Vallagen : slutbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

än

W Statens offentliga utredningar WW 1994:30

w Justitiedepartementet

Vallagen

slutbetänkande 1993 års vallagskommitté av Stockholm 1994

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskansliets törvaltningskontor

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 90 90

Omslag: Beck Jung

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 9133435315 Stockholm 1994 ISSN O37525OX

Till statsrådet Reidunn Laurén

Efter att Vallagsutredningen Ju 1991:02 i oktober 1992 överlämnat

delbetänkandet VAL Organisation Teknik Ekonomi SOU 1992:108 förordnades regeringsrádet Elisabeth Palm den 22 december 1992 att leda det fortsatta utredningsarbetet. Den i direktiven förutsedda parlamentariska medverkan i arbetet kom till stånd beslut genom ett

den 24 juni 1993 då regeringen beslutade att Vallagsutredningen skulle

ombildas till en parlamentariskt sammansatt kommitté. Den 11 augusti 1993 förordnades Elisabeth Palm till ordförande i

kommittén. Till övriga ledamöter utsågs dag riksdagsledamö-

samma terna Lars Andersson nyd och Christina Linderholm c, biträdande partisekreteraren Sten Olsson

s samt riksdagsledamöterna Olle

Schmidt fp, Harry Staaf kds, Elvy Söderström s, Lars Werner

v

och Göran Åstrand m.

Experter i kommittén har varit de i Vallagsutredningen år 1991 förordnade experterna avdelningsdirektören Lennart Berg, språkex-

perten Kenneth Larsson, hovrättsassessorn Gunnar Lavett, professorn Sören Holmberg och byrâdirektören Nils Johnson. Expert i kommittén har också varit valdirektören Vivan Nilsson förordnades den 22 som

december 1992. Språkexperten Gertrud Berglund förordnades till expert i kommittén den 4 oktober 1993. Samtidigt entledigades Kenneth Larsson från sitt uppdrag. Sekreterare har varit râdmärmen Ulla Nilsson fr.o.m den 6 juni

1991 och Jan Carlström fr.o.m. den 1 april 1993.

Kommittén har antagit namnet 1993 års vallagskommitté.

Kommittén får härmed överlämna slutbetänkandet Vallagen SOU 1994:30.

Kommitténs uppdrag är härmed slutfört.

Stockholm i mars 1994 Elisabeth Palm Lars Andersson Christina Linderholm Sten Olsson Olle Schmidt Harry Staaf Elvy Söderström

Werner Göran Åstrand

Lars Ulla Nilsson Jan Carlström

Innehåll

Innehåll

Förkortningar 11 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Sammanfattning 13 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Författningsförslag 19 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1 Förslag till vallag 19 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 Förslag till lag ändring i folkomröstningsom lagen 1979:369 85 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3 Förslag till lag ändring i kommunallagen

om 1991:900 93 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4 Förslag till lag om brevröstning i vissa fall 97

. . . . . . . . 5 Förslag till lag ändring i lagen 1972:704 om om kyrkofullmäktigval, m.m 103 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 Förslag till lag ändring i lagen 1979:411 om om Sveriges indelning i kommuner och landsting 115 . . . .

7 Förslag till lag om röstlängdsregister 117

. . . . . . . . . . . . 8 Förslag till ändring i lagen 1987:813 om homosexuella sambor 119 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1 Inledning 121 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.1 Direktiven, m.m. 121 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.2 Arbetets bedrivande, 121 m.m. . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2 Kortare tidsfrister för framtällning

av röstlängder och röstkort 125 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.1 Kommitténs förslag i sammanfattning 125 . . . . . . . . . . . 2.2 Gällande rätt 126 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2.1 Rösträtt och röstlängder 126 . . . . . . . . . . . . . . . 2.2.2 Röstkort 127 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3 Bakgrund 128 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3.1 Tidigare regler röstlängder och röstkort 128 om . . 2.3.2 Tidigare utredningar röstlängder och om röstkort 129 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2.3.3 Folkbokföringssystemet 134

. . . . . . . . . . . . . . .

6 Innehåll

2.4 Röstlängder i vissa andra nordiska länder 136 . . . . . . . . . 2.4.1 Danmark 136 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.4.2 Norge 138 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.4.3 Finland 140 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.5 Val inom den Europeiska Unionen 141 . . . . . . . . . . . . . 2.5.1 Bakgrund 141 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.5.2 Rösträtt och valbarhet 142 . . . . . . . . . . . . . . . . 2.6 Lokala folkomröstningar 143 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.6.1 Folkomröstningar ikommuner och landsting 143 . . 2.6.2 Omröstningar inför indelningsändringar 144 . . . . . 2.7 Vilka uppgifter behövs för att framställa röstlängder

och röstkort 145 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.7.1 Den allmänna röstlängden 145 . . . . . . . . . . . . . 2.7.2 Den särskilda röstlängden 146 . . . . . . . . . . . . . 2.7.3 Röstlängd vid val till Europaparlamentet 147 . . . . 2.7.4 Röstlängder vid kyrkliga val 147 . . . . . . . . . . . . 2.7.5 Röstkort 147 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.8 Vilka regler påverkar framställningen av röstlängder

och röstkort 148 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.8.1 Regeringsformen 148 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2.8.2 Tryckfrihetsförordningen 149

. . . . . . . . . . . . . . 2.8.3 Sekretesslagen 149 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.8.4 Europarädets konvention 150 . . . . . . . . . . . . . . 2.8.5 Förslaget till EG-direktiv 150 . . . . . . . . . . . . . . 2.8.6 Datalagen 151 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.9 Pågående utredningar 155 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.9.1 Aviseringsutredningen 155 . . . . . . . . . . . . . . . . 2.9.2 Personnummerutredningen 156 . . . . . . . . . . . . . 2.9.3 Kyrkoberedningen 156 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.9.4 Lokaldemokratikommittén 157 . . . . . . . . . . . . .

2.10 Överväganden och förslag 158

. . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.10.1 Lämplig kvalifikationsdag i förhållande till

valdagen 159 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.10.2 Skall det alltid finnas gällande röstlängd 162 en . . . 2.10.3 Hur skall utlandssvenskarna tas upp i röstlängd

i ett system utan gällande röstlängd och med

flytande kvalifikationsdag 163 . . . . . . . . . . . . . . 2.11 Registerfrågor 171 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.11.l Allmänt röstlängdsregistret 171 om . . . . . . . . . . 2.11.2 Registerändamâl 174 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.11.3 Registeransvar 174 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.11.4 Registerinnehâll 175 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.11.5 Utlämnande registeruppgifter ADBav medium 177 m.m . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Innehåll 7

2.11.6 sökbegrepp 178 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.11.7 Gallring 178 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.11.8 Säkerhet och sårbarhet 179 . . . . . . . . . . . . . . .

2.12 Andra sätt att göra röstlängdsfrarnställningen

effektivare 179 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Utjämningsnzandat och smâpartispärr vid val till

kommunfullmäktige 183 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sammanfattning 183 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bakgrund 183 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2.1 Aktuella riksdagsmotioner 188 . . . . . . . . . . . . . Gällande ordning 189 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.3.1 Val till landstingsfullmäktige 190

. . . . . . . . . . . .

3.3.2 Val till kommunfullmäktige 190

. . . . . . . . . . . .

3.4 överväganden 191

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.5 Diskussion och underlag 193 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.5.1 Proportionaliteten idet nuvarande

systemet 193 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.5.2 Tänkbara metoder för att öka proportionaliteten 195

3.5.3 Relationen mellan andelen fasta valkretsmandat

och utjämningsmandat 196 . . . . . . . . . . . . . . . . 3.5.4 Särskilt om nivån pâ en småpartispärr 197 . . . . . . 3.5.5 Jämförande beräkningar 199 . . . . . . . . . . . . . . . 3.6 Slutsats av analysen 200 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.7 Sammanfattande bedömning 201

. . . . . . . . . . . . . . . . .

Det kommunala ersättarsystemet 203 . . . . . . . . . . . . . . Sammanfattning 203 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bakgrund 203 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2.1 Särskilt om antalet ersättare 205 . . . . . . . . . . . . 4.2.2 Det nuvarande ersättarsystemet 205 . . . . . . . . . . 4.2.3 Exempel 206 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.3 överväganden och förslag 209

. . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.4 Att utse ersättare när ledamöter eller ersättare avgår 213 . 4.4.1 Bakgrund och gällande regler 213 . . . . . . . . . . .

4.5 överväganden och förslag 216

. . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.5.1 Ett fast antal ersättare 216 . . . . . . . . . . . . . . . . 4.5.2 Ledamot utan ersättare från den listan 218 egna . .

4.6 Övriga frågor 219

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Symboler på valsedlar 221 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Sammanfattning 221

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bakgrund och nuvarande regler 221

. . . . . . . . . . . . . . .

överväganden 223

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Innehåll

5.3.1 Kommitténs frågans fortsatta syn behandling 225 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Röstning i utlandet 227 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sammanfattning 227 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Gällande rätt 228 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.2.1 Röstmottagning utlandsmyndigheterna 228 genom .

6.2.2 Röstning fartyg 229 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.2.3 Brevröstning 233 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6.3 överväganden och förslag 237

. . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.3.1 Utgångspunkter 237 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.3.2 Bör brevröstningen göras generell 237 . . . . . . . . 6.3.3 Bör reglerna för brevröstning förenklas 243 . . . . .

Idenzitetskontroll vid röstning i vallokal 247 . . . . . . . . . . Sammanfattning 247 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Gällande rätt 247 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.2.1 Röstning ivallokal 247 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.2.2 Röstning på postkontor 248 . . . . . . . . . . . . . . . 7.2.3 Röstning hos utlandsmyndighet 248 . . . . . . . . . . 7.2.4 Röstning fartyg 248 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.3 Reglerna för identitetskontroll vid röstning i vallokal

i vissa andra länder 249 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.4 Skall reglerna identitetskontroll vid röstning i om vallokal ändras 250 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.4.1 Konstitutionsutskottets behandling frågan 250 av . . 7.4.2 RSV:s synpunkter 250 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.4.3 Vad talar för förändring 251 en . . . . . . . . . . . . 7.4.4 Vad talar förändring 252 emot en . . . . . . . . . . . 7.4.5 Kommitténs slutsatser 252 . . . . . . . . . . . . . . .

Ångerröstning 257

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.1 Sammanfattning 257 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.2 Gällande rätt 257 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Tidigare reformförslag 259 8.3 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Valmyndigheternas synpunkter 263 8.4 . . . . . . . . . . . . . . .

Ångerröstning i övriga nordiska länder 264

8.5 . . . . . . . . . .

8.6 överväganden och förslag 265

. . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.6.1 Vad talar för förändring 266 en . . . . . . . . . . . . 8.6.2 Vad talar förändring 268 emot en . . . . . . . . . . . 8.6.3 Kommitténs slutsatser och förslag 269 . . . . . . . .

Särskilda röstmottagningsställen 271 . . . . . . . . . . . . . . . Sammanfattning 271 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Innehåll

9.2 Bakgrund 271 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.2.1 Poströstningens omfattning 273 . . . . . . . . . . . . . 9.2.2 Kostnaderna för röstning posten 275 . . . . . . . . 9.2.3 Bolagiseringen av Posten 275 . . . . . . . . . . . . . .

9.3 överväganden och förslag 277

. . . . . . . . . . . . . . . . . .

10 Överklagande av val 279

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10.1 Sammanfattning 279 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10.2 Gällande regler 279 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10.2.1 Närmare för tidiga överklaganden 281 om . . . . . .

10.3 överväganden och förslag 284

. . . . . . . . . . . . . . . . . . 10.3.1 Den närmare utformningen reglerna av

om överklagandetid 285 . . . . . . . . . . . . . . . . . 10.3.2 Partier skall underrättas beslut om om

utseende av efterträdare och ersättare 287 . . . . . .

11 Genomförande och kostnader 289 . . . . . . . . . . . . . . . . 11.1 Sammanfattning 289 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11.2 Genomförande .289 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11.3 Kostnader 290 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11.3.1 Kostnader för framställning röstlängder 291 av . . . 11.3.2 Kostnader för röstkort 292 . . . . . . . . . . . . . . . .

11.3.3 Övriga kostnader 292

. . . . . . . . . . . . . . . . . . .

12 Specialmotivering 293 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12.1 Förslaget till vallag 293 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

12.2 Förslaget till lag om ändring i folkomröstningslagen 344

. . 1213 Förslaget till lag om ändring i kommunallagen 345 . . . . . . 12.4 Förslaget till lag brevröstning i vissa fall 346 om . . . . . . . 12.5 Förslaget till lag ändring i lagen om om

kyrkofulhnäktigval, 350 m.m. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12.6 Förslaget till lag om ändring i lagen Sveriges om

indelning ikommuner och landsting 352 . . . . . . . . . . . . 12.7 Förslaget till lag om röstlängdsregister 353 . . . . . . . . . . . 12.8 Förslaget till lag ändring i lagen homosexuella om om

sambor 354 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

10 Innehåll

Bilaga 1 Direktiven Dir.1991:13 och Dir.1992:49 355 . . . . . Bilaga 2 RSV:s beräkning av valresultat i

valkretsindelade kommuner, m.m. 367 . . . . . . . . . . Bilaga 3 Framställning från JO 409 . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bilaga 4 Vallagen 1972:720 413 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bilaga 5 Lag 1993:1404 om brevröstning i Förbunds-

republiken Tyskland och i Schweiz 457 . . . . . . . . . .

Förkortningar 11

Förkortningar

ADB Automatisk Data Behandling bet. Betänkande DOK Data och Offentlighetskommittén EES Europeiskt ekonomiskt samarbetsområde EG Europeiska gemenskaperna EU Europeiska Unionen JO Justitieombudsmannen KU Konstitutionsutskottet mot. Riksdagsmotion prop. Proposition RÅ Regeringsrättens årsbok rskr. Riksdagsskrivelse RSV Riksskatteverket SFS Svensk Författningssamling SOU Statens Offentliga Utredningar SCB Statistiska Centralbyrån SPAR Statens Person- och Adressregister VPN Valprövningsnämnden

Sammanfattning 13

Sammanfattning

Inledning

Första etappen av uppdraget som huvudsakligen bestod i en översyn av valförfarandet från teknisk och administrativ synpunkt, utfördes av

en särskild utredare och slutfördes genom Överlämnandet av delbetänkandet VAL Organisation Teknik Ekonomi SOU 1992: 108. Sedan utredningen ombildats till en parlamentariskt sammansatt kommitté har det fortsatta arbetet avsett valtekniska frågor i mera egentlig mening.

I uppdraget har också ingått att göra en redaktionell och språklig översyn av vallagen. Arbetet har i viss utsträckning påverkats av under utredningsarbetets gång beslutade och planerade förändringar valområdet. Kommittén har i möjligaste mån försökt att beakta dessa förändringar. I fråga om sådana reformer som skall föregås av försöksverksamhet, t.ex.

personröstning och ambulerande röstmottagning, har det dock inte bedömts som meningsfullt att nu utarbeta några lagförslag.

Språklig och redaktionell översyn av vallagen

En utgångspunkt för den redaktionella omarbetningen av lagen har varit att bygga upp lagen så att den i stort följer de olika momenten i valförfarandet. Detta har lett till att reglerna i den nuvarande lagen har kastats om. Vidare har en strävan varit att lagen skall vara enkel att hitta Detta har bl. a. medfört att underrubriker satts in i de olika kapitlen i lagtexten. Enligt kommitténs mening bör vallagen innehålla en så gott som

fullständig reglering av valförfarandet. Kommittén har därför i stort

sett behållit de detalj som den nuvarande vallagen innehåller men också lagt till sådana grundläggande regler för valförfarandet som i

dag ges i bl. a. regeringsformen och kommunallagen 1991:900. Den

föreslagna lagen innehåller därför ett antal bestämmelser som till sin

karaktär är hänvisningar till andra författningar. Detta har bedömts

vara praktiskt och bör underlätta för läsaren. Ett syfte med att använda denna teknik är också att vallagen skall bidra till förståelse för hur

valsystemet författningsmässigt är uppbyggt.

14 Sammanfattning

Vad gäller den språkliga översynen har ambitionen varit att anpassa lagtexten till ett modernt lagspråk. Samtliga lagrum i den nuvarande lagen är omarbetade på ett eller annat sätt.

Kommitténs förhoppning är att den föreslagna vallagen skall göra

det lättare för dem som arbetar med val att tillämpa lagen. Dessutom bör den på ett helt annat sätt än den nuvarande lagen kunna vara till hjälp för var och en som vill sätta sig in i och förstå hur valsystemet

är uppbyggt och fungerar.

Röstlängder

Kommittén föreslår att kvalifikationsdagen för rösträtt bestäms till 30 dagar före valdagen, systemet med att alltid ha en gällande röstlängd ersätts med ett system där röstlängden bara tas fram då det skall hållas ett val eller en omröstning, tiden för förtidsröstning posten kortas från 24 dagar till 20 dagar före valdagen, den särskilda röstlängden, dvs. den röstlängd som utlandssvenskar tas upp i efter särskild ansökan, tas bort. Utlandssvenskarna skall med

stöd av de uppgifter om utvandrade svenska medborgare som finns i

folkbokföringssystemet tas upp i samma röstlängd som övriga väljare och då i det valdistrikt som de tillhörde när de utvandrade, ansvaret för att utlandssvensken finns med i röstlängden skall också i fortsättningen vila den som flyttar ut ur landet; utlandssvensken skall få ett röstkort genom att anmäla sin adress i utlandet, och den som flyttar utomlands skall stå kvar i röstlängd i minst tio år och skall kunna förlänga den tiden genom att anmäla sin adress i utlandet.

Kommittén föreslår dessutom en registerlag för röstlängds- och

röstkortsfrarnställningen mot bakgrund av de krav på skydd av den

personliga integriteten som finns för ADB-register med person-

uppgifter.

Utj ämningsmandat och småpartispärr vid val till kommunfullmäk-

tige

Tanken på att vid de kommunala valen ha en ordning med små-

partispärr och utjärrmingsmandat fanns redan då det riksproportionella

systemet för val till riksdagen infördes i samband med författningsreformen. Sedan ett system av det slaget börjat tillämpas för val till landstingsfullmäktige fr.o.m. valet år 1976 har det från tid till annan förts fram krav på att införa ett mer proportionellt system också för

Sammanfattning 15

val till kommunfullmäktige. Frågan har utretts flera gånger utan att det

lett till lagstiftning. Det har nu gått omkring tio år sedan den senaste ingående mer

analysen av frågan gjordes. Kommittén anser det därför vara befogat

att presentera en sådan analys utifrån de förutsättningar som gäller i

dag. Sammanfattningsvis kan sägas att det nuvarande systemet

ger en relativt god proportionalitet men att det är möjligt att uppnå be-

gränsade förbättringar vad gäller proportionaliteten för val till

kommunfullmäktige. Kommittén avstår dock från att föreslå en nyordning eftersom det i kommittén inte har varit möjligt att uppnå enighet i frågan om huruvida ett kommunproportionellt valsystem bör förenas med en småpartispärr eller inte.

Det kommunala ersättarsystemet

Kommittén anser att det nuvarande kommunala ersättarsystemet kan

skapa praktiska svårigheter för partier som är representerade i

fullmäktige med endast ett eller två mandat. Därför föreslås en ändring som innebär att det lägsta antalet ersättare för en ledamot i fullmäktige ökas från en till två det sättet att det för partier som har

fått ett eller två mandat i kommunfullmäktige alltid skall utses två

ersättare. Vad i övrigt gäller antalet ersättare anser kommittén att en ordning där ersättarantalet är fast fordrar mycket stora ingrepp i

grundläggande delar av valsystemet utan att några större fördelar är

att vinna. En sådan ordning avstyrks därför. Däremot föreslås vissa

justeringar i sammanräkningsreglerna för att undvika att en ledamot

blir utan ersättare i vissa situationer.

Symboler på valsedlar

Kommittén behandlar också ett förslag att valsedlar skall förses om med en symbol som visar för vilket parti valsedeln gäller. Kommitténs slutsats är att fördelarna med en sådan ordning inte uppväger de

olägenheter och kostnader som kan uppstå. Kommittén ställer sig därför negativ till förslaget. Kommittén dock att det kan finnas

anser

anledning att ta upp frågan nytt i samband med den översyn av den fria nomineringsrätten m.m. som för närvarande planeras.

16 Sammanfattning

Röstning i utlandet

Röstmottagning genom svenska utlandsmyndigheter sker idag i stor omfattning. Enligt gällande praxis anordnas röstmottagning utomlands på platser där det finns fler än ett tiotal svenska medborgare. En särskild form av röstning är brevröstningen. Brevröstningen har enligt särskilda bestämmelser kunnat göras från två länder vid valen år 1991, nämligen Tyskland och Schweiz. Bakgrunden till detta är att dessa länder inte tillåtit att det där anordnas ordinär röstmottagning för val i andra länder. Vid brevröstning ställer väljaren i ordning sin röst och sänder den med vanlig post direkt till resp. valnämnd. Kommittén föreslår en viss utvidgning av brevröstningen. De väljare befinner sig ett fartyg i utrikes fart skall enligt som förslaget kunna brevrösta. När det gäller formföreskrifterna vid brevröstningen föreslår kommittén att kravet att väljaren skall bifoga sitt röstkort till brevrösten tas bort. Kravet att brevrösten skall vara försedd med poststämpel som klart visar att rösten sänts från ett land där brevröstning är tillåten skall dock finnas kvar.

Identitetskontroll i vallokal

Kommittén tar upp frågan det skall införas ett obligatoriskt krav om på att väljarna skall legitimera sig när de röstar i sin vallokal. Något sådant krav finns det f.n. inte. Vid röstning på posten eller vid utlandsmyndighet är det däremot obligatoriskt att en väljare legitimerar sig de inte är kända för röstmottagaren. Kommittén anser inte att om motsvarande regel nu bör införas vid röstning i vallokal. Med en sådan regel skulle man kunna riskera att vissa av de väljare som saknar legitimation inte kan delta i val.

Ångerröstning

Enligt gällande bestämmelser har den som röstat på posten, eller förtidsröstat på annat sätt, alltid möjlighet att ångra sig och ändå rösta i sin vallokal. I så fall gäller den röst som lämnats i vallokalen. Denna möjlighet, som finns hela valdagen ända fram till dess vallokalen stängs, leder till valadministrativa problem och försenar det preliminära valresultatet. Kommittén föreslår därför att möjligheten att ångerrösta begränsas något. Den som förtidsröstat skall kunna ångerrösta i sin vallokal fram till klockan 17.00. Härigenom vidgas förutsättningarna för en mer flexibel och kostnadseffektiv valadmini-

Sammanfattning 17

stration. Dessutom kan valförfarandet bli säkrare och det preliminära valresultatet tas fram tidigare på valkvällen utan att kostnaderna för valet ökar.

Särskilda röstmottagningsställen

Det centrala myndighetsansvaret för poströstningen, inklusive ansvaret för institutionsröstningen och röstning tillfälliga postkontor valdagen, har i samband med Postens bolagisering förts över till Riksskatteverket RSV. Kommittén föreslår att RSV skall kunna bestämma att den röstmottagning som sker på vårdinrättningar eller andra institutioner, söndagen före valdagen skall kunna anordnas inte bara av Posten AB utan också av någon annan t.ex kommunens valnämnd. Motsvarande föreslås när det gäller den röstmottagning som kan anordnas valdagen. Den lokal som inrättas för röstningen skall kallas särskilt röstmottagningsställe.

Överklagande av val

Kommittén föreslår att det, till skillnad från i dag, skall möjligt vara att pröva en skrivelse med ett överklagande som ges in innan valutgången är formellt fastställd. Vidare föreslås att partier skall underrättas om vissa beslut som gäller utseende efterträdare och av ersättare under valperioden.

Genomförande och kostnader

Flertalet av de förslag som läggs fram fordrar förberedelser bl.a. i form av utvecklande av nya ADB-rutiner, utbildning för dem som arbetar med val eller infonnation till allmänheten. Detta gäller särskilt det nya röstlängdssystemet. Kommittén anser därför och med hänsyn till att försöksverksamhet av olika slag planeras inför 1994 års val att de framlagda förslagen bör genomföras först efter detta val. Från kostnadssynpunkt är det framför allt förslaget regler för om nya framställning av röstkort och röstlängder som är av intresse. Vissa initialkostnader kan komma att uppstå för maskinell utrustning liksom för att utveckla ADB-system. Dessa kostnader bedöms dock kompenseras av de långsiktiga besparingar som det nya systemet leder till.

Övriga förslag som läggs fram påverkar inte nämnvärt kostnaderna för

valet.

Författningsförslag 19

1 Förslag till Vallag

1 kap. Allmänna bestämmelser

Iillämpningsområde

1 § Denna lag gäller för val till riksdagen och för val till landstings-

och kommunfullmäktige.

Vem har rösträtt

2 § Rösträtt vid val till riksdagen har svenska medborgare har som fyllt 18 år senast valdagen och som är bosatta i landet. Detta regleras i 3 kap. 2 § regeringsformen.

Svenska medborgare som har fyllt 18 år senast valdagen

men

inte är bosatta i landet har rösträtt om de någon gäng har varit folk-

bokförda här.

3 § Rösträtt vid val till landstingsfullmäktige har den har fyllt 18

som år senast på valdagen och är folkbokförd i kommun inom landsen tinget. Rösträtt vid val till kommunfullmäktige har den som har fyllt 18 år senast valdagen och är folkbokförd i kommunen.

Personer som inte är svenska medborgare har rösträtt vid val till landstings- och kommunfullmäktige bara de har varit folkbokförda

om i landet den 1 november de tre åren närmast före valåret.

Dessa bestämmelser om rösträtt för val till landstings- och kommunfullmäktige finns i 4 kap. 2-4 §§ kommunallagen 1991:900.

Vem är röstberättigad

4 § För att vara röstberättigad i ett val måste finnas i den man röstlängd som upprättats för valet. Närmare bestämmelser om röstlängd finns i 7 kap.

20 Författningsförslag

Vem är valbar

5 § Bara den som har rösträtt vid val till riksdagen är valbar till riks-

dagen. Detta regleras i 3 kap. 10 § regeringsformen.

6 § Bara den som har rösträtt vid val till landstings- eller kommunfullmäktige är valbar i ett sådant val. Dessa bestämmelser om valbarhet till landstings- och kommunfullmäktige finns i 4 kap. 5 och 6 §§ kommunallagen 1991:900.

När skall val hållas

7 § Val skall alltid hållas på en söndag.

Ordinarie val

8 § Ordinarie val till riksdagen och ordinarie val till landstings- och kommunfullmäktige skall hållas samma dag. Valdag skall vara tredje söndagen i september.

Ordinarie val till riksdagen skall hållas vart tredje år. Detta regleras

i 3 kap. 3 § regeringsformen.

Extra val

9 § Vid extra val till riksdagen som beslutas av regeringen enligt 3 kap. 4 § regeringsformen skall regeringen bestämma vilken dag som

skall valdag. Ett sådant extra val skall hållas inom tre månader vara från regeringens beslut. Efter val till riksdagen får regeringen inte

besluta om extra val förrän tre månader har gått från den nyvalda

riksdagens första sammanträde. Inte heller får regeringen besluta om extra val under tid då dess ledamöter, efter det att samtliga ledamöter

har entledigats, uppehåller sina befattningar till dess att en ny regering skall tillträda. Detta regleras i 3 kap. 4 § regeringsformen. Har riksdagen fyra gånger förkastat riksdagens talmans förslag till statsminister skall extra val till riksdagen hållas. Vid ett sådant extra

val till riksdagen skall riksdagens talman efter samråd med den centrala valmyndigheten bestämma vilken dag som skall vara valdag. Om inte ordinarie val till riksdagen ändå skall hållas skall extra val hållas inom tre månader. Detta regleras i 6 kap. 3 § regeringsformen.

Författningsförslag 21

Omval

10 § Vid omval till riksdagen skall regeringen bestämma vilken dag som skall vara valdag. Vid omval till landstings- eller kommunfullmäktige skall den centrala valmyndigheten efter samråd med länsstyrelsen bestämma vilken dag som skall vara valdag.

När indelningen i landsting eller kommuner ändras

ll § Om en ändrad indelning i landsting eller kommun skall träda i kraft den 1 januari året efter det år då ordinarie val hålls till landstings- och kommunfullmäktige, skall redan det valet avse landstinget och kommunen enligt den nya indelningen.

Valrnyndigheter

12 § Det skall finnas en central valmyndighet. Regeringen skall bestämma vilken myndighet som skall vara central valmyndighet.

13 § Länsstyrelsen skall vara regional valmyndighet.

14 § l varje kommun skall det finnas en valnänmd. Valnämnden skall vara lokal valmyndighet. Valnämnden skall ha tillgång till personal i den omfattning som behövs för att nämnden skall kunna utföra sina uppgifter. Det som en kommun, en valnämnd och valförrättarna är skyldiga att göra enligt denna lag skall bekostas av kommunen. För Valnämnden gäller det som sägs om nämnder i kommunallagen 1991:900.

15 § Om en ändrad kommunal indelning innebär att en ny kommun bildas, skall de indelningsdelegerade välja ledamöter till Valnämnden och ersättare för dessa innan ändringen träder i kraft. Detta skall de göra snarast möjligt under året före ikraftträdandet.

Valprövningsnämnden

16 § Det skall finnas en valprövningsnänmd som utses av riksdagen. Detta regleras i 3 kap. 11 § regeringsformen. Valprövningsnämnden är sista instans för överklagande av val och av sådana beslut där det särskilt anges att beslutet får överklagas till nämnden.

22 Författningsförslag

2 kap. Valkretsar

Valkrets

1 § För val skall finnas valkretsar. En valkrets är ett geografiskt avgränsat område för vilket det skall väljas ledamöter till den beslutande församling som valet gäller.

Val till riksdagen

2 § Vid val till riksdagen är landet indelat i 29 valkretsar. Dessa är 1 Stockholms kommun,

2 Stockholms läns valkrets Stockholms län med undantag av

Stockholms kommun,

Uppsala län,

Södermanlands län,

Östergötlands län,

Jönköpings län,

Kronobergs län,

Kalmar län, Gotlands län,

10 Blekinge län,

11 Kristianstads län, 12 Malmö kommun,

13 Malmöhus läns norra valkrets Bjuvs, Eslövs, Helsingborgs, Höganäs, Hörby, Höörs, Landskrona och Svalövs kommuner,

14 Malmöhus läns södra valkrets Burlövs, Kävlinge, Lomma, Lunds, Skurups, Sjöbo, Staffanstorps, Svedala, Trelleborgs,

Vellinge och Ystads kommuner,

15 Hallands län, 16 Göteborgs kommun, 17 Bohusläns valkrets Göteborgs och Bohus län med undantag av Göteborgs kommun,

18 Älvsborgs läns norra valkrets Ale, Alingsås, Bengtsfors, Dals-

Eds, Färgelanda, Herrljunga, Lerums, Lilla Edets, Melleruds,

Trollhättans, Vårgårda, Vänersborgs och Åmåls kommuner,

19 Älvsborgs läns södra valkrets Borås, Marks, Svenljunga,

Tranemo och Ulricehamns kommuner,

20 Skaraborgs län,

21 Värmlands län, 22 Örebro län, 23 Västmanlands län, 24 Kopparbergs län, 25 Gävleborgs län,

Författningsförslag 23

26 Västernorrlands län, 27 Jämtlands län, 28 Västerbottens län, och 29 Norrbottens län.

Val till landstingsfullmäktige

3 § För val till landstingsfullmäktige skall landsting delas in i

Valkretsar. En valkrets skall omfatta en eller flera kommuner om inte annat följer av 4 § andra stycket.

4 § En valkrets bör utformas så att den kan beräknas få minst åtta fasta valkretsmandat enligt bestämmelserna i 3 kap. 5 och 6 §§. Den bör ha en sammanhängande gränslinje. En del av en kommun får bilda en valkrets tillsammans med en annan kommun, en del av en annan kommun eller delar av andra kommuner, om valkretsen annars inte kan beräknas få minst åtta fasta valkretsmandat. En kommun får också delas in i två eller flera valkretsar, om man på så sätt kan uppnå en lämpligare valkretsindelning.

5 § Om en kommun delas in i tvâ eller flera Valkretsar för val till landstingsfullmäktige och om kommunen är indelad i Valkretsar för val

till kommunfullmäktige, skall gränsen för en valkrets för val till landstingsfullmäktige sammanfalla med gränsen för en valkrets för val till kommunfullmäktige.

Val till kommunfullmäktige

6 § För val till kommunfullmäktige är kommunen valkrets om inte annat följer av andra stycket. Om en kommun har fler än 6 000 röstberättigade, får kommunen delas in i flera Valkretsar. Om det finns fler än 24 000 röstberättigade i en kommun eller om det för kommunen skall utses minst 51 fullmäktige, skall kommunen delas in i flera Valkretsar. En kommun som har färre röstberättigade än 6 000 får delas in i flera Valkretsar bara om det finns synnerliga skäl därför att kommunen sträcker sig över ett betydande geografiskt område eller har andra geografiska förhållanden som motiverar en sådan indelning.

Antalet röstberättigade i en kommun skall beräknas på grundval av

uppgifterna i folkbokföringens aviseringsregister den 1 juli det år

beslutet om valkretsindelning fattas.

24 Föjattningsförslag

7 § En valkrets skall utformas så att den kan få minst femton kommunfullmäktige. Den bör ha en sammanhängande gränslinje. En församling skall lämnas odelad eller i Vart fall inte delas in i fler än

två kretsar. Antalet fullmäktige för hela kommunen skall fördelas lika

mellan Valkretsarna om det kan ske utan svårighet.

Beslut om valkretsindelning

8 § Indelningen i Valkretsar för Val till landstingsfullmäktige skall beslutas av fullmäktige, sedan kommunerna har fått tillfälle att yttra sig. För att gälla skall beslutet vara fastställt av länsstyrelsen.

9 § Indelningen i Valkretsar för val till kommunfullmäktige skall beslutas av fullmäktige. För att gälla skall beslutet vara fastställt av länsstyrelsen.

T id för beslut om indelning i valkretsar

10 § Landstings- och kommunfullmäktiges beslut om ändrad indelning i Valkretsar skall meddelas senast den 31 oktober året före det valår dâ den nya indelningen skall gälla för första gången.

11 § Regeringen eller den myndighet som beslutar om ändring i landets indelning i landsting eller kommuner kan, om det behövs, bestämma att beslut om indelning i Valkretsar får meddelas senare än som sägs i 10

Överklagande

12 § Landstings- och kommunfullmäktiges beslut om indelning i Valkretsar får inte överklagas. Länsstyrelsens beslut om valkretsindelning enligt 8 och 9 får

överklagas hos Valprövningsnämnden.

3 kap. Valkretsmandat -

Mandaten i riksdagen

1 § Riksdagen består av 349 ledamöter. De 349 mandaten består av 310 fasta valkretsmandat och 39 utjänmingsmandat. Detta regleras i 3 kap. 6 § regeringsforrnen.

Författningsförslag 25

Närmare bestämmelser om hur fasta valkretsmandat och utjämningmandat fördelas finns i 18 och 20 kap.

2 § Den centrala valmyndigheten skall för val till riksdagen besluta

hur många fasta valkretsmandat som varje valkrets skall ha. Det skall göras följande sätt. Varje valkrets skall få ett fast valkretsmandat för varje gång som antalet röstberättigade i valkretsen är jämnt delbart med en trehundrationdel av antalet röstberättigade i hela landet. Om inte alla fasta valkretsmandat kan fördelas på detta sätt får valkretsarna de återstående mandaten i tur och ordning efter de överskott som uppstår vid beräkningen. När överskottstalen är lika stora i två eller flera Valkretsar skall lotten avgöra vilken valkrets som skall få mandatet. Antalet röstberättigade skall beräknas på grundval av uppgifterna i folkbokföringens aviseringsregister den 1 november året före beslutet om fasta valkretsmandat fattas.

3 § Ändrad länsindelning eller ändrad kommunal indelning skall

beaktas vid val till riksdagen redan från och med den dagen ändringen har beslutats, om beslutet kommer att påverka antalet fasta valkrets-

mandat och det träder i kraft den l januari året efter det år då ordinarie val till riksdagen har hållits.

Mandaten i landstingsfullmäktige

4 § Landstingsfullmäktige beslutar hur många mandat som fullmäktige skall ha. Detta framgår av 5 kap. 1 § kommunallagen 1991:900.

5 § Mandaten i landstingsfullmäktige består av fasta valkretsmandat och utjärrmingsmandat. Nio tiondelar av mandaten är fasta valkretsmandat. Om talet blir brutet när antalet fasta valkretsmandat beräknas, skall det rundas av

till närmast lägre hela tal. Återstående mandat är utjämningsmandat.

Närmare bestämmelser om hur fasta valkretsmandat och utjämningmandat fördelas finns i 18 och 20 kap.

6 § Länsstyrelsen skall besluta hur många fasta valkretsmandat som varje valkrets skall ha. Det skall göras på följande sätt.

Antalet röstberättigade i landstinget delas med antalet fasta valkretsmandat och därefter delas antalet röstberättigade i varje valkrets med det tal som blir resultatet av den beräkningen. Varje gång som antalet röstberättigade i en valkrets är jämnt delbart med detta tal får den valkretsen ett mandat.

26 Författningsförslag

Om inte alla fasta valkretsmandat kan fördelas på detta sätt får valkretsarna de återstående mandaten i tur och ordning efter de

överskott som uppstår vid beräkningen. När överskottstalen är lika

stora i två eller flera valkretsar skall lotten avgöra vilken valkrets som skall få mandatet. Antalet röstberättigade i landstinget skall beräknas grundval av

uppgifterna i folkbokföringens aviseringsregister den 1 november året

före valâret.

Mandaten i kommunfullmäktige

7 § Kommunfullmäktige skall besluta hur många mandat som fullmäktige skall ha. Detta framgår av 5 kap. 1 § kommunallagen 1991:900. Samtliga mandat i fullmäktige är fasta mandat.

8 § När en kommun är indelad i flera Valkretsar skall länsstyrelsen besluta hur många mandat som varje valkrets skall ha. Det skall göras på följande sätt. Antalet röstberättigade i kommunen delas med antalet mandat och därefter delas antalet röstberättigade i varje valkrets med det tal som

blir resultatet av den beräkningen. Varje gång som antalet röstbe-

rättigade i en valkrets är jämnt delbart med detta tal får den valkretsen ett mandat. Om inte alla mandat kan fördelas på detta sätt får valkretsarna de

återstående mandaten i tur och ordning efter de överskott som uppstår

vid beräkningen. När överskottstalen är lika stora i tvâ eller flera Valkretsar skall lotten avgöra vilken valkrets som skall få mandatet. Antalet röstberättigade i kommunen skall beräknas på grundval av

uppgifterna i folkbokföringens aviseringsregister den 1 november året

före valåret.

9 § Om antalet mandat en valkrets får enligt 8 § inte blir minst som femton, skall antalet ändå bestämmas till femton. Antalet mandat i övriga kretsar skall då jämkas i motsvarande utsträckning. I ett sådant fall skall valkretsindelningen omprövas före nästa val.

När skall fördelningen mellan valkretsarna av de fasta mandaten

beslutas

10 § Den centrala valmyndighetens beslut enligt 2 § och länsstyrelsens beslut enligt 8 och 9 §§ antalet fasta valkretsmandat skall medom delas senast den 30 april det år då ordinarie val skall hållas.

Författningsförslag 27

11 § Regeringen eller den myndighet beslutar ändring i som om landets indelning i landsting eller kommuner kan, det behövs, beom

stämma att beslut om fördelning av mandat får meddelas än

senare som sägs i 10

Överklagande

12 § Hos Valprövningsnämnden får överklagas den centrala valmyndighetens beslut enligt 2 § antalet - om valkretsmandat vid val till riksdagen, och länsstyrelsens beslut enligt 8 och 9 §§ antalet valkrets- - om

mandat för val till landstings- och kommunfullmäktige.

4 kap. Valdistrikt och valförrättare

Valdistrikt

1 § Varje kommun skall delas in i geografiskt avgränsade röstningsområden. Ett sådant område kallas valdistrikt.

2 § Om kommunen har fler än valkrets för val till kommunen fullmäktige, skall varje sådan krets bilda ett eller flera valdistrikt.

3 § Ett valdistrikt bör omfatta 1 200 l 500 röstberättigade. Om det finns särskilda skäl får ett valdistrikt omfatta fler än 1 800 eller färre än 300 röstberättigade.

På förslag av fullmäktige i kommunen skall länsstyrelsen besluta

om kommunens indelning i valdistrikt. Kommunen skall se över indelningen året närmast före det år då ordinarie val till riksdagen skall hållas. Om det behövs får länsstyrelsen självmant besluta indelningen om i valdistrikt. Innan länsstyrelsen fattar ett sådant beslut skall fullmäktige i kommunen få tillfälle att yttra sig.

T id för beslut om indelning i valdistrikt

4 § Länsstyrelsens beslut indelning i valdistrikt skall meddelas om senast den 30 november året före det år då beslutet skall tillämpas för första gången.

5 § Regeringen eller den myndighet beslutar ändring i landets som om indelning i landsting eller kommuner kan, det behövs, bestämma om

28 Författningsförslag

att beslut om indelning i valdistrikt får meddelas senare än som sägs i 4 Länsstyrelsen skall omedelbart kungöra beslutet i ortstidning inom valdistrikten.

Valförrättare

6 § När val skall hållas enligt denna lag skall Valnämnden utse minst fyra att vara valförrättare i varje valdistrikt. Nämnden skall personer förordna dessa att vara ordförande och en att vara ersättare för en av ordföranden. Vid röstningen skall minst tre av valförrättama vara närvarande. En dessa skall vara ordföranden eller ordförandens ersättare. av

7 § Alla som är valbara till ledamöter i Valnämnden är skyldiga att ta emot ett uppdrag som valförrättare, om de inte har ett giltigt hinder.

Överklagande

8 § Länsstyrelsens beslut enligt 3 § i ärenden indelning i valdiom strikt får överklagas hos Valprövningsnämnden. Om valnämnd har beslutat att inte godta ett hinder mot att ta en emot ett uppdrag valförrättare, får detta beslut överklagas hos som länsstyrelsen. Tiden för överklagande räknas från den dag beslutet meddelades. Länsstyrelsens beslut får inte överklagas.

5 kap. Skydd för partibeteckningar

Partibeteckning skyddas registrering och anmälan av kandidagenom ter

1 § En partibeteckning kan skyddas vid val. För att få ett sådant skydd skall partiet registrera partibeteckningen och anmäla kandidater till valet.

2 § Skyddet för registrerad partibeteckning består i att namn på en valsedel för partiet obefintliga om valsedeln inte som första anses nanmet någon de kandidater partiet anmält till nanm tar upp av som valet enligt 13 Särskilda bestämmelser om valsedlar med registrerad partibeteckning finns i 6 kap. 5 § och 18 kap. 11

Färfattningsförslag 29

Ansökan om registrering

3 § Ansökan om registrering partibeteckning görs hos den

av en

centrala valmyndigheten. För att partiets beteckning skall registreras

skall kraven i 4-7 §§ vara uppfyllda.

4 § Ansökan om registrering av en partibeteckning skall skriftlig.

vara I ansökan skall det stå för vilket slag val partiet söker registreav som

ring. Om ansökan gäller registrering för val till landstings- eller kommunfullmäktige skall partiet också ange för vilket landsting eller vilken kommun det begär registrering. Med ansökan skall följa förklaringar enligt 7 § eller ett intyg notarius publicus att sådana för-

av klaringar har visats upp för henne eller honom.

5 § Ansökan om registrering av en partibeteckning skall ha kommit in

till den centrala valmyndigheten senast den sista februari det år då val

skall hållas för att partibeteckningen skall kunna få skydd vid valet.

Om ansökan gäller ett annat val än ordinarie val till riksdagen eller

ordinarie val till landstings- och kommunfullmäktige, skall ansökan ha kommit in inom en vecka efter det att beslutet valdag har med-

om delats.

Villkor för registrering

6 § Den centrala valmyndigheten skall registrera partibeteckning

en om följande villkor är uppfyllda. Partibeteckningen består av eller innehåller 0rd.

2. Partiet är inte en underavdelning av en politisk sammanslutning. En ansökan om registrering för val till riksdagen har dokumen-

terat stöd av minst 1 500 röstberättigade i hela landet, inte om partiet är representerat i riksdagen.

4. En ansökan om registrering för val till landstings- eller kommunfullmäktige har dokumenterat stöd av minst 100 respektive minst 50 röstberättigade i det landsting eller den kommun

som ansökan gäller.

Partibeteckningen kan inte förväxlas med en beteckning

som redan är registrerad, eller -

som ett parti redan ansökt om att få registrerad, om beteckning-

arna skulle komma att bli registrerade för val. samma

Partibeteckningen kan inte förväxlas med en beteckning som

tidigare gällt för samma slag val avregistrerats för av men som högst fem år sedan på grund av namnbyte. I 9 § finns bestämmelser undantag från kravet i 4. om

30 Författningsförslag

7 § De enligt 6 § 3 stöder en ansökan om registrering skall själva som skriva under en förklaring om stödet. Förklaringen skall också innehålla personnummer och folkbokföringsort.

För vilka val gäller registreringen

8 § Om partibeteckning registreras för val till riksdagen, gäller en registreringen också för val till landstings- och kommunfullmäktige i

hela landet. Registreras partibeteckning för val till landstings-

en fullmäktige i ett landsting, gäller registreringen val i det landstinget och val till kommunfullmäktige i de kommuner som ligger inom lands-

tinget. Registreras partibeteckning för val till kommunfullmäktige

en i en kommun, gäller registreringen val i den kommunen.

9 § Om ett parti har registrerat en partibeteckning går med på som det, kan ett annat parti få samma beteckning registrerad för val till riksdagen beteckningen redan är registrerad - även om för val till landstings- eller kommunfullmäktige, eller

för val till landstingsfullmäktige, även om partibeteckningen

redan är registrerad för val till kommunfullmäktige inom landstinget. Detta gäller också det första partiets ansökan ännu inte lett till om registrering, när det andra partiet lämnar in sin ansökan.

Ombud skall anmälas

10 § Ett parti fått sin partibeteckning registrerad skall anmäla ett som ombud till den centrala valmyndigheten inom en månad efter det att registreringen av partibeteckningen har kungjorts enligt 12 De ombud partierna har anmält är behöriga att lämna medgisom vande enligt 9

När avregistreras partibeteckningar

11 § En registrerad partibeteckning skall tas bort ur registret om partiet begär det, partiet inte har anmält kandidater för två ordinarie val i följd till riksdagen eller till landstings- eller kommunfullmäktige, eller partiet inte har anmält ett ombud enligt 10 -

Författningsförslag 31

Kungörelse av registrering och avregistrering

12 § När en partibeteckning har registrerats eller tagits bort

ur registret, skall den centrala valmyndigheten kungöra detta i Post- och

Inrikes Tidningar.

Anmälan av kandidater

13 § Anmälan av kandidater skall göras hos den centrala valmyndig-

heten eller, om regeringen eller den myndighet regeringen som bestämmer föreskriver det, länsstyrelsen.

14 § Anmälan av kandidater skall göras skriftligen partiets ombud av eller av en person ombudet utsett. Kandidaterna skall skriftligen som förklara att de gett partiet tillstånd att anmäla dem. Förklaringen skall skickas med amnälan.

15 § För val till riksdagen skall partiet anmäla minst fyra och högst

femton kandidater i en viss valkrets. För val till landstingsfullmäktige

skall partiet som kandidater anmäla minst fyra och högst trettio personer folkbokförda i landstinget och kandidater för val till som

kommunfullmäktige minst fyra och högst tjugo folkbokförda

personer i kommunen.

Bristfällig anmälan kandidater av

16 § Om en anmälan eller förklaring fogats till den inte

en som är fullständig skall den myndighet tagit handlingen som emot genast underrätta den som anmält kandidaterna. I underrättelsen skall det anges när anmälan senast skall ha ändrats eller kompletterats. Ärendet skall

slutligt prövas av den centrala valmyndigheten så möjligt snart som efter denna tidpunkt.

17 § Kandidaters skall obefintliga, partiet inte kan namn anses som om visa att det har fått kandidaternas tillstånd anmäla dem. att

T idpunkten för anmälan kandidater av

18 § Den centrala valmyndigheten skall inför varje val

bestämma när kandidaterna senast skall amnälas, kungöra denna tidpunkt i Post- och Inrikes Tidningar, och -

underrätta varje parti registrerat sin partibeteckning tid-

- som om punkten.

32 Författningsförslag sou 1994:30

Listor över anmälda kandidater

19 § Den centrala valmyndigheten skall för varje slag av val och för

varje riksdagsvalkrets, varje landsting och varje kommun upprätta

listor över de kandidater partierna anmält. Listorna skall skickas som till den för den särskilda röstmottagningen i varje som ansvarar kommun och till Posten Aktiebolag. Om röstning skall anordnas hos utlandsmyndighet skall den en centrala valmyndigheten möjligt skicka listorna också till myndigom heten. Listorna för varje riksdagsvalkrets, landsting och kommun skall den

centrala valmyndigheten så snart som möjligt skicka till länsstyrelsen.

Överklagande

20 § Den centrala valmyndighetens beslut i ärenden enligt detta kapitel

får överklagas hos Valprövningsnänmden.

6 kap. Valsedlar

Valsedlars utformning och innehåll

l § Till valsedlar skall användas de särskilda Valsedlar som hålls till

handa av den centrala valmyndigheten.

2 § Valsedlarna skall lika till storlek och material. För val till vara riksdagen skall användas gula, för val till landstingsfullmäktige blå och för val till kommunfullmäktige vita valsedlar.

Den centrala valmyndigheten får förse valsedlar med en särskild

beteckning för att underlätta räkningen av dem.

3 § Pâ valsedel skall det finnas partibeteckning. En valsedel bör

en en dessutom innehålla eller flera kandidater, nanm en valkretsbeteckning visar för vilken valkrets valsedeln är en som avsedd, och valbeteckning visar för vilket val valsedeln gäller. en som

Varje kandidat bör identifieras på ett sådant sätt att det klart

framgår till exempel genom att kandidatens yrke eller vem som avses,

sysselsättning anges.

Författningsförslag 33

4 § Om en valsedel innehåller fler än ett kandidatnamn, skall namnen

förses med nummer och tas i nummerordning under varandra.

upp

5 § En valsedel med en registrerad partibeteckning innehåller

som namn kandidater skall som första ta namnet på namn upp en

kandidat som den centrala valmyndigheten enligt 5 kap. 19 § antecknat

på listan över partiets anmälda kandidater.

I 18 kap. 11 § 3 ñmis bestämmelser valsedlar inte

om som uppfyller detta krav.

När någon inte samtyckt till att vara kandidat

6 § Den som har angetts kandidat på valsedel hålls till

som en som handa vid ett val utan att ha samtyckt till det kan anmäla detta till länsstyrelsen. Anmälan skall göras skriftligen. Ett exemplar av valsedeln skall skickas med anmälan.

Länsstyrelsen skall föra en förteckning över de anmälningar

som kommer in före valet.

Hur valsedlar kan beställas och hur de hålls till handa

7 § Den centrala valmyndigheten förser på beställning varje parti med valsedlar till det antal partiet önskar.

8 § Staten svarar för kostnaden för valsedlar till ett antal som mot-

svarar tre gånger antalet röstberättigade i valkretsen för ett parti

som

deltar i riksdagsvalet, partiet vid detta val får eller vid något de

om av tvâ senaste riksdagsvalen har fått mer än procent rösterna i hela en av landet. Detta gäller också ett parti utan att ha uppnått den som, an-

givna röstandelen, är eller valet blir representerat i riksdagen.

genom

9 § Staten svarar för kostnaden för valsedlar till ett antal som motsva-

rar tre gånger antalet röstberättigade i valet för ett parti deltar i

som

val till landstings- eller kommunfullmäktige, om partiet är eller

genom

valet blir representerat i fullmäktige.

10 § Vid tillämpning 8 och 9 §§ beräknas antalet röstberättigade på

av

grundval av uppgifterna i folkbokföringens aviseringsregister den 1

november året före valet.

ll § Den centrala valmyndigheten levererar bara valsedlar

som beställaren betalar i förskott, valsedlama beställs parti om av ett annat

2 l 4-0360

34 Författningsförslag

än som sägs i 8 och 9 §§ eller av någon annan än den som är behörig företrädare för partiet.

12 § Om ett parti har betalat valsedlarna i förskott och om partiet enligt 8 och 9 §§ har rätt att vid valet få kostnadsfria valsedlar, skall

förskottet betalas tillbaka. Återbetalningen får motsvara högst vad

staten skall svara för enligt 8 och 9 §§. Belopp som betalas tillbaka betalas till partiet oavsett vem som har betalat förskottet.

13 § Den centrala valmyndigheten förser på beställning valsedlarna utan särskild ersättning med partibeteckning, kandidatnanm samt valkrets- och valbeteckningar.

När skall valsedlar beställas

14 § Före ett val skall den centrala valmyndigheten bestämma den sista dag då valsedlar skall ha beställts för att de skall kunna levereras 45 dagar före valdagen. I särskilda fall får myndigheten bestämma en senare dag för beställning och leverans. Om en beställning kommer in senare än vad den centrala valmyndigheten har bestämt, hålls valsedlar till handa bara om de kan levereras före valdagen och utan att leveransen av tidigare gjorda beställningar försenas.

15 § Den centrala valmyndigheten har rätt att få hjälp av länsstyrelsen i ärenden enligt detta kapitel.

Överklagande

16 § Den centrala valmyndighetens beslut i ärenden enligt detta kapitel får överklagas hos Valprövningsnänmden.

7 kap. Röstlängder och röstkort

Vem skall finnas i röstlängd

1 § Röstlängderna för val till riksdagen skall innehålla alla svenska

medborgare som fyller 18 år senast valdagen och som är eller har

varit folkbokförda i landet. Svenska medborgare som inte har varit folkbokförda i landet någon gång under de senaste tio åren skall tas upp i en röstlängd bara de om

SOU 1994: 30

Föjattningsförslag 35

anmäler att de vill finnas i den. Den gjort sådan anmälan skall som en

finnas i längden i tio år från dagen för anmälan. I fråga anmälan

om se också 9

2 § Röstlängderna för val till landstings- och kommunfullmäktige skall

innehålla alla svenska medborgare fyller 18 år på valdagen som senast

och som är folkbokförda i landstinget respektive kommunen,

och

2. alla utlänningar fyller 18 år på valdagen,

som senast som är

folkbokförda i landstinget respektive kommunen och har

som varit folkbokförda i landet den 1 november de åren närmast tre före valåret.

Vilka uppgifter skall en röstlängd grunda sig på

3 § När det skall hållas val enligt denna lag skall Skattemyndigheten

upprätta en röstlängd för varje valdistrikt. Det är uppgifterna i

folkbokföringens aviseringsregister trettio dagar före valdagen

som

skall ligga till grund för uppgifterna i röstlängderna.

I vilken röstlängd skall de röstberättigade finnas

4 § De röstberättigade skall tas i röstlängden i det valdistrikt där

upp

de enligt folkbokföringens aviseringsregister är folkbokförda trettio dagar före valdagen. De som då inte är folkbokförda i landet skall

tas

upp i röstlängden i det valdistrikt där de folkbokförda.

senast var Finns det inte någon uppgift valdistrikt finns det uppgift om men en om i vilken kommun som de röstberättigade senast varit folkbokförda,

skall de tas upp i den röstlängd i kommunen Skattemyndigheten

som bestämmer.

Röstkort

5 § För var och finns i röstlängd skall Skattemyndigheten

en som en upprätta ett röstkort. För val hålls samtidigt skall det upprättas som ett

gemensamt röstkort. För väljare inte har någon känd adress skall

som det upprättas röstkort bara de begär det. om Ett röstkort skall innehålla uppgift om väljarens namn och i röstlängden, och nummer

2. vilka val väljaren får delta

som Röstkortet bör också innehålla information valet. annan om

36 Författningsförslag

6 § Röstkorten skall skickas ut så snart som möjligt dock senast i så god tid att de kan beräknas vara väljare som är folkbokförda i landet till handa senast tjugo dagar före valdagen.

7 § Den centrala valmyndigheten bör informera allmänheten om när röstkort kommer att skickas ut.

8 § Väljare som har förlorat sitt röstkort eller inte har fått något röst-

kort skall fä ett duplettröstkort om de begär det.

Duplettröstkort skall beställas hos skattemyndigheten. De som vill ha ett duplettröstkort skall lämna uppgift om sitt fullständiga namn och personnummer.

Anmälan om adress

9 § En anmälan om adress från svenska medborgare som inte är folkbokförda i landet skall anses också som en anmälan om att vilja finnas i röstlängden, om dessa anmälan gör det skriftligen till en

skattemyndighet eller till den centrala valmyndigheten.

Blanketter för anmälan skall finnas hos skattemyndigheterna,

den centrala valmyndigheten, och

de svenska utlandsmyndigheter som den centrala valmyndigheten bestämmer.

Rättelse av uppgifter i en röstlängd

10 § De som anser att röstlängden innehåller felaktiga uppgifter om dem skall senast måndagen före valdagen skriftligen begära att

uppgifterna rättas. Detta gäller också dem som anser sig vara felaktigt

uteslutna ur röstlängden. Det som hänt senare än trettio dagar före valdagen får inte ligga till grund för rättelse. Frågor om rättelse skall prövas av skattemyndigheten.

ll § Den centrala valmyndigheten bör informera allmänheten om hur man kan begära rättelse av röstlängden.

12 § När samtliga beslut om rättelser förts in i en röstlängd skall den så snart som möjligt sändas till den kommun där valdistriktet ligger.

Författningsförslag 37

Överklagande

13 § Skattemyndighetens beslut i ett ärende rättelse får överklagas

om bara i samband med att det val överklagas för vilket röstlängden har

upprättats. I ett sådant ärende får bara de bevis åberopas har

som

visats upp för Skattemyndigheten.

8 kap. Kuvert

l § För val skall det finnas Valkuvert, ytterkuvert för budröst, och fönsterkuvert. -

Kuverten hålls till handa bara genom den centrala valmyndigheten.

2 § Valkuvert skall vara utformade på ett sådant sätt att färgen på den

valsedel som väljaren lagt i kuvertet kan utan att valhernligheten

ses avslöjas.

3 § Valkuvert och ytterkuvert för budröst skall i god tid före valet finnas hos valnämnder, 2. de postkontor där röstning skall anordnas, hos den som ansvarar för den särskilda röstmottagningen i varje kommun, och

hos de utlandsmyndigheter skall anordna röstmottagning.

som Sådana kuvert skall också finnas hos Posten Aktiebolags lantbrevbärare som skall ta hand ytterkuvert för budröst och hos de om personer som av Valnämnden fått i uppdrag att hålla till handa valkuvert och ytterkuvert. Fönsterkuvert för röstning postkontor, på särskilda röstmottag-

ningsställen inom landet och sådana röstmottagningsställen

som

inrättas av en utlandsmyndighet skall i god tid före valet finnas hos

respektive röstmottagare.

4 § Ett parti som vid något av de två senaste riksdagsvalen har fått mer än en procent av rösterna i hela landet skall på begäran få Valkuvert och ytterkuvert för budröst utan kostnad.

38 Författningsförslag

-

9 kap. Allmänt om röstning

Röstmottagning och röstning

1 § All röstmottagning skall vara offentlig.

2 § Vid röstningen skall väljaren själv lägga in en valsedel i ett valku-

vert för varje val. Väljare som på grund av ett kroppsligt fel inte kan göra i ordning eller lämna sin röst på föreskrivet sätt får anlita någon som hjälper dem vid röstningen.

Röstningslokaler

3 § Röstning kan anordnas i följande röstningslokaler: vallokaler, Posten Aktiebolags postkontor inom landet, särskilda röstmottagningsställen inom landet, och

röstmottagningsställen som utlandsmyndigheter har inrättat.

4 § Kommunen skall se till att det finns lämpliga lokaler som kan användas som vallokaler.

5 § Pâ valdagen skall väljarna rösta i vallokalen i det valdistrikt där

de finns i röstlängden. Väljare som vistas utomlands eller av någon

anledning inte kan rösta valdagen i sin vallokal kan rösta i arman en annan röstningslokal. Väljare får rösta genom bud eller lantbrevbärare enligt 14 kap.

Brevrösta får väljare bara enligt lagen 1994:OO om brevröstning

i vissa fall.

Röstkort vid röstningen

6 § Väljare som röstar i sin vallokal bör ha med sitt röstkort. För att få rösta på ett postkontor eller ett särskilt röstmottagnings-

ställe inom landet måste väljaren ha med sig sitt röstkort och lämna

det till röstmottagaren. Om de som vill rösta hos en utlandsmyndighet inte har något

röstkort skall röstmottagaren fylla i ett adresskort för dem.

Författningsförslag 39

Valhemlighet

7 § Väljarnas valhemlighet skall skyddas. I varje röstningslokal skall

det finnas ett lämpligt antal platser valskärmar där väljarna

i avskildhet och utan insyn kan lägga in sina valsedlar i valkuvert.

Utrustning i röstningslokalen

8 § För varje slag av val som hålls i vallokal skall det finnas en en valurna.

9 § I varje vallokal skall det finnas den röstlängd för som upprättats valdistriktet.

10 § I varje röstningslokal skall det finnas ett exemplar denna lag. av

ll § I en vallokal skall de listor över kandidater den centrala som

valmyndigheten upprättat enligt 5 kap. 19 § finnas för valen i den

valkrets som valdistriktet hör till. På de postkontor där

röstning

anordnas och på särskilda röstmottagningsställen inom landet skall sådana listor för valen i samtliga Valkretsar fimias. Dessa listor bör

också finnas hos de röstmottagningsställen utlandsmyndighet

som en inrättat.

12 § I anslutning till varje röstningslokal skall det ordnas lämplig

en

plats där valsedlar kan läggas ut. Om detta inte är möjligt får sådan

en plats i stället ordnas inne i lokalen. På denna plats skall

väljarna för varje val ha tillgång till valsedlar med parti- och valbeteckning partimarkerade valsed-

lar för varje parti som vid något av de två senaste riksdags-

valen har fått mer än en procent rösterna i hela landet, och av blanka valsedlar. Valförrättama och röstmottagarna skall till valsedlar

se att enligt

första stycket finns utlagda. De partier som deltar i valen skall också kunna lägga sina ut valsedlar på denna plats. På postkontor, särskilda röstmottagningsställen inom landet och röstmottagningsställen inrättas utlandssom av myndigheter får partierna bara lägga ut partimarkerade valsedlar.

13 § I varje röstningslokal skall det finnas de kuvert för val sägs som i 8 kap.

40 Författningsförslag

Ordning i röstningslokalen

14 § I röstningslokal eller i ett utrymme intill lokalen får det inte en hållas tal. Där får inte heller delas ut tryckta eller skrivna upprop till väljarna eller sättas upp sådana upprop. I 17 kap. 8 och 9 §§ brottsbalken finns bestämmelser om vad som är straffbart i samband med röstning.

15 § Valförrättarna eller röstmottagarna skall ansvara för ordningen

i röstningslokalen. Den som finns i röstningslokalen eller i ett utrym-

intill lokalen skall rätta sig efter de regler som valförrättaren eller me

röstmottagaren meddelar för att röstningen skall kunna genomföras.

Blir det sådan oordning där att den inte kan avstyras har valförrättaren eller röstmottagaren rätt att avbryta röstningen.

16 § Om röstningen i vallokal avbryts skall varje valurna och en röstlängden förseglas och förvaras ett säkert sätt. När röstningen skall fortsätta skall valförrättaren visa dem är närvarande att försom seglingarna inte har öppnats.

Avbryts röstningen ett postkontor, ett särskilt röstmottagningsställe inom landet eller hos utlandsmyndighet skall de kuvert

en tagits emot förvaras på ett säkert sätt under avbrottet. som

Valförrättning och röstmottagning skall dokumenteras

17 § Valförrättarna skall föra protokoll över valförrättningen i

vallokalen. Röstmottagare på postkontor, vid särskilda röstmottagningsställen inom landet eller hos en utlandsmyndighet skall fortlöpande föra anteckningar över röstningen.

Blanketter för protokoll och anteckningar skall fastställas av den

centrala valmyndigheten.

Information om röstning

18 § Den centrala valmyndigheten bör informera allmänheten om tiden och sättet för röstningen och de bestämmelser i övrigt som gäller om för valet.

Färfattningsförslag 41

10 kap. Röstning i vallokal

När får röstning pågå i vallokal

en

1 § En vallokal skall hållas öppen för röstning mellan klockan 8.00 och 20.00. Om väljarna i distriktet ändå får tillräckligt

bra möjligheter

att rösta, får den centrala valmyndigheten bestämma att vallokalen i

ett visst valdistrikt skall öppen för röstning under kortare tid. vara

2 § När vallokalen har öppnats för röstning, skall den valförrättar-

av na som är ordförande visa dem som är närvarande att varje valurna är tom. Sedan får röstningen börja.

3 § Väljare som finns i vallokalen eller på plats intill lokalen en som

de har anvisats när tiden för röstning går ut, skall få tillfälle rösta.

att

Röstningen skall förklaras avslutad, när tiden för röstning i valloka-

len har gått ut och de som är närvarande har fått tillfälle rösta. att

Hur röstning i vallokal går till

4 § I vallokalen skall valförrättarna väljarna ett valkuvert för varje ge slag av val som de vill delta i och hänvisa dem till ledig valskärm. en Där skall väljaren lägga valsedel för varje slag val i valkuen av ett vert utan att vika valsedeln.

När väljarna gjort i ordning sina valkuvert skall de lämna kuverten

till valförrättaren.

5 § Valförrättarna får begära att väljaren sitt fullständiga

uppger namn och sin födelsetid.

6 § Innan något valkuvert tas emot skall valförrättaren kontrollera att väljarna

finns med röstberättigade i röstlängden i det val de vill

- som som delta och inte redan har röstat i valet. - Valförrättaren skall också kontrollera att

väljarna bara har gjort i ordning ett valkuvert för varje slag

- av

val som de är röstberättigade det inte finns någon obehörig märkning på något kuvert, och

valkuvert uppenbart innehåller valsedel. en

42 Författningsförslag

7 § En valförrättare får inte ta emot ett valkuvert från den som inte finns med som röstberättigad i röstlängden i det val som valsedeln gäller, eller redan röstat i valet om inte annat sägs i tredje stycket. - Valförrättaren får inte heller ta emot ett valkuvert som

har någon obehörig märkning, eller

-

inte uppenbart innehåller en valsedel.

- Finns det, enligt 15 kap. 12 en preliminär markering i röst-

längden att väljaren röstat i ett val får valförrättaren ta emot ett

valkuvert för det valet bara om kuvertet lämnas före klockan 17.00.

Om väljare vill lämna fler än ett valkuvert för ett och samma

en val, får valförrättaren ta emot bara ett av dessa. På begäran skall väljarens samtliga kuvert för det valet lämnas tillbaka.

8 § Uppfylls de krav som ställs i 6 och 7 §§ skall valförrättaren ta emot väljarens valkuvert, i väljarens närvaro lägga det i valurnan för det val valsedeln gäller och markera i röstlängden att väljaren röstat.

Röstning genom bud

9 § Bestämmelser om röstning genom bud finns i 14 kap.

10 § Innan ett ytterkuvert för budröst från ett bud enligt 14 kap. 2-5 §§ tas emot i vallokalen skall valförrättaren kontrollera att väljaren

finns med som röstberättigad i röstlängden,

inte redan har röstat i valet, -

på ytterkuvertet skriftligen försäkrat på heder och samvete att

väljaren själv gjort i ordning valkuvert och lagt det i ytterkuver-

tet i budets och vittnets närvaro och att väljaren på grund av

rörelsehinder, sjukdom eller hög ålder inte kan komma person-

ligen för att rösta i vallokalen eller annan röstningslokal, och på ytterkuvertet intygat att valkuvert inte gjorts i ordning tidiga-

re än vad som är tillåtet enligt 14 kap. 11 Valförrättaren skall också kontrollera att

ytterkuvertet är igenklistrat,

-

budet och vittnet på ytterkuvertet skriftligen intygat att väljaren

själv har skrivit under försäkran och att de inte känner till något som gör att innehållet i försäkran inte är riktigt, budet antingen är väljarens make, sambo, barn, barnbarn, makes barn, sambos barn, fader, moder, eller syskon, eller är yrkesmässigt eller ett därmed likartat sätt ger en person som

väljaren vård av mera varaktigt slag eller på ett annat sätt brukar hjälpa väljaren i personliga angelägenheter,

Författningsförslag 43

vittnet inte är väljarens make, barn, sambo, makes barn eller sambos barn, budet inte är vittne, budet skrivit sitt namn, sitt och sin adress på - personnummer ytterkuvertet, och budet och vittnet har fyllt 18 år. -

11 § Uppfyller ytterkuvertet de krav som ställs i 10 § skall valför-

rättaren öppna kuvertet och kontrollera att ytterkuvertet innehåller valkuvert, -

väljarna bara har gjort i ordning ett valkuvert för varje - slag av val som de är röstberättigade det inte finns någon obehörig märkning på något kuvert, och

valkuvert uppenbart innehåller valsedel. - en

12 § En valförrättare får inte ta emot ett ytterkuvert för budröst från väljare som

inte finns med som röstberättigad i röstlängden, eller

redan röstat i valet inte annat sägs i fjärde stycket. - om Valförrättaren får inte heller ta emot ett ytterkuvert som inte uppfyller kraven i som ställs i 10 och 11 - . Valförrättaren får inte ta emot ett valkuvert i ett ytterkuvert för budröst som

har någon obehörig märkning, eller

inte uppenbart innehåller en valsedel. -

Finns det, enligt 15 kap. 12 preliminär markering

en i röst-

längden att väljaren röstat i ett val får valförrättaren ta emot

ett valkuvert för det valet bara kuvertet lämnas före klockan 17.00. om

Har väljaren gjort i ordning mer än ett valkuvert för något val får

valförrättaren inte ta emot något dem. av

13 § Uppfylls de krav som ställs i 10-12 §§ skall valförrättaren ta

emot väljarens valkuvert, i budets närvaro lägga det i valurnan för det

val valsedeln gäller och markera i röstlängden att väljaren röstat.

14 § Ett valkuvert som lämnats i ett ytterkuvert för budröst men som inte tas emot skall innan det lämnas tillbaka till budet läggas in i ett särskilt kuvert. Detta kuvert skall klistras igen.

15 § Ytterkuvert för budröst har öppnats valförrättare enligt som av 10 § skall tas om hand valförrättarna och överlämnas till Valnämnav

den. Nämnden skall förvara det under valperioden.

44 Författningsförslag

Valskjutsar

16 § Kommunen bör ordna valskjutsar på valdagen för väljare som bor avlägset eller isolerat och för vilka det blir dyrt eller tar lång tid att ta sig till vallokalen.

11 kap. Röstning på postkontor

På vilka postkontor skall röstning anordnas

1 § När val skall hållas skall den centrala valmyndigheten efter samråd med Posten Aktiebolag bestämma på vilka postkontor röstmottagning skall anordnas. Vid val till riksdagen och vid ordinarie val till lands-

tings- eller kommunfullmäktige skall röstmottagning alltid anordnas på

minst ett postkontor i varje kommun.

Under vilken period får man poströsta

2 § På de postkontor där röstmottagning anordnas skall det vid ordina-

rie val till riksdagen och vid ordinarie val till landstings- och kommunfullmäktige möjligt att rösta från och med den tjugonde vara

dagen före valdagen till och med valdagen. Vid andra val skall det

möjligt att rösta dessa postkontor från och med den tionde vara dagen före valdagen till och med valdagen.

När skall postkontor hålla öppet för röstning

3 § På ett postkontor där röstmottagning anordnas före valdagen skall

det möjligt att rösta under hela den tid då postkontoret är öppet vara för allmänheten. Pâ förslag av Posten Aktiebolag får den centrala valmyndigheten för

ett visst postkontor begränsa denna tid. Det skall dock alltid vara

möjligt att rösta under minst en timme varje dag då ett sådant postkontor är öppet för allmänheten.

4 § Pâ valdagen skall de postkontor där röstmottagning anordnas vara

öppna för röstning under minst en timme före klockan 11.00 och minst en timme efter klockan 15.00.

Vid omval till landstings- och kommunfullmäktige får den centrala

vahnyndigheten bestämma att det inte skall anordnas någon röstmottagning på postkontor på valdagen.

Författningsförslag 45

Vem utser röstmottagare pá postkontor

5 § Posten Aktiebolag skall utse röstmottagama på postkontor.

Möjlighet att rösta sedan tiden för röstning på postkontoret gått ut

6 § Väljare som finns på postkontoret eller på plats intill posten kontoret som de har anvisats när tiden för röstning går ut, skall få tillfälle att rösta.

Hur röstning på postkontor går till

7 § Väljarna skall visa sina röstkort för röstmottagaren skall som ge

dem ett valkuvert för varje slag av val de vill delta i och hänvisa dem till en ledig valskärm. Där skall de lägga valsedel för varje slag

en av val i ett valkuvert utan att vika valsedeln.

När väljarna gjort i ordning sina valkuvert skall de lämna kuverten

och sitt röstkort till röstmottagaren.

8 § Väljare som inte är kända för röstmottagaren skall legitimera sig. Om de inte gör det får de inte rösta.

9 § Om det hålls flera slag val samtidigt, skall väljare röstar

av som på ett postkontor rösta samtidigt i alla de val de vill delta som

10 § Innan något valkuvert tas emot skall röstmottagaren kontrollera att väljarna

enligt anteckning på röstkortet är röstberättigade

- i det val som de vill delta och

bara har gjort i ordning ett valkuvert för varje val.

- Röstmottagaren skall också kontrollera att

det inte finns någon obehörig märkning på något kuvert, och

valkuvert uppenbart innehåller valsedel. - en

11 § En röstmottagare får inte ta emot ett valkuvert

som har någon obehörig märkning, eller

som inte uppenbart innehåller en valsedel. - Om en väljare vill lämna fler än ett valkuvert för ett och samma val, får röstmottagaren ta emot bara dessa. På begäran ett av skall

väljarens samtliga kuvert för det valet lämnas tillbaka.

46 Författningsförslag

12 § Uppfylls de krav som ställs i 11 § skall röstmottagaren ta emot väljarens valkuvert, i väljarens närvaro lägga in valkuverten och

väljarens röstkort i ett fönsterkuvert och klistra igen det.

Röstning genom bud eller lantbrevbärare

13 § Bestämmelser om röstning genom bud eller lantbrevbärare finns i 14 kap. .

14 § Innan ett ytterkuvert för budröst från ett bud enligt 14 kap. 2-

5 §§ tas emot på ett postkontor skall röstmottagaren kontrollera att väljaren

enligt uppgift på röstkortet är röstberättigad i ett val, på ytterkuvertet skriftligen försäkrat heder och samvete att väljaren själv gjort i ordning valkuvert och lagt det i ytterkuver-

tet i budets och vittnets närvaro och att väljaren på grund av rörelsehinder, sjukdom eller hög ålder inte kan komma personligen för att rösta i vallokalen eller amtan röstningslokal.

på ytterkuvertet intygat att valkuvert inte gjorts i ordning tidigare än vad som är tillåtet enligt 14 kap. ll

Röstmottagaren skall också kontrollera att ytterkuvertet är igenklistrat, budet och vittnet på ytterkuvertet skriftligen intygat att väljaren själv har skrivit under försäkran och att de inte känner till något som gör att innehållet i försäkran inte är riktigt, budet antingen är väljarens make, sambo, barn, barnbarn, makes barn, sambos barn, fader, moder, eller syskon, eller är en person som yrkesmässigt eller på ett därmed likartat sätt ger väljaren vård av mera varaktigt slag eller på ett annat sätt

brukar hjälpa väljaren i personliga angelägenheter,

vittnet inte är väljarens make, barn, sambo, makes barn eller sambos barn, budet inte är vittne,

budet skrivit sitt nanm, sitt personnummer och sin adress på

ytterkuvertet, och

budet och vittnet har fyllt 18 år.

15 § Innan ett ytterkuvert för budröst från lantbrevbärare enligt 14 kap. 7-9 §§ tas emot på ett postkontor skall röstmottagaren kontrollera

att väljaren enligt uppgift på röstkortet är röstberättigad i ett val,

Färfattningsförslag 47

pá ytterkuvertet skriftligen försäkrat på heder

- och samvete att väljaren själv gjort i ordning valkuvert och lagt det i ytterkuvertet i vittnets närvaro, och

på ytterkuvertet intygat att valkuvert inte gjorts i ordning tidiga-

-

re än vad som är tillåtet enligt 14 kap. 11

Röstmottagaren skall också kontrollera att ytterkuvertet är igenklistrat, -

vittnet ytterkuvertet skriftligen intygat att väljaren själv har

skrivit under försäkran, lantbrevbäraren intygat ytterkuvertet att väljaren själv lämnat ytterkuvertet, vittnet inte är väljarens make, barn, sambo, makes barn eller sambos barn, lantbrevbäraren inte är vittne, och -

vittnet har fyllt 18 år.

-

16 § Ett bud eller en lantbrevbärare inte är känd för röstmottagasom

ren skall legitimera sig. Om de inte gör det skall röstmottagaren inte

ta emot ytterkuvertet för budröst.

17 § En röstmottagare på ett postkontor får inte ta emot ett ytterkuvert

för budröst om inte de krav som ställs i 14-16 §§ är uppfyllda.

18 § Uppfylls de krav som ställs i 14-16 skall röstmottagaren ta

emot ytterkuvertet, i budets eller lantbrevbärarens närvaro lägga in det

i ett fönsterkuvert tillsammans med väljarens röstkort och klistra igen kuvertet.

19 § Ett ytterkuvert för budröst som inte tas emot av röstmottagaren skall lämnas tillbaka till budet eller lantbrevbäraren. Ett ytterkuvert som lämnats genom en lantbrevbärare skall lämnas tillbaka till väljaren av lantbrevbäraren.

Vad röstmottagaren skall göra med fögzsterkuverten

20 § Röstmottagaren skall ta hand om de fönsterkuvert gjorts i som

ordning och pá en särskild förteckning anteckna varje väljares

namn och den valnämnd som varje fönsterkuvert skall skickas till. Pâ

fönsterkuvertet skall röstmottagaren anteckna det värdepostnummer som finns i förteckningen.

48 Författningsförslag

21 § Röstmottagaren skall skicka fönsterkuverten till Valnämnden i den

kommun där väljaren finns i röstlängden. Skickas kuverten med post

skall de ordnas som värdepost.

12 kap. Röstning vid särskilt röstmottagningsställe

Var kan särskild röstmottagning anordnas

l § Den centrala valmyndigheten får bestämma att särskild röstmottagning skall anordnas vid sjukhus, ålderdomshem, kriminalvårdsanstalter eller liknande vårdinrättningar eller vårdanstalter.

2 § Den centrala valmyndigheten får bestämma att särskild röstmottagning skall anordnas på annan plats än som sägs i 1

3 § Den centrala valmyndigheten får uppdra någon annan att bestämma om särskild röstmottagning.

4 § Den centrala valmyndigheten skall samråda med valnärrmden innan myndigheten bestämmer var särskild röstmottagning skall anordnas. Inför beslut enligt 1 § skall den centrala valmyndigheten samråda också med vårdinrättningens eller vårdanstaltens ledning om var och när särskild röstmottagning skall anordnas. Inför beslut enligt 2 § skall den centrala valmyndigheten samråda också med länsstyrelsen om var särskild röstmottagning skall anordnas. Detsamma skall gälla för den som enligt 3 § skall bestämma om särskild röstmottagning.

När får särskild röstmottagning anordnas

5 § Särskild röstmottagning vid sjukhus, ålderdomshem, kriminal-

vårdsanstalter eller liknande vårdinrättningar eller vårdanstalter får

anordnas från och med den sjunde dagen före valdagen till och med valdagen. Särskild röstmottagning enligt 2 § får anordnas bara valdagen. Ett sådant röstmottagningsställe skall vara öppet under minst en timme före klockan 11.00 och minst en timme efter klockan 15.00.

Vem utser röstmottagare pä ett särskilt röstmottagningsställe

6 § Den centrala valmyndigheten skall utse röstmottagama på de särskilda röstmottagningsställena. Myndigheten får uppdra Valnämnden eller någon annan att utse röstmottagare.

Författningsförslag 49

Möjlighet att rösta på ett särskilt röstmottagningsställe sedan tiden för röstning där har gått ut

7 § Väljare som finns i röstningslokalen eller på plats intill lokalen

en som de har anvisats när tiden för röstning går ut, skall få tillfälle att rösta.

Hur särskild röstmottagning går till

8 § Väljarna skall visa sitt röstkort för röstmottagaren skall

som ge

dem ett valkuvert för varje slag val de vill delta och hänvisa dem

av

till en ledig valskärm. Där skall de lägga valsedel för varje val i

en ett valkuvert utan att vika valsedeln.

När väljarna gjort i ordning sina valkuvert skall de lämna kuverten

och sitt röstkort till röstmottagaren.

9 § Väljare som inte är kända för röstmottagaren skall legitimera sig. Om de inte gör det får de inte rösta. i

10 § Om det hålls flera slag av val samtidigt, skall väljare som röstar på ett särskilt röstmottagningsställe rösta samtidigt

i alla de val som de vill delta

11 § Innan något valkuvert tas emot skall röstmottagaren kontrollera

att väljarna

enligt anteckning på röstkortet är röstberättigade

- i det val som de vill delta

bara har gjort i ordning ett valkuvert för varje val.

-

Röstmottagaren skall också kontrollera att det inte finns någon obehörig märkning på något kuvert, och

valkuvert uppenbart innehåller valsedel. - en

12 § En röstmottagare får inte ta emot ett valkuvert

som har någon obehörig märkning, eller

som inte uppenbart innehåller valsedel. - en Om en väljare vill lämna fler än ett valkuvert för och ett samma val, får röstmottagaren ta emot bara dessa. På begäran ett av skall väljarens samtliga kuvert för det valet lämnas tillbaka.

13 § Uppfylls de krav som ställs i 12 § skall röstmottagaren I ta emot väljarens valkuvert, i väljarens närvaro lägga in valkuverten och

väljarens röstkort i ett fönsterkuvert och klistra igen det.

50 Författningsförslag sou 1994:30

Röstning genom bud

14 § Bestämmelser om röstning genom bud finns i 14 kap.

15 § Innan ett ytterkuvert för budröst enligt 14 kap. 2-5 §§ tas emot på ett särskilt röstmottagningsställe skall röstmottagaren kontrollera att väljaren enligt uppgift på röstkortet är röstberättigad i ett val, ytterkuvertet skriftligen försäkrat heder och samvete att väljaren själv gjort i ordning valkuvert och lagt det i ytterkuvertet i budets och vittnets närvaro och att väljaren på grund av rörelsehinder, sjukdom eller hög ålder inte kan komma personligen för att rösta i vallokalen eller annan röstningslokal, och ytterkuvertet intygat att valkuvert inte gjorts i ordning tidiga- re än vad som är tillåtet enligt 14 kap. 11 Röstmottagaren skall också kontrollera att ytterkuvertet är igenklistrat, budet och vittnet ytterkuvertet skriftligen intygat att väljaren själv har skrivit under försäkran och att de inte känner till något som gör att innehållet i försäkran inte är riktigt, budet antingen är väljarens make, sambo, barn, barnbarn, makes barn, sambos barn, fader, moder, eller syskon, eller är en person som yrkesmässigt eller på ett därmed likartat sätt ger väljaren vård av mera varaktigt slag eller på ett annat sätt brukar hjälpa väljaren i personliga angelägenheter, vittnet inte är väljarens make, barn, sambo, makes barn eller sambos barn, budet inte är vittne, budet skrivit sitt nanm, sitt personnummer och sin adress på ytterkuvertet, och budet och vittnet har fyllt 18 år. -

16 § Bud som inte är kända för röstmottagaren skall legitimera sig. Om de inte gör det skall röstmottagaren inte ta emot ytterkuvertet för budröst.

17 § En röstmottagare på ett särskilt röstmottagningsställe får inte ta emot ett ytterkuvert för budröst om inte de krav som ställs i 15 och 16 §§ är uppfyllda.

18 § Uppfylls de krav som ställs i 15 och 16 skall röstmottagaren ta emot ytterkuvertet, i budets närvaro lägga in det i ett fönsterkuvert tillsammans med väljarens röstkort och klistra igen kuvertet.

Författningsförslag 51

19 § Ett ytterkuvert för budröst som inte tas emot av röstmottagaren skall länmas tillbaka till budet.

Vad röstmottagaren skall göra med fönsterkuverten

20 § Röstmottagaren skall ta hand de fönsterkuvert gjorts i om som ordning och på en särskild förteckning anteckna varje väljares namn och den valnämnd som varje fönsterkuvert skall skickas till. På fönsterkuvertet skall röstmottagaren anteckna det finns nummer som i förteckningen.

21 § Röstmottagaren skall skicka fönsterkuverten till Valnämnden i den kommun där väljaren finns i röstlängden. Skickas kuverten med post skall de ordnas som värdepost.

13 kap. Röstning hos utlandsmyndighet

Röstning kan anordnas hos utlandsmyndigheter

1 § När val skall hållas skall den centrala valmyndigheten, efter samråd med Utrikesdepartementet, bestämma hos vilka svenska utlandsmyndigheter som röstmottagning skall anordnas. Vid omval till riksdagen och till landstings- eller kommunfullmäktige får den centrala valmyndigheten bestämma att röstning inte skall anordnas hos utlandsmyndigheter.

Under vilken period får man rösta hos utlandsmyndigheter

2 § Vid ordinarie val till riksdagen och ordinarie val till landstingsoch kommunfullmäktige får röstmottagningen hos utlandsmyndighet en börja tidigast den tjugofjärde dagen före valdagen. Vid andra val får röstmottagningen börja tidigast den tjugonde dagen före valdagen. Röstmottagningen fâr pågå så länge att de valkuvert som myndigheten har tagit emot kan vara hos den centrala valmyndigheten senast klockan 12.00 dagen före valdagen.

3 § Utlandsmyndighetens chef skall bestämma när och röstmottagvar ningen skall anordnas. Beslutet skall kungöras.

52 Författningsförslag

Vem är röstmottagare hos en utlandsmyndighet

4 § Utlandsmyndighetens chef, eller den person som myndighetens chef utser, skall vara röstmottagare.

Möjlighet att rösta hos utlandsmyndigheten sedan tiden för röstning

gått ut

§ Om väljare finns på röstmottagningsstället som anordnats av utlandsmyndighet eller på en plats intill röstmottagningsstället som de har anvisats när tiden för röstning går ut, skall de få tillfälle att rösta.

Hur röstningen hos en utlandsmyndighet går till

6 § Röstmottagaren skall ge väljarna ett valkuvert för varje slag av val

som de vill delta i och hänvisa dem till en ledig valskänn. Där skall

de lägga en valsedel för varje slag av val i ett valkuvert utan att vika valsedeln. När väljarna gjort i ordning sina valkuvert skall de länma kuverten och sitt röstkort till röstmottagaren. Röstmottagaren skall för de

väljare som inte har något röstkort med ledning av de uppgifter väljar-

na lämnar fylla i ett särskilt adresskort.

7 § Väljare som inte är kända för röstmottagaren skall legitimera sig.

Om de inte gör det får de inte rösta.

8 § Om det hålls flera slag av val samtidigt, skall väljare som röstar

på ett röstmottagningsställe som anordnas av en utlandsmyndighet rösta samtidigt i alla de val som de vill delta

9 § Innan något valkuvert tas emot skall röstmottagaren kontrollera att väljaren

bara har gjort i ordning ett valkuvert för varje val.

- Röstmottagaren skall också kontrollera att

det inte finns någon obehörig märkning på något kuvert, och

-

valkuvert uppenbart innehåller en valsedel.

-

10 § En röstmottagare får inte ta emot ett valkuvert

som har någon obehörig märkning, eller

som inte uppenbart innehåller en valsedel. - Om en väljare vill lämna fler än ett valkuvert för ett och samma val, får röstmottagaren ta emot bara ett av dessa. På begäran skall

väljarens samtliga kuvert för det valet lämnas tillbaka.

Författningsförslag 53

11 § Uppfylls de krav som ställs i 9 och 10 skall röstmottagaren ta emot väljarens valkuvert, i väljarens närvaro lägga in valkuverten och väljarens röstkort eller adresskort i ett fönsterkuvert och klistra igen det.

Röstning genom bud

12 § Bestämmelser om röstning genom bud finns i 14 kap.

13 § Innan ett ytterlcuvert för budröst enligt 14 kap. 2-5 tas emot på ett röstmottagningsställe som anordnats av en utlandsmyndighet skall röstmottagaren kontrollera att väljaren

på ytterkuvertet skriftligen försäkrat på heder och samvete att -

välj aren själv gjort i ordning valkuvert och lagt det i ytterkuver-

tet i budets och vittnets närvaro och att väljaren på grund av

rörelsehinder, sjukdom eller hög ålder inte kan komma

person-

ligen för att rösta i vallokalen eller i annan röstningslokal, och på ytterkuvertet intygat att valkuvert inte gjorts i ordning tidiga-

-

re än vad som är tillåtet enligt 14 kap. 11

Röstmottagaren skall också kontrollera att ytterkuvertet är igenklistrat, -

budet och vittnet på ytterkuvertet skriftligen intygat att väljaren

-

själv har skrivit under försäkran och att de inte kärmer till något

som gör att innehållet i försäkran inte är riktigt,

budet antingen är väljarens make, sambo, barn, barnbarn,

makes barn, sambos barn, fader, moder, eller syskon, eller är en person som yrkesmässigt eller på ett därmed likartat sätt ger väljaren vård av mera varaktigt slag eller på ett annat sätt brukar hjälpa väljaren i personliga angelägenheter,

vittnet inte är väljarens make, barn, sambo, makes barn eller

sambos barn, budet inte är vittne, budet skrivit sitt namn, sitt personnummer och sin adress ytterkuvertet, och budet och vittnet fyllt 18 år. -

14 § Ett bud som inte är känt för röstmottagaren skall legitimera sig. Om legitimation inte visas skall röstmottagaren inte ta emot budrösten.

15 § Om budet inte kan visa upp väljarens röstkort, skall röstmottaga-

ren med ledning av giltig legitimation för väljaren och de uppgifter om väljaren som budet kan lämna fylla i ett adresskort för väljaren.

54 Fözfattningsförslag

16 § Uppfylls de krav som ställs i 13-15 §§ skall röstmottagaren ta emot ytterkuvertet, i budets närvaro lägga det i ett fönsterkuvert tillsammans med väljaren röstkort eller adresskort och klistra igen kuvertet.

17 § Ett ytterkuvert för budröst som inte tas emot röstmottagaren av skall lämnas tillbaka till budet.

Vad röstmottagaren skall göra med fönsterkuverten

18 § Röstmottagaren skall ta hand om de fönsterkuvert som gjorts i ordning och på en särskild förteckning anteckna varje väljares nanm. På fönsterkuvertet skall röstmottagaren anteckna det nummer som finns i förteckningen.

19 § Röstmottagaren skall skicka fönsterkuverten och den förteckning som sägs i 18 § till den centrala valmyndigheten. Skickas kuverten och förteckningen med post skall de ordnas som värdepost.

När utlandsrösterna kommer till den centrala valmyndigheten.

20 § Den centrala valmyndigheten skall allt eftersom fönsterkuverten kommer in från utlandsmyndigheterna fortlöpande anteckna hur många fönsterkuvert som kommer in till myndigheten och därefter skicka fönsterkuverten till Valnämnden i den kommun där väljaren finns i röstlängden. Skickas kuverten med post skall de ordnas som värdepost. Om en väljare inte finns i röstlängden eller om det inte är möjligt att utreda var väljaren finns i röstlängd därför att personnummer saknas eller är ofullständigt skall den centrala valmyndigheten behålla fönsterkuvertet. Fönsterkuvert som behålls myndigheten skall av förvaras ett säkert sätt under valperioden.

14 kap. Röstning genom bud eller lantbrevbärare

Förutsättningar för röstning genom bud eller lantbrevbärare

1 § Väljare får lämna sin valsedel genom bud enligt 2-5 §§ eller genom Posten Aktiebolags lantbrevbärare enligt 7-9 §§. Oavsett om en sådan röst lämnas genom ett bud eller lantbrevbärare genom en skall den lämnas i ett ytterkuvert för budröst.

Författningsförslag 55

Budröstning

2 § Väljare som är sjuka, rörelsehindrade eller gamla och därför inte kan komma personligen till sin vallokal eller röstningslokal får annan lämna sin valsedel genom bud.

Vem kan vara bud

3 § Väljarens make, sambo, barn, barnbarn, makes eller sambos barn, fader, moder eller syskon får vara bud. Den yrkesmässigt eller som på ett därmed likartat sätt ger väljaren vård varaktigt slag av mera

eller på ett annat sätt brukar hjälpa väljaren i personliga angelägen-

heter får också vara bud. Den som anlitas som bud skall ha fyllt 18 år.

Hur röstning genom bud går till

4 § Väljare som vill rösta bud skall genom

för varje val själv lägga en valsedel i ett valkuvert,

i budets och ett vittnes närvaro lägga de valkuvert som gjorts i -

ordning i ett ytterkuvert för budröst,

klistra igen ytterkuvertet, försäkra heder och samvete att väljaren gjort i ordning valkuvert och ytterkuvertet detta sätt och att väljaren grund av rörelsehinder, sjukdom eller hög ålder inte kan komma personligen för att rösta i vallokalen eller röstningslokal. annan

intyga att valkuvert inte gjorts i ordning tidigare än vad är

- som tillåtet enligt ll och

skriva denna försäkran och detta intyg på ytterkuvertet.

-

På ytterkuvertet skall budet och vittnet skriftligen intyga att väljaren

själv har skrivit under försäkran och att de inte känner till något som gör att innehållet i försäkran inte är riktigt. Ett vittne skall ha fyllt 18 år. Väljarens make eller barn eller makens bam får inte vara vittne. Detsamma gäller Väljarens sambo eller sambos barn.

5 § Budet skall skriva sitt sitt och sin adress på namn, personnummer ytterkuvertet.

56 Författningsfärslag

Var skall budet lämna rösten

6 § Budet skall lämna ytterkuvertet för budröst i väljarens vallokal. Budrösten får också lämnas på ett postkontor, ett särskilt röstmottagningsställe eller ett röstmottagningsställe anordnas utlandssom av en myndighet.

Röstning genom lantbrevbärare

7 § Väljare som har Posten Aktiebolags lantbrevbärare får lämna sin valsedel genom lantbrevbäraren, röstmottagning anordnas vid det om postkontor som lantbrevbäraren hör till. Den centrala valmyndigheten får vid val som inte gäller hela landet, på förslag Posten Aktieboav lag, begränsa antalet linjer där väljarna får lämna sina röster genom lantbrevbäraren. En lantbrevbärare som tar hand om ytterkuvert för budröster bör ha med sig partimarkerade valsedlar för varje parti som vid något av de två senaste riksdagsvalen har fått mer än en procent rösterna i av hela landet, och blanka valsedlar. -

Hur röstning genom lantbrevbärare går till

8 § Väljare som vill rösta genom lantbrevbärare skall för varje val själv lägga valsedel i ett valkuvert, - en i ett vittnes närvaro lägga de valkuvert som gjorts i ordning i ett ytterkuvert för budröst, klistra igen ytterkuvertet, försäkra på heder och samvete att valkuvert och ytterkuvertet gjorts i ordning på detta sätt, intyga att valkuvert inte gjorts i ordning tidigare än vad är - som tillåtet enligt 11 och skriva denna försäkran och detta intyg på ytterkuvertet. - På ytterkuvertet skall vittnet skriftligen intyga att väljaren själv har skrivit under försäkran. Ett vittne skall ha fyllt 18 år. Väljarens make eller barn eller makens barn får inte vara vittne. Detsamma gäller väljarens sambo eller sambons barn. Inte heller lantbrevbäraren får vittne. vara

9 § Väljaren skall själv lämna ytterkuvertet för budröst och sitt röstkort till lantbrevbäraren. Välj inte är kända för lantbrevbäraren are som skall legitimera sig. Om de inte gör det får lantbrevbäraren inte ta

Författningsförslag 57

hand om ytterkuvertet för budröst. Lantbrevbäraren skall på ytterkuvertet intyga att väljaren själv lämnat ytterkuvertet.

Var skall lantbrevbärare lämna rösten

10 § Lantbrevbäraren skall lämna ytterkuvertet för budröst det postkontor som lantbrevbäraren hör till. Kuvertet får lämnas där även om postkontoret inte är öppet för allmänheten.

När får ytterkuvert för budröst göras i ordning

11 § Vid ordinarie val till riksdagen samt ordinarie val till landstingsoch kommunfullmäktige får en budröst göras i ordning tidigast tjugofyra dagar före valdagen. Vid andra val än de som sägs i första stycket får budröst en som lämnas i vallokalen, på ett särskilt röstmottagningsställe eller ett postkontor göras i ordning tidigast tio dagar före valdagen. En budröst

som lämnas hos en utlandsmyndighet vid sådana val får göras i

ordning tidigast tjugo dagar före valdagen.

15 kap. Den fortsatta behandlingen fönsterkuvert från postav kontor, särskilda röstmottagningsställen inom landet och utlandsmyndigheter

Vad valnämnden skall göra med inkomna fönsterkuvert

1 § Valnämnden skall sortera de fönsterkuvert före valdagen som kommer från röstmottagare postkontor, särskilda röstmottagningsställen eller från den centrala valmyndigheten på valdistrikt. Kuverten skall sedan läggas i särskilda omslag skall förseglas. På som varje omslag skall Valnämnden anteckna hur många fönsterkuvert som omslaget innehåller. Omslagen bör skickas till respektive valdistrikt i så god tid att fönsterkuverten finns hos valförrättarna när röstningen i vallokalen börjar.

2 § Fönsterkuvert på valdagen kommer till Valnämnden skall som skickas till valförrättarna i respektive valdistrikt, Kuverten kan om beräknas vara hos valförrättarna innan tiden för röstning i vallokalen går ut.

58 Författningsförslag

Innan dessa fönsterkuvert skickas till vallokalen skall de läggas i särskilda omslag som förseglas. På varje omslag skall det antecknas hur många fönsterkuvert som omslaget innehåller.

3 § Valnärrmden skall behålla de fönsterkuvert som kommer till nänmden så sent att de inte kan beräknas vara hos valförrättama innan tiden för röstningen i vallokalen har gått ut. Dessa kuvert skall valnänmden granska vid nämndens sammanträde för preliminär rösträkning enligt 17 kap.

4 § Fönsterkuvert som kommit till Valnämnden skall förvaras på ett säkert sätt.

5 § Valnärrmden skall föra ett särskilt protokoll där nämnden fortlöpande antecknar vad nämnden gör med de fönsterkuvert som

kommer till nämnden. Blanketter för protokoll skall fastställas av den

centrala valmyndigheten.

Vad valförrättama skall göra med fönsterkuvert som valnämnden har skickat

6 § Valförrättarna skall ta emot omslagen med fönsterkuvert. De skall anteckna i valdistriktets protokoll hur många omslag de tagit emot och

hur många fönsterkuvert som omslagen innehåller enligt vad som står dem. Omslagen får inte öppnas före den granskning som sägs i

7 § Om det är möjligt skall valförrättama under pågående röstning förhandsgranska omslagen och fönsterkuverten som kommit till vallokalen. Vid denna förhandsgranskning skall valförrättama göra

följande.

Öppna omslagen, räkna fönsterkuverten och anteckna antalet i

protokollet. 2. Kontrollera att väljaren är röstberättigad i valdistriktet, inte lämnat fler än ett fönsterkuvert, och inte röstat i vallokalen under valdagen. - Valförrättaren skall också kontrollera att fönsterkuverten inte blivit öppnade efter att de klistrats igen. -

Öppna de fönsterkuvert som uppfyller kraven under ta ut

innehållet och kontrollera att fönsterkuvertet innehåller valkuvert, väljarna bara gjort i ordning ett valkuvert för varje slag av val som de är röstberättigade

Författningsförslag 59

det inte finns någon obehörig märkning på något valkuvert, och

valkuvert uppenbart innehåller valsedel. - en

8 § Innehåller ett fönsterkuvert uppfyller kraven under 7 § 2 som ett ytterkuvert för budröst enligt 14 kap. 2-5 §§

bud skall valförrättaren vid den fortsatta förhandsgranskningen kontrollera väljaren

att

bara gjort i ordning ett ytterkuvert för budröst,

-

på ytterkuvertet skriftligen försäkrat på heder

- och samvete att väljaren själv gjort i ordning valkuvert och lagt det i ytterkuver-

tet i budets och vittnets närvaro och att väljaren på grund av

rörelsehinder, sjukdom eller hög ålder inte kan komma

personligen för att rösta i vallokalen eller röstningslokal, och annan på ytterkuvertet intygat att valkuvert inte gjorts i ordning tidiga- -

re än vad som är tillåtet enligt 14 kap. 11

Valförrättaren skall också kontrollera att ytterkuvertet är igenklistrat, -

budet och vittnet på ytterkuvertet skriftligen intygat väljaren

- att själv har skrivit under försäkran och att de inte känner till något

som gör att innehållet i försäkran inte är riktigt,

budet inte är vittne, och budet antecknat sitt sitt - nanm, personnummer och sin adress på ytterkuvertet.

9 § Innehåller ett fönsterkuvert uppfyller kraven under som 7 § 2 ett

ytterkuvert för budröst enligt 14 kap. 7-9 lantbrevbärare skall valförrättaren vid den fortsatta förhandsgranskningen kontrollera

att väljaren

bara gjort i ordning ett ytterkuvert för budröst,

-

på ytterkuvertet skriftligen försäkrat heder

- och samvete att

väljaren själv gjort i ordning valkuvert och lagt det i ytterkuver-

tet i vittnets närvaro, och

på ytterkuvertet intygat att valkuvert inte gjorts i ordning tidiga-

-

re än vad som är tillåtet enligt 14 kap. 11

Valförrättaren skall också kontrollera att ytterkuvertet är igenklistrat, -

vittnet på ytterkuvertet skriftligen intygat väljaren själv har

- att skrivit under försäkran,

lantbrevbäraren intygat på ytterkuvertet väljaren själv lämnat

- att ytterkuvertet, och lantbrevbäraren inte är vittne. -

10 § Uppfylls de krav ställs i 8 och 9 skall

som valförrättama öppna ytterkuvertet för budröst och kontrollera att ytterkuvertet innehåller valkuvert, -

60 Författningsförslag

väljarna bara gjort i ordning ett valkuvert för varje slag av val de är röstberättigade som det inte finns någon obehörig märkning något kuvert, och -

valkuvert uppenbart innehåller en valsedel.

-

11 § Vid granskning enligt 7-10 som görs före klockan 17.00 skall valförrättama markera i röstlängden att de väljare vars valkuvert uppfyller -

kraven i 7-10 §§ preliminärt röstat,

lägga tillbaka valkuverten i sina fönsterkuvert tillsammans med -

väljarens röstkort eller adresskort, och

lägga tillbaka valkuvert som kommit i ytterkuvert för budröst i sitt ytterkuvert och lägga tillbaka dessa kuvert i sitt fönsterkuvert. Valkuvert i ett fönsterkuvert fâr inte läggas i uman förrän efter klockan 17.00.

12 § Efter klockan 17.00 skall valförrättama göra följande med de

fönsterkuvert, ytterkuvert för budröst respektive valkuvert som granskats enligt 7-10 §§. De skall lägga de valkuvert uppfyllt kraven i 7-10 i valurnan för

- som

det val valsedeln gäller,

lägga de fönsterkuvert inte uppfyllt kraven i 7 § 2 i ett - som särskilt omslag, lägga öppnade fönsterkuvert, som innehåller valkuvert eller -

ytterkuvert för budröst som inte uppfyllt kraven i 7 § 3 och i 8-

10 §§ i ett särskilt omslag, anteckna valdistriktets namn och hur många fönsterkuvert -

omslaget innehåller varje omslag, och försegla varje omslag.

-

13 § Ytterkuvert för budröst som valförrättama har öppnat enligt 10 § skall dessa ta hand om och lämna till Valnämnden. Nämnden

skall förvara dem under valperioden.

14 § Om ett omslag innehåller fönsterkuvert kommer frän som Valnämnden till valförrättama efter att röstningen i valdistriktet avslutats, skall omslaget inte öppnas utan skickas tillbaka till valnämnden efter att den preliminära rösträkningen i vallokalen avslutats.

Att omslaget skall skickas tillbaka skall antecknas i protokollet.

Författningsförslag 61

Ãngerröstning

15 § Väljare skall kunna rösta i sin vallokal även det enligt 11 §

om

finns en markering i röstlängden att de preliminärt röstat, de

om

lämnar sin röst senast klockan 17.00 ángerrösta. Om en väljare ângerröstar skall det antecknas i protokollet.

16 § Om en väljare vill ångerrösta skall det fönsterkuvert

som kommer från väljaren tas fram. Om fönsterkuvertet inte lämnas tillbaka till väljaren skall det läggas i ett särskilt kuvert klistras som igen och förses med anteckning innehållet. Först när fönsteren om kuvertet lämnats tillbaka eller lagts in i ett särskilt kuvert får väljaren lämna sin röst i vallokalen. Vad valförrättaren gjort skall antecknas i protokollet.

17 § Om en väljare inte får ångerrösta skall det antecknas i

protokollet.

16 kap. Preliminär rösträkning i vallokalen

Rösträkning i vallokalen

l § Omedelbart efter att röstningeni vallokalen förklarats avslutad och

samtliga valkuvert som skall läggas i valurnan lagts i den skall

ner

valförrättarna räkna de röster väljarna länmat. Denna som rösträkning är offentlig och skall genomföras utan avbrott. Resultatet rösträk-

av ningen är preliminärt.

2 § Har riksdagsval hållits samtidigt med annat val, skall riksdagsvalet räknas först. Räkningen skall för varje val till på följande

sätt. Valurnan skall tömmas och valkuverten räknas. Antalet väljare

som enligt röstlängden deltagit i valet skall räknas. Antalet kuvert

och antalet röstande skall antecknas i protokollet. Stämmer inte

uppgiften om antal valkuvert med uppgiften antalet röstande

om skall den sannolika orsaken till skillnaden antecknas i protokollet. 2. Valsedlarna skall tas valkuverten. Innehåller ett valkuvert ur mer

än en valsedel skall valsedlarna läggas tillbaka i kuvertet. Är

samtliga valsedlar i kuvertet identiska får valförrättarna godkänna en av dem.

Om en valsedel är blank eller kan antas ogiltig därför

vara att

den är märkt skall valsedeln läggas tillbaka i sitt valkuvert.

62 Författningsfärslag

4. Valsedlar som lagts tillbaka i sina valkuvert enligt 2 eller 3 skall läggas i särskilda omslag. På varje omslag skall valförrättarna anteckna hur många kuvert som omslaget innehåller. 5. De valsedlar som valförrättarna godkänt skall sorteras i grupper efter partibeteckning. Antalet valsedlar i varje grupp skall räknas och antalet antecknas i protokollet. Valsedlarna för varje parti skall sedan läggas i särskilda omslag. På varje omslag skall valförrättarna anteckna

vilket val valsedlarna gäller,

antalet valsedlar, för Vilket parti valsedlarna gäller, och uppgift om valdistrikt. 6. Omslag enligt 4 och 5 skall förseglas.

3 § Protokollet skall skrivas under av ordföranden och två av de närvarande valförrättama. Därmed är den preliminära rösträkningen i vallokalen avslutad.

4 § Omedelbart efter att den preliminära rösträkningen avslutats skall valförrättarna till Valnämnden genast överlämna röstlängden, -

protokollet,

-

ytterkuvert för budröst som sägs i 10 kap. 15 § och 15 kap.

- 13 och omslag som sägs i 15 kap. 12 och 14 och i 2 - Valnänmden skall se till att samtliga dessa handlingar kommer in till

nämnden. Om någon handling saknas skall den begäras in.

5 § Valnänmden skall behålla röstlängdema, ytterkuverten för budröst sägs 4 § och omslagen som sägs i 15 kap. 12 och 14 §§. Nämnsom den skall till länsstyrelsen genast överlämna

protokollen, och

omslag som sägs i 2 -

17 kap. Valnämndens sammanträde för preliminär rösträkning

Valnämndens förberedelser för rösträkningen

l § Så snart som möjligt dock tidigast onsdagen efter valdagen skall Valnämnden granska och räkna de röster som inte räknats i vallokaler- Detta sammanträde är offentligt. Resultatet av valnärnndens na. rösträkning är preliminärt.

Vid sammanträdet skall nämnden granska

Författningsförslag 63

fönsterkuvert kommit in till nämnden och behållits - som där, fönsterkuvert som valförrättarna enligt 15 kap. 12 § lagt - in i särskilda omslag, fönsterkuvert valförrättarna lämnat tillbaka - som till nämnden enligt 15 kap. 14

fönsterkuvert som kommit in till nämnden innan någon valurna tömts, och omslagskuvert för brevröst enligt lagen 1994:O0 brevröst- - om ning i vissa fall.

2 § För varje slag av val och valkrets skall det användas valurna. en

3 § Valnämndens sammanträde skall börja med att Valnämnden granskar de fönsterkuvert sägs i 1 Vid denna granskning som skall Valnämnden göra följande.

Öppna omslagen, räkna fönsterkuverten och anteckna antalet i

protokollet. Kontrollera att väljarna

är röstberättigade i kommunen,

inte lämnat fler än ett fönsterkuvert, och inte röstat i vallokalen under valdagen. - Valnämnden skall också kontrollera att fönsterkuverten inte blivit öppnade efter de klistrats - att igen.

Öppna de fönsterkuvert uppfyller kraven

som under ta ut innehållet och kontrollera att fönsterkuvertet innehåller valkuvert, väljarna bara gjort i ordning ett valkuvert för varje slag - av val som de är röstberättigade

det inte finns någon obehörig märkning på något kuvert, och

valkuvert uppenbart innehåller valsedel. - en

4 § Innehåller ett fönsterkuvert uppfyller kraven under 3 § 2 som ett ytterkuvert för budröst enligt 14 kap. 2-5 §§

bud skall Valnämnden

vid den fortsatta granskningen kontrollera väljaren att bara gjort i ordning ett ytterkuvert för budröst, på ytterkuvertet skriftligen försäkrat på heder och - samvete att väljaren själv gjort i ordning valkuvert och lagt det i ytterkuvertet i budets och vittnets närvaro och väljaren att grund av rörelsehinder, sjukdom eller hög ålder inte kan komma personligen för att rösta i vallokalen eller röstningslokal, annan och på ytterkuvertet intygat att valkuvert inte gjorts i ordning tidiga- re än vad som är tillåtet enligt 14 kap. 11 Valnämnden skall också kontrollera att ytterkuvertet är igenklistrat, -

64 Författningsförslag

budet och vittnet ytterkuvertet skriftligen intygat att väljaren själv har skrivit under försäkran och att de inte känner till något som gör att innehållet i försäkran inte är riktigt, budet inte är vittne, och budet skrivit sitt namn, sitt personnummer och sin adress på ytterkuvertet.

5 § Innehåller ett fönsterkuvert som uppfyller kraven under 3 § 2 ett ytterkuvert för budröst enligt 14 kap. 7-9 §§ lantbrevbärare skall Valnämnden vid den fortsatta granskningen kontrollera att väljaren bara gjort i ordning ett ytterkuvert för budröst, på ytterkuvertet skriftligen försäkrat heder och samvete att väljaren själv gjort i ordning valkuvert och lagt det i ytterkuvertet i vittnets närvaro, på ytterkuvertet intygat att valkuvert inte gjorts i ordning tidigare än vad som är tillåtet enligt 14 kap. 11 Valnämnden skall också kontrollera att

ytterkuvertet är igenklistrat,

vittnet på ytterkuvertet skriftligen intygat att väljaren själv har skrivit under försäkran, lantbrevbäraren intygat på ytterkuvertet att väljaren själv lämnat ytterkuvertet, och lantbrevbäraren inte är vittne.

6 § Uppfylls de krav ställs i 4 och 5 §§ skall Valnämnden öppna

som

ytterkuvertet för budröst och kontrollera att ytterkuvertet innehåller valkuvert,

väljarna bara gjort i ordning ett valkuvert för varje slag av val

som de är röstberättigade det inte finns någon obehörig märkning något kuvert, och

valkuvert uppenbart innehåller en valsedel.

7§V id granskningen enligt 3-6 skall valnärrmden

lägga de valkuvert uppfyllt kraven i 3-6 §§ i valurnan för som det val valsedeln gäller,

markera i röstlängden för det val som valsedeln gäller att

väljaren röstat, lägga de fönsterkuvert inte uppfyllt kraven i 3 § 2 i ett

som särskilt omslag, lägga tillbaka valkuvert eller ytterkuvert för budröst som inte uppfyllt kraven ställs i 3 § 3 och i 4-6 §§ i sina fönsterkusom vert tillsammans med väljarens röstkort eller adresskort efter att valkuvert som kommit i ytterkuvert för budröst lagts i sina ytterkuvert och lägga fönsterkuverten i ett särskilt omslag,

Födattningsförslag 65

anteckna valdistriktets och hur många fönsterkuvert - namn omslaget innehåller på varje omslag, och försegla varje omslag. -

8 § När Valnämnden granskat fönsterkuverten skall nämnden granska omslagskuverten för brevröst enligt lagen l994:O0

om brevröstning

i vissa fall.

Den preliminära rösträkningen

9 § När samtliga valkuvert som skall läggas i valurnan lagts ner ner i den skall varje val räknas. Har riksdagsval hållits samtidigt med

annat val, skall riksdagsvalet räknas först. Räkningen skall för varje

val gå till på följande sätt. Valurnan skall tömmas och valkuverten räknas. Antalet personer som enligt röstlängden deltagit i valet räknas. Antalet kuvert och antalet röstande skall antecknas i protokollet. Stämmer inte uppgiften om antal valkuvert med uppgiften antalet röstande om skall den sannolika orsaken till skillnaden skrivas i protokollet. Valsedlarna skall tas valkuverten. Innehåller valkuvert ur ett mer än en valsedel skall Valsedlarna läggas tillbaka i kuvertet. Är samtliga valsedlar i kuvertet identiska får Valnämnden godkänna en av dem. Om en valsedel är blank eller kan antas ogiltig därför vara att den är märkt skall valsedeln läggas tillbaka i sitt valkuvert. 4. Valsedlar som lagts tillbaka i sina valkuvert enligt 2 eller 3 skall läggas i särskilda omslag. På varje omslag skall Valnämnden anteckna hur många kuvert omslaget innehåller. som De valsedlar som Valnämnden godkänt skall i sorteras grupper

efter partibeteckning. Antalet valsedlar i varje skall räknas

grupp och antalet antecknas i protokollet. Valsedlarna för varje parti skall sedan läggas i särskilda omslag. På varje omslag skall valnärrmden anteckna vilket val Valsedlarna gäller, antalet valsedlar, för vilket parti valsedlarna gäller, och uppgift om kommun och valdistrikt.

Omslag enligt 4 och 5 skall förseglas.

.

10 § Om fönsterkuvert kommer till Valnämnden under rösträkningen

efter att någon valurna tömts skall kuverten hållas skilda från övriga kuvert. Sådana kuvert skall läggas i ett eller flera särskilda omslag. Valnärrmden skall anteckna på omslaget vad det innehåller. Omslaget

skall förseglas.

3 l4-0360

66 Fönfattningsförslag

ll § Ytterkuvert för budröst öppnats Valnämnden vid gransksom av ningen enligt 6 § skall tas hand nänmden. Nämnden skall om av

förvara dessa ytterkuvert och ytterlcuvert som sägs i 10 kap. 15 § och

15 kap. 13 § under valperioden.

12 § Valnämnden skall föra protokoll över sin rösträkning. Blankett för protokoll skall fastställas av den centrala valmyndigheten.

13 § När sammanträdet för rösträkning avslutats skall Valnämnden till

länsstyrelsen genast överlämna nämndens protokoll, och

de omslag som nämnden gjort i ordning. - Om länsstyrelsen begär det skall nämnden också överlämna röstlängderna.

18 kap. Slutlig sammanräkning och mandatfördelning

Allmänna bestämmelser

l § Länsstyrelsen skall göra den slutliga sammanräkningen av valresultatet. Resultatet sammanräkningen skall ligga till grund för av

fördelningen mandaten mellan partierna och för att utse ledamöter

av och ersättare.

2 § Den centrala valmyndigheten skall fördela mandaten i riksdagen och utse riksdagsledamöter och ersättare. Länsstyrelsen skall för varje

valkrets bestämma ordningsföljden mellan kandidatnanmen på

partiernas valsedlar i den utsträckning som behövs för att den centrala valmyndigheten skall kunna utse ledamöter och ersättare.

I fråga val till landstings- och kommunfullmäktige skall länsstyom relsen fördela mandaten mellan partierna och för varje valkrets utse ledamöter och ersättare.

3 § Länsstyrelsen skall vid den slutliga sammanräkningen pröva om valsedlarna är giltiga eller om något namn på en valsedel skall anses

obeñntligt enligt 9-11 §§ samt meddela de beslut som denna vara

prövning kan föranleda. Länsstyrelsen skall också meddela de beslut behövs med anledning av uppgifterna i de protokoll som förts

som över röstningen.

Författningsförslag 67

Närmare om förfarandet hos länsstyrelsen

4 § Den slutliga sammanräkningen skall vara offentlig och skall påbörjas så fort som möjligt.

5 § Före sammanräkningen skall länsstyrelsen begära in de handlingar som behövs från Valnämnden i den kommun sammanräkningen som gäller. Om handlingarna är ofullständiga eller bristfälliga på något annat sätt skall länsstyrelsen begära att de kompletteras. Om det behövs skall länsstyrelsen också begära uppgift varför handom lingarna är i bristfälligt skick.

6 § Länsstyrelsen skall kungöra tid och plats för sammanräkningen. I kungörelsen skall länsstyrelsen i vilken ordning de olika ange som valen kommer att räknas. Kungörelsen skall anslås på kommunernas anslagstavlor och senast dagen före det att sammanräkningen börjar införas i ortstidning inom länet.

7 § Den slutliga sammanräkningen skall genomföras dröjsmål. utan Om sammanräkningen avbryts skall valsedlar och övriga valhandlingar förvaras på ett säkert sätt. Innan sammanräkningen börjar igen skall länsstyrelsen kontrollera att det inte gjorts något obehörigt med valhandlingama.

8 § Länsstyrelsen skall föra protokoll över den slutliga sammanräkningen. Blankett för protokoll skall fastställt den centrala vara av valmyndigheten.

Ogiltighetsgrunder

9 § Har de valsedlar som väljarna lämnat inte förvarats på ett säkert sätt skall de förklaras ogiltiga, det kan det gjorts något om antas att obehörigt med dem.

10 § En valsedel är ogiltig om den saknar partibeteckning eller har än partibeteckning, eller - mer en har kännetecken som uppenbart gjorts med avsikt. - Finns det mer än valsedel i ett valkuvert är dessa ogiltiga. Om en kuvertet innehåller flera valsedlar och alla har samma partibeteckning skall dock en valsedel räknas giltig. Är valsedlarna i sådant som ett fall olika i fråga kandidatnamn skall på sedlama om namnen anses obefintliga.

68 Författningsförslag

Obefintliga namn

11 § Utöver vad som gäller enligt 10 § andra stycket skall namn på

valsedel anses obefintligt om, en kandidaten inte är valbar eller det inte framgår klart vem som avses, 2. ordningen mellan narrmet och annat namn inte framgår klart, eller

valsedeln gäller ett parti som fått sin partibeteckning registrerad

anmält kandidater enligt 5 kap. 13-15 §§ och det första och som

namnet på valsedeln inte är narrmet på någon av de anmälda

kandidaterna. Vid bedömningen enligt 3 vilket som är det första skall ett av namn inte obefintligt därför att kandidaten har avlidit eller inte namn anses är valbar.

Valets avslutning

Riksdagsvalet

12 § När länsstyrelsen har fastställt ordningen mellan kandidaterna för

utseende ledamöter och ersättare enligt 36 och 46 §§ skall den av

slutliga sammanräkningen avslutas genom att protokollet läses upp.

Detta skall därefter genast skickas till den centrala valmyndigheten.

13 § Valsedlarna skall läggas in i särskilda omslag, de godkända för sig och de ogiltiga för sig. De ogiltiga valsedlarna och valsedlar där

det förekommer strykningar skall förvaras under valperioden. Övriga

valsedlar skall förvaras till dess att valet har vunnit laga kraft.

14 § När den centrala valmyndigheten har fördelat mandaten mellan

partierna och utsett ledamöter och ersättare skall valresultatet

tillkännages att det kungörs i Post- och Inrikes tidningar. genom Därmed är valet avslutat. -

15 § Den centrala valmyndigheten skall ett säkert sätt förvara de

handlingar som rör valet under valperioden.

Val till landstings- och kommunfullmäktige

16 § När länsstyrelsen har fördelat mandaten mellan partierna och

utsett ledamöter och ersättare skall valresultatet kungöras genom att

protokollet läses upp. Därmed är valet avslutat.

Författningsförslag 69

17 § Valsedlarna skall läggas in i särskilda omslag, de godkända för sig och de ogiltiga för sig. De ogiltiga Valsedlarna och valsedlar där

det förekommer strykningar skall förvaras under valperioden. Övriga

valsedlar skall förvaras till dess att valet har vunnit laga kraft.

18 § Om mindre än hälften av det bestämda antalet ledamöter har

blivit utsedda vid valet skall länsstyrelsen anmäla detta till Valpröv-

ningsnämnden.

Om antalet ledamöter och ersättare är otillräckligt

Riksdagsvalet

19 § Den centrala valmyndigheten skall på anmälan riksdagens

av talman, utse nya ledamöter och ersättare i de fall och det sätt som sägs i 51-53 §§. Resultatet av en sådan sammanräkning skall kungöras i Post- och Inrikes Tidningar.

Val till landstings- och kommunfullmäktige

20 § Länsstyrelsen skall pâ anmälan ordföranden i landstings-

av

respektive kommunfullmäktige utse ledamöter och ersättare i de

nya

fall och på det sätt som sägs i 54-59 §§. En sådan sammanräkning skall vara offentlig och skall avslutas att protokollet läses

genom upp.

Valsedlarna skall läggas tillbaka i omslag på det sätt sägs i 17

som

Hur fördelningen av mandaten mellan partierna görs

Riksdagsvalet

21 § Den centrala valmyndigheten skall fördela mandaten i riksdagen grundval av länsstyrelsernas protokoll och med tillämpning 3

av kap. 6-8 regeringsformen. Bara partier fått minst fyra procent rösterna i hela landet får som av

delta i fördelningen av mandaten. Ett parti har fått färre röster

som

skall dock delta i fördelningen fasta valkretsmandat i valkrets,

av en där partiet har fått minst tolv procent rösterna. Detta regleras i 3 av kap. 7 § andra stycket regeringsfonnen.

22 § De fasta valkretsmandaten enligt 3 kap. 8 § första stycket

regeringsformen skall för varje valkrets fördelas proportionellt mellan

de partier som får delta i fördelningen. Fördelningen görs

genom att

jämförelsetal beräknas för partierna med utgångspunkt från val-

70 Författningsförslag

resultatet i valkretsen. Det parti som vid varje beräkning får det

största jämförelsetalet tilldelas ett mandat. Vid beräkningen skall den

jämkade uddatalsmetoden enligt 20 kap. 1 § tillämpas.

23 § För att avgöra hur många mandat som ett parti enligt 3 kap. 8 § andra stycket regeringsformen skall ha sammanlagt i riksdagen för att vara proportionellt representerat i hela landet skall den jämkade

uddatalsmetoden tillämpas hela landet som en valkrets. Varje parti

skall tilldelas så många utjämningsmandat som behövs för att partiet skall få en representation som svarar mot dess andel av samtliga röster i landet.

Fördelningen av utjänmingsmandat Valkretsar skall göras enligt

20 kap. 2

24 § Har ett parti i någon valkrets fått flera mandat än vad som motsvarar antalet namn partiets valsedlar skall överskjutande

mandat med tillämpning av 20 kap. 2 § flyttas till en annan valkrets där partiet deltar i fördelningen av fasta valkretsmandat. Kan mandatet inte tillsättas detta sätt skall det vara obesatt under valperioden.

25 § Om det blir lika stora tal för flera partier eller Valkretsar vid

beräkningarna enligt 21-24 §§ skall lotten avgöra vilket parti eller

vilken valkrets som skall få mandatet.

Val till landstingsfullmäktige

26 § Mandaten i landstingsfullmäktige skall fördelas mellan partier.

Bara partier som har fått minst tre procent av rösterna i hela landstinget får delta i fördelningen av mandaten.

27 § De fasta valkretsmandaten i landstingsfullmäktige skall för varje

valkrets fördelas proportionellt mellan partierna på grundval av

valresultatet i valkretsen. Fördelningen skall göras genom att jämförel-

setal beräknas för partierna. Det parti som vid varje beräkning får det största jämförelsetalet skall tilldelas ett mandat. Vid beräkningen av

jämförelsetal skall den jämkade uddatalsmetoden enligt 20 kap. 1 §

tillämpas.

28 § Uzjämningsmandaten skall fördelas mellan partierna så att fördelningen av alla mandat i landstingsfullmäktige blir proportionell mot

partiernas röstetal i hela landstinget. För att avgöra hur många mandat i landstingsfullmäktige ett parti skall ha sammanlagt för att vara proportionellt representerat i landstinget skall den jämkade uddatalsme-

Författningsförslag 71

toden enligt 20 kap. 1 § tillämpas på hela landstinget valkrets.

som en

Varje parti skall tilldelas så många utjämningsmandat behövs för

som att det skall en representation dess andel som svarar mot av

samtliga röster i landstinget.

29 § Om ett parti vid fördelningen de fasta valkretsmandaten har

av fått fler mandat än vad som behövs för att det skall proportionellt vara

representerat enligt 28 § skall vid fördelningen man av utjämnings-

mandaten bortse från partiet och de mandat det har fått.

Fördelningen av utjämningsmandat på Valkretsar skall göras enligt

20 kap. 2

30 § Om ett parti i någon valkrets har fått fler mandat än vad som motsvarar antalet namn partiets valsedlar skall överskjutande

mandat med tillämpning 20 kap. 2 § flyttas till valkrets.

av en annan Kan mandatet inte tillsättas på detta sätt skall mandatet obesatt vara under valperioden.

31 § Om det blir lika stora tal för flera partier eller Valkretsar vid

beräkningarna enligt 26-30 skall lotten avgöra vilket parti eller

vilken valkrets som skall få mandatet.

Val till kommunfullmäktige

32 § Mandaten i kommunfullmäktige skall för varje valkrets fördelas

proportionellt mellan partierna grundval valresultatet i valkretav

sen. Fördelningen görs genom att jämförelsetal beräknas för partierna. Det parti som vid varje beräkning får det största jämförelsetalet skall tilldelas ett mandat. Vid beräkningen skall den jämkade uddatalsmetoden enligt 20 kap. 1 § tillämpas.

33 § Om ett parti har fått fler mandat än vad som motsvarar antalet nanm på partiets valsedlar skall överskjutande mandat obesatt vara under valperioden. Om kommunen är indelad i Valkretsar skall dock

mandatet med tillämpning 20 kap. 2 § flyttas till valkrets.

av en annan

34 § Om det blir lika stora tal för flera partier eller Valkretsar vid beräkningarna enligt 32 och 33 §§ skall lotten avgöra vilket parti eller vilken valkrets skall mandatet. som

72 Författningsförslag

Hur ledamöterna utses

Riksdagsvalet

35 § För varje mandat som ett parti har fått i riksdagen skall en ledamot utses. Detta regleras i 3 kap. 9 § regeringsformen. Den centrala valmyndigheten skall utse ledamöterna på grundval av

protokollen enligt 12 § och ordningen enligt 36 § så att den kandidat

står först i ordningen besätter det första mandatet, den som står som näst först i ordningen det andra och så vidare efter samma grund.

36 § Länsstyrelsen skall bestämma ordningsföljden mellan kandidat-

inom varje parti att beräkna jämförelsetal för dem med

namnen genom

tillämpning heltalsmetoden enligt 20 kap. 3

av

Får flera kandidater lika stora jämförelsetal skall lotten avgöra vem

som skall ha företräde.

37 § Om inte länsstyrelsen har rangordnat så många kandidatnarnn att den centrala valmyndigheten kan besätta ett partis samtliga mandat i

valkretsen med ledamöter, skall länsstyrelsen uppmaning av den en

centrala valmyndigheten göra en ny sammanräkning och rangordna

fler kandidater. En sådan sammanräkning skall kungöras enligt 6

Dubbelvalsavveckling

38 § Kandidater fått mandat i fler än valkrets eller för mer än som en parti skall tillträda det mandat för vilket deras jämförelsetal är ett störst. Det mandat kandidaten inte tillträder skall tillfalla den som som står först i ordningen enligt 46 Vid denna beräkning skall man bortse från den redan valts till ledamot. Leder denna bestämmelse som till två eller flera mandat inte tillträds, skall dessa tillsättas ett i att

taget efter storleken jämförelsetalen enligt 36

Val till landstingsfullmäktige

39 § För varje mandat som ett parti har fått i landstingsfullmäktige skall länsstyrelsen utse ledamot. Ledamöterna skall utses på

en grundval ordningen enligt 40 så att den kandidat som står först av i ordningen besätter det första mandatet, den står näst först i ordsom ningen det andra och så vidare efter samma grund.

Författningsförslag 73

40 § Länsstyrelsen skall bestämma ordningsföljden mellan kandidat-

namnen inom varje parti genom att beräkna jämförelsetal för dem med

tillämpning av heltalsmetoden enligt 20 kap. 3

Får flera kandidater lika stora jämförelsetal skall lotten avgöra vem som skall företräde.

Dubbelvalsavveckling

41 § Kandidater som fått mandat i fler än valkrets eller för än en mer ett parti skall tillträda det mandat för vilket deras jämförelsetal är störst. Det mandat som kandidaten inte tillträder skall tillfalla den som

står först i ordningen enligt 46 Vid denna beräkning skall

man bortse från den som redan valts till ledamot. Leder denna bestämmelse till att två eller flera mandat inte tillträds, skall de tillsättas i ett taget efter storleken jämförelsetalen enligt 36

Val till kommunfullmäktige

42 § För varje mandat som ett parti har fått i kommunfullmäktige

skall länsstyrelsen utse ledamot. Ledamöterna skall en utses grundval av ordningen enligt 43 så att den kandidat står först som i ordningen besätter det första mandatet, den står näst först i ordsom ningen det andra och så vidare efter grund. samma

43 § Länsstyrelsen skall bestämma ordningsföljden mellan kandidatnamnen inom varje parti genom att beräkna jämförelsetal för dem med tillämpning av heltalsmetoden enligt 20 kap. 3 Får flera kandidater lika stora jämförelsetal skall lotten avgöra vem som skall företräde.

Dubbelvalsavveckling

44 § Kandidater som fått mandat i fler än valkrets eller för än en mer ett parti skall tillträda det mandat för vilket deras jämförelsetal är störst. Det mandat som kandidaten inte tillträder skall tillfalla den som får det största röstetalet vid beräkning enligt 20 kap. 4 Vid en

denna beräkning skall bortse från den redan valts till

man som ledamot. Leder denna bestämmelse till att tvâ eller flera mandat inte tillträds, skall de tillsättas ett i taget efter storleken på jämförelsetalen enligt 36

74 Författningsförslag

Hur ersättarna utses

Riksdagsvalet

45 § Den centrala valmyndigheten skall utse ersättare grundval av ordningen enligt 46 För varje ledamot utses lika många ersättare som ledamotens parti fått mandat i valkretsen. Minst tre ersättare skall dock alltid utses för varje ledamot. När ersättare utses skall man bortse från den som valts till ledamot. Finns det inte någon som enligt första stycket kan utses till ersättare skall reglerna i 20 kap. 5 § tillämpas. Kan ersättare inte utses på det sättet utses inte någon ersättare.

46 § För varje kandidat som rangordnats enligt 36 § skall länsstyrel-

sen i den utsträckning som behövs bestämma en särskild ordning mellan kandidaterna partiets valsedlar för att utse ersättare. Detta

skall göras enligt 20 kap. 4

Får flera kandidater lika stora röstetal skall lotten avgöra vem som skall få företräde.

47 § Om det behövs för att kunna utse ett tillräckligt antal ersättare skall länsstyrelsen på uppmaning av den centrala valmyndigheten vid

en ny sammanräkning fastställa ordningen mellan kandidatnamnen enligt 36 och 46 §§. En sådan sammanräkning skall kungöras enligt

Val till landstingsfullmäktige

48 § Länsstyrelsen skall utse ersättare grundval av ordningen enligt 49 För varje ledamot skall länsstyrelsen utse lika många ersättare som ledamotens parti fått mandat i valkretsen. Minst tre ersättare skall dock alltid utses för varje ledamot. När ersättare utses skall man bortse från den som valts till ledamot.

Kan inte ersättare utses det sättet utses inte någon ersättare.

49 § För varje kandidat som rangordnats enligt 43 § skall länsstyrelsen

i den utsträckning som behövs bestämma en särskild ordning mellan kandidaterna på partiets valsedlar för att utse ersättare. Detta skall göras enligt 20 kap. 4 Får flera kandidater lika stora röstetal skall lotten avgöra vem som skall få företräde.

Författningsförslag 75

Val till kommunfullmäktige

50 § Kommunfullmäktige bestämmer hur många ersättare skall

som

finnas för ledamöterna i fullmäktige. Detta regleras 5 kap. 4 §

av

andra stycket kommunallagen 1991:900. Länsstyrelsen skall

utse ersättare till det antal och på det sätt sägs i 20 kap. 6 För som

partier som har fått ett eller tvâ mandat i fullmäktige skall även 20

kap. 7 § tillämpas om det annars inte kommer att utses två ersättare. Kan någon ersättare för en viss ledamot inte utses på det sättet, utses ingen ersättare för den ledamoten.

När ledamöter och ersättare avgår under valperioden

Riksdagsvalet

51 § Om en ledamot avgår under valperioden skall den centrala

valmyndigheten på anmälan riksdagens talman utse ledamot.

av en ny Till ny ledamot skall utses den enligt ordningen mellan ersättarna som enligt 46 § står i tur att inträda. Kan någon ledamot inte utses skall ny mandatet vara obesatt under återstoden valperioden. av

52 § Om en ny ledamot enligt 45 § andra stycket tidigare varit ersättare för den avgångna ledamoten skall ersättare utses enligt

en ny 45 Har mandatet flyttats från valkrets till skall det en en annan, anses att mandatet vid valet tilldelats den sistnämnda valkretsen. Ersättare för en annan ledamot utsetts i stället för ledamot som en

som avgått är de övriga kandidater skulle ha varit ersättare för

som den avgångna ledamoten.

53 § Den centrala valmyndigheten skall på anmälan riksdagens

av

talman med tillämpning 45 § möjligt utse två ersättare,

av om nya om

antalet ersättare för en riksdagsledamot har minskat till hälften

eller mindre än hälften av det antal utsetts vid valet därför som att ersättare har utsetts till ordinarie ledamöter eller har avgått av annan orsak, eller

antalet ersättare inte är tillräckligt stort för att ersättare skall

kunna inträda i ledamots ställe enligt föreskrifterna i en rege-

ringsformen och riksdagsordningen.

Val till landstingsfullmäktige

54 § Om en ledamot avgår under valperioden skall länsstyrelsen på anmälan av fullmäktiges ordförande utse ledamot. Till

en ny ny

76 Författningsförslag

ledamot skall utses den som står i tur att inträda enligt ordningen mellan ersättarna enligt 49

55 § Finns det inte någon kan utses till ledamot enligt 54 § skall som

länsstyrelsen göra sammanräkning och utse en ny ledamot.

en ny Vid sammanräkningen skall 27-31, 39, 48 och 49 §§ tillämpas. Kan någon ledamot inte utses skall mandatet vara obesatt under ny

återstoden av valperioden.

56 § Om en ersättare har utsetts till ordinarie ledamot eller avgått som ersättare någon orsak skall länsstyrelsen på anmälan av av annan

fullmäktiges ordförande göra sammanräkningar och utse ytterliga-

nya

ersättare för varje ledamot som berörs.

re en Vid sammanräkningen skall 48 § tillämpas. Kan någon ersättare inte

utses enligt första stycket utses ingen ersättare.

Val till kommunfullmäktige

57 § Avgår ledamot under valperioden skall länsstyrelsen på

en anmälan fullmäktiges ordförande utse en ny ledamot. Till ny av ledamot skall utses den som står i tur att inträda enligt ordningen mellan ersättarna enligt 50

58 § Finns det inte någon som kan utses till ledamot enligt 57 § skall

länsstyrelsen göra sammanräkning och utse en ny ledamot.

en ny Vid sammanräkningen skall 32-34, 42, 44 och 50 tillämpas. Kan någon ledamot inte utses skall mandatet vara obesatt under ny återstoden av valperioden.

59 § Om ersättare har utsetts till ordinarie ledamot eller avgått som

en ersättare någon orsak skall länsstyrelsen pâ anmälan av av annan fullmäktiges ordförande göra sammanräkningar och utse ytterliganya ersättare för varje ledamot berörs. I de fall antalet ersättare re en som också efter det att ersättare avgått, uppgår till minst det antal som fullmäktige bestämt skall en ny ersättare utses endast om ledamoten i annat fall skulle komma att sakna ersättare som utsetts för henne eller honom. Vid sammanräkningen skall 50 § tillämpas. Kan någon ersättare inte utses enligt första stycket utses ingen ersättare.

Författningsförslag 77

19 kap. Överklagande av val och utfárdande av bevis om vem

som valts

Överklagande

1 § Den centrala valmyndighetens eller länsstyrelsens beslut att fastställa utgången av ett val eller av en sådan sammanräkning för att utse efterträdare eller ersättare, som sägs i 18 kap. 19 och 20 §§ får överklagas hos Valprövningsnämnden enligt bestämmelserna i detta kapitel.

Vem får överklaga

2 § Ett beslut får överklagas av den som enligt röstlängden var röstberättigad vid valet, den som enligt beslut av Skattemyndigheten i ett ärende om rättelse av röstlängd enligt 7 kap. 10 § var utesluten från rösträtt, den som efter anmälan enligt 7 kap. 1 eller 9 § inte tagits upp i röstlängden, och ett parti som har deltagit i valet. -

Hur man överklagar

3 § Ett beslut skall överklagas skriftligen.

Skrivelsen med överklagandet skall ges in till den myndighet som

meddelat beslutet. Den skall ha kommit dit inom tio dagar efter det att valet eller sammanräkningen avslutades.

4 § Om skrivelsen med överklagandet kommit till Valprövningsnämnden innan tiden för överklagande gått ut, skall överklagandet tas upp till prövning även om inte inlagan kommit till beslutsmyndigheten i tid. Detta gäller också om skrivelsen med överklagandet kommg till beslutsmyndigheten efter valdagen, men före det att utgången av valet har fastställts. Vad som sägs i andra stycket gäller inte beslut om utseende av efterträdare eller ersättare enligt 18 kap. 19 och 20 §§.

5 § Det är Valprövningsnämnden som skall avgöra om en skrivelse med ett överklagande har kommit i rätt tid.

78 Författningsförslag

Klagandens rätt att del uppgifter. av

6 § Den som vill överklaga har rätt att hos den myndighet som meddelat beslutet genast få utdrag protokoll eller handling ur annan över sammanräkningen.

Kungörande

7 § Snarast möjligt efter att tiden för överklagande gått ut skall

beslutsmyndigheten en gång kungöra samtliga överklaganden och skicka skrivelserna till Valprövningsnämnden. Om ett överklagande

gäller riksdagen, skall kungörelsen införas i Post- och Inrikes Tidningar. Om ett överklagande gäller landstings- eller kommunfullmäktige, skall kungörelsen införas i ortstidning inom landstinget respektive kommunen.

8 § I kungörelse enligt 7 § skall anges en viss kort tid inom vilken

förklaring över överklagandena skall ha kommit in till Valprövnings-

nämnden.

Beslutsmyndighetens yttrande

9 § Beslutsmyndigheten skall skyndsamt inkomma till Valprövnings-

nänmden med yttrande över överklagandena. Bestämmelserna i 27 och

28 §§ förvaltningslagen 1986:223 om omprövning beslut skall

av inte tillämpas.

Övriga bestämmelser om överklagande

10 § Ett beslut genom vilket någon har utsetts till ledamot i landstingseller kommunfullmäktige eller till ersättare gäller

även om beslutet har

överklagats. Om någon annan utses till ledamot eller ersättare med

anledning av överklagandet gäller det beslutet så snart det val eller den

sammanräkning genom vilken ledamoten eller ersättaren blivit utsedd

har avslutats. I 3 kap. 11 § regeringsformen finns bestämmelser om vad sker som när ett beslut, genom vilket någon har utsetts till ledamot riksdagen av eller till ersättare har överklagats. Bestämmelserna om inhibition i 29 § förvaltningslagen 1986:223 gäller inte beslut som sägs i denna paragraf.

Författningsförslag 79

Bevis

ll § För den som blivit utsedd till ledamot av riksdagen eller till

ersättare skall den centrala valmyndigheten genast utfärda bevis om detta. I beviset skall den centrala valmyndigheten ange namnet den som blivit utsedd, och tid, parti och valkrets som ledamoten eller ersättaren blivit ut- sedd för. Ett bevis för ersättare skall dessutom innehålla uppgift om den eller

de ledamöter som hon eller han utsetts till ersättare för och ordningen

mellan ersättarna, om flera ersättare utsetts för samma ledamot.

12 § Som bevis gäller utdrag ur protokoll eller handling från annan sammanräkning vid vilken ledamoten eller ersättaren blivit utsedd.

Beviset skall skickas till den som blivit utsedd samt Valprövningsnämnden och riksdagens talman.

13 § För den som blivit utsedd till ledamot av landstings- eller kom-

munfullmäktige eller till ersättare skall länsstyrelsen genast utfärda

bevis om detta. I beviset skall länsstyrelsen ange namnet på den som blivit utsedd, och tid, parti och, i förekommande fall, valkrets som ledamoten blivit utsedd för.

14 § Som bevis gäller utdrag ur protokoll eller annan handling från

sammanräkning vid vilken ledamoten eller ersättaren blivit utsedd. Beviset skall skickas till den som blivit utsedd samt landstingsrespektive kommunfullmäktige.

Partier skall underrättas om vissa beslut

15 § Beslutsmyndigheten skall om möjligt underrätta ett parti som

berörs av ett beslut genom vilket en sammanräkning enligt 18 kap. 19 eller 20 § fastställts. Beslutsmyndigheten får avgöra vilket sätt

partiet skall underrättas.

Valprövningsnämndens prövning

16 § När Valprövningsnämnden avgör ett ärende enligt denna lag skall närrmdens samtliga ledamöter vara närvarande. Undantag från denna bestämmelse finns i 23 När nämnden prövar ett överklagande av ett beslut, genom vilket

utgången av ett ordinarie val till landstings- eller kommunfullmäktige

80 Författningsförslag

har fastställts, skall den ha sammansättning den hade vid samma som tiden för valet.

17 § Om Valprövningsnänmden i ett ärende enligt l § finner att någon behöver höras som vittne vid domstol, kan nämnden förordna att vittnesförhör skall hållas vid allmän underrätt.

I fråga om bevisupptagning enligt första stycket gäller 35 kap. 10

och ll §§ rättegångsbalken i tillämpliga delar. Ersättning till vittne skall betalas av allmänna medel. Kostnaden för detta skall stanna staten. Statliga och kommunala myndigheter, Posten Aktiebolag och annan som anordnat särskild röstmottagning skall lämna Valprövningsnämnden de upplysningar och yttranden som den begär.

18 § Har i den verksamhet för förberedande och genomförande val, av för vilken en myndighet svarar, förekommit avvikelse från föreskriven ordning eller har någon hindrat röstningen, förvanskat avgivna röster eller otillbörligen verkat vid valet något annat sätt, skall Valprövningsnänmden, om det med fog kan antas att vad förekommit har som inverkat valutgången, vid prövning av ett överklagande upphäva

valet i den omfattning som behövs och förordna omval i valkrets.

om Kan rättelse åstadkommas genom förnyad sammanräkning eller annan sådan mindre ingripande åtgärd, skall nämnden dock i stället för att förordna om omval uppdra beslutsmyndigheten att vidta sådan rättelse.

19 § Har det vid en sammanräkning som sägs i 18 kap. 19 eller 20 §§ har förekommit avvikelse från föreskriven ordning och är det inte osannolikt att avvikelsen har inverkat utgången av sammanräkningen skall Valprövningsnämnden vid prövning ett överav

klagande upphäva sammanräkningen och uppdra beslutsmyndigheten

att vidta den rättelse som behövs.

20 § Om ett visst beslut enligt lag inte får överklagas eller det om skall överklagas i särskild ordning, får en omständighet som avses

med beslutet inte åberopas vid ett överklagande i 18 eller

som avses 19 §§. I 7 kap. 13 § finns bestämmelser om talan i samband med ett överklagande av val mot en skattemyndighets beslut om rättelse av en röstlängd.

Författningsförslag 81

När det anmälts att för få ledamöter utsetts i landstings- eller kommunfullmäktige enligt 18 kap. 18 §

21 § Om en länsstyrelse har gjort anmälan enligt 18 kap. 18 § att för

få ledamöter utsetts i landstings- eller kommunfullmäktige, skall

Valprövningsnänmden upphäva valet och besluta omval beom

träffande samtliga ledamöter och ersättare.

Valprövningsnämndens granskning av bevis

22 § Valprövningsnämnden skall granska bevis för riksdagsledamöter

och ersättare för att pröva om beviset blivit utfärdat i enlighet med 11 Granskningen skall vara avslutad senast dagen innan den riksdag till vilken valet skett samlas till riksmöte. Sådana bevis kommer som

in till Valprövningsnämnden medan riksmöte pågår skall granskas så

snart det kan ske. Berättelse om granskningen skall genast överlämnas till riksdagens talman.

23 § Nämnden får uppdra ordföranden eller ersättaren för ordföran-

den att på nämndens vägnar i ärenden enklare beskaffenhet granska

av

bevis för en riksdagsledamot och ersättare för en riksdagsledamot

som

utses under löpande valperiod med anledning av att en riksdagsledamot avgått eller ersättare utsetts enligt 18 kap. 19 och 53 §§.

20 kap. Beräkningsgrunder

Den jämkade uddatalsmetoden

1 § Jämförelsetal enligt 18 kap. 22, 23, 27, 28 och 32 §§ skall

beräknas på följande sätt. Så länge partiet ännu inte tilldelats något mandat beräknas jämförelsetalet att partiets röstetal i valkretsen

genom

delas med 1,4. Därefter beräknas jämförelsetalet genom att partiets

röstetal delas med det tal som är 1 högre än det dubbla antalet de av

mandat som redan har tilldelats partiet i valkretsen.

Fördelningen av uijämningsmandat och överskjutande mandat

2 § Fördelning av utjänmingsmandat enligt 18 kap. 23 § andra stycket

och 29 § andra stycket skall göras på följande sätt. Av de utjänmingsmandat eller överskjutande mandat som ett parti

har fått tillförs det första den valkrets där partiet efter fördelningen

av

82 Författningsförslag

de fasta valkretsmandaten har större jämförelsetal än i övriga valkret- Återstående utjämningsmandat tillförs efter den valkrets där sar. ett ett partiet för varje gång har störst jämförelsetal vid en fortsatt tilllämpning av den jämkade uddatalsmetoden enligt l § partiets röstetal i valkretsarna. I en valkrets där partiet inte har fått något fast valkretsmandat skall dock jämförelsetalet vid tilldelningen av det första utjämningsmandatet vara lika med partiets röstetal. Fördelning av överskjutande mandat enligt 18 kap. 24, 30 och 33 §§ görs med motsvarande tillämpning av första stycket.

Heltalsmetoden

3 § Ordningen mellan kandidatnanmen enligt 18 kap. 36, 40 och 43 §§ inom varje parti skall fastställas med tillämpning av heltalsmetoden genom särskilda uträkningar följande sätt. Vid varje uträkning gäller valsedel endast för ett nanm. Vid den första uträkningen gäller valsedel för det namn som står

först sedeln. Valsedlar med samma första namn bildar en grupp.

Varje grupps röstetal räknas fram. Röstetalet är lika med det antal valsedlar som ingår i gruppen. Samma tal är också jämförelsetal för det nanm som står först gruppens Valsedlar. Det namn vars jämförelsetal är störst får den första platsen i ordningen. Vid varje följande uträkning gäller valsedel för det namn som står först på sedeln, varvid bortses från namn som redan fått plats i ordningen. Den eller de grupper, vilkas valsedlar vid närmast föregående uträkning gällde för det nanm som fick plats i ordningen, upplöses och ordnas i nya grupper, så att Valsedlar som vid den pågående uträkningen gäller för ett och samma namn bildar en grupp.

Övriga befintliga grupper behålls däremot oförändrade. För varje

nybildad grupp räknas röstetalet fram. Röstetalet är lika med det antal valsedlar som ingår i gruppen. För samtliga namn, som deltar i uträkningen, beräknas röstetal och jämförelsetal. Röstetalet för ett nanm är lika med röstetalet för den grupp eller det sammanlagda röstetalet för de grupper vilkas valsedlar gäller för namnet. Jämförelsetalet för ett namn är lika med dess röstetal, om inte grupp av valsedlar som gäller för namnet deltagit i besättandet av förut utdelad plats. Om detta är fallet, får man namnets jämförelsetal genom att dess röstetal delas med det tal som motsvarar den del gruppen tagit

i besättandet av plats eller platser som utdelats gruppens platstal,

ökat med eller, om flera grupper av valsedlar, som gäller för namnet, deltagit i besättandet av förut utdelad plats, med dessa gruppers sammanlagda platstal, ökat med Platstalet för en grupp beräknas sålunda att gruppens röstetal delas med det största jämförelsetalet vid uträkningen närmast före gruppens bildande. Bråktal, som

sou 1994:30

Färfattningsförslag 83

uppkommer vid delning, beräknas med tvâ decimaler. Den sista decimalsiffran får inte höjas. Det namn, vars jämförelsetal är störst, får nästa plats i ordningen.

Särskild ordning för att utse ersättare och för avveckling dubbelval av

4 § Den särskilda ersättarordningen enligt 18 kap. 46 och 49 §§ skall

göras på följande sätt.

Ersättare skall utses på grundval de valsedlar gällde för av som namnet, när det fick plats i ordningen enligt 3 Vid denna uträkning gäller varje valsedel som hel röst. Med iakttagande på av att namnet

den som redan fått plats i den särskilda ordningen obefint-

anses som ligt skall röstvärdet tillgodoräknas det namn som står främst på sedeln. Den som får högsta röstetalet får plats i den särskilda ordningen.

Andra stycket skall tillämpas också vid dubbelvalsavveckling enligt

18 kap. 44

Ersättare enligt 18 kap. 45 § andra stycket

5 § Då ersättare skall utses enligt 18 kap. 45 § andra stycket skall den kandidat inom valkretsen enligt 18 kap. 36 § står i få nästa som tur att mandat för partiet utses till ersättare för ledamoten. Saknas sådan en

kandidat på partiets valsedlar, skall den centrala valmyndigheten med tillämpning av 2 § bestämma en annan valkrets, där partiet deltar i fördelningen av fasta valkretsmandat, från vilken ersättaren skall utses.

Till ersättare utses den där står närmast i tur att få mandat för som partiet.

Ersättare för kommunfullmäktige

6 § Ersättare enligt 18 kap. 50 § utses på följande sätt. För varje ledamot görs sammanräkning inom det parti, för vilket

en

hon eller han har blivit vald. Vid varje sammanräkning tas hänsyn

endast till de valsedlar som upptar ledamotens och på grund namn som härav gällde för detta när det fick plats i ordning. Varje namn, valsedel gäller hel röst. Med iakttagande som av att namnet en kandidat som genom valet blivit utsedd till ledamot skall anses som obefintligt tillgodoräknas röstvärdet det står främst på namn som sedeln. Den som får högsta röstetalet är utsedd till ersättare för den

ledamot som sammanräkningen Får flera kandidater lika röstetal

avser. skall lotten avgöra skall ha företräde. vem som Om det antal ersättare som har utsetts enligt andra stycket är mindre

än det antal kommunfullmäktige har bestämt enligt 5 kap.

som 4 §

andra stycket kommunallagen 1991:900 och ersättare har

samma

84 Författningsförslag

utsetts för tre eller flera ledamöter, görs ytterligare en sammanräkning

för var och en av dessa ledamöter. Därvid skall även narnnet på en

kandidat som genom valet blivit utsedd till ersättare för den ledamot som sammanräkningen avser anses som obefmtligt. I övrigt görs sätt som anges i andra stycket. Om antalet ersättare fortfarande är mindre än det antal som kommunfullmäktige har bestämt enligt 5 kap. 4 § andra stycket kommunallagen och samma ersättare har utsetts för fem eller flera ledamöter, görs ytterligare en sammanräkning för var och en av dessa ledamöter. Därefter görs på motsvarande sätt successivt ytterligare sammanräkningar för de ledamöter vilkas ersättare har utsetts för sju eller flera ledamöter, nio eller flera ledamöter, och så vidare, så länge antalet ersättare är mindre än det antal som kommunfullmäktige har bestämt.

7 § Om det sedan ersättare utsetts enligt 6 § visar sig att det för ledamot eller ledamöter i ett parti som har fått ett eller två mandat

utsetts endast en ersättare skall ytterligare en sammanräkning göras.

I det fall partiet har fått två mandat skall sammanräkningen göras för

den ledamot som har störst jämförelsetal.

Denna lag träder i kraft den då vallagen 1972:620 , skall upphöra att gälla.

Författningsförslag 85

2 Förslag till Lag om ändring i folkomröstningslagen

1979:369

Härigenom föreskrivs i fråga om folkomröstningslagen 1979:369 att 2-6 §§, 8 10-12 §§, 16 § och 17 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2§

Central valmyndighet som avses Central valmyndighet som avses i 1 kap. 2 § vallagen 1972:620 i 1 kap. 12 § vallagen 1994:00 är också central myndighet för är också central myndighet för

folkomröstning. folkomröstning.

3§

För folkomröstning är riket inde- För folkomröstning är riket inde-

lat i ornröstningsdistrikt. Del av lat i ornröstningsdistrikt. Del av kommun som vid val enligt val- kommun som vid val enligt vallagen 1972:620 bildar ett valdi- lagen 1994:00 bildar ett valdistrikt utgör ett omröstningsdist- strikt utgör ett omröstningsdistrikt. rikt.

4§

För folkomröstnings genomföran- För folkomröstnings genomföran-

de svarar inom varje kommun de svarar inom varje kommun valnänmd som avses i 3 kap. valnämnd i 1 kap. som avses vallagen 1972:620. 14 § vallagen 1994:00.

När folkomröstning förrättas i När folkomröstning förrättas i

samband med val till riksdagen samband med val till riksdagen tjänstgör de valförrättare som har tjänstgör de valförrättare har som

utsetts enligt 3 kap. 4 § vallagen utsetts enligt 4 kap. 6 § vallagen

också som ornröstningsförrättare. också omröstningsförrättare. som

Inför annan folkomröstning utser Inför arman folkomröstning utser

Valnämnden för varje om- Valnämnden för varje omröstningsdistrikt minst fyra perso- röstningsdistrikt minst fyra personer att vid omröstningen tjänst- att vid omröstningen tjänstner

86 Författningsförslag SOU 1994:00

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

göra som omröstningsförrättare i göra som omröstningsförrättare i distriktet. Vad som i 3 kap. distriktet. Vad som i 4 kap. vallagen föreskrivs om valför- vallagen föreskrivs om valförrättare tillämpas beträffande rättare tillämpas beträffande särskilt utsedd omröstningsför- särskilt utsedd omröstningsförrättare. rättare.

5§

Rösträtt vid folkomröstning tillkommer den som är röstberättigad vid

val till riksdagen. Frågan huruvida rösträtt enligt Frågan huruvida rösträtt enligt

första stycket föreligger avgörs första stycket föreligger avgörs grundval av en före omröst- grundval av en före omröst-

ningen upprättad röstlängd. All- ningen upprättad röstlängd. Om män och särskild röstlängd enligt inte omröstningen hålls samtidigt 4 kap. vallagen 1972:620 län- med annat val enligt vallagen der till efterrättelse. Bestämmel- 1994:00 skall röstlängd för om-

serna i 4kap. 16 och 18 röstningen upprättas med tillämpsamma lag om talan mot beslut ning av 7kap. 1-4 §§, 9 10 §

om rättelse av röstlängd i sam- och 12 § vallagen 1994:00. Beband med besvär över val skall stämmelserna i 7kap. 13 § samgälla även i fråga om besvär över ma lag om talan mot beslut om

folkomröstning. rättelse av röstlängd i samband

När omröstning äger rum, med besvär över val skall gälla skall särskild röstlängd vara även i fråga om besvär över tillgänglig i omröstningslokalen folkomröstning.

för det distrikt som avses i 4 kap.

20 § vallagen.

6§2

När en folkomröstning skall för- När en folkomröstning skall förrättas, skall, i den mån den cent- rättas, skall, i den mån den cent-

rala valmyndigheten inte bestäm- rala valmyndigheten inte bestäm-

1 Senaste lydelse 1993:1401.

2 Senaste lydelse 1988:164.

SOU 1994:00 Författningsförslag 87

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

mer annat, för var och en som annat, för och mer var en som

enligt gällande röstlängd är röst- enligt den röstlängd

som uppberättigad vid omröstningen rättats för omröstningen är röstupprättas ett röstkort med uppgifter berättigad vid omröstningen upp-

om den röstberättigade. Röst- rättas ett röstkort med uppgifter

kortet skall dessutom innehålla den röstberättigade. Röstom uppgifter om omröstningen till kortet skall dessutom innehålla ledning för den röstberättigade. uppgifter omröstningen till om

För folkomröstning och val till ledning för den röstberättigade. riksdagen som äger rum samti- För folkomröstning och val till

digt upprättas gemensamt röst- riksdagen äger samtisom rum kort. I fråga om röstkort tilläm- digt upprättas gemensamt röstpas i övrigt 7 kap. 1 § andra sty- kort. I fråga röstkort tillämom cket, 2 § första och tredje stycke- i övrigt 7 kap. 5 och 8 pas

na samt 3 § vallagen 1972:620. vallagen 1994:00. Röstkorten Röstkorten skall sändas till de skall sändas till de röstberättigade

röstberättigade senast 30 dagar senast 30 dagar eller, om omeller, om omröstningen äger rum röstningen äger i samband rum i samband med extra val till rik- med extra val till riksdagen eller sdagen eller om den inte omfattar om den inte omfattar hela riket, hela riket, senast 16 dagar före senast 16 dagar före valdagen. valdagen.

Centrala valmyndigheten bör lämpligt sätt sprida kännedom bland allmänheten om tid och sätt för röstning och de bestäm-

om

melser i övrigt som gäller för folkomröstningen. Myndigheten bör vidare inför folkomröstning i grundlagsfråga på lämpligt sätt sprida kännedom bland allmänheten lydelsen det förslag

om av som omröstningen avser.

8§

Statsverket svarar för kostnaderna för framställning det antal

av röstsedlar som behövs. I lokal där omröstning äger skall de röstande ha tillgång till rum

röstsedlar för varje förslag är föremål för folkomröstning och

som 2. blanka röstsedlar. I fråga om röstkuvert till- I fråga röstkuvert tillom lämpas bestämmelserna i 8 kap. 8 lämpas bestämmelserna i 8 kap. och 9 §§ vallagen 1972:620 om 1 § andra stycket, 2 och 3 §§ valkuvert. vallagen 1994:00 valkuvert. om

88 Fäüattnirtgsförslag SOU 1994:00

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Röstning sker dagen för folk- Röstning sker dagen för folkomröstningen i omröst- omröstningen i omröstningslokalen för det omröstnings- ningslokalen för det omröstningsdistrikt där den röstande är upp- distrikt där den röstande är upptagen i röstlängd. Röstberättigad, tagen i röstlängd. Röstberättigad, som på grund av vistelse utom som grund av vistelse utom riket eller annan ort inom riket eller annan ort inom riket eller av annat skäl finner sig riket eller av annat skäl finner sig vara förhindrad att rösta tid vara förhindrad att rösta på tid och plats som nu sagts, får rösta och plats som nu sagts, får rösta på Posten Aktiebolags postkontor på Posten Aktiebolags postkontor inom riket, hos svensk utlands- inom riket, pá ett särskilt röst-

myndighet eller på svenskt fartyg mottagningsställe inom landet

i utrikes fart. eller hos svensk utlandsmyndig- Om flera omröstningar äger het. rum samtidigt, skall den som Om flera omröstningar äger

röstar postkontor, hos utlands- rum samtidigt, skall den som myndighet eller på fartyg vid ett röstar postkontor, på ett sär-

och samma tillfälle utöva sin skilt röstmottagningsställe inom rösträtt i samtliga omröstningar landet eller hos utlandsmyndighet som han vill deltaga Om om- vid ett och samma tillfälle utöva röstning äger rum i samband med sin rösträtt i samtliga omröstval till riksdagen, skall röstande ningar som han vill deltaga Om som nu har angivits, som önskar omröstning äger rum i samband delta både i omröstningen och i med val till riksdagen, skall röstvalet, avge sin röst i folkom- ande som nu har angivits, som röstningen samtidigt som han rös- önskar delta både i omröstningen tar i valet. och i valet, avge sin röst i folk- I fråga om röstningen och om omröstningen samtidigt som han den vidare behandlingen av röster röstar i valet. som har avgivits postkontor, I fråga om röstningen och om hos utlandsmyndighet eller på den vidare behandlingen av röster fartyg tillämpas i övrigt bestäm- som har avgivits på postkontor,

melserna om ordinarie val till pa ett särskilt röstmottagnings-

riksdagen i 8-12 kap. vallagen ställe inom landet eller hos ut- 1972:620. Om folkomröstning landsmyndighet tillämpas i övrigt äger rum i samband med extra bestämmelserna om ordinarie val

3 Senaste lydelse 1993:1696.

SOU 1994:00 Författningsförslag 89

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

val till riksdagen eller den till riksdagen i 11-14 kap. valla-

om

inte omfattar hela riket, tillämpas 1994:00. Om folk-

gen i stället bestämmelserna extra omröstning äger i samband om rum

val i 8-12 kap. vallagen. med extra val till riksdagen eller

om den inte omfattar hela riket,

tillämpas i stället bestämmelserna

om extra val i 11-14 kap. vallagen.

1l§

Rösterna räknas preliminärt i omröstningslokal och hos valnänmd.

Därvid tilllämpas bestärnrnel- Därvid tilllämpas bestämmelserna i 13 kap. vallagen 1972: serna i 16 och 17 kap. vallagen 620. Har omröstning förrättats 1994: 00. Har omröstning församtidigt med val till riksdagen, rättats samtidigt med val till riks-

sker den preliminära rösträk- dagen, sker granskningen av ningen gemensamt för omröst- förtidsröster enligt 15 kap. 7-13 ningen och valet såvitt gäller §§ och 17 kap. 3-7 §§ gemen-

åtgärder som avses i 13 kap. samt för omröstningen och valet.

3-5 nämnda lag.

Vid räkningen ordnas röstsedlarna i efter meningsyttring.

grupper Blanka röstsedlar bildar en grupp. Antalet röstsedlar inom varje grupp räknas och antalet antecknas i protokollet. Röstsedlama läggs därefter gruppvis in i särskilda omslag. På omslagen antecknas vilken grupp röstsedlar omslaget innehåller och röstsedlarnas antal.

Vid rösträkning hos valnämnd används för varje omröstning

en urna och för varje område som bildar en valkrets vid val kommunav fullmäktige.

12§

Rösterna räknas slutligt av läns- Rösterna räknas slutligt läns-

av styrelsen. Rösterna skall därvid styrelsen. Rösterna skall därvid redovisas särskilt för varje om- redovisas särskilt för varje område som bildar en valkrets vid råde bildar valkrets vid som en

val av kommunfullmäktige. Vid val kommunfullmäktige. Vid

av

rösträkningen tillämpas 14 kap. 1 rösträkningen skall 18 kap. 1 §

och 2 §§ samt 3 § tredje stycket och 3-9 vallagen 1994:00

vallagen 1972:620. gälla i tillämpliga delar.

90 Författningsförslag SOU 1994:00

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Talan mot beslut, varigenom centrala valmyndigheten fastställt . ut-

gången av folkomröstning, förs hos valprövningsnämnden

genom besvär.

Besvären prövas valpröv- Besvären prövas av av valprövningsnämnden i den samman- ningsnänmden i den sammansättning denna hade vid tiden för sättning denna hade vid tiden för

omröstningen. I fråga om sådan omröstningen. I fråga sådan om talan tillämpas i övrigt bestäm- talan tillämpas i övrigt bestämmelserna i 15 kap. 4 § tredje och melserna i 1 kap. 16 19 kap. färde styckena vallagen 1972: 3 4 § första och andra stycke- 620 om besvär riks- 5-8 vallagen 1994:00 som avser na, dagen samt 6 och 9 §§ samma vad överklaganden riksavser av kapitel. dagsval samt 16 § första stycket

Talan får föras av den och 17 § kapitel. som en- samma ligt röstlängd var röstberättigad Talan får föras den av som envid folkomröstningen samt den ligt röstlängd av var röstberättigad som enligt beslut som sägs i 4 vid folkomröstningen den samt av kap. 4 och 16 §§ vallagen 1972: som enligt beslut sägs i 7 som 620 var utesluten från rösträtt. kap. 10 § vallagen 1994:00 var Talan får också föras ett parti utesluten från rösträtt. Talan får av eller en kampanjkommitté också föras parti eller som av ett en har verkat för något de förslag kampanjkommitté har verkat av som som omröstningen har gällt. för något de förslag av som omröstningen har gällt.

Har i den verksamhet för förberedande och genomförande folkav omröstning, för vilken myndighet förekommit avvikelse från svarar, föreskriven ordning eller har någon hindrat omröstningen, förvanskat avgivna röster eller otillbörligen verkat vid omröstningen på något

annat sätt, skall valprövningsnänmden, det med fog om kan antas att vad som har förekommit har inverkat utgången av omröstningen,

Senaste lydelse 1993: 1401.

5Senaste lydelse 1993:1401.

SOU 1994:00 Författningsförslag 91

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

vid prövning av besvär över omröstningen upphäva denna i den

omfattning som behövs och förordna om ny omröstning beträffande

ett

eller flera områden som bildar valkrets vid val kommunfullmäktige

av

eller, om rättelse kan åstadkommas förnyad rösträkning,

genom

uppdra centrala valmyndigheten att vidta sådan rättelse. Förordnande om ny omröstning får dock, såvitt gäller rådgivande folkomröstning, meddelas endast om vad förekommit kan ha lett till

som att

resultatet av folkomröstningen har blivit missvisande med hänsyn till

omröstningens ändamål. Om enligt bestämmelse i lag talan mot visst beslut inte får föras

eller skall föras i särskild ordning, får omständighet med

som avses

beslutet inte åberopas vid besvär i denna paragraf.

som avses

Av 5 § andra stycket följer att Av 5 § andra stycket följer

att bestämmelserna i 4 kap. 6 § och bestämmelserna i 7 kap. 13§ 18 § första stycket vallagen 1972 vallagen 1994:00 talan i om .-620 om talan i samband med samband med besvär över val

besvär över val mot en skatte- mot skattemyndighets beslut

en

myndighets respektive centrala om rättelse röstlängd skall

av

valmyndighetens beslut om rättel- tillämpas i fråga om besvär över se av röstlängd skall tillämpas i folkomröstning. fråga om besvär över folkom-

röstning.

Denna lag träder i kraft den

Författningsförslag 93

3 Förslag till Lag om ändring i kommunallagen 1991:900

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunallagen 1991:900 att 5 kap. 16 och 34 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 kap. 2 §

Vid tillämpningen av 1 § skall Vid tillämpningen 1 § skall

av

den som har upptagits i gällande den har upptagits i röstlängd

som röstlängd anses som röstberätti- vid det senaste ordinarie valet till

gad. fullmäktige röstberätti-

anses som gad.

4§

För ledamöterna i fullmäktige För ledamöterna i fullmäktige

skall det finnas ersättare. Före- skall finnas ersättare. skrifter om antalet ersättare finns I en kommun bestämmer kom-

i vallagen 1972:620. munfullmäktige det antal ersätta-

re som skall ligga till grund för

tillämpningen av bestämmelserna

i 18 kap. 50 § vallagen 1994: 00. Antalet skall utgöra en viss andel, dock högst hälften av det antal platser som varje parti fär i kommunen. Om det därvid uppkommer ett brutet tal skall detta avrundas till närmast högre hela

tal. Beslutet skall fattas före den

1 april valâret. Länsstyrelsen skall genast underrättas om kom-

munfullmäktiges beslut.

Föreskrifter för att utse ersättare i fullmäktige finns i vallagen.

94 Författningsförslag

5§

Ledamöterna och ersättarna i fullmäktige skall väljas för

tre år räknat från och med l nov. valâret.

Om valprövningsnämnden har Om valprövningsnämnden har beslutat om omval enligt 15 kap. beslutat

om omval enligt 19 kap.

7 § tredje stycket vallagen 1972- 18 § vallagen 0994:00, skall

:620, skall dock mandattiden dock mandattiden

förlängas till förlängas till dess omvalet har dess omvalet har avslutats.

avslutats. I Stockholms kommun räknas mandattiden från och med 15 okt. valâret.

16§

I kommunfullmäktige har ersättare från valkrets ledamoten

samma som

företräde till tjänstgöring. Närmare föreskrifter före- Om samtliga

om ersättare för en

trädesordningen finns i vallagen ledamot i kommunfullmäktige är

1972:620. förhindrade inställa att sig eller att vidare delta i ett sammanträde, skall i ledamotens ställe

den ersättare inträda enligt

som

den bestämda ordningen står i tur att tjänstgöra för den ledamot

som har fått den första platsen för partiet i valkretsen. Om en sådan ersättare inte kan tjänstgöra, skall den ersättare inträda

som står i tur att tjänstgöra för

den ledamot som har fått den andra platsen för partiet i val-

kretsen och så vidare efter

samma grund. Om partiets samtliga ersättare i valkretsen är förhindrade att inställa sig eller att vidare delta i ett sammanträde, inträder ersättare som har utsetts för partiet i

annan valkrets efter den grund

som nyss har sagts. Därvid har den ersättare företräde har som

SOU 1994:00 Författningsförslag 95

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

utsetts i den valkrets där partiets röstetal är högst.

34§

Fullmäktige får besluta att det ett led i beredningen av ett ärende som fullmäktige skall handlägga skall inhämtas synpunkter från som medlemmar i kommunen eller landstinget.

Detta kan ske genom folkomröstning, opinionsundersökning eller

något liknande förfarande. Därvid fâr valnärrmden i kommunen anlitas, nänmdens verksamhet i övrigt inte hindras av det. om

Skall synpunkter inhämtas

genom en omröstning får fullmäktige besluta att det, med

tillämpning av 7 kap. vallagen 0994:00, skall framställas

röstlängd och röstkort för omröstningen.

Författningsförslag 97

4 Förslag till Lag om brevröstning i vissa fall

Härigenom föreskrivs följande.

Vem får brevrösta

l § Vid 1997 års ordinarie val till riksdagen och landstings- och kommunfullmäktige samt vid extra val till riksdagen och folkomröstning som hålls före 2000 ârs motsvarande val får röstberättigade som vistas i Schweiz eller ombord ett svenskt fartyg i utrikes fart brevrösta enligt bestämmelserna i denna lag. Vid brevröstning skall bestämmelserna i vallagen l994:00

tillämpas om inte annat följer denna lag. av

Hur går brevröstning till

2 § Den som vill brevrösta skall

a för varje val själv lägga in valsedel i ett valkuvert,

en

b i närvaro av tvâ vittnen lägga de valkuvert gjorts i ordning

som i ett ytterkuvert för brevröst,

c klistra igen ytterkuvertet,

d försäkra på heder och samvete att valkuvert och ytterkuvert

gjorts i ordning på detta sätt och att de gjorts i ordning i Schweiz respektive ombord ett fartyg i utrikes fart,

e skriva sitt namn och sitt ytterkuvertet för

personnummer brevröst, och

f intyga att valkuvert inte gjorts i ordning tidigare än vad sägs

som i 7

3 § När ytterkuvertet för brevröst gjorts i ordning på det sätt sägs som i 2 § skall vittnena på ytterkuvertet

a skriftligen intyga att väljaren själv har skrivit under försäkran

och att de inte känner till något gör att innehållet i försäkran som

inte är riktigt, och b skriva sina adresser.

4 § Ett vittne skall ha fyllt 18 år. Väljarens make eller barn eller makens barn får inte vittne, inte heller väljarens sambo eller vara sambos barn får vara vittne.

4 l 4-0360

98 Författningsförslag

Hur skall brevrösten skickas

5 § När ytterkuvertet gjorts i ordning det sätt sägs i 2 och som 3 §§ skall väljaren

a lägga ytterkuvertet i ett omslagskuvert för brevröst,

b klistra igen detta kuvert,

c skriva sitt namn och sitt omslagskuvertet, och

personnummer

d skicka omslagskuvertet med postbefordran till den centrala

valmyndigheten.

6 § Om ett omslagskuvert görs i ordning ombord ett fartyg skall fartygets befälhavare, eller någon som befälhavaren utser,

a stämpla fartygets namn på omslagskuvertet,

b skriva datum, och

c intyga att kuvertet gjorts i ordning ombord fartyget och att

fartyget går i utrikes fart.

När får brevrösten göras i ordning

7 § Vid ordinarie val eller omval till riksdagen, ordinarie val till

kommun- och landstingsfullmäktige och vid folkomröstning får ett

en ytterkuvert för brevröst från Schweiz göras i ordning tidigast 24 dagar före valdagen och senast dagen före valdagen. Vid dessa val får ett ytterkuvert för brevröst från ett fartyg göras i ordning tidigast 55 dagar före valdagen och senast dagen före valdagen. Vid extra val till riksdagen och vid folkomröstning hålls som samtidigt med sådana val får ett ytterkuvert från väljare i Schweiz en göras i ordning tidigast 20 dagar före valdagen och från väljare en ombord ett fartyg tidigast 30 dagar före valdagen.

8 § Ett omslagskuvert skall anses avgivet den dag då det är poststämplat, eller om det har gjorts i ordning ombord ett fartyg, det datum som sägs i 6

9 § Omslagskuvert för brevröst skall skickas med post i så god tid att det kan beräknas vara den centrala valmyndigheten till handa senast dagen efter valdagen.

10 § Den centrala valmyndigheten skall allt eftersom omslagskuverten kommer från Schweiz eller från ett fartyg i utrikes fart fortlöpande anteckna hur många omslagskuvert kommer till myndigheten som och därefter skicka kuverten till Valnämnden i den kommun där väljaren finns i röstlängden.

Författningsförslag 99

Den centrala Valnämnden skall behålla omslagskuvert kommer som till myndigheten så sent att de inte kan hos Valnämnden vara före den tidpunkt som sägs i 17 kap. 10 § vallagen. Detta gäller också omslagskuvert som lämnats väljare inte finns i

av en som röstlängden

eller om det inte är möjligt att utreda väljaren finns var i röstlängd

därför att personnummer saknas eller är ofullständigt. Omslagskuvert som den centrala valmyndigheten har behållit skall förvaras

på ett säkert sätt under valperioden.

Vad skall Valnämnden göra med omslagskuverten

11 § När det kommer ett omslagskuvert för brevröst från den centrala

valmyndigheten till Valnärrmden skall nämnden anteckna detta

i ett särskilt protokoll. Valnämnden skall förvara omslagskuverten säkert fram ett sätt till valnämndens sammanträde för preliminär

rösträkning enligt 17

kap. vallagen 1994:O0.

12 § Valnämnden skall granska omslagskuverten och deras innehåll

vid Valnärrmdens sammanträde för preliminär rösträkning enligt 17 kap. vallagen 1994:OO. Efter att Valnärrmden gjort det sägs i 17 kap. 3-7 vallagen som skall nämnden granska omslagskuverten för brevröst. Vid denna granskning skall nämnden Räkna antalet omslagskuvert och anteckna antalet i protokollet.

2. Granska omslagskuverten. Vid denna granskning skall Valnämnden kontrollera att omslagskuvert

a inte har blivit öppnat efter att det klistrats igen,

b har skickats med post från Schweiz eller från ett fartyg i utrikes

fart,

c inte har avgetts än dagen före valdagen.

senare

Öppna de omslagskuvert uppfyller kraven under

som ta ut ytterkuvertet och kontrollera att Väljarna

a är röstberättigade i kommunen,

b inte har röstat i vallokalen under valdagen,

c inte har lämnat ett fönsterkuvert sägs i 8 kap.

som 3 § tredje stycket vallagen, och

d inte har lämnat fler än ett ytterkuvert för brevröst.

13 § Uppfylls kraven som ställs i 12 § skall Valnämnden fortsätta att granska ytterkuvert och kontrollera det är igenklistrat. att Om ytterkuvertet är igenklistrat skall Valnämnden vid sin fortsatta granskning kontrollera att väljaren

100 Författningsförslag

a på ytterkuvertet skriftligen försäkrat på heder och samvete att

väljaren själv gjort i ordning valkuvert och lagt det i ytterkuvertet

i närvaro av två vittnen och att kuverten gjorts i ordning i Schweiz respektive ombord på ett fartyg i utrikes fart,

b skrivit sitt namn och sitt personnummer på kuvertet, och

c intygat att valkuvert inte gjorts i ordning tidigare än vad som

sägs i 7 Valnämnden skall också kontrollera att tvâ vittnen på ytterkuvertet skriftligen intygat att

a väljaren själv lagt valkuvert i ytterkuvertet och klistrat igen det,

b väljaren själv har skrivit under en försäkran på ytterkuvertet,

c ytterkuvertet gjorts i ordning i Schweiz respektive ombord på ett

fartyg i utrikes fart, och

d ytterkuvertet inte gjorts i ordning tidigare än vad som sägs i 7

14 § Uppfylls kraven i 13 § skall Valnämnden öppna ytterkuvertet och

kontrollera att

a det innehåller valkuvert,

b väljarna bara gjort i ordning ett valkuvert för varje slag av val som de är röstberättigade

c det inte finns någon obehörig märkning något valkuvert, och

d valkuvert uppenbart innehåller en valsedel.

15 § Vid granskningen enligt 12-14 skall valnänmden

a lägga de valkuvert uppfyllt kraven i 12-14 §§ i valurnan för

som den valkrets och för det val som valsedeln gäller,

b markera i röstlängden för det val som valsedeln gäller att

väljaren röstat,

c lägga de omslagskuvert inte uppfyllt kraven i 12 § 2 i ett

som särskilt omslag,

d lägga tillbaka ytterkuvert eller valkuvert som inte uppfyllt kraven

i 12 § 3 och i 13 och 14 §§ i sina omslagskuvert efter att valkuvert lagts tillbaka i sitt ytterkuvert och lägga omslagskuverten i ett särskilt omslag,

e anteckna valkretsens och kommunens namn och hur många

omslagskuvert omslaget innehåller varje särskilt omslag, och d försegla det särskilda omslaget.

16 § De valsedlar lämnats i ytterkuvert för brevröst skall räknas som tillsammans med de valsedlar sägs i 17 kap. 9 § vallagen som l994z00.

Författningsförslag 101

17 § Vad som sägs i 1-16 §§ skall vid extra val till riksdagen och

folkomröstning som hålls mellan 1997 års och 2000 års ordinarie val gälla också röstberättigade som vistas i Förbundsrepubliken Tyskland.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och gäller till utgången av âr 2000.

SOU 1994: 30

Författningsförslag 103

5 Förslag till Lag om ändring i lagen 1972:704 om kyrkofullmäktigval, m.m.

Härigenom föreskrivs i fråga lagen 1972:704 kyrkofullmäkom om tigval, m.m. att 5 7 8 13 15 17 18 20 21 28 30 34-39 §§, 41 42 43 § och 49-51 §§, samt att rubriken före 36 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5§

Varje församling bildar ett valdistrikt. Ingår delar av församling i olika valdistrikt vid val till riksdagen, skall varje del bilda eget valdistrikt vid val kyrkofullmäktige.

av Länsstyrelsen får dock förordna att sådana delar

av församling

tillsammans skall utgöra ett valdistrikt. Innan beslut härom meddelas,

skall församlingen och Valnämnden beredas tillfälle att yttra sig.

I fråga om beslut i I fråga beslut i som avses om som avses andra stycket äger 3 kap. 3 § andra stycket äger 4kap. 4 §0ch jjärde stycket och 6 § första 8 § första stycket vallagen 1994:

stycket vallagen 1972:620 mot- 00 motsvarande tillämpning. svarande tillämpning.

7§

Bestämmelserna om valförrättare Bestämmelserna valförrättare om i 3 kap. 4 och 5 samt 6§ i 4 kap. 6 och 7§§ 8§ samt andra stycket vallagen 1972: andra stycket vallagen 199400

620 äger motsvarande tillämp- äger motsvarande tillämpning vid ning vid val av kyrkofullmäktige. val av kyrkofullmäktige.

Lagen omtryckt 1991:96.

104 Författningsförslag

8§2

Vid upprättandet av allmän röst- Vid upprättandet av röstlängd längd skall utöver vad som sägs skall utöver vad som sägs i 7 i 4 kap. vallagen 1972: 620 kap. vallagen 0994:00 följande följande särskilda bestämmelser särskilda bestämmelser iakttagas.

iakttagas. För den som den 1 augusti

För den som den l juli enligt enligt Svenska kyrkans medlemsskattemyndighetens personband register inte är medlem kyrav

inte är medlem av Svenska kyr- kan eller som enligt det centrala

kan eller som enligt personbandet aviseringsregistret tillhör icketertillhör icketerritoriell församling ritoriell församling görs anteckgörs anteckning i röstlängden om ning i röstlängden om detta fördetta förhållande. hållande. Omfattar valdistrikt, som avses i vallagen, två eller flera församlingar eller distrikt eller delar av församlingar eller distrikt vid val

av kyrkofullmäktige, skall särskild del av röstlängden uppläggas för varje församling eller kyrkligt valdistrikt eller del därav. Om det

behövs med anledning av beslutad ändring i församlingsindelningen,

skall särskild del av röstlängden uppläggas för det område av församlingen som indelningsändringen avser.

Har det om någon gjorts en Har det om någon gjorts en anteckning enligt andra stycket anteckning enligt andra stycket och har begäran om rättelse inte och har begäran om rättelse inte framställts på det sätt som sägs i framställts på det sätt som sägs i 4 kap. 4 § första stycket vallagen, 7 kap. 10 § första stycket vallaskall Skattemyndigheten besluta gen, skall Skattemyndigheten om rättelse i röstlängden, om det besluta om rättelse i röstlängden,

är uppenbart att anteckningen är om det är uppenbart att anteck-

felaktig. En sådan ansökan skall ningen är felaktig. En sådan an-

ha gjorts hos Skattemyndigheten sökan skall ha gjorts hos skatte-

senast den 1 oktober det år då myndigheten senast den 1 oktober röstlängden upprättades. I fråga det år då röstlängden upprättades. om en sådan ansökan och beslut I fråga om en sådan ansökan och

med anledning därav äger 4 kap. beslut med anledning därav äger

4 § vallagen motsvarande tillämp- 7 kap. I0§ och 12§ vallagen ning. motsvarande tillämpning.

2 Senaste lydelse 1993:1400.

SOU 1994:00 Författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

13§

l lokal där röstning äger rum I lokal där röstning äger rum

skall väljarna ha tillgång till skall väljarna ha tillgång till

blanketter till valsedlar. blanka valsedlar. Lantbrevbärare som tar emot Lantbrevbärare tar emot som valsedelsförsändelser bör med- ytterkuvert för budröst bör medföra valsedelsblanketter. föra blanka valsedlar. Valsedelsblanketter tillhanda- Blanka valsedlar tillhandahålls hålls genom centrala valmyn- centrala valmyndighetens genom dighetens försorg. försorg.

l5§

I fråga om röstkort tillämpas 7 I fråga röstkort tillämpas 7

om

kap. I §andra stycket, 2 § första kap. 5 och 8 §§ vallagen 1994:

stycket och 3 § vallagen 1972: 00. Röstkorten skall vid val i 620. Röstkorten skall vid val i hela landet sändas till de röstbehela landet sändas till de röstbe- rättigade senast 30 dagar före rättigade senast 30 dagar före valdagen. Vid annat val skall valdagen. Vid annat val skall röstkorten sändas till de röstberöstkorten sändas till de röstbe- rättigade senast 16 dagar före rättigade senast 16 dagar före valdagen. valdagen.

l7§

Röstning sker på valdagen i Röstning sker valdagen i

vallokalen för det valdistrikt där vallokalen för det valdistrikt där väljaren är upptagen i röstlängd. väljaren är upptagen i röstlängd. Röstberättigad, som på grund av Röstberättigad, på grund som av vistelse utom riket eller annan vistelse utom riket eller på annan ort inom riket eller av annat skäl ort inom riket eller annat skäl av timer sig vara förhindrad att timer sig förhindrad- att vara rösta på valdagen i vallokalen för rösta på valdagen i vallokalen för det valdistrikt där han är upp- det valdistrikt där han är upptagen i röstlängd, får rösta på tagen i röstlängd, får rösta ett postkontor inom riket. särskilt röstmottagningsställe

106 Författningsförslag SOU

1994:00

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

eller pá ett postkontor inom riket.

Om val av kyrkofullmäktige för församling och för kyrklig samfállighet äger rum samtidigt, skall väljare röstar på postkontor

som vid ett och samma tillfälle utöva sin rösträtt i de val han vill som deltaga

18 §

I fråga om röstningen i vallokal I fråga röstningen i vallokal,

om

och på postkontor gäller i övrigt pa ett särskilt röstmottagnings-

8 kap. 2 § första stycket, 3-5 §§, ställe och på postkontor gäller i

7 9 § första och andra stycke- övrigt 8 kap. 3 9 kap. 1

na samt 10, 11, 13 och 14 §§ 2 6-8 §§, 14-17§§, 10

kap. vallagen 1972:620 i tillämpliga 3 § första stycket, 4 -8 §§, 11

delar. kap. 6 7§ andra stycket, 12 kap. 7 8 § andra stycket, 14 kap. 1 4 § första stycket, 6 8 § första stycket och 10 § valla-

gen 1994:00 i tillämpliga

delar.

20 §

Om avlänmande valsedel Om avlänmande valsedel av av

genom bud röstning med valse- bud röstning med

genom ytterdelsförsändelse finns bestäm- kuvert för budröst finns bestämmelser i 36 melser i 36

21 §

I lokal där röstning äger I lokal där röstning äger

rum rum

skall ett exemplar av denna lag skall ett exemplar denna lag

av samt av vallagen 1972:620 samt av vallagen 1994:00 finnas

finnas tillgängliga. tillgängliga.

SOU 1994:00 Författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

28§

Kommunen skall tillhandahålla Kommunen skall tillhandahålla lämpliga vallokaler. I anslutning lämpliga vallokaler. I anslutning till vallokalen eller i denna skall till vallokalen eller i denna skall anordnas lämplig plats där de anordnas lämplig plats där de partier som deltager i valen kan partier deltager i valen kan som lägga ut sina valsedlar. Valför- lägga ut sina valsedlar. Valförrättaren skall tillse att väljarna rättaren skall tillse att väljarna

där har tillgång till blanketter för där har tillgång till blanka val-

valsedlar. sedlar.

30§

När val skall förrättas bestämmer centrala valmyndigheten efter samråd med Posten Aktiebolag på vilka postkontor röstning skall genomföras. Vid val som omfattar hela riket skall röstning alltid kunna äga rum på minst ett postkontor i varje kommun. På de postkontor där röstning genomförs skall man, vid val i hela

landet, kunna rösta från och med den tjugofjärde dagen före valdagen till och med torsdagen före valdagen. Vid annat val skall på dessa

man

postkontor kunna rösta från och med den tionde dagen före valdagen

till och med torsdagen före valdagen. Röstning på postkontor äger rum under tid då postkontor är öppet

för allmänheten. Pâ förslag av Posten Aktiebolag får centrala valmyn-

digheten begränsa den tid då röstning får ske på postkontor. Röstning skall dock alltid kunna äga rum under minst timme varje dag då en postkontoret är öppet för allmänheten.

Inrättas med anledning Den centrala valmyndigheten

av valet postkontor vid sjukhus, får bestämma att särskild röstålderdomshem, kriminalvårdsan- mottagning skall anordnas vid

stalt eller liknande vârdinrättning sjukhus, ålderdomshem, krimi-

eller vårdanstalt, äger röstning nalvårdsanstalt eller liknande

där rum på tid som Posten Aktie- vârdinrättning eller vårdanstalt.

bolag bestämmer efter samråd Om särskild röstmottagning

med Valnämnden och med vârdin- anordnas skall 12 kap. 3 4 rättningens eller vårdanstaltens och 6 §§ vallagen 1994:00

ledning, dock tidigast sjunde tillämpas. Röstning på ett sådant

dagen före valdagen. Posten särskilt röstmottagningsställe får

Aktiebolag skall samråda med anordnas tidigast sjunde dagen

valnämnden och med vârdinrätt- före valdagen.

108 Författningsförslag SOU 1994:00

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ningens eller vårdanstaltens

ledning om hur röstningen skall

genomföras. Pâ begäran av Post-

en Aktiebolag skall valnämnden utse erforderligt antal personer

att biträda röstmottagarepâ postkontoret.

34§

Röstmottagare skall sända mot- Röstmottagare skall sända mottagna fönsterkuvert till Valnämn- tagna fönsterkuvert till Valnämnden i den kommun där väljaren den i den kommun där väljaren är upptagen i allmän röstlängd. är upptagen i röstlängd. Försän- Försändelsen skall anordnas delsen skall anordnas värdesom som värdepost. post.

35§

I fråga om den vidare behand- I fråga den vidare behandom

lingen av röster som har avgivits lingen av röster har avgivits

som

på postkontor tillämpas samma postkontor tillämpas

samma förfarande som i 12 kap. förfarande i 15 kap. anges som anges

1-5 §§ vallagen 1972:620 med 1-17 §§ vallagen 1994:00 med följande undantag. följande undantag.

Fönsterkuvert, som kommer in Fönsterkuvert, kommer in som till Valnämnden efter valdagen till Valnämnden efter valdagen eller så sent denna dag att de eller så denna dag de sent att kan beräknas komma valförrät- kan beräknas komma valförrättarna till handa innan röstningen tarna till handa innan röstningen i vallokalen slutar, skall behållas i vallokalen slutar, skall behållas av Valnämnden som därefter valnänmden därefter av som förfar med dem det sätt förfar med dem det sätt som som anges i 13 kap. 10 § vallagen. anges i 17kap. 10 § vallagen.

SOU 1994:00 Färfattningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Särskilda bestämmelser röst- Särskilda bestämmelser om röstom

ning med valsedelsförsändelse ning med ytterkuvert för budröst

grund sjukdom, rörelsehinder eller hög ålder inte Väljare, som av

kan inställa sig i vallokalen för det valdistrikt där han är upptagen i röstlängd, får lämna valsedel genom bud. Bud får den vara som är make, sambo, barn, barnbarn, fader, moder eller syskon väljarens

makes eller sambos barn. Den yrkesmässigt eller ett

eller som

därmed likartat väljaren vård varaktigt slag eller på

sätt ger av mera

brukar hjälpa väljaren i personliga angelägenheter får också

annat sätt bud. Budet skall ha fyllt 18 år. vara

Väljare betjänas Posten Väljare som betjänas av Posten

som av Aktiebolags lantbrevbärare får Aktiebolags lantbrevbärare får

lämna valsedelsförsändelse lämna ytterkuvert för budröst ge-

gedenne, röstning äger denne, om röstning äger nom om nom det till vilket vid det postkontor till vilket

rum vid postkontor rum

knuten. Vid lantbrevbäraren är knuten. Vid lantbrevbäraren är omfattar hela riket får val omfattar hela riket får val som som centrala valmyndigheten på dock centrala valmyndigheten på dock förslag Posten Aktiebolag be- förslag Posten Aktiebolag beav av

antalet vid vilka gränsa antalet linjer vid vilka gränsa linjer

valsedel får lämnas lant- valsedel får lämnas genom lantgenom brevbärare. brevbärare.

I fråga anordnande valse- I fråga om anordnande av ytterom av

delsförsändelser tillämpas 11 kap. kuvert för budröst tillämpas 14

3 § andra stycket, 5 § andra kap. 4 5 och 8 §§ vallagen stycket samt 6 § tredje stycket 1994:00. Ett ytterkuvert för

a 1972:620. En valse- budröst får anordnad, vid vallagen vara

3 Senaste lydelse 1993:1690.

Senaste lydelse 1993:1400.

110 Författningsförslag SOU 1994:00

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

delsförsändelse får anordvara val i hela landet tidigast 24 dagar nad, vid val i hela landet tidigast och vid annat val tidigast 10 24 dagar och vid annat val tidi- dagar före valdagen. I fråga om gast 10 dagar före valdagen. I avlämnande av ytterkuvert för fråga om avlärrmande valse- budröst till lantbrevbärare av tilldelsförsändelser till lantbrev- lämpas vidare 14 kap. 9 § valla-

bärare tillämpas vidare 11 kap.

gen. 5 § tredje stycket vallagen.

38§

Valsedelsförsändelse enligt 36 § Ytterkuvert för budröst enligt första stycket lämnas på valdagen 36§ första stycket lämnas på i vallokalen för det valdistrikt där valdagen i vallokalen för det valväljaren är upptagen i röstlängd. distrikt där väljaren är upptagen Sådan försändelse får länmas i röstlängd. också på postkontor där röstning Ett sådant ytterkuvert får lämäger rum. också på postkontor nas där

Valsedelsförsändelse enligt röstning

äger rum. 36 § andra stycket länmas på Ytterkuvert för budröst enligt postkontor till vilket lantbrev- 36§ andra stycket lämnas på

bäraren är knuten. Valsedelsför- postkontor till vilket

lantbrevsändelsen får mottagas även bäraren knuten. är Ytterkuvertet under tid då postkontoret är får mottagas även under tid då öppet för allmänheten. postkontoret är öppet för allmänheten.

39§

I fråga om valsedelsförsändelser I fråga ytterkuvert

om för budröst

tillämpas i övrigt 11 kap. 7-9 tillämpas i övrigt 10 kap.

10vallagen 1972:620. 15 §§, 11 kap. 14-21 §§, 12 kap. 15-21 §§ och 13 kap. 13-20 vallagen 1994:00.

SOU 1994:00 Författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

41§

Omedelbart efter det att röstningen i vallokal förklarats avslutad räknar valförrättarna preliminärt de avgivna rösterna. Rösträkningen är offentlig och skall genomföras utan avbrott. Den preliminära rösträkningen Den preliminära rösträkningen i i vallokal genomförs enligt 13 vallokal genomförs enligt 15 kap. kap. 2-6 §§ och 7 § första stycket 7-13 §§ vallagen 1994:00. vallagen 1972:620.

42§5

Omedelbart efter det att den Omedelbart efter det att den

preliminära rösträkningen i vallo- preliminära rösträkningen i vallo-

kalen har avslutats sänds röst- kalen har avslutats sänds röstlängd, protokoll och de särskilda längd, protokoll och de särskilda kuvert och omslag som avses i 13 kuvert och omslag som avses i 16 kap. 6 § vallagen 1972:620 till kap. 4 § vallagen 1994:00 till Valnämnden. Sker insändandet valnänmden. Sker insändandet med post, skall försändelsen med post, skall försändelsen anordnas som värdepost. anordnas som värdepost.

43§°

Den slutliga sammanräkningen verkställes av länsstyrelsen vid offentlig förrättning som påbörjas så snart det kan ske. Länsstyrelsen skall kungöra tid och plats för sammanräkningen. I kungörelsen anges i förekommande fall i vilken ordning som de olika valen kommer att

räknas, om hinder möter. Kungörelsen skall anslås församlingar-

nas anslagstavlor samt senast dagen före sammanräkningens början införas i ortstidning inom länet.

I fråga om den slutliga sam- I fråga om den slutliga sam-

manräkningen tillämpas i övrigt manräkningen skall i övrigt gälla de bestämmelser i 14 kap. 1 § 18kap. 2 3§, 50ch6§§ 7-

5 Senaste lydelse 1993:1690.

6 Senaste lydelse 1992:344.

112 Författningsförslag

SOU 1994:00

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

andra stycket, 2-4 §§, 5 § första 10 och 11 § första stycket 1 stycket 1 och 2 samt 15, 15d, 16, och 16-18 §§, 20 32-34 §§, 17 och 19-24 §§ vallagen 1972: 42-44 §§, 50 §och 57-59 §§ val-

620 som avser val kommun- lagen 1994:00

av som avser val av

fullmäktige och utseende kommunfullmäktige och utseende

av

ersättare för fullmäktige. ersättare för fullmäktige.

av Vad som sägs i 14 kap. 19 § Vad sägs i 18 kap. 50 § som vallagen om beslut har vallagen beslut har som om som fattats med stöd 14 kap. 18 fattats med stöd 5 kap. av av 4 § a § nämnda lag skall vid tillämp- andra stycket

kommunallagen ningen av första stycket i stället 1991:900 skall vid tilllämpning-

gälla beslut som har fattats med första stycket i stället gälla en av

stöd av 13 kap. 4 16 kap. 2 beslut har fattats

som med stöd

och 3 eller 17 kap. 7-9 §§ 13 kap. 4 16 av kap. 2 och kyrkolagen 1992:300. 3 eller 17 kap. 7--9 kyrko-

lagen 1992: 300.

Bestämmelserna i 15 kap. 2§ Bestämmelserna i 19 kap. 13 och vallagen 1972:620 bevis för 14 vallagen 1994:00 om om den som blivit utsedd till ledamot bevis för den blivit utsedd som

av kommunfullmäktige eller till till ledamot kommunfullmäkti-

av ersättare äger motsvarande till- eller till ersättare ge äger mot-

ämpning vid kyrkofullmäktigval. svarande tillämpning vid kyrko-

fullmäktigval.

Beslut, varigenom länsstyrelsen har fastställt utgången av val eller av förrättning för utseende av efterträdare för fullmäktige eller

av

ytterligare ersättare, får överklagas hos valprövningsnämnden. Ett beslut får överklagas Ett beslut får överklagas

av av

den som enligt röstlängd den enligt

var som röstlängd var

7 Senaste lydelse 1991:1655.

8 Senaste lydelse 1993:1400.

SOU 1994:00 Författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

röstberättigad vid valet samt röstberättigad vid valet

av samt av den som enligt beslut av skatte- den enligt beslut skattesom av myndigheten i ett ärende myndigheten i ärende som ett som sägs i 4 kap. 4 § vallagen 1972.- sägs i 7kap. 10 och 12 §§ valla- 620 var utesluten från rösträtt. 0994:00 utesluten från gen var Det får också överklagas ett rösträtt. Det får också överklaav parti som har deltagit i valet. parti har

gas av ett som deltagit i

Skrivelsen med överklagandet valet.

skall ges in till länsstyrelsen och Skrivelsen med överklagandet

vara denna till handa inom tio skall in till länsstyrelsen och ges dagar efter det att valet eller för- denna till handa inom tio vara

rättningen avslutades. Har skri- dagar efter det att valet eller för-

velsen kommit in till valpröv- rättningen avslutades. Har skriningsnämnden före överklagande- velsen kommit in till valpröv-

tidens utgång, skall den omstän- ningsnänmden före överklagandedigheten att inlagan kommit in tidens utgång, skall den omstän-

till länsstyrelsen först därefter digheten inlagan kommit in att

dock inte föranleda att överkla- till länsstyrelsen först därefter

gandet inte tas upp till prövning. dock inte föranleda överklaatt

Valprövningsnämnden prövar om gandet inte tas till prövning.

upp skrivelsen har kommit in i rätt Detta gäller också skriom

tid. velsen med överklagandet kommit

till länsstyrelsen efter valdagen,

men före det att utgången

av valet har fastställts.

Valprövningsnämnden prövar

om skrivelsen har kommit in i rätt tid. Snarast möjligt efter överklagandetidens utgång skall länsstyrelsen samtidigt kungöra samtliga överklaganden och sända skrivelserna till valprövningsnämnden. Kungörelsen införs i ortstidning inom den kom-

mun som församlingen ingår I kungörelsen viss kort tid inom

anges

vilken förklaring över överklagandena skall ha kommit in till valprövningsnänmden. Länsstyrelsen skall dessutom skyndsamt inkomma till

valprövningsnämnden med yttrande över överklagandena. Bestämmel-

serna i 27 och 28 förvaltningslagen 1986:223 omprövning

om av

beslut skall inte tillämpas.

Den som vill överklaga har rätt att hos länsstyrelsen få genast

utdrag ur protokoll eller handling över förrättningen.

annan

114 Författningsfärslag SOU 1994:00

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

51§

l fråga om handläggningen och I fråga om handläggningen och prövningen av ett överklagande prövningen av ett överklagande som avses i 50§ tillämpas 15 som avses i 50 § tillämpas 1 kap. kap. 6 7§ första, andra, 16 20 kap. 16-20 och 23

fjärde och femte styckena och 9 § vallagen 1994:00.

vallagen 1972:620. Bestämmelserna i 20 kap. 21 § Bestämmelserna i 15 kap. 7§ vallagen tillämpas när länsstyreltredje stycket vallagen tillämpas sen enligt 43 § gör en anmälan när länsstyrelsen enligt 43 § gör med tilllämpning av 18 kap. 18 § en anmälan med tillämpning av vallagen. 14 kap. 21 § vallagen.

Denna lag träder i kraft den

Författningsförslag 115

Förslag

6 till

Lag om ändring i lagen 1979:411 om Sveriges

indelning i kommuner och landsting

Härigenom föreskrivs i fråga lagen 1979:4l1 om om Sveriges indelning i kommuner och landsting att 1 kap. 24 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap. 24 §

När det finns skäl till det skall särskild en undersökning göras om

befolkningens inställning till en indelningsändring. Om särskild

en utredare finner skäl till sådan undersökning, skall han anmäla detta en till karnmarkollegiet, beslutar i frågan. som Länsstyrelsen beslutar i ärende som länsstyrelsen utreder. Undersökningen skall göras av länsstyrelsen. Den kan ske genom omröstning, opinionsundersökning eller liknande förfarande. Länsstyrelsen fâr därvid anlita valnänmden i kommunen, om inte nämndens verksamhet i övrigt hindras därigenom. Skall undersökningen ske genom en omröstning får länsstyrelsen besluta att det, med tillämpning av 7 kap. vallagen 1994: 00, skall framställas röstlängd och röstkort för omröstningen.

Denna lag träder i kraft den

Lagen omtryckt 1988:198.

Författningsförslag 117

7 Förslag till Lag om röstlängdsregister

Härigenom föreskrivs följande.

Registerändamål

l § För framställning av röstlängder och röstkort enligt vallagen 1994:000, lagen 1972:704 om kyrkofullmäktigval, och

m.m.

folkomröstningslagen 1979:369 skall med hjälp av automatisk databehandling föras ett register över väljarna för varje Skattemyndig-

het.

Om det skall det hållas en folkomröstning i kommun eller i ett

en landsting skall röstlängder och röstkort framställas för den om-

röstningen. Registret skall användas också för framställning

av

duplettröstkort, tillsyn, planering och uppföljning av val eller omröstning samt för framställning av statistik. Uppgifter väljarna

om

hämtas ur folkbokföringens aviseringsregisterSPAR alt. de lokala

folkbokföringsregistren.

Registeransvar

2 § Varje skattemyndighet i länet är registeransvarig för sitt register.

Riksskatteverket är registeransvarigt för alla registren.

i Registerinnehåll

3 § Registret får innehålla uppgifter svenska medborgare är om som

eller som har varit folkbokförda i landet någon gång och är eller

som

fyller 18 är senast den dag som val eller folkomröstning skall hållas. Registret får också innehålla uppgifter om utländska medborgare

som är folkbokförda här och som har varit folkbokförda i landet den 1 november de tre senaste åren före valåret eller omröstningen.

4 § För en person får i registret

anges nanm, personnummer, adress och den fastighet och den territori-

ella församling som personen är folkbokförd på enligt folkbok-

föringslagen 1991 245

2. medborgarskap,

medlemskap i svenska kyrkan eller i icke-territoriell församling.

118 Författningsfärslag

För de personer som inte är folkbokförda i landet får i registret också anges när de utvandrade.

5 § Utöver de uppgifter sägs i 4 § får registret innehålla uppgifter som om valdistrikt, vallokaler och vallokalemas öppettider adress till samt valnärrmden.

Sökbegrepp

6 § Vid sökning i ett register fâr sökbegrepp endast användas

som

nanm, personnummer, medlemskap i Svenska kyrkan, medborgarskap, län, kommun, församling och valdistrikt.

Utlämnande av uppgifter

7 § Uppgifter i registret får lämnas ut på medium för automatisk

databehandling endast om detta följer lag eller förordning eller

av

regeringen har medgett detta. Regeringen får uppdra Datainspektionen att lämna sådant medgivande i fråga uppgifter inte

om som omfattas av sekretess.

8 § Begär en enskild att få underrättelse enligt 10 § datalagen

1973:289, lämnas underrättelsen skattemyndigheten.

av

Gallring av uppgifter

9 § Alt. 1 En månad efter att det val eller den omröstning för vilket

röstlängdsregistret upprättades har vunnit laga kraft skall uppgifterna

om personer i registret gallras.

Alt.2Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer skall

lämna föreskrifter gallring röstlängdsregistret. om av

Denna lag träder i kraft den

Författningsförslag 119

8 Förslag till Lag om ändring i lagen 1987:813 om

homosexuella sambor

Härmed föreskrivs att lagen 1987:813 homosexuella sambor om skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Om två personer bor tillsammans i ett homosexuellt förhållande, skall

vad som gäller i fråga om sambor enligt följande lagar och bestämmelser tillämpas även på de homosexuella samboma:

lagen 1987:232 om sambors gemensamma hem, 2. ärvdabalken, jordabalken, 4. 10 kap. 9 § rättegångsbalken, 5. 4 kap. 19 § första stycket utsökningsbalken,

6. 19 § första stycket, punkt 1 nionde stycket anvisningarna till

av

31 § och punkt 3 a av anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen

1928:370, 7. lagen 1941:416 om arvsskatt och gåvoskatt,

6 § lagen 1946:807 om handläggning av domstolsärenden, 9. bostadsrättslagen 1991:614, 10. 9 § rättshjälpslagen 1972:429, 11. lagen 1981:131 om kallelse på okända borgenärer,

12. 5 kap. 18 § tredje stycket fastighetsbildningslagen 1970:988,

13. 10 § insiderlagen 1990:1342, 14. 11 kap. 3 § första och 14. 14 kap. 3 4 § tredje

andra styckena och 5 § andra stycket och 8 § tredje stycket

stycket vallagen 1972:620, vallagen 1994.-00, 15. 36 § första stycket lagen 1972:704 kyrkofullmäktigval,

om m.m.,

16. 2 § andra stycket lagen 16. 4 § lagen 1994:00

om

1993:1404 om brevröstning i brevröstning i vissa fall. Förbundsrepubliken Tyskland

och i Schweiz, samt 17. lagen 1993: 1469 om uppskovsavdrag vid byte bostad. av

1 Senste lydelse 1993:1474.

120 Författningsförslag Förutsätter dessa lagar eller bestämmelser att samborna skall vara ogifta, gäller det också de homosexuella samborna. Denna lag träder i kraft den

Inledning 121

1 Inledning

1.1 Direktiven, m.m.

Sedan Vallagsutredningen avlämnat sitt betänkande, VAL Organisation

Teknik Ekonomi SOU 1992:108, kvarstod enligt utredningens direktiv antal frågor vilka, enligt vad som förutsattes i direktiven, ett

borde behandlas under parlamentarisk medverkan.

Kommittén har således arbetat utifrån de tidigare utfärdade Dir. 1991: 13 och 1992:49, bil Vidare har kommittén direktiven se

direktiven Dir. 1984:5 angående utredningsförslagens

haft att beakta

kostnadsmässiga inriktning och direktiven Dir. 1988:43 angående

EG-aspekten. Slutligen har för arbetet gällt direktiven Dir. 1992:50

beträffande redovisning de regionalpolitiska konsekvenserna av

av

utredningsförslag. Förutom det från Justitiedepartementet till Vallagsutredningen

överlämnade materialet nämns i utredningens betänkande har som regeringen till kommittén överlänmat riksdagens skrivelser den 19 och 25 november 1992 rskr. 199293:20 och 32 med anledning av

Konstitutionsutskottets KU betänkanden 199293:KU4 Regionala

och kommunala frågor samt 199293:KU6 Valfrågor, m.m. Justitiedepartementet har vidare överlämnat framställning från JO, en daterad 1993-11-01.

1.2 Arbetets bedrivande, m.m.

partierna har sina representanter i kommittén De politiska genom

fortlöpande lämnat synpunkter och redovisat sina ställningstaganden kommittén tagit En viktig utgångspunkt i arbetet

i de frågor som upp.

har varit strävan att, med hänsyn till vallagens grundläggande

kring de förslag läggs fram. Således har

karaktär, uppnå enighet som det bedömts mindre meningsfullt att fullfölja arbetet i vissa frågor

som

där det relativt tidigt stått klart att företrädarna för de olika partierna oförenliga ståndpunkter. I frågorna kommunala utjämningsintagit om

och identitetskontroll i vallokal har det dock, trots att enighet mandat

122 Inledning

inte kunnat nås, likväl bedömts intresse redovisa vara av att det underlag som tagits fram. En annan vägledande princip för arbetet har varit önskemålet så att långt som möjligt åstadkomma enkla och begripliga regler i syfte att underlätta för väljare och valarbetare. Riksdagen antog den 1 december 1993 ett förslag till vissa ändringar av vallagen och lag försöksverksamhet vid valen år en om 1994 prop. 199394:21, bet. l99394zKUl2. Försöksverksamheten skall bland annat avse försök skall underlag för bedömning som ge av frågan om valdistriktens storlek. Kommittén har därför inte det ansett

vara ändamålsenligt att nu behandla den frågan.

Den 17 december 1993 antog riksdagen ett förslag bolagisering om av postverket prop. 199394:38, bet. 199394:TU11, rskr. 1993- 94:l19. Detta beslut har betydelse för vissa de frågor av som kommittén har att behandla. Beslutet innebär att det centrala ansvaret för poströstningen och röstningen institutioner förs över till den centrala valmyndigheten, Riksskatteverket RSV.

Under hösten 1993 har överläggningar i olika författningsfrågor

mellan regering och opposition resulterat bl.a. i överenskommelse en om att införa personröstning och att vid de allmänna valen 1994 genom försöksverksamhet tillämpa ett sådant för val till system

kommunfullmäktige i ett antal kommuner. Vallagskommittén har inte nu kunnat beakta de förändringar i olika avseenden fullt

som ett utbyggt personröstningssystem kan komma att fordra. Kommittén har i sitt arbete haft anledning att ta åtskilliga kontakter med andra myndigheter och utredningar. Rent allmänt kan sägas att kommittén i flertalet frågor funnit det ändamålsenligt under hand att inhämta synpunkter från RSV också varit i som representerat kommittén genom experter. I frågan kommunala utjämningsmandat om har verket också på kommitténs begäran utfört datorsimuleringar av

valresultat. Denna undersökning finns intagen bil. 2. Arbetet med

som att ta fram ett förslag till ett nytt röstlängdssystem har dessutom

fordrat överläggningar med representanter för Aviseringsutredningen Fi 1992:12 och Personnummerutredningen Ju 1993:01.

Kommittén har också haft kontakt med kyrkoberedningen C 1992:02. Denna beräknas lägga fram ett förslag under våren 1994 som kan komma att påverka sambandet mellan de kyrkliga och borgerliga valen. Kommittén har därför gjort bedömningen det inte att är meningsfullt att nu lägga fram några förslag till omfattande ändringar beträffande de kyrkliga valen. I vissa frågor, exempelvis vad gäller det kommunala ersättarsystemet, har inhämtats material från länsstyrelser och kommuner. Dessutom har det i bl.a. frågan identitetskontroll i vallokal om

Inledning 123

bedömts som värdefullt att ta in synpunkter från personer som tjänstgjort inom valadministrationen, som t.ex. valförrättare. Beträffande det relativt omfattande arbetet med översynen av vallagen i redaktionellt och språkligt hänseende har kommittén haft

tillgång till särskild sakkunskap genom att sprákexpertis från Justitie-

departementet knutits till kommittén.

I syfte att närmare studera frågor kring hanteringen röstlängder

av har sekreteraren Ulla Nilsson besökt valadminstrativa myndigheter i Norge och Danmark i samband med att det hållits val i dessa länder. Kommittén har också lämnat ett remissvar på betänkandet Postlag SOU 1993:9

Kortare. 125 . ..

2 Kortare tidsfrister för framställning

och röstkort

av röstlängder

2.1 Kommitténs förslag i sammanfattning

Kommittén föreslår att kvalifikationsdagen för rösträtt bestäms till 30 dagar före valdagen, systemet med att alltid ha gällande röstlängd ersätts med ett en där röstlängden bara tas fram då det skall hållas ett val system eller en omröstning, tiden för förtidsröstning på posten kortas från 24 dagar till 20 dagar före valdagen, den särskilda röstlängden, dvs. den röstlängd som utlands- svenskar i efter särskild ansökan, tas bort. Utlandstas upp

svenskarna skall med stöd av de uppgifter om utvandrade

svenska medborgare som finns i folkbokföringssystemet tas upp

i röstlängd övriga väljare och dä i det valdistrikt

samma som de tillhörde när de utvandrade, som ansvaret för att utlandssvensken finns med i röstlängden skall också i fortsättningen vila på den som flyttat ut ur landet; utlandssvensken skall få ett röstkort genom att anmäla sin adress i utlandet, och utomlands skall stå kvar i röstlängd i minst tio - den som flyttar år och skall kunna förlänga den tiden genom att anmäla sin adress i utlandet. Kommittén föreslår dessutom en registerlag för röstlängds-

och röstkortsframställningen mot bakgrund de krav skydd

av

den personliga integriteten finns för ADB-register med

av som

personuppgifter.

126 Kortare.. . .

2.2 Gällande rätt

2.2.1 Rösträtt och röstlängder

Rösträtt till riksdagen har svenska medborgare fyllt som 18 år senast på valdagen och är upptagna i röstlängden. Det finns två typer av röstlängd, allmän och särskild. Båda en en dessa röstlängder upprättas och skrivs ut de år då det skall hållas val. Röstlängderna gäller från den 1 september till och med den 31 augusti påföljande år. Den allmänna röstlängden upprättas senast den 15 juli

för varje valdistrikt skattemyndigheten. I den allmänna röstlängden

av antecknas alla svenska medborgare är folkbokförda på fastighet som i valdistriktet den 1 juli och har fyllt eller fyller 17 år den som senast 1 september det år röstlängden upprättas. Rösträtt till landstings- och kommunfullmäktige har svenska medborgare som fyllt 18 år senast på valdagen och finns upptagna i som den allmänna röstlängden och är folkbokförda i landstinget respektive kommunen. Alla inte är svenska medborgare och har varit som som folkbokförda i landet den 1 november de tre senaste åren före valåret tas automatiskt upp i den allmänna röstlängden och har då rösträtt i

valen till landstings- och kommunfullmäktige de fyllt

om 18 år senast på valdagen. I 3 kap. 2 § regeringsformen sägs att bestämmelser rösträtt för om svenska medborgare som inte är bosatta i landet finns i lag. Den lag som reglerar utlandssvenskarnas rösträtt är vallagen. Enligt 4 kap. 11 § vallagen har svenska medborgare fyllt 18 år på som senast valdagen rösträtt vid val till riksdagen, de varit folkbokförda här om någon gång. För att få rösta måste de dessutom i vara upptagna gällande röstlängd. I ett vilande förslag till ändring 3 kap. 2 § av regeringsformen skall utlandssvenskarnas rösträtt regleras i grundlag, bet. 199293:KU5, rskr.199293:3l. Utlandssvenskarna tas upp i den särskilda röstlängden. Denna röstlängd upprättas av Riksskatteverket, RSV. Liksom den allmänna röstlängden skall den särskilda röstlängden framställd den vara senast 15 juli. För att man skall bli upptagen i den särskilda röstlängden krävs att man ansöker det hos RSV senast den 1 juli år. om samma Man måste ansöka om att tas upp i den särskilda röstlängden inför varje ordinarie val. De som tagits i den särskilda röstlängden upp under ordinarie valår tas automatiskt i den under mellanvalsåren. upp Antalet ansökningar till den särskilda röstlängden under valåren var 1982, 1985, 1988 och 1991 mellan 19 000 och 21 000. Den allmänna röstlängden skall kunna användas även vid kyrkofullmäktigval i församling eller samfällighet. Därför skall det i röstläng-

Kortare. 127 . ..

den anges om någon per den 1 juli är medlem i Svenska kyrkan eller tillhör en icke-territoriell församling. Om ett valdistrikt vid val till riksdagen innehåller två eller flera församlingar eller delar av församlingar skall det läggas upp särskilda delar av röstlängden för varje församling eller kyrkligt valdistrikt. Väljarnas kontroll av uppgifterna i röstlängden skall ske mot

uppgifterna röstkortet. Den som anser att en röstlängd är felaktig

på så sätt att han oriktigt uteslutits från rösträtt eller att han tagits upp i röstlängden för ett annat valdistrikt än det där han är folkbokförd eller att någon annan uppgift om honom är oriktig får begära rättelse av längden. En begäran om rättelse skall göras senast den 25 augusti. Frågor om rättelse prövas av Skattemyndigheten utan något särskilt sammanträde. Röstlängderna tas fram i två exemplar och distribueras därefter till valnämnderna.

2.2.2 Röstkort

Under ett valår skall det för var och en som är röstberättigad upprättas

ett röstkort. Röstkortet skall innehålla uppgifter om den röstbe-

rättigades namn och nummer i röstlängden. Kortet skall också innehålla uppgifter om väljarens valdistrikt och i vilken vallokal han skall rösta på valdagen. För den som är upptagen i den allmänna röstlängden framställs röstkort genom RSV:s och skattemyndighetens försorg. Underlag för framställning av röstkorten tas fram av skattemyndigheten, länsstyrelsen och valnärrmderna gemensamt en särskild blankett. Magnetband

med uppgifter om de röstberättigade, vallokaler m.m. levereras till ett

tryckeriföretag. Företaget framställer på grundval av dessa uppgifter en försändelse per väljare. Försändelserna består av en informationsskrift framställd av RSV och röstkort till de val som väljaren är röstberättigad Tryckeriet överlämnar de adresserade försändelserna direkt till posten för distribution. För den som är upptagen i den särskilda röstlängden framställs röstkorten i praktiken av RSV efter att uppgifter om valdistrikt m.m. inhämtats från länsstyrelserna. Röstkort med flygpostkuvert sänds därefter direkt till respektive väljare. Röstkort skall skickas till väljaren senast 45 dagar före valdagen när det gäller ordinarie val till riksdagen, landsting och kommunfullmäktige. Vid annat val skall röstkorten sändas till de röstberättigade senast 16 dagar före valdagen. Samma tidsfrister gäller för röstkort inför val av kyrkofullmäktige m.m. Av kostnadsskäl sänds röstkorten för de

128 Kortare.. ..

allmänna valen och för de kyrkliga valen till väljarna i samma försändelse. För den som är upptagen i den särskilda röstlängden finns det inte någon angiven tid för när röstkorten skall sändas till väljarna. I stället sägs att dessa röstkort skall sändas till väljarna i god tid före valdagen.

2. 3 Bakgrund

2.3.1 Tidigare regler om röstlängder och röstkort

Reglerna för rättelse av röstlängd innebar före den l januari 1994 SFS 1993:1399, prop. 199394:21, bet. 199394:KU12, rskr. 199394:45 följande. Kvalifikationsdagen för att tas upp i röstlängd

var den l juni och röstlängderna skulle vara framtagna senast den 20

juni. Både den allmänna och den särskilda röstlängden skulle vara framlagda för granskning hos Skattemyndigheten varje vardag under tiden den 26 juni 15 juli eller, om sistnämnda dag var en lördag eller söndag, till och med påföljande måndag. Länsstyrelsen skulle senast den 20 juni kungöra var och när allmän röstlängd skulle vara framlagd för granskning. Den som ville ha ändring i röstlängden skulle senast den 15 juli hos

länsstyrelsen skriftligen framställa anmärkning mot längden. Länsstyrelsen skulle pröva anmärkningarna vid ett offentligt sammanträde den

22 juli eller, om denna dag var en lördag eller söndag, närmast följande måndag. Beslut över anmärkning skulle meddelas senast dagen efter Sammanträdets slut. För den allmänna röstlängden fanns också ett extraordinärt ändringsförfarande. Länsstyrelsen kunde besluta om rättelse i röstlängden om det var uppenbart att det förelåg ett fel till en väljares nackdel. Ansökan om rättelse kunde göras av den som inte blivit upptagen i röstlängden. Om det beträffande någon antecknats att han blev röstberättigad viss dag efter den 1 september det är röstlängden

upprättats eller att rösträtt inte förelåg vid val till riksdagen kunde han

också ansöka om rättelse. Det extraordinära förfarandet förutsatte att

välj aren inte hade framställt anmärkning mot röstlängden. Ansökan om

rättelse skulle göras senast den 1 september det âr röstlängden upprättades och kunde göras även av skattemyndigheten. Sista dag för att begära rättelse av röstlängden vid val av kyrkofullmäktige m.m. var den 1 oktober. Om länsstyrelsen beslutade om rättelse skulle Skattemyndigheten rätta längden. Innan detta skett hade beslutet ingen verkan.

Kortare. 129 . ..

Väljarens kontroll av innehållet i röstlängderna skedde redan tidigare i huvudsak genom att han tog del av texten på röstkortet. Eftersom kortet skickades ut efter att tiden för amnärkningsförfarandet hade gått till ända kom det extraordinära rättelseförfarandet att bli

betydligt utnyttjat än anmärkningsförfarandet jämför SOU

mer 1980:45 93. Antalet anmärkningsärenden låg på en mycket låg s.

nivå. Länsstyrelsen i Stockholm, hade flest anmärkningsärenden

som år 1991, redovisade fem sådana ärenden när det gällde den allmänna röstlängden och 19 när det gällde den särskilda röstlängden. Den länsstyrelse redovisade näst flest ärenden för år 1991 var som länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, som handlade fyra anmärkningar mot den allmärma röstlängden och tre mot den särskilda. Vid övriga länsstyrelser förekom inga anmärkningar mot den allmänna röstlängden och mot den särskilda röstlängden förekom enstaka anmärkningar vid fyra länsstyrelser. Inte i något fall var det fråga om att anmärkning framställdes mot att en annan person felaktigt blivit upptagen i röstlängden, något var formellt möjligt enligt tidigare som bestämmelser.

2.3.2 Tidigare utredningar röstlängder och röstkort

om

1965 års Valtekniska utredning föreslog i betänkandet Ny valteknik SOU 1969:19 vissa ändringar beträffande de frister som då gällde

för upprättande av röstlängd, anmärkning m.m. I propositionen till vallagen prop. 1972:105 föreslogs vissa justeringar då gällande frister för röstlängdsförfarandet.

av

I betänkandet Översyn av vallagen 2 SOU 1980:45, uttalar 1978

års Vallagskommitté att man vid utformningen av röstlängdsförfarandet bör sträva efter att så många som möjligt av dem som på

valdagen faktiskt uppfyller kraven för rösträtt också skall tas upp i röstlängden och därmed få delta i valet. Av olika skäl röstlängderna måste framställas, allmänheten skall tillfälle att granska längderna ges måste dock längderna bygga på de förhållanden som var kända osv. viss tid före valdagen.

Kommittén övervägde möjligheterna att ändra röstlängdsförfarandet

så att kvalifikationsdagen kom närmare valdagen. Det förslag som kommittén diskuterade byggde att anmärknings- och rättelseförfarandet sammanfördes och att röstkorten skrevs ut efter den preliminära röstlängden. Efter att kommittén diskuterat sitt utkast med företrädare för länsstyrelserna ansåg kommittén att länsstyrelserna hade fog för vissa invändningar praktisk natur. Kommittén konstaterade också av att de framtida formerna för folkbokföringsregistrering då utreddes av

5 14-0360

130 Kortare. . ..

1979 års Folkbokföringskommitté. Vallagskommittén fann därför att

det var olämpligt att då lägga fram förslag till ändringar i röstlängds-

förfarandet. Vallagsutredningens förslag i betänkandet VAL Organisation Teknik Ekonomi SOU 1992:108 när det gäller den allmänna röstlängden ligger bakom de ändringar som genomförts per den 1 januari 1994 SFS 1993:1399, prop. 199304:21, bet. 199394:KU12, rskr. 199394:45. Förslaget innebar att kvalifikationsdagen flyttades fram från den 1 juni till den 1 juli. Detta kunde uppnås genom att det särskilda anmärkningsförfarandet togs bort och att anmärknings- och rättelseförfarandena slogs samman. Vid utarbetandet av sitt förslag övervägde utredningen att låta de

uppgifter som finns i folkbokföringen 30 dagar före en ordinarie

valdag ligga till grund den röstlängd som skall gälla vid valet och att motsvarande tid skulle gälla vid extra val eller folkomröstningar som inte sker i samband med ordinarie val. Väljarna skulle sedan ha möjlighet att begära rättelse av röstlängden fram till en vecka före valet då längden skulle tas ut på papper eller elektroniskt medium och distribueras till kommunerna. Det förslag som lämnades sträckte sig emellertid inte så långt. Ett skäl till det var att röstlängderna skall kunna komma till användning inte bara vid riksdags-, landstings-

fullmäkti g- och kommunfullmäktigeval och särskilda folkomröstningar.

De skall också kunna användas vid kyrkovalen och i andra val i Svenska kyrkans regi. Några säkra uppgifter om i vilken utsträckning som röstlängderna användes vid den sistnämnda typen av kyrkliga val fanns dock inte. Ett annat skäl som gjorde att utredningen valde att inte ha en flytande kvalifikationsdag för den allmänna röstlängden var den

omorganisation som pågick inom skatteförvaltningen när det gäller ADB-ansvar och ADB-utskrifter. Enligt ett förslag som bearbetades

inom förvaltningen skulle samtliga utskrifter inom skatteförvaltningen i fortsättningen ske från två stora utskriftscentraler i stället för de 21

utskriftsställen som tidigare funnits. En sådan lösning skulle påverka

framställningen av längderna. Med hänsyn till de föreslagna förändringarna valde utredningen att inför valen år 1994 inte lägga fram något förslag om flytande kvalifikationsdag för de allmänna röstlängderna. Vallagsutredningens förslag när det gäller den särskilda röstlängden ledde inte till lagstiftning. Förslaget innebar att man helt skulle slopa ansökningsförfarandet för utlandssvenskarna. En svensk medborgare som flyttar från Sverige skulle enligt förslaget automatiskt överföras till den särskilda röstlängden. Denna skulle byggas upp med hjälp av

Kortare.. 131 ..

personnummer och det referensregister som finns i folkbokföringssystemet. Eftersom utredningen befarade att ett renodlat system där alla som flyttat från landet förs över till den särskilda röstlängden skulle kunna leda till vissa nackdelar anpassades förslaget något. Ett problem enligt utredningen var att andra länder inte löpande rapporterar dödsfall. Dödsfall före år 1991 har heller inte förts in i det centrala referensregistret för folkbokföringen. Ett antal personer som avlidit skulle därför komma att stå kvar i röstlängden om den framställs automatiskt utan begränsning. Dessutom skulle röstlängderna bli inaktuella också av ett annat skäl. Om den utflyttade personen byter namn, t.ex. grund av äktenskap, kommer uppgiften om namn inte att överensstämma med uppgiften i längden. Vidare skulle, genom att uppgifterna om väljaren och hans adress inte kan hållas aktuella inom ramen för den särskilda röstlängden, det inte heller finnas förutsättningar för att skicka röstkort till dem som finns upptagna i denna. Detsamma gäller andra utskick som t.ex. information om röstningen som i dag sänds direkt till de väljare som kan brevrösta dvs. väljare som finns i Tyskland och i Schweiz. För att inte den särskilda röstlängden skulle bli alltför omfångsrik föreslog utredningen att man vid framställningen av den första längden skulle gälla enligt det nya systemet begränsade antalet väljare som som skulle tas upp i registret och utgå från de uppgifter som fanns i den befintliga särskilda röstlängden. Dessa uppgifter skulle kompletteras med uppgifter om väljare som varit upptagna i den särskilda röstlängden som gällt för de tre senaste ordinarie valåren och som fortfarande uppfyller kraven för att tas med i längden. Den första särskilda röstlängden som upprättades enligt det nya systemet skulle dessutom kompletteras med uppgifter om de svenska medborgare som varit folkbokförda här men som utvandrat från den 1 januari 1985 fram till den 1 juli det är den första röstlängden upprättades. För att tas upp i längden skulle personen dessutom ha fyllt eller komma att fylla 18 år det år röstlängden gällde. Eftersom det kan vara svårt att få reda om en person avlidit och avföra honom ur längden föreslog utredningen att den som inte deltagit i något av de tre närmast föregående ordinarie valen skulle strykas ur längden. Problemet med att en persons namn kan bli inaktuellt kunde enligt utredningen hanteras genom att personnummer utgör identifikationsuppgift. När det gällde granskning och rättelse av den särskilda röstlängden så skulle den enligt förslaget finnas tillgänglig för granskning sätt som den allmänna röstlängden. Mot bakgrund av de samma praktiska svårigheterna finns för utlandssvenskarna att granska som

132 Kortare. . ..

röstlängden ansåg utredningen att också systemet för rättelse av den särskilda röstlängden fick anpassas något. En person som inte tagits upp i den särskilda röstlängden skulle skriftligen, till och med torsdagen före valdagen, kunna begära att tas upp i längden. En röst som avgivits från utlandet skulle uppfattas som en sådan begäran. Vid röstning hos utlandsmyndigheterna skulle det i stället för röstkort upprättas ett adresskort för väljaren. Beträffande de väljare som har möjlighet att brevrösta, nämligen de som vistas i Tyskland eller i Schweiz, föreslog utredningen att det också i fortsättningen skulle krävas att väljaren bifogar röstkort. Han måste enligt förslaget därför beställa ett sådant. Vid remissbehandlingen av Vallagsutredningens förslag tillstyrkte eller godtog samtliga remissinstanser förslaget när det gällde den allmänna röstlängden. Valprövningsnämnden erinrade om att Maa-

stricht-fördraget och förslaget om unionsmedborgarskap innebär att det

i den Europeiska Unionen skall införas ett unionsmedborgarskap och att varje unionsmedborgare som är bosatt i ett medlemsland, i vilket han eller hon inte är medborgare, enligt fördraget skall ha rösträtt och vara valbar till kommunala val i bosättningslandet på samma villkor som medborgarna i det landet; samma förhållande gäller val till Europaparlamentet. Bl.a. när det gäller integritets- och sekretessaspek-

ter ansåg RSV att röstlängds- och röstkortsregistret bör regleras i en

särskild registerlag. RSV påpekade också att om partierna skall ha rätt till fria avskrifter av röstlängderna så måste också dessa avskrifter

framställas i början juli. Även partierna nöjer sig med denna

av om

preliminära version av röstlängd kommer skatteförvaltningen ,att ha

stora problem att med egen utrustning kunna svara för röstlängdsframställning. .

RSV ansåg vidare att det inte fanns någon annan möjlighet än att röstlängderna i fortsättningen får framställas i enbart ett exemplar.

RSV såg inte heller någon möjlighet till ytterligare förkortning av kvaliñkationstiden för röstlängder. Andra remissinstanser ifrågasatte de föreslagna röstlängdernas juridiska status och om dessa skall uppfattas som en del av folkbokföringsregistret eller om längderna skall ses som egna fristående personregister röstlängder inom ramen för valorganisationen. I sistnämnda fall påpekades det att innehåll och sökmöjligheter i registret bör regleras särskilt i lag. Röstlängdernas status kan ha betydelse även vad gäller ev. rättelser i dessa register eftersom reglerna om folkbokföring kan leda till att en viss person enligt dessa bestämmelser skall folkbokföras inom viss församling vid viss tidpunkt

trots att han materiellt sett inte varit bosatt där vid den tidpunkten. . Vidare ifrågasattes behovet av en preliminär röstlängd.

Kortare. 133 . ..

Dessutom ansåg en remissinstans att det kan innebära en risk att sända ut röstkort minst 45 dagar före ordinarie val; det kunde befaras att detta utskick mitt i semesterperioden skulle medföra att många röstkort kommer bort hos väljarna, vilket kan komma att innebära att ett stort antal duplettkort måste utfärdas. När det gäller Vallagsutredningens förslag beträffande den särskilda

röstlängden tillstyrkte RSV att ansökningsförfarandet för utlands-

svenskarna slopas. RSV ansåg emellertid att registret skulle komma att kunna omfatta många personer som inte alls har rätt att rösta. Med ledning det centrala referensregistret kan man inte kontrollera att av utlandssvensk fortfarande är svensk medborgare eftersom detta en register inte uppdateras regelmässigt. Röstlängden skulle också komma att innehålla ett okänt antal avlidna; i värsta fall kan en avliden komma att finnas kvar i längden under tre val, dvs. i nio år. I förstudie till nytt valsystem har RSV lämnat ett alternativt en förslag till särskild röstlängd. Enligt RSV är utredningens och RSV:s förslag i grunden tämligen lika och innebär exakt samma arbete för RSV under bråda tid före valet. Den enda skillnaden är att samma RSV:s förslag innebär att det register utredningen vill ha som som röstlängd skall finnas tillgängligt på ADB-medium endast hos RSV och

länsstyrelserskattemyndigheter. Efter att RSV markerat inkommande

utlandsröster skall skattemyndigheterna skriva ut längder som enbart skulle utgöra förteckning över inkomna röster. Även de utlandssvenskar som begärt röstkort skulle tas upp förteckningarna. Förteckningarna skulle kunna skrivas ut laserskrivare så sent som lördagen före valet på de 28 orter där särskild röstlängd skall finnas. De utlandssvenskar som vistas i Sverige och vill rösta på valdagen skulle dock tvungna att i förväg beställa röstkort för att kunna vara rösta. Enligt RSV fanns det också med utredningens förslag en risk för att vissa utlandssvenskar inte tillåts rösta. En svensk som utvandrat före 1985 och därefter inte ansökt att bli upptagen i den särskilda om röstlängden skulle, han befinner sig i Sverige och vill rösta i sin om vallokal, inte finnas i röstlängden och därmed inte få rösta. Vid 1991 års val förekom det att utvandrat före 1947 ansökte om personer som att bli upptagna i särskild röstlängd. Enligt RSV är arbetet med att ta emot utlandsröster under de två sista veckorna före valet mycket intensivt och kan kräva 5-10 extraanställda. En förutsättning för att inte fler röster än tidigare skall bli underkända är att utlandsmyndigheterna är mycket noggranna vid ifyllandet de adresskort som måste bifogas röster när röstkort av saknas. Personer utanför Sverige använder sällan sitt personnummer.

Någon form svensk legitimationshandling borde därför ligga till

av grund för adresskortet. Som nämnts finns det också röstberättigade som saknar personnummer.

134 Kortare,...

Om en person i tid lämnat en röst men inte finns i röstlängds-

registret måste en utredning om eventuellt upptagande i röstlängd ske med hjälp av skatteregistret och folkbokföringsregistren. Utredningen

innehåller inga överväganden om denna sökning behöver regleras. Även anmälningsförfarandet bort kvarstår uppgiften föra om tas att

adressuppgifter för röstberättigade svenska medborgare i Schweiz som

begär röstkort. Såvitt RSV kan förstå finns inga möjligheter att förse svenska medborgare i Tyskland med röstkort vid ett extra val. Föreningen för Svenskar i världen ifrågasätter den om nya förenklade ordning som föreslås i praktiken kommer att uppfattas som en förenkling; snarare föreligger en risk för osäkerhet beträffande vad som gäller för den enskilde utlandssvensken. Föreningen föreslår att röstkort bör skickas till alla, oavsett om man finns upptagen i allmän

eller särskild röstlängd. Vidare måste det enligt föreningens upp-

fattning bli problem med utlandssvenskar som befinner sig i Sverige och som önskar rösta i vallokal här men inte tidigare fått röstkort; i praktiken kommer dessa inte att få rösta.

2. 3 3 Folkbokföringssystemet

.

Den 1 juli 1991 trädde den nya folkbokföringslagen 1991:481 i

kraft. Då överfördes folkbokföringen från pastorsämbetena till

skattemyndigheterna. Tidigare skedde, med något undantag, folkbokföringen i två former, som kyrkobokföring och som mantalsskrivning. Kyrkobokföringen skedde löpande hos pastorsämbetena, medan mantalsskrivningen skedde årligen och ombesörjdes av de lokala skattemyndigheterna fr.o.m. den 1 januari 1991 ett lokalt skattekontor. Begreppen kyrkobokföring och mantalsskrivning har ersatts med

begreppet folkbokföring. Ansvaret för den nya folkbokföringen vilar

skattemyndigheterna genom de lokala skattekontoren. Ett folkbokföringsärende skall handläggas vid det lokala skattekontor inom vars

geografiska område den person som beslutet avser bor eller om det

avser flyttning det kontor inom vars område vederbörande vill flytta in till. RSV skall svara för viss rådgivning till myndigheterna i folkbok-

föringsfrågor. En skattemyndighets beslut om folkbokföring över-

klagas hos länsrätten. Beslut om personnummer överklagas dock hos RSV. Enligt 14 och 20 §§ folkbokföringslagen skall den som kan antas att

under sin normala livsföring komma att regelmässigt tillbringa sin

normala dygnsvila utom landet under minst ett år avregistreras från

Kortare. 135 . ..

folkbokföringen som avflyttad, om inte vederbörande är utsänd för anställning på utländsk ort i svenska statens tjänst. Huvudregeln för den som är anställd i ett svenskt bolag eller studerar utomlands under mer än ett år är alltså att han inte längre skall vara folkbokförd här i landet. Tidigare gällde att den som vistades i utlandet kunde stå kvar som kyrkobokförd i Sverige i upp till tre år. Enligt lagen om folkbokföringsregister skall det finnas ett lokalt

folkbokföringsregister och ett centralt referensregister. Det lokala

registret får innehålla uppgift om personnummer, namn, adress, folkbokföringsfastighet, födelseort, medborgarskap och civilstånd.

Registret får också innehålla uppgift om inflyttning från utlandet.

Uppgifter om avregistrering på grund av dödsfall eller utflyttning till utlandet får också finnas. De som utvandrat avförs ur det lokala registret vart 7:e år. Då förs dessa och de som fyllt 100 år 1 6 år dessförinnan till ett en avgångslängd.

I det centrala referensregistret får uppgift finnas om personnummer, namn, folkbokföringskoder och skälet för avregistrering. I detta

register står alla som en gång varit folkbokförda i Sverige kvar för evigt, någon uttag på grund av ålder eller avflyttning sker således inte ur detta register. Uppgift om medborgarskap får inte finnas i detta register. Samtliga folkbokföringsuppgifter lagras med hjälp av ADB. För varje län förs ett s.k. personband som innehåller samtliga personer som är folkbokförda i länet. Personbanden inrättades då folkbokföringen hanterades av Svenska kyrkan och ansvaret för dem

låg fram till år 1987 hos länsstyrelsen. Samtliga uppgifter som

bokförts hos pastorsexpeditionerna registrerades manuellt av respektive länsstyrelse. Numera förs personbanden av respektive skattemyn-

dighet. Uppgifter ur de lokala folkbokföringsregistren överförs en gång i veckan till personbanden. Detta regleras i 5 § Folkbok-

föringsregisterkungörelsen 1989:750. Personbanden används främst för att föra ut uppgifter från folkbokföringen till andra register i samhället s.k. avisering av andra register. Det finns inga säkra uppgifter det antal svenska medborgare som finns utomlands. Fullständiga uppgifter om dödsfall, medborgarskapsförändringar och familjebildning finns nämligen inte tillgängliga. Antalet utvandrade svenska medborgare födda år 1900 eller senare och som fortfarande är i livet har av RSV uppskattats till ca 124 000. Som jämförelse kan nämnas att enligt statistiska uppgifter från statistiska centralbyrån för åren 1989-1991 utvandrade 21 484, 25 196 respektive 24 745 personer från Sverige dessa år. Av dessa var 8 338, 8 957 respektive 9 737 svenska medborgare. Samma är invandrade 6 922, 6 728 respektive 5 805 svenska medborgare från utlandet.

136 Kortare...

2.4 Röstlängder i vissa andra nordiska

länder

2.4.1 Danmark

I Danmark finns ingen gällande röstlängd. Sådan längd upprättas först när beslut om valdag har meddelats. Alla myndiga danska medborgare som har fyllt 18 år och har fast bostad i landet har rösträtt till folketinget om de är upptagna i

valglisten, röstlängden. Väljare som finns upptagna i folkregistret tas

automatiskt upp i röstlängden. Medborgare som inte har fast bostad i landet får ansöka om att tas upp i röstlängden. Ingen kan utöva sin rösträtt om han eller hon inte finns med i röstlängd. Enligt reglerna i Danmark får valglistan, röstlängden inte utlärrmas till de politiska partierna. Folkregistret förs lokalt av kommunerna. Av uppgifterna i registret

skall framgå till vilket valdistrikt personen hör. Uppgifterna i de

kommunala registren förs därefter in i det centrala personregistret.

Framtagande av röstlängder

Röstlängderna tas fram grundval av de uppgifter som finns i det

centrala personregistret med de ändringar som kommit till det

kommunala folkregistret t.0.m 18 dagar före valdagen. För utlandsdanskarna krävs det att de senast vid denna tidpunkt har anmält att de vill tas upp i valglistan och att det har fattats ett särskilt beslut om detta i varje enskilt fall. Kvaliñkationsdagen för att tas upp i valglistan är således 18 dagar före valdagen. Flyttningsanmälan som görs senast 18 dagar före valdagen skall beaktas i röstlängden. Det innebär att det eller de lokala folkregistren skall anmäla alla flyttningar till det

centrala personregistret som tagits emot t.0.m. artonde dagen före

valet. De skall också anmäla uppgifter om personer som förlorat eller erhållit danskt medborgarskap senast denna dag. Om det senast den dagen genom särskilt beslut har bestämts att en väljare skall tas upp på kommunens valglista så skall det också meddelas till det centrala

personregistret. Detta kan vara fallet med en utlandsdansk som anmält

att han vill tas upp i längden. En sådan anmälan görs till kommunen där han senast var folkbokförd. Om väljaren är utsänd att tjänstgöra i rikets tjänst tas han direkt upp i längden efter ansökan. För prövning av om en utlandsdansk som inte tillhör denna kategori och som vistats utomlands i mer än fyra år skall tas upp i röstlängden finns det en särskild nämnd, valgretsnaevnet. Nämndens beslut gäller i tvâ år och

Kortare.. 137 ..

kan inte överklagas. En utlandsdansk tas upp i röstlängden i den kommun där han senast var folkbokförd. Underrättelserna från det kommunala folkregistret till det centrala registret sänds alltså i vissa fall dag de kommer in, dvs. samma som

artonde dagen före valet. Uppgifterna i det centrala personregistret

äjourförs därefter. Röstlängderna och röstkorten skrivs därefter ut i fem regionala ADB-centraler. De skall den kommunala bevara styrelsen, Valnämnden, tillhanda senast 8 dagar före valdagen. Visar det sig ändring borde ha anmälts kommunen inte har att en som av kommit till det centrala personregistret kan röstlängderna rättas manuellt kommunen. Vid flyttning mellan två kommuner skall i så av fall den kommun från vilken väljare flyttat underrättas. För det fall flyttningen har anmälts än kvalifikationsdagen skall väljaren stå senare kvar i sitt gamla distrikt. Om väljare har avlidit, blivit omyndig en eller förlorat sitt danska medborgarskap efter kvalifikationsdagen stryks väljaren manuellt längden. Om väljare efter att ha fått ur en röstkort eller på grund att han inte har fått röstkort begär rättelse av längden kan den kommunalbestyrelsen, Valnämnden, till av rättas av och med valdagen.

Röstkort

Senast tio dagar före valdagen skall inrikesministeriet kungöra i landets dagstidningar när röstkorten kommer att sändas ut. I kungörelskall det erinras inte får något röstkort eller om sen om att om man röstkortet innehåller fel så skall vända sig till kommunala man bestyrelsen, Valnämnden, för att fä rättelse. För de väljare finns med i folkregistret skrivs röstkorten ut i som samband med att valglistan skrivs ut. De sänds till kommunens valnämnd åtta dagar före valdagen. Kommunen skall sända senast röstkorten till väljarna senast sju dagar före valdagen så att väljarna har dem fem dagar före. Kommunen kan också låta ADBsenast centralerna överlämna röstkorten direkt till posten för distribution till väljarna. Röstkorten innehåller uppgift väljarens namn och adress, om i röstlängden och vallokalens adress. Utlandsdanskarna får nummer inga röstkort.

Förtidsval

I de danska valen förekommer endast valsedel. Väljaren markerar en på denna hur han väljer. Om väljare är förhindrad att rösta i sin en

Kortare. . ..

vallokal på valdagen, oftast är tisdag, kan han förtidsrösta, som en brevstemme.

Förtidsröstning kan ske tre veckor före valet. Inom

landet kan man

lämna sin brevstemme de lokala folkregistrens kommunala kontor. Väljare som på grund av sjukdom eller handikapp inte kan komma till

vallokalen, kan efter ansökan därom förtidsrösta i sitt hem på så eget sätt att tvâ röstmottagare kommer dit och tar emot rösten. De är som

intagna på sjukhus, vårdhem eller fängelse kan förtidsrösta vid respektive institution. De röstberättigade uppehåller sig

personer som i utlandet kan förtidsrösta vid danska beskickningar inom månader tre före valet. Danska FN-soldater i utlandet kan förtidsrösta hos den röstmottagare som inrikesministeriet förordnat. Även sjöman och

passagerare danska fartyg och personer är anställda på

som

havsanläggningar kan förtidsrösta genom att brevstemme inom tre

veckor före valet. En sjöman på danska fartyg i utlands fart kan också

lämna en förtidsröst på fartyget från dagen efter ett folketingsval. I så fall gäller den rösten i nästa folketingsval. Samtliga förtidsröster sänds direkt till respektive kommun. Omkring 4 % väljarkåren i

av Danmark förtidsröstar. Förtidsrösterna distribueras till respektive valdistrikt där väljaren är upptagen i röstlängd och granskas i formellt hänseende dagen före valdagen och innan vallokalerna öppnas pâ valdagen. Vad man kontrollerar är att de formella föreskrifterna kring

brevstemmningen har följts. I samband med denna granskning

markerar man i röstlängden att väljaren förtidsröstat.

2.4.2 Norge

Röstlängder

Reglerna för rösträtt i Norge motsvarar i stor sett de svenska reglerna både vad gäller personer som är folkbokförda i landet och utlandsnorrmän. I Norge ansvarar det kommunala valgstyret, Valnämnden för

framställningen av röstlängder, manntall. Till grund för röstlängden ligger folkeregistret i kommunen. Det kommunala folkeregistrets

kontor har ansvaret för att valgstyrelsen får ett utkast till röstlängd en

som överensstämmer med folkeregistret. Röstlängden, manntallet, förs

för varje kommun och det framställs varje år då det skall hållas val.

Varje röstberättigad är folkbokförd i kommunen i

person som

folkeregistret den 1 juni valåret skall i röstlängden. Dessutom

tas upp tas de utlandsnorrmän någon gäng under de tio åren varit som senaste folkbokförda i landet i röstlängden. Om utlandsnorrmän inte upp en varit det kan han, senast den 1 augusti valåret, särskilt ansöka om att

Kortare. 139 . ..

i röstlängden. I ansökan skall sökanden försäkra att han eller tas upp hon fortfarande är norsk medborgare. De väljare som inte är folkbokförda i landet tas upp i röstlängden i den kommun där de senast var folkbokförda. Valgstyrelsen sätter upp ett utkast till röstlängd senast den 2 augusti. Vid tidpunkt skall styrelsen ha satt upp en lista över samma de utlandsnorrmän inte förts upp i röstlängden. Utkastet till som

röstlängd skall ligga utlagt för allmän granskning mellan den 2 augusti

och den 24 augusti. Politiska partier som registrerats för valet enligt de särskilda regler gäller för det, får gratis en avskrift av som röstlängden. Dessa uppgifter får partierna, enligt särskilda bestämmel-

ser om det, bara använda för partiändamål. Materialet skall förstöras

när det inte längre används, senast två år efter valåret. Klagomål mot röstlängden skall ha kommit till valgstyrelsen senast

den 24 augusti. Klagomâlen skall skriftliga. Senat den 31 augusti

vara skall Valgstyrelsen vid ett särskilt sammanträde avgöra de klagomål

framställts. Valgstyrelsen skall, fram till valdagen, stryka dem

som

dör eller som förlorat sin rösträtt ur röstlängden.

som

Röstkort

Några särskilda regler om röstkort finns inte i den norska vallagen. Enligt vad upplysts sänds inte några röstkort till väljare som inte som är folkbokförda i landet.

Förtidsröstning

Förtidsröstning får börja tidigast den 1 juli valåret och får pågå längst till och med dagen före valdagen. Förtidsröstningen administreras av

den kommunala valnärnnden. Röstmottagning anordnas i kommunerna,

Röstmottagning kan anordnas på platser som valstyrelsen bestämmer. vid sjukhus eller likande institutioner som Valgstyrelsen bestämmer. Röstmottagning anordnas också vid de utlandsmyndigheter som

Utrikesdepartementet särskilt har bemyndigat till det. På ett norskt

fartyg eller oljeborrplattforrn eller liknande anläggning kan rösten mottagning också anordnas. Om väljaren röstar utanför sin hemkommun skall röstmottagaren sända rösten till respektive valgstyrelse. Väljare skall lämna sin röst personligen till röstmottagaren. Om land inte tillåter andra medborgare att rösta i det landet får ett väljaren i stället brevrösta pâ motsvarande sätt som gäller för den svenska brevröstningen bortsett från att röstkort inte skall bifogas försändelsen.

140 Kortare. . ..

2.4.3 Finland

Röstlängder

Rösträtt vid val till riksdagen har varje finsk medborgare som året före valåret fyllt 18 år. Kvalifikationsdagen för att tas upp i röstlängd är

den 1 januari året före valåret om valet skall hållas senast den 31 augusti. Skall valet hållas den 1 september eller senare är kvalifikationsdagen den 1 januari valåret. Vallängdema består dels av för-

teckningar över de röstberättigade som enligt lagen om befolkningsböcker har sin hemort i röstningsområdet dels av de personer med

rösträtt i valet men som saknar hemvist i Finland, dvs. utlandsfinländare. Utlandsfmländama införs i vallängden för den valkrets inom vilken den kommun finns där han enligt uppgifter i det centrala befolkningsregistret senast har haft hemort i Finland. I de finska valen finns liksom i de svenska två typer av röstlängder.

Basförteckningar för vallängderna tas fram av befolkningsregistercentralen. Förteckningarna görs för varje kommun. Förteckningarna är inte röstlängder. Det är den kommunala centralvalnämnden som

skall granska och rätta förteckningarna och därefter underteckna dem. Först därefter är förteckningarna röstlängder som kan läggas fram för granskning. Valnänmdens granskning sker 37 dagar före valdagen. Samma dag skall befolkningsregistercentralen fastställa vallängderna.

Röstkort

Den centrala registerbyrån tar fram ett särskilt kort till samtliga väljare i basförteckningen och skickar till respektive valnärrmd. Valnämnden

sänder därefter, senast 37 dagar före valdagen, kortet till väljaren. Till utlandsñnländare sänds ett särskilt meddelande, röstkort, om det finns en adress i registret som framstår som aktuell.

Förhandsröstning

Förhandsröstningen börjar den 18:e dagen före valdagen och avslutas

i utlandet den 8:e dagen före och inom landet den 5:e dagen före

valdagen. Förhandsröstning kan ske vid post- och televerkets kontor,

vid sjukhus eller annan sådan institution, vid finska beskickningar utomlands och ombord på finskt fartyg. Efter särskilt beslut om det får

Kortare. 141 . ..

handikappad eller långvarigt sjuk och därför en väljare som är gravt inte kan sig till röstningsställe, rösta i hemmet han befinner sig

ta om i sin hemkommun.

De förtidsröster tagits emot sänds av röstrnottagaren till

som

respektive valnämnd.

2.5 Val inom den Europeiska Unionen

2.5.1 Bakgrund

Europaparlamentet är till namnet ett parlament men saknar många av de uppgifter traditionellt förknippar med nationella parlament

som man i demokratiska Den främsta skillnaden är att det inte ankommer stater.

eller avsätta styrelseorganet, kommissiopå Europaparlamentet att utse

Parlamentet kan rikta misstroendevotum till kommissionen och nen. också viss kontrollerande funktion. Parlamentet har inte heller har en någon formell initiativrätt och saknar dessutom egna beslutsbefogendet enligt Maastricht-fördraget i vissa fall beslutar heter, även om tillsammans med rådet.

finns inte något enhetligt valsystem för samtliga medlemsstater

Det ambitionen redan från början varit att utforma ett sådant. En trots att enhetlighet finns det dock Så är rösträttsåldern i samtliga viss numera. länder 18 år. Vid valen år 1989 hölls valen i samtliga länder under

vecka i juni månad, på torsdagen i en del länder och

samma

söndagen i andra. I samtliga länder är mandatperioden fem år. Det

också bestämmelser gäller valbarhet finns numera gemensamma som

föreskriver regeringsledamöter och vissa högre tjänstemän

som att

inom EU inte är valbara. I övrigt förekommer betydande skillnader mellan de olika länderna i fråga valsystemet till Europaparlamen-

om

Det finns olika lösningar när det gäller frågan om proportionella

tet.

val eller majoritetsval också beträffande valkretsindelning,

men

valbarhet och spärregler för att få mandat. Inom EU pågår en process syftar till att förändra valsystemet inför nästa val.

som

sitt betänkande EG och våra grundlagar SOU 1993:14 har

I

inför EG föreslagit Sverige vid val till Grundlagsutredningen att Europaparlamentet skall ha fyraprocentspärr och att Sverige delas

en i Götaland, Svealand och i tre Valkretsar som, stort sett, motsvarar

Norrland. Utgångspunkten för utredningen har varit att Sverige

tilldelas 25 mandat i Europaparlamentet.

142 Kortare. . ..

2.5.2 Rösträtt och valbarhet

I Maastricht-fördraget artikel 8 b stadgas alla medborgare i

att unionen skall ha rösträtt och valbara i både kommunala val och vara val till Europaparlamentet i det land där de är bosatta på samma villkor som gäller för det landets medborgare.

Varje unionsmedborgare är bosatt i medlemsstat i vilken

som en han inte är medborgare skall ha rösträtt och valbar vid vara kommunala val i den medlemsstat där han är bosatt, på samma villkor som medborgarna i den staten...

2. Om inte annat följer artikel 38.3 och de bestämmelser av som

har antagits för dess tillämpning, skall varje unionsmedborgare

som är bosatt i en medlemsstat i vilken han inte är medborgare ha rösträtt och vara valbar vid val till Europaparlamentet i den medlemsstat där han är bosatt...

Närmare bestämmelser och förbehåll beträffande dessa regler skall, på initiativ av kommissionen, meddelas Europeiska rådet efter att av samråd har skett med parlamentet. Undantag från reglerna kan medges för ett visst land om speciella problem medför det. Grundlagsutredningen inför EG diskuterade hur de medborgare i

andra medlemsstater som är bosatta i Sverige kan rösträtt och bli

ges

valbara i ett svenskt val till Europaparlamentet. Frågan är hur

personerna i fråga skall tas upp i röstlängd. En väg utredningen som diskuterade var att det skulle upprättas särskild röstlängd för dessa en

personer. Utredningen konstaterade sådan lösning kräver

att en en

lagändring i reglerna kring folkbokföringen eftersom i dag inte

man får hämta uppgifter ur denna med avseende på nationalitet. En annan

väg som utredningen diskuterar är att använda röstlängd i valet

samma till Europaparlamentet används vid de kommunala valen. I dessa som längder finns redan i dag de utlänningar varit bosatta här i landet som

den l november de tre senaste åren. En sådan lösning skulle innebära

att alla utlänningar varit bosatta i Sverige i tre år, dvs. också de som

som inte är medborgare i någon medlemsstat fick rösträtt och blev valbara till Europaparlamentet. Utredningen konstaterade det inte

att finns något förbud mot sådan utvidgning rösträtten inom en av gemenskapema. En invändning som kunde resas var enligt utredningen att tre år är en väl lång tid för att anses bosatt i en medlemsstat.

När det gäller den rätt enligt Maastricht-fördraget skall finnas

som för medborgare i unionsland att rösta och valbara i kommunala vara val konstaterar utredningen att denna rätt inte i detta skede medför några konsekvenser för det svenska valsystemet eftersom icke-svenska

medborgare redan har rösträtt i kommunala val.

Kortare. . ..

I sina slutliga överväganden ansåg utredningen att man vid val till

Europaparlamentet i Sverige så långt som möjligt bör tillämpa samma

valbarhets- och rösträttsregler som gäller för val till riksdagen.

Reglerna måste dock så att medborgare i en medlemsstat som

anpassas är bosatt här skall kunna rösta och vara valbar. Utredningen konstate-

rade att detta kommer att kräva att ytterligare en röstlängd måste

upprättas vid dessa val.

2.6 Lokala folkomröstningar

2.6.1 Folkomröstningar i kommuner och landsting

Reglerna folkomröstning i 1991 års kommunallag finns i om m.m. lagens 5 kap.

34 § får besluta att det ett led i beredningen av ett

Fullmäktige

som ärende ful mäktige skall handlägga skall inhämtas synpunkter som

från medlemmar i kommunen eller landstinget. Detta kan ske enom folkomröstnin opinionsundersökning eller

, örfarande. Därvid f valnärrmden i kommunen nå ot liknande r itas, nämndens verksamhet i övrigt inte hindras av det. a om

35 § Kommunen har rätt att få ersättning för de kostnader som

föranleds att ett landsting anlitar valnänmden. av

En undersökning opinionsläget kan begränsas till en del av av kommunen eller landstinget eller till ett urval av medlemmarna.

Vallagens eller folkomröstningslagens bestämmelser är inte auto-

matiskt giltiga för denna typ lokala omröstningar, men det står av kommunfullmäktige fritt att besluta att vissa bestämmelserna skall av tillämpas. Enligt rapport till Lokaldemokratikommittén, Att inhämta en

synpunkter från medborgarna SOU 1993:72, genomfördes under

åren 1977 1992 lokala folkomröstningar inför ett beslut i kommun- fullmäktige i 11 kommuner. Av dessa omröstningar avsåg 8 stycken hela kommunen medan övriga avsåg delar av denna. Några omröstningar i landsting redovisas inte.

Ett problem uppmärksammats vid kommunala omröstningar är

som hur skall lösa frågan förhandsröstning i dessa val. Mot man om

bakgrund uttalande i ett tidigare lagstiftningsarbete bet. 1976

av ett 77:25 s.59 har kommunerna varit restriktiva när det gällt möjlig-

heterna förtidsrösta. Något formellt hinder mot att anordna

att förtidsröstning finns dock inte. I Nacka kommun anordnades vid den

kommunala omröstningen där år 1992 en förenklad poströstning där

väljarna tilläts skicka sin valsedel till valnänmden med post. På att

144 Kortare. . ..

grund av formella skäl blev emellertid omkring 12 % avgivna av röster ogiltigförklarade. Ett administrativt problem när det gällde röstkorten till detta val uppkom också. Kommunen önskade att röstkorten skulle förses med uppgift valdistrikt och löpnummer i om röstlängden och att dessa uppgifter skulle tas ur RSV:s register. Eftersom kommunen inte kunde visa något lagstöd för denna sin begäran medgavs den inte av Datainspektionen. Röstkorten innehöll därför bara den röstberättigades och adress vilket i sin tur ledde namn till betydande merarbete vid sarmnanräkningen. Lokaldemokratikommittén C 1992:1 har i sitt slutbetänkande Lokal demokrati i utveckling SOU 1993:90 föreslagit att lokala om-

röstningar används i större utsträckning. Kommitténs förslag, f.n.

som bereds i Civildepartementet, redovisas i korthet i avsnitt 2.9.4.

2.6.2 Omröstningar inför indelningsändringar

Inför ändringar av indelningen av ett landsting eller kommun skall

en

det tas särskild hänsyn till befolkningens önskemål och synpunkter. I

lagen 1979:411 om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting föreskrivs i 1 kap. 24 § följande.

När det finns skäl till det skall en särskild undersökning göras

om

befolknin ens inställning till indelningsändring. Om särskild

en en utredare inner skäl till en sådan undersöknin skall han anmäla detta till ,

karnmarkollegiet, som beslutar i fragan. Länsstyrelsen

beslutar i ärende som länsstyrelsen utreder. Undersökningen skall göras av länsstyrelsen. Den kan ske genom

omröstning, opinionsundersökning eller liknande förfarande.

Länsstyrelsen far därvid anlita valnänmden i kommunen, inte om

nämndens verksamhet i övrigt hindras därigenom.

Under åren 1977 1992 har det genomförs 14 folkomröstningar

- som

gällt indelningsändringar.

I rapporten redovisas inte hur avgjort frågan skall man om vem som vara röstberättigad i omröstningen. Vid genomförandet folkomav röstningar i hela kommuner torde i allmänhet ha använt gällande man röstlängd för att avgöra detta.

Mot bakgrund av riksdagspartiernas överenskommelse under hösten

1993 att förlänga mandatperioden i kommunerna till fyra år föreslår Lokaldemokratikommittén i sitt slutbetänkande Lokal demokrati i utveckling SOU 1993:90, att den möjlighet regeringen tidigare som haft att förordna om nyval i en kommun efter ett beslut indelningsom ändring för kommunen återinförs. En förutsättning för ett beslut om nyval skall enligt förslaget att beslutet delning meddelas minst vara om

Kortare. 145 . ..

tre år före nästa ordinarie val. Lokaldemokratikommitténs förslag redovisas i korthet i avsnitt 2.9.4.

2.7 Vilka behövs för

uppgifter att

framställa röstkort

röstlängder och

2.7.1 Den allmänna röstlängden

Vid framställning av den allmänna röstlängden utgår man i första hand

från de uppgifter som finns i folkbokföringssystemet. I den allmänna

röstlängden som används vid val till riksdagen skall de personer finnas som är svenska medborgare och folkbokförda i landet. Enbart de fyller 18 år valdagen har rösträtt. Även personer som senast uppgift om en persons ålder måste finnas i röstlängden. F.n redovisas åldern genom personnummer. Uppgifterna om en persons nanm, personnummer och svenska medborgarskap hämtas ur de lokala

folkbokföringsregistren 131 st till de länsvis förda personbanden som

är de register f.n. används för framställning av den allmänna som röstlängden och röstkort till dessa väljare.

Folkbokföring sker en viss fastighet eller, om det inte går att

hänföra en person till en viss fastighet, i en viss församling. Valdistrikt för de allmänna valen består så gott som alltid av en eller flera

församlingar. I undantagsfall innehåller ett valdistrikt endast en del av en viss fastighet. Detta kan t.ex bero att fastigheten har en så stor

folkbokförd befolkning att den inte i sin helhet bör ingå i ett valdistrikt eller att den delas av ett större vattendrag, ett järnvägsspår eller

att fastigheten är mycket vidsträckt, något som inte är ovanligt i Norr-

land. Uppgift om valdistriktstillhörighet registreras inte i de lokala folkbokföringsregistren. Vid utskrift av röstlängden görs en samkörning med ett särskilt fastighetsregister där fastigheterna bär valdistriktskod. Det registret förs inom för skatteförvaltningens ramen fastighetstaxeringssystem. Registret speglar också bl.a. kommun och församlingsindelningen. För de som är folkbokförda på personer fastigheter som är delade på mer än ett valdistrikt skapas särskilda fastighetsbeteckningar för de olika delarna, s.k. fiktiva fastigheter. När en person flyttar in en sådan fastighet måste det anges till vilken fastighetsdel som inflyttningen sker. Antalet sådana fastighetsbeteckningar är störst i Kopparbergs, Norrbottens, Jämtlands och

Östergötlands län där de är 146, 128, 74 respektive 62 stycken. I tre

de övriga länen finns det omkring 40 sådana fastigheter medan det av i övriga län endast finns ett fåtal.

146 Kortare... .

För en person som inte är svensk medborgare men som varit bosatt här så länge att han är röstberättigad till val av landstings- och kommunfullmäktige måste man utöver namn, ålder och valdistrikt - dessutom ha uppgift om att personen inte är svensk medborgare men varit folkbokförd här i landet under den tid som krävs för att han skall få rösta, dvs. den 1 november tre år före det år röstlängden upprättas. Uppgift om detta kommer från de lokala folkbokföringsregistren. I praktiken hämtas uppgiften en gång per år 111 till ett särskilt hjälpregister för röstlängdsframställningen. Vad som nu redovisats gäller de nuvarande förhållandena i fråga om den allmänna röstlängden. Om Sverige blir medlem i den Europeiska Unionen kommer det, mot bakgrund av den s.k Maastricht-överenskommelsen, inte att räcka att det finns en uppgift att en person inte är svensk medborgare. Varje medborgare i en medlemsstat skall ha rösträtt i kommunala val som om han vore svensk medborgare. För dessa utländska medborgare måste det därför finnas uppgift om vilket land de är medborgare Uppgift om detta finns i dag i de lokala folkbokföringsregistren men får inte finnas i det centrala referensregistret. Enligt lagen 1990:1536 om folkbokföringsregister får medborgarskap inte användas som sökbegrepp, dvs. personer med viss nationalitet kan inte systematiskat sökas i registret. Uppgift om medborgarskap finns också i de länsvisa personbanden. För denna kategori väljare bör ett framtida system också tillåta att en medborgare i ett annat land tas med i röstlängden efter en annan frist än den treårsfrist som nu gäller.

2.7.2 Den särskilda röstlängden

Som tidigare nämnts skall en svensk medborgare som inte är folkbok-

förd här i landet tas upp i den särskilda röstlängden. Detta sker enligt

nu gällande regler efter särskild ansökan. För att det skall vara möjligt att kontrollera att väljaren inte finns i den allmänna röstlängden måste det finnas uppgift om väljarens namn och personnummer. Med hjälp av dessa uppgifter går det också att kontrollera att den som ansökt om att bli upptagen i den särskilda röstlängden har varit folkbokförd här i landet någon gång. Denna kontroll kan ske mot det centrala referensregistret. Som nämnts ovan förde Vallagsutredningen i delbetänkandet VAL Organisation Teknik Ekonomi SOU 1992: 108 fram förslaget att den

särskilda röstlängden inte skulle bygga ett ansökningsförfarande utan att den i stället skulle framställas mot bakgrund av de uppgifter

som finns i folkbokföringssystemet beträffande de svenska medborgare

Kortare. 147 . ..

som någon gång varit folkbokförda här. Om denna kategori skall tas upp i röstlängd automatiskt utan ansökan måste ett register som ligger till grund för framställningen av röstlängderna innehålla uppgifter om namn, ålder och tidigare folkbokföringsfastighet för dessa personer.

2.7.3 Röstlängd vid val till Europaparlamentet

Om Sverige blir medlem i den Europeiska Unionen skall det vart femte år hållas val till Europaparlamentet. Enligt Maastricht-överenskommelsen skall varje medborgare som är bosatt i ett medlemsland vara Valbar och ha rösträtt där han är bosatt i ett sådant val. En röstlängd som skall kunna användas vid ett val i Sverige till Europaparlamentet måste innehålla samtliga svenska medborgare som har rösträtt i riksdagsval men också de utländska medborgare som är bosatta här och som år medborgare i ett annat medlemsland. När det gäller det register som skall ligga till grund för en röstlängd och för kontroll av valbarhet som skall användas vid sådana val måste man liksom vid röstlängden till kommunala val ha uppgift om personens medborgarskap.

2.7.4 Röstlängder vid kyrkliga val

För att ta fram uppgifter om valbarhet och rösträtt vid val av

kyrkofullmäktige eller kyrkoråd och kunna framställa en röstlängd som kan användas vid dessa val måste det finnas uppgifter om medlemskap

i Svenska kyrkan och vilken församling som personen i fråga tillhör.

Uppgift om medlemskap i Svenska kyrkan finns i dag registrerat endast hos kyrkan. Uppgift om medlemskap i icke-territoriell

församling finns däremot i folkbokföringsregistret. För att framställa röstlängder för de kyrkliga valen hämtas uppgifter om medlemskap

från Svenska kyrkans register.

2.7.5 Röstkort

För att det skall möjligt att sända röstkort och valinfomiation till vara

väljare måste uppgiften om deras rätta adress finnas tillgänglig. På ett

röstkort skall det också finnas uppgift om vilken rösträtt en väljare har, vilket valdistrikt han tillhör, den vallokal som han skall rösta vallokalens öppettid och väljarens nummer i röstlängden.

148 Kortare,...

2.8 Vilka regler påverkar framställningen

av röstlängder och röstkort

Vid remissbehandlingen av Vallagsutredningens förslag ifrågasattes röstlängdernas juridiska status. Det påpekades också att om längderna skall anses som egna fristående personregister så bör innehållet och sökmöjligheter regleras särskilt i lag. RSV framhöll också att när det gäller integritets- och sekretessfrågor så bör röstlängds- och röstkortsregistret regleras i en särskild registerlag. För att ge en bakgrund till denna fråga redovisas i det följande kort vilka regler som kan påverka framställningen av röstlängder och röstkort.

2.8. 1 Regeringsformen

I den s.k. fri- och rättighetskatalogen i 2 kap. regeringsformen finns grundregel om skydd mot att den enskildes personliga integritet en kränks genom att uppgifter om honom registreras med hjälp av automatisk databehandling. Bestämmelsen, 3§ andra stycket, har följande lydelse.

Varje medborgare skall i den utsträckning som närmare anges i lag

skyddas mot att hans personliga integritet kränks genom att

uppgifter om honom registreras med hjälp av automatisk databehandling.

Bestämmelsen föreslogs av data- och offentlighetskommittén DOK i betänkandet Grundlagsfrågor DsJu 1987:8. l betänkandet konstaterade kommittén att det varken i svensk lagstiftning eller i svensk doktrin finns någon enhetlig definition av vad som menas med personlig integritet. En allmän uppfattning om begreppet personlig integritet och integritetsskyddet, såväl i vårt land som utomlands, torde enligt kommittén vara att det innefattar en rätt för den enskilde att själv bestämma vilka uppgifter om honom som han eller hon skall lämna ifrån sig och hur dessa uppgifter skall användas och spridas. Kommittén definierade inte begreppet personlig integritet utan ansåg att frågan måste avgöras från fall till fall. De omständigheter som är av betydelse för den personliga integriteten är arten av de personuppgifter som inhämtas och registeras, hur dessa uppgifter används, hur de sprids samt mängden av uppgifter som samlas ett och samma ställe. Av stor betydelse är också om de insamlade uppgifterna är korrekta och aktuella.

Kortare. 149 . ..

2. 8.2 Tryckfrihetsförordningen

En viktig princip som har betydelse när det gäller hantering av ADBregister är offentlighetsprincipen. De grundläggande bestämmelserna

om offentlighetsprincipen finns i 2 kap. tryckfrihetsförordningen. Där

finns bestämmelser om vilka slag av handlingar som är att anse som allmänna och hur sådana skall tillhandahållas den som vill ta del om dem. Med allmän handling förstås framställning i skrift eller bild av samt upptagning kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas som endast med tekniskt hjälpmedel om handlingen förvaras hos en myndighet och inkommen till eller upprättad hos är att anse som myndigheten. En upptagning skall anses förvarad hos myndigheten om den är tillgänglig för myndigheten med tekniskt hjälpmedel som myndigheten själv utnyttjar för överföring i sådan form att den kan låsas, avlyssnas eller annat sätt uppfattas. Detta gäller dock inte

upptagning i personregister, myndigheten enligt lag eller för-

om ordning eller särskilt beslut, som grundar sig lag, saknar befogenhet göra överföringen. Med personregister förstås register, att förteckning eller andra anteckningar som innehåller uppgift som avser enskild och som kan hänföras till denne. person

2.8.3 Sekretesslagen

Enligt sekretesslagen 1980: 100 förstås med sekretess förbud att röja uppgifter, sig det sker muntligen eller genom att en allmän vare handling lämnas ut eller det sker annat sätt 1 kap. 1 §. Förbudet

att röja uppgifter gäller alltså varje form av röjande. En sekretessbe-

lagd uppgift får således inte heller röjas genom att en handling som inte är allmän lämnas ut. Sekretesslagen gäller för all verksamhet som bedrivs det allmänna, dvs. statens, landstingens och kommuners av myndigheter. Lagen innehåller inte bara bestämmelser om sekretess i förhållandet till enskilda utan också sekretess mellan myndigheter. om Dessutom finns föreskrifter sekretess mellan olika verksamhetsom inom och myndighet. Utgångspunkten är att en grenar en samma sekretesskyddad uppgift skall hållas inom så snäv personkrets som en möjligt.

Bestämmelser sekretess för personuppgift inom folkbokföringen

om eller liknande registrering befolkningen eller i annat personregister av finns i 7 kap. 15 och 16 §§ sekretesslagen. Enligt 7 kap. 15 § gäller sekretess för verksamhet som avser folkbokföringen eller annan

registrering befolkningen, för uppgift om enskildas personliga

av förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde

150 Kortare...

eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. Motsvarande sekretess gäller i ärende om medlemskap i Svenska kyrkan. I ärende om fingerade personuppgifter gäller sekretess för uppgift om enskilds personliga förhållanden om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men. Enligt 7 kap. 16 § första stycket gäller sekretess för personuppgift i personregister som avses i datalagen 1973:289, om det kan antas att utlämnande skulle medföra att uppgiften används för automatisk databehandling i strid med datalagen. Förbudet gäller oavsett på vilket sätt uppgifterna länmas ut genom medium för -

automatisk databehandling eller genom utskrifter vanligt papper.

Bestämmelsen har dock störst praktisk betydelse när det gäller

utlämnande på medium för automatisk databehandling.

Om det kan antas att uppgiften skall användas för automatisk databehandling, krävs för ett utlämnande att mottagaren har tillstånd

av Datainspektionen eller författningsstöd att föra ett personregister

med de uppgifter som skall lämnas ut. Uppfyller mottagaren dessa krav bestämmer den utlämnande myndigheten i vilken form utlämnande skall ske. Denna befogenhet kan dock inskränkas genom lag eller annan författning.

2.8.4 Europarådets konvention

Sverige har tillträtt Europarådets konvention 1980 om skydd för enskilda vid automatisk databehandling av personuppgifter, den s.k. dataskyddskonventionen. Enligt denna konvention får vissa särskilda slags uppgifter inte undergå automatisk databehandling inte om

nationell lag domestic law ger ett ändamålsenligt skydd art. 6. Det

gäller personuppgifter om ras, politiska åsikter, religiös tro eller annan övertygelse, hälsa och sexualliv.

2.8.5 Förslaget till EG-direktiv

EG-kommissionen antog i september 1990 ett förslag till direktiv

om skydd för enskilda vid behandling personuppgifter och det fria av om flödet av sådana uppgifter. Förslaget har ändrats under 1992 och är under ytterligare omarbetning. Det aktuella förslaget innehåller nu särskilda bestämmelser om känsliga uppgifter. Med känsliga uppgifter avses uppgifter om ras eller etniskt ursprung, politisk uppfattning, religiös eller annan filosofisk övertygelse, facklig tillhörighet eller uppgifter som rör hälsotillstånd eller sexualliv. Utgångspunkten är i

Kortare,... 151

förslaget till EG-direktiv att sådana uppgifter inte får behandlas i ett ADB-register. Vissa undantag görs emellertid från den nu nämnda huvudregeln. Den enskildes samtycke konstituerar ett sådant undantag. Vidare får medlemsstaterna, om viktiga allmänna intressen talar för det, tillåta behandling av de aktuella känsliga personuppgifterna genom en särskild reglering i lag eller annan författning eller genom beslut av dataskyddsmyndigheten. En förutsättning är då att man anger vilken typ av uppgifter det gäller, till vem sådana uppgifter får lämnas ut och som får vara persondataansvarig. Lämpliga skyddsbestämmelser vem skall också ställas upp.

2.8.6 Datalagen

Datalagen 1973:289, omtryckt 1992:446 är den lag som reglerar det svenska dataskyddet. Den innehåller definitioner av begreppen

personuppgift, personregister, registrerad och registeransvarig. Med personuppgift avses upplysning som avser enskild person. Det kan upplysningar om namn, personnummer, födelsedatum,

vara nationalitet, utbildning, familj och anställningsförhållanden. Även andra typer av upplysningar av mindre personlig karaktär räknas som

personuppgifter.

Med personregister förstås register, förteckning eller andra anteckningar förs med hjälp av automatisk databehandling ADB som

och som innehåller personuppgift som kan hänföras till den som avses

med uppgiften. Endast register som förs med hjälp av ADB omfattas således av datalagen. Med begreppet registrerad enskild person beträffande avses en

vilken det förekommer en personuppgift i ett personregister. Registeransvarig är den för vars verksamhet personregister förs, om han förfogar över registret. Såväl fysiska juridiska personer och

som myndigheter kan vara registeransvariga. Huvudregeln är att bara den anmält sig till Datainspektionen som

och fått licens får inrätta och föra personregister. Datainspektionen granskar inte anmälan i sak utan ger endast den registeransvarige ett bevis licens att anmälan har gjorts. En licens berättigar den

om

registeransvarige att föra ett eller flera personregister. För vissa typer av register med känsliga uppgifter krävs utöver licens även ett särskilt tillstånd från Datainspektionen Sådant tillstånd behövs i regel för att inrätta och föra register som innehåller känsliga personuppgifter, omdömen om den registrerade, uppgifter om personer som saknar sådan anknytning till den registeransvarige som

152 Kortare.. . .

följer av medlemskap, anställning, kundförhållande eller något därmed jämförligt förhållande samt personuppgifter som inhämtas från något annat personregister s.k. samkörning, om inte registreringen av uppgifterna eller utlämnandet av dessa sker med stöd av författning, Datainspektionens beslut eller den registrerades medgivande. Tillstånd behövs inte för register vars inrättande beslutats av riksdagen eller regeringen s.k. statsmaktsregister. Vid en tillstândsprövning skall Datainspektionen ta ställning till om det finns anledning att anta att registreringen medför ett otillbörligt intrång i den registrerades personliga integritet. Vid prövningen skall inspektionen särskilt beakta arten och mängden av de personuppgifter som skall ingå i registret, hur och från vem uppgifterna skall inhämtas samt vilken inställning de som kan komma att registreras har eller kan antas ha till saken. Särskilda skäl krävs för registrering av uppgifter om någons ras eller politiska uppfattning eller religiösa övertygelse. Når Datainspektionen meddelar tillstånd att inrätta och föra personregister, skall inspektionen samtidigt meddela beslut om ändamålet med registret. Inspektionen kan i samband med tillståndsgivningen även meddela särskilda villkor. Sådana villkor får meddelas beträffande exempelvis inhämtande av uppgifter, vilka personuppgifter som får ingå i registret, utlämnande, bevaring och gallring. I datalagen finns också särskilda bestämmelser om ADB-användningen som är avsedda att garantera att personuppgifter är riktiga och fullständiga. Den enskilde har en rätt till insyn i personregister. På skriftlig begäran av den enskilde skall den registeransvarige underrätta denne om innehållet i registret, såvitt det gäller honom eller henne. Om ett s.k. statsmaktsregister innehåller uppgifter som i annat fall skulle ha medfört tillståndsplikt, skall yttrande inhämtas från Datainspektionen innan beslut om att inrätta registret fattas 2 a § första stycket andra meningen. När Datainspektionen avger ett sådant yttrande skall en bedömning av registret ske enligt samma grunder som vid prövning av ett tillståndsärende. Datainspektionen kan även meddela beslut om villkor för dessa register, om inte regeringen eller riksdagen har meddelat något villkor i samma hänseende. Datalagens bestämmelser om den registeransvariges skyldigheter, om tillsyn samt om straff och skadestånd gäller även för statsmaktsregistren. Riksdagen beslutade i december 1976 om inrättande av ett centralt statligt person och adressregister SPAR baserat ADB prop. 197677:27, bet. l97677:KU2l. Avsikten med SPAR var bl.a att begränsa behovet av andra s.k. befolkningsregister, vilka helt eller delvis byggts upp för samma syften som SPAR.

Kortare. 153 . ..

SPAR har varit i drift sedan år 1978. Registret innehåller alla är folkbokförda, har skattsedel eller är inskrivna i personer som

allmän försäkringskassa i Sverige. Uppgifterna i SPAR skall enligt

28 § datalagen 1973:289 användas för aktualisering, komplettering och kontroll uppgifter i andra personregister, för komplettering och

av

kontroll personuppgifter i övrigt samt för uttag av urval av

av

personuppgifter. SPAR får enligt bestämmelse användas av

samma

myndigheter och enskilda. Enligt 27 § datalagen skall uppgifterna i SPAR hämtas från de statliga personregister som används för folkbokföring, inkomsttaxering och fastighetstaxering. SPAR uppdateras veckovis och innehåller bl. a. följande uppgifter.

- personnummer, - nanm, adress, folkbokföringsort, -

medborgarskap svensk,annan nordbo,övrig utlänning, annat

fastighetsinnehav -

omrâdeskod för fastighet lämkommunförsamling

-

I förarbetena till datalagen prop. 1973:33 s.97 anförde departements-

chefen det flera skäl nödvändigt att särbehandla vissa

att av var För det första borde riksdagen kunna besluta

statliga personregister. inrättande personregister för riksdagens verksamhet eller

om av egen verksamheten hos är underställda riksdagen. Vidare organ som

förekommer på den offentliga sektorn personregistrering av sådan vikt från allmän och enskild synpunkt att det är nödvändigt att frågan om registrens inrättande förbehålls statsmakterna själva. Det förutsattes att

statsmakterna beslutar inrättande ADB-register endast i sådana om av

fall då det är starkt motiverat med hänsyn till registrets betydelse eller

med hänsyn till övriga omständigheter. Konstitutionsutskottet har bet. 198485 :KU25 också framhållit vikten att inrättande av statsmaktsav

register kommer till klart uttryck i propositioner och i andra samman-

hang.

sitt delbetänkande Integritetsskyddet i infonnations-

I fjärde

samhället Personregistrering och användning av personnummer

SOU 1987:31 föreslog DOK att ytterligare myndighetsregister med känsliga personuppgifter skulle regleras i särskilda registerlagar.

Målsättningen bör, enligt kommittén, att alla register med ett vara

antal registrerade och ett kvalificerat innehåll skall specialregleras

stort

uppgifterna i registret är föremål för en inte obetydlig extern

om

spridning. Iden proposition 199091 :60, Offentlighet, integritet och ADB som

följde på DOK:s förslag anförde departementschefen att enligt hennes

bedömning bör målsättning att i de fall register med ett stort en vara,

154 Kortare. . ..

antal registrerade och ett särskilt känsligt innehåll inrättas, bestämmelser skall meddelas i form lag. Detta gäller särskilt i de fall av uppgifterna i registret sprids externt i inte obetydlig omfattning. Propositionen behandlades i Konstitutionsutskottets betänkande 199091:KU1l. Beträffande frågan om behovet särskilda registerav lagar anförde utskottet att det allmänt sett är stor betydelse att av en

författningsreglering av ADB-register kommer till stånd i syfte att

stärka skyddet för de registrerade i samband med nödvändig registrering av känsliga uppgifter i myndighetsregister. Utskottet förutsatte att frågan om vilka övriga register bör som regleras kommer att ägnas en fortlöpande uppmärksamhet från regeringens sida och att åtgärder kommer att vidtas för att till stånd sådana regleringar. Utskottets uttalande godtogs riksdagen rskr. av 160. Med anledning av en proposition om ändring i sekretesslagen prop. l99l92z73 Sekretess inom rättsväsendets informationssystem har KU i sitt av riksdagen godkända betänkande bet. 199192:KU23, rskr. 1991922119 framhållit bl.a. att det är stor vikt att de ADBav register som innehåller integritetskänsliga uppgifter regleras genom särskilda registerlagar. Datalagsutredningen föreslog i sitt betänkande En datalag SOU ny 1993:10, att det nuvarande tillståndsförfarandet i datalagen avskaffas och ersätts med ett renodlat tillsynsförfarande och ordning med en författningsreglering såvitt gäller de känsliga uppgifter som tas i upp artikel 8 i förslaget till EG-direktiv.

Utredningen framhåller att en lösning med författningsreglering för

med sig ett behov av ytterligare framtida reglering statsmaktsgenom register. Enligt utredningens mening talar emellertid övervägande skäl för en reglering i enlighet med det alternativ i förslaget till EG-direktiv som innebär författningsstöd. Därigenom kan de mot den enskildes integritet stående intressena, t.ex. statens eller kommunernas kontrollbehov på skilda områden, prövas med den noggrannhet föregår som antagandet av en författning. I sammanhanget framhöll utredningen att i förhållande till ett framtida EG-direktiv, som Sverige blir bundet EES-avtalet av genom eller genom ett medlemskap i EG, de olika speciallagarna givetvis får behandlas på samma sätt som den allmänna datalagen. Det blir alltså inte möjligt att genom särskilda registerlagar införa lösningar står som i strid med de principer som följer av EG-direktivet. Enligt Datalagsutredningens förslag kommer de materiella bestämmelserna för behandlingen av personuppgifter i första hand att bli datalagen och de särskilda registerlagarna. De allmänna bestämmelserna i datalagen blir att tillämpa i den mån registerlagarna bara reglerar

Kortare.. 155 ..

vissa moment i inforrnationsbehandlingen. Till detta kommer de särskilda föreskrifter som regeringen eller Datainspektionen kan meddela med stöd av särskilda bestämmelser därom.

2.9 Pågående utredningar

2.9.1 Aviseringsutredningen

Den 23 april 1992 beslöt regeringen att tillsätta en särskild utredare för att utreda frågan om den framtida aviseringen av folkbok-

föringsuppgifter. Utredaren skall enligt direktiven Dir. 1992:52 lämna

förslag till vilka uppgifter från folkbokföringen som skall tillhandahållas myndigheter, företag och enskilda och hur ett sådant tillhandahållande skall ske. Utgångspunkten vid utfommingen av den nya

aviseringsverksamheten skall vara att den enskilde tillförsäkras ett

starkt skydd för den personliga integriteten. Mellan behovet av uppgifter och skyddet för den personliga integriteten skall utredaren

göra en noggrarm avvägning. Han skall också beakta direktiv från EG-

kommissionen angående skydd för enskilda vid behandling av

personuppgifter. Utredaren skall slutligen lägga särskild vikt vid att

aviseringsverksamheten uppfyller högt ställda krav på kvalitet och snabbhet.

Vid kontakter tagits med Aviseringsutredningens sekretariat har

som upplysts att utredningen arbetar med en modell som utgår från att det

skall skapas lagreglering för utlämnande till myndigheter av de

en

uppgifter som finns i de lokala folkbokföringsregistren Utredningen

.

har ännu inte tagit ställning till om de uppgifter som skall omfattas av

lagregleringen skall finnas i SPAR, om det skall inrättas ett nytt

centralt aviseringsregister parallellt med SPAR eller om ett centralt

aviseringsregister skall skapas genom en utbyggnad av det centrala referenssregistret. Oberoende av vilket alternativ som utredningen

väljer, arbetar utredningen med att uppgifterna skall uppdateras

dagligen. Om det skapas ett nytt register kommer troligen RSV att bli

registeransvarig för detta. En grundläggande förutsättning för Avise-

-

ringsutredningen är, enligt vad framkommit, att det i framtiden

som skall finnas möjlighet att via detta register göra de massuttag från folkbokföringen behövs för att man skall kunna framställa röstlängsom der. Utredningen beräknas överlämna sitt förslag under våren 1994.

156 Kortare. . ..

2.9.2 Personnummerutredningen

Den 4 februari 1993 beslöt regeringen att tillsätta en särskild utredare med uppdrag att utreda frågan om en begränsad användning av personnummer. Utredarens översyn bör enligt direktiven Dir. 1993:7 göras förutsättningslöst utifrån syftet att påtagligt begränsa användningen av personnummer i olika sammanhang i samhället. Inriktningen bör enligt direktiven vara att personnummer bara skall användas där tillräckligt starka skäl motiverar det. Personnumrnerutredningen beräknas lägga fram ett betänkande under våren 1994.

2.9.3 Kyrkoberedningen

Kyrkoberedningen har enligt sina direktiv till uppgift att se över den statliga regleringen av Svenska kyrkans ställning, organisation och

ekonomi dir.l992:45. Beredningen skall i sitt arbete utvärdera det reforrnarbete det kyrkliga omrâdet som har genomförts under 1980-

talet och föreslå de förändringar i lagstiftningen som utvärderingen ger anledning till. Beredningen skall dessutom arbeta vidare med de rättliga och ekonomiska förutsättningarna för Svenska kyrkans verksamhet mot bakgrund av betänkandet Ekonomi och rätt i kyrkan SOU 1992:9 och remissbehandlingen av detta betänkande. ERK-utredningen har i det nämnda betänkandet bedömt dessa frågor. Utredningen presenterade också olika tänkbara modeller för hur de ekonomiska och rättsliga förutsättningarna ter sig inom ramen för mer eller mindre starka band till staten i form av lagreglerad styrning och garantier för Svenska kyrkans verksamhet som trossamfund.

I direktiven till en kyrkoberedning sägs att kyrkoberedningen med sin breda parlamentariska och kyrkliga förankring kommer att vara ett

naturligt forum för att arbeta vidare med frågorna om de mera grundläggande och principiella frågeställningarna i fråga om förhållandet mellan staten och Svenska kyrkan som kan uppkomma med anledning av ERK-utredningens betänkande. Pâ grundval av det material som kommer fram vid remissbehandlingen av detta betänkande bör beredningen överväga och lägga fram förslag till en hantering av de aktuella frågorna. Beredningen skall lägga fram ett betänkande i slutet av mars 1994. Detta betänkande torde komma att behandla frågor som har anknytning till de kyrkliga valen i dess nuvarande fonn.

Kortare. 157 . ..

2.9.4 Lokaldemokratikommittén

I Lokaldemokratikommitténs uppdrag ingick enligt direktiven Dir. 1992:12 att överväga och föreslå åtgärder för att öka de enskilda . kommunmedlemmarnas inflytande den kommunala verksamheten. Kommittén skulle därför bl.a. se över reglerna för kommunala folkomröstningar och i anslutning till detta överväga en vidgad användning av det kommunala folkomröstningsinstitutet. I sitt slutbetänkande Lokal demokrati i utveckling SOU 1993:90,

uttalar kommittén att omröstningar, opinionsundersökningar och

liknande bör användas i ökad utsträckning som ett komplement till den

representativa demokratin och s.81 att det beträffande lokala folkomröstningar bör finnas regler för vilka formella grunder initiativrätt,

formulering frågealternativ, genomförande sådana omröstningar av skall genomföras. Kommittén föreslår att fullmäktige skall få besluta att en rådgivande folkomröstning skall hållas i kommunen eller landstinget i viss fråga ankommer på fullmäktige. Beträffande initiativrätten skall enligt som

förslaget fråga att hålla en folkomröstning i en kommun kunna

en om väckas genom initiativ av minst tio procent av de röstberättigade kommumnedlemmarna. Initiativet skall vara skriftligt och innehålla egenhändiga namnteckningar, namnförtydliganden och adress. Förfarandet vid omröstningar skall enligt förslaget regleras i en särskild förfarandelag kommunala folkomröstningar. Om fullmäkom tige beslutat att det skall hållas en lokal folkomröstning skall full-

mäktige enligt det förslaget samtidigt besluta om dag för omröstningen, den fråga som skall ställas till de röstberättigade kommun-

eller landstingsmedlemmarna samt de alternativ som skall föreläggas dem. Fullmäktige skall också fastställa antalet röstsedlar. Valnärrmden

i kommunen skall ansvara för folkomröstningens genomförande. Vid

folkomröstning i landsting skall den valnämnd som finns i den

kommun där landstingets anslagstavla finns ansvara för genomföran-

det. Centrala valmyndigheten skall enligt förslaget inte ha något ansvar för omröstningens genomförande. Röstberättigad vid folkomröstning är den som har rösträtt enligt 4

kap. kommunallagen 1991:900 och upptagen i gällande röstlångd.

När det gäller röstkort sägs i förslaget att röstkort skall upprättas av skattemyndigheten. Förslaget innebär också att Skattemyndigheten skall ha rätt till ersättning för de kostnader som föranleds av utskrift av

röstlängder och upprättande röstkort omröstningen hålls vid en

av om

158 Kortare. . ..

annan tidpunkt än samtidigt med val till riksdagen eller rådgivande folkomröstning i hela landet eller en folkomröstning i grundlagsfråga. De valdistrikt som gäller för val till riksdagen skall vara omröstningsdistrikt. När det gäller röstningen och den fortsatta behandlingen av röster som lämnats på postkontor skall enligt förslaget vallagen tillämpas. Röstning på postkontor skall bara kunna anordnas på kontor inom kommunen respektive landstinget. Också när det gäller räkningen av röster hänvisar lagen till vallagen med det undantaget att Valnämnden genomför den slutliga sammanräkningen. Kommitténs förslag bereds f.n. i Civildepartementet. En proposition som behandlar kommitténs förslag torde läggas fram under våren 1994.

överväganden

2.10 och förslag

Inför de förslag om framställning av röstlängder som Vallagsutredningen lämnade i sitt delbetänkande VAL Organisation Teknik Ekonomi SOU 1992: 108 övervägde utredningen att flytta kvalifikationsdagen till 30 dagar före valdagen. Väljarna skulle enligt utredningens tankegångar ha möjlighet att begära rättelse längden av fram till en vecka före valdagen. Motsvarande tid skulle gälla för extra val eller folkomröstningar inte hålls i samband med andra som val. Ett skäl till att utredningen inte närmare utarbetade ett sådant förslag var en osäkerhet när det gäller i vilken utsträckning röstlängder kom till användning vid val i Svenska kyrkans regi. Ett annat skäl till att utredningen inte valde att gå fram med ett förslag om flytande kvalifikationsdag var den omorganisation planerades inom som skatteförvaltningen när det gäller ADB-ansvar och ADB-utskrifter. I sitt delbetänkande lämnade utredningen enbart de förslag till förändringar som kunde genomföras till 1994 års val. Mot bakgrund av den nämnda omorganisationen befanns det inte lämpligt att föreslå några mera genomgripande förändringar beträffande röstlängderna inför dessa val. Den omorganisation som åsyftades i fråga om skatteförvaltningens ADB-ansvar är formellt nu genomförd. Till detta kommer att Aviseringsutredningens uppdrag att se över frågan ett nytt om

aviseringssystem för folkbokföringsuppgifter kan få betydelse för hur

röstlängderna skall komma att framställas i framtiden. Som påpekats vid remissbehandlingen av Vallagsutredningens förslag finns det dessutom, oavsett om någon förändring av reglerna för röstlängds-

Kortare. 159 . ..

framställningen föreslås, anledning att se över register-, integritetsoch sekretessfrågor kring röstlängdsframställningen. När det gäller i vilken utsträckning som röstlängderna har betydelse vid andra kyrkliga val än val till kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd gäller följande. Röstlängderna har betydelse i tre valsammanhang, nämligen val av stiftsfullmäktige, val av biskop och val till kyrkomötet. I samtliga dessa fall har innehållet i röstlängderna i princip betydelse endast för att beräkna antalet elektorer vid dessa val.

Inte i något av dessa kyrkliga val förekommer det att uppgifterna i

röstlängderna avgör vem som har rösträtt vid valet. Röstlängderna kommer således inte till användning vid valets genomförande så sätt att man använder den att pricka av vem som har röstat. Något hinder mot att ändra framställningen av röstlängderna mot bakgrund av dessa val finns därför inte.

2. 10.1 Lämplig kvalifikationsdag i förhållande till

valdagen

En viktig utgångspunkt för att bestämma vilka tider som skall gälla vid framställning av röstlängden är att längden så nära som möjligt bör överensstämma med de faktiska förhållandena valdagen. Samtidigt måste väljaren, med hänsyn till att röstlängden är ett exklusivt bevismedel för rösträtt, ha en rimlig tid sig att reagera om längden

innehåller felaktiga uppgifter eller om han inte finns med i längden.

Men man måste också ta hänsyn den tid som behövs för att rätta, framställa och distribuera längderna till respektive valnämnd.

En viktig utgångspunkt när det gäller röstlängder är, enligt

annan

kommitténs mening, att reglerna för framställning av röstlängder som

skall användas vid olika val eller omröstningar så långt möjligt bör harmonisera med varandra. Det bör således inte finnas flera system för framställning av röstlängder för olika typer av valomröstningar. När det gäller vilken dag skall kvalifikationsdag för att tas som vara upp i röstlängd anser kommittén att det, framför allt av lokaldemokratiska skäl, är mycket väsentligt att den ligger nära valdagen. Detta hänger samman med att de väljare som flyttar under sommarrnånaderna så långt det är möjligt skall kunna bli röstberättigade i sin nya kommun. Principiellt sett är detta mycket stor betydelse. Kommitav tén anser därför att kvaliñkationsdagen, vilket Vallagsutredningen också var inne på, bör bestämmas till 30 dagar före valdagen. Om tiden mellan kvaliñkationsdagen och valdagen bestäms till 30 dagar kan man emellertid inte garantera att, vid ordinarie val, alla

väljare kan få sina röstkort innan förtidsröstningen på posten börjar.

160 Kortare. . ..

Denna börjar 24 dagar före valdagen. Enligt kommittén är det väsentligt att alla väljare har fått sina röstkort när poströstningen börjar eftersom det vid röstning på posten krävs att väljaren har ett röstkort. På denna konflikt finns det två lösningar. Antingen får kvalifikationsdagen bestämmas till en tid som är längre från valdagen än 30 dagar eller får tiden för poströstningen vid ordinarie val kortas ner något. Poströstningen börjar enligt nuvarande bestämmelser på en torsdag, drygt tre veckor före valdagen. Antalet röstande de första dagarna i poströstningsperioden, torsdag lördag, har under de senaste valen varit relativt lågt. Vid valen år 1988 var det 58 526 väljare eller drygt 3 % av de som poströstade som utnyttjade denna möjlighet. Motsvarande siffra vid valen år 1991 var 39 689 eller 2%. Intresset av att flytta kvalifikationsdagen så nära valdagen som möjligt väger här så tungt att kommittén anser att det alternativ som bör väljas är att tiden för förtidsröstningen kortas. Det ligger då närmast till hands att korta tiden för poströstning till tjugo dagar före valdagen. Poströstningen kommer då att börja en måndag, tre veckor före valet. En förkortning av poströstningsperioden kan visserligen leda till att vissa väljare, t.ex. de som skall resa utomlands, får svårare att rösta. En sådan väljare kan i stället rösta vid de röstmottagningsställen som inrättas utomlands. Kommittén ser det närmast som en principiell fördel att väljarens demokratiska ställningstagande flyttas närmare valdagen. Valrörelsen har nämligen i de flesta fall inte tagit fart så tidigt som mer än tre veckor före valet utan brukar centreras kring veckan närmast valet. Ur demokratisk synvinkel kan det till och med sägas vara av stor betydelse att alla väljarna tar del av så mycket som möjligt av valrörelsen innan de gör sitt val. Vid de ordinarie valen skulle, med denna lösning, röstkorten finnas hos väljarna när förtidsröstningen börjar postkontor eller 20 dagar före valdagen. Denna förkortning av tiden för poströstningen påverkar enligt kommitténs uppfattning inte i någon avgörande grad den avvägning som tidigare gjorts mellan intresset av ett högt valdeltagande, som ligger bakom möjligheten att poströsta under en relativt lång tid före valdagen, och det demokratiska intresset att väljaren tar ställning valdagen efter att valrörelsen avslutats. Rättelse av den allmänna röstlängden skall, efter den ändring av vallagen som trätt i kraft den 1 januari 1994, ske genom att väljaren kontrollerar uppgifterna när han får röstkortet. Väljarna bör ha minst två veckor sig att begära rättelse. Samtidigt bör det finnas utrymme att skriva ut röstlängden efter att alla rättelser har förts in. Med dessa utgångspunkter skulle sista dagen för att begära rättelse av röstlängden bestämmas till 6 dagar före valdagen, eller sista måndagen före

Kortare. 161 . ..

valdagen. Därefter skulle röstlängden skrivas ut och distribueras till respektive valnänmd under veckan före valet. När det gäller vilka regler som skall tillämpas ifråga om var en person skall tas upp i röstlängd så bör reglerna om folkbokföring styra detta. Om en person av formella skäl folkbokförs på annan ort än där han faktiskt vistas så skall han i röstlängd i det valdistrikt tas upp som motsvarar hans folkbokföringsort. Under ett år då ordinarie val skall hållas och valdagen är den 15 september skulle tidsschemat se ut så här.

Kvaliñkationsdag 16 augusti.

Röstkorten sänds ut 20 22 augusti - Förtidsröstningen börjar 26 augusti. Sista dag för rättelse 9 september.

Den tid som står väljarna till buds för att begära rättelse kan tyckas kort mot bakgrund av att röstlängden är ett exklusivt bevismedel för rösträtt. Men i och med att denna period ligger nära valdagen och att frågan om rösträtten då är aktuell för väljarna anser kommittén att denna tidsperiod måste kunna godtas.

När samtliga rättelser förts in i röstlängden skall den framställas och

distribueras. För detta återstår fyra arbetsdagar. En så kort tid ställer höga krav på den tekniska utrustning som skall användas vid utskrifter av längderna, men också att det finns en väl fungerande organisation för distributionen av dem. En utveckling av den tekniska utrustningen kan också bli nödvändig. Detta innebär vissa kostnader. Samtidigt torde ett system där röstlängder bara framställs när det skall hållas val att innebära vissa besparingar. Kommittén konstaterar att Danmark har ett system för framställning av röstkort och röstlängder där kvalifikationsdagen för rösträtt är 18

dagar före valdagen. Det bör vara möjligt att uppfylla de höga krav som ställs när det gäller framställning av röstlängder och röstkort på

kort tid även i Sverige.

Röstmottagningen vid utlandsmyndigheterna får vid ordinarie val börja tidigast 24 dagar före valdagen. Det kan naturligtvis ifrågasättas

om inte den röstningen också skall börja tjugo dagar före valdagen. Vid denna röstning krävs emellertid inte att väljaren har röstkort. Helt naturligt ställer det sig inte att också korta tiden för utlandsröstningen. Samtidigt ligger det ett värde i att inte ha alltför många tidsfrister för olika typer av röstmottagning. Vid röstning i utlandet finns det inte något absolut krav att väljaren har ett röstkort. Det finns därför inget tekniskt skäl att korta ner den tid som utlandssvenskarna kan rösta. En förkortning av tiden skulle också kunna leda till att det blir svårt att hinna med att anordna röstmottagning på de orter i utlandet

6 14-0360

162 Kortare. . ..

där det finns svenskar. Man bör därför inte korta ner den tid som utlandssvenskarna kan förtidsrösta. När det gäller fartygsröstning kan den enligt nuvarande bestämmelbörja redan 55 dagar före valdagen. Mot bakgrund av de administser rativa svårigheter finns när det gäller fartygsröstningen föreslår som kommittén att röstmottagning på fartyg upphör och ersätts med en möjlighet att brevrösta från fartyget. Vid denna brevröstning skall det inte krävas att väljaren har något röstkort. Frågor om röstning i utlandet behandlas i avsnitt

2.10.2 Skall det alltid finnas en gällande röstlängd

Röstlängden skall framställas årligen och gälla från den l september

till den 31 augusti påföljande år. Utskrift papper skall numera bara

göras när val skall hållas. Om behåller detta system och samtidigt bestämmer att man

kontrollen röstlängderna i princip skall ske mot innehållet på

av

röstkortet får väljarna goda möjligheter att kontrollera uppgifterna i

längden under ordinarie valår. Uppgifterna kommer då att vara relativt

aktuella vid dessa val, liksom vid valen till kyrkofullmäktige m.m.

hålls i oktober år. Annat är det med andra val. Om det som samma t.ex. utlyses ett extra val under april månad blir väljarnas möjligheter att kontrollera röstlängden i realiteten obefintlig samtidigt som

uppgifterna i röstlängden är nio månader gamla. Redan detta gör att

bör överväga att ersätta systemet med att alltid ha en gällande man röstlängd till ett system där röstlängden bara framställs inför ett val eller en folkomröstning.

Därtill kommer Sverige skulle bli medlem i den Europeiska

att om

Unionen skall val till Europaparlamentet hållas under försommaren

juni vart femte år. Om behåller den fasta giltighetstiden för - man

röstlängderna kommer uppgifterna i röstlängden vid ett eventuellt val

till Europaparlamentet att närmare ett år gamla. Detta är vara naturligtvis inte tillfredsställande. Det framstår inte heller som tillfredsställande att införa ett särskilt system för att framställa röstlängder enbart för denna typ av val. Om Lokaldemokratikommitténs förslag att lokal folkomröstning kan användas i större utsträckning än f.n. genomförs kan det också innebära att en sådan omröstning kan hållas vid ett annat tillfälle än då det hålls ordinarie val eller rikstäckande folkomröstningar. Även i dessa fall skulle det värdefullt om kvalifikationsdagen för vara omröstningen bestämdes i förhållande till omröstningsdagen och att röstlängden tas fram för denna omröstning.

Kortare..., 163

Enligt kommittén bör, framför allt grund möjligheterna för av väljarna att granska röstlängden underlättas, det nuvarande systemet där det alltid finns en gällande röstlängd ersättas med där ett system

röstlängden bara tas fram när det skall hållas val, folkomröstning eller

annan omröstning.

När det gäller frågan för vilka val eller omröstningar röstläng-

som der och röstkort skall tas fram så skall de självfallet tas fram när det skall hållas ordinarie val till riksdag samt landstings- och kommunfullmäktigeval liksom om det utlyses extra val eller omval till

riksdagen eller vid omval till landstings- eller kommunfullmäktige. De skall också tas fram inför rådgivande folkomröstning i hela landet och vid folkomröstning i grundlagsfrâga. Röstlängd och röstkort

för ett visst landsting eller en kommun bör också kunna tas fram inför lokala

folkomröstningar. Vid denna typ av omröstningar bör röstkorten

självfallet innehålla uppgifter om valdistrikt och i röstlängnummer

den. Motsvarande bör gälla för omröstningar i indelningsärenden. När det gäller de ordinarie kyrkliga valen till kyrkofullmäktige eller direktvalda kyrkoråd så bör kostnadsskäl framställningen röst-

av av

längder och röstkort till dessa val också i fortsättningen

så långt som

möjligt samordnas med framställning och utsändande röstlängder och

röstkort för de borgerliga valen. Detta gäller självfallet endast under

förutsättning att de kyrkliga valen hålls samma år som de ordinarie valen till riksdag, landstings- och kommunfullmäktige.

2.10.3 Hur skall utlandssvenskama i röstlängd

tas upp

i ett system utan gällande röstlängd och med

flytande kvalifikationsdag

Röstkort

Ett system där det inte finns en gällande röstlängd och där kvalifikationsdagen är flytande påverkar också framställningen röstlängden av för de väljare som i dag tas i den särskilda röstlängden, dvs. upp utlandssvenskarna. Liksom för den allmänna röstlängden är kvalifikationsdagen för att tas i den särskilda röstlängden den 1 juli. En upp utlandssvensk skall enligt nuvarande regler ansöka att tas i den om upp särskilda röstlängden. Under mellanvalsår tas alla de väljare tagits som upp i den särskilda röstlängden under valåret utan ansökan. upp ny Därtill kommer nya ansökningar från nyutvandrade. Ett systern där väljaren liksom f.n. skall ansöka att tas i om upp röstlängden har den fördelen att det skulle finnas aktuell adress för en

164 Kortare...,

väljaren och att det skulle vara möjligt att skicka röstkort och valinformation till honom eller henne. Med en flytande kvalifikationsdag finns det emellertid en stor risk, framför allt vid extra val, att en stor dessa väljare kommer att förbise att det skall hållas ett val grupp av och att de därför missar att ansöka om att tas upp i röstlängden. Ett system där väljaren skall ansöka om att tas upp i röstlängden innebär dessutom relativt omfattande administration hos den centrala en valmyndigheten. En invändning en annan natur är att det framstår av orättvist att utlandssvensken till skillnad från en väljare inom som landet skall behöva ansöka om att tas upp i röstlängd. Som tidigare nämnts föreslog Vallagsutredningen att den särskilda röstlängden skulle framställas mot bakgrund av de uppgifter som finns inom folkbokföringssystemet. Med hänsyn till att det f.n. inte finns fullständiga registeruppgifter om samtliga svenska medborgare som utvandrat skulle enligt förslaget de uppgifter som finns inom folkbokföringssystemet kompletteras med uppgifter om utlandssvenskar särskilt ansöktom att tas upp i röstlängden. En avgiven röst som skulle betraktas sådan ansökan. Förslaget innebar också att som en den, inte röstat vid något av de tre senaste valen, skulle tas ur som röstlängden. Skälet till detta var att personer som avlidit eller som förlorat sitt svenska medborgarskap inte skulle stå kvar i röstlängden. RSV har å sin sida föreslagit att man skulle ha ett annat system för framställning den särskilda röstlängden. RSV:s förslag innebär i av stort sett att bara de väljare faktiskt har röstat tas upp i röstlängsom den. Kort sagt skulle röst ansökan om att tas upp i en anses som en längden. I dagens system sänds röstkort till samtliga väljare som finns i den särskilda röstlängden. Valinformation distribueras bara till röstmottagare iutlandet, dvs. i flertalet fall utlandsmyndigheterna där. Ett undantag gäller väljare i Tyskland och Schweiz, dvs. de väljare som enligt nuvarande bestämmelser får brevrösta. Till dessa väljare sänds inte bara röstkortet utan också information om hur brevröstningen skall till. Varken enligt Vallagsutredningens eller RSV:s modell skulle det möjligt att sända röstkort till väljarna. Inte heller skulle det vara vara möjligt att sända information direkt till vissa väljare. Båda modellerna skulle dock i och för sig innebära en förenkling för utlandssvenskarna. En fördel med RSV:s modell är att röstlängden bara skulle innehålla aktuella uppgifter väljarna. En principiell invändning mot denna om modell är dock att denna form röstlängd reellt sett bara skulle av utgöra förteckning över de utlandssvenskar som faktiskt röstat. Den en skulle dessutom innebära relativt omfattande administration under en perioden strax före valdagen. Denna nackdel skall, som Vallagsutredningen påpekade, inte förstöras eftersom RSV redan i dag har ett

Kortare. 165 . ..

omfattande arbete med att sortera och distribuera utlandsrösterna till

respektive valnänmd. Det finns emellertid vissa andra administrativa

nackdelar med RSV:s förslag vilket Vallagsutredningen också påpekade. Bland annat skulle framställningen och distributionen av röstlängderna få ske under stor tidspress. Den allvarligaste invändningen var dock enligt Vallagsutredningen att samtliga röster som kommer till RSV efter det att röstlängden upprättats inte skulle komma att ligga till grund för valresultatet eftersom dessa väljare inte finns i röstlängden. Även Vallagsutredningens förslag innebär omfattande adminien stration eftersom längden skulle kunna hållas aktuell så att utlandssvenskar som avlidit i utlandet eller personer som förlorat sitt svenska medborgarskap inte skulle stå kvar i längden. Kommittén konstaterar att de alternativ som finns när det gäller att ta upp utlandssvenskarna i röstlängd är antingen att väljaren aktivt ansöker om det, att längden innebär en förteckning över de utlandssvenskar som har röstat eller att röstlängden tas fram automatiskt. Enligt kommitténs uppfattning bör systemet för röstlängdsframställning när det gäller utlandssvenskarna så nära som möjligt överensstämma med vad gäller för den allmärma röstlängden. De som bör tas upp i röstlängd på motsvarande sätt som röstberättigade personer som är folkbokförda i Sverige. Ett automatiskt system vore därför i sig att föredra. Om det fullt ut bör införas ett automatiskt

system beror emellertid om man på ett godtagbart sätt kan bemästra

de nackdelar som finns med ett sådant system. En första invändning mot ett renodlat automatiskt system är att det skulle leda till utlandssvensk inte kan fâ ett röstkort eftersom det att en skulle saknas en aktuell uppgift om adress för honom eller henne. Ett sådant system som samtidigt utgår ifrån att väljaren skall kontrollera innehållet i röstlängden med hjälp av innehållet på röstkortet leder till att utlandssvensken reellt sett inte kan göra det. Här finns det enligt kommitténs mening anledning att göra avsteg från ett renodlat automatiskt system. Ett automatiskt system skulle i stället kunna ses ett sätt att underlätta för utlandssvenskarna att komma med i som röstlängd. Också i ett system som bygger automatik bör man enligt kommitténs mening lägga ansvaret för att utlandssvensken finns i röstlängden hos honom eller henne. En viss aktivitet från utlandssvenskens sida kan krävas också i ett automatiskt system. Detta hänger samman med att utlandssvensken måste kunna få ett röstkort

för att kunna kontrollera röstlängdens innehåll. För att det skall vara

möjligt skall det därför kunna krävas att han eller hon anmäler sin adress i utlandet. Till skillnad från vad gäller för närvarande skulle en sådan som anmälan inte behöva ske inom en viss tid på året. Information om

166 Kortare. . ..

möjligheten att anmäla adress för att få röstkort bör kunna lämnas i samband med utflyttningen. Motsvarande information bör ges av utlandsmyndigheterna till dem som vistas utomlands. Den som vill vara säker på att ett röstkort skall sändas till honom eller henne skall alltså anmäla sin adress vid utflyttningen men också anmäla ändrad adress under utlandsvistelsen. Den som inte har anmält någon adress skulle däremot inte få något röstkort. Jämfört med dagens system där utlandssvensken måste ansöka om att tas med i röstlängden under en viss period på året skulle ett auto matiskt system kombinerat med en möjlighet att anmäla sin adress innebära att deltagandet i val för de flesta utlandssvenskar skulle underlättas. När det gäller utlandssvenskens möjligheter att lämna sin röst krävs enligt nuvarande bestämmelser nämligen inte att väljaren har röstkort för att få rösta vid ett röstmottagningsställe eller på ett fartyg utomlands. Inte heller krävs det att väljaren har röstkort om han röstar i Sverige i den vallokal där han finns upptagen i röstlängd. Det är bara om väljaren är i Sverige när röstning pågår och vill rösta på ett postkontor som det krävs att han har röstkort. Ett viktigt undantag gäller den kategori väljare som enligt särskilda bestämmelser kan brevrösta från Tyskland och Schweiz. Enligt nuvarande regler krävs alltid att väljaren har röstkort vid brevröstning. I fråga om denna form av röstning föreslår kommittén att reglerna förenklas och att kravet på röstkort tas bort. Denna förenkling kommer i princip endast att gälla väljare som befinner sig i Schweiz eller ett fartyg i utrikes fart, dvs. de väljare som enligt kommitténs förslag skall kunna brevrösta, se avsnitt

Inaktuella uppgifter om utlandssvenskarna

Frågan om röstkort skulle alltså kunna lösas inom ramen för ett automatiskt system. En andra invändning mot ett automatiskt systern är att det inte går att hålla uppgifterna i röstlängden aktuella inom ramen för ett sådant system. Vallagsutredningens förslag i fråga om den särskilda röstlängden innebär relativt omfattande administrativa rutiner för att uppgifterna i röstlängden skulle hållas aktuella så att inte den som avlidit eller den som förlorat sitt svenska medborgarskap skulle stå kvar i längden. Inom ramen för ett automatiskt system måste detta problem kunna bemästras ett godtagbart sätt. Men kommittén anser att de administrativa rutiner som Vallagsutredningen föreslog är alltför resurskrävande. I detta sammanhang finns det anledning att kort redogöra för hur många svenskar som f.n. vistas utomlands och hur rapporteringen av

Kortare. 167 . ..

dödsfall bland utlandssvenskarna hanteras och hur rapporteringen av

förlust av medborgarskap går till.

Mellan 8 000 och 10 000 svenska medborgare har utvandrat varje år sedan år 1984. Under åren 1984-1992 har totalt mellan 5 000 och 7 000 svenska medborgare återinvandrat varje år. Nettoutvandringen av svenska medborgare stannar mellan 3 000 och 5 000 personer årligen. Det största antalet svenskar utvandrar gör det till de som nordiska länderna, Tyskland och USA. År 1991 flyttade omkring 3 000 svenska medborgare till de övriga nordiska länderna. Samma år flyttade omkring 1 600 svenska medborgare tillbaka till Sverige. Nettoutvandringen svenska medborgare till de nordiska länderna var år 1991 omkring 1 200. För Tyskland motsvarande antal år 1991 var 751, 315 respektive 436 personer och för USA var antalet l 022, 767 respektive 255. Om en svensk medborgare dör i utlandet skall utlandsmyndigheten

i landet underrätta folkbokföringsmyndigheten detta. Det är alltså

om de svenska utlandsmyndigheterna som ansvarar för denna rapportering. - Rapporteringen av dödsfall från de länder som nämns ovan och

liknande länder är god men den är inte fullständig. Däremot är

rapporteringen från mera exotiska länder där det finns svenskar så gott som heltäckande. Detta hänger ihop med att de svenska utlandsmyndigheterna i sådana länder ofta har en nära kontakt med de svenskar som finns i landet. Om Sverige blir medlem i den Europeiska Unionen torde antalet svenskar i andra medlemsländer öka. Samtidigt kommer sannolikt rapporteringen av dödsfall från övriga medlemsländer att bli så gott som fullständig. Detta hänger bl.a. ihop med ett krav på att ålderspensionsförrnåner skall samordnas mellan de olika medlemsländerna. Även

om rapporteringen av dödsfall utomlands är god och kan

förväntas bli än bättre kan ett automatiskt system innebära att ett visst

antal avlidna personer står kvar i röstlängden. Här finns det anledning

att jämföra med dagens system när det gäller den allmänna och särskilda röstlängden. De personer avlider mellan kvaliñkationssom dagen och valdagen står kvar i dessa längder. Varje år avlider omkring 95 000 personer i Sverige. Antalet avlidna personer som finns i den allmänna röstlängden skulle därför kunna uppskattas till omkring 20 000. Skillnaden är dock att dessa inte kommer att stå kvar i följande röstlängd vilket kan bli fallet när det gäller Utlandssvenskarna som avlidit.

Antalet avlidna utlandssvenskar som kommer att stå kvar i röstläng-

den torde inte bli särskilt omfattande. En nackdel med att avlidna personer kan komma att stå kvar i röstlängden är att längden efter hand kan bli alltför omfattande och svår att hantera. En nackdel annan

168 Kortare. . ..

är risken att någon skulle använda sig av möjligheten att rösta i den avlidnes ställe. I Norge står alla norska medborgare som flyttar utomlands kvar i röstlängden i tio år efter det att de flyttade ut. Om de vill stå kvar efter denna tidpunkt får de ansöka det. Väljaren tas då upp i om röstlängden under de följande tio åren. En lösning av den typen framstår enligt kommittén som ändamålsenlig för att undvika att röstlängderna skall bli alltför omfångsrika. Den tidsperiod som utlandssvensken kommer att stå kvar i längden bör bestämmas så att den normale utlandssvensken kommer att stå kvar i röstlängden under hela sin utlandsvistelse. Av SCB:s befolkningsstatistik framgår att de svenska medborgare som återinvandrat under åren 1982 av - 1991 hade minst 50 % vistats i utlandet under kortare tid än 3 år och mellan 60 och 70 % kortare tid än 5 år. Om tiden som en utlandssvensk står kvar i röstlängden bestäms till tio år kommer, med god marginal, stor andel dem flyttar tillbaka till Sverige att stå en av som kvar i röstlängden under hela sin utlandsvistelse. En anmälan om adress i utlandet bör leda till att utgångspunkten för tidsfristen flyttas fram motsvarande tid. När det gäller risken för att någon kan använda sig av möjligheten att rösta i den avlidnes ställe innebär kravet legitimation vid röstning hos utlandsmyndigheterna att man kan bemästra denna risk. Vid brevröstning, som enligt vad kommittén föreslår skall vara möjlig också från fartyg, anser kommittén att det kan godtas att två vittnen bekräftar väljarens identitet, se avsnitt 6. Ett mindre antal avlidna utlandssvenskar kan komma att finnas med i röstlängden. Detta kan man enligt kommitténs uppfattning acceptera eftersom de nackdelar som kan uppkomma går att motverka genom att väljaren gallras röstlängden efter tio år och genom att väljaren skall ur legitimera sig eller ha två vittnen som intygar vem väljaren är vid röstningen. Ett visst antal som förlorat sitt svenska medborgarskap personer kommer också att stå kvar i röstlängden. Den som är svensk medborgare förlorar detta han eller hon aktivt söker eller medger att om få ett annat medborgarskap. Man kan också förlora sitt svenska medborgarskap får ett nytt genom att inträda i allmän tjänst om man i stat. Ett barn till svensk medborgare som förlorar sitt en annan en svenska medborgarskap något dessa sätt, förlorar också sitt av svenska medborgarskap. Det kan anmärkas att en del av de svenska medborgare emigrerar och stannar kvar utomlands tillhör en som tidigare haft ett annat medborgarskap och som väljer att grupp som återvända till sitt gamla hemland och återta sitt tidigare medborgarskap. Några säkra uppgifter om hur vanligt det är med medborgarskapsbyte finns inte.

Kortare. 169 . ..

Frågan förlust svenskt medborgarskap kommer upp om en

om av utlandssvensk söker nytt vid svensk ambassad eller ett svenskt pass en konsulat. Ett svensk gäller i tio år för en vuxen person. Det är pass sökanden skall visa att han eller hon fortfarande är svensk som

medborgare. Om det visar sig att sökanden har beviljats nytt med-

borgarskap skall utlandsmyndigheten rapportera detta till Rikspolisstyrelsen och Riksskatteverket. Också när det gäller denna kategori uppkommer motsvarande problem som i fråga om utlandssvenskar avlidit i utlandet; röstlängden kan på sikt bli alltför omfattande som

och det är inte uteslutet att någon utnyttjar möjligheten att rösta även

inte längre svensk medborgare. Även när det om han eller hon är

gäller denna kategori innebär en föreskrift att en väljare bara står kvar

i röstlängden under tio år att röstlängden inte kommer att bli alltför

ohanterlig.

När det gäller risken för missbruk kan anmärkas att en ändring i

vallagen SFS 1993:1399, 199394:21, bet. l99394:KU12, prop. rskr. l993l94z45 trätt i kraft den l januari 1994 innebär, mot som

bakgrund att de väljare vistas i våra nordiska grannländer inte

av som kunnat rösta eftersom de saknat att det uttryckliga kravet på att pass,

väljaren skall visa pass vid röstmottagning utomlands att tagits bort. För den inte längre är svensk medborgare inte skall kunna

att som lärrma röst vid röstmottagning utomlands skulle man kunna tänka en sig kravet vid denna röstning återinförs. Eftersom en sådan att pass lösning skulle försvåra för de väljare vistas i de nordiska länderna som

att rösta vill kommittén, mot bakgrund av att det under en tioårsperiod

torde röra sig ett mycket begränsat antal personer som förlorat sitt om

svenska medborgarskap, inte föreslå en sådan lösning. Risken för felaktigheter i röstlängden med ett sådant automatiskt

konstruerats det sätt kommittén nu har diskuterat system som som framstår liten. I stället är vinsterna med ett automatiskt system som enligt kommitténs mening så stora att trots risken för att man, röstlängden kan komma att innehålla vissa felaktigheter, ändå bör

införa sådant system. Vid denna bedömning utgår kommittén från

ett antalet fel kommer lågt. Man bör i detta sammanhang hålla att att vara i minnet det nuvarande systemet vid framställning av de allmänna att och särskilda röstlängderna också innebär att ett visst antal personer

avlidit efter kvalifikationsdagen respektive ansökningen ändå

som kommer finnas med i röstlängden. Genom att kvalifikationsdagen att flyttas närmare valdagen kommer detta antal att i sin tur att minska. Kommittén föreslår således att utlandssvenskar skall tas upp i

röstlängd automatiskt mot bakgrund de uppgifter som finns i

av folkbokföringssystemet. På sätt i t.ex. Danmark och Norge, bör man kunna samma som slopa den särskilda röstlängden och bara ha en gemensam röstlängd

170 Kortare... .

som innehåller samtliga röstberättigade Utlandssvensken bör personer. då tas upp i röstlängd i det valdistrikt där han eller hon senast var folkbokförd. Om det inte finns någon uppgift valdistrikt det om men finns uppgift om kommun där väljaren varit folkbokförd, bör han eller

hon tas upp i den röstlängd i kommunen Skattemyndigheten som bestämmer.

Från vilken tidpunkt skall utlandssvenskarna med i röstlängd tas

Vallagsutredningen föreslog att alla svenska medborgare utvandrat

som sedan år 1985 skulle tas upp i röstlängd liksom de vid den senast som framställda särskilda röstlängden ansökt däri. Kommitom att tas upp tén delar uppfattningen att framför allt därför att röstlängden man, annars kan bli alltför omfattande och ohanterlig, bör ha tidsgräns en när det gäller vilka utlandssvenskar skall tas i den som upp automatiska röstlängden när den framställs första gängen. Kommittén anser för sin del att gränsen bör bestämmas till den tidpunkt då det nya

folkbokföringssystemet togs i bruk eller den 1 juli 1991. De väljare

som finns i den senast upprättade röstlängden bör också tas med.

Övergångsbestämmelser

Vallagsutredningen föreslog också, för att inte utlandssvensk skulle en lida någon rättsförlust, att en avgiven röst skulle ansökan anses som en om att tas upp i röstlängden, allt under förutsättning att rösten kommit in till RSV senast torsdagen före valdagen. En så vidsträckt möjlighet bör enligt kommittén inte införas. Men det torde finnas anledning att, i vart fall under de första valen ett automatiskt system för som framställning av röstlängder beträffande utlandsvenskarna används, betrakta en avgiven röst, liksom anmälan adress, en om som en begäran om rättelse röstlängden denna begäran kommer av om senast sista dagen för rättelse. Med hänsyn till att det är osäkert hur

det framtida aviseringsförfarandet inom folkbokföringen kommer

att se ut, se avsnitt 2.1 och därmed hur ett röstlängdsregister kommer att upprättas, lämnar kommittén inte något särskilt förslag till övergångsbestämmelser.

Kortare,... l71

2. 11 Registerfrågor

2. 11.1 Allmänt om röstlängdsregistret

I dagens system för framställning av den allmänna röstlängden och röstkorten till den hämtas alla personuppgifter från de s.k. personbanden som förs länsvis. Informationen i dessa register hämtas i sin tur från de lokala folkbokföringsregistren. Uppgifterna från personbanden kompletteras med uppgifter om medlemskap i Svenska kyrkan. De samlade uppgifterna samkörs med ett fastighetsregister från fastighetstaxeringssystemet och ett register som innehåller uppgift om vallokaler m.m. Från länsstyrelserna och kommunerna inhämtas valspeciñka uppgifter som adress till valnänmderna, vallokaler,

öppettider m.m. Beträffande den särskilda röstlängden så registreras

de som ansökt om att tas upp i den i ett personregister för särskild

röstlängd. Utöver dessa register förs ett rikstäckande register för framtagning av duplettröstkort. Detta register framställs inför val och

upphör efter valet. För samtliga dessa personregister har RSV särskilda tillstånd av Datainspektionen. Det nuvarande systemet för framställning av röstlängder och röstkort har vuxit fram sedan början av 1960-talet. De register som ligger till grund för framställning av röstlängder och röstkort

innehåller en stor del av befolkningen i Sverige men också ett stort antal svenska medborgare i utlandet. Mot bakgrund av de uttalanden

som riksdagen gjort beträffande frågan om behov av särskilda registerlagar, se bet. 199091:KUl1, bör, oavsett om någon för-

ändring av röstlängdsframställningen nu genomförs, de register som ligger till grund för framställning av röstlängder och röstkort regleras genom en särskild registerlag. Kommitténs förslag att korta tiden för framställning av röstkort och

röstlängder utgår ifrån att de uppgifter som behövs i ett register för framställning av röstlängder och röstkort också i fortsättningen skall kunna hämtas ur folkbokföringssystemet, Svenska kyrkans register och fastighetstaxeringsregistret. En förutsättning för att det skall vara möjligt att korta tiden mellan kvaliñkationsdagen och valdagen är att så många uppgifter som möjligt finns samlade i ett enda ADB-register. Som RSV påpekat vid

remissbehandlingen av Vallagsutredningens förslag om röstlängder

skulle det med dagens systern för framställning av röstlängder inte gå att ta fram röstlängder och röstkort så kort tid som 30 dagar. En så kort tid mellan kvalifikationsdagen och valdagen leder till att det inte är praktiskt möjligt att ha ett system där uppgifter om väljarna

172 Kortare. . ..

hämtas ur ett stort antal register för att fram det register som kan ligga till grund för framställning av röstlängder och röstkort.

Aviseringsutredningen Fi 1992:12 har ett uppdrag att lämna

förslag till ett nytt aviseringssystem för folkbokföringsuppgifter. Utredningen kommer att i sina överväganden beakta valadministrationens behov av personuppgifter. Olika lösningar för ett centralt aviseringsregister inom folkbokföringssystemet diskuteras inom utredningen. En lösning kan innebära att det inrättas ett centralt aviseringsregister inom folkbokföringssystemet. En annan är att denna uppgift läggs hos SPAR. I båda fallen skulle man ur ett sådant register

kunna tillgodose valadministrationens behov av personuppgifter

beträffande personer som är eller har varit folkbokförda här i landet. Dessa uppgifter skulle då kunna tas ur detta register på kvalifikationsdagen. Det rör sig om nanm, adress, ålder och folkbokföringsfastighet

för har rösträtt. Även uppgift hur länge utländsk

personer som om en medborgare har varit folkbokförd i landet bör därför finnas i aviseringsregistret. Ett uttag ur aviseringsregistret innebär formellt att det upprättas ett nytt personregister. Detta personregister kan sedan kompletteras

med valspeciñka uppgifter. Bearbetningen av uppgifter från olika

register kan göras av ett serviceföretag, t.ex. RSV Data Service. Därefter skulle man ha det egentliga röstlängdsregistret. För att en väljare skall kunna förtidsrösta posten eller rösta posten på valdagen måste han eller hon ha röstkort. Om väljaren inte befinner sig i sin hemkommun och inte har sitt röstkort med sig så bör han eller hon kunna beställa ett sådant för att kunna rösta där han vistas. Beställningar av duplettröstkort görs ofta mycket kort tid före valdagen. För att täcka detta behov finns i dag ett särskilt register med riksåtkomst för att ta fram duplettröstkort. Intresset av att kunna ge den enskilde en snabb service dagarna före valdagen har haft särskild tyngd. Riksåtkornst till personregister anses annars medföra en ökad

risk för otillbörligt intrång i den registrerades integritet. Samma

service bör kunna lämnas inom ramen för ett nytt system. Om ett nytt aviseringsregister inte skulle komma att innehålla de personuppgifter som är nödvändiga för att framställa röstlängd och röstkort måste det inom valadministrationen i stället inrättas ett eget

röstlängdsregister på ett annat sätt. Detta register skulle i princip bestå

av samma uppgifter som ett register som skapas på grundval av ett uttag från ett aviseringsregister. I stället för detta uttag skulle det dock krävas att röstlängdsregistret hela tiden får kontinuerliga aviseringar om förändringar från de lokala folkbokföringsregistren. En sådan lösning vill kommittén emellertid inte förorda. Kommittén kommer i stället att utgå från att det kommer att inrättas någon form av centralt

Kortare. 173 . ..

kan tillgodose valadministrationens behov av aktuella

register som

folkbokföringsuppgifter. för kyrkliga val bör kostnadsskäl också i fortsätt- Röstlängder av ningen framställas och distribueras samtidigt som röstlängder till ordinarie val till riksdag Oavsett röstlängdsregistret upprättas

m.m. om

aviseringsregistret eller om det skapas ett separat

genom ett uttag ur

hålls aktuellt aviseringar från folkbokföringsregisregister som genom för röstlängdsregister skall fullständigt och

tren krävs det att ett vara

användas för framställning röstlängder och röstkort till

kunna av

registret innehåller uppgift medlemskap i Svenska kyrkovalen att om Denna uppgift finns i dag bara i Svenska kyrkans egna

kyrkan. torde inte komma finnas i ett nytt centralt aviseringsregister och att

därför hämtas till röstlängdsregistret från register. Uppgifterna måste register. Om kvaliñkationsdag skall gälla för Svenska kyrkans samma

valen för de ordinarie valen till riksdag och lands-

de kyrkliga som

kommunfullmäktige torde det nödvändigt att det inom tings- och vara

valadministrationen förs ett eget register med daglig uppdatering om i Svenska kyrkan. Om uppgifterna i stället hämtas på en

medlemmar förs Svenska kyrkan kan det bli svårt att gång ur det register som av kvalifikationsdag för de kyrkliga valen eftersom de ha samma

föreslås för framställning röstlängder och röstkort

tidsramar som av är mycket snäva.

Enligt kommitténs uppfattning bör det inte upprättas ett separat

Svenska medlemmar inom valadministrationen.

register över kyrkans

sådant register bör enligt kommitténs I stället för att upprätta ett man

kvaliñkationsdagen för de kyrkliga valen ligger

mening acceptera att

riksdagsvalet under de är det skall hållas

tidigare än för m.m. som

ordinarie val både till kyrkan och riksdagen m.m. Mot bakgrund av

f.n. pågår inom Kyrkoberedningen, se avsnitt 2.9.3,

det arbete som

frågor de kyrkliga valen och den be-

som torde komma att beröra om

valdag pågår följd av den

redning av frågan om kyrkans som som en

mellan riksdagspartierna fyraårig mandat-

överenskommelse om en träffats under hösten 1993, är det

period för riksdagen m.m. som

kommittén inte ändamålsenligt att lägga fram något genomenligt nu

det gäller kvalifikationsdagen för de kyrkliga gripande förslag när kommitténs mening bör, kyrkovalen också i

valen. Enligt om hållas är de ordinarie valen till fortsättningen skall samma som kommunfullmäktige kvaliñkationsdagen för riksdag, landstings- och

till den 1 augusti detta år eller.omkring 45 kyrkovalen bestämmas

dagar före valet till riksdagen m.m.

174 Kortare. SOU 1994:30 . ..

l 1.2 Registerändamål

Röstlängdsregistren blir enligt l § datalagen 1973:289

ett personregister. Den lagens bestämmelser till skydd registrerade mot att

personers integritet kränks blir därför tillämpliga. Som kommittén tidigare påpekat bör skyddet för de enskilda dessutom förstärkas genom att huvuddragen i registreringen läggs fast i särskild

en

registerlag för framställning av röstlängd och röstkort. I registerlagen bör regleras frågor direkt hänger

som samman med den personliga integriteten. I lagen bör det därför finnas förutom bestämmelser registerändarnâl och registeransvar också bestämom melser om registerinnehâll, terminalåtkomst, uppgiftslärnnande och

sökmöjligheter.

Ändamålet med det

nya röstlängdsregistret bör vara att framställa röstlängder och röstkort vid val till riksdagen och till landstings- och kommunfullmäktige samt till val av kyrkofullmäktige eller direktvalt

kyrkoråd. Ändamålet skulle också vara att framställa röstlängder och

röstkort vid lokala folkornröstningar

2.11.3 Registeransvar

Rättelse av den allmänna röstlängden skall, enligt den ändring

av

vallagen som trätt i kraft den l januari 1994, ske att väljaren

genom kontrollerar uppgifterna i den allmänna röstlängden på så sätt att han

tar del av uppgifterna röstkortet och att rättelser förs in i röstlängden efter hand. När det gäller frågan vilken myndighet skall

om som handlägga rättelser röstlängden har regeringen under förarbetet till av

ändringen prop. 199394:21 i valet mellan länsstyrelsen,

som

tidigare handlagt dessa frågor, och Skattemyndigheten valt lägga

att

ansvaret för rättelser hos skattemyndigheten. Regeringen framhöll dock att detta inte innebär ett slutligt ställningstagande det gäller

när

ansvaret för röstlängdsframställningen eller för de regionala

uppgifterna i valorganisationen i övrigt. Här hänvisar regeringen till

resultatet av ställningstagandena denna kommitté. Frågan

av om

ansvaret för rättelse av röstlängden hänger nära med frågan

samman om vem som skall ha registeransvar för denna.

När det gäller registeransvaret för ett röstlängdsregister så kan det, vare sig det upprättats genom ett uttag ur ett centralt aviseringsregister eller annat sätt, läggas antingen hos skattemyndigheten eller hos

respektive länsstyrelse. Det finns således inte något praktiskt hinder mot att lägga detta ansvar hos länsstyrelserna. Enligt de planer som

finns f.n. kommer RSV:s försorg samtliga länsstyrelser ha

genom att

Kortare. 175 . ..

systemanpassad utrustning för att kunna ta hand om ett sådant register.

Var väljer att lägga ansvaret måste avgöras efter var man anser man

det är mest lämpligt att göra det. Denna fråga hänger nära ihop

att

med frågan vilken myndighet skall ha ansvaret för rättelse i

om som

röstlängden. Om ansvaret läggs hos Skattemyndigheten så kan väljarna

komma att ha lättare att granska registret via terminal än om ansvaret

läggs hos länsstyrelserna eftersom det finns ett stort antal lokala skattekontor dit väljaren skulle kunna vända sig. Detta gäller dock

endast under förutsättning att inte länsstyrelserna också anordnar lokal Ett för länsstyrelserna får ansvaret för

tillgänglighet. argument att

rättelse röstlängden och också registeransvaret är att länsstyrelsen av då får ett samlat för valadministrationen. Ett argument mot mer ansvar

lägga detta hos länsstyrelserna är att det finns en risk för att

att ansvar

det då skapas olika praxis när det gäller frågan om och var en person

skall föras in röstlängden i förhållande till reglerna folkbokföring. om

Dessa regler bör ligga till grund för beslut när det gäller rösträtt och

skall i röstlängden. Om länsstyrelserna får var en person tas upp krävs därför de har tenninalâtkomst till folkbokansvaret att I vilket fall torde det krävas att aviserar

föringsregistret. man folkbokföringsregistret begäran ändringar i röstlängdsregistret.

om om

Om skattemyndigheterna får ansvaret för rättelse av röstlängderna och

för registret så bör länsstyrelserna och RSV få registeransvaret tenninalåtkomst till detta.

Frågor skall vara systemägare och systemförvaltare

om vem som eller andra ADB-mässiga ansvarsaspekter kommer inte att behandlas

inom ramen för detta utredningsarbete.

2.11.4 Registerinnehåll

Uppgift religiösa uppfattning tillhör den typ av

om en persons

bör omgärdas med särskild försiktighet i ADB-register. uppgifter som

Till detta kan det krävs särskilda skäl enligt

belysning av sägas att datalagen för att få registrera religiösa uppfattning. Enligt

en persons

artikel 6 i Europarådets dataskyddskonvention får inte en uppgift om religiösa uppfattning behandlas i ett ADB-register om inte

en persons

den nationella lagen ett tillräckligt skydd. Något absolut hinder

ger

ha uppgifter medlemskap i Svenska kyrkan finns således

mot att om

inte. Möjligen skulle kunna ifrågasätta om en uppgift om

man

medlemskap i Svenska kyrkan i realiteten innebär en sådan uppgift om religiösa uppfattning i konventionen. Intresset

en persons som avses

administrativt väl fungerande röstlängdssystem får vägas

av att ha ett

intresset skydda den personliga integriteten. Uppgiften bör

mot av att

176 Kortare. SOU 1994:30 . ..

i vart fall så långt det är möjligt kringgärdas med restriktioner

när det gäller möjligheterna att göra systematiska sökningar på denna uppgift.

Om det är möjligt att göra någon begränsning

i detta hänseende hänger

samman med att det måste vara möjligt att söka på medlemskap i

Svenska kyrkan när det gäller röstkort och för fram de statistiska att ta

uppgifter som behövs vid andra kyrkliga val än val till kyrkofullmäkti-

ge eller direktvalt kyrkoråd.

När det gäller andra personuppgifter bör hänsyn till reglerna man ta

om skyddade personuppgifter. Det finns omkring

4 700 personer som

har skyddade adressuppgifter i landet. För dessa gäller sekretess inom folkbokföringssystemet. I dag särbehandlar inte denna

man grupp

inom ramen för framställning röstlängder och röstkort än vid

av annat

duplettkortshanteringen. I ett nytt system bör inte ha

man t.ex.

fullständig terminalâtkomst av samtliga uppgifter dessa

om personer. Det bör dock möjligt att utfärda duplettröstkort vara ett utan att man riskerar att den skyddade skadas. Här kommer reglerna i 7 personen

kap. 15 § 1 sekretesslagen att gälla för uppgifterna i röstlängds-

p. registret. När det gäller utlämnande uppgifter så kommer sekretessav

reglerna för folkbokföringen således att gälla även här.

Man bör också överväga denna kategori bör ha särskilt om ett skydd också när röstlängderna skrivits ut. Ett sätt helt eliminera att risken för att uppgifter beträffande dessa röjs naturligtvis personer är

att inte över huvud taget ta med dem i röstlängdsregistret. Det skulle

i så fall innebära att de inte kom med i röstlängden och alltså inte

heller skulle ha rösträtt. För detta krävs finns i gällande att man

röstlängd. En sådan lösning skulle enligt kommitténs mening

vara att

för långt. Ett annat alternativ är att ha särskilda röstlängder för

denna kategori och att dessa röstlängder finns i respektive vallokal. I

de flesta fall skulle sådan lösning innebära det fick

en att upprättas en speciell röstlängd som bara korn att innehålla uppgifter eller om en ett

fåtal personer. Detta är inte heller lämplig lösning. Det skulle

en sannolikt vara lättare att upprätthålla ett skydd för dessa personer om

de fanns i en samlad röstlängd för kommunen och samtliga

att hänfördes till ett och valdistrikt i kommunen. Denna

samma lösning

kan dock innebära risker för den enskilde hon eller han vill om rösta personligen på valdagen i denna vallokal. Kommittén vill därför inte

heller föreslå en sådan lösning. Kommittén är i stället den uppfattningen denna inte bör

av att grupp särbehandlas när det gäller de skall finnas var i röstlängd och vid

framställning av röstlängd. Den ökade risk det kan innebära

som att öppet finnas med i ett visst valdistrikt för den skyddade personen

uppvägs av den minskade risk det föreslagna för

som systemet

framställning av röstlängder innebär. Röstlängdsregistret skall, enligt

vad kommittén förordar, skapas 30 dagar före val eller ett en

Kortare. 177 . ..

omröstning. Röstlängderna kommer att finnas i utskrift först veckan

före valet. Detta är enligt kommitténs mening starkt ägnat att minska risken för den skyddade personen att någon med hjälp av röstlängden skulle kunna röja var den skyddade personen bor. Röstlängden skall dessutom inte längre ligga framme för granskning. Kontrollen av innehållet i röstlängden skall ske mot uppgifterna på röstkortet. Så länge uppgifterna i röstlängdsregistret inte lett till en utskrift av längden kommer de Sekretessregler som gäller för folkbokföringen att gälla också för röstlängdsregistret. En annan grupp som kan medföra problem är personer som kvarskrivits för att skydda dem mot trakasserier. Dessa personer blir folkbokförda församlingen och inte någon särskild fastighet. Mot bakgrund av de praktiska problem som dessa personer ställs inför vid sina kontakter med myndigheter så är denna inte särskilt grupp stor. Kommittén föreslår inte heller någon särregelring för denna grupp -

2. 1 l Utlämnande av registeruppgifter på ADB-

medium m.m.

I fråga om utlämnande av uppgifter i personregister är 7 kap. 16 § sekretesslagen av intresse. Regleringen innebär i huvudsak att det för utlämnande av personuppgifter ADB-medium krävs att mottagaren har tillstånd av datainspektionen eller författningsstöd för att föra ett personregister som skall innehålla de uppgifter skall länmas ut.

som Finns det ett sådant stöd skall den utlärrmande myndigheten bestämma i vilken form utlämnandet skall ske. Beträffande det nya röstlängds-

registret bör den registeransvariges befogenhet att själv bestämma på

vilket sätt uppgifter i röstlängdsregistret skall lärrmas ut begränsas

så sätt att detta bara får ske om det följer av särskilt författningsstöd

eller om regeringen genom ett särskilt beslut medger det. Regeringen

bör också få uppdra en myndighet, Datainspektionen, att pröva en

fråga om utlämnande. Det kan här nämnas att regeringen i särskild förordning har givit de politiska partier som fått mer än en procent av rösterna vid föregående val rätt att gratis få utdrag ur röstlängden.

Även utdraget kompletteras med adressuppgifter så skall utdraget

om vara gratis SFS 1992:609. Någon försäljning av personuppgifter är det här inte fråga om. När det gäller försäljning av personuppgifter ur det röstlängdsregister som här diskuteras framgår 7 § 3 datalagen att den av om enskilde inte har medgett försäljning så får en myndighet inte sälja

178 Kortare. . ..

sådana uppgifter utan stöd av lag, förordning eller särskilt beslut av

regeringen.

2. 11.6 Sökbegrepp

Med sökbegrepp menas ett begrepp med vars hjälp man göra ett urval i ett personregister och ur registrets innehåll kan söka ut en eller flera viss kategori. Frågan om vilka sökmöjligheter som personer av en

skall få finnas i ett personregister är stor betydelse inte minst ur

av integritetssynpunkt. Man måste beakta att det av offentlighetsprincipen följer myndighet måste använda alla tillåtna sökbegrepp och att en tekniska möjligheter som står myndigheten till buds för att ur dess ADB-register ta fram uppgifter som någon begär med stöd av

offentlighetsprincipen. Skyldigheten begränsas bara av att uppgifterna

skall kunna tas fram med rutinbetonade åtgärder, dvs. med en enkel arbetsinsats och utan närrmvärda kostnader eller andra komplikationer. Vid utformningen av de sökmöjligheter som bör finnas i ett

röstlängdsregistret bör ta hänsyn till kravet på att framställningen

man röstlängder och röstlängder skall vara rationell och effektiv för att av

kunna väljarna god service. De grundläggande sökbegreppen i

ge en

röstlängdsregistret bör regleras i lag. De uppgifter som framstår som

särskilt känsliga att använda sökbegrepp är medlemskap i Svenska som kyrkan men också medborgarskap. Om ett röstlängdsregister upprättas genom ett uttag ur ett nytt centralt aviseringsregister skulle det inte vara nödvändigt att det finns uppgift medborgarskap i röstlängdsregistret. I stället skulle om röstlängdsregistret endast behöva ha uppgift om rösträtt eller inte

rösträtt i det val eller den omröstning som röstlängden framställts för.

2.1l.7 Gallring

Om röstlängdsregistret kommer att upprättas med uppgifter ur ett

blivande centralt aviseringsregister eller motsvarande register bör det

kunna gallras viss tid efter att valet har vunnit laga kraft. Det en ändamål registret inrättats för har då upphört. Detta skulle i så som fall ligga i linje med datalagens krav på att ett personregister endast skall inrättas och föras för ett visst ändamål. På så sätt kan man

begränsa risken för integritetskränkningar för den enskilde. Registret

skulle då upprättas en månad före valet, användas för att ta ut

röstlängder och röstkort för valet och när valet vunnit laga kraft därefter gallras. Eventuellt skulle registret kunna leva kvar ytterligare

Kortare. 179 . ..

någon tid för att täcka ett eventuellt behov röstlängd av en som uppkommer strax därefter.

Om däremot röstlängdsregistret inte skulle upprättas grundval

av

uppgifterna i ett centralt aviseringsregister kan någon sådan gallring

inte ske. För att det när helst skall möjligt att ta fram som vara en röstlängd med kort varsel måste i så fall registret hållas levande hela tiden.

2.11.8 Säkerhet och sårbarhet

Datainspektionen har närmare utvecklat innebörden datalagens krav av på ADB-säkerhet i sina Allmänna råd om ADB-säkerhet för personregister. Varje personregister bör hänföras till någon tre av integritetsklasser. Vilken integritetsklass ett register skall hänföras till

skall bedömas mot bakgrund av hur integritetskänsligt registret är. Ett register som omfattar i stort sett hela befolkningen och dessutom

samtliga medborgare utomlands bör hänföras till hög integrien tetsklass. Röstlängdsregistret måste alltså redan integritetsskäl av skyddas mot oavsiktlig eller otillåten förstörelse eller mot otillåten

ändring. Men ett röstlängdregister behöver också skyddas mot andra skador än integritetsintrâng. Med hänsyn till den korta tiden mellan

kvalifikationstidpunkt och valdag och den tidspress röstlängd och som röstkort skall tas fram under måste registret hålla en god ADBsäkerhetsnivå när det gäller hot eller störningar kan förorsaka som förseningar, avbrott, förlust eller skador program. För hanteringen

av röstlängdsregistret bör det finnas riktlinjer som gäller skydd för personal, verksamhet och anläggningar mot skada eller förlust. Vid utvecklingen av ADB-systemet för röstlängdsregistret bör utföra

man

en informations-, risk- och säkerhetsanalys. Dessutom bör för

man

röstlängdsregistret utarbeta en katastrofplan. Att ge lösningar kring säkerhets- och sårbarhetsfrâgorna torde ligga utanför för detta

ramen arbete.

2.12 Andra sätt

att göra

röstlängdsframställningen effektivare

Utskrift av röstlängden tar med nuvarande utskriftsutrustning 180-200

timmar. Därtill kommer den manuella hanteringen röstlängderna. av Utskriften sker i dag i 2 exemplar, ett original och en genomslagskopia. Därefter delas exemplaren och röstlängderna häftas ihop efter

församlingvaldistrikt. Man skulle sannolikt kunna minska framställningstiden för röstlängderna avsevärt om man i stället skulle framställa röstlängden bara i ett exemplar. En sådan lösning kräver emellertid att det finns hög beredskap att ta fram en kopia av en en röstlängd i ett visst distrikt. Det förekommer att röstlängder kommer bort eller förstörs, t.ex. efter inbrott eller brand. Det praktiska genomförandet när det gäller utskrifter av röstlängder och distributionen dem är frågor som kommittén inte behandlar. av Att lämna lösningar denna typ frågor torde ligga utanför ramen av för detta uppdrag. Hur löser frågorna hänger samman med hur man

registerfrågorna löses. I stället bör en teknisk arbetsgrupp utarbeta de

närmare förslagen beträffande detta. Kommittén vill för sin del peka på att olika lösningar är möjliga.

Utskrifter röstlängder kan göras med hjälp av utrustning och

av personal finns inom skatteförvaltningen, antingen centralt, som regionalt eller lokalt. Med hänsyn till den korta tid som står till buds torde lokal utskrift vara att föredra. en Lokala utskrifter skulle också kunna ske hos respektive kommun. Om inte vill binda för utskrifter av röstlängder inom man resurser skatteförvaltningen eller kommunerna kan man som ett alternativ tänka sig att utskrifterna läggs hos någon annan, t.ex ett privat företag. En sådan lösning tillämpas för övrigt redan när det gäller utskrift av röstkort. Vid det senaste folketingsvalet i Norge lät Oslo kommun skriva ut röstlängder på mycket kort tid hos ett större dataföretag. I Oslo kommun genomfördes vid val ett försök med att ha röstlängsamma

derna i persondatorer i vallokalerna. Försöket föll av tekniska skäl

inte väl ut. Med hänsyn till den mycket snabba utvecklingen som pågår när det gäller ADB och elektronik bör man inte helt utesluta

alternativet att röstlängderna, i stället för att tas ut på papper, skulle

distribueras ett elektroniskt medium och finnas i en persondator i vallokalen. De förslag kommittén lämnar hindrar i vart fall som nu inte att en sådan lösning utarbetas. I sammanhanget bör beakta den rätt för de politiska partier man fått än procent rösterna vid föregående val att gratis få som mer en av utdrag röstlängden. Även utdraget kompletteras med adressuppur om gifter så skall enligt särskilda bestämmelser om det, utdraget vara gratis SFS 1992:609. Denna rätt för partierna innebär f.n. att minst åtta utskrifter röstlängden inklusive adresser skall skrivas ut. av Totalt skrevs det ut tio röstlängder inför valen år 1991. Om tiden mellan kvalifikationsdagen och valdagen blir 30 dagar kommer det att möta stora praktiska problem att framställa så många utskrifter på denna korta tid. Detta måste emellertid inte leda att partierna kan

komma att ställas utan uppgifter väljarkâren; motsvarande

om

Kortare. 181 . ..

uppgifter skulle kunna tas ut före kvaliñkationsdagen antingen ur

aviseringsregistretSPAR röstlängdsregistret. Det bör ligga på

eller ur den centrala valmyndigheten att, utan särskilda kostnader för de partier fått är procent av rösterna vid föregående val, tillsom mer en handahålla sådan röst1ängder. Kostnaderna för detta får bäras av

anslaget för allmänna val. Några särskilda bestämmelser i denna fråga

lägger kommittén dock inte fram.

Uqämningsmandat.. 183

3 ämningsmandat och Utj småpartispärr vid val till kommunfullmäktige

3.1 Sammanfattning

Tanken att vid de kommunala valen ha en ordning med småpartispärr och utjärrmingsmandat fanns redan då det rikspro-

portionella systemet för val till riksdagen infördes i samband med författningsreformen. Sedan ett system av det slaget börjat tillämpas för val till landstingsfullmäktige fr.o.m. valet år 1976

har det från tid till annan förts fram krav på att införa ett mer proportionellt system också för val till kommunfullmäktige.

Frågan har utretts flera gånger utan att det lett till lagstiftning.

Det har gått omkring tio år sedan den senaste mer nu

ingående analysen av frågan gjordes. Kommittén anser det därför befogat analys utifrån de

vara att presentera en sådan

förutsättningar som gäller i dag. Sammanfattningsvis kan sägas att det nuvarande systemet ger en relativt god proportionalitet

att det är möjligt att uppnå begränsade förbättringar vad

men

gäller proportionaliteten för val till kommunfullmäktige.

Kommittén avstår dock från att föreslå en nyordning eftersom det i kommittén inte har varit möjligt att uppnå enighet i frågan huruvida ett kommunproportionellt valsystem bör förenas om med en småpartispärr eller inte.

3.2 Bakgrund

1970-1979

Valen till riksdagen och de kommunala beslutande församlingarna är

sedan länge proportionella. Till år 1970 förrättades samtliga val i

184 Uqämningsmandat..

slutna Valkretsar. I samband med enkammarriksdagens införande introducerades ett nytt valsystem för val till riksdagen. Detta valsystem, som brukar betecknas som riksproportionellt, tillämpades första gången vid 1970 års riksdagsval. Det riksproportionella valsystemet innebär bl.a. att sedan de fasta valkretsmandaten fördelats, avvikelser från ett proportionellt rättvisande resultat, korrigeras med hjälp av utjämningsmandat. Principen om riksproportionalitet genombryts av den s.k. småpartispärren som innebär att endast partier som fått minst 4 % rösterna i landet får delta i mandatfördelningen. Ett parti som av fått 12 % av rösterna i en valkrets deltar dock i fördelningen av de fasta valkretsmandaten där. Det riksproportionellavalsystemet infördes mot bakgrund bl.a. av ett nytt synsätt riksdagsledamöternas ställning. Från att tidigare ha uppfattats främst som talesmän för valkretsen hade de kommit att i första hand betraktas som företrädare för sitt parti. Det framstod därför som naturligt att riksdagens sammansättning skulle spegla partiernas styrkeförhållanden i landet som helhet. Småpartispärren infördes för att motverka att mycket små partier skulle få plats i riksdagen och därmed ge upphov till en långtgående partisplittring. Det riksproportionellavalsystemet baserade sig i allt väsentligt Grundlagberedningens arbete, Partiell författningsreform SOU 1967:26, och resultatet av de förhandlingar som förts mellan de fyra stora riksdagspartierna. De kommunala valen berördes inte närmare. Kommunalvalskommittén, som tillsatts år 1967, hade dock fått i uppgift att pröva bl.a. om det riksproportionella valsystemet borde föranleda modifikationer i det kommunala valsystemet. Kommunalvalskommittén lade i sitt betänkande Kommunala val SOU 1971:4 fram ctt förslag till ändringar som berörde såväl landstingsvalen som de primärkommunala valen.

Landstingsval

Kommunalvalskommittén uttalade att det dåvarande systemet för val landstingsledamöter inte gav samma proportionalitet som vid av riksdagsvalet, att detta önskvärt. Kommittén ansåg att det men vore fanns två vägar att för att uppnå detta resultatet. Den ena var att öka valkretsarnas storlek. Den andra innebar att riksdagsvalssystemet skulle göras tillämpligt på landstingsvalen. Kommittén stannade för det alternativet och föreslog en ordning som till stor del översenare ensstämmer med det nuvarande systemet, dvs. 9 10 fasta valkretsmandat och 110 utjämningsmandat. I fråga om småpartispärren föreslogs spärrar om 4 resp. 12 %.

Utjämningsmandat. 185 .

Val till kommunfullmäktige

I fråga val till kommunfullmäktige konstaterade kommittén att det om

gällande valsättet, dvs. utan utjänmingsmandat och småpartispärr, gav ett ganska tillfredsställande resultat från proportionalitetssynpunkt. Be-

dömningen, grundade sig på en undersökning av ett antal som valkretsindelade kommuner, ansågs emellertid inte berättiga till några generella slutsatser. Kommittén framhöll i stället särskilt att ett system

med utjämningsmandat proportionalitetssynpunlçt är okänsligt för

ur ändringar i valkretsindelningen och föreslog bl.a. av denna anledning

att ett system motsvarande det föreslagits för landstingsvalen

som

skulle tillämpas också vid de primärkommunala valen. I fråga om småpartispärr fann kommittén att en spärr på 4 %, skulle vara lämplig. Däremot föreslogs inte någon regel av innebörd att ett parti

fått 12 % rösterna i valkrets skulle få delta i mandatförsom av en delningen. Anledningen till att tolvprocentsregeln undantogs var att undersökningar visat sådan regel skulle sakna praktisk beatt en tydelse. Efter kommitténs betänkande remissbehandlats och överläggatt ningar hållits mellan företrädare för riksdagspartierna beslöts att

frågan småpartispärren skulle analyseras vidare. Det arbetet

om

gjordes Utredningen den kommunala demokratin. I betänkandet

av om

Småpartier i den kommunala demokratin Ds Kn 1975:2, presenterades bl.a. ingående beräkningar med spärrar på 2 %, 3 % och 4 %, för

såväl landsting kommuner. Utredningen tog inte ställning till som vilken nivå borde väljas men uttalade att den ansåg sig ha fått som belägg för att önskemålet likhet mellan riksdagsvalet och de om

kommunala valen inte borde drivas för långt och att en lägre spärr

borde kunna övervägas för de kommunala valen.

Landstingsval

I 1975:101 lades fram ett förslag till ett delvis nytt system för prop.

de kommunala valen. I fråga om landstingsvalet anslöt sig depchefen

till vad kommunalvalskommittén föreslagit med den modifikationen att småpartispärren sattes till 3 %. Han inte beredd att föreslå en var

tolvprocentsregel den tillämpas i riksdagsvalet eftersom en

av typ som sådan regel i vissa situationer skulle kunna leda till inkonsekventa

resultat.

Val till kommunfullmäktige

Vad gäller val till kommunfullmäktige sades i den nänmda pro-

positionen bl.a det, till skillnad från landstingsvalen, inte fanns så

att

186 Uzjämningsmandat..

starka skäl som talade för ordning med utjämningsmandat eftersom en det gällande systemet uppfyllde högt ställda krav proportionalitet. I syfte att trots allt åstadkomma ett något bättre resultat i det avseendet

föreslogs i stället en mindre ingripande åtgärd, nämligen att utöka

minimiantalet mandat per valkrets från 10 till 15. Vad gäller små-

partispärr sade depchefen att det i och för sig vore önskvärt med

enhetliga regler men att remissutfallet varit så splittrat att han inte var beredd att lägga fram något sådant förslag.

Vid sin behandling av propositionen uttalade Konstitutionsutskottet

KU 1975:19 bl.a.

Utskottet finner att det i pro ositionen föreslagna valsystemet för

landstingsval innebär väsent iga förbättringar och skapar Ökad

rättvisa mellan partierna i förhallande till det nu gällande valsyste-

met. I likhet med föredragande departementschefen utskottet

anser att man bör sträva efter bästa möjli a proportionalitet mellan partierna utan att man därför får driva etta krav så långt att andra demokratiska värden kommer i fara. Man måste t.ex. undvika en så långt gående partisplittring att de kommunala organens handlin skraft äventyras. Utskottet ansluter sig anförda skäl till

be ömningen att spärren vid landstingsval bör sättas vid 3 %.

För närvarande är minimiantalet mandat i en kommunvalkrets tio. Valkretsar med så få mandat kan emellertid i vissa fall medföra risk för bristande roportionalitet i kommunerna. Utskottet ansluter sig

därför till begömningen att minsta antalet mandat i en kommun-

valkrets bör vara femton. Med denna i propositionen föreslagna

ändring anser utskottet i likhet med departementschefen att valsystemet vid val till kommunfullmäktige uppfyller de krav på proportionalitet som rimligen kan ställas.

Riksdagen anslöt sig till utskottet. De nya reglerna tillämpade första

gången vid valet år 1976.

1980-1992

Landstingsval

Genom en lagändring 1982 justerades reglerna för fördelningen av utjämningsmandat mellan valkretsarna i landstingsval vilket fick till

följd att förutsättningarna för små Valkretsar att erhålla utjämnings-

mandat förbättrades. Jfr prop. 198788:22 s.51

Val till kommunfullmäktige

1978 års Vallagskommitté tog upp frågan om ökad proportionalitet i

kommunfullmäktigevalen i betänkandet Översyn av vallagen 2 SOU

1980:45 med anledning av riksdagsmotioner i saken.

Utjämningsmandat. 187 .

Kommittén konstaterade mot bakgrund av bl.a. analyser av valresultaten från valen år 1976 och 1979 att det gällande systemet gav

en god proportionalitet men att det var möjligt att uppnå vissa

förbättringar. Kommittén behandlade tre alternativ. En möjlighet vore att göra valkretsindelningen av kommuner frivillig eller begränsa de fall då valkretsindelning skall ske. Kommittén fann dock inte anledning att närmare överväga detta alternativ bl.a. eftersom det inte framkommit något missnöje med reglerna i det avseendet. Vidare hade valkretsindelningen på vissa håll vunnit hävd bland partierna som anpassat uppläggningen av valarbetet efter den gällande indelningen. Den andra metoden som kommittén behandlade var att tillämpa uzjâmningsmandat. Kommittén konstaterade att 910 fasta valkretsmandat och

110 utjärnningsmandat skulle utgöra en lämplig avvägning för val av kommunfullmäktige. Frågan om småpartispärr diskuterades inte

närmare. Med hänsyn till att införande av utjämningsmandat bedömdes genomgripande förändring och då det gällande systemet inte som en uppvisat några allvarliga missförhållanden starmade kommittén i stället för mindre omfattande förändring inom det rådande systemet. Detta en tredje alternativ, kommittén således gjorde till sitt förslag, innebar som ökning av minimiantalet mandat per valkrets från 15 till 20 mandat. en

I prop. 198081 förklarade sig depchefen dela uppfattningen att det

gällande systemet fungerat tillfredsställande från proportionalitetssyn-

punkt, att det ändå vore befogat att om möjligt öka proportionali-

men teten. Eftersom ett system med utjänmingsmandat fordrade över-

väganden i frågan om småpartispärr kunde kommitténs betänkande inte

utgöra underlag för en bedömning. Vad gäller ökning av antalet

mandat sades att förslaget i och för sig borde kunna genomföras. Då ändringar i valsystemet traditionellt brukar beslutas i största möjliga

enighet fanns det emellertid inte skäl att lägga fram heller detta förslag. Vid överläggningar med oppositionen hade det nämligen visat

sig svårt att uppnå någon bredare enighet kring förslaget.

Riksdagen ansåg emellertid att förnyade försök borde göras för att åstadkomma en lösning av frågan om förbättrad proportionalitet i valkretsindelade kommuner. 1983 års Demokratiutredning fick därför

i uppdrag att pröva frågan. Beredningen prövade ett kommunpropor-

tionellt valsystem med 9 10 fasta valkretsmandat och 1 10 utjänmingsmandat, utan småpartispärr grundval valresultaten år 1976,1979 av

och 1982. Systemet jämfördes med en mandatfördelning som om

kommunerna inte hade varit valkretsindelade. Enligt beredningen visade undersökningarna att det gällande systemet uppfyllde högt ställda krav proportionell fördelning av mandaten i förhållande till röstresultatet. En övergång till ett kommunproportionellt system skulle

188 Uzjämningsmandat..

innebära endast smärre förbättringar. Vidare undersöktes konsekvenserna av en höjning av antalet mandat per valkrets till 20 resp. 25 mandat. Beredningen avvisade en sådan höjning med hänvisning till att större Valkretsar var en nackdel från demokratisynpunkt. Beredningen stannade således för att föreslå att nuvarande system tillämpas till ytterligare erfarenheter vunnits. ställningstagandet redovisades i en skrivelse till Civildepartementet 30 juni 1985. Beredningen var inte enig. Tre ledamöter reserverade sig till förmån för ett system med utjämningsmandat utan någon småpartispärr c,

och vpk. I prop. 198687:91 förklarade depchefen att han mot bakgrund av

beredningens bedömning inte var beredd att lägga fram något förslag rörande ändrade regler för mandatfördelning eller att förorda en höjning av antalet mandat. Frågan utjärrmingsmandat har därefter behandlats i riksdagen om under hösten 1989. jfr 198990:KU4. Riksdagen avslog då motionsyrkanden om ändring av valsystemet med hänvisning till ovan redovisade ställningstaganden. Med anledning av ett antal motioner från allmänna motionstiden

1990 och 1991 har KU åter aktualiserat frågan om utjänmingsmandat

vid val till kommunfullmäktige. I betänkandet 19909l:KU4 har

utskottet uttalat att frågan bör tas upp under parlamentarisk medverkan i den pågående översynen av vallagstiftningen. KU har också i

betänkandet 199293:KU6 gjort ett uttalande av samma innebörd. Riksdagen följde utskottet rskr. 199091:22 och 199293:32.

3.2. 1 Aktuella riksdagsmotioner

Av de motioner legat till grund för KU:s ovan angivna be-

som tänkanden tar en upp förslaget att avskaffa valkretsindelningen. I

mot. 199192:K 713 m föreslås att det endast skall finnas en valkrets

i varje kommun vid de kommunala valen. Något uttalande om små-

partispärr görs inte i motionen. I de motionsyrkanden därefter lagts fram och som är aktuella

som föreslås övergång till ett systern med utjärrmingsmandat. nu en

Enligt mot. 198990 K 605 s bör valsystemet göras enhetligt för

val till kommunfullmäktige och landsting. Det är enligt motionärerna angeläget med hänsyn till den partistruktur som utvecklas i många kommuner under 1980-talet att åter aktualisera en synkronisering mellan valsystemen i landsting och kommuner. I motionen sägs vidare

att med nuvarande system ökar partisplittringen och med denna den

politiska handlingsförlarnningen i många kommuner.

Utjämningsmandat. 189 .

Enligt mot. 198990 K 624 c kan mandatfördelningen i valkretsin-

delade kommuner starkt avvika från vad som skulle ha gällt vid en

strikt proportionell fördelning. Valkretsindelningen fungerar som en

spärr mot mindre partier. Det finns enligt motionen exempel på att spärren i kommunalval i realiteten varit betydligt högre än vid

riksdags- och landstingsval. En bättre rättvisa kan lämpligen åstadkom-

genom införande av utjämningsmandat. mas

I mot. 198990 K 704 m föreslås att riksdagen beslutar sådan

ändring i vallagen att ett system med utjänmingsmandat tillämpas vid

kommunfullmäktigval på vid landstingsval. Motionäsamma sätt som ren anför också att det är en viss fördel att även i kommunfullmäktigvalen ha en spärr mot småpartier som kommer upp något eller några år. Vad anförts i denna fråga bör enligt motionären beaktas i det som fortsatta reformarbetet det kommunala området.

I mot. 198990 K 705 m erinras om att 1983 års Demokratibered-

ning stannade för att föreslå att nuvarande valsystem vid kommunfullmäktigvalen tillämpas tills ytterligare erfarenheter vunnits men att minoritet c, fp, vpk reserverade sig till förmån för ett system med en

utjämningsmandat utan procentspärr. Motionärerna anser att det vore

värdefullt att få ytterligare belyst vilka effekter som ett införande av

utjämningsmandat och någon form av småpartispärr för med sig.

3.3 Gällande ordning

Som framgår av vad som sagts ovan har systemet för val av kommun-

fullmäktige, såvitt intresse i detta sammanhang, inte genomgått

är av några större förändringar sedan 1970, medan systemet för val av landstingsledamöter förändrats väsentligt. I det följande lämnas en

översiktlig redogörelse för hur systemen fungerar i dag.

Antalet ledamöter i fullmäktige skall vara minst: 31 i kommuner med 12 000 röstberättigade invånare eller därunder och i landsting med 140 000 röstberättigade invånare eller därunder, 41 i kommuner med över 12 000 till och med 24 000 röstberättigade invånare, 51 i kommuner med över 24 000 till och med 36 000 röstberättigade invånare och i landsting med över 140 000 till och med 200 000 röstberättigade invånare, 61 i kommuner med över 36 000 röstberättigade invånare, och

71 i landsting med över 200 000 röstberättigade invånare.

I Stockholms kommun och landsting med över 300 000 röstberättigade invånare skall antalet ledamöter bestämmas till minst 101.

190 Uqämningsmandat..

3.3.1 Val till landstingsfullmäktige

För val av landstingsfullmäktige skall landstinget delas in i Valkretsar. Valbarhet är inte inskränkt inom valkrets dvs. det föreligger inte något krav på att en kandidat skall vara bosatt eller folkbokförd i någon särskild valkrets inom landstinget. En valkrets skall omfatta en eller flera kommuner. Den bör utformas så att den kan beräknas få minst åtta fasta valkretsmandat och kan omslutas av en sammanhängande gränslinje. Indelningen i Valkretsar bestäms av landstingsfullmäktige sedan kommunerna fått tillfälle att yttra sig. Mandaten i landstingsfullmäktige utgörs av fasta valkretsmandat och utjämningsmandat. Nio tiondelar mandaten är fasta. Återstoden är utjämningsmandat. av Länsstyrelsen fastställer antalet fasta valkretsmandat i varje valkrets. Det görs så sätt att valkretsen tillförs ett mandat för varje gång som antalet röstberättigade i kretsen är jämnt delbart med det tal som erhålls när antalet röstberättigade i landstingskommunen delas med antalet fasta valkretsmandat där. Fördelningen av de fasta valkretsmandaten och utjämningsmandaten sker med tillämpning av den jämkade uddatalsmetoden. I en valkrets där ett parti inte fått något fast valkretsmandat används dock en ojämkad metod vid fördelning av partiets första utjämningsmandat. Anledningen till att en ojämkad metod används i det senare fallet är att det ökar förutsättningarna för att ett parti skall bli representerat i så många Valkretsar som möjligt. Endast partier som har fått minst 3 % av rösterna i landstinget får delta i mandatfördelningen. Utseende av ledamöter inom varje parti sker med heltalsmetoden. Ersättarna utses i princip samma sätt som ersättare för riksdagsledamöter.

3.3.2 Val till kommunfullmäktige

För val till kommunfullmäktige skall kommun indelas i Valkretsar om det i kommunen finns fler än 24 000 röstberättigade invånare eller det

för kommunen skall utses minst 51 fullmäktige. Överstiger antalet

6 000 röstberättigade invånare i kommunen får kommunen indelas i Valkretsar. Annan kommun får indelas i Valkretsar endast om det finns synnerliga skäl grund av kommunens geografiska storlek eller liknande förhållanden. Valbarhet är inte inskränkt till inom valkrets, dvs. det föreligger inte något krav att en kandidat skall vara bosatt eller folkbokförd i någon särskild valkrets inom en valkretsindelad kommun. Indelningen, som bestäms av fullmäktige, skall ske så att varje krets kan beräknas komma att utse 15 ledamöter, om möjligt utformas så att kretsen kan omslutas av en sammanhängande gränslin-

Utjämningstnandat. 191 .

je, så att territoriell församling om möjligt länmas odelad och inte i

något fall delas i fler än två kretsar samt, i den mån det kan ske utan olägenhet, utformas så att varje krets kommer att utse lika många ledamöter. Fördelningen av mandaten i kommunfullmäktige sker för varje valkrets proportionellt med den jämkade uddatalsmetoden. Något utjämningsförfarande mellan Valkretsar förekommer inte. Någon särskild småpartispärr finns inte heller. Utseende av ledamöter sker med heltalsmetoden. Ersättare utses det sätt som beskrivs nämnare i avsnitt 4. Inför 1985 års val var 73 kommuner valkretsindelade. Antalet Valkretsar uppgick till 182. Motsvarande siffror inför valen år 1988 och 1991 var 78 resp. 190 samt 80 resp.192. Det vanligaste är att en kommun är indelad i två eller tre valkretsar. I bil. 2 finns en för-

teckning över indelningen. Av samtliga mandat i kommunfullmäktig-

valen hänför sig drygt en tredjedel till de valkretsindelade kommunerna.

Överväganden

3.4 En återblick de senaste decenniernas författningsarbete på valom-

rådet visar tydligt att frågan om ökad proportionalitet vid valen till kommunfullmäktige ännu inte har fått en helt tillfredsställande lösning, såvitt gäller de valkretsindelade kommunerna. Detta torde delvis bero

på den från tid till annan skiftande inställningen till huruvida en

reform i syfte att öka proportionaliteten också bör förenas med en smâpartispärr. Anledningen till att det varit svårt att uppnå enighet

torde främst vara att önskemålet om ökad proportionalitet egentligen

är oförenligt med kravet att partier med små röstetal skall uteslutas

från möjligheten att bli representerade i fullmäktige. En småpartispärr leder alltid till ett mindre proportionellt resultat än om någon spärr

inte funnits. Det kan redan nu sägas att kommittén inte har kunnat enas i frågan

och att detta har sin orsak i olika synsätt behovet av att komplettera ett kommunproportionellt system med en småpartispärr och delade

meningar om angelägenheten i att ha likartade system för val till landstings- och kommunfullmäktige. Kommittén har därför valt att

avstå från att lägga fram ett förslag. Frågor om graden av pro-

portionalitet och förekomsten av spärrar i ett valsystem är emellertid av den arten att det från tid till annan kan finnas skål att ompröva tidigare ställningstaganden med hänsyn till olika faktorer. Exempel på omständigheter som kan leda till ändrade bedömningar är den framtida utvecklingen i vad gäller partisplittring, hur kommunerna kommer att

192 Uttjámningsmandat..

agera i fråga om valkretsindelning och de effekter som ett eventuellt

personröstningssystem kan komma att få. Kommittén anser det därför

befogat att, som ett underlag för de bedömningar som kan komma att ske längre fram, redovisa skälen för de olika uppfattningar som nu förts fram samt presentera delar av det underlag som funnits tillgängligt.

Argument mot att kombinera ett mer proportionellt system med en spärr

En form av småpartispärr finns redan inbyggd i valsystemet genom att första divisorn i den jämkade uddatalsmetoden är högre än Detta missgynnar nämligen små partier i förhållande till vad som skulle ha varit fallet om en icke jämkad uddatalsmetod hade använts. För de valkretsindelade kommunernas del tillkommer dessutom det förhållandet att valkretsindelningen som sådan medför en viss spärreffekt genom att ett parti regelmässigt får ett röstöverskott i varje valkrets

inte något mandat. Dessa spärreffekter är särskilt påtagliga

som ger

för små partier. Syftet med att öka proportionaliteten förverkligas inte

ett system med utjämningsmandat kombineras med en småom partispärr.

Argument för att kombinera ett mer proportionellt system med en spärr

En ökad proportionalitet medför inte bara en rättvisare fördelning av

mandaten mellan de partier som redan är representerade i fullmäktige,

utan leder också till att fler små tar plats eftersom de spärrrnekanismer

som valkretsindelningen medför försvagas. Risken blir då större för att den tilltagande partisplittringen i fullmäktige ökar. I tab.l nedan

anges för de fyra senaste valen till kommunfullmäktige utvecklingen

för de partier som i SCB:s statistik redovisas under rubriken Övriga

partier.

Vidare kan ett mycket litet parti, som kan ha gått till val en

enstaka fråga, genom vågmästarställning få ett inflytande som inte står i rimlig proportion till partiets stöd bland väljarna. Den offentliga valstatistiken visar också att partisplittringen ökat under senare år. Denna utveckling förstärks sannolikt om ett kommunproportionellt system utan spärr införs. Ett skäl delvis teknisk art har varit önskemålet att få till stånd en av mer enhetlig ordning för de allmänna valen.

Utjämningsmandat. 193 .

Synen på spärrfrågan betrájfande de icke valkretsindelade kommuner-

na

En särskild fråga reform bör inskränka sig till enbart de är om en valkretsindelade kommunerna eller om samtliga skall omfattas. De ledamöter som uttalat sig mot en spärr har framhållit att i de icke valkretsindelade kommunerna får en småpartispärr till följd att proportionaliteten blir lägre än vad den är nu, vilket bedömts som

paradoxalt då huvudsyftet bör vara att få till stånd ett överlag mer proportionellt system.

Anhängarna av ett system med småpartispärr har hävdat att samma synsätt mycket små partier som redovisats ovan beträffande de valkretsindelade kommunerna kan anläggas beträffande de icke valkretsindelade. Nämligen att ett mycket litet väljarstöd inte bör

berättiga till representation i fullmäktige, vare sig det gäller en

valkretsindelad eller en icke valkretsindelad kommun. De har vidare framhållit att det måste sägas vara otillfredsställande att det idag råder skillnad i fråga proportionalitet mellan de valkretsindelade, dvs. en om i regel befolkningstäta kommunerna, och de icke valkretsindelade kommunerna.

Tabell 1 Utvecklingen för partier som redovisas under rubriken övriga

partier i den offentliga valstatistiken

Källa: Allmänna valen, del SCB 1982-1991, SCB

3.5 Diskussion och underlag

3.5.1 Proportionaliteten i det nuvarande systemet

En utgångspunkt för övervägandena har varit att undersöka om det brister vad gäller proportionaliteten i det nuvarande systemet för val till kommunfullmäktige. Kommittén har kunnat konstatera att mandatfördelningen i de icke valkretsindelade kommunerna i mycket hög grad återspeglar röstutfallet. Vad gäller de valkretsindelade 7 14-0360

194 Uzjämningsmandat..

kommunerna är proportionaliteten naturligt nog lägre. I syfte att bilda sig en uppfattning om hur förhållandena i det avseendet gestaltar sig i dag har kommittén från RSV inhämtat en undersökning som med utgångspunkt från valresultaten vid 1985, 1988 och 1991 års val visar bl.a den faktiska mandatfördelningen i de valkretsindelade kommunerna. Av undersökningen framgår också hur mandatfördelningen skulle ha gjorts om ett system med utjämningsmandat motsvarande det vid landstingsvalen tillämpats, med och utan småpartispärr. Vidare framgår fördelningen för det fallet kommunen inte varit valkretsindelad. Undersökningen finns i bil. En jämförelse mellan de faktiska valresultaten och hur utfallet skulle ha blivit om ett system med utjämningsmandat utan spärr tillämpats eller om kommunerna inte varit valkretsindelade visar vilka förbättringar i fråga om proportionalitet som är möjliga att uppnå, under förutsättning att den jämkade uddatalsmetoden behålls som fördelningsmetod. Det kan då konstateras att skillnaderna mellan det faktiska valresultatet och det som blir fallet om mer proportionella metoder används är förhållandevis begränsat. Av bil.2 framgår i hur många fall partierna skulle vunnit resp. förlorat mandat om ett system med 910 fasta valkretsmandat och 110 utjämningsmandat, utan småpartispärr, hade tillämpats. Vidare framgår i hur många fall nya partier skulle ha tagit plats i fullmäktige. Resultatet hade blivit i stort sett detsamma om jämförelsen gjorts med ett system där kommunerna inte varit valkretsindelade. Resultatet av undersökningen i denna del överensstämmer enligt kommitténs mening väl med de slutsatser som tidigare utredningar kommit fram till då de övervägt att införa ett mer proportionellt system för val till kommunfullmäktige. Det kan således konstateras att proportionaliteten går att öka men att förhållandevis få mandat kommer att omfördelas. En annan sak är vilken effekt en sådan omfördelning kan få i den enskilda kommunen. Som exempel kan nämnas 1991 års kommunfullmäktigval. Sammanlagt i kommunerna fanns 13 500 mandat att fördela. Av dessa var ca 4 900 hänförliga till de valkretsindelade kommunerna. Om ett system med utjämningsmandat utan spärr eller ett system utan valkretsindelning skulle införas hade sammanlagt för de valkretsindelade kommunerna något mindre än 200 mandat omfördelats mellan partierna. Omkring 30 dessa mandat hade gått till partier som idag är orepresenterade av i fullmäktige. Vad gäller den närmare omfördelningen av mandat mellan partierna leder ett utjänmingsförfarande till att det nuvarande systemets tendens att överrepresentera stora partier försvagas något. Rent generellt kan alltså sägas att de mindre partierna vinner mandat

på de störres bekostnad om ett mer proportionellt system införs. Det

bör dock betonas att detta inte är någon undantagslös regel. Således framgår det av den nämnda undersökningen, bil. att förhållandena

Utjämningsmandat. 195 .

kan vara sådana att ett stort parti vinner ytterligare mandat på grund av ökad proportionalitet.

3.5.2 Tänkbara metoder för att öka proportionaliteten

Enligt kommitténs mening bör det inte komma i fråga att göra alltför djupgående ingrepp i det nuvarande systemet, som t.ex. att ändra de grundläggande reglerna för mandatfördelningen mellan partierna. Den jämkade uddatalsmetoden skall således lämnas orörd. Det finns då i princip tre olika metoder som kan användas för att uppnå ett mer proportionellt system. Den kanske från teknisk synpunkt minst ingripande är att öka antalet mandat per valkrets. Det förhåller sig nämligen på det sättet att det nuvarande systemet ger större proportionalitet fler mandat som skall fördelas. Denna metod har, som nämnts ovan, använts tidigare för att öka proportionaliteten. Således ökades minimiantalet mandat per valkrets från 10 till 15 inför valet år 1976. Förslag om ytterligare höjning av antalet mandat lades fram 1980 utan att någon enighet kunde nås i frågan. 1985 undersöktes möjligheten på nytt och avvisades med motiveringen att större valkretsar är en nackdel ur demokratisynpunkt. Ett personröstningssystem av det slag som f.n. diskuteras skulle, om det införs, kunna leda till krav på att de större valkretsarna delas upp på flera mindre. Särskilt med hänsyn till detta bör i första hand andra möjligheter att öka proportionaliteten undersökas. En annan sådan möjlighet är att avskajfa valkretsindelningen för kommunernas del eller i vart fall

begränsa möjligheterna till sådan indelning. Någon principiell invändning mot en sådan ordning kan knappast resas, särskilt

som valkretsarnas betydelse för fullmäktiges geografiska sammansättning numera har en underordnad betydelse. Ytterligare ett skäl som kan anföras för slopande av valkretsar är att indelningens betydelse för valutgången blir ointressant. Som nämns nedan kan emellertid valkretsindelningen avpolitiseras också annat sätt. En annan fördel med ett kretslöst system skulle att mandatfördelningsvara samma regler kunde tillämpas på samtliga kommuner oavsett storlek. Det finns emellertid problem av praktisk art är svåra att kringgå. För som det första skulle det ställa sig tekniskt komplicerat, att framställa så omfattande listor som kan komma att behövas för de största kommunerna. Förutsättningarna för ett personröstningssystem skulle också försämras om ett avskaffande av valkretsarna ledde till att partierna kom att använda sig av få omfattande listor. Mot ett avskaffande av valkretsindelningen talar också det förhållandet att partierna i viss utsträckning har anpassat sin organisation och valarbete till indel-

196 Utjämningsmandat..

ningen. Den tredje möjligheten att tillskapa ett kommunproportionellt valsystem är att införa ett utjänmingsförfarande mellan valkretsarna med hjälp av utjämningsmandat. Av undersökningen, bil. framgår att ett sådant system ger i stort sett samma proportionalitet som ett system utan valkretsindelning. De nackdelar som är förenade med ett system av den sorten uppstår inte. Valkretsindelningen kommer senare också att förlora sin politiska betydelse, vilket bör ses som en fördel eftersom indelningen då kan göras uteslutande med hänsyn till vad är lämpligt från administrativ synpunkt. Indelningen kan också som lättare anpassas till de särskilda förhållanden som råder i kommunen. Eventuella misstankar om att valkretsindelningen används för att påverka valresultatet kan således avfärdas som grundlösa. Ett system med utjämningsmandat kommer vidare att leda till en större likforrnighet i valordningen vilket varit en strävan alltsedan författningsreformens tillkomst.

övervägande skäl talar således för att metoden med utjämnings-

mandat bör användas vill öka proportionaliteten vid val till om man kommunfullmäktige.

3.5.3 Relationen mellan andelen fasta valkretsmandat och

utjämningsmandat

I riksdagsvalet utgörs 11,4 % av det totala antalet mandat av utjämningsmandat. I landstingsvalet är 10 % utjämningsmandat. Om ett system med utjämningsmandat skall införas bör andelen sådana mandat inte sättas så lågt att partier riskerar att bli överrepresenterade i någon högre grad. Ju större andel utjämningsmandat används desto bättre blir den partimässiga representativiteten. som Samtidigt riskerar dock den geografiska representationen att bli skevare. Under tidigare utredningsarbete har ingående överväganden gjorts i fråga om en lämplig relation mellan fasta valkretsmandat och utjämningsmandat vad gäller val till kommunfullmäktige.jfr särskilt SOU 1971:4, bil. 6 och 7 samt SOU 1980:45 s.73 Man har därvid funnit att den relation som tillämpas för landstingsvalet, 9 10-1 10, skulle vara lämplig också för val till kommunfullmäktige. Enligt kommitténs bedömning visar undersökningen, bil. att denna slutsats gäller än i dag. Det förhållande mellan fasta valkretsmandat och utjämningsmandat som gäller för val till landstingsfullmäktige framstår därför i och för sig som lämpligt om ett system med utjämningsförfarande mellan Valkretsar skall införas för val till kommunfullmäktige.

Utjämningsmandat.. 197

3.5.4 Särskilt om nivån på en småpartispärr

Som nämnts inledningsvis har någon enighet inte kunnat nås i frågan om småpartispärr. Det har dock bedömts kunna vara av visst värde att mot bakgrund av dagens förhållanden redovisa några fakta som gäller nivån på en spärr. Vid bedömningen av frågan finns anledning att särskilt beakta det arbete och de slutsatser som Utredningen om den kommunala demokratin lade fram i sitt betänkande Småpartier i den kommunala demokratin Ds Kn 1972:2. Utredningens beräkningar om mandatspärrar på 2,3 och 4 % för de kommunala valen finns återgivna i prop. 1975:101 s.73 ff. I övrigt har kommitténs underlag i denna fråga i första hand utgjorts av undersökning som inhämtats från RSV samt olika kompletterande beräkningar som utförts inom sekretariatet, se bil. 2. Det har tämligen omgående stått klart att diskussionen om en spärrnivå bör begränsas till intervallet 2 4 % av de giltiga rösterna i kommunen. Förutom det rent resultatmässiga utfallet av olika alternativ har kommittén ansett sig böra beakta det förhållandet att den kommunalpolitiska situationen i många avseenden är annorlunda nu än när tidigare utredningar gjort sina bedömningar. Således har ansvaret för betydelsefulla frågor sedan dess förts över till kommunerna och antalet partier i kommunerna har ökat. Vidare är väljarbeteendet annorlunda i dag bl.a. genom den ökande röstsplittringen. Dessa förändringar talar enligt kommitténs mening för att det är mycket viktigt att visa lyhördhet för olika gruppers önskan att påverka kommunpolitiken. Det skulle vara olyckligt om införandet av en spärrnivå kom att uppfattas som ett okänsligt ingrepp i den möjligheten. En följd av en allt för hög spärr skulle också kunna bli konstlade partibildningar inför valen eller att utomparlamentariska metoder framstår som den enda möjligheten att påverka. Detta talar för en relativt låg nivå. En lägre nivå än 2 % bör inte komma i fråga. Resultaten från de tre senast valen visar nämligen att partier som vunnit ett mandat i fullmäktige relativt sällan har röstetal som understiger 2 % det totala antalet. Vid 1991 års val av förekom detta bland de valkretsindelade kommunerna i endast ett fall. Motsvarande siffra för de icke valkretsindelade kommunerna är 40. En nivå under 2 % skulle således bli i det närmaste verkningslös. Resultatet av en spärrnivå på 3 % framgår för de valkretsindelade kommunerna för de tre senaste valen bil. 2 s. 389-392. Hade en av sådan spärregel gällt vid 1991 års val skulle 55 mandat i de valkretsin-

delade kommunerna totalt omkring 4 900 mandat ha fördelats

armorlunda. I de icke valkretsindelade kommunerna hade 184 mandat

av totalt omkring 8 600 mandat ha fördelats på ett annat sätt. Se bil.

198 Utjämningsrrtandat..

2 s. 393-399 beträffande de icke valkretsindelade kommunerna. Av samtliga mandat berörs 1,7 % av en spärr på 3 %. För de partier som

skulle ha förlorat representation i fullmäktige hade det sammanlagda

resultatet blivit följande.

Tabell 2 Partier som förlorar representation i kommunfullmäktige med en småpartispärr på 3 %

Mp tappar rep. i 77 kommuner. Av sammanlagt 389 mandat förloras 85. Nyd tappar rep. i 40 kommuner. Av sammanlagt 335 mandat förloras 43. V tappar rep. i 44 kommuner. Av sammanlagt 574 mandat förloras 46. Kds tappar rep. i 25 kommuner. Av sammanlagt 815 mandat förloras 26. Fp tappar rep i 3 kommuner. Av sammanlagt 1188 mandat förloras

Övriga partier, bortsett från riksdagspartierna, skulle förlora samman-

lagt 21 av totalt 305 mandat. Av dessa mer lokalt förankrade partier kommer ca 20 % att mista representation i fullmäktige. Nedan under tab. 4 anges i vilka fall så sker.

Om spärren läggs vid 2,5 % av röstetalet blir resultatet följande om

valresultatet vid 1991 års val till kommunfullmäktige läggs till grund för beräkningarna.

Tabell 3 Partier som förlorar representation i kommunfullmäktige med en småpartispärr 2,5 %

Mp tappar rep. i 48 kommuner. Av sammanlagt 389 mandat förloras 50. Nyd tappar rep. i 23 kommuner. Av sammanlagt 335 mandat förloras 23. V tappar rep. i 23 kommuner. Av sammanlagt 574 mandat förloras 23. Kds tappar rep. i 6 kommuner. Av sammanlagt 815 mandat förloras Fp tappar rep i 2 kommuner. Av sammanlagt 1188 mandat förloras 2.

Övriga partier, bortsett från riksdagspartierna, skulle förlora samman-

lagt 18 av totalt 305 mandat. Av samtliga mandat i kommunfullmäktigvalen berörs 0,9 % av en spärr 2,5 %.

Vid bedömningen av utfallet av en småpartispärr bör man observera att samtliga de mandat som gâr förlorade för något parti skall tillföras

andra partier. Det innebär att ovanstående siffror är vad partiet kan

förlora maximalt i fråga om antalet mandat. I många fall torde dock

resultatet bli något mindre negativt. I de valkretsindelade kommunerna leder nämligen utjämningsförfarandet mellan valkretsarna till att små

Utjämningsmandat. 199 .

partier i vissa fall vinner mandat. I de icke valkretsindelade kommu-

nerna kan dessutom ett litet parti kan komma att tillföras det mandat

som ett annat litet parti förlorar. Ovanstående beräkningar torde dock

ge en ganska god bild av hur en smâpartispärr skulle komma att slå.

3.5.5 Jämförande beräkningar

Nedan presenteras några beräkningar som ger en bild av effekterna av olika system jämfört med det nuvarande. I tab. 4 visas således skillnaderna mellan ett kommunproportionellt system av lands-

tingsmodell med spärr och det nuvarande. I tab. 5 görs jämförelsen med ett kommunproportionellt utan spärr. För båda fallen anges

särskilt effekterna för de mer lokalt förankrade partierna.

Tabell 4 Skillnader mellan faktiskt och Simulerat resultat med 110 utjämningsmandat och en småpartispärr 3 % i valkretsindelade

kommuner samt antal kommuner som berörs av förändringar.

Förändringarna i de sammanlagt 80 valkretsindelade kommunerna får totalt sett bedömas bli tämligen måttliga. Vad särskilt gäller effekten av mandatspärren på 3 % för de mer lokala partierna kan nämnas att Kommunal Samling i Norrtälje, Arbetarpartiet kommunisterna i Värnamo, Frarnstegspartiet och Sveriges Pensionärers Intresseparti, båda i Helsingborg, Pensionärspartiet i Halmstad hade förlorat sina platser i resp. fullmäktige. Något nytt sådant parti hade inte tagit plats.

200 Utjämningsmandat..

För de 206 icke valkretsindelade kommunerna är det framförallt mandatspärren som är av betydelse. Ovan har redovisats i vilken utsträckning partier kommer att förlora plats i fullmäktige. Vad som gäller de lokala partierna kommer följande partier att falla för mer spärren: Framstegspartiet i Markaryd, Humlorna Sveriges Förenade Stater i Olofström, Bjärepartiet i Båstad, Framstegspartiet i Klippan,

Sverigedemokraterna i Höör, Sjöbopartiet i Sjöbo, Vellingepartiet i Vellinge, Pensionärspartiet i Laholm, Härryda opol. pensionärsparti

i Härryda, Kommunalt alternativ Tjörn, Rädda Ljusdalsbygden i Ljusdal, Arbetarlistan i Timrå, Arbetarlistan i Ragunda, Fria Norrland

i Åre, Arbetarpartiet kommunisterna i Gällivare samt Arbetarpartiet

kommunisterna i Pajala. Det kan således konstateras att om en mandatspärr om 3 % gällt vid valet år 1991 hade 21 sammanlagt 103 mer lokala partier kommit av att förlora plats i fullmäktige.

Tabell 5 Ett system med 1 10 utjämningsmandat och utan små-

partispärr tillämpat 1991 års valresultat

I dag orepresenterade partier hade tagit plats i 30 kommuner. För de lokala partierna hade resultatet blivit att följande partier fått plats

mer i fullmäktige: Bilistpartiet i Stockholm, Svenska Framstegspartiet i

Motala, Sverigedemokraterna i Norrköping, Framstegspartiet i Växjö,

Karlshamn, Ängelholm och Trelleborg, KPMLr-revolutionärerna i

Göteborg, Svenska liberala partiet i Kungälv och Borås samt Arbetarlistan i Falun och Piteå.

3.6 Slutsats av analysen

Kommittén anser sammanfattningsvis att det nuvarande systemet ger

relativt god proportionalitet, men att det är möjligt att uppnå

en förbättringar i det avseendet. Det mest ändamålsenliga sättet att öka proportionaliteten är att införa ett systern med utjämningsmandat.

Utjâmningsmandat. 201 .

Relationen mellan andelen fasta valkretsmandat och andelen ut-

jämningsmandat bör vara samma som för val till landstingsfullmäktige,

dvs. 9 10-1 10. Om ett sådant systern skall kombineras med en småpartispärr bör nivån på denna avvägas med beaktande av syftet att motverka partisplittring, utan att för den sakens skull sättas så högt att demokratiska värden träds för nära. Det kan då finnas anledning att överväga en nivå som överensstämmer med den som gäller för val till landstingsfullmäktige. Detta skulle också leda till en större enhetlighet i valsystemet.

3.7 Sammanfattande bedömning

I det föregående har redovisats den problematik som finns förknippad

med frågan ett kommunproportionellt system och hur ett sådant om system bör vara konstruerat. Något förslag till ett kommunproportionellt valsystem läggs dock inte fram i detta betänkande eftersom åsikterna gått allt för starkt i sär dels i frågan om småpartispärr, dels

vad gäller angelägenheten av att göra valordningen för val till

kommunfullmäktige mer lik den som gäller för övriga val. Det är emellertid kommitténs förhoppning att de redovisade bedömningarna

tillsammans med presenterade fakta skall kunna tjäna som underlag för

kommande diskussioner i frågan.

,qxriâxs i .sara-arna

7 i , . w .i .

;im .åzaluaw 16a ;åta .um

:så ;eQ ,isv sgêzaçfö riff m

amsat:

Det kommunala.. 203

4 Det kommunala

ersättarsystemet

Sammanfattning

I detta avsnitt behandlas några frågor som gäller systemet för hur ersättare utses i kommunfullmäktige. Anledningen till att kommittén tar upp det kommunala ersättarsystemet till behandling är framförallt att det har gjorts gällande att det utses för ersättare för små partier. Med anledning av en framställning från Göteborgs kommun, behandlas också frågan om antalet ersättare i fullmäktige, till skillnad från i dag, bör vara fast under mandatperioden. Dessutom diskuteras möjligheten att förhindra att en ledamot i vissa situationer blir utan ersättare. Kommittén anser att den nuvarande systemet kan skapa praktiska svårigheter för partier som är representerade i fullmäktige med endast ett eller två mandat. Därför föreslås en ändring som innebär att det lägsta antalet ersättare för en ledamot i fullmäktige ökas från en till två på det sättet att det för partier som har fått ett eller två mandat i kommunfullmäktige alltid skall utses två ersättare. Vad i övrigt gäller antalet ersättare anser kommittén att en ordning där ersättarantalet är fast fordrar mycket stora ingrepp i grundläggande delar av valsystemet utan att några större fördelar är att vinna. En sådan ordning avstyrks därför. Däremot föreslås vissa justeringar i sammanräkningsreglerna för att undvika att en ledamot blir utan ersättare i vissa situationer.

2 Bakgrund

Vid 1970 års val tillämpades för första gången ett kommunalt ersättarsystem. Systemet var fakultativt det sättet att kommunfullmäktige avgjorde om ersättare skulle utses eller inte. I de fall

204 Det kommunala..

ersättare skulle utses tillämpades ett listtroget system, vilket innebar att ersättaren utsågs från den lista som bidragit mest till att ledamoten blivit vald. Möjligheten att utse ersättare för de ordinarie ledamöterna i fullmäktige hade föregåtts av en debatt där röster höjts såväl för införande ett ersättarsystem, som mot en sådan ordning. Ett av av argumenten för att införa ett ersättarsystem var att besluten inte skulle påverkas av att en ledamot måste utebli från fullmäktiges sammanträde. Erfarenheterna från valet år 1970 visade att ett oproportionerligt stort antal ersättare kommit att utses i valkretsindelade kommuner där partierna gått fram med flera listor. Mot den bakgrunden behandlades ersättarfrågan Kommunallagsutredningen och Utredningen om den av kommunala demokratin i delbetänkandet Nya bestämmelser för

utseende suppleanter för kommunfullmäktige Ds C 1971:4. De

av framlagda förslagen ledde till en revidering av ersättarsystemet och innebar bl.a. att minst ersättare skulle utses för varje parti och att en antalet ersättare maximerades. Det reviderade systemet, som tillämpades vid valet år 1973, fortfarande fakultativt. Principen om var listtrohet hade dock frångåtts, vilket innebar att ersättarna utsågs på grundval jämförelsetalens storlek. I betänkandet Kommunal av demokrati SOU 1975:41 föreslog Utredningen om den kommunala demokratin att ersättarsystemet skulle göras obligatoriskt. Vad gällde frågan antalet ersättare framhöll utredningen att systemet fungerat om tillfredsställande. Någon ändring i det avseendet föreslogs därför inte. I 1975762187 lades fram ett förslag till ett obligatoriskt prop. kommunalt ersättarsystem, som innebar bl.a. att kommunfullmäktige skulle bestämma hur många ersättare som skulle utses. Antalet skulle utgöras en viss andel, dock högst hälften av antalet platser som av varje parti fått i kommunfullmäktige. l propositionen redovisades viss kritik som framförts mot det då gällande systemet. Kritiken gick bl.a. ut på att det inte ansågs tillfredsställande att ersättare för en ledamot kunde hämtas från andra listor än den på vilken ledamoten var uppförd och att en listtrogen metod därför borde återinföras. Ett nytt listtroget system, som byggde en av Riksskatteverket RSV upprättad promemoria, föreslogs. KU konstaterade vid sin behandling propositionen att vissa diskrepanser förelåg mellan å ena sidan av ersättarsystemet i landstingsvalen och å andra sidan ersättarsystemet för val till kommunfullmäktige, men ansåg att dessa författningsmässiga inkonsekvenser kunde accepteras. Den föreslagna ordningen ledde till lagstiftning och kom att tillämpas vid 1976 års val. Den medförde bl.a. att sammanräkningen förenklades något.

Det kommunala.. 205

4.2.1 Särskilt om antalet ersättare

Det RSV initierade ersättarsystemet innebar bl.a. att antalet av ersättare skulle utgöra viss andel, dock högst hälften, av det antal en

platser varje parti erhöll i kommunfullmäktige. Regler om hur

som många ersättare skulle utses fanns i både kommunallagen och som vallagen. Reglerna i kommunallagen överensstämde dock inte helt med vallagens bestämmelser. Det finns inte anledning att här närmare in på olikheterna. Det bör dock nämnas att för de fall ett parti vunnit eller två mandat ledde såväl kommunallagen som vallagens ett bestämmelser till att endast en ersättare utsågs.

Frågan antalet ersättare togs upp av 1978 års Vallagskormnitté

om

i betänkandet Översyn av vallagen 2 SOU 1980:45. Utredningen

konstaterade att de dåvarande reglerna kunde medföra att små partier fick så få ersättare att det praktiska arbetet i fullmäktige försvårades

och det därför befogat att ändra reglerna för utseende av att var

ersättare. Utredningen lade fram ett förslag och framhöll att detta

kunde medföra att det kom att utses fler ersättare än vad som sakligt befogat. Utredningen ansåg dock att fördelarna övervägde. sett var

Förslaget ledde till att ersättarsystemet ändrades på så sätt att fler ersättare än tidigare kunde utses i de fall ett parti fått tre eller fler platser i fullmäktige. prop. 19808l:170 s. 58 f. Någon ändring vidtogs däremot inte för de fall partiet fått endast ett eller två mandat.

I sitt slutbetänkande Översyn av vallagen 3 Ds Ju 1982: 1 föreslog

1978 års Vallagskommitté ytterligare förändringar rörande det kommunala ersättarsystemet. Bl.a. föreslogs införande av en regel som innebär att ersättarna på en lista inte räcker till för att ersätta

om avgångna ledamöter, mandatet skall överförs till amian valkrets inom kommunen. Förslaget ledde till lagstiftning jfr prop. 1981822222. Genom lagändringarna undanröjdes till viss del den sakligt sett bristande överensstämmelsen mellan kommunallagen och vallagen och

reglerna för val till kommunfullmäktige bringades i större överensstämmelse med bestämmelserna för val till landstingsfullmäktige.

I samband med att den kommunallagen 1991:900 antogs nya överfördes vissa bestämmelser ersättare från kommunallagen till om vallagen.

4.2.2 Det nuvarande ersättarsystemet

Enligt 14 kap. 18 a § vallagen bestämmer kommunfullmäktige hur många ersättare skall finnas för ledamöterna i fullmäktige.

som

206 Det kommunala..

Antalet skall utgöra viss andel, dock högst hälften, det antal av platser som varje parti får i kommunen. Uppkommer brutet tal skall

det avrundas upp till närmaste hela tal. Det fullmäktige bestämda

av

antalet ligger till grund för tillämpningen bestämmelserna hur

av om ersättarna utses. Ersättare utses enligt 14 kap. 19 § vallagen ett genom successivt sammanräkningsförfarande. För varje ledamot inom

samtliga valkretsar i kommunen görs sammanräkning inom det

en parti för vilket ledamoten blivit vald. Till ersättare utses den kandidat som står först på flest av de valsedlar bidragit till att ledamoten som blivit vald. Varje valsedel gäller därvid hel röst. Systemet är som en

alltså listtroget. Om det efter dessa sammanräkningar visar sig att

antalet ersättare som utsetts understiger den av fullmäktige bestämda andelen och samma ersättare utsetts för tre eller flera ledamöter görs för dessa ledamöter ytterligare sammanräkning för att utse ersättare. Är antalet fortfarande inte tillräckligt ersättare och har samma ersättare utsetts till fem eller flera ledamöter görs för dessa ytterligare sammanräkning för att utse ersättare. Förfarandet för de upprepas ledamöter vilkas ersättare utsetts för sju eller flera, nio eller flera osv. till dess att tillräckligt många ersättare har utsetts. Kan någon ersättare för en viss ledamot inte utses detta sätt utses inte någon ersättare. Om ett parti har vunnit ett mandat utses alltid ersättare. Har en partiet vunnit tvâ mandat kan, beroende på omständigheterna, eller en två personer komma att utses till ersättare. Om tre mandat erhållits,

och den andel ersättare som fullmäktige bestämt är hälften, kommer det att utses minst två och högst tre ersättare. För partier vunnit

som fyra mandat blir motsvarande antal ersättare två fyra. Ett parti resp.

som fått fem eller sex mandat kommer att få minst tre ersättare och

högst fem resp. sex ersättare. En förutsättning för att antalet ersättare

skall bli fler än vad fullmäktige bestämt är att partiet gått fram med

flera listor.

I det följande ges ett antal exempel för att visa hur ersättarsystemet

fungerar.

4.2. 3 Exempel

Exempel 1 Utseende av en ledamot och en ersättare i

kommunfullmäktige

I en kommun har ett parti gått fram med tre listor. Partiet har fått ett

mandat i kommunfullmäktige.

Det kommunala.. 207

Lista 1 100 Lista 2 120 Lista 3 200 A A B B X C C Y D

A förklaras vald. Ersättare för A blir X på lista 2 eftersom X, när

bortser från A, står först flest de valsedlar som bidragit till man av

inval A. Ersättare blir alltså första lediga namn på den lista som

av

mest bidragit till inval av den ordinarie ledamoten. När det gäller att

avgöra vilken lista mest bidragit till inval är det att märka att som

varje valsedel räknas hel röst. Situationen beskrivs närmare i

som en nästa exempel.

Exempel 2 Utseende av två ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige

I kommun som inte är valkretsindelad har ett parti gått fram med

en tre listor. Partiet har fått två mandat i kommunfullmäktige. Andelen

ersättare skall uppgå till hälften av de ordinarie.

Lista 1 300 Lista 2 100 Lista 3 250

A A B B X A C Y E D Z F

A och B förklaras valda. Den första ersättaren skall tas från den lista mest bidragit till inval A. Det är lista Ersättare blir C. som av

Nästa ersättare skall tas från den lista som mest bidragit till inval av B. Eftersom varje valsedel i detta sammanhang betraktas som en hel röst kommer ersättaren att tas från lista B har fått 300 röster på

lista 1 när bortser från A mot endast 250 lista 3. Ersättare man blir således C. I det beskrivna fallet utses alltså en och samma nu person till ersättare för två ledamöter. Om förutsättningarna ändras endast så sätt att lista 3 fått 350 röster skulle ersättare för B kommit att ha tagits från lista Ersättare hade då blivit E. Således hade två personer, C och E, kommit att utses till ersättare för de valda.

208 Det kommunala..

Exempel 3 Utseende av ersättare för sex ledamöter

I en kommun har ett parti gått fram med tvâ listor och fått sex mandat. Andelen ersättare har bestämts till hälften.

Lista l Lista 2 A G B H C I D K E L

De valda är A,B och C från lista 1 samt G, H och I från lista D utses till ersättare för A,B och C. K blir ersättare för G,H och Två ersättare har nu utsetts för sex ledamöter. Det av fullmäktige bestämda antalet, dvs. tre, har inte uppnåtts. Dessutom är varje ersättare i detta läge ersättare för tre eller flera. Ytterligare sammanräkning måste därför göras. Vid nästa sammanräkning blir E och L utsedda till ersättare. Den av fullmäktige bestämda andelen är

uppnådd. Exemplet visar attdet kan komma att utses fler ledamöter

än vad fullmäktige bestämt.

Exempel 4 Utseende av ersättare för 13 ledamöter i kommunfullmäktige

l en kommun har ett parti gått fram med fem listor. Partiet har fått 13 mandat. Fullmäktige har bestämt andelen ersättare till hälften, dvs. sju efter avrundning. Kandidaterna ovanför strecken är valda. Ingen kandidat är vald från lista 4

Lista 1 Lista 2 Lista 3 Lista 4 Lista 5 Andersson A-lund A-gren A-vik A-ström Bertilsson B-lund B-gren B-vik B-ström Carlsson C-lund C-gren C-vik C-ström Davidsson D-lund D-gren D-vik D-ström Eriksson E-lund E-gren E-ström F-lund F-gren F-ström G-gren G-ström H-gren C-gren Andersson B-lund H-ström C-lund I-ström

Det kommunala.. 209

I första sammanräkningen utses till ersättare Carlsson från lista Clund, från lista 2 samt C-gren från lista 3 och Det av fullmäktige bestämda antalet har inte uppnåtts. C-gren har dessutom utsetts till ersättare för tre eller flera ledamöter. Ytterligare en sammanräkning

skall därför göras. Vid denna kommer D-gren lista 3 och H-ström lista 5 att utses. Andersson och B-lund kommer inte i fråga eftersom

de är valda till ledamöter. Ersättare är nu:

Carlsson C-lund C-gren C-gren - D-gren H-ström

fullmäktige bestämda andelen har fortfarande inte uppnåtts och Den av C-gren och H-ström är ersättare för fem eller flera ledamöter. Vid

nästa sammanräkning utses till ersättare E-gren lista 3 samt C-lund lista 2 och 5. Ersättare är nu:

Carlsson C-lund C-gren C-gren - D-gren H-ström E-gren C-lund

Eftersom andelen ersättare inte är uppnådd och C-lund, C-gren och Hström är ersättare för sju eller flera ledamöter skall ytterligare nu

sammanräkning ske. Den leder till att D-lund lista 2 F-gren lista

,

3 och I-ström lista 5 utses. Ersättare är nu:

Carlsson C-lund C-gren C-gren - D-lund D-gren H-ström E-gren C-lund F-gren I-ström

Antalet ersättare är nu nio. Den av fullmäktige bestämda andelen har

inte bara uppnåtts, utan t.o.m. överskridits. Ytterligare sammanräkningar skall därför inte ske.

överväganden

4.3 och

förslag

I riksdagsmotionen 199192:K606kds har framhållits att sårbarheten för partier med endast en ersättare är påtaglig vad gäller närvaron vid

kommunfullmäktiges sammanträden. I motionen föreslås att antalet ersättare för ledamot i kommunfullmäktige minimeras till tre i likhet vad som gäller för landstingsfullmäktige. KU har i betänkandet

210 Det kommunala..

199293:KU4 föreslagit att en översyn av ersättarsystemet görs mot bakgrund av vad som uttalats i motionen. Resultatet från 1991 års val till kommunfullmäktige visar att det i åtskilliga fall förekom att ett parti fick endast en eller två platser i fullmäktige. I tab. 1 nedan anges för ett antal län i hur många fall ett parti är representerat med ett eller två mandat i kommunfullmäktige. Som tidigare nämnts utses endast en ersättare när partiet vunnit ett mandat. I de fall partiet vunnit två mandat kan två ersättare ha utsetts under förutsättning att partiet gått fram med flera listor. Av tab. 2 framgår att det är relativt vanligt att partierna i kommunfullmäktigvalen går till val med mer än en lista per valkrets. Det finns därför anledning att utgå från att partier som vunnit två mandat inte sällan kommit att få två ersättare. Det vanligaste torde dock vara att endast en ersättare utses för två valda ledamöter. De skäl som nu förts fram för en ökning av antalet ersättare i kommunfullmäktige är delvis desamma som lades fram som argument för införandet av ersättare i fullmäktige. Då, liksom nu, framhölls risken för att majoritetsförhâllandena skulle kunna komma att förskjutas om ett parti helt saknar representanter vid omröstningar i fullmäktige. Problemet blir naturligtvis mest synbart då ett litet parti har vågmästarställning. Den förbättring för små partier i fråga om antalet ersättare, som genomfördes förslag av 1978 års Vallagskommitté omfattade inte partier som vunnit ett eller två mandat. Enligt kommitténs mening är det naturligt och angeläget att även de minsta partierna i fullmäktige får arbeta under sådana betingelser att inte praktiska svårigheter förhindrar dem att fullgöra det uppdrag som väljarna gett dem. För att bilda sig en uppfattning om problemets omfattning har kommittén haft kontakt med blakanslicheferna i ett antal kommuner. Det har därvid framkommit att frågan om små partiets närvaro vid sammanträdena i fullmäktige inte bedöms vara ett stort problem. De små partierna är således oftast representerade. Emellertid har framhållits att små partier i bland har problem med närvaron då fullmäktiges sammanträden måste flyttas. Från partihåll har däremot framförts att det vore önskvärt med fler ersättare. Därvid har inte bara frågan om närvaro i fullmäktige berörts, utan arbetssituationen i stort. Det har framhållits att ett större antal ersättare rent allmänt skulle kunna bidra till att underlätta arbetet för ledamöterna bl.a. genom att arbetsuppgifterna då kan fördelas på fler personer. Kommittén anser att frågan om att utse fler ersättare i syfte att lindra arbetsbördan för ledamöterna i fullmäktige faller något vid sidan av uppdraget. Bedömningen bör i stället göras med utgångspunkt från vad som är rimligt med tanke att små partier, vid förfall för en ordinarie ledamot, kan bli orepresenterade vid fullmäktiges samman-

Det kommunala.. 211

träden. Kommittén delar uppfattningen att det nuvarande ersättarsyste-

met innebär en sådan risk för små partier. Särskilt påtaglig är risken

för partier som har en eller två platser i fullmäktige och därmed ofta

endast en ersättare. Reglerna bör därför ändras på så sätt att det normalt kommer att utses mer än en ersättare i dessa fall.

Det har i den tidigare nämnda riksdagsmotionen föreslagits att

antalet ersättare för partier i kommunfullmäktige minimeras till tre.

Anledningen till att antalet satts till tre torde vara att en sådan ordning

tillämpas för valet till landstingsfullmäktige, och f.ö. också vid riksdagsvalet. Även det i och för sig önskvärt med om vore en enhetlig ordning för de allmänna valen kan det ifrågasättas om det är lämpligt att alltid utse så många som minst tre ersättare för en ledamot i kommunfullmäktige. Den främsta orsaken härtill är den förhållandevis stora ökning av antalet ersättare som detta skulle innebära. Om partier med ett eller två mandat skall få tre ersättare bör nämligen, i konsekvensens namn, gälla att det minsta antalet ersättare för de partier som har tre eller fyra mandat utökas från två till tre. En sådan

utökning av antalet ersättare skulle visserligen i vissa fall kunna

medföra att arbetsbördan för ledamöterna i partier med fyra mandat eller färre blev mindre. Emellertid skulle någon motsvarande effekt

inte uppnås för ledamöterna i större partier. Följden skulle bli att samtliga partier med en representation i fullmäktige på mellan ett och

sex mandat skulle kunna komma att få tre ersättare. Det kan möjligen ifrågasättas om detta på ett godtagbart skulle spegla valutgången. Det kan inte heller uteslutas att de valadministrativa myndigheternas arbete med att utse ersättare både i samband med valet och under mandatperioden komma att öka. Med beaktande av att huvudsyftet är att motverka tomma platser i fullmäktige framstår det som en lämplig avvägning att antalet minimeras till två. Risken för att de minsta

partierna blir orepresenterade vid sammanträdena i fullmäktige minskar samtidigt som de ovan redovisade nackdelarna med ett stort

antal ersättare undviks. Kommittén föreslår således att antalet ersättare för en ledamot i kommunfullmäktige minimeras till två det sättet att det för partier som har fått ett eller två mandat alltid skall utses två ersättare.

212 Det kommunala..

Tabell 1

Antal fall där partierna är representerade i fullmäktige med ett eller tvâ mandat

M C FP KdS MP Övr

NyD s v

Stockholms län 25 kommuner 12 20 17 16 10 6 -

Östergötlands län

13 kommuner 3 8 1 6 1 - -

Jönköpings län 11 kommuner 6 4 6 5 - - -

Värmlands län 16 kommuner 1 9 12 10 7 2 -

Malmöhus län 20 kommuner 2 15 17 8 9 10 -

Det kommunala.. 213

Tabell 2

Antal listor för partierna i kommunfullmäktigevalen 1991

Antal Län Valkretsar M C Fp S V Mp KdS Tot Stockholms 44 33 29 31 33 30 31 25 212 Uppsala l 1 6 6 6 12 6 4 6 46 Södermanlans 16 9 9 9 14 9 8 8 66

Östergötlands 21 13 12 13 20 11 11 1 1 93

Kristianstads 17 30 34 19 29 9 11 19 123 Malmöhus 26 29 24 20 22 1 1 21 20 147 Hallands 10 15 12 13 12 6 6 6 70 Göteborgs och

Västmanlands 12 1 l 12 11 13 11 ll 1l 80 Kopparbergs 19 20 27 17 30 15 14 16 139 Gävleborgs 14 1 1 16 16 21 10 9 13 96 Västernorrlands 12 9 15 14 18 7 7 1 l 81 Jämtlands 9 15 22 11 17 7 8 8 88 Västerbottens 17 17 38 29 42 11 6 22 168 Norrbottens 16 18 20 15 21 14 l 1 15 106

4.4 Att utse ersättare när ledamöter eller

ersättare avgår

4.4.1 Bakgrund och gällande regler

kommunfullmäktige avgår i förtid skall den ersättare Om en ledamot i

står i tur att inträda kallas in för tjänstgöring. Finns det ingen

som ersättare att kalla in skall länsstyrelsen göra en ny sammanräkning för att utse efterträdare. Dâ skall tillämpa de bestämmelser i 14 kap. man

214 Det kommunala..

19 § vallagen som beskrivits tidigare. Om en ersättare tas i anspråk på detta sätt eller avgår av annan anledning är huvudregeln att en ny ersättare skall utses. Från den regeln gäller dock ett viktigt undantag,

vilket är en följd av att ett parti kan ha fått fler ersättare än vad

fullmäktige bestämt. En ersättare skall nämligen, enligt 14 kap. ny

23 § vallagen utses endast om avgången medför att antalet ersättare kommer att understiga den av fullmäktige bestämda andelen ersättare.

14 kap. 23 § vallagen lyder:

Har en ersättare för landstingsledamot eller för fullmäktig inträtt

som ordinarie ledamot eller avgått som ersättare orsak, av annan skall länsst relsen på anmälan respektive

landstingsfullmäktiges

av

kommunfu lmäktiges ordförande vid 0 fentlig förrättning utse

ytterligare en ersättare för varje berörd ledamot. Ytterligare ersättare för fullmäktig skall dock utses endast om antalet ersättare

är mindre än det antal fullmäktige har bestämt. Vid den

som n a

sammanräkningen tillämpas 18 § när det gäller ersättare ör landstingsledamot och 19 § när det gäller ersättare för fullmäktig. Finns någon som kan utses till ersättare för landstingsledamot eller kommunfullmäktig skall därvid bero.

Begränsningsregeln, som har angetts i kursiv stil, infördes år 1985

efter en framställning från RSV. Syftet att komma till rätta med

var vissa problem. Det hade nämligen visat sig att 14 kap. 23 § vallagen

i sin tidigare lydelse, dvs. utan begränsningsregel, i vissa fall kunde

leda till att antalet ersättare ökade under mandatperioden att genom en avgången ersättare ersattes med flera Detta trots att det personer. återstående antalet ersättare varit tillräckligt. Sådana effekter kunde

exempelvis uppstå i en valkretsindelad kommun, om ett parti gick

fram med flera olika listor med delvis jfr samma nanm prop. 198485:l19 s. 29.

För att illustrera begränsningsregeln i 23 § ett exempel.

ges

Exempel 5 14 kap. 23 § vallagen

I en kommun har ett parti gått fram med två listor och fått sex mandat. Andelen ersättare har bestämts till hälften.

Lista 1 Lista 2

Det kommunala..

De valda är A,B och C från lista l samt G, H och I från lista 2. D utses till ersättare för A,B och C. K blir ersättare för G,H och Två

ersättare har nu utsetts för sex ledamöter. Det av fullmäktige bestämda

antalet, dvs, tre, har inte uppnåtts. Dessutom är varje ersättare i detta

läge ersättare för tre eller flera. Ytterligare sammanräkning måste

därför göras. Vid nästa sammanräkning blir E och L utsedda till ersättare för A,B och C resp. G,H och Den av fullmäktige bestämda

andelen är uppnådd. Fyra ersättare har således utsetts för sex ledamöter. Anta nu att D avgår. I den situationen kvarstår tre ersättare, nämligen E, K och L. Någon ny ersättare skall inte utses eftersom antalet ersättare inte understiger den av fullmäktige beslutade

andelen.

Anta istället att både D och K avgår som ersättare. Då kommer det

endast att finnas två ersättare, E och L. De kommer dessutom att vara ersättare för tre eller flera ledamöter. En ny sammanräkning måste

därför göras. Vid denna skall reglerna i 14 kap. 19 § tillämpas. Det

leder till att X och Y utses till ersättare.

Av det sagda framgår att begrånsningsregeln endast tillämpas så länge det kvarvarande antalet ersättare uppgår till minst den andel som beslutats av fullmäktige. Något undantag från denna regel görs i

lagtexten inte ens för den situationen att en ledamot, efter avgångar, kommer att sakna ersättare. Situationen beskrivs i exempel 6.

Exempel 6

Ett parti har gått fram med tre listor och fått tre mandat. Fullmäktige

har bestämt andelen ersättare till hälften.

Lista 1 Lista Lista 3 A D G B E H C F I

A, D och G är valda. B, E och H är ersättare. Anta att H avgår. I

denna situation skall inte utses någon ersättare för G. Det återstår

nämligen två ersättare, vilket innebär att den av fullmäktige bestämda

andelen inte underskridits. Begränsningsregeln skall alltså tillämpas. G kommer inte att ha tillgång till ersättare från den egna listan, trots att det finns ytterligare nanm på denna.

216 Det kommunala..

överväganden

4.5 och

förslag

Till kommittén har överlämnats en skrivelse från kommunstyrelsen i Göteborgs kommun. I skrivelsen, är upprättad 1987, uttalar som styrelsen bl.a. att den anser att antalet ersättare skall konstant vara under hela mandatperioden. Vidare säger sig styrelsen finna det

orimligt att en fullmäktigeledamot under en del av mandatperioden kan

komma att sakna ersättare som inte har utsetts från samma valsedel som ledamoten.

4.5.1 Ett fast antal ersättare

Kommittén behandlar först frågan om ett fast antal ersättare under

mandatperioden. De komponenter i valsystemet, som främst bidrar till

att ersättarantalet kan komma att variera under mandatperioden, är möjligheten för partierna att presentera flera listor för väljarna och att en listtrogen metod för ersättarvalet används. Om man vill förändra systemet på ett sådant sätt att antalet ersättare förblir fast är det därför

naturligt att närmare undersöka de nämnda komponenterna. Möjlig-

heten att gå fram med flera listor är ett utslag av den fria nominerings-

rätten. Om denna rätt inskränks, exempelvis så att ett parti får

presentera endast en eller två listor per kommun skulle det vara förhållandevis enkelt att åstadkomma en ordning där antalet ersättare korn att variera i mycket ringa utsträckning. Enligt kommitténs mening

är det inte motiverat att tillgripa en så genomgripande förändring av

valsystemet i syfte att åstadkomma en justering av ersättarsystemet. Vad därefter gäller det listtrogna sättet att utse ersättare finns anledning att erinra om den metod som användes vid valet âr 1973. Metoden innebar att ersättarna, i princip sätt ledamösamma som terna, utsågs grundval av jämförelsetalens storlek. En metod där ersättarna utses grund av sina jämförelsetal bör leda till stabilitet i

fråga om antalet ersättare. Således torde inte kunna inträffa att, fler

ersättare än vad fullmäktige beslutat kommer att utses. Den icke

listtrogna metoden medför dock ett betydligt mer tidsödande samman-

räkningsförfarande, eftersom strykningsvalsedlarna måste registreras

i större utsträckning. Dessutom leder den till att ersättarna kan komma att hämtas från andra valsedlar än den på vilken ledamoten är vald. De

nu angivna följderna av det skisserade systemet ansågs innebära

sådana nackdelar att det övergavs efter valet år 1973 då listtrogen en metod återinfördes. Det framstår inte som ändamålsenligt att återgå till det tidigare systemet.

Det kommunala.. 217

Det förefaller vara ogörligt att uppnå en ordning som garanterar att

ersättarantalet förblir konstant under mandatperioden utan att samtidigt göra betydande ingrepp i det grundläggande regelsystemet. Om sådana

förändringar likväl skall göras bör principen om listtrohet snarare än

den fria nomineringsrätten få vika. l exempel 7 visas hur be-

ge

gränsningsregeln kan modifieras i syfte att hålla ersättarantalet

konstant. 14 kap. 23 § vallagen kan således ändras det sättet att det alltid skall göras sammanräkning efter det att en ersättare en ny avgått. Sammanräkningen får dock inte leda till att det utses fler ersättare än tidigare, så länge det fimis ersättare som motsvarar den

andel fullmäktige bestämt. Syftet med regeln är att undvika att

som

partiet till följd avgångar under mandatperioden får fler eller färre

av ersättare än vad det fick i samband med valet. Problemet med denna lösning viss slumpmässighet uppstår och att metoden är är att en förhållandevis krånglig.

Exempel 7

En modifierad begränsningsregel

I kommun inte är valkretsindelad har ett parti gått fram med

en som listor. Partiet har fått fyra mandat i fullmäktige. Andelen ersättare tre

skall uppgå till hälften.

Lista l 300 Lista 2 Lista 3 320 Lista 4 A R B S B X C T C Z F U D V

A, R, B och S förklaras valda. A från lista 1 och B från lista 3. Ersättare för A och B blir C. Ersättare för R blir X T utses till . ersättare för S. Det har utsetts ersättare mer än vad som följer nu en

fullmäktiges beslut. Om C, är ersättare för A och B, avgår

av som

kommer, med den nuvarande begränsningsregeln, ingen ny ersättare att utses. Det återstår två ersättare. Hade någon begränsningsregel

inte funnits skulle D och F ha utsetts till ersättare. Antalet ersättare

hade alltså ökat. Med den ovan nämnda modifierade begränsnings-

regeln skall ersättare utses för A och B. Problemet blir nu att en ny avgöra skall ersätta dessa. Det finns inte kvar något namn vem som för lista 1 och Antingen får D bli ersättare för som är gemensamt A och B eller får F ersätta både A och B. För att avgöra vem som skall bli ersättare kan olika metoder tänkas. Exempelvis kan resp.

ledamots jämförelsetal få bli avgörande. En annan variant är att

tillgripa lottning.

218 Det kommunala..

Kommittén delar i och för sig uppfattningen att det önskvärt

vore

om antalet ersättare förblev konstant under mandatperioden. Den omständigheten att ersättarnas antal varierar i viss omfattning kan dock

inte sägas utgöra ett så stort problem att det för den sakens skull är

befogat göra djupa ingrepp i valsystemet eller att föreslå en modifierad begränsningsregel av det slag som beskrivits ovan. Kommittén avstyrker därför förslaget att ändra ersättarsystemet enbart i syfte att få ett fast antal ledamöter i fullmäktige. Det bör dock framhållas att de förslag som presenteras nedan, i annat syfte, kan antas få

en stabiliserande inverkan på antalet ersättare.

4.5.2 Ledamot utan ersättare från den listan egna

Begränsningsregelni 14 kap. 23 § vallagen kan, som nämnts, leda till

att en ledamot kommer att sakna ersättare som utsetts från samma valsedel som ledamoten själv, trots att det timis ytterligare på namn

valsedeln. En förutsättning för att situationen skall uppstå är att det

antal ersättare som återstår efter avgångar motsvarar minst den andel som fullmäktige bestämt.

Exempel 8

Ett parti har gått fram med tre listor och fått tre mandat. Fullmäktige har bestämt andelen ersättare till hälften.

Lista 1 Lista 2 Lista 3 A D G B E H C F I

A, D och G är valda. B, E och H är ersättare. Anta att H avgår. Det

återstår två ersättare, vilket innebär att den fullmäktige bestämda av

andelen inte underskridits. Begränsningsregeln skall alltså tillämpas,

vilket medför att det inte kommer att utses någon ersättare trots att ny I skulle kunna tas i anspråk. Enligt kommitténs mening är det otillfredsställande att begränsningsregeln kan få till följd att en ledamot blir utan ersättare från den egna

listan. Kommittén föreslår därför att 14 kap. 23 § vallagen ändras på

ett sådant sätt att ersättare utses i de fall ledamoten i annat fall

kommer att stå utan ersättare från den listan. Ändringen skulle

egna

i det ovan angivna fallet medföra att I utsågs till ersättare. En följd

av

förslaget blir att något fler personer än nu kommer att tas i anspråk

Det kommunala.. 219

för uppdrag som ersättare. I kommitténs förslag till ny lagtext finns

den föreslagna bestämmelsen i 18 kap. 59

Övriga

frågor

Det nuvarande ersättarsystemet för val till kommunfullmäktige skiljer

sig avgörande punkter från vad som gäller för val till riksdagen och landstingsfullmäktige. Systemet kan inte heller sägas vara helt enkelt att tillgodogöra sig. Kommittén har med anledning därav tagit fram

riktlinjer för ett något annorlunda sätt att utse ersättarna. Vid

diskussioner med företrädare RSV har det framförts invändningar av både praktisk och principiell art mot riktlinjerna. Ytterligare överväganden torde därför fordras inför en allmän översyn tillvägaav gångssâttet för utseende av ersättare. En sådan översyn ingår inte i

kommitténs uppgifter enligt direktiven och har heller inte varit möjlig

att genomföra med hänsyn till den tid som kommittén har haft till sitt förfogande. Kommittén har vidare övervägt att föreslå en möjlighet att i vissa situationer utse ersättaren från en annan lista än den på vilken

ledamoten står om det annars inte blir möjligt att utse någon ersättare. Det har emellertid visat sig att en sådan regel inte kommer att uppfylla

rimliga krav på enkelhet och förutsebarhet. Med hänsyn till detta och

då det kan antas att en sådan regel skulle komma att tillämpas relativt sällan vad gäller kommunfullmäktigvalet, avstår kommittén från att

lägga fram ett förslag i frågan.

I samband med följdlagstiftningen till kommunallagen kom bestämmelser om ersättares tjänstgöring att överföras i sak oförändrade från kommunallagen till 14 kap. 19 § vallagen prop. 199192:17.

Reglerna är handlingsregler för kommunfullmäktige och saknar betydelse för länsstyrelsernas sammanräkningsarbete. Kommittén föreslår att reglerna återförs till kommunallagen 14 kap. 19 §

motsvaras i kommitténs förslag till ny lagtext av 18 kap. 5O1§.

Detsamma gäller regeln i 14 kap. 18 § vallagen som bl.a. att a anger

det är kommunfullmäktige som avgör hur många ersättare skall

som utses. Förslaget att öka minimiantalet ersättare från en till två kommer att

leda till att antalet ersättare ökar. Även kommitténs förslag i övrigt

kan antas medföra en viss ökning av antalet ersättare. Detta innebär att kostnaderna för ersättarna blir något större än i dag. Det är svårt

att med något större mått av exakthet ange hur stor fördyringen blir. Det är emellertid inte troligt att antalet ersättare i varje fullmäktige

220 Det kommunala.. kommer att öka med mer än ett fåtal. Kostnadsökningen för varje enskild kommun måste bedömas bli marginell.

sou 1994:30 Symboler på.. 221

5 Symboler på valsedlar

l Sammanfattning

I detta avsnitt behandlar kommittén ett förslag om att valsedlar skall förses med en symbol som visar för vilket parti valsedeln gäller. Kommitténs slutsats är att fördelarna med en sådan ordning inte uppväger de olägenheter och kostnader som kan uppstå. Kommittén ställer sig därför negativ till förslaget. Kommittén anser dock att det kan finnas anledning att ta upp frågan på nytt i samband med den översyn av den fria nomineringsrätten m.m. som för närvarande planeras.

5.2 Bakgrund och nuvarande regler

I riksdagsmotionen l99l92zK702 s har föreslagits att valsedlar skall

förses med symboler. De symboler som avses torde vara partiernas logotyper, exempelvis Socialdemokraternas ros, Moderaternas stiliserade M, Centerns fyrklöver, Folkpartiet liberalernas blåklint, Kristdemokratiska samhällspartiets monogram, Vänsterpartiets stiliserade V med infälld nejlika, Ny Demokratis ansikte samt Miljöpartiets maskros. Som skäl för förslaget har framhållits bl.a. att användning av symboler skulle kunna vara till stor hjälp i samband med valdeltagandet för begåvningshandikappade personer och för analfabeter. KU avstyrkte bifall till motionen, men uttalade att frågan kunde komma att behandlas inom det fortsatta utredningsarbetet inom ramen för Vallagsutredningens uppdrag. Valsedlarna är de verktyg som förmedlar väljarens preferenser i fråga om parti och kandidater. Förutom denna uppgift fyller valsedlarna en informativ uppgift bl.a. genom att de innehåller partibeteck-

222 Symboler på..

ning och vanligtvis också namn på kandidater samt val- och valkretsbeteckning. Man kan skilja två huvudgrupper av valsedlar. Namnvalsedlar innehåller förutom partibeteckning också på eller flera namn en kandidater i den ordning som partiet önskar se dem invalda. Partimarkerade valsedlar upptar endast parti och valbeteckning och saknar således kandidatnamn. Dessutom förekommer blanketter till valsedlar. Dessa är blanka. Centrala valmyndigheten, RSV, tillhandahåller efter beställning valsedelsblanketter och förser dem på begäran av beställaren med partibeteckning och kandidatnamn samt vissa andra uppgifter. I 6 kap. vallagen finns regler om vad valsedlar skall och bör innehålla. Det är endast en uppgift som år obligatorisk i den meningen att en valsedel är ogiltig om inte uppgiften finns. Således måste partibeteckning alltid vara angiven. Med partibeteckning förstås det namn eller den beteckning som en sammanslutning eller grupp av väljare uppträder under vid valet. Avgörande är den beteckning under

vilken partiet går till val i praktiken vad står på valsedlarna och

som inte vad partiet som sådant har antagit för namn. Partibeteckningen för Sveriges Socialdemokratiska Arbetareparti vid 1991 års val var Arbetarepartiet- Socialdemokraterna. En partibeteckning kan under vissa förutsättningar registreras hos, RSV. Genom registreringen får partibeteckningen ett visst skydd. Skyddet är konstruerat på det sättet att partierna har möjlighet att anmäla kandidater till valet. Om ett parti har anmält kandidater måste en valsedel med den registrerade beteckningen som första namn uppta namnet någon av de anmälda kandidaterna. I annat fall tillgodoräknas rösten endast partiet och påverkar inte fördelningen mandat av inom partiet. Även de regler gäller för RSV:s prövning som av ansökningar om registrering innebär ett skydd. Således får en partibeteckning inte registreras om den, enligt i 5 kap. 3 § vallagen närmare angivna regler, kan antas leda till förväxling med tidigare registrerade partibeteckningar. Möjligheten att skydda partibeteckning genom registrering skall ses mot bakgrund vad som brukar kallas den fria nomineringsrätten. Att nomineringsrätten är fri innebär att det står varje väljare fritt att ange den partibeteckning och de personer han eller hon vill valsedeln. Denna möjlighet innebär att partibeteckningar kan missbrukas olika sätt. Vid varje val brukar sådana försök förekomma. Det vanligaste tillvägagångssättet är att under en etablerad partibeteckning föra upp personer inte har någon som anknytning till partiet. Missbruket bygger på att väljarna att genom den etablerade partibeteckningen är angiven vilseleds att tro att

Symboler på.. 223

samtliga namn på valsedeln avser personer som står för partiets politik. Utöver det administrativa namnskydd som registrering hos RSV medför kan också upphovsrättsliga regler ge politiska partier ett visst privaträttsligt skydd. Detta kan omfatta inte bara namnet utan också partiernas symboler. Som exempel kan nämnas att Folkpartiet liberalerna och Ny demokrati enligt uppgift har låtit registrera sina partisymboler som varumärken. Skyddet enligt varumärkeslagen är kommersiellt och innebär ensamrätt till märket för att från andras varor eller tjänster skilja sådana partiet tillhandahåller i sin rörelse. Även firmalagens som regler torde kunna tillämpas, i vart fall analogivis, på politiska partiers namn och symboler. Det privaträttsliga skydd som den upphovsrättsliga lagstiftningen kan ge innebär dock inte någon garanti mot illojala förfaranden i samband med valet, eftersom de olika regelsystemen inte har någon direkt koppling till varandra.

överväganden

5.3 Tanken bakom förslaget om symboler valsedlar är att underlätta för dem som har svårt att själva tillgodogöra sig innehållet på valsedlarna. Under förutsättning att de olika partisymbolerna verkligen har den särskiljande effekt som förutsätts kan slutsatsen sägas gälla fullt ut beträffande partimarkerade valsedlar, där endast partibeteckningen är förtryckt. I fråga om namnvalsedlar bidrar en partisymbol naturligtvis inte till någon kännedom om vilka kandidater som finns uppförda på valsedlarna. I de fall ett parti gått fram med endast en lista, kan således partisymboler tjäna syftet att underlätta för den icke läskunniga om vederbörande är beredd att acceptera partiets nominering. I de fall det förekommer flera listor för partiet blir dock värdet av en symbol på valsedeln mindre. Visserligen behöver väljaren inte tveka i fråga om vilket parti som kommer att få hans eller hennes röst men vederbörande får ingen vägledning i fråga om valet av person. Enligt kommitténs mening måste utgångspunkten vara att varje väljare bör ta ställning inte bara till partivalet utan också till vilka personer som skall representera partiet. En ordning där valsedlarna försetts med partisymboler av hänsyn till icke läskunniga personer innebär därför inte någon avgörande fördel. Skulle en personröstningsreform komma att genomföras måste också värdet reform av en av nu angivet slag sägas bli förhållandevis begränsat.

224 Symboler på..

Förutom det sagda innebär tryckta partisymboler på valsedlar att nu det öppnas nya möjligheter att missbruka valsystemet. Som nämnts utgör upphovsrättsligt skydd som ex. varumärkesregistrering ovan ingen garanti mot illojala förfaranden i samband med val. Således kan tänka sig att mindre nogräknade personer beställer valsedlar med man

i och för sig fristående partibeteckning och förser valsedlarna med

en ett etablerat partis symbol. Ett sådant förfarande kan förutom att direkt lura väljare inte kan läsa också vara ägnat att rent allmänt ge som intryck att partiet förespråkar samma ideologi som det parti vars av symbol förekommer på valsedlarna. Därmed riskerar de olika partisymbolerna att, i vart fall på sikt, förlora både särskiljningsförmåga och good-will. Ett system medger symboler valsedlarna måste därför som förenas med regler skyddar symbolerna även vid val. Det ligger som nära till hands att försöka konstruera dessa bestämmelser enligt

förebild från reglerna för registrering partibeteckning. Emellertid

av

väcker ett registreringsförfarande för symboler svårlösta följdfrågor.

Således måste otillåten användning symboler sanktioneras en av ett sådant sätt att det blir mindre intressant att försöka snylta på ett partis renommé. Anta att det vid ett val sprids en mängd annat valsedlar med partibeteckningen Sociala partiet, samt att dessa förses med Socialdemokraternas Anta vidare att det avges så ros. många valsedlar denna sort att de i och för sig räcker till ett av mandat. Skall valsedlarna i denna situation tillgodoräknas Sociala partiet, Socialdemokraterna eller skall de förklaras ogiltiga Någon

lösning än att låta den valsedeln angivna partibeteckningen

annan bli avgörande kan knappast tänkas, dvs. mandatet skall till Sociala partiet. Man kan då möjligen efter förebild från de nuvarande reglerna fordra att valsedel som upptar en symbol, som före valet en registrerats hos RSV, första skall uppta ett anmält namn för som namn det parti symbol förekommer valsedel. Om en sådan ordning vars skall samordnas med det gällande systemet blir registreringsförnu farandet tungrott och dessutom kan det i efterhand uppkomma svåra tolkningsproblem, exempelvis om den använda symbolen inte är identisk med det etablerade partiets, utan endast snarlik. En tänkbar situation är att den som vill missbruka systemet annan använder sig helt utomstående symboler för att skänka det egna av partiet legitimitet. Exempelvis kan det antas att Världsnaturfondens panda, skulle vara en attraktiv symbol. Det mesta talar för att det i det nuvarande systemet, utan anmälningsplikt för partier och med fri nomineringsrätt, inte går att åstadkomma helt tillfredsställande lösning av de nämnda proen blemen.

Symboler pá.. 225

Slutligen kommer en ordning med symboler valsedlama att medföra problem av rent teknisk art, vilket främst hänger samman med valsedlarnas storlek. Den maskinella utrustning som finns för framställning av valsedlar och kuvert är anpassad till det nuvarande formatet och låter sig inte ändras utan betydande kostnader. Redan i dag är det ofta så beträffande narnnvalsedlar att utrymmet är knappt. Det går inte att nämnvärt minska det utrymme som i dag finns för partibeteckning, kandidatnarrm, val- och valkretsbeteckning. Det innebär att det i vissa fall inte kommer att finnas tillräckligt utrymme för att trycka en partisymbol. Ytterligare en aspekt av teknisk natur är att symbolerna för att verka särskiljande bör tryckas i färg, vilket skulle öka kostnaderna för valsedelsfrarnställningen. Sammanfattningsvis anser kommittén att värdet av att förse valsedlar med partisymboler inte uppvägs av de risker för missbruk och de kostnader som en sådan ordning skulle medföra.

5.3.1 Kommitténs syn på frågans fortsatta behandling

Det har under slutskedet av kommitténs arbete meddelats att det träffats en överenskommelse mellan samtliga riksdagspartier att frågan

den fria nomineringsrätten skall behandlas av en parlamentariskt

om sammansatt beredning. Förslaget om att förse valsedlar med symboler har som framgått av vad som sagts ovan vissa beröringspunkter med den fria nomineringsrätten. Ytterligare en likhet är att det i vallagen

inte finns något stadgande som uttryckligen förbjuder användningen av

symboler eller någon bestämmelser som direkt medför att en valsedel

med en symbol skall förklaras som ogiltig. Det bör dock observeras

att en symbolförsedd valsedel under vissa omständigheter torde kunna

komma att underkännas som avsiktligt märkt. I vallagen finns det inte

någon skyldighet för RSV att tillhandahålla symbolförsedda valsedlar. Enligt kommitténs uppfattning kan frågan om symboler med fördel behandlas i samband med en översyn av den fria nomineringsrätten,

framför allt med hänsyn till de likartade spörsmål som uppstår då det

gäller att finna en ordning som förhindrar att systemet missbrukas.

8 14-0360

Röstning i utlandet 227

6 Röstning i utlandet

1 Sammanfattning

Röstmottagning genom svenska utlandsmyndigheter sker idag i mycket stor omfattning. Enligt gällande praxis anordnas röstmottagning utomlands platser där det ñmus fler än ett tiotal

svenska medborgare.

En särskild form av röstning är brevröstningen. Brevröst-

ningen har enligt särskilda bestämmelser kunnat göras från tvâ

länder vid valen år 1991, nämligen Tyskland och Schweiz. Bakgrunden till detta är att dessa länder inte tillåtit att det där anordnas ordinär röstmottagning för val i andra länder. Vid

brevröstning ställer väljaren i ordning sin röst och sänder den

med vanlig post direkt till resp. valnärrmd. e

Kommittén föreslår inte att brevröstningen görs generell så att

alla väljare som befinner sig utomlands skall kunna brevrösta. En viss utvidgning av brevröstningen föreslås dock. De väljare

som befinner sig på ett fartyg skall enligt förslaget kunna

brevrösta. När det gäller formföreskrifterna vid brevröstningen föreslår

kommittén att kravet att väljaren skall bifoga sitt röstkort till

brevrösten tas bort. Kravet att brevrösten skall vara försedd med poststämpel som klart visar att rösten sänts från ett land där brevröstning är tillåten skall finnas kvar. Om rösten sänts från ett fartyg skall det på motsvarande sätt framgå av en stämpel och ett intyg av befälhavaren att brevrösten gjorts i ordning ombord på ett fartyg.

228 Röstning i utlandet

6.2 Gällande rätt

6.2.1 Röstmottagning genom utlandsmyndighetema

För de väljare som vistas utomlands anordnas vid de allmänna valen röstmottagning på svenska beskickningar och konsulat. Regler om sådan röstmottagning finns i 10 kap. 7-11 §§ vallagen. Röstning sker hos de svenska utlandsmyndigheter som RSV bestämmer efter samråd med Utrikesdepartementet. Röstmottagare är, enligt 10 kap. 10 § vallagen, chefen för utlandsmyndigheten eller den som han bestämmer. Efter beslut chefen för röstmottagningsmyndighet utomlands av en kan särskild röstmottagning anordnas orter där det finns ett större

antal svenska medborgare men där röstmottagningsmyndighet saknas. Särskild röstmottagning kan således komma ifråga svenska

byggarbetsplatser, på avlägsna eller isolerade orter, orter med större turistkoncentration, kursorter, orter där svenska FN-bataljoner är stationerade etc. Enligt vad tillämpas f.n. krävs minst 10-15 röstberättigade som för att särskild röstmottagning skall anordnas. Omständigpersoner heterna i det enskilda fallet kan dock vara sådana att röstmottagning kan komma i fråga även för mindre grupper. Vid 1991 års val anordnades röstmottagning omkring 300 platser. Av dessa var

omkring 30 stycken särskilda röstmottagningsställen. I USA fanns

möjlighet att rösta 35 platser varav 8 stycken var särskilda röst-

mottagningsställen. Som exempel kan nämnas att särskilt röstmottag-

ningsställe inrättades i Svenska kyrkans lokaler i New York men också privatperson i Greensboro. hos en

Förfarandet vid röstning vid svenska utlandsmyndigheterna är i

huvudsak detsamma vid poströstning. Det krävs emellertid inte som att väljaren har något röstkort. Han får lämna sin röst om han visar upp en giltig identitetshandling. I så fall skall röstmottagaren upprätta ett adresskort för väljaren, i stället för röstkortet läggs i ytterkusom vertet. Adresskortet upprättas med ledning identitetshandlingen och av

den röstandes uppgifter. På adresskortet skall den röstandes

egna personnummer och senaste folkbokföringsort anges. Är väljaren nanm, upptagen i särskild röstlängd skall det också anges adresskortet. Genom den ändring av vallagen som riksdagen har beslutat den 1 december 1993 prop. 199394:21, KU12, rskr. nr 45, SFS 1993: 1399 togs det obligatoriska kravet på att väljaren vid röstning hos en utlandsmyndighet alltid skall visa bort. Bakgrunden till denna pass ändring är att svenska medborgare som vistas i något av våra nordiska

Röstning i utlandet 229

grannländer ofta inte har pass. Kravet på pass medförde att denna kategori väljare inte kunde rösta. Röstmottagningen får, liksom vid röstning på posten, vid ordinarie val börja tjugofyra dagar före valdagen och vid andra val tjugo dagar före valdagen. De mottagna rösterna sänds av utlandsmyndigheten till RSV. Röstmottagningen får pågå så länge att rösterna kan beräknas komma till RSV senast kl. 12.00 dagen före valdagen. Utlandsmyndigheterna sänder rösterna till RSV med kurirpost. RSV distribuerar därefter rösterna till respektive valnämnd.

6.2.2 Röstning fartyg

I 10 kap. 12-16 §§ vallagen finns bestämmelser om röstning fartyg.

Där föreskrivs bl.a. följande. Röstning kan anordnas på svenska fartyg i utrikes fart. RSV bestämmer inför varje val vilka fartyg röstning skall äga rum. Rätt

att rösta ombord har den som tillhör besättningen eller annan personal på fartyget eller Röstning på fartyg får börja tidigast

är passagerare. den femtiofemte dagen före valdagen och pågå så länge att avgivna valsedlar kan beräknas vara RSV till handa senast kl. 12 dagen före valdagen. Vid andra val än ordinarie val får röstmottagningen börja tidigast den trettionde dagen före valdagen. Fartygets befälhavare be-

stämmer när och röstning äger rum. Befälhavaren, eller den han

var utser, är röstmottagare. Den som är röstmottagare har rätt till ersättning av statsverket för nödvändiga utgifter för uppdragets fullgörande enligt normer som bestäms av RSV. Förfarandet vid röstning fartyg är i huvudsak detsamma som vid poströstning och röstning vid svenska utlandsmyndigheter. Precis som vid röstning vid en utlandsmyndighet krävs det inte att väljaren har ett röstkort. Han får rösta ändå om han kan visa sin sjöfartsbok eller annan giltig identitetshandling. I så fall upprättar röstmottagaren,

samma sätt som vid röstning vid utlandsmyndighet, ett adresskort, som

i stället för röstkortet läggs i ytterkuvertet. Fartygsröstning infördes år 1962 prop. 1962:53, KU rskr. 137. Bestämmelserna förfarandet hade då i huvudsak samma innehåll om som nu gällande rätt. Röstningen fick emellertid inte börja tidigare än den 30:e dagen före valdagen och kunde pågå längst t.o.m. valdagen. Röstningen skulle dock avslutas i så god tid att försändelserna med valkuvert kunde beräknas vara överstâthållarämbetet till handa senast den fjärde dagen efter valdagen. Väljaren var skyldig att förete antingen röstkort eller sjöfartsbok för att få avge sin röst.

230 Röstning i utlandet

År 1982 ändrades perioden för fartygsröstning prop. 198182:83, bet. 198182:KU83, rskr. 198182: 137. Röstningen fick börja tidigast den 45:e dagen före valdagen och skulle avslutas i sådan tid att valförsändelserna kunde beräknas vara centrala valmyndigheten till handa senast kl. 12 dagen före valdagen. Utsträckningen av tiden för röstning motiverades med att röstningsperioden började så sent att det i flera fall visat sig omöjligt att genomföra röstningen i sådan tid att rösterna kom fram till sarnmanräkningsmyndigheten i tid. Av samma skäl utsträcktes tiden för röstning till 55 dagar år 1988 prop. 198788:22, 198788:KU32, rskr. 198788:182 Kretsen av fartyg där röstning ñck äga rum har också utvidgats. Från att tidigare ha gällt fartyg som kunde beräknas befinna sig utom riket under hela den period då röstning fick ske, kan röstning nu, efter beslut av RSV, anordnas på samtliga fartyg i utrikes fart. Därmed avses fartyg som någon gång under röstningsperioden lämnar svenskt territorialvatten under en inte alltför kort tid.

Fartygsröstningens genomförande och omfattning

Förberedelsearbetet inför fartygsröstningen inleds regelmässigt med att RSV kontaktar organisationerna för redare och ombordanställda i syfte att klarlägga vilka fartyg som under röstningsperioden kommer att gå i utrikes fart. Sedan organisationerna beretts tillfälle att yttra sig beslutar RSV vilka fartyg röstning skall äga rum. En förteckning över dessa fartyg trycks och sänds tillsammans med valkuvert, valsedelsblanketter och övrigt valmateriel till fartygen. Detta sker i regel under juni månad. Som regel svarar respektive rederi för att valmaterielen sänds till fartygen. I enstaka fall har den dock, efter överenskommelse mellan RSV och redaren, genom RSV:s försorg skickats direkt till fartyget. Vid 1973 års val anordnades röstning 306 fartyg tillhörande 66 rederier och det avgavs 3 628 röster där. Av tab. 1 framgår dels antalet fartyg där röstmottagning anordnats de senast fyra valen, dels hur många röster som kommit in till RSV från dessa fartyg samt genomsnittligt antal röster per fartyg.

Röstning i utlandet 231 Tabell 1

inom parentes anges fartyg med 0 röster

Som bakgrund till de ovan redovisade uppgifterna kan nämnas att

antalet fartygsanställda svenska fartyg i fjärrfart under 1991 var

8 554 personer. I denna kategori ingår både svenska och utländska medborgare. Där ingår också som är anställda på fartyg som

visserligen går i fjärrfart men som trafikerar Nordsjön och Östersjön.

Antalet fartyg i den svenska handelsflottan har på senare tid sjunkit. År 1960 fanns i svenska handelsflottan 604 fartyg minst om 500 ton brutto. Motsvarande antal oktober 1993 var omkring 200 stycken. Av

dessa går omkring 50 fartyg i tjärrfart utanför Östersjön och Nord-

S]0ll. 1978 års Vallagskommitté behandlade fartygsröstningen i sitt delbe-

tänkande Översyn av vallagen 1 SOU 1978:64. Till denna kommitté

hade Svenska Sjöfolksförbundet lämnat följande beskrivning av förutsättningarna för röstningen.

En resa från hamn i norra Euro a till Arabiska viken och åter till

Europa med tankfartyg tar sju-atta veckor. Under denna tid kan

man ta emot och avlämna post endast destinationsortema och ev.

vid Kapstaden då fartyget passerar där. Under sådana förhållanden

är risken stor att besättningen får avstå från att delta i valet, särskilt som hamntiden är så kort att man inte hinner förrätta valet medan man är kvar på den lats där valmaterielen förts ombord. Förbundet pekade på att det efter de senaste tre valtillfällena, mottagits påpekanden från medlemmar om att man inte kunnat delta i valet eller att valmaterielen kommit fart get till handa så sent att det

uppstått tvivel om försändelsen skulle nå centrala valmyndigheten

inom föreskriven tid. Förbundet framhöll också att de långa resorna innebär att man på en del fartyg får mycket små tidsmarginaler för

röstning om man skall hinna att i tid vidarebefordra avgivna

valsedlar till RSV.

232 Röstning i utlandet

Förbundet föreslog en förlängning av röstningsperioden. Kommittén

anslöt sig till detta förslag och föreslog i sin tur att röstningsperioden

förlängdes från 45 till 55 dagar. Idag har de som är anställda svenska fartyg ett avlösningssystem där den anställde är ledig lika länge som han eller hon är ombord och där den längsta tiden ombord är fyra månader. Det vanligaste är att den anställde har en kortare tid ombord och det är sällan som en resa tar längre tid än tre veckor från hamn till hanm. Mot bakgrund av detta avlösningssystem kan man uppskatta att av totala antalet ombordanställda så är högst hälften ombord på fartyget vid en given tidpunkt. Det finns också ett mindre antal ombordanställda som är anställda enligt ett s.k. internationaliseringsavtal. Detta innebär att en svensk medborgare kan anställd på ett fartyg som ägs av en svensk men vara som enligt särskilda regler inte är att betrakta som ett svensk fartyg. Den anställdes inkomster blir i dessa fall skattefria om han eller hon är ombord i minst 183 dagar under en löpande tolvmånadersperiod.

Bestämmelser i andra nordiska länder röstning på fartyg

om

Liksom i Sverige innehåller valförfattningarna i våra nordiska

grannländer bestämmelser som gör det möjligt för sjömän på fartyg i

utrikes fart att delta i val genom att avlämna sina valsedlar vid förtidsröstning. Förfarandena vid röstning ombord är i sina huvuddrag

desamma som svenska fartyg. När det gäller röstningsperiodens

längd finns det dock skillnader. På danska fartyg befinner sig utrikes kan röstning börja tre som månader före valdagen. Sjömän på danska fartyg och deras familjer kan rösta på fartyget från dagen efter ett folketingsval. Denna röst gäller då nästa folketingsval. På finska fartyg som befinner sig utomlands kan röstning äga rum fr.o.m. den artonde t.o.m. den åttonde dagen före valen under minst två dagar de tider som befälhavaren bestämmer.

I norska val kan en sjöman rösta antingen innan han lämnar

hemlandet eller ombord fartyget när det befinner sig utrikes. Förhandsröstning kan ske tidigast den l juli valåret. Valet äger rum i september.

Röstning i utlandet 233

Riksskatteverkets synpunkter när det gäller fartygsröstningen

RSV har vid sin utvärdering 1991 års val, PM 1992-08-27 Dnr 33 av

970 92 120, framhållit följande när det gäller fartygsröstningen.

Det har åren visat svårt att få fram slutlig

tämligen

genom en

förteckning kan ligga l för RSV:s beslut om vilka

som grun

röstmottagning skall anordnas. b ter

Fartyg

fartyg som nanm ocheller med inte alltför sällan ter ömmande

intervaller. rederitillhörigihet Dessutom det många gånger visat sig svårt att få

ar

klartecken från rederierna att röstmottagning kan äga rum på fart Principiellt kan det dessutom ifrågasättas om rederierna

gen.

ska l ha möjlighet att försvåra för eller rent av hindra en väljande från att utöva sin rösträtt. Om den särskilda sjömansskatten avvecklas skulle ytterligare problem uppstå genom att RSV då inte

skulle ha tillgång till något eget register över fartyg, som kan komma ifråga för beslut om röstmotta ning. Omedelbart efter avslutande de lmänna valen, tas kontakter av med rederierna m.fl. för utröna vilka fartyg skall förses att som

med material för val till Riksdagen. Eftersom mycket

ett ev extra få dagar står till buds efter ett beslut om extra val till dess att röstmottagningen å fartyg får inledas, måste RSV träffa avtal med rederi. Avta innebär därmed att RSV direkt efter ett beslut

varje et

vilka fartyg får ha

röstmottagning.

om extra val kan bestämma som

Ovanstående rutiner är synnerligen omständliga samt förena tidsåtgång och kostnader. Inte heller finns det någon

med stor höga

total säkerhet beträffande vilka fartyg bör förses med material som

för Dessutom är väljande mycket be-

röâtmottagning.

gruppen g ransa . anlednin ifrågasätta inte motsvarighet Det finns därför att om en till brevröstning skulle iskt, enkelt och billigt kunna ersätta pr

röstmottagningen på fartyg i utrikes fart. Brevröstningsmaterial för röstberättigade fartyg skulle kunna skickas till rederierna, de ombordanställdas organisationer och, efter beställning, direkt till fartygskaptenen eller annan personal ombord.

6.2.3 Brevröstning

Vem kan brevrösta

Sedan 1956 års val har någon röstmottagning inte kunnat genomföras hos de svenska utlandsmyndigheterna i Schweiz och sedan 1979 års

val inte heller i Tyskland. Sedan Tyskland accepterat att utländska medborgare deltar i val i

sina hemländer att sända sina valsedlar till hemlandet med genom s.k. brevröstning, beslöt riksdagen inför 1982 års val att som posten, försöksverksamhet införa brevröstning för de röstberättigade som en

vistades i Tyskland prop. l98182:224. Inför 1985 års val infördes

234 Röstning i utlandet

motsvarande bestämmelser om en tidsbegränsad lag brevröstning om

i Förbundsrepubliken Tyskland prop. 198485: l 19. Också vid 1988 års val kunde brevröstning ske från Tyskland. Bestämmelserna

om brevröstning gällde då inte enbart ordinarie val utan också ett extra om val eller omröstning skulle infalla under perioden fram till nästa ordinarie val. Inför 1991 års ordinarie val beslöt riksdagen att

brevröstning skulle vara möjlig inte bara från Tyskland utan också

från Schweiz. Bakgrunden till denna utvidgning att Schweiz, var som sedan år 1956 inte tillåtit utländsk medborgare utfört någon valatt en

handling schweiziskt territorium, beslutat tillåta brevröstning. Röstning vid svenska utlandsmyndigheter i Schweiz tillåts fortfarande

inte.

Genom särskild lagstiftning [se de tidsbegränsade lagarna 1991:

189 och 1994:1404 om brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland

och i Schweiz] har det således föreskrivits att väljare befinner sig som

i dessa stater skall kunna lämna sina röster brevröstning. 1991

genom års lag är tidsbegränsad och gäller till utgången av år 1994. Den har ersatts av en ny lag som gäller till utgången av år 1997. För att en väljare skall få brevrösta förutsätts inte att han eller hon finns i den

särskilda röstlängden. Motsvarande gäller f.ö. den röstmottagning som sker genom de svenska utlandsmyndigheterna. RSV skickade särskild

-

information om brevröstningen, tillsammans med valmaterial för sådan

röstning, till de väljare som fanns i den särskilda röstlängden med adress till Tyskland resprespektive Schweiz. Tyskland har numera förklarat sig kunna tillåta röstmottagning vid

svenska utlandsmyndigheter. En förutsättning för ett sådant tillstånd

är att man från svensk sida ansöker att anordna röstmottagning om minst sex månader före valet.

Formkrav för brevröstning

Regeringens förslag prop. 199394:21, bet. 199394:KU12, rskr. 199394:45 att brevröstning skall möjlig för väljare befinner

vara som sig i Tyskland eller i Schweiz vid 1994 års val och extra val till

riksdagen eller folkomröstningar infaller före år 1998 har

som godtagits av riksdagen. För brevröstning gäller följande. Väljaren skall själv lägga in sin valsedel i ett innerkuvert. I närvaro av två vittnen skall han därefter lägga ner innerkuvertet i ett ytterkuvert och klistra igen detta. På

ytterkuvertet skall Väljaren, på heder och samvete, intyga att han har

gjort på detta sätt och att försändelsen ställts i ordning i Tyskland respektive i Schweiz. Väljaren skall också ytterkuvertet intyga att

Röstning i utlandet 235

han gjort i ordning brevrösten inom föreskriven tid. Han skall också ange sitt personnummer. Vid ordinarie val eller folkomröstning får väljaren inte göra i ordning sin brevröst tidigare än tjugofyra dagar före valdagen. Sista dagen för att göra i ordning brevrösten är dagen före valdagen. Vid andra val får väljare göra i ordning rösten tidigast tjugo dagar före valdagen. På ytterkuvertet skall tvâ vittnen skriftligen intyga att väljaren själv har undertecknat försäkran och att de inte känner till något förhållande strider mot de uppgifter som väljaren lämnat ytterkuvertet. som Vittnenas adress skall anges ytterkuvertet. Vittnena skall ha fyllt arton år. Väljarens make eller barn eller makens barn får inte vara vittne inte heller Väljarens sambo eller sambos barn. Ytterkuverten skall sedan läggas i ett omslagskuvert tillsammans med Väljarens röstkort. Omslagskuvertet skall också klistras igen. Det skall sändas vanligt brev till Valnämnden i den kommun där som väljaren är upptagen i allmän röstlängd eller, om väljaren är upptagen i särskild röstlängd, till valnärrmden i den kommun där den särskilda röstlängden skall finnas tillgänglig. Uppgift om rätt valnämnd finns på röstkortet. brevröst kommer in till Valnämnden skall nämnden anteckna När en detta i ett särskilt protokoll. Granskning och rösträkning av brevröstersker sedan vid valnämndens s.k. onsdagsräkning. Valnämnden skall na vid sin granskning bl.a. kontrollera att omslagskuvertet har avlämnats för postbefordran i Tyskland eller i Schweiz. Denna kontroll sker med hjälp poststämpeln omslaget. Med hjälp av poststämpeln av kontrolleras också att brevrösten inte har lämnats senare än dagen före valdagen.

Hur många brevröster underkänns

Vid 1985 års val röstade 2 235 väljare genom brevröstning från Tyskland, valet därpå l 916 och vid 1991 års val röstade 2 966 väljare brevröstning från Tyskland och Schweiz. Trots de informagenom tionsinsatser som görs från RSV är andelen underkända brevröster stor, 8 % är 1985, 13 % år 1988 och 12,2 % år 1991. De fel som förekommer är att röstkort saknas, att ytterkuvertet inte varit igenklistrat och att datum på ytterkuvertet saknats eller varit felaktigt. Enligt de regler gällde vid dessa val skulle väljaren ange den dag då som rösten gjorts i ordning ytterkuvertet; se prop. 199394:21. Det förekom också att det av poststämpleln inte gått att utläsa att brevrösten är avsänd i Tyskland respektive Schweiz eller att poststämpel saknas. I vissa fall har detta att göra med att brevrösterna inte skickats

236 Röstning i utlandet

med ordinarie post utan med kurirbefordran inom Utrikesdepartementet, kurirpost. Samtliga dessa fel kan upptäckas först vid valnämndens granskning vid den s.k. onsdagsräkningen.

Valprövningsnämndens slutsats angående krav på poststämpling

Valprövningsnämnden behandlade i sitt beslut 1991-11-13, Dnr. 32- 1991 frågan om kravet poststämpling av brevröster. Bakgrunden till ärendet var att 15 personer som tillhörde ambassadpersonalen i Bonn sänt sina brevröster med kurirpost till Sverige. Av omslagskuvertet till brevrösterna kom det därför inte att framgå att rösterna lämnats för postbefordran i Tyskland. Valprövningsnämnden uttalade i sitt beslut följande. I lagen om brevröstning är liksom i vallagen noga reglerat hur röstningsförfarandet skall till, bl.a. i syfte att valnämnderna inte skall behöva ta ställning till om annat förfarande än det uttryckligen angivna kan godtas. Klagandena har inte lämnat sina brevröstningsförsändelser till postbefordran på det sätt som föreskrivs i lagen om brevröstning. Valprövningsnämnden lämnade överklagandena utan bifall. Två av nämndens ledamöter var skiljaktiga och ville bifalla besvären.

Konstitutionsutskottets behandling av frågan om krav på poststämpel

KU ansåg, å sin sida, i betänkandet 199293:KU6, att det inte är tillfredsställande att brevröster som sänds med utrikesförvaltningens kurirpost och som kommer valmyndigheterna tillhanda inom föreskriven tid inte kan godtas därför att det inte finns någon poststämpel, åsatt i brevröstninglandet, på respektive brevröst. Erforderliga

uppgifter om avsändningsdag bör, enligt utskottet, kunna framgå av

expeditionen av kurirposten. Det fanns därför enligt utskottets mening skäl att låta Vallagsutredningen se över de aktuella reglerna och lägga

fram förslag tillämplig lösning. Sju ledamöter alla s reserverade sig

mot utskottets majoritet och ansåg att de formella kraven för brevröstning måste vara utformade så att högsta möjliga säkerhet kan upprätthållas. Det kunde enligt minoriteten i utskottet, förutsättas att den centrala valmyndigheten och Utrikesdepartementet genom erforderlig information kan ge berörda svenska röstberättigade medborgare kännedom om brevröstningsreglerna.

Röstning i utlandet 237

6.3 överväganden och förslag

6.3.1 Utgångspunkter

På grundval de tilläggsdirektiv länmats Dir. 1992:49

av som

övervägde Vallagsutredningen frågan att underlätta för utlandssvenskarna att använda sig den rösträtt som de i princip är tillerkända.

av

De åtgärder nämns i tilläggsdirektiven är att förenkla reglerna när

som det gäller bli upptagen i den särskilda röstlängden eller att utvidga att möjligheterna till brevröstning. I avsnitt 2 redovisas Vallagsutred-

ningens förslag när det gäller den särskilda röstlängden. Där finns också denna kommittés överväganden när det gäller denna längd.

Vallagsutredningens överväganden när det gäller brevröstningen

redovisas här nedan. Den utredningen valde dock att inte föreslå

någon utvidgning denna form av röstning. av Frågan röstning i utlandet och hur utlandssvenskarna skall tas om i röstlängd hänger nära och bör därför behandlas i ett upp samman sammanhang.

6.3.2 Bör brevröstningen göras generell

Röstning på land

När det gäller utvidgad brevröstning till lands anförde Vallagsut-

en

redningen i sitt delbetänkande VAL Organisation Teknik Ekonomi

SOU 1992:108 s. 211 t följande.

Som framgått bakgrunden till att man införde en möjlighet

ovan var

brevrösta i Tyskland och Schweiz att det inte varit formellt

att

möjligt att anordna röstmottagning vid de svenska utlandsmyndigheterna där. För att göra det praktiskt möjligt för dem som vistas

i dessa länder rösta infördes möjligheten till brevröstnin att . I avsnitt 9 behandlas frågan att förenkla reglerna ör den om

särskilda röstlängden. I utredningens tilläggsdirektiv sägs att ett

förenkla för utlandssvenskarnas valdeltagande kan vara annat sätt att

utvidga möjligheterna för dem att använda sig av brevröstning.

att

Införande brevröstning generell möjlighet skulle, som

av som en

1984 års Rösträttskommitté âpekade, innebära ytterligare ett

strider valsystems prin-

grundläggande

förfarande som mot v rt ciper. För denna möjlighet skall införas bör det mnas mycket att

tungt vägande skäl till det. Skälet för att införa en generell möjlig-

het till brevröstnin för alla svenskar i utlandet är att Valdeltagandet

för dem i hög skulle underlättas. Frågan om en mera generell

gra möjlighet till brevröstning behandlades av 1984 års rösträttskommitté i huvudbetänkandet SOU 1984:11 Rösträtt och medbor arskap. När det gäller möjligheterna till brevröstning öll

238 Röstning i utlandet

kommittén att det svenska valsystemets två grundprinciper, nämligen att röstnin skall ske vid personlig inställelse inför valförrättaren i det distrikt där väljaren är pförd i röstlängden va u och att väljaren själv skall lämna sin valsedel valförrättaren eller

röstmotta aren. Dessa principer hänger samman med de hö krav a på tillförlitlighet ställs på valförfarandet. Vad det han lar som om är att det måste finnas garantier för att valen sker under former som tryggar valhemligheten. Kommittén konstaterar att det saintidi t har

ansetts angeläget att

alla kategorier röstberättigade skall å praktiska möjligheter av att delta i val. Ett antal avsteg har därför gjorts från de två grundprincipcrna. Väljare kan rösta å posten, hos utlaiidsmyiidighet eller på fartyg. I samtliga dessa all krävs att röstningen enomförs på

sådant sätt att valhemligheten garanteras. Väljaren skañ också lämna

valsedeln till en särskilt utsedd röstmottagare. Undantag från kravet på personlig inställelse finns när det gäller röstning valsegenom

delsförsändelse. När det gäller den brevröstning har anordnats

som från Tyskland och Schweiz ställs, naturliga skäl, inte något krav av på personlig inställelse inför en röstmottagare.

Kommittén konstaterade att erfarenheterna brevröstningen

av utvisade att det inte är något större administrativt problem att hantera brevrösterna. Kommittén ansåg dock att andelen underkända röster var stor. När det gäller frågan om möjligheterna till brevröstning bör nu utökas så kan, som redan 1984 års rösträttskommitté konstaterade, framhållas att administrationen brevröster inte innebär några av egentliga administrativa problem. Vad förorsakat vissa problem som är kravet att brevrösterna måste vara poststämplade i respektive land; om försändelsen är poststämplad i Sverige eller saknar poststämpel utgör det grund för att underkänna rösten. Brevröstnin innebär emellertid vissa problem. För att

ett berättigat på skydd för väljarnas principiella val emlighet skall kunna

rav upprätthållas uppställs vissa formkrav när det gäller hur brevröst en skall få anordnas. Motsvarande krav ställs f.ö. beträffande valsedelsförsändelser. Formella krav innebär emellertid alltid risk för en att en röst slutligen blir underkänd. Trots att RSV inför varje val där brevröstning har förekommit sänt särskilt informationsmaterial direkt till de berörda väljarna har andelen underkända brevröster inte minskat i någon nämnvärd mån. Trots dessa omfattande informationsinsatser är, som framgått andelen underkända ovan, röster fortfarande oacceptabelt hög. De fel som ofta förekommer är att röstkort saknas, att ytterkuvertet inte varit igenklistrat eller att datum saknas på ytterkuvertet. Ett system där utlandssvenskarna tas i röstlängd, mot u p bakgrund av de uppgifter finns i folkbok öringssystemet, skulle som leda till att det inte längre blir möjligt att sända röstkort till dem som finns i röstlängden. Det blir då inte heller möjligt att skicka denna typ av information direkt till väljarna. Informationen får i

stället lämnas motsvarande sätt övrig information röst-

som om mottagnin m.m. Aven om de formella kraven mukas något upp kommer risken för att ett stort antal brevröster lle komma att s underkännas att finnas kvar. Detta hänger med att väljaren samman när det gäller brevröstning inte blir uppmärksammad å eventuella formella fel innan han sänder iväg sin brevröst, vil han hade et blivit vid en normal röstmottagning.

Röstning i utlandet 239

Ett problem hänger med säkerheten i den inannat samman ternationella postgången. En generell möjlighet att brevrösta från

alla delar världen skulle leda till att risken ökar för att vissa av förkommer i osthanteringen. Båda dessa problem kan röster

således leda till att säEerheten i valförfarandet blir sämre. Denna

konsekvens skall vägas mot de fördelar som en generell brevröst-

ning innebär för svenskar i utlandet.

Vid 1991 års val anordnades röstmottagning vid ett stort antal

utlandsmyndigheter. Som framgått intar utlandsmyndigheterna ovan mycket generös attityd när det gäller att anordna särskild rösten Trots dessa generösa ler finns det ett antal utlandsre

motta svens anske särskilt i de inre de arna av USA, som bor mycket

långt från närmaste röstmottagningsställe. Avstånden kan i vissa fall

än 50 mil. För dessa utlandssvenskar blir det dyrt eller till vara mer

och med praktiskt omöjligt utöva sin rösträtt. Med hänsyn till

att den praxis tillämpas när det gäller att anordna röstmottagning som i utlandet torde antalet väljare utesluts från möjligheten att som relativt litet. Från denna utlandssvens ar finns det rösta vara grupp dock ett starkt intresse att få möjlighet att brevrösta.

Detta intresse bör sättas i relation till de krav man bör ställa på

valförfarandet. Man måste ställa höga krav på säkerhet. Man kan

då inte att stor andel väljarnas röster kommer bort acceptera en av eller de riskerar bli underkända formella skäl. Det bör här att att av

grundläggande krav att varje röst som avgivits så långt som

vara ett möjligt skall ligga till grund för det slutliga valresultatet. Den

väljare lämnat röst skall helt enkelt kunna utgå ifrån att hans som en kommer räknas. Mot bakgrund att några informationröst att av direkt till dessa väljare inte kommer att vara möjlig och sinsatser med hänsyn till de erfarenheter finns när det gäller brevröstsom ning torde kunna ut å ifrån att stor del av brevrösterna man en riskerar underkännas. vi kommer att utveckla nedan anser att om vi nämligen inte bör slopa samtliga formföreskrifter när det att man

gäller brevröstning. Mot generell möjlighet att brevrösta kan resas inte bara en

principiella invändningar. Det kan finns också invändningar av

mera praktisk natur. Antalet brevröster kommer öka. För att det preliminära valatt resultatet fram under valnatten skall ligga så nära det som tas slutliga resultatet möjligt bör man överväga att brevrösterna som granskas och räknas i vallokalerna och inte, är fallet, skall som nu vid valnämndens onsdagsräkning. Att lägga denna up gift

valförrättarna under valdagen förefaller vara mindre lämp igt. Det

skulle kräva valförrättarna utbildades för att göra denna granskatt ning samtidigt det vid ett stort antal valdistrikt bara kommer som att förekomma ett litet antal brevröster. På grund dessa skäl ställer vi mycket tveksamma till att av oss införa generell möjlighet för utlandssvenskar att brevrösta. Vår en inställning till generell brevröstning i utlandet har emellertid en också göra med vår å valhandlingen. Som vi tidigare att syn för valets tillförlitlighet väsentligt att arrangemangen

åpekat är det

röstningen är sådana att väljarens valhemlighet garanteras. ring Detta gäller både väljaren skall beredas möjlighet att, utan insyn att ställa i ordning sin valsedel och den fortsatta hanteringen av annan, väljarens röst. Vittneskravet vid brevröstning är avsedd för att av så långt möjligt upprätthålla kravet på valhemlighet vid denna som

240 Röstning i utlandet

typ av röstning. Samma garantier som vid en normal röstmottagning

kan däremot inte lämnas. Om Utlandssvenskar man accepterar att

generellt kan få rösta brevröstning det enda skälet

genom av att denna form av röstning framstår smidig och enkel för väljaren som

måste man samtidigt ställa sig frågan varför inte motsvarande sätt

att rösta skulle kunna acce teras vid röstning inom landet. Skälet till detta är att man med en dan röstning inte kan garantera väljarens s och då inte kan upprätthålla

;Ilalhemlighet

att man valens tillförlitliget.

Som nämnts föreslog Vallagsutredningen inte någon generell möjlighet att brevrösta från utlandet. Men utredningen konstaterade det

att om i något land inte finns någon formell möjlighet att anordna ordinär

röstmottagning genom de svenska utlandsmyndigheterna så måste

man

godta brevröstning för att de väljare finns i ett sådant land över-

som huvud taget skall kunna rösta.

Eftersom något alternativ till brevröstning inte finns

för dem som befinner sig i Schweiz ansåg utredningen kan godta brevröstatt man

ning för dem. Mot bakgrund Tysklands förändrade inställning till

av

röstmottagning vid de svenska utlandsmyndigheterna ansåg utred-

ningen att traditionell röstmottagning kommer att kunna anordnas där

vid ordinarie val. Utredningen föreslog därför att brevröstning från väljare som befinner sig i Tyskland slopas. Den lagen

nya om

brevröstning, SFS 1993:1404, gäller både Tyskland och Schweiz

prop. 199394:21. Enligt lagen skall brevröstning kunna genomföras både i Schweiz och i Tyskland vid alla val hålls fram till som utgången av år 1997. Man torde emellertid utgå ifrån vid de att man ordinarie valen år 1994, mot bakgrund Tysklands ändrade av

inställning, kommer att ansöka om att få anordna röstmottagning vid

de svenska utlandsmyndigheterna där. Om sådan röstmottagning en

anordnas vid dessa val bör brevröstning inte tillåtas dessutom. Detta bör framgå av lagtexten. Som Vallagsutredningen anförde strider brevröstning mot vårt valförfarandes grundläggande principer när det gäller möjligheten

att garantera väljarens valhernlighet men också när det gäller valförfaran-

dets tillförlitlighet och säkerhet. När det gäller tillförlitligheten kan brevröstningen ifrågasättas framför allt på grund av att en hög andel

brevröster underkänns och när det gäller säkerheten så måste man räkna med att en generell möjlighet att brevrösta skulle innebära en ökad risk för att röster försvinner i postgången i vissa andra länder.

Fördelen med brevröstning är att det framstår enkelt för den

som enskilde väljaren att ställa i ordning sin brevröst och sända iväg den

till valmyndigheten. Administrationen brevrösterna torde inte heller

av innebära några problem även antalet brevröster skulle öka, tvärt om

om så framstår brevröstning också för de valadministrativa myndig-

Röstning i utlandet 241

heterna som ett billigt, smidigt och enkelt alternativ till vanlig röstmottagning.

Liksom Vallagsutredningen ställer sig kommittén ändå tveksam till att utan starka skäl göra avsteg från det grundläggande skyddet för valhemligheten som ligger i att väljaren vid personlig inställelse skall

lämna sin röst till en valförrättare eller en särskilt utsedd röstmottaga-

re. Ett sådant skäl är att väljaren inte annars kan rösta, något som

är fallet om ett visst land inte tillåter vanlig röstmottagning. Ett annat sådant skäl kan emellertid vara om det med hänsyn till stora praktiska

eller administrativa problem ställer sig alltför omständligt och dyrt att anordna röstmottagning.

Den tveksamhet som kommittén känner hänger inte bara ihop med att kommittén inte vill föreslå några avsteg från kravet på personlig inställelse. Från detta krav finns redan undantag i form av budröstning. Den hänger också samman med de brister i säkerheten som finns vid brevröstning framförallt när det gäller risken för att väljarens röst blir underkänd.

För att så långt möjligt tillgodose kravet att skydda väljarens

valhemlighet och att väljaren röstar av fri vilja finns det vid brevröst-

ning vissa fonnkrav som skall uppfyllas. Som Vallagsutredningen

konstaterade innebär formella krav alltid en risk för att väljaren missar

att uppfylla något sådant krav och att brevrösten därför blir under-

känd. Andelen underkända brevröster vid 1991 års val var 12,2 %. Men andelen underkända röster vid brevröstning behöver inte vara så hög. Inför sametingsvalet den 16 maj 1993 genomfördes en stor del röstningen brevröstning. För i röstlängden för av genom att tas upp

valet förutsattes en personlig anmälan. Samtliga röstberättigade

fick allt valmaterial och information om hur brevröstningen personer

skulle till skickade till sig. Föreskrifterna för brevröstningen

motsvarade i stort sett de föreskrifter som gäller för brevröstning i Tyskland och Schweiz. Totalt brevröstade 2 625 väljare. Av brevröstema underkändes 48 stycken, 24 för att väljarens underskrift varav saknades och 14 för att valsedeln lagts direkt i ytterkuvert utan innerkuvert. Andelen underkända brevröster var 1,8% vilket får betraktas mycket låg andel. Denna låga andel underkända som en brevröster kan i viss mån hänga samman med att valmyndigheten inför det valet genomförde en bred informationsinsats mot väljarna om valet via TV och i tidningarna. Den valtekniska informationen annonser

som röstkort, valmaterial och information i övrigt som väljarna fick

var dock inte mer omfattande än den som sänts till utlandssvenskar i Tyskland och i Schweiz. I avsnitt 2 föreslår kommittén att utlandssvenskar skall tas upp i röstlängd automatiskt. En utlandssvensk som anmäler sin adress i utlandet skall få ett riöstkort och skulle då också kunna få information

;

i

242 Röstning i utlandet

om t.ex. brevröstning. Men det är inte bara utlandssvenskar som skulle kunna brevrösta, även andra svenskar som vistas mer tillfälligt utomlands skulle i så fall omfattas. Det skulle därför inte att vara möjligt att distribuera information direkt till alla väljare. Andelen underkända brevröster skulle mot denna bakgrund inte kunna bli så låg som vid sametingsvalet. Andelen skulle sannolikt komma att ligga kvar på minst samma nivå som vid valen år 1991, en nivå som måste betraktas som oacceptabelt hög. Om formkravet när det gäller röstkort tas bort kan dock detta i sin tur leda till risken för en röst skall underkännas sjunker något. Se om detta i avsnitt 6.3.3. Som Vallagsutredningen konstaterade är det, i de länder där röstmottagning är möjlig, framför allt väljare som bor på orter som ligger långt ifrån ett röstmottagningsställe som har ett starkt intresse av att få möjlighet att brevrösta; det kan bli både dyrt och tidsödande för dem att rösta vid ett röstmottagningsställe. En lösning skulle kunna vara att i stället lämna det den enskilde väljaren att avgöra om han skall brevrösta eller rösta vid ett röstmottagningsställe i landet och att

tillåta båda systemen parallellt i ett visst eller vissa länder. En sådan

lösning vill kommittén inte föreslå. Det skulle innebära problem för valnämnderna att avgöra om välj aren i det enskilda fallet verkligen har rätt att brevrösta. Det kan också vara svårt att informera väljarna om vilka som har denna möjlighet. Vidare kan väljaren känna osäkerhet om vad som egentligen gäller. Ett argument som förts fram är också att brevröstning skulle kunna öppna möjligheter för att någon skulle brevrösta för en avliden som finns i röstlängden. Denna risk skulle inte finnas om personlig inställelse, med krav på legitimation, hos en

röstmottagare också i fortsättningen skall vara huvudregel. Detta argument torde, mot bakgrund av de krav bevittning av brevrösten

som finns inte vara så starkt. Några administrativa problem att anordna röstmottagning finns inte när det gäller de länder där röstmottagning anordnas idag. Kommittén anser därför inte att man bör göra något avsteg från det normala röstningsförfarandet för att på så sätt kunna tillgodose ett relativt litet antal röstande. Kommittén vill därför inte ställa sig bakom en utvidgning av möjligheterna att brevrösta till länder där ordinär röstmottagning är möjlig.

Röstning till sjöss

RSV har mot bakgrund av de administrativa svårigheterna och de höga kostnaderna som röstmottagningen svenska fartyg i utrikes fart medför ifrågasatt om inte en motsvarighet till brevröstning skulle praktiskt, enkelt och billigt kunna ersätta denna röstmottagning.

Röstning i utlandet 243

Antalet ombordanställda som vid varje tidpunkt befinner sig på

fartyg i fjärrfart utanför Östersjön eller Nordsjön kan, mot bakgrund

av sjöfartens avlösningssystem, uppskattas till omkring 4.000. Samtliga är dock inte röstberättigade i svenska val. Hur många av dem som är röstberättigade och befinner sig ute på fartyg under hela den tid då röstmottagningen pågår i Sverige har inte gått att ta fram. Ett av de problem som finns med fartygsröstningen är att det på grund av att fartyg byter ägare eller nationalitet relativt ofta blir svårt att få fram en slutlig förteckning över de fartyg där röstning skall anordnas. Regeringens förslag om permanent rederistöd prop.l993- 94:69 torde leda till mindre turbulens när det gäller in- och utflaggningen av fartyg. Erfarenhetsmässigt så kommer de administrativa problem som namn- och ägarbyte ändå att kvarstå. Kommittén har tidigare uttalat att ett särskilt skäl för att utvidga möjligheterna brevröstning kan vara att ordinarie röstmottagning pga. praktiska och administrativa problem ställer sig alltför kostsamt att anordna. Sådana skäl finns, enligt kommitténs uppfattning, när det gäller fartygsröstningen. Kommittén föreslår därför att fartygsröstningen ersätts med en möjlighet för dessa väljare att brevrösta. Den väljarkategori det är fråga om är de ombordanställda eller andra

befinner sig fartyg i fjärrfart utanför Östersjön eller

personer som Nordsjön och som inte kan rösta på posten i Sverige eller vid röstmottagning som anordnas av svensk utlandsmyndighet.

6.3.3 Bör reglerna för brevröstning förenklas

När det gäller frågan om förenkling av reglerna för brevröstning anförde Vallagsutredningen i sitt betänkande VAL Organisation Teknik Ekonomi SOU 1992: 108 följande.

Andelen underkända brevröster hänger, som tidigare påpekats, samman med de formella krav som uppställs vid anordnandet av

dessa röster. Kravet på att röstkort skall bifogas infördes för att

skapa tillfredsställande garantier för väljarens identitet och för att försändelsen skall ha lämnats med hans vilja prop. 198182:224 s. ll. Med den ordning som vi föreslår när det gäller den särskilda röstlängden kommer något röstkort inte att automatiskt kunna skickas ut till väljare som finns i utlandet. Kravet på att röstkortet skall bifogas brevrösten skall dock behållas. Skälet till detta är att det vid brevröstning inte finns något annat sätt att kontrollera att är den han sig för Detta innebär den

väljaren

utger att vara. att som vil brevrösta från Schweiz måste beställa ett röstkort. Detta kan

uppfattas olägenhet för väljaren. Denna olägenhet

givetvis

som en an dock minimeras genom läm lig information efter samråd mellan

RSV och berörd utlandsmyndiglliet, som enligt vårt förslag endast

finns i Schweiz.

244 Röstning i utlandet -

Frågan är om man kan lätta på något annat av dessa krav för att därigenom minska risken för underkännande. De föreskrifter som finns när det gäller brevröster överensstämmer i stort med var som gäller för röstning med valsedelsförsändelse. Väljaren skall själv lägga ner valsedel i innerkuvert och han skall i närvaro av två vittnen lägga ner innerkuvertet i ett särskilt ytterkuvert för brevröstning. Ytterkuvertet skall klistras igen. På ytterkuvertet skall väljaren intyga på heder och samvete att

röstningen ått till detta sätt och att försändelsen gjorts i ordning

i det land rån vilket det är tillåtet att brevrösta, Vld 1991 års val Tyskland och Schweiz. Han skall också anteckna sitt personnummer och den dag som försändelsen ställts i ordning. Vittnena skall skriftligen intyga att väljaren själv skrivit på försändelsen och att de inte känner till något förhållande som strider mot de u pgifter som väljaren lämnat. Ytterkuvertet skall läggas i ett särski t kuvert, omslag, som tillhandahålls av RSV. När det gäller formföreskrifterna för brevröstning bör man så långt möjligt ha samma regler som när det gäller röstning med valsedelsförsändelse. Som tidigare nämnts är vittneskravet vid brevröstning avsett för att så långt som möjligt upprätthålla kravet på valhemlighet vid denna typ av röstning. Motsvarande krav finns när det gäller röstning med valsedelsförsändelse. Vittnena kan sägas i detta moment ersätta valförrättare eller röstmottagare. Med hänsyn till kravet tillförlitlighet bör man inte ta bort denna föreskrift. Kravet att ytterkuvertet skall vara igenklistrat hänger samman med att väljarens valhemlighet skall kunna garanteras iden fortsatta hanteringen av försändelsen. Inte heller detta krav bör tas bort. I fråga om kravet på datumangivelse på ytterkuvertet så skall detta ses mot bakgrund av att brevröst bara får ställas i ordning under en viss tidsperiod. Vid ordinarie val till riksdagen är tidsgränsen 24 dagar före valdagen och vid andra val 20 dagar före denna dag. Brevröst får inte vara iordningställd senare än dagen före valdagen. I 2 § brevröstningslagen sägs att brevröst skall anses vara avgiven den dag då den är poststäm lad. I överensstämmelse med vad vi föres agit beträffande röstning med valsedelsförsändelse så bör väljaren på ytterkuvertet kunna intyga att han har ställt i ordning brevrösten inom den angivna tiden. Genom denna ändring kan i vart fall viss

uppnå

man en sänkning av andelen underkända brevröster framför t i de fall där väljaren av misstag skrivit fel datum.

Eftersom brevröstning skall vara möjlig för alla dem som befinner sig på fartyg i fjärrfart kan man inte upprätthålla kravet på att väljaren skall bifoga sitt röstkort vid brevröstningen. Vallagsutredningen hade den uppfattningen att röstkortet här har betydelse både för att säkerställa väljarens identitet och för att han eller hon röstar av fri vilja. Kommittén delar för sin del inte denna uppfattning utan anser att kravet att två vittnen intygar att väljaren själv skrivit valförsändelsen med tillräcklig grad av säkerhet i vart fall kan anses säkerställa väljarens identitet. Kravet på att röstkortet skall bifogas kan därför avskaffas.

Röstning i utlandet 245

När det gäller kravet att brevrösten skall ha en poststämpel så är det kravet uppställt för att Valnämnden vid sin granskning av en brevröst skall kunna avgöra att väljaren tillhör den kategori väljare

får använda sig brevröstning. Eftersom brevröstning är ett sätt som av att rösta innebär ett undantag från det normala sättet att rösta som måste valmyndigheterna kunna kontrollera att villkoren för detta

undantag är uppfyllt. En kontroll av poststämpeln är ett enkelt sätt att

göra detta. Enligt vad kommittén föreslår ovan skall personer som befinner sig på fartyg i fjärrfart också kunna använda sig av brevröstning. I dessa fall bör det krävas att brevrösten förses med en stämpel ombord på fartyget. Denna stämpel bör bekräftas av fartygets befälhavare med underskrift. På så sätt blir det enkelt att kontrolleen rösten ställts i ordning på ett fartyg. Vad som däremot blir ra att svårare att kontrollera är rösten ställts i ordning på ett fartyg som om

går i Nordsjön eller Östersjön. Denna osäkerhet får man emellertid

acceptera.

Brevröster som saknar poststämpel

Skall det göras ett undantag när det gäller krav på poststämpel eller stämpel när det gäller brevröster som befordrats med kurirpost

annan Konstitutionsutskottet har i sitt betänkande 199293:KU6 ansett att

erforderliga uppgifter om avsändningsdag bör kunna framgå av ex-

peditionen av kurirposten.

När det gäller kurirpost gäller följande. Varje kuvert som sänds

med kurirbefordran numreras och förtecknas i en kurirförteckning. Denna förteckning sänds i original tillsammans med posten till

Utrikesdepartementet. På respektive kuvert finns ingen stämpel eller

officiell anteckning Visar att kuvertet sänts med kurirpost. Det som kuvertet har skrivs dit för hand. Beträffande en brevröst nummer som

sänts på detta sätt och kommer till Valnämnden för gransk-

som som ning i detta skick kan Valnämnden inte säkerställa att väljaren tillhör

den kategori får brevrösta. Att ålägga Valnämnden att särskilt

som utreda rösten ställts i ordning i rätt land eller i rätt tid i dessa fall om är inte rimligt. Kommittén vill därför inte föreslå någon särskild bestämmelse för dessa fall. Enligt vad inhämtats från Utrikes- - som departementet så kommer särskild information om de formella kraven

för brevröstning att särskilt tillställas berörda utrikesmyndigheter inför

nästa val.

Röstning t utlandet

Vart skall brevröstema skickas

Enligt de bestämmelser som gäller f.n. skall väljaren sända sin brevröst med post direkt till valnänmden i den kommun där han finns upptagen i röstlängden. Om kravet på röstkort tas bort kan inte väljaren säkert se vilket valdistrikt han tillhör och till vilken som kommun rösten skall sändas. Brevrösterna bör, liksom andra utlandsröster, i stället sändas till RSV och distribueras därifrån till respektive valnämnd. Denna ändring kräver att väljaren skriver sitt personnum-

mer utanpå omslagskuvertet för brevröst. I annat fall kan någon

sortering av rösterna inte göras av RSV utan att kuverten öppnas.

Vilken lag skall reglera brevröstningen på fartyg

De nuvarande reglerna om brevröstning finns i särskild lag är

en som tidsbegränsad. Den möjlighet att brevrösta på fartyg som kommittén nu föreslår bör också den gälla under viss tid. En utvärdering av

reglerna om brevröstning på fartyg bör genomföras direkt efter att de tillämpats. De bör därför inte föras in i vallagen utan bör regleras i

samma lag som reglerar brevröstning till lands.

Identitetskontroll. 247 . .

7 Identitetskontroll vid i

röstning

vallokal

7.1 Sammanfattning

I detta avsnitt tar kommittén upp frågan om det skall införas ett obligatoriskt krav på att väljarna skall legitimera sig när de röstar i sin vallokal. Något sådant krav finns det f.n. inte. Vid röstning på posten eller vid utlandsmyndighet är det däremot

obligatoriskt att väljare legitimerar sig om de inte är kända

en för röstmottagaren. Kommittén anser inte att motsvarande regel bör införas vid röstning i vallokal. Med en sådan regel skulle nu

man kunna riskera att vissa av de väljare som saknar legitima-

tion inte kan delta i val.

7.2 Gällande rätt

7.2.1 Röstning i vallokal

Enligt 8 kap. 3 § vallagen bör väljaren vid personlig röstning i vallokalen medföra sitt röstkort. Av röstkortet framgår om väljaren

kommit till rätt vallokal och i vilka val han är röstberättigad. Väljaren visar sitt röstkort och får då ett valkuvert för varje val han får upp delta När han har ställt i ordning sina valkuvert skall han överlämna dessa till den valförrättare som är ordförande. Om ordföranden begär det skall väljaren sitt fullständiga nanm, födelsetid och hemvist uppge inom valdistriktet, eller om han är upptagen i den särskilda röstläng-

den, hemvistet i den ort där han senast var folkbokförd. Utgångspunkten är att man skall godta de uppgifter som väljaren länmar.

Dessa uppgifter kan i viss utsträckning kontrolleras mot uppgifterna i röstlängden. I de anvisningar om valförrättningen som RSV utfärdat inför valen år 1991 RSV 751-10 Utg 3 sägs, att om väljaren inte har röstkort så

248 Identitetskontroll..

bör han tillfrågas om fullständigt namn och personnummer. Dessa uppgifter bör röstmottagaren kontrollera mot uppgifterna i röstlängden. Enligt dessa anvisningar bör, om osäkerhet råder om identiteten, väljaren kunna visa legitimation. Att bereda sig eller annan tillfälle att rösta genom att uppträda under falskt namn eller att rösta i flera valdistrikt kan enligt 17 kap. 8 § brottsbalken vara straffbart som otillbörligt verkande vid röstning.

7.2.2 Röstning på postkontor

Vid röstning postkontor skall väljaren enligt 10 kap. 4 § vallagen alltid medföra sitt röstkort. Detta har att göra med att den avgivna rösten skall kunna sändas till Valnämnden i den kommun där väljaren är upptagen i röstlängd för att rösten i sin tur skall kunna finnas med i den preliminära rösträkningen på valdagen. Väljare som inte är känd för röstmottagaren skall legitimera sig. Gör han inte det får han inte rösta. Utgångspunkten här är således att väljaren kan undgå att visa legitimation endast om han är känd. När det gäller vilken typ av legitimation som kan användas så finns det inte några särskilda bestämmelser om detta i vallagen. Normalt sett godtas samma typ av legitimationshandlingar som vid vanliga postärenden.

7.2.3 Röstning hos utlandsmyndighet

Vid röstning hos utlandsmyndighet bör, liksom vid röstning i vallokal, väljaren ha med sig sitt röstkort. Om han inte har det skall röstmottagaren med ledning av giltig identitetshandling och de uppgifter väljaren lämnar upprätta ett adresskort. Utlandsrösterna sänds till RSV som sedan, med ledning av uppgifterna på adresskortet, distribuerar dem till respektive valnämnd. Väljare som inte är känd för röstmottagaren skall kunna legitimera sig. Kan han inte det får han inte rösta.

7.2.4 Röstning på fartyg

I fråga om röstning fartyg gäller samma regler som vid röstning hos utlandsmyndighet med det undantaget att väljaren kan legitimera sig med sjöfartsbok liksom annan legitimation. Liksom vid röstning hos utlandsmyndighet skall röstmottagaren upprätta ett adresskort för

SOU 1994: 30 Identitetskontroll. 249 ..

väljaren han inte har något röstkort med sig. Detta skall ske med om

ledning identitetshandlingen och de uppgifter som väljaren lärrmar.

av

7.3 Reglerna för identitetskontroll vid röstning

i vallokal i vissa andra länder

I Danmark skall väljaren innan han röstar lämna sitt valjkort vilket röstkort. Reglerna identitetskontroll motsvarar de regler motsvarar om gäller här i landet vid röstning i vallokal. Så skall väljaren som förfrågan sitt hemvist och födelsedata. Om det finns uppge namn, tvivelsmål väljarens identitet skall detta tvivel undanröjas; väljaren om kan då avkrävas legitimation, 7 kap. 47 § Lov om valg til Folketinget 271 af 13 maj 1987. I Norge, Finland och Schweiz finns motsvanr. rande bestämmelser vid röstning i vallokalen. I Nederländerna skall väljaren lämna sitt röstkort till ordföranden bland valförrättarna innan han får sin valsedel. Alla val sker genom markeringar på en ut valsedel. Det finns inget krav att väljaren skall legitimera sig men -

han kan avkrävas legitimation. I Belgien, där väljarna har röstplikt, avkrävs väljarna legitimation

innan de får rösta. Röstplikten innebär att den väljare som inte röstar kan dömas till böter. [Frankrike måste väljaren förete sitt röstkort och

legitimera sig innan han får rösta i vallokalen. Systemet i flertalet stater i USA bygger på att den som vill utnyttja sin rösträtt måste registrera sig. I det nya system som staden New

York skall ta i bruk under slutet av 1990-talet kommer väljarens

namnteckning vid registreringen att optiskt föras över till röstlängden.

Innan väljaren får rösta i vallokalen skall han signera röstlängden vid

sitt Tanken är att valförrättarna då skall kunna jämföra nanm-

nanm. teckningarna. För att valförrättarna skall kunna fastställa identiteten

hos väljaren förekommer det i vissa andra delstater i USA att väljarens hårfärg, ögonfärg och kroppslängd antecknas i röstlängden mot bakgrund de uppgifter tas fram vid registreringen.

av som

I Storbritannien får röstmottagaren endast ställa frågor om väljarens och denna tidigare har röstat i samma val. Det uppställs

namn om inget legitimationskrav och den röstande behöver över huvud taget inte uppvisa någon dokumentation beträffande sin identitet. Att uppge vid röstningen är straffbart. Straffet för impersonågon annans nanm nating till 2 års fängelse eller obegränsade böter. Påföljden för är upp röstar två gånger i val är böter upp till f 2 000. en person som samma

250 Identitetskontroll. .

7.4 Skall

reglerna om identitetskontroll vid

röstning i vallokal ändras

7.4.1 Konstitutionsutskottets behandling frågan

av

I motionen 199192:K719 nyd föreslogs att denna utredning får i uppdrag att se över frågan om identitetskontroll vid röstning i vallokal. Enligt motionären innebär de nuvarande reglerna för röstavgivning i vallokal att kraven där är lägre än vid röstning på posten eller vid utlandsmyndighet. Det finns möjlighet för en obehörig att utöva annans rösträtt. Denna risk är enligt motionären större i stora valdistrikt än i små. De nuvarande reglerna speglar gången tid med en stor personkännedom. Enligt motionären kan förslagen en person som känner till att en väljare inte att rösta på valdagen, ta reda på avser dennes persondata och bege sig till vallokalen och där lämna röst en under förebärande av dennes Om den rätte väljaren t.ex. namn. poströstat före valdagen kan hans lagliga röst komma att bli bortkastad. Konstitutionsutskottet uttalade i bet. l99293:KU6 s.16 följande. Enligt utskottet är det av stor vikt att föreskrifter rörande röstning i vallokal är utformade så att alla kan utöva sin rösträtt. Att införa krav

på att identitetshandling måste uppvisas kan enligt utskottet leda till att

väljare avstår från att rösta. Nuvarande föreskrifter enligt ger utskottets mening tillräcklig säkerhet mot missbruk. Utskottet avstyrkte motionen.

7.4.2 RSV:s synpunkter

RSV redovisar i sin PM 1989-06-16 Erfarenheter från 1988 års m.m. allmänna val, att det har förekommit uppgifter dels att i om personer vallokal röstat i andra och dels att enskilda personers namn personer röstat ett flertal gånger med hjälp av olika röstkort. RSV för sin del framhåller att enbart vetskapen att sådana företeelser kan föreom komma och de bristande kontrollmöjligheter finns är otillsom nu fredsställande. RSV framhåller att väljaren inte är känd för om valförrättaren kan, enligt nuvarande bestämmelser, tillfredsställande en säkerhet aldrig uppnås att väljaren är den han sig att uppger vara. Enligt RSV:s bedömning kan det ifrågasättas inte identitetskontrolom lerna bör vara lika oberoende röstningsform. RSV har i sin PM av - 1992-08-27 Erfarenheter från 1991 års val på nytt ifrågasatt behovet

Identitetskontroll... 251

av en förändring när det gäller kravet på legitimationskontroll i

vallokalen.

7.4.3 Vad talar för en förändring

Som framgått ovan skiljer sig reglerna för identitetskontroll vid förtidsröstning eller röstning på posten på valdagen och röstning i

vallokalen. Ett skäl att införa samma legitimationskrav vid röstning i

vallokalen som vid förtidsröstningen är, som RSV också påpekat, att det ligger ett värde i att reglerna vid alla former av röstning är så lika

som möjligt. Som framfördes i motionen 199293:K719 gör de nuvarande

reglerna det möjligt att fuska genom att en person utger sig för att någon annan, både genom att någon röstar i annans namn och

vara

genom att en person röstar flera gånger med hjälp av olika personers

röstkort. Ett problem med de nuvarande reglerna är vidare att de för valförrättarna kan innebära att de, i en situation där de känner sig

osäkra på om väljaren är den han utger sig för att vara, inte är säkra på vad som gäller. I de anvisningar som RSV utfärdat sägs t.ex. inget

om hur valförrättaren skall agera om en väljare som saknar röstkort inte kan visa någon legitimation eller hur man skall till väga om man misstänker att en person som har röstkort inte är den person som han utger sig för att vara. Får man som valförrättare i så fall begära

legitimation, i vilken situation kan man göra det och vad gör man om personen inte har någon legitimation med sig Skall man vägra en person att rösta om det visar sig att han inte har någon legitimation

Följden blir att dessa frågor hanteras olika i olika delar av landet. I

vissa vallokaler krävs väljarna på legitimation medan man i andra är

mycket restriktiv med att göra det just med hänsyn till att man vill undvika att hamna i en situation där man känner sig tvingad att vägra någon att rösta.

Röstlängden är uppställd efter personnummer. Att någon, endast

genom att uppge ett personnummer, kan beredas möjlighet att rösta kan anses strida mot de strävanden som finns f.n. att begränsa en

okontrollerad användning av personnummer. Enligt detta synsätt bör

i ökad utsträckning en person som uppger ett visst personnummer avkrävas legitimation. Man kan på så sätt öka skyddet för den

personliga integriteten genom att minska en obehörig persons

möjlighet att missbruka en annan persons identitet.

252 Identitetskontroll. .

7.4.4 Vad talar emot en förändring

Det argument som KU framhöll mot att införa ett generellt legitimationskrav vid röstning i vallokal är att det kan leda till att väljare som saknar legitimation hindras att rösta. Utskottet framhöll vidare att de nuvarande reglerna ger en tillräcklig säkerhet mot missbruk. Ett generellt legitimationskrav kan innebära en risk för sänkt valdeltagande också för den grupp väljare som har legitimation. Om en sådan väljare inställer sig för röstning i sin vallokal utan att ha tagit med sig någon legitimation skulle han eller hon kunna tvingas att gå hem och hämta legitimation och komma tillbaka och rösta. Här kan det finnas en risk att han eller hon låter bli att rösta.

7.4.5 Kommitténs slutsatser

Av redovisningeni avsnitt 7.3 framgår att frågan om identitetskontroll lösts på olika sätt i olika länder. Till de länder som har obligatorisk identitetskontroll hör Frankrike och Belgien. Det kan nämnas att Belgien har ett mycket högt valdeltagande, men en jämförelse i fråga om Valdeltagandet blir inte rättvisande med hänsyn till att man har röstplikt där. Det ligger naturligtvis, som RSV också framhållit, ett värde i att reglerna för identitetskontroll vid olika former av röstning är så lika som möjligt. Det är också viktigt att legitimationskravet behandlas lika i vallokalerna i hela landet. Ett legitimationskrav skulle också kunna ses som en anpassning av valförfarandet till utvecklingen i samhället när det gäller krav legitimation. Men än viktigare när det gäller valförfarandet är att medborgarna känner förtroende för detta och därmed för att valets resultat är riktigt. Kommittén är av den uppfattningen att man hela tiden bör sträva efter en så hög säkerhet som möjligt i valförfarandet. Några direkta belägg för att det skulle förekomma några oegentligheter finns emellertid inte. Enbart en teoretisk möjlighet att det kan förekomma oegentligheter innebär enligt kommitténs uppfattning inte någon större risk för att medborgarnas förtroende för valförfarandet rubbas. Den säkerhet som finns idag är att valförrättarna kan kontrollera väljarens uppgifter om sin person mot de uppgifter finns i som röstlängden och, i flertalet fall, det röstkort som han har med sig. Enligt RSV innebär detta att man inte med säkerhet kan avgöra att personen i fråga verkligen är den som han utger sig för att vara. Detta måste emellertid ställas mot att ett obligatoriskt legitimationskrav skulle kunna innebära en risk för att vissa väljare hindras att

Identitetskontroll. 253 ..

delta i val. Denna konsekvens behöver i och för sig inte leda till ett sänkt valdeltagande som kan avläsas i valstatistik. Finns det då verkligen väljare som saknar varje slag av legitimationshandling Legitimationskraven hos banker och på posten är sådana att så gott som samtliga i i yrkesaktiv ålder måste ha legitimationshandling redan för att kunna sköta sina post- och bankärenden. En mycket stor del av dem har också körkort eller legitimationshandling som utfärdas av arbetsgivaren. Den som framför allt förs fram som exempel på väljare som grupp

skulle förhindras att rösta är äldre personer. Det har tidigare antagits

att denna kategori i stor utsträckning saknar den typ av legitimationshandling som det här skulle bli fråga om.

Enligt SCB:s statistik över folkmängden i Sverige den 31 december

1991 fanns det 1 531 743 personer som var 65 år eller däröver. Enligt uppgift från det företag som framställer legitimationskort, AB ID-kort, fanns det 295 455 den 3 maj 1993 över 65 års ålder födda personer 1923-05-03 eller tidigare som har ID-kort utfärdade av dem. Denna uppgift ID-kort är utfärdade efter den 1 januari 1988, dvs. avser som under omkring fem år. Antalet personer över 65 år som har ID-kort

är dock högre eftersom ett ID-kort har 10 års giltighetstid. Det finns därför ett antal sådana kort som fortfarande är giltiga men som utfärdats före den 1 januari 1988. Någon exakt uppgift om detta antal

finns inte i det register som förs hos AB ID-kort. Antalet kort som

utfärdats under denna tid torde kunna uppskattas till samma antal som

utfärdats under de senaste fem åren. En annan typ av legitimation som

skulle kunna användas vid röstning är körkort. I januari 1993 var det

827 624 65 år eller äldre som hade körkort. Någon personer som var säker slutsats om hur många personer över 65 år som saknar legitimationshandling kan man inte dra. För detta är uppgifterna för osäkra. Dessutom kan det inte uteslutas att vissa personer kan ha både körkort

och ID-kort. Men man skulle kunna uppskatta att antalet personer över

65 år som saknar körkort eller ID-kort är omkring 100 000 i landet. Äldre i större bor i hus eller lägenhet personer orter som eget egen och som kan klara detta utan att behöva använda sig av den kommuna-

hemtjänsten måste ha någon form legitimationshandling för att

av kunna sköta sina bank- och postärenden. Samma sak gäller för dem biträds den kommunala hemtjänsten när det gäller denna typ som av av ärenden. Postens bestämmelser när det gäller uttag av pengar innebär nämligen att den som är bud inte bara skall visa sin egen legitimation, han eller hon måste också visa uppdragsgivarens

legitimation. Även biträds den kommunala hemtjänsten

den som av

måste således ha någon form av legitimationshandling.

Sannolikt består den grupp som saknar legitimation av äldre som bor i glesbygd eller annars på mindre orter. Där känner personer

254 Identitetskontrøll..

ofta post- och bankpersonalen igen sina kunder vilket leder till att de

inte behöver visa någon legitimation. Något behov legitimation

av finns inte för denna grupp. Om väljaren inte har körkort kan som användas som legitimation så kan en föreskrift om identitetskontroll

i vallokalen leda till att dessa väljare blir tvingade att skaffa sig

särskild legitimation för att kunna rösta. Sannolikheten för att valförråttama, som många gånger är just bank- och postpersonal, har personlig kännedom om väljaren är naturligtvis i och för sig hög i denna typ av ort. Kommittén ställer sig ändå tveksam till att denna grupp väljare kommer att skaffa sig någon legitimation för att bara användas vid val. De skulle i så fall hindras från att delta i val det om införs ett generellt legitimationskrav vid röstning i vallokalen. Det kan i och för sig noteras, att för de väljare som bor i servicehus eller ålderdomshem anordnas ofta förtidsröstning söndagen för

valdagen, den s.k. institutionsröstningen. Enligt nuvarande bestämmelser skall denna röstmottagning ske i Posten Aktiebolags regi på så sätt att det inrättas ett tillfälligt postkontor institutionen. Vid

denna röstning gäller samma regler som vid röstning på annat postkontor, dvs. om väljaren inte kan legitimera sig så får han inte rösta. Enligt gällande bestämmelser måste de som vistas på servicehus eller ålderdomshem kunna legitimera sig om de inte är kända röstav mottagaren om de skall rösta där. Även generellt krav på väljare skall kunna legitimera om ett att en sig vid röstning i vallokalen skulle kunna uppfattas mycket som en naturlig anpassning av valförfarandet till vad som gäller i andra sammanhang i mötet mellan en myndighet och en enskild så finns det

risker med ett sådant krav. Enligt kommitténs uppfattning finns det

nämligen en risk att ett generellt legitimationskrav som utformas i överenstärmnelse med vad som gäller vid röstning på posten skulle

kunna leda till praktiska problem att rösta för de väljare som saknar

legitimation. En Vägning mellan de argument som talar för att införa ett generellt krav på att väljaren skall kunna legitimera sig innan han röstar i vallokalen och de som talar emot att införa ett sådant krav leder enligt kommitténs mening till att man inte nu bör införa ett sådant krav. Utgångspunkten vid röstning i vallokal skall också i fortsättningen vara att valförrättaren skall godta de uppgifter om sin identitet som väljaren lämnar. Om det finns någon särskild anledning som gör att valförrättaren anser sig inte kunna godta uppgifterna får valförrättaren

begära att väljaren legitimerar sig. Denna möjlighet hänger samman med att valförrättarna måste kunna utgå ifrån att de markerar i

röstlängden att rätt person har röstat; om valförrättarna skulle göra en felaktig markering i röstlängden leder detta i sin tur till att de sedan måste vägra rätt väljare att rösta eftersom han redan är avprickad i

Identitetskontroll. 255 ..

längden. Slutsatsen blir att om en väljare inte kan legitimera sig eller annat sätt göra sannolikt att han är den han utger sig för att vara så

får valförrättaren vägra att ta emot hans röst.

Ãngerröstning 257

Ångerröstning

l Sammanfattning

Enligt gällande bestämmelser har den som röstat på posten, eller förtidsröstat på annat sätt, alltid möjlighet att ångra sig och att ändå rösta i sin vallokal. I så fall gäller den röst som lämnats i vallokalen. Denna möjlighet, som finns hela valdagen ända fram till dess vallokalen stängs, leder till valadministrativa problem

och försenar det preliminära valresultatet. Kommittén föreslår

därför att möjligheten att ângerrösta begränsas något. Den som förtidsröstat skall kunna ångerrösta i sin vallokal fram till klockan 17.00. Härigenom vidgas förutsättningarna för en mer flexibel och kostnadseffektiv valadministration. Dessutom kan valförfarandet bli säkrare och det preliminära valresultatet tas fram tidigare på valkvällen utan att kostnaderna för valet ökar.

8.2 Gällande rätt

Väljare som på grund av vistelse annan ort eller av annan an-

ledning anser sig vara förhindrad att rösta på valdagen i sin vallokal kan utöva sin rösträtt i förtid. Förtidsröstning kan ske genom röstning på permanenta eller tillfälliga postkontor, på vissa utlandsmyndigheter och vissa svenska fartyg i utrikes fart och genom brevröstning från Förbundsrepubliken Tyskland och från Schweiz. Eftersom förtidsröstning på postkontor är den vanligaste formen för sådan röstning kommer kommittén i det följande i första hand behandla den typen av röstning. Röstning permanenta postkontor äger rum då kontoret är öppet för allmänheten. På valdagen skall postkontor vara öppet för röstning under minst en timme före kl. 11.00 och minst en timme efter kl. 15.00. Förtidsröstning genom posten kan också ske på tillfälliga post-

9 14-0360

258 Ängerröstning

kontor. Sådana postkontor kan, efter samråd med valnänmden och med vårdinrättningen, inrättas sjukhus, ålderdomshem, kriminalvårdsanstalt eller liknande inrättning. I regel inrättas tillfälliga

postkontor för röstmottagning sådana institutioner söndagen före

valdagen. Posten sänder de fönsterkuvert som tagits emot till Valnämnden i den kommun där väljaren är upptagen i allmän röstlängd eller, om väljaren är upptagen i särskild röstlängd, till Valnämnden i den kommun där den särskilda röstlängden skall finnas tillgänglig. För att poströstema skall ingå i den preliminära rösträkning som görs i

vallokalen efter det att röstningen avslutats sorteras poströstema på

Valdistrikt och distribueras till vallokalerna under valdagen. De sänds i de flesta fall ut i två omgångar, en morgonen och en på eftermiddagen. Andelen väljare som poströstat var vid septembervalen åren 1982, 1985 och 1988 var 35,1, 37,0 respektive 36,5 %. Inför valdagen den

15 september 1991 utnyttjade 37,0 % av väljarna denna möjlighet.

Procenttalet avser antalet poströstande jämfört med totala antalet röstande i riksdagsvalet. Att väljare röstat postkontor, hos utlandsmyndighet eller på fartyg hindrar inte att han röstar i vallokalen valdagen, 12 kap. 5 § vallagen. I så fall gäller den röst som lämnats i vallokalen, 13 kap. 3 § vallagen. Väljare som förtidsröstat eller som poströstat på valdagen har alltså möjlighet att ändra sitt val genom att rösta även i vallokalen. Motsvarande gäller för den som har använt sig av möjligheten att brevrösta från Tyskland och Schweiz eftersom dessa röster behandlas av Valnämnden först vid den sk. onsdagsräkningen

dvs. efter valdagen.

Att väljare har möjlighet att ångerrösta eller dubbelrösta har, från valteknisk synpunkt, den konsekvensen att poströstema som skickas ut till vallokalerna för preliminär räkning inte kan läggas ner i valurnorna förrän man med säkerhet vet att väljaren inte kommer att rösta i vallokalen, dvs. först när vallokalen stängts för röstning. Under valdagen kan poströstema förhandsgranskas i vallokalen om det inte

stör den pågående röstningen där, 12 kap. 4 § 3 st. vallagen. Denna

granskning innebär bl.a. att valförrättarna kontrollerar att väljaren hör till valdistriktet, att fönsterkuverten är igenklistrade, att det bara finns en Valsedel i varje Vallcuvert och att väljaren är röstberättigad i det Val valsedeln Om väljaren röstat med bud sker även kontroll som avser. av att försändelsen är i föreskrivet skick. Möjligheten att förhandsgranska poströstema innebär att valförrättarna, om de hunnit förhandsgranska samtliga poströster, kan lägga ner de preliminärt godkända rösterna i valurnan så snart röstningen avslutats i vallokalen. Har de inte förhandsgranskats under valdagen

sou 1994:30 Ãngerröstning 259

får denna granskning ske efter det att röstningen avslutats. Först när samtliga röster i valet lagts i valurnan får denna öppnas och ner valkuverten tas ur och den preliminära rösträkningen inledas.

På initiativ från RSV redovisade vid valen år 1991 omkring 300

valdistrikt bl.a. vid vilken tidpunkt den preliminära rösträkningen inleddes och avslutades. Omkring 60% valdistrikten hade inlett den av

preliminära rösträkningen senast kl. 20.30. I omkring 40%

av distrikten började man räkna rösterna efter kl. 20.30. Med något undantag hade alla distrikt som ingick i undersökningen påbörjat

rösträkningen kl. 21.00.

Valdistrikten redovisade också när den preliminära rösträkningen avslutades, eller när resultatet i landstingsvalet rapporterades. Flertalet distrikt, eller 51%, rapporterade detta resultat före kl. 23.00 medan 25 % av distrikten redovisade detta resultat kl. 23.30 eller senare.

8.3 Tidigare reformförslag

Redan före vallagens ikraftträdande fanns möjlighet för väljare att rösta i vallokal även om han tidigare röstat på annat sätt i samma val. Också då blev det den i vallokalen avgivna rösten räknades. som Någon direkt motsvarighet till stadgandet i 12 kap. 5 § vallagen fanns

emellertid inte i tidigare valförfattningar. När förslaget till vallag

behandlades i riksdagen uttalade departementschefen följande prop. 1972:105 s. 105.

Den nuvarande lagstiftningen har av principiella och taktiska skäl

den utgångspunkten att vid dubbelröstning, bestar i att väljare

som röstar såväl i vallokal som ostanstalt, den i vallokalen avgivna rösten tillerkärms företräde. bör enligt min

utgångstpunkt

enna mening gälla också om en ordning som den öreslagna genomförs.

1965 års valtekniska utredning hade tidigare, i sitt förslag till reform av poströstningsförfarandet, berört frågan om dubbelröstning och

uttalat bl.a. SOU 1967:27 129. s.

Den ornständigheten, att väljaren inställer sig vid valförrättningen

visar att det av honom som rund för förtidsröstningen åberopande

hindret i verket inte örele Det måste stötande

siåälva

at. anses att en, på ori tiga grunder i extraor inär väg avgiven valsedel skulle gälla, medan valförrättarna skulle vägra motta den valsedel väljaren önskar avlämna enligt huvudregeln, dvs. vid personlig inställelse vid förrättningen.

260 Ãngerröstning

I betänkandet Översyn av vallagen 2 SOU 1980:45 redovisar 1978

års vallagskommitté en intervjuundersökning av 75 väljare som dubbelröstat, eller ångerröstat. Av de intervjuade var det åtta personer som uppgav sig inte veta eller vara osäkra på om de röstat två gånger. Det var i samtliga fall fråga om väljare i hög ålder. I 34 fall hade de dubbelröstat därför att väljarna oroat sig för eller fått reda på att det blivit något fel i hante-

ringen deras poströst. Ändrad politisk inställning 24

av uppgavs av väljare som skäl för att de ångerröstat. Bland de övriga förekom mycket varierande skäl till ångerröstning. En väljare ville kontrollera att valförrättama kände till bestämmelsen. En annan trodde sig kunna få båda rösterna räknade. Det förekom vidare att väljare som poströstat också röstade i vallokalen för att uppleva den särskilda stänmingen där eller för att göra sina vänner sällskap. Av de tillfrågade väljarna skulle 58 stycken ha poströstat även om det inte funnits möjlighet ändra sig. Åtta väljare att var av motsatt

uppfattning.

I sina överväganden anförde kommittén.

De undersökningar som RSV och kommittén genomfört angående dubbelröstningen tyder att det är ett mycket litet antal väljare

utnyttjar möjligheten att rösta i vallokal efter att tidigare ha som röstat postkontor, fart g eller utlandsmyndighet. Flertalet av de dubbe röstande välarna ade väl i och för sig sådana skäl för att rösta också i vallo att de kan anses motivera en rätt att dubbelrösta. För flera av de röstande var emellertid, som framgått av redovisningen ovan, skälen sådana att de knappast motiverade denna rätt. Antalet dubbelröster har varit så få att undersökningsmaterialet i övrigt inte grund för säkrare bedömning huruvida det

någon

ger är motiverat att behålla mö igheten till dubbelröstning. Vidare måste naturligtvis alla bedömningar med utgångspunkt i undersökningsresultaten förses med det förbehållet att resultaten endast s eglar förhållandena vid tvâ särskilda val. Vid ett annat val kan

sadana händelser inträffa under valkampanjens slutskede att antalet

dubbelröstande väljare blir avsevärt mycket större. Tänkbart är väl

också, även om inga erfarenheter hittills tyder å att något sådant

skulle inträffa, att ett inte obetydligt antal va tekniska fel under förtidsröstningen u ptäcks före valda en. Möjligheten att i ett sådant fall låta de rabbade väljarna du belrösta är då en betydligt enklare form för rättelse än det omval som kanske eljest skulle vara enda utvägen. Självfallet är det också värdefullt för den enskilde väljaren att ha möjlighet att rösta även i vallokalen om han före valdagen blir medveten om att fel begåtts vid förhandsröstningen och att hans valsedlar å grund därav kan komma att kasseras. I vissa all synes det också befogat att den som förhandsröstat es

möjlighet att ändra sitt ställningstagande genom att rösta i vallo a-

len. Man kan tänka sig att oväntade händelser av stor politisk betydelse inträffar strax före valdagen, händelser som typiskt sett

sou 1994:30 Ãngerröstning 261

är ägnade att starkt påverka partisympatiema. Väljaren som

dessförinnan inte haft en tanke att byta parti och som därför,

utan att egentligen vara förhindrade att rösta l vallokalen, poströstat lång tid före valdagen skulle förmodligen finna det stötande de om inte hade möjlighet att ändra sig genom att rösta i vallokalen. Det har också, väl med visst fog, hävdats att det är lättare att skydda valhemligheten och att kontrollera att väljaren avger sin röst

utan otillbörligt påverkan av annan person vid röstning i vallokal än vid förhandsröstning.

Det förhållandet att röstning enligt huvudre eln skall ske i vallokalen på valdagen får numera anses ha min re betydelse vad gäller dubbelröstningen. I praktiken står det den röstande fritt att välja om han vill lämna sin valsedel på postkontor eller i vallokal. Nackdelarna med dubbelröstnin en är i allt väsentligt av valtek-

nisk natur. Det är inte ovanligt me över 500 förtidsröstande väljare i ett valdistrikt. Aven om valförrättarna under röstmotta ningen

hunnit med att preliminärt pricka av samtliga förtidsröster ördröjs naturligtvis rösträkningen av att dessa röster inte kan läggas i ner valurnorna förrän röstningen avslutats. Vid bedömningen av om möjligheten till dubbelröstning skall

behållas vill kommittén till en början deklarera att det uppenbarligen

inte bör komma i fråga att avsluta förtidsröstningen tidi are än nu

sker enbart för att kunna ha förtidsrösterna avprickade l röstläng-

derna innan röstnin en i vallokalerna börjar. Någon i egentlig

mening definitiv förtidsröstning kan, med denna utgangspunkt, inte

införas. Aven om det föreskrevs i vallagen att väljare som röstat på postanstalt, hos utlandsmyndighet eller pâ inte fick rösta i

vallokalen skulle han ha vissa möjligheter fartycg ubbelrösta. Detta

att eftersom förtidsrösterna, med nuvarande ordning, inte kan vara i röstlän den när röstningen i vallokalen börjar. Vid

avprickade vi tidpunkt da möjli heten dubbelrösta i sådant

en va en som att

fal upphörde skulle bli eroende av lfälligheter som hur oströs-

terna distribuerades från valnänmder till valdistrikt och i vil en takt valförrättarna harm pricka av oströster. Ett alternativ är att ge förti sröstande väljare möjlighet att också rösta i vallokalen på valda en fram till ett visst klockslag, t.ex. kl. 15.00. Dock blir det inte eller med en sådan bestämmelse fråga definitiv gräns för dubbelröstning. Aven valförrättar-

nålglon

om om na då unnit pricka av de förtidsröster som anlänt till vallokalen, så är det ett betydande antal förtidsröster som ännu inte kommit

framtill vallokalerna eller som över huvud taget inte skickas ut till

valdistrikten, utan räknas av valnärnnderna vid onsdagsräkningen. Möjligheten att förhandsrösta står numera i praktiken öppen för varje väljare. En allt större andel av väljarkåren, f.n. omkring

25 %, röstar på postkontor. Denna förtidsröstning kan ske under en period av drygt tre veckor före valdagen. Det måste antas att de

omfattande möjligheterna att förtidsrösta väsentligt bidrar till det mycket höga valdeltagande här i landet. Enligt kommitténs mening bör man därför inte utan tun t vägande skäl göra sådana ändringar

i valförfattningarna som kan âegränsa förutsättningarna för förtids-

röstning. Ett upphävande av rätten till dubbelröstning skulle kunna verka i den riktningen. Vidare måste beaktas att förhandsröstning kan ske under en relativt lång period. Kommittén finner det därför också väsentligt att väljare som förtidsröstat inte utestängs från

262 Ãngerröstning sou 1994:30

möjligheten att i valhandlingen beakta sådana händelser på det politiska fältet som inträffar omedelbart före valdagen.

De fördelar som skulle kunna vinnas med definitiv förtidsröstning är av rent valteknisk natur. Valförrättamas arbete skulle underlättas. Självfallet är det angeläget att så sker i möjligaste mån. Sådana strävanden måste dock stå tillbaka för intresset av att välarnas röster överensstämmer med deras olitiska ståndpunkt på val a en. Vidare får man anta att definitiv örtidsröstning skulle kunna eda till att det preliminära valresultatet var klart omkring en timme tidigare än f.n. Detta intresse kan naturligtvis än mindre än hänsynen till valförrättarnas arbetsförhållanden motivera en

övergång till definitiv förtidsröstning.

Av anförda skäl finner kommittén att väljare som röstat på postkontor, hos eller fartyg bör ha kvar möjlig-

heten rösta utlandsmyndilghet också val okal.

att l Möjligheten att dubbelrösta har emellertid fört med sig tilltagande praktiska olägenheter för valförrättarna i takt med att antalet poströster ökat. Det måste antas att poströstningen kommer att öka ytterligare något. Det finns därför i och för sig starka skäl att försöka finna någon väg att underlätta valförrättarnas arbete med

poströsterna. Kommittén har av det skälet också ingående övervägt

möjligheten att begränsa rätten till dubbelröstning till en viss tidsperiod på valda en. Om rätten att du belrösta skall upphöra viss tid valdagen bör man vid val av tidpunkt främst se till att väljarna ges rimliga möjligheter att dubbelrösta. Vidare är det önskvärt att tiden sätts så att valförrättarna före vallokalernas stängning hinner pricka av

samtliga poströster som skickas ut till vallokalerna och lägga dem i valurnorna. Då kan rösträkningen sätta igång omedelbart efter

vallokalernas stängnin Båda dessa intressen borde kunna till- . godoses om rätten att ubbelrösta up hörde, t.ex. kl. 15.00. Detta skulle innebära att väljare som instä sig i vallokalen senast vid detta klockslag för att rösta hade rätt att avlämna sin röst i vallokalen även om han dessförinnan röstat t.ex. på postkontor. Valförrättarna skulle alltså inleda den definitiva avprickningen av poströster i röstlängden så snart samtliga väljare som anlänt till vallokalen senast kl. 15.00 hunnit avge sina röster. Som framgått ovan har man emellertid inte med denna lösnin angett en generell frist för dubbelröstning. Ibland skulle en förti sröstande få lämna en röst i vallokalen också efter kl. 15.00, nämligen om valförrättarna inte

hunnit pricka av hans tidigare röst i röstlängden.

Enligt kommitténs kan ordning med tidsbegränsad

uppfattning

en dubbelröstning leda til praktiska svåri heter då valförrättarna skall

avgöra vilka väljare har rätt duâbelrösta. Vidare det föga

som att är tilltalande att det blir helt beroende av slumpmässi a omstän heter, som tiden för utsändning av poströster till va distrikten och tillströnmingen av väljare i vallokalen, i vad mån en väljare får

dubbelrösta efter utgången av den i valla en angivna fristen. Av dessa skäl har kommittén inte funnit ämpligt att föreslå en

tidsmässig begränsning av rätten till dubbelröstning.

Ängerröstning 263

8.4 Valmyndigheternas synpunkter

RSV har i flera framställningar till regeringen tagit upp frågan om ängerröstningen. RSV har anfört bl.a. följande.

Ursprungligen gällde den föreskriften att rösträtt endast fick utövas

enom personlig inställelse i vallokal. Regeln om vallokalrösts öreträde framför på annat sätt avgiven röst torde kunna härledas från äldre lagstiftares farhågor för missbruk av rösträtten och svårigheter att garantera valhemli heten vid röstning på annat sätt. Stränga fonnföreskrifter reglera e därför denna röstning. Detta synsätt har emellertid alltmer övergivits och olika reformer för att

underlätta röstning på annat sätt har genomförts. Alla väljare har

rätt att rösta i förväg. Vid förtidsröstning görs inte

nåâon

numera bedömning av om väljaren än förhindrad att rösta i vallokalen. et kan därför sättas i fråga om inte förtidsröstning numera i stället är

ett undantag bör betraktas som ett likvärdigt alternativ till vallokals-

röstning. Ett skäl som också kan ha bidragit till att regeln om dubbelröstning behållits kan vara att den som röstar i förtid inte har tillgång till ar umentationen i valrörelsens senare del. Möjlig- heterna till dub elröstning enligt valnämndernas samstämmiga

uppfattning betydande utgör ägenhet för valförrättare och medför

en 0 försening Skäl talar alltså för 12 5 §

sammanräkninåen.

av att vallagen bör up hävas oc förtidsröst betraktas som de initiv

Praktiskt skulle etta innebära bl.a. följande. Om väljare infinner

sig i vallokalen efter det att hans förtidsröst har ts ner i valurnan skall han vägras att rösta pâ nytt. Om förti srösten däremot behandlas efter det att väljare har utövat sin rösträtt i vallokalen skall förtidsrösten ogillas. Princi iella invändnin ar kan resas mot ett förfarande enligt vilken möj igheten till än rad röstning blir

beroende av när förtidsrösterna behandlas. Dubbelröstning före-

kommer emellertid endast i något hundratal fall varje val och en väljare som förtidsröstat skulle alltjämt äga möjlighet till ändrad

röstnin genom att infinna sig i vallokalen på valda förmiddag

innan örtidsrösterna normalt hunnit behandlas. Mot dessa rininvändningar bör vägas de administrativa fördelar eder

ciIpiella

som

1 en önskvärd förkortning av tiden för den preliminära samman-

räkningen och en betydligt enklare rutin för valförrättarna.

RSV har i den utvärdering som gjorts efter 1991 års val tillagt att

föreskriften att poströsterna får läggas ner i valurnan först efter kl. 20.00 på grund av tidspressen innebär en onödig sänkning av nivån på säkerheten i förfarandet. Mot bakgrund av den undersökning som

gjorts i 15 kommuner uppskattar RSV att hanteringen av poströsterna

i vallokalen försenar den preliminära rösträkningen och rapporteringen det preliminära resultatet från vallokalerna med mellan 20-25 av minuter. Valnärrmder och valförrättare har vid kontakter med utredningen

starkt understrukit RSV:s framställning om att 12 kap. 5 § vallagen

264 Ãngerröstning sou 1994:30

bör upphävas eller att möjligheten att rösta i vallokal för den som förtidsröstat åtminstone bör begränsas till viss del av valdagen.

8.5 Ångerröstning i övriga nordiska länder

I Finland avslutas förtidsröstningen onsdagen närmast före valet, äger söndag och måndag. Förhandsrösterna granskas före som rum valet och de röstande prickas i röstlängden. De får därefter inte av rösta i vallokal. I Norge gäller, liksom i Sverige, att väljare som förhandsröstat ändå får rösta i vallokalen. Den röst som lämnas i vallokalen gäller. Efter valet 1977 tog stortingets fullmaktskommitté upp frågan om dubbelröstning. Kommittén menade att det skulle innebära en betydande förenkling arbetet med sammanräkningen om förhandsrösten blev av definitiv. Förslaget avvisades emellertid under hänvisning främst till

att man i så all skulle bli tvungen att avsluta poströstning och annan

förhandsröstning redan några dagar före valet odelstingsproposition nr 197879:33.

I Danmark hade man fram till en lagändring år 1980 motsvarande

bestämmelser i Finland. Förhandsrösterna brevrösterna var som - -

avprickade i röstlängden när vallokalerna öppnade och väljare som

brevröstat fick inte rösta i vallokalen. Indenrigsministeriets valglovsudvalg föreslog i ett betänkande 1980:839 att även de som förtidsröstat skulle få rösta i vallokal. Skälen var i huvudsak följande.

Att väljare förhandsröstat inte får rösta i vallokal står i

som

överensstämmelse med huvudregeln att väljaren personligen skall

avlämna sin röst i vallokalen. Genom den ifrågasätta lagändringen skulle också kunna tillmötesgå önskemål om att kunna ändra en man röst har lämnats vid en tidpunkt då väljarna ofta inte har som kännedom de anmälda kandidaterna och heller inte har om namnen möjlighet att ta hänsyn till ev. nyregistrerade partier. Urvalget hänvisade också till att dubbelröstning kan ske i både Norge och Sverige. Möjligheten för väljare att dubbelrösta har sedemera tagits bort under hänvisning till att den utnyttjades endast i ett fåtal fall och att den ledde till betydande administrativa svårigheter, se lagen om val till Folketinget, nr 271 af 1987, § 67. De nuvarande reglerna motsvarar de regler gällde före ändringen år 1980 med den som skillnaden att lämnat en brevröst lämnar en ny om en person som

brevröst så skall den brevröst som lämnats sist gälla. Härigenom

skulle behovet för väljare att kunna ångra en tidigt avgiven brevröst att rösta i vallokalen minska i väsentlig grad. genom

Ãngerröstning 265

överväganden

8.6 och

förslag

Som 1978 års Vallagskommitté förutsade har andelen poströstande väljare fortsatt att öka. Sedan år 1980, då andelen var 25%, har den ökat till omkring 37% av antalet väljare vid riksdagsvalet år 1991 eller 2.008.095 väljare. Vid sistnämnda val röstade mer än 60% av dessa väljare under veckan före valdagen. Under denna vecka röstade flest väljare under tiden onsdagen fredagen med tyngdpunkt på fredagen då 16,6% av totala antalet poströstande väljare röstade. När det gäller terminologin föredrar kommittén att kalla möjligheten att rösta i vallokalen trots att väljaren redan förtidsröstat ångerröst-

ning. Uttrycket dubbelröstning kan leda till uppfattningen att mer än

en röst från väljaren kommer att ligga till grund för valresultatet. Vid valen år 1985, 1988 respektive 1991 ångerröstade i hela landet 2 836, 1 905 respektive 1 448 väljare. - Om poströstningen görs definitiv på samma sätt som i Danmark skulle det innebära att man före valdagen måste markera i röstlängden

att väljaren förtidsröstat. Detta skulle, som 1978 års Vallagskommitté

konstaterade, bl.a. leda till att röstmottagningen på posten måste

avslutas senast torsdagen före valdagen. En sådan begränsning skulle, mot bakgrund av att ett så stort antal väljare röstar dagarna före valdagen, kunna leda till ett sänkt valdeltagande. En sådan begräns-

ning vill kommittén därför inte föreslå. Men det är inte bara risken för ett sänkt valdeltagande som ligger bakom kommitténs uppfattning. Den hänger också samman med att man inom kommittén anser att det bör

väljarnas ställningstagande valdagen som skall ligga till grund

vara för valresultatet. Också av principiella skäl bör således röstning på

valdagen alltjämt vara huvudregel. Det förhållandet att det bara är ett

mycket litet antal väljare ångerröstar leder enligt kommitténs som mening alltså inte till att förtidsröstningen endast av detta skäl bör göras definitiv. Om möjligheten att ångerrösta skall begränsas bör man i stället göra det, som 1978 års Vallagskommitté också är inne på, genom att begränsa möjligheten att rösta i vallokalen efter ett visst klockslag eller, som RSV föreslagit, efter det att rösten lagts ner i urnan.

Av dessa alternativ torde det alternativet som utgår ifrån en be-

gränsning av möjligheten att ångerrösta efter ett visst klockslag vara det alternativ leder till störst förutsägbarhet för väljaren när det som gäller frågan hur länge han överhuvud taget har möjlighet att ångra sig. En sådan lösning skulle därför i sig vara att föredra.

266 Ångerröstning

8.6.1 Vad talar för en förändring

Vilka är då de fördelar som kan uppnås att begränsa möjliggenom heterna att ängerrösta till viss tidpunkt valdagen I Vallagsutreden ningens delbetänkande VAL Organisation Teknik Ekonomi SOU 1992:108 redovisas de samlade kostnaderna för valen år 1991. De uppgick till omkring 350 milj. kr. För kommunerna är kostnaderna för valförrättarna den tyngsta posten. Denna kostnad detta år 25 % var av den samlade kostnaden eller totalt omkring 90 milj. kr. I betänkandet föreslås att det under valen år 1994 genomförs viss försöksverksamhet bl. a. när det gäller röstmottagning och valdistriktsindelning. När det gäller röstmottagningen föreslås försöksverksamhet som innebär att man kan ha ambulerande röstmottagning i ett valdistrikt eller att det inrättas flera vallokaler i samma distrikt. Bakom förslaget med försöksverksamhet ligger tanken att man genom att ha flexiblare en röstmottagning skulle kunna öka valdistriktens storlek i glesbygdsdistrikten. Genom att öka valdistrikten storlek skulle man kunna sänka antalet valförrättare och därigenom sänka kommunernas kostnader för valen utan att försämra servicen för väljarna. När det gäller valdistriktens storlek har det frarnhållits att den nuvarande hanteringen av förtidsrösterna starkt påverkar möjligheterna att öka valdistriktens storlek, framför allt i tätorterna. I vissa valdistrikt i tätorterna är andelen förtidsröster så hög 50 %. Även som om valförrättarna förhandsgranskar poströsterna under valdagen, innan vallokalen stängs för röstning, är de nuvarande bestämmelserna om hur förtidsrösterna skall hanteras så betungande för valförrättarna att det inte är praktiskt genomförbart att öka valdistriktens storlek utan att samtidigt öka antalet valförrättare i varje distrikt. Möjligheten att sänka kostnaderna för valadministrationen att öka valdistriktens genom storlek skulle således vara utesluten om inte reglerna för hanteringen av poströsterna ändras. En fördel som en begränsning ångerröstav ningen skulle föra med sig är därigenom förbättrar förutsättatt man ningarna för en utveckling mot en flexiblare och därmed kostmer nadseffektiv valadministration. I detta sammanhang bör det påpekas att en ökning av valdistriktens storlek i tätorterna inte automatiskt innebär att väljarna får längre avstånd till sin vallokal. I realiteten är det ofta så att det är skolbyggnader som används som vallokaler och att flera valdistrikt har sin vallokal i samma skolbyggnad. Ett system som tillåter att poströster preliminärt godkänts läggs som ner i urnan efter ett visst klockslag innan röstmottagningen men avslutats i vallokalen innebär att den preliminära rösträkningen kan börja så gott som omedelbart efter det att vallokalen stängts för röstning. Denna tidsvinst uppskattades 1978 års Vallagskommitté av

SOU 1994: 30 Ãngerröstning 267

till omkring en timme. De uppgifter som lämnades från omkring 300 valdistrikt under valen år 1991 visar att närmare 60% av distrikten inledde den preliminära rösträkningen inom en halvtimme efter det att röstningen avslutades. Den faktiska tidsvinsten torde därför i flertalet fall mindre än en timme. RSV har mot bakgrund av resultatet i vara den nämnda undersökningen uppskattat tidsvinsten till 20-25 minuter. I vissa valdistrikt torde dock tidsvinsten bli mer än en timme. Även tidsvinsten inte är så 1978 år Vallagskommitté om stor som antog utan endast kan uppskattas till ca en halvtimme innebär denna tidsvinst ändå att från valdistriktens sida kan redovisa det man preliminära valresultetet tidigare på valkvällen än vad som nu är fallet. Detta kan inte ses som enbart ett intresse av valteknisk natur. Det är tvärt om av stort allmänt intresse att medborgarna så snart som möjligt kan ta del det preliminära valresultatet. Medborgarnas förtroende av för valförfarandet i stort hänger nära samman med valadministratioförmåga att snabbt redovisa ett preliminärt resultat. Vad det nens handlar om är att medborgarna skall uppfatta valorganisationen som

effektiv och att valresultatet också uppfattas som legitimt.

Intresset av att få fram ett preliminärt valresultat så snabbt som möjligt under valkvällen skulle naturligtvis kunna tillgodoses genom att kommunerna åläggs att öka antalet valförrrättare i valdistrikten. En

sådan lösning kan kommittén emellertid inte ställa sig bakom. Den

skulle nämligen leda till ökade kostnader för kommunerna och därmed för hela valadministrationen. Däremot skulle man utan ökade -

kostnader kunna uppnå en viss, om än mindre, tidsvinst genom att

begränsa ångerröstningen. De nuvarande reglerna om ångerröstning innebär, som nämnts att poströstema får läggas ner i urnan först efter att röstningen ovan, i vallokalen avslutats. Detta arbetsmoment sker under stark tidspress

på grund av det starka intresse som finns från bl.a. massmedierna att få fram det preliminära valresultatet så tidigt som möjligt. Som RSV påpekat innebär detta risk för säkerheten i valförfarandet. Vad det

en handlar är risken för att t.ex. ett valkuvert som avser riksdagsvalet om läggs i för kommunalvalet. Intresset av att upprätthålla urnan

säkerheten i valförfarandet genom att minska tidspressen vid hanteringen av poströstema efter lokalens stängning talar också för att

begränsa ångerröstningen.

I den undersökning genomfördes under valen år 1991 i

som

omkring 300 valdistrikt framgår att valförrättamas uppdrag i närmare

hälften av distrikten avslutades senare än kl. 23.00. Om det skall vara

möjligt att lägga arbetsuppgifter valförrättarna som t.ex att

nya räkna resultatet samtidig folkomröstning eller om det införs ett av en -

utökat inslag personröstning sortera och räkna personröster i de

av olika valen, utan att öka antalet valförrättare och därmed kommuner-

268 Ãngerröstning

nas kostnader, krävs det att man ett eller annat sätt skapar utrymme

för dessa uppgifter att ta bort något annat arbetsmoment. Även

genom

om en begränsning av ångerröstningen inte skulle innebära att man

kan göra det möjligt att inom ramen för den organisation som används f.n. täcka upp det merarbete som det skulle innebära för valförrättarna

om de också skulle redovisa ett preliminärt resultat när det gäller personröstningen så skulle en begränsning av ångerröstningen i vart fall kunna innebära att man åtminstone skapar ett visst utrymme för denna nya arbetsuppgift för valförrättarna.

8.6.2 Vad talar emot en förändring

Vilka är då nackdelarna med att begränsa ångerröstningen En inskränkning av möjligheten att ångerrösta till en viss tidpunkt på

valdagen innebär naturligtvis ett visst avsteg från huvudregeln att

väljaren skall rösta på valdagen och att all annan röstning är prelimi-

när. För den väljare som har förtidsröstat innebär det att han, om han vill vara säker på att kunna ångra sitt val, i princip måste göra det före utsatt tid. Som 1978 års Vallagskommitté påpekat kan det bli

fråga om slumpmässiga omständigheter som avgör om väljaren skall få ångerrösta efter denna tidpunkt. Det rör sig bl.a. om väljare vars

förtidsröst finns i vallokalen men som ännu inte har granskats där, men också väljare vars förtidröster inte ens har distribuerats till vallokalen. Beträffande dessa vet man helt enkelt inte att de har

förtidsröstad eftersom någon markering i röstlängden inte finns. I praktiken skulle det därför bli möjligt för en väljare i ett distrikt att

ångerrösta vid samma tidpunkt som denna möjlighet beskurits för en annan väljare. Ett alternativ som förts fram är att röstmottagningen i vallokalen avbryts och att man tar en paus i förrättningen och under

denna paus behandlar samtliga poströster. Konsekvensen av detta blir

emellertid att man avskär samtliga väljare från att rösta under en viss

tid under valdagen. Hur lång tid som behövs för att valförrättarna

skall kunna behandla poströsterna beror dessutom bl.a. valdistrik-

tets storlek och antalet poströster. Hur lång tid som den enskilda vallokalen behöver vara stängd kommer därför att variera. Samtidigt

blir det med en sådan konstruktion ändå möjligt för vissa väljare att ångerrösta i vallokalen efter det att den åter öppnats, nämligen om väljarens röst inte finns med bland de röster som sänts ut till vallokalen.

Ãngerröstning 269

8.6.3 Kommitténs slutsatser och förslag

Även kommittén inte att det låga antalet väljare som om anser ångerröstar i sig bör leda till definitivt tar bort möjligheten att att man ångerrösta kan naturligtvis inte helt bortse från att det också i man fortsättningen torde komma att röra sig ett mycket litet antal om

väljare. Detta är också den erfarenhet gjorde i Danmark när man

man

tillät ångerröstning under 1980-talet. Andelen förtidsröster i Danmark

är dock avsevärt mycket lägre än här i landet. Om väljare vill ångerrösta får tillfredsställande möjligheter

en som

göra det kommer, enligt kommittén uppfattning, de nackdelar som

att

begränsning ångerröstningen skulle innebära främst att vara av

en av

praktisk Det finns i detta sammanhang anledning att se hur man

natur. idag tillämpar den möjlighet finns i vallagen att begränsa som

öppethållandet i viss vallokal. Enligt 9 kap. l § vallagen får RSV

en bestämma vallokalen i ett visst valdistrikt skall vara öppen för att röstning under kortare tid än den föreskrivna, dvs. mellan kl 08.00

och 20.00, välj ändå får tillfredsställande möjligheter att rösta.

om arna

fall RSV beslutar begränsat öppethållande har man i flertalet

I de om fall bestämt vallokalen skall hållas öppen till kl. 17.00. Om välatt jarnas möjlighet att ångerrösta avskärs kl. 17.00 får han, mot

denna praxis, ändå ha tillfredsställande möjligheter bakgrund av anses

Poströsterna sänds i de flesta fall ut till vallokalerna i två att rösta. och eftermiddagen. Om man be-

omgångar, en morgonen en tidpunkten till kl. 17.00 så finns det förutsättningar för att

stämmer de poströster kommit till vallokalerna under för-

granskningen av som middagen hinner genomföras och att det då finns en markering i

röstlängden väljaren poströstat eller rättare det finns en markering att

den inkomna poströsten preliminärt godkänts. Eftenniddags-

att

sändningen, det finns sådan, innehåller ofta relativt få poströs-

om en beträffande dessa röster torde det i de flesta fall finnas ter och även

förutsättningar för att de kan vara preliminärt granskade kl. 17.00. En begränsning möjligheterna att ångerrösta bör konstrueras så

av

den väljare vill ångerrösta skall få göra det om han lämnar sin

att som

röst senast kl. 17.00. Om inte alla poströster hunnit granskat i alla

vallokaler vid denna tid kan den faktiska möjligheten att ångerrösta komma variera något mellan olika valdistrikt. Enligt kommitténs att bedömning skulle inte allmänhetens förtroende för valförfarandet

minska pâ grund detta. För den enskilde väljaren är det väsentligt

av han eller hon garanteras tillfredsställande möjlighet att rösta i att vallokalen han eller hon har ångrat sig. För allmänhetens om förtroende för valförfarandet torde det här framför allt vara viktigt att

270 Ãngerröstning

man kan skapa garantier för att inte än röst från

mer en varje väljare kommer att ligga till grund för valresultatet.

Vid den preliminära granskningen poströsterna görs marke-

av en ring i röstlängden att rösten preliminärt har godkänts. Av röstlängden

framgår sedan att väljaren preliminärt har röstat. Om det finns en

sådan markering för väljare vill lämna sin röst efter kl.

en som 17.00

så skall väljarens röst i vallokalen inte tas emot. Om väljaren infinner

sig i vallokalen och röstar och det vid en senare granskning av poströsterna visar sig att väljaren poströstat så skall poströsten underkännas och alltså inte läggas i Den kommer ner urnan. rösten då

inte att ligga till grund för valresultatet. En utveckling nuvarande

av

rutiner kan tillräckliga garantier så väljaren inte får

ge att mer än en röst godkänd.

Sammanfattningsvis anser kommittén att intresset att vidga

av

förutsättningarna för en flexiblare och kostnadseffektiv valadmini-

mer stration starkt talar för att begränsar möjligheten ångerrösta det att

sätt som redogjorts för Principiellt kommer då ovan. röstning på valdagen alltjämt vara den formella huvudregeln varför väljarnas åsikt på valdagen alltjämt kommer att ligga till grund för valresultatet. Till detta kommer att sådan begränsning kan uppnå det

man genom en att

preliminära valresultatet kan tas fram något tidigare valkvällen och

att valförfarandet blir säkrare utan samtidigt att man ökar kostnaderna för valet. Kommittén föreslår därför sådan

att en begränsning införs.

Särskilda... 271

9 Särskilda röstmottagningsställen

9.1 Sammanfattning

Det centrala myndighetsansvaret för poströstningen, inklusive ansvaret för institutionsröstningen och röstning på tillfälliga postkontor valdagen, har i samband med Postens bolagisering förts över till RSV. Kommittén föreslår att RSV skall kunna bestämma att den röstmottagning som sker på vårdinrättningar eller andra institutioner, söndagen före valdagen skall kunna anordnas inte bara Posten AB utan också av någon amian t.ex av kommunens valnärrmd. Motsvarande föreslås närdet gäller den röstmottagning kan anordnas på valdagen. Den lokal som som inrättas för röstningen skall kallas särskilt röstmottagningsställe.

9.2 Bakgrund

Första gången poströstning ägde vid 1942 års kommunalsom rum var val. Till början fick endast den särskilda skäl var fören som av hindrad att rösta i vallokalen, rösta på posten. Möjligheterna att poströsta vidgades inför 1970 års val. Formellt förutsätts i lagen att väljare skall rösta på valdagen i den vallokal där han är upptagen i röstlängd. Om han timer sig förhindrad att rösta valdagen i vara sin vallokal får han rösta på posten. I praktiken kan en väljare fritt avgöra han vill sin röst på postkontor eller i vallokal. om avge Inför och under valen år 1991 genomfördes förtidsröstning på på permanenta eller tillfälliga postkontor. Enligt 10 kap. 1 § posten vallagen i dess då gällande lydelse skulle vid ordinarie val till riksdag, landsting och kommunfullmäktige röstning ske varje postkontor från och med den tjugofjärde dagen före valdagen till och med valdagen. Vid andra val skulle röstning på postkontor ske från och med den tionde dagen till och med valdagen. På förslag av posten

272 Särskilda...

kunde RSV bestämma att röstmottagning inte skulle ske vid vissa postkontor. Röstning på postkontor skulle ske under den tid då postkontoret var öppet för allmänheten. På förslag posten kunde RSV begränsa den av tid då röstning skall kunna ske på visst postkontor. Under tiden före valdagen skulle röstning alltid kunna ske under minst timma varje en dag under normalt öppethållande.

Förtidsröstning genom Posten kunde också ske på tillfälliga

postkontor. Sådana postkontor kunde, efter samråd med Valnänmden

och med Vårdinrättningen, inrättas sjukhus, ålderdomshem, kriminalvårdsanstalt eller liknande inrättning. Tillfälliga postkontor för

röstmottagning ñck inrättas tidigast sju dagar före valdagen. I regel

inrättades tillfälliga postkontor för röstmottagning på denna

typ av institutioner söndagen före valdagen. Liksom när det gällde röstning på ordinarie postkontor var det Posten ansvarade för som ensam röstningens genomförande. Posten kunde dock begära att Valnämnden utsåg ett visst antal personer att biträda postens röstmottagare. Även i de fall Valnämnden utsåg sådana biträden det Posten var som ansvarade för röstmottagningen.

Röstning på posten ägde inte bara rum före valdagen. På valdagen skulle postkontor öppet för röstmottagning minst timme före

vara en

kl. 11 och minst en timme efter kl. 15. Det vanliga att de

var

postkontor som har röstmottagning valdagen höll öppet kl 10-11

och 15-16. Efter samråd med Valnämnden kunde Posten inrätta tillfälliga

postkontor för röstmottagning på valdagen. Det då inte fråga

var om

röstmottagning på institutioner som nämnts utan framför allt

ovan röstmottagning i glesbygdsomrâden. Ett sådant postkontor kunde inrättas t.ex. om ett Valdistrikt dragits in så att Väljarna får längre till sin nya Vallokal. I ett sådant fall kunde att inrätta ett man genom

tillfälligt postkontor minska risken för att Valdeltagandet sjunker. Vid Val till landsting eller kommunfullmäktige inte omfattade

som hela landet fick RSV bestämma att röstmottagning på posten inte skulle anordnas valdagen. Vid de kyrkliga Valen anordnades ingen poströstning på valdagen

och inte heller på fredagen och lördagen i Veckan närmast före valdagen. I övrigt genomfördes poströstningen i princip sätt

samma som under septembervalen bortsett från att det inte anordnades någon

institutionsröstning.

Röstning på ett postkontor skulle till följande sätt. Väljaren visar upp sitt röstkort för den utsetts till röstmottagare. En person som väljare som inte är känd av röstmottagaren skall legitimera sig. Kan han inte det får han inte rösta. När röstmottagaren kontrollerat väljarens identitet får väljaren ett Valkuvert för Varje Val han är

Särskilda... 273

röstberättigad Han uppsöker därefter en valskänn och lägger in en valsedel för varje val i ett valkuvert. Han lämnar därefter valkuvert och röstkort till röstmottagaren. Röstmottagaren skulle kontrollera att väljaren bara ställt i ordning ett valkuvert för varje val och att kuvertet inte utsatts för obehörig märkning. I väljarens närvaro skall röstmottagaren därefter lägga ner valkuverten tillsammans med väljarens röstkort i ett fönsterkuvert och

klistra igen fönsterkuvertet.

Väljare som röstade på posten kunde också budrösta genom sin make eller annat bud. Om väljaren betjänades av lantbrevbårare fick han lämna sin budröst till lantbrevbäraren om röstning skedde vid det postkontor till vilket lantbrevbäraren var knuten. Lantbrevbäraren, som inte ñck vara vittne, skulle på ytterkuvertet intyga att han tagit emot försändelsen av väljaren. Han skulle sedan lämna budrösten och väljarens röstkort till röstmottagaren postkontoret. I närvaro av den som lämnat budrösten skulle röstmottagaren kontrollera att försändelsen är i föreskrivet skick och därefter lägga den i ett fönsterkuvert tillsammans med väljarens röstkort. Posten sänder mottagna fönsterkuvert till valnänmden i den kommun

där väljaren var upptagen i allmän röstlängd eller, om väljaren var

upptagen i särskild röstlängd, till Valnämnden i den kommun där den särskilda röstlängden skall finnas tillgänglig.

Att en väljare röstat på postkontor, hos utlandsmyndighet eller fartyg hindrade inte att han också röstade i vallokalen valdagen. I

så fall gällde den röst som lämnats i vallokalen. Väljare som förtidsröstat eller som poströstat på valdagen har alltså möjlighet att ändra sitt val genom att rösta även i vallokalen. Se avsnitt

9.2.1 Poströstningens omfattning

Antalet poströstande under perioden år 1976 till 1988 ökade från 1,2 milj. till omkring 2 milj. Vid septembervalen åren 1982, 1985 och

1988 var andelen väljare som poströstat 35,1, 37,0 respektive 36,5 %. Inför och under valdagen den 15 september 1991 utnyttjade 36,8 % av väljarna denna möjlighet. Procenttalet avser antalet poströstande jämfört med totala antalet röstande i riksdagsvalet. Flertalet, eller drygt 60%, av dem som poströstat röstade under veckan före valdagen och på valdagen.

Under 1985, 1988 och 1991 års val uppgick antalet poströster till

2 077 905, 1 986 242 respektive 2 049 312 stycken. Dessa år var antalet röstande i riksdagsvalet 5 615 242, 5 441 050 respektive 5 562 920.

274 Särskilda...

Institutionsröstningen genomförs, nämnts uteslutande som ovan, under söndagen före valdagen. Antalet tillfälliga postkontor som inrättats och vid vilka typer av institutioner röstmottagning anordnats vid de tre senaste valen framgår av tab

Tabell 1

Antalet väljare som röstade vid dessa vårdinrättningar framgår av tab 2. Tabell 2

25 075 Kriminalvârdsanstalter och häkten 1 090 956 903 Hem för vård eller boende 650 437 380 Andra vårdinrättningar 37 36 20

Totalt antal röstande 49 064 41 377 39 840

På valdagen år 1991 inrättades också 35 särskilda postkontor. Vid dessa röstade totalt l 377 väljare.

Särskilda... 275

9.2.2 Kostnaderna för röstning posten

För poströstningen fick postverket ersättning av RSV. Vid de senaste

valen har dessa kostnader fördelat sig enligt följande.

Utöver ersättningen i samband med poströstningen tillkom för valen år 1991 portokostnader för distribution av röstkort med omkring 15 milj. kr. Kostnaden för röstning på institutioner söndagen före valdagen

uppgick vid 1988 och 1991 års val till 4,2 respektive ca 5,8 milj. kr. Kostnaden för poströstning valdagen uppgick samma år till 5,7

respektive ca 8 milj. kr.

9.2.3 Bolagiseringen av Posten

Genom ett beslut av riksdagen den 17 december 1993 bemyndigades

regeringen att ombilda Postverket till ett statligt helägt aktiebolag, Posten AB. Ombildandet skall ske per den 1 mars 1994 prop.1993 94:38 Postlag och en förändrad verksamhetsform för postverket, m.m.. I propositionen uttalar regeringen s. 102 Vid en bolagisering av Postverket bör det centrala myndi hetsan-

svaret för poströstningen övertas av någon annan myndig et. Det får anses mest ändamålsenligt att lägga denna gift på Riks-

skatteverket, som enli t förordningen 1985:9 om central

valmyndighet är centra valmyndighet såväl enligt 1 kap. 2 §

vallagen som enligt 2 § lagen om kyrkofullmäktigva1,m.m. Härigenom kommer Riksskatteverket att vara central valmyndighet för alla former av röstning. En ändring som otvet dligt klargör

detta förs lämpligen in i 10 kap. 1 § vallagen samt i § lagen om

kyrkofullmäkt1gval,m.m. Poströstning kommer vid nästa val att äga rum på de postkontor som disponeras av Posten AB. Det finns inte anledning att ändra på

276 Särskilda...

den nuvarande principen när det gäller utseende av röstmottagare. Efter Postverkets bola isering bör denna uppgift således skötas av Posten AB eller det otterbolag till Posten AB som kommer att rymma postkontorsverksamheten. En ändring med denna innebörd bör genomföras redan nu med hänsyn till det förestående riksdagsvalet 1994. Med anledning av den översyn av bl.a. frågor som rör poströstning, institutionsröstning m.m. som för närvarande görs av Vallagsutredningen, finns det inte nu anledning att införa en bestämmelse om möjlighet till röstning genom något annat ostbe-

fordningsföretag än Posten AB. Denna frå a kan inte sin ösning

förrän tidigast efter 1994 års val. Vid 199 års riksdagsval föreslås nämligen i prop. 199394:21 att viss försöksverksamhet skall genomföras angående bl.a. institutionsröstningen, ambulerande röstmottagning och inrättande av flera röstmottagningsställen i ett och samma valdistrikt. Enligt ll ka 6 § regeringsformen måste ett överlämnande till . ett bolag av en örvaltningsuppgift som innebär myndighetsutövning ske med stöd av lag. I enlighet med det anförda föreslår regeringen att det i vallagen, lagen om kyrkofullmäktigval,m.m., och folkomröstningslagen förs in bestämmelser om att poströstnin får ske på Posten AB:s postkontor och att röstmottagare utses av olaget.

10 kap 1 § vallagen fick i SFS 1993:1689 följande lydelse. När val skall förrättas, bestämmer centrala valmyndigheten efter samråd med Posten Aktiebolag vilka ostkontor röstning skall

genomföras. Vid val till riksdagen och vid sådana val till kommun-

eller landstingsfullmäktige som omfattar hela riket skall röstning alltid kunna äga rum på minst ett postkontor i varje kommun. På de ostkontor där röstning genomförs skall man vid ordinarie val till riksdagen och val i hela riket till kommun- och landstingsfullmäktige kunna rösta från och med den tjugofjärde dagen före valdagen till och med valdagen. Vid andra val skall man på dessa postkontor kunna rösta från och med den tionde dagen före valdagen till och med valdagen.

Bestämmelsens konstruktion motsvarar vad som gäller utlandsröstningen; RSV bestämmer vid vilka postkontor som röstning skall genomföras. I 10 kap. 2 § har andra stycket tagits bort. Detta hade tidigare följande lydelse. Finns det särskilda skäl, får centrala valmyndigheten på förslag av postverket bestämma att röstmottagning skall anordnas endast på

vissa postkontor. Vid val till riksdagen och vid sådana val av

landstingsledamöter eller kommunfullmäktige som omfattar hela riket skall röstning dock alltid kunna äga rum på minst ett postkontor i varje kommun.

Utgångspunkten är således att RSV skall bestämma vid vilka postkontor som röstning skall genomföras. Den enda begränsningen är att det vid val till riksdagen och vid ordinarie val till landstings- och kommunfullmäktige måste det finnas minst ett postkontor för röstning

Särskilda... 277

i varje kommun. Tillfälliga postkontor för röstmottagning skall kunna inrättas precis tidigare, både när det gäller institutionsröstningen

som

och tillfälligt postkontor inrättas under valdagen. Beslut om detta

som

skall fattas RSV efter samråd med Posten AB. När det gäller

av

tidpunkten för röstningen vid denna postkontor så skall Posten

typ av

AB bestämma detta efter samråd med Valnämnden och när det gäller

institutionsröstningen, med vårdinrättningens eller vårdanstaltens

ledning. Posten AB skall ha motsvarande samråd när det gäller

röstningens genomförande på institution. I överenstämrnelse med

en

vad gällt tidigare får institutionsröstningen inte genomföras

som tidigare än sju dagar före valdagen.

9.3 överväganden och förslag

Möjligheten att rösta på institutioner kan framför allt ses som en service de väljare berörs. Antalet väljare som röstar vid som institutionsröstning har vid de senaste valen varit omkring 40 000. Vid

1991 års val röstade 39 840 vid olika typer av institutioner. personer

Omkring 38 500 dessa röstade vid sjukvårdsinrättningar, ålder-

av domshem och servicehus.

Vid valen år 1994 skall det genomföras försök där vissa kommuner

skall för institutionsröstningen. Bakgrunden till denna ansvara

försöksverksamhet är att Vallagsutredningen ansåg att det finns

anledning ifrågasätta inte institutionsröstningen bör överföras att om till kommunerna, ansåg att detta i så fall borde föregås av en men

sådan försöksverksamhet. I regeringens proposition 199394:21 uttalar

regeringen.

Resultatet Postlagsutredningens försla kan bli att Postens roll i

av valsammanhang omprövas. Det kan bli rå om ett mer renodlat a beställar leverantörsförhållande. Utan att öre ripa ett kommande ställningsta ande i frå finns det skäl att örsöksvis

an prova en

modell där intar beställarrollen och då kan välja mellan ommunen

att utföra uppgiften i regi eller köpa tjänsten av annan t.ex.

egen Posten.

Genom den ändring vallagen som beslutats på grund av Postens

av

bolagisering har RSV blivit central valmyndighet också för förtidsröstningen inom landet. Detta låg tidigare helt hos Posten. Med

ansvar RSV centralt ansvarig för institutionsröstningen framstår det inte som

naturligt myndigheten skall hänvisad till att enbart

som att vara

använda sig Posten AB när det gäller annan röstmottagning än den

av sker i Posten AB:s ordinarie lokaler. som

278 Särskilda...

Genom att skilja den särskilda röstmottagningen från Posten AB kan RSV få möjlighet att fritt bestämma skall utföra röstmottagvem som ningen på en viss institution. Inledningsvis kan det framstå som naturligt att denna uppgift lämnas till Posten AB; Posten har under lång tid utan anmärkning skött denna uppgift. Men det kan i vissa fall

framstå som ändamålsenligt att kommunen tar detta Kommu-

ansvar. nen skulle t.ex. kunna samordna denna röstning med röstningen valdagen. Motsvarande resonemang kan föras när det gäller röstmottagningsställen på valdagen. Också när det gäller denna röstmottagning typ av bör RSV ha friare händer att bestämma skall genomföra den. vem som Vid röstmottagning på institutioner inrättas i praktiken särskild en lokal för röstmottagning. Om den aktuella lokalen inrättas särskilt för att fungera som röstmottagningslokal, bör den också kallas för särskilt röstmottagningsställe. När det gäller frågan vid vilka vårdinrättningar röstning skall som genomföras bör detta bestämmas av RSV efter samråd med valnämnden och vårdinrättningen och den centrala förvaltning under vilken den

sorterar. Valnämnden bör i sin tur samråda med socialförvaltningen

i kommunen. I fråga om tidpunkten för röstmottagningen bör samråd

ske med vårdinrättningen.

När det gäller var det skall inrättas ett särskilt röstmottagningsställe på valdagen bör inte bara Valnämnden utan också länsstyrelsen höras. RSV bör ha möjlighet att delegera beslutet att inrätta särskild om röstmottagning någon Vad ligger närmast till hands är annan. som att delegera denna uppgift till länsstyrelsen eller Valnämnden men också till Posten AB. Om RSV inte delegerar beslutanderätten utan själv bestämmer att särskild röstmottagning skall anordnas så bör RSV kunna uppdra kommunen eller någon att utse röstmottagaannan re. Om RSV skulle delegera denna uppgift så skall de kostnader som uppkommer fortfarande belasta anslaget för allmänna val. Utgångspunkten är att RSV skall lämna uppdraget att anordna röstmottagning den som kan göra det mest kostnadseffektivt. En kommun som anordnar särskild röstmottagning skall emellertid inte belastas några av merkostnader. Själva röstmottagningen bör genomföras motsvarande sätt som f.n. De röster som inte hör till kommunen skall överlämnas till posten för att sändas till respektive valnärrmd. De röster avgivits vid som

institutionsröstningen och hör till kommunen skall förvaras på ett

säkert sätt. De skall sorteras och därefter distribueras till respektive valdistrikt för att där ingå i den preliminära rösträkningen på valdagen.

Överklagande.. 279

Överklagande

10 av val

10.1 Sammanfattning

I detta avsnitt lämnas en redogörelse för reglerna om valbesvär, dvs. hur utgången de allmänna valen överklagas. Särskilt av behandlas situationen att en skrivelse med ett överklagande ges in innan valutgängen är formellt fastställd. Kommittén föreslår

att det, till skillnad från i dag, skall vara möjligt att pröva för

tidigt ingivna skrivelser med överklagande. Vidare föreslår kommittén att partier skall underrättas om vissa beslut som gäller utseende av efterträdare och ersättare under valperioden.

10.2 Gällande regler

I regeringsformen 3 kap. 11 § anges bl.a. att val till riksdagen fâr överklagas hos en av riksdagen utsedd valprövningsnämnd. I 15 kap.

4 § vallagen fastslås också att beslut varigenom den centrala valmyndigheten, RSV, eller länsstyrelsen har fastställt utgången av val eller förrättning för att utse efterträdare eller ersättare fâr överklagas hos

Valprövningsnämnden.

Valprövningsnänmden består ordförande och sex ledamöter. Dess av

beslut får inte överklagas. Närrmden är en förvaltningsmyndighet av

dornstolsliknande karaktär. Före 1975 var det regeringsrätten som prövade överklagande av val. Ett av skälen till att Valprövningsnänm-

den inrättades för att handha bl.a denna uppgift var att det ansågs

önskvärt friare och smidigare handläggning än vad

med en prövning

som kan ske inom ramen för ett domstolsförfarande. Valbesvär är en typ av förvaltningsbesvär, som dock har reglerats

på ett sådant sätt att det ligger nära till hands att jämföra med

kommunalbesvär. Således kan de betecknas som rättsbesvär vilket innebär att endast beslutets laglighet, och inte dess lämplighet, kan

280 Överklagande..

prövas. Vidare är prövningen av valbesvär till sin art kassatorisk, vilket innebär att nämnden normalt inte ersätter det överklagade beslutet med ett eget. Skulle nämnden finna att det har förekommit något sådant fel som nämns i 14 kap. 7 § vallagen i samband med valet och felet dessutom kan antas ha inverkat på valutgången, skall

nämnden upphäva valet i den omfattning som behövs och förordna

om omval i valkrets. Kan rättelse åstadkommas genom förnyad sammanräkning eller någon annan sådan mindre ingripande åtgärd skall nämnden i stället uppdra beslutsmyndigheten att förordna sådan om rättelse. Valprövningsnämnden kan förordna omval också i vissa om andra situationer, som det saknas anledning att närmare in på i detta sammanhang. Liksom vid kommunalbesvär är besvärsrätten är vidsträckt. Varje person som var röstberättigad vid det aktuella valet har rätt att överklaga, liksom den som enligt beslut av länsstyrelsen över anmärkning mot röstlängden var utesluten från rösträtt. Ett parti som deltagit i valet får också överklaga. Ett överklagande måste göras i rätt tid för att kunna prövas. Bestämmelser om överklagandetider finns i 15 kap. 4 § vallagen. Där anges att skrivelsen med överklagandet skall vara beslutsmyndigheten, dvs. RSV vid riksdagsval och länsstyrelsen vid övriga val, tillhanda inom tio dagar efter det att val eller förrättning för utseende av ersättare avslutades. Riksdagsvalet är avslutat att RSV kungör genom valresultatet i Post- och Inrikes Tidningar. De kommunala valen och kyrkovalen avslutas genom att resultatet kungörs genom upplåsning av protokollet över förrättningen. Det är Valprövningsnämnden som avgör om ett överklagande har kommit in i rätt tid eller Skulle överklagandet ha kommit in för sent avvisas det och någon prövning i sak sker alltså inte. Från denna regel gäller ett undantag. Skulle skrivelsen med överklagandet ha getts in i rätt tid direkt till nämnden avvisas klagandens talan inte även om skrivelsen därefter anländer för sent till beslutsmyndigheten. Avgörande är alltså när beslutsmyndigheten alternativt nämnden tar emot överklagandet. På motsvarande sätt kan en besvärsskrivelse komma inför tidigt. Det är nämligen inte helt ovanligt att en person som anser att det begåtts ett eller annat fel i samband med valet ger in en överklagandeskrift efter valdagen men innan något formellt beslut rörande valutgången har fattats. Kommer skriften in till beslutsmyndigheten eller Valprövningsnämnden före det att beslutet meddelats prövas inte överklagandet. Situationen är inte reglerad i lag men enligt fast praxis i Valprövningsnämnden lämnas det utan åtgärd. Det brukar motiveras med att överklagandet inte kan uppfattas som besvär över något beslut varigenom valutgången fastställts. Om klaganden vill ha saken prövad måste han eller hon på nytt ge in skriften med överklagandet sedan beslutet väl har fattats.

Överklagande.. 281

10.2.1 Närmare om för tidiga överklaganden

Den beskrivna situation med för tidiga överklaganden har uppmärksammats i motionen 199192K712. Motionärerna anser att reglerna i vallagen bör ändras så att det blir möjligt att ta upp besvären till prövning. KU har i sitt betänkande 199293:KU6, utan att ta ställning i sak föreslagit att saken blir föremål för utredning i kommittén. Utskottet framhöll dock att det är av vikt att regleringen rörande överklagande i vallagen i princip inte avviker från vad som gäller för de högsta rättsinstanserna. Riksdagen följde utskottet rskr. 199293:32. För att ge en bild problematiken kring för tidiga av överklaganden återges nedan några fall som överklagats till Valpröv-

ningsnänmden.

Valprövningsnämndens beslut 1991-12-18 Dnr 43-1991

Riksskatteverket kungjorde utgången av riksdagsvalet den 24 september 1991. Länsstyrelsen i Norrbottens län kungjorde utgången av

landstingsvalet i Norrbottens län den 10 oktober 1991 och utgången

kommunfullmäktigevalet i Piteå kommun den 3 oktober 1991 av I skrivelse kom in till länsstyrelsen den 17 september 1991 en som har Hans Löfstedt överklagat valförrättningen den 15 september 1991.

Löfstedts skrivelse inkom till valprövningsnämnden den 12 november

1991.

Valprövningsnämnden beslutar följande.

Enligt 15 kap. 4 § vallagen får beslut varigenom centrala valmyndigheten, varmed förstås riksskatteverket, eller länsstyrelsen fastställt

utgången val överklagas hos valprövningsnämnden. Talan mot vad

av förekommit vid valförrättningen måste alltså föras i angiven som ordning. Skrivelsen med överklagandet skall enligt samma bestämrnelmyndigheten till handa inom 10 dagar efter det att valet se vara avslutades, vilket enligt reglerna i 14 kap. 12 och 20 vallagen sker när valutgången kungörs. Löfstedts skrivelse har kommit in till länsstyrelsen innan något överklagbart beslut hade fattats. Valpröv-

ningsnämnden kan därför inte behandla Löfstedts skrivelse såsom

överklagande beslut varigenom valutgången fastställts. av Valprövningsnärrmden lämnar skrivelsen utan åtgärd.

282 Överklagande..

2. VPN 1985:27

I en den 12 september dagtecknad och den 13 september 1985 till valprövningsnämnden inkommen skrivelse hemställde Nina-Harriet Johansson att valet skulle flyttas fram. Om så inte skedde sade hon sig ha för avsikt att omedelbart efter valdagen den 15 september 1985 överklaga valet. I en den 17 september dagtecknad och den 18 september 1985 till valprövningsnämnden inkommen skrivelse förklarade Nina-Harriet Johansson att hon överklagade valet. Valprövningsnämnden 1985-09-26, Hult, Cederqvist, Winberg,

Hammarbäck, Johansson, Hagård, Kindbom yttrade: Vad först

beträffar Nina-Harriet Johanssons begäran att valet flyttas fram om utgör inte detta en fråga valprövningsnämnden har som att ta befattning med. Hennes skrivelse den 12 september 1985 föranleder därför inte något ytterligare yttrande från nämndens sida. Enligt 15 kap. 4§ vallagen kan allmänt val överklagas genom anförande av besvär över beslut varigenom valutgången fastställts. Beslut om fastställande av valutgång fattas efter den slutliga röstsammanräkningens genomförande av rikskatteverket i fråga riksdagsom val och av länsstyrelsen i fråga val landstingsledamöter och om av kommunfullmäktige. Besvärshandlingen, ställd till valprövningsnämn-

den, skall ges in till beslutsmyndigheten riksskatteverket

resp. länsstyrelsen och vara myndigheten till handa inom tio dagar efter det att valet avslutades genom tillkännagivande valets utgång. av Eftersom Nina-Harriet Johansson inte har anfört besvär enligt 15 kap. 4§ vallagen över något beslut varigenom utgången val av fastställts och hennes talan inte i ordning kan komma under annan valprövningsnämndens prövning, lämnar nämnden hennes skrivelse den 17 september 1985 utan åtgärd. Det kan upplysningsvis nämnas att utgången rikdagsvalet av tillkännagetts genom kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar denna dag och att sista dag för anförande besvär i fråga det valet av om

följaktligen är på grund av mellankommande helg måndagen den 7

oktober 1985.

VPN 1985:20

I en till länsstyrelsen i Värmlands län den 23 september 1985 inkommen skrivelse anförde Bertil Gerdin besvär över riksdagsvalet. Till stöd för sin talan åberopade han postfunktionärs bristande kontroll av buds behörighet, se närmare VPN ref. 1985:39. Riksskatteverket RSV fastställde utgången riksdagsvalet den 24 av september 1985.

Överklagande.. 283

Beslutet kungjordes den 26 september 1985. Länsstyrelsen översände besvären i den del de avsåg riksdagsvalet till RSV, dit de inkom den 7 oktober 1985.

RSV anförde i yttrande till valprövningsnänmden följande.

Enligt 15 kap. 7 § vallagen kan frågor rör

genomförande

som av val prövas av valprövningsnämnden endast i en ordning som

föreskrivs i 15 ka 4 § valla således efter talan mot beslut

. varigenom RSV er länsstyrelse fastställt utgån en av val.

RSV fastställde utgången av riksdagsvalet en 24 september

1985. Beslutet kungjordes den 26 september 1985.

Skrivelsen från Bertil Gerdin inkom till länsstyrelsen i Värmlands

län redan den 23 september 1985, det vill säga innan RSV fastställt utgången av riksdagsvalet. Gerdins skrivelse kan med anledning härav inte uppfattas som besvär över beslut varigenom utgången av riksdagsvalet fastställts.

Enligt RSV:s bedömning kan besvären därför inte tas upp till prövning.

Valprövningsnämnden 1985-11-06, Hult, Winberg, Hammarbäck, Fiskesjö, Johansson, Nyquist, Hagård yttrade: Som framgår av 15

kap. 7 § vallagen kan frågor som rör genomförandet av val prövas av

valprövningsnämnden endast i den ordning som föreskrivs i 15 kap.

4 § vallagen, således efter talan mot beslut varigenom centrala

valmyndigheten eller länsstyrelsen fastställt utgången av val. Såvitt gäller val till riksdagen har centrala valmyndigheten, dvs. riksskatteverket, fattat sådant beslut den 24 september 1985. Av 15 kap. 4 § framgår vidare att besvärshandling skall ges in till beslutsmyndigheten inom tio dagar efter det att valet avslutades, dvs. i fråga om riksdagsvalet när riksskatteverket kungjort valets utgång i Post- och

Inrikes Tidningar. Har besvärshandlingen kommit in till valprövningsnämnden före besvärstidens utgång, skall enligt nämnda lagrum den

omständigheten att handlingen kommit in till beslutsmyndigheten först

därefter dock inte föranleda att besvären lämnas utan prövning.

Visserligen inkom Gerdins besvär till länsstyrelsen redan den 23 september 1985, dvs. innan riksskatteverket fastställt utgången av

riksdagsvalet och således innan ett överklagbart beslut förelåg.

Avgörande är emellertid när besvären kom in till beslutsmyndigheten alternativt valprövningsnämnden. Till riksskatteverket inkom besvären den 7 oktober, dvs. inom tio dagar efter det att valet avslutades. Valprövningsnänmden tar därför upp besvären till prövning. Valprövningsnämnden skall enligt 15 kap. 7 § upphäva val, om det i den verksamhet för förberedande och genomförande av val, för vilken myndighet svarar, har förekommit avvikelse från föreskriven ordning och det med fog kan antas att vad som förekommit har inverkat på valutgången.

284 Överklagande..

Oavsett om vad som förekommit kan läggas någon röstmottagande postfunktionär till last som fel eller försummelse har ifrågavarande röst inte kunnat inverka utgången av riksdagsvalet. Valprövningsnärrmden lämnar därför besvären utan bifall.

10.3 överväganden och förslag

Kommittén anser att den nuvarande ordningen i fall av för tidiga överklaganden kan leda till resultat som är mindre tillfredsställande och att det därför vore befogat med en mindre formalistisk bedönming. Frågan är emellertid ur juridisk-logisk synpunkt inte helt

okomplicerad. Det är att märka att vad som enligt 15 kap. 4 § vallagen kan angripas genom ett överklagande i samband med val är

ett beslut varigenom valutgången fastställts. Med detta senare uttryck förstås RSV:s eller en länsstyrelses beslut att förklara vissa personer valda till ledamöter eller ersättare. Från beslut om att ute efterträdare

och ersättare under löpande mandatperiod bortses tills vidare. Så

länge några personer inte förklarats valda är det logiskt sett en orimlighet att genom ett överklagande begära en ändring i det

avseendet. Från juridisk synpunkt anses det också som regel vara en

nödvändighet att ett beslut verkligen har fattats då ett överklagande görs, för att en prövning skall komma till stånd. jfr H Ragnemalm,

Förvaltningsbesluts överklagbarhet s. 39 och där angivna rättsfall,

betr. rättsfall jfr RÅ 1985 Ba 142. Det bör dock anmärkas senare t.ex att det förekommit att regeringsrätten gjort avsteg från principen då starka billighetsskäl talat för klaganden jfr Ragnemalm s. 42. Det kan vid ett första påseende förefalla egenartat att besvära sig över ett ännu inte meddelat beslut. I fråga om valbesvär är situationen emellertid speciell. För det första kan klaganden inte sägas klaga i egen sak. Det rör sig mer om ett slags medborgartalan där besvärs-

rätten fungerar som ett instrument för att tillgodose ett allmänt intresse

av en korrekt rättstillämpning. Det finns också anledning att anta att många av dem som klagar över förrnenta felaktigheter vid valet i

första hand fäster vikt vid en korrekt handläggning som en garanti för

att valresultatet blir opåverkat av ovidkommande hänsyn. I sådana fall framstår det naturligt nog som mindre intressant för den som anser att det förekommit något fel i samband med valet att avvakta den slutliga mandatfördelningen och besättandet av mandaten. Det kan naturligtvis också förhålla sig det sättet att klaganden tror att valet är avgjort

tidigare än vad det i själva verket är. Med hänsyn till att resultatet av den preliminära röstsarnmanräkningen föreligger tämligen omgående efter valdagen och då listordningen sällan frångås är detta inte ägnat

Överklagande.. 285

att förvåna. Enligt kommitténs uppfattning är det mot bakgrund därav också förståeligt att klaganden inte håller sig underrättad om när det formella beslutet valutgången föreligger. Med hänsyn till de om allmänna valens centrala roll i ett demokratiskt samhälle är det viktigt att medborgarnas möjlighet till insyn och kontroll inte inskränks i onödan. Det är också angeläget att de restriktioner som trots allt

uppställs i detta avseende uppfattas som rimliga och välmotiverade.

Det kan ifrågasättas om den nuvarande ordningen uppfattas på det sättet. Kommittén i stället att det är befogat att ändra reglerna anser

det sätt som föreslagits i den tidigare nämnda riksdagsmotionen,

dvs. så att det blir möjligt att pröva för tidiga överklaganden. KU

framhöll vid sin behandling av motionen att det var av vikt att

reglerna i vallagen i princip inte skiljer sig från vad som gäller för de högsta rättsinstanserna. En reglering av nu antytt slag beträffande valbesvärsreglerna låter sig emellertid knappast överföras till domstolsförfarandet mängd icke önskvärda konsekvenser. Det är utan en dessutom svårt att vilka fördelar som skulle stå att vinna om så se skedde. Kommittén därför, trots KU:s uttalande att en reform anser bör begränsas till valbesvär. Som tidigare nämnts har Valprövningsnämnden även andra uppgifter än att pröva besvär över beslut varigenom valutgången fastställts. Således ankommer det på nämnden att pröva besvär över förrättning för utseende av efterträdare och ersättare under löpande

mandatperiod 14 kap. 13, 14, 22 och 23 §§ vallagen samt att pröva

överklaganden av beslut rörande anmärkning mot röstlängd eller

rättelse av allmän röstlängd. Beträffande överklagande av de nämnda

förrättningarna enligt 14 kap. vallagen finns det inte behov av att ändra de nuvarande reglerna. Vad gäller beslut rörande anmärkning

rättelse av röstlängd gäller att sådana beslut i den mån de får

resp. överklagas kan överklagas endast i samband med överklagande av val vid vilket beslutet har gällt. Det framstår därför som naturligt att en reform får gälla även dessa beslut.

10.3.1 Den närmare utformningen av reglerna om överklagandetid

Av skäl nämnts är det logiskt svårt att betrakta en klagosom ovan skrift som kommer in före det att beslutet har fattats som ett överklagande. En juridisk konstruktion av det slaget haltar något. För att

kringgå det problemet skulle Valprövningsnämnden kunna tillerkännas

särskild befogenhet att förordna om omval eller rättelse med en anledning påtalade felaktigheter vid valet oavsett om skriften av

286 Överklagande..

kommer in före eller efter det att ett formellt beslut har fattats. Förutsättningarna för att nämnden skall få förordna omval eller om rättelse bör vara desamma som vid ett formellt överklagande. Således bör endast personer som i och för sig haft rätt att besvära sig i vanlig ordning ha rätt att påkalla nämndens prövning. Vidare bör den skrift

i vilken prövning begärs vara utformad på i princip sätt

samma som

en besvärsinlaga. Nämndens prövning bör också, liksom vid besvär i

vederbörlig ordning, inskränka sig till prövning det en av om

förekommit någon av de i 14 kap. 7 § angivna felaktigheterna och

om detta kan med fog antas ha inverkat på valutgången. Den nu skisserade ordningen innebär att det skulle komma att finnas dels ett vanligt besvärsförfarande, dels ett förfarande av extraordinär karaktär i så motto att en prövning kan komma till stånd utan att besvär anförts inom den normala besvärstiden. Avsikten är dock att besvärsprövningens omfattning skall vara densamma i båda fallen. Den nu angivna ordningen med dubbla förfaranden är krånglig och

kan undvikas om man sätter sig över inkonsekvensen i tillåta över-

klaganden av beslut som inte formellt har meddelats. En enklare lösning är således att i vallagen ta in en bestämmelse där det att anges en skrift vari valutgången angrips skall uppfattas som ett överklagande

även om skriften kommer in till beslutsmyndigheten eller Valpröv-

ningsnämnden innan utgången av valet har fastställts. Enligt kommit-

téns uppfattning är detta alternativ att föredra. Dels är det lätt att

förstå, dels blir reglerna om besvärsrättens omfattning, besvärsinlaga

och Valprövningsnänmdens besvärsprövning m.m. automatiskt till-

lämpliga. Såvitt gäller besvärsinlagans utformning är att märka att

klaganden enligt 23 § förvaltningslagen skall vilket beslut

ange som överklagas och vilken ändring som begärs. Då inlagan avges före det att valutgången fastställts formellt kan man naturligtvis inte uppställa

något krav på preciserade uppgifter i dessa avseenden. I de allra flesta fall torde det dock vara möjligt att utläsa vad klaganden Enligt

avser.

kommitténs uppfattning finns det inte anledning att komplettera de

nuvarande bestämmelserna i detta avseende.

Det bör dock finnas en tidigaste dag för ingivande av besvär. I

annat fall öppnas möjligheten att överklaga framtida val utan begränsning. Första dag för att ge in överklaganden bör vara dagen efter valet.

Överklaganden som kommer in dessförinnan bör behandlas på det sätt

som sker i dag med för tidiga överklaganden dvs. lämnas utan åtgärd. Den föreslagna regeln får också som följd att beslut får som överklagas endast i samband med att valets utgång överklagas, kan överklagas tidigare än i dag. Enligt den gällande vallagen berör detta beslut om rättelse av allmän och särskild röstlängd. Motsvarande

Överklagande.. 287

gäller enligt kommitténs förslag när det gäller röstlängder, jfr avsnitt 2.

Vad som sagts kan tillämpas även på val till kyrkofullmäktige och

föreslås få gälla också vid de kyrkliga valen. En följd av att lagrummet ändras det sätt som föreslagits blir att de ändrade besvärsreglerna kommer att gälla också överklagande enligt folkomröstningslagen.

10.3.2 Partier skall underrättas om beslut om utseende av efterträdare och ersättare

Ett parti har rätt att enligt 15 kap. 4 § vallagen överklaga ett val som det deltagit Partier har dessutom rätt att överklaga beslut om utseende av efterträdare och ersättare, enligt 14 kap. 13, 14, 22 och

23 §§ vallagen. I fråga om dessa senare beslut, såvitt gäller riksdags-

valet, d.v.s. beslut enligt 13 och 14 §§, kungörs besluten i Post- och Inrikes Tidningar. De beslut som rör utseende av efterträdare och ersättare i de kommunala valen, dvs. beslut enligt 22 och 23 §§

offentliggörs genom att protokollet från förrättningen läses upp. Det

finns inte, vare sig i fråga om riksdagsvalet eller de kommunala valen, någon skyldighet att i förväg kungöra förrättningen. Den som blivit

utsedd vid en sådan förrättning skall enligt 15 kap. 1 och 2 §§

vallagen underrättas om beslutet. Detsamma gäller, såvitt avser

riksdagsvalet, Valprövningsnämnden och riksdagens talman. I fråga

om kommunala val omfattar underättelseskyldigheten, förutom den som blivit utsedd, också vederbörande kommun. Någon skyldighet att underrätta det aktuella partiet finns inte i något fall.

I 21 § förvaltningslagen 1986:223 finns en bestämmelse enligt

vilken sökande, klagande eller annan part skall underrättas om beslut. Det får dock anses vara oklart huruvida ett parti som har rätt att överklaga ett val också har ställning av part i den mening som avses i nämnda lagrum. Enligt kommitténs mening talar övervägande skäl för att så inte är fallet. JO har i en framställning, se bil. framhållit att partiernas möjlighet att faktiskt utnyttja sin möjlighet att överklaga beslut enligt 14 kap. 22 och 23 vallagen framstår som begränsade bl.a. mot bakgrund av den korta besvärstiden och det förhållandet att någon

skyldighet att underrätta berörd partiorganisation om sådana beslut inte

finns stadgad i vallagen.

Kommittén anser att förutsättningarna för ett parti att utnyttja

möjligheten att överklaga beslut om utseende av efterträdare och ersättare bör förbättras. Ett parti som berörs av ett sådant beslut bör

288 Överklagande..

därför underrättas om beslutet. Med hänsyn bl.a. till att det inte finns

någon skyldighet för ett parti att anmäla sitt deltagande i förväg kan

undantagsvis situationer uppkomma där det inte är möjligt att identifiera en företrädare för det aktuella partiet. I sådana fall kan underättelseskyldigheten givetvis inte fullgöras. Lagtexten bör utformas med beaktande av detta. Kommittén föreslår således att det i vallagen införs en regel enligt vilken ett parti som berörs av det ifrågavarande beslutet om möjligt skall underrättas därom. Det närmare sättet för underrättelsen bör få avgöras av beslutsmyndigheten.

Genomförande.. 289

11 Genomförande och kostnader

ll. l

Sammanfattning

Flertalet av de förslag som läggs fram fordrar förberedelser bl.a. i form av utvecklande av nya ADB-rutiner, utbildning för dem som arbetar med val eller information till allmänheten. Detta gäller särskilt det nya röstlängdssystemet. Kommittén anser därför och med hänsyn till att försöksverksamhet av olika slag planeras inför 1994 års val att de framlagda förslagen bör genomföras först efter detta val. Från kostnadssynpunkt är det framför allt förslaget om nya regler för framställning av röstkort och röstlängder som är av

intresse. Vissa initialkostnader kan komma att uppstå för

maskinell utrustning liksom för att utveckla ADB-system. Dessa kostnader bedöms dock kompenseras av de långsiktiga be-

sparingar som det nya systemet leder till. Övriga förslag som

läggs fram påverkar inte nämnvärt kostnaderna för valet.

11.2 Genomförande

Enligt kommittens uppfattning bör de framlagda förslagen tillämpas

efter 1994 års allmänna val. Vissa förslag fordrar nämligen att det utformas detalj föreskrifter av både teknisk och praktisk karaktär. Detta är framför allt fallet med förslaget till framställning av röstlängder och

röstkort. Andra förslag som de ändrade rutinerna för ångerröstningen

och möjligheten att brevrösta från fartyg kräver en bred information till allmänheten respektive rederier och ombordanställda. När det gäller inrättande av särskilda röstmottagningsställen fordras att det anordnas utbildning för dem som skall arbeta med valet också att men det lärrmas information till allmänheten. En viss utbildning och in-

l0 14-0360

290 Genomförande.. SOU 1994: 30

formation är också nödvändig beträffande ändringarna i det kommunaersättarsystemet. Möjligheten att överklaga ett val redan dagen efter valet, information till partier om vissa beslut, liksom föreslaget att oförändrade valsedlar som lämnats i val till landstings- och kommunfullmäktige inte skall bevaras är exempel mindre förändringar som i och för sig skulle kunna genomföras och tillämpas vid valet 1994. De olägenheter som dessa mera begränsade ändringar är avsedda att undanröja är dock inte av den omfattningen att det är motiverat att genomföra förslagen i dessa delar särskilt. Kommittén anser i stället det är mest ändamålsenligt att ta ett samlat grepp på de förändringar valområdet som kan förutses. Härvid bör man inte bara ta hänsyn till de förslag läggs fram utan också avvakta utfallet av faktorer som som nu kan påverka valsystemets utformning. I det sammanhanget bör särskilt nämnas den beslutade försöksverksamheten som bl.a. kan ge underlag för bedömningen av frågan om valdistriktens storlek samt den planerade försöksverksamheten med personröstning och eventuella förändringar vad avser de kyrkliga valen. Det sagda innebär sammanfattningsvis att kommittén förordar att de framlagda förslagen fortsättningsvis behandlas med inrikting att de skall kunna tillämpas vid de allmänna val som hålls efter valen år 1994.

l 1.3 Kostnader

Vad gäller kostnader och besparingar för de framlagda förslagen är det framförallt de nya reglerna för framställning och distribution av

röstlängder och röstkort är av intresse. Övriga förslag som

som kommittén lämnar torde inte nämnvärt påverka kostnaderna för valet. Visserligen kommer ändringarna i det kommunala ersättarsystemet sannolikt att leda till att något fler ersättare än tidigare utses. En närmare analys av kostnadseffekterna har dock visat att kostnadsökningen blir marginell. Motsvarande gäller för brevröstningen från fartyg och skyldigheten att underrätta partier om vissa beslut. Den begränsade rätten till ångerröstning är ägnad att minska kostnaderna för arvodet till valförrättarna. Även i detta fall torde det dock röra sig begränsad kostnadseffekt. Vad gäller avskaffandet av de om en tillfälligt inrättade postkontoren och inrättande av särskilda röstmottagningsställen blir effekten ur kostnadssynpunkt sannolikt mycket liten. Det finns nämligen inte anledning att tro att antalet institutioner eller vårdanstalter där röstning anordnas kommer att öka eller att kostnaderna för genomförande av denna röstning kommer att öka.

Genomförande.. 291

Tvärt om kan man genom förslaget till särskild röstmottagning göra denna typ av röstmottagning mer kostnadseffektiv.

11.3.1 Kostnader för framställning röstlängder

av

Den besparing som kan uppnås genom att röstlängden inte behöver tas fram, tryckas och bindas varje år kan uppskattas till 2 milj. kr. på ca en treårsperiod. Jfr Vallagsutredningens delbetänkande VAL Organisation Teknik Ekonomi SOU 1992: 108 avsnitt l3.2.3. Enligt en uppskattning som gjorts av RSV kommer kostnaderna för framtagning av underlaget för de nya röstlängderna inte att bli särskilt stora då det rör sig om att ta fram redan befintliga uppgifter ur ett ADB-system. Däremot kommer, enligt RSV, framställningen, dvs. tryckningen, och distributionen av längderna att fordra maskinella investeringar om de skall framställas på varje lokalt skattekontor. Kostnaden för varje sådan utrustning kan, enligt RSV, beräknas till 50 000-100 000 kronor varför det skulle uppstå en initialkostnad på mellan 6 och 13 milj. kr. med ett nytt system för framställning av röstlängder. RSV har vidare uppskattat kostnaderna för att utveckla ett ADB-stöd som är anpassat till den nya metoden att ta fram röstlängder till mellan en och två milj.kr. Kostnadernas storlek beror i stor utsträckning på vilka uppgifter som kan komma att finnas i ett eventuellt centralt aviseringsregister inom folkbokföringen. Den uppskattning av kostnaderna för tryckning av röstlängderna som RSV gjort grundar sig att varje skattekontor får en egen utrustning. Det bör emellertid finnas möjligheter att samordna framställningen på så sätt att att vissa kontor tar fram längder för fler distrikt. På så sätt skulle inte varje skattemyndighet behöva utrustningen. Vidare kan det finna anledning att närmare undersöka i vad mån tryckningen kan läggas ut på enskilda tryckeriet. Det bör också noteras att kostnaden för skaffa nödvändig utrustning är av engångskaraktär och att den sikt kommer att vara kompenserad av de besparingar som görs vid varje val. Om denna typ av investering görs inom skatteförvaltningen bör den inte i sin helhet komma att belasta valadministrationen eftersom utrustningen i viss utsträckning kan komma att användas också inom skatteförvaltningens ordinarie verksamhet. Se också avsnitt 2.12. Vad gäller de kostnader som kan uppkomma för bl.a. utvecklande av ADB-stöd m.m. anser kommittén att dessa är nödvändiga för att anpassa röstlängdsfrarnställningen till en relevant och ändamålsenlig ADB-teknik. En ändamålsenlig röstlängdsfrarnställning är enligt

292 Genomförande..

kommittén ett grundläggande moment för genomförande av allmänna

val.

11.3.2 Kostnader för röstkort

RSV har gjort den bedömningen att en effekt av förslaget blir att informationen till väljarna inte kan sändas med röstkorten eftersom det

inte skulle finnas tid att samsortera och försluta försändelser som både innehåller röstkort och information. Om information om valet skall skickas separat till samtliga hushåll så skulle det medföra en kostnadsökning omkring 3 milj. kr. för porto. En viss besparing skulle dock kunna uppnås att antalet röstkort som skall framställas genom och skickas till utlandssvenskar kommer att minska något. Enligt kommitténs bedömning kan det finnas anledning att närmare undersöka det tillfälliga resursförstärkningar blir möjligt att sarndisom genom tribuera röstkort och information till väljarna till en lägre kostnad än

den uppskattade portokostnaden. En annan möjlighet att reducera

kostnaderna kan att undersöka informationen kan framställas vara om ett enklare sätt, t.ex. att skriva den baksidan av genom röstkortet, och därmed till en lägre kostnad än vad som sker i dag. Man kan också undersöka den information som skickats ut tillom med röstkorten inte till viss del skulle kunna lämnas genom sammans andra informationskanaler som t.ex. Text-TV.

11.3.3 Övriga kostnader

Redan idag ligger det hos RSV att sortera fönsterkuvert som lämnats vid röstmottagning i utlandet. Om det nya systemet för framställning röstlängder leder till att utlandssvenskarna i mindre utsträckning än av

tidigare har röstkort medför detta att sorteringsfunktionen blir mera

omfattande än vad den är idag. Detta torde inte leda till några av-

sevärda merkostnader. I sammanhanget kan det noteras att ett slopande ansökningsförfarandet till den särskilda röstlängden när det gäller

av

utlandssvenskarna i sin tur bör leda till en minskning av personal-

behovet hos RSV under de första månaderna under ett valår. sex

Specialmotivering 293

12 Specialmotivering

12.1 Förslaget till ny vallag

En utgångspunkt för den redaktionella omarbetningen av lagen har varit att göra dess uppbyggnad i huvudsaklig överensstämmelse med

den ordningsföljd som de olika momenten i valförfarandet genomförs.

Detta har lett till omfattande omkastningar av reglerna i den nuvarande lagen. Vidare har en strävan varit att lagen skall vara enkel att hitta Detta har bl. a. medfört användning av underrubriker inom de olika

avsnitten. Kommittén har också ansett att en ny vallag bör ta upp sådana grundläggande regler för valförfarandet som i dag ges i bl. a. regeringsforrnen och kommunallagen 1991:900. Den föreslagna

lagen innehåller därför ett antal bestämmelser som till sin karaktär är hänvisningar till andra författningar. Detta är praktiskt och underlättar för läsaren. Ett syfte med denna teknik är också att den nya vallagen skall bidra till förståelse för hur valsystemet författningsmässigt är

uppbyggt

Vissa av de regler i förslaget till vallag som behandlar den slutliga sammanräkningen och mandatfördelningen samt utseende av ledamöter och ersättare är valmatematiska formler klädda i ord. De bestärmnel-

serna blir med nödvändighet förhållandevis omfattande och dessutom

svårtillgängliga för den som inte fullt ut behärskar materialet.

Eftersom dessa bestämmelserna tynger lagtexten har de samlats i ett avslutande kapitel som enbart innehåller valrnatematik. I förekommde fall ges hänvisningar till reglerna i detta kapitel. Vad gäller den språkliga översynen har ambitionen varit att anpassa lagtexten till ett modernt lagsprâk. Samtliga lagrum i den nuvarande

lagen är omarbetade i ett eller annat avseende. Kommitténs förhoppning är att den föreslagna vallagen skall underlätta för valförrättare och myndigheter som arbetar med de

allmänna valen. Dessutom bör den på ett helt annat sätt än den

nuvarande vallagen kunna vara till hjälp för var och en som vill sätta

sig in i och förstå hur valsystemet är uppbyggt och fungerar. I det följande anges för varje lagrum i den föreslagna vallagen var dess motsvarighet finns i den nuvarande lagen. I de fall den föreslagna

bestämmelsen inte har någon motsvarighet anges detta särskilt.

294 Specialmotivering

Detsamma gäller i de fall då den föreslagna bestämmelsen innebär en

ändring i sak.

l kap. Allmänna bestämmelser I kap. har samlats bestämmelser av allmän karaktär som är av

grundläggande betydelse för valsystemet.

1§ Motsvarar 1 kap. 1 § i den nuvarande vallagen.

2 § Första stycket har ingen motsvarighet i den nuvarande vallagen.

Motsvarande bestämmelse finns i 3 kap. 2 § regeringsfonnen. Andra

stycket motsvarar 4 kap. ll § första stycket i den nuvarande vallagen.

3 §

Bestämmelsen har ingen motsvarighet i den nuvarande vallagen.

Motsvarande bestämmelser finns i 4 kap. 2 och 3 §§ kommunallagen.

4 §

Bestämmelsen har ingen motsvarighet i den nuvarande vallagen. Den

motsvaras av 3 kap. 2 § andra stycket regeringsforrnen och 4 kap. 4 § kommunallagen 1991:900.

5 §

Bestämmelsen har ingen motsvarighet i den nuvarande vallagen. Den

motsvaras av 3 kap. 10 § regeringsformen

Specialmotivering 295

6§

Bestämmelsen har ingen motsvarighet i den nuvarande vallagen. Den motsvaras av 4 kap. 5 och 6 kommunallagen. Kommittén har övervägt att i ange att valbarhet inte är inskränkt till valkrets, dvs. att det inte finns något krav på att kandidaten skall bosatt eller vara folkbokförd i någon särskild valkrets. Sådana bestämmelser ñmis i dag i 2 kap. 5 § och 9 § första stycket i den nuvarande vallagen. Kommittén har dock kommit fram till uttrycklig bestämmelse detta att en om inte längre är nödvändig. De närrmda bestämmelserna har därför fått utgå. Det innebär inte någon ändring i sak.

7 och 8 §§

Motsvarar 1 kap. 3 § första stycket i den nuvarande vallagen. I 8 § har uttrycket val i hela riket av landstingsledamöter och

kommunfullmäktige ersatts med uttrycket ordinarie val.

Denna terminologi används fortsättningsvis.

9§

Motsvarar del av 1 kap. 3 § andra stycket i den nuvarande vallagen.

10 §

Motsvarar del av 1 kap. 3 § andra stycket och tredje stycket i den nuvarande vallagen. Uttrycket val landstingsledamöter och av

kommunfullmäktige som inte omfattar hela riket har ersatts med tennen omval. Denna terminologi används fortsättningsvis.

1]§

Motsvarar 1 kap. 4 § i den nuvarande vallagen.

12§

Motsvarar 1 kap. 2 § i den nuvarande vallagen.

296 Specialmotivering

13§

Bestämmelsen har ingen motsvarighet i den nuvarande vallagen. Den innebär ett klargörande vad som faktiskt gäller i dag. av

14§

Motsvarar 3 kap. 1 § och 2 § första stycket i den nuvarande vallagen. Stadgandet att Valnämnden skall vara lokal valmyndighet har dock ingen motsvarighet i vallagen. Det innebär ett klargörande av vad som

faktiskt gäller i dag när det gäller genomförande av val. Kommunens

skyldighet att för kostnaderna gäller sådana åtgärder som det svara uttryckligen åligger kommunen att svara för enligt lagen. I de fall

uppgifter delegeras till kommunen med stöd av föreskrifter i lagen uppdragsgivaren för kostnaderna. Jfr 12 kap. 3 § i förslaget till

svarar

ny vallag.

15 §

Motsvarar 3 kap. 2 § andra stycket i den nuvarande vallagen. Närmare bestämmelser den kommunala indelningen finns i lagen om 1979:411 Sveriges indelning i kommuner och landsting. om

16 §

Motsvarar delvis 15 kap. 9 § i den nuvarande vallagen. Se även 3 av kap. ll Bestämmelsen har tagits in här för att ett tidigt skede

presentera Valprövningsnämnden.

2 kap. Valkretsar

1§

Bestämmelsen har ingen motsvarighet i i den nuvarande vallagen och har tillkommit i klargörande syfte.

2§

Motsvarar 2 kap. 1 § i den nuvarande vallagen.

Specialmotivering 297

Uppräkningen valkretsarna har gjorts i överensstämmelse hur av dessa allmänt återges i den offentliga valstatistiken. Hänsyn har också tagits den valkretsindelningen Malmöhus län. Jfr prop. nya av 199293: 163.

3§

Motsvarar del 2 kap. 5 § och 6 § första stycket i den nuvarande av vallagen. Bestämmelsen att något krav på bostadsband inte uppställs har fått om utgå överflödigt. Jfr 1 kap. 6 § i förslaget till ny vallag. som

4§

Motsvarar del 2 kap. 6 § första och andra styckena i den nuvarande av vallagen.

5§

Motsvarar 2 kap. 6 § tredje stycket i den nuvarande vallagen.

6§

I första stycket fastslås att kommunen utgör valkrets. Någon uttrycklig

nuvarande vallagen. Återstoden bestämmelse detta finns inte i den om

bestämmelsen 2 kap. 9 § första stycket i den nuvarande

av motsvarar

vallagen, med undantag för näst sista punkten utgått. Jfr 1 kap.

som

6 I sista stycket sägs det är uppgifterna i folkbokföringens avise-

att

ringsregister skall ligga till grund för beräkningen av antalet

som röstberättigade. I den allmänna motiveringen, avsnitt diskuterar

kommittén vilka uppgifter röstlängderna skall grunda sig på. Vid

som utformningen lagtexten har kommittén utgått från att det kommer av

upprättas ett centralt aviseringsregister inom folkbokföringen som

att skall kunna användas vid framställningen röstlängder och för att ta av

fram uppgifter antal röstberättigade vid valkretsindelningar.

om

7§

Motsvarar 2 kap. 9 § andra stycket i den nuvarande vallagen.

298 Specialmotivering

8§ Motsvarar del av 2 kap. 7 § första och tredje styckena i den nuvarande vallagen.

9§ Motsvarar del av 2 kap. 11 § första och tredje styckena i den nuvarande vallagen.

I0§

Motsvarar 2 kap. 7 § andra stycket samt 11 § andra stycket i den nuvarande vallagen.

11§

Motsvarar 2 kap. 13 § i den nuvarande vallagen.

12§ Motsvarar del av 2 kap. 7 § första och tredje styckena samt 11 § första och tredje styckena i den nuvarande vallagen.

3 kap. Fasta valkretsmandat. 1§

Bestämmelsen saknar motsvarighet i den nuvarande vallagen och har tillkommit i klargörande syfte.

2§ Motsvarar 2 kap. 2 § första stycket och 3 § i den nuvarande vallagen. Vid utforrrmingen av lagtexten har kommittén utgått från att det

kommer att upprättas ett centralt aviseringsregister inom folkbok-

Specialmotivering 299

föringen som skall kunna användas vid framställningen av röstlängder

och för att ta fram uppgifter om antal röstberättigade vid fördelning fasta valkretsmandat. Se också specialmotiveringen till den

av . föreslagna 2 kap. 6

3§

Motsvarar 2 kap. 2 § andra stycket i den nuvarande vallagen.

4§

Bestämmelsen har ingen motsvarighet i den nuvarande vallagen. Den har tillkommit i klargörande syfte.

5§

Motsvarar 2 kap. 8 § första stycket i den nuvarande vallagen. En hänvisning har till bestämmelserna om hur mandaten fördelas på

Valkretsar har också gjorts.

6§

Motsvarar del 2 kap. 8 § andra och tredje styckena i den nuvarande av vallagen. Vid utformningen av lagtexten har kommittén utgått från att

det kommer att upprättas ett centralt aviseringsregister inom folkbok-

föringen skall kunna användas vid framställningen av röstlängder som

och för att ta fram uppgifter om antal röstberättigade vid fördelning av fasta valkretsmandat. Se också specialmotiveringen till den föreslagna 2 kap. 6 § och 3 § i detta kapitel.

7§

Bestämmelsen har ingen motsvarighet i den nuvarande vallagen. Den har tillkommit i klargörande syfte.

300 Specialmotivering

8 § Motsvarar del av 2 kap. 12 § första stycket och 10 § i den nuvarande

vallagen. Vid utformningen av lagtexten har kommittén utgått från att

det kommer att upprättas ett centralt aviseringsregister inom folkbokföringen som skall kunna användas vid framställningen av röstlängder och för att ta fram uppgifter om antal röstberättigade vid fördelning

av fasta valkretsmandat. Se också specialmotiveringen till den

föreslagna 2 kap. 6 § samt 3 och 6 i detta kapitel.

9§ Motsvarar del av 2 kap. 12 § första stycket i den nuvarande vallagen.

10 § Motsvarar del av 2 kap. 2 § första stycket, 8 § andra stycket och 12 § första stycket i den nuvarande vallagen.

11 § Motsvarar del av 2 kap. 13 § i den nuvarande vallagen.

12 § Motsvarar 2 kap. 4 8 § fjärde stycket och 12 § andra stycket i den nuvarande vallagen.

4 kap. Valdistrikt och valförrättare 1§ Motsvarar delvis 3 kap. 3 § första stycket i den nuvarande vallagen. I klargörande syfte har bestämmelsen kompletterats med uppgift om vad ett valdistrikt har för funktion.

Specialmotivering 301

2§ Bestämmelsen motsvarar del 3 kap. 3 § första stycket i den av nuvarande vallagen.

3§ Motsvarar 3 kap. 3 § andra och tredje styckena i den nuvarande vallagen.

4§ Motsvarar del 3 kap. 3 § fjärde stycket i den nuvarande vallagen. av

5§ Motsvarar del 3 kap. 3 § fjärde stycket i den nuvarande vallagen. av

6§ Motsvarar 3 kap. 4 § i den nuvarande vallagen.

7§ Motsvarar 3 kap. 5 § i den nuvarande vallagen.

8§ Motsvarar 3 kap. 6 § i den nuvarande vallagen.

5 kap. Skydd för partibeteclmingar

5 kap. motsvarar i allt väsentligt 5 kap. i den nuvarande vallagen. Kapitlet har fått rubrik som tar sikte huvudsyftet med en ny

åtgärderna att registrera partibeteckning och att anmäla kandidater, nämligen att förhindra att partibeteckning missbrukas.

en

302 Specialmotivering

Personvalskommittén har i sitt betänkande Ökat personval SOU

1993:21 bl.a. föreslagit att skyddet för partibeteckningar stärks

genom krav på att de två första på valsedel skall namnen en vara sådana som partiet anmält.

1 §

Bestämmelsen har ingen direkt motsvarighet i den nuvarande vallagen. Syftet är att inledningsvis slå fast de grundläggande förutsättningarna för skydd.

2 §

Första stycket har ingen direkt motsvarighet i den nuvarande vallagen.

Syftet är att klargöra vari skyddet består, dvs. att samtliga på

namn

valsedeln skall betraktas som obefintliga inte det första är

om nanmet anmält. Andra stycket motsvaras 5 kap. 1 § andra stycket i den av

nuvarande vallagen.

3§

Motsvarar del av 5 kap. 1 § första stycket i den nuvarande vallagen.

4§

Motsvarar 5 kap. 2 § första stycket i den nuvarande vallagen.

5§

Motsvarar 5 kap. 2 § andra stycket i den nuvarande vallagen.

6§

Motsvarar 5 kap. 3 § första stycket i den nuvarande vallagen.

Det sista stycket har ingen motsvarighet i den nuvarande vallagen och är tillagt för att underlätta.

Specialmotivering 303

7§ Motsvarar 5 kap. 3 § tredje stycket i den nuvarande vallagen.

8§ Motsvarar del 5 kap. 4 § första stycket i den nuvarande vallagen. av

9§ Motsvarar 5 kap. 4 § andra stycket i den nuvarande vallagen.

I0§ Motsvarar 5 kap. 5 § och del 4 § andra stycket i den nuvarande av vallagen.

1I§ Motsvarar 5 kap. 6 § i den nuvarande vallagen.

12§ Motsvarar 5 kap. 7 § i den nuvarande vallagen.

13§ Motsvarar del 5 kap. 8 § sjätte stycket i den nuvarande vallagen. av

14§ Motsvarar del 5 kap. 8 § sjätte stycket i den nuvarande vallagen. av

]5§ Motsvarar 5 kap. 8 § första -tjärde styckena i den nuvarande vallagen.

304 Specialmotivering

16§

Motsvarar 5 kap. 9 § första stycket i den nuvarande vallagen.

17§

Motsvarar 5 kap. 9 § andra stycket i den nuvarande vallagen.

18§

Motsvarar 5 kap. 8 § femte stycket i den nuvarande vallagen.

19§

Motsvarar 5 kap. 10 § i den nuvarande vallagen.

20§

Motsvarar 5 kap. 11 § i den nuvarande vallagen.

6 kap. Valsedlar 1 § Motsvarar 6 kap. l § iden nuvarande vallagen. I kapitlet valsedlar om

har beteckningen blanketter för valsedlar tagits bort.

2§

Motsvarar 6 kap. 2§ första stycket och 7 § andra stycket i den nuvarande vallagen.

Specialmotivering 305

3 § Motsvarar 6 kap. 2§ andra och tredje stycket i den nuvarande vallagen.

4 §

Motsvarar 6 kap. 3 § första stycket i den nuvarande vallagen. Någon

motsvarighet till 6 kap. 3 § andra stycket har inte ansetts nödvändig att ta upp i detta avsnitt, då det av 18 kap. angående den slutliga sammanräkningen framgår att ledamöterna utses före ersättarna.

5 § Första stycket motsvarar 6 kap. 3 § tredje stycket vallagen. Andra stycket har ingen motsvarighet i den nuvarande lagen. Det är tillagt för att underlätta.

Av bestämmelsen följer att en förutsättning för skydd är att partiet

anmält kandidater.

6§ Motsvarar 6 kap. 7 a § i den nuvarande vallagen.

7§ Motsvarar del 6 kap. 4 § i den nuvarande vallagen av 8 § Motsvarar del 6 kap. 4 § första stycket och 5 § första stycket i den av

nuvarande vallagen.

9 § Motsvarar del av 6 kap. 4 § första stycket och 5 § andra stycket i den nuvarande vallagen.

306 Specialmativering

10§

Motsvarar 6 kap. 5 § tredje stycket i den nuvarande vallagen.

11§

Motsvarar 6 kap. 4 § andra stycket i den nuvarande vallagen.

12§

Motsvarar 6 kap. 6 § i den nuvarande vallagen.

I3§

Motsvarar 6 kap. 7 § första stycket i den nuvarande vallagen.

I4§

Motsvarar 6 kap. 8 § i den nuvarande vallagen.

15§

Motsvarar 6 kap. 10 § andra stycket i den nuvarande vallagen

I6§ Bestämmelsen motsvaras 6 kap. 10 § första stycket i den nuvarande av

vallagen.

Specialmotivering 307

7 kap. Röstlängder och röstkort

De föreslagna bestämmelserna i detta kapitel grundar sig kommitténs förslag till nytt röstlängdssystem. De bestämmelser i 4 och 7 kap. i den nuvarande vallagen som inte anges nedan har utgått som en följd av det nya systemet.

1-4 §§

Ersätter bestämmelserna om röstlängd i 4 kap. l och samt 11 andra stycket och 12-14 §§ i den nuvarande vallagen. I den allmänna motiveringen, avsnitt diskuterar kommittén vilka uppgifter som röstlängdema skall grunda sig på. Vid utformningen av lagtexten har kommittén utgått från att det kommer att upprättas ett centralt aviseringsregister inom folkbokföringen som skall kunna användas vid framställningen av röstlängder. Det är bestämmelserna i folkbokföringslagen om rätt folkbokföringsort som skall ligga till grund för uppgifterna i röstlängden. Dock med undantag från den formella tidpunkten för flyttning; vid framställningen av röstlängderna skall det faktiska innehållet i det centrala aviseringsregistret på kvaliñkationsdagen ligga till grund för uppgifterna i röstlängderna.

5§

Motsvarar 7 kap. 1 § och 2§ första och tredje styckena i den nuvarande vallagen.

6§

Ersätter 7 kap. 2 § andra stycket i den nuvarande vallagen.

7§

Bestämmelsen har ingen direkt motsvarighet i den nuvarande vallagen. Den hänger samman med reglerna om att väljarna skall kontrollera innehållet i röstlängden mot uppgifterna röstkortet. Det är därför viktigt att väljarna blir informerade om när röstkort skall skickas ut så att de kan reagera om de inte skulle få något röstkort. De kan då antingen begära rättelse av röstlängden eller beställa ett duplettröstkort enligt 8

308 Specialmotivering

8§

Motsvarar 7 kap. 3 § första och andra styckena i den nuvarande vallagen. Någon uttrycklig motsvarighet till tredje och fjärde stycket finns inte eftersom systemet med gällande röstlängd tas bort och kvalifikationsdagen bara är 30 dagar före valdagen. Om röstlängdsregistret upprättas genom ett uttag ur ett centralt register kvalifikationsdagen finns det inte röstlängd att framställa röstkort mot före den dagen. Kravet på att den som vill ha ett duplettröstkort skall uppge sitt

hemvist i den ort där han är uppförd i röstlängd, eller i den ort där

han senast var kyrkobokförd har tagits bort som överflödigt. I det nya systemet räcker det med personnummer och namn.

9§

Bestämmelsen har ingen motsvarighet i den nuvarande vallagen. Den är en följd av det föreslagna röstlängdssystemet.

10§

Ersätter 4 kap. 4 § i den nuvarande vallagen. Det är bestämmelserna i folkbokföringslagen om rätt folkbokföringsort som skall ligga till grund för beslut om rättelse. Dock med undantag från den formella tidpunkten för flyttning; vid framställningen av röstlängderna skall det faktiska innehållet i det centrala aviseringsregistret på kvalifikationsdagen ligga till grund för uppgifterna i röstlängderna.

11 §

Bestämmelsen har ingen motsvarighet i den nuvarande vallagen. Den information som den centrala valmyndigheten bör sprida kan lämnas samtidigt med informationen om när röstkort kommer att sändas ut, se förslagets 7

12§

Bestämmelsen har ingen direkt motsvarighet i den nuvarande vallagen. Den ger en förklaring till hur hanteringen av röstlängderna skall gå

Specialmotivering 309

till, förslagets 9 kap. 9 § där det numera uttryckligen sägs att se röstlängderna skall finnas i respektive vallokal.

13§ Motsvarar 4 kap. 6 § i den nuvarande vallagen.

8 kap. Kuvert

1 § Första stycket har ingen direkt motsvarighet i den nuvarande vallagen, innebär ingen saklig ändring. Andra stycket motsvarar 8 kap. 8 § men första stycket i den nuvarande vallagen.

2§ Motsvarar 8 kap. 8 § andra stycket i den nuvarande vallagen.

3§ Motsvarar delvis 8 kap. 9 § första och andra styckena i den nuvarande

vallagen. Ändringarna är en följd av kommitténs förslag att särskilda

röstmottagningsställen inom landet skall ersätta de tillfälligt inrättade postkontoren för röstmottagning bl.a. institutioner samt av att

fartygsröstningen ersätts med brevröstning.

4§ Motsvarar 8 kap. 9 § tredje stycket i den nuvarande vallagen.

310 Specialmotivering

9 kap. Allmänt om röstning

1§

Bestämmelsen har ingen direkt motsvarighet i den nuvarande vallagen. Jfr dock 8 kap. 10 § första stycket, första meningen i den nuvarande vallagen. Den innebär inte någon skillnad i förhållande till vad som gäller i dag.

2§

Motsvarar del av 8 kap. 4 och 14 i den nuvarande vallagen.

3§

Bestämmelsen har ingen direkt motsvarighet i den nuvarande vallagen. Den har tagits med för att visa vid vilka olika ställen det kan förekomma röstning.

4§

Motsvarar del av 9 kap. 6 § i den nuvarande vallagen.

5§

Första stycket motsvarar del av 8 kap. 1 § första stycket i den

nuvarande vallagen. Ändringarna är en följd av kommitténs förslag att

särskilda röstmottagningsställen inom landet skall ersätta de tillfälligt inrättade postkontoren samt av att fartygsröstningen ersätts med brevröstning. Andra stycket och tredje stycket i vilka fall undantag medges anger från huvudregeln i första stycket.

6§

Motsvarar 8 kap. 3 § i den nuvarande vallagen, med de ändringar som följer av vad som sagts under 5

Specialmotivering 311

7 § Motsvarar del av 8 kap. 10 § i den nuvarande vallagen. Att väljarens valhemlighert skall skyddas regleras i 3 kap. 1 §regeringsformen. Där sägs att riksdagen utses genom fria, hemliga och direkta val.

8 §

Bestämmelsen motsvarar innehållet i 8 kap. 4 § sista meningen i den

nuvarande vallagen.

9 § Bestämmelsen motsvarar innehållet 4 kap. 20 § och 9 kap. 3 § sista meningen i den nuvarande vallagen.

10 § Motsvarar 8 kap. 12 § första stycket i den nuvarande vallagen.

11 § Motsvarar 8 kap. 12 § andra stycket i den nuvarande vallagen, med de ändringar som följer av vad som sagts under specialmotiveringen till 5

12 § Motsvarar 6 kap. 9 § första stycket, del av 9 kap. 6 10 kap. 5 a och 7 a §§ i den nuvarande vallagen.

13 § Motsvarar delvis 8 kap. 9 § i den nuvarande vallagen. Föreskriften att kuvert skall finnas också i vallokal innebär ingen saklig skillnad mot vad som gäller i dag.

312 Specialmotivering

I4§ Första stycket motsvarar 8 kap. 11 § tredje stycket i den nuvarande vallagen. Hänvisningen till brottsbalken är ny. 15§ Motsvarar 8 kap. 11 § första stycket i den nuvarande vallagen.

16§ Motsvarar 8 kap. 11 § andra stycket i den nuvarande vallagen.

17§ Motsvarar delvis 8 kap. 13 § i den nuvarande vallagen. Förslaget innebär att också blanketterna för de anteckningar som skall föras i andra röstningslokaler än vallokaler skall fastställas av RSV.

18§ Motsvarar 7 kap. 4 § i den nuvarande vallagen.

10 kap. Röstning i vallokal.

1§ Motsvarar 9 kap. 1 § i den nuvarande vallagen.

2§ Motsvarar 9 kap. 2 § i den nuvarande vallagen.

Specialmotivering 313

3§

Första stycket 8 kap. 10 § andra stycket i den nuvarande motsvarar vallagen. Andra stycket motsvarar 9 kap. 5§ i den nuvarande

vallagen.

4§

Motsvarar del 8 kap. 1 § och 9 kap. 3 § i den nuvarande vallagen. av Kommittén har haft och behandlat frågan om väljaren själv bör uppe valsedeln i valurnan och kommitt till slutsatsen att den stoppa nuvarande ordningen är att föredra. Föreskriften väljaren skall hänvisas till ledig valskärrn och att en lägga sina valsedlar i valkuvert där innebär inte att valförrättaren kan vägra emot ett valkuvert från väljare som vill stoppa sina att ta en

valsedlar i valkuvert ute i vallokalen och inte, trots uppmaning från

valförrättarna, vill rösta avskilt bakom valskärmen. Föreskriften är till

väljarens valhernlighet. Om väljaren själv inte har något

för att skydda

intresse skydda sin valhemlighet så kan valförrättarna inte vägra

av att väljarens valkuvert detta skäl. Om väljarens beteende att ta emot av

uppfattas agitation har valförrättarna rätt att uppmana väljaren

kan som lämna lokalen. Ett sådant beteende är dock i och för sig inte skäl att för att vägra att ta emot rösten.

5§

Motsvarar del 9 kap. 3 § tredje stycket i den nuvarande vallagen.

av

6§

Motsvarar del 9 kap. 3 § tredje stycket och 4 § i den nuvarande av vallagen. Att kontrollskyldigheten uttryckligen anges omfatta också att

valkuvert uppenbart innehåller valsedel innebär inte någon

ett en

saklig ändring, eftersom ett kuvert som inte uppfyller dessa krav inte

får tas emot enligt nuvarande 4 Ändringen är systematiskt väl-

motiverad.

314 Specialmotivering

7§

Första stycket har ingen direkt motsvarighet i den nuvarande vallagen, men innebär inte någon ändring hur nuvarande regler skall av tillämpas. Andra stycket motsvarar del 9 kap. 4 § i den nuvarande av vallagen. Tredje stycket har sin motsvarighet i 12 kap. 5 § i den

nuvarande vallagen. Den föreslagna bestämmelsen innebär dock

en

begränsning av möjligheten att ångerrösta. Jfr allmänmotiveringen

avsnitt 8

Fjärde stycket motsvarar del av 9 kap. 4§ i den nuvarande

vallagen.

8§

Motsvarar del av 9 kap. 3 § tredje stycket i den nuvarande vallagen.

Som framgår under specialmotiveringen till 4 § har kommittén övervägt frågan om väljaren själv bör stoppa valsedeln i valurnan och

kommitt till slutsatsen att den nuvarande ordningen är att föredra.

9§

Motsvarar 8 kap. 2 § andra stycket i den nuvarande vallagen.

10 och 11 §§

Motsvarar del av ll kap. 7 § första stycket i den nuvarande vallagen. Någon uttrycklig skyldighet kontrollera valkuvert inte är

att att tomt och att det innehåller valsedel finns inte i dag. Av nuvarande 11 en

kap. 9 § följer emellertid kuvert inte uppfyller dessa krav inte får

som

tas emot. Ändringen är därför systematiskt motiverad innebär inte

men

någon faktisk förändring i förhållande till vad gäller Den

som nu. nuvarande skyldigheten att kontrollera att försändelsen är i föreskrivet

skick har ersatts med ett uttryckligt angivande vilka kontroll-

av åtgärder som valförrättaren skall vidta. Dessa åtgärder

framgår i dag

av en jämförelse mellan 11 kap. 7 § och 11 kap. 6 och 9 §§ a

i den nuvarande vallagen.

Uttrycket ytterkuvert för budröst ersätter den nuvarande benäm-

ningen valsedelsförsändelse. Den terrninologin används fortsättnings-

vis.

Specialmotivering 315

Den kontroll som valförrättama kan göra när det gäller släktskap, ålder m.m. är att fråga budet. Budets uppgifter skall godtas om de inte

framstår som helt osannolika.

12§ Första och andra styckena motsvarar del av 11 kap. 9§ i den nuvarande vallagen. Tredje stycket har sin motsvarighet i 12 kap. 5 § i den nuvarande

vallagen. Den föreslagna bestämmelsen innebär dock en begränsning

av möjligheten att ångerrösta. Jfr alimänmotiveringen avsnitt Fjärde stycket motsvarar del av 11 kap. 9§ i den nuvarande vallagen.

13§

Motsvarar del av 11 kap. 7 § första stycket i den nuvarande vallagen.

I4§ Motsvarar del av 11 kap. 9 § i den nuvarande vallagen.

15§ Motsvarar 11 kap. 7 § andra stycket i den nuvarande vallagen.

16 § Motsvarar 9 kap. 7 § i den nuvarande vallagen.

11 kap. Röstning på postkontor.

1§ Motsvarar del 10 kap. 1 § första stycket i den nuvarande vallagen. av

316 Specialmotivering

2§ Motsvarar 10 kap. 1 § andra stycket i den nuvarande vallagen, med den ändringen att tidsfristen för poströstning vid ordinarie val kortats.

Jfr den allmärma motiveringen avsnitt 2.10.

30624 §§ Motsvarar 10 kap. 2 § första stycket i den nuvarande vallagen.

5§ Motsvarar 10 kap. 3 § iden nuvarande vallagen i dess lydelse efter att de beslutade ändringarna i vallagen SFS 1993:1689 när postlagen 1993:1684 trätt i kraft.

6§ Motsvarar 8 kap. 10 § andra stycket i den nuvarande vallagen. 7§ Motsvarar del av 8 kap. 5 § och 10 kap. 4 § första-tredje styckena i den nuvarande vallagen. 8§ Motsvarar 10 kap. 4 § fjärde stycket i den nuvarande vallagen.

9§ Motsvarar 8 kap. 1 § andra stycket i den nuvarande vallagen.

10§ Motsvarar del av 10 kap. 4 § andra stycket i den nuvarande vallagen. Någon uttrycklig skyldighet att kontrollera att valkuvert innehåller en

Specialmotivering 317

valsedel fimis inte i dag. Av 10 kap. 5 § i den nuvarande vallagen följer emellertid kuvert som är tomt eller inte uppenbart innehåller en

valsedel inte får tas emot. Ändringen är därför systematiskt motiverad

innebär inte någon faktisk förändring i förhållande till vad som men gäller Det finns i dag inte heller någon uttrycklig skyldighet att nu. kontrollera att väljaren är röstberättigad. En sådan föreskrift bör därför tas in i lagen vilket skett i det föreslagna första stycket. Detta innebär naturligtvis inte någon saklig förändring.

1J§

Motsvarar 10 kap. 5 § i den nuvarande vallagen.

12§

Motsvarar del 8 kap. 5 § och 10 kap. 4 § andra stycket i den av nuvarande vallagen. Föreskriften att röstmottagaren skall lägga röstkortet närmast fönsterkuvertets fönster saknar motsvarighet i förslaget. Någon saklig ändring är inte avsedd. Avsikten är bara att

lagen inte skall tyngas av den typen av självklara detaljföreskrifter.

13§

Motsvarar 8 kap. 2 § andra stycket vallagen.

14§

Motsvarar del ll kap. 8 § första stycket i den nuvarande vallagen. av

Det finns i dag inte heller någon uttrycklig skyldighet att kontrollera

att väljaren är röstberättigad. En sådan föreskrift bör därför tas in i lagen vilket skett i det föreslagna första stycket. Detta innebär naturligtvis inte någon saklig förändring. Den nuvarande skyldigheten att kontrollera att försändelsen är i föreskrivet skick har ersatts med ett uttryckligt angivande av vilka kontrollåtgärder som röstmottagaren

skall vidta. Dessa åtgärder framgår i dag av en jämförelse mellan ll

kap. 8 § och ll kap. och 6 i den nuvarande vallagen. a

318 Specialmotivering

15 § Motsvarar del av ll kap. 8 § första stycket i den nuvarande vallagen. Det finns i dag inte heller någon uttrycklig skyldighet att kontrollera att väljaren är röstberättigad. En sådan föreskrift bör därför tas in i lagen vilket skett i det föreslagna första stycket. Detta innebär naturligtvis inte någon saklig förändring. Den nuvarande skyldigheten att kontrollera att försändelsen är i föreskrivet skick har ersatts med ett uttryckligt angivande av vilka kontrollâtgärder röstmottagaren som skall vidta. Dessa åtgärder framgår i dag av en jämförelse mellan 11 kap. 8 § och 11 kap. 5 och 6 a §§ i den nuvarande vallagen.

16 § Motsvarar 11 kap. 8 § tredje stycket i den nuvarande vallagen.

17§ Motsvarar del av 11 kap. 9 § i den nuvarande vallagen.

18§ Motsvarar del av 11 kap. 8 § första stycket i den nuvarande vallagen.

19§ Motsvarar del av 11 kap. 9 § i den nuvarande vallagen.

20 och 21 Motsvarar del av 10 kap 4 § tredje stycket i den nuvarande vallagen.

Specialmotivering 319

12 kap. Röstning vid särskilt röstmottagningsställe

Bestämmelserna i detta kapitel motsvarar i huvudsak de regler som enligt den nuvarande vallagen gäller röstning vid tillfälligt inrättade postkontor. Jfr den allmänna motiveringen avsnitt Kommittén vill i detta sammanhang erinra om den ambulerande röstmottagning som kan komma att genomföras i form av försöksverksamhet vid 1994 års val och att det kan finnas anledning att komplettera reglerna om institutionsröstning med anledning av erfarenheterna från försöksverksamheten. Jfr Vallagsutredningens delbetänkande VAL Organisation Teknik Ekonomi SOU 1992:108 avsnitt 11.1.2.

1§

Motsvarar del av 10 kap. 1 § första stycket och 2 § andra stycket i den nuvarande vallagen.

2§

Motsvarar 10 kap. 2 § tredje stycket i den nuvarande vallagen.

3§

Bestämmelsen har ingen motsvarighet i den nuvarande vallagen. Den

innebär att den centrala valmyndigheten får delegera beslutsrätten till

annan. Jfr den allmänna motiveringen i avsnitt

4§

Motsvarar del av 10 kap. 2 § andra och tredje styckena i den nuvarande vallagen såvitt gäller samråd med valnämnd och vårdinrättning eller anstalt. Föreskriften att samråd skall ske med läns-

styrelsen innan ett särskilt röstmottagningsställe enligt 2 § inrättas

valdagen har ingen motsvarighet i den nuvarande vallagen och är motiverad av att länsstyrelsen som regional valmyndighet bör ha möjligheter att lämna synpunkter på var det skall anordnas en sådan röstmottagning. Denna fråga kan ha betydelse för kommunens valdistriktsindelning eftersom det kan vara möjligt att inrätta ett särskilt

320 Specialmotivering

röstmottagningsställe för de väljare i ett valdistrikt som t.ex får långt till vallokalen efter en ändrad indelning. Om den centrala valmyndigheten uppgiften att bestämma var särskild röstmottagning skall anordnas, så skall den myndighet som fått denna delegation ha motsvarande samråd med Valnämnden, länsstyrelsen respektive vårdinrättningarnas huvudmän med den naturliga begränsning som följer av om Valnämnden eller länsstyrelsen själv skall besluta i frågan.

5 §

Första stycket motsvarar del av 10 kap. 2 § andra stycket i den nuvarande vallagen. Andra stycket motsvarar del av 10 kap. 2 § tredje stycket i den nuvarande vallagen.

6 §

Motsvarar 10 kap. 3 § och del av 2 § andra stycket i den nuvarande vallagen, med de ändringar som följer av att den centrala valmyndigheten får delegera uppgiften att utse röstmottagare till valnänmden i

samband med att myndigheten beslutar att särskild röstmottagning

skall anordnas en viss plats i kommunen.

7§

Motsvarar 8 kap. 10 § andra stycket i den nuvarande vallagen.

8§

Motsvarar 10 kap. 4 § första och andra styckena samt del av tredje

stycket i den nuvarande vallagen.

9§

Motsvarar 10 kap. 4 § fjärde stycket i den nuvarande vallagen.

Specialmotivering 321

10§

Motsvarar 8 kap. 1 § andra stycket i den nuvarande vallagen.

11§

Motsvarar del av 10 kap. 4 § tredje stycket i den nuvarande vallagen. Någon uttrycklig skyldighet att kontrollera att valkuvert innehåller en valsedel finns inte i dag. Av 10 kap. 5 § i den nuvarande vallagen följer emellertid att kuvert som inte uppfyller dessa krav inte får tas

emot. Ändringen är därför systematiskt motiverad men innebär inte

någon faktisk förändring i förhållande till vad som gäller nu. Det finns i dag inte heller någon uttrycklig skyldighet att kontrollera att väljaren är röstberättigad i något val. En sådan föreskrift bör därför tas in i lagen vilket skett i det föreslagna första stycket. Detta innebär

naturligtvis inte någon saklig förändring.

12§

Motsvarar 10 kap. 5 § i den nuvarande vallagen.

J3§

Motsvarar del av 8 kap. 5 § och 10 kap. 4 § tredje stycket i den nuvarande vallagen.

14§

Motsvarar 8 kap. 2 § andra stycket i den nuvarande vallagen.

15§

Motsvarar del av ll kap. 8 § första stycket i den nuvarande vallagen. Det finns i dag inte heller någon uttrycklig skyldighet att kontrollera att väljaren är röstberättigad. En sådan föreskrift har tagits in i det föreslagna första stycket. Detta innebär naturligtvis inte någon saklig förändring. Den nuvarande skyldigheten att kontrollera att försändelsen är i föreskrivet skick har ersatts med ett uttryckligt angivande av vilka kontrollåtgärder som röstmottagaren skall vidta.

14-0360

322 Specialmotivering Dessa åtgärder framgår i dag av en jämförelse mellan 11 kap. 8 § och 11 kap. 3 och 6 a §§ i den nuvarande vallagen. 16§ Motsvarar 11 kap. 8 § tredje stycket i den nuvarande vallagen. 17§ Motsvarar del av 11 kap. 9 § i den nuvarande vallagen. 18§ Motsvarar del av 11 kap. 8 § första stycket i den nuvarande vallagen. I9§ Motsvarar del av 11 kap. 9 § i den nuvarande vallagen. 20 och 21 §§

Motsvarar del av 10 kap. 4 § tredje stycket i den nuvarande vallagen.

13 kap. Röstning hos utlandsmyndighet 1§ Motsvarar 10 kap. 7 § första stycket i den nuvarande vallagen. 2§ Motsvarar 10 kap. 7 § andra och tredje styckena i den nuvarande

vallagen.

Specialmotivering 323

3§ Motsvarar 10 kap. 7 § fjärde stycket i den nuvarande vallagen.

4§ Motsvarar 10 kap. 7 § femte stycket i den nuvarande vallagen.

5§ Motsvarar 8 kap. 10 § andra stycket i den nuvarande vallagen.

6§ Motsvarar 10 kap. 8 § första och andra styckena samt del av tredje stycket i den nuvarande vallagen.

7§ Motsvarar 10 kap. 8 § fjärde stycket i den nuvarande vallagen.

8§ Motsvarar 8 kap. 1 § andra stycket i den nuvarande vallagen.

9§ Till skillnad från vad som är fallet för övriga slag av röstning finns i vallagen inte någon uttrycklig bestämmelse om vad röstmottagare hos

en utlandsmyndighet skall kontrollera. Detta framgår i stället indirekt

av 10 kap. 9 § i den nuvarande vallagen, där det i vilka fall anges valkuvert inte får tas emot. Den föreslagna bestämmelsen har således ingen direkt motsvarighet i vallagen. Den har utformats i över-

ensstämmelse med hur motsvarande regler för röstning i vallokal, på

postkontor och vid särskilt röstmottagningsställe konstruerats. De skillnader som finns motiveras att det inte finns något krav på att av

väljare vid röstning hos en utlandsmyndighet har sitt röstkort med när

324 Specialmotivering

han eller hon röstar. Jfr de föreslagna 10 kap. 6 11 kap. 7 § och 12

kap. 11

10 § Motsvarar 10 kap. 9 § i den nuvarande vallagen.

11§ Motsvarar del av 10 kap. 8 § tredje stycket i den nuvarande vallagen

12§ Motsvarar 8 kap. 2 § andra stycket i den nuvarande vallagen.

13§ Den nuvarande skyldigheten att kontrollera att en valsedelsförsändelse är i föreskrivet skick har ersatts med en lista vad röstmottagaren skall kontrollera. Dessa åtgärder framgår i dag av en jämförelse mellan 11 kap. 8 § och 11 kap. och 6 a i den nuvarande

vallagen. Jfr de föreslagna lagrummen 10 kap. 10 11 kap. 14 § och

12 kap. 15 § där skyldigheten för valförrättarenröstmottagaren att kontrollera är större med hänsyn till att kontrollen av om väljaren är

röstberättigad kan göras mot röstlängden eller mot väljarens röstkort.

Det finns inget krav att ha med sitt röstkort när man röstar hos en utlandsmyndighet.

14§ Motsvarar 11 kap. 8 § tredje stycket i den nuvarande vallagen.

15§ Motsvarar del av 11 kap. 8 § andra stycket i den nuvarande vallagen.

SOU 1994: 30 Specialmotivering 325

16§ Motsvarar del av 11 kap. 8 § första stycket i den nuvarande vallagen.

17§ Motsvarar del av 11 kap. 9 § i den nuvarande vallagen.

J8§ Motsvarar del 10 kap. 8 § tredje stycket i den nuvarande vallagen. av

19§ Motsvarar 10 kap. 10 § i den nuvarande vallagen.

20§ Motsvarar 10 kap. ll § i den nuvarande vallagen med de ändringar följer att den särskilda röstlängden tas bort. som av I andra stycket har ny bestämmelse lagts till. Om väljaren inte en finns i röstlängden eller om det saknas uppgift om personnummer eller personnumret inte är korrekt kan den centrala valmyndigheten inte om skicka fönsterkuverten till någon valnämnd. Hur ett fönsterkuvert skall hanteras i dessa fall bör vara lagreglerat.

14 kap. Röstning genom bud eller lantbrevbärare

1§ Bestämmelsen har ingen direkt motsvarighet i den nuvarande vallagen. Jfr dock 11 kap. 3 och 5 §§ i den nuvarande vallagen. Ordet valsedelsförsändelse har ersatts med uttrycket ytterkuvert för budröst.

326 Specialmotivering

2 § Motsvarar del av ll kap. 3 § första stycket i den nuvarande vallagen, med den ändringen att kraven för att få anlita bud skärpts i så motto att den som vill budrösta skall förhindrad inte bara från att vara intima sig i sin vallokal eller, i förekommande fall, röstningslokal hos någon utlandsmyndighet, utan också sakna möjlighet att poströsta.

Ändringen torde inte ha någon större praktisk betydelse, men kan vara

ägnad att understryka principen att budröstning bara skall användas i

de fall då väljaren inte kan rösta personligen i en röstningslokal.

3 § Motsvarar del av 11 kap. 3 § första stycket i den nuvarande vallagen.

4§

Motsvarar del av 11 kap. 3 § andra stycket och 6 § tredje stycket i

a den nuvarande vallagen.

5§ Motsvarar del av 11 kap. 3 § andra stycket i den nuvarande vallagen.

6§ Motsvarar del av 11 kap. 4 § i den nuvarande vallagen.

7 § Motsvarar 11 kap. 5 § första stycket och 6 kap. 9 § andra stycket i den nuvarande vallagen.

8 § Motsvarar 11 kap. 5 § andra stycket och 6 § tredje stycket i den a nuvarande vallagen.

Specialmotivering 327

9§

Motsvarar 11 kap. 5 § tredje stycket i den nuvarande vallagen. I bestämmelsen sägs uttryckligen att lantbrevbäraren tar hand om väljarens ytterkuvert för budröst. Lantbrevbäraren är inte röstmottagare. Därför bör inte uttrycket ta emot rösten användas eftersom detta leder tankarna till röstmottagning i lagens mening. Jämför förslaget till 9 kap. 1 § där det sägs att all röstmottagning skall vara offentlig. Se också 10

10§

Motsvarar ll kap. 6 § iden nuvarande vallagen. När lantbrevbäraren lämnar ytterkuverten till röstmottagaren sker detta av praktiska skäl inte på samma sätt som när en väljare lämnar sin röst ett postkontor. Lantbrevbäraren lämnar ytterkuverten och röstkorten till röstmottagaren bakom disken och kan också lämna dem när postkontoret är stängt för allmänheten. Detta är ett undantag från

huvudregeln i 9 kap. l § att all röstmottagning skall offentlig, ett

vara

undantag som är betingat av praktiska skäl Det rör sig här om ett

relativt fåtal röster.

11§

Motsvarar 11 kap. 6 a § första och andra styckena i den nuvarande

vallagen. Tidsfristen för budröstning inför ordinarie val kortas inte till tjugo dagar, jfr förslaget att korta tiden för poströstningen, eftersom en väljare som är utomlands också kan budrösta; perioden för förtidsröstning utomlands skall också i fortsättningen 24 dagar. Jfr den

vara

allmänna motiveringen avsnitt 2.10.1.

15 kap. Den fortsatta behandlingen av fönsterkuvert från post kontor, särskilda röstmottagningsställen inom landet och utlandsmyndigheter

1 §

Motsvarar del av 12 kap. 1 § i den nuvarande vallagen.

328 Specialmotivering

2§ Motsvarar del av 12 kap. 2 § i den nuvarande vallagen.

3§ Motsvarar del av 12 kap. 2 § i den nuvarande vallagen.

4§ Motsvarar 12 kap. 1 § andra stycket i den nuvarande vallagen. 5§ Motsvarar 12 kap. 3 § i den nuvarande vallagen.

6§ Motsvarar del av 12 kap. 4 § första stycket i den nuvarande vallagen. 7§ Motsvarar del av 12 kap. 4 § tredje stycket i den nuvarande vallagen. I överensstämmelse med hur reglerna för valförrättama och röst-

mottagarna i övrigt utformats, har uttryckligen angivits vilka kontroll-

åtgärder som skall vidtas.

8§ Motsvarar del av 12 kap. 4 § tredje stycket i den nuvarande vallagen. Jfr specialmotiveringen till 11 kap. 14 12 kap. 15 § och 13 kap. 13 Till skillnad från vad som gäller enligt dessa bestämmelser skall valförrättaren vid sin granskning av budröster inte kontrollera att

budet eller vittnet uppfyller de krav som ställs i 14 kap. 3 § respektive

4 § tredje stycket. Detta hänger samman med att budet inte finns närvarande vid denna granskning och alltså inte kan svara

specialmotivering 329

eventuella frågor som kan ställas till budet av valförrättaren respektive

röstmottagaren när budrösten lämnas.

9 §

Motsvarar del 12 kap. 4 § tredje stycket i den nuvarande vallagen. av

Jfr vad som sagts under 8 § och specialmotiveringen till ll kap. 15

10 §

Motsvarar del 12 kap. 4 § tredje stycket i den nuvarande vallagen. av

11§

Motsvarar del 12 kap. 4 § tredje stycket i den nuvarande vallagen av

med de ändringar som följer av att tiden för ängerröstning begränsats.

Jfr den allmänna motiveringen avsnitt Dessutom har uttryckligen

angivits att markering skall ske i röstlängden. Detta överensstämmer med hur 12 kap. 4 § jämförd med 13 kap. 4 § i den nuvarande

vallagen tillämpas i dag. Idag tillämpas det systemet att valförrättarna

vid den preliminära granskningen i vallokalen, och vid den granskning

sker efter att vallokalen stängts för röstning, markerar i röstlängsom den med ett P att väljaren poströstat eller förhandsröstat hos

utlandsmyndighet eller ett fartyg.

12§

Motsvarar del 12 kap. 4 § i den nuvarande vallagen med den av

ändring som följer av att valkuvert får läggas i urna efter 17.00.

13§

Motsvarar 13 kap. 4 § fjärde stycket i den nuvarande vallagen.

14§

Motsvarar 12 kap. 4 § andra stycket i den nuvarande vallagen.

330 Specialmotivering

15 och 16 §§

Motsvarar 12 kap. 5 § i den nuvarande vallagen, med den ändring

som följer av att tiden för ångerröstning begränsats. Jfr den allmänna

motiveringen avsnitt 8.6.3. I bestämmelsen har också gjorts det tillägget att väljaren skall få tillbaka sitt fönsterkuvert. Detta överensstämmer med hur reglerna i 12 kap. 5 § i den nuvarande vallagen tillämpas.

17§

Bestämmelsen har ingen motsvarighet i den nuvarande vallagen och är en följd av de nya reglerna för ångerröstning. Jfr den allmänna motiveringen avsnitt 8.6.3.

16 kap. Preliminär rösträkning i vallokalen

1§

Motsvarar del av 13 kap. 1 § nuvarande vallagen. Föreskriften att riksdagsvalet skall räknas först har flyttats till den föreslagna 2

2§

Motsvarar 13 kap. 6 § i den nuvarande vallagen. Föreskriften att riksdagsvalet skall räknas först motsvarar del 13 kap. 1 § i den av nuvarande vallagen. Under p. 3 sägs att valsedel är blank eller om en kan antas vara ogiltig därför att den är märkt skall valsedeln läggas tillbaka i sitt valkuvert. Någon saklig skillnad är inte avsedd; blanka valsedlar dvs. valsedlar som saknar partibeteckning är fortfarande ogiltiga, se förslaget till vallag 18 kap. 10 De röner emellertid ett särskilt intresse och antalet blankröster redovisas i praktiken för sig.

3§

Motsvarar 13 kap. 7 § första stycket i den nuvarande vallagen.

Specialmotivering 331

4§

Motsvarar 13 kap. 7 § andra stycket och 8 § första stycket i den nuvarande vallagen, med den ändringen att föreskriften om att materialet om det skickas med post skall anordnas som värdepost

tagits bort. Anledningen till att denna föreskrift fått utgå är att

materialet enligt föreskrifter från RSV och vedertagen praxis inte vidarebefordras med post utan överlämnas av valförrättarna till valnärrmden. Skulle det vara nödvändigt att skicka valmaterial med post bör

naturligtvis postbefordran ske ett sådant sätt att bästa garantier fås

för att försändelsen kommer fram.

5§

Motsvarar 13 kap. 8 § andra stycket i den nuvarande vallagen. Se

under specialmotiveringen till 4

17 kap. Valnamn dens sammanträde för preliminär rösträkning

I 0ch2 §§

Motsvarar del av 13 kap. 9 § första stycket i den nuvarande vallagen

med det tillägget att det uttryckligen sägs att Valnämnden vid den s.k. onsdagsräkningen också skall granska inkomna brevröster. I vissa

kommuner är andelen brevröster betydande. Det bör därför framgå i

vallagen att granskning och rösträkning skall avse också brevrösterna

När det gäller valnänmdens granskning av de fönsterkuvert som valförrättarna inte kunnat godkänna vid sin granskning enligt 15 kap.

7-10 §§ och därför lagt in i omslag enligt 15 kap. 12 § så innebär den en överprövning av den bedömning som valförrättarna gjort. Om valförrättarna vid sin granskning öppnat ett fönsterkuvert eller ett

ytterkuvert för budröst så skall detta självfallet inte leda till att

valnärrmden av det skälet underkänner rösten. Någon uttrycklig bestämmelse om detta är inte nödvändig.

3-7§§

Motsvarar 13 kap. 9 § andra stycket i den nuvarande vallagen.

332 Specialmotivering

Vad Valnämnden skall göra vid granskningen överensstämmer med vad valförrättarna skall göra enligt 15 kap. 7-12 §§ i den föreslagna vallagen.

8§

Bestämmelsen har ingen motsvarighet i den nuvarande vallagen.

Granskningen av brevrösterna skall göras efter att fönsterkuverten

enligt 1 § har granskats. Detta motsvarar vad som gäller enligt den nuvarande brevröstningslagen, se specialmotiveringen till förslaget till brevröstning i vissa fall avsnitt 12.4.

9§

Motsvarar 13 kap. 6 § i den nuvarande vallagen. Föreskriften att riksdagsvalet skall räknas först motsvarar del av 13 kap 1 § i den nuvarande vallagen. Bestämmelsen överensstämmer med vad som

enligt den föreslagna 16 kap. 2 § gäller för den preliminära rösträk-

ningen i vallokalen. Under 3 sägs valsedel är blank eller att om en

kan antas vara ogiltig därför att den är märkt skall valsedeln läggas tillbaka i sitt valkuvert. Någon saklig skillnad är inte avsedd; blanka valsedlar dvs. valsedlar som saknar partibeteckning är fortfarande ogiltiga, se förslaget till vallag 18 kap. 10 De röner emellertid ett

särskilt intresse och antalet blankröster redovisas i praktiken för sig.

10§

Motsvarar 13 kap. 10 § i den nuvarande vallagen.

11§

Motsvarar 13 kap. 4 § fjärde stycket i den nuvarande vallagen.

12 och 13

Motsvarar 13 kap. 11 § i den nuvarande vallagen.

Specialmotivering 333

18 kap. Slutlig sammanräkning och mandatfördelning

1§

Motsvarar del 14 kap. 1 § 1 i den nuvarande vallagen. Andra av meningen har ingen direkt motsvarighet i inledningen till 14 kap. i den nuvarande vallagen.

2§

Här i ett sammanhang ansvarar för mandatföranges vem som

delningen mellan partier och för att utse ledamöter inom partierna.

Dessa regler finns idag i 14 kap. 3 § första och andra styckena, 9 § första stycket, 10 § första stycket och 11 § första stycket i den nuvarande vallagen. Kommittén vill i detta sammanhang erinra om den

försöksverksamhet har beslutats på grundval av Vallagsutred-

som

ningens delbetänkande VAL Organisation Teknik Kostnader SOU

1992:108 och kan innebära att RSV kommer att göra såväl som

mandatfördelningen mellan partierna den slutliga narrmordningen

som

mellan partiernas kandidater. Jfr det angivna betänkandet avsnitt

11.2.3.

3§

Motsvarar 14 kap. 2 § första stycket i den nuvarande vallagen. Det

har uttryckligen angetts att länsstyrelsen skall pröva också i vad mån

på valsedlarna skall godkännas, vilket överensstämmer med

namnen hur bestämmelsen tillämpas i dag.

4§

Motsvarar del 14 kap. 1 § första stycket i den nuvarande vallagen. av

5§

Motsvarar 14 kap. 1 § tredje stycket i den nuvarande vallagen.

334 Specialmotivering

6§ Motsvarar del av 14 kap. 1 § första stycket och andra stycket i den nuvarande vallagen. 7§ Motsvarar 14 kap. 3 § tredje stycket i den nuvarande vallagen.

8§ Motsvarar 14 kap. 2 § tredje stycket i den nuvarande vallagen. 9§

Motsvarar 14 kap. 2 § andra stycket i den nuvarande vallagen.

10 och 11 §§ Motsvarar 14 kap. 4 och 5 §§ i den nuvarande vallagen. 12 och 13 Motsvarar 14 kap. 8 § i den nuvarande vallagen. 14 och 15 §§ Motsvarar 14 kap. 12 § i den nuvarande vallagen. 16 och 17 §§

Motsvarar 14 kap. 20 § i den nuvarande vallagen, med den ändringen att skyldigheten att förvara valsedlarna har inskränkts på sätt

samma

som gäller för riksdagsvalet. Jfr 14 kap. 8 § i den nuvarande vallagen.

Se också prop. 199394:21 s.80.

Specialmotivering 335

18§

Motsvarar 14 kap. 21 § i den nuvarande vallagen

19 §

Motsvarar del 14 kap. 13, 14 och 14 a §§ i den nuvarande av vallagen. Till skillnad från vad som gäller den preliminära rösträkningen i vallokal och Valnämnden och den slutliga Sammanräkav ningen länsstyrelserna så hanteringen hos den centrala som görs av är valmyndigheten inte offentlig.

20§

Motsvarar 14 kap. 22-24 §§ i den nuvarande vallagen.

21 §

Motsvarar 14 kap. 9 § första stycket i den nuvarande vallagen. Det uttryckliga omnämnandet av mandatspärrarna har ingen motsvarighet i den nuvarande vallagen.

22 §

Motsvarar 14 kap. 9 § andra stycket i den nuvarande vallagen. Beskrivningen uddatalsmetoden har uteslutits och ersatts med en av hänvisning till 20 kap. som bara innehåller valmatematik.

23 §

Motsvarar 14 kap. 9 § tredje och fjärde styckena i den nuvarande

vallagen. Beskrivningen hur utjämningsmandaten fördelas

av valkretsarna har ersatts med hänvisning till 20 kap. Jfr vad som en

sägs i specialmotiveringen under 22

24§

Motsvarar 14 kap. 9 § femte stycket i den nuvarande vallagen.

336 Specialmotivering

25§ Motsvarar 14 kap. 9 § sjätte stycket i den nuvarande vallagen. 26§ Motsvarar 14 kap. 15 § i den nuvarande vallagen. a 27§ Motsvarar 14 kap. 15 b § första stycket i den nuvarande vallagen. 28§ Motsvarar 14 kap. 15 b § andra stycket i den nuvarande vallagen.

29§

Motsvarar 14 kap. 15 b § tredje och fjärde styckena i den nuvarande

vallagen.

30§ Motsvarar 14 kap. 15 b § femte stycket i den nuvarande vallagen. ;1§ Motsvarar 14 kap. 15 b § sjätte stycket i den nuvarande vallagen.

S2§ Motsvarar 14 kap. 15 d § första stycket i den nuvarande vallagen.

Specialmotivering 337

33§ Motsvarar 14 kap. 15 § d tredje stycket i den nuvarande vallagen.

34§

Motsvarar 14 kap. 15 d § fjärde stycket i den nuvarande vallagen.

35§ Första stycket har ingen direkt motsvarighet i den nuvarande vallagen. Andra stycket motsvarar 14 kap. 10 § första stycket i den nuvarande vallagen.

36§ Motsvarar 14 kap. 6 § i den nuvarande vallagen.

37§ Motsvarar 14 kap. 10 § andra stycket i den nuvarande vallagen.

38§ Motsvarar 14 kap. 10 § tredje stycket i den nuvarande vallagen.

39§ Motsvarar 14 kap. 15 c § i den nuvarande vallagen.

40§ Motsvarar 14 kap. 15 § i den nuvarande vallagen.

338 Specialmotivering

41§ Motsvarar 14 kap. 16 § i den nuvarande vallagen.

42§ Motsvarar 14 kap. 15 d § andra stycket i den nuvarande vallagen.

43§ Motsvarar 14 kap. 15 § i den nuvarande vallagen. 44§

Motsvarar 14 kap. 16 § i den nuvarande vallagen.

45§ Motsvarar 14 kap. 11 § första och del andra stycket i den av nuvaran-

de vallagen. Regeln i 14 kap. 11 § andra stycket i den nuvarande vallagen för utseende av ersättare då det inte finns tillräckligt med

namn för att utse ersättare enligt huvudregeln har flyttats till 20 kap.

46§ Motsvarar 14 kap. 7 § i den nuvarande vallagen. 47§

Motsvarar 14 kap. 11 § tredje stycket i den nuvarande vallagen.

48 och 49 §§

Motsvarar 14 kap. 18 § i den nuvarande vallagen.

Specialmotivering 339

50 § Den inledande hänvisningen motsvarar del av 14 kap. 18 a § i den nuvarande vallagen. Sistnänmda bestämmelse har flyttats till kom-

munallagen. Se förslaget till lag om ändring av kommunallagens 5 kap. 4 I övrigt motsvarar bestämmelsen del av 14 kap. 19 § i den

nuvarande vallagen, med den ändring som följer av att ersättarantalet för parti som har fått ett eller två mandat minimerats till två. Beskriv-

ningen av hur ersättarna utses har flyttats till 20 kap.

51 § g Motsvarar 14 kap. 13 § första stycket i den nuvarande vallagen.

52§

Motsvarar 14 kap. 13 § andra stycket i den nuvarande vallagen.

53§ Motsvarar 14 kap. 14 § i den nuvarande vallagen.

54§ Motsvarar 14 kap. 22 § första stycket i den nuvarande vallagen.

55§ Motsvarar 14 kap. 22 § andra och tredje styckena i den nuvarande vallagen.

56§ Motsvarar 14 kap. 23 § iden nuvarande vallagen till den del lagrum-

met avser val till landstingsfullmäktige.

340 Specialmotivering

57§ Motsvarar 14 kap. 22 § första stycket i den nuvarande vallagen.

58§ Motsvarar 14 kap. 22 § andra och tredje styckena i den nuvarande vallagen.

59§ Motsvarar 14 kap. 23 § i den nuvarande vallagen, med den ändringen

att det i en viss situation blir möjligt att utse ersättare också i de fall

det kvarvarande antalet ersättare uppgår till minst det antal fullmäktige

bestämt. Den situation som avses är att en ledamot saknar en egen

ersättare, eller mer egentligt, en ersättare som vid sammanräkningen utsetts just för henne eller honom. Jfr den allmänna motiveringen avsnitt 4.5.2.

19 kap. Överklagande av val och utfárdande av bevis om vem som

valts 1§ Motsvarar 15 kap. 4 § första stycket i den nuvarande vallagen.

2§ Motsvarar 15 kap. 4 § andra stycket i den nuvarande vallagen. 3§ Första stycket har ingen uttrycklig motsvarighet i den nuvarande vallagen. I övrigt motsvarar bestämmelsen del av 15 kap. 4 § tredje stycket i den nuvarande vallagen.

Specialmotivering 341

4§

Första stycket motsvarar del 15 kap. 4 § tredje stycket i den

av

nuvarande vallagen. Andra och tredje styckena har ingen motsvarighet

i den nuvarande vallagen. De har tillkommit för att det skall bli möjligt att överklaga utgången av ett val redan innan detta har fastställts formellt. Jfr den allmänna motiveringen avsnitt 10.3.

5§ Motsvarar del 15 kap. 4 § tredje stycket i den nuvarande vallagen. av

6§ Motsvarar 15 kap. 5 § i den nuvarande vallagen

79§§

Motsvarar 15 kap. 4 § fjärde stycket i den nuvarande vallagen.

10§ Motsvarar 15 kap. 8 § i den nuvarande vallagen.

11§ Motsvarar 15 kap. 1 § första stycket i den nuvarande vallagen.

12§ Motsvarar 15 kap. 1 § andra stycket i den nuvarande vallagen.

13§ Motsvarar 15 kap. 2 § första stycket i den nuvarande vallagen.

342 Specialmotivering

14 § Motsvarar 15 kap. 2 § andra stycket i den nuvarande vallagen med den ändringen att beviset för den som blivit utsedd till ledamot i

kommunfullmäktige skall skickas till kommunfullmäktige och inte

kommunen. 15 §

Bestämmelsen har ingen motsvarighet i den nuvarande vallagen. Den

har tillkommit för att partierna skall få bättre möjligheter än i dag att

utnyttja sin möjlighet att överklaga beslut utseende efterträdare

om av och ersättare. Bestämmelsen omfattar också beslut ut i att som mynnar det av något skäl inte varit möjligt att utse någon efterträdare eller

ersättare. Jfr den allmänna motiveringen avsnitt 10.3.2.

16§ Motsvarar 15 kap. 9 § första stycket och 4 § femte stycket i den nuvarande vallagen. J7§ Motsvarar 15 kap. 6 § i den nuvarande vallagen. 18§ Motsvarar 15 kap. 7 § första stycket i den nuvarande vallagen.

19§ Motsvarar 15 kap. 7 § andra stycket i den nuvarande vallagen. 20§ Motsvarar 15 kap. 7 § fjärde och femte styckena i den nuvarande vallagen.

Specialmotivering 343

21§ Motsvarar 15 kap. 7 § tredje stycket i den nuvarande vallagen.

22§ Motsvarar 15 kap. 3 § i den nuvarande vallagen.

23§ Motsvarar 15 kap. 9 § andra stycket i den nuvarande vallagen.

20 kap. Beräkningsgrunder

1§ Motsvarar del 14 kap. 9 § andra och tredje styckena, 15 b § första av och fjärde styckena samt 15 d § första stycket i den nuvarande vallagen.

2§ Motsvarar del av 14 kap. 9 § tredje femte styckena, 15 b § tredje - femte styckena samt 15 § d tredje stycket i den nuvarande vallagen.

3§ Motsvarar del av 14 kap. 6 och 15 i den nuvarande vallagen.

4§ Motsvarar del av 14 kap. 16 och 18 §§ i den nuvarande vallagen.

344 Specialmotivering

5§

Motsvarar 14 kap. ll § andra stycket i den nuvarande vallagen.

6§

Motsvarar 14 kap. 19 § andra femte styckena i den nuvarande vallagen.

7§

Bestämmelsen har ingen motsvarighet i den nuvarande vallagen. Den har tillkommit för att garantera att det utses två ersättare inom partier

som fått ett eller två mandat i fullmäktige. Se den allmänna motive-

ringen avsnitt 4.3.

12.2 till

Förslaget lag om ändring i folkomröstningslagen

2-4

Ändringarna är följdändringar till förslaget vallag.

om en ny

5-6 §§

Ändringarna är en följd av det föreslagna systemet för framställning

av röstlängd i den nya vallagen. Någon allmän och särskild röstlängd

skall det inte finnas enligt det förslaget. Det skall inte heller finnas någon gällande röstlängd. Röstlängd skall i stället tas fram när det

skall hållas val eller omröstning. Om folkomröstningen hålls samtidigt

med ett annat val enligt vallagen behöver det inte upprättas någon röstlängd enbart för omröstningen. I annat fall skall det upprättas

en sådan. På samma sätt som vid val som hålls enligt vallagen skall det

upprättas röstkort för omröstningen. Ändringarna i 6 § är också de

enbart följdändringar till förslaget till ny vallag.

Specialmotivering 345

8§

Ändringarna är följdändringar till förslaget om en ny vallag.

10 §

Ändringarna är följdändringar till förslaget om en ny vallag. Särskilda

röstmottagningsställen skall också kunna inrättas vid folkomröstningar.

11 och 12 §§

Ändringarna är bara följdändringar till förslaget om en ny vallag.

16 och 17 §§

Ändringarna är bara följdändringar till förslaget om en ny vallag.

till i kommunal-

12.3 Förslaget lag om ändring

lagen

5 kap. Fullmäktige

I samband med följdlagstiftningen till kommunallagen 1991:900 kom

vissa bestämmelser ersättare att överföras i sak oförändrade från om kommunallagen 1977:179 till 14 kap. 18 a och 19 iden nuvarande vallagen. prop. 199192:17. Reglerna är handlingsregler för kommunfullmäktige och saknar direkt betydelse för sammanräkningsarbetet. Reglerna bör därför återföras till kommunallagen.

2§

Förslaget är följdändring till förslaget om framställning av

en

röstlängder i den föreslagna vallagen. Någon gällande röstlängd

kommer inte att finnas enligt det förslaget. Antalet röstberättigade i

346 Specialmotivering

den senast framställda röstlängden för ett ordinarie val bör kunna ligga

till grund för antalet ledamöter i fullmäktige.

4§

Ändringen motsvarar 14 kap. 18 § i den nuvarande vallagen.

a

5§

Ändringen är en följd av den föreslagna vallagens disposition.

I6§

Ändringen motsvarar 14 kap. 19 § sjätte och sjunde styckena i den

nuvarande vallagen.

34§

Ändringen har ingen motsvarighet i gällande lag. Ändringen har

tillkommit för att det skall finnas lagstöd för att röstlängder och röst-

kort skall framställas inför lokala folkornröstningar. Jfr den allmänna

motiveringen avsnitt 2.6.1.

12.4 Förslaget till lag om brevröstning i vissa fall

1§

Motsvarar 1 § i den tidsbegränsade lagen 1993:1404 brevröst-

om

ning i Förbundsrepubliken Tyskland och i Schweiz brevröstningslagen med det tillägget att brevröstning också skall möjlig

vara

ombord ett fartyg utrikes fart. När det gäller röstning i Tyskland så kan den numera genomföras med ordinär röstmottagning hos de svenska utlandsmyndighetema där, när det gäller ordinarie val till riksdagen och till landstings- och kommunfullmäktige, den allmänna

se

motiveringen avsnitt 6.2.3. Brevröstning och vanlig röstmottagning

l 4

Specialmotivering 347

bör inte förekomma samtidigt i något land. Om det utlyses extra val,

omval eller folkomröstning kan det, med hänsyn till att man från Tysklands sida kräver en ansökan om att få ta emot röster där minst sex månader i förväg, inte anordnas någon ordinär röstmottagning. För dem som vistas i Tyskland vid ett sådant val eller omröstning bör det därför också i fortsättningen vara möjligt att brevrösta. En bestämmelse om det har tagits in i lagens 17

2§

Motsvarar del av 2 § andra stycket i den nuvarande brevröstningslagen med det tillägget att brevröstning också skall vara möjlig från fartyg,

se specialmotiveringen under 1

3§

Motsvarar del av 2 § andra stycket i den nuvarande brevröstningslagen, se också specialmotiveringen till 1 och 2 §§.

4§

Motsvarar del av 2 § andra stycket i den nuvarande brevröstningslagen.

5§

Motsvarar 2 § tredje stycket i den nuvarande brevröstningslagen med

den skillnaden att brevrösten inte skall skickas direkt till Valnämnden utan skall skickas till den centrala valmyndigheten som skall kontrollera var väljaren finns i röstlängden och i sin tur distribuera brevrösterna till respektive valnämnd. Föreskriften att den som vill rösta skall

skriva sitt personnummer utanpå omslagskuvertet är motiverad av att

den centrala valmyndigheten skall kunna se i vilken kommun den brevröstande finns i röstlängd. Myndigheten skall skicka rösterna till respektive kommun.

348 Specialmotivering

6§

Bestämmelsen har ingen motsvarighet i den nuvarande brevröstningslagen. Den reglerar vilka krav som ställs på en brevröst som görs i

ordning ombord på ett fartyg. För att Valnämnden vid sin granskning av brevrösterna, se 12 § på ett enkelt sätt skall kunna avgöra om förutsättningarna för brevröstning är uppfyllda skall omslagskuverten ha en stämpel från fartyget. Fartygets befälhavare, eller den han sätter i sitt ställe, skall också intyga att rösten gjorts i ordning ombord på

fartyget.

7§

Motsvarar 2 § fjärde stycket i den nuvarande brevröstningslagen.

Någon ändring av tidsperioden när brevröstning kan ske görs inte, jämför förslaget till vallag ll kap. 2 Reglerna om när röstning har kunnat ske från fartyg har överförts hit; det skall alltså kunna vara tillåtet att göra i ordning sin brevröst ombord ett fartyg redan 55 dagar före valdagen vid ordinarie val. Detta motiveras av praktiska

skäl.

8§

Motsvarande bestämmelse finns i 2 § fjärde stycket i den nuvarande

brevröstningslagen med det tillägget som följer av att brevröstning

skall vara möjlig också från fartyg.

9§

Motsvarar del av 2 § fjärde stycket i den nuvarande brevröstningslagen med den ändringen att brevrösterna bör vara den centrala

valmyndigheten till handa senast dagen efter valdagen. Ändringen

motiveras av att brevrösterna skall kunna sorteras hos den centrala valmyndigheten och distribueras till valnämnderna för att finnas hos

dem vid deras s.k. onsdagsräkning, se 11-16 §§ och 17 kap. i förslaget till vallag.

Specialmotivering 349

10§

Bestämmelsen är ny och motiveras av att den centrala valmyndigheten skall ta emot, sortera och distribuera brevröstema till rätt valnämnd.

Se den nuvarande brevröstningslagen 3 På motsvarande sätt som i

den föreslagna vallagens 13 kap. 20 § finns här en ny föreskrift att den centrala valmyndigheten skall behålla ornslagskuvert för brevröst brevrösten kommer så sent att den inte hinner granskas vid om

valnämndens sammanträde för preliminär rösträkning eller att det inte är möjligt att utreda vart rösten skall skickas.

I1§

Motsvarar den nuvarande brevröstningslagen 3

12 -15 §§

Motsvarar de åtgärder som valnärrmden skall vidta enligt 4-6 §§ iden

nuvarande brevröstningslagen med det undantaget att brevrösten inte behöver innehålla något röstkort. Se den allmänna motiveringen avsnitt 6.3.3.

16§

Motsvarar 6 § sista meningen i den nuvarande brevröstningslagen.

17§

Bestämmelsen är ny. Se specialmotiveringen till 1

350 specialmotivering

12.5 Förslaget till lag om ändring av lagen om kyrkofullmäktigval, m.m.

5 §

Förslaget innebär ingen saklig ändring. Den är en följdändring till

förslaget till ny vallag.

7 §

Förslaget innebär ingen saklig ändring. Den följdändring till

är en

förslaget till ny vallag.

8 § I andra stycket sägs att uppgifter om medlemskap i Svenska kyrkan

skall hämtas ur kyrkans eget register. Var uppgiften skall hämtas hänger samman med hur registerfrâgor löses när det gäller röstlängderna. För att inte inhämtandet av uppgifter om medlemskap i Svenska kyrkan skall försena framställningen av röstlängden för ordinarie val till riksdag, landstings- och kommunfullmäktige skall kvaliñkations-

dagen för kyrkovalen vara den l augusti. Övriga ändringar är bara

direkta följdändringar till förslaget till en ny vallag.

13§

Ändringarna är direkta följdändringar till förslaget till ny vallag.

15§

Ändringarna är direkta följdändringar till förslaget till ny vallag.

17§ Förslaget är en följd av förslaget till ny vallag. Se specialmotiveringen till 30

Specialmotivering 351

18§

Ändringarna är direkta följdändringar till förslaget till ny vallag.

20§

Ändringen är en följd av förslaget till ny vallag.

28§

Ändringen är en följd av förslaget till ny vallag.

30§

Ändringen är en följdändring till förslaget att den centrala valmyn-

digheten skall ansvara för röstmottagningen på institutioner. En sådan röstmottagning blir pâ motsvarande sätt som enligt nu gällande

bestämmelser formellt möjlig.

34§

Ändringen är en följd av det nya systemet för framställning av

röstlängder som föreslås i förslaget till ny vallag.

35-39 §§

Ändringarna är direkta följdändringar till förslaget till ny vallag.

4I§

Ändringarna är en följd av förslaget till ny vallag.

42§

Ändringen är en följd av förslaget till ny vallag.

352 Specialmotivering

43§

Ändringarna är direkta följdändringar till förslaget till ny vallag.

49§

Ändringen är en följd av förslaget till ny vallag.

50§

Ändringen är en följd av förslaget till ny vallag. Den föreslagna

bestämmelsen i fjärde stycket motsvarar 18 kap. 4 § andra stycket i den vallagen angående möjligheten att kunna få ett överklagande nya

val upptaget till prövning även om överklagandet görs innan något

av beslut om valets resultat fattats.

51§

Ändringarna är direkta följdändringar till förslaget till ny vallag.

12.6 Förslaget till lag om ändring i lagen om

Sveriges indelning i kommuner och landsting.

Ändringen har ingen motsvarighet i gällande lag. Den har tillkommit

för att det skall finnas lagstöd för att ta fram en röstlängd och

framställa röstkort inför lokala folkomröstningar i indelningsfrågor. Jfr

den allmänna motiveringen avsnitt 2.6.1 och förslaget till ändring av 5 kap. 34 § kommunallagen 1991:900.

Specialmotivering 353

12.7 Förslaget till lag om röstlängdsregister

Bakgrunden till förslaget till lag om röstlängdsregister beskrivs i den

allmänna motiveringen avsnitt 2.11. Mot bakgrund av att det inte fattats något beslut om hur den framtida aviseringen av folkbok-

föringsuppgifter skall hanteras kan kommittén inte lägga fram något

slutligt förslag när det gäller hur uppgifterna från folkbokföringsregistren skall hämtas till röstlängdsregistret. I förslaget till registerlag har kommittén därför tagit med båda de alternativ som finns.

1 §

Frågan om registerändamål behandlas närmare i allmänmotiveringen avsnitt 2.1l.2. I andra stycket sista meningen lämnas det öppet om registret skall leva bara efter ett uttag från ett centralt aviserings-

register eller om röstlängdsregistret skall föras kontinuerligt med

ständig avisering från de lokala folkbokföringsregistren.

2 §

Frågan om registerändamål behandlas i den allmänna motiveringen, avsnitt 2.11.3.

3 och 4 §§

Frågan om registerinnehåll behandlas närmare i den allmänna motiveringen, avsnitt 1 1.4.

5 §

För tydlighets skull har här angivits att också valspeciñka uppgifter om valdistrikt vallokaler lokalernas öppethållande och adress till Valnämnden fâr finnas i registret.

I2 14-0360

354 Specialmotivering

6§

Frågan om sökbegrepp behandlas närmare i avsnitt 2.11.6. Om röstlängdsregistret skapas genom ett uttag ur ett centralt aviserings-

register kan man vid detta uttag söka uppgifter om medborgarskap

och folkbokföring så att det i röstlängdregistret bara framgår om personen är röstberättigad eller Någon uppgift om medborgarskap behövs då inte i registret. Motsvarande torde gälla medlemskap i Svenska kyrkan. Skulle, å andra sidan, röstlängdsregistret finnas kontinuerligt så måste registret innehålla uppgift om medborgarskap.

70ch 8 §§

Frågan om utlärrmande av uppgifter behandlas närmare i den allmänna

motiveringen, avsnitt 1 1.5.

i9§.

Frågan om gallring av uppgifter i röstlängdsregistret behandlas närmare i avsnitt 2.1l.7. Också för denna fråga har det stor betydelse hur registret upprättas. Om det upprättas efter ett uttag ur ett centralt

aviseringsregister kan det gallras en viss tid efter att valet vunnit laga

kraft. Om registret skall finnas kontinuerligt kan det inte gallras det

sättet utan får gallras efter hand som uppgifterna i det blir inaktuella.

12.8 Förslaget till lag om ändring av lagen om

homosexuella sambor

Ändringarna är bara följdändringar till förslaget till ny vallag och

förslaget till lag om brevröstning i vissa fall.

Bilaga 1 355

@

Kommittédirektiv

ääâl B51

Dir. 1991:13

Översyn av valförfarandet

Dir. 1991:13

Beslut vid regeringssammanträde 1991-03-07

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Freivalds. anför.

Mitt förslag

En särskild utredare tillkallas för att se över valförfarandet från administrativ och teknisk synpunkt. Syftet med utredningen är att anpassa valförfarandet till beslutade och planerade förändringar inom bl.a. områdena för folkbokföring och regional skatteförvaltning samt till den tekniska utvecklingen inom framför allt ADB-området. I skede bör utredningsarett senare betet bedrivas med parlamentarisk medverkan.

Bakgrund

1 samband med enkammarreformen 196869 infördes nuvarande ordning för riksdags, landstings- och kommunalval. De regler som då antogs har senare i stort sett oförändrade överförts till den nya regeringsformen RF. omtryckt 1988:1444. kommunallagen 1977:179 och vallagen l972:620.gomtryckt 1991:95. I RF och kommunallagen ges de mer grundläggande reglerna. Där finns bl.a. föreskrifter om antalet ledamöter i riksdagen resp. i fullmäktige. om vem som har rösträtt. om hur ofta val skall hållas etc. l vallagen. som är gemensam för de tre olika valen. ges regler om förfarandet. Varje enskilt led i förfarandet har i lagen fått mycket detaljerad regleen ring. För val till kyrkofullmäktige gäller lagen 1972:704 kyrkofull- - om mäktigval. m.m. omtryckt 1991:96. Det administrativa och tekniska förfarandet vid förberedelser och genomförande av allmänna val har under de senaste 15 åren inte varit föremål för någon fördjupad översyn och analys. En allmän översyn vallagens heav stämmelser gjordes visserligen av 1978 års vallagskommitté grundval av erfarenheterna från 1973 och 1976 års allmänna val SOU 1978:64 och

356 Bilaga 1

1980:45. Någon mer grundläggande analys har emellertid inte gjorts efter det att 1965 års valtekniska utredning avslutade sin översyn och ADB-stödet började användas vid 1973 års allmänna val SOU 1969:19 och 1971:72. De förändringar som genomförts har i huvudsak föranletts av ändringar i valsystemet eller begränsats till vidareutveckling av det valförfarande som tillämpades redan vid 1970 och 1973 års allmänna val. Den tekniska utvecklingen i samhället har under 1970- och l980-talen gått mycket snabbt. ADB-stödet inom valadministationen bygger dock fortfarande i huvudsak på 1970-talets ADB-teknik. Valen till kyrkofullmäktige genomförs på samma sätt som kommunfullmäktigvalen. Folkstyrelsekommittén SOU 1987:6 föreslog vissa ändringar vad gäller kyrkofullmäktigvalen. Förslagen, som syftade till att bl.a. undanröja vissa administrativa problem. genomfördes dock aldrig jfr. prop. 198788:22, s. 32 KU32, s. 19. Efter 1988 års allmänna val redovisade riksskatteverket i en särskild promemoria sina synpunkter och erfarenheter av valadministrationen. l promemorian läggs också fram vissa förslag till ändringar i olika enskildheter. Riksskatteverket har vidare i en framställning den 22 febrauri 1990 redovisat en inom verket gjord analys av förändringsbehov och utvecklingsmöjligheter i det administrativa och tekniska valförfarandet. Riksskatteverket anser mot bakgrund av analysen att en allmän översyn av det administrativa och tekniska valförfarandet bör genomföras. Enligt verket kommer omfattande anpassnings- och förändringsåtgärder inom valadministrationen att bli nödvändiga under 1990-talet. Verket anser vidare att avsevärda förbättringar och förenklingar i valförfarandet är möjliga. Härigenom blir det också möjligt att bromsa valadministrationens kostnadsutveckling. Riksskatteverket har också påtalat att beslutade och planerade förändringar inom bl.a. folkbokföringsområdet och inom den regionala skatteförvaltningen ger ändrade förutsättningar för den framtida valadministrationen. Konstitutionsutskottet har i betänkandet 199091 :KU4 behandlat ett antal motionsyrkanden från allmänna motionstiden 1990 om skilda vallagsfrågor och frågor om kyrkliga val. Utskottet har ansett att bl.a. frågan om utjämningsmandat i valkretsindelade kommuner bör tas upp i den översyn av valförfarandet som förbereds inom justitiedepartementet. Riksdagen har anslutit sig till utskottets uttalanden rskr. l9909lz22. Förslag till ändringar i vallagen har också framförts i framställningar till regeringen. Sålunda har Göteborgs kommun ifrågasatt värdet av bestämmelserna i 14 kap. 23 § vallagen om tillsättande av suppleanter vissa fall. Linköpings kommun har påtalat behovet av en begränsning av rätten till s.k. ångerröstning. Valnämnden i Täby kommun har aktualiserat frågan om hur principen om valhemlighet fungerar i praktiken.

Bilaga 1 357

Sr0r.vtad.surredningen har i sitt slutbetänkande SOU 1990:36 Storstadsliv. Rika möjligheter hårda villkor. föreslagit en valkretsreform avseende såväl riksdagsval som kommunalval.

Utredningsbehovet En mer genomgripande översyn av valförfarandet från administrativa och tekniska utgångspunker bör enligt min mening nu komma till stånd. Inte bara förändringarna inom den statliga förvaltningen utan också den tekniska utvecklingen på ADB-området gör att det är av vikt att valförfarandet ses över för att svara mot dagens och morgondagens behov. Uppdraget bör ges till en särskild utredare. Utredaren bör ha stor frihet att ta upp de frågor som han anser behöver övervägas inom ramen för sin översyn. Exempel på frågor som kan behandlas finns angivna i riksskatteverkets promemoria den 22 februari 1990 vilken liksom övriga framställningar bör överlämnas till utredaren. Jag skall - emellertid ange några utgångspunkter för arbetet och ge exempel frågor som kan kräva överväganden.

Utgångspunkter

En allmän utgångspunkt för arbetet bör vara de tre huvudkrav som enligt förarbetena till vallagen ställs på förfarandet vid val prop. 1972:105 88 s. Det måste fylla högt ställda anspråk på tillförlitlighet. Garantier måste föreligga att valen sker under former som tryggar den för fria val nödvändiga valhemligheten. Slutligen är det viktigt att valförfarandet är smidigt och enkelt. En annan utgångspunkt för arbetet bör vara att förslagen skall leda till minskade kostnader. I sin promemoria har riksskatteverket redovisat kostnadsutvecklingen inom valadministrationen. Vid 1988 års val uppgick kostnaden för enbart valmaterialet till 34,3 milj.kr. Som exempel områden där besparingar kan göras nämner riksskatteverket valsedelshanteringen; varje valår framställs ca 650 milj. valsedlar men endast ca 16 milj. dessa av används slutligt i form av avgivna röster. Utvecklingen av kostnaderna måste brytas. Redan genom en förenklad valsedelshantering torde stora besparingar kunna göras. Genom en effektivare valorganisation kan ytterligare besparingar göras. Givetvis måste en avvägning göras mellan behovet av administrativa förenklingar och minskade kostnader å ena sidan och ambitionen att upprätthålla ett högt valdeltagande å andra sidan. Som i liknande sammanhang har påpekats är det givetvis också av stor

358 Bilaga 1

betydelse att regleringen präglas av konsekvens och överskådlighet se bl.a. dir. 1977: 120 s. 5. Behov finns av en redaktionell och språklig översyn av vallagen.

Uppgifter Som jag nämnt kommer beslutade och planerade förändringar inom den statliga förvaltningen att ändra förutsättningarna för den framtida valadministrzitionen. Översynen bör därför till början inriktas valen att anpassa administrationen på såväl regional som lokal nivå till dessa förändringar. Sålunda bör utredningen söka beskriva den förväntade utvecklingen och identifiera vilka behov av förändringar som den nya ordningen inom den statliga förvaltningen medför. Erfarenheter av förberedelserna. genomförandet och uppföljningen av 1991 års val har här stort intresse. Mot denna bakgrund bör den särskilde utredaren kunna bilda sig en uppfattning hur lämplig framtida organisation bör se ut och föreslå de om en ändringar som behövs. Vidare bör han söka lösa de valtekniska frågorna i mera egentlig mening. Exempel på sådana frågor är som riksskatteverket redovisat bl.a., reglerna om röstlängder och röstkort. valdistriktens omfattning. själva röstningsförfarandet. rösträkning. rapportering och slutlig sammanräkning. Frågan om det framtida ADB-stödet och utvecklingen av elektroniska hjälpmedel bör övcrvâigas ingående. Härvid bör de erfarenheter som gjorts i Norge och Danmark uppmärksammas. [inredningen bör på motsvarande sätt omfatta också kyrkofullmäktigvalen.

tredningsarbetet St m konstitutionsutskottet anfört bör den slutliga beredningen av valfrågorna göras under parlamentarisk medverkan. Utredaren bör anmäla till regeimgen när arbetet har kommit så långt att han anser det är tid för parlamemarisk medverkan i utredningsarbetet. har utredningen gäller vidare regeringens direktiv dir. 1984:5 till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning. Uçredningsarbetet bör vara avslutat före den 1 juli 1993. Om utredaren finner att vissa ändringar kan och bör genomföras redan till 1994 års val. kan han lägga fram de förslag som behövs för detta i ett delbetänkande.

Bilaga I 359

Hemställan Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för justitiedepartementet att tillkalla en särskild utredare omfattad av kommittéförordningen - 1976:1 l9 med uppdrag att se över valförfarandet samt att besluta om sakkunniga. experter, sekreterare och annat biträde åt utredaren. Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta andra huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hennes hemställan. Justitiedepartementet

REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL Stodchoin 1901

Bilaga 1 361 i

@

Kommittédirektiv

www

Dir. 1992:49

Tilläggsdirektiv till vallagsutredningen Ju 1991:02

Dir. 1992:49

Beslut vid regeringssammanträde 1992-04-02 Statsrådet Laurén anför.

Mitt förslag Vallagsutredningen får i särskilt uppdrag att se över de bestämmelser som reglerar röstningsförfarandet för utlandssvenskar i syfte att göra det lättare för denna väljarkategori att delta i riksdagsvalen.

Den särskilde utredarens nuvarande uppdrag Genom regeringsbeslut den 7 mars 1991 bemyndigades chefen för justitiedepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att se över valförfarandet från administrativ och teknisk synpunkt dir. 1991:13. Den särskilde utredaren har numera tillkallats och utredningen arbetar under namnet vallagsutredningen Ju 1991:02. Uppgiften för utredningen är att anpassa valförfarandet till beslutade och planerade förändringar inom bl.a. områdena för folkbokföring och regional skatteförvaltning samt till den tekniska utvecklingen inom framför allt ADBområdet. Utredaren har getts stor frihet att ta upp de frågor som han anser behöver övervägas inom ramen för sin översyn. l direktiven anges emellertid vissa valtekniska frågor i mera egentlig mening som utredaren bör söka lösa. Exempel sådana frågor är bl.a. reglerna om röstlängder och röstkort, själva röstningsförfarandet, rösträkning, rapportering och slutlig sammanräkning. Utredningsarbetet bör enligt direktiven slutföras under parlamentarisk medverkan och vara avslutat före den 1 juli 1993. I direktiven anges vidare att om utredaren finner att vissa ändringar kan och bör genomföras redan till 1994 års val, kan han lägga fram de förslag som behövs för detta i ett delbetänkande.

362 Bilaga 1

Utlandsröstning

Utlandssvenskamas rösträtt

I 3 kap. 2§ regeringsformen RF anges att bestämmelser om rösträtt för svensk medborgare som är bosatt i riket finns i lag. Den lag som avses är vallagen 1972:620, omtryckt 1991:95, senast ändrad 1991:1654. Enligt 4 kap. 11 § vallagen har en svensk medborgare som är bosatt i riket rösträtt vid val till riksdagen, om han varit folkbokförd här någon gång och uppnått 18 års ålder senast valdagen. Vidare att svensk medanges en borgare skall anses bosatt utom riket, om han enligt skattemyndighetens personband är folkbokförd här. Enligt den nya folkbokföringslagen 1991:481, som trädde i kraft den 1 juli 1991, skall den som kan antas under sin normala livsföring komma att regelmässigt tillbringa sin dygnsvila utom landet under minst ett år avregistreras från folkbokföringen som utflyttad, om inte vederbörande är utsänd för anställning utländsk ort i svenska statens tjänst 14 och 20 §§. För att rösta måste man vara upptagen i gällande röstlängd. Det finns två typer av röstlängd, allmän röstlängd och särskild röstlängd. Röstlängder upprättas årligen och gäller från den 1 september till den 31 augusti följande år. allmän röstlängd I tas de personer automatiskt upp som den 1 juni är folkbokförda i riket och som fyllt eller under röstlängdens giltighetstid fyller 18 år. I särskild röstlängd tas efter ansökan de röstberättigade svenska medborgare upp som inte är folkbokförda i riket den 1 juni. Ansökan kan göras av svenska medborgare som är bosatta utomlands eller före den 1 juni kommer att bosätta sig utomlands och därför inte är folkbokförda i Sverige den 1 juni när allmän röstlängd upprättas. Ansökan om att tas upp i den särskilda röstlängden måste göras inför varje ordinarie val. Ansökan gäller då även för de två kommande mellanvalsåren. Skriftlig ansökan skall skickas till riksskatteverket, som är central valmyndighet, senast den 1 juni med en försäkran heder och samvete att sökanden är svensk medborgare. Försäkran skall vara avgiven under tiden 1 januari 1 juni. - När ansökan kommit in till den centrala valmyndigheten får sökanden en skriftlig bekräftelse detta. En ansökan som görs för sent eller som saknar egenhändigt undertecknad försäkran avgiven det år röstlängden upprättas tas inte upp till prövning. Ansökningsblanketter för att bli upptagen i särskild röstlängd lämnas vid anmälan om utvandring. Dessutom finns sådana hos samtliga svenska utlandsmyndigheter. Vidare får alla som tagits upp i en särskild röstlängd för föregående valperiod direktadresserade ansökningsblanketter. Inför de ordinarie valen och inför eventuella extra val till riksdagen eller

Bilaga 1 363

riksomfattande folkomröstningar upprättas röstkort för den som är upptagen i allmän röstlängd av Skattemyndigheten och för den som är upptagen i särskild röstlängd av länsstyrelsen.

Röstmottagning i utlandet För att de väljare som vistas utomlands skall kunna utöva sin rösträtt anordnas sedan lång tid tillbaka vid de allmänna valen röstmottagning svenska beskickningar och konsulat. Regler om sådan röstmottagning finns i 10 kap. 7-11 §§ vallagen. Röstning utomlands sker hos de svenska utlandsmyndigheter som den centrala valmyndigheten efter samråd med utrikesdepartementet bestämmer. Vid 1991 års val anordnades röstmottagning på drygt 300 sådana platser. Vid ordinarie val får röstning hos en utlandsmyndighet börja tidigast 24 dagar före valdagen och pågå så länge att avgivna valsedlar kan beräknas vara den centrala valmyndigheten till handa senast klockan 12 dagen före valdagen. Utlandsmyndighetens chef bestämmer när och var röstning äger rum hos myndigheten och kungör tid och plats för röstningen. Utlandssvenskarna ges också viss information. Bl.a. annonseras det i de större svenska dagstidningar som sprids utomlands och i tidningar som ges ut speciellt för svenskar i utlandet; information ges vidare i svensk radioIV och i Sveriges Radios utlandsprogram. Den som upptas i särskild röstlängd får också, i samband med att röstkort skickas ut, information om vilka platser och vid vilka tider röstmottagning sker. Kritik har framförts mot det rådande systemet. Bl.a. anses att ansökningsförfarandet är för komplicerat och att information om de olika formkraven och tidsfristerna inte når fram till de personer som berörs. På grund härav måste ett icke obetydligt antal ansökningar avslås; inför 1991 års val avslogs 1 421 av totalt 21 258 inkomna ansökningar. Huvuddelen av dessa ansökningar avsåg dock personer som redan var upptagna i allmän röstlängd.

Brevröstning I stort sett har röstmottagningen hos de svenska utlandsmyndighetema kunnat genomföras utan några invändningar från den berörda staten. Schweiz och Förbundsrepubliken Tyskland tillåter emellertid inte röstmottagning hos utlandsmyndigheter. Sedan 1956 års val har någon röstmottagning inte kunnat genomföras hos de svenska utlandsmyndighetema i Schweiz och sedan 1982 års val inte heller i Förbundsrepubliken Tyskland. De tyska och schweiziska myndigheterna har dock accepterat att utländska medborgare deltar i val i sina hemländer genom att sända sina valsedlar till hemlandet med posten, s.k. brevröstning. Genom särskild lagstiftning, se-

364 Bilaga 1

nast lagen 1991:189 om brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland och Schweiz, har man därför gjort det möjligt för väljare som befinner sig i dessa stater att lämna sina röster genom brevröstning. Lagen är tidsbegränsad och gäller till utgången av år 1994. Tidigare gällde från och med 1982 års val motsvarande lagstiftning för brevröstning i Förbundsrepubliken. De tyska myndigheterna frångick i augusti 1991 sin tidigare avvisande hållning beträffande röstmottagning utlandsmyndigheterna inom Förbundsrepubliken. En förutsättning för att röstmottagningen utlandsmyndigheterna skall tillåtas är emellertid att den tyska regeringen i varje enskilt fall lämnar sitt samtycke. En ansökan om röstmottagning får dock inte göras senare än sex månader före det röstmottagning till det aktuella valet påbörjas, vilket torde göra det omöjligt att anordna röstmottagning på de svenska utlandsmyndigheterna inom Förbundsrepubliken i händelse av ett extra val. I stället skulle det då bli nödvändigt att anordna brevröstning. Mot bakgrund av den i Sverige gällande huvudregeln att rösträtten utövas genom personlig inställelse har brevröstning ansetts böra komma till användning endast i sådana fall då det inte är möjligt att i något land genomföra röstmottagning på de svenska utlandsmyndigheterna. På grund härav och då en stor andel av brevrösterna brukar vara behäftade med sådana fel att de

underkänns, har brevröstningen hittills betraktats som ett provisorium se

bl.a. SOU 1987:6 s. 167 och prop. 1990912112 s. 6.

Det särskilda uppdraget Konstitutionsutskottet har vid flera tillfällen, senast våren 1991 199091:KU32, behandlat motionsyrkanden om en grundlagsreglering av utlandssvenskarnas rösträtt. Förslagen innebär att den bestämmelse utgår som nu finns i 3 kap. 2§ RF och som möjliggör förändringar av utlandssvenskamas rösträtt genom vanlig lag. Denna fråga är enligt min mening inte av sådant slag att den bör ingå i vallagsutredningens uppdrag utan får övervägas i ett annat sammanhang. Det är i detta sammanhang i stället angeläget att söka underlätta för utlandssvenskama att använda sig av den rösträtt de principiellt är tillerkända. Det kan nämligen till följd av de komplicerade reglerna om anmälan till särskild röstlängd och röstmottagning svenska utlandsmyndigheter vara förenat med betydande svårigheter för en svensk medborgare som är bosatt utomlands att rösta. Denna fråga måste i dag anses vara än mer angelägen än tidigare bl.a. grund av de nya och strängare bestämmelserna om avregistrering från folkbokföringen som får till följd att allt fler personer kommer att behandlas som utlandssvenskar och sålunda omfattas av de särskilda röst-

Bilaga 1 365

ningsregler som gäller för denna kategori medborgare. Enligt min mening bör vallagsutredningen uttryckligen få som särskild uppgift att se över också röstningsförfarandet för utlandssvenskarna m.m. i syfte att göra det lättare för denna väljarkatcgori att delta i riksdagsvalen. Exempel på åtgärder som kan övervägas kan vara att förändra systemet med särskilda röstlängder med tillhörande ansökningsförfarande eller att utvidga möjligheterna till brevröstning. l Det särskilda uppdrag som jag vill ge utredningen är inte mera omfattande än att det bör kunna slutföras inom den ursprungliga tidsramen för utredningens arbete.

Hemställan Jag hemställer att regeringen ger utredningen det särskilda uppdrag som jag har förordat.

Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hennes hemställan. Justitiedepartementet

Bilaga 2 367

Av Riksskatteverket utförda beträffande de

datorsimuleringar

valkretsindelade kommunerna.

Beräkningarna har gjorts på grundval av

valresultaten vid val till

är 1985, är 1988 och

kommunfullmäktige

årl99l.

368 Bilaga 2

l bifogad förteckning återfinns de kommuner som var valkretsindelade vid 1985. 1988 och 1991 års val.

Kolumn A redovisar den faktiska mandatfördelningen.

visar en beräknad mandatfördelning vid tillämpning av samma valsystem som i landstingsvalen med 910 fasta valkretsmandat och 1 10 utjämningsmandat men utan småpartispärr.

Kolumn C innehåller samma beräknad mandatfördelning som kolumn B men utökad med en spärr som utesluter partier som fått mindre än tre procent av de godkända rösterna i hela kommunen.

l några fall har parti erhållit fler fasta mandat i valkretsarna jämfört med fördelningen med hela kommunen som en valkrets. För att redovisa antalet ledamöterparti om kommunen inte var valkretsindelad, har detta markerats särskilt i förteckningen. Ett plus- resp. minustecken anger att partiet erhåller förlorar ett mandat vid denna senare fördelning.

Bilaga 2 369

1985 1988 1991 A B STOCKHOLMS LÄN Botkyrka

4 Z U N 3 3 2 2 4 m N N N N N + N 23 23 N

3 3 I I 3 3 h 1 V å: H 61

övRl Aktionsgruppen mot flyg på F18

ÖVR 2 Botkyrkapartiet

Haninge

Huddinge