Val, organisation, teknik, ekonomi : delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

VAL

Organisation

Teknik Ekonomi

Delbetänkande SOU 1992 108 av vallagsutredningen

Statens offentliga utredningar

@@ 1992108

g

Justitiedepartementet

VAL

Organisation

Teknik

Ekonomi

Delbetänkande av Vallagsutredningen

Stockholm 1992

SOU och Ds kan köpas från Allmänna Förlaget, som också på uppdrag av regeringskansiets förvaltningskontor ombesörjer remissutsändningar av dessa publikationer.

Adress Allmänna Förlaget Kundtjänst 106 47 Stockholm Tel 087 39 96 30 Telefax 087 39 95 48

Publikationerna kan också köpas i Infomtationsbokhandeln, Malmtorgsgatan Stockhom.

Omslag Beck Ljung

GraphicSystemsAB. Malmö1992 ISBN 91-38-13191-9 ISSN 0375-250X

SOU 1992108 3

Till statsrådet Reidunn Lauren

Genom beslut den 7 mars 1991 bemyndigade regeringen chefen för Justitiedepartementet att tillkalla särskild utredare med uppdrag att en se över valförfarandet från administrativ och teknisk synpunkt. Närmare bestämt gäller uppdraget valñrfarandet till att anpassa beslutade och planerade förändringar inom bl.a. områdena för folkbokföring och regional skatteförvaltning samt till den tekniska utvecklingen inom framför allt ADB-området. I uppdraget ingår också att söka lösa valtekniska frågor bl.a. reglerna för röstlängd och som röstkort, valdistriktens omfattning, själva röstningsförfarandet, rösträkning, rapportering och slutlig sammanräkning. Med stöd av bemyndigandet utsågs den 18 april 1991 produktionssekreteraren Hans-Eric Holmqvist till utredare. Till experter i utredningen utsågs den 22 maj avdelningsdirektören Lennart Berg, språkexperten Kenneth Larsson och hovrättsassessom Gunnar Lavett, den 6 juni professorn Sören Holmberg samt den 22 november byrådirektören Nils Johnson. Sekreterare har varit hovrättsassessom Ulla Nilsson. Utredningen har antagit namnet Vallagsutredningen. Den 2 april 1992 beslutade regeringen att utvidga utredarens uppdrag till att särskilt se över de bestämmelser reglerar röstningsförfarandet som för utlandssvenskar i syfte att göra det lättare för denna väljarkategori att delta i riksdagsvalen. Utredningen får härmed överlämna sitt delbetänkande SOU 1992 108 VAL, Organisation Teknik Ekonomi. I betänkandet behandlas frågan den framtida regionala valorganisaom tionen. Som en bakgrund till våra överväganden möjligheterna att om sänka kostnaderna för valförfarandet lämnas också samlad redovisning en av de kostnader som uppkom vid de allmänna valen år 1991. De frågor som kan innebära omedelbara kostnadsbesparingar tas också upp. Dit hör bl.a. partiernas rätt till gratis valsedlar, röstning posten under valdagen, framställning av den allmänna och särskilda röstlängden och slopande de särskilda innerkuverten vid röstning med valsedelsförav sändelse. - Utvecklingen när det gäller elektroniska hjälpmedel i valförfarandet i USA, Norge och Belgien redovisas närmare. Något förslag införa att nu denna typ hjälpmedel i Sverige lämnas inte. Däremot föreslås att det av vid de ordinarie valen år 1994 genomförs försök i vissa kommuner där t.ex. optiska läsare skall användas vid räkning valsedlarna. I andra av kommuner bör det genomföras försök där den kommunala Valnämnden tar över ansvaret för röstmottagningen på sjukhus, ålderdomshem m.m.

SOU 1992 108

Även försöksverksamhet i syfte undersöka det går annan att om att minska kostnaderna för valförfarandet bör genomföras vid dessa val. Utredningens fortsatta arbete kommer att bl.a. avse utjämningsmandat i de kommunala valen, valdistriktens storlek och ångerröstning. Dessa frågor och övriga frågor som omfattas utredningens uppdrag bör av beredas under parlamentarisk medverkan.

Stockholm den i oktober 1992

Hans-Eric Holmqvist

Ulla Nilsson

SOU 1992 108 Innehåll 5

Innehåll

Förkortningar 11 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Sammanfattning 13 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Författningsförslag 21 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1 Förslag till lag om ändring i vallagen 1972620 21 . . . . . . 2 Förslag till lag om ändring i lagen 1972704 om

kyrkofullmäktigval, m.m. 59 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 Förslag till lag om ändring i folkomröstningslagen

1979369 67 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 Förslag till lag om ändring i lagen 19901536 om

folkbokföringsregister 71 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 Förslag till lag om försöksverksamhet vid de all-

männa valen år 1994 73 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 Förslag till lag om brevröstning i Schweiz 75 . . . . . . . . . . .

1 Inledning 81 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.1 Direktiven, m.m. 81 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.2 Utredningsarbetet 82 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.3 Utredningens fortsatta arbete 83 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2 Allmänt om valsystemet och valförfarandet 85 . . . . . . . . . . 2.1 Allmänna utgångspunkter för valsystem 85 . . . . . . . . . . . . 2.2 Valsystemet 86 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2.1 Valkretsar vid val till riksdagen 86 . . . . . . . . . . . 2.2.2 Valkretsar vid val till landstings- och

kommunfullmäktige 87 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2.3 Registrering av panibeteckxiing 88 . . . . . . . . . . . 2.2.4 Valsedlar 88 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2.5 Rösträtt och röstlängden 89 . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2.6 Valdistrikt och valförrättare 89 . . . . . . . . . . . . . 2.3 Valförfarandet 90 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3.1 Röstning i vallokal 90 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3.2 Röstning på postkontor 90 . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3.3 Röstmottagning i utlandet 91 . . . . . . . . . . . . . . . 2.3.4 Brevröstning 91 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.4 Kyrkoval 92 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.5 Valadministrationens organisation 92 . . . . . . . . . . . . . . . . 2.5.1 Länsstyrelsemas organisation 93 . . . . . . . . . . . .

6 Innehåll SOU 1992 108

2.5.2 Skattemyndigheternas organisation 94 . . . . . . . . . 2.5.3 Den lokala valorganisationen 95 . . . . . . . . . . . . 2.5.4 Administration av förtidsröstning och

utlandsröstning 95 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.6 Utredningsarbete av betydelse för valadministrationen 96 . . . 2.6.1 Grundlagsutredningen inför EG 96 . . . . . . . . . . . 2.6.2 Personvalskommittén 96 . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.6.3 Postlagsutredningen 96 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.6.4 ERK-utredningen 97 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.6.5 Regionutredningen och Våstsverigeutred-

ningen, m.m. 97 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.6.6 Lokaldemokratikommittén 98 . . . . . . . . . . . . . . 2.6.7 Folkstyrelsekommittén 98 . . . . . . . . . . . . . . . .

Kostnaderna för valens genomförande 99 . . . . . . . . . . . . . 3.1 Det allmänna valanslaget 99 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2 Kostnader som belastat myndigheternas förvaltningsanslag 102

3.2.1 RSV 102 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2.2 Länsstyrelserna och skattemyndigheterna 102 . . . . 3.2.3 Kommunerna 106 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.3 Kostnaderna för 1991 års val 107 . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.4 Övergripande besparings- och effektiviserings-

om

möjligheter 109 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.4.1 Kommunerna 109 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.4.2 Det allmänna valanslaget 111 . . . . . . . . . . . . . . 3.4.3 Länsstyrelserna 111 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.4.4 De kyrkliga valen 112 . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Det framtida datorstödeti valföqfarandet 115

. . . . . . . . . . Utvecklingen i vissa andra länder 116 . . . . . . . . . . . . . . . 4.1.1 USA från spakmaskin till elektroniskt minne 116 - . 4.1.2 Belgien försök med olika system 118 - . . . . . . . . 4.1.3 Norge röstlängd - på data och optisk läsning av

valsedlar 120 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2 Datorstödet i den svenska valadministrationen 121 . . . . . . . 4.2.1 Länsstyrelsernas ADB-stöd 121 . . . . . . . . . . . . . 4.2.2 Skatteförvaltningens ADB-stöd 122 . . . . . . . . . . 4.2.3 Bedömningsgrunder för tekniska hjälpmedel i

valförfarandet 124 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.3 Överväganden 126

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.3.1 Faktorer påverkar bedömningen 126 som . . . . . . . 4.3.2 Röstning telefon 127 per . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.3.3 Uppskattning av investeringskostnadema 128 . . . . 4.3.4 Besparingsmöjligheterna 129 . . . . . . . . . . . . . . 4.3.5 Vår rekommendation 129 . . . . . . . . . . . . . . . .

SOU 1992 108 Innehåll 7

5 Valadrrtinistrationens framtida organisation 131

. . . . . . . . . 5.1 Uppgifter i valförfarandet 131 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.1.1 Uppgifter lokal nivå 131 . . . . . . . . . . . . . . . 5.1.2 Uppgifter på regional nivå 132 . . . . . . . . . . . . . 5.2 Finns det ett behov av förändringar 134 . . . . . . . . . . . . . 5.2.1 Pågående översyner av den statliga regionala

förvaltningen 135 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2.2 En ny valkretsindelning 136 . . . . . . . . . . . . . . .

5.3 Överväganden och förslag 137

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.3.1 Vilken myndighet skall ha det regionala

ansvaret för valadministrationen 137 . . . . . . . . . 5.3.2 En regional valnämnd 139 . . . . . . . . . . . . . . . . 5.3.3 Den regionala valnåmndens organisation 142 . . . .

6 Partiernas rätt till gratis valsedlar 145 . . . . . . . . . . . . . . 6.1 Gällande rätt 145 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.1.2 Bakgrund 146 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.1.3 Antalet beställda valsedlar 148 . . . . . . . . . . . . . 6.1.4 Kostnaderna för valsedlar 149 . . . . . . . . . . . . . .

6.2 överväganden och förslag 151

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.2.1 Förändringsbehovet 151 . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.2.2 Utgångspunkter 152 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.2.3 Slopande av namnvalsedlarna 153 . . . . . . . . . . . 6.2.4 En gemensam valsedel 153 . . . . . . . . . . . . . . . 6.2.5 Minskad gratiskvot 154 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.2.6 Annan subventionering i stället för gratiskvot 156 . 6.2.7 Särskilt om en-procentsgränsen 157 . . . . . . . . . . 6.3 Vårt förslag 157 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.3.1 Effekter för partierna 157 . . . . . . . . . . . . . . . . 6.3.2 Effekter för staten 159 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.3.3 Vår slutsats 159 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7 Röstlängder och röstkort 161 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.1 Gällande rätt 161 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.2 Tidigare reformförslag 164 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.3 Den nya folkbokföringssystemet 166 . . . . . . . . . . . . . . . .

7.4 överväganden och förslag 167

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.4.1 RSVs förslag i fråga om den allmänna

röstlängden 167 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.4.2 Vårt förslag i fråga om den allmänna röst-

längden 167 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.4.3 Den särskilda röstlängden 171 . . . . . . . . . . . . . 7.4.4 Särskilt om röstkort till Utlandssvenskar 177 . . . . .

8 Röstning med valsedelsförsändelse 179 . . . . . . . . . . . . . . 8.1 Gällande rätt 179 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.1.1 Bakgrund 180 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

8 Innehåll SOU 1992108

8.1.2 Omfattningen av röstning med valsedelsför-

sändelse vid valen år 1991 182 . . . . . . . . . . . . . 8.2 Förslag till ändringar av reglerna för röstning med

valsedelsförsândelse 183 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

8.3 överväganden och förslag 184

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.3.1 Bör kretsen som kan rösta genom val-

sedelsförsândelse utökas 184 . . . . . . . . . . . . . . 8.3.2 Skall röstning genom make tas bort 185 . . . . . . . 8.3.3 Skall reglerna för röstning lantgenom

brevbärare ändras 186 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.3.4 Vem skall vara bud 187 . . . . . . . . . . . . . . . 8.3.5 Tidpunkten för iordningsstållandet 189 . . . . . . . . 8.3.6 Skall de särskilda innerkuverten tas bort 189 . . . .

Postens röstmottagning 193 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Gällande rätt 193 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.1.1 Poströstningens omfattning 194 . . . . . . . . . . . . . 9.1.2 Kostnaderna för Postens röstmottagning 196 . . . . . 9.1.3 Postens organisation 198 . . . . . . . . . . . . . . . . .

9.2 överväganden och förslag 199

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.2.1 Röstning på särskilt postkontor, entrepre-

nadpostkontor, 199 m.m. . . . . . . . . . . . . . . . . 9.2.2 Röstning på posten under valdagen 201 . . . . . . . .

10 Röstning i utlandet 209 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10.1 Gällande rätt 209 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . l0.1.l Röstmottagning utlandsmyndigheterna 209 genom . lO.1.2 Brevröstning 209 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . l0.l.3 Röstning fartyg 211 . . . . . . . . . . . . . . . . . .

10.2 överväganden och förslag 211

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . l0.2.1 Utgångspunkter 211 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10.2.2 Bör möjligheterna till brevröstning utvidgas 212 . l0.2.3 Bör fler särskilda röstmottagningsstâllen

inrättas 215 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . l0.2.4 Bör reglerna för brevröstning förenklas 215 . . .

11 Försöksverksamhet vid 1994 års val 217 . . . . . . . . . . . . . . 11.1 Valdistriktsindelning och röstmottagning 217 . . . . . . . . . . . 11.l.1 Ansvaret för institutionsröstningen 217 . . . . . . . . 11.1.2 Ambulerande röstmottagning, m.m. 218 . . . . . . . 11.2 Undantag från reglerna om preliminär rösträkning

och slutlig sammanräkning 219 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11.2.1 Maskinell räkning av valsedlarna 219 . . . . . . . . .

SOU 1992 108 Innehåll 9

l1.2.2 Slutlig sammanräkning av den kommunala

Valnämnden 220 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11.2.3 Slutlig sammanräkning och mandatfördelning

vid val till riksdagen 220 . . . . . . . . . . . . . . . . . 11.3 Annan försöksverksamhet 221 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

12 Specialmotivering 223 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12.1 Förslaget till lag om ändring i vallagen 223 . . . . . . . . . . . 12.2 Förslaget till lag om ändring i lagen om kyrkofull-

mäktigval, m.m. 247 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12.3 Förslaget till lag om ändring i folkomröstninglagen 249 . . . . 12.4 Förslaget till lag om ändring i lagen om folkbokförings-

register 249 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12.5 Förslaget till lag om försöksverksamhet vid de allmänna

valen år 1994 250 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12.6 Förslaget till lag om brevröstning i Schweiz 251 . . . . . . . .

13 Genomförande av förslagen 253 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13.1 Ikraftträdande 253 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13.l.1 De regionala valnåmndema 253 . . . . . . . . . . . . 13.1.2 Partiernas rätt till gratis valsedlar 254 . . . . . . . . . 13.l.3 Röstlängder och röstkort 254 . . . . . . . . . . . . . . l3.1.4 Röstning med valsedelsförsändelse 255 . . . . . . . . l3.l.5 Röstning i vallokal i annan kommun 255 . . . . . . . 13.1.6 De ändrade reglerna om brevröstning 255 . . . . . . 13.2 Kostnader och besparingar 255 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13.2.l De regionala valnämnderna 256 . . . . . . . . . . . . 13.2.2 Partiernas rätt till gratis valsedlar 256 . . . . . . . . . 13.2.3 Röstlängder och röstkort 256 . . . . . . . . . . . . . . 13.2.4 Röstning med valsedelsförsändelse 257 . . . . . . . . 13.2.5 Röstning i vallokal i annan kommun 257 . . . . . . . 132.6 Försöksverksamheten vid 1994 års val 257 . . . . . .

Bilaga 1 Direktiven Dir 199113

Bilaga 2 Tilläggsdirektiven Dir 199249

Bilaga 3 Växjö-gruppens redovisning

Bilaga 4 Postens väljarundersökning vid valet år 1991

SOU 1992 108 ll

Förkortningar

ADB Automatisk Data Behandling LST länsstyrelse PRV Patent och Registreringsverket RSV Riksskatteverket SKM Skattemyndighet TSV Trafiksäkerhetsverket TI Tidningamas telegrambyrâ

SOU 1992108 Sammanfattning 13

Sammanfattning

Vårt uppdrag

Vårt ursprungliga uppdrag har inneburit att anpassa valförfarandçt till beslutade och planerade förändringar inom bl.a. områdena för folks bokföring och regional .Skatteförvaltning samt till den tekniska ut vecklingen inom framför allt ADB-området. Det har också inneburit att

försöka lösa vissa valteknjska frågor i mera egentlig mening som Lex reglerna om röstlängder och röstkort, själva röstningsförfarandgt,

rösträkning, rapportering och slutlig sammanräkning, Vi har haft ett tilläggsuppdrag som har inneburit att undersöka möjligheten att underlätta

för utlandssvenskama att använda sig den rösträtt de principiellt är

av tillerkånda.

Kostnaderna for valens genomförande

Den största delen av de kostnader som uppkommer i anledning av allmänna val täcks av RSVs allmänna valanslag. Det inte bara RSV

kan belasta det allmänna valggslaget. Även länsstyrelserna kan

som

direkt belasta valanslaget när det gäller vissa av de kostnader som

uppkommer i den regionala valadminjstrationen. Andra administrativa

kostnader täcks av resp. myndighets förvaltninggkostnader. Mot

bakgrund av särskilda rapporter från länsstyrelserna, skattemyndigheterna och vissa kommuner har RSV beräknat storleken dessa kostnader för valen 1991. För samtliga val som hölls under 1991, dvs. både septembervalen

och oktobervalen kan den sammanlagda sakkostnaderna gçh kostnaderna

för administration av valen uppskattas enligt följande milj kr.

14 Sammanfattning SOU 1992 108

Av de kostnader som belastat RSVzs allmänna valanslag utgör 106 milj. kr ersättning till Posten för den röstmottagning Posten m.m. som administrerar. Därtill kommer ersättning med 15 milj. kr avseende ponokostnader för röstkort. Av de kostnader som Posten ersattes för hänför sig ca 8 milj. till röstmottagningen under valdagen.

Det framtida datorstödet i valförfarandet

1 vårt uppdrag ingår att kartlägga utvecklingen olika tekniska av hjälpmedel som kommer till användning i olika länder. I USA sker en viss övergång till elektroniska röstningsmaskiner. Användningen av detta system är f.n. inte av den omfattningen att man kan dra några slutsatser beträffande användning av elektroniska system nationell nivå. I Belgien har det genomförts försök med två olika system med direktregistrerande röstningmaskiner. l Norge pågår också utvecklingsarbete när det gäller elektroniska hjälpmedel i valförfarandet. Så räknades vid kommunalvalen i Oslo valsedlarna med hjälp av optiska läsare. Vid samma val genomfördes också försök med att ha röstlängden registrerad i en persondator i vallokalen. I Norge pågår också ett utvecklingsarbete för att fram direktregistrerande elektroniska röstningsmaskiner. Till de faktorer som påverkar valet av vilket system man bör välja i Sverige hör våra generösa möjligheter att förtidsrösta. Den gemensamma valdagen gör också att det ställs speciella krav på utformningen av en röstningsmaskin som kan användas i vårt valförfarande. Detsamma gäller den s.k. fria nomineringsrätten. I Sverige förekommer val så pass sällan att den investering det skulle innebära att förse samtliga vallokaler med elektroniska röstningsmaskiner knappast skulle bli lönsam. En övergång till skilda valdagar kan dock leda till att kan finna det lönsamt att man göra denna typ av investering. Slutligen har frågan ett utökat om personvalsmoment stor betydelse vid besvarandet av frågan vilket tekniskt stöd man skall ha i det svenska valförfarandet. Ett utökat personvalsmoment kan försvåra en manuell räkning av valsedlar så mycket att någon form att tekniskt stöd blir nödvändigt. När det gäller den framtida tekniska utvecklingen så har vi inte undersökt om det vore tekniskt möjligt att t.ex. rösta telefon. per Problemet att upprätthålla valhemligheten med ett sådant system gör att vi inte tagit denna lösning under närmare övervägande. Vi rekommenderar för svenska förhållanden att röstningen också i fortsättningen skall ske med valsedlar i att sammanräkningspapper men proceduren datoriseras, dvs. en lösning den modell Oslo kommun av som har tillämpat. Vår rekommendation grundar sig framför allt på att investeringskostnaderna för specialtillverkade direktregistrerande röstningsmaskiner inte försvarar de kostnader som sådan maskiner medför. Kostnaden för att förse samtliga vallokaler i Sverige med sådana maskiner kan uppskattas till 432 milj. kr. Vi föreslår att det under de allmänna valen år 1994 genomförs försök där i vissa kommuner man

SOU 1992 108 Sammanfattning 15

eller regionala valmyndigheter använder sig tekniska hjälpmedel vid av den preliminära rösträkningen och den slutliga sammanräkningen.

Den regionala organisationen

På den regionala nivån i valorganisationen föreslår länsstyrelserna att ersätts av regionala valnämnder efter de ordinarie valen år 1994. Bakgrunden till detta förslag är framför allt fortsatt utveckling att en av tekniska hjälpmedel i valförfarandet enligt vår mening kräver det att finns ett lekmannainflytande även på den regionala nivån. Den osäkerhet som finns när det gäller den framtida regionala förvaltningen har också bidragit till vårt ställningstagande. Vi föreslår att det inrättas regional valnämnd i varje län. Till den en regionala Valnämnden skall det knytas personal från såväl länsstyrelserna som Skattemyndigheten. Nämndens kansli skall knytas till skattemyndigheten. Nämnden skall bestå minst åtta ledamöter. Fem dem skall av av väljas av landstingsfullmäktige. Dessa ledamöter skall de representera regionala också de lokala intressena. Tre ledamöter skall men utses av regeringen. Så skall regeringen utse nämndens ordförande. Regeringen skall också utse de ledamöter skall länsstyrelsen som representera resp. Skattemyndigheten. På så sätt kan den sakkompetens man garantera att om valförfarandet som finns inom länsstyrelserna knyts till den nya nämnden samtidigt de kunskaper kring folkbokföringssystemet och som det ADB-kunnande som finns inom skatteförvaltningen också kan tillföras nämnden.

Partiernas rätt till gratis valsedlar

Vid val till riksdag, landstings- och kommunfullmäktige har de partier som uppnått en procent av antalet röstande i valet idag rått att gratis valsedlar till ett antal som motsvarar fyra gånger antalet röstberättigade i resp. valkrets. Inför septembervalen år 1991 trycktes 676 milj. valsedlar vilket motsvarar 105 valsedlar röstberättigad. Endast för per riksdagsvalet trycktes 232 milj. valsedlar vilket 36 valsedlar ca motsvarar per röstberättigad. Vi föreslår att gratiskvoten för partierna sänks. Kvoten skall med vårt förslag beräknas så sätt att den motsvarar en gång antalet röstberättigade i valkretsen med tillägg fem gånger av antalet röster partiet fick i föregående val. Med detta förslag som beräknar att staten kan omkring 9 milj. kr. spara

Röstlängder och röstkort

Vårt förslag innebär att kvalifikationsdagen för framställning den av allmänna och särskilda röstlängden flyttas fram från den 1 juni till den l juli. Det särskilda anmärkningsförfarandet bort och ersätts tas av ett enhetligt rättelseförfarande. Rättelseförfarandet utgår från väljaren att skall kontrollera innehållet i den allmänna röstlängden uppgifterna mot

16 Sammanfattning SOU 1992108

röstkortet. Granskning röstlängderna skall ske via terminal och av röstlängder under tiden den 16 juli 25 augusti. En väljaren skall kunna begära rättelse uppgifterna i den allmänna röstlängden senast den 25 av augusti. Allmän röstlängd gäller därefter från den 1 september 31 augusti påföljande år. Längden skall bara tas ut då det skall papper hållas val. Det är Skattemyndigheten upprättar den allmänna som röstlängden och myndighet skall också pröva frågor rättelse samma om denna. Något sammanträde för prövning dessa frågor skall inte av av hållas. l stället skall handläggningen vara skriftlig. De svenskar inte är folkbokförda i Sverige i den särskilda som tas upp röstlängden. Också den särskilda röstlängden skall upprättas av skattemyndigheten. När det gäller denna röstlängd så föreslår att det särskilda anmälningstörfarandet som finns f.n. tas bort och att röstlängden i stället upprättas mot bakgrund av de uppgifter som finns i det centrala referensregistret inom folkbokföringen. På grund av att ett sådant system inte gör det möjligt att föra ett aktuellt adressregister över utlandssvenskama kan inte automatiskt sända röstkort till dem. De man kan då inte kontrollera innehållet i röstlängden mot ett röstkort. Behovet att till stånd ändring i röstlängden är därför större för denna av kategori väljare. En utlandssvensk kan begära att tas upp i längden fram till torsdagen före valdagen. Om utlandssvensken röstar och denna röst kommer in till RSV senast torsdagen före valdagen skall rösten uppfattas sådan begäran. En som finns upptagen i den särskilda som en person röstlängden kan begära att ut ett röstkort. Om han vill rösta posten i Sverige eller brevrösta från Schweiz måste han nämligen ha ett

röstkort.

Röstning med valsedelsförsändelse

Den särskilda makeröstningen tas bort. Också i fortsättningen förutsätts att den väljare vill använda sig bud vid röstningen och rösta med som av valsedelsförsändelse skall förhindrad att inställa sig personligen i vara vallokal eller posten grund sjukdom, handikapp eller hög ålder. av Liksom tidigare skall vissa nära anförvanter, inklusive make och sambo, kunna bud. Även den är väljarens vårdare kan bud. Vi vara som vara föreslår att begreppet vårdare ersätts närmare definition där det av en tydligare framgår vilka krav ställs på relationen mellan väljaren och som vårdaren. Den yrkesmässigt eller ett därmed likartat sätt ger som väljaren vård varaktigt slag skall kunna bud. Men också av mera vara den inte kan väljaren vård annat sätt biträder som anses ge men som väljaren i personliga angelägenheter skall kunna vara bud enligt vårt

förslag. Röstning med bud används ofta kategori väljare är särskilt av en som utsatt. Det är därför särskilt viktigt att skyddar dem mot otillbörliga man påtryckningar från personer som inte uppfyller kraven för att uppträda bud. För att skall kunna kontrollera vem som uppträder som som man bud föreslår vi att budet skall skriva namn, adress och personnummer på

SOU 1992 108 Sammanfattning 17

ytterkuvertet för valsedelsförsändelsen. Han skall också kunna legitimera sig när han lämnar valsedelsförsändelsen till röstmottagaren eller valförrättaren. Enligt de regler som gäller f.n. skall ytterkuverten för valsedelsñrsändelser inte sparas. Vi föreslår att de ytterkuvert som har använts, skall tas om hand av valförrättarna och sparas hos Valnämnden under den tid valet gäller. På så sätt kommer innan det senaste valet man har vunnit laga kraft att ha ytterkuvert för två val tillgängliga. På detta sätt kan man också i efterhand kontrollera vem som uppträtt som bud och det kommer då att ñnnas bättre förutsättningar att utreda om det har förekommit några oegentligheter vid röstningen.

Röstning på posten under valdagen

Vi föreslår att den generella röstmottagningen posten under valdagen tas bort. Den ersätts av en möjlighet för väljare från andra kommuner att rösta i en viss vallokal i kommunen. Den som vistas i sin egen kommun skall dock inte rösta i annan vallokal än där han finns upptagen i röstlängd. Detta hänger bl.a. med att annars riskerar att det samman man preliminära resultatet som tas fram efter valdagen inte kommer att motsvara det slutliga resultatet. De röster som avges på amian plats än i den vallokalen kan nämligen i de flesta fall inte ingå i det egna preliminära valresultat som tas fram under valnatten. När det gäller de röster som har tagits emot i en amian kommun så skall hanteringen av dessa i stort sett motsvara vad som gäller enligt reglerna för poströstning. Dessa röster kommer att ingå i den s.k. onsdagsräkningen som den kommunala Valnämnden anordnar efter septembervalen. De kostnader som uppkommer för transport av rösterna till resp. kommunal valnämnd skall täckas av det allmänna valanslaget. Genom detta förslag beräknar vi att man kan spara omkring 7 milj. kr i valadministrationen under treårsperiod. Samtidigt kommer de väljare en som befinner sig i en annan kommun än hemkommunen att bättre möjligheter att rösta. Vallokaler skall hållas öppna för röstning mellan 08.00 och 20.00 medan röstningen posten under valdagen endast har skett under sammanlagt två timmar.

Röstning i utlandet

För de väljare som vistas i utlandet anordnar de svenska utlandsmyndigheterna röstmottagning. Röstning kan också ske vissa svenska fartyg i utrikes fart. Vissa länder accepterar inte att utländska medborgare utför valhandlingar deras territorium. För att göra det möjligt för svenska medborgare som vistades i Tyskland och Schweiz vid valen år 1991 kunde de, enligt särskilda bestämmelser därom, rösta genom brevröstning. Enligt de regler som gällde skulle väljaren inför två vittnen göra i ordning sin brevröst. Reglerna för detta motsvarade i stort sett vad som gäller för röstning genom bud. Väljaren skulle därefter sända brevrösten

18 Sammanfattning SOU 1992 108

med posten för vanlig brevbefordran till den valnämnd i den kommun där han var upptagen i röstlängd. Enligt våra tillâggsdirektiv ingår det i vårt uppdrag att närmare undersöka om man kan utvidga möjligheterna att brevrösta. Vi föreslår inte någon sådan utökning. För att minska risken för att en brevröst blir underkänd föreslår vi däremot mindre ändringar när det gäller de formella föreskrifterna vid brevröstningen. Andelen underkända brevröster är nämligen hög vilket, är ett skäl till att inte att anser man bör göra brevröstningen generell för alla vistas i utlandet. Men det som tyngsta skälet till att vi inte vill föreslå sådan utvidgning år framför en allt att man med ett sådant system inte skulle kunna garantera att valhandlingen skett under former skyddar väljarnas valhemlighet. som Brevröstning bör därför enligt vår mening också i fortsättningen vara förbehållet väljare vistas i länder där det inte är formellt möjligt att som anordna röstmottagning vid de svenska utlandsmyndighetema. Tyskland har numera förklarat sig villigt att tillåta röstning vid utlandsmyndigheter. Mot bakgrund av detta föreslår att brevröstning från Tyskland slopas. När det gäller utlandssvenskarnas möjligheter att utöva den rösträtt som de principiellt år tillerkända, innebär våra förslag beträffande den särskilda röstlängden att det blir mycket enkelt för dessa väljare att bli upptagna i den längden.

Försöksverksamhet vid valen år 1994

Vi föreslår att det vid de ordinarie valen år 1994 genomförs vissa försök för att effektivisera valförfarandet. Så föreslår att det i vissa kommuner och länsstyrelser skall genomföras försök där valsedlar-na räknas med optiska läsare. Vi föreslår också genomför försök där vissa att man kommuner tar hand om den slutliga sammanräkningen och där länsstyrelsen endast skall pröva de valsedlar bedömts ogiltiga eller som som som innehåller strykningar och tillägg. Tyngdpunkten när det gäller ansvaret för den slutliga sammanräkningen skulle i så fall flyttas till ner kommunerna. Ett annat alternativ bör prövas är att det i fråga som om riksdagsvalet blir möjligt för den centrala valmyndigheten att, i stället för viss länsstyrelse, genomföra den slutliga namnordningen när det gäller partiernas kandidater. Vi föreslår också under valen år 1994 genomför försök där att man kommunerna tar ansvaret för den s.k. institutionsröstningen vid sjukhus, kriminalvårdsanstalter m.m. Enligt nuvarande regler är det Posten som ansvarar för denna röstmottagning, som så gott som undantagslöst äger rum under söndagen före valdagen. En annan typ av röstmottagning som bör prövas under valen år 1994 är ambulerande röstmottagning, en samt att inrätta flera röstmottagningsställeni ett och samma valdistrikt.

SOU 1992 108 Sammanfattning 19

Kostnader och besparingar

Av våra förslag innebär förslaget att slopa poströstningen valdagen och den sänkta gratiskvoten vid beställning valsedlar de största av besparingarna. I 1991 års penningvärde innebär vårt förslag att slopa poströstningen på valdagen en kostnadssänkning med 8,4 milj. kr. Samtidigt innebär förslaget att det uppkommer vissa merkostnader för kommunerna och för det nya valmaterial som måste tas fram med sammanlagt l milj. kr. ca Detta förslag innebär således en besparing 7 milj. kr. ca Vårt förslag om minskat antal gratis valsedlar för partierna leder till en kostnadsänkning för staten med 9,8 milj. kr. ca Vissa av våra övriga förslag innebär också mindre besparingar. Så beräknar vi att vårt förslag de allmänna och särskilda röstlängderna om och röstkorten kommer att leda till besparingar i storlekordningen 2 milj. för en treårsperiod. När det systemet skall tillämpas första gången nya krävs det dock att informationsinsaterna kring detta ökar. Vi har beräknat denna kostnadsökning till l milj. ca Att slopa de särskilda innerkuverten innebär också kan sänka att man valkostnadema. Vi beräknar att nettobesparingen för detta stannar vid omkring 0,5 milj. kr. Vårt förslag om att inrätta regionala valnämnder kommer också att skapa ett ökat inforrnationsbehov. Vi har uppskattat denna engångskostnad till 0,5 milj. kr. I fråga om ersättning till de regionala Valnämndemas ledamöter utgår vi ifrån att dessa kostnader i stort sett kommer att motsvara de kostnader som uppkommer i den nuvarande regionala organisationen. Förslaget om regionala valnämnder innebär att det kommer att finnas förutsättningar för samlad överblick över vilka en kostnader som uppkommer i valadministrationen regional nivå. På längre sikt kan det innebära kan sänka de valadministrativa att man kostnaderna regional nivå. Sammantaget kan våra förslag besparingar omkring 19 milj. kr ge vilket motsvarar omkring 5 % de totala kostnaderna för 1991 års val. av

SOU 1992 108 Författningsförslag 21

1 Förslag till Lag om ändring i vallagen 1972620

Härigenom föreskrivs i fråga om vallagen 1972620 dels att 4 kap. 10, 17 och 21 §§ samt 11 kap. 1 och 2 §§ skall upphöra att gälla, dels atti 1 kap. 3 2 kap. 11 och 12 §§, 3 kap. 6 5 kap. 8 och 10 §§, 6 kap. 7 a och 10 §§, 14 kap. 1 9 -11,17,18 och - a 20 23 §§ samt 15 kap. 2 § ordet länsstyrelsen i olika böjningsformer -

skall bytas ut mot regionala Valnämnden i motsvarande form

delsatt2kap. 3 3kap. 2-5 §§, 4kap. 1-4, 7,9,11-16,18 0ch20§§,6kap.5-7§§,7kap.1-3§§, 8 kap. 3,5 -9och 15 §§, 9 kap 1 10 kap. 13 och 14 §§, 11 kap. 3 6 aoch7-9 §§, 12kap. l -4 §§, 13 kap. 3 -11§§,14kap.40ch8§§, 15 kap. 4 och 7 §§ samt att rubrikerna till 10 och 12 kap. skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas fyra paragrafer, 1 kap. 2 10 nya a kap. 6 a, 6 b och 6 c §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

lkap. 2a§

I varje region skall det finnas en

regional valnämnd. Indelningen i regioner bestäms av regeringen. En regional valnämnd skall

bestå av minst fem ledamöter.

Dessa ledamöter väljs av landstingsfitllmäktige ejier varje ordinarie val. Valbar till nämnden är den som kan väljas till ledamot eller ersättare enligt 4 kap. 5 och 6 §§ kommunallagen 1991900.

Lagen omtryckt 199195.

2 Senaste lydelse av 2 kap. 7 § 19911654, 2 kap. 8 § 19911654, 5 kap. 8 § 19911654, 5 kap. 10 § 19911654, 14 kap. 3 § 19911654,14 kap. 17 § 19911654, 14 kap. 18 a § 19911654, 14 kap. 22 § 19911654, 14 kap. 23 § 19911654, 15 kap. 2 § 19911654.

22 Författningjärslag SOU 1992 108

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Utöver de ledamöter som sägs i andra stycket utser regeringen

efter varje ordinarie val ordföran-

de och två andra ledamöter i nämnden. Länsstyrelse och skattemyndighet inom regionen skall lämna den regionala Valnämnden biträde i den verksamhet som nämnden har enligt denna lag.

2 kap. 3§l

Vid tillämpning av 2§ beräknas Vid tillämpning av 2 § beräknas

antalet röstberättigade på grundval antalet röstberättigade på grundval av skattemyndighetens personband av uppgifterna i folkbokföringen den l november föregående år. den l november föregående år. Vid beräkningen anses som röst- Vid beräkningen anses som röstberättigad varje svensk medborga- berättigad varje svensk medborgare som fyllt eller senare under re som fyllt eller senare under kalenderåret fyller arton år. kalenderåret fyller arton år.

3 kap. 2§2

I fråga om Valnämnden gäller vad I fråga om den kommunala valsom är föreskrivet om nämnder i nämnden gäller vad är föresom kommunallagen 1991900 skrivet om nämnder i kommunallagen 1991900 Om en ändring i den kommunala indelningen innebär att en ny kommun bildas, skall indelningsdelegerade snarast möjligt under året innan indelningsåndringen träder i kraft välja ledamöter och ersättare i valnämnd för tiden före ikraftträdandet.

1 Senaste lydelse 1991490.

2 Senaste lydelse 19911654.

SOU 1992108 Författningsförslag 23

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3§

Varje kommun är indelad i valdistrikt. Är kommun indelad i Valkretsar för val av kommunfullmäktige, skall varje sådan valkrets bilda ett eller flera valdistrikt. Valdistrikt bör omfatta l 200 l 500 röstberättigade. Endast - om särskilda skäl föranleder det, får valdistrikt omfatta mer än l 800 eller mindre än 300 röstberättigade. Länsstyrelsen beslutar om Den regionala Valnämnden kommuns indelning i valdistrikt på beslutar om kommuns indelning i förslag av fullmäktige i kommu- valdistrikt på förslag fullmäktiav nen. Det åligger kommun att ge i kommunen. I beslutet skall under år närmast före år då ordi- den regionala Valnämnden särskilt narie val till riksdagen skall äga i vilket valdistrikt i kommuange rum se över indelningen. Om det nen som väljare från andra komär påkallat får länsstyrelsen själv- muner skall kunna rösta. Fullmant besluta om indelningen i mäktige skall i sitt förslag till valdistrikt sedan fullmäktige i indelning i valdistrikt i vilka ange kommunen har beretts tillfälle att valdistrikt sådan röstning bör yttra sig. anordnas. Det åligger kommun att Beslut om indelning i valdistrikt under år närmast före år då ordiskall meddelas månad narie val till riksdagen skall äga senast en före ingången det år under över indelningen. Om det av rum se vilket beslutet skall träda i till- är påkallat får den regionala valämpning. Regeringen eller amian nämnden självmant besluta inom myndighet som beslutar om änd- delningen i valdistrikt och i vilket ring i rikets indelning i landsting valdistrikt väljare från andra eller kommuner kan dock vid kommuner skall kunna rösta.

behov bestämma att beslut Innan nämnden fattar ett sådant

om indelning i valdistrikt får meddelas beslut skall fullmäktige i komsenare. Länsstyrelsen skall ome- ha beretts tillfälle att yttra munen delbart kungöra sådana beslut i sig. ortstidning inom valdistrikten. Beslut indelning i valdistrikt om skall meddelas senast en månad före ingången av det år under vilket beslutet skall träda i tillämpning. Regeringen eller annan myndighet som beslutar om ändring i rikets indelning i landsting eller kommuner kan dock vid behov bestämma att beslut om indelning i valdistrikt får meddelas senare. Den regionala valnämnden

Senaste lydelse 19911654.

24 Författningsförslag SOU 1992 108

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

skall omedelbart kungöra sådana beslut i ortstidning inom valdistrikten.

4§

Når val enligt denna lag skall för- När val enligt denna lag skall förrättas, utser Valnämnden för varje rättas, utser den kommunala valvaldistrikt minst fyra personer att nämnden för varje valdistrikt på valdagen tjänstgöra som val- minst fyra att på valdapersoner förrättare i distriktet. Bland de tjänstgöra valförrättare i gen som utsedda förordnar nämnden en att distriktet. Bland de utsedda förvara ordförande och en att vara ordnar nämnden att orden vara ersättare för ordföranden. förande och att ersättare en vara för ordföranden. Vid röstningen skall minst valförrättarna, däribland ordföranden tre av eller hans ersättare, vara närvarande.

Var och en som år Valbar till leda- Var och är valbar till ledaen som mot i Valnämnden är skyldig att mot i den kommunala Valnämnden mottaga uppdrag som valförrätta- är skyldig att mottaga uppdrag re, om han har giltigt hinder. valförrättare, han inte har som om giltigt hinder.

4 kap.

Allmän röstlängd upprättas årligen Allmän röstlängd upprättas årligen för varje valdistrikt Skattemyn- för varje valdistrikt Skattemynav av digheten. Längden skall vara digheten. Längden skall vara upprättad senast den 20 juni upprättad senast den 15 juli. U . t -

sknfi av röstlängden görs varje år

då ordinarie val till riksdagen och val i hela riket av landstingsledamöter och kommunfullmäktige skall hållas. Sådan utsknji skall också göras inför extra val eller inför folkomröstning som hålls under andra år.

SOU 1992 108 Författningsförslag 25

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2§

I allmän röstlängd tas upp svensk I allmän röstlängd tas upp svensk medborgare som den l juni enligt medborgare som den J juli är skattemyndighetens persanband är folkbokförd i valdistriktet och som folkbokförd i valdistriktet och som har fyllt eller före den l septemhar fyllt eller före den l septem- ber det år röstlängden upprättas ber det år röstlängden upprättas fyller sjutton år. Om beslutad en fyller sjutton år. Om en beslutad ändring i den kommunala indeländring i den kommunala indel- ningen skall träda i kraft vid ningen skall träda i kraft vid följande årsskifte, tas i längden följande årsskifte, tas i längden upp den som skall vara folkbokupp den som skall vara folkbok- förd i distriktet enligt den nya förd i distriktet enligt den indelningen. nya indelningen. Under de förutsättningar som i Under de förutsättningar som i första stycket anges för svenska första stycket anges för svenska medborgare tas i röstlängden upp medborgare tas i röstlängden även de utlänningar som har varit upp även de utlänningar enligt folkbokförda i riket den l novemsom skattemyndighetens personband ber de tre åren närmast före valhar varit folkbokförda i riket den året. l november de tre åren närmast före valåret. För den som fyllt aderton år den l september det år röstlängden upprättas antecknas den dag då han blir röstberättigad. För utlänningar antecknas att rösträtt föreligger vid val till riksdagen.

3§

Allmän röstlängd skall vara fram- Allmän röstlängd skall hållas lagd för granskning hos skatte- tillgänglig för granskning hos myndigheten varje vardag med Skattemyndigheten varje vardag undantag av lördag under tiden med undantag av lördag under den 26 juni 15 juli eller, tiden den 16 juli 25 augusti - om sistnämnda dag är en lördag eller eller, om sistnämnda dag är en söndag, till och med närmast lördag eller söndag, till och med följande måndag. närmast följande måndag. Länsstyrelsen får bestämma att röstlängden skall vara framlagd för granskning även på annat ställe än hos skattemyndigheten.

l Senastelydelse 1991490.

26 Författningsförslag SOU 1992108

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4§

Den som anser att allmän röst- Den som anser att allmän röstlängd är felaktig i det att han längd är felaktig på så sätt att han oriktigt uteslutits från rösträtt eller oriktigt uteslutits från rösträtt eller att annan oriktigt upptagits som att han tagits upp i röstlängden röstberättigad får senast den 15 för ett annat valdistrikt än det där juli skriftligen framställa anmärk- han är folkbokförd eller att någon ning mot längden hos länsstyrel- annan uppgift beträffande honom sen. Den omständigheten att är oriktig får senast den 25 augusnågon tagits upp i röstlängd för skriftligen begära att uppgiften annat valdistrikt än han anser sig rättas. tillhöra utgör grund för an- Omständigheter som inträffat

märkning mot längden. efter den 1 juli får inte ligga till

Anmärkning som göres för sent grund för rättelse. upptages till prövning. Frågor om rättelse prövas av Har anmärkning framställts i Skattemyndigheten. Ett beslut om rätt tid mot någons rösträtt enligt rättelse skall genast föras in i längden, skall länsstyrelsen genast röstlängden. underrätta denne om innehållet i anmärkningshandlingen samt om tid och plats för prövning av anmärkningen.

6§

Länsstyrelsens beslut över an- Skattemyndighetens beslut i ärende märkning mot allmän röstlängd får om rättelse enligt 4 § får överklaöverklagas endast i samband med gas endast i samband med överöverklagande av det val vid vilket klagande av det val vid vilket bebeslutet har gällt. I ett sådant slutet har gällt. I ett sådant ärende ärende får endast bevis som har får endast bevis som har företetts företetts hos länsstyrelsen åbero- hos Skattemyndigheten åberopas. pas.

7§

Allmän röstlängd gäller från och Allmän röstlängd gäller från och med den 1 september det år röst- med den l september det år röstlängden upprättas till och med den längden upprättas till och med den 31 augusti påföljande år, om 31 augusti påföljande år, om inte annat följer av 8 eller 9 annat följer av 9

SOU 1992 108 Författningsförslag 27

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9§

Har allmän röstlängd i någon del Har allmän röstlängd i någon del förklarats felaktig på grund av förklarats felaktig på grund av talan som har ñrts i samband med talan har förts i samband med som överklagande av ett val, skall överklagande av ett val, skall länsstyrelsen rätta längden i enlig- Skattemyndigheten rätta längden i het med förklaringen. enlighet med förklaringen.

Svensk medborgare som är Svensk medborgare inte är som bosatt i riket har rösträtt vid val bosatt i riket har rösträtt vid val till riksdagen, om han varit folk- till riksdagen, han varit folkom bokförd här någon gång och har bokförd här någon gång och har uppnått arton års ålder senast på uppnått arton års ålder senast på valdagen. valdagen. Svensk medborgare skall anses Svensk medborgare skall anses bosatt utom riket, om han enligt bosatt utom riket, han inte är om skattemyndighetens personband folkbokförd här. är folkbokförd här.

l2§

Särskild röstlängd för val till riks- Särskild röstlängd för val till riksdagen upprättas årligen för varje dagen upprättas årligen för varje valkrets av centrala valmyndig- valkrets skattemyndigheten. av heten. Längden skall vara I särskild röstlängd tas den upp- upp rättad senast den 20 juni. den 1 juli har rösträtt enligt som I särskild röstlängd 11 Även den den 1 juli upptas, som

efter ansökan, den som den 1juni inte fyllt arton år tas i den

upp har rösträtt enligt 11 Under år särskilda röstlängden, han fyllt om då ordinarie val till riksdagen eller före den l september det år äger rum tas i längden upp, även röstlängden upprättas fyller sjutton utan ansökan, den som har tagits år. För den inte fyllt arton âr som upp i särskild röstlängd för det den 1 september det år röstlängnärmast föregående året, om han den upprättas antecknas den dag

fortfarande har rösträtt enligt då han blir röstberättigad.

I] Även den som den 1 juni Längden skall upprättad vara fyllt aderton år tas i den senast den 15 juli. upp särskilda röstlängden, om han fyllt

l Senastelydelse 1991490.

28 Författningsförslag SOU 1992 108

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

eller före den l september det år Den som varit upptagen i den röstlängden upprättas fyller sjutton särskilda röstlängden vid de tre år och det inte möter hinder i senaste ordinarie valen men inte övrigt. För den fyllt ader- utövat sin rösträtt vid något av som år den l september det år dem, skall inte tas upp i den ton röstlängden upprättas antecknas särskilda röstlängden. den dag då han blir röstberättigad. Framgår i anmärkningsärende att någon upphört att vara röstberättigad på grund av omstän-

dighet som intrafat efter den 1

juni, skall han vara upptagen i särskild röstlängd.

l3§

Ansökan att bli upptagen i särskild Utskrift av den särskilda röstläng-

röstlängd görs skriftligen hos den skall göras varje år då ordicentrala valmyndigheten senast narie val till riksdagen skall hål-

den 1 juni. I ansökningshandling- las. Sådan utskrift skall också

skall sökanden på heder och göras inför extra val eller inför en samvete försäkra att han är svensk folkomröstning som hålls under medborgare. Försäkran skall vara andra år. avgiven samma år som röstlängden upprättas. Ansökan som görs för sent eller saknar försäkran som har sagts nu tas inte upp till prövning. Blanketter till ansökan skall

finnas tillgängliga hos centrala

valmyndigheten samt hos svensk beskickning och annan svensk utlandsmyndighet som centrala valmyndigheten bestämmer.

14 §

Beslut över ansökan att bli Den som skall upptagas i särskild upptagen i särskild röstlängd med- röstlängd uppföres i röstlängden delas så snart det kan ske. för den valkrets där han senast varit folkbokförd.

Senaste lydelse 1991490

SOU 1992 108 Författningsförslag 29

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Den som skall upptagas i särskild röstlängd uppföres i röstlängden för den valkrets där han senast varit folkbokförd.

Bifalles ansökan om att bli

upptagen i särskild röstlängd, skall centrala valmyndigheten genast underrätta sökanden om beslutet. I beslutet skall anges tid och plats för prövning av anmärkning.

15§

Så snart röstlängden har Den särskilda röstlängden skall upprättats, sänds den till länsstyrelsen hållas tillgänglig för granskning i det län till vilket valkretsen hör. hos skattemyndigheten varje var- Hos länsstyrelsen skall röstläng- dag med undantag lördag under av den vara framlagd för granskning tiden den 16 juli 25 augusti varje vardag med undantag eller, sistnämnda dag är av om en lördag under tiden den 26 juni lördag eller söndag, till och med - 15 juli eller, om sistnämnda dag närmast följande måndag. är en lördag eller söndag, till och med närmast följande måndag.

l6§

Den som vill att ändring skall Den den I juli har rösträtt som göras i särskild röstlängd får enligt 11 § inte blivit men uppsenast den 15 juli skriftligen tagen i den särskilda röstlängden, ställa anmärkning mot röstlängden skall i den längden tas upp .om hos länsstyrelsen. han senast torsdagen före valda- Anmärkning som göres för sent gen skrzftligen begär det hos upptages till prövning. centrala valmyndigheten. Avger Har anmärkning framställts i någon röst hos utlandsmynen rätt tid mot någons rösträtt enligt dighet eller på fartyg och rösten längden, skall länsstyrelsen genast kommer till centrala valmyndigunderrätta denne innehållet i heten senast torsdagen före valom anmärkningshandlingen samt om dagen skall den avgivna rösten tid och plats för prövning av an- anses vara sådan begäran. en märkningen.

30 Färfatlningsförslag SOU 1992 108

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Beslutar den centrala valmyndigheten att någon skall tas upp i den särskilda röstlängden skall skattemyndigheten genast föra in beslutet i längden.

18§

Länsstyrelsens beslut över Den centrala valmyndighetens anmärkning mot särskild röstlängd beslut i ärenden som sägs i 16 § får överklagas endast i samband får överklagas endast i samband med överklagande av det val vid med överklagande av det val vid vilket beslutet har gällt. I ett vilket beslutet har gällt. I ett sådant ärende får endast bevis sådant ärende får endast bevis som som har företetts hos länsstyrelsen har företetts hos centrala valmynåberopas. digheten åberopas. Har röstlängden i någon del Har röstlängden i någon del förklarats felaktig grund av förklarats felaktig på grund av talan som avses i första stycket, talan i första stycket, som avses skall länsstyrelsen rätta längden i skall skattemyndigheten rätta enlighet med förklaringen. längden i enlighet med förklaringen.

20§

När val äger rum, skall särskild När val äger rum, skall särskild röstlängd vara tillgänglig i vallo- röstlängd vara tillgänglig i vallokalen för det valdistrikt som läns- kalen för det valdistrikt som restyrelsen bestämmer. Beslut här- gionala Valnämnden bestämmer. meddelas senast vid anmärkom ningssanzmanträdet och antecknas på röstlängden.

6 kap. 5§

I fråga om ett parti, som deltar i l fråga om ett parti, som deltar i riksdagsval och som vid något av riksdagsval och som vid något av de två senaste riksdagsvalen har de två senaste riksdagsvalen har fått eller vid det förestående valet fått eller vid det förestående valet får mer än en procent av rösterna får mer än en procent av rösterna i hela landet, staten för i hela landet, staten för svarar svarar kostnaden för blanketter till val- kostnaden för blanketter till val-

SOU 1992108 Författningjörslag 31

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

sedlar till ett antal motsvarar sedlar till antal som ett som motsvarar fyra gånger antalet röstberättigade gång antalet röstberättigade i en i valkretsen. Detta gäller även valkretsen jämte

ett fem gånger an-

parti som utan att ha uppnått den talet partiet fått röster som i angivna röstandelen är eller valkretsen i föregående val Detta ge- . nom det förestående valet blir gäller även parti ett som utan att representerat riksdagen. ha uppnått den angivna röstande-

I fråga parti, deltager len är eller det förestående om som genom i val av landstingsledamöter eller valet blir i riksdarepresenterat kommunfullmäktige och är som gen. eller genom det förestående valet I fråga parti, om som deltager blir representerati den församling i val landstingsledamöter eller av valet gäller, svarar statsverket för kommunfullmäktige och som är kostnaden för blanketter till val- eller det förestående valet genom sedlar till ett antal motsvarar blir i den församling som representerat fyra gånger antalet röstberättigade valet gäller, svarar statsverket för i valet. kostnaden för blanketter till val- Vid tillämpning första och sedlar till antal av ett som motsvarar andra styckena beräknas antalet gång antalet röstberättigade en i röstberättigade på grundval valet jämte

av fem gånger antalet

stammarna till mantalslängderna röster paniet fått i föregåensom för året. de val . Vid tillämpning av första och

andra styckena beräknas antalet

röstberättigade på grundval av uppgifterna i folkbokföringen den

1 november föregående år.

Har blanketter till valsedlar be- Har blanketter till valsedlar be-

talats i förskott och har valsed- talats i förskott och har valsedlama använts för parti enligt lama använts för som parti som enligt 5 § är berättigat att valsedels- 5 § är berättigat att valsedelsblanketter kostnadsfritt vid valet, blanketter kostnadsfritt vid valet, skall förskottet återbetalas i den skall förskottet återbetalas i den

mån antalet valsedlar som partiet mån antalet valsedlar partiet som får kostnadsfritt därigenom får kostnadsfritt därigenom inte kommer att överstiga, i fråga kommer i om att varje val överstiga val till riksdagen fyra gånger det antal valsedlar som sägs i 5 § antalet röstberättigadei valkretsen första och andra styckena. Belopp

och i fråga annat val fyra återbetalas tillställs om som partiet gånger antalet röstberättigade vid har erlagt föroavsett vem som valet. Antalet röstberättigade skottet.

beräknas på grundval av stom-

32 Författningsförslag SOU 1992 108

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

till mantalslängdema för mama året. Belopp återbetalas som tillstålls partiet oavsett vem som har erlagt förskottet.

7§

Om beställaren begär det, förser centrala valmyndigheten utan särskild ersättning valsedelsblanketterna med paitibeteckning, kandidatnamn samt valkrets- och valbeteckningar. Centrala valmyndigheten får Centrala valmyndigheten får förse valsedelsblanketter och förse valsedelsblanketter och valsedlar med särskild sijfer- eller valsedlar med särskild beteckning bakstavsbeteckning listtypbeteck- för att underlätta räkningen av ning. dem.

7 kap. l§

Vid val skall, i den mån centrala Vid val skall, i den mån centrala valmyndigheten förordnar valmyndigheten inte förordnar anför och enligt annat, för och som enligt nat, var en som var en gällande röstlängd är röstberätti- gällande allmän röstlängd är gad vid valet upprättas röstkort röstberättigad vid valet upprättas med uppgifter den röstberätti- röstkort med uppgifter om den om gade. Röstkortet skall dessutom röstberättigade. Röstkortet skall innehålla uppgifter valet till dessutom innehålla uppgifter om om ledning för den röstberättigade. valet till ledning för den röstbe- För röstberättigad som har rättigade. känd adress upprättas röstkort För röstberättigad som är uppendast han begär det. tagen i den särskilda röstlängden om eller inte har känd adress upprättas röstkort endast om han begär det.

2§

Röstlsort upprättas för den är Röstkort upprättas av skattemynsom upptagen i allmän röstlängd av digheten. Skattemyndigheten och för den Vid ordinarie val till riksdagen i särskild och val i hela riket landstingssom är upptagen röst- av länsstyrelsen. ledamöteroch kommunfullmäktige längd av skall röstkorten sändas till de

SOU 1992 108 Författningsförslag 33

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Vid ordinarie val till riksdagen röstberättigade senast 45 dagar och val i hela riket av landstings- ñre valdagen. Vid annat val skall

ledamöter och kommunfullmäktige röstkorten sändas till de röstbe-

skall röstkorten sändas till de rättigade senast 16 dagar före röstberättigade senast 30 dagar valdagen. före valdagen. Vid annat val skall röstkorten sändas till de röstberättigade senast 16 dagar ñre valdagen. För val som äger rum samtidigt upprättas gemensamt röstkort.

3§l

Har röstberättigad förlorat sitt röstkort eller har röstkortet kommit honom tillhanda, är han berättigad att efter framställning ett duplettröstkort. Framställning duplettröst- Framställning duplettröstom om kort göres hos den myndighet kort görs hos skattemyndigheten. som enligt 2 § har att upprätta röst- Duplettröstkort får inte lämnas ut kortet. Duplettröstkort får än dagen före valdagen. senare lämnas än dagen före Vid framställningen skall sökanut senare valdagen. Vid framställningen den sitt fullständiga uppge namn skall sökanden uppge och personnummer. sitt fullständiga namn och Motsvarande gäller i fråga om personnummer samt röstkort till röstberättigade som sitt hemvisti den ort där han tagits i den särskilda röstupp är uppförd i allmän röstlängd längden och andra röstberättigade eller, om han är uppförd i särskild som önskar röstkort innan röströstlängd, hemvistet i den ort i korten blivit översända till de riket där han senast var folkbok- röstberättigade. förd. Röstkort får inte lämnas ut före Första och andra styckena äger den 15 juli. motsvarande tillämpning, om den röstberättigade önskar röstkort innan röstkorten blivit översända till de röstberättigade. Röstkort får dock icke utlämnas innan den röstlängd som skall gälla vid valet kommit till stånd enligt 4 kap. 5 eller I 7

l Senastelydelse 1991490.

34 Författningsförslag SOU 1992108

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 kap.

Röstning sker valdagen i vallo- Röstning sker valdagen i vallokalen för det valdistrikt där väl- kalen för det valdistrikt där väljaren âr upptagen i röstlångd. jaren är upptagen i röstlängd. Röstberättigad, som grund av Röstberättigad, som på grund av vistelse utom riket eller vistelse utom riket eller på annan annan ort inom riket eller annat skål ort inom riket eller av annat skäl av finner sig vara förhindrad att rösta finner sig vara förhindrad att rösta på valdagen i vallokalen för det på valdagen i vallokalen för det valdistrikt där han år upptagen i valdistrikt där han är upptagen i röstlängd, får rösta postkontor röstlängd, får rösta i vallokal i inom riket, hos svensk utlands- kommun, postkontor annan myndighet eller på svenskt fartyg inom riket, hos svensk utlandsi utrikes fart. myndighet eller på svenskt fartyg Om flera val äger rum samti- i utrikes fart. digt, skall väljare som röstar Om flera val äger rum samtipostkontor, hos utlandsmyndighet digt, skall väljare som röstar i eller på fartyg vid ett och samma vallokal i kommun, på postannan tillfälle utöva sin rösträtt i samt- kontor, hos utlandsmyndighet eller liga val som han vill deltaga på fartyg vid ett och samma tillfälle utöva sin rösträtt i samtliga han vill deltaga val som

3§

Väljare bör vid röstning i vallokal medföra sitt röstkort. Röstning postkontor, hos Röstning i vallokal i annan utlandsmyndighet eller fartyg kommun, postkontor, hos utfår icke ske utan att röstkortet landsmyndighet eller fartyg får avlåmnas. Väljare som vill rösta inte ske utan att röstkortet avhos utlandsmyndighet eller lämnas. Väljare som vill rösta hos fartyg får dock i stället för att utlandsmyndighet eller fartyg avlämna röstkort förete giltigt får dock rösta utan att röstkort svenskt pass. Vidare får väljare avlämnas om han visar upp en som innehar sjafartsbok eller giltig identitetshandling. I fall då annan giltig identitetshandling väljaren inte avlämnar röstkort rösta på fartyg utan att röstkort skall röstmottagaren upprätta ett avlämnas. l fall då väljaren adresskort för honom. avlämnar röstkort skall röstmottagaren upprätta ett adresskort för honom.

SOU 1992108 Författningjörslag 35

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5§

Vid röstning på postkontor, hos Vid röstning i vallokal i annan utlandsmyndighet eller fartyg kommun, på postkontor, hos utlägger vâljaren för varje val in sin landsmyndighet eller fartyg valsedel i ett valkuvert och lämnar lägger våljaren för varje val in sin kuverten till röstmottagaren. valsedel i ett valkuvert och lämnar Denne lägger in mottagna kuvert kuverten till röstmottagaren. Vid tillsammans med väl jarens röstkort röstning i vallokal komi annan eller adresskort i ett fönsterkuvert lämnas kuverten till valförrätmun som tillslutes. taren. Mottagna kuvert läggs tillsammans med väljarens röstkort eller adresskort i ett fönsterkuvert som tillslutes.

6§

Har röstning skett postkontor, Har röstning skett i vallokal i sänder röstmottagaren iordning- kommun eller på postkonannan ställda fönsterkuvert till veder- tor, sänds iordningställda fönbörande valnåmnd. Har röstning sterkuvert till vederbörande komskett hos utlandsmyndighet eller munala valnåmnd. Har röstning på fartyg, sänder röstrnottagaren skett hos utlandsmyndighet eller iordningställda fönsterkuvert till fartyg, sänds iordningställda centrala valmyndigheten. fönsterkuvert till centrala valmyndigheten.

7§

Vid röstning med valsedelsför- Vid röstning med valsedelsförsändelse lägger väljaren för varje såndelse lägger väljaren för varje val sin valsedel i ett innerku- val in sin valsedel i ett valkuvert. vert. Iordningstållda kuvert läggs Iordningstållda kuvert läggs därdärefter i ett ytterkuvert för efter i ett ytterkuvert för valsevalsedelsförsändelse tillsluts. delsförsändelse tillsluts. Detta som som Detta lämnas genom bud till val- lämnas bud eller lantbrevgenom förrättaren eller röstmottagaren. bärare till valförrättaren eller Avlämnas valsedelsförsändelse röstmottagaren. i vallokal, öppnar valförrättaren Avlämnas valsedelsförsändelse

ytterkuvenet och lägger de in- i den vallokal där väljaren finns

nerkuvert som väljaren iordning- upptagen i röstlângd, öppnar ställt i valuma. valñrråttaren ytterkuvertet och

36 Författningjörslag SOU 1992 108

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Avlämnas valsedelsförsändelse lägger de valkuvert som väljaren på ett postkontor, hos utlands- gjort i ordning i valuma. en myndighet eller ett fartyg, Avlämnas valsedelsförsändelse lägger röstmottagaren in ñrsän- i en vallokal i annan kommun, på delsen tillsammans med väljarens ett postkontor, hos en utlandsröstkort i ett fönsterkuvert. I de myndighet eller på ett fartyg, fall i 11 kap. 8 § andra läggs försändelsen tillsammans som avses stycket läggs adresskortet i fönst- med väljarens röstkort i ett fönserkuvertet i stället för röstkortet. terkuvert. I de fall som avses i ll Fönsterkuvertet behandlas därefter kap. 8§ andra stycket läggs ai 6 dresskortet i fönsterkuvertet i som anges stället för röstkortet. Fönsterkuvenet behandlas därefter som anges i 6

8§

Kuvert tillhandahålles endast centrala valmyndighetens försorg. genom

Valkuvert och innerkuvert för Valkuvert skall vara utformade

valsedelsförsändelse skall vara så på ett sådant sätt att färgen på beskajfade att färgen innelig- den valsedel som väljaren lagt i gande valsedel kan iakttagas utan kuvertet kan ses utan att valhematt valhemligheten rojes. ligheten avslöjas.

9§

Valkuvert tillställsvalnämnder och Valkuvert och fönsterkuvert tillröstmottagare. Fönsterkuvert som ställs kommunala valnämnder och avses i 5 § tillställs röstmottagare. röstmottagare. Valkuvert får lämnas ut endast Valkuvert och ytterkuvert för i samband med röstning. Inner- valsedelsförsändelse skall i god tid och ytterkuvert ñr valsedelsför- före valet finnas tillgängliga sändelse skall i god tid före valet hos den kommunala valfinnas tillgängliga nämnden och hos de personer åt hos Valnämnden och hos de vilka nämnden har uppdragit att personer åt vilka nämnden har väljarna till handa i sådant hänuppdragit att väljarna till handa seende, i sådant hänseende, 2. på postkontor samt hos på postkontor samt hos lantbrevbärare som tar emot valselantbrevbärare som tar emot valse- delsförsändelser, delsförsåndelser, hos utlandsmyndigheter och fartyg där röstning skall äga rum.

SOU 1992 108 Författningsförslag 37

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3. hos utlandsmyndigheter och Valkuvert och ytterkuvert för på fartyg där röstning skall äga valsedelsförsändelse skall dessrum. utom begäran kostnadsfritt Inner- och ytterkuvert för tillhandahållas parti vid något som valsedelsförsändelse skall dess- de två senaste riksdagsvalen av utom begäran kostnadsfritt har fått än procent mer en av tillhandahållas parti som vid något rösterna i hela landet. av de två senaste riksdagsvalen har fått mer än en procent av rösterna i hela landet.

15§

Åtgärd eller anordning det Åtgärd eller anordning det

som som enligt denna lag åligger kommun, enligt denna lag åligger kommun, valnämnd eller valförrättare att kommunal valnåmnd eller valförvidtaga eller ombesörja bekostas rättare att vidtaga eller ombesörja av kommunen. bekostas kommunen. av

9kap 1§

Vallokal skall hållas öppen för röstning mellan klockan 8 och 20. Centrala valmyndigheten får bestämma att vallokalen i visst valdistrikt skall vara öppen för röstning kortare tid än sagts, det kan nu om antagas att väljarna likväl har tillfredsställande möjligheter att utöva sin rösträtt. Väljare från andra kommuner skall kunna rösta i minst valloen kal i varje kommun.

10 kap. Särskilda bestämmelser röstning på postkontor, i Vallokal om i annan kommun, hos utlandsmyndighet och på fartyg

1§

Vid ordinarie val till riksdagen Vid ordinarie val till riksdagen och val i hela riket av landstings- och val i hela riket landstingsav ledamöter och kommunfullmäktige ledamöter kommunfullmäktige får röstning ske varje post- får röstning ske på varje postkontor inom riket från och med kontor inom riket från och med den tjugofjårde dagen före valda- den tjugofjärde dagen före valdagen till och med valdagen. Vid till och med dagen före valdagen

38 Fätfattningvörslag SOU 1992108

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

andra val får röstning post- gen. Vid andra val får röstning på kontor ske från och med den postkontor ske från och med den tionde dagen före valdagen till och tionde dagen före valdagen till och med valdagen. med dagen före valdagen. Att röstning på postkontor kan begränsas i vissa fall framgår av 2

2§

Röstning postkontor äger rum Röstning på postkontor äger rum under tid då postkontoret är öppet under tid då postkontoret år öppet för allmänheten. På förslag av för allmänheten. På förslag av postverket får centrala valmyn- postverket får centrala valmyndigheten begränsa den tid då digheten begränsa den tid då röstning får ske på postkontor före röstning får ske. Röstning skall valdagen. Röstning skall dock dock alltid kunna äga rum under alltid kunna äga rum under minst minst en timme varje dag då en timme varje dag då postkonto- postkontoret är öppet för allmänret är öppet för allmänheten. På heten. valdagen skall postkontor vara öppet för röstmottagning minst en timme före klockan II och minst

en timme efter klockan 15. Vid

sådana val av landstingsledamäter och kommunfullmäktige som

omfattar hela riket får dock cen-

trala valmyndigheten bestämma att röstmottagning skall anordnas pá valdagen. Finns det särskilda skål, får centrala valmyndigheten förslag av postverket bestämma att röstmottagning skall anordnas endast vissa postkontor. Vid val till riksdagen och vid sådana val landstingsledaav möter eller kommunfullmäktige omfattar hela riket skall röstning som dock alltid kunna äga rum minst ett postkontor i varje kommun. Inrättas med anledning valet Inrättas med anledning valet av av postkontor vid sjukhus, ålder- postkontor vid sjukhus, ålderdomshem, kriminalvårdsanstalt domshem, kriminalvårdsanstalt eller liknande vårdinrättning eller eller liknande vårdinrättning eller vårdanstalt, äger röstning där vårdanstalt, äger röstning där rum rum på tid som postverket bestämmer tid postverket bestämmer som efter samråd med Valnämnden och efter samråd med den kommunala med vårdinrättningens eller vård- Valnämnden och med vårdinrättanstaltens ledning, dock tidigast ningens eller vårdanstaltens ledsjunde dagen före valdagen. Post- ning, dock tidigast sjunde dagen verket skall samråda med val- före valdagen. Postverket skall nämnden och med vårdinrättning- samråda med den kommunala

S0 U 1992108 Författningsförslag 39

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ens eller vårdanstaltens ledning Valnämnden och med vårdinråttom hur röstningen skall genom- ningens eller vårdanstaltens ledföras. På begäran av postverket ning hur röstningen skall om skall Valnämnden utse erforderligt genomföras. På begäran av postantal personer att biträda röst- verket skall den kommunala valmottagare på postkontoret. nämnden utse erforderligt antal personer att biträda röstmottagare postkontoret. Inrättas med anledning av valet annat postkontor, skall postkontoret vara öppet för röstmottagning valdagen, under tid postverket besom stämmer efter samråd med Valnämnden i den kommun där postkontoret inrättas. Röstning skall dock alltid kunna äga rum under minst timme en före klockan 11 och minst en timme efter klockan 15.

4§

Röstning postkontor går till på följande sätt. När väljaren visat upp sitt röstkort för röstmottagaren, får han av denne ett valkuvert för vart och valen. Han uppsöker därefter ett av en av de avskilda platserna och lägger där för varje val in sin valsedel i ett valkuvert. Valsedel får vikas. Väljaren lämnar valkuvert och Väljaren lämnar valkuvert och röstkortet till röstmottagaren. röstkortet till röstmottagaren. Denne kontrollerar att väljaren Denne kontrollerar att väljaren ställt i ordning endast ett valkuvert ställt i ordning endast ett valkuvert för varje val och att kuvert år för varje val och att kuvert inte är försett med obehörig märkning. försett med obehörig märkning. Därefter lägger röstmottagaren i Därefter lägger röstmottagaren i väljarens närvaro in mottagna väljarens närvaro in mottagna valkuvert i ett fönsterkuvert till- valkuvert i ett fönsterkuvert tillsammans med väljarens röstkort, sammans med väljarens röstkort, vilket placeras nännast fönster- vilket placeras närmast fönsterkuvertets fönster, och tillsluter kuvertets fönster, och tillsluter fönsterkuvertet. Röstmottagaren fönsterkuvertet. Röstmottagaren tar slutligen hand om fönsterku- tar slutligen hand fönsterkuom vertet samt antecknar sär- vertet samt antecknar sären en skild förteckning väljarens skild förteckning väljarens namn namn och den valnämnd till vilken och den kommunala valnåmnd till fönsterkuvertet skall sändas. På vilken fönsterkuvertet skall sänfönsterkuvertet antecknas det das. Pâ fönsterkuvertet antecknas vârdepostnummer som är angivet det vårdepostnummer år som i förteckningen. angivet i förteckningen. Väljare som är känd för röstmottagaren skall legitimera sig. Gör han det, får han icke rösta.

40 Författningsförslag SOU 1992 103

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Röstning i vallokal i annan kommun

6a§

Röstning i vallokal i annan kommun går till på följande sätt. När väljaren visat upp sitt röstkort för valförrättaren får han av denne ett valkuvert för vart och ett av valen. Han uppsöker där-

efter en av de avskilda platserna

och lägger därför varje val in sin valsedel i ett valkuvert. Valsedeln får inte vikas. Väljaren lämnar valkuverten och röstkortet till valförrättaren. Denne kontrollerar att väljaren ställt i ordning endast ett valkuvert för varje val och att kuvertet inte är försett med obehörig märkning. Därefter lägger valförrättaren i väljarens närvaro in mottagna valkuvert i ett fönsterkuvert tillsammans med väljarens röstkort, vilket placeras närmast fönsterkuvertets fönster, och tillsluter fönsterkuvertet. Valförrättaren tar slutligen hand om fönsterkuvertet samt antecknar på en särskild förteckning väljarens namn och den kommunala valnämnd till vilken fönsterkuvertet skall sändas. Om väljaren inte är känd för valförrättaren skall han legitimera sig. Gör han inte det, får han inte rösta.

6b§

Om ett valkuvert är tomt eller försett med obehörig märkning, får det inte tas emot. Detsamma

SOU 1992108 F örfattningsförslag 41

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

gäller om det inte klart framgår att kuvertet innehåller en valsedel. Har väljaren lämnat mer än ett valkuvert för något val får endast , ett av dessa tas emot. Om väljaren begär det, skall samtliga kuvert för det valet lämnas tillbaka till honom.

6c§

Mottagna fönsterkuvert sänds till valnämnden i den kommun där väljaren är upptagen i allmän röstlängd eller, om väljaren är upptagen i särskild röstlängd, till Valnämnden i den kommun inom vilken den vallokal är belägen där den särskilda röstlängden enligt 4

kap. 20 § skall finnas tillgänglig.

Sänds försändelsen med posten skall den anordnas som värdepost.

7§

När val skall förrättas, bestämmer centrala valmyndigheten efter samråd med Utrikesdepartementet hos vilka svenska utlandsmyndigheter röstning skall äga rum. Vid val omfattar hela riket får dock centrala som valmyndigheten bestämma att röstning hos svensk utlandsmyndighet skall äga rum. Vid ordinarie val till riksdagen och val i hela landet landstingsledaav möter och kommunfullmäktige får röstning hos utlandsmyndighet en börja tidigast den tjugofjårde dagen fore valdagen. Vid andra val får röstning hos utlandsmyndighet börja tidigast den tjugonde dagen före en valdagen. Röstningen hos en utlandsmyn- Röstningen hos utlandsmynen dighet får pågå så länge att dighet får pågå så länge att av- avgivna valsedlar kan beräknas vara givna valsedlar kan beräknas vara den centrala valmyndigheten till den centrala valmyndigheten till handa senast klockan 12 dagen handa senast klockan 12 torsdagen före valdagen. före valdagen Utlandsmyndighetens chef bestämmer när och röstning äger var rum hos myndigheten samt kungör tid och ställe för röstningen.

42 F örfattni ngsförslag SOU 1992108

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Röstmottagare hos utlandsmyndighet är myndighetens chef eller den han utser.

8§

Röstning hos utlandsmyndighet går till följande sätt. När väljaren visat upp sitt Av röstmottagaren får väljaren röstkort eller giltigt svenskt pass ett valkuven för vart och ett av för röstmottagaren, får han av valen som han vill delta Han denne ett valkuvert för vart och ett uppsöker därefter en av de avav valen. Han uppsöker därefter skilda platserna och lägger där för en av de avskilda platserna och varje val in sin valsedel i ett lägger där för varje val in sin valkuvert. Valsedel får inte vikas. valsedel i ett valkuvert. Valsedel Väljaren lämnar valkuvert och får vikas. röstkortet till röstmottagaren. Kan Väljaren lämnar valkuvert och väljaren inte förete röstkort skall röstkortet till röstmottagaren. Kan röstmottagaren med ledning av väljaren inte förete röstkort skall väljarens eller identipass annan röstmottagaren med ledning av tetshandling och de uppgifter väljarens pass och de uppgifter denne kan lämna upprätta ett denne kan lämna upprätta ett adresskon. Röstmottagaren konadresskort. Röstmottagaren kon- trollerar att väljaren ställt i ordtrollerar att väljaren ställt i ord- ning endast ett valkuvert för varje ning endast ett valkuvert för varje val och att kuvertet inte är försett va] och att kuvertet inte år försett med någon obehörig märkning. med någon obehörig märkning. Därefter lägger röstmottagaren i Därefter lägger röstmottagaren i väljarens närvaro in mottagna väljarens närvaro in mottagna valkuvert i ett fönsterkuvert tillvalkuvert i ett fönsterkuvert till- sammans med väljarens röstkort sammans med väljarens röstkort eller adresskort, vilket placeras eller adresskort, vilket placeras närmast det kuvertets fönster, och närmast det kuvertets fönster, och tillsluter fönsterkuvertet. Rösttillsluter fönsterkuvertet. Röst- mottagaren tar slutligen hand om mottagaren tar slutligen hand om fönsterkuvertet samt antecknar fönsterkuvertet samt antecknar väljarens namn en särskild väljarens namn en särskild förteckning. På fönsterkuvertet förteckning. På fönsterkuvertet antecknas det värdepostnummer antecknas det värdepostnummer som är angivet i förteckningen. som är angivet i förteckningen. Väljare som är känd för röstmottagaren skall legitimera sig. Gör han det, får han icke rösta.

SOU 1992108 Författningsförslag 43

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

13§

Vid ordinarie val till riksdagen och val i hela landet landstingsledamöav ter och kommunfullmäktige får röstning på ett fartyg börja tidigast den femtiofemte dagen före valdagen. Vid andra val får röstning på ett fartyg börja tidigast den trettionde dagen före valdagen. Röstning på fartyg får pågå så Röstning på fartyg får pågå så länge att avgivna valsedlar kan länge att avgivna valsedlar kan beräknas vara centrala valmyn- beräknas centrala valmynvara digheten till handa senast kloc- digheten till handa senast klockan 12 dagen före valdagen. kan 12 torsdagen före valdagen. Fartygets befälhavare bestämmer när och röstning äger var rum samt underrättar dem som befinner sig ombord tid och ställe för röstom ningen. Röstmottagare på fartyg är fartygets befälhavare eller den han utser.

14§

I fråga röstning på fartyg äger 8 10 §§ motsvarande tillämpning. om - Röstmottagare på fartyg får dock lämna mottagna fönsterkuvert till svensk utlandsmyndighet centrala valmyndigheten bestämmer för som vidarebefordran till centrala valmyndigheten. Kan väljaren förete röstkort Kan väl jaren inte förete röstkort eller giltigt svenskt pass innehar han sjöfartsbok eller men men innehar han sjöfartsbok eller giltig identitetshandling, annan amian giltig identitetshandling, skall röstmottagaren i stället uppskall röstmottagaren i stället upp- rätta ett adresskort för honom med rätta ett adresskort för honom med ledning identitetshandlingen av ledning av identitetshandlingen och de uppgifter han kan lämna. och de uppgifter han kan lämna. Adresskortet läggs in i fönsterku- Adresskortet lägges in i fönsterku- vertet tillsammans med valkuvert vertet tillsammans med valkuvert väljaren lämnat. som som väljaren avgivit.

11 kap. 3§

Väljare, som på grund sjuk- Väljare, på grund sjukav som av dom, rörelsehinder eller hög ålder dom, rörelsehinder eller hög ålkan inställa sig i vallokalen för der inte kan inställa sig i vallodet valdistrikt där han är upptagen kalen för det valdistrikt där han är i röstlängd eller, han vistas upptagen i röstlängd eller, han om om utomlands, hos närmaste utlands- vistas utomlands, hos landsutmyndighet där röstning äger myndighet där röstning äger rum, rum,

44 Författningsfärslag SOU 1992 108

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

får lämna valsedel bud. får lämna valsedel genom bud. genom Bud får den vara som är väljarens Bud får den vara som är väljarens barn, barnbarn, fader, moder eller make, sambo, barn, barnbarn, syskon eller hans vårdare och makes eller sambos barn, fader, som fyllt 18 år. Sådan valsedelsför- moder eller syskon eller annan sändelse anordnas följande sätt. person som yrkesmässigt eller på Väljaren lägger för varje val ett därmed likartat sätt ger välsjälv sin valsedel i ett inner- jaren vård av mera varaktigt slag. kuvert. I närvaro budet och ett Den på annat sätt biträder av som vittne lägger han sedan in iord- väljaren i personliga angelägenningställda innerkuvert i ett ytter- heter får också vara bud. Budet kuvert för valsedelsförsändelse skall ha fyllt 18 år. Valsedelsföroch tillsluter detta. Därefter teck- sändelse genom bud anordnas väljaren ytterkuvertet följande sätt. nar försäkran heder och samvete Väljaren lägger för varje val att han förfarit detta sätt samt själv in sin valsedel i ett valkuatt han av anledning som anges i vert. I närvaro av budet och ett första stycket kan inställa sig vittne lägger han sedan in de valför röstning i vallokalen för valdi- kuvert han ställt i ordning i ett striktet eller hos utlandsmyndig- ytterkuvert för valsedelsförheten. Budet och vittnet intygar sändelse och tillsluter detta. Därskriftligen att väljaren egenhändigt efter tecknar väljaren ytterundertecknat försäkran samt att kuvertet en försäkran på heder något förhållande som strider mot och samvete att han gjort på detta innehållet är känt för dem. sätt samt att han av anledning som Vittne skall ha fyllt 18 år. Väl- anges i första stycket inte kan jarens make eller barn eller inställa sig för röstning i vallomakens bam får vara vittne. kalen för valdistriktet eller hos utlandsmyndigheten. Budet och vittnet intygar skriftligen att väljaren själv undertecknat försäkran samt att något förhållande som strider mot innehållet inte är känt för dem. Budet skall på ytterkuvertet anteckna sitt namn, personnummer och adress. Vittne skall ha fyllt 18 år. Väljarens make eller barn eller makens barn får inte vara vittne, detsamma gäller väljarens sambo eller sambos barn.

SOU 1992 108 F örfattningjörslag 45

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4§

Valsedelsförsândelse enligt 3 § Valsedelsförsändelse enligt 3 § lämnas i vallokalen för det valdi- lämnas i vallokalen för det valdistrikt där vâljaren år upptagen i strikt där väljaren är upptagen i röstlängd. Sådan försändelse får röstlängd. Sådan försändelse får lämnas även postkontor eller lämnas även i vallokal i annan hos utlandsmyndighet där röstning kommun, på postkontor, hos utäger rum. landsmyndighet eller på fartyg där röstning äger rum.

5§

Väljare som betjänas lantbrevbärare får lämna valsedel denne, av genom om röstning äger rum vid det postkontor till vilket lantbrevbäraren är knuten. Vid val som omfattar hela riket får dock centrala valmyndigheten på förslag av postverket begränsa antalet linjer vid vilka valsedel får lämnas lantbrevbärare. genom Valsedelsförsändelse Valsedelsförsändelse som av- som avses i första stycket anordnas på fö- ses i första stycket anordnas följande sätt. Väljaren lägger för ljande sätt. Väljaren lägger för varje val själv in sin valsedel i ett varje val själv in sin valsedel i ett innerkuvert. l närvaro ett vittne valkuvert. I närvaro vittne av av ett lägger han sedan in iordningställ- lägger han sedan in de valkuvert da innerkuvert i ett ytterkuvert för han ställt i ordning i ett yttervalsedelsförsändelse och tillsluter kuvert för valsedelsförsändelse detta. Därefter tecknar väljaren och tillsluter detta. Därefter teckytterkuveitet försäkran heder väljaren ytterkuvertet nar en och samvete att han förfarit försäkran heder och samvete detta sätt. Vittnet intygar skrift- att han gjort detta sätt. Vittnet ligen att väljaren egenhändigt intygar skriftligen väljaren un- att dertecknat försäkran. Vittne skall själv undertecknat försäkran. ha fyllt 18 år. Väljarens make Vittne skall ha fyllt år. Väleller barn eller makens barn får jarens make eller barn eller mavara vittne, heller lantbrev- kens barn får inte vittne, vara bäraren. detsamma gäller väljarens

samba

eller sambos barn. Inte heller. lantbrevbäraren får vara vittne. Väljaren lämnar själv valsedelsförsändelsen och sitt röstkort till lantbrevbäraren. Väljare är känd för lantbrevbäraren skall som legitimera sig. Gör han det, får han icke lämna försändelsen. Lantbrevbäraren intygar på ytterkuvertet att han mottagit försändelsen av väljaren.

46 Författningsförslag SOU 1992 108

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6a§

Vid ordinarie val till riksdagen och val i hela riket landstingsledamöav ter och kommunfullmäktige får valsedelsförsändelse anordnad vara tidigast 24 dagar före valdagen. Försändelse lämnas på fartyg får som dock vara anordnad tidigast 55 dagar före valdagen. Vid andra val får en valsedelsförsändelse som lämnas i vallokalen eller ett postkontor vara anordnad tidigast 10 dagar före valdagen. En försändelse som lämnas hos utlandsmyndighet får anordnad en vara tidigast 20 dagar före valdagen och en försändelse som lämnas ett fartyg tidigast 30 dagar före valdagen.

Dagen för försändelsens an- Väljaren skall pa ytterkuvertet

ordnande anges på ytterkuvertet. intyga att han inte anordnat försändelsen tidigare än vad som sägs i första och andra styckena.

Lämnas valsedelsförsändelse i Lämnas valsedelsförsändelse i den vallokal, kontrollerar valförrätta- vallokal där väljaren är upptagen ren att väljaren är upptagen som i röstlängd, kontrollerar valförröstberättigad i röstlängden, att rättaren att väljaren inte redan han redan röstat i valet, att röstat i valet och att försändelsen försändelsen är i föreskrivet skick är i föreskrivet skick samt att och har anordnats inom föreskri- ytterkuvertet är tillslutet. Därefter ven tid samt att ytterkuvertet är bryter valförrättaren ytterkuvertet tillslutet. Därefter bryter valförrät- och kontrollerar att väljaren ställt taren ytterkuvertet och kontrolle- i ordning endast ett valkuvert för rar att iordningställda innerkuvert varje val samt att valkuvertet inte är av föreskriven beskaffenhet, att är försett med obehörig märkning. väljaren ställt i ordning endast ett l närvaro den lämnat av som innerkuvert för varje val samt att valsedelsförsändelsen lägger därinnerkuvert är försett med efter valförrättaren mottagna obehörig märkning. I närvaro av valkuvert i valurnorna. I samband den som lämnat valsedelsförsän- härmed antecknas i röstlängden att delsen lägger därefter valförrätta- väljaren röstat. ren mottagna innerkuvert i valur- Ytterkuvertet för valsedelsförnoma. I samband härmed anteck- sändelsen skall tas hand om av nas i röstlängden att väljaren valförrättaren och överlämnas till röstat. den kommunala valnämnden. Valnämnden skall förvara sådana ytterkuvert till utgången av den tid valet gäller.

SOU 1992108 Författningsförslag 47

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8§

Lämnas en valsedelsförsändelse Lämnas valsedelsförsändelse en ett postkontor, hos en ut- ett postkontor, hos utlandsen landsmyndighet eller på ett fartyg, myndighet eller på fartyg, ett kontrollerar röstmottagaren att kontrollerar röstmottagaren att försändelsen är i föreskrivet skick försändelsen är i föreskrivet skick och har anordnats inom föreskri- och att ytterkuvertet är tillslutet. I ven tid samt att ytterkuvertet är närvaro den har lämnat av som tillslutet. I närvaro den valsedelsförsändelsen lägger därav som har lämnat valsedelsförsändelsen efter röstmottagaren in försändellägger därefter röstmottagaren i ett fönsterkuvert tillsammans sen försändelsen i ett fönsterkuvert med väljarens röstkort, vilket tillsammans med väljarens röst- placeras närmast det kuvertets kort, vilket placeras närmast det fönster, och tillsluter fönsterkukuvertets fönster, och tillsluter vertet. Röstmottagaren sluttar fönsterkuvertet. Röstmottagaren ligen hand fönsterkuvertet om tar slutligen hand fönsterku- samt antecknar väljarens på om namn vertet samt antecknar väljarens särskild förteckning. Lämnas en namn en särskild förteckning. valsedelvörsändelsei vallokal en Röstmottagare postkontor skall i kommun skall vad annan som nu där anteckna även den valnämnd sagts gälla på motsvarande sätt. till vilken fönsterkuvertet skall Röstmottagare postkontor skall sändas. På fönsterkuvertet på förteckningen anteckna även antecknas det värdepostnummer den kommunala valnämnd till som är angivet i förteckningen. vilken fönsterkuvertet skall sän- Om den som vill lämna das. På fönsterkuvert en ett som valsedelsförsändelse hos utlands- tagits hand om av en röstmottamyndighet eller på fartyg inte kan på postkontor antecknas gare ett förete väljarens röstkort, skall det värdepostnummer som är röstmottagaren upprätta ett ad- angivet i förteckningen. resskort med ledning av väljarens Om den vill lämna som en pass och de uppgifter väljaren valsedelsförsändelse hos utlandsom som budet kan lämna. Vid röst- myndighet eller på fartyg inte kan ning fartyg får väljarens sjö- förete väljarens röstkort, skall fartsbok eller giltig identi- röstmottagaren annan upprätta ett adtetshandling företes i stället för resskort med ledning giltig av en pass. identitetshandling för väljaren och de uppgifter väljaren om som budet kan lämna. Vid röstning fartyg får väljarens sjöfartsbok företes i stället för annan identitetshandling. Är den vill lämna valsedelsförsändelsen känd för röstmottagasom ren, skall han legitimera sig. Gör han det, får han icke avlämna försändelsen.

Författningsförslag soU 1992108

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9§

Föreligger brist eller felaktighet i Föreligger brist eller felaktighet i något hänseende valförrät- något hänseende som valförrätsom taren eller röstmottagaren skall taren eller röstmottagaren skall kontrollera enligt 7 eller 8 skall kontrollera enligt 7 eller 8 skall valsedelsförsändelsen eller inner- valsedelsförsändelsen eller valkukuvertet mottagas. Detsamma vertet inte tas emot. Detsamma gäller innerkuvert är tomt eller gäller om ett valkuvert är tomt om det klart framgår att kuvert eller om det inte klart framgår att om innehåller valsedel. Har väljaren kuvert innehåller valsedel. Har ställt i ordning än ett innerku- väljaren ställt i ordning mer än ett mer för något val, får något valkuvert för något val, får inte vert av dessa mottagas. Innerkuvert något dessa tas emot. Ett valsom av mottages skall före återläm- kuvert inte tas emot skall som nandet läggas in i ett särskilt innan det lämnas tillbaka läggas kuvert tillslutes. Valsedelsför- in i ett särskilt kuvert som tillsom sändelse medföres lant- slutes. Valsedelsförsändelse som som av brevbärare mottages medförs av lantbrevbärare men men som skall lantbrevbäraren återställas inte tas emot skall av lantav som till väljaren. brevbäraren återställas till väljaren.

12 kap. Den vidare behandlingen röster som avgivits på postav kontor, i vallokal i kommun, hos utlandsmyndighet eller på annan fartyg

Fönsterkuvert, före valdagen Fönsterkuvert, som före valdagen som kommer in till Valnämnden från kommer in till den kommunala röstmottagare på postkontor eller Valnämnden från röstmottagare på från centrala valmyndigheten, postkontor eller från centrala valsorteras på valdistrikt. Fönsterku- myndigheten, sorteras på valdiverten sändes därefter till valför- strikt. Fönsterkuverten sänds rättarna i valdistriktet. Översän- därefter till valförrättarna i valdidandet bär ske i sådan tid att striktet. Fönsterkuverten bör vara föruterkuverten är valförrättarna valförrättama till handa när rösttill handa när röstningen i vallo- ningen i vallokalen börjar. Innan kalen däribörjar. Före översän- fönsterkuverten sänds till valdidandet skall fönsterkuverten läg- striktet skall de läggas in i särin i särskilda omslag för- skilda omslag som förseglas och gas som seglas och förses med anteckning förses med anteckning om det

SOU 1992 108 Föçfattningsförslag 49

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

om det antal fönsterkuvert varje antal fönsterkuvert varje omslag omslag innehåller. innehåller. I avbidan att Översändandet till valförrättama sker skall fönsterkuverten förvaras betryggande sätt.

2§

Fönsterkuvert som valdagen Fönsterkuvert på valdagen som kommer in till Valnämnden, sän- kommer in till den kommunala des till valförrättarna i valdistrik- Valnämnden, sänds till valförrättet, om kuverten kan beräknas tama i valdistriktet, om kuverten vara valförrättarna till handa innan kan beräknas valförrättama vara röstningen i vallokalen slutar. till handa innan röstningen i vallo- Före översändandet skall de åt- kalen slutar. Innan fönsterkuverten gärder vidtagas som anges i l sänds till valdistriktet skall de ät- Kommer fönsterkuvert in till gärder vidtagas i 1 som anges Valnämnden efter valdagen eller så Kommer fönsterkuvert in till valsent denna dag att de kan be- nämnden efter valdagen eller så räknas komma valförrättarna till sent denna dag att de inte kan handa innan röstningen i valloka- beräknas komma valförrättama till len slutar, skall Valnämnden be- handa innan röstningen i vallokahålla dem och förfara med dem len slutar, skall Valnämnden besätt som anges i 13 kap. 9 hålla dem och förfara med dem sätt som sägs i 13 kap. 9

Valnämnden skall i särskilt Den kommunala Valnämnden skall protokoll fortlöpande anteckna de i särskilt protokoll fortlöpande åtgärder som nämnden vidtager anteckna de åtgärder nämnsom med inkomna fönsterkuvert. Pro- den vidtager med inkomna fönstokolletföres enligt formulär som terkuvert. Protokollet förs enligt fastställes av centrala valmyndig- formulär fastställs centrala som av heten. valmyndigheten.

4§

Omslag med fönsterkuvert sänts till valdistrikten förvaras där som obrutna till dess röstningen i vallokalen förklarats avslutad och rösträkning enligt 13 kap. l § påbörjas. I protokollet antecknas antalet mottagna omslag och det antal fönsterkuvert som omslagen enligt anteckning på dem innehåller.

50 Författningsförslag SOU 1992108

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Kommer omslag med fönsterkuvert valförrättarna till handa efter det att röstningen i valdistriktet avslutats, skall omslaget inte brytas utan återsändas till Valnämnden efter förrättningens slut enligt 13 kap. 7 En anteckning om återsändandet skall göras i protokollet. Om förhållandena medger det, Om förhållandena medger det, får valförrättarna under pågående får valförrättarna under pågående röstning företa åtgärder enligt 13 röstning företa åtgärder enligt 13 kap. 3 5 §§ beträffande fönster- kap. 3 5 §§ beträffande fönster- - och ytterkuvert för valsedelsför- och ytterkuvert för valsedelsförsändelse vilka kommit in till sändelse vilka kommit till valdistriktet. Därvid skall dock valdistriktet. Därvid skall dock iakttas att valkuvert och innerku- iakttas att valkuvert, som efter ven, som efter granskning be- granskning befunnits vara i befunnits vara i behörigt skick, åter hörigt skick, åter läggs in i fönsläggs in i fönsterkuvertet tillsam- terkuvertet tillsammans med välmans med väljarens röstkort. jarens röstkort. Valkuvert i valse- Innerkuvertet skall dessförinnan delsförsändelse skall dessförinnan åter läggas in i ett ytterkuvert för läggas tillbaka i sitt ytterkuvert. valsedeljörsändelse. Först när Först när röstningen har förklarats röstningen har förklarats avslutad avslutad får ett sådant valkuvert får valkuvert och innerkuvert läggas i urna. läggas i urna.

13 kap. 3 §

Rösträkningen inledes med att Rösträkningen inleds med omfrån Valnämnden inkomna omslag slagen med fönsterkuvert som med fönsterkuvert brytes. Fön- kommit från den kommunala valsterkuverten räknas och antalet nämnden öppnas. Fönsterkuverten antecknas i protokollet. Därefter räknas och antalet antecknas i granskas fönsterkuverten. Därvid protokollet. Därefter granskas kontrolleras att fönsterkuverten. Därvid kontrolfönsterkuvert icke blivit leras att öppnat efter tillslutandet, fönsterkuvert inte blivit 2. samma väljare icke avgivit öppnat efter tillslutandet, mer än ett fönsterkuvert, 2. väljare inte lämnat samma väljaren är röstberättigad i än ett fönsterkuvert, mer valdistriktet, väljaren är röstberättigad i 4. väljaren icke röstat i vallo- valdistriktet, kalen under valdagen. 4. väljaren inte röstat i vallokalen under valdagen. I fall då de nämnda kraven år uppfyllda, förfares med fönsterkuvert på sätt som föreskrives i 4 I annat fall lägges fönsterkuvert åt sidan.

SOU 1992108 Författningsförslag 51A

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4§

När kontroll enligt 3 § skett, öppnas de fönsterkuvert inte lagts åt som sidan och inneliggande röstkort, adresskort, valkuvert och valsedelsförsändelser tas ut. Valkuverten granskas. Därvid kontrolleras att varje kuvert är av föreskriven beskaffenhet och inte försett med obehörig märkning samt att väljaren har ställt i ordning endast ett valkuvert för varje val. Godkända valkuvert läggs i I samband därmed antecknas vid väljarens umoma. namn i röstlängden att han utövat sin rösträtt. Valsedelsförsändelserna Valsedelsförsändelsema gran- granskas. Därvid kontrolleras att för- skas. Därvid kontrolleras att försändelsen är i föreskrivet skick sändelsen är i föreskrivet skick och har anordnats inom föreskri- och att ytterkuvertet är tillslutet. ven rid samt att ytterkuvertet är Därefter öppnas ytterkuvertet. tillslutet. Därefter brytes ytter- Valkuvenen granskas. Därvid kuvertet. Innerkuverten granskas. kontrolleras att de är föreskriav Därvid kontrolleras att de är beskaffenhet, att väljaren av ven föreskriven beskaffenhet, att välja- ställt i ordning endast valkuvert ett ren ställt i ordning endast ett för varje val och att valkuvertet innerkuvert för varje val och att inte är försett med obehörig märkinnerkuven är försett med ning. Godkända valkuvert läggs i obehörig märkning. Godkända I samband därmed umoma. aninnerkuvert lägges i I tecknas vid väljarens i umoma. namn samband därmed antecknas vid röstlängden att han utövat sin väljarens i röstlängden att rösträtt. namn han utövat sin rösträtt. Ytterkuvertet för valsedelsförsändelsen skall hand tas om av valförrättaren och överlämnas till den kommunala valnänmden. Nämnden skall förvara sådana ytterkuvert till utgången den tid av valet gäller.

5§

Föreligger brist eller felaktighet i Föreligger brist eller felaktighet i något hänseende som valförrät- något hänseende valförrätsom taren skall kontrollera enligt 4 taren skall kontrollera enligt 4 skall det bristfälliga kuvertet skall det bristfälliga kuvertet tillsammans med väljarens röstkort tillsammans med väljarens röstkort elle adresskort åter läggas in i eller adresskort läggas tillbaka i fönsterkuvertet. Detsamma gäller fönsterkuvertet. Detsamma gäller om innerkuvenet är tomt eller ett valkuvert i valsedelsom om en det inte klart framgår att kuvertet försändelse är tomt eller det om

52 Författningsförslag SOU 1992 108

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

innehåller valsedel. Innerkuvertet inte klart framgår att kuvertet inskall dessförinnan åter läggas in i nehåller valsedel. Valkuvert i en ett ytterkuvert för valsedelsför- valsedelsförsändelse skall desssändelse. Fönster- kuverten läggs för-innan läggas tillbaka i sitt åt sidan. ytterkuvert. Fönsterkuverten läggs åt sidan. Fönsterkuvert har lagts åt sidan enligt första stycket eller enligt som 3 § andra stycket läggs därefter in i särskilda omslag.

6§

Sedan de i 3 5 §§ föreskrivna åtgärderna vidtagits, förfares för varje val för sig följande sätt. Val- och innerkuvert tages ut Valkuverten tas ut ur urnan ur urnan och räknas. Antalet och räknas. Antalet personer som enligt röstlängd enligt röstlängden deltagit i valet personer som deltagit i valet räknas. Antalet räknas. Antalet kuvert och röstkuvert och röstande antecknas i ande antecknas i protokollet. protokollet. överensstämmer de Överensstämmer de framräknade framräknade siffrorna med siffrorna inte med varandra, anges varandra, i protokollet den i protokollet den sannolika orsaanges sannolika orsaken till skillnaden. ken till skillnaden. 2. Valsedlarna tages ut ur 2. Valsedlarna tas ut ur kuverkuverten. Innehåller kuvert mer ten. Innehåller kuvert mer än en valsedel, lägges valsedlarna valsedel, läggs Valsedlarna tillbaka än en tillbaka i kuvertet. i kuvertet. Kan det antagas att valsedel Kan det antas att valsedel är är ogiltig enligt 14 kap. 4 § läg- ogiltig enligt 14 kap. 4§ läggs ges valsedeln tillbaka i kuvertet. valsedeln tillbaka i kuvertet. 4. Valsedlar som lagts tillbaka i sina kuvert enligt punkterna 2 och 3 läggs därefter in i särskilda omslag, som tillsluts. Varje omslag förses med anteckning om det antal kuvert som omslaget innehåller.

Övriga Valsedlar ordnas i Övriga Valsedlar ordnas i

grupper efter partibeteckning. grupper efter panibeteckning. Antalet Valsedlar inom varje grupp Antalet Valsedlar inom varje grupp räknas och antalet antecknas i räknas och antalet antecknas i protokollet. Valsedlarna lägges protokollet. Valsedlarna läggs därefter partivis in i särskilda därefter partivis in i särskilda omslag. På omslagen antecknas omslag. Pâ omslagen antecknas vilket partis Valsedlar omslaget vilket partis Valsedlar omslaget innehåller och valsedlamas antal. innehåller och valsedlarnas antal. 6. De särskilda omslagen förses med uppgift om valdistriktet och förse glas .

SOU 1992 108 Författningsförslag 53

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7§

Protokollet underskrives av ord- Protokollet skrivs under ordav föranden och två av de närvarande föranden och två av de närvarande valfön-ättarna. Därmed är för- valförrättama. Därmed är förrättningen avslutad. rättningen avslutad. Omedelbart därefter sänds Omedelbart därefter sänds röstlängd, protokoll och de sär- röstlängd, protokoll och de särskilda kuvert och omslag skilda kuvert och omslag som av- som ses i 5 och 6 §§ till Valnämn- i 5 och 6 §§ till den avses den. Sker insändandet med kommunala valnämnden. Sänds de posten, skall försändelsen anordnas med posten, skall försändelsen som värdepost. anordnas värdepost. som

Det åligger Valnämnden till Det åligger den kommunala valatt se att samtliga handlingar nämnden att till att samtliga som avses se i 7 § kommit in till nämnden och handlingar i 7 § komsom avses att, om så är fallet, infordra det mit in till nämnden och så att, om som fattas. inte är fallet, infordra det som Valnämnden behåller röstläng- fattas. derna och vidarebefordrar Valnämnden behåller röstlängomgående övrigt material till länssty- derna och vidarebefordrar omrelsen. Sker översändandet med gående övrigt material till den posten skall försändelsen anordnas regionala valnâmnden. Sänds som värdepost. materialet med posten skall försändelsen anordnas som värdepost.

Preliminär rösträkning hos val- Preliminär rösträkning hos den nämnden kommunala Valnämnden

9§

Vid offentlig förrättning som på- Vid offentlig förrättning påsom börjas så snart det kan ske, dock börjas så snart det kan ske, dock tidigast onsdagen efter valdagen, tidigast onsdagen efter valdagen, granskar Valnämnden de fönster- granskar den kommunala valnämnkuvert som kommit in till nämn- den de fönsterkuvert kommit som den och behållits där samt ku- till nämnden och behållits där vertens innehåll. Därvid äger 3 samt kuvertens innehåll. Motsva- - 5 §§ motsvarande tillämpning. På rande gäller de fönsterkuvert som

54 F örfattningsförslag SOU 1992108

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

samma sätt granskar nämnden de kommer in till den kommunala fönsterkuvert som valförrättarna Valnämnden innan någon valuma har lagt åt sidan enligt 3 och 5 §§. tömts. Vid granskningen äger 3 - Godkända val- och innerkuvert 5 §§ motsvarande tillämpning. På läggs i urnor. För varje val och samma sätt granskar nämnden de valkrets används en urna. I sam- fönsterkuvert som valförrättarna band med att kuvert läggs i uman har lagt åt sidan enligt 3 och 5 §§. antecknas vid väljarens namn i Vid denna granskning skall fönsröstlängden att han utövat sin röst- terkuvert från väljare röstat i som rätt. den vallokal där han är upptagen i röstlängden läggas åt sidan. Godkända valkuvert läggs i umor. För varje val och valkrets används en uma. I samband med att kuvert läggs i urnan antecknas vid väljarens namn i röstlängden att han utövat sin rösträtt. Avgivna röster räknas. Därvid äger 6 § motsvarande tillämpning.

10§

Kommer fönsterkuveit in efter Om ett fönsterkuvert kommer in förrättningens början, lägges det efter att någon valurna tömts, utan vidare åtgärd sidan. Ku- läggs det utan vidare åtgärd åt vert som lagts sidan lägges sidan. Kuvert lagts åt sidan som därefter in i ett eller flera sår- läggs därefter in i ett eller flera skilda omslag förseglas och särskilda omslag förseglas som som förses med anteckning om inne- och förses med anteckning inom hållet. nehållet.

11§

Över förrättning i 9 § Över som avses förrättning som avses i 9 § föres protokoll enligt formulär skall föras protokoll enligt formusom fastställes centrala val- lär fastställs centrala valav som av myndigheten. När förrättningen myndigheten. När förrättningen slutförts, sänder Valnämnden slutförts, sänder den kommunala omgående röstlängder, protokoll Valnämnden omgående röstlängsamt iordningställda kuvert och der, protokoll samt iordningställda omslag till länsstyrelsen. Sker kuvert och omslag till regionala översändandet med posten, skall valnämnden. Sänds de med posförsändelsen anordnas värde- ten, skall försändelsen anordnas som post. som värdepost.

SOU 1992 108 Författningjörslag 55

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

14 kap.

Valsedel är ogiltig, om den saknar partibeteckning eller ån partibeteckning, eller upptager mer en

2. är försedd med kännetecken uppenbarligen blivit anbragt på

som valsedeln med avsikt. Finns i ett valkuvert än Finns i ett valkuvert än mer en mer en valsedel, är valsedlarna ogiltiga. valsedel, är valsedlarna ogiltiga.

Innehåller valkuvertet två eller tre Innehåller valkuvertet flera val-

valsedlar och bär alla sedlar och bår alla partisamma samma partibeteckning, skall dock beteckning, skall dock valsedel en en valsedel räknas som giltig. Upp- räknas giltig. Uppvisar i såsom visar i sådant fall valsedlarna dant fall valsedlama olikheter i olikheter i fråga kandidat- fråga kandidatnamn, skall om om namn, skall namnen sedlama sedlarna obefintnamnen anses anses obefintliga. liga.

Sedan de i 6 och 7 §§ föreskrivna Sedan de i 6 och 7 §§ föreskrivna åtgärderna vidtagits, lägges val- åtgärderna vidtagits, läggs valsedlarna in i särskilda omslag, de sedlama in i särskilda omslag, de godkända för sig och de ogiltiga godkända för sig och de ogiltiga för sig. Omslagen förseglas. för sig. Omslagen förseglas. Valsedlarna förvaras till utgången Ogiltiga valsedlar och godkända av den tid för vilken valet gäller. valsedlar där det förekommer strykningar eller tillägg förvaras till utgången av den tid för vilken

valet gäller. Övriga valsedlar

förvaras till dess valet har vunnit laga kraft. Förrättningen avslutas genom att protokollet låses Protokollet upp. sändes genast till centrala valmyndigheten.

15 kap. 4§

Beslut, varigenom centrala val- Beslut, varigenom centrala valmyndigheten eller länsstyrelsen myndigheten eller regional en har fastställt utgången val eller valnämnd har fastställt utgången av

Senaste lydelse 1991 1654.

56 Författningsförslag SOU 1992108

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

sådan förrättning i av val eller av sådan förrättning av som avses 14 kap. 13, 14, 22 eller 23 får avses i 14 kap. 13, 14, 22 som överklagas hos valprövnings- eller 23 får överklagas hos nämnden. valprövningsnämnden. Ett beslut får överklagas av den Ett beslut får överklagas av den enligt röstlängd röstbe- enligt röstlängd var röstbesom var som rättigad vid valet samt den rättigad vid valet samt av den som av som enligt beslut länsstyrelsen över enligt beslut av Skattemyndigheten av anmärkning mot röstlängden var i ärende om rättelse enligt 4 kap. utesluten från rösträtt. Det får 4§ var utesluten från rösträtt.

också överklagas av ett parti som Motsvarande gäller den som efter

har deltagit i valet. prövning av centrala valmyndigheten i fråga som sägs i 4 kap. 16 § inte tagits upp i den särskilda röstlängden. Det får också överklagas av ett parti som har deltagit i valet. Skrivelsen med överklagandet skall ges in till beslutsmyndigheten och vara myndigheten till handa inom tio dagar efter det att valet eller förrättningen avslutades. Har skrivelsen kommit in till valprövningsnämnden före överklagandetidens utgång, skall den omständigheten att inlagan kommit in till beslutsmyndigheten först därefter dock inte föranleda att överklagandet inte tas upp till prövning. Valprövningsnämnden prövar om skrivelsen har kommit in i rätt tid. Snarast möjligt efter överklagandetidens utgång skall beslutsmyndigheten samtidigt kungöra samtliga överklaganden och sända skrivelserna till valprövningsnämnden. Om ett överklagande riksdagen, införs avser kungörelsen i Post- och Inrikes Tidningar. Om ett överklagande avser landstingsfullmäktige eller kommunfullmäktige, införs kungörelsen i ortstidning inom landstinget respektive kommunen. I kungörelsen anges viss kon tid inom vilken förklaring över Överklagandena skall ha kommit in till valprövningsnämnden. Beslutsmyndigheten skall dessutom skyndsamt inkomma till valprövningsnämnden med yttrande över överklagandena. Bestämmelsemai 27 och 28 §§ förvaltningslagen 1986223 om omprövning av beslut skall inte tillämpas.

Överklagande beslut, varigenom utgången val i hela riket

av av av landstingsledamöter eller kommunfullmäktige har fastställts, prövas av valprövningsnämnden i den sammansättning denna hade vid tiden för valet.

SOU 1992 108 Författningsförslag 57

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7§

Har i den verksamhet för förberedande och genomförande val, för av vilken en myndighet förekommit avvikelse från föreskriven svarar, ordning eller har någon hindrat röstningen, förvanskat avgivna röster eller otillbörligen verkat vid valet på något annat sätt, skall valprövningsnämnden, om det med fog kan antas att vad som förekommit har inverkat på valutgången, vid prövning av ett överklagande upphäva valet i den omfattning som behövs och förordna omval i valkrets. Kan rättelse om åstadkommas genom förnyad sammanräkning eller annan sådan mindre ingripande åtgärd, skall nämnden dock i stället för att förordna omval om uppdra åt beslutsmyndigheten att vidta sådan rättelse. Har vid förrättning som avses i 14 kap. 13, 14, 22 eller 23 § förekommit avvikelse från föreskriven ordning och är det inte osannolikt att avvikelsen har inverkat utgången av förrättningen, skall valprövningsnämnden vid prövning av ett överklagande upphäva förrättningen och uppdra åt beslutsmyndigheten att vidta den rättelse behövs. som Om en länsstyrelse har gjort Om en regional valnämnd har anmälan enligt 14 kap. 21 skall gjort anmälan enligt 14 kap. 21 valprövningsnämnden upphäva skall valprövningsnämnden uppvalet och besluta om omval be- häva valet och besluta omval om träffande samtliga ledamöter och beträffande samtliga ledamöter ersättare i landstingsfullmäktige och ersättare i landstingsfullmäkeller kommunfullmäktige. tige eller kommunfullmäktige. Om enligt någon bestämmelse i lag ett visst beslut inte får överklagas eller om det skall överklagas i särskild ordning, får omständighet en som avses med beslutet inte åberopas vid ett överklagande som avses i denna paragraf. I 4 kap. 6 8 § tredje stycket I 4 kap. 6§ och l8§ första och 18 § första stycket finns stycket finns bestämmelser om bestämmelser om talan i samband talan i samband med ett överklamed ett överklagande val mot gande val mot skattemyndigav av en en länsstyrelses beslut över an- hets beslut rättelse röstom av märkning mot röstlängd eller längd och centrala valmyndigom rättelse av allmän röstlängd. hetens beslut ifråga sägs i 4 som kap. 16

Denna lag skall träda i kraft den 1 juli 1993 med följande undantag.

1.4kap.l-4,6,7,9,11-16och18§§,7kap.1-3§§,l0kap.7

och 13 §§, 15 kap. 4 § andra stycket och 7 § femte stycket skall träda

Senastelydelse 19911654.

58 Författningsförslag SOU 1992 108

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

i kraft den 1 januari 1994. Vid samma tidpunkt skall 4 kap. 10, 17, och 21 §§ samt 4 kap. 20 § andra meningen upphöra att gälla.

2. 1 kap. 2 och 3 §§, 2 kap. ll och 12 §§, 3 kap. 2 3 §tredje a stycket, den regionala Valnämnden, 3 § fjärde stycket, 4 såvitt avser - 6 §§, 4 kap. 20 såvitt den regionala Valnämnden, 5 kap. 8 och avser 15 10 kap. 2 § tredje stycket och 10 §§, 6 kap. 7 a och 10 §§, 8 kap. 4 12 kap. 1 13 kap. 7 och 8 §§, 9 § första meningen samt - 11 14 kap. 1 -3, 9 -11,17, 18 aoch 20-23 §§ samt 15 kap. 2 § och 4 § första stycket samt 7 § tredje stycket skall träda i kraft den 1 november 1994.

De ledamöter i de regionala valnämnderna som enligt l kap. 2 a § skall väljas av landstingsfullmäktige skall väljas av fullmäktige i dess sammansättning efter det ordinarie valet till fullmäktige som hålls år 1994.

4. I den särskilda röstlängden skall upprättas den 15 juli 1994 skall som den tas upptagits i någon de särskilda röstlängderna som gällt upp som av under tiden den l september 1985 l september 1993. Den som den l juli 1994 år röstberättigad enligt 4 kap. 11 § och som utvandrat efter den 1 juni 1985 skall också tas upp i den särskilda röstlängden.

SOU 1992 108 Författningsförslag 59

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen 1972704 om kyrko-

fullmäktigval, m.m.

Härigenom föreskrivs ifråga om lagen 1972704 kyrkofullmäktigom val, m.m. dels att i 4 a, 4 13 a, 43 och 51 §§ ordet länsstyrelse i olika böjningsformer skall bytas ut mot regionala Valnämnden i motsvarande form, dels att l9, 22, 23, 30, 32, 35 37, 42, 42 och 50 §§ skall - a ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

För val enligt denna lag finns För val enligt denna lag finns en en central valmyndighet. Regeringen central valmyndighet. Regeringen besvåmmer vilken myndighet bestämmer vilken myndighet som som skall vara central valmyndighet. skall central valmyndighet. vara Uppgifter som enligt denna lag ankommer på den regionala valnämnden skall jüllgäras av den regionala Valnämnden i den region inom vilket valdistriktet finns.

6§

Uppgifter som enligt denna lag Uppgifter enligt denna lag som anbmmer valnâmnd fullgöres ankommer kommunal valnåmnd Valnämnden i den kommun fullgöres Valnämnden i den av av inon vilken valdistriktet finns. I kommun inom vilken valdistriktet valcistrikt inom nybildad kommun finns. I valdistrikt inom nybildad fullgöres uppgifterna av den val- kommun fullgöres uppgifterna av nânnd som utsetts för den nybil- den valnämnd utsetts för den som dad kommunen. nybildade kommunen. Om valdistrikt omfattar delar Om valdistrikt omfattar delar av flera kommuner, förordnar flera kommuner, skall den av länstyrelsen Valnämnden i någon regionala Valnämnden förordna

Lagen omtryckt 199196. Senaste lydelse av 43 § 1992344.

60 Författningsförslag SOU 1992 108

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

kommunerna att i fråga den kommunala Valnämnden i av om valdistriktet fullgöra de uppgifter någon kommunerna att i fråga av ankommer valnämnd. om valdistriktet fullgöra de uppsom Innan beslut härom meddelas, gifter som ankommer på kommuskall församlingen och valnämn- nal valnämnd. Innan beslut härom derna i kommunerna beredas meddelas, skall församlingen och tillfälle att yttra sig. valnämndema i kommunerna beredas tillñlle att yttra sig.

8§

Vid upprättandet av allmän röstlängd skall utöver vad som sägs i 4 kap.

vallagen 1972620 följande särskilda bestämmelser iakttagas.

För den den l juni enligt För den som den 1 juli inte är som skattemyndighetens personband medlem av svenska kyrkan eller är medlem svenska kyrkan som tillhör icketerritoriell församav eller enligt personbandet ling görs anteckning i röstlängden som tillhör icketerritoriell församling om detta förhållande. göres anteckning i röstlängden om detta förhållande. Omfattar valdistrikt, i vallagen, två eller flera församlingar som avses eller distrikt eller delar församlingar eller distrikt vid val kyrkofullav av mäktige, skall särskild del av röstlängden uppläggas för varje församling eller kyrkligt valdistrikt eller del därav. Om det behövs med anledning beslutad ändring i församlingsindelningen, skall särskild del av av röstlängden uppläggas för det område av församlingen som indelningsändringen avser. Har det beträffande någon Har det beträffande någon gjorts anteckning enligt andra gjorts anteckning enligt andra stycket och har anmärkning här- stycket och har begäran om rättelemot framställts sätt som se inte framställts sätt som sägs föreskrives i 4 kap. 4§ första i 4 kap. 4 § första stycket vallastycket vallagen, skall länsstyrel- skall Skattemyndigheten begen,

efter ansökan av honom eller sluta om rättelse i röstlängden, om

sen Skattemyndigheten besluta det är uppenbart att anteckningen om rättelse i röstlängden, det är är felaktig. Sådan ansökan skall ha om uppenbart att anteckningen är gjorts hos Skattemyndigheten sefelaktig. Sådan ansökan skall ha nast den 1 oktober det år då röstgjorts hos länsstyrelsen senast den längden upprättades. I fråga om l oktober det år då röstlängden sådan ansökan och beslut med anupprättades. I fråga sådan ledning därav äger 4 kap. 4 § om ansökan och beslut med anledning vallagenmotsvarandetilllämpning. därav äger 4 kap. 8 § vallagen motsvarande tillämpning.

SOU 1992 108 F örfattm ngsförslag 61

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

l9§

Kuvert tillhandahålls endast centrala valmyndighetens försorg. genom

Valkuvert och innerkuvert för Valkuvert skall utfomiade

vara valsedelJörsändelse skall så på sådant färgen vara ett sätt att

beskafade att färgen på innelig- den valsedel väljaren lagt i

som gande valsedel kan iakttas utan att kuvertet kan utan att valhemses valhemligheten röjs. ligheten avslöjas.

22§

Åtgärd eller anordning det Åtgärd eller

som anordning som det enligt demia lag åligger kommun, enligt denna lag åligger kommun, valnämnd eller valförrättare att kommunal valnämnd eller valförvidtaga eller ombesörja bekostas rättare vidtaga eller ombesörja att av kommunen. bekostas kommunen. av

23§

Vallokal skall hållas öppen för röstning minst två timmar mellan klockan 8 och 15, dock under tid för allmän gudstjänst, därjämte samt mellan klockan 18 och 20. Centrala valmyndigheten får bestämma vallokalen att i visst valdistrikt skall vara öppen för röstning kortare tid än nu sagts, om det kan antagas att väljarna likväl har tillfredsställande möjligheter att utöva sin rösträtt. Valtider för varje valdistrikt Valtider för varje valdistrikt bestämmes Valnämnden efter bestämmes den kommunala av av hörande av kyrkorådet. Valnämnden efter hörande av kyrkorâdet.

30§

Röstning får ske på varje postkontor inom riket, vid val i hela landet från och med den tjugofjärde dagen och vid annat val från och med den tionde dagen före valdagen till och med torsdagen före valdagen, om inte annat följer andra eller tredje stycket. av Röstning postkontor äger under tid då postkontor är öppet för rum allmänheten. Pâ förslag postverket får centrala valmyndigheten beav gränsa den tid då röstning fâr ske på postkontor. Röstning skall dock alltid kunna äga under minst rum en timme varje dag då postkontoret är öppet för allmänheten. Finns det särskilda skäl, får centrala valmyndigheten på förslag av postverket bestämma att röstmottagning skall anordnas endast vissa

62 Författningsförslag SOU 1992 108

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

postkontor. Vid val omfattar hela riket skall röstning dock alltid som kunna äga minst ett postkontor i varje kommun. rum Inrättas med anledning valet Inrättas med anledning av valet av postkontor vid sjukhus, ålder- postkontor vid sjukhus, ålderdomshem, kriminalvårdsanstalt domshem, kriminalvårdsanstalt eller liknande vårdinrättning eller eller liknande vårdinrâttning eller vårdanstalt, äger röstning där rum vårdanstalt, äger röstning där rum tid postverket bestämmer på tid som postverket bestämmer som efter samråd med Valnämnden och efter samråd med den kommunala med vårdinrättningens eller vård- Valnämnden och med vårdinrättanstaltens ledning, dock tidigast ningens eller vårdanstaltens ledsjunde dagen före valdagen. Post- ning, dock tidigast sjunde dagen verket skall samråda med val- före valdagen. Postverket skall nämnden och med vårdinrättning- samråda med den kommunala valeller vårdanstaltens ledning nämnden och med vårdinrättningens hur röstningen skall eller vårdanstaltens ledning om ge- ens nomföras. På begäran av post- om hur röstningen skall geverket skall Valnämnden utse nomföras. På begäran av posterforderligt antal personer att verket skall den kommunala valbiträda röstmottagare postkon- nämnden utse erforderligt antal toret. personer att biträda röstmottagare postkontoret.

32§

Röstning postkontor går till på följande sätt. När väljaren har visat sitt röstkort för röstmottagaren, får han av upp denne ett valkuvert för vart och ett valen. Han uppsöker därefter en av de avskilda platserna och lägger där för varje val in sin valsedel i ett av valkuvert. Valsedeln får inte vikas. Väljaren lämnar valkuvert och Väljaren lämnar valkuvert och röstkortet till röstmottagaren. röstkortet till röstmottagaren. Denne kontrollerar att väljaren har Denne kontrollerar att väljaren har ställt i ordning endast ett valkuvert ställt i ordning endast ett valkuvert för varje val och att kuvert är för varje val och att kuvert inte är försett med obehörig märkning. försett med obehörig märkning. Därefter lägger röstmottagaren i Därefter lägger röstmottagaren i väljarens närvaro in mottagna väljarens närvaro in mottagna valkuvert i ett fönsterkuvert till- valkuvert i ett fönsterkuvert tillmed väljarens röstkort, sammans med väljarens röstkort, sammans vilket placeras närmast fönster- vilket placeras närmast fönsterkuvertets fönster, och tillsluter kuvertets fönster, och tillsluter fönsterkuvertet. Röstmottagaren fönsterkuvertet. Röstmottagaren tar slutligen hand fönsterku- tar slutligen hand om fönsterkuom venet samt antecknar sär- vertet samt antecknar en sären

SOU 1992 108 Författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

skild förteckning väljarens skild förteckning väljarens namn namn och den valnämnd till vilken och den kommunala valnämnd till fönsterkuvertet skall sändas. På vilken fönsterkuvertet skall sänfönsterkuvertet antecknas det das. På fönsterkuvertet antecknas värdepostnummer är angivet det vårdepostnummer som som är ani förteckningen. givet i förteckningen. Väljare som är känd för röstmottagaren skall legitimera sig. Gör han det, får han icke rösta.

35§

I fråga den vidare behandlingen röster har om av som avgivits på postkontor tillämpas samma förfarande i 12 kap. l 5 §§ vallagen som anges - 1972620 med följande undantag. Fönsterkuvert, kommer in Fönsterkuvert, som som kommer in till Valnämnden efter valdagen till den kommunala Valnämnden eller så sent denna dag att de efter valdagen eller så denna sent kan beräknas komma valñrrâttar- dag att de inte kan beräknas komna till handa innan röstningen i valförrättarna ma till handa innan vallokalen slutar, skall behållas röstningen i vallokalen av slutar, Valnämnden därefter förfar skall behållas som av Valnämnden som med dem det sätt i därefter förfar som anges med dem det 13 kap. 10 § vallagen. sätt i 13 kap. 10 § som anges vallagen.

36§

Väljare som är gift får lämna Väljare, grund som av sjukvalsedel genom sin make. Väljare, dom, rörelsehinder eller hög ålder som på grund av sjukdom, rörel- inte kan inställa sig i vallokalen sehinder eller hög ålder kan för det valdistrikt där han är uppinställa sig i vallokalen för det i röstlängd, får lämna tagen valsevaldistrikt där han är i del bud. upptagen genom Bud får den vara röstlängd, får lämna valsedel är väljarens make, som sambo, genom bud. Bud får den barn, barnbarn, makes eller vara som samär väljarens barn, barnbarn, fader, bos bam, fader, moder eller moder eller syskon eller hans vår- syskon eller annan person som dare och som fyllt 18 år. yrkesmässigt eller på ett därmed likartat väljaren sätt ger vård av mera varaktigt slag. Den på som annat sätt biträder väljaren i personliga angelägenheter får också vara bud. Budet skall ha fyllt 18 år.

64 Författningsförslag SOU 1992108

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Väljare betjänas lantbrevbärare får lämna valsedelsförsändelse som av denne, röstning äger vid det postkontor till vilket lantgenom om rum brevbäraren âr knuten. Vid val omfattar hela riket får dock censom trala valmyndigheten förslag postverket begränsa antalet linjer vid av vilka valsedel får lämnas lantbrevbärare. genom

37§

I fråga anordnande valse- I fråga anordnande av valseom av om delsförsändelser tillämpas 11 kap. delsförsändelser tillämpas 11 kap. 1 § andra stycket, 3 § andra 3 § andra stycket, 5 § andra stycstycket, 5 § andra stycket samt 6 ket samt 6 § tredje stycket vallaa § tredje stycket vallagen 1972 1972620. En valsedelsföra gen 620. En valsedelsförsändelse får sändelse får vara anordnad, vid anordnad, vid val i hela val i hela landet tidigast 24 dagar vara landet tidigast 24 dagar och vid och vid annat val tidigast 10 dagar val tidigast 10 dagar före före valdagen. I fråga om avlämannat valdagen. I fråga avlämnande nande valsedelsförsändelser till om av valsedelsförsändelser till lant- lantbrevbärare tillämpas vidare ll av brevbärare tilllämpas vidare 11 kap. 5 § tredje stycket vallagen.

kap. 5 § tredje stycket vallagen.

42§

Omedelbart efter det att den Omedelbart efter det att den prepreliminära rösträkningen i vallokalen liminära rösträkningen i vallokalen har avslutats sänds röstlängd, har avslutats sänds röstlängd, protokoll och de särskilda kuvert protokoll och de särskilda kuvert och omslag i 13 kap. och omslag avses i 13 kap. som avses som 6§ vallagen 1972620 till val- 6§ vallagen 1972620 till den nämnden. Sker insändandet med kommunala Valnämnden. Sker inskall försändelsen anord- sändandet med posten, skall förposten, värdepost. sändelsen anordnas som värdenas som post.

42a§

Det åligger Valnämnden till Det åligger den kommunala valatt se att samtliga handlingar nämnden att till att samtliga som avses se i 42 § kommer in till nämnden handlingar avses i 42 § komsom och sä är fallet, infor- in till nämnden och att, om så att, om mer dra det fattas. inte är fallet, infordra det som fatsom tas.

SOU 1992108 F örfattningjörslag 65

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Valnämnden vidarebefordrar Den kommunala Valnämnden omgående röstlångder och övrigt vidarebefordrar omgående röstmaterial till länsstyrelsen. Sker längder och övrigt material till översändandet med posten, skall den regionala valnämnden. Sker försändelsen anordnas vär- översändandet med posten, skall som depost. försändelsen anordnas som vårdepost.

50 §

Beslut, varigenom länsstyrelsen Beslut, varigenom den regionala har fastställt utgången av val eller valnämnden har fastställt utgången av förrättning för utseende val eller förrättning för av av av efterträdare för fullmäktige eller utseende efterträdare för fullav av ytterligare suppleant, får över- mäktige eller av ytterligare supklagas hos valprövningsämnden. pleant, får överklagas hos val- Ett beslut får överklagas av den prövningsämnden. som enligt röstlängd var röstbe- Ett beslut får överklagas den av rättigad vid valet den enligt röstlängd röstbesamt av som som var enligt beslut av länsstyrelsen över rättigad vid valet samt den av som anmärkning mot röstlängden var enligt beslut Skattemyndigheten av utesluten från rösträtt. Det får i ärende sägs i 4 kap. 4 § som också överklagas av ett parti vallagen 1972620 utesluten som var har deltagit i valet. från rösträtt. Det får också över- Skrivelsen med överklagandet klagas ett parti har deltagit av som skall ges in till länsstyrelsen och i valet. vara denna till handa inom tio Skrivelsen med överklagandet dagar efter det att valet eller skall in till den regionala ges förrättningen avslutades. Har skri- valnämnden och denna till vara velsen kommit in till valprövning- handa inom tio dagar efter det att snämnden före överklagandetidens valet eller förrättningen avslutautgång, skall den omständigheten des. Har skrivelsen kommit in till att inlagan kommit in till läns- valprövningsnämnden före överstyrelsen först därefter dock inte klagandetidens utgång, skall den föranleda att överklagandet inte omständigheten att inlagan kommit tas upp till prövning. Valpröv- in till den regionala valnämnden ningsnämnden prövar om skri- först därefter dock inte föranleda velsen har kommit in i rätt tid. att överklagandet inte tas upp till Snarast möjligt efter överkla- prövning. Valprövningsnåmnden gandetidens utgång skall läns- prövar om skrivelsen har kommit styrelsen samtidigt kungöra samt- in i rätt tid. liga överklaganden och sända skr-

l Senastelydelse 19911655.

66 Författningsförslag SOU 1992 108

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ivelsema till valprövningsnâmn- Snarast möjligt efter överkladen. Kungörelsen införs i ortstid- gandetidens utgång skall den ning inom den kommun som regionala Valnämnden samtidigt församlingen ingår I kungörel- kungöra samtliga överklaganden sen anges viss kort tid inom vilken och sända skrivelserna till valförklaring över överklagandena prövningsnämnden. Kungörelsen skall ha kommit in till valpröv- införs i ortstidning inom den ningsnåmnden. Länsstyrelsen skall kommun som församlingen ingår dessutom skyndsamt inkomma till I kungörelsen anges viss kort tid valprövningsnåmnden med ytt- inom vilken förklaring över Överrande över överklagandena. Be- klagandena skall ha kommit in till stämmelserna i 27 och 28 §§ valprövningsnämnden. Den regioförvaltningslagen 1986 nala Valnämnden skall dessutom 223 om omprövning av beslut skyndsamt inkomma till valprövskall inte tillämpas. ningsnämnden med yttrande över Den som vill överklaga har rätt överklagandena. Bestämmelserna att hos länsstyrelsen genast i 27 och 28 §§ förvaltningslagen utdrag ur protokoll eller annan 1986223 omprövning av om handling över förrättningen. beslut skall inte tillämpas. Den som vill överklaga har rätt att hos den regionala valnämnden genast utdrag ur protokoll eller annan handling över förrättningen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993 när det gäller 19, 36 och 37 §§, den 1 januari 1994 när det gäller 8 § och den l november 1994 när det gäller 4 a, 4 13 22, 23, 30, 32, 35, 42, 42 43, 50 a, a, och 51 §§.

SOU 1992108 F örfattningsförslag

3 Förslag till

Lag om ändring i folkomröstningslagen

1979369 Härigenom föreskrivs i fråga folkomröstningslagen 1979369, om dels att i 12 och 14, och 15 §§ ordet länsstyrelse i olika böjningsformer skall bytas ut mot regionala valnämnden i motsvarande form, dels att ll, 16 och 17 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Central valmyndighet i Central valmyndighet i som avses som avses 1 kap. 2 § vallagen 1972620 är l kap. 2 § vallagen 1972620 är också central myndighet för folk- också central myndighet för folkomröstning. omröstning. Regional valnämnd som sägs i 1 kap. 2 § samma lag är regional myndi ghet för folkomrösrning.

För folkomröstnings genomförande inom varje kommun valnämnd svarar som avses i 3 kap. vallagen 1972620. När folkomröstning förrättas i När folkomröstning förrättas i samband med val till riksdagen samband med val till riksdagen tjänstgör de valförrättare har tjänstgör de valförrättare har som som utsetts enligt 3 kap. 4 § vallagen utsetts enligt 3 kap. 4 § vallagen också som omröstningsförrättare. också omröstningsförrättare. som Inför folkomröstning utser Inför folkomröstning annan annan utser Valnämnden för varje omröst- den kommunala Valnämnden för ningsdistrikt minst fyra varje omröstningsdistrikt minst personer att vid omröstningen tjänstgöra fyra att vid omröstningen personer som omröstningsförrättare i dis- tjänstgöra omröstningsförsom triktet. Vad i 3 kap. vallagen rättare i distriktet. Vad i 3 som som föreskrivs om valförrättare till- kap. vallagen föreskrivs valom ämpas beträffande särskilt utsedd förrättare tillämpas beträffande omröstningsförrättare.

Senaste lydelse av 17 § 1982413

68 Fwfattrtingsförslag SOU 1992 108

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

särskilt utsedd omröstningsförrättare.

Rösträtt vid folkomröstning tillkommer den är röstberättigad vid val som till riksdagen. Frågan huruvida rösträtt enligt Frågan huruvida rösträtt enligt första stycket föreligger avgörs första stycket föreligger avgörs grundval före omröstningen grundval av en före omröstningen av en upprättad röstlängd. Allmän och upprättad röstlängd. Allmän och särskild röstlängd enligt 4 kap. särskild röstlängd enligt 4 kap. vallagen 1972620 länder till vallagen 1972620 länder till efterrättelse. Bestämmelserna i 4 efterrättelse. Bestämmelserna i 4 kap. 6 8 § tredje stycket, 9 och kap. 16 och 18 §§ samma 18 §§ lag talan mot lag talan mot beslut om rättelsamma om om beslut anmärkning röst- röstlängd i samband med över mot se av längd respektive talan mot beslut besvär över val skall gälla även i rättelse röstlängd i samband fråga besvär över folkomröstom av om med besvär över val skall gälla ning. även i fråga besvär över folom komröstning. När omröstning äger skall särskild röstlängd vara tillgänglig i run1, omröstningslokalen ñr det distrikt avses i 4 kap. 20 § vallagen. som

11§

Rösterna räknas preliminärt i Rösterna räknas preliminärt i omröstningslokal och hos val- omröstningslokal och hos den Därvid tillämpas bestäm- kommunala Valnämnden. Därvid melserna i 13 kap. vallagen tillämpas bestämmelserna i 13 1972620. Har omröstning för- kap. vallagen 1972620. Har rättats samtidigt med val till riks- omröstning förrättats samtidigt dagen, sker den preliminära röst- med val till riksdagen, sker den räkningen gemensamt för preliminära rösträkningen gemenomröstningen och valet såvitt gäller samt för omröstningen och valet åtgärder i 13 kap. 3- såvitt gäller åtgärder avses i som avses som 5 §§ nämnda lag. 13 kap. 3-5 §§ nämnda lag. Vid räkningen ordnas röstsedlama i efter meningsyttring. Blanka grupper röstsedlar bildar Antalet röstsedlar inom varje grupp räknas en grupp. och antalet antecknas i protokollet. Röstsedlarna läggs därefter gruppvis in i särskilda omslag. På omslagen antecknas vilken röstsedlar grupp omslaget innehåller och röstsedlamas antal.

SOU 1992 108 Författningsförslag 69

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Vid rösträkning hos valnämnd Vid rösträkning hos kommunal används en urna för varje om- valnämnd används för en urna röstning och ñr varje område som varje omröstning och för varje bildar en valkrets vid val av kom- område bildar valkrets vid som en munfullmäktige. val kommunfullmäktige. av

l6§

Talan mot beslut, varigenom centrala valmyndigheten fastställt utgången av folkomröstning, förs hos valprövningsnämnden besvär. Begenom svären prövas av valprövningsnämnden i den sammansättning denna hade vid tiden för omröstningen. I fråga sådan talan tillämpas i övrigt beom stämmelserna i 15 kap. 4 § tredje och fjärde styckena vallagen 1972 1620 om besvär riksdagen samt 6 och 9 §§ kapitel. som avser samma Talan får föras av den som Talan får föras den av som enligt röstlängd var röstberättigad enligt röstlängd röstberättigad var vid folkomröstningen samt den vid folkomröstningen samt den av av som enligt beslut av länsstyrelsen enligt beslut sägs i 4 som som över anmärkning mot röstlängden kap. 4 och 16 §§ vallagen 1972 var utesluten från rösträtt. Talan .620 utesluten från rösträtt. var får också föras ett parti eller Talan får också föras ett parti av en av kampanjkommitté har verkat eller kampanjkommitté har som en som för något av de förslag som om- verkat för något de förslag av som röstningen har gällt. omröstningen har gällt.

l7§

Hari den verksamhet för förberedande och genomförande folkomröstav ning, för vilken myndighet svarar, förekommit avvikelse från föreskriven ordning eller har någon hindrat omröstningen, förvanskat avgivna röster eller otillbörligen verkat vid omröstningen något annat sätt, skall valprövningsnämnden, om det med fog kan antas att vad har förekomsom mit har inverkat utgången omröstningen, vid prövning besvär av av över omröstningen upphäva denna i den omfattning behövs och som förordna om ny omröstning beträffande ett eller flera områden som bildar valkrets vid val av kommunfullmäktige eller, rättelse kan om åstadkommas genom förnyad rösträkxiing, uppdra åt centrala valmyndigheten att vidta sådan rättelse. Förordnande omröstning får dock, om ny såvitt gäller rådgivande folkomröstning, meddelas endast vad om som förekommit kan ha lett till att resultatet folkomröstningen har blivit av missvisande med hänsyn till omröstningens ändamål. Om enligt bestämmelse i lag talan mot visst beslut inte får föras eller skall föras i särskild ordning, får omständighet med beslutet som avses inte åberopas vid besvär som avses i denna paragraf.

70 Författningsförslag SOU 1992108

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Att bestämmelserna i 4 kap. Att beståmmelsema i 4 kap. 6 8 § tredje stycket och 18 § 6 § och 18 § första stycket vallaförsta stycket vallagen 1972620 gen 1972620 om talan i samom talan i samband med besvär band med besvär över val mot över val mot länsstyrelses beslut skattemyndighets respektive cenöver anmärkning mot röstlängd trala valmyndighetens beslut om eller om rättelse av allmän röst- rättelse av röstlängd skall tillämlängd skall tillämpas i fråga om pas i fråga om besvär över folbesvär över folkomröstning följer komröstning följer av 5 § andra av 5 § andra stycket. stycket.

Denna lag träder i kraft den l januari 1994 när det gäller 16 och 17 och den l november 1994 när det gäller ll, 12 och 14, och 15 §§.

SOU 1992 108 Författningjörslag 71

Förslag till Lag om ändring i lagen 1990 1536 om folkbok-

föringsregister

Härigenom ñreskrivs att 3 och 7 §§ lagen 19901536 folkbokom föringsregister skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Ett lokalt folkbokföringsregister Ett lokalt folkbokföringsregister får användas för får användas ñr samordnad registerföring samordnad registerföring av av identifieringsuppgifter för fysiska identifieringsuppgifter för fysiska personer och av andra folkbok- och andra folkbokpersoner av föringsuppgifter, föringsuppgifter, 2. handläggning folkbokfö- handläggning folkbokföav av ringsårenden enligt folkbok- ringsärenden enligt folkboksom som föringslagen 1991481 eller föringslagen 1991481 eller annan lag eller förordning prövas annan lag eller förordning prövas av Skattemyndigheten, Skattemyndigheten, av framställning av personbevis framställning personbevis av och andra registerutdrag, och andra registerutdrag, 4. tillhandahållande folkbok- 4. tillhandahållande folkbokav av föringsuppgifter som myndigheter föringsuppgifter myndigheter som behöver för att fullgöra sin verk- behöver för fullgöra sin verkatt samhet, samhet, uttag av folklängder och andra uttag folklängder och andra av samlingar av uppgifter för förva- samlingar uppgifter för förvaav ring hos statliga myndigheter, ring hos statliga myndigheter, 6. planering och tillsyn folk- planering och tillsyn folkav av bokföringsverksamheten. bokföringsverksamheten,

upprättande av röstlängden

Det centrala referensregistret får Det centrala referensregistret får användas för ändamål som anges användas för ändamål som anges i2§2,3,50ch6. i2§2,3,5,60ch

72 Författningsförslag SOU 1992108

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Det centrala referensregistret får Det centrala referensregistret får innehålla uppgifter innehålla uppgifter om personer om personer är eller har varit folkbokförda är eller har varit folkbokförda som som i landet eller annars tilldelats i landet eller som annars tilldelats som För sådan personnummer. För en sådan personnummer. en får personnummer person får anges personnummer person anges och grunden ñr och grunden för personnummerpersonnummertilldelningen samt de uppgifter tilldelningen samt de uppgifter senast registrerats enligt 6 § som senast registrerats enligt 6 § som första stycket 2 och 11 med första stycket 2 och ll med uppupplysning det lokala register från lysning det lokala register från om om vilket uppgifterna har hämtats. vilket uppgifterna har hämtats. För en person som avregistrerats från ett lokalt register på grund av utflyttning till utlandet får också uppgift om svenskt medanges borgarskap.

Denna lag träder i kraft den l mars 1993.

SOU 1992 108 Författningsföfslâg 73

5 Förslag till

Lag om försöksverksamhet vid de allmänna valen

år 1994

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Efter samråd med länsstyrelsen och den kommunala Valnämnden får

centrala valmyndigheten, försöksverksamhet i viss kommun, medge

som undantag från beståmmelsernai 3 kap. 3 och 4 §§, 8 kap. l - 10 13 och 15 §§, 9 kap. 1 och 5 §§, samt 13 och 14 kap. vallagen - - 1972620 omtryckt 199195 vid de ordinarie valen till riksdag,

landstings- och kommunfullmäktige skall hållas år 1994. Beslut

som om

sådant undantag når det gäller 14 kap. 3 och 7 vallagen skall dock

meddelas av regeringen. Efter samråd också med posten får centrala valmyndigheten, som sådan försöksverksamhet, bestämma att den kommunala Valnämnden skall ansvara för den röstmottagning sågs i 10 kap. 2 § tredje som stycket samma lag.

2 § De närmare förskrifterna försöksverksamhetens genomförande om meddelas av centrala valmyndigheten.

Denna lag träderi kraft den 1 juli 1993

SOU 1992108 Föfattrzingsförslag

6 Förslag till

Lag om brevröstning i Schweiz

Härigenom föreskrivs följande.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Vid 1991 års ordinarie val till Vid 1994 års ordinarie val till riksdagen och det samtidiga valet riksdagen och det samtidiga valet av landstingsledamöter och kom- landstingsledamöter och komav munfullmäktige samt vid extra val munfullmäktige vid val samt extra till riksdagen och folkomröstning till riksdagen och folkomröstning som infaller före 1994 års motsva- infaller före 1997 års som motsvarande val får röstberättigade rande val får röstberättigade som som vistas i Förbundsrepubliken Tysk- vistas i Schweiz rösta genom att land eller Schweiz rösta genom att sända sina valsedlar till den komfrån samma land sända sina val- munala Valnämnden med posten sedlar till Valnämnden med posten brevröstning. brevröstning. Vid brevröstning tillämpas bestämmelsernai vallagen 1972620, om inte annat följer denna lag. av

Brevröstning skall till följande sätt. Väljaren lägger för varje val Väljaren lägger för varje val själv sin valsedel i ett inner- själv in sin valsedel i valkuett kuvert. I närvaro två vittnen I närvaro två vittnen av vert. av lägger han sedan iordningställda lägger han sedan in iordningställda innerkuvert i ett ytterkuvert för valkuvert i ytterkuvert för ett brevröstningsförsändelse och brevröstningsförsändelse och tillsluter detta. Därefter skriver tillsluter detta. Därefter skriver väljaren ytterkuvertet för- väljaren ytterkuvertet fören en säkran heder och samvete att säkran på heder och samvete att han gjort detta sätt och han gjort detta och att sätt att försändelsen har ställts i ordning i

Som gällande lydelse har lagen 1991189 om brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland och Schweiz tagits upp.

76 Författningvörslag SOU 1992 108

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Förbundsrepubliken Tyskland försändelsen har ställts i ordning i respektive Schweiz. Vidare anger Schweiz. På ytterkuvertet skall han på ytterkuvertet dels den dag väljaren också anteckna sitt per-

då brevröstningsförsändelsen har sonnummer. Vittnena intygar

gjorts i ordning, dels sitt person- skriftligen att väl jaren egenhändigt Vittnena intygar skrift- undertecknat försäkran samt att de nummer. ligen att väljaren egenhändigt inte känner till något förhållande undertecknat försäkran samt att de strider mot de uppgifter som inte känner till något förhållande väljaren lämnat ytterkuvertet. strider mot de uppgifter Vittnenas adresser anges på yttersom väljaren lämnat ytterkuvertet. kuvertet. Vittnena skall ha fyllt 18 Vittnenas adresser ytter- år. Väljarens make eller barn eller anges kuvertet. Vittnena skall ha fyllt 18 makens barn får inte vara vittne. år. Väljarens make eller barn eller makens barn får inte vara vittne. Sedan brevröstningsförsändelsen har gjorts i ordning enligt andra stycket lägger väljaren in försändelsen tillsammans med sitt röstkort i ett omslagskuvert och tillsluter detta. Därefter lämnas försändelsen för postbefordran till Valnämnden i den kommun där väljaren är upptagen i allmän röstlängd eller, väljaren är upptagen i särskild röstlängd, till om Valnämnden i den kommun inom vilken den vallokal är belägen där den särskilda röstlängden enligt 4 kap. 20 § vallagen 1976620 skall finnas tillgänglig. Vid val till riksdagen, vid val i Vid val till riksdagen, vid val i hela landet landstingsledamöter hela landet av landstingsledamöter av och kommunfullmäktige och vid och kommunfullmäktige och vid folkomröstning får brevröst- en folkomröstning får brevrösten ningsförsändelsen iordning- ningsförsändelsen vara iordningvara gjord tidigast 24 dagar före valda- gjord tidigast 24 dagar före valdaoch skall senast dagen gen och skall avges senast dagen gen avges före valdagen. Vid extra val till före valdagen. Vid extra val till riksdagen och vid folkomröstning riksdagen och vid folkomröstning samtidigt med sådana val får samtidigt med sådana val får brevröstningsförsändelsen vara brevröstningsförsändelsen vara iordninggjord tidigast 20 dagar iordninggjord tidigast 20 dagar före valdagen. Försändelsen skall före valdagen. Väljaren skall på avgiven den dag då den är ytterkuvertet intyga att han inte anses poststämplad. Brevröstningsför- ställt i ordning försändelsen tidisändelsen bör lämnas för postbe- gare än vad som nu har sagts. fordran i så god tid att den kan Försändelsen skall anses avgiven beräknas Valnämnden till den dag då den är poststämplad. vara handa senast andra dagen efter Brevröstningsförsändelsen bör valdagen. lämnas för postbefordran i så god tid att den kan beräknas den vara kommunala Valnämnden till handa senast andra dagen efter valdagen.

SOU 1992 108 Författningsförslag 77

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3§

Vid varje tillfälle då brevröstningsförsändelser kommer in till Valnämnden skall antalet antecknas i ett särskilt protokoll. I väntan den offentliga förrättningen för preliminär rösträkning skall försändelserna förvaras på ett betryggande sätt.

4§

Granskning och rösträkning skall i fråga brevröstningsförsändelser om ske vid den offentliga förrättning i 13 kap. 9 § vallagen som avses 1972620. Sedan de åtgärder i paragrafs första som anges samma stycke har vidtagits, skall brevröstningsförsändelsema granskas följande sätt.

Granskningen inleds med att Granskningen inleds med

att

inkomna omslagskuvert med inkomna omslagskuvert med breVf

brevröstningsförsändelser räknas, röstningsförsändelser räknas, varefter antalet antecknas i pro- varefter antalet antecknas i protokollet. Därefter granskas tokollet. Därefter granskas om- om

slagskuvenen. Därvid kontrolleras slagskuverten. Därvid kontrolleras

att att omslagskuvertet inte har blivit omslagskuvertet inte har blivit öppnat efter tillslutandet, öppnat efter tillslutandet, 2. omslagskuvertet har avlämnats omslagskuvertet har avlämnats för postbefordran i Förbunds- för postbefordran i Schweiz, republiken Tyskland ellerSchweiz, brevröstningsförsändelsen inte brevröstningsförsändelsen inte har avgetts än dagen före senare har än dagen före valdagen. avgetts senare valdagen. l de fall då de nämnda kraven är uppfyllda, behandlas omslagskuvertet det sätt som föreskrivs i 5 I annat fall läggs omslagskuvertet åt sidan. Omslagskuvert har lagts åt sidan läggs därefter in i eller som ett flera särskilda omslag som förseglas och förses med anteckning inneom hållet.

5§

När kontrollen enligt 4 § är När kontrollen enligt 4 § är av- avslutad, öppnas de omslagskuvert slutad, öppnas de omslagskuvert som inte har lagts sidan. Där- inte har lagts åt sidan. Därsom efter kontrolleras att efter kontrolleras att omslagskuvertet innehåller omslagskuvertet innehåller väljarens röstkort, väljarens röstkort,

78 Författningsförslag SOU 1992 108

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2. väljare inte har avgivit 2. samma väljare inte har avgivit samma sådant fönsterkuvert i sådant fönsterkuvert som avses i som avses 13 kap. 3 § första stycket vallagen 10 kap. 6 a § tredje stycket och 1972620 eller än brev- 13 kap. 3 § första stycket vallagen mer en röstningsförsändelse, 1972620 eller mer än en brev- 3. väljaren är röstberättigad i röstningsförsändelse, valdistriktet, 3. väljaren är röstberättigad i 4. väljaren inte röstat i vallokalen kommunen, under valdagen. 4. väljaren inte röstat i den vallokal där han är upptagen i röstlängd under valdagen. I de fall då de nämnda kraven är uppfyllda, behandlas ytterkuvertet på det sätt föreskrivs i 6 I annat fall läggs ytterkuvertet tillsammans som med väljarens röstkort åter in i omslagskuvenet, som läggs åt sidan. Omslagskuvert har lagts åt sidan läggs därefter in i ett eller flera som särskilda omslag förseglas och förses med anteckning om innehållet. som

När kontrollen enligt 5 § är När kontrollen enligt 5 § är avavslutad, granskas ytterkuverten till slutad, granskas ytterkuverten till de valförsändelser som inte har de valförsändelser som inte har lagts sidan. Därvid kontrolleras lagts åt sidan. Därvid kontrolleras att försändelsen är i föreskrivet att försändelsen är i föreskrivet skick och har gjorts i ordning skick och att ytterkuvertet är inom föreskriven tid samt att tillslutet. Därefter öppnas ytterkuytterkuvertet är tillslutet. Därefter vertet. Valkuverten granskas. bryts ytterkuvertet. Innerkuverten Därvid kontrolleras att de är av granskas. Därvid kontrolleras att föreskriven beskaffenhet, att de föreskriven beskaffenhet, väljaren har ställt i ordning endast är av att väljaren har ställt i ordning ett valkuvert för varje val och att endast ett innerkuvert för varje val valkuverten inte är försedda med och att innerkuverten inte är för- obehörig märkning. Godkända sedda med obehörig märkning. valkuvert läggs i urnoma. I sam- Godkända innerkuvert läggs i band därmed antecknas vid väll samband därmed jarens namn i röstlängden att han urnoma. antecknas vid väljarens namn i har utövat sin rösträtt. röstlängden att han har utövat sin Föreligger någon brist eller felrösträtt. aktighet i ett hänseende som val- Föreligger någon brist eller fel- nämnden skall kontrollera enligt aktighet i ett hänseende som val- första stycket, skall det eller de nämnden skall kontrollera enligt bristfälliga kuverten tillsammans första stycket, skall det eller de med väljarens röstkort och ytterbristfälliga kuverten tillsammans kuvertet åter läggas in i omslagsmed väljarens röstkort och ytter- kuvertet. Detsamma gäller, om ett

SOU 1992 108 F ovfattningsförslag 79

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

kuvertet åter läggas i omslags- valkuvert är eller det inte tomt om kuvertet. Detsamma gäller, ett klart framgår kuvert inom att ett innerkuvert âr tomt eller det nehåller valsedel. Omslagskuom en inte klart framgår att ett kuvert läggs i sin in i verten tur ett eller innehåller valsedel. Omslags- flera omslag förseglas en som och kuverten läggs i sin tur i förses med anteckning ett om inneeller flera omslag förseglas hållet. som och förses med anteckning om innehållet.

Avgivna röster skall räknas tillsammans med de röster i 13 som avses kap. 9 § andra stycket vallagen 1972620.

Denna lag träder i kraft den l juli 1993.

SOU 1992 108 Inledning 81

1 Inledning

1.1 Direktiven,

m.m.

Utredningens ursprungliga direktiv Dir 199113 innefattar ett uppdrag att anpassa valförfarandet till beslutade och planerade förändringar inom bl.a. områdena för folkbokföring och regional skatteförvaltning samt till den tekniska utvecklingen inom framför allt ADB-området. Utredningen har därvid getts stor frihet de frågor att ta upp som man anser behöver övervägas inom ramen för översynen. I direktiven exemplifieras vissa valtekniska frågor i mera egentlig mening utredningen bör söka lösa som såsom reglerna om röstlängder och röstkort, själva röstningsförfarandet, rösträkning, rapportering och slutlig sammanräkning. Mot bakgrund av detta skall utredningen bilda sig en uppfattning hur lämplig om en framtida organisation bör ut samt föreslå de ändringar behövs. se som Den 2 april 1992 fick utredningen tilläggsdirektiv Dir 199249. Dessa innebär att utredningen också skall undersöka möjligheten att underlätta för utlandssvenskarna att använda sig den rösträtt de av principiellt är tillerkända. Enligt tilläggsdirektiven kan det nämligen till följd av de komplicerade reglerna anmälan till särskild röstlängd och om röstmottagning svenska utlandsmyndigheter förenat med vara betydande svårigheter för en svensk medborgare är bosatt utomlands som att rösta. Exempel åtgärder som enligt tilläggsdirektiven kan övervägas är att förändra systemet med särskilda röstlängder med tillhörande ansökningsförfarande eller att utvidga möjligheterna till brevröstning. Utredningen har i sitt arbete att beakta direktiven Dir. 19845 angående utredningsförslagens inriktning. Enligt dessa direktiv skall alla förslag kunna genomföras med oförändrade eller minskade resurser. Vidare har utredningen att beakta direktiven Dir. 198843 innebär som att EG-aspekten skall beaktas i utredningsverksamheten liksom direktiven Dir. 199250 beträffande redovisning de regionalpolitiska konseav kvenserna utredningsförslag. av Från Justitiedepartementet har till utredningen överlämnats RSV en av upprättad PM daterad 1989-06-16 angående erfarenheterna från m.m. 1988 års val och en PM daterad 1990-02-22 angående förändringsbehov och utvecklingsmöjligheter inom valadministrationen. Från Justitiedepartementet har också överlämnats en skrivelse från Göteborgs kommun angående utseende av suppleanter för kommunfullmäktige jämte de remissvar som av departementet inhämtats i frågan. Justitiedepartementet

82 Inledning SOU 1992 108

har också överlämnat framställning från Linköpings kommun en angående begränsning den s.k. ångerröstningen och en framställning av från Täby kommun angående ett förbättrat skydd för valhemligheten. Till utredningen har av RSV överlämnats en skrift från Sollentuna kommun angående översyn reglerna kring brevröstningen samt en till av RSV inkommen skrivelse angående mandatfördelningen efter val till landstingsfullmäktige.

1.2 Utredningsarbetet

Beträffande utredningsarbetet kan följande sägas. Utredningen har anordnat hörning rörande utredningsuppdraget en med representanter från riksdagspartierna samt vissa länsstyrelser, skattemyndigheter och kommuner. Utredningen har följt det arbete som bedrivs av Personvalskommittén, Postlagsutredningen och den parlamentariska beredningen av frågan om en ny valkretsindelning i Skåne. Under utredningsarbetet har utredningen samarbetat med RSVs valenhet som varit utredningen behjälplig med att ta fram bakgrundsmaterial och ekonomiska beräkningar. Posten har biträtt utredningen med en redovisning av poströstningen vid septembervalen år 1991, se bilaga 4. I en skrivelse till regeringen den 11 november 1991 hemställde utredningen att regeringen skulle uppdra åt RSV att genomföra en förstudie som underlag för en bedömning av kostnaderna för utveckling av framtida ADB-stöd för valadministrationen. Detta uppdrag redovisades av RSV den april 1992. För diskussion av utredningsuppdraget vad avser den framtida valorganisationen regional nivå har utredningen haft kontakter med företrädare för Statskontoret. På utredningens uppdrag har en arbetsgrupp bestående av ADB-samordnaren Lars-Gunnar Karlsson, förste länsassessom Clas-Herman Scheutz, avdelningsdirektören Margareta Fransson från länsstyrelsen i Växjö samt byrâdirektören Jan Heimfors från länsstyrelsen i Kalmar utarbetat en skiss angående länsstyrelsernas framtida möjligheter att administrera de allmänna valen. För att en uppfattning om den pågående utvecklingen av elektroniskt stöd i valförfarandet i vissa andra länder har den särskilde utredaren, Hans-Eric Holmqvist, experterna Lennart Berg och Gunnar Lavett samt utredningens sekreterare Ulla Nilsson gjort studiebesök i Norge. Hans-Eric Holmqvist, Lennart Berg och Ulla Nilsson har också gjort studiebesök och i USA. Hans-Eric Holmqvist och Ulla Nilsson har dessutom besökt Belgien. Vid dessa studiebesök har representanterna för utredningen också träffat representanter för resp. lands valorganisationer för att diskutera den pågående utvecklingen av tekniska hjälpmedel i valförfarandet i dessa länder.

SOU 199200 Inledning 83

1.3 Utredningens fortsatta arbete

De förslag nu lämnar innefattas i den tekniska och administrativa översyn som vårt uppdrag avser. Enligt våra direktiv skall den slutliga beredningen av valfrågorna göras under parlamentarisk medverkan. En fråga som bör behandlas under sådan medverkan är frågan utom jämningsmandat i de kommunala valen. En sådan fråga är hur l annan administrationen av de kyrkliga valen skall utföras och hur kostnaderna för detta bör ñrdelas.

Vi har i avsnitt 7 lämnat förslag till ändringar när det gäller framställning m.m. av de allmänna och särskilda röstlängderna. I det fortsatta arbetet bör man undersöka det är möjligt att ännu längre och om införa ett system med flytande tidpunkter vid framställning av röstlängdema. En sådan lösning har den fördelen att de röstlängder som kommer till användning vid t.ex. extra val kommer aktualiserade att vara när det gäller personer som har flyttat En fråga bör m.m. annan som utredas närmare är möjligheterna att överklaga ett beslut att om en person inte tagits upp i röstlängd. Ett sådant beslut får enligt nuvarande bestämmelser och med det system som vi föreslår detta betänkande, inte överklagas särskilt. Däremot har den uteslutits från rösträtt som genom ett sådant beslut rätt att överklaga utgången i valet. I praktiken finns det

l

i sådana fall bara en instans som prövar väljarens rätt att tas i

l upp

röstlängden. Den som inte tas i röstlängd grund att han l upp av

l felaktigt inte finns upptagen i folkbokföringen torde inför nästa val kunna

r till stånd rättelse enligt de regler gäller i folkbokföringslagen en som

l

1991481. Hur vallagens regler förhåller sig till folkbokföringslagens möjligheter att ett beslut folkbokföring överprövat och rättat bör om l också klargöras. I betänkandet lämnar vi förslag ökar insynen i den regionala som

i

valadministrationen förslaget regional valnämnd. Vissa genom om en av de principiella resonemang som fört fram till detta förslag kan också oss tillämpas den centrala nivån. Frågan kan bli föremål för förnyat

övervägande i det fortsatta arbetet

En annan fråga som också bör beredas under parlamentarisk medl verkan är frågan ångerröstning eller dubbelröstning. Med dessa om l begrepp den rätt finns för väljare röstat på

l avses som en som posten att

ändå lämna en röst i vallokalen. Denna möjlighet utnyttjades halvt av annat tusental väljare vid septembervalen år 1991. En följd av denna rätt l är att de poströster som distribuerats till vallokalerna och skall som räknas där, inte kan läggas ner i valurnan förrän röstningen avslutats i

i vallokalen. När vallokalen stängts för röstning måste alla poströster

l läggas i innan den preliminära rösträkningen I ner urnan kan börja. Denna hantering gör att det preliminära resultatet försenas och är också ett hinder mot en ökning valdistriktens storlek. Vi har dock inte ansett av oss kunna behandla denna fråga i nuvarande utredningsskede. Denna fråga bör i stället beredas under parlamentarisk medverkan.

84 Inledning SOU 1992 108

Vårt uppdrag i omfattar också att göra språklig och redaktionell en översyn vallagen. Denna översyn kan fullföljas först när vallagens av materiella innehåll setts över.

SOU 1992108 Allmänt valsystemet,.. 85 om

2 Allmänt

om valsystemet och valför-

farandet

2.1 Allmänna för

utgångspunkter valsystem

I våra direktiv framhålls att förfarandet vid val måste fylla högt ställda anspråk på tillförlitlighet. Valen måste ske under former som garanterar valhemligheten. Valförfarandet måste dessutom smidigt och enkelt. vara För att ge en bakgrund till de följande kring resonemangen en framtida valorganisation vill här utveckla detta något och m.m. redovisa några viktiga utgångspunkter när det gäller valsystem och valförfaranden i allmänhet. Grunden för hela valsystemet år ett förverkligande folksuveråniteav tens princip. Av grundläggande betydelse politisk-demokratisk ur synvinkel är att valsystemet, däri inbegripet valorganisationen, är uppbyggt så att den i sig skänker legitimitet valets resultat. Med legitimitet i detta sammanhang att systemet år uppbyggt så menas att medborgarna känner förtroende för detta och därmed också tilltro till att valets resultat är riktigt. Legitimiteten är ett övergripande mål når det gäller valförfarandet. För att ett valsystem skall uppnå detta kan ett antal krav formuleras. Ett första och absolut grundläggande krav är att systemet måste vara säkert. I detta ligger att reglerna är sådana att de hindrar manipulation valresultaten. Även när det gäller den organisation av som ansvarar för valens genomförande bör risken för manipulation inifrån elimineras. Detta gäller såväl central manipulation manipulation som annan av valresultatet. I vårt land har risken för central manipulation inte haft en någon realitet. I stater med osäkra demokratiska system år detta emellertid ett ston problem. Kravet på säkerhet och förutsägbarhet gäller givetvis också oavsiktlig påverkan t.ex. slarv eller olyckshändelgenom se. En annan viktig förutsättning är att valsystemet är rättssäkert. Ur väljarens perspektiv innebär det inbyggda styr- och kontrollmekanismer kring de myndighetsâtgärder valet föranleder. Detta gäller som t.ex. frågor om röstlångd, kandidatanmålan Dessutom bör regelverket m.m. vara förutsägbart i den meningen att medborgarna skall känna att valresultatet överensstämmer med de regler gäller. När det gäller som valorganisationen bör den fungera så likformigt möjligt. Detta som utesluter inte att organisationen kan uppbyggd på olika sätt, t.ex. vara

86 Allmänt valsysterrtet... SOU 1992108 om

med anpassning till lokala olikheter. Kravet på likfonnig funktion innebär tvärt ett krav sådan anpassning. Ur rättssåkerhetssynpunkt är om en det också viktigt att medborgarna vet som är huvudman och har det vem slutliga ansvaret för valens genomförande. Likformigheten har betydelse när det gäller rättssäkerheten också rent allmänt när det gäller men medborgarnas möjligheter att ha insyn i förfarandet. Slutligen år det stor betydelse att valförfarandet ger förutsättningar av administration och hantering. Detta gäller både personella

för en efektiv

lokaler och utrustning. Valorganisationen bör därför vara resurser, uppbyggd så att det går att ett riktigt valresultat snabbt och billigt. Effektiviteten kan uppnås olika sätt. När det gäller processer med många upprepningar av samma moment i stora serier, kan det te sig fördelaktigt att centralisera verksamheten. Det gäller i synnerhet om kräver mycket stora investeringar. Rör det sig i stället om en processen verksamhet där varje moment är unikt och där anpassning till lokala mer förhållanden är viktigt torde en decentralisering vara ett bättre sätt att uppnå effektivitet. Detta kräver dock att kostnadsansvaret också förs ned lägre nivå. Valsystemet innehåller processer av båda slag. Som ett exempel den första kategorin kan nämnas framställning av röstlängder och utskrift röstkort. Exempel det är bl.a. att skaffa vallokaler och av senare indelningen i valdistrikt. Valsystemet syftar till att säkerställa dessa krav olika sätt. Valförfarandets offentlighet är en viktig aspekt. Så är både den preliminära rösträkningen och den slutliga sammanräkningen offentlig. De politiska partiernas deltagande i den lokala valorganisationen syftar också till att kontrollera genomñrandet förtroendeav allmämia val. Detta ger dels de valda en möjlighet till insyn och kontroll dels en kontroll genom partsbalans. Denna insyn skulle i vårt valsystem kunna utvecklas såväl central som regional nivå.

2.2 Valsystemet

De grundläggande reglerna om Valsystemet finns i regeringsformen omtryckt 1988 1444 och kommunallagen 1991900. Detaljerade regler om valförfarandet finns in vallagen 1972620 omtryckt 199195. Ordinarie val till riksdagen sker vart tredje år. Sådant val samt val i hela landet av ledamöter och ersättare i landstings- kommunresp. fullmäktige förrättas dag. Valdag är tredje söndagen i september. samma

2.2.1 Valkretsar vid val till riksdagen

Valen till riksdag, landstings- och kommunfullmäktige är proportionella. Detta innebär att partierna får en representation i den församling valet gäller i princip motsvarar deras andel rösterna. Vid riksdagsval som av

SOU 1992108 Allmänt valsystemenu. 87 om

tillämpas ett riksproportionellt valsystem vid fördelning av de 349 mandaten. Av dessa är 310 fasta valkretsmandat och 39 utjämningsmandat. Enligt 2 kap. l § vallagen skall för val till riksdagen riket indelas i 28 Valkretsar. Dessa överensstämmer i huvudsak med länsindelningen. Stockholm och Göteborgs kommuner utgör dock särskilda Valkretsar. Malmö, Helsingborg, Landskrona och Lunds kommuner utgör en valkrets fyrstadskretsen, Malmöhus län med undantag fyrstadsav

kretsen utgör en valkrets. Älvsborgs län är också delat i två Valkretsar, Älvsborgs läns södra valkrets.

resp. norra Inför riksdagsval fastställs antalet fasta valkretsmandat i varje valkrets. Valkretsen tillförs ett mandat för varje gång antalet röstberättigade som i Valkretsen är delbart med 1310 av alla röstberättigade i hela landet. Mandatfördelningen inleds med att de fasta valkretsmandaten fördelas mellan partierna efter valresultatet i Valkretsen. Därefter gör man en beräkning av hur de 349 mandaten skulle fördelats mellan partierna om hela landet utgjort valkrets. Skillnaden mellan det antal mandat en som ett parti då erhåller och antalet fasta valkretsmandat som partiet fått fylls ut med utjämningsmandat. Ett partis utjåmningsmandat tillförs sedan, ett efter ett, den valkrets där partiet har störst jämförelsetal. För varje mandat som ett parti erhåller utses riksdagsledamot samt ersättare för en honom. Principen om riksproportionalitet är emellertid inte helt genomförd. För att förhindra en långtgående partisplittring i riksdagen har systemet försetts med en spärr mot smâpartier. Endast partier fått 4 % som av rösterna i hela landet får delta i mandatfördelningen. Parti med färre röster får dock delta i fördelningen av fasta valkretsmandat i den valkrets där partiet fått minst 12% av rösterna.

2.2.2 Valkretsar vid val till landstings- och kommunfullmäktige

Vid val av kommunfullmäktige förekommer inga utjämningsmandat. Det finns inte heller någon småpartispärr. Indelningen av Valkretsar bestäms av kommunfullmäktige. För att vara bindande skall beslutet indelning om i Valkretsar prövas och fastställas länsstyrelsen. Det antal fullmäktige av som varje valkrets skall utse fastställs länsstyrelsen. av I landstingsvalen tillämpas ett valsystem typ i riksdagsav samma som valen. Landstingen är också indelade i valkretsar. En sådan valkrets bör enligt 2 kap. 6 § vallagen utfomias så att den kan beräknas komma att tilldelas minst åtta fasta valkretsmandat. Indelning Valkretsar bestäms av av landstinget skall prövas och fastställas länsstyrelsen. Av men av mandaten i landstinget är 910 fasta valkretsmandat och 110 utjämningsmandat. Också i landstingsvalen finns det småpartispärr. Det är bara en parti som fått minst 3% av rösterna i hela landstingskommunen får som delta i mandatfördelningen. Det är länsstyrelsen fastställer antalet som fasta valkretsmandat i varje valkrets.

88 Allmänt valsystemet... SOU 1992108 om

2.2.3 Registrering av partibeteckning

I 5 kap. vallagen finns bestämmelser registrering av partibeteckning om och anmälan kandidater. Genom registreringen får partiet ett visst av skydd för sin beteckning. Skyddet innebär att någon förväxlingsbar partibeteckning inte får registreras. För att partibeteckning skall registreras krävs följande. Partibeteckningen skall bestå av eller innehålla ord. Partiet skall inte utgöras underavdelning till politisk sammanslutning. Ansökan skall biträdas, vid registrering vid val till riksdagen, av minst l 500 röstberättigade medlemmar i hela riket. Den som biträder ansökan skall själv intyga att han eller hon är medlem i partiet. Vid registrering for val av ledamöter i landstings- resp. kommunfullmäktige skall ansökan biträdas av minst 100 resp. 50 medlemmar i det landsting eller den kommun för vilken registrering söks. Partibeteckningen skall inte kunna förväxlas med beteckning som redan är registrerad eller som tidigare begärts registrerad eller har avförts ur registret för högst fem år sedan efter namnbyte. Registrerad beteckning skall avföras ur registret, om partiet begär det, partiet inte vid två varandra följande val anmält kandidater, partiet underlåter att anmäla föreskrivet ombud. Registrering av partibeteckning för riksdagsval gäller även för landstingsoch kommunfullmäktigeval. Har partibeteckning registrerats för landstingsval gäller det också för val till kommunfullmäktige i kommuner inom landstinget. När det gäller anmälan av kandidater gäller följande. För val till riksdagen får varje parti anmäla minst fyra och högst femton personer för varje valkrets. För val till landsting får partiet anmäla minst fyra och högst trettio personer och för val till kommunfullmäktige minst fyra och högst tjugo personer. Skriftligt samtycke från varje anmäld kandidat skall bifogas ansökan. Saknas skriftligt samtycke från en kandidat och har det inte visats att kandidaten ändå givit sitt samtycke anses hans namn obefintligt anmälningshandlingen. För varje val upprättas lista över de kandidater partierna en som anmält. Denna lista tillhandahålls i vallokaler och andra röstningsställen. Ordningen för partiernas nominering av kandidater till de allmänna valen är inte reglerad i lag. Detta leder bl.a. till att väljarna har rätt att valsedeln ta upp vilken partibeteckning och vilka kandidater de vill. Denna fria nomineringsrätt är internationellt sett ovanlig företeelse. en

2.2.4 Valsedlar

Till valsedlar skall särskilda blanketter användas. För val till riksdagen används gula, för val av ledamöter i landsting blå och för val av ledamöter i kommunfullmäktige vita valsedlar. På valsedeln skall finnas

om

partibeteckning. Den bör dessutom innehålla eller flera namn en kandidater, valkretsbeteckning och uppgift det val för vilket sedeln om gäller. Partierna kan också anmäla kandidater i visst val. Valsedlar för ett parti skall första ha någon de kandidater partiet som namn av som anmält. Om en valsedel upptar mer än ett kandidatnamn, skall namnen upptas i följd efter varandra. Har partiet anmält kandidater skall som första namn på valsedel upptas anmäld kandidat. Den i övrigt en som finns på valsedeln behöver inte godkänna att han förts denna. upp Enligt 9 kap. 6 § och 10 kap 5a § vallagen skall i lokal där röstning äger rum väljarna för varje val ha tillgång till partimarkerade valsedlar som försetts med valbeteckning, d.v.s valsedlar där partiets finns namn angivet men där valsedeln inte upptar några kandidater. Sådana valsedlar skall finnas för varje parti som vid något de senaste två riksdagsvalen av har fått mer än en procent rösterna i hela landet. Enligt av samma bestämmelser skall det också finnas blanketter till valsedlar, s.k. blanka valsedlar.

2.2.5 Rösträtt och röstlängder

Rösträtt till riksdagen har svensk medborgare fyllt 18 år senast som valdagen och är upptagen i röstlängd. Det finns två typer av röstlängd, en allmän och en särskild. I den allmänna röstlängden antecknas automatiskt alla svenska medborgare som var folkbokförda i valdistriktet den l juni och har fyllt eller fyller som 17 år senast den l september det år röstlängden upprättas. För att tas upp i den särskilda röstlängden krävs att man ansöker om det. I den särskilda röstlängden antecknas svenska medborgare inte år bosatta i landet som om de varit folkbokförda här i riket någon gång. Rösträtt till landstings- och kommunalvalen har myndig svensk medborgare finns upptagen i den allmänna röstlängden och är folkboksom förd i kommunen. Utlänningar har varit folkbokförda i landet den som 1 november de tre senaste åren före valåret tas automatiskt i den upp allmänna röstlängden och har då rösträtt i valen till landsting och kommunfullmäktige de fyllt 18 år senast valdagen. Reglerna om om röstlängder beskrivs närmare i avsnitt 7.1.

2.2.6 Valdistrikt och valförrättare

Varje kommun är indelad i Valdistrikt. Om kommunen är indelad i Valkretsar skall varje sådan valkrets bilda ett eller flera Valdistrikt. Ett valdistrikt bör, enligt 3 kap. 3 § andra stycket vallagen, omfatta 1 200 l 500 röstberättigade. Ett Valdistrikt får endast i undantagsfall omfatta mer än l 800 eller mindre än 300 röstberättigade. Indelningen i Valdistrikt bestäms av länsstyrelsen förslag fullmäktige i kommuav nen. När val skall förrättas skall det för varje distrikt utses minst fyra personer att tjänstgöra som valförrättare i distriktet. Bland de utsedda

90 Allmänt valsystelnet... SOU 1992108 om

skall förordnas ordförande och en vice ordförande. Den som har en vara rösträtt till kommunfullmäktige år också skyldig att ta emot uppdrag som valförrättare. Vid röstningen skall minst tre valförrättarna vara närvarande, av däribland ordföranden eller hans ersättare.

2.3 Valförfarandet

Huvudregeln i vallagen är att röstning skall ske i den vallokal för det valdistrikt där väljaren finns upptagen i röstlängd. Väljare grund vistelse på annan ort eller av annan som av anledning finner sig förhindrade att rösta valdagen i sin vallokal vara kan rösta i förtid. Förtidsröstning kan ske genom röstning permanenta eller tillfälliga postkontor, vissa utlandsmyndigheter, på vissa svenska fartyg i utrikes fart brevröstning från Tyskland och från samt genom Schweiz.

2.3.1 Röstning i vallokal

Röstning i vallokal går till följande sätt. Väljaren visar upp sitt röstkort för en valförrättare. Han får då ett valkuvert för vart av ett av de val han är röstberättigad Han uppsöker därefter en valskårm och lägger in valsedel för varje val i ett valkuvert. Han lämnar valkuveren ten till den valförråttare fungerar som ordförande. Denne skall som kontrollera att väljaren endast ställt i ordning ett valkuvert för varje val och att kuvertet inte försetts med obehörig märkning. Mottagna kuvert samlas i valurna. Det är valförrättaren lägger ner valkuvertet upp som i En valurna användes för vart och ett av de val som förrättas. urnan. Röstning kan också ske genom bud eller för den som år gift, genom make. Om väljaren grund sjukdom, rörelsehinder, eller hög ålder av inte kan inställa sig i vallokalen för det valdistrikt där han år upptagen i röstlängden, får han rösta genom bud. Förutsättningarna för att rösta med valsedelsförsändelse redovisar i avsnitt 8.1.

2.3.2 Röstning postkontor

Väljare grund av vistelse annan ort eller av annan anledning som finner sig förhindrad att rösta valdagen i sin vallokal kan rösta vara på permanenta eller tillfälliga postkontor. Röstning permanenta postkontor äger då kontoret är öppet för rum allmänheten. Röstning kan också ske under valdagen på flertalet postkontor. Under valdagen har dessa postkontor öppet för röstmottagning minst timme före klockan ll och minst timme efter klockan 15. en en Reglerna för röstning vid postkontor beskrivs i avsnitt 9.1.

SOU 1992108 Allmänt valsysterrzetm. 91 om

Röstning på postkontor kan ske inte bara vid postkontor permanenta utan också tillfälliga postkontor. Sådana postkontor kan, efter samråd med Valnämnden och med vårdinrättningen, inrättas på sjukhus, ålderdomshem, kriminalvårdsanstalt eller liknande. Tillfälliga postkontor för röstmottagning får inrättas tidigast sju dagar före valdagen. I regel inrättas tillfälliga postkontor för röstmottagning söndagen före valdagen. Tillfälliga postkontor kan även inrättas valdagen i glesbygd. t.ex. Detta sker dock endast i begränsad utsträckning. Väljare som röstar posten kan, förutsättningarna i övrigt är om uppfyllda, också använda sig bud eller sin make och rösta av genom valsedelsförsändelse. Om väljaren betjänas lantbrevbärare får han av lämna valsedelsförsändelse denne röstning sker vid det genom om postkontor till vilket lantbrevbäraren är knuten. Iordningställandet skall göras i huvudsak på sätt röstning bud. Se detta samma som genom om i avsnitt Posten sänder mottagna fönsterkuvert till Valnämnden i den kommun där väljaren är upptagen i allmän röstlängd eller, väljaren är om upptagen i särskild röstlängd, till Valnämnden i den kommun där den särskilda röstlängden skall finnas tillgänglig. Att väljare röstat postkontor, hos utlandsmyndighet eller fartyg hindrar inte att han också röstar i vallokalen valdagen 12 kap. 5 § vallagen. I sådant fall gäller den röst lämnats i vallokalen 13 kap. som 3 § vallagen. Väljare förtidsröstat eller poströstat på valdagen som som har alltså möjlighet att ändra sitt val genom att rösta även i vallokalen.

2.3.3 Röstmottagning i utlandet

För de väljare vistas utomlands anordnas vid de allmänna valen röstsom mottagning svenska beskickningar och konsulat. Regler sådan om röstmottagning finns i 10 kap. 7 1l §§ vallagen. - Röstning sker hos de svenska utlandsmyndigheter centrala som valmyndigheten bestämmer efter samråd med utrikesdepartementet. De närmare reglerna för röstning och röstmottagning vid utlandsmyndighet finns redovisade i avsnitt 10.1. Röstmottagning anordnas också svenska fartyg i utrikes fart. Rätt att rösta fartyg har den som tillhör fartygets besättning eller annan personal fartyget eller är fartyget. Röstmottagare är passagerare fartygets befälhavare eller den han utser. Reglerna för röstning och röstmottagning fartyg motsvarar i huvudsak reglerna för röstmottagning vid utlandsmyndighet eller postkontor.

2.3.4 Brevröstning

Genom särskild lagstiftning har det föreskrivits att väljare befinner som sig i Tyskland eller Schweiz skall kunna lämna sina röster genom brevröstning. Bakgrunden till de särskilda reglerna brevröstning är om att man i dessa länder endast godtagit att utländska medborgare deltar i

92 Allmänt valsystemet... SOU 1992108 om

val i sina hemländer att sända sina valsedlar till hemlandet med genom s.k. brevröstning. Någon röstmottagning vid svenska utlandsposten, myndigheter har således inte accepterats. För Tysklands del har en förändrad hållning aviserats. Vi behandlar denna fråga i avsnitt 10.

2.4 Kyrkoval

Utöver de allmänna valen till riksdag, landstings- och kommunfullmäktihålls också kyrkoval. Regler val av kyrkofullmäktige och ge om direktvalda kyrkoråd finns i lagen 1972704 kyrkofullmäktigval. om Valdag är tredje söndagen i oktober. I fråga genomförande av de om kyrkliga valen gäller vallagens bestämmelser. Någon utlandsröstning förekommer dock inte. När det gållet poströstningen avslutas den torsdagen före valdagen. Det finns möjlighet att anordna rösten mottagning vârdinrättningar denna möjlighet utnyttjas i praktiken men inte. Kyrkoval kan antingen val kyrkofullmäktige eller direktvalt avse av kyrkoråd i församling. I församlingar som har över 500 röstbeen rättigade kyrkomedlemmar skall beslutanderätten utövas av kyrkofullmäktige. Om församling med är 500 röstberättigade kyrkomedlemmar en mer samfallighet skall församlingens beslutanderätt utövas ingår i en kyrklig kyrkofullmäktige eller ett direktvalt kyrkoråd. Det är stiftstyrelsen av beslutar att församlingens beslutanderätt skall utövas av ett som om direktvalt kyrkorâd. Om antalet röstberättigade kyrkomedlemmar i en församling har kyrkofullmäktige har gått till 500 eller därunder, som ner skall beslutanderätten fortfarande kyrkofullmäktige. Fullmäktiutövas av får dock besluta att församlingens beslutanderätt i stället skall utövas ge kyrkostämma. Om församling har än 500 röstberättigade en som mer kyrkomedlemmar ingår i kyrklig samfällighet kan numera 1992 en beslutanderätten inte utövas kyrkostämma. Val i de församlingar som av har kyrkostämma administreras inte valmyndigheterna. Partierna av själva för tryckningen och kostnaderna för valsedlama till svarar av kyrkofullmäktigevalen. Det finns inte heller några regler om anmälan av kandidater eller valsedelsbeställning i kyrkovalen.

2.5 Valadministrationens organisation

Valadministrationen år organiserad i tre nivåer. En närmare redogörelse för hur de uppgifter förekommer i Valadministrationen är fördelade som mellan lokala och regionala myndigheter lämnar i avsnitt 5. Vi redovisar därför här endast vilka aktörer som finns i Valadministrationen och deras organisation. Riksskatteverket RSV är central valmyndighet och ansvarar centralt för förberedelserna och genomförandet de allmänna valen. RSV har av

SOU 1992108 Allmänt valsystenzetm. 93 om

dessutom bl.a. hand om registreringen partibeteckningar och av upprättande av den särskilda röstlängden. Det är vidare RSV fastställer som antalet fasta valkretsmandat i varje valkrets vid riksdagsval. Efter riksdagsval fördelar verket mandaten mellan de olika politiska partierna. Prövning efter överklagande valutgången sker hos Valprövningsav nämnden. Nämnden prövar också överklagande gäller valkretsindelsom ning, fördelning av antalet mandat på Valkretsar, valdistriktsindelning och registrering av panibeteckning. Nämnden har också andra uppgifter inom ramen för valförfarandet. Frågor anmälan kandidater och beom av ställning valsedlar överprövas RSV. av av Regionalt är länsstyrelserna valmyndigheter och har det formella ansvaret för förberedelserna och genomförandet allmänna val. av Länsstyrelsen fastställer bland annat indelning i Valkretsar och valdistrikt. Länsstyrelsen har också hand den slutliga röstsammanräkningen och om mandatfördelningen vid landstings- och kommunfullmäktigeval. På den regionala nivån ingår också Skattemyndigheten i valadministrationen. Skattemyndigheten nämligen för det ADB-stöd svarar som behövs regionalt och skall enligt sin instruktion även i Övrigt bis länsstyrelsen det valadministrativa arbetet.

2.5.1 Länsstyrelsernas organisation

I varje län finns länsstyrelse med landshövding chef. Länsstyen en som relsen svarar för den statliga förvaltningen i länet inte om annan myndighet har ansvaret för särskilda förvaltningsuppgifter. Enligt 4 § förordningen 1988971 med länsstyrelseinstruktionomtryckt 1990251

skall länsstyrelserna särskilt ägna sig den regionala utvecklingen,

hushållningen med naturresurser, plan- och byggnadsväsendet, naturvården, miljöskyddet, livsmedelskontrollen, kulturmiljön, hälsoskyddet, den sociala omvårdnaden, väg- och trafikväsendet, den civila försvarsberedskapen, räddningstjänsten, de allmänna valen, polisverksamheten och administrativ samverkan inom statsförvaltningen. Inom länsstyrelserna skall, med undantag för Stockholms län och Gotlands län, finnas en juridisk enhet, regionalekonomisk enhet, miljövårdsenhet, en en en planenhet, en försvarsenhet, kulturmiljöenhet, allmän enhet och en en en administrativ enhet. Den allmänna och juridiska enheten får läggas samman till en enhet.

Inom länsstyrelsen i Gotlands län finns rättsenhet i stället för

en en separat allmän enhet resp. juridisk enhet. Länsstyrelsen i Stockholm har tre avdelningar nämligen planeringüsav-

delningen, förvaltningsavdelningen och administrativa avdelningen, Varje

avdelning leds av ett länsråd. Avdelningarna är i sin uppdelade i tur skilda enheter; planeringsavdelningen i juridiska enheten, regionalekonomiska enheten, miljövârdsenheten, planenheten, försvarsenheten och kulturmiljöenheten; förvaltningsavdelningen i allmänna enheten, trañkenheten och socialenheten; administrativa avdelningen i personalenheten och ekonomienheten.

94 Allmänt om valsystemet... SOU 1992108

Frågor om allmänna val handläggs i flertalet länsstyrelser vid den allmänna enheten eller rättsenheten. Vid länsstyrelserna förs f.n. också handels- och föreningsregister. Detta register âr knutet till den allmänna enheten.

2.5.2 Skattemyndigheternas organisation

Skatteförvaltningen består av 24 skattemyndigheter i varje län med - en - RSV som centralmyndighet. Den 1 januari 1991 sammanfördes länsskattemyndigheten och de lokala skattemyndigheterna i varje län till skattemyndighet. Samtidigt en blev de gamla lokala skattemyndigheterna lokala skattekontor. Huvuddelen av beskattningsverksamheten skall finnas vid de lokala skattekontoren. Lånsskattemyndighetema var tidigare organiserade på taxeringsen enhet, en revisionsenhet, en besvärsenhet, en mervärdesskatteenhet, en uppbördsenhet, en dataenhet och en administrativ enhet. De olika enheterna ansvarade var och en för sitt sakområde. Dataenheten hade hand om driften av den regionala ADB-anläggningen. Sedan den l januari 1992 har skattemyndigheterna inre en ny organisation. De gamla enheterna för taxering, revision, uppbörd, mervärdesskatt och besvär har försvunnit. Arbetsuppgifterna har överförts till de lokala skattekontoren och till den råttsenheten nya resp. länsskattekontoret. Samtliga enheter och kontor inom skatteförvaltningen jämställs numera hierarkiskt. Merparten den operativa verksamheten av bedrivs lokalt. Arbetet bedrivs integrerat beträffande alla skatter och avgifter. Vissa länsgemensamma funktioner finns dock. Så skall länsskattekontoret för beskattning vissa större företag. Det finns svara av också specialist- och stödfunktioner i form rättsenhet, adminiav en en strativ enhet och en ADB-enhet. Skattemyndigheten leds länsskatteav en chef. Till stöd för länsskattechefen har det inrättats ett sekretariat.

Folkbokföringsorganisationen

Folkbokföringen överfördes från pastorsämbetena till skattemyndigheterna den l juli 1991. Tidigare skedde folkbokföringen i två former, som kyrkobokföring och som mantalsskrivning. Kyrkobokföringen skedde löpande hos pastorsämbetena, medan mantalsskrivnjngen skedde årligen och ombesörjdes lokala Skattemyndigheten fr.o.m. den 1 av januari 1991 lokalt skattekontor. Begreppen kyrkobokföring och mantalsskrivning har enhetlig folkbokföring. för ersatts av en Ansvaret folkbokföringen vilar de lokala skattekontoren. Beslut i folkbokföringsärenden fattas vid det lokala skattekontor inom område den vars person som beslutet avser är eller senast har varit folkbokförd. RSV skall svara för viss rådgivning till myndigheterna i folkbokföringsfrågor och även utforma ADB-stödet. Samtliga folkbokföringsuppgifter skall lagras med hjälp ADB. För av varje lokalt skattekontors verksamhetsområde skall det föras ett lokalt

register. För att man skall kunna ge upplysning om var en person är folkbokförd skall det fimias ett centralt referensregister som innehåller personnummer, namn och folkbokföringskoder.

2.5.3 Den lokala valorganisationen

Lokalt är det kommunerna som administrerar allmänna val. Enligt 3 kap. 1 § vallagen skall det i varje kommun fimias en Valnämnd. Det är den kommunala Valnämnden som planerar och genomför röstningen valdagen och som administrerar den preliminära rösträkning som sker under valnatten. För att kunna fullgöra sina uppgifter skall en valnämnd skall ha tillgång till personal i den omfattning som behövs för att den skall kunna fullgöra sina uppgifter. Detta sägs uttryckligen i vallagen. l fråga om valnämnd tillämpas kommunallagens 1991900 bestämmelser om kommunala nämnder motsvarande sätt. Skatteförvaltningen engageras även lokalt i valadministrationen eftersom det är de lokala skattekontoren för framtagning som svarar av de allmänna röstlängderna och underlag för röstkon. Dessa röstlängder baseras på de uppgifter som finns i folkbokföringsregistret och fastighetsregistret.

2.5.4 Administration av förtidsröstning och utlandsröstning

Vid förtidsröstning permanenta postkontor, eller i dagligt tal poströstning, är det postens personal som ansvarar för röstmottagningen. I glesbygd kan tillfälliga postkontor inrättas på valdagen för att underlätta för väljare utöva sin rösträtt. Även i sådant fall är det att postens personal som ansvarar för röstmottagningen. Posten ansvarar också för röstmottagning vid röstning tillfälliga postkontor inrättats vid som sjukhus, ålderdomshem, kriminalvârdsanstalter och liknande vårdinrättningar. I sistnämnda fall kan posten begära att Valnämnden utser ett visst antal att biträda röstmottagare. Även i de fall personer postens Valnämnden utser sådana personer är det posten som ansvarar för röstmottagningen. Postens röstmottagning behandlas närmare i avsnitt 9. Som nämnts ovan ordnas förtidsröstning också vid vissa svenska utlandsmyndigheter, främst ambassader och konsulat, kan också ske men på vissa svenska fartyg i utländsk fart. Förtidsröster från utlandsmyndighet eller fartyg skall sändas till RSV som i sin tur vidarebefordrar rösterna till respektive Valnämnd. Vid förtidsröstning genom brevröstning från Tyskland och Schweiz sänder väljaren sin förtidsröst per post direkt till Valnämnden. Frågan om röstning i utlandet behandlar närmare i avsnitt 10.

96 Allmänt om valsystemet... SOU 1992108

2.6 för valad-

Utredningsarbete av betydelse

ministrationen

Parallellt med vårt arbete pågår i flera kommittéer överväganden på som olika sätt häger samman med vårt arbete. Andra kommittéer som Folkstyrelsekommittén har avslutat sitt arbete. De förslag som lades fram av den kommittén år ännu inte slutligt behandlade. I det följande skall huvuddragen i dessa kommittéers arbete återges.

2.6.1 Grundlagsutredningen inför EG

Sverige deltar f.n. i förhandlingar om ett svenskt medlemsskapi EG, den Europeiska gemenskapen. De konstitutionella aspekterna ett sådant medlemskap skall belysas av en parlamentarisk kommitté, grundlagsutredningen inför EG Ju 199103. I direktiven till kommittén sågs att ett svenskt medlemskap i EG innebär att val till Europaparlamentet skall hållas i Sverige. Frågan om hur sådana val skall ske bör behandlas av kommittén. Kommittén bör enligt direktiven också överväga de frågor som kan vara aktuella inför en eventuell folkomröstning om Sveriges medlemskap i EG. Vid ett medlemskap i EG kommer svenska väljare att utse mellan 20 och 30 ledamöter till EG-parlamentet. Mandatperioden år 5 år och valen skall hållas försommaren. Rösträttsåldem är 18 år. Statsråd och högre tjänstemän inom EG år inte valbara. Hur valen i

övrigt skall till är en nationell fråga. Överväganden kring dessa frågor

pågår i grundlagsutredningen inför EG. Arbetet har där inte förts så långt att det f.n. finns några ställningstaganden för vår utredning att beakta.

2.6.2 Personvalskommittén

Genom beslut den 19 december 1991 beslöt regeringen att tillkalla en parlamentarisk kommitté med uppdrag att lägga fram förslag som medför ett ökat inslag av personval till riksdagen och kommunala beslutande församlingar. Enligt uppdraget skall kommittén också se över den fria nomineringsråtten. Den skall också lämpligt sätt samordna sitt arbete med denna utredning. Enligt direktiven skall kommittén lägga fram ett betänkande före 1992 års utgång. Kommitténs arbete pågår således f.n. I vårt arbete har utgått från att personvalsinslaget kommer att öka. Detta har påverkat bl.a. våra diskussioner om framtida utvecklingsmöjligheter och våra förslag till organisationsförändringar. I nuvarande skede har dock inte kunnat väga in eventuella förändringar detaljnivå, t.ex. utformningen av valsedlar.

2.6.3 Postlagsutredningen

I fråga om poströstningen är Posten centralmyndighet. När det gäller Postens framtida organisation pågår diskussioner att posten skall om

SOU 1992108 Allmänt om valsystemean. 97

bolagiseras. Enligt de planer som finns f.n. skulle denna förändring genomföras den 1 juli 1993. Som föredragande statsråd angivit i per direktiven till postlagsutredningen Dir 199238 leder en förändring av Postens legala status till att Postens ställning inom valadministrationen bör övervägas. Postlagsutredningen K9204 skall enligt direktiven utarbeta förslag till den lagstiftning och den ändrade reglering i övrigt behövs vid ändrad konkurrenssituation postområdet. Utsom en redningen skall också föreslå den författningsreglering som behövs för att föra över Postens myndighetsuppgifter till någon annan myndighet eller till ett bolag. Utredningsarbetet pågår f.n. Enligt direktiven till utredningen skall uppdraget vara slutfört senast den 15 december 1992. Hos Posten pågår även förändringar när det gäller postkontorsnätet. Fram till 1994 års val beräknas att verksamheten vid ca 400 mindre postkontor flyttas över till s.k. entreprenadpostkontor. Dessa kontor skall samordnas med t.ex livsmedelsbutiker eller andra försäljningsställen och kommer inte att förestås någon postfunktionär. Hur dessa förändringar av påverkar reglerna om förtidsröstning kommer att behandla i avsnitt 9.

2.6.4 ERK-utredningen

Frågan förhållandet mellan staten och Svenska kyrkan har varit om föremål för utredning och debatt sedan år 1958. Den senaste utredningen i frågan gäller vilka rättsliga och ekonomiska konsekvenser en förändring av relationen kan få, se ERK-utredningens slutbetänkande SOU 19929 Ekonomi och rätt i kyrkan. I detta betänkande berörs inte närmare frågan om administrationen av kyrkliga val och kostnaderna för dessa. En förändring av relationen mellan staten och Svensk kyrkan har betydelse för frågan om var det valadministrativa ansvaret för de kyrkliga valen skall ligga.

2.6.5 Regionutredningen och Västsverigeutredningen, m. m.

I betänkandet SOU 199263 Regionala roller, har regionutredningen lämnat tre alternativ för den framtida uppbyggnaden av den offentliga verksamhetens regionala nivå. Ett alternativ innebär ett statligt regionalt ett annat bygger kommuner i samverkan medan i ett tredje ansvar, skall en ny regionala folkvald nivå inrättas. Utredaren anser vidare att det finns starka skäl som talar för att överge den nuvarande länsindelningen. fråga varit föremål för utredning är länsindelningen i En amian som västra Sverige. Denna fråga behandlas i betänkandet SOU 199266 Västsverige region i utveckling. I betänkandet redovisas olika alternativ för länsindelningen i den regionen. Regeringen har den 27 augusti 1992 beslutat att tillkalla parlamentarisk beredning med uppgift att bl.a. en grundval de analyser Regionutredningen gjort, utforma förslag av som den offentliga verksamhetens uppbyggnad och indelning regional om nivå Dir 199286.

98 Allmänt om valsystemet... SOU 1992108

Lânsstyrelsemas nuvarande organisation gäller sedan den l juli 1991 då en länsförvaltningsreform genomfördes. Denna reform syftade till att en mer samordnad regional förvaltning. Enligt denna skall länsstyrelserna framför allt för uppföljning och utvärdering hur de svara av nationella målen nås, samtidigt länsstyrelsen utifrån dessa skall som utveckla regionala mål. Länsstyrelserna skall också främja länets utveckling och regional nivå ta för samordning ansvar av statens regionala utvecklingsinsatser. Enligt budgetpropositionen prop. 199192 100 Bil. 14 är den genomförda omorganisationen ett första steg i syfte att skapa effektivare en statlig regional förvaltning. Arbetet med detta har lett bl.a. till att en utvecklingsgrupp C 1991C inom Civildepartementet har tillsatts för att arbeta med frågor ledning och uppföljning länsstyrelsernas om av verksamhet. Länsstyrelserna funktioner är föremål för diskussioner även när det gäller vissa av de uppgifter länsstyrelserna har. I 19929327 som prop. föreslår regeringen att PRV skall ta över ansvaret för handels- och föreningsregistret och att PRV således skall för all granskning ansvara och registreringi detta register. I fråga registret skall det enligt om propositionen inte finnas någon verksamhet länsstyrelserna, däremot skall det finnas möjlighet att ta del av registrets innehåll där.

2.6.6 Lokaldemokratikommittén

Riksdagen antog under år 1991 kommunallag 1991900 en ny som trädde i kraft den 1 januari 1992. propositionen 1991 års kommunalom lag blev föremål ñr livlig debatt både i och utanför riksdagen. En de av farhågor som fördes fram att den kommunala demokratin riskerade var att tunnas ut. Bl.a. mot bakgrund av den debatten har Lokaldemokratikommittén C19921 i sina direktiv Dir. 199212 fått uppdraget att se över reglerna för kommunala folkomröstningar och i anslutning till detta överväga en vidgad användning av det kommunala folkomröstningsinstitutet. Kommittén skall enligt direktiven redovisa sina förslag fortlöpande, dess arbete skal vara avslutat senast de l oktober 1993.

2.6.7 Folkstyrelsekommittén

Folkstyrelsekommittén föreslår i sitt betänkande SOU 19876 Folkstyrelsens villkor att mandatperiodema till riksdag, landstings- och kommunfullmäktige förlängs till fyra år. Kommittén, inte enig som var i den frågan, föreslår dessutom att den valdagen skall gemensamma behållas. Minoriteten inom kommittén ställer sig bakom förslaget om en förlängning mandatperiodema föreslår i stället skall ha av men att man skilda valdagar. Frågan mandatperiodens längd har tid fått om senare förnyad aktualitet. Regeringen har inbjudit de övriga partierna till diskussioner om bl.a mandatperiodens längd.

SOU 1992 108 Kostnaderna för valens. .

3 Kostnaderna för valens

genomför-

ande

3.1 Det allmänna

valanslaget

Som vi redovisat i avsnitt 2.3 deltar flera myndigheter i administrationen av allmänna val. Kostnaderna för denna administration täcks flera av anslag. Inom Justitiedepartementets område finns det ett anslag för allmänna val H 4. Detta anslag är ett förslagsanslag som disponeras RSV och av länsstyrelsernai samtliga län. Av RSV disponeras medel för valmaterial, kostnader för information till allmänheten och ñr utbildning av valadministrativ personal vid länsstyrelserna, skattemyndighetema och kommunernas valnämnder. RSV disponerar också medel för att täcka sina kostnader för extra personal, resor, maskinhyror m.m. som föranleds av valen. Efter fakturering ersätts posten av RSV för sina kostnader ur detta anslag. Länsstyrelserna och skattemyndighetema ersätts också för vissa av sina extra kostnader för löner, Ur resor m.m. valanslaget utgår också ersättning till Invandrarverket för dess extrakostnader för valinfonnation till invandrare och Utrikesdepartementet för dess extra kostnader för röstmottagning och distribution av utlandsrösterna. Som nämnts disponerar också länsstyrelserna medel i valanslaget för att täcka vissa av sina kostnader för valadministrationen. De kostnader det rör sig om är kostnader för kungörelser och för ersättningar till personer som anlitats vid den slutliga sammanräkningen. Ersättning ñr sådana lönekostnader utgår dock bara under förutsättning att personerna inte är anställda hos länsstyrelsen eller skattemyndigheten. Länsstyrelserna disponerar också medel för att täcka kostnader för lokaler och utrustning för slutlig sammanräkning. Kostnadsutvecklingen när det gäller det allmänna valanslaget under åren 1976 1991 framgår av tabellen nedan. Det bör här anmärkas att tabellen anger nominellt belopp. Någon indexuppräkning kostnaderna av har inte gjorts. När det gäller valmaterial består detta till stor del av kostnader för valsedlar och annat pappersmaterial. Postens kostnader hänför sig till största delen till lönekostnader. Som en jämförelse kan nämnas att prisförändringen i producentledet för inhemskt papper och papp under perioden 1976 1991 är +187,2%. När det gäller kost- naderna för löner så har löneutvecklingen för offentliganställda under

100 Kostnaderna för valens.. SOU 1992108 perioden 1980 1991 Ökat med 128 %. På grund att beräknings- - av grunderna förändrats ñnns för tiden före år 1980 inget jämförbart material. Valanslagets utveckling 1976-1991 milj. kr Kostnadsslag 1976 1979 1982 1985 1988 1991

lån-s. t posten 27,0 35,0 55,3 72,4 88,8 120,9

Ovrigt 0,03 0,2 0,2 3,1 5,8 16,6 Summa 41,93 57,1 81,4 114,4 132,7 177,6

Under posten övrigt ingår bl.a. RSVs ersättning för extra kostnader ñr löner resor m.m. till länsstyrelserna och skattemyndigheterna. I denna post ingår också ersättningarna till Invandrarverket och Utrikesdepartementet. I Postens ersättning för dess kostnader ingår inte bara ersättning för röstmottagningen. Där ingår också portokostnaderna ñr distribution av röstkort. Dessa var inför valet år 1991 15 milj. kr. En närmare redovisning av kostnaderna för postens röstmottagning finns i avsnitt 9.

Valanslagets utveckling

1976-1991

mkr

120- 110- 1°° Valmatedal - - 90a so 70- 60so- f 40- 30 20 10o

SOU 1992108 Kasmadenzaförvalens.. 101

Länsstyrelserna och skattemyndighetema får alltså vissa kostnader ersätta valanslaget efter fakturering till RSV. Dessa kostnader ingår i ur redovisningen valanslaget Andra kostnader kan länsstyrelserna av ovan. belasta valanslaget med direkt. Dessa direkta uttag redovisas inte särskilt utan de ligger utanför de redovisningar av valanslaget som RSV gör. Dessa uttag har för år 1991 redovisats genom att varje länsstyrelse lämnat uppgift till RSV sina uttag. En sådan redovisning från om länsstyrelserna har RSV inte tidigare tagit in. Kostnaderna redovisas således inte heller i RSVs anslagsframställning. Hur de olika länsstyrelbelastat valanslaget vid valen år 1991 direkt fakturering hos serna genom RSV uttag valanslaget framgår av tabellen nedan. resp. genom egna ur

Länsstyrelsernas och skattemyndigheternas belastning av valanslaget vid 1991 års allmänna val t kr

Kostnader som för resp. Lst egen myndighet RSV belastning ersatts av valanslaget av valanslaget genom

Göteborg och

102 Kostnaderna för valens.. SOU 19921103

3.2 Kostnader belastat

som myndigheternas

förvaltningsanslag

3.2.1 RSV

Det allmänna valanslaget täcker inte samtliga kostnader för valadminstrationen. De myndigheter deltar i valadministrationen som belastar också sina egna förvaltningsanslag. Hos valenheten inom RSV är 5-6 personer normalt anställda. Lönekostnadema för dessa och övriga personer förvaltningskostnader inom RSV uppgick för 1991 års val till 5,9 milj. kr. Därtill kommer valadministrationens andel skatteförvaltningens av kostnader för datorer, kommunikationssystem m.m.

Kostnader för valet som belastar RSVs förvaltningsanslag och ADB- -anslag beräknat på budgetáren 199091 och 199192 kri 1000-tal

Tekniska avdelningen

Utvecklingsarbete 1200 - Underhåll 800 - Röstlängder 2 år 200 - Röstkort SR 100 -

Summa 5913

De angivna kostnaderna för det tekniska stödet avser kostnaderna under ett normalår, dvs under år då fungerande förvaltas. ett system Det befintliga ADB-stödet för valet hänför sig till början av 1970-talet. Någon genomgripande systemutveckling har inte gjorts sedan dess. De regionala datorer valadministrationen hittills betjänats som av är under avveckling. Valet år 1994 kan därför inte genomföras med nuvarande ADB-stöd. En utveckling ett nytt ADB-system för av valförfarandet pågår f.n. och har av RSV kostnadsberäknats till 50 75 milj. kr. -

3.2.2 Länsstyrelserna och skattemyndighetema

Inte heller ñr länsstyrelserna och skattemyndigheterna täcker valanslaget alla de kostnader uppkommer som för de allmänna valen. Så täcks t.ex. inte lånsstyrelsernas och skattemyndighetemas kostnader för löner för fast anställd personal som medverkar i förberedelser och genomförande valen. Även kostnaderna av för utnyttjande myndigheternas lokaler av

och utrustning skall täckas av deras förvaltningsanslag. N ågon över-

egna

SOU 1992 108 Kostnadema för valens.. 103

gripande undersökning dessa kostnader har tidigare inte genomförts. av Som del uppföljningen valet år 1991 har RSV låtit göra en en av av fördjupad uppföljning av valets kostnader. För samtliga länsstyrelser och skattemyndigheter har uppgifter den tid personalen lagt ner för om som valadministrationen samlats in. De kostnader som de olika myndigheterna redovisat att de belastat myndighets förvaltningsanslag med framgår resp. av nedanstående tabell.

Länsstyrelsernas och skattemyndigheternas belastning av sina egna forvaltningsanslag l 000-131 kr

Län LST SKM Summa

Göteborg o

Som framgått täcks kostnaderna som uppkommer i länsstyrelserna i anledning av valadministrationen ur olika anslag, nämligen det av RSV administrerade valanslaget, den del av valanslaget som länsstyrelserna kan täcka vissa sina kostnader samt länsstyrelsernas egna förav ur valtningsanslag. Länsstyrelsemas valkostnader med fördelning de

104 Kostnaderna för valens.. SOU 1992108

olika anslagen framgår nedanstående diagram. De uppgifter av som ligger till grund för denna uppställning härrör från den uppföljning av 1991 år val som RSV gjort. länsstyrelserna finansierar till övervägande delen sina valkostnader belastning valanslaget. Denna genom egen av dragning motsvarar mellan drygt hälften och två tredjedelar kostav

naderna. Belastningen det törvaltningsanslaget och valanslaget

av egna via RSV varierar ännu Det kan inte uteslutas detta till vissa mer. att delar beror på metodproblem vid mätning de kostnader belastar av som förvaltningsanslaget. Trots denna osäkerhet kan man slå fast att den övervägande delen av länsstyrelsernas kostnader för valen hamnar vid sidan den redovisning av av valanslaget förelägga riksdagen. som

valkosmader 1991

Länssåyrelsemas For

elnmg pâ anslag

anamma

Mot bakgrund vad redovisats är det intresse undersöka av som av att hur länsstyrelsernas kostnader är relaterade till arbetsvolymen. I diagrammet nedan har vi valt att redovisa länsstyrelsernas kostnader röstande. per Detta mått har givetvis begränsningar. Kostnaderna kan i viss mån

styras av t.ex. frekvensen förändrade valsedlar En beosv. annan gränsning är att vi inte kan dela kostnaderna mellan septembervalen upp

SOU 1992108 Kostnaderna förvalem.. 105

och oktobervalen kyrkovalen. Vi saknar dessutom definitiv uppgift en antalet länsvis avgivna röster i kyrkovalen. Det bör också erinras om om vad sagts beträffande uppskattningen av länsstyrelsemas som ovan belastning av det egna förvaltningsanslaget. Den grafiska redovisningen i stapeldiagrammet nedan återger därmed de regionala myndigheternas kostnader för både september- och oktobervalen dividerat med antalet röstande i riksdagsvalet. Staplarna återger kostnad 100 röster. Osäkerheten i materialet gör att man bör per försiktig med alltför långtgående tolkningar av diagrammet. vara emellertid tycks sambandet mellan kostnader och volym vara svagt. Det högsta värdet är nästan 1.000 kr 100 röstande eller 10 kr per per röstande. De lägsta värdena är under 300 kr per 100 röstande eller 3 kr

per röstande. En del förklaringen till skillnaderna kan vara att länsstyrelserna i av olika grad utvecklat interna ekonomiadministrationssystem, med intern

debitering av tjänster osv. I vårt uppdrag ligger inte att göra djupgående analys av effektivien teten hos de i valadministrationen ingående myndigheterna. Att det bristande sambandet mellan kostnader ock volym vad gäller de regionala myndigheterna inte uppmärksammats tidigare torde hänga samman med det sätt vilket valanslaget hanteras. RSVs anslagsframställning omfattar inte länsstyrelsernas belastningar av valanslaget. På grund egna härav kommer deras kostnader inte att prövas någon för verksamhetsav området ansvarig centralmyndighet.

De myndigheternas valkostnader regionala

Kostnad per avgiven röst

m,

1100 -

Länstyrelsen

50° 3

a

5 3 5

400 å 7 5 5 t w r .I a

5 3 5

i

ä ä å s 2013- , 5

i

5 ä

s i

100- 5 5 g i I l r g a å 6 o ..4 . . .. . ABCDBBGHIKLMNOPRSTUWXYZACBD

106 Kostnaderna för valens.. SOU 1992108

3.2.3 Kommunerna

Som nämnts täcks kostnaderna för valmaterial det allmänna valanslaur get. Alla andra kostnader som uppkommer för valens genomförande på lokal nivå bekostas i sin helhet av kommunerna. Kostnaderna för valadministrationeni kommunerna belastar i första hand kommunernas valkon-

ton. Summan av beloppen på 1991 års valkonton i 281 kommuner var 125,6 milj. kr. För landets 286 kommuner kan därför de sammanlagda valkostnadema för kommunerna uppskattas till 128 milj. kr. Göteborg, Hammarö, Kristianstad, Mjölby, Nordanstig, Smedjeback- Sollefteå, Svedala, Trollhättan, Tyresö, Uppsala och Åsele kommuen, ner har deltagit i undersökning RSV gjort när det gäller en som valadministrationens kostnader för valen år 1991. Sammansättningen av kommunerna har gjorts så för hela landet representativ att en bild skulle erhållas. Av dessa kommuners redovisningar framgår i genomsnitt att belastas 61,1 % av kommunernas valkonton arvoden till valförrättare, av 4,3 % av arvoden till valnämndens ledamöter, 3,4 % hänförs till kostnader för utbildning, 6,1 % kostnader för vallokaler medan andelen övriga kostnader var 25,1 %. Till övriga kostnader brukar hänföras kommunernas kostnader för sortering och distribution förtidsröster av men också kostnaderna för t.ex. valskjutsar. Ett antal kommuner som inte brukar anordna denna typ transporter fick göra det vid valen år av 1991. Detta hänger med de kyrkliga indelningsändringar genomförsom des inför 1991 års val samtidigt det folkbokföringssystemet som nya trädde i kraft. Som tidigare nämnts började det folkbokföringssystenya met att gälla den 1 juli 1991. Följden blev på många håll väljare att redovisades i fel valdistrikt varför vissa kommuner såg sig nödsakade att organisera och bekosta transporter för dessa väljare. Vi saknar dock uppgifter om i vilken omfattning det anordnades sådana transporter och i vilken utsträckning det medförde kostnadsökningar för kommunerna. För kommunernas valadministration uppkommer också andra kostnader än de som belastar valkontot. I RSVs uppföljning 1991 års av val har detaljerade kostnadsuppgifter tagits in, bl.a. har anlitad personal fått redovisa den tid de lagt ner i samband med valet. Samma kommuner som redovisat vilka kostnadsslag belastat valkontot, med undantag som av Mjölby och Nordanstig, har bokfört den tid personal är anställd som vid kommunen har arbetat med valadministration kostnaden utan att belastat valkontot. En osäkerhetsfaktor här år att tidrapporteringen från de olika kommunerna förefaller ha skett med olika grad noggramihet. av Slutsatsen denna rapportering måste därför bli något osäker. För de av kommuner som lämnat tidrapponer utgör kostnaderna utanför valkontot 11,7 % de kostnader belastat valkontot. Även redovisningen av som om år osäker ger den i vart fall bild de kostnader belastar en av som kommunerna utanför deras valkonton. Under förutsättning de kommuatt ner som lämnat uppgifter i undersökningen är representativa kan total en

SOU 1992108 Kosrnademaförvalens.. 107

kostnad för samtliga kommuner när det gäller kostnader utanför valkontot uppskattas till omkring 15 milj. kr 11,7 % 128 milj. kr. av Kommunernas sammanlagda kostnader för 1991 års val skulle således med reservation för den osäkerhet som finns i underlaget i vart fall - kum1a uppskattas till omkring 143 milj. kr 128 + 15 143

3.3 Kostnaderna för 1991 års val

Enligt den redovisning som lämnats här ovan kan, med reservation för den osäkerhet som finns i materialet, den sammanlagda kostnaden för administrationen av 1991 år val beräknas enligt följande.milj kr

Kostnader som länsstyrelserna belastat valanslaget med 9,0

Totalt 351,3

Denna uppskattade totalkostnad för valen år 1991 är den samlade kostnaden för samtliga val. Någon uppdelning kostnaderna på av septemberval oktoberval kyrkoval har inte gjorts. Emellertid kan resp. kostnaderna även redovisas annat sätt. Diagrammet nedan redovisar valets kostnader, när valanslaget delats i olika poster. Länsstyrelupp sernas och skattemyndigheternas belastning RSVs valanslag redovisas av särskilt. Kostnaderna för poströstning och distribution röstkort av särredovisas. Vidare har kommunernas kostnader delats i posterna upp valförrättare och övriga kostnader. Det kan noteras att kostnaderna för röstmottagningen motsvarar drygt hälften valets kostnader. Kommunernas kostnader för valförrättare av motsvarar 25 % därav och kostnaderna för poströstningen 30 %. En närmare redovisning av postens kostnader finns i avsnitt 9. De regionala myndigheternas kostnader Lst och SKM motsvarar 11% och RSVs centrala administration 2% totalkostnadema. av Utbildning, information och ersättning till Invandrarverket och Utrikesdepartementet motsvarar också det 2% totalkostnadema medan av kostnaderna för valmaterial, huvudsakligen valsedlar, motsvarar 10% därav.

108 Kostnaderna för valens.. SOU 1992108

Kostnader för valen 1991

Fördelning pâ olika myndigheter och ändamål

Kolumnen-na övr. 165

Uppgifter om antalet röster i valen till riksdag och landstings- och kommunfullmäktige finns numera tillgängliga. Däremot finns inte denna uppgift ännu beträffande kyrkovalet. Det naturligtvis värdefullt vore om man kunde beräkna den totala kostnaden för valen avgiven röst i per resp. val. Detta är emellertid inte möjligt med det underlag finns när som det gäller kostnadsfördelningen mellan septemberval och oktoberval. Någon fullständig särredovisning de kostnader belöper av som kyrkovalet finns nämligen inte. Så kan inte hänföra de kostnader man som täckts av RSVs valanslag eller den del valanslaget av som länsstyrelserna disponerar till september oktobervalen. Inte heller resp. när det gäller kommunerna finns det någon fullständig redovisning. När det gäller kommunerna finns det dock ett visst underlag när det gäller kostnaderna för valfönättare. Denna kostnad utgör drygt 60 % av kommunernas direkta kostnader för valen. RSV har mot bakgrund av detta i sin redovisning av erfarenheterna 1991 års val 1992-08-27 av Dnr 3397092 120 uppskattat de kyrkliga valens andel kommunernas av direkta kostnader till femtedel. Kommunernas direkta kostnader ñr en septembervalen kan då uppskattas till 103 milj. kr. När det gäller länsstyrelserna kan inte göra någon sådan uppskattning. Den enda man särredovisning som finns hänför sig till den slutliga sammanräkningen av

SOU 1992108 Kostnaderna för valens..

september- oktobervalen. När det gäller just dessa kostnader resp. utgjorde drygt 75 % därav kostnader hänförde sig till septemsom bervalen. Underlaget för denna beräkning utgörs av en tidrapportering länsstyrelserna gjort när det gäller personalkostnader vid resp. val. som Mot bakgrund den osäkerhet finns i materialet anser inte att av som kan göra någon någorlunda säker uppskattning kyrkovalets andel man av samlade kostnaderna för valen år 1991 och avstår därför från av det. En viss uppfattning kan dock mot bakgrund av det som nu man sagts.

Övergripande

och effekti-

3.4 om besparings-

viseringsmöjligheter

Vi kommer längre fram i detta betänkande att redovisa förslag till

förändrade regler och organisation för valadministration. Innan detta sker

vill lämna översiktlig bedömning om möjligheterna till

en mer effektiviseringar och kostnadsminskningar.

3.4.1 Kommunerna

Kommunerna för den största enskilda kostnadsposten. Till två svarar tredjedelar dessa kostnader ersättning till valförrättare. För avser

kommunernas del förefaller möjligheten till besparingar främst vara att

minska antalet valförrättare. Ett annat sätt kan att minska den tid vara behöver anlita valförrättare. Ersättningen till valförrättare utgår i de man

flesta fall ett arvode i ett för allt varför t.ex. ett förkortat öppethål-

som lande inte några direkta kostnadseffekter. Sådana effekter kan i så ger fall uppnås först ersättningsreglerna ändras. I genomsnitt torde antalet om valförrättare valdistrikt mellan fem till åtta. Enligt 3 kap. 4 § per vara vallagen skall minst tre valförrättare vara närvarande vid röstningen. Det både praktiska och principiella skäl otänkbart att minska detta är av antal. Med hänsyn inte minst till att räkningen av rösterna i framtiden kan komma att bli komplicerad framstår sådan minskning som mer en orealistisk. Den väg framstår mest framkomlig när det gäller som som

att minska kommunernas kostnader är att minska antalet valdistrikt och därmed antalet valförrättare. Förutsättningarna för att göra valdistrikten

större hänger emellertid nära med andelen poströstande och

samman möjligheten att ångerrösta. Benämningen ångerröstning syftar möjligheten att rösta i vallokaI även avgivit förtidsröst. Omkring 1500 personer, mindre än om man en 0,3 promille samtliga röstande, utnyttjade vid septembervalen år 1991 av denna möjlighet. En konsekvens möjligheten att ångerrösta är att de av poströster distribuerats till vallokalen under valdagen inte kan som stoppas i valumoma förrän röstningen avslutats och vallokalen stängts. I storstadsområdena är det inte ovanligt att än hälften av de röstande mer

110 Kostnaderna för valens.. SOU 1992108

röstat på posten. Efter det att vallokalerna stängt innan den men preliminära rösträkningen kan börja har valförrättama i dessa distrikt ofta ett tidsödande arbete med att lägga poströsterna i valumoma. ner l detta sammanhang väger principiella skäl naturligtvis tungt. Det får

antas att en väljare som lämnar fönidsröst gör det efter lika en noggranna överväganden som den röstar i vallokal. Något skäl medge som att ångerröstning därför att förtidsrösten skulle mindre övertänkt finns vara därför knappast. Huvudregeln i vallagen är emellertid röstning skall att

ske på valdagen i vallokal. Övriga former röstning utgör undantag,

av som formellt sett förutsätter att väljaren är förhindrad rösta i sin att vallokal valdagen. En annan möjlighet att begränsa ångerröstningsmöjligheterna till vore viss del av valdagen. Valförrättarna skulle t.ex. efter visst klockslag ett ha rätt att börja stoppa poströsterna i Praktiska skäl kan tala ner urnorna. emot detta. För att garantera likformig behandling väljarna skulle en av en sådan lösning kunna till följd måste avbryta röstningen, att man stoppa ner alla poströsterna i valurnan och därpå återuppta röstningen. Vi lämnar inte något förslag när det gäller ångerröstningen. Denna fråga bör nämligen övervägas med parlamentarisk medverkan, också avsnitt se 1.3. Den största möjligheten att nedbringa kommunernas kostnader för valadministrationen är kommunerna ökade möjligheter att ge att anpassa valdistrikts- och valförrättarorganisationen till den kommunens egna geografiska och tekniska förutsättningar. De nuvarande reglerna om valdistrikts- och valförråttarorganisationen

ger ett påtagligt litet handlingsutrymme för att kombinera kraven på service och skydd för valhemlighet med rationell och effektiv en hantering. I Norge finns mycket hög grad flexibilitet och kommuen av nerna har vida när det gäller det praktiska genomförandet ramar av röstmottagningen. Även ingen direkt jämförelse om gjorts mellan de svenska och norska kostnaderna för röstmottagningen torde förutsättningarna för rationell en röstmottagning vara avsevärt mycket större i Norge. Det klart kan som påvisas är den positiva och naturliga utveckling sker hos Oslo som t.ex. kommun när det gäller rutiner, organisation och teknikstöd inom

valadministrationen. l PM 1990-02-22 pekar RSV några utvecklingsbehov och lämnar

också förslag till möjliga lösningar kan tillämpas i Sverige. I vissa som kommuner kan det t.ex. framkomlig väg inrätta amvara en att en bulerande röstmottagning eller att lösa röstmottagningen på valdagen

annat sätt. När det gäller tilltron till valsystemet är säkerheten och tillförlitligheten central betydelse. Förändringari röstmottagningsorganisationen av bör därför noggrant utredas och möjligt prövas i mindre skala innan om de genomförs. Vi föreslår därför genomför sådana försök att man vid 1994 års val, avsnitt ll. se

SOU 1992108 Kostnadenzaförvalens.. lll

3.4.2 Det allmänna valanslaget

Utöver ersättning till postverket utgör tryckning av valsedlar den största posten valanslaget. Till stor del beror dessa kostnader på partiernas beställningar av namnvalsedlar av vilka de flesta partier får mycket stora upplagor helt gratis. I avsnitt 6 redovisar hur staten kan spara kostnader i detta avseende. Anslaget belastas också av kostnader för valkuvert och kuvert för valsedelsförsändelser. I kapitel 8 lämnar vi några förslag till förenklingar och besparingar beträffande detta. De faktorer som styr Postens kostnader för valet är främst tiden för poströstningen, antalet postkontor som anordnar röstmottagning och säkerhetskraven kring distributionen av poströster. Vidare kan framhållas att Posten även håller öppet valdagen viss tid samt att Posten ombesörjer förtidsröstning kommunala och statliga institutioner. Vi redovisar våra överväganden kring detta i avsnitt 9.

3.4.3 Länsstyrelserna

Av redovisningen ovan framkommer att det är relativt svårt för regering och riksdag att bilda sig en uppfattning om vad valadministrationen regional nivå egentligen kostar. Bl.a. kan länsstyrelserna belasta valanslaget utan att det för riksdagen redovisas under detta anslag. Som vi redovisat ovan är det belopp som länsstyrelserna tar i anspråk dubbelt så stort som det som redovisas för riksdagen. Denna ordning år orimlig ur både principiell och effektivitetsmässig synpunkt. Beträffande länsstyrelserna och skattemyndigheternas hantering av röstlängder och röstkort finns möjligheter både till minskade kostnader och förbättrad service till allmänheten. Förslag i detta syfte lämnas i avsnitt Den största och mest realistiska möjligheten till att bringa ned kostnaderna för valadministrationen kan vara att förändra ansvarsfördelningen när det gäller den preliminära rösträkningen och den slutliga sammanräkningen. Idag sker den preliminära rösträkningen i vallokalerna efter det att röstningen avslutats där. Vid denna rösträkning delas valsedlama upp i grupp för varje parti. Någon uppdelning efter olika en listor inom partierna görs däremot inte. De poströster som inte har räknats i vallokalerna, räknas av Valnämnden onsdagen efter valdagen vid den s.k. onsdagsräkningen. Vid denna gör Valnämnden också en preliminär rösträkning. Inte heller då sker en uppdelning av valsedlama efter listtyp. En sådan uppdelning sker först vid länsstyrelsernas slutliga sammanräkning. Inför den slutliga sammanräkningen får länsstyrelserna allt valmaterial av valnämndema. I valmaterialet ingår valsedlama som levereras in till länsstyrelserna under måndagen resp. onsdagen efter valdagen. En möjlig väg att rationalisera denna rösträkningsprocedur kan att göra följande vara sätt.

112 Kostnaderna för valens.. SOU 1992108

Med början dagen efter valet skall de kommunala valnämnderna genomföra en slutlig sammanräkning av valsedlarna. Den kommunala Valnämnden räknar alla giltiga, oförändrade valsedlar och delar upp dem efter listtyp. Ogiltiga valsedlar är de valsedlar som saknar partibeteckning t.ex. blanka valsedlar eller valsedlar som avsiktligen märkts. Med förändrade valsedlar menas valsedlar innehåller strykningar, som tillskrivna eller andra markeringar utan att valsedlarna skall räknas namn som märkta. Denna sistnämnda typ av valsedlar utgör omkring 5 % av samtliga valsedlar. Vi föreslår att länsstyrelsernas uppgifter i valorganisationen övertas av regionala valnämnder, avsnitt 5. I denna rationaliseringsmodell skall se den kommunala Valnämnden behålla de oförändrade valsedlama och överlämna de ogiltiga och förändrade valsedlarna till den regionala Valnämnden tillsammans med ett protokoll över resultatet av den sammanräkning som gjorts av den kommunala Valnämnden. Härigenom kommer den regionala valnämndens sammanräkning att bli mindre omfattande än den sammanräkning idag görs länsstyrelserna. De som av valsedlar som den kommunala Valnämnden behållit skulle också kunna förstöras efter det att valet vunnit laga kraft. En sammanräkning som sker enligt denna skiss skulle innebära att mindre resurser krävs för att göra den slutliga sammanräkningen. För kommunernas del innebär emellertid ett sådant system ett ökat och ansvar större kostnader. Totalt avgavs vid septembervalet år 1991 5,5 milj. röster. Vid onsdagsräkningen år räknade de kommunala Valnämnsamma dema omkring 65.000 röster. För de kommunala valnämndernas del skulle ett förändrat sammanräkningssystem leda till måste skapa att man en relativt stor administrativ organisation kring denna röstråkning. Det skulle därmed också innebära ökade kostnader för kommunerna. För den regionala Valnämnden skulle ett förändrat system i fråga om rösträkningen sannolikt innebära att sammanräkningen blir mindre omfattande. Antalet extraanställd personal skulle kunna minskas och kostnaderna den regionala nivån minska. Hur stora kostnader ett sådant system skulle medföra för kommunerna är däremot svårt att överblicka. För att klarhet i detta bör man därför enligt Vår mening i några kommuner använda sig av denna modell som en försöksverksamhet vid de ordinarie valen år 1994.

Med ett ökat personvalsinslag följer också ett ökat intresse att snabbt

del av resultaten för enskilda kandidater. För att svara mot detta intresse måste den preliminära rösträkningen sannolikt också omfatta en

listtypsuppdelning. Vi återkommer till denna fråga i avsnitt 4 när det gäller tekniska hjälpmedel och i avsnitt 5 när det gäller de organisato-

riska konsekvenser som detta medför.

3.4.4 De kyrkliga valen

De kyrkliga valen äger rum under ordinarie valår tredje söndagen i oktober. Vid planeringen de allmänna valen måste samtliga valadminiav

SOU 1992 108 Kosmadema för valens. .

strativa myndigheter ta hänsyn till vad gäller i de kyrkliga valen. I som dessa val bildar varje församling ett valdistrikt. Ingår delar av en församling i olika valdistrikt vid val till riksdagen, skall varje del bilda eget valdistrikt vid val kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd. Vid av valdistriktsindelningen vid val till riksdagen måste man därför ta hänsyn till gällande ñrsamlingsindelning. Enligt 8 § lagen 1972704 om kyrkofullmäktigval, skall dessutom vid upprättande av de m.m. man allmänna röstlängderna upprätta röstlängd för varje kyrkligt valdien strikt. Vid septembervalen har därför ofta den allmänna röstlängden man uppdelad i flera delar. Uppgift om medlemskap i Svenska kyrkan skall noteras i röstlängden. Dessa uppgifter finns inte i folkbokföringen. För att fram uppgifterna måste skattemyndigheterna begära att dem från Svenska kyrkan. Med hjälp Svenska kyrkans register över sina av medlemmar lägger man sedan in uppgifterna särskilt. En kort redovisning av reglerna kring de kyrkliga valen finns i avsnitt 2.4. Administrationen dessa val innebär såväl praktiska som prinav cipiella problem. Valdeltagandet i de kyrkliga valen är mycket lågt. Vid valet år 1988 valdeltagandet 12,2 %. Uppgifter det slutliga valdeltagandet i var om kyrkoval tas fram Statistiska Centralbyrån. Några sådana uppgifter för av 1991 års kyrkoval finns 1992-10-01 inte tillgängligt. Antalet röstande på postkontor sjönk emellertid från 160.000 âr 1988 till 120.000 år 1991. Mycket talar alltså för att Valdeltagandet i de kyrkliga valen sjunkit ytterligare. Det låga Valdeltagandet leder till problem när det gäller att upprätthålla valhemligheten. Som exempel kan nämnas att det i 42 samfällighetsval år 1991 förekom mindre än tio röster och i tre av dessa val avgavs endast en röst. Det låga Valdeltagandet kan uppfattas som en försvagning av de valda organens legitimitet. Under alla omständigheter talar det låga Valdeltagandet för att medlemsinflytandet inom Svenska kyrkan borde ges nya former. Länsstyrelsernas sammanräkning kyrkovalen är ofta komplicerade. av Detta hänger med att de partier deltar i kyrkovalen ofta samman som glömmer att i förväg lämna uppgifter om de kandidater som ställer upp i valet. Länsstyrelserna kan därför inte förbereda sammanräkningen av dessa val. Frågan förhållandet mellan staten och Svenska kyrkan har varit om föremål för utredning och debatt sedan år 1958. Den senaste utredningen i frågan gäller vilka rättsliga och ekonomiska konsekvenser en förändring relationen kan få. Se ERK-utredningens slutbetänkande SOU 19929 av Ekonomi och rätt i kyrkan. l detta betänkande berörs inte närmare frågan administrationen kyrkliga val och kostnaderna för dessa. om av En förändring relationen mellan staten och Svenska kyrkan måste av enligt vår mening leda till att överväger frågan det valadminiman om strativa ansvaret alltjämt skall ligga kvar statliga myndigheter. Något ställningstagande i frågan den framtida relationen mellan om staten och Svenska kyrkan torde inte vara nära förestående. Som framgått komplicerar reglerna de kyrkliga valen adminiovan om

114 Kostnaderna för valens.. SOU 1992108

strationen septembervalen. Å andra sidan innebär det sannolikt av effektivitetsvinsteratt den organisation administrerar septembervalen som också administrerar kyrkovalen. När det gäller kostnaderna för den lokala administrationen de av kyrkliga valen så belastar de i sin helhet kommunerna. Som vi tidigare påpekat är det, med hänsyn till det nära samband vad gäller administrationen av dessa båda val, svårt att dela valkostnaderna upp resp. val. l den offentliga förvaltningen förordas alltmer det synsättet att varje verksamhet skall bära sina kostnader. Det kan mot bakgrund det egna av synsättet redan nu i vart fall ifrågasättas det är rimligt att de om kostnader som uppkommer för administration de kyrkliga valen på det av lokala planet i sin helhet skall bekostas av de borgliga kommunerna. På nuvarande stadium av vårt utredningsarbete har utredningen dock inte den sammansättning som krävs för att ta upp dessa frågor till närmare övervägande, se också avsnitt 1.3.

SOU 1992 108 Detfunztida datorstödet 115

4 Det framtida datorstödet i valförfa-

randet

I våra direktiv betonas att någon grundläggande analys det tekniska av stödet för röstningsprocessen inte gjorts sedan 1965 års Valtekniska utredning avslutade sitt arbete. Valtekniska utredningen lade, i sitt betänkande SOU 197172 Maskinell teknik vid de allmänna valen, fram förslag till ett nytt datorstött röstande med hjälp hålkort och s.k. av valboxar. Systemet kom dock aldrig att genomföras. Föredragande statsråd hänvisade till att det i viss mån osäkert huruvida med var man tillämpning av den föreslagna maskinella valtekniken kunde uppnå den höga grad säkerhet i valförfarandet krävdes prop. 1972105 av som s. 90 Under de drygt 20 år som förflutit har en omfattande utveckling ägt rum vad gäller datorernas prestanda och användning. Inom arbetslivet används datorer i ett stort antal olika tillämpningar och har t.ex. praktiskt taget ersatt alla andra kontorsmaskiner. I många hem finns speldatorer och datoriserade hemarbetsplatser. Utvecklingen inom datakommunikationsområdet har öppnat nya möjligheter. Under de senaste åren har det blivit möjligt att utföra banktjänster med hjälp knapptelefon och kodnummer. I isnabbköpsav butikerna registreras varorna med hjälp streckkoder och optisk läsare. I detta betänkande behandlar frågor rör RSVs och valadminisom strationens datorstöd. Det handlar där att utveckla och förbättra om datorstödet inom tillämpningar där sådan teknik redan idag används. Emellertid finns det också skäl att belysa frågan om en eventuell användning av datorstöd i de delar av valprocessen som idag sköts helt manuellt. Frågan skall här behandlas mot bakgrund av de erfarenheter tagit del av beträffande den internationella utvecklingen inom området. Utveckling av datorstött röstande sker främst i USA. Exempel på intressanta försök finns också i Norge, Belgien och Nederländerna. Datorisering av valförfarande kan beskrivas som en utvecklingsprocess i tre nivåer. Nivå ett innebär att väljaren lämnar sin röst pappersvalsedlar. Valsedlarna sorteras och räknas för hand. Resultatet matas i datorer för beräkning av mandat, tabulering och eventuell elektronisk vidarebefordran för summering det nationella valresultat. av Nivå tvâ innebär att väljaren röstar med någon datoranpassat typ av media. Det kan röra sig om hålkon, som i Valtekniska utredningens förslag, men det kan också röra sig att valsedlarna är anpassade för om

116 Det framtida datorstödet SOU 1992 108

optisk läsning. Denna anpassning kan t.ex. ske genom streckkodsmarkering. Nivå tre innebär att röstningshandlingen och sammanräkningen smälts samman till en process. Väljaren röstar genom att trycka på en knapp eller motsvarande. Knapptryckningen resulterar i att rösten både registreras och adderas till tidigare avgivna röster. Nivå ett är det stadium som det svenska valförfarandet befinner sig i idag. I nivå två befinner sig flera av USAs delstater och även, som nedan skall redovisas, Oslo kommun. Andra delstater i USA samt de försök som genomförs i Belgien och Nederländerna kan hänföras till nivå tre.

4.1 i vissa länder

Utvecklingen andra

4.1.1 USA från spakmaskin till elektroniskt minne

-

I USA har maskinellt röstande ägt rum sedan slutet av förra århundradet. I New York användes första gången 1892 en mekanisk röstningsmaskin. Först nu, 100 senare, genomför staden New York en teknikupphandling som syftar till att ersätta de mekaniska röstningsmaskinema med elektroniska maskiner. Utbytet skall ske stegvis och skall slutfört under vara slutet av 1990-talet. De amerikanska mekaniska röstningsmaskinema består panel där av en alla kandidater i de aktuella valen räknas kolumnvis. Vid varje upp namn finns en liten spak. Med denna kan väljaren han vill rösta på ange om kandidaten. När väljaren angett vilka kandidater han vill rösta på, drar han i en större spak. Ett antal dolda räkneverk ett för varje kandidat- ställs nu om utifrån väljarens val. Röstningen är avslutad och röstsammanräkningen sker kontinuerligt. När röstningen avslutats öppnas apparaterna och räkneverken läses av. Resultatet antecknas i skriftliga rapporter. Omkring en tredjedel av de amerikanska väljarna röstar med hjälp av denna typ av mekaniska maskiner. Orsaken till att maskinerna började användas var främst risken för valfusk med pappersvalsedlar. Med denna typ av röstning har nämligen otillbörlig påverkan valresultatet uppkommit att t.ex. extra av genom valsedlar stoppas i valurnan ballot stuffing. Detta är möjligt eftersom i USA, liksom i de flesta andra länder, är det inte en valfunktionär som stoppar ner valsedeln i valurnan utan detta görs väljaren. Vidare har av det förekommit att någon vid sammanräkningen med avsikt gjort extra markeringar de valsedlar tillfallit viss kandidat; dessa som en valsedlar har då blivit ogiltiga. Det har också förekommit större att en mängd valsedlar som avsåg en viss kandidat försvunnit vid sammanräkningen. En annan risk med pappersvalsedlar uppmärksammats i som USA har att göra med svårigheterna att räkna dem manuellt. Det

SOU 1992 108 Det fiamtida datorstödet

uppkommer ofta fel kan bero på t.ex. ouppmärksamhet eller trötthet som hos personalen. Genom att röstning och röstrâkning sammanfördes i handling en minskade risken för att de avgivna rösterna skulle utsättas för otillbörlig påverkan. Efterhand har dock bristerna med mekaniska maskiner alltmer aktualiserats. Apparaterna år stora och mycket tunga. De kräver en omfattande service. Det blir allt svårare att upprätthålla erforderlig kompetens för detta. De mekaniska maskinerna bedöms inte heller vara felfria. Slitage i mekaniken kan medföra att röster inte registreras eller registreras flera gånger. Åtminstone äldre maskiner kunde att en röst också utsättas för fusk ett simpelt slag. Man kunde helt enkelt låta av kandidaternas namnlappar byta plats. Den vanligaste röstningsformen i USA är röstning med hålkort. Omkring hälften de registrerade väljarna skall rösta med sådan kort. av Metoden infördes i och med datorernas ökande spridning under 1960talet. Röstning med hålkort kan ske genom att väljaren med hjälp av särskilda mallar stansar ut hål i positioner som markerar kandidatval. Det finns också hålkort där väljaren röstar genom att, med t.ex. en penna, trycker ut förperforerade hål. Utvecklingen videotemiinaler och persondatorer har gjort att av hålkortet försvunnit ur praktiskt taget alla andra datatillämpningar. Hâlkortsröstande bygger således en omodern datateknik. Den är också förknippad med stordatorsystem. Trots detta finns, enligt vad vi erfarit, idag inga vittomfattande planer på att byta ut hålkortssystemen mot andra system. Däremot finns det inte några delstater eller städer som idag inför röstning med hålkort. En allvarlig nackdel med hålkort är risken för att utstansade pappersbitar sitter kvar i hålen eller att förperforerade hål ramlar ut annan av påverkan. Resultatet blir felläsningar i hålkortsläsaren. I USA finns många erfarenheter detta problem. Det hela kompliceras av att det i av efterhand ofta inte är möjligt att rekonstruera vad väljaren avsett med sina markeringar i hålkortet. En modernare teknik är läsning med optisk läsare. Omkring 15 % de registrerade väljarna skall rösta med valsedlar som läses i optiska läsare. Med tanke de optiska läsarnas alltmer omfattande användning i samhället i övrigt har optisk läsning inte fått den spridning i valförfarandet kunde väntat. En förklaring år att man inte år van att som man använda pappersvalsedlar. Detta hänger i sin tur samman med att man som vi tidigare nämnt är rädd för valfusk om man använder pappers- valsedlar. Direktregistrerandeelektroniska röstningsmaskinerär ännu inte särskilt vanligt. Omkring 4 % av de registrerade väljarna skall rösta detta sätt. Genom New Yorks upphandling väntas denna andel öka till 7 %. Direktregistrerande elektroniska röstningsmaskiner finns av olika fabrikat. De är samtliga konstruerade för att likna de mekaniska spakmaskinerna så mycket som möjligt. Väljarna står alltså även här inför en

118 Det framtida datorstödet SOU 1992 108

panel med kandidatnamn. Med knappar markerar han sitt val och bekräftar slutligen med särskild knapptryckning valhandlingen en att avslutats. De avgivna rösterna registreras i två elektroniska minnen, varav det ena är stationärt och det andra sitter i kassett kan en som monteras loss. De sistnämnda kassetterna samlas efter röstningens upp avslutande och förs till sammanräkningslokalen. I denna lokal finns en dator och en särskild kassettlåsare. Att läsa in resultat via kassetten är en fråga om sekunder.

I Davidson County, Nashville, Tennessee genomförs val med hjälp av sådana röstningsmaskiner. Davidson County har 275.000 registrerade

väljare, 164 valdistrikt och 605 röstningsmaskiner. I primärvalet inför ca presidentvalet år 1992 röstade 54.000 väljare. Vallokalerna stängdes ca 19.00. Kassetterna där rösterna registrerats, transporterades till sammanråkningslokalen valförrättama. Med bil handlade det 10av om 45 minuters Första kassetten lästes in 19.20. Ett preliminärt resa. resultat förelåg 21.20. Normalt sett skulle ett sådant resultat finnas redan omkring 20.30. Förseningen berodde på valdistrikt att ett rapporterade mycket sent och att det i ett annat distrikt uppstod ett tekniskt fel röstkassett. Kassetten gick inte avläsa i kassetten att läsaren. I själva verket fick den preliminära sammanräkningen avslutas

trots att resultatet från detta distrikt inte gick att räkna. Innan det slutliga valresultatet fastställdes fick resultatet i det distriktet registreras manuellt.

Kostnaderna för röstningsmaskin är 5-6000 dollar styck. en per Tillverkama rekommenderar antalet maskiner dimensioneras till att 1 per 500 väljare. l Davidson County beräknar att drift- och underman hållskostnader uppgår till 150.000 dollar år för de drygt ca per 600 maskiner man har. Maskinerna kräver kontinuerlig nätanslutning och måste dessutom provköras två till tre gånger året. om Persondatorer förekommer inte röstningsmaskiner. Förklaringen som till detta till del bero rädd för synes en att man år att det kan förekomma s.k. datavirus i sådana datorer. En viktigare annan - förklaring är det i USA ofta lagstadgade kravet på full-face-ballot, dvs. att väljaren skall samtliga kandidater i samtliga val och se en samma valsedel. Normala bildskärmar till persondatorer klarar inte av att visa

erforderlig informationsmängd.

Det kan nämnas att ett större persondatortillverkande företag fick offertförfrågan en inför New Yorks upphandling elektronisk röstningsutrustning. av Företaget avstod dock från att lämna offert. En förklaringarna till detta har uppgivits av vara rädslan för negativ publicitet för det fall att något skulle bli fel vid genomförande

av ett val.

4.1.2 Belgien försök med olika

- system

Under de val som hölls den 24 oktober 1991 i Belgien genomfördes i två

valdistrikt, Waarschoot och Villers-le-Bouillet, försöksverksamhet med direktregistrerande elektronisk utrustning väljarnivå. Det kan anmärkas att det råder röstplikt i Belgien. Valdeltagandet är därför högt.

SOU 1992 108 Det ñumlida datorstödet 119

Vid tillfälle hölls val till den lokala, regionala och centrala samma församlingen. Två olika system prövades, ett holländskt i Waarschoot och ett fransk i Villers-le-Bouillet. I båda systemen inleddes röstningen med att Väljaren manuellt - prickades i röstlängden. Efter denna kontroll fick han ett magnetkort av och hänvisades till ett valbås där utrustningen fanns uppställd. l det holländska systemet aktiverades magnetkortet valförrättaren. Med av detta magnetkort aktiverade Väljaren i sin tur röstningsmaskinen. Denna maskin hade tablå där partierna och namnen på samtliga kandidater en i alla tre valen fanns presenterade. Väljaren markerade sitt val med hjälp knappar vid alternativ. Han kunde rösta aningen på parti eller av resp. sin röst till viss kandidat i partiet. När väljare markerat sitt val fick ge en han på textskämi utskrivet att han i det valet avser att rösta ett en visst parti eller viss angiven kandidat. Väljaren skulle därefter en bekräfta sitt val att trycka en särskild knapp. När detta gjorts genom kunde Väljaren fortsätta med nästa val. När Väljaren avslutat valhandlingen lämnade han tillbaka magnetkortet till valförrättaren. Magnetkortet kunde då aktiveras nytt för att användas väljare. av en annan Avgivna röster samlades i en särskild minnesenhet i resp. röstmaskin. Varje enskild röst sparades slumpmässigt. Efter att röstningen avslutats kunde avläsa hur väljarna röstat i denna röstningsmaskin. Genom man att koppla minnesenheten till en särskild maskin för summering av resultaten ñck fram valresultatet i det valdistriktet. Varje valdistrikt man omfattade omkring och det krävdes minst fyra röstnings- 1500 personer maskiner i varje vallokal.

Också i det franska systemet aktiverade Väljaren röstningsutrustningen

med hjälp magnetkortet. De valmöjligheter som Väljaren hade av presenterades för honom en bildskärm. Med hjälp av en ljuspenna markerade han sitt val. Först visades valet till parlamentet. I en bild presenterades samtliga parti deltog i valet. Genom att markera med som ljuspennan symbolen för ett visst parti fick Väljaren bild de upp en kandidater ställt i valet för det partiet. Väljaren kunde bläddra som upp mellan de olika partierna. När han träffat sitt val markerade han med ljuspennan invid det partiet den kandidaten. Valet skulle bekräftas resp. med särskild funktion. När Väljaren genomfört proceduren i det första en valet presenterades valskärmen de parti deltog i det regionala som valet och därefter i det lokala valet. Väljaren kunde också rösta blankt. Uppgiften de val Väljaren träffat fördes över på magnetkortet. om som Väljaren tog därefter magnetkortet och stoppade det i en elektronisk valurna hos valförrättaren där det avlästes. Alla kort samlades i valuman. När röstningen avslutades kunde resultatet av valet avläsas i den minnesenhet fanns i valuman. I ett valdistrikt med omkring som 1500 röstberättigade krävdes minst tre röstningsmaskiner och en elektronisk valuma.

120 Det framtida datorstödet SOU 1992 108

4.1.3 Norge röstlängd data och optisk läsning

- av valsedlar

Den norska vallagstiftning kommunerna betydande frihet vid det ger en praktiska genomförandet av allmänna val. I Oslo har denna frihet utnyttjats till att pröva olika former ökat datorstöd. av I kommun- och fylketingsvalet år 1991 prövade både att ha man röstlängden tillgänglig data i vissa vallokaler och att räkna rösterna med hjälp av optiska läsare. Försöken i Oslo har föregåtts bl.a. av studier av amerikanska erfarenheter. Oslo kommun tillhandahöll vissa centralt belägna vallokaler där väljarna valdagen kunde rösta de bodde. I dessa vallokaler oavsett var fanns röstlängden tillgänglig persondatorer. Röstkorten försedda var med streckkodsmarkeringar. Avprickning i röstlängden skedde med hjälp av en läspenna som fördes över streckkodsmarkeringen. I vallokalerna ute i valdistrikten skedde endast sortering och en preliminär bedömning valsedlarna. Samtliga avgivna röster transav porterades därefter till Oslo rådhus. I rådhuset fanns 30 optiska läsare sammankopplade i ett nätverk. De inlevererade valsedlarna lästes valdistrikt för valdistrikt. Via monitor kunde ledningsgruppen hela en tiden följa sammanräkningslåget. Massmedia, partirepresentanter och allmänhet kunde följa resultatrapporteringen via särskilda terminaler. Det bör noteras att utformningen valsedlama ställde förhållandevis av stora krav avläsningsapparaturen. Det norska kommunalvalet innehåller starka personvalsmoment. Väljaren kan de kandidater han ge föredrar en tilläggsröst. För att markera vilka kandidater varje parti vill valda kan också partierna redan från början dessa kandidater ge tilläggsröster. Detta sker att kandidatens tas två gånger genom namn upp på valsedeln. Vidare kan väljaren stryka de kandidater han är som missnöjd med. Utöver detta kan väljaren lägga till kandidater från andra partiers valsedlar. Detta gör han att partinamn, kandidatnummer och genom ange namn på särskild plats valsedeln. Tilläggsröster, strykningar och tillagda namn påverkar inte mandatfördelningen mellan partierna, men väl vilken kandidat kommer att utses inom parti. som resp. De optiska läsarna var utformade så att de klarade att läsa allt utom tillläggsnamnen. Inregistreringen dessa fick därför ske manuellt av namn via särskilda terminaler. Den manuella registreringen omfattade mindre än 5 % av antalet valsedlar. Sammanräkningsprocessen, inberäknat manuella kontroller m.m., pågick hela valnatten. Ett preliminärt resultat förelåg vid midnatt och det slutliga valresultatet kunde officiellt tillkännages vid lunchtid nästföljande dag. Enligt de personer ansvarade för genomförandet valen är som av erfarenheterna systemet goda. av Efter initiativ Oslo kommun pågår sedan år 1988 också av ett utvecklingsarbete när det gäller elektroniska hjälpmedel vid röstning,

sammanräkning och rapportering. Norska Statens DataSentral A.S har

SOU 1992108 Detframzida datorstödet 121

utarbetat prototyp, Civis, där röstningen sker helt elektronisk väg. en Vid utvecklingen detta system har man utgått från att valhandlingen av sett från väljarens sida skall så lik röstning med pappersvalsedlar vara möjligt. I systemet finns två fristående elektroniska maskiner. som Dessutom skall röstlängden finnas registrerad i persondator i vallokalen. Systemet är tänkt att fungera följande sätt. När väljaren kommer till vallokalen sker kontroll mot röstlängden att han är röstberättigad en i vallokalen. Är han det får han ett särskilt magnetkort valförrättaren. av Detta kort har då aktiverats så att det blir möjligt för väljaren att rösta. Den första elektroniska maskinen finns i valbåset. Denna maskin har en panel där samtliga partier registrerats för deltagande i valet finns som upptagna. Väljaren för in magnetkortet i maskinen. För varje partinamn finns knapp så att väljaren kan markera vilket parti han röstar på. en Denna uppgift förs då över till magnetkortet. Den andra elektroniska maskinen är elektronisk valurna är placerad hos valförrättarna. en som Väljaren tar sitt magnetkort och för det i valurnan och uppgifterna kortet förs elektroniskt i valurnan. Uppgifterna räknas direkt och när röstningen avslutas finns sålunda resultatet samlat i ett särskilt elektroniskt minne. I och med att väljaren röstat blir magnetkortet avregistrerat. Valförrättarna kan sedan initiera magnetkortet nytt så att nästa väljare kan använda samma kort. Med hjälp det minne finns i valurnan kan man, mycket snart av som efter att röstningen i vallokalen avslutats, rapportera valresultatet.

4.2 Datorstödet i den svenska valadministratio-

nen

Datorstödet i den svenska valadministrationen baseras i mycket hög grad ålderstigen teknisk utrustning och programvara. Behovet av modernisering föranledde att tillskriva regeringen beträffande ett uppdrag till oss RSV angående förstudie datorstöd anpassat till skattemyndighetens av folkbokföringsdatorer. Detta uppdrag har RSV redovisats i verkets av anslagsframställning 9293.

4.2.1 Länsstyrelsernas ADB-stöd

Länsskattereformen år 1987, då skatteenheten vid länsstyrelserna bröts ut och bildade länsskattemyndigheterna, fick till följd att de flesta länsstyrelser kom att sakna såväl ADB-utrustning som ADB-kompetens eftersom detta tidigare funnits skatteavdelningen. Inom länsstyrelserna har det därefter byggts ett visst ADB-stöd. Den maskinella utupp rustningen hos flertalet länsstyrelser består basdatorer med nätanslutna av persondatorer och överensstämmer med den som finns inom folkbokföringssystemet. Däremot har alla länsstyrelser inte likartade operativsystem. Kompetensen när det gäller utvecklings- och operatörsansvar

122 Det framtida datorstödet SOU 1992108

varierar mycket kraftigt. ADB-stödet inom länsstyrelserna används främst för internt kontorsstöd och service t.ex diarieföring och 0rd- och textbehandling. Når det gäller ord- och textbehandlingen så använder man sig av varierande maskinella utrustningar och En närmare program. presentation av länsstyrelsernas ADB-stöd finns i bilaga Växjögruppens redovisning.

4.2.2 Skatteförvaltningens ADB-stöd

Skatteförvaltningen har mycket ADB-intensiv verksamhet. På central en nivå är verksledningen ansvarig för ADB-strategier, infrastrukturer m.m. RSVs sakavdelningar är systemägare och systemansvariga beträffande de riksgemensamma ADB-baserade grundsystemen, bl.a det system som handhar folkbokföringen. RSVs tekniska avdelning uppdrag svarar av RSVs sakavdelningar för bl.a. systemering och programmering av grundsystemen. Tekniska avdelningen sköter också ADB-driften det av centrala skatteregistret och det centrala referensregistret för folkbokföringen. Avdelningen dessutom för i de olika svarar programvaran kommunikationsnäten och för visst användarstöd. Den regionala datormiljön består idag omfattande tenninalnät av ett med kommunikation mot regionala och centrala datorer. Folkbokföringssystemet, togs i drift i samband med folkbokföringen som att överfördes till skatteförvaltningen den l juli 1991, bearbetas regionala basdatorer är placerade varje skattemyndighets ADB-enhet. som Det finns omkring 40 sådana datorer. I varje dator förs flera folkbokföringsregister, ett för varje skattekontor. Folkbokföringsregisterna är nämligen lokala dvs. begränsade till lokalt skattekontor. Datorerna ett kommunicerar dock sinsemellan när alla registrerade flyttningar

genomförs och då referensregistret uppdateras vilket sker nattetid. Till systemet är kopplat omkring 1.400 terminalarbetsplatser vilka är placerade de lokala skattekontoren. Terminalerna är i sin tur sammankopplade i lokala nät. Från det lokala nätet finns förbindelse till den en egna basdatorn länets ADB-enhet. När det gäller det befintliga ADB-stödet för valhanteringen så har det sina grunddrag från början av 1970-talet. Systemet körs på datorer från 1980. Någon genomgripande systemutveckling har inte gjorts sedan systemet utvecklades. Det är tungrott och är inte användarvänligt. För en stor del av de datorer används i valens tekniska stödsystem går som underhållskontrakten år 1993. Även aviseringssystem ut för folkbokföringen och vissa delar skattesystemen går i miljö. av samma Inom RSV pågår f.n. ett utvecklingsarbete för ADB-system för ett nytt valhanteringen. Berörda system skall överföras till basdatorsystem dvs. system som är uppbyggda motsvarande sätt folkbokföringssystesom met. På regional nivå skattemyndighetens ADB-enhet för driften svarar av

lokala och regionala ADB-system. Enheten också för utskrifter

svarar och efterbehandling bl.a. skattsedlar, deklarationsblanketter, av

SOU 1992108 Det frwnzida daromödet 123

taxeringsmeddelanden och längder, t.ex. röstlångder. Inom ADBenheterna finns också en särskild stödfunktion för skattemyndighetens ADB-användare. I denna funktion ingår utbildning, installation av terminaler, felsökning och åtgärder inom systemet för terminalnät m.m. Enheten ansvarar också för driften av den regionalt placerade kommunikationsutrustningen och övriga datorer. På lokal nivå finns en eller flera tjänstemän som är ansvariga för terrninalsystemen. I rapporten Handlingsplan för ADB-utveckling inom skatteförvaltningen och exekutionsväsendet RSV 19917 redovisas den planerade utvecklingen av förvaltningarnas ADB-system. I korthet innehåller rapporten förslag att man bör mot sk. öppna, leverantörsoberoende ADB-system. ADB-verksamheten regionalt skall också i fortsättningen utvecklas från en produktionsinriktad ADB-verksamhet till en i huvudsak ADB-kompetensinriktad verksamhet med väl utbyggt stöd till användarna i länet. ADB-systemen skall dessutom utvecklas mot centralt utfonnade, riksgemensamma grundsystem i kombination med andra skall system som vara regionalt uppbyggda. Regeringen uppdrog under budgetåret 199091 RSV att i samarbete med Statskontoret och riksrevisionsverket undersöka hur kopplingen mellan verksamhetsansvar och kostnadsansvar för ADB-stödet kan förbättras. RSVs verksledning uppdrog åt en särskild utredning att göra denna undersökning. Utredningen, ADB-90-utredningen, har redovisat sina slutsatser i rapporten ADB 90 Utredningsrapport RSV 19915. Utredningen pekar att det enligt statsmakternas intentioner bör ske en övergång till mer resultatorienterade styrmetoder. Ett sätt att göra det är enligt utredningen att tillämpa en hög grad av efterfrågestyrning när det gäller ADB-stödet i verksamheten. Inom skatteförvaltningen innebär dessa tankegångar att de som är ansvariga för sakenhetema blir beställare av det ADB-stöd behövs i verksamheten och att ADB-organisationen som uppträder som en ny ADB-myndighet och blir en marknadsanpassad leverantör i en konkurrensutsatt miljö.

I budgetpropositionen för budgetåret 199192 prop.199192lOO Bil.

8 s. 28 f framhåller föredragande statsråd att hon inte anser att en ny ADB-myndighet bör inrättas. I stället bör ADB-verksamheteni fortsättningen utgöra en särskild resultatenhet med ett anslag som formellt tas upp till 1000 kr. Resultatenheten bör enligt föredragande statsrådet fr.o.m. den 1 juli 1992 omfatta de uppgifter handhas RSVs som av tekniska avdelning och fr.o.m. den l juli 1993 även uppgifterna för skattemyndigheternas nuvarande ADB-enheter. Sedan den l juli 1992 har ADB-organisationen brutits ut till en särskild resultatenhet inom RSVs förvaltningsområde. När det gäller hanteringen av utdata har RSV beslutat, mot bakgrund av förslag lämnats i särskild rapport, RSV 19912, att utsom en datahanteringen utskrift och efterbehandling f.n utförs 21 som driftställen skall koncentreras till två utdatacentraler, i Vänersborg och en en i Härnösand. Dessa utdatacentraler skall vara färdiga att tas i drift den 1 juli 1993.

124 Det framtida datorstödet SOU 1992108

RSV har nyligen beslutat att ADB-enhetema skall organiseras i fem regioner. Regional datordrift kommer i de flesta fall att förläggas till en ort inom varje region. Också när det gäller indata fångst av data på magnetband m.m. pågår utredningar inom skatteförvaltningen. Det pågår också försök med olika varianter av optisk läsning.

4.2.3 Bedömningsgrunder för tekniska hjälpmedel i

valförfarandet

I USA har lång erfarenhet tekniska hjälpmedel i valförfarandet man av däri inbegripet elektronisk röstning. För att samla de erfarenheter som finns i valförfarandet i de olika delstaterna och för att försöka uppnå en så likformig tillämpning som möjligt har man inrättat ett federalt, rådgivande organ, National Clearinghouse on Election Administration of the Federal Election Commission FEC Clearinghouse. FEC Clearinghouse har utarbetat ett underlag för de krav bör ställas de tekniska eller som elektroniska hjälpmedel förekommer i valförfarandet. Denna som specifikation kan sammanfattas enligt följande. För att upprätthålla förtroendet för valresultatet bör man kunna kontrollera det resultat som redovisas. Det får inte heller finnas utrymme för att resultatet kan påverkas på ett otillbörligt sätt utan att detta kan upptäckas. Slutligen måste valadministratörer ha tillräckliga kunskaper och resurser när det gäller tillämpningen de elektroniska eller andra av hjälpmedel som används i valförfarandet. Man måste, för att uttrycka det kort, ställa höga krav exakthet, integritet och säkerhet. Med exakthet menas att vid flera likadant utförda bearbetningar skall resultatet de av uppgifter som matats in i systemet vara desamma. Med integritet menas att systemet på ett korrekt sätt utför de uppgifter som det konstruerats för och endast dessa uppgifter, det får t.ex. inte finnas någon dold kod inlagd i systemet. Slutligen med säkerhet att det skall finnas avses möjlighet att övervaka och kontrollera tillträdet till systemet, utrymmet där maskinen är uppställd, till utrustningen, reservdelar, dokument, filer och data. Dessa krav finns naturligtvis även i ett renodlat manuellt system, men när det gäller utnyttjande teknisk utrustning bör dessa av krav specificeras ett annat sätt. När det gäller t.ex. optiska läsare eller maskinell räkning av valsedlar bör det vid en omräkning vara möjligt att ytterligare gång exakt en samma resultat, i vart fall bör det inte få skilja än ett fåtal röster mer av 100.000 när man provräknar maskinellt framställda valsedlar. En optisk läsare bör dessutom kunna godta ett stort antal olika markeringar som gjorts av väljarna. Om valsedel inte kan läsas med hjälp den en av optiska läsaren bör det finnas administrativa möjligheter att räkna denna valsedel manuellt. En väljares röst bör inte kunna förlorad på grund av att den optiska utrustningen inte klarar av att läsa valsedeln. När det gäller de elektroniska röstningsmaskiner som utformats med spakmaskinen förebild finns ingen valsedel utan rösten räknas direkt som elektroniskt. Väljaren markerar sitt val att trycka knapp. genom en

SOU 1992108 Det fiumzida datorstödet

Motsvarande gäller i de fall använder sig elektronisk petman av en skärm eller liknande utrustning. I samtliga dessa fall bör varje röst lagras ett sådant sätt att kan verifiera sammanråkningen. man

Självfallet bör lagringen ske på ett sådant sätt att rösten inte kan kopplas

till en viss väljare. De problem finns att kontrollera de resultat redovisas kan som som bero antingen att systemet inte har funktioner som möjliggör granskning aktiviteter i systemet i efterhand. Det kan också bero på av de använts varit dåligt konstruerade. Sådana adminiatt program som strativa rutiner måste också finnas att kan jämföra det resultat som man lämnats valdistriktet och det redovisats vid sammanråkningen. av som Om den inre kontrollen är otillräcklig eller de administrativa om rutinerna inte är säkra ökar risken för otillbörlig påverkan av valresultatet. Denna påverkan kan göras olika sätt. Några exempel kan nämnas. Ett sätt att påverka valresultatet kan att någon får tillgång vara till programmet och gör direkta ändringar i det. Ett annat sätt är att det aktiverar denna

finns en dold funktion i programmet och att någon dolda

funktion. Man riskerar också att det riktiga programmet byts ut mot ett felaktigt Man kan också riskera att systemet redan före annat program. valdagen innehåller felaktiga uppgifter avgivna röster eller att någon om byter ut de avgivna valsedlarna mot falska valsedlar. Andra svårigheter hänger med att valadminstratörer saknar samman tillräcklig ADB-kompetens. De saknar då den kompetens är nödsom vändig för att kunna förhandla med det företag som skall leverera ett Bristande kompetens ökar också risken för att utrustningen kan system. hanteras felaktigt med följd att det resultat redovisas blir felaktigt. som Det ökar också risken för manipulation. l de fall det är en leverantör tagit fram blir det dessutom svårt för valadminisom programmen stratörerna att fullgöra sin kontroll av utformningen av programmen. Även valsedlar eller de elektroniska medier där valtransporten av resultatet lagrats bör säker. Vid rapportering av resultaten måste vara telekommunikationema säkra för extern påverkan. När det gäller vara utrustning räknar valsedlar mekaniskt eller optisk läsning som genom måste de administrativa rutinerna utesluta att valsedlar kommer bort eller tillförs ett annat distrikt. Det bör också möjligt att kontrollräkna vara valsedlarna manuellt. Före valdagen bör dessutom utrustningen kontrolleså att kan upptäcka fel i eller i tillämpningen av ras man programvaran de logiska definitionerna.

126 Det framtida datorstödet SOU 1992 108

Överväganden

4.3.1 Faktorer påverkar bedömningen

som

Detta betänkande inte utrymme för något definitivt ställningstagande ger till valsystemets framtida datorstöd. Vi vill dock redan här peka på vilka faktorer bör ledande för framtida ställningstaganden. anser vara De studier gjort, dels besök, dels samtal med genom egna genom företrädare för FEC Clearinghouse, har klarlagt att det idag inte finns något system direkt går att tillämpa dagens svenska förhållanden. som Om något av de befintliga systemen skulle användas krävs det modifieringar av dessa. Dessutom skulle vallagstiftningen behöva ändras. Det bör strykas under att det hittills inte finns några erfarenheter av datoriserade val omfattar hel nation eller befolkning som en en av en storlek motsvarar Sveriges. När New York City slutet 1990som mot av talet helt datoriserat sitt valförfarandet kommer 4 milj väljare ca samtidigt att rösta på elektronisk väg. De generösa möjligheterna till förtidsröstning är kanske det är som mest utmärkande för det svenska valsystemet. Närmare tredjedel en av de svenska väljarna avger sina röster före valdagen. Detta förhållande måste påverka ett ställningstagande till ökat datorstöd påverkar men också vilket i så fall väljs. system som Ett system med direktregistrerande elektroniska röstningsmaskiner skulle innebära endera att accepterar olika används för man att system förtidsröstning röstning valdagen resp. eller att man accepterar att möjligheterna till förtidsröstning minskas. Att tillämpa olika system vid förtidsröstning och röstning valdagen skulle vara starkt kostnadshöjande. Den stora mängden förtidsröster leder dessutom till att det är tveksamt investering i teknisk utrustning om en i vallokalerna skulle lönsam. Ett alternativ skulle naturligtvis vara vara att låta även förtidsröstning ske med röstningsmaskiner. Även detta alternativ ter sig kostnadsmässigt ofördelaktigt. Man skulle behöva hålla en stor mängd teknisk personal tillgänglig för driftsunderhåll under hela den period förtidsröstningen pågår. Det ter sig också komplicerat mer att säkerställa att det inte sker några intrång i utrustningen skall systemet om användas under längre period. Det skulle knappast gå erbjuda en att möjligheter till förtidsröstning liknande dagens till rimlig kostnad. en Att i Sverige har gemensam valdag ställer också speciella krav utformningen röstningsmaskin. Maskinen måste samtidigt kunna av en hantera tre val. I alla valen deltar många partier och kandidater. Samtliga de system sett torde kunna hantera detta. Belgien har också olika tre val samtidigt. Även i USA genomför man flera olika val samtidigt men där är antalet kandidater i många fall begränsat, särskilt jämfört med de antal kandidater kan förekomma svenska valsedlar. som Sett ur investeringsekonomisk synvinkel leder den gemensamma valdagen till att användning röstningsmaskiner knappast blir en av

SOU 1992108 Det framtida datorstödet 1

lönsam. Detta hänger med att utrustningen bara används vart samman tredje år och att den däremellan måste förvaras och underhållas. En övergång till skilda valdagar skulle som redovisat tidigare sannolikt - öka intresset av att minska kostnaderna. Röstningsmaskiner kan då ses som en utväg och en lönsamhetsbedömning te sig mera positiv. Den fria nomineringsrätten är ett annat förhållande som måste beaktas. I flertalet av de system med röstningsmaskiner idag tillämpas finns som det en möjlighet att mata in kandidatnamn via alfabetiska tangenter egna eller inskrift pappersrulle. En direktregistrerande röstningsmaskin en innebär dock begränsningar i detta avseende. Framför allt innebär det begränsningar för möjligheten att rösta andra partier än de anmält som sig i förväg. Förekomsten av personvalsmoment har stor betydelse för ställningstagandet till användningen av röstningsmaskiner. Röstningsmaskiner är mer lämpade för valsystem med starka inslag personval. I ett sådant av system skall väljaren särskilt markera den kandidat han föredrar. Sammanräkningen i ett sådant system blir också svår att hantera manuellt. l dagens svenska valsystem skulle röstningsmaskiner t.0.m. kunna vara förvillande eftersom en nedtryckt knapp snarast skulle motsvara en strykning av kandidaten och inte en preferensröst. Ett system med röstningsmaskiner ter sig således knappast meningsfullt utan personvalsinslag. Å andra sidan kan förekomsten personval av vara ett tungt vägande skäl för att införa sådan teknik.

4.3.2 Röstning per telefon

Under vårt utredningsarbete har det till oss också framförts synpunkter på att röstning borde kunna ske med utnyttjande t.ex. telenätet. Man av skulle i så fall kunna lämna sin röst per telefon. Detta skulle möjligt vara att genomföra när telenätet byggts om så att alla abonnenter betjänas av det s.k. AXE-systemet. Varje väljare kunde då en kod som gav honom tillträde till det teleanknutna röstsystemet motsvarande den sätt som s.k. telebanken. Härigenom skulle man kunna säkerställa väljarens identitet. I samband med att väljaren röstade skulle väljaren automatiskt prickas av i röstlängden. Sammanräkningen skulle därefter kunna ske helt automatiskt. Vi har inte undersökt om detta sätt att rösta skulle tekniskt vara möjligt. Vi ställer oss tveksamma till med ett sådant system kan om man uppnå tillräckligt hög grad säkerhet. Påtagliga problem torde i vart av fall uppkomma när det gäller att kunna kontrollera, verifiera, slutresulta-

tet. Förklaringen till varför inte närmare har undersökt detta och liknande sätt att rösta har framför allt att göra med vår på valhandsyn lingen och valets legitimitet. För valets tillförlitlighet är det väsentligt att arrangemangen kring röstningen är sådana att väljarens valhemlighet garanteras. Valförfarandet skall därför utformat på sådant sätt att vara väljaren bereds tillfälle till att lämna sin röst utan insyn Detta av annan.

128 Det framtida datorstödet SOU 1992108

krav kan inte uppfyllas vid röstning telefon. Även väljarens per om identitet kan fastställas med tillräcklig grad säkerhet kan inte av man garantera att väljaren inte utsätts för otillbörlig påverkan i samband med att han lämnar sin röst. Det finns också andra skäl talar emot ett system där väljaren som röstar per telefon. Vi anser nämligen att man genom denna typ av röstning riskerar att urholka väljarnas uppfattning om valhandlingen som en demokratiskt betydelsefull handling. Utvecklingen i samhället har visserligen lett till att många väljare inte längre uppfattar det som särskilt högtidligt att och rösta. Detta är utveckling måste en som man acceptera. Röstning per telefon innebär en risk för att man ytterligare urholkar väljarnas känsla av att möjligheten att rösta är av grundläggande demokratisk betydelse. Enligt vår menig ligger det ett egenvärde i att upprätthålla en solenn stämning och känsla betydelse kring själva av röstningen. Man bör därför inte arrangera röstningen på sådant sätt att man ger väljaren uppfattningen att valhandlingen inte är bemera tydelsefull än en marknadsundersökning eller opinionsundersökning en i en viss avgränsad fråga.

4.3.3 Uppskattning investeringskostnadema

av

Kostnaderna för inköp av röstningsmaskiner är betydande. Antalet valdistrikt i Sverige uppgår till 6.000. Med ledning de priser ca av som redovisats ovan skulle kostnaden för att köpa röstningsmaskiner till alla vallokaler beräknas till ca 432 milj kr, vilket är ungefär 25 % mer än vad ett ordinarie val kostar i dag. Vi har då utgått från de amerikanska rekommendationerna om en maskin per 500 röstande. Detta ger ett svenskt behov om minst 12.000 maskiner. Samma resultat erhålls om man istället utgår från att det för driftsäkerhetens skull behövs minst - -

två maskiner per vallokal. I beräkningen har inte tagit med behovet av

ett centralt lager av reservmaskiner. Vi har inte heller tagit med kostnader för anpassning av systemen och för löpande kostnader som underhåll, utbildning och lön till servicepersonal. Vad hittills redogjort för gäller specialtillverkade röstningsmaskiner. En variant en röstningsmaskin skulle kunna vara persondatorer som tagits ur sitt ordinarie bruk och försetts med särskild och en programvara viss specialtillverkad utrustning, t.ex. tangentbord. Fördelen med en sådan variant skulle att investeringskostnaderna blev begränsade vara mer eftersom i så fall skulle kunna använda datorer fanns i den man som kommunala organisationen t.ex. hos kommunkansliet. En nackdel skulle vara att de lånade datorerna säkerhetsskäl skulle behöva från av rensas alla program och data innan röstningsprogrammen matades in. Detta förfarande jämte vissa funktionskontroller skulle ställa stora krav lokal datorkompetens och programvaran. Ett annat skäl mot detta kan vara svårigheten att garantera att de framtagna kan köras den programmen utrustning som är tillgänglig. En del kommuner kunde tvingas att köpa ny utrustning för att användas i valet. Det tyngst vägande skälet mot

SOU 1992108 Detfnzmtida datorns-rådet 129

denna form av röstningsmaskin är dock att den här nämnda programvarinte finns idag. Helt nya program skulle därför behöva utvecklas. an Kostnaden för detta kan inte bedöma.

4.3.4 Besparingsmöjlighetema

Möjligheterna att åstadkomma besparingar med direktregistrerande röstningsmaskiner är högst oklara. Rent allmänt torde kostnaderna för själva röstningsproceduren främst vara en funktion av antalet valdistrikt, antal väljare, vallokalemas öppethållande och antalet valförrättare. I USA har systemet med röstningsmaskiner inte inneburit att antalet valförrättare kunnat nedbringas. Däremot valförrättarna behöver kan den tid som anlitas för rösträkning minskas. Därtill skulle komma den tid det tar för att lämna in kassetter eller annat datamedia. Tidsbesparingen skulle således i huvudsak ligga i själva sammanräkningsfasen eftersom denna till stor del sker parallellt med själva röstandet. Det bör också påpekas att direktregistrerande röstningsmaskiner inte innebär att själva röstningsförfarandet blir snabbare. De iakttagelser vi själva gjort är givetvis inte heltäckande. De belgiska och amerikanska valsystemen skiljer sig dessutom från det svenska, främst genom att de har ett större inslag personval. Helt klart är dock att ett införande av av röstningsmaskiner inte innebär någon snabbare hantering för väljaren jämfört med dagens svenska system. Det är först i ett nytt och mer tidskrävande röstningsförfarande som tidsvinster kan nås i detta led. Vår sammanfattande bedömning är att de direktregistrerande elektroniska röstningsmaskiner som finns idag inte är aktuella för Sverige med nuvarande valsystem. Vi tror inte heller att förändringar som skilda valdagar och ökade inslag av personval skulle kunna försvara de kostnader som ett system med röstningsmaskiner medför. Därför är enligt vår uppfattning för närvarande vad kallat nivå tre knappast aktuellt för Sveriges del.

4.3.5 Vår rekommendation

Däremot anser att nivå två, dvs. en datorisering av själva sammanräkningsproceduren, verkar intressant för svenskt vidkommande. Bland annat de goda norska erfarenheterna talar för detta. Vad vi tänker på är ett system där man fortfarande använder pappersvalsedlar där dessa till någon form av elektronisk men anpassas avläsning. En stor fördel med optisk läsning av valsedlar är att den inte behöver medföra några påtagliga förändringar för väljaren. Detta hänger med att effektivitetsvinstema inte görs i själva röstningsprosamman ceduren utan i sammanräkningsfasen. En viktig aspekt ett ökat teknikutnyttjande är nämligen hur väl jaren upplever detta. Erfarenheterna från bl.a. USA talar för inte bör införa några förändringar i att man själva valhandlingen som väljaren kan uppfatta som störande eller rent

130 Det framtida datorstödet SOU 1992108

av avskräckande. Sådana förändringar tenderar nämligen att sänka Valdeltagandet. En annan fördel med ett system med optisk läsning valsedlar år att av dagens möjligheter till förtidsröstning inte heller behöver påverkas. Vi tror emellertid inte kan införa teknik i hela landet att man en ny en gång. Vi förordar stället att inför detta stegvis efter förman en söksverksamhet i olika kommuner. Sådan försöksverksamhet bör därför planeras inför valen år 1994. En annan typ av försöksverksamhet också bör genomföras vid som valen år 1994 är att i vissa vallokaler ha röstlängderna i persondator en i stället för på papper. Avprickning i röstlängden skulle i så fall kunna göras med hjälp av streckkoder eller liknande. Det finns flera skäl talar för att kommunerna kan insom vara tresserade av att utöka datorstödet. Det första är givetvis de redan idag stora kostnaderna för valet. Det andra skälet är de ökade kostnader som ett ökat personvalsinslag i det svenska valsystemet kommer att medföra. Skulle dessutom valdagarna skiljas åt innebär detta också kostnadsökningar för kommunerna. Dessa kostnader torde enligt vår mening kunna begränsas ett ökat datorstöd. genom Arbetet med att stimulera och stödja teknikutvecklingen på lokal nivå ställer krav på såväl de centrala som regionala myndigheterna. Datorkompetensen regional nivå behöver förstärkas. Vi återkommer till denna fråga när behandlar den regionala valorganisationen, se avsnitt 5.

SOU 1992108 Valadmirzistmtiørzenshumtida... 131

5 Valadministrationens framtida orga-

nisation

I avsnitt 2.5 har vi lämnat kort redogörelse för valadministrationens en nuvarande organisation. bakgrund till våra överväganden För att ge en beträffande den framtida valorganisation, lämnar i det följande en närmare presentation av de uppgifter som f.n. finns i den lokala och regionala valadministrationen. Vi tar här inte upp Postens roll, den behandlas nämnare i avsnitt 9.

5.1 Uppgifter i valförfarandet

5.1.1 Uppgifter lokal nivå

En grundläggande uppgift i den lokala valadministrationen är att planera och genomföra röstningen och den preliminära rösträkningen. Vad det först är fråga om är indelning i valdistrikt. Underlaget för denna indelning tas fram den kommunala Valnämnden. Det är sedan av kommunfullmäktige som gör ett förslag till valdistriktsindelning. I det sammanhanget är det bl.a. nödvändigt att se till att det finns en lämplig vallokal i varje distrikt. Vallokaler tillhandahålls i de flesta fall av kommunerna. Till valdistrikten skall valförrättare engageras så att varje vallokal blir bemannad med minst fyra valförrättare. Valförrättarna skall också ha fått tillräcklig utbildning för att kunna fullgöra uppdraget. Det kan nämnas att under valdagen den 15 september 1991 var närmare 41.000 personer engagerade som valförrättare m.m. I varje vallokal skall allt valmaterial i fonn av röstlängd, valumor, valkuvert, valsedlar finnas tillgängligt. De poströster som lämnats m.m. Posten fram till valdagen skall tas emot, sorteras och distribueras till vallokalerna under valdagen för att dessa röster skall finnas med vid den preliminära rösträkningen där. En organisation för att distribuera avgivna poströster måste därför fimias. Efter att röstningen avslutats och valförrättarna genomfört den preliminära rösträkningen skall resultatet kunna rapporteras vidare. Eftersom de röster som avges posten under valdagen inte distribueras till vallokalerna innan röstningen avslutas 20 behandlas dessa röster efter valdagen. Detta sker i dag vid den preliminärösträkning valnämnderna håller onsdagen efter valdagen. ra som

132 Valadtnirtistrationemhanttida... SOU 1992108

5.1.2 Uppgifter på regional nivå

Inför allmänna val ligger det länsstyrelsen att fastställa Valkretsar vid valen till landstings- och kommunfullmäktige. Länsstyrelsen skall också fastställa antalet fasta valkretsmandat till landstingsfullmäktige och antalet fullmäktige i varje valkrets i kommunfullmäktigvalet. På länsstyrelsen ligger också att pröva och fastställa den indelning i valdistrikt som kommunfullmäktige har föreslagit. Länsstyrelsen kan också in och ändra en valdistriktsindelning utan att kommunfullmäktige föreslagit en sådan ändring. Som framgått, se avsnitt 2.5, hanterar den regionala valorganisationen inte bara de allmänna valen utan också de kyrkliga valen. Där lämnas också en redogörelse för reglerna kring kyrkovalen. De kyrkliga valen äger rum under ordinarie valår, tredje söndagen i oktober. Vid planeringen av de allmänna valen måste länsstyrelsen, liksom Valnämnden, ta hänsyn till de förutsättningar som gäller för kyrkovalen. Vid val bildar varje församling ett valdistrikt. Ingår delar församling i olika valdiav en strikt vid val till riksdagen, skall varje del bilda eget valdistrikt vid val av kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd. Vid valdistriktsindelningen vid val till riksdagen måste därför ta hänsyn till gällande förman samlingsindelning. En viktig uppgift som ligger hos länsstyrelserna i egenskap av regionalt ansvariga myndigheter är utbildningsansvaret mot Valnämndema. I utbildningsansvaret ligger också kompetensresurs åt att vara en valnämnderna i förberedelserna och genomförandet valen. Under av denna period uppkommer ofta frågor där valnämnderna behöver inhämta kompletterande synpunkter hos länsstyrelsen innan avgör dessa. man Särskilt när det gäller de kyrkliga valen är det viktigt att det finns en samlad kompetens före, under och efter valet så att valnämnderna kan ett sådant stöd. Hos de politiska partierna och valnämnderna finns det nämligen i allmänhet inte grundkunskaper dessa val samma om som om de allmänna valen. I uppgiften att vara kompetensresurs ligger således också uppgiften att tillhandahålla de politiska partierna den service de behöver före och efter valen. En grundläggande uppgift i valförfarandet är att ta fram röstlängdema. Det är dessa längder avgör är röstberättigad i valet. En som vem som viktig service till väljarna, också har att göra med möjligheterna som att förtidsrösta, är att ta fram och distribuera röstkort. Röstkorten tas fram grundval av bl.a. uppgifterna i röstlängden. När det gäller de allmänna röstlängdema är det Skattemyndigheten som upprättar de allmänna röstlängdema, har dem framlagda för granskning. ansvarar för att det tecknas bevis att det inte framställts om anmärkning mot dem och att de rättelser beslutats införs i som resp. röstlängd. Det är RSV upprättar den särskilda röstlängden. Det är som länsstyrelserna handlägger anmärkningsförfarandet och beslutar som om rättelse både i den allmänna och den särskilda röstlängden. Det är också

1992108 Valadmirzisnatiørzertsñmttida... 133 SOU

länsstyrelserna skall bestämma röstlängderna skall vara som om framlagda plats än hos skattemyndigheten. En annan fråga när annan det gäller röstlängder är att bestämma i vilka valdistrikt de särskilda röstlängderna skall utlagda under valdagen. Detta görs idag av vara länsstyrelserna. Ansvaret för fram röstkortsunderlag, dvs. uppgifter om vallokal att ta och öppettider, ligger i dag hos länsstyrelserna. Underlaget tas fram med hjälp valnämnderna och kyrkan. Också när det gäller uppgifterna i av underlagen rörande kyrkovalen krävs det ingående kunskaper om reglerna för val till kyrkofullmäktige kyrkoråd, se avsnitt 2.3. resp. En uppgift ligger på länsstyrelserna är att ta emot annan som partiernas anmälningar kandidater och att biträda RSV med hanteringav partiernas beställningar namnvalsedlar. Det är länsstyrelserna en av av i dag hanterar dessa beställningar. Det är skattemyndigheterna som som för valförfarandets ADB-stöd. När alla uppgifter i valsedelsbeansvarar ställningarna kontrollerats länsstyrelsen lämnas beställningarna till av Skattemyndigheten registrerar de anmälda kandidaterna och de som finns namnvalsedlarna. Skattemyndigheten gör också personer som vissa registerbaserade kontroller när det gäller personnummer och namn, valbarhet. Fram till 1991 års val svarade länsstyrelsen i samarbete med Skattemyndigheten för att de preliminära resultaten från valdistrikten

sammanställdes och vidarebefordrades till massmedia. Under septembervalen år 1991 skedde rapporteringen det preliminära valresultatet av under valnatten direkt till Skattemyndigheten bearbetade resultatet som och svarade för att massmedierna fick del av det. Länsstyrelsen har också för den slutliga sammanräkningen. I ansvar praktiken innebär den slutliga sammanräkningen att länsstyrelsen

kontrollräknar valdistriktens preliminära resultat. Dessutom granskas och

prövas förändrade valsedlar. Vid sammanräkningen delas valsedlama upp i listtyper. Vidare fyller länsstyrelsen i ett registreringsunderlag listtypförteckning därefter registreras i skattemyndigheternas som datorer. Länsstyrelsens hantering sker i dag helt manuellt. Skattemyndig-

heterna gör därefter nödvändiga maskinella kontroller av uppgifterna varefter länsstyrelserna gör de rättelser är nödvändiga. Slutligen gör som skattemyndigheterna maskinellt mandatfördelningar och ordnar kandidat- Skattemyndigheterna framställer också maskinellt nödvändiga namn. bilagor till länsstyrelsens protokoll samt bevis till valda ledamöter m.m. och ersättare. Under hela denna kontrollerar länsstyrelsen att process bearbetningen blivit riktig. Länsstyrelsen fastställer därefter valutgången

och utser formellt de valda ledamöterna och ersättarna. Motsvarande hantering sker efter val till de kyrkliga församlingarna. Möjligheten att förbereda underlag för den slutliga sammanräkningen begränsas att ett stort antal parti- och kandidatnamn inte kommer till av länsstyrelsens kännedom före sammanräkningen. Kontroll av valbarhet

kan därför i många fall inte utföras förrän under den slutliga Sammanräk-

mngen.

134 Valadministrationens SOU 1992108

Under mellanvalsår har länsstyrelserna vidare den uppgiften de att skall utse ersättare för de ledamöter i landstings- och kommunfullmäktige

inte längre kan fullgöra sitt uppdrag. Även som detta sker i de flesta fall grundval av de tidigare maskinellt framställda namnordningarna m.m.

5.2 Finns det behov

ett av förändringar

Som framgått av vår redovisning i avsnitt 2.5 och här deltar flera ovan olika myndigheter den regionala nivån i valadministrationen. Man kan

ifrågasätta inte den regionala organisationen kan effektiviseras om genom att samtliga uppgifter på denna nivå samlas hos och myndigen samma het. Mot detta kan anföras att val inträffar så sällan någon pass att mera omfattande permanent organisation inte framstår nödvändig. som Det ter sig i stället naturligt att olika myndigheter samarbetar och men att var en ansvarar för sin del, särskilt som myndighetens uppgift i valorgani-

sationen i de flesta fall är en variant av de ordinarie arbetsuppgifterna.

Det torde rent allmänt kunna konstateras den svenska valadminiatt strationen fungerar väl. I sin PM 1990-02-22 Analys förändringsbeav hov och utvecklingsmöjligheter inom den svenska valadministrationen

har RSV dock framfört farhågor för att den uppdelning på två myndig-

heter som finns den regionala nivån kan förorsaka problem, särskilt

med beaktande de möjligheter till förändringar i arbetssätt av m.m. som den moderna ADB-tekniken I sin redovisning erfarenheterna från ger. av 1991 års val Dnr 33 970 9210 RSV att behovet översyn anger av en av den regionala organisationen och klarare reglering ansvarsförav hållanden där ytterligare ökat. Någon närmare beskrivning vad av som ytterligare ökat detta behov lämnas emellertid inte RSV. av I de kontakter utredningen haft med företrädare för länsstyrelser och skattemyndigheter har det framhållits samarbetet att myndigheterna emellan fungerar bra. Detta samarbete daterar sig också till den tid innan

länsskattemyndigheterna bröts ut från lânsförvaltningen.

Det numer historiska sambandet mellan myndigheterna leder emellertid ibland till att det i dag råder viss osäkerhet ansvarsfördelningen dem en om emellan Vad som förorsakat vissa problem är, som RSV också påpekat, att det inte finns klar reglering ansvarsfördelningen. en av Också när det gäller möjligheterna att följa och utvärdera valadministrationens upp kostnader finns det allvarliga nackdelar med organisatorisk uppsplittring. en På den regionala nivån är det, framgått, länsstyrelsen har det som som formella valadministrativa

ansvaret. Länsstyrelseorganisationen har

beskrivits i avsnitt 2.5.1.

Den beskrivning länsstyrelserna uppgifter

av som lämnats i avsnitt 2.5.1 gäller sedan den 1 juli 1991 då länsförvaltningsreform en genomfördes. Denna syftade till skapa att en mer samordnad regional ñrvaltning. Enligt reformen skall länsstyrelserna numera framför allt svars för uppföljning och utvärdering av hur de nationella målen nås, samtidigt

som länsstyrelsen utifrån dessa skall utveckla regionala mål. Länsstyrel-

1992108 Valadanirzistmtiorzenshunztida... 135 SOU

skall också främja länets utveckling och regional nivå ta ansvar serna för samordning statens regionala utvecklingsinsatser. av Länsstyrelserna präglas således bred allmän förvaltningsjuridisk av en och administrativ kompetens. Det är också länsstyrelserna som har den regionala uppgiften samordnande mellan olika statliga föratt vara valtningar. Länsstyrelsernas uppgifter och organisation har emellertid varit utsatta för återkommande förändringar. Det finns också anledning att utgå ifrån ytterligare Förändringar är förestående både när det gäller t.ex. den att regionala indelningen och den regionala förvaltningens inriktning och

organisation.

den statliga regionala för-

5.2.1 Pågående översyner av valtningen

Enligt budgetpropositionen prop. 1991922100 Bil.l4 är den genomförda omorganisationen länsstyrelserna ett första steg i syfte att skapa av effektivare statlig regional förvaltning. Arbetet med detta har lett bl.a. en till utvecklingsgrupp C 1991C inom civildepartementet har att en tillsatts för att arbeta med frågor ledning och uppföljning av om länsstyrelsernas verksamhet. Regeringen tillkallade under våren år 1991 en särskild utredare C199109 med uppgift att göra analys den offentliga verksamen av hetens regionala uppbyggnad. Bakgrunden till detta uppdrag var en begäran från Svenska kommunförbundet och Landstingsförgemensam bundet sådan översyn. I utredarens uppdrag ingick att göra en om en perspektivstudie innehåller olika alternativ för en framtida struktur som på regional nivå. I sitt betänkande SOU 199263 Regionala roller, har utredningen, antagit namnet Regionutredningen, lämnat tre alternativ som för den framtida uppbyggnaden den offentliga verksamhetens av regionala nivå. Ett alternativ innebär ett statligt regionalt ansvar, ett bygger kommuner i samverkan medan i ett tredje skall en nyannat regional folkvald nivå inrättas. Utredaren vidare att det finns starka anser skäl talar för att överge den nuvarande länsindelningen och att som landet delas in i 8 -12 regioner. Länsindelningen i västra Sverige har också varit föremål för utredning. I betänkandet SOU 199266 Västsverige region i utveckling, redovisar Västsverigeutredningen olika alternativ för länsindelning. I betänkandet finns också konsekvensbedömning av olika alternativ en såväl i fråga statlig förvaltning beträffande landsting och om som kommuner. Västsverigeutredningens förslag remissbehandlas f.n. Regeringen har den 27 augusti 1992 beslutat tillkalla parlamentarisk beredning med en uppgift grundval de analyser gjorts Regionutredningen att av som av och övrigt aktuellt utredningsmaterial utforma förslag den offentliga om

verksamhetens uppbyggnad och indelning regional nivå Dir 199286.

136 Valadtrzinistrationenshamtida... SOU 1992108

Beredningens slutliga redovisning sitt arbete skall enligt direktiven ske av den l mars 1994.

Det är emellertid inte bara den framtida regionala förvaltningen som har betydelse för den regionala valorganisationen. Också förändrad en Valkretsindelning vid Val till riksdagen kan komma påverka bedömatt ningen av hur den regionala valorganisationen bör se ut.

5.2.2 En valkretsindelning

ny

Frågan om en ny Valkretsindelning vid val till riksdagen har varit aktuell

under en lång tid. Den övervägdes Personvalsutredningen. Utav redningen presenterade i sitt betänkande SOU 197794 Personval och Valkretsindelning, två alternativ till Valkretsindelning. Enligt det ny ena alternativet skulle riktmärket att varje valkrets omfattade tio vara mandat. Det andra alternativet att varje valkrets skulle omfatta fem mandat. var Utredningen tog ställning för tiomandats-altemativet. Ett viktigt motiv för

utredningens ställningstagande detta alternativ skulle kunna var att genomföras utan att antalet utjämningsmandat behövde ökas. För att garantera proportionaliteten i valsystemet skulle med femmanman datsalternativet behöva öka antalet utjämningsmandat från 40 till 69. I fråga om valkretsindelningen i Malmöhus län föreslog utredningen att fyrstadskretsen och länsvalkretsen skulle ersättas med geografiskt tre nya sammanhängande Valkretsar. Enligt förslaget borde Malmö kommun

utgöra en valkrets och länet i övrigt delas i nordlig och sydlig en en krets.

Frågan Valkretsindelning i Malmöhus om en ny län behandlades också i departementspromemorian Valkretsindelningen i Malmöhus län DsJu 19803. Också denna utredning föreslog Malmöhus att län skulle delas i tre Valkretsar med Malmö kommun krets och som en en nordlig och en sydlig krets. Denna fråga är alltjämt aktuell. I Justitiedepartementet har

det därför inrättats arbetsgrupp för beredning frågan valkretsinen av om delningen i Malmöhus län.

Inom Folkstyrelsekommittén kunde man inte uppnå någon enighet när det gäller en valkretsreform. Kommittén lade därför inte fram något

förslag till förändringar av valkretsindelningen SOU 19876 164

s.

Aven Storstadsutredningen behandlar frågan Valkretsreform.

om en

Mot bakgrund Personvalsutredningens

av överväganden utgår utredningen i sitt slutbetänkande SOU 199039 Storstadsliv, rika möjligheter hårda villkor, från reformering riksdagsvalkretsar- - att en av na borde ha riktmärke skapa Valkretsar som att som i genomsnitt omfattar tio mandat. Utredningen föreslår en valkretsreform för som innebär att Stockholms kommun delas upp i 2 6 Valkretsar, att Stock- holms län delas i 2 att Göteborgs kommun delas i upp - två samt att Malmö kommun bryts ut och bildar valkrets samtidigt en som Lund, Helsingborg och Landskrona förs in i Malmöhus län och att länet därefter delas i två Valkretsar, en sydlig och nordlig. en

SOU 1992108 Valadnzirzistratiønensframtida... 137

Det är dessutom inte uteslutet att Personvalskommittén Ju 199202 kommer att ta upp frågan en ny valkretsindelning. Kommittén Dir. om 1991121 har till uppdrag att lägga fram förslag medför ett ökat som inslag av personval till riksdagen. Som Folkstyrelsekommittén påpekade aa. kan nämligen valkretsamas utformning ha betydelse när det gäller förutsättningarna för goda kontakter mellan väljare och folkvalda. Ett ökat inslag personval kan innebära krav på förändring av valkretav en sindelningen där antalet valkretsar ökar. Också andra frågor kan ha betydelse för valförfarandet och den framtida valorganisationen. En sådan är frågan om att slopa den gemensamma valdagen när det gäller valen till riksdag resp. landstingsoch kommunfullmäktige. En annan är relationen kyrka-stat. En tredje är mandatperiodens längd. Dessa frågor befinner sig ännu inte ett sådant stadium att här kan ta med dem i våra överväganden. En viktig utgångspunkt när det gäller diskussionen kring den framtida regionala valorganisation är att verksamheten bör effektiviseras så att det slutliga valresultatet kan tas fram snabbare än f.n. Vi har tidigare behandlat denna fråga i avsnitt 3.4.3 och 4.3.5. Möjligheten till besparingar och effektiviseringar ligger främst i att integrera preliminär rösträkning och slutlig sammanräkning. En följd av detta blir då att arbetsuppgifterna regional nivå ändras så att utbildnings- och utvecklingsfrågor kommer i förgrunden och att den manuella rösträkningen blir ett mindre inslag i verksamheten. 1 detta sammanhang kan man också ifrågasätta om en möjlighet att fram ett säkrare eller mer fullständigt preliminärt resultat kan tillgodose de önskemål som framförts om att det slutliga resultatet bör tas fram snabbare än f.n. En annan viktig utgångspunkt för den regionala valorganisationen är att den bör göras mera kostnadseffektiv.

5.3 Överväganden och förslag

5.3.1 Vilken myndighet skall ha det regionala ansvaret för

valadministrationen

I Regionutredningens betänkande SOU 199263 Regionala roller framgår att den framtida regionala förvaltningen i ett längre tidsperspektiv kan stå inför en omfattande förändring. Det kan då te sig mindre lämpligt att uppgiften regional valmyndighet knyts till den som nya regionala myndigheten. Det finns också påtaglig risk för att en osäkerheten när det gäller hur den framtida regionala förvaltningen kommer att se ut kan leda till att den sakkompetens inom valområdet som finns inom länsstyrelserna tunnas ut. Den personal som har denna kompetens söker sig helt enkelt andra uppgifter. Den osäkerhet som finns när det gäller den regionala förvaltningen längre sikt måste överbryggas. På kortare sikt måste man, som RSV

138 Valadnzinistratianensframtida... SOU 1992108

framhållit, lösa också osäkerheten beträffande ansvarsfördelningen mellan länsstyrelserna och skattemyndighetema den regionala nivå inom valadministrationen. Den osäkerhet som råder kring den framtida regionala förvaltningen leder enligt vår mening till bör undersöka det finns att man om en möjlighet att flytta ansvaret för den regionala valadministrationen till en amian myndighet. Det som ligger närmast till hands är att lägga det regionala valansvaret hos skattemyndigheterna. Det starkaste argumentet som talar för en sådan lösning är naturligtvis att inom skatteförvaltman ningen redan har ansvaret för folkbokföringen och att man också har ett rikstäckande ADB-system som kan användas i valförfarandet. Vi föreslår också i avsnitt 7 att skatteförvaltningen helt skall ta över upprättande och rättelse av röstlängder. Skatteförvaltningen består av 24 skattemyndigheter en i varje län - med RSV som centralmyndighet. Den l januari 1991 sammanfördes länsskattemyndigheten och de lokala skattemyndigheterna i varje län till en skattemyndighet. Samtidigt blev de gamla lokala skattemyndigheterna lokala skattekontor. Huvuddelen av beskattningsverksamheten skall finnas vid de lokala skattekontoren. Länsskattemyndigheterna var tidigare organiserade på en taxeringsenhet, en revisionsenhet, en besvärsenhet, en mervärdesskatteenhet, en uppbördsenhet, en dataenhet och en administrativ enhet. De olika enheterna ansvarade var och en för sitt sakområde. Dataenheten hade hand om driften av den regionala ADB-anläggningen. Sedan den l januari 1992 har skattemyndigheterna en ny inre organisation. De gamla enheterna för taxering, revision, uppbörd, mervärdesskatt och besvär har försvunnit. Arbetsuppgifterna har överförts till de lokala skattekontoren och till den nya rättsenheten resp. länsskattekontoret. Samtliga enheter och kontor inom skatteförvaltningen jämställs numera hierarkiskt. Merparten av den operativa verksamheten bedrivs lokalt. Arbetet bedrivs integrerat beträffande alla skatter och avgifter. Vissa länsgemensamma funktioner finns dock. Så skall länsskattekontoret svara för beskattning av vissa större företag. Det finns också specialist- och stödfunktioner i form av en rättsenhet, en administrativ enhet och en ADB-enhet. Skattemyndigheten leds av en länsskattechef. Till stöd för länsskattechefen har det inrättats ett sekretariat. En lösning där skatteförvaltningen får ansvaret för den regionala valadministrationen kan sågas vara ägnad att lösa den osäkerhet som råder beträffande ansvarsfördelningen inom den regionala valadministrationen. Någon naturlig anknytning mellan skatteförvaltningens ordinarie verksamhet och administrationen allmänna val finns dock av inte. Som vi redovisat i avsnitt 4.2.2 innebär den omorganisation som f.n. genomförs inom skatteförvaltningen att den skall tillämpa hög grad en av efterfrågestyrning när det gäller ADB-stödet i verksamheten. Utgångspunkten är att de som är ansvariga för sakenheterna blir beställare det av ADB-stöd som behövs i resp. verksamhet. ADB-verksamheten utgör

SOU 1992108 Valadirzirzisimtiønemfumtida... 139

därför sedan den 1 juli 1992 en särskild resultatenhet med ett anslag 1000 kr. Det argument som framför allt har förts fram till stöd för att skattemyndigheterna skall ha det regionala valansvaret att denna myndighet har tillgång till ett rikstäckande ADB-system saknar med detta synsätt bärighet. Det finns med det synsättet som ligger bakom inrättandet av en särskild ADB-enhet inom skatteförvaltningen helt enkelt inget hinder mot att en annan myndighet än skatteförvaltningen beställer de ADB-bearbetningar som ADB-enheten kan göra. Vi ställer oss således tveksamma till att det regionala valansvaret ligger kvar hos länsstyrelserna men också till att ansvaret i stället läggs hos Skattemyndigheten. Mot bakgrund av vad som ovan sagts kan det finnas skäl att den se regionala valadministrationen i nytt ljus. Ett alternativ kan i stället vara att inrätta en ny regional valmyndighet, en regional valnämnd.

5.3.2 En regional valnämnd

Det främsta argumentet för en lösning med en regional valnämnd med politiskt valda ledamöter är att man därigenom skulle öka den demokratiska insynen i valadministrationen. Nämnden bör därför bestå ett av antal politiskt tillsatta ledamöter. Därigenom kan man tillgodose ett mycket viktigt intresse i valadministrationen; man ökar den direkta politiska insynen i valförfarandet. En sådan insyn är väsentlig i den lokala valorganisationen för att upprätthålla valens legitimitet. Ett större politiskt inslag i valadministrationen den regionala nivån skulle verka i samma riktning. En av utgångspunktema för vårt arbete är att söka lösningar där man ökar effektiviteten i valförfarandet. Detta bör enligt vår mening kunna ske genom att verksamheten hanteras lägsta möjliga nivå där den kan skötas effektivt. Ett sätt att göra detta kan vara att ge kommunerna ökade möjligheter att anpassa valens genomförande till de lokala förhållande som råder i kommunen. Hur en sådan anpassning bör göras kan variera från kommun till kommun. Detta har att göra med att landets kommuner varierar mycket i storlek. När det gäller invånarantalet varierar detta mellan knappt 3.000 och 673.000. Den till ytan största kommunen är två tusen gånger större än den minsta. Redan dessa skillnader leder till att effektiviseringar av verksamheten måste ske på olika sätt i olika kommuner. Vi föreslår också att man under valen år 1994 genomför försök där man i vissa kommuner gör undantag från den traditionella röstmottagningen i vallokalerna. För att lokala skillnader i röstmottagningen skall kunna godtas bör det finnas ett politiskt sammansatt organ som kan leda utvecklingen och som, om en generell möjlighet att medge undantag från röstmottagningen införs, kan ge tillstånd till att en viss kommun genomför valen ett sätt som inte helt följer schablonen. Erfarenheten talar för att när det gäller genomföra sådana förändringar så är det att väsentligt att det finns insyn lekmän i verksamheten. Detta inslag av finns visserligen i den kommunala Valnämnden. För att det inte skall

140 Valadministrariønemframtida... SOU 1992108

förekomma alltför stora lokala skillnader i valadministrationen bör tillstånd till egna kommunala lösningar lämnas av ett regionalt organ. Genom att lägga denna uppgift regional nivå ges också utrymme för ett samspel mellan den lokala och regionala Valnämnden samtidigt som den centrala funktionen kan avlastas. I ett sådant organ kommer det också att finnas förutsättningar för att samla kunskaper om lokala behov och förutsättningar. En lösning med en regional valnåmnd skulle dessutom kunna innebära att man kan knyta personal som har nödvändig kompetens både från länsstyrelsen resp. Skattemyndigheten till sig. Därigenom kan man kort sikt behålla den regionala sakkompetens när det gäller valfrågor samtidigt som man kan överbrygga de problem som en förändrad regional statsförvaltning kan komma att innebära. Valadministrationens direkta koppling till den nya regionala förvaltningen kan nämligen vara olämplig också av ett annat skäl. De förändringar som diskuteras när det gäller den regionala indelningen innebär samtliga att antalet regioner blir färre. Det är däremot inte självklart att antalet Valkretsar till riksdagen kommer att krympa. Med en regional valnämnd kan den regionala organisationen när det gäller val göras mer flexibel. Så kan man tänka sig att valnämndens geografiska område inte behöver följa en ny indelning av den regionala förvaltningen. Området skulle istället kunna anpassas till behovet och kan t.ex. fler än antalet regionala vara förvaltningar. Valnämndens regionala upptagningsområde skulle i stället kunna bestämmas mot bakgrund av valkretsindelningen vid val till riksdagen så att varje regionala valnämnd innefattade ett visst antal sådana kretsar. Vi väljer dock att i vårt förslag att inte förgripa förändringar som kan komma. Vi föreslår därför att det inrättas en regional valnämnd i varje län. En synpunkt som framförts är att förekomsten av en utvecklad ADBmiljö bör vara avgörande när det gäller att avgöra vilken myndighet som skall ha huvudansvaret för den regionala valadministrationen. Detta synsätt stämmer emellertid inte med det synsätt som t.ex. ligger bakom omorganisationen inom skatteförvaltningen. En grundpelare i denna omorganisation är att sakomrädesanvariga enheter skall ha ett beställaransvar och ADB-enheten skall vara resultatorienterad och inneha en leverantörsfunktion i konkurrens med andra leverantörer. Med en regional valnämnd kan man renodla beställarfunktionen hos den regionala valmyndigheten. I 199091 års budgetproposition prop. 1990912100, bil. l framhålls också att den offentliga sektorn måste utsättas för mer marknadsliknande förutsättningar vilket innebär att beställar- och producentrelationerna bör utvecklas samt att entreprenader och upphandling bör prövas mer systematiskt i offentlig verksamhet. För att uppnå legitimitet i valförfarandet krävs inte bara att det finns politisk insyn, det krävs också att det i valadministrationen finns tillgång till stor sakkunskap. I arbetet med valens genomförande måste nämnden därför knyta till sig den personal är nödvändig för att denna som kompetens. Till nämnden bör därför knytas med sakompersoner

SOU 1992108 Valadzrzinistmtionemfamtida... 141

rådeskompetens i de frågor kan bli aktuella i valadministrationen. som Den chefstjänsteman hos länsstyrelsen som idag ansvarar för valfrågor bör vara ledamot i nämnden. Därigenom kan man tillgodose nämndens behov av sakområdeskompetens när det gäller rena valfrågor. Sakområdeskompetens när det gäller folkbokföringsfrågor behövs också i nämnden. Därför bör länsskattechefen i varje län också vara ledamot i nämnden. I nämnden bör det alltså ingå både representanter från den regionala förvaltningen och länsskattemyndigheten. På det sättet kan man skapa förutsättningar för ett fortsatt samarbete i valadministrationen mellan dessa myndigheter. Men framför allt kan man skapa bättre förutsättningar för att kunna samla den regionala kompetensen inom de områden som har betydelse i valadministrationen. Genom att både länsstyrelsen och Skattemyndigheten blir representerade i nämnden bör också kunna vidga förståelsen för valfrågor inom myndighet. man resp. Samtidigt innebär lösningen att man får en helt klar ansvarsfördelning på den regionala nivån. Vad som kan tala emot att inrätta en regional valnämnd är att en renodling av nämndens beställarfunktion innebär att nämnden inte får tillgång till sådana basresurser när det gäller personal så att man kan avdela ett tillräckligt antal personer för att delta i valarbetet. Under den slutliga sammanräkningen septembervalen år 1991 ett stort antal av var personer engagerade som rösträknare m.m. vid länsstyrelserna. Stora personella resurser är, åtminstone i ett manuellt system, nödvändiga för att kunna genomföra slutlig sammanräkning. För att kunna säkerställa en att det finns nödvändig kompetens för att leda denna sammanräkning och för att frigöra tillräckliga resurser under förberedelser och genomförande av allmänna val vart tredje år har det framhållits att det finns en relativt stor basorganisation med liknande uppgifter. En erfarenhet från 1980talet, då bl.a. skatteförvaltningen bröts ut från länsstyrelseorganisationen, är att organisationens sårbarhet ökar markant när basorganisationen minskar. För att det inte skulle uppstå problem beordrades skattemyndigheterna länsstyrelserna motsvarande resursstöd tidigare. att ge som Sådant stöd har också lämnats under såväl år 1988 som 1991. Vi föreslår att man vid valen år 1994 genomför försök med rösträkning med hjälp av t.ex. optiska läsare. Vi föreslår också en försöksverksamhet där kommunerna tar ett ökat ansvar för den slutliga sammanräkningen. I båda dessa försök skall bl.a. undersöka hur de kan man komma att påverka den regionala administrationens resursbehov. Faller försöken väl ut kanpsystemet införas över hela landet och sannolikt leda till att personalbehovet vid den slutliga sammanräkningen hos den regionala valmyndigheten minskar. Enligt vår mening är det inte heller nödvändigt att den myndighet som har det regionala ansvaret, inom sig har de personalresurser som gör att man kan täcka det personalbehov som f.n. finns vid den slutliga sammanräkningen. I stället bör nämnden ha den beställarfunktion som tidigare förespråkat. För att detta skall fungera måste den regionala Valnämnden ha tillgång till kompetenta handläggare. Ett sätt att tillgodose detta är att länsstyrelserna och

142 Valadministrarionens framtida... SOU 1992108

skattemyndigheterna enligt sina instruktioner bör skyldiga att vara tillhandahålla den personal är nödvändig för valnämndens arbete. som Det år inte bara sakkompetensen när det gäller valfrågor och folkbokföringsfrågor skulle kunna samordnas på detta sätt. Utan sådan som en föreskrift kan det innebära risk att dessa myndigheter vill prioritera en sina resurser på ett annat sätt och därför inte kunna ställa tillräckligt med personal till valnämndens förfogande. Genom att inom nämnden ha representanter från båda dessa myndigheter kan man öka förståelsen för valnämndens personalbehov inom dessa myndigheter och därigenom minska denna risk. Myndigheternas beredvillighet att ställa personal till förfogande hänger också med hur löser frågan de samman man om kostnader som Valnämnden kommer att dra. De regionala valnämndemas arbete kan jämföras med det sätt de kommunala valnämnderna som arbetar. Arbetet inom nämnden kommer att kunna bedrivas i projektform. Ett sådant arbetssätt har den fördelen att det är smidigt och effektivt. Det är som nämnts väsentligt att till nämnden knyts den kompetens som krävs. Detta gäller särskilt när det gäller nämndens uppgift som beställare av de ADB-tjänster behövs i den regionala valadminisom strationen. Det kan emellertid inte förväntas rationellt att köpa allt vara ADB-stöd som behövs i valförfarandet. Vissa ADB-funktioner som t.ex. grund- och ändringsregistrering och viss registerföring är så integreen rad del av den manuella hanteringen att det inte är lämpligt att de köps externt. Däremot kan det möjligt att externt upphandla ADBvara bearbetningar som gäller valnattsrapporteringen, mandatfördelningar, namnordningar och vissa större utskrifter. Samtidigt måste man ställa höga krav kontinuitet och säkerhet. Med hänsyn till att ADB-verksamheten är så central betydelse för valförfaav randet bör man också sträva efter att säkerställa störningsfri drift. en Ansvaret för utveckling det ADB-system kan hantera valnattsav som rapporteringen och den slutliga sammanräkningen måste även i fortsättningen ligga RSV i dess egenskap central valmyndighet. Utav veckling av detta stöd bör också ske centralt, dvs. med RSV som beställare. Det är nämligen viktigt att det finns enhetlig en programvara när det t.ex. gäller mandatfördelningen i riksdagsvalet. När det gäller ADB-stödet på det regionala planet skulle det kunna samordnas mellan länsskattemyndigheten och länsstyrelsen. En regional valnämnd bör enligt vår mening också kunna stimulera och stödja utveckling teknikstödet det lokala planet. en av

5.3.3 Den regionala valnämndens organisation

Ledamöterna i den regionala Valnämnden bör väljas landstingsav fullmäktige. Antalet ledamöter bör så nämnden får bred vara stort att en politiskt sammansättning och inom sig kan ha representanter för både landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige. Nämnden skall således väljas landstingsfullmäktige ledamöterna kan väljas även utanför av men

SOU 1992108 Valaárzirzistratiønerzsfatntida... 143

kretsen av sådana fullmäktige. Det är nämligen väsentligt att också de kommunala Synpunkterna tillgodoses inom nämnden. Vi föreslår att de ledamöter som väljs detta sätt skall var fem till antalet. När det gäller valbarhet bör den som är valbar till landstings- eller kommunfullmäktige således kunna väljas till ledamot i den regionala Valnämnden. Ordföranden i nämnden bör däremot utses av regeringen efter varje ordinarie val. Som vi tidigare nämnt skall det i nämnden dessutom ingå två ytterligare ledamöter nämligen de som representerar länsstyrelsen resp. länsskattemyndigheten, se avsnitt 5.3.2. Också dessa ledamöter bör utses av regeringen. Den regionala Valnämnden måste ha ett kansli. Med hänsyn till att intensiteten i valnämndens arbete varierar kraftigt inför och under ett valår jämfört med ett mellanvalsår bör kanslifunktionen knytas till en större organisation. Frågan är till vilken myndighet kanslifunktionen bör knytas. Valet står här återigen mellan länsstyrelsen och skattemyndigheten. Om man knyter kanslifunktionen till länsstyrelserna kan detta innebära att man inte uppnår den flexibilitet i valorganisationen som vi bedömer som nödvändig. Osäkerheten kring den framtida regionala förvaltningen leder också till att det ter sig som mindre lämpligt att lägga kanslifunktionen hos länsförvaltningen. När det gäller skatteförvaltningen så har den organisation är en som uppbyggd med länsvisa skattemyndigheter. Skattemyndigheternas regionindelning kommer sannolikt i framtiden inte att överensstämma med de regioner som bör gälla för de regionala valnämnderna. Skattemyndighetema har emellertid också ett stort nät med lokala skattekontor. I den mån det är nödvändigt kan kanslifunktionen för Valnämnden i stället läggas vid ett sådant kontor. Det är enligt vår mening lämpligast att knyta kanslifunktionen till skattemyndigheten. Detta har också att göra med att denna organisation är säker i den meningen att den kommer att finnas kontinuerligt. Även det förekommer vissa organisatoriska om förändringar inom myndigheten torde man kumia räkna med att den basorganisation som skattemyndighetema har inte kommer att försvinna. Genom att lägga kanslifunktionen hos skattemyndighetema kan man således uppnå både den flexibilitet och säkerhet som är nödvändig för valadministrationen. När det gäller arbetsformerna hos den regionala Valnämnden så bör den kunna delegera beslutanderätten i vissa löpande frågor till en tjänsteman. När det gäller frågan vem som skall stå för kostnaderna för den regionala Valnämnden kan denna lösas olika sätt. Enligt vår mening bör samtliga kostnader för de regionala valnämndernas verksamhet täckas inom ramen för det allmänna valanslaget. Med denna lösning får man från den centrala förvaltningen möjlighet att överblicka vilka samlade en kostnader som uppkommit i den regionala valorganisationen. Vi har tidigare pekat nödvändigheten detta i avsnitt Det också ett av ger

144 Valadministratiønensfiamrida... SOU 1992108 incitament till teknisk utveckling och effektivisering av valförfarandet samtidigt som det kan ge ett incitament att hålla kostnaderna nere.

SOU 1992 108 Partiemas rätt till... 145

6 Partiernas rätt till gratis valsedlar

1 Gällande rätt

RSV skall enligt 6 kap. 4 § vallagen tillhandahålla så många blanketter till valsedlar som ett parti beställer om partiet är representerat i den församling valet gäller. Även parti inte finns i som om ett representerat riksdagen skall RSV tillhandahålla blanketter till valsedlar om partiet vid något av de två senaste valen har fått mer än en procent av rösterna i hela landet. Beställning valsedlar görs de politiska partierna hos länsstyrelav av serna eller, i vissa fall, hos RSV. Parti med registrerad beteckning skall anmäla är behörig företrädare för partiet när det gäller bevem som ställning av valsedlar. Görs en beställning för ett sådant parti av någon annan än den behöriga företrädaren måste beställningen betalas i förskott. Beställningar från partier för vilka RSV inte har skyldighet att tillhandahålla blanketter till valsedlar skall också betalas i förskott. För parti deltar i riksdagsvalet står, enligt 6 kap. 5 § vallagen, som staten för kostnaden för blanketter till valsedlar och tryckning av dessa. En förutsättning för detta är att partiet vid valet eller något av de två senaste valen fått mer än en procent av rösterna i hela landet eller att partiet utan att ha fått denna andel av rösterna är eller genom valet blir representerati riksdagen, vilket kan bli fallet enligt den s.k. 12-procentsregeln. Antalet gratis valsedlar är begränsat till fyra gånger antalet röstberättigade i valkretsen. deltar i val Iandstings- eller kommunjidlmäktige och För parti som av är eller blir representerat i den församling valet gäller, bekostar som som staten blanketter till valsedlar och tryckning av dessa. Antalet gratis valsedlar är begränsat till fyra gånger antalet röstberättigade i valet. När det gäller administrationen av valsedelsbeställningama så får de partier som har rätt till fria valsedlar alla valsedlar som beställs utan att betala förskott dvs. även de valsedlar som överstiger den fria kvoten. Länsstyrelsen skickar beställningen vidare till resp. tryckeri och sänder kopia beställningen till RSV. För de partier som inte har rätt till en av fria valsedlar effektueras beställningen när förskottsbetalning skett. Betalningen sker till länsstyrelse till ett särskilt konto. Förskotten resp. vidarebefordras därefter till RSV. Samma sak gäller för partier som har rätt till fria valsedlar den som beställer inte år anmäld som behörigt om ombud.

146 Partiemas rätt till... SOU 1992108

Visar det sig att ett parti har rätt till fria valsedlar överskridit sin som kvot kräver RSV efter valet in betalning för den överskjutande delen. Om partiet vid val till riksdagen har betalat valsedlar i förskott och därefter får mer än procent rösterna i hela landet betalar RSV, en av utan ansökan, tillbaka vad partiet betalat i förskott upp till ett belopp som motsvarar den fria kvoten. Vid landstings- och kommunfullmäktigeval gäller motsvarande för partier som blir representerade i resp. församling. Om valsedlar för ett parti som har rätt till fria valsedlar betalats i förskott eftersom beställaren inte varit behörigt ombud gör RSV återbetalningen till partiet och inte till den som har gjort beställningen. Saknas uppgift om partiet görs dock återbetalningen till beställaren.

6.1.2 Bakgrund

Fram till lagändring år 1964 ankom det i princip väljarna att själva en göra i ordning valsedlar. Blanketter till valsedlar tillhandahålls i vallokalerna. Dessa blanketter bekostades staten. De politiska partierna av ombesörjde emellertid upprättandet namnvalsedlar de lät trycka av som för att skicka eller dela ut till väljarna. Det således partierna helt var som svarade för kostnaderna för framställning namnvalsedlar. av I propositionen 196459 s. 26 uttalade departementschefen att de tryckta valsedlarna otvivelaktigt betydelsefull serviceåtgård för var en väljarna. Han framhöll också att dessa valsedlar underlättar valnämndernas och länsstyrelsernas arbete med röstsammanräkning. Han konstaterade att det allmänna reformer under tidigare år tagit genom sig allt större kostnader för valen och kom till slutsatsen att det inte skulle föreligga något principiellt hinder mot att det allmänna övertar kostnaderna för de valsedlar behövs i valen. De kostnader som som skulle bäras det allmämia begränsades till kostnaderna för framav ställning av valsedlarna, dvs. och tryckningskostnader. Denna pappersbegränsning skulle mot bakgrund att den distribution valsedlar ses av av till väljarna de politiska partierna ombesörjer i allmänhet mäste som ses som ett led i deras propaganda för att väcka intresse för valen och de åsikter som partierna företräder. Partierna skulle alltjämt ombesörja själva tryckningen av valsedlarna. I det betänkande, Några valfrågor SOU 196354, som föregick propositionen hade 1955 års valutredning föreslagit att ersättningen skulle begränsas till gånger antalet sex röstberättigade i val. Departementschefen a. 26 ansåg resp. prop. s. emellertid att ersättning för valsedlar inte skulle lämnas för fler än som motsvarar högst fem gånger antalet röstberättigade. Konstruktionen blev sådan att partierna efter riksdags-och landstingsval skulle ersättning för sina kostnader för valsedelsframställningen efter valet. Det endast de var partier som var representerade i riksdagen skulle berättigade som vara att denna ersättning. I fråga om valsedlar för val till kommunfullmäktige kunde fullmäktige besluta bidrag för framställning sådana valsedlar. om av

SOU 1992 108 Partiemas rätt till. 147 ..

I sitt betänkande Ny valteknik SOU 196919 föreslog 1965 års valtekniska utredning att valsedlar skulle räknas maskinellt. En nödvändig förutsättning ñr detta var att valsedlarnas utformning anpassades till ett sådant förfarande. Utredningen föreslog att valsedlama skulle formen av hålkort. Förslaget innebar också bl.a. att det valsedeln skulle fimias maskinläsbar information för parti, listtyp och valkrets. Enligt förslaget skulle endast statsverket framställa valsedlar. Partierna fick enligt förslaget beställa det antal valsedlar de önskade hos centrala valmyndigheten. Om partiet var representerat i riksdagen skulle statsverket tillhandahålla dessa gratis till ett antal som motsvarade fem gånger antalet röstberättigade i den valkrets för vilken de var avsedda. En förutsättning för att partiet skulle få gratis valsedlar var att beställningen gjordes det ombud partiet anmält i enlighet med de av som registreringsbestämmelser som föreslagits. Om valsedlar beställdes av parti som inte var representerat i riksdagen eller om beställningen gjordes av någon annan än det anmälda ombudet skulle beställningen effektueras endast förskottsbetalning gjordes av beställaren. om Enligt de planer som fanns skulle ett system med maskinell röstning ha införts till 1970 års val. Dessa planer kunde emellertid inte fullföljas. Se prop. 1969148 s. 61 När det gällde valsedlarnas utformning m.m. ersatte lagen 1969825 om de allmänna valen den 20 september 1970 motsvarande regler i tidigare valförfattningar. Reglerna valsedlarnas utseende överensstämom de bortsett från att de skulle vara utformade som hålkort med - utredningens förslag. Även när det gällde tillhandahållande valsedlar av partierna överensstämde reglerna med detta förslag. Reglerna i 1970 års lag når det gällde tillhandahållande av valsedlar överfördes i princip oförändrade till vallagen. Efter beställning av ett parti, som var representerati den församling valet gällde, skulle centrala valmyndigheten tillhandahålla blanketter till valsedlar till det antal partiet önskade. Om beställning gjordes av något annat parti fick beställaren betala valsedelsblanketterna i förskott. För partier som var eller vid det förestående valet blev representerade i den församling valet gällde skulle staten svara för kostnaden för blanketter till ett antal som motsvarar fem gånger antalet röstberättigade i valet. För riksdagsvalet gällde detsamma också för partier fått eller vid föregående val fått 2,5 % av rösterna som i hela landet. Om ett sådant parti betalat valsedlar i förskott, skulle förskottet efter ansökan betalas tillbaka. Om beställaren begärde det skulle centrala valmyndigheten utan särskild ersättning förse valsedlarna med partibeteckning, kandidatnamn samt valkrets- och valbeteckningar. Inför 1985 års val prop. 198485 1 19 minskades andelen kostnadsfria valsedlar för partierna från fem till fyra gånger antalet röstberättigade i varje val. Samtidigt gavs fler partier möjlighet till kostnadsfria valsedlar i riksdagsvalet att alla partier fått eller får mer än en procent genom som rösterna i hela landet fick denna rätt. Även parti inte fått av om ett en procent rösterna i hela landet skulle motsvarande regler gälla om av

148 Parliernas rätt till... SOU 1992108

partiet var eller blev representerati riksdagen, vilket kunde bli fallet enligt den s.k. 12-procentsregeln. När det gäller val till landsting eller kommunfullmäktige skulle partiet eller det förestående valet vara genom bli representerati resp. församling för att partiet skall gratis valsedlar.

6.1.3 Antalet beställda valsedlar

De fem partier Moderata samlingspartiet, Socialdemokraterna, Folkpartiet liberalerna, Vänsterpartiet och Centerpartiet hade rätt till som gratis valsedlar vid riksdagsvalet år 1982 beställde totalt 575 milj. valsedlar. Den totala fria kvoten då 450 milj. valsedlar. Vid valen år var 1985 hade sju partier rätt till fria valsedlari riksdagsvalet. Eftersom den

fria kvoten sänkts se avsnitt 6.1.2 den totala fria kvoten också detta

var år 450 milj. valsedlar. De partier hade rätt till fria valsedlar som beställde detta år 530 milj. valsedlar. Vid 1991 års riksdagsval uppgick antalet gratis valsedlar för varje parti till 25,9 milj. Beställningarna från de största riksdagspartierna fördelades enligt följande.

Valsedlar i l000-tal

Beställningarna från Moderata samlingspartiet, Socialdemokraterna, Folkpartiet liberalerna och Centerpartiet motsvarade i stort sett den fria kvot som partierna har rätt till, eller 4,5 4,8 gånger antalet röstbe- rättigade. Motsvarande siffra för Vänsterpartiet och Kristdemokratiska samhällspartiet är 3,7 och för Miljöpartiet de gröna och Ny demokrati 2,8. Sistnämnda parti fick betala sina valsedlar i förskott. Partiet blev först genom valet är 1991 berättigat att erhålla gratis valsedlar. Förskottsbetalningen har därefter betalats tillbaka. Antalet partimarkerade valsedlar och blanketter till valsedlar de som valadministrativa myndigheterna skall tillhandahålla i lokaler där röstning skall ske, uppgick till omkring 17 milj.

SOU 1992 108 Partiernas rätt till. 149 ..

När det gäller valen till landstings- och kommunfullmäktige beställdes inför dessa val år 1991 följande antal valsedlar. Antalet valsedlar har avrundats till jämnt 1000-tal.

Landsting Kommun

Därtill kommer ca 16 milj. valsedlar som beställts övriga partier, av framför allt inför valen till kommunfullmäktige. Dessutom tillkommer de partimarkerade valsedlar och blanketter till valsedlar de valadminisom strativa myndigheterna skall tillhandahålla i lokaler där röstning skall ske. Till landstings- och kommunfullmäktigevalen trycktes 17 ett vart av milj. sådana valsedlar. Antalet valsedlar uppgick vid valen år 1988 och 1991 val till riksdagen och landstings- och kommunfullmäktigeval till 650 676 resp. milj. Omkring 50 milj. av dessa valsedlar användes år 1991 valnämnav dema, posten och övriga valadministrativa myndigheter för att läggas ut i vallokaler eller andra lokaler där röstning äger Resterande rum. valsedlar beställdes partierna. Antalet valsedlar trycktes vid av som upp 1991 års allmänna val motsvarar 105 valsedlar röstberättigad. ca per Enbart för riksdagsvalet trycktes 232 milj. valsedlar, vilket motsvarar ca 36 valsedlar per röstberåttigad.

6.1.4 Kostnaderna för valsedlar

Huvuddelen av kostnaden för valsedelsframställningen belastar det

allmänna valanslaget se avsnitt 3. Utöver de kostnader belastar

som detta anslag finns kostnader för upphandling, administration och kontroll av tryckning. Dessa kostnader belastar länsstyrelsernas och RSVs förvaltningsanslag. Utvecklingen av kostnaderna för valsedelspapper och valsedelstryckning som belastade valanslaget åren 1982 1991 följande milj. kr. - var

1982 1985 1988 1991 13,3 19,5 21,0 17,0

Kostnaderna för papper och tryckning Ökade i takt med prisutvecklingen inom berörda branscher fram till 1982 års val. Vid upphandlingen inför 1988 års val fanns tillfällig överkapacitet inom dessa branscher. Detta en

150 Partiemas rätt till... SOU 1992108

ledde till lägre priser. Inför valen år 1991 skedde upphandlingen under en period då en lågkonjunktur inleddes. Upphandlingssituationen var därför mycket gynnsam och priset för valsedelsframställningen blev också mycket lågt. Om en upphandling inför 1994 års val kommer att ske under samma förutsättningar vid 1985 års val kan mycket som en kraftig ökning av kostnaderna förväntas. Den totala kostnaden för valsedelsframställningen år 1991 kan beräknas enligt följande.

-Kronor i 1000-tal-

Utgift valanslaget för och tryckning 17.000 papper

Kostnad hos Lst och RSV för upphandling, administration och kontroll 1.500

Total kostnad 22.500

Som framgått i avsnitt 6.1.3 den totala mängden valsedlar vid 1991 var års val 676 milj. Den faktiska självkostnaden kan därför uppskattas till drygt 33 kr 1000 valsedlar. De partier inte har rätt till gratis per som valsedlar och partier som beställer valsedlar utöver den fria kvoten skall betala för dessa valsedlar. Även denna kostnad subventioneras till en viss del av staten. Enligt den praxis utvecklats hos RSV bestäms priset som ñr valsedlarna till 70 % den faktiska kostnaden. Inför valen år ca av 1991 fastställde RSV, imian den slutliga upphandlingen avslutad, var priset valsedlar till 32 kr 1000 valsedlar. Prissättningen för per valsedlarna inför 1991 års val stämde därför inte med vad normalt som gäller enligt denna praxis. Detta berodde den faktiska kostnaden att blev avsevärt lägre än väntat när upphandlingen avslutats.

SOU 1992 108 Partiernas rätt till... 151

Kostnadernas fördelning mellan staten och partierna för framställning partiernas namnvalsedlar vid 1991 års val framgår av tabellen nedan. av -Kronor i 1000-tal- Partiets Statens kostnad kostnad

beloppet, som inte ingår i totalsumman, har erlagts i förskott och återbetalats efter valet

Övriga partier betalade ca 320.000 kr i förskott. Efter valet har 38.000

kr betalts tillbaka till sådan partier. Kostnaden för de partimarkerade valsedlar och blanketter till valsedlar som RSV ansvarar för var ca 1,7 milj. kr.

Överväganden

6.2 och förslag

6.2.1 Förändringsbehovet

Statens kostnader för tillhandahållande av partimarkerade valsedlar och blanketter till valsedlar vid 1991 års val uppgick till ca 2 milj. kr medan statens del av kostnaden för partiernas namnvalsedlar uppgick till omkring 19 milj. kr. Kostnaderna för länsstyrelsemas och RSVs administration av bl.a. förskotts- och återbetalningar har vi uppskattat till 1,5 milj. kr. Enligt vår mening bör en kostnadsbesparing för staten kunna göras når det gäller valsedelshanteringen. Som redovisats ovan trycktes år 1991 drygt 676 milj. valsedlar. Antalet avgivna röster i de tre valen var ca 15 milj. Endast drygt 2 % av de upptryckta valsedlarna kom således till användning, i den meningen att de stoppades ner i en valuma. Denna relation mellan tryckta och använda valsedlar talar för att det finns utrymme för att minska antalet valsedlar. Den nuvarande ordningen kan med fog betraktas som ett onödigt resursslöseri.

152 Partiemas rätt till... SOU 1992108

När det gäller antalet valsedlar som trycks kan således alltjämt man ifrågasätta jmfr. 1984852119 16 partiernas behov prop. s. om av valsedlar motsvarar den mängd valsedlar trycks. I vårt uppdrag som ingår att undersöka vilka möjligheter finns göra kostnadssom att besparingar i valadministrationen. Ett sätt ligger nära till hands är som att minska antalet valsedlar som trycks.

6.2.2 Utgångspunkter

Den första fråga bör ställas är skall behålla där som om man ett system staten subventionerar kostnaderna för framställningen namnvalsedlar. av Svaret denna fråga beror på vilken inställning till väljarens man tillgång till namnvalsedlar. Är tillgången namnvalsedlar en rättighet för väljarna eller partiernas angelägenhet Med det första synsättet egen skulle inte bara framställningen namnvalsedlar utan även distributioav nen i sin helhet ske genom det allmännas bekostnad och Med omsorg. det andra synsättet är detta helt partierna ensak inte behöver som staten engagera sig Som framgått kan regelsystemet i vårt land kan ses som en kompromiss mellan dessa båda synsätt.

I det valsystem finns i vårt land kan inte väljarna i nämnvärd som grad påverka vilka kandidater väljs. Namnvalsedeln skulle därför som kunna främst upplysning vilka kandidater partierna ses som en om som för fram. Detta understryks också namnvalsedlarna sänds av att ut tillsammans med partiernas information det om program som partiet ställer sig bakom. Väljaren får det sättet samlad information inte en bara om partiets politik utan också vilka företräder om personer som partiet och kan i lugn och i sin hemmiljö studera företräder ro vem som de olika partierna.

Om namnvalsedlarna bara hade denna uppgift skulle naturligtvis

framställningen namnvalsedlar kunna betraktas av som en rent intern angelägenhet för partierna staten inte skall något ekonomiskt som ta

ansvar för. En slopad subventionering valsedelsframstâllningen skulle

av då framstå ett enkelt sätt göra inte obetydlig som att en besparing för staten.

Starka skäl talar dock för att staten också i fortsättningen tar ett ekonomiskt för framställningen namnvalsedlar. ansvar av Dessa skäl har, som tidigare nämnts, göra med de krav ställs att som valsedlarnas utformning. För minska risken för att att valsedlar för olika val blandas ställs preciserade krav valsedlarnas utseende. Sådana

krav ställs också för att undvika otillbörlig påverkan i valet. Det förhållandet att lagstiftaren reglerar valsedlarnas utformning talar alltjämt för

starkt att det allmänna bidrar till framställningskostnaderna.

Aven ett förstärkt personvalsinslag i valsystemet kan förutsätta det att används namnvalsedlar i valen. Ett förstärkt personvalsmoment är också

ett starkt argument för fortsatt subventionering namnvalsedlarna. av Ett annat skäl för fortsatt subventionering är de svenska partierna att i allmänhet inte har några betydande ekonomiska resurser vid sidan av

SOU 1992 108 Partiernas rätt till... 153

statligt och kommunalt partistöd. Som skäl för de partistöd som utgår brukar bl.a. anföras att partiernas verksamhet inte skall behöva tyngas aktiviteter syftar till att skaffa partiet inkomster. Ekonomiskt av som starka intressen skulle i så fall kunna ett betydande inflytande såväl i partiväsendet i det politiska beslutsfattandet. Samma skäl kan som anföras till stöd för en statlig subventionering av partiernas valsedlar. Intresset att snabbt kunna få fram ett preliminärt valresultat talar av också för en fortsatt subventionering av partiernas namnvalsedlar särskilt inför ett system där valsedlarna förses med optiska koder. Då om man ställs nämligen ännu högre krav valsedlarnas utformning och framställning. I ett sådant systern finns det därför än större anledning att låta staten bidra till kostnaderna för valsedelsframställningen. Enligt vår mening bör staten också i fortsättningen ta del i kostnaderna för framställningen av partiernas namnvalsedlar.

6.2.3 Slopande av namnvalsedlarna

Den största besparingen för staten skulle uppnås om man slopar namnvalsedlarna och i praktiken återgår till vad som gällde före år 1964. Det kan förefalla paradox ett ökat inslag av personval skulle som en men kunna få sådan effekt. En följd ett sådant inslag kan nämligen bli en av att partierna vill information de enskilda kandidaterna än vad ge mer om utrymmet på valsedeln medger. Dessutom förekommer det att valsedlar i dag har kandidatnamn tryckta även på baksidan. Detta kan uppfattas som en orättvis behandling av dessa kandidater och tala för en föränd-

ring. I vissa personvalsystem väljarna att de föredrar en viss kandidat anger att anteckna kandidatens särskilt angiven plats genom nummer en valsedeln. Ett svenskt personvalsystem skulle kunna utformas så att valsedlarna förutom paninamn endast har en eller flera rutor för att väljaren skall kunna vilken kandidat han föredrar. Närmare ange uppgifter kandidaterna och om deras nummer skulle då hämtas ur om material som tillhandahålls av partierna och listor som anslås i vallokaler-

na. I nuvarande skede utredningsarbetet vill vi emellertid inte lägga av fram förslag för så långt. Så genomgripande förändringar skulle som dessutom knappast kunna genomföras så att besparingseffekter för staten uppnås redan vid 1994 års val. Vi väljer därför att inrikta oss åtgärder som ger sådana effekter redan i det korta perspektivet.

6.2.4 En gemensam valsedel

I många länder kräver vallagstiftningen att väljaren en och samma valsedel skall kunna överblicka samtliga valmöjligheter. I dessa länder finns därför valsedel där alla partier och kandidater finns en gemensam angivna och det framstår då som självklart att det allmänna står för framställning och distribution därav.

154 Partiernas rätt till... SOU 1992108

Ett sätt att minska resursslöseriet när det gäller det stora antalet valsedlar som trycks kan naturligtvis att också i vårt land använda vara en gemensam valsedel. Detta skulle i och för sig innebära fortsatta statliga subventioner, men upplagan kunde begränsas. Rent praktiskt skulle en gemensam valsedel sannolikt leda till att antalet kandidatnamn på sedlarna måste minskas. Extremfallet skulle t.o.m. kunna innebära att kandidatnamnen slopas helt. I det fallet kommer valsedelsframställningen att förenklas betydligt eftersom det valsedeln bara skulle finnas registrerade partibeteckningar. Upplysning om vilka kandidater partierna för fram skulle väljarna även i detta fall skaffa på annat sätt än via valsedeln. Andra sätt att begränsa antalet kandidatnamn är att införa tvingande bestämmelser om vilket antal kandidater ett parti får anmäla. Man som kan också tänka sig kraftig Ökning antalet Valkretsar. Det en av förstnämnda skulle antagligen bedömas ett intrång i partiernas som nomineringsverksamhet. Det sistnämnda skulle förutsätta relativt omfattande förändringar i vårt valsystem. En gemensam valsedel skulle också kunna uppfattas besom en gränsning av den fria nomineringsrätten eftersom någon form av förhandsanmälan sannolikt skulle komma att krävas i ett sådant system. Andra invändningar väger tungt är risken för att antalet undersom kända valsedlar ökar också risken för att valfusk kan öka. En men gemensam valsedel innebär att väljarna markerar sitt val parti på av särskild avsedd plats, t.ex. en ruta. Om markeringen hamnar utanför eller mellan olika rutor kan valsedeln komma att underkännas. För att undvika valfusk med hjälp förpreparerade valsedlar måste hanteringen av av valsedlar bli en helt annan än den vi är vana vid i vårt land. Valsedlar kan t.ex. då inte förekomma utanför vallokalen. Detta skulle sannolikt för partierna och för allmänheten uppfattas ett mycket stort ingrepp som i de traditioner finns kring valet i vårt land. som Vi vill således inte förespråka ett system med en gemensam valsedel. Andra skäl talar också emot detta. Erfarenheterna från länder som har en gemensam valsedel visar att rösträkningen blir komplicerad grund av att valsedelsarken är stora och otympliga att hantera vilket i sin tur leder till att risken för felräkningar ökar. Vårt system med en valsedel för varje val i hög grad underlättar både den preliminära rösträkningen och den slutliga sammanräkningen och leder därför till att dessa resultat kan tas fram relativt snabbt. Intresset av att dessa sammanräkningar underlättas talar således också emot ett system med en gemensam valsedel.

6.2.5 Minskad gratiskvot

Besparingar för staten när det gäller valsedlar bör, tidigare som påpekat, kunna uppnås framför allt att antalet namnvalsedlar genom som trycks inför varje val sänks. Inom ramen för det nuvarande systemet med en gratiskvot kan olika metoder för besparingar övervägas.

SOU 1992 108 Partiernas rätt till... 155

En metod är att helt ställa antalet gratisvalsedlari relation till tidigare uppnått röstetal. Demia metod tillämpas i bl.a. Norge. Vi anser dock att sådan metod skulle leda till så påtagliga försämringar för små partier en att den inte bör införas i vårt land. En metod är att antalet gratisvalsedlar i stället beräknas efter amian

uppskattad åtgång. Åtgången skulle kunna beräknas enligt följande. Före

valdagen sprids namnvalsedlar normalt sett genom att partiema delar ut dessa till hushållen. Detta sker endera den valarbetarorganigenom egna sationen eller med anlitande av posten eller annat distributionsorgan. I allmänhet får varje hushåll två valsedlar för varje val. Före valdagen tillhandahåller också partierna valsedlar i sina valbyråer. På valdagen partierna för att namnvalsedlar finns tillgängliga svarar avsedd plats i anslutning till vallokalerna. Partierna delar också ut namnvalsedlar utanför vallokalerna. Partiernas namnvalsedlar skulle därför lågt räknat kunna behov av sägas vara en omgång valsedlar motsvarande antalet röstberättigade samt omgång valsedlar motsvarande det förväntade antalet röster i en respektive val. Det förväntade antalet röster skulle då kunna uppskattas till antalet erhållna röster i närmast föregående val. Antalet valsedlar som de större partierna behöver kan då grovt uppskattas till cirka 170 milj. 8 partier x 6 milj. röstberättigade x 3 val + 5 milj. röstande x 3 val. Med denna beräkningsgrund skulle partiernas minimibehov av valsedlar kunna beräknas till ungefär en fjärdedel av det antal namnvalsedlar som nu framställs. Mot en metod där partiernas gratiskvot för valsedlar baseras ett detta sätt framräknat minimibehov kan givetvis resas invändningar. Så kan ett parti som har stora framgångar i valrörelsen riskera att antalet valsedlar inte räcker, särskilt partiet bara beställt så många valsedlar om som motsvarar gratiskvoten. Småpartier som får stora framgångar skulle därmed kunna drabbas orättvist. Mot denna bakgrund bör metoden kompletteras så att antalet gratis-

valsedlar motsvarar antalet röstberättigade i resp. val samt fem gånger

antalet röster partiet fick i närmast föregående val. Att har stannat som för detta antal beror främst att därigenom får en valsedelsupplaga man som motsvarar det behov som redogjort för här ovan. Med en sådan metod skulle antalet kostnadsfria valsedlar för riksdagspartiema, med utgångspunkt från vad som skulle ha gällt vid 1991 års val, kunna beräknas enligt följande.

156 Partiernas rätt till... SOU 1992108

För att inte den besparing som uppkommer med denna modell skall ätas upp av ökade kostnader krävs att de nuvarande reglerna när det gäller vilket parti som skall ha rätt att gratis valsedlar behålls oförändrade. Det bör således vara de partier vid något de två senaste valen fått som av eller får än procent rösterna i valet, eller är eller blivit mer en av representerade i den församling till vilket valet gäller, skall ha rätt som till gratis valsedlar. Även övriga administrativa rutiner bör vara oförändrade. Om ett parti betalat valsedlar i förskott blir som representerat eller om det uppnår än procent antalet röster skall partiet mer en av ha tillbaka vad det betalat i förskott. En tredje metod inom för ett system med gratiskvot år givetvis ramen att behålla det sätt att beräkna gratiskvoten finns idag att som men minska kvoten. Om partierna ska förmås göra verklig prövning en av behovet av valsedlar måste eventuell kostnadsfri kvot så låg att en vara den ligger på eller under det verkliga minimibehovet. Gratiskvoten bör i så fall sänkas från fyra till två gånger antalet röstberättigade. Antalet gratisvalsedlar för partierna i riksdagsvalet skulle då maximalt bli 12,9 milj. I valen till landstings- och kommunfullmäktige skulle kvoten bli maximalt 12,5 resp. 13,7 milj.

6.2.6 Annan subventionering i stället för gratiskvot

Kostnadsfördelningen mellan staten och partierna kan också regleras utan ett system med gratiskvoter. Blanketter till valsedlar skulle i stället kunna tillhandahållas till ett kraftigt subventionerat pris. Samtliga beställningar av valsedlar skulle i så fall betalas i förskott. En viss subventionering kostnaden för valsedlarna finns redan inom av ramen för det nuvarande systemet. Med hänsyn till att regelsystemet när det gäller valsedelskostnaderna kan kompromiss mellan ses som en synsättet att namnvalsedlarna betraktas intern partiangelägenhet som en och att namnvalsedlarna kan rättighet för väljarna bör subses som en ventioneringen av kostnaden för valsedlar i ett sådant system kunna bestämmas så att partierna betalar hälften kostnaderna för framav ställningen av namnvalsedlarna.

SOU 1992 108 Partiernas rätt till... 157

Den totala kostnaden för valsedelsframställningen vid 1991 års val har vi uppskattat till 22,5 milj. kr. Ett system med en subvention som generellt sätts till 50 % av de faktiska kostnaderna för framställning av valsedlarna skulle, om partierna beställer ett oförändrat antal valsedlar, kunna innebära en kraftig ökning av partiernas kostnader för valsedelsframställningen. Här bör man emellertid ta hänsyn till den sänkning av antalet valsedlar ett sådant system torde leda till. Mot bakgrund av som vår uppskattning partiernas minimibehov av valsedlar torde man av nämligen kunna utgå ifrån att partierna i ett sådant system kommer att sänka antalet beställda valsedlar. En fördel med ett system med en ren subventionering utan kostnadsfri kvot är att det är enkelt att administrera. Det är också neutralt partierna emellan när det gäller subventionens storlek.

6.2.7 Särskilt om en-procentsgränsen

Nya partier får, som framgått ovan, betala beställda valsedlar i förskott. I många fall krävs det att partiets medlemmar, särskilt i fråga om riksdagsval, gör stora personliga insatser. Om partiet uppnår l % av antalet röstande betalas den gjorda förskottsbetalningen tillbaka. Tröskeleffekten innebär att ett valresultat där partiet får 0,9 % av avgivna röster leder till att partiet inte har rätt till någon återbetalning. Uppnår däremot partiet 1 % av rösterna skall förskottsbetalningen betalas tillbaka. Motsvarande regler i landstings-och kommunfullmäktigeval gäller beträffande partier som är eller som blir representerade i den beslutande församlingen. Ett avskaffande av den nedre gränsen för rätt till subventionering skulle dock mycket svåröverskådliga kostnadseffekter. En sådan förändring vill därför inte föreslå.

6.3 Vårt förslag

6.3.1 Effekter för partierna

Frågan om partiernas rätt till gratis valsedlar hör, nämnts, till de som frågor som kan påverkas av ett utökat inslag av personval. En automatisering av sammanräkningen torde också, under förutsättning att man inte helt går över till ett helt elektroniskt system, leda till bör att man se över reglerna om valsedelsbeställning. Innan det fattats beslut i frågan om ett ökat inslag av personval bör man enligt vår mening inte på ett avgörande sätt förändra det nuvarande administrativa systemet med valsedelsbeställningar. Vi anser därför att man bör behålla systemet med en gratiskvot för partierna. De nuvarande reglerna om förskottsbetalning för de partier som inte har rätt till någon gratiskvot bör också behållas.

158 Partiernas rätt till... SOU 1992108

När det gäller hur gratiskvoten skall bestämmas står valet enligt vår mening mellan en metod där kvoten bestäms mot bakgrund den av uppskattade åtgången och ett system där kvoten bestäms till två gånger antalet röstberättigade. Vilken metod bör väljas hänger med som samman vilka konsekvenser de olika metoderna får för partierna staten. resp. För att kunna beräkna de ekonomiska konsekvenserna ñr partierna av de olika metoderna bör ta hänsyn till att partierna med sänkt man en gratiskvot kan antas minska antalet beställda valsedlar. En metod att jämföra vilka konsekvenser de olika metoderna kan för partierna år att utgå från hur många valsedlar partierna skulle vid kommande val för kostnad de hade samma som vid 1991 ärs val. För att kunna göra den beräkningen har sammanställt partiernas samlade valsedelsbeställningar i valen år 1991 och partiernas kostnader vilka framgår uppställningen nedan. av

Vilket resultat de olika metoderna att beräkna gratiskvot skulle för de olika partierna om de väljer att beställa valsedlar till kostnad samma som vid valen år 1991 framgår av tabellen nästa sida.

SOU 1992108 Partiernas rätt till... 159 Valsedlar i l000-tal

representerade i landsting

6.3.2 Effekter för staten

Vilka effekter när det gäller kostnaderna skulle då uppkomma för staten. Metoden där gratiskvoten för partierna bestäms efter den beräknade åtgången skulle ge en besparing för staten ca 9,8 milj. kr. Den alternativa modellen där gratiskvoten bestäms mot bakgrund av antalet röstberättigade men där kvoten sänks från fyra till två skulle innebära en kostnadsbesparing för staten med 7,2 milj. kr. ca

6.3.3 Vår slutsats

I valet mellan de två modellerna för beräkning av gratiskvoten måste effekterna för partierna och för staten vägas Modellen där det samman. beräknade behovet namnvalsedlar ligger grund för bestämning av av gratiskvoten har fördelen att den den största besparingen för staten. ger Å andra sidan kan den uppfattas orättvis eftersom små partiers som gratiskvot minskar mer än större partiers. Det omvända kan sägas om modellen där kvoten bestäms till att motsvara dubbla antalet röstberättigade. Denna modell kan uppfattas rättvis eftersom alla som mera partier förlorar lika mycket. Samtidigt innebär den modellen högre en kostnad för staten. Det kan också hävdas att den modellen inte alls är mera rättvis än den andra eftersom stora partier knappast kommer att klara sitt behov av valsedlar inom kvoten, medan mindre partier kommer att kunna beställa betydligt mer än vad de egentligen har användning för. Mot bakgrund av detta förordar den modell där ett partis gratiskvot kommer att motsvara antalet röstberättigade jämte fem gånger antalet röster som partiet fått i föregående val.

160 Partiernas rätt till... SOU 1992108

Den modell som föreslår innebär att inför benu man en ny råkningsgrund som i och för sig kan uppfattas så krånglig att som partierna skull svårt att själva räkna ut kvoten. Redan med nuvarande system bistår emellertid RSV partierna med uppgifter hur många om valsedlar partierna kan beställa utan kostnad för 28 riksdagsvalkretsar, 286 kommuner resp. 23 landsting. Vårt förslag innebär att RSVs listor måste innehålla både uppgifter från föregående val antalet röster för resp. parti och uppgifter om antalet röstberättigade i det förestående valet. Bestållningsblanketter där partiets gratiskvot är ifylld torde dock utan större svårigheter kunna framställas med hjälp persondatorer. av

SOU 1992108 Röstlängderoch röstkon 161

7 och röstkort

Röstlängder

7. 1 Gällande rätt

Rösträtt till riksdagen har svensk medborgare som fyllt 18 år senast valdagen och är upptagen i röstlängd. Det finns två typer av röstlängd, en allmän och en särskild. Båda dessa röstlängder upprättas och skrivs ut papper varje år. Den allmänna röstlängden upprättas senast den 20 juni för varje valdistrikt av skattemyndigheten. I den allmänna röstlängden antecknas automatiskt alla svenska medborgare som var folkbokförda i valdistriktet den l juni och som har fyllt eller fyller 17 år senast den l september det år röstlängden upprättas. För den som inte fyllt 18 år den 1 september det år röstlängden gäller antecknas den dag då han blir röstberättigad. Rösträtt till landstings- och kommunalfullmäktige har myndig svensk medborgare som finns upptagen i den allmänna röstlängden och är folkbokförd i landstinget kommunen. Utlänningar som har varit resp. folkbokförda i landet den 1 november de tre senaste åren före valåret tas automatiskt upp i den allmänna röstlängden och har då rösträtti valen till landstings- och kommunfullmäktige om de fyllt 18 år senast valdagen. I 3 kap. 2 § regeringsformen sägs att bestämmelser om rösträtt för svensk medborgare som inte är bosatt i riket finns i lag. Den lag som avses är vallagen. Enligt 4 kap. ll § vallagen har en svensk medborgare som fyllt 18 år senast valdagen rösträtt vid val till riksdagen, om han varit folkbokförd här någon gång. För att rösta måste dessutom man vara upptagen i gällande röstlängd. Den röstlängd det är fråga om är den särskilda röstlängden. Särskild röstlängd för val till riksdagen upprättas av RSV. Liksom den allmänna röstlängden skall den särskilda röstlängden framställd senast den 20 juni. För att en person skall bli vara upptagen i den särskilda röstlängden krävs att han eller hon ansöker om det hos RSV senast den l juni samma år. Ansökan om att tas upp i den särskilda röstlängden måste göras inför varje ordinarie val. Den som tagits upp i den särskilda röstlängden under ordinarie valår tas automatiskt i sådan röstlängd under mellanvalsåren. upp en Som nämnts skall för att bli upptagen i den särskilda ovan man röstlängden någon gång varit folkbokförd här i landet. Den som inte varit folkbokförd här någon gång skall alltså inte bli upptagen i den särskilda röstlängden. Om är upptagen i den allmänna röstlängden skall man man självfallet inte dessutom i den särskilda röstlängden. tas upp

162 Röstlängder och röstkort SOU 1992108

För ansökningsförfarandet finns vissa formkrav. Ansökan skall göras hos RSV under tiden den l januari l juni. För att gälla för ett visst år måste ansökan vara upprättad det âret, dvs. tidigast den 1 januari. Den måste också ha kommit till RSV senast den l juni. I ansökan skall sökanden på heder och samvete intyga att han är svensk medborgare. Särskilda blanketter för ansökan distribueras RSV till samtliga av utlandsmyndigheter i december året före valåret. Något krav att ansökan skall göras en sådan blankett finns dock inte. Inför ett valår sänder RSV ansökningsblanketter till samtliga väljare finns i den som särskilda röstlängd som gäller året före valåret. När ansökan kommer in registreras denna av RSV också sänder bekräftelse detta till som en av sökanden. Den som ansökt om att bli upptagen i den särskilda röstlängden men som inte tas upp i den, underrättas detta och orsaken till beslutet. om om Underrättelsen, som sänds ut under juni månad, innehåller dessutom upplysningar om när, var och hur anmärkning mot beslutet kan göras. Antalet ansökningar till den särskilda röstlängden uppgick inför 1982, 1985, 1988 och 1991 års val till mellan 19.000 och 21.000. Antalet ansökningar avslagits har under tid legat mellan 1.400 och som samma 1.600. Huvuddelen av dessa har emellertid avslagits därför att väljaren redan fanns upptagen i den allmänna röstlängden. Vid dessa val har Valdeltagandet bland de väljare som upptagits i den särskilda röstlängden utvecklat sig följande sätt.

1982 1985 1988 1991

Antal väljare 16.884 17.294 18.581 18.727 Antal röstande 13.679 13.969 13.513 13.755 Valdeltagande hela riket 81 % 80,8 % 72,7 % 73 %

Vid riksdagsvalet år 1991 röstade omkring 500 Utlandssvenskar trots att de inte fanns upptagna i någon röstlängd, d.v.s. varken i den allmänna eller i den särskilda röstlängden. För att ge möjlighet för den vill påtala eventuella felaktigheter i som allmän eller särskild röstlängd skall de vara framlagda för granskning hos Skattemyndigheten varje vardag under tiden den 26 juni 15 juli eller, om sistnämnda dag är en lördag eller söndag, till och med påföljande måndag. Länsstyrelsen skall senast den 20 juni kungöra och när var allmän röstlängd kommer framlagd för granskning. Bakgrunden att vara till att detta skall kungöras är bl.a. att länsstyrelsen får bestämma att röstlängderna skall framlagda även annat ställe än hos skattemynvara digheten. För att ändring i röstlängd skall senast den 15 juli hos länsstyman relsen skriftligen framställa anmärkning mot längden. Anmärkning kan göras både av den som anser att han oriktigt uteslutits från rösträtt och av den som anser att någon annan oriktigt blivit upptagen i röstlängden. Den omständigheten att någon tagits upp i röstlängd för annat valdistrikt

SOU 1992108 Röstlängderoch röstkort 163

än det han sig tillhöra utgör däremot inte grund för anmärkning anser mot längden. Länsstyrelsen skall pröva anmärkningarna vid offentligt sammanträde den 22 juli eller, denna dag är en lördag eller söndag, om närmast följande måndag. Beslut över anmärkning skall meddelas senast dagen efter Sammanträdets slut. Den i anmärkningsärende begär att bli upptagen i röstlängd får som inte åberopa omständighet inträffat efter den 1 juni. Om någon som däremot gör gällande att någon felaktigt upptagits i längden annan person får den sistnämnde åberopa även omständighet inträffat mellan den som 1 juni och tiden för anmärkningssammanträdet för att försvara sin plats

i längden. Talan mot länsstyrelsens beslut över anmärkning får föras endast i samband med besvär över val vid vilket beslutet har gällt. I ett sådant ärende får endast bevis har företetts hos länsstyrelsen åberopas. som För den allmänna röstlängden finns också ett extraordinärt ändringsförfarande. Länsstyrelsen kan besluta rättelse i röstlängden om det om är uppenbart att det föreligger ett fel till väljares nackdel. Ansökan en rättelse kan göras den inte blivit upptagen i röstlängden. Om om av som det beträffande någon antecknats att han blir röstberättigad viss dag efter den l september det år röstlängden upprättas eller att rösträtt inte föreligger vid val till riksdagen kan han också ansöka om rättelse. Det extraordinära förfarandet förutsätter att väljaren inte har framställt anmärkning mot röstlängden. Ansökan rättelse måste göras senast den om 1 september det år röstlängden upprättas och kan göras även av skattemyndigheten. Om länsstyrelsen beslutar rättelse skall skatteom myndigheten rätta längden. Innan detta skett har beslutet ingen verkan. Röstlängden har betydelse inte bara för rösträtten utan också för valbarheten. I 3 kap. 10 § regeringsformen sägs att endast den som uppfyller villkoren för rösträtt kan vara ledamot av riksdagen eller ersättare för honom. I 4 kap. 5 § kommunallagen 1990900 finns motsvarande bestämmelse för valbarhet till fullmäktige i landsting och kommun. I 5 § församlingslagen 1988180 finns bestämmelser om valbarhet i kyrkliga val. Valbar till kyrkliga val är den som är myndig valdagen, är medlem i Svenska kyrkan och är upptagen i röstlängden. Under ett valår skall det för och som är röstberättigad i ett val var en upprättas ett röstkort. Röstkort framställs således endast under valår. Röstkortet skall innehålla uppgifter den röstberättigades namn och om i röstlängden. Kortet skall också innehålla uppgifter om nummer väljarens valdistrikt och i vilken vallokal han skall rösta valdagen. För den är upptagen i den allmänna röstlängden framställs som röstkort skattemyndighetens försorg. RSV träffar avtal med genom tryckeriföretag för framställning av röstkort för väljare som är upptagna i den allmänna röstlängden. Underlag för framställning av röstkorten tas och valnämnderna fram av skattemyndigheten, länsstyrelsen gemensamt särskild blankett. Ett magnetband med uppgifter om de röstbeen rättigade, vallokaler levereras skattemyndigheterna till tryckeriet m.m. av under mitten juni. Företaget framställer grundval dessa av av

164 Röstlängder och röstkort SOU 1992108

uppgifter en försändelse per väljare. Försändelserna består av en informationsskrift och röstkort till de val väljaren är röstberättigad som Tryckeriet överlämnar de adresserade försändelserna direkt till posten för distribution. Någon ytterligare kontroll från skattemyndighetens eller länsstyrelsens sida görs inte innan röstkorten distribueras. För den är upptagen i den särskilda röstlängden framställs röstsom korten formellt länsstyrelsen. Röstkorten framställs i praktiken av av RSV efter att uppgifter valdistrikt inhämtats från länsstyrelom m.m. serna. Röstkort med flygpostkuvert översänds därefter till resp. länsstyrelse som därefter sänder dem till väljare. resp. Röstkon skall skickas till väljaren senast 30 dagar före valdagen när det gäller ordinarie val till riksdagen, landsting och kommunfullmäktige. Vid annat val skall röstkorten sändas till de röstberättigade 16 senast dagar före valdagen. För den som är upptagen i den särskilda röstlängden finns det inte angivet någon tid för när röstkorten skall sändas till väljarna. I stället sägs att dessa röstkort skall sändas till väljarna i god tid före valdagen. Allmänhetens kontroll innehållet i röstlängderna sker i huvudsak av genom att man tar del av texten röstkorten. Eftersom dessa skickas ut efter att tiden ñr anmärkningsförfarandet har gått till ända har det extraordinära rättelseförfarandet kommit att bli betydligt utnyttjat än mer anmärkningsförfarandet jämför SOU 198045 s.93. Antalet anmärkningsärenden ligger mycket låg nivå. Länsstyrelsen i Stockholm, en som hade flest anmärkningsärenden år 1991, redovisade fem sådana ärenden när det gällde den allmänna röstlängden och 19 när det gällde den särskilda röstlängden. Den länsstyrelse redovisade näst flest som ärenden för år 1991 var Göteborgs och Bohus län handlade fyra som anmärkningar mot den allmänna röstlängden och tre mot den särskilda. Vid övriga länsstyrelser förekom inga anmärkningar mot den allmänna röstlängden och mot den särskilda röstlängden förekom enstaka anmärkningar vid fyra länsstyrelser. Inte i något fall det fråga var om att anmärkning framställdes mot att felaktigt blivit en annan person upptagen i röstlängden. Antalet ärenden om rättelse röstlängd ovanligt stort under år av var 1991, framför allt i Sörmlands län där antalet ärenden rättelser om var 209 stycken. Av dessa berodde 204 rättelser de kyrkliga indelningsändringar genomfördes under året. På grund bristeri registerförsom av ingen kom nämligen dessa ändringar att leda till att ett stort antal väljare registrerades i fel valdistrikt. Som jämförelse kan en nämnas att inför valet år 1988 redovisade samma län 21 ärenden rättelse röstlängd. om av

7.2 Tidigare reformförslag

1965 års Valtekniska utredning föreslogi betänkandet SOU 1969 19 Ny valteknik vissa ändringar beträffande de frister då gällde för som upprättande av röstlängd, anmärkning m.m.

SOU 1992108 Rästlängderoch röstkort 165

I propositionen till vallagen prop. 1972105 föreslogs vissa justeringar då gällande frister för röstlängdsförfarandet. Rätten för av den, mot vilkens rösträtt anmärkning framställts, att åberopa omständiganmärkningssammanträdet formulerades så het som inträffat fram till sätt att han får åberopa även omständighet inträffat efter den l juni. som

I betänkandet SOU 198045 Översyn vallagen uttalar 1978 års

av Vallagskommitté att man vid utformningen av röstlängdsförfarandet bör sträva efter att så många som möjligt av dem som valdagen faktiskt uppfyller kraven för rösträtt också skall tas upp i röstlängden och därmed delta i valet. Av olika skäl röstlängderna måste framställas, allmän- heten skall ges tillfälle att granska längderna osv.- måste dock längderna bygga de förhållanden som var kända viss tid före valdagen. Kommittén övervägde möjligheterna att ändra röstlängdsförfarandet så att kvalifikationsdagen kommer nämnare valdagen. Bakgrunden till den förändring som kommittén diskuterade var att antalet anmärkningsärenden rörande den allmänna röstlängden var mycket litet och att även om ärenden om rättelse i röstlängderna är fler så tas de flesta upp på initiativ av myndighet. Det förslag som kommittén diskuterade byggde att anmärknings- och rättelseñrfarandet sammanfördes och att röstkorten skrevs ut efter den preliminära röstlängden. Tiderna i förslaget var följande. röstlängderna grundas förhållandena den 1 juli kvalifikationsdag röstlängden upprättas senast den 25 juli granskningstid m.m. kungörs senast den 25 juli röstkorten skickas ut senast den 25 juli röstlängden är utlagd för granskning den 25 juli 15 augusti anmärkning mot röstlängd senast den 15 augusti anmärkningssammanträde den 25 augusti eller, om denna dag är lördag eller söndag, närmast följande vardag val tidigast den 15 september Kommitténs utkast diskuterades med företrädare för länsstyrelserna. Från länsstyrelsemas sida menade allmänt att det nuvarande man systemet var att föredra. Dataenheten, som svarade för framställning av röstlängderna, skulle svårigheter att under semestermånaden upprätta röstlängderna. Också personalen de allmänna enheterna, som hade ansvaret för valens genomförande, hade invändningar eftersom anmärkningsförfarandet skulle infalla just under den tid då man där är sysselsatt med utbildning av valpersonal och andra förberedelser inför valen. Kommittén ansåg att länsstyrelserna utan tvekan hade fog för sina invändningar att det ur personalsynpunkt kunde komma att uppstå en del svårigheter om röstlängderna skall framställas under sedvanlig semesterperiod. Kommittén konstaterade också att de framtida formerna för folkbokföringsregistrering då utreddes av 1979 års Folkbokföringskommitté. Vallagskommittén fann därför att det var olämpligt att då lägga fram förslag till ändringar i röstlängdsförfarandet enligt det förslag som diskuterats. Kommittén anmärkte dock att möjligheterna att kvalifika-

166 Röstlängder och rästkort SOU 1992 108

tionsdagen för röstlängderna närmare valdagen bör till förnyat tas upp övervägande när nya regler för ett folkbokföringsregister införts.

7.3 Det

nya folkbokföringssystemet

Den 1 juli 1991 trädde den nya folkbokföringslagen 1991481 i kraft. Då överfördes folkbokföringen från pastorsämbetena till Skattemyndigheterna. Tidigare skedde, med något undantag, folkbokföringen i två former, som kyrkobokföring och mantalsskrivning. Kyrkobokförsom ingen skedde löpande hos pastorsämbetena, medan mantalsskrivningen skedde årligen och ombesörjdes av en lokal skattemyndighet fr.o.m. den l januari 1991 ett lokalt skattekontor. Begreppen kyrkobokföring och mantalsskrivning har ersatts med begreppet folkbokföring. Ansvaret för den nya folkbokföringen vilar skattemyndigheterna de lokala genom skattekontoren. Beslut i folkbokföringsårenden fattas vid det lokala skattekontor inom geografiska område den beslutet vars person som avser är eller senast har varit folkbokñrd. RSV skall svara för viss rådgivning till myndigheterna i folkbokföringsfrågor. En skattemyndighets beslut folkbokföring överklagas om hos länsrätten. Beslut överklagas dock hos RSV. om personnummer Enligt 14 och 20 §§ folkbokföringslagen skall den kan antas att som under sin normala livsföring komma att regelmässigt tillbringa sin normala dygnsvila utom landet under minst ett år avregistreras från folkbokföringen avflyttad, inte vederbörande är utsänd för som om anställning utländsk ort i svenska statens tjänst. De nya reglerna innebär skärpning såtillvida att den inte en som som är utsänd av svenska staten skall avregistreras från folkbokföringen. Huvudregeln för den är anställd i ett svenskt bolag eller studerar som utomlands under mer än ett år är alltså att han inte längre skall vara folkbokförd här i landet. Tidigare gällde att den vistades i utlandet som kunde stå kvar i kyrkobokförd i Sverige i till år. som upp tre Det finns inga säkra uppgifter det antal svenska medborgare som finns utomlands. Fullständiga uppgifter dödsfall, medborgarskapsom förändringar och familjebildning finns nämligen inte tillgängliga. Antalet utvandrade svenska medborgare födda år 1900 eller och fortsenare som farande är i livet har RSV uppskattats till 124.000. av ca. Som jämförelse kan nämnas att enligt statistiska uppgifter från statistiska centralbyrån för år 1990 utvandrade 25.206 och personer under år 1991 var antalet 24.748. Antalet utvandrare för perioden var januari april 1991 6.724 och för period år 1992 antalet - var samma var 6.321. Någon uppgift hur många dessa svenska medom av som var borgare finns emellertid inte. Enligt lagen folkbokföringsregister skall det finnas lokalt om ett

folkbokföringsregister och ett centralt referensregister. Det lokala

registret får i huvudsak innehålla uppgift om personnummer, namn,

adress, folkbokföringsfastighet, födelseort, medborgarskap och civil-

SOU 1992 108 Röstlängder och rästkon 167

stånd. Registret får också innehålla uppgift om inflyttning från utlandet. Uppgifter avregistrering på grund dödsfall eller utflyttning till om av utlandet får också finnas. I det centrala referensregistret får uppgift fimias folkbokföringskoder och skälet för om personnummer, namn, avregistrering. Uppgift medborgarskap får inte finnas i detta register. om Samtliga folkbokföringsuppgifter lagras med hjälp av ADB. Ur valadministrativ synvinkel innebär de genomförda förändringarna stora fördelar att antalet myndigheter som svarar för de olika stegen genom från registrering i folkbokföringen till upprättande av röstlängd har minskat. De ändrade reglerna för avregistrering aktualiserar reglerna för upprättande av särskild röstlängd.

7.4 överväganden och förslag

7.4.1 RSVs förslag i fråga om den allmänna röstlängden

RSV har i PM 1990-02-22 Analys av förändringsbehov och utvecklingsmöjligheter inom den svenska valadministrationen, pekat på vissa problem när det gäller framställning den allmänna röstlängden. Så har av enligt RSV väljare flyttar under juni eller början juli dvs. före som av semesterperioden svårt att förstå varför de vid valen i september inte kan rösta i den kommun dit de flyttat. Att rösta i den kommun man nyss lämnat ofta inte längre har några intressen i bedöms och som man normalt mindre angeläget. Ett sätt att lösa detta kan enligt RSV vara som att senarelägga den fysiska framställningen röstlängderna. Granskning av röstlängderna skulle i så fall kunna ske via terminal. Uppdatering av av röstlängdsregistret skulle i så fall kunna ske under hela granskningsperioden. RSV pekar vidare att det med ett granskningsförfarande via terminal kan bli möjligt att låta bli att framställa en fysisk röstlängd under mellanvalsår. Fysisk röstlängd behöver i så fall tas fram bara om det fattas beslut om extra val.

7.4.2 Vårt förslag i fråga om den allmänna röstlängden

Som 1978 års Vallagskommitté påpekade bör man vid utformningen av röstlängdsförfarandet sträva efter att så många som möjligt av dem som på valdagen faktiskt uppfyller kraven för rösträtt också skall fimias i den allmänna röstlängden och därmed delta i valet. Vi delar demia uppfattning. De kategorier som det numera är fråga om är personer som blir svenska medborgare efter den l juni och utlandssvenskar som åter folkbokförs i Sverige efter tid. En tredje kategori, som tidigare samma aktuell, blivit myndigförklarade under tiden mellan var var personer som den 1 juni och tidpunkten för valet. Omyndigförklaring kan inte längre ske. Här uppkommer således inte längre några problem.

168 Röstlängder och röstkon SOU 1992108

För att uppnå att så många som möjligt blir upptagna i den allmänna röstlängden bör man flytta fram tidpunkten för kvalifikationsdagen för denna. Som RSV framhållit skulle ett senareläggande av kvalifikationsdagen också leda till att väljare som flyttar under sommannånaderna i större utsträckning skulle komma att bli röstberättigade i sin kommun. Som nya 1978 års Vallagskommitte påpekade måste röstlängderna bygga på de förhållanden som var kända vid viss tidpunkt före valdagen. Tidsen gränsen bestäms idag av den tid som går åt för att framställa röstlängdema, för att allmänheten skall ha tillfälle att granska längderna och för att längderna skall distribueras till kommunala valnämnd. resp. Ett sätt att göra det möjligt att flytta fram kvalifikationsdagen är att ta bort det särskilda anmärkningsförfarandet och slå samman anmärkningsoch rättelseförfarandet. Här måste väga röstlängdens status man som exklusivt bevismedel för rösträtt mot att det nuvarande anmärkningsförfarandet inte kommer till någon praktisk användning. Med hänsyn till att det nuvarande anmärkningsförfarandet inte kommer till någon större användning talar det mesta för att man slår anmärknings- och samman rättelseförfarandet. Med hänsyn till att röstlängden är ett exklusivt bevismedel bör tidsfristerna för rättelse dock reglerad i lag. vara Möjligheten att föra talan felaktigt tagits mot att en annan person upp i röstlängden kommer inte till användning. Denna möjlighet bör därför utmönstras ur systemet. Vi föreslår därför att det inte längre skall finnas någon sådan möjlighet. Genom denna ändring försvinner intresset att av ha prövningen rättelse röstlängd vid ett offentligt sammanträde. av av Förfarandet vid prövning av rättelse röstlängd bör därför kunna av vara skriftligt. I folkbokföringsregistret finns de uppgifter behövs för att avgöra som om en person uppfyller de formella förutsättningarna för rösträtt när det gäller valen till riksdag, landstings- och kommunfullmäktige. Detta register ligger därför till grund för uppgifterna i den allmänna röstlängden. När det gäller spörsmålet vilken myndighet som skall pröva frågor om rättelse står valet emellan den regionala valmyndigheten idag länsstyrelsen och med vån förslag regionala Valnämnden och skattemyndigheten. Folkbokföringssystemet bygger på lokal tillgänglighet. Om skattemyndigheten prövar frågor rättelse i den allmänna röstlängden kan om kontrollen denna ett enkelt sätt ske via de terminaler finns av som inom de lokala skattekontoren. Beslut rättelse längden kan föras om av in efter hand. Utskrift av längderna kan då ske efter det att tiden för rättelse gått ut och alla rättelser förts in i registret. Ett där system röstlängden granskas mot terminal gör det dessutom möjligt att, som RSV föreslagit, ta fram fysisk röstlängd bara under årdå val skall äga rum. Genom att denna granskning sker via terminal bör granskning bara kunna ske hos Skattemyndigheten. Därigenom kan man också ta bort den nuvarande skyldigheten att kungöra längderna skall hållas tillgänglig var för granskning. Rättelse den allmänna röstlängden ligger vidare nära av

SOU 1992108 Röstlängderoch ;änkan 169

de uppgifter Skattemyndigheten redan har inom ramen för folkboksom föringssystemet. Att skattemyndigheterna handlägger frågor om rättelse röstlängderna har också den fördelen att Skattemyndigheten därigenom av får ett samlat för folkbokföringen och upprättande av allmän ansvar röstlängd. Fördelarna med att föra över hela ansvaret för de allmänna röstlängderna till skattemyndigheterna är således stora. Enligt vår mening bör därför frågor om rättelse av röstlängd prövas av skattemyndigheten. Det kan visserligen från principiella utgångspunkter hävdas att frågan om rösträtt inte bör prövas av samma myndighet som ansvarar för det bakomliggande registret. Denna invändning måste emellertid vägas mot den stora administrativa fördel som det innebär om frågan om rättelse den registerförande myndigheten dvs. skattemyndigheten. Idag prövas av torde dessutom sådan uppdelning ansvarsområden vara ovanlig när en av det gäller registerfrågor. Genom att prövningen läggs hos Skattemyndigheten saknar invändningarna från länsstyrelserna mot 1978 års Vallagskommittés förslag betydelse, se avsnitt 7.2. Ett sådant förfarande skulle dessutom överensstämma med det synsätt som finns i 26 § förvaltningslagen 1986223 där myndigheter givits en generell skyldighet att i första hand själv rätta sina beslut. Följande tidsschema bör gälla för den allmänna röstlängden. Uppgifterna i folkbokföringen per den 1 juli bör ligga till grund för uppgifterna i den allmänna röstlängden. Röstkort tas ut grundval av de preliminära uppgifterna i den allmänna röstlängden per den l5 juli och sänds till väljarna tillsammans med den information som är nödvändig. Väljamas kontroll av röstlängden sker fram till den 25 augusti som skall vara sista dag för begäran om rättelse. Prövning av rättelse i den preliminära röstlängden sker fortlöpande av Skattemyndigheten. Uppdatering av uppgifterna i röstlängden görs efter hand. I samband med uppdateringen skall väljaren automatiskt ett dubblettröstkort. Den preliminära röstlängden låses per den l september och röstlängden tas ut papper. Två exemplar av varje röstlängd skall tas fram. Röstlängderna distribueras därefter till de lokala valnämndema. Som vi redovisar i avsnitt 4.3.5 föreslår att det genomförs försök i vissa kommunervaldistrikt med röstlängder elektroniskt medium diskett. Avprickning i längden skall i dessa fall kunna göras via persondator i vallokalen. Fram till den 25 augusti skall rättelser beträffande felaktigt angiven rösträtt, dvs. att en person inte upptagits i röstlängd, kunna göras. När det gäller rättelser grund av att en person t.ex. flyttat till ett annat valdistrikt så skall sådan rättelse också kunna ske fram till denna dag. en Det är den l juli är kvalifikationsdag för röstlängden. När det som gäller vilka omständigheter skall kunna ligga till grund för rättelse som i röstlängden bör alla omständigheter som ligger i tiden före den 1 juli kunna ligga till grund för rättelse. När det gäller rättelser som begärs

170 Röstlängder och röstkort SOU 1992108

därför att väljaren flyttat till annan kommun bör det krävas att väljaren blivit folkbokförd i den nya kommunen före denna tidpunkt. I överenstämmelse med vad som f.n. gäller bör talan mot skattemyndighetens beslut angående rättelse föras endast i samband med besvär över val vid vilket beslutet har gällt. Motsvarande gäller föreskriften att om sådan talan förs så skall endast bevis som åberopats hos skattemyndigheten åberopas i valprövningsnämnden. Den allmänna röstlängden skall liksom f.n. gälla från den l september till den 31 augusti påföljande år. Vi har i vårt arbete övervägt att låta de uppgifter som finns i folkbokföringen 30 dagar före ordinarie valdag en ligga till grund den röstlängd som skall gälla vid valet och att motsvarande tid skulle gälla vid extra val eller folkomröstningar inte sker i som samband med ordinarie val. Väljarna skulle sedan ha möjlighet att begära rättelse av röstlängden fram till vecka före valet då längden skulle tas en ut papper eller diskett och distribueras till kommunerna. Med ett sådant förslag skulle uppgifterna i den röstlängd som kom till användning i valet vara mycket aktuella, vilket naturligtvis är fördel. Det förslag en vi nu lämnar sträcker sig inte så långt. Ett skäl till det är att röstlängderna kommer till användning inte bara vid riksdags-, landstingsfullmäktige- och kommunfullmäktigeval och särskilda folkomröstningar. De skall också kunna användas vid kyrkovalen och i andra val i kyrkans regi. I vilken utsträckning som röstlängderna används vid den sistnämnda typen av kyrkliga val är emellertid osäkert. Ett annat skäl till att valt att inte ha en flytande kvalifikationsdag för den allmänna röstlängden är den omorganisation pågår inom som skatteförvaltningen när det gäller ADB-ansvar och ADB-utskrifter, se avsnitt 4.2.2. Samtliga utskrifter inom skatteförvaltningen skall i fortsättningen ske från två stora utskriftcentraler. Därifrån får längderna distribueras till samtliga kommuner. Kapaciteten hos dessa utskriftcentraler är mycket högre än den utskriftskapacitet tidigare funnits. som Det kan därför sikt blir praktiskt möjligt att införa flytande en kvalifikationsdag. Med hänsyn till att det är fråga förändring om en som ännu inte är fullt genomförd har valt att inför valen år 1994 inte lägga fram något förslag om flytande kvalifikationsdag för de allmänna röstlängderna. Med det förslag lägger fram kommer upprättande de som nu av allmänna röstlängderna att förenklas. Dessutom kommer samtliga väljare som flyttar i samband med skolterminens slut att tas i röstlängden upp för det valdistrikt dit de flyttat. Tidpunkten för granskning röstlängden av har bestämt till 15 juli 25 augusti. Utskrift längden skall därefter - av göras per den 1 september. Väljarna kommer därför att ha möjlighet att granska längden under en relativt lång period. Denna möjlighet är väsentlig med hänsyn till att den allmänna röstlängden är ett exklusivt bevismedel för vem som skall ha rätt att rösta. Enligt vår mening bör man emellertid fortlöpande pröva om det är möjligt att flytta fram tidpunkten så att den kommer att ligga närmare valdagen. Om detta är möjligt hänger med detta är praktiskt möjligt för skattemynsamman om

SOU 1992 108 Röstlängder och rüstkon 171

digheterna att ta fram och distribuera röstlängderna på kortare tid än vad vi har föreslagit. Visar det sig att det blir möjligt bör man ta upp nu frågan att flytta fram kvaliñkationsdagen nytt. l samband därmed om bör också ta frågan tid för rättelse och för utskrift av man upp om längderna.

7.4.3 Den särskilda röstlängden

Enligt våra tillåggsdirektiv Dir. 199249 bör söka underlätta för man utlandssvenskama att använda sig av den rösträtt som de i princip år tillerkända. De åtgärder nämns är att förenkla reglerna när det gäller som att bli upptagen i den särskilda röstlängden eller att utvidga möjligheterna till brevröstning. Frågan att utvidga möjligheterna till brevröstning om behandlar vi i avsnitt 10. Det nuvarande ansökningsförfarandet förutsätter att väljaren i mycket god tid ansöker att bli upptagen i den särskilda röstlängden och att om han dessutom uppfyller vissa formkrav. Ett krav ansökan kan uppfattas att måste ansöka något egentligen har som man om som man rätt till vilket många uppfattar som stötande, rent av odemokratiskt. Flera hundratal väljare är skrivna i utlandet röstar utan att vara röstbesom râttigade. Deras röster ogiltigförklaras denna grund. Detta förgävesröstande understryker att problemet inte bara är av principiell natur. Bristande information leder till att de fråntas rösträtt som de sannolikt en har och i vart fall uppenbarligen vill utöva. Vi har avstått ifrån att utreda förhållandena djupare, kan inte utesluta att det i enskilda fall kan men röra sig vid upprepade val förgävesröstat. om personer som Ett sätt att förenkla förfarandet när det gäller den särskilda röstlängden vore att helt slopa ansökningsförfarandet. Svensk medborgare som avflyttar landet skulle i stället automatiskt överföras till den särskilda ur röstlängden. Denna skulle i så fall kunna byggas upp med hjälp av och det referensregister som finns i folkbokpersonnummer föringssystemet. Ett renodlat system där alla flyttat från landet förs över till den som särskilda röstlängden skulle emellertid leda till vissa nackdelar. En sådan år att röstlängderna skulle bli mycket omfångsrika. Den praktiska hanteringen av dessa röstlängder skulle försvåras. En svårighet har att göra med vilka uppgifter som finns i de annan personregister finns i det gamla folkbokföringssystemet. [de register som fördes fram till år 1985 kan uppgiften om vilken församling väljaren som tillhörde då han utvandrade osäker. Antalet sådana väljare kan vara uppskattas till omkring 50.000. Man kan i dessa fall inte avgöra till vilken valkrets väljaren skall höra. Ett annat problem har att göra med att andra länder inte rapporterar dödsfall. Ett stort antal personer som avlidit skulle komma att stå kvar i röstlängden. Detta antal skulle successivt öka. Dessutom skulle röstlängderna bli inaktuella också av ett annat skäl. Om den utflyttade byter t.ex. grund av personen namn, äktenskap, kommer uppgiften inte att överensstämma med om namn

172 Röstlängder och röstkort SOU 1992108

uppgiften i längden. Genom att uppgifterna väljaren och hans adress om inte kan hållas aktuella inom för den särskilda röstlängden ramen kommer det inte heller att finnas förutsättningar för att skicka röstkort till dem finns upptagna i demia. Detsamma gäller andra utskick som som t.ex. information om röstningen idag sänds direkt till väljaren. som RSV har 1992-05-14 i förstudie kostnaderna för utveckling en av av framtida ADB-stöd för valadministrationen, mot bakgrund dessa av svårigheter föreslagit röst från utlandssvensk skall uppfattas att en en som en ansökan om att bli upptagen i den särskilda röstlängden och att ansökan därom skulle kunna ske omedelbart före valdagen. RSV skulle enligt förslaget registrera för upptagande i den särskilda personen röstlängden och därefter distribuera rösterna till valnämnd. Enligt resp. förslaget skulle också kunna tas i den särskilda röstlängen person upp den han eller hon begär att ett röstkort. Om utlandssvensken om befinner sig här i landet och vill rösta posten måste han nämligen ha ett röstkort. RSV påpekar att förslaget förutsätter att reglerna brevröstning om ändras så att det inte krävs röstkort vid denna röstning. I stället skulle dessa röster sändas in centralt till RSV, efter kontroll vilket som av valdistrikt rösten hör till, distribuerar rösten till kommunala resp. valnämnd. Angående våra överväganden röstkort vid brevröstning om se avsnitt 10.2.4. Det system som RSV föreslagit har stora fördelar. Det blir enklare för den utlandssvensk vill rösta. En allvarlig nackdel är emellertid som att hanteringen utlandsröstema och därigenom upprättandet röstlängav av den kommer att ligga under period då valförberedelserna kan en vara mycket intensiva. Denna nackdel skall dock inte överdrivas. RSV har redan idag ett omfattande arbete med utlandsröstema genom att distributionen till valnämnderna utlandsröstema sker via RSV. av Det finns emellertid också vissa andra administrativa nackdelar med det förslag som RSV lämnat. Utlandsrösterna levereras i stor utsträckning under den sista veckan före valet. Vid de senaste valen kom ett stort antal utlandsröster till RSV först under lördagen före valdagen. Antalet utlandsröster är visserligen relativt litet antalet förväntas öka med men hänsyn till ett ökande internationellt utbyte tjänster. Även med av en föreskrift om att rösterna skall RSV tillhanda senast torsdagen före vara valdagen kommer sannolikt upprättandet och distribution av de särskilda röstlängderna att behöva ske under stor tidspress. Den allvarligaste invändningen är dock att samtliga röster kommer för sent till RSV som skulle bli ogiltigförklarade. Ett system i stället bygger att den särskilda röstlängden skall som tas fram med hjälp av de register finns inom folkbokföringssystemet som och där väljaren automatiskt i den särskilda röstlängden tas upp har enligt vår mening stora principiella fördelar. När det gäller den allmänna röstlängden bygger den uppgifter finns i folkbokföringen. Något som ansökningsförfarande finns inte. Vi föreslår dessutom det särskilda att granskningsförfarandet när det gäller den allmänna röstlängden skall tas

SOU 1992108 Röstlängder och röstkort 173

bon. Framtagande den särskilda röstlängden bör, enligt vår mening, av så långt möjligt bringas i samklang med vad som gäller för den allmänna röstlängden. Ett krav att man måste ansöka om att bli upptagen i den särskilda röstlängden, även om ansökningsförfarandet tunnas ut det sätt som RSV föreslagit, leder inte till en sådan samklang. Man bör därför pröva om det inte går att bemästra de nackdelar som fimis med ett automatiskt system. För att inte den särskilda röstlängden skall bli alltför omfångsrik bör man när man framställer den första längden som skall gälla enligt det nya systemet begränsa det antal väljare som skall tas upp i registret. Ett sätt att göra denna begränsning är då att utgå från de uppgifter som finns i den nuvarande särskilda röstlängden. Dessa uppgifter bör kompletteras med uppgifter om väljare som varit upptagna i den särskilda röstlängden vid tidigare val och som fortfarande uppfyller kraven för att tas med i längden. Den första särskilda röstlängden som upprättas bör dessutom kompletteras med uppgifter om de svenska medborgare som varit folkbokförda här men som utvandrat från en viss tidpunkt fram till den l juli det år den första röstlängden upprättas. För att tas upp i längden skall personen dessutom fyllt eller fylla arton år det år röstlängden gäller. Uppdatering registret för den särskilda röstlängden bör ske efter av hand så att de svenska medborgare som varit folkbokförda här och som utvandrar automatiskt tas upp i registret för den särskilda röstlängden. Uppdatering skall också ske med uppfyllt eller kommer att personer som uppfylla ålderskraven. Frågan om vilken tidpunkt som skall vara avgörande för vem som skall tas upp i längden hänger samman med hur man skall kunna hålla registret aktuellt så att det inte kommer att innehålla personer som avlidit. Vi återkommer till denna fråga senare. Som RSV påpekat är det svårt att reda avlidit och att en person avföra honom ur längden. Den bör därför ett enkelt sätt kunna rensas från inaktuella uppgifter. Ett sätt är att föreskriva att den inte som deltagit i något av de tre närmast föregående ordinarie valen skall strykas ur längden. Motsvarande system tillämpas i Norge. Uppgiften att en person röstat bör då kunna registreras centralt av RSV i samband med att rösterna sorteras och distribueras inför valdagen. Mot bakgrund av att man inom RSV förklarat sig kunna hantera registrering av inkomna röster och upprättande, utskrift och distribution av röstlängder under denna tid torde det vara fullt genomförbart att bara hantera denna registrering. Registreringen skulle i och för sig kunna göras under en senare tidpunkt men det förefaller ineffektivt. När det sedan gäller problemet att uppgiften namn kan om en persons bli inaktuell så kan enligt vår mening hantera detta. Med hänsyn till man vårt utvecklade personnummersystem torde man i så gott som samtliga fall kunna avgöra vem som lämnat rösten. När det gäller de svårigheter som hänger samman med att det saknas underlag för att redovisa vissa väljare rätt valkrets så kan det lösas genom att dessa väljare genom ett särskilt beslut placeras i viss en

174 Röstlängder och röstkort SOU 1992108

valkrets i det län varifrån han flyttade. Detta problem blir aktuellt först om man bestämmer att utvandrat före 1985 skall tas upp personer som den särskilda röstlängd som upprättas första gången som den särskilda röstlängden upprättas i ett automatiskt system. Uppgifter om valkrets finns nämligen för alla som utvandrat efter år 1985. När det gäller rätten att stå kvar i den särskilda röstlängden föreslår vi ett system där den som inte utövat sin rösträtt vid något av de senaste tre valen skall avföras ur längden. I överenståmmelse med detta bör man när man tar fram den första automatiska röstlängden bestämma tidpunkten motsvarande sätt. Om de reglerna införs den l nya per januari 1994 så bör alla myndiga svenska medborgare som varit folkbokförda i landet någon gång och utvandrat efter den l januari 1985 tas upp i den särskilda röstlängden. Uppgifterna bör dessutom kompletteras med personer som varit upptagna i de särskilda röstlängder som gällt för de tre senaste ordinarie valåren. Självfallet skall den som numera finns i registret för den allmänna röstlängden inte tas med i registret för den särskilda röstlängden. Som framgått ovan kräver ett system som i sin helhet bygger att RSV skall registrera rösterna för att därefter upprätta den särskilda röstlängden viss administration hos RSV. Även automatiskt en ett verkande system enligt den modell som skisserat kräver en relativt omfattande administration hos RSV. Båda systemen har dock den fördelen att man får en mindre administration hos RSV under valårets första månader. De innebär också båda att man underlättar för utlandssvenskarna att utöva sin rösträtt. Hanteringen och kontrollen inkomna av röster mot befintliga register under den period då röstmottagningen pågår blir i stort sett lika med ett system som reellt sett bygger ett ansökningsförfarande av RSVs modell och med ett system som utgår från ett automatiskt system. Skillnaden är framför allt av principiell natur. Ett ansökningsñrfarande när det gäller den särskilda röstlängden strider mot vårt synsätt när det gäller den allmänna röstlängden som innebär att den skall tas fram mot bakgrund av de register som finns över medborgarna. I ett automatiskt system blir risken för att väljaren röst blir underkänd grund av att hans röst kommer för sent betydlit mindre. Endast den inte redan finns i röstlängden riskerar då att hans röst blir ogiltig den grunden att han inte finns i röstlängden. Med de register som finns i dag inom folkbokföringssystemet är det möjligt att ta fram det underlag behövs för att automatiskt framställa som en särskild röstlängd. En ändring när det gäller det centrala referensregistret blir dock nödvändig. Det centrala referensregistret inom folkbokföringssystemet får enligt 7 § lagen 19901536 folkom bokföringsregister innehålla uppgifter om personer som är eller har varit folkbokförda i landet eller som annars tilldelats l det personnummer. centrala registret finns därför uppgifter alla finns i ett om personer som lokalt folkbokföringsregister också alla avregistrerats men personer som från ett sådant register. I det centrala referensregistret får anges personnummer, namn och, om personen är avregistrerad från ett lokalt

SOU 1992108 Röstlängderoch röstkort 175

register, uppgift om vilken grund personen avregistrerats. l referensregistret får det också finnas upplysning från vilket lokalt register som uppgifterna hämtats. Till skillnad från det lokala folkbokföringsregistret får det centrala referensregistret däremot inte innehålla uppgift om medborgarskap. För att det skall vara möjligt att framställa särskild röstlängd på en grundval av det centrala referensregistret måste detta register innehålla uppgift om svenskt medborgarskap. En sådan uppgift skulle inte bara göra det möjligt att ta fram den särskilda röstlängden samma sätt som den allmänna röstlängden. Det skulle också göra det möjligt att kontrollera en uppgift som lämnas att en person är svensk medborgare. Det kan här nämnas att en fullständig kontroll av detta inte är möjlig idag. I stället är det så att uppgifterna i den särskilda röstlängden bygger på att den som ansökt om att tas upp i längden på heder och samvete intygat att han är svensk medborgare. Vad som däremot kan kontrolleras är att personen varit folkbokförd här. Uppgift om medborgarskap kan vara en känslig uppgift i offentliga dataregister. Med stöd av offentlighetsprincipen kan främmande makt skaffa sig tillgång till uppgifter om personer som flytt till Sverige för att undgå förföljelse eller som här bedriver politisk verksamhet som ogillas i det landet. Med hänsyn till de allvarliga men missbruk av dessa uppgifter kan vålla den enskilda, finns det starka skäl till återhållsamhet med uppgifter om medborgarskap i allmänna register. Riskerna torde dock främst hänga samman med förekomsten av uppgifter om utländskt medborgarskap. En uppgift om att en person är resp. inte är svensk medborgare kan knappast missbrukas på det sätt sagt Detta som ovan. gäller särskilt om uppgiften gäller mindre t.ex. de en grupp personer, som avtlyttat till utlandet och därför avregistreras i det lokala folkbokföringsregistret. Vi föreslår att den särskilda röstlängden skall framställas med stöd av innehållet i det centrala referensregistret. För att göra detta möjligt bör det centrala referensregistret också innehålla uppgift om svenskt medborgarskap. Eftersom ändamålet med uppgiften är att det skall vara möjligt att framställa den särskilda röstlängden finns det inget behov av att ha denna uppgift för andra personer än dem som avregistrerats från ett lokalt folkbokföringsregister grund av utflyttning till utlandet. Vår utgångspunkt när det gäller den särskilda röstlängden är alltså att upprättande av den längden så långt möjligt skall överensstämma med upprättande av den allmänna röstlängden. När det gäller granskning och rättelse av den allmänna röstlängden så utgår ifrån att väljaren skall granska uppgifterna mot bakgrund av de uppgifter som finns röstkortet. l ett sådant register finns inte några aktuella adressuppgifter. För de väljare som finns upptagna i den särskilda röstlängden kan därför inte något röstkort skickas ut automatiskt. Vi utgår ifrån att den särskilda röstlängden skall finnas tillgänglig för granskning samma sätt som den allmänna röstlängden. De praktiska möjligheterna för utlandssvenskarnas att granska längden mot terminal

176 Röstlängder och röstkort SOU 1992108

blir dock i realiteten begränsade; de befinner sig inte i landet. Detta förhållande och att de inte kommer att får något röstkort sig tillsänt leder till att systemet för rättelse av den särskilda röstlängden måste anpassas. röstlängden bör En person som inte tagits upp i den särskilda skriftligen kunna begära att tas upp i längden. Till undvikande av rättsförluster bör en röst som avgivits från utlandet uppfattas som en sådan begäran om personen som lämnat rösten inte finns med i längden. Under förutsättning att kriterierna i övrigt är uppfyllda skall väljaren tas med i röstlängden. Rösten eller den skriftliga begäran om att bli upptagen i röstlängden bör i så fall komma i så god tid att de ändringar som krävs i röstlängden skall kunna göras före valdagen. En sådan begäran bör därför kunna göras till och med torsdagen före valdagen. Detta kräver i sin tur att utlandsmyndigheterna måste uppmanas att skicka utlandsrösterna till RSV i ett tidigare skede än vad som nu är fallet. Som tidigare anmärkt är det emellertid inte ovanligt att utlandsrösterna kommer till RSV under lördagen före valdagen. Till skillnad mot vad som gäller enligt RSVs förslag när det gäller den särskilda röstlängden leder vårt förslag inte till att samtliga röster som kommer in efter torsdagen före valdagen blir ogiltiga; endast rösterna från de som inte redan finns med i den särskilda röstlängden kommer att bli ogiltiga de kommer in efter sagda tidpunkt. om Ett automatiskt system har också den fördelen att administrationen kring den särskilda röstlängden och utlandssvenskarnas röster minskar. För mottagning och registrering av ansökningar har RSV haft två personer extra anställda under ca sex månader vilket motsvarar en kostnad av 250.000 kr. Denna kostnad skulle kunna sparas in. Det automatiska systemet förutsätter dock att den centrala valmyndigheten distribuerar inkomna utlandsröster. Denna kontroll och distribution av inkomna röster kan emellertid sägas motsvara den kontroll som sker med nuvarande system. i Något förslag att göra brevröstningen generell lägger inte fram, se avsnitt 10. Genom att röstmottagning också kommer att kunna genomföras vid utlandsmyndigheterna i Tyskland, i vart fall när det gäller ordinarie val under valår, är det därför sannolikt att antalet brevröster minskar. Motsvarande ökning torde uppkomma av ordinarie utlandsröster. Eftersom det inom för ett automatiskt system inte kommer ramen att att skicka röstkort till dem som är upptagna i den särskilda röstlängden, se avsnitt 7.4.4, kommer man vid röstningen vid utlandsmyndigheterna att upprätta adresskort för väljaren. Innan dessa röster distribueras till valnämnderna bör uppgifterna om mottagande valnämnd kontrolleras av RSV. Beträffande de väljare som avser att brevrösta från Schweiz skall det krävas att han bifogar röstkort. Han får därför beställa ett sådant. Se avsnitt 102.4. Även det för den särskilda röstlängden kräver det nya systemet att finns viss extra personal hos RSV, i vart fall under de tre sista veckorna före valdagen.

SOU l992lO8 Römlängderoch röstkort 177

7.4.4 Särskilt röstkort till utlandssvenskar om

En nackdel med ett system med automatiskt överförda uppgifter är att det inte blir möjligt att automatiskt distribuera röstkort till dem som finns upptagna i den särskilda röstlängden. Detta hänger samman med att det finnas säkra, aktuella adressuppgifter för samtliga väljare inte kommer att finns upptagna den längden. Frågan är emellertid om det inte kan som finnas andra möjligheter att ge utlandssvenskama service i form av direktinfonnation röstmottagningen. Om detta är möjligt har att göra om med kan tillgång till adressuppgifteri vart fall för ett större om man antal dessa väljare. I det register skall ligga till grund för av som röstlängden bör det i vart fall finnas möjlighet att registrera uppgifter om väljarens adress. Ett sätt att inhämta adressuppgifter kan t.ex. vara att ta dessa andra register förs av RSV. Register förs bl.a. över ur som uppbär svensk folkpension. Ett annat sätt kan vara att personer som adressuppgiften registreras väljaren begär att röstkort eller annars om kontakt med Skattemyndigheten eller RSV. Även andra möjligheter tar kan finnas. Så kan de fönsterkuvert används vid förtidsröstning som förses med utrymme för att väljarens adress skall anges om han så önskar. Av praktiska skäl och med hänsyn till kostnadsaspektema bör det däremot inte tillskapas några särskilda fönsterkuvert för just detta ändamål. De bör ligga RSV att närmare undersöka om det kan vara möjligt att komplettera uppgifterna i den särskilda röstlängden med uppgifter väljarnas adress i utlandet. Om detta är möjligt bör i så fall om dessa väljare kunna direktadresserad infonnation om valet sig tillsänd. Visar det sig att detta inte är möjligt skulle kunna sända infonnatioman de svenska utlandsmyndigheterna. l vissa länder har dessa nen genom myndigheter nämligen god information de svenskar som finns i om landet. Om utlandsmyndigheten har adressuppgifter skulle informationen den myndigheten. kunna sändas ut av Det problemet att de finns i den särskilda röstlängden inte som automatiskt får röstkort kan när det gäller röstning vid utlandsman, myndigheter, lösa att vid denna form av röstning upprättar genom man ett särskilt adresskort för varje väl jare. På ett sådant adresskort antecknas bl.a. väljarens och Genom dessa uppgifter kan namn personnummer. därefter hänföra rösten till rätt valkrets. man De nuvarande reglerna brevröstning förutsätter att väljaren bifogar om sitt röstkorti brevröstningsförsändelsen. Detta krav bör finnas kvar också i fortsättningen. Vi behandlar denna fråga närmare i avsnitt 10.2.4 Om det inte inom för den särskilda röstlängden kommer att ramen finnas ett register med aktuella adresser till dem finns däri kan man som inte heller sända information röstningen direkt till dem. Sådan om information och ansökningsblanketter distribueras inför ett valår f.n. till dem finns upptagna i den särskilda röstlängd som gällt för mellansom valsåren. I samband med att röstkorten skickas ut sänds också information vid vilka utlandsmyndigheter och särskilda röstmottagom ningsställen röstning kommer att ske. Man skall emellertid inte över-

178 Röstlängder och röstkort SOU 1992108

skatta denna nackdel. Dels sänder RSV denna information också till

resebyråer, företag med anställda i utlandet, organisationer har som kontakter med svenska medborgare i utlandet Dels år inte heller m.m. med det nuvarande systemet med ansökningsförfarande de adressupp-

gifter finns hos RSV helt aktuella. Av de omkring 20.000 försom sändelser som RSV distribuerar inför ett valår kommer 1.000 ca försändelser i retur obeställbara. Förklaringen till detta är de som att uppgifter som finns i de flesta fall år tre år gamla.

En konsekvens av ett automatiskt system kan bli att information om röstningen och om röstmottagningen i sin helhet måste de svenska genom utlandsmyndigheterna, annonsering i tidningar med spridning genom utomlands eller organisationer har kontakter med svenska genom som medborgare i utlandet. Även form informationsspridning annan av kan naturligtvis tänkas, särskilt inför omläggning till med en ett annat system den särskilda röstlängden. Rent allmänt torde dock behovet inav formation minska avsevärt det komplicerade ansökningförfarandet om tas bort. Att röstning kan ske vid de svenska utlandsmyndighetema torde i

de flesta fall vara känt av de svenskar vistas utomlands. I samband som med att ansökningsförfarandet till den särskilda röstlängden bort får tas man dock räkna med en större informationsinsats.

Om utlandssvensken kommer att befinna sig i landet under den tid då

röstmottagning sker och han vill rösta posten eller använda sig om av den nya möjligheten att rösta i vallokal i kommun måste han en en annan ha ett röstkort. Han bör då kunna ansöka detta hos Skattemyndigom hetens lokala skattekontor. I överenstämmelse med vad redan gäller som bör han kunna göra det dagen före valdagen. Även den senast som avser att brevrösta måste använda sig röstkort. När det gäller brevröstning av får kravet röstkort även i fortsättningen kompensera någon att identitetskontroll inte kan göras vid denna röstning, avsnitt typ av se 102.4.

SOU 1992108 Röstning med. . .

8 valsedelsförsändelse

Röstning med

1 Gällande rätt

Huvudregeln vid röstning är att väljaren för varje val lägger in sin valsedel i ett valkuvert och lämnar kuverten till valförrättaren eller röstmottagaren. Röstning kan också ske genom bud eller, för den som är gift, genom make. Om väljaren grund av sjukdom, rörelsehinder eller hög ålder inte kan inställa sig i vallokalen för det valdistrikt där han är upptagen i röstlängden, får han rösta genom bud. Bud får den vara som fyllt 18 år och som är väljarens barn, barnbarn, far, mor eller syskon eller hans vårdare. Vid röstning genom ett bud, som är väljarens släkting eller vårdare, skall väljaren själv lägga in sin valsedel i ett innerkuven. I närvaro av ett vittne och budet skall han lägga innerkuvertet i ett ytterkuvert för ner valsedelsförsändelse och klistra igen kuvertet. Väljaren skall sedan heder och samvete intyga att han ställt i ordning valsedelsförsändelsen detta sätt. Han skall dessutom intyga att han varit förhindrad att inställa sig personligen i vallokalen. Budet och vittnet skall intyga att väljaren själv har undertecknat denna försäkran och att väljaren varit förhindrad att inställa sig i vallokalen grund av angivna skäl. Vittnet skall också ha fyllt 18 år. Väljarens make eller barn eller makens barn får inte vara vittne. Budet får inte samtidigt vittne. Röstning bud kan göras i vara vallokalen, vid poströstning och röstning vid utlandsmyndighet. Vid röstning genom make skall valsedelsförsändelsen ställas i ordning samma sätt som vid röstning genom bud med det undantaget att maken inte behöver vara närvarande när väljaren gör i ordning försändelsen och han skall inte heller skall skriva ytterkuvertet. Vid röstning genom make finns också den skillnaden att väljaren inte behöver vara förhindrad att personligen inställa sigi vallokalen. En valsedelsförsändelse genom make kan lämnas i vallokalen, posten och hos utlandsmyndighet. Den kan dessutom lämnas vid röstning fartyg. Väljare som betjänas av lantbrevbärare får lämna valsedeln genom denne. Valsedelsförsändelsen skall i så fall ställas i ordning i närvaro av vittnet något krav att lantbrevbäraren skall vara närvarande men samtidigt finns inte. Lantbrevbäraren får inte vara vittne, men skall ytterkuvertet intyga att han tagit emot försändelsen av väljaren. Det finns således skillnader när det gäller kravet att den som skall användas som bud också skall vara närvarande när försändelsen görs i

180 Röstning med SOU 1992108

ordning. Men reglerna olika också det gäller valsedelsför-i är när var sändelsen får tas emot. Valsedelsförsändelse genom make kan tas emot samtliga ställen där röstning kan ske, dvs. posten, hos utlandsmyndighet, fartyg och i vallokal. Valsedelsförsändelse lämnas som av annan släkting eller vårdare kan tas emot alla röstmottagningsställen utom fartyg. Valsedelsförsändelser som tas emot av lantbrevbärare kan endast lämnas på det postkontor till vilket han hör. RSV har vid 1991 års val genomfört en undersökning i 15 kommuner när det gäller budröstningens omfattning och hur många valsedelsförsåndelser som lämnats av make, anhörig, vårdare eller lantbrevbârare. I dessa kommuner har ytterkuverten för valsedelsförsändelser sparats och därefter undersökts hos RSV. Resultatet av denna undersökning redovisas i avsnitt 8.1.2

1 Bakgrund

Före den l januari 1966 kunde röstning utan personlig inställelse i vallokalen ske endast så sätt att en make röstade andra maken. genom Det var inte fråga fullmaktsröstning utan den andre makens uppgift om inskränkte sig till att Överbringa tillsluten valsedelsförsändelse en som den röstande maken själv hade ställt i ordning. I sitt betänkande SOU 196120 Vissa frågor rörande allmänna val, behandlade 1955 års Valutredning frågan om sjukas, invaliders och åldringars deltagande i val. Utredningen lade fram två alternativa förslag. Det förslaget ena innebar ett system med ambulerande röstmottagning och det andra ett system med valsedelsförsändelse. Ambulerande röstmottagning skulle enligt förslaget förutsätta att väljaren i förväg fått rätt att rösta detta sätt. Han skulle därefter meddelande om vid vilken tid de ambulerande röstmottagarna skulle besöka honom. Rätten att rösta genom valsedelsförsändelse skulle enligt vad utredningen tänkte sig tillkomma endast sådan sjuka och gamla, vilka grund sjukdom eller ålder helt stånd av var ur att personligen infinna sig vid valförrättningen. Prövningen av om väljaren hade rätt att använda sig av valsedelsförsändelse skulle avgöras genom att väljaren intygade att han grund sjukdom eller ålder av var förhindrad att inställa sig personligen. Når det gällde anordnande av valsedelsförsändelse framhöll utredningen gamla och sjuka skulle att om tillåtas att rösta valsedelsförsändelse sätt äkta genom samma som makar skulle risken för obehörig påverkan öka. Därför föreslog utredningen att till vittne skulle anlitas endast personer med särskilda kvalifikationer och med sådan auktoritet att deras blotta närvaro vid anordnandet av valsedelsförsändelsen skulle utgöra garanti mot en missbruk. Som vittne tänkte sig utredningen att nämndeman, lands- eller stadsfiskal. sjukhusläkare, provinsialläkare, distriktssköterska eller av Valnämnden förordnad person skulle fungera. I ett sådant vittnes närvaro skulle väljaren lägga det i förväg iordningställda innerkuvertet i ett ner ytterkuvert varefter vittnet skulle intyga att väljaren egenhändigt hade skrivit under intyget som fanns på ytterkuvertet. Själva avlämnandet av

SOU 1992108 Röstning 181

valsedelsförsändelsen skulle därefter enligt utredningen kunna ombesörjas den myndige väljaren utsåg. I betänkandet SOU 196354 av person som Några valfrågor kom utredningen till den uppfattningen att systemet med valsedelsförsändelse att föredra när det gällde att underlätta för den var aktuella väljarkategorin att rösta. Systemet med valsedelsförsändelse för denna kategori borde enligt utredningen ansluta så nära som möjligt till reglerna äktamakeförsändelse. Endast sådana avvikelser som var om direkt motiverade att det här gäller alldeles speciell grupp av av en väljare eller betingades valsäkerhetsskäl skulle införas. Risken som av för att systemet med valsedelsförsändelse missbrukades kunde enligt utredningen elimineras genom att väljaren skulle heder och samvete intyga att han uppfyllde villkoren för att rösta valsedelsförgenom sändelse och att denna försäkran bekräftades av vittne. Utredningen höll dock inte längre fast vid att vittnet skulle av visst kvalificerat slag. vara Däremot borde enligt vad utredningen framhöll, två vittnen vara närvarande när väljaren ställde i ordning sin valsedelsförsändelse. Det vittnet skulle nära släkting till väljaren eller dennes vårdare. ena vara en Det andra vittnet skall uppfylla krav vittne på äktamakeförsamma som sändelse. I 1965106 s. 35 anförde föredragande statsråd bl.a. prop.

Valutredningen har föreslagit, att behörigheten att avlämna valsedelsförsändelse från sjuka och därmed likställda väljare bör tillkomma endast den står i visst släktskapsförhållande till väljaren eller är som dennes vårdare. 1 likhet med flertalet remissorgan kan jag ansluta mig till detta förslag. Ur valsäkerhetssynpunkt är det nämligen av betydelse att den skall äga att avlämna valsedelsförsändelsen som tillhör kategori kan antagas känna väljaren väl och en personer som i allmänhet också står väljaren nära. Kretsen av de personer som enbart å grund släktskap med väljaren skall äga inge dennes av valsede sförsändelse har i utredningens förslag bestämts så, att den omfattar väljarens barn, barnbarn, föräldrar och syskon. Aven i denna del kan jag godta utredningens förslag, som härutinnan tillstyrks eller lämnas utan erinran flertalet remissorgan. Under remissomgången av har visserligen från något håll ifrågasätts, icke också väljarens om make borde i denna sin egenskap tillhöra ifrågavarande personkrets. Det praktiska behovet härav måste dock betecknas som ringa. Om väljare, grund sjukdom eller dylikt icke kan inställa sig som av personligen vid valförrättningen, är gift, finnes möjlighet att begagna det något enklare institutet valsedelsförsändelse för äkta make. Skulle dylik väljare likväl använda det nu föreslagna valsedelsförsändelseinstitutet, torde situationen i allmänhet vara den att väljarens make ändå i egenskap väljarens vårdare är behörig att av avlämna försändelsen. Vad angår begreppet vårdare möter, såsom framgått under remissbehandlingen, vissa svårigheter att med önskvärd stringens bestämma detta begrepp. Den som på rund av sitt yrke

sjuka, ålderstigna eåer invalidiserade

omhänderhar skötseln av bör naturligen behörig att avlämna valsedelsförsändelser ersoner vara rån sådana personer, i den mån de står under hans vård. Såsom socialstyrelseni sitt remissvar ekat, gäller detta såväl vårdpersonal, är anställd vid olika vår inrättningar, som personer som är som verksamma i den öppna vården, t.ex. privat raktiserande läkare eller till den sociala hemhjälpen knuten När fråga icke är persona . om

182 Röstning med SOU 1992 108

yrkesmässig vårdare, torde kravet böra upprätthållas att vederbörande

l skilda tin lämnar väljaren ett bistånd icke är helt obetydlig som av eller tillfál karaktär.

Med anledning av förslag från RSV liberalisering reglerna om en av om valsedelsförsändelser anförde departementschefen i 197527 3lf prop. s. följande.

Mot denna bakgrund skall jag först ta riksskatteverkets förslag till upp liberalisering bestämmelserna rätt för sjuka, rörelsehindrade av om och gamla att rösta bud. Förslagen innebär väljaren genom att som bud skall anlita vem han vill inte f.n. endast nära anförvant - som eller vårdare och att bara ett vittne, däremot inte budet, behöver vara närvarande när väljaren ställer i ordning valsedelsförsändelsen.

För egen del har ag inte blivit övert gad läm ligheten de

om

uppmjullcmngarna nuvarande

av

föreslagna i reglering. Bet bör hållas i

minnet att Vl här har att göra med kategori väljare typiskt en som, sett, kan ha särskilt svårt att stå emot påtryckningar från sin om-

givning. Jag vill visserligen inte bestrida att det kan finnas situationer

där väljarens röstintegntet skulle bättre skyddad med den vara av riksskatteverket föreslagna ordnin än med den gällande. en nu Det kan inte heller förnekas att möjlig kontrollera eterna att att den som uppträder som bud hör till den vallagen f.n. angivna kretsen av av närstående personer är begränsade. Genomsnittligt ligger det sett emellertid enligt min menin betydelsefull aranti i föreskriften en att endast den som kan antas nna väljaren och knuten med vara lojalitetsband till honom eller henne får anlitas bud. Jag som anser också att kravet att budet skall närvarande samtidigt vara med vittnet bildar god spärr mot obehöriga påtrycknin från mindre en ar nogräknade röstvärvare. Jag vill erinra att bestämmelser om nuvaran e om budröstning för sjuka, åldringar och invalider resultatet var av ett särskilt utredningsarbete och ingående överväganden. Av de skäl som jag har anfört nu kan inte tillst rka så långtgående ändringar i

gällande reglering som riisskatteverklet har föreslagit.

8.1.2 Omfattningen av röstning med valsedelsförsändelse

vid valen år 1991

Ytterkuverten för valsedelsförsändelser skall inte sparas. För att ge en

bild av hur omfattande denna form röstning av är, samlades i tio kommu-

ner samtliga ytterkuvert under valen år 1991. De kommuner deltog som

i.dem1a undersökning var Nordanstig, Göteborg, Trollhättan, Sollefteå,

Asele, Hammarö, Smedjebacken, Svedala, Lund och Mjölby. Antalet

valsedelsförsändelseri dessa kommuner omkring var 6000. Av dessa var

88 % bud- eller lantbrevbärarröster och 12 % make-röster. det Av totala antalet valsedelsförsändelser i dessa kommuner underkändes 2,5 %.

Andelen röster lämnats i valsedelsförsändelser som var 1,3 % av totala

antalet avgivna röster. Om underlaget är representativt för landet skulle

det innebära att det lämnades omkring 72.300 valsedelsförsändelser i

landet. Med reservation för att det kan finnas viss osäkerhet när det en gäller undersökningens resultat kan antalet röster som avgivits med

SOU 1992108 Röstning med... 183

valsedelsförsändelse underkänts uppskattas till omkring 1.800 men som stycken. I åtta län har vid samma val undersökts av vilka skäl valsedelsförsändelser underkänts. Antalet underkända valsedelsförsändelser var i dessa län 665 stycken. Mer än hälften 56 % av dessa försändelser underkändes grund av formella fel som att datering saknades eller var felaktig, eller att underskrift eller bevittning saknades. Andra skäl för underkännande var att väljaren använt flera innerkuvert för samma val 18 %, lagt än valsedel i ett och samma innerkuvert 21 % mer en resp. använt valkuven eller lagt valsedlar direkt i ytterkuvertet 3 %.

8.2 till ändringar reglerna för röst- Förslag av ning med valsedelsförsändelse

I riksdagsmotionen l98990K70l har motionärerna, Bertil Fiskesjö m.fl c, hemställt att reglerna om budröstning ändras så att begreppet vårdare definieras i lagtexten och att den som avlämnar valsedelsförsändelse budet i egenskap av vårdare skall ange i vilket vårdnadsförhållande han står till väljaren. Enligt motionen bör vårdare definieras som den som yrkesmässigt eller på ett därmed likartat sätt ger väljaren vård av mera varaktigt slag. Motionärerna förklarar att de anser att möjligheten till budröstning är av stort värde. Brister i tillämpningen har, enligt motionärerna, emellertid föranlett kritik i rätt många fall. Frågan har prövats av Valprövningsnämnden i ett antal ärenden. Nuvarande ordning är enligt motionärerna inte invändningsfri; otillbörlig påverkan har uppdagats och i något fall har valet fått göras om. En anledning till att problem uppkommer och att missbruk inte kan uteslutas är att det i gällande bestämmelser inte närmare anges vem som skall anses som vårdare eller hur vårdnadsförhållandet skall styrkas. Genom att institutet omyndighetsförklaring inte längre finns kvar torde användningen av vårdare som bud komma att öka. I motionen framläggs förslag till lagändring i preciserande syfte.

I motion 198990K705 av Anders Björk m.fl. m föreslås

en sätt i motion K70l att regleringen i vallagen ändras så att samma som begreppet vårdare definieras samt att vårdaren skall ange i vilket vårdnadsförhâllande han står till väljaren. Konstitutionsutskottet, vid flera tillfällen tidigare avslagit som motioner angående budröstning, framhöll i sitt betänkande l98990zKU4 vikten av att budröstningsförfarandet och partiernas roll hålls klart isär och att det särskilt viktigt att den medverkar i röstningsförvar som farandet vårdinstitutioner följer gällande regler. Eftersom RSV i den skrivelse till Justitiedepartementet som ligger bakom detta utredningsuppdrag 1990-02-20 Dnr K39-440-90 aktualiserat vissa frågor av valteknisk natur rörande budröstning avstyrkte Konstitutionsutskottet, under hän-

184 Röstning med SOU 1992108

visning till tidigare ställningstaganden, motionerna K701 och K705 yrkande 19909lKU4. Riksdagen biföll den 14 november 1990 vad se utskottet hemställt. l den skrivelse som RSV lämnat till Justitiedepartementet föreslår RSV att reglerna för valsedelsförsändelser ändras så att även make åläggs att underteckna valsedelsförsändelsen. Vidare ifrågasätter RSV kraven om sjukdom, rörelsehinder eller hög ålder måste finnas vid budröstning med hjälp släktingvårdare med hänsyn till att dessa förhållanden av normalt inte kan kontrolleras.

överväganden

8.3 och

förslag

8.3.1 Bör kretsen kan rösta valsedelsförsom genom sändelse utökas

RSV har, som nämnts, ifrågasatt inte kravet sjukdom, rörelsehinom der eller hög ålder bör tas bort mot bakgrund att dessa förhållanden av inte kan kontrolleras av valförrättaren eller röstmottagaren. En sådan ändring skulle enligt vår mening komma att strida mot det svenska valförfarandet två grundprincipen Den grundprincipen är att röstning ena skall ske vid personlig inställelse i det valdistrikt där väljaren är uppförd i röstlängden. Den andra är att väljaren själv skall lämna sin valsedel till valförrättaren eller röstmottagaren. Möjligheten att rösta genom valsedelsförsändelse utgör undantag från dessa principer. Bakgrunden till denna möjlighet är att det ansetts angeläget att alla kategorier röstbeav rättigade skall praktiska möjligheter att delta i val. Brevröstning är ytterligare ett undantag. Denna form röstning behandlar i avsnitt av 10. Trots förtidsröstning posten, på institutioner, hos utlandsmyndigheter och fartyg, tillgång till valskjutsar anordnade partierna och av kommunerna finns det inte skulle kunna deltaga i grupper som annars val. Möjligheten att rösta med valsedelsförsändelse har därför ett stort värde för att upprätthålla ett så stort valdeltagande möjligt. Som som redovisats i avsnitt 8.1.2 används denna möjlighet också omkring 1 % av av antalet röstande. Något skäl till varför denna form av röstning inte bör kunna ske när det gäller alla former röstning med valsedelsav försändelse de fartyg där röstning äger kan däremot inte rum, se. Röstning med valsedelsförsändelse bud bör därför kunna ske även genom vid röstning fartyg.

Röstning genom valsedelsförsändelse har den allvarliga nackdelen att den typiskt sett innebär begränsade möjligheter att garantera väljarens hemliga och fria val. Vidare begränsas möjligheten att hjälpa väljaren att

avge en giltig röst. Röstmottagaren i vallokalen kontrollerar att väljaren inte överlämnar fler än kuvert avseende och ett ett samma val.

SOU 1992108 Röstning 185

Andelen röster underkänns med denna form röstning är också som av jämförelsevis hög. Endast den på grund sjukdom, rörelsehinder eller hög ålder som av inte i vallokal eller hos utlandsmyndighet får således rösta

kan rösta

bud. Som RSV påpekat är det knappast möjligt att genomföra genom någon objektiv prövning att väljaren uppfyller förutsättningarna för att av rösta bud. Det är nämligen inte bara graden sjukdom eller genom av rörelsehinder avgör. Ett relativt lindrigt handikapp kan göra det som omöjligt att rösta för den har långt avstånd till vallokalen, postsom kontoret utlandsmyndigheten. Något annat än väljarens subjektiva resp. bedömning kan inte ligga till grund för bedömningen hans sjukdom, om rörelsehinder eller höga ålder hindrar honom från att rösta på annat sätt. Någon ändring gällande regler denna punkt bör dock inte ske. av Bestämmelserna nämligen väljaren upplysning om lagstiftarens ger en avsikt att denna form röstning endast skall användas i undantagsfall. av Om den enskilde trots att hans handikapp är lindrigt ändå väljer att rösta bud bör detta hans ensak. Kraven att budet och vittnet genom vara skall intyga att väljaren inte kunnat rösta amat sätt är i sig ett hinder mot att den inte uppfyller förutsättningarna ändå röstar med som valsedelsförsändelse. Vi således inte att ta bort kraven att väljaren anser att man genom grund sjukdom, handikapp eller hög ålder inte annars kan rösta, av generellt bör utöka den krets kan rösta med valsedelsförsändelse. som Som motionärerna i de nämnda motionerna också påpekat ovan kommer den krets kan använda sig vårdare bud att öka som av en som att omyndighetsförklaring inte längre kommer att ske. Ytterligare genom utsatt väljarkategori kommer således att ingå i den krets som kan en använda sig möjligheten att rösta med bud. Det finns därför nu ännu av större anledning att närmare definiera vem som skall få uppträda som bud i egenskap vårdare och att göra det möjligt att kontrollera detta. av Vi föreslår därför vissa ändringar i de formella föreskrifterna i syfte att minska risken för att den kategori väljare som det här är fråga om utsätts för otillbörlig påverkan. Vi återkommer till detta i avsnitt 8.3.4. Andelen underkända valsedelsförsändelser är 2,5 %. Antalet röster underkänts är visserligen inte högt, enligt vår mening bör man som men formella föreskrifterna för röstning med ändå genom ändringar i de valsedelsförsändelse så långt möjligt försöka minska risken för att röster avgivna detta sätt blir underkända. Den väljare som lämnat rösten räknar med att hans röst kommer att ligga till grund för valresultatet. Förslag till sådana ändringar lämnar i avsnitt 8.3.2, 8.3.5 och 8.3.6.

8.3.2 Skall röstning make tas bort

genom

Ett sätt att minska risken för att röster avgivits med valsedelsförsom sändelse blir underkända är att ha så enhetliga regler för denna typ av

röstning som möjligt.

186 Röstning med SOU 1992108

Valsedelsförsändelse kan nämnts överbringas olika sätt; som tre genom make, bud eller lantbrevbärare. Det förstnämnda sättet att överbringa rösten hänför sig egentligen till den tid då väljaren praktiskt taget inte kunde rösta annat sätt än genom att själv infinna sig i vallokalen på valdagen. Det är också kvarleva det synsätt förr en av som var naturligt, nämligen att företrädde sin hustru i mängd mannen en angelägenheter. Som påpekat är grundsynen i vallagen att ovan röstning är personlig handling. Anakronismen har, bl.a. RSV en som påpekat, i vår tid förstärkts att lagen innehåller särskild genom en enklare möjlighet för makar att rösta med valsedelsförsändelse att - men motsvarande möjlighet inte finns för sambor. Formkraven vid röstning med valsedelsförsändelse är till för så att, långt möjligt, skydda väljarens valhemlighet. Som framgått avsnitt 8.1 av är formkraven vid de olika valsedelsförsändelserna inte lika. Så behöver äkta make inte underteckna det intyg som ett bud måste göra. Detta kan leda till osäkerhet för såväl väljare och bud valfunktionär. Det som förekommer t.ex. att röstmottagare på posten inte uppmärksammar att budet inte är make, varpå rösterna ogiltigförklaras. Idagjämställer senare man i allt större utsträckning makar med sambor. I detta sammanhang utgör äkta-makeröstningen ett undantag. Det har med tiden dessutom blivit alltmer komplicerat att kontrollera att budet och väljaren är gifta med varandra. Röstmottagare posten har ingen möjlighet att kontrollera de uppgifter som lämnas, utan får godta dessa. När det gäller kontrollmöjligheterna i vallokalen så har de också tumiats ut. Röstlängderna upprättas numera i personnummerordning. Tidigare röstlängvar dema uppställda med fastighetsindelningen som grund och makar fördes intill varandra i längden. Då innebar olika efternamn inte samma problem. Idag kan det även i vallokalen svårt att kontrollera att vara äktenskap föreligger. Såväl principiella praktiska skäl talar därför för att äkta makesom röstning som en särskild form röstning valsedelsförsändelse av genom upphör. Istället bör äkta make fungera vanligt bud. Med dagens som regler i övrigt oförändrade innebär detta att make bara kan bud för vara den som är förhindrad handikapp etc. att själv lämna sin röst i genom vallokalen eller annan röstmottagningslokal. Make bör inte heller särbehandlas i övrigt utan bör intyg andra bud. avge samma som

8.3.3 Skall reglerna för röstning lantbrevbärare

genom ändras

Vid röstning genom lantbrevbärare används kuvert vid samma som budröstning eller äktamakeröstning. Lantbrevbäraren är dock inte bud. Något krav sjukdom etc. från väljarens sida finns inte heller. Lantbrevbäraren skall i huvudsak utföra kontroller röstsamma som mottagaren postkontor, men lantbrevbäraren behöver inte vara närvarande när väljaren ställeri ordning valsedelsförsändelsen. Lantbrev-

SOU 1992 108 Röstning med... 187

bärare skall bara se till att han tar emot ytterkuvertet från väljaren personligen. Vid budröstning skall både budet och vittnet närvarande när vara ytterkuvertet ställs i ordning. Båda skall därefter intyga att väljaren förfarit föreskrivet vis. Denna dubbla kontroll anses ge tillräckliga garantier för att otillbörlig påverkan inte ägt rum. De nuvarande reglerna gör röstning via lantbrevbärare till en blandning av budröstning och poströstning, med budröstningens nackdelar, men utan poströstningens fördelar. Det ligger nära till hands att jämställa lantbrevbärare med bud och därmed kräva att denne skulle vara närvarande när väljaren ställer i ordning försändelsen. Emot detta talar de praktiska problem detta skulle innebära för väljare och vittne. Vittnet skulle behöva besöka väljaren vid den tidpunkt då lantbrevbäraren anländer. Denna tidpunkt kan variera något från dag till dag. En annan möjlighet är att i stället betrakta lantbrevbäraren röstsom mottagare. Kravet ett särskilt vittne skulle därmed kunna slopas; lantbrevbäraren skulle ersätta vittnet och intyga att väljaren förfarit på rätt sätt. En sådan lösning vill inte heller föreslå. Man kan enligt vår uppfattning inte likställa röstmottagning ett postkontor är som tillgängligt för allmänheten och som utrustats med valskärm till skydd för väljarens valhemlighet med röstning i hemmet där väljaren är ensam med röstmottagaren. En sådan lösning är således olämplig av principiella skäl eftersom något skydd för väljarens valhemlighet inte kan uppställas. Därtill kommer att, sett ur lantbrevbärarnas synvinkel, sådan rösten mottagning skulle vara mycket känslig och det skulle bli svårt att värja sig från påståenden om otillbörlig påverkan. Sammanfattningsvis vill inte föreslå någon ändring i fråga om kravet vittne i samband med att försändelsen görs i ordning när det gäller valsedelsförsändelser skall som överlämnas genom lantbrevbärare.

8.3.4 Vem skall få vara bud

Som framgått får den som är väljarens barn, barnbarn, far, mor, syskon eller hans vårdare vara bud om han eller hon fyllt 18 år. Riksdagen har vid flera tillfällen behandlat frågan om de krav som ställs på bud. En synpunkt som framförts är att det tydligare borde preciseras vad som menas med vårdare. Valprövningsnämnden har också vid flera tillfällen behandlat anmälningar som gällt budröstande. Ett fall gällde en person som varit bud åt annan och röstat posten och där rösterna sedermera underkändes av valförrättare då budet inte var behörigt jmfr. Valprövningsnämndens beslut 198539. Huvudsyftet med här berörda regler är att undvika att väljaren utsätts för otillbörliga påtryckningar i organiserad form, att partierna helt enkelt lurar till sig röster från gamla och sjuka. Det finns tyvärr exempel att uppmärksamhet vad gäller detta är befogad.

188 Röstning ;ned SOU 1992108

Det viktigaste kravet budet bör att det är vara en person som väljaren litar och han själv har utsett. Budets exakta förhållande som till den röstande bör enligt vår mening ha mindre betydelse. Väljarens barn får t.ex. i dag bud inte makens barn, inte heller styvmor vara men eller styvfar. Inte heller en granne, hur betrodd denna än är, kan vara bud. Enligt vår mening bör berörda bestämmelser ändras så att de bringas mer i överensstämmelse med huvudsyftet. Av detta skäl bör därför bestämmelserna om vilka släktingar eller anhöriga får bud som vara utökas så att även sambo, makes barn eller sambos barn kan vara bud. När det sedan gäller begreppet vårdare finns det enligt vår mening anledning att närmare försöka definiera detta begrepp. Med hänsyn till att tillämpningen av denna bestämmelse ofta görs av personer som annars inte sysslar med lagtolkning bör denna definition tas in i lagtexten. Det förslag till definition lämnats i motionen 198990K701 anknyter som nära till de tankegångar som fördes fram i den proposition som låg till grund för lagstiftningen om budröstning, se prop. 1965106 35 vilken s. redovisas i avsnitt 8.1.1. Det skall i första hand vara en person som lämnar väljaren vård ett yrkesmässigt sätt; det inte finns något om inslag av yrkesmässighet så skall den uppträder bud lämna som som väljaren bistånd inte är helt obetydlig eller tillfällig karaktär. Den som av relation som finns mellan väljaren och vårdaren skall här garantera att det finns det förtroende dem emellan som förutsätts. När det gäller personer som enligt vanligt språkbruk behöver vård innebär den föreslagna definitionen ett förtydligande av begreppet vårdare. Vi ställer oss därför bakom detta förslag och föreslår att vårdare ersätts med den som yrkesmässigt eller därmed likartat sätt ger väljaren vård av mera varaktigt slag. Men den väljare är sjuk, handikappad eller gammal behöver inte som vara föremål för vård i denna mening. Han kan t.ex. klara sig utan sådan vård men behöva biträde med t.ex. bank- och postärenden. En person som lämnar väljaren ett sådant biträde uppfattas inte med normalt språkbruk som vårdare. Men också i denna situation finns det typiskt sett ett förtroende mellan väljaren och den brukar biträda honom som detta sätt. Som framgått av de motivuttalanden som redovisat i avsnitt 8.1.1 skulle denna relation också omfattas av begreppet vårdare. Med den nya definitionen som nu föreslår krävs det uttrycklig föreskrift en i lagtexten så att det framgår att även den lämnar väljaren biträde som på annat sätt än genom att vårda honom kan fungera som bud. Se specialmotiveringen till förslaget till ändring av ll kap. 3 § vallagen. När det sedan gäller möjligheterna att kontrollera uppträder vem som som bud föreslås i motionerna att budet ytterkuvertet skall i ange vilket vårdnadsförhållande han står till väljaren. Enligt vår mening räcker det med föreskrift att budet ytterkuvertet skall anteckna sitt en namn, personnummer och adress. Vid röstmottagningen bör budet vidare kunna legitimera sig. Därigenom kan röstmottagarenvalförrättaren kontrollera

SOU 1992108 Röstning med... 189

uppträder bud. När det gäller lantbrevbärare bör han vem som som anteckna att han tagit emot försändelsen i denna egenskap. Genom föreskrift att budet ytterkuvertet skall anteckna sitt en och sin adress får möjlighet att kontrollera vem personnummer man en lämnar försändelsen. Men när valsedlarna lagts i uman finns det som idag inte någon föreskrift att ytterkuvertet för valsedelsförsändelsen skall

Det finns alltså ingen möjlighet att då med säkerhet bevisa vem sparas. uppträtt bud. För att det efter valet skall finnas säker bevisning som som detta bör ytterkuverten tas hand av valförrättama och bevaras om om sätt annat valmaterial, nämligen till utgången av den tid valet samma som gäller. Med dessa kontrollmöjligheter vi minskar risken för anser att man att den inte är behörig att uppträda bud ändå gör det. som som

8.3.5 Tidpunkten för iordningställandet

Valsedelsförsändelse vid ordinarie riksdagsval och vid val i hela riket av landstings- och kommunfullmäktige får vara iordningställda tidigast 24 dagar före valdagen. Vid röstning fartyg får försändelsen var iordningställd 55 dagar före valdagen. Datum för iordningställande skall ytterkuvertet. Som framgått under avsnitt 8.3 är det inte anges ovanligt att datum saknas och att rösterna därför underkänns. Vad talar för att ta bort kravet datumangivelse är att detta krav som ofta förbises väljaren eller att han misstag fylleri fel datum. Skälet av av för att röst från väljare skall underkånnas måste vara mycket tungt. en en Röstmottagningen vid posten, utlandsmyndighet och fartyg får inte börja före viss dag. Man bör därför kunna utgå ifrån att flertalet väljare en ställer i ordning sin valsedelsförsändelse först i samband med att denna

röstmottagning börjar. Valsedelsförsändelse får inte heller iordningställd efter valdagen. vara En valsedelsförsändelse skall emellertid alltid lämnas till en röstmottaga- Det finns ingen möjlighet valsedelsförsändelse kan ställas i re. att en ordning efter valdagen och komma att räknas vid den s.k. onsdagsräkningen. Det finns inga röstmottagare kan ta emot försändelsen som efter valdagen. Kravet att väljaren uttryckligen skall datum försändelsen ange bör bort. Att väljaren inte gjort i ordning försändelsen före företas skrivet datum bör i stället kunna tas med i den försäkran som väljaren lämnar på ytterkuvertet. Med denna ändring torde om än margiman, nellt, kunna sänka antalet valsedelsförsändelser blir underkända av som formella skäl.

8.3.6 Skall de särskilda innerkuverten tas bort

Vid röstning valsedelsförsändelse används särskilda innerkuvert. genom Bakgrunden till detta är tanken att väljaren i vallokalen själv skall ställa i ordning sina valkuvert. Han bör därför inte kunna ta med färdiga valkuvert in i vallokalen eller till röstmottagningslokal. Med dessa annan

190 Röstning med SOU 1992108

bestämmelser vill säkerställa att väljaren gör ett val och inte man eget påverkas av någon ett otillbörligt sätt. Av skäl är både amian samma valkuverten och de särskilda innerkuverten försedda med påskriften att ingen märkning får göras dem. RSV har i sin skrivelse framfört önskemål att de särskilda inom nerkuverten skall avskaffas. Som skäl för detta har anfört dels man kostnadsbesparingar dels att röster i onödan blir underkända fel p.g.a. att kuvert använts. Ytterligare skäl talar för att RVSs önskemål bör bifallas. Vid röstning posten skall röstmottagaren där lämna kuvert till ut väljaren efter det att väljaren visat sitt röstkort. Väljaren skall upp därefter ställa i ordning sina valkuvert och lämna dem till röstmottagaren. Det är inte ovanligt att den fått valkuvert lämnar lokalen som utan att ha röstat. Detta kan förklaras av att väljaren inte har fått klart för sig att valsedlarna skall läggas i valkuvertet postkontoret och inte i t.ex. väljarens bostad. Andra postkunder liknande sätt, när reagerar man hämtar blankett något slag och tar den med sig hem för där en av att fylla i den. En annan orsak till att väljaren lämnar postkontoret utan att ha röstat kan vara att det uppstått kö till röstmottagningen. Ambitionen att valkuvert endast skall förekomma i de lokaler där röstning pågår kan således inte upprätthållas. Detta visas också att det inte är av ovanligt att valsedelsförsändelserblir underkända grund att väljaren av använt valkuvert i stället för innerkuvert. Men det finns också andra skäl av mer principiell natur som talar för att slopa de särskilda innerkuverten. Med hänsyn till valhemligheten är det av största vikt att valsedlar inte kan härledas. Når valkuverten hamnat i valurnan bör det inte finnas något kännetecken dem kan knytas till viss väljare. Så är idag som en emellertid fallet med röster avgivna valsedelsförsändelse. Om genom antalet sådana röster är litet är risken stor för att valhemligheten bryts. Vi föreslår dessutom att ytterkuverten för valsedelsförsändelsema sparas. Om antalet sådana ytterkuvert är litet ökar risken för kan härleda att man en viss röst till viss väljare. en Med hänvisning till detta bör de särskilda innerkuverten avskaffas. Vi föreslår att dessa regler skall börja gälla den 1 juli 1993. Detta innebär att det lager av innerkuvert finns hos valadministrativa myndigheter som skall makuleras. Med hänsyn till att innerkuvert f.n. finns hos ett stort antal aktörer i valförfarandet innerkuvert skall enligt gällande be- stämmelser distribueras till samtliga röstmottagare och partier vid som något av de två senaste riksdagsvalen fått än rösterna mer en procent av i hela landet är det sannolikt att det vid nästa val kommer finnas - att innerkuvert kvar hos någon dessa. Vi har övervägt under av om man valen år 1994 skulle kunna godkänna att väljare använder sig av ett sådant innerkuvert trots att han rätteligen skulle ha använt sig av ett vanligt valkuvert. Med hänsyn till den risk detta skulle innebära för väljarens valhemlighet inte att sådan röst skall godkännas. anser en Det är därför viktigt att de aktörer deltar i valförfarandet blir som

SOU 1992 108 Röstning med. 191 ..

informerade om att en valsedel som lämnas i ett innerkuvert kommer att bli Underkänd.

SOU 1992108 Postens röstmottagning 193

9 Postens

röstmottagning

1 Gällande rätt

Som tidigare påpekat är huvudregeln i vallagen att röstning skall ske på valdagen i väljarens vallokal. Väljare som på grund av vistelse på annan ort eller av anledning anser sig vara förhindrad att rösta annan valdagen i sin vallokal kan utöva sin rösträtt i förtid. Förtidsröstning på posten genomförs permanenta eller tillfälliga postkontor. Förtidsröstning arrangeras inte bara posten. För väljare som befinner sig utomlands är det möjligt att förtidsrösta vissa utlandsmyndigheter, vissa svenska fartyg i utrikes fart inför valen år samt - 1991 brevröstning från Tyskland och från Schweiz. En - genom redogörelse för dessa former av röstning lämnar vi i avsnitt 10.1. Enligt 10 kap. 1 § vallagen får vid ordinarie val till riksdagen och val i hela riket av landstingsledamöter och kommunfullmäktige röstning ske varje postkontor från och med den tjugofjärde dagen före valdagen till och med valdagen. Vid andra val får röstning postkontor ske från och med den tionde dagen till och med valdagen. På förslag av Posten kan RSV bestämma att röstmottagning inte skall ske vid vissa postkontor. Röstning på permanent postkontor skall ske under tid då postkontoret är öppet för allmänheten. På förslag Posten kan RSV begränsa den tid av då röstning skall kunna ske visst postkontor. Under tiden före valdagen skall röstning alltid kunna ske under minst en timma varje dag under normalt öppethållande. Förtidsröstning Posten kan också ske tillfälliga postkontor. genom Sådana postkontor kan, efter samråd med Valnämnden och med vårdinrättningen, inrättas sjukhus, ålderdomshem, kriminalvårdsanstalt eller liknande. Tillfälliga postkontor för röstmottagning får inrättas tidigast sju dagar före valdagen. 1 regel inrättas tillfälliga postkontor för röstmottagning Liksom denna typ av institutioner söndagen före valdagen. när det gäller röstning ordinarie postkontor är det Posten som ensam ansvarar för röstningens genomförande. Posten kan dock begära att Valnämnden utser ett visst antal personer att biträda Postens röstvid institutionsröstningen. Även i de fall Valnämnden utser mottagare sådana biträden är det Posten för röstmottagningen. som ansvarar Röstning posten äger inte bara rum före valdagen. På valdagen skall postkontor öppet för röstmottagning minst en timme före kl. vara 11 och minst timme efter kl. 15. Det vanliga är att de postkontor som en har röstmottagning valdagen håller Öppet 10 11 och 15 16. - -

194 Postens röstmottagning SOU 1992108

Efter samråd med Valnämnden kan Posten också inrätta tillfälliga postkontor för röstmottagning valdagen. Det är då inte fråga om röstmottagning institutioner nämnts utan framför allt som ovan, röstmottagning i glesbygdsområden. Ett sådant postkontor kan inrättas t.ex. om ett valdistrikt dragits in så att väljarna får längre till sin nya vallokal. l ett sådant fall kan att inrätta ett tillfälligt man genom postkontor minska risken för att Valdeltagandet sjunker. Vid val till landstings- eller kommunfullmäktige som inte omfattar hela landet får RSV bestämma att röstmottagning på posten inte skall anordnas valdagen. Vid de kyrkliga valen kan inte rösta posten under valdagen man och inte heller fredagen och lördagen i veckan närmast före valdagen. I övrigt genomförs poströstningen i princip sätt i septemsamma som bervalen bortsett från inte brukar anordna någon institutionsatt man röstning. Röstning postkontor går till följande sätt. Väljaren visar sitt upp röstkort för den utsetts till röstmottagare. Väljare inte person som som är känd röstmottagaren skall kunna legitimera sig. Kan han inte det av får han inte rösta. När röstmottagaren kontrollerat väljarens identitet får väljaren ett valkuvert för varje val han är röstberättigad Han uppsöker därefter en valskärm och lägger in valsedel för varje val i ett en valkuvert. Han lämnar därefter valkuvert och röstkort till röstmottagaren. Röstmottagaren skall kontrollera att väljaren bara ställt i ordning ett valkuvert för varje val och att kuvertet inte utsatts för obehörig märkning. I väljarens närvaro skall röstmottagaren därefter lägga ner valkuverten tillsammans med väljarens röstkort i ett fönsterkuvert och klistra igen detta. Väljare som röstar posten kan också använda sig möjligheten att av rösta genom valsedelsförsändelse. Om väl jaren betjänas lantbrevbärare av får han lämna valsedelsförsändelse genom denne röstning sker vid det om postkontor till vilket lantbrevbäraren är knuten. Han skall därefter lämna valsedelsförsändelsen och väljarens röstkort till röstmottagaren postkontoret. Angående röstning med valsedelsförsändelse, avsnitt se Posten sänder mottagna fönsterkuvert till Valnämnden i den kommun där väljaren är upptagen i allmän röstlängd eller, väljaren är om upptagen i särskild röstlängd, till Valnämnden i den kommun där den särskilda röstlängden skall finnas tillgänglig.

l Poströstningens omfattning

Första gången som poströstning ägde rum var vid 1942 års kommunalval. Till början fick endast den särskilda skäl förhindrad en som av var att rösta i vallokalen, rösta posten. Möjligheterna att poströsta utvidgades inför 1970 års val. Formellt förutsätts alltjämt i lagen att väljare skall rösta valdagen i den vallokal där han är upptagen i röstlängd. Om han finner sig förhindrad att rösta på valdagen i sin vara

SOU 1992108 Postens röstmottagning 195

vallokal får han rösta posten. I praktiken kan en väljare fritt avgöra om han vill avge sin röst postkontor eller i vallokal. Under perioden år 1976 till 1988 ökade antalet poströstande från 1,2 milj. till omkring 2 milj. Under 1985, 1988 och 1991 års val uppgick antalet poströster till 2.077.905, 1.986.242 resp. 2.049.312 stycken. Dessa år antalet röstande i riksdagsvalet 5.615.242, 5.441.050, resp. var 5.562.920. Vid septembervalen åren 1982, 1985 och 1988 var andelen väljare poströstat 35,1, 37,0 36,5 %. Inför och under valdagen som resp. den 15 september 1991 utnyttjade 36,8 % väljarna denna möjlighet. av Procenttalen avser antalet poströstande jämfört med totala antalet röstande i riksdagsvalet. Flertalet, eller drygt 60 %, av dem som poströstat röstade under veckan före valdagen och valdagen. Institutionsröstningen genomförs, som nämnts ovan, i huvudsak under söndagen före valdagen. För denna röstmottagning inrättas tillfälliga postkontor olika typer av vårdinrâttningar. Antalet tillfälliga postkontor inrättats och vid vilka typer av institutioner röstmottagning som anordnats vid de tre senaste valen framgår av tabell

Tabell 1

Antalet väljare som röstade vid dessa vårdinråttningar framgår av tabell 2. Tabell 2

Kriminalvårdsanstalter och

Pâ valdagen år 1991 inrättades också 35 särskilda postkontor. Vid dessa röstade totalt 1.377 väljare.

196 Postens röstmottagning SOU 19921B

Antalet poströstande valdagen har under de senaste valen hållit sg

mellan 38.000 och 46.000. Enligt undersökning genomfördes en som efter 1976 års val röstade omkring 48 % av dessa i sin hemkommur, 19 % i amian kommun i hemlânet medan 33 % var hemmahörandei annat län än där de röstade. En ny undersökning genomfördes efter 1991 års val. Det visade sig att fördelningen sett över hela landet alltjämt å densamma. Andelen väljare som röstade i sin hemkommun varierar dodc något med avseende på om postkontoret ligger landsbygden eller on det är ett postkontor i större stad. Vid postkontor landsbygden en va andelen väljare röstat i sin kommun 65 % medan motsvarande som egen andel för postkontor i större städer var 31 %. Postens väljarundersöknirg vid valen år 1994 finns redovisad i bilaga 4.

9.1.2 Kostnaderna för Postens röstmottagning

I avsnitt 3.1. har redovisat de valkostnader som täcks av det allmänna valanslaget. Av detta anslag täcks kostnaderna för Postens röstmottagnirg och del i rösthanteringen. Av valanslaget täcks också portokostnadem för röstkort och den information som sänds till våljama. Utvecklingen a Postens kostnaderi milj. kr för valet åren 1979 1991 framgår nedan -

1979 1982 1985 1988 1991

Portokostnaderna för röstkort 6,9 8,9 10,4 11,9 14,8

Totalt 35 55,3 72,4 88,8 120,9 - Av dessa kostnader hänför sig för valen år 1988 och 1991 4,25 resp. 6, milj. kr till röstningen på institutioner söndagen före valdagen. Kos naden för poströstning valdagen uppgick år till 5,8 8,1 samma resp. milj. kr. Flertalet av de postkontor som är öppna för röstning unde valdagen har öppet under två entimmarspass. Enligt gällande avtal skal postfunktionâr ha ersättning för minst tre timmar vid varje pass. Av tabellen ovan och tidigare redovisning i avsnitt 3 framkommer at kostnadsökningen för poströstningen varit betydande. Till del kai en ökningen bero att antalet poströster ökat. Under den ifrågavarand perioden har dessutom vissa kostnadshöjande låglönesatsningar blarl

SOU 1992108 Postens röstmortagning 197

postpersonalen ägt rum. I diagrammet nedan redovisar vi därför den kostnaden ñr poströstningen röstande i septembervalen, dels utslaget per löpande dels i fasta priser 1991 års nivå. I redovisningen ingår inte kostnaderna för poströstningen vid kyrkovalen.

för

poströstningen

Kostnader

Kostnad per rost. ss mm i ä m1 tapas ,o 45 40 as ao 25 20 13 10 5 o 1919 192 19a 1900 1991 v.11

Analysen visar att även i fasta priser har en kostnadsökning ägt rum. Mellan åren 1979 och 1991 rör det sig om 350 kr per röstande. I det

senaste valet ägde real kostnadssänkning Ökningen från år 1979

en rum. till år 1988 nästan 5 kr röstande. var per Förklaringen till den reala kostnadsökningen kan stå att ñnna i vissa volymförändrande åtgärder. I takt med den ökande poströstningen har det inrättats flera kassor som endast tar emot poströster. På de största

postkontoren har dessutom inrättat en särskild röstningslokal. I den

man har det funnits särskild vaktmästare med uppgift att lämna ut en valkuvert, slussa in väljarna bakom lediga valskärmar etc. Genom att vissa större vårdinrättningar mindre så har antalet Vårdinersatts av rättningar där röstmottagning sker ökat. Posten har också ökat antalet röstmottagare vid vissa vårdinrättningarna till två i stället För Vidare en.

har Posten under den angivna tidsperioden infört ett posttransportfritt

dygn. Detta innebär att det inte sker några posttransporter natten mellan lördag och söndag. För att minska antalet röster som kan räknas först vid onsdagsräkningen har Posten fått anordna särskilda transporter av de poströster som avgivits t.o.m. lördagen, vilket leder till en högre kostnad.

198 Postens röstmottagning SOU 1992108

En åtgärd som har sänkt kostnaderna är att antalet postkontor är som öppna ñr röstning på valdagen minskats.

9.1.3 Postens organisation

Posten är det största statliga affärsverket utifrån sett antalet anställda. Verket har omkring 60 000 anställda. Enligt instruktionen l98879 för

postverket ändrad senast 19911901 skall Posten finnas över hela landet

och förmedla brev, paket och betalningar erbjuda andra finansiella samt tjänster från alla till alla.

Sedan den l april 1988 är Posten organiserad affársverkskonsom en cem. Koncernen består fem affársverksområden och antal resultatav ett enheter. Affårsområdena är brev, lättgods, postgirot, bank och kassa samt utrikes. Posten bildar tillsammans med sina aktiebolag inom Post-

bolagen AB en affärsverkskoncern. Koncernen leds styrelse av en som utses av regeringen. statsmakterna styr Posten servicemål, genom kvalitetsmål och ekonomiska mål.

Under år 1991 har översyn förutsättningarna och formerna för en av

Postens verksamhet genomförts. Översynen har föranlett

ett flertal förslag till förändringar för svensk postverksamhet när det gäller verkets

ensamrätt till brevbefordran och eventuell bolagisering en av Posten. I regeringens budgetproposition för 199192 prop. 1991922100 bil. 7 sägs att en Ökad konkurrens och teknisk utveckling innebär att Posten står inför betydande rationaliserings- och omstruktureringsbehov. Mot bakgrund detta har regeringen den 26 1992 beslutat av mars att tillkalla en särskild utredare för att utarbeta förslag till den lagstiftning och den

ändrade reglering i övrigt behövs vid ändrad konkurrenssituation som en på postområdet. Utredningen antagit Postlagsutredningen namnet K92O4. Enligt utredningens direktiv Dir 199228 skall utredningen

också föreslå den författningsreglering behövs för

som att föra över Postens myndighetsuppgifter till någon myndighet eller till annan ett bolag, avsnitt 2.6.3. se

Förändringar i Postens organisation

m.m.

Röstmottagning enligt vallagen är myndighetsutövning. Om väljaren

en t.ex. inte gjort i ordning valkuvertet sådant sätt som sägs i vallagen skall röstmottagaren vägra att ta emot det. Innebörden begreppet av

myndighetsutövning behandlades i den proposition

som låg till grund för

den äldre förvaltningslagen från år 1971 prop.197130

s. 285 och 330.

Enligt denna med myndighetsutövning beslut

avses eller andra åtgärder som ytterst grundas samhällets maktbefogenheter i förhållande till medborgarna. Det kan fråga såväl förpliktande vara om som gynnande åtgärder. Karaktäristiskt för myndighetsutövning är att den enskilde befinner sig i ett slags beroendeförhållande genom att han måste antingen vända sig till myndigheten för att viss åtgärd vidtagen eller sig en rätta efter åtgärd myndigheten vidtagit. Begreppet en som myndighetsutövning

1992108 Postens röstmottagning 199 SOU il l l l

förutsätter saken avgörs ensidigt beslut myndigheten. För att genom av myndighetsutövning skall förekomma krävs att myndighetens att befogenhet bestämma grundas författning eller annat beatt en myndigande regeringen eller riksdagen. För att omfattas av begreppet av myndighetsutövning måste vidare ett ärende utmynna i ett bindande

beslut. Utanför området faller alltså ärenden bara avser råd, som upplysningar eller andra oförbindande beslut. Vanlig serviceverksamhet

är alltså inte myndighetsutövning. I fråga poströstningen är Posten centralmyndighet. Vid 1991 års om val anordnades poströstning på 1.900 postkontor. Av dessa tillhörde ca 160 stycken den postkontor innehåller landets små postkontor. grupp som Flertalet dessa små postkontor ligger i glesbygdsområden, främst i av mellersta och Norrland. Ett mindre antal ligger i Stockholms och norra Göteborgs skärgårdar. Små postkontor förekommer dock över hela landet

på landsbygden och i undantagsfall även i tätort. Enligt de planer finns inom Posten skall verksamheten vid ca som nu 400 små postkontor flyttas över till affärslokaler olika slag, främst av livsmedelsbutiker. l första hand blir det affärsinnehavaren skall som sköta postverksamheten. Sådan verksamhet kommer då att skötas entreprenad och bedrivas i lokaler inte Posten disponerar. Postsom kontoret får beteckningen entreprenadpostkontor. Det kommer således inte postfunktionär har hand de postala göromålen att vara en som om dessa skall skötas affársinnehavaren eller annan person som är utan av anställd i affären. det framför allt de små postkontoren i glesbygds- Som ovan nämnts är områden är aktuella för att bli entreprenadpostkontor, men det kan som också bli aktuellt förändra vissa postkontor t.ex. i förorter till större att städer till entreprenadpostkontor.

9.2 Överväganden och förslag

9.2.1 Röstning särskilt postkontor, entreprenadpost-

kontor, m.m.

Pågående utredningsarbete kan medföra stora förändringar i Postens organisation, med effekter också för valadministrationen. Postens roll central myndighet för poströstning kan komma att föras över till som någon form postmyndighet. Själva röstmottagningen kan då bli en av uppgift för det nya postbolaget. Med denna uppläggning sker i praktiken inte någon förändring av betydelse valadministrativ synvinkel. Men det finns också andra ur lösningar kan möjliga. Så kan t.ex. RSV bli centralmyndighet som vara också för poströstningen och ansvaret för förtidsröstning sjukhus m.fl. vårdinrättningar föras över till kommunerna. Framför allt det sistnämnda

skulle innebära påtagliga förändringar för valadministrationen.

200 Postens röstmottagning SOU 1992108

Mot denna bakgrund föreslår att det vid 1994 års val skall

genomföras försök där vissa kommuner tar över för den s.k. ansvaret institutionsröstningen. Mer detta i avsnitt 11. om Den förändring pågår när det gäller Postens verksamhet och som som avser inrättande entreprenadpostkontor leder till den av att person som har hand de postala uppgifterna inte kommer anställd om att vara av Posten utan kommer att handha dessa göromål på entreprenad. Enligt 11

kap. 6 § tredje stycket regeringsformen kan förvaltningsuppgift en överlämnas till bolag, förening, samfållighet, stiftelse eller enskild

individ. Om förvaltningsuppgiften innebär myndighetsutövning måste ett sådant överlämnande ske med stöd lag. Röstmottagning innebär av myndighetsutövning. För att röstmottagning skall ske genom en enskild individ krävs alltså att det finns ett uttryckligt lagstadgande om detta. l 10 kap. 3 § vallagen sägs att röstmottagare postkontor är den

som Posten utser. I den lagstiftning föregick denna bestämmelse som förutsattes att röstmottagaren skulle postfunktionär. vara en Frågan är om bestämmelsen i sin nuvarande lydelse för Posten ger utrymme att utse annan än postanställd som röstmottagare. Detta torde fallet. Att vara en enskild person är röstmottagare innebär inte heller någon nyhet i

vallagen. För röstmottagningen på fartyg enligt 10 kap. 13 § svarar vallagen fartygets befälhavare eller den han utser. Motsvarande gäller vid

röstmottagning vid de särskilda röstmottagningsställen anordnas som genom utlandsmyndigheternas försorg, avsnitt 10.l.1. se De formella problem med avseende kan vem som vara röstmottagare som uppkommer förändringar pågår när det gäller p. g.a. som inrättande entreprenadpostkontor torde således kunna lösas av genom att Posten utser den förestår entreprenadpostkontoret eller som annan lämplig person till röstmottagare där. Posten får i dessa fall, liksom när det gäller röstmottagare som är anställda Posten, för röstav ansvara att mottagaren är lämplig för uppgiften och att han får den utbildning som är nödvändig.

En annan aspekt har att göra med det praktiskt om rent är möjligt eller lämpligt att anordna röstning i den lokal används som som entreprenadpostkontor. På orter med denna postkontor typ av finns det inte lantbrevbärare. Om lokalen inte skulle lämplig för röstmottagning kan vara man i de flesta fall inte motsvarande service väljarna de ge genom att kan rösta med valsedelsförsändelse lantbrevbärare. genom Förtidsröstning posten är idag flitigt använd möjlighet en bland väljarna. Inte minst i glesbygder torde denna service vara viktig. Utgångspunkten bör därför möjligheterna vara att till förtidsröstning inte försämras grund postkontor av att ett stängs och en entreprenör övertar Postens uppgifter.

Från Postens sida bör målsättningen vid entreprenadupphandlingen

därför att den tilltänkta lokalen är lämplig vara att använda för poströstning. Vad det framför allt rör sig är möjligheten om att inrätta avskilda platser för att väljarna skall kunna ställa i ordning sina valkuvert.

77 i

SOU 1992108 Postens röstmottagning 201

Det är naturligtvis tänkbart att entreprenören inte vill eller kan ta sig att tillhandahålla lokal som är lämplig för röstmottagning. Med hänsyn till de krav som i allmänhet ställs när det gäller utformningen av entreprenadpostkontor torde denna situation inte uppkomma i någon större omfattning. Om röstmottagning inte kan ske vid ett visst postkontor kan RSV, enligt 10 kap. 2 § andra stycket vallagen, efter förslag av Posten bestämma att detta postkontor inte skall användas för poströstning. Motsvarande bör gälla de entreprenadpostkontor som inte är lämpliga för röstmottagning. l dessa fall bör Posten ta upp frågan om att öppna ett särskilt postkontor enbart för röstmottagning, med RSV. Efter förslag av Posten bör RSV också bestämma under vilka tider som det särskilda postkontoret skall hålla öppet. Röstmottagningen bör i första hand äga rum fram till och med dagen före valdagen. [överensstämmelse med vad som gäller enligt 10 kap. 2 § vallagen bör sådan röstmottagning anordnas minst 1 timme varje dag. Oavsett vilken form för röstmottagning som gäller har Posten ansvaret för expeditionen av förtidsrösterna till rätt valnämnd. När det gäller röstning valdagen bör, om väljarna i ett visst valdistrikt har långt till sin vallokal möjligheten att inrätta ett särskilt postkontor för röstmottagning valdagen kunna utnyttjas. För röstning under valdagen bör Valnämnden i första hand erbjuda valskjuts till vallokalen. I avsnitt 11 föreslår vi att det, som en försöksverksamhet vid valen år 1994, skall vara den kommunala Valnämnden som skall ansvara för institutionsröstningen och att kommunen när det gäller denna röstmottagning skall kunna inrätta särskilda röstmottagningslokaler. Vi föreslår den försöksverksamheten att den kommunala Valnämnden efter särskilt beslut kunna inrätta en särskild röstmottagningslokal också under valdagen. Som redovisar i avsnitt 2.6.3 ingår det i Postlagsutredningens uppdrag att lösa frågan om Postens framtida myndighetsutövning. Den myndighetsutövning som röstmottagningen innebär bör enligt direktiven

till utredningen Dir 199228 i första hand överlämnas till ett blivande

statligt postbolag skilt från Posten. Ett byte av huvudman för myndighetsutövningen kan här innebära ett byte från en statlig myndighet till ett enskilt organ. En bolagisering av postens verksamhet leder till att de postanställda inte längre är anställda av en myndighet. Den formella frågan om vem som kan röstmottagare posten efter eventuell vara en bolagisering bör kunna lösas motsvarande sätt som när det gäller röstmottagning entreprenadpostkontor.

9.2.2 Röstning posten under valdagen

Möjligheten att förtidsrösta posten underlättar naturligtvis för väljare att delta i val och är därför ett värdefullt komplement till röstningen i vallokal när det gäller att uppnå ett högt valdeltagande. En stor andel väljare utnyttjar också denna möjlighet. Antalet väljare som röstar

202 Postens räsrmottagning SOU 1992108

posten under valdagen är dock relativt litet. Vid septembervalen år 1991 röstade 45.991 väljare posten under valdagen. Eftersom postkontoren då endast är öppna för röstning kan kostnaden för deras öppethållande hänföras helt till röstmottagningen. Postens öppethållande under valdagen detta år kostade 8 milj. kr. Varje poströst togs under ca som emot valdagen kan sägas ha kostat omkring 175 kr. Särskilt bakgrund mot av att det under valdagen finns ett stort antal särskilt inrättade lokaler där röstning äger kan det ifrågasättas det är rimlig kostnad i rum om en valadministrationen att dessutom ha parallell organisation för en röstmottagning posten. Enligt RSV skulle stora besparingar kunna göras poströstningen om valdagen slopas och att mottagningen av förtidsröster i stället sker i vallokalerna. Mottagning av röster för andra valdistrikt kan enligt RSV ske genom tillämpning motsvarande rutiner vid förtidsröstning på av som postkontor. Röster hänförliga till kommun bör kunna överlämnas annan till Posten för vidare befordran till rätt kommun. Dessa röster kan därefter i rösträkningen hanteras sätt förtidsröster. samma som sena Den uppfattningen har också framförts att under förutsättning att man, de poströster som mottagits t.o.m lördagen före valdagen i sin helhet när resp. vallokal under valdagen och kan ingå i den preliminära rösträkningen, att slopa röstning posten under valdagen skulle kunna genom det preliminära valresultatet att i ännu högre grad överensstämma med det slutliga valresultatet.

I betänkandet SOU 198045 Översyn av vallagen 2 behandlar 1978

års Vallagskommitté motion innebär att poströstning på valdagen en som skulle slopas. För de väljare som oförutsett blir förhindrade att rösta i sin vallokal valdagen skulle, enligt motionärerna, möjlighet att lämna ges sin röst i en annan vallokal. Kommittén uttalade s.l36 f i denna fråga följande.

Metoden att låta väljare lämna sin röst i främmande valdistrikt har tilläm ats här i landet vid andrakammarvalen 1940. Nå över ot 30. väljare, drygt l % av de röstande, lämnade då sin sedel va detta sätt. Erfarenheterna förfarandet emellertid blandade. Det av var medförde ett avsevärt arbete för valförrättare och valmyndigheter. Vidare kom dry t 7 % rösterna att kasseras rund olika fel av av

i hanteringen. är man senare skulle underlätta dgeltagandet även i

kommunala val fann det därför lämpligare att låta postanstalterna man ta emot röster från väljare som var förhindrade att rösta i sin vallokal. Erfarenheterna från 1942 års kommunalval visade att demia valmetod var att föredra framför röstning i främmande valdistrikt eller, vilket också praktiserats i riksdagsvalet, inför särskilda röstmottagare. Därför infördes poströstning också för andrakammarval. Motionärerna hävdar att ett slopande poströstningen skulle av innebära besparingar för statsverket och möjliggöra snabbare en uträkning av det definitiva valresultatet. Vad först gäller förslagets

inverkan på tiden för rösträkning så kan konstatera följande.

man Aven om poströstningen avslutas å lördagen är det ett ganska stort antal poströster, i huvudsak lör agsröster, inte når fram till som Valnämnderna i sådan tid att de kan skickas ut till vallokal för resp. räkning där. Dessa röster måste alltså räknas Valnämnden av

SOU 1992108 Postens röslmottagning 203

onsdagen. Detsamma skulle gälla för röster som avgivits i främmande valdistrikt. Kommittén kan således inte finna att den föreslagna ändringen skulle nämnvärt påverka valförrättarnas och valnämndens rösträknin Kanske skulle antalet röster i onsdagsräkningen bli nå ot . möj mindre. otsatsen skulle dock lika gärna kunna inträffa om igheten att rösta i främmande valdistrikt utnyttjades flitigt. An mindre

skulle den definitiva sammanräkningen länsstyrelsen påverkas.

Aterstår alltså att pröva om poströstningen valdagen av ekonomiska skäl bör slopas. Antalet poströster valdagen varierar starkt vid en jämförelse mellan olika postkontor. Postverkets undersökningar i samband med 1979 års val visade att nå ra centralt belägna kontor i större orter hade över 500 poströster pa valdagen medan postkontor i glesbygder som regel hade mycket poströster. Att i stället låta de poströstande till närmast belägna vallokal skulle antagligen innebära en väsentlig ökning av antalet röstande i centralt belägna valdistrikt i de större kommunerna. Osäkert är det också hur många av de väljare som nu inte poströstar med det föreslagna systemet, av ett eller men som annat skäl, skulle rösta i vallokal än den i det valdien annan egna striktet. Effekterna av den föreslagna ordningen är således svåra att närmare bedöma. Säkerligen skulle arbetet med röstmottagning öka väsentligt i mån a valdistrikt. I flera valdistrikt blev det nödvändigt att öka antalet förrättare. Måhända skulle även förutsättningarna för va valdistriktsindelningen sina håll påverkas. Utbildnin en av valförrättare fick ökas. Det är därför ovisst några avsevär a besparingar om skulle göras. Därtill kommer redan särskilt storstadsomatt man nu, rådena, har betydande svårigheter att rekrytera valförrättare. Av

anförda skäl är kommittén inte beredd att föreslå att poströstningen på

valdagen skall slopas och att väljare istället skall avlämna sin röst i främmande valdistrikt. Ett tänkbart alternativ till motionärernas förslag skulle vara att begränsa oströstningen valdagen. Som framgår av postverkets rapporter huvuddelen postkontoren, närmare 2 000 av cirka 2 av 200, öppet under två entimmarsperioder valda en, vanligen kl. 10.00 11.00 och 15.00 16.00. Totalt är kostna valdagen - - erna cirka 2,2 mil. kr. och omkring l milj. kr. skulle kunna sparas om flertalet post ontor hölls öppna under endast ett pass valdagen. Utan nämnvärda kostnader skulle f.ö. detta kunna förlängas nå ot pass eftersom röstmottagarna, enligt gällande avtal, skall ha ersättning ör minst tre timmar vid varje arbetstillfälle. Effekterna begränsning av poströstningen valdagen kan till av en del bedömas undersökning postverket genomförde i en av en som samband med 1980 års folkomröstning. Vid 50 postkontor av varierande storlek undersöktes när poströstningen ägde rum under söndagen. Det visade sig att närmare 23 av poströstema mottogs under eftermiddagstimmen. Enligt kommitténs mening är det väl tveksamt om ett slopande av poströstningen valda ens förmiddag i raktiken skulle innebära någon begränsning vad gäller vä jares möjligheter att delta att ta a om i val. För den oförutsett får förhinder att inställa sig i sin vallokal som finns det likväl möjlighet att poströsta under eftersom reserv middagen. Emellertid tillämpade tider för poströstfår det antas att nu ning vunnit viss hävd i väljarnas medvetande. Därför bör man inte utan vägande skäl ändra dessa tider. Bes aringarna som skulle

kunna göras den diskuterade inskrä ngen är av mycket

genom ringa betydelse ser till de totala kostnaderna för val. om man Kommittén har därför inte funnit skäl att föreslå någon begränsning vad gäller det obligatoriska öppethållandet postkontor under valdagen.

204 Postens röstmottagning SOU 1992108

Antalet poströster valdagen år 1991 nämnts 45.991. Enligt var som de undersökningar gjorts har det visat sig att 48 % dem som ca av som utnyttjade möjligheten att rösta posten under valdagen röstade i sin hemkommun. Hälften valdagens poströster kom alltså från väljare av som rimligen borde ha kunnat röstat i sin vallokal. Någon undersökning av varför dessa väljare röstar posten i stället för i sin vallokal har inte gjorts. Ett skäl som har förts fram är att Postens lokaler ofta är mer handikappanpassade än vissa vallokaler. För rörelsehindrade personer som vill rösta valdagen blir det därför lättare att rösta posten. Ett annat skäl som har förts fram har att göra med att vissa väljare ogillar att löpa gatlopp mellan partiernas valsedelsutdelare och att bli utsatta för de penninginsamlingar ofta förekommer i anslutning till som vallokalerna. När det gäller frågan om handikappanpassning vallokaler framav håller RSV ständigt i sina anvisningar till valnämnderna att de vallokaler som inte är handikappanpassade bör ersättas med andra, lämpligare lokaler. Frågan om handikappanpassning de lokaler används av som som vallokaler är således väckt och utveckling i positiv riktning torde en också pågå. Det är naturligtvis viktigt att alla väljare skall möjlighet att utöva sin rösträtt. Mot bakgrund att frågan handikappanpassav om ning av vallokaler pågår och att det beträffande dessa väljare dessutom finns möjligheten att i stället rösta posten dagarna före valdagen bör detta skäl inte hindra att man slopar den allmänna röstmottagningen på posten under valdagen. När det sedan gäller de andra skäl som förts fram kan inte att de har den tyngd att röstning på valdagen se posten redan av dessa skäl bör behållas. Med hänsyn till att 48 % dem röstat på posten under valdagen av som röstade i sin hemkommun kan antalet väljare röstat utanför den som egna kommunen under valdagen 1991 uppskattas till omkring 23.000. Om man slopar den obligatoriska röstmottagningen posten under valdagen utan att ersätta den med annan röstmottagning skulle det innebära en försämring servicen för de väljare inte befinner sig i sin av som hemkommun under valdagen. En sådan försämring kan leda till att Valdeltagandet sjunker. Denna bör därför erbjudas möjlighet att grupp rösta i vallokal i den kommun där de befinner sig valdagen. En sådan lösning skulle t.o.m. leda till bättre service för den aktuella en gruppen eftersom vallokalerna har avsevärt längre öppettider än postkontoren. 1978 års vallagskommitté diskuterar, också mani stället för se ovan, om att helt slopa röstningen posten under valdagen skulle inskränka röstningen till eftermiddagen. En viss besparing torde uppkomma om öppethållandet posten begränsades det sättet. Som konstaterat ovan skulle röstmottagning i vallokal leda till att den kategori väljare en det år frågan kommer att kunna erbjudas bättre service under om, en valdagen än f.n. röstmottagningen i stället sker i vallokal. Mot om bakgrund av detta vill inte föreslå förändring Postens rösten av mottagning till att bara t.ex. ett utökat eftermiddagspass. avse

SOU 1992108 Postens röstmottagning 205

Röstmottagningen i vallokal i kommun bör inte skilja sig en en annan från vad är normalt i vallokal bortsett från att rösten måste hållas som en avskild och inte läggas i valurnan. Vad krävs är däremot att det ner som finns organisation tar hand dessa röster och överlämnar dem en som om till Posten för att sändas till rätt valnämnd. En sådan beredskap finns i de flesta kommuner redan idag. Bakgrunden till det är det stora antalet poströster. Det går inte att undvika att Posten sänder enstaka poströster till fel kommun. Många valnämnder sorterar inte de poströster som kommit in till Valnämnden efter hand de kommer till Valnämnden som all sortering sker under lördagen före valdagen. De felsända utan poströsterna upptäcks Valnämnden först under denna sortering. Det av förekommer också att de felsända poströsterna sorteras in bland poströsterna sänds ut till vallokalerna. I dessa fall upptäcks misstaget som först vid granskningen under valdagen. l båda dessa fall måste poströsterna överlämnas till Posten måndagen efter valdagen för att sändas

till rätt kommun. Mottagningen röster från andra kommuner bör begränsas till ett av distrikt i varje kommun. Detta kan naturligtvis leda till att eller ett par antalet valförrättare vid dessa distrikt måste öka. När det gäller rekryteringen dessa valförrättare torde det här finnas möjlighet för av valnämnderna visst antal de varit att engagera ett av personer som röstmottagare vid Posten inte längre kommer att engageras där. men som Detta bör kunna underlätta rekryteringen valförrättare de stora t.ex. av kommunerna. Valförrättarna i de distrikt där mottagning främmande röster skall av ske bör särskild utbildning. Några större, särskilda utbildningsinges satser för valförrättare utöver dem normalt sker inför allmänna val som lär dock inte bli nödvändiga. Kostnaderna för ett ökat antal valförrättare med röstmottagning i främmande kommun bör trots och med ett system

allt bli begränsade. Övervägande ekonomiska skäl talar således för att

föra över denna röstmottagning till vissa vallokaler. För att undvika de problem kan uppstå väljare som är folksom om bokförda i kommunen utövar sin rösträtt i vissa centralt belägna valdistrikt bör möjligheten att rösta i främmande vallokal begränsas till att gälla den vistas utanför den kommunen. Möjligheten att som egna rösta i främmande vallokal bör således inte gälla den som är en hemmahörande i kommunen. En sådan väljare bör hänvisas till den

egna vallokalen. Någon generell ökning antalet valförrättare i vissa

av centralt belägna distrikt blir därför inte nödvändig grund av möjligheten att rösta i främmande vallokal utan ökade resurser kan, som tidigare komma att behövas endast i de vallokaler där Valnämnden sagts, bestämt sådan röstmottagning skall äga I vissa glesbygdsatt rum. kommuner med stora geografiska avstånd kan begränsningen att den som är folkbokförd i kommunen inte får rösta i främmande vallokal sägas innebära försämrad service; väljaren kan ha kortare väg till posten lokalen än till sin vallokal. Denna olägenhet kan dock inte sägas vara av den i stället bör tillåta för kommuninvånarna att rösta i vilken art att man

206 Postens rästmottagning SOU 1992108

vallokal som helst. En sådan lösning kan nämligen medföra kommuatt nernas planering av röstmottagningen försvåras och kan dessutom innebära att underlaget för det preliminära valresultatet blir sämre. Om det inte räcker att kommunen erbjuder valskjuts bör i dessa fall man kunna inrätta ett tillfälligt postkontor för röstmottagning under valdagen. På längre sikt kan också den ambulerande röstmottagning typ av som föreslår skall prövas under valen 1994 sätt lösa röstvara ett att mottagningen, se avsnitt 1l.l.2. När väljaren röstar i sitt eget valdistrikt prickas han i röstlängden, av något röstkort är inte nödvändigt. Om han inte finns i röstlängden bör

man kräva att han har röstkort. Om han hör till ett annat valdistrikt inom kommunen, behövs röstkortet för skall kunna hänvisa honom till att man rätt vallokal i kommunen. Om han hör hemma i kommun en annan behövs röstkortet för att avgöra vilka val väljaren har rösträtt i och för

att rösten skall kunna sändas till rätt valnämnd. Poströster som avges under valdagen sänds enligt nuvarande regler genom Postens försorg till valnämnd. Distributionen de röster resp. av som avgivits i vallokal i kommun bör ske på sätt en en annan samma som idag. Detta innebär att Valnämnden överlämnar dessa försändelser till Posten för vidare befordran. Kostnaden för denna distribution bör

också i fortsättningen bäras inom för det allmänna valanslaget, ramen dvs. ersättas av staten. I dagens system granskas de röster lämnats under som posten valdagen av Valnämnden vid den s.k. onsdagsräkningen. I resonemangen ovan har utgått från att omkring 50 % dem röstar av som posten under valdagen röstar i den kommunen. Om slopar poströstegna man ning valdagen och kombinerar med möjlighet för väljare en som befinner sig utanför sin kommun att rösta i vallokal i egen annan kommun bör detta leda till att antalet röster tagits emot i andra som kommuner och skall hanteras valnämnderna onsdagsräkningen som av blir lägre. En avgörande fördel med detta är att det preliminära resultatet som tas fram i vallokalerna under valnatten bättre kommer överatt ensstämma med det slutliga valresultaten. En risk med konstruktionen är emellertid att antalet röster varje som valnämnd har att hantera vid onsdagsräkningen kan bli så litet att man inte kan bevara valhemligheten vid denna förrättning. Enligt gällande bestämmelser skall Valnämnden vid onsdagsräkningen

granska de poströster valförrättarna i valdistrikten bedömt som som ogiltiga enligt 13 kap. 3 5 §§ vallagen. Nämnden skall också granska poströster som inte blivit granskade i valdistrikten under valdagen. Till den sistnämnda kategorin hör de röster lämnats hos under som posten valdagen men också sådana röster avgivits tidigare inte som men som distribuerats till vallokalerna innan röstningen avslutats där, dvs. före kl. 20.00 under valdagen. Det kan också förekomma att poströster kommer från valnämnder i andra kommuner. Poströster kan, tidigare nämnts, som ha sorterats fel i den första hanteringen. Vid onsdagsräkningen granskar

Valnämnden också inkomna brevröstningsförsändelser, dvs. röster som,

SOU 1992108 Postens röstmottagning 207

enligt de särskilda regler gällde därom vid valen år 1991, avsänts som med brev från väljare i Tyskland eller Schweiz. Vid onsdagsräkningen år 1991 omfattade, enligt uppgifter som RSV inhämtat länsstyrelserna, granskningen i 10 kommuner färre än 26 av röster. Beträffande 9 landets 286 kommuner saknas uppgifter. Det av lägsta antalet röster granskades i de kommuner som redovisats var som 12. Hur rösterna fördelade sig emellan brevröster, poströster som underkänts i valdistrikten och poströster framgår av tabellen nedan. Det sena rör sig här i samtliga fall små kommuner. En förändring av röstom mottagningen under valdagen kunde vid valen 1991 ha lett till att t.ex. Valnämnden i Malå kommun haft 7 röster att granska. Se nedanca stående tabell.

Kommun Brevröster Underkända Sena poströster

Om några dessa röster inte skulle godkännas torde detta innebära en av viss risk för skulle fått svårt att bevara valhemligheten. att man Intresset att hålla kostnaderna för valförfarandet nere och att så av snabbt möjligt ett så korrekt valresultat som möjligt kan här sägas som stå i motsättning till intresset att värna väljarnas valhemlighet. Vi bedömer risken för att väljarnas valhemlighet inte skall kunna upprätthållas under onsdagsräkningen mycket liten. Den är i vart fall som inte den storleken att de kan motivera de kostnader dubbel av som en organisation för röstmottagning för med sig. Allmän röstmottagning posten under valdagen bör därför kunna slopas. Som tidigare sagts bör det dock även i fortsättningen finnas möjlighet att inrätta ett särskilt postkontor för röstmottagning i t.ex. glesbygdsområde.

SOU 1992 108 Röstning i utlandet 209

10 Röstning i utlandet

10.1 Gällande rätt

10.1.l Röstmottagning genom utlandsmyndighetema

För de väljare vistas utomlands anordnas vid de allmänna valen röstsom mottagning svenska beskickningar och konsulat. Regler om sådan röstmottagning finns i 10 kap. 7 ll §§ vallagen. - Röstning sker hos de svenska utlandsmyndigheter som RSV bestämmer efter samråd med utrikesdepartementet. Röstmottagare är, enligt 10 kap. 10 § vallagen, chefen för utlandsmyndigheten eller den som han bestämmer. röstmottagningsmyndighet utomlands kan Efter beslut av chefen för en särskild röstmottagning anordnas orter där det finns ett större antal svenska medborgare där röstmottagningsmyndighet saknas. Särskild men röstmottagning kan således komma ifråga svenska byggarbetsplatser, avlägsna eller isolerade orter, orter med större turistkoncentration, kursorter, orter där svenska FN-bataljoner är stationerade etc. Enligt minst -15 röstberättigade vad som tillämpas f.n. krävs 10 för att särskild röstmottagning skall anordnas. Omständighetema personer i det enskilda fallet kan dock sådana att röstmottagning kan komma vara i fråga även för mindre grupper. Vid 1991 års val anordnades röstmottagning omkring 300 platser. Av dessa omkring 30 stycken var särskilda röstmottagningsställen. I USA fanns möjlighet att rösta 35 platser 8 stycken särskilda röstmottagningsställen. Som varav var exempel kan nämnas att särskild röstmottagningsställe inrättades i Svenska Kyrkans lokaler i New York också hos en privatperson i men Greensboro.

lO. 1.2 Brevröstning

Sedan 1956 års val har någon röstmottagning inte kunnat genomföras hos de svenska utlandsmyndigheterna i Schweiz och sedan 1979 års val inte heller i Tyskland. Sedan Tyskland accepterat att utländska medborgare deltar i val i sina hemländer att sända sina valsedlar till hemlandet med posten, s.k. genom brevröstning, beslöt riksdagen inför 1982 års val att en försöksverksom samhet införa brevröstning för de röstberättigade som vistades i Tyskland prop. l98l82224. Inför 1985 års val infördes motsvarande be-

210 Röstning 1 utlandet SOU 1992108

stämmelser om tidsbegränsad lag brevröstning i Förbundsen om republiken Tyskland prop. 198485 l 19. Också vid 1988 års val kunde brevröstning ske från Tyskland. Bestämmelserna brevröstning gällde om då inte enbart ordinarie val utan också om ett extra val eller omröstning skulle infalla under perioden fram till nästa ordinarie val. Inför 1991 års ordinarie val beslöt riksdagen att brevröstning skulle möjlig inte vara bara från Tyskland utan också från Schweiz. Bakgrunden till denna

ändring var att Schweiz, sedan år 1956 inte tillåtit att utländsk

som en medborgare utfört någon valhandling schweiziskt territorium, beslutat tillåta brevröstning. Röstning vid svenska utlandsmyndigheter i Schweiz tillåts fortfarande inte. Genom särskild lagstiftning, senast lagen 1991189 brevröstning om i Förbundsrepubliken Tyskland och Schweiz, har det därför föreskrivits att väljare som befinner sig i dessa stater skall kunna lämna sina röster genom brevröstning. Lagen är tidsbegränsad och gäller till utgången av år 1994. Det förutsätts inte att väljaren finns upptagen i den särskilda röstlängden, se avsnitt 7. Motsvarande gäller f.ö. den röstmottagning som sker genom de svenska utlandsmyndigheterna. RSV har skickat särskild information brevröstning, tillsammans med valmaterial för om sådan röstning, till de väljare finns upptagna i den särskilda som röstlängden och har adress till Tyskland Schweiz. resp. Tyskland har numera förklarat sig kunna tillåta röstmottagning vid svenska utlandsmyndigheter. En förutsättning för ett sådant tillstånd är att man från svensk sida ansöker om detta minst sex månader före valet. För brevröstning gäller följande. Väljaren skall själv lägga in sin valsedel i ett innerkuvert. I närvaro två vittnen skall han därefter av lägga innerkuvertet i ett ytterkuvert och klistra igen detta. På ner ytterkuvertet skall väljaren, heder och samvete, intyga att han har gjort på detta sätt och att försändelsen ställts i ordning i Tyskland resp. Schweiz. Väljaren skall också ytterkuvertet den dag ange som brevrösten har gjorts i ordning. Han skall också sitt ange personnummer. På ytterkuvertet skall två vittnen skriftligen intyga att väljaren själv har undertecknat försäkran och att de inte känner till något förhållande som strider mot de uppgifter väljaren lämnat ytterkuvertet. Vittsom nenas adress skall anges ytterkuvertet. Vittnena skall ha fyllt arton år. Väljarens make eller barn eller makens barn får inte vittne. vara Ytterkuverten skall sedan läggas i ett omslagskuvert tillsammans med väljarens röstkort. Omslagskuvertet skall också klistras igen. Det skall sändas som vanligt brev till Valnämnden i den kommun där väljaren är upptagen i allmän röstlängd eller, väljaren är upptagen i särskild om röstlängd, till Valnämnden i den kommun där den särskilda röstlängden skall finnas tillgänglig. Uppgift rätt valnämnd finns på röstkortet. om Vid ordinarie val eller folkomröstning får väljaren inte göra i ordning sin brevröstningsförsändelse tidigare än 24 dagar före valdagen. Sista dagen för att göra i ordning brevrösten är dagen före valdagen. Vid andra val får försändelsen daterad tidigast tjugo dagar före vara valdagen.

SOU 1992 108 Röstning i utlandet 211

När brevröst kommer till Valnämnden skall nämnden anteckna detta i ett särskilt protokoll. Granskning och rösträkning av brevrösterna sker sedan vid valnämndens s.k. onsdagsråkning. Valnämnden skall vid sin granskning bl.a. kontrollera att omslagskuvertet har avlämnats för postbefordran i Tyskland eller Schweiz. Denna kontroll sker med hjälp av poststämpeln omslaget. Med hjälp av poststämpeln kontrolleras också att brevrösten inte har lämnats senare än dagen före valdagen. Vid 1985 års val röstade 2.235 väljare genom brevröstning från Tyskland, valet därpå 1.916 och vid 1991 års val röstade 2.966 väljare genom brevröstning från Tyskland och Schweiz. Trots de infonnationsingörs från RSV är andelen underkända brevröster stor, 8 % år satser som 1985, 13 % år 1988 och 12,2 % år 1991. De fel som förekommer är att röstkort saknas, att ytterkuvertet inte varit igenklistrat och att datum ytterkuvertet saknats eller varit felaktigt. Det förekommer också att det av poststämplarna inte gått att utläsa att brevrösten är avsänd i Tyskland resp. Schweiz eller att poststämpel saknas. I vissa fall har detta att göra med att brevrösterna inte skickats med ordinarie post utan som lcurirpost. Samtliga dessa fel kan upptäckas först vid valnämndens granskning vid den s.k. onsdagsräkningen.

10.1.3 Röstning på fartyg

Röstmottagning anordnas också svenska fartyg i utrikes fart. Det är RSV som bestämmer vilka fartyg röstning skall anordnas. Rätt att rösta fartyg har den tillhör fartygets besättning eller annan persosom nal på fartyget eller är passagerare fartyget. Röstmottagare är fartygets befälhavare eller den han utser. Reglerna för röstning och röstmottagning fartyg motsvarar i huvudsak reglerna för röstmottagning vid utlandsmyndighet eller postkontor.

överväganden

10.2 och förslag

10.2.1 Utgångspunkter

Enligt våra tilläggsdirektiv Dir. 199249 bör söka underlätta för man utlandssvenskarna att använda sig av den rösträtt som de i princip är tillerkända. De åtgärder nämns är att förenkla reglerna när det gäller som att bli upptagen i den särskilda röstlängden eller att utvidga möjligheterna till brevröstning. Ett förslag till hur reglerna kring den särskilda röstlängden kan förenklas lämnar i avsnitt 7. En annan möjlighet som bör övervägas är att utvidga utlandsmyndigheternas röstmottagning. Reglerna för röstning svenska fartyg i utrikes fart kommer vi inte att behandla närmare i det följande.

212 Röstning i utlandet SOU 1992108

10.2.2 Bör möjligheterna till brevröstning utvidgas

Som framgått ovan var bakgrunden till att införde möjlighet att man en brevrösta i Tyskland och Schweiz att det inte varit formellt möjligt att anordna röstmottagning vid de svenska utlandsmyndigheterna där. För att göra det praktiskt möjligt för dem som vistas i dessa länder att rösta infördes möjligheten till brevröstning. I avsnitt 7 föreslår att reglerna kring den särskilda röstlängden förenklas. I våra tilläggsdirektiv sägs att ett annat sätt att förenkla för utlandssvenskarnas valdeltagande kan vara att utvidga möjligheterna för dem att använda sig av brevröstning. Införande av brevröstning som en generell möjlighet skulle, som 1984 års Rösträttskommitté påpekade, innebära ytterligare ett förfarande som strider mot vårt valsystems grundläggande principer. För att denna möjlighet skall införas bör det finnas mycket tungt vägande skäl till det. Skälet för att införa en generell möjlighet till brevröstning för alla svenska i utlandet är att Valdeltagandet för dem i hög grad skulle underlättas. Frågan generell möjlighet till brevröstning om en mera behandlades 1984 års rösträttskommitté i huvudbetänkandet SOU av 198411 Rösträtt och medborgarskap. När det gäller möjligheterna till brevröstning framhöll kommittén att det svenska valsystemets två grundprinciper, nämligen att röstning skall ske vid personlig inställelse inför valförrättaren i det valdistrikt där väljaren är uppförd i röstlängden och att väljaren själv skall lämna sin valsedel till valförrättaren eller röstmottagaren. Dessa principer hänger med de höga krav på samman tillförlitlighet som ställs valförfarandet. Vad det handlar är att det om måste finnas garantier för att valen sker under former tryggar som valhemligheten. Kommittén konstaterar att det samtidigt har ansetts angeläget att alla kategorier av röstberättigade skall praktiska möjligheter att delta i val. Ett antal avsteg har därför gjorts från de två grundprinciperna. Väljare kan rösta posten, hos utlandsmyndighet eller fartyg. I samtliga dessa fall krävs att röstningen genomförs sådant sätt att valhemligheten garanteras. Väljaren skall också lämna valsedeln till särskilt en utsedd röstmottagare. Undantag från kravet personlig inställelse finns när det gäller röstning valsedelsförsändelse. När det gäller den genom brevröstning har anordnats från Tyskland och Schweiz ställs, som av naturliga skäl, inte något krav personlig inställelse inför rösten mottagare. Kommittén konstaterade att erfarenheterna brevröstningen utvisade av att det inte är något större administrativt problem att hantera brevrösterna. Kommittén ansåg dock att andelen underkända röster var stor. När det gäller frågan om möjligheterna till brevröstning nu bör utökas så kan, som redan 1984 års rösträttskommitté konstaterade, framhållas att administrationen av brevröster inte innebär några egentliga administrativa problem. Vad som förorsakat vissa problem är kravet att brevrösterna måste vara poststämplade i land; försändelsen är resp. om

SOU 1992 108 Röstning i utlandet 213

poststämplad i Sverige eller saknar poststämpel utgör det grund för att underkänna rösten. Brevröstning innebär emellertid vissa principiella problem. För att ett berättigat krav skydd för väljarnas valhemlighet skall kunna upprätthållas uppställs vissa formkrav när det gäller hur en brevröst skall få anordnas. Motsvarande krav ställs f.ö. beträffande valsedelsförsändelser. Formella krav innebär emellertid alltid risk för att en röst slutligen en blir underkänd. Trots att RSV inför varje val där brevröstning har förekommit sänt särskilt informationsmaterial direkt till de berörda väljarna har andelen underkända brevröster inte minskat i någon nämnvärd mån. Trots dessa omfattande informationsinsatser är, som framgått andelen underkända röster fortfarande oacceptabelt hög. ovan, De fel ofta förekommer är att röstkort saknas, att ytterkuvertet inte som varit igenklistrat eller att datum saknas ytterkuvertet. Vårt förslag när det gäller den särskilda röstlängden leder till att det inte längre blir möjligt att sända röstkort till dem finns i röstlängsom den. Det blir då inte heller möjligt att skicka denna typ av information direkt till väljarna. Informationen får i stället lämnas motsvarande sätt övrig information röstmottagning Även de formella som om m.m. om kraven mjukas något kommer risken för att ett stort antal brevröster upp skulle komma att underkännas att finnas kvar. Detta hänger samman med att väljaren när det gäller brevröstning inte blir uppmärksammad på eventuella formella fel innan han sänder iväg sin brevröst, vilket han hade blivit vid normal röstmottagning. en problem hänger med säkerheten i den internationella Ett annat samman postgângen. En generell möjlighet att brevrösta från alla delar av världen skulle leda till att risken ökar för att vissa röster förkommer i posthanteringen. Båda dessa problem kan således leda till att säkerheten i valförfarandet blir sämre. Denna konsekvens skall vägas mot de fördelar generell brevröstning innebär för svenskar i utlandet. som en Vid 1991 års val anordnades röstmottagning vid ett stort antal utlandsmyndigheter. Som framgått ovan intar utlandsmyndighetema en mycket generös attityd när det gäller anordnandet av särskild röstmottagning. Trots dessa generösa regler finns det ett antal Utlandssvenskar, kanske särskilt i de inre delarna USA, som bor mycket långt från närmaste av röstmottagningställe. Avstånden kan i vissa fall vara mer än 50 mil. För dessa utlandssvenskar blir det dyrt eller till och med praktiskt omöjligt att utöva sin rösträtt. Med hänsyn till den praxis som tillämpas när det gäller anordnandet röstmottagning i utlandet torde antalet väljare som av utesluts från möjligheten att rösta relativt litet. Från denna grupp vara utlandssvenskar finns det dock ett starkt intresse att möjlighet att brevrösta. Detta intresse bör sättas i relation till de krav man bör ställa valförfarandet. Man mäste ställa höga krav säkerhet. Man kan då inte acceptera att stor andel väljarnas röster kommer bort eller att de en av riskerar att bli underkända av formella skäl. Det bör här vara ett grundläggande krav att varje röst avgivits så långt som möjligt skall som

214 Röstning i utlandet SOU 1992108

ligga till grund för det slutliga valresultatet. Den väljare lämnat som en röst skall helt enkelt kunna utgå ifrån att hans röst kommer att räknas. Mot bakgrund att några informationsinsatser direkt av till dessa väljare inte kommer att möjlig och med hänsyn till de erfarenheter vara som finns när det gäller brevröstning torde kunna utgå ifrån man att en stor del av brevrösterna riskerar att underkånnas. Som kommer att utveckla nedan nämligen inte att bör slopa samtliga formföreskrifter anser man när det gäller brevröstning.

Mot en generell möjlighet att brevrösta kan inte bara principiella resas invändningar. Det kan finns också invändningar praktisk av mera natur. Antalet brevröster kommer att öka. För det preliminära att valresultatet som tas fram under valnatten skall ligga så nära det slutliga resultatet som möjligt bör överväga brevrösterna skall man att granskas och räknas i vallokalerna och inte, är fallet, vid valnämndens som nu onsdagsräkning. Att lägga denna uppgift på valförrättama under valdagen förefaller mindre lämpligt. Det skulle kräva valförrättarna vara att utbildades för att göra denna granskning samtidigt som det vid ett stort antal valdistrikt bara kommer att förekomma litet antal brevröster. ett På grund av dessa skäl ställer mycket tveksamma till införa oss att en generell möjlighet för Utlandssvenskar brevrösta. Vår inställning att till en generell brevröstning i utlandet har emellertid också att göra med vår syn valhandlingen. Som tidigare påpekat är det för valets tillförlitlighet väsentligt att arrangemangen kring röstningen är sådana att väljarens valhemlighet garanteras. Detta gäller både väljaren skall att beredas möjlighet att, utan insyn ställa i ordning sin valsedel av annan, och den fortsatta hanteringen väljarens röst. Vittneskravet av vid brevröstning är avsedd för att så långt möjligt upprätthålla som kravet på valhemlighet vid denna typ röstning. Samma garantier av som vid en normal röstmottagning kan däremot inte lämnas. Om man accepterar att utlandssvenskar generellt kan rösta brevröstning genom av det enda skälet att denna form röstning framstår smidig av som och enkel för väljaren måste samtidigt ställa sig frågan varför inte man motsvarande sätt att rösta skulle kunna accepteras vid röstning inom landet. Skälet till detta är att man med sådan röstning inte kan väljarens en garantera valhemlighet och att då inte kan upprätthålla valens tillförlitlighet. man Sammanfattningsvis vill f.n. inte föreslå någon generell möjlighet att brevrösta från utlandet. Om det i något land inte finns någon formell möjlighet att anordna ordinär röstmottagning genom de svenska utlandsmyndigheterna blir däremot nödsakad godta brevröstning. man att Något alternativ till brevröstning finns f.n. inte för dem som befinner sig i Schweiz. Tysklands förändrade inställning till röstmottagning vid de

svenska utlandsmyndigheterna kommer däremot leda till att att traditionell röstmottagning kommer att kunna anordnas där vid ordinarie val. Vi föreslår därför att brevröstning från väljare befinner sig i Tyskland som slopas.

SOU 1992 108 Röstning i utlandet 215

10.2.3 Bör fler särskilda röstmottagningsställen inrättas

När det gäller utlandsmyndighetemas anordnande röstmottagning så av finns det inte några detaljerade bestämmelser när röstmottagning skall om anordnas. Utlandsmyndighetema och RSV tillämpar en mycket generös praxis. Fördelarna med utöka denna service de svenska väljarna i att utlandet bör i varje enskilt fall vägas mot de kostnader som uppkommer

för röstmottagningen. Det kan därför inte anses rimligt att i vallagen föreskriva ett särskilt röstmottagningställe skall inrättas om det finns att antal väljare kan utnyttja denna möjlighet. Någon fler än ett visst som sådan föreskrift vill därför inte föreslå. Detta innebär inte att vi anser

den praxis tillämpas bör inskränkas. Tvärt om anser vi att man att som också i fortsättningen bör inta mycket generös attityd när det gäller en anordnande röstmottagning i utlandet. I de fall där röstmottagning, av sådan generös attityd, inte kan anordnas får man enligt vår trots en mening att möjligheten att rösta blir begränsad. acceptera

10.2.4 Bör reglerna för brevröstning förenklas

Andelen underkända brevröster hänger, som tidigare påpekats, samman med de formella krav uppställs vid anordnandet av dessa röster. som Kravet på att röstkort skall bifogas infördes för att skapa tillfredsställande

garantier för väljarens identitet och för att försändelsen skall ha lämnats med hans vilja prop. 198l82224 ll. Med den ordning som vi s. föreslår när det gäller den särskilda röstlängden kommer något röstkort inte automatiskt kunna skickas ut till väljare som finns i utlandet. att Kravet röstkortet skall bifogas brevrösten skall dock behållas. att Skälet till detta är att det vid brevröstning inte finns något annat sätt att kontrollera väljaren är den han utger sig för att Detta innebär att vara. den vill brevrösta från Schweiz måste beställa ett röstkort. Detta att som kan givetvis uppfattas olägenhet för väljaren. Denna olägenhet som en kan dock minimeras lämplig information efter samråd mellan genom RSV och berörd utlandsmyndighet, enligt vårt förslag endast finns som i Schweiz. Frågan är kan lätta något annat dessa krav för att om man av därigenom minska risken för underkännande. De föreskrifter finns när det gäller brevröster överensstämmer i som med gäller för röstning med valsedelsförsändelse. Väljaren stort var som skall själv lägga valsedel i innerkuvert och han skall i närvaro av två ner vittnen lägga innerkuvertet i ett särskilt ytterkuvert för brevröstning. ner Ytterkuvertet skall klistras igen. På ytterkuvertet skall väljaren intyga heder och samvete att röstningen gått till detta sätt och att för-

sändelsen gjorts i ordning i det land från vilket det är tillåtet att brevrösta, vid 1991 års val Tyskland och Schweiz. Han skall också anteckna sitt och den dag försändelsen ställts i personnummer som ordning.

216 Röstning i utlandet SOU 1992108

Vittnena skall skriftligen intyga att väljaren själv skrivit försändelsen och att de inte känner till något förhållande strider de som mot uppgifter som väljaren lämnat. Ytterkuvertet skall läggas i särskilt ett kuvert, omslag, tillhandahålls RSV. som av När det gäller formföreskrifterna för brevröstning bör så långt man möjligt ha regler när det gäller röstning med valsedelsförsamma som sändelse. Som tidigare nämnts är vittneskravet vid brevröstning avsedd för att så långt möjligt upprätthålla kravet valhemlighet vid denna som typ av röstning. Motsvarande krav finns när det gäller röstning med valsedelsförsändelse. Vittnena kan sägas i detta ersätta valförråtmoment tare eller röstmottagare. Med hänsyn till kravet på tillförlitlighet bör man inte ta bort denna föreskrift. Kravet att ytterkuvertet skall igenklistrat hänger med vara samman att väljarens valhemlighet skall kunna garanteras i den fortsatta hanteringen av försändelsen. Inte heller detta krav bör bort. tas I fråga om kravet datumangivelse ytterkuvertet så skall detta ses mot bakgrund av att brevröst bara får ställas i ordning under viss en tidsperiod. Vid ordinarie val till riksdagen är tidsgränsen 24 dagar före valdagen och vid andra val 20 dagar före denna dag. Brevröst får inte vara iordningställd än dagen före valdagen. I 2 § brevröstsenare ningslagen sägs att brevröst skall avgiven den dag då den är anses vara poststämplad. I överensstämmelse med vad vi föreslagit beträffande röstning med valsedelsförsändelse så bör väljaren på ytterkuvertet kunna intyga han att har ställt i ordning brevrösten inom den angivna tiden. Genom denna ändring kan i vart fall uppnå viss sänkning andelen underman en av kända brevröster framför allt i de fall där väljaren misstag skrivit fel av datum.

SOU 1992108 Försöksverksamhet vid.. 217

11 Försöksverksamhet vid 1994 års val

11.1 Valdistriktsindelning och röstmottag-

ning

11.1.1 Ansvaret för institutionsröstningen

Förtidsröstning posten kan, nämnts, ske tillfälliga postgenom som kontor. Sådana postkontor kan, efter samråd med Valnämnden och med vårdinrättningen, inrättas på sjukhus, ålderdomshem, kriminalvårdsanstalt eller liknande vårdinrättningar. Tillfälliga postkontor för röstmottagning får inrättas tidigast sju dagar före valdagen. I regel inrättas tillfälliga postkontor för röstmottagning denna typ av institutioner söndagen före valdagen. Liksom när det gäller röstning ordinarie postkontor är det posten för röstningens genomförande. Posten som ensam ansvarar kan dock begära att Valnämnden utser ett visst antal personer att biträda vid institutionsröstningen. Även i de fall valnämnpostens röstmottagare den utser sådana biträden är det posten som ansvarar för röstmottagningen. p Antalet väljare röstar vid institutionsröstning har vid de senaste som valen uppgått till omkring 40.000. Vid 1991 års val röstade 39.840 flesta eller omkring 38.500 personer vid olika typer av institutioner. De dessa röstade vid sjukvårdsinrättningar, ålderdomshem och servicehus. av Kostnaderna för röstmottagningen vid institutioner söndagen före valdagen uppgick vid 1988 och 1991 års val till 4,2 resp. 5,8 milj. kr.

Röstningen vid institutioner, framför allt vid ålderdomshem, service-

hem eller sjukhus, har ibland utsatts för kritik. Denna röstning genomförs många gånger i lokaler är mindre lämpliga för röstning vilket som leder till praktiska problem bl.a. vad gäller tillgänglighet och möjlighet att anordna avskilda platser för röstningen. Det år emellertid inte bara lokalernas utformning föranleder problem. De väljare som finns som sjukhem, servicehem och ålderdomshem tillhör i allt större utsträckning kategori inte klarar ett eget boende med stöd från den kommunaen som hemtjänsten. Patienterna är ofta sängliggande eller rullstolsbundna. De år därför i stort behov hjälp grund av fysiska handikapp men av många gånger beror hjälpbehovet att de är senila. Allt detta leder till att dessa väljare har ett stort behov biträde vid röstningen; de har av svårt att hålla isär valsedlar från olika partier, de kan inte själva stoppa valsedlarna i kuverten Genomförande röstning vid denna typ ner m.m. av

218 försöksverksamhet vid.. SOU 1992 108

av institutioner blir därför mycket komplicerad. Det kan också många gånger vara svårt att upprätthålla valhemligheten vid röstningen. Risken att denna väljare utsätts otillbörlig påverkan vid röstningen kan grupp av upplevas stor, Valprövningsnämndens beslut 198214 där som se besvären dock lämnades utan bifall eftersom utredningen inte stöd gav för att det förekommit sådan påverkan.

Det finns enligt vår mening anledning att ifrågasätta inte ansvaret om för institutionsröstningen bör överföras till kommunerna. Vad talar som i den riktningen är att det torde finnas stora fördelar i samla att ansvaret för att organisera och genomföra all röstmottagning i den kommunala

valnämndens regi. Därigenom skulle kunna effektivare man en organisation när det gäller röstmottagningen. Mot detta kan i och för sig anföras att den nuvarande ordningen tycks fungera väl. Erfarna postfunktionärer har använts röstmottagare vilket har varit till fördel som för röstningens genomförande. Det kan också finnas fördel en i ett gemensamt riksövergripande mot bakgrund de berörda ansvar, av att institutionerna har olika huvudmän.

Som nämnts i avsnitt 9.2 kan resultatet Postlagsutredningens arbete av bli att Postens roll valsammanhang omprövas. Det kan bli fråga om ett mer renodlat beställar leverantörsförhållande. Utan att föregripa - ett kommande ställningstagandet i frågan finns det skäl försöksvis att prova en modell där kommunen intar beställarrollen och då kan välja mellan att utföra uppgiften i egen regi eller köpa tjänsten t.ex. Posten. av annan Vi föreslår därför vid valen år 1994 att man genom en försöksverksamhet enligt denna modell i samråd mellan posten, RSV och berörda kommuner där kommunen får detta ansvar. Röstmottagningen bör genomföras motsvarande sätt f.n. Röstsom mottagarna kontrollerar röstkort och identitet, delar ut valkuvert och övervakar att röstningen genomförs ett korrekt sätt. Väljarens valkuvert tas emot och läggs, tillsammans med röstkortet, i särskilt ett kuvert. De röster inte hör till kommunen skall sändas till som resp. valnämnd. De röster avgivits vid institutionsröstningen och hör som som till kommunen skall sorteras och distribueras till valdistrikt för resp. att där ingå i den preliminära rösträkningen på valdagen.

En sådan försöksverksamhet kräver undantag från reglerna i 10 kap. 2 § tredje stycket vallagen. De närmare föreskrifterna försöksverkom samheten bör lämnas av RSV.

11.1.2 Ambulerande röstmottagning,

m.m.

Som framgått avsnitt 3 är arvodena till valförråttama den av tyngsta posten när det gäller kommunernas kostnader för valens genomförande. Organisationen röstmottagningen i glesbygden utgör dessutom av ett speciellt problem. Det är mycket svårt att på ett rationellt sätt lösa frågan om rimlig servicenivå samtidigt kravet skydd valhemligheten som av skall uppfyllas.

SOU 1992 108 Försöksverksaønlzet vid.. 219

Det år angeläget att söker finna lösningar såväl kostnads- som man serviceproblemen. En tänkbar lösning kan s.k. ambulerande rösten mottagning vara. En annan att tillåta flera vallokaler med begränsat öppethållande i ett valdistrikt. Man skulle också kunna tänka sig att röstmottagningen skulle kunna ske annat sätt t.ex. att röstmottagarna uppsöker väljarna och då för med sig valurnan. Innan dessa former av röstmottagning görs generella bör de genomföras försök i vissa kommuner. Sådana försök kräver undantag från vissa bestämmelser om röstningen i 8 kap. också vissa bestämmelser när det gäller röstning men i vallokal i 9 kap. vallagen. RSV skall kunna medge undantag från bestämmelserna i 8 kap. 1 - 10 13 och 15 §§ samt 9 kap. l och 5 §§. Vid utarbetande av - de närmare föreskrifterna försöksverksamheternas genomförande är om det naturligtvis viktigt att försöken kommer att genomföras ett sådant sätt att väljarnas valhemlighet garanteras samtidigt som säkerheten i valförfarandet kan upprätthållas.

11.2 från reglerna

Undantag om preliminär

rösträkning och slutlig sammanräkning.

ll.2.1 Maskinell räkning av valsedlarna

Som redovisat i avsnitt 4.3.5 rekommenderar för svenskt vidkommande att själva sammanräkningsproceduren sker med tekniska hjälpmedel. De pappersvalsedlar används bör till någon form av som anpassas elektronisk avläsning. Därigenom kan uppnå effektivitetsvinster i man valförfarandets sammanräkningsfas. Ett försök med optisk läsning av valsedlar påverkar inte möjligheterna att förtidsrösta. Genom försöksverksamhet kan ett underlag för en man bedömningen vilka organisatoriska och ekonomiska konsekvenser ett system med maskinell sammanräkning kan det införs i hela eller om vissa delar landet. Denna försöksverksamhet bör genomföras vid 1994 års val i olika kommuner. Vid försökens genomförande bör man undersöka också om det med hjälp optisk läsning av valsedlarna blir möjligt att samordna av den preliminära rösträkningen och den slutliga sammanräkningen. Se avsnitt l 1.2.2. Ett sätt att minska kommunernas kostnader för valförrättare är att liksom i Norge och Danmark göra mycket stora distrikt i större tätorter och att i dessa valdistrikt ordna en rationell röstmottagning. Detta förutsätter dock att problemen med rösträkxiingen kan lösas. Genom försöken med optisk läsning eller försök med andra tekniska hjälpmedel bör rösträkningen kumia förenklas i sådan grad att man samtidigt vågar göra försök med riktigt stora distrikt. Det bör även här

220 Försöksverksamhet vid.. SOU 1992 108

vara RSV som i samråd med den regionala och kommunala Valnämnden ger de närmare föreskrifterna försöksverksamhetens genomförande. om

1l.2.2 Slutlig sammanräkning den kommunala Valnämn-

av den

Som pekat i avsnitt 3.4.3 kan möjlighet till att bringa ned en kostnaderna för valadministrationen vara att förändra ansvarsfördelningen när det gäller den preliminära rösträkningen och den slutliga sammanräkningen. Som sagt i anförda avsnitt kan en möjlig väg att rationalisera denna rösträkningsprocedur att göra följande sätt. vara Med början dagen efter valet skall de kommunala valnämnderna genomföra slutlig sammanräkning valsedlarna. Den kommunala en av

Valnämnden räknar alla giltiga, oförändrade valsedlar och delar dem

upp efter listtyp. Ogiltiga valsedlar är de valsedlar saknar partibetecksom ning t.ex. blanka valsedlar eller valsedlar avsiktligen märkts. Med som förändrade valsedlar valsedlar innehåller strykningar, menas som tillskrivna eller andra markeringar utan att valsedlarna skall räknas namn som märkta. Vi föreslår att länsstyrelserna ersätts regionala valnämnder, av se avsnitt I försöksverksamheten skall den kommunala Valnämnden behålla de oförändrade valsedlarna och överlämna de ogiltiga och förändrade valsedlarna till den regionala Valnämnden tillsammans med ett protokoll över resultatet den sammanräkning gjorts av som av kommunens valnämnd. En försöksverksamhet enligt denna modell skulle underlag för ge ett att bedöma om en sådan sammanräkning verkligen skulle innebära det att krävs mindre för att göra den slutliga sammanräkningen. Man resurser skulle också ett underlag för att bedöma vilka ökade kostnader som skulle uppkomma för kommunerna.

11.2.3 Slutlig sammanräkning och mandatfördelning vid val till riksdagen

Den slutliga sammanräkningen innebär f.n att länsstyrelserna i första hand granskar och räknar valsedlarna. Röstfördelningen redovisas därefter den s.k. listtypförteckningen. Denna förteckning upprättas för varje val och innehåller följande uppgifter. Röstfördelning per lista inom varje parti Antalet oförändrade valsedlar förändrade för varje lista resp. Antalet partimarkerade valsedlar parti per Antalet ogiltiga valsedlar I förekommande fall antalet röster i övriga partier gruppen Förteckningen lämnas därefter för registrering hos Skattemyndigheten. Efter att länsstyrelsen kontrollerat de uppgifter registrerats ADBsom bearbetas uppgifterna Skattemyndigheten enligt följande. av

SOU 1992108 Försöksverlcsaznhet vid.. 221

Partierna röstetal inom varje valkrets summeras. . Mandatfördelning mellan partier gäller inte riksdagsval. . 3. Kandidatnamn inom partierna ordnas, den s.k. namnordningen tas fram. 4. Vid behov sker s.k. dubbelvalsavveckling i landstingsval, valkretsindelad kommun eller val till kyrklig samfállighet. 5. Utses ersättare vid kommunalval och kyrkliga val. l riksdagsvalet ordnas ersättarnas namn. 6. Sammanräkningsprotokollet skrivs ut. 7. Stommar till bevis för valda ledamöter och ersättare skrivs ut. När det gäller namnordningen i riksdagsvalet registrerar Skattemyndigheten det antal mandat varje parti förväntas i valkretsen. Detta antal bestäms i samråd med RSV mot bakgrund den preliminära mandatav fördelning gjorts efter den s.k onsdagsräkningen. som RSV har i sin förstudie kostnaderna för utveckling av framtida av ADB-stöd för valadministrationen Dnr 30 1483392 föreslagit att RSV skall genomföra den slutliga namnordningen och mandatfördelningen på grundval den röstfördelning lagts fast de regionala valmyndigav som av valmyndigheternas hantering riksdagsvalet heten och att de regionala av avbryts efter sammanräkningen och att RSV inte bara gör mandatfördelningen utan också bestämmer ordningen mellan kandidaterna. På detta sätt skulle det slutliga resultatet för riksdagsvalet kunna tas fram snabbare. En ändring den slutliga sammanräkningen i enlighet med RSVs av förslag kräver ändringar i 14 kap. 3 och 7 §§ vallagen. Vi föreslår att det vid valen år 1994 genomförs relativt omfattande försök när det gäller den slutliga sammanräkningen. Det slutliga ställningstagandet till frågan hur den slutliga sammanräkningen skall utformas i framtiden kommer att bero bl.a. på hur de olika försöken faller ut. Vi anser därför inte att skall lägga något förslag det innehåll som RSV föreslagit. Däremot nu av bör det möjligt försöksverksamhet vid valen år 1994 medge vara att som särskilda undantag från reglerna i 14 kap. 3 och 7 §§ vallagen. Om det skall medges något sådant undantag från dessa regler bör detta prövas av regeringen.

11.3 Annan försöksverksamhet

I avsnitt 4.3.5 talar försöksverksamhet när det gäller röstlängom en derna. Vad vi är att i vissa vallokaler har röstlängderna i en avser man persondator i stället för Avprickning i röstlängden skulle i så papper. fall kunna göras med hjälp streckkoder eller liknande. l de förslag av lämnar när det gäller den allmänna och särskilda röstlängden som förutsätts inte att röstlängderna endast tas ut papper. Någon särskild lagregel försöksverksamhet när det gäller möjligheten att ha om röstlängden pâ elektroniskt medium behövs därför inte för att kunna genomföra denna typ av försöksverksamhet.

SOU 1992 108 Specialmotivering 223

12 Specialmotivering

12.1 Förslaget till lag om ändring i vallagen

lkap.

2a§

Som vi redovisat i avsnitt 5 skall regional valnämnd ersätta länsstyrelen i valadministrationen regional nivå. Indelningen i regioner för de sen regionala valnämnderna skall bestämmas av regeringen. Varje regional valnämnd skall bestå sju ledamöter. Dessa skall väljas av landstingsav fullmäktige efter varje ordinarie val till landstinget. Som understrukit i avsnitt 5 skall länsstyrelserna och skattemyndigheterna ställa erforderlig personal till nämndens förfogande. Nämndens kansli skall knuten till vara skattemyndighet. De närmare föreskrifterna om nämndens arbetssätt en och kanslifunktioner bör lämnas av regeringen. Vi lämnar inte något förslag till sådan förordning i detta betänkande. en

2 kap.

3 §

I paragrafen har den ändringen gjorts att hänvisningen till skattemyndig-

hetens personband ersatts med uppgifterna i folkbokföringen. Ändringen

innebär ingen ändring i sak. Bakgrunden till ändringen är att samtliga uppgifter inom folkbokföringssystemet numera skall registreras av skattemyndigheten. Kyrkans uppgifter när det gäller folkbokföringen har upphört. Det är bara förvaltning som skall handlägga dessa numera en frågor. Uppgifterna registreras direkt i folkbokföringsregistret. Det finns därför ingen anledning att särskilt att uppgifterna skall tas från ange skattemyndigheternas personband. Vid fastställandet av antalet fasta valkretsmandat skall antalet röstberättigade beräknas grundval av uppgifterna i folkbokföringen den l november föregående år. För att per partierna skall hinna planera sitt deltagande i valet bör ett beslut om antalet fasta valkretsmandat finnas senast vid årsskiftet. Den 1 november gör Skattemyndigheten avstämning för skatteändamål. Man uppnår en därför samordningsfördelar om dessa beräkningar kan göras vid samma

224 Specialmotivering SOU 1992 108

tidpunkt. Tidpunkten för avstämningen skall därför också i fortsättningen 3 vara den l november.

3 kap.

2§

I paragrafen har endast det tillägget gjorts att det här är fråga den om kommunala Valnämnden.

3§

En kommuns indelning i valdistrikt skall beslutas den regionala av Valnämnden. Kommunerna skall lämna förslag till valdistriktsindelning till den regionala Valnämnden. I paragrafens tredje stycke har det tillägget gjorts att den regionala valnämnden i sitt beslut valdistriktom sindelning särskilt skall i vilka valdistrikt i kommun väljare ange en som från andra kommuner skall kunna rösta. Kommunfullmäktige skall i sitt förslag till indelning i valdistrikt i vilka valdistrikt sådan röstning ange bör anordnas. När det gäller valdistriktens storlek bör man ta hänsyn till i vilket valdistrikt väljare från andra kommuner skall kunna rösta. som Beslut om den möjligheten att rösta i vallokal i kommun nya en en annan skall alltså fattas samma sätt valdistriktsindelningen. En regional som överblick är väsentlig så att de vallokaler där röstning för andra kommuninvånare anordnas får lämplig spridning över regionen. Det en bör t.ex. undvikas att det anordnas sådan röstning i två valdistrikt som gränsar intill varandra. De valdistrikt där röstning för väljare från andra kommuner anordnas bör också distrikt där det finns goda allmänna vara kommunikationer. När det gäller möjligheten att rösta i en annan kommun är det således viktigt att den myndighet fattar beslut i som frågan har en regional överblick.

Den regionala Valnämnden skall också, liksom när det gäller valdistriktsindelningen i allmänhet, kunna besluta att det i ett visst valdistrikt skall vara möjligt för väljare från andra kommuner att rösta, även om kommunfullmäktige i sitt förslag inte föreslår det.

40ch 5 §§

Ändringarna innebär bara förtydliganden att det här är fråga den

om kommunala Valnämnden.

SOU 1992 108 Specialmotivering 225

4 kap.

1§

Den allmänna röstlängden skall också i fortsättningen föras med hjälp av ADB. Innehållet i folkbokföringsregistret skall ligga till grund för röstlängden. Den allmänna röstlängden skall upprättas varje år. Med att röstlängden år upprättad att de uppgifter skall finnas i folkbokföringsremenas som gistret per den l juli skall vara överfört till röstlängden. Enligt den praxis som tillämpas i dag avvaktar man några dagar innan uppgifterna förs över till röstlängden. Detta har att göra med att så många uppgifter möjligt hänför sig till tiden före avstämningsdagen skall hinna som som bli registrerade och uppdaterade. Tidpunkten för när längden skall vara upprättad har bestämts till den 15 juli. Till skillnad från vad gäller f.n. skall utskrift av längden bara som en göras under år då val skall hållas. Under andra år skall längden bara finnas tillgänglig via terminal. Utskrift av längden skall göras inte bara då allmänna folkomröstningar skall hållas utan också om en kommun beslutat att hålla kommunal folkomröstning. en Med utskrift längden i första hand att uppgifterna i registret av menas skrivs ut papper. I 2 kap. 13 § tryckfrihetsförordningen sägs, när det gäller upptagningar för automatisk databehandling, att en myndighet inte är skyldig att lämna ut sådan upptagning i form än i utskrift. en annan I tryckfrihetsförordningen torde ordet utskrift endast avse en utskrift på Med utskrift av röstlängden menas här helt i enlighet med papper. modernt språkbruk att längden inte bara skall kunna skrivas ut utan också att den skall kunna överföras till ett annat elektroniskt papper medium t.ex. en diskett. Möjligheten att ta ut röstlängden på diskett bör kunna utnyttjas vid den försöksverksamhet som vi föreslår, se avsnitt 11.3.

2§

Den avgörande tidpunkten när det gäller vem som skall tas upp i den allmänna röstlängden och till vilket valdistrikt skall hänföras, en person flyttas fram från den l juni till den l juli. Samma tidpunkt skall gälla i fråga den särskilda röstlängden, se 12 Det är således de uppgifter om hänför sig till tiden före den 1 juli som skall ligga till grund för som längden. Som nämnts under l § tillämpas f.n. den praxis att man avvaktar några dagar efter avstämningsdagen innan röstlängden tas ut. På detta sätt kommer uppgifter om t.ex. flyttningar eller beslut om svenskt medborgarskap som hänför sig till tiden före den l juli att hinna registreras innan röstlängden upprättas. Detta tillvägagångssätt bör tillämpas också i fortsättningen. Det är naturligtvis nödvändigt att skattemyndigheten samordnar detta uttag med uttaget den särskilda röstlängden. av

226 Specialmøtivering SOU 1992108

Genom att tidpunkten för röstlängdens upprättande flyttas fram från den l juni till den l juli kommer de flyttar före den 1 juli personer som och som anmäler detta till Skattemyndigheten vid denna tidpunkt senast att kunna rösta i rätt valdistrikt. Det folkbokföringssystemet nya kommer i sig att leda till förbättring för de väljare flyttar en som strax före avstämningsdagen. De uppgifter lämnats till Skattemyndigheten som ñr att tas i folkbokföringen registreras möjligt. I det gamla snarast systemet där uppgifter flyttningar skedde till pastorsämbetena om uppkom en viss fördröjning innan förändringar blev registrerade i skattemyndighetens personband.

För den som har flyttat skall den tidpunkt när han blivit folkbokförd i sitt nya hemvist i princip avgörande. Den flyttar

vara som efter den 1

juli före den l september då röstlängden börjar gälla, skall men tas upp i röstlängden där han folkbokförd den 1 juli. var

3§

I paragrafen sägs att allmän röstlängd skall hållas tillgänglig för

granskning hos Skattemyndigheten varje vardag under tiden 16 juli 25 augusti. Väljarna skall kunna uppgifterna i röstlängden beträffande se om honom är riktiga. Denna kontroll skall kunna ske via terminal också men per telefon. Röstlängden skall bara finnas tillgänglig hos skattemyndigheten. Den skall således inte vara framlagd hos den regionala Valnämnden eller hos någon kommunal valnämnd.

Röstlängden skall vara upprättad senast den 15 juli. Som anmärkt under 1 och 2 §§ bör t.ex. beslut svenskt medborgarskap fattats om som före den 1 juli också uppgifter flyttningar hinna registreras i men om folkbokföringen innan röstlängden upprättas. Under ordinarie valår

kommer också underlaget för röstkort den 15 juli. att tas ut per På röstkorten anges de uppgifter beträffande väljaren finns i den som allmänna röstlängden. För att väljarna inför ett ordinarie val skall ha en rimlig möjlighet att kontrollera de uppgifter finns i röstlängden besom träffande honom skall röstkorten skickas till väljarna i början augusti, av se 7 kap. 2 Från och med den 16 juli skall, om denna dag inte är lördag eller söndag, granskning längden möjlig för den väljare vill av vara som kontrollera uppgifterna i den allmänna röstlängden. Eftersom röstlängderna enbart skall hållas tillgängliga inom skatteförvaltningen blir det naturligt informationen röstlängden skall att om var hållas tillgänglig lämnas den centrala valmyndigheten, RSV. Den av skyldighet centrala valmyndigheten har enligt 7 kap. 4 § sprida som att kännedom bland allmänheten de bestämmelser gälleri val skall om som alltså gälla även den information behövs till allmänheten när det som gäller tid och plats där röstlängden skall hållas tillgänglig under denna period. Informationen kan lämnas sätt information samma som annan om valet. RSV har i detta sammanhang använt sig informationsinslag av

SOU 1992 108 Specialmotivering 227

i TV och radio också annonsering i vissa tidningar. Genom detta men system kan kungörelsekravet som tidigare funnits tas bort. Föreskrifterna kungörelse har tidigare funnits i 10 Denna paragraf kan därför om mpphävas. Bestämmelsen att röstlängden skall vara upprättad vid en viss tidpunkt och att den skall hållas tillgänglig för granskning under en viss tid i.nnebär inte någon inskränkning av den rätt att ta del av allmänna handlingar föreskrivs i 2 kap. tryckfrihetsförordningen. För den som som önskar ta del den allmänna röstlängden under amian tid gäller således av reglerna i tryckfrihetsförordningen.

4§

I paragrafen regleras det enhetliga rättelseñrfarandet. Någon nya möjlighet att påtala att felaktigt tagits upp i röstlängden en annan person skall inte längre finnas. Vad kan begära rättelse av är fel som man hänför sig till den påtalar felet. De fel det kan röra sig om är som framför allt att felaktigt inte tagits i röstlängden eller att en person upp han tagits i ett valdistrikt där han inte är folkbokförd. Det är upp folkbokföringsuppgifterna den 1 juli bildar utgångspunkten. Om per som väljaren flyttat efter den l juli eller han flyttat tidigare men inte om anmält flyttningen senast den 1 juli skall någon rättelse inte ske. Motsvarande skall gälla beträffande den ändrat När det gäller som namn. beslut svenskt medborgarskap skall beslutet fattat före den l om vara juli. I andra stycket sägs uttryckligen att omständigheter inträffat efter som den 1 juli inte får ligga till grund för rättelse. Med omständighet menas här t.ex. ett beslut svenskt medborgarskap eller en anmälan om om flyttning. Om beslutet fattats efter den l juli eller om anmälan kommit in till Skattemyndigheten efter denna tidpunkt kan detta inte ligga till grund för någon rättelse. l och för sig framgår det redan av 2 § att uppgifterna i folkbokföringen per den 1 juli skall ligga till grund för uppgifterna i röstlängden. Motsvarande regel framgick för övrigt motsatsvis i den upphävda 5 Där föreskrevs nämligen att den mot vilkens nu rösträtt anmärkning framställts fick åberopa omständighet som inträffat efter avstämningsdagen för att värja sin rösträtt. Detta var ett undantag från huvudregeln innebar att den hade framställt anmärkning som som mot längden för egen del bara fick åberopa omständigheter som inträffat före avstämningsdagen. Som nämnts föreslår att möjligheten att angripa rösträtt skall tas bort. Något undantag från en annan persons huvudregeln behöver därför inte. Regeln bör ändå uttryckligen man finnas med i lagtexten. Begäran rättelse skall göras senast den 25 augusti. En sådan om begäran skall göras skriftligen. Någon offentlig förrättning skall inte hållas. Vi föreslår därför att föreskrifterna om offentligt sammanträde som f.n. finns i 5 § upphävs.

228 Specialmotivering SOU 1992 108

Prövningen skall ske efter hand ärendena är ñrdiga att avgöras. som Ett beslut rättelse skall genast föras i röstlängden. I samband med om detta skall väljaren automatiskt ett nytt röstkon. Det är Skattemyndigheten både fattar och för in beslut som om rättelser. Fram till den 1 september då röstlängden börjar gälla skall samtliga ärenden om rättelse ha behandlats och förts in i röstlängden. Kommer en begäran rättelse in för sent skall den inte tas till om upp prövning. Detta framgår redan att det finns viss tid utsatt för när av en begäran om rättelse skall ske. Det finns därför inte anledning särskilt att ange detta i bestämmelsen. Rättelse av uppgifter i den allmänna röstlängden kan emellertid inte bara ske med stöd av vallagen utan också med stöd reglerna av om rättelse i förvaltningslagen 1986223. Denna lag gäller också för Skattemyndigheten i dess myndighetsutövning. I förvaltningslagen 26 § sägs att ett beslut som innehåller uppenbar oriktighet till följd en av myndighetens eller någon skrivfel, räknefel eller liknande annans förbiseende, får rättas av den myndighet har meddelat beslutet. som Att begäran om rättelse skall göras skriftligen innebär därför inte att myndigheten kan underlåta att, eget initiativ, rätta uppgifter i röstlängden med stöd av reglerna i förvaltningslagen. Om ett fel innebär som en uppenbar oriktighet påtalas muntligen under tiden 16 juli 25 augusti skall myndigheten frågan rättelse ta upp om av uppgiften med stöd av förvaltningslagen. Detta gäller också ett sådant fel påtalas efter den om 25 augusti. Även om ett fel påtalas efter den 1 september då röstlängden skall börja gälla skall längden rättas det är fråga uppenbara om om oriktigheter. Att röstlängden börjat gälla hindrar således inte att man rättar längden enligt förvaltningslagens regler rättelse. om Att begäran om rättelse görs det sätt sägs i 4 § dvs. som genom en skriftlig begäran inom föreskriven tid har däremot betydelse för frågan om vem som skall ha rätt att överklaga utgången valet. Om han inte av får sin begärda rättelse och därför inte blev röstberättigad i valet har han enligt 15 kap. 4 § rätt att överklaga valet hos Valprövningsnämnden. Alla rättelser skall föras i röstlängden. Om längden finns utskriven papper eller annat medium så skall beslutet föras in inte bara i huvudregistret utan också i utskriften längden. Strax före valdagen kan det av därför möta praktiska svårigheter att föra in rättelser i röstlängden. Skattemyndigheten har här ett för att det finns beredskap för ansvar en att föra denna typ rättelser i längden åtminstone fram till dagen av före valdagen.

6§

Ändringen är följd att Skattemyndigheten skall fatta beslut i fråga

en av om rättelse av röstlängd. Beslut över anmärkning mot röstlängd kan enligt de regler gäller bara överprövas i samband med som nu att man överklagar det val där beslutet har gällt. Beslut rättelse enligt 4 § om

SOU 1992 108 Specialmotivering 229

skall meddelas senast den l september. Under ordinarie valår skall val hållas inom veckor. Det blir då inte möjligt att hinna överpröva ett par ett sådant beslut innan valet hållits. tiden den september 31 augusti. Även Röstlängden gäller under l under år då det inte skall hållas något ordinarie val står det vanliga rättelseförfarandet öppet för den enskilde. Även under icke-valår kan det

väsentligt för honom att finnas med i röstlängden. Under vara längdens giltighetstid kan det nämligen utlysas ett extra val eller en

folkomröstning. Enligt de regler gäller idag finns det inte någon fomiell möjlighet som överklaga länsstyrelsens beslut i ett anmärkningsärende om det inte att hålls val under längdens giltighetstid. Med hänsyn till att det är ett myndighet både handlägger folkbokföringsärendena och samma som frågan rättelse röstlängd kan ifrågasätta om det inte borde om av man införas möjlighet att överklaga skattemyndighetens beslut om rättelse en under icke-valår. Emot sådan möjlighet kan det göras invändningar en praktisk natur. Under år då det inte skall hållas val i september av kommer inte några röstkort att sändas ut till väljarna. Antalet väljare som blir uppmärksammade eventuella felaktigheter i röstlängden och som begär rättelse torde bli mycket litet. Att skapa särskild möjlighet för en väljarna överklaga skattemyndighetens beslut under icke-valår att framstår inte rimligt. Ett beslut rättelse skall också i fortsättsom om ningen enbart kunna överklagas i samband med överklagande av det val vid vilket beslutet gällt. Det bör här framhållas att det är folkbokföringsuppgifterna som ligger till grund för uppgifterna i röstlängden. Den som anser att ett beslut folkbokföring är fel kan naturligtvis överklaga detta beslut om vanligt sätt. Innebär ett nytt beslut i folkbokföringsärendet att den enskilde får gehör för sina synpunkter kommer detta i sin tur att slå

igenom vid upprättandet av nästa röstlängd.

7§

Vårt förslag innebär införande ett enhetligt rättelseförfarande i fråga av den allmänna röstlängden. Det särskilda rättelseinstituteti nuvarande om 8 § upphävs och följd det skall hänvisningen till 8 § tas bort. som en av

9§

Ändringen föranleds av att skattemyndigheten och inte länsstyrelsen skall

rätta längden den förklarats felaktig grund talan som förts i om av samband med överklagande av val.

230 Specialmotivering SOU 1992108

1I§

I första stycket har bara språklig ändring gjorts. en I andra stycket har hänvisningen till skattemyndighetens personband tagits bort. En svensk

medborgare skall bosatt utom riket han inte är folkbokförd anses om här.

Ändringen innebär ingen förändring

i sak. Se också specialmotiveringen

till 2 kap. 3

12§

Den särskilda röstlängden skall upprättas Skattemyndigheten av på grundval av de uppgifter finns i folkbokföringssystemet. som I praktiken innebär detta att det är uppgifterna i det centrala referensregistret som skall ligga till grund för den särskilda röstlängden. I detta register skall

det därför finnas uppgifter om svenskt medborgarskap.

Någon ansökan om att bli upptagen i den särskilda röstlängden skall inte göras. Avgörande för frågan vilka väljare skall i om som tas upp längden är de uppgifter skall finnas i referensregistretper den som l juli. Uttag den särskilda röstlängden skall av naturligtvis samordnas med

uttaget av den allmänna röstlängden.

Liksom när det gäller den allmänna röstlängden skall den som fyller

arton år under den tid då röstlängden gäller i längden. tas upp I fjärde stycket sägs att den varit som upptagen i den särskilda röstlängden vid de tre ordinarie valen senaste men inte utövat sin rösträtt vid något av dem inte skall tas i den särskilda röstlängden. upp Bakgrunden till bestämmelsen har redogjort för i avsnitt 6. Vad det handlar är att röstlängden inte skall omfatta inaktuella om uppgifter om personer som avlidit eller inte längre är svenska medborgare. som Det räcker i princip att väljaren lämnat sin röst för han skall undvika att att han inte tas i den särskilda röstlängden. Om upp rösten avgivits i utlandet och sedermera blir underkänd skall detta alltså inte leda till att väljaren

inte skall anses ha utövat sin rösträtt.

Merparten rösterna från väljare av som finns i den särskilda röstläng-

den kommer till RSV. RSV skall kontrollera till vilken valnämnd

utlandsrösten skall sändas. I samband med denna kontroll skall RSV markera att väljaren röstat. Denna markering utgör inte en avprickning i röstlängden. Vad det är fråga är registrering om en som skall göra det möjligt att väljaren se om röstat vid något av de tre senaste ordinarie

valen. Ett mindre antal väljare finns som upptagna i den särskilda röstlängden befinner sig i landet och röstar emellertid här. Vi har därför

övervägt det blir nödvändigt om att de uppgifter som fimis om vem som röstat kompletteras med uppgifter dem om som prickats av i röstlängden efter att ha röstat eller i posten en vallokal. En sådan kontroll torde

inte bli nödvändig. Först väljaren röstat detta sätt val i om tre rad kommer han att tas den särskilda röstlängden. ur Om han därefter röstar

i nästa val kan han, enligt de regler föreslår, i den särskilda tas upp

SOU 1992 108 Specialmativering 231

röstlängden igen, detta i specialmotiveringen till 16 Något skäl se om till stämma de uppgifter finns hos RSV mot avprickningarna att av som i röstlängdema finns därför inte. När det gäller brevröstar från Schweiz så skall det i personer som också i fortsättningen så att de rösterna sänds direkt till resp. vara kommunala valnämnd. Vid brevröstning skall väljarens röstkort biläggas.

En sådan väljare måste alltså beställa ett röstkort. Om den som finns

i den särskilda röstlängden beställer röstkort så bör det, till upptagen undvikande han så småningom tas längden, registreras att han av att ur sådan beställning. Se också specialmotiveringen till 7 kap. l gjort en

13§

Det särskilda ansökningsförfarandet för den särskilda röstlängden har tagits bort. I paragrafen finns istället bestämmelsen att utskrift av den särskilda röstlängden bara skall göras under valår, inför extra val eller folkomröstning hålls under andra år. I sin nya lydelse motsvarar som bestämmelsen l § andra stycket. När det gäller den särskilda röstlängden blir det dock inte aktuellt att ta fram utskrift efter beslut om kommuen nal folkomröstning, jämför specialmotiveringen till den bestämmelsen.

14§

Paragrafen har ändrats följd att det generella ansökningsförfasom en av randet när det gäller den särskilda röstlängden har tagits bort.

15§

Bestämmelsen 3 specialmotiveringen till den bestämmelmotsvarar se Också den särskilda röstlängden skall hållas tillgänglig för gransksen. finns i den särskilda röstlängden ning. De personer som upptagna kommer inte automatiskt ett röstkort. De kommer därför inte, på att det sätt de väljare tagits i den allmänna röstlängden, att som som upp enkelt kunna kontrollera uppgifterna i röstlängden. Vi föreslår ett sätt enklare rättelseförfarande för dessa väljare. Se 16 Även med därför ett detta enklare rättelseförfarande bör den särskilda röstlängden vara tillgänglig för granskning under tid den allmänna. Det är samma som nämligen inte ovanligt väljare skall upptagna i den särskilda att som vara röstlängden vistas i landet under sommarmånaderna. De skall då ha

motsvarande möjlighet att granska den särskilda röstlängden.

232 Specialmotivering SOU 1992108

16§

Något sammanträde för prövning ärendena rättelse skall inte hållas av om inom för det rättelseförfarandet, 17 § skall därför ramen nya upphävas. Se också specialmotiveringen till 4 I paragrafen regleras möjligheterna att begära rättelse den särskilda av röstlängden. Utgångspunkten är här att det flertalet väljare stora som är röstberättigade enligt ll § också skall finnas upptagna i den röstlängd

som upprättats med stöd av uppgifterna i folkbokföringssystemet. Vissa undantag finns emellertid. Under de första val då det nya systemet tillämpas kan det inträffa att väljare inte blivit i röstlängden. en upptagen Vid de val hålls efter att det med den särskilda som nya systemet röstlängden tillämpats tre gånger skall de inte röstat vid personer som något av dem tas bort röstlängden. Den inte utövat sin rösträtt ur som under något de tre senaste ordinarie valen behöver naturligtvis inte av vara avliden. Oavsett skälet till att inte tagits i den en person upp särskilda röstlängden skall han tas däri han begär det upp om senast torsdagen före valdagen. Om han avger en röst kommer in till RSV som senast vid denna tidpunkt skall hans röst sådan begäran anses vara en om att tas upp i längden. Se också kommentaren till 4. övergångsbestämmelserna. Alla röster från utlandet utom brevrösterna kommer in centralt till RSV. Det blir då naturligt att det är RSV och inte skattemyndigheterna

som skall behandla begäran att tas i den särskilda röstlängden. en om upp Antalet personer skall tas i längden efter begäran enligt som upp en denna paragraf torde bli relativt litet. Det bör därför inte leda till alltför

stora problem att under den korta tid det är fråga om hantera denna typ av ärenden. Om RSV beslutar att skall tas i längden skall beslutet en person upp omedelbart föras in i längden. I de fall då beslutet fattas först under dagarna före valdagen är det nödvändigt att det finns beredskap inom en skatteförvaltningen gör det möjligt snabbt föra in de som att nya uppgifterna i den utskrift längden berörs. av som

18§

Bestämmelsen motsvarar 6 och 9 §§ i fråga den allmänna om röstlängden. Den innebär vidare att RSVs beslut i ärenden i fråga om en begäran att någon skall tas i den särskilda

upp röstlängden endast skall

kunna överklagas motsvarande sätt. Se specialmotiveringen till 6

20§

Ändringen i paragrafen är följd värt förslag regional

en av om en valnämnd. Beslut i fråga i vilken vallokal den särskilda röstlängden om skall tillgänglig skall fattas den regionala Valnämnden vara av i samband

SOU 1992 108 Specialmøtivering 233

med att nämnden fastställer valdistriktsindelningen, se 3 kap. 3 Som påpekats i specialmotiveringen till 3 § skall det särskilda kungörelseförfarandet tas bort. Föreskrifter om kungörelse av var och när den särskilda röstlängden skall vara framlagd för granskning finns f.n. i 21 Sådana föreskrifter behövs inte varför 21 § kan upphävas.

6 kap.

5 §

I paragrafens första stycke har den ändringen gjorts att för de partier som uppnår en-procentsgränsen skall gratiskvoten i riksdagsvalet beräknas så att den motsvarar en gång antalet röstberättigade i valkretsen jämte fem gånger det antal röster partiet fått i föregående val. Antalet röster partiet fått skall alltid beräknas mot bakgrund av det antal röster partiet fick i föregående val. En fördel med detta är att partiet alltid vet vilken gratiskvot som gäller inför valet. En viss nackdel är att ett parti som deltar i riksdagsval för första gången inte får full gratiskvot. Ett sådant parti får betala sina valsedlar i förskott. Får partiet en procent av rösterna i hela landet skall partiet ha tillbaka vad det betalat i förskott

upp till gratiskvoten. Partiet deltog inte i föregående val varför antalet

gratis valsedlar motsvarar antalet röstberättigade i valkretsen. Först vid nästa val kan partiets gratiskvot beräknas mot bakgrund av antalet röster. I andra stycket finns motsvarande ändring när det gäller valen av landstingsledamöter och till kommunfullmäktige. Ett parti som betalat sina valsedlar i förskott och i det förestående valet blir representerat som i den församling valet gäller skall ha tillbaka så mycket som motsvarar antalet röstberättigade jämte antalet röster i föregående val. Om partiet inte deltog i föregående val skall gratiskvoten motsvara antalet röstberättigade. I tredje stycket har den ändringen gjorts att antalet röstberättigade skall beräknas grundval av folkbokföringen den 1 november föregående år. Denna ändring motsvarar den ändring föreslâri 2 kap. 3

Ändringen innebär ingen ändring i sak utan innebär bara en anpassning

till vad som nu gäller mot bakgrund av att institutet mantalsskrivning inte längre finns kvar. Se också specialmotiveringen till 2 kap. 3

6§

Se specialmotiveringen till 5

234 Specialmotivering SOU 1992 108

7§

I paragrafen har gjorts den ändringen att valsedelsblanketter och valsedlar skall kunna förses med särskild beteckning för att underlätta räkningen av dem. Valsedelsblanketter och valsedlar skall inte bara kunna förses med särskilda siffer- eller bokstavsbeteckningar utan också annan beteckning som underlättar räkningen valsedlama. Med räkning av av valsedlar menas här både den preliminära röstrâkningen och den

slutliga sammanråkningen. Ändringen skall göra det möjligt att förse

valsedlar med t.ex. streckkoder för skall kunna använda optiska att man läsare vid räkningen av rösterna. Se också våra förslag till försöksverksamhet vid de ordinarie valen år 1994 i avsnitt 11.

7 kap.

1§

I paragrafens första stycke sägs att röstkort upprättas för och var en som är upptagen i allmän röstlängd. Med det nya systemet för den särskilda röstlängden som föreslår saknas aktuella adressuppgifter väljarna om varför man inte automatiskt kan skicka röstkort till dem finns som upptagna i den särskilda röstlängden. Röstkort kommer därför bara att automatiskt sändas till dem finns upptagna i den allmänna röstlängsom den. Den finns upptagen i den särskilda röstlängden får begära att som ut ett röstkort. Om han vill rösta posten eller i en vallokal måste han ha röstkort. Även den väljare vill brevrösta från Schweiz ett som måste ha ett röstkort. l andra stycket har det tillägget gjorts att den som är upptagen i den särskilda röstlängden endast får röstkort om han begär det, se också 3 § tredje stycket. Röstkort upprättas Skattemyndigheten och skall beställas där. Om av det visar sig att en person som beställt röstkort inte är upptagen i den särskilda röstlängden skall Skattemyndigheten hjälpa väljaren att lämna en ansökan om att bli upptagen däri. En sådan ansökan är möjlig att göra fram till torsdagen före valdagen. Därefter kan väljaren få sitt röstkort. Befinner sig väljaren utomlands, i något annat land än Schweiz, kan han rösta utan röstkort om han har giltig legitimation, 10 kap. 8 se och 14 §§.

2§

Alla röstkort skall upprättas av Skattemyndigheten. Kontrollen av innehållet i den allmänna röstlängden kommer från väljarnas sida att i fortsättningen ske mot uppgifterna röstkortet. Under ordinarie valår bör röstkorten därför sändas till väljarna i så god tid att de hinner begära att uppgifterna rättas. I andra stycket har därför den ändringen gjorts att

SOU 1992 108 Specialmorivering 235

röstkorten skall sändas till de röstberättigade senast 45 dagar före ordinarie valdag. Om valdagen är den 15 september skall röstkorten skickas ut den 1 augusti, om valdagen i stället är den 20 september skall de istället skickas ut den 6 augusti. Inför extra val eller folkomröstning skall röstkorten liksom nu sändas till de röstberättigade senast 16 dagar före valdagen. Utsändandet av röstkorten har i dessa fall inte så nära samband med möjligheterna att rätta röstlängden. Sådana val kan utlysas till annan tid än september.

3§

Ändringen i andra stycket är följd att Skattemyndigheten skall

en av ansvara för upprättandet alla röstkort. I detta stycke har också den av ändringen gjorts att sökanden inte skall behöva uppge sitt hemvist där han är upptagen i allmän röstlängd eller, om han är upptagen i den särskilda röstlängden, hemvistet i den ort där han senast var folkbokförd. Sistnämnda ändring hänger samman med att uppgifterna i folkbokföringen i sin helhet bygger personnummer och att övriga uppgifter registreras automatiskt. Enligt tredje stycket skall en röstberättigad som tagits upp i den särskilda röstlängden och som vill ha ett röstkort begära det hos skattemyndigheten. En begäran om röstkort bör kunna göras på ett enkelt sätt t.ex. via telefax. En sådan ordning kan emellertid få till följd att någon annan än den röstberättigade gör beställningen och att detta kan sättas i system. En sådan risk får dock vägas mot intresset av att den röstberättigade ett enkelt sätt kan ut sitt röstkort. RSV bör här vara uppmärksam om missbruk förekommer och i så fall ta initiativ till att bestämmelsen ändras. De närmare anvisningarna när det gäller beställningar av röstkort skall lämnas av RSV. I det fjärde stycket sägs att röstkort inte får lämnas ut före den 15 juli. Enligt 4 kap. 1 och 12 skall den allmänna resp. den särskilda röstlängden vara upprättad senast denna dag. Innan längden är upprättad skall väljaren inte kunna ut något röstkort.

8 kap.

1 §

I första stycket har det tillägget gjorts att röstberättigad som finner sig vara förhindrad att rösta valdagen i vallokalen för det valdistrikt där han är upptagen i röstlängd får rösta i vallokal i annan kommun. Till skillnad från röstmottagning posten, hos utlandsmyndighet eller fartyg sker den nya röstmottagningen endast under valdagen. Den skall ersätta den generella röstmottagningen postkontor under valdagen.

236 Specialmøtivering SOU 1992 108

Huvudregeln bör fortfarande vara att röstning skall ske i den vallokal där väljaren finns upptagen i röstlängd. Vistas han valdagen i en amian kommun skall han kunna rösta i den kommunen. Den röstberättigade kan alltså inte välja i vilken vallokal han vill rösta i den egna kommunen. Framgår det väljarens röstkort att han är upptagen i av röstlängd i ett annat valdistrikt i samma kommun skall han hänvisas till den vallokalen. i I andra stycket har endast en följdändring gjorts.

3§

Även när det gäller röstning i vallokal i kommun skall det annan förutsättas att väljaren har sitt röstkort med sig och att han lämnar det ifrån sig. I paragrafens andra stycke har detta lagts till. I stället för röstkort har väljare vid röstning hos utlandsmyndighet eller på fartyg kunnat förete giltigt svenskt Det uttryckliga kravet på att väljaren, pass. om han inte kan förete röstkort, skall förete giltigt svenskt har tagits pass bort. I stället sägs i lagtexten att väljaren skall förete giltig identitetshandling. Har väljare sjöfartsbok skall den också i fortsättningen en en kunna användas som identitetshandling. Någon uttrycklig föreskrift om det är dock inte nödvändig. Det skall naturligtvis även i fortsättningen vara möjligt att legitimera sig med sitt svenska det skall inte pass men vara det enda sättet att legitimera sig. Genom denna ändring underlättar man för svenskar som vistas i våra nordiska grannland att rösta där. De som vistas i ett annat nordiskt land har sällan sitt med sig. pass Att en väljare inte längre skall behöva förete sitt pass torde inte leda till några praktiska problem för röstmottagama hos utlandsmyndigheter eller fartyg. Inte heller ökar denna ändring risken för. röst från att en en person som inte är röstberättigad kommer att bli godkänd. Om den person som lämnat rösten inte finns upptagen i någon röstlängd skall hans röst uppfattas som en begäran om att tas i den särskilda upp röstlängden. För att han skall bli upptagen däri krävs att han är röstberättigad enligt 4 kap. ll § och att hans röst kommit till RSV senast torsdagen före valdagen, annars kommer hans röst inte att godkännas. Att rösten skall anses vara en begäran om att tas i den särskilda upp röstlängden framgår av 4 kap. 16 § första stycket. Det är naturligtvis här mycket viktigt att röstmottagaren verkligen kontrollerar väljarens identitet.

50ch 6§§

Ändringarna är följd den möjligheten att rösta i vallokal i

en av nya en en annan kommun. Valförrättarna i sådan vallokal skall lägga de en valkuvert som tagits emot, i ett fönsterkuvert tillsammans med väljarens röstkort. Fönsterkuverten skall efter det att röstningen avslutats i

SOU 1992 108 Specialmotivering 237

vallokalen sändas till kommunala valnämnd. Det är inte valförrätresp. skall sända iväg fönsterkuverten. Dessa skall lämnas in till den tama som Valnämnden tillsammans med övrigt valmaterial efter att valförrättegna ningen i vallokalen avslutats. Översändandet skall anordnas säkert ett sätt. Detta innebär att översändandet kan ske med bud. Detta kan t.ex. vara praktiskt mellan två grannkommuner. Om försändelserna sänds med posten skall de anordnas som värdepost. Valnämnderna skall inte behöva sortera de olika försändelserna som skall till andra kommuner utan skall kunna lämna försändelserna till posten. Den ersättning posten skall ha för att i sin tur sortera fönsterkuverten och för att ställa i ordning samlingsförsändelser får bestämmas efter särskild överenskommelse mellan posten och RSV. Förslaget innebär inte någon ändring i sak när det gäller sättet för transport av utlandsröster.

7§

De särskilda innerkuverten vid röstning genom valsedelsförsändelse skall tas bort. Det skall bara förekomma en typ av kuvert, valkuvert, för att lägga valsedel I första stycket har det vidare lagts till att valsedelsen försändelse kan lämnas genom lantbrevbärare. Genom tillägget blir det

tydligt att lantbrevbäraren inte är bud. Övriga ändringar i paragrafen

hänger med att de särskilda innerkuverten tas bort och den nya samman möjligheten att rösta i en vallokal i annan kommun.

8§

Ändringarna hänger med att de särskilda innerkuverten tagits

samman bort. I övrigt har endast språkliga ändringar gjorts.

9§

Ändringen i första stycket hänger samman med den nya möjligheten att

rösta i vallokal i annan kommun. Alla kommunala valnämnder skall ha både valkuvert och fönsterkuvert. För tydlighets skull har det under gjorts det tillägget att det rör sig om den kommunala Valnämnden.

Ändringen är ingenändring i sak. Ändringarna i övrigt hänger

samman med att de särskilda innerkuverten tagits bort.

15§

I paragrafen har det bara förtydligats att det här är fråga om den kommunala valnämnden.

238 Specialmotivering SOU 1992 108

9 kap.

1§

I andra stycket, är nytt, sägs att väljare från andra kommuner skall som kunna rösta i minst vallokal i varje kommun. Kommunfullmäktige en skall i sitt förslag till valdistriktsindelning som lämnas till den regionala Valnämnden särskilt i vilket valdistrikt sådan röstning bör ange som en vara möjlig. Det är kommunens valnämnd i sin tur lägger förslag som om valdistriktsindelning till fullmäktige. Antalet vallokaler där denna typ av röstning skall anordnas får bestämmas mot bakgrund kommunens av storlek och hur många väljare från andra kommuner som kan antas utnyttja möjligheten att rösta detta sätt. Det ligger i sakens natur att de vallokaler som skall användas för denna röstning bör ligga väl till så att det är lätt att hitta dit för personer som inte hör hemma i kommunen. Utanför vallokalen skall det också tydligt att denna typ röstning anges av är möjlig där. Valförrättarna i den vallokal har denna typ röstning måste som av särskild utbildning om de rutiner skall gälla vid röstningen och den som fortsatta hanteringen dessa röster. Det kan också bli aktuellt öka av att antalet valförrättare i sådan vallokal. en

10 kap.

1 och 2 §§

Röstmottagning postkontor valdagen skall inte längre ske. Denna röstmottagning ersätts av den nya möjligheten att rösta i viss vallokal en i kommun. Andringarna i paragrafema föranleds detta. annan av

4§

I paragrafen har det endast förtydligats att det här är fråga den om kommunala Valnämnden.

6a§

I paragrafen, som är regleras hur röstningen i vallokal i ny, annan kommun skall till. Reglerna för denna röstning skall så nära som möjligt överensstämma med vad gäller för röstning Detta som posten. framgår att denna paragrafens lydelse, liksom 6 b och 6 §§, av c överensstämmer med vad sägs röstning posten. När det gäller som om den förteckning skall föras över röster tagits väljare som som emot av

SOU 1992 108 Specialmotivering 239

från andra kommuner så bör det ligga RSV att närmare utforma denna.

6b§

Bestämmelsen motsvarar 10 kap. 5

6c§

Ibestämmelsen, motsvarar 10 kap. 6 sågs att mottagna fönsterkusom vert sänds till Valnämnden i den kommun där väljaren finns upptagen i allmän röstlängd. Om väljaren är upptagen i särskild röstlängd skall fönsterkuverten sändas till Valnämnden i den kommun där den särskilda röstlängden skall finnas tillgänglig. Uppgift om rätt valnämnd finns röstkortet. I praktiken överlämnar valförrättarna i valdistriktet fönsterkuverten till Valnämnden samtidigt som övrigt valmaterial lämnas in, se kommentaren till 8 kap. 5 Valnämnden skall överlämna fönsterkuverten till posten för vidarebefordran till resp. kommunala valnämnd. Kostnaden för postens sortering och distribution skall betalas ur det centrala valanslaget och alltså inte läggas den enskilda kommunen.

7§

I paragrafens tredje stycke har den ändringen gjorts att tidpunkten för när avgivna röster skall vara centrala valmyndigheten tillhanda flyttats till

torsdagen före valdagen i stället för lördagen före valdagen. Ändringen

hänger med att centralt skall hinna kontrollera till vilken samman man valnämnd rösten skall sändas. 1 samband därmed skall RSV registrera att den väljare finns upptagen i den särskilda röstlängden har röstat. som Om den som röstat inte finns upptagen i den särskilda röstlängden skall RSV hinna pröva han skall tas upp däri med stöd av vad som sågs om

i 4 kap. 16 § första stycket. Ändringen hänger slutligen samman med att

de röster kommit in till RSV skall hinna distribueras till resp. som valnämnd för att kunna ingå i den preliminära rösträkningen i de olika valdistrikteni resp. kommun.

8§

Ändringen i andra stycket hänger med att röstkort inte auto-

samman matiskt kommer att skickas ut till dem som finns i den särskilda röstlängden och att det inte längre skall finnas ett krav att väljaren visar upp ett svenskt pass.

240 Specialmotivering SOU 1992 108

Ändringen i tredje stycket motsvarar ändringen i 8 kap. 3 § andra

stycket.

13§

Ändringen motsvarar ändringen i 7 § tredje stycket.

14§

Ändringen i andra stycket motsvarar ändringen i 8 § tredje stycket.

11 kap.

3 §

Våra överväganden när det gäller budröstning finns i avsnitt 8.3. Den särskilda budröstningen genom make avskaffas, 1 och 2 §§ skall därför upphävas. Om en väljare grund av sjukdom, rörelsehinder eller hög ålder inte kan inställa sig i sin vallokal kan han rösta genom bud. Det år väljaren som avgör om han är förhindrad att inställa sig i vallokalen. Väljaren skall intyga att han grund sjukdom, rörelsehinder eller hög ålder av inte kunnat inställa sig i vallokalen. Två andra personer, nämligen budet och vittnet, skall också intyga detta. Kretsen av släktingar eller andra närstående får bud har som vara utökats med make, makes barn, sambo och sambos barn. Begreppet vårdare har ersatts med uttrycket annan person som yrkesmässigt eller ett därmed likartat sätt väljaren vård ger av mera varaktigt slag. Vad det kan röra sig är t.ex. personal vårdhem om eller inom den kommunala hemtjänsten. Däremot kan en person som endast är tillfälligt besök hos väljaren inte inordnas i denna kategori. Om en person som saknar anhöriga blir akut sjuk under valdagen och han eller hon inte har någon som mera varaktigt ger honom vård kan han inte använda sig av ett sådant bud. En utgångspunkt när det gäller vem som skall kunna vara bud är, som vi påpekat i avsnitt 8.3.4, att budet bör väljaren vara en person som känner förtroende för allmänt plan. En väljare kan naturligtett mera vis känna ett sådant förtroende för andra än släktingar eller personer som ger honom vård. Väljaren kan t.ex. hysa ett sådant förtroende för en granne som hjälper honom med t.ex. bank- och postärenden. Om en väljare brukar hjälp med personliga angelägenheter skall av en person den personen också kunna vara bud. l paragrafens första stycke har därför gjorts det- tillägget att den som annat sätt biträder väljaren i personliga angelägenheter får också bud. Med detta tillägg skall vara

SOU 1992 108 Specialmotivering 241

också de är satta under förvaltare enligt föräldrabalkens personer som regler kunna använda förvaltaren som bud. Den kategori väljare måste använda sig bud vid röstningen tillsom av hör ofta är särskilt utsatt. Detta gäller kanske framför allt en grupp som för dem är satta under förvaltare enligt föräldrabalken men också som dem är gamla. För efter valet skall kunna kontrollera som att man vem uppträtt bud skall budet ytterkuvertet anteckna sitt namn, som som och adress. Tillsammans med den bestämmelsen i 7 § personnummer nya andra stycket föreskriver att ytterkuverten skall bevaras under den som tid valet gäller, dvs. fram till dess att nästa val har vunnit laga kraft, som skall i fortsättningen kunna utreda vem som varit bud. man Vittnet bör inte tillhör väljarens allra närmaste vara en person som anförvanter. Inte heller väljarens sambo eller dennes barn skall kunna

vara vittne.

4§

Valsedelsñrsändelse skall kunna lämnas också i vallokal i annan kommun och de fartyg där röstmottagnjng anordnas.

5§

Ändringen i andra stycket föranleds av att de särskilda innerkuverten

tagits bort. Andringen när det gäller kretsen de personer som inte får av vittne överensstämmer med den ändring som gjorts i 3 vara

6a§

I stället för väljaren skall dagen för valsedelsförsändelsens att ange upprättande ytterkuvertet skall han intyga att han inte anordnat den

tidigare än vad sägs i paragrafens första och andra stycke. Genom som denna ändring minskar risken för att valsedelsförsändelser underman känns därför väljaren misstag angivit fel datum eller utelämnat att av datum.

7§

Om valsedelsförsändelse lämnas i den vallokal där väljaren är en i röstlängd och den är i föreskrivet skick skall valförrättaren upptagen ytterkuvertet och kontrollera de valkuvert väljaren ställt i öppna som ordning. Kan kuverten godtas skall de läggas ner i urnan. I andra stycket sägs att ytterkuvertet för valsedelsförsändelsen skall

Valnämnden skall förvara sådana kuvert till dess nästa val har sparas.

242 Specialmotivering SOU 1992108

vunnit laga kraft. Se också under specialmotiveringen till ändringarna i 3§.

8§

Ändringarna i första stycket är följdändringar. De föranleds dels

av att väljaren inte längre särskilt skall ange dagen ñr när han ställde i ordning valsedelsförsändelsen, dels den möjligheten i nya att rösta annan kommun än den där väljaren är i röstlängd. Den upptagen som tar emot rösten i en vallokal år nämligen valförrättare, inte röstmottagare. Valförrättaren skall liksom röstmottagare postkontor en anteckna väljarens namn en särskild förteckning. Föreskriften värdepostom att numret skall antecknas skall bara gälla röstmottagare postkontor. De närmare anvisningarna för den fortsatta hanteringen de fönsterkuvert av som tagits hand valförråttama i vallokal i kommun om av en en annan skall lämnas RSV. av

Ändringama i andra stycket är också följdändringar.

De hänger samman med att väljarens identitet även skall kunna styrkas sätt annat än med hans pass.

9§

Ändringarna föranleds de särskilda innerkuverten

av att tagits bort. l övrigt har bara språkliga ändringar gjorts.

12 kap.

I-3§§

I paragraferna har det förtydligats det är fråga den kommunala att om Valnämnden. l övrigt har endast språkliga ändringar gjorts.

4§

Ändringen i tredje stycket föranleds de särskilda innerkuverten

av att tagits bort. l övrigt har endast språkliga ändringar gjorts.

SOU 1992 108 Specialmotivering 243

13 kap.

3 §

I paragrafen har det uttryckligen angetts att det är fråga om den kommunala Valnämnden. I övrigt har bara mindre språkliga förändringar gjorts.

4§

Ändringen i tredje stycket föranleds av att de särskilda innerkuverten

tagits bort. I övrigt har endast språkliga ändringar gjorts. Det fjärde stycket motsvarar 11 kap. 7 § fjärde stycket. Ytterkunya verten för valsedelsförsändelse skall tas om hand av valförrättaren och överlämnas till den kommunala Valnämnden. Valnämnden skall förvara ytterkuverten under den tid valet gäller. Syftet med detta är att man skall kunna kontrollera det förekommit oegentligheter. Ytterkuverten kan om givetvis också betydelse för att man skall kunna undanröja eventuella misstankar om oegentligheter. Kuverten skall bevaras Valnämnden till dess nästa val har vunnit av laga kraft. Efter att ett val hållits kommer det, fram till dess att det valet vunnit laga kraft, att finnas ytterkuvert för valsedelsförsåndelser från två val hos Valnämnden.

5§

Ändringarna i paragrafens första stycke föranleds av att de särskilda

innerkuverten tagits bort. I övrigt har endast språkliga ändringar gjorts.

6§

Ändringen föranleds av att de särskilda innerkuverten tagit bort. I övrigt

har endast språkliga ändringar gjorts.

7§

I paragrafen har den ändringen gjorts att det uttryckligen sågs att det här är fråga den kommunala Valnämnden. I övrigt är det fråga om en om språklig modernisering. Valmaterial från valdistrikten sänds i praktiken sällan med posten efter det att valförrättningen avslutats i vallokalen. I stället sker överlämnandet att två eller flera valförrättare genom transporterar materialet till Valnämnden. I samband härmed kvitterar

Valnämnden att materialet har kommit till nämnden. Ändringen i andra

244 Specialmotivering SOU 1992 108

styckets sista mening innebär inte att dessa rutiner skall ändras. För det fall materialet skulle sändas med post skall det emellertid sändas som värdepost.

8§

I första stycket anges uttryckligen att det är fråga den kommunala om Valnämnden. Eftersom länsstyrelsernas uppgifter i den regionala valadministrationen skall övertas av regionala valnämnder har också andra stycket ändrats, se avsnitt 5. I andra stycket har också gjorts en språklig ändring. Om det valmaterial valnämnderna tar emot som valnatten efter det att valförrättningen i vallokalerna avslutats sänds från den kommunala Valnämnden till den regionala Valnämnden med post så

skall materialet sändas som värdepost. Ändringen är bara språklig.

Avsikten med ändringen är inte att lämna någon bindande föreskrift om att materialet alltid skall befordras posten. Se också specialav motiveringen till 7

9§

Det förekommer inte så sällan, framför allt i stora kommuner, att fönsterkuvert kommer till den kommunala Valnämnden efter det att den s.k. onsdagsräkningen påbörjats. Sådana kuvert skall enligt nuvarande regler läggas sidan och inte räknas Valnämnden. Om fönsterav kuverten kommer innan förrättningen kommit så långt att valurnan beträffande något val har tömts skall fönsterkuverten i fortsättningen tas med i valnämndens preliminära rösträkning. Det preliminära valresultatet skall så långt möjligt överensstämma med det slutliga resultatet. Så många röster som möjligt bör därför ligga till grund för detta preliminära resultat. Om fönsterkuvert från t.ex. andra kommuner kommer in till Valnämnden innan valurnan för något val tömts skall fönsterkuverten granskas samma sätt övriga fönsterkuvert. I paragrafen har som dessutom det tillägget gjorts att om den kommunala Valnämnden vid sin granskning upptäcker att en väljare har röstat i den vallokal där han finns upptagen i röstlängden så skall fönsterkuvert från honom läggas sidan. Att han röstat framgår av markering i röstlängden. Tillägget är i och för sig självklart i det att ingen väljare skall kunna två giltiga röster i avge samma val.

I0§

I paragrafen sägs att om ett fönsterkuvert kommer efter det att någon valuma tömts så läggs kuvertet utan vidare åtgärd åt sidan. Kuverten skall därefter läggas in i ett eller flera omslag förseglas och förses som

108 Specialmotivering 245 SOU 1992

med anteckning innehållet. Dessa omslag skall sedan enligt ll § om sändas till den regionala Valnämnden för att där finnas med i den slutliga

sammanräkningen.

11§

I paragrafen har det uttryckligen angivits att det är den kommunala Valnämnden skall sända valmaterialet till den regionala Valnämnden. som övrigt har endast vissa språkliga ändringar gjorts. Se också special- I motiveringen till 7 och 8 §§.

14 kap.

4 §

Bestämmelsens nuvarande lydelse innebär att om det finns fler än tre valsedlar i valkuvert så är alla dessa valsedlar ogiltiga. Denna ett gränsdragning framstår inte rationell. Den ändring vi föreslår som innebär det finns flera identiska valsedlar ett valkuvert så skall att om valsedlarna godkännas. Om valsedlarna inte är identiska men har en av partibeteckning så skall rösten tillgodoräknas partiet, men namnen samma på valsedeln skall obefintliga. I praktiken innebär detta att en av anses dessa valsedlar godkänns partimarkerad valsedel. som en

8§

Enligt de bestämmelser gäller f.n. skall alla valsedlar, godkända som underkända, förvaras till utgången den tid för vilket valet gället, som av dvs. fram till dess nästa val har vunnit laga kraft. För detta ändamål att krävs relativt omfattande arkivutrymme. Det kan ifrågasättas om det inte

är möjligt begränsa antalet valsedlar skall förvaras. att som Antalet godkända valsedlar för listtyp framgår av protokollet resp. över den slutliga sammanräkningen. I samband med denna görs också en namnordning mellan de kandidater deltagit i valet. Om det under som löpande valperiod skall ersättare för ledamot som avgått eller utses en en avlidit, används uppgifterna i protokollet namnordningen. I vissa resp. fall kan strykningar eller tillägg förändrade valsedlar ha betydelse när det gäller ledamot eller ersättare för ledamot. Det förekommer att utse ny därför måste tillbaka till de förändrade valsedlarna för att att man rätt kandidat. De godkända valsedlar inte är förändrade, kunna utse som dvs. inte har några strykningar eller tillägg, behöver däremot inte man kontrollera när väl valet har vunnit laga kraft. Uppgifterna om dessa

valsedlar finns, nämnts, i protokollet. som

246 Specialmotivering SOU 1992 108

Andelen ogiltiga eller förändrade valsedlar uppgår inte till 10 % av alla valsedlar. En begränsning skyldigheten förvara oförändrade av att valsedlar skulle därför innebära att ett relativt betydande arkivutrymme skulle kunna frigöras. Enligt vårt förslag skall ogiltiga valsedlar förvaras fram till dess att nästa val vunnit laga kraft. Samma skall gälla de godkända men förändrade valsedlarna. Giltiga, oförändrade valsedlar skall däremot bara förvaras fram till dess att det val de gäller har vunnit laga kraft.

15 kap.

4 §

Ändringen i första stycket föranleds länsstyrelsens

av att uppgifter i den regionala valadministrationen skall övertas regional valnämnd. av en I andra stycket regleras är berättigad överklaga det vem som att valresultat fastställts den regionala Valnämnden eller som av centrala valmyndigheten. Taleberättigad är i första hand den som finns med i röstlängd. Den begärt rättelse enligt 4 kap. 4 eller 16 § som men som ändå blev utesluten från rösträtt vid valet är också taleberättigad. Det är som framhållits i kommentaren till dessa bestämmelser under valår bara möjligt att överklaga beslutet att inte rätta röstlängden i samband med att man överklagar valresultatet. Den begär bli som att upptagen i den särskilda röstlängden med stöd 4 kap. 16 § fjärde stycket av men som inte tagits upp i den skall också taleberättigad. Om vara det är en avgiven röst skall betraktas sådan begäran skall som som en den ha kommit in till RSV torsdagen före valdagen. senast För att en person inte skall bli fråntagen både sin rösträtt och sin möjlighet att överklaga valet måste utlandsmyndigheterna till att utlandsrösterna verkligen kommer se till RSV senast den dagen.

7 §

Ändringen i tredje stycket föranleds

av att länsstyrelsens uppgifter i den regionala valadministrationen skall övertas regional valnämnd. av en

Övergångsbestämmelserna

De nya reglerna upprättande och rättelse röstlängd om av skall träda i kraft den 1 januari 1994. Samma skall gälla de reglerna nya om röstkort. Tidpunkten för ikraftträdande har bestämts bakgrund mot av att det enligt de regler som gäller skall den vill bli i den nu som upptagen särskilda

SOU 1992 108 Specialmotivering 247

röstlängden ansöka det under tiden l januari 1 juni. Om tidpunkten om för ikraftträdande bestäms till den l januari 1994 undviker man att det gamla och systemet tillämpas parallellt. Det nya systemet kommer nya att gälla första gången vid valen år 1994. Se också avsnitt 13.1.3.

20ch3

De regionala valnämnderna skall inrättas efter de ordinarie valen år 1994. Efter dessa val skall de landstingsfullmäktige som utsetts genom det valet välja ledamöter i den regionala Valnämnden. Se också avsnitt

13.1.1.

När den särskilda röstlängden skall upprättas för första gången enligt det skall de varit upptagna i någon av de nya systemet personer som särskilda röstlängder gällt under tiden den l september 1985 1 som september 1993 tas med i den längden. Samtliga personer som nya ansöker i längden under åren 1992 och 1993 kommer då om att tas upp med i den längden. Den särskilda röstlängden för åren 1985 att tas nya - 1991 finns arkiverad och uppgifter dessa personer kan därför tas om därur. Om någon har avlidit eller inte längre är röstberättigad enligt 4 kap. 11 § skall han naturligtvis inte tas i längden. Den som den 1 upp juli 1994 är röstberättigad enligt 4 kap. ll § och utvandrat efter den som 1 juni 1985 skall också tas i den särskilda röstlängden han inte upp om redan finns där. Vid de första valen då det systemet med den särskilda röstlängden nya skall tillämpas, kan det komma att bli relativt många som röstar utan att upptagen i röstlängden. Det kan framför allt röra sig om personer vara utvandrat före den 1 juni 1985 och då ännu inte fyllt arton år men som det kan också fråga andra kategorier. Dessa väljare kan då tas vara om i den särskilda röstlängden enligt de regler som finns i 4 kap. 16 upp väljares kommer in till RSV torsdagen före Om en sådan röst senast valdagen skall han tas- i den särskilda röstlängden om han är upp röstberättigad enligt 4 kap. 11

12.2 Förslaget till lag om ändring i lagen om

kyrkofullmäktigval, m.m.

2§

I paragrafen har hänvisning till vallagens bestämmelser regionala en om valnämnder gjorts.

248 Specialmotivering SOU 1992 108

6 §

I paragrafens ñrsta stycke sägs det uttryckligen att det är den kommuna- Valnämnden som har ansvaret för valadministrationen det lokala planet. I andra stycket har länsstyrelsen den regionala Valnämnden ersatts av som regional valmyndighet.

8 §

Ändringen i andra stycket föranleds att den allmämia röstlängden skall

av

upprättas per den l juli.

Andringen i fjärde stycket är följd det enhetliga råttelsefören av nya farandet i vallagen.

19§

Ändringen motsvarar den ändring gjorts i 8 kap. 8 § vallagen.

som

22, 23, 30, 32 och 35 §§

I paragraferna har det uttryckligen angetts att det är fråga den om kommunala Valnämnden.

36§

Ändringen motsvarar den ändring gjorts i ll kap. 3 § vallagen.

som

37§

Ändringen föranleds att den särskilda budröstningen

av genom make skall upphöra. Hänvisningen till 11 kap. l § vallagen har därför tagits bort.

42 och 42 a §

I paragraferna har det uttryckligen angetts det år fråga den att om kommunala regionala Valnämnden. resp.

SOU 1992 108 Specialmotivering 249

50 §

Paragrafen har ändrats mot bakgrund att länsstyrelsens uppgift i den av regionala valadministrationen skall den regionala Valnämnden övertas av och de reglerna om rättelse av röstlängd. nya

51§

I paragrafen har endast den ändringen gjorts att länsstyrelsen som regional valmyndighet den regionala Valnämnden. ersatts av

12.3 till ändring i folkom- Förslaget lag om

röstningslagen

Ändringarna i denna lag är följdändringar till de ändringar som

föreslår beträffande vallagen och gäller inrättandet av en regional valnämnd och det rättelseförfarandet i fråga om röstlångd. nya

12.4 Förslaget till lag om ändring i lagen om folkbokföringsregister

2§

Av den nuvarande lydelsen framgår inte klart att uttag av röstlängder är ett de ändamål det lokala folkbokföringsregistret får användas av som för. Med hänsyn till att uttag röstlängder är av grundläggande av demokratisk betydelse bör det klart framgå Iagtexten att registret får av användas även för att upprätta röstlängder.

3§

Se avsnitt 7.4.3 och l3.l.3.

7§

Se avsnitt 7.4.3 och l3.l.3.

250 Specialmorivering SOU 1992 108

12.5 Förslaget till lag om försöksverksamhet vid

de allmänna valen år 1994

[och 2 §§

Enligt vad föreslår, se avsnitt l3. l skall de regionala valnämndema . inrättas först efter de ordinarie valen år 1994. Vid dessa val år således alltjämt länsstyrelserna regional valmyndighet. Vi föreslår att det genomförs försöksverksamhet när det gäller vissa delar i valförfarandet vid de ordinarie valen år 1994. Så skall RSV kunna medge undantag från reglerna i 13 kap. vallagen dvs. när det gäller den preliminära rösträkningen. Den försöksverksamhet bör kunna som genomföras är framför allt den kombinerade sammanräkning rösterna av som tillämpats i Oslo kommun, se avsnitt 4.1.3. En annan modell som bör prövas vid dessa val är den modell för sammanräkning som beskrivit i avsnitt där kommunens valnämnd dagen efter valdagen genomför den slutliga sammanräkningen och där länsstyrelsen endast skall pröva förändrade valsedlar eller valsedlar som kan ogiltiga. antas vara I avsnitt 9 och ll har behandlat postens röstmottagning. Det är posten som ansvarar för den institutionsröstning som genomförs söndagen före valdagen. En utvärdering av de ekonomiska och praktiska följderna av en försöksverksamhet där några representativa kommuner försök administrerar denna röstmottagning bör kunna ett värdefullt bege slutsunderlag när det gäller frågan om de kommunala valnämnderna skall ta över ansvaret för denna röstmottagning. En annan typ av försöksverksamhet bör genomföras vid 1994 års som val är att göra det möjligt att ha ambulerande röstmottagning. Enligt 3 kap. 3 § vallagen får ett valdistrikt omfatta mellan 800 och 1.800 röstberättigade. Som framgått av avsnitt 3 är arvodena till valförrättama den tyngsta posten när det gäller kommunernas kostnader för valens genomförande. Ett sätt att minska dessa kostnader utan att servicen till väljarna blir sämre kan då vara att göra ett visst valdistrikt större men att anordna röstmottagningen vid flera olika röstmottagningsställen i distriktet. En sådan lösning kräver att det medges undantag från de allmänna bestämmelserna om röstningen i 8 kap. l 10 13 och - - 15 §§. Den kräver också att det kan medges undantag från de särskilda bestämmelserna om röstning i vallokal i 9 kap. l 3 och 5 §§. Man skulle också kunna tänka sig att röstmottagningen skulle kunna ske på annat sätt t.ex. att röstmottagarna uppsöker väljarna och då för med sig valurnan. En sådan möjlighet finns i Norge och Danmark, där den dock förutsätter att väljaren grund sjukdom eller handikapp inte kan av inställa sig i vallokalen. I dessa länder förutsätter sådan röstmoten tagning också att valmyndigheterna fattat ett särskilt beslut att väljaren skall rösta detta sätt. Denna form röstmottagning kan således av

SOU 1992 108 Specialmotivering 251

användas av i princip samma kategori väljare som i Sverige kan använda sig av möjligheten av budrösta. En ambulerande röstmottagning förutsätter emellertid att blir möjligt att medge undantag också från de obligatoriska reglerna när det gäller röstningen i vallokal som finns i 8 kap och 9 kap. vallagen. Innan dessa former av röstmottagning görs generell bör det genomföras försök i vissa kommuner i landet. Om det skall medges undantag från reglerna i 14 kap. 3 och 7 §§ vallagen när det gäller reglerna om slutlig sammanräkning âr det regeringen som skall pröva denna fråga. I fråga om övrig försöksverksamhet är det RSV som skall avgöra om det skall genomföras någon sådan. Det skall också vara RSV som ger de närmare föreskrifterna om försöksverksamheternas genomförande. Som framhållit i avsnitt 1l.l.2 är det väsentligt att genomförandet av försöken sker sådant sätt att väljarens valhemlighet garanteras samtidigt som valförfarandets säkerhet kan upprätthållas. För att försöksverksamheten skall kunna genomföras är det viktigt att de valadministrativa myndigheterna som berörs ställer sig positiva till försöket. I bestämmelsen sägs därför uttryckligen att innan RSV medger undantag från bestämmelsernai 3 kap. 3 § samt 8 kap. l 10 - - 13 och 15 §§, 9 kap. 1 3 och 5 §§ samt 13 kap. vallagen så skall RSV ha samrått med länsstyrelsen och den kommunala Valnämnden. När det gäller försöksverksamheten i fråga om institutionsröstningen bör inte bara länsstyrelsen och den kommunala Valnämnden höras i frågan utan också posten. Härigenom kan man tillvarata postens erfarenheter när det gäller denna röstmottagning.

12.6 Förslaget till lag om brevröstning i

Schweiz

1§

Bestämmelsen motsvarar 1 § i lagen 1991189 om brevröstning i förbundsrepubliken Tyskland och Schweiz brevröstningslagen med den ändringen att möjligheten att brevrösta från Tyskland tagits bort. Skälet till det är att Tyskland numera förklarat sig villigt att tillåta röstmottagning vid de svenska utlandsmyndigheterna där. En viss osäkerhet kan dock råda om en sådan röstmottagning kan anordnas vid ett extra val eller folkomröstning före de ordinarie valen år 1997. I vårt förslag har dock utgått ifrån att sådan röstmottagning skall kunna anordnas.

252 Specialmotivering SOU 1992 108

2§

Denna bestämmelse motsvarar 2 § brevröstningslagen. I andra stycket har innerkuvert bytts ut mot valkuvert, jämför motsvarande ändring i vallagen. Skyldigheten datum när försändelsen upprättats har att ange ersatts med en föreskrift i paragrafens fjärde stycke att väljaren skall intyga att han gjort i ordning försändelsen inom de tidsfrister gäller som för detta.

3§

Paragrafen överensstämmer med 3 § i brevröstningslagen.

4§

Paragrafen motsvarar 4§ i brevröstningslagen. Någon möjlighet att brevrösta från Tyskland föreslås inte, specialmotiveringen till l se

5§

Paragrafen motsvarar 5 § i brevröstningslagen. Den ändring gjorts som i förhållande till den lagen att den kommunala Valnämnden vid sin granskning också skall kontrollera att väljaren inte röstat i vallokal i en en annan kommun, lO kap. 6 a § vallagen 1972620. Valnämnden skall vid sin granskning kontrollera att väljaren är röstberättigad i kommunen och att han inte röstat i den vallokal där han är upptagen i röstlängd. Självfallet skall den avgivna rösten hänföras till rätt valdistrikt. Detta är naturligtvis särskilt viktigt i de kommuner är valkretsindelade vid som val till kommunfullmäktige.

6§

I förhållande till brevröstningslagens 6 § har den ändringen gjorts att den kommunala Valnämnden inte skall kontrollera att väljaren angivit rätt datum ytterkuvertet. I stället skall väljaren ytterkuvertet intyga att han gjort i ordning försändelsen inom föreskriven tid. Eftersom de särskilda innerkuverten avskaffas ersätts de med valkuven.

SOU 1992 108 Genomförande... 253

13 Genomförande av förslagen

13. l Ikraftträdande

En utgångspunkt för våra förslag är att de föreslagna ändringarna bör träda i kraft den l juli 1993. Genomförande av de förslag som vi lämnar kan emellertid praktiska skäl inte ske vid denna tidpunkt. Så kan av förslaget att inrätta regionala valnämnder träda i kraft först efter de om ordinarie valen år 1994. Detta bör inte leda till slutsatsen att man kan avvakta med ett beslut i denna fråga. Tvärtom är det så att ett beslut om att inrätta regionala valnämnder inte kan skjutas upp eftersom genomförandet kräver förberedelser bör påbörjas så snart som noggranna som möjligt.

l3.1.l De regionala valnämnderna

Ifråga de regionala valnämnderna utgår vi ifrån att regionerna om kommer att motsvara de nuvarande länen. På sikt kan denna indelning emellertid förändras. Detta hänger med förändringar inom den samman statliga regionala förvaltningen också med förändringar i fråga om men valkretsindelningen vid val till riksdagen. Utgångspunkten bör enligt vår mening att de regionala valnämnderna också i framtiden lokaliseras vara till orter där det både finns skattemyndighet och en länsstyrelse eller en motsvarande myndighet. Varje regional valnämnd skall ha minst fem valda ledamöter. Dessa skall väljas de landstingsfullmäktige som valts vid valet år 1994, se av avsnitt 5.3.3. Regeringen skall utse den ledamot skall vara ordföransom de i den regionala valnämnden. Regeringen skall också utse de ledamöter skall representera länsstyrelsen skattemyndigheteni nämnden, som resp. avsnitt 5.3.2. Antalet ledamöter i nämnden blir alltså minst åtta. se

Övergången organisation med regionala valnämnder genomföras

till en under ledning arbetsgrupp med representanter för länsstyrelser och av en skattemyndigheter. Det är emellertid inte möjligt att genomföra en förändrad regional organisation redan till valen âr 1994. Vi föreslår därför att de regionala valnämnderna inrättas efter de ordinarie valen år 1994. Med hänsyn till att de kyrkliga valen skall hålla den tredje söndagen i oktober bör de regionala valnämnderna formellt inte inrättas förrän den l november 1994. September- och oktobervalen år 1994 kommer således att administreras samma myndigheter som f.n. av

254 Genomförande. SOU 1992 108 . ..

Som RSV påpekat innebär den nuvarande uppdelningen på den regionala nivån mellan länsstyrelse och skattemyndighet det uppstår att problem när det gäller ansvarsfördelningen dem emellan. Ett sätt att lösa detta inför valen år 1994 och att åstadkomma smidig övergång till den en nya regionala valorganisationen kan att bedriva den regionala vara valadministrationen vid valen år 1994 i projektfonn. I projektgmpp en skulle i så fall representanter från länsstyrelsen och Skattemyndigheten kunna delta för att gemensamt planera och genomföra valen. Att inrätta

en sådan projektgrupp skulle, mot bakgrund de lagregler då av som alltjämt gäller för valorganisationen, naturligtvis bygga frivillighet.

13.l.2 Partiernas rätt till gratis valsedlar

Dessa regler bör träda i kraft så snart möjligt. Vi föreslår därför att som de reglerna träder i kraft den 1 juli 1993. nya

l3.1.3 Röstlängder och röstkort

De nya reglerna framställande röstlängd och röstkort bör träda i om av kraft den 1 januari 1994. Bakgrunden till vi valt denna tidpunkt för att ikraftträdandet har redogjort för i specialmotiveringen till punkt i

övergångsbestämmelserna. Den första allmänna röstlängden enligt det nya systemet skall således framställas år 1994. Denna röstlängd skall då inte tas ut för att kunna granskas detta skall ske papper utan per terminal. Först när tiden för rättelse har gått ut skall längden skrivas ut papper. Formellt blir det också möjligt att ta ut längderna elektroniskt medium. Se avsnitt 11.3. Detsamma gäller den särskilda röstlängden.

De särskilda röstlängderna skall framställas med hjälp innehållet i av folkbokföringsregistret. Vårt förslag när det gäller innehållet i det

centrala referensregistreti folkbokföringssystemet skall göra det möjligt att, beträffande de avregistreras från lokalt register och personer som ett förs över till det centrala registret, behålla uppgiften svenskt om medborgarskap.

De nya reglerna om folkbokföringsregister trädde i kraft den l juli 1991. De nya registert har ett modernt ADB-stöd. De gamla personnummerregister som har förts enligt tidigare bestämmelser innehåller uppgift

om medborgarskap. Dessa register förs dock i omodern ADB-miljö. en De gamla registerna skall, enligt de planer finns inom skatteförsom valtningen, föras över till ADB-miljö de folkboksamma som nya föringsregisterna. Denna överföring är planerad genomföras våren att 1993. För att det skall bli formellt möjligt vid denna överföring att behålla uppgifter om svenskt medborgarskap bör de reglerna i lagen nya om folkbokföringsregister då ha trätt i kraft. I fall är det risk för annat att dessa uppgifter inte kan tas med i det register upprättas i den som nya ADB-miljön. I så fall kan inte det system för framställning den av särskilda röstlängden föreslår tillämpas. Vi förslår därför de som att

SOU 1992108 Genomförande... 255

ändringar i lagen om folkbokföringsregister som vi föreslår skall träda i kraft den l mars 1993.

13.1.4 Röstning med valsedelsförsändelse

När det gäller budröstning eller röstning med valsedelsförsändelser föreslår vi att de särskilda innerkuverten slopas. Vidare föreslår vi att väljaren på ytterkuvertet inte uttryckligen skall ange datum utan att han i stället i den försäkran han också intygar att han gjort i som avger ordning försändelsen inom den tid som är föreskriven. För att det skall vara praktiskt möjligt att ta fram nya ytterkuvert till valen år 1994 bör båda dessa ändringar träda i kraft den 1 juli 1993. Detsamma gäller den slopade särskilda möjligheten för makar att rösta med valsedelsförsändelse.

13.1.5 Röstning i vallokal i annan kommun

För att uppnå de besparingar blir följden detta förslag så snart som av som möjligt bör möjligheten för väljare att rösta i vallokal i annan kommun införas redan till de ordinarie valen år 1994. För att man skall kunna anordna sådan röstmottagning vid valen år 1994 måste beslut om valdistriktsindelning fattas redan under hösten 1993. De regionala valnämnderna inrättas emellertid först den l november 1994. Det blir därför länsstyrelserna som, enligt 3 kap. 3 § vallagen, skall fastställa indelningen i valdistrikt mot bakgrund av de nya reglerna om röstning i vallokal i annan kommun. Om de nya reglerna träder kraft den l juli 1993 blir det möjligt för kommunerna och länsstyrelserna att fram till november månad, då valdistriktsindelningen skall vara bestämd, ta fram underlag och fatta beslut om de ändringar i valdistriktsindelningen kan bli aktuella mot som bakgrund av denna nya möjlighet för väljarna. Reglerna bör därför träda i kraft den ljuli 1993.

13.1.6 De ändrade reglerna om brevröstning

Också dessa ändringar bör införas i god tid före valen år 1994. Även när det gäller brevröstningen måste nya kuvert tas fram. Vi föreslår därför att ändringarna träder i kraft den 1 juli 1993.

13.2 Kostnader och besparingar

De förändringar som föreslår leder till att det uppkommer ett behov av att informera allmänheten om dessa. Kostnaderna för detta kommer dock inte att generellt leda till en större informationsinsats än den som RSV normalt gör inför allmänna val. Enligt vår uppfattning kommer särskilda informationsbehov att finnas när det gäller inrättandet de av

256 Genomförande. SOU 1992 108 . ..

regionala valnämnderna och de ändrade reglerna om särskild röstlängd och röstkort till utlandssvenskarna.

13.2.1 De regionala valnämnderna

Inrättande av de regionala valnämnderna medför att det uppkommer ett informationsbehov både till allmänheten och till dem skall ta del i som nämndernas arbete. Kostnaderna för detta kan uppskattas till omkring 0,5 milj. kr för treårsperiod. När det gäller kostnaderna för ersättning till en nämndens ledamöter, handläggare och kanslipersonal i övrigt så bör dessa kostnader i stort sett motsvara de nuvarande kostnaderna som uppkommer hos länsstyrelserna och skattemyndigheterna. En minskning av antalet regionala myndigheterna bör dock sikt innebära en sänkning av dessa kostnader, men framför allt innebär vårt förslag i denna del att det blir möjligt att på ett annat sätt än f.n. överblicka och kontrollera vilka kostnader som uppkommer i den regionala valadministrationen.

13.2.2 Partiernas rätt till gratis valsedlar

De ändringar föreslår leder till att antalet beställda valsedlar sannolikt kommer att minska. Vi uppskattar denna besparing till omkring 9,8 milj. kr för en treársperiod.

132.3 Röstlängder och röstkort

De personer som är upptagna i den särskilda röstlängden för år 1991 bör särskild information om de nya reglerna om slopat ansökningsförfarande vid framställning av den särskilda röstlängden. De bör också informeras att röstkort inte kommer att sändas till dem och hur de om skall förfara vid röstning. Kostnaden för denna särskilda informationsinsats kan uppskattas till l milj. kr. Samtidigt innebär våra förslag en besparing omkring 0,4 milj. kr treårsperiod avseende portokostper nader för utskick ansökningsblanketter, bekräftelser, röstkort och av annan information eftersom detta inte längre skall sändas till utlandssvenskarna. En framtagning av röstkort bör planeras i så god tid att det inte uppstår några problem som har att göra med att framställningen den av skall ske under den tid då flertalet företag är semesterstängda. När det gäller distributionen av röstkort till dem som är upptagna i den allmänna röstlängden så skall den ske tidigare än vad är som nu fallet. När det gäller distributionen av annan information till väljarna bör denna vara möjlig att kombinera med röstkorten även inom för ramen detta system utan att det uppkommer någon kostnadsökning för staten. Genom att röstlängder bara skall tas fram under år då val papper skall hållas kan man spara omkring 1,4 milj. kr treårsperiod. En en mindre besparing uppkommer också till följd att det inte längre skall av kungöras var röstlängderna skall hållas tillgängliga för granskning.

SOU 1992108 Genomförande... 257

Denna besparing kan för treårsperiod uppskattas till 0,6 milj. kr. Det en systemet innebär också att det arbete RSV lägger ner under nya som valårets första månader med att hantera ansökningarna till den särskilda röstlängden minskar. Samtidigt innebär våra förslag en viss ökning av RSVs arbetsmängd i samband med att utlandsrösterna kommer in och

skall distribueras till resp. valnåmnd.

13.2.4 Röstning med valsedelsförsändelse

Vårt förslag innebär att de särskilda innerkuverten vid röstning med valsedelsförsändelse tas bort. Slopandet dessa innebär ett minskat av totalbehov kuvert. Vid valen år 1991 förbrukades omkring 22 milj. av innerkuvert. Om innerkuverten slopas uppkommer samtidigt ett ökat valkuvert. Denna ökning kan uppskattas till omkring ll milj. behov av Under treårsperiod skulle slopandet de särskilda innerkuverten leda en av till besparing 0,7 milj. kr. Samtidigt innebär våra förslag att de en ca ytterkuvert finns måste makuleras och ersättas med ytterkuvert som nu utformats bakgrund att väljaren skall försäkra att han inte som mot av ställt i ordning försändelsen tid än vad förutsätts i vallagen annan som budet inte bara skall skriva ytterkuvertet utan också anteckna och att sitt och adress. Kostnaderna för detta, som är av personnummer engångskaraktär, kan för treårsperiod uppskattas till 0,1 milj. kr. en

13.25 Röstning i vallokal i annan kommun

Slopandet röstmottagning på valdagen kommer att innebära av postens kostnadsbesparingar omkring 8,4 milj. kr. En viss ökning av kommunernas kostnader bör dock uppkomma. I vissa storstadsdistrikt blir det sannolikt nödvändigt med ökning av antalet valförrättare. Den en totala ökningen i landet har uppskattat till omkring 400 stycken. Därtill kommer att det måste tas fram nytt valmaterial och utbildningsmaterial för denna röstning. För treårsperiod kan dessa typ av en sammanlagda kostnader uppskattas till omkring l milj. kr.

132.6 Försöksverksamheten vid 1994 års val

förslag försöksverksamhet vid 1994 års val innebär naturligtvis Våra om kort sikt ökade kostnader. Det gäller framför allt förslaget beträffande försöksverksamhet med tekniskt stöd i röstsammanräkningen. På sikt bör emellertid de investeringar det här kan bli tal lönsamma. Det är om vara naturligtvis svårt uppskatta vilka kostnader skall läggas i att nu som ner samband med de försök föreslår. Om bortser från kostsom man för inrättande regionala valnämnder innebär våra förslag för naderna av treårsperiod besparingar omkring 20 milj. kr. Samtidigt innebär de en kostnadsökningar 3 milj. kr. Enligt vår uppfattning framstår det om ca rimligt belopp motsvarande hälften de direkta besparingar som att ett av uppkommer bakgrund de reglerna gratis valsedlar som mot av nya om slopande poströstningen valdagen, eller omkring 8 milj. kr, och av

258 Genomförande. SOU 1992 108 . ..

avsätts för att bekosta de försöksverksamheter föreslår vid valen som år 1994.

SOU 1991108 Bilaga 1 1

Kommittédirektiv

Eâä

w

Dir. 199113

Översyn av valförfarandet

Dir. 199113

Beslut vid regeringsszimmanträde 1991-03-07

justitiedepzirtementet. statsradet Freivalds. anför. Chefen för

Mitt förslag

utredare tillkallas för över valförfarandet från administ- En särskild att se Syftet med utredningen iir att anpassa valförfarativ och teknisk synpunkt. och planerade förändringar inom bl.a. områdena för randet till beslutade skatteförvaltning samt till den tekniska utveckfolkbokñiring och regional ADB-omradet. I skede bör utredningsarlingen inom framför allt ett senare betet bedrivas med parlamentarisk medverkan.

Bakgrund

enkanrunzrrreformen 196869 infördes nuvarande ordning l samband med landstings- och komnruriztlvirl. De regler som da antogs har seför riksdags-. oföråinçlratle överförts till den regeringsformen RF. omnare i stort sett nya kommunallagen 1977179 och vallagen 1972621. omtryckt 1988 14-14. kommunallagen de grundläggande regtryckt 199195. 1 RF och ges mer föreskrifter antalet ledanniter i riksdagen resp. i lerna. Dar finns 111.21. om har röstriitt. hur ofta val skall hallas etc. 1 vallafullmäktige. om vem som om olika valen. regler om förfarzmdet. iir gemensam för de tre ges gen. som tkirfarraridct har i lagen fatt mycket detaljerad regle- Varje enskilt led i en kyrkofullmäktige galler lagen 1972704 om kyrkofull- För val till ring. omtryckt 199196. miiktigvzrl. m.m. tekniska fiärfarrzmdet vid förberedelser och genom- Det ;rdministrativzr och under de 15 aren inte varit föremal för allmimnzr ral har senaste förande m och analys. En allmän Sversyn av vallagcris henagon fördjupad ñversyn visserligen 1978 vallagskornrnittc pa grundval ax stiimmelser gjordes av ars 1976 rllmiinna val SOU 197804 och erfarenheterna fran 1073 och ars

2 Bilaga 1 SOU 1991108

198045. Någon grundläggande analys har emellertid inte gjorts efter mer det att 1965 års valtekniska utredning avslutade sin översyn och ADB-stödet började användas vid 1973 års allmänna val SOU 196919 och 197172. De förändringar som genomförts har i huvudsak föranletts ändringar i av valsystemet eller begränsats till vidareutveckling av det valförfarande som tillämpades redan vid 1970 och 1973 års allmänna val. Den tekniska utvecklingen i samhället har under 1970-och 1980-talen gått mycket snabbt. ADB-stödet inom valadministationen bygger dock fortfarande i huvudsak 1970-talets ADB-teknik. Valen till kyrkofullmäktige genomförs samma sätt kommunfullsom mäktigvalen. Folkstyrelsekommittén SOU 19876 föreslog vissa ändringar vad gäller kyrkofullmäktigvalen. Förslagen, syftade till bl.a. undansom att röja vissa administrativa problem. genomfördes dock aldrig jfr. prop. 198788222, s. 32 KU32, 19. s. Efter 1988 års allmänna val redovisade riksskaneverket i särskild en promemoria sina synpunkter och erfarenheter av valadministrationen. 1 promemorian läggs också fram vissa förslag till ändringar i olika enskildheter. Riksskatteverket har vidare i framställning den 22 febrauri 1990 redovien sat en inom verket gjord analys av förändringsbehov och utvecklingsmöjligheter i det administrativa och tekniska valförfarandet. Riksskatteverket anser mot bakgrund av analysen att allmän översyn det administrativa en av och tekniska valförfarandet bör genomföras. Enligt verket kommer omfattande anpassnings- och förändringsåtgärder inom valadministrationen att bli nödvändiga under 1990-talet. Verket vidare att avsevärda förbättanser ringar och förenklingar i valförfarandet är möjliga. Härigenom blir det också möjligt att bromsa valadministrationens kostnadsutveckling. Riksskatteverket har också påtalat att beslutade och planerade förändringar inom bl.a. folkbokföringsområdet och inom den regionala skatteförvaltningen ger ändrade förutsättningar för den framtida valadministrationen. Kansliulionsutskoller har i betänkandet 199091 KU4 behandlat antal ett motionsyrkanden frän allmänna motionstiden 1990 skilda vallagsfragor om och frågor om kyrkliga val. Utskottet har ansett att bl.a. frågan utjämom ningsmandat i valkretsindelade kommuner bör tas upp i den översyn valav förfarandet som förbereds inom justitiedepartcmentet. Riksdagen har anslutit sig till utskottets uttalanden rskr. 1999122. Förslag till ändringar i vallagen har också framförts i framställningar till regeringen. Sålunda har Göteborgs kommun ifrågasatt värdet av bestämmelserna i 14 kap. 23§ vallagen om tillsättande suppleanter i vissa fall. Linköav pings kommun har påtalat behovet begränsning rätten till s.k. angav en av crröstning. Valnämnden i Täby kommun har aktualiserat frågan hur om principen om valhcmlighet fungerar i praktiken.

SOU 1991108 Bilaga 1 3

.SInvluø.viIrulninger: har i sitt slutbetänkande SOU l99llt3h Storstadsliv. möjligheter harda villkor. föreslagit valkretsreform avseende saviil Rika - en kommunalval. riksdagsval som

Utredningshchovet

En genomgripande översyn av valförfatratndet fran ;administrativa och mer tekniska utgitngspunker bör enligt min mening nu komma till stand. lnte bara föråinclringarna inom den statliga förvaltningen utan ocksa den tekniska utvecklingen ADB-omradet gör att det är av vikt att valförfzirzmdet ses pa över för mot dagens och morgondagens behov. Uppdraget bör ges att svara till en särskild utredare. Utredaren bör ha str frihet att ta upp de fragor som han anser behöver inom för sin översyn. Exempel pa fragor som kan behandövervâigzis ramen las finns angivna i riksskatteverkets promemoria den 22 februari 1990 vilken liksom övriga framställningar bör iverlâimnas till utredaren. Jag skall - emellertid några utgangspunkter för arbetet och ge exempel pa fragor ange som kan kräva övervåigziiiclen.

Utgångspunkter

En allman utgangspunkt för arbetet bör vara de tre huvudkrav som enligt lÖYilTbClCHil till vallageit ställs förfarandet vid val prop. 1972105 s. 88 f. Det maste fylla högt ställda ansprak tillförlitlighet. Garantier maste förepa ligga valen sker under former som tryggar den för fria val nödvändiga att valhemligheten. Slutligen är det viktigt att valförfarandet är smidigt och en-

kelt. En utgangspunkt för arbetet bör att förslagen skall leda till annan vara minskade kostnader. l sin promemoria har riksskatteverket redovisat kostnadsutvecklingen inom valadministrationen. Vid 1988 ars val uppgick kostnaden för enbart valmaterialet till 34.3 milj.kr. Som exempel omraden där besparingar kan göras nämner riksskatteverket valsedelshanteringen; varje valar framställs ca 650 milj. valsedlar men endast ca 16 milj. av dessa används slutligt i form avgivna röster. Utvecklingen av kostnaderna maste av brytas. Redan förenklad valsedelshantering torde stora bespagenom en ringar kunna göras. Genom en effektivare valorganisation kan ytterligare besparingar göras. Givetvis måste avvägning göras mellan behovet av aden ministrativa förenklingar och minskade kostnader á ena sidan och ambitioatt upprätthålla ett högt valdeltagande á andra sidan. nen Som i liknande sammanhang har påpekats är det givetvis också av stor

4 Bilaga I SOU 1991108

betydelse att regleringen präglas av konsekvens och iverskâidlighet se bl.a. dir. 1977 lll s. 5. Behov finns av en redaktionell och språklig Översyn av vallagen.

Uppgifter

Som jag nämnt kommer beslutade och planerade förändringar inom den statliga förvaltningen att andra förutsättningarna för den framtida valadministrationen. Översynen hör därför till början inriktas valen att anpassa adtninistrattionen pil såväl regional som lokal nivå till dessa förändringar. Sálunda bör utredningen söka beskriva den förväntade utvecklingen och identifiera vilka behov av förändringar som den nya ordningen inom den statliga förvaltningen medför. Erfarenheter av förberedelserna. genomförandet och uppföljningen av l99l års val har här stort intresse. Mot denna bakgrund bör den såirskilde utredaren kunna bilda sig en uppfattning om hur en lämplig framtida organisation bör se ut och föreslå de ändringar som behövs. Vidare bör han söka lösa de valtekniska frågorna i mera egentlig mening. Exempel på sådana frågor iir som riksskattcverket redovisat bl.a.. reglerna om riästlitngder och röstkort. valdistriktens omfattning. själva röstningsförfarande-t. röstrâikning. rapportering och slutlig sammanräkning. Frågan om det ftatntida ADB-stödet och utvecklingen av elektroniska hjälpmedel bör iver-vügzts ingående. Härvid bör de erfarenheter som gjorts i Norge och Danmark uppmärksammas. [Jtredningen bör motsvarande sätt omfatta också kyrkofullmäktigvalen.

Ut redningsa rbctet

bt m konstitutionsutskottet anfört bör den slutliga beredningen valfráav gora. göras under parlamentarisk medverkan. Utredaren bör anmäla till regeimgen när arbetet har kommit så långt att han anser det är tid för parlanicasarisk medverkan i utredningsarbetet. lr utredningen gäller vidare regeringens direktiv dir. 19845 till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagetts inriktning. Lhredningszirbetet bör vara avslutat före den l juli 1993. Om utredaren finner att vissa ändringar kan och bör genomföras redan till 1994års val. kan han lägga fram de förslag som behövs för detta i ett delbetänkande.

Hemställan Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för justitiedepartementet att tillkalla en särskild utredare omfattad av kommittéüirordningen - 19761 19 med uppdrag att se över valförfarandet samt att besluta om sakkunniga. experter. sekreterare och annat biträde ät utredaren. Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta andra huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hennes hemställan. Justitiedepartementet

SOU 1991108 Bilaga2 l

9 Kommittédirektiv

www

Dir. 199249

till vallagsutredningen Ju 199102 Tilläggsdirektiv

Dir. 199249

Beslut vid regeringssammanträde 1992 04 02 - - Statsrådet Laurén anför.

Mitt förslag Vallagsutredningen får i särskilt uppdrag att se över de bestämmelser som reglerar röstningsförfarandet för utlandssvenskar i syfte att göra det lättare för denna väljarkategori att delta i riksdagsvalen.

Den särskilde utredarens nuvarande uppdrag

Genom regeringsbeslut den 7 1991 bemyndigades chefen för justitiemars departementet att tillkalla särskild utredare med uppdrag att se över valen förfarandet från administrativ och teknisk synpunkt dir. 199113. Den särskilde utredaren har tillkallats och utredningen arbetar under namnumera net vallagsutredningen Ju 199102. Uppgiften för utredningen är valförfarandet till beslutade och att anpassa planerade förändringar inom bl.a. områdena för folkbokföring och regional skatteförvaltning samt till den tekniska utvecklingen inom framför allt ADBområdet. Utredaren har getts stor frihet att ta upp de frågor som han anser behöver övervägas inom för sin översyn. l direktiven anges emellertid ramen vissa valtekniska frågor i egentlig mening som utredaren bör söka lösa. mera Exempel sådana frågor är bl.a. reglerna röstlängder och röstkort, om själva röstningsförfarandet, rösträkning, rapportering och slutlig sammanräkning. Utredningsarbetet bör enligt direktiven slutföras under parlamentarisk medverkan och avslutat före den 1 juli 1993. I direktiven anges vara vidare utredaren finner att vissa ändringar kan och bör genomföras att om redan till 1994 års val, kan han lägga fram de förslag som behövs för detta i ett delbetänkande.

2 Bilaga 2 SOU 1991108

Utlandsröstning

Utlandssvenskamas rösträtt

I 3 kap. 2§ regeringsformen RF anges att bestämmelser rösträtt för om svensk medborgare som är bosatt i riket finns i lag. Den lag som avses är vallagen 1972620, omtryckt 199195, ändrad 19911654. senast Enligt 4 kap. 11 § vallagen har svensk medborgare bosatt en som är i riket rösträtt vid val till riksdagen, om han varit folkbokförd här någon gång och uppnått 18 års ålder senast valdagen. Vidare anges att en svensk medborgare skall anses bosatt utom riket, han enligt skattemyndighetens om personband är folkbokförd här. Enligt den nya folkbokföringslagen 1991481, som trädde i kraft den 1 juli 1991, skall den som kan antas under sin normala livsföring komma att regelmässigt tillbringa sin dygnsvila utom landet under minst år avregiett streras från folkbokföringen som utflyttad, inte vederbörande är utsänd om för anställning utländsk ort i svenska statens tjänst 14 och 20 §§. För att rösta måste upptagen i gällande röstlängd. man vara Det finns två typer av röstlängd, allmän röstlängd och särskild röstlängd. Röstlängder upprättas årligen och gäller från den 1 september till den 31 augusti följande år. I allmän röstlängd tas de personer automatiskt den 1juni är folkupp som bokförda i riket och som fyllt eller under röstlängdens giltighetstid fyller 18 år. Isärskild röstlängd tas efter ansökan de röstberättigade svenska medborgare upp som inte är folkbokförda i riket den 1 juni. Ansökan kan göras av svenska medborgare som är bosatta utomlands eller före den 1 juni kommer att bosätta sig utomlands och därför inte är folkbokförda i Sverige den ljuni när allmän röstlängd upprättas. Ansökan om att tas upp i den särskilda röstlängden måste göras inför varje ordinarie val. Ansökan gäller då även för de två kommande mellanvalsåren. Skriftlig ansökan skall skickas till riksskatteverket, som är central valmyndighet, den ljuni med försäkran på senast en heder och samvete att sökanden är svensk medborgare. Försäkran skall vara avgiven under tiden ljanuari ljuni. - När ansökan kommit in till den centrala valmyndigheten får sökanden en skriftlig bekräftelse detta. En ansökan görs för sent eller saknar som som egenhändigt undertecknad försäkran avgiven det år röstlängden upprättas tas inte upp till prövning. Ansökningsblanketter för att bli upptagen i särskild röstlängd lämnas vid anmälan om utvandring. Dessutom finns sådana hos samtliga svenska utlandsmyndigheter. Vidare får alla tagits i särskild röstlängd för som upp en föregående valperiod direktadresserade ansökningsblanketter. Inför de ordinarie valen och inför eventuella extra val till riksdagen eller

SOU 1991108 Bilaga 2 3

riksomfattande folkomröstningar upprättas röstkort för den som är upptai allmän röstlängd Skattemyndigheten och för den som är upptagen i gen av särskild röstlängd av länsstyrelsen.

Röstmottagning i utlandet För att de väljare som vistas utomlands skall kunna utöva sin rösträtt anordnas sedan lång tid tillbaka vid de allmänna valen röstmottagning svenska beskickningar och konsulat. Regler om sådan röstmottagning finns i 10 kap. 7-11 §§ vallagen. Röstning utomlands sker hos de svenska utlandsmyndigheter som den centrala valmyndigheten efter samråd med Utrikesdepartementet bestäm- Vid 1991 års val anordnades röstmottagning drygt 300 sådana platmer. ser. Vid ordinarie val får röstning hos en utlandsmyndighet börja tidigast 24 dagar före valdagen och pågå så länge att avgivna valsedlar kan beräknas den centrala valmyndigheten till handa senast klockan 12 dagen före vara valdagen. Utlandsmyndighetens chef bestämmer när och var röstning äger rum hos myndigheten och kungör tid och plats för röstningen. Utlandssvenskarna ges också viss information. Bl.a. annonseras det i de större svenska dagstidningar som sprids utomlands och i tidningar som ges ut speciellt för svenskar i utlandet; information ges vidare i svensk radioTV och i Sveriges Radios utlandsprogram. Den som upptas i särskild röstlängd får också, i samband med att röstkort skickas ut, information om vilka platser och vid vilka tider röstmottagning sker. Kritik har framförts mot det rådande systemet. Bl.a. anses att ansökningsförfarandet är för komplicerat och att information om de olika formkraven och tidsfristerna inte når fram till de personer som berörs. På grund härav måste ett icke obetydligt antal ansökningar avslås; inför 1991 års val avslogs 1 421 totalt 21258 inkomna ansökningar. Huvuddelen av dessa ansökav ningar avsåg dock som redan var upptagna i allmän röstlängd. personer Brevräsming I stort sett har röstmottagningen hos de svenska utlandsmyndighetema kunnat genomföras utan några invändningar från den berörda staten. Schweiz och Förbundsrepubliken Tyskland tillåter emellertid inte röstmottagning hos utlandsmyndigheter. Sedan 1956 års val har någon röstmottagning inte kunnat genomföras hos de svenska utlandsmyndighetema i Schweiz och sedan 1982 års val inte heller i Förbundsrepubliken Tyskland. De tyska och schweiziska myndigheterna har dock accepterat att utländska medborgare deltar i val i sina hemländer genom att sända sina valsedlar till hemlandet med posten, s.k. brevröstning. Genom särskild lagstiftning, se-

4 Bilaga 2 SOU 1991108

nast lagen 1991189 om brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland och Schweiz, har man därför gjort det möjligt för väljare befinner sig i dessa som stater att lämna sina röster genom brevröstning. Lagen är tidsbegränsad och gäller till utgången år 1994. Tidigare gällde från och med 1982 års val av mot svarande lagstiftning för brevröstning i Förbundsrepubliken. De tyska myndigheterna frångick i augusti 1991 sin tidigare avvisande hållning beträffande röstmottagning utlandsmyndigheterna inom Förbundsrepubliken. En förutsättning för att röstmottagningen utlandsmyndigheterna skall tillåtas är emellertid att den tyska regeringen i varje enskilt fall lämnar sitt samtycke. En ansökan om röstmottagning får dock inte göras än månader senare sex före det röstmottagning till det aktuella valet påbörjas, vilket torde göra det omöjligt att anordna röstmottagning de svenska utlandsmyndigheterna inom Förbundsrepubliken i händelse av ett extra val. I stället skulle det då bli nödvändigt att anordna brevröstning. Mot bakgrund av den i Sverige gällande huvudregeln att rösträtten utövas genom personlig inställelse har brevröstning ansetts böra komma till användning endast i sådana fall då det inte är möjligt att i något land genomföra röstmottagning de svenska utlandsmyndigheterna. På grund härav och då en stor andel av brevrösterna brukar vara behäftade med sådana fel att de underkänns, har brcvröstningen hittills betraktats ett provisorium se som bl.a. SOU 19876 s. 167 och 1990911112 6. prop. s.

Det särskilda uppdraget

Konstitutionsutskottet har vid flera tillfällen, senast våren 1991 199091KU32, behandlat motionsyrkanden grundlagsreglering om en av utlandssvenskarnas rösträtt. Förslagen innebär att den bestämmelse utgår som nu finns i 3 kap. 2§ RF och som möjliggör förändringar av utlandssvenskarnas rösträtt genom vanlig lag. Denna fråga är enligt min mening inte av sådant slag att den bör ingå ivallagsutredningens uppdrag utan får övervägas i ett annat sammanhang. Det är i detta sammanhang i stället angeläget att söka underlätta för utlandssvenskarna att använda sig av den rösträtt de principiellt är tillerkända. Det kan nämligen till följd av de komplicerade reglerna om anmälan till särskild röstlängd och röstmottagning svenska utlandsmyndigheter förvara enat med betydande svårigheter för en svensk medborgare är bosatt som utomlands att rösta. Denna fråga måste i dag än angelägen anses vara mer än tidigare bl.a. grund de och strängare bestämmelserna av nya om avregistrering från folkbokföringen som får till följd att allt fler kommer personer att behandlas som utlandssvenskar och sålunda omfattas de särskilda röstav

ningsregler gäller för denna kategori medborgare. Enligt min mening som bör vallagsutredningen uttryckligen särskild uppgift att se över också som röstningsförfarandet för utlandssvenskarna m.m. i syfte att göra det lättare för denna väljarkategori att delta i riksdagsvalen. Exempel åtgärder som kan övervägas kan att förändra systemet med särskilda röstlängder med vara tillhörande ansökningsförfarande eller att utvidga möjligheterna till brevröstning. Det särskilda uppdrag somjag vill utredningen är inte mera omfattande ge än att det bör kunna slutföras inom den ursprungliga tidsramcn för utredningens arbete.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen ger utredningen det särskilda uppdrag som jag har förordat.

Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hennes hemställan. Justitiedepartementet

SOU 1992108 Bilaga 3 l

Växjö-gruppens redovisning

l Uppdraget

.

På vårt uppdrag har en grupp bestående av ADB-samordnaren Lars- Gunnar Karlsson, förste länsassessom Claes-Herman Scheutz och avdelningsdirektören Margareta Fransson från länsstyrelsen i Växjö tillsammans med byrådirektören Jan Heimfors från länsstyrelsen i Kalmar utarbetat en beskrivning av länsstyrelsernas framtida möjligheter att administrera val med ett utbyggt ADB-stöd inom ramen för länsstyrelsernas egna ADB-utrustning. Gruppen har därefter lämnat följande redovisning av uppdraget.

Länsstyrelsernas datorstöd

Det sker en kraftig utbyggnad av datorer som hjälpmedel i den del av

verksamheten som avser länsstyrelsernas myndighetsutövning och traditionella ärendehantering. Därmed höjs personalens ADB-kompetens. Förutsättningarna för att personalen skall kunna tillägna sig och tillämpa de kunskaper som behövs för att hantera olika ADB-system förbättras också kontinuerligt.

Behovet

För att kunna genomföra en röstsammanräkning regional nivå krävs att den regionala organisationen tillgång till datorkapacitet. Smidigast sker detta om datorkapaciteten kan nås i s.k. fleranvändarmiljö, dvs. att flera användare kan använda och maskin samtidigt. samma programvara För att genomföra röstsammanräkning enligt gällande regler krävs inte en någon speciellt stor kapacitet hos datorn. En ordinär basdator med UNIX som operativsystem räcker.

Befintlig utrustning vid länsstyrelserna

Vid samtliga länsstyrelser finns sedan ett antal år tillbaka en eller flera s.k. basdatorer med UNIX som operativsystem. Dessa maskiner är väl lämpade att arbeta i s.k. fleranvändarmiljö. Många användare kan samtidigt använda samma program. Det är olika fabrikat på UNIXmaskinerna. Därav följer att dialekten på operativsystemet kan variera något. De fabrikat som förekommer är DIAB och ICL, samt i Stockholms län IBM. Trots att maskinerna är olika fabrikat så kan av samma program köras samtliga maskintyper. KRUT och Täktdata har utvecklats som

2 Bilaga 3 SOU 1992108

av naturvårdsverket används t.ex. samtliga länsstyrelser. Naturvårdsverket har dock porterat, översatt, programmet till de olika maskintyperna. Trafiksäkerhetsverket TSV kommer att ersätta nuvarande terminaler hos länsstyrelsernas bilregister med persondatorer. Dessa persondatorer skall vara kopplade i ett nätverk med förbindelse till länsstyrelsernas diarieföringssystem. Utrustningen kommer att användas för såväl arbete åt TSV som åt länsstyrelserna. Upphandling av denna utrustning har påbörjats. Utskriftsmöjligheterna vid länsstyrelserna är mycket goda. Samtliga länsstyrelser förfogar över ett tillräckligt antal skrivare av olika slag. Den vanligaste skrivartypen är sannolikt laserskrivare av HP-typ. För att kunna administrera valen de UNIX-maskiner som finns länsstyrelserna är det troligt del länsstyrelserna måste tidigareatt en av lägga en utbyggnad av maskinerna. Det är då främst sekundärminnet hårddiskarna som kan behöva utökas för att klara av att lagra bl.a. röstlängden för länet. Vidare kan vissa län behöva utöka primärminnet.

Kan ADB-stödet i valförfarandet tillhandahållas inom

länsstyrelseorganisationen

Utgångspunkter

En utgångspunkt är att den programvara som behövs i valadministrationen skall utvecklas den centrala valmyndigheten och distribueras av till länsstyrelserna. Ledstjärnan vid detta utvecklingsarbete skall enligt gruppen användarvänlighet. Med hänsyn till att programmen bara vara används vart tredje år är denna aspekt mycket viktig.

Genomförande av valen

Länsstyrelserna för närvarande över sina möjligheter att en ser effektivare datakommunikation med bl.a. sina berörda centrala myndigheter. Under innevarande år torde en lösning vara klar och upphandling och installation kan påbörjas. Det bör dock påpekas att länsstyrelserna redan idag har datakommunikation med centrala myndigheter och datacentraler. Det är såväl mycket frekventa kommunikationer som sådana som används sällan. Vid samtliga länsstyrelser finns utrustning för registrering av anmälda kandidater och beställning av valsedlar. Någon ytterligare investering i utrustning för denna registrering torde inte behövas. Program för detta ändamål skall tas fram av den centrala valmyndigheten i god tid. Dessa program måste också klara att ta emot uppgifter via diskett från respektive parti. Det torde vara klokt att man även tillhandahåller ett lämpligt program för partiernas anmälningar av kandidater. Ett sådant förfarande underlättar överföringen av uppgifter till länsstyrelsemas valsystem.

SOU 1992108 Bilaga 3 3

Under valdagen kan valen genomföras enligt följande. När valdistrikår klara med den preliminära rösträkningen rapporteras resultaten till ten länsstyrelsen. Valdistrikten skall för detta ändamål ha erhållit speciella blanketter. Blanketter skall överensstämma med de skärmbilder som mottagningsgruppen har sina terminaler. I anslutning till mottagningen rapporter från valdistrikten kan av automatiska kontroller genomföras av de rapporterade resultaten. I länsstyrelsens valsystem skall uppgifter antalet röstberättigade i om respektive distrikt ñnnas. Som mottagningsgrupp kan man utnyttja personal bil- och körkortsregistren. Uppgifter bl.a. resultaten riksdagsvalet kan därefter föras om av vidare till den centrala valmyndigheten från länsstyrelserna. Detta sker lämpligast att länsstyrelsernas datorer kommunicerar med den genom centrala valmyndighetens dator. För att detta skall vara möjligt måste ha tillgång till någon form förbindelse mellan länsstyrelserna och man av den centrala valmyndigheten. Ett antal olika möjligheter finns. Det är dock inte nödvändigt med någon form höghastighetsnät ñr att klara av vidarerapporteringen till den centrala valmyndigheten, eftersom det rör sig relativt små datamängder skall föras vidare från resp. om som länsstyrelse. Länsstyrelserna kan också rapportera de s.k. onsdagsresultaten av riksdagsvalet till den centrala valmyndigheten. Detta sker liknande sätt med de preliminära resultaten, att länsstyrelsens dator som genom kommunicerar med den centrala valmyndighetens dator. Som nämnts bör för detta liksom övriga framställas av den centrala programmen program valmyndigheten och distribueras i god tid till länsstyrelserna. Dessa skall utformade så att de är enkla att arbeta med program vara och att de ett reellt stöd i arbetet med valadministrationen. Ett bra ger utformat torde goda möjligheter för utskrifter att de program ge rapporter och protokoll måste framställas vid sammanräkningen av som valen. Vid samtliga länsstyrelser finns sedan ett antal år tillbaka en bred och på många håll djup kompetens UNIX-baserade system. Detta torde av borga för att det inte skall uppstå problem med driften av ett valsystem. Säkerheten bör det inte några större problem att garantera om ett vara valsystem körs länsstyrelsernas basdatorer. Samtliga länsstyrelser har väl genomtänkt strategi och organisation för ADB-säkerheten. en I samband med datakommunikation med den centrala valmyndigheten måste säkerhetsfrågoma beaktas. Hur dessa löses beror vilket sett man väljer att kommunicera. Röstlängderna upprättas grundval bl.a. uppgifterna i folkav bokföringen. Den regionala valorganisationen måste förses med uppgifter folkbokföringen från de lokala skattekontoren för att kunna göra ur valbarhetskontroller. Dessa uppgifter kan föras över till länsstyrelsernas datorer lämpligt ADB-medium. Ansvaret för framställning röstlängder bör liksom hittills ligga av skatteförvaltningen.

4 Bilaga 3 SOU 1992108

På motsvarande sätt bör röstkorten framställas och distribueras. I samband med såväl den preliminära rösträkningen den slutliga som sammanräkningen skall olika resultat rapporteras vidare till den centrala valmyndigheten. Beroende på storleken den datamängd av som skall rapporteras vidare finns olika lösningar. Det torde dock röra sig om relativt små datamängder som skall föras vidare till den centrala valmyndigheten. Länsstyrelserna kommunicerar redan idag med olika centrala myndigheter. Dessa datakommunikationer kommer utvecklas under detta att år. Idag pågår undersökningar och studier för att finna bra och kostnadseffektiva datakommunikationer mellan de olika datorsystem som länsstyrelserna använder sig av. Den preliminära och den slutliga valrapporteringen till den centrala valmyndigheten bör därför inte möta några problem.

4. Investeringsbehov och kostnader

Det nuvarande datorstödet i valadministrationen är starkt föråldrat. Ny

programvara för valadministrationen måste därför tas fram. Kostnaden för demia framtagning år inte beroende vilken myndighet av som sköter den regionala valadministrationen. Eventuella kostnader för portering, Översättning, till de tre maskintyper förekommer hos länsstyrelserna som tillkommer dock länsstyrelserna skall kunna använda om programmen. När det gäller de kostnader länsstyrelserna kan ñr klara som att av en maskinell hantering valadministrationen så kan vissa maskiner av behöva uppgraderas tidigare än planerat. Denna kostnad är svår skatta att grund av att det finns olika fabrikat. En utbyggnad för normalstort ett län torde inte överstiga 100.000 kr. Samtliga län behöver dock inte

uppgradera sina maskiner. Hur många det rör sig om går inte att ange idag.

Vill man avstå ifrån att portera, översätta, valprogrammen till olika UN IX-maskiner och därigenom underlätta distributionen av programmen måste man ha enhetlig maskintyp samtliga regionala valmyndigheter. Storleken och kapaciteten maskinerna kan variera mellan de olika länen. Skillnaden kommer att innebära det krävs större intemminne att och större sekundärminne i de större länen. I övrigt kan maskinerna vara lika.

Det mest prisvärda alternativet torde intelbaserade vara att datorer anskaffas med t.ex. SCO UNIX operativsystem. Det är i princip som en kraftfull persondator förses med operativsystemet som UNIX. Dessa maskiner kopplas ihop med övriga UN lX-maskiner via exempelvis ethemetanslutning. Kostnaden för dessa datorer torde uppgå till maximalt 100.00 kr per styck inklusive operativsystem. En totalkostnad för 24 län blir då högst 2,4 milj. kr.

SOU 1992108 Bilaga 3 5

Arbetsplatser för sådan valdator finns eller kommer att fimias i en tillräcklig omfattning på samtliga länsstyrelser. Några ytterligare kostnader för arbetsplatser bör därför inte uppstå. En viss utbildning utöver den valtekniska måste ges till personalen. Kostnaden för denna är inte stor, under förutsättning att systemen för den regionala valbearbetningen görs användarvänligt.

5. Snabbare valresultat, en idéskiss

Arbetsgruppen har också utarbetat en idéskiss kring frågan om hur man kan fram ett snabbare valresultat. Skissen är utformade enligt följande. För att underlätta hanteringen i vallokalerna bör man utnyttja ADBtekniken även där. I vallokalen bör det finnas persondator utrustad med läsare för att en kunna läsa streckkoder. Röstlängden för distriktet skall också finnas i persondatom. När den röstberättigade kommer för att lämna sina röster sker avprickning i den elektroniska röstlängden. Detta kan ske genom att röstkorten förses med streckkod som kan avläsas med en streckkodsen läsare. Den röstberättigades uppgifter kommer fram skärmen och en avprickning mot röstlängden i datorn kan ske. Man behöver således inte leta i någon längd efter uppgifterna. Rösterna stoppas ner i valuman på traditionellt sätt. Efter vallokalens stängning skall poströstema kontrolleras mot röstlängden innan de får läggas ner i valurnan. När det gäller poströsterkan kontrollen ske genom att man läser av röstkortets streckkod och na får skärmen vederbörande har avgivit sin röst i lokalen. Har svar om så skett läggs denna valförsändelse åt sidan, i annat fall läggs valkuverten i valurnan. Därefter kan valförrättama antalet avgivna röster stämma av mot det antal har avprickats i datorns röstlängd. Därefter kan som valkuverten öppnas och valsedlarna tas ur. Enligt den nuvarande ordningen sorteras valsedlarna efter partibeteckning och räknas därefter, varefter resultatet noteras i ett protokoll. Någon sortering listtyper förekommer inte vilket medför att man inte kan presentera ett resultat som fördelar sig på listtyper. Med hjälp persondator och streckkodsläsare samt valsedlar av en en med förtryckta streckkoder skulle man kunna läsa valsedel efter valsedel utan att först sortera valsedlarna. Datorn registrerar parti och listtyp samt ackumulerar resultatet. Resultatet kan visas kontinuerligt på bildskärmen. När ett val är inlåst låter persondatom koppla sig mot den man upp regionala valdatorn och lämna resultatet. Det är då ett resultat fördelat samtliga listtyper. Därefter tar man itu med nästa val. Genom att persondatom ringer och lämnar resultatet blir överföringen säkrare; upp det finns höra eller registrera fel. inte någon person som kan läsa, Sannolikt blir valförrättarna klara med röstråkningen betydligt snabbare än vid dagens manuella val.

6 Bilaga 3 SOU 1992108

Om det i genomsnitt är fem personer sysselsatta valdistrikt innebär per detta över 30.000 valförrättare i valdistrikten. Om valförrättararvodet skulle utgå per timme skulle varje timme kosta 4,7 milj. kr. Om ca. man kortar tiden med två timmar skulle man kunna reducera kostnaderna med nästan 10 milj. kr. En viss besparing skulle också uppkomma för den regionala valadministrationen eftersom man inte behöver så många i tjänst på personer valkvällen för att ta emot valresultaten. Denna besparing kan uppskattas till ca. 0,5 milj. kr. Från den regionala valdatorn kan resultaten rapporteras kontinuerligt till den centrala valmyndigheten för sammanräkning riksnivå. Rapportering kan också ske till bl.a. TV-företag och TT. Härigenom kan valresultaten presenteras snabbare och utförligare än f.n. Den utrustning som behövs i vallokalerna är ordinär persondator en utrustad med streckkodsläsare och skrivare för protokoll m.m.. Om man anskaffar ny utrustning för samtliga valdistrikt kommer det att innebära en kostnad storleksordningen 60 100 milj. kr. Utrustningen av bör kunna klara av minst tre val, varför kostnaden val kan beräknas per till 20 33 milj. kr. - Sannolikt har kommunerna tillräckligt med persondatorer med som viss komplettering skulle kunna utnyttjas ute i valdistrikten. Den komplettering som avses är streckkodsläsare och modem. Vid större en gemensam upphandling torde priset för läsare och modem bli relativt lågt. En grov skattning anskaffningskostnad på 19 milj. kr ger en ca. eller 6,3 milj. kr valår. Också de behövs ñr valdistrikper program som ten bör tas fram den centrala valmyndigheten. av När valsedlarna från distrikten kommer till länsstyrelsen för slutlig sammanräkning är dessa inte sorterade efter partibeteckning. Valsedlarna körs genom en speciell läsare kan läsa dels streckkoden, dels det som om skett någon förändring valsedeln t.ex. strykningar eller andra av markeringar. Valsedlarna registreras automatiskt efter de olika typer som finns. Ett sådant förfarande påskyndar den slutliga sammanräkningen betydligt och gör den troligen säkrare. De förändrade valsedlarna

sorteras ut automatiskt och behandlas manuellt. Erfarenheterna visar att det är en liten andel valsedlar har strykningar eller andra markeringsom ar. Det torde därför inte vara kostnadsmässigt motiverat att skapa ett system som automatiskt läser och tolkar förändringar valsedlarna. av Kostnaden för läsare lån torde uppgå till 0,5 milj.kr en per ca. om en samlad upphandling görs. Till denna kostnad tillkommer de program som också här bör kunna tas fram den centrala valmyndigheten. av

sou 1991108 Bilaga 4 1

1992-04-21

Ingrid Persson

AS-statistik

Väljarundersökning valet 1991

-

på röstade fördelat på egen var väljarna postkontoren i länet, utanför eget län kommun, annan kommun egna

1. Bakgrund och syfte

års val infördes liberalare regler för Från och med 1970 tidigare hindersprövningen upphörde och poströstningen. Den därmed själv avgöra om han ville den röstberättigade kunde på postkontor eller i vallokalen. Allt sedan dessa rösta i kraft har antalet poströstande ökat. 1968 regler trädde 1976 siffran 1.2 milpoströstade ca 290 000 personer, var vid års val antalet poströstande över 2 joner och 1991 var ökningen vid 1976 års val fann miljoner. I och med den stora reda på väljarna röstade och man det intressant att ta var genomfördes. Undersökningen omfattade även undersökning en 1973 års val.

års val. Syftet är, liksom Den här undersökningen avser 1991 reda på väljarna röster färför den tidigare, at ta va kommun inom det egna länet delat på den egna kommunen, annan

respektive utanför det egna länet.

2. Genomförande

statistik på uppdrag av Undersökningen är genomförd av Asoch baseras på ett urval av väljarna. Bank och Kassa

2.1 Urval

väljarna röstar framgår de väljarför- Uppgifter om var av teckningar förs på postkontoren. Ett urval av dessa som skett ett s.k två-stegsurval. I steg anteckningar har genom valts och i steg två har en ett har ett antal postkontor väljarna från dessa postkontor valts. Postkontoren andel av stratun beroende på antalet har indelats i sex grupper slumpmässigt urval skett inom väljare och därefter har ett Från väljarfärteckningarna från dessa kontor varje grupp. systematiskt urval skett d var nzte välhar sedan ett v s jare har valts enligt följande urvalsplan;

2 Bilaga 4 SOU 1991108

stratun - Period 1 och 2 var 20e väljare Period 3 var 40e väljare Valdagen var 3e väljare

Totalt antal postkontor i urvalet 20 st

Stratum 2 Period 1 och 2 var 20e väljare Period 3 var 40e väljare Valdagen var 3e väljare

Totalt antal pcstkontor i urvalet 30 st

Stratum 3 Period 1 och 2 var 10e väljare Period 3 n var 20e väljare Valdagen u varannan väljare

Totalt antal postkontor i urvalet 40 st

Stratum 4 Period 1 och 2 var 7e väljare Period 3 var 20 väljare valdagen varannan väljare

Totalt antal postkontor i urvalet 40 st

Stratum 5 Period 1 och 2 var 3e väljare Period 3 var 10e väljare valdagen samtliga väljare

Totalt antal postkontor i urvalet 40 st

Stratum 6 Period 1 och 2 samtliga väljare Period 3 varannan väljare valdagen samtliga väljare

Totalt antal postkontor i urvalet 30 st

l period 1 de första tio dagarna period 2 - näst sista veckan period 3 - sista veckan period 4 - valdagen

2.2 Dataregistrering

Uppgifter från väljarförteckningen har registrerats i pc. I väljarförteckningen finns anteckningar till vilken om valnämnd den aktuella rösten skall sändas erhåller och därmed vi uppgifter den aktuella väljaren cm röstat i egen kommun, annan kommun i egna länet eller utanför egna länet. Vidare har datum för mottagande rösten registrerats, av samt uppgift om var det aktuella kontoret är beläget fördelat på storstad, tätort och landsbygd.

sou 1991108 Bilaga 4 3

3. Statistiska beräkningar

urvalsfraktionerna varierar för olika stratun och Eftersom olika röstningsperioder har resultatet vägts då det gäller fördelningar somgtäcker flera tidsperioder eller stratun.

Antal väljare under hela rästningsperioden 1-4 är för varje stratum och plats beräknad som -l

Zmg x 1f i1,2,3,4

h totalt antal postkontor antal postkontor i urvalet totalt antal väljare period i antalet väljare i urvalet period i i urvalsfraktion mM

Antal väljare per storstad, tätort respektive landsbygd är för varje period beräknat som

g om x 1fj x FJ j1,2,3,4,5,s

15 Mj totalt antal väljare stratum j m3 antalet väljare i urvalet stratum j F5 urvalsfraktionen nN i stratum j fj urvalsfraktion mM i stratum j

Efter uppräkning till totalt antal väljare har fördelningen på egen kommun, eget län respektive utanför det egna länet kunnat erhållas.

Exempel storstad. period 1

stratum egen kommun eget län utanför länet m 1f lF m 1f lF m 1f 1F j 1 352 x 20 x 2.8 15 x 20 x 2.8 19 x 20 x 2.8

4. Resultatredovisning

Resultatet redovisas i tio tabeller. I tabell 1-6 redovisas resultatet för respektive stratum fördelat på; fyra tidsperioder, hela förtidsröstningsperioden och hela poströstningsperioden. Tabell 7-9 redovisar resultatet för storstad, tätort respektive glesbygd fördelat på samma tidsperioder. I tabell 10, slutligen, redovisas resultatet för samtliga poströster fördelat på dessa tidsperioder.

4 Bilaga SOU 1991108

Postkontor med ett stort antal väljare grupp 1

Antal kontor i grupp 1 56 Antal väljare per kontor i medeltal 4 176 1.A PERIOD 1 de första tio daoarna ;ge 1.9 % Ovriga länet 3.3 % Ovriga landet 4 7 %

1.B PERIOD 2 näst sista veckan Egen kommun 91.3 %

övriga länet 3.8 %

Övriga landet 4.9 %

1.C PERIOD 3 sista veckan ggen kommun 86.1 % Qvriga länet 6.7 % Ovriga landet 7 2 %

1.D PERIOD 4 valdacen

ggen kommun 46.9 %

Qvriga länet 14.9 % Ovriga landet 38.2 % 100.0 % 1.; PERIOD 1-3 förtids-röstnina

ggen kommun 88.0 2

Qvriga länet 5.6 % Övriga landet 6.4 %

1. PERIOD 1-4 hela ooströstnincsoerioden Egen kommun 87.2 %

Övriga länet 5.8 %

Övriga landet 7 0 %

sou 1991108 Bilaga 4 5

TABELL 2

Postkontor med antal väljare grupp 2

ett stort

Antal kontor i grupp 2 132 Antal väljare kontor i medeltal 3 159 pe

2.A PTRIOD 1 de första tio dacarn;L

ggen kommun 88.7 % çvriga länet 6.5 % ovriga landet 4.8 %

2.5 R O äst sista vec an

Egen kommun 89 övriga länet 5. övriga landet 4

Egen kommun 87.2 %

Övriga länet 6.7 %

Övriga landet 6.1 %

100.0 %

2.D PERIOD 4 valdaoen

gçen kommun 49.8 %

Qvriga länet 21.3 %

ovriga landet 28.8 % ..--_---__--_-_____

ggen kommun 88.0 % Qvriga länet 6.4 %

Ovriga landet 5.6 %

100.0 %

PERIOD 1-4 hela ooströstninqå; 2.F perioden

Egen kommun 87.3 % Övriga länet 6.7 % övriga landet 6.0 %

TABELL 3 Postkontor med ett medelstort antal väljare

grupp 3

Antal kontor i grupp 3 518 Antal väljare per kontor i medeltal 1 619 3.A PERIOD 1 de första tio daqarna Egen kommun 92.3 % Övriga länet 3.5 % Övriga landet 4.2 %

3.B PERIOD 2 näst sista veckan çgen kommun 92.4 Qvriga länet 3.9 Ovriga landet 3 7

3.C PERIOD 3 sista veckan §gen kommun 89.2 % gvriga länet 5.3 % Ovriga landet 5.4 % 100096 3.D PERIOD 4 valdagen

ggen kommun 53.4 %

gvriga länet 16.1 % Ovriga landet 30.5 % 100.0 % 3.2 PERIOD 1-3 förtids-röstnina

ggen kommun 90 2 %

Qvriga länet 4.8 % ovriga landet 4 9 %

3. PERIOD 1-4 hela poströstninqsperioden

ggen kommun 89.0 %

Qvriga länet 5.2 % Ovriga landet 5.7 % %

SOU 1991108 Bilaga4 7

TABELL 4

Postkontor med medelstor-t antal väljare grupp 4

ett

Antal kantor i grupp 4 S64 Antal väljare per kontor i medeltal 767

4.A PERIOD 1 de första tio dacarnal

ggen kommun 90.8 %

Ovriga länet 5.3 % övriga lande 3 9 %

ggen kommun 88.8 2

Qvriga länet 5.1 % Övriga landet 6.1 %

100.0 %

4.C P RIOD 3 sista veckan

Egen kommun 89.7 % Övriga länet 4.8 % övriga landet 5 5 %

4.D PERIOD 4 valdaoen

ggen kommun 60.3 %

gvriga länet 15.8 % Ovriga landet 23.9 %

ggen kommun 89.6 %

Ovriga länet 4.9 % övriga landet 5.5 %

100.0 %

PERIOD 1-4 hela pcströstnincs- 4. nerioden

Egen kommun 88.9 % Övriga länet 5.2 % övriga landet 5.9 %

8 Bilaga 4 SOU 1991108

TABELL 5

Postkontor med ett litet antal väljare grupp 5

Antal kantor i grupp 5 471 Antal väljare per kontor i medeltal 303 5.A PERIOD 1 de första tio dacarna ggen kommun 88. % çvriga länet 4.3 % Ovriga landet 7 %

5.§ P§RIOD 2 näst sista veckan Egen kommun 88.4 %

Övriga länet 5.5 %

Övriga landet 6.0 %

5.C PERIOD 3 sista veckan ggen kommun 89.7 % gvriga länet 4.6 % Övriga landet 5.7 %

5.D PERIOD 4 valdacen ggen kommun 66.4 % Övriga länet 13.3 % Övriga landet 20.2 %

ggen kommun 89.3 %

gvriga länet 4.7 % Övriga landet 5.9 %

5. PERIOD l-4 hela ooströstninqsperioden Egen kommun 88.5 %

Övriga länet 5.1 %

Övriga landet 6 4 %

SOU 19912108 Bilaga4 9

TABELL 5

litet antal väljare grupp 6

Postkontor med ett

Antal konto i grupp 6 155 väljare kontor W medeltal 88 Antal per P7RI0D 1 de ö sta to da a 1 6.A ggen kommun 79.6 %

gvriga länet 9.5 %

cvriga landet 10 8 %

6. R O äs ve

ggen kommun 76.9 % gvriga länet 11.0 %

Ovriga landet 12.1 %

100.0 %

6.C P§RIOD 3 sista veckan

kommun 77.8 %

ggen gvriga länet 9.0 %

Ovriga landet 13.2 %

6.0 PERIO 4 vadaoen

ggen kommun 75.1 % gvriga länet 15.0 %

Ovriga landet 9.9 % ..__..________-__--_

PERIOD 1-3 förtids-göstningz 6.E

ggen kommun 77.8 %

gvriga länet 9.5 % Övriga landet 12.7 %

100.0 %

PERIOD 1-4 hela ooströstninos- 6.F pergoden

kommun 77.5 %

ggen

Qvriqa länet 10.1 % ovriga landet 12.4 %

100.0 %

I

10 mega

SOU 1991108

TABELL 7

Postkontor belägna i storstad

7.A PERIOD 1 de första tio dacarna ggên kommun 92.5 % Cvriga länet 4.1 % Övriga landet 3 4 %

7.3 PERIOD 2 näst sista veckan

ggen kommun 91.9 %

gvriga länet 4.4 % Ovriga landet 3.7 %

100.0 %

7.C PERIOD 3 sista veckan

ggen kommun 90.4 %

gvriga länet 5.0 % Ovriga landet 4.6 %

7.D PERIOD 4 valdaaen

ggen kommun 31.5 %

Qvriga länet 24.2 % ovriga landet 44.3 %

7.E PERIOD 1-3 förtids-röstnina

ggen kommun 90.4 %

Qvriga länet 5.0 % Ovriga landet 4.6 %

100.0 %

7.F PERIOD 1-4 hela ooströstninasperioden

ggen kommun 89.2 %

Qvriga länet 5.4 % Ovriga landet 5 % 4

SOU 1991108 Bilaga 4 11 TABELL 8 Postkontor belägna i tätort

8.A PERIOD 1 de första tio dacarna

ggen kommun 87.5 % gvriga länet 7.1 %

Cvriga landet 5 4 % 100.0 %

ggen kommun 89.8 % Qvriga länet 4.9 %

Övriga landet 5 3 %

8.C PERIOD 3 sista veckan Egen kommun 89.0 %

Qvriga länet 5.7 %

Ovriga landet 5.3 % 100.0 %

ggen kommun 55.5 %

gvriga länet 5.5 % Ovriga landet 29.0 %

ggen kommun 89.0 %

gvriga länet 5.7 % Ovriga landet 5.3 % %

8. ER OD 1-4 hela nostöst i asgerioden

ggen kommun 88 3 %

Qvriga länet 5.8 % Ovriga landet 5 8 %

12 Bilaga 4 sou 1991108 TABELL 9 Postkontor belägna i landsbygd

7.A PERIOD 1 de första tio dacarna

gen kommun 88

Övriga länet 5. Övriga landet 6

7.8 PERIOD 2 näst sista veckan

ggen kommun 90.4 %

Qvriga länet 3.6 % Ovriga landet 5 9 % 100.0 % 7.C PERIOD 3 sista veckan

ggen kommun 87 4 % çvriga länet 4.3 %

Övriga landet 8 3 %

7.D PERIOD 4 Ivaldaaen

gqen kommun 65.6 %

Qvriqa länet 16.3 % Ovriga landet 18.1 % 100.0 % 7.E PERIOD 1-3 gögtids-röstningi

ggen kommun 88.2 %

gvriga länet 4.2 % Ovriga landet 7.5 % 100.0 % 7.F EERIOD 1-4 [begå gostgöstnincsgerioden

ggen kommun 87

ovriga länet 4. Ovriga landet 7

SOU 1991108 lHkqyz4 13

TABELL 10

Samtliga postkontor

10.A PERIOD 1 I de första tio daoarnal

ggen kommun 90.3 % ovriga länet 5.4 % cvriga lande 4.2 %

§gen kommun 90.8 % Ovriqa länet 4.5 % övriga landet 4.6 %

100.0 %

ggen kommun 89 6 %

Qvriga länet 5.1 % ovriga landet 5 3 %

10.0 PERIOD 4 valdaaen

ggen kommun 47.3 % gvriga länet 19.3 % Ovriga landet 33.3 %

10.E PERIOD 1-3 förtids-röstning

ggen kommun 89.9 %

gvriga länet 5.0 % Ovriga landet 5.0% ----_____--___.._.._ l00.0 %

10. PERLOQ 1-4 hela goströstningsgerioden

ggen kommun 89.1 %

Övriga länet 5.3 % Övriga landet 5.6 %

KUNGL. 3531..

1992 -11- 2 6

STOCKHOLM A L

Statens 1992

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

l.Frihet ansvar kompetens.Grundutbildningens 37. Psykiatrin ochdesspatienter-levnadsförhållanden, - villkor i högskolan.U. vårdens innehåll ochutveckling.S. Regler för risker. Ett seminarium om varför vi 38.Friståendeskolor. Bidragochelevavgifter. U. tillåter mer föroreningar inne än ute. M. 39.Begreppetarbetsskada Psykisktstördas situationi kommunerna 40.Risk- och skadehantering i statlig verksamhet.Fi. -en probleminventering socialtjänstens ur 41. Angående vattenskotrar.M. perspektiv. 42. Kretslopp Basenför hållbarStadsutveckling.M. - 4. Psykiatrin Norden i -ett jämförandeperspektiv. 43. Ecocycles The Basisof SustainableUrban - Koncessionför försäkringssammanslutningar. Fi. Development.M. Ny mervärdesskattelag. 44.Resurser för högskolansgrundutbildning.U. Motiv. Del 45. Miljöfarligt avfall ansvar ochriktlinjer. M. - - Författningstextoch bilagor. Del Fi. 46.Livskvalitet för psykisktlångtidssjuka forskning - - Kompetensutveckling en nationellstrategi.A. kring service.stödochvård. - Fastighetstaxering Bostadsrätter.Fi. 47. Avregleradbostadsmarknad. Del II. Fi. m.m. - Ekonomi och rätt i kyrkan. C. 48.Effektivare statistikstyming Denstatliga - 10. Eu nytt bolagför rundradiosändningar. Ku. statistikensfinansieringochsamordning.Fi. 1 LFastighetsskatt. Fi. 49.EES-anpassning av marknadsföringslagstiftningen. 12.Konstnärlighögskoleutbildning.U. C. 13.Bundnaaktier. Ju. 50.Avgifter och högkostnadsskydd inom äldre och 14. Mindre kadmiumi handelsgödsel.Jo. handikappomsorgen. S 15.Ledningochledarskap högskolan några i 51.Översyn sjöpolisen.Ju. - av perspektiv och möjligheter. U. S2.Ett samhälle för alla. 16.Kroppen efter döden. 53.Skattpå dieselolja. Fi. 17.Den sistaundersökningen obduktioneni ett S4.Mer för mindre nya styrformerför barn-och - psykologisktperspektiv.S. ungdomspolitiken. C. 18.Tvångsvårdi socialtjänsten ansvar och innehåll. 55. Råd för forskning om transponer och - 19.Långtidsutredningen 1992.Fi. kommunikation.K. 20.Statenshundskola. ombildning från myndighettill Rådför forskning om transporter och aktiebolag. kommunikation.Bilagor. K. 2l. Bostadsstöd till pensionärer. 56.Färjor och farleder. K. 22.EES-anpassning lcreditupplysningslagen. av Ju. 57. Beskattning av vissanaturaförmåner m.m. Fi. 23.Kontrollfrågori tulldatoriseringen m.m. Fi. 58.Miljöskulden. En rapportom hur miljöskulden 24.Avregleradbostadsmarknad. Fi. utvecklas om ingenting gör. M. 25.Utvärdering av försöksverksamheten med 3-årig 59. Läranrppdraget.U. yrkesinriktadutbildning i gymnasieskolan. U. 60.Enklareregler för statsanställda. Fi. 26.Rättentill folkpension kvalifrkationsregleri 6l.Ett reformeratåklagarväsende. Del. A och B. Ju. internationellaförhållanden. S. 62. Forskningoch utvecklingför totalförsvaret- förslag 27. Årsarbetstid. A. till åtgärder.Fö. 28.Kartläggning av kasinospel enligt internationella 63.Regionalaroller en perspektivstudie.C. - regler.Fi. 64.Utsikt mot framtidensregioner sju debattinlägg.C. - 29.Smittskyddsinstitutet ny organisationför Sveriges 65.Kartboken. C. nationella smittskyddsfunktioner. 66. Västsverige regioni utveckling. C. - 30.Kreditförsäkring Några aktuellaproblem.Fi. 67. Fortsatt reformering av företagsbeskattningen. Del - 31.Lagstiftning om satellitsändningar av Ft. TV-programKu. 68. Långsiktigmiljöforskrting.M. 32.Nya Inlandsbanan.K. 69. Meningsfull vistelse asylförläggning. Ku. 33.Kasinospelsvcrksamhet i folkrörelsemastjänst C. 70.Telelag. K. 34.Fastighetsdatasystemets datorstniktur.M. 71. Bostadsfönnedling i nya former.Fi. 35.Kan- och måtningsutbildningari nya skolformer.M. 72.Det kommunalamedlemskapet. C. 36. Radiooch TV i ett. Ku.

Statens offentliga utredningar 1992

Kronologisk förteckning

73. Välfärdochvalfrihet service,stödoch vård för 106.Civilbefälhavanla.Fö. psykisktstörda.S. 107.Kulturstödvid ombyggnad.Ku. 74. Prova privat- Provningochmätteknikinom SP 108.VAL, OrganisationTeknik Ekonomi.Ju. ochSMP europaperspektiv.N. i 75. Ekonomiskpolitik under kriser ochi big. Fi. 76. Skogspolitiken inför 2000-talet.Huvudbetänkande.Skogspolitikeninför 2000-talet.Bilagor Skogspolitikeninför 2000-talet.Bilagor II. Jo. 77. Psykisktstördai socialförsäkringen ett kunskapsunderlag. 78. Utredningen om vissainternationellainsolvensfragor. Ju. 79. Statensfastigheteroch lokaler ny organisation. - Fi. 80. Kriminologisk ochkriminalpolitisk forskning. Ju. 81. Trafikpolisen mer än dubbeltbättre.Ju. 82. Genteknik en utmaning.Ju. - 83. Aktiebolagslagen och EG. Ju. 84. Ersättning för kränkning genom brott. Ju. 85. Förvaltning av försvarsfastigheter.Fö. 86. Ett nytt betygssystem.U. 87. Åtgärder för att förberedaSverigesjordbnrk och livsmedelsindustri för EG förslag om vegeta- biliesektom,livsmedelsexporten ochdenekolo giskaproduktionen.Jo. Veterinärverksamhet-behov,organisationoch . finansiering.Jo. Bostadsbidrag enklare rättvisare billigare. S. . - - - Biobränslenför framtiden.Jo. . Biobränslenför framtiden.Büagedel.Jo. . Pliktleverans.U. . Svenskskolai världen.U. . Skolaför bildning. U. . 95. Densvenskamarknadenför projektkapital statens nuvarandeochframtidaroll. N. - 96. Förbud mot etniskdiskrimineringi arbetslivet. Ku. 97. Sparar för lite Hushällssparandet i samhällsekonomin.Fi. 98. Kommunernassocialbidrag en kartläggning av normer, kostnader m.m. 99. Rådgivningeninomjordbruketochträdgårdsnäringen.Jo. 100.Statenocharbetsgivarorganisationerna. Fi. 101.Försvarsmaktens hälso-och sjukvård.Fö. 102.Myndigheternasförvaltningskostnader - budgetering pris- ochlöneförändringar.Fi. av 103. FHU92. A. 104.Vår uppgiftefterRio. M. 105.Administrativtstödtill Försvarsmakten. Fö.

1992 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Bostadsbidrag enklare rättvisare billigare. [89] - - - Kommunernas socialbidrag en kartläggning av Bundna aktier. [13] normer, kostnaderm.m. [98] EES-anpassning av kreditupplysningslagen. [22]

Översyn av sjöpolisen. [51] Kommunikationsdepartementet

Ett refonnerat äklagarväsende. Del A och B. [61] Nya Inlandsbanan. [32] Utredningenom vissa internationellainsolvens- Radför forskning om transporter och kommunikation. fragor. [78] Rad för forskning om transporter och kommunikation. Kriminologisk och kriminalpolitisk forskning. [80] Bilagor. [55] Trafikpolisen mer än dubbeltbättre. Färjor och farleder. [56] Genteknik en utmaning. [82] - Telelag. [70] Aktiebolagslagen och EG. [83]

Ersättning för kränkning genom brott. [84] Finansdepartementet VAL, Organisation Teknik Ekonomi. [108] Koncessionför försäkringssammanslutnirtgar. [5]

Försvarsdepartementet Ny mervärdesskattelag.

förslag Motiv. Del Forskning och utveckling för totalförsvaret - - Författningstext ochbilagor. Del [6] till åtgärder. [62] - Fastighetstaxeringm.m. Bostadsrätter. [8] Förvaltningav försvarsfastigheter. [85] - [101] Fastighetsskatt. Försvarsmaktens hälso- och sjukvård. ungtidsutredningen 1992. [19] Administrativt stöd till Försvarsmakten. [105] Kontrollfrågor i tulldatoriseringen m.m. [23] Civilbefälhavarrta. [106] Avreglerad bostadsmarknad. [24]

Socialdepartementet Kartläggning av kasinospel enligt internationella regler. [28] Psykiskt stördas situationi kommunerna Några aktuella problem. [39] socialtjänstens perspektiv. [3] Kreditförsähing - -en probleminventeringur Risk- och skadehantering i statlig verksamhet. [40]

Psykiatrini Norden ett jämförande paspektiv. [4] - Avreglerad bostadsmarknad, Del II. [47] Kroppen efter döden. [16] Effektivare statistikstynting Den statliga statistikens Den sista undersökningen obduktionen i ett - - finansiering och samordning. [48] psykologiskt perspektiv.[17] Skatt dieselolja. [53] tvångsvård i socialtjänsten ansvar och innehåll. [18] - Beskattning vissa naturaförmäner m.m. [57] Ombildning frän myndighet till i av Statens hundskola. Enklareregler för statsanställda. [60] aktiebolag.[20] Fortsatt reformering av företagsbeskattrüngen. Del Bostadsstödtill pensionärer. [21] [67] Rätten till folkpension kvalifrkationsregler i - Bostadsförmedlingi nya former. [71] internationellaförhållanden. [26] Ekonomisk politik under kriser och i krig. [75] Smittskyddsinstitutet ny organisation för Sveriges - Statens fastigheter och lokaler ny organisation. [79] nationella smittskyddsfunktioner.[29] - Sparar vi för lite Hushállssparandet i samhälls- Psykiatrinoch dess patienter levnadsförhållanden, - ekonomin. [97] vårdens innehålloch utveckling. [37] Staten och arbetsgivarorganisationema. [100] Begreppet arbetsskada. [39] Myndigheternas förvaltningskostrtader Livskvalitet för psykiskt långtidssjuka budgeteringav pris- och löneförändringar. [102] forskning kring service, stödoch värd. [46] - - Avgifter och högkostnadsskydd inom äldre- och

handikappomsorgen. [50]

Ett samhälleför alla. [52]

Välfärd och valfrihet- service, stödoch värd för

psykisktstörda [73]

Psykisktstördai socialförsäkringen ett kunskaps- underlag.[77]

Statens offentliga 1992 utredningar

Systematisk förteckning

Utbildningsdepartementet Näringsdepartementet

Frihet ansvar kompetens.Grundutbildningens Provaprivat Provningoch mätteknikinom SP - - och villkor SMP i europaperspektiv.[74]

i högskolan.[1] Den svenskamarknadenför projektkapital statens - Konstnärlighögskoleutbildning.[12] nuvarandeoch framtidaroll. [95]

Ledning ochledarskapi högskolan någraperspektiv -

och möjligheter.[15] Civildepartementet

Utvärdering av försöksverksamheten med 3-årig Ekonomioch rätt i kyrkan. [9] yrkesinriktadutbildningi gymnasieskolan.[25] Kasinospelsverksarnhet i folkxörelsemastjänst [33] Friståendeskolor. Bidragoch elevavgifter.[38] EES-anpassning marknadsföringslagstifuringen.[49] av Resurserför högskolansgrundutbildning.[44] Mer för mindre - nya styrforrnerför barn-och Låraruppdraget.[59] ungdomspolitiken.[54] Ett nytt betygssystem.[86] Regionalaroller en perspektivstudie.[63] Pliktleverans.[92] - Utsikt mot framtidensregioner sju debattinlägg. [64] Svenskskolai världen.[93] - Kartboken.[65] Skolaför bildning. [94] Västsverige region i utveckling. [66] - Det kommunalamedlemskapet.[72]

Jordbruksdepartementet

Mindre kadmiumi handelsgödsel.[14] Miljö- och naturresursdepartementet

Skogspolitikeninför 2000-talet.Huvudbetånkande. Reglerför risker. Ett seminarium om varför vi tillåter [76] föroreningarinne mer än ute. [2] Skogspolitikeninför 2000-talet.Bilagor [76] Fastighetsdatasystemets datorstrtrktur.[34]

Skogspolitikeninför 2000-talet.Bilagor ll. [76] Kart- och måmingsutbildningari skolforrner.[35] nya Åtgärderför att förberedaSverigesjordbruk och Angåendevattenskotrar.[41] livsmedelsindustriför EG -förslag om vegetabilie- Kretslopp Basenför hållbar Stadsutveckling.[42] sektom,livsmedelsexportenochdenekologiska Ecocycles The Basisof SustainableUrbanDevelop- produktionen.[87] [43] ment. Veterinär verksamhet- behov,organisationoch Miljöfarligt avfall och riktlinjer. [45] - ansvar finansiering.[88] Miljöskulden.En rapportom hur miljöskuldenutveck- Biobranslenför framtiden.[90] las vi ingenting [58] om gör. Biobranslenför framtiden.Bilagedel.[91] Långsiktig miljöforskning. [68]

Rådgivningeninomjordbruketoch Vår uppgift efter Rio. [104]

tradgårdsnåringen. [99]

Arbetsmarknadsdepartementet

Kompetensutveckling en nationellstrategi.[7] - Årsarbetstid.[27]

FHU92 [103]

Kulturdepartementet

En nytt bolagför rundradiosåndningar.[10]

Lagstiftning om satellitsändningar TV-prograrn. av

[31]

Radio och TV i ett. [36]

Meningsfull vistelsepåasylförläggning.[69]

Förbud mot etniskdiskriminering i arbetslivet. [96]

Kulturstödvid ombyggnad.[107]