Stockholms kommunala styrelse : en partiell översyn av kommunallagen : [betänkande]

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

OCKHOLMS

KOMMUNALA

RELSE

EN PARTlELL OVERSYN AV KOMMUNALLAGEN

BETÄNKANDE AV KOMMUNALRÄWSUTREDNINGEN FÖR STOCKHOLM

SM]

Statens offentliga utredningar

§93? 1981:53

lås? Kommundepartementet

Stockholms kommunala

styrelse

- av en

partiell Översyn

kommunallagen

Kommunalrättsutredningen för Stockholm Stockholm 1981

Omslag Jan Bohman Jernström Offsettryck AB ISBN 91-38-06428-6 ISSN 0375-250X Gotab, Stockholm 1981

TILL STATSRÅDET OCH CHEFEN FÖR KOMUNDEPARTEMENTET

Den 30 juni 1977 bemyndigade regeringen chefen för kommundepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av den särskilda organisationen av kommunalförvaltningen i Stockholm. Med stöd av detta bemyndigande förordnade departementschefen den 24 oktober 1977 regeringsrådet Georg Ericsson som utredare.

Samma dag förordnades stadssekreteraren Hans Calmfors och stadsjuristen Inger Ridderstrand-Linderoth som sakkunniga.

Till experter förordnades den 1 juni 1978 f.d. drätseldirektören Erik Sundberg och den 23 oktober 1978 direktören för Stockholms kulturförvaltning tidigare föredraganden hos konstitutionsutskottet Hans Waldenström.

Den 17 april 1978 förordnades kanslichefen Thorbjörn Roos att vara sekreterare åt utredaren. Till biträdande sekreterare förordnades den 2 november 1978 numera kammarrättsassessorn Hilborn. Thorbjörn Roos

Ingegärd

entledigades som sekreterare den 27 februari 1979 och förordnades samma dag till expert. Vid samma tillfälle förordnades Ingegärd Hilborn som sekreterare.

För utredningen har antagits benämningen kommunalrättsutredningen för Stockholm.

^ Utredaren överlämnar sitt betänkande Stockholms kommunala styrelse - en partiell översyn av kommunallagen. Uppdraget är härmed slutfört.

september

Stockholm i 1981 Georg Ericsson

Hans Calmfors Inger Ridderstrand-Linderoth Thorbjörn Roos Erik Sundberg Hans Waldenström /Ingegärd Hilborn

SOU 1981 :53

INNEHÅLL

FÖRKORTN INGAR

SAMMANFA TTNING

LAGFÖRSL AG 19

UTREDNINGSUPPDRAGET 49 Direktiven 49 50 Utredningsarbetet

INLEDNING 53 Historik 53 fram till kommunal- Särlagstiftningen 53 lagsreformen 1862-1920 54 Organisationen 1920-1939 55 Organisationen 1940 57 Omorganisationen Förändringar efter 1940 års reform 58 Den nuvarande 60 organisationen för Stockholm i nya Särreglerna 60 kommunallagen

ALLMÄNNA SYNPUNKTER PÅ MÖJLIGHETERNA ATT TA BORT SÄRREGLERNA FÖR STOCKHOLMS

Innehåll

4.2 Kommunstyrelsen, drätselnämnden och

borgarrådsberedningen 70

4.2.1 Utgångspunkter 70 4.2.2 Kommunstyrelsen 73 4.2.3 Drätselnämnden 74 4.2.4 Borgarrådsberedningen 76 4.3 Utredningens överväganden och 78 förslag 4.3 1 Inledning 78 4.3.2 Kommunstyrelsen 81 4.3.3 Särskilda beredningsorgan i kommunstyrelsearbetet 85

5 BORGARRÅDEN I KOMMUNALLAGEN 89 5.1 Inledning 89 5.2 Särreglerna i om borgarråden i kommunallagen 90 5.2.1 Val av borgarråd m.m. 92 5.2.2 Borgarrådens 93 uppgifter 5.2.3 Arvode och andra förmåner 95

5.3 Kommunalråden och landstingsråden 97

5.3.1 Förarbetena till kommunallagen 97 5.3.2 Något om kommunalrådens och landstingsrådens ställning och 99 uppgifter 5.4 Utredningens och 102 överväganden förslag 5.4.1 Utgångspunkter 102 4.2 Allmänna synpunkter 103 5.4.3 Detaljgenomgång av av regleringen borgarråden inom kommunallagens generella bestämmelser 107 5.4.4 Utredningens sammanfattande 113 synpunkter

6 MANDATPERIODERNA FÖR FULLMÄKTIGE, STYRELSEN OCH ÖVRIGA NÄMNDER 115 Kommunallagens allmänna regler 115 6.2 Särreglerna för Stockholms kommun i kommunallagen 116 6.3 Frågan om snabbare i valgenomslag förarbetena till kommunallagen 117

Innehåll

och förslag 122 Utredningens överväganden 122 Utgångspunkter för fullmäktige 125 Valgenomslaget Mandatperioden för kommunstyrelsen och nämnder 127 övriga

INTERPELLATIONS- OCH FRÅGEINSTITUTEN 137 Adressat för interpellation och fråga i 137 kommunallagen 7.1.1 137 Bakgrund 7.1.2 Gällande rätt 138 7.1.3 Förarbetena till kommunallagen 140 7.2 överväganden och förslag 143 Utredningens

SPECIALMOTIVERING 149 till ändringar i kommunal- Förslaget 149 lagen till ändringar i lagen om Förslaget införande av 167 kommunallagen Förslaget till ändringar i specialför- 167 fattningarna

1 SJÄLVSTYRELSEKOMMITTEN, REDO-

Bilaga GÖRELSE FÖR TIDIGARE REFORMARBETE I STOCKHOLMS KOMUN 173

2 SKISS TILL REFORM BETRÄFFANDE Bilaga DEN CENTRALA FÖRVALTNINGSORGANI- SATIONEN I STOCKHOLMS KOMMUN 177

Bilaga 3 EXKURS I FRÅGAN OM ETT SNABBARE VALGENOMSLAG 199

FÖRKORTNINGAR

KL Kommunallagen (1977:179) 1953 års KL Kommunallagen (1953:753) 1957 års KLS Kommunallagen (195750) för Stockholm KU Konstitutionsutskottet 1954 års LL Landstingslagen (1954:319) prop. Regeringens proposition RRK Rättsfall från regeringsrätten och kammarrätterna RÅ årsbok Regeringsrättens SOU Statens offentliga utredningar

SAMANFATTNING

Den enhetliga kommunallagen har i ännu högre grad nya än de kommunallagarna karaktären av ramlag. tidigare Den innehåller grundläggande demokratiska principer och ger basregler för alla kommuner och landstingskommuner - oavsett struktur och storlek - beträffande uppbyggnad, ekonomisk förvaltning och organisatorisk kontroll m.m. Detaljföreskrifterna har lämnats utanför kommunallagen för att i stället tas in i arbetsordreglementen och instruktioner. Samtidigt som ningar, betonas i dessa grundläggande frågor har enhetligheten kommunerna och landstingskommunerna fått större rörelsefrihet i organisatoriskt avseende och vidgade möjligheter att anpassa verksamheten till lokala förhållanden och önskemål.

Den nya enhetliga kommunallagen innehåller, trots att enhetlighet har eftersträvats, ett stort antal särbestämmelser för Stockholm. Detta beror på att uppdraget för de utredningar som föreslog den enhetliga kommunallagen var begränsat i så måtto att inga ändringar skulle övervägas som rubbade den särskilda organisationen i Stockholms kommun.

Utredningsuppdraget för kommunalrättsutredningen för Stockholm omfattar enligt direktiven en översyn av den särskilda organisationen av kommunalförvaltningen i Stockholms kommun i syfte att åstadkomma den eftersträvade enhetligheten i lagstiftningen. En bred riksdags-_ _majoritet ställde sig bakom en enhetlig kommunallag och konstitutionsutskottets uppfattning att organisa-

10 Sammanfattning SOU 1981153

tionen i Stockholms kommun borde ses över. Utredningen har gjort den översyn som har uttalat riksdagen sig för.

Utredningen har kartlagt förhållandena i Stockholms kommun. Detta medför att man nu kan pröva organisationen i Stockholm utifrån andra än de förutsättningar som rådde i samband med kommunallagsreformen. Uppdraget har inte sådana som för de utbegränsningar gällde redningar som kommunallagen grundade Utredsig på. ningen har därför inte enbart ett lagtekniskt uppdrag utan den har också att materiella överväga ändringar för att nå vad direktiven i till. övrigt syftar

Utredningen har funnit att det för av regleringen organisationen i Stockholms kommun inte skäl föreligger till avsteg från de principer för en kommunalenhetlig lag som nämnts inledningsvis. i kommunal- Särreglerna lagen för Stockholms kommun innehåller i nämligen ganska stor utsträckning sådant som kommuner övriga kan fritt bestämma om.

Utredningen har i första hand riktat in att sig på låta särregler för Stockholms kommun ur kommunalutgå lagen och dess Detta av promulgationslag. följer uppdragets karaktär och den utformning har. En viklagen tig utgångspunkt för utredningens har ocköverväganden så varit att Stockholms kommun skall ha möjlighet att i praktiken behålla nuvarande ordning och former, eftersom systemet fungerar bra. I den mån kommunallagens nuvarande generella regler inte för passar stockholmsförhållandena eller leder till en försämrad organisation har utredningen därför prövat lösningar som innebär att den enhetliga kommunallagens regler jämkas så att också stockholmsförhållandena in passar under dem. För att lösa några av de problem som uppdraget omfattar har utredningen en modell som tillämpat innebär att fakultativa införs. kan regler Härigenom Stockholms kommun behålla nuvarande ordning. Samtidigt

?se

Sammanfattning ll

får övriga kommuner och landstingskommuner större valfrihet och vidgad självbestämmanderätt i organisatoriskt hänseende.

förslag syftar således till att, även om Utredningens särreglerna utgår ur lagen, Stockholms kommun skall i största möjliga utsträckning få behålla nuvarande ordning. Utredningen anser sig mot bakgrund härav kunna föreslå att särbestämmelserna för Stockholms kommun med undantag av bestämmelsen om fullmäktiges tidigare börjedag för sin mandatperiod utgår ur lagen. Detta medför att Stockholms kommun får ökade möjligheter att själv bestämma om sin organisation. Genom förslaget förstärks kommunallagens karaktär av ramlag. Samtidigt uppnås en enhetlig lagstiftning.

I det följande presenteras översiktligt det förslag som utredningen lägger fram.

D e c e n t r a l a 0 r g a n e n: kommunstyrelsen, borgarrådsberedningen och drätselnämnden

Vid övervägandena av en reform av den centrala förtroendemannaorganisationen i Stockholms kommun är frågan om styrelsefunktionen av naturliga skäl den väsentligaste. Den nuvarande ordningen, i vilken kommunstyrelsen endast i formellt avseende fyller en sådan funktion, kan ifrågasättas såväl från effektivitetssynpunkt som av kommunaldemokratiska skäl. Under ett omfattande reformarbete inom kommunen på 1970-talet, som rörde de centrala politiska organen, åberopades som skäl mot en reform bl.a. att statliga utredningar pågick, som berörde både ledningsorganisationen i sak och den lagtekniska regleringen. Dessa statliga utredningar har nu slutförts och deras förslag har i allt väsentligt genomförts i samband med kommunallagsreformen och riksdagens beslut 1977 om den kommunala demokratin. I reformen har styrelsens ställning som det centrala ledningsorganet i alla budget-, ekonomi- och

12 Sammanfattning

policyfrågor starkt betonats. Det är därför naturligt att nu pröva frågan om de centrala med organen utgångspunkten att göra kommunstyrelsen till det egentliga politiska ledningsorganet även i Stockholm. Utredningens förslag syftar till att ge styrelsen i Stockholms kommun den ställning och funktion som styrelsen

har i övriga kommuner. Härav följer att bestäm-

lagens melser om styrelsen kan fullt ut även i tillämpas Stockholm. Om man låter särreglerna utgå ur för lagen de centrala organen i Stockholms kommun kommuvidgas nens möjligheter att själv bestämma om sin organisation. Det bör framhållas att utformningen av en kommuns organisation är beroende av bestämmelser i lagen endast i så måtto, att organisationen måste byggas upp efter vissa allmänna riktlinjer.

Drätselnämndens uppgifter skall enligt förslaget övertas av styrelsen. Drätselnämnden föreslås därför utgå ur organisationen. får ett odelat Härigenom styrelsen ansvar för kommunens ekonomi och kommunen en samlad ledningsfunktion. Men det är inte att tillräckligt överföra drätselnämndens till för uppgifter styrelsen att göra denna till det egentliga politiska ledningsorganet. En reform förutsätter kompletteringar med andra organisatoriska förändringar. Sådana förändringar ankommer det på kommunen att själv bestämma om. Med utgångspunkt i de ramar som generella lagen ger presenterar utredningen en skiss som med beaktande av förhållandena i Stockholms kommun beskriver en möjlig organisation. Modellen redovisas i en promemoria som är intagen som bilaga 2 i betänkandet. Den tänkta organisationen av den förtroendevalda medför styrelsen ej att den tjänstemannamässiga av ärendena beberedningen höver ändras.

Förslaget att låta drätselnämnden utgå leder i sig till ett minskat antal ordinarie förtroendeposter. Genom en lämplig avvägning av antalet ledamöter och suppleanter i styrelsen kan emellertid detta motverkas

Sammanfattning 13 v

om man så vill antalet i kommunalt arbeoch delaktiga te central nivå ökas. Suppleantskapet i styrelsen på bör få ökad att suppleanter, utsedda betydelse genom till antal, får ingå i de delegationer erforderligt och som förutsätts bli inrättade inom styberedningar relsen.

Valbarhetshindret för borgarråden till kommunstyrelsen föreslås utgå. Kommunen kan därmed välja borgarråd till ledamot eller suppleant i kommunstyrelsen och till ordförande eller vice ordföranävenutseborgarråd de i den. Å andra sidan är kommunen oförhindrad att behålla nuvarande Detta blir en fråga som komordning. munen får besluta om. Detsamma gäller bestämmelsjälv serna om borgarrâdens närvaroskyldighet vid styrelsens sammanträden i den mån de inte är ledamöter. Fullmäkkan besluta om närvaro- och yttranderätt för dem tige med stöd av en bestämmelse i lagen. generell

mening bör det i Stockholms kommun, Enligt utredningens liksom fallet är i de flesta andra kommuner, finnas en allmän beredningsinstans för samlad bedömning politisk av ärenden som skall behandlas av styrelsen. En sådan allmän övertar då de uppgifter som nu ankomberedning mer i dess egenskap av forpå borgarrådsberedningen mellt och beredningsorgan. Som en konseklagreglerat vens härav föreslås bestämmelserna om borgarrådsberedning utgå. Om styrelsen tillsätter en allmän beredning kommunen om denna skall bestå av enäger själv avgöra, bart borgarråd (d.v.s. vara såsom nu en borgarrådsbeeller bli sammansatt på annat sätt. I det seredning) nare fallet kan borgarråden givetvis bilda ett informellt särskilt forum för samråd, om de finner det ange- Vidare anser utredningen att starka skäl talar läget. för att en ekonomiberedning för ekonomisk-tekniska ärenden inrättas vid sidan av den allmänna beredningen. Denna kan beslutanderätt delegation. Där kan ges genom alltså handläggas ärenden som i dag ankommer på drätselnämnden.

14 Sammanfattning

B 0 r g a r r å d e n

När sysslorna för avlönade förtroendemänborgarrådeninrättades 1920 i Stockholms krävdes det stöd i stad, lag för att kunna arvodera och borgarråden ge dem önskad roll i organisationen. Därför om bortogs regler garråd in i den då om kommunalgällande förordningen styrelse i Stockholm. Den nya innehåller kommunallagen inte några särskilda bestämmelser som har avseende på endast heltidssysselsatta förtroendevalda i andra kommuner än Stockholm eller i Det kan landstingskommuner. sägas att lagregleringen av till borgarrådssysslorna sin natur därför framstår som kanske mest historiskt eftersom man i

betingad, dag genom generella arvodes-

bestämmelser i kommunallagen har arvoderingsmöjligheter för motsvarande i andra kommuner. befattningar Det kan också hypotetiskt om Stockholms komsägas att, mun hade inrättat först när hel-

borgarrådsbefattningar

tidsposter tillkom i andra kommuner, hade förutsättningarna varit lika. Några särbestämmelser hade då inte behövts för Stockholms del.

Utredningen har vid genomgång av för borsärreglerna garråden funnit att dessa kan undvaras utan att detta medför några förändringar med avseende på borgarrådens ställning. Utredningen föreslår därför att särbestämmelserna för borgarråden får ur Detta hindutgå lagen. rar självfallet inte att den hävdvunna och hos kommunmedlemmarna allmänt bekanta får benämningen borgarråd vara kvar. Tar man bort särbestämmelserna för borgarråden innebär detta bl.a. att de inte med stöd längre av lagen skall utses särskilt av vid förfullmäktige sta sammanträdet med nyvalda vilket som fullmäktige, regel sker den 15 oktober. kan inte Borgarråden heller med stöd av annan i direkt utses regel lagen till nämndordförande från den 15 oktober eller från den 1 januari året efter kommunalvalet. i Härigenom uppfylls sig en allmän demokratisk grundsats, nämligen rätten att kunna begära val. om detta proportionellt Lagen

Sammanfattning 15

valsätt har dock sin viktigaste funktion genom att blott finnas till, och kommunen kan liksom hittills genom frivilliga överenskommelser partierna emellan med tillämpning av lagens system behålla en helt oförändrad ordning. Borgarråden kan - eftersom lagen inte förtroendevalda - utses reglerar heltidsarvoderade på första fullmäktigesammanträdet och tillträda roteln genast. De kan då också väljas till ledamöter i styrelsen. I de fall kommunalvalet leder till majoritetsväxlingar och personbyten på borgarrådsposterna förutsätter utredningen att tillträdande borgarråd genast via fyllnadsval efter det avgående borgarråd frånträtt ordförandeskapen får överta ordförandefunktionerna i de till roteln hörande nämnderna.

M a n d a t t i d e r n a f ö r f u l 1 m ä k t i g e 0 c h n ä m n d e r n a

Det drygt två veckor tidigare valgenomslaget för

full-

i Stockholms kommun föreslås bli kvar. För ut-

mäktige

framstår det - om önskemålet om ett så redningen snabbt behållas - inte valgenomslag som möjligt skall som rimligt att ändra det sedan länge väl fungerande systemet i Stockholms kommun genom att senarelägga valgenomslaget där med drygt två veckor. Utredningen bedömer det dock för närvarande knappast vara praktiskt möjligt att genomföra ett snabbare valgenomslag för fullmäktige i landets kommuner och landstingskommuner än det nu tillämpade. Särregeln för Stockholms kommun att fullmäktiges tjänstgöringstid räknas från och med den 15 oktober det år då valet har skett föreslås således kvarstå. Utredningen hoppas att denna regel i framtiden kan bli den enda, allmängiltiga regeln.

Vad beträffar frågan om styrelsens börjedag föreslår utredningen att övriga kommuner och landstingskommuner får möjlighet att tillämpa motsvarande system som i dag gäller för Stockholms kommun. Särregeln om styrelsens mandattid i Stockholms kommun ersätts med en

16 Sammanfattning sou 1931:53

fakultativ av innebörd att - i särregel fullmäktige skilt beslut eller i för - får reglemente styrelsen föreskriva att styrelsen skall väljas på första sammanträdet med nyvalda fullmäktige det år då kommunalval hållits samt därefter omedelbart börja arbeta. Härigenom kan styrelsernas (och ev. de heltidssysselsatta förtroendevaldas) mandatperiod i övriga landets kommuner och landstingskommuner avsevärt tidigareläggas. Kommunerna får emellertid själva bestämma om man vill genomföra ett snabbare valgenomslag för styrelsen. Huvudregeln i kommunallagen att styrelsen väljs för tre år kvarstår. Härigenom förlängs styrelsens tjänstgöringstid i Stockholm från ett till tre år.

Att tidigarelägga valgenomslaget även för de

övriga

nämnderna skulle tillgodose ett allmänt intresse av att alla kommunala organ i landet bör tillträda så snart som möjligt efter valet. För Stockholms del skulle också ett sådant förslag innebära att tidpunkten för borgarrådens tillträde i nämnderna som ordförande på ett enkelt sätt kom att samordnas med övriga ledamöters tillträde. Utredningen bedömer emellertid frågan om ett snabbare valgenomslag för övriga nämnder vara av sådan kommunaldemokratisk räckvidd, att den ligger utanför utredningens uppdrag. Den nuvarande ordningen, d.v.s. för specialreglerade nämnder treåriga mandattider med tillträde den l januari âret näst efter valet samt för kommunallagsreglerade nämnder frihet för kommunen att föreskriva annan mandattid än den som gäller för styrelsen och de specialreglerade nämnderna, kvarstår således. Regeln om styrelsens treåriga mandattid kommer alltså att gälla även för de specialreglerade nämnderna i Stockholms kommun, något som också för dem innebär övergång från ettårsmandat till treårsmandat. För en sådan övergång talar kommunaldemokratiska skäl och dessa nämnders myndighetsutövande funktion.

sou 1931:53 Sammanfattning 17

A d r e s s a t f Ö r i n t e r p e l 1 a t i o n 0 c h f r å g a

Utgångspunkten för utredningens överväganden har varit, liksom när det gäller borgarrådens ställning och det snabbare valgenomslaget, att Stockholms kommun skall ha möjlighet att behålla sin nuvarande ordning, vilken innebär att endast borgarråd får interpelleras. Denna ordning fungerar bra och kan sägas vara en av hörnstenarna i det politiska ansvaret. Enhetlighet i fråga om interpellationsbestämmelser kan åstadkommas genom att landets övriga kommuner får möjlighet att ha en liknande ordning som Stockholms kommun. Det måste anses ligga i linje med principen om kommunernas och landstingskommunernas vidgade självbestämmanderätt att överlåta åt dem att besluta om adressat för interpellation och fråga. Reglerna om adressat är enligt utredningens uppfattning sådana detaljföreskrifter som i rätt stor utsträckning kan utgå ur en ramlag av kommunallagens karaktär. Utredningen föreslår därför att kommunerna och landstingskommunerna själva skall få bestämma till vilka förtroendevalda interpellation och - om frågein-

stitutet får förekomma - får framställas. Här-

fråga igenom blir det möjligt att genom bestämmelser i arbetsordning begränsa kretsen av adressater till sådana förtroendevalda som har ett övergripande ansvar.

De föreslagna organisationsförändringarna torde inte medföra några nya kostnader för vare sig Stockholm eller andra kommuner.

LAGFÖRSLAG

Förslag till Lag om ändring i kommunallagen (1977:l79);

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunallagen (1977: 179) dels att 3 kap. 17 och 18 §§ skall upphöra att gälla, dels att 2 kap. 9, 14-16, 23, 24 och 30 §§, 3 kap. 3, S och 13 §§ samt 6 kap. 3 § skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 kap.

951 Fullmäktige sammanträder enligt den ordning som fullmäktige bestämmer med iakttagande av föreskrifterna i tredje stycket samt i 4 kap. 4 § och 5 kap. 6 § om tid för handläggning av vissa ärenden. Sammanträde skall även hållas, när styrelsen eller minst en tredjedel av fullmäktiges ledamöter begär det eller ordföranden anser att det behövs. I landstingskommun bör sammanträde hållas minst fyra gånger varje år. Vid sammanträde före Vid sammanträde före december månads utgång december månads utgång förrättas val till de be- förrättas val till de befattningar inom kommunen fattningar inom kommunen Ändringen eller landstingskommunen eller landstingskommunen innebär bl.a. som blir lediga vid årets som blir lediga vid årets att fjärde stycket uppslut. År då val i hela slut,om inte annat gäller hävs.

20 Lagförslag

ggvarande lydelse Föreslagen lydelse

riket av har fullmäktige enligt 3 kap. 5 § andra ägt rum skall valen förrät- År då val i hela stycket. tas av de nyvalda fullmäk- riket av har fullmäktige tige. ägt rum skall valen förrättas av de nyvalda fullmäktige. I Stockholms kommun skall styrelsen väljas vid första sammanträdet med fullmäktige under tjänstgöringsåret.

2 14

Varje ledamot i fullmäktige har en röst. Rätt att deltaga i full- Rätt att i fulldeltaga mäktiges överläggningar mäktiges överläggningar men ej i besluten har men i besluten har ej även även 1. ordföranden eller- l. ordföranden eller vice ordförande i styrel- vice ordförande i styrelsen, sen, 2. ordföranden eller 2. ordföranden eller vice ordförande i annan vice ordförande i annan nämnd eller i beredning nämnd eller i beredning vid handläggning av ärende vid av ärenhandläggning som har beretts av nämnden de som har beretts av eller beredningen och vid nämnden eller beredningen, besvärande av interpellation som har framställts till ordföranden i nämnden eller

beredningen,

3. ledamot i 3. den styrelsen som enligt ful och sådan ledamot i sty- föreskrifter har mäktiges Ändringen relse för aktiebolag, eko- att besvara interpellainnebär bl.a. nomisk eller tion eller be-

att förening fråga vid

fjärde stycket stiftelse som avses i 23 § svarandet av upp- interpellahävs. andra stycket vid besva- tionen eller

frågan,

Lagförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

rande av interpellation som enligt 24 § tredje stycket har överlämnats för att besvaras av honom, 4. revisor hos kommunen 4. revisor hos kommunen

eller landstingskommunen eller landstingskommunen

vid behandling av revi- vid behandling av revisionsberättelsen för den sionsberättelsen för den verksamhet som hans upp- verksamhet som hans uppdrag avser, drag avser, 5. sådan tjänsteman hos 5. sådan tjänsteman hos kommunen eller landstings- kommunen eller landstingskommunen som avses i 4 § kommunen som avses i 4 § andra stycket samt, andra stycket samt, 6. i den mån fullmäk- 6. i den mån fullmäktige har beslutat det, tige har beslutat det, ledamot eller suppleant i ledamot eller suppleant i styrelsen, annan nämnd el- styrelsen, annan nämnd eller beredning. ler beredning. Fullmäktige får kalla tjänsteman hos kommunen eller landstingskommunen eller särskild sakkunnig för att meddela upplysningar vid sammanträde. I Stockholms kommun skall borgarråd närvara vid fullmäktiges sammanträden. Borgarråd får deltaga i överläggningarna och framställa förslag men ej deltaga i besluten.

15 §3

Fullmäktige skall besluta i ärende som har väckts av 1. styrelsen eller annan nämnd, om ej annat är föreskrivet i lag, 2. ledamot genom motion, 3 Ändringen 3. regeringen, central förvaltningsmyndighet eller innebär att andra stycket länsstyrelsen, upphävs.

22 Lagförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4. revisorerna, om ärendet avser förvaltning som har samband med revisionsuppdraget, eller 5. beredning, om fullmäktige har föreskrivit det. I Stockholms kommun skall fullmäktige besluta även i ärende som har väckts av borgarråd genom motion. 16 § Ärende,vari fullmäktige skall besluta, skall beredas av den nämnd eller beredning dit ärendet efter sin beskaffenhet hör eller av en beredning som fullmäktige särskilt har utsett för ändamålet. Om ärende har beretts av annan än den nämnd eller beredning dit ärendet efter sin beskaffenhet hör, skall nämnden eller beredningen få tillfälle att avge yttrande i ärendet innan det avgöres. Styrelsen skall alltid få tillfälle att yttra sig i ärende som har beretts av annan än styrelsen. Val får förrättas utan Val får förrättas utan föregående beredning. föregående beredning. Ärende som avser ändring Ärende som avser ändring av antalet ledamöter el- av antalet ledamöter eller suppleanter i styrel- ler suppleanter i styrelsen eller annan nämnd el- sen eller annan nämnd eller avsägelse från uppdrag ler styrelsens tjänstgösom ledamot eller supple- ringstid eller avsägelse ant i fullmäktige, i sty- från uppdrag som ledamot relsen eller i annan eller suppleant i fullmäknämnd eller som revisor tige, i styrelsen eller i eller revisorssuppleant annan nämnd eller som rebehöver ej heller beredas. visor eller revisorssuppleant behöver ej heller beredas.

Lagförslag 23

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Val av annan Val av styrelse, annan styrelse, nämnd och beredning samt nämnd och beredning samt av revisorer och revisors- av revisorer och revisorssom avses i suppleanter som i

suppleanter avses

5 kap. l § skall vara pro- 5 kap. l § skall vara proportionellt, om det begä- portionellt, om det begäres av minst så många le- res av minst så många ledamöter som motsvarar den damöter som motsvarar den kvot, vilken erhålles om kvot, vilken erhålles om antalet närvarande leda- antalet närvarande ledamöter delas med det antal möter delas med det antal personer som valet avser, personer som valet avser, ökat med 1. Om kvoten är ökat med l. Om kvoten är ett brutet tal, skall den ett brutet tal, skall den avrundas till närmast hög- avrundas till närmast högre hela tal. Om förfaran- re hela tal. Om förfarandet vid sådant proportio- det vid sådant proportionellt val finns bestämmel- nellt val finns bestämmelser i lagen (1955:138) om ser i lagen (1955:138) om proportionellt valsätt proportionellt valsätt vid val inom landsting, vid val inom landsting, kommunfullmäktige m.m. kommunfullmäktige m.m. Å Stockholms kommun gäller ej bestämmelserna om proportionellt val beträffande nämnd som avses i 3 kap.

13 § andra stycket.

Vad som sägs i första stycket gäller när full-

också

mäktige skall välja ledamöter och suppleanter i styrelse för aktiebolag, ekonomisk förening eller stiftelse eller revisorer och revisorssuppleanter för granskning av sådan styrelses förvaltning.

24 Lagförslag

Nuvarande

lxdelse Föreslagen lzdelse

Ledamot i Ledamot i

fullmäktige fullmäktige

får till ordföranden i får framställa sty- interpellarelsen, annan nämnd eller tion i ämne som tillhör beredning framställa inter- fullmäktiges handläggning. pellation i ämne som till- bestämmer Fullmäktige hör fullmäktiges handlägg- till vilka förtroendevalning. I Stockholms kommun da interpellation får får dock interpellation framställas. framställas endast till kan före- Fgllmäktige

borgarråd. skriva att interpellation

XFullmäktige beslutar för besvarande får över-

utan föregående lämnas till sådan ledamot överläggning om interpellation får i styrelse för aktiebolag, framställas. Interpellation ekonomisk eller förening skall vara tillgänglig för stiftelse som avses i varje ledamot, innan full- 23 § andra stycket. mäktige fattar sådant be-

Fullmäktige beslutar

slut. utan

föregående överlägg-

kan före-

Fullmäktige ning om interpellation

skriva att ordföranden i får framställas. Interpelstyrelsen får överlämna lation skall vara tilltill honom framställd in- för gänglig varje ledamot, terpellation att besvaras innan fattar fullmäktige av annan ledamot av sådant beslut. styrelsen som på grund av Om fullmäktige föreskrisitt uppdrag har särskil- ver ledamot det,får framda förutsättningar att be- ställa i fråga ämne som svara interpellationen el- tillhör fullmäktiges handler av sådan ledamot i

läggning.

styrelse för

aktiebolag, Fullmäktige bestämmer

( ekonomisk förening eller till vilka förtroendeval- Detta stycke mot- stiftelse som avses i 23 § da får framställas. fråga svarar fjärandra stxcket. le stycket L förslaget. Om fullmäktige föreskriver det, får ledamot till

Lagförslag 25

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ordföranden i styrelsen, annan nämnd eller beredning framställa fråga i ämne som otillhör fullmäktiges handläggning. I Stockholms kommun får dock sådan fråga framställas endast till

borgarråd.

30 Fullmäktige skall i en arbetsordning meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för fullmäktiges sammanträden och ärendenas handläggning. Arbetsordningen skall Arbetsordningen skall innehålla bestämmelser om innehålla bestämmelser om l. vem som skall föra 1. vem som skall föra ordet till dess tillfäl- ordet till dess tillfällig ordförande som avses lig ordförande som avses i 8 § andra stycket har i 8 § andra stycket har utsetts, utsetts, 2. utsändning av hand- 2. utsändning av handlingar inför sammanträde, lingar inför sammanträde, 3. anmälan av hinder 3. anmälan av hinder för tjänstgöring vid sam- för tjänstgöring vid sammanträde, manträde, 4. inkallande av supp- 4. inkallande av suppleant, leant, 5. handläggningen av 5. handläggningen av motioner, motioner, 6. av 6. till vem internella-

handläggningen

interpellationer och frå- tioner och frågor som avgor som avses i 24 § fjärde ses i 24 § femte stycket stycket samt får framställas samt om handläggningen av inter-

pellationer och frågor

samt 7. förfarandet vid om- 7. förfarandet vid omröstning. röstning.

26 Lagförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

3§4

Beträffande valbarhet till ledamot eller i suppleant styrelsen, verkan av att valbarheten upphör och rätt till bestämmelserna i avsägelse tillämpas 2 kap. 4 § om ledamot och suppleant i fullmäktige på motsvarande sätt. Den som har uppnått aderton års ålder senast på dagen för valet till styrelsen är dock valbar. Utöver de personer som avses i 2 kap. 4 § andra stycket får ej heller tjänsteman som är chef för verk som hör till styrelsens förvaltningsområde väljas till ledamot eller suppleant i styrelsen.

I Stockholms kommun får borgarrâd ej väljas till ledamot eller suppleant i styrelsen.

Ledamöter och supplean- Ledamöter och suppleanter i styrelsen väljes ter i styrelsen väljes

för tre âr, räknat från för en tjänstgöringstid

och med den l januari året tre år,räknat från och av efter det år då val i hela med den 1 januari året riket av fullmäktige har efter det år då val i ägt rum. hela riket av fullmäktige I Stockholms kommun väl- har rum. ägt jgs dock ledamöter och får dock be- Fullmäktige suppleanter årligen för sluta att styrelsens tiden intill nästa val vid skall tjänstgöringstid första sammanträdet med räknas från och med det fullmäktige under tjänst- sammanträde då valet för-

goringsåret. rättas intill det samman-

manträde då val av styrel- 4 Ändringen se förrättas nästa gång. innebär att andra Val av styrelse skall i stycket upphävs. sådant fall förrättas på

Lagförslag

Nuvarande lydelse Foreslagen lydelse

första sammanträdet med nyvalda fullmäktige det år då val i hela riket av fullmäktige har ägt rum. Om ledamot som har utsetts vid proportionellt val avunder inträder suppleant, engår tjänstgöringstiden, den mellan suppleanterna som har bestämts ligt ordning vid i ledamotens ställe för återstoden av valet, Om annan ledamot avgår, förrättas tjänstgöringstiden. för återstoden av tjänstgöringstiden. fyllnadsval

13 §5

tillsätter nämnder för förvaltning och Fullmäktige som enligt särskilda författningar anverkställighet kommer För sådana nämnder gäller vad som är på dessa. föreskrivet i dessa författningar. För och För förvaltning och förvaltning i verkställighet i övrigt verkställighet övrigt får tillsätta får fullmäktige tillsätta fullmäktige de nämnder som behövs. de nämnder som behövs. Ledamöter och suppleanter Ledamöter och suppleanter i sådan nämnd av i sådan nämnd väljes av väljes till det an- fullmäktige till det anfullmäktige tal som be- tal som fullmäktige befullmäktige stämmer. Beträffande så- stämmer. Beträffande sådan nämnd skall vad som dan nämnd skall vad som är föreskrivet beträffan- är föreskrivet beträffande i 2 § andra de styrelsen i Z § andra styrelsen stycket, §_§ första styc- stycket, 3 och 4 §§, 5 § 4 §, 5 § tredje styc- tredje stycket och6-12 §§

ket,

ket, 7-12 §§ och, utom i tillämpas på motsvarande fråga om nämnd i Stock- sätt. holms kommun, 6 § tillämpas på motsvarande sätt. Om vissa lokala i kommunerna finns särskilda organ bestämmelser. lydelse 1979:

Lagförslag

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

6 kap.

3§°

När budgeten har skall fastställts, styrelsen genast underrätta den lokala och statistisskattemyndigheten ka centralbyrån om den skattesats som har bestämts för det följande året. Om skattesatsen har fastställts före oktober ej månads utgång, skall underrätta den 10styrelsen genast kala skattemyndigheten och statistiska centralbyrån om styrelsens förslag till skattesats. Har annan skattesats än den skall föreslagna fastställts, styrelsen genast underrätta dessa myndigheter och riksskatteverket om den fastställda skattesatsen. Om budgeten ej har fastställts före november månads utgång skall, så snart skattesatsen för den skatten har preliminära fastställts, den lokala och statis- Skattemyndigheten tiska centralbyrån underrättas om skattesatsen. I annan kommun än Stock- skall också Styrelsen holms kommun skall styrel- underrätta den lokala ggn också underrätta den och staskattemyndigheten lokala tistiska

skattemyndigheten centralbyrån om

och statistiska central- beslut av elförsamling byrân om beslut av försam- ler kyrklig samfällighet ling eller kyrklig samfäl- inom kommunen om skattelighet inom kommunen om satsen för det följande skattesatsen för det föl- året,0m annat är föreej jande året. skrivet.

Denna lag träder i kraft den 15 oktober 1982. I annan kommun än Stockholms kommun äldre tillämpas bestämmelser om yttranderätt vid besvarande av interpella- 6 Senaste tion i 2 kap. 14 § andra 2 och stycket p. p. 3, om inlydelse 1980: 8 › terpellation och fråga i 2 kap. 24 § och om arbetsordning i 2 kap. 30 § andra stycket p. 6 till utgången av oktober 1982.

Lagförslag 29

Förslag till i om införande av kom- Lag om ändring lagen (1977:180) munallagen (1977:179);

föreskrivs att 15 § lagen (1977:180) om Härigenom införande av kommunallagen (1977:179) skall upphöra att vid utgången av år 1982. gälla

30 Lagförslag

Förslag till Lag om ändring i vallagen (197Z:620);

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 2 § vallagen (1972:

620)1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande

lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.2

2 § I fråga om valnämnd I fråga om valnämnd tillämpas bestämmelserna tillämpas bestämmelserna i 3 kap. 2 §, 3 § första i 3 kap. 2-4 5 § §§z stycket, 4 §, 5 § tredje första och tredje stycstycket, 7 och 8 §§, 9 § kena, 6-8 9 § första §§, första stycket och 10-12 och 10-12 §§ komstycket ^ §§ kommunallagen (1977: munallagen (1977:179) på 179) på motsvarande sätt. motsvarande sätt. I annan kommun än Stockholms kommun tillämpas även bestämmelserna i 3 kap. 5 § första stycket och 6 § nämnda lag

på

motsvarande sätt. Om en ändring i den kommunala innebär att indelningen en ny kommun bildas, skall snarast indelningsdelegerade möjligt under året innan indelningsändringen träder i kraft välja ledamöter och suppleanter i Valnämnden för tiden före ikraftträdandet. Utan hinder av 2 § 2 förvaltningslagen (1971:290) tillämpas bestämmelserna i 4 och 5 §§ nämnda lag i samtliga ärenden hos valnämnd.

Denna lag träder i kraft den 15 oktober 1982.

1 Lagen omtryckt 1979:456. 2 Senaste lydelse 1981:525.

sou 1981:53 31 Lagförslag

Förslag till Lag om ändring i civilförsvarslagen (1960:74);

Härigenom föreskrivs att 41 § 2 mom. Civilförsvars-

lagen (1960:74)1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

41 § 2 m0m.2

I fråga om särskild I fråga om särskild civilförsvarsnämnd till- civilförsvarsnämnd tilllämpas bestämmelserna i lämpas bestämmelserna i 3 kap. 2 §, 3 § första 3 kap. 2-4 §§, 5 § första stycket, 4 §, 5 § tredje och tredje styckena, 6-8 7 och 8 §§, 9 § 9 § första stycket

stycket, gå,

första stycket och 10-12 och 10-12 §§ kommunal- §§ kommunallagen (1977: lagen (1977:179) på mot- 179) på motsvarande sätt. svarande sätt. I annan kommun än Stockholms kommun tillämpas även bestämmelserna i 3 kag, 5 § första stycket och 6 § nämnda lag på motsvarande sätt. Utan hinder av 2 § 2 förvaltningslagen (1971:290) äga 4 och 5 §§ nämnda lag tillämpning i samtliga ärenden hos särskild civilförsvarsnämnd.

Denna lag träder i kraft den 15 oktober 1982.

1 Lagen omtryckt 1975:712. 2 Senaste lydelse 1977:203.

32 Lagförslag

Förslag till Lag om ändring i familjebidragslagen (1978:520);

Härigenom föreskrivs att 25 § familjebidragslagen (1978:520) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 25 § I fråga om särskild I fråga om särskild familjebidragsnämnd till- familjebidragsnämnd tilllämpas 3 kap. 2 §, 3 § lämpas 3 kap. 2-4 §§, 5 § första stycket, 4 §, 5 § första och tredje stycketredje stycket, 7 och 8 na, 6-8 §§, 9 § första

gg, 9 § första stycket stycket och 10-12 §§ kom-

och 10-12 §§ kommunallagen munallagen (1977:179). (1977:179). I annan kommun än Stockholms kommun tilllämpas även 3 kap. 5 § första stycket och 6 § nämnda lag. Familjebidragsnämndens protokoll behöver ej upptaga annat än uppgift om närvarande ledamöter, beslutet i varje ärende och uppgift om reservation. Föreskrifter om i vilken utsträckning beslut skall innehålla de skäl som har bestämt utgången finns i 17 § förvaltningslagen (1971:290). Utan hinder av 2 § 2 förvaltningslagen 4 tillämpas och 5 §§ nämnda lag i samtliga ärenden hos särskild familjebidragsnämnd.

Denna lag träder i kraft den 15 oktober 1982.

Lagförslag 33

Förslag till Förordning om ändring i hemvärnskungörelsen (l970:304);

föreskrivs att 48 a § hemvärnskungörelsen Härigenom (1970:304) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

48 a §1

I kommun skall finnas en hemvärnsnämnd för att varje handha som enligt denna kungörelse eller med uppgift stöd därav meddelade föreskrifter ankommer på kommun. Kommun får tillsätta särskild hemvärnsnämnd eller upp-

draga åt annan nämnd att vara hemvärnsnämndi Har så ej

skett är kommunstyrelsen hemvärnsnämnd. I om särskild hem- I fråga om särskild hemfråga värnsnämnd tillämpas be- värnsnämnd tillämpas bestämmelserna i 3 kap. §_§, stämmelserna i 3 kap.

3 s första stycket, 4 s, 224 ss, 5 s första och

7 och 6-8 5 § tredje stycket, tredje styckena, §§, §_§§, 9 § första stycket 9 § första stycket och och 10-12 §§ kommunallagen 10-12 §§ kommunallagen (1977:179) på motsvarande (1977:179) på motsvarande sätt. kommun än sätt. l_annan Stockholms kommun tillämäven bestämmelserna i pas 3 kap. 5 § första stycket och 6 § nämnda lag på mot-

svarande sätt.

Utan hinder av 2 § 2 förvaltningslagen (1971:290) 4 och 5 §§ nämnda lag tillämpning i samtliga ärenäger den hos särskild hemvärnsnämnd.

Denna träder i kraft den 15 oktober 1982. förordning

1 Senaste lydelse 1977:184.

34 Lagförslag

Förslag till

Lag om ändring i hälsovårdsstadgan (l958:663);

Härigenom föreskrivs att 7 §

hälsovårdsstadgan

(1958:663) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

7§1

I fråga om hälsovårds- I om hälsovårdsfråga nämnd tillämpas bestämmel- nämnd bestämmeltillämpas serna i 3 kap. Z 3 § serna i §, 3 kap. 2-4 §§, första stycket, 4 §, 5 § 5 § första och tredje tredje stycket, 7-8 §§, 6-8 9 § styckena, §§, 9 § första stycket och första och 10-12 stycket 10-12 §§

kommunallagen §§kommunallagen (1977:179)

(1977:179) på motsvarande på motsvarande sätt. sätt. I annan kommun än __________________ Stockholms kommun tillämpas även bestämmelserna i

3 kap. S § första stycket

och 6 § nämnda lag på motsvarande sätt. Uppdrag som avses i 3 kap. 12 § andra kommustycket nallagen får ej omfatta att besluta om förebefogenhet läggande vid vite eller om verkställande av åtgärd på försumligs bekostnad. Utan hinder av 2 § 2

förvaltningslagen (1971:290)

tillämpas bestämmelserna i 4 och 5 §§ nämnda i lag samtliga ärenden hos hälsovårdsnämnd.

Denna lag träder i kraft den 15 oktober 1982.

1 Senaste lydelse 1977:200.

sou 1981:53 Lagförslag 35

Förslag till Lag om ändring i lagen (1964:47) om krigshjälp;

Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (l964:47) om krigshjälp skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 §1

I varje kommun skall finnas en krigshjälpsnämnd för handhavande av de uppgifter, som åvila kommunen enligt denna lag. Kommun får tillsätta särskild krigshjälpsnämnd eller uppdraga åt annan nämnd att vara krigshjälpsnämnd. Har så ej skett är socialnämnden krigshjälpsnämnd. I fråga om särskild I fråga om särskild krigshjälpsnämnd tilläm- krigshjälpsnämnd tillämpas bestämmelserna i 3 kap. pas bestämmelsernai Skap. 2 §, 3 § första stycket, 2-4 §§, 5 § första och 4 §, S § tredje stycket, tredje styckena, 6-8 §§, 7 och 8 §§, 9 § första 9 § första stycket och stycket och 10-12 §§ kom- 10-12 §§ kommunallagen munallagen (1977:179) på (1977:179) på motsvarande motsvarande sätt. I annan sätt. kommun än Stockholms kommun tillämpas även bestämmelserna i 3 5 §

kap.

första stycket och 6 § nämnda lag på motsvarande

Krigshjälpsnämnds protokoll behöver ej upptaga annat än uppgift om närvarande ledamöter, beslutet i varje ärende och uppgift om reservation. Föreskrifter om i vilken utsträckning beslut skall innehålla de skäl som ha bestämt utgången finnas i 17 § förvaltningslagen (1971:290).

1 Senaste lydelse 1977:207.

36 Lagförslag

Nuvarande

lzdelâg Föreålagen lydelse

Utan hinder av 2 § 2 förvaltningslagen (1971:290) äga 4 och 5 §§ nämnda lag i ärentillämpning samtliga den hos särskild krigshjälpsnämnd.

Denna lag träder i kraft den 15 oktober 1982.

r

Lagförslag 37

Förslag till Lag om ändring i socialtjänstlagen (l980:620);

Härigenom föreskrivs att 38 § socialtjänstlagen (1980:620) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 38 bestämmelser i Följande bestämmelser i Följande 3 kap. kommunallagen 3 kap. kommunallagen (1977:179) i till- (1977:179) gäller i tillgäller delar social- lämpliga delar sociallämpliga nämnd nämnd 2 § om antalet ledamö- 2 § om antalet ledamöter m.m., ter m.m., 3 § första stycket om 3 § om valbarhet m.m., valbarhet m.m., 4 § om rätt till ledig- 4 § om rätt till ledighet från anställning, dighet från anställning, 5 § första stycket om 5 § första stycket om mandattid, mandattid, 5 § tredje stycket om 5 § tredje stycket om verkan av ledamots avgång, verkan av ledamots avgång, 6 § om ordförande och 6 § om ordförande och vice ordförande, vice ordförande, 7 § om tid och plats 7 § om tid och plats för sammanträde samt om för sammanträde samt om närvarorätt vid samman- närvarorätt vid sammanträde, träde, 8 § om suppleants 8 § om suppleants tjänstgöring m.m., tjänstgöring m.m., 9 § första stycket om 9 § första stycket om beslutförhet, beslutförhet, 10 § om beslutsförfaran- 10 § om beslutsförfarande och protokoll m.m., de och protokoll m.m.,

1Ändringen

ll ll lnnebär § om delgivning m.m., § om delgivning m.m., b1.a. att l2 § om reglemente och 12 § om reglemente och andra stycket upphävs. delegation. delegation.

38 Lagförslag

Nuvarande lxdelse Föreslagen lzdelse

För Stockholms kommun g§J1er dock inte 3 kap. 5 § första stycket eller 6 §

kommunallagen.

Denna lag träder i kraft den 15 oktober 1982.

Lagförslag 39

till Förslag om ändring i lagen (1978:234) om trafiknämnd; Lag

föreskrivs att 3 § lagen (1978:234) om Härigenom trafiknämnd skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 § om särskild tra- I om särskild tra- I fråga fråga bestäm- fiknämnd tillämpas bestämfiknämnd tillämpas melserna i 3 kap. 2 §, 3 § melserna i 3 kap. 2-4 §§, första 4 §, 5 § S § första och tredje stycket, 7 och 8 §§, 6-8 §§, 9 § tredje stycket, styckena, och 10- första och 10-12 9 § första stycket stycket 12 §§ kommunallagen (1977: §§ kommunallagen (1977: sätt. 179) på motsvarande sätt. 179) på motsvarande I annan kommun än Stockholms kommun tillämpas även bestämmelserna i 3 kap. 5 § första stycket och 6 § nämnda lag på motsvarande sätt. Utan hinder av 2 § 2 förvaltningslagen (1971:290) 4 och 5 §§ nämnda tillämpning i samtliga ärenäger lag den hos särskild trafiknämnd.

Denna träder i kraft den 15 oktober 1982. lag

Lagförslag

forslag till Lag om ändring i skollagen (l962:3l9);

föreskrivs att 13

Härigenom § skollagen (l962:3l9)1

skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande

lydelse Föreslagen lydelse

I fråga om skolstyrelse I fråga om skolstyrelse tillämpas bestämmelserna tillämpas bestämmelserna i 3 kap. 2 §, 3 § första i 3 kap. 2-4 §§, 5 § stycket, 4 §, 5 § tredje första och tredje stycke-

stycket, 7 och 8 §§, 9 § na, 6-8 §§, 9 § första

första stycket och 10-12 och 10-12 §§ komstycket §§ kommunallagen (1977: munallagen (1977:179) på 179) på motsvarande sätt. motsvarande sätt. I annan kommun än Stockholms kommun tillämpas även bestämmelserna

i

3 kap. 5 § första stycket och 6 § nämnda lag på motsvarande sätt. Uppdrag som avses i 3 kap. 12 § andra kommustycket nallagen (1977:179) får ej omfatta att medbefogenhet dela eller återkalla godkännande 34 § denna enligt lag. Utan hinder av 2 § 2

förvaltningslagen (1971:290)

tillämpas bestämmelserna i 4 och 5 §§ nämnda i lag samtliga ärenden hos skolstyrelse.

Denna lag träder i kraft den 15 oktober 1982.

1 Lagen omtryckt 1970:1026. 2 Senaste lydelse 1977:194.

Lagförslag 41

till Förslag Lag om ändring i lagen (1959:99) om köttbesiktning m.m.;

föreskrivs att ll § 2 mom. lagen (l959:99) Härigenom om köttbesiktning m.m. skall ha nedan angivna lydelse.

§gyarande_lyde1se Föreslagen lydelse

11 § 2 mom.1

slakthus skall stå under förvaltning av Offentligt i den mån annat ej följer av sådant slakthusstyrelse beslut som avses i3 kap.l4 § kommunallagen (1977:179). Kommun får tillsätta särskild slakthusstyrelse eller åt annan nämnd att vara slakthusstyrelse. Har uppdraga

så ej skett är kommunstyrelsen slakthusstyrelse.

I fråga om särskild I fråga om särskild slakthusstyrelse tilläm- slakthusstyrelse tillämbestämmelserna i3 kap. pas bestämmelsernai 3kap. pas 2 §, 3 § första stycket, 2-4 §§, 5 § första och 4 §, 5 § tredje stycket, tredje styckena, 6-8 §§, 7 och 8 9 § första 9 § första stycket och §§, stycket och 10-lZ §§ kom- 10-12 §§ kommunallagen munallagen (1977:179) på (1977:179) på motsvarande motsvarande sätt. I annan sätt. kommun än Stockholms kommun tillämpas även bestämmelserna i 3 S §

kag.

första stycket och 6 § nämnda lag på motsvarande

Denna lag träder i kraft den 15 oktober 1982.

1 Senaste lydelse 1977:209.

Lagförslag

Förslag till bag om ändring i lagen (1973:861) om lokal kristidsför-

valtning;

Härigenom föreskrivs att 5 § lagen om (1973:861) lokal

kristidsförvaltningl skall ha nedan angivna

lydelse.

Nuvarande

lydelse Föreslagen lydelse

I fråga om särskild I om särskild fråga kristidsnämnd tillämpas kristidsnämnd tillämpas bestämmelserna i 3 kap. bestämmelserna i 3 kap. 2 §, 3 § första stycket, 2-4 §§, 5 § första och 4 §, S § tredje stycket, tredje styckena, 6-8 §§, 7 och 8 §§, 9 § första 9 § första stycket och stycket och 10-12 §§ kom- 10-12 §§ kommunallagen munallagen (1977:179) (1977:179) på motsvarande på motsvarande sätt. ;_53- sätt. nan kommun än Stockholms kommun tillämpas även bestämmelserna i 3 kap. § § första och

stycket

6 § nämnda lag på motsvarande sätt. Utan hinder av 2 § 2

förvaltningslagen (1971:290)

äger 4 och 5 §§ nämnda i ärenlag tillämpning samtliga den hos särskild kristidsnämnd.

Denna lag träder i kraft den 15 oktober 1982.

1 Lagen omtryckt 1978:270.

Lagförslag 43

Förslag till mnarbetslöshetsnämnd;

Lag om ändringái 1agen(1944:475)

föreskrivs att 5 § lagen (1944:475) om Härigenom

arbetslöshetsnämndl skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 §

I om särskild I fråga om särskild fråga arbetslöshetsnämnd tilläm- arbetslöshetsnämnd tillämbestämmelserna i3 kap. pas bestämmelsernai Skap. pas 2-4 5 § första och 2 §, 3 § första stycket, §§, 6-8 §§, 4 §, 5 § tredje stycket, tredje styckena, 7 och 9 § första 9 § första och 8 §§, stycket och 10-12 §§ kom- 10-12 §§ kommunallagen stycket munallagen (1977:179) på (1977:179) på motsvarande motsvarande sätt. I annan sätt. kommun än Stockholms kommun tillämpas även bestämmelserna i 3 kap. 5 § första stycket och 6 § nämnda lag motsvarande sätt.

på

Utan hinder av 2 § 2 förvaltningslagen (1971:290) bestämmelserna i 4 och 5 §§ nämnda lag i tillämpas ärenden hos särskild arbetslöshetsnämnd. samtliga

Denna träder i kraft den 15 oktober 1982. lag

1 Lagen omtryckt 1977:208.

Lagförslag

Förslag till

Lag om ändring i byggnadsstadgan (l959:612);

Härigenom föreskrivs att 3 §

byggnadsstadgan (1959:

6l2)1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

;§2

I fråga om byggnads- I fråga om byggnadsnämnd tillämpas bestämmel- nämnd bestämmeltillämpas serna i 3 kap. Z 3 § serna i §, 3 kap. 2-4 §§, första stycket, 4 §, 5 § 5 § första och tredje tredje stycket, 7 och 8 6-8 9 § styckena, §§, §§, 9 § första stycket första och 10-12 stycket och 10-12 §§ kommunal- §§ kommunallagen (1977: lagen (1977:179) på mot- 179) på motsvarande sätt. svarande sätt. I annan kommun än Stockholms kommun tillämpas även bestämmelserna i 3 5 §

kap.

första stycket och 6 § nämnda lag på motsvarande

Uppdrag som avses i 3 kap. 12 § andra kommustycket nallagen (1977:179) får ej omfatta befogenhet att 1. slutligt avgöra fråga om avgift enligt lagen (1976:666) om påföljder och ingripanden vid olovligt byggande m.m., 2. meddela vid vite utom i fall som föreläggande avses i 3 § nämnda eller vid lag föreläggande annat äventyr eller 3. slutligt avgöra som är av ärende, principiell natur eller annars av större vikt.

1 Stadgan omtryckt 1972:776. 2 Senaste lydelse 1977:193.

Lagförslag 45

Nuvarande lxdelse fgreslagen lydelse

Utan hinder av 2 § 2 förvaltningslagen (1971:290) 4 och S §§ nämnda lag tillämpning i samtliga ärenäga den hos byggnadsnämnd.

Denna lag träder i kraft den 15 oktober 1982.

Lagförslag

Förslag till Lag om ändring i brandlagen (l974:80);

Härigenom föreskrivs att 3 a § brandlagen (1974:80) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse 1 3 a § I fråga om särskild I om särskild fråga brandstyrelse tillämpas brandstyrelse tillämpas bestämmelserna i 3 kap. bestämmelserna i 3 kap. 2 §2 3 § första stycket, 2-4 §§, 5 § första och 4 §, 5 § tredje stycket, tredje styckena, 6-8 §§, 7 och 8 §§, 9 § första 9 § första och stycket stycket och 10-12 §§ kom- 10-12 §§ kommunallagen munallagen (1977:179) på (1977:179) på motsvarande motsvarande sätt. I annan sätt. kommun än Stockholms kommun tillämpas även bestämmelserna i 3 5 §

kag.

första stycket och 6 § nämnda lag på motsvarande sätt. Utan hinder av 2 § Z förvaltningslagen (1971:290) äger 4 och 5 §§ nämnda lag tillämpning i ärensamtliga den hos särskild brandstyrelse.

Denna lag träder i kraft den 15 oktober 1982.

1 Senaste lydelse 1977:192.

Lagförslag 47 sou 1981:53

till forslag Lag om ändring i lagen (l964:63) om kommunal beredskap;

Härigenom föreskrivs att 10 § lagen (l964:63) om kom-

munal beredskapl skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 § I om särskild be- I fråga om särskild befråga redskapsnämnd tillämpas redskapsnämnd tillämpas bestämmelserna i 3 kap. bestämmelserna i 3 kap. 2 §, 3 § första stycket, 2-4 §§, 5 § första och 4 §, 5 § tredje tredje styckena, 6-8 §§, stycket, och 8 §§, 9 § första 9 § första stycket och ]_§ stycket och 10-12 §§ kom- 10-12 §§ kommunallagen munallagen (1977:179) på (1977:179) på motsvarande

motsvarande sätt. I annan sätt.

kommun än Stockholms kommun tillämpas även bestämmelserna i 3 5 §

kag.

första stycket och 6 § nämnda lag på motsvarande

Utan hinder av 2 § 2 förvaltningslagen (1971:290) 4 och 5 §5 nämnda lag tillämpning i samtliga ärenäga den hos särskild beredskapsnämnd.

Denna lag träder i kraft den l5 oktober 1982.

1 Lagen omtryckt 1977:417.

1 UTREDNINGSUPPDRAGET

l.l Direktiven

Direktiven för framgår av vad dåutredningsuppdraget

varande chefen för kommundepartementet, statsrådet

anförde till statsrådsprotokollet den 30 Antonsson,

1977. Anförandet har följande innehåll. juni

har under våren antagit en ny kommunal- Riksdagen 1975/76:l87, KU 1976/77:25, rskr 1976/ lag (prop. SFS 1977:179). Genom den nya lagen har 77:148, alla de bestämmelserna för kommunergrundläggande na och samlats i en lag. När landstingskommunerna den nya lagen träder i kraft, den 1 juli 1977,

bl.a. kommunallagen (1953:753), kommunalupphör (l957:50) för Stockholm och landstingslagen lagen (1954:319) att gälla.

Den innehåller, trots att enhetnya kommunallagen har eftersträvats, ett stort antal särbelighet stämmelser för Stockholms kommun. Konstitutionsutskottet framhöll i sitt betänkande att detta är

ägnat att i viss mån minska lagens överskådlighet s. 44). Även när det gäller bestämmelsernas (bet. sakliga innebörd framstår särregleringen enligt utskottet ibland som mindre lämplig. Inte minst

med till att de största kommunerna och hänsyn landstingskommunerna har administrativa problem av samma art och omfattning som Stockholms kommun

anser utskottet att den särskilda organisationen av i Stockholm bör ses över. kommunalförvaltningen Med sitt beslut har riksdagen ställt sig bakom

detta uttalande.

förordar att det uppdras åt en särskild utre- Jag dare att göra den översyn som riksdagen uttalat för. som framhölls vid rikssig översynen bör, i nära samarbete med företrädagsbehandlingen,ske dare för Stockholms kommun.

I betänkandet som direktiven hänvisar till konstatera-

de konstitutionsutskottet att i propositionens förslag

50 Utredningsuppdraget

till kommunallag upptog cirka en femtedel av paragraferna särskilda bestämmelser för Stockholms kommun. Som sakligt sett mindre lämpliga särbestämmelser pekade utskottet på interpellationsreglerna och mandatperioden för kommunfullmäktige i Stockholm (d.v.s. det två veckor tidigare valgenomslaget för dem).

1.2 Utredningsarbetet

Som framgår av direktiven går utredningsuppdraget ut på att göra en översyn av den särskilda organisationen av kommunalförvaltningen i Stockholm. Det har inte den begränsning som gällde för den tidigare kommunallagsutredningen, nämligen att inga ändringar skulle övervägas som rubbade de grundläggande principerna för organisationen i kommunen.

Uppgiften att åstadkomma större enhetlighet i den nya kommunallagens bestämmelser är därför inte enbart lagteknisk utan avser även överväganden om materiella ändringar för att nå detta syfte. Kommunalrättsutredningen för Stockholm har självfallet att i sitt arbete beakta de möjligheter en kommun har att själv bestämma sin organisation inom de ramar som de allmänna reglerna i kommunallagen ger.

I uppdraget kan fyra huvudområden urskiljas, de centrala - drätorganen kommunstyrelse, borgarrâdsberedning, selnämnd - och borgarråden, mandattiderna för fullmäktige och kommunstyrelsen samt interpellations- och frågeinstituten.

Resultatet av utredningens arbete framgår av lagförslagen och motiveringarna. I översiktlig form redovisas resultatet i sammanfattningen.

Till underlag för sina överväganden i betänkandet har utredningen haft kommunallagen med dess förarbeten, d.v.s. betänkandena (SOU Enhetlig kommunallag 1974:99)

Utredningsuppdraget 51

och Kommunal demokrati (SOU 1975:41), prop. 1975/76: konstitutionsutskottets betänkande 1976/77:25 187, samt ett omfattande utredningsmaterial från tidigare reformarbete inom kommunen b1.a. från självstyrelsekommittén vars slutbetänkande avlämnades i april 1975.

har samrått med kommunaldemokratiska kom- Utredningen mittén och kommunalföretagskommittên.

har med anledning av remisser avgett ytt- Utredningen rande över Ds Kn 1980:3 Omval av kommunala promemorian och landstingskommunala nämnder.

har besökt Köpenhamn och Oslo Utredningen Helsingfors, och närmare studerat den kommunala förtroendemannaoch i dessa städer. De införvaltningsorganisationen har fått har varit av ett stort tryck som utredningen värde när har sökt bilda sig en helhetsutredningen om de kommunala styrelsefunktionerna. Utuppfattning kan konstatera att - översatt till lokala redningen förhållanden - flera är desamma eller likartaproblem de i de nordiska huvudstäderna. har utred- Självfallet beaktat vad den har funnit vara bra i de olika ningen Men än mera har utredningen organisationsformerna. och mindre väl förtagit intryck av problem fungerande hållanden vilka och beredvilligt redovisats. Konöppet takterna med ledande personer i de tre huvudstäderna har varit av stort värde när utredningen slutbearbetat sina och försökt att realistiskt anpassa dem förslag till kommunaldemokratiska tankegångar av i dag.

sou 1981:53

Z INLEDNING

2.1 Historik

2-1.1 Särlagstiftningen fram till kommunallagsreformen 1977

Stockholms kommun intog under lång tid en särställning bland landets kommuner. Denna betingades främst av kommunens storlek och dess karaktär av huvudstad samt av den mera utvecklade och omfattande administrationen. Vid tillkomsten av de första allmänna kommunalförfattningarna på 1800-talet utfärdades en särskild förordom Stockholms kommunalstyrelse (SFS 1862:33). Vid ning de författningsrevisioner som därefter genomfördes före 1977 års kommunallagsreform behölls detta system med en speciell författning för Stockholm, nämligen genom 1935 års lag om kommunalstyrelse i Stockholm (SFS 1935:337) och 1957 års kommunallag för Stockholm (KLS; SFS 1957:50). Stockholmsförfattningen anpassades emellertid varje gång till de nya bestämmelserna beträffande kommunalstyrelsen i landet i övrigt. Skillnaderna mellan Stockholms kommun och övriga kommuner har härigenom successivt minskats.

I direktiven för flertalet tidigare utredningar har betonats att övervägandena inte skulle syfta till förändringar i den särskilda organisationen i Stockholms kommun. En del såväl sakliga som formella avvikelser kvarstod därför i 1957 års KLS, när kommunallagsutredningen inledde sitt arbete 1970. De väsentligaste skiljaktigheterna utgjorde regleringen av borgarråds-

Inledning

institutionen, som i sin tur återverkade ett flerpå tal bestämmelser om kommunstyrelsen och fullmäktige, och av mandattiderna för fullmäktige, styrelsen och övriga nämnder samt av beträffande drätselsärreglerna nämnden.

Stockholms kommun har åren i flera avseenden genom tjänat som förebild för övriga särskilt för kommuner, städerna. De heltidssysselsatta borförtroendevalda, garråden, som har funnits sedan har haft 1920, avgörande betydelse för tillkomsten av kommunal- och landstingsrådsposter i landet. och Interpellations- frågeinstituten i i Stockholm stadsfullmäktige kopierades av många andra städer. Även drätselnämnden i Stockholm har haft sin betydelse som förebild vid av delning sty-

relse- och finansfunktionen i andra kommuner. Här av-

ses den 1954 införda för städer att ha möjligheten stadskollegium som styrelse och drätselkammare som finansorgan liksom lagändringen samt- 1970, varigenom liga kommuner fick rätt att ha en drätselnämnd vid sidan av kommunstyrelsen.

I

kommunallagsutredningens huvudbetänkande finns redo-

visad bakgrunden till för särlagstiftningen Stockholm samt en översikt av de olikheter i fråga om lagregleringen av kommunens organisation m.m. som fanns före

kommunallagsreformen (SOU 1974:99 s. 47-62).

2.1.2 1862 - 1920 Organisationen

Enligt 1862 års förordning för Stockholm skulle stadsfullmäktigeärendena förberedas av ett beredningsutskott. Detta bestod av och stadsfullmäktiges presidium 10 ledamöter med lika många suppleanter, valda av och bland fullmäktiges ledamöter för ett år i sänder. Den centrala ledningen av stadens förvaltning kom efter hand att vila på utskottet.

Som en följd av den

nya kommunalförfattningen 1862 in-

Inledning 55

rättades år 1864 en drätselnämnd, som bl.a. skulle handha kommunens drätselväsende. Alla framställningar eller till annan myndighet kom till stadsfullmäktige nämnden. Drätselnämnden fungerade som att gå genom stadens verkliga förvaltningsorgan.

1920 - 1939 2.1.3 Organisationen

Allt eftersom den kommunala förvaltningsorganisationen växte ut visade sig systemet med ett beredningsutskott ombildades 1920 till bristfälligt. Beredningsutskottet ett som fick ställning av stadens regestadskollegium, med attleda.fÖrvaltningen av stadens angering uppgift Även drätselnämnden berördes av reformen. lägenheter. Den drätselnämnden skulle handlägga enbart drätselnya bestod av stadsfullmäktiges ordfrågor. Stadskollegiet och båda vice ordförande som hade samma befattförande i sex samt ytterligare nio ningar kollegiet, borgarråd ledamöter ersättare. valdes av stadsjämte Borgarråden inom eller utom fullmäktige för en tid av fullmäktige sex år. nio ledamöter i stadskollegiet valdes övriga inom för ett år i sänder. fullmäktige

Vid val av skulle vederbörandes insikt och borgarråd i första hand vara bestämmande. Borgarråden duglighet erhöll ett årsarvode som stadsfullmäktige bestämde. Arvodet borde inte understiga de högre tjänstemännens löner i I fråga om valbarhet till borförvaltningen. det nyssnämnda allmänna kvalifikationsgarråd ansågs kravet Borgarråden behövde inte vara medtillräckligt. lemmar av kommunen. infördes om fyllnadsval och Regler utseende av vikarie. Även i fråga om valsättet markerades att inte var något politiskt val borgarrådsvalet utan ett där kvalifikationskravet var den viktival, faktorn. Ett valsätt som skulle gaste proportionellt åt borgarrådsvalen ansågs oförenge politisk färg ligt med den prövning på helt andra än partipolitiska som skulle vara det primära vid borgarrådsgrunder valen. Vidare kunde inte den proportionella valmetoden

56 Inledning

förenas med att borgarrådens antal skulle kompletteras efter hand, om vakanser I stället infördes beuppstod. stämmelser om kvalificerad majoritet vid val av borgarråd. Det uteslöts emellertid inte att vid borgarrådsvalen även hänsyn skulle tas till vederbörandes partipolitiska ståndpunkt. Redan vid det första valet fördelades efter

borgarrådsbefattningarna partiställ-

ningen i fullmäktige.

Borgarrådens roll var i princip densamma som den varit

senare, nämligen med efter

föredragningsskyldighet upp-

delning på rotlar, i normalfallet i ordförandeskap nämnder inom den egna roteln och ett uppdrag enligt lagen åt borgarrådet för finansroteln att vara ordförande i drätselnämnden och fram det samlade lägga

budgetförslaget och förslag till kommunalskatt.

Vad man ville uppnå med inrättandet av borgarrådsbefattningarna torde i första hand ha varit att stärka

förtroendemannainflytandet i stadens

styrelse. Borgarråden skulle inte primärt vara fackmän inom sina före-

dragningsområden utan de skulle som förfullmäktiges troendemän ges möjlighet att helt åt att fölägna sig ja det kommunala samordna och leda arbetet, förtroendemannaarbetet inom nämnderna samt i och stadskollegiet i fullmäktige föredra nämndernas förslag. Detta skulle innebära en förstärkning av lekmannainflytandet gentemot de anställda fackmännen och stärka stadskollegiets grepp över kommunalstyrelsen. Förtroendemannainflytandet underströks än vidare av det förhållandet, att och

stadsfullmäktiges stadskollegiets presidier

var identiska. Borgarråden var från utestängda presidiet. De skulle dessutom vara i minoritet i kollegiet.

Under 1930-talet skedde en i gradvis förändring borgar-

rådsbefattningens ställning. Vid tillsättningarna bör-

jade politiska hänsyn göra sig mera gällande. Rekryteringen till borgarrådsposterna fick en bredare bas. Den kom också att omfatta de politiska partierna och

Inledning 57

Denna utveckling påverkades av fackföreningsrörelsen. att den politiska partibildningen och de politiska synfå en alltmer framträdande roll i såpunkterna började väl som i stadskollegiet. Genom sina stadsfullmäktige nämndordförandeskapen och tillpå heltidsbefattningen,

gångentill förvaltningarnasfackkunskaper grundadeinsik-

teri.olika ärenden komde enskilda borgarrådens åsikter

att väga allt tyngre i kollegiets överläggningar.

2.1.4 Omorganisationen 1940

I syfte att effektivisera förvaltningen vidtogs genom en reform 1940 ändringar i den centrala kombetydande i Stockholm. Reformen innebar en munalförvaltningen och principiellt viktig ändring i konstellasaklig tionen Drätselnämndens ställborgarråd/stadskollegium. och funktion berördes inte. Stadskollegiet erhöll ning en som i princip alltjämt gäller och bororganisation kom till. Borgarråden utskildes garrådsberedningen från i att stärka det egentliga lekmankollegiet syfte Det för stadsfullmäktige och stadskollenainflytandet. begiet gemensamma presidiet upphörde. Stadskollegiet stod av tolv ledamöter som valdes av och bland stadsändrades till fyra år och samfullmäktige. Valperioden manföll med fullmäktiges. Det förutsattes att samråd skulle ske mellan partigrupperna före borgarrådsvalen och att finansborgarrådet skulle tillhöra majoritetspartiet/-konstellationen i fullmäktige. Borgarråden skulle närvara vid sammanträden men endast kollegiets som med rätt att delta i överläggningarna. föredragande

beslöts att borgarråden - med bibehållet in-

Samtidigt dividuellt ansvar - skulle bilda en borgargemensamt rådsberedning under finansborgarrådets ordförandeskap.

Borgarrådsberedningensl)

uppgift var att främja samar-

1) 1940 hade man en s.k. Före reformen skapat kollegiedär borgarråden under ledning av stadskolberedning ordförande sammanträdde en gång i veckan. legiets tillkom för att åstadkomma ett samarbete Beredningen mellan stadskollegiets ordförande och borgarråden samt mellan borgarråden inbördes.

58 Inledning

betet mellan borgarråden och de olika förvaltningsmyndigheterna, att planlägga behandlingen av viktigare ärenden samt att förberedande behandla de ärenden som skulle förekomma inom stadskollegiet (prop. 1940:59).

Reformen 1940 innebar att borgarråden inte tilllängre läts vara ledamöter i markestadskollegiet. Härigenom rades deras tjänstemannaställning. Å andra sidan fick

borgarrådsuppdragen samtidigt en mera politisk karak-

tär.

2.1.5 Förändringar efter 1940 års reform

De ändringar av betydelse för stadens centrala styrelsefunktioner som genomfördes därefter rörde huvudsakligen borgarrâdens antal och rotelindelningen. Fr.o.m. 1955 finns det inga regler i om antalet lag borgarråd utan det ankommer på att bestämma fullmäktige själva detta.

Tillkomsten av 1957 års KLS innebar med avseende bepå stämmelserna rörande stadskollegiets organisation blott obetydliga ändringar. Genom 1969 års lagändringar i KLS fick kommunens ledande organ benämningen kommunstyrelsen. Stadsfullmäktige utbyttes mot kommunfullmäktige. Vidare fick fullmäktige själva bestämma antalet ledamöter och suppleanter i kommunstyrelsen. Mandattiden för och bestämdes fullmäktige borgarråden till tre âr.

Borgarrådsbefattningarna har sedan reformen 1940 allt

mer fått karaktär av politiska Den formella uppdrag. av - d.v.s. markeringen lekmannainflytandet att borgarråden ej blev Valbara till - ledde i styrelsen praktiken till ett annat resultat än det tänkta, nämligen att borgarrådens stärktes och att den reella ställning politiska makten fördes över från till stadskollegiet

borgarrådsberedningen. Trots denna utveckling

ansågs

borgarrådsbefattningarna ännu på 1950-talet ha en

Inledning 59

härtill var b1.a. tjänstemannakaraktär. Anledningen att var rättsligt reglerade och förbefattningarna med arvode och pension samt att de saknade knippade i övriga kommuner och landstingskommuner. motsvarighet

har sedermera ansetts ha blandad för- Befattningarna troende- och tjänstemannakaraktär. I prop. 1957:16 s. 42 med förslag till 1957 års KLS karakteriserades som såväl ledande tjänstemän, var och en borgarråden inom sitt förvaltningsområde, som företrädare för de och förtroendemän, b1.a. i egenpolitiska partierna av nämndordförande. Borgarråden var också regelskap mässigt ledamöter i fullmäktige.

Borgarråden väljs numera endast på partipolitiska Även om den rådande majoriteten har legal grunder. att besätta samtliga borgarrådsplatser förmöjlighet delas platserna efter i huvudsak proportionella grunder. i fullmäktige återspeglas såle- Majoritetsläget des även i borgarrådssammansättningen. Kvalifikationskraven för att kunna väljas till borgarråd har slopats. Samma valbarhetsvillkor för borgarråd som för gäller förtroendevalda. Valperioden motsvarar fullmäkövriga tiges mandatperiod. Det politiska inslaget i borgarrådsbefattningarna har nästan helt tagit överhanden och numera kan de anses ha en klar förtroendemannakaraktär. Vissa finns dock kvar. Dettjänstemannadrag ta kommer till uttryck i det särskilda reglementet, t.ex. föreskrifter om semester och entledigande.

60 Inledning

2.1.6 Den nuvarande organisationen

Stockholms kommun har alltjämt en förtroendemannaorganisation som skiljer sig från organisationen i andra kommuner. De väsentligaste avvikelserna drätselutgör

nämnden, borgarrådsberedningen samt rotelindelningen

för borgarråden och därmed förenade ordförandeuppdrag i nämnderna.

Den nuvarande nämnd- och framberedningsorganisationen går av schemat på nästa sida.

2.2 Särreglerna för Stockholm i nya kommunallagen

Antalet ledamöter i skall av full-

kommunfullmäktige

mäktige bestämmas till ett udda tal, som i Stockholms kommun enligt 2 kap. l § andra stycket kommunallagen (KL) skall vara minst 101. I 2 kap. 6 § andra stycket KL föreskrivs den särskilda för fullmäkmandatperioden tige i Stockholms kommun. Fullmäktiges tjänstgöringstid räknas från och med den 15 oktober det år då kommunalval i hela riket hållits.

Bestämmelserna i KL om och

kommunstyrelsens ställning

uppgifter gäller också för Stockholms kommun (3 kap. 1 §). I 15 § lagen om införande av KL stadgas dock att drätselnämnden får behållas i kommunen och att nämnden - utan hinder av 3 kap. 1 § KL - skall kommunfullgöra styrelsens uppgifter vad avser medelsförvaltningen och

räkenskapsföringen. Ledamöter och suppleanter i

styrelsen väljs årligen. Valet skall förrättas första sampå manträdet med fullmäktige under tjänstgöringsåret (2 kap. 9 § fjärde stycket KL) och avse tiden intill nästa gång val förrättas (3 kap. 5 § andra stycket KL). Ett särskilt valbarhetshinder för uppställs borgarråd, som sålunda inte får utses till ledamoteller suppleant i styrelsen (3 3 § andra kap. stycket KL). Borgarråd skall närvara vid styrelsens sammanträden och har därvid rätt att delta i men i beöverläggningarna ej

1981 .. ü T. n 1 e .d n .1 n g 61 SOU

.mumcmgm coucEnc comscuøäm .mEocxooum

...cum

.üuzcmxw

_

.woz00›m

Sum.. 5%:

zdkom

ö»

.woaâm I. .I [4

.

.moEE wnw_.m»nn.m___.m_»__ concêw: .muita cmucEmc ...azax coucêmc

_

ZJwFOE

.03

_S_ IDO I. I Ill

m:

a

:mao: .§20

_ntsmE›m

:un:

.Eomium :oncsm: :Buena: cøncEmc åmgauqwg

_ .4

552.9.

zdpom

.›_f

E_ mc:

38% _m m:

_ _ _ _ oxm

.I I II IJ

III_ .Remium _ _ IIJ .

cuucEmc

J

kwwmmmm

_oom z._m._.om

:omscuoönzg

IJ .

m_

.

.øzuzåwø

:oo

.m:..wEOI

.

...unc

møivâsdauzassoz

covcEwc

zum._mm›._.mzazsox

.nazism canada.

.mocm<0xom

.Emøummo :onøäz 520.5: 40:20

zmozåomzmm

_ j

:SES:

.naturen

.CENI

_IPMDOZ_ 2.35:

:no E

csoênuo_ .uñEâxg

:8:mø_an:m

m. r .II I .I TJ

S m:

C

.Emåøm :ovcêm:

.ärm c ...oo

.w._mm5:_>_u

.xrâxk coucEw: :ungen:

_

...E0 oxå. :Em: .v.55

.D._.0 IOO 2.55: .I J

5+

:mu:Ew:_c

:

ou

.mänmzmmu Lwtumsoø cmmczuoE

:

cozøtám

.wkmxmzkmå

_ ..

Em:

zdkom

zo_._.m_z<umomøz_zh_<zou

4<z::sozm:4o:xoo›m

:o

uâzomm .E4528

_

:Em:

m.. z._m._.om I

c

.m:o$mE..ot.__ cøucEwcucoê

.åcox

en

cäszusøn

c

.mmsscma

_

...mmbnzo

435.0 Zqmkom

..

Em: ...oo

II .l J

62 Inledning

sluten (3 kap. 18 § första stycket KL). I inneövrigt håller KL inga särregler för kommunstyrelsen i Stockholm.

De flesta särreglerna i KL avser borgarråden. I 3 kap. innehåller de två sista paragraferna (17 och 18 §§) bestämmelser om dem. Borgarråden väljs av på fullmäktige första sammanträdet efter det kommunalval hållits. Mandattiden är tre år. Valbarhetsvillkoren är desamma som för fullmäktige. Om det skall val av borbegärs, varje garråd förrättas särskilt (17 § första stycket). Detta ger majoriteten formell möjlighet att besätta samtliga borgarrådsposter- Vidare finns stadganden om fyllnadsval av borgarräd, rätt för styrelsen att förordna vikarie för borgarråd intill rum vid fyllnadsval ägt resp. tjänstledighet (17 § andra stycket) samt om ersättning till borgarråd (17 § tredje stycket).

Borgarråden skall bilda en §

borgarrådsberedning (18

första - inte - utser stycket). Styrelsen fullmäktige borgarråd till ordförande i såväl som specialreglerade

kommunallagsreglerade nämnder, såvitt inte annat är

stadgat eller bestämts av fullmäktige (18 § andra stycket). Om styrelsen inte utser borgarråd till ordförande i kommunallagsreglerad får nämnd, fullmäktige bestämma om vad som skall gälla i om ordförande fråga (prop. 1975/76:187 s. 473). Borgarråd som tjänstgör ordförande i nämnd till dess han avgår som borgarråd. Till följd av att borgarråden utses till ordförande i de flesta nämnderna från bestämmelserstadgas undantag na om proportionellt val av ledamöter - och suppleanter - i

kommunallagsreglerade nämnder (2 kap. 23 § för-

sta stycket KL). På ankommer det att meddefullmäktige la närmare föreskrifter om borgarråd (3 kap. 18 § tredje stycket KL).

Utöver det nu redovisade finns särskilda bestämmelser om borgarråden i KL:s fullmäktigekapitel. Även om borgarråd inte är ledamot av skall fullmäktige, borgar-

Inledning 63

rådet närvara vid deras sammanträden med rätt att delta i men inte i besluten. Sådant boröverläggningarna har även förslagsrätt (2 kap. 14 § fjärde stycgarråd ket) samt rätt att anhängiggöra ärende genom motion (2 kap. 15 § andra stycket). Beträffande interpellation och frågor stadgas att sådana endast får framställas till borgarråd (2 kap. 24 § första och fjärde styckena).

Drätselnämnden är numera en fakultativ nämnd för vilken dock gäller de särskilda bestämmelser i lagen om införande av KL som angetts ovan. I 15 § andra stycket KL:s promulgationsbestämmelser stadgas dessutom att ordföranden i borgarrådsberedningen skall vara ordförande i nämnden.

Till följd av de särskilda bestämmelserna om bl.a. nämndordförande stadgas undantag för kommunallagsreglerade nämnder från av bestämmelserna i tillämpningen 3 kap. 6 § KL om val av presidium, om möjligheten att utse annan ledamot att för tillfället föra ordet och om ersättare (3 kap 13 § andra stycket KL). I specialförfattningarnas bestämmelser om nämndernas organisation finns motsvarande undantag för de specialreglerade nämnderna. Vice ordförande i nämnderna utses av nämnderna själva enligt reglementsföreskrifter. Hänvisningarna i specialförfattningarna till bestämmelserna i KL om styrelsens mandattid gäller inte Stockholms kommun. De specialreglerade nämndernas mandattid i kommunen är inte lagreglerad. Enligt reglementsföreskrifter väljs ledamöter och suppleanter i nämnderna, med något undantag, för en mandattid om ett år med början den l januari året efter valet.

Slutligen finns i 6 kap. KL om skatt till kommun och landsting särskilda bestämmelser om underrättelse om församlings eller kyrklig samfällighets skattesats. I annan kommun än Stockholms kommun skall styrelsen underrätta den lokala skattemyndigheten och statistiska

64 Inledning 1 r l centralbyrån om beslut av församling eller kyrklig sanfällighet inom kommunen avseende skattesats (6 kap. 3 § tredje stycket KL).

SOU l98l:53 65

3 ALLMÄNNA SYNPUNKTER PÅ MÖJLIGHETERNA ATT TA BORT SÃRREGLERNA FÖR STOCKHOLMS KOMMUN I KOM- MUNALLAGEN

Stockholms kommun har vilket framgått tidigare ansett behöva och har faktiskt också haft en mer utvecksig lad och arbetssätt än övriga kommuner. organisation Detta förhållande är inte lika framträdande i dag. Som framhållits av KU i dess betänkande 1977 med anledning av kommunallagspropositionen och av departementschefen i direktiven för utredningen har de största kommunerna och administrativa problem av samlandstingskommunerna ma art och omfattning som Stockholms kommun. Motiven för nu avvikelser för Stockholms kommun i föreliggande fråga om organisation och formell reglering framstår inte som särskilt tungt vägande utan snarast i längre många delar som historiskt betingade.

ansågs tidigare ha blandad Borgarrådsbefattningarna förtroende- och tjänstemannakaraktär. Även om det politiska inslaget i befattningarna nästan helt har tagit överhanden har dessa ansetts ha en något annorlunda natur än motsvarande kommunalråds- och landstingsrådsbefattningar. Detta kommer b1.a. till uttryck i särreglerna om borgarråden i KL. Genom att kommunen inrättat ytterligare arvoderade heltids- och deltidsposter för förtroendevalda har sådan särställning för borgarråden blivit mindre framträdande.

Den nya enhetliga kommunallagen har i ännu högre grad än de tidigare kommunallagarna karaktären av ramlag. Den innehåller grundläggande demokratiska principer och ger basregler för alla kommuner och landstingskommuner - oavsett struktur och storlek - beträffande or-

66 Allmänna synpunkter...

ganisatorisk uppbyggnad, kompetensfördelning mellan olika organ, beslutsprocess, ekonomisk och förvaltning kontroll m.m. Detaljföreskrifter har i stor utsträckning lämnats utanför KL för att i stället tas in i arbetsordningar, reglementen och instruktioner. Samtidigt som enhetligheten betonas i dessa grundläggande frågor har kommunerna och fått landstingskommunerna större rörelsefrihet i avseende och organisatoriskt vidgade möjligheter att anpassa verksamheten till lokala förhållanden.

Särreglerna i KL för Stockholms kommun inte bryter bara denna utan de rör också i viss utenhetlighet sträckning detaljer som övriga kommuner kan fritt bestämma om. Utredningen har i att en överuppdrag göra syn av den särskilda organisationen av Stockholms kommunalförvaltning i syfte att åstadkomma ökad enhetlighet i lagstiftningen. har mot den Utredningen angivna bakgrunden i första hand prövat att låta möjligheterna de nuvarande särreglerna för Stockholms kommun ur utgå KL och dess Detta av promulgationslag. följer uppdrakaraktär och den

utformning

gets som KL har fått. Inom andra delområden av än det som utredningens uppdrag rör de centrala organen har bl.a. också utredningen prövat lösningar som innebär att fakultativa regler införs i lagen. Syftet med dessa har varit lösningar att Stockholms kommun inte skall få en försämrad organisation. Genom fakultativa i skulle regler lagen Stockholms kommun kunna behålla nuvarande samordning tidigt som övriga kommuner och landstingskommuner skulle få en vidgad självbestämmanderätt i organisatoriska frågor. Här avses bestämmelser om styrelsens och övriga nämnders mandattider samt interpellations- och frågeinstituten.

I detta vill beröra bestämmelsammanhang utredningen sen i 2 kap. 1 § andra KL om antalet stycket ledamöter i fullmäktige som skall vara minst 101. Detta är en särregel som utredningen inte har anledning att före-

Allmänna synpunkter ... 67

slå i. Bestämmelsen är inte av samma karaktär ändring som för Stockholm. Den har inget samövriga särregler band med kommunens utan hänför sig endast organisation till kommunens storlek. Regeln ingår som en integrerad del av ett system med intervaller knutna till antalet invånare. Om man skulle ta bort den röstberättigade särskilda bestämmelsen för Stockholm för att uppnå en enhetlig regel kan Stockholms kommun med tillämpning av det allmänna stadgandet i 2 kap. l § första stycket i och för behålla ett oförändrat antal fullmäktige, sig d.v.s. 101. Å andra sidan skulle fullmäktige kunna besluta av antalet ledamöter. Detta är om en minskning en som har samband med valkretsindelningen. Det fråga ankommer därför inte på utredningen att ta ställning till frågan huruvida man skall ta bort bestämmelsen för Stockholm.

4 DE CENTRALA ORGANEN

4.1 kortfattad redogörel-

Självstyrelsekommittên,en

se för tidigare reformarbete inom kommunen

tillsatte 1966 en kommitté med förtroen- Stadskollegiet devalda ledamöter med uppgift att utreda den kommunala självstyrelsens arbetsformer i Stockholm (sjä1vstyrelsekommittênL Kommitténs uppdrag var mycket omfattande. Det redovisades i delbetänkanden. SlutbetänkandetDen kommunala som avlämnades i april 1975, organisationen, behandlade de centrala politiska organen kommunstyoch drätselnämnden - samt relsen, borgarrådsberedningen centrala beredningar och delegationer.

konstaterade att den nuvarande

Självstyrelsekommittên

ordningen fungerade utan alltför besvärande problem men att den också hade brister. Framför allt kunde man om det var rationellt att ha fem organ med fråga sig central ställning och övergripande arbetsuppgifter (kommunstyrelse, borgarrådsberedning, generalplanebestorstockholmsdelegation, drätselnämnd). Särredning, skilt var att ärendebehandlingen i drätselpåtagligt och kommunstyrelsen var

nämnden, borgarrådsberedningen

mycket likartad. Skäl kunde därför anses föreligga för

en enklare organisation.

En reform av den centrala organisationen kunde vara motiverad även av det förhållandet att den hittillsvarande reella maktfördelningen mellan ett flertal centrala beredningsorgan var oklar och svagt motiverad. Den samlade effekten härav var att kommunstyrelsen

70 De centrala organen

hade fått sin ställning för en kringskuren. Riktlinjen reform borde enligt kommittén vara att så långtmöjligt samla det reella beslutsförfarandet i fråövergripande gor till kommunens styrelse och därmed ge styrelsenden karaktär av administrativt och politiskt maktforum som den enligt gällande författningar skulle ha.

Som skäl mot en reform av den centrala förvaltningen anförde kommittén bl.a. följande. Statliga utredningar pågick som berörde ledningsorganisationen i sak och den lagtekniska Det var därför regleringen. naturligt att avvakta resultaten av dessa inte utredningar, minst med hänsyn till att de reformalternativ som hade diskuterats krävde ändringar av kommunallagen för Stockholm. Den gällande kunorganisationens svagheter

de inte heller anses vara så stora, att inte en mer

genomgripande reform kunde anstå i avvaktan på resultatet av de statliga utredningarna.

Efter övervägande av skälen för och emot en genomgripande reform av den centrala förvaltningen fann kommittén att skulle inga ändringar företas tills vidare i

frågan om kommunstyrelsens och borgarrådsberedningens

sammansättning och rollfördelningen mellan dem samt att drätselnämnden skulle behållas med oförändrade uppgifter.

I den promemoria som är som

intagen bilagal till detta

betänkande finns en av utförligare redovisning självstyrelsekommitténs överväganden och förslag.

4.2 Kommunstyrelsen, drätselnämnden och borgarrådsberedningen

4.2.1 Utgångspunkter

De av självstyrelsekommittén nämnda utredstatliga ningarna har slutförts och deras har i allt förslag väsentligt genomförts i samband med kommunallagsrefor-

;i

SOU 1981353 De centrala organen

beslut 1977 om den kommunala demomen och riksdagens att nu pröva den centkratin. Det är därför naturligt i Stockholms kommun från de utrala organisationen som har redovisat.

gångspunkter självstyrelsekommittên

kommun har behövt och Om sålunda Stockholms tidigare en mer utvecklad än övfaktiskt har haft organisation

är detta förhållande inte lika framträ-

riga kommuner, framhållits har de största dande i dag. Som tidigare och administrativa kommunerna landstingskommunerna och som Stockholms komav samma art omfattning problem för nu avvikelser för Stockmun. Motiven föreliggande och formell regleholms kommun i fråga om organisation inte som så vägande. Särskilt gälring framstår längre den med

ler detta politiska ledningsorganisationen

dess uppdelning på tre centrala organ kommunstyrelsen,

och drätselnämnden. Utvecklingen borgarrådsberedningen och har lett till i övriga kommuner landstingskommuner en av styrelse- och finansfunktioenhetlig utformning och anses numera höra nen. Budget- finansuppgifterna intimt samman med att de skall så ledningsfunktionen av Av bl.a. det skälet avvihandhas kommunstyrelsen. sades tanken särskilt finansorgan i Stockholms på ett Det bör också framhållas att läns landstingskommun. redan - när kommunalrättskommittên (SOU 1967: tidigare om att kommun skulle ha 68) lade fram förslaget varje - väratt inrätta drätselnämnd ifrågasattes möjlighet det av 1969:53 s. 53). Möjligheten sådanaorgan (prop. att inrätta drätselnämnd utnyttjades endast av Helsing-

Från och med 1974 finns inte längre såborgs kommun. i denna kommun. Numera får drätselnämnd föredan nämnd

komma i Stockholms kommun endast genom Övergångsbestäm-

melser till KL.

mellan de cent- Den traditionella funktionsfördelningen har i viss utsträckning förändrats efter rala organen 1979 års kommunalval. Den nuvarande mandatfördelningen med 49 ledamöter för vardera det i kommunfullmäktige och socialistiska blocket samt med tre ledaborgerliga

72 De centrala organen

möter som tillhör ett fristående parti, Stockholmspartiet, har bl.a. medfört från avsteg tidigare praxis för av såväl de centrala sammansättningen organen som övriga nämnder och beredningar. Ett block har nu inte under en mandatperiod i majoritet samtliga organ såsom varit fallet under en av år. lång följd Majoriteten växlar således f.n. mellan nämnderna. Samtliga ledamöter har emellertid hämtats från som bildar partier de båda blocken; har fått Stockholmspartiet suppleantplatser i bl.a. sociala skoldirektio- Centralnämnden, nen och kulturnämnden. I kommunstyrelsen har socialdemokraterna sex ledamöter och kommuvänsterpartiet nisterna en ledamot. Av de ledamöterna övriga företräder fyra moderata en samlingspartiet, folkpartiet och en centerpartiet.

pe borgerliga partierna har majori-

teten i drätselnämnden (3 m, 1 fp, 3 s). Av borgarråden representerar fem socialdemokraterna, tre moderata samlingspartiet och en Posten som folkpartiet. finansborgarråd har socialdemokraterna besatt. Ordföranden i drätselnämnden tillhör således minoriteten, vilket endast hänt under enstaka någon period tidigare. De nu beskrivna styrkeförhållandena inom de centrala

organen påverkar givetvis deras inbördes relationer och faktiska funktioner. Även

kommunfullmäktiges ar-

betssätt har eftersom tre förändrats, ledamöter har den beslutande som i församlingen stort sett enda forum att agera i.

I framtiden är det inte uteslutet att man får en mindre utpräglad majoritets-/minoritetssituation (och mindre av block”) med rörligare kombinationer av partier. Utredningen har ej kunnat grunda någon utvärdering på de nu beskrivna förhållandena och en göra jämförelse med dem som rådde under tidigare mandatperioder. Den

följande beskrivningen av de centrala ställ-

organens ning och funktion grundar således i sig första hand på erfarenheterna fram till 1979 års val.

De centrala organen 73

4.2.2 Kommunstyrelsen

Kommunstyrelsen i Stockholm har enligt KL samma ställning och funktion som styrelsen i andra kommuner och landstingskommuner, med det väsentliga undantaget som anges i KL:s promulgationsbestämmelser angående möjligheten att ha en drätselnämnd och anförtro denna styrelsens uppgifter beträffande medelsförvaltningen och räkenskapsföringen. Styrelsen är således äveni.Stockholm formellt kommunens högsta administrativa organ och har som väsentligaste uppgifter att leda förvaltningen av kommunens angelägenheter, ha inseende över övriga nämnders verksamhet, följa de frågor som har inverkan på kommunens utveckling och ekonomiska ställning samt hos fullmäktige och övriga nämnder göra de framställningar som föranleds därav ävensom att svara för beredning och verkställighet av fullmäktiges beslut.

Kommunstyrelsen har emellertid i praktiken inte fyllt denna ledningsfunktion. Den utgör visserligen den sista instansen före fullmäktige i beslutsprocessen.Ärendena har när de kommer till styrelsen passerat samtliga beredningsorgan och därigenom tillförts allt faktamaterial som behövs. Vidare har de politiska ställningstagandena redan gjorts. Ärendebehandlingen i styrelsen blir därigenom av formell karaktär och mestadels förhållandevis summarisk. Den domineras av de föredragande borgarråden och finansborgarrådet, vilka genom sin sakkunskap och sin politiska ledningsfunktion behärskar ärendena i alla avseenden. Styrelsen kommer härigenom att bekräfta det som tidigare har beslutats och i övrigt förekommit i beslutsprocessen. I styrelsen fullföljs sålunda reservationer och särskilda uttalanden, vilka har avgivits i borgarrådsberedningen och oftast dessförinnan i drätselnämnden, stundom redan i den facknämnd varifrån det enskilda ärendet kommer. Det händer således ytterst sällan att ändrade eller nya .ståndpunkter redovisas i styrelsen annat än av ledamöter från de mindre partier som ofta först där kommer

74 De centrala organen

in i handläggningen. Till den summariska handläggningen bidrar dessutom ofta pressade tidsmarginaler. Det är med andra ord inte praktiskt möjligt att göra betydelsefulla sakändringar i ett ärende på styrelsenivån. Man befinner sig då i ett alltför sent stadium av beslutsprocessen.

Den nu beskrivna situationen har rått praktiskt taget från 1940, då borgarråden utestängdes från ledamotskap i dåvarande stadskollegiet och borgarrådsberedningen kom till, och fram till innevarande mandatperiod. Åtskilligt utredningsmaterial finns att tillgå som redovisar och analyserar dessa förhållanden samt anger deras orsaker. Enighet råder om att kommunstyrelsens jämförelsevis svaga ställning beror av den samlade tyngden hos borgarråden/borgarrådsberedningen samt av drätselnämndens existens och sätt att fungera.

4.2.3 Drätselnämnden

Som sagts tidigare är drätselnämnden numera en fakultativ nämnd för vilken dock gäller vissa specialbestämmelser. De uppgifter somkan tilläggas nämnden är angivna i 15 § KL:s promulgationsbestämmelser vilken hänvisar till 3 kap. l § och 4 kap. 9 § KL (jfr avsnitt2.2). Där föreskrivs också att ordförandeni borgarrådsberedningen skall vara ordförande i drätselnämnden.

Enligt KL och gällande reglemente har nämnden tre huvuduppgifter. Den första är att handha eller ansvara för hela kommunens medelsförvaltning och räkenskaper. Den andra är att avge remissyttranden i ärenden av vikt för kommunens ekonomi, inklusive till förslaget Den är att besluta i ärenden budget. tredje om anslagsöverskridande och förlagsmedel. Drätselnämndens beredande och verkställande organ är kammarkontoret. En översyn av nämndens reglemente med anledning av den formella ändring som KL har medfört i nämndens ställning har nyligen slutförts. Det nya reglementet inne-

De centrala organen 75

i nämndens nuvarande funktion. fattar inga förändringar

det förhållandet att drätselnämnden har nu angiv- Redan innebär en viss maktförskjutning från komna uppgifter till nämnden. Emellertid fungerar drätselmunstyrelsen nämnden inte enbart som ledningsorgan för räkenskaps-

väsendet och som ekonomisk-tekniskt beredningsorgan. skäl - främst finansborgarrådets ordförande- Av olika i nämnden och nämndens placering i ett tidigt skap skede av beslutsprocessen - har den under åren kommit inta av centralt beredningsorgan. Den att ställningen har därmed också fått en central politisk betydelse.

Genom sin i beslutsprocessen är drätselnämnplacering som har att göra en samden det första organ möjlighet lad av de ärenden som kommer från facknämnbedömning derna och som har ekonomisk betydelse. Det är naturatt därvid inte begränsar sin ligt finansborgarrâdet i med drätselnämndens formella kompeprövning enlighet tens. I stället bedömer han ett ärende i hela dessvidd tar oftast ställning i sak. Beskrivningar- _och slutlig na av den formella och informella/reella beslutsproces sen och statistiskt material visar att så är fallet. Detta är i politiskt kontroversielgivetvis påtagligt la där voteringar och reservationer förekomärenden, Men även för andra neutrala ärenden gäller detmer. även om detta inte att utläsa direkt ur utsamma, går låtandenas texter.

En konsekvens av att finansborgarrådet och därmed den han företräder tar slutlig ställning i drätselgrupp nämnden blir att även partier som är represenövriga detsamma. som

terade i nämnden gör Övriga borgarrâd

inte sitteri.drätselnämndenoch skall föredra ettärende i och i styrelsen ger således ge-

borgarrådsberedningen

nom ombud sina ståndpunkter tillkänna redan politiska i nämnden.

76 De centrala organen

Drätselnämnden går således utöver sina formellt givna uppgifter och gör allmänpolitiska Dessa bedömningar. bedömningar kan sägas avse en föreslagen åtgärds lämplighet och ändamålsenlighet för kommunen inte bara från finansteknisk eller driftekonomisk utan synpunkt rent generellt. På grundval av kammarkontorets såväl ekonomiska men också mera allmänna prioriteringsbedömningar av vederbörande facknämnds material och förslag tar nämnden politisk I de ställställning. politiska ningstagandena spelar de ekonomiska momenten ofta en avgörande roll. Detta är inte en av den nuvaranföljd de allmänna ekonomiska situationen utan i komligger munens uppgift att sörja för gemensamma angelägenheter. Det är för övrigt knappast att bedöma en mer möjligt betydelsefull åtgärd från ekonomisk synpunkt utan att komma in på värderingar som avser en verksamhets mål, inriktning och kvalitet.

På grundval av självstyrelsekommitténs material och det som har sagts nu kan konstateras att drätselnämnden gör sådana samlade som allmänpolitiska bedömningar i andra kommuner och i ankommer landstingskommuner på kommunstyrelsen respektive förvaltningsutskottet. Detta förhållande är en av orsakerna till att kommunstyrelsen inte har den och funktionsonlcentralt ställning ledningsorgan vilket styrelsen i andra kommuner har och som anges i KL.

Borgarrådsberedningen

I KL stadgas som nämnts att skall bilda en borgarråden

borgarrådsberedning. Förutom denna bestämmelse har be-

redningens funktion lämnats i Det föroreglerad lagen. utsattes vid kommunallagsreformen att behovet av föreskrifter skulle tillgodoses av kommunen själv. Förslag till reglemente för kommunstyrelsen och borgarrådsberedningen antogs 1979 av fullmäktige. detta ut- Enligt ser fullmäktige liksom sedan val av tidigare, borgarråd har ägt rum, ett av borgarråden (finansborgarrådet)

a

De centrala organen 77

till ordförande i beredningen.

roll är enligt reglementet att Borgarrådsberedningens åstadkomma inom förvaltningen och planmäsenhetlighet i Dessutom har beredningen sighet utredningsarbetet. den viktiga uppgiften att förbereda ärenden som borgarråden har att föredra i kommunstyrelsen.

är ordförande i de allra flesta av kommu- Borgarråden

nens nämnderl). Bland dem finns numera alltid grupp-

för eller i ledarna de partier partikonstellationer fullmäktige som besätter ordförandeposter. Härigenom intar en stark ställning och bildar i prakborgarråden tiken kommunens regering.

är i egenskap av ordförande i borgar- Finansborgarrådet också ordförande i drätselnämnden. Virådsberedningen dare är han chef för stadskansliet. Förutom det rotelsekretariat vilket alla borgarråd har disponerar finansborgarrådet som särskilt stabsorgan finansavdelinom kansliet. Tillsammans med rollen som majoningen ritetsledare, vilken i normalfallet enligt politisk tillkommer finansborgarrådet, ger detta borgarpraxis rådet en mycket framträdande position.

Den nu rådande ordningen tillkom egentligen i syfte

att stärka lekmannainflytandetfrepresenterat av stads-

ledamöter. som tidigare hade kollegiets Borgarrâden, tillhört och dominerat detta, avsågs i fortkollegiet ha beredande uppgifter, vara ordförande i sättningen i kollegiet och ansvariga var nämnder, föredragande och en för sin grupp av ärenden. Denna formella markering av lekmannainflytandet ledde likväl i praktiken till att ställning stärktes och att den borgarrådens reella politiska makten fördes över från kommunstyrelsen till borgarrådsberedningen.

1) I valnämnden, besvärsnämnden, Överförmyndarnämnden, hemvärnsnämnden samt bostadsförmedlingsstyrelsen är borgarråd inte ordförande.

78 De centrala organen

Som framgått tidigare föregrips i ärenden som behand-

las av drätselnämnden ställningstagandena i borgarrådsberedningen i många fall av handläggningen i nämnden.

Drätselnämndens ståndpunkter förbereds genom informella kontakter mellan borgarråden och/eller genom samråd mellan borgarråd och deras partirepresentanter där. Den

bristande överensstämmelsen mellan formell och reell beslutsprocess är här särskilt påtaglig. Visserligen innebär de beskrivna förhållandena inte i praktiken

någon maktförskjutning från borgarrådsberedningen till drätselnämnden. Det framstår dock som föga rationellt att övriga borgarråd vad avser ärendena i drätselnämnden skall agera indirekt i förhållande till ordföran-

den/finansborgarrådet.

4.3 Utredningens överväganden och förslag

4.3.1 Inledning

I självstyrelsekommitténs slutbetänkande framhålls att det nu beskrivna systemet med tre centrala politiska organ i Stockholms kommun utan alltför besväfungerar rande problem men icke utan brister. Kommittén sammanfattar erfarenheterna av denna fölorganisation enligt jande.

Vad som träder i förgrunden vid en kritisk granskning och som skulle kunna motivera en reform är den oklara och logiskt sett motivetämligen svagt rade reella maktfördelningen mellan ett flertal centrala beredningsorgan, vars samlade effekt är att kommunstyrelsen fått sin ställning kringsku-

ren. Borgarrådsberedningen har utan formell makt,

genom sin ställning och ett synsammansättning, nerligen stort inflytande över hela det kommunala Verksamhetsområdet. Drätselnämnden finan på det politiska området (och generalplaneberedningen på det stadsbyggnadspolitiska) har uppgifter av mycket stor betydelse för den kommunala verksamhetens innehåll och för en utveckling. Riktlinjen reform borde vara att så långt möjligt samla det reella beslutsförfarandet i övergripande frågor

1) Generalplaneberedningen har på förslag av kommittén ombildats till en planeringsberedning fr.o.m. 1977.

SOU 1981153 De centrala organen 79

till kommunens och därmedge denna styrelstyrelse se den karaktär av administrativt och politiskt maktforum som den konstitutionen skall ha. enligt Att det ställningstagandet i avgörande politiska sker i det första av de centrala organ som regel ett ärende möter, framgår av att ärendebehandlingen i drätselnämnden, borgarrådsberedningen och nästan alltid är likartad. kommunstyrelsen En koncentration av förtroendeinflytandet på det centrala skulle således inte behöva inneplanet bära i fråga om ärendens sakbenågon försvagning men väl kunna medföra vissa praktiskav handling, fördelar genom en förenklad ärendegång.

delar här återgiv-

Utredningen självstyrelsekommitténs

na Den överensstämmer i allt väsentligt med bedömning. det som har anförts tidigare beträffande utgångspunkterna för utredningens bedömningar och de tre organens ställning och funktion.

Att inte har den ledande ställning som kommunstyrelsen den har i KL och att drätselnämnden inte har tillagts enbart den ekonomisk-tekniska funktion som KL:s proär mindre tillmulgationsbestämmelser anger givetvis fredsställande från kommunalrättslig synpunkt.Menäven av kommunaldemokratiska skäl kan den nuvarande ordningen ifrågasättas. Stockholms ledningsorganisation har en helt annan struktur än den som är avsedd i KL och beslut 1977 om den kommunala demokratin. riksdagens Den informella/reella beslutsprocessen dominerar över den formella och i övriga kommuner vedertagna, något som medför att de icke heltidssysselsatta förtroendevalda i Stockholm har en ställning än de ensvagare kommunala principer skall ha. Den beskrivna ordligt innefattar sålunda vissa grundläggande avvikelningen ser från allmänt omfattade åsikter om rollfördelningen mellan de kommunala organen och mellan olika kategorier av förtroendevalda.

Mot av uttalandena i direktiven och i KU:s bebakgrund tänkande samt av utredningen beskrivna förhållanden anser att kommunstyrelsen i Stockholm bör ha utredningen

80 De centrala organen

samma ställning både formellt och faktiskt som styrelsen har i kommuner. inriktar därför övriga Utredningen sina överväganden detta. på

När det gäller frågan att ta bort för de

särregleri.KL

centrala organen i vill framhål- Stockholm, utredningen la att ett sådant grepp i flera avseenden skulle vidga kommunens möjligheter att bestämma om sin själv organisation. Om valbarhetshindret för i borgarråden 3 kap. 3 § andra stycket KL får utgå,b1ir att väldetmöjligt ja borgarråd till ledamot eller i suppleant kommunstyrelsen och att utse till ordförande eller borgarråd V vice ordförande i den. skulle å andra sidan Ingenting hindra kommunen att behålla nuvarande i ordning fråga om Detsamma

borgarråd/kommunstyrelse. gäller bestämmel-

serna i 3 kap. 18 § första KL stycket om borgarrådens närvaroskyldighet vid styrelsens sammanträden. Fullmäktige kan besluta om närvaro- och för boryttranderätt garråd med stöd av 3 kap. 15 § KL. Den hävdvunna och hos kommunmedlemmarna allmänt bekanta borbenämningen garråd kan självfallet också varakvar.

I detta sammanhang bör också erinras om att KL vid

riksdagsbehandlingen kompletterades med bestämmelserom

rätt att få till stånd val av proportionella arbetsutskott, avdelningar, delegationer och beredningar inom styrelsen och övriga nämnder.KU att minoriteten ansåg skulle garanteras till i möjlighet representation sådana organ (KU 1976/77:25 s. 22 f). Bestämmelser härom finns i 3 kap. 10 § första KL. stycket Proportionellt valsätt kan numera när tillämpas styrelsen eller nämnd inom sig utser Såväl avdelning (motsvarande) till vilkendelegerats beslutanderätt som avdelning (motsvarande) med enbart beredande Till av beuppgifter. följd stämmelserna i KL om val av 17 borgarråd (3 kap. § första stycket), om 18

borgarrådsberedning (3 kap- §

första stycket) samt om valbarhetshinder för borgarråd

(3 kap. 3 § andra stycket jfr med 3 kap. 10 § första stycket) är nämnda föreskrifter i KL om proportionellt

De centrala organen 81

val inte tillämpliga på borgarrådsberedningen.

En reform förutsätter således vissa ändringar i KL och KL:s promulgationsbestämmelser, vilka i främsta rummet innebär att särskilda organisatoriska bestämmelser för Stockholm får utgå. Utformningen av en kommuns organisation är endast delvis beroende av bestämmelser i lagen. För att nå syftet med reformen krävs kompletteringar med andra organisatoriska förändringar än sådana som direkt följer av att bestämmelser utgår ur KL. Sådana förändringar ankommer det i och för sig på kommunen att bestämma om. Med utgångspunkt i de själv ramar som KL utredningen en generella ger presenterar skiss som med beaktande av förhållandena i Stockholms kommun anger möjlig organisation. En sådan modell

en

redovisas i den i 2 intagna promemorian.

bilaga

4.3.2 Kommunstyrelsen

Kommunstyrelsens uppgifter

Vid övervägandena om en reform av den centrala för-

troendemannaorganisationen i Stockholms kommun är sty-

relsefunktionen den väsentligaste. Den nuvarande ordningen, där kommunstyrelsen endast i formellt avseende fyller denna funktion, kan ifrågasättas såväl från effektivitetssynpunkt som av kommunaldemokratiska skäl. Om styrelsen görs till det ledande organ som den skall vara enligt KL, koncentreras det politiska inflytandet till styrelsen. De reella avgörandena i ärendena knyts därmed till behandlingen i styrelsen. Det måste också vara mer rationellt att den samlade bedömningen och de slutliga ställningstagandena under beredningen av fullmäktigeärendena görs i det organ som i beredningsprocessen ligger närmast kommunfullmäktige. Detta gäller också ärenden som för närvarande slutligt och formellt avgörs av styrelsen men i vilka utgången i reali-

82 De centrala organen SOU 1931153

teten har bestämts tidigare av underordnade Om organ. ärendebehandlingen koncentreras till styrelsen, kan antalet centrala instanser minskas.

Som framhållits tidigare (4.2.l) anses allmänt styrelsefunktionen böra omfatta även ett ansvar övergripande för kommunens ekonomi. Den nuvarande formella uppgiftsfördelningen mellan kommunstyrelsen och drätselnämnden framstår som svagt motiverad med hänsyn till utvecklingen i övriga kommuner och därav föranledda lagändringar. Detsamma gäller drätselnämndens faktiska funktion som centralt politiskt vilken beredningsorgan, medför att de flesta betydelsefulla ärendena i realiteten avgörs på denna nivå i under kommunorganisationen styrelsen.

Utredningen anser att starka skäl talar för att kommunstyrelsen ges den ställning och funktion som styrelsen har i kommuner och att KL:s bestämmelser övriga om styrelsen skall tillämpas fullt ut även i Stockholm. Detta innebär att drätselnämnden ur utgår organisationen. Drätselnämndens uppgifter övertas av kommunstyrelsen. Lagtekniskt genomförs detta genom att 15 § KL:s promulgationsbestämmelser upphör att gälla.

Genom en sådan åtgärd får formellt ett kommunstyrelsen odelat ansvar för kommunens ekonomi och kommunen- likaledes formellt - en samlad ledningsfunktion. Med en i övrigt oförändrad organisation skulle den i realiteten öka eftersom denna

borgarrådsberedningens betydelse,

då ensam har att förbereda och i alla lägga förslag ärenden som skall behandlas av styrelsen. Under förutsättning att borgarrådsberedningen har samma majoritet som styrelsen skulle i styrelseärendena praktiken komma att avgöras av Att enbart överberedningen. föra uppgifter till är sålunda inte tillräckstyrelsen ligt för att göra styrelsen till det egentliga politiska ledningsorganet. En reform bör därför utenligt redningens mening kompletteras med andra organisato-

De centrala organen 83

riska förändringar. Sådana förändringar ankommer på kommunen själv att bestämma om. Utredningen skisserar i den omnämnda bilagan 2 en möjlig modell. I tidigare viss utsträckning berörs hithörande frågor också i de närmast följande avsnitten såsom underlag för utredningens resonemang om styrelsens sammansättning och om särskilda beredningsorgan. Det kan redan här nämnas att borgarrådsberedningen föreslås icke längre vara ett lagreglerat organ.

Det bör i detta sammanhang nämnas att kommunstyrelsen i förslaget till ny plan- och bygglag SOU l979:65,66 ges en central roll i planeringen med främsta uppgift att leda och samordna den översiktliga fysiska planeringen samt ansvara för plangenomförandet. I den av utredningen skisserade organisationen får kommunstyrelsen samma möjligheter att fullgöra centrala planeringsuppgifter som styrelsen i övriga kommuner.

Kommunstyrelsens sammansättning

Den nuvarande betonar det lekmannaordningen egentliga inflytandet genom att borgarråden är utestängda från ledamotskap i styrelsen. Att denna markering endast fått formell betydelse och att det reella inflytandet har flyttats till borgarrådsberedningen och därigenom ytterligare förstärkt borgarrådens ställning har framhållits tidigare i flera sammanhang. Med utgångspunkten att styrelsen också reellt skall vara kommunens ledande organ under kommunfullmäktige anser utredningen att dessa mest inflytelserika förtroendevalda

i kommunen inte skall hållas utanför styrelsen. I vart

fall bör inte en sådan ordning föreskrivas i KL. Det ankommer inte på utredningen att ta ställning till frågan huruvida samtliga eller endast några borgarrâd bör ingå i styrelsen.

Det är givet att borgarråden genom sin sakkunskap och politiska ledningsfunktion skulle inta en framträdande

84 De centrala organen

ställning som ledamöter i styrelsen. Om de övriga ledamöterna i styrelsen deltar aktivt i ärendeberedningen, ökar emellertid deras insikter och därmed successivt även deras inflytande. överensstämmelsen mellan formell och reell beslutsprocess på styrelsenivå blir större, om borgarråd ingår i den. Det nu anförda motiverar enligt utredningens mening att borgarråd skall kunna väljas till ledamöter och suppleanter i styrelsen. Valbarhetshindret för borgarråd bör således tas bort.

Som utredningen framhållit tidigare bör det i Stockholm liksom i övriga kommuner ankomma på kommunfullmäktige att besluta om sammansättningen av kommunstyrelsen och dess presidium. Väljer man en modell enligt vilken såväl borgarråden som andra förtroendevalda ingår i styrelsen är det naturligt att antalet ledamöter utökas- Härför talar även allmänna kommunaldemokratiska skäl, vilka berörs i nästa avsnitt.

I KL:s karaktär av ramlag och syftet med utredningens uppdrag ligger vidare att nya för Stockholms särregler kommun inte bör tillskapas vare sig som ersättning för sådana som föreslås utgå eller helt nya. Den nu skisserade modellen med en kommunstyrelse i Stockholm som har samma ställning och uppgifter som styrelsen i övriga kommuner och landstingskommuner bör kunna tillämpas helt enligt de allmänna reglerna. Utredningen har således inte anledning att föreslå nya bestämmelser av innebörd att borgarråden skall tillhöra styrelsen och att t.ex. finansborgarrådet skall vara ordförande i denna. Detta får som i andra kommuner bli frågor att lösa vid de politiska partiernas nomineringar och deras överläggningar beträffande fördelningen av förtroendeposter samt vid de val som fullmäktige förrättar.

De centrala organen 85

4.3.3 Särskilda beredningsorgan i kommunstyrelsearbetet

Beredningsfunktionen är av största betydelse. Det är den som faktaunderlag för beslut tas fram och de genom politiska ställningstagandena utformas. Kommunaldemokratiutredningen har betonat vikten av att de förtroendevaldas inflytande över ärendeberedningen stärks.

Enligt statsmakternas ställningstaganden till den kommunala demokratins utformning och funktion, vilka gjordes samtidigt med kommunallagsreformen, bör lekmannainflytandet stärkas i kommuner och i landstingskommuner. I styrelsen och nämnderna sker detta genom en vidgad medverkan i ärendeberedning och utredningsverksamhet. Med hänsyn till de tidigare beskrivna speciella förhållandena i Stockholm kan reformens syften motivera att också andra förtroendevalda än borgarråden deltar i nämnda funktioner.

Enligt utredningens mening bör det i Stockholms kommun liksom fallet är i de flesta andra kommuner finnas en allmän politisk beredningsinstans för samlad bedömning av ärenden som skall behandlas av styrelsen i sin helhet. En sådan allmän beredning kan lämpligen inrättas och bestå av ledamöter eller suppleanter i styrelsen. Denna beredning kan då överta de uppgifter som nu ankommer på borgarrådsberedningen i dess egenskap av formellt och lagreglerat beredningsorgan under styrelsen. Sammansättningen av den allmänna beredningen är en valfråga för kommunstyrelsen.

Mot bakgrund av det anförda behövs inte längre bestämmelser om obligatorisk borgarrådsberedning. Stadgandet i 3 kap. 18 § första stycket KL om borgarrådsberedning kan därför utgå.

Även för det fall att föreskriften i KL om obligatorisk borgarrådsberedning utgår och styrelsen tillsät-

86 De centrala organen

ter en allmän beredning kommunen äger givetvis själv avgöra om den vill låta vara ett samtliga borgarråd sådant allmänt organ. Vilken formell organisation styrelsen än väljer kan borgarråden också bilda givetvis ett informellt forum för samråd om de finner det angeläget.

I de flesta kommuner har inrättats arbetsutskott under kommunstyrelsen, vilka bereder och lämnar till förslag beslut i alla ärenden som skall behandlas av styrelsen. Till arbetsutskott har som regel beslutanderätt delegerats. De har inrättats främst av effektivitetsskäl. Arbetsutskotten har emellertid bl.a. av kritiserats,

kommunaldemokratiutredningen. Man har ansett att före-

komsten av utskott medför en maktförskjutning från den samlade styrelsen till utskottet. vill ock- Utredningen så för sin del förorda att den allmänna beredningen inte görs till ett arbetsutskott med beslutanderätt utan får bli ett för ärenden som skall beredningsorgan behandlas i styrelsen.

Vid sidan om den allmänna bör finnas en beredningen ekonomiberedning som handlägger sådana ekonomisk-tekniska ärenden som drätselnämnden beenligt gällande stämmelser handlägger i dag. Till denna bör beredning alltså kunna delegeras viss beslutanderätt. Ekonomiberedningens tilltänkta uppgifter behandlas utförligare i bilaga 2.

Inom kommunen finns ytterligare två från fristyrelsen

stående beredningsorgan som inte hänför till fack-

sig områden, nämligen planeringsberedningen och stor-stockholmsberedningen. Det synes utredningen att lämpligt

beredningarnas ställning övervägs i samband med att

kommunstyrelsen får en ändrad roll.

Av skäl som har berörts i föregående avsnitt och av det nu anförda om behovet av inom beredningsorgan styrelsen bör alltså såsom redan antalet ledaföreslagits

De centrala organen 87

möter i utökas. Härvid talar mycket för att styrelsen antalet ej endast ökas i motsvarande grad. suppleanter bör i styrelsen finnas Enligt utredningens uppfattning fler än ledamöter. De bör väljas med sikte suppleanter att vissa av dem bör kunna ingå som ledamöter i bepå redningarna inom kommunstyrelsen.

I detta vill utredningen också framhålla sammanhang att fler kan beredas kommunala förtroendeupppersoner - liksom - även drag om man på styrelseplanet på nämndökar antalet ledamöter och suppleanter i nämnplanet der som har ett litet antal ledamöter resp. suppleanter. Även i nämnderna bör suppleantskap få ökad betydelse. I de fall nämnderna inrättar delegationer och bör utses att ingå i dessa orberedningar suppleanter

gan.

\ 89 |y r 5 BORGARRÅDEN I KOMMUNALLAGEN

5.1 Inledning

I samband med omorganisationen av den centrala förvaltningen i Stockholms stad 1920 inrättades som nämnts tidigare sysslor för avlönade förtroendemän, borgarråd. För att kunna arvodera borgarråden och ge dem önskad roll i organisationen krävdes stöd i lag. Därför togs regler om borgarråd in i den då gällande förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm (jfr avsnitt 2.1.3). Allt sedan dess har regler om borgarråd funnits i Stockholms kommunalförfattningar.

När den för hela landet gemensamma kommunallagenantogs 1977 fördes vissa regler om borgarråden över till den så att inte och arbetsformerna i lagen, organisationen Stockholms kommun skulle rubbas. Bestämmelserna begränsades till ett minimum. Där lagstöd inte behövdes utreglerna om borgarråd för att i stället tas in i gick reglemente. De flesta särreglerna för Stockholms kommun i KL avser dock borgarråden, något som i sin tur återverkar på innehållet i flera andra bestämmelser om fullmäktige och kommunstyrelsen.

Den nya KL innehåller inte några bestämmelser som uttryckligen är tillämpliga endast på heltidssysselsatta förtroendevalda i andra kommuner än Stockholm eller i landstingskommuner. Det kan sägas att lagregleringen av borgarrådssysslorna till sin natur framstår som

90 Borgarråden...

kanske mest historiskt eftersom man betingad, genom generella bestämmelser i KL i dag har arvoderingsmöjligheter för motsvarande befattningar i andra kommuner. Det kan också sägas att om Stockholms kommun hade inrättat borgarrådsbefattningar som heltidssamtidigt poster tillkom i andra kommuner, hade förutsättningarna varit desamma för alla kommuner. särbestämmel- Några ser hade då inte behövts för Stockholms del. Utredningen utgår emellertid från den som lagreglering gäller nu och skall i det följande situationen. analysera

5.2 Särreglerna om borgarråden i kommunallagen

3 kap. 17 och 18 §§ innehåller bestämmelser om borgarråd.

I 17 § ges föreskrifter om val av borgarråd, mandattid, valbarhetsvillkor, avgång, fyllnadsval och vikarie samt arvode och andra ekonomiska förmåner.

I 18 § regleras närmare borgarrådens och uppgifter ställning. Borgarråden skall närvara vid styrelsens sammanträden och har rätt att delta i överläggningarna men inte i besluten. Borgarråden bildar en borgarrådsberedning (första stycket).

Ordförande i beredningen, utses enfinansborgarrådet, ligt reglementsföreskrifterav fullmäktige. I 15 § andra stycket KL:s promulgationsbestämmelser föreskrivs dessutom att ordförande i skall

borgarrådsberedningen

vara ordförande i drätselnämnden.

Övriga borgarråd skall utses av styrelsen till ordförande i såväl de som de specialreglerade kommunallagsreglerade nämnderna, såvitt inte annat är stadgat eller bestämts av I de fall inte fullmäktige. styrelsen utser borgarråd till ordförande bestämmer fullmäktige vad som skall om ordförande i

gälla kommunallagsregle-

rad nämnd (prop. 1975/76:18? s. och även i 473) spe-

Borgarråden... 91

nämnd, om inte annat föreskrivs i specialcialreglerad som ordförande i författningarna. Borgarråd tjänstgör nämnd till dess han avgår. Om ärendenas fördelning mellan förändras, får styrelsen besluta att borgarråden skall upphöra tidigare. Den som ordförandeuppdraget förordnats till vikarie för borgarråd utövar också boruppdrag som ordförande i nämnd (18 § andra garrådets stycket).

På fullmäktige ankommer att meddela närmare föreskrifter om borgarråd (18 § tredje stycket). Sådana föreskrifter har tagits in i reglementet för kommunstyrelsen och borgarrådsberedningen. Arbetsfördelningen mellan borgarråden är fastställd av kommunstyrelsen genom rotelindelning för borgarrådens föredragningsskyldighet.

Ett särskilt valbarhetshinder för borgarråd ställs upp i 3 § andra KL. får inte ut- 3 kap. stycket Borgarråd ses till ledamot eller suppleant i styrelsen. Till följd av att borgarråden väljs särskilt och därefter utses till ordförande i de flesta nämnderna görs i 2 kap. 23 § första stycket KL undantag från bestämmelserna om proportionella val av ledamöter - och även supp- - nämnder. leanter i kommunallagsreglerade

Utöver de nu redovisade finns särskilda bereglerna stämmelser om borgarråd i KL:s fullmäktigekapitel (2

kap.). Även om borgarrâd inte är ledamot av fullmäk-

tige, skall borgarrådet närvara vid deras sammanträden med rätt att delta i överläggningarna men inte i besluten. Sådant borgarråd har även förslagsrätt (14 § fjärde stycket) samt rätt att anhängiggöra ärenden genom motion (15 § andra stycket). Beträffande interpellation och fråga stadgas, att sådana får framställas endast till borgarråd (24 § första och fjärde styckena).

92 Borgarråden...

5.2.1 Val av borgarråd m.m.

Borgarråden väljs enligt 3 kap. 17 § första stycket KL särskilt av fullmäktige. De behöver inte, till skillnad från heltidssysselsatta förtroendevalda i landets övriga kommuner, vara ledamöter eller suppleanter i fullmäktige eller annat i KL angivet organ. Borgarråden väljs till det antal som bestämmer fullmäktige för tre år vid första sammanträdet med fullmäknyvalda tige efter det att kommunalval har hållits. Som regel sker detta den 15 oktober.

Om det begärs skall utses varje borgarråd genom särskilt val. Inga villkor i speciella gäller fråga om majoritet, utan vanlig enkel majoritet fäller utslaget. Hittills har majoriteten inte utnyttjat möjligheten att välja ett borgarråd i för att så sätt betaget på sätta samtliga borgarrådsposter. Nomineringsarbetet inom partierna och de därtill knutna överläggningarna partierna emellan är i realiteten för utavgörande gången av valet i förfullmäktige. Borgarrådsplatserna delas i praktiken i huvudsak efter proportionella grunder mellan de olika dock så att partierna, majoritetsläget i fullmäktige även i återspeglas borgarrådssammansättningen.

Valbarhetsvillkoren är numera desamma som för fullmäktige. Det speciella kvalifikationskravet - att endast personer med synnerlig insikt och erfarenhet i kommunala förvaltningsfrågor eller eljest i allmänna värv får utses till borgarråd - kom redan från början att sakna Det rörde inte betydelse. sig om kompetenskrav i egentlig mening utan endast om ett slags principdeklaration. Enligt kommunallagsutredningen kunde kravet därför utgå ur lagen (jfr Calmfors: Att vara kommunal förtroendeman, s. 207-208). Vederbörandes kvalifikationer för uppdraget fick partierna bedöma i samband med nomineringen. Departementschefen anslöt sig till denna bedömning och ansåg i likhet med utred-

Borgarråden... 93

ningen att samma valbarhetsvillkor borde gälla för borgarråd som för övriga förtroendevalda (prop. 1975/76: 187 s. 483). Detta innebar en ändring såtillvida att endast person som är kyrkobokförd i Stockholms kommun numera är valbar till borgarråd. Bestämmelserna i KL om valbarhetshinder för kommunens ledande tjänstemän i 2 kap. 4 § andra stycket KL är inte tillämpliga för borgarråd (prop. s. 353). Om borgarråd upphör att vara valbar förfaller hans uppdrag genast. Fyllnadsvalskall äga rum om borgarråd avgår under tjänstgöringstiden. För tiden intill dess sådant val skett och vid tjänstledighet för borgarråd får styrelsen förordna vikarie på befattningen.

Borgarråd får enligt reglementsföreskrift inte utan fullmäktiges medgivande inneha annan tjänst eller därmed jämförligt allmänt eller enskilt I händel-

uppdrag.

se att borgarråd på grund av sjukdom eller annat giltigt förfall är hindrad att tjänstgöra längre tid än fyra månader i följd eller sammanlagt sex månader under ett år, kan fullmäktige ta upp frågan om borgarrådet skall kvarstå i sin befattning eller avgå.

Kommunfullmäktige valde den 15 oktober 1979 nio borgarråd för tiden 15 oktober 1979 - 14 oktober 1982.

5.2.2 Borgarrådens uppgifter

Så snart fullmäktige har valt borgarråd samt utsett ordförande i borgarrådsberedningen (finansborgarrådet), beslutar den nyvalda kommunstyrelsen på sitt första sammanträde om rotelindelning och borgarrådens rotelansvar. Borgarråden blir därigenom omedelbart föredragande och ansvariga för sina rotlar. Finansborgarrådet är som ordförande i borgarrâdsberedningen också ordförande i drätselnämnden. Styrelsen-inte fullmäktigeutser övriga borgarråd till ordförande i flertalet såväl specialreglerade som kommunallagsreglerade nämn-

94 Borgarrâden...

1) der . Vid ordförandevalet skall ta styrelsen hänsyn till rotelindelningen.

I spetsen för varje rotel står alltså ett borgarråd. Samtidigt är borgarråd normalt ordförande i de nämnder som tillhör roteln. Föredragningsskyldigheten står således i nära samband med i nämnderna. ordförandeskapet Uppdragen som nämndordförande det och skapar sakliga politiska underlaget för borgarråden vid fullgörandet av deras uppgifter inom Kombinacentralförvaltningen. tionen av övergripande ansvar och ansvar för fackområden ger borgarråden en stark inom förvaltposition ningen. Om borgarråden inte valdes till nämndordförande skulle de inte på samma sätt kunna sina fullgöra uppgifter som ansvariga ledare för förvaltningsarbetet inom roteln (prop. 1957:16 till 1957 års KLS s. 57-58, jfr även SOU 1975:41 s. 178).

I konsekvens med att i borgarråden ej ingår styrelsen men är föredragande i denna är de att närvara skyldiga vid styrelsens sammanträden och att deltaberättigade i ga överläggningarna. I propositionen (1975/76:l87 s. 484) anfördes att den bestämmelsen inte kunde anses bli helt ersatt av den bestämmelsen i nya 3 kap. 15 § KL om förtroendevalds rätt att närvara och yttra i sig nämnder där han inte är ledamot eller Denna suppleant. regel innebär endast ett för bemyndigande fullmäktige att medge närvaro- eller yttranderätt men ovillingen korlig närvaroskyldighet eller yttranderätt.

Endast borgarråd får får också interpelleras. Fråga ställas endast till borgarråd. och Interpellationer frågor i ämnen som rör en nämnd där inte är borgarråd ordförande skall således ställas till rotelansvarigt borgarråd. (Om interpellation och fråga, se vidare avsnitt 7.)

1) I Valnämnden;

besvärsnämnden, Överförmyndarnämnden,

hemvärnsnämnden samt är

bostadsförmedlingsstyrelsen

borgarråd inte ordförande.

Borgarråden... 95

Som nämnts bildar borgarråden en borgarrådsberedning i vilken finansborgarrådet är ordförande. I reglementet för kommunstyrelsen och borgarrådsberedningen stadgas bl.a. att borgarrådsberedningen skall bereda de ärenden som styrelsen handlägger. Beredningenskall verka för enhetlighet inom förvaltningen och planmässighet i utredningsarbetet.

Borgarråden är normalt ledamöter i fullmäktige ochhar i dennaegenskap yttranderättoch rösträtt.Även.borgarråd som inte är ledamot i fullmäktige kan agera.vid sammanträdena.Sådantborgarrådskallnämligennärvaravid fullmäktigesammanträdenaoch harrätt attyttra sig och ställa förslag. Borgarrådet får dock inte deltai.besluten.Även rättatt anhängiggöraärende genom motion har tillagts borgarråd. (Två av de borgarrâd som valts för perioden1979-1982 är inte ledamöter i fullmäktige.)

Borgarråden är i princip inbördes jämställda gentemot fullmäktige och kommunstyrelsen. Finansborgarrådet har dock tillagts en ledande och sammanhållande funktion. Det åligger detta borgarråd att föredra skatte- och budgetfrâgor i kommunstyrelsen. Finansborgarrådet har därigenom ansvaret för och leder arbetet med kommunens samlade budget. Han skall följa viktigare ärenden inom förvaltningen och är, som nämnts tidigare, ordförande i borgarrådsberedningen och drätselnämnden. Finansborgarrådet är också chef för stadskansliet och disponerar, förutom det rotelsekretariat som alla borgarråd har, som särskilt stabsorgan finansavdelningen inom stadskansliet. har alltså - tillsam- Finansborgarrâdet mans med rollen som majoritetsledare, vilken i normalfallet tillkommer honom - en enligt politisk praxis mycket framträdande position.

5.2.3 Arvode och andra förmåner

De särskilda bestämmelserna om ekonomisk ersättning till borgarråden har utformats i överensstämmelse med

Borgarråden...

KL:s allmänna ersättningsregler. får beslu- Fullmäktige ta, att till borgarråd skall i skälig omfattning utgå ersättning för resekostnader och andra utgifter som föranleds av uppdraget samt arvode, pension och andra ekonomiska förmåner. I förarbetena uttalas att kravet på skälighet omfattar alla former av ersättning. Arvodena skall alltså som princip motsvaras av uppdragets omfattning.

Närmare bestämmelser om borgarrådens arvoden och andra sociala förmåner och därmed sammanhängande villkor finns i tjänstereglementet för I detta anborgarråden. ges i vilken allmänna bestämmelser för utsträckning tjänstemän hos Stockholms kommun och tjänstemannastadgan för Stockholms kommun skall tillämpas på borgarråden. Denna hänvisning innebär att för i borgarråd stort sett gäller vanliga bestämmelser om semester, tjänstledighet för sjukdom, barnledighet och militärtjänstgöring m.m. Borgarrådens arvode är relaterat till viss lönegrad på den löneplan som för komgäller munens tjänstemän.

Frågan om pension till borgarrâden väcktes första gången 1935. Dessförinnan hade man bestämmelser som berättigade borgarråd att vid avgång, som inte var frivillig, under ett visst antal år uppbära ett s.k. expektansarvode. Om borgarråd inte omvaldes utgick årligen ett arvode under lika lång tid som han varit borgarråd, dock högst sex år.Någrabestämmelser härutöver om pension fanns inte. Pensionsreglemente för borgarråd antogs 1951, vilket i delar anknöts tillämpliga till de pensionsbestämmelser som gällde för kommunens tjänstemän med förordnande på viss tid. Nuvarande pensionsreglemente för borgarrådenger dem rätt till egenpension som omfattar ålders-, garanti- och visstidspension samt familjepension. Ett nytt särskilt pensionsreglemente för borgarrâden har nyligen antagits. Detta kommer att gälla för borgarråd som tillträder efter kommunalvalet 1982.

Borgarråden... 97

5.3 Kommunalråden och landstingsråden

5.3.1 Förarbetena till kommunallagen

Grundprincipen i KL att kommunerna och landstingskommunerna lämnats största möjliga frihet att anpassa sina arbetsformer till lokala förhållanden och önskemål präglar också de heltidssysselsatta förtroendevaldas roll i det kommunala arbetet. Kommunerna har lämnats frihet att lokalt bestämma om dessas roll.

Kommunaldemokratiutredningen ansåg att de heltidssysselsattas funktion inte skulle lagregleras. Emellertid föreslog utredningen att dessa skulle omnämnas i lagen (SOU 1975:41 s.176).I propositionenochunder utskottsbehandlingen avvisades detta förslag. Föredragande statsrådet fann det naturligt att man inte genom lag närmare skulle reglera formerna för de förtroendevaldas arbete (prop. 1975/762187 s.272). Detta synsätt motiverades även av de stora variationer som finns i arbetsförutsättningarna för de förtroendevalda. Allmänt sett var det väsentligt att de förtroendevaldas

inflytande över den kommunala verksamheten förstärktes.

I detta sammanhang betonade föredragande statsrådet betydelsen av möjligheterna att förtroendevalda engagerades på heltid eller deltid. Det fanns emellertid inte särskilda skäl för en generell bestämmelse i KL några om att förtroendevalda skulle kunna engageras på heltid, eftersom kommunerna redan hade denna befogenhet.

KU markerade att någon principiell skillnad inte skulle göras mellan arbetssituationen för de heltidssysselsatta och den för övriga förtroendevalda. KU anförde följande (KU 1976/77:25 s. 26-27). Frågan om de heltidsengagerade förtroendemännens ställning bör så långt möjligt bestämmas med hänsyn till de lokala förhållandena i kommunerna resp. landstingskommunerna. Utvecklingen mot allt fler heltidsengagerade förtroendevalda har ibland varit nödvändig för att politikerna och partierna skall kunna bevara ett starkt förtroendemannain-

98 Borgarråden...

flytande över den kommunala förvaltningen. Enligt utskottet kommer det även i framtiden att vara nödvändigt i många kommuner att en eller flera förtroendevalda ägnar hela sin arbetstid åt kommunalt arbete. Utskottet vill i detta sammanhang även understryka betydelsen av att de kommunala förtroendemännen får bättre möjligheter att åta sig uppdrag av deltidskaraktär. När rätten att erhålla ledighet från ordinarie arbete för att fullgöra kommunalt uppdrag blir lagfäst torde det också bli lättare för vissa kommunmedlemmar att åta sig sådana deltidsuppdrag. Enligt utskottets mening bör inte någon principiell skillnad göras mellan de heltidsengagerades arbetssituation och den för Övriga förtroendevalda, utan det avgörande är att alla förtroendemän får tillräckliga möjligheter att utföra sina uppdrag på det sätt som anses lämpligt i resp. kommun. En ytterligare markerad särställning för de heltidsengagerade bör enligt utskottets mening så långt möjligtundvikas.

Resultatet blev att kommunalråden och landstingsråden inte omnämns i KL. I två avseenden dock särskild togs hänsyn till de heltidssysselsattas roll, nämligen vid utformningen av närvarorätten i nämnderna och i fråga om interpellationsinstitutet. Vidare ger KL:s ersätt-

ningsregler utrymme för att utge arvoden och andra förmåner till s.k. oppositionsråd, som inte har uppdrag som ordförande eller vice ordförande i nämnd eller be-

redning. Utifrån b1.a. dessa regler har kommunerna lämnats frihet att i nämndernas eller i särreglementen skilda beslut reglera de heltidssysselsattas ställning och roll i organisationen efter lokala förhållanden och önskemål.

Det kan i detta sammanhang vara av intresse att något ytterligare redogöra för bestämmelserna i KL om närvarorätten i nämnderna. be- (Interpellationsinstitutet handlas i avsnitt 7.1.3). För att ge kommunerna möjlighet att utifrån lokala bestämma om de förutsättningar heltids- och deltidssysselsatta förtroendevaldas roll har fullmäktige rätt att besluta om närvaro- och yttranderätt i nämnderna för ledamot eller i suppleant fullmäktige, styrelsen, annan nämnd eller beredning Vilken inte är ledamot eller i elsuppleant styrelsen

Borgarråden...

ler nämnden (3 kap. 15 § KL). I propositionen (prop. s. framhölls att möjligheten att med- 1975/762187 275) och i första hand bör tillämge närvaro- yttranderätt när det heltidssysselsatta förtroendevalda, pas gäller som har men som saknar ordföranövergripande uppgifter inom sitt ansvarsområde. Bestämmelsen är ockdeuppdrag så och på ordförantillämplig på minoritetsföreträdare de i styrelsen som inte är heltidssysselsatt.

KU betonade att kommunerna bestämmelsens utformgenom ning - d.v.s. att den inte bara är tillämplig på helförtroendevalda utan också på ledamot tidssysselsatta och i annan nämnd elsuppleant fullmäktige, styrelsen, ler - fick att själva planera beredning möjligheter sin organisation samt att nödvändiga samordningsuppgifter kunde klaras utan att fler förtroendevalda måste Utskottet ansåg vidare att arbetsengageras på heltid. för samtliga förtroendevalda måste förutsättningarna fortsatt I vissa fall kan heltidsägnas uppmärksamhet. vara och önskvärda. I andra kan däruppdrag nödvändiga emot med fördel delas upp på flera deltidsuppgifterna Med den lösningen fick, enligt utuppdrag. föreslagna kommunerna och i dessa skottet, landstingskommunerna stor frihet att sin organisation till frågor anpassa de lokala förutsättningarna (KU 1976/77:25 s. 28).

5.3.2 om kommunalrådens och landstingsrådens Något ställning och uppgifter

Av landets 279 kommuner har 255 inrättat heltidsposter för förtroendevalda. Antalet heltidssysselsatta förtroendevalda var den 1 juli 1980 491. (kommunalråd) fanns vid samma 98 heltids- På landstingssidan tidpunkt Praktiskt taget alla landstingskommuner sysselsatta. har numera förtroendevalda med heltidssyssla, ofta med

titeln landstingsråd.

Kommunal- och kan inte med stöd av KL landstingsråden - i motsats till borgarråden - utses i ett särskilt

100 Borgarråden... sou 1931:53

val av fullmäktige eller landstinget. För att kunna bli kommunalråd eller landstingsråd förutsätts att man valts till ledamot eller suppleant i fullmäktige/landstinget, styrelsen, annan nämnd, beredning eller ev. som kommunalrevisor eller revisorssuppleant. Inget hindrar emellertid fullmäktige att sedan ledamöter och suppleanter utsetts i nämnder etc. som nästa led i valförfarandet utse kommunalråd resp. landstingsråd bland de redan valda ledamöterna och suppleanterna. De utses i så fall för en treårsperiod som sammanfaller med styrelsens och övriga nämnders mandatperiod. De tillträder sina uppdrag den 1 januari året efter det då kommunalvalen har hållits.

KL bygger som nämnts på principen att kommunerna och landstingskommunerna lämnas största möjliga frihet att anpassa sina arbetsformer till lokala förhållanden och önskemål. Genom utformningen av reglerna i KL om närvarorätt och interpellation underlättas möjligheterna för kommunerna att lokalt de reglera heltidssysselsatta förtroendevaldas och roll i ställning organisationen.

Grundläggande för kommunal- och landstingsrådens ställning är dels storleken på kommunen eller landstingskommunen, dels sättet på vilket de utses.

De minsta kommunerna - med mindre än 20.000 invånare har i allmänhet endast ett kommunalråd. Kommuner med mer än 50.000 invånare har vanligen tre eller fyra kommunalråd. De allra största kommunerna har mer än tio kommunalråd.

I mindre kommuner där man har endast ett kommunalråd är kommunalrådet ordförande i och vanligen styrelsen något eller några centrala organ såsom central byggnadskommittê, planberedning eller liknande. Med ett större antal kommunalråd följer behovet av en ansvarsfördelning mellan kommunalråden. I första hand är det

SOU l981:53 Borgarråden... 101

därvid posterna som ordförande i de näst kommunstyrelsen nämligensocial centralnämnd, skoltyngsta organen, och som besätts av rotelansvastyrelse byggnadsnämnd, kommunalråd. I mindre kommuner med ett begränsat rigt antal kommunalråd är det inte ovanligt att ett kommunalråd har rotelansvar för flera förvaltningsområden, t.ex. eller kultur/fritid eller olika komskola/social binationer mellan dessa. I kommuner med flera kommunalråd är det vanligt att det finns en eller flera ganska

företrädare för minoriteten, s.k. oppositionsråd, som

saknar ordförandeuppdrag och rotelansvar. Detta är fallet i kommuner som tillämpar någon form av majoritetsmarkering.

I för kommunernas styrelser intas oftast en reglemente föreskrift om kommunalråd. Ibland föreskrivs att komordförande skall vara kommunalråd. I andmunstyrelsens ra kommuner är det ersättningsreglerna som utformas så, att i styrelsen är förenat med ett ordförandeuppdraget arvode som motsvarar heltidssyssla.

Antalet kommunalråd och, om det finns mer än ett kommunalråd i kommunen, ansvarsfördelningen mellan dem bestäms vid de överenskommelser som de politiska partierna sinsemellan träffar efter kommunalvalen. Kommunalrådsposterna fördelas i huvudsak, liksom fallet är med i Stockholm, mellan partierna enborgarrådsposterna för val. Det förekomligt principerna proportionella mer att fullmäktige utser kommunalråd som en bekräftelse dessa överenskommelser sedan val av styrelse och på övriga nämnder har skett.

På landstingssidan finns som nämnts ett hundratal landstingsråd. Av dessa är en femtedel s.k. oppositionsråd. I få landstingskommuner finns heltidsnågra sysselsatta ordförande i sjukhusdirektioner med samma ställning som landstingsråd. Det vanligaste antalet

landstingsråd är fyra (medianvärde). I Stockholms,

Malmöhus och Östergötlands läns landsting finns cirka

102 Borgarråden...

tio heltidssysselsatta.

Landstingskommunerna uppvisar en splittrad organisationsbild med flera olika organisationsprinciper. Allmänt kan sägas att det ledande landstingsrådet är ordförande i landstingskommunens förvaltningsut-

styrelse,

skottet, som i flera fall även utgör hälso- och sjukvårdsstyrelse. I det sistnämnda fallet är det vanligt med en vice ordförande som ansvarar för hälso- och sjukvårdsfrågorna och är ordförande i en hälso- och sjukvårdsdelegation. I landsting med flera landstingsråd är det vanligen någon eller några av rotlarna hälso- och sjukvård, social och omsorgsverksamhet, utbildning/kultur, personal, teknisk förvaltning som leds av heltidssysselsatt ordförande.

Vad som sagts om sättet på vilket de heltidssysselsatta förtroendevalda utses i kommunerna gäller i stora drag även för landstingskommunerna.

Det finns exempel på kommuner och landstingskommuner som har särskilda reglementen och instruktioner, i vilka kommunalrådens resp. landstingsrådens uppgifter regleras. Sedan länge har det dock ansetts principiellt olämpligt att genom instruktion eller på annat sätt närmare reglera kommunalrådens uppgifter. Däremot är det naturligt att ansvarsfördelningen mellan flera kommunalråd fastställs. Enligt kommunförbundets rekommendationer i för - där normalreglementet kommunstyrelsen en föreskrift om kommunalråd tagits in - bör det ankomma på fullmäktige att besluta om kommunalrådens ansvarsområden.

5.4 Utredningens överväganden och förslag

5.4.1 Utgångspunkter

Genom KL:s regler betonas - oavsett kommunernas struktur och storlek - i vissa enhetligheten grundläggande

Borgarråden. 103

för uppbyggnad. Samtidigt har principer organisatorisk kommunerna fått större rörelsefrihet i organisatoriskt avseende samt möjligheter att anpassa verksamvidgade heten till lokala förhållanden. Utgångspunkten för uti de följande avsnitten 5.4.2 redningens överväganden och 3 är att Stockholm skall ha möjlighet att i praktiken behålla sin nuvarande ordning för borgarråden eftersom denna fungerar bra. Några önskemål om förändhar heller inte framförts av kommunen. ringar

5J4.2 Allmänna synpunkter

har varit förebild vid tillkomsten av kom- Borgarråden munal- och landstingsrådsposter i landet. Borgarrådsansågs tidigare ha blandad förtroendebefattningarna och Även om det politiska inslatjänstemannakaraktär. i så gott som helt har tagit överget befattningarna handen har de vid den senaste kommunallagsreformen ansetts ha karaktär än kommunalråds- och en något annan Detta kommer bl.a. till landstingsrådsbefattningarna. i om borgarråden i KL. I och med uttryck särreglerna inrättandet av arvoderade heltids- och delytterligare för förtroendevalda i Stockholms kommun är tidsposter som nämnts (avsnitt 3) denna särställning för tidigare borgarrådsbefattningarna inte längre lika framträdande.

innehåller inte några särskilda bestäm- Kommunallagen melser som uttryckligen gäller endast för de heltids-

sysselsatta förtroendevalda i andra kommuner än Stock-

holm eller i landstingskommuner. Vid sin behandling av kommunallagspropositionen betonade KU - utan att bortse från behovet i många kommuner av att en eller flera heltidsposter inrättades - att någon principiell skillnad inte skulle göras mellan de heltidssysselsattas arbetssituation och övriga förtroendevaldas.

När det frågan huruvida särreglerna i KL om borgäller garråden kan tas bort för att den eftersträvade enhetligheten i lagstiftningen skall uppnås är utredningens

104 Borgarråden...

grundinställning, att Stockholms kommun skall kunna behålla sitt nuvarande system. Skälet härtill är att borgarrådsbefattningarna har stor betydelse och att organisationen fungerar bra. Det innebär att borgarråden som hittills skall kunna tillträda den 15 oktober valåret och samtidigt få ett övergripande ansvar. Som en integrerad del i borgarrådsinstitutionen ingår att borgarrådet är ordförande i nämnderna inom sin rotel. Tillträdande borgarråd skall därför kunna inträgenast da som ordförande i nämnd och få ansvaret därigenom för fackområdet. I den mån KL inte för ger utrymme Stockholms kommun att ha kvar en oförändrad organisation kan övervägas att införa fakultativa regler.

Kommunerna och har KL fri-

landstingskommunerna enligt

het att bestämma själva de heltidssysselsattas ställning i organisationen efter lokala och förutsättningar önskemål. Det finns kommuner och landstingskommuner som har infört i princip motsvarande som det system som tillämpas i Stockholm. Det bör därför också i princip vara möjligt att med tillämpning av KL:s allmänna regler ange borgarrådens ställning och roll utan att den nuvarande ordningen i någon nämnvärd rubbas. grad

KL:s allmänna regler hindrar inte att borgarråden - liksom nu - i sin egenskap av heltidsarvoderade förtroendevalda utses på första sammanträdet med nyvalda fullmäktige med tillträde genast, d.v.s. från 15 oktober, och tjänstgöring under en treårig Fullmäkperiod. tige tillägger dem därvid det övergripande politiska ansvaret för resp. ämnesområden Att (rotelansvaret). borgarråden utses redan från den 15 oktober valåret får anses tillfredsställande ur kommunaldemokratisk synvinkel.

Den nu rådande att - inte ordningen kommunstyrelsen fullmäktige - utser borgarråd till ordförande i flertalet nämnder kan ifrågasättas från kommunalrättslig synpunkt. Även kommunaldemokratiska skäl kan anföras

Borgarråden... 105

mot Det innebär att ordförandeposterna i systemet. nämnderna ofta byts ut i slutskedet av nämndens mandat- Borgarråden tillträder nämligen som ordförande period. strax efter den 15 oktober under valåret. Övriga ledamöter och suppleanter i nämnderna väljs först under december månad och mandattiderna räknas från den 1 januari. Enligt KL:s allmänna regler skall samtliga nämnder inklusive de specialreglerade kunna väljas proportionellt om det begärs (Z kap. 23 § första stycket). Till följd av särreglerna om nämndordförandevalet gäller inte dessa bestämmelser för sådan nämnd i Stockholms kommun som avses i 3 kap. 13 § andra stycket KL,

s.k. kommunallagsreglerade nämnderl). Något motsvarande undantag för de specialreglerade nämndernaz) före-

skrivs däremot inte. Detta haltande system låter sig inte utan vidare förklara.

Även om ledamöter och suppleanter i samtliga nämnder i praktikten väljs på proportionella grunder är det speciella valbarhetsvillkoret - att styrelsen utser borgarråd till ordförande i flertalet nämnder - ett tekniskt hinder för att den proportionella valmetoden skulle tillämpas fullt ut vid val av ledamöter. Föreskriften om proportionellt val har därför alltid haft

1)Följande facknämnder är kommunallagsreglerade näm-

der, d.v.s. sådana nämnder som fullmäktige tillsätter om det behövs och vars organisation och arbetsformer regleras i 3 kap. 13 § andra stycket KL: informations- och konsumentnämnden, personalnämnden, fastighetsnämnden, bostadsförmedlingsstyrelsen, gatunämnden, kyrkogårdsnämnden, industriverksstyrelsen, hamnstyrelsen, biblioteksnämnden, invandrarnämnden, fritidsnämnden och kulturnämnden.

2)Nämnder som fullmäktige tillsätter enligt 3 kap.

13 § första stycket KL med stöd av specialförfattningar, s.k. specialreglerade nämnder vars organisation och arbetsformer regleras i resp. specialförfattning, är följande: valnämnden, brand- och civilförsvarsnämnden, slakthus- och saluhallsstyrelsen, hemvärnsnämnden, Överförmyndarnämnden, sociala centralnämnden, sociala skoldirek-

distriktsnämndernag

tionen, arkivnämnden, miljö- och hälsovardsnämnden och byggnadsnämnden.

106 Borgarråden... SOU 1931 53

ett mera begränsat innehåll i Stockholms kommunalförfattningar. När KL antogs kunde enligt 1957 års KLS inte den proportionella valmetoden formellt tillämpas på de kommunallagsreglerade nämnderna. För att inte den rådande ordningeni Stockholms kommun skulle ändras undantogs i KL de kommunallagsreglerade nämnderna från bestämmelserna om proportionella val.

Under 1950- och 60-talen infördes för flertalet specialreglerade nämnder bestämmelser i specialförfattningarna om proportionella val. Bestämmelserna kom med något undantag att också gälla de specialreglerade nämnderna i Stockholms kommun. Genom kommunallagsreformen ersattes specialförfattningarnas bestämmelser om proportionella val med det generella stadgandet i 2 kap. 23 § första stycket KL. Detta medförde att samtliga specialreglerade nämnder i Stockholms kommun numera som nämnts i princip omfattas av möjligheten att väljas proportionellt. En annan sak är att reglerna om proportionellt val i praktiken uppenbarligen inte kunnat tillämpas, eftersom redan borgarrådet/ordföranden varit utsedd. Frågan har hittills inte varit aktuell.

Problemet med tidpunkten för borgarrådens tillträde som ordförande i nämnd före ledamöter skulle i övriga och för sig enkelt kunna lösas om man ett genomförde snabbare valgenomslag till samtliga nämnder. Ett sådant grepp skulle också ett allmänt kommutillgodose naldemokratiskt intresse av att alla kommunala i organ landet bör tillträda och arbeta så snart börja som möjligt efter Valet. Detta är emellertid en av såfråga dan räckvidd att den utanför ligger utredningens uppdrag. (Om mandatperioderna för styrelsen och övriga nämnder se avsnitt 6.4.3. En exkurs i frågan se bilaga 3.) I avvaktan på att denna fråga anser utredövervägs ningen att det är möjligt för Stockholms kommun att inom ramen för KL:s generella behålla nuvarande regler system genom frivilliga överenskommelser partierna . emellan.

Borgarråden...

om tidpunkten för borgarrådens tillträde i Frågan nämnd kan nämligen lösas på så sätt att tjänstgörande borgarråd avgår frivilligt. Tillträdande borgarråd kan därmed överta sina nämndfunktioner via fyllnadsval vid nyvalda fullmäktiges första sammanträde. Detta förutsätter att nämnderna är majoritetsvalda. Tar man bort om borgarråden kan dock proportionella val särreglerna hållas om så begärs. Utredningen vill emellertid understryka att det i Sveriges kommuner är ytterst sällan som de formella möjligheterna till proportionella val utnyttjas. Det har aldrig skett i Stockholms kommun. Liksom i övriga kommuner är bestämmelserna om proportionella val främst en viktig grund för de överenskommelser som de politiska partierna träffar sinsemellan om hur mandaten skall fördelas vid efterföljande val i fullmäktige. Det finns ingen anledning att utgå ifrån att förhållandena härvidlag skulle förändras inom nära framtid.

Mot bakgrund av det nu sagda redovisar utredningen i det följande en detaljgenomgång av regleringen av borgarråden utifrån KL:s allmänna regler. Den visar att det är möjligt att ha kvar en oförändrad organisation. I de fall kommunalvalet leder till majoritetsväxlingar och personbyten på borgarrådsposterna förutsätter utredningen att tillträdande borgarråd genom frivilliga överenskommelser skall kunna överta samtliga uppgifter genast efter valet. För fullständighetens skulle presenterar utredningen också situationer som kan uppstå om den formella möjligheten till proportionella val skulle utnyttjas.

5.4.3 Detaljgenomgång av regleringen av borgarråden inom kommunallagens generella bestämmelser

Val av borgarråd och val av nämndordförande

Enligt KL:s allmänna regler om val av ordförande i styrelsen i 3 kap. 6 § första stycket väljer fullmäktige

Borgarråden...

ordförande och en eller två vice ordförande bland styrelsens ledamöter. Bestämmelsen är också genom hänvisningar tillämplig på övriga nämnder. Detta innebär att fullmäktige för varje nämnd bland ledamöterna skall utse ordförande och en eller två vice ordförande. Dessa regler tillämpas inte i Stockholms kommun.

Fördelningen av borgarrådsposterna sker enligt praxis proportionellt. Hittills har majoriteten inte utnyttjat möjligheten att välja ett borgarråd i taget för att på så sätt besätta samtliga borgarrådsposter. I samband med fördelningen av borgarrådsposterna fördelas som nämnts tidigare också de allra flesta ordförandeposterna i nämnderna. Nomineringsarbetet inom partierna och de därtill knutna överläggningarna partierna emellan är i Stockholms kommun liksom i övriga kommuner i realiteten avgörande för utgången av efterföljande val i fullmäktige. Utgångspunkten för den politiska fördelningen av posterna är de formella valreglerna i KL och lagen (1955:138) om proportionellt valsätt vid val inom landsting, kommunfullmäktige m.m. Mot bakgrund härav skulle fullmäktige kunna utse samtliga ledamöter i nämnderna. För varje nämnd skulle bland ledamöterna utses ordförande och en eller två vice ordförande. (Majoriteten skulle därvid i och för sig kunna tillsätta alla ordförandeposter.) Fullmäktige skulle som nästa led utse borgarråd bland de redan valda ordförandena. Med denna ordning skulle de särskilda föreskrifterna om val av borgarråd kunna utgå ur KL.

Det nu beskrivna systemet, som alltså bygger på allmänna valregler, skulle dock rubba den rådande ordningen i Stockholm. Svårigheter skulle uppstå att ge borgarråden alla de beredningsfunktioner från den 15 oktober som de har i dag, såvida de inte kom att ingå i kommunstyrelsen. Fullmäktige skulle inte heller med stöd av annan regel direkt kunna utse borgarråd till nämndordförande vare sig med giltighet från den 15 oktober el-

SOU l98l:53 Borgarråden... 109

ler från den 1 januari året efter kommunalvalet. Enligt KL:s allmänna regler väljer fullmäktige som nämnts ordförande och vice ordförande i särskilda val bland ledamöterna. Bestämmelserna i 3 kap. 2 § första stycket och 5 § första stycket om val av ledamöter i styrelsen och stadgandet i 3 kap. 6 § första stycket om val av ordförande och vice ordförande (detsamma gäller övriga nämnder) antyder också genom sin inbördes placering att val av ledamöter i nämnderna skall föregå presidievalet. I rättsfallet RÅ 1971 C 452 godtogs i visst fall att presidiet utsetts före nämndvalet med motiveringen att åtgärden villkorats av att berörda personer invaldes i nämnden (jfr även RÅ 1973 C 47 där utgången blev en annan som bättre överensstämde med 1953 års KL). Om man fick tillämpa en metod att utse presidiet före val av övriga ledamöter skulle proportionellt val kunna förhindras eftersom en förutsättning härför är att valet avser samtliga ledamöter på

en gång. Då presidiet valts först synes proportionellt

val av återstående ledamöter uteslutet (jfr SOU 1974: 99 s. 262 och Kaijser: Kommunallagarna II, 1975 s. 526).

erinrar om att val av borgarråd även i Utredningen fortsättningen kan ske på första sammanträdet med fullmäktige efter kommunalvalet. Borgarrådet bör härvid lämpligen samma dag utses till ledamot eller i vart fall suppleant i kommunstyrelsen så att denna kan välin honom i den eller de beredningar som finns önskja värt.

Om Stockholm vill ha kvar nuvarande system även beträffande ordförandeskap i nämnderna kan detta vara möjligt genom frivilliga överenskommelser. Inget hindrar att tillträdande borgarråd övertar inte bara de centrala funktionerna med rotelansvar och föredragningsskyldighet i kommunstyrelsen den 15 oktober utan även nämndordförandesysslan vid samma tidpunkt, om det borgarrådet avgår frivilligt som ledamot tjänstgörande och ordförande. Om ledamot som har utsetts genom majo-

110 Borgarråden...

ritetsval avgår ur nämnd, får fyllnadsval förrättas för återstoden av tjänstgöringstiden, d.v.s. för tiden den 15 oktober - 31 december. Om ledamot som tillika är ordförande avgår, skall fullmäktige efter fyllnadsvalet utse ordförande på nytt. Valärenden och ärenden om avsägelse från uppdrag som ledamot i nämnd behöver inte beredas (2 kap. 16 § tredje stycket KL). Det är därför möjligt att vid nyvalda första samfullmäktiges manträde fatta beslut om entledigande och förrätta fyllnadsval samt nya ordförandeval.

Det nu beskrivna förfarandet innebär att tillträdande borgarråd övertar samtliga de funktioner som han har i dag från den 15 oktober Valåret.

Kan överenskommelse ej träffas om tjänstgörande borgarråds avgång ur nämnd och nytt borgarråds tillträde i nämnd eller har det tjänstgörande borgarrådet utsetts som nämndledamot genom proportionellt val, måste skiftet på nämndordförandeposten ske först den 1 januari. I samband med nämndvalen väljs de nytillträdande borgarråden på vanligt sätt till ledamöter i resp. rotels nämnder och utses därefter till ordförande. samtidigt

Mot denna lösning kan alltså invändas att den inte är särskilt god, eftersom det från roteln avgångna borgarrådet står kvar som ordförande. De tillträdande borgarråden kan emellertid med stöd av3 §KL närvakap.l5 ges ro- och yttranderätt samt rätt att anteckna avvikande mening till protokollet i de nämnder som hör till borgarrådets verksamhetsområde. Utredningen förutsätter också att i nämnderna sker i kontakt ärendeberedningen med tillträdande Det bör betonas att borgarrådet. ånyo det nu beskrivna blir aktuellt endast under systemet förutsättning att överenskommelse inte träffas om att tjänstgörande borgarråd skall avgå ur nämnd eller att nämnderna tidigare utsetts val. genom proportionella

Om borgarråd begär tjänstledighet gäller i dag att sty-

Borgarråden... 111

relsen får förordna vikarie. Den som förordnats som vikarie ersätter även borgarrådet som ordförande i nämnd. Kommunen kan själv bestämma om vikarie för borgarråd. Vikarien kan överta föredragningsskyldigheten och rotelansvaret. Kommunstyrelsen bestämmer själv om sampå sina beredningsorgan och delegationer. mansättningen Styrelsen kan därför också bestämma att vikarie för borgarråd skall ersätta borgarrådet i dessa organ. Vikarien kan emellertid inte ersätta borgarrådet som ordförande i nämnd. Nämnderna har själva rätt att inom sig utse ersättare för ordföranden. Nämnden avgör själv om regeln skall tillämpas. Enligt föredragande statsrådets uttalande (prop. 1975/76:l87 s. 269) bör vice ordföranden inträda vid kortvariga förfall.

Om borgarråd avgår under tjänstgöringstiden gäller i dag att nytt borgarråd snarast skall väljas. Avsäger sig borgarråd sina uppdrag som ledamot eller suppleant i styrelsen, som ledamot och ordförande i nämnderna samt övriga borgarrådsfunktioner ankommer det, som beskrivits ovan, på fullmäktige att förrätta fyllnadsval och utse ny ordförande som samtidigt utses till nytt borgarråd. Detta innebär således att den som avses bli nytt borgarråd kan överta både beredningsfunktionerna inom styrelsen och ordförandeposterna i nämnderna. Endast i det fall nämnderna valts proportionellt uppstår problem att samordna beredningsfunktionerna med ledamot/ordförandeskapen. Om en ledamot som har utsetts genom proportionellt val avgår inträder en suppleant i ledamotens ställe. Nämndsammansättningen är som regel inte sådan att en person är ledamot eller suppleant i samtliga nämnder inom roteln. Utredningen har tidigare förutsatt att rätten att begära proportionella val, liksom hittills, inte kommer att utnyttjas i Stockholms kommun.

För ett något annorlunda system med proportionella val som tillämpas i Danmark redogörs kort i specialmotiveringen till föreslagen ändring av 2 kap. 23 § KL.

112 Borgarråden...

Ersättningsreglerna

Enligt ersättningsreglerna i 2 kap. 29 § och 2 kap. 16 § KL kan fullmäktige besluta att till ledamot eller suppleant i fullmäktige, styrelsen, annan nämnd eller beredning skall i skälig omfattning utgå ersättning för resekostnader och andra utgifter som föranleds av uppdraget samt arvode, pension och andra ekonomiska förmåner. Även om den särskilda arvodesregeln för borgarråd i KL utgår, kan borgarråd som hittills uppbära arvode, pension och andra ekonomiska förmåner.

Närvaro- och yttranderätt

Enligt nuvarande regler för Stockholm (Z kap. 14 § fjärde stycket KL) skall borgarråd, som inte är ledamot i fullmäktige, närvara vid fullmäktiges sammanträden med rätt att delta i överläggningarna men inte i besluten.

I 2 kap. 14 § andra stycket KL finns bestämmelser om närvarorätt och yttranderätt för vissa förtroendevalda eller tjänstemän. Yttranderätt föreligger för ordföranden eller vice ordförande i styrelsen (p. 1) samt i vissa fall även för ordföranden eller vice ordförande i annan nämnd eller beredning (p. 2). Bestämmelserna gäller i praktiken endast personer som inte är ledamöter i fullmäktige och omfattar också Stockholms kommun (prop. 1975/76:l87 s. 376-377).

Enligt nuvarande regler har emellertid borgarråd som inte är ledamot i fullmäktige en oinskränkt yttranderätt.

Om bestämmelserna i 2 kap. 14 § fjärde stycket KL om borgarrâdens närvarorätt och yttranderätt tas bort inträder inte någon faktisk i rätt förändring borgarråds att tala i fullmäktige av skäl. följande Fullmäktige kan nämligen besluta om en oinskränkt yttranderätt

Borgarråden... 113

för borgarråd med stöd av 2 kap. 14 § andra stycket 6. Särregeln om borgarrådens närvarorätt och yttranp. derätt vid fullmäktiges sammanträden kan därför utgå.

Borgarrådens yttranderätt vid besvarande av interpellation och fråga behandlas i specialmotiveringen till föreslagen ändring av 2 kap. 14 § KL.

I kapitlet om de centrala organen har borgarrådens närvaroskyldighet i styrelsen behandlats (se avsnitt 4.3.1). Borgarråd som inte blir ledamot eller suppleant i styrelsen kan ges närvarorätt och yttranderätt enligt 3 kap. 15 § KL. Särregeln i 3 kap. 18 § första stycket KL om borgarrådens närvaroskyldighet och yttranderätt i styrelsen bör därför kunna utgå.

Förslags- och motionsrätten

Ordförande i nämnd som inte är ledamot i fullmäktige har inte enligt de allmänna reglerna förslagsrätt vid fullmäktiges sammanträden. Om bestämmelsen i 2 kap. 14 § fjärde stycket KL om borgarråds rätt att ställa förslag utgår kan borgarråd, som inte är ledamot i fullmäktige men som vill framställa förslag på ett fullmäktigesammanträde, låta annan partirepresentant i fullmäktige ta upp förslaget. Särregeln kan utgå.

Borgarrådens motionsrätt i 2 kap. 15 § andra stycket KL utnyttjas inte och har därför ingen praktisk funktion att fylla. Särbestämmelsen kan utgå.

5.4.4 Utredningens sammanfattande synpunkter

De nu beskrivna förhållandena visar att en tillämpning av KL:s generella regler inte behöver innebära några förändringar med avseende på borgarrådens roll. Kommunfullmäktige kan i reglemente eller i särskilda beslut meddela de närmare föreskrifter som behövs om borgarråden. Tar man bort särreglerna om borgarråden skapas

114 Borgarråden...

inte bara enhetlighet i KL utan kommunens möjligheter att själv bestämma om sin organisation och arbetsformer ökas. Stockholm kan genom överenskommelser partierna emellan behålla nuvarande system. Utredningen har också pekat på andra lösningar, som står den nuvarande ordningen nära, men som skulle komma att innebära b1.a. att borgarråden inte skulle kunna tillträda sina nämndfunktioner förrän den 1 januari året efter valåret. Utredningen förutsätter dock att borgarråd vid majoritetsväxlingar eller personbyten på borgarrådsposterna i normalfallet begär entledigande från sina ledamot/ordförandeskap och att tillträdande borgarråd kan överta sina nämndfunktioner via fyllnadsval.

De beskrivna lösningarna ger dock ingen garanti för att borgarråden i praktiken utses till ordförande i de till roteln hörande nämnderna. Detta får som i andra kommuner bli frågor att lösa vid de politiska partiernas nomineringar och deras beträffande överläggningar fördelningen av förtroendeposter vid de val som fullmäktige förrättar.

Mot bakgrund av vad som redovisats nu anser utredningen att de särskilda reglerna i KL om borgarrâden kan utgå ur lagen.

SOU 1981:S3

6 MANDATPERIODERNA FÖR FULLMÃKTIGE, STYRELSEN OCH ÖVRIGA NÄMNDER

6.1 Kommunallagens allmänna regler

Val i hela riket av kommunfullmäktige och landsting 3 § vallagen samtiförrättas enligt 1 kap. (1972:620) ordinarie val till Valdag är treddigt med riksdagen. i september. Valdagen kan infalla tidigast je söndagen den 15 september och senast den 21 september.

i KL är att för de be- En av nyheterna mandatperioden slutande numera tidigare efter valet än organen börjar förr. Man har alltså åstadkommit ett snabbare valgenom-

slag.

En- I 2 kap. 6 § KL regleras fullmäktiges mandatperiod. första stycket räknas fullmäktiges tjänstgöringsligt år fr.o.m. den l november det år då kommunalval har ägt rum.

Beträffande tidsfristen för kungörande av sammanträde med 2 kap. 10 § KL att kunfullmäktige gäller enligt skall anslås och sändas ut minst en vecka görelsen före De angivna fristerna är som sammanträdesdagen. tidigare minimitider.

Någon tvingande regel om tidpunkten för fullmäktiges första sammanträde finns inte i KL. Det främsta motivet för ett snabbare var att den tillträvalgenomslag dande skulle tillfälle att påverka utmajoriteten ges av för det nästkommande året. Därformningen budgeten för infördes i 4 kap. 4 § andra stycket KL en bestämmelse om att skall fastställa budnyvalda fullmäktige

116 Mandatperioderna...

geten (prop. 1975/762187 s. 277 och 283). I 4 kap. 4 § andra stycket föreskrivs vidare att skall budgeten fastställas före november månads utgång. Undantagsvis kan enbart skattesatsen fastställas i november månad. I så fall skall fastställas före av budgeten utgången december månad. Skattesatsen kan också i sådant fall ändras.

Styrelsen och de övriga nämnderna omfattas inte av det snabbare valgenomslaget. Ledamöter och i suppleanter styrelsen väljs enligt 3 kap. 5 § första stycket KLför tre år räknat fr.0.m. den 1 januari året näst efter valet. Enligt 2 kap. 9 § tredje KL förrättas stycket valet av nyvalda före december månads utfullmäktige gång.

Under arbetet med nya KL gjordes också en av översyn

specialförfattningarnas bestämmelser om nämndernas or-

ganisation och arbetsformer för att större enhetskapa lighet i nämndorganisationen. De specialreglerade nämnderna följer bestämmelserna för i KL om bl.a. styrelsen mandattider. I fråga om de nämnkommunallagsreglerade derna har fullmäktige frihet att bestämma mandatperiodens och början längd (jfr 3 kap. 13 § andra stycket KL).

6.2 Särreglerna för Stockholms kommun i kommunallagen

Stockholms kommun berörs inte av den nya ordningen, eftersom man där enligt års KLS redan

1957 tillämpar

ett snabbare För Stockholms kommun valgenomslag. gäller särbestämmelserna i 2 kap. 6 § andra att stycket fullmäktiges tjänstgöringstidräknas fr.o.m.den 15 oktoberdet år då kommunalval harägt rum. Samma kungörelseoch budgetfrister gäller för Stockholms kommun som för övriga kommuner. I arbetsordningen för Stockholms kommunfullmäktige föreskrivs att första sammanträdet med fullmäktige under tjänstgöringsåret skall hållas första måndagen efter tjänstgöringsårets Första början.

Mandatperioderna...

efter valet 1979 sammanträde med nyvalda fullmäktige hölls den 15 oktober.

I Stockholms kommun väljs kommunstyrelsen årligen på första sammanträdet med fullmäktige under tjänstgöringsåret (3 kap. 5 § andra stycket KL). Mandatperioden börjar således som regel den 15 oktober. De spenämnderna i landets övriga kommuner fölcialreglerade som nämnts bestämmelserna i KL om styrelsen. Manjer för de specialreglerade nämnderna i Stockdatperioden holm har dock lämnats oreglerad i specialförfattningarna med undantag för överförmyndarnämden. För de kommunallagsreglerade nämnderna innebar kommunallagsreformen att även fullmäktige i Stockholms kommun fick frihet att bestämma mandatperiodens början och längd (jfr 3 kap. 13 § andra stycket KL). Enligt reglementsföreskrifter väljs de specialreglerade och kommunallagsreglerade nämnderna i Stockholms kommun årligen med tillträde den l januari, med undantag för Överförmyndarnämnden som väljs för tre år. (Även taxeringsnämnderna, som har en speciell ställning i den kommunala organisationen, väljs för tre år, se avsnitt 6.4.3).

6.3 Frågan om snabbare valgenomslag i förarbetena till kommunallagen

Under förarbetena som ledde fram till den senaste komdiskuterades ingående frågan hur en munallagsreformen snabbare majoritetsväxling skulle kunna ske eftervalen till En sådan ordning skulle innekommunfullmäktige. bära att den nyvalda fullmäktigeförsamlingen och eventuellt nämnderna skulle tillträda och börja arbeta så fort efter valet som möjligt. Det främsta motivet för att åstadkomma ett snabbare valgenomslag är att den tillträdande majoriteten skall få möjlighet att påverka utformningen av budgeten för det nästkommande året. Men även för andra frågor, särskilt de som har varit i valdebatten och sålunda kan ha haft partiskiljande för valutgången, är det viktigt att den nya betydelse

Mandatperioderna...

majoriteten så snart som möjligt kan avgöra ärendena och därmed ta politiskt ansvar för besluten. Detta fram-

höllsavkonstitutionsutskottetvid.behandlingen av pro-

positionen (KU 1976/77:2Ss. 23 ff).Samma grundsyn präglade föredragande statsrådets uttalanden (prop. 1975/ 76:l87s. 277-284). Han framhöll bl.a.följande (s. 280).

För egen del anser jag att det är otillfredsställande atten politisknwjoritet som grundar sig på ett val som hölls tre år tidigare får sitta kvar och påverka verksamhetenför året efter ett nytt val. Ettsnabbare valgenomslagskulle kunna vitalisera den politiska debatteni.kommunerna och landstingskommunerna. Det skulle öka partiernas möjligheter att inför medborgarna markerasina handlingslinjer i det program inför det kommande året som budgeten utgör.(m1valet leder till ett majoritetsskifte kan den nya majoriteten omedelbart påbörja arbetet med att förverkliga sitt program.

Vid samma tillfälle övervägdes också frågan om ett snabbare valgenomslag till styrelsen och övriga nämnder. Sålunda framhöll både konstitutionsutskottet och statsrådet - liksom föredragande tidigare utredningen om den kommunala demokratin - att det principiellt är att föredra.0m samtliga kommunala och landstingskommunala organ kan tillträda och arbeta så snart som börja möjligt efter valet (KU s. 26). Utskottet var dock - med hänvisning till de starka praktiska invändningar mot ett lika snabbt för och de valgenomslag styrelsen övriga nämnderna som för fullmäktige vilka framhållits både av demokratiutredningen och i propositionen-inte beredd att förorda en sådan lösning. Denna skulle nämligen, framhöll utskottet, innebära bl.a. att det från demokratisk synpunkt viktiga måste nomineringsarbetet bedrivas så snabbt att de politiska partiorganisationernas skulle inskränkas inflytande kraftigt. I propositionen erinrades bl.a. om att efter 1973 års val träffades överenskommelser om fördelningen av de heltidsengagerade förtroendeuppdragen och presidieposterna endast i ett fåtal fall före oktober månads utgång. I flera fall hade fördelningen av dessa skett poster först i december 1973. Vidare påpekades att majoritetsmarkeringar på just dessa poster blivit vilvanligare

Mandatperioderna...

kethade medfört att förhandlingarna mellan partierna Dessutom aktualiserades ofta organisationsförlängts. i samband med majoritetsändringar. Ockändringsfrågor så den att personer som hade nominepraktiska aspekten rats till dessa ledande måste få möjlighet att poster ordna sina privata förhållanden framhölls. Föredragande statsrådet sålunda inte att partiernas nomineansåg skulle behöva forceras för att det skulle ringsarbete vara möjligt att genomföra det snabbare valgenomslaget (prop. s. 281).

skäl - den Av samma praktiska jämte angivna svårigheten att ur samlade för nomineringarna till lösningar nämnder bryta ut t.ex. kommunstyrelsen och samtliga och välja dem tidigare än andra förvaltningsutskottet nämnder - både statsrådet och konansåg föredragande stitutionsutskottet att förslaget om att styrelsen och nämnderna skulle tillträda först den 1 januari året efter valet måste godtas. Utskottet anförde för sin del i anslutning härtill följande (s. 26).

med en under några månader kvardrö- Olägenheterna beslutskompetens hos dessa organ kan dock jande anses vara begränsade. Dessutom kan det förutsättas att i fall av majoritetsväxling de avgående nämnderna tar tillbörlig hänsyn till valutslaget och inte otillbörligt föregriper och binder de nytillträdande nämndernas verksamhet. Detta ärsjälvfallet av särskild betydelse i styrelsen och de specialreglerade nämnderna.

Den kommunallagen kom sålunda inte att medföra nya något snabbare valgenomslag för styrelsen eller de övriga nämnderna.

För de beslutande församlingarna, kommunfullmäktige och landsting, blev det däremot ett snabbare valgenomatt mandatperioden för dessa organ bestämslag genom des att två månader tidigare, d.V.s. den l novembörja ber i stället för den l januari efter valet. Vidare bestämdes att budgeten under valår skulle beslutas av de nyvalda fullmäktige.

120 Mandatperioderna... SOU 1981253

Det kan här vara av intresse att redogöra något ytterligare för bakgrunden till ställningstagandet beträffande ett snabbare valgenomslag för Sålunfullmäktige. da hade den kommunala för sin del demokratiutredningen föreslagit ett ännu snabbare (med valgenomslag början av mandatperioden för de nyvalda den 22 oktober och med skyldighet för dessa att samlas före av utgången men detta avvisades oktober), i propositionen med hänsyn till den tidspress som b1.a. en del remissinstanser uttalat tveksamhet inför. Vidare framhöll konstitutionsutskottet vid behandlingen av att propositionen det framlagda lagförslaget innebar den att olägenheten fullmäktige i flertalet kommuner och landstingskommuner - trots det allmänna önskemålet att få ett så snabbt valgenomslag som möjligt nödgades skjuta upp

sitt första sammanträde viss tid av risken

på grund för förseningar i vissa enskilda valsammanräkningenav kretsar. Mot den bakgrunden hade utskottet övervägt att i stället föreslå en liknande den som tilllösning lämpas för riksdagens del. En sådan bestämmelse i kommunallagen skulle i så fall kunna utformas så att alla nyvalda fullmäktige skall samlas på en viss dag, exempelvis den tjugonionde eller trettionde efter dagen valdagen (beroende på vilken veckodag som anses lämpligast), dock tidigast på en viss (t.ex. den åttondag de dagen) efter det att valets hade utgång kungjorts. Ett sådant alternativ skulle också innebära att tidpunkten för fullmäktiges första sammanträde skulle vara fastställd i förväg och att av detta planeringen sammanträde skulle kunna ske bättre än som hittills varit möjligt. Vidare skulle den direkta anknytningen till den faktiska innebära särskilda fördelar valdagen de år då valet inträffar Dessutom skulle mantidigt. datperioden kunna bli densamma i hela utan att riket, den gällande med ett snabbare ordningen valgenomslag i Stockholms kommun behövde rubbas i sak.

Efter att ha presenterat en sådan skiss till ett alternativt - och med lagförslag redovisning av riksskatte-

Mandatperioderna... 121

verkets erfarenheter och bedömningar som sammanfattut på att sammanräkningarna av valet i ningsvis gick hela riket med säkerhet kommer att kunna vara klara se- 25-30 efter valet - framhöll emellertid utnast dagar skottet följande (s. 25).

Utskottet är emellertid av olika skäl inte berett att föreslå en bestämmelse av detta slag i kommunallagen. Enligt utskottets principiella inställbör kommunerna och landstingskommunerna inte ning i onödan bindas av föreskrifter om exempelvis sammanträdesordningen. Ett sådant alternativ som det redovisade skulle också kunna få vissa mindnyss re lämpliga praktiska konsekvenser för kommunerna och Sålunda kan det i vissa fall valandstingen. ra olämpligt att hålla det första landstingsmötet under samma dag som det första sammanträdet med de nyvalda fullmäktige i alla kommuner. Beträffande de särskilda bestämmelser som nu gäller för Stockholms kommun kommer utskottet vidare i det följande att föreslå att dessa blir föremål för ytterligare överväganden, vilka inte bör föregripas. För övrigt bör ytterligare erfarenheter av sammanräkningsförfarandet avvaktas, innan ställning tas till frågan om valgenomslaget kan ske ännu snabbare än som nu föreslås. De förslag som övervägs inom personvals-och valkretsutredningen kan också komma att få konsekvenser för bedömningen av denna fråga. Utredningens förslag kan enligt uppgift väntas under år 1977.

Beträffande den skilda utformningen av fullmäktiges mandatperiod uttalade föredragande statsrådet följande

i propositionen (prop. 1975/76:187 s. 283-284).

Uag anser att det beslutande organets mandattid

bör vara densamma för alla kommuner och landstingskommuner. Detta kan emellertid innebära nackdelar för Stockholms kommun genom att fullmäktiges mandattid påbörjas fjorton dagar senare än f.n. Jag förordar därför inte att mandattiden för kommunfullmäktige i Stockholms kommun skall förändras.

KU har särskilt pekat på det mindre lämpliga i att ha en särregel för Stockholms kommun i KL om fullmäktiges

mandatperiod (KU 1976/77:25 s. 44).

122 Mandatperioderna...

6.4 Utredningens och överväganden förslag

6.4.1 Utgångspunkter

Utredningen har enligt direktiven i att söka uppdrag ta bort särreglerna för Stockholm i att åstadsyfte komma ökad enhetlighet i KU har som lagstiftningen. nämnts särskilt pekat det mindre i att ha på lämpliga en särregel för Stockholm i KL beträffande fullmäktiges mandatperiod. Utredningen har tolkat detta som ett krav på att bör i detta avseende. enhetlighet skapas Emellertid har det ansetts önskvärt med ett snabbare valgenomslag för fullmäktige i övriga kommuner och landstingskommuner än det som tillämpades första gången 1979. I samband med av förslaremissbehandlingen get till ny kommunallag framfördes också önskemål om att styrelsen skulle tillträda i till att anslutning fullmäktiges mandatperiod börjar. För att skapa enhetliga regler om mandatperioderna för de beslutande organen och styrelsen i KL har därför utredningen övervägt en lösning, som innebär att KL:s allmänna närregler mas till förhållandena i Stockholms kommun samtidigt som vidgade möjligheter till självbestämmande i organisatoriskt avseende öppnas för kommuner och samtliga landstingskommuner.

En rad faktorer påverkar att möjligheterna genomföra ett snabbare Man måste beakta valgenomslag. tidsåtgången för röstsammanräkningarna, för tidsåtgângen partiernas nomineringsarbete, tidsfristerna för att kungöra sammanträde med de beslutande och tidsorganen fristerna för budgetarbetet.

Erfarenheter från av 1979 års val röstsammanräkningen

Det ligger i sakens natur att bestämd inte tidpunkt kan anges för när det definitiva valresultatet står klart. Riksskatteverket har som nämnts framhållit att det definitiva valresultatet i framtiden kommer att

Mandatperioderna... 123

kunna föreligga omkring 25-30 dagar efter valdagen. Det definitiva valresultatet kan således på grund av olika tänkbara valdagar antas komma att föreligga under tiden 10-21 oktober.

1979 års val ägde rum den 16 september. Sammanräkningarna av 1979 års val har inneburit ytterligare tidsvinster i förhållande till tidigare val. På landstingssidan var sammanräkningarna slutförda i så god tid att de i KL föreskrivna kungörelsefristerna hade kunnat hållas om första sammanträde hade hållits den 15 oktober. I samtliga län utom ett förelåg valresultatet för kommunalvalen den 9 oktober, d.v.s. 23 dagar efter valet. För samtliga kommuner utom 56, som var spridda på sex län, var sammanräkningarna slutförda 19 dagar efter valet.

Resultatet Visar således att 56 kommuner inte hade kunnat hålla de föreskrivna kungörelsefristerna om nyvalda fullmäktige skulle hållit första sammanträdet redan den 15 oktober. I samtliga kommuner utom 44, som var spridda på fyra län, och landstingskommuner förelåg emellertid valresultatet den 8 oktober. Om man härtill lägger en vecka som krävs för kungörelseförfarandet skulle det första sammanträdet med nyvalda fullmäktige i många kommuner ha kunnat äga rum den 16 oktober.

Erfarenheterna av sammanräkningen av 1979 års val visar att i flertalet kommuner (utom 44) och i samtliga landsting hade det varit möjligt, med beaktande av kungörelsetiderna, att hålla nyvalda fullmäktiges första sammanträde trettio dagar efter valet d.v.s. den 16 oktober (jfr KU-modellen under avsnitt 6.3).

Nyvalda fullmäktiges första sammanträde efter valet 1979

Utredningen har inhämtat och sammanställt tidpunkterna för kommunfullmäktiges och landstingens första samman-

124 Mandatperioderna...

träde efter valen 1979. Samtliga landsting utom Stockholms län höll sitt första sammanträde efter valet i samband med fastställelsen av budgeten vilket i flertalet fall ägde rum i slutet av november.

För nyvalda kommunfullmäktige redovisas däremot stora variationer i landet. Tidpunkten för första sammanträdet med nyvalda kommunfullmäktige var spridd över samtliga vardagar i november månad. Vidare tenderade sammanträdet att infalla sent i residensstäderna samt allt senare ju längre norrut kommunen är belägen. Under första hälften av november hade 150 kommuner sitt första sammanträde; hela 82 kommuner under perioden 1.11-9.11 och 45 kommuner under perioden 12.11-16.11. Under senare hälften av november blev resultatet det spegelvända; i 37 kommuner hölls sammanträdet under perioden 19.11-23.11 och i 77 kommuner under sista veckan av november.

Ett kanske något överraskande resultat av det första gången tillämpade snabbare valgenomslaget för fullmäktige är, att i så många som 115 kommuner samt i samtliga landsting utom tre första sammanträdet med nya fullmäktige hölls så sent som minst två månader efter valdagen.

Orsaken till spridningen av första sammanträdet med nyvalda fullmäktige efter 1979 års val kan knappast vara att sammanräkningarna gått långsamt. Möjligen kan ändringar i majoritetsläget vara en förklaring. En annan anledning till att en hel del kommuner har hållit första sammanträdet under senare delen av november kan vara att man inte ansett det vara av större innågot tresse att tillämpa ett till fullmäktige begränsat snabbare valgenomslag.

Mandatperioderna... 125

6.4.2 Valgenomslaget för fullmäktige

för Stockholms kommun har hit- Röstsammanräkningarna tills klarats så att kungörelsetiderna kunnat hållas där. En tillämpning av KL:s generella regler avseende mandatperiod skulle innebära nackdelar fullmäktiges för Stockholms kommun, eftersom fullmäktiges mandattid skulle börja drygt två veckor senare än för närvarande. Styrelsen skulle inte kunna tillträda förrän tidigast i början på november. Tidsramen inom vilken en ny majodelta skulle minska och ritet kan i budgetbehandlingen skulle kunna försvåras för denna att påvermöjligheten ka budgeten.

Erfarenheterna av sammanräkningen av 1979 års val bede redan i konstitutionsutskottets betänkande styrker redovisade tidsvinsterna vid 1976 års val i förhållande till 1970 och 1973 års val, vilka legat till grund för de tidigare redovisade bedömningarna och förslagen. Detta förhållande bör givetvis i och för sig förbättra att få till stånd ett ännu snabbare valmöjligheterna i kommuner och landstingskom-

genomslag landets övriga

muner. I en sådan situation framstår det - om önskemålet om ett så snabbt valgenomslag som möjligt skall bibehållas - inte som att ändra det sedan rimligt väl i Stockholms kommun och länge fungerande systemet senarelägga valgenomslaget där med drygt två veckor. Tvärtom borde nu kunna övervägas att införa samma eller i huvudsak samma snabba valgenomslag som gäller i Stockholm för samtliga kommuner och landstingskommuner i landet. Därvid synes den av konstitutionsutskottet redovisade alternativa kunna vara värd att lösningen närmare Flera av de skäl som framfördes av överväga. konstitutionsutskottet mot en sådan reglering i 1977 års torde ha bortfallit eller minkommunallag nämligen skat i styrka. Sålunda har, som redan nämnts, vissa och positiva erfarenheter vunnits i samytterligare band med det senaste valet. Något tekniskt hinder mot att i fastställa skilda börjedagar för kommunlagen

i

126 Mandatperioderna...

fullmäktige och landsting, om detta skulle önskas, torde knappast finnas. Mot en sådan lösning, liksom över huvud taget mot varje snabbare valgenomslag än det hittillsvarande, skulle däremot kunna anföras den ovan redovisade att så omständigheten många nyvalda fullmäk-

tigeförsamlingar har avstått från att sammanträda så

snabbt som de i och för haft sig laglig rätt och möjlighet till.

Utredningen bedömer det därför mot den angivna bakgrunden knappast vara att nu möjligt föreslå ett ännu snabbare valgenomslag för i fullmäktige landets övriga kommuner och än det landstingskommuner nu tillämpade. Ut-

redningen föreslår emellertid i det

följande (avsnitt 6.4.3) att övriga kommuner och landstingskommuner skall få möjlighet att avsevärt

tidigarelägga styrel-

sens mandattid. Erfarenheterna av ett sådant system kan i framtiden öka att möjligheterna genomföra ett ännu snabbare för valgenomslag fullmäktige.

Med hänsyn till vad som redovisats framstår det som

icke att i denna

rimligt kommunaldemokratiskt

viktiga fråga föreslå en ordning som medför en försämring för Stockholms kommun endast för att tillmötesgå önskemålet om ett av förenhetligande KL. Utredningen föreslår därför att Stockholm får behålla sitt nuvarande system med ett drygt två veckor tidigare valgenomslag för fullmäktige än i övriga kommuner och landstingskommuner.

Förslaget att låta om det särregeln snabbare valgenomslaget för i

fullmäktige Stockholms kommun kvarstå kan

inte anses innebära att KL tyngs av särbestämmelser.

Mandatperioderna... 127

6.4.3 Mandatperioden för kommunstyrelsen och övriga nämnder

för styrelsen och övriga nämnder Valgenomslaget

Den i Stockholm sedan länge rådande ordningen att

kom-

munstyrelsen väljs vid första sammanträdet med fullmäkoch börjar arbeta omedelbart efter valet tillmäts tige stor betydelse, även om styrelsen i Stockholm hittills inte har haft samma ställning som styrelsen i övriga kommuner. I den nya organisationen skall styrelsen emellertid inta samma centrala roll och handha samma ledningsfunktioner som styrelsen i övriga kommuner. Detta är i sig ett starkt skäl för att den även i fortsättningen bör tillträda i anslutning till att fullmäktiges mandatperiod börjar. Av speciell vikt är att den nyvalda styrelsen kan delta i budgetberedningens slutskede och fatta det slutliga beslutet om budgetförslaget. Härigenom får den nya styrelsen möjlighet att pâ- Verka kommunens samlade budgetförslag. Även för beredningen av andra ärenden, t.ex. organisationsfrägor, är det värdefullt med ett snabbt valgenomslag för styrelsen.

I förarbetena till KL redovisades en lång rad synpunkter och också praktiska skäl mot tanken på ett snabbare valgenomslag för styrelsen och de övriga nämnderna (se avsnitt 6.3). Mot dessa invändningar talar dock uppenbarligen de långa och goda erfarenheterna av just ett sådant system för styrelsen (liksom för de heltidssysselsatta förtroendevalda) i Stockholms kommun. Det får mot den bakgrunden anses vara rimligare att försöka få till stånd motsvarande system - som ju har betydande fördelar med hänsyn till styrelsens centrala i den kommunala - i ställning organisationen samtliga kommuner i landet i stället för att ändra (d.v.s. försämra) förhållandena härvidlag för Stockholms del. Utredningen anser därvid att kommunerna själva skall få bestämma huruvida man vill tillämpa ett snabbare val-

128 Mandatperioderna...

genomslag för styrelsen.

Ett skäl som har framförts mot ett snabbare valgenomslag i övriga kommuner och landstingskommuner är att tidsmarginalerna är för korta för att en ny majoritet skall kunna på ett avgörande sätt påverka styrelsens budgetförslag. För den kommun som vill införa ett snabbare valgenomslag kommer styrelsen att tillträda minst fjorton dagar senare än styrelsen i Stockholm beroende på den särskilda mandattiden för fullmäktige där. Budgetfristerna är lika för alla kommuner. Budgeten skall fastställas före november månads utgång. Någon förlängning av budgetfristerna i 4 kap. 4 § KL är knappast aktuell med hänsyn till skatteadministration och uppbördsintressen. Undantagsregeln i bestämmelserna gör det dock möjligt för kommunerna att uppskjuta budgetfastställelsen till december månad och låta styrelsen göra upp det samlade budgetförslaget i november månad (4 kap. 4 § första och andra styckena KL). Föredragande statsrådet ansåg i propositionen en förändring i majoritetsläget vara en tillräcklig anledning för att undantagsregeln skulle kunna 1975/76: tillämpas (prop. 187 s. 283). Vid en tillämpning av undantagsregeln skall den gamla styrelsen föreslå skattesats före oktober månads utgång. Därefter är det den nya styrelsen som skall handlägga budgetberedningen under november månad. I de fall då fullmäktige fastställer budgeten i december månad kan också annan skattesats fastställas.

Det finns således inget formellt hinder för en ny majoritet i styrelsen att påverka budgetförslaget under november månad. Eftersom en ny majoritet i styrelsen i Stockholms kommun med dess omfattande budget sedan länge har getts möjlighet att påverka budgetförslaget, bör detta i praktiken också vara i andra kommumöjligt ner. En ny majoritet i styrelsen bör i vart fall under november kunna ge budgetförslaget en ny profil genom exempelvis överföringar inom förslagets ram. I mindre

Mandatperioderna...

kommuner bör också avgörande förändringar av budgetförkunna För de fall man anser det uteslaget genomföras. slutet att kan kommunerna behålla den påverka budgeten nuvarande Det är emellertid inte bara utordningen. av budgeten som är ett motiv för att åstadformningen komma ett snabbare valgenomslag. Som nämnts tidigare måste det också anses värdefullt för beredning av andra ärenden.

Vissa svårigheter från revisionssynpunkt kan möjligen inte finns mellan manuppstå om samordning styrelsens dattid och budgetår. Kommunstyrelsen har emellertid omfattande förvaltningsverksamhet. Detta gäller ingen även de flesta förvaltningsutskott. De problem som kan uppstå i samband med revisionen av styrelsens verksamhet kan därför anses vara av mindre betydelse. Man kan vidare konstatera att revisionen fungerat i Stockholm, där revideras per kalenderår/budgetår. Det styrelsen bör alltså vara möjligt också i andra kommuner att från acceptera att man under valår revisionssynpunkt skiljer tjänstgöringsâr från räkenskapsår.

I förarbetena till KL framhölls svårigheterna med att bryta ut nomineringarna till kommunstyrelsen respektive och välja dessa organ tidiförvaltningsutskottet gare än övriga nämnder. Man ifrågasatte vidare möjligheten att på ett tillfredsställande sätt klara av nomineringarna samtidigt med budgetberedningen. Emellertid bör då konstateras att i Stockholm utses styrelsen och borgarråden redan kring den 15 oktober. Kommunalrådsoch landstingsrådsposterna samt övriga ledamotsposter i styrelsen i övriga kommuner och landstingskommuner besätts som regel av partiernas främsta företrädare. Detta bör enligt utredningen underlätta nomineringarna. Å andra sidan har majoritetsmarkeringar på kommunalråds- och landstingsrådsposterna samt presidieposterna blivit vanligare, vilket kan leda till att förhandlingarna mellan partierna som föregår nomineringarna blir något mer komplicerade.

130 Mandatperioderna...

Risken för att de politiska partiernas inflytande skulle komma att inskränkas i de kommuner som skulle föredra att tidigarelägga styrelsens mandattid måste emellertid vägas mot fördelarna som uppnås vid bl.a. budgetberedningen, om en ny styrelse kan börja arbeta så snart som möjligt. Vidare måste risken för att nomineringarna inte skulle kunna bedrivas så omsorgsfullt som förhållandena kräver anses vara liten, eftersom kommunerna själva efter sina resp. lokala förhållanden enligt utredningens förslag skulle få bedöma, om det är önskvärt och möjligt att välja styrelsen tidigare än som för närvarande sker. Man måste därvid kunna förutsätta att kommunerna i sina bedömningar också tar erforderlig hänsyn till tidsåtgången för nomineringsarbetet, vilken kan variera i olika kommuner beroende på bl.a. hur man utformat styrelseordningen.

Mot bakgrund av vad som sålunda redovisats föreslår utredningen att en fakultativ bestämmelse om tidpunkten från vilken den nya styrelsen skall börja arbeta förs in i lagen. Huvudregeln att styrelsen tillträder den 1

januari året efter det år då val i hela riket ägt rum

föreslås stå kvar i KL. Denna kompletteras med en reav innebörd att - i särskilt beslut elgel fullmäktige ler i för - får föreskriva att reglemente styrelsen styrelsen skall väljas på första sammanträdet med fullmäktige det år då kommunalval ägt rum samt omedelbart därefter börja arbeta. Särbestämmelserna om valgenomslaget för kommunstyrelsen i Stockholm kan i så fall utgå ur KL. Härigenom uppnås en ur demokratisk synvinkel tillfredsställande lösning med enhetliga regler som gör det möjligt för övriga kommuner och landstingskommuner att avsevärt tidigarelägga styrelsernas (och ev. de heltidsssysselsatta förtroendevaldas) mandatperiod. Stockholms kommun kan behålla nuvarande ordning genom föreskrifter i särskilt beslut eller i reglementet för kommunstyrelsen. Samtliga landets kommuner ges valfrihet och därmed ökade möjligheter att anpassa sin organisation efter lokala förhållanden och

Mandatperioderna... 131

önskemål. Förslaget kan också tänkas få den effekten att kommunerna i allmänhet och landstingskommunerna får ett större intresse av att de nyvalda fullmäktigeförsamlingarna sammanträder så snabbt som möjligt efter valet och sålunda än som i praktiken blev tidigare fallet efter 1979 års val.

Erfarenheterna av det nu föreslagna systemet skulle också kunna ligga till grund för framtida överväganden om att ge samtliga kommuner och landstingskommuner möjatt tillämpa ett ännu snabbare valgenomslag sålighet väl för fullmäktige som för styrelsen och även om en motsvarande tillämpning för de övriga nämnderna, särskilt de specialreglerade.

Principiellt anser utredningen att även valgenomslaget för nämnder borde tidigareläggas. Detta skulle övriga tillgodose ett allmänt kommunaldemokratiskt intresse av att alla kommunala organ i landet bör tillträda och därmed väljarnas önskemål och förtroende så avspegla snart som möjligt efter valet. Nackdelarna med att en frånträdande majoritet för närvarande under några månader kan behålla ledningen inom nämnderna skulle undanröjas. För Stockholms del skulle problemet med tidpunkten för borgarrådens tillträde som ordförande i nämnderna några månader före tillsättandet av övriga nämndledamöter försvinna.

Det finns dock även skäl som talar för att övriga nämnder fortfarande skall tillträda först den 1 januari. Starka praktiska invändningar, bl.a. risken för att nomineringsarbetet skulle forceras, framfördes nämligen av både konstitutionsutskottet och föredragande statsrådet - liksom av kommunaldemokratiutredtidigare ningen - mot ett lika snabbt valgenomslag för övriga nämnder som för fullmäktige. Det är vidare svårare att helt bortse från revisionssynpunkterna när det gäller ett snabbare valgenomslag för övriga nämnder än för styrelsen. Detta är en fråga som enligt utredningens

l32 Mandatperioderna...

mening kräver ytterligare överväganden.

Sammanfattningsvis kan alltså framhållas följande beträffande frågan om valgenomslaget för styrelsen och övriga nämnder. Utredningen har till uppgift att söka åstadkomma enhetliga regler i KL. I Stockholms kommun tillämpas redan ett snabbare valgenomslag för styrelsen. För att nå syftet med reformen har utredningen därför stannat för att föreslå att även andra kommuner och landstingskommuner får att möjlighet tidigarelägga valgenomslaget för styrelsen. Mandatperioderna för de

specialreglerade nämnderna i Stockholms kommun har

- till skillnad mot vad som gäller för övriga kommuner och - lämnats i landstingskommuner oreglerade specialförfattningarna. Ledamöter och suppleanter tillträder emellertid som i kommuner den övriga 1 januari. Att även tidigarelägga valgenomslaget för nämnder i övriga alla landets kommuner är en fråga av mera övergripande natur än valgenomslaget för styrelsen. be- Utredningen dömer den frågan vara av sådan kommunaldemokratisk räckvidd att den ligger utanför uppdraget. Utredningen har ändock i detta funnit det att sammanhang naturligt beröra frågan.

Den nuvarande ordningen att de specialreglerade nämnderna skall tillträda den l januari året efter valet kvarstår oförändrad. Bestämmelserna härom i specialförfattningarna föreslås emellertid omfatta även Stockholms kommun.

Tjänstgöringstiden för styrelsen och övriga nämnder

I Stockholms kommun väljs kommunstyrelsen årligen. I landets övriga kommuner väljs däremot styrelsen för tre år. Utredningen anser att styrelsens centrala roll och övergripande funktioner, vilka kräver kontinuitet, är ett tungt vägande argument för treârsperioder. Vidare är samspelet mellan å ena sidan beslutande och å andra sidan beredande och verkställande organ ytterli-

ggg 1931:53 Mandatperioderna... 133

gare ett skäl till att mandattiden bör så nära som möjligt sammanfalla med fullmäktiges. Även av rekryteringsskäl kan treårsperioder vara att föredra. Styrelsen är som regel sammansatt av partiernas främsta företrädare för vilka ett mera varaktigt uppdrag måste vara att föredra än ett uppdrag på ett år. Det får anses naturligt att dessa mera framträdande politiker får ta ansvar för hela valperioden.

Utredningen anser att övervägande skäl talar för att treårsmandat även bör tillämpas på kommunstyrelsen i Stockholms kommun.

När det gäller de specialreglerade nämnderna skall enligt bestämmelser i specialförfattningarna dessa nämnder väljas för tre år. För Stockholms kommun stadgas dock undantag från treårsperioden. Kommunen har rätt att själv bestämma mandatperiodens längd med undantag

för överförmyndarnämnden. För de kommunallagsreglerade

nämnderna har kommunerna frihet att föreskriva annan mandattid än den som gäller för styrelsen och de specialreglerade nämnderna. I praktiken tillämpas i de allra flesta kommunerna emellertid treåriga perioder för samtliga nämnder. Så är även fallet i landstingskommunerna.

I Stockholms kommun väljs med något undantag såväl de specialreglerade nämnderna som de kommunallagsreglerade nämnderna för ett år. (Angående vilka nämnder som är kommunallagsreglerade resp. specialreglerade i kommunen se avsnitt 5.4.2 not l och 2). Även drätselnämnden och besvärsnämnden väljs årligen.

Ett sätt att åstadkomma enhetlighet beträffande mandatperiodernas längd för de specialreglerade nämnderna är att försöka få till stånd motsvarande system i övriga kommuner och landstingskommuner som det som tillämpas i Stockholm, nämligen att varje kommun själv bestämmer mandatperioderna. Det ligger i linje med principen om

Mandatperioderna...

kommunernas vidgade självbestämmanderätt att överlåta åt dem att besluta om mandatperiodernas längd. Något krav på att de nämnderna måste ha specialreglerade lika långa mandatperioder i alla kommuner och landstingskommuner kan knappast uppställas. skulle Inget heller hindra kommuner som så önskar att de välja tyngre specialreglerade nämnderna för tre år och övriga årligen. Mot en sådan kan riktas invändlösning ningen att enhetligheten och i nämndöverskådligheten organisationen, som åstadkoms i samband med kommunallagsreformen, försämras. Detta är en nämligen viktig princip i den nya kommunallagen och i specialförfattningarna om de kommunala och landstingskommunala nämnderna.

I fråga om de vars förvaltspecialreglerade nämnder, ningsuppgifter innefattar myndighetsutövning mot enskild, har det ansetts viktigt med så treårsperioder, att ledamöterna under en sammanhängande längre period ges tillfälle att skaffa sig mera och erfarenkunskap het inom sitt ansvarsområde. i Stock- Ettårsperioderna holm kan dock inte ha haft sägas någon negativ inverkan på nämndarbetet. Det är att sällsynt man byter alla ledamöter; i praktiken i stället flertalet omväljs ledamöter och härigenom uppnås en naturlig kontinuitet.

I anslutning till vad som nämnts ovan om motivet till att välja de nämnderna för tre år specialreglerade kan en jämförelse göras med taxeringsnämnderna, som i och

för sig inte är några egentliga kommunala men

nämnder, som i sin verksamhet handhar

myndighetsutövning mot en-

skild. Tidigare valdes de av kommuner och utlandsting sedda ledamöterna för ett år. Från och med 1979 väljs alla ledamöterna för tre år (6 § andra taxestycket ringslagen (1956:623)). Även i Stockholm förrättas valen för treårsperioder. Motivet för att förlänga de valda ledamöternas vara att förmandatperiod angavs stärka lekmannainflytandet i taxeringsnämnderna.

Mandatperioderna... 135

mandattider främjar kontinuiteten i nämndarbe- Treåriga tet. Man uppnår en naturlig koppling till fullmäktiges och nämndledamöterna får också ta polimandatperiod tiskt ansvar för hela valperioden. Liksom för styrelsen talar för treårsperioder även för rekryteringsskäl nämnder. Av flera skäl kan ett treårigt uppdrag övriga i de nämnderna verka mera lockande för många tyngre

människor. Med mandat minskar också arbetet

treåriga vilket dock delvis motverkas med årliga nomineringar, av ett ökat antal fyllnadsval.

anser sålunda att det kan vara till över- Utredningen fördel för det kommunala arbetet med treårsvägande mandat i nämndorganisationen. Denna bedömning bestyrks också av förhållandet att flertalet av kommunerna och landstingskommunerna tillämpar treåriga mandatperioder för de kommunallagsreglerade nämnderna.

Det skall dock här även framhållas att den rådande ordi Stockholm med val till nämnderna har ningen årliga väl och upplevs som ett smidigt och flexibelt fungerat har emellertid inte under sina system. Utredningen funnit att det skulle vara förenat med överväganden nackdelar att tillämpa motsvarande system som några råder i landets kommuner i Stockholm. Om man övriga tar bort särregeln att styrelsen skall väljas årligen framstår det vidare som naturligt att även övriga nämnsärskilt de specialreglerade nämnderna som har en der, funktion, väljs för tre år. Specialmyndighetsutövande bestämmelser om mandatperioderna föreförfattningarnas slås därför även omfatta de specialreglerade nämnderna

i Stockholms kommun, vilket således innebär övergång

från till treårsperioder också för dem. ettårsperioder för de kommunallagsreglerade nämnderna Mandatperioden bestämmer kommunen även i fortsättningen själv.

136 Mandatperioderna

Särskilda

sxnpunkter

Utredningen har i det föregående (under avsnittet 6.4.2) kommenterat en alternativ modell som KU diskuterat i sitt utlåtande över kommunallagspropositionen. Ett sådant system skulle göra det att få till möjligt stånd ett snabbare valgenomslag för i lanfullmäktige dets samtliga kommuner och Genom landstingskommuner. detta skulle en önskad i enhetlighet KL uppnås. Utredningen fullföljer sitt resonemang härom i 3.

bilaga

7 INTERPELLATIONS- OCH FRÅGEINSTITUTEN

7.1 Adressat för interpellation och fråga i kommunallagen

7.1.1 Bakgrund

Interpellation

Bestämmelser om interpellation intogs i arbetsordningen för Stockholms stadsfullmäktige 1921. Dessförinnan förekom institutet i reglerad form i vissa landsortsstäder, vanligen i form av bestämmelser i arbetsordningar. Det bör anmärkas att adressat för interpellation i de flesta fall inte behövde vara ordförande i kommunal nämnd. Interpellation kunde ställas till varje ledamot av fullmäktige. I Stockholms stad utformades reglerna dock så att endast borgarråd kunde interpelleras.

lagreglerades i kommunal-

Interpellationsinstitutet

lagarna på 1950-talet. Man ansåg uttryckliga bestämmelser nödvändiga för att interpellationsinstitutet skulle fylla sitt ändamål som kontrollmedel för fullmäktige över de administrativa organen. Utan sådana regler förelåg risk för att man i kommuner som inte antagit egna föreskrifter i ämnet avfärdade framställda interpellationer under hänvisning till att interpellationsrätten inte var uttryckligen tillåten enligt lagen. I 1953 års KL och i 1954 års LL gavs efter förebild från riksdagen basregler för interpellation, vari bl.a. föreskrevs att ordförande i styrelsen, annan

138 Interpellations- och frågeinstituten

nämnd eller beredning kunde interpelleras. Bestämmelserna i 1957 års KLS motsvarade i sak nämnda lagars men de kom att innehålla avvikelser, vilka grundades på regler i stadsfullmäktiges arbetsordning. Endast borgarråd fick interpelleras. Även tiden för avlämnande av interpellation skrevs in i 1957 års KLS. Vid revisionen av kommunallagarna 1969 utgick på förslag av KU bestämmelsen i KLS om tidpunkten för avlämnande av interpellation. Härefter skilde sig reglerna i 1957 års KLS om interpellation från de övriga kommunallagarnas regler endast beträffande adressat. I den nya KL finns denna avvikelse kvar (2 kap. 24 § första stycket).

Fr ga

Den faktiska skillnaden mellan interpellation och fråga anses bestå i graden av komplikation i själva sakfrågan. Frågor torde i första hand vara avsedda för okomplicerade sakförhållanden. Meningsutbytet vid frâga är i princip begränsat till frågeställaren och den tillfrågade. I den debatt som följer på ett interpellationssvar får däremot även andra fullmäktigeledamöter delta än interpellanten (Kaijser: Kommunallagarna II, 1975 s. 210).

I KL intogs på förslag i prop. 1975/76:187 föreskrifter om frågeinstitutet (2 kap. 24 § fjärde stycket). Dessförinnan kunde fullmäktige lokalt reglera institutet efter behov. I de större kommunerna och i landstingen reglerades frågeinstitutet ofta i arbetsord- I Stockholm inskrevs ningar. regler om fråga i arbetsordningen 1958. Reglerna utformades så att fråga liksom interpellation endast kunde ställas till borgarråd.

7.1.2 Gällande rätt

Interpellation skall avse ämne som tillhör fullmäktiges handläggning. Den kan framställas till ordföranden i styrelsen, annan nämnd eller I Stockholms beredning.

och frågeinstituten 139

Interpellations-

kommun får dock interpellation som nämnts framställas endast till kan i reglemente elborgarråd. Fullmäktige ler i särskilt beslut föreskriva att ordföranden i styrelsen kan överlämna interpellation som är framställd till honom att besvaras av annan ledamot som på grund av sitt har särskilda förutsättningar att beuppdrag svara interpellationen. Fullmäktige kan också besluta att interpellation ställd till ordföranden i styrelsen kan överlämnas till en sådan av fullmäktige utsedd ledamot i styrelse för aktiebolag, ekonomisk förening eller stiftelse som avses i Z kap. 23 § andra stycket KL (2 kap. 24 § tredje stycket KL).

I 2 kap. 24 § andra stycket KL ges grundregler om förfarandet vid behandling av interpellationer. Fullmäktige beslutar utan föregående överläggning om interpellation får framställas. Interpellation skall vara tillför ledamot innan fullmäktige fattar sågänglig varje dant beslut. Detta innebär att interpellation skall vara skriftlig.

Detaljregler om handläggning, såsom tid för avlämnande och besvarande av interpellation, regleras inte i lagen. Fullmäktiges arbetsordning skall innehålla bestämmelser om handläggning av interpellationer (2 kap. 30 § andra stycket 6 p. KL).

I 2 kap. 24 § fjärde stycket KL ges föreskrifter om fråga. Fullmäktige kan besluta att fråga får förekomma. Beträffande adressat för fråga är personkretsen densamma som vid interpellation. Ämnet för fråga skall alltså tillhöra fullmäktiges handläggning. I Stockholms kommun får sådan fråga framställas endast till borgarråd. Om fullmäktige har föreskrivit att frågor får förekomma skall de också i arbetsordning reglera handläggning av frågor (2 kap. 30 § andra stycket 6 p, KL),

140 Interpellations- och frågeinstituten

7.1.3 Förarbetena till kommunallagen

Interpellations- och frågeinstitutens utformning är väsentlig ur kommunaldemokratisk synvinkel. Beträffande interpellationsinstitutet framhölls detta av föredragande statsrådet i propositionen(1975/762187 s.247L Så gjorde även konstitutionsutskottet vid behandlingen av propositionen samtidigt som utskottet betonade frågeinstitutets betydelse (KU 1976/77:25 s. 19). Enligt utskottets mening är möjligheterna för ledamöterna i --- att framställa infullmäktige terpellationer och s.k. enkla frågor väsentliga ur kommunaldemokratisk synvinkel. Det är därför lämpligt att instituten ges stöd i lagen. Det är också i linje med utskottets principiella inställning att kommunerna och landstingskommunerna själva skall besluta om sina arbetsformer att detaljbestämmelserna rörande dessa institut införs i arbetsordningen.

I den nya kommunallagen regleras sålunda endast grunderna för interpellationsförfarandet, d.v.s. främst till vem interpellation kan framställas och vilka ämnen interpellation kan avse. Dessutom föreskrivs att fullmäktige utan föregående överläggning skall besluta om interpellation får framställas eller ej. Detta har skett för att undvika att interpellationsämnet tas upp till diskussion på ett alltför stadium. Vidare tidigt stadgas att interpellation skall vara tillgänglig för ledamot innan beslut varje om medgivande fattas av fullmäktige. Härigenom blir det, som sagts tidigare, klart att interpellation skall vara skriftlig.

Enligt 1953 års KL förelåg inte för intersvarsplikt pellation. Det ansågs inte heller vid tillkomsten av KL befogat att införa svarsplikt. Föredragande statsrådet uttalade att det var osannolikt att nämndnågon ordförande skulle vägra att besvara interpellation (prop. 1975/76:l87 s. 248). Som framgått tidigare skall handläggning av i fullinterpellationer regleras mäktiges arbetsordning.

fi_

och frågeinstituten 141 SOU l981:53 Interpellations-

Såväl kommunaldemokratiutredningen som föredragande statsrådet framhöll beträffande adressat för interpellation att att interpellation skulle kunna principen riktas endast till ordförande i nämnd eller beredning i normalfallet borde upprätthållas. Denna uppfattning delades av konstitutionsutskottet (KU 1976/77:25s. 19).

För att skapa möjligheter att även kunna interpellera förtroendevalda utan ordförandeuppheltidsengagerade kommunaldemokratiutredningen en vidgdrag övervägde av kretsen av adressat för interpellation till ning att omfatta ordföranden och/eller den för verksamhetsområdet ansvarige heltidsengagerade förtroendevalde. En sådan ordning kunde enligt utredningen få den effekten att alltid skulle ställas till de interpellation och att nämndordförandena kom att heltidsengagerade ställas i andra hand. Vidare kunde den innebära att blev osäkra på vem som var ansvarig interpellanterna för verksamheten och vem som skulle interpelleras. Utbedömde det därför som mindre lämpligt att redningen skulle kunna framställas även till de interpellation I stora kommuner och i landstingsheltidsengagerade. kommuner med flera heltidsengagerade, som hade övergrikunde det enligt utredningen emellerpande uppgifter, tid vara motiverat att även dessa skulle få interpelleras.

Resultatet blev att interpellation som är ställd till ordföranden i styrelsen kan överlämnas till annan ledamot av som på grund av sitt uppdrag har särstyrelsen, skilda förutsättningar att besvara interpellationen. Kommunerna och landstingskommunerna får själva avgöra om sådan möjlighet skall införas (jfr SOU 1975:41 s. 395 f).

För Stockholms kommuns del föreslog kommunallagsutredatt särregeln i 1957 års KLS att endast borgarningen råd fick skulle utgå. Med hänsyn till interpelleras att borgarråden är självskrivna som ordförande i fler-

142 Interpellations- och frågeinstituten

talet nämnder innebar förslaget enligt utredningen inte några rubbningar i sak. Det förekommer också att annan än borgarråd är ordförande i nämnd. I sådana fall föreföll det enligt utredningen att lämpligast interpellation riktas till ordförande i nämnden.

I propositionen föreslogs (prop. 1975/76:l87 s. 404) en särskild föreskrift om att även kuninterpellation de framställas till borgarråd. Motivet härför var att borgarråden liksom tidigare inte skulle kunna väljas till ledamot eller i suppleant kommunstyrelsen.

Konstitutionsutskottet ansåg med hänsyn till de särskilda förhållandena i Stockholms kommun att det där liksom tidigare skulle vara att möjligt interpellera endast borgarråd. Utskottet anförde skäl följande (KU 1976/77:25 s. 69).

Bakgrunden härtill är att det genom rotelindelningen i Stockholms kommun alltid finns ett ansvarigt borgarråd för den berörda förvaltningen och att borgarråden genom sina ordförandeskap i alla de viktigaste nämnderna har en central ställning i kommunens verksamhet. Enli t utskottet finns det inte att sasom har anledning nu, föreslagits i propositionen, göra en i Stocksaklig ändring holmssystemet.

Utskottet uttalade emellertid på annat ställe i sitt betänkande att den skilda av utformningen interpellationsreglerna för landet i allmänhet och för Stockholms kommun var mindre lämplig från saklig synpunkt (s. 44).

Kommunaldemokratiutredningen ansåg att det inte var nödvändigt att lagreglera frågeinstitutet. Kommunerna och landstingskommunerna skulle som kunna tidigare reglera institutet allt efter behovet. Utredningen gav dock rekommendationer om hur institutet borde utformas närmare i såsom krav

arbetsordning, på skriftlighet,

ämnesbegränsning till klara och enkla

sakförhållanden,

tid för avlämnande samt, vid av behov, tidsbegränsning debattinläggen.

och frågeinstituten 143 Interpellations-

Föredragande statsrådet delade utredningens uppfattatt inte behövde lagregleras närmare. För ning fråga klarhetens skull intogs dock en bestämmelse om institutet i Den begränsades till att ange ämnesområlagen. det och kretsen av adressater för fråga. Kommunerna får om frågeinstitutet skall förekomma själva avgöra och ge de närmare föreskrifter som behövs.

Under utskottsbehandlingen tillkom även särregeln för Stockholms kommun att fråga får framställas endast till eftersom den rådande ordningen i Stockborgarråd holm annars skulle rubbas.

7.2 Utredningens överväganden och förslag

Den i Stockholms kommun sedan 1921 tillämpade ordatt endast borgarråd får interpelleras har ningen väl. Borgarråden är ordförande i nästan samtfungerat liga nämnder. Genom rotelindelningen har de politiskt ansvar för var sin del av den kommunala förvaltningen. De har därmed också ett övergripande ansvar för de få nämnders förvaltning i vilka de inte är ordförande. Det har ansetts naturligt att interpellationer beträfäven sådan nämnds verksamhet ställs till det

fande

rotelansvariga borgarrådet. Utredningen anser för sin del att denna hävdvunna ordning inte bör ändras utan starka skäl.

Direktiven för utredningen hänvisar till KU:s ovan återgivna uttalanden om det mindre lämpliga i att ha en särregel för Stockholm i KL beträffande adressat för interpellation. Utredningen har uppfattat att häri ett krav på att enhetlighet skapas i detta avligger seende.

Enhetliga regler om interpellation i KL kan åstadkommas på två vägar. Den ena innebär att särregeln för Stockholm utgår. Den andra innebär att bestämmelserna om interpellation ändras så att varje kommun - med be-

144 Interpellations- och frågeinstituten

aktande av strukturen av förtroendemannaorganisationenfår rätt att besluta om adressat för interpellation. Som nämnts anser utredningen det inte lämpligt att ta bort särregeln för Stockholm. Utredningen har därför övervägt nämnda ändring i gällande bestämmelser.

För att i någon mån tillgodose önskemålen om att heltidssysselsatta förtroendevalda med övergripande ansvar för delar av kommunens verksamhet skall kunna interpelleras infördes möjligheten att inom styrelsen överlämna interpellation för besvarande. Åtskilliga remissinstanser avstyrkte förslaget. De ansåg att heltidssysselsatta förtroendevalda som inte har ordförandeuppdrag, skulle kunna interpelleras direkt.

När interpellationsinstitutet infördes i kommunallagarna var interpellation avsedd som kontrollmedel för de beslutande organen vid sidan av revisionen. Numera används emellertid institutet främst som ett medel att väcka politisk debatt. Interpellation är i första hand att anse som ett instrument för utkrävande av politiskt ansvar. Det kan därför vara att kommuner rimligt som har förtroendevalda med ett övergripande ansvar får möjlighet att föreskriva att interpellation skall riktas direkt till dem.

Uttalandena i förarbetena till KL talar för att huvudregeln att interpellation skall ställas till ordföranden i styrelsen, annan nämnd eller beredning borde kvarstå. Möjligheten att interpellera både ordföranden och den för verksamhetsområdet ansvariga heltidssysselsatte förtroendevalde avvisades bl.a. därför att det kunde befaras bli svårt att vem som hade det avgöra främsta politiska ansvaret för en viss fråga.

För att undvika en icke önskad situation att mer än en adressat finns för interpellation kan man tänka en sig lösning där fullmäktige får rätt att besluta att interpellation får framställas endast till sådan ledamot i

SOU l98l:53 Interpellations- och frågeinstituten 145

styrelsen eller annan nämnd som har ett övergripande ansvar för delar av kommunens verksamhet. Förtroendemannaorganisationen växlar från en kommun till en annan. Ett stadgande av sådan innebörd skulle endast vara tillämpligt på kommuner där de fastställda ansvarsområdena täcker hela den kommunala förvaltningen. Med hänsyn till variationerna i fråga om organisation är det emellertid förenat med svårigheter att i lag ange en lämplig modell för samtliga kommuner.

Kommunallagsreformen innebar att man lät detaljbestämmelser om interpellationsinstitutet utgå ur lagen för att tas in i arbetsordning. Regeln om adressater är enligt utredningens uppfattning till sin natur sådan att den i och för sig borde kunna tas bort ur en ramlag av den karaktär som KL är. Det ligger i linje med principen om kommunernas och landstingskommunernas vidgade självbestämmanderätt att överlåta åt dem att besluta om adressat för interpellation. Med en sådan lösning skulle förutom enhetliga regler vinnas dels att Stockholm kunde behålla nuvarande ordning, dels att övriga kommuner fick ökade möjligheter att bestämma om sina arbetsformer efter lokala förhållanden och önskemål.

Utredningen anser alltså att reglerna om adressat i och för sig helt skulle kunna tas bort ur KL. Fullmäktige skulle därmed få full frihet att i arbetsordning bestämma till vem interpellation skall framställas. Mot en sådan lösning kan invändas att den ger utrymme för en tolkning att personkretsen skulle vara helt fri. Fullmäktige skulle alltså kunna fastställa regler som tillåter interpellation av tjänstemän etc. I interpellationsinstitutets natur får emellertid anses ligga att interpellation inte kan ställas till tjänsteman. För klarhetens skulle bör dock av lagtexten framgå att inte tjänsteman omfattas av institutet. Det är emellertid knappast möjligt med hänsyn till variationerna i kommunernas förtroendemannaorganisation att på ett nöjaktigt sätt i lagtext ange de grupper av förtroende-

146 Interpellations- och frågeinstituten

valda till vilka interpellation kan tänkas framställas. Utredningen förordar därför en bestämmelse om adressat som omfattar förtroendevald inom kommunen och landstingskommunen. Med förtroendevald avses ledamot och suppleant i kommunalt organ som valts av fullmäktige. I begreppet förtroendevald inbegrips således den personkrets som i dag omfattas av interpellationsbestämmelsen nämligen ordföranden i styrelsen, annan nämnd eller beredning men även andra av fullmäktige utsedda förtroendevalda. Att bestämmelsen formellt ger fullmäktige rätt att fastställa regler som tillåter interpellation av en vidare krets än vad som gäller nu kan inte innebära någon olägenhet. får Fullmäktige förutsättas inte ha anledning att bestämma kretsen till andra än de politiskt direkt ansvariga.

Den nu föreslagna bestämmelsen innebär att kommunerna och landstingskommunerna ges frihet att efter sina lokala förhållanden i arbetsordning själva bestämma vilka förtroendevalda som skall interpelleras. Häri inbegrips möjlighetenatt begränsa kretsen av adressater till förtroendevalda med ansvar. övergripande Stockholms kommun kan således behålla nuvarande ordning att endast borgarrâd får interpelleras genom att en sådan föreskrift intas i arbetskommunfullmäktiges ordning. Särregeln i 2 kap. 24 § första stycket KL kan därför utgå. Likaså kan bestämmelsen i 2 kap. 24 § tredje stycket KL om överlämnande av interpellation inom styrelsen utgå.

Kommunala bolag, stiftelser eller ekonomiska föreningar är självständiga privaträttsliga subjekt. Företagensorgan är inte kommunala och deras funktioorgan närer är inte i denna egenskapatt betrakta som kommunala förtroendemän. Styrelseledamöterna i kommunala företag får anses inta en sysslomannaställning i förhållande till resp. 1975/76:l87 företag (prop. s. 311).

SOU 198l:53 Interpellations- och frågeinstituten 147

Den nu föreliggande möjligheten för styrelsens ordförande att överlämna en till honom framställd interpellation till ledamot i styrelse för aktiebolag, ekonomisk förening eller stiftelse som avses i 2 kap. 23 § andra stycket KL bör därför finnas kvar.

I linje med utredningens förslag skulle emellertid kunna övervägas att ta in en bestämmelse som gör det möjligt att direkt interpellera en av fullmäktige utsedd styrelseledamot i ett kommunalt företag. Detta är emellertid en fråga som f.n. övervägs i annat sammanhang, nämligen av kommunalföretagskommittén som har att särskilt pröva möjligheterna att vidga interpellationsrätten beträffande kommunala företag. Det ankommer därför inte på kommunalrättsutredningen för Stockholm att ta ställning till denna fråga. Utredningen har dock i konsekvens med de föreslagna ändringarna av interpellationsbestämmelserna justerat stadgandet i 2 kap. 24 § tredje stycket KL om överlämnande av interpellation till styrelseledamot i kommunalt företag.

Beträffande frågeinstitutet kan samma synsätt anläggas

som på interpellationsinstitutet. Utredningen anser

att regleringen av frågeinstitutet bör ändras på motsvarande sätt. får rätt - i de Härigenom fullmäktige fall föreskrifter lämnats om att får förekomma fråga att lokalt efter behov i arbetsordning fastställa regler om till vem fråga skall ställas. Särreglen för Stockholms kommun kan i så fall utgå.

Vad gäller möjligheten att överlämna fråga för besvarande av ledamot i styrelsen för aktiebolag, ekonomisk förening eller stiftelse som avses i 2 kap. 23 § andra stycket KL ankommer det inte på utredningen att överväga den.

Utredningens förslag kräver vidare ändringar i bestämmelserna i 2 kap. 14 § andra stycket KL om yttranderätt för den som inte är ledamot i fullmäktige vid be-

148 Interpellations--och frågeinstituten

svarande av interpellation. Utredningen föreslår att bestämmelserna utvidgas till att omfatta den som enligt fullmäktiges föreskrifter har att besvara interpellation och även fråga (se specialmotiveringen till Z kap. 14 §).

8 SPECIALMOTIVERING

8.1 till ändringar i kommunallagen Förslaget

Inledning

I den allmänna har utredningen redovisat motiveringen beträffande de fyra huvudområdena sina överväganden - de centrala borgarråden, mandattiderna för organen, och samt interpellations- och fullmäktige styrelsen - som kan urskiljas i uppdraget. Som frågeinstituten av föreslår utredningen att flerframgår redogörelsen särbestämmelser som rör dessa områden skall utgå talet KL. Där tas bort skall i stället KL:s ur särreglerna även för Stockholms kommun. I generella regler gälla vissa avseenden föranleder emellertid utredningens av KL:s allmänna bestämmelser. överväganden ändringar Detta gäller bl.a. bestämmelserna om mandatperiodenför och om interpellations- och frågeinstituten. styrelsen

De flesta avser borgarråden. Dessa återsärreglerna verkar i sin tur innehållet i de flesta övriga särpå Om man tar bort kan även de

regler. borgarrådsreglerna

flesta andra särbestämmelserna utgå ur KL.

paragrafvis änd- I det följande presenterar utredningen i KL som föranleds av utredningens överväganringarna den. I detta sammanhang behandlas de särbestämmelser för Stockholm som inte har berörts i den allmänna moti- Häri innefattas också följdfrågor till ställveringen. Under varje kapitelrubrik anges vilka ningstagandena. särbestämmelser som föreslås utgå ur KL.

150 Specialmotivering

Z kap. Om fullmäktige

Följande särbestämmelser för Stockholms kommun föreslås upphöra att 9 § fjärde gälla: stycket om tidpunkten för val av kommunstyrelse, 14 § fjärde stycket om borgarråds närvarorätt och yttranderätt vid fullmäktiges sammanträden, 15 § andra stycket om borgarråds motionsrätt, 23 § andra stycket sista om unmeningen dantag för bestämmelserna om proportionellt val samt 24 § första och i vad fjärde styckena interpellation och fråga får ställas endast till borgarråd.

6 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om fullmäktiges mandattid.

I den allmänna har motiveringen (avsnitt 6.4.2) utredningen förordat att Stockholms kommun får behålla ett drygt två veckor tidigare för valgenomslag fullmäktige än i landets andra kommuner och landstingskommuner. Särbestämmelsen för Stockholms kommun att mandatperioden skall börja den 15 oktober föreslås således kvarstå.

9 §

Paragrafen behandlar fullmäktiges Sammanträdestider.

Enligt paragrafens tredje stycke skall val till de befattningar som blir lediga vid årets slut förrättas vid sammanträde före december månads Utredutgång. ningen har i den allmänna motiveringen (avsnitt 6.4.3) föreslagit att kommunerna skall få att tidimöjlighet garelägga valgenomslaget för styrelsen. I sådant fall skall styrelsen första sammanträdet med väljas på nyvalda under valåret fullmäktige (jfr 3 kap. 5 § andra stycket). För tydlighetens skull anges i bestämmelsen att den inte omfattar val till styrelsen, om 3 kap.

SOU l98l:53 Specialmotivering

För Stockholms kommun 5 § andra stycket tillämpas. samma om kommunstyrelsens mankommer att gälla regler som för kommuner. Särregeln i fjärde datperiod övriga behövs därför inte längre. stycket

14 §

första stycke är oförändrat. Paragrafens

andra finns bestämmelser om rät- I paragrafens stycke som inte är ledamöter att delta ten för vissa personer men inte i besluten. För i fullmäktiges överläggningar kommun stycket särbe- Stockholms gäller enligt fjärde stämmelser för som inte är ledamot av fullborgarråd

mäktige.

De nuvarande reglerna i andra stycket om yttranderätt när skall besvaras motsvarar den personinterpellation

krets som i omfattas av interpellationsbestämmel-

dag ordföranden i (p. 1) och ordsen, nämligen styrelsen i annan nämnd eller beredning (p. 2). För föranden ledamot i eller sådan ledamot i styrelse styrelsen ekonomisk eller stiftelse som för aktiebolag, förening i 23 KL finns föreskrifavses 2 kap. § andra stycket när skall besvater om yttranderätt interpellationen i de fall överlämnats till ledamoras interpellation ten för besvarande 3). Det bör påpekas att det (p. inte finns bestämmelse om för den

någon yttranderätt

som inte är ledamot i fullmäktige att besvara fråga. Den nuvarande särbestämmelsen för Stockholms kommun i rätt att delta i fullfjärde stycket om borgarrådens innefattar också yttranderätt mäktiges överläggningar för vid besvarande av interpellation och borgarråd fråga.

föreslår enhetliga och förenklade regler Utredningen när och fråga skall beom yttranderätt interpellation svaras. I den allmänna motiveringen (avsnitt 7.2) har att fullmäktige skall få bestämutredningen föreslagit

152 Specialmotivering

ma till vilka förtroendevalda interpellation och fråga får framställas. För att kommunerna skall kunna tillämpa förslaget krävs i bestämmelserna ändringar om yttranderätt när interpellation skall besvaras. Utredningen föreslår att de nuvarande i ämnet unreglerna der p. 2 och p. 3 ersätts med en föreskrift om yttranderätt för den som bestämt skall besvara fullmäktige interpellation och fråga när interpellationen eller frågan skall besvaras. Bestämmelsen har in untagits der p. 3. Regeln omfattar även andra än förtroendevalda. Kommunens representanter i kommunala bolags m.fl. styrelser är inte att betrakta som förtroendevalda däri. Genom den nu föreslagna utformningen innefattar bestämmelsen även yttranderätt för sådan av fullmäk-

tige utsedd ledamot i för styrelse aktiebolag, ekono-

misk förening eller stiftelse som avses i 2 kap. 23 §

andra stycket KL när överlämnats interpellation till ledamoten för besvarande. Genom förslaget åstadkommes en enklare bestämmelse. I de fall fullmäktige har bestämt att fråga får förekomma utvidgas yttranderätten i förhållande till nuvarande bestämmelser till att även omfatta den som skall besvara fråga.

De nuvarande bestämmelserna om borgarrådens närvarorätt och yttranderätt föreslås som nämnts tidigare upphöra att gälla. blir samma Härigenom regler gällande i landets samtliga kommuner när det rätten gäller att delta i fullmäktiges överläggningar. Om borgarråden tillhör fullmäktigekretsen kan de självfallet agera vid fullmäktigesammanträdena. Om borgarråd inte är ledamot av fullmäktige inträder inte heller någon faktisk förändring i rätt att tala i borgarrådets fullmäktige. Detta framgår av vad som i den allmänna sagts motiveringen (avsnitt 5.4.3). I detta vill sammanhang utredningen erinra om att rätten att närvara vid sammanträden i fullmäktige och att delta i överläggningarna vidgades genom kommunallagsreformen. Den mest betydelsefulla avser utvidgningen yttranderätt, om fullmäktige har bestämt för ledamot eller det, suppleant i

Specialmotivering 153

annan nämnd eller beredning (p. 6). Bestämstyrelsen, melsen tar sikte bl.a. på heltidssysselsatta förtroendevalda med ansvar inom visst verksamhetsövergripande område. Yttranderätten kan i reglemente eller särskilt beslut till att avse vissa bestämda ärenden begränsas eller av ärenden. Men inget hindrar att fullgrupper en oinskränkt yttranderätt. I de undanmäktige medger inte är ledamot av fullmäktige kan tagsfall borgarråd alltså den nuvarande att borgarråd har en ordningen oinskränkt yttranderätt behållas. Kommunfullmäktige kan nämligen med stöd av p. 6 besluta om yttranderätt för utöver vad som av p. l och p. 2. borgarråd följer bestämt att och Om fullmäktige interpellation fråga skall framställas till borgarråd omfattar bestämmelsen i 3 om yttranderätt när interpellation eller fråga p. skall besvaras även borgarråd.

I fråga om rätten för borgarråd att framställa förslag vid fullmäktiges sammanträden (14 § fjärde stycket) och att väcka ärende genom motion (15 § andra stycket) får hänvisa till vad utredningen anfört i utredningen den allmänna motiveringen (avsnitt 5.4.3).

16 §

av fullmäktiges ären- Paragrafen reglerar beredningen den.

Alla ärendeni vilka fattar beslut skall befullmäktige redas. bortses från bestämmelseni Zkap. 2l§ andra (Här KL enligt vilken ärenden som kräver skyndsam stycket handläggning får avgöras utan föregående beredning.) förevarande paragraf undantas val- Itredje stycketavlni ärenden och ärenden rörande ändring av antalet ledamöter eller styrelsen eller annan nämndfrân suppleanteri Vidare kan ärenden som avser avsäberedningstvånget. från som ledamot eller suppleant i fullgelse uppdrag i elleri annan nämndeller som revimäktige, styrelsen

sor eller revisorssuppleant avgöras utan beredning.Ett

154 Specialmotivering

ärende om ändring av enstyrelsens tjänstgöringstid ligt förslaget i 3 kap. 5 § andra skulle till stycket följd av nuvarande bestämmelser kräva före beredning beslut av fullmäktige. Ett sådant ärende är emellertid av samma karaktär som de för vilka redan unmedgetts dantag från beredning. För att nyvalda fullmäktige skall kunna genomföra ett snabbare till valgenomslag styrelsen måste rätt föreligga att fatta beslut om ändrad mandatperiod för utan beredstyrelsen föregående ning. Härigenom undviks också risken för att den full-

mäktigeförsamling som skall avgå förhindrar att ett

snabbare valgenomslag genomförs för den tillträdande styrelsen, d.v.s. genom obstruktion av den sittande styrelsen. Utredningen föreslår därför ett tillägg i tredje stycket om att ärende som avser av ändring styrelsens inte behöver beredas. tjänstgöringstid Om styrelsens mandatperiod ändras krävs också beslut om av- kortning resp. förlängning - av tjänstgöringstiden för ledamöter och suppleanter i den tjänstgörande styrelsen. Förslaget omfattar också detta självfallet

(jfr specialmotiveringen till 3 kap. 5 §).

23 §

Idenna.paragraf finns regler om proportionellt valsätt.

Genom kommunallagsreformen bestämdes att nämnsamtliga der inklusive de numera kan specialreglerade väljas proportionellt. Till följd av att utses borgarråden till ordförande i de flesta nämnderna stadgas undantag från bestämmelserna om proportionella val av ledamöter - och även - i

suppleanter kommunallagsreglerade nämn-

der i Stockholms kommun. Att märka är att för drätselnämnden och nämnder finns specialreglerade inget motsvarande undantag. Det är således f.n. att välmöjligt ja kommunstyrelsen, drätselnämnden och även specialreglerade nämnder proportionellt i Stockholms kommun. Utredningen hänvisar i övrigt till den allmänna motiveringen (avsnitt 5.4.2) beträffande den skilda utform-

Specialmotivering 155

ningen av bestämmelserna.

Föredragande statsrådet betonade (prop. 1975/76:187 s. 402) betydelsen av de minoritetsskydd som möjligheten att få till stånd proportionella val innebär ur kommunaldemokratisk synvinkel. Samma grundsyn kommer till uttryck i propositionen (1980/81:185 s. 22) om proportionella val till statliga nämnder m.m. 1 propositionen föreslås att rätten till proportionellt val utvidgas till att även omfatta med några undantag val av ledamöter och suppleanter i sådana statliga och liknande organ som helt eller delvis utses av kommunfullmäktige eller landsting. I några av de aktuella organen går det inte att uppnå fullständig proportionalitet eftersom vissa ledamöter utses av annan myndighet än kommunfullmäktige och landsting. Denna omständighet gör det emellertid enligt föredragande statsrådet inte mindre angeläget att ändra bestämmelserna så att proportionalitet skall kunna uppnås så långt detta är möjligt (prop. s. 23).

Även om den formella möjligheten till ett proportionellt val sällan utnyttjas, utgör rätten härtill en viktig grund för de överenskommelser som de politiska partierna sinsemellan träffar om hur mandaten skall fördelas. I Stockholms kommun har i praktiken reglerna om proportionellt valsätt varit utgångspunkt för den politiska fördelningen av mandaten även i de nämnder där det f.n. inte är möjligt att begära proportionellt val.

Ledamöter och suppleanter utses genom skilda valförrättningar (se Kaijser Kommunallagarna II, 1975 s. 526 och 532). Den speciella valregeln att kommunstyrelsen utser borgarråden till ordförande i de flesta nämnderna utgör därför inget skäl för att inte suppleanterna i de kommunallagsreglerade nämnderna skulle kunna väljas proportionellt. Om man tar bort särreglerna om borgarråden finns inte längre något tekniskt hinder

Specialmotivering

att tillämpa den proportionella valmetoden. Utredningen anser därför att rätten till val proportionella skall omfatta val av ledamöter och självfallet också suppleanter i alla nämnder i Stockholms kommun. Lagtekniskt genomförs detta att genom undantagsföreskriften om de nämnderna i

kommunallagsreglerade Stockholm upp-

hör att gälla.

I den allmänna har redomotiveringen (avsnitt 5.4.3) visats vissa svårigheter att samordna beborgarrådens redningsfunktioner med i nämn-

ledamot/ordförandeskapen

derna, om den formella möjligheten till proportionella val skulle utnyttjas. hänvisar till vad Utredningen som anförts i det Det bör här sammanhanget. understrykas att även om det blir att formellt möjligt välja samtliga nämnder proportionellt i Stockholms kommun, behöver detta inte innebära några för komförändringar munen i den praktiska av bestämmelsen. tillämpningen Utredningen förutsätter att bestämmelsen som hittills kommer att vara en grund för de överenskommelser som de politiska partierna sinsemellan träffar om hur mandaten skall fördelas vid val i efterföljande fullmäktige. Det finns ingen att ifrån att föranledning utgå hållandena härvidlag förändras inom nära framtid.

I detta vill för sammanhang utredningen fullständighetens skull peka på ett något annorlunda proportionellt

valsystem som tillämpas i Danmark; Ett system,

som innebär att

självskrivna platser förhandsintecknas

vid proportionella val. I Stockholms kommun skulle ett system liknande det danska innebära att vid tillämpning av proportionellt valsätt till nämnder, där borgarråd skall ha en självskriven som plats ordförande, skulle borgarrådsplatsen kunna förhandsintecknas. Vid en efterföljande proportionell fördelning av platserna i en nämnd skulle den första som plats tillfaller det parti som ett utsett borgarråd tillhör anses ianspråktagen och redan tilldelad partiet genom borgarrådsvalet.

Specialmotivering 157 SOU l98l:53

I de flesta kommuner och i landstingskommuner tillämett liknande stockholmsmodellen d.v.s. att pas system förtroendevalda innehar ordförandeheltidssysselsatta Behov av förhandsinteckning av självskrivna uppdrag. vid av proportionellt valsätt platser tillämpningen vid nämndvalen borde därför också finnas i övriga kommuner och En modifiering av det landstingskommuner. i Sverige förutsätter emelproportionella valsystemet lertid ändringar i lagen (1955:138) om proportionellt valsätt vid val inom landsting, kommunfullmäktige m.m. har också samband med en reglering i KL av de Frågan förtroendevalda. Vid remissbehandheltidssysselsatta av kommunaldemokratiutredningens huvudbetänkande ling framfördes önskemål om att för alla heltidssysselsatta förtroendevalda borde införas vissa gemensamma basregler i KL som skulle Om man helt eller gälla generellt. delvis vill behålla det nuvarande systemet i Stockholms kommun ser annan möjlighet att utredningen ingen i KL än att införa generella bestämuppnå enhetlighet förtroendevalda. Stockmelser om heltidssysselsatta holmsbestämmelserna om bl.a. borgarrådsval, avgång samt närvarorätt och skulle i så fall kunyttranderätt na till grund för en sådan reglering. Samtidigt ligga bör av det valövervägas en modifiering proportionella av innebörd att platser kan försystemet självskrivna handsintecknas vid val. Detta är emelproportionella lertid frågor av sådan allmän kommunaldemokratisk betydelse att de utanför utredningens uppdrag. Utligger har därför inte gått närmare in på dem. redningen

24 §

reglerar interpellations- och frågeinstitu- Paragrafen ten.

Utredningen föreslår enhetliga och förenklade regler om adressat för interpellation och fråga. Bestämmelserna har delats upp på sex stycken. I första stycket an-

158 Specialmotivering sou 1981 :53

l

ges rätten att framställa interpellation samt ämnesområdet för interpellation. Denna stämmer i sak regel överens med vad som gäller i dag.

I den allmänna motiveringen (avsnitt 7.2) har utredningen föreslagit att kommunerna och landstingskommunerna själva skall få bestämma - med beaktande av strukturen av förtroendemannaorganisationen - vilka

förtroendevalda som skall kunna interpelleras. Härigenom blir det möjligt för landets kommuner och samtliga landstingskommuner att tillämpa bl.a. en som ordning innebär att interpellation kan riktas direkt och även endast till förtroendevalda med ansvar. övergripande Med hänsyn till att i exakt svårigheterna lagen ange de grupper av förtroendevalda till vilka interpellation kan tänkas framställas har utredningen föreslagit en bestämmelse om adressat som omfattar förtroendevalda inom kommunen och I andra landstingskommunen. stycket har intagits en föreskrift om att befullmäktige stämmer till vilka förtroendevalda får interpellation framställas.

Att fullmäktige endast bör fastställa som tillregler låter interpellation av ett antal förtroendebegränsat valda, d.v.s. de politiskt direkt ansvariga, framgår av vad utredningen anfört i den allmänna motiveringen. Genom den nu föreslagna bestämmelsen kan Stockholms kommun utan särreglering behålla nuvarande att ordning endast borgarråd får interpelleras. Bestämmelsen ersätter också det nuvarande i om stadgandet tredje stycket överlämnande av interpellation inom Kommustyrelsen. nerna och landstingskommunerna kan bestämma att adressat vid interpellation skall vara de förtroendevalda som för närvarande i d.v.s. ordförande i anges lagen, styrelsen, annan nämnd eller Detsamma beredning. gäller möjligheten att tillåta ordförande att styrelsens överlämna interpellation till sådan ledamot inom styrelsen som har ett ansvar. I kommun eller övergripande landstingskommun där fullmäktige föreskrivit att en-

w

Specialmotivering

f

med ansvar får interdast förtroendevalda övergripande kan situationer tänkas där det är mopelleras uppkomma tiverat att ordföranden i den nämnd vars förvaltning avser besvarar denna. I sådant fall interpellationen kan bestämma att interpellation får överfullmäktige lämnas till denne ordförande.

I de fall fullmäktige föreskrivit att interpellation skall ställas till nämndordförande skall som hittills en som har ställts till ordgälla att interpellation i en viss nämnd men rör en annan nämnds förföranden skall överlämnas till ordföranden i valtningsområde nämnd. denna punkt är således denna Någon ändring på inte avsedd. Om fullmäktige föreskrivit att förtroendemed ansvar får interpelleras direkt vald övergripande samma Har interpellation rikskall princip tillämpas. till sådan förtroendevald men rör den ett ämne tats verksamhetsområde än hans skall den såinom annat eget överlämnas till den som har det övergripande anledes verksamhetsområdet som interpellationen rör. svaret för

av den allmänna ankommer det Som framgår motiveringen inte på utredningen att överväga frågan om interpellation av kommunens representanter i kommunala bolags Det är emellertid inte möjligt att m.fl. styrelser.

endast ändra och förenkla en del av interpellationsbe-

För att få en som skall kunna tillstämmelserna. regel krävs också i nuvarande stadgande om lämpas ändringar överlämnande av till en av fullmäktige interpellation utsedd i kommunala företag. Bestämmelstyrelseledamot sen i har därför ändrats så att fullmäktredje stycket kan föreskriva att interpellation får överlämnas tige till sådan av utsedd ledamot i styrelse fullmäktige ekonomisk eller stiftelse som för aktiebolag, förening KL. inneavses i 2 kap. 23 § andra stycket Ändringen bär den skillnaden mot gällande rätt att interpellation kan överlämnas av annan än styrelsens ordförande. Detta kan i och för tillgodose ett behov eftersom sig det finns andra nämnder än styrelsen som har överin-

160 Specialmotivering

seende över de kommunala företagen (SOU 1975:41 s. 404- 405). KU betonade emellertid (1976/77:25 s. 68) att det i första hand borde vara ordföranden i styrelsen som skulle svara på interpellation som rör de kommunala företagen. Detta har också utskottet en viss enligt betydelse för bedömningen av interpellationens tillåtlighet, som kan påverkas av att den väckta anfrågan knyts till styrelsens övergripande bl.a. uppgifter på detta område. Utredningen förutsätter emellertid att interpellation i normalfallet kommer att kunna framställas till styrelsens ordförande. av stad- Ändringen gandet i tredje stycket medför därför inte förnågon ändring i praktiken utan är av teknisk natur.

I fjärde stycket har intagits nuvarande bestämmelser om förfarandet vid behandling av interpellationer.

I den allmänna motiveringen har också föreutredningen slagit att bestämmelserna om adressat för utforfråga mas på samma sätt som beträffande interpellationsinstitutet. I femte stycket anges att kan förefullmäktige skriva att ledamot får framställa i ämne som hör fråga till fullmäktiges handläggning. Bestämmelsen överensstämmer med vad som i gäller dag om fullmäktiges rätt att besluta huruvida får förekomma. fråga I sjätte stycket intas ett stadgande om att bestämfullmäktige mer till vilka förtroendevalda fråga skall framställas. Detta innebär i förhållande till nuvarande bestämmelse att fullmäktige skall få avgöra inte bara om institutet fråga skall få förekomma och de närmare förege skrifter som behövs utan också besluta till vem frågor Vfår framställas. Härigenom kan Stockholms kommun utan särregler behålla nuvarande ordning att fråga endast får framställas till får borgarråd. Samtidigt övriga kommuner och landstingskommuner vidgade möjligheter att själva utforma efter lokala förhålfrågeinstitutet landen och önskemål.

La

Specialmotivering l6l

30 §

bestämmelser om fullmäktiges arbets- I paragrafen finns ordning.

I stadgandets andra stycke om vad arbetsordningen skall innehålla finns under p. 6 bestämmelser om handläggning av interpellationer och frågor. Denna punkt bör kompletteras med en regel att fullmäktige skall lämna föreskrifter om till vem interpellationer och frågor som avses i 24 § femte stycket skall ställas. Förtroendemannaorganisationen varierar mellan olika kommuner och landstingskommuner. Utredningen förutsätter att Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet kommer att utarbeta rekommendationer i normalarbetsordningar för kommunfullmäktige och landsting till vägledning för kommunerna och landstingskommunerna om hur interpellations- och frågeinstituten bör utformas i olika organisationsmodeller.

3 kap. Om styrelsen och övriga nämnder m.m.

Samtliga särbestämmelser för Stockholms kommun i kapit-

let föreslås upphöra att gälla, nämligen 3 § andra stycket om valbarhetshinder för borgarråd, 5 § andra stycket om mandatperioden för kommunstyrelsen, 13 § andra stycket i vad avser undantagsföreskriften samt 17 och 18 §§ om borgarråden.

3 §

Här hänvisas till den allmänna motiveringen (avsnitt 4.3.2).

5 §

Paragrafen innehåller bl.a. bestämmelser om styrelsens mandatperiod. l

162 Specialmotivering SOU 1981153

Utredningen har i den allmänna (avsnitt motiveringen 6.4.3) föreslagit att kommunerna skall få möjlighet att tillämpa ett snabbare till valgenomslag styrelsen. Kommunerna skall själva bestämma om man vill införa ett sådant system. Utredningen har därför föreslagit att i lagen tas in en fakultativ bestämmelse om tidpunkten från vilken den nya styrelsen skall arbörja beta. Bestämmelsen ersätter den nuvarande särregeln för Stockholms kommun. Som nämnts i den allmänna motiveringen uppnås härigenom enhetliga regler om styrelsens mandatperiod. Kommunstyrelsen i Stockholms kommun kan som hittills tillträda i till att fullanslutning mäktiges mandatperiod börjar, samtidigt som man gör det möjligt för kommuner och övriga landstingskommuner att avsevärt tidigarelägga styrelsernas mandatperiod. Paragrafens andra stycke har utformats i med enlighet detta förslag.

I första stycket kvarstår den nuvarande bestämmelsen om styrelsens mandatperiod. I denna har endast gjorts en redaktionell ändring. Bestämmelsen skall även gälla för Stockholms kommun. Härigenom förlängs styrelsens tjänstgöringstid där från ett till tre år. Utredningen hänvisar till vad som sagts i den allmänna motiveringen om detta.

I andra stycket intas den ovan nämnda fakultativa bestämmelsen att får besluta att fullmäktige styrelsen skall tillträda i till anslutning nyvalda fullmäktiges första sammanträde det år då val hållits. Ledamöter och suppleanter i så fall första sammanträdet väljs på med nyvalda under det fullmäktige nya tjänstgöringsåret för tiden intill nästa val gång förrättas. Föreskrift om ändrad mandattid för styrelsen kan meddelas i särskilt beslut eller i för reglementet styrelsen. Ett sådant ärende behöver inte beredas eftersom en tillträdande som vill införa fullmäktigeförsamling, ett snabbare för den måste valgenomslag nya styrelsen, kunna besluta om detta vid sitt första sammanträde (2

Specialmotivering 163 SOU l98l:53

16 § tredje stycket). Härigenom undviks också kap. risken för att den fullmäktigeförsamling som skall avförhindrar att en sådan ordning införs. gå

för ledamöter och suppleanter i den Tjänstgöringstiden som valts första stycket måste avkorstyrelse enligt tas om man att den tillträdande väljer tidigarelägga gällande rätt kan styrelsens tjänstgöringstid. Enligt inte när mandatperioden är bestämd i lag fullmäktige eller annan besluta att de valda ledamöterförfattning nas eller skall upphöra i suppleanternas mandatperiod förtid. En väsentlig kommunalrättslig princip är nämatt inte utan ledamotens eller suppligen fullmäktige leantens får återkalla ett förfrivilliga avsägelse under löpande mandatperiod. Under vissa troendeuppdrag torde en annan regel gälla i fråga om förutsättningar de kommunallagsreglerade nämnderna. I rättsfallet (RRK R 76 2:82) ett beslut av kommunfullmäktige om godtogs av löpande mandatperioder. Sedan ledamöter avkortning och i två kommunallagsreglerade nämnder utsuppleanter setts för hade fullmäktige i treåriga mandatperioder samband med en varigenom en

organisationsförändring,

nämnd skulle inrättas, beslutat att mandatgemensam för ledamöterna och suppleanterna i de två perioden nämnderna skulle upphöra efter endast ett år. Syftet med åtgärden var att en rationellare nämndorganisation skulle åstadkommas. Det kan antas att denna omständighet var av avgörande betydelse för målets utgång. (Se kommentar till rättsfallet i kommunal tid- Kaijsers skrift l977/4).Rättsfallet avsåg kommunallagsreglerade nämnderför vilka fullmäktige har frihet att själv bestämma mandattiden. Utredningens förslag innebär att fullmäktige ges möjlighet att besluta om annan börjedag för styrelsen än vad som gäller enligt huvudregeln i första stycket. Det får därvid enligt utredningens anses i sakens natur att fullmäktige i mening ligga samband med att beslut fattas om att tidigarelägga den tillträde också har rätt att avkorta nya styrelsens den styrelsens mandatperiod utan att dettjänstgörande

Specialmotivering

ta behöver särskilt i anges lagen.

En kommun eller landstingskommun som har infört ett snabbare valgenomslag för men av olika styrelsen anledningar, exempelvis svårigheter med nomineringarna, önskar senarelägga styrelsens mandattid är oförhindrad att återinföra den gamla ordningen. Fullmäktige måste i så fall förlänga tjänstgörande styrelsens mandattid till årsskiftet det år då val äger rum. Den nya styrelsen väljs därefter enligt huvudregeln under december månad och tillträder den l året näst januari efter valåret.

Genom att ta in den bestämmelsen föreslagna om tidpunkten för val av styrelse i förevarande stadgande bryter man i och för i Det sig systematiken lagen. är emellertid knappast att möjligt placera stadgandet i 2 kap. om har

fullmäktige. Utredningen därför i 2 kap. 9 §

tredje stycket föreslagit en till

hänvisning 3 kap.

5 § andra stycket.

13 §

I paragrafen ges föreskrifter om inrättande av facknämnder och om deras och arbetsformer. Beorganisation stämmelsen är också kommun. tillämplig på Stockholms

I andra stycket behandlas de s.k.

kommunallagsreglera-

de nämndernas organisation. Till av den särskilföljd da organisationen i Stockholms kommun- d.v.s. att finansborgarrådet är ordförande i drätselnämnden och att kommunstyrelsen utser övriga borgarråd till ordförande samt om vikarie för och att vikarien borgarråd ersätter borgarrådet som ordförande i nämnd föreskrivs undantag för kommunen avseende av bestämtillämpningen melserna i 3 kap. 6 § KL om ordförande, vice ordförande, tillfällig ordförande och ersättare. I de fall styrelsen inte utser borgarråd till nämndordförande bestämmer fullmäktige vad som skall om ordförande gälla

Specialmotivering 165

i nämnd. För vissa nämnder har kommunallagsreglerad bestämt att nämnden själv skall utse ordfullmäktige förande. I andra fall utser fullmäktige ordförande i sådan nämnd.

om val av vice ordförande i nämnderna i Stock- Frågan holms kommun är utom för styrelsen oreglerad i KL. Det-

ta även de specialreglerade nämnderna. Vice ord-

gäller förande (eller förste och andre vice ordförande) utses för närvarande av nämnden själv enligt reglementsföreskrifter.

Om man tar bort om borgarråden behövs inte särreglerna från tillämpningen av 6 §. KL:s alllängre undantaget männa bestämmelser om nämndernas organisation kan gälla fullt ut även i Stockholms kommun. För de kommunalnämnderna genomförs detta genom att unlagsreglerade i andra stycket utgår. Hänvisdantagsföreskriften till 6 § kommer att gälla även Stockningen härigenom holms kommun. Detta innebär att fullmäktige väljer ordförande och en eller två vice ordförande bland nämndens ledamöter. bestämmer tiden för uppdra- Fullmäktige (6 § första stycket). Om ingen av ordförandena kan get närvara vid sammanträde med nämnden, skall denna utse annan ledamot att för tillfället föra ordet (6 § andra stycket). Nämnden får förordna ersättare för ordföranden, om denne under längre tid är förhindrad att full- (6 § tredje stycket). Utredningen hängöra uppdraget visar till vad som anförts i den allmänna motiveringen om tillämpningen av 6 § på nämnd i Stockholms kommun (se avsnitt 5.4.3). I detta sammanhang skall tilläggas att vice ordförande (eller förste och andre vice ordförande) således även i Stockholms kommun skall utses av bland nämndens ledamöter för den tid fullmäktige som fullmäktige bestämmer.

Vidare har utredningen gjort vissa redaktionella justei bestämmelsen som föranleds av förslaget att ringar särbestämmelserna för Stockholms kommun utgår.

Specialmotivering

17 och 18 §§

Här hänvisar utredningen till vad som anförts i den allmänna (avsnitt 5.4.2 motiveringen 5.4.4).

6 kap. Om skatt till

landstingskommun

kommun och

Undantagsföreskriften i 3 § tredje stycket föreslås upphöra att gälla.

3 §

Paragrafen reglerar styrelsens underrättelseskyldighet

om skattesats.

I paragrafens tredje stycke finns bestämmelser om att

styrelsen i annan kommun än Stockholm skall underrätta den lokala och statistiska centralskattemyndigheten byrån om församlings eller kyrklig samfällighets inom kommunen beslutade skattesats. Detta innebär att församlingarnas beslut om skattesatser samlas hos komupp munen innan besked lämnas till berörda myndigheter. För församlingarna och den i kyrkliga samfälligheten Stockholms kommun gäller särskilda i regler lagen (1961:436) om församlingsstyrelse. Enligt 86 § försam-

lingsstyrelselagen underrättar kyrkorådet i försam-

lingarna och i den den kyrkliga samfälligheten själv lokala skattemyndigheten och statistiska centralbyrån om den beslutade skattesatsen. med Utredningen uppgift att göra översyn av

församlingsstyrelselagen föreslår

i sitt betänkande (SOU 1981:6 s. att denna ord- 192) ning bör bestå i Stockholms kommun.

Kommunalrättsutredningen för Stockholm föreslår - för

att uppnå i förevarande enhetlighet bestämmelse att undantagsföreskriften skall utgå.

Underrättelseskyldig-

heten föreslås åvila i alla styrelsen kommuner om inte annat är föreskrivet. innebär inte Förslaget några ändringar i sak och omfattar således den nuvarande ord-

Specialmotivering

Stockholms kommun som regleras i församlingsningen i

styrelselagen.

Övergångsbestämmelser ____________________

I Stockholms kommun räknas fullmäktiges tjänstgöringsdet år då kommunalval har tid fr.o.m. den 15 oktober

rum. De författningsändringar som har föreslagits

ägt bör därför träda i kraft den 15 oktoi det föregående till den skilda utformningen av ber 1982. Med hänsyn mandatperiod för landet bestämmelserna om fullmäktiges Stockholms kommun föreskrivs vidai allmänhet och för vid besvaranre att äldre bestämmelser om yttranderätt i 14 p. 2 de av interpellation 2 kap. § andra stycket och om interpellation och fråga i Z kap. 24 § p. 3, i 30 p. 6 samt om arbetsordning 2 kap. § andra stycket kommuner och gäller till för övriga landstingskommuner av oktober 1982. utgången

till ändringar i lagen om införande 8.2 Förslaget av kommunallagen

i 15 § föreslås utgå ur Bestämmelsen om drätselnämnden hänvisar till vad som anförts i den lagen. Utredningen allmänna motiveringen (avsnitt 4.3.2).

skäl föreslås upphöra att gälla Av tekniska stadgandet av 1982. Med hänsyn till syftet med de vid utgången får anses ha föreslagna lagändringarna fullmäktige för ledamöterna och rätt att avkorta mandatperioden i drätselnämnden i samband med att ny suppleanterna vilken övertar nämndens uppgifkommunstyrelse utses, ter.

8.3 till ändringar i specialförfatt- Förslaget ningarna

med föreslogs också änd- I samband kommunallagsreformen rade för de kommunala och landstingskommunala regler

168 Specialmotivering

specialreglerade nämnderna.

För nämnder som

komunfullmäktige enligt 3 kap. 13 §

första stycket KL tillsätter med stöd av specialförfattning, s.k. specialreglerade t.ex. skolnämnder, direktionen och byggnadsnämnden, finns bestämmelser om

organisation och arbetsformer i resp. specialförfattning, d.v.s. skollagen och I dessa bebyggnadsstadgan. stämmelser hänvisas emellertid till reglerna om styrelsen i KL. För nämnderna i Stockholms kommun föreskrivs vissa undantag nämligen från av tillämpningen 3 kap. 5 § första stycket och 3 kap. 6 §. Detta dock gäller inte Överförmyndarnämnden.

För att Stockholms kommun skall kunna behålla möjligheten att förrätta val till nämnderna årliga tillkom under

utskottsbehandlingen undantagen från tillämp-

ningen av 3 kap. 5 § första KL för nämnderna i stycket Stockholms kommun (KU 1976/77:25 s. Kommunen 92). har rätt att själv bestämma mandatperioderna för dem.

Till följd av den särskilda i organisationen Stockholms kommun gäller inte heller bestämmelsen i 3 kap. 6 § KL om bl.a. val av ordförande och vice ordförande för de specialreglerade nämnderna i Stockholms kommun. Val av vice ordförande i kommunens nämnder är oreglerat i spe-

cialförfattningarna. Vice ordförande (eller förste och

andre vice utses för ordförande) närvarande av nämnderna själva enligt reglementsföreskrifter (jfr specialmotiveringen till 3 kap. l3 § KL, s. Vice ordfö- 165). rande i Överförmyndarnämnden utses på vanligt sätt av fullmäktige.

Den nuvarande ordningen för kommuner och övriga landstingskommuner att specialreglerade nämnder för väljs tre år med tillträde den 1 januari året näst efter valet kvarstår. De specialreglerade nämnderna berörs inte av förslaget om ett snabbare valgenomslag för styrelsen (se härom avsnitt 6.4.3). Hänvisningarna i spe-

Specialmotivering

cialförfattningarna till bestämmelsen i 3 kap. 5 § första KL om styrelsens mandattid kvarstår såstycket ledes oförändrade men skall gälla även de specialreglerade nämnderna i Stockholms kommun. Detta medför från ettårsmandat till treårsmandat för dem. övergång

Tar man bort särreglerna för borgarråden behövs inte i specialförfattningarna från tilllängre undantagen av 3 kap. 6 § KL för nämnderna i Stockholms lämpningen kommun. Bestämmelsen kan omfatta även Stockholms kommun. Här hänvisar utredningen till vad som sagts i specialmotiveringen till 3 kap. 13 § KL.

förslag i dessa av- Lagtekniskt genomförs utredningens seenden att undantagsföreskrifterna i Specialförgenom fattningarna från tillämpningen av 3 kap. 5 § första och 6 § KL på nämnd i Stockholms kommun förestycket slås att gälla. Samtidigt föreslår utredningen upphöra vissa redaktionella ändringar i bestämmelserna om nämndernas organisation som föranleds av förslaget att undantagsföreskrifterna för Stockholms kommun utgår.

SDU 1981:53 BILAGOR

Innehåll

1 SJÃLVSTYRELSEKOMMITTEN, REDOGÖRELSE

Bilaga FÖR TIDIGARE REFORMARBETE I STOCKHOLMS KOMMUN 173 Z SKISS TILL REFORM BETRÄFFANDE DEN Bilaga CENTRALA FÖRVALTNINGSORGANISATIONEN I STOCKHOLMS KOMUN 177 1 Inledning 177 2 Kommunstyrelsens samman-

Tjänstemannaorganisationen m.m. 192

Bilaga 3 EXKURS I FRÅGAN OM ETT SNABBARE VALGENOMSLAG 199

1 REDOGÖRELSE FÖR

Bilaga SJÄLVSTYRELSEKOMITTêN,

TIDIGARE REFORMARBETE I STOCKHOLMS KOMMUN

Dåvarande stadskollegiet tillsatte 1966 en parlamentarisk kommitté med uppgift att utreda den kommunala självstyrelsens arbetsformer i Stockholm, självstyrelsekommittên. Kommitténs uppdrag var mycket omfattande. Det redovisades i delbetänkanden. Slutbetänkandet Den kommunala organisationen, som avlämnades i april 1975, behandlade de centrala politiska organen kommunstyrelsen, borgarrådsberedningen och drätselnämnden -samt centrala beredningar och delegationer.

Självstyrelsekommittên konstaterade att den nuvarande ordningen fungerade utan alltför besvärande problem men att den också hade brister. Framför allt kunde man fråga sig om det var rationellt att ha fem organ med

central ställning och övergripande arbetsuppgifter

(kommunstyrelse, borgarrådsberedning, generalplaneberedning, storstockholmsdelegation, drätselnämnd). Särskilt påtagligt var att ärendebehandlingen i drätselnämnden, borgarrâdsberedningen och kommunstyrelsen var mycket likartad, varför skäl kunde anses föreligga för en enklare organisation. En reform av den centrala organisationen kunde vara motiverad även därför att den reella maktfördelningen mellan ett flertal centrala beredningsorgan var oklar och svagt motiverad. Den samlade effekten härav var att kommunstyrelsen fått sin ställning kringskuren. Riktlinjen för en reform borde enligt kommittén i stället vara att så långt möjligt samla det reella beslutsförfarandet i övergripande frågor till kommunens styrelse. Därigenom skulle styrelsen få den karaktär av administrativt och politiskt

174 Bilaga l

maktforum som den enligt gällande skulle författningar ha. Mot denna bakgrund skisserade kommittén följande sex olika reformalternativ.

Det första innebar, att man avskaffade

drätselnämnden, ekonomiska planeringsrådet och generalplaneberedningen samt överförde deras till uppgifter kommunstyrelsen. Det andra alternativet innebar att orockså, angivna gan upphörde. Deras funktioner skulle emellertid över-

tas av borgarrådsberedningen, som skulle bli kommunens

styrelse. Den nuvarande skulle bli ett kommunstyrelsen

beredningsorgan mellan den nya styrelsen och fullmäk-

tige. Detta alternativ hade enligt kommittén fördelar särskilt vid till ett övergång system med majoritetsstyre, där alla borgarråd tillsattes av den politiska majoriteten. Det tredje alternativet att avsåg avlyfta drätselnämnden dess funktioner och allmänpolitiska göra den till en ekonomisk samt att till fackinstans, kommunstyrelsen föra över ansvaret för kommunens långsiktiga planering från ekonomiska planeringsrådet och generalplaneberedningen. Vidare pekade kommittén på möjligheten att övergå till en styrelsemodell av den typ som tidigare gällde i Stockholms läns landsting, d.v.s. att avskaffa både och

borgarrådsberedningen

drätselnämnden samt ekonomiska och planeringsrådet generalplaneberedningen. Borgarråden skulle kunna vara ledamöter i kommunstyrelsen utan att där få nåutgöra gon majoritet. Även den styrelsemodell som tillämpades i kommun skisserades. Den skilde

Göteborgs sig från

landstingets främst genom att kommunstyrelsens ledamöter och kommunalrâden inte tillhörde facknämnderna. Som ännu en variant på landstingsmodellen pekades på möjligheten av att de centrala organen ersattes av en stor kommunstyrelse, som arbetade på avdelningar. Deras arbete skulle ledas av utan att desborgarråden sa var ledamöter i styrelsen.

Som skäl mot en reform av den centrala förvaltningen anförde kommittén bl.a. följande. Statliga utredningar

Bilaga 1 175 sou 1931:53

som berörde ledningsorganisationen i sak och pågick den regleringen. Det var därför naturligt lagtekniska att avvakta resultaten av dessa utredningar, inte minst till att de reformalternativ som med hänsyn diskuterades krävde av kommunallagen för ändringar Stockholm. Den gällande organisationens svagheter kunde inte heller anses vara så stora, att inte en mer reform kunde anstå i avvaktan på de statgenomgripande liga utredningarna.

Som ytterligare skäl mot en reform som då ansågs föreligga pekade kommittén på sambandet med frågan om majo- Kommittén hade haft som utgångspunkt att ritetsstyre. en reform av den centrala organisationen inte fick försvåra att införa majoritetsstyre i den möjligheterna formen att utsåg samtliga borgarråd. Det majoriteten konstaterades emellertid att en sådan politisk lösning lät sig förena med en reform i avsikt att svårligen markera kommunstyrelsens ledande roll och samtidigt hålla borgarråden utanför kommunstyrelsen. Även drätselnämndens roll och betydelse för de politiska avgörandena av sambandet med om ett såpåverkades frågan dant majoritetsstyre.

Efter av skälen för och emot en genomgriövervägande reform av den centrala förvaltningen fann kommitpande tén att skulle företas tills vidare i inga ändringar fråga om kommunstyrelsens och borgarrådsberedningens sammansättning och rollfördelningen mellan dem samt att drätselnämnden skulle behållas med oförändrade uppgifter.

I linje med sin grundsynatt söka markera kommunstyrelsens centrala roll föreslog kommittén två delreformer. Dessa berörde de båda av kommunstyrelsen utsedda organen generalplaneberedningen och stor-stockho1msdelegationen. Den förra skulle ombildas till en planeringsberedning och den senare skulle utgöra en förhandlings- Båda dessa förslag genomfördes. Den ändrade beredning.

176 Bilaga 1

organisationen tillämpas fr.0.m. 1977.

I ett tidigare skede av kommitténs arbete presenterades i flera utredningspromemorior modeller för en reform, vilka i stort sett täcks av slutbetänkandets reformalternativ. Till grund för redovisningen i promemoriorna låg ett omfattande som bl.a. utredningsarbete, innefattade statistiska av alla ärenden undersökningar som behandlats av bor-

kommunstyrelsen/stadskollegiet, garrådsberedningen och drätselnämnden under åren 1947,

1957, 1965 och 1971 samt av den formella beskrivningar och den reella beslutsprocessen. I ett förslagsbetänkande, som behandlades i de politiska fullmäktigegrupperna, hade kommittén 1972 utarbetat till ett förslag ändrad central organisation. Det innebar att drätselnämnden skulle avskaffas och att skulle delegationer inrättas inom kommunstyrelsen.

Det bör framhållas att tidistyrelsefunktionen enligt gare organisationsförslag är väl dokumenterad i självstyrelsekommittêns handlingar. Vidare finns i kommunallagsutredningens huvudbetänkande redovisad bakgrunden till särlagstiftningen för Stockholm samt en översikt av de olikheter i fråga om lagregleringen av kommunens organisation m.m. som fanns före kommunallagsreformen (SOU 1974:99 s. 47-62).

1981:53 177 sou

2 SKISS TILL REFORM BETRÄFFANDE DEN CENTRALA Bilaga FÖRVALTNINGSORGANISATIONEN I STOCKHOLMS KOMMUN

1 Inledning

Utredningen framhåller i betänkandet att kommunstyrelsen i Stockholm bör ha samma ställning och funktion både formellt och faktiskt som styrelsen har i övriga kommuner, d.v.s. att den är det egentliga politiska ledningsorganet- För att nå detta syfte föreslår utredningen att särbestämmelserna i KL beträffande kommunstyrelsen, borgarrådsberedningen och borgarråden skall utgå ur lagen samt att 15 § i KL:s promulgations-

bestämmelser skall upphöra att gälla. Detta innebär

att drätselnämnden utgår ur organisationen och att dess uppgifter övertas av Förslaget medför styrelsen, vidare att borgarrådsberedningen ej längre utgör ett lagstadgat organ. Härigenom får kommunstyrelsen formellt ett odelat ansvar för kommunens ekonomi och en samlad ledningsfunktion.

Utformningen av en kommuns organisation är endast delvis beroende av bestämmelser i lagen. För att nå syftet med den av utredningen föreslagna reformen krävs kompletteringar med andra organisatoriska förändringar än sådana som direkt följer av att bestämmelser utgår ur KL. Med de i betänkandet angivna utgångspunkterna och mot bakgrund av det som redovisats där beträffande de centrala organens nuvarande ställning och funktion skisserar utredningen i det följande en till vissa delar ändrad central förvaltningsorganisation. Målet för en reform måste förutom att åstadkomma en enhetlig lagreglering vara att befästa lekmannainflytandet och

178 Bilaga 2

bringa det reella och formella inflytandet i beslutsprocessen i närmare överensstämmelse med varandra.

För organisatoriska förändringar kan rent allmänt uppställas krav på att de skall leda till bättre förutsättningar för den sakliga ärendebehandlingen och till administrativ rationalisering. Av utredningens material framgår att kritik inte kan riktas mot ärendebehandlingen från saklig synpunkt. I detta avseende får målet därför vara att behålla samma kvalitetsnivå.

Frågan om administrativ rationalisering är i första hand hänförlig till tjänstemannaorganisationen. Denna är inte och skall inte heller vara författningsreglerad. Liksom i andra kommuner ankommer det även på Stockholms kommun att själv bestämma om den och svara för anpassning av administrationen till en förändrad organisation på förtroendemannanivån.

Inom de ramar som KL och specialförfattningarna ger ankommer det på kommunen även att bestämma om förtroende-

mannaorganisationen. Utredningen beaktar givetvis även

här kommunens självbestämmanderätt. Emellertid är det i detta sammanhang lämpligt att utredningen presenterar en organisatorisk lösning som visar de möjliga konsekvenserna av en ändrad lagstiftning. I viss utsträckning berör utredningen därvid även konsekvenserna på tjänstemannaplanet. I det följande presenterar utredningen en skiss eller - om man vill se den så - en modell som utredningen för sin del vill rekommendera till kommunen som

en möjlig organisation.

2 Kommunstyrelsens sammansättning

Utredningen har framhållit i betänkandet att det i Stockholm liksom i övriga kommuner ankommer på kommunfullmäktige att besluta om sammansättningen av kommunstyrelsen och dess presidium. Kommunaldemokratiutredningen rekommenderade att kommunaldemokratiska hänsyn

SOU 198l:S3 Bilaga 2 179

i större tas vid överväganden inom skulle utsträckning Denna mekommunerna om nämndorganisationen. utredning nade att fler borde tillskapas bl.a. förtroendeposter att fler nämnder inrättades och att antalet ledagenom möter och utökades i redan existerande suppleanter nämnder. Den av kommunalrättsutredningen för Stockholm att drätselnämnden utgår ur föreslagna förändringen behöver inte få konsekvenser som skulorganisationen le stå i strid med dessa uttalanden av kommunaldemokravilka riksdagen ställt sig bakom. tiutredningen,

Antalet ledamöter i kan utökas liksom kommunstyrelsen antalet I kommunstyrelsens sammanträden suppleanter. deltar normalt tretton ledamöter samt de nio borgarråden som är och har även i övföredragande yttranderätt härtill bör det vara att i en rigt. Med hänsyn möjligt ändrad utse en styrelse med fler ledaorganisation möter än för närvarande samt med lika många suppleanter rekommendationen i 3 kap. 2 § första stycenligt ket KL. Det kan också utredningens mening vara enligt att utse ännu fler suppleanter i styrelsen. befogat att utse styrelsesuppleanter att vara leda- Möjligheten möter i de beredningar/delegationer som utredningen förutsätter bli inrättade bör beaktas. Man kan även att ha för ledamöter i sådana oröverväga suppleanter gan.

har framhållit i betänkandet att det med Utredningen de lagändringarna blir möjligt att välja föreslagna till ledamöter eller suppleanter i kommunborgarråd I denna modell utredningen ifrån att styrelsen. utgår kommer att ingå i styrelsen utan att därmed borgarråd ta ställning till huruvida detta skall gälla samtliga eller endast några av dem.

I och med att drätselnämnden avskaffas skulle finansmed nuvarande rotelfördelning vara ordborgarrådet förande endast i informations- och konsumentnämnden. Det är emellertid naturligt att finansborgarrådet ut-

180 Bilaga 2

ses till ordförande i den nya kommunstyrelsen. I andra kommuner och i landstingskommuner utses regelmässigt majoritetsledaren - oftast ett kommunalråd landsresp. - till tingsråd ordförande i styrelsen.

Rotel I skulle således bli

kommunstyrelserotel, vilket

stämmer överens med finansborgarrådets uppgifter och ledande roll. Genom i ordförandeskapet kommunstyrelsen skulle finansborgarrådets som kommunens ställning främste förtroendeman också i formellt avseende markeras ytterligare, vilket är konsekvent med hänsyn till det reella inflytande som detta har. borgarråd Detta gäller enligt utredningens mening även i ett jämviktsläge mellan blocken beträffande antalet mandat i full-

mäktige.

Nuvarande

beredningsorganisation under kommunstyrelsen

Komustyrelsen

Borgarrådsberedningen

l

Planerings- St0r-Stockh0lmsberedingen beredningen

sou 1981:53 Bilaga 2 181

3 Delegationer och beredningsorgan

I och med att kommunstyrelsen övertar drätselnämndens åstadkommes den rationaliseringen i handlägguppgifter att ett av de som gör samlade eller allningen organ Alla de uppgifter som mänpolitiska bedömningar utgår. överförs till bör inte handhas av den kommunstyrelsen samlade Denna behöver avlastas en del av de styrelsen. ekonomisk-tekniska ärendena. Ett särskilt organ för ekonomiska ärenden bör därför inrättas under kommunstyrelsen. Ett sådant bör å andra sidan inte helt organ träda i drätselnämndens ställe, eftersom nâgra egentliga organisatoriska vinster då inte skulle uppnås. Ett av detta slag kan vidare inte ges samma beorgan som en nämnd. I övergripande och prinslutskompetens ärenden samt andra ärenden av större vikt cipiella skall beslutanderätten förbehållas kommunstyrelsen. En särskild är huruvida skall ha både befråga organet och i uppgift att bereda budgeten och slutskompetens andra ekonomiska ärenden av större vikt. Två alternativa modeller bör enligt utredningen övervägas. Anåt en särskild i det följan-

tingen uppdras avdelning,

de benämnd ekonomidelegation, inom kommunstyrelsen att

fatta beslut vägnar i vissa ärenpå kommunstyrelsens den eller också uppdras åt en sådan avdelning, i det kallad ekonomiberedning, både beslutsuppgifföljande ter och beredningsuppgifter.

För att ytterligare avlasta kommunstyrelsen kan även övervägas att inrätta en eller flera delegationer för personal-, organisations-, lokal- och upphandlingsärenden avseende styrelsen underställda förvaltningar. Dessa ärenden kan också handhas av en ekonomidelegation/ekonomiberedning.

Enligt statsmakternas ställningstaganden till den kommunala demokratins utformning och funktion, vilka gjordes samtidigt med kommunallagsreformen, bör lekmannain-

182 Bilaga 2

flytandet stärkas i kommuner och i landstingskommuner. I styrelsen och nämnderna sker detta b1.a. en genom vidgad medverkan i ärendeberedning och utredningsverksamhet. Med hänsyn till de tidigare beskrivna förhållandena i Stockholm kan reformens motivera att syften också andra förtroendevalda än deltar i nämnborgarråd da funktioner på det centrala planet.

Enligt utredningens mening bör det i Stockholms kommun liksom fallet är i de flesta andra kommrner finnas en allmän politisk beredningsinstans för samlad bedömning av ärenden som skall behandlas av En kommunstyrelsen. sådan allmän beredning kan inrättas under lämpligen kommunstyrelsen och bestå av ledamöter eller suppleanter i denna. övertar då Beredningen de uppgifter som nu ankommer på

borgarrådsberedningen.

Av utredningen skisserad beredningsorganisation

Komwnstyrelse I L... __ __

__.e:1__..,

riv. övriga delegationer

Ek°n°mibereding I personaldelegation

lt.ex.

Allmän beredning

I

I l

Planeringsberedning Stor-Stockholms-

bereding

1931:53 Bilaga 2 183 sou

Sammansättningen av den allmänna beredningen är en valfråga för kommunstyrelsen. Den ankommer sålunda helt på kommunen själv och utredningen har i och för sig inte att ta ställning till den. I anslutning till vad som nyss om statsmakternas ställningstaganden i sagts samband med den nya kommunallagen kan dock framhållas att den här föreslagna modellen öppnar vägar för ökat lekmannainflytande. Inga formella hinder finns för att den allmänna beredningen utgörs av enbart borgarråden men inte heller för att den sammansättes av enbart andra ledamöter, valda bland ledamöter i kommunstyrelsen, eller av borgarråden och andra ledamöter. Suppleant i styrelsen kan också ingå som ledamot i beredningen.

Även för de fall att föreskriften i KL om obligatorisk borgarrådsberedning utgår och kommunstyrelsen tillsätter en allmän beredning med andra ledamöter än enbart borgarråd, äger kommunen givetvis själv avgöra om den vill behålla en borgarrådsberedning. Den får i sådant fall inte karaktär av allmän beredningsinstans åt kommunstyrelsen. Motiv kan enligt utredningens mening knappast föreligga för en formell beredning sammansatt av enbart borgarråden om en allmän beredning med blandad sammansättning tillsätts. Vilken formell organisation kommunstyrelsen än väljer, kan borgarråden givetvis samlas i ett informellt forum för samråd om de finner det angeläget. Ett sådant system finns t.ex. i Helsingfors.

I de flesta kommuner förekommer arbetsutskott under kommunstyrelsen. Sådant utskott bereder och lämnar för-

slag till beslut i alla ärenden som skall behandlas av

styrelsen. Till arbetsutskott har som regel beslutanderätt delegerats. De har inrättats främst av effektivitetsskäl. Arbetsutskotten har emellertid kritiserats, bl.a. av kommunaldemokratiutredningen. Man har ansett att förekomsten av utskott medför en maktförskjutning från den samlade styrelsen till utskottet. Utredningen delar denna uppfattning. Med hänsyn härtill vill utred-

,

184 Bilaga 2

ningen förorda att den allmänna beredningen inte görs till ett arbetsutskott med beslutanderätt utan får bli ett beredningsorgan för ärenden som skall behandlas i styrelsen.

Tidigare har berörts möjligheten att inrätta antingen en ekonomidelegation eller en ekonomiberedning. Denna fråga behandlas i det följande. Utredningens slutsats har därvid blivit att en bör inrättas ekonomiberedning vid sidan av den allmänna beredningen. Om samtidigt fler suppleanter kommer att finnas i styrelsen, som valts med sikte på att vissa av dem bör kunna ingå som ledamöter i beredningarna, skulle ett större antal förtroendevalda kunna delta i ärendeberedningen.

_ Ekonomiberedning

Utredningen förordar som redovisats i betänkandet

att

kommunstyrelsen övertar drätselnämndens uppgifter,

att

nämnden utgår ur organisationen samt ett

att övergri-

pande beredningsorgan skall finnas under styrelsen. Vidare bör som berörts såväl av praktiska som kommunaldemokratiska skäl en ekonomidelegation eller ekonomiberedning inrättas för ekonomiska frågor.

Drätselnämndens huvuduppgifter är tre, av-

nämligen att

ge remissyttranden i ärenden av vikt för kommunens eko-

nomi, att ansvara för kommunens räkenskaper och medels-

förvaltning, inklusive frågor om lån och borgen, samt

att besluta i ärenden om anslagsöverskridanden och för-

lagsmedel.

Kommunstyrelsen bör genom bestämmelser i sitt reglemente bemyndigas att beslutanderätt inom de två delegera sistnämnda huvudgrupperna. Som framhållits tidigare måste de viktigare avgörandena förbehållas styrelsen. Om en inrättas ekonomidelegation med uppgift att enbart fatta beslut på styrelsens i vissa vägnar ärenden, skulle de ärenden som är av samma art men av sådan

Bilaga 2 185 SOU l98l:53

att de skall behandlas av styrelsen inte ankomma vikt i avseende. I stället skulle de på delegationen något ärendena inom de två huvudgrupperna - varav en viktiga nu stannar i drätselnämnden - behandlas av den alldel männa beredningen inför kommunstyrelsens ställnings- Det framstår som mer rationellt och konsektaganden. vent att både beslutsuppgiften och beredningsuppgiften inom nu avsedda områden åvilar samma organ. Enligt utbör därför en ekonomiberedning inrätredningens mening under med beslutanderätt i och betas kommunstyrelsen för ärenden rörande kommunens räkenskaredningsansvar och lån och borgen samt anslagsper medelsförvaltning, överskridanden och De ärenden som sålunförlagsmedel. da beretts av skulle inte behandlas ekonomiberedningen av den allmänna innan de överlämnas till beredningen område bör - såsom för närstyrelsen. Inom nyss nämnda skett inom drätselnämnden - beslutanderätt i varande vissa ärenden kunna till ordföranden i ekonodelegeras och i andra ärenden till vederbörande miberedningen förvaltningschef.

Vad drätselnämndens nuvarande uppgifter avseengäller de och medelsförvaltning, bör dessa till räkenskaper största delen kunna ombesörjas av ekonomiberedningen, som skulle ha att fortlöpande hålla styrelsen underrättad om utvecklingen på detta omrâde.

Den del av till behov som för när-

anslaget oförutsedda

varande i ställs till drätselnämndens förårsbudgeten skulle i fortsättningen disponeras av kommunfogande Inom ramen härför skulle ekonomiberedningen styrelsen. ha en beslutanderätt. Avgränsningen av denna sker lämpatt ett belopp för beredningens medligen genom högsta av anslagsöverskridanden fastställs i kommungivande De fall av anslagsöverskridanstyrelsens reglemente. den som av skulle behandlas i avgörs kommunfullmäktige ekonomiberedningen före styrelsens ställningstagande.

Det nuvarande för drätselnämnden att medbemyndigandet

186 2 Bilaga

ge utökad förlagsmedelsrätt skulle i linje härmed lämnas till kommunstyrelsen. Även detta område på kan det vara lämpligt att viss beslutanderätt avgränsad lämnas till

ekonomiberedningen.

Ordningen för handläggningen av låne- och

borgensären-

i en ändrad

den organisation är i stor utsträckning be-

roende av vilken roll samt kamfinansborgarrådet ges markontorets placering och Dessa uppgifter. frågor tar utredningen upp i det följande. Inom ramen för den nya organisationen kan säkerligen ske i forhandläggningen mer som tillgodoser kravet och på smidighet snabbhet.

Drätselnämndens uppgift att vara remissinstans har tidigare stått i centrum för reformdiskussionen. Det är dock nämndens funktion allmänpolitiska som tilldragit sig det största intresset. I den nu skisserade organisationen ankommer det den allmänna på beredningen som

övergripande politiskt beredningsorgan under

kommunstyrelsen att göra de samlade och allmänpolitiska bedömningarna.

Den uppgift som f.n. formellt åvilar drätselnämnden är att avge yttranden i ärenden av vikt för kommunens ekonomi. Fråga blir då om

ekonomiberedningen skall överta

denna uppgift som också innefattar en formell och teknisk

behandling avfemårsprogrmnochettårsbudgetar. Med

hänsyn till att ekonomiberedningens ansvarsområde enligt det som redovisats ovan också i skulle falövrigt la inom det som nu är drätselnämndens vore detta i och för sig konsekvent. Svårigheter kan emellertid uppstå att i praktiken begränsa till beredningens granskning rent ekonomisk-tekniska De här avsedda ärenfrågor. dena skulle med en sådan komma att behandlas ordning av två förtroendemannainstanser före kommunstyrelsen. Samma kritik skulle då kunna riktas häremot som nu anförs mot den dubbla beredningen av vissa ärenden i drätselnämnden och i Risk före-

borgarrådsberedningen.

ligger också för en oklar mellan den ansvarsfördelning

_ Bilaga 2 187

allmänna beredningen och ekonomiberedningen, om denna till en allmän remissinstans i ärenden av ekonogörs misk vikt för kommunen. Dessa bör således inte ankomma på ekonomiberedningen utan handläggas av den allmänna och därefter av kommunstyrelsen. Ekonomibeberedningen redningen bör uteslutande handha ekonomisk-tekniska ärenden. Det inget hinder mot att en eller föreligger flera personer ingår i båda beredningarna.

Ekonomiberedningen måste bestå av ledamöter och/eller i kommunstyrelsen. Detta följer av att besuppleanter slutanderätt skall delegeras från styrelsen till beredningen. Antalet ledamöter kan lämpligen vara nio eller sju. Suppleanter bör utses för ledamöterna.

Med hänsyn till ekonomiberedningens uppgifter och ställning i organisationen finner utredningen det naturligt att finansborgarrådet utses till ordförande i beredningen. Som nämnts tidigare har utredningen också utgått från att finansborgarrådet är ledamot av kommunstyrelsen och dess ordförande.

Ledamöter och suppleanter liksom ordförande i ekonomiberedningen väljs av kommunstyrelsen. Valet kan ske proportionellt med stöd av 3 kap. 10 § första stycket KL.

Utredningen tar upp ytterligare frågor beträffande ekonomiberedningen i avsnittet om tjänstemannaorganisationen m.m. (4).

3.2 Delegationer för personalärenden m.m.

Utredningen har tidigare framhållit att det i samband med att kommunstyrelsen övertar drätselnämndens uppgifter kan vara lämpligt att avlasta styrelsen personalärenden och andra ärenden rörande den centrala administrationen, t.ex. organisations-, lokal- och upphandlingsfrågor. Beslutanderätt i sådana ärenden skulle

188 Bilaga 2

överföras från styrelsen till en eller flera särskilda delegationer. Eventuellt kunde dessa uppgifter anförtros ekonomiberedningen.

De ledamöter/suppleanter i kommunstyrelsen som utses att ingå i sådana delegationer skulle få en närmare

kontakt med och inblick i administrationen, vilket är

av särskilt värde i detta sammanhang. Utredningen går här inte närmare in på de särskilda delegationernas uppgifter, sammansättning etc.

3.3 Allmän beredning

Utredningen har förutsatt att en allmän beredning skall finnas som övergripande politiskt beredningsorgan under kommunstyrelsen. I och med att drätselnämnden utgår ur organisationen, ankommer den första samlade politiska bedömningen av ärenden som skall behandlas av kommunstyrelsen och av kommunfullmäktige på denna beredning. Föredragningsskyldigheten i kommunstyrelsen förutsätts âvila det borgarråd som nu är föredra-

gande i borgarrâdsberedningen, oavsett om borgarrådet

är ledamot av styrelsen eller ej. Detsamma gäller föredragningen i den allmänna beredningen. Ärendena från förvaltningsnämnderna - med undantag av sådana ekonomiska ärenden som enligt ovan ankommer på ekonomibered- - skulle rotelkansli och ningen gå via föredragande borgarråd till den allmänna beredningen och därefter vidare till kommunstyrelsen.

Bilaga 2 189

Ärende i den av utredn ingen skis se rade gången be rednings organisationen

Kommuns tyre 1 se

Å (Viktigare ekonomi sktekniska ärenden)

Bkonomi- Allmän beredning beredning

4:.

Stor-Stock- Planerings-

hglmsbered- beredning

Tung (Ekonomisk-tekniska ärenden)

Facknänmder

190 Bilaga Z

Den allmänna beredningens och blir ställning uppgifter i den här skisserade organisationen den väsentligen som borgarrådsberedningen nu har.

Antalet ledamöter i den allmänna får fastberedningen ställas med hänsyn till den sammansättning beredningen avses ha, d.v.s. om den skall bestå av enbart borgarråd eller av borgarråd och andra ledamöter i kommunstyrelsen. Utredningen utgår från att finansborgarrådet kommer att utses till ordförande i den allmänna beredningen. Om samtliga ledamöter hämtas från kommunstyrelsen kan givetvis också denna beredning väljas proportionellt.

Arbetsbördan för finansborgarrådet skulle i den nya organisationen bli ungefär av samma som omfattning f.n. Uppgiften att vara ordförande i drätselnämnden ersätts av ordförandeskapet i Ordekonomiberedningen. förandeskapet i allmänna beredningen motsvarar samma uppgifter i har ut-

borgarrådsberedningen. Visserligen

redningen utgått från att detta borgarråd också skall vara ledamot i

kommunstyrelsen och fungera som ord-

förande. Med hänsyn till den framträdande roll som borgarrådet f.n. faktiskt har vid styrelsens sammanträden är detta emellertid mer en formell ändring. Denna medför knappast en ökad arbetsbelastning. Uppgifterna som ordförande i nu samt angivna organ övriga uppgifter svarar således sammantaget mot de uppgifter som finansborgarrådet har i den nuvarande organisationen.

I avsnittet om tjänstemannaorganisationen m.m. (4) berörs den allmänna beredningens ställning ytterligare.

SOU 198l:53 Bilaga 2 191

3.4 Planeringsberedning, beredning för Storstockholmsfrågor

Inom kommunen finns ytterligare två från styrelsen fristående beredningsorgan som inte hänför sig till fackområden nämligen planeringsberedningen och beredningen för stor-stockholmsfrågor. Beredningarna inrättades fr.o.m. 1977 efter förslag av självstyrelsekommittén.

Planeringsberedningen är kommunstyrelsens organ för övergripande och långsiktig central planering. Ordförande i planeringsberedningen är finansborgarrâdet och därutöver består den av åtta andra ledamöter som väljs av kommunstyrelsen.

Enligt instruktionen för planeringsberedningen ankommer det på beredningen att, i enlighet med anvisningar som meddelas av kommunstyrelsen, utföra utredningar och planeringsarbete, sammanställa basdata för kommunens planeringsverksamhet, svara för samordning av övergripande och långsiktiga planer, bereda remisser och ärenden som rör den kommunövergripande planeringen.

Planeringsberedningen har i huvudsak tvâ slags ärenden,

sådana som beredningen tar upp på eget initiativ och sådana som beredningen får för att avge remissyttrande. I den mån beredningen kommer fram till slutsatser eller rekommendationer som skall vara vägledande för andra kommunala organ måste dessa slutsatser eller rekommendationer framläggas för kommunstyrelsen som har att fatta beslut med anledning därav. Någon egen självständig myndighet i detta avseende tillkommer inte planeringsberedningen.

Stor-stockholmsberedningen är kommunstyrelsens beredningsorgan för samverkan i frågor, som kräver mellankommunal planering eller förhandlingar med andra kommuner, landstingskommun eller annan kommunal eller statlig huvudman. Beredningen som väljs av kommunsty-

192 Bilaga 2

relsen består av sex andra ledamöter och ordförande, sju suppleanter. Ordförande väljs bland borgarråden.

Planeringsberedningens och Stor-stockholmsberedningens uppgifter och ställning i organisationen inte påverkas direkt av den nu skisserade reformen. Det emelsynes lertid utredningen lämpligt att ställberedningarnas ning övervägs i samband med att får en kommunstyrelsen ändrad roll. De kan antingen till med begöras organ slutskompetens, delegationer, eller til; rena beredningsorgan. Inget hindrar i och för sig enligt KL:s regler att de formellt görs till fakultativa kommunala nämnder med förvaltnings- och verkställighetsuppgifter tagna från styrelsens ansvarsområde. Inrättas sådana fakultativa centrala nämnder skapas dock en organisationsform som överensstämmer med den i föga KL upptagna kommunala strukturen. KL:s med en stark grundtanke central styrelse talar enligt utredningens uppfattning mycket för att dessa två organ utses av styrelsen bland dess ledamöter eller suppleanter.

4 Tjänstemannaorganisationen m.m.

I och med att drätselnämnden avskaffas måste kammarkontoret inordnas under ett annat

förtroendemannaorgan.

Eftersom kontoret inte bör under en belämpligen lyda redning utan under en nämnd, finns tvâ möjligheter. Den ena är att kontoret ställs under kommunstyrelsen som självständigt sätt förvaltningskontor på samma som utrednings- och statistikkontoret. Den andra möjligheten är att kammarkontoret som en i ingår avdelning stadskansliet. Finansborgarrâdet blir i sådant fall förvaltningschef även för kammarkontoret och drätseldirektören får ställning som inom stadsavdelningschef kansliet. Om detta senare alternativ finns anväljs, ledning att överväga sammanförande av kammarkontoret med inom

finansavdelningen stadskansliet, vilken har

kontoret närliggande och ett ansvarsområde uppgifter som delvis sammanfaller med kontorets.

Bilaga 2 193 SOU 1981 :S3

I

mam_:_:mm:

mmxwmszüm.

›a3.:_m=m:m

mxuma

_uoqmoamr mmxzoao:

wanna?

_=.o:.:m:o:m.

xoaöummmainm oxoaoâufu:

.ozon oo:

Qmamxmamzo.

a

sågar» 2:53??

umqmaaanmam

mzxøüonxzoäm.

m.:m:wmam_:_:mm:

06m:mmm:o:mmam_:.:mm:

máøiämm:

xmzm:

xozzczmqâumrmmz

auånøäøbøowwøbwwmøwoø

xmsmzm.

Eamnaznm-

aaazxxoazå.

I I_

on:

mi... mi? usa.. mås

ä.. a. än a.

mmasnm.

aomünm...

:mznnmzf co3=35m

. :min

muuoö

oo:

28:03.

oo:

:zman:

3 oo: on: m

82.80., ...mamuoqzwu

_ L

194 Bilaga 2

Självstyrelsekommittén betonade i slutbetänkandet betydelsen av att kammarkontoret en begör inträngande redning av drätselnämndens ärenden från ekonomiska och finansiella synpunkter och att ärendena därmed tillförs betydelsefulla och bedömanden i dessakuppgifter . sa hänseenden, vilka kommittén ofta enligt nog eljest inte skulle komma fram. Vid behand-

kommunfullmäktiges

ling av kommitténs slutbetänkande framhölls under överläggningen värdet av att kammarkontoret behölls som opolitiskt ämbetsverk.

Vad gäller betoningen av kammarkontorets värde som opolitiskt organ bör noteras att detta kontor har samma karaktär som övriga nämnders förvaltningsorgan under egen av

förvaltningschef. Betoningen just kammar-

kontorets roll i sagda avseende en grundas på jämförelse med som har

finansavdelningen, finansborgarrådet

som förvaltningschef och som har karaktär av stabsorgan åt borgarrådet.

Om man finner det vara av värde att inom väsentligt den centrala ha kvar ett finansförvaltningen förvaltningskontor av kammarkontorets kan utkaraktär, enligt redningens uppfattning ett sådant kontor samma ges funktion som kammarkontoret nu även om det ställs har, under annat politiskt organ än drätselnämnden,

Vid den i betänkandet omnämnda av drätselöversynen nämndens reglemente har frågan om kammarkontorets ställning samt konsekvenserna för kontoret av att nämnden avskaffas behandlats i en promemoria,vilken fogats som en bilaga till kontorets tjänsteutlåtande i ärendet. Även om det här berörda spörsmålet är en intern fråga för kommunen finner med till utredningen, hänsyn den vikt man det i diskussionen om den centratillagt la organisationen, anledning framföra uppfattningen att den i promemorian förordade i huvudsak lösningen kan tillämpas. Den skulle innebära följande.

Bilaga 2 195

I den ändrade organisationen blir kommunstyrelsen styrelse för kammarkontoret, som bildar en egen förvaltunder styrelsen med drätseldirektören som ningsenhet Kontorets roll som remissinstans i förvaltningschef. ekonomiskt ärenden, inklusive femårsbetydelsefulla och blir oförändrad. Den allmänna program årsbudgetar, ordförande, som förutsätts också vara ordberedningens

förande i beslutari vilka ärenden kam-

kommunstyrelsen, markontoret skall avge remissyttranden. Dessa yttranden ställs av kontoret till kommunstyrelsen och överlämnas till allmänna beredningen. De ingår som ett unför beredningens ställningstaganden i ärenden derlag som skall behandlas av kommunstyrelsen.

Ändrad tjänstemannaorganisation

MMMIDBTYRELSEN

l

F

Kammarkontoret och

Stadskansliet Utrednings-

statistikkontoret

196 Bilaga 2

Drätseldirektören kan av den allmänna beredningen ges närvaro- och yttranderätt vid sammanträberedningens den. Han bör endast efter särskild kallelse närvara i kommunstyrelsen vid behandling av ärenden i vilka kammarkontoret avgivit Det bör framhålremissyttranden. las att fullmäktige inte kan föreskriva närvarolängre och yttranderätt för tjänstemän i och styrelsen övriga nämnder. Denna befogenhet avser numera endast förtroendevalda.

Kammarkontoret blir berednings- och förvaltningsorgan åt ekonomiberedningen. Drätseldirektören är i egenskap av förvaltningschef i och föredragande beredningen förutsätts få närvarorätt och rätt att i överdeltaga läggningarna.

För närvarande bereds överskridandeärendena av finansavdelningen inom stadskansliet. Detta motiverar att finanssekreteraren är föredragande i dessa ärenden eller i vart fall är när

närvarande, ekonomiberedningen

behandlar dem.

Finanssekreteraren är enligt gällande uppgiftsfördelning sekreterare i drätselnämnden. Med hänsyn härtill kan det vara motiverat att denne blir sekreterare i

ekonomiberedningen. Å andra sidan har

beredningens upp- gifter som de angetts ovan - närmare till anknytning kammarkontorets än till Detta ta-

finansavdelningens.

lar för att sekreterarskapet åvilar kontoret. Utredningen anser sig dock inte böra ta i denna ställning fråga.

Bemyndigandena från att lån

kommunfullmäktige upgta

och för kommunens bör

ingå borgen räkning som nämnts

tidigare i lämnas till fortsättningen kommunstyrelsen. Styrelsen bör ha samma till i såmöjlighet delegation dana ärenden som drätselnämnden nu har. Finansborgarrådet har förutsatts vara ordförande i såväl kommunstyrelsen som kan

ekonomiberedningen. Borgarrådet därför

Bilaga 2 197

ta samma befattning med lâneärendena som för närvarande i egenskap av ordförande i drätselnämnden. Drätseldirektören och annan tjänsteman inom kammarkontoret kan av kommunstyrelsen ges den beslutanderätt i sådana ärenden som drätselnämnden nu lämnat dem.

I den nu skisserade organisationen kan ekonomiberedträda i drätselnämndens och

ningen lånedelegerades

fondfastighetsdelegerades ställe. Nämndens överskridanutgörs fr.0.m. 1980 av finansborgarrådet

dgdelegerade

och vice ordföranden i nämnden. Om man önskar behålla motsvarande ordning, kan kommunstyrelsen lämna samma beslutanderätt till ekonomiberedningens presidium.

SOU l98l:53 199

Bilaga 3 EXKURS I FRÅGAN OM ETT SNABBARE VAL- GENOMSLAG

Utredningen har i det föregående (under avsnittet 6.4.2) kommenterat en alternativ modell som KU diskuterat i sitt utlåtande över kommunallagspropositionen. Ett sådant system skulle göra det möjligt att få till stånd ett snabbare valgenomslag för fullmäktige i landets samtliga kommuner och landstingskommuner. Genom detta skulle en önskad enhetlighet i KL uppnås.

Också när det gäller valen till kommunstyrelsen och andra kommunala nämnder anser utredningen att ett så snabbt valgenomslag som möjligt bör eftersträvas. Efter en valrörelse bör inte onödigt lång tid gå innan de som fått väljarnas förtroende också får överta det politiska ansvaret för de kommunala besluten. Detta är självfallet viktigt när det gäller de centrala kommunala organen. Förutom för fullmäktige avses främst val av ledamöter i styrelsen, heltidssysselsatta förtroendevalda och ledamöter i tyngre nämnder.

Med den - att välangivna principiella utgångspunkten jarnas mening skall få praktiskt genomslag så snart som detta verkligen är möjligt - kan på kommunaldemokratiska grunder ifrågasättas om den nuvarande ordningen är den bästa. Ännu drygt tre månader efter valet av en ny fullmäktigerepresentation har företrädare, som utsetts i samband med det tre år tidigare hållna valet, att fatta besluten i kommunstyrelser (utom i Stockholm) och kommunala nämnder.

Utredningen har, som framgår av förslagen i det före-

200 Bilaga 3

gående, ansett att stockholmssystemet just när det gäller det snabbare valgenomslaget är att föredra framför det som nu gäller för kommuner och övriga landstingskommuner. Att detta system fungerar väl framgår av erfarenheterna i Stockholm. Enligt utredningens mening borde det nu kunna närmare en med övervägas ordning ett väsentligt utvidgat snabbare Av detvalgenomslag. ta skäl vill utredningen peka på att möjligheten koppla samman mandatperioden (eller

tjänstgöringstiden)

för ledamöterna i styrelsen och de specialreglerade nämnderna samt för de heltidssysselsatta förtroendevalda med fullmäktiges mandatperiod, helst sådan som den är i Stockholms kommun. Det är att framviktigt hålla att den avsedda bestämmelsen i KL bör utformas så att kommunerna får en rätt men inte någon skyldighet att tillämpa ett snabbare Den av utvalgenomslag. redningen diskuterade möjligheten kan kort beskrivas som följer.

Fullmäktiges mandatperiod bör kunna börja ca en månad efter valet och sträcka sig fram till dess att nästa fullmäktiges mandatperiod börjar. Det alternativa system som upptagits i KU:s utlåtande synes innebära vissa fördelar genom den direkta tidsmäsanknytningen sigt av fullmäktiges första sammanträdesdag till den fastställda valdagen och en därav följande möjlighet att inte behöva någon längre tidsfrist för kungörelse till sammanträdet. Vid detta sammanträde kan de kommuner som önskar det utse kommunstyrelsen och övriga nämnder (eller en del av dem) liksom olika förtroendevalda för en mandatperiod som överensstämmer med fullmäktiges.

Det skisserade systemet innebär att vissa kommuner och kommunala organ kan få olika mandatperioder. Utredningen är inte övertygad om att det innebär nacknågra delar; däremot står det i god överensstämmelse med kommunallagens princip om frihet för kommunerna att själva bestämma över sin organisation. Det bör också fram-

Bilaga 3 201

som utredningen haft hållas att flera av de problem

ta till borgarrådens tillträde

att ställning (exv. skulle få en enklare lösning med som nämndordförande) den beskrivna ordningen.

vill att det nu anförda endast Utredningen understryka i KU:s utlåär en idêskiss som bygger på tankegångar tande. anser emellertid - bl.a. med hänsyn Utredningen erfarenheterna av den hittillsvarande ordtill de goda i Stockholm med snabbare tillträde såväl för ningen som för styrelsen och de heltidssysselsatfullmäktige - att bör studeras och ta förtroendevalda frågorna närmare. Det är dock en uppgift som faller övervägas utanför utredningens uppdrag.

Statens offentliga utredningar 1981

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet lndustridepartementet Översyn av siölagen 1. [8] Data- och elaktronikkommittén. 1. Datateknik i Verkstadsindu- Grundlagsfrågor. [15] strin. [10] 2. Datateknik i processindustrin. [11] Avtalsvillkor mellan näringsidkare. [31] Direktinvesteringskommitten. 1.Effekter av investeringar utom- Ändringar i förvaltningslagen. [46] lands. [33] 2. De internationella investeringarnas effekter. [43] Telubaffären. [48]

Kommundepartementet Socialdepartementet Översyn av lagen om församlingsstyrelse. [6] Hälso- och sjukvård inför 90-taIet.1. Hälsorisker.[1]2.0hälsa och Reformerat kyrkomöte, kyrklig lagstiftning m. m. [14] vårdutnyttjande. [2] 3. Hälso- och siukvård i internationellt Omprövning av samvetsklausulen. [20] perspektiv. [3] 4. utgångspunkter och riktlinier för det fortsatta Begravningsverksamheten. [36] arbetet. [4] 1969års psalmkommirté. 1. Den svenska psalmboken. Band 1. Lag om vård av missbrukare i vissa fall. [7] [49] 2. Den svenska psalmboken. Band 2. [50] 3. Den svenska Minskat tobaksbruk. [18] psalmboken. Band 3. [51]4. Den svenska psalmboken. Band 4. Sjukersättningsfrågor. [22] [52] Socialförsäkringens datorer. [24] Stockholms kommunala styrelse. [53] åra daghem för små barn. [25] Dmsorgskommittén. 1. Omsorger om vissa handikappade. [26] Z. Omsorger om vissa handikappade. Sammanfattning, lagför- ;Iag, specialmotiveringar. [27] =luor i kariesförebyggande syfte. [32] Sjukresor. [35]

Kommunikationsdepartementet nrikesflyget under 1980-talet. [12]

Ekonomidepartementet -öntagarna och kapitaltillväxten. Slutrapport. [44]

Budgetdepartementet Företags obestånd ll. [37]

Utbildningsdepartementet Enhetligt huvudmannaskap för högskolan. [9] Närradio. [13] Film och TV i barnens värld. [16] Översyn av radiolagen. [19] Tekniska hjälpmedel för handikappade. [23] Utredningen om forskningens och forskarutbildningens situation. 1. Forskningens framtid. [29] 2. Forskarutbildningens meritvärde. [30] Fristående skolor för skolpliktiga elever. [34] Nya medier - text-TV, teledata. [45]

Jordbruksdepartementet Turism och friluftsliv. Det centrala myndighatsansvaret. [28]

Handelsdepartementet Internationellt patentsamarbete III. [21] Svensk krigsmaterielexport. [39] Prisregleringskommittén. 1. Prisreglering mot inflation? [40] 2. Prisreglering mot inflation? Bilagor 1-6.[41]3. Prisreglering mot inflation? Bilagor 7-12. [42]

Arbetsmarknadsdepartementet Ny arbetstidslag. [5] Industrins datorisaring. [17] Om hets mot folkgrupp. [38]

Bostadsdepartementet Hyresgästinflytande på målning och tapetsering. [47]

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarnas nu mer i den kronologiska förteckningen.

Statens 1981

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

, HS 90: Hälsorisker. S. . HS 90: Ohälsa och vårdutnvttjande. S. HS 90: Hälso- och sjukvård i internationellt perspektiv. S. HS 90: utgångspunkter och riktlinier för det fortsatta arbetat. S. . ljly arbetstidslag. A. Oversyn av lagen om församlingsstyrelse. Kn. Lag om vård av missbrukare i vissa fall. S. . Översyn av siölagen 1. Ju. . Enhetligt huvudmannaskap för högskolan. U. . Datateknik i verkstadsindustrin. l. . Datateknik i processindustrin. I. . Inrikesllyget under 1980-talet. K. . Närradio. U. . Reformerat kyrkomöte, kyrklig lagstiftning m. m. Kn. . Grundlagsfrågor. Ju . Film och TV i barnens värld. U. . Industrins datorisering. A. . Minskat tobaksbruk. S. . Översyn av radiolagen. U. . Omprövning av samvetsklausulen. Kn. . Internationellt patentsamarbete lll. H. . Sjukersättningsfrågor. S. . Tekniska hjälpmedel för handikappade. U. . Socialförsäkringens datorer. S. . Bra daghem för små barn. S. . Omsorger om vissa handikappade. S. . Omsorger om vissa handikappade. Sammanfattning, lagförslag, specialmotiveringar. S. . Turism och friluftsliv. Det centrala myndighetsansvaret. Jo. . Forskningens framtid. U. . Forskarutbildningens meritvârde. U. . Avtalsvillkor mellan näringsidkare. Ju. . Fluor i kariesförebyggande syfte. S. . Effekter av investeringar utomlands. l. . Fristående skolor för skolpliktiga elever. U. . Siukresor. S. . Begravningsverksamheten. Kn. . Företags obestånd II. B. . Om hets mot folkgrupp. A. . Svenk krigsmaterielexpon. H. . Prisreglering mot inflation? H. , Prisreglering mot inflation? Bilagor 1-6. H. . Prisreglering mot inflation? Bilagor 7-12. H. . De internationella investeringarnas effekter. l. . Löntagarna och kapitaltillväxten. Slutrapport. E. . Nya medier - text-TV, teledata. U. . Ändringar i förvaltningslagen. Ju. . Hyresgästinflvtande på målning och tapetsering. Bo. . Telubaffären. Ju. . Den svenska psalmboken. Band 1. Kn. . Den svenska psalmboken. Band 2. Kn. . Den svenska psalmboken. Band 3. Kn. . Den svenska psalmboken. Band 4. Kn. . Stockholms kommunala styrelse. Kn.

éråfj...,

-

Mm ISBN 9138-064286

LlberFörlag ISSN0375250X

Allmänna Förlaget