla, “_15 att i 1, 5, 8, 9, 10, 15, 17, 29, 30, 31, 32, 34, 35, 47, 49 och 51 §5 samt 9 p. Övergångsbestämmelserna ordet pastorsämbetet skall bytas ut mot

skattemyndigheten, att 36. 37 och 39 §5 samt rubriken närmast fögglg re 36 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Anmälan till pastorsämbe- Anmälan till skattemynte dighet m.m.

Anmälan till pastorsämbe- Anmälan till skattemynte görs till den försam- dighet prövas där den som ling där den som anmäl- anmälningen avser är elningen avser är kyrkobok- ler senast har varit förd. Ar denne inte kyr- folkbokförd. Beträffande kobokförd i Sverige, görs den som aldrig har varit anmälningen i den försam- folkbokförd i landet pröling där han eller hon vas anmälan av den skatvistas eller senast har temyndighet som riksskatvarit kyrkobokförd. I öv- teverket bestämmer. riga fall får anmälan göras till riksskatteverket.

22. Senaste lydelse av 8, 31 och 32 SS 1988:261 51 S 1985:372 9 p. övergångsbestämmelserna 1988:261.

Anmälningen till pastors- Anmälan, som skall vara ämbetet eller riksskatte- skriftlig, kan göras till verket skall öras valfritt lokalt skatteskriftligen. kontor eller lokalkontor hos a mn rs r ngssom anmälan till pastors- kassa. ämbetet anses anmälan som vid vigsel görs om efternamn till vigselförrättaren och vid dop inom svenska kyrkan görs om förnamn till dopförrättaren.

Beslut av astorsämbetet Beslut av skatten ndi hefår överklagas till dom- ten fár överklagas till kapitlet genom besvär. länsrätten.

Ansökningar hos patent- Ansökningar hos patentoch registreringsverket och registreringsverket skall göras skriftligen. skall göras skriftligen. De skall innehålla upp- De skall innehålla uppgift om sökandens post- gift om sökandens postadress och om skälen för adress och om skälen för ansökningen. Till ansök- ansökningen. Till ansökningen skall fogas ett ningen skall fogas ett personbevis. Till ansökan personbevis. om förnamn för den som är född här i landet skall också fogas utdrag ur födelse- och dogboken.

Sökanden skall betala ansökningsavgift. Regeringen bestämmer avgiftens storlek.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.

26. Förslag till Lag om ändring i lagen (1982:942) om svenska kyrkan

Härigenom föreskrivs att i 12 och 16 SS lagen

(1982:942) om svenska kyrkan23 ordet kyrkobokförd

i olika böjningsformer skall bytas ut mot folkbokförd i motsvarande form.

Denna lag träder i kraft den

27. Förslag till Lag om ändring i lagen (1982:943) om kyrkomötet

Härigenom föreskrivs att i 10 s lagen (1982:943) om

kyrkomötet24 ordet kyrkobokförd skall bytas ut

mot folkbokförd.

Denna lag träder i kraft den

23. Senaste lydelse av 12 och 16 §§ 1988:1429. 24. Senaste lydelse av 10 5 1985:360.

28. Förslag till Lag on ändring i lagen (1983:890) on allemanssparande

Härigenom föreskrivs att i 2 s lagen (1983:890) om

allemanssparandezs ordet kyrkobokförd skall bytas

ut mot folkbokförd.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.

29. Förslag till Lag on ändring i lagen (1984:533) on arbetsställenuuner n.n.

Härigenom föreskrivs att i 9 s lagen (1984:533) on arbetsställenummer ordet kyrkobokföringsort skall bytas ut mot folkbokföringsort samt att ordet “kyrkobokföringsfastighet skall bytas ut mot fo1kbokföringsfastighet“.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.

25. Senaste lydelse av 2 5 1990:814.

30. Förslag till Lag om ändring i vuxenutbildningslagen (1984: 1118)

Härigenom föreskrivs att i 1 kap. 6 5, 3 kap. 3 5, 4 kap. 4 5, 4 a kap. 3 S, 6 kap. 3, 3 a och 4 ss samt 8 kap. 2 a S vuxenutbildningslagen (1984:

11l8)26 ordet kyrkobokförd i olika böjningsformer

skall bytas ut mot folkbokförd i motsvarande form.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.

31. Förslag till Lag om ändring i skollagen (1985:1100)

Härigenom föreskrivs att i 1 kap. 9 5, 3 kap. 13 5, 4 9 s samt 5 kap. 6 S ordet kyrkobokförd i kap. olika böjningsformer skall bytas ut mot folkbokförd i motsvarande form.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.

26. Senaste lydelse av 1 kap. 6 5, 4 a kap. 3 5 och 8 kap. 2 a S 1988:664.

32. Förslag till Lag on ändring i lagen (1986:159) on grundläggande svenskundervisning för invandrare

Härigenom föreskrivs att i 5 5 lagen (1986:159) om

grundläggande svenskundervisning för invandrare27

ordet kyrkobokförd i olika böjningsformer skall bytas ut mot folkbokförd i motsvarande form.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.

33. Förslag till Lag on ändring i äktenskapsbalken

Härigenom föreskrivs i fråga om äktenskapsbalkenza

dels att i 3 kap. 2 S ordet kyrkobokförd“ skall bytas ut mot folkbokförd, dels att i 3 kap. 4 s orden pastorsämbetet och ämbetet skall bytas ut mot skattemyndigheten och myndigheten, gglâ att 3 kap. l S, 4 kap. 5 S, 15 kap. 2 och 4 SS samt 18 kap. 5 S skall ha följande lydelse, ggls att det i balken skall införas en ny paragraf, 4 kap. 8 s, av följande lydelse.

27. Senaste lydelse av S S 1990:567. 28. Senaste lydelse av 3 kap. 2 5 1988:1254.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap. 1 S

Innan äktenskap ingås Innan äktenskap ingås skall prövas om det finns skall prövas om det finns något hinder mot äkten- något hinder mot äktenskapet. Denna prövning skapet. Denna prövning skall göras i den försam- skall göras av skattemxnling inom svenska kyrkan digheten där kvinnan eldär kvinnan eller mannen ler mannen är folkbokförd är kxrkobokförd eller, om eller, om ingen av dem är ingen av dem är kyrkobok- folkbokförd här i landet, förd här i landet, i den där någon av dem vistas. församling där någon av dem vistas.

Hindersprövningen skall Hindersprövningen skall begäras av kvinnan och begäras av kvinnan och mannen gemensamt hos Eas- mannen gemensamt hos torsämbetet i församling- valfritt lokalt skatteen. kontor eller lokalkontor hos allmän försäkringskassa.

4 kap. 5 §

Innan vigsel förrättas Innan vigsel förrättas skall vigselförrättaren skall vigselförrättaren förvissa sig om att hin- förvissa sig om att hindersprövning har skett dersprövning har skett inom fyra månader före inom fyra månader före den planerade vigseln och den planerade vigseln och att inget hinder har att inget hinder har framkommit. Utan int om framkommit. hindersgrövningen får vigseln förrättas endast av en präst som tjänstgör i den församling där hindersgrövningen har gjorts.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Vigselförrättaren skall genast sända underrättelse om vi seln till den skattemyndigñet som Ear gjort hindersprövningen. Om hindersprövningen inte har gjorts i Sverige sänds underrättelsen till den skattemyndighet az? vigseln har ägt rum.

Underrättelsen lämnas på särskilt formulär. som riksskatteverket fastställer.

15 kap. 2 S

Pastorsämbetets beslut i skattem ndi hetens beslut fr ga om indersprövning i fråga om Hindersprövfår överklagas hos domka- ning får överklagas hos gitlet. länsrätten.

Detsamma gäller beslut av Beslut av präster inom präster inom svenska kyr- svenska kyrkan om förkan om förrättande av rättande av får vigsel vigsel. överklagas hos domkapitlet.

Länsstyrelsens beslut om tillstånd till äktenskap eller om förråttande av vigsel får hos överklagas kammarrätten.

Detsamma gäller beslut av Detsamma gäller beslut av domkapitlet om hinders- domkapitlet om förrättanprövning eller om förrät- de av vigsel. tande av vigsel.

18 kap. 5 S

Anteckningar om ingångna Ugggifter om ingångna eleller upplösta äktenskap ler upplösta äktenskap skall göras i kyrkoböck- registreras i folkbokföerna enligt föreskrifter ringsregister i enlighet som regeringen meddelar. med vad som följer av lagen (1991:0000) om folkbokföringsregister.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.

34. Utkast till Lag om ändring i försanlingslagen (1988:180)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 4 S, 6 kap. 12 och 19 ss, 9 kap. 4 s, 11 kap. 1 §, 12 kap. 1 S

samt 13 kap. 3 s församlingslagen (1988:180)29

skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap. 4 S

Rösträtt vid val av kyr- Rösträtt vid val av kyrkofullmäktige har den som kofullmäktige i en förär kyrkobokförd i försam- samling har lingen, är medlem av 1. beträffande en tersvenska kyrkan och som är ritoriell församling, den myndig på valdagen. Den som är folkbokförd i försom inte är svensk med- samlingen eller borgare har rösträtt en- 2. beträffande en ickedast om han har varit territoriell församling,

29. Senaste lydelse av 6 kap. 12 S 1989:985.

kyrkobokförd i riket den den som tillhör försam- 1 november de tre åren lingen, närmast före valåret. den som är medlem i varje röstberättigad har svenska kyrkan och som är en röst. Den myndig på valdagen. som inte är svensk medborgare har rösträtt endast om han har varit folkbokförd i riket den 1 noveE5er de tre åren närmast före valåret. varje röstberättigad har en röst.

Den som är k rkobokförd i Den som tillhör en ickeen icke-territorieIl.för- territorie församling samling har inte rösträtt har inte rösträtt vid val vid val av ledamöter och av ledamöter och supplesuppleanter i kyrkofull- anter i kyrkofullmäktige mäktige i annan försam- i annan församling. ling.

Frågan om rösträtt enligt första och andra styckena föreligger avgörs på grundval av en före valet upprättad röstlängd.

6 kap. 12 s

Valbar är den som är kyr- Valbar är den som är kobokförd inom valkrets- folkbokförd i en terri: en, är medlem av svenska toriell församlin inom kyrkan och som är myndig valkretsen eIIer tillhör på valdagen. en icke territoriell församling inom valkretsen, är medlem av svenska kyrkan och som är myndig på valdagen.

Den som tillhör en icketerritoriell församling är endast valbar i den valkrets som den församlingen tillhör.

Den ... valbar.

I fråga ... kyrkofullmäktige.

19 5

Beslut varigenom ledamöt- Beslut varigenom ledamöter och suppleanter har er och suppleanter har utsetts får överklagas utsetts får överklagas hos valprövningsnämnden. hos valprövningsnämnden. Rätt att överklaga har Rätt att överklaga har den som uppfyller vill- den som uppfyller villkoren för rösträtt vid koren för rösträtt vid kyrkofullmäktigeval och kyrkofullmäktigeval och som är kyrkobokförd inom som enligt 12 5 är valbar valkretsen. Partier som inom valkretsen. Partier har deltagit i valet får som har deltagit i valet också överklaga beslutet. får också överklaga beslutet.

skrivelsen ... ... tid.

9 kap. 4 S

Valbar till ledamot eller Valbar till ledamot eller suppleant är den som §5 suppleant är den som en: kyrkobokförd inom stift- ligt 6 kap. 12 S är valet, är medlem av svenska bar till stiftsfullmäktikyrkan och som är myndig gg; på valdagen.

Utöver ... ... suppleant.

I fråga ... ... kyrkofullmäktige.

11 kap. 1 S

Nyvalda ... ... tre.

Om ... ... tjänstgöringstiden.

I fråga om valbarhet till I fråga om valbarhet till revisor och revisorssupp- revisor och revisorssuppleant, verkan av att val- leant, verkan av att valbarheten upphör och rätt barheten upphör och rätt

till avsägelse skall be- till avsägelse, skall bestämmelserna i 2 kap. 5 s stämmelserna i 2 kap. 5 S om ledamot och suppleant om ledamot och suppleant i kyrkofullmäktige till- i tillkyrkofullmäktige lämpas. Den som inte är lämpas. Den som inte är kyrkobokförd i försam- folkbokförd i församlinglingen år dock valbar. en är dock valbar i en Detsamma gäller den som territoriell församling. är myndig på dagen för I en icke-territoriell valet till revisor eller församling är även den suppleant. valbar som inte tillhör församlingen. Valbar i en församling är den som år myn ig p dagen för valet till revisor eller suppleant.

Om ... ... tid.

Revisor ... ... uppdraget.

Fullmäktige ... ... uppdrag.

12 kap. l S

Bestämmelser om skyldighet att erlägga församlingsskatt finns i kommunalskattelagen (1928:370).

Den som är k rkobokförd i Den som tillhör en ickeen icke-territoriell för- territoriell församling samling är inte skyldig är inte att erskyldig att erlägga församlings- lägga församlingsskatt skatt till den territori- till den territoriella ella församling där han församling där han är är mantalsskriven. folkbokförd.

Särskilda bestämmelser om skattskyldighet finns i lagen (1951:691) om viss lindring i skattskyldigheten för den som icke tillhör svenska kyrkan.

13 kap. 3 S z› Beslut enligt 1 och 2 ss Beslut 1 och 2 §5 enligt får överklagas av den som får överklagas, beträfär kyrkobokförd i försam- fande en territoriell lingen. församling, av den som är folkbokförd i församlingen och, beträffande en icke-territoriell församling, av den som tillhör församlingen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.

35. Förslag till Lag on ändring i yrkestrafiklagen (1988:263)

Härigenom föreskrivs i fråga om yrkestrafiklagen

(1988:263)30 att i 4 S ordet kyrkobokförd skall

bytas ut mot folkbokförd.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.

36. Förslag till Lag on ändring i lagen (1988:491) om skatteutjänningsbidrag

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1988:491) om

30. Lagen omtryckt 1988:1499.

skatteutjämningsbidragal att i 2 s ordet kyrkobok-

förd skall bytas ut mot fo1kbokfördJ

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.

37. Förslag till Lag on ändring i lagen (1988:786) om bostadsbidrag

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1988:786) om

bostadsbidrag32 att i 2, 3, 7 och 20 ss ordet kyr-

kobokförd i olika böjningsformer skall bytas ut mot folkbokförd i motsvarande form.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.

38. Förslag till Lag on ändring i lagen (1988:846) on ungdomsbosparande

Härigenom föreskrivs att i 2 s lagen (1988:846) om ungdomsbosparande ordet kyrkobokförd skall bytas ut mot folkbokförd.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.

31. Senaste lydelse av 2 5 1990:404. 32. Lagen omtryckt 1990:792.

39. Förslag till Lag om ändring i lagen (1989:425) om särskilda inskolningsplatser hos offentliga arbetsgivare

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1989:425) om särskilda inskolningsplatser hos arbetsoffentliga givare att i 7 5 ordet kyrkobokförd skall bytas ut mot folkbokförd.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.

40. Förslag till Lag om ändring i begravningslagen (1990:0000)

Härigenom föreskrivs i fråga om begravningslagen (1990:000) dels att i 2 kap. 3 S, 5 kap. 2, 3 och 13 55 ordet kyrkobokförd i olika böjningsformer skall bytas ut mot folkbokförd i motsvarande form att i 4 kap. 8 och 10 gglg 6, §5, 5 kap. 10 5 samt 9 kap. 6 5 ordet pastorsämbete i olika böjningsformer skall bytas ut mot i motskattemyndighet svarande form, gglå att 4 kap. 1, 5 och 6 ss skall ha följande lydelse.

Lydelse enligt prop. Föreslagen lydelse 1990491:10

4 kap.

1 S

När någon har avlidit i När någon har avlidit i Sverige, skall dödsfallet Sverige, skall dödsfallet skyndsamt anmälas till skyndsamt anmälas till pastorsämbetet i den för- skattemyndigheten där den samling där den avlidne avlidne senast var folksenast var kyrkobokförd. bokförd.

Om det inte är känt var Om det inte är känt var den avlidne senast var den avlidne senast var kxrkobokförd eller om den folkbokförd eller om den avlidne inte har varit avlidne inte har varit kxrkobokförd i Sverige, folkbokförd i sverige, skall dödsfallet anmälas skall dödsfallet anmälas till gastorsämbetet i den till skattem ndi heten församling där det in- där det inträffade. träffade.

När stoftet eller askan När stoftet eller askan efter en person som har efter en person som har avlidit utomlands har avlidit utomlands har förts in till Sverige, förts in till Sverige, skall den som ordnar med skall den som ordnar med gravsättningen snarast gravsättningen snarast anmäla detta till gas- anmäla detta till skattetorsämbetet i den försam- myndigheten där den avling där den avlidne se- lidne senast var folkböki nast var kgrkobokförd. förd.

Om det inte är känt var Om det inte är känt var den avlidne senast var den avlidne senast var kgrkobokförd eller om den folkbokförd eller om den avlidne inte har varit avlidne inte har varit k rkobokförd i sverige, folkbokförd i Sverige,

skall anmälan göras till skall anmälan göras till

pastorsämbetet i den för- skattemyndigheten där samlin där stoftet eller stoftet eller askan skall askan skall gravsättas. gravsättas.

Vid dödsfall i Sverige Vid dödsfall i Sverige skall bevis om dödsfallet skall bevis om dödsfallet och - utom i (dödsbevis) och - utom i (dödsbevis) - fall som avses i 8 5 fall som avses i 8 5 om dödsorsaken utan intyg om dödsorsaken utan intyg utfärdas dröjsmål utfärdas gg dröjsmål ggg lämnas till det pastors- läkare. ämbete som skall ta emot anmälan om dödsfallet. Dödsbevis skall snarast lämnas till den skatte- Dödsbevis och intyg om myndighet som skall ta dödsorsaken skall utfär- emot anmälan om dödsfalldas av läkare. Denne får et. inte vara make, barn, förälder, syskon eller på Intyg om dödsorsaken annat sätt närstå- skall sändas till statisnågot ende till den avlidne. tiska centralbyrån.

Läkare som utfärdar dödsbevis eller intyg om dödsorsaken får inte vara make, barn, förälder, syskon eller på något annat sätt närstående till den avlidne.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.

S3

Förordningsförslag

41. Förslag till Förordning on folkbokföringsregister n.n.

Registrering i lokalt folkbokföringsregister

1 s När en person upptas i folkbokföringen enligt 7 eller 8 ss folkbokföringslagen (1991:0000) skall sådana förekommande uppgifter som avses i 6 5 1-9 lagen (1991:0000) om folkbokföringsregister registreras.

2 S Fattas beslut om ändrad bosättning m.m. i enlighet med 11 eller 22 ss folkbokföringslagen (1991:0000) för en person som redan är folkbokförd skall ny folkbokföringsfastighet eller motsvarande folkbokföringsförhållande registreras. Innebär förändringen att en folkbokförd person, på grund av flyttning eller av annat skäl, folkbokförs inom ett annat skattekontors verksamhetsområde skall samtliga registeruppgifter om honom överföras till det folkbokföringsregister som förs för det kontorets verksamhetsområde. Överföringen får ske med hjälp av automatisk databehandling.

3 S När en person avregistreras från folkbokföringen enligt 23 S folbokföringslagen (1991:0000) skall orsaken till åtgärden anges.

4 s När skattemyndighetens prövning av en anmälan enligt namnlagen (1982:670) eller 6 kap. 4 s föräldrabalken leder till ändring i namn- eller vårdnadsförhállande skall ändringen registreras.

5 5 I övrigt skall registrering ske i ett lokalt

folkbokföringsregister när skattemyndigheten enligt särskilda föreskrifter eller pá annat sätt får del av upgift som får förekomma i det lokala folkbokföringsregistret. Att felaktig eller missvisande registeruppgift skall rättas, ändras eller uteslutas framgår av 8 s datalagen (1973:276).

Registrering i länsregistren och i folkbokföringens centrala referensregister

6 S Uppgift som har registrerats i ett lokalt folkbokföringsregister och som får förekomma i register som avses i 74 s folkbokföringskungörelsen (1967: 495) eller i folkbokföringens centrala referensregister skall av skattemyndigheten omedelbart tillföras det registret med hjälp av automatisk databehandling.

Skattemyndighetens underrättelseskyldighet m.m.

7 S Statistiska centralbyrån skall underrättas när registrering har skett beträffande 1. födelse av dödfött barn eller 2. faderskap som fastställs enligt 1 kap. 3 S föräldrabalken.

8 5 Socialnämnden skall underrättas när ett barn upptas i folkbokföringen och fader för barnet inte finns att registrera med stöd av 1 kap. 1 s föräldrabalken.

9 S Socialnämnden och den allmänna försäkringskassan skall underrättas när gemensam vårdnad för föräldrar som inte är gifta med varandra registreras enligt 4 S.

Socialnämnden skall dock inte underrättas om anmälan som har gjorts enligt 6 kap. 4 5 andra stycket l föräldrabalken.

10 s Tingsrätten skall underrättas när det registreras att änka eller änkling ingått nytt äktenskap och det finns underárigt barn i det förra äkten-

skapet.

11 5 Tingsrätten och den allmänna försäkringskassan skall underrättas om dödsfall som anmäls. Förutom uppgift om den avlidne skall i underrättelse till tingsrätten anges den avlidnes make eller maka, barn och föräldrar såsom dessa av framgår folkbokföringen.

12 S Patent- och skall underregistreringsverket rättas när registrering sker av att en folkbokförd person blivit svensk medborgare eller förvärvat utländskt efternamn på annat sätt än efter ansökan hos verket. Riksskatteverket får medge undantag från denna underrättelseskyldighet.

13 S En skattemyndighet som får del av en personuppgift såsom födelse, dödsfall civilståndsändring, m.m. beträffande utländsk medborgare eller person med hemvist i utlandet skall, i med vad enlighet som följer av sveriges överenskommelser med andra stater, underrätta utländsk myndighet om uppgiften.

14 5 Rör uppgift som avses i 5 S första ävstycket en en person som är eller senast har varit folkbokförd inom ett annat skattekontors verksamhetsområde skall det skattekontor som tog emot uppgiften genast underrätta det eller de andra skattekontor som

också berörs av uppgiften.

om underrättelser

15 § En underrättelse till myndighet som avses i 8-11 ss skall sändas till den myndighet till vars verksamhetsområde den som avses med underrättelsen hör. En underrättelse till allmän försäkringskassa en- 9 5 skall sändas till den försäkringskassa där ligt modern är inskriven eller skulle ha varit inskriven om hon uppfyllt åldersvillkoret i 1 kap. 4 S lagen (1962:381) om allmän försäkring. En underrättelse till enligt 11 S skall sändas till försäkringskassa den kassa där den avlidne är inskriven.

16 S Underrättelseskyldighet enligt 7 S 1 och 8-14 ss skall fullgöras snarast. Underrättelse enligt 7 S 2 skall lämnas vid tidsom riksskatteverket bestämmer efter samråd punkt med statistiska centralbyrån.

17 S Underrättelse enligt 7 S 2 skall lämnas med av automatisk databehandling och innehålla hjälp om faderns och barnets personnummer. För uppgift framställning av sådan underrättelse får tidpunkterna för barnets födelse och faderskapet användas som sökbegrepp. Närmare föreskrifter om innehållet i övriga underrättelser enligt denna förordning meddelas av riksskatteverket, i förekommande fall efter samråd med berörda centrala myndigheter, i den mån inte särskilda bestämmelser har meddelats härom.

Bevis om registerinnehåll (reqisterutdrag)

18 S Utdrag och bevis (personbevis) över innehåll i ett lokalt folkbokföringsregister utfärdas enligt föreskrifter som riksskatteverket meddelar.

Denna förordning träder i kraft den l juli 1991.

42. Förslag till Förordning om registrering av ärenden rörande folkbokföring ned hjälp av automatisk databehandling

Regeringen föreskriver följande;

1 S Skattemyndigheten får med hjälp av automatisk databehandling registrera (diarieföra) ärenden som handläggs inom folkbokföringsverksamheten. Registreringen sker i register (diariet) som förs för varje lokalt skattekontors verksamhetsområde.

2 S Skattemyndigheten får även använda diarierna 1. som hjälpmedel vid handläggning av ärenden som avses i 1 s och 2. för planering, uppföljning och kontroll av folkbokföringsverksamheten.

3 S Skattemyndigheten är registeransvarig för den registrering som enligt förordningen sker i myndighetens diarier. Inom skattemyndigheten får terminalåtkomst till ett diarium endast finnas hos det lokala skattekontor för vars verksamhetsområde diariet förs.

4 5 Ett diarium får endast innehålla de personuppgifter som anges i bilaga till denna förordning. Härutöver får ett diarium innehålla de tekniska och administrativa uppgifter som behövs för att tillgodose ändamålen med registret.

5 5 Till ett skattekontors diarium får tidsuppgifter samt uppgifter om namn och folkbokföringsort inhämtas från det lokala folkbokföringsregister som förs för skattekontorets verksamhetsområde och frán det centrala referensregistret. Inhämtandet får ske med hjälp av automatisk databehandling. Till ett diarium får också uppgift om sådan beslutsinnebörd som avses i punkten 7 i bilagan inhämtas frán ett annat diarium som förs enligt denna förordning.

6 5 som sökbegrepp får inte användas uppgift om

adoption, faderskap eller könsbyte. Inte heller får uppgift om födelseort, födelseland eller medborgarskap användas som sökbegrepp. Uppgift som avses i första stycket får dock användas som sökbegrepp om enskild person inte avslöjas.

Denna förordning träder i kraft den l juli 1991.

RBGISTERINNEHÅLL bi laga

A. Allmänna ärendeuppgifter 1. ankomstdatum (datum då handling kom in eller upprättades),

anmälningsdatum (datum då handling mottogs av annan behörig mottagare),

om diarieföring, diarienummer, datum för diarieföring, datum då ärende avslutas i diariet,

om ingivare, namn, adress,

om beteckning på ärende kod på ärendetyp, ärendemening (i korthet vad ärendet rör),

om person som ärendet rör, namn, personnummer, födelsetid och kön (endast för icke folkbokförd), adress, personens roll i ärendet,

om beslut/dagboksanteckning, datum, innebörd,

om påminnelse/underrättelse/expedition, datum, innebörd, mottagare,

datum för registrering i folkbokföringsregister,

10. handläggare.

Ytterligare uppgifter rörande hindersprövning och äktenskapscertifikat samt vigsel,

11. om icke folkbokförda personer, - civilstánd, - födelseort och födelseland, - medborgarskap,

12. tillämplig lag.

Ytterligare uppgifter rörande flyttning till nordiskt land,

13. om flyttningen, - flyttningsdatum, - kommun och land till vilket flyttning från Sverige sker.

Ytterligare uppgifter rörande dödsfall,

14. om icke folkbokförd avliden, - motsvarande uppgifter som anges i 11,

15. om dödsfallet, - dödsdatum (eller motsvarande), - dödsort/polisdistrikt,

16. om dödsbevis, - datum, - ingivare,

17. om gravsättning/eldbegängelse, - datum för polismyndighets tillstånd,

- datum för skattemyndighetens intyg, - datum för gravsättning/eldbegängelse,

18. om utförsel av stoft och aska, - datum för passersedel, - datum för utförsel.

43. Förslag till rörordning om underrättelse av medlemskap i svenska kyrkan och tillhörighet till icke-territoriell församling m.m.

Regeringen föreskriver följande,

1 5 Den som anmäler utträde ur svenska kyrkan skall genast få bevis om sin anmälan.

2 5 Underrättelse från pastor till svenska kyrkans centralstyrelse om medlemskap i svenska kyrkan eller tillhörighet till en icke-territoriell församling skall innehålla uppgift dels om personnummer för den person som avses dels huruvida personen inträtt i eller utträtt ur kyrkan eller församlingen.

3 s Underrättelse från svenska kyrkans centralstyrelse till riksskatteverket om medlemskap i svenska kyrkan och tillhörighet till icke-territoriell församling skall lämnas med hjälp av automatisk data- 4 behandling. Underrättelse enligt första stycket skall lämnas två gånger om året, vid tillfällen som riksskatteverket bestämmer, och innehålla personnummer för de

som vid utgången av månaden före underrätpersoner telsen var medlemmar i svenska kyrkan eller tillhörde en icke-territoriell församling.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1991.

44. Utkast till Förordning om ändring i folkbokföringskungörelsen (1967:495)

Regeringen föreskriver i fråga om folkbokföringskungörelsen (1967:495) dels att 1-3, 5-11, 13-37, 40-42, 45-67, 69, 71 78-82 och 84 ss skall upphöra att gälla, dels att 43, 74 och 83 SS skall ha följande lydelse, dels att det i kungörelsen skall införas en ny paragraf, 77a S, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

43 5

Postanstalt sänder mot- Anmälan enli t 27 eller

tagna anmälningar om ad- §8 S5 foIE5oE23rin sla en

ressändring på grund av (1991:5055) som gar

flyttning till pastorsåm- orts till ostanstaIt7 betet i församlingen. 0 a ontor os a m n försäkringskassa eller annat skattekontor än det som skall pröva anmäl: ningen, skall genast sändas till det skattekontor som skall pröva anmälningen. Motsvarande gäller anmälan om gemensam vårdnad, gggäran om hindersprövning och anmälan om namn som inte har gjorts till skattekontor som skall gräva ärendet.

Skattemyndigheten för på Skattemyndigheten för på magnetband register över magnetband register över befolkningen i länet befolkningen . i länet (personband). För varje (personband). För varje

person anges namn, per- person anges namn, personnummer, födelsehemort sonnummer, födelsehemort eller födelseort och kyr- eller födelseort och kobokföringsort samt de folkbokföringsort samt de ytterligare uppgifter som ytterligare uppgifter som riksskatteverket bestäm- riksskatteverket bestämmer. mer. Uppgifterna får inhämtas med hjälp av automatisk databehandling från de lokala folkbokföringsregister som skattemyndigheten för enligt lagen (1991:0000) om folkbokföringsregister.

över länets befolkning över länets befolkning för skattemyndigheten vi- för skattemyndigheten vidare två register som be- dare två register som består av personavier. När står av personavier. När en person upphört att en person upphört att vara k rkobokförd eller vara folkbokförd i länet, mantalsskriven 1 länet, redovisas kan fortfarande redovisas kan fortfarande i registren, så länge i registren, så länge riksskatteverket finner riksskatteverket finner detta behövligt. detta behövligt.

77a S

Skattemyndigheten underrättar pastor i svenska kyrkan om ändringar i skattemyndighetens regisi. ter av för medx betydelse c i i lemskapsprövningen svenska kyrkan enligt re- , 1igionsfrihets1agen(1951: 6803. Underrättelse får lämnas på medium för automatisk databehand- Ii g.

83 5

Pastorsämbete och lokal En domstol som prövar mål skattemyndighet skall un- enligt folkbokföringslag; derrätta det allmämma om- en (1991:0000) skall utbudet om beslut enligt 36 över vad som följer av och 43 ss folkbokförings- 31 s förvaltnin s rocesslagen (1967:198) i den lagen (1971:591) under

omfattning som föreskrivs rätta riksskatteverket om av riksskatteverket efter beslut som kan överklagas samråd med ombudet. av verket.

En domstol som prövar mål enligt folkbokföringslagen skall utöver vad som följer av 31 5 förvaltningsprocesslagen (1971: 291) underrätta det allmänna ombudet om beslut som kan överklagas av denne.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1991.

66 á 2 45. Förslag till Förordning om ändring i förordningen (1917:281) med närmare föreskrifter om fastighetsregister för stad

Regeringen föreskriver att 37 S förordningen (1917: 281) med närmare föreskrifter om fastighetsregister

för stad33 skall ha följande lydelse;

Nuvarande lydelse Foreslagen lydelse

När ... ...inskrivningsdag.

Två exemplar översänds Ett exemplar översända till den lokala skatte- till skattemyndigheten myndiqheten senast den 15 senast den 15 i månaden i månaden näst efter den, näst efter den, under under vilken registre- vilken registreringen ringen skett. Det ena av skett. sistnämnda exemplar skall snarast möjligt av den lokala Skattemyndigheten tillställas vederbörande pastor. I Stockholm skall uppgiftskort ej tillställas pastor, varför endast ett exemplar skall översändas till den lokala skattemyndigheten. Har ... ... bihang B.

Uppgift ... ... föreskriver.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1991.

33. Senaste lydelse av 37 § 1975:268.

46. Förslag till Förordning om ändring i kungörelsen (1924:475) angående meddelanden från domstol om omyndighetsförklaringar och beslut varigenom omyndig-

förklarade personer återvunnit myndigheten så

ock om dödförklaringar3

Regeringen föreskriver att rubriken till kungörelsen och kungörelsen skall ha följande lydelse

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Kungörelsen (1924:475) Kungörelsen (1924:475) angående meddelanden från angående meddelanden från domstol om omyndighets- donstol om dödförklaringförklaringar och beslut ar. varigenom omyndigförklarade personer återvunnit myndigheten så ock om dödförklaringar.

Har domstol förklarat nå- Har domstol förklarat någon skola för död anses, gon skola för död anses, skall om beslutet skynd- skall om beslutet skyndsamt insändas uppgift en- samt insändas uppgift enligt härvid formu- ligt härvid

foggde fogadgöformu-

lär (Bilaga 2) till ggg lär (Bilaga 2) till torsämbetet i den försam- skattemyndigheten, där ling, där den för död an- den för död ansedde sist sedde sist varit kyrko- varit folkbokförd. Har bokförd. Har beslutet beslutet blivit i högre blivit i högre rätt änd- rätt ändrat, skall därom rat, skall därom skynd- skyndsamt lämnas uppgift samt lämnas uppgift till till nämnda skattemyndignämnda pastorsämbete. het.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1991.

34. Senaste lydelse 1949:661. 35. Bilagan ej medtagen här. 36. Även bilagan behöver ändras.

47. Förslag till Förordning om ändring i förundersökningskungörelsen (1947:948)

Regeringen föreskriver i fråga om förundersöknings-

kungörelsen (1947:94e›37

att i 4 5 ordet pastorsämbete skall bytas ut ggls mot skattemyndighet att i 21 5 ordet kyrkobokföringsort“ skall gglg bytas ut mot folkbokföringsort.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1991.

48. Förslag till Förordning on ändring i förordningen (1949:661) om skyldighet för domstol att lämna uppgifter i mål och ärenden enligt föräldrabalken, m.m.

Regeringen föreskriver att 1 - 3 ss förordningen (1949:661) om skyldighet för domstol att lämna uppgifter i mål och ärenden enligt föräldrabalken,

m.m.3° skall ha följande lydelse.

1 S Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Har underrätt meddelat Har underrätt meddelat förklaring enligt l kap. förklaring enligt 1 kap. första för- 2 5 första stycket för- 2 s stycket äldrabalken, fastställt äldrabalken, fastställt förklarat er- faderskap, förklarat erfaderskap, kännande av faderskap kännande av faderskap

37. Senaste lydelse av 4 5 1977:999 21 S 1979:102. 38. Senaste lydelse av 1-3 ss 1986:589.

sakna verkan eller efter sakna verkan eller efter resning ändrat dom vari- resning ändrat dom varigenom faderskap fast- genom faderskap fastställts och har barnet ej ställts och har barnet ej fyllt 18 år, skall, sedan fyllt 18 år, skall, sedan avgörandet vunnit laga avgörandet vunnit laga kraft, meddelande härom kraft, meddelande härom sändas dels till social- sändas till nämnden i den kommun där l. skattemyndigheten där barnet är kyrkobokfört, barnet är eller senast dels till den allmänna har varit folkbokfört försakringskassa där bar- 7. socialnämnden 1 den nets vårdsnadshavare är kommun där barnet är inskriven eller skulle ha folkbokfört och varit inskriven, om vård- §4 den allmänna försäknadshavaren uppfyllt ål- ringskassa där barnets dersvillkoret i 1 kap. vårdnadshavare är in- 4 S lagen (1962:381) om skriven eller skulle ha allmän försäkring. Har varit inskriven, om vårdbarnet fyllt 15 men inte nadshavaren uppfyllt ål- 18 år, skall meddelande dersvillkoret i 1 kap. också sändas till centra- 4 S lagen (1962:381) om la studiestödsnämnden. allmän försäkring. Har barnet fyllt 15 men inte 18 år, skall meddelande också sändas till centrala studiestödsnämnden.

Har barnet fyllt 18 år Har barnet fyllt 18 år eller ingått äktenskap, eller ingått äktenskap, skall meddelande som av- skall endast meddelande ses i första stycket i enligt första stycket 1. stället sändas till pas- sändas. torsämbetet i dels barnets födelsehemort, dels de församlingar där barnet, modern och mannen är eller senast varit kyrkosåå;

Har underrätt gett till- Har underrätt gett tillstånd att anta adoptiv- stånd att anta adoptivbarn, skall domstolen så barn, skall domstolen så snart beslutet om detta snart beslutet om detta har vunnit laga kraft har vunnit laga kraft sända meddelande om be- sända meddelande om beslutet slutet

1. till i 1. till skattemyndighetgastorsämbetet den församling där adop- en där adoptivbarnet är tanten är eller senast har varit kyrkobokförd om adoptanten inte folkbokfört eller, om eller, är i riket, adoptivbarnet inte är elkyrkobokförd till riksskatteverket, ler har varit folkbokfört, till skattemyndig: heten där adoptanten är eller senast har varit folkbokförd, barn som 2. i om barn som 2. i fråga om fråga inte har 18 år till inte har fyllt 18 år till fyllt socialnämnden i den kom- socialnämnden i den kommun där barnet är mun där barnet är folkkyrkobokfört och till den all- bokfört och till den allmänna försäkringskassa männa försäkringskassa där är in- där adoptanten är inadoptanten skriven, samt skriven, samt 3. i om barn som 3. i fråga om barn som fråga i› har 15 men inte 18 har fyllt 15 men inte 18 fyllt år till centrala studie- år till centrala studiestödsnämnden. stödsnämnden. å 4 x l

ir. x l2 Har underrätt meddelat Har underrätt meddelat beslut om vårdnaden om beslut om vårdnaden om barn för tiden intill barn för tiden intill dess laga kraft ägande dess laga kraft ägande avgörande föreligger, avgörande föreligger, skall meddelande om be- skall meddelande om beslutets innehåll skynd- slutets innehåll skyndsamt sändas dels till samt sändas till socialnämnden i den kom- 1. skattemyndigheten där mun där barnet är kyrko- barnet är eller senast bokfört, dels till den har varit folkbokfört allmänna 2. socialnämnden i den försäkringskassa där vårdnadshavaren är kommun där barnet är inskriven eller skulle ha folkbokfört och varit inskriven om vård- 3. den allmänna försäknadshavaren hade uppfyllt ringskassa där vårdnadsåldersvillkoret i 1 kap. havaren är inskriven el- 4 5 (1962:381) om ler skulle ha varit inlagen allmän försäkring. Har skriven om vårdnadshavbarnet ställts under aren hade uppfyllt ålvårdnad av föräld- dersvillkoret i 1 kap.4 5 bägge rarna, skall meddelandet lagen (1962:381) om alltill män försäkring. Har barförsäkringskassa

sändas till den kassa där net ställts under vårdnad modern är eller skulle ha av bägge föräldrarna, varit inskriven. Har två skall meddelandet till särskilt förordnade för- försäkringskassa sändas myndare utsetts att utöva till den kassa där modern vádnaden gemensamt, skall är eller skulle ha varit meddelandet till försäk- inskriven. Har två särringskassa sändas till skilt förordnade förmynden kassa där den kvinn- dare utsetts att utöva liga förmyndaren är eller vádnaden gemensamt, skall skulle ha varit inskriv- meddelandet till försäken. vad som sägs i detta ringskassa sändas till stycke gäller dock inte den kassa där den kvinnom underrrättens beslut liga förmyndaren är eller innebär att tidigare skulle ha varit inskrivvárdnadsavgörande fort- en. vad som sägs i detta farande skall bestå. stycke gäller dock inte om underrrättens beslut innebär att tidigare vårdnadsavgörande fortfarande skall bestå.

Har underrätt meddelat Har underrätt meddelat dom eller slutligt beslut dom eller slutligt beslut som rör vårdnaden och har som rör vårdnaden och har avgörandet vunnit laga avgörandet vunnit laga kraft, skall meddelande kraft, skall meddelande om avgörandets innehåll om avgörandets innehåll sändas till socialnämnd sändas till socialnämnd och försäkringskassa som och försäkringskassa som avses i första stycket avses i första stycket samt till gastorsämbetet samt till skattemyndigi den församling där bar- heten där barnet är eller net är eller senast har senast har varit folkbokvarit kyrkobokfört. fört.

Gäller ett vårdnadsavgörande som avses i denna paragraf ett barn som har fyllt 15 år, skall tingsrätten ocksá sända ett meddelande om avgörandets

innehåll till centrala studiestödsnämnden.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1991.

49. Förslag till Förordning om ändring i Reglemente (1955:592) för barnmorskor

Regeringen föreskriver att 11 5 Reglemente (1955:

592)39 för barnmorskor skall upphävas.

Denna förordning träder i kraft den l juli 1991.

50. Förslag till Förordning om ändring i kungörelsen (1967:502) om uppgift från pastorsämbete i och för utredning angående brott, m.m.

Regeringen föreskriver i fråga om kungörelsen (1967:502) om uppgift från pastorsämbete i och för

utredning om brott40

gglå att i rubriken ordet pastorsämbete skall bytas ut mot skattemyndighet dels att kungörelsen skall ha följande lydelse

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Domstol, länsstyrelse, Domstol, länsstyrelse, åklagarmyndighet och po- áklagarmyndighet och polismyndighet äger i och lismyndighet äger i och för utredning angáende för utredning angáende brott erhålla uppgift om brott erhålla ur utdrag viss persons levnadsom- ett lokalt folkbokförständigheter från pas- ingsgregister beträffande torsämbetet i personens viss person. senaste kyrkobokföringsort.

Rikspolisstyrelsen äger Rikspolisstyrelsen äger

39. Senaste lydelse av 11 S 1979:773. 40. Senaste lydelse 1971:431.

erhålla sådan u ift, erhålla sådant

när uppgiften Beñåvs för när uppgi ten e utdrag, vs r

styrelsens verksamhet. styrelsens verksamhet. U iften skall avfattas utdraget skall avfattas

engigt formulär som fast- enligt formulär som fast-

ställes av centrala folk- ställs av riksskatteverbokförings- och uppbörds- ket efter samråd med nämnden. Efter samråd med riksåklagaren. riksåklagaren meddelar nämnden anvisningar för pastorsämbetena.

Denna förordning träder i kraft den l juli 1991.

S1. Förslag till Förordning om ändring i kungörelsen (1967:642) om underrättelser rörande försäkrade enligt lagen on allmän försäkring, 1.1.

Regeringen föreskriver att 7 5 kungörelsen (1967: 642) om underrättelser rörande försäkrade enligt lagen om allmän försäkring skall upphöra att gälla.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1991.

52. Förslag till Förordning om ändring i polisregisterkungörelsen (1969:38)

Regeringen föreskriver att 12 s polisregisterkun-

görelsen (1969:3a›41 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12 S

Det åligger länsstyrelse Det åligger skattemyndigatt enligt föreskrifter het att enligt föresom meddelas av riksskat- skrifter som meddelas av teverket efter samråd med riksskatteverket efter rikspolisstyrelsen och samråd med rikspolisstystatistiska centralbyrån relsen och statistiska på anfordran granska samt centralbyrån på anfordran i förekommande fall rätta granska samt i förekomoch komplettera uppgifter mande fall rätta och komrörande namn, personnum- plettera uppgifter rörmer och ande namn, kyrkobokförings- personnummer git för personer, beträf- och för folkbokföringsort fande vilka uppgifter in- personer, beträffande kommit till rikspolissty- vilka uppgifter inkommit relsens polisregister. I till rikspolisstyrelsens samband med sådan anford- polisregister. I samband ran får ej upplysning med sådan anfordran får lämnas om andra inkomna ej lämnas om upplysning uppgifter än dem gransk- andra inkomna uppgifter ningen skall avse. än dem granskningen skall avse.

Om personen som avses i Om personen som avses i första stycket saknar första saknar stycket personnummer, skall riks- personnummer, skall ggn skatteverket på begäran skattemyndighet som riksav rikspolisstyrelsen skatteverket bestämmer på fastställa personnummer begäran av rikspolisstyför honom. relsen fastställa personnummer för honom.

Denna förordning träder i kraft den l juli 1991.

41. Senaste lydelse av 12 § 1977:1105.

53. Förslag till Förordning on ändring i kungörelsen (1969:123) om äktenskapscertifikat

Regeringen föreskriver att 2 och 6 ss kungörelsen

(1969:123) om äktenskapscertifikat42 skall ha föl-

jande lydelse.

Nuvarande lvdelse Föreslagen lydelse

Ãktenskapscertifikat för Äktenskapscertifikat för sökande som är eller bör sökande som är folkbokvara kyrkobokförd i förd i Sverige utfärdas svensk församling utfär- av skattemyndigheten där das av pastorsämbetet i sökanden är folkbokförd. församlingen.

Äktenskapscertifikat för Äktenskapscertifikat för sökande som har hemvist i sökande som har hemvist i främmande stat och varken främmande stat och inte är eller bör vara kyrko- är folkbokförd i Sverige bokförd i svensk försam- utfärdas av den svenska utfärdas av den beskickningen i den främling svenska beskickningen i mande staten eller av det den främmande staten el- svenska konsulat, inom ler av det svenska konsu- vars distrikt sökanden lat, inom vars distrikt har hemvist. Olönat konsökanden har hemvist. sulat får dock ej utan Olönat konsulat får dock regeringens uppdrag utej utan regeringens upp- färda certifikat. drag utfärda certifikat.

För sökande som avses i andra stycket kan äktenskapscertifikat utfärdas även av utrikesdepartementet. Den som vill erhålla certifikat i denna

42. Senaste lydelse av 2 och 6 ss 1977:799.

ordning kan ge in ansökningshandlingar till beskickning eller konsulat som avses i andra stycket.

Talan mot pastorsämbetets Skattemyndighetens beslut beslut angáende utfärdan- angående utfärdande av äkde av äktenskapscertifi- tenskapscertifikat får kat föres genom besvär överklagas hos länsrätten. hos domkapitlet. Mot domkapitlets beslut samt mot Länsrättens beslut samt beslut av beskickning el- beslut av beskickning eller konsulat eller av ut- ler konsulat eller av utrikesdepartementet föres rikesdepartementet får talan hos kammarrätten överklagas hos kammarrätgenom besvär. “_71-

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1991.

54. Förslag till Förordning on ändring i nedborgarskapskungörelsen (1969:235)

Regeringen föreskriver i fråga _om medborgarskaps-

kungörelsen (1969:235›43

1512 att i 1 och 2 SS ordet kyrkobokförd i olika böjningsformer skall bytas ut mot folkbokförd i motsvarande form, dels att 5,6 och 9 ss skall ha följande lydelse.

43. Senaste lydelse av 1 och 6 SS 1979:140 2 och 5 SS 1984:889.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

När någon genom anmälan När någon genom anmälan enligt 2 a,3,4 eller enligt 2 a,3,4 eller 7 a S lagen (1950:382) om 7 a S lagen (1950:382) om svenskt medborgarskap svenskt medborgarskap förvärvat svenskt medbor- förvärvat svenskt medborgarskap, skall den myn- garskap, skall den myndighet som har beslutat i dighet som har beslutat i ärendet skyndsamt under- ärendet skyndsamt underrätta astorsämbetet i rätta skattem ndi heten den församling, där den där den som genom anmälsom genom anmälningen ningen förvärvat svenskt förvärvat svenskt med- medborgarskap är eller borgarskap är kyrkobok- senast varit folkbokförd förd eller, om han inte och svensk beskickning är kyrkobokförd i landet, eller lönat svenskt konriksskatteverket och sulat som mottagit anmälsvensk Beskickning eller ningen. I underrättelsen lönat svenskt konsulat anges- de barn för vilka som mottagitanmälningen. anmälningen enligt 5 5 _I underrättelsen anges de nämnda lag medfört barn för vilka anmälning- svenskt medborgarskap en enligt 5 s nämnda lag enligt vad som kan bemedfört svenskt medbor- dömas av handlingar i garskap enligt vad som ärendet. kan bedömas av handlingar i ärendet.

När någon efter ansökan När någon efter ansökan enligt 6 S lagen (1950: enligt 6 5 lagen (1950: 382) om svenskt medbor- 382) om svenskt medborgarskap förvärvat svenskt garskap förvärvat svenskt medborgarskap, skall av- medborgarskap, skall avskrift av beslutet skynd- skrift av beslutet skyndsamt sändas till pastors- samt sändas till skatteämbetet i den församling myndigheten där sökanden där sökanden är kyrkobok- är eller senast varit förd eller, om han icke folkbokförd samt till är kyrkobokförd i landet, svensk beskickning eller till riksskatteverket lönat svenskt samt till svensk beskickning eller lönat svenskt

konsulat som mottagit an- konsulat som mottagit ansökningshandlingen. Det- sökningshandlingen. Detsamma gäller när ansökan samma gäller när ansökan enligt 8 eller 9 S eller enligt 8 eller 9 S eller 11 S andra stycket nämnda 11 S andra stycket nämnda lag bifalls. lag bifalls.

Är den som förvärvat Är den som förvärvat svenskt medborgarskap ev- svenskt medborgarskap evangelisk-luthersk trosbe- angelisk-luthersk trosbekännare, skall meddelande skännare, skall meddelanhärom lämnas till gas- de härom lämnas till gastorsämbetet i den försam- tgr i den församling här ling här i landet där den i landet där den som försom förvärvat medborgar- värvat medborgarskapet är skapet är kxrkobokförd. folkbokförd.

Framgår det att den som förvärvat medlemskapet tillhör en icke-territoriell församling skall meddelande enligt första stycket i stället lämnas till pastor i den församlingen.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1991.

55. Förslag till Förordning om ändring i kungörelsen (1969:379) on inskrivning och redovisning av värnpliktiga

Regeringen föreskriver beträffande kungörelsen (1969:379) om inskrivning och redovisning av värn-

pliktiga44

44. Kungörelsen omtryckt 1973:509. Senaste lydelse av 6 5 1976:423 8 S 1989:621 37 S 1976:423.

dels att 4 S skall upphöra att gälla, dels att i 7 och 8 ss ordet länsstyrelse i olika böjningsformer skall bytas ut mot skattemyndighet” i motsvarande form, dels att i 21, 35 och 59 SS ordet kyrkobokförd skall bytas ut mot folkbokförd, dels att i 37 5 ordet kyrkobokföringsort skall bytas ut mot folkbokföringsort, dels att 6 5 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Länsstyrelse skall före Skattemyndighet skall föden 1 augusti till värn- re den 1 augusti till pliktsverket sända upp- värnpliktsverket sända gift om varje svensk man uppgift om varje svensk som är uggtagen i läns- man som är folkbokförd i styrelsens register över länet och som under året befolkningen i länet och fyller 17 år. som under ret fyller 17 år.

Denna förordning träder i kraft den l juli 1991.

56. Förslag till Förordning om ändring i kungörelsen (1969:380) om värnpliktigas tjänstgöring m.n.

Regeringen föreskriver frågan om kungörelsen 45 (1969:380) om värnpliktigas tjänstgöring m.m.

45. Senaste lydelse av 48 5 1971:913 56 S 1976:424.

gglg att i 46, 48 och 56 ss ordet kyrkobokförd skall bytas ut mot folkbokförd,

gglg att i 49 S ordet länsstyrelsen skall bytas

ut mot Skattemyndigheten.

oenna förordning träder i kraft den 1 juli 1991.

57. Förslag till Förordning om ändring i kungörelsen (1970:517) om rättsvåsendets informationssystem

Regeringen föreskriver i fråga om kungörelsen (1970:517) om rättsväsendets

informationssystem46

dels att i 23 och 26 ss ordet kyrkobokföringsort skall bytas ut mot folkbokföringsort, dels att i 26 s ordet kyrkobokförd skall bytas ut mot folkbokförd.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1991.

46. Kungörelsen omtryckt 1981:487. Senaste lydelse av 23 S 1990:908 26 S 1987:333.

58. Förslag till Förordning ou ändring i bilregisterkungörelsen (1972:599)

Regeringen föreskriver i fråga om bilregisterkungö-

relsen (1972:s99›47

gglg att i 11, 52 och 86 ss ordet kyrkobokföringsadress i olika böjningsformer skall bytas ut mot folkbokföringsadress i motsvarande form och att ordet kyrkobokförd skall bytas ut mot folkbokförd, dels att i 84 5 ordet länsstyrelse skall bytas ut mot skattemyndighet.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1991.

59. Förslag till Förordning on ändring i kungörelsen (1973:766) on interinslicens för fordon

Regeringen föreskriver i fråga om kungörelsen

(1973:766) om interimslicens för fordon4a att 1 5 s

ordet kyrkobokföringsadress skall bytas ut mot folkbokföringsadress och att ordet kyrkobokförd skall bytas ut mot folkbokförd.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1991.

47. Senaste lydelse av 11 S 1982:1002, 52 S 1989:940, 84 S 1989:212 86 S 1988:1069. 48. Kungörelsen omtryckt 1988:1433.

60. Förslag till Förordning om ändring i kungörelsen (1973:810) om socialnämnds medverkan vid fastställande av faderskap, m.m.

Regeringen föreskriver att 4 S kungörelsen (1973: 810) om socialnämnds medverkan vid fastställande av

faderskap, m.m.49 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Har faderskap fastställts Har faderskap fastställts genom erkännande eller genom erkännande skall har socialnämnden fått socialnämnden anmäla detmeddelande om att domstol ta hos skattemyndigheten fastställt faderskap, där barnet är eller seskall socialnämnden anmä- nast har varit folkbokla detta hos pastorsämbe- fört. Har barnet aldrig tet i barnets födelsehem- varit folkbokfört i lanort eller, om barnet sak- det, görs anmälan hos nar fördelsehemort i lan- skattemyndigheten där det, hos pastorsämbetet i mannen är eller senast den församling där barnet har varit folkbokförd. är eller senast varit kyrkobokfört. Har barnet aldrig varit kyrkobokfört i landet, görs anmälan hos pastorsämbetet i mannens kyrkobokföringsort. Motsvarande gäller, om socialnämnden har fått meddelande om att domstol har meddelat förklaring enligt 1 kap.2 s första stycket föräldrabalken, förklarat erkännande av faderskap sakna verkan, efter resning ändrat dom varigenom faderskap fastställts eller meddelat beslut enligt 9 S lagen (1985:367) om internationella

49. Senaste lydelse av 4 s 1985:371.

faderskapsfrågor rörande giltigheten i Sverige av ett utländskt faderskapsavgörande. Socialstyrelsen meddelar närmare föreskrifter om hur socialnämnd skall fullgöra sin anmälningsskyldighet enligt denna paragraf.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1991.

61. Förslag till Förordning on ändring i kungörelsen (1973:948) on hindersprövning för vigsel inför svensk vigselförrättare utom riket

Regeringen föreskriver att 2 och 4 ss kungörelsen (1973:948) om hindersprövning för vigsel inför svensk vigselförråttare utom riket skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 S

Han hindersprövning skett Har hindersprövning i svensk församling eller gjorts av svensk skattehos myndig et tillhörande m ndi het eller hos myn- Danmark, Finland, Island dighet tillhörande Daneller Norge, får vigsel mark, Finland, Island äga rum enligt vad som i eller Norge, får vigsel allmänhet gäller för vig- äga rum enligt vad som i sel enligt svensk lag. allmänhet gäller för vigsel enligt svensk lag.

Vid hindersprövning en- Vid hindersprövning enligt 3 5 skall den som är ligt 3 S skall den som är kyrkobokförd i svensk folkbokförd i Sverige församling förete äkten- förete ett registerutdrag skagsbetxg. Sådant betyg över vad folkbokföringen behövs dock ej, om dess utvisar rörande hans beanskaffande skulle med- hörighet att ingå äktenföra dröjsmål som innebär skag. Sådant utdrag beallvarlig olägenhet för hövs dock ej, om dess anmannen och kvinnan. skaffande skulle medföra dröjsmål som innebär allvarlig olägenhet för mannen och kvinnan.

I övrigt skall mannen och kvinnan fullgöra vad som enligt lag åligger dem som vill erhålla hinders-

prövning. Riksskatteverket meddelar närmare föreskrifter rörande utdrag som avses i första stycket.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1991.

62. Förslag till Förordning on ändring i fastighetsregisterkun-

görelsen (1974:1059)

Regeringen föreskriver att 59 S fastighetsregister-

kungörelsen (1974:1059›5° skall ha följande lydel-

se.

50. Senaste lydelse av 59 S 1987:596.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse E 59 S

Beträffande ... ... myndighet.

Uppgift ... ... upplysningar.

Den lokala skattemyndicheten skall snarast mö ligt tillställa vederbérande pastor det ena exemplaret av uppgiften. I Stockholms kommun skall uppgift ej tillställas pastor, varför endast ett exemplar av uppgiften skall översändas till den lokala skattemyndigheten.

Uppgift ... ... föreskriver.

Denna träder i kraft den förordning 1 juli 1991.

63. Förslag till

Förordning om ändring i vapenkungörelsen (1974: 123)

Regeringen föreskriver i fråga om vapenkungörelsen

1974=123›51

dels att i 2, 3, 27, 55 a och 59 §5 ordet kyrkobokförd skall bytas ut mot folkbokförd,

51. Kungörelsen omtryckt 1982:66. Senaste av lydelse 2 S 1982:66 55a S 1980:912 3 S 1983:1084 59 S 1982:216. 27 5 1982:66

dels att i 2 och 54 §5 ordet kyrkobokföringsort skall bytas ut mot folkbokföringsort, dels att 53 § skall ha föjande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

53 S

Polismyndigheten skall Polismyndigheten skall underrätta folkbok- underrätta skattemxndigföringsmxndigheten om heten om vilka personer vilka personer som före- som förekommer i vapenrekommer i vapenregister. gister. När sådan person När sådan person flyttar, ändrar namn, får ändrad ändrar namn, avlider, ut- folkbokföring eller avrevandrar eller förs över gistreras från folkboktill obefintligregister, föringen skall skattemynskall folkbokföringsmyn- digheten lämna uppgift digheten lämna uppgift härom till polismyndighärom till polismyndig- heten i den ort där perheten i den ort där per- sonen är folkbokförd. sonen är kxrkobokförd.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1991.

64. Förslag till Förordning om ändring i författningssamlingsförordningen (1976:725)

Regeringen föreskriver att 7 S författningssam-

lingsförordningen (1976:725)52 skall ha följande

lydelse.

52. Senaste lydelse av 7 s 1978:725.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Utgivaren av SFS bestäm- utgivaren av SFS bestämmer vilka myndigheter och mer vilka myndigheter och andra som får abonnera andra som får abonnera kostnadsfritt pá hela kostnadsfritt på hela författningssamlingen el- författningssamlingen eller på en grupp av för- ler på en grupp av författningar. Han bestämmer fattningar. Han bestämmer också hur många exemplar också hur många exemplar som varje mottagare skall som varje mottagare skall få. Till varje land- få. Till varje landstingskommun, kommun och stingskommun, kommun och kommunbibliotek skall kommunbibliotek skall kostnadsfritt sändas ett kostnadsfritt sändas ett exemplar av författnings- exemplar av författningssamlingen. Till varje samlingen. pgstorsämbete skall kostnadsfritt sändas ett exemplar av de författningar som detta enligt riksskatteverkets bedömning behöver.

Utgivaren ... författning.

Om ... kostnadsfritt.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1991.

65. Förslag till Förordning om ändring i körkortsförordningen

(1977:722)

Regeringen föreskriver i fråga om körkortsförord-

ningen (1977:722›53

gglg att i 9, 11, 26, 57, 64, 83 och 86 §§ ordet kyrkobokförd skall bytas ut mot folkbokförd, gglg att i 11 och 64 §5 ordet kyrkobokföringsort skall bytas ut mot folkbokföringsort, gglâ att i 91 5 ordet kyrkobokföringsadressen skall bytas ut mot adressen.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1991.

66. Förslag till Förordning om ändring i delgivningsförordningen (1979:101)

Regeringen föreskriver att i 10b S delgivningsför-

ordningen (1979:101)54 ordet kyrkobokförd skall

bytas ut mot folkbokförd och att ordet kyrkobokföringen skall bytas ut mot folkbokföringen.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1991.

53. Senaste lydelse av 11 s 1983:403, 26, 57 och 64 S5 1985:432 83 och 86 SS 1989:852, 91 s 1989:594. 54. Senaste lydelse av 10b S 1985:273.

67. Förslag till Förordning on ändring i passförordningen (1979: 664)

Regeringen föreskriver att i 2 s passförordningen

(1979:554›55 ordet folkbokföringsmyndigheten skal

bytas ut mot skattemyndigheten.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1991.

68. Förslag till Förordning on ändring i cirkuläret (1980:384) till samtliga pastorsänbeten och lokala skattenyndigheter son onbesörjer kyrkobokföring, arbetsförnedlingskontor, socialnännder sant skolstyrelser on underrättelseskyldighet enligt utlänningsförordningen (1980:377)

Regeringen föreskriver att rubriken till cirkuläret 55 (1980:384) och cirkuläret skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Cirkulär till Cirkulär till skatten samtliga pastorsämbeten och lokala digheter, arbetsfärnedskatten di heter son on- lingskontor, socialnämnbesörjer kyrkoboiföring, der sant skolstyrelser on arbetsförmedlingskontor, underrättelseskyldighet socialnännder sant skol- enligt utlänningsförordstyrelser om underrättel- ningen (1980:377). seskyldighet enligt utlänningsförordningen (1980:377).

55. Senaste lydelse av 2 S 1989:769. 56. Senaste lydelse 1981:888.

Sådan underrättelseskxl- Sådan underrättelseskyldighet åligger pastors- dighet åligger skattemynämbete eller lokal skat- dighet när utlänning förtemyndighet som ombesörj- sta gången anmäler sig er kyrkobokföring, när till folkbokföring eller utlänningen första gången skall folkbokföras här anmäler sig till kyrko- utan egen anmälan. bokföring eller skall kyrkobokföras här utan egen anmälan.

Arbetsförmedlingskontor Arbetsförmedlingskontor skall lämna underrättelse skall lämna underrättelse när utlänningen första när utlänningen första gången anmäler sig hos gången anmäler sig hos förmedlingen för regi- förmedlingen för registrering eller för att strering eller för att på annat sätt ta förmed- på annat sätt ta förmedlingens tjänster i an- lingens tjänster i anspråk, samt socialnämnd, språk, samt socialnämnd, när nämnden första gången när nämnden första gången vidtar åtgärd i,ett ären- vidtar åtgärd i ett ärende om socialtjänst som de om socialtjänst som angår utlänningen. skol- angår utlänningen. Skolstyrelse, slutligen, styrelse, slutligen, skall lämna underrättelse skall lämna underrättelse beträffande minderåriga beträffande minderåriga utlänningar, vilkas lega- utlänningar, vilkas legala vårdnadshavare anting- la vårdnadshavare antingen inte vistas här i ri- en inte vistas här i riket eller inte har eller ket eller inte har eller har sökt uppehållstill- har sökt uppehållstillstånd. Underrättelse stånd. Underrättelsen skall lämnas när utlän- skall lämnas när utlänningen första gången ningen första gången skrivs in i grundskolan. skrivs in i grundskolan.

Underrättelserna ... ... polismyndigheterna.

Den ... .. bostadsupplátare.

Regeringen ... ..; samhälle.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1991.

69. Förslag till Förordning om ändring i förordningen (1980:995)

on skyldighet för de allmänna försäkringskassorna att lämna uppgifter till andra syndigheter

Regeringen föreskriver att 3 S förordningen (1980: 995) om skyldighet för de allmänna försäkringskas- 57 sorna att lämna uppgifter till andra myndigheter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Försäkringskassan skall Försäkringskassan skall på begäran lämna uppgift- på begäran lämna uppgifter om enskildas adress, er om enskildas adress, deras arbetsgivares namn deras arbetsgivares namn och adress samt enskildas och adress samt enskildas ekonomiska förhållanden ekonomiska förhållanden och den tidsperiod en ut- och den tidsperiod en utgiven ersättning avser given ersättning avser till följande myndighet- till följande myndigheter, om uppgifterna behövs er, om uppgifterna behövs i ärenden där: i ärenden där: l. polismyndighet, 1. polismyndighet, 2. áklagarmyndighet, 2. åklagarmyndighet, 3. kronofogdemyndighet, 3. kronofogdemyndighet, 4. skatte- eller taxe- 4. skatte- eller taxeringsmyndighet, ringsmyndighet,

57. Senaste lydelse av 3 s 1989:23.

5. folkbokföringsmyndig- 5. socialnämnd, ggg, §. skyddskonsulent, 6. socialnämnd, 1. studiestödsmyndighet, 1. skyddskonsulent, §. myndighet som handhar Q. studiestödsmyndighet, ärenden om bostadsbidrag, 9. myndighet som handhar 9. offentlig sjukvårdsärenden om bostadsbidrag, huvudman när det gäller offentlig sjukvårds- ärenden om avgift för lg. huvudman när det gäller vård på enskild- sjukärenden om avgift för várdsinrättning. vård på enskild sjukvárdsinrättning.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1991.

70. Förslag till Förordning om ändring i förordningen (1981:4) om det statliga person- och adressregistret

Regeringen föreskriver i frågan om förordningen (1981:4) om det statliga person- och adressregist-

retse

att i 2 S ordet kyrkobokförda skall bytas ut gglg mot folkbokförda, att i 6 och 9 SS ordet länsskattemyndighet i dels olika böjningsformer skall bytas ut mot skattemyndighet i motsvarande form, gglg att 3 och 8 ss skall ha följande lydelse.

58. Senaste lydelse av 3 5 1988:135, 6, 8 och 9 ss 1986:1391.

Nuvarande lxdelse Föreslagen lydelse

3 S

SPAR innehåller följande uppgifter om varje regist-

rerad person:

1. från regist- 1. Uppgifter från regist- Uppgifter er son används för folk- er son används för folk-

bokföring bokföring - personnummer personnummer - - namn namn - adress - adress

- kxrkobokföringsort folkbokföringsort - - födelsehemort mantalsskrivningsort - födelsehemort medborgarskapskod - (svensk, annan nordbo, medborgarskapskod (svensk, annan nordbo, övrig utlänning, annat) annat) - civilstånd (enligt kod övrig utlänning, - civilstánd (enligt kod i folkbokföringen) i - för senaste folkbokföringen) tidpunkt - för senaste civilståndsändring tidpunkt - samhörighetsbeteckning civilståndsändring - - födelseår och födelsesamhörighetsbeteckning - födelseár och födelse- månad för den registre-

månad för den registre- rades barn

rades barn

2. från register son används för inkomst- Uppgifter

taxering och fastighetstaxering.

Taxerad ... ... fastighet.

3. övriga uppgifter

... ... hämtats. Uppgift

Har ... ... annan.

Det centrala register som Det centrala register som förs med uppgifter från förs med uppgifter från länsskattemyndigheternas de register som skattefolkbokföringsregister myndigheterna för enligt (riksaviseringsbandet) 74 s folkbokföringskungöfår utnyttjas för aktua- relsen (1967:495) (rikslisering, komplettering aviseringsbandet) får utoch kontroll av uppgifter nyttjas för aktualisei personregister hos föl- ring, komplettering och jande myndigheter, näm- kontroll av uppgifter i ligen rikspolisstyrelsen, personregister hos fölkriminalvårdsstyrelsen, jande myndigheter, nämcentralnämnden för fast- ligen rikspolisstyrelsen, ighetsdata, Värnplikts- kriminalvárdsstyrelsen, verket, statens rädd- Centralnämnden för fastningsverk, riksförsäk- ighetsdata, värnpliktsringsverket, trafiksäker- verket, statens räddhetsverket, statistiska ningsverk, riksförsäkcentralbyrån, riksskatte- ringsverket, trafiksäkerverket, länsskattemyndig- hetsverket, statistiska heterna, statens invand- centralbyrån, riksskatterarverk, länsstyrelserna. verket, skattemyndigheterna, statens invandrarverk, länsstyrelserna, svenska kyrkans församlingar.

Riksaviseringsbandet får även utnyttjas för uppgiftslämnande till pastor i svenska kyrkan.

Uppgiftslämnande till församling och pastor inom svenska kyrkan får endast ske gemensamt för samtliga församlingar och pastorer.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1991.

71. Förslag till Förordning om ändring i nannförordningen (1982:

1136)

Regeringen föreskriver i fråga om namnförordningen

(1982:1136) dels att 12 S skall upphöra att gälla, dels att i 13 5 ordet pastorsämbetena skall bytas

ut mot skattemyndigheterna, ggls att 6 och 8 - 11 ss skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Har patent- och registre- Har patent- och registreringsverket bifallit en ringsverket bifallit en ansökan som gäller namn, ansökan som gäller namn, skall verket underrätta skall verket underrätta astorsämbetet om detta skattem ndi heten om det-

Eeslut så snart det har ta beslut så snart det

vunnit laga kraft. har vunnit laga kraft.

Underrättelsen skall Underrättelsen skall sändas till pastorsäm- sändas till den skattebetet i den församling myndighet där den som där den som beslutet av- beslutet avser är eller ser är eller senast har senast har varit folkvarit kyrkobokförd. om bokförd. denne varken är eller har varit kyrkobokförd i Sverige, sänds underrättelsen till riksskatteverket. Avser beslutet förnamn, underrättas även pastorsämbetet i födelsehemorten här i landet.

Har domstol enligt 2 5 Har domstol enligt 2 S tredje stycket eller 3 s tredje stycket eller 3 5 namnlagen (1982:670) fått namnlagen (1982:670) fått anmälan om vilket efter- anmälan om vilket efternamn ett adoptivbarn namn ett adoptivbarn

skall ha, skall domstolen skall ha, skall domstolen underrätta astorsämbetet underrätta skattem ndi om anmälningen så snart heten om anmälningen så adoptionsbeslutet har snart adoptionsbeslutet vunnit laga kraft. Har har vunnit laga kraft. domstolen enligt 4 s Har domstolen enligt 4 5 tillåtit att adoptivbar- tillåtit att adoptivbarnet skall behålla sitt net skall behålla sitt tidigare efternamn, skall tidigare efternamn, skall domstolen i stället un- domstolen i stället underrätta astorsämbetet derrätta skattem ndi hetom detta beslut så snart en om detta beslut så det har vunnit laga snart det har vunnit laga kraft. kraft.

Underrättelsen skall sän- Underrättelsen skall sändas till gastorsämbetet i das till den skattem nden församling där adop- dighet där adoptivbarnet tivföräldern eller adop- är eller senast har varit tivföräldrarna är kyrko- folkbokfört. bokförda.

Har domstol enligt 16 5 Har domstol enligt 16 S andra stycket namnlagen andra stycket namnlagen (1982:670) tillåtit att (1982:670) tillåtit att ett barn behåller sitt ett barn behåller sitt efternamn, skall domstol- efternamn, skall domstolen underrätta astorsäm- en underrätta skattemvnbetet om detta beslut så di heten om detta beslut snart det har vunnit laga så snart det har vunnit kraft. laga kraft.

Underrättelsen skall sän- Underrättelsen skall sändas till gastorsämbetet i das till skattem ndi hetden församling där barnet en där barnet år eller är eller senast har varit senast har varit folkbokkvrkobokfört. fört.

Har domstol enligt Har domstol enligt 17-19 ss namnlagen (1982: 17-19 ss namnlagen (1982: 670) beslutat att 670) beslutat att

förlorar sitt ef- någon förlorar sitt efnågon ternamn, skall domstolen ternamn, skall domstolen underrätta skattem ndi underrätta astorsämbetet om detta beslut så snart heten om detta beslut så det har vunnit laga snart det har vunnit laga kraft. kraft.

Underrättelsen skall sän- Underrättelsen skall sändas till i das till skattemxndighetpastorsämbetet den där den gg där den som förlorar församling som förlorar namnet är namnet är eller senast eller senast har varit har varit folkbokförd. Underrät- Underrättelsen skall inkxrkobokförd. telsen skall innehålla nehålla uppgift om det om det namn som namn som förloras och det uppgift förloras och det namn som namn som förvärvas i förvärvas i stället. stället.

Har domstol meddelat dom Har domstol meddelat dom eller beslut som avser eller beslut som avser tillämpningen av 17-23 §5 tillämpningen av 17-23 (1982:670) eller 34 ss namnlagen namnlagen skall domstolen sända av- (1982:670), skall domskrift av domen eller be- stolen sända avskrift av slutet till patent- och domen eller beslutet till registreringsverket. patent- och 1 registreringsverket.

Denna förordning träder i kraft den l juli 1991.

72. Förslag til Förordning om ändring i departementsförordning-

en (1982:1177)

Regeringen föreskriver att i avsnitt 7.3 i bilagan

till departementsförordningen (1982:1177)s9 ordet

59. Avsnittets senaste lydelse 1989:641.

kyrkobokföringsinspektörerna skall utgå.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1991.

73. Förslag till Förordning om ändring i förordningen (1987: 1015) om försäkran vid hindersprövning

Regeringen föreskriver att förordningen (1987:1015) om försäkran vid skall ha hindersprövning följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Riksskatteverket fast- Riksskatteverket fastställer formulär för den ställer formulär för den försäkran som kvinnan och försäkran som kvinnan och mannen enligt 3 kap. 3 5 mannen enligt 3 kap. 3 S äktenskapsbalken skall äktenskapsbalken skall avge vid hindersprövning. avge vid hindersprövning. Blanketter för försäkran Blanketter för försäkran skall finnas hos gastors- skall finnas hos de lokaämbetena. la skattekontoren och de allmänna försäkringskassornas lokalkontor.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1991.

74. Förslag till Förordning om ändring i förordningen (1987: 1022) om äktenskapsregistret

Regeringen föreskriver fråga om förordningen (1987:1022) om äktenskapsregistret

dels att rubriken till förordningen skall ha följande lydelse, dels att 8 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Förordningen om äkten- Förordningen om skyldigskapsregistret het för domstol att underrätta äktenskapsregistret och skattenyndigheterna on äktenskapsskillnader n.n.

8 S

När det har kommit När en domstol har dömt uppgift till äktenskaps- till äktenskapsskillnad registret om en dom vari- eller ogiltigförklarat en genom en vigsel har för- vigsel och domen har vunklarats ogiltig eller nit laga kraft, skall domstolen har dömt till domstolen genast sända en äktenskapsskillnad och underrättelse om domen domen har vunnit laga och om när denna vann lakraft, skall statistiska ga kraft till skattemyncentralbyrån genast sända digheten där mannen eller en underrättelse om domen kvinnan är eller senast och om när denna vann la- har varit folkbokförd. ga kraft till pastorsämbetet i kvinnans och mannens kyrkobokföringsorter.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1991.

75. Förslag till Förordning om ändring i förordningen (1988:561) on förbud mot utförsel av krigsmaterial, m.m.

Regeringen föreskriver i fråga om förordningen

60. Motsvarande föreskrift finns i 6 S kungörelsen (l952:87) angáende äktenskapsregistret.

(1988:561) om förbud mot utförsel av krigsmaterial, m.m. att i 7 S ordet kyrkobokförd skall bytas ut mot folkbokförd och ordet kyrkobokföringsort mot folkbokföringsort.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1991.

76. Förslag till Förordning om ändring i yrkestrafikförordningen (1988:1503)

Regeringen föreskriver i fråga om yrkestrafikförordningen (1988:1503) gglg att i 4 och 6 §5 ordet kyrkobokföringsort skall ut mot folkbokföringsort, byfas gglâ att i 13 s ordet kyrkobokförd skall bytas ut mot folkbokförd.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1991.

77. Förslag till Förordning om ändring i förordningen om transportförmedling (1988:1504)

Regeringen föreskriver i fråga om förordningen (1988:1504) om transportförmedling gglg att i 2 och 3 ss ordet kyrkobokföringsort skall bytas ut mot folkbokföringsort,

dels att i 5 S ordet kyrkobokförd skall bytas ut mot folkbokförd.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1991.

78. Förslag till Förordning on ändring i förordningen (1986: 1505) on biluthyrning

Regeringen föreskriver i fråga om förordningen (1988:1505) om biluthyrning ggiâ att i 3 och 4 ss ordet kyrkobokföringsort skall bytas ut mot folkbokföringsort dels att i 10 5 ordet kyrkobokförd skall bytas ut mot folkbokförd.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1991.

79. Förslag till Förordning on ändring i förordningen (1989:88) om förvaltningen av kyrklig jord

Regeringen föreskriver att i 40 S förordningen

(19a9:aa› om förvaltningen av kyrklig jordöl ordet

pastorsämbete skall bytas ut mot pastor.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1991.

61. Senaste lydelse av 40 5 1990:194.

80. Förslag till Förordning om ändring i utlänningsförordningen

(1989:547)

Regeringen föreskriver att 6 kap. 2 S utlännings-

förordningen (1989:547) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lxdelse

6 kap.

2 S Underrättelse enligt 1 5 lämnas av

1. eller 1. skattemyndigheten, när pastorsämbete lokal skattemyndighet som utlänningen första gången ombesörjer kyrkobokför- g. anmäler sig till när utlänningen för- folkbokföring i landet ing, sta gången anmäler sig eller skall folkbokföras till kxrkobokföring i här utan egen anmälan, landet eller skall kyrko- b. ansöker om att få en bokföras här utan egen skattsedel och inte kan anmälan, visa att han har arbetstillstånd eller permanent uppehållstillstånd,

2. arbetsförmedlingskontor, när utlänningen första gången anmäler sig hos förmedlingen för registrering eller för att på annat sätt ta förmedlingens tjänster i anspråk, 3. socialnämnd, när nämnden första gången vidtar i ett ärende om socialtjänst som angår utåtgärd länningen, 4. skolstyrelse, när utlänningen första gången skrivs in i grundskolan eller, om han inte tidigare varit elev i grundskolan, tas in i gymnasieskolan, 5. lokal skattemyndighet, när utlänningen första gången ansöker om att få en skattsedel och inte kan visa att han har arbetstillstånd eller permanent uppehållstillstånd.

Den som lämnar underrättelse enligt första stycket bör uppmana utlänningen att själv ta kontakt med polismyndigheten i fråga om uppehálls- eller arbetstillstånd.

Polismyndigheten skall med anledning av en underrättelse enligt första stycket se till att en ansökan om uppehållstillstånd eller arbetstillstånd görs eller vidta de andra åtgärder som underrättelsen ger anledning till.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1991.

81. i vilka begreppet Förordningar/kungörelser kyrkobokförd i olika böjningsformer skall bytas ut mot folbokförd i motsvarande form.

a) Hämtningskungörelsen (1942:840), 3 och 7 ss

b) Förordningen (1968:556) om näringstillstånd m.m., 3 5

c) Förordningen (1988:971) med länsstyrelseinstruktion, 55 S

d) Studiestödsförordningen (1973:418), 3 kap. 23 a 5 och 4 kap. 16 a §

e) vägtrafikkungörelsen (1972:603),

159 a 5

f) Militära vägtrafikkungörelsen (1974:97), 53 S

9) Värnpliktsförmánsförordningen (1976:1008), 17, 18 och 19 SS

h) Förordningen (1988:972) med instruktion för länsstyrelsen i Norrbottens län, 46 och 52 ss

i) Förordningen (1989:6) med instruktion för domkapitlen, 9 5

j) Förordningen (l981:96) om godkännande och utbyte av utländska körkort, 2, 6, 7, 8 och 12 §5

k) Förordningen (1984:692) om det allmänna företagsregistret, 6 och 10 SS

l) Förordningen (1984:683) om statlig ersättning för mottagande av flyktingar och vissa andra utlänningar, 14 5

m) Förordningen (1983:1031) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa, 4 S

n) Förordningen (1986:395) om timersättning vid vissa vuxenutbildningar, 1 5

o) vuxenutbildningsförordningen (1985:288), 3 kap. 20 a S

p) Förordningen (1983:490) om skyldighet för domstol att lämna uppgifter i mål om äktenskapsskillnad, 3 S

q) Kungörelsen (1973:950) om utredning angående frihet från äktenskapshinder enligt lagen i främmande stat, 2 S

r) Kunqörelsen (1972:605) om införande av ny vägtrafiklagstiftninq, 22 5

s) Gymnasieförordningen (1987:743), 9 kap. 8 s, 14 kap. 8 och 12 ss samt 18 kap. 43 S

t) Förordningen (1987:1021) om kungörelse enligt äktenskapsbalken, text

82. Pörordningar/kungörelser i vilka begreppet pastorsänbete i olika böjningsformer skall bytas ut mot skattenyndighet i motsvarande form.

a) Kungörelsen (1952:644) angáende skyldighet för myndighet att i vissa fall meddela underrättelse till brittisk konsul, 4 S

b) Kungörelsen (1958:401), angáende skyldighet för pastor att meddela underrättelse om fransk medborgares dödsfall, m.m. Rubrik och text

c) Förordningen (1984:1102) om bidragsförskott, förlängt bidragsförskott för studerande och särskilt bidrag till vissa adoptivbarn, 2 S

d) Förordningen (1987:1019) med närmare föreskrifter om vigsel som förrättas av domare eller särskilt förordnad vigselförrättare, 6 S

83. Förordningar/kungörelser ur vilka begreppet kyrkobokföringsdistrikt bör utgå.

a) Kungörelsen (1968:379) om uppläggande av nytt fastighetsregister m.m., 6 S

b) Fastighetsregisterkungörelsen (1974:1059), 25 och 48 SS

c) Förordningen (1990:642) om regionalpolitiskt företagsstöd, 16 S

1 . UTREDNINGSARBETET

1.1 Delbetänkandet m.m.

För snart ett år sedan överlämnade kommittén delbetänkandet Lag om folkbokföringsregister m.m. (SOU 1990:18). Bakgrunden till att kommittén tillkallades liksom kommitténs direktiv framgår av det betänkandet.

Sedan delbetänkandet överlämnades har utredningsarbetet fortsatt. Inom det projekt hos riksskatteverket som biträder kommittén i olika (POFF-projektet) avseenden har arbetet med att ta fram folkbokföringens nya ADB-system fortgátt planenligt. Även på andra områden har åtgärder vidtagits för att den nya folkbokföringsorganisationen skall kunna genomföras och de nya folkbokföringsregistren tas i bruk på av riksdagen utsatt tid, den 1 juli 1991.

I oktober 1990 överlämnade kommittén två särskilda promemorior till regeringen. Den ena rörde sökbegrepp i folkbokföringsregistren medan den andra handlade om folklängder och andra längder som enligt kommittén bör framställas ur registren.

Delbetänkandet har efter sedvanlig remissbehandling och beredning inom regeringskansliet resultat i en - 1990/91:53 om lag om folkbokproposition prop. 62 föringsregister, m.m. som förelades riksdagen i

62. I fortsättningen benämnd endast prop.

november 1990. I prop. har även kommittêpromemorian rörande sökbegrepp beaktats.

1.2 Detta betänkande

För att den nya folkbokföringsverksamheten skall kunna tas i bruk på det sätt som har avsetts behöver också formella förutsättningar tillskapas genom ytterligare lagstiftning samt normgivning från regeringen. Kommittén presenterar i detta betänkande förslag till sådana föreskrifter.

I mångt och mycket innefattar förslagen endast justeringar i bestående regelverk. Tillskapandet av nya folkbokföringsmyndigheter och den utökade datoriseringen kräver emellertid också vissa helt nya föreskrifter.

1.3 Återstående utredningsarbete m.m.

I praktiken är detta betänkande också kommitténs slutbetänkande. Även om visst utredningsarbete återstår är det arbetet inte av sådan art att någon redovisning därav bör ske i form av ett betänkande i serien för statens offentliga utredningar.

Sedan delbetänkandet lämnades har kommittén bl.a. låtit belysa beredskapsplaneringen inom folkbokföringen. Utredningsarbetet i denna del har emellertid ännu inte nått så långt att ett fullständigt författningsförslag kan presenteras. Kommittén föreslår därför inte nu någon ändring i kungörelsen (1958:388) med vissa bestämmelser rörande taxering, uppbörd och folkbokföring under krigsförhållanden.

Vissa frågor återstår också beträffande de nyss omtalade längderna. Senare bör gemensamma föreskrifter presenteras beträffande längderna och gallringen av uppgifter ur folkbokföringsregistren.

Det förefaller inte nödvändigt att slutliga förslag i fråga om folkbokföring under katastrof- och krigssituationer eller längder och gallring läggs fram av kommittén. Däremot faller det direkt på kommittén att hantera vissa frågor rörande den personal som berörs av organisationsförändringen. B1.a. skall kommittén enligt beslut av regeringen svara för tillsättandet av tjänster i den nya folkbokföringsorganisationen.

Ursprungligen var det kommitténs avsikt att nu också lämna vissa förslag med anknytning till det centrala referens- och aviseringsregister som förordas i delbetänkandet. Det gällde främst frågan om uppgiftslämnande och terminalåtkomst för utomstående. I prop. läggs det emellertid inte fram något förslag rörande ett nytt centralt aviseringsregister. Istället uttalar föredragande statsrådet att denna fråga, liksom frågan om kopplingen till det statliga adress- och personregistret (SPAR), bör utredas närmare. Med anledning av detta aktualiserar kommittén inte nu några ytterligare frågor rörande det centrala aviseringsregistret.

2. FÖRSLAG TILL FÖLJDLAGSTIFTNING HJL

2.1 Inledning

Folkbokföringens omorganisation ställer krav på följdändringar i vissa lagar, kungörelser och förordningar. Sammantaget är det ganska många författningar som berörs. I ett stort antal fall begränsas dock ändringarna till att begreppen pastorsämbete och kyrkbokförd måste bytas ut.

I de fall förslagen till följdändringar består i mer än att begreppsapparat kommenteras ändbyt? ringsförslagen i det följande.

1983 års folkbokföringskommittê har i sitt slutbetänkande Ny folkbokföringslag (SOU 1990:50) lämnat vissa förslag till lagstiftning med anledning av omorganisation och datorisering. folkbokföringens

Följdändringarna bör självfallet träda ikraft samtidigt som den nya organisationen tas i bruk, dvs. den 1 juli 1991. I två fall, som endast rör införandet av nya begrepp, krävs dock b1.a. kyrkomötets medverkan för att lagstiftning skall kunna genomföras. Därmed måste ikraftträdandet senareläggas beträffande dessa lagändringar.

2.2 Nya begrepp

2.2.1 Allmänt

När för folkbokföringen ändras kan huvudmannaskapet och kyrkobokföring inte begreppen pastorsämbete längre användas som beteckning pá myndighet respektive verksamhet inom folkbokföringen. Begreppen måste således bytas ut.

I några författningar används i stället pastor som beteckning på kyrkobokföringsmyndigheten. Även det måste ersättas. Pastor kan emellerbegreppet tid också avse kyrkoherden. I den betydelsen kommer pastor att finnas kvar i religionsfribegreppet hetslagen och några andra författningar.

2.2.2 Ny myndighetsbeteckning

Riksdagsbeslutet om ändrat huvudmannaskap innebär att får ikläda sig rollen av skattemyndigheterna När det gäller att i folkbokföringsmyndigheter. olika föreskrifter, särskilt sådana som rör folksåsom mottagare av underrätbokföringsmyndigheten telser och kan saken uttryckas på lite anmälningar, olika sätt.

I anges ett bestämt pastorsämbete oftast dagsläget uttryck i stil med pastorsämbetet i den förgenom där den som anmälningen avser är kyrkoboksamling förd. Det ligger nära till hands att ersätta “pastorsämbetet med det lokala skattekontoret. Däriskulle det bli tydligt att det är det skattegenom kontor där verksamheten bedrivs, och inte det kontor där skattemyndighetens ledning finns, som skall underrättas.

I fråga om myndigheter och myndighetsliknande organ, exempelvis de allmänna försäkringskassorna, anges dock oftast själva myndigheten eller organet i en författning trots att det är en lokal osjälvständig verksamhetsdel som avses. Kommittén förordar därför att pastorsämbete så gott som genomgående ersätts med skattemyndighet. som ett klargörande av att det är myndighetens lokala skattekontor som avses bör uttryck som skattemyndigheten där den som anmälningen avser är folkbokförd användas.

Enligt kommitténs delbetänkande bör anmälningar från enskilda personer i vissa typer av folkbokföringsärenden kunna göras, förutom hos valfri skattemyndighet, också hos allmän försäkringskassa. De anmälningar som avses rör flyttning, som regleras i förslaget till ny folkbokföringslag, namn och gemensam vårdnad. Vidare förordar kommittén i delbetänkandet att också hindersprövning bör kunna begäras hos en allmän försäkringskassa.

Denna försäkringskassornas medverkan, liksom möjligheten för den enskilde att vända sig till valfritt skattekontor, framgår uttryckligen av kommittêns förslag till ändringar i de författningar som berörs.

I vissa författningar används begreppet folkbokföringsmyndighet för att beteckna pastorsämbetet men ibland också skattemyndigheten (i dess egenskap av mantalsskrivningsmyndighet eller ansvarig för de nuvarande länsvisa folkbokföringsregistren). Även riksskatteverket kan med nuvarande ordning vara folkbokföringsmyndighet (1-3 ss folkbokföringslagen

/1967:198/). Som framgår av förslagen till författningsändringar har kommittén funnit att begreppet folkbokföringsmyndighet över lag bör bytas ut mot skattemyndighet.

2.2.3 Folkbokföring istället för kyrkobokföring

Redan i kommitténs tidigare betänkande användes folkbokföring som begrepp för den löpande framtida verksamheten. Enligt förslaget till ny folkbokföringslag skall mantalsskrivningen avskaffas och mantalsskrivningen och kyrkobokföringen ersättas med ett enhetligt begrepp, folkbokföring. Det finns således skäl att även i nu aktuella författningsförslag genomgående byta ut kyrkobokföring mot folkbokföring.

2.3 Förändrad instansordning

Beslut av pastorsämbetet i fråga om gemensam vårdnad, namn, hindersprövning och äktenskapscertifikat överklagas nu till domkapitlet, vars beslut kan överklagas till kammarrätten.

Med det ändrade huvudmannaskapet för folkbokföringen kommer beslut i angivna typer av ärenden att fattas av skattemyndigheten som första instans. När det sedan gäller den framtida ordningen för överkan det ifrågasättas om domkapitlet bör klagande vara besvärsinstans. Från allmänna utgångspunkter förefaller det naturligt att ersätta domkapitlet som besvärsinstans med länsrätten. Mot denna lösfinns emellertid invändningar. Antalet överning beslut i namnärenden och hindersprövningsklagade ärenden är litet. Länsrätterna har för närvarande

ingen befattning med dessa fragor.

För att lägga prövningen av dessa överklaganden på länsrätterna talar á andra sidan intresset av att få en enhetlig instansordning för skattemyndigheternas beslut. I förslaget till ny folkbokföringslag föreslås att de överklagade beslut enligt folkbokföringslagen som för närvarande prövas av domkapitlet skall överklagas till länsrätten.

i stort är för närvarande föremål Instansordningen för en översyn av en utredning, domstolsutredningen (Ju 1989:06). I direktiven till utredningen sägs bl.a. följande:

Kommittén bör också se över instansordningen i olika hänseenden. Tyngdpunkten i rättskipningen skall i första instans. Kommittén bör ligga utreda om vissa måltyper, där den fördärför sta nu sker i hovrätt eller domstolsprövningen kammarrätt, i stället kan handläggas av tingsrätt eller länsrätt som första domstolsinstans. får skälen som talar för att Sammanfattningsvis länsrätterna skall pröva samtliga typer av beslut som skattemyndigheterna fattar som folkbokföringsmyndighet anses väga tyngst.

2.4 Lag om ikraftträdande m.m.

2.4.1 Allmänt

Den och datorisering som kommittén organisation förordar för framtidens folkbokföring kräver viss Någon form av övergångsregleövergángsreglering. torde också behövas med anledning av den nya ring som kan förväntas träda i kraft folkbokföringslag

den 1 juli 1991.

liksom föreskrifter om Ifrágavarande reglering ikraftträdande av nämnda folkbokföringslag har såsamband att den bör i ett sammanhang. Om dant ges innebär en särskild eller föreskrifter i detta lag direkt till en ny folkbokföringslag får anslutning när ett slutligt förslag till ny folkbokavgöras föringslag föreligger.

2.4.2 Organisatoriska övergångsregler m.m.

riksdagsbeslutet om ändrat huvudmannaskap Enligt för den löpande folkbokföringen skall den nya organisationen sin verksamhet den 1 juli 1991. I börja att pastorsämbetena samtidigt skall detta ligger med sin verksamhet. Inför organisationsförupphöra ändringen bör det vara en strävan att pastorsämbetena avslutar ärenden så att endast ett pågående antal folkbokföringsärenden är unmycket begränsat der handläggning den 1 juli 1991.

Man måste dock från att inte alla ärenden kan utgå vara avslutade den Oftast torde detta bero dagen. att ett ärende kräver utredning av myndigheten på eller av ingivaren. Dessa ärenden kan komplettering avslutas av pastorsämbetet eller överlämantingen nas till skattemyndigheten för slutlig handlägg-

ning.

Kommittén förordar det senare alternativet, dvs. att inte fattar några beslut eller pastorsämbetet vidtar andra i folkbokföringsärenden efter åtgärder den 30 1991. Därmed kan alla kyrkoböcker och juni andra avslutas samma dag. kyrkobokföringsregister får också från första stund ett Skattemyndigheten

odelat ansvar för den löpande ärendehandläggningen.

Däremot bör inte handläggningen av ett från pastorsämbetet överklagat ärende avbrytas som en följd av organisationsförändringen. Kommittén föreslår att nuvarande regler tillämpas i överklagade ärenden även efter den 30 juni 1991. Inte heller ett överklagat ärende bör dock föranleda anteckning inom kyrkobokföringen efter den 30 juni 1991 utan det får ankomma på vederbörande överinstans att underrätta skattemyndigheten när ett lagakraftvunnet beslut föreligger. vad som nu sagts bör också gälla ärende som före den 1 juli 1991 har underställts domstol eller domkapitel med stöd av folkbokföringslagen.

2.4.3 Övergángsförvaringen av kyrkobokföringsarkiven

2.4.3.1 Kommitténs tidigare förslag

I en särskild promemoria som lämnades till regeringen i 1989 presenterade kommittén förslag .maj rörande den framtida förvaringen av kyrkobokföringsarkiven. Kommittén föreslog därvid att omorganisationen av folkbokföringen borde få som följd att pastorsämbetenas kyrkobokföringsarkiv överförs till de statliga arkivmyndigheterna. Kommittén pápekade emellertid att överförandet måste anstå till dess att arkivmyndigheterna hade tillförts behövliga resurser. I avvaktan på sådana resurstillskott förordade kommittén att kyrkobokföringshandlingarna övergángsvis skulle få vara kvar på pastorsexpeditionerna. Beträffande denna övergángsvisa förvaring anförde kommittén bl.a. följande.

Vid folkbokföringens omorganisation upphör pastorsämbetet att vara folkbokföringsmyndighet. organ kommer dock att ha kvar Kyrkliga vissa med anknytning till folkbokuppgifter föringen, främst prövningen av frågor enligt religionsfrihetslagen. För bl.a. det kyrkliga församlingsarbetet torde det bli nödvändigt att föra över främst medlemmar i register svenska kyrkan. Denna registerföring kan komma att läggas hos kyrklig kommun eller hos någon form av bibehållet pastorsämbete. Vilken lösning som än väljs kan man anta att pastorsexeller expeditioner som motsvarar peditionerna, dessa, kommer att finnas även efter folkbokföringsreformen.

Det förefaller lämpligt att anförtro den övergångsvisa arkivhanteringen åt registerföringsmyndigheten och dess personal. I praktiken innebär detta att kyrkobokföringshandlingarna kommer att vara kvar på pastorsexpeditionerna. Med en sådan ordning får det ankomma på kyrkokommunen att tillhandahålla personal och lokaler m.m. för arkivhanteringen. Detta måste utanges i författning. För fullgörantryckligen det av sin nu angivna skyldighet äger kyrkokommunen uttaga den församlingsskatt som erfordras. - - - - -

Även under övergångsfasen kommer de aktuella kyrkobokföringsarkiven att stå under landsarkivens tillsyn.

Arkivhanteringen innefattar bl.a. den viktiga uppgiften att åt myndigheter och enskilda tillhandahålla uppgifter och utdrag ur kyrkobokföringsregistren. Detta tillhandahållande av historiska registeruppgifter bör på det hela taget ske på ett sätt som överensstämmer med den ordning som nu gäller. Arkivförvaringsmyndigheten bör således tillämpa ungefär samma handläggningstider som nu gäller för utlämnande av registeruppgifter. Det förefaller dock oundvikligt att främst de mindre pastorsinte kommer att kunna förses expeditionerna med sådana resurser att dagens goda service kan Med en strävan att bibeupprätthållas. hålla en verksamhet som liknar den som nu gäller, följer vidare att uppgifter och utdrag som tillhandahålls ur det kyrkobokföringsmaterial som förvaras på pastorsexpeditionerna inte bör vara förenade med kostnader för beställaren i större utsträckning än vad som är fallet i dag.

2.4.3.2 Allmänna föreskrifter om arkiv

2 S arkivstadgan (1961:590) anses bl.a. kyr- Enligt koarkiv vara arkiv hos statsmyndighet. Enligt riksarkivets tillämpningsföreskrifter till stadgan avses med kyrkoarkiv såväl pastorsämbetes och kyrkas som församlings, pastorats och kyrklig samfällighets arkiv, som pastorsämbete enligt ämbetsáliggande har i sin vård.

Arkivstadgan kommer den 1 juli 1991 att ersättas av en arkivlag. Av 2 5 arkivlagen (1990:782) framgår att vad som gäller för statliga myndigheters arkiv också skall gälla för arkiv hos kyrkokommunala myndigheter. I propositionen med förslag till arkivlag (prop. 1989/90:72) sägs bl.a. följande som specialmotivering till 2 S i lagen.

I paragrafen utvidgas tillämpningen av de bestämmelser som gäller för de statliga myndigheternas arkiv. Bestämmelsen har motsvarighet i gällande rätt. Enligt 2 S allmänna arkivstadgan gäller stadgan sålunda även för kyrkoarkiv och allmänna försäkringskassor. I första punkten föreskrivs att de bestämmelser som gäller för de statliga myndigheternas arkiv skall gälla också för arkiv hos de kyrkokommunala myndigheterna. Bestämmelserna kommer alltså att omfatta bl.a. kyrkoarkiven som idag regleras av de statliga arkivföreskrifterna. Dessa arkiv innehåller dels pastorsämbetets arkiv, dels de kyrkokommunala arkiven. Begreppet kyrkoarkiv kan därför mönstras ut i den nya lagstiftningen. (Jfr också förslagen till ändringar i församlingslagen/1988:180/).

Både arkivstadgan och arkivlagen innehåller regler om hur arkiv skall behandlas när verksamheten hos en myndighet upphör. I arkivstadgan har föreskriften följande lydelse.

32 med sin verksamhet skall s Upphör myndighet eller, efter regeringens beom ej regeringen riksarkivet eller krigsarkivet anmyndigande, dess arkiv inom tre månorlunda föreskriver, nader efter verksamhetens upphörande avlämnas till arkivmyndigheten eller, i fråga om mynsom omförmäles i 8 S 2. och 3., efter dighet bestämmande till landsarkiv. riksarkivets (Ändr 1976:1106)

i har en annorlunda utform- Regleringen arkivlagen

ning. Föreskriften där lyder:

11 Om en har upphört och S statlig myndighet verksamhet inte har förts över till en dess annan statlig myndighet, skall myndighetens till en arkivmyndighet inom arkiv överlämnas såvida inte regeringen eller den tre månader, som bestämmer föreskriver myndighet regeringen något annat.

12 kommer regeringen att Med stöd av 5 arkivlagen

vissa föreskrifter och beslut när det kunna meddela

av arkivhandlingar mellan myngäller överföringen

digheter. Paragrafen lyder:

vad av bestämmelserna i 12 5 Utöver som följer 10 och ll §5 får en statlig myndighet av- 9, hända allmänna handlingar endast genom såsig eller överlämnande som sker dant återlämnande med stöd av eller föreskrift som meddelas av re- 1. lag eller den myndighet som regeringen geringen bestämmer, eller 2. särskilt beslut av regeringen. Första

inte handlingar som en myndigstycket gäller het har fått som lån.

i av det tidigare för- 2.4.3.3 Reglering anledning

slaget m.m.

övertar verksamheten från en annan När en myndighet

överförs normalt även arkiven till den myndighet Detta är också andemeningen bakom nya myndigheten.

och 11 S arkivlagen. Kommitténs 32 S arkivstadgan

förslag till förvaring av kyrkobokföringsarkiven

överensstämmer med andra ord inte med den ordning som normalt tillämpas. Skälen härtill har tidigare redovisats och framgår närmare av den till regeringen överlämnade promemorian.

I enlighet med vad som framgår av avsnitt 2.4.3.1 förordar kommittén att ansvaret för kyrkobokföringsarkiven skall överlämnas till den kyrkliga registerföringsmyndigheten. Svenska kyrkans centralstyrelse har som redogörelsen i avsnitt 2.6.6 utvisar föreslagit att registreringen ifråga skall ankomma på pastor, dvs. i första hand kyrkoherden. Således samme pastor som i enlighet med kommitténs förslag skall pröva frågor om medlemskap i svenska kyrkan enligt religionsfrihetslagen och sköta de arkiv som uppstår i den verksamheten.

Några föreskrifter om allmän kyrklig registerföring har ännu inte meddelats. Däremot har 1990 års kykomöte utfärdat en kyrklig kungörelse om ministerialböcker enligt vilken pastor skall vara skyldig att föra sådana böcker. Kungörelsen träder i kraft den l juli 1991. Hanteringen av ministerialböcker kommer också att föranleda arkivbildning hos pastor.

Mot bakgrund av vad som anförts föreslår kommittén att pastor också får ombesörja skötseln av pastorsämbetets kyrkobokföringsarkiv fram till dess att dessa kan levereras till landsarkiven.

Kyrkobokföringsarkiven förvaras nu tillsammans med de kyrkokommunala arkiven. Pastor och kyrkokommunala organ samverkar också på en rad olika plan. De delar ofta expeditionslokaler och har gemensam personal. som kommittén anfört tidigare bör det med beaktande av dessa förhållanden ankomma på kyrko-

kommunen att, på motsvarande sätt som nu gäller enligt 58 S folkbokföringslagen, svara för kostnaderna för lokaler och personal som behövs för skötseln av kyrkobokföringsarkiven.

Eftersom den ordning som nu föreslås avviker från främst arkivlagens bestämmelser bör särskilda föreskrifter utfärdas för förvaringen av kyrkobokföringsarkiven. På grund härav och då det även i övframstár som lämpligt föreslår kommittén att rigt föreskrifter för den övergángsvisa arkivförvaringen i lag i anslutning till införandet av bl.a. ny ges folkbokföringslag.

Det bör att vad som nu föreslås inte inpåpekas kräktar pá en arkivmyndighets rätt enligt 9 § aratt överta arkivmaterial från en myndighet kivlagen som står under dess tillsyn.

Utdrag och kopior från kyrkobokföringshandlingarna kommer att efterfrågas av myndigheter och enskilda. Härvid torde vissa av de formulär som nu används också kunna brukas i framtiden. I övrigt får utdrag ur handlingarna lämnas på motsvarande sätt som sker hos de statliga arkivmyndigheterna.

som tidigare anfördes bör några anteckningar inte i efter den 30 juni göras kyrkobokföringsmaterialet 1991. När föreskrifterna i folkbokföringskungörelsen rörande kyrkobokföringsregistren har upphävts det sätt som kommittén föreslår finns det heller på inte något rättsligt stöd för sådana anteckningar.

I enlighet med vad som sägs i delbetänkandet (s. 170) kommer kyrkobokföringsarkiven även i framtiden att vara underkastade den sekretess som en-

ligt 7 kap. 15 S sekretesslagen (1980:100) gäller för folkbokföring.

Huruvida uppgiftslämnande från kyrkobokföringsmaterialet skall vara avgiftsbelagt får i första hand prövas utifrån expeditionskungörelsens (1964:618) bestämmelser. Kommittén har inte funnit skäl att lämna några särskilda förslag i denna del.

2.5 Föräldrabalken

Beträffande 6 kap 4 5 har kommittén utgått från den lydelse av paragrafen som föreslås i prop. 1990/91: 8. En nyhet i den propositionen jämfört med vad som nu gäller är att anmälan om gemensam vårdnad skall kunna göras, förutom till pastorsämbetet, till socialnämnden i samband med att nämnden skall godkän-

na en faderskapsbekräfte1se.63

Möjligheten för den enskilde att kunna anmäla gemensam vårdnad antingen hos valfritt skattekontor eller försäkringskassekontor har tidigare berörts. Det samma gäller bytet av besvärsinstans.

2.6 Religionsfrihetslagen

2.6.1 Allmänt

Det ingår självfallet inte i kommitténs uppdrag att föreslå några ändringar av de grundläggande reglerna i religionsfrihetslagen (1951:680). Kommittén utgår således bl.a. från att prövningen av frågor

63. Faderskapsbekräftelse är den nya beteckningen på det som idag benämns faderskapserkännande.

om i svenska kyrkan skall ligga kvar medlemskap hos pastor.

I råder det ett nära samband mellan den dagsläget kyrkobokföringen, och löpande folkbokföringen, Pastor är prövningen enligt religionsfrihetslagen. beslutande både i ärenden rörande kyrkobokföring ju och ärenden om medlemskap i svenska kyrkan. Genom har pastor också omedelkyrkobokföringsmaterialet bar till det beslutsunderlag som behövs i tillgáng medlemskapsärenden.

Till av riksdagsbeslutet om ändrat huvudmanföljd för den folkföringen upphör det nära naskap löpande sambandet mellan folkbokföringsverksamheten och av medlemskapsfrágor. Även i framtihandläggningen den behöver dock pastor för handläggningen enligt ha tillgång till folkbokföreligionsfrihetslagen Skattemyndigheten har á sin sida ringsuppgifter. behov av om medlemmar i svenska kyrkan. uppgifter Detta informationsutbyte behöver regleras. Reglehar kommitténs uppfattning delvis sin ringen enligt i I lagen behöver ockplats religionsfrihetslagen. till av det så vissa smärre justeringar göras följd

ändrade huvudmannaskapet.

2.6.2 Begreppsförändringar

innehåller flera föreskrifter Religionsfrihetslagen an till folkbokföringsförhållanden; vissom knyter sa skall ske till pastor i den församanmälningar där vederbörande är kyrkobokförd etc. Även i ling denna skall begreppet kyrkobokförd i olika böjlag ersättas med folkbokförd i motsvarande ningsformer former.

2.6.3 oförändrad besvärsordning

För närvarande kan beslut eller åtgärd enligt religionsfrihetslagen överklagas till domkapitlet. Därifrån kan talan fullföljas till kammarrätten och slutligen till regeringsrätten. Detta följer av kopplingen till klagan i ärenden rörande kyrkobokföring och framgår vidare av 45 § andra stycket och 49 S andra stycket folkbokföringslagen.

Den angivna instansordningen skall bibehállas. Paragrafen måste emellertid ges en annan lydelse eftersom kyrkobokföringen upphör och ett framtida regelverk för folkbokföringen inte torde innehålla regler om domkapitlet som besvärsinstans.

2.6.4 Pastor

Som tidigare sagts bör medlemskapsärenden även fortsättningsvis prövas av pastor. Vem som är pastor framgår av 1 5 folkbokföringskungörelsen (1967: 495). Denna kungörelse kan komma att upphävas. I vart fall kommer den i framtiden inte att innehålla föreskrifter om vem som är pastor.

Även efter den 30 juni 1991 bör det genom religionsfrihetslagen gå att utläsa vem som är pastor. Detta kan lämpligen ordnas genom att en särskild definition införs i lagen.

Det bör liksom nu vara möjligt för en annan präst än kyrkoherden att handlägga frågor om medlemskap. Även möjligheten för exempelvis anställda på pastorsexpeditionen att utföra huvuddelen av de arbetsuppgifter som enligt lagen ankommer på pastor bör bibehållas.

2.6.5 Pastoratets skyldigheter

som tidigare sagts är det pastoratet som enligt 58 S folkbokföringslagen svarar för att pastor och får de resurser som behövs för att pastorsämbetet sköta I dagens situation, när kykobokföringen. av medlemskapsärenden kan sägas utgöra prövningen en del av kyrkobokföringen, innebär detintegrerad ta att också ekonomiskt svarar för den pastoratet verksamhet som pastor bedriver enligt religionsfri- På denna punkt bör inte någon ändring hetslagen. ske. Saken lämpligen genom en särskild föklargörs reskrift i som lägger fast religionsfrihetslagen pastoratets ansvar.

2.6.6 mellan pastor och skatte- Uppgiftslämnande förvaltningen

När inte längre sköts inom svenska folkbokföringen behöver istället föra vissa egna rekyrkan kyrkan Svenska centralstyrelse har begärt gister. kyrkans att förelägger riksdagen en lag om förregeringen med b1.a. regler om framtida medsamlingsregister för svenska kyrkan. vidare har lemsregistrering 1990-års kyrkomöte utfärdat en kyrklig kungörelse om av konfirmation, vigsel och registrering dop, begravning i svenska kyrkans ordning.

Enligt centralstyrelsen skall församlingsregistret stor del innehålla uppgifter som inhämtas från till med hjälp av ADB. Pastor föreslås folkbokföringen också med av ADB få uppgifter från folkbokhjälp om händelser som kan aktualisera en prövföringen rörande medlemskap i svenska kyrkan enligt rening Sedan pastor fattat beslut i ligionsfrihetslagen.

han enligt cenett medlemskapsärende registrerar förslag i församlingsregistret att tralstyrelsens i fråga är medlem i svenska kyrkan. personen

Den ordning som sålunda föreslagits av centralstyrelsen framstår som lämplig även ur folkbokföringens Pastors tillgång till folkbokförperspektiv. ingsuppgifter för medlemskapsprövningen garanteras föreskrifter främst i förordning. lämpligen genom Kommittén återkommer till denna fråga under avsnitt

3.

För bl.a. av församlingsskatt och framuppbörd av för kyrkliga val behöver ställning röstlängder å sin sida få del av uppgifter om skattemyndigheten medlemmar i svenska kyrkan. I förslaget rörande har centralstyrelsen anfört att församlingsregister bör underrätta skattemyndigheten kontinuerpastor i svenska

ligt om varje person som inträtt kyrkan.

Underrättelserna synes vara avsedda att göras med till den skattemyndighet hos skriftligen post vilken personen i fråga är folkbokförd.

förordade ordningen med en Den av centralstyrelsen skriftlig underrättelse för varje person som upptas som medlem eller utträder ur svenska kyrkan fram-

står som ineffektiv och kostsam, både för .pastor

och Skattemyndigheten har helskatteförvaltningen. ler inte behov av om medlemmar i svenska uppgifter annat än vid vissa tillfällen. kyrkan

Mot denna avstyrker kommittén att en konbakgrund av uppgifter om medlemskap i tinuerlig avisering svenska sker från pastor till skattemyndigkyrkan heten. Kommitténs tidigare förslag till framtida för folkbokföringen innehåller heller ADB-system

inte några rutiner för en sádan ordning. Kommittén förordar för sin del att skattemyndighetens behov av uppgift om medlemskap tillgodoses genom ett par årliga aviseringar pá ADB-medium från svenska kyrkan.

Sådan aviseringsverksamhet kan troligen endast ske från det centrala dop- och konfirmationsregister som centralstyrelsen vill se inrättat. Det registret måste då också innehålla uppgift om medlemskap i svenska kyrkan, vilket i och för sig inte har föreslagits av centralstyrelsen. I det kyrkliga ADB-system som kommer att byggas upp torde dock uppgift om medlemskap enkelt kunna tillföras dopoch konfirmationsregistret med hjälp av församlingsregistren på motsvarande sätt som uppgift om dop och konfirmation tillförs registret, alltså företrädesvis med hjälp av ADB-medium.

Från det kyrkliga registret kan sedan uppgifter om medlemmar i svenska kyrkan överföras till folkbokföringens ADB-register. Till att börja med sker överföringen på ADB-medium till de nuvarande länsregistren. Det synes inte föreligga några praktiska hinder mot att så sker redan fr.o.m. den 1 juli 1991. På lite längre sikt kan folkbokföringens centrala referens- och aviseringsregister ta emot uppgifterna.

Grundläggande föreskrifter om hur uppgift rörande medlemskap i svenska kyrkan skall överföras från kyrkan till folkbokföringen bör ges i lagen medan detaljföreskrifter i saken kan tas in i en förordning.

2.7 Datalagen

28 s andra stycket datalagen (1973:289) får Enligt en låta myndigheter vars verklänsskattemyndighet samhet är begränsad till länet utnyttja folkbokförnuvarande länsregister i stället för det ingens person- och adressregistret (SPAR). Utstatliga nyttjandet får ske dels för akutalisering, kompletoch kontroll av uppgifter i andra personretering gister för uttag av urval av personuppgifter gglg (urvalsdragning).

Även med kommitténs förslag till framtida ADB-system för folkbokföringen skall länsregistren vara i bruk ännu ett antal år och därvid ha i stort sett samma funktion som idag. Den aktuella regleringen i bär därmed kvarstå. Främst för att avdatalagen länsregistren från de nya lokala folkbokgränsa bör dock lagtexten beträffande föringsregistren länsregistren justeras.

2 S 2 prop.-förslaget till lag om folkbok- Enligt föringsregister får ett lokalt folkbokföringsregister bl.a. användas för tillhandahållande av folksom myndigheter behöver för att bokföringsuppgifter sin verksamhet. Detta bör dock enligt komfullgöra mitténs uppfattning inte i första hand gälla sådant som avses i 28 S datalagen, dvs. uppgiftslämnande främst aktualisering av andra myndigheters register. är inte för att lö- De nya registren uppbyggda aktualisera andra myndigheters register i pande stor omfattning. Aktualiseringen bör därför även fortsättningsvis ske med hjälp av de nuvarande och, på lite längre sikt, genom ett länsregistren centralt aviseringsregister för folkbokföringen. Det kan också noteras att utlämnande på ADB-medium

från ett lokalt folkbokföringsregister, enligt de förslag som nu ligger, endast kan ske med stöd av författning eller om regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer har medgett det.

Av vad som nu sagts följer att föreskriften i 28 S andra stycket datalagen inte skall omfatta de lokala folkbokföringsregister som kommer att föras för varje skattekontors verksamhetsområde.

2.8 Namnlagen

I enlighet med de principer som tidigare antagits av kommittén skall en anmälan enligt namnlagen få hos valfri skattemyndighet eller försäkringsgöras kassa. Länsrätten skall också ersätta domkapitlet som besvärsinstans.

uppgifter bör, i enlighet med vad som Operativa sägs både i delbetänkandet och prop., inte längre ligga på riksskatteverket. Prövning av namnanmälför personer som inte är eller har varit ningar folkbokförda bör därför läggas på en skattemyndighet. Det får ankomma pá riksskatteverket i egenskap av central förvaltningsmyndighet för b1.a. frågor om folkbokföring att besluta vilken skattemyndighet som skall dessa ärenden. som en följd av pröva riksskatteverkets ändrade roll kan den särskilda regeln om fullföljd i 38 S upphävas.

Genom den nya namnlagen (1982:670) avskaffades rätten för dopförrättare i svenska kyrkan att besluta om förnamn (prop. 1981/822156 s. 42 och 43). Genom en föreskrift i 36 s anses dock en anmälan om förnamn som görs till dopförrättare inom svenska kyrk-

an, som en anmälan till den i namnfrágan beslutande folkbokföringsmyndigheten. Motsvarande gäller anmälan om efternamn till vigselförrättare. Föreskrifterna synes främst motiverade av serviceskäl.

När ansvaret för folkbokföringen förs bort från svenska kyrkan bör dopförrättare i kyrkan i detta avseende likställas med dopförrättare i andra samfund. Serviceaspekten blir ändå väl tillgodosedd, bade beträffande dop och vigsel, genom att namnanmälan kan göras till valfri skattemyndighet eller försäkringskassa. Med beaktande av dessa omständigheter bör föreskriften i 36 S tredje stycket namnlagen kunna upphävas.

Justeringen i 39 5 hänger samman med den organisatoriska förändringen. I framtiden kan för övrigt det personbevis som avses i paragrafen innehålla de uppgifter som för närvarande framgår av utdrag ur födelse- och dopboken.

2.9 Äktenskapsbalken

Även framöver skall hindersprövning ske hos folkbokföringsmyndigheten. Att prövningen bör kunna begäras hos valfri försäkringskassa eller skattemyndighet har anförts b1.a. i avsnitt 2.2.2.

I enlighet med vad som tidigare har föreslagits skall besvärstalan över skattemyndighetens beslut rörande hindersprövning föras hos länsrätten. Beslut av präst inom svenska kyrkan om vigsel bör dock även fortsättningsvis prövas av domkapitlet eftersom dessa, mycket sällsynta ärenden närmast angår den prästerliga ämbetsutövningen.

Föreskrift om underrättelse av vigsel finns för närvarande i folkbokföringskungörelsen (15 och 31 S5). Kommittén förordar att regler om underrättill skattemyndighet i framtiden telseskyldighet inte meddelas i fristående författningar utan främst tas in de som behandlar den fråga regelverk som underrättelsen avser. Med denna ordning bör om underrättelse om vigsel föras in i föreskrifter äktenskapsbalken.

2.10 icke territoriella för- Församlingslagen, samlingar

2.l0.1 Endast folkbokföring i territoriell för-

samling

Församlingslagen gäller för samtliga församlingar inom svenska och således, i tillämpliga dekyrkan också icke-territoriella församlingar. samtidlar, är dessa för närvarande underkastade en delvis igt föråldrad och inbördes skiftande särreglering.

I december 1989 en arbetsgrupp inom presenterade en promemoria om icke-territocivildepartementet riella församlingar. I promemorian lämnades förslag bl.a. till en lag om icke-territoriella församlingar och andra författningsändrinqar som syftade till i allt föreskrifterna för att väsentligt anpassa till den ordning som gäller för terförsamlingarna ritoriella Arbetsgruppen föreslog viförsamlingar. dare att frågan om medlemskap i icke-territoriella också i fortsättningen skulle knytas församlingar till folkbokföringen (kyrkobokföringen).

förslaget till ny folkbokföringslag skall Enligt emellertid folkbokföring endast ske i territoriell församling. Förslaget berör inte den då uppkommande frågan hur en person skall kunna vinna tillträde till en icke-territoriell församling.

När den löpande folkbokföringen ombesörjs av svenska kyrkan är det naturligt att knyta frågan om tillhörighet till en icke-territoriell församling till folkbokföringen; i dagens situation kommer ju också tillhörigheten till uttryck genom att folkbokföring kan ske i en icke-territoriell försam» ling. Då skattemyndigheterna nu tar över ansvaret för all folkbokföringsverksamhet förefaller det lika naturligt att koppla loss frågan om denna tillhörighet från folkbokföringen genom att, i enmed förslaget till ny folkbokföringslag, inlighet te möjliggöra folkbokföring i icke-territolängre riell församling inom svenska kyrkan.

När en person inte kan folkbokföras i en icke-territoriell församling kan den ifrågasättas om prövav tillhörigheten till församlingen skall ningen ligga kvar inom folkbokföringen.

Det kan framstå som principiellt olämpligt att låta en skattemyndighet pröva om en person uppfyller kriterierna för att tillhöra en icke-territoriell församling inom svenska kyrkan.

Kriterierna för tillhörighet till en icke-territoriell församling kommer rimligen att framgå av den lagstiftning om församlingarna som kan förväntas samtidigt med en ny folkbokföringslag. Även om dessa kriterier således ännu inte är fastlagda kan man utgå från att skattemyndigheten i sina register in-

te kommer att ha tillgång till samtliga uppgifter som behövs för att pröva tillhörigheten till en icke-territoriell församling. Det finns således också praktiska skäl som talar mot att tillhörighetsprövningen skall ligga kvar inom folkbokföringen.

Å andra sidan kan det sägas att en icke-territoriell församling också är en kommun och att den aktuella prövningen därför inte är en rent kyrklig angelägenhet. Detta gäller särskilt som en person kan tillhöra en icke-territoriell församling utan att vara medlem i svenska kyrkan. Inte heller något organ har automatiskt tillgång till de kyrkligt uppgifter som behövs för att pröva frågan om tillhörighet till en icke-territoriell församling. Idag beslutar också skattemyndigheterna i Stockholm och Göteborg om tillhörighet till vissa icke-territoriella församlingar.

Kommittén förordar för sin del att prövningen i fråga får ankomma på pastor, dvs. samma myndighet som prövar frågan om medlemskap i svenska kyrkan.

Kommittén föreslår ändringar i församlingslagen utifrån de ställningstaganden som nu har redovisats.

Den ordning för prövning av tillhörighet till en icke-territoriell församling som kommittén förordar bör komma till uttryck i den kommande lagstiftningen om församlingarna. Eftersom något färdigt lagförslag ännu inte föreligger beträffande församlingarna avstår kommittén frán att lämna förslag till konkreta föreskrifter i fråga om prövningen.

Genom en lagstiftning om icke-territoriella församkan förordningen (1910:103) angående behölingar att kyrkobokföras i icke-territoriell förrighet samling och kungörelsen (1953:524) angáende upphävande av skyldigheten för svensk medborgare att tillhöra nationell kyrkoförsamling m.m. upphävas.

Om folkbokföring inte längre blir möjlig i en icketerritoriell församling men dessa i övrigt skall med territoriella församlingar torde ävjämställas en vissa andra lagar behöva justeras på motsvarande sätt som de aktuella paragraferna i församlingslagen. Det är alltså fråga om att komplettera vissa föreskrifter så att de inte bara gäller den som är folkbokförd utan också den som tillhör en icke-territoriell församling. Bl.a. berörs domkapitelslagen /1988:18l/ (5 S) och lagen /l988:183/ om förvaltningen av kyrklig jord (5 5).

2.10.2 Registrering av tillhörighet till icke-territoriell församling

I avsnitt 2.6.6 rörande religionsfrihetslagen lämnar kommittén förslag till hur uppgift om medlemskap ii svenska kyrkan bör registreras inom kyrkan och med vissa mellanrum tillföras skattemyndigheterna. För uppbörd av församlingsskatt och framav röstlängder för kyrkliga val behöver ställning skatteförvaltningen också uppgift om personer som tillhör en icke-territoriell församling.

Kommittén föreslår att uppgifterna om tillhörighet till icke-territoriell församling hanteras på samma sätt som uppgifterna om medlemskap i svenska kyrkan. Detta innebär att församlingarnas pastorer fortlöpande underrättar svenska kyrkans centralsty-

relse som tillhör en icke-territoriell om personer församling samt att centralstyrelsen registrerar överlämnar på ADB-medium till och uppgifterna skatteförvaltningen ett par gånger om året.

i en sådan rapporterings- och registre- Huvuddragen bör också komma till uttryck i lagringsordning stiftningen om icke-territoriella församlingar på sätt som kommittén har föreslagit rörmotsvarande ande medlemskap i svenska kyrkan (17 S i förslaget till ändringar i religionsfrihetslagen). Detaljföreskrifter om kommunikationen mellan centralstyrelsen och lämnas i kommitténs skattemyndigheterna till förordning om underrättelse om medlemförslag i svenska och tillhörighet till ickeskap kyrkan teritoriell församling.

att om medlemskap i Av prop. framgår uppgifter och icke territoriell församling insvenska kyrkan te kommer att i folkbokföringens nya ADB-relagras Däremot kommer uppgifterna att registreras gister. i de nuvarande länsregistren även efter den 1 juli

1991.

2.11 Begravningslagen

Men den som nu gäller skall vid dödsfall ordning läkare utfärda intyg om dödsorsaken (dödsbevis). Dödsbeviset är främst avsett att vara underlag för i död- och och för anteckningar begravningsboken statistik. Sedan har fullgjort sina pastorsämbetena översänds alla dödsbevis till statistiska uppgifter centralbyrån.

Enligt propositionen om begravningslag (prop. 1990/

91:10) skall läkaren i framtiden utfärda två skilda handlingar, dels bevis om dödsfallet (dödsbevis), dels om dödsorsaken. Liksom det nuvarande intyg dödsbeviset skall de båda nya handlingarna enligt propositionen lämnas till pastorsämbetet.

Kommittén föreslår i delbetänkandet att uppgift om dödsorsak inte skall registreras i de framtida folkbokföringsregistren. Detta förslag har också i prop. Om förslaget genomförs kommer fullföljts det, som också påpekas i propositionen om begrav- (s. 74), inte att finnas något behov av ningslag att intyget om dödsorsaken tillställs folkbokföringsmyndigheten.

Kommittén förordar därför att endast dödsbeviset i framtiden lämnas till folkbokföringen medan intyget om dödsorsaken bör skickas direkt till statistiska centralbyrån. Därmed skall också den aktuella paragrafen, 4 kap. 6 S, ändras.

I den mån intyg om dödsorsak inte inkommer inom föreskriven tid bör statistiska centralbyrån få bistånd av skattemyndigheten med att fordra in intyget. Skattemyndigheten har ju bl.a. uppgift om vilken läkare som har utfärdat dödsbeviset. Föreskrifter om denna samverkan mellan myndigheterna kan utfärdas med stöd av 4 kap. 11 S i propositionens lagförslag.

3 . rönoxonruasröxsuc

3.1 Inledning

3.1.1 Allmänt

Den för folkbokföringen kräver nya organisationen en rad som bör meddelas i tillämpningsföreskrifter förordningsform.

Bl.a. behövs sådana föreskrifter till den lag om som nu är föremål för riksfolkbokföringsregister prövning. Dessa föreskrifter kan lämpligen dagens i en förordning om registren i fråga. Vidare ges bör de regleras i en nya folkbokföringsdiarierna separat förordning.

Även för de som kommittén tidigare har längder torde det vara lämpligt med en särskild föreslagit Att förslag till en sådan förordningsreglering.

inte kan presenteras nu har sagts

förordning tidigare.

I berörs folbokföringskungörelsen av komhög grad mitténs arbete.

På samma sätt som beträffande lagar medför omorganisationen behov av i ytterligare en följdändringar rad förordningar och kungörelser.

3.1.2 Riksskatteverkets nya roll

Riksskatteverkets ändrade roll innebär att den operativa verksamhet, exempelvis tilldelning av personnummer, som nu fullgörs av verket får överföras till I de fall det inte är skattemyndigheterna. lämpligt, exempelvis pá grund av verksamhetens ringa omfattning, att föra ut arbetsuppgifterna till samtliga skattemyndigheter bör uppgifterna koncentreras till myndighet. Det får ankomma på en riksskatteverket att utse den myndigheten. vad som nu kommer till uttryck i förslag till vissa sagts och kungörelser. som framgår av förförordningar (1990:909) om ändring i kungörelsen ordningen (1969:379) om inskrivning och redovisning av värnhar föreskrifter redan meddelats genom pliktiga vilka arbetsuppgifter överförs från riksskatteverket till en skattemyndighet.

Riksskatteverkets ändrade verksamhet innebär också att verket framöver inte skall ta emot underrättelser om olika folkbokföringsuppgifter från domstolar och på det sätt som sker i dag. Även myndigheter detta av olika förordningsförslag som komframgår mittén presenterar.

3.2 Förordning om folkbokföringsregister

3.2.1 utgångspunkter

En förordning om folkbokföringsregister (registerbör främst innehålla bestämmelser om förordning) - när och hur registrering skall ske i folkbokföringsregistren, g - vilka underrättelser rörande registrerade förhål-

landen som skattemyndigheten skall lämna till olika organ, - bevis över registerinnehåll.

När det gäller skattemyndigheternas underrättelseskyldighet kan flertalet föreskrifter föras över från folkbokföringskungörelsen.

3.2.2 Registrering i folkbokföringsregister (1-6 SS)

Enligt förslaget till ny folkbokföringslag sker folkbokföring genom registrering i folkbokföringsregister hos skattemyndigheten. Lagförslaget innehåller vidare regler om när en person skall folkbokföras. Kommitténs tidigare förslag till lag om folkbokföringsregister m.m. innehåller föreskrifter om vilka uppgifter som får förekomma i ett lokalt folkbokföringsregister.

Det saknas således föreskrifter om vilka uppgifter som skall registreras när en person folkbokförs samt när registrering i övrigt skall ske i ett lokalt folkbokföringsregister. Föreskrifter av denna art synes erforderliga och bör ges i förordning.

Registreringen i ett lokalt folkbokföringsregister skall i princip endast ske hos det lokala skattekontor för vars verksamhetsområde registret förs. Kontoret har dock inte myndighetsstatus utan fattar beslut och registrerar i skattemyndighetens namn. Av prop. framgår att terminalátkomst endast skall föreligga hos det skattekontor för vars verksamhetsområde ett register förs.

När en nyfödd person folkbokförs i landet skall

normalt uppgifter finnas att anteckna enligt punkterna 1 - 8 i 6 S prop.-förslaget till lag om folkbokföringsregister.

Emellanát kan dock oklarhet föreligga på nâgra rörande medborgarskap eller punkter, exempelvis föräldrar. Uppgifter som är klarlagda får då registreras i med l s i förordningsförslaget i enlighet samband med att folkbokföring sker medan övriga får tas in i registret, med stöd av 5 S, uppgifter sedan saken blivit vederbörligen utredd.

Sker det någon ändring i en persons bosättningsförhállanden inom ett och samma skattekontors verksamhetsomráde registreras ny folkbokföringsfastighet, folkbokföringsort eller folkbokföring under särskild rubrik. Naturligtvis skall även registrering när av dödsfall, eller av ske en person på grund annat skäl, upphör att vara folkbokförd (enligt 23 5 förslaget till ny folkbokföringslag).

När idag en redan folkbokförd person folkbokförs hos ett nytt pastorsämbete rekvirerar detta personakten för personen i fråga från utflyttningsförsamlingen. På motsvarande sätt bör i framtiden personöverföras från ett lokalt folkbokföringsuppgifter till ett annat. Överföringen kan därvid register väg eller genom att uppgiftergöras på elektronisk na först skrivs ut på papper. Även denna överföring av uppgifter mellan två skattekontor bör komma till särskilt som den uttryck i registerförordningen, sambearbetning av ADB-register enligt datalautgör gen.

De som nu angivits är samtliga förregistreringar orsakade av ändrade folkbokföringsförhállanden.

Emellertid registreras uppgifter inom folkbokföringsverksamheten även i andra situationer.

Ett sådant fall är att folkbokföringsmyndigheten en anmälan enligt namnlagen eller föräldraprövar balken (om gemensam vårdnad) och därvid finner att anmälan skall föranleda ändring i namn- eller vårdnadsförhållande. såvitt gäller anmälan om gemensam vårdnad finns nu en särskild föreskrift i 17 5 andra folkbokföringskungörelsen. För namnanstycket målningar finns inte några motsvarande särskilda föreskrifter i folkbokföringsförfattningarna. Kommittén föreslår att de nu aktuella registreringarna i registerförordningen. I de uttryckligen anges fall en anmälan inte leder till ändring i exempelvis ett vårdnadsförhållande på grund av att föruti 6 kap. 4 s föräldrabalken inte är sättningarna ärendet endast att föranleda re-

uppfyllda kommer

gistrering i myndighetens diarium.

Det finns även andra fall där olika personuppgifter antecknas inom folkbokföringen. Exempelvis erhåller folkbokföringsmyndigheten från andra myndigheter underrättelser om ingångna äktenskap, äktenskapsskillnader och medborgarskap för folkbokförda personer. Dessa underrättelser, som styrs av olika författningar, leder till att folkbokföringsregistren kompletteras och aktualiseras. Författningarna i fråga anger till vilken (skatte)myndighet underrättelsen skall sändas. Av 5 s i förordningsföratt den mottagande myndigheten också slaget följer skall registrera de uppgifter som avses med underrättelsen (om lagen om folkbokföringsregister så medger).

också när folkbokföringsmyndigheten på ett mindre

formbundet sätt får del av uppgifter kan detta leda till registrering. En person som är registrerad som ogift, kan exempelvis själv uppge att han ingått äktenskap i utlandet varpå det får prövas om detta skall föranleda ändrad registrering av hans civilstånd.

Av kommitténs tidigare förslag till ADB-system följer att folkbokföringens centrala referensregister kontinuerligt skall tillföras uppgifter från de lokala registren; det centrala registret aktualiseras således fortlöpande med hjälp av de lokala folkbokföringsregistren. Denna sambearbetning mellan ett lokalt folkbokföringsregister och det centrala referensregistret framgår bara indirekt av förslaget till lag om folkbokföringsregister och bör därför tydliggöras genom en föreskrift, 6 S, i registerförordningen.

De nuvarande länsregistren skall vara i bruk ännu några år. Aktualiseringen av dessa sker för närvarande genom manuella underrättelser från pastorsämbetet. I framtiden bör länsregistren i första hand aktualiseras med hjälp av de lokala folkbokföringsregistren.

3.2.3 Underrättelse: m.m. 7-17 ss

Främst folkbokföringskungörelsen innehåller föreskrifter om skyldighet för folkbokföringsmyndigheten att lämna underrättelser till myndigheter och andra organ. Eftersom dessa underrättelser i första hand rör uppgifter som i framtiden kommer att áterfinnas i de lokala folkbokföringsregistren är det lämpligt att lämna föreskrifter om underrättelserna i en förordning om folkbokföringsregister.

Underrättelser till statistiska centralbyrån Enligt 29 5 folkbokföringskungörelsen skall pastorsämbetet underrätta statistiska centralbyrån när födelse av dödfött barn antecknas i födelse- och För närvarande antecknas dödfött barn dopboken. (som avlidit efter tjugoåttonde havandeskapsveckan) i födelse- och dopbok i sin födelsehemort och i moderns Även i framtiden bör motsvarande personakt. registrering göras samt statistiska centralbyrån underrättas.

77 S folkbokföringskungörelsen underrättas Enligt statistiska centralbyrån kontinuerligt om ändringar i folkbokföringens länsregister som är av betydelse för befolkningsstatistiken. som tidigare anförts kommer med kommitténs förslag länsregistren att vara i drift även efter den 1 juli 1991. Därmed kan också befolkningsstatistiken framöver aktualiseras av som av det fölmed hjälp länsregistren. framgår föreslår kommittên också att föreskrifterna jande om länsregistren övergångsvis får stå kvar i folkbokföringskungörelsen.

I en skrivelse till regeringen i december 1988 har statistiska centralbyrån begärt att befolkningsstatistiken tillförs uppgifter om faderskap för samtliga nyfödda. Enligt centralbyrån bör föreskrifter därom införas i folkbokföringskungörelsen. Riksskatteverket har i yttrande till regeringen tillatt statistiska centralbyrån tillförs de bestyrkt gärda uppgifterna.

har sedermera överlämnat statistiska Regeringen centralbyråns framställning till kommittén. Kommittén har därvid fått i uppdrag att, i samråd med da-

tainspektionen, överväga behovet av och formerna för underrättelser till statistiska centralbyrån om fastställda faderskap.

Om föräldrarna till ett nyfött barn är gifta med varandra erhåller statistiska centralbyrån redan idag uppgift om vem som är barnets far. Detta sker genom att befolkningsstatistiken aktualiseras enligt 77 s folkbokföringskungörelsen. Motsvarande gäller faderskap som har sin grund i en adoption.

De faderskap som avses med den nu aktuella skrivelsen är sådana där barnets föräldrar inte är gifta med varandra. Dessa faderskap fastställs genom erkännande eller dom och registreras inom folkbokföringen med stöd av underrättelser från socialnämnderna (4 S kungörelsen/1973:810/om socialnämnds medverkan vid fastställande av faderskap m.m.).

För att framställa befolkningsstatistik för statistiska centralbyrån ett personregister benämnt Registret över befolkningsförändringar. Registret har inrättats genom beslut av statsmakterna. Efter anmälan av registret till datainspektionen har inspektionen i beslut den 8 juni 1976 meddelat en föreskrift om vilka personuppgifter som får ingå i registret (dnr. 212-73). I beslut den 27 januari 1978 har datainspektionen sedermera meddelat tillstånd för statistiska centralbyrån att utvidga registret med vissa uppgifter (dnr. 2871-77). Av besluten framgår att registret får innehålla uppgifter om bl.a. personnummer på barn och fader. Riksdagen har såvitt framgår, i enlighet med ett förslag från statistiska centralbyrån, beslutat att familjestatistiken skall förbättras. Enligt centralbyrån kräver en förbättrad familjestatistik uppgift om

samtliga faderskap.

Datainspektionen har till kommittén anfört att uppgift huruvida ett faderskap grundas på dom eller erkännande inte får ingå i ett lokalt folkbokföringsregister med det lagförslag som nu föreligger. Inspektionen har vidare påpekat att denna typ av uppgifter är integritetskänsliga och inte heller för närvarande får ingå i det nämnda registret hos statistiska centralbyrån.

Kommittén har ingen invändning mot vad datainspektionen sålunda anfört. Det är också kommitténs uppfattning att det av en underrättelse till statistiska centralbyrån inte bör framgå huruvida faderskapet ifråga är grundat på dom eller erkännande. I underrättelsen ligger dock att det gäller ett faderskap som inte följer av 1 kap. 1 s föräldrabalken eftersom uppgift om sådana faderskap tillförs centralbyrån på annat sätt. (Ungefär hälften av samtliga förekommande faderskap i landet fastställs genom erkännande enligt 1 kap. 3 s föräldrabalken.)

Kommittén och datainspektionen är överens om att det är tillräckligt att en underrättelse till statistiska centralbyrán innehåller uppgift om faderns och barnets personnummer.

Datainspektionen har inte tagit ställning till frågan om uppgifterna om personnummer bör lämnas ut till centralbyrån med hjälp av ADB eller på annat sätt. Kommittén ser för sin del inte något hinder mot att uppgift om det mycket stora antal faderskap som saken gäller lämnas ut på ADB-medium.

Eftersom uppgifterna endast skall användas för

av statistik är det tillräckligt att framställning de överförs till statistiska centralbyrån ett par ár. För framställningen av underrättelgånger per serna máste vissa göras i de lokala resökningar som sökbegrepp behöver främst uppgiften om gistren. faderskap användas. Detta är tillåtet i enlighet med vad som sägs i 12 5 första stycket prop.-förtill om folkbokföringsregister. Vidare slaget lagen behöver användas som skiljer ut de nu sökbegrepp aktuella från de som direkt följer av faderskapen 1 5 föräldrabalken. Härvid torde det vara 1 kap. tillräckligt att tidsuppgiften för faderskapets fastställande kommer till användning. De faderskap som statistiska centralbyrån önskar tillföra behar det gemensamt att de har folkningsstatistiken fastställts en tid efter födelsen medan de övriga i är kopplade till tiden för folkbokföringsregistren barnets födelse. Enligt nämnda paragraf i prop.får också tidsuppgift användas som sökförslaget begrepp om regeringen så föreskriver.

underrättelser till socialnämnd, domstol och för-

säkringskassa m.m. Socialnämnden underrättas enligt 28 s folkbokföom uppgift om faderskap inte finns ringskungörelsen att anteckna för ett barn som skrivs in i födelseoch Socialnämnden, liksom den allmänna dopboken. underrättas också med stöd av försäkringskassan, 36 5 om gemensam vårdnad.

Den angivna underrättelseskyldigheten skall fullgöras även i framtiden. Föreskrifterna i fråga bör överföras till registerförordningen och anpassas till det nya folkbokföringssystemet.

I de fall anmälan om gemensam vårdnad, i enlighet

med vad som föreslås i prop. 1990/91:8, görs hos socialnämnden förefaller det onödigt att underrätta nämnden om registreringen av anmälan.

Domstol underrättas enligt 32 s och 40 s folkbokföringskungörelsen. Underrättelse enligt 32 s har betydelse för förmynderskapsvården. Domstolsverket har på förfrågan uppgivit att underrättelseskyldigheten bör bestå men att den kan begränsas till fall då det finns underårigt barn i det förra äktenskapet och den omgifte är förmyndare för barnet.

Uppgifter enligt 40 5 folkbokföringskungörelsen behövs i tingsrättens verksamhet med registrering av bouppteckningar. Även en bestämmelse om denna underrättelseskyldighet har i framtiden sin plats i registerförordningen.

Enligt 7 s kungörelsen (1967:642) om underrättelser rörande försäkrade enligt lagen om allmän försäkring m.m. skall länsstyrelsen genast underrätta den allmänna försäkringskassan om dödsfall som har anmälts. Denna länsstyrelsens underrättelseskyldighet fullgörs numera, efter tillskapandet av länsskatte-

myndigheterna, av skattemyndigheterna. Föreskriften

i fråga är så grundläggande att den bör föras in i registerförordningen.

Enligt två särskilda kungörelser (l952:644 och 1958:401) skall separata underrättelser göras när brittisk respektive fransk medborgare har avlidit här i landet. Dessa kungörelser bör bestå även i framtiden. Det finns inte skäl att i registerförordningen erinra om denna särskilda underrättelseskyldighet.

Underrättelse till patent- och registreringsverket Underrättelseskyldighet till patent- och registreringsverket är föreskriven i 35 § folkbokföringskungörelsen. Kommittén har inte anledning att föreslå några sakliga förändringar rörande folkbokföringsmyndighetens underrättelseskyldighet till patentoch registreringsverket. Föreskriften ifråga bör således ha sin motsvarighet i registerförordningen.

Underrättelse: till utländska myndigheter Enligt 51 5 folkbokföringskungörelsen skall pastor underrätta riksskatteverket när personuppgift såsom födelse, civilstándsändring, dödsfall m.m. antecknas i kyrkobok beträffande utländsk medborgare eller person med hemvist i utlandet. Bestämmelsen har sin grund i att Sverige genom olika överenskommelser med andra stater har åtagit sig att förse myndigheter i dessa stater med uppgifter om i första hand medborgare i den staten.

Det uppgiftslämnade som idag sker framgår av följande sammanställning.

Äkten- - Typ av Födelse/ Vigsel Dödshändelse Fader- skaps- fall som avi- skap skillnad seras Till Danmark Finland

><><>< ><><><

Island

><><><><><

Norge Frankrike Storbritannien Italien X X §4 Neder- X X X länderna Schweiz X X X Övriga X länder som undertecknat Wienkonventionen om konsulära relationer

De uppgifter som tillställs den utländska myndigheten är i första hand grundläggande folkbokföringsuppgifter såsom personnummer, namn, medborgarskap, födelsehemort och tidpunkt för den händelse som underrättelsen avser.

Organisationsförändringen är inte avsedd att innebära några förändringar beträffande ifrågavarande åtaganden gentemot utlandet. En motsvarighet till 51 S bör därför finnas även i framtiden. I princip bör skattemyndigheterna själva kunna skicka under-

rättelserna till respektive mottagare enligt närmare föreskrifter som riksskatteverket meddelar.

De uppgifter som förmedlas efter den 30 juni 1991 kommer att hämtas från ADB-register och inte från manuellt förda kyrkoböcker. Vissa typer av uppgiftslämnande från ADB-register till utländsk mynkräver datainspektionens medgivande. Efterdighet som det utlämnande som nu är aktuellt sker med stöd av författning behövs dock inte något sådant medgivande (7 kap. 16 S jämförd med 1 kap. 3 5 tredje stycket sekretesslagen /1980:100/).

Kommunikation inom skatteförvaltningen Av avsnitt 3.8 framgår att kommittén förordar att som lämnar uppgifter till folkbokföringen myndighet endast skall behöva vända sig till gg skattemyndighet, eller närmare bestämt ett lokalt skattekontor. En på detta sätt lämnad uppgift kan dock vara sådan att den rör flera personer, en uppgift om faderskap skall registreras både för barnet och exempelvis fadern. Om dessa är registrerade hos olika skattekontor måste det ordnas så att registreringen blir fullständig. Därför föreslår kommittén en särskild föreskrift, i 14 5 registerförordningen, som lägger fast underrättelseskyldighet mellan skattekontoren.

Underrättelsernas innehåll m.m. vad en underrättelse om faderskap till statistiska centralbyrån skall innehålla har berörts tidigare. Eftersom denna underrättelse skall överföras med hjälp av ADB bör innehållet i underrättelsen anges uttömmande i förordningen.

nu aktuellt uppgiftslämnande från de lokala övrigt folkbokföringsregistren skall inte ske på ADB-medi-

um utan i första hand på papper. (Enligt 11 S prop.-förslaget till lag om folkbokföringsregister kräver utlämnande med hjälp av ADB särskilt författningsstöd, regeringsbeslut eller beslut med stöd av bemyndigande från regeringen.) Även för underrättelser som görs på papper bör det huvudsakliga innehållet framgå av förordningen. Det får emellertid överlämnas till riksskatteverket att i detalj bestämma innehållet i olika sådana underrättelser. Härvid skall verket samråda med andra berörda centralmyndigheter.

Tidpunkten för vissa underrättelser har redan avhandlats. Enligt folkbokföringskungörelsen skall de underrättelser varom föreskrifter har förts över till registerförordningen skickas genast eller snarast. Mottagarna torde ha motsvarande behov även i framtiden. Reglerna bör således inte ändras på denna punkt.

För de fall en underrättelse enligt folkbokföringekungörelsen skall sändas till en försäkringskassa eller till en lokal myndighet innehåller den aktuella paragrafen i kungörelsen också uppgift om det mottagande lokala organet. Även registerförordningen bör på motsvarande sätt närmare peka ut de lokala mottagarna av underrättelser. Kommittén förordar dock att dessa anges samlat och inte i varje paragraf.

3.2.4 Bevis över registerinnehåll (18 S)

I delbetänkandet uttalar kommittén att antalet utfärdade personbevis bör minska kraftigt i den nya organisationen. Även framöver kommer dock ett mycket stort antal bevis och utdrag att utfärdas med

av folkbokföringsregistren. Intygen används ledning ofta för särskilda ändamål, exempelvis för utfärdande av eller i mål om äktenskapsskillnad. I pass den folkbokföringsorganisationen kommer intygen nya att framställas maskinell väg (vilket torde vara pá jämfört med den ordning som mycket arbetsbesparande tillämpas idag).

Redan i har riksskatteverket rätt att, enligt 2 dag

och 47 ss folkbokföringskungörelsen, bestämma hur

olika sorters bevis och registerutdrag skall utformas. Denna rätt bör självfallet kvarstå och kan komma till uttryck i den förordning som lämpligen närmare reglerar folkbokföringsregistren.

Med den begränsning i terminalåtkomst och uppgifter i det centrala referensregistret som förordas i är det endast det skattekontor inom vars prop. verksamhetsområde en person är eller senast har varit folkbokförd som skall utfärda personbevis och andra rörande personen. Vissa uppregisterutdrag rörande främst namn på andra personer kan gifter dock, vid sådant utfärdande, hämtas in från det centrala registret och fogas till beviset eller utom detta behöver innehålla vissa upplysningdraget ar om familjerelationer.

3.3 Förordning om ärenderegistrering (diariefö-

ring)

3.3.1 Inledning (1 s)

I delbetänkandet om folkbokföringsregister m.m. Lag föreslog kommittén att registreringen ärenden av» (diarieföringen) inom den framtida folkbokföringen

skall ske med hjälp av ADB. Kommittén förordade också en reglering av dessa diarier på förordningsnivå.

Enligt 15 kap 1 s sekretesslagen (1980:100) är varje myndighet skyldig att registrera (diarieföra) allmän handling som kommit in till eller upprättats hos myndigheten. Enligt 15 kap. 2 5 samma lag skall av diariet framgå 1.datum, då en handling inkom eller upprättades, 2.diarienummer 3.ingivare eller mottagare av handlingen, samt 4.i korthet vad handlingen rö .

Sekretesslagens regler om diarieföring har till syfte att garantera allmänhetens rätt att få tillgång till allmänna handlingar. Detta gäller självfallet också för folkbokföringens diarieföring. Folkbokföringens diariet skall emellertid också vara ett hjälp- och kontrollmedel i verksamheten och föreslås därför innehålla betydligt fler uppgifter än vad som följer av sekretesslagen. som framgår av avsnitt 3.3.5 är det dock endast ett antal integritetskänsliga förhålmycket begränsat landen som, med kommitténs förslag, kan utläsas ur ett folkbokföringsdiarium.

Diarierna skall endast användas och vara tillgängliga inom folkbokföringen. Behovet av ärenderegistrering för beskattningsverksamheten tillgodoses på annat sätt.

Kommittén har inte funnit skäl att i förordningstexten närmare definiera vad som avses med folkbokföringsverksamhet. De olika ärenden som förekommer inom denna verksamhet framgår b1.a. av uppräkningen

i 2 S i förslaget till lag om folkbokföringsregister. I första hand rör det sig om ärenden enligt folkbokföringslagen men även andra författningar såsom innehåller föreskrifter som begravningslagen rör folkbokföringsmyndigheterna.

skyldigheten att föra diarierna ávilar skattemynsom myndighet. Pa motsvarande sätt som digheten föreslagits för de lokala folkbokföringsregistren bör dock registreringen ske hos det skattekontor som handlägger ärendet.

3.3.2 Diariernas användningsområden (2 5)

som tidigare anförts skall registreringen av ärenden göras för att tillgodose kravet på registrering av allmänna handlingar. Detta följer av sekretessoch behöver inte anges som ett särskilt relagen gisterändamål.

Diarierna föreslås vidare få användas som hjälpmedel vid handläggningen av enskilda ärenden inom folkbokföringen. På motsvarande sätt som man idag kontrollerar handlingar i äldre ärenden exempelvis för en person som ånyo flyttar eller byter namn, bör diarieuppgifter kunna användas i framtiden. Detta torde innebära en snabbare och säkrare handläggning jämfört med dagens förhållanden.

I ärendehandläggningen kan ett diarium även användas för maskinell bevakning av att begärda kompletteringar i ett ärende inkommer i rätt tid. Även andra tidsfrister kan bevakas med hjälp av diariet. Denna användning främjar i hög grad effektiviteten inom folkbokföringen. Det är vidare angeläget att diarierna också kan användas för administration av

folkbokföringsverksamheten. För detta syfte måste exempelvis sammanställningar rörande bl.a. balanser få tas fram ur registren.

I 2 5 5 prop.-förslaget till registerlag anges uttag av längder som ett särskilt registerändamál. Även för diarierna förordar kommittén att särskilda längder, diarielängder, framställs och att dessa förvaras hos en statlig arkivmyndighet. Till skillnad frán vissa av de längder som framställs ur de lokala folkbokföringsregistren skall diarielängderna enligt kommittén inte innehålla ett särskilt bearbetat urval av uppgifter. En diarielängd skall istället vara en kopia av samtliga uppgifter som förekommer i ett diarium under en viss tidsperiod. syftet med diarielängden är att möjliggöra gallring i själva diariet. Hed hänsyn till vad som nu sagts bör framställandet av diarielängder inte anges som ett särskilt registerändamål.

3.3.3 Registeransvar och terminalátkomst (3 5).

Registeransvaret och avgränsningen av registren bör vara lika för diarier och lokala folkbokföringsregister. I delbetänkandet föreslår kommittén att ett särskilt lokalt folkbokföringsregister skall föras för varje skattekontors verksamhetsområde och att skattemyndigheten för varje län skall vara registeransvarig för de register som förs inom myndighetens verksamhetsområde. Kommittén föreslår nu motsvarande ordning beträffande diarierna. som ett klargörande av att ansvaret för registren skall ligga på myndighetsnivå, och inte hos det skattekontor där registreringen i praktiken sker, bör registeransvaret uttryckligen anges i förordningen.

I delbetänkandet förordar kommittén att ett skattekontor skall ha fri terminalátkomst till andra kontors register inom en och samma skattemyndighet. I har föredragande statsrådet på denna punkt prop. frángått delbetänkandet och för sin del föreslagit att terminalåtkomst inte skall föreligga mellan skattekontoren. Mot denna bakgrund förordar kommittên nu motsvarande begränsning i terminalåtkomsten beträffande diarierna. Begränsningen rörande åtkomst bör komma till uttryck i förordningstexten på motsvarande sätt som i prop.

3.3.4 Registerinnehåll m.m. (4 och 5 §5)

Självfallet skall diariet innehålla de grundläggande uppgifter som anges i 15 kap. 2 5 sekretesslagen (dvs. främst de uppgifter som anges i punkterna 1, 3, 4 och 5 i förordningsbilagan).

För att främja en effektiv folkbokföring har kommittén, som framgått tidigare, bedömt att diariet också bör utformas som ett hjälpmedel i verksamheten. Detta kräver att en rad uppgifter av främst administrativ karaktär också får registreras. Dessa uppgifter finns i första hand angivna under punkterna 2 och 6-9 i förordningsbilagan.

Flertalet av de ärenden, med undantag för utfärdandet av olika registerutdrag (personbevis), som handläggs inom folkbokföringsverksamheten mynnar ut i en registrering i folkbokföringsregistren. Några ärendetyper resulterar dock inte i en sådan registrering. Detta gäller i första hand hindersoch utfärdande av äktenskapscertifikat. I prövning dessa fall (angivna under punkterna 11-12 i förordningsbilagan) är det nödvändigt med något fler upp-

i diariet om ärendet gifter än föranlett registrering i själva folkbokföringsregistret.

I fråga om dödsfall har folkbokföringsmyndigheten även andra uppgifter än att registrera händelsen. Det är därför pákallat att låta diariet uppta tämligen många uppgifter med anknytning till ett dödsfall.

I det nya ADB-systemet för folkbokföringen avses diariet på olika sätt samverka med det lokala folkbokföringsregister som förs hos skattekontoret. Exempelvis kan en handläggare samtidigt ta del av uppgifter ur båda registren. Från själva folkbokföringsregistret kan också uppgift om namn på en folkbokförd person automatiskt överföras till diariet. Motsvarande gäller uppgift om folkbokföringsort samt tidsuppgifter för registrerade förhållanden. Tidsuppgift samt uppgift om namn kan också hämtas från det centrala referensregistret för personer som endast förekommer där. Dessa sambearbetningar av de olika registertyperna är angivna i förordningsförslaget.

Ytterligare en form av sambearbetning förslås få ske, nämligen från ett diarium till ett annat. Det som behöver kunna föras över är uppgift om vissa tidigare beslut exempelvis i namnärenden. Överföring blir aktuell när en folkbokförd person folkbokförs inom ett annat skattekontors verksamhetsområde.

så långt som möjligt bör de typer av uppgifter som kan förekomma i diariet följa fastlagd nomenklatur. Till alla delar är det dock inte möjligt att på så sätt standardisera registerinnehållet. Detta gäller

främst beskrivningen av innebörden i de olika handlingar som anges under punkterna 7 och 8 i bilagan till förordningsförslaget. vad som där åsyftas är en myckt kortfattad sammanfattning eller bakgrund beträffande dagboksanteckning, påminnelse eller beslut. (En dagboksanteckning kan exempelvis uppta en kompletterande uppgift som mottagits per telefon eller skälet till att ett ärende är under utredning.)

Först sedan skattemyndigheterna har övertagit ansvaret för den löpande folkbokföringen kommer registreringen att påbörjas. Diarierna kommer således inte att i förväg tillföras uppgifter på det sätt som är nödvändigt med de lokala folkbokföringsregistren.

3.3.5 sökbegrepp och integritet (6 5)

I delbetänkandet berördes allmänt frågan om sökbegrepp. sökbegreppen för främst de lokala folkbokföringsregistren och det centrala referensregistret har sedan mer ingående belysts i en promemoria som kommittén gav in till finansdepartementet i oktober. I promemorian sägs att frågan om reglering av sökbegreppen i diarierna bör övervägas särskilt.

Reglering av sökbegrepp sker för att förhindra integritetskränkningar. Diarierna kommer emellertid att innehålla ett begränsat antal integritetskänsliga uppgifter.

Diarieföringen kommer nästan uteslutande att vara inriktad på folkbokförda personer. För dessa registreras i första hand namn, personnummer och adress .

Som tidigare sagts följs diarieföringen oftast av en registrering i det lokala folkbokföringsregistret. I vissa fall kan främst bakgrunden till en sådan registrering för en folkbokförd person vara integritetskänslig, exempelvis om den rör en personnummerändring pá grund av könsbyte. Motsvarande kan gälla för registrering av adoptions- och faderskapsförhållanden. Hed det system för diarieföring som kommittén förordar kommer de angivna grunderna för registrering att kunna utläsas genom ärendebeteckningen i diarierna.

I några undantagsfall måste skattemyndigheterna i sin egenskap av folkbokföringsmyndigheter även fullgöra åligganden i förhållanden till personer som inte är eller har varit folkbokförda i landet. En sådan person kan ha rätt till hindersprövning här. vidare kan en icke folkbokförd person avlida under tillfällig vistelse i landet. För en effektiv handläggning även i ärenden av dessa slag är det nödvändigt att de rutiner för b1.a. bevakningar och underrättelser som följer med diarierna kan komma till användning. Härför krävs viss annan registrering av grundläggande personuppgifter än för personer som redan förekommer i folkbokföringens övriga register. Eftersom de aktuella personerna inte har personnummer får i stället uppgift om kön och födelsetid registreras. Främst för att personens identitet skall kunna säkerställas i registreringen och föreskrivna underrättelser utsändas, bör också uppgift om födelseort, födelseland och medborgarskap antecknas.

oftast torde sekretess hindra att uppgifter av den art som nu berörts blir tillgängliga utanför skat-

temyndigheten. Integritetsskyddet kan dock behöva stärkas ytterligare genom att användningen av uppgifterna som sökbegrepp inte tillåts.

Enligt kommitténs tidigare förslag för de lokala folkbokföringsregistren får uppgift att ett familjeförhållande är biologiskt eller adoptivt inte användas som sökbegrepp. Inte heller är det enligt förslaget tillåtet att söka på uppgift om födelseort eller födelseland.

För att uppnå överensstämmelse med vad som föreslaför de lokala folkbokföringsregistren bör förgits bud för sökning pá motsvarande familjerättsliga liksom uppgift om födelsort eller föduppgifter, elseland, införas såvitt gäller diarierna. Även uppgift rörande könsbyte, vilken inte direkt förekommer i ett lokalt folkbokföringsregister, bör uteslutas som sökbegrepp. I ett lokalt folkbokföringsregister är det med kommitténs förslag tillåtet att söka på uppgift om medborgarskap eftersom verksamheten så fordrar. Något motsvarande behov föreligger inte beträffande diarierna. Inte heller medbör därför få användas som sökborgarskapsuppgift begrepp.

3.3.6 Gallring

Kommittén har i andra sammanhang förordat att forskningens behov av uppgifter bör tillgodoses genom framställning av särskilda uppgiftssammanställs.k. längder. Bland dessa finns en diarieningar, som är en kopia av det diarium som förs hos längd skattekontoret. Diarielängden kan framställas årligen eller med några års mellanrum.

sedan en diarielängd framställts kan i princip upprörande avslutade ärenden gallras i själva gifter diariet. viss historik kan dock behöva bevaras i diariet någon tid. Gallringen har också betydelse från integritetssynpunkt genom att möjligheten till sammanställningar och urval minskar när uppgifterna tas ur själva registren och därefter bevaras exempelvis på mikrofilm.

Gallring och längduttag beträffande diarier och folkbokföringsregister bör regleras på ett likartat sätt. Mot bakgrund av uttalandena i prop. skulle regleringen lämpligen kunna samlas i en och samma förordning. Eftersom alla detaljer rörande gallring och längder inte har utretts färdigt är det dock ännu för tidigt att lämna förslag till föreskrifter på området.

3.4 Polkbokföringskungörelsen

3.4.1 Allmänt

Kommittén har gått igenom folkbokföringskungörelsen och närmare övervägt de föreskrifter som hänger samman med kommittêuppdraget. Flertalet av dessa kan upphävas, nägra kan föras över till registerförordningen medan regleringen av de nuvarande länsregistren kan kvarstå i kungörelsen.

Även om den följande genomgången visar att nästan samtliga paragrafer kan föreslås upphävda utifrån kommitténs utgångspunkter kan man förmoda att en ny folkbokföringslag kräver vissa tillämpningsföreskrifter förordningsnivå. om dessa skall ges i pá en särskild förordning eller tas in i den föreslag-

na får prövas när kommitténs registerförordningen förslag och förslaget till ny folkbokföringslag övervägs inom regeringskansliet.

3.4.2 Kungörelsens olika bestämmelser

1 S torde kunna upphävas i dess helhet. De Paragrafen definitioner som föreligger har blivit obehövliga som en följd av kommitténs förslag eller antingen förslaget till ny folkbokföringslag.

2 S Föreskrifter motsvarande paragrafens återfinns i instruktionen för skatteförvaltningen. Därmed kan de utgå ur kungörelsen.

3 I den nya organisationen skall inte kyrkobokfömedverka. Paragrafen skall såledringsinpektörerna es upphävas.

4 S Bestämmelser motsvarande de som förekommer i parabehövs även i framtiden. Förslaget till ny grafen folkbokföringslag innehåller föreskrifter om vilka som beslutar rörande folkbokföring och myndigheter I konsekvens med detta skulle även identitetsbyte. föreskrifter rörande vilken myndighet som beslutar om personnummer kunna flyttas över till folkbokföringslagen.

5 - 14 SS Dessa rörande den gamla myndigheten och de regler gamla registren skall upphävas. (12 S är upphävd tidigare.)

15 s Paragrafen innehåller regler om i vilka register hos en folkbokföringsmyndighet olika anteckningar skall göras. I framtiden när det endast förs ett lokalt folkbokföringsregister för varje skattekontors verksamhetsområde är regler av detta slag obehövliga.

I paragrafen finns också föreskrifter om hos vilken folkbokföringsmyndighet registrering skall ske.

Första stycket: Uppgifter om barnet registreras där barnet folkbokförts. Detta framgår av förslaget till ny folkbokföringslag och 1 5 registerförordningen. Att barn även registreras i föräldrarnas personpost följer också av förslaget till lag om folkbokföringsregister. Andra stycket: Konfirmation skall i framtiden inte registreras inom folkbokföringen. Tredje stycket: Hindersprövning registreras inte i det lokala folkbokföringsregistret, men väl i folkbokföringens diarium. (Var hindersprövning skall göras framgår av förslaget till ändring i äktenskapsbalken.) Föreskriften om var vigsel skall antecknas föreslås överförd till äktenskapsbalken. Sista stycket: Av förslaget till begravningslag framgår till vilken myndighet dödsfall och gravsättning m.m. skall anmälas. Det blir också denna myndighet som enligt registerförordningen får registrera händelsen i fråga i sitt register.

Således kan även denna paragraf upphävas.

16 5 I det nya systemet skall självfallet inte någon re-

gistrering ske i personakt. Paragrafen skall därför upphävas.

17 S

Av skäl som angivits under 16 s skall också denna paragraf upphävas.

Första - vilka som skall tredje styckena: uppgifter registreras inom den framtida folkbokföringen framgår av förslaget till lag om folkbokföringsregister. Fjärde stycket: Anmälan om gemensam vårdnad har berörts i 4 5 förslaget till registerförordning. Sista stycket: Beslut av besvärsmyndighet kommer i framtiden att framgå av folkbokföringsdiariet. Innebär besvärsmyndighetens beslut att en ny uppgift skall registreras i ett lokalt folkbokföringsregister framgår därigenom beslutet också av det registret.

18 - 25 S5 Paragraferna innehåller föreskrifter om olika kyrkobokföringsregister och kan därför upphävas.

26 5 Föreskrifter beträffande anmälan om barns födelse finns i 25 s förslaget till ny folkbokföringslag.

27 S Dop skall i fortsättningen endast registreras av kyrkliga organ och således inte inom folkbokföringen. Föreskriften om underrättelse av dop kan därmed upphävas.

28 - 29 §5 De aktuella föreskrifterna föreslås överförda till registerförordningen och kan därmed utgå ur kungörelsen.

30 S Inte heller konfirmation skall i framtiden antecknas inom folkbokföringen, varför också denna paragraf kan upphävas.

31 5 Underrättelse om vigsel har tidigare berörts under 15 5. Således skall inte heller denna paragraf gälla efter den 30 juni 1991.

32 5 Motsvarande föreskrifter återfinns i förslaget till registerförordning och skall därför utgå ur folkbokföringskungörelsen.

33 S Med förslaget till ny folkbokföringslag är det inflyttningsmyndigheten som ensam beslutar att en person skall folkbokföras inom myndighetens verksamhetsomsråde. Hot denna bakgrund bör föreskriften kunna upphävas. I den mån motsvarande underrättelseförfarande skulle behövas för framtiden bör den saken kunna regleras internt inom skatteförvaltningen.

34 S Det ändrade huvudmannaskapet innebär att de aktuella föreskrifterna om samråd och underrättelse bör utgå.

35 - 36 §5 Föreskrifterna i fråga föreslås överförda till registerförordningen.

37 5 Motsvarande hänvisning återfinns i förslaget till ny folkbokföringslag (26 S).

40 S Även föreskrift om underrättelse om dödsfall till tingsrätt har förts över till registerförordningen.

41 S Särskild uppgift om jordfästning i svenska kyrkans ordning är en rent kyrklig uppgift och skall enligt förslaget till registerlag inte registreras inom folkbokföringen i framtiden.

42 S Hed kommitténs förslag att register över medlemmar inom svenska kyrkan fortlöpande skall föras endast inom kyrkan kan paragrafen ur utgå folkbokföringsförfattningarna.

43 S Även i fortsättningen skall adressändringar kunna anmälas hos postens kontor.

Både enligt kommitténs delbetänkande och förslaget till ny folkbokföringslag skall anmälningar om ändrad bosättning kunna göras till valfri skattemyndighet eller allmän försäkringskassa. Motsvarande gäller som tidigare sagts för anmälan om namn och gemensam vårdnad samt för begäran om hindersprövning. De kontor, skattemyndighetens eller försäk-

ringskassans; som tar emot en sådan anmälan eller

begäran måste självfallet vidarebefordra anmälningen till det kontor som är behörigt att pröva densamma.

vad som nu andragits bör framgå av en särskild bestämmelse, utformad som en ändrad 43 S.

45 - 46 SS Paragraferna har föreslagits upphävda i betänkandet Rätt adress (SOU 1988:10).

47 -49 SS En föreskrift motsvarande 47 S återfinns i förslaget till registerförordning.

Motsvarigheter till de betyg som avses i 48 och 49 ss kommer att utfärdas även i framtiden. Utfärdandet av dessa bör dock kunna innefattas i riksskatteverkets allmänna rätt att utfärda bevis och utdrag över innehållet i folkbokföringsregistren. De nuvarande föreskrifterna talar heller inte om vilka närmare uppgifter som betygen skall innehålla. Kommittén bedömer att motsvarigheter till 48 och 49 ss inte behövs i framtiden.

50 5 Förskriften föreslås överförd till förordningen om underrättelse av medlemskap i svenska kyrkan och tillhörighet till icke-territoriell församling.

51 5 Motsvarande föreskrift återfinns i förslaget till registerförordning.

52 - 59 ss I den framtida folkbokföringen skall verksamheten

bedrivas på samma sätt i Stockholm och Göteborg som i övriga landet. Ifrágavarande skall särreglering därför upphöra.

60 - 72 S5 Mantalsskrivningen föreslås upphävd i förslaget till ny folkbokföringslag. (68, 70 och 72 ss är upphävda tidigare.)

73 - 77 SS Under en övergångsperiod, vars längd nu är oviss, skall länsregistren användas främst för avisering av folkbokföringsuppgifter. De grundläggande föreskrifterna om registren bör därför kvarstå i kungörelsen.

I en del avseenden innehåller vissa av paragraferna föreskrifter som sedan tämligen lång tid inte tilllämpas efter sin lydelse. Det finns också några andra författningar, som rör uppgiftslämnande från länsregistren, som heller inte har anpassats till faktiska förändringar som har skett. Detta gäller exempelvis kungörelsen (1967:642) om underrättelse rörande försäkrade enligt lagen om allmän försäkring, fastighetsdatakungörelsen (1974:1058) och kungörelsen (1969:379) om inskrivning och redovisning av värnpliktiga. Kommittén, som ju har föreslagit att länsregistren om några år skall ersättas med ett centralt aviseringsregister, har inte sett som sin uppgift att nu aktualisera all reglering beträffande länsregistren. I några fall, främst då även andra förändringar bör göras i den aktuella författningen, har emellertid vissa förslag lämnats rörande uppgiftslämnandet från registren.

Att länsregistren skall aktualiseras främst med

hjälp av de lokala folkbokföringsregistren framgår av 6 s förslaget till registerförordning.

78 S 14 S förvaltningslagen (1986:223) innehåller föreskrifter om anteckning av uppgifter som lämnas bl.a. muntligen. Därmed torde det vara obehövligt med särskilda föreskrifter i kungörelsen.

79 5 Enligt förslaget till ny folkbokföringslag skall underställningsinstitutet avskaffas.

80 S 52 5 i den nuvarande folkbokföringslagen har inte någon motsvarighet i förslaget till ny folkbokföringslag. (Enligt 29 S förvaltningsprocesslagen /l971:291/ kan dock rätten även utan yrkande besluta till det bättre för enskild, när det kan ske utan men för motstáende enskilt intresse.) Därmed bör också föreskriften i kungörelsen kunna upphävas.

81 S se under 79 5.

82 5 Föreskrifterna i paragrafen rör sådan detaljer som inte torde behöva regleras särskilt på förordningsnivå inom folkbokföringen.

83 S Bestämmelser motsvarande de i första stycket bör helt kunna ges i form av interna föreskrifter inom skatteförvaltningen.

Enligt förslaget till ny folkbokföringslag skall det allmänna ombudets funktion övertas av riksskatteverket. Föreskriften i paragrafens andra stycke bör anpassas därefter.

84 5 Paragrafen kan upphävas som följd av det ändrade huvudmannaskapet.

3.4.3 Underrättelse till pastor

Av avsnitt 2.6 om ändringar i religionsfrihetslagen framgår att pastor måste tillföras uppgifter som behövs för prövningen enligt religionsfrihetslagen.

I första hand behöver pastor få uppgifter om personer som folkbokförs för första gängen på grund av att de föds i landet eller invandrar hit. Reglerna för medlemskap i svenska kyrkan är emellertid så utformade att medlemskapsfrågan också påverkas av andra händelser. Barn utom äktenskap inträder exempelvis inte i svenska kyrkan vid födseln om modern inte tillhör kyrkan. Om barnet emellertid erhåller äktenskaplig börd genom att föräldrarna ingår äktenskap med varandra kan barnet inträda i svenska kyrkan om fadern tillhör kyrkan. Detta innebär att pastor måste få kännedom om giftermålet.

Enligt det förslag till lag om församlingsregister från svenska kyrkans centralstyrelse som har berörts tidigare skall varje pastor tillföras de folkbokföringsuppgifter som behövs för medlemskapsprövningen. Denna uppgiftsöverföring bör ske med hjälp av ADB. För pastorer som inte för ADB-register överförs uppgifterna från ADB-medium till papper med hjälp av en servicebyrå som svenska kyrkan

anlitar. Med denna ordning, som även kommittén förordar, skulle underrättelseskyldigheten till pastor således kunna fullgöras genom regelbundna (veckovisa) aviseringar pá ADB-medium från folkbokföringens nuvarande länsregister.

Hur uppgift om medlemskap i svenska kyrkan bör överföras till skatteförvaltningen framgår av avsnitt 2.6.6.

3.5 Reglemente för barnmorskor

I reglementet för barnmorskor finns en föreskrift om underrättelse med anledning av barns födelse. Paragrafen i fråga har följande lydelse: 11 s Biträder barnmorska vid barns födelse annorstädes än å sjukhus, skall barnmorskan genast anmäla födelsen till pastorsämbetet i barnets födelsehemort. Födelsehemort är den församling där modern vid barnets födelse var kyrkobokförd eller upptagen i obefintligregister. Kan moderns kyrkobokföring ej utredas, är den församling, där barnet föddes, födelsehemort. Med barn avses i denna paragraf varje nyfödd, som efter födelsen andats eller visat annat livstecken, så ock dödfödd, som avlidit efter utgången av tjugoáttonde havandeskapsveckan.

I förslaget till ny folkbokföringslag finns en föreskrift om anmälan av barns födelse (25 5) som även omfattar vad som anges i den aktuella paragrafen i reglementet. Därmed kan paragrafen upphävas.

3.6 Hedborgarskapskungörelsen

I 1 och 2 ss medborgarskapskungörelsen (1969:235) skall begreppen kyrkobokförd i olika böjningsformer

ersättas.

När någon förvärvat svenskt medborgarskap skall den myndighet (statens invandrarverk eller länsstyrelse) som beslutat därom underrätta folkbokföringsmyndigheten. Detta följer av 5 och 6 ss i medborgarskapskungörelsen. I paragraferna skall begreppet pastorsämbete ersättas och föreskrifterna anpassas till en ordning utan riksskatteverkets medverkan i den löpande handläggningen av folkbokföringsärenden.

Underrättelseskyldigheten enligt 9 S hänger samman med stadgandet i 9 s religionsfrihetslagen. I sistnämnda paragraf sägs att den som förvärvar svenskt medborgarskap och inte tillhör svenska kyrkan skall, utan särskild ansökan, anses upptagen i kyrkan, om han är evangelisk-luthersk trosbekännare. Detta gäller dock inte om han hos pastor anmält att han inte vill inträda i kyrkan.

För närvarande sänds underrättelser enligt 5 eller 6 ss medborgarskapskungörelsen och meddelande enligt 9 5 på en gemensam blankett till pastorsämbetet.

Med ett ändrat huvudmannaskap för folkbokföringen bör meddelandet om trostillhörighet inte sändas till folkbokföringsmyndigheten. Myndigheten har inget eget behov av uppgiften och har med kommittêns tidigare förslag inte rätt att registrera uppgiften. Det finns heller inte någon rutin för uppgiftsförmedling mellan folkbokföringsmyndigheten och pastor till vilken överföring av uppgift om evangelisk-luthersk trostillhörighet kan kopplas.

Således får det ankomma på medborgarskapsmyndigheten att även i framtiden direkt meddela pastor att en person som blivit svensk medborgare är evangelisk-luthersk trosbekännare. För den avsändande myndigheten är det självfallet en olägenhet att underrättelse enligt S och 6 S5 medborgarskapskungörelsen inte längre kan samordnas med meddelande enligt 9 5. Detta är dock en nödvändig konsekvens av organisationsförändringen inom folkbokföringen och ytterst en följd av reglerna om medlemskap i svenska kyrkan.

Utifrån vederbörande persons folkbokföring kan medborgarskapsmyndigheten tämligen lätt konstatera i vilken territoriell församling som personen är bosatt och därmed också vilken pastor som skall tillställas meddelande enligt 9 S i kungörelsen.

Om den person som förvärvat svenskt medborgarskap tillhör en icke-territoriell församling är det pastor i den församlingen som bör få meddelandet. Tillhörighet till icke-territoriell församling torde för närvarande inte framgå av den utredning som finns tillgänglig hos medborgarskapsmyndigheten.

Kommittén föreslår att det i framtiden får ankomma på den som vill förvärva svenskt medborgarskap att själv lämna uppgift om tillhörighet till icke-territoriell församling på samma sätt som han eller hon idag upplyser medborgarskapsmyndigheten om sin evangelisk-lutherska trostillhörighet. Saken torde tämligen enkelt kunna ordnas genom att den ansökan eller anmälan som används i ärendet om förvärv av medlemskap kompletteras med uppgift om tillhörighet till icke territoriell församling.

3.7 SPAR-förordningen

I 2 och 3 ss SPAR-förordningen (l98l:4) skall den justering av begrepp göras som den nya folkbokföringsorganisationen och mantalsskrivningens avskaffande kräver.

Av tidigare avsnitt framgår att för sin pastor ärendehandläggning enligt religionsfrihetslagen bör tillföras uppgifter med hjälp av ADB från folkbokföringens länsregister. svenska kyrkans församlingar torde i framtiden ha behov av vissa egna personregister som stöd i församlingsarbetet. Dessa register bör kontinuerligt aktualiseras med hjälp av A A folkbokföringsuppgifter.

Kommittén utgår från att de kyrkliga skall organen aviseras direkt från folkbokföringen utan medverkan av SPAR. Det synes också ha varit riksdagens uppfattning att kyrkan skall ha en omedelbar koppling till folkbokföringens register (SkU 1987/88:2 s. 9 m).

De kyrkliga organen bör således få rätt att anlita det s.k. riksaviseringsbandet. Detta säkerställs genom att föreskrifter härom tas in i 8 5 SPAR-förordningen.

Uppgiftslämnande från riksaviseringsbandet till de kyrkliga organen måste emellertid vara samordnat och gemensamt. En enskild pastor kan således inte utnyttja riksaviseringsbandet utan skatteförvaltningen har i avseende endast i

detta en kontaktyta

förhållande till pastor och Det får församlingarna. sedan bli en inomkyrklig angelägenhet att se till

att uppgifterna från riksaviseringsbandet fördelas till de kyrkliga organ som berörs av uppgiftslämnandet.

Svenska kyrkans centralstyrelse har i den tidigare omtalade skrivelsen till regeringen anfört att de framtida kyrkliga registren bör omfattas av sekre- Kommittén delar uppfattningen att uppgifter i tess. de kyrkliga register och andra allmänna handlingar, som uppkommer hos olika kyrkliga organ som en följd av det ändrade huvudmannaskapet för folkbokföringen, kan behöva sekretesskydd. Sådant skydd kan exempelvis uppnås genom föreskrifter som tas in i la s sekretessförordningen (1980:657). Det går dock inte att ta slutlig ställning till denna fråga förrän b1.a. innehållet i de kyrkliga registren slutligen lagts fast.

Kommittén föreslår vidare att det i 8 S SPAR-förordningen förtydligas att det är de nuvarande länsregistren, vilka förs med stöd av folkbokföringskungörelsen, och inte de framtida lokala folkbokföringsregistren som myndigheter får använda sig av för aktualisering och komplettering av egna register.

3.8 Ändrade föreskrifter om underrättelser till folkbokföringen m.n.

3.8.1 Underrättelseförfarandet i allmänhet

Riksdagen (SkU 1987/88:2 s. 7) har påpekat att man från många håll anser att det tar för lång tid innan händelser som skall registreras inom folkbokföringen når ut till myndigheter och andra som be-

höver uppgifterna.

Genom omorganisationen och den utökade datoriseringen skapas grundläggande förutsättningar för att uppnå en förbättrad snabbhet och tillförlitlighet beträffande de uppgifter som skall registreras. Emellertid behöver också andra åtgärder vidtas. Ett sätt att förbättra snabbheten och tillförlitligheten är att se till att folkbokföringen direkt får del av de uppgifter som skall registreras. Det bör således föreligga enkla och raka rapporteringsrutiner för de uppgifter som skall registreras.

Idag passerar vissa uppgifter från allmänna domstolar först andra myndigheter innan de när folkbokföringen. En sådan rapportering i flera led bör undvikas i framtiden.

Vidare bör vissa åtgärder vidtas som förenklar underrättelseförfarandet för de domstolar och andra organ som förser folkbokföringen med uppgifter. För närvarande underrättas upp till tre olika pastorsämbeten om en och samma händelse. (Exempelvis sänds vissa uppgifter om faderskap till barnets, mannens och kvinnans församlingar. I och för sig torde det oftast vara fråga om en och samma myndighet, men så behöver inte alltid vara fallet.) För att underlätta uppgiftslämnandet av folkbokföringsuppgifter bör det organ som lämnar uppgifter aldrig underrätta mer än gg folkbokföringsmyndighet (lokalt skattekontor).

Ytterligare en allmän förändring som föreslås beträffande det nu aktuella underrättelseförfarandet gäller den personkrets för vilka underrättelser skall skickas. För närvarande tar riksskatteverket

emot vissa uppgifter som rör personer som aldrig har varit folkbokförda. De uppgifter som på så sätt inkommer till verket från domstolar och myndigheter kan inte lagligen tillföras något folkbokföringsregister och fyller inte heller i övrigt någon funktion inom folkbokföringen. Uppgifterna ifråga bör därför i framtiden inte förekomma inom folkbokföringsverksamheten.

3.8.2 underrättelser från domstol enligt föräldrabalksförordningen (1949:661)

1 S Enligt första paragrafen i förordningen skall domstol lämna meddelanden om bl.a. fastställda faderskap. Har det barn som saken gäller inte fyllt 18 år skickas meddelande till den allmänna försäkringskassan och socialnämnden, vilken i sin tur underrättar folkbokföringsmyndigheten i enlighet med föreskrifter i en särskild kungörelse om socialnämnds medverkan vid fastställande av faderskap m.m. (se avsnitt 3.8.3). Endast om barnet har fyllt 18 år underrättar domstolen direkt folkbokföringsmyndigheten.

Med utgångspunkten att information skall tillföras folkbokföringsregistren så snabbt och enkelt som möjligt förordar kommittén att domstol i nu aktuella fall sänder meddelanden direkt till folkbokföringen oavsett barnets ålder.

Till de pastorsämbeten som idag underrättas när barnet har fyllt 18 år, hör pastorsämbetet i barnets födelsehemort. Detta beror på att uppgift om faderskap för närvarande antecknas bl.a. i födelseoch dopboken i barnets födelsehemort. Med det sys-

tem för framtida folkbokföring som kommitên förordar skall registrering i folkbokförimgregister i princip ske endast hos det lokala skattkontor där en vid varje tillfälle är folkbkförd. Såperson ledes skall en dom om exempelvis faststllt faderskap inte registreras också i barnets föelsehemort om barnet inte är folkbokfört där. Förekriften om särskilt meddelande till födelsehemortenkan därmed utgå.

Av vad som tidigare har sagts följer attmeddelande från domstol i framtiden inte behöver;ändas särskilt för modern och mannen, utan att det räcker med ett meddelande till den skattemmdighet där barnet är eller senast har varit folkbokört.

2 5 Underrättelse om adoption sänds i daganligt förtill där admtanten är ordningen pastorsämbetet kyrkobokförd. om adoptivbarnet skulle m kyrkobokhos annat pastorsämbete undetättas detföringsort ta av det första pastorsämbetet i enighet med föreskrifter som riksskatteverket har mddelat. (På motsvarande sätt underrättas för de pastorsämbtet biologiska föräldrarna.)

Föreskriften om underrättelseskyldighs till den folkbokföringsmyndighet där adoptivbarmt är folkbokfört är så grundläggande att den börläggas fast i förordningen. Därmed behöver särskilt meddelande till den skattemyndighet där adoptanten 5? folkbokförd endast skickas om adoptivbarnet irte är folkbokfört.

som framgått tidigare bör inga unérrättelser skickas till riksskatteverket.

Till 2 s i hänvisar förordningen 3 5 förordningen (1976:834) om prövning av utländskt beslut om adoption. Med kommitténs förslag att också statföljer ens nämnd för internationella adoptioner får något ändrade föreskrifter för meddelande av vissa beslut som nämnden fattar.

3 S Meddelande om underrätts dom eller beslut slutliga rörande vårdnad som har vunnit laga kraft sänds enligt paragrafens andra stycke till folkbokföringemyndigheten samt till socialnämnden och försäkringskassan. I enlighet med första stycket underrättas nämnden och kassan, men inte folkbokföringsmyndigheten, om beslut om vårdnad för tiden intill dess laga kraft ägande dom interföreligger (s.k. imistiska beslut).

Genom att folkbokföringen inte underrättas om interimistiska várdnadsbeslut kommer exempelvis personbevis som utfärdas under tid då sådant beslut gäller att innehålla felaktiga uppgifter om vårdnadshavare. Detta innebär självfallet olägenheter särskilt som interimistiska vårdnadsbeslut kan komma att gälla under lång tid. Mot denna och bakgrund då folkbokföringens register inte skall lämpligen innehålla sämre information i nu aktuellt avseende än den som finns hos och socialförsäkringskassor nämnder, bör även folkbokföringen i framtiden få meddelande om interimistiska vårdnadsbeslut.

3.8.3 Kungörelsen om socialnämnds medverkan vid fastställande av faderskap

4 S Som nyligen har konstaterats bör socialnämnden inte vara något förmedlingsorgan för underrättelser från domstol till folkbokföringsmyndighet. Med kommittêns utgångspunkter skall socialnämnden därför endast underrätta folkbokföringen om faderskapserkännanden som har handlagts av nämnden. vad som nu har sagts medför ändringar i första stycket i denna paragraf.

Även såvitt gäller socialnämnd skall föreskriften om underrättelse till folkbokföringsmyndigheten i barnets födelsehemort utgå.

3.8.4 Namnförordningen

6 S Det finns inte heller skäl för att underrättelser från patent- och registreringsverket skall skickas till riksskatteverket eller folkbokföringsmyndigheten i födelsehemorten.

8 5 underrättelser enligt denna paragraf, liksom meddelanden om själva adoptionen enligt 2 5 föräldrabalksförordningen, bör koncentreras till den skattemyndighet där adoptivbarnet är folkbokfört. Enligt förslaget till lag om folkbokföringsregister skall barn endast registreras med personnummer i en förälders personpost. Därmed behöver underrättelse om adoptivbarns namn aldrig sändas till skattemyndigheten där en adoptivförälder är folkbokförd.

11 och 12 SS När domkapitlet utgår som besvärsinstans sker all den prövning som avses i ll och 12 ss hos domstol. Därmed bör föreskrifterna i fråga kunna sammanföras i en paragraf.

3.8.5 Förordningen om äktenskapsregistret

Förordningen innehåller föreskrifter om rapportering bl.a. av de civilstándsändringar som en dom på äktenskapsskillnad innebär. Enligt förordningen lämnar domstolarna först besked till äktenskapsregistret varifrån sedan underrättelse skickas till folkbokföringsmyndigheterna.

I enlighet med vad som tidigare har redovisats förordar kommittên att denna form av rapportering i två led avskaffas. Kommittén föreslår i stället att domstolarna rapporterar direkt till folkbokföringsmyndigheterna.

Med kommitténs förslag kan domstolen välja mellan att underrätta skattemyndigheten där mannen eller kvinnan är folkbokförd.

3.8.6 Konsekvenser av förändrad rapporteringsskyldighet

Förslagen ovan innebär att de allmänna domstolarna får skicka underrättelser i fall där underrättelseskyldighet i dag inte föreligger. samtidigt medför kommitténs förslag att alltid bara en underrättelse skall skickas och att vissa av de meddelanden som domstolarna för närvarande skickar till folkbokföringsmyndigheterna inte kommer att behövas i framtiden. Det är ocksa att märka att kommitténs för-

slag inte får till följd att något helt nytt rapporteringsförfarande införs utan att det snarare är frågan om att komplettera rutiner som redan tillämpas i förhållande till andra myndigheter.

De uppgifter om faderskap och civilstånd som med kommitténs förslag snabbare än i dag kommer att tillföras registren rör också grundläggande familjerättsliga förhållanden. Att så aktuella uppgifter som möjligt rörande bl.a. civilstánd kan inhämtas från folkbokföringsregistren har stor betydelse exempelvis för de organ som administrerar olika allmänna försäkrings- och bidragssystem.

Kraven pá en hög registerkvalité inom folkbokföringens ADB-register motiverar således enligt kommitténs bedömning en viss utökad rapporteringsskyldighet för domstolarna. I motsvarande mån kan också skyldigheten för socialnämnderna och statistiska centralbyrån att underrätta folkbokföringen minskas.

ila 1

Folkbokföringskungörelse (l967:495);

Inledande bestämmelser

1 § Beteckningar i kungörelsen har samma betydelse som i folkbokföringslagen. I kungörelsen avses med

länsregistrering: folkbokföring i särskilda register hos Skattemyndigheten, pastorsämbetet: kyrkobokföringsmyndigheten i församling eller kyrkobokföringsdistrikt, pastor: kyrkoherde, komminister i annexförsamling med egen kyrkobokföring eller i annat kyrkobokföringsdistrikt än kyrkoherdens och som kyrkoadjunkt domkapitlet förordnat att sköta i kyrkobokföringen sådan församling eller sådant distrikt, gravsättning: gravsättning eller nedgrävning av eller utströende av avlidens aska, inflyttningsdag: dag från och med vilken person som inflyttat i är församling kyrkobokförd där, utflyttningsdag: dag från och med vilken en persons kyrkobokföring i icke församling längre gäller, därför att personen till flyttat annan församling eller till utlandet eller överförts till obefintligregister, personavi: en vid länsregistreringen upprättad handling som enligt fastställt formulär innehåller

folkbokföringsuppgifter om en person. Förordning (1990:911).

2 § Riksskatteverket meddelar och fastanvisningar ställer formulär som behövs för folkbokföringen, i den mån det ej ankommer annan. på Riksskatteverket tillhandahåller folkbokföringsmyndighet blanketter enligt fastställda formulär. Kungörelse (1971:416).

3 § Till föreslår kyrkobokföringsinspektör domkapitlet präst i stiftet. Domkapitlet skall bereda

skattemyndigheten tillfälle att yttra sig över förslaget. Indelning av stift i inspektionsomráden föreslås av domkapitlet.

Riksskatteverket utfärdar instruktion för kyrkobokföringsinspektörerna. Förordning (1990:911).

4 § Skattemyndigheten i länet fastställer person-

nummer för barn, när barnet tas i upp myndighetens register på grund av uppgift om barnets födelse.

Beslut om fastställelse av personnummer i övriga fall fattas av riksskatteverket eller av den skattemyndighet som riksskatteverket bestämmer.

Riksskatteverket beslutar om ändring av personnum mer.

Den vars personnummer ändras skall underrättas om ändringen. Förordning (1990:911).

Kyrkobokföring

Pastorsämbetena

5 § Är annan än kyrkoherden har pastor, kyrkoherden tillsyn över kyrkobokföringen.

6 § Pastor svarar för förandet av kyrkoböcker och andra register, om annat ej följer av 7 eller 8 §.

7 § Präst som tjänstgör hos pastorsämbete är behörig att utfärda bevis som grundas på kyrkobok eller annat register. Pastor får efter samråd med kyrko-

bokföringsinspektören förordna sådan präst att på eget ansvar helt eller delvis föra kyrkoböcker och andra register.

Avskrift av förordnandet sändes till domkapitlet. Domkapitlet kan upphäva förordnandet.

8 § Domkapitlet får förordna annan än att präst 1. utfärda bevis som grundas på kyrkobok eller annat register,

2--3. pá eget ansvar meddela vissa beslut i kyrkobokföringsärenden och göra anteckningar därom i

kyrkoböcker och andra register, 4. närmast under pastor leda det kontorsarbete som fordras för kyrkobokföringen och tillse att

biträdesperonalen fullgör sina åligganden.

Förordnande får icke omfatta ärende som är av sådan beskaffenhet att bör prövningen ankomma på präst.

Förordnande meddelas efter hörande av pastor, kyrkorádet och kyrkobokföringsinspektören. Kungörelse (1973:893).

9 § För pastorsämbete finns pastorsexpedition. Särskilt mottagningsställe för allmänheten bör inrättas, när det föreligger behov därav.

10 § För pastor skall tid vara bestämd för mottagning av allmänheten.

Pastorsexpedition hålles öppen på bestämda tider

varje vecka i den som motsvarar omfattning ortens behov. Kvällstid skall i den ingå bestämda tiden, när det fordras för att allmänheten skall bli tillfredsställande betjänad. För pastorsex

peditioner på samma ort bör expeditionstiderna samordnas på lämpligt sätt. Expeditionstiden bestämmes av pastor efter samråd med kyrkobokföringsinspektören. Domkapitlet kan upphäva pastors beslut och bestämma annan expeditionstid. Mottagningstid och expeditionstid tillkännages genom anslag. Tillfällig inskränkning i öppethållandet kungöres i förväg i den eller de ortstidningar som pastor bestämmer.

Under expeditionstid skall någon präst som tjänstgör hos pastorsämbetet vara på expeditionen, om hinder ej föreligger av på grund tjänsteförrättning eller annat laga förfall. Vid sådant förfall skall pastor tillse att annan som lämpligen kan mottaga anmälningar och ansökningar är närvarande

på pastorsexpeditionen under expeditionstid. Pastor skall tillse att kyrkobokföring sker och förfrågningar besvaras sá snabbt som möjligt, oberoende av när pastorsexpeditionen hälles öppen.

Förordning (1977:883).

Kyrkoböcker m.m.

11 § Följande kyrkoböcker och andra föres: register

Födelse- och dopbok

konfirmationsbok

äktenskapsbok död- och begravningsbok

församlingsliggare

församlingsbok

obefintligregister

emigrantregister

inflyttningsbok

utflyttningsbok

församlingsregister. Med ministerialbok avses i kungörelsen födelseoch dopbok, konfirmationsbok, äktenskapsbok samt död- och begravningsbok. Kungörelse (1969:124).

12 § har upphävts genom förordning (1980:945).

13 § Anteckning i kyrkobok eller annat register med undantag av församlingsregistret skall göras med bestånd ig skri ft .

Överstrykning skall göras så att skriften förblir läslig. Rättelse skall dagtecknas och signeras. Anteckning får icke utplánas.

14 § Rättelse i kyrkobok eller annat register med undantag av församlingsregistret beslutas av pastorsämbetet. Är felaktigheten föranledd av anteckning i ministerialbok som föres hos annat pastorsämbete, beslutar pastorsämbetena i samråd.

Person som beröres av fråga om rättelse skall lämnas tillfälle att yttra sig, om det ej är obe-

hövligt.

15 § Barns födelsetid, förnamn härkomst, och dop antecknas i födelse- och dopboken för barnets fö-

delsehemort.

Konfirmation antecknas i konfirmationsboken för barnets Har konfirmationen kyrkobokföringsort. ägt rum i annan församling, även i görs anteckning denna församlings konfirmationsbok.

Hindersprövning och vigsel antecknas i äktenskapsboken för den församling där hindersprövning skett.

Dödsfall, jordfästning, eldbegängelse och gravsättning antecknas i dödoch begravningsboken för den församling där den döde är kyrkobokförd eller upptagen i obefintligregister. Kan den dödes kyrko-

bokföring ej utredas, görs anteckningen i död- och begravningsboken för den församling till vars pastorsämbete dödsfallet anmälts. Förordning (1980:945).

16 § För varje inom landet kyrkobokförd person finns en personakt.

När barns födelse antecknas i födelseoch dopbok, upprättar pastorsämbetet personakt för barnet, om detta fötts levande.

När person som inte har personakt kyrkobokförts eller när personakt förkommit, beslutar riksskatteverket att personakt skall upprättas. Riksskatteverket får uppdra åt att skattemyndighet fatta sådana beslut. Pastorsämbetet i kyrkobokforingsorten upprättar personakten, om riksskatteverket inte bestämmer annat.

Personakter som ersatts med nya insändes till riksskatteverket. Förordning (1990:911).

17 § Personakten upptager personens namn, personnummer, födelsehemort eller födelseort och kyrkobokföringsort. Vidare anges om personen tillhör svenska kyrkan och upptages de förhållanden i övrigt som riksskatteverket föreskriver. vid inflyttning anges inflyttningsdagen och vid flyttning till utlandet Infaller utflyttningsdagen. inflyttningsdaqen under tiden den 2--20 november, skall i personakten antecknas även var personen var bosatt mantalsdagen.

Medborgarskap eller statslöshet anges för person som ej är svensk medborgare.

Anmälan enligt 6 kap. 4 § andra stycket föräldrabalken om gemensam vårdnad för föräldrar som inte är gifta med varandra registreras genom anteckning i barnets personakt.

Besvärsmyndighets beslut i kyrkobokföringsärende antecknas i personakten för som beröres person av beslutet. Förordning (1983:491).

18 § Församlingsliggaren innehåller personakter för alla som kyrkobokföres i församlingen. Personakten för den som kyrkobokföres på grund av inflyttning överföres frán utflyttningsortens re församlingsliggaeller, efter beslut av riksskatteverket, från obefintligregister eller emigrantregister. Kungörelse (1971:416).

19 § I församlingsboken upptages alla som skall vara kyrkobokförda i församlingen. Ingen får upptagas utan att personakten för honom finns i församlingsliggaren. Avregistrering frán kyrkobok-

föringen enligt 28 § folkbokföringslagen sker genom anteckning i församlingsboken. Förordning (1986:496).

20 § Obefintligregistret består av personakterna för dem som enligt 28 § folkbokföringslagen överförts till registret. Förordning (1986:496).

21 § Till emigrantregistret överföres personakten från när församlingsliggaren, personen avregistreras med stöd av 26 § folkbokföringslagen eller såsom utflyttad till utlandet. Från obefintligregistret överföres personakt till emigrantregistret, när personen kan antagas ej längre vara bostt i riket. Förordning (1986:496).

22 § Personakten från uttages församlingsliggaren eller när obefintligregistret, personen avlidit eller dödförklarats. Från obefintligregistret uttages personakten även när 100 år förflutit från personens födelse och det ej är känt att personen lever.

23 § I inflyttningsboken göres anteckning, när pastorsämbetet beslutar om kyrkobokföring av en

person som flyttat till församlingen eller från en kommun till en annan inom församlingen eller av en person som är upptagen i obefintligregistret.

24 § I utflyttningsboken göres anteckning, när en person avföres från av församlingsboken annan anledning än dödsfall eller från flyttar en kommun till en annan inom församlingen.

25 § Församlingsregistret innehåller personavier för samtliga i församlingen kyrkobokförda personer. Om innehållet i personavi ej överensstämmer med anteckningarna i kyrkobok eller annat register, får avin ej insättas i församlingsregistret. I sådant fall underrättas skattemyndigheten. Förordning

(1990:911).

Anmälningar och underrättelser m.m.

26 § Anmälan om barns födelse pá sjukhus eller enskilt vårdhem sändes genast genom styresmannen eller annan vid sjukhuset eller várdhemmet anställd person enligt fastställt formulär. Kungörelse (1970:707).

27 § Underrättelse om dop i svenska kyrkans ordning sänds genast av dopförrättaren till pastorsämbetet i den församling där barnet är eller senast har varit kyrkobokfört. om barnet varken är eller har varit kyrkobokfört i sänds sverige, underrättelsen till pastorsämbetet i den församling där dopet sker. Har anmälan om förnamn till gjorts dopförrättaren, skall underrättelsen innehålla om uppgift anmälningen. Förordning (1982:1137).

28 § När födelse av barn inskrives i födelse- och dopboken och fader ej finnes att anteckna med stöd av 1 kap. 1 § föräldrabalken, sänder pastorsämbetet genast underrättelse till socialnämnden i försam-

lingen. Förordning (1981:885).

29 § När födelse av dödfött barn antecknas i födelse- och dopboken, sänder pastorsämbetet genast underrättelse till statistiska centralbyrån.

30 § Underrättelse om konfirmation sänds genast av den präst som förrättat konfirmationen till pastorsämbetet i församling där konfirmationen skall antecknas. Förordning (1980:945).

31 § Underrättelse om vigsel sänds genast av vig-

selförrättaren till pastorsämbetet i den där församling vigseln skall antecknas. Annan vigselförrättare än präst i den lämnar sådan församlingen underrättelse enligt formulär till vigselattest. Har anmälan om efternamn gjorts till vigselförrättaren, skall underrättelsen innehålla uppgift om anmälningen. Förordning (1982:1137).

32 § När det antecknas i äktenskapsboken att änkling eller änka ingått nytt äktenskap, sänder pastorsämbetet genast underrättelse om vigseln till tingsrätten i den ort där den förra maken var kyrkobokförd eller upptagen i obefintligregister vid dödsfallet. Dagen för dödsfallet i anges underrättelsen. Riksskatteverket får medge undantag från skyldigheten att sända sådan underrättelse. Kungörelse (1971:416).

33 § Pastorsåmbetet i församling där en person vistas men ej är kyrkobokförd underrättas genast, när annat pastorsämbete eller skattemyndighet finner anledning antaga att personen bör kyrkobokföras

i vistelseförsamlingen. Förordning (1990:911).

34 § Innan utlänning avregistreras 28 § enligt andra stycket folkbokföringslagen, skall samråd äga rum med skattemyndigheten. Sådant samråd skall äga rum även i fall som avses i 21 5 andra stycket när kungörelsen, flyttning ej anmälts.

När skattemyndigheten funnit sannolika skäl tala för att utlänning ej är bosatt i längre riket, skall myndigheten genast underrätta pastorsämbetet i utlänningens kyrkobokföringsort. Förordning (1990:911).

35 § När pastorsämbetet får meddelande om att någon blivit svensk medborgare eller att svensk medbor-

gare förvärvat utländskt efternamn på annat sätt än efter ansökan hos patent-och registreringsverket, sänder pastorsämbetet genast underrättelse till

denna myndighet om personens efternamn. För den som är eller har varit gift meddelas även i förekommande fall det efternamn som han eller hon senast har

burit som ogift.

Riksskatteverket får medge undantag från skyldigheten att sända underrättelse första enligt stycket. Förordning (1982:1137).

36 § När gemensam vårdnad för föräldrar som inte är gifta med varandra antecknas enligt 17 § fjärde stycket, sänder pastorsämbetet genast underrättelse till socialnämnden i den kommun där barnet är kyrkobokfört och till den allmänna försäkringskassa där modern är inskriven eller skulle ha varit inskriven om hon hade uppfyllt áldersvillkoret i l kap. 4 § lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Förordning (1983:491).

37 § Om dödsbevis finns föreskrifter i begravningskungörelsen. Kungörelse (1970:316).

38 § har upphävts genom kungörelse (1970:316).

39 § har upphävts genom kungörelse (1970:316).

40 § När dödsfall antecknas i död- och begravningsboken, sänder pastorsämbetet snarast möjligt underrättelse om dödsfallet till i den tingsrätten avlidnes mantalsskrivningsort för dödsáret. Framgår ej mantalsskrivningsorten av personavi, sändes underrättelsen till tingsrätten i den ort där pastorsämbetet är. I underrättelsen den avlidnes anges närmaste dödsbodelägare, om detta kan ske med ledning av kyrkoböckerna och övriga register. Kungörelse (1971:416).

41 § Har jordfästning i svenska kyrkans ordning

förrättats av annan än präst i den där församling dödsfallet skall antecknas, sänder jordfästnings förrättaren genast underrättelse om förrättningen till pastorsämbetet i denna Underförsamling. rättelsen lämnas enligt formulär till jordfästningsbevis.

42 § Pastorsämbetet sänder underrättelse till riksskatteverket, när pastorsämbetet enligt 13 § reli-

gionsfrihetslagen den 26 oktober 1951 (nr 680)

mottagit ansökan eller anmälan i fråga om person som icke är och ej heller skall vara kyrkobokförd i landet. Kungörelse (1971:416).

43 § Postanstalt sänder mottagna anmälningar om adressändring pá grund av flyttning till pas-

torsämbetet i inflyttningsorten.

Pastorsämbetets beslut m.m.

44 § har upphåvts genom kungörelse (1971:416).

45 § Innan föreläggande 30 enligt § tredje stycket, 33 § andra stycket eller 57 § andra stycket folk-

bokföringslagen (1967:198) meddelas, skall pastorsämbetet underrätta den i anmälningsskyldige vanligt brev om vad han bör iaktta och honom ge skälig tid att efterkomma detta.

Föreläggande sänds i rekommenderat brev med mot-

tagningsbevis. Förordning (1986:496).

46 § Föranleder beslut 36 enligt § folkbokföringslagen underrättelse om detta, får underrättelsen

utfärdas gemensamt för medlemmar av samma familj och tillställas en av dem. Detsamma gäller föreläggande enligt 33 § andra stycket lagen. Förordning (1986:496).

Bevis

47 § Bevis utfärdas fastställt enligt formulär. Är formulär ej fastställt för det ändamål beviset avser, skall beviset ange för vilket ändamål det

utfärdats.

Av beviset skall vilken framgå på kyrkobok eller vilket annat register det grundas.

48 § Den som anmäler flyttning till utlandet får på

begäran flyttningsbetyg till utlandet av pastorsämbetet i den varifrán församling flyttningen sker.

49 § På begäran av den som avser att ingå äktenskap skall, om samtycke lämnats därtill av den med vil-

ken han avser att ingå äktenskapet, pastorsämbetet i hans församling utfärda om vad intyg kyrkoböcker

na i innehåller församlingen om hans behörighet att ingá äktenskapet (äktenskapsbetyg). Äktenskapsbetyg gäller i Sverige två månader från och med den då det dag utfärdades. Kungörelse (1973:695).

50 § Den som anmäler utträde ur svenska kyrkan får genast bevis om sin anmälan.

51 § När såsom personuppgift födelse, civilstándsändring, dödsfall m.m. beträffande utländsk medborgare eller person med hemvist i utlandet antecknats i kyrkobok, underrättar pastorsämbetet riksskatteverket i den och det omfattning pá sätt riksskatteverket bestämmer. Kungörelse (1971:416).

Kyrkobokföringen i Stockholm och Göteborg

52 § För i kyrkobokföringen Stockholm och gäller de Göteborg särskilda bestämmelserna i 53--59 §§.

53 § Skattemyndigheten beslutar om kyrkobokföring i församling i kommunen, om avregistrering från kyr-

kobokföringen av annan än den som avlidit och om överföring till obefintligregister. Hos skattemyndigheten föres register för kyrkobokföringen och utfärdas bevis som grundas på sådant register.

Förordning (1990:911).

54 § Anmälningar 33--35 enligt §§ folkbokföringslagen och underrättelser 33 enligt 5 kungörelsen sker till skattemyndigheten. Anmälningar som anges i 43 § kungörelsen sändes till skattemyndigheten. Förordning (1990:911).

55 § Pastorsämbetena för ej inflyttningsbok, obefintligregister eller emigrantregister. Pas-

torsämbetena i Stockholm för heller ej församlingsbok.

56 § Följande register för kyrkobokföringen föres hos skattemyndigheten:

folkregister

obefintligregister

emigrantregister

inflyttningsbok. De personer som är kyrkobokförda i kommunen registreras i folkregister på folkregisterkort. Folkregisterkort som ej längre skall i folkingå registret uttages ur detta. Förordning (1990:911).

57 § Flyttningar inom kommunen antecknas ej i in-

flyttningsboken. Kungörelse (1971:416).

58 § I särskilt flyttningsregister för Stockholm upptaget skattemyndigheten personer som varit kyr

kobokförda på fastighet i kommunen men ej mantalsskrivits pá fastigheten. Förordning (1990:911).

59 § För i rådgivning folkbokföringsfrágor som är

gemensamma för skattemyndigheten och pastorsämbetena i kommunen finns en folkbokföringsdelegation.

Ledamöter av delegationen är en ordförande, som utses av samt skattemyndigheten, två präster i

församlingstjänst i kommunen vilka domkapitlet utser för fyra ár.

Kyrkobokföringsinspektören kallas till sammanträdena. Han har rätt att yttra sig och få sin mening antecknad men ej att i deltaga delegationens beslut. Förordning (1990:911).

Mantalsskrivning

60 § Skattemyndigheten upprättar efter beslut av

riksskatteverket för varje församling förteckning över de personer som enligt skattemyndighetens

register är kyrkobokförda i församlingen. Personförteckningen lämnas i Stockholm och till Göteborg det lokala skattekontoret och i övriga orter till pastorsämbetet. Förordning (1990:911).

61 § Det lokala skattekontoret i Stockholm och Göteborg och pastorsämbetet i övriga orter granskar

personförteckningen mot kyrkobokföringen och tillser särskilt att rösträttshinder angivits

fullständigt och riktigt. Pastorsämbetet under-

rättar skattemyndigheten om ändringar och tillägg

som behöver göras i skattemyndighetens register för att dessa skall överensstämma med kyrkobokföringen.

Förordning (1990:911).

62 § I stommen till mantalslängden upptages de personer som mantalsdagen är kyrkobokförda i för-

samlingen. Den som mantalsdagen är kyrkobokförd i icke territoriell församling upptages i stommen för den territoriella församling där

kyrkobokföringsfastigheten är belägen. Har någon på grund av flyttning kyrkobokförts i församling under tiden den 2--20 november förrättningsáret, upptages han dock i stommen för den församling där han var bosatt mantalsdagen. Varje person upptages under fastighet eller rubrik enligt kyrkobokföringen. Fastigheterna upptages i jordregistrets eller

fastighetsregistrets ordning.

63 § Kommunens skall i styrelse ortstidning låta införa kungörelse var och när kommunens exemplar av stommen till mantalslängden hålles tillgängligt. Kommunen lämnar sitt av exemplar stommen till

skattemyndigheten snarast möjligt efter den 5 feb-

ruari mantalsáret. Kommunen áterfár det som avskrift av mantalslängden sedan myndigheten sett till att det överensstämmer med den justerade längden. Förordning (1990:911).

64 § Vid ansökan om mantalsskrivning enligt 41 § folkbokföringslagen fogas den utredning som åberopas. Har detta underlátits, handlägges ärendet ändå, om skattemyndigheten ej kan medge uppskov. Den vars mantalsskrivning är i fråga och den kommun som beröres, dock skall av ej sökanden, myndigheten lämnas tillfälle att yttra i äsig rendet. Yttrande inhämtas det sätt pá myndigheten finner enklast och snabbast. Yttrande får inhämtas på telefon. Förordning (1990:911).

65 § Vid prövning 42 enligt § folkbokföringslagen skall skattemyndigheten i män av behov samråda med pastorsämbetet. Pastorsämbetet skall lämna myndigheten upplysningar för mantalsskrivningen på begäran eller efter egen prövning. Förordning (1990:911).

66 § Skattemyndigheterna lämnar varandra de underrättelser som behövs för att ingen skall mantalsskrivas pá mer än ett ställe eller felaktigt utelämnas. Mantalsskrivs någon i annat län än det där han är upptagen i stommen till mantalslängden, skall ett utdrag av stommen i del behövlig sändas till den skattemyndighet som mantalsskriver personen. Är skattemyndigheter av olika om en mening persons rätta skall de skrifmantalsskrivningsort, tligen delge varandra sina meningar. Förordning (1990:911).

67 § När fråga om persons rätta mantalsskriv-

ningsort skall underställas länsrätt, sändes handlingarna i ärendet till länsrätten utan att

mantalslängdens justering inväntas. Förordning (1979:541).

68 § har upphävts genom förordning (1990:911).

69 § senast den 15 mars mantalsåret sänder skattemyndigheten till pastorsämbetet uppgift om 1. beslut vid som föranleder mantalsskrivningen ändring i kyrkobokföringen, 2. personer som enligt säkra upplysningar vid mantalsskrivningen är stadigvarande bosatta i utlandet, 3. personer som vid mantalsskrivningen befunnits sakna känt hemvist. Förordning (1990:911).

70 § har upphävts genom kungörelse (1971:416).

71 § När länsrätt eller kammarrätt efter besvär

eller underställning meddelat beslut om persons mantalsskrivning, antecknas beslutet i man* talslängden för det år beslutet gäller och i skat temyndighetens avskrift av längden. Kan beslutet antagas ha betydelse för personens kyrkobokföring, sänder skattemyndigheten underrättelse om beslutet till pastorsámbetet. Förordning (1990:911).

72 § har upphävts genom förordning (1990:911).

Länsregistreñng m.m.

73 § Riksskatteverket för förteckning över födelsenummer. Förordning (1990:911).

74 § Skattemyndigheten för på magnetband register över befolkningen i länet (personband). För varje person anges namn, personnummer, födelsehemort eller födelseort och kyrkobokföringsort samt de ytterligare uppgifter som riksskatteverket bestämmer. över länets befolkning för skattemyndigheten vidare två register som består av personavier. När en person upphört att vara kyrkobokförd eller mantalsskriven i länet, redovisas han fortfarande i registren, så länge riksskatteverket finner detta behövligt. Förordning (1990:911).

75 § Skattemyndigheten sänder före utgången av varje kalenderår till skolstyrelsen elevkort och adressetiketter för varje barn i kommunen som under det nästkommande året fyller sju år och som är upptaget i skattemyndighetens register. Därutöver sänder skattemyndigheten elevkort till skolstyrelsen vid tidpunkter och för ársklasser som bestämmas av skolöverstyrelsen efter samråd med riksskatteverket. På begäran av kommun kan riksskatteverket besluta att åtgärd som avses i första eller andra stycket skall fullgöras genom att skattemyndigheten i stället lämnar skolstyrelsen magnetband med motsvarande uppgifter för avläsning samt blanketter för handling som avses i första stycket. Inträffar ändring i skattemyndighetens register i fråga om barn som under året fyller lägst 7 och högst 16 år, underrättar skattemyndigheten snarast skolstyrelsen härom genom personavi. Formulär till handlingar som avses i första och andra styckena fastställes av skolöverstyrelsen efter samråd med riksskatteverket. skolöverstyrelsen tillhandahåller blanketter enligt dessa formulär. Närmare föreskrifter om tillämpningen av dessa bestämmelser meddelas av riksskatteverket efter samråd med skolöverstyrelsen. Förordning

(1990:911).

76 § Inträffar ändring i skattemyndighetens register i fråga om den som är inskriven i sjömansregistret, underrättar skattemyndigheten snarast sjömansregistret härom genom personavi, om ändringen avser efternamn, personnummer, flyttning inom landet eller till utlandet eller dödsfall. Förordning (1990:911).

77 § Skattemyndigheten underrättar statistiska centralbyrån om ändringar i skattemyndighetens register av betydelse för befolkningsstatistiken. Förordning (1990:911).

Särskilda bestämmelser

78 § När anmälan, ansökan eller i folkbokyttrande föringsärende avges muntligen till folkbokföringsmyndighet, antecknar myndigheten innehållet i korthet, om detta ej genast registreras pá annat sätt.

79 § Ärende som underställes länsrätten eller domkapitlet enligt folkbokföringslagen föredrages hos myndigheten före ärenden som inkommit genom besvär enligt lagen. Förordning (1986:496).

80 § Innan länsrätten enligt 52 § folkbokföringslagen (1967:198) förordnar om sådan kyrkobokföringsåtgärd som inte yrkats i ärendet, skall länsrätten ge den person eller kommun som berörs av åtgärden, samt det allmänna ombudet tillfälle att yttra sig över det som är av betydelse för avgörandet. Förordning (1986:496).

81 § När länsrätten sänder handlingarna i underställt mål till kammarrätten, bevis att bifogas delgivning av underställningsbeslutet skett. Förordning (1979:541).

82 § Bevis om delgivning av länsrätts, domkapitels eller kammarrätts beslut bör vid anfordran tillhandahållas den som fört eller ägt föra talan i målet. Vid delgivning med fysisk person får 12 § delgivningslagen (1970:428) ej tillämpas. Länsrätts, domkapitels eller kammarrätts beslut, som skall verkställas först sedan beslutet vunnit laga kraft, får ej sändas till pastorsámbete eller skattemyndighet för verkställighet förrän det vunnit laga kraft. Förordning (1990:911).

83 § Pastorsämbete och skattemyndighet skall underrätta det allmänna ombudet om beslut 36 enligt och 43 §§ folkbokföringslagen (1967:198) i den

omfattning som föreskrivs av riksskatteverket efter samråd med ombudet.

En domstol som prövar mål enligt folkbokföringslagen skall utöver vad som av 31 följer § förvaltningsprocesslagen (1971:291) underrätta det allmänna ombudet om beslut som kan överklagas av denne. Förordning (1990:911).

84 § Skattemyndigheten prövar fråga om áliggande för pastorat 58 enligt § folkbokföringslagen. For-

ordning (1990:911).

Övergångsbestämmelser

1990:911

Denna förordning träder i i kraft, frága om 4, 16 och 73 §§ den 1 oktober 1990, och i övrigt den 1 januari 1991. Vad som i 4 § första stycket sägs om skattemyndighet i länet skall till av utgången är 1990 gälla länsskattemyndighet och vad som i 4 § andra stycket och 16 § tredje stycket sägs om

skattemyndighet skall till utgången av år 1990

gälla länsskattemyndighet eller lokal skattemyndighet.

lnkcmh? .

1 U ““ EKET

åümw

m NGL _

*am-Giv*

Statens 1990

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

l. Företagsförvltrv i svenskt näringsliv. l. 41.Tio år med jämställdhetslagen - utvärdering och 2. Överklagningsrätt och ekonomisk behovsprövning förslag. C. inom socialtjänsten. S. 42. Internationellt ungdomsutbyte. C. 3. En idrottshögskolai Stockholm - struktur. 43. Förenklad statistikreglering; med förslag till lag om organisation och resurser för en självständig den statliga statistikframstállningen. C. högskola pâ idrottens omrâde. U. 44.Demokrati och makt i Sverige. SB. . Transportrádet. K. 45. Kapitalavkastningen i bytesbalansen. Fi. . Svensk säkerhetspolitik i en föränderlig värld. F0. 46. Särskild skatt i den finansiella sektorn. Fi.

®O\Utb

. Förbud mot tjänstehandel med Sydafrika m.m. UD. 47. Beskattning av stipendier. Fi. . Lagstiftning för reklam i svensk TV. U. 48. Samhällsstöd till underhâllsbidragsberättigade bam. . Samhällsstöd till underhållsbidragsberáttigade bam. del lll. S. ldéskisser och bakgmndsmaterial. S. 49. Arbete och hälsa. A. 9. Kostnader for fastighetsbildning m. m. Bo. S0. Ny folkbokföringslag. Fi. 10. Strömgatan 18 - Sveriges statsministerbostad. SB. 51. SÄPO Säkerhetspolisens arbetsmetoder, personalll. Vidgad vuxenutbildning för utvecklingsstörda. U. kontroll och meddelarfrihet. C. 12. Meddelarrält. Ju. 52. Utbyte av utländska körkon. K. l3.Översyn av sjölagen 2. Ju. 53.1 skuggan av de stora - Dc mindre partiemas villkor i 14. Langtidsutredningen 1990. Fi. kommunalpolitiken. C. 15. Beredskapen mot oljeutsläpp till sjöss. F6. 54. Arbetslivsforskning - Inriktning, organisation, lástorstadstrafrk 5 - ett samlat underlag. K. finansiering. A. 17. Organisation och arbetsformer inom bilateralt 55. Flygplats 2000- De svenska llygplatsema i utvecklingsbistånd. UD. framtiden. K. l8.Lag om folkbokföringsregister m.m. Fi. 56. Skatt på lotterier och spel. Fi. 19. Handikapp och välfärd? - En lägesrapport. S. 57.Personalutbildning inom totalförsvaret. Fd. 20. Välfärd och segregation i storstadsregionerna. SB. 58. Konkurrens i inrikesflygeL C. * 21. Den elintensiva in under kärnkraftsavveck- 59. Sätt värde pá miljön! Miljöavgifter och andra lingen. ME. ekonomiska stynnedel. M. 22. Den elintensiva industrin under kårnkraftsavveck- 60. Skada av vilt. Jo. lingen. Bilagedel. ME 61. Skärpt tillsyn - huvuddrag i en reforrnerad 23. Tomträttsavgäld. Bo. datalag. Ju. _ 24. Ny kommunallag. C. 62. Konkurrensen inom bygg/bosektom. C. 25. Konkurrensen inom livsmedelssektom. C. 63. Svensk lönestatistik. C. 26. Förmanssystemet för värnpliktiga m. fl. Fo. 64. Årlig revision i statsförvaltningen. C. 27. Post & Tele - Affärsverk med regionalt och socialt 65. Folkhögskolan i framtidsperspektiv. U. ansvar. K. 66. Det fria bildningsarbetet. Dcbattinlllgg om 28. At: följa upp kommunal verksamhet- En folkbildningen och folkhögskolan i framtiden. U. internationell utblick. C. 67. Återbetalning av mervärdeskatt till utländska 29. Tobakslag. S. företagare. Fi. 30. Översyn av upphovsrättslagstiftningen. Ju. 68. Vad kostar ett statsbidrag? C. 31. Perspektiv på arbetsförmedlingen. A. 69. SIPRI 90 - om SlPRls finansiering och arbetsfonner. 32.Staden. SB. UD. 33. Urban Challenges. SB. 70. Lokalt ledd närradio. U. 34. Stadsregioner i Europa. SB. 71. Sekretess för landskapsinforrnation. Fö. 35. Storstädemas ekonomi 1982-1996. SB. 72. Lokalkontor. C. 36. Storstadsliv. Rika möjligheter- hårda villkor. SB. 73. Transportstöd. K. 37. Förfatmingsreglering av nya importrutiner m.m. _Fi. 74. Skuldsancringslag. Ju. 38. Översyn av naturvårdslagen m._m. ME. 75, Utvärdering av försöksverksamheten med treårig 39. Konstnärens villkor. U. i i yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan. 40. Kärrtkraftsavveckling - kompetens och - z. Andra âret. U. ning. ME.

Statens 1990

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Allmän pension. S. . Allmän pension. Bilagor. S. Allmän pension. Expert rapporter. S. Utlä a nämnd. A. Förskola för alla barn 1991 - hur blir det? S. Vapenfriprövningens effekter. En undersökning av tillstándsärendcn 1980 - 1989. Fö. Vad kostar begravningar -vem betalar? C. . Ny budgetproposition. C. . Sprákbyte och sprâkbevarande. Ju. . Översyn av skatten på dryckesförpackningar. M. Finansiering av vägar och järnvägar. K. . Den nya centrala jordbruksmyndigheten. Jo. . Nya mal och nya möjligheter. M. En ny värnpliktslag. Fö. Pedagogiska meriter i högskolan. U. . Samerätt och samiskt språk. Ju. Våld och brottsoffer. Ju. . Miljön i Västra Skåne. Å: 2000 i vara händer. M. Miljön i Västra Skane. Diverse underlagsmaterial och sammanställningar. M. 95. Miljön i Västra Skane. Underlagsmaterial Mark och vattendrag. M. 96. Miljön i Västra Skåne. Underlagsmaterial Energi. M. 97. Miljön i Västra Skåne. underlagsmaterial Trañk. M. 98. Rapportering från den öppna vården. Basdata för uppföljning. S. Statistikbehovet inom livsmedelssektom - vissa förslag till förändringar på kort sikt. Jo. 100. Avtalsvillkor eller föreskrifter. En rättslig översyn av postens och televcrkets kundvillkor. K. 101 . Försäkringsföreningar. Fi. . Rent till 2000. M. 103. Turism i Norrbotten - att utveckla affärs- och privatresandeti länet. I. 104. Dl - en högskola i utveckling. U. 105. Studenten och tvángsanslutningen. Vad händer om obligatoriet försvinner? U. 106. Prisinformation till konsumenter. C. 107. Den kommunala självkostnadsprincipens gränser. C. 108. 5 Rapporter från 1988 års försvarskommitté. Fö. 109. Författningsförslag med anledning av ny folkbokföringsorganisation m.m. Fi.

nor;

Statens 1990

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Allmän pension. [76]

Statsrådsberedningen

Allmän pension. Bilagor. [77] Strömgatan 18 - Sveriges statsministerbostad. [10] Allmän pension. Expert rapporter. [78] Välfärd och segregation i storstadsregionema. [20] Förskola för alla bam 1991- hur blir det? [80] Staden. [32] Rapportering från den öppna vården. Basdata för Urban Challenges. [33] uppföljning. [98] Stadsregioner i Europa. [34]

Storstademas ekonomi 1982-1996.[35]

Storstadsliv. Rika möjligheter- hårda villkor. [36] Demokrati och makt i Sverige. [44] Kommunikationsdepartementet

Transportrådet. [4] Justitiedepartementet Storstadstrafik 5 - ett samlat underlag. [16] Post & Tele - Aflärsverk med regionalt och socialt Meddelarrätt. [12] ansvar. [27] Översyn av sjölagen 2. [13] Utbyte av utländska körkort. [52] Översyn av upphovsrättslagstiftrtingen. [30] Flygplats 2000 - De svenska flygplatserna i framtiden. Skarpt tillsyn - huvuddrag i en reforrnerad datalag. [55] [61] Transportstöd. [73] Skuldsaneringslag. [74] Finansiering av vägar och jämvagar. [86] Sprâkbyte och sprákbevarande. [84] Avtalsvillkor eller föreskrifter. En rättslig översyn av Santerätt och samiskt sprak.[91] postens och telcverkets kttndvillkor. [100] Vald och brottsoffer. [92]

Utrikesdepartementet Finansdepartementet

Förbud mot tjänstehandel med Sydafrika m.m. [6] Langtidsutredningen 1990. [14]

Organisation och arbetsformer inom bilateralt Lag om folkbokföringsregister m.m. [18]

utvecklingsbistånd. [17] Författningsreglering av nya importrutiner m.m. [37] SIPRI 90 - om SlPRls finansiering och arbetsformer. Kapitalavkastrtingcn i bytesbalansen. [45] [69] Särskild skatt iden finansiella sektorn. [46]

Beskattning av stipendier. [47]

Ny folkbokföringslag. [50]

Försvarsdepartementet

Skatt på lotterier och spel. [56] Svensk säkerhetspolitik i en föränderlig värld. [5] Återbetalning av mervärdeskatt till utländska Beredskapen mot oljeutsläpp till sjöss. [15] företagare. [67] Förmånssystemet för värnpliktiga m. fl. [26] Försäkringsföreningar. [101] Pcrsonalutbildning inom totalförsvaret. [57] Rsrfattningsförslag med anledning av ny folkbok- Sekretess för landskapsinfonnation. [71] föringsorganisation m.m. [109] Vapenfriprövningens effekter. En undersökning av tillstandsärenden 1980 - 1989. [81] En ny vllmpliktslag. [89] Utbildningsdepartementet

5 Rapporter från 1988ars försvarskommitte. [108] En idrottshögskolai Stockholm - struktur. Ollanisation

och resurser för en självständig högskola pa idrottens

Socialdepartementet område. [3]

Överklagningsräu ochekonomisk behovsprövning Lagstiftning för reklam i svensk TV. [7] inom socialtjänsten. [2] Vidgad vuxenutbildning för utvecklingsstörda. [11] Samhallsstöd till underhållsbidragsberättigade bam. konstnärens villkor. [39]

Ideskisser och bakgrundsmaterial. [8] Folkhögskolan i framtidsperspektiv. [65] Handikapp och välfärd? - En lägesrapport. [19] Det fria bildningsarbetet. Debattinlagg om

Tobakslag. [29] folkbildningen och folkhögskolan i framtiden. [66] Samhallsstöd till underhállsbidragsberättigade bam, Lokalt ledd nttrradio. [70]

del III. [48]

Statens

offentliga utredningar 1990

Systematisk förteckning

Utvärdering av försöksverksamhet enmed treårig Konkurrensi inrikesllyget [58] yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan. Andra året. Konkurrensen inom bygg/bosektom. [62] [75] Svensk lönestaüstik. [63] Pedagogiska meriter i högskolan. [90] Årlig revision i statsförvaltningen. [64] D1- en högskolai utveckling. [104] Vad kostar ett statsbidrag? [68] Studen och tvangsanslutning . Vad händer om Lokalkontor. [72] obligatorict försvinner? [105] Vad kostar begravningar - vem betalar? [82] Ny budgetproposition. [83] Prisinformation till konsumenter. [106] Jordbruksdepartementet Den k- mmunala självkostnadsprincipens gränser. [107] Skada av vilt. [60] Den nya centrala jordbruksmyndigheten. [87] Statistikbehovet inom livsmedclsscktom - vissa Miljö- och energidepartementet förslag till förändringar på kort sikt. [99] Den elintensiva industrin under kärnkraftsavvecklingen.[21] Den elintcnsiva industrin under kâfrnkraftsavveckling-

Arbetsmarknadsdepartementet en. Bilagedel. [22]

Perspektiv på arbetsförmedlingen. [31] Översyn av naturvårdslagen m.m. [38] Arbete och hälsa.[49] Kämkraflsavveckling - kompetens och Arbetslivsforskning - Inriktning. organisation, sysselsättning. [40] finansiering. [54] Utlanningsnärrtnd. [79] Miljödepartementet Sätt värde pá miljön! Miljöavgifter och andra Bostadsdepartementet ekonomiska styrmedel. [59] Kostnader för fastighetsbildning m. m. [9] Översyn av skatten på dryckesförpackningar. [85] Tomträttsavgäld. [23] Nya mål och nya möjligheter. [88] Miljön r Västra Skane. År 2000 i vara händer. (931 Miljön i Västra Skåne. Diverse underlagsmaterial och Industridepartementet sammanställningar. [94] Företagsförvärv i svenskt näringsliv. [l] Miljön i Västra Skåne. Undcrlagsmaterial Mark och Turism i Norrbotten - att utveckla aflärs- och vattendrag. [95] privatresandet i länet. [103] Miljön i Västra Skåne. Underlagsmatcrial Energi. [96] Miljön i Västra Skåne. Underlagsmatcrial Trafik. [97] Rent till 2000. [102] Civildepartementet Ny kommunallag. [24] Konkurrensen inom livsmedclssektom. [25] Att följa upp kommunal verksamhet- En internationell utblick. [28] Tio år med jämställdhetslagen -utvärdering och förslag. [41] internationellt ungdomsutbyte. [42] Förenklad statistikreglering; med förslag till lag om den statliga statistikframställningen. [43] SÄPO Säkerhetspolisens arbetsmetoder, personalkontroll och meddelarfrihet. [51] 1 skuggan av de stora - De mindre partiernas villkori kommunalpolitiken. [53]