Utvärderat personval

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

vv 3° T/ °

I u /3 4 i 7/1 L

w b/â

VALTILL RIKSDAGEN

Partinamn

Du nnarkara an u: andan anrnild kandidat

D 1 Anna Rudoiiuon, Rikadagaladamoi. n-kapung D 2 Banil Oaiurnon, Byggrnlaiarø, B-köplng D Vara Guatainon, Frisör, G-aiad D 4 Adam svanaaun, Aninbitrlda. Sami D 5 Nicidaa anton, Naltvakt. A-köplng D 6 signa Hamann, Llkara. Köping D 7Toro Karldrñm, Joumailrt, G-atad D i Caciila Liungqviat Ekonom. A-iröplng D OTyra Magnuuon. nolonär, S-iröping D 10 Urban Valindar, Urmakara, G- d D 11 Lana Kaaparuon. Konsum Aköplng D i aanArvidsson, Radan, Saiad 13 Dagmar Ekairöm, Salt D u sv Hagström, Musik D 15 cumHoimiora, Köpman, a-ma E 16 Sofia Bargiund. Tandtaknikar, S-köping pins Saarinen. Dagharnvlrd D 19stigLannarlason, Timmarman, V-köplng D 20 Malta Carisiröm, Export, M-bødn E 21 Parnlila Joaaisson, Biliönillaro, K-hoim D 22om: sJohansson, Utrodara. G-borg D 2a NiueHolrngron, Jurist, s-noim

Stockholms lins vaikreis 123 12345 -

Bsiänkande av

Nmmirmsrinmgsvranms- " 4; 00h vallçreiisixoamnüniüén

än

um Statens offentliga utredningar

WW 1996:66

W Justitiedepartementet

Utvärderat

personval

valkretskommittén

Betänkande av Nomineringsrätts- och

Stockholm 1996

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskansliets forvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 91 90

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara remiss. - Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets törvaltningskontor Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08405 24 81

ISBN 91-38-20260-3 Graphic Systems AB. Göteborg 1996 ISSN 0375-250x

Till statsrådet och chefen för

Justitiedepartementet

Genom beslut den 9 juni 1994 bemyndigade regeringen det dåvarande statsråd hade till uppgift att föredra ärenden om statsrätt och

som

förvaltningsrätt att tillkalla parlamentarisk kommitté med uppdrag

en

att se över vissa frågor med anknytning till valsystemet. Med stöd bemyndigandet utsågs dåvarande ledamoten av

av riksdagen Göran Åstrand till ordförande. Till övriga ledamöter i

m

kommittén utsågs ledamoten av riksdagen Nils-Göran Holmqvist s, politiske sekreteraren Ingvar Högström mp, ledamoten av riksdagen

Kenneth Kvist v, dåvarande ledamoten av riksdagen Christina

Linderholm c, partikassören Inger Mäler s, numera kansli-

numera chefen Sten Olsson s, ordföranden i Svenska kommunförnumera bundet Margot Wikström dåvarande ledamöterna riksdagen

s samt av

Olle Schmidt fp och Harry Staaf kds. Som experter förordnades rådmarmen Jan Carlström, docenten Ingvar Holmberg, kanslirådet Martin Holmgren, numera numera docenten Folke Johansson och valdirektören Vivan Nilsson. Till sekreterare förordnades hovrättsassessom Svante O. Johansson.

Kommittén har antagit namnet Nomineringsrätts- och valkretskom-

mittén. Arbetet har i enlighet med vad direktiven föreskriver delats upp i

två delar. Kommittén överlämnade den 24 januari 1996 delbetänkandet Vissa valfrågor. Den fria nomineringsrätten Partisymboler på

-

valsedlar Valkretsindelning vid riksdagsval SOU 1995:143.

-

Kommittén behandlar i detta slutbetänkande resterande frågor som uppdraget omfattar. Dessa är utvärdering det personvalsinslag en av som förekom vid de senaste valen. Det är fråga dels ett försök om med personröstning i vissa kommuner vid valet år 1994, dels det personvalsinslag som förekom vid valet till Europaparlamentet âr 1995. Kommittén får härmed överlämna slutbetänkandet Utvärderat personval . Reservation och särskilda yttranden har i vissa frågor avgivits av

ledamöterna Göran Åstrand, Olle Schmidt och Harry Staaf.

Kommittén har därmed slutfört sitt uppdrag.

Stockholm i maj 1996

Göran Åstrand

IViIs-Göran Holmqvist Ingvar Högström Kenneth Kvist

Christina Linderholm Inger Mäler Sten Olsson

Olle Schmidt Harry Staaf Margot Wikström

/Svante 0. Johansson

Innehållsförteckning

Förkortningar 8 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Tabell- och exempelförteckning 9 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Sammanfattning 11 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Författningsförslag 15

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

l Förslag till lag om ändring i vallagen 1972:620 15

. . . . . 2 Förslag till lag ändring i kommunallagen 1991:900 27 om

l Inledning 29 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1.1 Utredningsuppdraget är att utvärdera personvalsinslaget 29

. 1.2 Arbetets bedrivande 30 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2 Personvalsregler 33

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2.1 Regler för personval har övervägts flera gånger 33

. . . . . . 2.2 Personvalskommitténs "modifierade danska modell" 34 . . . 2.3 Personvalsförsöket i vissa kommuner år 1994 36 . . . . . . .

2.4 Personvalsinslaget i valet till Europaparlamentet år 1995 36

2.5 Framtidens valsystem utgår från ett partival där väljarna möjlighet att avge en särskild personröst 38

ges . . . . . . . .

3 Statistik och annat bakgrundsmaterial med anknytning

till personval 41 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.1 Valen medförde att ledamöter utsågs grundval

personröster 41 av . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.1.1 Försöksvalet i vissa kommuner 41 . . . . . . . . . . . 3.1.2 Valet till Europaparlamentet 44 . . . . . . . . . . . . .

3.2 Riksskatteverkets uppföljning personvalen 47

av . . . . . . . .

3.3 Andra utvärderingar personvalen 49

av . . . . . . . . . . . . .

4 överväganden och förslag 53

. . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.1 Utgångspunkten är att personvalsinslaget bör renodlas 53

. .

4.2 Information i samband med personval 55

. . . . . . . . . . . . 4.2.1 Bristande information om reglerna var en av flera

anledningar till det låga valdeltagandet 56

. . . . . . .

4.2.2 Informationen kring personvalet var inte

tillräcklig 56 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2.3 Bättre information 58 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6 Innehållsförteckning

4.3 Personvalskampanjer och valfinansiering 60

. . . . . . . . . .

4.3.1 Få lyckade personvalskampanjer 60

4.3.2 Betydelsen för den parlamentariska jämställdheten 60 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.3.3 Redovisning av valfmansiering 61 . . . . . . . . . . . . 4.4 Vissa frågor med anknytning till valsedlarna 63 . . . . . . . . 4.4.1 Partiemas listpolitik och systemets komplexitet 63 4.4.2 Anmälda kandidater och skyddet för partibeteckningen 65 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . i Reglemas bakgrund och tillämpning i valet till Europaparlamentet 65 ii Offentliga valförberedelser ger skydd för partibeteckningen och ordning vid valet lång sikt 66 iii Vi föreslår en frivillig reglering så att partier som registrerat partibeteckning anmäler samtliga sina kandidater vid valen 67 4.4.3 Personröstning vid förtidsröstning 4.5 Sammanräkningsförfarandet 4.5.1 Den preliminära rösträkningen . . . . . . . . . . . . 4.5.2 Den slutliga sammanräkningen . . . . . . . . . . . . 4.5.3 Optisk läsning av valsedlar 74 . . . . . . . . . . . . . . 4.5.4 Enklare regler krävs för att klara sammanräkningen i det framtida valsystemet 75 . . . . . . . . i Mandattiden för kommunfullmäktige i Stockholms kommun 76 ii Om strykningar och tillskrivna namn inte beaktas förenklas sammanräkningen 77 4.6 Mandatfördelningen 4.6.1 Avvägningen mellan partiernas och väljarnas inflytande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.6.2 Kandidaturvalet i Utgångspunkten för regleringen 81 ii Exempel tillämpning av reglerna från de val där personröstning förekommit 81 iii Vi föreslår inga ändringar i sättet att utse ledamöter 84 4.6.3 Ett enklare ersättarsystem 85 . . . . . . . . . . . . . . . i Vallagens nuvarande ordning 85 ii Ersättare enligt den modifierade danskamodellen 85 iii Ersättarsystemetförenklas genom en utforrrming där personröstema beaktasfullt ut 91 iv Dubbelvalsavvecklingen följer reglerna för utseende av ersättare 94 v Exempel det föreslagna ersättarsystemet i kommun med två Valkretsar 95 4.7 Särskilda överväganden beträffande valet till Europaparlamentet 98 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.7.1 Poströstningen vid val till Europaparlamentet 98 . 4.7.2 Utläggning av valsedlar 99 . . . . . . . . . . . . . . . .

Innehållsförteckning 7

Genomförande och kostnader 101 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.1 Genomförande 101 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Kostnader och offentliga åtaganden 102

5.2 . . . . . . . . . . . . .

6 Författningskommentar 103

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.1 Förslag till ändring i vallagen 103 . . . . . . . . . . . . . . . . . Förslag till ändring i kommunallagen 111 6.2 . . . . . . . . . . . .

och särskilda yttranden 113 Reservation . . . . . . . . . . . . . . . . .

Källförteckning 115

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilagor 117 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 Regeringens kommittédirektiv dir. 1995:7 117 . . . . . . . . . . . kommittédirektiv dir. 1995:115 121

2 Regeringens

. . . . . . . . . "Personröstning" Folke Johansson 125 3 av . . . . . . . . . . . . . . .

4 Avtal redovisning karnpanjmedel mellan

om av i Solna kommun 285 partierna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Förkortningar

bet. betänkande c Centerpartiet dir. regeringens kommittédirektiv Ds departementens utredningsserie EG Europeiska gemenskaperna EU Europeiska unionen europaparlaments- lag 1995:374 om val till Europaparlamentet vallagen f-EU Fria EU-kritiker Folkpartiet liberalerna försökslagen lag 1994:285 om försök i vissa kommuner där väljarna skall kunna avge en särskild personröst vid de allmänna valen âr 1994 Ju Justitiedepartementet kds Kristdemokratiska samhällspartiet KU konstitutionsutskottet m Moderata samlingspartiet mP Miljöpartiet de gröna mot. motion prop. regeringens proposition Rättviselistan EU-motståndare mot nedskärningar RSV Riksskatteverket rskr. riksdagsskrivelse Socialdemokratiska arbetarepartiet Sarajevolistan SFS svensk författningssamling SOU Statens offentliga utredningar Vänsterpartiet vallagen vallagen 1972:620, omtryckt i SFS 1994:287 VPN valprövningsnämndens beslut publiceras RSV av

Tabell- och

exempelförteckning

Tabeller och diagram

Tabe1l- och diagramnumret anger tabellens eller diagrammets beteckning och i vilket avsnitt av betänkandet den återfinns.

Tabell 3.1.l.i Valda kandidater i förhållande till kandidater som skulle blivit valda om personröster inte beaktats vid kommunvalsförsöken Tabell 3.1.1.ii Andelen personröster inom partierna vid kommunvalsförsöken Tabell 3.1.2.i Röstetal och mandatfördelning mellan partier vid

val till Europaparlamentet år 1995 Diagram 3.1.2.ii Andelen personröster inom partierna vid valet till

Europaparlamentet är 1995 Tabell 3.1.2.iii Kandidater som klarat spärren om 5 % vid valet

till Europaparlamentet år 1995 Tabell 3.2.i Redovisning av valsedlar vid fyra val.

Tabell 3.2.ii Andelen förändrade valsedlar och strykningsvalsedlar

Diagram 4.4.3 Andelen poströster vid rikstäckande val 1982-

Exempel Exempelnumret anger exemplets beteckning och i vilket avsnitt av betänkandet exemplet återñmis.

Exempel 4.6.2.i Exempel personrösternas indirekta påverkan vid

kandidaturvalet vid försöksvalen

Exempel 4.6.2.ii Invalsordning för kds i kommunfullmäktige i Vaggeryds kommun

Exempel 4.6.2.iii Socialdemokraternas nanmvalseldlar vid valet till Europaparlamentet Exempel 4.6.3 Ersättarsystemet

Exempel 4.6.3.v Exempel det föreslagna ersättarsystemet i

kommun med två Valkretsar

gÄ w. g

Sammanfattning

Inledning

Försöksverksarnheten med personval har ägt rum dels i sju kommuner vid kommunfullmäktigevalet år 1994, dels i hela landet vid valet till

Europaparlamentet år 1995. Regeringen har givit oss i uppdrag att

utvärdera dessa val och att föreslå åtgärder som kan underlätta personvalen. De konkreta förändringar som föreslås i anslutning till det framtida systemet är följande. För att hindra missbruk av den fria nomineringsrätten och för att underlätta rösträkningen vid 1998 års val föreslås en frivillig reglering av partiernas anmälan av samtliga kandidater. Tillskrivna narrm beaktas inte på valsedlar för parti som registrerat partibeteckning och anmält samtliga kandidater. I övrigt betraktas ett tillskrivet nanm som om väljaren avgett en personröst. Strykningar av kandidater beaktas inte vid sammanräkningen. - Raden för tillskrivet namn som fanns vid de genomförda person- valen slopas. Tillåtet med narnnvalsedlar på postkontoren. - Ersättarsystemet förändras så att personrösterna får genomslag också på ersättarsidan. Den s.k. dubbelvalsavvecklingen förändras på motsvarande sätt som ersättarreglerna. Särregleringen beträffande mandattiden för kommunfullmäktige i - Stockholms kommun slopas. Utöver dessa förslag till förändringar diskuteras olika frågor med

anknytning till personvalet utan att någon författningsreglering

föreslås.

Utgångspunkter för vårt arbete

I 3 kap. 1 § första stycket regeringsformen stadgas numera följande.

Riksdagen utses genom fria, hemliga och direkta val. Vid sådant val sker röstning parti med möjlighet för väljarna att avge särskild personröst. "

Det är klart att de framtida svenska valen utgår från ett partival: Till

detta kommer det att finnas en utökad möjlighet att personrösta. Aven

om regeringsformen endast rör riksdagsvalet kommer de principer som

12 Sammanfattning

där anges också att vara styrande för de kommunala valen. Genom en överenskommelse mellan riksdagspartierna står det klart att den av

Personvalskommittén föreslagna modifierade danska modellen kommer

att tillämpas i de allmänna valen, dvs. riksdagsval, landstings- och kommunfullmäktigval. Dessutom kommer den tills vidare att tillämpas vid val till Europaparlamentet. Vårt uppdrag är därför att föreslå åtgärder som gör personvalssystemet så ändamålsenligt som möjligt. Enligt vår mening finns skäl att försöka utveckla och på sikt stärka personvalsinslaget. Vi har arbetat utifrån modeller som kan leda till ett enklare system och en smidigare hantering av personröstningen både för väljarna vid röstningen och för valmyndigheterna vid sammanräkningen av rösterna. Mot bakgrund det sagda har vi ställt regleringen i vallagen i av ljuset av de genomförda valen med personvalsinslag. Vissa regler har vi funnit nödvändigt att föreslå ändringar i medan andra kan stå kvar oförändrade. I vissa frågor avstår vi från att föreslå någon reglering trots att de har betydelse för personvalsmöjlighetema. Vi pekar emellertid behovet av andra åtgärder än lagstiftningsâtgärder. Vi skall nedan kort presentera våra förslag och diskussioner.

Information

I de val genomförts med möjlighet att avge särskild personröst som förekom inte särskilt mycket information kring det nya i valsystemet. För att systemet skall klara övergång till en metod med ökat inslag en personröstning krävs, åtminstone under en övergångsperiod, en av satsning på information kring det nya systemet. Dessutom måste partiernas valkampanjer vara inriktade att skapa klarhet för väljarna angående de alternativ de har att välja mellan. Det är då nödvändigt med omfattande informationsinsatser från myndigheter och mera partier än vad som förekom vid de genomförda personvalen.

Frivillig reglering partiernas anmälan av kandidater redan vid

av valet år 1998

Den ordning med offentliga valförberedelser som vi förordar i vårt betänkande Vissa valfrågor SOU 1995:143 förutsätter att bl.a. alla kandidater och inte som nu endast två skall vara anmälda. - - Eftersom de förslag vi för fram där endast kan genomföras efter grundlagsändringar och därmed inte kan tillämpas förrän efter valen år 1998 har vi sett det som nödvändigt att föreslå en fakultativ frivillig reglering anmälan av kandidater. Vid det kommande av valen år 1998 går denna ordning att tillämpa om partierna frivilligt

Sammanfattning 13

anmäler samtliga kandidater. Därmed skyddas också partibeteclcningen för partiet.

Tillägg och strykning av kandidatnamn beaktas inte

För att förenkla sammanräkningsförfarandet föreslås att tillägg av namn respektive strykningar av namn inte skall beaktas vid röstsammanräkningen. Detta innebär ett starkt skydd för partibeteclcningama för de partier som registrerat sådana och anmält kandidater. Tillskrivna kandidatnamn övriga partiets valsedlar räknas samma sätt som i dag. Ett tillskrivet namn en sådan valsedel räknas dessutom som en personröst. Som vi det väljarna ser ges genom personröstningen en reell möjlighet att påverka kandidaturvalet. Tillskrivna nanm och strykningar valsedeln har däremot ytterligt sällan fått betydelse för kandidaturvalet.

Tillåtet med namnvalsedlar på postkontoren

För att förbättra möjligheterna till personröstning postkontoren föreslår vi att förbudet mot namnvalsedlar posten upphävs. Detta möjliggör för partierna att lägga ut sina nanmvalsedlar också på postkontoren.

Mandatfördelningen

Utgångspunkten för mandatfördelningen inom ett parti är att personrösterna i första hand skall vara avgörande för vilken ledamot som utses. Emellertid gäller detta endast för det fall kandidaten fått personröster över en viss spärr. Nivån den spärren var föremål för omfattande diskussioner inom Personvalskommittén SOU 1993:21. Utvärderingen av de genomförda valen med inslag av personval visar att det finns skäl att åter överväga vilken nivå spärren skall ha i som det framtida valsystemet. Emellertid har vi inom kommittén stannat för att inte i dag föreslå någon ändring på den punkten utan en eventuell justering av spärren får anstå till dess personval genomförts i full skala.

Ersättarsystemet och den s.k. dubbelvalsavvecklingen

Ersättarsystemet fick enligt Personvalskommitténs förslag SOU 1991:21 en utformning som innebar att personrösterna fick betydelse

14 Sammanfattning

för ersättarvalet endast listtroheten bevarades. Vi föreslår att om reglerna i stället utformas så att personrösterna får genomslag fullt ut. Detta innebär att listtroheten frångås i de fall en kandidat fått personröster över spärren. Reglerna kan då också förenklas vilket är till fördel för sarnrnanräkningsförfarandet. Dubbelvalsavvecklingen utformas på ett sätt motsvarar ersättarreglerna. som

Mandattiden för Stockholms kommun

Särregleringen mandattiden för kommunfullmäktige i Stockholms

av

kommun, från den 15 oktober valåret, föreslås upphävd. Det har

framkommit att den tiden för sammanräkning valet i Stockholms av kommun endast med stora svårigheter kan hållas. För att underlätta sammanräkningen föreslås därför att särregleringen upphävs vilket innebär att samtliga landets kommuner har fyraårig mandattid från den l november valåret.

Personvalskampanjer och valñnansiering

I Sverige finns ingen reglering av de politiska organisationernas redovisning finansieringen den politiska verksamheten. I

av av

avsaknad reglering på området finns dock en tradition att partierna

av ömsesidiga överenskommelser eller ensidiga beslut redovisar genom sina intäkter och kostnader riksplanet. Denna tradition fullföljdes

i Solna kommun vid valet år 1994 ett avtal mellan partierna.

genom Enligt vår mening de utvärderingar gjorts i dessa delar inte ger som underlag för bedömning än som tidigare gjorts. Det har inte annan visat sig det uppkommit några avarter i ñnansieringssammanhang att

i anledning personvalen. Det saknas därför i dag skäl att överväga

av

någon lagreglering men utvecklingen bör noga följas.

Poströstning vid valet till Europaparlamentet

De i betänkandet behandlade frågorna personval gäller också för om valet till Europaparlamentet. För detta val påpekar vi dessutom att

valhemligheten i valet till Europaparlamentet kan vara i fara vad gäller poströstningen. Reglerna kan därför behöva utformas så att poströstningen begränsas. Det slutliga ställningstagandet blir dock beroende det framtida valdeltagandet i dessa val.

av

Författningsförslag

1 Förslag till lag om ändring i vallagen 1972:620

Härmed föreskrivs i fråga om vallagen l972:620 dels att 5 kap. 8 och 10 §§, 10 kap. 5 a 6 kap. 2 och 3 §§,

8 kap. 12 § samt 14 kap. 5-7, 10, 15, 16, 18 och 19 skall ha

följande lydelse, dels att 14 kap. 4 a § skall upphöra att gälla.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 kap.

För att registrerad partibeteck- För att registrerad partibeteck-

ning skall åtnjuta skydd vid val ning skall åtnjuta skydd vid val

skall partiet som kandidater skall partiet som kandidater anmäla anmäla de partiet personer no-

för val till riksdagen i viss minerat. valkrets minst fyra och högst

femton personer, för val av

landstingsledamöter minst fyra och högst trettio personer i landstinget och för val av kommunfullmäktige

minst fyra och högst tjugo per-

soner i kommunen. Centrala valmyndigheten bestämmer inför varje val när anmälan av kandidater senast skall göras. Kungörelse härom skall föras in i Postoch Inrikes Tidningar. Underrättelse om beslutet skall vidare tillställas varje registrerat parti. Anmälan av kandidater skall göras hos centrala valmyndigheten

eller, i den mån regeringen eller myndighet bestäms

som av regeringen föreskriver det, länsstyrelsen. Anmälan skall göras skriftligen av partiets ombud eller av person ombudet utsett. Till anmälsom

ningshandlingen skall fogas skriftlig förklaring från varje kandidat att

han givit partiet tillstånd att anmäla honom.

l Senastomlryckt 1994:287.

16 Författningsförslag

10§

Centrala valmyndigheten Centrala valmyndigheten

upprättar för varje slag av val upprättar för varje slag av val

och för varje riksdagsvalkrets, och för varje riksdagsvalkrets,

landsting och kommun listor landsting och kommun listor över de kandidater som partier- över de partier som registrerat

anmält. Listorna skall sän- partibeteckning och anmält kan-

na das till Posten Aktiebolag. Skall didater enligt 8 röstning äga rum hos utlands-

myndighet eller på fartyg, skall listorna om möjligt sändas även

till myndigheten och fartygets befälhavare. Listorna för varje

riksdagsvalkrets, landsting och

kommun skall så snart som möj-

ligt tillställas länsstyrelsen.

6 kap.

Valsedlarna skall vara lika till storlek och material. För val till riksdagen skall användas gula, för val av landstingsledamöter blå och för val av kommunfullmäktige vita valsedlar.

På Valsedel skall finnas parti- På valsedel skall finnas parti-

beteckning. Valsedel bör dess- beteckning. Upptar Valsedel

utom innehålla namn på kandidater skall på

valsedeln finnas markerat ut-

rymme invid varje namn där väljaren genom en markering kan lämna en särskild personröst för det namnet. På valsedel som upptar namn skall vidare

framgå om partiet registrerat partibeteckning och anmält kan-

didater enligt5 kap. 8 Valsedel bör dessutom innehålla namn en eller flera nanm på en eller flera kandidater, kandidater, 2. beteckning som visar för 2. beteckning som visar för vilken valkrets sedeln är avsedd

vilken valkrets sedeln är avsedd valkretsbeteckning samt valkretsbeteckning samt uppgift om det val för 3. uppgift om det val för vilket sedeln gäller valbeteckvilket sedeln gäller valbeteck- ning.

ning.

Fötfattningsförslag

Varje kandidat skall anges på sådant sätt att det klart framgår vem som avses. Därför bör någon form av identiñeringsuppgift sättas ut vid kandidatens namn.

Om valsedel upptaget än ett kandidatnamn, skall namnen mer upptagas i följd under varandra och förses med nummer som visar en ordningen mellan dem. Namnen gäller själva valet samt, i den mån de därvid tages i anspråk, val av ersättare för riksdagsledamöter och val av ersättare för landstingsledamöter och kommunfullmäktige. Upptager valsedel med regi- Av 14 kap. 5 § första stycket

strerad partibeteckning flera 2 framgår att kandidatnamn

pá kandidater, skall val- som skrivs till på valsedel för

namn sedeln, om partiet enligt 5 kap. parti som registrerat partibe-

8 § anmält kandidater för valet, teckning och anmält kandidater

som första och andra namn enligt 5 kap. 8 skall anses

upptaga namn på kandidater obefintligt. Om en kandidat tagits på listan över skrivs till på annan valsedel än

som upp kandidater partiet anmält. Upp- nu sagts skall väljaren anses ha

tager valsedel i fall som nu lämnat en särskild personröst sagts endast ett namn skall för namnet. Har flera kandida-

detta vara ett namn som tagits ter skrivits till på en sådan val-

upp på listan över anmälda sedel skall väljaren anses ha

kandidater. lämnat en personröst för det första namnet.

Av 14 kap. 5 § tredje stycket

framgår att strykningar av namn pá valsedel som upptar

ett eller flera namn inte beak-

tas.

8 kap.

I lokal där röstning äger rum skall ett exemplar av denna lag finnas

tillgängligt.

I vallokal skall finnas anslag- I vallokal skall finnas anslagna de listor som centrala val- na de listor som centrala valmyndigheten upprättat över de myndigheten upprättat över de kandidater som partierna an- partier som registrerat partibemält för valen i den valkrets till teckning och anmält kandidater

vilken valdistriktet hör. På post- enligt 5 kap. 8 § för valen i den

kontor där röstning äger valkrets till vilken valdistriktet rurn

skall listor finnas tillgängliga hör. På postkontor där röstning

för samtliga Valkretsar. Listor skall listor finnas tilläger rum

för samtliga Valkretsar bör fm- gängliga för samtliga valkretsar.

Föafattningsförslag

nas tillgängliga även hos ut- Listor för samtliga Valkretsar landsmyndighet och fartyg bör finnas tillgängliga även hos där röstning äger rum. utlandsmyndighet och på fartyg där röstning äger rum.

10 kap. 5a§ I eller i anslutning till lokal I eller i anslutning till lokal där poströstning äger rum skall där poströstning äger rum skall anordnas lämplig plats där val- anordnas lämplig plats där Valsedlar kan läggas ut av partier sedlar som tillhandahålls en-

vars valsedlar tillhandahålls ligt 6 kap. 9 § kan läggas ut av

enligt 6 kap. 9 Endast parti- partier. markerade valsedlar får läggas ut.

14 kap. 4§ Valsedel är ogiltig, om den saknar partibeteckning eller upptager mer än en partibeteckning, eller

2. är försedd med kännetecken som uppenbarligen blivit anbragt

Valsedeln med avsikt. Finns i ett valkuvert mer än Finns i ett valkuvert mer än en Valsedel, är valsedlarna ogil- en Valsedel, är valsedlarna ogiltiga. Innehåller valkuvertet flera tiga. Innehåller valkuvertet flera valsedlar och bär alla samma valsedlar och bär alla samma partibeteckning, skall dock en partibeteckning, skall dock en Valsedel räknas som giltig. Valsedel räknas som giltig. Uppvisar i sådant fall Valsed- Uppvisar i sådant fall valsedlarna olikheter i fråga om kan- larna olikheter i fråga om kandidatnanm, skall namnen didatnamn eller med avseende

sedlarna anses obefintliga. på de särskilda personrösterna,

skall namnen på sedlarna anses obefintliga.

5§ Utöver vad som gäller enligt Namn på Valsedel skall anses 4 § andra stycket skall nanm obefintligt, Valsedel anses obefintligt, om kandidaten är Valbar om kandidaten är Valbar

eller det framgår klart vem eller det framgår klart vem

som avses, som avses eller 2. om ordningen mellan nam- 2. om det skrivs till på valsenet och annat nanm framgår del som gäller för parti som

klart eller registrerat partibeteckning och

Författningsförslag 19

om valsedeln gäller regi- anmält kandidater enligt 5 kap. strerat parti, för vilket anmälts 8

kandidater enligt 5 kap. 8 och valsedeln som första och

andra namn upptager namnet

på någon av de anmälda kandi-

daterna. Upptager valsedeln i

fall som nu sagts endast ett

namn skall detta anses obefintligt om namnet är anmält.

Vid bedömning enligt första Namnen på en valsedel skall

stycket 3 vilka namn som är vidare anses obefintliga, av

det första och det andra skall om valsedel som upptar namn anses obefintligt därför namn inte är försedd med ett

att kandidaten har avlidit eller markerat utrymme för person-

visat sig vara valbar. röstning,

om det lämnats mer än en särskild personröst,

om personmarkeringen kan

antas ha gjorts maskinellt eller om ordningen mellan namnet och annat namn framgår klart.

Namn på valsedel skall inte anses obefintligt på grund av att de strukits på valsedel.

Ordningen mellan kandidatnanmen inom varje parti fastställes

särskilda uträkningar. Vid varje uträkning gäller valsedel genom endast för ett namn. Valsedlar på vilka det lämnats särskilda personröster 0rd-

nas gruppvis efter partibeteck-

ning. Därefter räknas antalet personröster för varje namn i gruppen. För namn som fått

personröster till ett antal av minst åtta procent av partiets

röstetal fastställs personliga röstetal. Ett namns personliga

röstetal är lika med antalet personröster som har lämnats för

namnet under samma partibeteckning. Ordningsföljden mellan namnen bestäms på grund-

20 Författningsförslag

val av varje nämns personliga röstetal. Det namn som har störst personligt röstetal tar första plats i ordningen, det som har näst störst tar andra plats och så vidare enligt sam-

ma grund. Har flera namn lika

stora personliga röstetal avgörs företräder genom lottning. Kan inte tillräckligt många kandidatnamn ordnas enligt andra stycket, skall ordningsföljden bestämmas enligt fjärde

sjunde styckena.

- Vid den första uträkningen Vid de uträkningar som sker gäller valsedel för det namn sedan namnen ordnats enligt som står först på sedeln. Val- andra stycket skall samtliga sedlar med samma första nanm valsedlar med namn deltaga, bildar en grupp. Varje grupps varvid bortses från namn som röstetal räknas fram. Röstetalet redan tagit plats. Vid den första är lika med det antal valsedlar uträkningen gäller valsedel för som ingår i gruppen. Samma tal det namn som står först på se-

är också jämförelsetal för det deln. Valsedlar med samma

nanm som står först grup- första namn bildar en grupp. pens valsedlar. Det nanm vars Varje grupps röstetal räknas jämförelsetal är störst får den fram. Röstetalet är lika med det första platsen i ordningen. antal valsedlar som ingår i gruppen. Samma tal är också jämförelsetal för det namn som står först på gruppens valsedlar. Det namn vars jämförelsetal är störst får den första platsen i den ordningen. Vid varje följande uträkning gäller valsedel för det nanm som står först på sedeln, varvid bortses från namn som redan fått plats i ordningen. Den eller de grupper, vilkas valsedlar vid närmast föregående uträkning gällde för det nanm som fick plats i ordningen, upplöses och ordnas i nya grupper, så att valsedlar som vid den pågående uträkningen gäller för ett och samma nanm bildar en grupp.

Övriga befintliga grupper behålles däremot oförändrade. För varje

nybildad grupp räknas röstetalet fram. Röstetalet är lika med det antal valsedlar som ingår i gruppen. För samtliga nanm, som deltager i uträkningen, beräknas röstetal och jämförelsetal. Röstetalet för ett namn är lika med röstetalet för den grupp eller det sammanlagda röstetalet för de grupper vilkas valsedlar gäller för nanmet. J ämförelsetalet för ett nanm är lika med dess röstetal, om icke

Författningsförslag 21

valsedlar gäller för namnet deltagit i besättandet av förut

grupp av som

utdelad plats. Om detta är fallet, erhålles namnets jämförelsetal genom

dess röstetal delas med det tal motsvarar den del gruppen tagit att som

i besättandet plats eller platser som utdelats gruppens platstal,

av

med eller, flera valsedlar, som gäller för

ökat om grupper av

deltagit i besättandet förut utdelad plats, med dessa

nanmet, av

sammanlagda platstal, ökat med Platstalet för en grupp

gruppers

beräknas sålunda att gruppens röstetal delas med det största järnförel-

setalet vid uträkningen närmast före gruppens bildande. Bråktal, som vid delning, beräknas med två decimaler. Den sista

uppkommer decimalsiffran får höjas. Det jämförelsetal är störst, får nästa plats i ordningen.

namn, vars Mellan lika tal avgöres företrädet genom lottning.

7 §

För varje erhållit plats i ordningen enligt 6 § bestämmer

namn som

länsstyrelsen i erforderlig utsträckning genom särskilda sammanräkningar inom det parti nanmet tillhör särskild ordning mellan

som

på partiets valsedlar för utseende av ersättare.

nanmen

I första hand ordnas namn

som erhållit särskilda personröster enligt vad som sägs i 6 §

andra stycket. Ersättare på grundval Kan inte tillräckligt många

utses

de valsedlar gällde för namn ordnas enligt andra styck-

av som

när det erhöll plats i et skall namnen ordnas på

nanmet,

ordningen enligt 6 Vid denna grundval av de valsedlar som uträkning gäller varje valsedel gällde för namnet, när det er- Med iakttagande höll plats i ordningen enligt 6 §

som hel röst. på den redan andra sjunde styckena. Vid av att namn som -

fått särskilda ord- denna uträkning gäller varje plats i den

ningen obefintligt valsedel hel röst. Med iakt-v anses som som

skall röstvärdet tillgodoräknas tagande av att namn på den som står främst på redan fått plats i den särskilda

det namn som sedeln. Den får högsta rös- ordningen anses som obeñntligt som

tetalet erhåller plats i den sär- skall röstvärdet tillgodoräknas skilda ordningen. Mellan lika det som står främst på

nanm tal avgöres företrädet sedeln. Den som får högsta rösgenom

lottning. tetalet erhåller plats i den särskilda ordningen. Mellan lika

tal avgöres företrädet genom lottning.

Centrala valmyndigheten fastställer på grundval protokollen från

av

länsstyrelserna vilka skall erhålla mandaten som

personer som

Författningsförslag

ledamöter. Har länsstyrelsen bestämt ordning mellan så många namn som behövs för att de mandat som ett parti erhållit i valkretsen skall kunna

besättas med ledamöter, skall länsstyrelsen på anmodan av centrala valmyndigheten vid ny förrättning bestämma ytterligare i

namn

ordningen. Sådan förrättning skall kungöras enligt l Har kandidat fått plats i ord- Har kandidat fått plats i ordning i mer än en valkrets eller ning i mer än en valkrets eller

för mer än ett parti och skulle för mer än ett parti och skulle

han till följd därav erhålla man- han till följd därav erhålla

mandat i mer än en valkrets eller dat i mer än en valkrets eller för mer än ett parti, skall han för mer än ett parti, skall han tillträda det mandat för vilket tillträda det mandat, för vilket hans jämförelsetal är störst. hans personliga röstetal är

Mandat som kandidat tillträ- störst i förhållande till antalet

der tillfaller den som står röster för partiet. Har kandida-

främst i den för kandidatens ten inte tagit plats i ordningen namn enligt 7 § bestämda sär- på grundval av personligt röste-

skilda ordningen. Därvid bort- tal, skall han tillträda det manses från namn på den som dat för vilket hans jämförelsetal redan valts till ledamot. Har till är störst.

följd av denna paragraf två eller

flera mandat tillträtts, tillsätts de ett och ett allt efter storleken

på jämförelsetalen för namnen enligt 6

Mandat som kandidat tillträder tillfaller den som står främst i den för kandidatens namn enligt 7 § bestämda särskilda ordningen. Därvid bortses från nanm den som redan valts till ledamot. Har till följd av denna paragraf två eller flera mandat tillträtts, tillsätts de ett och ett alltefter storleken på de person-

liga röstetalen i förhållande till

antalet röster för partiet. Kan inte samtliga mandat tillträdas

härigenom tillsätts de alltefter

storleken pá jämförelsetalen för

namnen enligt 6 § förde sjun-

de styckena.

Författningsförslag 23

l5§ Ordningen mellan kandidat- Ordningen mellan kandidatinom varje parti fast- inom varje parti fastnamnen namnen ställes särskilda uträk- ställes särskilda uträkgenom genom ningar. Vid varje uträkning gäl- ningar. Vid varje uträkning gäller valsedel endast för ler valsedel endast för ett namn. ett namn. Vid fastställande ordningen Vid fastställande av ordningen av mellan förfares i enlig- mellan namnen förfares i enlignamnen

het med 6 § andra femte het med 6 § andra sjunde

- styckena. styckena med de undantag som nedan i andra och tredje anges styckena.

Vid val till landstingsfullmäkge fastställs personliga röstetal

endast för kandidater som erhållit personröster till ett antal

som motsvarar minst fem pro-

cent av partiets röstetal, dock

lägst 100 röster.

Vid val till kommunfullmäktige fastställs personli ga röstetal

endast för kandidater som erhållit personröster till ett antal

som motsvarar minst fem pro-

partiets röstetal, dock cent av lägst 50 röster.

16§ Har kandidat vid lands- Har en kandidat vid landsen tings- eller kommunfullmäktig- tings- eller kommunfullmäktigval fått plats i ordning i än val fått plats i ordning i mer än mer valkrets eller för än ett en valkrets eller för mer än ett en mer

parti och skulle han till följd parti och skulle han till följd

därav erhålla mandat i än därav erhålla mandat i mer än mer valkrets eller för än ett valkrets eller för mer än ett en mer en skall han tillträda det parti, skall han tillträda det

parti,

mandat, för vilket hans jäm- mandat, för vilket hans personförelsetal är störst. liga röstetal enligt 15 § är

störst i förhållande till antalet röster för partiet. Har kandidaten inte tagit plats på grundval personligt röstetal, skall han

av tillträda det mandat för vilket

hans järnförelsetal enligt 15 §

är störst. Det mandat som tillträdes

24 Författningsförslag

skall i första hand tillsättas med kandidat som erhållit särskilda

personröster enligt den ordning

som sägs 15

På grundval av de valsedlar Kan inte tillräckligt många som gällde för kandidatens kandidater tillsättas enligt

annamn när detta erhöll plats i dra stycket skall återstående

ordningen fastställes vid ny mandat besättas på grundval

av

sammanräkning vem som skall de valsedlar gällde för

som erhålla mandat som kandidaten kandidatens när detta namn

tillträder. Vid denna uträk- erhöll plats i ordningen faststäl-

ning gäller varje valsedel les vid

som ny sammanräkning vem hel röst. Med iakttagande att skall erhålla mandat

av som som nanm på kandidat som redan kandidaten tillträder. Vid

tillträtt mandat för partiet anses denna uträkning gäller varje som obefintligt skall röstvärdet valsedel hel röst. Med

som

tillgodoräknas det namn som iakttagande att

av namn

står främst på sedeln. Den kandidat redan tillträtt

som som

får högsta röstetal erhåller mandat för partiet

man- anses som

datet. Mellan lika tal avgöres obefintligt skall röstvärdet företrädet lottning. tillgodoräknas det

genom namn som står främst på sedeln. Den som

får högsta röstetal erhåller

mandatet. Mellan lika tal avgöres

företrädet genom lottning. Har till följd av denna para- Har till följd denna

av paragraf två eller flera mandat graf två eller flera mandat tillträtts, tillsätts de ett och ett tillträtts, tillsätts de och ett ett

allt efter storleken på järnförel- alltefter storleken

de personsetalen för namnen enligt 6 liga röstetalen i förhållande till antalet röster för partiet. Kan inte samtliga mandat tillträdas

härigenom tillsätts de alltefter

storleken på jämförelsetalen för namnen enligt 15

För landstingsledarnöter utses ersättare på följande sätt. För varje landstingsledamot För varje landstingsledamot

göres inom det parti, för vilket göres inom det parti, för vilket

han blivit vald, lika många han blivit vald, lika nya många nya sammanräkningar, dock minst sammanräkningar, dock minst tre, som partiet erhållit platser. partiet erhållit platser.

tre, som

Vid varje sammanräkning äger Vid varje sammanräkning äger

16 § andra stycket motsvarande 16 § andra och tredje styckena

tillämpning. motsvarande tillämpning.

Författningsförslag 25

Kan föreskrivet antal ersättare icke utses enligt andra stycket, skall därvid bero.

För ledamot i kommunfull- För varje ledamot i kommun-

mäktige utses ersättare fö- fullmäktige utses en ersättare på ljande sätt. följande sätt.

första hand skall till ersättare utses kandidat som erhållit särskilda personröster enligt vad som sägs i 15 För varje ledamot görs en I andra hand utses ersättare sammanräkning inom det parti, för varje ledamot genom en

för vilket han har blivit vald. sammanräkning inom det parti, Vid varje sammanräkning tas för vilket han har blivit vald. hänsyn endast till de valsedlar Vid varje sammanräkning tas

som upptar ledamotens namn hänsyn endast till de valsedlar

och som på grund härav gällde som upptar ledamotens namn för detta nanm, när det fick och som grund härav gällde plats i ordning. Varje valsedel för detta nanm, när det fick gäller som hel röst. Med iaktta- plats i ordning. Varje valsedel gande av att namn på kandidat gäller som hel röst. Med iakttasom har blivit genom valet ut- gande av att nanm kandidat

sedd till ledamot skall anses som har blivit genom valet ut-

som obefmtligt tillgodoräknas sedd till ledamot skall anses

röstvärdet det namn som står som obeñntligt tillgodoräknas

främst på sedeln. Den som får röstvärdet det nanm som står högsta röstetalet är utsedd till främst sedeln. Den som får ersättare för den ledamot som högsta röstetalet är utsedd till

sammanräkningen avser. Mellan ersättare för den ledamot som

lika tal avgörs företrädet genom sammanräkningen avser. Mellan lottning. lika tal avgörs företrädet genom

lottning.

Om det antal ersättare som Om det antal ersättare som

har utsetts enligt andra stycket har utsetts är mindre än det

är mindre än det antal som antal som kommunfullmäktige kommunfullmäktige har bestämt har bestämt enligt 18 a § och enligt 18 a § och samma ersät- samma ersättare har utsetts för tare har utsetts för tre eller flera tre eller flera ledamöter, utses

ledamöter, görs ytterligare en ytterligare ersättare för var och sammanräkning för var och en en av dessa ledamöter. Därvid av dessa ledamöter. Därvid skall även namn på kandidat skall även namn på kandidat som har blivit genom valet ut-

som har blivit genom valet ut- sedd till ersättare för den ledasedd till ersättare för den leda- mot som ersättare skall utses

mot som sammanräkningen av- för anses som obeñntligt. Iöv-

26 Författningsförslag

obefintligt. I öv- rigt förfars sätt som anges i ser anses som rigt förfars på sätt i andra och tredje styckena. som anges andra stycket. Om antalet ersättare fortfa- Om antalet ersättare fortfarande är mindre än det antal rande är mindre än det antal kommunfullmäktige har som kommunfullmäktige har som bestämt enligt 18 § och bestämt enligt 18 a § och sama samersättare har utsetts för fem ma ersättare har utsetts för fem ma eller flera ledamöter, görs ytter- eller flera ledamöter, utses

ligare sammanräkning för ytterligare ersättare för var och

en och dessa ledamöter. en av dessa ledamöter. var en av Därefter görs på motsvarande Därefter utses på motsvaransätt successivt ytterligare de sätt successivt ytterligare sammanräkningar för de ledamöter ersättare för de ledamöter vilvilkas ersättare har för kas ersättare har utsetts för sju utsetts sju eller flera ledamöter, nio eller flera ledamöter, nio eller eller flera ledamöter, och så flera ledamöter, och så vidare, vidare, så länge antalet ersättare så länge antalet ersättare är är mindre än det antal mindre än det antal som komsom kommunfullmäktige har bestämt munfullmäktige har bestämt enligt 18 enligt 18 a a Om samtliga ersättare för ledamot i kommunfullmäktige är en förhindrade inställa sig eller att vidare delta i ett sammanträde, att skall i ledamotens ställe den ersättare inträda enligt den bestämda som ordningen står i tur att tjänstgöra för den ledamot som har fått den

första platsen för partiet i valkretsen. Om sådan ersättare inte kan

en tjänstgöra, skall den ersättare inträda som står i tur att tjänstgöra för

den ledamot har fått den andra platsen för partiet i valkretsen och

som så vidare efter samma grund. Om partiets samtliga ersättare i valkretsen är förhindrade att inställa sig eller vidare delta i ett sammanträde, inträder ersättare som har att för partiet i valkrets efter den grund som nyss har sagts. utsetts annan Därvid har den ersättare företräde har utsetts i den valkrets där som

partiets röstetal är högst.

Kan någon ersättare för Kan någon ersättare för en en viss ledamot inte utses enligt viss ledamot inte utses enligt andra styckena, andra sjätte styckena, utses

femte utses -

ingen ersättare för den ledamo- ingen ersättare för den ledamo-

ten. ten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

Föjattningsförslag 27

2 Förslag till lag om ändring i kommunallagen 1991:900

Härmed föreskrivs att 5 kap. 5 § kommunallagen 1991:900 skall ha

följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 kap. 5 Ledamöterna och ersättarna i fullmäktige skall väljas för fyra är räknat från och med 1 nov. valâret. Om valprövningsnänmden har beslutat om omval enligt 15 kap. 7 §

tredje stycket vallagen 1972:629, skall mandattiden dock förlängas

till dess om valet har avslutats. I Stockholms kommun räknas

mandattidenfrân och med 15

okt. valâret.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

2 Senastelydelse 1994:998.

1 Inledning

1.1 Utredningsuppdraget är att utvärdera personvalsinslaget

I denna del av vårt arbete har vi i uppdrag att följa upp och utvärdera det ökadepersonvalsinslag som förekommit vid valen de senaste åren. Det är fråga om de försök med personröstning som förekommit i vissa kommuner vid 1994 års val och personvalsinslaget i valet till Europaparlamentet år 1995. Våra ursprungliga direktiv beslutades vid ett regeringssammanträde den 9 juni 1994. Direktiven dir. 1994:49 lämnar oss i uppdrag att se över vissa frågor med anknytning till valsystemet. Den första var att se över och lämna förslag till ytterligare åtgärder för att komma till rätta med missbruket av den fria nomineringsrätten. Den andra var att

överväga möjligheterna att införa symboler på valsedlarna. Den tredje

var att undersöka förutsättningarna för en eventuell delning av vissa

större riksdagsvalkretsar. Dessa frågor behandlade vi i betänkandet

Vissa valfrågor SOU 1995:143. Under arbetet med det nämnda betänkandet utfärdades tilläggs-

direktiv för vårt arbete vid två tillfällen se dir. 1995:7 och

dir. 1995:115, bilaga 1 och bilaga 2. I båda fallen rör det sig om utvärdering av den personröstning som skett i Sverige. De förra direktiven rör försöksverksamheten med särskild personröstning som genomfördes i vissa kommuner vid 1994 års val. De senare direktiven rör en utvärdering av personvalet vid valet till Europaparlamentet år 1995. I våra ursprungliga direktiv dir. 1994:49 sägs att utrednings-

arbetets övergripande syfte är att skapa ytterligare förutsättningar för

goda kontakter mellan väljare och valda. Utifrån det syftet står det dock kommittén fritt att ta upp också andra närliggande frågor som den finner angelägna. I direktiven anges vidare att det är angeläget att vi söker nå sådana lösningar de olika frågorna att de samlar en bred majoritet. De tilläggsdirektiv som utfärdats berör bakgrunden till de i detta betänkande behandlade delarna av uppdraget. I anslutning till beslutet om att genomföra försöksverksamheten med ökat personval angavs att det var viktigt att följa upp försöken prop. 1993/942129 s. 12. En

sådan uppföljning skulle ta sikte på de tekniska, ekonomiska, organisa-

toriska och praktiska aspekterna. Ett viktigt moment i utvärderingen sades vara vilka effekter det nya systemet får i fråga om vilka

30 Inledning

personer som blir invalda genom personröstning. Detta särskilt i

förhållande till vilka kandidater som skulle valts in om personval inte tillämpats. Omfattningen av vårt arbete begränsas av de lagstiftningsåtgärder

som kommit till stånd efter partiöverläggningar i författningsfrågan år

1993. Vid dessa överläggningar träffade partierna en överenskommelse för personvalsinslaget viktiga förhållanden. Överenskommelom vissa innebär att det vid första ordinarie val, efter en försöksverksamhet sen vid 1994 års allmänna val, skall tillämpas personröstning enligt den modifierade danska modellen med preferensröstning angående modellen avsnitt 2.2. Vidare angavs i överenskommelsen att se personvalsmomentet var av så grundläggande betydelse att det borde

komma till uttryck i grundlag. Regeringsformen har också ändrats så

att det framgår att valet är ett partival med möjlighet att avge särskild

personröst se 1993/942115, bet. 1993/94:KU44, rskr.

prop. 1994/952315, bet. 1993/94:KU1, rskr. 1994/95:3. Den överenskommelse finns mellan partierna har åberopats i flera lagstiftningssom

ärenden. Se prop. 1993/94:l15 s. 10, prop. 1993/94:129 s. 8 och

prop. 1994/951154 s. 37. Vi återkommer till detta i avsnitt 2.5. Med hänsyn till det anförda omfattar vårt uppdrag inte att överväga huruvida personval är lämpligt eller ej. Den frågan har redan avgjorts. De allmänna nationella valen år 1998, dvs. riksdagsval, landstings-

och kommunfullmäktigval, skall genomföras med ett ökat personvalsinslag enligt den modifierade danska modellen. Vårt uppdrag är att få

detta systern att bli så ändamålsenligt som möjligt. Utrednings-

uppdraget får dock anses innefatta att vi skall ta ställning till huruvida

författningsförändringar är behövliga för att förbättra systemet med personval. Förutom de särskilda direktiv som utfärdats gäller generella direktiv för samtliga kommittéer. Här har vi haft att beakta direktiven dir.

1988:43 om EU-aspekter utredningsförslagens inriktning, direktiven dir. 1992:50 om redovisning av regionalpolitiska konsekvenser, direktiven dir. 1994:23 angående prövning av offentliga åtaganden samt direktiven dir. 1994: 124 om att redovisa jämställdhetspolitiska

konsekvenser.

1.2 Arbetets bedrivande

I de senare tilläggsdirektiven dir. 1995:115, bilaga 2 sägs att arbetet skall delas i två avsnitt där utvärderingen av personval skall upp

behandlas först efter de övriga tre frågorna som nämns i de ursprungliga direktiven. De första frågorna har som nämnts redan behandlats

varför vi i detta betänkande begränsar oss till en utvärdering av

personvalsinslaget.

Inledning 31

Förutom den utvärdering som vi skall utföra pågår utvärderingar också annat håll. Riksskatteverket gör en uppföljning av de praktiska konsekvenserna av såväl försöksvalen som valet till Europaparlamentet. Dessa utvärderingar är de traditionella utvärderingar som görs efter varje val. Dessutom har Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet utfört en utvärdering av försöken med personval i kommunerna. Vi har dessutom tagit initiativ till att den undersökningen följs upp beträffande valet till Europaparlamentet. De tvâ senast nänmda utvärderingarna har arbetats samman och presenteras

i bilaga Samtliga här nämnda utvärderingar tas sammanfattningsvis

upp i kapitel 3 där också viss statistik presenteras. Vårt arbete sker mot bakgrund av de nämnda utvärderingarna. Vi tar därvid upp de problem som framkommit i samband med de val där personröstning tillämpats. För vissa frågor lämnar vi förslag till lösningar medan vi i andra fall stannar vid en diskussion kring problemet. Pâ vissa punkter lämnar vi förslag till författningsreglering. Dessa

utgår från nu gällande vallag. Emellertid måste våra förslag ses mot

bakgrund Personvalskommitténs förslag i betänkandet Ökat av personval SOU 1993:21. De förslag vi kommer med i detta betänkandet är till stora delar endast justeringar av det som fördes fram i betänkandet Ökat personval. För förstå helheten måste alltså att en

jämförelse göras med det nämnda betänkandet. I författningskommen-

taren ges anvisningar huruvida författningsförslag är fristående från det nämnda betänkandet.

Personvalsregler

2.1 Regler för personval har övervägts flera gånger

Det politiska systemet bygger liksom valsystemet på ett väl utvecklat

partiliv. Genom det ökade personvalsinslaget ges emellertid väljarna

utöver röstning på partilistor en möjlighet att påverka valet av

- person. I detta kapitel skall de personvalsregler som vi har i uppdrag att utvärdera kort beskrivas. Tillkomsten av dessa är något olika men reglerna har det gemensamt att de bygger på betänkandet Ökat personval SOU 1993:21. Någon genomgång av valsystemet som helhet blir det inte fråga om här. För en allmän översikt över det svenska valsystemet hänvisas till betänkandet Vissa valfrågor SOU 1995: 143. Frågan om personval har utretts i flera andra sammanhang innan Personvalskommittén lade fram det nämnda betänkandet. Tidigare

förslag har dock inte genomförts. Proportionsvalssaklcunniga föreslog i sitt år 1921 framlagda be-

tänkande, Det proportionella valsättet vid val till riksdagen, ett person-

röstningssystem med subsidiär liströstning se betänkandet

s. 184-196. Syftet var att en kandidat skulle kunna bli vald oavsett vilken lista valförbund rösten kom från. Detta kunde uppnås genom vissa procedurregler vid sammanräkningen. Förslaget förelades dock aldrig riksdagen. Författningsutredningen hade i uppgift att undersöka huruvida man inom det proportionella valsystemets ram kunde ge valen en mera markerad karaktär av personval. Utredningens överväganden, som

framgår av betänkandet Sveriges statsskick SOU 1963:17, ut-

mynnade i ett förslag om obligatorisk personröstning, om partirekommendation av vissa kandidater och om mindre Valkretsar som bas för väljarkontakt. Till detta kom ett listval i regioner som kan sägas vara

ett partival se förslaget s. 75-77. Förslaget kritiserades dock som

komplicerat och genomfördes aldrig. Grundlagberedningen övervägde också personmomentet i valet i sitt slutbetänkande Ny regeringsform Ny riksdagsordning SOU 1972: 15 s. 87. Emellertid saknades möjlighet att i det sammanhanget göra undersökningar kring frågan om personvalsinslaget. Man hänvisade till att detta i stället fick utredas i särskild ordning. Den särskilda utredningen gjordes av Personvals- och valkretsutredningen. Resultatet presenterades i betänkandet Personval och valkretsindelning SOU 1977:94. Förslaget innebar en fakultativ personröst-

34 Personvalsregler

ning med officiell kandidatur. Den kandidat som fick flest röster blev direkt invald. Partirösterna överfördes till övriga kandidater på listan. Förslaget godtogs med blandade reaktioner vid remissbehandlingen. Ytterligare överväganden ansågs erforderliga enligt en reservation som var fogad till betänkandet. Förslaget ledde dock inte till någon

proposition.

Folkstyrelsekommittén framhöll i betänkandet Folkstyrelsens villkor SOU 1987:6 vikten av att valsystemet underlättar för väljarna att påverka valet av kandidater. Man framförde därför ett förslag som gick ut på att väljarna fick möjlighet att flytta upp ett namn överst på listan. Genom detta kom den kandidaten främst på listorna vid

platsfördelningen enligt de regler som tillämpas i dag. Kommitténs förslag lades emellertid aldrig till grund för lagstiftning.

Slutet på denna långa rad av utredningar är Personvalskommitténs förslag i betänkandet Ökat personval SOU 1993:21 vars huvuddrag skall beskrivas i det följande avsnittet.

2.2 Personvalskommitténs "modifierade danska

modell

Personvalskommittén diskuterade i sitt betänkande Ökat personval SOU 1993:21 ett antal olika modeller för ett ökat personvalsinslag i det svenska valsystemet. Endast för en av dessa modeller utarbetades ett fullständigt författningsförslag. Kommittén gav den modellen

namnet modifierad dansk modell eftersom den inspirerats av det

danska valsystemets sidoordnade uppställning. Efter remissförfarandet

och partiöverläggningar visade det sig att det var kring denna person-

valsmodell som enighet kunde nås. - Grunddragen i det av Personvalskommittén utarbetade förslaget är följande. Nominering av kandidater tillgår samma sätt som tidigare, dvs. det är i första hand partierna som nominerat kandidater. Liksom tidigare kan väljarna göra strykningar, lägga till ytterligare kandidater eller på annat sätt förändra ordningen mellan namnen på valsedeln.

Det nya i förslaget är att väljarna också har möjlighet att markera en

kandidat på valsedeln. Genom markeringen har väljarna avgett en

personröst. Systemet med personrösning är inte tvingande. Det står

alltså väljarna fritt att strunta i att göra en egen personmarkering och i stället godta partiets narrmordning av kandidaterna eller enbart rösta

med en partimarkerad valsedel. Personmarkering fär dessutom bara

ske för en kandidat, inte flera. Modellen påverkar inte mandatfördelningen mellan partierna utan påverkar endast platsfördelningen inom ett parti. Valsystemet med ökat personvalsinslag utgår således alltjämt från ett val mellan partier. Sedan mandaten fördelats mellan partierna skall de besättas med

Personvalsregler 35

personer. Den enkla grundprincipen är att den kandidat som fått flest personröster blir utsedd; den med näst flest personröster besätter det andra mandatet osv. tills samtliga mandat är tillsatta. För att förhindra en ordning där endast antalet personröster blir avgörande för platsfördelningen och därmed reducera partiinflytandet infördes en spärr. Spärren anordnades så sätt att endast i de fall en kandidat erhållit personröster motsvarande en viss andel av avgivna röster i valkretsen skulle personrösterna avgöra narrmordningen. Den spärr som föreslogs gälla vid riksdagsvalen sattes till åtta procent av partiets röster i valkretsen. Motsvarande siffra för kommunala val sattes till fem procent. För det fall ingen kandidat skulle nå upp till spärren eller om inte alla platser kan tillsättas med hjälp av personrösterna skall den i dag

gällande d Hondt-Phragménska fördelningsmetoden tillämpas. Me-

toden kallas i dagligt tal heltalsmetoden. Angående olika fördelningsmetoder se t.ex. SOU 1995:143 s. 70 f. Det anförda leder till två olika fördelningssystem när narrmordningen bestäms. Ett för det fall personröster av viss omfattning har avgivits och ett annat för det fall mandaten inte kan tillsättas med hjälp av personrösterna. Regeltekniskt innebär den modifierade danska modellen att vissa justeringar kunde göras i vallagen. Modellen innebär konsekvenser för

mandatfördelningsreglema; främst platsfördelningen beträffande

kandidaterna men också vad gäller ersättarsystemet och den s.k. dubbelvalsavvecklingen. Dessutom innebär förslaget konsekvenser för vissa regler beträffande valsedelns utfomming. En valsedel skall förses med en ruta

framför varje namn för att en personmarkering skall kunna ske

framför den önskade kandidaten. Vidare skall enligt Personvalskommitténs förslag en tom rad finnas på partimarkerade valsedlar och ifyllningsvalsedlar. Vissa regler föreslogs också vilka innebär att namnen på en valsedel skall anses obefintliga i vissa fall. Namnen skulle anses obefintliga om valsedeln saknade markerat utrymme för

personröstning, om fler än en kandidat markerats eller det inte klart

framgår vem som markerats eller om personrnarkeringen kan antas ha gjorts maskinellt. Den sist nämnda regeln föreslogs för att förhindra

valkupper.

Reglerna om personröstning är i vissa stycken något komplicerade, främst vad gäller mandatfördelningsreglerna. För en närmare redogörelse för Personvalskommitténs förslag hänvisar vi till kommitténs

betänkande. Se SOU 1993:21 särskilt avsnitt 6.6, 7.6, kapitel 8 samt

författningsförslaget. I betänkandet redovisas också ett flertal exempel. Vi kommer också att behandla vissa delar av förslaget

utförligare i samband med att enskilda frågor berörs.

Personvalskommittén anförde i fråga om tidpunkten för genomförandet av en reform att det vore lämpligt om en sådan kunde föregås

36 Personvalsregler

av en försöksverksamhet. Kommittén föreslog själv att en sådan kunde

genomföras i anslutning till de allmänna nationella valen är 1994.

2.3 Personvalsförsöket i vissa kommuner år 1994

Vid remissbehandlingen av Personvalskommitténs förslag framkom en

enighet om att personvalsmomentet i det svenska valsystemet skulle

förstärkas. Remissinstanserna menade också att ett definitivt genom-

förande av en refonn borde föregås av en försöksverksamhet. Under år 1993 hölls partiöverläggningar som bl.a. behandlade

frågan personval. Partierna enades därvid om att införa ett system om med personval enligt den modifierade danska modellen. Partierna enades vidare om att införandet skulle föregås av försök i minst tre kommuner. Vid överläggningarna enades partierna att grundlagen skulle ändras för att lyfta fram personvalsinslaget prop. 1993/94: 1 15, bet. 1993/94:KU44, bet. 1994/95:KU1 och rskr. l994/95z3.

Ãndringarna trädde i kraft 1 januari 1995 SFS 1994:1469.

I anslutning härtill lade regeringen också fram förslag till lag orn försöksverksamheten prop. 1993/942129. I enlighet med överläggningarna byggde förslaget den reglering som Personvalskommittén föreslagit. Riksdagen antog regeringens förslag bet. 1993/94:KU23 och rskr. 1993/94:232. Genom beslutet antogs lagen 1994:285 om försök i vissa kommuner där väljarna skall kunna avge särskild personröst vid de allmänna valen år 1994. Härigenom fastslogs att väljarna vid valet till kommunfullmäktige den 18 septenber 1994 i Helsingborg, Linköping, Solna, Vaggeryd, Vänersborg, Östersund och Övertorneå skulle möjlighet särskild ges att avge personröst. Som framgått följde försökslagen helt Personvalskommitténs förslag till förändringar i vallagen. Försökslagen utformades dock som en

självständig lag vilken gällde vid sidan om vallagen i de val dir

försöken genomfördes.

2.4 Personvalsinslaget i valet till Europaparlamentet

år 1995

I april 1991 tillkallade regeringen en kommitté med uppdrag att lägga fram förslag till grundlagsändringar m.m. inför ett svenskt medlemskap i EG. Kommittén, som antog namnet Grundlagsutredningen inför EG, diskuterade i betänkandet EG och våra grundlagar SOU 1993:14 bl.a. hur ett val till Europaparlamentet skulle ske. Något i detalj utarbetat förslag lade kommittén inte fram. Däremot angavs riktlinjerna för val till Europaparlamentet.

Personvalsregler 37

Det var främst två utgångspunkter som var viktiga för kommittén. För det första gällde det att konstruera ett system som så långt som möjligt liknar det som tillämpades i de allmänna nationella valen. För

det andra gällde det att uppfylla de krav som gemenskapsrätten ställer. De senare bindande kraven som uppställs av gemenskapsrätten

framgår i första hand av en av rådet 76/787 beslutad akt om

allmänna och direkta val den s.k. valrättsakten. Där föreskrivs också

att mandattiden är fem år för Europaparlamentet. Utöver detta föreskrivs i artikel 8.b.2 i Maastrichtfördraget och i det där avsedda

direktivet 93/109/EG bl.a. att medborgare i ett EG-land som är

bosatt i Sverige skall ha rösträtt här i landet vid val till Europaparlamentet angående texten till valrättsakten och direktiven se prop. 1994/95: 154. Det första kravet, att valsystemet skulle utformas i så nära överens-

stämmelse med det nationella systemet som möjligt se ang. detta SOU

1995:143 kap. 2 medförde vissa problem eftersom Sverige endast kunde beräknas få ca 22 platser i Europaparlamentet. Valkretsindelningen från riksdagsvalet kunde därför inte användas när ett proportionellt system i övrigt bibehölls. Kommittén diskuterade därför modeller med antingen tre Valkretsar eller en valkrets för hela landet. Kommittén stannade slutligen för att föreslå ett valsystem där

mandaten förelades i två omgångar varav den första mellan partierna

och med Sverige enda valkrets samt en andra omgång där som en mandaten besattes av kandidaterna och där Sverige indelades i tre Valkretsar.

Ett författningsförslag utarbetades senare inom Justitiedepartementet

Promemoria 1994-12-20, Val till Europaparlamentet enligt de

riktlinjer i det tidigare närrmda betänkandet. Mandaten som angavs skulle enligt promemorians förslag delas ut tre Valkretsar före valet. Denna fördelning skulle endast vara en riktlinje för hur många mandat slutligen skulle tillfalla varje valkrets. Efter fördelningen som mandaten mellan partierna enligt den jämkade uddatalsmetoden av skulle mandaten fördelas ut valkretsarna en andra gång. Detta skulle ske enligt valkvotsmetod där varje partis röststyrka bildar en

utgångspunkt för fördelningen. Mandat som enligt den ursprungliga

mandatfördelningen hamnat i "fel valkrets kunde då flyttas. Mandatfördelningen inom ett parti skulle ske enligt gängse metod i vallagen, dvs. den dHondt-Phragménska metoden.

När regeringen lade fram proposition i ärendet prop.

senare

1994/952154 hade vissa delar omarbetats. Utgångspunkten var

alltjämt ett valsystem så nära möjligt anslöt till det svenska som som systemet. I fråga om valkretsarna tog regeringen intryck av vissa

remissinstanser som menade att det i promemorian föreslagna systemet

kunde leda till vissa oönskade konsekvenser och minskad förutsebarhet. Propositionen innehöll därför ett förslag om att hela riket skulle utgöra envalkrets.

38 Personvalsregler

Också beträffande mandatfördelningen inom ett parti avvek propositionen från promemorians förslag till reglering. Enligt departementschefen a.a. s. 38 var frågan om personval så vål förberedd att det kunde tillämpas också för val till Europaparlamentet i enlighet med de regler som skall tillämpas vid de allmänna nationella valen år 1998.

Regeringen föreslog därför att personröstning skulle tillämpas också

vid valet till Europaparlamentet. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag bet. 1994/95:KU40, rskr. 1994/952273. Valet till Europaparlamentet

genomfördes enligt lagen 1995:374 om val till Europaparlamentet.

Personvalsinslaget i det valet följde helt de regler som Personvalskommittén föreslog om den modifierade danska modellen.

2.5 Framtidens valsystem utgår från ett partival där väljarna möjlighet att särskild

ges avge en

personröst

Framtidens valsystem framträder genom den utveckling som beskrivits ovan. Vi skall i korthet redogöra för grundvalarna för det systemet. Det är också en utvärdering av det valsystemet som är vårt uppdrag.

Uppdraget begränsas alltså av den utveckling som skett sedan

Personvalskommittén lade fram sitt betänkande Ökat personval. Det första steget som togs, och som bildar utgångspunkt för det framtida valsystemet, var de överläggningar mellan riksdagspartierna som hölls under år 1993. Vid överläggningarna behandlades författningsfrågor. En fråga som blev föremål för diskussion var frågan personval. Partierna enades därvid om att det i regeringsfonnen om skulle införas en regel om att val till riksdagen sker genom röstning på parti med möjlighet för väljarna att avge särskild personröst, att vid 1998 års val personröstning enligt den modifierade danska modellen skulle tillämpas för första gången samt att en personvalsreform borde föregås av försök i vissa kommuner. Försöksval hölls enligt vad som redogjorts för ovan i avsnitt 2.3. En ändring av regeringsformen i enlighet med överenskommelsen

trädde i kraft den l januari 1995 se prop. 1993/942115, bet.

1993/94:KU44, rskr. 1994/95:315, bet. 1993/94:KU1, rskr. 1994/95:3. I 3 kap. 1 § första stycket regeringsforrnen stadgas numera följande.

Riksdagen utses genom fria, hemliga och direkta val. Vid sådant val sker röstning parti med möjlighet för väljarna att avge särskild personröst,

Mot bakgrund av det anförda står det alldeles klart att det i de framtida svenska valen kommer att finnas en möjlighet att personrösta.

Personvalsregler 39

Även regeringsfonnen endast rör riksdagsvalet kommer de

om principer där anges också att vara styrande för de kommunala som valen. Den nänmda överenskommelsen mellan partierna innebär att Personvalskommittén föreslagna modifierade danska modellen den av skall tillämpas. Kommitténs förslag omfattar samtliga nationella val

varför personröstning kommer att bli gällande i samtliga nationella

val, dvs. riksdagsval, landstings- och kommunfullmäktigval. Dessutom

kommer den att tillämpas vid val till Europaparlamentet.

Det valsystem partierna enats för val till riksdagen, val av som om landstingsledarnöter och kommunfullmäktige samt val till Europa-

paparlamentet bygger på vissa grundprinciper. Dessa har framgått av

det tidigare redovisade utredningsarbetet. Med hänsyn till att de utgör utgångspunkten för vår utvärdering vill vi kort sammanfatta dessa igen. Vid mandatfördelning inom ett parti blir den kandidat som fått flest personröster utsedd; den med näst flest personröster besätter det andra mandatet tills samtliga mandat är tillsatta. För att förhindra en osv.

ordning där endast antalet personröster blir avgörande för platsfördelningen och därmed reducera partiinflytandet införs en spärr.

Spärren anordnades på så sätt att endast i de fall en kandidat erhållit personröster motsvarande viss andel av avgivna röster i valkretsen en skulle personrösterna avgöra narrmordningen. Den spärr som föreslogs

gälla vid riksdagsvalen sattes till åtta procent av partiets röster i

valkretsen och för kommunala val sattes spärren till fem procent.

Motsvarande siffra vid valet till Europaparlamentet bestämdes till fem

procent.

Dessa grundprinciper är givna för vårt arbete. I propositionen till försökslagen yttrade departementschefen dock följande efter att ha redogjort för vissa påpekanden från remissinstanserna Personvals-

kommitténs förslag prop. 1993/942129.

Regeringen för sin del att kommitténs förslag i så stor utsträckning anser möjligt kan ligga till grund för försöken. Endast för det fall det skulle som innefatta uppenbara felaktigheter eller få orimliga konsekvenser bör förslaget få annan lydelse och utformning än den av kommittén en föreslagna. Några sådana förhållanden anser regeringen inte föreligga beträffande förslaget; De synpunkter som framförts skall dock självfallet beaktas vid den utvärdering som skall göras av försöken och därigenom ligga till grund för utformningen av det slutliga personröstningssystemet. "

Värt uppdrag är därför tidigare berörts att försöka förbättra det som framtida valsystemet, bygger på det traditionella svenska som

partivalet med den modifierade danska modellen för ökat personval, utan att ompröva de grundidéer detta system bygger på.

3 Statistik och

annat bakgrundsmaterial

med anknytning till personröstning

Det finns en hel del material med anknytning till de genomförda personvalen. Den officiella statistiken från de allmänna valen år 1994

är ett exempel härpå som berör kommunalvalen De allmänna valen

1994. Del 2. Den ger emellertid inte mycket vad gäller personvalsinslaget i försöksvalet i vissa kommuner. Däremot innehåller

sammanställningen Valet till Europaparlamentet Statistiska med-

delanden 9601 en del material av intresse för personvalsutvärderingen. Förutom dessa mera officiella statistiska publikationer har Riks- Skatteverkets valenhet utfört utvärderingar av personröstningen som en del av verkets sedvanliga verksamhet rörande utvärdering av valen.

Riksskatteverket har dessutom bidragit med framtagning av diverse statistik kring personröstningen. Personvalsinslaget har också ut-

värderats vid Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universi-

tet. Undersökningen har gjorts av Folke Johansson. Vi presenterar

vissa slutsatser från undersökningen nedan i detta kapitel undersökningen finns i bilaga 3.

3.1 Valen medförde att ledamöter utsågs på

grundval av personröster

Vi presenterar här en del allmän statistik som bakgrund till kommande diskussion om förändringar av personvalssystemet. Vi har valt att i detta avsnitt samla visst sådant material ett ställe. Materialet behandlas dock ytterligare längre fram i betänkandet i anslutning till de aktuella frågorna.

3.1.1 Försöksvalet i vissa kommuner

Beträffande de kommuner där försök med personröstning genomfördes

ñmis utvärderingar från varje kommun. Urval av material och innehåll i dessa varierar dock. Vi skall här presentera nâgra resultat med direkt anknytning till personvalsinslaget. Den första fråga som inställer sig är naturligtvis om personröst-

ningen ledde till att någon ledamot blev invald i en beslutande

42 Statistik och annat bakgrundsmaterial

församling vid något av valen. Tabellen 3.1.1.i visar en sammanställning försöket i vissa val till kommunfullmäktige år 1994. :Här av skall också hänvisas till utvärderingen gjord av Folke Johansson som har ytterligare statistik kring personröstningen. Se bilaga 3. Det kan vara på sin plats att förklara vissa av kolummerna. Det intressanta är att beskriva vilka avvikelser beträffande valda kandidater som personrösterna medfört i förhållande till om personröster inte beaktats. Avvikelse kan ske två sätt. Det ena är fall där personröstena har en direkt betydelse. Det är när en kandidat som inte skulle blivit invald med hänsyn till sin placering långt ner på en namnlista lyfts fram av sina personliga röster och utses till ledamot grund av dessa. Det andra fallet är när personrösterna får en mera indirekt verkan. Detta sker när personrösterna får betydelse för det jämförelsetal som räknas

fram för kandidater som inte tagit plats personliga röster. Exempel

på detta beskrivs i avsnitt 4.6.2 exempel 4.6.2.i-ii. Nedan i tabell 3.1.1.i de två nämnda fallen som avvikelse från listan i högra anges kolummen.

Tabell 3.1.1.i Valda kandidater i förhållande till kandidater som skulle blivit valda om personröster inte beaktats vid kommunvalsförsöken

av röster. Som framgår är det elva ledamöter som blivit valda enligt försökssystemet och inte hade blivit valda om personrösterna inte som beaktats. Detta skall ställas mot det totala antalet mandat som uppgick till 411 stycken. Andelen avvikelser är således endast 2,6 procent. Av de elva fallen utgör fem sådana där personrösterna fått en direkt

betydelse. Övriga fall avser sådana där personrösterna fått indirekt

betydelse.

Statistik och annat bakgrundsmaterial 43

Vaggeryds och Övertorneå kommuner inte valkretsindelade till var

skillnad från övriga kommuner i försöket. I de valkretsindelade

påverkade personrösterna nanmordningen också på annat sätt än endast i fråga om de utsedda nanmen. Detta skedde på två sätt. Det ena var att ledamöter i vissa enstaka fall valdes in i en annan krets än vad som skulle vara fallet om inte personröstningen tillämpades. Den andra effekten var att ledamöterna valdes in i en annan ordning än vad som eljest skulle ha skett. Detta skedde endast i ett fåtal fall. Ersättare har utsetts på personliga röster i ett enda fall. Utseende av efterträdare när ledamot utsetts i mer än en valkrets, s.k. dubbelvals-

avveckling, har också skett i endast ett fall.

Tabell 3.l.1.ii Andelen personröster inom partierna vid kommunvalsförsöken Parti m kds Övr. s c v mp Kommun

Med övriga partier avses följande. Linköping: Akademikerpartiet, Helsingborg: Sveriges pensionärers intresseparti SPI, Vänersborg: Folkviljan, Overtorneå: - Övertomeå-altemativet.

Tabell l 1 .ii ger en bild av personröstningen inom olika partier. Det . är lätt att se hur andelen personröstande varierar för olika partier. Förhållandet går igen också i valet till Europaparlamentet som framgår av framställningen längre fram. Det skall också påpekas att det inte endast är den totala andelen personröster som avgör om partiet får några kandidater som tar plats

på grund av sina personliga röster. Av tabellen framgår t.ex. att

Moderaterna i Övertorneå hade så hög andel personröster 73 en som

procent. Partiet gick fram med två listor med 21 kandidater i kommu-

nen. Totalt fick Moderaterna 213 röster eller 5,58 procent av rösterna i kommunen. Trots partiets höga andel personröster tog ingen kandidat plats på sina personliga röster. Rösterna var nämligen spridda över ett stort antal kandidater och ingen kom över spärren. Fördelningen av

44 Statistik och annat bakgrundsmaterial

personrösterna mellan kandidaterna är således av största betydelse för personrösternas möjlighet att påverka ledamotsvalet. Det framgår också att det i vissa kommuner famis partier som hade

relativt sett högre andel personröstande bland sina väljare. Dessa partier är dock ofta lokalt förankrade med ett eller ett fåtal starka

nanm.

3.1.2 Valet till Europaparlamentet

Vid valet till Europaparlamentet skulle 22 företrädare utses. Mandatfördelningen mellan partierna utföll på sätt som framgår av tabell 1 .2.i. Det är tydligt att valdeltagandet var mycket lågt i förhållande till riksdagsvalet år 1994. Vid det valet avgavs 5 555 540 röster. Andelen röstande var i de båda valen 41,6 respektive 86,8 procent. Också i samtliga kommuner var antalet röstande väsentligt lägre i valet till vid valet år 1994. Även vid internationell

Europaparlamentet än en jämförelse är valdeltagandet lågt. Vi återkommer till personröstningens påverkan på Valdeltagandet i avsnitt 4.2.

Tabell 3.l.2.i Röstetal och mandatfördelning mellan partier vid val till Europaparlamentet år 1995 Parti Röstetal % Mandat Personröster 621 568 23,2 5 265 034 rn 752 817 28,1 7 367 054 s 129 376 4,8 1 58 023 192 077 7,2 2 106 388 c 346 746 12,9 3 141 499 v 462 092 17,2 4 200 424 mp

Det skall också tilläggas att det i vissa kommuner fanns variationer.

Valdeltagandet var lägst i Årjäng med 27 procents deltagande. Högst

valdeltagande fanns i Danderyd med 63 procent. Danderyd är en

kommun där valdeltagande tradition är högt. I vissa kommuner kan

av det höga valdeltagandet förklaras kommunala folkomröstningar. I av Storuman förekom sådan omröstning samtidigt med valet till en

Statistik och annat bakgrundsmaterial 45

Europaparlamentet. Omröstningen gällde huruvida en kämavfallsanläggning skulle lokaliseras till kommunen. Valdeltagandet i kommunen uppgick till över 56 procent. Av siffrorna i tabellen ovan kan vissa slutsatser beträffande andelen personröster inom partierna beräknas. Dessa framgår av stapeldiagrammet 3.1.2.ii. Man kan här tydligt se att väljarbeteendet varierar i olika partier. Vad som kan vara värt att notera i detta sammanhang är att Socialdemokraterna och Miljöpartiet har en relativt hög andel

personröstande vilket är något oväntat med tanke den inställning till personval dessa partiers väljare visat i tidigare studier. Som kommen-

teras utförligare i bilaga 3 kunde skillnaderna mellan partierna förutses.

Diagram 3.1.2.ii Andel personröster.fiir partiernaiynletüll Europapartlamentet so-x

m S c v mpkds f-EUs|

För att få en överblick över personrösterna och fördelningen kan en

tabell över kandidater och antalet personröster ställas upp tabell

3.l.2.iii. Redovisningen omfattar även partier som inte erhöll något mandat i Europaparlamentet. Dessutom anges samtliga kandidater som kommit över den spärr 5 procent som gällde vid valet för att en

kandidat skulle bli utsedd direkt sina personliga röster.

46 Statistik och annat bakgrundsmaterial

Tabell 3.1.2.iii Kandidater som klarat spärren om 5 % vid valet till Europaparlamentet år 1995

Parti/kandidat Antal Placering Anmälda Spärr/ Jämförelvalsed- kand. antal setal lar personröster

Moderaterna 1 10 31078 I Stugan Burenstam Linder 1 114762 2 GunillaCarLrsøn 2 45 937 3 Per Stenma 3 20 312 544518 4 CharlotteCederschiäld 4 14 765 283603 5 Ivar Wrgin 5 14 850 195869

Socialdemokraterna 10 4 37640 I Maj-BrittTheorin 5x1,5x13 129400 2 Maj-Lis Lööw 5xl5x13 40451 3 Sören Wibe 5x2,5x8 40091 4 Jan Andersson 5x2,5x8 12 664 395565 5 AnneliHultén 5x3,5x11 29 527 276821 6 Birgitta Ahlqvist 5x3.5x5 13 595 199442 7 Tommy Waidelich 5x4.5x6 7 602 140374

Folkpartiet 12 4 6 468 1 Hadar Cars 9x1,2x2 21 309 CeciliaMalmström 1x3,1x2 7 675 Eva Eriksson 9x2,2x1 7 469

Centerpartiet 3 7 9 603 I Karl Erik Olsson 1x 27490 2 Hans Lindqvist 1x1 25992 KristinaHansson 3x2 20 034 Karin Starrin lxl 11 289

Vänsterpartiet 1 10 17338 I Jonas Sjöstedt 1 54 826 2 Jörn Svensson 3 39 882 3 Marianne Eriksson 2 9 882 297059

Miljöpartiet 2 14 23 104 l Per Gahnøn 2x1 156672 2 Inger Schörling 2x2 14 533 402 103 3 Uyfliølm 2x3 3 121 212752 4 Malou Lindholm 2x4 3 953 149480

Kristdemokratiskasamhällspartiet 2 4 5 258 Jerzy Einhorn 1x3 27 378 BirgittaSacrédeus 1x1 15 236 Alf Svensson 2x22 10 784

Kommentar: Placeringen angervar kandidaten funnitspålistan. 2xI är detsamma som att kandidaten funnits överst påtva valsedlar. Kursiverade kandidater valdes till företrädare i Europaparlamentet.

Statistik och annat bakgrundsmaterial 47

Det skall iakttas att tabellen inte beskriver hela sanningen. När det att Rättviselistan hade tio anmälda kandidater innebär det inte anges att varje valsedel som partiet gick fram med hade tio anmälda kandidater. I stället förhöll det sig så att var och en av de fem listorna endast hade två anmälda kandidater. För Socialdemokraterna och Folkpartiet fanns det också två anmälda kandidater på varje valsedelstyp. Tabellen avser att ge en bild av personröstningen inom partierna. Med hänsyn härtill har även de partier som inte tagit något mandat

tagits med i uppställningen. Av tabellen kan man nu också se att det för vissa partier finns stark personröstning kring ett eller ett fåtal

en Så är fallet t.ex. för Miljöpartiet. De riktigt små partiernas namn. väljare har också koncentrerat sitt röstande på person kring få kandidater. Detta kan naturligtvis bero på att dessa partier är forrnerade kring en eller ett fåtal centrala kandidater. Vi skall här också beröra vilka förändringar som personröstningen medförde i förhållande till om det gamla systemet med jämförelsetal skulle tillämpats även i valet till Europaparlamentet. Ur tabell 1.2.iii

kan utläsas att Vänsterpartiet fick kandidater i omkastad listordning.

Jörn Svensson, tredje nominerade nanm pâ den enda valsedel som var

partiet gick fram med, tog plats som andra kandidat för partiet i

som parlamentet. Detta innebar dock inte en avvikelse beträffande vilka

kandidater som skulle blivit valda se ovan avsnitt 3.1.1 om direkt och

indirekt verkan av personröster. En verklig avvikelse av valda kandidater uppstod dock i valet. Det för Socialdemokraterna där personrösterna fick indirekt betydelse. var Detta beskrivs utförligt i avsnitt 4.6.2 där exempel lärrmas från de

båda valen med personröstning exempel 4.6.2.iii.

3.2 Riksskatteverkets uppföljning av personvalen

En hel del material rörande försöket i vissa kommuner med personröstning finns samlat hos Riksskatteverket. En sammanställning görs också av de synpunkter som framkommit från länsstyrelserna och valnämnder. Vi har informerats om dessa utvärderingar löpande under arbetets gång. I betänkandet redovisas under de aktuella avsnitten vad

framkommit från dessa myndigheter se också källförteckningen.

som I detta avsnitt skall dock en punkt behandlas samlat. Det är en fråga

som hänger samman med sammanräkningsförfarandet. Det har visat sig att vårt valsystem med personröstning är känsligt ur samman-

räkningssynpunkt. Vi återkommer till den frågan i avsnitt 4.5. Här skall förhållandet mellan antalet förändrade och oförändrade valsedlar beskrivas. Det har nämligen visat sig att sammanräkningsförfarandet

till stor del är inriktat att behandla ändrade valsedlar. Uppskatt-

ningsvis tar denna behandling i anspråk långt mer än 50 procent av

48 Statistik och annat bakgrundsmaterial

resurserna vid sammanräkningen. Det är därför av vikt att redovisa omfattningen och minimera den hanteringen. Tabellen 3 .2.i nedan visar hur valsedlarna som förekommit vid fyra olika val bedömts vid samrnanräkningen. Tabellen kan kräva en förklaring. Antal röster med partimarkerade valsedlar s.k. 90 000-

valsedlar representerar inte bara partimarkerade valsedlar utan en

mängd förändrade valsedlar hänförs dit av följande skäl.

a mer än ett kryss vid personröstning

b tillskrivet nanm är inte en anmäld kandidat

c tvâ eller fler tillskrivna namn varav något av de två

översta inte är anmält

d strykning av kandidat så att den eller de Översta inte är anmälda

övriga orsaker; bl.a. felsortering

e

Tabell 3.2.1 Redovisning av valsedlar vid fyra val

Val och valsedelstyp Antal

Riksdagsvalet år I 994

Kommunalvalet år 1994 antal partimarkerade valsedlar l 245 305 antal namnvalsedlar 4 374 296 förändrade valsedlar 186 132 varav därav registrerade strykningsvalsedlar 81 266

landstingsvalet år 1994 antal partimarkerade valsedlar 1 113 858 antal namnvalsedlar 3 993 249 förändrade valsedlar 79 784 varav därav registrerade strykningsvalsedlar 16 930

Valet till Europaparlamentet år 1995

En del namnvalsedlar är förändrade genom strykningar eller tillskrifter Det totala antalet förändringar per listtyp räknas fram. I av namn. vissa lägen kan varje enskild strykning behöva registreras för varje

kandidat. Så måste ske t.ex. om tvâ kandidaters jämförelsetal ligger

sä nära varandra att s.k. överlapp uppstår. Man registrerar då alla

Statistik och annat bakgrundsmaterial 49

strykningsvalsedlar för partiet. Förfarandet diskuteras och förklaras ytterligare i avsnitt 4.6.2 och 4.6.3.

Vid valet till Europaparlamentet hänfördes 48 000 röster till

partimarkerade valsedlar av bedömningsskäl. Av dessa kom ca 40 000 att betraktas som valsedlar utan namn. Den andelen av bedömningsvalsedlar måste betraktas som hög. Det är för satmnanrälcningsprocedurens genomförande viktigt att denna grupp blir så liten som

möjligt. Man kan också se andelen förändrade valsedlar. Andelarna för de olika valen framgår av tabell 3.2.ii.

Tabell 3.2.ii Andel förändrade valsedlar och registrerade strykningsvalsedlar

Avser endast ett parti: Socialdemokraterna

Kommunfullmäktigvalen har alltid haft en stor andel förändrade valsedlar. Det utgör ingen nyhet i bilden. Det går däremot att iaktta den dramatiskt ökade andelen förändrade valsedlar i valet till Europaparlamentet i förhållande till riksdagsvalet âr 1994. Även antalet strykningsvalsedlar som valmyndigheten har varit tvungen att registrera ökade markant i valet till Europaparlamentet. Om man skulle överföra siffrorna från valet till Europaparlamentet till de allmänna nationella valen skulle det innebära mycket betydande insatser vid sarmnanräloiingsförfarandet. Det kan ifrågasättas om valmyndighetema kan klara det merarbete som det skulle innebära med fullt utnyttjande av personröstning från väljarnas sida i de tre samtidiga valen. Vi återkommer med överväganden i den delen i avsnitt 4.5.

3.3 Andra utvärderingar av personvalen

Regeringen lämnade i april 1994 ett uppdrag till en grupp forskare pâ Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet att utvärdera försöket med personröstning i vissa kommuner. Uppdraget redovisades i en rapport författad av Folke Johansson i augusti 1995 under titeln

50 Statistik och annat bakgrundsmaterial

Personvalet 1995. En utvärdering av ett experiment". I och med våra tilläggsdirektiv angående utvärdering av valet till Europaparlamentet lämnades ett uppdrag till Folke Johansson innebärande en motsvarande utvärdering angående valet till Europaparlamentet. En första rapport beträffande uppdraget lämnades i februari 1996 under titeln "Personröstning i valet till Europaparlamentet". Under vårt arbete har de båda rapporterna sammanställts. Vi skall i detta avsnitt kort sammanfatta några resultat från de nämnda rapporterna. Samman-

ställningen av rapporterna framläggs i bilaga 3 till betänkandet.

Förutom dessa källor kan också hänvisas till ett forskningsprojekt vid Göteborgs universitet som publicerades i anslutning till Personvalskommitténs betänkande Ökat personval. Resultaten forskningsav

projektet ñmis publicerade i antologin Person och Parti SOU

1993:63. Personröstningsreformen slog inte väl ut vad gäller informations-

spridning vare sig i försöksvalen eller i valet till Europaparlamentet.

Det framgår av rapporten att informationsbehovet har underskattats samt att väljarna måste få draghjälp och information för att reformen skall slå igenom fullt ut. Det finns anledning att tro att en ökad infonnationsinsats skulle hjälpa till att lyfta fram personröstningen i de närmaste valen. Politikeraktiviteten var i försökskommunerna relativt låg. Detsamma kan sägas om valet till Europaparlamentet, även om personvalskarn-

panjer förekom. Pâ grund av att riket utgjordes av en valkrets vid

valet till Europaparlamentet var det svårt för en regionalt känd kandidat att bli invald. Röster från en enda region gav ofta inte ens en teoretisk möjlighet till inval. Man måste i praktiken ha stöd från hela eller större delen av landet. Valdeltagandet var lågt vid valet till Europaparlamentet. Det visar sig att flera skäl samverkat till att väljarna inte röstade. Den högsta siffran om 41 procent får skälet att väljarna var dåligt informerade om EU. Därefter kom skälet att de ogillar EU med en andel av 37 procent av dem som inte röstade. Dessa siffror skall jämförs med andra skäl för att inte rösta som mer tar sikte på krångliga regler. Cirka en tredjedel angav att det var krångligt med personröstning som gjorde att de inte röstade. Ungefär lika stor andel angav att det var de saxade listorna som var orsaken till att de inte röstade. En del fick dessutom för sig att personröstning var nödvändig i stället för frivillig. Emellertid var väljarna allmänt sett positiva till införandet av personröstning. Väljarinflytandet personröstningen är dubbeltydigt. Å som ger ena sidan tillsatte personröster i försöksvalen endast ca en sjättedel av platserna och vid valet till Europaparlamentet hälften platserna. Å av andra sidan valdes endast elva av 4ll kandidater in på personröster som inte skulle tagit plats om man bortsett från personrösterna. Vid valet till Europaparlamentet skedde detta endast i ett fall. Det konstate-

Statistik och annat bakgrundsmaterial 51

också att förändring av spärren är nödvändig om man vill ras en förändra andelen ledamöter som utsetts direkt på grundval av sina

personliga röster.

överväganden

4 och

förslag

I kapitlet för vi fram flera förslag till ändringar i valförfattningarna med anledning av det valsystem som skall tillämpas vid de allmänna valen från år 1998. Detta utgår från det traditionella svenska systemet med partival. Till detta kopplas en förstärkt möjlighet för väljarna att påverka kandidaturvalet genom den särskilda personrösten. Utgångspunkten för förslagen är, att mot bakgrund av den utvärdering som skett av de genomförda valen med personröstning, skapa bättre förutsättningar för personvalsinslaget i valsystemet. De konkreta förändringar som föreslås i anslutning till det framtida systemet är följande. För att hindra missbruk av den fria nomineringsrätten och för att underlätta rösträkningen vid 1998 års val föreslås en frivillig

reglering av partiernas anmälan av kandidater.

Tillskrivna nanm beaktas inte på valsedlar för parti som regi- -

strerat partibeteckning och anmält samtliga kandidater. I övrigt

betraktas ett tillskrivet namn som om väljaren avgett en personröst. Strykningar av kandidater beaktas inte vid sammanräkningen. - Raden för tillskrivet nanm som fanns vid de genomförda -

personvalen slopas.

Tillåtet med narrmvalsedlar pâ postkontoren. -

Ersättarsystemet förändras så att personrösterna får genomslag

också på ersättarsidan. Den s.k. dubbelvalsavvecklingen förändras motsvarande sätt som ersättarreglerna. Särregleringen beträffande mandattiden för kommunfullmäktige i Stockholms kommun slopas. Utöver dessa förslag till förändringar diskuteras olika frågor med

anknytning till personvalet utan att någon författningsreglering

föreslås.

4.1 Utgångspunkten är att personvalsinslaget bör

renodlas

Det är mot bakgrund av de i kapitel 3 redovisade undersökningarna

vi har att utvärdera det ökade personvalsinslaget i det svenska

som valsystemet sådant det kommer att se ut från år 1998. Det framtida

54 Överväganden och förslag

valsystemet utgår enligt 3 kap. 1 § första stycket andra meningen regeringsformen, från ett partival. Kandidaturvalet bestäms i detta systern i realiteten av den listordning som partierna kommit fram till vid nomineringarna. För att öka väljarnas möjlighet att påverka kandidaturvalet anges i det nämnda stadgandet att väljarna har möjlighet att avge en särskild personröst. Det är denna kombination av parti- och personval som är grunden för det framtida svenska valsystemet. Som påpekas ovan i avsnitt 1.1 och 2.5 är det vårt uppdrag att utvärdera de val som tillämpat personröstning med den

modifierade danska modellen för att föreslå lämpliga förbättringar i

systemet. Som framgått är det genom grundlagsstadgandet klart att personval enligt den modifierade danska modellen skall tillämpas i riksdagsval. Detta skall också tillämpas i samtliga allmänna val, dvs. riksdagsval, landstingsval och val av kommunfullmäktige samt valet till Europa-

parlamentet. Eftersom personvalet är beslutat finns alltså ingen

anledning att i vårt arbete ta upp frågan om personvalets lämplighet. Av utvärderingarna framgår att de farhågor man kan ha haft inför ett system med ökat personval inte visat sig ha påverkat valordningen

i negativ riktning. Den nedgång i valdeltagandet som kunde iakttas i

valet till Europaparlamentet kan till viss del förklaras av personvalsinslaget. Emellertid finns andra viktiga faktorer, t.ex. att en stor andel väljare ogillar EU, som i högre grad medverkat till det låga valdeltagandet. Det finns heller ingen anledning till antagandet att det låga valdeltagandet på grund av att personvalsreglerna framstod som krångliga inte kan vändas genom en infonnationsinsats. -

Enligt vår mening finns skäl att försöka utveckla och sikt stärka personvalsinslaget. Vi har därför i vårt utredningsarbete utgått från att

förutsättningarna för ett ökat personvalsinslag enligt den modifierade danska modellen skall förbättras och förstärkas. Vi tar därför upp ett antal punkter som vi timer kan leda till ett enklare system och en smidigare hantering av personröstningen. Vid vårt arbete har vi inte bara ägnat uppmärksamhet de regler

angående personval som tillämpades vid försöksvalen år 1994 och vid

valet till Europaparlamentet år 1995, utan även andra regler som

påverkar möjligheten till personröstning. Det har nämligen visat sig

att de flesta av de svårigheter som framkom vid de val där personval tillämpats har sin grund i mötet mellan det traditionella valssystemet med möjlighet till val mellan nanmlistor och personröstningen. Det är därför nödvändigt att samtliga regler granskas så att ett smidigare

system uppstår.

Vi har arbetat utifrån en huvudprincip när vi granskat reglerna. Den är att systemet skall göras så enkelt som möjligt. Bakgrunden till detta är att valsystemet under en rad av år utsatts för en påbyggnad av olika regler. Däremot har inga motsvarande förenklingar gjorts. Det svenska systemet har sedan länge präglats av ett rent listval. Den internationellt

1996:66 Överväganden och förslag 55

SOU

sett ovanliga frihet står väljaren till buds genom den s.k. fria som nomineringsrätten påverkar systemet genom strykningar och tillägg på valsedlarna. Till den frihet finns vid val hör också att det inte som

finns några begränsningar för partierna vad gäller antal kandidater

eller antal listor de kan fram med vid val. Dessutom kan flera som förekomma gemensamt olika listor. Dessa för svensk valrätt namn unika komponenter innebär vissa svårigheter redan då listvalet tillämpas. Emellertid har problemen inte varit så allvarliga att de inte

kunnat hanteras av valmyndigheterna. Genom personvalet har

emellertid två olika utgångspunkter, dvs. listval och personval, förenats i ett system. Valsystemet framstår nu som så komplicerat att det finns risk för att det inte kan uppfylla sin funktion: att enkelt en och rättvist sätt utse ledamöter till våra beslutande församlingar. För att skapa ett enklare system måste två huvudsakliga, delvis sinsemellan motstridiga, mål styrande. Man kan säga att de hänför sig till vara

valprocessens början och slut.

Ett första sådant mål är att systemet för väljarna måste framstå som enkelt och överskådligt. Detta är en nödvändighet för att systemet och åtnjuta förtroende hos väljarna. Även skall kunna legitimeras partierna, det svenska valsystemet vilar på, måste uppfatta som systemet så att det uppfyller sin funktion och tar hänsyn till den samverkan som förekommer inom partierna. Det andra målet är att systemet måste vara utformat sådant sätt

att det producerar ett resultat som är pålitligt på så kort tid som möjligt. Vi är här inne valsystemets slutfas. Sammanräknings- och mandatfördelningsreglerna kan om målet skall nås inte utformas sådant sätt att de blir för komplicerade att använda. Dessa måste

därför göras enkla och klara. Dessa krav har varit styrande vid utforrrmingen våra överväganden och förslag. av

4.2 Information i samband med personval

I detta avsnitt behandlar vi frågor som har samband med den information i samband med försöksvalen och valet till Europasom gavs

parlamentet. Bakgrunden är att reglerna av många uppfattades som

krångliga. Informationsmaterial anpassades till de nya reglerna som

personval förekom inte i tillräcklig omfattning. Dessutom var be-

om

slutsprocessen påskyndad vilket ledde till att det i många försökskom-

redan vidtagits åtgärder för ett val traditionellt sätt. muner

Vi mot bakgrund av erfarenheterna från de genomförda

menar

personvalen att en större satsning inforrnationsspridning är väsentlig för personvalsinslaget i framtiden skall leda till ökad kontakt

att mellan kandidater och väljare.

56 överväganden och förslag

4.2.1 Bristande information reglerna flera

om var en av

anledningar till det låga Valdeltagandet

I massmedia framställdes reglerna personval krångliga. Det om som var framför allt i samband med valet till Europaparlamentet dessa som

synpunkter kom fram. Kritiken hänförde sig i princip inte till de

införda reglerna om personval, utan kan i stället sägas inriktad vara på det möte mellan tvâ system skedde, att regler som genom om

personröstning infördes i det traditionella svenska partivalssystemet.

Härvid uppmärksammades särskilt reglerna skydd för partibeteckom

ning och amnälda kandidater se vidare avsnitt 4.4.2. I samband med

detta kom också frågan partiernas nomineringar i blickpunkten

om se

avsnitt 4.4.1. I bilaga 3 lämnas uppgifter skälen för att vissa väljare inte om

deltog i valet till Europaparlamentet. Där framgår att den högsta

siffran om 41 procent får skälet att väljarna dåligt informerade var om EU. Därefter korn skälet att de ogillar EU med andel 37 procent en av av dem som inte röstade. Dessa siffror skall jämförs med andra skäl

för dem att inte rösta tar sikte krångliga regler. Cirka

som mer en

tredjedel angav att det krångliga regler personröstning

var om som gjorde att de inte röstade. Ungefär lika stor andel att det de angav var saxade listorna, vilket vissa partier gick fram med, orsaken som var till att de inte röstade. De redovisade resultaten vid handen det ger att ñmis anledning att över reglerna samt att vissa svårigheter kan se övervinnas genom ökad information. Vi skall i de följande avsnitten se på hur informationen fördes fram vid valen med personröstning.

4.2.2 Informationen kring personvalet inte var tillräcklig

När personvalssystemet skulle genomföras i kommunvalen förutsattes att vissa informationsinsatser skulle ske prop. 1993/94:129 12. s. Dessa insatser antogs dock inte bli särskilt omfattande och de skulle

täckas av de ordinarie anslagen. Detsamma uttalades beträffande valet

till Europaparlamentet prop. l994/95:154 42. s.

Som redan antytts innebar beslutsprocessen kring införandet

av personval i försöksvalen och parlamentsvalet att vissa kommuner och lokala partiorganisationer inte hann sätta sig in i systemet för att kunna

delge väljarna tillräcklig information kring valet och kandidaterna.

Visst material togs dock fram som dessutom både adekvat och invar fonnativt. Som t.ex. Lokaldemokratikommittén SOU 1993:90 363 fann är s. det troligt att personvalsinslaget ställer högre krav på politiker att informera och högre krav väljarna att bli informerade. Information till väljare kan spridas på flera olika sätt. I Sverige kommer in-

Överväganden och förslag 57

formation kring val huvudsakligen från två källor. Information kommer både från valmyndigheterna och från partierna. Myndigheterna svarar traditionellt för information av administrativ karaktär som t.ex. tider för valet och förfarandet. Information om vilka partier och kandidater som ställer upp har partierna stått för. Mottagare av informationen är i slutändan väljarna. De kanaler som finns för myndigheterna att nå ut med infonnation är begränsade. Till en början finns information direkt till väljarna genom inforrnationsbroschyrer och annonser. Till detta kommer den information som sprids indirekt via partierna. Denna indirekta information kompletterar partierna med information i sakfrågor och om kandidater. Vid valet år 1994 skickade Riksskatteverket tillsammans med röstkorten ett infonnationsblad angående personröstningen till välj arna i de sju försökskommunerna. Bladet kunde också beställas av valnänmder och partier. De enskilda kommunerna kunde också ut med information vilket skedde i varierande omfattning. I Solna genomfördes olika inforrnationsinsatser. Det förekom affischer på 90 infonnationstavlor i kommunen med texten "Personrösta i Solna kryssa för den du helst vill se vald. Dessutom förekom en annons i tidningen Vårt Solna, som spreds i alla hushåll i kommunen, där reglerna beskrevs. En folder med titeln "Så här går det till att personrösta distribuerades till partiexpeditioner, valstugor,

postkontor, m.m. Slutligen genomfördes en satsning på ett inslag i den

lokala televisionen med gott resultat. Efter det inslaget ökade intresset

för personröstning.

I Linköping informerade valnärrmden partierna om personröstningen. Man framhöll att partierna skulle arbeta för att väljarna skulle personröster. Vidare annonserades i tidningar varvid man avge uppmanade väljarna att rösta. I övrigt förekom ingen information utöver något utökad information till valförrättarna. Vaggeryds kommun hade förutom den vanliga utbildningen för valfunktionärer särskild inforrnationsfolder. Publikationen "Aktuell en information från Vaggeryds kommun" gick ut till hushållen. Partierna medverkade och presenterade sina kandidater i den. Dessutom redogjordes för personröstningen. Också i vallokalen fick väljarna

information om personröstningen och hur den skulle till.

Övertorneå kommun hade flera notiser personröstning i om informationsbladet Övertorneå kommun. Information lärrmades också

på finska. I övrigt hade kommunen endast information för valförrätta-

re. I Helsingborgs, Vänersborgs och Östersunds kommuner tycks inte någon särskild informationsinsats ha vidtagits utöver den som skedde till valförrättare. Vid valet till Europaparlamentet sände Riksskatteverket ut information tillsammans med röstkortet. I övrigt förekom artiklar i dagspressen mest tryckte personvalsinslaget. I anledning härav som

58 Överväganden och förslag

gick Riksskatteverket ut med en mindre annons som påminde om att valet alltjämt i första hand år ett partival. I övrigt förekom inga lokala eller regionala infonnationsinsatser. Den information som Riksskatteverket lämnade till partierna verkar inte ha slagit igenom i någon nämnvärd omfattning. Över huvud taget verkar valdebatten i de genomförda personvalen inte ha hjälpt väljarna

till någon klarhet i röstfrågan. Valdebatter förekom dessutom i

sparsam omfattning inför valet till Europaparlamentet. Sammantaget kan konstateras att den information som lämnades inför personvalen i stort begränsades till valets tekniska sida. Någon bredare täckning fick inte personvalet i massmedia. Inte heller var valkampanjerna utvecklade eller livliga så att information spreds den vägen. Slutsatsen är således att väljarna inte fick tillräckligt med hjälp för att ta ställning till de frågor som ett val också mellan personer kräver.

4.2. 3 Bättre information

Ur väljarnas synpunkt måste den nu förestående personröstningsrefonnen framstå som mer påtaglig än övergången till enkammarriks-

dag och proportionellt valsystem i början av 1970-ta1et. Informations-

insatsen vid den nämnda förändringen av valsystemet var massiv. Enligt vår mening krävs nu en motsvarande insats för att personvalsmomentet skall få ett bra genomslag. Aktiva informationsinsatser

från det allmännas sida påskyndar också reformens genomslag. Dessa

insatser bör enligt vår mening vara omfattande. Det är inte lämpligt att informationen enbart sprids av massmedia. Erfarenheterna från försöksvalen och valet till Europaparlamentet visar att en allsidigare belysning är nödvändig på ett tidigare stadium än vad som blev fallet

vid t.ex. parlamentsvalet. En viktig fråga i det här sammanhanget är vilken myndighet och

vilken instans som har ansvaret för informationsspridningen. Den ovan nämnda uppdelningen angående inforrnationsspridning mellan myndigheter och partier är inte reglerad på något sätt. Den kan emellertid sägas följa av grunderna för statsskicket. Partierna har där en central roll som länk mot väljarna. Samtidigt har myndigheterna ett primärt ansvar för att en riktig information ges beträffande systemet. För att myndigheterna skall kunna fullgöra den informationsinsats som måste till krävs att det tillskjuts extra resurser som täcker behovet av insatsen. Hur en informativ insats skall läggas upp får avgöras av

den myndighet det ankommer att utforma informationen. Erfaren-

heterna från försöksvalen och valet till Europaparalarnentet får vara

vägledande. De totala kostnaderna för de allmänna valen år 1994 bortsett från folkomröstningen uppgick till ca 175,4 miljoner kronor. Av dessa

Överväganden och förslag 59

avsåg 18,2 miljoner kronor utskick av röstkort, vari ingår en ca informationsbroschyr, samt ca 6,2 miljoner kronor för övrig information. Endast cirka och en halv procent av valanslaget gick således en till infonnation. Utöver valanslaget krävs till 1998 års val enligt vår mening väsentligt högre anslag för detta ändamål. Insatsen, som är en engångsinsats, bör kunna styras från centralt håll varför några direkta regionala eller lokala åtgärder inte är nödvändiga. Vi har inte undersökt de närmare kostnaderna för en insats av nu angivet slag. En sådan får avvakta till dess man närmare tagit ställning till vilka åtgärder som är erforderliga. Vi förordar att Riksskatteverket arbetar fram en plan för hur information skall utformas och spridas. I detta sammanhang bör Riksskatteverket över vilket informationsmaterial som är nödvändigt och se vad kostnaderna härför kan komma att uppgå till. I detta sammanhang vill vi också peka partiernas roll. Det är helt klart att partierna har ett avgörande inflytande när det gäller att öka klarheten kring personvalet. Det visade sig i de båda valen som genomförts med personröstning att partierna inte var uppmärksamma på de förändringar införts i valen. Detta visade sig inte minst i som

valet till Europaparlamentet där flera namnlistor förekom se vidare

avsnitt 4.5.1. Till nästa val får man dock anta att partierna är fullt medvetna de spelreglerna. De kan därmed medverka till att om nya personvalsinslaget kan belysas i ett bredare spektrum. Planeringen inför valet och valkampanjerna kan förberedas ett annat sätt. Det kan komma att kräva att partierna tar nomineringsprocessen under förnyat övervägande vilket torde medverka till att väljarna får bättre information också om kandidaterna. Partiernas roll är också så mycket viktigare än t.ex. myndigheternas när det gäller att verka för en nämnare kontakt mellan väljarna och kandidaterna. Det är huvudsakligen partierna som ansvarar för att kontakter upprätthålls. De etablerade partierna tillställs också valsedlar utan kostnad motsvarande tre gånger antalet röstberättigade i valet. Partierna måste mer aktivt verka för att väljarna skall få kännedom om vilka kandidater partiet för fram. Det ankommer således på som partierna att informera väljarna så att de kan bilda sig en uppfattning vilka kandidater partiet går fram med. Vid valet till Europaparlaom mentet var sådan information inte vanlig. För att valsystemet skall klara övergång till en metod med ökat en inslag personval krävs, åtminstone under en övergångsperiod, en av satsning på information kring det nya systemet. Dessutom bör partiernas valkampanjer vara inriktade på att skapa klarhet för väljarna angående de personaltemativ de har att välja mellan.

60 Överväganden och förslag

4.3 Personvalskampanjer och valfmansiering

Personvalskommittén behandlade utförligt frågan om personvalets betydelse för fördelningen mellan kvinnor och män bland de folkvalda SOU 1993:21 s. 60-70. Vi skall här följa upp hur personvalet slog in i den delen. Dessutom skall vi behandla en annan fråga med anknytning till personvalskampanjer; det är valfmansiering.

4.3.1 Få lyckade personvalskampanjer

Personvalskampanjer är något som man kan vänta sig när ett system med personröstning införs. Utvärderingen av personvalen som utförts på Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet behandlar

denna fråga utförligt se bilaga 3. Resultatet är att 15 procent av

kandidaterna i försökskommunerna anger att de bedrivit en personinriktad kampanj. Andelarna varierar dock mellan olika kommuner och olika partier. Beträffande valkampanjen inför valet till Europaparlamentet kunde tidigt konstateras att den inte var så intensiv som vi i Sverige är vana vid. Endast ett fåtal riktiga personvalskampanjer förekom vilka också var intensiva. Dessa var emellertid regionalt förankrade och kunde på

grund av att personröstspärren se avsnitt 4.6.1 gällde för hela riket

inte medföra någon effekt resultatet.

Det framgår också av statistiken i kapitel 3 tabell 3.1.1.i och

3.l.2.iii att de förändringar som personröstningen ledde till är små i förhållande till om personröstema inte skulle beaktats. Möjligen skulle man kunna dra slutsaten att väljarnas kännedom om kandidaterna sammanfaller med dem som står främst partiernas namnlistor. Härigenom uppkommer inga stora förändringar i förhållande till om personröster inte skulle beaktas. Trots den begränsade effekt som personvalskampanjerna fått finns ingen anledning att nu överväga förändringar i systemet. Att uppföljning, liksom i dag, måste ske vid varje val är däremot naturligt. Partiernas strategi i samband med personvalskampanjer kan inte fullt bedömas utifrån de gjorda utvärderingarna. Utöver nomineringsförfarandet kan partierna dock få betydelse när det gäller att finansiera enskilda kandidaters kampanjer. Vi återkommer till det senare i detta kapitel.

4.3.2 Betydelsen för den parlamentariska jämställdheten

Personvalskommittén behandlade utförligt valsystemets betydelse för den parlamentariska jämställdheten SOU 1993:21 avsnitt 5.4. Frågan

Överväganden och förslag 61

behandlades också i den studie som utfördes i anslutning till kommit-

téns arbete se t.ex. Wängnerud "Kvinnliga riksdagskandidater vem

lägger märke till att de finns" och Johansson "Personval kommunal nivå" båda i SOU 1993:63. Det är inte lätt att förutsäga valsysteeffekter allmänt. Än svårare är det förutse effekterna för mets rent att jämställdheten. Tidigare studier bekräftar dessa svårigheter. Som Personvalskommittén konstaterar är det dock ett faktum att kvinnor

oavsett valsystem blir underrepresenterade i de valda församlingarna.

Emellertid menade kommittén att personvalsinslaget skulle innebära en potentiell möjlighet att öka kvinnorepresentationen. Av de utvärderingar som gjorts i anslutning till personvalen kan dock konstateras att personröstningen knappast påverkat könsfördelningen. Det konstateras i undersökningen bilaga 3 att andelen personröster på kvinnor måste överstiga andelen kvinnliga kandidater. för att få effekt på könsfördelningen. Så var inte fallet vid kommunvalsförsöket. Vid valet till Europaparlamentet framfördes farhågor om att

personvalet i stället skulle motarbeta kvinnor. Några sådana tendenser

kan dock inte urskiljas materialet från de utvärderade valen. I ur stället verkar genomslaget av personröster för kvinnor vara högre i valet till Europaparlamentet; dock utan att andelen personröster på kvinnor översteg andelen kvinnliga kandidater. Det finns enligt vår mening ingen anledning att omvärdera de synpunkter som Personvalskommittén framförde i frågan. Det kan utvärderingarna de genomförda personvalen konstateras att genom av personvalsreglerna inte motverkar möjligheterna till parlamentarisk

jämställdhet. Även själva personröstningen inte direkt utslag

om ger i förändrad fördelning mellan könen inom de valda församlingarna

kan, som kommittén påpekade, andra effekter för jämställdheten

uppkomma. Genom att väljarnas inflytande på kandidaturvalet ökar blir direkt opinionsbildning ett viktigare och slagkraftigare instrument. Detta har skett också i Sverige debatten om kvinnopartier. Vi genom således, trots de begränsade effekterna i de genomförda valen menar

med personröstning, att ett ökat inslag personröstning kan få positiv

av betydelse för den parlamentariska jämställdheten.

4.3.3 Redovisning av valfinansiering

Personvalskommittén hade i uppdrag att överväga konsekvenserna för

personröstningen ekonomiska insatser eller andra ovidkommande

av omständigheter. Enligt kommitténs direktiv dir. 1991:121 var det

viktigt att undvika att sådana omständigheter påverkade mandatför-

delningen.

I Sverige finns ingen reglering av de politiska organisationernas redovisning av finansieringen av den politiska verksamheten. Annan

62 överväganden och förslag sou 1996:66

lagstiftning kring partiers och kandidaters valfmansiering är också i princip obeñntlig. Varje parti och kandidat är således i laglig mening

fri att spendera vilken summa de önskar sina valkampanjer. Under

efterkrigstiden uppkom fråga om reglering på området men den utredning som tillsattes kom fram till att partierna upprätthöll en sådan position i demokratin att de inte skulle vara föremål för kontroll.

Någon lagreglering föreslogs därför inte SOU 1951:56.

Den frånvaro av reglering som föreligger på detta område är

Sverige relativt ensam om i ett internationellt perspektiv se t.ex.

Butler Ranney, Electioneering. Däremot är det inte ovanligt med

offentligt stöd till partierna vilket är den viktigaste finansiella källan

för de svenska partierna. I Sverige finns, i avsaknad av reglering området, dock en tradition att partierna genom ömsesidiga överenskommelser eller ensidiga beslut redovisar sina intäkter och kostnader riksplanet. Detta sker på en blankett då uppgifterna efterfrågas. Denna tradition fullföljdes till viss del inom försökskommunerna vid valet år 1994 vilket strax skall redovisas.

Personvalskommitténs behandling av frågan ledde inte fram till

något förslag om reglering. En sådan menade kommittén skulle införas endast om personvalsmetoden kunde antas få oönskade effekter vilket inte var fallet. Kommittén uttalade att om utvecklingen skulle visa sig

bli en annan så måste naturligtvis frågan tas upp till behandling på nytt

SOU 1993:23 s. 78. Samma åsikt gav konstitutionsutskottet utryck för i betänkandet angående lagen om val till Europaparlamentet

1994/95:KU4O s. 15. Utskottet underströk starkt behovet av en

öppen redovisning av kampanjmedel vid ett ökat inslag av personval. Enligt utskottets mening borde det noga övervägas vilka åtgärder som kan och bör vidtas för att åstadkomma den eftersträvade öppenheten. Som tidigare anmärkts följdes tidigare traditioner om öppenhet ide kommunala försöksvalen med personröstning. För Solna kommun innebar detta att de sju partier som före valet satt i fullmäktige träffade ett avtal om öppen redovisning av finansiering av valrörelsen. Syftet var att partierna skulle skapa ett likvärdigt sätt för redovisning av finansieringen. Avtalet innebar att partiernas inkomstsida skulle

redovisas i poster som partistöd, gåvor, försäljning och medlemsav-

gifter. Dessutom skulle de medel som kandidaterna på partiernas fullmäktigelista avsåg att använda redovisas. Namn skulle redovisas på gåvogivare som under år 1994 givit eller avsåg att ge över 5 000 kr till ett parti eller en kandidat. Slutligen avsåg man att utvärdera också hur avtalet följts. Avtalet i sin helhet framgår av bilaga 4 till betänkandet. Enligt vår mening ger de utvärderingar som gjorts i dessa delar inte underlag för annan bedömning än som tidigare gjorts. Det har inte

visat sig att det uppkommit några avarter i ñnansieringssammanhang

i anledning av personvalen. Det saknas därför i detta sammanhang skål

Överväganden och förslag 63

att överväga någon lagreglering. Den hittills tillämpade vägen med

öppenhet i redovisningen anser vi för tillfället tillräcklig som styrmedel. Frivilliga överenskommelser av den typ som redovisats från Solna bör uppmuntras och komma till allmän användning. Eventuellt bör

partierna centralt utfärda rekommendationer till stöd för regional och

lokal likhet. Utvecklingen bör naturligtvis följas noga och om det visar sig att den går det hållet att personer erövrar mandat på grund av stora ekonomiska insatser får överväganden om tvingande lagstiftning åter göras.

4.4 Vissa frågor med anknytning till valsedlama

I detta avsnitt kommer vi att behandla skilda frågor som har närmare anknytning till valsedlama. Vi skall dock börja med en fråga som endast indirekt hänger samman med valsedelsreglerna; det är den om

antalet nanmlistor ett parti går fram med.

4.4.1 Partiernas listpolitik och systemets komplexitet

I valet till Europaparlamentet kom reglerna om personval att ställas mot det faktum att partierna kan gå fram med flera valsedelstyper i valkrets. Detta är inte någon företeelse i svensk valhistoria. samma ny

Det kan sägas partistrategiska överväganden som ligger bakom

vara bruket flera listor. Ett parti kan t.ex. vilja profilera sig i en valkrets av att fram med en "kvinnolista". Det kan också vara genom

ungdomsförbunden som vill ha fram en lista med yngre personer. Dessutom kan det förekomma vissa meningsskiljaktigheter inom ett

parti gör att partiet går fram med tvâ listor; en "ofñciell och en som "särlista". Inom partierna föreligger alltså tradition att använda flera en

nanmlistor för att jämka samman olika grupperingar i samband med nomineringsprocessen. Sedan är det upp till väljarna att välja den lista de finner mest representativ. Förfarandet kan också sägas vara

som tämligen okomplicerat vid de rena listval som tillämpats fram till nyligen i Sverige. Vid kommunvalsförsöken användes flera listor enligt traditionellt mönster. I flera kommuner hade nomineringsarbetet redan avslutats

när beskedet kom att personröstning skulle införas försök i kommu- Det går därför inte att dra några slutsatser från försöksvalen.

nen. Vid valet till Europaparlamentet omfattade hela Sverige en valkrets. Detta medförde att de olika valsedlama skulle täcka hela landet. Inom partierna förekom olika strategier. Av tabell 3.1.2.iii framgår hur partierna ställde sig till antalet listor. Variationen är ganska vid. Några

64 överväganden och förslag

partier nöjde sig med att gå fram med en valsedelstyp. Det parti som gick fram med flest valsedelstyper hade tolv olika. Därefter kommer ett med tio olika valsedelstyper. Sedan förekommer ett med fem, ett par med två och ett parti med tre valsedelstyper. Som tidigare nämnts är ordningen med flera olika valsedelstyper

inte något som normalt medför komplikationer. Däremot kan nanm

som är gemensamma för olika listor ge en effekt som kan beskrivas som förbryllande. Detta hände i valet till Europaparlamentet. Under alla förhållanden uppfattade väljarna och massmedia situationen som förvirrande. Det finns flera förklaringar till varför situationen upplevdes som komplicerad. En är att valet blev ett "ja"- eller "nej "-val. En annan hänger samman med reglerna om anmälda kandidater som vi återkommer till i avsnitt 4.4.2. Slutligen har vi då antalet listor. Genom att personvalsmomentet infördes som en del av det tidigare tillämpade partivalssystemet fick väljarna möjlighet att aktivt ta ställning till vilken person de helst såg invald. En förutsättning för att kunna göra ett rationellt val är att väljaren har kännedom om de kandidater som ställer upp i valet för det parti väljaren sympatiserar med. Redan om partiet utnyttjar samtliga ca 60 namnplatser på en valsedel för att föra fram kandidater är det mycket nog för väljarna att ta ställning till. Om partiet går fram med ytterligare listor multipliceras antalet kandidater en valsedel, dvs. ca 60, med antalet valsedelstyper som partiet går fram med. Detta leder snart till att väljarna mister överblicken. För att personvalsinslaget skall få någon reell betydelse för namnordning av de valda kandidaterna krävs att väljarna ges möjlighet att på olika sätt skaffa sig kunskap om kandidaterna. Partierna har här en central roll. Informationskanalerna är många. En viktig information ger valsedlarna. Erfarenheterna från särskilt valet till Europaparlamentet ger vid handen att antalet valsedlar med olika nanmlistor måste begränsas. Partiernas ansvar kan inte nog betonas i detta sammanhang. Det är

därför vikt att antalet valsedlar per valkrets begränsas så långt det

av går. Eftersom det är inom partierna som nomineringsarbetet sker är det i första hand partierna som måste tänka igenom strategier för nomineringsarbetet inför det valsystem som skall tillämpas från de allmänna valen år 1998. Det är därvid inte givet att överväganden som gjordes utifrån det tidigare rena partivalet äger samma giltighet när detta system kombineras med personröstning. I detta sammanhang kan också en annan fråga beröras som hänger

samman med listpolitik och valsedlarnas utformning. Genom det arbete som pågår med att utforma en teknik för maskinell läsning av valsedlarna vid den slutliga sammanräkningen kan det komma att visa

sig att valsedlarna måste omarbetas se avsnitt 4.5.3. Mycket talar

enligt vår mening för att ändrad utformning av valsedeln ändå är en

Överväganden och förslag 65

nödvändig. Inte bara de tekniska svårigheterna vid maskinell rösträk-

ning talar för det. I samband med personvalet kan det t.ex. vara kandidater från samtliga partier i valkretsen finns upptagna lämpligt att

valsedel. minska det allmännas kostnader för framsamma För att ställningen valsedlar kan minska antalet valsedlar och bara av man

valsedel till varje väljare. Begränsningar antalet kandida-

trycka en av aktualiseras i ett sådant sammanhang. ter Vi det är tid att tillsätta en utredning om valsedlarnas menar att nu framtida utfomming. Arbetet i sådan bör inriktas på att finna en kan stå sig för framtiden. Emellertid omfattar vårt lösningar som valsedlarnas utformning varför vi inte har

uppdrag inte en översyn av

något sådant förslag. Vi finner att det inte heller finns arbetat fram

anledning företa några lagstiftningsåtgärder för att i annan ordning

att namnvalsedlar valkrets. Utvecklingen måste dock begränsa antalet per så det inte går i riktning som förtar de följas upp noggrant att en positiva sidor röstning person medför.

4.4.2 Anmälda kandidater och skyddet för

partibeteckningen

Reglernas bakgrund och tillämpning i valet till Europaparlamentet i

inslag personval genomförts har framkommit

Vid de val med av som regler varit svårast att förklara är de anmälda kandidaatt de som om

Dessa regler hänger med skyddet för en partibeteckning.

ter. samman i sin med den fria nomineringsrätten. Vi Detta hänger tur samman missbruk den fria nomineringsrätten och då behandlade frågan om av

skydd för partibeteckningar i vårt betänkande Vissa

också reglerna om 1995:143 97 f.f.. Där anför vi att sådana regler valfrågor SOU s. infördes redan är 1935 ett sätt att komma till rätta med vissa som

partibeteckningarna. Reglerna har sedan kvarstått, i utnyttjanden av oförändrade, de väckt någon uppmärksamhet vid

huvudsak utan att

valen. I samband med valet till Europaparlamentet uppmärksammades dock i massmedia. Trots att Riksskatteverket genomförde ett

reglerna

massmedieseminarium, där reglerna presenterades utförligt, fortsatte

de att framställas som svârförklarliga. innebär i korthet att valsedel måste toppas av två av Reglerna en anmälda kandidater. Om så inte är fallet bortser man från partiet samtliga valsedeln och den får endast verkan som en namn valsedel. Alla kandidater behöver inte anmälas enligt

partimarkerad

i dag gäller. För varje parti registrerat partibe-

det system som som finnas anmälda kandidater till ett antal av minst teckning mäste det femton och trettio beroende på vilket val det är fyra och högst mellan krävdes mellan fyra och

fråga I valet till Europaparlamentet

om.

66 Överväganden och förslag

femton anmälda kandidater 17-18 §§ europaparlamentsvallagen, jfr med 5 kap. 8 § vallagen. Skyddet för partibeteckningen ligger i att en valsedel, för att kandidatnanmen den skall beaktas, alltid första skall ta som nanm upp två anmälda kandidater. Om någon av de två översta kandidaterna inte är anmäld räknas endast partibeteckningen finns valsedeln. som

Av tabell 3.l.2.iii framgår hur många anmälda kandidater olika

partier hade. Man ser här tydligt hur antalet varierar mellan olika

partier. En del ligger på minimiantalet fyra. Endast ett ligger över tio

anmälda kandidater. Tabellen visar dock inte hela sanningen. Antalet kandidater är det totala antal som partierna anmälde. För vissa partier sattes sedan bara två av t.ex. tio anmälda nanm överst på de namnvalsedlar som partierna beställde inför valet. Orsaken till den uppmärksamhet som tilldrog sig kring reglerna om anmälda kandidater ligger till viss del i att valet till Europaparlamentet hade karaktär av "ja"- eller "nej"-val. Vissa partier hade strategin att "saxa" kandidater som var för EU med sådana som var mot EU. Detta ledde till att väljarna inte bara såg ett intresse att markera för den kandidat de helst såg vald utan också visade intresse för att stryka en kandidat som hade en annan åsikt. Problemet uppkommer när man skall förklara vilka kandidater som kan strykas utan att alla namnen skall anses obefintliga.

Det är då av synnerlig vikt att skilja mellan anmälda nominerade

kandidater och övriga nominerade kandidater. Detta är något som visat sig svårt att förklara. Det tycks finnas en allmän uppfattning att en nominerad kandidat också är anmäld, vilket skulle innebära att alla kandidater på de förtrycka valsedlarna skulle vara anmälda. Så är dock inte fallet. Reglerna har visat sig krångliga inte bara för väljarna. Också erfarna valarbetare har ställt sig frågande till reglerna vid sammanräkningsarbetet. Det har vid efterhandskontroll vid valet till Europaparlamentet visat sig att valsedlar sorterats fel grupper på grund av

missuppfattningar kring reglerna. Det har dock kunnat konstateras att

felsorteringarna inte lett till att valutgången blivit felaktig.

ii Ojfentliga valfärberedelser ger skydd för partibeteckningen och ordning vid valet på lång sikt

Vi har i vårt tidigare betänkande diskuterat olika frågor i anslutning till den fria nomineringsrätten. Vi gick där fram med två förslag för att hindra missbruk av den fria nomineringsrätten. Det första förslaget gick ut att både partier och kandidater, dvs. alla kandidater, skulle vara anmälda till val. Detta förslag innebär att den fria nomineringsrätten beskärs kraftigt. Det andra förslaget avsåg att hindra missbruk genom att framhäva det straffrättsliga ansvaret varvid den fria

överväganden och förslag

nomineringsrätten i princip bibehölls. I samband därmed tog vi också upp frågan om reglerna kring skyddet för partibeteckningen var

nödvändiga SOU 1995:143 151-153. Efter att ha konstaterat att s. reglerna inte uppfyllde sitt syfte anförde vi att det fanns starka skäl att ifrågasätta reglerna över huvud taget var nödvändiga. om Vi finner att de överväganden som redovisas i vårt tidigare betänkande i än högre grad särskilt i ljuset av utvärderingen av -

personröstningen talar för att reglerna om anmälda kandidater måste

förändras. Detta kan enligt vår mening ske antingen så att alla kandidater måste anmälda eller också att reglerna helt tas bort. vara

Utgångspunkterna för regleringen bör de som vi diskuterar i

vara betänkandet Vissa valfrågor SOU 1995: 143.

De förslag som där läggs fram kräver grundlagsändringar och kan

tillämpas först efter valen år 1998 och kan således ses som lösningar

på lång sikt när det gäller ordning vid valen och skydd för partibeteck-

ningar. Som framgår nästa avsnitt är det största vikt att förenkla av av

sarnmanräkningsförfarandet redan till valen år 1998. Detta kräver

särskilda åtgärder vilka vi skall behandla här.

iii Vi föreslår frivillig reglering så att partier som registrerat

en

partibeteckning anmäler samtliga sina kandidater vid valen

För att komma till rätta med de problem som reglerna om anmälda kandidater givit väljarna vid personröstningen och myndigheterna vid sarmnanräkningsförfarandet står det klart att reglerna måste revideras. Vi vill i detta sammanhanget peka på att vårt förslag med offentliga

valförberedelser SOU 1995:143 avsnitt 3.13 består av tre delar varav delarna går ut pä att alla kandidater skall anmälas. Det är en av möjligt att plocka ut den delen och tillsammans med nuvarande regler

registrering partibeteckning få till stånd både en ordning som

om av

innebär att kandidaterna blir kända i god tid före valet och att dagens

system med endast vissa anmälda kandidater slopas.

En sådan ordning kan bli fakultativ eftersom registrering av partibeteckning inte är nödvändig utan står öppen för de partier som

vill registrera sin beteckning. Det föreligger alltså inte något registreringstvång för att ett parti skall få ställa i ett val. Det är emellerupp tid så att inte bara de etablerade partierna har registrerat numera

partibeteckning utan även de flesta regionala och lokala partier har gjort detta. Registreringen används i dag ofta som ett sätt att ge offentlighet partibildning. Genom att de etablerade partierna och

en

så många de mindre partierna registrerat partibeteckning kommer

av

i princip samtliga kandidater i valen att vara anmälda med den här

skisserade ordningen.

En sådan reglering kräver inga grundlagsändringar eftersom den inte påverkar partibegreppet i regeringsformen och inte är obligato-

68 överväganden och förslag

risk. Ett parti skulle således alltjämt vara en grupp av väljare vid som val uppträder under gemensam beteckning. Härigenom kan ordningen komma till användning redan vid valen år 1998. Reglerna kan utformas i anslutning till dagens regler om anmälan kandidater och av beställning av valsedlar vilket medför endast smärre justeringar av dagens system. I förhållande till de förslag som läggs fram i vårt tidigare betänkande SOU 1995:143 kan den här föreslagna regleringen

integreras med både offentliga valförberedelser och utökat straffrätts-

ligt ansvar för missbruk av den fria nomineringsrätten. Beroende på remissutfallet i den delen kan således reglerna arbetas samman sedan det står klart vilken ordning som skall väljas. De här föreslagna reglerna kan också tillämpas självständigt längre sikt utan ytterligare kompletteringar. Ett förslag med fakultativ reglering av anmälan av kandidater kräver ändringar i en rad paragrafer i vallagen. Vi återkommer med en

närmare redogörelse för dessa i författningskommentaren avsnitt 1.

4.4.3 Personröstning vid förtidsröstning

En huvudprincip i det svenska valsystemet är att röstning skall äga rum i vallokalen valdagen. Emellertid har möjligheter öppnats för röstning på bl.a. postkontor, sjukhus och fångvárdsanstalter. Dessutom har det öppnats möjligheter för utlandssvenskar att rösta från vissa utlandsmyndigheter samt i vissa fall från fartyg. Det i särklass vanligaste sättet att rösta utanför vallokalen är poströstning. Poströstning sker vid ordinarie val från tjugofjärde dagen före valdagen. Röstningen pågår fram till och med valdagen. Poströstningen sker under de tider som posten är öppen och går i stort till som röstning i vallokal. Sedan rösten tagits emot läggs den i ett fönsterkuvert tillsammans med röstkortet för vidare befordran till valnänmden.

Diagram 4.4.3 Andelen poströster vid rikstäckande val

1982-1995

g w

Överväganden och förslag 69

Reglerna finns upptagna i 10 kap. vallagen och tillämpades också i

parlamentsvalet enligt 26 § europaparlamentsvallagen.

Omfattningen röstning posten har stadigt ökat sedan möjligav heten infördes år 1941. De åren har dock en stabil tendens senare kunnat iakttas vilket framgår diagram 4.4.3. av

Andelen poströster har de senaste åren för riksdagsvalen uppgått till

runt 35 procent totala antalet röster i valet. Vid valet till Europaav

parlamentet andelen dock så låg 23 procent. Enligt uppskatt-

var som ningar ökade andelen narrmvalsedlar poströsterna i förhållande till av det närmast föregående riksdagsvalet. Hälften av de som röstade i

parlamentsvalet använde nanmvalsedlar medan motsvarande siffra var

39 procent i riksdagsvalet år 1994.

Ur personröstningssynpunkt är den redovisade statistiken en omständighet kräver uppmärksamhet. Det är stadgandet i 10 kap.

som

5 § vallagen. Där anges att det i lokal där poströstning äger rum

a

skall platser anordnas där valsedlar kan läggas ut. Stadgandet fortsätter: "Endast partimarkerade valsedlar får läggas ut. Det får således inte förekomma narrmvalsedlar i lokal där poströstning äger

Personröstning försvåras i hög grad det nämnda förbudet för rum. av de som poströstar.

Personvalskommittén anförde i den frågan att man kunde tänka sig olika lösningar. Kommittén föreslog som lösning att de partimarkerade

valsedlarna skulle förses med tom rad med ruta framför så att de en

skulle kunna användas valsedlar där personmarkering kunde ske.

som

Detta system utsattes för viss uppmärksamhet i massmedia. Det gjordes gällande att poströstning allvarligt begränsade möjligheten till

personröstning.

Frågan är då bättre lösningar är möjliga. Att ålägga valmyndigom

heten lägga namnvalsedlar också postkontor ter sig inte

att ut lämpligt. Det skulle då innefatta samtliga narrmvalsedlar i samtliga

kommuner och landsting och riksdagsval. Ett exempel från Sotenäs kommun kan illustrera det ogörliga i att leverera valsedlarna. Bara i

Sotenäs kommun skulle lagt ut 20 valsedlar för kommunvalet, 20 man

för landstingsvalet och 13 för riksdagsvalet. Eftersom poströstningen

syftar till de väljare inte är hemma på valdagen möjlighet att ge som

krävs uppsättningen från Sotenäs finns inte bara i Sote-

att rösta, att på samtliga postkontor i landet. Det säger sig självt att det näs, utan

inte är möjligt. Även valsedelsuppsättningen skulle begränsas till

om skulle det bli mycket svårt att ut med samtliga den egna kommunen namnvalsedlar.

Enligt vår mening bör bedömningen i denna fråga grunda sig

i det framtida valsystemet se avsnitt 2.5. Detta

utgångspunkterna utgår från ett partivalsystem med möjlighet för väljarna att avge särskild personröst. Partivalet är således det primära. Möjligheten att

skall möjlighet för de väljare som inte kan till poströsta ses som en vallokalen på valdagen att ändå lägga sin röst. Det år mot denna

70 överväganden och förslag

bakgrund inte möjligt att skapa lika goda förutsättnigar för

person-

röstning vid poströstning som vid röstning i vallokal. Däremot kan dagens möjligheter förbättras. Det åligger valmyndigheterna att i lokal där röstning skall ske

tillhandahålla partimarkerade valsedlar, för partier vid något som av de två senaste riksdagsvalen fått än procent rösterna i mer en av landet, och ifyllningsvalsedlar. Detta gäller för röstning såväl i vallokal som annan lokal, dvs. också postens lokaler. Dessutom skall i vallokal finnas listor i valkretsen amnälda kandidater och på av postkontor listor över samtliga anmälda kandidater. Detta givetvis för att väljarna skall kunna skaffa sig kännedom de anmälda kandidaom terna. I en vallokal skall det finnas plats för att partierna skall kunna lägga ut valsedlar, t.ex. nanmvalsedlar. Denna regel finns i 9 kap. 6 § vallagen. Lagen utgår således från att det är partierna för som svarar att valsedlar med kandidaternas namn distribueras. Av tradition har partierna också skickat sådana valsedlar till hushållen. Vad gäller postens lokaler fimis dock ett förbud mot att lägga ut andra valsedlar

än partimarkerade valsedlar och ifyllningsvalsedlar. Detta gör det

omöjligt för partierna att distribuera valsedlar till postkontoren.

Vi anser att regeln som hindrar utläggning nanmvalsedlar på

av postkontor är väl restriktiv med hänsyn till personvalsinslaget. För att möjliggöra för partierna att lägga ut nanmvalsedlar också på postkontoren menar vi att reglerna bör göras mindre restriktiva. Detta kräver ändringar i 10 kap. 5 a § vallagen. Denna mjukas då så att upp det blir möjligt för partierna att lägga ut valsedlar.

I detta sammanhang vill vi också peka på fråga

en annan som hänger samman med poströstningen nämligen den s.k. ångerröstningen. Om en väljare poströstar har den väljaren möjlighet att ångra sig på valdagen. Detta sker genom att väljaren går till vallokalen och röstar på nytt. Poströsten gäller då inte. Vallagskommittén SOU 1994:30 undersökte frågan om ångerröstningen kunde begränsas.

Sammanfattningsvis kom kommittén fram till begränsning kunde

att en

ske så att ångerröstning inte kunde ske efter kl. 17 på valdagen. Fördelen med att begränsa ångerröstningen är att poströsterna kan

läggas i valurnoma före kl. 20 när vallokalerna stänger. Vi menar att det till de överväganden som Vallagskommittén gjorde i frågan kan

läggas de att reglerna kring personvalet och sammanräkningen skall göras så smidiga och enkla som möjligt. Genom begränsning

en av

ångerröstningen uppnår man en viss effekt. Vi vill alltså framhålla att det är väsentligt, särskilt vid personröstningen, att rösträkningen kommer i gång så snart efter valets avslutning möjligt.

som

1996:66 överväganden och förslag 71

SOU

4.5 Sammanräkningsförfarandet

Sammanräkningsförfarandet har visat sig vara en känslig del av det svenska valsystemet vid användning av personröstning. Som påpekats

inledningsvis avsnitt 4.1 innebär personvalet att två olika utgångs-

punkter, dvs. listval och personval, förenats i ett system. Systemet

framstår med strykningar, tillskrivna kandidater och obegränsat nu antal namnlistor, så komplicerat att det är svårt att överblicka för som de enskilda väljarna.

Ur systemsynpunkt bör också beaktas att sammanräkningen måste

ske på kort tid för att uppfylla högt ställda krav på valsystemets effektivitet. Det kan också nämnas att det från länsstyrelserna

framkommit och vid stickprovsgranskning, vidtagen av Riks-

en skatteverket, visat sig att åtskilliga valsedlar felbehandlats vid rösträk-

ningen. Även det i valet till Europaparlamentet kunnat konstateras

om

valresultatet ändå är riktigt på grund goda röstmarginaler,

att av väcker ordningen avsevärda betänkligheter för de allmänna valen och då särskilt de kommunala valen. I detta avsnitt behandlar vi frågor med anknytning till samman-

räkningsförfarandet. Utgångspunkten är tidigare sagts att förenkla

som

sammanräkningen kan genomföras på ett så snabbt och effektivt

så att krävs för valet skall fylla sin funktion i det demokratiska sätt som att För att få ett system i alla lägen kan betraktas som systemet. som säkert bör reglerna utformas så att det är möjligt att inom rimlig tid manuellt räkna rösterna vid valet. Detta för att ha beredskap för det fall den tekniska utrustningen skulle visa sig obrukbar eller sättas ur funktion. Det finns olika regler har anknytning till sammanräkningsförsom farandet. Vi har i detta avsnitt försökt att ta ett samlat grepp

problemen i anslutning till detta. Rent lagtekniskt hör dock många av

reglerna hemma under behandlingen regler för valsedlar. Dessa av

behandlar vi i avsnitt 4.4.1. För överväganden av partiernas listpolitik

hänvisas därför till det avsnittet.

4.5.1 Den preliminära rösträkningen

Personvalskommittén behandlade inte rösträkningen något närmare i

sitt betänkande Ökat personval SOU 1993:21 och man föreslog inga

särskilda regler i ärrmet. Det inflöt heller inga regler vare sig i

försökslagen eller i europaparlamentsvallagen. Utgångspunkten är

således rösträkningen får ske den skett under de senaste åren. att som

Valnämnden således för den preliminära rösträkningen under

svarar valnatten.

72 överväganden och förslag

Det har i Sverige blivit en sed att redan under valnatten fastställa

ett

preliminärt resultat med mandatfördelning mellan partierna. Det har

också spekulerats i vilka kandidater kommer att besätta mandaten. som Detta har kunnat ske på grundval de kandidatlistor partierna av som går fram med i valet. Som vi återkommer till kan det visa sig svårt att

nå lika långt i bedömningen i ett system med personröstning.

Vid kommunvalsförsöket räknades rösterna - även personröstema av valförrättama ute i valdistrikten. Resultatet varierande. I vissa - var kommuner räknades personröstema parallellt med den ordinarie

räkningen medan man i andra kommuner räknade personröster först

sedan rösterna i samtliga andra val hade räknats. Den räkning som skedde hos valnänmden krävde extra i form personal. I resurser av

Helsingborg hade antalet rösträknare utökats från 130 till 215. Trots denna förstärkning tog räkningen i anspråk ytterligare 45 minuter.

ca

Sammanställningen av personröstema var i den kommunen inte klar

förrän kl. 03 dagen efter valdagen. Dessutom fick vissa justeringar

vidtas i materialet. I Solna medförde räkningen personmarkeringar

av

mellan 30 minuter och och halv timme längre tid än normalt. I

en en

Linköping beräknades räkningen i förhållande till tidigare år ta

ytterligare ca 15 minuter trots att fler räknare engagerades. Även från de andra kommunerna kom rapporter extra arbete och vid om stress

sammanräkningen. Vid valet till Europaparlamentet genomförde endast några kommuner en preliminär räkning av rösterna på

person. Erfarenheterna från försöksvalen redan de bild hur ger en av

tyngande systemet är för sammanräkningsförfarandet. Även försök

om

gjordes med räkning personröster i valnämnderna finns inget

av som

talar för att en sådan räkning skulle underlätta att få fram det slutliga

resultatet ett snabbare sätt. Riksskatteverket fastställde vid 1994 års allmänna val ett preliminärt

resultat för riksdagsvalet kl. 00.22, för kommunalvalet kl. 01.35 och för landstingsvalet kl. 02.22. Det framstår klart att det inte är

som

möjligt att efter dessa tidpunkter starta en manuell räkning

av

personröster så att ett preliminärt resultat också för personfördelningen skulle föreligga på måndagen efter valet. Varken Personvalskommitténs förslag eller de lagar tillämpats

som

vid de genomförda valen med personröstning ålägger valnämnderna att räkna personröster vid den preliminära rösträkningen. Vi finner att

införandet av en sådan ordning skulle kräva överväganden valets om

administration som helhet, vilket ligger utanför vårt uppdrag. Vi föreslår därför inga särskilda regler för den preliminära rösträkningen vad gäller personröster. Detta hindrar dock inte att röster sorteras eller

annat sätt behandlas redan i vallokalen för att underlätta den

slutliga sammanräkningen.

Överväganden och förslag 73

4.5.2 Den slutliga sammanräkningen

Den slutliga sammanräkningen sker genom länsstyrelsernas försorg. De tidsramar som gäller för den sammanräkningen framgår av de tider som gäller för den beslutande församlingens första sammanträde. Valmyndigheterna har således endast viss begränsad tid till förfogande för att fastställa det slutliga valresultatet. För riksdagsvalet gäller att en nyvald riksdag skall samlas pä femtonde dagen efter valdagen, dock tidigast på fjärde dagen efter det att valets utgång har kungjorts. Den regeln finns i 3 kap. 5 § första stycket regeringsforrnen. Vid riksdagsvalet den 18 september 1994 fastställde Riksskatteverket utgången i

protokoll den 26 september 1994. Beslutet kungjordes den 29

september 1994. Således kunde riksdagen samlas sätt som föreskrivs i regeringsforrnen den 3 oktober 1994. Tiderna för de kommunala valen är annorlunda formulerade. Det sägs att ledamöterna skall väljas för valperioden som räknas från den 1 november valåret. En specialregel för Stockholms kommun finns som anger att tiden skall räknas från den 15 oktober valåret. Reglerna för de kommunala valen framgår av 5 kap. 5 § kommunallagen 1991:900. Vid kommunvalsförsöket skedde den slutliga rösträkningen olika beroende på om länsstyrelsen var inblandad i något försök med s.k.

optisk läsning. Länsstyrelserna i Stockholms, Östergötlands och

Jämtlands län provade den nya tekniken. Vi återkommer till det

försöket i nästa avsnitt. I övrigt räknades rösterna manuellt vid kommunvalsförsöket. Erfarenheterna från de länsstyrelser som räknade försökskommunerna tyder att sammanräkningen kräver dubbelt så läng tid som ett val utan personmarkeringar. Valet till Europaparlamentet räknades i samtliga fall enligt de manuella rutiner som gällde vid 1994 års val. Sammanräkningen vid valet till Europaparlamentet klarades av med samma personalstyrka som ett vanligt val. Valet kunde fastställas först efter tolv dagar. Den

utbildning som behövs i ett personröstningssystem ökar betydligt med

hänsyn till de alltmer komplexa reglerna. För att klara ett allmänt

nationellt val, dvs. riksdags-, kommun- och landstingsval, utan

ytterligare ADB-stöd eller förenklad lagstiftning, beräknar länsstyrelatt organisationen ökar med två till tre gånger dagens organisaserna tion. Till detta kommer utbildningsinsatser och lokalproblem och i samband med lokalfrâgan också säkerhetsaspekter. Det framstår under sådana förhållanden svårt att klara den slutliga sammanräkningen inom de stipulerade tiderna. De alternativ som står

till buds är att förenkla systemet och införa hjälpmedel. Vi skall i

följande avsnitt ta upp förfarandet med optisk läsning som hjälpmedel vid rösträkningen.

74 överväganden och förslag

4.5.3 Optisk läsning av valsedlar

Vallagsutredningen rekommenderade i sitt betänkande VAL SOU 1992: 108 s. 129 f. en datorisering av röstsammanräkningsförfarandet för svensk del. Tanken är att pappersvalsedlarna skall behållas men att de skall anpassas till någon form av elektronisk avläsning. Ett steg i den riktningen togs genom försöksverksamheten vid 1994 års val. Olika system är tänkbara för det stöd som kan bli aktuellt. Riksskatteverket beslutade under våren 1994 att starta ett projekt för att testa Intelligent Character Recognition ICR för avläsning av valsedlar vid tre val till kommunfullmäktige. De kommuner som berördes var Linköping, Solna och Östersund vilka också försökskommuvar tre av nerna för systemet med särskild personröst. Valsedlar motsvarande dagens valsedlar anpassade till personvalet användes. Syftet med verksamheten att undersöka teknikens möjligheter till maskinell var slutlig röstsarmnanräkning och att skapa underlag för beslut om maskinell röstsammanräkning i större skala vid 1998 års val. Den slutliga sammanräkningen från Linköpings kommun skedde i tre omgångar. Dessa en inledande optisk läsning som fick avbrytas var grund av tekniska problem. En andra sammanräkning av traditionell karaktär där ca 87 000 valsedlar räknades. Slutligen gjordes en

avslutande testkörning för att få ett jämförelsematerial. Det senare

testet ledde till en felfrekvens om minst 4,8 procent vilket måste betraktas som oacceptabelt. Vid sammanräkningen för Östersunds kommun gick arbetet relativt bra. Trots datorstödet tog sammanräkningen cirka två och en halv dag längre tid än normalt. I Stockholms län genomfördes den slutliga sarnmanräkningen för Solna kommun med hjälp av optisk läsning. Räkningen omfattade ca 35 000 valsedlar. Endast 26 000 hanterades maskinellt. Hela ca räkningen tog cirka tvâ och en halv dag i anspråk. Sammanfattningsvis kan sägas att försöket visade att längre tider är nödvändiga för inledning och inkörning av systemet. Detta för att upptäcka fel i systemet. I inget fall kunde protokollen upprättas med hjälp ADB-stödet. I övrigt kunde konstateras att tekniken fungerade av på ett tillfredsställande sätt. Arbetet med att hitta ett system med optisk läsning fortsätter inom Riksskatteverket.

Problemet med den optiska läsningen är att hitta ett system som på

ett snabbt sätt kan läsa in en valsedel. Dessutom krävs att antalet valsedlar som behöver hanteras manuellt måste minimeras. Detta leder

in frågan maskinemas möjlighet att läsa valsedeln på ett riktigt

om

sätt. Varje markering valsedeln försvårar för den optiska läsningen

att ta upp rätt markering. Varje felmeddelande leder i sin tur till att valsedeln måste behandlas manuellt. I de system som testades vid försöksvalen år 1994 visade sig det arbetet vara mycket tidskrävande.

överväganden och förslag 75

Det är vissa markeringar som omedelbart leder till att en sedel måste behandlas manuellt. För det första är det sedlar där namn är tillskrivna. Maskinen kan inte läsa namn som är handskrivna. Dessa valsedlar kräver alltså manuell behandling. Likaså kräver valsedlar där strykningar förekommer i hög grad manuell behandling. Alla stryk-

ningsvalsedlar behöver inte behandlas detta sätt. Om en strykning

det minsta faller utanför en given tänkt ram som maskinen har inbyggd så klarar inte systemet att behandla valsedeln. Ett diagonalt streck över del av valsedeln medför omedelbart att valsedeln måste en behandlas manuellt.

I tabell 3.2.1 och 3.2.ii se avsnitt 3.2 visar vi hur de förändrade

valsedlarna fördelar sig i absoluta tal och procentuellt. Där framgår att andelen förändrade valsedlar ökat kraftigt i valet till Europaparlamen-

tet. Också från kategorin partimarkerade valsedlar s.k. 90 000valsedlar kommer sedlar som måste behandlas manuellt. Det är från

dessa grupper som de flesta valsedlar kommer som måste behandlas manuellt. Om samma andel skulle behållas i de allmänna valen år 1998 skulle det totalt bli upp emot nio procent av röstsedlarna som skulle kunna behöva manuell behandling. Det skulle motsvara drygt 2 miljoner valsedlar att behandla manuellt för de tre valen. Från valmyndigheterna har utifrån de erfarenheter som försöksvalen gett framkommit att en sådan mängd är mycket svårhanterlig i samband med den optiska läsningen. Regeringen har givit Riksskatteverket i uppdrag att undersöka

möjligheterna att vid den slutliga sammanräkningen vid valen år 1998 använda optisk läsning valsedlar. Först mot bakgrund av resultatet

av denna undersökning kan slutligt ställningstagande göras i frågan. av

Vi emellertid att det är angeläget att frågan undersöks och att

menar optisk läsning tas i bruk i den omfattning som kan visa sig erforderligt och effektivt. Kontaktema vi haft med Riksskatteverket visar dock att

även den optiska läsningen kräver ett enkelt system för att kunna leva

till de krav på säkerhet som måste ställas vid röstning i de upp allmänna valen. Det är således nödvändigt, också med tanke på optisk läsning, att förenkla det framtida valsystemet.

4.5.4 Enklare regler krävs för att klara sammanräkningen

i det framtida valsystemet

Som vi sett kommer även ordning med optisk läsning att kräva ett en enkelt systern för att kunna fungera på ett säkert och snabbt sätt. Vi har mot bakgrund härav kommit fram till att det är nödvändigt att överväga enklare regler. Frågan är då vilka regler som kan göras enklare.

76 överväganden och förslag

i Mandattiden för kommunfullmäktige i Stockholms kommun

En första tanke är att låta sammanräkningen ta den tid den tar och således förlänga tiderna för sammanräkning som gäller i dag. De tider som gäller grundas de faktiska förhållanden som förelåg innan personvalssystemet infördes. Detta har givetvis uppmärksammats tidigare men de lösningar som föreslagits har hela tiden gått ut på

ökade resurser och en utveckling av ADB-stödet se t.ex. SOU 1987:6

s. 146. Emellertid är det för demokratins funktion viktigt att det högsta beslutande organet samlas så snart som möjligt efter valet. Detta är också strävandena i andra länder. Det är då inte lämpligt att

för svensk del förlänga tiden för sammanräkning av valet. För riksdagsvalet finns dessutom en ventil för det fall sammanräkningen

skulle försenas. På en punkt förefaller det dock vara både nödvändigt och möjligt att förlänga valgenomslaget. Det gäller valgenomslaget för kommunfullmäktige i Stockholms kommun. Den särreglering som finns 5 kap. 5 § kommunallagen innebär att sammanräkningsförfarandet mot bakgrund av ett personvalssystem framstår som mycket pressat. Det har från länsstyrelsen framkommit att det kan bli svårt att hälla tiden till den 15 oktober. Särregleringen för Stockholms kommun har mycket gamla anor. Här skall inte hela den debatt som förevarit rekapituleras. I stället hänvisas till betänkandet Stockholms kommunala styrelse SOU 1981:53 med där gjorda hänvisningar. De avvikande bestämmelserna kan i stort föras tillbaka på att Stockholm som landets huvudstad och största befolkningskoncentration erbjudit särskilda problem SOU 1974:99 s. 50. Detta medförde vissa speciella regler av bl.a. organisatorisk natur. Flertalet av de skäl som fanns för olikheterna i regleringen i förhållande till andra kommuner har numera fallit bort. Senast den l januari 1995 ändrades reglerna efter påstötningar från

kommunen vad gäller borgarråd och drätselnänmd SFS 1994:690.

Skälen för att behålla den särreglering som finns beträffande mandattiden för kommunfullmäktige i Stockholms kommun tycks inte längre väga fullt så tungt som i äldre tid. Det är därför möjligt att

utsträcka tiden så att den kommer i paritet med landets övriga kommu-

ner. Vi finner att en sådan ordning skulle vara av stort värde för sarnrnanräkningen i Stockholms län och det skulle inte störa det kommunala arbetet på något nämnvärt sätt. Vi förespråkar en likformig reglering av mandattiderna vilket medför ändringar i 5 kap. 5 § kommunallagen.

överväganden och förslag 77

ii Om strykningar och tillskrivna inte beaktas förenklas

namn sammanräkningen

En förenkling kan diskuteras är om kandidaterna skall annan som förhandsamnälas. Denna fråga hänger nära samman med den om den fria nomineringsrätten. Vi har behandlat den frågan utförligt i vårt betänkande Vissa valfrågor SOU 1995:143. Våra slutsatser i betänkandet att starka skäl talar för att införa någon form av var nu offentliga valförberedelser. I betänkandet fördes två olika möjligheter fram för komma till rätta med missbruket den fria nomineringsatt av rätten. I första hand förespråkades en ordning med fullt reglerade offentliga valförberedelser. I andra hand fördes ett förslag fram som framhävde det straffrättsliga ansvaret vid missbruk av den fria nominetingsrätten. En mindre ingripande variant än det förslag vi för fram i det

nämnda betänkandet, och som inte kräver grundlagsändring, är att endast kandidater för partier som registrerat partibeteckning behöver

anmälas. Vi behandlar den frågan i avsnitt 4.4.2. En sådan ovan ordning aktualiserar frågan den frihet väljarna har att skriva till om

och stryka kandidater. Strykningar kan sägas partierna vissa

ge möjligheter fånga signaler att vissa kandidater är mindre att upp om populära. Emellertid redovisas inte alltid strykningar pâ sådant sätt att

det kan konstateras några egentliga missnöjesyttringar för viss

kandidat. Det går ibland bara att konstatera att det finns många strykningar på en lista.

Vi i denna fråga att utgångspunkten för det system som skall

menar införas till de allmänna valen år 1998 alltjämt utgår från ett partival.

Det personvalsmoment som knutits till det ursprungliga systemet

den modifierade danska modellen innebär att väljarna ges en genom reell möjlighet att påverka vilka som skall väljas i de personer beslutande församlingarna. Behovet av de negativa yttringarna, som strykningar utgör, kan under dessa förhållanden ifrågasättas. t.ex.

Det har hävdats att det i möjligheten till Strykningar ligger en psykologisk effekt. Väljarna kan genom strykningar visa sitt ogillande med viss kandidat. Emellertid skall den psykologiska effekten ställas hur strykningarna påverkar valresultatet. Det har enligt vad

mot Personvalskommittén SOU 1993:21 s. 90 f. aldrig i ett anger

riksdagsval hänt nanmordningen förändrats på grund av stryk-

att

ningar. Detta beror den dåliga effekt strykningarna har. Det

som

hänger med att det i princip krävs att femtio procent av

samman

väljarna sig bakom och samma strykning för att strykningen

enar en

skall kunna få genomslag. Det kan ifrågasättas om möjligheten till så psykologisk betydelse väljarna vet att den strykning har stor om inte spelar någon roll för narrmordningen.

Ytterligare aspekt strykningarna är att de är negativ form en en

för väljarna visa vad de tycker. Den personvalsreform som nu skall

att

78 Överväganden och förslag

införas bygger i stället en syn som innebär en positiv handling i det att väljarna skall ange vem de helst vill se. Vi menar att den modifierade danska modellen är sådan att den ett enkelt och principiellt riktigt sätt anger hur kontakterna mellan väljare och kandidater kan utvecklas och förbättras. Vi timer mot bakgrund av det anförda att möjligheten att skriva till nya kandidater på valsedlarna samt möjligheten att stryka kandidater från nanmvalsedlar kan förändras. Detta bör ske så sätt att dessa yttringar inte beaktas vid sammanräkningsförfarandet. Innebörden av en sådan ordning blir att principen om den fria nomineringrätten inskränks men inte ett sådant sätt att det får några reella följder för valresultatet. I gengäld uppnår man att samrnanräkningsförfarandet förenklas väsentligt samt att ett snabbt och säkert valresultat kan garanteras. Det skall också framhållas de föreslagna förändringarna

innebär att rösten alltid tillgodoräknas partiet och att de av partiet

nominierade och anmälda kandidaterna alltid beaktas. Möjligheten att skriva till ett namn har endast i mycket speciella fall haft någon reell betydelse när det gäller att bestämma narrmordningen inom ett parti. Om förslaget genomförs och tillskrivna namn därför inte skulle beaktas, påverkar det inte i någon egentlig mening ett personvalssystem. Skulle en ordning med förhandsanmälda kandidater införas är detta förhållande än mer uppenbart. Möjligheten att skriva till namn måste dock anpassas till det system för anmälan av kandidater som införs. Om förhandsanmälan görs obligatorisk bortfaller behovet av möjligheten att skriva till namn på valsedeln. Om reglerna om förhandsanmälan görs fakultativ måste möjligheten att skriva till namn föreligga för de partier som inte registrerat sin partibeteckning

se avsnitt 4.4.2. Vi förespråkar i detta betänkande ett fakultativt

anmälningsförfarande vilket för tillskrivna namn och strykningar medför ändringar i 6 kap. 3 § och 14 kap. 5 § vallagen. Sammanfattningsvis föreslår vi följande för att sarnrnanräkningsförfarandet skall kunna genomföras ett säkert sätt. Den särreglering som gäller mandattiden för fullmäktige i Stockholms kommun föreslås

upphävd. Möjligheten att stryka kandidater från nanmvalsedel tas bort

så att strykningen inte behöver beaktas vid sammanräkningen. Vidare bör också möjligheten att skriva till nanm tas bort för de partier som registrerat partibeteckning och anmält kandidater.

4.6 Mandatfördelningen

Mandatfördelningen kan delas in i två huvudfaser. Dessa är dels fördelningen av mandat mellan partierna, dels fördelningen av mandat

inom ett parti s.k. nanmordning. Personvalsreglerna berör inte

fördelningen av mandat mellan partierna. Denna skall liksom tidigare

överväganden och förslag 79

göras enligt den s.k. jämkade uddatalsmetoden se angående metoden

SOU 1995:143 s. 68-69.

Det ökade personvalsinslaget får sin praktiska betydelse vid

ordnandet namnen. Utgångspunkten för den modifierade danska av metoden är att den kandidat fått flest personröster skall besätta som första mandatet, den som fått näst flest personröster skall besätta andra mandatet Platserna fördelas dock enligt denna modell endast för osv. det fall någon kandidat kommit över en spärr. Spärren beräknas som

en viss andel av för partiet avgivna röster i valkretsen. I de kommuna-

valen finns dessutom faktisk spärr där personrösterna måste en överstiga visst minsta antal. För det fall inte alla platser tillsätts enligt den modifierade danska modellen skall mandaten fördelas enligt den

i dag gällande d Hondt-Phragménska heltals- metoden. Detta får till följd att partiernas listordning i praktiken blir avgörande.

Vid försöksvalet och valet till Europaparlamentet har reglerna

angående platsfördelningen visat sig fungera i stort sett tillfredsställan-

de. Beträffande två särskilda frågor menar vi dock att vissa över-

väganden kan göras i detta sammanhang. Den ena är den principiellt

viktiga frågan nivån på den i metoden inbyggda spärren. I om samband härmed berörs också kandidaturvalet. Dessutom har det visat sig att reglerna utseende av ersättare fått en komplicerad utom fomming. Eftersom ersättarreglerna skall tillämpas också för att utse ledamot vid dubbelvalsavveckling kommer också dessa reglerna in i bilden. Vi skall i de två följande avsnitten behandla dessa frågor.

4.6.1 Avvägningen mellan partiernas och väljarnas

inflytande

Grundidéen med den modifierade danska modellen är att personrösterna skall få betydelse vid ordnande av nanm. Detta sker bekostnad partiernas inflytande. Partierna behåller enligt modellen av helt inflytandet över själva nomineringsprocessen och fastställandet av listordningen. Däremot skall inte endast listordningen avgöra nanmordningen när platserna besätts.

Inom Personvalskommittén diskuterades frågan om vilket inflytande

väljarna skulle ha över nanmordningen. Kommittén fann att systemet

måste förenas med spärr som motverkar att personvalet skedde

en

slumpmässigt eller på ett ojämnt sätt. Tanken bakom en sådan spärr motiverades att det fanns ett befogat intresse från de politiska

av

partierna att kunna påverka kandidaturvalet. Ett litet fåtal skulle därför inte möjlighet att kullkasta den rangordning som framkommit vid

ges partiernas nomineringar. Kommittén förde därefter ett längre resonekring frågan den avvägning som skulle göras mellan mang om partiernas och väljarnas inflytande. Kommittén stannade för att spärren

80 Överväganden och förslag

borde ligga mellan fem och tio procent av rösterna i en valkrets SOU 1993:21 s. 123. Slutligen föreslogs en spärr vid riksdagsvalet om åtta procent och för de kommunala valen om fem procent. Kommittén förordade också en försiktig linje i fråga om nivån på

spärren. Kommittén anförde i det sammanhanget att om det skulle

"visa sig lämpligt att, sedan erfarenheter vunnits från den nya ordningen, ytterligare öka personvalsinslaget, är det lätt att justera spärren" SOU 1993:21 s. 124. Försöksvalen i kommunerna genomfördes också med den av

kommittén föreslagna spärren om fem procent. Till denna var också

kopplad en spärr så att ett visst minsta antal av rösterna för kandidaten motsvarande 50 röster krävdes för att en kandidat skulle bli utsedd på personliga röster. Valet till Europaparlamentet genomfördes också med en spärr. Den sattes dock till fem procent trots att Personvalskom- -

mittén förespråkat åtta procent för riksdagsval med hänsyn till att

hela riket i valet till Europaparlamentet utgjorde en valkrets. I förarbetena till europaparlamentsvallagen prop. 1994/95:154 s. 38 anges dock att det för riksdagsvalets del inte finns anledning att

frångå den tidigare nämnda se avsnitt 1.1 överenskommelsen från

partiöverläggningar i frågan där man enats om en spärr på åtta procent vid riksdagsval. Mot bakgrund av dessa uttalanden har vi uppfattat att vårt uppdrag är att följa upp spärrnivån utifrån Personvalskommitténs försiktighetsprincip. Frågan är då vad försöksvalen och valet till Europaparlamentet gett för svar i spärrfrågan. Det kan redan på grundval av den statistik som redovisats i kapitel 3 konstateras att personvalet fick endast ett litet genomslag i kommunvalsförsöket. Andelen personröstning var här trots vissa toppar på sina ställen relativt låg. Även vid högre andel - en personröstning kan dock ifrågasättas om inte nivån spärren ligger väl högt. För valet till Europaparlamentet kan konstateras att andelen valda på personröster ökade i förhållande till försöksvalen. Andelen

personröster ökade också se vidare bilaga 3.

Enligt vår mening är det med hänsyn till förtroendet för personröstningen viktigt att väljarnas åsikter tillåts slå igenom i valresultatet. Skulle det visa sig att systemet inte motsvarar väljarnas förväntningar i förhållande till deras röstande, kan den ökade kontakten mellan väljare och valda som systemet skall verka för vändas till det rakt motsatta. Den intressekonflikt som föreligger mellan partiernas och väljarnas krav på inflytande måste beaktas men avvägningen bör ske så att väljarnas förtroende för systemet upprätthålls och förstärks. De val med personröstning som hittills hållits indikerar att nivån spärren i vart fall bör närma sig den av Personvalskommittén förespråkade lägsta nivån för en spärr, dvs. fem procent. Trots det anförda föreslår vi i nuvarande läge ingen förändring av spärrnivån inför valet år 1998. Vi menar att en justering av nivån får anstå till dess personröstningen införts i full skala så att effekterna till fullo kan

överväganden och förslag 81

överblickas. Som Personvalskommittén yttrade får uppföljningar göras kontinuerligt efter valen, varvid frågan får tas under förnyat övervägande.

4.6.2 Kandidaturvalet

i Utgångspunkten för regleringen

Enligt Personvalskommitténs förslag skall ledamöter utses på följande sätt. Kandidater som kommit över spärren skall utses på grundval av sitt personliga röstetal. Röstetalen är inte begränsade till en lista. Går partiet fram med flera listor läggs rösterna från de olika listorna samman för kandidaten. Enda begränsningen är att rösterna skall ha avgetts för kandidaten under samma partibeteckning. För kandidater inte fått så många röster att de kommit över spärren skulle den som dHondt-Phragménska metoden tillämpas vilket innebär att ett

jämförelsetal framräknas för kandidaterna se exempel i SOU 1993:21

128 f.f.. s. Vid den övergång mellan de två olika metoder som används för att utse ledamöter uppkommer frågan vilket jämförelsetal som skall gälla för den första kandidat som skall utses efter en som utsetts på sina personliga röster. Personvalskommittén såg två möjligheter. Den ena var att helt bortse från tidigare på personröster utsedda kandidater, varvid första lediga kandidat erhöll hela valsedelsgruppens röstetal. Den andra var att reducera röstetalet sätt som sker om hänsyn tas till de på personrösterna utsedda kandidaterna och därmed sänka jämförelsetalet för den första lediga kandidaten. Efter omfattande behandling föreslog Personvalskommittén att man helt skulle bortse från de på personröster redan utsedda kandidaterna och för övriga kandidater grunda jämförelsetalet på röstetalet för listan.

ii Exempel på tillämpning av reglerna från de val där personröstning förekommit

Vid både försöksvalen och valet till Europaparlamentet medförde reglerna vissa effekter för kandidaturvalet. Vi har i kapitel 3 redovisat att personrösterna kan få en direkt inverkan vilket sker när en person som står långt ner på listan grund av sina personliga röster besätter ett mandat. Det andra fallet är när personrösterna indirekt påverkar kandidaturvalet. I massmedia har den indirekta påverkan gått under benämningen Waidelich-effekten eftersom en socialdemokratisk kandidat med det nanmet utsågs indirekt med hjälp av personröster. Exemplen nedan skall belysa hur regeln fungerar.

82 Överväganden och förslag

Exempel 4.6.2.i Exempel på personrösternas indirekta påverkan vid kandidaturvalet för kds vid försöksvalen

Lista l 167 röster Lista 2 253 röster

D Johnny Wackt D Lena Rocksjö D Bo Lindgren D Lars Kinderbäck D Monica Persson D Lars-Erik Sandahl D David Isaksson D 4. Sofia Persson D D

27. b 27.

----------- -- ----------- --

Lista 3 205 röster Lista 4 216 röster

D Erling Andersson D Börje Gustafsson D Börje Gustafsson D Erling Andersson D Ulf Svenzon D Gunnel Elg D Ingrid Simonsson D 4. Marianne Andersson D D

27. 27. ------------- - ------------- --

I försöksvalen förekom den indirekta effekten i fall. Vi skall här sex

redovisa ett fall från valet till kommunfullmäktige i Vaggeryds kommun. Kristdemokratiska samhällspartiet gick fram med fyra olika valsedelstyper. Partiet tog fem mandat i kommunen. Listorna var

komponerade som framgår av valsedlarna ovan. Invalsordningen varierar beroende på om personrösterna beaktas eller om man bortser från dem. Uppställningen nedan ger en uppfattning om vilka skillnaderna blir. Den första omständighet kan som studeras är den ändrade ordning som kandidaterna utses enligt. Detta är emellertid en effekt som vi inte valt att kalla awikelse. Med avvikelse menar vi endast när en kandidat direkt eller indirekt, på grund av personröster, blir invald i stället för en annan som skulle blivit invald om personrösterna inte beaktats. En sådan förändring

föreligger i exemplet från Vaggeryd.

Överväganden och förslag 83

Exempel 4.6.2.ii Invalsordning för kds i kommunfullmäktige i Vaggeryds kommun

Kandidat och jämförelsetal Kandidat och jämförelsetal med beaktande av personröster utan hänsyn till personröster

Lars Kinderbäck personvald Lena Rocksjö 253 Börje Gustafsson personvald Börje Gustafsson 216 Erling Andersson personvald Erling Andersson 206 Lena Rocksjö 253 Johnny Wackt 167 Gunnel Elg 216 Lars Kinderbäck 126

Den avvikelse kan iakttas är att Gunnel Elg blev invald. Detta som skulle inte skett om inte personrösterna beaktats. Genom att Börje Gustafsson och Erling Andersson blev personvalda från lista 4 skall man bortse från dessa när jämförelsetal skall bestämmas för nästa kandidat. Eftersom lista 4 fått fler röster än lista 1 och ingen reduktion sker beträffande de tvâ utsedda ledamöterna pâ lista 4 blir jämförelsetalet för Gunnel Elg högre än det för J ohrmy Wackt som stod som första kandidat på lista En liknande avvikelse uppstod också i valet till Europaparlamentet. Det för Socialdemokraterna personrösterna ñck indirekt bevar som tydelse. Partiet gick fram med tio namnlistor. De 14 översta namnen var gemensamma för alla listor fast nanmordningen varierade. Genom

den namnordning partiet beslutade utkristalliserade sig tvâ huvudlistor.

Kandidatordningen dessa valsedlar såg ut pá sätt som framgår av uppställningen nedan.

Exempel 4.6.2.iü Socialdemokraternas två namnlistor Theorinlistan 59 % Lööwlistan 41 %

D Maj-Britt Theorin D Maj-Lis Lööw D Jan Andersson D 2. Sören Wibe D Birgitta Ahlqvist D Anneli Hultén D Bengt-Ola Ryttar D 4. Tommy Waidelich D Yvonne Sandberg- Fries . D Tommy Waidelich D Veronika Palm D Sören Wibe

27. 27. ------------- --

Det hände vid valet att Theorinlistan ñck flest röster med som var 59 procent. Emellertid valdes endast tre företrädare från den listan

84 överväganden och förslag

mot fyra från Lööwlistan. Detta kommer sig av de personliga

rösterna. Som framgår av tabell 3.1.2.iii ovan kommer efter Maj-Britt

Theorin, med 129 400 personröster, två kandidater från Lööwlistan in

på sina personliga röster. Det är Maj-Lis Lööw med

40 451 personröster och Sören Wibe med 40 091 personröster. Dessa utses först utan hänsyn till antalet röster på listan. Ingen annan kandidat klarade spärren. Effekten blir tydlig när jämförelsetalet för nästa lediga

kandidat skall räknas fram. Eftersom ingen reducering röstetalet

av skall ske för den första lediga kandidaten kan en person står som längre ner listan komma in före kandidat är placerad högre en som på en annan lista. I det behandlade exemplet kom Jan Andersson in på ett jämförelsetal räknat utifrån totala antalet röster listan; vi säger här 59,0. Nästa jämförelsetal på den listan blir då 29,5 för Birgitta Ahlqvist. Detta skall jämföras med första jämförelsetalet på Lööwlistan som är 41. Det blir således från Lööwlistan nästa företrädare skall tas vilken är Anneli Hultén. Därefter kommer Birgitta Ahlqvist in på sitt tidigare nänmda jämförelsetal. Nästa och sista plats står mellan Tommy Waidelich på Lööwlistan med ett jämförelsetal om

20,5 och Bengt-Ola Ryttar Theorinlistan med ett jämförelsetal

om 19,6. Således skall Tommy Waidelich utses till företrädare. På det beskrivna sättet fick de personliga rösterna betydelse för namnordningen i förhållande till om endast jämförelsetalen hade använts för att

besätta platserna. Bengt-Ola Ryttar hade tagit den sista platsen om

kandidaterna hade utsetts utan hänsyn till de personliga rösterna.

iii Vi föreslår inga ändringar i sättet att utse ledamöter

Personvalskommittén resonerade mot bakgrund av några exempel hur konkurrensen mellan kandidater som inte nått upp till spärren skulle lösas. Kommittén konstaterade att den metod som föreslogs skulle få de ovan beskrivna effekterna endast om partiet gick fram med flera listor i samma valkrets. Metoden att bortse från kandidater utsetts som på grund av sina personliga röster skulle inte missgynna mindre

framgångsrika kandidater samma lista. Om metoden med reduktion

av jämförelsetalet istället skulle användas skulle kandidater som kom efter sådana som utsetts på sina personliga röster att få en avsevärt sämre konkurrenssituation i förhållande till andra listor. Det menade kommittén i sin tur leder till ett incitament för taktiska överväganden snarare än att partiets värderingar blir bestämmande för listkompositionen. På grund av det anförda konkluderade kommittén SOU 1993:21 s. 132:

eftersom det inte kommer att finnas lika stor anledning som i dag att presentera flera listor samt metoden med oreducerat jämförelsetal är enklare från sammanräkningssynpunkt, anser kommittén att fördelarna med

överväganden och förslag 85

den metoden överväger. Kommittén föreslår därför att man vid ordnandet kandidatnamnen enligt heltalsmetoden skall bortse helt från de av kandidater som blivit valda på personröster.

Enligt vår mening finns mot bakgrund av de utvärderingar som gjorts ingen anledning att göra några andra överväganden än dem Person-

valskommittén redovisat. Vi liksom kommittén att de effekter menar den använda ordningen kan ge upphov till ändå är att föredra som

framför metod där järnförelsetalet reduceras. De förslag som

en

kommittén lagt fram bör därför ligga till grund för den slutliga

utformningen av reglerna.

4.6.3 Ett enklare ersättarsystem

i Vallagens nuvarande ordning

För varje mandat i riksdagen skall det utses ledamot och en en

ersättare enligt 3 kap. 9 § regeringsformen. Vid riksdagsvalen skall,

sedan mandaten besatts med ledamöter, centrala valmyndigheten utse ersättare för ledamöterna. Regler om detta ñmis i 14 kap. 11 §

vallagen. Av reglerna framgår att ersättare skall utses till ett antal som motsvarar antalet mandat partiet fått i valkretsen. Minst tre

som

ersättare skall dock alltid utses för varje vald ledamot. De närmare regler anger hur ersättare skall utses framgår av 14 kap. 7 §

som

vallagen. Utgångspunkten är att ersättare utses grundval av de valsedlar gällde för den ordinarie ledamoten när denne fick plats

som enligt fördelningsreglerna i 14 kap. 6 § vallagen. Till ersättare utses den med bortseende de redan utsedda ledamöterna, har det som av högsta röstetalet, eller annorlunda uttryckt, den som står först flest

valsedlar gällde för ledamoten. Någon reduktion av röstvärdet

som

skall inte göras varför det räcker att jämföra kandidaternas röstvärde.

Ersättare alltså alltid från den valsedel bidragit till att utses som

ledamoten utsetts s.k. listtrohet. Har flera valsedlar bidragit till att

ledamot utsetts skall den kandidaten som står som första lediga en flest dessa valsedlar utses till ersättare. namn av Motsvarande regler för landstings- och kommunfullmäktigval finns i 14 kap. 18 och 19 §§ vallagen.

ii Ersättare enligt den modifierade danska modellen

Personröstning enligt den modifierade danska modellen innebär enligt

de regler hittills tillämpats att ersättare skall utses också för som

ledamöter tagit plats personröster. Enligt Personvalskom-

som genom

mittén kunde principer tillämpas för utseende av ersättare för

samma

86 överväganden och förslag

ledamöter som utsetts enligt dHondt-Phragménska metoden som de

som utsetts på personröster SOU 1993:21 s. 135. Antalet ersättare skulle således vara detsamma och den nuvarande listtroheten skulle i

princip bevaras. Ett avsteg var dock att ersättare inte alltid skulle

komma att utses i listordningen utan att det personliga röstetalet skulle bli avgörande i vissa fall. Däremot skulle listtroheten alltjämt gälla, dvs. ersättare skulle alltid utses från den lista som mest bidragit till att

utse kandidaten. Personvalskommitténs förslag innebar att det kunde

inträffa att en kandidat utses till ersättare trots att det kan finnas en kandidat som har fler personröster.

Kommitténs lagförslag innebar en reglering av ersättarfrågan i flera

skikt. Regler gavs dels för hur ledamot skulle utses för det fall denne fått personröster över spärren, dels regler för hur ledamot skulle utses då personrösterna inte kunde besätta alla platser, dels regler för hur ersättare skulle utses för ledamot som utsetts med personröster och andra kandidater fått personröster över spärren respektive när andra kandidater inte fått personröster över spärren, dels regler för hur ersättare skulle utses när ledamot utsetts utan personröster. Till detta kom att kommittén införde ett listbegrepp som fick speciella konsekvenser. Valsedlar, för vilka det avgetts personröster,

skulle nämligen ordnas efter namn så att "sinsemellan likadana

valsedlar skulle bilda en särskild grupp. Detta kan teoretiskt leda till

oändligt många olika grupper. Antag att en valsedel som ett parti

använder i en valkrets upptar 5 namn. Bortsett från tillskrivna namn kan genom olika strykningar av namnen valsedeln 30 olika valsedlar utformas som inte är "sinsemellan likadana". Skulle någon valsedel innehålla det i dag vanliga antalet kandidater på 75 skulle antalet kombinationer bli 275. Av detta exempel inser den oändligman

het av olika grupper som kan uppstå vid nanmordnandet av ersättare

för det fall ett parti i en valkrets går fram med 14 valsedlar som vardera upptar 75 kandidater. För sammanräkningsförfarandets effektivitet är detta mycket kritiskt. Det listbegreppet skall ställas i relation till dagens listbegrepp. Rent principiellt skiljer inget mellan de olika begreppen. Emellertid har man tidigare när jämförelsetalen räknats fram för ledamöterna kunnat tillämpa vissa hjälp- och förenklingsregler vilka innebär att man inte behöver ta hänsyn till strykningar och tillskrivna nanm annat än i de

fall då jämförelsetalen för två kandidater ligger inom samma intervall

se strax nedan. Genom personröstningsinstitutet kan dessa förenk-

lingsregler inte tillämpas i samma utsträckning.

Reglerna om utseende av ersättare framgår av Personvalskommit-

téns förslag till ändring i 14 kap. 18 och 19 §§ vallagen, 9 § för-

sökslagen samt 37 § europaparlarnentsvallagen. Här skall med ett exempel reglerna belysas något.

1996:66 överväganden och förslag 87

SOU

Exempel 4.6.3 Ersättarsystemet

NN-partiet har i krets erhållit 15 000 röster vilket gett partiet 3 mandat. Rösterna en fördelar sig två namnvalsedlar, en namnvalsedel med ett tillskrivet namn och en partimarkerad valsedel. Totalt är drygt 45 procent av rösterna personröster. Spärren är 750 personröster. Röstetalet fördelar sig olika valsedlar och kandidater enligt följande. Q tillskriven kandidat. De partimarkerade valsedlarna anges endast är en upplysningsvis eftersom de inte inverkar nanmordningen.

Sedel 1 9 400 Sedel 2 4 800 Sedel 3 200 Sedel 4 600 A 500 C 910 C B 740 B 510 B C A 400 A D 300 D 100 D E 1 090 E l 200 E 1 1 750 F Q 200

Ett första steg är att utse ledamöter. Varje valsedel gäller härvid endast för ett nanm den s.k. absoluta rangordningens princip. Valsedlar samlat personröster samlas gruppvis 7 § tredje stycket

som första meningen försökslagen och 35 § andra stycket första meningen

europaparlarnentsvallagen. Personrösterna räknas för varje namn i

Detta skall ske endast för dem som kommer över spärren om gruppen. 750 röster 7 § tredje stycket andra meningen försökslagen och 35 §

andra stycket andra meningen europaparlarnentsvallagen. I exemplet dock det personliga röstetalet för samtliga kandidater.

anges

Exempel 4.6.3 forts. 1

A 900 E 2 290 B l 250 F 7505 C 9103 Q 200 D 400

Fem kandidater klarar spärren. Det framgår att E, B och C har det

högsta antalet röster varför de skall utses till ledamöter i nämnd ordning.

Någon beräkning jämförelsetal enligt den i dag gällande

av

d Hondt-Phragménska metoden är inte nödvändig för att besätta de tre mandaten. Skulle detta ha varit nödvändigt skall jämförelsetal beräknas

för kandidaterna. Härvid kan det möjligen räcka med att studera beaktande strykningar. Detta gäller för det fall

jämförelsetalen utan av jämförelsetalen för kandidaterna inte överlappar varandras intervall där lägsta jämförelsetalet för kandidat beräknas utifrân antalet oför-

en ändrade valsedlar där kandidaten står överst och det högsta utifrån oförändrade och förändrade valsedlar. Det är detta som summan av

förenklingsreglerna. Dessa kunde tillämpas vid valet till

kallas

88 Överväganden och förslag

Europaparlamentet utom beträffande sista mandatet för Socialdemo-

kraterna se avsnitt 4.6.2.

ovan När ledamöter utsetts skall ersättare utses för dem. Den första ledamoten är E. När en ledamot utsetts på grundval personliga av röster, vilket är fallet för samtliga ledamöter i exemplet, ordnas de valsedlar vilka det lämnats personröster för den utsedda ledamoten

i särskilda grupper. Grupperna bestäms med utgångspunkt i

namn-

ordningen så att sinsemellan likadana valsedlar bildar särskild

en

grupp 9 § andra stycket första och andra meningen försökslagen och

37 § första stycket första och andra meningen europaparlaments-

vallagen. Detta gruppbegrepp bygger på det vanliga gruppbegreppet

men får, som nämnts, nya följder. Det finns i Personvalskommitténs betänkande Ökat personval SOU 1993:21 ingen kommentar närmare till vad som avses med begreppet. Det har medfört att det hos valmyndigheterna vid val med personvalsinslag förekommit osäkerhet hur gruppindelningen skall gå till. Markering för kandidat leder vid en en strikt tolkning till att valsedlarna inte kan betraktas sinsemellan som likadana. Inte heller är tvâ från början likadana valsedlar sinsemellan likadana om en kandidat på någon valsedel strukits. Nedan anges grupper av sinsemellan likadana valsedlar förekommer i som exemplet.

Exempel 4.6.3 forts. 2

Grupp 1 400 Grupp 2 500 Grupp 3 740 Grupp 4 700 Grupp 5 l 090 A A 500 A A A B B B 740 B B C C C C - D D D D 700 D E E E E E l 090 F F F F F

Grupp 6 910 Grupp 7 510 Grupp 8 400 Grupp 9 100 Grupp 10 1 200 C 910 C C C C B B 510 B B B A A A 400 A A D D D D 100 D E E E E E 1 200 F F F F F

Grupp 11 750 Grupp 12 200 Grupp 13 75 Grupp 146 500 Grupp 15 625 C C C C A B B B B - A A A A C D D D D D E E E E E 1 750 1 1 1 1 Q 200

Överväganden och förslag 89

Man ser här hur det nya list- eller gruppbegreppet leder till att en upplösning av valsedlarna på ett stort antal grupper är nödvändig. Så är inte fallet med dagens regler i vallagen där vissa förenklingsregler kan användas. Grupp 5 och 10 har varit med och utsett kandidat E till ledamot. Den största av dessa grupper skall bilda en ny grupp tillsammans med övriga valsedlar som tar upp samma namnordning 9 § andra stycket tredje meningen försökslagen och 37 § första stycket tredje meningen

europaparlamentsvallagen. Frågan är vad lagtexten avser med den

största gruppen. Enligt de exempel som Personvalskommittén länmade är det fråga om de personröster som E fått 1 200, dvs grupp 10. I praktiken har också valmyndigheterna tillämpat detta alternativ. En andra fråga rör vilka valsedlar som tillsammans med grupp 10 skall bilda den nya gruppen. Lagtexten talar om samma namnordning. Det är alltså inte längre fråga om likalydande valsedlar utan det är nog att narrmordningen är densamma. Man bortser då från persomnarkeringarna vilka således kan hamna på vilken kandidat som helst utan att narrmordningen förändras. Är däremot kandidat struken eller är en nya tillskrivna valsedeln är namnordningen inte längre densamma. I detta fall är det grupp 11 och 14 som upptar samma namnordning. Dessa grupper av valsedlar skall tillsammans med grupp 10 bilda en egen ny grupp. Frågan är varför regeln utformats på detta sätt. Grupp 14 har ingen

som helst påverkan narrmordningen; den gruppen innehåller inga

personröster och det är det som i denna omgång avgör ersättarfrågan.

I exemplet ordnar vi nu den nya gruppen som får följande utseende.

Exempel 4.6.3 forts. 3

Grupp 10, II och 14 10 370 C 910 B 510 A 400 D 100 E l 200 F 750

Ersättarna utses sedan på grundval av sina personliga röstetal om dessa överstiger spärren 9 § andra stycket fjärde meningen för-

sökslagen och 37 § första stycket fjärde meningen europaparlaments-

vallagen. Gruppen ovan löses alltså upp och ersättare kan utses.

90 Överväganden och förslag

Exempel 4.6.3 forts. 4

910 510 400 100 1200 750 6 500 C C C C C C C B B B B B B B A A A A A A A D D D D D D D E E E E E E E F F F F F F F

F är den enda återstående kandidaten vars personliga röstetal överstiger spärren enligt denna grupps röstetal. F skall alltså utses till ersättare för E framför A trots att A, totalt sett, fått fler personröster än F. Denna effekt var förutsedd av Personvalskommittén SOU

1993:21 s. 135 och exempel 6.18. Det kan dock ifrågasättas om en kandidat som fått fler personröster totalt sett i exemplet A skall slås

ut av en person endast för att personrösterna på en viss typ av

valsedlar är högre i exemplet F. Detta är dock en effekt av det

listtrogna systemet. Fler ersättare kan i exemplet inte utses enligt kandidaternas personliga röster eftersom inga kandidater i gruppen klarat spärren. Enligt 9 § tredje stycket försökslagen och 37 § andra stycket europa-

parlamentsvallagen skall fjärde respektive tredje stycket i paragraferna

äga motsvarande tillämpning i sådant fall. Vad som avses härmed är

något oklart eftersom hänvisningen syftar fall där ledamoten utsetts

enligt ett med den enligt vallagen tillämpade dHondt-Phragménska metoden framrälcnat jämförelsetal. Lagtexten talar i de angivna styckena om att varje sammanräkning skall ta hänsyn till de valsedlar som upptar ledarnotens nanm, när de fick plats i ordningen. Därvid gäller dock varje röst som hel röst. Detta tyder på att man skall tillämpa ett listtroget system. Vad innebär då det listtrogna förfarandet i detta sammanhanget. En bokstavstolkning av reglerna leder närmast till att samtliga listor, dvs. inte endast "sinsemellan likadana valsedlar", skall vara med och utse ersättare. Emellertid kan det inte vara meningen att det skall behöva beräknas ett jämförelsetal för E. Det skulle tynga sarnrnanräkningsförfarandet ett mycket besvärande sätt. I stället måste listtroheten tolkas som trohet till den lista, med samma narrmordning enligt vad ovan sagts, vilken mest bidragit till att utse E. Personvalskommitténs exempel har också den utformningen att det är listtrohet till den lista där ledamoten

utsetts som är avgörande se exemplen i SOU 1993:21 s. 136 och

137. Trots att lagtexten fått en utfornming som är något komplicerad

har valmyndigheterna tolkat den i enlighet med Personvalskommitténs

exempel. I vårt exempel betyder detta att endast den ovan nybildade gruppen 10, 11 och 14 skall vara med att utse ersättare. Att det är är avgörande kommer sig av att E fått flest gruppen som personröster i den gruppen med samma narrmordning. I gruppen är,

Överväganden och förslag 91

förutom E, också B och C utsedda till ledamöter. Enligt vad som ovan sagts är dessutom F utsedd till ersättare. Det skall nu utses ytterligare ersättare. Första lediga namn är A och sedan kommer D. Till ersättare för E utses således A och D. Det kan ifrågasättas om grupp 14 skall tas med även på detta stadium när ersättare utses. Dessa valsedlar höjer bara röstetalet och ändrar inte namnordningen. Det spelar därför ingen roll heller på detta

stadium huruvida rösterna i grupp 14 beaktas. I praktiken har

valmyndigheterna inte tagit med gruppen.

Pâ motsvarande sätt utses ersättare för B som var den andra kandidaten utsågs. Dessa hämtas från grupp Detta följer av att som B har flest personröster i den Samtliga grupper som i gruppen. exemplet har samma nanmordning läggs samman.

Exempel 4.6.3 forts. 5

Grupp 5 och 15 3 265 A 500 B 740 C D 700 E 790 F

Ingen kandidat klarar spärren varför vallagens regler skall äga motsvarande tillämpning A och D utsågs till samma sätt som när ersättare för E Ersättare blir första lediga namn vilket är A. ovan. Eftersom B och E är utsedda till ledamöter skall vi bortse från dessa. Ersättare blir då D och F. Ersättare för ledamoten C utses på motsvarande sätt som för E från 10, 11 och 14. Ersättare blir då kandidaterna gruppen A och D.

iii Ersättarsystemet förenklas genom en utformning där person-

rösterna beaktas fullt ut

Det givna exemplet belyser den komplicerade systematik som ersättarreglerna fått vid utformningen av lagtexten. De enkla utgångspunkter ligger till grund för lagstiftningen slår inte igenom

som

eftersom gruppbildning utan möjlighet att tillämpa förenklingsregler

är nödvändig. Enligt vår mening bör reglerna förenklas.

Utgångspunkten för det system som skall införas till de allmänna valen år 1998 utgår alltjämt från ett partival vilket ofta kommit i

skymundan i debatten kring personvalsmomentet. Det personvalsmoment knutits till det ursprungliga systemet genom den modifierade som

92 överväganden och förslag

danska modellen innebär endast att väljarna i viss omfattning ges en reell möjlighet att påverka vilka personer som skall väljas i de

beslutande församlingarna. Det är mot denna bakgrund som reglerna

skall utformas. Frågan om partivalet eller personvalet skall vara avgörande bör bedömas mot denna bakgrund. Flera alternativa synsätt kan anläggas. Ett första sådant bygger vårt resonemang i avsnitt 4.5.4. Där diskuteras möjligheten att inte beakta strykningar eller tillskrivna namn vid mandatfördelningen. Skulle lagstiftningen utformas på det sättet föranleder det att mandatfördelningen i narnnordningshänseende förenklas på ett sådant sätt att några andra ändringar knappast kan anses erforderliga. Vi förordar i det avsnittet en sådan lösning. Det förefaller därför inte nödvändigt att gå längre och föreslå ytterligare regler för ersättarfrågan. En möjlighet är då att bygga de utgångspunkter som Personvalskommittén arbetade utifrån. Lagtexten förenklas emellertid så att den står i samklang med hur ersättarfrågorna lösts i praktiken. Det framstår dock som en svår uppgift att arbeta fram en klar och stringent lagtext enligt de nämnda utgângspunkterna. Även vissa frågor ordnande skulle kunna om om av grupper omformuleras kan problem uppstå rörande hur personröstema skall inverka på utseende av ersättare. Vi menar därför att reglerna bör få

en annan utfomming i den slutliga versionen av vallagen än den

Personvalskommittén förespråkade.

En radikal lösning vore att det nuvarande systemet för utseende av ersättare appliceras också för det fall en kandidat utsetts till ledamot grund av sitt personliga röstetal. Den enda skillnaden i förhållande

till de av Personvalskommitténs föreslagna reglerna är att man inte i första hand utser ersättare grundval av ett personligt röstetal utan i stället tillämpar en listtrogen nanmordningsmetod över hela linjen. Någon inverkan på väljarens möjligheter att påverka ersättarvalet i förhållande till de regler som tillämpats i de genomförda valen med

personröstning kan ett sådant systern knappast sägas medföra. I det

system som använts i val med personvalsinslag beaktas, som exemplet

ovan visar, inte samtliga personröster för en ersättare. Ändringarna

skiljer sig således från vad Personvalskommittén föreslog i dessa

delar. Ett exempel skall visa skillnaden i förhållande till kommitténs förslag. Exemplet är endast en förändring av det tidigare redovisade.

Överväganden och förslag 93

Exempel 4.6.3 forts. 6

Vi erinrar oss valsedlarna och röstfördelningen från början exempel 4.6.3.

Sedel l 9 400 Sedel 2 4 800 Sedel 3 200 Sedel 4 600 A 500 C 910 C B 740 B 510 B C A 400 A D 300 D 100 D E l 090 E l 200 E F F 750 F Q 200

Pâ personröster har kandidaterna E, B och C utsetts. Tre ersättare skall nu utses för var och en av dessa enligt det i dag gällande ersättarsystemet. Eftersom det är fråga om saxade listor skall ersättare utses från de sedlar som medverkat till att E blivit vald. Detta är valsedel l och 2. Dessutom måste antalet valsedlar för det första lediga namnet beaktas. Det finns i detta läge ingen anledning att lösa

upp dessa valsedelsgrupper i några undergrupper som i exemplet

forts. 2. Vi vet att det bland de ursprungliga nanmvalsedlarna finns

400 ändrade sedel 1 och 275 av sedel Detta påverkar emellertid av inte ersättarfrågan eftersom första lediga namn på både sedel 1 och 2 är kandidaten A. Ingen kan konkurrera med A varför den kandidaten utses. På samma sätt förfars för att utse övriga ersättare. Då kommer D och slutligen F att utses. Motsvarande beräkning görs för B och C. Det bör uppmärksammas att exemplet förenklats så att hänsyn till strykningar inte behöver tas eftersom det första lediga nanmet på de båda valsedlarna är detsamma. Om olika kandidater stått som första lediga nanm varje lista är det nödvändigt att tillämpa den s.k. förenklingsregeln. Röstetalet för de olika kandidaterna beräknas som ett intervall där övre gränsen är antalet förändrade och oförändrade valsedlar och nedre gränsen antalet oförändrade valsedlar för gruppen. Om intervallet för de båda första lediga kandidaterna inte överlappar behöver strykningarna inte beaktas. Om överlapp förekommer fördelas strykningarna ut på kandidater till dess inget överlapp förekommer. Den enda skillnaden mellan det system som tillämpats i de val där personröstning varit aktuell och det nu redovisade som används för det fall ingen personröstning förekommit, är att ersättare i det senare inte

utses grundval av personröster. Det kan finnas principiella invändningar mot det senare systemet i

det att personrösterna inte utser ersättare. Ur principiell synpunkt kan

mot detta sägas att valet trots allt i första hand är ett partival. Det är

då rimligt att de av partierna framtagna kandidatlistorna får avgöra urvalet av ersättare.

94 Överväganden och förslag

Skulle det principiella skälet att även personrösterna skall påverka

ersättarvalet anses väga tyngst menar vi att personrösterna måste slå

igenom fullt ut så att den som har högst antal personröster totalt sett blir ersättare så länge kandidaten nått över spärren. I övrigt skall ersättare utses med listmetoden. Detta skulle dock medföra att man för det fall personliga röster avgetts frångår ett listtroget system för utseende av kandidater. Tekniskt innebär det att alla kandidater som kommit över spärren för personval också utses till ersättare så långt

de räcker. Övriga ersättare utses enligt dagens regler i vallagen där

partilistan i princip avgör narrmordningen. Den nu redovisade metoden står dessutom i samklang med utgångspunkten att personvalsinslaget skall förstärkas. I exemplet ovan skulle det innebära att i första hand A och därefter F utses till ersättare för E på grund av personliga röster. Slutligen skall D utses grund av sin placering på listan. Ersättare för B och C utses på motsvarande sätt. Sammanräkningstekniskt innebär det att personröster måste registreras så att ersättare kan utses. Detta sker emellertid redan i och med att ledamöter utses varför förfarandet inte tyngs med ytterligare sammanräkningar. Vid avvägningen mellan vilket av de två sätten att utse ersättare som man bör använda menar vi, till skillnad mot Personvalskommittén SOU 1993:21 s. 135, att personvalsinslaget väger tyngre i detta fall varför personrösterna bör påverka utseendet av ersättare. Härigenom

uppnår man också den förenkling som efterlystes vid remissförfarandet

på Personvalskommitténs betänkande. Vi har därför kommit fram till ståndpunkten att ett system där personliga röster slår igenom helt också vid utseende av ersättare bäst främjar enkelhet i förfarandet och en snabbare sammanräkningsprocedur. Ett förslag enligt dessa principer föranleder ändringar i 14 kap. 16 och 19 §§ vallagen.

iv Dubbelvalsavvecklingen följer reglerna för utseende av ersättare

Eftersom det inte finns något bostadssamband beträffande kandidaterna kan en och samma kandidat ställa upp i flera Valkretsar. Detta kan också leda till att en person blir invald från flera Valkretsar. I vallagen löser man detta genom den s.k. dubbelvalsavvecklingen som innebär att ledamoten tillträder mandatet i den krets där han har störst väljarstöd. Personvalskommittén föreslog regler för hur detta skulle till vid personröstning SOU 1993:21 s. 138. Beträffande detta finns inget att invända utifrån erfarenheterna från de genomförda personvalen. För att utse en ersättare till det mandat som blir ledigt används ersättarreglema. För Personvalskommittén innebar detta att de

ersättarregler som de föreslog också skulle användas vid utseende av

ersättare. Vi delar den uppfattningen men detta innebär att de

överväganden och förslag 95

förenklingar som ovan föreslagits också skall föras med vad gäller

utseende av ersättare vid dubbelvalsavveckling. Detta föranleder ändringar i 14 kap. 10 och 16 §§ vallagen.

v Exempel på det föreslagna ersättarsystemeti kommun med tva

Valkretsar

Vi skall i detta underavsnitt med ett exempel visa hur det föreslagna systemet med fullt genomslag av persomösterna på ersättarsidan fungerar. Vi har valt ett exempel för en kommun. Exemplet utgår från en kommun som är indelad i två Valkretsar. Ett

parti går fram med två olika nanmlistor. Valsedelstyperna framgår av

uppställningen nedan. Samma listor används i båda valkretsarna. I

exemplet har partiet erhållit toltalt fem mandat i kommunen varav tre

i valkrets I och två i valkrets II. Kommunfullmäktige har beslutat att antalet ersättare skall vara hälften av antalet ledamöter vilket för det

här fallet innebär 3 ersättare eftersom avrundning skall ske uppåt.

Exempel 4.6.3.v Valsedlarnas utseende

SedelI Sedel 2 A K B L C M D N E O F P G Q H R

Vi skall utifrån dessa förutsättningar beskriva hur ersättare utses enligt de föreslagna reglerna där personrösterna slår igenom fullt ut. Ledamöternas personröster och jämförelsetal framgår nedan. I valkrets I har partiet fått totalt 6 500 röster och i valkrets har det fått 5 500 röster. Detta betyder att partiet har fått 500 röster i varje

valkrets på partimarkerade valsedlar. Dessa påverkar inte namn-

ordningen kan ha betydelse för dubbelvalsavveckling eftersom en men kandidat som valts i tvâ Valkretsar skall tillträda mandatet i den krets där röstetalet är störst i förhållande till rösterna för partiet i valkretsen. Spärren är i krets I lika med 325 röster och i krets lika med 275 röster.

96 Överväganden och förslag

Exempel 4.6.3.v Kandidatemas personliga röstetal och jämförelsen

Partiet Valkrets I 6 500 röster 3 mandat Valkrets H 5 500 röster 2 mandat

Sedel 1 3 500 sedel 2 2 500 sedel l 3 000 sedel 2 2 000 A pr 700 K pr 450 A pr 455 K jfr 2 000 B pr 350 L jfr 2 500 B jfr 3 000 L jfr 1 000 C jfr 3 500 M jfr 1 250 c pr 300 M jfr 666 D N D N E 0 E 0 F pr 330 P 1 P G Q G Q H R H R

Vi skall nu utse ledamöter vilket i första hand skall ske utifrån kandidaternas erhållna särskilda personröster. I krets I har fyra personer erhållit personliga röster överstigande spärren. Det är A, K,

B och F. Det år alltså fler än partiet fått mandat i kretsen. Ledamöter-

na utses bland dessa efter storleken rösterna varvid A, K och B utses. För krets har endast två ledamöter fått personröster över spärren. Detta är A och C. Dessa skall utses efter sina personliga röstetal. Utfallet blir som framgår nedan.

Exempel 4.6.3.v Ledamöterna utses. Dubbelvalsavveckling

Valkrets I 3 mandat Valkrets II 2 mandat

A pr 700 A pr 455 dubbelvalsavvecklad K pr 450 C pr 300 B pr 350 B kan ersätta A redan vald krets I D ersätter A röstetal

Som framgår är A vald i båda valkretsarna varför dubbelvalsavveckling måste vidtas. A skall ta plats där A har det relativt sett högsta röstetalet. I krets I är detta 700 / 6 500 z 0,11. I den andra valkretsen är det 455 / 5 500 0,08. A tar således plats i krets z Därefter skall det utses en kandidat som kan ersätta A i krets II. Detta förfarande följer ersättarreglerna. Kandidaten som skall ersätta A skall i första hand utses bland kandidater som erhållit personliga röster över spärren i valkrets II. Eftersom den enda kandidat som klarat spärren är utsedd till ledamot blir den lista som utsett A avgörande; detta är valsedel 1 i krets II. Eftersom B och C är utsedda till ledamöter är första lediga nanm D som också ersätter A. De utsedda ledamöterna

kan dâ uppställas för varje valsedel enligt följande.

överväganden och förslag 97

Exempel 4.6.3.v Utsedda ledamöter uppställda listvis

Valkrets I 3 mandat Valkrets II 2 mandat Sedel 1 3 500 Sedel 2 2 500 Sedel I 3 000 Sedel 2 2 000

LEDAMÖIER A K D B C

Sedan ledamöter utsetts kan man gå över till att utse ersättare. Detta

skall enligt förslaget i första hand ske utifrån kandidaternas personliga

röstetal. Först inte ersättare i tillräcklig omfattning kan utses enligt om

sina personliga röstetal skall det listtrogna systemet tillämpas. Liksom

i dag måste det iakttas vilket antal ersättare kommunen bestämt. I exemplet är det tre ersättare som skall utses. Nedan visas första omgången.

Exempel 4.6.3.v Ersättare för utsedda ledamöter omgång 1

Valkrets I 3 mandat Valkrets II 2 mandat Sedel 1 3 500 Sedel 2 2 500 Sedel I 3 000 Sedel 2 2 000

ERSÄITARE Omgång l F för A och B F för K E för D och C 2

Som framgår har endast tvâ ersättare utsetts. F utses i valkrets I

grundval sina personliga röster för samtliga kandidater. I valkrets

av

har ingen ytterligare kandidat erhållit personliga röster över spärren

varför listtroheten blir avgörande. E är första lediga namn på den listan varit med och utsett C. E skall då utses till ersättare för C. som E skall också till ersättare för D i detta sammanhang skall

utse som

likställas med A eftersom E är första lediga namn också på den lista

som skall gälla för D.

Exempel 4.6.3.v Ersättare för utsedda ledamöter omgång 2

Valkrets I 3 mandat Valkrets II 2 mandat Sedel 1 3 500 Sedel 2 2 500 Sedel 1 3 000 Sedel 2 2 000

ERSÃITARE Omgång l F för A och B F för K E för C och D 2 Omgång 2 E för A och B L för K 3

överväganden och förslag

Eftersom antalet ersättare är lägre än det kommunen bestämt och samma ersättare utsetts för tre eller fler ledamöter för A, B och K krävs ytterligare en andra omgång för berörda ledamöter. Vi ser nu att antalet ersättare uppgår till tre vilket motsvarar vad kommunen bestämt varför någon ytterligare omgång för att utse ersättare inte är nödvändig. Om antalet ersättare skulle kommit att överstiga det bestämda antalet spelar ingen roll eftersom det enligt reglerna inte står något om att det inte kan finnas fler.

4.7 Särskilda överväganden beträffande valet till

Europaparlamentet

I detta avsnitt behandlar vi vissa frågor som har anknytning till valet till Europaparlamentet som inte har direkt anknytning till personvalsmomentet i det valet. Frågorna har dock samband med vissa frågor som behandlats i betänkandet varför vi valt att uppmärksamma dem i detta sammanhang.

4.7.1 Poströstningen vid val till Europaparlamentet

Det har redan tidigare uppmärksammats att poströstning kan orsaka problem när det gäller att behålla valhemligheten. Så var fallet med kyrkofullmäktigevalen innan en lagändring trädde i kraft för dessa val

år 1988 se prop. 1984/85:119, bet. 1984/85:KU28. I lagstiftnings-

ärendet hade Riksskatteverket uppmärksammat att valhemligheten kunde avslöjas eftersom antalet poströster var så få. Vid den preliminära räkningen som skedde hos Valnämnden på onsdagen efter valdagen fanns därför risk för att poströsterna kunde hänföras till vissa väljare. Folkstyrelsekommittén som gjorde en undersökning av förhållandena i senare val instämde och föreslog förändringar. Departementschefen ansåg i likhet med de båda övriga myndigheterna att det var ett allvarligt problem att valhemligheten inte alltid kunde upprätthâllas. Det är ett grundläggande krav i demokrati att en valförfarandet är utformat så att valhemligheten bevaras. Han föreslog därför att poströstningen vid val till kyrkofullmäktige skulle avslutas redan på torsdagen före valdagen. Riksdagen beslutade i enlighet hänned. Riksskatteverket har nu utvärderat valet till Europaparlamentet och sammanställt det med siffrorna från 1994 års allmänna val. Det framgår att det vid riksdagsvalet år 1994 förekom att 21 av de 247 valnärrmderna vid sin onsdagsräkning godkände 25 eller färre poströster. För valet till Europaparlamentet var motsvarande siffror 101 valnärrmder som godkände 25 eller färre poströster. Mot detta skall

Överväganden och förslag 99

ställas att det minsta antal röster som över huvud taget godkändes vid valet år 1994 ll och i valet till Europaparlamentet 4. Vid det var

valet det 19 valnämnder godkände 10 eller färre

senare var som röster. Mot bakgrund vad som yttrades vid det tidigare refererade av

lagstiftningsärendet är det uppenbart att det föreligger problem vad gäller valhemligheten vid valet till Europaparlamentet för poströst-

ningen. Om bedömar att valdeltagandet fortsatt kommer att vara man lågt i det valet bör det i den permanenta vallagen för val av företrädare till Europaparlamentet införas en regel som innebär att personröstning skall avbrytas fyra dagar före valdagen. Vi har inte utformat något författningsförslag med hänsyn till den

överarbetning pågår inom vallagsomrâdet. Emellertid bör i den

som slutliga lagtexten regel med detta innehåll föras in för val till en

Europaparlamentet.

4.7.2 Utläggning av valsedlar

I anslutning till vallokal skall ordnas lämplig plats där partierna får sina valsedlar. På postkontor skall också plats för valsedlar lägga ut iordningställas. Där skall förutom de valsedlar som central valmyn- -

dighet för, dvs. partimarkerade- och ifyllningsvalsedlar för

ansvarar

partier fått vissa andel rösterna i tidigare val partier kunna

som av lägga ut sina valsedlar. Narrmvalsedlar får dock inte förekomma. Dessa reglerna har vi redogjort för i avsnitt 4.4.3. Reglerna gällde också i valet till Europaparlamentet.

l samband med valet till Europaparlamentet kritiserades reglerna och det ifrågasattes valet grundas principerna om allmän och

om lika rösträtt. Skälet till detta att partier fick valsedlar utlagda var valmyndighetens försorg endast för det fall de fått en procent genom rösterna vid något de två senaste riksdagsvalen. Eftersom vissa av av partier ställde i valet till Europaparlamentet var nya och inte som upp tidigare deltagit i något val förutsättningarna inte lika för samtliga var partier. Enligt vår mening finns inte anledning att i detta sammanhang överväga huruvida reglerna utläggning valsedlar skall få en om av

utforrrming. De regler som gällde för valet till Europaparlamen-

annan år 1995 utformades för att begränsa statens kostnader för valsedtet

larna. Eftersom det första gången som valet hölls anknöts gränsen

var

till tidigare riksdagsval. För framtida val till Europaparlamentet kan anknytningen ske till det val hölls till Europaparlamentet år 1995.

som Detta är också vårt förslag för den slutliga regleringen av en vallag för

europaparlamentsvalen. Något särskilt hinder mot att förfara på det

sätt skett kan enligt vår bedömning inte sägas framgå vare sig av som valrättsakten eller andra direktiv.

1996:66 101 sou

5 Genomförande och kostnader

5. 1 Genomförande

De förslag till författningsändringar förs fram i detta betänkande som skall kunna införas till de allmänna valen år 1998. Detta för att få till stånd ett enklare valsystem med, förutom den traditionella partiröstningen, möjlighet för väljarna att avge en särskild personröst. en Förslagen skall dock i samband med de som vi fört fram i ses betänkandet Vissa valfrågor SOU 1995:143. Vad framför allt kräver uppmärksamhet är de här föreslagna som

reglerna skydd för partibeteckning och anmälan av samtliga

om kandidater. I det tidigare nämnda betänkandet föreslogs två alternativa

modeller för skydd mot missbruk av den fria nomineringsrätten. Det i första hand förespråkades obligatoriska valförberedelser där

som var

både partier och kandidater skulle anmälas vid val. Det andra gick ut

på att det straffrättsliga ansvaret för missbruk skulle lyftas fram och

få återverkningar valgenomslaget. För närvarande remissbehandlas

dessa förslag. Båda förslagen krävde, i den utformningen de fick i

betänkandet, grundlagsändringar. De kan således inte få effekt förrän

efter valen år 1998. För att komma till rätta med dels missbruket av den fria nomineringsrätten, dels de problem i samband med sammanräkningen som

kan uppstå personröstningen lämnar vi en alternativ lösning i

genom detta betänkande. Regleringen är enligt det här lämnade förslaget fakultativ frivillig. Det står partierna fritt att registrera beteckning

de kan också låta bli. Om beteckningen registreras uppstår skydd

men

att partiets alla kandidater anmäls. Det skydd som uppnås är

genom omfattande. Genom att reglerna gjorts fakultativa krävs ingen grund-

lagsändring och partideñnitionen i 3 kap. 7 § regeringsformen berörs

inte. Efter det att remissförfarandet på vårt tidigare betänkande avslutas kan de regler vi föreslår här angående anmälan av kandidater som kombineras med vilket helst av de tidigare nämnda förslagen. Det som kan således utgöra del i obligatoriska valförberedelser. Om den en andra lösningen föredras med utökat straffrättsligt ansvar kan detta

förenas med det fakultativa skyddet för partibeteckningen. Förslaget till fakultativ anmälan kandidater kan också ses som en självständig

av reglering. Det föreligger därför inget hinder att redan nu införa reglerna och behålla dem också på lång sikt.

102 Genomförande och kostnader

Förslaget i detta betänkande om anmälan av kandidater bygger på dagens regler om skydd för partibeteckning och beställning av valsedlar. Det krävs således i princip inga organisatoriska förändringar för att genomföra den delen. I övrigt berör förslagen till stora delar endast valmyndigheterna där förenklingar föreslagits. Några särskilda svårigheter med genomförandet kan inte förutses för dessa. I övrigt innebär dessa frågor stora förändringar för de enskilda väljarna. Betydande inforrnationsinsatser är nödvändiga för att reformen skall kunna genomföras ett lämpligt sätt. Detta behandlar vi ytterligare i avsnitt 4.2.

5.2 Kostnader och offentliga åtaganden

Direktiven dir. 1994:23 angående offentligt åtagande innebär att en prövning huruvida en verksamhet skall ha ett statligt huvudmannaskap kan underlåtas om det rör genuint kollektiva nyttigheter. De allmänna valen kan sägas tillhöra själva grunden av sådana nyttigheter varför vi

inte gör någon prövning i frågan.

I övrigt kommer en reform med ökat personval, som Person-

valskommittén påpekade SOU 1993:21 s. 196, medföra ökade

kostnader för det allmärma. Det finns dock ingen anledning att anta att de i detta betänkande framförda förslagen lång sikt skulle leda till ytterligare kostnader. I stället kan goda grunder antas att våra förslag leder till besparingar och då särskilt vid sammanräkningsförfarandet. Att uppskatta dessa är dock inte möjligt i nuvarande skede innan man med säkerhet vet t.ex. vilka ADB-rutiner som kommer att tillämpas.

1996:66 103 SOU

6 Författningskommentar

6.1 Förslag till ändring i vallagen

De förslag till ändringar vi för fram skall ses mot bakgrund av som Personvalskommitténs förslag till lagändringar med anledning av

förslagen till ökat personval SOU 1993:21. Kommitténs förslag skall

till valen är 1998. Den utvärdering vi utför har i vissa permanentas fall lett till att de tidigare föreslagna ändringarna föreslås reviderade. Åter andra förslag lämnas orörda i det skick som kommittén föreslog. I detta betänkande redovisas samtliga förändringar, dvs. både de av

Personvalskommittén föreslagna författningsförslagen och de författ-

ningsförslag vi nödvändiga utöver kommitténs förslag. De som anser kommittén förordade förändringarna vi inte behandlar har av som antingen ansetts överspelade eller ansetts inte ha så stor aktualitet att de skall inflyta i den slutliga utformningen vallagen. Ett exempel av på detta är kommitténs förslag angående anmälan av partier som upptagits form i vårt betänkande Vissa valfrågor SOU i annan 1995:143. Det sagda medför att vi i vårt författningsförslag har med vissa förslag Personvalskommittén framförde; andra utelämnas. som Vi har valt detta framställningssätt för att reformens hela omfattning, vi den, skall finnas samlad. Författningskommentaren anger som ser huruvida förslaget i detta betänkade helt följer kommitténs. Det pågår allmän översyn vallagen. Tanken är att det skall en av föreligga vallag till 1998 års allmänna val. Vi har dock valt att en ny för närvarande grunda våra förslag den gällande vallagen. En nu överarbetning till den vallagen får ske sedan remissbehandlingen nya avslutats.

5 kap.

Kapitlet innehåller fakultativa regler om skydd för partibeteckning.

För att ett parti enligt gällande regler skall erhålla skydd krävs att nu

det registrerar partibeteckning och anmäler minst fyra kandidater.

en För underlätta sammanräkningen och skapa bättre förutsättningar att

för personröstning vid valen föreslås ett fakultativt systern där samtliga

kandidater anmäls. Regleringen bygger nuvarande ordning med anmälan kandidater och beställning valsedlar och innebär i stora av av drag följande.

Ett parti kan, måste inte, registrera en partibeteckning. Om

men partiet registrerar beteckning skall det också anmäla samtliga en kandidater det att ställa upp med i valet. För ett parti som som avser

104 Författningskommentar

registrerat partibeteckning kan inte kandidater nomineras fritt. Om ett

sådant parti ändå väljer att inte anmäla kandidater till något val finns, liksom i dag, möjlighet att ändå fritt nominera kandidater. Regleringen innebär således liksom i dag tvâ parallella sätt för hur kandidater förs fram i valet. Skillnaden mot dagens system är att de partier registrerat som partibeteckning ges möjlighet till ökat skydd mot manipulationer med beteckningarna i valen. Ur sammanräkningssynpunkt vinner att man

kandidater för i princip alla partier som kan förväntas ta plats i den valda församlingen är kända förhand. sammanställt med förslaget

att inte tillåta strykningar och tillskrivna underlättas namn samman-

räkningsförfarandet väsentligt i förhållande till vad som eljest skulle

gällt i ett valsystem med ökat personvalsinslag. Detta också klara ger besked till väljarna i fråga om vilka kandidater som ställer upp. Personröstningen sker utifrån de namn som finns upptagna på en valsedel.

8 § Förslaget till ändring av paragrafen är nytt i förhållande till Person-

valskommitténs förslag i betänkandet Ökat personval SOU 1993:21.

Föreskriften i första stycket om minsta och högsta antal anmälda kandidater slopas. I stället föreslås regler om att alla kandidater skall

vara anmälda för ett parti som registrerat beteckning. Härigenom uppstår en möjlighet att redan före valet veta vilka kandidater som

skall delta. Det kan inte heller uppstå någon tvekan vilka kandidaom ter som är anmälda på sätt som kan ske enligt de nuvarande reglerna. De allra flesta partier har registrerat partibeteckning. Amnälan av kandidater kommer därför att ske i huvudsak alla kandidater inför av

valet. Sammanräkningsförfarandet underlättas under sådana för-

hållanden väsentligt. Genom regeln i sista stycket skall samtliga kandidater länma sitt samtycke till anmälan. Redan i dag tillämpar de etablerade partierna ett förfarande där samtliga kandidater samtycker till nomineringen. Det kan tyckas överflödigt att regeln i 6 kap. 7 ovilliga a om kandidaters rätt att anmäla att de inte kandiderar på visst sätt, står kvar. Den regeln kan dock komma att tillämpas eftersom kandidater kan nomineras fritt av partier inte registrerar partibeteckning. som

10 § Förslaget till ändring av paragrafen är nytt i förhållande till Person-

valskomrnitténs förslag i betänkandet Ökat personval SOU 1993:21.

I det anmälningsförfarande vi föreslår kommer länsstyrelserna

som

att vara de myndigheter som tar emot anmälan se 5 kap. 8 § tredje

stycket vallagen. Anmälningarna läggs därefter in i ett kandidatregister ett ADB-medium. Detta register är åtkomligt för samtliga

1996:66 Författningskommentar 105 SOU

valmyndigheter. Regeln i paragrafens sista mening är därför överflödig och kan slopas. Förslaget i övrigt utgår från att listor upprättas över de partier som

registrerat partibeteckning och anmält kandidater. Det medför att för varje valkrets finns listor som anger vilka partier som uppfyller

angivna krav. Föreskrifter finns i 8 kap. 12 § om att sådana listor och annat valmaterial skall finnas i vallokal. Dessa regler innebär att det åligger valmyndigheterna att distribuera det material som lagen anger.

Reglerna om distribution i den nu behandlade paragrafen är därför

överflödiga och kan utgå.

6 kap.

Ändringarna i kapitlet föranleds av att alla kandidater för partier som

registrerat partibeteckning skall vara amnälda. Dessutom införs vissa

upplysningar att strykningar och tillskrivna nanm inte beaktas om

valsedel för ett parti registrerat partibeteckning och anmält

som kandidater.

2 § Förslaget till ändring paragrafen bygger till viss del Personav valskommitténs förslag i betänkandet Ökat personval SOU 1993:21.

Nytt i paragrafen, som behandlar uppgifter på valsedeln, är andra

styckets andra och tredje meningar. I andra meningen förs Personvalskommitténs förslag in om att det skall finnas en ruta för att markera sin personröst. Lagtexten har utformats så att den korrespon-

derar med formuleringen i 3 kap. 1 § regeringsforrnen. Däremot finns

inte föreskriften särskild rad för tillskrivna namn med eftersom om en

vi föreslår särskild reglering beträffande dessa se 3 §. Tredje

en meningen, är medför att det på nanmvalsedel skall anges om som ny,

ett parti registrerat partibeteckning och anmält kandidater. Detta kan lämpligen ske att valsedeln förses med en uppgift ovanför

genom kandidatnanmen som anger att kandidaterna är amnälda. Den föreskriften behövs för att väljarna skall veta om det är tillåtet att skriva till kandidater. Nya sådana regler föreslås i 3

3 §

Tredje stycket, ändrades till 1994 års val efter förslag av Person-

som valskommittén, föreslås slopat. Reglerna i tredje stycket föreskriver att valsedel upptar kandidatnarnn måste ha två anmälda nanm en som överst. Eftersom alla kandidater för partier som registrerat partibeteckning måste anmälda är dessa föreskrifter överflödiga. vara Den föreslagna regeln i tredje stycket är helt ny. Den föreskriver

att skrivs till på valsedel för parti som registrerat partibe-

namn som teckning och anmält kandidater inte beaktas. Detta innebär att skyddet

för partibeteckningarna stärks avsevärt. Dessutom underlättas samman-

räkningen 14 kap. 5 § förslaget. Genom föreskrifterna det

se om att

106 Författningskommentar sou 1996:66

skall framgå om partibeteckningen är registrerad och kandidater anmälda, får väljaren kännedom om huruvida det är tillåtet att skriva

till namn. Reglerna innebär för partier som uppfyller kraven att de

partimarkerade valsedlarna endast kan räknas som en röst på partiet.

På ifyllningsvalsedlarna beaktas endast den tillskrivna partibeteckningen. Här skall reglerna i 5 kap. 4 § uppmärksammas. Om ett parti registrerar sin partibeteckning för riksdagsval gäller den för alla landets kommunala val. Det samma är fallet för kommuner inom ett landsting om partibeteckningen registreras för landstingsval. För att

skydd skall uppstå måste dessutom kandidater anmälas i kommunerna i samtliga val där den registrerade beteckningen gäller. Det händer i dag att partier inte anmäler kandidater trots att de registrerat partibe-

teckning. Om så skulle bli fallet även sedan förslaget om anmälan om kandidater genomförs finns risk för att tomma stolar skall uppstå om inte tillskrivna nanm tillåts i vissa fall trots att partiet registrerat partibeteckning. För att undvika detta har förslaget formulerats så att skydd uppstår endast för det fall partiet både registrerat partibeteckning och anmält kandidater enligt 5 kap. 8 På valsedlar som inte upptar parti som registrerat partibeteckning och anmält kandidater är det enligt förslaget möjligt att skriva till beaktas vid sammanräkningen. Detta motsvarar den nanm som nuvarande ordningen. Ett tillskrivet nanm kommer dessutom att betraktas som en personröst på namnet. Skulle flera namn vara tillskrivna skall väljaren anses ha avgett en personröst för det första

namnet se 14 kap. 5 § förslaget.

I fjärde stycket har införts en särskild regel om strykningar av kandidatnanm på valsedeln. Den innebär att strykningar av namn inte längre skall beaktas vare sig valsedlar som upptar namn för parti som registrerat partibeteckning och anmält kandidater eller annan valsedel. Skulle ett eller flera nanm ändå vara strukna bortses från

strykningarna vid sammanräkningen se 14 kap. 5 § förslaget.

Förevarande stycke ger väljarna upplysning om detta.

8 kap. § Andringen i paragrafen är en följdändring till 5 kap. 10

10 kap. 5 a § Paragrafen reglerar utläggning av valsedlar postkontoren och behandlades inte Personvalskommittén. Genom att sista meningen av i paragrafen utgår innebär det att partierna kan lägga ut valsedlar med

namn också på postkontoren. Härvid bör en sådan ordning kunna upprätthållas att det blir möjligt att valen genomförs enligt före-

skrifterna i vallagen. Det kan dock inte komma i fråga att förordna om

Författningskommentar 107

omval endast för att ett visst partis valsedlar inte funnits ett postkontor. Förslaget innebär inte någon skyldighet för valmyndigheterna eller posten att lägga ut nanmvalsedlar. Däremot öppnas en möjlighet för partierna att få ut sina valsedlar. I praktiken kommer,

förutom partimarkerade valsedlar, också nanmvalsedlar från den egna

valkretsen att finnas postkontoren.

14 kap.

Ändringarna i kapitlet grundar sig till stora delar Personvalskom-

mitténs förslag i betänkandet Ökat personval SOU 1993:21. Vissa justeringar har gjorts enligt vad diskuterats i den allmänna som motiveringen. Förändringarna gäller främst ersättarreglerna. Dessutom har vissa regler tillkommit med anledning av att samtliga kandidater skall anmälas för partier registrerat beteckning. Mandatförsom

delningsreglerna har utfonnats ett mer generellt sätt än vad

Personvalskommittén föreslog utan att någon ändring avses i sak. I

huvudsak utformas reglerna för riksdagsvalet varefter hänvisningar

sker till dessa regler vad gäller landstings- och kommunfullmäktigval.

4 § Paragrafen behandlar ogiltighet av valsedel. Den föreslagna ändringen i andra stycket följer helt Personvalskommitténs förslag i betänkandet Ökat personval SOU 1993:21. Utgångspunkten i stycket är att två valsedlar i valkuvert skall medföra att båda anses ogiltiga. Om samma

valsedlarna skulle ha samma partibeteckning skall rösten tillräknas partiet. Om kandidatnamnen inte är desamma på valsedlarna skall man

bortse från samtliga kandidatnanm. Detta innebär som Personvalskom-

mittén påpekade att skall anses obefintliga även om kandidat-

namnen listorna i huvudsak är olika personrösterna avgetts för ett men gemensamt Detsamma föreslås gälla även för det fall namnen nanm.

är desamma på valsedlarna men personrnarkeringarna inte stämmer

överens mellan valsedlarna. Så torde såväl fall där markering gjorts för olika kandidater på olika valsedlar som fall där markering endast finns på flera valsedlar att behandla. Underförstått framgår en av vara att valsedlarna godtas som giltig röst i befintligt skick endast om de är

desamma både vad gäller partibeteckning och kandidatnarrm samt personmarkeringen är gjord för samma kandidat. Personvalskommittén föreslog att paragrafen skulle utökas med ett tredje stycke med ytterligare regler angående huruvida namn skall

obefintliga. Vi har valt att hänföra dessa till 5 § som är den anses

paragraf huvudsakligen behandlar detta. De särskilda regler som

som finns i andra stycket rör endast särskilda frågor med anledning av att två valsedlar förekommer i valkuvertet.

108 Författningskommentar

5 § Paragrafen behandlar huruvida namn en valsedel skall beaktas. Den föreslås disponerad ett nytt sätt så att det tydligare framgår hur många namn som skall anses obefintliga. I första stycket är det fråga

om ett eller flera namn som skall anses obefintliga medan det i andra

stycket är alla namn på valsedeln som skall anses obefintliga. Vidare kompletteras den med en ny punkt 2 i första stycket samt ett nytt andra och tredje stycke. Andra stycket punkt 2 och 3 är hämtade från Personvalskommitténs förslag beträffande 14 kap. 4 § vallagen i betänkandet Ökat personval SOU 1993:21 medan punkt 4 motsvarar dagens första stycke 2. Den nuvarande punkten 3 i första stycket om

att valsedel måste toppas av två av partiet anmälda kandidater behövs

inte enligt förslaget eftersom alla kandidater skall vara anmälda. Första stycket 1 motsvarar dagens regel. I punkt 2 föreslås att tillskrivna nanm inte skall beaktas på en valsedel för ett parti som registrerat sin partibeteckning och anmält kandidater enligt 5 kap. 8 Sådana namn skall således anses obefintliga enligt punkt För andra partier kan kandidater skrivas till på valsedeln. Dessa tillskrivna nanm behandlas dessutom som personröster enligt 6 kap. 3 § förslaget. Reglerna i andra stycket 1-3 är hämtade från Personvalskommitténs

förslag i betänkandet Ökat personval SOU 1993:21. Punkt

1 avser att hindra partier från att trycka valsedlar utan särskilt utrymme, i form av en ruta, vilket skulle motverka möjligheterna till person-

röstning. Systemet som avses träda i kraft till valen år 1998 medger

endast att en särskild personröst avges. Om flera personröster avges kan det inte avgöras vilken som gäller. I sådant fall skall därför enligt andra stycket 2 nanmen anses obefintliga. Detsamma torde bli fallet om en markering finns för en kandidat och det på samma valsedel finns ett tillskrivet namn som skall räknas som en personröst enligt 6 kap. 3 Rösten räknas dock partiet till godo. För att motverka organiserade valkupper tillåts inte persomnarkeringar som gjorts maskinellt enligt punkt 3 i förslaget. Om markeringar gjorts på maskinell väg skall nanmen valsedeln anses obefintliga. Rösten räknas dock partiet till godo. Punkten 4 i andra stycket motsvarar dagens regel i första stycket Tredje stycket är nytt och anger fall där nanm, till skillnad mot första stycket, skall anses befintliga trots att de enligt normalt synsätt inte finns. Det som åsyftas är att strykningar inte längre skall beaktas. En upplysning till väljarna finns i 6 kap. 3 § förslaget. Om strykningar ändå sker på en valsedel skall valmyndigheten bortse från strykningen. Nanmlistan i dess ursprungliga utfornming gäller alltså trots strykningen. Om endast tillskrivna namn finns på valsedeln och det översta av dessa strukits är det dock naturligt att bortse från både namn och strykning. Någon särskild regel för detta speciella fall är

inte nödvändig se 6 kap. 3 § tredje stycket förslaget.

1996:66 Författningskommentar 109 SOU

De föreslagna reglerna ger, sammantaget med att kandidater för partier med registrerad partibeteckning skall anmälas, goda förutsättningar för sammanräkning röster. För de partier som erhåller av mandat, vilka i allt väsentligt endast torde vara partier som registrerat partibeteckning och anmält kandidater, skall samrnanräkningar för att utse ledamöter och ersättare vidtas. I och med att strykningar och tillskrivna nanm inte beaktas för parti som registrerat partibeteckning och anmält kandidater kommer sammanräkningen att förenklas. Kandidaterna har preliminärt granskats redan vid anmälan och kan läggas in i det för valen framtagna ADB-stödet. Valmyndigheterna kan koncentrera den slutliga rösträkningen till

partier registrerat partibeteckning och anmält kandidater. Det

som torde i de allra flesta fall vara endast dessa partier som erhåller mandat. De skall givetvis redovisas i statistiken. Valsedel för övriga partier, i de flesta av de hittillsvarande valen inte tagit några som mandat, kräver inte någon ytterligare behandling sedan det konstaterats att de inte tagit något mandat. Dessa partier kräver ingen särskild redovisning utan kan redovisas under samma rubrik och skall inte

föranleda någon ytterligare uppmärksamhet i det omedelbara samman-

räkningsförfarandet.

Genom att strykningar och tillskrivna nanm inte beaktas kan arbetet inriktas på att räkna rösterna. Mindre arbete krävs för bedömning av valsedlar. På så sätt kan förutses att sammanräkningsförfarandet kan underlättas sä att tiderna för sammanräkningen inte överskrids. Valresultatet blir också säkrare genom att bedömningsfallen blir färre

än strykningar och tillskrivna namn skulle beaktats. Det sagda

om

gäller oavsett huruvida sammanräkningen sker manuellt eller med

optisk läsning av valsedlarna.

6 §

Paragrafen behandlar utseende av kandidater vid riksdagsval. Den är

direkt från Personvalskommitténs förslag i betänkandet Ökat hämtad

personval SOU 1993:21. Den har illustrerats med konstruerade

exempel kommittén. Dessutom har vi exemplifierat och diskuterat av reglerna mot bakgrund fall från de genomförda försöksvalen och av

valet till Europaparlamentet se avsnitt 4.6.2.

7 § Paragrafen behandlar ersättarreglerna. Reglerna är ändrade i förtill Personvalskommitténs förslag i betänkandet Ökat hållande

personval SOU 1993:21. I den allmänna motiveringen har regeln

behandlats utförligt avsnitt 4.6.3. Ändringarna innebär att person-

rösterna slår igenom även på ersättarsidan i den mån en kandidat erhåller sådana över spärren. Detta leder i sin tur till att det listtrogna systemet får stå tillbaka för väljarinflytandet i förhållande till kommitténs förslag så länge det finns kandidater som erhållit personröster

1 10 Författningskommentar

över spärren. Detta ser vi dock inte som någon nackdel. Inte heller är det någon betydande förskjutning i synsättet. Ur enkelhetssynpunkt är det dessutom en fördel. Namnen har redan ordnats efter sina personliga röster enligt 6 Namnordningen är därför redan klar vid ordnande av ersättare. Ersättare skall enligt vårt förslag utses på samma sätt oavsett hur ledamoten utsetts. I praktiken kommer det dock att finnas två sätt att utse ersättare för en ledamot som utsetts personröster. Ersättare kan för det första utses antingen på personröster enligt förevarande paragrafs andra stycke eller, för det fall inte tillräckligt många kandidater erhållit personröster över spärren, enligt det i dag gällande sättet med listans röstetal som utgångspunkt som anges i tredje stycket i förslaget. För det fall tredje stycket tillämpas beaktas endast de valsedlar från vilka ledamoten erhållit personröster. Listtroheten beaktas inte fullt ut i detta fall.

Om en ledamot utsetts efter sitt jämförelsetal enligt 6 § fjärde

sjunde styckena förslaget kan ersättare endast utses enligt tredje

stycket förevarande paragraf. I sådant fall finns det aldrig någon

kandidat som har klarat spärren för personliga röster. Listtroheten beaktas i dessa fall. Vårt förslag till lagtexten har dock utformats ett mer generellt sätt i förhållande till Personvalskommitténs förslag.

10 § Vårt förslag till reglering av dubbelvalsavvecklingen är hämtat direkt från Personvalskommitténs förslag i betänkandet Ökat personval SOU 1993:21. Regeln får ändrade följder eftersom reglerna om ersättare enligt vårt förslag fått en annan utfomming än vad Personvalskommit-

tén förespråkade se 7 § förslaget. Paragrafen har delats upp i fler

stycken för att öka läsbarheten.

15 § I lagrummet regleras kandidaturvalet vid val till landstings- och kommunfullmäktige. Vårt förslag till reglering är hämtat direkt från

Personvalskommitténs förslag i betänkandet Ökat personval SOU

1993:21. Det motsvarar sättet att utse ledamöter i riksdagsval med den skillnaden att det för kommunala val också finns en absolut spärr för att de personliga rösterna skall få effekt.

16 § I lagrummet behandlas vårt reviderade förslag till regleringen av dubbelvalsavvecklingen vid de kommunala valen. Reglerna bygger

vad som sagts beträffande riksdagsval i 14 kap. 10 § jämfört med 7

Vad som sagts där äger motsvarande tillämpning beträffande de kommunala valen. Det är ersättarreglerna som fått en annorlunda utforrrming i förhållande till Personvalskommitténs förslag. Detta

Författningskommentar 1 11

behandlas i den allmänna motiveringen avsnitt 4.6.3, se också 7 och

19 §§-

18 § Ersättarreglerna vid landstingsval grundar sig på reglerna i 16 § om dubbelvalsavveckling. Som redan sagts föreslår vi ändringar beträffande reglerna utseende av ersättare. De motsvarar i allt om väsentligt vad som föreslagits beträffande reglerna för riksdagsval enligt 14 kap. 7

19 § De kommunala reglerna om utseende av ersättare är självständiga i förhållande till reglerna dubbelvalsavvecklingen. Emellertid är det om meningen att de skall svara mot varandra. Reglerna om utseende av ersättare vid kommunfullmäktigval svarar i allt väsentligt mot de vid riksdagsval enligt 14 kap. 7 Vissa särregler gäller för antalet ersättare i kommunfullmäktigvalen. Vårt förslag innebär att det inte spelar någon roll på vilket sätt ledamoten utsetts. I första hand skall ersättare dock utses bland de kandidater som fått personröster över spärren. Finns inte några ytterligare kandidater som fått personröster över spärren utses ersättare enligt tredje stycket på röstetalet enligt de i dag gällande reglerna. Därefter kontrolleras om antalet ersättare är för lågt i förhållande till vad kommunen bestämt. Om så är fallet och förutsättningarna i fjärde stycket är uppfyllda, skall ytterligare ersättare utses. Ersättare utses återigen bland kandidater som fått personröster om någon fått sådana över spärren. Är så inte fallet utses de enligt fjärde stycket röstetalet enligt de i dag gällande reglerna. Efter varje omgång ersättare som utses kontrolleras om antalet ersättare vad kommunen bestämt. Är det för lågt och motsvarar

förutsättningarna i femte till sjunde styckena är uppfyllda skall ytterli-

gare ersättare utses. Detta pågår till dess föreskrifterna i paragrafen

uppfyllts se exempel i avsnitt 4.6.3.v.

6.2 Förslag till ändring i kommunallagen

5 kap. 5 § Paragrafen behandlar mandattiden för landstings- och kommun-

fullmäktige. I tredje stycket av nuvarande paragraf behandlas en

särregel för Stockholms komun. Särregleringen föreslås upphävd för

att kunna möjliggöra en sammanräkning inom lagstadgad tid. Ändring-

en medför, såvitt kan bedömas, inte några tillämpningssvårigheter.

Reservation och särskilda yttranden

Reservation

av ledamoten Harry Staaf kds angående ersättarsystemet

Jag ser valet av ledamöter som ett val och valet av ersättare som ett annat val. Jag anser att man inte med en särskild personröst kan delta i två val. Därför anser jag att personröster inte bör påverka valet av ersättare. Jag kan därför inte ställa mig bakom de tre sista styckena i avsnitt 4.6.3.iii: Skulle det principiella skälet vallagen." - - - Förslaget skulle enligt min mening i stället ha utformats enligt det alternativ framgår tidigare i texten och således den angivna texten som uteslutits. Det innebär att dagens regler skulle styra ersättarvalet.

Särskilt yttrande Göran Åstrand m, Ingvar Högström

av ledamöterna mp

och Olle Schmidt fp angående avvägningen mellan partiernas och väljarnas inflytande

Vi står helt bakom den analys och de förslag som presenteras i betänkandet men anser att kommittén på en punkt skulle varit tydligare. Erfarenheterna av personvalen visar att en spärrnivå på över 5 procent inte tillräckligt tillgodoser väljarnas önskemål om inflytande på mandatfördelningen. Kommittén redovisar detta utfall tydligt men avstår från att föreslå sänkning av nivån för riksdagsval som en föreslås till 8 procent. Vi att det tydliga utfallet borde föranleda regeringen och menar partiledarna att ånyo diskutera spärrnivån för riksdagsval för att söka finna en lösning härvid som överensstämmer med den vid kommunalvalet och valet till Europaparlamentet tillämpade nivån på 5 procent.

Särskilt yttrande ledamoten Harry Staaf angående kandidaturvalet

av kds

De tillämpade reglerna för personval slår enligt min mening snett när ett parti går fram med flera listor och endast del av mandaten en

114 Reservation och särskilda yttranden

tillsätts på personliga röster. l avsnitt 4.6.2 redovisas tydliga exempel på detta. Särskilt gäller detta exemplet från valet till Europaparlamen-

tet se betänkandet s. 83-84. För Socialdemokraterna valdes här

fjärde kandidaten från en listtyp före fjärde kandidaten på en annan listtyp, trots att den senare erhöll fler röster. Eftersom inte alla mandat tillsattes med personliga röster borde reglerna enligt min mening i ett sådant fall vara utformade så att slutresultatet blivit detsamma som om samtliga mandat tillsatts enligt den dHondt-Pragménska metoden. Om denna metod tillämpats hade fyra kandidater utsetts från den listtyp som fått flest röster och tre från den andra listtypen. Avvikelsen beror enligt min mening att reglerna för personval har hämtats från en förebild där man har en lista och sedan inte anpassat den till det svenska systemet som tillåter flera listor i samma valkrets. Skevheten i de anförda exemplen uppkommer vid den fortsatta sammanräkningen när man konstaterar att samtliga mandat partiet tagit inte kan tillsättas genom personliga röster. Förfarandet innebär att mandaten i första hand tillsätts av de kandidater som erhållit personliga röster över spärren. När övriga mandat skall besättas tillämpas den dHondt-Pragménska metoden. Då tillförs först första lediga nanm på listan samma röstetal som om de som tillsatts på personliga röster valts in i en annan valkrets. Så är dock inte fallet eftersom de invalda ledamöterna tillsatts med röstetalet för listtypen. Jag anser att med den tillämpade metoden dubbelräknas rösterna. Det finns enligt min mening två metoder att göra valproceduren mera rättvisande. En metod kunde vara att i den fortsatta sammanräkningen, sedan mandaten på de personliga rösterna tillsatts, tillämpa den dHondt-Pragménska metoden för samtliga platser varvid också de mandat som tillsatts med personliga röster tilldelas ett jämförelsetal. Efter denna metod räknas sedan övriga mandat in varvid man konstaterar att kandidat som erhållit mandat genom personliga röster redan är vald varefter sammanräkningen fortsätter tills samtliga mandat tillsatts. En annan metod kunde vara att efter det att de mandat som tillsätts med personliga röster tillsatts, listans första tal reducerades med de personliga röster som medverkat till att mandat erövrats. Härvid bör en begränsningsregel införas så att en listas röstetal aldrig reduceras mer än med det kvottal som uppkommer då samtliga angivna röster med godkända namnvalsedlar på partiet delats med antalet erhållna mandat. Eftersom de av mig påtalade effekterna var kända vid lagstiftningstillfället anser jag inte att det ligger inom kommitténs uppdrag att föreslå nya regler. Det bör dock bli ett särskilt utredningsuppdrag.

Källförteckning

Betänkanden

Allmänna betänkanden 1921 Det proportionella valsättet vid val till riksdagen. 1919 års

proportionsvalssakkunnigas betänkande II. Avgivet den 18 april

1921. Riksdagens protokoll 1921 Bih., 2 saml., Avd 2 Bd 2:4

Departementspromemorior Promemoria 1994-12-20 Val till Europaparlamentet

Statens ofentliga utredningar

SOU 1951:56 Om offentlig redovisning av den politiska propagan-

dans finansiering

SOU 1972:15 Ny regeringsforrn ny riksdagsordning

SOU 1974:99 Enhetlig kommunallag SOU 1977:94 Personval och valkretsindelning SOU 1981:53 Stockholms kommunala styrelse SOU 1987:6 Folkstyrelsens villkor SOU 1992:108 VAL Organisation Teknik Ekonomi

SOU 1993:14 EG och våra grundlagar

SOU 1993:21 Ökat personval SOU 1993:63 Person och parti SOU 1993:90 Lokal demokrati i utveckling

SOU 1994:30 Vallagen

Riksdagstryck

Propositioner prop. 1993/94:115 Valperiodens längd och vissa andra grundlagsändringar

1993/94: 129 Försök med särskild personröstning

prop.

prop. 1994/95: 154 Val till Europaparlamentet

Utskottsbetänkanden bet. 1993/94:KU23 Försök i vissa kommuner där väljarna skall kunna avge särskid personröst

bet. 1993/94:KU44 Valperiodens längd m.m. vilande

bet. l994/95:KU8 Utlandssvenskars rösträtt

116 Källförteckning sou 1996:66

bet. 1994/95:KU1 Valperiodens längd bet. 1994/95:KU40 Val till Europaparlamentet och andra valfrågor

Riksskatteverket

Sammanställning 1995-01-19 Personröstning Synpunkter m.m. från valnänmder Uppföljning 1995-03-20 Personröstning Synpunkter m.m. från länsstyrelser Rapport 1996-03-22 Utvärdering av valen 1994 och 1995

Övrigt

Butler, David Ranney, Austin eds Electioneering. A Comparati-

ve Study Continuity and Change. Claredon press Oxford 1992 De allmänna valen 1994. Del 1-3. Statistiska centralbyrån 1995 Håkansson, Ragnar Sandström, Petter, Personvalet 1994 Ett försök för framtiden Examensuppsats från Institutionen för kultur och samhällsvetenskap vid Linköpings universitet 1995 Johansson, Folke, Personval på kommunal nivå" i Westersthâl, Jörgen red. Parti och person SOU 1993:63 Pålsson, Lars Johansson, Christoffer, Försök med personval i - Vaggeryds och Vänersborgs kommun. Examensuppsats från Förvaltningshögskolan vid Göteborgs universitet Valet till Europaparlamentet. Huvudresultat Statistiska meddelanden

Be 66 SM 9601 Statistiska centralbyrån

Wängnerud, Lena, "Kvinnliga riksdagskandidater vem lägger märke till att de finns" i Westersthâl, Jörgen red. Parti och person SOU 1993:63 Zäll, Fabian, Personvalet i Helsingborg. Magisteruppsats från Statsvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet

Bilaga 1

1%

Kommittédirektiv WW

W

till kommittén den fria Dir

Tilläggsdirektiv om

val- 1995:7

nomineringsrätten och vissa andra

frågor Ju 1994:06

Beslut vid regeringssammanträde den 26 januari 1995

Sammanfattning av uppdraget Kommittén den fria nomineringsrätten och vissa andra om valfrågor Ju 1994:06 får i särskilt uppdrag att följa upp den försöksverksamhet ägde i sju kommuner vid 1994 som rum ars val till kommunfullmäktige, där väljarna har kunnat avge särskild personröst.

Kommitténs nuvarande uppdrag

Den 9 juni 1994 beslutade regeringen direktiv dir. 1994:49 till en parlamentariskt sammansatt kommitté som skall se över vissa frågor med anknytning till valsystemet. Kommittén skall i första hand över och lämna förslag se till ytterligare åtgärder för att komma till rätta med missbruk av den fria nomineringsrätten, överväga möjligheterna att införa symboler på valsedlar och undersöka förutsättningarna för en eventuell delning av vissa större riksdagsvalkretsar. I direktiven anges vidare att utredningens övergripande syfte är att skapa ytterligare förutsättningar för goda kontakter mellan väljare och valda samt att det är angeläget att kommittén söker nå sådana lösningar på de olika frågorna att de samlar en bred majoritet. Utredningsarbetet skall enligt direktiven vara avslutat före 1995 ars utgång.

118 Bilaga 1 .sou 1996:66

Personval

Inslaget av personröstning har tidigare varit obetydligt i vårt land. Det hittillsvarande valsystemet brukar karaktäriseras som ett renodlat partival. Som beskrivits i direktiven har emellertid Personvalskommitten i sitt betänkande Ökat personval SOU 1993:21 redogjort för olika modeller med inslag av personval. Personvals-

kommittén föreslog att en reform skulle genomföras med sikte

på att kunna tillämpas först efter 1994 års allmänna val, efter-

som det enligt kommittén vore en fördel om reformen kunde

föregås av viss försöksverksamhet. Betänkandet har remissbehandlats och remissutfallet är

överlag positivt. De flesta remissinstanserna tillstyrker

en reform av innebörd att personvalsmomentet förstärks.

Vid överläggningar mellan riksdagspartierna under år 1993

kom man överens att personröstning enligt den modifieraom

de danska modell med preferensröstning som Personvalskom-

mitten presenterat skall tillämpas första gången vid 1998 års val. Man kom också överens om att sådan personvalsreen form borde föregås av försök på så sätt att det vid val till

kommunfullmäktige i minst tre representativa kommuner år

1994 skulle vara möjligt för väljarna att personrösta.

Mot bakgrund av överläggningarna lade regeringen i pvropositionen 1993/942115 Valperiodens längd och vissa andra grundlagsfrågor fram förslag grundlagsändringar bl.a. om av följande innebörd. l 3 kap. 1 § regeringsformen införs det en bestämmelse om att val till riksdagen sker röstning genom parti med möjlighet för väljarna särskild personröst. att avge

Riksdagen har därefter beslutat i enlighet med regeringens förslag bet. 1993/94:KU44, rskr. 1993/94:315 samt bet.

1994/95:KU1, rskr. 1994/95:3. Ändringen trädde i kraft dlen

ljanuari 1995 SFS 1994:1469. Riksdagen beslutade vidare prop. 1993/94:129, bet.

1993/94:KU23, rskr. 1993/942232 lagen 1994:285 fiörom sök i vissa kommuner där väljarna skall kunna stäravge en skild personröst vid de allmänna valen år 1994.

Bilaga 1 119 sou 1996:66

ñck väljarna i Helsingborg, Linköping, Solna, Härigenom Östersund och Övertorneå möjlighet Vaggeryd, Vänersborg, till kommunfullmäktige särskild att vid 1994 års val avge personröst. s. 12 regeringen att det var viktigt

l propositionen angav

försöksverksamheten följdes inte minst mot bakgrund att upp, verksamheten är tänkt bli permanent i samtliga av att att val redan år 1998. Utvärderingen borde enligt regeallmänna sikte de tekniska, ekonomiska, organisaringen närmast ta

och praktiska aspekterna. Ett viktigt moment i utvär-

toriska vilka effekter det systemet får i förderingen sades vara nya till vad skulle ha blivit fallet i fråga hållande som annars vilka kommer att besätta de mandat som om personer som partierna tilldelats.

Det särskilda uppdraget

får i uppdrag utföra den uppföljning av för-

Kommittén att

söksverksarnheten med personröstning som en parlamentariskt

tillsatt referensgrupp hittills haft i uppdrag att göra.

Efter de allmänna valen genomfördes i höstas har

det att

Riksskatteverket påbörjat utvärdering försöket med per-

en av sonröstning ägde i de sju kommunerna. Vidare pågår som rum inom Statsvetenskapliga institutionen vid

ett uppföljningsarbete

Göteborgs universitet. Vid sidan dessa studier är det emellertid också angeläget av försöksverksamheten följs i form där det finns att upp en

representation. För det ändamålet bildades före

parlamentarisk

referensgrupp, bestående riksdagsledamöter och valet en av

andra representanter från de dåvarande riksdagspartierna,

utom från Ny demokrati.

bör över kommittén den fria

Uppföljningen tas av om

nomineringsrätten och vissa andra valfrågor, eftersom den har

uppdrag över olika frågor med anknytning till valsyste-

i att se bl.a. frågor behandlats Personvalskommittén och met, som av

eftersom de politiska partierna med ett enda undantag

- -

120 Bilaga 1 sou 1996:66

utsett samma personer att företräda dem såväl i kommittén

som i referensgruppen.

Det särskilda uppdrag som kommittén härmed får är inte mera omfattande än att det bör kunna slutföras inom den ursprungliga tidsramen för kommitténs arbete.

sou 1996:66 121 Bilaga 2

tIA/la

Kommittédirektiv

W

Tilläggsdirektiv till Nomineringsrätts- och Dir.

valkretskommittén l994:O6 19953115

ln

Beslut vid regcringssammantriitlt den 24 atugusti |995

Sammanfattning uppdraget av Nomineringsráitts- och valkretskommittén Ju l994:06 får i särskilt uppdrag att följa resultatet den möjlighet att upp av rösta på person som kommer att finnas vid valet i Sverige av företrädare till Europaparlamentet den l7 september 1995.

Kommitténs nuvarande uppdrag

Den 9 juni 1994 tillkallade regeringen parlamentariskt en sammansatt kommitté som skall över vissa frågor med se anknytning till valsystemet dir. 1994:49. Kommittén, som har antagit namnet Nomineringsrätts- och valkretskommittén, skall i första hand över och lämna förse slag till ytterligare åtgärder för att komma till rätta med missbruk av den fria nomineringsrätten. överväga möjligheterna att införa symboler på valsedlar och undersöka förutsättningarna för en eventuell delning av vissa större riksdagsvalkretsar. Utredningens övergripande syfte är att skapa ytterligare förutsättningar för goda kontakter mellan väljare och valda. Det anges också i direktiven att det är angeläget att kommittén söker nå sådana lösningar de olika frågorna att de samlar en bred majoritet. Jtredningsarbetet skall enligt direktiven vara avslutat före l995 års utgång.

122 Bilaga 2

Genom tilläggsdirektiv den 26 januari 1995 fick kommittén i särskilt uppdrag att följa den försöksverksamhet som upp ägde i sju kommuner vid 1994 árs val till rum kommunfullmäktige, där väljarna har kunnat särskild avge personröst dir. 1995:7. Enligt direktiven var det särskilda uppdraget inte omfattande än att det borde kunna mer slutföras inom den ursprungliga tidsramen för kommitténs arbete.

Personval

Efter överläggningar kom riksdagspartierna under är 1993 överens om att personröstning skall tillämpas första gången vid 1998 ärs val. Personröstningen skall genomföras enligt den modifierade danska modell med preferensröstning som i sitt betänkande Ökat Personvalskommittén presenterade personval SOU 1993:21. Partierna kom också överens om att sådan personvalsreform borde föregås av försök pä sä en sätt att det vid val till kommunfullmäktige i minst tre representativa kommuner är 1994 skulle vara möjligt för väljarna att personrösta. Mot bakgrund av överenskommelserna beslutade riksdagen grundlagsändringar, varigenom det bl.a. infördes en ny om bestämmelse i 3 kap. 1 § regeringsformen. Bestämmelsen innebär att vid val till riksdagen sker röstning parti med

möjlighet för väljarna att avge särskild personröst. Ändringen

trädde i kraft den 1 januari 1995 SFS 1994: 1469. 1 propositionen 1994/95:154 Val till Europaparlamentet anförde regeringen följande. Ett svenskt system för val m.m. till Europaparlamentet bör sä långt det är möjligt utformas så att det ansluter till gällande ordning för riksdagsval. nu Eftersom det står klart att det vid 1998 års allmänna nationella val och framöver kommer att finnas möjlighet till personröstning, talar starka skäl för att valet till Europaparlamentet även i detta avseende bör genomföras pä ett sätt ansluter till det som gäller vid val till riksdagen. som

sou 1996:66 Bilaga 2 123

Därför borde väljarna vid 1995 års val till Europaparlamentet möjlighet att personröst enligt samma regler som ges avge förutses galla för 1998 års riksdagsval. l frågan hur många personröster en kandidat måste om för partiets rangordning på valsedeln skall sättas ur spel, att dvs. vilken nivå är lämplig för en spärr, föreslog som regeringen att spärren skulle sättas vid den undre gräns som Personvalskommittén föreslagit, dvs. 5 procent. Riksdagen godtog regeringens förslçv bet. l994/95zKU40, rskr. 1994/95273.

Det särskilda uppdraget

Nomineringsrätts- och valkretskommittén får i uppdrag att följa upp resultatet av personröstningen vid valet av Sveriges företrädare till Europaparlamentet den 17 september 1995. Kommittén har nu, vid sidan av sitt ursprungliga uppdrag, fått två olika uppdrag att följa upp personvalsverksamhet. Det sammanlagda arbetet kan inte förväntas bli klart till utgången av år 1995. Kommittén skall därför redovisa sina överväganden i två etapper. l en första etapp, senast den 31 december 1995, skall kommittén fullfölja det uppdrag som lämnats den i de ursprungliga direktiven. l en andra etapp skall de två uppdragen om personvalsverksamheten redovisas. Utredningsarbetet i denna etapp skall vara avslutat senast den l mars 1996.

PERSONRÖSTNING Av docenten Folke Johansson

Bilaga 3 127

Innehållsförteckning

Förord 131 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

I PERSONVALET 1994

l Förutsättningar 133 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Syfte 134 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bakgrund 135 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Effektivitet ipersonröstningen 138

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . Målsättningar 139 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . Försöket i kommunalvalet 1994 140 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Undersökningsdesign 141 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Några metodsynpunkter 143 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Disposition 144

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2 Information och massmedia 145

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Information 145 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Förutsättningar 146 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kommunerna 147 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Massmedia 147 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3 Politikerna 154 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Politikernas syn pâ personval 154 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Nomineringarna 159 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kandidatargument 161 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Valkampanjerna 165 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Organisation 165 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Personvalskampanjer 167

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Personvalets genomslag 171 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Effekten personkampanjer 176 av . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Representationsideologi 177 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

128 Bilaga 3

4 Väljarna 183 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Väljarnas kännedom om personvalet 183 . . . . . . . . . . . . . . . . . Informationskanaler 183 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Syn personröstning 187 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Politikerkontakter 190 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Omfattningen av personröstning 192

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Vilka väljare personröstar 195 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Personröstning och röstdelning 205

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . Varför inte personrösta 206 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Argumentation för viss kandidat 208

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Utjänming mellan könen 214 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Representativitet 215 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5 Utfall 218

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Omfattningen av personröstande 218 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Information 219 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Politikeraktivitet 219 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Väljaraktivitet 221

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Några synpunkter 222

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Käll- och litteraturförteckning 224 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Personvalsprojektets genomförande av Roger Haglund 227

. . . . . Ingående moment 227 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Medborgarenkäten 228 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Politikerenkäten 233 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Massmedieanalysen 238 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Valledarundersökningen 239 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Samtliga medarbetare i Personvalsprojektet 1994 241

. . . . . . . . .

PERSONRÖSTNING I EUROPAPARLAMENTSVALET

6 Avsikten med studien 243 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Studiens uppläggning material och metod 244 - . . . . . . . . . . . . . Säkerheten i resultaten 244 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7 Valkampanjen 245 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

sou 1996:66 Bilaga 3 129

8 Röstning i europaparlamentsvalet 247 . . . . . . . . . . . . . . . . . Valdeltagande i olika grupper 247 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Motiv för att inte rösta 252 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Samvariation mellan olika motiv 256 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Partiröstning 258 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

9 Personröstningi europaparlamentsvalet 262 . . . . . . . . . . . . . . Prognosen för personröstande 265 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Synen personröstning 266 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Motiv för personröstning viss kandidat 266 . . . . . . . . . . . . . . Namnkännedom 269 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Motiv för att inte personrösta 271 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Personröstning och partibyte 273 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

10 Utfallet av personröstning 276

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

11 Valet och personvalet några reflexioner 280

- . . . . . . . . . . . .

Källförteckning 283 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilaga 3 131

FÖRORD

Undertecknade fick i april 1994 i uppdrag av regeringen att göra en utvärdering hur försöket med personval i sju kommuner i 1994 års av

kommunalval fungerat. Regeringen anslog i beslutet medel till

kostnaderna för materialinsamling och assistenthjälp. Föreliggande studie har genomförts vid Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet. Folke Johansson har varit huvudansvarig. Fil kand Roger Haglund har medverkat assistent och därvid svarat för materialinsamling som och samordning. Han har också ställt samman metodredovisningen i medföljande bilaga, samt redigerat föreliggande rapport. Kodning av medborgar- och politikerenkäter har utförts av fil mag Hans E Andersson och fil stud Malin Haglund. Tidningsartiklar har registrerats och kodats Malin Haglund och fil stud Sanna Johansson. av Intervjuer med valledare har utförts fil kand Ragnar Håkansson, fil av kand Lars Pålsson, fil kand Christoffer Johansson och fil kand Petter Sandström. Uppdraget är avslutat i och med föreliggande rapport, som författats av Folke Johansson.

Göteborg i augusti 1995

Folke Johansson Lars Strömberg Fil dr Professor

Rapporten personvalet 1994 avlämnades ursprungligen i augusti

om 1995. I denna något reviderade version har tillkommit ett par mindre

avsnitt rörande dels effekter personvalskampanjer, dels relationen

av mellan röstdelning och personval. Den fullständiga dokumentation som ingick i första versionen har också avsevärt begränsats. För den nu

undersökningstekniskt intresserade finns det nu utelärrmade materialet

tillgängligt på Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet.

Vidare presenteras här särskild rapport rörande personvalet i

en samband med valet till europaparlamentet. Den kan ses som en fristående fortsättning på kommunrapporten. De teorianknytningar som görs i kommunrapporten har givetvis relevans också för den nya rapporten, de förts tidigare upprepas inte där. men resonemang som Med tanke de speciella förhållanden som gällde för europaparla-

132 Bilaga 3

mentsvalet i relation till mer ordinarie val, så fanns också skäl att olika sätt bredda analysen utanför vad som alldeles omedelbart berör

personvalsfrågan. Bland annat ingår resonemang omkring det låga

valdeltagandet.

Folke Johansson Docent

Bilaga 3 133 sou 1996:66

I PERSONVALET 1994

1 Förutsättningar

Personval är inte någon företeelse i Sverige. Under i det närmaste ny halvt sekel från och med införandet tvâkammarriksdagen hade ett av vi majoritetsval, huvudsakligen i emnansvalkretsar. Förvisso spelade sakfrågor ibland stor roll. Den första riktigt stora var tullfrågan. Samtidigt fanns det dock ett stort utrymme för bedömning av

kandidaten När partisystemet började slå igenom omkring

som person.

sekelskiftet, så begränsades personinslaget. När man röstade på parti så hade ibland bara kandidat från varje parti. Då krävdes att

man en

bedömde personfrågoma synnerligen viktiga för att man

man som

skulle villig att rösta en annan kandidat och därmed byta parti

vara

det skälet. När det proportionella valsystemet infördes från och

av

med 1911 års val så började rösta partilistor i flerrnansvalkret-

man Partiernas roll förstärktes och den blev ytterligare förstärkt i och sar.

med parlamentarismen. Det sista stora steget var införandet av riksproportionaliteten och utjärrmingsmandaten. Därmed har partierna i det representativa Tilläggas kan att

nått en total dominans systemet.

det till stor del är samma partier som drivit kravet på riksproportionalitet och varit mest pådrivande när det gällt personval.

som

Den inbyggda motsättningen mellan partierna och framför allt de aktiva eller intresserade väljarna kan avläsas såväl i behandlingen

mer

frågan införande personval i Sverige, som i utformningen av

av om av

personvalsinslag i olika andra system. I diskussion och argumentation

såväl i utformningen system kan man se utslag av motsättsom av ningen mellan partiintressen och försök att ge väljarna möjligheter att påverka vilka kandidater skall representera partiet. I dagens läge som

skulle kanske till och med kunna spekulera i att det är partiernas

man förmåga att behålla sina väljare som är en förutsättning för svagare

såväl beslutet personröstningen. Partierna känner att de måste

som göra något för att öka väljarnas acceptans av och tilltro till systemet.

Väljarna i sin tur är intresserade att kunna påverka urval av

av representanter ett nytt sätt eftersom de inte är tillfredställda med utfallet den nuvarande tekniken. av

i Sverige diskuterar personval så sker det också oftast med

När man

utgångspunkten att partierna förväntas behålla sin dominerande roll. Man tänker sig att personval i första hand påverkar valet mellan

kandidater för ett och parti. Den fonn som nu prövas tillåter samma

134 Bilaga 3 sou 1996:66

inte att man på något sätt fördelar sin röst mellan två eller flera partier. Däremot är det i princip fullt tänkbart attraktiv kandidat att en i ett parti kan locka över väljare till det partiet. När vi använder begreppet personval här avser vi, om inte annat framgår, den röstning

på person som avses enligt beslutet om försök med personval. Man

kan alltså som väljare lyfta upp en viss kandidat och på så vis sätta listordningen ur spel. I begreppet kandidater inkluderas alla som återfinns på vallistorna eller som skrivits dit och som alltså ställer upp för val till något politiskt uppdrag. Det spelar ingen roll om det är fråga om omval eller nyval. I valsituationen är alla kandidater. Det bör, som framgått av den tidiga utveckling i Sverige, observe-

ras att det inte finns någon koppling mellan ett personvalsinslag och valsystemets utformning vad gäller proportionella val eller majoritets-

val. Man kan ha eller inte ha personval i båda fallen. Majoritetsval i enmansvalkretsar brukar uppfattas framhäva personfaktorn. Å andra sidan har man i ett sådant system ofta bara en kandidat från varje parti, vilket drastiskt minskar valmöjligheterna önskar ta om man

hänsyn till personegenskaper utan att byta ideologisk huvudinriktning.

USA respektive Storbritannien utgör exempel på system som fungerar olika trots att båda har majoritetsval. En avgörande punkt är i vilken utsträckning kandidaten i första hand uppfattas som partiföreträdare, vilket är vanligare i Storbritannien, eller om han/hon, som ofta sker i USA, främst betonar sin personliga kandidatur. I alla majoritetsvalssystem kan det givetvis förekomma "oberoende" kandidater, vilket ofta kan öka betoningen på personval.

Syfte

På utredningsstadiet och inför beslutet diskuterades olika problem i samband med införande av personval. Vad man tar upp är främst risken för icke avsedda sidoeffekter. Dessa skulle till exempel kunna bestå i att en viss grupp systematiskt över- eller underrepresenterades. Representationen för kvinnor diskuteras särskilt utförligt i detta sammanhang. Man tar också upp riskerna med att partiernas inflytande minskar och att enskilda individer kan satsa extra stora resurser en egen kampanj. Det är naturligt att valkampanjens förlopp kommer att ha stcr betydelse för vilken roll inslaget av personval kommer att spela. För att personvalet skall få stor betydelse krävs aktivitet och intressei första hand från kandidaterna, från partierna och från massmedia.

Kandidaterna kan tänkas satsa en personligt inriktad kampary. Partierna kan både välja annorlunda kandidater än tidigare oc:

presentera dem ett annorlunda sätt.

Bilaga 3 135

Väljarna är i princip positiva till personval. Det vet vi sedan tidigare. En första fråga när det verkligen blir aktuellt är infonnationsnivån.. Hur når information från kommuner och partier fram till väljarna Vi vet inte heller vilka som verkligen kommer att personrösta och vad är det direkta skälet till att man röstar på viss som person. Syftet här är att belysa dessa olika typer av problem. Hur mycket ligger det i den funnits, hur och vilket sätt är politikerna oro som aktiva och vilken aktivitet uppvisar väljarna och vad får dem att

personrösta

Bakgrund

Beslutet personval har föregåtts av en lång födslovånda. Frågan

om

diskuterades i Sverige redan några år efter att det proportionella

valsystemet infördes. Sverige hade vad gäller riksdagsvalen majoritetsval i huvudsakligen enrnansvalkretsar fram till och med 1908. Till mitten 1890-talet det till stor del också fråga ett reellt av var om

Därefter partierna över Jfr Johansson 1977. På personval. tog kommunal nivå, där det representativa systemet har införts successivt under 1900-talet, har personkännedomen varit större och inslag av personbedömning förekom till exempel i de samlingslistor som fanns

i mindre kommuner fram till mitten av seklet.

Det första förslaget personval kom från utredningen Det pro-

om valsättet vid val till riksdagen", år 1918 lade fram ett

portionella som

förslag subsidiär liströstning. Författningsutredningen diskuterade om

i sitt betänkande "Sveriges statsskick" del 2 SOU 1963: 17, sid 75 ff personval och principer för personval. Man lägger ett förslag som innebär uppdelning i ortskretsar, i vilka partierna ställer upp

en nya lokalt anknutna kandidater, listade i bokstavsordning. Första namnet dock undantag och utgör partiets rekommendation för den utgör ett aktuella valkretsen. Väljarna får sedan lägga personröst. Endast en

officiellt registrerade kandidater får förekomma på listorna. Valkretsvalsedeln bestämmer person. En regionvalsedel för regioner större än

nuvarande valkretsarna bestämmer däremot parti. Förslaget de

resulterade dock inte i någon proposition. Under det fortsatta författningsutredandet anger Grundlagberedningen i betänkandet Ny regeringsform Ny riksdagsordning

-

fyra viktiga krav personvalssystem. Kravdiskussionen åtföljdes

ett

Sakuppgiftema i avsnittet bygger i huvudsak redovisningen i betänkandet Ökat personval SOU 1993:21.

136 Bilaga 3

inte av något förslag, den har ändå haft stor betydelse och men karakteriserar diskussionen också idag. De fyra kraven var:

Små grupper får inte kunna styra personval på bekostnad av större grupper överlåter som urvalet till partierna.

Stora ekonomiska eller andra hos

resurser vissa kandidater får avgöra.

Metoden skall vara begriplig och samrnanräk-

ningen skall inte bli alltför komplicerad.

4. Också i fortsättningen skall det möjligt att

vara föra fram kandidater som inte är nominerade av parti.

Personvals- och valkretsutredningen 1977 föreslog i sitt betänkande "Personval och valkretsindelning" SOU 1977:94 att förutom

man att rösta pá parti också skulle kunna avge en preferensröst för viss en

kandidat. Utredningen anslöt sig till grundlagberedningens bedömningar av kriterier och diskuterade dessutom följande viktiga frågeställningar.

Vilken frihet skall väljarna ha i förhållande till partilistoma Skall personval vara obligatoriskt eller fakulta-

tivt/frivilligt

Om det är fakultativt hur skall då be- - man handla röstsedlar utan personmarkering

Utredningen angav också de olika möjligheter förelåg när det som gäller personval contra listval:

rena listval.

2. listval med möjlighet att länma en preferensröst. listal med möjlighet att lärrma flera preferensröster.

4. listval med möjlighet till panachering/kom-

bination av kandidater från flera partier.

renodlat personval.

Punkterna 4 och 5 låg utanför direktiven för utredningen

och var

alltså inte aktuella. Man diskuterar frivilligheten i personröstning eller och uttrycker en rädsla för amerikanisering, det vill säga

pro-

fessionellt organiserade kampanjer omkring enskilda och med

personer

större satsning av pengar. Finland anförs som avskräckande exempel.

Bilaga 3 137

Utredningens förslag är alltså listval med en frivillig personröst.

Dessutom diskuteras valkretsarnas storlek liksom problem i samband med nominering/ registrering av kandidater, spränglistor och tillskrivna namn. En socialdemokratisk ledamot betonar risken med förslaget om intresset för personval blir alltför stort. I ett sådant läge hotas partisystemets funktion. Samme ledamot poängterar också att om intresset blir alltför litet, så riskerar det hela att bli en skenreform. Förslaget ansågs alltför komplicerat och föranledde ingen åtgärd från regeringens sida.

Nästa steg i frågans behandling är Folkstyrelsekommitténs förslag

1987. Man föreslår där en siffermarkering som lyfter kandidat en

högst upp på listan. Obligatorisk förhandsanmälan av partier och kandidater är ett annat nytt inslag. Remissinstanserna ansåg att förslaget var alltför komplicerat och att stora informationsinsatser

skulle bli nödvändiga. Departementschefen kunde tänka sig obligato-

risk registrering av kandidaterna.

Den fria nomineringsrätten berörs i flera olika sammanhang. Partirepresentanterna är i allmänhet positiva till personval och till fri nomineringsrätt tagna var för sig. De uttrycker däremot oro för vad en kombination av dessa båda sätt att utöva väljarinflytande kan komma att medföra för partiernas möjlighet att påverka kandidaturva-

let. En markerat positiv inställning till personval framkommer också i riksdagsmotioner i första hand av ledamöter från centerpartiet, folkpartiet liberalerna och moderata samlingspartiet. Det förslag som resulterar i lagstiftning läggs fram i Person-

valskommitténs betänkande "Ökat personval" SOU 1993:21. Ett huvudsyfte med förslaget anges vara att stärka kontakterna mellan väljare och valda. Den diskussion som förekommit alltmer om "politikerförakt" eller negativ inställning till/bristande förtroende för politiker, har säkert bidragit till ett större intresse för frågan och

därmed givit förutsättningar att få igenom ett förslag. Med den

underförstådda motiveringen att väljarna måste ha möjlighet att ha åtminstone något grepp om vad de röstar så konstaterar utredningen

att sakfrågorna har blivit alltmer komplicerade och svåra att få grepp

om. Ifall väljarna i stället kan ta ställning till personer så ger detta en

möjlighet att bevara legitimiteten i systemet. Personkännedom har

enligt arbeten som utredningen citerar tidigare visat sig ge större tilltro. De valda kan uppfattas ha ett mer personligt ansvar. Samtidigt

betonas åter vikten av att behålla ett visst partiinflytande. Man tar

också upp valkretsarnas storlek och konstaterar att mindre Valkretsar antas öka förutsättningarna för personröstning. Man konstaterar dock

att överväganden av denna fråga ligger utanför direktiven. Ytterligare en aspekt som betonas är enkelheten. Systemet bör vara så enkelt att det blir få misstag. En persomnarkering räcker. I annat fall ställer

man dessutom alltför stora krav på stor personkärmedom. Om man skulle

138 Bilaga 3 sou 1996:66

göra ett misstag bör bedömningen utformas så att felaktiga valsedlar inte blir ogiltiga alltför lätt. Vid flera personmarkeringar bör valsedeln räknas som parti/liströstning i stället för att ogiltigförklaras. Givetvis kvarstår och betonas också kravet enkelhet i sammanräkningen.

Effektivitet i personröstningen

Personvalskommittén diskuterar också personröstningens genomslag eller effektiviteten i personröstningen. Med effektiv personröstning

att väljarna lägger sina röster ett sätt som avviker från avser man partiets rangordning och att detta får genomslag vid mandatfördelningen även om det är ett relativt begränsat antal väljare som

personröstar Ökat personval, sid 49. Diskussionen förs bland annat

genom jämförelser med personvalssystem i några andra länder. I Tyskland till exempel personbesätts flertalet mandat grundval av

personröster, medan listval bestämmer mandatfördelningen. I Belgien

har valkvotsmetod innebär att placeringen listan har

man en som minst lika stor betydelse antalet personröster. Den danska modelsom len innehåller spärr som gör att bara en mindre del av mandaten kan

besättas på grundval av personröster.

Strykning kandidater är fortfarande möjlig enligt det föreliggande av förslaget, men det är ett lika ineffektivt medel som tidigare. Man diskuterar emellertid möjligheten av att öka effekten av strykningar. Ett sätt skulle kunna att de räknas dubbelt eller så att det skulle vara räcka med t ex 5 % strykningar för att slå ut en viss kandidat. Man lägger dock inte några specificerade förslag i detta avseende. Effekti-

vitetsproblemet har olika sätt berörts också i tidigare utredningar.

Här har det dock ställts sin spets på ett annat sätt än tidigare och Personvalskommittén är också den utredning som mest entydigt tar ställning för ett effektivt personval.

Målsättningar

I utredningsdirektiven finns ett entydigt mål; att öka väljarnas

inflytande på urvalet av personer som kommer att representera dem i valda församlingar. Kommitténs diskussion omkring ett effektivt

personval går helt i samma riktning. Man vill att personröstningen skall ett verkligt genomslag i valresultatet. Formellt sett har väljarna redan stora möjligheter att påverka valet av personer. I

nu

praktiken utnyttjas inte dessa möjligheter mer än mycket marginellt. Ett införande ett personvalsinslag är emellertid också redan i

av direktiven omgärdat med ett antal restriktioner. Valet skall även i fortsättningen ett partival. Enskilda personer får inte dominera vara

Bilaga 3 139

på bekostnad av sakfrågoma. Alltför små grupper får inte genom

personrösterdominera över större grupper av väljare som vill överlåta valet till partierna. Stora ekonomiska insatser bör inte ge enskilda kandidater större möjligheter att förvärva mandat. Systemet får inte bli så komplicerat att det tar längre tid att få fram resultaten.

Dessutom nämns frågan om en jämnare fördelning mellan män och

kvinnor bland de invalda representanterna. På några områden finns dessutom uttalanden, främst i de olika utredningarna, som antyder vad som av politikerna/beslutsfattarna uppfattas som kritiska punkter. En första sådan punkt är omfattningen av personröstningen. Det föreligger ett politiskt beslut om genomförande, vilket innebär att man accepterar den i åtminstone någon utsträckning. Det vore inte bra vare sig för politikernas självkänsla eller för det politiska systemet om det blev en "flopp" i den meningen att mycket få skulle vara intresserade av att personrösta. När politikerna berör risker med personröstningen så är det dock den motsatta aspekten som man koncentrerar sig på. Man vill inte gärna se en alltför stor omfattning av röster på person. I en sådan situation så skulle man riskera att partierna och politikerna tappade kontrollen över vilka som skulle besätta erhållna mandat. Partiernas nominering skulle i så fall underkännas av väljarna. "Lagom" förefaller vara ett nyckelord i sammanhanget Personvalskommittén lägger fram en prognos

snarare än en förhoppning, vilken pekar mot att 30-50 procent av

väljarna kommer att personrösta vid valen till riksdagen och en något

högre andel vid kommunala val.

Vad beträffar skälen för en personröst så betonar man i Personvalskommitténs betänkande också främst det man inte vill se -

personröster grundade på kändisskap eller att kandidaten genom

egna stora personliga satsningar kunnat driva en effektiv valkampanj och på så sätt gjort sig känd. Det kommer i betänkandet knappast fram några större betänkligheter mot personkampanjer i sig, men pengarna och därmed besluten skall kanaliseras via partierna. Varken direktiven eller utredningens betänkande berör mer i detalj motiven till personröstning hos den enskilde väljaren. Det naturliga

önskemålet för partierna är att väljarna skall tillämpa samma kriterier

som partierna vid val mellan kandidater. Att man använder sig av samma allmänna kriterier är emellertid inte någon garanti för samstärnrnighet. Partierna och deras väljare kan dra olika slutsatser de bekänner sig till princip. Sannolikheten är dock, även om samma om väljarna utgår från samma kriterier, större än i något annat fall att partiets nomineringar skall bli gällande. Frågan om jämlikhet berörs också något av utredningen. Ett krav som följer av jämlikhetsidealet är att alla väljare skall ha samma

förutsättningar att kunna påverka via personröstning. Kännedomen om att man kan och om hur det går till att personrösta skall vara lika stor.

140 Bilaga 3 sou 1996:66

Också andra typer av kunskapsmässiga förutsättningar bör här, likaväl i andra avseenden, likvärdiga. Aktuellt här är i första hand som vara kännedom namn politiker. Något som mer eller mindre är en om

nödvändig, men inte tillräcklig förutsättning för personröstning.

I utvärderingen kommer vi självklart att ta upp så många som möjligt dessa målsättningar, explicita eller härledda, positiva eller av negativa. Målsättningama ger emellertid bara i begränsad utsträckning underlag för bedömningar. Därför kommer genomgången av utfallet till stor del att utgöras av beskrivningar och förklaringar till vad som

hänt, kopplade till befintlig vetenskaplig kunskap på området. Detta innebär att vi i praktiken till stor del gör vad som brukar kallas för en

mållös utvärdering Jfr t ex diskussion i Vedung 1991. Det vill säga att vi undersöker vad som inträffar till följd av införande av person-

valet och vilka positiva och negativa konsekvenser som uppkommer

i olika avseenden. Vi försöker där fånga upp även sådant som inte är förutsett sig ett mål eller som en tänkbar risk. I flertalet vare som studier denna typ måste man också föra in implementeringen av av beslutet. Man måste med andra ord se hur beslutet har omsatts i verklighet och kontrollera om tillvägagångssättet här kan ha betydelse för slutresultaten.

Försöket i kommunalvalet 1994

För att skulle få säkrare uppfattning om hur personval skulle

man en komma att fungera föreslog regeringen att man skulle genomföra ett försök begränsat till kommunalvalet i ett mindre antal kommuner. Tretton kommuner Danderyd, Helsingborg, Jönköping, Linköping, -

Ljusdal, Simrisharrm, Solna, Stockholm, Vaggeryd, Vellinge,

Vänersborg, Östersund och Övertorneå anmälde intresse för att delta -

i ett sådant försök. Med utgångspunkt ifrån olika representativitetsoch andra lämplighetskriterier, valde regeringen ut sju av dessa

kommuner, nämligen Helsingborg, Linköping, Solna, Vaggeryd, Vänersborg, Östersund och Övertorneå. Hänsyn togs till bland annat

kommunstorlek antal väljare och partisympatiemas fördelning. I

proposition 1993/94: 129 föreslog sedan regeringen att riksdagen skulle

besluta om detta försök. Under arbetet med denna studie har också framkommit att besluten

i respektive kommuner anmälan att delta inte alltid varit helt

om

enhälliga. Detta är närmast en fördel så vis att det gör kommung-

mindre speciell än vad den skulle varit om alla varit entusiasruppen

tiska för personval. Det finns anledning att tro att resultaten från försöket kan ge en ganska god indikation hur ett personval kan

fungera även i andra kommuner. Däremot föreligger större svårigheter

Bilaga 3 141

när det gäller att dra slutsatser om vad som kan komma att inträffa i val till andra nivåer, till exempel riksdagen eller EU-parlamentet.

Undersökningsdesign

Hela försöket med personval i kommunalvalet 1994 kan ses som ett

experiment. Vi har tagit fasta denna tanke och utvecklat den

ytterligare i syfte att få ut mer av experimentet. De sju kommunerna

som ingår i försöket är inte ett urval om vilket man utan vidare kan

hävda att det är representativt för alla svenska kommuner. En sådan

representativitet är å andra sidan inte en förutsättning i ett experiment detta slag. Tre försökskommunerna har valts ut för jämförelser av av med vardera en kontrollkommun, det vill säga en kommun där man

inte har personval, vilken i övrigt så gott sig göra låter är

men jämförbar med en av de tre försökskommunerna. Valet av sådan

järnförelsekommun har gjorts med utgångspunkt från kommunstorlek

antal invånare, fördelning av partisympatier och näringsstruktur. Vi

avser att jämföra Linköping med Halmstad, Vänersborg med Lidköping och Vaggeryd med Tranemo En jämförelse av detta slag och

med ett så begränsat antal kommuner ger naturligtvis inte någon

statistiskt säkerställd grund för resultattolkning. Vi skall för fullstän-

dighetens skull ändå jämföra alla de sju försökskommunerna med kontrollkommunerna vad avser några centrala politiska egenskaper.

För att möjliggöra mer intensiva analyser har vi dragit ett något större urval väljare i de tre försökskommuner vi valt ut för intensivstudier av och i de tre kontrollkommunerna. I analysen kompenseras detta genom viktning och i de resultat som presenteras har i normalfallet alla kommuner samma tyngd. I samtliga sju kommuner har vi med hjälp av postenkät ställt frågor

till slumpmässiga urval väljare om kunskaper och beteende med

av anknytning till personvalet. Frågorna rör främst deras intresse för och kunskap politik i olika avseenden, vilka informationskanaler de har om tillgång till, vad som de anser viktigt när det gäller urval av kandidater och de har personröstat. Bortsett från frågor som rör direkt om personröstning, så har motsvarande frågor också ställts till samma slags urval av väljare i de tre kontrollkommunerna.

2 Det har efter att urvalet gjordes, som ett resultat av undersökningen, kommit fram uppgifter att också Halmstad ingår bland dem som anmält om intresse att delta i experimentet. Av formella skäl fördes dock inte av kommunen listan intresserade i redovisningen i propositionen. Vi upp av har inte kunnat vidta några särskilda åtgärder med anledning av detta, men informationen bör finnas i åtanke när gör jämförelser med denna man kommun.

142 Bilaga 3

Samtliga personer som står som kandidater på något partis listor i någon av de tre specialstuderade försökskommunerna eller i någon av de tre kontrollkommunerna har också fått en postenkät med frågor

bland attityder till personval och beträffande försökskommu-

annat om nerna, beteende och observationer i samband med personval. Frågorna avser hela valet från aktivitet i samband med nomineringarna och hur valkampanjen har fungerat till kandidaternas bedömningar av eventuella effekter av ett personval på den framtida politiska verksamheten. Vi har också försökt fånga in kandidaternas ideologiska syn på personvalet och det representativa systemet. Enkäter och antal svarande liksom fördelningarna av svaren frågorna finns fullständigt redovisade i appendix. Valledare från partierna i dessa sex kommuner har intervjuats i syfte att få ett hur valkampanjerna lagts upp och vilka eventuella grepp om

speciella insatser som gjorts med anledning av personvalet. Intervjuer-

ñnns skriftligt dokumenterade. Detta material har också utgjort den na huvudsakliga grunden för två examensarbeten vid förvaltningslinjen, Linköpings universitet Håkansson Sandström 1995 respektive vid förvaltningshögskolan i Göteborg Pålsson Johansson 1995. Inom ramen för dessa arbeten har också viss annan information samlats in, av vilken en del utnyttjas i föreliggande rapport. Samtliga dagstidningar som täcker minst fem procent av hushållen

i respektive kommuner har undersökts i syfte att se omfattningen av och inriktningen valmaterialet i allmänhet och personvalsmaterial

i synnerhet. Vi har också i samtliga försökskommuner undersökt

informationsinsatserna till väljarna med anknytning till personvalet.

Informationsmaterial från kommunerna och från partierna har samlats in. På grundval av enkätsvaren har vi gjort en första jämförelse mellan försökskommuner och kontrollkommuner. Vi har också försökt kontrollera hur de valda kommunerna ser ut i relation till svenska kommuner i övrigt. Som underlag för denna generella bild av svenska kommuner har vi använt undersökningar ingående i Kommunaldemokratiskaforskningsgruppens studier 1979-1981 och i forskningsprojektet

Demokrati i förändring, pågår för närvarande.

som Generellt sett är allmänt intresse för politik något högre i större kommuner. Man kan också här se en tendens, om än svag, till ett sådant mönster såväl bland försökskommunerna som bland kontrollkommunerna. Kännedom valfrågor aktuella i kommunvalet är här om inte relaterad till kommunstorlek. Detta stämmer också överens med den bild de omfattande kommunstudierna ger. Vad beträffar som mer kännedom kommunpolitiker, så förväntar vi oss här på om namn grundval av tidigare resultat, att den bör vara större i mindre kommuner. I huvudsak infrias också de förväntningarna. Det sker

ganska entydigt i kontrollkommunerna och med ett markerat undantag

Bilaga 3 143

bland försökskommunerna. Namnkännedomen i Linköping är påtagligt större än förväntat.

Tabell I Väljarnas attityder och kunskaper: försäks- och køntrallkommuner. Lin- Hel- Solna Ösler- Vän- Vag- Over- Halm- Lid- Trane-mo köp- sing- sund ers- ge- tomeå stad köping ing borg borg ryd Procent Mycket/ganska intresserade politik av 59 56 68 64 57 49 49 56 56 50 Kanange l kommunah/alet 27 18 31 26 27 38 29 30 46 l5 lzáiiiange namn på kandidati kommunalvalet 61 45 55 61 65 77 82 58 64 65 röstat olikapam i rikso kommunalval 18 15 24 25 38 33 32 24 26 21 Röstning påverka: kommunalpolitik 49 43 56 53 42 50 52 5I 52 48 Missnöjdmedkommunalservice" 23 18 12 7 30 11 13 15 10 11

Avser dem som säger an mangenom att rösta absolutellertill stor delkanpåverkadenkommunala politiken. ll Avser andelganskaellerheltmissnöjda medkommunal service.

Bland försökskommunerna kan man skönja en tendens till att röstdelning, det vill säga att man röstat på olika parti i riksdags- och i kommunalval, är vanligare i mindre kommuner. Kontrollkommunerna ger ingen sådan indikation. I tidigare kommunstudier kan vi se att röstdelningen är större i de allra minsta kommunerna och mindre i den enda undersökta storstaden. I ett stort intervall däremellan, vilket täcker de kommuner som ingår här, finns inget samband mellan kommunstorlek och röstdelning. Tilltron till att röstning kan påverka kommunalpolitiken har inte heller vare sig här eller i dessa storleksklasser av kommuner generellt sett något samband med antal invånare. Detsamma gäller synen den kommunala servicen.

Sammanfattningsvis kan konstateras att det inte här finns något som

tyder på att de försöks- och kontrollkommuner som ingår i undersökningen, något mer avgörande sätt skulle avvika från svenska kommuner i allmänhet.

Några metodsynpunkter

Valet av metoder har gjorts i första hand med hänsyn till det ut-

värderande syftet. Vi har både i val av metod och i val av undersökningsdesign prioriterat jämförelsemöjligheter såväl bakåt i tiden som mot samtidiga referenspunkter. Tyngdpunkten har legat på

jämförbarhet och systematik. Enkäter till väljare och politiker har varit

144 Bilaga 3 sou 1996:66

ganska givna, intervjuer var uteslutna av resursskäl. Vi har alltså däremot i huvudsak samlat in information från valledarna med hjälp av intervjuer. Dels rör det sig här om ett begränsat antal personer, dels skulle det rent tekniskt sett varit svårt att i ett enkätformulär hantera olika följdfrågor som skulle kunna följa av svar på tidigare frågor. Massmediematerialet har hanterats med hjälp av systematisk innehållsanalys. Den ger också goda möjligheter till jämförelser mellan kommuner. En ibland förekommande invändning mot systematiska och kvantitativa studier är att uppläggningen, som till en del är bestämd av vilka hypoteser man har, styr resultaten. När resonemangen blir något mer sofistikerade så säger man att de styr, inte så mycket innehållet i resultatet, som de områden vilka det kommer fram resultat. Utan att för den skull acceptera tanken att detta gäller i större utsträckning för kvantitativa metoder än för andra metoder, kan tilläggas att vi ändå

försökt gardera oss. Vi har i både intervjuer och enkäter inslag av "öppna frågor" där vi får möjlighet att fånga upp mer specifika och

också mer oväntade synsätt. Valledarintervjuerna, som närmast kan betecknas som semistrukturerade, ger sådana möjligheter. Det har också visat sig att dessa öppna frågor givit infonnation som varit

kopplad till infallsvinklar eller synsätt som vi inte tidigare förutsett

vara aktuella.

Ur analysteknisk synpunkt kan tilläggas att politikerstudien utgör en

totalundersökning. Antalet svarande redovisas i en av de inledande

tabellerna. Väljarundersökningama däremot är slumpmässiga urval. Vi

har valt att inte diskutera i termer av signiñkansnivåer, även om de resultat som diskuteras har bedömts med utgångspunkt från 95procents signiñkansnivå. Därtill har dock hänsyn tagits till systematiska mönster oavsett precisioner i enskilt värde.

Disposition

Vi börjar nu med att se informationen till väljarna omkring

personvalet, i första hand från kommuner och i massmedia. I det därpå följande kapitel 3 redovisas politikernas syn på och aktiviteter i samband med personvalet. Vi tar också upp synen på representantrollen och den påverkas av att en representant valts in genom

om personröster. I kapitel 4 kommer vi över till väljarna och tar där upp informationsnivå, informations- och kontaktkanaler, röstningsbeteende och kriterier för urval av kandidater. De senare jämförs också med politikernas syn i samma avseende. I det avslutande kapitlet sammanfattas och diskuteras resultaten. I rapporten ingår också ett omfattande

appendix med utförlig teknisk redovisning av undersökningens

en olika delar.

sou 1996:66 Bilaga 3 145

2 Information och massmedia

Information

Valet kanal för inforrnationsspridning kan vara väsentligt för av informationens genomslag. När man analyserar politisk propaganda, vilket ofta sker med massmedia som den centrala informationskanalen,

så brukar man betona informationsmottagarnas personliga erfarenheter

och tidigare ståndpunkter som viktiga faktorer. Man betonar också massmediernas stora betydelse för individernas verklighetsuppfattningar, medan deras påverkan attityder är mindre Jfr t ex Asp 1986, sid 342 ff. Vad vi sysslar med här är visserligen politiskt sett viktig information, däremot inte något som är kontroversiellt. Det men ligger samtidigt i grunderna för all spridning av information och/eller propaganda att den framför budskapet skall upplevas som som tillförlitlig Jfr Grunig Grunig 1982. De alternativ som är aktuella

här kan uppfattas olika i det avseendet. Offentliga myndigheter torde

kunna som neutrala. Till en del uppfattas möjligen också massmeses dia opartiska. Sakfrågan i sig är så relativt okontroversiell att det som inte spelar någon roll att en tidning har en viss partisympati. När informationen däremot kommer från politiska partier finns en större risk för att den uppfattas något inte angår den som inte har som som

partisympati. Detta är inte något riktigt stort problem så länge

samma dels andra informerar, dels alla partier informerar. som Vad beträffar utformningen av budskapet torde det vara väsentligt, att stimulera personröstning, att inkludera information om man avser varför man skall personrösta. Vad kan man åstadkomma med det om

och vilka fördelar innebär det Dozier Ehling 1992 Här föreligger

otvivelaktigt en balanssituation mellan vad en infonnatör som är officiell representant kan uppfatta vara en rimlig neutral presentation

och vad den något positivt eller något negativt i systemet

som ser skulle önska sig. Samtidigt kan man hävda att ett nytt inslag i ett demokratiskt system när det presenteras skall motiveras och då rimligen motiveras positivt, om än inte nödvändigtvis översvallande,

i demokratitenner. De invändningar som finnskan naturligtvis också

nänmas. I detta avseende bör man kommunal nivå agera som ett förvaltningsorgan. Det skall inte spela någon roll om man gillar förslaget eller Vi kommer i viss utsträckning att kunna säga något utfallet i dessa avseenden på grundval av empiriska data. om

146 Bilaga 3 sou 1996:66

Förutsättningar

Så relativt stora förändringar i valsystemet som införande av personval utgör förekommer sällan. Det är dessutom fråga om förändringar till vilka enskilda väljare måste ta ställning eller från vilka de måste agera. Tidigare har förslag till personval förkastats av remissinstanser därför att de ansetts alltför komplicerade eller kräva alltför stora insatser av information till väljarna för att fungera. Alla förefaller ha

uppfattat inforrnationsfrågan som väsentlig. Därtill har enkelhet och

lättbegriplighet i flera sammanhang åsatts ett högt värde. Enligt

propositionen om försöket i 1994 års val prop 1993/942129 så

förutsätts centrala, regionala och lokala valmyndigheter informera om hur personvalet skall till. Inga speciella ekonomiska medel anslås utan det anses rymmas inom befintliga ramar. Kommunerna skall själva svara för sina infonnationskostnader. Det framgår inte om regeringen dessutom förlitar sig partiernas eller eventuella andra aktörers intresse. Väljarna har rätt att ställa krav på att bli tillfredsställande informera-

de om förändringarna i valsystemet. Dels därför att detta nya inslag

kan ge dem möjligheter till inflytande som de annars inte skulle kunna utnyttja. Dels därför att om andra känner till denna möjlighet och utnyttjar den, så har den väljare som är informerad, relativt sett fått mindre inflytande än vad han/hon hade tidigare. Ytterligare ett tungt vägande skäl är att väljarna i Sverige är vana vid att få information sig serverad utan egen ansträngning. Ett brott mot denna praxis måste åtminstone kräva ett medvetet ställningstagande från regeringen/centralt ansvarig myndighet. Det nästa steget, att bedöma vad som är en tillfredsställande nivå på inforrnationsinsatserna, är svårare. Vi kommer här först att diskutera vilka informationsinsatser som gjorts och i ett senare avsnitt kommer vi att se på hur stor kännedom olika grupper av väljare hade om möjligheten till personröstning. Den officiellt ansvarige aktören är kommunen, närmast i form av valnärnnden. Vi börjar med att se hur stora insatser som gjorts från kommunalt håll. Därefter kommer vi över till partier och politiker. Här finns givetvis inte någon entydig gränslinje mellan valpropaganda och information om tekniken i samband med personval. Vi skall under sarnlingsrubriken "Valkampanj er" diskutera såväl ren information som

mer utpräglade propagandainsater som partierna gjort. Jämförelsen

med kontrollkommuner kan ge oss en bild av den roll personvalsinsla-

get kan ha spelat för valkampanjens förlopp. Den tredje tunga

aktörsgruppen på området är massmedia. Rent principiellt kan vi här

tänka oss att finna dels självständiga ståndpunkter, dels en spegling av

vad andra aktörer gör. Vi kommer inte annat än undantagsvis att försöka skilja på dessa tvâ typer av material. I första hand undersöker

sou 1996:66 Bilaga 3 147

vi massmedia enbart med utgångspunkt från frågeställningen "Vilken information finner väljarna i massmedia"

Kommunerna

I de tre specialstuderade försökskommunerna har vi kontrollerat hur

stora informationsinsatser som man gjort från kommunens sida. I den största de tre, Linköping, svarar ansvarig tjänsteman att kommunav styrelsen beslutat om anslag till en annons. Mer pengar skulle inte satsas på speciell information. I den mellanstora kommunen Väners-

borg meddelar man på tjänstemannanivå att det här med personval var ett "påhitt partierna" och partierna fick då själva svara för in-

av

formationen. Kommunen gjorde inte någonting. I den mindre kommunen Vaggeryd delas regelbundet ut ett informationsblad till hushållen. Med anledning av personvalet gjordes en specialversion

som alltså tillställdes alla hushåll. Vi har frågat valledarna för partierna i dessa tre kommuner hur de informationen från kommunerna. Det finns inte någon som ser tycker att informationen varit alltför omfattande I Linköping anser representanter för flertalet partier att man borde ha informerat mer, medan borgerlig partirepresentant har uppfattningen att man inte en bör använda skattemedel till sådan information. Partirepresentanterna

i Vänersborg har snarast uppfattningen att informationen från

kommunen varit rimlig. Ett borgerligt partis företrädare konstaterar att det tar tid att ändra ett system. Från ett annat borgerligt parti har

principiella invändning som i Linköping, tveksamhet inför

man samma angelägenhet. I Vaggeryd valledarna i om detta är en kommunal är stort sett belåtna med den information som kommit från kommunalt håll. Även med välvillig tolkning kan utomstående betraktare inte en en uppfatta informationsinsatserna i vare sig Linköping eller Vänersborg tillfredsställande. Med utgångspunkten att kommunerna är som

centrala informatörer både ur tilltros- och ansvarighetssynpunkt,

som så måste insatserna i stället betecknas som förbluffande små. Det är

svårt att bedöma om den insats som gjorts i Vaggeryd genom ett extra

informationsblad är tillfredsställande. Den förefaller dock otvivelaktigt

ligga närmare uppfyllande av de kriterier vi diskuterat ovan.

Massmedia

Förutom information från på olika sätt direkt berörda aktörer, så utgör massmedia väsentlig informationskanal vad gäller såväl information en

förekomsten personval som om hur det skall till. Dessutom

om av

148 Bilaga 3 sou 1996:66

är massmedia den kanske mest väsentliga kanalen för information till allmänheten om kandidaterna, deras ställningstaganden och om argument för och emot såväl enskilda kandidater som personröstning i allmänhet. Massmedia utgör dessutom en viktig kommunikationsoch inforrnationskanal för politikerna. I denna delstudie har begränsat oss till perioden en månad före valdagen. Valkampanjen täcks in, medan den information som sannolikt kommit tidigare via massmedia om att det skall bli personval och om hur det skall till lämnas utanför. Personröstning är en ny företeelse i vårt samhälle. Sådana kan bli föremål för massmediebevakning redan på grund av att det är fråga om något nytt, en ändring i ett traditionellt mönster. Det är dessutom här fråga om en ändring som innebär en större koncentration på enskilda personer. Möjlighet till personifiering brukar göra nyheter ännu mer attraktiva för massmedia. Varje direkt personlig kampanjaktivitet från en enskild kandidat kan förmodas ha ett klart nyhetsvärde. Särskilt stort nyhetsvärde torde angrepp på och av enskilda kandidater ha Jfr Westerståhl Johansson 1985. Med utgångspunkt från rådande nyhetsvärderingsprinciper kan vi förvänta oss en ökad bevakning redan första valet. De grunder för nyhetsvärdering som brukar få störst genomslag bevakningen kommer däremot inte in i bilden förrän tidigast vid nästa val. Det man då kan förvänta sig inslag av är kritik av kandidater för till exempel brutna vallöften, diskutabel finansiering av valkampanjen eller konflikter mellan personvalda representanter och parti. Sådan kritik blir givetvis inte allmänt förekommande, men det finns anledning att förvänta sig att den emellanåt kommer att få väsentlig betydelse. Det är dock under alla omständigheter fråga om något som ligger utanför ramen för denna studie. Vi har undersökt valmaterialet i samtliga tidningar vilka enligt TS-

boken läses av minst fem procent av hushållen i respektive kommun.

Den teknik som använts är systematisk innehållsanalys. För de artiklar som har anknytning till valet har noterats typ av artikel och annan identifikation. Därtill har registrerats artikelns omfattning, vilken typ av frågor den behandlat, vilka aktörer som förekommit, vilka argument i valdebatten som förekommit samt i vilken utsträckning som bildmaterial ingått i artikeln. En mer exakt beskrivning av material och tillvägagångssätt återfinns i appendix. Det går inte att ge något definitivt svar om den bevakning som förekommit i massmedia är liten eller stor. Totalmängden material beror mycket massmediestrukturen i kommunen. Finns det många tidningar så blir rimligen bevakningen omfattande. Å andra sidan mer kan konkurrensen mellan tidningarna leda till specialiseringar, vilket gör att även uppgifter om genomsnitt per tidning är svåra att tolka. Det är dock klart att väljarna genom tidningarna haft möjligheter att

Bilaga 3 149

få ganska omfattande bild valet totalt sett. Om man följer alla en av

tidningars bevakning, vilket givetvis knappast någon gör i praktiken,

så får i genomsnitt tillgång till omkring ett dussin inslag av olika man i tidningarna varje dag i de två största kommunerna. Inslagen typ då allt från ledare till För de två mellanstora kommuavser annonser.

är informationsmängden ungefär hälften så stor. Bevakningen

nerna

nämnda kommunerna är parvis ungefär lika omfattande.

i de nu

Mellan de två minsta kommunerna är skillnaderna större. I Vaggeryd

är bevakningen omfattande än i de ett steg större kommunerna, mer

medan man i Tranemo bara kan finna omkring två inslag per dag. l

de totalsiffror presenteras lägger vi samman materialet utan några som viktningar, vilket bland annat innebär att Tranemo, med en liten

mängd material, väger in påtagligt mindre än övriga kommuner. Det går inte de siffror vi får fram här att säga om valmaterialet

av

totalt sett ökat med anledning personvalet. Materialmängden är inte

av

sig systematiskt större eller mindre i försökskommunerna och vi

vare

vet dessutom inte hur stor den skulle ha varit om personval inte förekommit. En indikation på att personval föranlett ett något större massmedieintresse är dock andelen nyhetsartiklar. Dessa utgör en systematiskt något större andel i försökskommunerna än i kontroll-

kommunerna. Samtidigt är annonser vanligare i kontrollkommunerna. Bilder på kandidater kan spela mycket stor roll för väljarnas en

uppfattningar. De möjlighet till identifikation på ett sätt som är

ger

svårt att åstadkomma något annat sätt. De kan givetvis också ibland

verka avskräckande olika skäl. Ett sådant skäl är att väljaren inte av alls kan identifiera sig med kandidaten. Ett annat kan vara att kandidaten, även med all tänkbar retuschering, inte ser förtroendeingi-

vande ut. En viktig fråga är om tidningarna anpassar sin rapportering så personer/kandidater och därmed också bilder på sådana blir mer

att

centrala skall ha personval Det ligger nära till hands att

när man föreställa sig att större koncentration på personer i försökskommuen

skulle innebära också presenterade fler kandidater med

nerna att man bild i tidningarna. Med detta resonemang är det en förändrad

verklighet påverkar tidningarnas innehåll. Det kan också vara så

som fler kandidater presenteras i tidningarna just därför att det rör sig att

och man brukar hävda att personifiering ger ett högre

om personer

nyhetsvärde W esterståhl Johansson 1985, Hvitfelt 1989, sid 102ft.

Som framgår vidstäende tabell så finner vi inget stöd för denna av

hypotes. Tvärtom är andelen tidningsinslag med bild av person faktiskt större i kontrollkommunerna. Om vi ser till enbart nyhetsartiklar får vi emellertid det omvända förhållandet. I dessa är personbilder något

vanligare i försökskommunerna. Vi får det förväntade utfallet. Anledningen till att det totalt sett blir fler i kontrollkommunema är att bilder är vanligare i annonser i kontrollkommunema. av personer Tolkningen detta utfall är alltså beroende hur man värderar av av

150 Bilaga 3 sou 1996:66

"betydelsen" av olika typer av artiklar. Om man gör det inte helt orimliga antagandet att nyhetsartiklar möter större tilltro och därmed har större genomslagskraft än annonser, så bidrar tidningarna på detta sätt något till att förstärka personkoncentrationen i försökskommunerna. Det är dock fortfarande fråga om små skillnader. Differensen är i storleksordningen några få procentenheter.

Tabell 2.1 Artiklar av olika typ per kommun. Antal Ledare Nyhets- Insändare Annonser Annan Sza Andel artiklar

Vad innehåller då valinforrnationen i tidningarna Något mindre än en femtedel avser omfattning och kvalitet på den kommunala servicen. Andra aspekter på servicen kan ha har förts till "aktuella kommunala

frågor", i vilken kategori genomsnittligt sett i det närmaste häften av

allt material återfinns. De kategorier som är av speciellt intresse här

är dels personfrågor allmänt, dels personvalsfrågan mer specifikt.

Personfrågor mer allmänt förekommer nästan lika ofta i kontroll- som i försökskommunerna. Vi får inte heller här några tecken på att tidningarna spelar någon större roll när det gäller att stimulera

personinriktningen i försökskommunerna.

Sedan tidigare känner vi till att den direkta personkännedomen på individnivå vad gäller politiker är större i små kommuner än i stora. Det är uppenbart att detta till en avsevärd del beror på att politkertätheten är så mycket större i en liten kommun. Personkännedomen

har dock inte minskat proportionellt med den sjunkande politikertäthe-

ten. När vi frågat oss varför så har vi hypotetiskt också tidigare föreställt oss att massmedias bevakning skulle ha en utjämnande effekt Jfr Westerståhl Johansson 1981, sid 48 En tanke som vi får visst stöd för i dessa resultat. Det finns inte här något systematiskt samband mellan kommunstorlek och förekomst av persondiskussion i massmedia. Personvalsfrågan mer specifikt diskuteras naturligtvis mer i tidningsmaterialet från försökskommunerna. I någon liten utsträckning förekommer det dock att frågan om personval berörs även i kontrollkommunerna. Det är dock bara i Lidköping som den utgör mer än en

halv procentenhet och alltså räcker till att åstadkomma en avrundning

till en procent i stället för noll. Den information om själva teknikerna

Bilaga 3 151

omkring personvalet som finns i massmedia ingår i denna sistnämnda kategori. Enstaka sådana inslag finns i tidningsartiklarna från försökskommunerna. Personvalet har alltså inneburit en viss ökning

persondiskussionen i tidningarna, men väsentligen med direkt

av

anknytning till personvalstekniken. Den mer allmänna persondiskussio-

vi kunde konstatera, inte större i försökskommunernen var, som nyss

Eftersom själva valtekniken och personvalet som sådant rimligen

na. sett diskuteras i första hand medan företeelsen är ny och att denna diskussion sedan avtar, så tyder detta snarast att personvalet inte i

någon mer dramatisk omfattning påverkar inriktningen på valdiskus-

sionen. Man får väljare information om den nya valtekniken i som massmedia, man får inte mer information om politikerna än vad men väljare i kommuner utan personval får. Detta förhållande kan givetvis

ändras snabbt personvalet börjar bli väsentligt för valutgången.

om

Tabell 2.2 Ämnesområdeni valartiklar från olika kommuner. Kommunal Parti-sam- Ferson- Personvals- Aktuell kom- Kommunal- Sza

Kommentar: l Kommunal service" ingår artiklar som rör såväl kvalitet på som omfattning av servicen. l Kommunvalet allmänt" ingår också de inslag som finns av ideologidiskussion. Materialet i denna tabell är viktat med hänsyn till artikelstorlek.

Den partipolitiska argumentationen i valet förs också till avsevärd del

fram till väljarna via massmedia. Argumentationen är i Sverige i

allmänhet mycket sakfrågeinriktad. Frågan är närmast om det går att

spåra några tendenser till att argumenten förskjuts i riktning mot fler

argument med personanknytning i och med personvalet. Kommer med

andra ord den politiska debatten att ändra innehåll

Det kan direkt konstateras att det inte finns några tecken på några

genomgripande förändringar. Sakfrågeargumenten dominerar totalt i

detta material. Nio tio argument har att göra med ståndpunkter i av sakfråga. Skillnaderna är måttliga mellan kommunerna även om man kan att sakfrågorna dominerar aning markerat i kontrollse en mer

kommunerna än i försökskommunerna. Spegelbilden av detta är i två

de kommunerna att diskuterar och argumenterar omkring av tre man personvalet. Något som vi tidigare hävdat bör ses som en mer temporär företeelse och inget tyder långsiktiga förändringar. som

I den tredje kommunen är det fråga personkarakteristik eller med

om

Bilaga 3

andra 0rd mer renodlade personargument. Samtidigt måste man vara medveten om att vi i denna kommun finner det enda lokala partiet av betydelse och att detta till stor del är uppbyggt omkring en person. Det är snarare detta förhållande än personvalet spelar in. Den som

som är benägen att "finna" effekter kan dock givetvis avfärda dessa förklaringar som "ad hoc"-produkter och hävda att det finns

en

systematisk om än liten förhöjning av andelen personbedönmingar i

personvalskommunerna De olika personorienterade argument som förekom till var en fjärdedel inriktade på kandidatens erfarenhet och kunnighet som

politiker. Denna egenskap bedömdes uppenbarligen i denna diskussion liksom i olika tidigare undersökningar, den mest intressanta.

som

Andra mer specificerade argument rörde i ungefär lika stor omfattning

kandidatens yrkesbakgrund, vilken kommundel han/hon representera-

de, ideologiska ställningstaganden, kön och ålder. Omkring tio

procentenheter av alla argument kunde föras till och dessa var en av

Återstoden, omkring fjärdedel rörde andra icke klart

grupper. en specificerade personegenskaper.

Tabell 2.3 Argumenti valartiklarfrån olika kommuner.

Ferson- Syn på Sakfråge- Övriga S:a Antal

här maximalttillät.

Den massmediala bevakningen av kommunpolitiker är om man ser till hur många kommunpolitiker det finns och materialets omfattning inte särskilt intensiv. Chansen är inte stor för en väljare att via massmedia

skaffa sig information om mer än några enstaka ledande politiker. Samma sak torde gälla riksdagskandidater i en personvalssituation, även om de är färre per valkrets. Enskilda kandidater, förutom ett fåtal med de mest centrala positionerna, får mera sällan något utrymme ens i den lokala pressen. Flertalet av riksdagsledamöterna

uppfattar sig förekomma relativt sett ofta i lokala massmedia. Detta

gäller såväl valrörelsen som under det mer normala riksdagsarbetet mellan valen och det gäller både ledamöter med lång erfarenhet och

central politisk placering och relativt ledamöter Johansson 1995a,

nya

Holmberg Esaiasson 1988. Om vi grundval av den kommunala

nivån skall försöka spekulera om vad som kan komma att inträffa i

sou 1996:66 Bilaga 3 153

samband med nationella val, så står det klart att informationen till väljarna om den del av kandidaterna som redan är ledamöter torde vara ganska omfattande. Förändringen av valsystemet spelar dock ingen större roll i detta sammanhang. Samtidigt innebär systemet en tendens till konservering i den meningen att nya kandidater inte har tillnärmelsevis samma möjligheter att synas i massmedia. I detta avseende torde skillnaderna vara mer markerade än motsvarande

skillnader kommunal nivå. Å andra sidan löper sittande ledamöter

en större risk att framställas i negativ dager med hänvisning till misstag, affärer eller löftesbrott. Det är kanske här som nya kandida-

ter har sin chans

154 Bilaga 3

3 Politikerna

Politikerna är självklart de som i första hand blir eller kan bli direkt berörda personval. Men även partierna påverkas och riskerar få av mindre kontroll och mindre inflytande än tidigare över delar av verksamheten. Personvalet kan också få direkta såväl positiva som negativa konsekvenser för politikerna som individer. Deras möjligheter att arbeta politiker kan påverkas både direkt i valet och som

indirekt att partierna anteciperar väljarnas reaktioner och

genom förändrar sin på vilka personer som är lämpliga att representera syn

partiet. Sådana konsekvenser kan komma fram i olika stadier i den politiska valprocessen. I detta kapitel behandlar vi enbart politiker-

Vi undersöker attityder och beteende med anknytning till perna. sonvalet. I nästa kapitel gör vi motsvarande analyser beträffande väljarna. I kapitel 5 försöker vi sedan på några punkter koppla

samman väljarnas och politikernas uppfattningar och få en bild av

hur det politiska systemet fungerar ur representativ synpunkt vad avser personval.

Politikernas syn på personval

Det är flera olika skäl intresse att känna till vilken uppfattning

av av politiker eller kandidater till politiska uppdrag har om personval. Tycker att det är bra förändring av det politiska systemet att man en enskilda väljare möjlighet att påverka valet av enskilda kandidage

ter. De politiska kandidaternas allmänna uppfattning i denna fråga torde kunna påverka såväl deras syn och attityder till möjliga

konsekvenser personvalet som deras benägenhet att själva vara av

aktiva i personvalssarmnanhang. Partier har på ett tidigt stadium

markerat olika intresse. På riksplanet har borgerliga varit mer intresserade än till exempel socialdemokraterna, vilka ansett partiets roll viktigare. Har vi mönster den lokala nivån Ser samma

mindre etablerade kandidater personval som en möjlig genväg och

är de därför särskilt positiva Går det att urskilja någon koppling

till förutsättningar att bedriva kampanj

egna

På det hela taget har politikerna positiv inställning till person-

en val. Bara tionde tycker att det är ganska dåligt eller var person mycket dåligt att fått möjlighet att rösta på person. Är då detta man

generell inställning bland politiker eller finns det skillnader Det

en

sou 1996:66 Bilaga 3 155

ligger nära till hands att föreställa sig att politikerna skulle vara mer positiva i de kommuner som anmält sig till försöket än i övriga kommuner. Eftersom vi bara eftermätning så kan vi dock inte gör en med säkerhet avgöra om en skillnad mellan dessa kommungrupper beror på en från början given inställning eller om det är fråga om en uppfattning grundad på erfarenhet från försöket. En annan tänkbar skillnad skulle kunna ha att göra med kommunstorleken. Vi vet sedan tidigare att personkännedomen är större i mindre kommuner. Denna större kännedom om personer/politiker skulle kunna ge bättre förutsättningar ocksâ för personval i mindre kommuner än i större.

Tabell 3.1 Syn på personval kommun, parti, erfarenhet och personlig bakgrund. Mycket Ganska Varken bra Ganska Mycket Summaprocent

tik erfarenhet 39 35 14 8 4 l00 Personligbakgrund:

Kommentar: "Först vill vi fråga om Din egen uppfattning.Tycker Du att det är bra eller dåligt om man får möjlighet att rösta på en enskild person i kommunalvalen

Det visar sig att man är entydigt mer positiv till personval i för-

sökskommunerna än i kontrollkommunerna. Beror detta att man var mer positiv där från början eller är det fråga om en effekt av erfarenheterna Vi kan intressant jämförelse. Halmstad hade göra en

156 Bilaga 3

också om än alltför sent anmält sig som frivillig, något som vi fick information om alltför sent för att kunna ta hänsyn till det. Denna kommun är visserligen den bland kontrollkommunerna som har störst andel som tycker att det är mycket bra med personval, men här liksom i hela gruppen kontrollkommuner är man avsevärt mer negativ än i försökskommunerna. Om vi därtill ser andelen som tycker att personval är Ganska dåligt eller Mycket dåligt, så ser vi att denna andel genomgående är klart större i kontrollkommunerna. Det förefaller sannolikt att det vi ser här i första hand är en effekt av

erfarenheter försöket. Man har troligen blivit mer positivt inställd

av

efter att ha prövat personval. Det gär däremot inte att se några

skillnader i synsättet som systematiskt kan kopplas till storlek på kommunen. Eventuella bättre förutsättningar i form av bättre personkännedom spelar i varje fall ingen direkt roll för den allmänna synen

på personvalet.

De borgerliga partierna var på ett tidigt stadium positiva till inför-

ande av personval, medan socialdemokraterna var mindre entusias-

tiska. Denna skillnad återfinns också på det kommunala planet. Den

positiva inställningen är mest uttalad bland moderata politiker, men

också folkpartiets kandidater är till stor del mycket positiva. Dessutom är representanter för lokala partier utpräglat positiva till personval. En inte obetydlig andel socialdemokrater, men framför allt vänsterpartister och miljöpartister tycker att införande av personval är ganska dåligt eller mycket dåligt. Andelen "motståndare" är tre gånger så stor i dessa partier i övriga partier. Om vi ser enbart till dem som som

anser att införande av personval är "mycket bra, så får vi ett svagt

stöd för tanken att kandidater ser detta som en möjlighet som är nya intressant än att avancera annat mer traditionellt sätt. Skillnamer den finns här dock bara mellan svarsalternativen "Mycket bra" och Ganska bra". Om man räknar samman dessa tvâ bedömningar så finns det ingen skillnad mellan dem som har erfarenhet av politiskt uppdrag och dem inte har sådan erfarenhet. Män, yngre kandidasom ter och sådana som har högre utbildning är mer positiva än motsvarande andra Tanken på att förbättra en underrepregrupper. sentation borde göra inte bara yngre utan också kvinnor mer positiva. Chansen att åstadkomma förändring i representationen räcker en

därmed inte särskilt långt förklaring till inställningen till

som

personval. En det förefaller rimlig hypotes är att kandidater som inte har

som

tidigare erfarenhet valda till något politiskt uppdrag, men ändå

som

ställer kandidater, i personvalet ser chansen att göra en snabb

upp som karriär och bli invalda även från en position långt ner på listan. De saknar erfarenhet borde därmed vara mer positiva. Det visar sig som att den positiva inställningen är mer uttalad bland dem som inte har erfarenhet. Om utgår från att erfarenheten är någotsånär jämnt man

sou 1996:66 Bilaga 3 157

fördelad så borde rimligen sett också högre utbildning göra det lättare att bedriva egen kampanj. Här visar sig att sådana som har högre utbildning är mer positiva till införande av personval. Det går dock på

denna grundval inte att hävda att egen förmåga att dra nytta av

förändringen är en avgörande faktor vid ställningstagandet. Samman-

taget så förefaller ståndpunkten mer bestämmas partiideologisk än

på personligt taktisk grund. Vi har också ställt en helt öppen fråga till politikerna om vad de anser om införande av personval. Också här framkommer en avsevärt mer skeptisk hållning i kontrollkommunerna än i de kommuner där man gjort försök med det nya valsåttet. De som är negativa betonar ofta partiets centrala roll och risken för att kandidater intar ståndpunkter av opportunitetsskäl. Man tar också upp risken för att "fel personer blir invalda. Dessutom betonas risken för att den som har gott om pengar får alltför stora möjligheter. De som är positiva för ofta fram att personval tvingar politikerna att känna större ansvar och samtidigt ger väljarna en ny möjlighet att utkräva personligt ansvar. Framför allt i försökskommunerna så betonar man också att personvalet bidrar till att öka intresset för politik. Politiker i försökskommunerna och i kontrollkommunerna har allmänt sett samma uppfattning om vinsterna för partiet såväl som för den enskilde kandidaten. Ungefär var fjärde politiker anser att det finns något att vinna i dessa två avseenden. Möjligen kan man när det gäller vinster för partiet ana att man tror något mer på sådana i små respektive i stora kommuner än i mellanstora. Större tilltro kan vi fästa till det mönster som mer entydigt visar att man i större kommuner är mer benägen att tro på att politikerna tjänar personval än vad man är i mindre kommuner. Politiker tillhörande Folkpartiet och Moderata samlingspartiet tror i något högre utsträckning än övriga politiker på att både parti och

politiker har något att vinna. Dessa två bedömningar följs i huvudsak

åt. Representanter för "lokalt" parti, det vill säga parti som saknar

anknytning till riksparti, tror framför allt och i stor utsträckning att

partiet har något att vinna. Man tror mindre på att enskilda politiker

kommer att dra nytta av ett personval. Tidigare erfarenhet av politiskt

uppdrag spelar ingen roll i sammanhanget. Däremot är det mycket entydigt så att de som tycker att det är bra att man inför personval också tror att såväl parti som politiker kommer att vinna på detta. Manliga kandidater tror mera på vinster än kvinnliga kandidater och

de yngsta tror framför allt att den enskilde politikern har något att

hämta. Högre utbildning medför också större tro fördelar.

158 Bilaga 3

Tabell 3.2 Förväntade effekter av personval kommun, parti, er aren-

het och personlig bakgrund.

Balansmått respektive Partiet Politikerna Rikspartiernas roll Partierna lör- Antal vinner vinner minskar lokalt svagas allmänt svarande procent kommentar

Erfarenhetav politik erfarenhet 28 25 60 30 602 Synpå personval:

7Ters0nIig bakgrund:

Obl utbildning Mellanutbildning 27 20 83 28 304 Högre utbildning 30 32 89 32 531

Kommentar: Den första fråganlyder: "Tror Du att Ditt partivinner eller förlorar på införande av personval Svarsaltemativen var "Vinner", "Gör ingen skillnad" respektive "Förlorar". "Den andra frågan "Tror Du att Du själv som politiker vinner eller förlorar på införande av var: personval Svarsaltemativen desamma år som i förstafrågan. Vi har i båda fallen beräknat ett balansmåttsåatt vi dragit andel Förlorar från andelen somsvarar Vinner. l princip somsvarar kan ett sådant indexvariera mellan 100 och -100.Om detskall nå högavårdenkrävs givetvis att inga eller bara liten del väljer mellanaltemativet.De två återstående frågornautgår båda från en inledningen Vilka effekter tror Du attett personvalkommer att få Följdfrågoma löd Kommer rikspartiernasroll att minskapå det lokala planet respektiveKommer partierna att försvagas allmänt Andel Ja-svar anges i tabellen.

l de hittills nämnda frågorna berördes en eventuell positiv effekt. I de

tvâ återstående frågar vi om bedömningen av vad många politiker ser risker för systemet. Totalt sett tror tre av fem politiker att

som rikspartiernas roll kommer att minska på det lokala planet i och med

införande personval. Ungefär en tredjedel tror att ett införande

av

kommer att resultera i att partierna försvagas allmänt. Här kan vi se

Bilaga 3 159

ganska klara skillnader mellan försöks- och kontrollkommuner. I de senare tror avsevärt fler att rikspartiernas roll kommer att minska. I kontrollkommunerna tror också dubbelt så stor andel som i för-

sökskommunerna att partierna kommer att försvagas allmänt i denna

nya situation. Det förefaller i kontrollkommunerna vara fråga om en något "överdriven" oro i den meningen att man är mindre oroad i försökskommunerna där man har en direkt erfarenhet. När vi ser på motsvarande bedömningar i olika partier framkommer skäl att något revidera synsättet. Med tanke på att det är de partiers representanter som tidigare visat sig mest positiva till personval som tror att rikspartiernas roll kommer att minska lokalt, så finns skäl att fråga sig om de verkligen ser detta som något negativt. Denna

tveksamhet inför tolkningen får stöd när man ser på samma be-

dömning direkt kopplad till synen införande. Här är både de som är positiva och de som är negativa till införande mer benägna att se en risk än de mer indifferenta. När det gäller frågan om en allmän

försvagning av partierna som en följd av ett införande av personval,

så är det i stället de partier som varit negativa till personval som tror denna utveckling. I denna situation förefaller det mer rimligt att tro att den uppfattas som en risk. Tolkningen får stöd också av bedömningarna bland dem som är positiva respektive negativa till införandet. Det är de senare som betonar "risken". Skillnaderna i bedömningar är så stora att det finns skäl att uppfatta denna be-

dömning som sannolikt väsentlig för ställningstagandet. Det går

däremot inte att utläsa några systematiska skillnader med avseende på vare sig kön, ålder eller utbildningsnivå när det gäller dessa två möjliga risker.

Nomineringama

Nomineringsprocessen är inte längre en helt partiintern process.

Väljarna kan lättare än tidigare genom personvalet påverka i efter-

hand. Det är inte längre, i den utsträckning det varit så tidigare, självklart att lång och trogen tjänst kommer att belönas. Hur reagerar man inom partiorganisationerna på detta Tar man i den nya situatio-

nen större hänsyn till väljarnas bedömningar Det finns grund för tanken att nomineringsprocessen bör påverkas av personvalet. På olika

3 De redogörelser följer i olika avsnitt valledamas på som om syn verksamheten bygger de intervjuer kompletterade med skriftliga frågor som gjorts av uppsatsförfattama Håkansson Sandström respektive Pålsson Johansson. Exempel på punktvisa sammanfattningar av intervjuerna återfinns i bilaga.

160 Bilaga 3 sou 1996:66

sätt kommer vi att pröva om så är fallet. Från tidigare studier känner vi till bland annat att nomineringsförfarandets utformning har samband med kommunpartiets struktur och storlek och dänned med kommunens storlek. I de små kommunerna räcker det med ett medlemsmöte, i större kommuner är olika delorganisationer inblandade och processen blir omfattande. Man försöker ta hänsyn till medlemmarnas mer

önskemål om bland annat personrepresentativitet. Det sker dock

väsentligen att partiledningen bedömer hur sammansättningen genom bör med dessa hänsyn inkluderade. Det finns mera sällan någon vara omfattande medlemsaktivitet och i den mån sådan förekommer mer har den väsentligen en informerande funktion. Personrepresentativiteten har också traditionellt varit bäst icke valbar plats. På valbara platser har kandidaternas duglighet varit viktigare. Delvis som konsekvens detta har det inte funnits någon naturlig befordringsen av gång från icke valbar till valbar plats. De icke valbara platserna fungerar ett skyltfönster Bedömningar av kandidaternas attraktisom vitet när det gäller att dra röster förefaller inte ha spelat någon

nämnvärd roll Barkfeldt m 1971, Nomineringsförfarande vid

riksdagsval SOU 1972:17. Dessa undersökningar ligger relativt långt tillbaka i tiden och det kan ha inträffat förändringar. Bland annat torde inslaget av provval ha ökat över tid. Dessutom har partierna på olika sätt sett till att framför allt väljare och kvinnliga väljare yngre blivit bättre företrädda. Vi börjar med att den bild som valledarna ger av aktiviteten se under nomineringarna i de tre försökskommuner som vi intensivstude- Det visar sig där att representanterna för vänsterpartiet och rar. socialdemokraterna är relativt belåtna och de konstaterar, liksom också moderaterna, att aktiviteten alltid ökar under valtider. En socialdemokratisk valledare betonar att det dessutom funnits ett ökat politiskt intresse allmänt, men han understryker också att detta inte beror mer

på personvalet. Inom centerpartiet, folkpartiet liberalerna och ny

demokrati är bilden blandad. Inom de två förstnärrmda partierna har utan större framgång gjort ansträngningar för att höja aktivitetsniman vån. Kds och miljöpartiets valledare uppfattar aktiviteten som låg. Det har väsentligen varit kandidaterna som varit aktiva. De enda partiorganisationer aktiviteten entydigt hög är de lokala som uppger som partierna. Där är man uppenbart belåten med omfattningen av medlemmarnas insatser. En valledare för ett lokalt parti anger personvalet förutsättning för att partiet skulle ställa upp: Ett som en

opolitiskt parti kräver personröstning". Det finns med undantag för ett

lokalt parti enligt valledarnas bild inga egentliga tecken på att

personvalet spelat någon roll under nomineringarna. Det kan tilläggas

att ett par representanter för centerpartiet betonar att nomineringarna

avslutats före beslutet försök med personval. Det förefaller som

om centerpartiet klarar sina nomineringar tidigare än övriga partier. om av

Bilaga 3 161

Finns det då några skillnader i aktivitet i samband med nomineringarna mellan de kommuner som prövar personval och våra kontrollkommuner Valledarna intervjuades som personer som kunde

förmodas ha en särskilt god överblick över valets förlopp. Nu

kompletterar vi denna bild med en enkätundersökning riktad till samtliga politiska kandidater i de sex aktuella kommunerna. Med detta material får vi förutom jämförelsemöjligheten också en generellt sett bredare bas för att beskriva partiernas verksamhet. Den föreställning som vi hade från början var alltså att personvalet skulle bidra till en högre aktivitet i försökskommunerna. Vi börjar med att fråga de politiska kandidaterna: Hur mycket debatt/diskussion har det varit om nomineringarna inför 1994 års val Andelen som anger att debatten/diskussionen varit Mycket stor eller Ganska stor är totalt sett något över hälften, 55 procent. Andelen är 51 procent i försökskommunerna och 62 procent i kontrollkommunerna. Det vill säga att den skillnad som finns går i motsatt riktning mot vad vi

förväntat. Vi fortsätter med frågan Hur omfattande har diskussionen

varit jämfört med tidigare val Här svarar majoriteten, två tredjedelar,

att diskussionen varit lika omfattande som tidigare. En fjärdedel, 26 procent, anger att diskussionen varit mer omfattande än inför tidigare val. Det finns med andra ord en svag tendens till ökad diskussion. Det är dock ingen som helst skillnad mellan försökskommuner och kontrollkommuner. Siffrorna är så gott som identiska när man jämför

de två grupperna. En tredje jämförelsepunkt gäller närvaron vid något

nomineringsmöte . Det visar sig att tre fjärdedelar av alla som besvarat enkäten varit närvarande vid något nomineringsmöte. Också här är dock aktiviteten/närvaron större i kontrollkommunerna, 80 procent i relation till 70 procent i försökskommunerna. Det kan tilläggas att det i något större utsträckning är sådana kandidater som redan suttit åtminstone en period i fullmäktige som besökt nomineringsmötena 87 procent. Också de helt nya har varit aktiva, men i något lägre utsträckning 66 procent. När vi jämför kommuner av olika storlek i fråga om dels diskussion bland politikerna omkring nomineringarna, dels närvaro vid nomineringsmöten, så finner vi inga skillnader som

går att knyta till storleken. Mätningarna är inte direkt jämförbara med

de tidigare undersökningarna, men de tyder att skillnader mellan kommuner av olika storlek har minskat här motsvarande sätt som skett i andra sammanhang vad gäller politiskt beteende.

Kandidatargument

När vi ber valledarna att tala vilka egenskaper hos kandidaterna om tar hänsyn till vid sammansättningen vallistorna, så som man av framträder några helt dominerande. De egenskaper som valledarsom

162 Bilaga 3

na ser som viktigast att få god representation för är kön, ålder och del av kommunen. Centerpartiet och moderata samlingspartiets representanter tar oftare än andra upp yrkesbakgrund som en viktig egenskap. Inom sistnärrmda parti var det liksom inom Ny demokrati i en kommun en särskild merit att inte vara offentliganställd. Provval nämns också enbart av moderat representant. Det kan dessutom noteras att en stark betoning av representationen för olika kommundelar framträder i valet i Vaggeryd.

En fråga till valledarna gällde om det kommit några direktiv från

centralt håll inom respektive parti om hur nomineringsprocessen borde till när personval infördes. Ett dominerande intryck är att internkommunikationen inom partierna lämnar mycket övrigt att önska. Man är inte överens om ifall det överhuvudtaget funnits några direktiv och än mindre om vad de i så fall skulle innehålla. Detta framgår när man jämför svaren från samma parti i olika kommuner. Det som oftast tas upp, även om det inte heller här finns någon systematik, är könsfördelningen kandidaterna. I detta avseende har uppenbarligen flera partier varit aktiva. Av de politiska kandidaterna i försökskommunerna svarar 20 procent på frågan: Har den nya möjligheten att personrösta använts

som motivering för eller emot att föra upp en viss person på valse-

deln Den dominerande typen av argument var kopplade till om man kunde ha personligt förtroende för kandidaten eller om han/hon kunde tänkas göra en god insats/fungera väl. De därefter oftast förekommande argumenten har att göra antingen med att en viss kandidat hade karisma/ i särskilt stor utsträckning kunde tänkas attrahera väljare, eller

med kandidatens inställning i aktuella sakfrågor. Ålder, kön och vilken

del av kommunen man kommer ifrån nämndes av några svarande. Vi frågade också: Påverkar personvalet pá något annat sätt diskussionen om kandidater På denna fråga svarade 15 procent ja. Den diskussion som i första hand kom fram hade att göra med kandidaternas dragningskraft på väljarna och taktiken när det gällde att komponera vallistorna. Personlig lämplighet och kön är också faktorer som har tagits med i diskussionen. Ett lite mer speciellt inslag, vilket också är en rimlig konsekvens av personröstningen, har att göra med förutsebarheten. Vissa kandidater som tidigare varit villiga att stå på listan, men bara på garanterat icke valbar plats som rena "dragplåster, kände sig nu mer tveksamma. Garanti mot inval kunde inte utfärdas med samma säkerhet som tidigare. Det bör påpekas att valledarnas och politikernas olika bilder av vad som är viktigt inte är inkonsistenta. Valledarna tillfrågades om kompositionen av listorna, medan politiker-

na tillfrågades om argument rörande enskilda personer. För tio olika uppräknade egenskaper jämför tabellen har vi också

bett politikerna i både försöks- och kontrollkommuner svara på frågan: Hur stor betydelse tror Du att följande egenskaper hos kandidaten

sou 1996:66 Bilaga 3 163

har/kan ha för att dra extra personrösteri Din kommun Vi försöker

här få fram politikernas perception av väljarnas uppfattning. Det är

fråga att komma en aspekt av taktiken i utformningen av om vallistorna. Vi har dessutom ställt en följdfråga som lyder: Ange den egenskap som Q anser borde spela ggg; roll, vilken alltså avser politikerns egen uppfattning.

Tabell 3.3 Kandidatargument- kommun, parti, eifarenh etoch personlig bakgrund. Kommu- Åsikt i Yrke Kom- Erfaren- ldeolo- Riks- Förtro- Kön Ålder

tik erfarenhet 30 57 5 l 1 49 31 7 72 4 5 Personlig bakgrund:

ning Högre utbild- 29 51 3 l l 44 29 3 73 5 4 ning

Kommentar: Andel i respektive grupp som anger egenskapen som Mycketviktig.

Väljarnas Förtroende för kandidaten personligen är den faktor som politikerna genomgående tror spelar störst roll för personröstningen.

I det närmaste tre fjärdedelar anger dess betydelse som Mycket stor.

Den egenskap bedömer som näst viktigast för väljarna är

som man

kandidatens ställningstaganden i aktuella frågor. Över hälften har

markerat denna punkt som mycket viktig. I båda dessa fall är

164 Bilaga 3

överensstämmelsen stor mellan försökskommuner och kontrollkommuner. Det finns inget som tyder att personvalet haft någon betydelse.

Kandidatens erfarenhet och kunnighet anges som mycket viktig av i

det nännaste hälften av dem som besvarat enkäten. Här är emellertid bilden inte längre lika homogen. Erfarenhet anges som viktigare av politikerna i kontrollkommunerna. Den rimligaste förklaringen till denna skillnad torde vara just personvalet. När man börjar fundera och diskutera mer i persontenner så driver diskussionen fram mer

specifika argument och mindre " konkreta" argument som just erfaren-

het och kunnighet kommer lite i skymundan. Det kan samtidigt noteras att när vi frågat om vilken egenskap man anser borde spela störst roll så kommer erfarenhet/kunnighet ut som den egenskap som betonas av störst andel, i det närmaste två tredjedelar av alla svarande. Att man kan känna Förtroende för kandidaten personligen bör enligt politikerna vara den näst viktigaste faktorn i personröstningen. Också i övrigt utgör personkarakteristika som till exempel trovärdighef och ärlighet vanligt förekommande egenskaper när man anger vad som borde vara viktigt. Givetvis betonas också olika egenskaper som kan sägas ha med resultat/framgång att göra, men tonvikten är totalt sett klart större på personegenskaperna. Politikernas bedömning är med andra 0rd att väljarna är mer sakfrâgeinriktade än de borde vara. Framför allt när man ser vilka andra egenskaper som politikerna anser vara väsentliga när de får svara fritt, så framgår det klart att kandidaternas dragningskraft på väljarna ses som mer central idag än tidigare. Det är dock en förändring som inte enbart är kopplad till personvalet, utan den återfinns även i kontrollkommunerna. Den gäller i ungefär lika stor utsträckning oberoende av parti. Samtidigt finns det gamla grundmönstret kvar, nämligen att kompetens, erfarenhet och kunnighet uppfattas som mest viktigt. Vi har här inte försökt skilja ut argument för kandidater på valbara respektive icke valbara platser. Den generella bilden är dock att det inte går att se några tecken på att det finns några delar valsedlarna idag av "skyltfönsterkaraktär. Inga svar och inga andra iakttagelser pekar något sätt i den riktningen. Det kan dock noteras att Henry Valen i en relativt aktuell studie av nomineringsprocesserna i Norge finner tecken på att förtroende inom partiet är viktigare för kandidater som står högt upp listan, medan grupprepresentativitet blir viktigare för de lägre

platserna Valen 1988. Det finns med andra ord åtminstone i den

norska urvalsproceduren fortfarande ett inslag av skyltfönster. Vilken del av kommunen som kandidaten representerar har något större betydelse i mindre kommuner. Kommundel har extra stor betydelse i Vaggeryd, där det uppenbarligen finns en klar motsättning mellan två konkurrerande tätorter. Det är också den enda typ av argument där resultaten anger att utbildningsfaktorn spelar roll. Kandidater med enbart obligatorisk utbildning är något mer benägna

Bilaga 3 165

att betona betydelsen kommundel. Det visar sig dock att detta av

väsentligen beror att utbildningsnivån genomsnittligt är något lägre

i de mindre kommunerna. Finns det någon koppling mellan argumentationen och den egna

personliga bakgrunden Den frågan går bara att se på med utgångs-

punkt från egenskaperna kön och ålder. Den hypotes man kan ha är

att de är underrepresenterade skulle vara mer benägna att

grupper som betona respektive egenskap. Det skulle i detta fall innebära kvinnor respektive såväl äldre väljare till skillnad från medelålders. yngre som Skillnaderna är visserligen små, men de går helt i förväntad riktning. Kvinnliga väljare att könsfördelningen är viktig och yngre såväl anser äldre att ålder är en viktig egenskap. Det kan dessutom som anser noteras att äldre väljare prioriterar erfarenhet och kunnighet och personligt förtroende i särskilt stor utsträckning.

Valkampanjerna

Det gick inte att utläsa några tecken på att personvalet hade bidragit

till större aktivitet under nomineringsprocessen. Nästa fråga är om det inslaget i valbilden gjort valkampanjen mer intensiv eller på annat nya

sätt förändrat kampanjaktiviteterna. Har man något sätt anpassat

organisation eller ökat/minskat insatserna av resurser av olika slag I

vilken utsträckning bedriver kandidaterna kampanjen så att deras egen

personliga kandidatur främjas Har partierna tappat något av sitt grepp över valets förlopp

Organisation

I två de tre personvalskommuner som vi intensivstuderat, Väners-

av borg och Vaggeryd, så meddelar valledarna i samtliga partier att det

inte skett några organisatoriska förändringar i relation till föregående val. Man har inte ansett det behövligt att vidta några speciella åtgärder

på detta plan. Det är sedan annan fråga om enskilda kandidater en arbetat annorlunda än tidigare i dessa kommuner. I den största av de tre, Linköping, säger flera partier att det skett förändringar. Socialdemokraterna har minskat stora offentliga arrangemang och satsat på media. Samtidigt har lokala enheter fått större handlingsfrihet. mer Inom centerpartiet har de fem första kandidaterna på varje lista fått lägga kampanjstrategi. Den enskilda kandidatens ansvar upp en egen betonas. Samtidigt hävdas dock att det är fråga om en mer generell

policyförändring inom partiet och att den inte direkt hänger samman med personvalet. Moderata samlingspartiet säger sig ha haft en starkare valorganisation i föregående val än i 1994 års val. Också

166 Bilaga 3 sou 1996:66

miljöpartiet antyder en förändring av liknande karaktär. Ny demokrati

satsar något mer på TV-reklarn, medan övriga svarar att organisationen är oförändrad. Det finns inget enhetligt mönster i dessa förändringar och de motiveras i den bild valledarna inte heller ger av

personvalet. Samtidigt är det fråga om förändringar mycket väl

som skulle kunna vara anpassningar till en större roll för enskilda personer. Man minskar på olika sätt organisatorisk styrning och ger ökad rörelsefrihet enskilda kandidater. När man direkt frågar om antal valarbetare så framhåller ett par

borgerliga partier i Linköping att det var fler aktiva och större

engagemang 1991. Socialdemokraterna anser däremot att antalet ökat

1994. Det är inte heller här fråga om något enhetligt mönster, vilket

framgår när man jämför med kontrollkommunen Halmstad. Där har

fyra av sex partier som rapporterar förändringar, upplevt större aktivitet och större engagemang i årets val. Underlaget i form

av svar på frågorna är tunnare i Vänersborg och Lidköping respektive Vaggeryd och Tranemo. Varken i Vänersborg eller Lidköping verkar det dock vara fråga om några systematiska förändringar. I Vaggeryd är däremot aktiviteten större i 1994 års val, något som man i ett par partier hänför till personvalet. I den kommun som vi jämför med, Tranemo, har det inte skett några förändringar. Det enda parti som visar en nâgotsånär systematiskt ökad aktivitet och ökat engagemang är socialdemokraterna. När man ser på övriga partier är det ett mer oregelbundet mönster. Ett par partier hänför en ökad aktivitet till

personvalet, men materialet ger inte underlag för ett påstående om att

det finns någon mer påtaglig effekt av försöket med nytt valsystem. Partierna på central nivå rapporteras bara i ett par fall ha gjort några försök att hjälpa till inför personvalet. Socialdemokraterna och centerpartiet har haft sammandrag med representanter från försökskommunerna och centrala politiker. Inget parti har gått ut med några mer generella direktiv eller direkt försökt styra inriktningen. Däremot har man åtminstone inom moderata samlingspartiet i informationsmaterial pekat effekter som personvalet kan få. Vänsterpartiet i en kommun säger sig ha fått hjälp med att lägga upp kampanjen, medan man i ett annat parti konstaterar "vi vet bäst här. Det förefaller som om man centralt håll inte tagit initiativ utan begränsat sig till att göra insatser när det kommit önskemål, en förvånansvärt passiv hållning av partier som annars ibland kan gå ut relativt hårt för att styra inriktningen valkampanjerna. Vi har också här vänt oss till samtliga kandidater på vallistorna för att få deras syn på ifall valkampanjen har ändrats i förhållande till tidigare val. Frågan med inriktning på valkampanjens omfattning löd: Hur har valkampanjen förlöpt Har aktiviteten i partiet varit som vanligt " Svarsaltemativen, som hänförde sig till inledningen " Omfatt-

ning jämfört med tidigare. var Mindre, Oförändrad respektive

-

Bilaga 3 167

Större. Totalt sett så 38 procent att omfattningen varit större svarar 1994 än 1991. Tyngdpunkten, 62 procent, ligger dock pâ alternativet oförändrad, med endast 6 procent tyckte att omfattningen var mindre 1994. Vi kan direkt konstatera att andelen som ansåg att omfattningen större 33 procent i försökskommunerna och 46 procent i var var kontrollkommunerna. Möjligen kan tillägga att medan det i man försökskommunerna bara 6 procent som uppfattade omfattningen var mindre, så denna andel ll procent i kontrollkommunerna. som var till enskilda kommuner så är det i första hand i Lidköping Om man ser och i Halmstad politikerna tecken ökning. Det förefaller som ser en

inte finnas något underlag för att hävda att personvalet blåst Ökat liv

i valkampanjerna. Den bild vi fått i valledarintervjuerna av att socialdemokraterna haft högre grad engagemang och aktivitet i sin av valkampanj får stöd även här. Av de socialdemokratiska kandidaterna 64 procent att aktiviteten varit högre under 1994 års val. anser

Närmast därefter kommer vänsterpartiet, miljöpartiet och lokala partier

där ungefär 40 procent har motsvarande uppfattning. Det förefaller

troligt att socialdemokraterna känt opinionsvinden i ryggen och

snarare därför fått ökad aktivitet.

Personvalskampanjer

Av de tillfrågade politiska kandidaterna i tre kommuner hade 15

procent bedrivit någon form av personvalskampanj. Andelarna

varierade dock avsevärt från 27 procent i Linköping, 13 procent i Vänersborg till 7 procent i Vaggeryd. Aktiviteten är högst bland

moderata kandidater, där en fjärdedel har bedrivit personvalskampanj.

Folkpartiets, centerpartiets och socialdemokraternas representanter är

i det närmaste lika aktiva. Där har femte kandidat bedrivit var

personlig kampanj för sin kandidatur. Inom övriga partier är sådan

aktivitet sällsynt förekommande. mer

Man skulle kunna föreställa sig att personvalet skulle utnyttjas i

speciellt utsträckning kandidater är och inte vill stor av som nya "vänta på sin tur". Vi har redan kunnat konstatera att kandidater utan

tidigare politisk erfarenhet är positiva till personval. Denna tanke

mer

stämmer dock inte när generellt till nya kandidater i järnförel-

man ser

med sådana tidigare har varit politiskt valda. De senare

se som

bedriver personkampanj i dubbelt så stor utsträckning som de

kandidater inte tidigare suttit på politiskt valt mandat. Samtidigt som skall medveten att det är de tidigare varit valda som man vara om som och sannolikt är aktiva vilket sätt vi

tillhör partiets kärna som mer än mäter. En vilken brukar anse vara underrepresenterade

grupp man i väljare, är här den mest aktiva ålders-

politisk verksamhet, unga Kvinnliga kandidater, också är underrepresenterade,

gruppen. som

168 Bilaga 3

bedriver personvalskampanj mindre ofta än manliga kandidater. I den utsträckning som kvinnor fortfarande oftare än männen står på "icke

Valbar plats", så förefaller inte dessa kainpanjsatsningar kunna ha

någon utjänmande effekt.

Tabell 4 K ampanjaktivitet. Finansie-

ring

Andel som Kan tänka sig bedrivit personval- Partiet Stöd från annan Betalat personkampanj

Kommentar:Nar procenttalen under Finansiering summerar till en lägreandel än denandel som sager sig habedrivit personvalskampanj, såberordet på att en mindre grupp sager sig habedrivit kampanj utan någrakostnader.Frågan om man kan tänkasig att bedrivapersonkampanji nästa val är ställdtill dem som inte bedrivitpersonkampanj i åretsval. Dock har ett par procentenheter av dem somnu kampanjatvelat betona att de tänkerfortsättaoch svarat ocksåhar.

I de flesta fall kostar det pengar att driva politisk kampanj. Vi har frågat om varifrån har fått de behövliga ekonomiska man resurserna.

Totalt sett är partierna den viktigaste ñnansiären, dock tätt följd

av personliga insatser. Av de 15 procent som bedrivit kampanj har 8

procentenheter fått finansiering av partiet och 6 procentenheter har betalat sin kampanj själva. Det förefaller ganska klart att partierna har

försökt gynna vissa grupper. Framför allt kvinnliga kandidater har till allra största delen fått ekonomisk uppbackning av sina partier, medan manliga kollegor något oftare betalat själva än fått stöd partiet. av Skillnaden mellan yngre och medelålders/äldre väljare är i det

närmaste lika klar. Yngre väljare har till största delen fått finansiering

Bilaga 3 169

via partiet, medan de något äldre betalat själva lika ofta som de fått

partiñnansiering. Det kan dessutom noteras att de kandidater som har

högst utbildningsnivå i större utsträckning får stöd av partierna och i relativt sett mindre utsträckning betalar ficka. Denna skillnad ur egen hänger till en del samman med att yngre kandidater genomsnittligt sett har högre utbildningsnivå. Det finns inte oväntat också ganska en markerad politisk skiljelinje när det gäller finansieringen av kampanjerna. Vänsterpartiets och socialdemokraternas kandidater får väsentligen stöd från partierna och betalar ingenting privat. När sedan man förflyttar sig höger den politiska skalan så ökar andelen egenñnansiering. Bland moderata kandidater är den dubbelt så ofta förekommande som partiñnansiering. Den politiska aktiviteten vid första personvalet är kanske inte ensam någon säker prognos för utvecklingen. För att få ett hur de grepp om som inte nu bedrivit personliga valkampanjer i efterhand ser systemet och vilka lärdomar de dragit, har vi frågat de kan tänka om sig att satsa på en personlig kampanj i nästa val. Det visar sig att förutom den grupp som nu varit aktiv, så kan ytterligare cirka 20 procent av kandidaterna tänka sig en sådan insats. Om denna "ambition" förverkligas så skulle vi alltså hamna i en situation där mer än var tredje kandidat bedriver sin personliga kampanj. Kvinnorna var något mindre aktiva, än de manliga kandidaterna. Denna skillnad kommer snarast att förstärkas. Mer än var fjärde manlig mot mindre än var femte kvinnlig kandidat kan tänka sig att driva kampanj i nästa val. Medelålders kandidater skulle enligt denna "prognos hårdare än i 1994 års val konkurrera med de yngsta kandidaterna. De medelålders accepterar inte att förlora terräng. Kandidater som saknar direkt politisk erfarenhet har också noterat möjligheten och det förefaller som om en större andel än i detta val kommer att utnyttja denna möjlighet för att få sitt första politiska mandat. Vid jämförelse mellan en partierna kommer dock inte fram några nya mönster. Det är fråga om en allmän inriktning på ökad personvalsaktivitet, men den är störst där aktiviteten redan nu är störst och mindre där den är mindre. nu En enskild kandidat som bedriver sin personvalskampanj har egen givetvis, även om han/hon har ekonomiskt stöd, ganska begränsade resurser. Begränsningarna ligger dels i pengar, vilket kan mycket vara

viktigt, men också i kapacitet och i tid. Kandidaten måste ensam delta

överallt och kan inte, som när man på partinivå planerar kampanj, en

lita på att andra klarar av de delar kandidaten inte själv hinner med. Dessutom kan kandidaten inte lita eller få hjälp av kollegor med längre erfarenhet eller med annan speciell kompetens. Samtliga dessa faktorer förväntas påverka valet av kampanjtekniker.

170 Bilaga 3 sou 1996:66

Tabell 3.5 Kampanjtekniker. Media Dörr- Annon- Bro- Torg- Ar- An- Andel som knack- sering schyr möten bets- nat bedrivit person-

riod

Kommentar: Var och en fick angeom han/hon använt respektiveteknik. Fleraalternativkunde anges. Andelen som bedrivit personvalskampanj inlagd är som en referenspunkt för tolkning av siffrorna i tabellen.Basen i tabellen är samtligakandidater.

Det kan först konstateras att det inte finns nâgra skillnader när det gäller sättet att driva kampanj mellan kandidater med hänsyn tagen till gillar personval eller Dock är givetvis de som tycker att om man det är bra med personval aktiva generellt sett. Det finns vissa mer skillnader i valet av tekniker som kan kopplas till det sätt vilket finansierat sin kampanj. De kandidater som själva står för man kostnaderna har i stor utsträckning ägnat sig att knacka dörr, medan de kandidater haft partistöd har utnyttjat resurserna till att som trycka upp broschyrer. Partistödet ger uppenbarligen förutsättningar för kandidaten att nå ut till fler väljare, men stimulerar till direktkontakt med väljarna. Aktiviteten framgått tidigare, överhuvudtaget större i större är som kommuner. Det är denna skillnad som ligger bakom det högre utnyttjandet alla olika tekniker i större kommuner. Det är framför av

allt via propaganda genom broschyrer och torgmöten som kandidaterna i den största kommunen skiljer ut sig från personkandidaterna i de två

övriga undersökta kommunerna. Media används inte mer i stora

Bilaga 3 171

kommuner än i små enligt resultaten här. Däremot används media särskilt ofta av kandidater som redan tidigare har varit med och blivit valda till något politiskt uppdrag. I övrigt kan konstateras att moderater särskilt ofta satsat dörrknackning och liksom kandidater från lokala partier, på andra egna former av aktiviteter. Folkpartikandidater har i särskilt stor utsträckning satsat sina resurser på annonsering. Broschyrer är en form som relativt sett ofta utnyttjas av äldre kandidater, medan yngre och kandidater utan tidigare erfarenhet hittar på andra former än de som vi frågat om här. Det är uppenbart att olika grupper av kandidater utnyttjar olika tekniker. Lokala förutsättningar och partitraditioner såväl som kandidaternas tycke och smak verkar ha betydelse för valet av sätt att driva kampanjen.

Personvalets genomslag

Har inslaget av personval haft någon betydelse för valkampanjens förlopp En effekt borde rimligen sett vara att enskilda personer kommer mer i centrum i personvalskommunerna. Det kan, men behöver inte, ske på sakfrågornas bekostnad. Man kan tänka sig att argumentationen påverkas och förändras, i första hand i riktning mot mer argument med direkt personkoppling. Vid sidan om sakfrågornas

absoluta och relativa utrymme i valkampanjen, så kan man också

eventuellt tänka sig att argumentationen vad gäller politiska sakfrågor förändras. Vissa sakfrågor, som kanske annars skulle kommit i skymundan kommer dessutom i blickfånget därför att de drivs av en kandidat som är effektiv i sin personkampanj. Vi börjar med att fråga

politikerna hur mycket de observerat personvalskampanjer inom sitt

eget parti och av representanter från annat parti. I ett andra steg ser vi om det stämmer att enskilda personer kommit speciellt mycket i centrum i personvalskommunerna och till sist frågar vi oss om det

går att uppfatta några systematiska tendenser till förändrad argumenta-

tion.

Kommentar: Frågorna lyder: "Har Du märkt någon form av personvalskampanjfrån andra kandidateri Ditt parti respektiveHar personvalsinslaget lett till att andra personer i partiet än de lokala ledande företrädarnafått mer av uppmärksamheti årets valkampanj

Totalt sett säger sig något mer än fyra av tio politiska kandidater ha märkt någon form av personvalskampanj inom sitt eget parti. Hur

mycket märker är naturligtvis beroende av hur mycket det finns man att märka. Personvalskampanjer har absolut sett märkts mest i Linköping, där de varit vanligast och minst i Vaggeryd, där de

förekommer i mindre utsträckning. Uppmärksamheten har dock inte minskat proportionellt. Med hänsyn tagen till den låga frekvensen av personvalskampanj i Vaggeryd, så har den märkts av många kandidater. Det är dessutom så att frågan om uppmärksamheten förskjutits

från de ledande företrädarna, så är man något mer benägen att svara

i de mindre kommunerna trots att kampanjerna varit färre. Folkpartikandidaterna har både särskilt ofta märkt av personvalskampanj

inom partiet och tyckt sig notera en förskjutning av uppmärksamheten mot andra än de ledande företrädarna. Möjligen har den annonsering vi noterat haft betydelse.

Vi frågar här politiker i en roll som observatörer. De som själva bedrivit personvalskampanj har emellertid i dubbelt så stor utsträck-

till andras kampanjer. Det går alltså inte ning som övriga lagt märke direkt att säga att man ger en absolut bild av sanningen här. De

skillnader som finns mellan kommuner och mellan partier kommer

klart fram. Samtidigt beror bilden till avsevärd del vad man vill se och bilden säger också något om betraktaren.

Bilaga 3 173 Tabell 7 Effekter på argument och sakfrågor.

Kommentar: Frågan lyder: Har valkampanjeni övrigt påverkats av personvalskampanj/diskussion Har sättetatt argumentera förändrats" respektiveHar andrafrågor kommit upp.

Bara var tionde politiker tycker sig ha noterat någon förändring av argumentation eller inriktning på sakfrågor som kan hänföras till personvalet. Skillnaderna mellan kommunerna är måttliga, men det förefaller ändå värt att notera att man upplevt effekterna som mest påtagliga i den kommun där personvalsaktiviteten var minst ofta

förekommande. Vi har redan kunnat observera att kampanjerna

uppmärksammats relativt sett mest här och i störst utsträckning påverkat vilka personer som uppmärksammas. Det framstår alltmer klart att även enstaka personers kampanj får större genomslag i en mindre kommun. Det finns däremot ingen enkel relation mellan

personvalsaktivitet i olika partier och bedömning av betydelse för

valkampanjens förlopp. Moderata politiker, som är mest aktiva med egna personvalskampanjer, tycker i liten utsträckning att argumenta-

tion eller sakfrågor påverkats. Miljöpartister och representanter för

lokala partier, vilka drivit kampanj i minst utsträckning, tycker ändå att andra sakfrågor aktualiserats än som skulle skett utan personvalsinslag. Det bör i sammanhanget noteras att frågan avser inte bara det egna partiet utan hela valrörelsen. Det är med andra ord inte självklart att vi skall hitta något samband med den egna aktiviteten även det också samtidigt framgått att de som själva varit aktiva om märkt mest effekter. Det kan tolkas så att det är en fråga om infriade förväntningar. De som är positiva förväntade sig stor effekt och de är besvikna därför att effekten blev alltför liten. De som är negativa ville inte ha någon effekt och är besvikna därför att den blivit alltför stor.

Politiska partier måste som bekant alltid företrädas av fysiska personer. Detta gäller även om partiet programrnatiskt betonar att

inte spelar någon roll. Man kan åtminstone teoretiskt helt personerna undvika att presentera de enskilda kandidaterna. Ofta har man dock i

174 Bilaga 3

åtminstone någon utsträckning satsat resurser att presentera de skall företräda partierna. Det kan ha rört sig om de personer som ledande företrädarna, samtliga eller något däremellan. Partiernas policies kan variera och det kan finnas skilda traditioner i olika kommuner i detta avseende. Vi skall försöka se om det finns några tecken att personvalskampanjen har påverkat omfattningen av eller inriktningen på presentationen av enskilda kandidater.

Tabell 3.8 Personpresentation i kommuner med och utan personval och i olika partier. Partiets presentation av enskilda kandidater

De ledande/ Övriga Kandidater Samtliga i lnga särskilda som högt listan kanske normalt icke lika stor presentationer av

Kommentar: F rågeformulering: Har man inom Ditt parti mer än tidigare gått in för att presentera enskilda kandidater Om ja, vilka har det i så fall gällt svarsalternativen framgår i tabellen.

Broschyrer är den vanligast förekommande kampanjtekniken. Vi har försökt att genom kontakter med partikanslier och valledare samla allt tryckt material från partierna. I de två största kommunerna har det

i vardera producerats ett trettiotal trycksaker. Av dessa innehöll trettio

respektive 45 procent fokusering på enskild kandidat. Aktiviteten och

inriktningen materialet är relativt likartad i dessa båda kommuner. När vi på de tvâ mellanstora kommunerna finner vi desto större ser skillnader. I Vänersborg är antalet trycksaker ungefär lika stort som

i de större kommunerna, medan personfokuseringen är påtagligt

större. Partierna i Lidköping har enligt uppgift producerat avsevärt färre trycksaker och bara mindre del av dem år fokuserade en I de minsta kommunerna är antalet trycksaker jämförbart med person.

Bilaga 3 175

antalet i Lidköping, medan däremot andelen med personfokusering är högre än i något tidigare fall. Det går inte att i broschyrmaterialet finna några belägg för att personcentreringen verkligen skulle vara större i försöks- än i kontrollkommunerna. Däremot kan man denna

grundval hävda att personfokuseringen är större i små kommuner än

i stora, även om Lidköping här utgör ett undantag från detta mönster.

Tabell 9 Personfokusering i trycksaker.

När man frågar valledarna om presentationen av enskilda kandidater blir svaret entydigt. Man koncentrerar sig i första hand partiinformation. Presentation av enskilda kandidater har ofta skett kandidaternas eget ansvar, även om partierna ibland lagt en mindre del av resurserna på enskilda kandidater. När man jämför Linköping med Halmstad så förefaller det som om det funnits ett något större intresse för att presentera de enskilda kandidaterna i Linköping. Det går inte att utläsa något entydigt mönster i övriga kommuner och det finns alltså knappast underlag för att hävda att det är fråga om en effekt av personvalet. Det skulle också kunna vara en tidigare befintlig skillnad som fortlever. Frågan till politikerna om personpresentationen är ställd så att det skulle framgå om det skett någon förändring sedan föregående val. När man ser på svarsfördelningen blir man dock tveksam till frågans validitet i detta avseende. Om man tolkar svaren strikt enligt frågans formulering så skulle man i stor utsträckning genomgående ha ökat koncentrationen till de kandidater som står högst på listan. Svaren ger sannolikt mer en bild av i vilken omfattning det förekommer olika typer av personpresentation än en bild av förändring i presentationer-

na. För uppnående av det huvudsakliga syftet, att se om personvalsförsöket spelat någon roll, behöver inte detta utgöra något avgörande hinder. Vi kan i alla fall jämföra försökskommuner och kontrollkom-

muner, respektive olika partier. Totalt sett är presentation av de ledande kandidaterna den vanligaste handlingslinjen. Nästan lika stor andel av politikerna rapporterar dock

att man inte alls gör några presentationer av enskilda kandidater. Det

finns inga systematiska skillnader mellan kommuner vare sig med

hänsyn till försök eller ej, eller med hänsyn till storlek. Vi får heller

inget stöd för att det finns en verklig skillnad mellan Linköping och Halmstad, vilket svaren från valledarna antydde.

176 Bilaga 3

Flertalet partier satsar enligt politikernas svar på att presentera de ledande kandidaterna. Vänsterpartiet, miljöpartiet och lokala partier utgör undantag. Här svarar man i första hand att det inte sker någon särskild presentation av enskilda kandidater. Med hjälp av svaren från valledarna kan vi konstatera att det i de första fallen närmast finns en ideologisk grund för denna handlingslinje. I fråga om lokala partier är det snarare så att man inte upplever någon motsättning mellan parti och person.

Effekten av personkampanjer

Skälet till att en politisk kandidat engagerar sig i en personvalskam-

panj är givetvis att han/hon förväntar sig att kampanjen skall ge fler röster. Är detta bara from förhoppning eller kampanjerna en ger utdelning Vi har sett på hur många personröster de kandidater som ställt i Linköping, Vänersborg och Vaggeryd lyckats få och upp relaterat detta till deras egna uppgifter om huruvida de bedrivit någon personkampanj. Med tanke att det redan framkommit att personkampanj är vanligare bland politiker med tidigare erfarenhet än bland kandidater, så finns klara skäl att i denna analys också kontrollera nya det verkligen är kampanjen som är den väsentliga faktorn. Vi gör om det att i analysen samtidigt undersöka dels hur lång erfarenhet genom

som kandidaten har mätt i antal mandatperioder, dels hans/hennes

placering listan från 1:a plats och nedåt. Om kandidaten finns på olika plats flera listor utgår vi ifrån den högsta av dessa. Den teknik vi använder är regressionsanalys och i nedanstående tabell redovisas effekten mätt med hjälp av standardiserade lutningskoefñcienter. Det innebär att vi direkt kan jämföra hur stor betydelse de olika faktorerna har. Analysen kan alltså göras i tre kommuner och utan att göra anspråk att tolkningen är den självklart riktiga jämför vi också kommunerna separat och ser om det finns tecken på att kommunstorleken har betydelse.

Tabell 3.10 Antal personröster några jörklaringsfaktører. - Antal Bedrivit egenper- Andel forklarad .

rialet hr kontroll skett för antal invånare. Koefficientema för placering listan är negativa eftersom en högre placering är liktydigt med ett lägre värde.Högsta platsen, nr l är högre än näst högsta platsen, nr 2

Bilaga 3 177

När man undersöker samtliga kandidater så är erfarenhetens längd

antal mandatperioder och en egen personkampanj lika viktiga för hur

många personröster man får. En hög placering listan bidrar också till många personröster, men effekten är något mindre. I den största av de tre kommunerna, Linköping, blir bilden ungefär densamma. I både Vänersborg och Vaggeryd så visar sig den egna kampanjen sakna betydelse för hur många personröster man får. I Vänersborg har också placering listan ryckt upp till att ha lika stor betydelse som antalet mandatperioder. l den minsta kommunen, Vaggeryd, så är relationerna till och med omkastade i jämförelse med den största kommunen. Här är placering på listan mycket mer avgörande än hur länge man suttit politiskt mandat. Till en del kan skillnaderna kopplas till att andelen som bedrivit

kampanj är större i Linköping. Det kan dessutom finnas skillnader

mellan kommunerna när det gäller om de som bedrivit kampanj också står högt upp listorna. När man undersöker endast tre kommuner finns skäl att omgärda alla tolkningar av icke helt systematiska resultat med reservationer. Det förefaller emellertid klart att alla de tre undersökta faktorerna är relevanta, om än i olika grad i olika sammanhang.

Representationsideologi

Valda representanter kan se sin roll på olika sätt. Begreppet representationsideologi kan användas som en sammanfattande term för synen representantrollen. I vårt politiska system utgår diskussionen i första hand från de politiska partierna och vilken roll de spelar. Att det är en central roll är utom diskussion. Frågan är i stället hur central den är. Hur agerar de valda representanterna i situationer där deras egen uppfattning i väsentliga frågor är i konflikt med partiets eller med väljarnas uppfattningar. Personvalet kopplar ett mer markerat sätt än tidigare samman väljare och valda. Det fimis därför skäl att

fråga sig hur representanterna ser på sin roll. Man kan där som representant med viss rätt uppleva sig som personligen utsedd av

väljarna. Ett sätt att resonera är att om det skall vara någon mening

med personval så måste den valde i större utsträckning än tidigare agera "personligt, det vill säga på grundval av sina egna uppfatt-

ningar. Ett annat synsätt är att den valde i och med att han/hon väljs personligen också får ett personligt mandat från sina väljare. Den valde förväntas i särskilt stor utsträckning lyhörd för väljarnas vara krav eller önskemål. En rimlig hypotes är då att de politiker och de partier är positivt inställda till personval bör vara mer benägna att som betona att representanten i konfliktsituation bör agera på grundval en

178 Bilaga 3 sou 1996:66

av väljarnas och/eller egen uppfattning snarare än enligt partiets linje. Man kan driva resonemanget ytterligare ett steg och säga sig att kandidater som valts på grundval av personligt förtroende skulle känna en speciell skyldighet att göra sina egna bedömningar, medan kandidater som valts till exempel grundval av ståndpunkter i vissa frågor borde känna sig förpliktade att driva dessa frågor och kanske till och med ta hänsyn till om deras väljare modifierar sin syn hur frågorna bör hanteras. Den senare hypotesen har vi dock möjlighet att testa empiriskt. Vi skall pröva en del av dessa hypoteser mot verkligheten i form av politikernas uppfattningar området. Det visar sig först och främst att en relativ majoritet av alla svarande anser att den valde i en konfliktsituation skall agera enligt sin egen övertygelse. Omkring två av fem svarande företräder denna uppfattning. Därnäst vanligast är ståndpunkten att man bör prioritera partiets uppfattning och på tredje plats kommer väljarnas uppfattning. Var tionde politiker väljer dessutom ett eget svarsalternativ. Vi börjar med att se på synsättet i relation till uppfattningen om personval som bra eller dåligt. Det finns framför allt ett klart samband mellan synen personval och vikten

av att prioritera de egna väljarnas syn. De som är positiva till

personval oftare att representanten i en konfliktsituation skall anser agera enligt den uppfattning de egna väljarna har. Det finns ett motsvarande, men något mindre tydligt, samband med prioritering av den egna övertygelsen. Också här anser man särskilt ofta att denna övertygelse år viktig om man är positivt inställd till personval. Eftersom svarsalternativen summerar till 100 procent och andelen som väljer "annat svar är liten, så är det ganska givet att vi därmed också

har ett omvänt samband när det gäller viljan att prioritera partiets

uppfattning. Detta anses viktigt framför allt av sådana som är negativt inställda till personval. Så långt får vi stöd för den hypotes vi utgick ifrån. Går det att finna stöd också för fortsättningen, att man i partier och i kommuner där man gått in för personval har motsvarande synsätt Om vi först ser kommuner så finner vi att man i kontrollkommunerna i något större utsträckning än i försökskommunerna prioriterar partiernas uppfattningar. Skillnaden är liten, men så långt stämmer det. När vi går vidare och ser på hur man ser på väljarnas respektive representanternas egna uppfattningar, så går det dock inte längre att något entydigt mönster. Det finns ingen grund för tanken att se

politiker där man tillämpat personval skulle ha tillägnat sig någon speciell syn på representantrollen. Vilken uppfattning har man då inom olika partier I första hand

socialdemokratin, men också Vänsterpartiet, som tidigare visat sig relativt sett negativt inställda till personval, betonar här partiets vara roll. De valda representanterna bör i en konfliktsituation gå partiets

sou 1996:66 Bilaga 3 179

linje. Bland socialdemokratiska politiker är denna syn den oftast förekommande och den är också relativt vanlig inom vänsterpartiet. Inom flertalet av de övriga partierna oavsett syn på personval, är den oftast förekommande uppfattningen att man skall gå på den egna

övertygelsen. Oftast finns väljarnas uppfattning som näst vanligaste

svarsalternativ.

Tabell 11 Representationsideologi och personval.

Synpå personval:

Personlig bakgrund:

Kommentar: Frågan som utgör basenför dennaanalys lyder: När man inför personvalså kan det öka risken för att en fullmaktigcledamot hamnar i en kontliktsituation. Om det vid behandlingen av viktiga principfrågor i kommunfullmäktigeuppstår en konflikt mellan en fullmäktigeledamots egen uppfattning ochpartietsellerväljarnas uppfattning,hur anser Du då att fullmäktigeledamoten bör rösta Svarsaltemativen var Bör rösta enligt sitt partis uppfattning, Bör rösta enligt sina väljaresuppfattning,Bör rösta enligt egen övertygelse. Man kunde även svara med egna ord.

Lokala partier utgör dock ett undantag. Politikerna i dessa prioriterar i första hand väljarnas uppfattningar. Med tanke på att miljöpartiet,

där tidigare framgått är relativt negativ till personval, här man som

Bilaga 3

starkt markerar den egna övertygelsen som viktigast i en konflikt, så

bör poängteras att man inte bör se synen personval som något som

orsakar viss syn på representantrollen. Om man skall föreställa sig en enkel kausalmodell så går orsakspilen snarare i motsatt riktning. en Synen representantemas roll är snarare bestämd på mer allmänideologisk grund. Vad vi illustrerar här är att det i vissa fall, men inte nödvändigtvis överallt, finns en sammanhängande syn i dessa olika avseenden.

Tabell 3.12 Persønvalets betydelse för partier och politiker i ett representationsperspektiv. Personvald bör Personval Personval gör Personval gör att företräda sina egna legitimerar politiska arbetet partierna inte kan Index väljare partierna svårstyrt ta sitt ansvar

Synpå personval:

dåligt Ganskadåligt -8 6 43 32 Mycket dåligt -14 -11 81 50 Personlig bakgrund:

ning Högre utbild- 31 9 -28 ning

Kommentar: Fråganbestår av påståenden som sin helhetåterges nedan. Man kan instämmai större ellermindregradi dessa påståenden. indexharkonstruerats Ett som går från maximivårdet 100 som innebär att alla instämmer.Når allahar helt motsatt åsikt får indexetminimivärdet-l00. Påståendena inledsmed texten: Vad anser Du själv om följandepåståenden som rör personval".

Bilaga 3 181

Det förstalyder: Den blir invaldpå personröster bör särskiltföreträda de väljare hanfått som stöd Påstående två lyder: Det kan ge legitimitetåt partierna när människor klagar av. nummer över bristandetilltro till politikerna. Det tredje år utformat. Det innebär att det politiska arbetet blir svårstyrt.Man kanfå in ledamöter inte vill samverka med partiet. Sista påståendetlyder: som Persønval innebär att partierna inte längre kan ta sitt falla ansvar inför väljarna.

När vi sedan något har tidigare erfarenhet som vald ser om man representant så är det emellertid rimligt att föreställa sig att det mer finns orsakssamband i form socialisation. De som har ett av en tidigare erfarenhet är benägna att betona partiets roll. De är mer mer etablerade i partierna. De saknar tidigare erfarenhet betonar mer som

väljarnas uppfattning viktig. Det finns inga systematiska skillna-

som der mellan män och kvinnor i denna del. Däremot är yngre politiker och sådana med högre utbildning särskilt benägna att betona den egna övertygelsen, medan äldre politiker betonar väljarnas uppfattning. Högre utbildning innebär också mindre intresse av att driva partiets

ståndpunkt som viktig. Vi har också mer direkt frågat om vilken betydelse personvalet har några olika synpunkter med anknytning till partiernas roll och

ur

representantrollen. Politikerna har fått ta ställning till fyra

synen

olika påståenden. De har kunnat instämma helt eller delvis respektive ta avstånd delvis eller helt. På grundval av svaren har vi sedan gjort

index går från +100 samtliga instämmer till -100 samtliga tar som

helt avstånd. Det första påståendet gäller i vilken utsträckning personvalda politiker speciellt skall företräda dem som valt dem. I

försökskommunema instämmer lika många de som tar avstånd som

från detta påstående. I kontrollkommunerna är graden instämmande

av något högre. Totalt sett är det avsevärt fler som instämmer än som tar avstånd

ifrån påståendet att personval legitimitet partierna. Andelen som

ger instämmer är något högre i försökskommunema än i kontrollkommu-

Det tredje påståendet gäller frågan om personval gör det

nerna.

politiska arbetet svårstyrt. Här är det totalt måttlig övervikt för

en instärmnande. Denna övervikt är klart större i kontrollkommunerna än

i försökskommunema. Det sista påståendet gäller om personval gör att

partierna inte kan ta sitt fulla inför väljarna. Avståndstagandet ansvar

är något större än instämmandet i detta påstående. De som tar avstånd

finns framför allt i försökskommunema. Sammantaget är politikerna

i de kommuner prövat personval benägna att se personval som

som

mindre speciellt och något mindre problem eller negativa

som ger

konsekvenser än politiker inte har erfarenhet. Man skulle

som egen

kunna tolka det att det finns en överdriven oro innan man själv

som

prövat personval. Uppfattningen personvald politiker i särskild utsträckning bör

att en företräda valt honom/henne inte jämnt fördelad. Denna dem som är

har i första hand borgerliga politiker och politiker från lokalparti,

syn

182 Bilaga 3

samt vidare sådana som är positivt inställda till personval, äldre och sådana som enbart har obligatorisk utbildning. Dessutom omfattas denna åsikt särskilt av dem som anser att man som politiker i en

konfliktsituation där partiets, väljarnas och uppfattningar inte går

egna att förena, skall välja att rösta enligt väljarnas uppfattningar. Uppfattningen att personval legitimerar partierna företräds också av borgerliga och lokalpartipolitiker, samt av sådana som tycker bra om personval. Det är bara lokalpartipolitiker som tar avstånd från tanken att personval gör det politiska arbetet svårstyrt. Politiker från vänsterpartiet och socialdemokraterna instämmer däremot i något större utsträckning än övriga. De politiker som har högst utbildning är mindre oroade för en sådan utveckling än övriga. Tanken att personval gör att partierna inte kan ta sitt ansvar avvisas framför allt av lokalpolitiker. Samtliga borgerliga politiker samt miljöpartiets representanter är dock också mer avvisande än vänsterpartiet och socialdemokraterna. De som är positivt inställda till personval avvisar också eftertryckligt denna tanke. Högre utbildningsnivå gör också att man är mer benägen att ta avstånd. Den övergripande bild man får här är att det framför allt är synen personval som är avgörande för vilka uppfattningar man har.

Bilaga 3 183

4 Väljarna

Väljarnas kännedom om personvalet

Det finns i flera olika sammanhang belagt att information/kunskap om

den lokala politiken är större i mindre kommuner Jfr Johansson

1994a. Den teoretiska grunden för detta antas vara den större möjligheten till överblick av och kännedom om mindre kommuner. Med sådan tolkning torde det vara rimligt att föreställa sig också en information lättare når fram i mindre kommuner. Stort intresse för att politik innebär också erfarenhetsmässigt större sannolikhet för att man informationen och alltså känner till Det finns emellertid noterat mer. samtidigt teorier och resultat pekar mot att personer med litet som

intresse för politik tenderar att se politiken mer i persontermer

Harrop Miller, 225 Detta skulle möjligen kunna påverka i s motsatt riktning när det gäller i hur hög grad man uppfattar in-

fonnation. Dessutom påverkar sannolikt också personfaktorer som ut-

bildning, ålder och kön i hur hög grad man noterar information. Vâr hypotes allmänt är intresserade och har är att grupper som sett mer större kunskaper är välinfonnerade också i denna fråga. Dessa grupper med högre utbildning, medelålders och äldre personer och är personer män Jfr Westerståhl Johansson 1981, s 59 Det finns dock också resultat pekar mot att skillnader mellan män och kvinnor i detta som avseende håller att minska.

Informationskanaler

Vi har inledningsvis diskuterat vilka informationskanaler som generellt

sett kan förväntas fungera bäst om det gäller att ge medborgarna

infonnation den aktuella typen politiska förändringar. Här

om nu av skall vi på vilket sätt olika grupper av väljare fått information. se Bestämmande för vad fungerat i olika sammanhang är dels som

effektivitetssynpunkter den tidigare diskuterats, här främst

av typ som

liktydigt med uppmärksamhet och tilltro. Dels är genomslaget givetvis beroende respektive kanal överhuvudtaget utnyttj ats/förekommit

av om i den aktuella kommunen. Något mindre tionde väljare säger sig överhuvudtaget inte ha än var

hört talas att det skulle personval. Andelen helt okunniga är

om vara minst i de två minsta kommunerna. I övrigt finns dock inte något

riktigt systematiskt samband mellan kommunstorlek och informations-

Bilaga 3

nivå. Man har i mindre kommuner ett bredare spektrum infonnaav tionskanaler än i större kommuner. I de minsta kommunerna har i

stort sett genomgående större andel fått information varje

genom enskild uppräknad kanal. Enda undantaget är annan kanal, där man alltså själv fått fylla i vilken det varit fråga om. Denna är vanligare i större kommuner men innehåller genomgående ungefär samma kanaler; i första hand samtal med närstående och valsedlar eller broschyrer som kommit tillsammans med valsedlar. Den allmänna bilden är att etermedia haft störst betydelse i mindre kommuner. Solna utgör ett extremfall som möjligen kan sägas gå i förväntad riktning, men alltför långt. Vi har ingen kommun annan att kontrollera mot, men det ligger ändå nära till hands att föreställa sig att regionala/lokala etermedia är Stockholmsdominerade och inte ägnat särskilt stor uppmärksamhet något berör bara flera som en av förortskommuner. Helt enligt vad vi på allmänna teoretiska grunder kan förvänta oss så fungerar personkommunikationen bäst i mindre kommuner. Mönstret här är relativt entydigt. Tidningarnas roll är däremot i det närmaste lika stor i stora i små kommuner. Det som finns dock också här en svag tendens till att också dessa spelar större

roll i mindre kommuner. Totalt sett är tidningarna den viktigaste

inforrnationskanalen, närmast följda lokalradio/regional-TV. De av som läser mycket lokala nyheter i tidningarna är också i högre grad informerade om personvalet.

Tabell 4.1 Kännedom om persønval inførmationsvägar. - Lm- Helsing- Solna Oster- Väners- Vagge- Over- Totalt

Kommentar: Var och en har kunnatmarkeraflera informationsvägar.Siñroma i tabellen anger alltså hur stor andel som fått infonnation på ett visst sätt oavsett om vederbörandeockså fått informationpá någotannatsätt.

Den kommunala informationen spelar påtagligt mindre roll följer men däremot till en del samma mönster med större betydelse i mindre kommuner. Här kan vi dock knyta an till vad vi tidigare kunnat se om den kommunala insatsen i kommunerna. Den satsningen tre av största av de tre gjordes i Vaggeryd. Här ser vi också att den kommunala

informationen har spelat stor roll. Minst eller obefintlig

snarare var

satsningen i Vänersborg, vilken också i detta avseende återfinns på delad jumboplats. Den enda kostade på sig i Linköping

annons man

sou 1996:66 Bilaga 3 185

hade uppenbarligen en viss effekt. Staden ligger fortfarande i bottenskiktet vad gäller betydelsen infonnation från kommunalt av

häll, men den ligger inte alls lägst. Det skall dock i rättvisans

nanm

tilläggas att de som svarat ibland uppfattat tidningen informations-

som kanalen även om det rörde sig om en annons från annat håll, till exempel kommun eller parti. Partiemas satsningar förefaller här inte

ha någon direkt relation till kommunstorlek. Det kan däremot

konstateras att de är viktigare än de andra, till stor del informella mer

kanaler som vi också noterat. Det kan tilläggas att den viktigaste delen

i gruppen "annat sätt" att på valsedlarna sett att det var man var

personval. Det som dessutom ingår är främst blandning

en av

nationella radio/TV-sändningar och olika personkontakter.

Tabell 4.2 Intresse för politik Informationskanaler. - Radio Samtal Tid- Info från Info från Annat E hört Antal med ningar kommu- parti-ema talas svaran- P°°° TV bekanta nen om de Mycket intresserad av 48 24 69 32 46 7 l 162 politik Ganskaintresserad av 40 23 65 25 39 5 5 810 politik Inte särskilt intresserad 30 25 52 20 27 5 ll 640 av politik Inte alls intresserad av 22 ll 38 12 18 7 22 108 politik

Kommentar: Frågan om intresse för politik lyder "Hur intresserad är Du i allmänhet av politik. Svarsaltemativen framgår i tabellen.

Det finns inte oväntat ett ganska starkt samband mellan intresse för politik och betydelsen av flertalet inforrnationskanaler. De är som intresserade tar genomgående in mycket mer information. Sambandet är starkast för infonnation från partier och från tidningar. Tidningarna är den informationskanal som bäst träffar också de inte är som

intresserade av politik, något som stämmer överens med tidigare resultat Jfr Holmberg Asp 1984, sid 224f, Harrop Miller 1987,

sid 2200. Om man verkligen vill sprida kännedomen utanför den grupp som redan är intresserad, så skall man satsa på tidningar som inforrnationskanal. För att skall prata och informera sig man om om sådana här frågor genom samtal med bekanta krävs bara att man är åtminstone något intresserad av politik. Ett högre intresse bidrar inte ytterligare. Den organiserade informationskanal som är sämst på att nå ut till dem som inte är intresserade av politik är den kommunala informationen. Det är givetvis också i denna vi finner den grupp som

största andelen som säger sig vara helt i avsaknad information.

av Som en första test tänkbara motiv bakom personröstande har vi

också sett i vilken utsträckning tilltro till det kommunalpolitiska

186 Bilaga 3

systemet samvarierar med olika typer informationsinhämtande Vi av har då samtidigt kontrollerat för den effekt av intresse för politik som kan utläsas ovan. Det visar sig i stort sett genomgående att intresse för politik har större betydelse än systemtilltro, men att bådadera spelar roll. Enda undantaget är den grupp som fått information via kommu- Här spelar systemtilltro större roll än intresse för politik. nerna. Möjligen skulle man kunna dra slutsatsen att de som följer och tar till sig och alltså träffas av kommunal infonnation i större utsom

sträckning är de som är positivt inställda till hur kommunen fungerar

ur demokratisk synpunkt. Vi har nu sett att högre intresse för politik innebär högre infonnationsnivå. Skall vi då helt förkasta hypotesen att det i speciellt stor utsträckning är de som är lite intresserade av politik som är personorienterade Först kan vi konstatera att den grundläggande tanken har visst stöd även i föreliggande undersökning. Vi ser sambandet mellan intresse för politik och kärmedom om nanm politiker respektive kännedom om politiskt aktuella sakfrågor. Här skulle enligt hypotesen namnkännedom vara svagare relaterat till intresse för politik. Vi finner också att så är fallet; gamma 0.44 mot gamma

0.56 för kännedom om frågorz Om vi nu ser på information om

personval så finner vi att sambandet, mätt med garmna, med intresse

för politik styrkemässigt ligger mellan nanm- och sakfrågekännedom.

Mäter vi i stället med Kendalls Tau-b så är sambandet svagare än för namnkännedom. Vi får alltså viss stöd för tanken att kännedom om

personval på grund av just personorienteringen är större än väntat

bland sådana väljare inte är intresserade av politik. som annars

Tabell 4.3 Vilka informatiønsvägar är viktiga för olika grupper.

yngre avses upp beteckningen medelåldersoch 55 år och mer betecknas som äldre.

Vi bygger på frågan Anser Du att rösta vid kommunalvalet att man genom kan påverka den kommunala politiken Svarsaltemativen är Ja, absolut, Ja, till stor del, Ja, i någon utsträckning respektive Nej, inte alls. 2 Om vi mäter med Kendall°s Taub så får vi relationen 0.30 mot 0.24, alltså ungefär motsvarande.

sou 199666 Bilaga 3 187

Vi förceszällde oss att de grupper som allmänt visar en stor politisk kompetens också skulle vara bättre informerade om förekomsten av persomvzl. Denna hypotes stämmer överhuvudtaget dåligt och i den mån den stämmer gäller det bara att medelålders och äldre väljare har något högre kännedom. Information personvalet totalt sett har nått om fram till det stora flertalet grupper utan att "gynna" dem som generellt sett brukar vara mer välinformerade. Eventuellt kan man tolka denna utjämnirg i infonnationen, som är större än väntat, som ytterligare ett

tecken att personorienteringen fångat upp intresse och underlättat

information till annars är mindre lätta att nå fram till. grupper som Vissa skillnader finns dock när det gäller hur olika informationskanaler fungerat. Det är lika stor, eller kanske snarare lika liten andel män kvinnor som inte hört talas om personvalet. Män tenderar att son. något medieorienterade än kvinnor i sitt sätt att hämta vara mer

information. I övrigt är mönstren mycket likartade. Åldersgrupp har

något större betydelse. Först kan noteras att yngre väljare oftare än

äldre har undgått att höra talas om personvalet. Medelålders och äldre väljare påtagligt massmedieorienterade, medan yngre oftare

mer skaffat sig information genom samtal med bekanta. Skillnaderna mellan åldersgrupperna är små när det gäller kommuninformation,

även om den också spelat något större roll för medelålders och äldre väljare. Partiinfonnationen har gått hem lika mycket i alla ålders-

vilket är något oväntat med hänsyn till den generellt sett grupper,

högre genomsnittliga åldern bland partiaktiva.

Det finns alltså inget entydigt samband mellan utbildningsnivå och informationsinhämtande totalt sett. Däremot finns vissa skillnader mellan vilka kanaler har betydelse för olika grupper. Lokalradiolsom

regional-TV spelar större roll för inforrnationsinhämtande bland

med obligatorisk eller medelutbildning medan samtal med grupper bekanta är viktigt för dem som har mer än obligatorisk utbildning.

Tidningar såväl kommun- och partiinforrnation träffar däremot

som

lika mycket oberoende av utbildningsnivå.

Syn på personröstning

En baserad på tidigare forskningsresultat skulle peka mot en prognos

stor entusiasm bland väljarna för personval. I valet 1991 var det 78 procent som ansåg att Förtroende för kommunalpolitikern som person är viktigare än att han/hon representerar ett visst parti Johansson

1993. Det visar sig att 66 procent tycker att det år Mycket bra nu

eller Ganska bra att fått möjlighet att rösta på person i årets val.

man Vi skall något på hur denna inställning ser ut i olika delgrupper. nu se

Analysen knyter an till frågan om partiernas respektive de enskilda

på införande Är entusiasmen lika i

väljarnas syn av personval. stor

188 Bilaga 3

alla delar av väljarkåren Vi jämför först synen i olika kommuner. I de tre första kommunparen i figuren finns försökskommunen till vänster och kontrollkommunen till höger. Två olika skillnader mellan kommunerna framträder tydligt. Dels

är man avsevärt mer positivt inställd till personval i mindre kommu-

ner. Dels är man mer positiv i försökskommunema än i kontrollkommunema. Storleksskillnaden stämmer väl med tanken en större personkännedom och en allmänt bättre överblick i mindre kommuner.

Figur 4.1 Andel positiva till personval kommun -

Kommentar: Värderna avser den andel som anser att det är mycket bra eller ganska bra att man får möjlighet att rösta enskild person i kontrollkommunema : ... om man skulle få...".

Huruvida skillnaden mellan försökskommuner och kontrollkommuner skall tolkas som en effekt av experimentet eller en orsak till att man

anmält sig till experimentet är svårare att bedöma. Med tanke på att politikerna knappast torde ha haft någon mer detaljerad kännedom om

stämningarna bland medborgarna i detta avseende när de anmälde

intresse, så förefaller det mer rimligt att se det som en effekt av att man fått chansen att pröva. Samtidigt återfinns också de två kommuner, Helsingborg och Solna, som har den minsta andelen positiva till personval bland försökskommunema.

Bilaga 3 189

Av dem som är mycket intresserade av politik tycker tre fjärdedelar att det är mycket eller ganska bra att man får möjlighet att personrösta. I säger sig inte alls vara intresserade av politik är gruppen som det ändå så relativt stor andel som 40 procent som uttrycker samma

åsikt. Med utgångspunkt i föreställningen att partipolitiskt aktiva i större utsträckning återfanns i gruppen övertygade partianhångare, förväntar vi här mindre positiv inställning än i gruppen

oss en

partianhängare. Partiföreträdare har i åtskilliga sammanhang uttalat skepsis emot personval i olika former och det förefaller rimligt att sådan skepsis finns kvar. Denna som det föreföll väl grundade hypotes

visade sig emellertid inte alls stämma med verkligheten. Bland de

övertygade partianhängarna var det 69 procent som fann det mycket eller ganska bra med möjlighet att rösta på person. Andelen var nästan lika stor 67% bland de övertygade partianhängama. Den sjunker däremot till 62 procent bland icke partianhängare. Det finns så här långt ingenting stöder tanken på personröstning som ett utslag av

som

önskan balansera inflytande. Även politiskt mycket en att partiernas

intresserade och engagerade är positiva till att rösta på person. De som är medelålders och de som har mer än obligatorisk utbildning är

aningen positiva än övriga. Skillnaderna är dock små och mellan

mer män och kvinnor finns inga skillnader alls. En föreställning vi odlat är att de som bott länge i en annan som kommun blir mer välbekanta och välinforrnerade och därmed mer intresserade att påverka även valet av personer. Inte heller denna av tanke hade något fog för sig. Det spelar ingen roll för synen på personval hur länge bott i kommunen. Däremot infrias till stor man del de förväntningar vi har inställningen bland sympatisörer till om

olika partier. Vi hade föreställningen att partier med stark organisation

skulle mindre positiva till personval. Dessutom föreställde vi oss vara att de partier under utredningsstadiet varit starkt intresserade som

respektive mindre starkt intresserade av tanken personval också på

medlemsnivå skulle visa motsvarande inställning. En sådan en

inställning antas till en del vara grundad i partiets principiellt

ideologiska individens roll. syn

Socialdemokratin har under utredningsstadiet visat ett svagt intresse och är ett parti med en väl utvecklad organisation. De väljare som

röstar socialdemokratiskt är också relativt sett lite entusiastiska för

personval. Bland de borgerliga partierna brukar man anse att centerpartiet har särskilt stark organisatorisk bas. Däremot har centern

en

inte tidigare markerat någon negativ ståndpunkt. Centerväljarna visar

sig, tillsammans med väljare stöder lokala partier, vara de väljare som

är mest positiva till personval. De andra borgerliga partierna

som

inklusive Kds är bara obetydligt mindre positiva. Minst positiva är

miljöpartiets väljare, vilket stämmer överens med deras i andra

avseenden markerade avståndstagande till betoning av enskilda

190 Bilaga 3

personer. Vänsterpartiets väljare befinner sig mitt emellan de nu nämnda grupperna, en möjligen något förvånande placering med utgångspunkt i föreställningen att detta partis, ännu mer än socialdemokratins, ideologiska grundsyn borde emot ett personval. Vänsterpartiets organisation är dock mindre stark, medan vi inte noterat några uttalanden från partiet på utredningsstadiet.

Figur 4.2 Andel som anser att personval är bra parti -

Politikerkontakter Väljare kan "komma i kontakt med" politiker många sätt och man kan lägga in mer eller mindre i begreppet kontakt. Här har vi givit begreppet en vid innebörd som inkluderar allt ifrån att man läst om en politiker i en tidning eller sett någon broschyr av/om en politiker till att man personligen diskuterat med honom/henne. Om vi som utgångspunkt för bedömningarna tar andelen av väljarna som i valen totalt sett säger sig ha haft någon kontakt med en politiker så brukar denna siffra ligga något över femtio procent. Det har under de

senaste decennierna bara skett måttliga förändringar mellan olika

valâr. Den helt övervägande delen av dessa kontakter har då försiggått indirekt via något massmedium Gilljam Holmberg 1993, kap 4.

Nu skall vi se på hur stor andel av väljarna som varit i kontakt med

politiker som bedrivit personvalskampanj och på vilket sätt dessa kontakter skett. Vi kan först konstatera att i det närmaste var femte väljare har kommit i någon form av kontakt med åtminstone en politiker som bedrivit personvalskampanj. Totalt sett är politikerkontakterna om man jämför med valundersökningarnas mer generella

sou 1996:66 Bilaga 3 191

siffror, ganska måttligt omfattande. Då skall man givetvis ha i minnet

att medan vi här frågar specifikt om kommunalvalen, så avser

jämförelsen valen överhuvudtaget. Riksdagsvalen torde dominera speciellt när det gäller tryckt material och TV, där kontaktfrekvenser-

är störst. I ett sådant perspektiv är siffran här inte lika låg.

na Sannolikheten för kontakt är något större i mindre kommuner. Just de två kanaler, tidningar och broschyrer, som nämndes inledningsvis, är de oftast förekommande och ungefär var tionde väljare har stött åtminstone endera typen material. Förutom massmedia så är av personlig bekantskap och torgmöten de enda former som märks mer

än marginellt. Massmedia relativt sett viktigare i de mindre kommunerna även om resultaten tyder att personlig bekantskap kommer

ikapp eller tar över i de allra minsta.

Av väljare med olika partisympati så har center- och folkpartiväljare

i något större utsträckning än övriga kommit i kontakt med politiker. Det behöver i och för sig inte nödvändigtvis betyda någon politiker

från det partiet. För centerväljare är det speciellt massmedia,

egna både radio och tidningar, är kontaktkanaler. Det som något som särskiljer kontakterna för folkpartiväljarna är att de sker via person-

kontakter eller via torgmöten, som också är en fonn av personkontak-

ter, eller genom broschyrer.

Kommentar: Fråganlyder "Har Du kommit i kontaktmednågon politiker som bedrivit kampanj för sig själv somperson i årets kommunalval". Var och en har kunnatmarkera flera kontaktvägar. Siffrorna inne i tabellen anger alltsåhur stor andel som kommit i kontakt med politiker på ett visst sättoavsett om vederbörandeocksåpå annat sätt kommit i kontaktmed politiker.

Det finns inga skillnader mellan män och kvinnor när det gäller hur

ofta man kommit i kontakt med politiker som bedrivit personvalskam-

panj. Medelålders 23 % och yngre 19 % har däremot i något större

utsträckning än äldre 16 % kommit i kontakt med sådana politiker. Medelålders är generellt sett mest politiskt aktiva. En annan egenskap

192 Bilaga 3

som vi vet har betydelse för omfattningen av politisk aktivitet är utbildningsnivå. Den har motsvarande effekt också här. Av dem som har enbart obligatorisk utbildning har 12 procent kommit i kontakt med politiker som bedrivit personvalskampanj. I gruppen medelutbildade har 20 procent kommit i kontakt med sådan politiker, medan

denna andel stiger till 25 procent i gruppen med högst utbildningsnivå. De som bott kortast tid i kommunen har i något mindre utsträckning än övriga stött politiker i personvalskampanj.

Omfattningen av personröstning

Ordet "lagom" täcker ganska väl den uppfattning man i utredningen och bland politikerna förefaller ha om hur stor andelen personröstande bör vara. I direktiven framgår att syftet är att öka andelen som försöker påverka personsannnansåttningen bland de valda kandidater-

na. Eftersom denna andel i praktiken är försvinnande liten tidigare, så

blir i stort sett varje utfall liktydigt med en ökning. Vi inskränker oss därför här till att studera hur stor andel som utnyttjar den nya möjligheten till personröstning. Oron på partihåll förefaller störst för att andelen skall bli alltför hög och för att partierna skall riskera att förlora inflytande över personurvalet. Genom att föreslå och besluta om ett personval har man dock tagit ställning för att personröstning i åtminstone någon utsträckning är önskvärd. Personvalsskommittén konkretiserar den beräknade andelen personröstande till 30-50 procent i riksdagsvalet och 50-70 procent i kommunalvalet. Man tar dock inte

upp i vilket tidsperspektiv man skall nå dessa nivåer.

Nästa fråga är hur röstfördelningen ser ut. Det är en avsevärd skillnad mellan en situation där många personröstar men gör det på olika kandidater så att kanske inte någon kandidat överhuvudtaget får tillräckligt stor andel för att komma över de spärrar som ñmis i försöket på 5 procent respektive 50 röster. Ytterligare en fråga är hur personröstfördelningen ser ut på kandidater som står högt upp, eventuellt först, respektive som står på armars icke valbar plats eller kanske rent av är tillskrivna listan.

Vi börjar med att se på personröstningen enligt valstatistiken. Den

bild vi vill få fram där gäller i första hand omfattningen av personröstningen och vilken effekt den fått i form av antal kandidater som valts in personröster. Det går att ta fram mer information ur

valstatistiken, men eftersom riksskatteverket gör en utvärdering som

innefattar valstatistiken begränsar vi oss här väsentligen till vad som behövs som en referenspunkt mot vilken vi kan stämma av enkätdata. Om vi ser till samtliga enskilda väljare i alla kommuner som haft möjlighet att personrösta i 1994 års kommunalval visar sig att 26 procent har utnyttjat denna möjlighet. Denna andel varierar starkt

Bilaga 3 193

mellan kommunerna och kommunerna är därtill mycket olika stora. Personröstningen är avsevärt omfattande i de mindre kommunermer Om vi därför i stället tar kommun som utgångspunkt och bedömer na.

personröstningens omfattning genomsnittlig andel i de sju

som

försökskommunema, så uppgår andelen personröstande till 38 procent.

Båda siffrorna är lika de ger olika information. Den första sanna, men siffran är visserligen mycket osäker, men skulle kunna ses som en hur stor andel alla svenska kommunväljare som skulle prognos av

kunna komma att personrösta i ett kommande val där personvalet blivit generellt. Den säger att omkring 1.7 miljoner väljare av ett totalt

antal på 6.5 miljoner skulle komma att personrösta. Den andra siffran

säger att den genomsnittliga andelen personröster i var och en av 288

kommuner skulle bli omkring 38 procent. Personröstningen förväntas givetvis bli mindre omfattande i de större kommunerna. Som jämförelse har vi i tabellen längst till höger lagt in de en skattningar vi enkäten till medborgarna får av andelen genom

personröstning. Vi kan först konstatera att totalt sett träffar vi mycket

rätt. Vi kommer fram till en siffra på 39 procent i genomsnitt per

kommun att jämföras med 38 procent i statistikmaterialet. Med tanke

på det alltid är något större andel inte på enkäter bland att som svarar dem inte är intresserade politik och inte röstar, så är en liten som av överskattning helt väntad. Om vi sedan gär ner på enskilda kommudär vi för varje kommun har ett mindre underlag av väljare som ner, besvarat enkäten, så blir avvikelserna större. De största, som samtliga

är överskattningar, finns i Östersund, Solna och Linköping. Under-

skattningarna i de återstående kommunerna rör sig samtliga i storleks-

ordningen 2-3 procentenheter. Med hänsyn till urvalens storlek är

siffrorna att betrakta tillfredställande. De också en indikation som ger på att alltid i urvalsstudier skall beakta att det finns en viss man som osäkerhet i alla skattningar. Denna osäkerhet uppgår på totalmateria-

let, om vi utgår ifrån en signifikansnivå på 95 procent, i denna typ av mätning till iS procentenheter. Motsvarande osäkerhet per kommun

är omkring i2 procentenheter.

Tabell 4.5 Personröstningen per kommun.

Andel Andel kandidater Person- Andel personröst- Antal invalda på röstningens ning enligt svarande person-

Genomsnittper kommun

194 Bilaga 3 sou 1996:66

Kommentar:Valstatistikmaterialet utgörs av sammanräkningsprotokoll från länsstyrelserna. Med genomslag avses andeleninvaldapå personröster i relationtill andel personröster. Antal svarande avser enbartden kolumn som baseras medborgarenkåten. på

Det är nästintill ogörligt att på ett enkelt och överskådligt sätt bedöma effekten av personvalet. Om man begränsar sig till själva valsiffrorna så kan vi konstatera att medan i genomsnitt kommun 38 procent per personröstade, så var det räknat i genomsnitt på motsvarande sätt 19 procent av de valda som valdes in på personröster. Det innebär ett

genomsnittligt genomslag på 50 procent. Det är framför allt Solna

och i någon mån Övertorneå avviker från den ganska som annars

kompakta bilden med ett genomslag närmare 60 procent. När

genomslaget blir lägre och personrösterna alltså inte fått full effekt så beror det på en större spridning av personrösterna partier och/eller på kandidater. När vi konstaterar att 19 procent de valda kandidaterna valts av personröster, så innebär detta naturligtvis i viss mening överen skattning av personvalets effekter. Vi vet redan att personrösterna hade en tyngdpunkt bland de kandidater som stod högt listorna och som hade stora chanser att bli valda även med listräkning. Dessa ren kandidater ingår i andelen 19 procent. Det är i princip omöjligt att beräkna hur många av dessa skulle blivit valda i alla fall. Det som förutsätter att väljarna skulle röstat på samma sätt på parti och olika partiers olika listor det inte varit personval och det vet vi inget om om. Det enda man med säkerhet kan säga i detta sammanhang är att det stora flertalet av dem som ingår bland de personvalda skulle ha blivit valda under alla omständigheter. Som ett exempel kan nämnas

att av alla personröster i Vänersborgs kommun så avsåg 76 procent

kandidater som redan stod på valbar plats3 Om räknar bort det

man lokala partiet "Folkviljan", vilket är utpräglat uppbyggt omkring sin partiledare, så är andelen personröster tillfaller kandidater på av som

valbar plats 70 procent.

Man kan också diskutera effekter av personval i flera steg. Redan

förekomsten av personval kan påverka sammansättningen kandida-

av terna. Vi har berört denna fråga i kapitel Valtekniken också ger väljarna en möjlighet att stödja rangordningen, vilket man gör bland annat genom att personrösta den först stående kandidaten. Det

förefaller vara åtskilliga väljarna utnyttja denna möjlighet, kanske

som mer eller mindre medvetet. Väljarna får också ytterligare ett sätt att

visa missnöje förutom genom strykningar, vilka för övrigt inte

3 Vilka platser är valbara har här beräknats i efterhand. Vi har utgått som från antalet för varje parti tilldelade mandat och därefter beräknat antalet personröster på de högst placerde kandidaterna ned till motsvarande antal platser.

Bilaga 3 195

förefaller ha ökat. Något legat nära till hands på grund av

som annars den betoning följer med detta val. av person som

En synpunkt bland annat framförts i massmedia är att person-

som valet varit misslyckande med hänsyn till att inte flera" utnyttjat ett En första reaktion när samlat på

möjligheten att personrösta. man ser siffrorna förväntningarna uppenbart varit orealistiska, åtminstone

är att från dem framfört sådana kommentarer. Utredningens besom

dömningar innebar personröstning på 50-70 procent. Den högre

en

siffran skulle kommunalvalet. Däremot angavs inget tidsperspek-

avse tiv inom vilket kunde förvänta sig att nå denna nivå. Det är inte man

alls givet kan överföra erfarenheter från andra personvalssys-

att man Vi försöker ändå jämföra i första hand med Belgien och tem. Danmark, för vilka utredningen presenterar sifferunderlag. Det förefaller då inte något sätt orimligt att man med en startnivå som den här inom ett decennier kommer upp till den nivå noterat par utredningen diskuterar. Om i något val skulle få stor som man

diskussion omkring personvalsinslaget, så finns skäl att tro att

ökningen kommer att gå ännu snabbare. Valet till EU-parlarnentet skulle eventuellt kunna få denna effekt. Som det ser ut idag kommer

personfrågan där, uppdelningen "Ja"- och "Nej"-kandida-

genom ställas sin spets i avsevärt större utsträckning än i övriga ter, att

val. EU-valet kan bli särskilt tydligt exempel, men även valen till

ett riksdag och kommuner de väljare som personröstar ett större ger

potentiellt även reellt inflytande än de som inte personröstar. Det

men ställer i och för sig också större krav på information och kunskap, redan den större möjligheten kommer när kunskapen om den slår men igenom, också att bidra till en ökning.

Vilka väljare personröstar

Vad är det då gör väljare bestämmer sig för att rösta inte som att en bara på parti på viss kandidat Man kan föreställa sig två ett utan en relativt klara huvudalternativ till förklaring. Båda är förenliga med

teorier politiskt beteende, personröstningen olika

gängse om men ger

innebörd. Dels skulle personröstning kunna vara en följd av allmänt intresse för politik och att man är positivt inställd till något politiskt

av

parti. Man vill ta chansen att ytterligare och mer i detalj påverka sitt parti och hur blir representerad. Detta gör man bland annat

man inte rösta på enbart parti utan också på viss person. På genom att

denna grund föreställer vi att väljare med stort intresse för politik,

oss

tilltro till det politiska systemet och klara partianhängare, skulle personrösta. Dels skulle personröstning kunna ett uttryck för

vara

någon form missnöje med befintliga politiker och misstroende mot

av

det politiska systemet. Missnöje med resultatet av den politiska

196 Bilaga 3 sou 1996:66

verksamheten i form otillräcklig/dålig offentlig service skulle av kunna vara en annan likartad grund för personröstning. Vi har redan tidigare berört tanken att sådana är mindre intresserade politik som av oftare tenderar att se politiken mer i personterrner Harrop Miller, 225 Är personröstning i första hand form s en av politiskt deltagande eller en form av protest Det finns inga vattentäta skott mellan dessa två typer av skäl, det bör möjligt att tonvikten men vara se var ligger. En som det förefaller i det närmaste självklar tanke är att för att personrösta så måste man känna till narrmet på någon politiker. Man

måste kunna koppla namnet en politiker med någon egenskap eller

något ställningstagande. Det visar sig mycket riktigt att det finns ett starkt samband mellan namnkännedom och personröstning. Sambandet är dock långt ifrån perfekt. Det finns en inte alldeles obetydlig grupp, cirka 6 procent av väljarna, personröstar ändå säger sig inte som men kunna ange något politikernamn. Möjligen skall denna "inkonsistens" tolkas i skenet av att det visade sig finnas inte förrän de en grupp som tittade valsedeln blev medvetna om personvalet. Om då ändå man vill göra något så kan man alltid markera första namnet. Det känner man kanske igen när man ser det även om man inte har det i aktivt minne. Oavsett att denna typ av röstning kan förekomma, så är nanmkunskap en viktig prediktor som avsevärt ökar sannolikheten för

personröstning. Det är i storleksordningen något över hälften

av väljarna som kan ange namn på någon kandidat i kommunalvalet. Andelen är något lägre i riksdagen och ännu något lägre i landstingsvalet. Exakt vilka andelar får fram är eller mindre man mer beroende av vilken frâgeteknik man använder. Vidare är det belagt att det finns en tendens till att namnkunskapen minskar över tid Jfr diskussion i Johansson 1993. Det har också i tidigare undersökningar visat sig finnas en grupp som kan nanm i mycket stor utsträckning inte gillar tanken men som på införande av personröstning. I denna ingick sådana grupp som själva var starkt politiskt engagerade eller till och med aktiva var politiker Johansson 1993. När vi tidigare såg på den allmänna inställningen till personval återfann vi inte sådan förväntad skillnad en mellan övertygade partianhängare, till avsevärd del kan förmodas som tillhöra denna grupp, och partianhängare. Möjligen har inställningen förändrats i och med att personvalet blivit ett faktum.

Personröstning är en politisk aktivitet och liksom andra politiska

aktiviteter så underlättas den högre allmän politisk kompetens eller av politiskt engagemang. Samma egenskaper befrämjar också namnkännedomen. Skillnader vi tolkar efter dessa linjer brukar vi finna som bland annat mellan grupper med olika utbildningsnivå. Högre utbildning innebär ofta högre aktivitet. Bilden är inte entydig eftersom

Bilaga 3 197

just partipolitisk aktivitet delvis utgjort ett undantag. Den har i stället

framför allt i mindre kommuner tidigare varit hög också i grupper

Ålder har också betydelse för med enbart obligatorisk utbildning.

aktivitetsnivå. Här är i huvudsak medelålders de mest aktiva. personer

Partipolitisk aktivitet har dock varit särskilt hög i de äldre ålders- Män har under lång tid varit mer politiskt aktiva än

grupperna. kvinnor. Detta har inte gällt utan undantag dock för flertalet men

former aktivitet, speciellt aktivitet med direkt partikoppling.

av Skillnaderna har emellertid pâ senare år utjämnats och är numera markerat mindre än tidigare. Inte desto mindre finns anledning att

fortfarande förvänta sig viss skillnad i andel personröstande också

en mellan män och kvinnor. En stabil social situation har också visat sig öka sannolikheten för politisk aktivitet. Den sistnämnda effekten kan

tolkas dels i bättre praktiska förutsättningar, dels i termer

termer av

större beroende offentliga/politiska beslut för hem, familj etc

av av Jfr Westerståhl Johansson 1981, Johansson 1993, Johansson 1995. Vi börjar analysen med på de i sammanhanget helt oberoende att se

några olika personegenskaper. Där kan vi först egenskaperna,

konstatera förväntat så är män också här något mer politiskt att som aktiva kvinnor. Skillnaden är inte stor ligger ungefär i linje än men med den tidigare diskuterade tendensen till utjämning och minskning till små skillnader. Medelålders och äldre väljare personröstar i större utsträckning än väljare. Skillnaden mellan yngre och medelyngre

ålders väljare stämmer ganska väl med den huvudsakliga bild vi har

aktivitetsskillnader. Däremot är skillnaden mellan medelålders och av äldre väljare mindre än förväntat. Medelålders väljare tenderar i

allmänhet att påtagligt aktiva än både yngre och äldre. Om

vara mer

vi däremot uppfattar personröstning som en specifikt partipolitisk

aktivitet, så stämmer bilden bättre. Partiaktivitet har under längre tid varit relativt hög i den äldre åldersgruppen. En sådan syn är dock inte alls självklar, speciellt inte när man följt debatten och argumenten

bakom införande personval. Där kan man snarare få uppfattningen

av

personröstning upplevs ett hot mot partierna och därmed

att som

borde teknik för de grupper som inte är partiaktiva

snarare vara en

eller partipolitiskt intresserade. Denna debatt har dock givetvis förts

av en aktiv elit.

198 Bilaga 3 sou 1996:66 Tabell 4.6 Vilka personrästar personbakgrund -

mer Giñ/sammanboende 42 l IST Ensamstående 32 499

Väljare med enbart obligatorisk utbildning personröstar i något mindre utsträckning än övriga. Skillnaderna är mycket måttliga, vilket

skillnader som har koppling till partipolitisk aktivitet brukar i vara sådana sammanhang. De år markerat mycket mindre än motsvarande skillnader vad gäller andra fonner aktivitet till exempel att av som diskutera politik Jfr Johansson 1995. En tanke var att en stabil social situation skulle bidra till politisk aktivitet i form personröstning. Vi av förutsätter här att en stabil situation är liktydig med eller åtminstone är mer sarmolik om man svarar "Gift/sammanboende". Det förefaller klart att denna tanke får stöd i datamaterialet. Skillnaden i personröstning mellan de två grupperna är till och med större än någon av de närmast tidigare diskuterade skillnaderna. Sistnämnda faktum stöder också tanken att det inte bara är det förhållandet att man är medelålders och har barn, vilket givetvis starkt sarnvarierar med gift/sammanboende, som spelar in. Eftersom skillnaden är större så är det sannolikt en faktor som är mer specifikt kopplad till denna situation har som betydelse. En nästa grupp av egenskaper som kan vara av betydelse för personröstningen är politiskt engagemang och politiskt intresse. Vi har berört de olika partiernas inställning och partisympatisörernas olika grad av stöd för personröstning. Partier med stark organisation och/eller med markerad ideologisk bas har förväntats visa mindre intresse för personröstning. I första hand bör sådan skillnad slå en igenom på politikernivå, men vi försöker hitta spår den också i av väljarnas inställning. Vänsterpartiet ingår definitivt i den grupp partier är utpräglat som

ideologibaserade i sin framtoning. Här timer vi en hög andel

personröstning. Den är däremot liten bland socialdemokrater, där vi med ovannämnda hypotes också förväntat liten andel röstar oss en som person. Centern är ett parti som ofta uppfattas ha en stark

organisatorisk bas och följaktligen borde ha liten andel personröstare

bland sina väljare. I mätningarna ligger centerpartiet högst ifråga om personröstning. Det finns inget entydigt stöd för tanken att partiets

Bilaga 3 199 sou 1996:66

bas påverkar väljarnas beteende i detta

organisatoriska/ideologiska

varken faller in under partier med stark avseende. Miljöpartiet som eller markerad ideologisk bas driver dock programmatiskt organisation undvika personfixering till och med i frågan om partiledare.

linjen att

ha accepterats partiets väljare i ovanligt

Denna linje verkar av som

liten utsträckning personröstar.

Tabell 7 Vilka personröstar politiska karakteristika. -

Andel personröstat Antal svarande Procent som

Partiröstning i kommunalvalet: 53 81 Vänsterpartiet 38 607 Socialdemokraterna 61 172 Centerpartiet 44 122 Folkpartiet liberalerna 40 281 Moderata samlingspartiet samhällspartiet 45 64 Kristdemokratiska 28 58 Miljöpartiet de gröna - 6 Ny demokrati 41 84 Lokalt parti

Partianhängare: 48 342 Starkt övertygad övertygad 39 705 Anhängare,men starkt parti 32 597 Är inte anhängareav något

Intresse ör politik: 53 158 Mycket intresserad 43 788 Ganska intresserad 34 616 Inte särskilt intresserad 17 l0l Inte alls intresserad

Anser Du att genom att rösta i kommunalvaletkan man påverka den kommunala politiken 49 366 Ja, absolut 45 422 Ja, till stor del 35 720 Ja, i någon utsträckning 17 116 Nej, inte alls

Alltför få individer i urvalet.

tidigare kunnat avsevärda skillnader i frekvensen av Vi har notera

personröstning mellan kommuner, till stor del kopplade till kommun-

personröstar i större utsträckning i mindre kommuner. storlek. Man

har också framkommit relativt stora skillnader mellan sympatisörer

Nu

Med tanke på partisympatierna är ojämnt till olika partier. att

fördelade mellan kommunerna, så finns skäl att överväga i vilken

utsträckning det är fråga och skillnad. Personröstar man om en samma

ofta i små kommuner därför att vissa partier, vars väljare är positiva

särskilt starka i mindre kommuner Man kan

till personröstning är

vända på orsakskedjan och fråga sig om vissa också tänka sig att

särskilt ofta just därför att de i särskilt

partiers väljare personröstar

stor utsträckning bor i mindre kommuner.

200 Bilaga 3

Tabell 4.8 Andel personröstning kommun och parti -

Lägsta andel: Solna Övriga partier

Helsingborg +3 Ny demokrati +0 Linköping +6 Miljöpartiet de gröna+3 - Vänersborg +9 Socialdemokraterna +5 Östersund +10 Vänsterpartiet +9

Vaggeryd +35 Mod. samlingspartiet +1 1 Övertorneå +45 Kristdem. samhällspartiet +12

Centerpartiet +14 Folkpartiet liberalerna +15 Lokala partier +23

Kommentar: Siffrorna anger hur stor skillnaden/ökningen är, mätt i procentenheter, i relation till den kommun respektive det parti överst som har lägst andel personröstande. Observera att dessa siffror bygger på rösträkning och alltså inte fullständigt stämmer med tidigare redovisade som vid uppdelning på parti bygger på enkätdata. Den teknik multivariat som använts är regressionsanalys med kommuner respektive partier inlagda dikotoma som variabler.

En kontroll för fördelningen partisympatier har inte särskilt

av stor betydelse för bilden personröstning i olika kommuner.

av Linköping, Helsingborg och Solna bildar fortfarande med markerat liten

en grupp

andel personröstande. Vänersborg och Östersund

har 5-10 procenten-

heter högre andel personröstning, medan Vaggeryd och Övertorneå utgör en tydlig extremgrupp med 35-45 procentenheter högre andel

personröstande än i den första gruppen. När vi pâ väljare ser som röstar på olika partier och kontrollerar kommun, så blir effekten större. En grupp övriga partier, inte särredovisats tidigare som utgör tillsammans med Ny demokrati den har allra grupp som minst andel personröstande. Miljöpartiets och socialdemokraternas väljare person-

röstar något mer. Skillnaden är knappt fem procentenheter.

Vänster-

partiet, moderata samlingspartiet och kristdemokratiska samhällspartiet har omkring tio procentenheter högre andel personröstande

än den

förstnämnda gruppen. Centerpartiet och folkpartiet har

samma sätt

omkring 15 procentenheter högre andel än första Störst andel

gruppen. personröstande väljare har lokala partier med i det nu närmaste

tjugofem procentenheter än jämförelsegruppen mer "övriga partier".

De partier av vilka vi framför allt får förändrad bild är vänsterparen tiet och centerpartiet. Båda framträder här mindre som utpräglade personröstarpartier än i den förra jämförelsen. De högre andelarna tidigare visar sig till del hänga med en samman mer att dessa två partier har en relativt hög andel väljare i de mindre kommunerna, än med att just dessa partiets väljare är särskilt benägna att personrösta. Även starkt

övertygade partianhängare och politiskt intresserade i

övrigt personröstar. Vi har dessutom redan tidigare kunnat konstatera

soU 1996:66 Bilaga 3 201

att de också år positiva till personröstning. Därmed förefaller det svårt att se något stöd för den något konspiratoriska tanken att de aktiva skulle personrösta på ledande kandidater i ett försök att motarbeta effekten personröstning i övrigt. Om de däremot, i likhet med av

många andra, personröstar kandidater som partiet satt högt och som

skulle komma in i alla fall, så får det tillskrivas mindre taktiska motiv. Tilltro till det politiska systemet spelar viss roll. Man personröstar mer om man tror att det går att påverka systemet genom att rösta i kommunalvalet. Man personröstar inte i frustration över självrådiga politiker. Det kan som ett markerat exempel noteras att i Vaggeryd personröstade 70 procent av dem som tror att man kan påverka politiken i kommunen genom att rösta.

Tabell 9 Kontakter med politker som bedrivit personvalskampanj personröstning. Okad andel person Okad andel personröstande efter röstandei gruppen kontroll för andrakontaktformer IGmtaktfonn:

Kommentar:För "Någon form av kontakt" finns ingenmöjlighettill kontroll för annan kontakt. Följaktligen blir det samma siffra i bådakolumnerna.

Kontakten med politiker, som vi berört tidigare ur informations-

synpunkt, har en stimulerande effekt på personröstande. Vi jämför först andelen som kommit i kontakt med någon politiker som bedrivit personvalskampanj med dem som inte träffat på någon sådan politiker. Eftersom man kan svara på flera olika alternativ så ingår till en del samma personer i flera av dessa grupper. I en viss grupp kan mycket

väl ingå sådana väljare som också på annat sätt kommit i kontakt med

politiker. I den sista kolumnen kan vi se hur mycket mer som en

väljare personröstar för varje enskild kontakttyp med kontroll för om

man också haft andra former av kontakter. Vi kan se den vänstra kolumnen som den maximalt möjliga effekten av respektive kontakt. På motsvarande sätt kan den högra beskrivas som ett minimimått på samma effekt. Vi diskuterar i första hand andelarna i den vänstra av de två sifferkolumnerna i tabellen. Andelen som personröstar är 33 procentenheter högre i gruppen med kontakt än i den andra 66 mot 33

202 Bilaga 3 sou 1996:66

procent personröstande. Kontakter partimöten ger den största effekten. Av dem som varit partimöten personröstar 42 procentenheter fler än i gruppen som varit sådana möten. Nästan lika stor

betydelse har personlig bekantskap med politiker. Ökningen i

personröstning uppgår till 40 procentenheter om man känner någon

politiker personligen. Något mindre effekt har broschyr/ infonnations-

blad och dörrknackning. Här ökar andelen personröstande med 28 respektive 27 procentenheter. Massmediekontakter om personvalskampanjer ger en ökning omkring 22 procentenheter. Att läsa "ganska mycket" lokala nyheter i tidningarna, det vill såga utan att man direkt säger sig ha kommit i kontakt med politiker genom denna läsning, ökar också andelen som personröstar med 10 procentenheter i förhållande till dem som läser mindre. Om man tillhör den grupp som läser "allt eller i stort sett allt som finns av lokala nyheter så ökar andelen som personröstar med ytterligare 6 procentenheter. Kontakter med politiker torgmöten och genom telefonsamtal ökar andelen som personröstar med endast omkring 15 procentenheter, alltså inte mer än effekten av att läsa tidningar. Båda dessa ganska resurskrävande aktiviteter träffar också, som vi sett ovan, relativt sett små grupper av väljare. I resonemanget om infonnationskanaler ovan tog vi upp tanken att tilltro till kanalen är väsentligt för informationens genomslag. Det

förefaller rimligt att se omfattningen av personröstning som ett mått

informationens genomslag. Det är inte vare sig det enda måttet

eller ens ett alldeles självklart mått. Det är till exempel fullt rimligt att

information leder till full kännedom om varför man skall se en som personrösta och kännedom om hur det går till att personrösta som framgångsrik. Detta gäller även om den resulterar i ett aktivt och medvetet ställningstagande hos väljaren att det här vill han/hon inte vara med om. Vi har dock ingen omedelbar anledning att tro att en viss typ av information skulle ha denna effekt eller ens att effekten är

särskilt vanlig. Vi uppfattar därför högre andel personröstning när

man fått information genom en viss kanal som ett tecken på att kanalen varit effektiv. Här framstår information från kommunerna som

den mest effektiva. Andelen personröstande är 27 procentenheter

högre bland dem som säger sig ha fått information från kommunerna än bland övriga. Det skall då noteras att i "övriga ingår hela tiden även sådana som fått information genom andra kanaler. Vi snarare under- än överskatter betydelsen av olika informationskanaler. Vi vill med detta resonemang inte hävda att det finns ett enkelt orsakssamband mellan till exempel vissa politikerkontakter och

personröstning. När resonemanget här förutsätter att ökad information

leder till större sannolikhet för personröstning, så är detta en förenk-

ling. Dels kan informationen som vi redan nämnt eventuellt få motsatt

effekt. Dels och mer sannolikt så kan det ibland vara så att de som - -

s0U 1996:66 Bilaga 3 203

är intresserade och redan tänkt sig att personrösta, i större utsträckning observerar informationen och kanske rent av aktivt letar fram den

information finns tillgänglig. Det kan till exempel vara så att det

som

finns andra bakomliggande faktorer som orsakar såväl politikerkontakpersonröstningen. Detta hindrar inte att huvudmönstret med

terna som

all sannolikhet är att information bidrar till personröstning.

Tilltron till kommunal information är stor inom så gott som alla väljare. Näst störst effekt har information från de grupper av

politiska partierna. En femtedel fler 20 procentenheter av dem

somfâtt information partierna personröstar jämfört med dem genom fått information genom denna kanal. Samtidigt är partierna som

speciella informationskanaler på åtminstone två olika sätt. Dels

som

är de olika för väljare med olika partisympati och tilltron varierar

troligen med hänsyn till man sympatiserar med partiet eller om Dels så kan förmoda att en grupp väljare som redan annan man grund är aktiva i större utsträckning vänder sig till partierna för att få information än till andra källor. De fått information från som

massmedia och från personliga bekanta personröstar också i något

större utsträckning än de som inte fått information på dessa sätt. Skillnaden utgör dock här endast 12-15 procentenheter.

Tabell 4.10 Syn på kommunal service personröstning. -

Det ñmis en viss effekt av syn kommunal verksamhet, här i form syn pâ kommunal service. Om man är helt nöjd eller om man är av helt missnöjd så personröstar man i något lägre utsträckning. Detta

mönster är mest utpräglat i de mindre kommunerna. I mellangruppen

finns det knappast några skillnader som kan kopplas till syn service. Väljarna i de största kommunerna personröstar mindre om de är helt missnöjda med den kommunala servicen. Det är dock bara denna extremgrupp som skiljer ut sig. I övrigt spelar synen service

ingen roll. Vi ser återigen, liksom när det gäller tilltro till det politiska systemet, att personröstning inte är ett uttryck för vare sig van-

maktskänsla eller ens missnöje. Det förefaller snarare vara fråga om

positiv röstning. Man vill åstadkomma något eller ha fram en viss

en kandidat mer än att bli av med någon. En sådan syn stämmer väl överens med den bild framkommer när man ser på vilka skäl som väljarna för röstdelning Westerståhl l993b. uppger Vi har redan kunnat konstatera att personröstning är mer omfattande i mindre kommuner. De skillnader som vi nu noterat mellan olika

204 Bilaga 3

grupper av väljare förklarar inte i någon större utsträckning detta förhållande. De olika personegenskaperna samvarierar inte med kommuntyp i någon sådan utsträckning att de kan förklara nivåskillnaderna mellan större och mindre kommuner när det gäller personröstning. Det kan därtill noteras att dessa olika personegenskaper fungerar på samma sätt i stora och små kommuner. De som är intresserade av politik och de som är övertygade partianhängare personröstar i större utsträckning oavsett i vilken typ av kommuner de bor. De som röstdelar, det vill säga röstar olika parti i riksdagsoch i kommunalvalet, personröstar i något större utsträckning skillnaden är ungefär 10 procentenheter än de som inte röstdelar. - Andelen röstdelare är också större i mindre kommuner. Med tanke att vi skall försöka dra slutsatser från detta försök i kommunalvalet till vad som kan komma att hända också vid personval

i riksdagsval, finns skäl att pröva ytterligare en kontroll. Vi jämför då personröstningen i olika delgrupper med hänsyn till om man som väljare är mest intresserad av rikspolitik, mest intresserad av kommu-

nalpolitik, om man är lika intressrad av rikspolitik och kommunalpolitik eller om man är varken intresserad av rikspolitik eller kommunal-

politik. Tanken är att om intresset för att personrösta är en primärt

kommunal företeelse, så bör andelen som personröstar vara hög särskilt i gruppen som är mest intresserad av kommunalpolitik. Resultaten är inte helt entydiga. Andelen personröstande är i själva verket högst i gruppen som är mest intresserad av kommunalpolitik,

där den uppgår till 51 procent. Skillnaden är dock liten om man

relaterar till gruppen som är lika intresserade av både riks- och

kommunalpolitik. Där personröstar en nästan lika stor andel, 47

procent av väljarna. Andelen sjunker sedan markerat till 31 procent när man ser till gruppen som är intresserad främst av rikspolitik. Bland dem som inte är intresserade av nâgondera personröstar 20 procent.

Eftersom försöket gäller kommunalvalet är det inte förvånande att

vi får den största andelen personröstande bland dem som är mest intresserade av denna nivå. Det skall dessutom tilläggas att den grupp som är mest intresserad av kommunalpolitik är liten. Den uppgår bara till åtta procent av samtliga svarande och återfinns i första hand i de minsta kommunerna. Andelen är också i det närmaste densamma för den grupp som är lika intresserad av både riks- och kommunalnivån. Denna grupp omfattar hälften av alla väljare och är jämnt spridd över olika kommuntyper. Framför allt här finns en stor potential" för personröstning även i riksdagsvalet.

Bilaga 3 205

Personröstning och röstdelning

Valsystemet har redan tidigare givit vissa möjligheter att påverka olika val olika sätt. Den möjlighet som utnyttjats i första hand har varit röstdelning. Man har kunnat rösta på olika partier i olika val, något nämnare en fjärdedel av väljarna gör. Vi kommer här att som numera på röstdelningen mellan riksdagsval och kommunalval och relatera se denna till personröstning. Det har tidigare visats att denna röstdelning till större delen hänger samman med att de väljare som röstar olika partier tar ställning i kommunalvalen med utgångspunkt från kommunala förhållanden Johansson 1987, Haglund 1994. Personröstning ytterligare möjlighet att finjustera" röstningen och att komma ger en längre än att acceptera en partiplattform i sin helhet.

Tabell 4.11 Persønröstning och röstdelning.

De två möjligheterna utnyttjas i ungefär samma utsträckning av män

och kvinnor. Ålder har dock olika effekt. Röstdelning är vanligare

bland medan personröstningen är tämligen oberoende av ålder.

yngre,

Det är speciellt väljare med högre utbildning som röstdelar, medan det

I analyser av riksdagsvalen gör Sören Holmberg en delvis annorlunda tolkning och hävdar att röstdelning i stället främst är ett första steg mot partibyte.Holmberg/Gilljam 1987, sid 91 ff Det är uppenbart att de som röstdelar till större delen återfinns bland dem som inte är starkt övertygade anhängare ett visst parti. Givetvis står huvuddelen av partibytama också att av finna inom denna och till en del sammanfaller de. Jag konstaterar att grupp huvuddelen de röstdelat på förfrågan om orsaken hänvisar till något av som med kommunal anknytning, medan de utgår från rikspartiet som sin naturliga hemvist. Det står därmed klart att röstdelning väsentligen beror på kommunala ställningstaganden. Johansson 1987, jfr Westerståhl 1993b, Haglund 1994 och Lindfors 1995

Bilaga 3

inte heller beträffande utbildning finns något samband med personröstning. Den största skillnaden framkommer när vi jämför väljare med olika stark partianknytning. Röstdelar gör främst väljare som inte är anhängare av ett visst parti. Personröstning är däremot vanligast bland starkt övertygade partianhängare. Sammantaget finner vi att de två sätten att påverka röstningen, så att man kommer längre än till att acceptera ett visst parti, utnyttjas av två till stor del olika grupper av väljare. Personröstningen öppnar ökad möjlighet att påverka mer specifikt för andra grupper än för dem som tidigare utnyttjat möjligheten att röstdela. Det kan tilläggas att de som personröstar något mer än de som röstdelar är involverade i och positiva till det politiska systemet.

Varför inte personrösta

Det förefaller från början ganska naturligt att se personröstning som en aktiv handling, ett ställningstagande som man kunde försöka att

förklara. Nu vänder vi kuttingen och frågar i stället väljarna varför de inte personröstat. När man ställer en fråga av detta slag så kan man knappast förvänta sig att särskilt många skall ställa upp och svara till exempel "jag tänkte inte på det" eller något motsvarande även om så skulle råka ha varit fallet. Vad vi får fram är i viss utsträckning efterhandsrationaliseringar. De torde ändå ge en bild av huvudskälen till avstående.

Tabell 4.12 Varför personrösta personbakgrund -

mer Totalt 7 47 27 19 100 987

Kommentar:Frågan lyder Till Dig som inte personröstade: Vad var skälettill att Du lät bli att personrösta Svarsaltemativen var: 1 Kändeinte till att man kunde personrösta/kände till hur man skulle göra, 2 Kände inte till tillräckligt mycket om personema, 3 Litar på att partiema sätterupp bra politiker på valsedlarna,4 Annat skäl.

Totalt sett 7 procent av väljarna svarade att de lät bli att personrösta därför att de antingen inte visste om att de kunde göra det eller inte kände till hur de skulle göra. Här har alltså exempel på att

Bilaga 3 207

informationen inte nått fram. Vi finner detta skäl särskilt ofta i

brukar mindre politiskt intresserad och välin-

grupper som vara forrnerade, kvinnor, och medelålders och personer med enbart yngre

obligatorisk utbildning. I nästa steg känner man till möjligheten men

sig alltför dåligt informerad om kandidaterna. Man känner inte anser till tillräckligt. Detta är det vanligaste skälet och uppges av personerna i det närmaste hälften dem besvarat frågan. Också denna typ av som skäl att inte personrösta avges oftast av kvinnor och av yngre av väljare. Utbildningsnivån däremot har här bytt roll. Högre utbildning

innebär lägre personkännedom. Personer som bott kort tid i kommu-

också detta skäl, medan de som bott länge i sin kommun nen anger mer litar partierna. Det är något över fjärdedel som skäl att de litar en som uppger att partierna ställer bra kandidater. Män anför detta skäl i större upp utsträckning än kvinnor, äldre oftare än och personer med yngre enbart obligatorisk utbildning oftare än personer med högre utbildning. Detta är genomgående i den utsträckning de grupper som,

är politiskt aktiva, relativt sett ofta är partipolitiskt aktiva Jfr

Westerståhl Johansson 1981. Annat skäl uppges i särskilt stor utsträckning män, yngre och personer med högre utbildning. av

Bakom denna rubrik återfinns en mängd olika skäl, många av praktisk

natur, bland dem att poströstat och inte haft valsedlar med nanm. man Man markerar också kombination att man inte känner till en av

och har tilltro till partiernas kandidaturval. Ett

personerna av att man annat skäl förekommer relativt ofta är en mer eller mindre som

principiellt framförd invändning mot införande av personval. Den kan

också bestå i bedömning att det ändå inte kommer att fungera en av och därför inte är lönt att engagera sig

Väljare röstar socialdemokraterna, Kds eller på lokalt parti

som tenderar i större utsträckning än andra att hänvisa till att de litar på partiets urval. Detsamma gäller också väljare som uppger sig vara

övertygade partianhängare, oavsett parti. Bland dem som inte är

övertygade partianhängare eller kanske inte alls anhängare av något parti, så finns det särskilt många som uppger sig sakna kunskap om hur det går till eller kunskap vilka personer som ställer upp. De om inte är intresserade politik känner också i mindre utsträckning som av till proceduren och de är bara måttligt intresserade känner inte till som kandidaterna i tillräcklig omfattning. När de är mycket insom tresserade politik avstår från att personrösta så är det dels därför av de säger sig lita på partiernas urval. I mycket intresserade att gruppen återfinns normalt till exempel de som själva varit med och gjort urvalen. Dels de "annat skäl", vilket då bland annat kan vara anger

principiell natur jfr ovan.

av Alla motiveringar hänför sig till bristande kunskap, det må som tekniken eller kandidaterna, är ett problem ur demokravara om om

208 Bilaga 3 sou 1996:66

tisk synpunkt. Det finns alltid avsevärda grupper väljare som inte känner till vem som representerar dem eller någon politiker. Ofta ens röstar de i alla fall antingen på grund av ställningstagande till partilinjer, enskild fråga eller helt av "gammal vana". De röstar på ett parti som de alltid har röstat på. Dessa väljare har full möjlighet att

lägga sin röst och de känner sig sannolikt inte berövade sina möjlig-

heter till inflytande. Mer allvarligt är kunskapsbrister vad gäller tekniken. Här har väljarna om de inte vet hur man gör, grund för att känna att de fått minskat inflytande. När andra kan påverka utfallet mer än tidigare, men denna grupp inte kan det, så är det och upplevs det som ett minskat inflytande. Man kan hävda att det bara är en relativ minskning. De kan rösta på samma sätt som tidigare. Man kan säga sig att dessa väljare i alla fall inte är särskilt intresserade och man kan säga sig att de utgör en liten grupp. Hur man än resonerar så står det klart att det ur allmändemokratisk synpunkt är väsentligt att lägga ned stor energi att se till att denna grupp minimeras. Sju procent förefaller mycket. Man bör kunna nå längre när det gäller att sprida informationen.

Argumentation för viss kandidat

Flertalet väljare markerar viss kandidat vilken de i första hand 4 som en vill se invald, gör detta på grundval av någon eller några egenskaper som de kopplar till kandidaten och som de upplever som positiva. I princip kan man markera en kandidat främst för att få bort en arman som står högre upp på listan. Det har dock tidigare visat sig att denna bevekelsegrund är relativt ovanlig W esterståhl 1993b. Samma intryck får man när man studerar de kommentarer och svar på öppna frågor som kommit in i denna studie. Teoretiskt sett finns också möjligheten att man markerar mer eller mindre slumpmässigt. Det framgår av svar på öppna frågor att det finns något enstaka inslag av sådant beteende bland de svarande i denna studie. Vi bortser här från dessa fåtaliga undantag och ser på vilka kriterier som väljarna markerar som viktiga när de ställs inför en lista sju olika möjligheter. Den fråga som använts här lyder: Om Du personröstat, vilken eller vilka av följande

egenskaper hos politikern var viktiga för Ditt beslut flera alternativ

kan markeras. En delvis motsvarande fråga har i flera tidigare studier

använts för att undersöka väljarnas och även politikernas syn

vilka faktorer man borde ta hänsyn till när man satte upp kandidater på vallistorna. Det är väl känt att politikerna försökt att antecipera väljarnas önskemål både genom kompositionen av listorna och genom att gå fram med flera listor. Personvalet är ett steg i riktningen att öka väljarnas inflytande och det förefaller rimligt att föreställa sig att det är samma kriterier som blir aktuella. De olika kriterierna eller viktiga

Bilaga 3 209

kandidategenskaperna valdes från början så att de skulle täcka in de

olika alternativ som man kunde komma på. Idag är jämförbarheten bakåt ytterligare ett väsentligt skäl. Vi har emellertid lagt till de två

skäl står sist Hans/hennes åsikter i kommunala frågor och som

Förtroendeingivande person. Dessa kriterier att fånga in en

avser

möjlig central motsättning mellan och sak i en personvalssitua-

person tion. För ändå kontrollera att vi med denna lista på kriterier inte att något väljarna väsentligt har vi också lagt in ett tappar som ser som alternativ "annat skäl" där väljarna fritt och med egna ord får ange vad de viktigt. Ett trettiotal väljare har valt att här själva ansett vara fylla i sitt motiv. Det förefaller svaren som om väljarna ser kön, av ålder och yrke enkla och klara kriterier. I den mån de vill som markera dessa så gör de det med hjälp av de fasta svarsalternativen. I den öppna delen finns i huvudsak varianter på och till en del kombinationer de fyra alternativen. Dessutom finns en del av senare blandade tillskott hänvisning till kandidatens religiösa ståndpunkt varav eller tillhörighet är den enda förekommer mer än i enstaka fall. som Två väljare har markerat nationalitet/invandrare som en viktig

egenskap. Totalt sett får definitivt intrycket av att den lista på

man kriterier finns täcker in det allra mesta finns av bedömsom som

ningsgrunder för ställningstaganden i samband med personval.

I tidigare studier där alltså de fem första svarsalternativen ingått så

har genomgående Erfarenhet och kunnighet" uppfattats som viktigast. Man kan det väljarnas tribut till de politiska partiernas och

se som

politikernas arbete. Det har sedan varit ett ganska stort steg till det

viktigaste kriteriet, vilken del kommunen som kandidaten näst av

representerar. "Ålder", det som tidigare motsvarat yrke nämligen

"samhällsklass och "kön" har i nämnd ordning placerats efter kommundel. jämför med motsvarande fem kriterier i denna Om man studie så får i det närmaste exakt samma bild av vad väljarna man uppfattar viktigt Jfr Johansson 1993. som

De två kriterier tillkommit angående kandidatens åsikter i

nya som

kommunala frågor och personligt förtroende för kandidaten har fått

lika många markeringar erfarenhet och kunnighet. Ställningssom

taganden i kommunala sakfrågor sätts alltså väljarna som lika

av viktiga har förtroende för kandidaten/representanten. som att man

Eftersom partipolitiken normalt är sakfrågeinriktad skulle en låg andel

här snarast att ett misstroende mot systemet. Så bör svar vara se som dock inte fallet. I stället kan dessa svar uppfattas som en vara markering vilken vikt väljarna också lägger vid kandidaten som av Det skall samtidigt observeras att det är kandidaten som inger person. förtroende och har erfarenhet som politiker som man vill ha. Den rena

personrepresentativiteten där till exempel eftersträvar lika stor

man andel kvinnor i valda församlingar bland väljarna eller lika många som

210 Bilaga 3 sou 1996:66

yngre bland de valda som bland väljarna, får inget större stöd. Om man överhuvudtaget skall prioritera representation för olika delgrupper så uppfattas fortfarande kommundel som viktigare än rena personegenskaper som kön etc. Är då synen vad som är viktigt när det gäller att välja mellan olika politiker densamma överallt eller finns det skillnader mellan olika grupper av väljare. Här föreställer vi oss att det kan finnas speciella intressen eller speciella motsättningar gör att vissa som

egenskaper eller kanske snarare fördelningen vissa egenskaper

uppfattas som väsentlig. Det bör då i första hand röra de fyra första mer personrepresentativa egenskaperna. De tre sista är av en karaktär

som gör att knappast finns någon grund för att föreställa sig skillnader

baserade på gruppintressen. Dessutom förde vi tidigare in hypotes en med innebörden att väljare med lägre social status och/eller lägre politisk kompetens skulle vara mer personinriktade. Vi kan åtminstone till en del pröva om denna tanke håller måttet. Partipolitisk anknytning och intresse för politik kan leda till betonar sakfrågor än att man mer rena personfrågor. En annan faktor är storleken det politiska

systemet, här liktydigt med kommunens storlek. Vi har inledningsvis

diskuterat den rena personkännedomen och konstaterat att flera olika studier visat att man känner till åtminstone namnen på kandidater i större utsträckning i mindre kommuner. Leder detta eventuellt till en

särskild bedömningsgrund i sådana kommuner Vi börjar

med att se pä eventuella skillnader mellan kommuner. Det finns inget enhetligt mönster i skillnaderna mellan hur mycket man diskuterar egenskaper som kön, ålder och yrke i kommuner av olika storlek. Det finns däremot skillnader antyder att vissa som egenskaper, speciellt ålder och yrke, kan ha varit aktuella i olika stor omfattning. Dessa skillnader är dock inte något sätt systematiska. Kommunstorlek spelar ingen roll i sammanhanget. Det gör den inte

heller när det gäller en kvalitet som erfarenhet och kunnighet. Också

den diskuteras lika mycket

i stora som i små kommuner. Samma

förhållande gäller för åsikter i kommunala frågor. Enstaka sakfrågor som främst kan föranleda markering detta kriterium, kan föreav komma i alla typer av kommuner. Däremot pekar mönstret i tabellen på att diskussionen i Vänersborg och i Vaggeryd centrerats på vissa sakfrågor i något större utsträckning än i andra kommuner.

1996:66 Bilaga 3 211 SOU

Tabell 4.13 Viktiga pølitikeregenskaper kommuner. - Lm- Helsing- Solna Oster- Väners- Vagge- Over- Totalt för

Kommdel som kand bor i 4

Förtroendeingivandeperson Añxl svarande 82 35 43 64 100 206 115 645

Kommentar: Det har funnits möjlighet att markeraflera egenskaper.

Kommundel är däremot egenskap som diskuteras mer i de minsta en kommunerna än i de större. Den diskuteras minst i de allra största. Det förefaller helt rimligt att man diskuterar kommundelsrepresentation bor i tvåkärnig kommun eller i en kommun som mer om man en invånarna upplevs två- eller flerkärnig. Av de kommuner som av som ingår i undersökningen är det enbart i Helsingborg man har erfarenhet kommundelsnämnder. Resultaten här pekar på att det inte är någon av sådan indelning har betydelse för att väljarna skall se kommundel som väsentlig egenskap. Det är i stället centralortens större eller som en mindre dominans är avgörande. Samtidigt är sannolikheten för att som

sådan uppfattning kommer till större i mindre kommuner där

en synes det inte finns någon del totalt dominerar. Väljare kan i större utsom sträckning på kandidater i mindre kommuner. Man kan förmoda namn

att kännedomen emellanåt är begränsad till namnet. Inte desto mindre

så är det sannolikt också vanligare i mindre kommuner att man känner

till kandidaterna lite så att kan göra en personlig bedömning

mer man hans/hennes kvalitéer. Resultaten när det gäller bedömningen av av kandidaten är förtroendeingivande stöder denna tanke. om en person

Här finns ett entydigt mönster säger att en mindre kommun ger

som

större sannolikhet för att man sätter personbedömningen som en

viktigare faktor. Detta torde till stor del bygga på det faktum att man har bättre möjligheter till sådana bedömningar genom en bättre person-

kännedom.

Redan i diskussionen utredningsstadiet anfördes det som en möjlig fördel med personval att skulle kunna förbättra den

man

kvinnliga representationen bland de valda politikerna. Väljarna i

allmänhet och speciellt kvinnorna förmodades vara mera inne på att

prioritera kvinnor än de politiker sätter samman vallistorna.

som nu Vi har redan sett att förväntningarna bara till en mindre del infrias. Könsfördelningen inte väljarna som en central fråga. Däremot ses av kan vi konstatera att kvinnor i större utsträckning än män anser att kön är faktor bör ta hänsyn till. Denna skillnad återfinns dock en som man

212 Bilaga 3

inte i alla grupper av väljare. Bland äldre väljare och bland väljare med enbart obligatorisk utbildning finns inga skillnader mellan män och kvinnor i detta avseende. Skillnaden mellan män och kvinnor är däremot klar när det gäller yngre och medelålders väljare och väljare med mer än obligatorisk utbildning. I sistnämnda grupper tar också män i större utsträckning än bland övriga väljare upp könsfördelning som en väsentlig faktor.

Tabell 4.14 Viktiga politikeregenskaper personlig bakgrund. - Kön Ålder Yrke Kom- Erfaren- Åsikt 1 Förtroende- Antal procentandel mun- het kommunal ingivande svarande som anse, argumentet del kunnighet fråga person viktigt

Kommentar:Varje svarandehar hañ möjlighet att markera ett eller flera alternativ.

Både ålder och yrkesbakgrund betonas av yngre och medelålders

väljare och av väljare med mer än obligatorisk utbildning. Eftersom det generellt sett är så att de yngre har högre utbildningsnivå, så är det delvis samma grupper som åstadkommer båda dessa skillnader. När man ser på dem som har enbart obligatorisk utbildning så är det i själva verket de äldsta väljarna som betonar åldersfördelningen. Egenskapen får en helt annan tolkning än när man ser på den totala fördelningen. Vilken del av kommunen som kandidaten bor i eller kommer ifrån uppfattas som viktigare av äldre väljare och av väljare som inte har mer än mellannivå utbildningsskalan. Det kan tilläggas att även om det finns ett visst samband mellan kommunstorlek och utbildningsnivå, så utgör detta inte förklaringen till att olika utbildningsgrupper ser olika på vilken vikt som skall tillmätas kommundel. Denna skillnad kvarstår även om man kontrollerar för kommunstorlek. Erfarenhet och kunnighet betonas aningen mer av män än av kvinnor. Den mer markerade skillnaden återfinns dock mellan

åldersgrupper. De som nått en ålder då de haft en större chans att skaffa sig erfarenhet tenderar att värdera erfarenhet högre. De har

som

högst utbildning ser erfarenhet som något mindre viktig än vad övriga

väljare gör. Män och kvinnor skiljer sig inte vare sig när det gäller synen på hur viktigt det är med vilka åsikter kandidaten har i

kommunala frågor eller när det gäller kandidaten är förtroendeing-

om

314 Bilaga 3

ivande Båda sakerna uppfattas genomgående som viktiga.

som person. Däremot medelålders väljare i något större utsträckning än både anser

och äldre väljare att både sakfrågor och personegenskaper är

yngre

viktiga. Väljare med än obligatorisk utbildning är också särskilt

mer

benägna betona vikten kandidatens ställningstaganden i

att av kommunala frågor. Det föreföll intressant att vilka kandidategenskaper som bese

tonades dem speciellt nöjda eller missnöjda med den

av som var kommunala servicen. Om de är missnöjda med servicens innehåll som också har någon speciell föreställning vad är fel med om som sammansättningen de valda representanterna, så ger detta en av intressant indikation på behov åtgärder. Skillnaderna med avseende av grad nöjdhet var emellertid inte särskilt stora. De som var mest av missnöjda betonade i något större utsträckning könsfördelningen,

medan representation för kommundel betonades av dem som var nöjda i något större utsträckning än övriga. Slutsatsen blir att missnöje

av

med servicen medborgarna inte primärt kopplas till personsamrnan-

av sättningen bland de valda representanterna.

Tabell 4.15 Viktiga pølitikeregenskaper partianknytning och syn på politiska systemet.

Partianhängare:

Ttösming påverkar politiken: Ja, absolut 4 5 6 7 36 35 31 375 Ja, till del 6 8 8 l0 28 26 27 438 stor Ja, något. 5 6 5 5 19 19 16 743 Nej, inte alls 1 2 l 6 8 6 8 120 N svarandehar hañ möjlighet att markera ett eller flera alternativ. Kommentar: arje

214 Bilaga 3

Utjämning mellan könen

Personvalskommittén uttryckte i sitt betänkande en förhoppning att

om införande av personval skulle bidra till att det skulle komma in relativt sett fler kvinnor bland de valda representanterna. Man föreställde sig att det hos väljarna skulle finnas ett intresse för att rösta in kvinnliga kandidater. Departementschefen betonade också i propositionen denna aspekt som en tänkbar fördel med personval. Tidigare forsknings-

resultat ger en blandad bild vad gäller förutsättningarna för sådan

en effekt Jfr Johansson 1993, Wägnerud 1993. I analysen vilka av

politikeregenskaper som väljarna uppfattar som viktiga har vi kunnat

konstatera att kön, bland de egenskaper vi undersökt, tillhör de som

som uppfattas som minst viktiga. Kvinnor, yngre och väljare med hög utbildning uppfattar dock kön som något viktigare än vad övriga gör. En grupp som i första hand förväntas rösta på kvinnliga kandidater

är kvinnliga väljare. Vi har redan kunnat konstatera att andelen personröstande är något lägre bland kvinnor än bland män. Ett resultat som avviker från den bild av allt större utjämning mellan könen som vi kan iaktta i övrigt. Därmed förefaller redan från början sannolikheten vara begränsad för att personröstningen i någon större omfattning skall bidra till jämnare könsfördelning bland de valda. För att komplettera denna bild har vi sett på personrösternas fördelning bland manliga och kvinnliga kandidater i kommun. Om personröstningen en överhuvudtaget skall kunna bidra till en ökad andel kvinnor så måste andelen personröster kvinnor vara större än kvinnornas andel av kandidater. Vi har för denna analys åter gått in på materialet från Vänersborg och vi finner där att medan andelen kvinnor bland kandidaterna totalt är 38 procent, så utgör personrösterna på kvinnliga kandidater endast 25 procent av samtliga personröster. När vi särskiljer kandidater valbar och icke valbar plats finner vi att detta mönster är genomgående. Kvinnorna utgör lika stor andel, alltså 38 procent både på valbar och på icke valbar plats. I det förra fallet så har 24 procent och bland kandidaterna på icke valbar plats 27 procent av personrösterna tillfallit kvinnor. Materialet blir snabbt ganska litet när vi börja dela partier, upp men vi kan ändå konstatera att den enda grupp där väljarna sin genom personröstning försökt lyfta kvinnliga kandidater på valbar plats är inom vänsterpartiet. Där finns en kvinnlig och två manliga kandidater.

Den enda kvinnliga kandidaten har fått 43 procent dessa tre

av kandidater avgivna personröster. I övrigt går personrösterna till män

i större utsträckning än vad männens andel kandidaterna motiverar.

av

Slutsatsen blir entydig. Det finns inget stöd för tanken

att personröstningen generellt sett skulle ha någon utjänmande effekt

könsfördelningen bland de valda representanterna. Däremot ökar den

givetvis möjligheterna för speciella organiserade aktioner för att in till exempel fler kvinnor bland de valda.

Bilaga 3 215

Representativitet

Norrnativt bör väljare och politiker ha samma syn på hur det sett skall fungera. Det gäller såväl de grundläggande politiska systemet formerna valsystemet de inom vilka de politiska t ex som ramar bör finnas grundläggande fri- och rättigheter. Själva besluten t ex uppfattas naturligen grundläggande ur demokratisk systemet som mer exempel åsikter i enstaka aktuella sakfrågor. Den synpunkt än till förändring i valsystemet införande personval innebär påverkar som av dels de formella Vi har redan berört att det från början ramarna. knappast rådde total enighet, att det under en långvarig utmen så småningom utvecklades princip man kunde redningsperiod en som rimlig enighet omkring. Här skall vi diskutera nästa steg, innehållet nä i personvalet och väljare och politiker har samma uppfattning se om där. Vad sker kan beskrivas att väljare tar över en del av det som som politikerna tidigare hade i nomineringsprocessen. När inflytande som ställning till olika kandidater, tillämpar de då i större eller väljarna tar utsträckning kriterier politikerna gör i nominemindre samma som

ringsprocessen Man föreställer sig, när man argumenterar för eller

ofta väljarna bland skulle ta hänsyn till om emot personval att annat har bakgrund eller tillhör som de kandidaterna samma samma grupp Därigenom skulle de i så fall kunna förväntas fungera bättre själva. representanter. Vad vi ibland betecknar grupprepresentativitet som eller personrepresentativitet skulle främjas Jfr diskussion i Westerståhl

Johansson 1981, kap 6. Personrepresentativiteten ibland ett mål i sig, ibland som ses som medel för nå högre grad âsiktsrepresentativitet. Det är ett att en av

bland vktigt för tilltron till det politiska systemet att väljarna

annat sig väl företrädda i det politiska beslutsfattandet. Sådana känner har tidigare diskuterats framför allt med utgångspunkt i problem innehåll. Man har bland jämfört vilken inriktning politikens annat vill ha den offentliga verksamheten och vilken syn deras väljarna har på sak Jfr Strömberg 1974, Holmberg representanter samma 1974, Westerståhl Johansson 1981. Vi skall se på vilka personehos kandidater/representanter väljarna genskaper politiska som bedömmer viktiga och i vilken utsträckning politikerna har som uppfattning. Nominerar politikerna kandidater enligt samma samma kriterier väljarna skulle vilja se tillämpade Detta problem är mer som och inte bara personvalssituationen. Man kan däremot generellt gäller eventuella motsättningar mellan väljare och valda förutsätta att kommer klart till uttryck genom att väljarna i personvalet får en mer chans att påverka urvalet blivande representanter. ny av visar sig när jämför nivåerna att politiker och väljare har Det man huvudsak likartad när det gäller bedömningen av vilka en i syn är viktiga. Vid tolkningen tabellen bör kandidategenskaper som av i minnet politikerna och väljarna ställts inför olika man ha att

216 Bilaga 3

formulerade frågor. Frågetekniken har gjort att politikernas svar beträffande vad de själva anser viktigt blivit koncentrerade till mer färre alternativ. Mot denna bakgrund kan vi alltså hävda beatt dömningen stämmer ganska väl överens. Dock inte helt. Politikerna prioriterar erfarenhet och kunnighet än väljarna, medan väljarna mer sätter åsikter i kommunal fråga viktigare än vad politikerna gör. som Att väljarna är mer sakfrågeorienterade än politikerna har vi också tidigare i denna studie kunnat konstatera. Det faktum att nästan inga

politikermarkeringar finns kön, ålder, yrke och kommundel behöver inte tas som att det är fråga någon större åsiktsskillnad.

om Även väljarna dessa anser att egenskaper är mindre viktiga och

politikernas "rena" nollor bör ses i ljuset den nämnda fråge-

av tekniker.

Tabell I 6 Viktiga pølitikeregenskaper- överensstâmmandebedömning. Per kommun.

Procentandel som Kön Ålder Yrke Kommun- Erfarenhet Åsikt kom- Förtroende-m- Antal I anser argumentet del kunnighet munal fråga givande svarande viktigt person Linköping:

Vänersborg:

Vaggeryd:

Totalt:

Kommentar:Politikernahar fått ange den egenskapde anser bordespela störst roll. Här har endastde egenskapertagitsmed som gär att jämföra medväljarnasuppfattningar. 1 frågan om perceptionhar politikernatätt bedömavikten av argumentennär det gäller att dra röster. Svaren avser dem som bedömt att argumentet har Mycket stor betydelse. Varje svarande blandväljarna har hah möjlighet att markera ett eller flera alternativ som viktigt.

Vi har diskuterat politikernas uppfattning vilka egenskaper egen om man bör ta hänsyn till. Politikerna förväntas representanter för som

väljarna inte nödvändigtvis ha uppfattning sin väljare,

samma som men dock åtminstone känna till vilka uppfattningar väljarna har. Frågeteknikerna här är likartade och bättre möjlighet till mer ger en

direkt jämförelse. Det framgår att politikerna är helt medvetna

om

vilken tyngdpunkt väljarna lägger på åsikter i kommunala frågor. Däremot överskattar de avsevärt den vikt väljarna lägger vid

att

1996:66 Bilaga 3 217 SOU

kandidaterna skall förtroendeingivande som personer. Detta beror

vara

inte att politikerna låter sig missledas av sina egna uppfattningar.

Då skulle de ha överskattat betydelsen av erfarenhet och snarare

kunnighet. Deras uppfattningar har någon grund. Däremot har

annan politikerna bättre uppfattat den vikt som väljarna lägger vid represen-

tation för viss del kommunen. Detta framgår framför allt entydigt

av i Vaggeryd, där detta argument är mest aktuellt. Jämförelsen mellan väljare och politiker visar snarast på en för-

hållandevis stor enighet vilka personegenskaper och åsikter hos

om

kandidaterna skall representerade. Det finns inget skäl att tro

som vara

att personröstningen på denna grund skulle på ett mer systematiskt sätt påverka personsarmnansättningen bland de valda. Däremot tenderar politikerna alltså att uppfatta personligt förtroende som mer över-

skuggande andra egenskaper än vad väljarna gör.

218 Bilaga 3

5 Utfall

Införande personval utgör formellt sett en i förhållande till svenska av traditioner stor förändring i valsystemet. Förändringen är primärt avsedd att öka den enskilde väljarens inflytande. Samtidigt är det från början uppenbart att konstruktionen bara ger begränsade möjligheter. Politikerna vill inte släppa ifrån sig all kontroll. Det finns ett "terapimoment i den utformning personvalet fått. Väljarna får en möjlighet till aktivitet när de känner att de vill påverka, men det är små möjligheter att aktiviteten får några konsekvenser. Hur uppfattar olika berörda aktörer det hela Anser politikerna att det är något att satsa på och är väljarna intresserade av att försöka påverka genom personröstning Blir det någon effekt Vi har försökt belysa delar av dessa frågor och här skall de viktigaste slutsatserna dras samman.

Omfattningen av personröstande

Eftersom det redan tidigt kom kommentarer till personvalet med innebörden att det blivit ett misslyckande därför att bara x procent deltagit, så finns skäl att först beröra frågan om omfattningen av personröstningen. Vi har kunnat konstatera att 26-38 procent beroende på vilket sätt man räknar personröstat. I utredningens prognoser beräknade man att siffran skulle komma att bli i storleksordningen 70 procent. Denna prognos gjordes utan att man mer exakt specificerade vilken tidshorisont som avsågs. När man ser till dels utvecklingen av personröstningen i andra länder, dels förutsättningarna i detta val, så förefaller den prognos utredningen gjorde fullt rimlig. Det förefaller

tänkbart att personröstningen hamnar på denna nivå inom något eller några decennier. Att med utgångspunkt från deltagandet beteckna detta

första försök som ett misslyckande för personvalstanken förefaller omotiverat. Det kan likaväl beskrivas som ett högt deltagande med tanke på förutsättningarna. Däremot finns i andra avseenden skäl att konstatera att förespråkarnas idéer och förhoppningar inte helt infriats. Bland annat så är det mycket få representanter som valts in personröster, utanför den grupp som redan tidigare stod på mer eller mindre säker plats.

Bilaga 3 219

Information

Om alla skall ha förutsättningar en ofta central utgångspunkt

samma så måste det på något sätt garanteras att alla blir informerade. Vem -

för det Hur har informationen fungerat Under ut-

tar ansvaret

redningsstadiet bedömdes informationen som mycket viktig. Tidigare

förslag avfärdades därför att de bedömdes alltför svårhanterliga som

informationssynpunkt. Ansvaret för information de valtekniska

ur om

Synpunkterna borde i första hand åvila offentliga organ. I detta försök

har informationen till väljarna från kommunerna i två fall av tre som närmare undersökts varit otillfredställande. Massmedia har i sin

bevakning inte satsat särskilt mycket personval, men har ändå varit

den viktigaste inforrnationskanalen för välj arna. Tidningarna har spelat störst roll, sannolikt nära följda etermedia. Det informationsmen av material partierna givit ut har också spelat stor roll. Totalt sett är som därför ändå kännedomen det systemet hög och andelen om nya okunniga är relativt liten. Personorienteringen i denna förändring bidrar till att göra informationen intressant även för dem som inte mer är särskilt intresserade politik. Troligen utgör informationen om av

själva valtekniken dock ett mindre problem vid fullständigt genom-

förande. I denna situation kommer sannolikt informationen via

etermedia på riksplanet att ett stort genomslag. Vi återkommer till

den "vanliga valinforrnationen och till information om enskilda

kandidater.

Politikeraktivitet

Politikerna i kommunerna är i stort sett genomgående positivt inställda till personval, Endast tio är negativ. Vi ställde frågorna efter

en av valet och de visade klart att erfarenheterna inte varit avskräckande. De varit med försöket positiva än sina kollegor i de som om var mer

kommmer utanför försöket som vi jämförde med. Överhuvudtaget

uttrycker politikerna i kontrollkommunerna mer "oro" för effekter av personvalet. De tror på att rikspartiema får minskad roll, de

mer en

tror att personvalet gör det politiska arbetet svårstyrt och de

mer

att patierna i personvalssituation inte kan ta sitt

tror mer en

politiska De är däremot mindre benägna att tro på att

ansvar.

personvalet partierna legitimitet. Man kan tolka det som en

ger

överdriven oro som existerar fram tills dess att man själv fått erfarenhet. Politiker tillhör det borgerliga blocket eller lokalt parti

som

mest positiva. Ett lokalparti uppfattar sig enligt valledama till och

var

med beroende personvalet för att ha någon chans. Lokala

mm av

partier och lokalpartivalledare är de enda som hävdar att personvalet

spelar stor roll.

220 Bilaga 3

Generellt sett har vi inte kunnat notera någon tendens till extra stor aktivitet i försökskommunerna under nomineringsprocessen. En del politiker framför uppfattningen att partierna riskerar att förlora kontrollen och risken för att "fel" kandidater kommer in. En lite mer ovanlig typ av "fel skulle vara att sådana som varit villiga att ställa på garanterat icke valbar plats, helt plötsligt nu kan bli valda. upp en Det existerar inte några "garanterat icke valbara platser för röstdragande kandidater. Det kan tilläggas att personvalet verkligen har

"önskad effekt så sätt att personegenskaper åtminstone enligt

politikernas bedömning blivit viktigare i försökskommunerna. En del politiker att argument som har att göra med kandidatens anser "dragkraft" spelar större roll än tidigare. Också förut torde man ha försökt att antecipera väljarnas bedömningar av kandidater, men intresset för sådana hänsynstaganden har kanske ökat något. Möjligen

kom beslutet om personval alltför sent för att fullständigt genomslag i nomineringsfasen. Några partier säger sig avslutat nomineringen

innan beslutet blev känt. När vi ser själva valkampanjen så kan vi först notera att den är mer omfattande i större kommuner. Något som enligt samstämmiga uppgifter dock troligen inte har med personvalet att göra, även om också personvalskampanjerna är mer intensiva i den största kommunen och politikerna i de större kommunerna tror mer på att det finns något att vinna med personval. Samtidigt har personvalskampanj en fått större genomslag i mindre kommuner. De kampanjer som bedrivs där uppmärksarmnas proportionellt sett mer. Ett krav var att systemet skulle ge lika möjligheter till alla kandidater. En annan föreställning var att underrepresenterade grupper,

speciellt kvinnor, skulle kunna komma bättre fram genom personval.

Det är till en början en relativt liten del som bedrivit aktiv personvalskampanj. En större del säger sig dock vara villiga att försöka sig på sådan kampanj i nästa val. Man kan därmed möjligen också dra slutsatsen att personkampanjer inte bedrivs med utgångspunkt från att det hela har "nyhetens behag". Yngre kandidater bedriver oftare personvalskampanjer än äldre kollegor. Vad gäller ålder skulle möjligen underrepresentationen för yngre kunna påverkas om man tror på att kampanjerna kan få effekt. Samtidigt är det många medelålders

som "vaknat upp och säger sig vara villiga att bedriva kampanj i

nästa val. De vill inte riskera att förlora terräng. De yngre kandidaterna utnyttjar ålder som argument liksom

kvinnorna utnyttjar könsfördelningen som argument. Kvinnliga

kandidater är däremot inte mer aktiva än manliga. Partierna har dock i särskilt stor utsträckning givit stöd till dessa två grupper av kandidater. "Nya" kandidater, sådana som inte tidigare varit valda till något politiskt uppdrag, är något mer positiva i sin allmänna hållning till personval än sådana som har uppdragserfarenhet.

Bilaga 3 221

Personvalet påverkar dock inte representanternas syn på sin roll. Man att de personvalts inte bör företräda andra grupper än

anser som

vad de skulle gjort Detta gäller de politiker som har erfaren-

annars. het, det vill säga politikerna från försökskommunerna. Deras kollegor i kontrollkommunerna har en delvis annan föreställning. Dessa anser

att personvalda kan förväntas företräda sina egna väljare i större

utsträckning. En mycket diskuterad fråga är formerna för finansiering av annan

valkarnpanjerna. I försöket utgjorde partiñnansieringen den viktigaste formen, även egenñnansiering från kandidaternas sida förekom.

men Det skall då noteras att det här är fråga om redan tidigare aktiva politiker satsar lite extra Det finns inga tekniska som egna resurser.

hinder för kandidat att satsa större summor i en egen valkampanj.

en Först och främst förefaller det tveksamt om det är så attraktivt att bli invald att investerar några stora summor. Dessutom står det man partierna fritt att bestämma vilka kandidater som får stå på deras listor. Om partierna inte accepterar denna form av finansiering så måste det resultera i att den vill försöka får bilda eget parti eller som satsa på att bli inskriven väljarna. Båda sätten är osäkra och av knappast särskilt attraktiva. Självklart kan situationen förändras längre sikt, idag har partierna stora möjligheter att kontrollera men icke önskade ñnansieringsformer.

Väljaraktivitet

Beträffande väljarnas kännedom politiker så vet vi sedan tidigare om att klar majoritet kan namnge åtminstone någon politiker. I flertalet en

fall rör det sig de ledande partiföreträdarna. I försöket har enbart

om femte väljare på något sätt kommit i kontakt med någon politiker var

bedrivit personvalskampanj. Om man önskar att personröstningen

som skall spridas på fler kandidater och inte vara koncentrerade de

redan tidigare högst placerade, så måste aktivitetsnivån bland övriga kandidater öka påtagligt. Väljarna har idag begränsade möjligheter att göra ett reellt personval eftersom de inte känner till mer än någon

enstaka kandidat. Otillräcklig information om kandidaterna anges som det vanligaste skälet frågar väljare varför de inte personröstat. när man

Generellt sett är väljarna positivt inställda till personval. Två

tredjedelar är klart positiva till införandet, medan något mer än en tiondel eller mindre negativt inställda. Det kan också är mer noteras

att det bland annat är väljare hyser tilltro till det politiska

som systemet är positiva, medan däremot missnöje med service inte som

leder till större personvalsaktivitet. Personvalet förefaller med andra

ord inte att bli ett sätt på vilket ger uttryck för missnöje eller man försöker bli med sådana man inte gillar. Det är snarare så att av som

222 Bilaga 3

det är de som redan på andra sätt är aktiva och intresserade av politik som får ytterligare en kanal som ger möjlighet att påverka en aspekt av valet som förut var svårare att göra något åt. En central fråga i detta sammanhang var grunderna för eller kriterierna för nominering av kandidater i relation till kriterierna för personröstning. Här finns ett område där intressekonflikter kan göra sig gällande och där politikerna eventuellt riskerade att förlora en viktig del av sina möjligheter att styra verksamheten. Kommer

väljarna att lyfta fram kandidater på helt andra grunder än de politiker

som traditionellt sätter samman valsedlarna Vi har visserligen bara kunnat göra en mycket översiktlig jämförelse, men de resultat som

framkommit visar att politiker och väljare har en i stora delar likartad

syn på vad som är viktigt när det gäller att välja personer. Politikerna är också i huvudsak medvetna om väljarnas syn på vad man bör ta hänsyn till. Den enda mer noterbara skillnaden i synsätt rörde förtroende för person kontra ståndpunkt i sakfrågor. Väljarna var

något mer benägna än politikerna att se till sakfrågor. Politikerna

byggde hellre på personligt förtroende. Här kan man på sikt i ett

generellt genomfört personval ana en förskjutning av kriterierna. Det kan bli något mer kännbart för en politiker att inta "fel" ståndpunkt. Det kan inte samma sätt som nu kompenseras genom ett allmänt

förtroende för personen ifråga. Synen på vilka egenskaper hos de eventuellt blivande politikerna som är viktiga varierar också mellan kommunerna. Här förefaller till exempel finnas ett reellt utrymme för väljarna inom till exempel en kommundel eller inom en annan del av en valkrets att lyfta fram sina egna representanter. Det är också alldeles uppenbart att personvalet ger möjligheter för andra grupper som lyckas organisera sig, till

exempel kvinnliga väljare eller yngre väljare, att fram sina egna

kandidater. Däremot förefaller det alltså mindre sannolikt att någon grupp mer eller mindre automatiskt skulle gynnas eller missgynnas av personval. Det framstår som helt klart att den föreställning som fanns

på utredningsstadiet om att kvinnor skulle särskilt gynnas av personval

saknar all grund.

Några synpunkter

Fimrs det en verklig motsättning mellan partiinflytande och personval -

något som lyste fram i diskussionen före införandet personval Det

av är självklart att det finns en motsättning så sätt att om person-

röstning får effekt så blir det på bekostnad av partiernas inflytande. Däremot blir det knappast när det gäller urvalskriterierna några

revolutionerande förändringar. Dels finns det en avsevärd samsyn mellan väljare och politiker. Dels är det sannolikt i avsevärd ut-

Bilaga 3 223 soU 1996:66

sträckning väljare redan är i någon utsträckning politiskt

som nu aktiva kommer att personrösta. Man personröstat inte som en som

kritik mot partierna utan för att kunna påverka mera. De spärrar finns i systemet spelar sannolikt stor roll tills dess

som

att personröstningen hunnit öka till avsevärt högre nivå än vid detta

en första tillfälle. Det finns en risk för att vissa avstår från att personrösta därför det ändå på grund spärrarna inte får någon effekt. att av

Ökningen personröstning går i ett sådant fall långsammare än vad

av den skulle gjort På längre sikt minskar spärrarna i betydelse. annars. Personvalet fungerar troligen bäst i små kommuner där det egentligen inte skulle behövas Namnkunskapen är störst i de mindre kommunerna och dessutom är valmaterialet där fokuserat på mer än vad är fallet i de större kommunerna. Personkontakter person som spelar också särskilt stor roll för informationen till väljarna i de

mindre kommunerna. De procentuella spärrarna spelar sannolikt något mindre roll och partiaktiviteten är högre där. Allt detta underlättar

personvalet. I hur stor utsträckning år resultaten giltiga för riksdags- och andra val Vi har tidigare poängterat att kampanjaktiviteten måste öka om det skall finnas reella förutsättningar för större grupper av väljare att få tillräcklig infonnation. Detta är sannolikt enklare vid ett riksdagsval där det är fråga antal eller färre kandidater inom ett om samma område med större inforrnationsresurser inklusive fler massmedier.

Beträffande resultatens större eller mindre generella giltighet kan tilläggas att det inte i först hand är särskilt kommunpolitiskt intresserade väljare som personröstat. Väljare med en rikspolitisk orientering har personröstat i ungefär samma utsträckning i försöket.

Det nära liggande EU-valet kan ett särskilt intressant fall ur ses som infonnationssynpunkt. Ett par veckor före valet förefaller aktiviteten ligga på nivå måste komma att göra det svårt för väljarna att en som

skaffa sig underlag för ställningstagande till Flertalet kandida-

person. ter är okända för väljarna. Om man därtill förutsätter att det är en sakfråga för eller mot EU ofta kan bli avgörande, så verkar det - - som ännu svårare att hålla sig tillräckligt informerad. Dessutom ger vara

EU-valet exempel på att partierna sin listpolitik avsiktligt

genom

försvårar för väljarna att personrösta så att det verkligen påverkar

sammansättningen av partiets representanter.

224 Bilaga 3 sou 1996:66

Käll- och litteraturförteckning

Asp, Kent 1986: Mäktiga massmedier. Studier i politisk opinionsbildning. Stockholm: Akademilitteramr AB. Barkfeldt, Bengt m 1971: Partierna nominerar. Stockholm: Almqvist Wiksell. Dozier, David D Ehling, William P 1992: Evaluation of Public Relations Programs: What the Literature Tells Us

About Their Effects". Ingår i Grunig 1992. Gilljam, Mikael Holmberg, Sören 1993: Väljarna inför 90-talet.

Stockholm: Norstedts Juridik.

Grunig, James E ed 1992: Excellence in Public Relations and

Communication Management. Hillsdale New Jersey: Lawrence Erlbaum Associates, Publishers. Grunig, James E Grunig, Larissa A 1992: "Models of Public

Relations and Communication". Ingår i Grunig 1992.

Haglund, Roger 1994: En studie av väljarbeteende. Split-vote 1991. Prosem. uppsats i Statskunskap D, Göteborgs universitet våren 1994. Harrop, Martin Miller, William L 1987: Elections and Voters. A comparative introduction. Mac Millan Press Ltd. Holmberg, Sören 1974: "Riksdagen representerar svenska folket". Empiriska studier i Representativ demokrati. Lund: Studentlitteratur. Holmberg, Sören Asp, Kent 1984: Kampen om kärnkraften. En bok om väljare, massmedier och folkomröstningen 1980. Stockholm: Liber förlag. Holmberg, Sören Esaiasson, Peter 1988: De folkvalda. En bok om riksdagsledamöterna och den representativa demokratin i Sverige. Stockholm: Bonniers. Holmberg, Sören och Gilljam, Mikael 1987: Väljare och val i Sverige. Stockholm. Bonniers. Hvitfelt, Håkan 1989: IVfyheterna och verkligheten. Byggstenar till en teori. Göteborgs universitet, Journalisthögskolan, Rapport 1989:1. Håkansson, Anders 1992: Konsten att vinna ett val. En studie av fram- och tillbakagångar för socialdemokraterna i kommunalvalet 1988. Lund: Lund Political Studies. Håkansson, Ragnar Sandström, Petter 1995: Personvalet 1994 ett försök för framtiden. Examensuppsats, Institutionen för kultur och samhällsvetenskap. Linköpings universitet. Johansson, Folke 1977: Sverige partipolitiseras. Dagspressen som

Bilaga 3 225

spegel politisk utveckling 1896-1908. Kungälv: C

en av W K Gleerup.

Folke 1987: "Delad röstning. Ingår i SOU 1987:6 Ju.

Johansson, Stockholm. 1993: "Personval på kommunal nivå". Ingår i Johansson, Folke Westerståhl 1993a. Folke l995a: Riksdagen och massmedia. Statsvetenska- Johansson, pliga Institutionen, Göteborgs universitet.

1995b: "Väljaraktivitet i kommunerna 1966-

Johansson, Folke

1991. Manus till bokkapitel. Statsvetenskapliga In-

stitutionen, Göteborgs universitet.

Johan 1995: Röstdelning och personröstning finns det

Lindfors, något samband Proseminarieuppsats Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet hösten 1995.

vid riksdagsval. Betänkande från Grundlagbe- Nomineringsförfarande

redningen SOU 1972:17. - George Day, Neil 1992: Political Parry, Geraint Moyser, and democracy in Britain. Cambridge:

participation

Cambridge University Press.

Johansson, Christoffer 1995: Försök med personval

Pålsson, Lars

i Vaggeryds och Vänersborgs kommun. Exarnensupp-

-

Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet.

sats Michael 1994: "Democratic theory and indices of dem- Saward,

cratization". Ingår i David Beetham ed 1994: Defi-

ning and Measuring democracy. London: Sage.

J 1947: Capitalism, Socialism and Democracy. New

Schumpeter, York och London: Harper Brothers Publishers. Strömberg. Lars 1974: Väljare och valda. En studie av den repredemokratin i kommunerna. Kommunalforsksentativa avhandlingsserie: 32. Göteborg: Statsningsgrupens vetenskapliga Institutionen.

TS-boken 1994. Tidningsstatistik AB.

Henry 1988: "Norwayz decentralization and group Valen, Ingår i Gallagher, Michael Marsh,

representation". Michael edzs 1988: Candidate Selection in Comparative Perspective. The Secret Garden of Politics. Lon-

don: Sage Modern Politics Series Volume 18. -

1991: Utvärdering i politik och förvaltning. Lund:

Vedung, Evert Studentlitteratur. 1993 a: Person och parti. Studier i

Westerståhl, Jörgen red an-

betänkande Ökat

slutning till personvalskommitténs

personval SOU 1993:63.

Westerståhl, Jörgen 1993 b: Personbedömning som motiv för

röstsplitring. Ingår i Westerståhl 1993 a.

Johansson, Folke 1985: Bilden av Sverige. Westerståhl, Jörgen

226 Bilaga 3

Studier av nyheter och nyhetsideologier i TV, radio och dagspress. Stockholm: SNS. Westerståhl, Jörgen Johansson, Folke 1981: Medborgarna och kommunen. Studier av medborgerlig aktivitet och representativ folkstyrelse. DsKn 1981:12. Stockholm: Liber Förlag. Wängnerud, Lena 1993: "Kvinnliga riksdagskandidater vem lägger märke till att de finns" Ingår i Westerståhl 1993a. Ökat personval. SOU 1993:21. Betänkande av personvalskommittén.

Bilaga 3 227

Personvalsprojektets genomförande

Av Roger Haglund

Ingående moment

Det undersökningsdesign vi valt i denna undersökning är att se

som

näraliggande experimentsituationen. Vi har här använt oss av ett

som urval, vilket kontroll över kommunegenskapernas matchat ger en betydelse. Initialt i beslutades de delar borde ingå i en

projektarbetet att som heltäckande studie 1994 års försök med personval i någorlunda av svenska kommuner, var följande:

En studie medborgarnas attityder till och kunskaper om 0 av

personvalsförsöket.

En studie politikernas attityder och erfarenheter av 0 av

personvalsförsöket.

En studie massmedias lokalpolitiska bevakning. av En studie valledarna i de respektive kommunerna i syfte av

att finna principiella partiskiljaktigheter.

Som bekant det sju kommuner tilläts delta i 1994 års var som

personvalsförsök, och för att göra vår studie rimlig i omfattning valde

vi 3 dessa sju för heltäckande studie. Det urvalskriterium ut av en mer vi arbetat efter främst att vi skulle få kommuner av olika som var

storlek. De kommuner vi beslutade oss för att specialstudera blev

Vänersborg och Vaggeryd. Även de fyra resterande Linköping, ingår Helsingborg, Solna, Östersund och försökskommunerna - Övertorneå endast att medborgarenkäten gått ut i dessa men genom kommuner. De tre försökskommuner som vi valde kan ses som en större

kommun, mellanstor kommun respektive liten kommun. Till

en en dessa har vi valt tre kontrollkommuner Halmstad, Lidköping och tre -

Tranemo för att kunna skapa möjligheter att jämföra kommuner som

-

prövat personval med kommuner inte gjort detta. De kontroll-

som

1 Matchningskonstellationen är således följande: Linköping försök Halmstad kontroll, Vänersborg försök Lidköping kontroll, Vaggeryd försök Tranemo - kontroll.

228 Bilaga 3

kommuner vi valt är att se som i det närmaste jämförbara med de försökskommuner vi studerat, detta i syfte att komma nära den ideala experimentsituationen. J ämförbarheten som eftersträvats rör framför allt följande kommunfaktorer: kommunstorleken, det partipolitiska läget och näringsstrukturen i kommunen. Dessutom har en förutsättning varit att undvika massmedia överlappning. Det senare kan konkret ses i att Halmstad valdes i matchningen till Linköping, där kanske Norrköping skulle kunna ses som en "naturligare" järnlike. Dock hamnade vi i detta fall i nämnda massmediala överlappning. Vi menar dock att valet av Halmstad definitivt inte är att se som ett sämre val, utan utgör en

fullgod matchning till Linköping. När det gäller de två återstående

kontrollkommunerna, eller matchningskommunerna om man så vill, menar vi att valet är okontroversiellt. Försökskommuner och matchningskommuner ligger i samma del av Sverige och med liknande omständigheter vad avser de kommunala faktorer vi studerat.

Medborgarenkäten

Om man bryter ned hela undersökningen i dess delar, kan vi börja

med momentet som rör medborgarnas attityder och kunskaper

om personvalsförsöket. Den metod vi valde för att mäta detta är en surveyundersökning bland kommumnedborgare. Enkäten, som var medvetet begränsad i sitt omfång, gick ut till ett urval av kommunmedborgare i samtliga sju försökskommuner, samt i de tre kontroll-

kommunerna Sammanlagt skickade vi ut 4160 formulär till lika

många medborgare. De utvalda individerna har valts slumpmässigt enligt principen om Obundet Slumpmässigt Urval, k OSU s ur folkbokföringen, och kriterierna har dels varit kommunmedborgarska-

pet och dels att de åldersmässigt skall vara inom intervallet 18-80 år

på valdagen 1994. I de tre specialstuderade försökskommunerna samt i de tre kontrollkommunerna valde vi 520 individer i vardera kommun, och i de fyra resterande försökskommunerna valde vi hälften 260. Vi skickade ut medborgarenkäten onsdagen efter valet eller nämnare bestämt 1994-09-21. Då vi använde oss av så kallad B-post bör

samtliga enkäter nått sina adressater senast måndagen den 26:e

september. detta första utskick fanns enkäten med följebrev, samt ett frankerat svarkuvert. 1994-10-03 skickade vi ut vår första påminnelse, och denna gick till de som ännu inte hade besvarat enkäten 2880. Påminnelsen var i formen en trycksak i C5-fonnat, och således utan

2 För konkret enkätutseende, se bilaga 1.

Bilaga 3 229

formulär. Påminnelse två gick ut 1994-10-27 och nytt nummer

innehöll frågeformulär, följebrev och svarskuvert. 2039 individer

nytt

fick denna påminnelse. Den tredje och sista påminnelsen gick ut 1994-

till de resterande icke-svararna, då blivit 1381 individer. 11-25 som

Den sista påminnelsen i formen enbart ett uppmanande brev utan

var nytt formulär. ingick således 4160 individer i medborgarenkäten, och av Totalt dessa har vi fått tillbaka besvarade enkätforrnulär från 2788 individer, total svarsfrekvens på 67,0%. Om från totalurvalet vilket ger en man de individer olika anledningar kunnat besvara vår tar bort som av

enkät3 reduceras urvalet till 4079 individer, vilket ger en justerad

på 68,4%. Det kan i sammanhanget nämnas att 45 svarsfrekvens

individer uttryckligen svarsvägrat, och att 28 individer har skickat

tillbaka sina formulär icke ifyllda och utan hänvisning till något motiv.

svarsfrekvens i medborgarundersökningar ligger nära 70 %

En som ,

god nivå med dagens mått mätt. På grund av nivån

får anses som en

68,4% beslutade vi att inte vidare efter den tredje påminnelsen

till vår urvalsgrupp, något vi

med ytterligare uppmaningar som

bedömer skulle ge ytterst lite i utbyte. till svarsintensiteten över tid, så uppvisar enkäten de Om man ser och dalarna. Topparna återfinns i samband Traditionella topparna

våra utskickade påminnelser, och dalarna där emellan. Pilama i

med

tabellen visar på utskick påminnelser. Lägger man till 3-5 dagar,

av

för postdistibutionen, till dessa datum syns påminnelseresultaten

ganska tydligt.

3 Bland dessa individer återfinns sådana har flyttat, som avlidit, som är som utomlands for lång tid, menligt sjuka så att de kan delta, samt de individer som är direkt förhindrade delta och är att relatera till denna kategori med naturligt att som bortfall.

230 Bilaga 3

Tabell I Medborgarenkätens svarsintensitet..

Ankomstdatum Antal inkomna Ankomstdatum Antal inkomna enkäter enkäter 27.9 113 30.11 0 28.9 524 1.12 9 29.9 290 2.12 10 30.9 183 5.12 0 3.10 151 6.12 13 4.10 95 7.12 2 5.10 8.12 0 6.10 56 9.12 0 7.10 24 12.12 6 10.10 112 13.12 0 11.10 158 14.12 2 12.10 107 15.12 0 13.10 37 16.12 l 14.10 27 19.12 0 17.10 47 20.12 l 18.10 28 21.12 2 19.10 12 22.12 0 20.10 3 23.12 0 21.10 13 27.12 0 24.10 11 28.12 1 25.10 10 29.12 0 26.10 3 30.12 0 27.10 2 2.1 0 28.10 2 3.1 0 31.10 5 4.1 0 l.ll 9 5.1 2 2.11 66 9.1 0 3.11 187 10.1 O 4.11 101 11.1 2 7.11 76 12.1 0 8.11 85 13.1 1 9.11 29 16.1 0 10.11 26 I7.l 0 11.11 8 18.1 0 14.11 20 19.1 0 15.11 17 20.1 0 16.11 9 23.1 0 17.11 12 24.1 O 18.11 2 25.1 0 21.11 20 26.1 l 22.11 0 27.1 0 23.11 5 30.1 0 24.11 0 31.1 0 25.11 2 1.2 0 28.11 2 2.2 0 29.11 1 3.2 l

Kommentar: Datumet 1995-02-03 är det damm dâ vår datañl "låses". Detta datum är valt då det under de tre efterföljande veckorna inte kom en enda enkät. Pâ grund av detta beslutade att inte förändra enkätñlen ytterligare.

Om man bryter ned enkätmaterialet i sin helhet för att det finns se om eventuella skevheter, ñnner man för det första när det gäller svars-

Bilaga 3 231 sou 1996:66

följ ande avvikelse från totalenkätens 68,4%: frekvensen per kommun,

Tabell 2 Svarsfrekvens per kommun.

Svarsprocent Urval Kommun NWT 520 linköping 64,2% 520 Halmstad 68,7% 520 Vänersborg 65,4% 520 Lidköping 71,2% 520 Vaggeryd 72,3% 520 Tranemo 63,8% 260 Helsingborg 59,2% 260 Solna Östersund 64,6% 260 Övertorneå 65,0% 260

sig naturligtvis så bild verkligheten som Idealt önskar man en sann av

statistiskt slumpurval i syfte att nå represen-

möjligt genom att göra ett

tativitet. Eventuella skevheter vad gäller respondenternas samman-

denna ideala önskan, och för att se om det sättning skulle kunna störa skevheter i vårt material, kan se olika grupper finns eventuella man fördelning. Är det så att det finns ett

respondenter och deras

av bortfall beroende någon viktig faktor, eller kan man

systematiskt vi faktiskt har representativt material att tillgå

säga att ett till medborgarna, är det framför allt två

När det gäller enkäten

torde kunna visa eventuella skevheter, nämligen variabler där vi åldersfördelning. Eventuella skevheter skulle innebära att köns- och

visar sig underrepresenterade i någon

vissa åldersgrupper vara Eller är det kanske så att onormalt få kommun, men inte i en annan. vår enkät Om till ålder och kön, så kvinnor har besvarat man ser respondenterna följande sätt i de olika ingående fördelar sig

kommunerna tabellen med könsfördelningen först: -

Tabell 3 Könsfördelningen per kommun.

Andel män Andel kvinnor Antal svarande Kommun 49,3% 50,7% 353 linköping 50,6% 49,4% 334 Halmstad 47,1% 52,9% 357 Vänersborg 46,8% 53,2% 340 Lidköping 50,3% 49,7% 370 Vaggeryd 53,2% 46,8% 376 Tranemo 46,4% 53,6% 166 Helsingborg 48,7% 51,3% 154 Solna Östersund 47,0% 53,0% 168 Övertorneå 48,5% 51,5% 169

232 Bilaga 3

Tabell 4 Åldersfördelning per kommun.

Kommun 18-24år 25-34 år 35-49 år 50-64 år 65-80 år Antal svarande

man först till de svarandes könsfördelning i de ingående kommunerna,

så uppvisar denna inga större avvikelser från det normala 50/50. Två till tre procentenheters över- eller undervikt kan inte sägas utgöra ett

problem. När det gäller åldersfördelningen på respondenterna i de

olika kommunerna, så finns det olikheter, men dessa ligger enligt vår

bedömning inom rimliga gränser. Om vill gå ett steg ytterligare,

man kan man korstabulera variablerna ålder och kön, för att på så sätt se

om könsfördelningen är skev för någon eller några åldersgrupper. Då man gör detta finner man att fördelningen är förhållandevis jämn

över kommunerna. Det är endast i några fall differensen som i antalet män och kvinnor blir markant.

I Tranemo är det framför allt i åldersintervallet 50-64 år som det

finns en övervikt manliga svarande. 63% de

av av svarande i denna

åldersgrupp var män, och således 37% kvinnor. I Solna kommun

uppvisar den yngsta och äldsta vissa avvikelser. I intervallet gruppen 18-29 år finns en övervikt män, där 61% de svarande av var män. Det motsatta gäller för âldersintervallet 65-80 år, där kvinnorna varit flitigare att besvara vår enkät; 72% de svarande kvinnor. av var I Östersunds kommun slutligen, finns det övervikt för kvinnor i en åldersintervallet 30-49 år, där 62% av de svarande var kvinnor. I övriga fall ligger differenserna måttligt, med några mera procentenheters övervikt för antingen män eller kvinnor.

För att en överblick över enkätmaterialet vad gäller marginal-

och frekvensfördelningar, så har ligger i

bilagan det frågeformulär vi

använt. Formuläret är kombination de båda enkäterna enkäten en av till försökskommunerna och enkäterna till kontrollkommunerna är

sammanslagna i utrymmesbesparande syfte, där det framgår dels vilka

frågor som varit och vilka inte varit det, gemensamma som och dels

frekvensfördelningen tillskrivna för de olika frågorna. Enkäten åter-

finns i bilaga 1 och redovisar

marginalfördelningarna för hela medborgarenkäten. Materialet är viktat så att varje kommun in

väger med

lika vikt, och hänsyn har även tagits till det kommunvisa bortfallet.

sou 1996:66 Bilaga 3 233

Politikerenkäten

För över perspektivet till den del som behandlar politikernas man

attityder och åsikter personvalsförsöket, så har vi även här använt

om

survey-undersökning. Då vi, vid den initialt genomförda in-

en venteringen antalet politiker i de respektive kommunerna, fann att av antalet politiker som ställt upp i 1994 års kommunalval i de sex kommuner vi specialstuderar uppgick till drygt 1400, diskuterade vi ett urval skulle ske eller Då ett urval skulle kunna ge olika om

problem i just vårt fall, valde vi att göra en totalundersökning.

Efter kontakt med respektive länsstyrelse för erhållande av kopior från valsedelsmanuskripten, har vi således tagit med alla politiker som funnits upptagna valsedlar vid valet i de studerade kommunerna. Totalt blev detta 1424 politiker, där antalet i de enskilda kommunerna varierade ganska mycket; från 306 politiker i Vaggeryd till 111 i

Tranemo. Även inom kommunerna har de olika partierna fört fram

olika många kandidater; från det minsta partierna med 2 kandidater, till det största med 100 kandidater. Fördelningen per parti och kommun framgår av tabell 5 nedan. Viktigt att poängtera i sammanhanget är att vissa partier gått fram med alternativa valsedlar i vissa kommuner. Det mest extrema fallet

är Vaggeryds kommun, där ett flertal partier gått fram med fyra olika

valsedlar, i ett fall till och med och där vissa kandidater funnits med på flera dessa. I våra sex kommuner med totalt 48 partier av involverade, har vi haft 70 valsedlar att utgå ifrån när vi plockat samman vårt totalurval av kandidater till kommunfullmäktige.

4 vilket De olika partierna har olika många kandidater, skulle kräva en sorts initialt viktningsförfarande. Bland annat detta gjorde att en totalundersökning Föredrogs. Vi diskuterade endast politiker med uppdrag i kommunfullmäktige även om skulle undersökas, men insåg att då kanske skulle få med politiker som inte längre finns med då personvalsförsöket genomfördes. Ett sådant urval skulle dessutom skapa problem i fall nya politiska aktörer partier och kandidater skulle bli aktuella i våra - undersökningskommuner. Vårt val totalundersökning skulle däremot passa den - kvasiexperirnentella designen bättre, då garderar oss mot eventuella oförutsedda händelser; det är bättre att ha ett totalmaterial och arbeta sig nedåt än tvärtom vilket skulle vara omöjligtl.

234 Bilaga 3 Tabell 5 Fördelning av kandidater per parti Linköping och Halmstad. -

Tabell 6 Fördelning av kandidater per parti Vänersborg och Lidköping. -

Tabell 7 Fördelning av kandidater per parti Vaggeryd och Tranemo. -

man det nämnas att första utskicket av politikerenkäten gjordes 22:e november, då enkäten och svarskuvert gick ut till 1424 politiker i de

Bilaga 3 235

sex undersökningskommunerna. Utskicket gick i form av A-post, vilket innebär att enkäterna borde ha funnits hos adressaterna dagen efter alltså den 23:e november. 1994-12-05 skickade vi ut det första

påminnelsebrevet, som också fungerade som ett tackbrev till de som

redan svarat. Detta gick ut till samtliga. Påminnelse nummer 2 gick

ut i julveckan, närmare bestämt 1994-12-16, i hopp om att få reste-

rande innan juluppehållet. Denna påminnelse gick till 617 att svara personer, och i utskicket fanns enkät, följebrev och svarskuvert. Den sista påminnelsen, nummer tre, skickade vi ut 1995-01-13. Den gick till de återstående kandidaterna, som vid denna tid uppgick till 386

stycken. Påminnelsen var i formen ett uppmanande brev utan ny

enkät och skickades med B-post.

Ser till svarsintensiteten för politikerenkäten, så framgår

man

denna tabell 8 nedan. Även för politikerenkäten så har utskicks-

av

datumen markerats med pilar, där svarstopparna syns tydligt några dagar efter skickad påminnelse.

Totalt ingick således 1424 politiska kandidater, och av dessa har vi fått tillbaka 1059 besvarade enkäter. Detta ger en total svarsfrekvens på 74,4%. Om man från totalurvalet tar bort de individer som av olika anledningar kunnat besvara vår enkät5 reduceras totalmängden till 1410 kandidater. Således hamnar vi en justerad svarsfrekvens 75,1%. I sammanhanget kan nämnas att vi fått 22

uttryckligen svarsvägrat, och 3 återsända och tomma enkät-

som formulär. Svarsfrekvensen kan kanske tyckas en aning låg, framför allt med beaktande av att politikerenkäter generellt sett brukar ge högre svarsfrekvenser än medborgarenkåter. Dock vill vi påminna om att vi i vår surveyundersökning valt att vända oss till samtliga politiker, vilket alltså även inkluderar sådana som står långt ned på listorna och vanligtvis inte kommer med i undersökningar av denna typ. Ett flertal av de som står långt ned på listorna har hört av sig och undrat

varför de fått vårt formulär då de inte sysslar med politik" enligt

egen utsago. Det mer extrema exemplet på detta var en dam som ringde och var irriterad över att vi besvärade henne med vår undersökning, då hon "inte sysslade med kommunalpolitik, utan enbart fanns med i kyrkokommunala sammanhang". När hon upplystes om att hennes nanm tagits från de befintliga primärkommunela valsedlarna, och att hennes namn faktiskt fanns med i näst sista position på

hennes partis fullmäktigelista, blev hon förvånad: "Hon hade inte

blivit tillfrågad eller informerad om detta".

5 Resonemanget här är detsamma som vid medborgarenkäten: se tidigare not i avsnittet om medborgarenkäten.

236 Bilaga 3

Tabell 8 Politikerenkätens svarsintensitet.

Ankomstda- Antal inkomna enkä- Ankomstdatum Antal inkomna tum ter enkäter 24.11 42 4.1 3 25.11 165 5.1 2 28.11 141 9.1 2 29.11 115 10.1 3 30.11 42 11.1 4 1.12 34 12.1 0 2.12 25 13.1 0 5.12 47 16.1 3 6.12 28 17.1 5 7.12 32 18.1 4 8.12 62 19.1 6 9.12 28 20.1 0 12.12 27 23.1 4 13.12 38 24.1 7 14.12 16 25.1 3 15.12 13 26.1 2 16.12 ll 27.1 1 19.12 10 30.1 l 20.12 10 31.1 4 21.12 27 1.2 1 22.12 59 2.2 l 23.12 41 3.2 1 27.12 19 6.2 1 28.12 17 7.2 0 29.12 6 8.2 1 30.12 14 9.2 0 2.1 12 10.2 1 3.1 6

Kommentar: Datumet 1995-02-10 är det datum då vår datafil låsesà Detta datum är valt då det under de tre efterföljande veckorna inte kom en enda enkät. Pâ grund av detta beslutade vi att inte förändra enkätñlen ytterligare.

Om man bryter ned resultatet av politikerenkäten ett steg, timer man

att svarsfrekvensema ligger på ungefär samma nivå mellan kommu-

nerna. Det är egentligen bara Vaggeryd som ligger en aning lågt, men ändå inom acceptabla gränser.

Tabell 9 Politikerenkätens svarsintensitet per kommun.

Bilaga 3 237

Om bryter ned materialet för att se om det förekommer några man

systematiska avvikelser från det "normala, kan man inte använda

sig âlders- och könsfördelningen som vi gjorde vid medborgarenav käten°. Det vi däremot kan se på är hur de olika partierna represente-

i vårt material, då vi har uppgifter om antal kandidater för parti-

ras

i respektive kommun. Om man gör detta finner man följande

erna

se tabellen nedan.

Tabell 10 Svarsintensitet parti och kommun pølitikerenkäten. per -

Linköping | Halmstad Vänersborg | Lidköping l Vaggeryd l Tranemo l

% N % N % N % N % N % N

85,7 75,0 24 86,7 15 68,2 22 70,0 20 v - 78,3 60 69,0 100 74,5 51 84,4 45 70,7 82 93,8 32 s 79,6 54 74,3 35 63,6 44 74,1 27 68,9 45 76,0 25 c 90,3 31 100,0 22 80,0 25 82,1 28 75,0 28 62,5 16 74,1 54 81,5 54 84,8 33 66,7 39 57,4 54 75,0 20 m

lokalt

Kommentar: Procentsiffroma anger politikernas svarsfrekvens sorterat efter parti. Ntalet hur många kandidater respektive parti satt upp på sina valsedlar, och koranger responderar med uppgifterna i tabellerna 6 och

Utgår vi från politikerenkätens totala svarsfrekvens på 75,1% finner vi följande värt att notera. Det verkar inte finnas någon systematik när det gäller vilket partis kandidater har besvarat vår enkät,

som utom möjligen för kds som ligger generellt lägre i våra sex undersökningskommuner. l övrigt kan man nog säga att det inte verkar

finnas någon partifaktor spelar in vad gäller bortfallet. Möjligt-

som vis skulle vi kunna finna visst bortfall när det gäller politikernas list-

placering och dess inverkan svarsbenägenheten, något som rimligtvis borde innebära att man får ett större bortfall längre ned listorna kommer. Dock torde ett sådant bortfall "drabba" parti-

man

erna lika, och vara av mindre vikt för vår undersökning7.

Pâ samma sätt som för medborgarenkäten, har vi lagt marginalfördelningarna i den kopia frågeformulären som finns i bilaga 2.

av

6 relevant, endast under förut- I och for sig skulle detta kunna vara men sättning att vi har tillgång till populationens faktiska fördelning på nämnda variabler, något som vi inte har tillgång till. 7 granskning vårt material skulle naturligtvis önskvärd, låter En av vara men sig inte göras så enkelt. Anledningen härtill hänger samman med att vi har att göra med partier av radikalt olika storlek antal kandidater, med olika antal listor, med olika många kandidater som står på flera listor etc.

238 Bilaga 3

Även här har kombinerat formulär skapats där enkäten till försökett skommunerna har utgjort mall för sammanslagningen.

Massmedieanalysen

En grundläggande tanke med denna utvärdering har varit att det inte skall förekomma störande överlappning, och då har ett kriterium varit att ett massmedium skall ha mycket liten om ens någon spridning i två eller flera av våra undersökningskommuner. När det gäller dagstidningarna, har vi med hjälp av officiell tidningsstatistik TS-boken valt totalt 15 tidningar. Dessa tidningar täcker de sex specialstuderade kommunerna, och grundkravet har varit att täckningsgraden skall vara minst fem procent. I tabellen nedan ses vårt urval.

Tabell II Tidningsurvalet.

Linköping Halmstad Vänersborg Lidköping Vaggeryd Tranemo Östgöta Hallands- Elfsborgs Läns Nya Lidköpings- Finnveden Borås Tidning CorrespondentenPosten Allehanda tidningen Onsdag 6-dagars 6-dagars 5-dagars 3-dagars l -dagars 7-dagars 72% 68% 60% 87% 13% 70% lib ober lib opol lib obunden m -Ö-STg-ÖTÖ: G äte 5 Göteborgs-PostenSkaraizorgs- innveden --uvuqhâr-a-dsb-ygde-n-so r gs- Posten 7-dagars Bygden Fredag Tidning 6-dagars 7-dagars M-L 14% l-dagars l-dagars l-dagars 6% s 6% s 20% - 19% 11% s lib lib c obunden c -- Skaraborgs Jönkäpings-Pos- UIriEe71am71s7-- Läns Tidning ten Tidning 6-dagars 6-dagars 3-dagars 8% 48% 16% lib 0b höger/m GÖteHOrgs-PostenVärnamo svE7.77§5.7"75. 7-dagars Tidning nemo Tidning M-L 9% 4-dagars l-dagars s 15% 32% lib obunden obunden ---- Göteborgs-Posten GÖIe-bBTg-s-Føst-en- 7-dagars 7-dagars s 7% M-L 4% lib s 5% lib

Kommentar: tabellenvisas de tidningar I som ingår i tidningsstudien. För respektivetidningar anges i ordningentidningsnamn,utgivningsintensitet,hushållstäckningsgrad och politisk färg. Dessutom anges vilka veckodagar som ar relevanta; till exempel låsesGöteborgs-Postenpå Söndagari vissa kommuner. Där så är fallet står det S" eller i förekommandefall M-L". Göteborgs-Posten har tagitsmed i undersökningen trots att den på sätt och vis är överlappandei fem av våra kommuner. Detta har gjorts då tidningen trots allt har hañ hög täckningsgrad, framför allt som komplement på helger, och har Iokalsidordär vi fönnodadeskunna hitta kommunalt relevantmaterial. sin egenskap l av kompletterandetidning har vi också ansettatt dess överlappandeeffekter varit ytterst små.

Bilaga 3 239

De totalt 15 lokala dagstidningar har granskats med hjälp av s k kvantitativ innehållsanalys, vilket innebär att artiklar registreras så att kvantitativa analysmetoder kan användas materialet. För att göra det tidsmässigt möjligt att analysera tidningsmaterialet, har vi valt att begränsa till månad före valet. Det innebär således att periooss en den 1994-08-18 1994-09-18 täcks in i vår analys. -- Kraven för artikel skall komma med i vår analys, har varit att en

att den skall uppfylla ett antal grundläggande kriterier: antingen skall den handla personvalsförsöket i allmänhet, eller behandla kom-

om munalpolitiken i berörd kommun. l det senare fallet skall dessutom ytterligare ett kriterium vara uppfyllt; det skall röra åtminstone en politiker, antingen i egenskap aktör eller i egenskap av objekt, av eller båda delar. Dessutom har artiklar kodats som rör en explicit valfråga i kommunen. Vad bedömts vara en valfråga har berott som på frågan varit till debatt vid ett flertal tillfällen, eller fall om uppe där politiker tagit frågan till debatt, och således gjort frågan till upp

valfråga. Kodschemat för tidningskodningen återfinns i bilaga 3.

en Totalt har 1381 artiklar kodats och sedermera stansats in som en SPSS-ñls. Kodningen har genomförts av Malin Haglund och Sanna Johansson, där Malin Haglund även ansvarat för instansningen i SPSS. Vid k interreliabilitetskodning mellan de båda kodarna, en s fanns ett initialt problem sedermera löstes genom förändring och som

uppstyrning av kodschemat för arbetet med tidningsartiklarna. Ge-

denna förändring blev överensstämmelsen de båda kodarna nom emellan tillfredsställande. Stickprov har dragits under gång och reliabilitetskodats Roger Haglund, för att härigenom ge möjlighet att av eventuella brister i kodningsarbetet. Någon justering eller styra upp uppstyrning har däremot inte varit behövlig. För överblick hur dessa 1381 artiklar fördelar sig, hänvisas en av till bilaga 3, där vi i kodschemat lagt in frekvensfördelningarna för hela artikelmaterialet.

Valledarundersökningen

Initialt har material samlats in från partiföreträdarna för de partier besatt kommunfullmäktiges platser för valperioden före 1994 års

som

kommunalval i undersökningskommuner. Respektive före-

våra sex trädare/valledare ombads skicka in dels aktuella valsedlar, och dels allt kommunalt valmaterial. Det bortfall vi tyvärr fick var ganska begränsat: Av de totalt 48 tillfrågade partierna, fick vi svar och par-

8 oinvigde kan nämnas SPSS står för Statistical Package for the För den att Social Sciences, och är ett vetenskapligt statistikbehandlingsprogram.

240 Bilaga 3

timaterial från sammanlagt 39 partier. Nästa steg i denna under-

sökningsdel var att vi med hjälp av anlitade studenter genomförde

intervjuer med valledarna, i syfte att finna eventuella parti- och kommunskillnaderl-likheter.

Dessa studenter har därefter författat C-uppsatser/examensuppsat-

ser på det i denna del insamlade materialet. Två av studenterna hör

hemma på Förvaltningshögskolan i Göteborg Lars Pålsson och

Christoffer Johansson, och tvâ vid Institutionen för kulturoch sam-

hällsvetenskap vid Linköpings universitet Petter Sandström och Rag-

nar Håkansson. Uppdelningen dem emellan har varit sådan att de

två Linköpings-studenterna har studerat Linköpings och Halmstads

kommuner, medan Göteborgs-studentema har studerat Vänersborgs

och Lidköpings kommuner, samt även Vaggeryds och Tranemo kom-

muner. Anledningen till att de senare fått fler kommuner var att Linköping och Halmstad är större och har varit mer krävande. Undersökningen av valledarna har gått tillväga på så sätt att valle-

daren för respektive fullmäktigeparti för mandatperioden 1991-1994

har intervjuats med semistrukturerade frågescheman där möjlighet till

viss uppföljning av svar alltså har varit möjlig. Dock har alltså ett antal frågor utgjort gemensam mall för samtliga intervjuer. Se bilaga

4 för konkret utseende och innehåll i valledarintervjuerna. Bortfal-

let vid denna projektdel har varit ganska begränsat, och är koncentrerat till vissa kommuner.

Framför allt Tranemo och Lidköpings kommuner har ett betydande

bortfall. Utifrån de totalt 48 partierna har intervjuer genomförts med representanter för 39 partier. Bortfallet på 9 intervjuer är naturligtvis inte bra, framför allt inte när det är koncentrerat till vissa kommuner. Generaliserbarheten och järnförbarheten blir därmed begränsad. Resultatet av dessa studenters undersökningar har givit oss en mängd information av hur partierna bedrivit sina valrörelser i de sex kommunerna, och har dessutom givit material till två examensuppsat-

ser vid Förvaltningslinjerna vid de båda universiteten. För vårt vid-

kommande, vad gäller valledarrnomentet, är det framför allt vid järn-

förelser mellan matchningsparet Linköping och Halmstad som vi kan

uttala oss med viss säkerhet, samt även vid jämförelser mellan våra tre försökskommuner: Linköping, Vänersborg och Vaggeryd. I bilaga 5 återfinns exempel på sammanställningar över vissa frågorav na.

Bilaga 3 241

Samtliga medarbetare i Personvalsprojektet

Folke Johansson, ñl dr, Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs

universitet. Projektledare. Strömberg, professor, Statsvetenskapliga institutionen, Göte-

Lars borgs universitet.

Roger Haglund, fil kand och doktorand, Statsvetenskapliga institutio-

Göteborgs universitet. Projektadministratör.

nen,

Malin Haglund, fil stud. Kodare medborgarenkät, politikerenkät och

tidningsartiklar.

Hans E Andersson, fil och doktorand, Statsvetenskapliga institumag tionen, Göteborgs universitet. Kodare medborgarenkät..

Sanna Johansson, fil stud. Kodare tidningsartiklar.

Petter Sandström, fil kand, Institutionen för kultur- och samhällsvetenskap, Linköpings universitet. Intervjuare valledare. Ragnar Håkansson, til kand, Institutionen för kultur- och samhällsve-

tenskap, Linköpings universitet. Intervjuare valledare. Lars Pålsson, fil kand, Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet.

Intervjuare valledare.

Christoffer Johansson, fil kand, Förvaltningshögskolan, Göteborgs

universitet. Intervjuare valledare.

Bilagor innehållande bland annat formulär och marginalfördelningar

kan erhållas efter hänvändelse till författaren. E-mail: Folke.Jo-

hanss0n@pol.gu.se

Bilaga 3 243

PERSONRÖSTNING I EUROPA-

PARLAMENTSVALET

6 Avsikten med studien

Valet till europaparlamentet är det första val i Sverige där personval

ingår i full skala. Det är samtidigt ett för svenska väljare nytt val till

för och föga känd politisk församling. En församling vars

en oss ny framstår oklara för flertalet svenska väljare. Mot

uppgifter som

bakgrund det åtminstone de flesta väljarnas synpunkt stabila och av ur oföränderliga svenska valsystemet, är det fråga två stora förändom ringar kommer samtidigt. Avsikten med denna studie är att ta som

fram information hur personvalet fungerat i detta sammanhang och

om vilken roll det spelat för väljarna och för valets förlopp. Personval

innebär bekant avsevärt större möjlighet än tidigare för

som en

välj påverka inte bara vilka partier får mandat utan också

arna att som vilka kandidater kommer att besätta dessa mandat. Det är av som intresse vilka väljare utnyttjar dessa möjligheter, med vilket att se som

syfte de gör det respektive varför vissa inte utnyttjar möjligheten att

påverka genom personval. Personröstningeni Sverige gäller primärt rangordningen av kandida-

inom parti. Det finns inga formella möjligheter att tlytta" terna ett

kandidat från ett parti till ett annat. Samtidigt är det givetvis

en kandidat i parti kan hjälpa partiet att dra till

möjligt att en populär ett sig väljare från andra partier genom att få väljarna att vilja personrösta

sig. I valet till europaparlamentet är, vi skall se nedan, på som

andelen partibytare något lägre än vid de två närmast föregående riksdagsvalen, även siffran sedd i ett lite längre perspektiv

om fortfarande hög. Jfr Gilljarn/ Holmberg 1995. Det finns skäl att är

vilken personröstningen eventuellt kan ha haft i undersöka betydelse sammanhang. I jämförelse med svenska val i övrigt var det ett

detta

lågt valdeltagande, vilket innebär att åtskilligt fler väljare än mycket "normalt" valde att stanna hemma. Vi diskuterar givetvis de personenormalt förklarar valdeltagande och politisk aktivitet. genskaper som Med tanke förändringen så stor så gick vi också ett steg

att var och frågade väljarna, med några förutbestämda svarsalternativ, vidare

inte röstade. Möjligheten att det låga deltagandet skulle

varför de smitta sig" på riksdags- och kommunalvalen kom upp till disav kussion. Redan intresserad iakttagare kunde man valdagen som sig övertygad vi hade haft sällsynt låg aktivitet i känna om att en Det förekom i samband med valet kommentarer i valrörelsen.

244 Bilaga 3

massmedia som pekade mot att det nya personvalsinslaget kunde

tänkas ha "skrämt bort" en del väljare. Man skulle kunna ha uppfattat

att valet blivit mer komplicerat och ville då inte längre rösta. Här kan alltså personröstningsinslaget i valet ha spelat icke avsedd roll.

en

Studiens uppläggning material och metod

-

Huvuddelen föreliggande redovisning bygger på ett antal frågor

av

som ställts via SIFO till ett slumpmässigt urval svenska väljare.

av Flertalet av frågorna har ställts till 1000, några dem till 2000 av

personer. Frågorna ställdes i telefonintervjuer som utfördes under perioden 9-19 oktober 1995. Samtliga frågor återfinns i appendix. Den

fråga som ställts om kännedom kandidater har bara kunnat om

utnyttjas i begränsad utsträckning eftersom den felaktigt ställts enbart till dem som personröstat. Ingen undersökning massmedias roll i

av valet var inplanerad, men en kortare redogörelse för några centrala

mediers aktiviteter under valkampanjen byggd på sammanställningar i Media Monitor" ingår. Redovisning valresultat och

av person-

röstning totalt bygger sammanställningar från Riksskatteverket.

Jämförelser har där så varit möjligt gjorts med resultaten i den tidigare rapporten rörande personvalsförsöket i kommunalvalet 1994.

Säkerheten i resultaten

Ett i utgångsläget totalt sett förhållandevis tillfredsställande antal individer i en undersökning alltid små delgrupper vid uppdelningar

ger

efter olika egenskaper. Man kan hantera detta problem på olika sätt.

Ett är att strikt begränsa analys och presentation till där grupper man har en tillfredsställande säkerhet och kan arbeta med till exempel 95-

procent signiñkansnivâ. Jag har här valt en mjukare linje. De resultat som kommenteras bedöms normalt signifikanta 95-pro-

som centsnivån. Det kan innebära att varje enskilt resultat är signifikant, men det kan också vara baserat på en bedömning ett mönster av av enskilda resultat där vart och ett är alltför osäkert, där de bedöms men

sammantaget och uppfattas som tillfredsställande säkra. I övrigt presenteras också något mer svagt underbyggda resultat som "ten-

dens". Det rör sig oftast resultat bygger på alltför små om som grupper av individer, men som ändå kan inordnas i teoretiskt en

grundad föreställning och som är så intresse att det känns

av pass

orimligt att inte diskutera dem.

Bilaga 3 245

7 Valkampanj en

Också vid ytlig bedömning kunde man konstatera att valkampanjen

en

inför valet till europaparlamentet lågmäld och något som man

var lite inte aktivt letade efter den. Det fanns märkte mycket av om man

förvisso undantag, till exempel vissa personvalskampanjer, men

helhetsintrycket är otvetydigt. Det kan inte ha varit lätt för väljarna att skaffa sig information inför detta val. Vi har inte i denna nya

undersökning gjort några självständiga systematiska studier av i stället kort presentation några valkampanjen. Vi bygger en av i valkampanjen den genomgång presenterats i

huvuddrag som Media Monitor" för december 1995. Publikationen ges ut av

Näringslivets Mediainstitut. Ansvarig för innehållet är professor

Håkan Hvitfelt vid Institutionen för Medie- och kommunikationsvetenskap vid Mitthögskolan i Sundsvall. Presentationen bygger en

alla inslag/artiklar på något sätt rör systematisk genomgång av som

i Aktuellt, Rapport, TV4-nyheterna, Afton-

europaparlamentsvalet

och Expressen. Urvalet är avsett att täcka den bild av val och bladet när antal tittare och läsare. Rapporten har valrörelse som ett stort Val rörelse", vilken kan sammanfattande rubriken utan ses som en karakteristik av valrörelsen.

Massmedia ägnade genomgående litet utrymme parlamentsvalet

jämfört med närmast föregående riksdagsval. De båda kvällstidningarungefär gånger så mycket material riksdagsvalet som na hade tre om För TV-kanalerna är skillnaden ännu

om europaparlamentsvalet.

De satsade till fem gånger så mycket tid på riksdagsvalet

större. tre

Det fanns vissa ganska påtagliga skillnader som parlamentsvalet.

medierna så Aftonbladet hade avsevärt material än sin mellan att mer konkurrent Expressen, under det att Aktuellt och framför allt Rapport

sände avsevärt mycket än TV4-nyheterna. Medierna var däremot

mer sin på sidor och plats i sändning och därmed i sin

lika i placering prioritering av materialet. finns i media rör enligt denna genomgång i första

De nyheter som

"tekniska aspekterna valrörelse diskussioner

hand de mer av en som

valdeltagande, taktiska agerande, aktuella om kommande partiernas Personvalet förekom, spelade inte någon opinionsmätningar etc. men huvudroll. Utrymmesmässigt hamnade det 10-15 plats bland ett frågor. De enda egentliga sakfrågor som fick

antal olika typer av mer

Frankrikes kärnvapensprängningar och

nämnvärt utrymme var

grad inflytande EU:s verksamhet. En europaparlamentets av

...valet fenomen intresserade nyhetsslutsats som dras är att som

246 Bilaga 3

redaktionerna mer än de politiska sakfrågorna." a.a. sid 8. Det var med andra 0rd svårt för väljarna att skaffa sig information om till exempel de skillnader som kunde finnas mellan vilken politik olika partier kunde tänkas komma att driva i parlamentet. Framför allt socialdemokraterna, men också folkpartiet blev utsatta för kritik i nyhetsmaterialet i båda de stora kvällstidningarna. På ledarsidorna kritiserade Aftonbladet framför allt moderaterna, medan Expressen angrep socialdemokraterna, men däremot bara i mycket

liten utsträckning kritiserade folkpartiet. Ur personvalssynpunkt är det

också särskilt värt att notera att de politiker som drev sina partiers kampanj och som därmed dominerade massmedia, var de "vanliga" ledande företrädarna. Det faktum att man oftast hade andra kandidater på valsedlarna återspeglades inte i någon större omfattning i massmedia. Något som bör ha gjort det svårare för väljarna att personrösta. Detta i kombination med den tidigare nämnda frånvaron av politiska sakfrågor och betonandet av parlamentets begränsade roll kan rimligen antas ha haft betydelse för nedgången i valdeltagande. Jfr diskussion

i Media Monitor

Bilaga 3 247

8 Röstning i europaparlamentsvalet

Valdeltagande i olika grupper

Vi har i svenska val traditionellt haft ett högt valdeltagande. Det har

faktiskt varit så högt upprepad icke-röstning till avsevärd del haft

att triviala orsaker sjukdom etc. Det har emellertid, till och med när som

Valdeltagandet varit som högst, funnits systematiska skillnader mellan väljare. Petersson 1977, sid 155 Gilljam/Holmberg

grupper av

1993, sid 62 ft Högre social status, anställning inom offentlig sektor och civilstånd gift är exempel faktorer höjer Valdeltagandet.

som Valdeltagandet gick ned under 1980-talet, men denna nedåtgående

trend har brutits och deltagandet har visat liten ökning i 1991 och

en 1994 års val. En sannolikt väsentlig förklaring till nedgången i

Valdeltagandet är den ökande politikerrnisstron Gilljam/Holmberg 1993, sid 62 ff och Gilljam/Holmberg 1995, kap. 4 och kap 16. Det relativt tidigt klart att Valdeltagandet i parlamentsvalet inte skulle

var bli tillnärmelsevis lika högt vid de tidigare ordinarie valen. En som

sådan förväntning kunde baseras dels jämförelser med andra länder,

dels på väljarna delade inför EU och många var mycket att var

skeptiska till EU. Att det skulle bli så lågt 41.6 procent var dock

som överraskning för de allra flesta. Med tanke på den extremt låga en andelen röstande så finns skäl att börja även analys som har en huvudföremâl, med en kontroll vilka som

personröstningen som av icke i detta val i jämförelse med i första hand röstat respektive röstat

närmast föregående riksdagsval. Den nedgången i valdeltagande och eventuella variationer i stora denna nedgång är givetvis det mest intressanta i denna analys.

Valdeltagandet har totalt sett gått ned med genomsnittligt 45 pro-

centenheter. Skillnaderna mellan män och kvinnor är ungefär desamma i båda valen och stämmer med det mönster något högre kvinnligt av

deltagande etablerats i val. Nedgången i valdeltagande är

som senare dock mindre för äldre män än för äldre kvinnor. Den är för övrigt

totalt mellan 44 och 46 procentenheter i samtliga åldersgrupper.

sett kan vi dock börja ett mönster. Nedgången är något mindre, Här ana denna skillnad i sig inte år signifikant, bland de äldsta även om väljarna. Tendensen till större nedgång i valdeltagande bland de yngre

väljarna tydlig i medelstora och i mindre orter. Överhuvudtaget

är mer så finner nedgången i Valdeltagandet är större hos grupper man att redan tidigare har lågt valdeltagande och brukar ha mindre som som

och lägre grad politisk aktivitet än övriga välintresse för politik av

Bilaga 3

jargrupper. Den är större för LO-medlemmar än för medlemmar i

TCO och SACO. Den är större för arbetare än för alla andra

yrkesgrupper och den är något större för väljare med lägre inkomst än

för sådana som har hög inkomst. Nedgången är dessutom större bland

privat anställda än bland anställda i offentlig sektor. Denna skillnad är

klar och har att göra med andelen arbetare kontra tjänstemän och

kan heller inte kopplas till fackföreningsanslutning. Minskningen i

valdeltagande bland anställda inom privat sektor är större i större 01161".

Tabell I Valdeltagande inom olika väljare, grupper av Europa- Riksdags- Brukar rösta i rösta om Antal in-

Bostadsort: Stockholm, Göteborg Malmö 42 88 94 90 437 Annan ort med 41 87 94 88 980 3000- inv. Annan ort med 43 89 93 89 425 - 3000 inv.

Medlem:

Familjeinkomst/år