Upphävd författning

Delgivningslag (1970:428)

Version:

Jämför med tidigare versioner

Departement
Justitiedepartementet DOM
Utfärdad
1970-06-29
Ändring införd
SFS 1970:428 i lydelse enligt SFS 2008:882
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad

Allmänna bestämmelser

1 §  Skall i enlighet med föreskrift i lag eller annan författning delgivning ske i mål eller ärende hos domstol eller annan myndighet, verkställesb delgivningen enligt denna lag.

[S2]Har beträffande delgivning i visst slag av mål eller ärenden i annan författning meddelats bestämmelser som avviker från denna lag, gäller dock de bestämmelserna. Även om så ej uttryckligen föreskrives i annan författning, skall 12-15 §§ icke tillämpas, om myndigheten finner att det på grund av målets eller ärendets beskaffenhet föreligger särskilda skäl mot att delgivning sker i den ordning som anges i dessa paragrafer.

2 §  Delgivning ombesörjes av myndigheten.

[S2]Begär part, sökande eller annan sakägare att själv få ombesörja delgivning, kan myndigheten medge detta, om det kan ske utan olägenhet. Myndigheten skall i sådant fall förelägga honom att inom viss tid komma in till myndigheten med bevis om delgivning. Har sådant bevis ej inkommit inom föreskriven tid, skall myndigheten själv utan dröjsmål ombesörja delgivningen.

Prop. 2009/10:237: I första stycket anges vad delgivning innebär, nämligen att en handling skickas eller lämnas till den eller de personer som har behörighet att ta emot delgivningen. Delgivning kan också innebära att något av de andra förfaranden som anges i denna lag används.

  • NJA 1982 s. 188:I mål mellan A och B, vari part beviljats allmän rättshjälp, meddelade TR tredskodom mot B. A översände ett exemplar av tredskodomen till B för delgivning. Vid senare tidpunkt delgavs B tredskodomen genom rättens försorg. B ansökte om återvinning inom en månad från sistnämnda tidpunkt men mer än en månad efter det att hon mottog försändelsen från A. Genom beslut som vann laga kraft avvisade TR:n ansökningen om återvinning såsom för sent inkommen. På ansökan av B om resning eller återställande av försutten tid har HD funnit B:s mottagande av tredskodomen från A inte bilda utgångspunkt för återvinningsfristen, eftersom A inte fått rättens medgivande att själv ombesörja delgivning. 33 kap 5 § och 44 kap 9 § RB samt 2 och 19 §§ delgivningslagen (1970:428). TR:ns avvisningsbeslut har sålunda befunnits felaktigt. Det har emellertid inte ansetts uppenbart strida mot lag. Resning har ej beviljats men B:s ansökan om återställande av försutten tid har bifallits.
  • RH 1995:13:Om en tingsrätt utan begäran från part ombesörjer delgivning av en tredskodom, har återvinningsfristen inte räknats från dagen för den delgivningen.
  • RH 1998:41:När tingsrätt ombesörjt delgivning av tredskodom genom stämningsman har svaranden ansetts delgiven tredskodomen, till följd varav återvinningsfristen börjat löpa, oavsett om käranden begärt att tingsrätten skulle ombesörja delgivning eller inte.

3 §  Myndighet ombesörjer delgivning genom att sända handlingen den sökte, varvid som bevis att denne har mottagit försändelsen begärs delgivningskvitto eller mottagningsbevis (ordinär del- givning). Ordinär delgivning kan också ske genom förenklad del- givning enligt 3 a § eller genom särskild delgivning med aktiebolag enligt 9 § tredje stycket.

[S2]Om det finns anledning antaga att delgivningskvitto eller mot- tagningsbevis ej kommer att lämnas eller ej kommer att erhållas i tid, får myndighet som regeringen bestämmer ombesörja att handlingen överlämnas till den sökte i särskild ordning genom postbefordringsföretag som regeringen bestämmer (särskild postdelgivning).

[S3]När det är lämpligt, får en myndighet delge kallelser, med- delanden och andra handlingar, som inte är omfattande eller annars av svårtillgängligt innehåll, genom att innehållet läses upp vid telefonsamtal med den sökte och handlingen därefter sänds till denne med post (telefondelgivning). Sådan delgivning får inte avse stämningsansökningar eller andra handlingar genom vilka förfarandet vid myndigheten inleds.

[S4]Kan delgivning inte ske enligt första-tredje styckena, får delgivning ske genom stämningsman eller annan, vars intyg enligt 24 § första stycket utgör fullt bevis om delgivning (stämningsmannadelgivning).

[S5]I fall som avses i 15 och 16 §§ får delgivning ske genom kungörelse (kungörelsedelgivning). Lag (1997:268).

  • NJA 2008 s. 890:Klagan över domvilla. Svaranden i ett mål om betalningsföreläggande anför att han inte delgivits Kronofogdemyndighetens föreläggande innan utslag meddelades och att en annan olovligen skrivit hans namnteckning på delgivningskvittot. Bifall till klagan har ansetts förutsätta att han förklarar vad som inträffat och lägger fram någon bevisning som stöd för detta.

3 a §  Om det inte är olämpligt med hänsyn till omständigheterna, får ordinär delgivning med den som är part eller som har liknande ställning i ett mål eller ärende ske genom att myndigheten sänder handlingen med post till den sökte under hans senast kända adress och minst en dag senare skickar ett meddelande om att handlingen har sänts (förenklad delgivning).

[S2]Förenklad delgivning får användas bara om den sökte har delgetts upplysning om att förenklad delgivning kan komma att användas i målet eller ärendet. Sådan upplysning behöver dock inte delges med den som har inlett förfarandet vid myndigheten eller som har gett in en handling i målet eller ärendet, om upplysningen lämnas i nära anslutning till att ansökan eller handlingen har kommit in till myndigheten.

[S3]Förenklad delgivning får i andra fall än som följer av 3 b § inte avse stämningsansökningar eller andra handlingar genom vilka förfarandet vid myndigheten inleds. Lag (2001:236).

  • RH 2005:18:Tingsrätt har avgjort ett brottmål efter att ha hållit huvudförhandling i den tilltalades utevaro och dömt den tilltalade till ett bötesstraff. Fråga bl.a. om huruvida den tilltalade, enligt försökslagstiftningen om ett särskilt snabbförfarande för brottmål, vid polismyndighet blivit behörigen delgiven upplysning om att förenklad delgivning kunde komma att användas i målet. Frågan har besvarats nekande. Hovrätten har - med hänvisning till att tingsrätten avgjort målet utan att den tilltalade blivit i behörig ordning delgiven stämning - funnit att domvilla förekommit och undanröjt tingsrättens dom samt återförvisat målet till tingsrätten.
  • RH 1999:7:Vid förenklad delgivning skall det - även i MÅHS-systemet - dokumenteras i akten att meddelande beträffande den avsända handlingen har sänts.
  • NJA 1999 s. 376:Förenklad delgivning. Enligt anteckning i TR:ns akt har information om förenklad delgivning tagits fram i samband med utfärdande av stämning, men akten innehåller ingen anteckning om att informationen bilagts den avsända stämningen. Det har ansetts att anledning saknas att anta annat än att informationen sänts ut tillsammans med stämningen, varför förutsättningar för förenklad delgivning därefter förelegat. 3 a och 19 §§ delgivningslagen (1970:428).
  • RH 2000:75:Användande av förenklad delgivning har, med hänsyn till omständigheterna, inte ansetts vara olämpligt trots att mer än två år förflutit efter delgivningen av underrättelse om förenklad delgivning.
  • NJA 1995 s. 601:TR:n har delgivit parterna i ett tvistemål upplysning om att förenklad delgivning kan komma att användas i målet. Sedan tredskodom har meddelats och återvinning sökts uppkommer fråga om förenklad delgivning kan användas under målets fortsatta handläggning utan förnyad delgivning av upplysning om delgivningssättet.
  • NJA 2006 s. 588:Att en tilltalad i brottmål har adress utomlands har ansetts inte utgöra något absolut hinder mot att använda förenklad delgivning av kallelse till huvudförhandling med föreläggande att inställa sig personligen vid påföljd att överklagandet annars förefaller.
  • RH 2005:29:Kronofogdemyndighet har meddelat utslag i mål om betalningsföreläggande. Sedan svaranden begärt återvinning och handlingarna i målet överlämnats till tingsrätten har tingsrätten vid delgivning med svaranden ansetts inte ha kunnat använda sig av ett förenklat delgivningsförfarande enligt 3 a § första stycket delgivningslagen, baserat på kronofogdemyndighetens underrättelse enligt 3 b § delgivningslagen. Grovt rättegångsfel har ansetts föreligga.

3 b §  Har ett mål om betalningsföreläggande eller vanlig handräckning eller ett mål om europeiskt betalningsföreläggande efter bestridande överlämnats till tingsrätt, Arbetsdomstolen eller Statens va-nämnd, får svaranden delges sökandens begäran om överlämnande och andra handlingar i målet genom förenklad delgivning, om svaranden under handläggningen hos Kronofogdemyndigheten har delgetts upplysning om att förenklad delgivning kan komma att användas i målet hos tingsrätten, Arbetsdomstolen eller Statens va-nämnd.

[S2]En tilltalad i ett brottmål vid tingsrätt får delges stämningsansökan och andra handlingar i målet genom förenklad delgivning om han eller hon i samband med föreläggande av ordningsbot, eller utredning av ett brott som enligt 48 kap. 13 § rättegångsbalken får beivras genom sådant föreläggande, har delgetts upplysning om att förenklad delgivning kan komma att användas i brottmålet. Lag (2008:882).

Prop. 2007/08:158: I första stycket görs den ändringen att förenklad delgivning även får användas gentemot svaranden i tingsrätt, Arbetsdomstolen och Statens va-nämnd efter att Kronofogdemyndigheten överlämnat ett mål om europeiskt betalningsföreläggande dit. Det krav som uppställs är att svaranden under handläggningen hos Kronofogdemyndigheten ska ha delgetts upplysning om att förenklad delgivning kan komma att användas i målet hos tingsrätten, Arbetsdomstolen eller Statens va-nämnd.

Andra stycket ...

  • RH 2005:29:Kronofogdemyndighet har meddelat utslag i mål om betalningsföreläggande. Sedan svaranden begärt återvinning och handlingarna i målet överlämnats till tingsrätten har tingsrätten vid delgivning med svaranden ansetts inte ha kunnat använda sig av ett förenklat delgivningsförfarande enligt 3 a § första stycket delgivningslagen, baserat på kronofogdemyndighetens underrättelse enligt 3 b § delgivningslagen. Grovt rättegångsfel har ansetts föreligga.

4 §  Om befordran av meddelande, som skall delges, genom telefon, telegram eller på annat liknande sätt till den på vilken delgivningsuppdraget ankommer meddelas bestämmelser av regeringen. Lag (1978:768).

Prop. 2009/10:237: Paragrafen innehåller en bestämmelse om vilket delgivningsätt som ska väljas och om att delgivning i vissa fall inte får ske på visst sätt. Den saknar direkt motsvarighet i 1970 års delgivningslag. Övervägandena finns i avsnitt 5.5.

5 §  Har den, med vilken delgivning skall ske, känt hemvist utom riket eller vistas han på ort utom riket, får delgivningen ske enligt lagen på den orten.

[S2]En kallelse av en målsägande, ett vittne, en sakkunnig eller någon som avses i 36 kap. 1 § andra och tredje styckena rättegångsbalken får inte ske vid vite om delgivning skall ske i en annan stat, såvida inte lagen (1974:752) om nordisk vittnesplikt är tillämplig. Lag (2000:569).

Prop. 2009/10:237: Paragrafen innehåller ett undantag från skyldigheten att skicka eller lämna de handlingar som delgivningen avser. Paragrafen, som motsvarar 6 § andra och tredje styckena i 1970 års delgivningslag, berörs i avsnitt 5.1.

  • NJA 2004 s. 407:Delgivning med bolag i utlandet har ansetts ha skett genom åtgärder som motsvarar kraven enligt 13 § delgivningslagen (1970:428).

6 §  Vid delgivning överbringas handlingen i original eller styrkt kopia. En kopia som har framställts vid en myndighet behöver inte bestyrkas.

[S2]Är handling som skall delges av vidlyftig beskaffenhet eller är det av annan anledning ej lämpligt att handlingen mångfaldigas, får myndigheten besluta, att handlingen i stället skall hållas tillgänglig hos myndigheten eller på plats, som myndigheten bestämmer. Meddelande därom och om den tid, under vilken handlingen hålles tillgänglig, delges den sökte.

[S3]Andra stycket gäller ej delgivning av stämningsansökan eller annan handling, varigenom talan anhängiggöres. I fråga om bilaga till sådan handling får andra stycket dock tillämpas. Lag (1990:1410).

Vem som skall sökas för delgivning

7 §  Skall delgivning ske med enskild person, överbringas handlingen till honom. Finns ställföreträdare för honom och är denne behörig att företräda honom i målet eller ärendet överbringas handlingen till ställföreträdaren. När anledning föreligger till det skall både ställföreträdaren och den företrädde sökas för delgivning.

Prop. 2009/10:237: Paragrafen innehåller bestämmelser om myndighets ansvar för att se till att delgivning sker. Den motsvarar delvis 2 § första stycket i 1970 års delgivningslag. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.

  • RH 1995:14:Tingsrätten har kungörelsedelgett part en tredskodom trots att parten ställt ombud för sig i målet. Återvinningsfristen har inte börjat löpa i och med kungörelsedelgivningen.

8 §  Skall delgivning ske med staten, överbringas handlingen till den myndighet som skall bevaka statens talan i målet eller ärendet eller till länsstyrelsen i det län där den myndighet finns hos vilken målet eller ärendet är anhängigt.

Prop. 2009/10:237: Paragrafen innehåller bestämmelser om s.k. partsdelgivning. Den motsvarar i huvudsak 2 § andra stycket i 1970 års delgivningslag. Övervägandena finns i avsnitt 6.1. Paragrafen har utformats i enlighet med

Lagrådets förslag.

9 §  Skall delgivning ske med annan juridisk person än staten, överbringas handlingen till någon som har rätt att företräda den juridiska personen eller, om flera är gemensamt behöriga, till någon av dem. Saknas behörig ställföreträdare men finns någon som har rätt att sammankalla dem som skall besluta i den juridiska personens angelägenheter, överbringas handlingen till denne.

[S2]Har ett försök till delgivning enligt första stycket misslyckats eller bedöms delgivningsförsök som utsiktslösa, får delgivning ske genom att handlingen överbringas till en suppleant för en behörig ställföreträdare. Suppleanten skall utan dröjsmål lämna handlingen till någon som har rätt att företräda den juridiska personen.

[S3]Om ett försök till delgivning med ett aktiebolag enligt första stycket har misslyckats eller delgivningsförsök bedöms som utsiktslösa och det inte är olämpligt med hänsyn till omständigheterna, får delgivning ske genom att myndigheten sänder handlingen med post till aktiebolaget och minst en dag senare skickar ett meddelande om att handlingen har sänts (särskild delgivning med aktiebolag). Handlingen och meddelandet skall skickas till den postadress som är registrerad för bolaget i aktiebolagsregistret som förs av Bolagsverket.

[S4]Delgivning med dödsbo genom att handlingen överbringas till någon av dödsbodelägarna får ske endast om denne sitter i boet eller om delgivningen föranleds av att dödsboet innehar fast egendom som är taxerad som lantbruksenhet. Dödsbodelägare som mottagit handlingen skall utan dröjsmål underrätta övriga delägare om delgivningen.

[S5]Dödsbodelägare som sitter i boet har rätt att taga emot handlingen, även om boet ej förvaltas av delägarna. Han svarar i sådant fall för att handlingen utan dröjsmål lämnas till någon som har rätt att företräda boet. Lag (2004:237).

  • NJA 1990 s. 114:Konkursansökan mot aktiebolag har ansetts skola avvisas, när för bolaget ej fanns någon till patent- och registreringsverket anmäld styrelse samt upplysning om annan ställföreträdare för bolaget saknades.
  • NJA 2005 s. 175:Delgivning med aktiebolag utan styrelse har inte ansetts kunna ske genom att handlingen överbringas till bolagets revisor.
  • NJA 1990 s. 312:Styrelsesuppleant i aktiebolag, som ej tjänstgjorde i styrelsen, har inte ansetts behörig att i denna egenskap ta emot delgivning på bolagets vägnar.
  • NJA 2000 s. 479:I ett mål om försättande i konkurs av ett kommanditbolag har delgivning med bolaget ansetts kunna ske genom överlämnande av handlingarna till förvaltaren i komplementärens - ett aktiebolag - konkursbo.
  • NJA 1999 s. 113:Ett aktiebolag försattes i konkurs vid en förhandling i TR:n, vid vilken bolaget inte var närvarande. Fråga om tillämpningen av 9 § 3 st delgivningslagen i TR:n och om HovR:n, dit bolaget överklagade konkursbeslutet, bort hålla muntlig förhandling.

10 §  Skall delgivning ske med delägare i samfällighet eller med medlemmar i sammanslutning och är styrelse eller annan utsedd att förvalta samfällighetens eller sammanslutningens angelägenheter, får handlingen överbringas till ledamot av styrelsen eller till förvaltaren. Saknas styrelse eller förvaltare men finns någon som har rätt att sammankalla dem som skall besluta i samfällighetens eller sammanslutningens angelägenheter, får handlingen överbringas till denne.

[S2]Har ett försök till delgivning enligt första stycket misslyckats eller bedöms delgivningsförsök som utsiktslösa, får delgivning ske genom att handlingen överbringas till en suppleant för en ledamot av styrelsen.

[S3]Tillhör gruva flera gemensamt, får delgivning med delägarna ske genom att handlingen överbringas till gruvföreståndaren.

[S4]Har den som enligt denna paragraf mottagit handling ej rätt att föra delägarnas eller medlemmarnas talan, skall han lämna handlingen till någon som har sådan behörighet eller underrätta dem som avses med delgivningen. Lag (1990:1410).

11 §  Har den med vilken delgivning skall ske ombud i målet eller ärendet, bör handling, som ombudet är behörigt att mottaga, överbringas till ombudet. Överbringas handlingen till huvudmannen, bör ombudet underrättas härom.

[S2]Om annat ej följer av fullmakt, är ombud behörigt att mottaga delgivning av inlagor, beslut och andra handlingar. Detta gäller dock ej handling som avser föreläggande för huvudmannen att infinna sig personligen eller att eljest personligen fullgöra något.

[S3]Har beträffande fullmakt i visst slag av mål eller ärenden i annan författning meddelats bestämmelser som avviker från andra stycket, gäller de bestämmelserna.

Prop. 2009/10:237: I första stycket finns huvudregeln, som anger att den fysiska person som ska delges också är delgivningsmottagare.

  • RH 1995:14:Tingsrätten har kungörelsedelgett part en tredskodom trots att parten ställt ombud för sig i målet. Återvinningsfristen har inte börjat löpa i och med kungörelsedelgivningen.
  • RH 2012:30:Ombud i ett tvistemål har ansetts behörigt att för sina huvudmäns räkning motta delgivning av ett editionsföreläggande som förenats med vite.
  • NJA 1998 s. 814:Sedan mål om försättande i konkurs återförvisats till TR:n, har TR:n låtit delge gäldenären genom s k spikning. Fråga om TR:n borde ha sökt delge det ombud för gäldenären som hade företett rättegångsfullmakt i HovR:n men inte i TR:n. 12 kap 9 § RB samt 11 och 15 §§ delgivningslagen (1970:428).
  • RÅ 2009:44:Den omständigheten att endast ett av två ombud delgivits underinstansens dom har inte medfört hinder mot att rättidsprövning gjorts med utgångspunkt i delgivningen med detta ombud.
  • RÅ 1994:68:Domstols förordnande om vård enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall och om omedelbar verkställighet av förordnandet har inte ansetts innefatta sådant föreläggande att fullgöra något personligen som avses i 11 § andra stycket delgivningslagen (1970:428). Rättidsprövning har till följd härav ansetts kunna ske med utgångspunkt i delgivning med ombudet.
  • NJA 1985 s. 661:Återställande av försutten tid. I strid mot 11 § 1 st delgivningslagen (1970:428) skedde delgivning av lagsökningsutslag genom att det överbringades till gäldenären, i stället för till den som var anmäld som ombud för honom, och underrättades ej ombudet härom. Laga förfall har inte ansetts föreligga för gäldenärens underlåtenhet att i rätt tid ansöka om återvinning.

Delgivning genom handling lämnas till annan än den sökte

12 §  Har enskild person som sökes för delgivning känt hemvist inom riket och träffas han ej där, får handlingen lämnas till vuxen medlem av det hushåll, som han tillhör. Träffas ej heller sådan person, får handlingen lämnas till den söktes hyresvärd, om denne bor i samma hus, eller till annan som i hyresvärdens ställe har tillsyn över huset och bor där. Driver den sökte rörelse med fast kontor och träffas han ej där under vanlig arbetstid, får handlingen lämnas på kontoret till någon som är anställd där.

[S2]Om en enskild person söks för delgivning på sin arbetsplats men inte träffas där under sin vanliga arbetstid, får handlingen lämnas till den söktes arbetsgivare. Med arbetsgivare avses en person i företagsledande eller därmed jämförlig ställning eller chefen för den personaladministrativa verksamheten på den söktes arbetsplats.

[S3]Har handling lämnats på sätt som anges i första eller andra stycket skall meddelande härom sändas med posten till den sökte under hans vanliga adress. Lag (1990:1410).

13 §  Har annan juridisk person än staten kontor, där förvaltningen föres och där någon som har rätt att taga emot delgivning för den juridiska personen vanligen har sitt arbete, men träffas han ej på kontoret under vanlig arbetstid, får handlingen lämnas på kontoret till någon som är anställd där. Skall delgivning ske med kommun, får handlingen även eljest lämnas på kontor, där förvaltningen föres, om någon som äger mottaga delgivning för kommunen ej träffas på kontoret under vanlig arbetstid.

[S2]Har handling lämnats på sätt som anges i första stycket skall meddelande härom sändas med posten till den juridiska personen under dess vanliga adress.

[S3]Har juridisk person kontor som avses i första stycket får delgivning med företrädare icke ske enligt 12 §.

Prop. 2009/10:237: I första stycket föreskrivs att en person som har rätt att företräda den juridiska personen (behörig ställföreträdare) är delgivningsmottagare. Om styrelseledamöterna endast får teckna den juridiska personens firma tillsammans, är ändå var och en av dem delgivningsmottagare. Därutöver är alltid verkställande direktör i ett aktiebolag delgivningsmottagare. Det innebär att handlingen får lämnas till den verkställande direktören i ett aktiebolag även om han eller hon inte är behörig ställföreträdare. ...

  • NJA 2004 s. 407:Delgivning med bolag i utlandet har ansetts ha skett genom åtgärder som motsvarar kraven enligt 13 § delgivningslagen (1970:428).

14 §  Den till vilken handlingen lämnats enligt 12 eller 13 § skall tillse att handlingen kommer den sökte till handa så snart det kan ske. Han skall erinras därom, när handlingen lämnats till honom.

Prop. 2009/10:237: Paragrafen innehåller särskilda bestämmelser om delgivning med delägare eller medlemmar i associationsformer som inte är juridiska personer. Bestämmelserna motsvarar 10 § i 1970 års delgivningslag. Övervägandena finns i avsnitt 7.4.

Kungörelsedelgivning m.m.

15 §  Saknar den som sökes för delgivning känt hemvist och kan det ej klarläggas var han uppehåller sig, sker delgivningen genom kungörelse.

[S2]Har den sökte känt hemvist inom riket men träffas varken han eller någon som handlingen kan lämnas till enligt 12 § och kan det ej klarläggas var han uppehåller sig, får kungörelsedelgivningen användas, om det finns anledning antaga att den sökte avvikit eller på annat sätt håller sig undan. Myndigheten kan i stället besluta, att handlingen skall i slutet kuvert lämnas i den söktes hemvist eller, om detta ej kan ske, fästas på dörren till hans bostad.

Prop. 2009/10:237: Paragrafen innehåller särskilda bestämmelser om delgivningsmottagare för de fall den som ska delges företräds av ombud. Paragrafen motsvarar i huvudsak 11 § i 1970 års delgivningslag. Övervägandena finns i avsnitt 7.5.

  • NJA 2004 s. 826:Återställande av försutten tid. Fråga om förutsättningar för kungörelsedelgivning vid hyresnämnd. Även fråga vid bestämmande av ersättning till rättshjälpsbiträde när en ansökan om rättshjälp skulle anses vara gjord.
  • RH 1993:37:Fråga om förutsättningar förelegat för kungörelsedelgivning av stämningsansökan med gäldenär, mot vilken tredskodom sedan givits.
  • NJA 1990 s. 114:Konkursansökan mot aktiebolag har ansetts skola avvisas, när för bolaget ej fanns någon till patent- och registreringsverket anmäld styrelse samt upplysning om annan ställföreträdare för bolaget saknades.
  • NJA 1998 s. 814:Sedan mål om försättande i konkurs återförvisats till TR:n, har TR:n låtit delge gäldenären genom s k spikning. Fråga om TR:n borde ha sökt delge det ombud för gäldenären som hade företett rättegångsfullmakt i HovR:n men inte i TR:n. 12 kap 9 § RB samt 11 och 15 §§ delgivningslagen (1970:428).
  • NJA 1997 s. 270:HovR har avslagit resningsansökan vari åberopats att stämningsansökan, som lagts till grund för tredskodom, inte blivit rätteligen delgiven genom kungörelse. HD har undanröjt tredskodomen på grund av domvilla enligt 59 kap 1 § 1 st 2 RB.
  • NJA 1991 s. 196:Delgivning av kallelse vid vite till en förhandling vid rätten har ansetts kunna ske i den ordning som anges i 15 § 2 st delgivningslagen (1970:428).
  • NJA 1984 s. 684:Spörsmål huruvida de förutsättningar för delgivning genom s k spikning som anges i 15 § 2 st delgivningslagen (1970:428) förelegat.
  • NJA 1983 s. 544:Spörsmål huruvida i visst fall förutsättningar för delgivning genom s k spikning förelegat.
  • RH 1998:53:Intyg om delgivning genom s.k. spikning, utfärdat av anställd vid enskild delgivningsbyrå, har inte godtagits som bevis på att den sökte delgetts i enlighet med delgivningslagens bestämmelser.

16 §  Delgivning med en obestämd krets personer sker genom kungörelse.

[S2]Kungörelsedelgivning får också användas

  1. om ett stort antal personer skall delges och det skulle in- nebära större kostnad och besvär än som är försvarligt med hän- syn till ändamålet med delgivningen att överbringa handlingen eller meddelande enligt 6 § andra stycket till var och en av dem,
  2. om delägare eller medlemmar som avses i 10 § inte företräds av känd styrelse eller förvaltare och det inte heller finns någon sammankallande och delägarna eller medlemmarna är fler än tio,
  3. om en juridisk person i strid med gällande bestämmelser saknar registrerad behörig företrädare och någon i Sverige bosatt person inte har utsetts att på den juridiska personens vägnar ta emot delgivning samt försök till delgivning enligt 9 och 11-13 §§ har misslyckats eller bedömts som utsiktslösa, eller
  4. om ett aktiebolag saknar en registrerad postadress som kan användas för delgivning enligt 9 § tredje stycket. Lag (1997:268).

  • NJA 1990 s. 114:Konkursansökan mot aktiebolag har ansetts skola avvisas, när för bolaget ej fanns någon till patent- och registreringsverket anmäld styrelse samt upplysning om annan ställföreträdare för bolaget saknades.
  • MÖD 2007:26:Klagan över domvilla-----Några sakägare hade fört talan i länsstyrelsen och där fått bifall genom att ett bolags ansökan om att få uppföra vindkraftverk avslogs. Bolaget överklagade och miljödomstolen ändrade länsstyrelsens beslut och meddelade tillstånd. Hos Miljööverdomstolen (MÖD) ansökte en av sakägarna om återställande av försutten tid. MÖD fann att miljödomstolen borde ha låtit berörda sakägare få tillfälle att yttra sig över bolagets överklagande till miljödomstolen eftersom de kunde anses bli berörda av ett beviljat tillstånd. Domvilla ansågs ha förekommit. Miljödomstolens dom upphävdes och återförvisades för erforderlig behandling.
  • RH 2000:50:Det förhållandet att registrerad behörig företrädare saknas i ett bolag utgör inte hinder för att pröva konkursansökan.
  • NJA 1997 s. 207:Konkursansökan avseende aktiebolag som saknar registrerad behörig företrädare har ansetts skola prövas efter kungörelsedelgivning.

17 §  Kungörelsedelgivning sker genom att handlingen hålls tillgänglig viss tid hos myndigheten eller på plats, som myndigheten bestämmer, och genom att meddelande härom och om handlingens huvudsakliga innehåll införs i Post- och Inrikes Tidningar och ortstidning eller endera av dessa inom tio dagar från beslutet om kungörelsedelgivning. Om det finns särskild anledning att anta att införande i tidning är meningslöst, får meddelandet i stället anslås i myndighetens lokal inom samma tid. Detta förfarande får också användas, om kungörelse- delgivning enligt 15 § ägt rum och därefter ny delgivning skall ske i samma mål eller ärende. Vid delgivning i fall som avses i 16 § andra stycket 1 med de personer som hyr eller annars innehar lägenhet i samma fastighet skall dessutom meddelandet anslås inom fastigheten på lämpligt sätt inom tio dagar från beslutet om kungörelsedelgivning.

[S2]I fall som avses i 16 § första stycket och andra stycket 1 och 2 sänds dessutom meddelande med post till någon eller några av de personer som söks för delgivning under deras vanliga adresser för att vara tillgängligt för alla dem som avses med delgivningen. Ingår statlig myndighet eller kommun bland dem som avses med delgivningen, skall sådant meddelande alltid sändas till myndigheten eller kommunen. Gäller delgivningen i fall som avses i 16 § andra stycket 1 de personer som hyr eller annars innehar lägenhet i samma fastighet, skall i stället handlingen eller meddelandet enligt 6 § andra stycket sändas med post till var och en av dem, om inte också detta förfarande skulle medföra större kostnad och besvär än som är försvarligt med hänsyn till ändamålet med delgivningen.

[S3]Har i fall som avses i 16 § andra stycket 3 den juridiska personen en registrerad postadress, sänds dessutom meddelande med post till den juridiska personen under denna adress. Lag (1997:268).

  • RH 1995:137:Hyresnämndsmål. I mål om förlängning av hyresavtal har hyresnämnd delgivit part handlingar och kallelse till muntlig förhandling genom kungörelsedelgivning enligt 17 § delgivningslagen (1970:428) därvid meddelande om var handlingarna hålls tillgängliga och om handlingarnas innehåll inte införts i Post- och Inrikes Tidningar och/eller ortstidning utan anslagits i myndighetens lokal. Hovrätten har funnit att parten inte delgivits handlingarna i vederbörlig ordning. Att trots detta meddela beslut har ansetts utgöra sådan domvilla som sägs i 59 kap. 1 § 2 rättegångsbalken.
  • RH 1999:70:När kungörelsedelgivning har skett i ett mål, får enligt 17 § första stycket tredje meningen delgivningslagen ett förenklat förfarande användas vid ny delgivning i samma mål. Detta förfarande har ansetts kunna komma i fråga endast under förutsättning att domstolen finner det utrett att de allmänna förutsättningarna för kungörelsedelgivning fortfarande är uppfyllda när den nya delgivningen skall ske.

Övriga bestämmelser

18 §  Vid delgivning får handling ej lämnas till någon som i samma mål eller ärende är motpart till den som skall delges handlingen.

18 a §  Om det för att ett visst delgivningssätt skall få användas föreskrivs att det skall finnas anledning att anta att den sökte har avvikit eller på annat sätt håller sig undan, får bedömningen grundas även på omständigheter som har framkommit vid andra delgivningsförsök med den sökte. Lag (1995:638).

19 §  Delgivning har skett genom att den som söks för delgivning själv har mottagit handlingen, oavsett på vilket sätt den kommit honom till handa. Har den sökte kvitterat postförsändelse som hämtats av bud, skall den anses ha kommit honom till handa samma dag som den avhämtats av budet.

[S2]Förekommer vid särskild postdelgivning eller stämningsmanna- delgivning att den som sökes för delgivning vägrar att taga emot handlingen, anses delgivning ändå ha skett.

[S3]Delgivning skall anses ha skett

[S4]enligt 6 § andra stycket genom att handlingen är tillgänglig och meddelandet delgivits,

[S5]enligt 3 a § när två veckor förflutit från det att meddelandet skickades med post och det inte med hänsyn till omständigheterna framstår som osannolikt att handlingen före tvåveckorsfristens utgång kommit fram till den söktes senast kända adress,

[S6]enligt 3 § tredje stycket, 12 eller 13 § genom att det blivit fullgjort som föreskrivs där,

[S7]enligt 9 § tredje stycket när tre veckor förflutit från det att meddelandet skickades med post och det inte med hänsyn till omständigheterna framstår som osannolikt att handlingen före treveckorsfristens utgång kommit fram till den registrerade postadressen,

[S8]enligt 15 § andra stycket sista punkten genom att handlingen lämnats i den söktes hemvist eller fästs på dörren till hans bostad,

[S9]enligt 17 § på tionde dagen efter beslutet om kungörelsedel- givning under förutsättning att det blivit fullgjort som föreskrivs i paragrafens första stycke. Lag (1997:268).

  • RH 1999:27:Förrättningsman har vid utmätning överlämnat beslut om utmätningen till gäldenären utan att bevis härom tecknats på handlingen. Trots att handlingen mottagits av gäldenären har ansetts att gäldenären inte därigenom har fått del av beslutet på ett sådant sätt att fristen för överklagande har börjat löpa.
  • RH 1999:99:Ett testamente har översänts till en arvinge tillsammans med en begäran om arvingens ställningstagande i syfte bl.a. att delgivningen av testamentet skulle äga rum. Fristen för klandertalan har ansetts börja löpa den dag då arvingen kvitterade ut försändelsen.
  • NJA 1982 s. 188:I mål mellan A och B, vari part beviljats allmän rättshjälp, meddelade TR tredskodom mot B. A översände ett exemplar av tredskodomen till B för delgivning. Vid senare tidpunkt delgavs B tredskodomen genom rättens försorg. B ansökte om återvinning inom en månad från sistnämnda tidpunkt men mer än en månad efter det att hon mottog försändelsen från A. Genom beslut som vann laga kraft avvisade TR:n ansökningen om återvinning såsom för sent inkommen. På ansökan av B om resning eller återställande av försutten tid har HD funnit B:s mottagande av tredskodomen från A inte bilda utgångspunkt för återvinningsfristen, eftersom A inte fått rättens medgivande att själv ombesörja delgivning. 33 kap 5 § och 44 kap 9 § RB samt 2 och 19 §§ delgivningslagen (1970:428). TR:ns avvisningsbeslut har sålunda befunnits felaktigt. Det har emellertid inte ansetts uppenbart strida mot lag. Resning har ej beviljats men B:s ansökan om återställande av försutten tid har bifallits.
  • NJA 1987 s. 941:Fråga - i mål om besvär över domvilla - om kravet på bevis för ett av klaganden gjort påstående att dess företrädare fått del av stämning i ett tvistemål först vid en senare tidpunkt än den som anges i det av honom undertecknade delgivningskvittot.
  • NJA 2008 s. 890:Klagan över domvilla. Svaranden i ett mål om betalningsföreläggande anför att han inte delgivits Kronofogdemyndighetens föreläggande innan utslag meddelades och att en annan olovligen skrivit hans namnteckning på delgivningskvittot. Bifall till klagan har ansetts förutsätta att han förklarar vad som inträffat och lägger fram någon bevisning som stöd för detta.
  • NJA 2013 s. 364:Trots avsaknad av delgivningskvitto har det ansetts tillförlitligen utrett att stämning i brottmål har blivit delgiven i tid för att hindra åtalspreskription.
  • NJA 1981 s. 988:TR har enligt förordningen (1976:823) om skyldighet för domstol att underrätta part om dom i tvistemål m m översänt tredskodom till parterna. Eftersom åtgärden inte skett för delgivning har - även om den mot vilken tredskodomen givits genom åtgärden har fått kännedom om domen - ej fristen för ansökan om återvinning till följd därav börjat löpa. 33 kap 5 § och 44 kap 9 § RB, 19 § delgivningslagen (1970:428).
  • NJA 1999 s. 376:Förenklad delgivning. Enligt anteckning i TR:ns akt har information om förenklad delgivning tagits fram i samband med utfärdande av stämning, men akten innehåller ingen anteckning om att informationen bilagts den avsända stämningen. Det har ansetts att anledning saknas att anta annat än att informationen sänts ut tillsammans med stämningen, varför förutsättningar för förenklad delgivning därefter förelegat. 3 a och 19 §§ delgivningslagen (1970:428).
  • RÅ 1993:22:Ett beslut har skickats i en postförsändelse till en bostadsrättsförening men har inte kvitterats ut av någon som varit behörig att mottaga delgivning för föreningen. Med hänsyn bl.a. till vad som upplysts om hanteringen av föreningens post har det antagits att föreningen inte fått del av beslutet den dag det kvitterats ut på posten.
  • NJA 2004 s. 407:Delgivning med bolag i utlandet har ansetts ha skett genom åtgärder som motsvarar kraven enligt 13 § delgivningslagen (1970:428).
  • NJA 2006 s. 588:Att en tilltalad i brottmål har adress utomlands har ansetts inte utgöra något absolut hinder mot att använda förenklad delgivning av kallelse till huvudförhandling med föreläggande att inställa sig personligen vid påföljd att överklagandet annars förefaller.
  • NJA 1999 s. 300:Bestämmelsen i 19 § 1 st delgivningslagen om delgivning av postförsändelse som kvitterats av den sökte men hämtats ut av bud har ansetts analogt tillämplig i fall som avses i 21 § 3 st lagen (1929:145) om skiljemän.

20 §  Om föreläggande eller annat beslut meddelas vid förhandling, förhör eller annat sammanträde, anses delgivning därav ha skett med den som var närvarande, när beslutet meddelades. Myndigheten skall skyndsamt tillhandahålla utskrift av beslutet, om det begäres.

21 §  Har delgivning ej skett på sätt som sägs i denna lag, kan myndigheten förordna om ny delgivning. Den som i mål eller ärende vill framställa invändning om att delgivning med honom ej skett på behörigt sätt skall göra detta så snart det kan ske.

22 §  Bestämmelserna i denna lag om delgivning av handling tillämpas även vid delgivning av annat än handling.

[S2]Lagen gäller i tillämpliga delar när någon på grund av föreskrift i författning har att, utan samband med mål eller ärende, ombesörja delgivning. I fall som avses i 15 eller 16 § får han påkalla biträde hos länsstyrelsen som föranstaltar om delgivning på hans bekostnad. Länsstyrelsens beslut i delgivningsfrågor enligt denna paragraf får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

[S3]Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (1995:20).

  • RH 1999:99:Ett testamente har översänts till en arvinge tillsammans med en begäran om arvingens ställningstagande i syfte bl.a. att delgivningen av testamentet skulle äga rum. Fristen för klandertalan har ansetts börja löpa den dag då arvingen kvitterade ut försändelsen.

23 §  Polismyndighet förordnar stämningsmän till det antal som behövs i varje polisdistrikt. Lag (1978:768).

Prop. 2009/10:237: Paragrafen innehåller närmare bestämmelser om vart handlingen och kontrollmeddelandet ska skickas vid förenklad delgivning. Övervägandena finns i avsnitt 10.5.

  • RH 2005:54:Kronofogdemyndigheten beslutade i mål om avhysning att delgivning av föreläggandet skulle få ske genom s.k. spikning. Fråga om det s.k. eftersökningsbeviset som utfärdats av en delgivningsman - som inte var stämningsman enligt 23 § delgivningslagen - utgjort tillräckligt underlag för kronofogdemyndighetens beslut om delgivning genom spikning.

24 §  Som fullt bevis att delgivning har skett på sätt som anges i intyget gäller intyg som i tjänsten utfärdas av stämningsman, tjänsteman vid svensk utlandsmyndighet, åklagare, polisman, kronofogde, exekutiv tjänsteman vid Kronofogdemyndigheten samt tjänsteman vid någon av följande inrättningar, nämligen

  1. kriminalvårdsanstalt,
  2. häkte,
  3. hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga och i 22 § lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall,
  4. sådan enhet som avses i 6 § första stycket lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård och i 5 § lagen (1991:1137) om rättspsykiatrisk undersökning,

[S2]om delgivningen avser den som är intagen där. Samma vitsord tillkommer intyg av Notarius publicus och intyg av nämndeman i tingsrätt vid delgivning för tingsrättens räkning.

[S3]Vid särskild postdelgivning har intyg av befattningshavare vid postbefordringsföretag som avses i 3 § andra stycket sådant vitsord som anges i första stycket.

[S4]Intyg att delgivning skett på utrikes ort skall gälla som fullt bevis att delgivning skett på sätt som anges i intyget, om intygsgivarens behörighet styrkes av tjänsteman vid svensk utlandsmyndighet. Intyg om delgivning på utrikes ort gäller som fullt bevis även utan sådant bestyrkande som nyss nämnts, om detta följer av överenskommelse med främmande stat. Lag (2006:750).

Prop. 2005/06:195: Ändringen har sin grund i att 6 § lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård har ändrats. Hänvisningar dit som finns i andra lagar måste därför följdändras.

Förslaget behandlas i avsnitt 5.6.

Prop. 2009/10:237: I första stycket anges vilka förutsättningar som måste vara uppfyllda för att förenklad delgivning ska få användas. Hänvisningen till part eller den som har liknande ställning i mål eller ärende är avsedd att täcka in alla som har partsliknande ställning i ett mål eller ärende, dvs. även dem som uppträder i mål och ärenden som har initierats av den handläggande myndigheten. Vidare uppställs ett krav på att delgivningsmottagaren har fått information om att förenklad delgivning kan komma att ...

  • RH 2005:54:Kronofogdemyndigheten beslutade i mål om avhysning att delgivning av föreläggandet skulle få ske genom s.k. spikning. Fråga om det s.k. eftersökningsbeviset som utfärdats av en delgivningsman - som inte var stämningsman enligt 23 § delgivningslagen - utgjort tillräckligt underlag för kronofogdemyndighetens beslut om delgivning genom spikning.

25 §  Part, sökande eller annan sakägare är ej skyldig att bekosta delgivning som sker genom myndighets försorg.

[S2]Skall annan än myndighet ombesörja delgivning, får han anlita stämningsman eller, om delgivningen skall ske på utrikes ort, påkalla biträde därmed i utrikesdepartemtet.

Prop. 2009/10:237: I första stycket anges att informationen ska delges. I stycket anges också vilka delgivningssätt som får användas för detta ändamål, nämligen vanlig delgivning, muntlig delgivning, särskild delgivning med juridisk person och vissa former av stämningsmannadelgivning (personlig delgivning och spikning). Motsatsvis följer att övriga former av stämningsmannadelgivning, surrogatdelgivning (34–37 §§) och delgivning av ett skriftlig meddelande när handlingen inte finns tillgänglig (33 §) samt kungörelsedelgivning ...

26 §  En fastighetsägare, arrendator eller innehavare av bostadslägenhet är skyldig att på begäran av en stämningsman eller annan som anges i 24 § första eller andra stycket uppge om den som söks för delgivning är bosatt på fastigheten eller i lägenheten eller annars disponerar utrymme där. Med fastighetsägare jämställs tomträttshavare. Lag (1985:266).

27 §  En arbetsgivare skall på begäran av en stämningsman eller annan som anges i 24 § första eller andra stycket uppge om den som söks för delgivning är anställd hos honom samt, om så är fallet, upplysa om den söktes arbetstider, arbetsplats och om andra förhållanden som rör anställningen och kan underlätta delgivningen. Lag (1985:266).

28 §  Vad som sägs i 26 och 27 §§ gäller inte i fråga om den som står i sådant förhållande till den sökte som anges i 36 kap. 3 § rättegångsbalken. Lag (1985:266).

29 §  För att verkställa delgivning har stämningsman, åklagare, polisman, kronofogde och exekutiv tjänsteman vid Kronofogdemyndigheten rätt att få tillträde till enskilt område som inte utgör bostad.

[S2]Vägras annan än polisman tillträde som han enligt första stycket har rätt till, skall polismyndighet på begäran av honom lämna biträde. Polisman får, efter beslut av polismyndighet, själv bereda sig tillträde. Lag (2006:684).

29 a §  En delgivningsförsändelse som lämnats till en polismyndighet för delgivning får öppnas av polismyndigheten, om det behövs för att innehållet skall kunna överbringas till en annan polismyndighet för delgivning med den sökte. Vad nu sagts gäller dock inte om uppdragsgivaren angett att försändelsen inte får öppnas. Lag (1990:1410).

30 §  Den som uppsåtligen underlåter att lämna uppgifter enligt 27 § eller lämnar oriktiga uppgifter döms till penningböter. Lag (1991:297).

Ändringar och övergångsbestämmelser

Delgivningslag (1970:428)

    Övergångsbestämmelse

    Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971.
    Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till bestämmelse som ersatts genom bestämmelse i denna lag, tillämpas i stället den nya bestämmelsen. I fråga om bestämmelse som avser kallelse, föreläggande eller annan underrättelse äger lagen tillämpning, om det med hänsyn till syftet med bestämmelsen framgår att delgivning bör ske.
    Sådant förordnande att tills vidare vara stämningsman som meddelats före lagens ikraftträdande gäller till dess att länsstyrelsen bestämmer annat.
    Förarbeten
    Prop. 1970:13

Ändring, SFS 1972:725

Lag (1977:677) om ändring i delgivningslagen (1970:428)

Lag (1978:768) om ändring i delgivningslagen (1970:428)

Lag (1981:1258) om ändring i delgivningslagen (1970:428)

Lag (1985:266) om ändring i delgivningslagen (1970:428)

    Förarbeten
    Prop. 1984/85:109
    Omfattning
    ändr. 3, 19 §§; nya 26-30 §§
    Ikraftträder
    1985-07-01

Lag (1988:1480) om ändring i delgivningslagen (1970:428)

Lag (1989:33) om ändring i delgivningslagen (1970:428)

    Förarbeten
    Prop. 1988/89:9
    Omfattning
    ändr. 9 §
    Ikraftträder
    1989-07-01

Lag (1990:62) om ändring i delgivningslagen (1970:428)

Lag (1990:1386) om ändring i delgivningslagen (1970:428)

Lag (1990:1410) om ändring i delgivningslagen (1970:428)

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna lag träder i kraft den 1 februari 1991.
    2. Sådan upplysning som avses i 3 a § får meddelas även före ikraftträdandet.
    3. I fråga om överklagande av beslut som avses i 22 § och som har meddelats före ikraftträdandet gäller äldre föreskrifter.
    Förarbeten
    Prop. 1990/91:11
    Omfattning
    ändr. 3, 6, 9, 10, 12, 19, 22 §§; nya 3 a, 29 a §§
    Ikraftträder
    1991-02-01

Lag (1991:297) om ändring i delgivningslagen (1970:428)

Lag (1991:1143) om ändring i delgivningslagen (1970:428)

Lag (1992:1065)om ändring i delgivningslagen (1970:428)

    Förarbeten
    Prop. 1991/92:169, Bet. 1992/93:JuU1
    Omfattning
    ändr. 3 a, 19 §§
    Ikraftträder
    1993-01-01

Lag (1992:1250) om ändring i delgivningslagen (1970:428)

    Förarbeten
    Prop. 1992/93:68, Bet. 1992/93:LU14
    Omfattning
    ändr. 16, 17 §§
    Ikraftträder
    1993-07-01

Förordning (1993:347) om ikraftträdande av lagen (1992:1250) om ändring i delgivningslagen (1970:428)

    Omfattning
    ikrafftr. av 1992:1250

Lag (1993:1415) om ändring i delgivningslagen (1970:428)

    Förarbeten
    Rskr. 1993/94:70, Prop. 1993/94:19, Bet. 1993/94:JuU9
    Omfattning
    ändr. 17 §
    Ikraftträder
    1994-01-01

Lag (1993:1688) om ändring i delgivningslagen (1970:428)

    Förarbeten
    Rskr. 1993/94:119, Prop. 1993/94:38, Bet. 1993/94:TU11
    Omfattning
    ändr. 3, 3 a, 17, 19, 24 §§
    Ikraftträder
    1994-03-01

Lag (1995:20) om ändring i delgivningslagen (1970:428)

    Övergångsbestämmelse

    Denna lag träder i kraft den 1 april 1995. Beslut som har meddelats före ikraftträdandet överklagas enligt äldre bestämmelser.
    Förarbeten
    Rskr. 1994/95:165, Prop. 1994/95:27, Bet. 1994/95:JuU6
    Omfattning
    ändr. 22 §
    Ikraftträder
    1995-04-01

Lag (1995:638) om ändring i delgivningslagen (1970:428)

    Förarbeten
    Rskr. 1994/95:379, Prop. 1994/95:188, Bet. 1994/95:JuU22
    Omfattning
    ändr. 3, 3 a §§; ny 18 a §
    Ikraftträder
    1995-07-01

Lag (1995:1311) om ändring i delgivningslagen (1970:428)

    Förarbeten
    Rskr. 1995/96:58, Prop. 1995/96:21, Bet. 1995/96:JuU9
    Omfattning
    ändr. 3 §
    Ikraftträder
    1996-02-01

Lag (1997:268) om ändring i delgivningslagen (1970:428)

    Förarbeten
    Rskr. 1996/97:215, Prop. 1996/97:132, Bet. 1996/97:JuU16
    Omfattning
    ändr. 3, 9, 16, 17, 19 §§
    Ikraftträder
    1997-07-01

Lag (2000:569) om ändring i delgivningslagen (1970:428)

Förarbeten
Rskr. 1999/2000:216, Prop. 1999/2000:61, Bet. 1999/2000:JuU19
Omfattning
ändr. 5 §
Ikraftträder
2000-10-01

Lag (2001:236) om ändring i delgivningslagen (1970:428)

Förarbeten
Rskr. 2000/01:225, Prop. 2000/01:108, Bet. 2000/01:JuU28
Omfattning
ändr. 3 a §; ny 3 b §
Ikraftträder
2001-07-01

Lag (2004:237) om ändring i delgivningslagen (1970:428)

Förarbeten
Rskr. 2003/04:172, Prop. 2003/04:34, Bet. 2003/04:NU7
Omfattning
ändr. 9 §
Ikraftträder
2004-07-01

Lag (2006:665) om ändring i delgivningslagen (1970:428)

Förarbeten
Rskr. 2005/06:342, Prop. 2005/06:195, Bet. 2005/06:SoU28
Omfattning
ändr. 24 §
Ikraftträder
2006-07-01

Lag (2006:684) om ändring i delgivningslagen (1970:428)

Förarbeten
Rskr. 2005/06:356, Prop. 2005/06:200, Bet. 2005/06:SkU35
Omfattning
ändr. 24, 29 §§
Ikraftträder
2006-07-01

Lag (2006:750) om ändring i lagen (2006:665) om ändring i delgivningslagen (1970:428)

Förarbeten
Rskr. 2005/06:356, Prop. 2005/06:200, Bet. 2005/06:SkU35
Omfattning
ändr. 24 § i 2006:665

Lag (2008:882) om ändring i delgivningslagen (1970:428)

Förarbeten
Rskr. 2008/09:3, Prop. 2007/08:158, Bet. 2008/09:CU4
Omfattning
ändr. 3 b §
Ikraftträder
2008-12-12

Ändring, SFS 2010:1932

Omfattning
upph.