Premiär för personval forskningsrapporter

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Premiär

Sören Holmberg och

Forskningsrapporter utgivna av

"wszirÃizåiiizsioHENFLEEJÃ Rådet för utvärdering av 1998 års val UTREDNINGARWWWW

Stockholm 1999

zei 5 Oas 50

//INN

l

Statens offentligautredningar

MW 1999:92

w Justitiedepartementet

för

Premiär personval

Sören och Möller

Holmberg Tommy Red.

Forskningsrapporter utgivna av

Rådet for utvärdering 1998 års val av

Stockholm 1999

SOU och Ds som ingår i 1999 års nummerserie kan köpas från Fakta Info Direkt. För remissutsändningar av SOU och Ds ingår i 1999 års nummerserie som svarar Fakta Info Direkt på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fakta Info Direkt, Kundservice Box 6430, 113 82 Stockholm Tel: 08-587 671 00, Fax: 08-587 671 71 E-post order@faktainfo.se

Svara på remiss. Hur och varfor. Statsrådsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet for den skall på remiss. - som svara Broschyren kan beställas hos: Information Rosenbad Regeringskansliet 103 33 Stockholm Fax: 08-405 42 95 Telefon: 08-405 47 29

ISBN 91-7610-809-0 ISSN 0375-250X Elanders Gotab, Stockholm 1999

Till statsrådet Britta Lejon

det konstitutionella området I Sverige har tradition reformer på av strävan har varit att finna

genomförts med varsamhet. En genomgående

bred politisk majoritet. I vissa fall har en lösningar kunnat samla en som uppnås först efter längre tids diskussion. sådan bred enighet kunnat en

öka inslaget personval i det Så har varit fallet med frågan om att av

fråga hade utretts i olika omgångar och svenska valsystemet. Denna

för ingående överläggningar mellan riksdagspartierna

varit föremål

det valsystem med inslag av personval innan riksdagen enhälligt antog

års val. Dessförinnan hade ett i de tillämpades fullt ut i 1998 som delarna likartat personvalssystem tillämpats som en

grundläggande

i 1994 års kommunala val och i försöksverksamhet i vissa kommuner

1995. Införandet ett personvalsinslag i

valet till Europaparlamentet av

därför sägas ha föregåtts mycket noggranna valsystemet måste av

överväganden och förberedelser.

emellertid det är svårt att i alla delar förutse Erfarenheten visar att

ingripande ändringar i system som är så komplexa följderna av mer

därför i skilda sammanhang under ett valsystem. Det har som det angeläget att följa utvecklingen reformarbetet framhållits att är noga

området. Bl.a. den bakgrunden har ett parlamentariskt på mot

för utvärdering 1998 års val, fått i uppgift att sammansatt råd, Rådet av

tekniska, ekonomiska, organisatoriska och praktiska utvärdera de

valsystemet samt att ägna särskild uppmärkeffekterna av det nya

konsekvenserna systemet ett demokratiskt perspektiv. samhet åt av ur

tillkalla rådet redan i juni 1997 bl.a. för att det Regeringen beslutade att

före 1998 års val närmare analysera och skulle möjligt att i god tid vara skulle studeras närmare och på vilket sätt konkretisera vilka frågor som

rådets arbete i detta inledande skede detta skulle ske. En viktig del av

sakkunskap på ett vetenskapligt sätt har bestått i att till sig knyta som

olika undersökningar och utföra analyser av

kunnat genomföra Forskare med anknytning till de Statsvetenskapliga framlagda resultat.

Göteborgs och Umeå universitet har institutionerna vid Stockholms,

områden utföra undersökningar och därefter anlitats för att på olika

vitt skilda delar det svenska författa rapporter som belyser av

konsekvenser. Författarna har dock inte och dess

personvalssystemet

sina in på frågor med haft möjlighet att inom ramen för uppdrag

direkt anknytning till Europaparlamentsvalet 1999. En närmare analys

detta val får därför ske i ett annat sammanhang. av

Forskningsrapportema som presenteras i denna antologi kommer att utgöra ett mycket värdefullt underlag för rådets kommande överväganden. Det är också min övertygelse att de kommer att visa sig utgöra ett betydelsefullt bidrag till valforskningen samt en stimulans för den debatt fortlöpande bör föras i grundläggande demokratiska frågor

som som t.ex. valsystemets utformning.

Olsson

Sten

ordförande i Rådet för utvärdering av 1998 års val

6 Innehåll Ålder och personröstning

Henrik Oscarsson 327 Väljare, kandidater och riksdagsledamöter tycker olika om personvalet

Martin Brothén 3 15 Halvhjärtad premiär

Sören Holmberg och Tommy Möller 367 Författarpresentation 381

Premiär för

personval

Sören Holmberg och Tommy Möller

Titeln på denna bok handlar 1998 års val är Premiär för som om

personval. Noga taget det varken premiär för personval 1998

var nu eller personval i strikt mening. Redan i 1994 års val ägde en ett försöksverksamhet i sju kommuner och även i det första svenska rum

valet till Europaparlamentet, hölls 1995, fanns möjlighet att

som personrösta. Men först i och med 1998 års val var det fråga om ett samlat personval till riksdagen, landstingen och kommunerna vilket gör möjligt tala personvalspremiär i definitiv mening det att om en mer förutsatt betraktar den möjlighet finns för väljarna att att man som nu vid sidan partirösten också, i den mån som dessa så önskar, avge en av särskild personröst ett personvalssystem. Det saknas förvisso inte som kritiska röster att det valsystemet är en halvmesyr, som som menar nya svårligen kan leda till de positiva effekter uppkommer, framförallt att ifråga demokrativitalisering, personvalsanhängare brukar ange om som huvudmotivet för personval. som Liksom valsystemen i Danmark och Belgien två valsystem som kommit tjäna inspirationskällor i det svenska reformarbetetatt som bygger det svenska personvalssystemet på frivillighet. De väljare som önskar kan särskild personröst inom för sitt partival. så avge en ramen För kandidat skall bli invald på personröster krävs att att en vederbörande erhåller tillräckligt många personröster så att han/hon

gäller åtta procent i riksdagsvalet och fem

passerar den spärrgräns som procent i övriga val. Personvalskommitténs bedömning att mellan 30 och 50 procent var de röstande på sikt skulle utnyttja möjligheten att en särskild av avge i riksdagsvalet. Bedömningen grundade sig på erfarenheterpersonröst Danmark och Belgien, valsystem delvis påminner om det na i just vars i Sverige. I kommunalvalet förväntades, återigen med

som nu gäller

hänvisning till dessa erfarenheter, högre andel personröster SOU en 1993:21.

det personvalssystemet skall leda till en Förhoppningen är att nya

kontakt mellan väljare och valda; politikerna förväntas, särskilt i bättre

valkampanjema, bli synliga. När de folkvalda på ett tydligare sätt

mer

8 Premiär för personval

blir just folkvalda är förhoppningen också att politikerförtroendet skall

förbättras.

En försiktig reform

Det valsystemet kompromiss. Vissa partier hade kunnat

nya är en

längre när det gäller att ge väljarna inflytande över personsamman-

sättningen i de folkvalda Andra visade tveksamhet. Konkret

organen. kom denna motsättning till uttryck i frågan spärrgränsemas storlek.

om Hur stor andel de avgivna rösterna på respektive parti skulle krävas

av för att en kandidat skulle bli invald med hjälp av personröster De nivåer man enades om blev åtta procent i riksdagsvalet och fem procent

för övriga val landsting, kommunfullmäktige och Europaparlamentet.

Men även viss oenighet förelåg beträffande spärrgränsema

om en

och därigenom själva det genomslag som personvalet förväntades

komma att innebära, rådde enighet om att det även i fortsättningen

primärt skulle fråga om ett partival. Det skulle finnas möjlighet för

vara den så önskade att inom ramen för sitt partival avge en särskild

som personröst. Det finns anledning att understryka denna basala utgångspunkt, ligger till grund för det nya valsystemet. Syftet med

som

reformen var följaktligen inte att ersätta ett particentrerat politiskt

system med ett personcentrerat, utan att komplettera det gamla

paitivalsystemet med ett personvalsinslag. Lagstiftarens intention var

att slå vakt om det rådande systemet.

Om denna intention kan mycket sägas. Med personvalsinslaget

-

många är alltför blygsamt har onekligen ett frö som menar inplanterats på sikt kan komma att innebära en nyordning för vårt

som politiska system. Huruvida detta verkligen blir fallet återstår givetvis att

Vad är viktigt att framhålla är dels att man som alltid bör skilja se. som mellan intentioner och utfall och dels i värderingen av utfallet bör

ha i åtanke att politiska system inte bara konstitueras en rad olika

av institutioner, varav valsystemet endast är en, om än en av de viktigaste, utan också uppsjö andra komplexa och mer eller mindre

av en av svårpåverkade strukturer. Låt oss här erinra om att den svenska

politiska kulturen är starkt particentrerad. Den politiska verksamheten

i Sverige bedrivs främst de politiska partiema, slår

genom personvalsutredningen fast i första meningen i sitt huvudbetänkande SOU 1993:21 s. 9. Och någon annan tolkning av personvalssystemets intentioner än att den så skall förbli, är alltså knappast möjlig. Dock hoppades lagstiftaren att det inom för det existerande systemet

ramen skulle ske en demokratisk vitalisering i form av mer livaktiga

Premiär för personval 9

kontakter mellan väljare och valda och ökat

valkampanjer, bättre förtroende för politiker och partier.

F arhågor och förhoppningar

försiktighetens prägel har inte hindrat

Att personvalsreformen bar

från uttrycka farhågor och varken skeptiker eller anhängare att

valsystemet förväntas förändra förutsättningar-

förhoppningar. Det nya

har pekat de oönskade

för svensk politik. Skeptikema

na kunnat iakttagas under konsekvenserna av den personiñering som

år och förutsätts accentueras ytterligare genom senare som kändisñxering och avideologisering och

personvalsinslaget. Risken för

intresse för sakpolitik har sålunda överhuvudtaget ett minskat

partier och därmed ökade framhållits, liksom för försvagade - -

folkvalda församlingarna. Man har också beslutssvårigheter i de

roll kommer att öka på ett för uttryckt farhågor för att pengamas

Dels att ekonomiska resurser ett demokratin skadligt sätt. genom

kan utslag i valresultaten; orättvisor annat och mer otillbörligt sätt ge

olika kandidater i och med att vissa kan befaras uppkomma mellan

omfattande bidrag från företag och intressekomma att erhålla

speciell bindning kan förväntas

organisationer; dels genom att en kandidater och bidragsgivare i förlängningen

uppkomma mellan som

Vidare har skeptikema till personval

kan innebära ökad korruption.

missgynnas. Kvinnor, unga och pekat på risken för att vissa grupper

sannolika förlorarkategorier. Farhågor har invandrare har nämnts som

minskat valdeltagande. Det valsystemet har också uttryckts för ett nya

och svårförståeligt, vilket förmodades ge beskrivits som krångligt

och alienation bland breda väljargrupper upphov till ökad misstro

Johansson Möller 1998.

kritiska till Även de mest entusiastiska personvalsanhängama var

andra sidan just ingenting. För få till reformen. De förväntade sig å

demokrativitalisering krävdes, menade man, en avsevärt mer stånd en Personvalsinslaget betraktades långtgående reforrnering av valsystemet.

som en halvmesyr. det valsystemet såväl före Debattinlägg och recensioner av nya -

saknats. Betecknande är att ytterst få efter 1998 års val har inte som valsystemet. Partiemas passivitet är påfallande försvarar det nya flesta kommentatorer har varit m.fl. 1999:105 ff.. De

Petersson

katastrof främst med kritiska och vissa har använt uttryck som -

blev låg t.ex. Gilljam 1999. hänvisning till att andelen personröster se

valsystemets fördelar riskerar Farhågor, med innebörden att det gamla

effekter kunnat uppnås, har gå förlorade utan att några positiva att

10 Premiär för personval SOU 1999:92:

dryftats. Den slutsats som SNS demokratiråd stannar för i sin

granskning av det nya valsystemet är att regering och riksdag bör

överväga antingen en återgång till det gamla valsystemet eller en

vidareutveckling av personvalet till obligatoriskt personval inom ramen

för partilistor Petersson m.fl. 1999: 133.

Den hybridmodell som nu införts anses således närmast

definitionsmässiga grunder vara omöjlig. Ambitionen att det skulle

vara

möjligt att komplettera det gamla partibaserade valsystemet med ett

personvalsinslag, och därmed tillföra några av personvalets positiva egenskaper samtidigt som man behåller det gamla systemets förtjänster, är dömd att misslyckas. Det går inte att sitta två stolar.

Bedömningen må framstå som överdrivet dyster. Noteras kan att åtta samhällsdebattörer i en nyligen utgiven skrift från Den nya välfärden gör en diametralt motsatt bedömning. Reglema är utmärkta, slår de åtta debattörema fast. Problemet sägs vara att partierna inte vill tillvarata de möjligheter som systemet erbjuder Adamsson m.fl. 1999:7.

Vi finner ingen anledning att gå i polemik mot någon av dessa bedömningar. Det kan möjligen finnas anledning att påpeka, att det ännu framstår som väl tidigt att definitivt döma ut det nya valsystemet. Men denna bok är inget debattinlägg i den meningen att den mynnar ut i någon rekommendation. Dess syfte är att med hjälp av ett omfattande empiriskt material söka besvara ett antal frågeställningar som varit föremål för såväl debatt som spekulation.

Frågeställningar

Fyra centrala aktörer kan direkt eller indirekt sägas vara involverade i det nya valsystemet väljarna, kandidaterna, partierna och medierna.

- Samtliga aktörskategorier har ett mer eller mindre tydligt ansvar för det sätt på vilket det nya valsystemet utfaller.

Implicit förväntas väljarna nu inte bara, som tidigare, sätta sig in i de politiska alternativ som de olika partierna tillhandahåller. De bör även vara informerade om vad de enskilda kandidaterna står för i olika avseenden. Frågan är hur välinformerade väljarna var om kandidater-

na Innebar personvalspremiären att de förväntningar som fanns om

ökade kontakter och förstärkt förtroende uppfylldes Och hur blev det med farhågorna att personvalssystemet för krångligt och skulle

om var leda till ett minskat valdeltagande

Partiemas roll är delvis något oklar. De har å ena sidan ett gemensamt ansvar för att det nya valsystemet fungerar väl. De förväntas uppmuntra och stödja enskilda kandidater som bedriver

personvalskampanjer. Å andra sidan är det samtidigt maktfråga som en står på spel. Partierna har liksom tidigare i uppgift att fastställa listordningen. Det ligger därmed i deras intresse att något avsteg inte

sker från denna. På sikt finns risk att partiernas sammanhållning en

urgröps personvalssystemet resulterar i en ökad personiñering. Hur

om

partierna på denna risk Hur hanterade partiorganisationema

ser personvalspremiären Vilket stöd gavs till kandidatemaDen viktigaste frågan det gäller kandidaterna är vilka det tog tillvara den när var som

möjligheten att bedriva personvalskampanj och varför så många

nya avstod. Frågan personvalskampanjema hade några effekter om de om ledde till fler personkryss är också central; inte minst med tanke på framtida kandidater skall anse det mödan värt att satsa om

personliga kampanjer.

Mediemas centrala roll alltid att förmedla information och är som kritiskt granska. Frågan är i vilken utsträckning enskilda kandidater exponerades och granskades i riksmedia såväl i lokalmedia. Fick som kandidaterna plats i konkurrensen med partierna, sakfrågoma och

partiledarna Och spelade det någon roll om media uppmärksammade

olika kandidater Ledde det t.ex. till ökad kandidatkännedom en

Bokens uppläggning

De empiriska analyserna inleds med en studie av ñnansieringsfrågan, de allra känsligaste problemen kring personval. Gullan Gidlund ett av analyserar här erfarenheter från ett stort antal länder. Tonvikten ligger på finansieringen valkampanjema. Olika lösningar för att begränsa av kostnader och minska olikheter i resurstillgång mellan olika kandidater

och partier uppmärksammas. Korruptionsproblemet, liksom olika

system för regelövervakning, särskilt utrymme. ges Denna komparativa studie följs studie kring konsekvenupp av en

personvalsreformen för svensk partiñnansiering. Gullan

serna av Gidlund och Tommy Möller koncentrerar sig här riksdagsvalet: vilka fanns, hur efterlevdes de och hur ombudsmännen i de

regler ser regionala partiorganisationema på ñnansieringsfrågoma

I nästa kapitel vidgar Tommy Möller perspektivet och ser närmare implikationer för partierna sådana. Nominerings-

på personvalets som

och valkampanjema står i fokus. Frågan är om maktförprocessen hållandena inom partierna förskjutits och hur den eftersträvade men svårfixerade balansen mellan och parti utfallit. Uppfattas person

personvalssystemet partiorganisationema vitalisering eller

av som en ett hot mot partiernas överlevnad som

12 Premiär för personval

Ett inte lika avgörande problem som partiöverlevnad men icke desto mindre viktig problematik i samband med personval är mediernas agerande. I ett modernt informationssamhälle är det i praktiken omöjligt att nå ut till de många människorna utan mediernas medverkan. Mediernas insatser, eller brist på insatser, kan alltså hjälpa eller stjälpa en personvalsreform. Kent Asps och Bengt Johanssons studie av hur

TV, rikstidningama och ett urval lokaltidningar skötte bevakningen av

det första personvalet ger en central pusselbit till hur premiären utföll.

Vi vet från tidigare studier att svenska kandidater är förhållandevis okända. Vårt valsystem har varit extremt partiorienterat. Enskilda kandidater har kommit i skymundan. Det krävs rejäla kampanjinsatser för att bryta anonymiteten och åtminstone få sitt namn känt. Martin Brothéns analys i kapitel 6 gäller kandidaternas personvalskampanjer

vilka som genomförde några och vad de gjorde. Den centrala frågan om karnpanjema lönade sig studeras också. Fick kandidater som bedrev personvalskampanjer fler kryss än kandidater som inte bedrev några

kampanjer

Invandrare i Sverige har ett lågt valdeltagande och är underrepresenterade i valda församlingar. Frågan är om personvalsrefonnen bidrar till att underlätta invandrarnas politiska deltagande eller om reformen ytterligare ökar invandrarnas politiska marginalisering. Maritta Soininen och Henry Bäck studerar denna centrala frågeställning genom att analysera hur invandrarkandidater utnyttjade personvalsinstitutet och hur de klarade sig igenom partiernas nomineringsprocesser.

Anders Håkanssons analys av vilka typer av kandidater som gynnades respektive missgynnades av personröstningen 1998 inleder en svit av kapitel som fokuserar på hur väljarna använde det nya

personvalsinstrumentet. Håkanssons studie bygger på den officiella

valstatistiken och ger inte bara en bred skildring av hur det gick för olika kandidater utan också tolkning varför vissa kandidater

en av

gynnades medan andra missgynnades av personröstningen.

Personvalets legitimitet och opinionsstöd bland medborgarna studeras i Sören Holmbergs kapitel. Han analyserar också personröst-

ningens omfattning, utbredning och kvalitet ur ett väljarperspektiv. Ett personval där mycket få deltar, där vissa grupper personkryssar mycket

mer än andra och där kandidaterna är okända för de flesta väljare, är inte vad konstruktörema det svenska personvalssystemet tänkte sig.

av Frågan är hur det blev 1998

Folke Johansson tar upp delvis samma frågeställningar i sitt kapitel men hans tonvikt ligger kommun- och landstingsvalen, inte på riksdagsvalet som i Holmbergs kapitel. Men Johanssons analys är också bredare och går utöver väljamivån. Han studerar även lokala

Premiär för personval 13 ISOU 1999:92

aktiviteter, bl.a. finansieringen kommunala

partiers och politikers av

personvalskampanjer och hur kampanjema bedrevs. inför personvalsreformen att den skulle

En farhåga som restes var kvinnor. Kända politiker skulle få mest kryss och än så missgynna kända politiker oftare män än kvinnor. Lena Wängnerud länge är undersöker hur det gick i riksdagsvalet 1998 och analysera processerna Tonvikten i hennes studie ligger på väljamivå. En mycket bakom. besvaras är personvalet ledde till diskuterad fråga som om dvs. kvinnor tenderade att kryssa för kvinnliga könsröstning, att kandidater medan männen oftast kryssade för manliga.

Henrik Oscarsson studerar farhåga som också togs upp en annan att politiker skulle missgynnas av

inför personvalsreformen unga

sällan lika kända medelålders

personröstningen. Unga politiker är som

det kvinnor skulle den större anonymioch äldre. Precis som när gäller främst politiker. Oscarsson studerar utfallet 1998 teten drabba yngre tonvikt väljarnas beslutsprocesser. Bland annat med en särskild

han systematiskt väljarnas tendens till ålders- respektive jämför

könsröstning. och valda i Sverige har inte sällan olika åsikter i politiska Väljare Studier under de senaste trettio åren har visat att riksdagssakfrågor. och har olika majoritetsâsikter i cirka 30 procent av ledamöter väljare Martin Brothén analyserar hur åsiktsöveralla undersökta sakfrågor. ensstämmelsen mellan riksdagsledamöter, kandidater och väljare ser ut

bedömningen personvalsreformen och inställningen när det gäller av framtida En konstitutionell spelregel som personval

till personval. ny

brett förankrad på alla nivåer inom politiken. Den

bör naturligtvis var

alltså politikernas attityder och

viktiga legitimitetsfrågan är om

i samklang med väljarnas eller om bedömningar av personvalet är åsiktsöverensstämmelsen är bristfällig i så många sakfrågor. som ofta är fallet i olika

Frågan är personvalsfrågan, precis som

om sakfrågor, karaktäriseras att elitens åsikter är mer partipolariserade av

än väljarnas Konkret uttryckt är riksdagsledamöterna mer oense om

personvalets utformning och framtid än väljarna med kortfattad sammanfattning av redaktörema. Boken avslutas en erfarenhet personval svenskt vis är naturligt nog begränsad. Vår av har bara prövats i full skala en gång

Det nya personvalssystemet

Rådet utvärdering J998 års val hittills. Den forskning som för av dock vissa möjligheter att dra ett antal slutsatser av initierat ger oss politiska slutsatserna kommer det både teoretisk och empirisk natur. De Rådet att dra i ett annat sammanhang

parlamentariskt sammansatta

erinra vad Jörgen Westerståhl Avslutningsvis finns anledning att om skrev i inledningen till tidigare forskningsrapport om personval, som en Personvalskommitténs arbete 1993. De resultat utgavs i anslutning till

14 Premiär för personval

som forskarna den gången redovisade förmodades ge stöd för de

argument som såväl personvalsanhängare personvalsmotståndare som nyttjade i debatten Westerståhl 1993:14. Samma sak torde gälla

föreliggande bok. Verkligheten är och förblir mångfasetterad. Ambitionen med forskarrapportema då

- som nu är endast att ge ett kunskapsunderlag för debatt och beslut. Inte

att ge rekommendationer

till beslutsfattarna. Utan moralisera att över den rikliga mängden

debattinlägg, som enbart eller i bästa fall till övervägande del baseras

på löst tyckande, menarvi att sådan ambition är välmotiverad. en Vad

diskussionen vårt valsystem i behov om nu är av är inte i första hand

ståndpunkter och argument utan fakta och empiriskt mer grundade

analyser.

Material

Forskargruppen har haft tillgång till ett rikt material mycket varav har

tagits fram speciellt för utredningen. Särskilda studier har genomförts

med alla centrala aktörer i personvalet partierna, kandidaterna, medierna och väljarna.

Finansieringsaspektema har studerats

komparativt genom internationell en genomgång av regler för hur

partier och kandidater finansieras. Partidata

kring nominering och

kampanjer har samlats in dels ett mindre antal

genom intervjuer med

valledare i ett antal kommuner, dels via en större enkät till

ombudsmännen i de regionala partiorganisationema.

Kandidaterna har också fått besvara enkäter.

Samtliga valda

riksdagsledamöter, ett urval kandidater i

riksdagsvalet och ett annat

urval med kandidater i kommunalvalet har ingått i omfattande

enkätstudier. Kandidatemas

utnyttjande av Internet i kampanjarbetet

har specialstuderats bland via annat en undersökning av ett urval

hemsidor. Ett mindre antal kandidater med

invandrarbakgrund har ställt

upp för längre samtalsintervjuer. Mediernas

sätt att behandla person-

valet har kartlagts med hjälp kvantitativa

av innehållsanalyser som

omfattar både riksmedia och lokalmedia. Dessutom

har intervjuer

genomförts med ett mindre antal journalister vid 12 olika redaktioner.

Information väljarnas bedömningar och om personkryssande har

hämtats från 1998 års valundersökning, genomförd av Statistiska

centralbyrån och Statsvetenskapliga institutionen i

Göteborg, från

SOM-institutets riksomfattande hösten

enkätundersökning 1998 och

från speciell kommunal

en väljarundersökning som omfattande

röstberättigade väljare i ett urval kommuner och Dessutom

landsting.

har information väljarnas beteende samlats in via

om den offentliga

valstatistiken.

Premiär för personval 15

Litteratur

Fröroth, G., Ljunggren, S-B., Lundgren, Adamsson, T., Engellau, P., A., Personvalsparti bot för H., Lyttkens, L., Mogård, B. Röttorp, -

Stockholm: Den välfärden, 1999. trötta partier. nya

Personröstning med problem. Föredrag vid personvals- Gilljam, M., februari 1999, anordnat Rådet för seminarium i riksdagshuset den 3 av Göteborgs universitet: Statsvetenskapliga utvärdering 1998 års val. av institutionen, 1999.

Personval och fri nomineringsrätt. Johansson, S.O. Möller, T.,

det valsystemet. Förvaltningsrättslig

Tänkbara effekter av nya

Tidskrift 1998,

L., Nedelmann, B. Smith, O., Beyme, K., Karvonen, Petersson, von Demokratirådets rapport 1999. E., Demokrati på svenskt vis.

Stockholm: SNS förlag, 1999.

Ökat personval. SOU 1993:21.

Westerståhl, red., Person och Westerståhl, Person och parti, i betänkande Ökat anslutning till Personvalskommitténs parti. Studier i

personval. SOU 1993:63.

sätta för makt

Att gränser pengars

Gullan Gidlund

Bakgrund

är förknippad med problem

Lång erfarenhet visar att partifrnansiering

varierande slag: bristande ojämn fördelning av och risker av resurser,

beroendeförhållanden mellan parti/kandidat och

resurser, oegentliga

korruption får oftast förödande finansiär, korruption. Avslöjanden om

inblandade, kan även undergräva tilltron till konsekvenser för de men

och de politiska institutionerna. Olika de demokratiska spelreglerna

missförhållanden och tvivelaktiga beroenden skapar misstro typer av i allmänhet samt partier och politiker i synnerhet. och förakt för politik

allvarligt försvåra för partier att fullgöra sina Bristande resurser kan

demokratin, särskilt den att ställa

vitala uppgifter i den representativa

olika politiska poster och söka vinna väljarnas kandidater i val till upp frågor vilka bör bekosta förtroende. Historien lär att om som

när och hur detta lämpligast

partiverksamhet och valkampanjer, samt

kontinuerlig diskussion och öppenhet i demokratin. bör ske, kräver

demokratiska världen söker politiska beslutsfattare att i den Runt om

för I vissa länder har genomfinna effektiva koncept problemlösning.

i andra har partiella omdaningar

gripande reformer genomförts,

och nittiotalen. Tidigare fanns de vidtagits kontinuerligt under åttio-

Nordamerika där valsystemen är kandidat-

reglerade systemen i

mest de europeiska länderna med företrädesvis centrerade. Däremot var

föremål för betydligt lägre grad av reglering

particentrerade valsystem

utvecklingen mot styrning och och kontroll Sedan en tid går mer av

Korruptionsskandaler och

kontroll även i de europeiska länderna.

har bidragit till denna utvecklingstendens.

stigande legitimitetsproblem

ofta samlingsbegrepp for finansiering Partifmansiering används här som ett

partier, kandidater eller valkampanjer av and Campaign Finance in Western 2 Nassmacher, K-H., Comparing Party

ed. Campaign and Party Finance in North Democracy i Gunlicks, A.,

Oxford. Westview Press 1993.; Lösche, P., America and Western Europe.

Financing in Germany and the United States "Problems of Party and Campaign

Comparative Reflections" iGun1icks. A., 1993 a a. Some -

18 Att sätta gränser för makt pengars

Det har dock funnits uppenbar strävan bland beslutsfattare finna en att modeller som inte bara förhindrar problem och oegentligheter utan även skapar incitament för att partifinansieringen präglas positiva av demokrativärden. Rättvisa, förankring, öppenhet och transparans är sådana värden som ofta legat till grund för reformarbeten. Rättvisa har i detta sammanhang att göra med önskvärdheten skapa jämnare av att fördelning av resurser mellan partier/kandidater. Alltför stora skillnader kan snedvrida den politiska konkurrensen och förhindra olika att politiska opinioner får genomslag i valen. Med de olika former av offentliga anslag som införts på bred front sedan slutet 1950-talet av har statsmakten också utvecklat effektivare instrument för styrning och kontroll, inte bara de offentliga stöden även partifinansieav utan av

ringen i stort. Att förankringsvärdet innebär skapa

gynna att förutsättningar for att finansieringen blir diffentierad och att inte bara de stora offentliga eller privata bidragen blir attraktiva. Även de små bidragen bör ha betydelse. Här finns föreställning att det finns en om ett demokratiskt värde i att partier och kandidater bevarar och helst förstärker beroendet medlemmar och sympatisörer. Partier bör av förankras på gräsrotsnivå för att de inte ska till perverteras entreprenörer för starka organiserade intressen eller bli integrerade i statsapparaten. Öppenhet och transparans genomskinlighet har blivit 1990-talets demokratiska honnörsord och svaret på de flesta legitimitetsproblem i politiken, så även i detta sammanhang. Öppenhet och transparans ses ofta som grundläggande värden för insyn och kontroll kan som förhindra snedheter, oegentligheter eller kriminalitet i samband med partiñnansiering. Öppenhet är egenskap är kopplad till aktörers en som attityder till insyn över verksamheter och interaktioner. I vissa fall gäller det att öppna upp från ett tidigare slutet läge, i andra fall att förbättra från lägre grad insyn eller från situation där en av en skillnader mellan principiell inställning och praktik varit betydande. Det måste finnas vissa rättsliga mekanismer skapar förutsättningar som för genomskinlighet och gör att det tillämpas i praktiken. Öppenhet och transparans förutsätter exempelvis att medlemmar, väljare och medier får tillgång till regelbundna och korrekta redovisningar för få att kunskap om vilka stöder partier och kandidater ekonomiskt och som om detta sker på ett etiskt godtagbart sätt. Förhållandet att beslutsfattare deklarerar sina goda målsättningar och intentioner garanterar bekant inte att resultaten blir därefter. som Bestämmelser om partifinansiering tillhör de demokratiska spelreglerna i ett politiskt system och påverkar på så sätt villkoren för den politiska konkurrensen mellan partierna. Partistrategiska hänsyn vinner - vem och vem förlorar vad präglar allt oftast argumentation och - som

Att gränser för makt 19 sätta pengars

kan i sämsta fall bli urvattnade

ståndpunkter, slutproduktema

kompromisser.

Syfte och frågeställningar

inhämta internationell kunskap och Syftet med denna studie är att särskilt i valkampanjer. Avsikten är att

erfarenhet av partifmansiering

modeller för problemlösning formulerats vid visa på synsätt och som under tid i demokratiska länder. Det är reformer som genomförts senare står i centrum för intresset3, främst tre breda frågeställningar som

nämligen: för hålla kostnaderna för l Vilka problemlösningar har prövats att

valkampanjemaischack och minska ojämnheteriresurstillgâng

har prövats för att minska risker för

2¶Vilka problemlösningar

oegentligheter och korruption

för kontroll och övervakning av 3 Vilka system har prövats

regler

genomgång situationen för partiñnansie- Studien är ingen regelrätt av land har problemansats riktar intresset på ring land för utan en som för minska några de skilda typer lösningar som prövats att av av tillstånd är oönskade i samband med partier vanligaste riskerna för som det möjligt laborera friare i förhållande och pengarf Ansatsen gör att reformer växt fram i flera till de ofta omfattande och komplicerade som

emellertid förknippat med svårigheter att jämföra länder. Det är bestämmelser mellan olika stater, i

regelsystem och enskilda

fall federal nivå, delstater och kommuner. förekommande även står i centrum av generell Visserligen är de frågeställningar som

det gäller problemlösningar försvåras jämförelsen av

karaktär, men när

lagstiftning reformer eller andra

offentlig policy i form av att en

till specifika egenskaper och

överenskommelser ofta är kopplade detta finns i dessa koncept en mängd situationer hos varje stat. Trots kan tjäna kreativa förebilder, kunskaper och erfarenheter som som

alternativt vamande exempel.

i partistruktur, konkurrens, Olika egenskaper partisystemet:

i valsystem personval/partival, nomine-

skiljelinjer m m respektive

påverkar inte minst

rings- och valprocedurer, mandatperioder m rn

mångfald aspekter och alla kan inte behandlas 3 Partifinansiering inbegriper en reglering finansiering folkomröstningar behandlas här inte den av av här. T ex utvecklats i flera länder. som någon utvärdering olika länders 4 Ambitionen är på intet sätt att göra av utvärderingar finns i marginell omfattrefonner och problemlösningar. Sådana

gäller då inte alltid de senast gjorda förändringarna. ning och

20 Att sätta gränser för makt

pengars

resursbehov, var pengarna samlas och när, var, och hur de förbrukas. Det finns olikheter mellan kan ha betydelse för hur riskerna

stater som utvecklas inom partifinansieringen och som påverkat vilka problemlösningar som prövats. Här bör också uppmärksammas konstitutionella skillnader exempelvis hur många val som förekommer på olika nivåer, om det är en federation eller enhetsstat etc. F örfattningsdomstolar kan spela nyckelroll när det gäller att påtala utvecklingstendenser

en som snedvrider målsättningar i offentlig policy, granska lagar for att bland annat se om politikerna fallit för frestelsen att gynna sina egna partier och sina finansiärer. Det kan också finnas andra maktförhållanden

allmänt i samhället och politiken, men även inom partiorganisationer-

har betydelse för hur partiernas finansiering ut och utvecklas som ser och vilka problem som uppstår och bör lösas. Skillnader i politisk kultur, politisk stil, normer och traditioner kan påverka både

problembilden och förutsättningarna för olika problemlösningar.

Partierna har dessutom olika karaktär. Vissa enheter är utpräglade medlemspartier, eller har rötter i sådan tradition, medan andra har liten kår av anslutna medlemmar eller sympatisörer och bedriver sin verksamhet nästan uteslutande i de valda politiska församlingarna och under valkampanjen. Det senare innebär ofta att partiorganisationen är svagt utvecklat. Andra viktiga skillnader är naturligtvis partistorlek,

om det är regeringsbärande partier eller parti i opposition, lokala partier eller rikstäckande etc.

Stävja kostnader och minska snedheter i resurser i valkampanjer

Politiska partier har alltsedan begynnelsen haft olika tillgång till

Skillnaderna i resurshänseende har kopplingar till vilka pengar. samhällsgrupper och intressen som stått bakom ett parti och vilka

som en gång bildade partiet och vilka varit beredda att grupper som ekonomiskt stödja det. Vissa partier har levt främst på små men regelbundna bidrag och avgifter från medlemmar och sympatisörer samt inkomster från diverse forsäljningsaktiviteter medlemsfinansiering medan andra har helt eller delvis kunnat finansiera sin verksamhet

färre men större bidrag, donationer eller anslag från genom organiserade intressen s k plutokratisk finansiering, och åter andra är helt beroende av offentliga anslag. En omfattande mobilisering av frivilliga valarbetare har i viss grad kunnat kompensera bristande ekonomiska resurser i valen. Denna bytesbalans har dock försvårats i takt med att massmediemas betydelse ökat for politiken. Bland argumenten för införandet av offentliga anslag fanns just behovet av

och att den privata finansieringen, främst medlemsfinansiepengar

Att sätta gränser för makt 21 pengars

inte klarade de resursbehov partiernas anpassning till nya ringen, som mediavillkor och den administrativa uppbyggnaden av partiorganisationema krävdes

Snedvridning den politiska konkurrensen i valen av

viktig aspekt är att ojämn fördelning resurser kan

En principiellt av

snedvrida den politiska konkurrensen i demokratiska val. På en privat där särintressen eller enskilda donatorer med

finansieringsmarknaä

betydande ekonomiska tillgångar utan legala restriktioner agerar - sådana tillstånd uppstå när kandidat eller ett parti drar till sig kan en utomordentligt Den yttersta frågan i detta stora summor pengar. sammanhang finns det risk att det parti eller den kandidat som är om en detta skäl kommer att vinna valkampen Kan man har mest pengar av misstänka någon kan köpa sig politiska maktpositioner och därmed att till att folkviljan manipuleras° se vinner val har med allt större allvar forts fram i Farhågan att pengar

Penningflödena i de amerikanska valkampanjema har nått

USA. svindlande belopp och vetenskapliga studier visar på betydande Kandidater till offentliga poster söker återval visar sig skevheter. som betydligt sannolikhet att vinna än sina utmanare. Kopplingarha större till ekonomiska är påtagliga. De söker återval har i na resurser som högre kampanjkostnader, bättre till finansiärer än de regel access relativt okända utmanarna. Undersökningar visar att över 90 procent av söker återval lyckas. Från Californien finns resultat som visar de som till 96 de kandidater haft mest pengar också att upp procent av som vunnit.7

5Gidlund, G., Partistöd. Lund. Liber Förlag. 1983; Nassmacher, K-H., 1993

a a 6 exempelvis: Heard, A., The Costs of Democracy. Chapel Hill. University Se of North Carolina Press. 1960; Alexander, H., Money in Politics. Washington. Public Affairs Press. 1972: Jacobson, G., Money in Congressional Elections. Yale University Press. 1980; Squire, P., Candidates, Money, and New Haven. Assessing the State of Congressional Election Research. Political Votes - Research Quarterly, Vol. 48, No 4 December 1995, pp. 891-917. 7 Konkurrensen i amerikanska val exempelvis: Jacobson, G., 1980 a a; se Sorauf, F., Inside Campaign Finance: Myth and Reality. New Haven. Yale University Press. 1992; Jones, R.,Campaign and Party Finance in the American States i Gunlicks, A., ed 1993 Epstein, D and Zemsky, P., a a: Talks: Deterring Quality Challangers congressional Elections. Money American Political Science Review. 1995. Vol 89, N0.2:295-308.

22 Att sätta gränser för mala SOU 1999:92, pengars

Det tycks dock spelar något större roll i valen på som om pengar en den federala nivån i USA. Kampanjkostnadema på delstatsnivå kan variera beroende på faktorer som har att göra med den aktuella konkurrenssituationen och partiets styrka i distriktet, nämligen: det om finns kandidat med söker återval, hur stark partiorganisationen en som är, mediatillgången och hur populationen kan karaktäriseras i valdistriktetf Forskare har med varierande framgång lagt ned ansträngningar for att med hjälp av matematiska modeller vägledning när ge om och hur pengar ska satsas. Vissa poängterar också vikten att betrakta av valkampanjen inte bara som en enda lång utan bestående process av flera faser där varje fas har sin speciella logik och strategi. De skevheter som uppstått i de amerikanska valen utgör utan tvivel ett växande demokratisk problem även bortsett från den näraliggande frågan om vilka särintressen det är som på detta sätt kan köpa sig makt. Konkurrensen mellan de politiska alternativen fungerar inte ett tillfredsställande sätt.

En hög kostnadsutveckling kan i sig påverka rekryteringen till

politiska poster negativt. I länder med utpräglade personval, där kandidater i hög grad själva måste samla medel till sina kampanjer, riskerar andelen som kan ställa upp kandidater att minska som om kostnaderna blir alltför höga. Vad beträffar USA bör det självfallet noteras att amerikanska valkampanjer har sina speciella förutsättningar och är i en storleksklass för sig och: Med population på cirka 250 en miljoner medborgare och inte mindre än 51 olika valsystem inkluderat den federala nivån och frihet att köpa och utnyttja medier för politisk reklam är valkampanjer en gigantisk bransch.° Men även bortsett från

s Gierzynski,A., and Breaux, D., The Role of Money Legislative Elections. Paper presented at the annual meeting of the Midwest Political Science Association, Chicago, Illinois. April 18-20, 1991 refererad i Jones, R., 1993 aa. 9 Se exempelvis: Epstein, D., and Zemsky, P., 1995 a Hinckley, K., A and Green, C., Fund-raising Presidential Nomination campaigns: The Primary Lessons of 1988. Political Research Quarterly. 1996. Vol.49, No.4:693-717 Mayer, W. G., Commentc Of Money and Momentum. Political Research Quarterly. 1996. Vol.49, No.4:7 19-726; Kenny, C., and McBumett, M., "Up Close and Personal: Campaign Contact and Candidate Spending U.S. House Electi0ns".P0litical Research Quarterly. 1997. Vol. 50, No. 75-96. Damore, D. F., A Dynamic Model of Candidate Fundraisning: The Case of Presidential Nomination Campaigns. Political Research Quarterly. 1997. Vol 50, No.2:343-364. ° Herrnson, P. S., "The High Finance of American Politics: Campaign Spending and Reform in Federal Elections i Gunlicks, A., 1993 Barbrock, a a; A.T.,"Atlantic Crossing: Campaign Finance Britain and the USA.

Att sätta gränser för pengars makt 23

nivåerna jämförelsevis höga. I ett försök att jämföra de brittiska detta är och amerikanska valkostnadema för respektive nationella parlament

de första åren under 1990-talet kom Alec Barbrook till under relationerna i storleksordningen 1 till 5."

uppskattningen att var

från den myndighet övervakar att den federala Rapporter som Election Commission, FBC efterlevs, visar

lagstiftningen Federal

dock på försiktig minskning kostnaderna för valkampanjema en av 1997-1998. Kandidaterna till Kongressen använde

under valperioden

miljoner dollar under den valperioden vilket är minskning 740,4 en miljoner dollar i förhållande till perioden 1995-1996. med 24,9 utifrån amerikansk politik dra den generella slutsatsen att Kan man kandidat har kommer att vinna valet Med den den som mest pengar reservationen det finns många osäkra faktorer spelar roll starka att som från de nämndes till att även innefatta

i en valkampanj som ovan

skandaler spolierar chanserna att vinna, kan ändå försiktigt olika som konstateras: att stora ekonomiska resurser rätt utnyttjade ger - fördel i valkampen, garanterar ingen valseger.

betydande men

Lagstadgat eller ñivilligt "förhandlat" utgiftstak

drastiskt sätt stävja kostnadsökningama är att genom lagstiftning

Ett att införa gräns för vad kandidat får använda i sin valkampanj en en limits. Ett alternativt sätt att få kontroll över kostnaderna är

exenditure

försöka få kandidat att frivilligt hålla kostnadsgräns och som att en en ersättning för detta få ta del offentliga medel till valkampanjemaav dvs införa slags förhandlat utgiftstak. En principiellt viktig fråga att ett brukar debatteras i samband med lagstadgat utgiftstak för som detta står i strid med yttrandefriheten. I USA

valkampanjer är om

Afairs. A Journal of Comparative Politics. 1992. Vol.47. No.3: Parliamentary 434-445. " Barbrock, A. T., 1994 a a. 2 för Representanthuset använde 452,5 miljoner dollar under Kandidaterna vilket skall jämföras med 477,8 miljoner dollar för valåret 1997-1998, perioden innan. FBC Reports congressional Fundraising for 1997-98. on Realises. Media Advisories. http://www.fec.gov/ April 28, 1999 News 1999-05-02. Totalt kostade president- och kongressval för press/canye98.htm partier, speciella intressegiupper och enskilda 1996 inte mindre kandidater och dollar uppgiften hämtad från: Standards in Public Life. The än 2,5 billion Political Parties in the United Kingdom. Fifth Report of the Funding of Standards in Public Life. 1998.Vol 178, som refererar till Committee on i Peele, G eds Developments in American Politics. Jason, K. F., et 1998:308.

24 Att sätta gränser för pengars makt

förklarade Författningsdomstolen 1976 nämligen att det utgiftstak för kandidaters valkampanjer som infördes i samband med den stora

fmansieringsreformen 1974 FECA stred mot författningen och

yttrandefriheten. Detta till trots finns i USA kontinuerlig diskussion en kring behovet av restriktioner för att bringa ned kostnaderna. De frivilliga överenskommelsema som finns i flera amerilkanska delstater är således ett sätt att undvika att komma i konflikt med författningen First Amendment Rights. Även i Europa har uppmärksamheten kommit att inriktas på frågan denna typ begränsningar är om av förenlig med yttrandefriheten efter rättsfall i Europadomstolen för mänskliga rättigheter 1998. Lagstadgade utgiftstak förekommer för närvarande i Kanada, Storbritannien, Irland, Frankrike, Spanien, Portugal, Italien, Nya Zeeland och Israel. Koncepten har varierande utformning, men är ofta baserade på en beräkning av i vilket sammanhang kandidaten konkurrerar, dvs hur många mandat som skall besättas i valdistriktet och storleken på distriktet. Kontrollen sköts av särskild myndighet. Det kan vara av intresse att notera att i den omfattande finansieringsrefonn som för närvarande förbereds i Storbritannien har en särskild kommitté under ledning av Lord Neill of Bladen Standards in Public Life a föreslagit ett utgiftstak för valkampanjer på nationell nivå. Sedan 1883 finns redan ett utgiftstak för hur mycket pengar som får användas kandidater på lokal nivå. Beloppen är av baserade på invånarantal i distriktet. För ett distrikt med 69.500 väljare innebär detta för närvarande ca 7,800 pund per kandidat. Den nu föreslagna hatten cap skall gälla för de nationella valen och innefatta, förutom ett utgiftstak på 20 miljoner pund för ett parti, även namngivande av donatorer och förbud mot alla utländska donationer. Labour motiverar sin positiva syn detta förslag genom att hänvisa till en av de principer som ligger till grund för reformen nämligen "equality of electoral opportunity I den brittiska argumentationen uttrycks även över den en oro upptrappning av resurser som förekommer i valkampanjer när två stora partier försöker att maximera sina inkomster för att vinna. Risken finns, menar man, att det frodas en cynism bland väljarna- en tro att val kan vinnas med pengar. Dessutom anser kommitten att det är orimligt att partiledare skall ägna mycket tid åt insamling pengar. av I Kanada finns sedan reformen 1974 The Election Expenses Act en rigorös reglering av hur mycket ett parti och en kandidat får använda i

3 Den brittiska diskussionen kring detta, Standards in Public Life. The se Funding of Political Parties the United Kingdom. Vol. 1:126 ff a a . M Ibid Sid 20.

Att sätta gränser för pengars makt 25

valen på federal nivå. Beloppet baseras för kandidat en en beräkning antalet på listan i valdistriktet i förhållande till ett av namn medelvärde och antalet kandidater geografiskt räknat. För ett registrerat parti beräknas beloppet utifrån formel med 0.30 kanadensiska dollar en multiplicerad med antalet de listor partiet har i namn som valdistrikten och där partiet finansierar kandidat. Utgiftstaket för en kandidater i 1997 års val i genomsnitt 62,624 respektive l1,353,000 var kanadensiska dollar för ett parti bidrog till kandidater i alla 301 som distrikten. På delstatsnivå är lagstiftningen varierande vad gäller sådana

begränsningar i kostnader för valkampanjema.

Även Irland har infört begränsningar för hur mycket valkampanjerfår kosta. Utgiftstaket gäller där både för kandidater ibland tillsamna med parti, lokalt liksom på nationell nivå. Beloppen är mans differentierade och baseras på hur stort distriktet är. En kandidat i ett

distrikt med tre mandat kan använda till 12,000 pund, 17,000 pund upp det gäller ett distrikt med 5 mandat. om I Portugal finns inga gränser satta för de nationella partierna men däremot för kandidatema. I Spanien har partierna gränser for hur

mycket får spenderas valkampanjema och dessutom har

pengar som begränsning i hur mycket får användas till köp av

partierna en som

reklamtid i privata TV- och radiostationer, för närvarande 25 procent

av valbudgeten.

Frankrike införde statligt partistöd i samband med den omfattande fmansieringsreformen 1988 och kopplade också detta samman med ett

5 Reformen blev resultatet genomgång området efter omfattande av en av problem och skandaler, Stanbury, W. T., Financing Federal Politics in se Canada Era of Reform i Arthur B. Gunlicks ed, 1993 a a.; an Information och lagtext Election Canada Line General Information se: on -

http://www.elections.ca/geninfo/legislation/electoral/elecact/elecl0_e.html

1999-03-28 6 Myndigheten The Electoral Officer ett preliminärt beräknat tak

Chief ger

för kostnaderna för att underlätta planering av valbudgeten. 7 Standard ofPublic Life. Vol 1998 a a s Presidentkandidater 1,14milj pund, dvs 6.000 den nationella minimix månadslönen; Kandidater till Europaparlamentet 38.000 pund, dvs 200 x den nationella minimi-månadslönen; Kandidater i allmänna val 9.500 pund, dvs 50 nationella minimi-månadslönen; Kandidater i regionala val 4,750 pund, x den den nationella minimi-månadslönen; Kandidater till lokala val 47,50 dvs 25 x den nationella minimi-månadslönen Standards of Public Life. pund, dvs 25 x Vol. 1998 aa. 9 Standards in Public Life. Vol 1998 a a.

26 Att sätta gränser för pengars makt

systern av utgiftstak för olika val för kandidater såväl för partier. som Det är möjligt att erhålla ersättning för 50 procent de stipulerade av kostnadsgränsema genom ett utarbetet system för statligt stöd om man erhåller minst 5 procent av rösterna. För presendentkandidater gäller en tredjedels ersättning och dessutom vissa villkor. Utgiftstaken är för

närvarande följande: presidentkandidat 9 miljoner francs kandidat i

per den första omgången och 120 miljoner francs i den andra; val till parlament 250,000 francs + 11 francs för varje invånare val till ; Europaparlamentet 56 miljoner francs ; regionala och lokala val mellan 1,5 francs-ll francs för varje invånare beroende på vilken val typ av det är fråga om och storleken det aktuella territoriella området. Resultat från undersökningar från Frankrike, Storbritannien och Israel visar att utgiftstak inte alltid fungerar tillfredsställande. Ibland tenderar ta bli golv, vilket bl a skedde i Frankrike där presidentvalskarnpanjema ledde till kostnadsrekord. I vissa fall,

exempelvis Kanada har maximibeloppet indexreglerats för att

valkostnadema skall kunna tillåtas stiga i takt andra priser. samma som Där bör även uppmärksammas att utgiftstaket i Kanada inte gäller kandidaternas nomineringar; processer i vissa valsystem kan bli som både omfattande och kostsamma. I Storbritannien har utgiftstaket från slutet av 1800-talet givit oavsiktliga skevheter. Det de nationella var valkampanjema som korn att utvecklas till att bli de mest kostsamma och kandidater förstärkta den tendensen genom att de medvetet sökte undvika att ta upp frågor kunde kopplas direkt till någon valkrets. som Det ensidiga utgiftstaket på lokal nivå medverkade således till en centralisering och nationalisering av valkampanjemau; ett förhållande som man nu söker rätta till genom att också införa ett nationellt utgiftstak Den mest problematiska bilden torde komma från Israel där den särskilde kontrollören the State controller tvingats att regelbundet anpassa regelsystemet till verkligheten, dvs justera gränsvärden, öka den del av inkomsterna som kommer från partiernas egna resurser, mildra eller till och med annullera sanktioner för överskridande av utgiftstak. Att kontrollen är viktig för att upprätthålla trovärdigheten i

2°Lagarna nr 88-226, 88-27 1988. Drysch, T.,. The New French System of Political Finance", i Gunlicks, A ed 1993 a a 2 Standards of Public Life. Vol 1998 a a. 22Drysch, T., 1993 a a. 23 Johnston, R. Pattie, C. Johnston, L.C. "The Impact of Constituency Spending on the Result of the 1987 British General Election Electoral Studies, 1989. Vol. N0.2:143-155. Pinto-Duschinsky, M. Trends in British Party Funding 1983-1987. Parliamentary Afairs. l989.Vol.42, N0.2:l97-212. 24 Mendilow, J., Public Funding and Party Transformation Multiparty Systems. Comparative Political Studies, 1992. V0l.5, N0.l:90-117.

Att sätta gränser för pengars makt 27

fråga bestämmelser utgiftstak visar även erfarenheten från

om om Italien. Där har det införda utgiftstaket från 1993 års reform överskridits ett antal gånger med kännbara böter som följd. Effektiviteten i detta koncept kan således under vissa omständigheter bli lågt.

På delstatsnivå i USA sker intressanta experiment med frivilliga överenskommelser med kandidater utgiftstak mot att i gengäld få ta

om del offentliga medel. De flesta delstater har någon form av offentliga

av medel i valkampanjema public jiznding programs, ofta är det fråga

direkta skattepengar. Det är främst två modeller som används. Den om

modellen bygger att skattebetalaren är villig att öka sin skatt ena

att medge ett påslag tax add-on där dessa pengar går till en genom kandidat eller till ett parti. Skattemyndigheten är egentligen enbart insamlare I den andra modellen, är vanligare och

av pengarna. som dessutom varit relativt framgångsrik, anger skattebetalaren att en viss del skatten ofta mellan 1-5 dollar skall till en stödfond för

av valkampanjer tax check-om. I vissa delstater går medlen till en gemen-

fond varifrån sedan medlen fördelas till kandidater, medan det i sam andra delstater är vanligare att låta varje skattebetalare ange till vilket parti eller till vilken kandidat bidraget skall gå.

I dessa frivilliga program som utvecklas i flera delstater kan förutom utgiftstak även andra vilkor förknippas med dessa stödpengar. Det kan

vissa restriktioner i användningen eller att kandidater åläggs att vara ställa i vissa offentliga debatter. Det finns även som har

upp program till syfte att förhindra särintressen att dominera valkampanjema.

I USA kan presidentkandidat finansiera sin valkampanj

en presidential primary and general election campaigns med offentligt stöd måste då acceptera gräns för dessa kostnader, 1996 låg den

men en på 30,91 miljoner dollar. Men detta gäller enbart om en kandidat önskar tillgång till sådana medel".

25 Rhodes, M. Financing Party Politics in Italy: A Case of Systemic Corruption. West European Politics. 1997. Vol 20 1: 55 80

- 26Jones, R. 1993 Jones, R., U.S. State-Level Campaign Finance Reform

a a; i Alexander, H Shiratori, R eds. Comparative Political Finance Among the Democracies. Oxford. Westview Press. 1994. 27Dessa offentliga medel bygger på ett tax check-off program har haft vissa problem att klara behoven. En nedgång har noterats i intresset för fonderingar från allmänheten.

28 Att sätta gränser för pengars makt

Indirekta stöd

Det finns andra inslag i lagstiftningen om paitifinansiering och valkostnader som ger uttryck för uppfattningen att staten har ett ansvar för att konkurrensen i de demokratiska valen blir så rättvis som möjligt. I många länder finns olika former av indirekta stöd subsidies-in-kind som ger ett icke oansenligt bidrag till valkampanjema även om dessa förmåner sällan omräknas i Viktigast torde överenskommelser

pengar.

tillser att radio och TV-tid upplåtes under valkampanjen ibland som även under mellanvalsår förmån förskonat många partier

vara; en som och kandidater i Europa från att hamna i kostnadskarusell med

en accelererande mediabudgetar. Värdet av sådana förmåner under valkampanjen 1987 i Storbritannien har i en studie uppskattats till totalt

37,5 miljoner pund för de tre största partiema. Visserligen är

etermediatiden kostnadsfri men däremot finns det inga restriktioner ifråga om innehållet i programmen. I Storbritannien liksom i andra länder kan man iaktta en ökad professionalisering av dessa program De

amatörmässigt organiserade debatterna har i allt högre grad ersatts

mer

påkostade produktioner. Dessutom har expansionen av privat

av kabel-TV-marknad, kommersiella radiostationer, och den globala informationstekniken med Internet ock olika intranet förvandlat utbudet av kommunikationsmedel ett revolutionerande sätt.

I vissa länder har utarbetats särskilda policies rörande partiers tillgång till olika eter-media med försök att skapa rättvisa mellan konkurrerande partier. I Nederländerna har man exempelvis prövat ett system med direkt statligt stöd och en differentierad access till radio och TV mellan valår och mellan-valår. I Kanada finns både ett frikostnads-system och ett betalsystem. Båda systemen är strikt reglerade i lag. Inom det kostnadsfria systemet åligger det befintliga radio- och TV-stationer nationella att upplåta tid, för partiernas valkampanjerunder en given period från 29 till två dagar före valdagen Denna tillgängliga tid omgärdas med vissa rekommendationer. Den exakta fördelningen mellan partierna beslutas av en särskild befattningshavare Broadcasting Arbitrator efter en konstruktion baseras på mandatfördelning samt partiernas röstetal det

som

2 Följande ingick då i "paketet: De tre största partierna fick totalt vardera fem slots å tio minuter på alla TV-kanaler, dessutom tillgång till kostnadsfri radio-tid vilket värderades till 12,5 miljoner pund för varje parti. Pinto- Duschinsky, 1989 a a 29Barbrook, A. 1994 a a 3° Koole, R. The "Modesty" of Dutch Party Finance i Alexander, H. Comparative Political Finance in the I980:s. Cambridge. Cambridge University Press. 1989.

Att sätta gränser för makt 29

pengars

valet. I det andra systemet tillåts radio- och TV att sälja tid till senaste partierna, det är begränsat till ett visst antal timmar bästa

men sändningstid och det får endast ske under en viss angiven tidsperiod innan valdagen. Det finns vidare gräns för hur mycket tid ett enskilt

en parti får köpa. Broadcasting Arbitrator fattar även här beslut om den exakta fördelningen och utgår från samma konstruktion som för det kostnadsfria systemet.

Andra förmåner staten i vissa länder tillhandahåller är

som kostnadsfri försändelser från parti/kandidat till väljarna i t ex Belgien, Storbritannien, Frankrike, Irland och Spanien. Även kostnadsfritt utnyttjande lokal för valmöten och anslagstavlor för valaffischering

av förekommer i ett antal länder.

Styrning ofentliga stöd

av

Med de offentliga anslagen har politiska beslutsfattare världen över inte bara fått tillgång till för partiväsendet utan även goda

nya resurser möjligheter att styra inriktning och fördelning av anslagen. Anslaget kan inriktas i första hand valkampanjen eller uttryckligen vara ett stöd skall användas särskild form partiverksamhet, alternativt

som av

allmänt utan speciell styrning medlen till viss verksamhet. vara av

I Tyskland har författningsdomstolen givit politikerna bakläxa för lagstiftning partifinansiering inte mindre än sex gånger sedan 1949

om då författningen trädde ikraft. Det emellertid förorsakade den

som

uppståndelsen vid senaste domslutet 1992 den helomvändstörsta var ning domstolen gjorde i den fundamentala frågan om hur den

som offentliga finansieringen skulle konstrueras. Den tyska offentliga finansieringen har i hög utsträckning byggt på ersättning för valkampanjkostnader detta efter ett tidigare domslut från 1966 då

författningsdomstolen förklarade att offentlig finansiering av partier stred mot konstitutionen. Grunden för 1966 års beslut principen i

var tysk partirätt att partier skulle stå fria från staten Staatsfieiheit der Parteien, dvs förankrade i samhället och också i hög grad

vara finansieras medlemmar och sympatisörer. Domstolen poängterade i

av sin dom 1992 att förändring till direkt finansiering av partier

en fortfarande innebar att frihetsvärdet skulle upprätthållas. Den lag som

3 Stanbary, W. 1993 a a. 32 I Storbritannien är alla kandidater till parlamentsvalen berättigade till att

kostnadsfri valförsändelse till varje väljare i valdistriktet. Enligt sända en beräkningar kostnaderna for denna förmån värd 20,5miljoner pund i 1997

var års parlamentsval Standards in Public Life. 1998. Vol. 1 a a

30 Att sätta gränser för pengars makt

trädde i kraft 1994 har sökt att tillgodose kravet på att partier skall stimuleras att värva medlemmar och samla in egna resurser liksom att principen om lika möjligheter Chancengleichheit skall hanteras på ett

bättre sätt. Den nya lagstiftningen har följande huvuddrag:

1 Direkt stöd till partier som baseras på en DM för varje röst till

EU-, nationella- och delstatsval

2 DM 0.50 for varje D-mark som ett part får i medlemsavgift och

gåvor upp till DM 6.000 12.000 för par

3 För den första fem-miljon rösterna får ett parti DM 1.30 per

röst. För att stimulera partierna att söka sig egna resurser finns bestämmel-

om att ett parti inte f°ar erhålla mer offentligt stöd än summan av serna alla inkomstkällor. Dessutom lades fast en gräns på maximalt 230

egna miljoner D-mark partierna tillsammans skulle kunna erhålla på

som detta sätt.

De lagstiftningen i Tyskland har redan kritiserats bland annat

nya för att tillåta alltför stora offentliga resurser till partierna och undanhålla viktiga delar från reglering. Det senare kan innebära att offentliga medel kan expandera på dessa icke reglerade områden. Det

gäller särskilt de politiska ungdomsförbunden, partiernas utbildnings och forskningsstiftelser.

Tyskland har i likhet med Sverige omfattande offentliga bidrag till partierna. I några få länder finns däremot en mer restriktiv inställning till sådana medel. Nederländerna hade exempelvis fram till nyligen endast statliga bidrag till närstående organisationer, men har initierat ett koncept med begränsat statligt stöd till partiernas verksamhet. Ett villkor för anslag är att medlen inte får användas i valkampanjer utan

till att stimulera utbildning, träning, utredningasarbete och att få med

ungdomar i politiken. Även i Storbritannien råder måttlig mer en

entusiasmen över statlig finansiering partier. Visserligen har det

av funnits förslag att inrätta partistöd, men hittills har det endast

om

33 Gunlicks, A.B., The New Geman Party Finance Law". German Politics, 1995. Vol.4,No.l:101-121. 3 Ibid. 35 Även partigruppemas anslag har varit föremål för kritik vad gäller ökningstakten. 1992 beräknades partigruppema i Bundestag ha kostat DM109 miljoner och partigruppema i delstatema tillsammans 122 miljoner DM. Eñer hård kritik har viss reglering skett: parlamentet har godkänt att fastställa ett tak för anslaget och har även reducerat anslaget för några är framöver; partigruppernas anslag för inte längre användas i den reguljära partiverksamheten; Partigruppema är skyldiga att offentliggöra inkomster och utgifter. Gunlicks, A.T. 1995 a a 36Standards of Public Life. 1998. Vol. a a.

Att sätta gränser för pengars makt 31

funnits ett mindre anslag för oppositionen i parlamentet short money och i den reform genomförs finns inte heller något förslag till

som nu direkt statligt stöd. Däremot finns två inslag som innebär offentligt stöd, nämligen:

1 Skattelättnader för donationer till 500 pund för att

upp

uppmuntra små bidrag till partierna

2 Inrättande fond Policy Development Fund som skall

av en

användas för forskning och mer långsiktig politisk policy-arbete

för de partier är representerade i Underhuset. Partierna skall

som

bli redovisningskyldiga, det gäller att visa att medlen inte används

till administrativt runtinarbete, för valkampanj eller i

opinionsundersökningar.

Italien hade före avslöjandena den systemiska korruptionen med bl

om

rutinmässigt bruk betalning för offentliga kontrakt o dyl till a av ansvariga partier kick-backs egentligen två skilda system för offentlig finansiering dels detta illegala, dels ett statligt partistöd. Under

rekonstruktionen partierna svarade väljarna ett oreserverat ja 90,3

av procent på frågan det legala statliga partistödet skulle upphöra i en

om folkomröstning 1993, och eftersom fler än 50 procent deltog blev utslaget giltigt. I stället introducerades modell som bygger

en ny ersättning av kostnader för kandidaternas valkampanjerf

Huvudregeln för offentliga anslag är att partierna erhåller medel i förhållande till sin styrka, vilket i detta sammanhang brukar innebärastöd i förhållande till hur framgångsrika de varit i de senaste valen. Det finns ett antal olika konstruktioner. I vissa fall fördelas t ex ett statligt partistöd i förhållande till antal mandat i parlamentet, i andra fall

vunna tilldelas partierna ett grundbelopp lika för alla plus en rörlig proportionell del. Andra varianter är fördelning i förhållande till antal röster i valet eller till valkostnadema. Därtill har ofta införts beräkningsformler för att underlätta partiers omställning eller för att stabilisera de ekonomiska villkoren. Det är avtrappningsregler för partier hamnar utanför parlamentet efter valförlust eller

som en utjämningsregler för att fördröja eller jämna ut skillnader i valresultat.

Det finns utan tvivel ett betydande partistrategisk inslag i fråga om fördelningsnyckeln,vilket har visat sig både i debatter och i förslag som lagts fram. Det finns tendens att ett parti föreslår konstruktioner som

en främst det partiet, därefter kan ett parti acceptera en

gynnar egna uppgörelse där partiet i alla fall inte missgynnas av fördelningen. Följaktligen förordar små partier konstruktioner där proportionaliteten

37Ibid. Det bör även noteras att anslaget till oppositionen short money skall enligt förslaget höjas avsevärt. e 38Rhodes, M. 1997 a a

32 Att sätta gränser för pengars makt

minskar till förmån för mer eller mindre egalitära fördelningar. En fördelning som inbegriper grundbelopp lika för alla partier är vidare gynnsamt för ett mindre parti som visat sig ha stora variationer i valresultaten eller för ett stort parti som ser risken för en fortsatt nedåtgående trend. Huvudargumentet för egalitära fördelningar är att alla partier har samma uppgift att ut i val och försöka få så många röster som möjligt, vilket innebär att alla behöver lika mycket resurser. Motargumenten för egalitär princip i fråga om offentliga medel-

en förutsatt att det är fråga om betydande belopp är att bristen på

hänsynstagande till partiernas styrka kan undergräva den politiska konkurrensen och konservaera partistrukturen. Offentliga medel bör inte användas pensionsmedel som försvårar nödvändiga föränd-

som

ringar i partisystemen.

I Tyskland har politikerna sökt att leva upp till principen om lika möjlighet genom att introducera en utjämningsfond 1983 för att kompensera de partier fått mindre donationer via skattereduktion

som

gåvor än det parti som gynnades mest av detta system. I praktiken fick emellertid utjämningsreglerna oväntade effekter. Det hade antagits att det kristdemokatiska partiet CDU skulle få mest privata donationer och således gynnas av de generösa bestämmelserna om skattereduktion

gåvor, medan det socialistiska partiet SPD skulle bli det parti som huvudsakligen skulle kompenseras med medel ur fonden. I verkligheten blev de små partierna vinnare medan SPD inte alls erhöll några sådana Situationen blev oacceptabel för SPD och

pengar. politikerna beslutade justering av bestämmelserna som

om en försäkrade SPD anslag fonden. I gengäld höjdes beloppströskeln för

ur offentlig publicering på donatorer från DM 20.000 till DM

av namn 40.000 och gränsen för tillåten skattereduktion till DM 60.000 120.000 för par. Den k basfinansieringen Sockelbetrag som

s funnits för att offentligt stöd till små partier som fått mellan 2-7,5

ge procent rösterna till det tyska parlamentet Förbundsdagen har i

av praktiken successivt reducerats de etablerade partiema. Det kan

av

39 Gidlund, G. 1983 a a; Gidlund, G."Vinna eller försvinna. Den offentliga partifinansieringen och väljarnas nya rörligheti Kommunalt partistöd. SOU 1991:80; Gidlund, G.Public lnvestments Swedish Democracy. Gambling with Gains and Losscs" i Wiberg, M. ed The Public Purse ana Political Parties. Public F unding of Political Parties in Nordic Countries. The Finnish Political Science Association. Helsinki. 1991; Gidlund, G. "Regulation of Party Finance Sweden i Alexander, H., and Shiratori, R. eds Comparative Political Finance Among the Democracies. Oxford. Westview Press. 1994. "° Det kan jämföras med Frankrike där Författningsdomstolen Conseil Constitutionnel ingrep och förklarade att den femprocenttröskel som föreslagits i partistödskonceptet oförenlig med författningen. Lagstiftama

var

Att sätta gränser för pengars makt 33

jämföras med att olika offentliga anslag till de etablerade partierna kontinuerligt höjts, det gäller inte minst anslagen till partigruppema i bara till Bundestag höjdes 32 gånger sin storlek från

parlamentet som

1966 till 1992. Den senaste kritiken från författningsdomstolen 1992 svidande. Domstolen konstaterade att lagstiftningen kränkte blev lika möjligheter: att den k basfinansieringen stred mot

principen om s

författningen; skatteförmåner skulle för nivåer medelatt ges som inkomstagare hade råd med; att donationer från korporationer inte kvalificerade sig för skattereduktioner över huvud taget; att tröskeln för inte fick högre än DM20.00.

offentliggörande av givarens namn vara

Erfarenheterna från Tyskland utgör god illustration av de en

problem och risker är förknippade med offentlig finansiering.

som Särskilt gäller det frestelsema att politiska partiföreträdare i som och parlament ständigt öka sina förmåner och gynna sina

regeringar

på bekostnad konkurrenter. I länder med författningsdomstolar egna av kan tvingas åtgärda snedheter och i vissa fall även dämpa

politikerna

alltför ambitioner, i parlamentariska system i folk-

expansiva men

suveränitetens har väljarna och representantema partierna namn själva detta ansvar. En metod att minska diskussionen vid höjningar av offentliga är onekligen att införa någon typ indexreglering. I

partistöd av

Danmark har vid den reformeringen 1995 bl beslutats att det senaste a det statliga stödet varje år 1 januari med skall ske en anpassning av två procent. Lars Bille konstaterade följande: Man skulle åbenbart ikke endnu gang igennem en en lovvedtagelse ubehagelig offentlig debat for a sikre, att og

partistøtten fulgte med den almindelige prisudvikling.

Bidrag från organiserade intressen och enskilda stora donatorer

ovanligt det under valkampanjer uppstår situationer där Det är inte att efter kritik tvingas förklara sig eller göra avbön för att ha

politiker

anslag. Labourledaren Tony Blair i Storbritannien

mottagit ett speciellt

råkade exempelvis i blåsväder i valkampanjen 1997 när det uppdagades mottagit miljon pund från chefen för det företag som står att Labour en bakom Formel 1 tävlingarna. Blair tvingades be om ursäkt för

hade enligt domstolen misslyckats med uppdraget att skapa gynnsamma for den pluralism idéer och opinioner är nödvändig i en förutsättningar av som demokrati. Drysch, T. 1993 a a. 4 Gunlicks, A. B. 1995 a a. Z Bille, L. Partier iforandring, Viborg, Odense Universitetsforlag, 1997: 162.

34 Att sätta gränser för pengars makt

hemlighetsmakeriet i samband med detta, särskilt det framkommit som att regeringen hade för avsikt att undanta just Formel 1tävligarna från ett förbud mot annonsering och sponsring den internationella av tobaksindustrin. Labour betalade tillbaka bidraget. Under presidentvalskampanjen i USA 1996 avslöjades att det förekom stora ekonomiska bidrag från Kina i kampanjen. Nyligen har Johnny Chung, som samlat medel till det Demokratiska partiets kampanjkassa offentligt medgivit att han mottog 300,000 dollar från en general i den kinesiska. underrättelsetjänsten. Chung ska ha bidragit med 360,000 dollar till det demokratiska partiet innan valet 1996. Hela detta belopp har återbetalats. Denna affär har inte minst rest frågan om vad kineserna trodde de kunde köpa med att finansiera en amerikansk presidentkampanj. Frågan är då var gränsen går mellan vad är tillbörlig påverkan i som en demokrati och vad som bör betraktas som ett oegentligt beroendeförhållande mellan politiska beslutsfattare och bidragsgivare Särskilt när det gäller bidrag till valkampanjer från olika särintressen och stora bidragsgivare fat cats är det av intresse att närmare fundera på begreppet access. I forskningen om kampanjbidrag brukar man skilja mellan två olika strategier hos sådan bidragsgivare. Den är ena inriktad på att ge pengar och få något direkt i utbyte att köpa röster eller beslut buying votes, medan den andra strategin handlar att om köpa access access-buying strategy. Hur säker kan då en bidragsgivaren vara på att lyckas i en access-buying strategi Om detta finns olika föreställningar i litteraturen. En föreställning är att access endast är ett förskönande uttryck för givare försäkrar sig en som om något givet privat i utbyte på en investering, må vara att access kan ses som något typiskt implicit. Här är det således fråga om en mycket medveten placering där utdelning väntas. En annan föreställning betonar att access främst är symbolisk i den bemärkelsen att t ex en intressegrupp vill visa upp sig, markera sin betydelse och detta sätt räknas. Med detta perspektiv har access endast betydelse för mottagaren i den bemärkelsen att man tillförsäkras bidrag, men gentjänster är inte medvetna. Den vanligaste uppfattningen i litteraturen har dock varit att access är förknippat med information. För de som ger bidrag sägs syftet ofta vara att få en möjlighet att träffa en ledamot i ett parlament eller i regeringen, att kunna informera, presentera sina åsikter. Access i de två betydelserna kan tyckas oproblematiskt senare

3 Financial Times 1997-11-1; SvD 1997-11-17. 44Herald Tribune 1999-05-17. 45Austen-Smith, D. Campaign Contribution and Access. American Political Science Review. 1995. Vol.89, No.3: 566-581.

Att sätta gränser för pengars makt 35

i demokrati där beslutsfattare har att informera sig och vara lyhörd en för opinioner. Detta till trots kan dessa analytiskt skilda mer definitioner och föreställningar inte alltid upprätthållas i av access praktiken. Exempelvis kan ett bidragsgivande från en intressegrupp

företag eller intresseorganisation till ett parti ha fungerat oproblema-

under flera valkampanjer fram till fråga kommer på den tiskt en upp agendan berör intressegruppen ett påtagligt sätt. Finns

politiska som

då risk bidragsgivaren aktiverar sina kontakter med det en att de stora bidragen d går från symbolisk och/eller mottagaren av - v s information till förvänta utdelning sina investeringar under att många år Partiföreträdare kan i detta fiktiva fall utsättas för så

intensiva uppvaktningar att det kan uppfattas som påtryckningar.

vill ofta skapa särskilda relationer till sin kandidat.

Bidragsgivare

och andra tillställningar där donatorer får möta kandidat och Middagar tillhör sådana kritiseras för att gärna toppolitiker arrangemang som skapa intryck befintlig marknad. av en

F örbjuda bidrag

En ultimat strategi är otvivelaktigt att i lag förbjuda organiserade och enskilda donatorer fat cats att bidrag. Förbud är intressen stora ge inte så vanligt förkommande, finns dock i länder där korruptionsmen skandaler duggat tätt. Både i Belgien och Frankrike har införts förbud bidrag från institutioner, däremot är donationer från mot att ta emot enskilda tillåtna. I Belgien kunde t politiker fram till 1993 ta emot ex förutsättningen f°ar detta att dessa gåvor inte skulle

gåvor, var

förknippas med krav på någon motprestationf I Italien är det förbjudet företag kontrolleras staten eller har minst 20 procent i för ett som av statligt kapital bidrag till partier eller kandidater. Övriga företag att ge måste begära företagsledningens godkännande och därtill offentliggöra eventuella bidra i företagets ekonomiska redovisningar. I Portugal är på vissa statliga företag förbjudna att politiska bidrag och liknande sätt ge finns det också uttryckligt förbud för företag har tillstånd att där ett som välfárdsservice, och olika institutioner arbetar med bedriva som

välgörenhet att ge sådana bidrag.

45 den k Augustaaffaren skakade Belgien anklagades tolv ledande I s som politiker för ha tagit mutor i samband med vapenaffárer. En uppgift att emot domstolen i århundradets rättegång startade 1998 var att påvisa om för som farms något samband mellan gåvoma och vapenkontrakten. DN 1998det 09-03 " Standards Public Life. 1998. Vol. 1 I vissa länder finns också förbud of a a. från utländska företag. Med den globala nätverksekonomin har det mot bidrag

36 Att sätta gränser för makt

pengars

Förbud fungerar inte alltid på ett tillfredsställande sätt. En allmän erfarenhet är att intressegrupper har förmåga att finna kryphål i

en lagstiftningen, utforma strategier tills lagstiftningen så

nya småningom ännu en gång söker att komma tillrätta med problemen. USA utgör ett belysande exempel detta. Innan finansieringsreformen FECA i USA under 1970-talet fanns ett system med förbud för

företag och fackliga organisationer att ge bidrag, men på grund av

kryphål och framför allt bristen på ett effektivt kontrollsystem, kunde pengar relativt ostört slussas in i valkampanjer och bidra till skandaler och problem. Den problemlösning som FECA införde att förbjuda

var direkta bidrag till federala kandidater, att medge att särskilda

men politiska aktionsgrupper, Political Action Committees PAC fick ta emot bidrag från korporativa styrelser och aktieägare och sedan ge

bidrag till olika kandidaters och partiers valkampanjer. Anpassningen

till denna nya strategi från olika intressens sida har varit

häpnandsväckande snabb och tillika effektiv sett ur intresseperspektiv.

1988 beräknades antalet PAC till 4 828, vilket var en åttafaldig ökning från 1974.49 Enligt beräkning finns alltid drygt 4 000 PAC

en registrerade på federal nivå. Det är vanligt att indela PAC i korporativa, dvs näringslivsorienterade respektive fackliga men i själva verket har de korporativa PAC olika profiler av av typen jordbruk, handel, hälso- och sjukvård eller andra välfárdsområden, medan andra är mer heterogena. Det finns ett tak för hur mycket bidrag en PAC får ge till varje enskild kandidat, nämligen 5 000 dollar; ett belopp

som varit oförändrat sedan 1974. Däremot finns ingen gräns för hur mycket pengar en PAC totalt får bidra med under ett valf Mellan 90-95 procent av PAC:s totala kampanjbidrag går till kandidater som ställer upp i val, medan 5-10 procent utgör s k obereonde kampanjmedel independent expenditure som vissa PAC använder i egna kampanjer.

PAC:s politiska roll och inflytande tillhör de ständigt kontroversiella frågorna i USA. Oron är stor för att särintressen köper sig politiska

blivit svårare att veta hur ägandeförhâllanden ser ut vilket försvårar denna lagstiftning. s FECA, Section 441b. Det bör noteras att vissa delstater tillåter sådan bidrag till stöd för icke-federala kandidater. FEC Twenty Year Report, http:// www.fec.gov/pages/ch3.htrn. 1999-05-02. 49 Wilhite, A and Paul, C. Corporative Campaign Contributions and Legislative Voting". Quarterly Rewiev of Economics and Business. 1989. V0l.29, N0.3:73-85. 5°International Encyclopedia of Government and Politics. 1996. V01.Two:794- 1510:976 5 FECA. 52International Encyclopedia of Government ana Politics,

1996. a a

1999:92 Att sätta gränser för pengars makt 37 SOU

beslut, alternativt till inget sker inom för dem vitala områden. ser att

Även forskningsmässigt är PAC stort. En betydande del denna

av forskning inriktad frågor vad bestämmer vilka kandidater är om som erhåller bidrag PAC. Där blir centrala uppgifter frågan om som av en det kandidat söker återval eller om det är en utmanare, men är en som kandidatens uppdrag, profileringar, ideologisk tillhörig-

även position,

kartläggas. Andra forskare har koncentrerat sig på att studera het kan effekter PAC:s bidrag har på politikers beteende, särskilt i vilka som Resultaten är här varierande slag. Vissa

lagstiftningsarbetet. av

antagande att särintressen genom bidrags-

kartläggningar styrker om

påverkar kongressledamöters beteenden, medan andra resultat

givande

effekterna PAC är betydligt komplicerade och pekar på att av mer sammansatta. Herbert Alexander, USA:s främste experter på partifmanen av siering, tillhör de försvarar PAC och anser att det finns mycket som överdrifter i vad sägs deras inflytande över politiken. I en som om PAC Alexander deltog i hävdade han att det som skulle debatt om som förbjöd PAC de intressen stöder PAC hända om man var att som nu skulle söka sig andra vägar, frågan detta skulle det ske lika men var om och lika fokuserat Alexander pekar också att öppet som nu. tillväxten PAC har att göra med dessa strukturer fångar upp det av av i dagens politik: sakfrågor, intressen och arbetet, medan det centrala geografiska och det har med det närmaste omgivningen att göra som har potential. Partier baseras på det senare och inte längre samma som måste ha bredare inriktning mister i attraktionskraft. PAC dessutom andra ord bli utmaning och konkurrent till det har med börjat en en

traditionella partiväsendet.

53 Sabato, L. PAC Power: Inside the World of Political Se exempelvis: Committees. New york, Norton l984;Clawson, D. and Su, T. Was Action Special A Comparison of 1980 and 1990 Corporate PAC 1980 Contributions. The Sociological Quarterly, 1990. Vol.31, No.3:371-387; Sophistication in Corporative PAC Contributions. Demobilizing Davis, F .L., Opposition. Politics Quarterly. 1992. Vol.20, No.4:388-410; the American "Balancing the Perspective PAC Contributions. In Search of Davis, F. L., on Roll Calls. American Politics Quarterly. 1993. Vo1.21., an Impact on Endersby, J.W., and Munger, M. C., The Impact of Legislator No.2:205-222; Union PAC Campaign Contributions Journal of Labour Attributes on Research, 1992. Vol.XII, No.1:79-97. 54Brookings Working Groups Campaign Finance Reform. on

http://wwwbrook.edu/gs/campaign/workgrp/round3 .htm 1999-05-02.

38 Att sätta gränser för makt

pengars

Fackliga anslag till partier och kandidater

Anslag från fackliga organisationer till partier och kandidater är i vissa länder tillåtna, i andra omgärdade med speciella restriktioner medan de

i ytterligare andra är förbjudna enligt lag. Debatten kring fackliga

bidrag till ideologiskt närstående partier eller kandidater i valkampanjer har rört frågan om medlemmarnas möjligheter att få inflytande över beslut om politiska bidrag framförallt i ett läge där majoriteten i vissa fackföreningar inte längre röstar på socialdemokratiska partier. I USA har det under senare år framträtt stark reaktion mot fackliga bidrag

en till valkampanjer och i fler delstater har försök gjorts att förbjuda eller inskränka på sådana stöd.

Under Thatcherregeringen i Storbritannien infördes 1984 en ny lag

The Union Trade Act, som stadgade att en facklig organisation måste

genomföra en omröstning minst vart tionde år bland sina medlemmar om innehav av politiska fonder. Lagen sågs som ett sätt av den konservativa regeringen att bryta fackets makt och därtill skada eftersom partiet i hög grad finansierades genom fackligt stöd. Omröstningama ledde dock till att fackföreningarna erhöll det nödvändiga stödet, behöll sina fonder och dessutom inrättade

vissa nya. Trots den massiva kritiken mot denna lag under 1980-talet föreslår Neill Committén i sitt reformförslag 1998 ingen ändring av lagen. Förhållandet att Labour under senare med framgång sökt minska sitt finansiella beroende av fackföreningsrörelsen torde inte vara oviktigt i sammanhanget. Men å andra sidan har Labour kvittat att

genom införa en bestämmelse som kan påverka det konservativa partiets traditionella finansiering: varje företag bidrag pengar, lån eller

som ger sponsring av annan aktivitet till ett politiska parti måste tillstånd av sina aktieägare vars beslut endast gäller för en period av fyra år.

Dessutom måste företagsledningen ta ställning till ett sådant bidrag.

I Danmark har principen om frivillighet i fackliga bidrag fastlagts i en lag från 1990. Det är visserligen tillåtet för fackföreningar att ge bidrag till partier sådana kan endast medlemmarna

men ges om godkänner det. Varje medlem har rätt att vägra genom att ange detta i särskilt kontrakt eller formulär. Förslag har framlagts kopia

på att en av den insända blanketten till facket skall sändas till justitieministem.

55DN 1998-04-12. 56Standards of Public Life. 1998. Vol. 1a a. 57Pedersen, M Bille, L. "Public Financing and Public Controll of Political Parties Denmark. I Wiberg, M ed 1991 a a. s Bille, L. 1997 a a.

Att sätta gränser för pengars makt 39

Med EU:s nuvarande mutlagstiftning har frågan de fackliga om anslagen till politiska partier kommit i en delvis ny dager. Bestämmelser bestickning och mutor omfattar därmed inte enbart om fall där förmån inte tillfaller eller att tillfalla den mutande själv avses även för tredje räkning. Frågan hur detta skall tolkas i utan mans om fråga bidragsgivande är ännu för tidigt att med bestämdhet veta. En om kritisk punkt tycks dock hur skall tolka gränserna för vad som vara man allmänt ekonomiskt stöd, till ett politiska parti, vilket enligt vissa är tolkningar inte omfattas straffansvar och hur en bidragsrelation skall av ut betecknas straffbar i den nya lagstiftningen. se som som

Tvingande eller frivilliga restriktioner

Beloppsbegränsningar för hur mycket bidrag som får ges till ett parti

eller till kandidat från enskilda eller från ett kollektiv är inte vanligt en förekommande. En sådan begränsning av belopp kan ses som ett sätt minska risken för att ett parti eller kandidat får bidrag från en att en givare den storleksordningen att det helt dominerar och som är av dessutom upphov till oönskat beroende. I USA finns för den ger federala nivån maximibelopp för individuella bidrag enligt följande°°t 000 dollar individ till kandidats kampanj för varje l per en primärval, nominerings- eller allmänt val 2 5,000 dollar individ och år till en PAC per 3 20,000 dollar individ och år till nationell kommitté för ett per en politskt parti 4 sammanlagt tak på 25,000 dollar år för individuella ett per bidrag. Dessa maximigränser har inte förändrats sedan FECA reformen 1974.

Trots hård reglering finns kryphål dessutom expanderar. som Amerikanska partier kan utan begränsningar använda pengar för kampanjer allmänt partiet utan att någon kandidat särskilt som gynnar nämns. De mest omfattande penningströmmama är de s k soft money insamlas för federala kandidater både i presidentsvalskampanjer som och kampanjer för kongressledamöter används delstatsnivå, dvs men utanför den domän FECA:s förbud och restriktioner gäller. som

59 För redogörelse den lagstiftningen och komplikationer för en av nya partifinansiering Madeleine Leijonhufvud, Korruption och partiñnanser. se: Juridisk Tidskrift vid Stockholms universitet. 1998/99;2;338-347; Korruption. Svenskt tillträde till vissa internationella konventioner Ds 1998:29. Om m m. korruption i Sverige Staffan Andersson, Makt till salu Rapport från ESO se

kommande 1999

°° FECA a a.

40 Att sätta gränser för pengars makt

En betydligt vanligare form av restriktion är att fastslå

en beloppsgräns för offentliggörande av på bidragsgivaren. I

namn Tyskland har, som tidigare visats, dessa beloppsgänser sänkts sedan 1994. I Kanada måste alla bidrag större än 100 kanadensiska dollar redovisas offentligt.

I Irland måste kandidater i president- och parlamentsval offentliggöra varje bidrag som överskrider 450 pund. Detta måste ske inom 56

dagar. Ett irländskt parti är skyldig att offentliggöra varje årligt bidrag

är över 3,500 pund vid viss angiven tid. Det är i Irland även som en förbjudet att ta emot anonyma bidrag som överskrider 90 pund

I Storbritannien kommer gränsen för offentliggörande bidrag till

av parti på nationell nivå att ligga på 5,000 pund respektive 1,000 och

mer till ett parti inom ett distrikt. I Storbritannien finns förutom den

tidigare nämnda nya partifinansieringsreformen ett omfattande

regelverk som lägger fast uppföranderegler för främst parlamentsledamöter i underhuset The Code of Conduct for Members of Parliament63. Där finns bestämmelser som som stipulerar att varje sponsring till en parlamentsledamot i samband med valet som överskrider 25 procent av valkostnadema måste registreras i ett särskilt register The Register of Members Intererests upprättas i

som Parlamentet och som är offentligt och möjligt för allmänheten att granska. En brittisk parlamentsledamot är också skyldig att registrera substansiella donationer från organisation eller företag görs

en som på reguljär basis, men då främst till sin partiorganisation i valdistriktet förutsatt att bidraget är förknippat med ledamotens kandidatur för parlamentsposten. Med substansiellt avses i detta sammanhang 500 pund eller förmån till ett värde av motsvarande belopp.

I amerikanska delstater pågår olika aktioner och reformprogram för att komma tillrätta med finansieringsproblem. I dessa aktiviteter finns

ofta engagerade medborgargrupper som driver krav på förändringar. "Americans Against Political Corruption organiserar exempelvis för

grundläggande reformer på delstatsnivå. I Main godkändes 1996 Main

6 Standards of Public Life. 1998. Vol.

a a. 52Ibid. Förbud för anonyma gåvor kommer att gå vid 50 pund. 63 Code of Conduct together with The Guide to the Rules Relating to the Conduct of Members. Innehåller fyra delar: Registration of Interests, Declaration of Interests, Advocacy Rule, Procedure for Complains. I samband med Lord Neills utredning Standards of Public Life har Code of Conduct blivt föremål för viss översyn. Följande grundläggande principer ska vara vägledande::Selflessness, "Integrity, Objectivity, Accountability, "Openess, "Honesty", Leadership. Regelverket skall verka förebyggande. http://www.parliamentthe-stationeryofñcecouk/pa/cml99697/cmselect/cm.../code.ht 1999-03-09.

1999:92 Att sätta gränser för pengars makt 41 SOU

Clean Elections Act modell för andra stater. som ses som en Programmet kunde drivas igenom ett initiativ som fick ett stort genom genomslag och ledde fram till folkomröstsningf Programmet en frivilliga överenskommelser med kandidater ställer upp bygger på som i val inom delstaten enligt föjande modell: En kandidat som ingått en

överenskommelse att begränsa sina kostnader och vägra ta emot pengar från bidragsgivare får ta del offentliga medel ur den inrättade

privata av

fonden Election och erhålla lika for alla kandidater

Clean Fund - -

enlig följande:

den genomsnittliga kostnaden beräknad på de två 75 procent av -

senaste valkampanjerna

-Icke utnyttjade medel måste återbetalas till fonden offentligt finansierad kandidat möter kandidat som har Om en en inte ingå sådan överenskommelse, matchar fonden den valt att en frivillige kandidaten med dollar i proportion till motståndarens

till två gånger beloppet. resurser - upp Vissa beloppsgränser för privata bidrag till kandidat som inte använder offentliga medel inte medlen skall missbrukas krävs att varje kandidat som vill För att denna möjlighet måste visa att hon eller han har ett brett stöd.

utnyttja

kandidaten samlar in ett viss antal bidrag från ett Detta sker genom att antal individer. De speciella antalen varierar beroende på vilket visst Det kan tilläggas att till denna fond bland annat val som avses. pengar kommer från dubblering avgifterna for lobbyistema. en av

Bidrag från skattebetalare

och restriktioner förmedlar självfallet inga positiva signaler till Förbud Det har också i särskilt Tyskland, Italien och

presumtiva bidragsgivare.

under perioder uppstått svåra ekonomiska kriser i partier när Japan försökt källor givit upphov till mutor och lagstiftare att strypa som andra missförhållanden. vissa länder finns olika skatteavdrag gåvor till partier eller I kandidater för stimulera bidragsgivande. I Kanada har intentionerna att öka de mindre bidragen. Reduktionen den beskattningsbara varit att av där 75 den bidragna upp till 100 skatten är procent av summan och sedan i fallande skala: 50 procent av den bidragna

Kanadadollar

mellan 100-500 dollar till den totala skattekrediten summan - upp

Current Trends in Campaign Finance Reform

http://www:destinationdemocracy.org/currenthtml 1999-03-08.

65Ibid.

42 Att sätta gränser för makt pengars

500 dollar. Denna gräns uppnås med total donation på en 1,150 Kanadadollarfö Även i Frankrike finns ett system som gör ett bidrag till parti eller kandidat avdragsgill från skatt till upp 1,25 procent av personens inkomst. Även Tyskland och Storbritannien har som tidigare nämnt skattelättnader för bidrag. I det fallet kommer enligt det

senare framlagda

förslaget att införas en skattelättnad på bidrag till 500 pund to upp encourage small donations to parties". Ett parti måste ha fått vissst stöd i väljarkåren för att kunna erhålla sådana medel. Det bör även noteras att i det tyska offentliga stödet till partier finns direkt koppling till en hur mycket pengar det enskilda partiet lyckas samla från som medlemmarna. I både USA och Italien finns tecken på bristande intresse från allmänheten för tax cheek-of I USA gäller program. detta i första hand

den fondering ligger till grund för finansieringen

som av

presidentkampanjema som behövt förstärkning med direkta anslag för

att klara behoven. I försöken att finna inkomstkällor för en nya partierna har man i Italien infört ett system tillåter skattebetalare som att kanalisera 4 varje 1000 lire sin skatt till av av en fond för partierna. Systemet har dock haft betydande svårigheter attrahera att allmänheten."

System för offentlig kontroll

Vilka möjligheter har statsmakten att till partier och kandidater se att efterlever de regler införts Det vanligast förekommande som är att partier och/eller kandidater är skyldiga att inkomma med rapporter över sina ekonmiska verksamheter. Den har ökat i

redovisningsskyldigheten

omfattning och betydelse med att de offentliga anslagen införts och

expanderat i många länder. Den offentliga redovisningen kombineras i vissa länder med offentliggörande vilka bidragit till parti av som ett eller till en kandidats valkampanj. Tidigare har det funnits viss en skillnad mellan Nordamerika och Europa såtillvida att begränsningar eller restriktioner i fråga valkampanjer och bidrag olika slag har om av varit sällan förekommande i europeiska länder. Den situationen har

Stanbury, W. 1993 a a. 67Pujas, W Rodhes, M " Party Finance and Political Scandals Latin Europe European University Institute, Working Paper RSC No 98/10.

Http://www.iue.it/RSC/WPTexts/9810.html 1999-05-02.

6 Nassmacher, K-H. 1993 a a.

Att gränser för makt 43 sätta pengars

tid vilket också märks i den framväxande förändrats under senare

kontrollverksamheten i många länder.

varierar i fråga omfattning och graden av Kontrollsystemen

länder har införts hård kontroll och kännbara sanktioner. I vissa

reglerna inte följs, t att rapporter inte sanktionsmöjligheter om ex

felaktiga uppgifter rapporters. Andra länder har kommer in i tid eller att

Det finns även vissa olikheter i fråga om

modesta uppföljningar.

mer det gäller partier kan eller flera nivåer vilka är ansvariga, om en som

redovisningar. I andra fall kan kandidater vara

skyldiga att lämna

vara system naturliga skäl är skyldiga att lämna sådana uppgifter; ett som av

vanligast i länder med utpräglade personval.

ibland sammanlänkade med

Reglering partifmansiering är

av

med lag för registrering parti, alternativt har

vallagstiftningen eller av

stiftats där partiñnansieringsreglema ingår. En

särskilda partilagar partidefinition och stipulerar vissa partilag ger inledningsvis en

även vissa riktlinjer för hur skyldigheter gentemot staten, men ger

skall beskaffad. Det är tydligt att det

exempelvis organisationen vara

tillkomsten partilagar och erfarenhet av finns ett samband mellan av

vilket skapat behov att formulera villkor auktoritära politiska system av

demokratisk ordning. Det kan dock konstateras för att partier har en

offentlig redovisning eller inrättat andra inte alla länder som kräver att rättslig grund för regler alltid har en särskild partilag som

bemyndigande.

för redovisning och kontroll

Omfattande system

Frankrike och Italien som har de Europa är det framförallt Tyskland,

för offentlig redovisning och därtill hårda mest långtgående systemen

kandidater inte följer reglerna- dvs länder som straff partier och om

korruptionsproblem. Ett tyskt parti är skyldigt att haft betydande

finansiella transaktioner på alla nivåer i partiorganiredovisa alla sina

särskild redovisning hur de offentliga sationen. Det finns krav på

vissa fall kan även redogörelser krävas om

partistöden används. I

Eftersom den tyska partifmansieringen är

skulder och tillgångar.

i Tyskland, Österrike och Israel har partilagama 69Dan Avnon konstaterar att

partifmansiering och att partilagama där fyller behovet att starka kopplingar till

utföra kontroll och övervakning av rättslig bas gör det möjligt att en som dessa länder finns partilagar i Finland, partierna finansiella aktiviteter. Förutom

D. Parties Laws Democratic Polen, Spanien och Venezuela. Avon,

The Journal of Legislative Studies. Vol No Systems of Government.

O. Om partibegreppet i valsystemet 19952283-300. Se även Johansson, S.,

F örvaltningsrättsl Tidskrift. 1997.

44 Att sätta gränser för makt pengars f

mycket strikt reglerad och dessutom komplicerad till sin natur är redovisningaktiviteten betydande. Till detta skall läggas författatt

ningsdomstolen kontinuerligt ingriper i lagstiftningen och bortsett

från dess betydelse rent innehållsligt medverkar till ökad - en komplexitet. Ett parti inte kan uppvisa kvitton på godtagbart som en sätt kan få dryga böter. Risken för att något sådant skall hända har gjort att partierna under tid lägger ned omfattande på senare summor att hålla sina papper i god ordning och även ekonomiskt förberedda vara på eventuella böter.

I Frankrike har korruptionsskandaler, även den offentliga

men finansieringen som infördes 1988, haft konsekvenser för graden av redovisning och kontroll. I samband med reformen slogs fast att mottagadet av offentliga medel förenat med nämligen var ansvar, att partier och kandidater redovisar hur medlen används. Kandidater måste upprätta ett konto för valkampanjen för få tillgång till att

ersättning från statliga medel." Kandidater till Nationalförsamlingen

har skyldighet att inlämna rapporter inkomster och utgifter för de om tre månaderna före valet, inom 60 dagar efter valet. Uppgifterna lämnas

till Nationalförsamlingens ordförande skall tillgängliga för

men vara författningsdomstolen och andra granskande myndigheter. Presidentkandidater måste även inkomma med där kvitton på rapporter inkomster och utgifter skall förevisas. Uppgifter valkostnader i om förhållande till stipulerat utgiftstak publiceras i Journal Ojficial.

Sanktionssystemet blev i och med reformen rigoröst. En kandidat mer till Nationalförsamlingen, inte lämnar någon ekonomisk som rapport, förklaras icke-valbar under ett år och mister sin parlamentsplats. En

kandidat som brutit mot det lagstadgade utgiftstaket kan straffas med böter mellan 360-15,000 francs eller fängelse mellan månad och en ett år.

I Italien har politikerna efter sammanbrott både i partisystemet och

det gamla korrumperade fmansieringssystemet sökt finna

att en ny modell i reformen från 1993, där även kontroll och övervakning är mer omfattande än tidigare. Eftersom Italien har utgiftstak för valkostnader för både partier och kandidater och dessutom statlig kostnadsersättning för vissa delar dessa valkostnadema blir reovisningama relativt av omfattnade. De ekonomiska redovisningama och inkomst-

kostnader

källor skall presenteras för presidentema i respektive kammare i

parlamentet och granskas nationell myndiget The National audit av en Ojjfzce som rapporterar inom månader. Sanktionsystemet är sex

7° Drysch, T., 1993 a a. 7 Standards of Political Life, 1998. a a. 72Ibid; Drysch, T., 1993 a a.

Att gränser för makt 45 1999:92 sätta pengars SOU

tjäna exempel: Brott mot lagen om omfattande, följande kan som

straffas med böter mellan 50 och 20

i valkampanjen kan öppenhet

viss period strax före valet kan lire. Om brottet begås inom en

miljoner

fall tredubblas. Granskning sker bötesbeloppen dubbleras och i värsta

den nationella myndigheten utan även av sedan 1994 inte enbart av

regionala övervakningskollegier.

omfattande kontrollsystem på federal både Kanada och USA har Att

torde det i flera amerikanska väl känt, mindre känt vara att nivå är men

bestämmelser redovisning. Samtliga delstater finns rigorösa om

varje kandidat ställer delstater har föreskrifter som bemyndigar att som

skall inkomma med finansiell rapport över i val inom delstaten upp finns för ändamålet särskilda tillsynsmyndigheter

kampanjema. Det

bestämmelserna efterlevs. Det finns vissa övervakar att

agency som

omfattande rapporteringen skall skillnadem mellan delstatema i hur

räcker det med enbart rapport som gäller I vissa delstater en vara. valkampanjen, dvs två raporter

och som gäller

primärvalen en

delstater kräver upptill åtta rapporter sammanlagt. Men det finns som

den k ordinarie. De flesta delstater har en enbart för kampanjema före s

kandidatñnansiering innebär olika

reglering parti- och som

av ofta måste svar på frågor begränsningar, vilket gör att rapporterna ge

Kandidater riskerar sin givit bidrag, när bidragen givits. om vem som inkommer. Över upptäcks och rapporter inte

karriär om felaktigheter tillsynsbyråer har befogenheter att stämma

hälften delstatemas av och femtedel kan initiera kandidater begår överträdelser en som Wisconsin riskerar kandidat som domstolsaktioner. I exempelvis en

till 10 000 dollar eller fängelse

givit felaktiga uppgifter böter upp

vanligt från delstatens sida år. Det är vidare att man

maximalt tre

nödvändigt för kandidat skriva det certifikat som är att en vägrar att ut

inte nödvändiga rapporter har lämnats skall kunna ställa i valet, om upp

in."

Även har på grund alltmer reglerad partifinansiering

Irland av en

och har sedan 1997

stärkt sin kontroll- och övervakningsverksamhet The Public Ofice Commission

givit den särskilda myndigheten regelsystemet efterlevs och

utökade befogenheter för att kontrollera att

kommer in.

att rapporteringar

tagits i anspråk för infonnationstekniken har i hög grad

Den nya

i USA och Kanada där

hanteringen redovisningsskyldigheter

av

kontinuerligt lägger ut information på nätet. övervakande organ

73Rhodes, M. 1997 a a

74 R., 1993 Jones, R., 1994 a a. Jones, a

75Standards of Public Life, 1998 a a

46 Att sätta gränser för makt pengars

Modesta system för redovisning och kontroll

I exempelvis Finland, Danmark, Belgien, Portugal, Spanien, Nederländerna och Storbritannien finns för närvarande krav på någon typ av offentlig redovisning av partiernas ekonomiska förehavanden. I Luxemburg, som för närvarande inte har någon

rättslig reglering och inget krav offentlig redovisning, har inletts.

en översyn Största förändringarna äger för närvarande i Storbritannien rum som tidigare

haft en begränsad reglering partifinansieringen av med undantag för

lokalt utgiftstak och ett bestämmelser

par som gällt bidragsgivande

företag respektive fackliga organisationer. Med den reformen nya går

man från frivillighet i offentlig till

redovisning krav på regelbudna

redovisningar över stora donationer, årliga redovisningar

över inkomster och utgifter till partier skall som föreligga inom tre månader efter årsskiftet med motiveringen more openess about the and sources use of party funds. I reformen finns även inrättande av en särskild valkommission The Election skall Commission som kontrollera att den nya lagstiftningen efterlevs. Den brittiska kommitten

har vinnlagt

sig om att försöka täcka de luckor

som erfarenhetsmässigt brukar

finnas i redovisnings- och kontrollsystem.

Så exempelvis åläggs partierna att utse särskild ansvarig för en rapporteringarna och valkommissionen skall utforma

Standardisering för rapporteringar,

granska och publicera, upprätta register över stora donationer. Valkommissionen skall även ha vissa

sanktionsmöjligheter, men

allvarligare brott överlämnas till allmän domstol.

I Belgien, där partier principiellt icke-vinstdrivande ses som organisationer utan särskild legal har införandet status, av statligt partistöd medfört viss reglering. För parti att ett skall få tillgång till sådant stöd förutom att ha erhållit minst ett mandat skall årliga finansiella rapporter inlämnas till särskild en parlamentarisk kontrollkommitte. Denna kommitte har även bemyndigande att inhämta uppgifter om donationer. I Nederländerna har det nyligen föreslagna begränsade statliga partistödet fått till konsekvens att staten i gengäld kräver bl finansiella för kunna a rapporter att granska om medlen använts på de avsetts." sätt som

I Finland skärpets rapporteringsskyldigheten

under 1980-talet. Förutom partiernas centrala ekonomier granskas numera även partistrukturer som erhållit statligt transfererat partistöd.

Partilagen ger

även partierna skyldighet att rapportera vinster och skulder samt revisorernas redogörelser till justitieministern. Däremot är inte

76Ibid. 77Ibid.

för makt 47 1999:92 Att sätta gränser pengars SOU

redovisa sina personvalskampanjer." I

kandidaterna skyldiga att

1998 utredning "för att undersöka Finland tillsatte justitieministem en

valñnansieringen°°7° Danmark har möjligheterna att öka öppenheten i

1990-talet, från oreglerad partiñnansiering utan bytt strategi under en

till lagstiftning bl a innebär

offentlig redovisningsskyldighet en som

redovisningar över ekonomin för skyldighet att inkomma med årliga

kandidater till Folketinget och alla partier nominerar som reform 1995 skärptes kraven

Europaparlamentet. I en partiell

det gjordes koppling mellan partierna ytterligare genom att en

och de offentliga redovisningama utbetalning det statliga partistödet av utbetalades innan redovisningama kunde på så sätt att inget stöd

kordinerades dessa två dokumeneteras i sin ordning. Dessutom vara skyldighet för ett parti att redovisa om tidsmässigt. Vidare finns en rent danska kronor eller däröver från erhållet bidrag på 20,000 man eller fackföreningar. Om bidraget är enskilda, företag, organisationer

skall detta framgå i redovisningen. anonymt

och etiska för kandidater Vissa regler normer

vilka etiska och

genomarbetade regelverket om normer

Det mest förväntas leva till i riktlinjer valda företrädare i parlament upp som Storbritannien of Conduct. samband med sitt uppdrag finns i Code

i hög grad på ambitionen att förebygga

Dessa uppförandekoder bygger

målsättningen öppenhet. Det senare

oegentligheter och om

rad föreskrifter när och hur parlaments-

implementeras genom en om särskild ansvarig i parlamentet vissa

ledamoten skall registrera hos

ekonomiska intressen, valñnansiering och uppgifter av

uppgifter om

offentliggörs och kan således granskas av

jävskaraktär. Dessa register

allmänheten och mediema.

debatter hur kandidater- I USA har det förekommit regelbundna om

och gränsen går för

använder sina personvalskampanjer var

na dessa medel. 1989 tog kongressen en personlig användning av

dessvärre inte definierade etikreforrn Reform Act of 1989, som

Ethics

försök har därefter gjorts att utarbeta

personlig användning. Vissa

utgifter t hushålls-

detaljerade regler vad är personliga ex

som

medlemsavgifter olika slag och kostnader, begravningar, nöjen och av

Arcana Imperii Finland i 73 Wiberg, M,Public Financing of Parties as

Wiberg, M ed, 1991 a a.

Justitiministeriet. Valñnansiering. 79Kommitténs mandat löper ut 1999-09-30.

http://www.om.f1/857.htrn 1999-06-27.

° Bille, L., 1997 a a.

s Se not 64,

48 Att sätta gränser för makt pengars

således inte skall bekostas med kampanjmedel. Ett problem har bl a varit, hur skall på arvoden och lön man se till kandidat under

valkampanjen; en tvisteñåga ännu inte tycks löst.

som vara I hälften de amerikanska delstatema finns av restriktioner ifråga om bidrag till valkampanjer från kandidatens närmaste

familj, och i några

delstater finns även restriktioner för hur mycket pengar som kandidaten

själv får ge till sin kampanj. Amerikanska

egen kampanjer är i regel

organiserade med kommittéer och särskilt för

ansvariga insamling och hantering av ekonomin. Frågan själva hanteringen

om av pengarna har visat sig vara kritisk och blivit alltmer uppmärksammad av lagstiñare. I

exempelvis Italien finns sedan reformen 1993 bestämmelse en som säger att insamlingsverksamheten endast kan utföras särskild genom en agent electoral agent är ansvarig för

som registering av bidragen.

Avslutande reflektioner

Det är fortfarande i USA och Kanada vi hittar de

som mest rigorösa

rättsliga regleringama av kandidater och partier i förhållande till pengar i valkampanjer. Under främst nittiotalet växte en stark trend fram i

europeiska länder med ökad reglering och kontroll, inte minst för att

öppna upp för insyn i partiernas finanser. Regelsystemen för de

europeiska partisystemen är präglade de förhållandevis starkt av particentrerade valsystemen, vilket ofta f°ar till konsekvens att partierna

bär det yttersta ansvaret för de offentliga

redovisningama. En gissning

är, att regelverket inom överskådlig framtid i än högre grad kommer att

innefatta kandidaterna i de europeiska ländernas partier, och att vissa

av de nordamerikanska koncepten kommer här. att prövas även

Sverige har nästan total avsaknad

av rättslig reglering och kontroll

av partifinansieringen. De enda regler för närvarande finns gäller som

de offentliga partistöden och fördelningen dem, av samt mutlagstiftningen. Något krav på offentlig redovisning partiernas

av ekonomier är inte förknippat med de offentlig stöden. Sverige befinner

sig idag således i sällskap med krympande minoritet

en av stater som

saknar rättslig reglering partifinansiering. har

av Sverige i andra

sammanhang inte gjort sig känt motståndare till

som offentliga

regleringar, men inom detta område finns uppenbarligen intressen som värnar om en frizon utan krav på insyn och granskning. Orsakerna till denna politiska paradox, att ett regleringsorienterat politiskt system

undantar partiñnansiering, trots partiernas att viktigaste inkomstkällor

Z FEC Twenty Year Report. htt://www.fec.gov/pages/ch3.htm 1999-05-02.

a Rhodes, M. 1997. a a.

Att sätta gränser för makt 49 pengars

och det har förts samhällsdebatt om korrupär skattemedel en

tionsrisken, återstår fortfarande att klarlägga.

orsaker till varför även europeiska länder ökat den Det finns flera

i fråga partifinansiering. En sådan är självfallet

rättsliga kontrollen om

korruptionsaffárer och diverse

den besvärande höga graden av

i flera Legitimitetskriser i

missförhållanden avslöjats stater. som skandaler, även misstroende för politik och samband med sådana men

minskad partiidentiñkation, stigande problem att

partier i stort,

bidragit till att driva fram medborgarna har sammantagna engagera Italien, Tyskland, Frankrike och Belgien har förändringar. I länder som

starkt opinionstryck för långtgående åtgärder.

stora skandaler skapat ett

för granska och avslöja

Medierna har spelat en nyckelroll att

har i hög grad påverkat de allmänna missförhållandena och

och tvingat frågorna på den politiska dagordningen

opinionerna upp

orsak till den ökade rättsliga regleringen har

En annan bidragande

offentliga finansieringen blivit en alltmer att göra med att den

inkomstkälla för partier. Det finns gryende medveten-

betydelsefull en

offentliga partistöden underminerat

het att de expanderande

om traditionella uppfattningen att partifinansiering är rationalen i den om

Den omfattande skattesubventioneringen av

intern angelägenhet.

en bidragit till förändrad attityd bland politiker

partiväsendet har aktivt en

till reglering och insyn

har ibland låtit vänta sig, fördröjts av politiker som av

Åtgärder

förhindra inblandning, kanske för att undvika olika anledningar velat

Vilka situationer kan tänkas försämringar invanda privilegier. av Förändringar i den politiska konkurrensen

förändra förutsättningarna

roll härvidlag. Ett parti kan exempelvis hamna kan antas spela en viktig

allt mindre råd att riskera kritik väljare för i situation där man har av en Förändringar i den politska bristande etik i frågor om partifinansiering.

mellan kan även medföra att tidigare uppgörelser konkurrensen partier

kan försvaras. Det uppkommer a

ñnansieringspolicy inte längre

om ökar möjligheterna för samtal och window of opportunity som nya

förhandlingar.

rättsväsendet utvecklats till en I Italien är det även uppenbart att

kan matcha politikerna, driva kraft tydligare och bättre som och med stöd drivande allmän opinion

framgångsrika processer av en

avslöja missförhållanden. Detta banar få bort korrupta politiker och

för reformering förhållandet partier och pengar. också vägen av

riktning öppenhet och offentlig förändra attityder i mot mer För att

ekonomiska förehavanden är det även viktigt redovisning av partiernas

inskolning. I detta sammanhang skall de europeiska med viss

84Pujas, W Rhodes, M. 1998. a a.

50 Att sätta gränser för makt

pengars

partiernas samarbetet inom EU inte underskattas. I Europaparlamentet skolas partier in i de regler finns redovisning

som om av hur anslagen till parlamentsgrupperna använts. Parlamentets presidium beslutar

om återbetalning av medel om det visar sig att ett bokslut inte

överensstämmer med gällande regler. Detta är regler gäller for

som partigrupper även inom Nordiska rådet respektive Europarådet. I den mutlagstiftning som EU initierat och vissa åtgärder korruption,

mot finns överlappningar till partiñnansiering. I samband

med ett förslag

från kommissionen för bekämpning korruption i oktober 1998

av uppmanade det berörda parlamentsutskottet alla politiska partier alla nivåer att offentliggöra sina finanser och sina partibidrag.

85Infonnationsmail från EP:s svenska representationskontor, 2 okt 1998.

av er

Finansiering personvalskampanj

i 1998

riksdagsvalet

Gullan Gidlund och Tommy Möller

visa konsekvenser av personvals- Syftet med uppsatsen är att

I blickpunkten står en

reformen för svensk partifinansieringf

i riksdagsvalet 1998

undersökning av hur personvalskampanjema

fanns och hur dessa tillärnpades. En finansierades, vilka regler som gäller behovet att införa någon central frågeställning i uppsatsen av eventuellt lagstiftning i fråga finansiering.

form reglering, om

av medierna ventilerades under valrörelsen 1998

De problem som i

för valframgång, orättvisa iresurstillgången rörde pengarnas betydelse frågan det fanns behov en rättslig mellan kandidater och om av valkampanjer. Även LO:s ekonoreglering vad gällde kandidaternas blev föremål för debatt

miska stöd till det socialdemokratiska partiet

frågan det farms villkor förknippade under valrörelsen. Här gällde om

dessa kunde betraktas mutor med stöden och om som sällan tillhört de heta politiska

I Sverige har partifmansiering

i flera andra länder där frågor om hur partier frågorna till skillnad från i valkampanjer ofta har helt annan och kandidater bör finansieras en förklaringen till denna skillnad är den dignitet. Den viktigaste

ringa nivån korruption och oegentligheter som

förhållandevis av orsakerna till att Sverige i uppdagats i Sverige. Detta är också en av och kontrollinstrument för hur partier stort sett saknar lagstiftning I länder upplevt missförhållanden

hanterar fmansieringsfrågoma. som från missnöjda opinioner i hög

och korruptionsskandaler har trycket

den politiska dagordningen och

grad bidragit till att frågan lyfts upp Strategin med lagstiftning är dock

tvingat lagstiftare att vidta åtgärder.

huvudsakligen hämtat från den enkät till de Materialet till denna uppsats är Tommy Möllers uppsats Minskad regionala partiorganisationema se demokrati. Vidare bygger uppsatsen på data particentrering och vitaliserad kandidatundersökning genförts Martin Brothén. från den som av bok Att sätta gränser för pengars makt. 2 Se Gullan Gidlunds uppsats i denna för redogörelse regelsystem i En jämförande studie av partifmansiering en av

olika demokratiska länder.

inte enbart kopplad till att hantera kriminalitet och andraoegentligheter utan handlar också ofta rent generellt att åstadkomma institutionella om förutsättningar som ger legitimitet. Lagstiftning, med ett system av legala normer för kandidater och/eller partier samt instrument för övervakning av reglerna, bedöms i de flesta länder höra numera samman med fundamentala rättsliga och demokratiska krav för att säkra etik, öppenhet och tilltro till demokratiska spelregler. Ju mer

utpräglade personvalssystem desto rigorös tenderar dock

mer

lagstiftningen om finansiering av valkampanjema att I andra

vara. länder, med mindre påtagliga personvalsinslag, kan partierna snarare än kandidaterna ha ansvaret i förhållande till de kontrollerande organen.

Omständigheten att offentliga partistöd fått ökat genomslag i flera

länder har generellt sett ökat medvetenheten bland politikerna att partierna måste söka folklig legitimitet för dessa anslag och tillåta offentlig insyn och kontroll. Ansvaret för att inga misstag sker i förhållandet partier och pengar, och att vissa etiska upprätthålls, således i normer svarar princip

partierna själva för i Sverige. Den minimala lagstiftning

som förekommer och främst gäller de offentliga partistöden som kombineras med frivilliga överenskommelser mellan partierna i vissa vitala frågor. Denna konsensusstrategi går tillbaka till tidigt 1900-tal och vilar på på partier frivilliga, privata och i förhållande synen som till staten oberoende sammanslutningar. En konsekvens detta synsätt av är den djupa misstro till tanken på att lagstiftning tvingas genom att offentlig redovisa sina inkomster och utgifter till någon myndighet. Strategin lades fast i en offentlig utredning vilken under åren 1949 och 1951 granskade frågan partiernas offentliggörande sina om av ekonomier samt behovet lagstiftning. Lagstiftning avvisades av av utredarna i stället rekommenderades frivilliga överenskommelser mellan partierna SOU 1951:56; Gidlund 1994. När det nya personvalsystemet infördes rådde politisk enighet att om kampanjfinansieringen skulle vara oreglerad. I regeringens proposition 1996/97:70 framhölls att det i dagsläget" saknades skäl föreslå att

någon reglering. Men "givetvis skall utvecklingen följas

mycket noga. Skulle det visa sig att ovidkommande ekonomiska påverkar

faktorer

utfallet av valet får regeringen återkomma ifrågan I samklang med

den fastlagda strategin framhölls att det partiernas uppgift till

var att se

att oegentligheter av olika slag undveks. Detta ställningstagande sades

ligga i linje med en svensk tradition när det gäller såväl offentlig finansiering av partiernas verksamhet själva verksamheten i sig: som partierna skall enligt denna tradition så fristående från det vara allmänna som möjligt. Staten skall inte lagstiftningsvägen påverka partierna i deras arbete.

personvalskampanjer 53

1999:92 Finansiering av SOU

Även finansiering valkampanjer är det saknas lagstiftning om av om fram för kandidaterna att efter eget det inte fullständigt fritt

och använda för de egna kampanjema. gottñnnande ta emot pengar

med varierande ambitionsnivå, utfärdat Partierna har, olika sätt och

rekommendationer för kampanjñnansieringen.

Partiernas rekommendationer

central nivå rekommendationer för hur Samtliga partier antog

skulle hantera kampanj-

kandidater och regionala partiorganisationer

Partistyrelsen står i samtliga fall bakom finansieringen i valet 1998.

riktlinjemaf partistyrelsens beslut om

I socialdemokraternas fall föregicks

valetiska riktlinjer. Partistyrelsen

riktlinjer av ett kongressbelut om

iaktta strikt och resolut hållning i

rekommenderade partidistrikten att en

bidragsfrågan:

såväl till enskild kandidat, Alla ekonomiska bidrag, till partiet som

Medlen disponeras valledningen i förvaltas berörd valledning. av av en Bidrag riktas till och används av samråd med aktuella kandidater. som

enskild kandidat skall redovisas öppet.

armonsering och alla trycksaker skall Vidare framhölls att all

I dessa rekommendationer framberörd valledning godkännas av

delvis reserverade hållning till personvalssystemet.

skymtar partiets

för ekonomiska resurser på ett Inom partiet finns en oro att

inverka kampanjarbete och valresultat. ovidkommande sätt skall på

fritt fram för enskilda kandidater

Förvisso det enligt dessa riktlinjer

var

och organisationer enskilda

emot bidrag från såväl företag som att ta skulle ske öppet och hela tiden under medborgare. Men detta

rekommendationer finns i det 3 En utförligare genomgång av dessa

utvärdering 1998 års val avlämnar till huvudbetänkande Rådet för av som

regeringen senast den 1 november 1999.

rekommendation konstaterar partistyrelsen att det 4 kommentar till denna I en ska granska varje enskilt flygblad naturligtvis orimligt att valledning är en under valrörelsen." Men man ville och varje portgångsajfisch produceras som val" och "utåtriktade trycksaker bör markera det är partiet grå till att som valledningen Se Personval 1998. En rapport därför i huvudsak beslutas av

och godkänd partistyrelsen vid socialdemokratema. Behandlad av från

sammanträde 1997-10-27.

54 Finansiering personvalskampanjer

av

partiorganisationens överinseende. Genom att bidragen disponerades

av

valledningen vinnlade sig partiet betydande kontrollmöj ligheter.

Moderaternas partistyrelse antog bland följande riktlinjer: annat

Personliga kampanjer kan finansieras med frivilliga bidrag, dock i form av kontantstöd från juridiska Den personer. personliga finansieringen skall vid påfordran redovisas till respektive nominerande instans samt kunna redovisas offentligt.

Direkta ekonomiska bidrag från juridiska alltså personer var inte tillåten. På denna punkt är moderaterna det parti går

som längst när

det gäller att reglera. Det får aldrig för misstankar ges utrymme om att pengarna används till något annat än de är avsedda för", understryker partistyrelsenf I motsats till socialdemokraterna var det dock de enskilda kandidaterna själva

som disponerade kampanjmedlen. Det var inte heller fråga något obligatoriskt

om

redovisningsförfarande. Kampanjmedlen skall kunna redovisas

öppet vår kurs., vilket således innebär mindre

en tvingande

rekommendation än i socialdemokraternas fall. Vid

påfordran från

partiorganisationen kunde dock kandidaterna tvingade vara att redovisa den personliga finansieringen. För de kandiderade som till riksdagen var det länsförbundets styrelse ägde utfärda som rätt att en sådan påfordran. Vänsterpartiet är det parti varit mest tveksamt till det ökade som personvalsinslaget i det valsystemet. I ett partistyrelsebeslut nya förklarades att det i princip inte är tillåtet för partidistriken eller

lokalavdelningama att satsa partiresurser på personvalskampanjer. Men, fastslog partistyrelsen, om enskilda personvalskampanjer ändå

förekommer gäller följande: Partiets ekonomiska och andra får inte användas till resurser privata kampanjer vid sidan partiorganisationens av

valkampanj.

Medlem eller grupp medlemmar vid sidan partiets av som av valkampanj driver egen kampanj för viss kandidat skall öppet redovisa alla intäkter för och utgifter för partiet, media och allmänhet. Grupper eller organisationer utanför partiet vill bedriva som kampanj för någon partiets kandidater utforma av uppmanas

kampanjen i samråd med partiet och redovisa kampanjmedlen enligt ovan.

5 "Allmänna riktlinjer för personval antagna panistyrelsen den 17 av mars 1997.

Finansiering personvalskampanjer 55

av

ekonomiska bidrag har villkor att Partiet accepterar inte som

användas för att stödja viss kandidat. de ska en

förstås här personvalskampanjer inte

Med privata kampanjer som

Däremot kan naturligtvis partiorganisationen

sanktionerats av partiet.

material bidra till att göra enskilda bekosta valafñscher och annat som

Det räknas dock som kandidater kända, framhåller partistyrelsenf

kampanjverksamhet. Här finns naturligtvis

traditionell och partiknuten

kan det svårt att skilja mellan

ett tillämpningsproblem, I praktiken vara

kan sålunda omfattande

dessa båda kampanjtyper; ett partidistrikt ge en

till viss kandidat utan att uttryckligen uppmana

uppbackning en

vederbörande. Intentionen i dessa riktlinjer väljarna att personrösta tillåter stödjer inte ekonomiskt eller i är emellertid tydlig: partiet men

avseende enskilda kandidater att bedriva personkampanj. annat

det enda parti inte uttryckligen

Kristdemokraterna var som

offentlig redovisning kandidaternas

rekommenderade av

en Enligt det tillräckligt att en

kampanjmedel. partistyrelsen var kampanjbidrag skedde till partiorganisationen:

redovisning av externa

på över 50. 000 kr i riksdagsval-

"sponsormedel i personvalskampanjer

och på över 10.000 kr

krets skall bli föremål för intern partiredovisning

Kristdemokraterna därmed det enda parti som för de lokala valen var

i sina rekommendationer. Kristdemosärskilda beloppsgränser anger

rekommendation om hur

kraterna är vidare det enda parti som avger

eventuella bidrag från de regionala och lokala partiorganisationema

skall fördelas:

distrikt, kommun bör använda sina

De olika organisationsnivåema

i nomineringar blivit respektive nivås att marknadsföra de som resurser Marknadsföringen får dock inte bli så aggressiv att främsta kandidater.

andra kandidater på valsedeln. Det är den kan uppfattas som riktad mot

används på ett sådant sätt att de 4-5 dessutom rimligt att partiresursema

eller på likvärdigt sätt kandidaterna presenteras gemensamt ett främsta

tillsatte redan våren 1996 arbetsgrupp

Centerpartiets partistyrelse en

förslag till förändringar partiets organisation med uppgift att ge av

utarbeta riktlinjer för bland annat och i det sammanhanget även

I den rapport arbetsgruppen presenterade

fmansieringsfrågoma. som

inte gick förhindra att enskilda inför valet konstaterades att det att

ekonomiska bidrag eller externt stöd på kandidater tar emot externa

° "Vänsterpartiet personval. November 1997. om

personvalskommitté, 1997-03-04.

7 Kristdemoktatemas

56 Finansiering personvalskampanjer

av

annat sätt. Oro uttrycktes sålunda för att ett icke önskvärt beroende av sponsom kunde uppkomma.

Det står var och fritt att satsa eget kapital i valrörelsen en men kandidaterna avråds från att driva sina valkampanjer med lånade medel. Enskilda kandidater och kampanjorganisationer att öppet och uppmanas offentligt redovisa valrörelsens finansiering. Redovisningen bör lämnas till valkommittén.

Mot bakgrund den minskade tilltron till politiker och de skandaler av som förekommit under de senaste åren fann folkpartiets partistyrelse det viktigt att undanröja tvivel kandidaters ekonomiska till

om bindningar

särintressen Detta skedde enligt partistyrelsen bäst

genom en öppen redovisning av kampanjmedel, att kandidaterna redovisar sin ekonomiska situation enligt den modell gäller för som riksdagsledamöter samt att rådgivande etisk nämnd inom folkpartiet en liberalerna tillsätts dit kandidaterna ska kunna vända sig for att råd

Miljöpartiets partistyrelse beslutade att rekommendera följande till sina

regionala och lokala organisationer:

Partistyrelsen rekommenderar att personliga karnpanjkassor och materiella tillgångar bil, kontor, utrustning m.m. i personliga valkampanjer bör redovisas till den organisation inom partiet som nominerat kandidaten. Samtliga bidrag eget kapital, från enskilda, ur företag eller organisationer skall redovisas liksom hur medlen använts för exempelvis reklam, affischer etc. En prelimenär redovisning skall göras per den 15 augusti 1998 for att därefter kunna redovisas offentligt. Respektive organisation avgör rekommendationen skall om gälla inom dess valansvar.

Alla materiella tillgångar- inte bara nyttjas i personliga pengar - som valkampanjer skall alltså redovisas till partiorgansationen. Därtill skall en redogörelse inlämnas där kandidaterna specificerat hur de ekonomiska kampanjmedlen använts. Denna redovisning skall vara partiorganisationen tillhanda vid ett visst datum 15 augusti så att partiet därefter har möjlighet att offentliggöra dessa uppgifter.

8 Parti och person. Centerpartiet och personval. Mars 1997. 9 Riktlinjer för personval antagna folkpartiet liberalernas partistyrelse den av 23 maj 1997. ° Partistyrelseprotokoll. 97-1 1-1

Finansiering personvalskampanjer 57

av

mellan således betydande i synen på Variationema partierna var

frihet själva ta för finansieringen. Inställningen kandidaternas att ansvar

rädsla för soloframträdanden och

till personvalsrefonnen i stort samt

kontrollen, tycks ha färgat sig hur

att partiledningen kan tappa av

socialdemokraterna, vänsterpartiet och

reglerna utformades. Tre partier, ifråga regleringens tvingande karaktär. I

moderaterna, skiljde ut sig om

partidistriktens valledningar

socialdemokraternas fall genom att

till enskilda kandidater och i

förfogade över de kampanjmedel som gavs

beslutade hur dessa medel skall användas. samråd med kandidaterna om

fall förbjöds partidistrikten att stödja personvals- I Vänsterpartiets

fall det uttryckligen att det icke var kampanjer. I moderaternas angavs

enskilda kandidaterna att ta emot bidrag från juridiska tillåtet för de

personer. rekommendationer att ge råd

Genomgående handlar partiernas om

hur kandidater avser att bedriva och i några fall- anvisningar om som

eller skall hantera problemet med att ta emot

personvalskampanj kan

Det fanns for att privata bidrag från och redovisa externa bidrag. en oro

eller enskilda skapar politiskt känsliga företag, organisationer

beroendeförhållande kan uppkomma mellan situationer och att ett

bidragsgivaren. Eller- vilket tycks vara nog så viktigt-

kandidaten och

gick här moderaterna alltså var

uppfattas kunna uppkomma. Längst som enda uttryckligen förbjöd bidrag från juridiska personer.

det parti som

det parti potentiellt sett är kan Sannolikt är också moderaterna som

för eventuella legitimitetsproblem och

tänkas ha störst skäl att oroa sig

konsekvenser sådana bidrag. Många av partiets andra oönskade av

utvecklade relationer till det lokala näringslivet inom kandidater har väl

således med förhållandevis goda utsikter kunna valkretsen och skulle

komma i åtnjutande bidrag från företag. av

rekommendationer till de nominerande partiinstansema om Några

kandidaters kampanjer fanns inte. De regionala att stödja enskilda

i Vänsterpartiets fall, där inställning-

partiorganisationema utom

gavs -

kritisk därmed ett handlingsutrymme när till personval är uttalat en -

personvalskampanjer såväl i

det gäller att uppmuntra och stödja

ekonomiskt i annat hänseende. som

roll

De regionala partiarganisationernas

tilldelades således central roll när

De regionala partiorganisationema en

de riktlinjer här återgivits. För de

det gällde implementeringen av som

tvingande regler gällde det i partier uttryckligen har fastlagit

tre som

och och länsförbunden inom

första hand för partidistrikten inom s v

efterlevdes. Därutöver kunde de att övervaka att reglerna

m

naturligtvis utfärda ytterligare regler. Detta gäller också för övriga partier. Tabell Regional reglering av valkampanjernas finansiering procent.

Antal svarande: l 5 7

Kommentar: Frågan löd: "Har distikteL/förbundet, utöver centralt beslutade regler, antagit egna regler eller anvisningar för finansiering kandidaternas av personvalskampanjer "

En klar majoritet av de regionala partiorganisationema totalt 70 procent avstod dock från att anta regler eller riktlinjer - egna beträffande finansieringen utöver de fastslagits centralt tabell som se l. Här finns vissa skillnader mellan partierna. I centerpartiets fall har 15 av de 23 distrikt 65 procent besvarat enkäten antagit som kompletterande riktlinjer, i vänster- och miljöpartiet har endast någon enstaka av de regionala partiorganisationer i vardera fall deltagit i som

denna del av undersökningen antagit kompletterande riktlinjer.

Att de båda sistnämnda partierna skiljde ut sig i detta avseende måste självfallet ses i ljuset att deras centrala partiinstanser utfärdat av ganska rigorösa rekommendationer. Utrymmet för att ytterligare reglera

kandidaternas kampanjfinansiering ytterst begränsad.

var Vanligast med regionala regleringsbestämmelser det inom var centerpartiet. Möjligen sammanhänger detta med partiets decentraliserade organisationsstruktur Bäck Möller 1997, 136 ff. Medan s. partistyrelsen på den centrala nivån mer ägnade sig att kartlägga problemen försökte centerdistrikten på den regionala nivån i flera fall precisera mer konkreta anvisningar för etiska regler. Flera distrikten av uppgav att de, mer eller mindre noggrant, diskuterat valkampanjens allmänna ekonomiska förutsättningar med de inblandade kandidaterna. Beslut hade också fattats hur många kandidater skulle stödjas om som och hur detta skulle ske; det vanligaste att de fyra toppnamnen var

Finansiering personvalskampanjer 59

av

I detta sammanhang framträder emellertid

tilldelades kampanjbidrag.

i praktiken skilja mellan direkt och indirekt

svårigheten att

således vanligt att specialdestinerade kampanj-

kampanjstöd. Det var

till kandidaterna: bidrag avsedda att användas för bidrag utdelades och andra trycksaker, valafñscher etc. det sätt broschyrer fann lämpligt. I några centerdistrikt har slutligen kandidaterna själva utbetalats i efterhand, mot uppvisande av faktura.

kampanjbidraget

länsförbund beslutade att externa kampanj-

Några av folkpartiets

1.000 kr skulle redovisas till förbundsstyrelsen.

medel överstigande

socialdemokraterna beslutade distriktsstyrelsema att införa en Inom särskild kansliavgift för de kandidater som bedrev personvals-

dessa kandidater ñck att erlägga denna avgift nyttja

kampanj; genom

vissa avseenden. Systemet med kansliavgifter ligger kansliets resurser i den socialdemokraterna har med avgifter i linje med policy som förtroendevalda måste betala på alla tionde eller taxering som förekom på flera håll regler att valledningen skulle nivåer." Vidare om

alla personvalsannonser enskilda kandidater publicegodkänna som

rade. debatten döma bidrog skillnaderna i partiernas rekommen- Av att till viss förvirring både bland kandidater dationer och regelsystem en en Bristen på enhetliga regler kan upphov till misstankar

och väljare. ge

orättvisor mellan kandidater och att kontrollmöjlighetema är om varierande. erfarenhet svenska politiker har att marknadsföra Den brist som och sin torde även ha bidragit till en viss både politiken person Därtill skall läggas att många kandidater inte heller har frustration. behöva samla in till valkampanjer. En enskild erfarenhet av att pengar rekommendationer från det partiet, uppleva det kandidat kan, trots egna bör bete sig, vad i det enskilda fallet är svårt att veta hur man som

korrekt.

Kampanjkostnader

valresultaten har successivt förstärkts både i

Valkampanjemas roll för

andra länder. Till de viktigare orsakerna hör att Sverige och i de flesta

sjunkande partiidentiñkation och att

väljarkâren blivit rörligare med

betalar f 600 kronor i månaden sina arvoden till Riksdagsledamöter n av ersättning för kanslihjälp. Partiemas förtroendevalda riksdagskansliet som och landsting betalar viss procent sina arvoden och inom flera kommuner en av partiorganisationen. Även parlamentarikema i EU uppbär Tionde. löner till SvD 1999-04-12.

allt fler bestämmer sig allt hur de ska rösta samtidigt senare som mediernas roll i kampanjema ökat i betydelse. Detta påverkar valet av

kampanjstrategier, dvs. hur uppläggningen valkampanjen ut, hur

av ser mycket resurser som ska satsas och när och hur dessa medel ska användas i valkampen. Pengarnas betydelse har otvivelaktigt ökat men bedömningar av hur viktig den rollen är för valresultatet beror i viss mån på vart i världen vi vänder blickarna. I studier amerikanska val av har resultat visat på att pengar kan vinna val särskilt i kombination med att det gäller kandidater. söker återval, dvs de kandidater har som som mest pengar vinner också. Detta är dock ingen sanning direkt kan som översättas att gälla generellt. Varje politiskt system och varje val har sin

speciella förutsättningar. Flera faktorer än pengar kan utslag.

ge Osäkerheten om hur mycket behövs för att göra ett bra val pengar som gör att partier och kandidater ständigt frestas att driva kostnaderna upp arms race. Problemet i vissa fall kanske är att half the spent money on campaign wasted. The trouble dont know which half we Kenny Mc Bumett 1997, s. 75-97; Jacobson 1992. Kampanjkostnader är i likhet med valkostnader svåra att kartlägga på ett tillfredsställande sätt. Ett problem är svårigheterna att skilja mellan direkta och indirekta kampanjbidrag. I vissa fall kan budgeten i

reda pengar vara begränsad, men möjligheterna att utnyttja olika

materiella typen bil, fax och olika adminstrativa faciliteter resurser av från ett stödjande parti eller organisation betydande. I valkampanvara jer får kandidater ofta hjälp frivilliga utan ersättning ställer av som upp med försäljning, står för underhållning eller delar ut material. Någon totalkostnad för personvalskampanjema är här inte möjlig att redovisa. Även med avgränsnig till ekonomiskt stöd i strikt mening, en dvs. kontanta bidrag till kandidaterna, bör viss försiktighet påkallas. en Partierna rekommenderade visserligen öppenhet och offentlig redovisning, men möjligheterna att kringgå dessa rekommendationer visar sig i allmänhet vara stora. I tabell 2 visas hur kostnaderna för kandidaternas personvalsampanjer skiljde sig mellan olika partier. Det är data från kandidatenkäten som ligger till grund för tabellen. Det är alltså uppgifter som ett statistiskt representativt urval av kandidater redovisat. Totalt var det 129 riksdagskandidater i urvalet själva uppgivit att som

de bedrivit en personvalskampanj.

Resultatet visar att de första personvalskampanjema höll sig på en låg kostnadsnivå. I nästan 80 procent de personvalskampanjer av som genomfördes stannade kampanjkostnaden under 25.000 kr. Kampanjer överstigande 150.000 kr var ytterst sällsynta. Resultatet visar att de första personvalskampanjema höll sig på låg kostnadsnivå. I nästan en 80 procent av de personvalskampanjer genomfördes stannade som

Finansiering personvalskampanjer 61

av

under 25 000 kr. Kampanjer överstigande 150 000 kampanjkostnaden

inte helt oväntat allra kr var ytterst sällsynta. Lågbudgetkampanjer var vanligast inom vänsterpartiet och miljöpartiet. Av de två vänsteri urvalet sig ha bedrivit

partister och två miljöpartister som uppgav

hade ingen haft kampanjkostnader överstigit

personvalskampanj som

inte helt oväntat allra vanligast

25.000 kr. Lågbudgetkampanjer var

och Av de två vänsterpartister och två

inom vänsterpartiet miljöpartiet.

i urvalet sig ha bedrivit personvalskampanj

miljöpartister som uppgav haft kampanjkostnader överstigit 25 000 kr.

hade ingen som

Tabell 2: Kostnad för personvalskampanj kandidatenkäten.

Parti: kd mp Totalt Kampanj- v s c m antal Procent kostnad

8 2 6 2 19 15 10.000 1 - - -

7 20 20 21 10 2 82 64 25 .000 2 -

- -

32 29 37 17 2 129 100 Samtliga 2 10

ombads den totala kostnaden for den egna Kommentar: Kandidaterna ange

Frågan löd: "Hur mycket uppskattar Du att Din person-

personvalskampanjen.

valskampanj kostade totalt"

för de personliga kampanjema visserligen låga men Kostnaderna var

generellt hade försiktig måste i ljuset av att personvalsreformen en ses förhållandevis få kandidater drev personliga kampanjer. start och att

socialdemokraterna förhöll sig så avvaktande till Förhållandet att

framförallt rekommenderade sina kandidater att reformen och att man

i valkampanjer torde också ha varit en bidragande

inte fram egna

blev så låga. Med fler socialdemo-

orsak till att kampanjkostnadera

i kampanjer skulle sannolikt kostnaderna kratiska kandidater personliga

mellan de politiska alternativen. Om de ha drivits konkurrensen upp av kandidaterna i kommande val bred front bedriver socialdemokratiska

62 Finansiering av personvalskampanjer

personliga valkampanjer är det tänkbart att valkampanjema framöver mer kommer att likna de race som är vanligt förekommande i andra länder.

Partiernas stöd till kandidaternas valkampanjer

Frågan om vilket ekonomiskt stöd som ett parti till sina kandidater

ger brukar tilldra sig stort intresse i ett personvalssystem. Bör inte alla kandidaterna på lista lika mycket från sitt parti Är det inte

en pengar orättvist att Andersson får mer än Petterson och att Lundström inte får ett öre Det finns vissa inslag av lika för alla principen i flera länder, det gäller ibland delar i offentliga stöd framförallt olika indirekta

men stöd där staten ställer upp med fönnåner. Det kan vara kostnadsfri postförsändelser från varje kandidat till samtliga väljare i ett distrikt, tillgång till tid i medier etc. Men frågan hur partierna väljer att

om

prioritera sina begränsade är intern angelägenhet och

resurser en karaktäriseras oftast av ett strategiskt tänkande. Att innebär

ge pengar att man ökar kandidatens chanser att vinna. Ju större bidrag

som ges desto starkare signal ger partiorganisationen om sitt stöd för kandidaten Glasgow 1998.

Undersökningen visar att de regionala partiorganisationema

lämnade bidrag till personvalskampanjema i mycket varierande grad. Sammanlagt 36 av de 160 distrikt och förbund besvarade enkäten

som betalade ut drygt 1,7 miljon kr till dessa kampanjer.

Figur De regionala partiorganisationernas totala ekonomiska stöd till

personvalskampanjer kronor.

800000l

200000-

Parti

ombads det totala ekonomiska stöd som Kommentar: Svarspersonema ange den regionala partiorganisationen. Diagrammet visar det totala utbetalats av utbetalats samtliga distrikt/förbund inom varje parti. stöd som av

partiorganisationer lämnat bidrag till I alla partier utom ett har regionala

enskilda kandidaters personvalskampanjer. Undantaget var vänsterförhindrade sådant stöd. Återhåll-

partiet, regler uttryckligen ett

vars dock även inom moderaterna och miljöpartiet. samheten var stor det i särklass mest frikostiga partiet när det gällde att

Folkpartiet var

partiorganisationema, vilket också

dela ut bidrag via de regionala givit flest kandidater bidrag tabell 3.

återspeglas av att partiet

64 Finansiering av personvalskampanjer SOU 1999;92

Tabell 3: De regionala partiorganisationernas fördelning av kampanjmedel antal kandidater. Parti Kandidat listplacering

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11-15 Totalt Socialdemokraterna l 1 1 l l l l 1 1 l 5 15

Kommentar: Svarspersonema ombads ange hur mycket ekonomiskt stöd som varje enskild kandidat erhållit av den regionala partiorganisationen.

Folkpartiets länsförbund delade ut kampanjstöd till sammanlagt 78

kandidater. Partiet stod därmed för mer än hälften av dessa regionala partibidrag. I socialdemokraternas, moderaternas och miljöpartiets fall delade endast en regional partiorganisation ut bidrag. I socialdemokraternas fall erhöll i denna valkrets de 15 första kandidaterna kampanjmedel enligt en fallande skala: förstanamnet fick 80.000 kr, andranamnet 30.000 kr och kandidaterna 3-4 fick 14.500 kr och därefter trappades beloppet ned successivt. I moderaternas fall gavs i ett länsförbund 5.000 kr vardera till de fyra toppnamnen. Samma princip tillämpades inom miljöpartiet, där summan var 3.000 kr vardera till de båda toppnamnen.

Framförallt var det alltså partiernas förstanamn som tilldelades medel. l genomsnitt delades det ut 18.900 kr per förstakandidat. Det högsta beloppet som någon av de regionala partiorganisationema utbetalade till någon enskild kandidat var 120.000 kr. Denna summa erhöll en folkpartistisk kandidat. Den lägsta summa som gavs till toppnamnen var 3.000 kr, det var som redan framgått en av de båda miljöpartister som erhöll detta kampanjstöd. De båda övriga partiernakristdemokraterna och centerpartiet- gav som högsta belopp till något av toppnamnen 50.000 respektive 30.000 kr.

Resultatet bekräftar att det fanns ett strategiskt inslag i partiernas stöd till kandidaterna. Således förstärkter dessa strategier möjligheterna for de kandidater som nått högt i nomineringarna att bli valda. Hur kandidaterna ser på partiorganisationemas prioriteringarna har inte studerats i denna undersökning. I ett av de öppna svaren i enkäten kommenterar dock en av Vänsterpartiets företrädare den uppbackning

Finansiering personvalskampanjer 65

av

kandidater ekonomiskt stöd med det sades skedde för vissa utan som

driver personvalskampanj för våra listors toppkandidater

nog att vi

DN lät lll personvalskampanjer i

I granskning som göra av

en visade det sig att de flesta kampanjer 75 procent

riksdagsvalet

kandidater inte hade riksdagsplats, dvs. av bedrevs av som en Detta kan uttryck för förhoppningar om att personutmanare. ses som skulle betyda något, att särskilt förstanamnen

valet egentligen inte

konkurrens. Valresultatet visade inte behövde frukta någon större fick sin plats i riksdagen utifrån sedermera att tolv personer

dem riksdagsledamöter som alltså

personröster och att sju av ersatte

fick lämna sina platser till utmanare.

dominerar de offentliga partistöden, dvs det

I de svenska partierna och det kommunala partistödet och

statliga, landstingskommunala

varierande hög grad beroende dessa. I dag finns inga

partierna är i av

dessa anslag slussas till kandidaters

regler för vad som gäller om regellöshet kan i ett givet läge innebära

personvalskampanjer. Denna

kommunala medel sprids ut på ett antal privata konton,

problem. Om

partirevisor kan bestyrka att medlen används och där kanske inte ens en valrörelsen i kommunen, föreligger uppenbara till att bekosta

kommunalrättsliga och etiska problem.

Andra bidrag

tillhör självklara aktiviteter för kandidater Insamlingar av olika slag val. Till de ofta omhuldade goda bidragen hör de ställer upp i som medlemmar och sympatisörer. Gåvor från stora kommer från små som kan däremot skapa problem om detta kan en

organiserade intressen -

bidrag sig dock ofta lockande, en diger erfarenhet vittna. Stora ter insamling många små bidrag kan vara tidsödande Gidlund ständig av

1983. de offentliga partistöden tillkommer i de svenska partiernas Förutom

medel från privata bidragsgivare för att valkampanjer olika typer av

framförallt insamlingar från enskilda sympatiförstärka valbudgeten, försäljningar, i vissa fall valanslag från fackliga organisationer sörer,

Ds 1994:31. riksdagskandidatema varit att samla in medel

Hur framgångsrika har

I knappt hälften distrikten

från andra källor än partiorganisationen av

varje tvivel ingen finansiering än den som är det ställt bortom att annan

2 DN 1998-09-01. i denna bok för en utförligare 3 Se Möllers och Håkanssons uppsatser

detta. diskussion om

av

tillhandahölls partidistriktet förekom får tro ombudsav - om man märmen. Det kan dock vara ännu mindre vanligt med form annan av partifinanisering än vad som dessa siffror avslöjar. Eller, för den delen, mer vanligt. En viss osäkerhet finns nämligen: 11 procent ombudsav männen vet inte i vad mån extern finansiering inklusive bidrag från olika sidoorganisationer förekommit. Denna förhållandevis höga andel osäkra avslöjar att kontrollfunktionen, och efterlevnaden de regler av och rekommendationer antagits, inte varit särskilt högt prioriterad. som Ett mörkertal kan alltså finnas. Tydliga partiskillnader finns dock. Inom moderaterna förekom annan finansiering än den som tillhandahölls länsförbunden i genom drygt två tredjedelar 70 procent dessa, och inom moderaterna av av var det dessutom så många femte ombudsman sig som var som uppgav vara osäker huruvida finansiering förekom. Även inom de övriga annan borgerliga partierna var det vanligt med finanisering än den annan som distriktet erbjöd. I hälften av centerförbunden förekom bidrag från

såväl partiets egna sidoorganisationer andra bidragsgivare. Inom

som vänsterpartiet förekom ingen som helst finansiering utöver partidistriktets egen. I knappt hälften av distrikten förekom ingen finansiearman ring än den som tillhandahölls av partidistriktet. Tydliga partiskillnader fanns dock. Inom moderaterna förekom finansiering i drygt två tredjedelar av länsförbunden 70 procent, men även inom de övriga borgerliga partierna det vanligt med finanisering än den var annan som distriktet erbjöd. I hälften av centerförbunden förekom bidrag från såväl partiets egna sidoorganisationer andra bidragsgivare. Inom som vänsterpartiet förekom ingen som helst.

1999:92 Finansiering av personvalskampanjer 67 SOU

Finansiering personvalskampanjer från andra källor än den Tabell 4: av regionala partiorganisationen procent.

Ja: Sido- Andra Sidoorganisa- organisationer tioner S:a Nei Ja andra % Parti 14 5 18 100 Socialdemokraterna 59 4

Kristdemokraterna 55 4 25 13 8 4 50 100 Centerpartiet 36 8 8 36 12 100 Folkpartiet 5 0 0 100 Miljöpartiet 71 24

6 16 19 100 Samtliga 48 ll 17 10 25 31 160 Antal svarande 77

förekommit andra former kampanjfinansiering än den Frågan löd: Har det av

tillhandahållits den regionala partiorganisationen " som genom

ñnansieringsformen att kandidaterna själva lade ut

Den vanligaste var

för sin kampanj. I sammanlagt 50 fall betalade kandidaterna ur pengar fmanisiera sin kampanj, enligt de uppgifter de kassa för att som egen lämnat. Ett mörkertal kan naturligtvis

regionala partiorganisationema

Mindre belopp har kanske inte rapporterats till förekomma.

eller också betraktas inte sådana- just detta skäl-

partiexpeditionen, av

i sammanhanget dem besvarat enkäten. Mest som relevanta av som

det moderata kandidater betalade med egna vanligt i 16 fall var att

lade 13 centerpartister, 10 folkpartister, 9 kristdemo-

medel. I övrigt

och 2 socialdemokrater ut i sina valkampanjer. krater egna pengar

bidragit med till enskilda I fem fall har ungdomsförbund pengar

två Centerpartister och moderat och i

kandidater två folkpartister, en

kvinnoförbundet gjort det folkpartist och en två fall har en

invandrarfcireningar har lämnat bidrag till en

centerpartist. Olika folkpartistisk kandidat.

kontroversiella formen stöd är de tre fall av Den kanske mest av

I samtliga fall var det

företagsstödda kampanjer som rapporteras.

kristdemokrater tagit emot från företag. Inga uppgifter som pengar storlek eller vilken typ företag det rörde finns dock om beloppens av

naturligtvis inte heller några uppgifter om det

sig Det finns om. utfástelser eller förpliktelser kopplade till dessa förekom villkor,

bidrag.

av

Synen på reglering och kontroll

Den vanligast förekommande regleringen runt i den demokratiska om världen är skyldigheten för partier och/eller kandidater att inkomma med rapporter över den ekonomiska verksamheten. Den reovisningsskyldigheten har ökat i omfattning och betydelse under tid vilket senare bland annat har att göra med att offentliga anslag införts expanderat i många länder.

Särskilt i personvalssystem finns rättsliga reglering bidrags-

av

givandet. Det kan gälla offentliggörande på bidragsgivaren vid

av namn en given beloppsgräns. Förbud eller restriktioner för bidrag från organiserade intressen företag eller t ex fackliga organisationer kan också förekomma. En viktig orsak till sådana bestämmelser är medvetenheten om de risker som finns med finansiering särskilt av valkampanjer där olika intressen närmar sig kandidater. Vilka motiv har givaren Ger man pengar för att få något i utbyte och i så fall vad Vill man påverka ett visst beslut eller handlar det att generellt om mer tillförsäkra sig om access till politisk belutsfattare Det kan en senare innebära en mer långsiktig investering, allt från att vilja informera, presentera en organisations åsikter i fråga till att allmänt vilja stödja en ideologiska meningsfränder Austin-Smith 1995, s. 566-581. I svensk debatt har det blivit vanligt att använda begreppet sponsring i samband med bidragsgivande till partier och kandidater. Det bör noteras att det finns en skillnad mellan och en sponsor en bidragsgivare som vill påverka ett beslut eller se till att inget beslut fattas i en vital fråga. Madeleine Leijonhufvud formulerar denna skillnad på följande sätt:

En sponsor vill att hans namn skall synas. En bestickare vill dölja sitt handlande. Vad vill den som ekonomiskt stöder ett parti eller enskild en riksdagskandidat Leijonhufvud 1999.

Frågan om hur kandidaternas personvalskampanjer bör finansieras har varit kontroversiell. Partierna har på nationell nivå enats att försöka om undvika lagstiftning. Det är partierna själva skall ta för att som ansvar det nya valsystemet fungerar på ett sätt gör att medborgarna som

uppfattar det som legitimt. Självfallet är finansieringsaspektema i detta

sammanhang ett potentiellt problem, särskilt i ljuset den växande av misstron mot politiker och politiska institutioner.

l" Se Gullan Gidlunds uppsats Att sätta gränser för makt i denna bok pengars för en utförligare diskusison om dessa regler.

Finansiering personvalskampanjer 69

av

ombudsmärmen i de regionala partiorganisationema på de

Hur ser

debatten personval varit förknippade med problem som i om

finansieringsaspekten Till att börja med råder bred enighet om att öka i politiken. Totalt 81 procent de betydelse kommer att av pengamas enkäten har den uppfattningen. Som framgår av tabell 5 som svarat på emellertid skillnader mellan partierna. inom de borgerliga finns partierna är tveksamheten till påståendet större.

ombudsmän tror att pengarnas betydelse kommer att Tabell Andel som öka inom politiken procent.

Mindre Ganska Mycket Sza Inte alls sannolikt sannolikt sannolikt %

ställning till följande påstående: Vilka Kommentar: Svarspersonema ombads ta

personval på lite längre sikt, tror Du / blir konsekvenserna av införandet av

betydelse kommer att öka inom politiken. " Pengarnas

bidrag finns åtminstone teoretiskt sett Med ett större inslag av externa

ökar i omfattning. En sådan utveckling vore

risk för att korruptionen

en

i läge då det politiska systemets legitimitet

ytterst bekymmersam ett

två tredjedelar tror emellertid inte att sätts ifråga. 70 procent drygt -

,

kommer öka. Men så stor andel som 30 procent

korruptionen att en pass

alltså bedömning i detta avseende. gör en annan

Tabell Andel ombudsmän som tror att korruptionen kommer att öka procent.

Kommentar: Svarspersonema ombads ta ställning till följande påstående: "Vilka blir konsekvenserna av införandet personval på lite längre sikt, tror Du / av Korruptionen kommer att öka. "

Återigen ser vi hur svaren följer ett förväntat mönster: det är företrädare för de partier som har en kritisk inställning till personval är mest som benägna att tro på ökad korruption. Nio tio vänsterpartister tror att av korruptionen kommer att öka som en konsekvens personvalet. Inom av övriga partier är dock de flesta av uppfattningen att de sådan utveckling är mindre sannolik. Som så ofta när denna typ data skall tolkas uppkommer av bedömningsproblem. De flesta tror att en ökning korrution är mindre av sannolik. Men alla delar inte denna Är 30 instämmande syn. procent svar att betrakta hög eller låg andel Att nästan tredje som en var partifunktion är påfallande pessimistisk kan tolkas ett oroväckande som resultat. De som svarat på enkäten är ytterst initierade politikens om villkor. De har i regel lång erfarenhet kampanjarbete. Men å andra av

sidan kan bedömningen vara att korruptionen idag möjligen

- som uppfattas som icke-existerande endast kommer att öka marginellt. - Exakt hur svaren skall tolkas vet vi inte. En klar majoritet av de tillfrågade intervjupersonerna efterfrågar

generellt en reglering av personvalskampanjemas finansiering. Inte

mindre än 72 procent de besvarade frågan menade att detta är av som ganska eller mycket angeläget. Endast inom moderaterna var en majoritet av ombudsmännen 54 procent emot reglering.

Finansiering personvalskampanjer 71

av

ombudsmän vill ha reglering av personvals- Tabell Andel som

kampanjernas finansiering procent.

Ganska Mycket Sza

angeläget angeläget angeläget % Parti

27 36 37 100 Socialdemokraterna 54 23 23 100 Moderaterna 12 6 82 100 Vänsterpartiet 18 73 9 100 Kristdemokratema 36 32 32 100 Centerpartiet 36 44 20 100 Folkpartiet 5 14 81 100 Miljöpartiet

28 34 38 100 Samtliga 44 52 59 155 Antal svarande

ställning till följande påstående: "Hur Kommentar: Svarspersonema ombads ta

förslag till ändringar personvalswstemet / Reglering av Du på följande av ser personvalskampanjernas finansiering. "

allmänt hållen karaktär. Det anges inte hur I tabell 7 är dock frågan av

De svarande har sannolikt haft olika reglering skulle se ut. en reglering de förordar eller motsätter sig. uppfattningar om vilken typ av

endast har i åtanke att dagens partierna själva Vissa kanske av

skall finnas kvar alternativt utvecklas och

ombesörjda regleringen

måhända system är lagreglerade. Trots samordnas. Andra avser som

kan säga att det finns bred uppslutning dessa reservationer man en

bakom tanken på någon form av reglering.

av

Tabell Andel ombudsmän som vill ha lagstiftning personvals-

om kampanjernas finansiering procent.

Kommentar: Svarspersonema ombads ta ställning till följande påstående: "Hur ser Du påföljande förslag till ändringar personvalssystemet / Lagstiftning

av om personvalskampanjernas finansiering. "

När frågan på detta sätt ställs mer på sin spets ser vi att tveksamheten är större. En majoritet motsätter sig lagstiftning. Men majoriteten är inte stor; nästan hälften förordar lagstiftning. Återigen är detta delvis

en tolkningsfråga där slutsatserna kan variera beroende väljer

hur man att formulera problemet. Anmärkningsvärt många partiombuds-

av männen motsvarande är dock välvilligt inställda till lagstiftning. Ett sådant ställningstagande tyder på att de finner nuvarande ordning otillräcklig och icke tillfredsställande. Däremot vet vi inte vilket innehåll en sådan lag skulle ha.

Korrelationen mellan lagstiftningsönskemål och korruptionsrädsla är

starkt positiv r.5O och signifikant på 99 procentsnivån. De

ombudsmän som befarar att korruptionen kommer att öka till följd

av personvalet tenderar också att vilja lagstifta eller tvärtom. Mönstret är som framgår av tabell 9 logiskt: bland dem tror att korruptionen

som kommer att öka är det vanligare att man också förordar lagstiftning och tvärtom.

Finansiering personvalskampanjer 73

SOU 1999192 av

bedömningar korruptionsrisk och inställning Tabell Samband mellan av

till lagstiftning finansiering procent. av

Lagstiftning finansiering personvalskampanjer om av

Risken för

Korruption Ganska Mycket S:a ökar angeläget angeläget angeläget %

Inte alls O 12 osannolikt 7 5

Mindre 9 58 sannolikt 38 13

Ganska 9 22 sannolikt 6 7

Mycket

hur de såg på en sådan

skall ske frågade vi partirepresentantema om

och mer öppen policy. gemensam

förordar offentlig redovisning av kampanjmedel Tabell 10: Andel som procent.

Ganska Mycket Sza

angeläget angeläget %

ställning till följande påstående: "Hur

Kommentar: Svarspersonema ombads ta

personvalssystemet /Ojffentlig

Du på följande förslag till ändringar av

ser ä 1 redovisning kampanjmedel. "

av

Inom samtliga partier finns en överväldigande stark uppslutning bakom kravet på offentlighet: 92 procent de svarande förordar en sådan. Ett

av visst motstånd finns emellertid inom moderaterna där 22 procent av de

svarande inte ser offentlig redovisning av kampanjmedel som angeläg-

Men drygt tre fjärdedelar de moderata ombudsmännen menar en. av samtidigt att en offentlig redovisning ärt eftersträvansvärd. Och totalt sett är det drygt två tredjedelar som ser en sådan som mycket angelägen.

Ännu ingen ko på isen

Sverige saknar i stort sett lagstiftning som reglerar hur partier och

kandidater skall hantera fmansieringsfrågoma. Inte heller finns något kontrollinstrument övervakar att de regler som trots allt finns

som efterföljs. De svenska partierna har inte, normalt är i de flesta

som andra länder, skyldighet att offentligt redovisa sina ekonomiska förhållanden. I stället har partierna själva tagit på sig ansvaret för en etisk kontroll. Denna policy som utvecklades under början av 1900-talet lever kvar trots att dagens politiska villkor är starkt förändrade. I en internationell jämförelse är situationen tämligen unik.

Inför 1998 års personval upprättade samtliga partier rekommenda-

tioner för hur kandidater och regionala partiorganisationer skulle hantera kampanjfmansieringen i valet. Variationema mellan partierna i fråga på kandidaternas frihet att själva ta ansvar för

om synen finansieringen betydande. Partiernas inställning till personval tycks

var i hög grad ha påverkat utformningen reglerna. Även de regionala

av

partiorganisationema fick viktig roll i tillämpningen och

en övervakningen av reglerna.

Resultaten i denna studie visar på en försiktig start för personvalskampanjer i det svenska riksdagsvalet 1998. Förhållandevis få bedrev

kampanjer. I nästan 80 procent fallen låg kostnaderna under egna av 25.000 kronor per kandidat, endast 2 procent av kampanjema översteg 150.000 kronor. De relativt låga nivåerna torde ha att göra med den allmänt avvaktande inställningen till reformen och att många socialdemokratiska kandidater avstod från att driva egna kampanjer. Med fler socialdemokratiska kandidater i personvalskampanjema skulle det sannolikt blivit fler kampanjer även inom andra partier.

Partiorganisationemas ekonomiska stöd till kandidaternas personvalskampanjer varierade kraftigt. Totalt 36 de 160 distrikten/

av förbunden har betalat ut 1,7 miljoner kronor till kampanjema; en

som således exkluderar olika materiella förmåner som partierna summa ställt med. I vissa fall förekom externa bidrag från närstående

upp

av

organisationer, vanligast förekommande var att kandidaterna

men själva med medel finansierade delar sin kampanj. Bidrag från

egna av företag har förekommit i några enstaka fall.

I ett personval med kandidater bedriver egna personvals-

som kampanjer ökar exponeringen för olika intressen. Man kan goda grunder anta att det är intressen gärna vill skapa personliga

som relationer och sina bidrag söka få vissa utfastelser eller

genom

förpliktelser kopplade till bidragen. Undersökningen visar att

partiombudsmärmen är inställda på att kommer att öka i

pengar betydelse. Trettio procent är benägna att tro på att korruptionen kommer att öka medan den stora majoriteten ser detta som mindre sannolikt eller inte alls sannolikt. På allmän fråga behovet av

en om

reglering personvalskampanjema en klar majoritet att

av angav

reglering angelägen. Däremot inställningen till lagstiftning

var var något mer tveksam.

I Sverige har partierna i riksdagen sedan länge haft en frivillig

överenskommelse att kunna visa sina ekonomiska redogörelser från riksorganisationema vid förfrågan, däremot finns ingen lag som ålägger partierna att inkomma till någon myndighet med uppgifter. Det är mot den bakgrunden särskilt intresse att notera den utomordentligt breda

av uppslutningen bakom kravet på offentlig redovisning av kampanjmedel bland de tillfrågade partiföreträdarna inte mindre än två tredjedelar

förordade detta. Det kan också tilläggas allt viktigare hörnsten i

att en parti- och kandidatfinansiering runt i den demokratiska världen är

om

öppenhet; målsättning kopplas till offentliggörande av

en som framförallt partiernas inkomster och utgifter.

Slutsatsen denna undersökning är att premiären för personval till

av

modest och försiktig. Ännu har

riksdagen ur ñnansieringssynvinkel var

inte några oegentligheter uppdagats. Av de förhållandevis få kandidater

har bedrivit personvalskampanj är det ytterst få som kunnat som

uppvisa några kampanjkostnader i närheten av vad som med rimliga

mått skulle kunna benämnas som höga. Det är barfotakampanjer som vid sammantagen bedömning dominerar bilden av det första

en

personvalet.

Det saknas emellertid inte anledning till oro. Partiorganisationemas kontroll tycks inte fullständig. Och farhågoma om vad det nya

vara valsystemet kan tänkas innebära på sikt kcvarstår. En reklamkonsult

intervjuades i TV-programmets Reportrarna under valrörelsen som

1998 i spetember menade sålunda att de pågående personvals-

kampanjema överlag amatörrnössigt skötta och han antydde i det

var avseendet beredskap för att i framtiden behjälplig; för en miljon

vara kronor ansåg sig konsulten kunna leverera riksdagsplats för vilken

en kandidat som helst.

Att det nya personvalssystemet öppnar dörren för just den typ av valkampanjer, vissa förhoppningsfulla reklamkonsulter kanske

som drömmer ter sig säkert motbjudande för många. Skulle det bli så att

om,

och andra resurser ett mycket påtagligt sätt avgör vilka som pengar blir valda kommer personvalsreforrnen med all sannolikhet att förlora i legitimitet. De begränsade erfarenheterna så här långt tyder knappast på

sådan utveckling väntar bakom hörnet. Även personiñeringen att en om inom politiken ökat är det svenska politiska systemet alltjämt particentrerat. Men om/när personvalet blivit en mer etablerad institution i vårt politiska system, och den tvehågsna och famlande hållningen till personval hittills präglat partierna och kandidaterna

som

vika, kan gränserna för vad som är tillåtet komma att vidgas. Högt ger arvoderade politiska konsulter kan i så fall bli personvalsystemets vinnare.

Källor och litteratur

Allmänna riktlinjer inför personval antagna partistyrelsen vid

av sammanträde 1997-10-2 Moderata samlingspartiets Riksorganisation.

Kristdemokraternas personvalskommitté, 1997-03-04.

Personval 1998. En rapport från socialdemokraterna.

Parti och person. Centerpartiet och personval. Mars 199

Partistyrelseprotokoll 199 7-1 1 -2 Miljöpartiet.

Riktlinjer för personval antagna av folkpartiet liberalernas partistyrelse den 23 maj 1997.

Vänsterpartiet personval. November 1 99

om

Austin-Smith, D., Campaign Contribution and Access". American Political Science Review. Vol. 89. No 1995.

Bäck, M. Möller, T., Partier och organisationer. Fjärde uppl. Stockholm: Publica, 1997.

Gidlund, G., Partistöd. Lund: Liber förlag, 1983.

av

Gidlund, G.,"Regulation of Party Finance Sweden, i Alexander, H.

Shiratori, R. eds., Comparative Political Finance Among Democracies. Oxford: Westview Press, 1994. Glasgow, G., Strategic Distribution of Party Resources. Working

California Institute of Technology, Pasadena, 1998. paper. Jacobson, G, The Politics of Congressional Elections. New York: Harper Collins, 1992.

Kenny, C. Mc Bumett, M., Upp Close and Personal Campaign Contact and Candidate Spending U.S. Houese Elections Political Research Quarterly. Vol. 50. No 1997.

Leijonhufvud, M., Komition och partiñnanser. Juridisk Tidskrifi vid

Stockholms universitet, 1989- 1999.

Ds 1994:31. Det ofentliga stödet till partierna Inriktning och

-

omfattning. ESO.

Prop. 1996/97:70.

SOU 1951:56.

DN 1998-08-01.

SvD 1999-04-12

Minskad och vitaliserad

particentrering

demokrati Partiernas nominerings- och

kampanj arbete

Tommy Möller

Modern demokrati brukar beskrivas som folkligt styre via partier

1978; Katz 1980. Den svenska politiska demokratin kan

Blondel

dock karakteriseras ovanligt particentrerad Bäck Möller 1997,

som

30 ff. Det har varit partier väljarna röstat på, inte kandidater. En viss s. möjlighet att i samband med röstningen uttryck för personpreferens

ge kan i och för sig sägas ha funnits tidigare i och med rätten att stryka kandidater. Men denna rätt har enbart varit negativ karaktär, och

av därtill har den använts ytterst sparsamt. Det har varit partiernas ensak

och privilegium att utse kandidater till de folkvalda församlingarna.

Particentreringen är inte minst avläsbar inom valforskningen: samtidigt väljarna blivit alltmer välinformerade om partiernas

som

och handlande har kandidatkännedomen varit anmärk-

ståndpunkter

ningsvärt låg

Denna handlar hur det ökade personvalsinslaget i

uppsats om valsystemet påverkat partiernas arbete inför och under valkampanjen

Denna uppsats bygger på material från enkät till de regionala parti-

en organisationema. Av de sammanlagt 186 distrikten/förbunden har 162 besvarat enkäten, vilket svarsfrekvens på 86 procent. Enkäten har riktats

motsvarar en

chefsombudsmärmen motsvarande. In några fall har dessa överlåtit till till

ombudsman motsvarande att besvara enkäten. Svarsfrekvensen någon annan partivis ut på följande sätt: folkpartiet 96 procent, moderaterna 93 procent,

ser vänsterpartiet 87 procent, miljöpartiet 85 procent, centerpartiet 83 procent, socialdemo-kratema och kristdemokratema 81,5 procent. Ett stort tack till Andreas Duit, doktorand vid Statsvetenskapliga institutionen vid Stockholms Universitet, på ett förtjänstfullt sätt varit assistent i detta forsknings-

som projekt. 2 vidare Sören Holmbergs uppsats Väljare personkryssar i denna bok.

Se

Holmberg visar har dock inte kandidatkärmedomen ökat bland väljarna i Som 1998 års val, trots införandet av personvalsmöjlighet.

80 Minskad particentrering och vitaliserad demokrati

1998. Det finns goda skäl att förvänta sig att det nya valsystemet på sikt bidrar till att minska particentreringen åtminstone i tre avseenden.

1 När det nu blivit möjligt för väljarna att underkänna partiernas rangordning kan partiernas interna beslutsprocesser komma att påverkas, inte minst när det gäller nomineringsarbetet. En makt-

förskjutning från partierna till väljarna framstår inte som orimlig Det

finns därmed en risk att partiernas möjligheter att jämka samman

preferenser försvåras. Ty om eller snarare när personvalssystemet

- sätter mer tydliga spår i den politiska kulturen kommer sannolikt dels antalet personvalda ledamöter att bli betydligt fler, och dels kommer dessa personvalda ledamöter, åtminstone sikt, att känna en starkare lojalitet med väljarna i den egna valkretsen jämfört med hur det varit i det gamla systemet. I förlängningen sådan utveckling skymtar

av en konturerna av den gamla förtroendemannarollen. Partilojaliteten kan således komma att minskar En sådan utveckling undergräver partiernas möjligheter att fungera som samordningsinstrument i den politiska beslutsprocessen; den s.k. aggregeringsfimktionen försvåras om partisammanhållningen minskar.

2 För det andra påverkas sannolikt också nomineringsarbetet och

därmed rekryteringsjimktionen i och med att partiernas möjligheter att

kontrollera vilka kandidater blir valda minskar. Med det gamla

som systemet var detta tämligen enkelt. När kandidatlistoma väl var fastställda fungerade dessa turordninglistor. Kandidater som

som placerats på valbara platser kunde redan efter nomineringsmötet vara säkra på att komma in i riksdagen, såvida deras parti inte råkade ut för ett oväntat valbakslag. Med det nya personvalsinslaget gäller inte detta

3Ett antal ledamöter i de folkvalda församlingarna har i och med 1998 års val blivit invalda på personröster. Redan vid det första personvalet blev ungefär

fjärde riksdagsledamot sammanlagt 87 ledamöter invalda med sådana; i var tolv fall skulle kandidaterna inte blivit invalda om partiernas listrangordningar gällt. Ytterligare en riksdagsledamot, Anders Karlsson s i Skåne västra valkrets, blev invald som enföljd av det nya valsystemet. Karlsson stod visserligen på valbar plats, och hade inte blivit invald om han inte själv passerat 8-procentspärren. Han passerades på listan av Kent Härstedt, som stod längre ned på listan, men fick alltså själv tillräckligt många personröster. 4 Se Esaiasson, P. Holmberg, S., Representation From Above. Members of Parliament ana Representative Democracy in Sweden. Aldershot: Dartmouth, 1996, 51 för en analys av hur riksdagsledamöterna uppfattar sina

s. representationsroller. Mindre än var tredje ledamot uppfattade sig vid mitten av 1980-talet vara förtroendeman i den meningen att de följer den egna övertygelsen även då denna kommer i konflikt med partilinjen. Partiskillnadema var dock betydande. Inom folkpartiet uppfattade de flesta sig som förtroendemän.

Minskad particentrering och vitaliserad demokrati 81

längre, åtminstone inte på självklara sätt som tidigare. Nu har samma väljarna 0rd med i laget. Även kandidater är placerade långt ett som ned listorna, på vad i det gamla systemet kallades icke valbar som plats, kan bli valda. För partierna betyder detta att nominenumera

ökar i betydelse i ett viktigt avseende. Tidigare kunde ringsprocessen

kandidater olika skäl uppfattades besvärliga, eller helt som av som

enkelt mindre lämpliga riksdagsledamöter, placeras långt ned

att vara på listorna. Nu riskerar att få in dessa i riksdagen, om de finns med man på listorna. 3 För det tredje påverkas också slutligen detta är i alla fall intentionen bakom reformen kanalfimktionen. Politiska partier fungerar i den representativa demokratin länkar mellan medborsom och de styrande. De kanaliserar opinioner och de förankrat och garna

politiska beslut. Det folkliga inflytandet i politiken via legitimerar

har emellertid minskat. Medborgama vänder sig bort från

partierna

partierna. I diskussionen demokratins problem spelar den s.k. om partikrisen central roll; kanalerna sägs ha slammat igen Gilljam en Möller 1996. Genom möjlighet till personröstning skall väljarnas att ge inflytande över de folkvalda församlingarnas sammansättning öka, är tanken. Förväntningar finns också på indirekta vitaliseringseffekter till för demokratin: att kandidaterna givits ett starkare gagn genom nu incitament att sig aktivt i valkarnpanjema, och fler och engagera mer kanske därtill motiverade kandidater därmed kan komma att möta mer väljarna, kan kanske den sedan lång tid tillbaka växande misstron mot politiker bromsas Men då delvis till priset av en ökad personiupp. ñering. Det många om och kan. Men sammantaget kan alltså det nya är personvalsinslaget leda till att partiernas ställning eroderar om en mer personcentrerad politisk kultur etablerar sig i svensk politik. Detta är i så fall oönskad konsekvens. Lagstiftarens uttryckliga ambition är att en det reformerade valsystemet inte skall undergräva partiernas roll i den

representativa demokratin. Svenska val skall även i fortsättningen vara för detta partival skall det finnas möjlighetpartival, men inom ramen för de så önskar att personrösta. Avsikten är att fördjupa som demokratin. Balansgången är inte alldeles enkel. Kritiker, som vill ha

starkare personvalsinslag, att personvalsinslaget i det nya ett menar valsystemet halvmesyr och att detta inte kommer att leda till den är en önskvärda demokrativitaliseringen Johansson Möller 1998 för en se genomgång av kritiken. Den första frågan behandlas i denna uppsats gäller alltså som

personvalets implikationer för partiväsendet så här långt: minskar

particentreringen Närmare bestämt frågor vi oss i hur sammaninom partierna påverkats, hur maktförhållandena inom

hållningen ii

82 Minskad particentrering och vitaliserad demokrati

partierna påverkats, samt hur den lagstiftaren eftersträvade

iii av

balansen mellan och partival utfallit. Den andra person- frågan gäller konsekvenserna för demokratin i bidrar personvalet stort: till en vitaliserad demokrati Hur potentialen ut Först behandlas ser

nomineringsprocessen, därefter själva valkampanjen. Avslutningsvis

analyseras resultaten i ljuset de olika funktioner partier har av som att fullgöra i en representativ demokrati. I det sammanhanget riktas också uppmärksamheten mot föreställningar vad svarspersonemas om personvalssystemet på sikt kan komma att innebära.

Ombudsmännen och personvalet

Allra först kan det finnas anledning att belysa partiföreträdamas allmänna inställning till det valsystemet. Detta bärnya system som brukligt är inom konstitutionell politik- kompromissens prägel. Som nyss konstaterades är grundtanken i det valsystemet kombinera nya att

partiröstning med personröstning, där tonvikten ligger pâ

men partivalet. Att framförallt nivåerna på de olika

personvalsspärrama är

resultatet av kompromiss är sålunda uppenbart och väl en känt. Meningarna går dock isär det systemets

om nya förutsättningar.

Kommer det överhuvudtaget att innebära några

förändringar i

förhållande till det tidigare systemet Medan

personvalsanhängare som

är kritiska till det enligt deras mening alltför harmlösa personvalsinslaget tycks vara benägna att nej på denna fråga, fruktar andra, svara som är uttalat kritiska till all form personval, att det valsystemet av nya bär med sig oönskade konsekvenser kändisfixering,

som personifiering

på bekostnad av sakpolitik, samt att betydelse ökar. pengamas Det är rimligt att förvänta sig att dessa åsiktsskillnader i

avspeglar sig

materialet och därför finns anledning att inledningsvis fixera svarspersonemas allmänna inställning till personvalet.

Minskad particentrering och vitaliserad demokrati 83

inställning till personvalssystemet procent. Tabell Allmän

Ganska Varken Ganska Mycket Summa

Mycket

bra bra bra eller dåligt dåligt procent Parti

dåligt

Samtliga 33 17 81 20 160 Antal svarande 9

erinra det faktum att enkäten besvarades strax efter Det är värt att om valet 1998. Ombudsmärmen de aktörer som befann sig i - som var verkliga epicentrum hade således verklighet att

valkampanjens - en

till de besvarade frågorna. Som centrala aktörer hade de relatera när med ögon själva fått uppleva det valsystemet i praktiken. De egna nya har haft möjlighet att i vilken utsträckning såväl positiva som se som förväntningar infriats eller kommit på skam. Dock är det inte

negativa

fråga någon utvärdering. Vad frågas efter är deras allmänna om som

principiella inställning till personvalet.

Vad emellertid är slående är hur väl ombudsmännens åsikter som de partiernas positioner. Störst entusiam inför det nya

återspeglar egna

finns inom centerpartiet och folkpartiet, minst entusiasm finns systemet Inte någon de vänsterpartister besvarade

inom vänsterpartiet. av som

enkäten systemet är bra. Inom socialdemokratin överväger en anser att positiv inställning. Inom miljöpartiet går åsikterna starkt isär, även om

det finns positiv övervikt. På det hela taget är ombudsmärmenen svag

organisatoriska nyckelpersoner förhållandevis positiva: 63 partiernas -

systemet är bra; endast 26 procent är kritiska. procent anser att

Nomineringsprocessen

Enligt vår hypotes riskerar partiernas kontroll över vilka kandidater

blir invalda att minska. För partierna kan en sådan utveckling som mardrömsscenario. Om olämpliga eller illojala kandidater öppna för ett

84 Minskad particentrering och vitaliserad demokrati

väljs in i de politiska församlingarna försvåras det interna partiarbetet.

Motsättningar med sådana proportioner att partiernas sammanhållning

allvarligt äventyras kan uppkomma. För att undvika detta kan partierna

antas blir mer benägna att skärpa kontrollen i nomineringsfasen.

Eftersom vi saknar data som möjliggör en longitudinell analys finns det

inte några möjligheter att utsätta hypotesen för en fullödig granskning.

Vi kan i princip endast studera 1998 års nomineringsprocesser. Dock

kan också föreställningar förändringar till följd det

om av nya valsystemet studeras.

Konflikter vid nomineringen

Vissa tecken finns på att nomineringsprocessen blivit mer konfliktfylld

till följd av det nya valsystemet. I två fall beskrivs omfattande interna

motsättningar om listordningen. I båda fallen anses dessa motsättningar ha sin grund i den institutionella förändring som personvalsrefonnen

innebar. I ett av fall blev kandidat inte upptagen listan alls,

en eftersom det ansågs allmänt känt att vederbörande bara arbetade för egen sak och inte för partiet. Det andra fallet tycks ha varit av liknande slag vad gäller konfliktens karaktär, men i motsats till det förra fallet upptogs den oönskade kandidaten på listan, om än långt

ned. Vid de uppföljande telefonintervjuer som gjorts i anslutning till

dessa principiellt intressanta fall visade det sig att stormiga

nomineringsmöten, efterföljande utträdeshot och skadlig massmedial

uppmärksamhet kännetecknade båda fallen.

I enkätmaterialet återfinns alltså bara två riktigt tydliga fall av

interna motsättningar i nomineringsprocessen som ombudsmärmen

direkt är beredda att relatera till personvalssystemet. Detta är emellertid känsliga frågor och mörkertalet är sannolikt betydande. Bortfallsanalysen visar att det finns flera regionala partiorganisationer, där kända fall interna motsättningar funnits, inte svarat på enkäten

av som

Huruvida motsättningarna i nomineringsprocessema ökade eller

minskade inför 1998 års val vet vi alltså inte. Någon förändringsanalys

5 Belysande i sammanhanget är att fel person i databasen vid ett tillfälle ringdes upp i anslutning till att de uppföljande telefonintervjuema genomfördes en

person som i enkäten inte angivit förekomsten av konflikt. Trots detta rapporterade intervjupersonen vid denna intervju utförligt om en omfattande intern konflikt i samband med nomineringsprocessen en konflikt han i

enkäten alltså förtigit. Konfliktincidenter av större och mindre slag under nomineringsprocessen har således förekommit fömiodligen i avsevärt större utsträckning än vad som framgår av enkätresultatet.

Minskad particentrering och vitaliserad demokrati 85

kan inte genomföras. Även i det tidigare systemet förekom naturligtvis konflikter. Delvis torde dock dessa ha varit ett annat slag. Listord-

av

ningen avgörande innan personvalsmöjligheten infördes. Men

var mer

partiernas kontrollmöjligheter också bättre. Oavsett listplacering är

var med det systemet alla kandidater att betrakta som potentiella

nya

riksdagsledamöter.

Förekomsten voteringar vid partiernas nomineringsmöten kan ge

av

bild konfliktnivån inför 1998 års val. I drygt hälften de en allmän av av

regionala partiorganisationema förekom voteringar. Ett parti skiljer ut

sig: socialdemokraterna voterade sällan än de övriga partierna.

mer

Tabell Förekomst votering vid fastställandet av riksdagslista

av procent.

oenighet vilken inbördes ordning kandidaterna skall harör sig om och i vad mån vissa överhuvudtaget skall få vara

möjligen som

kandidater och stå med listan vet vi inte med säkerhet.

-

listordningen kan också handla politiska menings-

Oenigheten om om

motsättningar. Svarspersonema uppmanades att i ett öppet svars-

alternativ motivera vilken typ oenighet låg bakom voteringen.

av som Alltför få dock det för att några säkra slutsatser skall vara

gjorde

dra. Precis i det gamla systemet tycks det emellertid möjliga att som

handla vilka kandidater skall stå på de valbara

huvudsakligen om som

Men finns samtidigt vad det systemet innebär: platserna. en oro om nya Förr kunde alltid placera mindre lämpade kandidater långt ned

man

86 Minskad particentrering och vitaliserad demokrati

på listorna. I framtiden måste partiet ta ett helhetsansvar för hela listan", skriver en socialdemokratisk ombudsman.

Att socialdemokraterna alltså är det parti har den lägsta

som konfliktnivån kan sammanhänga med partiets storlek. Åtminstone teoretiskt sett är det lättare att undvika konflikt det finns många

om valbara platser att fördela med hänsyn till bostadsort, ålder,

könstillhörighet och andra variabler som i sammanhanget uppfattas

som relevanta.

Sammanlagt 4 733 personer kandiderade till de 349 platserna riksdagen i 1998 års val. Långtifrån alla potentiella kandidater blir emellertid kandidater; sållningen är på vissa håll hård. Av tabell 3 framgår att det framförallt är de båda stora partierna socialdemo-

kraterna och moderaterna sållar bort potentiella kandidater.

- som Återigen är det troligt att storleksfaktom är betydelsefull, här på

men att annorlunda sätt. Ju större partiet är, och större rekryteringsunderlaget är till de begränsade antalet platser finns på listan, desto

som större restriktivitet blir det fråga vid nomineringen.

om

Tabell 3. Har alla personer som önskat kandidera till riksdagen fått en plats på listan Procent

Om partierna är bekymrade över att mindre lämpliga kandidater skall kunna bli invalda är det sannolikt att de på olika sätt försöker avföra sådana kandidater. Detta kan ske innan nomineringsmötet eller på mötet. Det senare torde vara vanligast eftersom det finns förslagsrätt och det således finns möjligheter att åtminstone föreslå misshagliga personer som kandidater. En negativ korrelation mellan voteringsbenägenhet och benägenhet att låta alla som vill kandidera stå med på listan kan således förväntas, om nu det valsystemet upphov till

nya ger

Minskad particentrering och vitaliserad demokrati 87

ökad restriktivitet från partiernas sida när det gäller att lämna plats åt en mindre önskvärda personer på listorna. Det finns dock ett svagt positivt samband .21, signifikant på 99

r

%-nivån i motsats till detta antagande visar att förekomsten av som voteringar i första hand är kopplat till listor där alla som ville kandidera

fick Omröstningarna tycks alltså inte gälla sådana fall där det

plats.

handlar att utestänga oönskade kandidater från att stå listan utan om då det varit fråga att fastställa ordningsföljden mellan snarare om kandidaterna. Det tycks med andra ord finnas ett stöd för att den typen

konflikter vanligt förekommande under det gamla av som var valsystemet alltjämt dominerar nomineringsprocessema. Den oenighet

finns handlar i allt väsentligt rangordningen kandidater, inte som om av alls skall stå på listan. om personer En fråga ombudsmännen fick besvara var huruvida det som förekommit problem i form att kandidater, i något avseende av som mindre lämpliga att representera partiet i riksdagen, på ansågs vara

personvalsinslaget fick möjlighet att nå riksdagsplats i den grund av en

de verksamma Åtta respondenter att detta valkrets som är uppger blivit fallet. I samband med de uppföljande telefonintervjuema fram-

det emellertid att frågan missförstods två kristdemokrater, som

gick av

de åsyftat kandidat från annan valkrets än den egna när svarat en en sedermera invaldes i riksdagen. Men faktum kvarstår: de som sex av riksdagsledamöter invaldes i 1998 års val anses av ombudsmännen som i deras Valkretsar dels vara mindre lämpliga att representera egna dels ha kommit i riksdagen följd av det nya

partiet, som en

valsystemet. Hur ombudsmännen på den långsiktiga risken för att olämpliga ser kandidater kommer in i riksdagen konsekvens av valsystemet som en tabell 4 sammanlagt 40 procent att detta scenario Som framgår av tror

sannolikt. Mest pessimistiska är Vänsterpartiets ombudsmän: 69

är utveckling sannolik. Även inom procent dessa ser denna som av och kristdemokraterna det majoritet som gav uttryck

miljöpartiet var en

denna bedömning. Noterbart är vidare att hela 41 procent inom

moderaterna, är ett de partier hårdast drivit kravet på som av som instämmande. Inom socialdemokraterna är andelen

personval, svarar

bara hälften så stor. Minst pessimistiska är dock center-

pessimister

ombudsmännen. Endast 12 procent dem tror att mer olämpliga av kandidater blir invalda. En c-ombudsmännen uttrycker i den öppna av

inför själva frågan: "vad är olämplig kandidat frågan förvåning en

Det är svenska folket avgör vem de anser är lämpligast att som representera dem "

88 Minskad particentrering och vitaliserad demokrati

Tabell Andel som anser att risken för att fler olämpliga

kandidater kommer att bli invalda som en konsekvens av

personvalsinslaget procent.

Att partierna upplever det nya valsystemet som ett hot när det gäller att kunna kontrollera rekryteringen är alltså uppenbart. Detta framgår inte minst de öppna Några kristdemokrater antyder också att man

av svaren. redan i detta val ställdes inför en ny situation, där "mindre lämpliga kandidater som har åsikter i vissa frågor som inte överensstämmer till falla med partiets" ställdes sidan vid nomineringsprocessen. I ett annat fall kd säger ombudsmannen att åtgärder "borde vidtagits mot

speciell kandidat, med tanke på att det nya valsystemet möjliggör för en kandidaterna att bli valda trots placering långt nedanför Valbar

en

plats.

Kandidatförsäkringar

Ett sätt för partierna att kontrollera kandidaterna är att avkräva en

lojalitetsförsäkran. Sådana formalitet i anslutning

sker i regel som en till att kandidaterna skriftligen accepterar nomineringen. Dessa försäkringar varierar i konkretion och omfattning, men har genomgående som kännetecken att kandidaterna förklarar sig beredda att följa

partilinjen.

I en majoritet av distrikten/förbunden 55 procent fanns kandidatförsäkringar. Vanligast var att dessa utformats på regional nivå. Men här finns skillnader mellan partierna: inom centerpartiet och moderater-

dominerar regionalt utformade kandidatförsäkringar kraftigt medan na

Minskad particentrering och vitaliserad demokrati 89

det inom framförallt vänsterpartiet tvärtom är de centralt utformade

kandidatförsäkringama tillämpas. De två partier som dock skiljer som sig mest när det gäller förekomsten kandidatförsäkringar är ut av kristdemokraterna och miljöpartiet. Inom dessa båda partier var det

sällsynt att kandidaterna skrev under lojalitetsförsäkringar 89 ytterst

respektive 79 procent de regionala partiorganisationema avstod från

av utfärda eller tillämpa sådana. I de fall där detta ändå skedde antogs att inte några särskilda regionala regler utan nöjde sig med att man tillämpa de regler utformats på central nivå. som

Tabell 5. Förekomst lojalitetsförsäkran procent.

av

Nej Ja: regionala Ja: centrala Summa procent pam

27 65 l 5 100 Socialdemokraterna 23 65 12 100 Moderaterna 50 12 38 100 Vänsterpartiet 89 0 11 100 Kristdemokraterna Centerpartiet 14 77 9 100 50 27 23 100 Folkpartiet 79 0 21 1OO Miljöpartiet

45 37 18 100 Samtliga svarande 68 56 26 150 Antal

Rekryterings grunder

I debatten det valsystemet har det från personvalskritikemas om nya

sida uttryckts för att rekryteringen till de politiska uppdragen kan

oro komma förändras. Mer ovidkommande faktorer kändisskap och att som medieskicklighet befaras bli betydelsefulla konsekvens av mer som en ökade personvalsinslaget. Ännu är det givetvis for tidigt att bedöma det i argumentet. Några data möjliggör en förändrings-

rimligheten som

analys finns inte heller när det gäller denna aspekt. Däremot finns data

vilka kandidategenskaper enligt partiombudsmännen hade

om som betydelse för nomineringen 1998. Genom att jämföra dessa data med

föreställningar finns personvalets konsekvenser vad gäller de som om kandidaternas rekryteringsgrunder kan vi åtminstone bilda oss en

tentativ uppfattning eventuella tendenser. om

90 Minskad particentrering och vitaliserad demokrati

Tabell Betydelsen olika kandidategenskaper lör nominering-

av

en skattningar.

Antal Medel- Standard- Kandidategenskap svarande tal avvikelse

Kompetens 155 3.4 .69 Erfarenhet av poli-

Innehav av partiuppdrag

Ankn. till annan organisation 150 1.8 .72 Möjlighet att finansiera egen kampanj 153 1.0 .29

Kommentar: Den fråga som ställdes följande: "I vilken utsträckning har var nedanstående egenskaper hos kandidater haft betydelseför kandidaternas möjligheter att bli nominerade till riksdagslistan " Skalan löper från Mycket stor betydelse" 4 till "Mycket liten betydelse

I tabell 6 redovisas medelskattningar. Med alla reservationer för hur man inom partierna tidigare bedömt de olika egenskaper här som räknas upp kan vi konstatera att det är kandidategenskaper som framstår som ganska traditionella dominerar. Egenskaper på som som ett tydligt sätt är kopplade till personval kommer långt på mer ner listan. En närmare granskning visar att vissa skillnader finns mellan partierna. Inom samtliga partier framhålls vikten kompetens. Detta är alltså av genomgående det dominerande kriteriet vid rekryteringen. Några skillnader av betydelse förekommer inte. Erfarenhet politiskt arbete av är en annan faktor som betonas många, dock allra hårdast de av av socialdemokratiska svarspersonema. Medieskicklighet framhålls fyra av

partier fp, mp, m och kd som betydelsefull egenskap vid

en nomineringen. Framförallt inom socialdemokraterna och vänsterpartiet

Minskad particentrering och vitaliserad demokrati 91

här armorlunda: 86 procent socialdemokraternas och resonerar man av 78 procent Vänsterpartiets ombudsmän anser inte att medieskickav lighet är betydelsefull faktor bör ta hänsyn till vid en som man nomineringen. En majoritet 56 procent centerpartiets ombudsmän av bedömning. Men i övriga partier framhålls däremot denna gör samma egenskap betydelsefull, allra mest inom folkpartiet 66 procent som

och miljöpartiet 65 procent.

Kristdemokraterna är det enda parti har en positiv övervikt när som

det gäller den kandidategenskap på det mest utpräglade sättet kan

som

förknippat med personvalstanken: karisma/utstrålning.

sägas vara Knappt två tredjedelar 63 procent kristdemokraternas ombudsmän av att detta är betydelsefull egenskap som man har att ta hänsyn anser en till vid nomineringen. Inom vänsterpartiet är det inte någon som anser

detta. Inom socialdemokratin är erfarenhet politiskt arbete den i av särklass viktigaste egenskapen. Partiet skiljer här ut sig från de övriga ett markant sätt. Samtliga socialdemokrater anger erfarenhet som en viktig egenskap att beakta vid nomineringen; i drygt två tredjedelar av dessa fall till och med att detta är en mycket viktig menar man egenskap. Det är dubbelt så hög andel som exempelvis en en kristdemokraterna uppvisar. Att kristdemokraterna i detta avseende lever lär också uppenbart; flera uppmärksammade har skett som man illustrerar denna attityd till erfarenhet politiskt arbete som en som av central faktor vid nomineringen. Inom socialdemokratin är också politisk förankring viktigt; innehav förtroendeuppdrag lokal och regional nivå tillmäts stor vikt vid av nomineringen.

De egenskaper tydligast kan sägas vara kopplade till personval

som karisma, medieskicklighet, känt möjlighet att finansiera egen är namn,

kampanj.

De egenskaper motsvarande sätt kan sägas relaterade som vara

till det gamla particentrerade valsystemet är partiuppdrag, erfarenhet av

politiskt arbete. Övriga kandidategenskaper kan betraktas som systemneutrala i den meningen att de är ungefär lika betydelsefulla i såväl det

gamla som det nya valsystemet. Tydliga skillnader finns alltså mellan de båda blocken i synen på vilka kandidategenskaper är betydelse vid kandidatnominesom av ringen. Medan de borgerliga partierna och i synnerhet då kristdemo- -

kraterna betonar kandidategenskaper kan sägas vara förknippade

- som med personval betonar socialdemokraterna och vänsterpartiet, och i

någon mån också miljöpartiet, egenskaper som ett mer entydigt sätt

92 Minskad particentrering och vitaliserad demokrati

kan sägas vara förknippade med det tidigare, particentrerade, valsystemet.

Sammantaget tycks inte premiären med det nya valsystemet ha inneburit några revolutionerande förändringar i synen på vilka kandidategenskaper är betydelsefulla när partierna nominerar.

som Sannolikt har traditionella kriterier förankring inom partiorgani-

som sationen och erfarenhet av politiskt arbete även tidigare uppfattats som

centrala vid nomineringsprocessema.

Hur är då de olika kandidategenskapema relaterade till varandra En faktoranalys visar att det finns två dimensioner i materialet som sammanlagt förklarar 60 procent av variansen.

Tabell 7. Betydelsen olika kandidategenskaper vid nominering-

av

en faktoranalys.

Dimension Dimension Egenskap Etablissemang Utmanar

Stark regional profil .824 Kompetens .820 Känt nanm .790 Karisma/utstrålning .780 Erfarenhet av politiskt arbete .772 Medieskicklighet .752 Invandrarbakgrund .882 Pensionärskandidat .802 Ungdomskandidat .739 Underrepresenterat kön .635 Anknytning till annan organi-

Sation .542 Innehav av riksdagsplats .3l9 Innehav av partiuppdrag

lokalt/regionalt .473

Kommentar: Principalkomponentanalys med varimaxrotering. Faktorladdningar lägre än redovisas

Den första dimensionen, som på egen hand förklarar 36 procent av variansen, kan beskrivas etablissemangsdimension. Här finns

som en

allt att döma de etablerade, professionella kandidaterna som av antingen är riksdagsledamöter och dessutom/eller sitter på tunga uppdrag inom partiorganisationen. Den andra dimensionen förklarar 14 procent variansen. Här är sociala faktorer och anknytning till annan

av

Minskad particentrering och vitaliserad demokrati 93

framträdande komponenter. Det tycks vara en utmanar-

organisation

dimension avteckna sig. vi här ser

Valkampanjen

motiv bakom refonneringen valsystemet var alltså Ett framträdande av personvalsinslaget skulle bidra till en vitalisering av att det ökade några tendenser till sådan skönjas Den frågan demokratin. Kan en

att kandidaternas kampanjaktiviter granskas. I

skall besvaras genom första hand är det omfattningen av personvalskampanjema som

sammanhanget uppmärksammas dock även hur det nya kartläggs. I

för partiernas valkampanjer: finns

valsystemet inverkat på formerna

förnya kampanjverksamheten Slutligen

tecken på att partierna lyckats

har fått svårare att samordna sina undersöks i vad mån som partierna

kampanjer i och med personvalsinslaget

Hur många personvalskampanjer

egentligen bedrevs

Det är oklart hur många personvalskampanjer som

Diskrepansen mellan de uppgifter kandidaterna under valrörelsen. som ombudsmännen förmedlar är påfallande stor. I själva ger och den som kandidatundersökning framgår att hälften av Martin Brothéns

bedrev kampanj enligt deras uppgifter. 21 procent

kandidaterna - egna på så ambitiöst sätt att kandidaterna själva var av dem rentav ett

klassificera sina kampanjer utpräglade personvals-

beredda att som Enligt ombudsmännen det emellertid endast 12 procent

kampanjer. var

kandidaterna som bedrev personvalskampanj. av är inte alldeles enkelt.

Att definiera en personvalskampanj nu

för partiets räkning och sålunda vara Kandidater kan vara högaktiva de egentligen bedriver personkampanj; detta starkt exponerade utan att kandidater. I enkäten till de

torde fallet med vänsterpartiets

vara

defmierades en personvalskampanj som regionala partiorganisationema

aktiv kampanj i syfte att erhålla personröster. en sammanlagt 516 riksdagskandidater enligt de I figur l framgår att bedömningar bedrev personvals-

regionala partiorganisationemas

dock i undersökningen; 24 distrikt/kampanj. Ett visst bortfall finns

förbund avstod från att delta i enkäten.

94 Minskad particentrering och vitaliserad demokrati

Figur Antalet kandidater som bedrev personvalskampanj i riksdagsvalet 1998. Ombudsmännens skattningar.

Parti

Vanligast med personvalskampanjer det inom de båda partier som

var traditionellt sett kan sägas ha haft den mest positiva inställningen till personval folkpartiet 141 st. och moderaterna 134 st.. Inom

-

vänsterpartiet genomfördes endast två personvalskampanjer.

Kampanjstöd

I eftervalsdebatten och i olika kommentarer personvalet har det

om gjorts gällande att partierna visat ett svalt intresse när det gäller att uppmuntra och stödja kandidater till att bedriva personvalskampanj.

Därmed skulle partierna ha motverkat personvalsrefonnens syfte

Gilljam 1999. Som framgår tabell 8 är det dock vanligare att de

av

regionala partiorganisationema uppmanat kandidater att bedriva

personvalskampanj än att de inte gjort det. I hälften av fallen har samtliga kandidater uppmanats att bedriva kampanj. Men faktum kvarstår: i nästan hälften distrikten/förbunden har någon uppmaning

av

utgått till någon kandidat.

Minskad particentrering och vitaliserad demokrati 95

Tabell Har distriktenlförbunden uppmanat kandidaterna att bedriva

Nej Ja, vissa Ja, samtliga Summa Parti kandidater kandidater procent

62 24 14 100 Socialdemokraterna

20 0 80 100 Moderaterna

Centerpartiet Folkpartiet 8 8 84 100

100 O 0 100 Miljöpartiet

46 7 47 100 Samtliga Antal svarande 72 11 74 15 7

betydande. Föga överraskande är det Skillnaderna mellan partierna är

reserverad inställning till inom de partier där det finns en mer

det är ovanligast att kandidaterna uppmanats

personvalssystemet som vänsterpartiet och miljöpartiet har ingen

att bedriva kampanj. Inom kandidat uppmanats att bedriva personvalskampanj.

erhållit någon form stöd från Tabell 9. Har kandidaterna av distrikten/förbunden för att bedriva personvalskampanj

Procent

96 Minskad particentrering och vitaliserad demokrati

Samma mönster återfinns ifråga stödet till personvalskandidater. om Inom miljöpartiet har enda kandidat åtnjutit stöd från partiorganien sationen för att bedriva personvalskampanj. En vänsterpartist ha uppges erhållit stöd. Vanligast är att stöd endast utgår till vissa kandidater. Partiemas bedömningar är av allt att döma att resurserna används bäst de om ges till toppkandidatema. Dessa är måhända också mest motiverade när det gäller att delta i valkampanjen. Dessutom har partierna intresse att av listordningen gäller vid inval. Tydligast är tendensen till sådan en resurskoncentration hos de partier som i störst utsträckning uppmanade samtliga sina kandidater att bedriva personvalskampanj. Framförallt är det inom centerpartier, och i någon mån inom folkpartiet, denna som tendens är tydlig. En närmare granskning av vilken typ stöd kandidaterna erhöll av av sina partiorganisationer visar att den vanligaste kampanjfonnen att var

tala på offentligt möte följt broschyrer och flygblad". I

av genomsnitt var det 2,2 kandidater per parti i varje distrikt/förbund bedrev som personvalskampanj som med partiorganisationens bistånd talade på offentligt möte. Det är knappast någon imponerande siffra mot bakgrund av att det var det vanligaste kampanjaktiviteten med partiunderstöd. Inte heller är den näst vanligaste stödformen hjälp med att producera och distribuera brochyrer och flygblad särskilt omfattande: i genomsnitt det endast 2,1 kandidater parti och var per distrikt/förbund som bistods med sådant stöd. Folkpartiet är inte bara det parti hade flest personvalssom kandidater, utan tycks också det parti dominerade inom de vara som flesta områden när det gäller stöd till dessa kandidater från de regionala partiorganisationemas sida. Slående är den starka satsningen på internet. Vilka bedömningar ligger till grund när partierna- dvs. de partier som uppmanat sina kandidater att bedriva kampanj- stöd till ger en sådan kampanj Vänsterpartiet och miljöpartiet har tidigare som konstaterats avstått från att kandidaterna att bedriva uppmana personkampanj; inom dessa partier förekommer med andra ord inte

några partistödda personvalskampanjer. I tabell 10 visas hur olika

kandidategenskaper värderas av ombudsmännen när det gäller att få möjlighet att bedriva personvalskampanj med stöd partiorganiav sationen. Mönstret känns i stort sett igen från vilka kandidategenskaper som ansågs betydelsefulla i samband med nomineringsprocessen. Det är kompetens, politisk erfarenhet, känt namn och innehav av

riksdagsplats som återkommer i skattningama.

Minskad particentrering och vitaliserad demokrati 97

olika kandidategenskaper för partistödd Tabell 10. Betydelsen av

personvalskampanj skattningar.

Antal Medel Standard- - Kandidategenskap svarande tal avvikelse

94 2.0 1.27 Kompetens Erfarenhet av politiskt 94 2.0 1.23 arbete 94 1.9 1.15 Känt nanm riksdagsplats 95 1.8 1.18 Innehav av Medieskicklighet 94 1 l .08 regional profil 93 1.8 1.13 Stark Karisma/utstrålning 93 1 1.05

partiuppdrag Innehav av lokalt/regionalt 94 l l .05 Ungdornskandidat 95 1 .90 kön 93 l .84 Underrepresenterat Pensionärskandidat 93 1 .67 Invandrarbakgrund 92 l .66

Ankn. till annan organisation 92 1 .64

Möjlighet att finansiera kampanj 92 1.2 .51 egen

dessa också att vilka fråga till ombudsmärmen uppmanades ange I en kännetecknade de kandidater som bedrev personvals-

egenskaper som

Sammanlagt 123 kandidater gjorde detta.

kampanj utan partistöd.

moderaterna 43 kandidater och kristdemo-

Vanligast detta inom

var Även bland dessa är det kompetens och kraterna 35 kandidater. Det tycks finnas etablissepolitisk erfarenhet som hamnar högst. en såväl nomineringsprocessen som i kampanj-

mangsdimension i

detta: förutom dessa båda verksamheten. En faktoranalys styrker innehåller dock denna dimension typiskt personvals-

egenskaper

medieskicklighet och karisma/utstrålning. relaterade egenskaper som bedrev kampanj utan stöd från Utmärkande för de kandidater som de tillhör underrepresenterat kön. partier är bland annat också att ett dimension tydligt utkristalliserar sig i Det är framförallt denna som förklarar den 64 procent variansen. materialet; ensam av

98 Minskad particentrering och vitaliserad demokrati

Mer aktivitet

Hur påverkades engagemanget totalt det personvalsinslaget

sett av nya ombudsmännen uppmanades besvara denna fråga att bedöma

genom huruvida engagemanget inom olika påverkades personvals-

grupper av

reformen. Skattningama visar blygsam förändring. Bland

en ungdomar, nya medlemmar och kvinnor anses en viss

engagemangsökning ha inträffat som ombudsmännen sätter i samband med

personvalet.

Tabell 11. Förändring av engagemang i valrörelsen hos olika grupperingar inom partiet partiorganisationens skattningar.

Medel Standard- Grupper tal avvikelse

Ungdomar 3.6 .73 Nya medlemmar 3.4 .57 Kvinnor 3.3 .65 Regionala

partiorg. 3.3 .60 Invandrare 3.2 .60 Pensionärer 3.2 .49

Kommentar: Tabellen baseraspå svaren på följande fråga: "Hur har engagemanget i valrörelsen hos dessa kategorier inom partiet påverkats avpersønvalsrefarmen Svarsaltemativen löpte från Mycket större engagemangän tidigare 5 till Mycket mindre engagemangäntidigare

Av allt att döma är det i första hand i större distrikt med många valskandidater som en aktivitetsökning inträffat. Inom kristdemokratema noteras en höjd aktivitetsnivå bland nya partimedlemmar och äldre kandidater, inom centerpartiet har på motsvarande sätt

en aktivitetsökning inträffat bland exempelvis nya medlemmar, ungdomskandidater och kvinnor. Inom socialdemokratin uppfattas invandrarna ha aktiverat sig mer till följd av det nya personvalssystemet. I Vänsterpartiets och miljöpartiets fall uppges inte några förändringar av ...aktivitetsnivån ha ägt rum som en konsekvens det valsystemet.

av nya

Minskad och vitaliserad demokrati 99

SOU 1999292 particentrering

Föreställningar om efekter

i olika avseenden bedöma utfallet När svarspersonema uppmanades att

i antal avseenden visade det sig föga

personvalssystemet ett

av förvånande bedömningarna på ett tydligt sätt korresponderade mot att

allmänna inställning till personvalssystemet. Ju mer positivt deras

desto påtagliga och för inställd till personvalet man var, mer

välgörande effekter kunde urskilja. Folkpartiets,

demokratin man

och centerpartiets representanter menade sålunda att moderaternas

mellan väljare och kandidater förbättrats. Inom folkpartiet kontakterna

det också att det gått lättare än tidigare och moderaterna upplevdes som

budskapet fler kandidater varit aktiva under med att få ut genom att

personvalet. Inom folkpartiet och valkampanjen som en följd av

också formerna för kampanjarbetet har förnyats på

centerpartiet anses

positivt sätt direkt konsekvens av personvalsreforrnen. ett som en

och i någon mån även centerpartiet moderaterna

Inom folkpartiet

ombudsmärmen också ha sett tydliga indikationer att anser sig

minskat. Inom folkpartiet och delvis även inom

particentreringen

ombudsmärmen partiets roll i valrörelsen blev

moderaterna menade att

enskilda kandidaternas roll ökade jämfört med hur mindre medan de

det tidigare systemet. Centerombudsmännen menar att det var under

budskap blev mindre enhetligt på grund av personvalssystemet.

partiets

dessa tendenser till minskad particentrering inom

Tydligast är alltså

dock även att valrörelsen, som en

folkpartiet. Fp-ombudsmärmen menar

kommit präglas konflikter mellan

följd personvalssystemet, att av

av

och den regionala partiorganisationen, och att

enskilda kandidater

försämrades. Även inom

kandidaternas partilojalitet generellt sett

liknande konkurrensen mellan moderaterna finns en problembild:

ha inneburit att de marknadsförde sig själva kandidaterna anses

bekostnad andra partiets kandidater. av av det framförallt är i distrikt/förbund

Noterbart är avslutningsvis att

dessa effekter kan utläsas, vilket

med många personvalskandidater som minskad partisammanhållning följd av

styrker den hypotes om som en

införande beskrevs inledningsvis.

personvalssystemets som

Förväntningar framtida effekter om

farhågor eller tillskyndamas tänkta förtjäns- Varken skeptikernas värsta

kan att innebära för svensk vad det valsystemet komma ter om nya

ha besannats i särskilt stor utsträckning ipersonpolitik kan sägas

kulturer tid att förändra, och den

valspvremiären. Men politiska tar

politiska kulturen är fortfarande i hög grad particentrerad.

100 Minskad particentrering och vitaliserad demokrati

Vilka bedömningar gör då ombudsmännen framtiden Vad kan

om personvalssystemet, om/när det får sätta sig och det i högre grad än i dag blir en etablerad institution i det politiska systemet, leda till

Aggregeringsfzznktionen

Om alltfler ledamöter blir invalda på personröster minskar kanske i längden deras lojalitet gentemot den egna partigruppen. En starkare lojalitet än den med den egna partiledningen kan uppkomma till väljarna i den egna valkretsen.

Tabell 12. Kommer kandidater som blivit invalda på personröster att bli mindre partilojala Procent

Kandidater invalda personröster blir mindre Dartiloi ala Osannolikt Ganska Mycket Summa

osannolik. Men de partivisa skillnaderna är betydande. Inom de partier som är allmänt positiva till personval finner ombudsmännen det

mer osannolikt att partilojaliteten minskar. Nio av tio centerombudsmän och sju av tio moderatombudsmän tror inte att lojaliteten till partierna påverkas. Inom vänsterpartiet och socialdemokratin görs

en annan

bedömning.

Rent generellt tror emellertid de flesta 58 procent att partiernas inflytande kommer att minska. Intressant att notera är emellertid att hela 65 procent av de socialdemokratiska ombudsmännen inte tror det. Inom vänsterpartiet tror däremot alla att partiernas inflytande kommer att minska som följd det valsystemet. 59 procent tror

en av nya emellertid inte att partilojaliteten minskar tabell 13.

se

Minskad particentrering och vitaliserad demokrati 101 SOU 1999292

13. Kommer partiernas inflytande att minska till följd av person- Tabell valssystemet Procent

Minskat inflytande för partierna

Osannolikt Ganska Mycket Summa

Rekryteringsfimktionen

de flesta 60 procent inte Vi har redan tidigare kunnat konstatera att

kan leda till att kandidater, som i olika tror att det nya valsystemet

olämpliga bli riksdagledamöter, i ökad

avseenden bedöms vara att

valda. Men frågan är detta är hög eller låg utsträckning blir om en

detta scenario sannolikt kan å andel. Att 40 procent upplever som

Vad detta i så fall kan komma att få andra sidan anses anmärkningsvärt.

för partiernas hantering nomineringsprocesserna för konsekvenser av kommer behovet kontroll

kan vi inte naturligtvis veta, men rimligen av

med hur läget har varit tidigare. Om olämpliga

att öka jämfört

valda det högst rimligt att förvänta sig kandidater riskerar att bli är

någon form åtgärd från partiernas sida. av utveckling särskilt personvalskritikema brukar peka En annan som och kändisfixering förväntas uppkomma.

på är den personifiering som

ha ökat i 1998 års Vi har redan kunnat se hur personcentreringen anses

valsystemet. Kändisskap har inte varit val följd det nya som en av nackdel vid nomineringarna eller när det gäller möjligheterna att någon Men någon dramatisk betydelse tycks detta

bedriva personvalskampanj.

med kändiskap ännu inte haft.

förväntar sig kändisfixering i Hela 78 procent de tillfrågade mer av

detta inom vänsterpartiet 100 procent

framtiden. Allra tydligast är

och miljöpartiet 94 procent. Men

socialdemokraterna 95 procent

de flesta denna bedömning. Allra även inom det borgerliga lägret gör

är detta inom kristdemokraterna.

tydligast

102 Minskad particentrering och vitaliserad demokrati

Tabell 14. Leder personvalssystemet till att det blir kändisar i

mer politiken Procent

Mer kändisar i politiken

Osannolikt Ganska Mycket Summa

Kanalfunktionen

Hur kommer då slutligen den för demokratin så centrala länkrollen att påverkas av personvalssystemet på sikt Här tycks entusiasmen

vara påtagligt stark: 83 procent av ombudsmärmen förväntar sig bättre

en kontakt mellan väljare och valda.

Tabell 15. Leder personvalet till att kontakten mellan väljare och valda förbättras Procent

Bättre kontakt mellan väljare och valda Osannolikt Ganska Mycket Summa

1999292 Minskad particentrering och vitaliserad demokrati 103 SOU

Allra entusiasmen bland centerombudsmännen. En nästan lika

störst är

andel 72 procent också att politikernas lyhördheten verkligen hög tror blir bättre tabell 19. Endast inom vänsterpartiet görs en annan

se

72 håller det för osannolikt att kontakten mellan bedömning; procent väljare och valda förbättras konsekvens av personvalsreformen.

som en

kontakt kan dock syfta på såväl kvantitet kvalitet. Att fler Bättre som

träffar många märmiskor är ingenting som med självklarhet

politiker nu

behöver betyda att responsiviteten förbättras och politikerföraktet

minskar. Men endast femte ombudsman 21 procent tror att

var

upphov till politikerförakt, 79 procent finner

personvalet ger mer

sådant scenario osannolikt. Och framgår av tabell 19 däremot ett som

de allra flesta att politikernas responsivitet förbättras när persontror

blivit integrerad del vår politiska kultur.

valssystemet en mer av

personvalssystemet till att politikernas lyhördhet ökar Tabell 16. Leder

Procent

Politikerna blir mer lyhörda Osannolikt Ganska Mycket Summa

Att både ha kakan och äta den

Samma riksdag beslutat stöpa om hela den

som kommunala strukturen i landet, som avskajfar och

ämbetsverk. lägger ned regementen och inrättar som

för att ta ett dagsaktuellt exempel. omdanar som, sjukvården husläkarreførm och som alltså

genom en

sina beslutpåverkar arbetsförhållandena och mer genom därtill för tusentals, tiotusentals eller hundratusentals

riksdag hesiterar inför den minsta människor, samma rubbning det regelsystem påverkar rekryteringen

av som till riksdagen Westerståhl I 993, s. 10.

104 Minskad particentrering och vitaliserad demo/anti

Det var först efter ett mångårigt utredande och politiskt överläggande som möjligheten att avge en särskild personröst infördes i det svenska valsystemet. Det officiella motivet hos dem tvekade som var av principiell karaktär. Det gällde att inte undergräva partiernas centrala roll i den representativa demokratin. Om så skedde, och personifieringen av politiken blev alltför påtaglig, fanns risk, menade att en man, ett system som i allt väsentligt och på det hela taget fungerat väl skulle bytas ut mot ett helt annat system, i grunden ansågs väsenssom främmande för svensk politisk kultur. Det gällde med andra ord att slå

vakt om particentreringen och undvika alltför långtgående

en personcentrering. Politikens personifiering tycks emellertid i stigande grad alldeles oberoende av valsystemets karaktär ha blivit realitet. I det moderna en mediesamhället fokuseras uppmärksamheten på politikens personligheter och det politiska ledarskapet än på partier och partisnarare program. Särskilt påtagligt blir detta då de ideologiska motsättningarna mildrats och det politiska uppdraget handlar att hantera mer om uppkomna problem och att adminstrera. Handlaget, inte visionen, tar

over. Personvalsinslaget i det nya valsystemet skall ses mot bakgrund av denna allmänna tendens, där förutsättningarna för såväl politiska partier som de ideologier som dessa baserar sig på har förändrats. Det är ännu

för tidigt att avgöra vilken omfattning personifieringen

som av politiken kan få och vilken roll det valsystemet i det som nya sammanhanget kommer att spela. Klart är emellertid att ombudsmännen i partierna, är synnerligen centrala aktörer när det gäller som partiernas interna förväntar sig personcentrering och processer, mer av kändisskap i framtiden. Det finns också andra farhågor bland ombudsmännen. Risken för att

partiernas sammanjämkande förmåga undergrävs bedöms

vara överhängande. Det finns ett inbyggt rationalitetsproblem i det nya valsystemet, som spelteoretiskt motsvarar det aktörsdilemma som återfinns i f°angamas dilemma. Alla kandidater har- precis i det som gamla systemet- ett intresse att det partiet får så många röster av egna som möjligt, vilket incitament för sammanhållning. Ett parti ger som under en valkampanj tvingas leva med att kandidaterna ständigt gör individuella soloprestationer, på ett sätt eller mindre väl som mer överensstämmer med partiets valprogram, torde generellt sett få svårare att vinna trovärdighet inför väljarna. Ä andra sidan är antalet mandat begränsade och kandidaterna kan bli frestade att profilera sig på de andra kandidaternas bekostnad; detta gäller naturligtvis i särskilt hög grad de kandidater är placerade nedanför valbar plats. I detta som avseende finns fundamental skillnad i förhållande till det förra en

och vitaliserad demokrati 105

Minskad particentrering

finns incitament att profliera sig gentemot valsystemet: det numera ett

den lista själv kandiderar på. Och om en de övriga kandidaterna på man

kandidater profilerar sig ökar rimligen benägenheten även eller flera

intresserade att bli valda att göra hos de övriga kandidaterna som är av

omständigheter kan naturligtvis detta

det Under gynnsamma samma. kandidaters parti, kampen mandaten kan positivt för dessa men om vara

ifråga omständigheter, urarta

också, under för partiet mer ogynnsamma

och övergå i en ren huggsexa.

med personval utföll i olika Bedömningama hur premiären av del. Katastrof säger andra och avseenden skiftar. Som väntat, säger en

endast 30 procent väljarna valde att syftar då framförallt på att av

också partierna ansågs ha varit personrösta i riksdagsvalet, men att

marknadsfört sina kandidater i tillräcklig för passiva och inte

1999. Så här formulerar sig några utsträckning t.ex. Gilljam

personvalet utgivits stiftelsen

samhällsdebattörer i en skrift om som av

Den Nya Välfärden:

det personvalssystemet föll väl eller Vare sig man tycker att testet av nya

påstå att det medförde någon särskilt genomilla ut kan man knappast

politik. I vilket fall helst är det svårt, så gripande förändring av svensk som

upptäcka den fördjupning kontakterna mellan väljare här etter valet, att av

demokratin personvalet var tänkt och ombud och därmed vitalisering av som

medföra Adamsson m.fl. 1999, s. 7. att

är också SNS demokratiråd. Person-

Kritisk till personvalsreformen

hybridsystem. Att både

valssystemet beskrivs ett motsägelsefullt som

inte möjligt. Risken finns, menar man,

ha partival och personval anses

dess starka sidor utan att den ger att reformen avlövar valsystemet

m.fl. 1999, 13 l. till några positiva konsekvenser Petersson s.

upphov

och förhållandevis effektiv De starka sidorna är handlingskraft en

med försvagat och uppsplittrat partiväsende

parlamentarisk styrelse; ett

underrnineras denna.

från Att slå vakt om

Man kan inte bortse hybridkaraktären. dörren för ökad personiñering particentreringen och samtidigt öppna en

fall leda till små eller obefintliga

motsägelsefullt och kan i värsta

är demokrativitalisering i olika avseenden positiva effekter ifråga om

handlingskraft hämmas. Det finns samtidigt det gamla systemets som valsystem vi numera har att man

ett drag i det kompromissbetonade

bestämt är det så att medan både vill ha kakan och äta den. Närmare

vill andra inte göra det. Sådan är vissa vill äta hela kakan

tolkning är att reformen inte kompromissens karaktär. Men en annan

förändringar. Tanken är att svenska väljare syftade till några dramatiska

framförallt och i första hand skall rösta på partier. även i fortsättningen

106 Mnskadparticentrering och vitaliserad demokrati

Inte personer. Små effekter vilket varit den tongivande - kritiken är -

alltså i enlighet med förväntningarna.

Bortsett från studie debatten personval det inte en av om är några empiriska undersökningar ligger till grund som för de kritiska rösterna. Bedömningama baserar sig på allmänna intryck den första av

valkampanjen med personvalsmöjlighet. Men framförallt grundar sig

av allt att döma bedömningama på relativt högt ställda

förväntningar

det nya valsystemet när det gäller att få till stånd

en vitalisering av den

demokratiska dialogen. Med höga

förväntningar är det lätt att

besvikelsen blir stor.

I denna undersökning är det möjligt att hämta stöd för argumentet att partierna var alltför famlande och tvehågsna inför det nya systemets möjligheter, att de alltför njugga i sitt stöd och till

var uppbackning de

enskilda kandidaterna. Partierna kunde gjort Men sådan kritik mer. en träffar i allt väsentligt fel. Det är inte primärt partiernas uppgift att marknadsföra de enskilda kandidaterna, infonnera att om vad som

skiljer dem etc. Ingenting hindrar dem naturligtvis från det.

att göra Men det grundläggande ansvaret för

att personvalskampanjema

verkligen når ut till väljarna åligger trots allt de enskilda kandidaterna

själva. Kritiken mot partierna kan i själva verket bekräftelse ses som en på att vi alltjämt har politisk kultur particentrerad. en som är extremt Med mindre högt ställda förväntningar framstår premiären för personvalet i en annan och mindre dyster dager. Det finns tecken på att fler kandidater varit aktiva och träffat väljare. Men det mer mer är, skall tillstås, ännu så länge tecken. svaga

Minskad particentrering och vitaliserad demokrati 107

Litteratur

Adamsson, T., mil., Personvalspartiet. Stockholm: Den nya Välfärden, 1999.

Bäck, M. Möller, T., Partier och organisationer. Fjärde uppl. Stockholm: publica, 1997.

Blondel, Political Parties A Genuine Case of Discontent London:

- Wildwood House, 1978.

Esaiasson, P., Holmberg, S., Reepresentation from Above. Members of Parliament and Representative Democracy in Sweden. Aldershot: Dartmouth, 1996.

Gillj M, "Personröstning med problem". Föredrag vid

am, personvalsseminarium i riksdagshuset den 3 februari 1999, anordnat av Rådet för utvärdering 1998 års val.

av Katz, R., A Theory of Parties and Electoral .systemsBaltimore London: The John Hopkins University Press, 1980.

Westerståhl, red., Person och parti. Bilaga till Betänkande av Personvalskommittén. SOU 1993:63.

Medierna och personvalet

Kent Asp och Bengt Johansson

Den grundläggande tanken med personvalsreformen är att de svenska

medborgarna skall bättre möjligheter att påverka vilka personer ges skall representera dem i de politiska församlingarna. som För medborgarna skall kunna utnyttja denna möjlighet krävs att nya

dels att 1 medborgarna har grundläggande kunskaper om själva valproceduren så att de fullt ut kan utnyttja sina medborgerliga

dels 2 medborgarna möjligheter att införskaffa

rättigheter, att ges

information och kunskaper de kandidater ställer upp i valet. om som Vid sidan valmyndigheter, valkandidatema och de politiska av

partierna kan nyhetsmediernas bevakning av valrörelsen goda

grunder spela mycket central roll för medborgarna både när antas en det få kunskap det personvalsystemet och att skaffa gäller att om nya sig information de kandidater ställer i valet. om som upp

Medierna och personvalet 98

övergripande syftet med forskningsprojektet Medierna och

Det personvalet 98 har varit att studera mediernas nyhetsrapportering av Sveriges första personval. Fyra huvudfrågeställningar har skiljts ut.

För det första: Vilken roll spelade nyhetsmediernas rapportering av

1998 års valrörelse för medborgarnas möjligheter att få kunskap om det

personvalsystemet För det andra: Vilken roll spelade nyhets-

nya mediernas rapportering under valrörelsen för medborgarnas möjligheter skaffa information de kandidater ställde till val För att sig om som upp

vilken betydelse hade mediernas nyhetsrapportering för det tredje:

medborgarnas kännedom och uppfattning kandidaterna Och för det av

förde: Hur såg journalisterna på mediernas bevakning av personvalet

I detta huvudresultaten från de empiriska studier kapitel presenteras inom Medierna och personvalet 98. Särskild tonvikt

som genomförts läggs vid de två första frågeställningarna om nyhetsmediernas

valinfonnation och kandidatinfonnation. Resultaten från projektet i sin helhet finns utförligt redovisade i mer olika arbetsrapporter Stina Bengtsson Journalisterna och tre av

110 Medierna och personvalet

personvalet en undersökning av hur 16 journalister upplevde

personvalsbevakningen 1998, Magnus Fredriksson Var ska jag kryssa En studie av dagspressens och myndigheternas personvalsinformation inför valet 1998 samt Bengt Johansson Spelade det någon roll vad som stod i tidningen Nyhetsmediernas effekter på människors kunskaper om kandidaterna i valet 1998. Samtliga rapporter

publiceras under år 1999 i JMG:s arbetsrapportserie Institutionen för

journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet.

Undersökningarna

Analysema av medierna och personvalet 1998 omfattar både innehållsanalyser av dagspress och etermedier, intervjuundersökningar

av journalister och medborgare. För att få överblick det material

en av som använts följer först en presentation av de olika delstudiema.

Analysema av mediernas valinformation bygger på en innehålls-

analys av nyhetsartiklar om personvalssystemet i storstadspress de

sex sista veckorna av valrörelsen 1998. I undersökningen ingår tre storstadsmorgontidningar: Arbetet Nyheterna Arb, Dagens Nyheter DN, Svenska Dagbladet SvD samt Göteborgs-Posten GP, tre landsortstidningar Elfsborgs Läns Allehanda ELA, Norrbottenskuriren NK och Norrländska Socialdemokraten NSD och tre kvällstidningar Aftonbladet, Expressen och Göteborgs- Tidningen GT.

Mediernas kandidatinformation på nationell nivå studeras med hjälp

av de sedvanliga medievalsundersökningar som genomförts sedan

1979. Medievalsundersökningama omfattar allt nyhetsmaterial de fyra sista veckorna av valrörelsen. Urvalet omfattar storstadspress Arb, DN, GP och SvD, kvällspress Aftonbladet och Expressen och nyhetsbevakningen radio och TV Aktuellt kl. 21:00, Rapport kl. 19:30, Nyheterna i TV4 kl. 22:00 samt Dagens Eko i P1 kl. 17:45.

Undersökningen av mediernas kandidatinformation på lokal nivå omfattar också de fyra sista valrörelseveckoma. Urvalet består i detta fall av de nyhetsartiklar i vilka en valkandidat uppmärksammats som medborgarna bosatta på en särskild ort kan rösta på. De fyra huvudorter som valts ut är: Göteborg Arb, GP och GT, Vänersborg ELA, Katrineholm Katrineholms-Kuriren KK och Luleå NK och NSD.

Studierna av mediernas efekter på medborgarnas kännedom

om

kandidaterna görs utifrån den frågeundersökning postenkät

-

Röstning, Inflytande, service kommun- och landstings-/regionvalet

- 1998- som genomförts vid Statsvetenskapliga institutionen i Göteborg

och CEFOS Centrum för forskning kring offentlig sektor vid

Göteborgs universitet.

Medierna och personvalet 1 1 1

I studien ingår ett slumpmässigt urval på 6 750 i 33

personer svenska kommuner. Enkäten innehåller bl. a. frågor om politiskt intresse och personval.

Undersökningen joumalisternas syn på personvalet baseras på

av intervjuer med fem nyhetschefer och elva reportrar inom 12 olika nyhetsredaktioner. Samtliga utvalda medier kan betecknas som lokala och återfinns på fyra orter i landet, storstad Göteborg och tre

en mindre kommuner Katrineholm, Luleå och Vänersborg. Av de 12 representerade medierna är sju tidningar, tre TV-stationer och två radiostationer. Pressurvalet omfattar Arb, GP, GT, ELA, KK, NK och NSD. De undersökta eterrnediema är radioredaktionema Västekot Göteborg och Radio Väst Uddevalla. De TV-redaktioner som ingått i urvalet är Västnytt och TV4 Göteborg Göteborg samt TV4 Fyrstad Vänersborg.

Mediernas valinformation

En månad före valet 1998 publicerade tre moderata riksdagsledamöter

starkt kritisk debattartikel i Svenska Dagbladet där de krävde att en RSV:s informationsmaterial valet skulle dras tillbaka och skrivas

om

Det främsta skälet till missnöjet att det inte framgick avRSV:s om. var valinforrnation att medborgarna måste kryssa för översta namnet valsedeln önskade stödja den rangordning partierna hade gjort

om man av kandidaterna.

RSV försvarade sig med att försökt hålla sig så neutral som

man möjligt och därför valt att inte informera detta och det var upp till

om partierna att informera den här typen konsekvenser av det nya

om av personvalssystemet. RSV drog därför varken in något material eller publicerade någon information konsekvenserna ett uteblivet

ny om av kryss valsedeln.

Medborgama fick i stället i huvudsak förlita sig till att medierna på

eller i det opinionsbildande materialet försåg dem med

nyhetsplats

denna för medborgarna viktiga kunskap reglerna och proceduren

om

kring den nya personvalsreforrnen. I det följande avsnittet skall medborgarnas möjligheter att genom

nyhetsmediema ta del information personvalet analyseras. Två

av om

står i centrum: vilken omfattning och vilket innehåll

frågeställningar

hade valinformationen Som jämförelsepunkt till mediernas valinformation har RSV:s valinfonnation till allmänheten använts.

112 Medierna och personvalet

Valinformationens omfattning

I de nio undersökta tidningarna publicerades under de undersökta

sex valrörelseveckoma sammanlagt 161 nyhetsartiklar om vad kan

som kallas för valinformation om det nya personvalssystemet. Det innebär knappt en nyhetsartikel varannan dag i de undersökta tidningarna under den undersökta perioden.

Storstadsmorgonpressen hade inte helt förvånande de flesta artiklarna med i genomsnitt 20 artiklar eller drygt en artikel

varannan dag. Undantaget från regeln är dock att NSD hade det största antalet artiklar 31 med valinformation. En förklaring kan troligen den

vara lokala politiska debatten där en intern strid inom socialdemokraterna i Norrbotten fick personvalsprägel där diskussioner kring personvalsreformen och dess följder uppstod.

Övriga två landsortstidningar bildar mellangrupp medan

en kvällstidningama hade det minsta antalet artiklar som informerade om

det nya personvalsystemet.

Antalet artiklar med valinformation är dock ett mycket grovt mått valinformationens omfattning. I vissa av de analyserade artiklarna förekommer enbart någon rad av valinformation, medan det i andra finns en stor mängd av infonnation.

I tabell 1 görs därför ett försök att även ta hänsyn till den totala informationsmängden i artiklarna, dvs. sammanvägning hur ofta

en av det förekommer bakgrundsinformation om personvalet, information om själva valproceduren och information om vilka följder personvalet kan ha. Den andra kolumnen i tabellen anger informationstätheten i materialet, dvs. hur många relevanta inforrnationsbitar det finns i genomsnitt per artikel.

I tabell 1 har även RSV:s valinfonnation tagits med som jämförelsepunkt till nyhetsmediemas valinformation. RSV presenterade tre olika publikationer: l broschyren "Nu kan du personrösta, 2 "Valspecial 15 olika språk, inklusive lätt svenska, samt 3 den information som fanns på röstkorten. Ytterligare publikationer från RSV förekom, men de var i stort enbart sammanfattningar

av broschyren Nu kan du personrösta och har därför lämnats utanför analysen av innehållet.

Medierna och personvalet 113

Tabell Valinformationens omfattning under valrörelsen 1998 i olika

informationsmängd och informationstäthet i genomsnitt för pressgrupper enskilda medier.

Kommentar: Se avsnittet Undersökningarna för information om vilka medier som ingår i de olika mediegruppema.

När det gällde antalet artiklar skillnaderna betydande mellan de tre

var olika Men till den faktiska informations-

pressgruppema. ser man mängden personvalet är skillnaderna mellan pressgruppema mycket

om små, även det finns stora skillnader mellan olika tidningar.

om Kvällspressens valinformation hade med andra ord en annan prägel än storstadsmorgonpressens. Kvällstidningama innehöll få artiklar med mycket valinfonnation, medan morgontidningarna innehöll många artiklar, med relativt lite mängd valinformation. Som framgår av

men tabellen innehåller RSV:s tre broschyrer sammantaget ungefär hälften sâ mycket valinfonnation som den genomsnittliga dagstidningen

gjorde.

Informationstätheten hur ofta det förekommer valinfonnation i

avser de artiklar där personvalet RSV:s material uppvisar störst

tas upp. informationstäthet. Det är knappast överraskande. Mer överraskande är kanske att kvällspressens valinfonnation har nästan lika stor

en inforrnationstäthet som RSV:s publikationer.

Det ska också nämnas att sett över tid blir det fler artiklar med valinfonnation i närmare valdagen kom. Ungefär 40 procent

pressen

alla nyhetsartiklar med personvalsinformation publiceras de två sista

av veckorna valrörelsen.

av

Valinformationens innehåll

Mängden valinfonnation i medierna är självfallet av stor vikt for medborgarnas möjligheter att informera sig personvalet, liksom hur

om informationstät texten är. Att det förekommer en viss mängd av information och med viss frekvens utgör förutsättning för att

en en medborgarna överhuvudtaget kan ta del informationen. Men det

av finns också ett krav på att informationen skall ha viss bredd och inte

en enbart koncentreras till ett fåtal aspekter där andra lämnas utanför.

114 Medierna och personvalet

I tabell 2 redovisas det som kan kallas valinformationens bredd. I detta fall i vilken utsträckning det förekom bakgrundsinforrnation

om personvalet, information själva valproceduren och information

om om vilka följder personröstandet hade.

Tabell 2. Valinformationens inriktning under valrörelsen 1998 i olika pressgrupper genomsnittligt antal informationsbitar per enskilt medium.

Kommentar: Seavsnittet Undersökningarna för information om vilka medier somingår i de olika mediegruppema

Pressen skrev genomgående mest om följderna av personröstande, tätt följt av informationen själva valproceduren. Bakgrunden till

om

personvalsrefonnen fick minst uppmärksamhet.

När det gällde valproceduren var det allra vanligast att medierna tog upp att man bara fick kryssa för en kandidat. Att man skulle kryssa för förstanamnet om man önskade stödja partiernas rangordning uppmärksammades inte lika mycket, men kom fram något i storstads-

mer morgonpressen jämfört med de andra tidningarna.

När det gällde personvalets följder uppmärksammades framförallt att man i röstsammanräkningen i första hand gick på antal kryss kandidaterna fått för att avgöra vilken rangordning de skulle få. Men även att det krävdes åtta procent av partiets röster för att personröstema skulle räknas fick relativt stort utrymme. Landsortspressen och kvällstidningama uppmärksammade i högre grad än storstadsmorgontidningarna att det krävdes fem procent av partiets röster i

kommunfullmäktigevalet.

I RsVas informationsmaterial förekom knappast något

om bakgrunden till personvalsreformen, utan tyngdpunkten låg vid själva valproceduren och vad konsekvenserna av ett kryss blev.

Mediernas kandidatinformation på nationell nivå

Den grundläggande tanken bakom personvalsreformen är att medborgarna skall bättre möjligheter att påverka vilka

ges personer som skall representera dem. För det krävs inte enbart kunskap

om själva valproceduren utan också kännedom och information om de

Medierna och personvalet l 15

ställer i valet. I detta avsnitt skall mediernas kandidater som upp

och information kandidaterna nationell nivå

valbevakning om

det följande avsnittet redovisas undersökningen av

analyseras. I därpå

valbevakning och information valkandidatema på lokal mediernas om

nivå.

Två frågeställningar är centrala när det gäller nyhetsmediernas

bevakning Sveriges första personval.

av i vad mån det personvalsystemet förändrat Den första avser nya

bevakning när det gäller valkandidatemas uppmärk-

nyhetsmediernas

införandet inneburit att mediernas

samhet. Har av personvalssystemet

kandidatinriktad Har uppmärksamheten i valbevakning blivit mer

blivit för enskilda valkandidater bekostnad av de medierna större

partierna kollektiv Har fokuseringen på riksdagspolitiska som

kandidaterna blivit större i 1998 års val än i tidigare val

andra handlar i vad mån det informations-

Den frågeställningen om

får valkandidatema i nyhetsmedierna blivit

underlag medborgarna om Har det personvalssystemet inneburit att

mer personinriktat. nya

och deras egenskaper ställts i centrum än tidigare personerna mer

bekostnad av de politiska sakfrâgoma

första veckorna i juli 1998 kontaktades 171 Under de två

radio och TV där frågor ställdes om

nyhetsredaktioner inom press,

inför valet 1998. 136 redaktioner svarade redaktionemas valplanering

JMG:s valplaneringsstudie. Två tredjedelar av nyhetsredaktionema

på

skulle genomföra satsningar för att täcka att de egna uppgav i detta avseende små mellan olika personvalet. Skillnaderna var

mediegrupper.

inslaget planerades information om

Det vanligaste som var

form väljarguider och liknande. Närmare hälften av

valproceduren i av

de skulle göra särskilda satsningar på redaktionerna nämnde att

En något mindre andel att de valinformation av detta slag. uppgav

särskilda satsningar på kandidatinfonnation i form

planerade att göra personporträtt och liknande.

av redaktionerna hade med andra ord inte några Mindre än hälften av

några särskilda satsningar på att informera om

planer på att genomföra

eller att på något annat sätt bevaka personvalet. det nya valsystemet

ambitiösa planerna faktiskt uppfylldes eller om Huruvida de måttligt

bättre eller sämre är svårt att ett uttömmande svar utfallet blev ge studera det faktiska utfallet i de det i vissa avseenden går att även om mediernas bevakning 1998 års innehållstudier som genomförts av av

valrörelse.

och nyhetsinslag uttalat tagit

Ser vi först till de nyhetsartiklar som

och handlade mycket lite av

kandidater personvalskarnpanjer

upp

direkt personvalet. Även mediernas totala valrörelsebevakning om om

116 Medierna och personvalet

man begränsar sig till artiklar och inslag där politiker dominerar

som nyhetsaktörer handlar endast mellan och två procent alla artiklar

en av

och inslag i storstadspressen och i radio och TV uttryckligen

om kandidater och kampanjer. Det valssystemet innebar med andra ord

nya inte att mediernas nyhetsrapportering svämmade över av inslag om olika kandidater och deras kampanjarbete.

Men även om det direkt personvalsrelaterade nyhetsmaterialet

andelsmässigt var mycket blygsamt bör det noteras att det i absoluta tal

förekom ett ganska rikhaltigt material. I genomsnitt kunde storstadsmorgontidningsläsaren läsa en nyhetsartikel om en enskild valkandidat var tredje dag, kvällstidningsläsaren femte dag, medan

var etennediemas bevakning av kandidaterna inte lika omfattande.

var

Även tittade på samtliga fyra undersökta nyhetsprogram i

om man radio och TV fanns det enbart i genomsnitt ett inslag om enskilda valkandidater var fjärde dag.

Det ska dock påpekas att det finns ganska stora skillnader mellan de

olika tidningarna. SvD och Expressen hade nästan tre gånger så många

artiklar där enskilda valkandidater ställdes i centrum jämfört med de andra medierna. Aftonbladet hade exempelvis endast några få artiklar som handlade om kandidater och deras kampanjer.

Hur värderades då personvalet i nyhetsmediema l tabell 3

redovisas det antal gånger det förekom någon form av värdering av

personvalet i nyhetsrapporteringen. Materialet har delats efter

upp om

värderingen gällt det som kan kallas personvalskampanjer och de värderingar som gällt personvalet i övrigt. Inriktade sig medierna på de positiva sidorna av personvalet, som exempelvis att det ger möjlighet till bättre representativitet ifråga om ålders- och könsfördelning eller

handlade det mest om att personvalet medförde en alltför stark

personcentrering

Tabell Värdering av personvalet i nyhetsmediernas valbevakning 1998 procent.

Kandidat/ kampanj

Storstads- Kvällspress Etermedier

morgonpress

Medierna och personvalet 117

Personvalet i övrigt

Storstads- Kvällspress Etermedier

morgonpress 23 40 50 Negativt 13 0 33 Positivt 64 60 17 Neutralt 100 100 100 Summa procent 47 10 6 Antal artiklar/ inslag Undersökningarna för information vilka medier som ingår i Kommentar: Seavsnittet om

de olika mediegruppema.

särskilt negativt eller positivt i

Personvalet värderades varken huvuddelen fallen beskrivs personvalet i mediernas valbevakning. I av och positiva sidorna valreformen neutrala termer och de negativa av ofta, dock med viss övervikt för kritiska framhålls i stort sett lika en särskilt i kvällspress och i radions och omdömen. Det gäller

televisionens nyhetsprogram.

finns det även tendens till att I både och kvällspress en morgonpress

artiklar där personvalet något positivt i

det oftare förekommer ses som kandidat och kampanjer än i artiklar där personvalet som samband med Även antalet inslag i etennediema är få

system uppmärksammas. om

förhållandet det omvända. Det farms inga inslag under perioden så var beskrevs positivt när kandidater och kampanjer

där personvalet som uppmärksammades.

i medierna, kan knappast sägas

Personvalet uppmärksammades men i nyhetsrapporteringen under 1998 års

ha tätt något större genomslag i huvudsak i neutrala termer, även om det val. Det värderades dessutom för kritiska omdömen. En central fråga gäller förekom viss övervikt en det 1998 förändrat dock huruvida införandet av nya personvalssystemet

så sätt att bevakningen blivit mer mediernas valbevakning på

kandidatinriktad än tidigare val.

jämföra valkandidaternas

I detta fall finns det möjligheter att

i förhållande till i medierna i 1998 års personval

uppmärksamhet

val. I tabell 4 redovisas i vilken utsträckning nyhetsmediemas

tidigare de sju riksdagsvalen inriktats på själva

valbevakning under senaste valkandidaterna i förhållande till de politiska valrörelsen och i tabellen är ett mycket grovt mått sakfrågorna. Det resultat som anges de två decennierna, torde på den utveckling ägt rum senaste men som uppfattning den utveckling som ägt rum. ändå i stora drag ge en om

118 Medierna och personvalet

Tabell Nyhetsmediernas inriktning i valbevakningen 1979-1998

procent.

Storstadsmorgonpress

1979 1982 1985 1988 1991 1994 1998 Kandidater valrörelsen 16 21 23 20 31 27

25 sakfrågor 84 79 77 80

69 73 75 Summa procent 100 100 100 100 100

100 100 Antal utsagor 5306 6877 9628 10841 15280 13567 9524

Kvällspress

1979 1982 1985 1988 1991 1994 1998 Kandidater valrörelsen 33 43 44 38

Etermedier 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1998 Kandidater 15 18 18 23 30 18 21 sakfrågor 85 82 82 77 70 82 79 Summa procent 100 100 100 100 100 100 100 Antal utsagor 1297 1260 1409 2158 2530 1926 1654 Kommentar: 1991 och 1994 ingick inte kvällspress i urvalet. Seavsnittet Undersökningarna för information om vilka medier ingår i de olika mediegruppema. som

Valkandidatema som personer och valrörelsen företeelse fick inte som ett större utrymme i nyhetsmediernas valbevakning 1998 än i tidigare val. Införandet personvalet 1998 innebar därför inte

av att sakfrågoma fick mindre plats i valrapporteringen.

Kvällspressen uppmärksammar inte helt överraskande valkandidatema och valrörelsen mest. Över tredjedel allt innehåll en av i kvällspressen handlar valrörelsen och de deltar i den. om personer som Både morgonpress och etermedier är sakfrågeinriktade, mer men ca 20 procent av bevakningen inriktas på kandidaterna och som personer valrörelsen företeelse. som I tabell 5 redovisas vilka typer av valkandidater uppmärksom sammas i nyhetsmediernas valbevakning under de fem senaste valrörelsema 1985-1998. Frågan är Sveriges första om personval också innebar att vanliga riksdagsledamöter fick större uppmärksamhet i en medierna än i tidigare val Svaret i tabell 5 där valkandidatema ges till

riksdagen delats i tre olika vanliga riksdagskandidater

grupper: samt partiledare och statsråd kandiderar till riksdagen. som

Medierna och personvalet 119

Tabell Nyhetsmediernas uppmärksamhet av riksdagskandidater, partiledare och statsråd i valbevakning 1985-1998 procent.

Storstadsmorgonpress

Partiledare Statsråd 18 22 23 16 18

100 100 100 100 100 Summa procent

6152 6837 9424 7345 5352 Antal utsagor

Kvällspress

Partiledare 14 20 24 12 19 Statsråd 100 100 100 100 100 Summa procent 1007 1343 1764 1282 1237 Antal utsagor Tabellen bygger på totalt antal framträdanden för olika aktörer, dvs. både Kommentar: omtalas någon annan.l985-l99l är endast sittande riksdagsdå de agerar och av riksdagskandidater, vilket gör att siffran är någon procent för ledamöter kodade som bygger på är: fp, kd, mp samt nyd. l låg. De partier som resultaten v, m, undersökningarna 1979 och 1982 skildes inte riksdagsledamöter ut som en egen jämförelsema görs från och med valet 1985. 1991 och 1994 kategori, vilket gör att i urvalet. Se avsnittet Undersökningarna för information om ingick inte kvållspress vilka medier ingår i de olika mediegruppema. som

dominerar Partiledarena står för drygt 60 procent av Partiledama stort.

alla framträdanden i nyhetsmediema som görs av personer som svenska De sittande statsråden står för en kandiderar till den riksdagen. andel vad samtliga övriga kandidater till riksdagen står något större än

för. fem riksdagsvalen har det inte heller skett någon Under de senaste avseende. 1998 års personval innebar med större förändring i detta andra ord inte vanliga riksdagsledamöter fick en större att uppmärksamhet än i tidigare val.

120 Medierna och personvalet

Resultaten visar också att riksdagskandidatema har chans störst att få uppmärksamhet i medan har betydligt svårare morgonpressen man att få komma fram i etermedier och kvällspress. Valrörelsen 1994 skiljer ut sig bland annat därför socialdemokraatt

terna var i opposition de vanliga riksdagskandidater och

var m a o att tre partiledare satt i den borgerliga regeringen därför mindre utrymme för statsråden. De kandidater ställer till val till riksdagen kan

som upp antingen

kandidera som sittande riksdagsledamöter eller kandidater som utan riksdagsplats. I 1994 och 1998 års medievalsundersökningar har det varit möjligt att skilja ut uppmärksamheten för sittande

riksdags-

ledamöter och kandidater utan riksdagsplats i Rapport och Dagens Nyheter tabell 6.

Tabell Riksdagsledamöter och riksdagskandidater i DN:s och Rapports nyhetsbevakning fyra veckor före valdagen 1994 och 1998 procent.

Kommentar: Tabellen bygger på totalt antal framträdanden för olika aktörer, dvs. både då de ageraroch omtalas av någon annan.De partier resultaten bygger på är: som v, fp, m, kd, mp samt nyd.

Sittande riksdagsledamöter dominerade stort i DN:s och Rapports

valrörelserapportering under 1994 års val. Över 90 alla procent av framträdanden gjordes kandidater med riksdagsplats. I 1998 års val av är bilden Kandidater utan riksdagsplats får klart en annan. en större uppmärksamhet. Var fjärde kandidat framträdde i Rapport hade som ingen riksdagsplats och femte i DN satt inte heller i riksdagen. var Det verkar alltså sittande riksdagsledamöter fått till

som om släppa

utrymme till kandidater utan riksdagsplats. 1998 års personvalsreforrn innebar därför, vi så vill, att de riksdagskandidater ställde om som upp för omval fick mindre uppmärksamhet än i tidigare val. en Riksdagskandidatema fick inte uppmärksamhet i medierna i mer 1998 års personval än tidigare. Och nyhetsmediemas valbevakning var endast marginellt mer kandidatinriktat än i tidigare undersökta val.

En andra frågeställning gäller i vad mån den nyhetsrapportering

som gjordes om de kandidater ställde till val till riksdagen som upp var mer personinriktaa än tidigare val. Innebar det personvalssystemet nya

Medierna och personvalet 121

kandidaterna enskilda ställdes mer i att personfrågor och som personer centrum än tidigare den valkandidatemas fram- I tabell 7 redovisas procentandel av och omtalade nyhetsaktörer som handlar om trädande som agerande valrörelsen företeelse. Den återstående

personfrågor och om som

med andra ord i princip framträdanden och

procentandelen består av

sakfrågor. Resultatet i tabell 7 ger i stora uttalanden i olika politiska mått utvecklingen gått mot en mer personinriktad drag ett på om och mått på i vilken utsträckning olika typer av valbevakning ett valkandidater framträder i ett person- och kampanjinriktat mer sammanhang.

och kampanjinriktade framträdanden hos Tabell 7. Andelen personpartiledare och statsråd i nyhetsmediernas riksdagskandidater, valbevakning 1985-1998 procent.

Storstadsmorgonpress 1985 1988 1991 1994 1998 21 19 27 33 37 Riksdagskandidater 36 35 47 51 47 Partiledare 16 13 23 24 17 Statsråd/ ministrar

Kvällspress 1988 1991 1994 1998 1985

Partiledare

8 31 12 7 Statsråd/ ministrar 21

totalt antal framträdanden för olika aktörer, dvs. både Kommentar: Tabellen bygger på

någon Seavsnittet Undersökningarna för inforrnadå de agerar och omtalas av annan.

tion vilka medier ingår i de olika mediegruppema.

om som

inget belägg för att 1998 års val generellt sett Resultatet i tabell 7 ger

eller kampanjinriktat än de fyra

påtagligt mer personinriktat

var

till riksdagen. De vanliga riksdagskandidatema föregående valen

utsträckning än i tidigare val i ett förekommer dock i något större

sammanhang i medierna, medan

och kampanjinriktat

person-

för sittande statsråd. För partiledamas del utvecklingen är den motsatta

det ingen entydig utveckling över tid. finns

122 Medierna och personvalet

Partiledarna är de kandidater till riksdagen oftast förekommer som i ett person- och kampanjinriktat sammanhang i medierna. Men

riksdagskandidatema ligger inte långt efter. Riksdagskandidatema kopplas i betydligt större utsträckning än statsråd till nyheter där

personer och valrörelsen står i centrum. Kvällspressen är liksom i de tidigare analyserna det medium där det

person- och kampanjinriktade materialet f°ar mest utrymme. Oavsett om man är riksdagskandidat, partiledare eller statsråd framträder i man

kvällspressen oftare i sammanhang där inte sakfrågor utan valkampan-

jen eller personfrågor står i centrum. När det gäller eterrnediema verkar det, något överraskande, det som

person- och kampanjinriktade nyhetsmaterialet minskar i Sveriges

första personval. I 1998 års valrörelse får alla valkandidater typer av framträda mindre i kampanj och personnyheter än i valrörelser.

tidigare

Mediernas kandidatinformation på den lokala nivån

Om de nationella nyhetsmediema är partiledamas, statsrådens och de rikskända riksdagsmännens är det i lokalmedier och arena kanske framförallt den lokala de morgonpressen som mer anonyma

riksdagskandidatema får möjlighet att När en synas. riksdags-

kandidater tillfrågats nästan 60 ledamöterna uppger procent av att de fått framträda gånger eller fler i sin lokala

sex morgontidning det

senaste året. Och endast fyra procent riksdagsmännen hävdade de av att inte fått vara med i sin lokaltidning alls under

samma tidsperiod. Lokalradio och regional-TV är enligt riksdagsledamöterna inte

lika generösa med uppmärksamheten Johansson 1995 s.89. Under valrörelsema är mediekontaktema, får tro ledamöterna

om man själva,

intensivare. Nästan 90 procent att de blivit intervjuade under uppgav valrörelsen av lokaltidningar Esaiasson 1994 s.l60. Att få uppmärksamhet i lokala medier är kanske ännu för

viktigare kandidater till landstings- och kommunfullmäktige. För de lokala

kandidaterna är de lokala nyhetsmediema den självklara och enda mediearenan. Frågan är därmed vilken bild de lokala medierna gav av kandidaterna under valrörelsen 1998. Hur mycket uppmärksamhet och på vilket sätt uppmärksammade medierna kandidaterna i sin

nyhetsbevakning

I detta avsnitt ska de lokala nyhetsmediemas bevakning av

kandidater till riksdag, landsting och kommunfullmäktige studeras. Utgångspunkten för analyserna är nyhetsartiklar där kandidat

en

förekommer som tidningsläsare hade möjlighet på.

man som att rösta

Medierna och personvalet 123

Eftersom tidnings spridningsområde oftast täcker flera en och olika Valkretsar till landsting och riksdag har vissa kommuner valts Göteborg, Katrineholm, Luleå och huvudkommuner ut: är då vilken medieuppmärksamhet de kandidater

Vänersborg. Frågan

fick väljarna dessa orter kunde rösta på. som analyserna har gjorts. Alf Svensson fanns

En begränsning av

listor i alla Valkretsar för kristdemokraterna. I

förstaplats på de lokala dagstidningarnas nyheter valdes dock innehållsanalysema av

bort. Alf Svensson har inte bedömts en lokal dessa artiklar som

riksdagskandidat i de tidningar undersökts

som med på hur mycket kandidat- och Om man börjar att se det farms i de lokala nyhetsmediema är tendensen

kampanjnyheter

för riksmediema. Artiklar uttalat handlade om densamma som som dominerade inte heller de lokala dagstidningamå, men

personvalet

det valinformationen farms det flest artiklar om liksom när gällde kandidater i Norrländska Socialdemokraten NSD. Striden inom

socialdemokratin skulle efterträda det avgående om vem som

kommunalrådet i Luleå satte tydliga spår i rapporteringen.

Personvalsbevakningen ökade i och med detta i båda luleåtidningama.

står valsedlar till fler än ett politiskt organ. I analyserna Många kandidater utifrån vilken valsedel de står högst på. Om exempelvis en ses kandidater förstaplats till kommunvalet, på andra till landsting och tredje kandidat står på räknas han/hon endast kandidat till kommunfullmäktige. på riksdagslistan som kandidat exempelvis står på förstaplats till båda kommun och Men om en kandidaten kandidat till båda församlingarna. I Göteborg landsting ses som flera exempel det Göran Johansson s och Jan förekommer det av senare. båda förstananm till kommunfullmäktige och landstings- Hallberg m var förekommer därmed båda kommun- och landstingsfullmäktige. Dessa som

kandidater. z förekom räknades dock och det visar sig att han var Artiklar där Alf Svensson riksdagskandidat fick störst uppmärksamhet i Göteborgspressen. den som Allehanda ELA och Katrineholms-Kuriren KK Även i Elfsborgs Läns han relativt ofta. I luleåtidningama förekom däremot Alf Svensson förekom

mer sällan i nyheterna.

x

124 Medierna och personvalet

Tabell Personvalskampanjer i lokal dagspress under valrörelsen 1998

procent.

Kommentar: Se avsnittet Undersökningarna för vilka tidningar som undersökts på de olika orterna

Fördelningen av personvalsartiklama i tabell 8 visar att ungefär hälften av alla personvalartiklar i lokal dagspress handlade kandidater och om kampanjer. Mest fokus på kandidater har kvällstidningen GT där över 80 procent av artiklarna personvalet handlar kandidater och om om deras kampanjer. Men även GP har hög andel kandidatartiklar i sin en

personvalsbevakning 67 procent.

Noterbart är också att även NSD och NK hade flest om kandidatartiklar till antalet dominerande ändå de inte personvalsbevakningen eftersom det fanns många andra artiklar personvalet om som inte rörde kandidaterna i dessa tidningar. Liksom i riksmediema tabell 3 hade

se majoriteten av kandidat/kampanjartiklama i lokalpressen inte hade någon värdering

av personvalet. Men något som skilde de lokala mediernas personvalsnyheter från riksmediemas är att det förekom fler artiklar där kandidaters personvalskampanjer sågs positivt för demokratin. som Detta var faktiskt lika vanligt artiklar där personvalskampanjer som beskrevs som ett problem. Men artiklar som uttalat handlar personvalet är inte det om vanligaste sättet kandidaterna uppmärksammas på. Oftast får man som kandidat framträda i den allmänna bevakningen valrörelsen. mer av Frågan är då vilken uppmärksamhet kandidaterna fick totalt sett i den

lokala dagspressen.

Medierna och personvalet 125 Tabell Riksdagskandidater, landstingskandidater och kommunfullmäktigekandidater i lokal dagspress under valrörelsen 1998 procent.

Kommun 100 100 100 100 Summa procent Antal framträdanden 816 406 1348 300 Seavsnittet Undersökningarna för vilka tidningar somundersökts på de olika Kommentar: 01161113.

Riksdagskandidater fick både andelsmässigt och totalt sett mest Luleåtidningama 9. Över tredjedel all utrymme i tabell en av tidningarnas nyhetssidor gick till en

kandidatuppmärksamhet riksdagskandidat och tidningsläsare kunde man i ett genomsnitts-

som exemplar NSD eller NK hitta tio kandidater. av ca finns flera förklaringar till att riksdagskandidater fick mer Det i luleåtidningama än i de andra undersöktes. En

uppmärksamhet som

viktig faktor är att rikskända politiker, dåvarande näringsminister som Sundström och Per-Ola Eriksson, ställde upp i Anders centerns valkretsen för norrbottens län och fick mycket medieuppmärksamhet.

Men avgörande aspekt att många riksdagskandidater

en annan var

luleåväljare kunde rösta är kommunpolitiker i andra orter som

som luleåtidningarna .har inom sitt spridningsområde. De agerade därmed ofta inte i riksfrågor utan i lokala frågor i sin kommun. Att tidningarnas viktig förklaring till vilka kandidater man som

spridningsområde är en

läsare kan få information visar sig också om man detaljstuderar om Fokuseringen riksdagskandidater är något större i NSD tidningarna. inte är lika koncentrerat till Luleå som NK.

vars spridningsområde

NSD har i princip lika stor andel riksdagskandidater som kommuni och med mer intensivt än NK bevakar

fullmäktigekandidater att man

norrbottenskommuner. Man kan hävda att dessa kommunandra

ska riksdagskandidater, men de var politiker inte självklart ses som

kandidater väljare i Luleå kunde läsa bilda sig en trots allt man som om, uppfattning om och personrösta på. Elfsborgs Läns Allehanda ELA och Katrineholms-Kuriren KK knappt femtedel sina kandidatnyheter riksdags-

ägnade en av

i Katrineholm och Vänersborg kunde därmed via kandidater. Väljarna sina lokaltidningar hitta mellan två och tre kandidater i varje nummer. såg däremot inte alls till riksdagskandidater lika ofta i Göteborgama sina lokaltidningar. GP hade oftast riksdagskandidater i nyheterna av

126 Medierna och personvalet

göteborgstidningama. Men stor andel dessa inte lokala en av var kandidater. Partiledare för småpartier Ian Wachtmeister som Det nya partiet, Brynolf Wendt Sveriges Pensionärers Intresseparti SPI och Harry Franzen Centrum-Demokratema förekom exempelvis i GP:s nyheter under valrörelsen. Dessa partier hade bara lista för hela riket en och partiledarna därmed möjliga att personrösta på för var göteborgarna I 1998 års val röstade göteborgama för första gången på kandidater

till landstingsfullmäktige sedan skulle ta plats i regionfullmäktige

som

för Västra Götalandsregionen." Göteborgama kunde också oftare läsa om politiker som kandiderade till landstingsfullmäktige än till riksdagen. I göteborgspressen fanns det i snitt två landstingskandidater

per tidningsexemplar under valrörelsen. Tidningsläsare på de andra orterna hade dock ännu tätare mellan landstingskandidatema än göteborgama. Mellan fem och sju kandidater per nummer förekom i de andra ortemas lokaltidningar. ELA som täcker Vänersborg skiljer ut sig gentemot de andra genom att landstingskandidatema f°ar allra störst uppmärksamhet. Överhuvudtaget så var landstingsfrågor, där framförallt sjukvård och Västra Götalandsregionen debatterades, synliga i ELA än i de andra mer

tidningarna i undersökningen.

Oftast kunde dock väljarna på de olika orterna läsa kandidater om till primärkommunema. Kommunkandidater får allra störst uppmärksamhet. På tre av orterna dominerar kandidater till kommunfullmäktige den politiska nyhetsbevakningen. Störst är dominansen för kommun-

kandidater i Göteborg. Alla göteborgstidningar visar

också upp samma tendens. Både i Arbetet Nyheterna, GP och GT dominerar politiker som

finns på kommunfullmäktigelistoma. Minst gånger tidnings-

sex per exemplar stötte man på kommunfullmäktigekandidat. F litigast med en kandidatinformationen kvällstidningen GT i snitt hade åtta var som kandidater per nummer. Även dominansen kommunkandidater i alla om av var större göteborgstidningar och i KK var det ändå tätast mellan kandidaterna till kommunfullmäktige i NSD och NK. Kommunkandidatema fick 45 procent kandidatnyhetema, och räknat i kandidater per tidningsexemplar blir det ca 12 stycken kandidater i varje exemplar NSD av och NK. Att det förekom kandidater eller mindre ofta i tidningarna är mer en sak, en annan är om det är kandidater förekommer gång på samma som

3Det partiet och SPI hade flera listor de toppades alla partiledaren. nya men av 4 I texten används generellt begreppet landstingskandidat valet i även om Göteborg och Vänersborg gällde regionfullmäktige.

Medierna och personvalet 127

gång eller tidningarna uppmärksammar många olika kandidater. I

om tabell 10 redovisas hur stor andel medieuppmärksamheten de tre

av

på partiernas valsedlar fick i de ortemas lokala översta namnen tidningar.

Tabell 10. Kandidattoppen andel "tre-i-topp" av riksdagskandidater,

landstingskandidater och kommunfullmäktigekandidater i lokal dagspress

under valrörelsen 1998 procent.

Seavsnittet Undersökningarna för vilka tidningar somundersökts de olika Kommentar: ortema

70 alla kandidater uppmärksammas i Mer än procent av som i de allra flesta fall ännu står någon av de tre

lokaltidningama, mer,

första på partiernas valsedlar. Partiemas toppnamn dominerar

platserna

med andra ord ganska eftertryckligt i tidningarnas valbevakning. tidningarna i Göteborg och Katrineholm är tendensen att I något starkare än i Vänersborg och Luleå,

uppmärksamma toppnamnen

skillnaderna är inte särskilt stora. men I alla tidningar förutom KK är fokuseringen landstings- - starkast. I GT och Arbetet Nyheterna är alla kandidaternas toppnamn kandidater till landstingsfullmäktige bland de tre översta namnen på valsedlar. Fokuseringen på toppnamnen är med andra ord

partiernas

minst sagt tydlig. En liknade frågeställning är hur många olika kandidater som Överhuvudtaget uppmärksammas i de olika tidningarna kandidat- bredden. Analyseras materialet på detta sätt visar det sig att tidningar

med flest kandidatnyheter, dvs. NSD och NK även har den största bredden for riksdagskandidater med 32 respektive 30 olika kandidater.

Minst har GT med åtta. bredd för landstingskandidater finns också i en av Störst luleåtidningama NSD. 21 olika landstingskandidater förekommer den sista valrörelsemånaden. Även ifråga någon gång i NSD:s nyheter kandidatbredd till landstingsfullmäktige är GT den tidning som har om minst antal olika kandidater med sju stycken. Men göteborgskollegoma Nyheterna och GP är bara snäppet bättre med åtta respektive tio Arbetet kandidater. Göteborgspressens bredd ifråga kommunkandidater är däremot om de andras. Här ligger GT klart i topp att över 80 överlägsen genom

128 Medierna och personvalet

olika kandidater till fullmäktige uppmärksammades nyhetsplats. Detta berodde framförallt det uppslag med bild och kort enkät till alla fullmäktigeledamöter i GT den 18/9. Men även GP uppmärksammade många olika kandidater i sina lokala valnyheter. Över 50 olika kandidater till fullmäktige uppmärksammades någon gång under perioden. Arbetet Nyheterna låg här på ungefär nivå de

samma som andra tidningarna, dvs. mellan 20 och 30 i kandidatbredd.

När det gäller kandidatbredden var den med andra ord sammantaget störst i Göteborgspressen när det gällde kommunkandidaterna,

men minst när det gällde de andra politiska nivåerna. Här det de

var tidningar med det största antalet kandidatnyheter också hade störst

som bredd NSD och NK.

-

En annan intressant aspekt mediernas kandidatrapportering är hur

av stor koncentrationen är på politiker som redan har politiska uppdrag. Man kan misstänka att de med politiska uppdrag har större tillgänglighet till medierna än andra kandidater. Dels beroende på att de fattar beslut som har nyhetsvärde. Dels beroende på att de redan är kända, vilket också ökar deras nyhetsvärde. De har troligen också lättare att få medieuppmärksamhet eftersom de är medievana och därför vet hur fångar mediernas intresse.

man

Tabell 11. Andel riksdagskandidater, landstingskandidater och kommunfullmäktigekandidater med politiskt uppdrag i lokal dagspress under valrörelsen 1998 procent.

Kommentar: Seavsnittet Undersökningarna för vilka tidningar som undersökts på de olika orterna.

Majoriteten av alla kandidater uppmärksammas har ett politiskt

som uppdrag tabell ll. Och det är allra vanligast att kommunkandidaterna i pressen redan har ett politiskt uppdrag. Undantaget är här Göteborg där nästan alla landstingskandidater uppmärksammas redan före

som valet har en politisk plattform. Men som redan påpekats rör sig detta om toppnamn i kommunen hade kommunalrådsposter och

som som också kandiderade till det nya regionfullmäktige. De satt därmed inte i den församling de kandiderade till.

Av riksdagskandidatema ligger andelen politiska uppdrag mellan 60 och 90 procent. Att luleåtidningama ligger så högt kan förklaras med att många kandidater har kommunala uppdrag i kommuner inom

Medierna och personvalet 129

står på partiernas valsedlar till

tidningarnas spridningsområde som

riksdagen.

Andelen uppmärksammas skiftar ganska riksdagsledamöter som

olika tidningar. Högst andel finns i NSD där nästan två

mycket mellan

alla riksdagskandidater förekommer har en

tredjedelar av som

de andra tidningarna får riksdagskandidater med

riksdagsplats. I

mellan 40 och 45 procent all uppmärk-

riksdagsplats någonstans av samhet ägnas riksdagskandidater.

som

och kommunfullmäktigeledamötemas dominans

Kommunalrådens kommunkandidatema i är ännu starkare. I NSD och NK bland pressen bara politiker med kommunala uppdrag i förekommer nästan Över 90 alla framträder i dessa två

kandidatnyhetema. procent av som

sitter redan i fullmäktige. Men även i de andra tidningarna är tidningar plats i medierna ohotad. Minst 70

de etablerade kommunalpolitikemas all uppmärksamhet tillfaller fullmäktigeledamöter.

procent av

Landstingsfullmäktigeledamötema dominerar inte samma sätt.

i Göteborg givetvis grund att det inte fanns Att de inte gör det är av från Göteborg före 1998 års val. Men inte

några landstingsledamöter de andra är det självklart att landstingspolitiker

heller på orterna Högst andel landstingspolitiker finns i ELA som

uppmärksammas mest.

de andra tidningarna tog landstingsfrågor. Men att i högre grad än upp inte får än knappt femtedel av

landstingspolitiker mer en för landstingskandidatema i NSD och NK kan uppmärksamheten

tyckas anmärkningsvärt. Det beror dock att toppnamnen som inför valet i utsträckning inte satt i nominerats av partierna stor

utan i fullmäktige i kommunen.

landstingsfullmäktige

I debatten personvalet har både farhågor och förhoppningar rests om och kandidaters möjlighet att bli valda. En fråga i kvinnors yngre om då hur mediernas rapportering kandidaterna sett ut sammanhanget är av ifråga representation kön och ålder. om av redovisas andelen kvinnor och andelen kandidater under I tabell 12 30 år i de lokala tidningarnas kandidatrapportering.

Andel kvinnor och kandidater under 30 år i lokal dagspress under Tabell 12.

valrörelsen 1998 procent.

Göteborg Katrineholm Katrineholm Vänersborg

30 Kvinnor 30 Kvinnor 30 Kvinnor 30 Kvinnor

Kommentar: Kandidaters ålder har i fem procent fallen inte gått att avgöra utifrån texten

av

uppgifter valsedlar m.m.. Se avsnittet Undersökningarna för eller med hjälp av andra vilka tidningar som undersökts på deolika orterna.

130 Medierna och personvalet

I de allra flesta fallen är de kandidater medierna uppmärksammar som män. Andelen kvinnor i kandidatnyhetema ligger högst på 64 som procent för landstingskandidater i KK. Det är den enda i hela grupp materialet där kvinnor dominerar. Lägst kvinnorepresentation gäller

också landstingskandidater. I göteborgstidningama är andelen kvinnor

bland kandidaterna i genomsnitt 18 procent där GT ligger lägst med sex procent.

Sett till alla tidningar finns det ingen politisk nivå där kvinnliga

kandidater uppmärksammas mest. I göteborgspress och luleåpress är det flest kvinnor bland kommunkandidatema, medan kvinnor är

vanligast bland landstingskandidatema i KK och bland riksdags-

kandidater i ELA. När det gäller vilken uppmärksamhet kandidater får i lokal unga dagspress visar det sig att riksdagskandidater uppmärksammas unga mest. I ELA är nästan 40 procent av alla riksdagskandidater i nyheterna under 30 år. I de andra tidningarna ligger andelen riksdagsunga kandidater på mellan åtta och 14 procent. Unga kandidater till

landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige är sällsynta.

mer

Kommunfullmäktigekandidater under 30 år förekommer knappt alls i

de undersökta tidningarna under valrörelsen 1998. Detaljstuderas åldersfördelningen av kandidaterna i lokalpressen är genomsnittsåldem högre för kommunkandidater än kandidater till riksdag och landsting. Om man ser till vilka som får komma fram i tidningarna är det med

andra ord knappast troligt att läsarna uppfattar kommunpolitiken

som ungdomens politiska arena. Analysema de lokala nyhetsmediemas kandidatinformation visar av

stora likheter i tidningarnas bevakning. Den genomsnittlige kandidaten väljarna kan ta ställning till via lokalmediemas nyhetsbevakning

är en medelålders Kvinnor är underrepresenterade och även man. yngre kandidater. Att mediebilden ser ut på detta sätt beror att mediernas rapportering av kandidater i stort sett speglar maktstrukturer inom de politiska partierna och det offentliga Sverige. Ett gemensamt drag för lokalpressens kandidatbevakning i stort är att den i det närmaste är förbehållen de antingen redan har politisk plattform i kraft som en av uppdrag i riksdag, landsting, kommun eller de kandidater partierna som själva väljer att föra fram i valrörelsen. Det är valsedlarnas toppnamn som dominerar. En tendens som också är genomgående, med ELA enda som undantaget, är att landstingsvalet inte har dignitet i mediernas samma

nyhetsbevakning som val till riksdag och kommun. Många har tidigare pekat på att landstingsvalet är ett bortglömt val i medierna Asp 1987,

Medierna och personvalet 131

Johansson 1998. Resultaten i denna undersökning bekräftar i stort denna bild.

Detta är drag som är gemensamma. Men det finns också betydande skillnader mellan de olika tidningarna som väljare

gör att man som hade skiftande förutsättningar att via medierna skapa sig en bild av kandidaterna beroende var man bor och vilken lokaltidning man har tillgång till. När det gäller information om kandidater till kommun och

landsting liknar de olika lokaltidningama varann. Men möjligheten att

få information riksdagskandidater varierar från ort till ort.

om

Flera faktorer verkar vara viktiga för om en lokal tidning

uppmärksammar riksdagskandidater. För det första hjälper det om

kandidaterna är rikskända. Rikskända politiker genererar inte bara fler nyheter i riksmediema utan även i de lokala nyhetsmediema. Anders Sundström s, Per-Ola Eriksson c och miljöpartiets Peter Eriksson är tre rikskända politiker som ofta förekom i luleåtidningama.

För det andra är kopplingen mellan valkrets och tidningens spridningsområde en faktor som också förklarar mängden riksdagskandidater i nyheterna. Läsare som har en tidning som endast täcker en riksdagsvalkrets och fler kommuner har troligen fler kandidater att ta ställning till tidningen täcker in flera riksdagsvalkretsar. Om

än om spridningsområde och Valkretsar matchar varann blir urvalet av kandidater i medierna större.

Mediernas betydelse för kännedomen av kandidaterna

Den tredje huvudfrågeställningen gäller vilken betydelse nyhetsmedier-

valbevakning hade för medborgarnas kännedom och uppfattningar nas

de kandidater ställde i Sveriges första personval. Frågan om som upp

mediernas effekter är omdebatterad både inom medieforskning och om i den allmänna debatten. När det gäller påverkan under valrörelser finns det dock ganska entydiga forskningsresultat visar att mediernas

som spelar avgörande roll på flera sätt. Medierna påverkar väljarna både

en ifråga hur på politikens innehåll och hur de politiska

om man ser aktörerna uppfattas Patterson 1980, Asp 1986, Mondak 1995, Chaffe

Frank 1996, Weaver 1996.

Den fråga står i fokus här är mediernas kandidatinformation

som om hade någon betydelse för väljarnas kännedom kandidaterna.

om Frågeställningen kan besvaras genom att undersökningarna av den lokala dagspressens innehåll relateras till de medborgarstudier som genomfördes på kommunal nivå under valrörelsen Röstning,

Inflytande, service kommun- och Iandstings-/regionvalet 1998.

-

132 Medierna och personvalet

Den första frågan är det finns någon skillnad i kandidatkunskap

om mellan medborgarna i de olika orterna. Tabell 13 visar hur stor andel

av de tillfrågade angett stod på vallistoma i

som en person som personens hemort

Tabell 13. Andel väljare med kännedom kandidater i den valkretsen

om egna procent.

Resultaten i tabellen verkar bekräfta att de lokala nyhetsmediema är viktiga för vilken kännedom väljarna har kandidaterna. I Luleå, där om det fanns mest kandidatinformation är också kunskapen störst. Göteborgama har sämst kandidatkunskap till både kommun, landsting och riksdag. Göteborgspressen hade i de flesta fall också mindre information om kandidater än tidningarna de andra orterna. Att kunskaperna om störst kommunkandidater och minst om om

landstingskandidatema följer också mediebilden. I alla tidningar

uppmärksammades kommunkandidatema mest, följt riksdagsav

kandidater och landtingskandidater. Även undantaget från regeln

bekräftas. I ELA fick landstingskandidater uppmärksamhet än mer kommunkandidatema och väljarna i Vänersborg har enda ort som mer kunskaper om landstingskandidater än kandidater till riksdagen. Frågan är dock om orsaksriktningen går mellan mediernas uppmärksamhet av kandidater och väljarnas kandidatkännedom. Ett sätt att fördjupa effektanalysema är att undersöka om de som uppger att de får information via artiklar i dagspress har högre kandidatkännedom än

5 Svensk forskning saknas nästan helt på detta område. Ett exempel är dock undersökningen av kärnkrañsomröstningen 1980. Där visar resultat tydligt att företrädare för de olika folkomröstningsaltemativen blev kända för mer en bredare allmänhet när de fick uppmärksamhet i nyhetsmediema Asp 1986 s. 42lt. Ett annat svenskt exempel är Martin Bennulfs Per Hedbergs studie av politiker i nyhetsmediema under riksdagsvalen 1985-1991. Där visar det sig att konsumtion av nyheter i både press och etermedier ger ökade kunskaper om både partipolitiker i allmänhet och kandidater från den valkretsen egna Bennulf Hedberg 1993 s.110f. På kommunal nivå har dock inte kandidatkärmedom kunnat kopplas med mediekonsumtion samman Brantgärde m. fl. 1980 s.58f.

1999:92 Medierna och personvalet 133 SOU

andra väljare. Om medborgare uppger att de tar del av politiskt

som

i medierna även har högre kunskaper kandidater

nyhetsmaterial om

stärks effektresonemanget.

Tabell 14. Effekt tidningsläsning på kandidatkännedom hos väljare

av fördelat på kommun procentdifferens.

och region/landstinget via artiklar i sin lokala dagstidning. Mått för information kommunen finns inte med i enkäten. Som mått information rikspolitik har därför om rikspolitik om frågorna slagits sammantill ett additivt index. ovan

slutsats kan dras tabell 14 är att tidningsläsarna har högre En som av kandidatkännedom än de att de inte använder dagspressen som uppger informera sig politik. Endast i tre fall ökar inte för att om kandidatkännedomen med ökad tidningsläsning. I två fallen rör det av

inte uppmärksammas särskilt mycket i landstingskandidater som

medierna och i det tredje fallet riksdagskandidater i KK. Även här bilden med den kom fram i innehållsstämmer som studierna. På de där tidningarna hade mest information är också orter skillnaderna mellan läsare och icke-läsare störst ifråga om

kandidatkännedom. dessa relativt tydliga tecken medieeffekter finns det skäl att Trots I analysen sätts inte medieexponering i relation till

vara något försiktig.

andra faktorer vet påverkar tidningsläsning och som också som man kandidatkännedom. En sådan är politiskt intresse. Kontroll

kan påverka

för politiskt intresse visar också att sambanden försvagas, men tendensen är densamma tidigare. Slutsatsen blir därför att mer som de lokala medierna uppmärksammar valkandidater, desto större och desto kunskaper kandidaterna får kännedom större om

medborgarna.

Journalisterna och personvalet

Journalisterna samtliga undersökta redaktioner och orter upplevde

1998 års valrörelse inte skilde sig från tidigare valrörelser. I stort att

arbetade och de politiska partierna, enligt sett politikerna

uppfattning, på sätt i tidigare valrörelser.

joumalistemas samma som

134 Medierna och personvalet

"Det ingen stor skillnad mellan årets val och tidigare val, ingen stor

var förändring. En del kandidater hade lite aktiviteter för sig, gjorde tändsticksaskar med bilder av sig själva fniss som de skickade till redaktionen. Men det var mest sånt som man fnissade åt och som många politiker fnissade åt själva, eller åt varandra. Några få var aktiva, det var väl nån folkpartist som lyckades ta sig in genom en aktiv kampanj." reporter, radiostation

Gemensamt for alla intervjuade journalister är att de i sina svar betonat

nyhetsmediemas skyldighet att informera sin publik om hur personvalet

rent praktiskt går till, vilka regler som gällde och hur man som medborgare bör agera i det nya politiska systemet.

"Ja, vi hade ju i flera omgångar vid olika tidpunkter inför valet rent informativt hur det skall gå till och hur man kryssar. Och det var ju extra komplicerat i och med det här med kommundelningen Och det hade vi flera gånger. Och ändå så upplevde vi att detfanns en väldigt stor förvirring kring det här." redaktionschef tidning

Journalisternas inställning till att ge information om enskilda kandidater skiljde sig dock kraftigt åt mellan olika journalister. Två

huvudinriktningar kan urskiljas. Den uppfattningen som kom fram

ena innebär att journalisterna betonar att de själva valde ut vilka sakfrågor

de ansåg mest intressanta och vilka politiker som enligt deras som mening mest lämpade att svara på just dessa frågor.

var

"Betrajfande vilka kandidater skulle lyftas ram bedömde vi själva på

som redaktionen vilka som var intressantast att lyfta fram utijrån den fråga som vi diskuterade. Så vi utgick fån saldrågan samt att representationen bland partierna skulle vara bra. " reporter, TV-station

Den andra uppfattningen tog fasta på väljarnas rätt att få information

vilka politiska alternativ de hade att välja emellan. om

"Men vi bestämde för att satsa väldigt mycket och vi skulle bevaka alltså

oss personer som gjorde personvalskampanjer i stor omfattning. Det fick vi i stort sett lägga ned, vi gjorde några såna. Jag började lite med nån folkpartist som var först ute och sen tänkte jag fortsätta. Därför att det förekom i stort sett inga personvalskampanjer. Och de politiska partierna bojkottade ju det, jag skulle vilja säga att de saboterade hela personvalet. För att fån de flesta partierna sa man ju att "ja, ja, vi förbjuder ju inte kampanjer för vi har ju ändå gått med på, vi har ju fattat beslutet. Men vi uppmanar inte och för oss är det partierna man väljer pa och i vissa partier, ja Vänsterpartiet är ju

Medierna och personvalet 135

definitivt emot men även inom socialdemokratin, de anser att "det är vi som bestämmer listan. Här skall det inte komma några väljare och lägga sig De får välja på parti och sen är det vi som bestämmer. " redaktionschef, tidning

Enligt joumalistemas uppfattning var det så få kandidater som faktiskt bedrev egna kampanjer att det försvårade presentationen av kandidaterna eftersom en större uppmärksamhet för de få bedrev kampanjer

som äventyrade ambitionerna att bedriva en som man menade rättvis och

opartisk nyhetsfonnedling. Många journalister upplevde därför att partierna saboterade personvalet och möjligheten för medierna att

presentera de olika kandidaterna för sin publik.

Även det faktum det förekom 4

att enbart personvalskampanjer inom

vissa partier gjorde att redaktionemas ambitioner att speciellt bevaka

personvalskandidater föll.

"Det var svårt att förhålla sig till de personvalskandidater somfanns eftersom de var så få. I och med detta så blev de exponerade mer än övriga kandidater. reporter, tidning

Journalisterna såg med andra ord den rättvisa fördelningen mellan partierna som viktigast och informationen om kandidaterna som en andrahandsflnrlttion. Dessutom kunde inte rapporteringen om enskilda kandidater ta redaktionella från den traditionella

resurser

valbevakningen. Och eftersom många redaktioner upplevde en pressad

situation fick bevakningen av enskilda kandidater stryka på foten.

"Nu sände vi fem till sex program och har 54 kommuner att bevaka och sju partier inom varje kommun och man måste ju bara lägga ned att bevaka alla de här personerna och politikerna. Det enda man kan göra är ju att plocka ut de som man själv tycker är intressanta. " reporter, TV-station

Den renodlade personvalsjoumalistiken tenderade på detta sätt att- hamna utanför den ordinarie valbevakningen och gavs resurser först

när den traditionella valbevakningen var tillgodosedd.

Och sen kom det här med personvalet, det var liksom en sån där fråga som blev över lite och det kan väl ha bidragit till att jag tog över den på ett ganska sent stadium." reporter, tidning

Begreppet personvalskampanj upplevde många journalister som svårhanterligt och långt ifrån självklart. Osäkerheten inför begreppet och därigenom även inför hur personvalsjoumalistiken skulle hanteras skapade svårigheter för nyhetsredaktionema.

136 Medierna och personvalet

"Vi hade t när vi planerade vårt valarbete, det var nog redan innan

ex

tror jag, då skrev jag ett brev till samtliga partier och bad att de sommaren skulle lista de partier bedrev kampanjer. Men det var väldigt svårt

som egna att få tydliga En skrev att mer eller mindre alla skulle bedriva kampanjer

svar. och andra skrev att inga skulle göra det. Så det fanns ett problem att definiera vad egentligen personvalskampanj är. Är det att de själva driver en

en kampanj vilket del politiker har gjort redan innan, eller skall de ha fått

ju en ekonomiskt stöd från sitt parti eller från någon annan Så det är heller inte helt enkelt att definiera vad egentligen är en personvalskampanj. "

som nyhetschef radiostation

Journalisterna upplevde att förvirringen bland partierna var lika stor och att begreppet personvalskampanj skilde sig åt mellan de politiska partierna. Ett parti hävdade att samtliga partiets kandidater bedrev personvalskampanjer. Ett annat parti att ingen partiets kandidater

av

kunde betraktas som personvalskandidat.

Trots den tveksamhet många journalister uttryck för inför

som gav

begreppet personvalskampanj fanns det också journalister som såg personvalet möjlighet att bedriva en ny typ av mer personlig

som en journalistik. En del menade att det fanns en möjlighet att mer betona

människan bakom politikern och skapa en journalistik som är mer

relaterad till publikens vardag. Huruvida den mer personinriktade

journalistiken följd det personvalssystemet eller endast en

var en av nya

följd allmänt personinriktad politisk journalistik fanns det

av en mer dock delade meningar om.

"Man vill läsaren skall lära känna än politikern. Utanför det rent

att mer ideologiskt-politiska. Det hade inte gjort utan personvalet...eller så hade

man

det Det ligger också lite i journalistisk trend Att man lyfter fam en man en

ovidkommande saker och så skyller på personvalet. Det är lite en massa man journalistisk trend att jobba så. " reporter, tidning

Sammanfattande slutsatser

Undersökningen mediernas nyhetsrapportering om Sveriges första

av

personval har utgått ifrån fyra frågeställningar: l Vilken roll spelade

nyhetsmediema för medborgarnas möjligheter att få kunskap om det

personvalsystemet 2 Vilken roll spelade nyhetsmediema för

nya medborgarnas möjligheter att skaffa sig information om de kandidater

ställde till val 3Vilken betydelse hade medierna för som upp medborgarnas kännedom kandidaterna Och 4 hur såg

om

Medierna och personvalet 137

journalisterna på bevakningen av Sveriges första personval Resultaten från undersökningen kan sammanfattas på följande sätt:

Nyhetsmediema spelade med största säkerhet den viktigaste rollen för medborgarnas möjligheter att få kunskaper om det nya

valssystemet. Mediemas roll blev särskilt viktig eftersom infonnatio-

från den centrala valmyndigheten av många politiska debattörer nen

uppfattades vara bristfällig.

Att medierna spelade central roll för valinformationen betyder

en inte dock inte att valinformationen till medborgarna i medierna var av

sådan omfattning eller sådan kvalitet att medborgarna fullt ut en av en

kunde utnyttja sina medborgerliga rättigheter. I dagspressen gjordes

särskilda satsningar på att informera det valsystemet och det

om nya förekom relevant valinformation en viss omfattning, men i Sveriges

av Television förekom överhuvudtaget inga särskilda satsningar på att informera det valsystemet. Det är därför tveksamt om SVT

om nya uppfyllt de krav finns i avtalet med staten.

som

I nyhetsmediernas bevakning 1998 års valrörelse fick personvalet

av ingen större uppmärksamhet till valbevakningen i sin

- om man ser helhet. 1998 års valrörelse kan därför knappast sägas ha präglats av personvalet. Däremot avsatte valkandidatema och deras personvalskampanjer ett visst avtryck i mediebevakningen. Det gällde särskilt den lokala nivån, där medievalrörelsen kandidatinriktad. TV:s

var mer nyhetsprogram mindre inriktade kandidater och kampanjer än i

var

tidigare val. Enskilda riksdagskandidater fick inte större uppmärksamhet i de

rikstäckande nyhetsmediema än i tidigare val. Pâ samma sätt som i tidigare val dominerades press, radio och TV av partiledamas framträdanden. Det personvalsystemet innebar därför inte någon

nya

förändring när det gällde riksdagsledamöternas uppmärksamhet, med ett undantag. Riksdagskandidater utan plats i riksdagen fick större uppmärksamhet, fast då på bekostnad av sittande riksdagsledamöter.

Resultaten från undersökningen inga belägg för att 1998 års

ger medievalrörelse på något markant sätt var mer personinriktad än tidigare valrörelser. Det personvalsystemet innebar inte att de

nya

politiska sakfrågoma fick ett mindre utrymme i nyhetsmediema.

° Se JMG Granskaren nr 3 -98.

138 Medierna och personvalet

Nyhetsmediemas valbevakning hade en påtaglig effekt på medborgarnas kunskaper om valkandidaterna. Ju större uppmärksamhet

valkandidaterna fick i de lokala medierna, desto medborgar-

större var nas kandidatkännedom.

Journalisterna upplevde betydande svårigheter när det gällde bevakningen av personvalet. Det gällde bl. a. vad som skulle läggas in i begreppet personvalskampanj och att partierna många journalister

av

uppfattades sabotera personvalet och deras möjligheter att presentera

de olika kandidaterna. Eftersom enbart ett fåtal kandidater inom ett

fåtal partier bedrev personvalskampanjer äventyrade det också, enligt

journalisternas mening, deras ambitioner att balanserad

ge en

bevakning av de politiska partierna.

Referenser

Asp, Kent 1987: "Rikspolitik och kommunalpolitik valrörelsemas

utrymme i svensk dagspress 1956-1985, i Folkstyrelsens villkor.

Betänkande av folkstyrelsekommittén. SOU 1987:6.

Bennulf, Martin Hedberg, Per 1994: Person och parti i massmedierna, i Westerståhl, Jörgen red: Person och parti. Studier i anslutning till Personvalskommittén betänkande Ökat personval SOU 1993:21.

Brantgärde; Lennart, Sjölin, Mats Alfredsson, Iris 1981:

Kommunalpolitilc, massmedier och medborgare. Studie kunskaper,

av

mediautbud och förutsättningar för lokal opinionsbildning. Stockholm:

J DsKn 1981:13.

Chaffe, Steven Frank, Stacey 1996: How Americans get Political Information: Print versus Broadcast News, i The Annals of the American Academy of Political and Social Science, July:48-58.

Esaiasson, Peter 1993: Om riksdagsledamöter, kändisar, opinionsopportunism och valkampanjer, i Westerståhl, Jörgen red: Person och parti. Studier i anslutning till Personvalskommittén betänkande Ökat personval SOU 1993 :21.

Johansson, Bengt 1998: Nyheter mitt ibland oss. Kommunala nyheter,

personlig erfarenhet och lokal opinionsbildning. JMG, Göteborgs

universitet.

Medierna och personvalet 139

Folke 1995: Riksdagen och massmedia. Statsvetenskap- Johansson, liga institutionen, Göteborgs universitet.

Jeffery M 1995: Nothing to Read. Newspapers and Mondak,

Social Experiment. Ann Arbor: Michigan University Elections in a Press.

The Mass Media Election. New York: Patterson, Thomas E 1980: Praeger.

1996: "What Voters Learn from Media , i The Weaver, David H.

the American Academy of Political and Social Science, Annals of

July:34-47.

Personliga valkampanj er

Martin Brothén

Det är ingen överdrift att utnämna de politiska valen till de enskilt viktigaste demokratiska institutionerna för medborgarnas politiska

deltagande. Väl fungerande valrörelser, föregår de politiska valen,

som har därför ansetts grundläggande för demokratin Rothstein et.al. vara

1995:42 få. En utvärdering den nu genomförda personvalsreformen

av kan därför inte förbigå eventuella förändringar hur partiets och av kandidaters valrörelser bedrivs.

De politiska partierna har sedan länge intagit central ställning i

en den svenska representativa demokratin SOU 1993:21, s. Bäck Möller 1997:30 ffi; Johansson Möller 1998:39. Detsamma gäller partiernas ställning i valrörelsema. Väljarna har främst fått välja mellan de olika alternativ partierna har utgjort och till de olika program som partierna gått till val på. Partiemas företrädare, såsom partiledare som och andra representanter, har tillskrivits underordnad betydelse en mer

för väljarnas ställningstagande

Med den genomförda personvalsreformen har betingelsema för

svenska valrörelser ändrats i grunden. Valrörelsema behöver inte längre lika dominerade partierna. Enskilda kandidater kan profilera sig vara av

tidigare. Personvalssystemet har t.ex. gjort utrymmet för

mer än

personliga valkampanjer större. Med det förutvarande valsystemet, som

kunde beskrivas ett renodlat partival, var det föga meningsfullt att som bedriva sådana kampanjer Frågan är om de ändrade förutsättningarna

Av de åtta oftast återkommande förklaringarna/skälen till väljarnas partival ideologi, sakfrågor, kompetens, partiledare, vanerösming, partiidentiñkation, klassröstning och personröstning personröstningen den minst använda var förklaringen väljarna själva i 1994 års riksdagsval. Inte heller partiledarna av enligt väljarnas motiveringar, den viktigaste förklaringen till valet av är, egna parti Gilljam Holmberg 1995:46 ff; Gilljam 1990:286 ñi. 2 hindrade dock inte partierna att möjliggöra för t.ex. ungdomar och Det invandrare att gå fram med särskilda valsedlar, vilket kan ses som ett utrymme för personligt upplagda valkampanjer. Väljarnas möjlighet att skriva till egna kandidater på valsedlama och stryka kandidater på de förtryckta

för valrörelsema har hatt någon inverkan valrörelsen när det gäller vilka aktiviteter och kampanjkanaler som utnyttjas.

Redan i den proposition där förslaget till nytt valsystem presentera-

des påpekade regeringen att personröstningsmomentet bäst fram-

hävs genom att kandidaterna tydligt förs fram inför valen. regeringens prop. 1996/97:70, s. 115. Personvalskommittén skrev i sitt betänkande "att det redan i dag lönar sig för politiker vill nå

en som ut med sitt budskap att arbeta för att synas och göra sig hörd i olika

sammanhang. Naturligtvis kommer motsvarande att gälla i än högre

grad i ett system medger personval. SOU 1993:21, 54. Även

som s. forskarna menade att utfallet av personvalet i hög grad skulle bero kandidaternas agerande under valrörelsen Gilljam 1996:103. Erfarenheterna kan nu visa om kandidater bedrev personvals-

som kampanj lyckades bättre i personvalet än kandidater som inte bedrev någon kampanj för den egna kandidaturen. En första viktig frågeställning för kapitlet blir därför om de personvalskampanjer som bedrevs inför 1998 års riksdagsval hade någon effekt på andelen personröster för personvalskandidatema.

Förutom denna frågeställning kommer ytterligare tre frågeställ-

ningar, med utgångspunkt i kandidaternas eget agerande under valrörelsen, att besvaras i detta kapitel. Som kapitlets andra uppgift skall utnyttjandet av olika kampanjaktiviteter i 1998 års val jämföras med tidigare riksdagsval. Skilde sig användningen av olika kampanjkanaler, och aktiviteten under valrörelsen, från tidigare

riksdagsval

Förekomsten av personliga valkampanjer, och vilka riksdagskandidater det var som bedrev sådana, är undersökningens tredje

frågeställning Hur vanligt förekommande var personvalskampanjer i

namnvalsedlama har i realiteten inte fått någon effekt på den slutliga namnordningen regeringens prop. 1996/97 170, s. 117 f.. 3 Mikael Gilljam hävdade att också lagstifiningens uyormning och väljarnas egna överväganden bestämmer i vilken utsträckning möjligheten att personrösta utnyttjas och i vad mån personröstema har någon reell betydelse för vilka kandidater som blir valda se t.ex. Gilljam 1996:103. I detta kapitel avgränsas analyserna till kandidaternas agerande i valrörelsen. 4 Det är inte alldeles enkelt att definiera vad med personliga

som menas valkampanjer. Som Tommy Möller påpekar annat håll i denna antologi kan kandidater vara mycket aktiva för partiets räkning och vara starkt exponerade i valrörelsen utan att de egentligen bedriver någon personvalskampanj; partiledarna torde vara de tydligaste exemplen härpå. I detta kapitel kommer en tämligen sträng definition av personvalskampanj att utnyttjas. För att en kandidat skall anses ha bedrivit en utpräglad personvalskampanj krävs dels att kandidaten själv ansett sig ha bedrivit en personvalskampanj, dels att

Personliga valkampanjer 143

premiären med personval i svenska riksdagsval och vilka kandidater var först att möjligheten att bedriva kampanj för sin egen anamma kandidatur För det fjärde skall undersökas om personvalskandidater agerar annorlunda andra riksdagskandidater. Är kandidater med än egna personvalskampanjer aktiva och betonar andra teman i sitt mer

kampanjarbete jämfört med kandidater som inte bedriver personvals-

kampanj

Material

Analysema kommer att baseras flera undersökningar. För att avgöra

aktiviteten och användningen olika kampanjkanaler under

om av valrörelsen skilde sig från tidigare riksdagsval, kommer jämförelser att göras med tidigare valrörelser. De framgångsrika kandidater som klarat sitt mandat vid valen 1985, 1988, 1994 och 1998 kommer att jämföras i syfte att avgöra valrörelseaktiviteten ökat i och med införandet av om personröstningsmoment i valsystemet. För dessa analyser används ett

frågeundersökningar med samtliga riksdagsledamöter som genomförts

vid Statsvetenskapliga institutionen i Göteborg. För att besvara

frågeställningen förekomsten personliga valkampanjer, och de

om av därmed sammanhängande frågorna vilka kandidater som bedrev om

sådana och personvalskandidatemas kampanjarbete skilde sig från

om

andra kandidaters, kommer frågeundersökning med ett representativt

en

urval riksdagskandidater i 1998 års val att utnyttjas

av

kandidaten haft tillgång till någon form personligt kampanjmaterial. av Kandidater antingen kvalificerar för det ena eller andra kravet har ansetts som bedriva viss personvalskampanj. Kandidater varken själva ansett sig som bedriva personvalskampanj eller haft något personligt utformat kampanjmaterial till sitt förfogande kvalificerar i detta kapitel för kategorin ingen personvalskampanj. 5Ansvariga för undersökningarna Riksdagsenkät 1985 och Riksdagsenkät 1988 Peter Esaiasson och Sören Holmberg. Riksdagsenkät I 994 genomfördes av var Peter Esaiasson, Sören Holmberg och Martin Brothén. Samtliga tre undersökningar har finansierats Riksbankens Jubileumsfond. Svarsfrekvensen var av mycket hög i alla undersökningarna: 97 procent 1985, 96 procent 1988 och 97 procent 1994. Också i 1998 års riksdagsundersökning var Svarsfrekvensen mycket hög 94 procent. 1998 års riksdagsundersökning har genomförts inom för den större kandidatundersökning Riksdagskandidat 1998 som ramen - genomfördes på uppdrag Rådet för utvärdering 1998 års val. Bland de av av nära 700 kandidater ingick i urvalet var Svarsfrekvensen 91 procent. som Huvudansvarig för 1998 års kandidat- och riksdagsundersökning har varit

Förändrad valrörelseaktivitet

Införandet av personval skulle kunna ha förändrat riksdagskandidaternas agerande under valrörelsenf Betoningen olika direkta och indirekta kampanjkanaler för att komma i kontakt med väljarna antas vara tydlig i ett personvalssystem där kandidater försöker vinna personröster bland väljarna.

Erfarenheterna från andra länder visar dock att så inte behöver vara fallet. Som statsvetaren Peter Esaiasson påtalat tycks parlamentskandidater i såväl parti- som individorienterade politiska miljöer

koncentrera sitt kampanjarbete på direkta personinriktade kampanj-

tekniker Esaiasson 1993:150. Esaiassons slutsats var att införandet

av

ett personvalssystem inte behöver medföra några stora förändringar i

hur kandidater kontaktar väljarna. Möjligen skulle framtida vallkampanjer kunna innehålla en ökad koncentration mediekontakter från kandidaternas sida Esaiasson 1993: 175.

Genom att jämföra kampanjaktivitetema hos riksdagskandidatema i

1998 års riksdagsval med kandidater från tidigare val har vi möjlighet att avgöra om personvalssystemet medfört förändrade beteendemönster hos kandidaterna. Vi är begränsade till att studera de riksdagskandidater som varit framgångsrika nog att bli invalda i riksdagen vid valen 1985, 1988, 1994 och 1998.

Analysema baseras på en och samma fråga som ställts i alla fyra

riksdagsundersökningarna: Ungefär hur många gånger under 19xx års valrörelse ägnade Du Dig åt följande kampanjaktiviteter.7 I frågan har uppräknats ett antal olika kampanjaktiviteter som riksdagsleda-

möterna kan antas ha utnyttjat. Svarsaltemativen har samtliga under-

sökningsår varit: ingen gång, l-3 gånger, 4-10 gånger, "11-30 gånger" och fler än 30 gånger.

Att studera faktiskt beteende genom vad svarspersonerna själva uppgivit i ett enkätformulär är problematiskt. Risken finns att svarspersonerna överskattar eller underskattar sina kampanjaktiviteterf

- -

Martin Brothén. För en dokumentation av undersökningarna 1994, 1996 och 1998, se Esaiasson, Holmberg Brothén 1995; Holmberg, Esaiasson, Brothén

Kumlin 1998; Brothén 1999. ° historisk genomgång partiernas kampanjarbete och utnyttjandet

För en av av olika kampanjaktiviteter, se Esaiasson 1990:346 ñ". 7 Med valrörelsen har vilket påtalats i inledningen till frågoma

- om ledamötemas kampanjarbete avsetts de cirka 50 dagar som föregått valdagen,

dvs. tiden från den l augusti fram till valdagen respektive valår.

Det är ett generellt problem i samhällsvetenskapliga undersökningar att studera beteende genom självrapporterade uppgifter. Exempel på områden där problematiken gör sig gällande är medieanvändning se t.ex. Cerha 1967;

SOU 1999192 Personliga valkampanjer 145

Peter Esaiasson och Sören Holmberg har t.ex. redovisat validitetskontroller hur väl kampanjbeteende kan mätas med den nu

av

utnyttjande frågekonstruktionen. Resultaten dessa kontroller visade

av

att de självrapporterade uppgifterna innehöll en inte obetydlig

överskattning Holmberg Esaiasson 1988:172 ff.; Esaiasson Holmberg 1996:166. Som underlag för nivåskattningar av kandidater-

kampanjarbcte är resultaten därför troligen inte särskilt tillförlitliga. nas

För de förändringsanalyser över tid genomförs i detta kapitel är

som dock resultaten användbara; detsamma gäller de sambandsanalyser

mer

kommer att genomföras längre fram i kapitlet. som

Tabell l redovisar hur stor andel av samtliga riksdagsledamöter som

direkt fråga uppgivit sig ha utnyttjat olika kampanjtekniker

på en mycket aktivt i valrörelserna 1985, 1988, 1994 och 1998. Med mycket aktivt att ledamoten uppgivit sig ha utnyttjat den aktuella

avses tekniken än tio gånger under valrörelsen.

mer

Tabell 1 Riksdagsledamöternas självrapporterade kampanjaktiviteter under 1985, 1988, 1994 och 1998 års valrörelser. Andel som rapporterar sig ha varit mycket aktiva procent

Förändring

1985 1988 1994 1998 1985-98

olika karnpanjtekniker respektive valår. Källa: Riksdagsundersökningama 1985, 1988, 1994 och 1998.

Weibull 1983; Hadenius Weibull 1997 och politisk aktivitet se t.ex. Martinussen 1973; Lafferty 1981; Rose Waldahl 1982; Hellevik 1983; Togeby 1989.

146 Personliga valkampanjer

Utnyttjandet av olika kampanjtekniker har varierat över tid. Vissa tekniker har blivit flitigt utnyttjade medan andra används i mindre

mer utsträckning. De två tekniker som påtagligt minskat i kandidaternas kampanjarbete är anföranden eller offentlig debatt vid utlyst möte samt appelltal på gator och torg. Eget författande av artiklar och insändare i tidningar har dock blivit ett allt mer vanligt förekommande kampanjinslag, åtminstone bland de invalda kandidaterna. Närmast oförändrat är

utnyttjandet av arbetsplatsbesök, dörrknackning samt presskonferenser och pressmeddelanden. Nya kampanjtekniker som kommunikation med

väljare via Internet, e-post och telefonkampanjer har av 1998 års resultat att döma redan hunnit bli etablerade i svenska valkampanjer.

Personligt kampanj material

Med möjligheten att bedriva personvalskampanj följer behovet av att ha

ett personligt utformat kampanjmaterial under valrörelsen. Riksdagskandidat 1998 ombads kandidaterna uppge om de haft något sådant kampanjmaterial till sitt förfogande eller inte. Frågan löd: Har Du i 1998 års valrörelse utnyttjat Dig av någon av nedanstående kampanjaktiviteten. svarsalternativen var ja eller nej och sammanlagt fem olika typer av kampanjmaterial efterfrågades. I tabell 2 redovisas andelen kandidater, uppdelat parti, som hade olika typer av personligt kampanjmaterial till sitt förfogande i 1998 års valrörelse.

Tabell 2Pers0nligt kampanjmaterial bland riksdagskandidater 1998 efter partitillhörighet procent

parti

samtliga v s c m kd mp Personligvalbroschyr eller

liknandetrycksak 29 5 33 47 48 37 20 0 Personligaannonseri

Kommentar: Analysen bygger enbart på de riksdagskandidater som avgivit svar på samtliga frågor om olika typer av kampanjmaterial. Med någon

SOU 1999192 Personliga valkampanjer 147

kampanjaktivitet att kandidaten hatt tillgång till åtminstone en av de fem avses efterfrågade kampanjaktivitetema. Källa: Riksdagskandidat 1998.

Bland samtliga kandidater de tre vanligaste kampanjmaterialen var

valbroschyrer/trycksaker, i tidningar och tidskrifter personliga annonser

personlig hemsida på Internet. samt en

riksdagskandidat 47 procent sig ha haft

Nästan varannan uppger

tillgång till någon form personligt utformat kampanjmaterial.

av Skillnaderna är dock stora mellan partierna, som högst 70 procent av kandidaterna inom folkpartiet och lägst 10 procent av kandidaterna som

inom vänsterpartiet.

Resultaten tyder på stor del kandidaterna i 1998 års att en av skulle ha bedrivit någon form personvalskampanj. Det

riksdagsval av

dock anledning försiktig med sådan slutsats. Dels finns finns att vara en risk för resultaten innehåller del överskattningar, dels behöver att en

kandidaternas tillgång på personligt presentationsmaterial innebära

inte de bedrev personvalskampanj. Vi vet att båda dessa

att faktiskt en

invändningar berättigade när det gäller resultaten för den svenska är med i riksdagsvalen. Andelen hemsidor bland

premiären personval

kandidaterna något överskattad och såväl information från är t.ex.

partierna från kandidaterna i frågesvaren säger oss att partierna

som finansierade och valbroschyrer med kandidatinforrnation utan annonser

kandidaten nödvändigtvis bedrev en personlig valkampanj.

att undersöka kandidaterna tenderar att överskatta sin egen För att om

tillgång personligt utformat kampanjmaterial har de självrapporterade uppgifterna personlig hemsida på Internet jämförts

om en egen med objektiva mått på andelen kandidater med egen hemsida. För Demokratiutredningen har Johan Martinsson redovisat att

omkring 13 samtliga riksdagskandidater hade en personlig

procent av hemsida under valrörelsen. Om även kandidater inkluderas som sitt parti tillsammans med andra kandidater, utan att presenteras av kandidat har sida och utan att möjlighet att välja varje en egen gavs kandidaterna information önskades uppgår den totala vilken av som om, andelen kandidater med hemsida till 16 procent Martinsson 1999. Om restriktiva kriteriet för innehav Intemet-hemsida tillämpas på det mer av i tabell 2 framkommer att endast 15 procent de 603 svarspersonema hade hemsida, uppgivna 22 procent. Validitetskontrollen har utvisat mot mätinstrumentet såväl överskattat underskattat kandidaternas att som hemsidor. 13 procent utan hemsida tillgång på av svarspersonema ha haft hemsida och 28 procent kandidaterna med uppger sig en av hemsida säger sig inte ha haft någon. Validitetskontrollen har också gällt de enskilda partierna. Tabell 3

redovisar andelen kandidater med ett självrapporterat innehav av en

hemsida respektive andelen kandidater med ett faktiskt innehav. Överskattningsvärdet anger andelen kandidater av det totala antalet kandidater som uppgivit sig ha haft hemsida men inte hañ det, dvs. den

procentandel det självrapporterade innehavet bör minskas med.

som Underskattningsvärdet anger på samma sätt andelen kandidater av det totala antalet kandidater har hatt hemsida men som inte uppgivit

som det när vi frågat dem om det. Av underskattningsvärdet framgår den

procentandel som det självrapporterade innehavet bör ökas med.

Tabell 3 Validitetskontroll av personliga hemsidor på Internet bland riksdagskandidater procent

parti

samtliga v s c m kd mp Självrapporteratinnehavav

Källa: Riksdagskandidat 1998.

Underskattningen är ungefär densamma i samtliga partier medan

överskattningseffektema är störst i fp, kd och Endast i mp är

c, m. tendensen att underskatta större än tendensen att överskatta utnyttjandet

personlig hemsida. Resultaten validitetskontrollen visar på av en av

nödvändigheten att vara försiktig vid tolkningen av de uppmätta

av

nivåerna på tillgången personligt kampanjmaterial. Validitets-

av kontrollen är dock inte tillräckligt omfattande för att kunna ligga till grund för några justeringar eller viktningar. Vi vet t.ex. inte något om vilka resultat Validitetskontroll andra kampanjmaterial skulle ha

en av givit. Därför kommer ingen korrigering för existensen av över-

respektive underskattning att ske i det följande.

° Någon motsvarande Validitetskontroll har inte genomförts för övriga kampanjmaterial. Finska forskningsresultat pekar dock på att det är tämligen vanligt att kandidater utnyttjar tidningsannonser för att profilera sig Pesonen 1995:121 ñi. Dessutom erhåller kandidater som satsar stora ekonomiska

på annonsering bättre personvalsresultat i finländska kommunalval resurser

Kuittmen 1998:5.

1999392 Personliga valkampanjer 149

SOU

Förekomsten personliga valkampanjer i 1998 års riksdagsval av

ifrån alla kandidater haft tillgång till ett personligt utformat Långt som bedrev personvalskampanj. När vi ställt fråga till

kampanjmaterial en en

kandidaterna de för del bedrev någon form av personvalsom egen i 1998 års valrörelse är det 22 procent av kandidaterna som

kampanj

Därmed kan konstateras att andelen kandidater som hade svarar ja. förutsättningar att bedriva personvalskampanj var större än

objektiva

andel kandidater faktiskt gjorde det, eller åtminstone på den som sig ha gjort det. I tabell 4 redovisas

subjektiva grunder upplevde

kandidater för respektive parti uppgivit sig ha bedrivit en andelen som personvalskampanj i 1998 års valrörelse.

personvalskampanjer efter partitillhörighet procent Tabell 4 Andelen

Bedrev Bedrevinte personvals- personvals- Summa Antal kampanj kampanj procent intervjuade

Parti 38 62 100 96 Moderaterna

Samtliga

Källa: Riksdagskandidat 1998.

Moderaterna, folkpartiet och centerpartiet är de tre partier som uppvisar

kandidater med personvalskampanjer när kandiden högsta andelen själva får de bedrivit sådan eller inte. I miljöpartiet daterna uppge om en

bedrevs inga personvalskampanjer. Andelen

och vänsterpartiet nästan

kristdemokrater och socialdemokrater som bedrev personvalskampanj

under genomsnittet för samtliga partiers kandidater.

ligger kan följaktligen kombineras längs två

Riksdagskandidatemas svar

dimensionen de haft objektiva dimensioner. Den ena avser om bedriva personvalskampanj tabell 2. Med det avses

förutsättningar att

åtminstone haft tillgång till någon form av personligt att kandidaten andra dimensionen kandidaten utformat kampanjmaterial. Den avser om uppfattning sig ha bedrivit en enligt sin egen subjektiva anser

"Bedrev Du för del någon form av personvals- ° Frâgeformuleringen löd: egen i årets valrörelse". svarsalternativen "ja" och "nej". kampanj var

150 Personliga valkampanjer

personvalskampanj tabell 4. Kandidaterna kan med dessa båda indelningsgrunder hänföras till fyra olika kategorier: kandidater som både säger sig ha bedrivit personvalskampanj och haft tillgång till

personligt kampanjmaterial, kandidater som varken bedrivit kampanj eller haft tillgång till kampanjmaterial, samt mellankatego-

riema kandidater antingen säger sig ha bedrivit personvals-

av som

kampanj men inte haft tillgång till personligt kampanjmaterial eller som

har haft tillgång till sådant material men ändå uppger att de inte bedrev

någon personvalskampanj."

Den helt igenom vanligaste kategorin är de kandidater som varken säger sig ha bedrivit en personvalskampanj eller haft något personligt utformat kampanjmaterial 53 procent. Totalt sett är det 21 procent av kandidater som både haft material för en kampanj och säger sig ha bedrivit sådan. Något fler är de kandidater som haft material till sitt

en förfogande men ändå inte upplevt sig ha bedrivit någon personvalskampanj 25 procent. Minst och bara en l procent av samtliga

kandidater är den grupp kandidater som säger sig ha bedrivit en

-

personvalskampanj, men som gjort det helt i avsaknad av ett personligt utformat kampanjmaterial.

Indelningen är användbar för analytiska syften. Skillnad kan göras mellan kandidater som bedrev en utpräglad personvalskampanj både subjektiva och objektiva förutsättningar föreligger, kandidater som

bedrev en viss personvalskampanj antingen subjektiva eller objektiva

1 Ett samband kan uppmätas mellan dessa båda kriterier. Den ena variabeln

de objektiva förutsättningarna anger om kandidaten haft tillgång till

åtminstone en av fem tänkbara kampanjmaterial. Den andra variabeln den

subjektiva upplevelsen av att ha bedrivit personvalskampanj anger om

kandidaten rapporterat sig ha bedrivit en sådan personlig valkampanj eller inte. Med sa1nbandsmåttetPearson°s r kan undersökas om det finns något samband mellan kandidaternas tillgång på kampanjmaterial och upplevelsen av att ha bedrivit personvalskampanj. Måttet är ett statistiskt korrelationsmått for att studera sambandet mellan två specifika variabler och kan variera från -1,0 perfekt negativt samband till +1,0 perfekt positivt samband. I sambandsanalyserna har båda variablerna dikotomiserats. Tolkningen av sambandsmåttet är enkel. Positiva värden nära 1,0 skall läsas som att det finns ett starkt samband mellan de båda variablerna. Det säger oss att kandidater som hañ tillgång på kampanjmaterial också i stor utsträckning uppgivit sig ha bedrivit

personlig valkampanj. Sambandet mellan de båda variablema uppgår till en Pearson°s .53. Sambandsmåttet Pearsons r ökar till r .63 om vi låter

r kandidaternas tillgång på kampanjmaterial variera från 0 till 5 beroende på vilket antal olika kampanjmaterial de hañ tillgång till, dvs. från 0 inte

typer av tillgång till något kampanjmaterial till 5 tillgång till fem olika typer av kampanjmaterial.

Personliga valkampanjer 151

förutsättningar föreligger och kandidater som inte bedrev någon personvalskampanj över huvudtaget varken subjektiva eller objektiva förutsättningar föreligger. Med sådan indelning i tre grupper kan vi,

en

i nästa avsnitt, studera vilka kandidater det var som bedrev som

personvalskampanj i Sveriges första riksdagsval med personröstning.

Vilka kandidater bedrev personvalskampanj

Andra forskningsrapporter har visat att de kandidater som bedrev personvalskampanj hade relativt begränsade ekonomiska resurser till sitt förfogande för kampanjarbetet Gidlund Möller i denna

se

antologi. Inte heller tycks personvalskampanjema i allmänhet ha varit uppbackade omfattande personella I detta avsnitt skall en

av resurser.

resursstyrka hos de riksdagskandidater bedrev

annan typ av som

analyseras. Avsikten är att studera hur andelen

personvalskampanj

kandidater bedrev personvalskampanj varierade i olika socio-

som ekonomiska Vilka kandidater var det som bedrev personvals-

grupper.

kampanj i det första svenska riksdagsvalet med personval Frågan är det går att urskilja ett mönster bland de riksdagskandidater som var

om först att ta till sig fenomenet personvalskampanj.

En utgångspunkt för analyserna är att nymodigheter sprider sig till

allt större först efter tid. När ett fenomen är nytt är dock en grupp en uppslutningen begränsad till mindre Utifrån diffusions-

en grupp. teoretiska utgångspunkter skulle vi kunna förvänta oss att de första

svenska personvalskampanjema främst bedrevs av riksdagskandidater

från socio-ekonomiskt starka grupper. Sociologiskt inriktad diffusionsforskning har tidigare studerat sådana skillnader mellan de som först nymodighet och de inte gör det: identity the

anammar en som characteristics, that distinguish adopter groups from

any, others. Earlier adopters differ from later adopters in personal characteristics, communications behaviour, and social structural

, position Frey 1973:396; citerat iKarvonen 1981:14. Statsvetaren

Schmidt har i boken Pionjärer, efterföljare och avvaktare gjort

Stephan

gällande att innovationer särskilt under de inledande stadiema sprids efter socio-ekonomiskt hierarkisk spridningsmodell Schmidt

en 1986:39.

z Diffusion kan definieras varigenom innovationer sprider sig

som en process till medlemmar ett socialt system eller från ett system till ett annat

av Karvonen 1981:7. En innovation kan produkt, ett föremål, ett

vara en beteendemönster, samhällsreform, idé eller ett agerande. I denna

en en undersökning är det fenomenet personvalskampanj som kommer att betraktas

innovation som är föremål för spridning. som en

I tabell 5 har en sådan socio-ekonomisk spridningsmodell applicerats på det första svenska riksdagsvalet med personval. I tabellen redovisas andelen kandidater i olika socio-ekonomiska grupper som bedrev en

utpräglad personvalskampanj, som bedrev en viss personvalskampanj,

samt andelen kandidater som inte bedrev någon personvalskampanj

över huvudtaget.

Tabell 5 Personvalskampanjer i olika socio-ekonomiska grupper procent

utpräglad Viss Ingen Antal

personvals- personvals- personvals- Summa inter-

kampanj kampanj kampanj procent vjuade Samtliga 21 26 53 100 595 Kön

Man 24 25 51 100 325

Kvinna 17 29 54 100 270 Parti

Ålder

Utbildning

Förvärvsställning

Yrke

Yrkessektor

Privat 26 22 52 100 223

Offentliga 19 31 50

100 259

førträttningpânina .rida

1999292 Personliga valkampanjer 153

SOU

førtxáttningfrånföregåenderida

valkrets

Valsedelsplacering

53 20 27 100 30 1:a namn

51 26 23 100 35 2:a namn

46 33 21 100 24 3:e namn

22 34 44 100 32 4:e namn

21 36 41 100 29 5:e namn

19 27 54 100 122 6:-:-10:enamn

14 21 65 100 127 11:e-15:enamn

9 27 65 100 79 16:e-20:enamn

:e-25:e 12 27 61 100 74 21 namn

el. längre ned 23 26 51 100 43 26:e namn

Antalår i partiets

år 10 23 67 100 79 Upptill 5

16-20 är eller 25 31 44 100 220 21 mer

lnvandrarbakgrunds

Svensk 22 27 51 100 532

Invandrare 16 22 62 100 63

bygger dels ställda frågor i enkätunder- Kommentar: Indelningama

officiella uppgifter kandidaterna. Med låg utbildning sökningen, dels på om

folkskola/enhetsskola/grundskola, folkhögskola, tvåårigt studier på avses flickskola/realexamen. Med utbildning på medel-

gymnasium/fackskola samt

gynmasiestudier. Högitbildade har de kandidater nivå avses minst treåriga

tagit vid högskola/universitet. 2 Med ansetts vara som studerat eller examen

har arbete i arbetsmarknadspolitiska åtgärder, arbetslös avses kandidater som

arbetsmarknadsutbildning i AMS regi, genomgår utbildning med genomgår

Kunskapslyftet eller enbart angivit sig som arbetslösa i stöd av det sk

3 Till offentlig sektor räknas kandidater med statlig, enkätundersökningen.

landstingskommunal tjänst. 4 Sthlm/Gbg/Malmö: Stockholms kommunal eller

län, Göteborgs kommun och Malmö kommun. Södra kommun, Stockholms

Jönköpings, Kronobergs, Hallands, Kalmar, Gotlands

Sverige: Östergötlands,

Skåne läns västra, södra, och östra, samt Västra och Blekinge län, samt norra

södra och östra. Mellansverige: Uppsala, Götalands läns västra norra, , Värmlands, Örebro, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs Södermanlands,

Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. Norra Sverige:

kandidaten gick med i det partiet. 5 Med län. 5 Avser antal år sedan egna

kandidaten själv, eller dennes mor/far, invandrarbakgrund avses att

utanför Sverige. Källa: Riksdagskandidat 1998. huvudsakligen vuxit upp

154 Personliga valkampanjer

Partiskillnadema i tabellen återspeglar de olika uppfattningar om personvalssystemet som finns hos partierna och deras företrädare. Mest positiva till personvalet kandidaterna inom moderaterna, centervar partiet och folkpartiet. Åtminstone andelen kandidater med om egna

personvalskampanjer tas som indikator på bedömningen av personvalssystemet. Andelen kandidater bedrev personvalskampanj

som var minst i vänsterpartiet och miljöpartiet. Den diffusionsteoretiska modell säger att innovationer och som nymodigheter först sprids uppifrån och ned i socio-ekonomiska hierarkier har fog för sig. Resultaten visar att personvalskampanjema var vanligare bland kandidater med hög utbildning, från någon av storstadsregionerna och bland kandidater med fast anknytning till arbetsmarknaden. Kandidater med tjänstemarmabakgrund bedrev i större utsträckning än arbetare personliga valkampanjer. Störst andel

personvalskampanjer återfanns bland jordbrukare och företagare, andelen kandidater med utpräglade personvalskampanjer i dessa grupper var 38 respektive 30 procent. Personvalskampanjema färre

var bland t.ex. arbetslösa, lågutbildade och kandidater utanför de tre storstadsområdena. Vidare andelen personvalskampanjer lägre var bland kandidater med någon form av invandrarbakgrund. Spridningsmodellens giltighet framgår också när det gäller skillnader mellan kandidater olika listplaceringar och med olika lång erfarenhet av partiarbetet. I partiernas interna hierarkier får kandidater högt upp på listorna respektive kandidater varit med i partiet ett tag som anses stå högre i rang än andra kandidater. Först att anamma nymodigheten att bedriva personliga valkampanjer var kandidater högt upp partiernas valsedlar och kandidater som varit med i partiet under en längre tid. Kandidater längre ned listorna och kandidater som nyligen gått med i partiet bedrev i mindre utsträckning personvals-

kampanjer.

3 Jfr. mitt andra bidrag i denna antologi. När Dagens Nyheter ett år töre riksdagsvalet ställde frågan till riksdagsledamöterna om de för egen del kunde tänka sig att bedriva en personvalskampanj var den beredvilligheten störst inom centerpartiet 86 procent, folkpartiet 85 procent och moderaterna 71 procent och minst i miljöpartiets 18 procent, Vänsterpartiets och socialdemokratemas 31 procent riksdagsgrupper. 56 procent av kristdemokraternas riksdagsledamöter svarade att de kunde tänka sig att bedriva personvalskampanj Dagens Nyheter, 971102. 5 Diffusionsteorins förutsägelser om att spridningen av innovationer med tiden sker till en bredare grupp och inom olika socio-ekonomiska grupper låter sig egentligen prövas först sedan ett personvalssystem varit sjösatt i ytterligare något eller några riksdagsval.

SOU 1999292 Personliga valkampanjer 155

Olika kampanj mönster

Ett argumentet för personvalets införande har varit de antagna

av positiva effekterna på relationen mellan väljare och valda. De politiker

vill nå ut med sitt budskap antas i högre grad än tidigare komma att som arbeta för att och göra sig hörda i olika sammanhang SOU

synas 1993:21, 54. Personvalskandidater kan därför antas bedriva ett

s.

annorlunda kampanjarbete än andra riksdagskandidater. Det gäller såväl

aktiviteten under valrörelsen innehållet i kandidaternas kampanjer.

som Dels kan det förväntas att personvalet generellt ökar aktiviteten under valrörelsema, dels har det förutsagts att möjligheten att personrösta på kandidater kommer att leda till allmän personiñering av politiken

en SOU 1993:21, 54 och resultera i valrörelser med ökad fokusering

s.

kandidaternas personliga egenskaper Gilljam Holmberg

1995:79. Vi har möjlighet att studera så fallet i det första

om var svenska riksdagsvalet med personval att bl.a. återvända till det

genom analysmaterial inledde detta kapitel. I det följande studeras dels hur

som

olika kampanjtekniker aktiviteten utnyttjades beroende på om

kandidaterna bedrev personvalskampanj eller inte, dels hur olika

kampanjteman innehållet betonades i valrörelsen.

Tabell 6 redovisar i vilken utsträckning kandidater använde sig av olika kampanjtekniker under valrörelsen. Analysen utvisar andelen kandidater sig ha använt olika kampanjtekniker aktivt, dvs.

som sagt

teknik vid minst fyra tillfällen under valrörelsen. I tabellen

utnyttjat en

redovisas skillnaden i kampanjaktivitet mellan kandidater som bedrev

utpräglade personvalskampanjer och kandidater utan någon personvalskampanj över huvudtaget. Stora procentdifferenser innebär att graden

har inverkan enskilda kandidaters

av personvalskampanj en

kampanjaktivitet.

6 Bland riksdagskandidater i allmänhet är aktivitetsnivån betydligt lägre jämfört med invalda riksdagsledamöter. Det är relativt få riksdagskandidater

samtliga kandidater varit "mycket aktiva" i valrörelsen och utnyttjat bland som olika kampanjtekniker fler än tio gånger.

156 Personliga valkampanjer

Internet-le-post-

kontakter 40 24 9 19 +31 553 Apelltal 46 40 16 29 +30 561 Presskonferens/

Kommentar: Resultaten visar andelen kandidater som utnyttjade olika kampanjaktiviteter aktivt minst fyra gånger under valrörelsen bland

bedrivit antingen utpräglad eller viss personvalskampanj, inte kandidater som bedrivit personvalskampanj, samt differensen mellan ytterlighetsgruppema, dvs. de kandidater bedrivit en utpräglad personvalskampanj jämfört med

som de kandidater som inte bedrev någon personvalskampanj. Källa: Riksdagskandidat 1998.

Skillnaderna är tydliga mellan kandidater som bedrivit personvalskampanj och andra kandidater. Vi ser ett linjärt samband mellan

bedrivande personvalskampanj och utnyttjande olika kampanj-

av av tekniker. Kandidater i full skala bedrivit personvalskampanj är de

som

sig ha varit mest aktiva under valrörelsen. Men också den som uppger mellangrupp antingen bedrivit personvalskampanj utan ett

som

tillgängligt personligt kampanjmaterial, eller som haft ett sådant

material utan att bedriva personvalskampanj, rapporterar högre aktivitet än kandidater utan några helst ansträngningar att bedriva

som

personvalskampanj.

Undantaget är deltagande i telefonväkterier. a Mönstret återkommer också när vi ber kandidaterna uppskatta den tid som de lagt ned på kampanjarbetet under en genomsnittlig kampanjvecka under valrörelsen. Frågan löd: "Hur mycket tid lade Du ned på kampanjarbete under

genomsnittsvecka i årets valrörelse i augusti/september": svarsalternativen en

"ingen tid", "upp till 5 timmar", "från 5 till 14 timmar", "från 15 till 24 var

SOU 1999192 Personliga valkampanjer 157

Också innehållet i olika kandidaters kampanjarbete kan variera beroende på de bedrivit personvalskampanj eller inte. I syfte att om undersöka sådana innehållsliga skillnader förekommer har en fråga om med följande formulering använts: I vilken utsträckning tog Du upp i Ditt kampanjarbete inför årets val. I frågan efter-

följande teman

fyra olika teman: personliga kvalifikationer, lokala/

frågades regionala vinklingar frågor, partiets program samt egna politiska

Svarsaltemativen mycket stor utsträckning 9 99ganska

profilrågor. var

, ganska liten utsträckning", mycket liten utsträck-

stor utsträckning, ning.

I tabell 7 kan olikheter beträffande innehållet i riksdagskandidautläsas. Resultaten visar andelen riksdags-

temas kampanjarbete

kandidater betonat ett visst kampanjtema i mycket eller ganska stor som Det enkla procentdifferensmåttet visar skillnaden i

utsträckning.

olika kampanjteman mellan kandidater som bedrev

betoning på

personvalskampanjer och kandidater inte bedrev någon

utpräglade som sådan kampanj.

Tabell 7 Varierande kampanjinnehåll. Andel riksdagskandidater efter personvalskampanj betonat olika kampanjteman i sitt grad av som kampanjarbete procent mycket eller ganska stor utsträckning

utpräglad Viss ingen personvals- personvais- personvais- Antal kampanj kampanj kampanj Samtliga Ditterens personer

Egnapolitiska profiltrágor 73 55 36 49 +37 557

Personliga kvalifikationer 28 15 5 13 +23 547

Partietspolitik 92 93 79 86 +13 567

Lokala/regionala vinklingarpá frågor 75 79 65 71 +10 548

Resultaten visar andelen kandidater i ganska eller mycket Kommentar: som utsträckning betonade olika kampanjaktiviteter under valrörelsen bland stor bedrivit antingen utpräglad eller viss personvalskampanj, inte kandidater som

"från 25 till 34 timmar", "från 35 till 44 timmar" samt "mer än 44 timmar", tid sig personvalskandidatema ha lagt ned. Minst tid timmar". Mest rapporterar kandidater inte bedrev personliga valkampanjer ha ägnat säger sig som kampanjarbete. På sjugradig skala från 0 ingen tid till 6 mer än 44 en följande medelvärden för kandidater med olika grad av timmar uppmäts personvalskampanj: 3.6 utpräglad personvalskampanj, 3.0 viss personvals-

kampanj och 1.9 ingen personvalskampanj.

bedrivit personvalskampanj, samt differensen mellan ytterlighetsgruppema, dvs. de kandidater bedrivit utpräglad personvalskampanj jämfört med som en de kandidater som inte bedrev någon personvalskampanj. Källa: Riksdagskandidat 1998.

Föga oväntat är skillnaderna som störst när det gäller betoningen på personliga kvalifikationer och politiska proñlfrågor. Det egna var främst kandidater bedrivit någon form personvalskampanj som av som valde att hänvisa till personliga kvalifikationer och politiska egna egna sakfrågor i sitt kampanjarbete. Mer oväntade är skillnaderna i betoningen på lokala och regionala vinklingar respektive uppmärksamheten på partiets valprogram. Även skillnaderna relativt om är sett mindre anger de att kandidater bedrev personvalskampanj i högre som utsträckning än andra kandidater betonade även dessa kampanjteman. De kandidater som bedrev de mest uttalade personvalskampanjema var samtidigt de som i störst utsträckning betonat olika typer av

kampanjteman.

Personvalskampanjer och effekter på andelen personröster

Den återstående och kanske mest spännande frågan kandidater är om som bedrev personvalskampanj erhöll högre andel personkryss än en kandidater som inte bedrev någon personvalskampanj. Frågan är om personvalskampanjer hade någon effekt i den svenska premiären med personval. z° Genom att analysera den genomsnittliga andelen personröster för olika kandidater kan den frågan besvaras. Riksdagskandidater indelas

som tidigare i tre grupper utifrån grad personvalsinslag i

av kampanjarbetet. Vi kan således fortfarande skilja på kandidater som bedrev någon form personvalskampanj utpräglad eller

av viss

respektive kandidater inte bedrev någon personvalskampanj som över

9 Det kan på sin plats påpeka kandidat vara att att en som lyft fram "egna politiska proñlfrågor" inte behöver i opposition inom sitt parti, vara utan mycket väl kan ha profilerat sig på sakfrågor också partiet driver. Frågan som mäter huvudsakligen om kandidaterna profilerat sig på någon sakfråga över huvudtaget. 2°Att förekomsten personligt utformad hemsida på Internet hade av en egen en sådan effekt har både Johan Martinsson 1999 och Andreas Håkansson i denna antologi visat.

Personliga valkampanjer 159

huvudtaget. För vardera har den genomsnittliga andelen

grupp personröster beräknats."

Sambandet mellan grad personvalskampanj och genomsnittlig

av andel personröster är linjärt. Kandidater bedrev utpräglade

som

personvalskampanjer erhöll i genomsnitt 3.0 procent personkryss. I den

bedrev viss form personvalskampanj, dock inte lika grupp som en av utvecklad i den förra gruppen, uppmättes genomsnittsvärdet 1.5.

som Kandidater inte bedrev någon personvalskampanj var också de

som kandidater som fick minst andel personröster genomsnittet var 0.9 procent.

Att bedriva personvalskampanj visar sig ha en självständig effekt på andelen personkryss också vid kontroll för andra variabler. Sammanlagt

tolv tänkbara förklaringsfaktorer har analyserats. De törklaringsfaktorer analyserats är de elva bakgrundsfaktorer, samt indelningen av

som kandidater efter grad personvalskampanj, vi återfann redan i

av som tabell 5. Som beroende variabel utnyttjas andelen personröster i den valkrets där kandidaten fått relativt sett högst andel personröster. Analysen har genomförts i två steg. I den slutliga multivariata regressionsanalysen ingår endast de variabler dels visat sig ha en

som signifikant bivariat effekt, dels visat sig ha direkteffekt under

en kontroll för övriga variabler med bivariata effekter. Vid en sådan tvåstegsanalys är det endast tre, ursprungligen tolv, förklarings-

av variabler har statistiskt signifikant effekt; yrke, grad av

som en

personvalskampanj samt placering på valsedeln. Att bedriva

2 Uppgifter andelen personröster i den valkrets där kandidaten fått relativt

om sett högst andel personröster har utnyttjats för den föreliggande analysen. 595 kandidater ingår i analysen. 22Samtliga variabler har dikotomiserats. Variablema i analysen är: kön l för

0 tör kvinna, parti l för c/fp/m/kd, l för v/s/mp, ålder 1 för 18-39 år, man, 0 för övriga, utbildning l för hög, 0 för låg och medel, förvärvsställning 1 för förvärvsarbetande, 0 för övriga, yrke l för tjänsteman, 0 för övriga, yrkessektor 1 för privat, 0 för offentlig, valkrets 1 för Sthlm/Gbg/Malmö, 0 för övriga, placering l för 1:a plats, 0 för övriga, antal år ipartiet 1 för 6 år eller fler, 0 för till fem år, invandrarbakgrund 1 för svensk, 0 för

upp invandrarbakgrund, samt grad personvalskampanj l för utpräglad person-

av valskampanj, 0 för viss eller ingen personvalskampanj. 23 Den förklarade variansen för de variabler som har en signifikant

sex bivariat effekt och därför ingår i den slutliga multivariata regressionsanalysen uppgår till R2 .50. Förutom yrke, grad personvalskampanj och placering

av på valsedeln .ingår också förvärvsställning, antal år i partiet och ålder. Genomförda analyser i syfte att undersöka eventuell förekomst av multi-

en kollinearitet har inte givit anledning till någon sådan misstanke. Det har t.ex. inte funnits korrelationer mellan de förklarande variablema som varit större än

160 Personliga valkampanjer

personvalskampanj således något som hade effekt på andelen

var personröster för enskilda kandidater, även med kontroll för placering på valsedeln.

Framtida personvalskampanjer

I den svenska premiären med ett personröstningsmoment i valen till

riksdagen aktiviteten bland kandidaterna ungefär densamma som i

var tidigare val. De förändringar i valrörelseaktiviteten som kunnat registreras i och med 1998 års val behöver nödvändigtvis inte kopplas till förekomsten det personröstningsmomentet. Telefon-

av nya kampanjer och kommunikation med väljare via Internet och elektronisk post hade vi t.ex. troligen sett i valrörelsen också om inget

personvalsinslag förekommit.

Däremot kunde delvis kampanjmönster utläsas bland de

nya kandidater bedrev personvalskampanj; dessa kandidater var i

som genomsnitt aktiva än andra kandidater. Framtida förändringar av

mer svenska valrörelser torde därför avhängigt i vilken utsträckning

vara

kandidater väljer att bedriva personvalskampanjer. En påtaglig ökning i

nästföljande val antalet personvalskampanjer skulle kunna få

av

genomslag på den genomsnittliga kampanjaktiviteten i valrörelsen som

helhet.

Personvalskampanjema inte jämnt spridda bland kandidaterna.

var

Först att utnyttja sig möjligheten att bedriva personvalskampanj var

av bl.a. kandidater högt på partiernas valsedlar, kandidater med hög

upp utbildning och kandidater i valkretsama kring Stockholm, Göteborg och

Malmö. De första svenska personvalskampanjema i riksdagsval hade

därför diffusionsteoriemas alla kännetecken. Spridningen när systemet

nytt skedde främst i begränsad och enligt sociovar en grupp ekonomiska strukturer.

Undersökningen visade att det finns potential till fler personvals-

en kampanjer än de vi såg i den svenska premiären 1998. Ett förhållandevis stort antal kandidater har partierna fått ett personligt kampanj-

av material bekostat utan att själva anse sig ha bedrivitpersonvalskampanj. I framtida val är det kanske främst inom denna grupp som fler kandidater kan tänkas komma att bedriva personvalskampanjer. Av

Pearsons 0.8. Bara tre korrelationer har varit större än Pearsons r 0.5.

r Inte heller variansinflationsfalctom VIF indikerar att någon av de oberoende variablerna varit inblandad i multikollinearitet. Inget de uppmätta värdena

av för variansinflationsfalaom har överstigit 1.6 och det genomsnittliga värdet har varit 1.2. En tumregel säger att värden över 10 indikerar att variabeln är starkt kollinear se t.ex. Edlund 1997:84 ff..

Personliga valkampanjer 161

resultaten i undersökningen att döma skulle personvalskampanjema då också få jämn spridning inom olika socio-ekonomiska grupper.

en mer

Referenser: Brothén, M. 1999 Riksdagskandidat 1998. Dokumentation, stencil, Göteborg: Statsvetenskapliga institutionen.

Bäck, M. Möller, T. 1997 Partier och organisationer, 4:e uppl., Stockholm: Publica/Norstedts juridik.

Cerha, 1967 Selective Mass Communication, Upplands Väsby.

Edlund, P-O. 1997 SPSS för Windows 95. Multipel regressionsanalys,

Lund: Studentlitteratur.

Esaiasson, P. 1990 Svenska valkampanjer 1866-1988, Stockholm: Allmänna förlaget.

Esaiasson, P. 1993 Om riksdagsledamöter, kändisar, opinionsoppor-

tunism och valkampanjer, i Westerståhl, red. SOU 1993:63, Person och parti. Studier i anslutning till Personvalskommitténs betänkande Ökat personval, Stockholm: Allmänna Förlaget.

Esaiasson, P. Holmberg, 1996 Representation From Above. Members of Parliament and Representative Democracy in Sweden, Aldershot: Dartmouth.

Esaiasson, P., Holmberg, S. Brothén, M. 1995 Riksdagsenkät 1994. Dokumentation, stencil, Göteborg: Statsvetenskapliga institutionen.

Frey, F. W. 1973 Communication and Development, i Ithiel de Sola Pool ed. Handbook Communication, Chicago: McNally.

Gilljam, M. 1990 Sex förklaringar till valet av parti, iGilljam, M. Holmberg, S. red. Rött, blått, grönt. En bok om 1988 års riksdagsval, Stockholm: Bonniers.

Gilljam, M. 1996 "Europaparlamentsval och personröstning. Några iakttagelser, i Rothstein, B. Särlvik, B. red. Vetenskapen om politik Festskrijt till professor emeritus Jörgen Westerståhl, Göteborg:

Statsvetenskapliga institutionen.

Gilljam, M. Holmberg, 1995 Väljarnas val, Stockholm: Norstedts juridik.

Hadenius, Weibull, L. 1997 Massmedier. En bok om press, radio och TV, 6., helt omarb. uppl., Stockholm: Bonnier Alba.

Hellevik, O. 1983 Politisk deltakelse i Norge begrenset og skjev,

-

Tidsskrift for samfunnsforskning, 24:3-30.

Holmberg, Esaiasson, P. 1988 De folkvalda. En bok om riksdagsledamöterna och den representativa demokratin i Sverige, Stockholm: Bonniers.

Holmberg, S., Esaiasson, P., Brothén, M. Kumlin, 1998 Riksdagsenkät 1996. Dokumentation, stencil, Göteborg: Statsvetenskapliga institutionen.

Johansson, O. Möller, T. 1998 Personval och fri nominerings-

rätt: tänkbara effekter av det nya systemet", Förvaltningsrättslig

tidskrift, 61, 39-63.

Karvonen, L. 1981 Med vårt västra grannland som förebild. En undersökning policydifzzsion från Sverige till Finland, Åbo:

av Stiftelsens för Åbo Akademi Forskningsinstitut, Åbo Akademi.

Kuitinen, S 1998 The Determinants of Electoral Success. The Case Finnish 1996 Municipal Election, paper prepared for the VII Nordic Conference Municipal Studies, stencil, Odense 27-29 november

on 1998.

Lafferty, W. M. 1981 Participation ana Democracy in Norway. 77:e "Distant Democracy " Revisited, Oslo: Universitetsforlaget.

Martinsson, 1999 IT-valet Internets betydelse för valkampanjer-

na, i Demokratiutredningens forskarantologi Folkstyre på nätet,

Stockholm: Demokratiutredningen.

Personliga valkampanjer 163

Martinussen, W. 1973 Fjerndemokratiet, Oslo: Gyldendal Norsk Forlag.

Olsson, H. Stenberg, E. 1997 Politikema sviker personvalet.

Väljarna blir lurade. Deras valkampanjer oroar partitoppama", DN

special, Dagens Nyheter den 2 november 1997.

Pesonen, P. 1995 The Voters Choice of Candidate, i Borg, Sänkiaho, R. ed. The Finnish Voter, Tampere: The Finnish Political Science Association.

Regeringens proposition 1996/97:70, Ny vallag, Stockholm: Justitiedepartementet.

Rose, L. E. Waldahl, R. 1982 The Distribution of Political Participation in Norway: Alternative Perspectives on a Problem of Democratic Theory, i Scandinavian Political Studies, 5:285-314.

Rothstein, B., Esaiasson, P., Hermansson, J., Micheletti, M. Petersson, O. 1995 Demokrati dialog. Demokratirådets rapport

som 1995, Stockholm: SNS Förlag.

Schmidt, 1986 Pionjärer, efterföljare och avvaktare. Innovationer och deras spridning bland de svenska primärkommunema, Lund: Kommunfakta.

SOU 1993:21, Ökat personval, betänkande Personvalskommittén,

av Stockholm: Allmänna förlaget.

Togeby, L. 1989 Ens forskellig. Grazsrodsdeltagelse i Norden,

og Aarhus: Politica.

Weibull, L. 1983 Tidningsläsning i Sverige, Stockholm: LiberFörlag.

Invandrarkandidaterna i personvalet

Soininen och Henry Bäck Maritta

enighet invandrarnas marginalisering, kanske t o m Det råder om att

i det politiska livet inte är ett hälsotecken för

tilltagande marginalisering

1997, 37, Bäck och Soininen 1996, 1998 demokratin Petersson m s.

invandrarnas låga och sjunkande valdeltagande är det inte Med tanke

förtroendevalda. oväntat att de också är svagt representerade som

utrikesfödda cirka 10 procent befolkningen ligger Medan de utgör av

förtroendevalda i kommuner och landsting klart deras andel bland de

fråga ligger bakom vårt bidrag är om det under fem procent. Den som

väljaren möjlighet att rösta på en person, nya valsystemet, som ger en

till skapa bättre förutsättningar för invandrarnas politiska kan bidra att det kan förväntas leda till ännu mer djupgående

deltagande eller om en

inte kunna besvara denna fråga, men vi

marginalisering. Vi kommer att den, att studera två frågeställningar:

ska närma oss genom

invandrarna kandidater i valet utnyttjat personvals- 0 Hur har som

institutet

eller missgynnat invandrarna i

Har personvalsreformen gynnat

nomineringsprocessen

dessa frågor dels analys av Vi kommer att söka svaren genom en

rådet för utvärdering 1998 års val låtit på de enkäter som av svaren

riksdagskandidater, kommunfullmäktigekandidater genomföra med organisationer, dels en svit samt med partiernas regionala genom

vi själva gjort med invandrare kandiderat. intervjuer som som

genomfört intervjuserien och varit den som Maritta Soininen har i avsnitten 1 samt 7-11. Henry Bäck har gjort huvudsakligen hållit i pennan

dataanalysema och författat avsnitten 2-6 samt 12.

166 Invandrarkandidatema i personvalet

1 Behovet av invandrarrepresentation

I den demokratidebatten har ofta talat för stärkt

senare man representation för marginaliserade grupper för att just för dessa grupper viktiga frågor, utifrån deras intressen och erfarenheter, också ska få plats på dagordningen. Till exempel kan invandrarväljamas åsikter i etablerade politiska frågor säkerligen representeras även av infödda svenska politiker, de sistnämnda kan knappast representera sådana

men specifika erfarenheter endast dessa väljare har. Man kan också

som ställa sig frågande inför tanken att invandrares intressen skulle kunna företrädas infödda svenskar i situationer där det råder tydliga

av intressemotsättningar mellan invandrargrupper och infödda svenskar. Politisk jämlikhet enligt den här tolkningen betyder således inte enbart jämlikhet i valdeltagande utan också viss jämlikhet i representation.

Att social representation spelar roll för underrepresenterade

möjligheter att vinna gehör för sina intressen i politiska beslut gruppers

intygas också av empiriska studier. I en undersökning om kvinnliga

politiker framhåller författarna att det finns skillnader mellan könen i intressen och åsikter och Wängnerud 1996. Även resultaten

Oskarson

från undersökning franska invandrares representation i lokal

en av invandrarpolitik tydde framför allt på att invandrarnas medverkan hade effekter på hur invandrarfrâgoma offentligt presenterades Grillo 1985 En viktig del politiken handlar just om att äga tolkningföreträde när

av problem formuleras och definieras. Mot den bakgrunden är det också intressant att notera att i nyligen genomförd studie bland

en kommunpolitiker nämnde inte procent de i Sverige födda

ens en av politikerna invandrare eller flyktingar bland de kategorier de ansåg sig representera. Däremot ansåg ñärdedel de utlandsfödda

ca en av

politikerna att de även representerade invandrare.

Vilka är invandrarkandidaters och väljares möjligheter att dra nytta

personvalsinslaget i valsystemet I den allmänna debatten

av det nya har framfört farhågor att de i politiken redan underrepre-

man om senterade kvinnor, ungdomar och även invandrare

grupperna som skulle ytterligare missgynnas det nya personinslaget i valsystemet.

av För det första bär politiker från underrepresenterade grupper mer sällan

karakteristika brukar förknippas med framgång i personval; att

som

är känd i det offentliga livet, att man ofta syns i massmedia och man äger personlig utstrålning. Tidigare erfarenheter har visat att när väljarna använder möjligheten att påverka genom att kryssa gör de detta på någon för dem välkänd kandidat. Invandrarpolitiker är i regel inte några framstående offentliga personer utan snarare relativt okända och partierna ofta placerade nykomlingar på en ickevalbar plats

av som på kandidatlistan.

Invandrarkandidaterna i personvalet 167

Benägenheten att åsiktsrösta hör samman med kunskaper om politiska frågor och benägenheten att rösta en person kan analogt förväntas förutsätta att väljaren har kunskaper om olika kandidater och

vad dessa representerar. Informationen via dagspress, TV, radio om och lokalradio blir därför viktig för väljaren, dels handlar det omv det valtekniska, dels information olika kandidater. Som väljarkategori

om brukar invandrarväljama representera motbilden till den kunnige

anses och välinfonnerade väljaren. En viktig förklaringsfaktor bakom

låga valdeltagande är just bristen på kunskap svensk

gruppens om politik, aktuella samhällsfrågor och kandidater, liksom att de även

om kan tänkas sakna grundläggande teknisk valinfonnation. Samman-

mer fattningsvis kan vi säga .att varken invandrarväljama eller kandidaterna tycks äga de egenskaper allmänt vara gynnsamma för

som anses

politikers möjligheter att dra nytta att personval. för politikers möjligheter att dra nytta att personval.

gynnsamma

Vi behöver dock inte längre än till Danmark och Finland för att finna betydande inslag personval i valsystemet. Flertalet väljare och

av politiker med invandrarbakgrund kan tänkas vara vana vid valrörelser där politikern på ett helt annat sätt står i centrum för uppmärksamhet än vad är fallet i svensk politik. För dessa väljare är det naturligt att

som rösta på medan vi på sätt kan anta att det för många

person, samma invandrarkandidater förmodligen är bekant med politikerroll där den

en enskilda politikern starkt profilerar sig i en valrörelse.

Man kan med andra ord argumentera för att just invandrarpolitikerna borde särskilt väl skickade att arbeta med person-

vara valskampanj med politikern i fokus i stället för partiet. Det går alldeles utmärkt att således argumentera för att personvalsmöjligheten särskilt

just invandrare. Detta har också Lise Togeby gjort. I en gynnar komparativ utländska medborgares valdeltagande i Danmark

analys av och i Sverige argumenterar hon för sin tes om att det danska valsystemet är överlägset det svenska när det gäller att mobilisera

tidigare underrepresenterade väljarkategorier. När vi jämför utländska medborgares valdeltagande i Sverige, en

nedgång från 60 procents deltagande till 40 procent i 1994 års kommunala val, och tar hänsyn till att ett genomsnittligt valdeltagande

något under 90 procent, vi att Valdeltagandet förvånade nog

ser tycks både i absoluta och relativa tal högre bland utländska

vara medborgare i Danmark. I 1981 års lokala val använde 61 procent av de danska invandrarna sin rösträtt och resultaten från 1997 års

nyvunna val indikerade att valdeltagandet hade minskat endast marginellt. Beaktar sedan det faktum att valdeltagandet i danska lokala val i

man regel ligger på cirka 70 procent, råder knappast någon tvekan om att utländska medborgares valdeltagande är högre i Danmark än i Sverige. Efter genomgång tänkbara faktorer som kan förväntas påverka

en av

168 Invandrarkandidatema i personvalet

utländska medborgares intresse för att rösta, bland dessa en rad olika

individegenskaper, gruppkarakteristika och kontextuella faktorer

identifierar Togeby olikheten mellan det danska och svenska Valsystemet den avgörande förklaringsfaktom. Att i danska val har en

som man reell möjlighet att sitt valdeltagande rösta fram egna kandidater

genom bidrar enligt hennes analys till mobilisering i vissa om än inte i alla

en invandrargrupper. Hon att danska väljare har en lång erfarenhet

menar

att ett lätt sätt kunna rösta fram egna kandidater. av

Thus the real explanations for the differences voter tumout among

immigrants in Denmark and Sweden to be differences the

seem

political opportunity structure, where the Danish electoral system creates

far better opportunities for collective mobilization than the Swedish one.

Togeby 1999

Valsystemet utgör ett de institutionella villkoren som gör samhället

av

eller mindre öppet för att integrera i den demokratiska mer nya grupper

Olika typer institutionella lösningar för politiken skapar processen. av olika så kallade opportunity structures, möjlighetsstrukturer för medborgarnas deltagande, vissa dem favoriserar kontinuitet och

av

etablerade samhällsgruppers deltagande medan andra återigen är mer

för att skapa öppningar för icke etablerade gruppers gynnsamma

politiska Införandet personvalsinslaget i det svenska

engagemang. av Valsystemet kan således ha öppnat för möjlighetsstruktur för

en ny invandrarväljare och politiker.

2 Invandrarnas underrepresentation i 1998 års val

Av de 613 slumpmässigt utvalda riksdagskandidater, som besvarat

enkätfrågan sin uppväxtort det 21 personer, eller 3,4 procent,

om var

att de huvudsakligen växt utomlands. Om vi också tar som uppgav upp hänsyn till kandidatens föräldrar vuxit ökar gruppen till 61 av

var upp 605 kandidater. Detta betyder att riksdagskandidatema var 10,1

av

själva utomlands eller hade minst förälder med procent uppvuxna en sådan bakgrund. Man kan jämföra dessa tal med de utlandsföddas andel

befolkningen, uppgår till omkring 10 procent. Om vi också tar av som med den är födda i Sverige med minst en utlandsfödd

grupp som förälder, kommer det att handla knappt 20 procent av befolkningen.

om Oavsett hur räknar, är alltså den del befolkningen som har

man av utländsk bakgrund kraftigt underrepresenterad bland kandidaterna i 1998 års val. Beroende på definitionerna, torde representationen bland

1999:92 Invandrarkandidaterna i personvalet 169 SOU

kandidaterna i storleksordningen 30-50 procent vad man skulle vara av ha väntat sig vid en direkt proportionalitet. Bland de valda riksdagsledamöterna är förstås förhållandet inte bättre. Av 324 valda ledamöter, besvarat de frågor i som undersökningen behövs för att göra kalkylen var sex eller 1,9 som utomlands. Av 320 ledamöter 22 eller 6,9 procent själva uppvuxna var procent själva eller hade någon förälder som var uppvuxen uppvuxna utomlands. Representationen krymper ned till 20-40 procent av vad en

direkt proportionalitet hade givit.

I kommunalvalen tycks situationen något bättre. Av 1097 vara svarande i enkäten till fullmäktigekandidater uppgav 105 personer, motsvarande 9,6 procent att de eller tidigare varit medborgare i nu var land Sverige. Av de valda ordinarie ledamöterna var 7,2 något annat än i denna mening invandrare, och de valda ersättarna var det procent av 8,5 Urvalet fullmäktigekandidater är emellertid inte ett procent. urval alla kandidater i 1998 års kommunalval, utan

representativt av

består samtliga kandidater i sju strategiskt utvalda urvalet av Det därför svårt att göra direkta jämförelser med hela kommuner. är befolkningen eller med tidigare val. Det kan dock noteras, att i 1994 års hade den utlandsfödda befolkningen knappt hälften av sin val

representation i de primärkommunala fullmäktige-

proportionella församlingarna. Huruvida den här underrepresentationen spelar någon roll för den

förda politiken beror väl på att invandrare har specifika om man anser, bara de själva kan tillföra beslutsprocessema, och erfarenheter, som beslutsprocessema i någon mening skulle vinna på, eller att det som intressemotsättningar mellan den del befolkningen som har finns av utländsk bakgrund, och den inte har det jfr Hemes 1987, Phillips som 1995. Vi kan här nöja med att konstatera, att det i olika sammanoss i samhället står klart det finns skillnader mellan invandrarhang att och den del befolkningen har helt svensk befolkningen av som en Det gäller deltagandet på arbetsmarknaden, det gäller

bakgrund. det deltagandet i politiken, det gäller inkomster, det

boendet, gäller SOU 1996:55. I alla fall relationen mellan de båda

gäller hälsa jfr ser

invandrarna är sämre ställda än de infödda. Att, grupperna ut så, att det ibland i debatten, hävda att det finns arbetande, som görs friska invandrare och arbetslösa, fattiga och sjuka

högavlönade, o s v

infödda svenskar rätt poänglöst. Det uppträder aldrig perfekta är samband i den samhälleliga verkligheten. Däremot råder det ingen det finns intressemotsättning mellan en tvekan om, att om en överordnad och priviligierad och underordnad och undergrupp en så ligger det i de överordnades intresse, att förneka

privilegierad grupp,

170 Invandrarkandidaterna i personvalet

förekomsten av en motsättning och/eller att hävda att de överordnade är väl så skickade som de underordnade att föra de underordnades talan.

I det enkätmaterial, som Rådet för utvärdering av 1998 års val har låtit samla in, framgår att 18 procent av de fullmäktigekandidater som har invandrarbakgrund säger, att de vill företräda invandrare, flyktingar eller någon särskild etnisk grupp i kommunalpolitiken. Av fullmäktigekandidater som saknar invandrarbakgrund är motsvarande andel två procent. Av de riksdagskandidater som vi betraktat som första generationens invandrare anser 63 procent att det är mycket viktigt att

som riksdagsledamot föra fram flyktingars och invandrares intressen

och åsikter. Motsvarande andel av de som vuxit upp i Sverige är bara hälften så stor 33 procent. Om vi också räknar in andra

generationens invandrare blir skillnaderna lite mindre: 53 procent av invandrarna att det är viktigt att företräda invandrarintresset, att

anser jämföra med 32 procent bland dem med helsvensk bakgrund. Den andel riksdagskandidatema har frekventa kontakter minst en

av som eller ett par gånger per månad med invandrarnas organisationer är 3,2- 5,6 gånger så stor bland invandrarkandidater som bland helsvenska kandidater.

Slutsatsen måste vara, att fler kandidater med invandrarbakgrund

som väljs in i de representativa församlingarna, desto fler kontakt-

kanaler öppnas det mellan invandrarna i samhället och det politiska systemet, och desto fler representanter kommer det att finnas, som ser det viktig uppgift att företräda invandrarna i politiken. Givet att

som en det är troligt att invandrare har specifika kunskaper och intressen är det mycket rimligt att föreställa sig att en sådan ökande representation skulle stärka invandrarnas ställning i Sverige.

3 Hur mycket har invandrarkandidaterna utnyttjat personvals-

systemet

Om man bara ser till grova storleksordningar pekar resultaten av

enkätema med fullmäktige- och riksdagskandidater på att invandrar-

kandidater i ungefär samma omfattning som helsvenska kandidater

utnyttjat möjligheten att driva en personvalskampanj.

Invandrarkandidatema i personvalet 1 17

Tabell 1 Förekomst personvalskampanj procent av

Invandrare Icke invandrare Differens

Kommunfullmäktige 18 nl01 14 n980 +5

145 n2l 22 n602 -s

Riksdagenz

176 n60 22 n536 -5 425 n19 46 n570 -4

Riksdagen bred definition

38° n58 47 n507 -9

Anm frågan Har du bedrivit personvalskampanj för din egen person 1 Ja på Bedrev du för del någon form personvalskampanj i 2. "Ja på frågan egen av årets valrörelse personvalsinslag eller kostnad för personvalskampanj redovisas Något Är själv eller har tidigare varit utländsk medborgare utanför Sverige Själv uppvuxen Själv eller minst förälder utanför Sverige en uppvuxen

betraktar de små skillnader ändå finns mellan de båda Om vi som

det tydligt att det i riksdagsvalet har varit

redovisningsgruppema, är mindre invandrarkandidater har bedrivit kampanjer för något vanligt att sin Å andra sidan drar siffrorna för kommunfullmäktigeegen person. valen i motsatt riktning. heller vi betraktar kampanjemas omfattning med avseende Inte när på hur många i enkätfrâgoma specificerat antal kampanjmetoder av ett kommit till användning framträder några märkbara skillnader. som Kostnaderna för personvalskampanjer för riksdagskandidater med utländsk dock markant lägre än för övriga

bakgrund tycks vara

kandidater. Dock ska ha i minnet dels, att underlaget är man litet, dels vi måst göra diskutabla antaganden för att

utomordentligt att

från enkätsvaren kunna beräkna medelvärden. När det gäller utformningen och genomförandet av kampanjema, enkätmaterialet alldeles för få svarande invandrarkandidater innehåller här ska kunna säga något detta. Vi ska istället för att vi mer om till frågan i artikeln, där vi beskriver de intervjuer vi återkomma senare själva gjort med invandrarkandidater. hittills svenska och invandrade kandidater Slutsatsen synes vara, att 1998 års val i ungefär omfattning har utnyttjat det nya i samma ska tillbaka i och på det instrumentet. Vi nu gå ett steg processen, se

nomineringsförfarande, som föregick valkampanjen.

172 Invandrarkandidatema i personvalet

Tabell 2 Personvalskampanjers bredd antal aktiviteter och kostnad

tusental kronor. Medelvärden för invandrare respektive icke

invandrare.

Invandrare Icke invandrare Differens

Fullmäktige:

Kampanjbredd 1-9 3,2 n18 3,0 nl37 +0,2

Riksdagen:

Kampanjbredd l-5 2,1 n22 2,0 n240 +0,1 Kostnadtkr 15,5 n11 23,2 nl37 -7,7 Anm 1 I fullmäktige nuvarande och tidigare utländska medborgare; i riksdagen själv eller minst en förälder uppväxt utomlands

4 Invandrarkandidaterna i nomineringsprocessen

Ett första konstaterande kan att, åtminstone i partiernas distrikts-

vara ombudsmäns bedömning, är personvalssystemet inte ett system som verkar till invandrarkandidatemas fördel. I enkäten med partiernas

regionala organisationer har en svit tre frågor om kandidat-

av

egenskaper ställts:

I vilken utsträckning har nedanstående egenskaper hos kandidater 0

hatt betydelse för kandidaternas möjligheter att bli nominerade till

riksdagslistan

l vilken utsträckning har nedanstående egenskaper hos kandidater 0

haft betydelse för kandidaternas möjligheter att få bedriva en

partistödd personvalskampanj

Vilka egenskaper kännetecknar de riksdagskandidater inom ditt

parti valt att bedriva personvalskampanjer på egen hand, utan

som

stöd från partiorganisationen

Samma fjorton egenskaper, invandrarbakgrund är en, räknas upp

varav

och frågorna och de svarande ombeds att bedöma deras

var en av

respektive betydelse fyrgradig skala. Viktigaste meriter för

en nomineringen blir då, så ofta när frågor detta slag ställs, sådana

som av egenskaper kan kandidatens kaliber jfr Young

som summeras som 1990, Rao 1994, d erfarenhet och kompetens. Omkring hälften av

v s

de svarande ombudsmännen tycker att dylika egenskaper har mycket stor betydelse för nomineringen. Invandrarbakgrund är inte någon speciell merit. Två procent av de svarande tycker att invandrarbakgrund

1999:92 Invandrarkandidatema i personvalet 173 SOU

betydelse. Denna andel sjunker ytterligare till 1,1 haft mycket stor frågan ställs egenskaper haft betydelse för procent när om som

bedriva partiet stödd personvalskampanj. När

möjligheterna att en av

det gäller den sista frågan handlar den inte på samma sätt om

invandrarbakgrund merit utan är i stället en begäran om en som en karaktäristik de kandidater bedrivit egna icke partistödda av som kampanjer. Här är det faktiskt hela 6,3 procent, som menar att invandrarbakgrund i mycket stor utsträckning beskriver

egenskapen

kandidaterna. Nu ska kanske inte fasta sig så mycket vid siffromas nivå, när man så olika ställda. Om istället till hur de olika frågorna är pass man ser kriterierna rangordnar sig, kan vi att kriteriet invandrarbakgrund se, vi över frågorna. Som merit för nominering kommer sjunker när rör oss på elfte plats fjorton. Som merit för att få

invandrarbakgrund av personkampanj sjunker invandrarbakgrund till bedriva en partistödd

och karaktäristik de kandidater driver egen tolfte plats som av som till trettonde plats. Det visar sig dock, att detta öde delar

personkampanj

kriteriet invandrarbakgrund med andra kriterier som på något sätt

handlar att olika eller kategorier ska representeras t ex om grupper underrepresenterat kön, ungdomskandidat och

kategorierna

De egenskaper seglar upp är inte i första

pensionärskandidat. som

hand kandidaternas kaliber utan egenskaper som medieskicksnarare karisma, ett känt namn och inte minst möjligheter att själv

lighet, finansiera kampanj. Åtminstone med utgångspunkt i parti-

en egen ombudsmännens bedömningar, gynnar inte personvalssystemet Om detta allmän uppfattning, även bland

grupprepresentation. är en

kandidaterna, borde alltså vänta sig, att det ska till speciella man för gruppkandidat ska överväga att lansera sin erfarenheter att en i personlig valkampanj. person en ska med data från enkäten till kommunfullmäktige-

Vi hjälp av

undersöka erfarenheter stöd eller mothåll i nominekandidaterna om av skulle kunna sådana särskilda erfarenheter. De ringsprocessen vara svarande i den kommunala kandidatenkäten har fått svara på en fråga

samband med nomineringen mötte motstånd eller stöd från om de i

olika och organisationer. Svar kunde avges en fyrgradig

grupper skala från mycket motstånd till mycket stöd. Vi har tolkat svaren

de inte alls besvarat frågan stöd eller motstånd från en så, att som om eller organisation inte heller har mött varken stöd eller viss grupp denna I tabellen har vi beräknat ett balansmått motstånd från just grupp. skillnaden mellan den andel upplevt stöd och den andel som som som motstånd, båda räknade procent alla, inklusive de som upplevt som av varken upplevt stöd eller motstånd.

174 Invandrarkandidatema i personvalet

När vi studerar tabell 3 med avseende på skillnaderna mellan

invandrare och infödda svenskar, framträder där ett tydligt mönster, olika subjekt för stöd eller motstånd sig i kategorier. grupperar tre

Invandrarorganisationer och fackliga organisationer är de

som jämförelsevis mest uppmuntrat invandrarkandidater. Skillnaden i

balansmått mellan invandrare och infödda är här än tio enheter. mer Mest kritiska till invandrarkandidatema upplevs det partiets egna ledning ha varit. För såväl regional och lokal partiledning partiets som ombudsmän är skillnaderna i balansmått än tio enheter till mer invandrarkandidatemas nackdel. Övriga efterfrågade och grupper organisationer framstår-som mer neutrala mellan invandrade och icke

invandrade kandidater.

Tabell 3 Stöd eller motstånd vid nomineringen till

fullmäktige balansmått

Det är tydligt att invandrarkandidater i samband med nomineringen till fullmäktige i särskild utsträckning känt ett svagt stöd och ibland till och med motstånd från sin partiledning. Å andra sidan har de i

egen särskild utsträckning känt ett starkt stöd både från sina

egna

invandrarorganisationer och från fackliga organisationer.

Vi ska nu se, om dessa resultat är lika giltiga i olika politiska partier. För detta syfte har vi grupperat partierna i tvâ kategorier: Vänsterpartierna socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet- samt övriga partier. En gruppering är nödvändig på grund det lilla antalet

av intervju-

personer. Vi har valt den här grupperingen, dels därför vid

att tidpunkten för 1998 års val hade grupperingen socialdemokraterna,

vänsterpartiet och miljöpartiet börjat framträda ett vänsterblock i

som

Invandrarkandidatema i personvalet 175

svensk politik, dels därför att just dessa tre partier visat en särskilt stor

skepsis gentemot personvalsreformen.

När det gäller stöd från det partiets ledning är effekterna av att

egna

invandrare genomgående negativa. Det enda undantaget är vara nästan med avseende på stöd/motstånd från den regionala partiledningen i

där i huvudsak tycks ha förhållit sig neutral övriga partier, man mellan svenskar och invandrare. På sätt går upplevelsen av stöd

samma

och invandrarorganisationer i riktning både för

från fackliga samma

och andra, storleksordningen dessa effekter är

vänsterpolitiker men

väldigt olika.

Tabell 4 Stöd eller motstånd i nomineringen till fullmäktige efter parti

och invandrarskap balansmått

Anm: ninvandrare 57, 47; nicke invandrare 454, 534

176 Invandrarkandidatema i personvalet

Denna senare iakttagelse pekar på samspelseffekter mellan partitillhörighet och invandrarskap. Det finns kraftiga sådana samspelseffekter vad gäller stödet från just invandrarföreningar och från facket. Visst stöder invandrarkandidater, men det är i särskild utsträckning

man invandrarkandidater från vänsterpartierna som får del av detta stöd. På samma sätt finns det negativa samspelseffekter med avseende stöd/motstånd från regional partiledning och ombudsmän, men inte från lokal partiledning. Det svaga stöd eller till och med motstånd som invandrarkandidatema i samband med nomineringen känt från ombudsmän och distriktsledning har med andra ord varit särskilt märkbart inom vänsterpartiema.

Det mönster som växer fram pekar att invandrarkandidater, särskilt inom vänsterpartiema, känt ett svagt stöd eller till och med mothåll från den egna partiledningen, samtidigt som man uppmuntrats

invandrarföreningar och fackliga organisationer. Denna kombination av

stöd och motstånd kan ha varit de särskilda omständigheter, som av

trots att personvalssystemet inte gynna gruppkandidater, kan ha

synes

utlöst personvalskampanjer från kandidater med invandrarbakgrund.

Tabell 5 bland invandrarkandida-

Förekomstav personyalskampanj

ter kommunfullmaktige efter stöd från olika eller

grupper

organisationer procent

Anm nej stöd77, 73, 35; nstöd24, 28, 66

Trots att det här tabell 5 blir frågan om utomordentligt små grupper

svarande, kan konstatera att resultatet åtminstone är förenligt av man med hypotesen. Av de invandrarkandidater upplevt att de fått stöd

som

i nomineringsprocessen invandrarföreningar har 29 procent drivit

av personvalskampanj. Detta är mer än dubbelt så många som bland de

inte fått något stöd från invandrarföreningar. Effekten av stöd från som

fackliga organisationer är i samma storleksordning som effekten av

stöd från invandrarföreningar. När man å andra sidan ser på betydelsen

stöd från partiets ledning en sammanvägning av ombudsmän, av regional och lokal partiledning är faktiskt frekvensen av personvalskampanjer högre 20 procent bland dem inte fått stöd än bland

som dem som fått stöd 16,7 procent.

Invandrarkandidatema i personvalet 177

5 Hur gick det

Vi har redan konstaterat, att invandrarepresentationen i den nyvalda riksdagen är utomordentligt liten. Vi har också kunnat konstatera, att invandrarrepresentationen i de kommunala församlingarna fortfarande tycks under exakt proportionalitet, även urvalet i den

vara om kommunala kandidatenkäten inte är så gjort, att mer precisa jämförelser med befolkningens sammansättning eller med tidigare val kan göras.

En första iakttagelse är, att invandrarkandidatemas genomsnittliga

inte i någon märkbar utsträckning skiljer sig från den

listposition genomsnittliga listpositionen för kandidater utan invandrarbakgrund.

Detta styrker iakttagelser vi gjort i andra sammanhang, att det inte

som sker någon uppseendeväckande diskriminering av invandrare i partiorganisationerna. Det stora bortfallet tänkbara kandidater sker vid

av

gränsen till partiorganisationen, inte i rekryterings och nominerings-

i partiorganisationema Bäck och Soininen 1996. processer

Tabell 6 Kommunfullmäktigevalet: resultat av nomineringar och val

Invandrare Icke invandrare Differens

- Position på valsedel 16,9 16,6 +0,3 medelvärde Procent personröster 2,9 3,6 -0,6 medelvärde Procent valda ledamöter 20,2 27,4 -7,2 Procent valda ersättare 12,5 14,2 -1,7 Anm ninvandrarel04, 55, 104, 104 nicke invandrare 988, 552, 988, 988

Icke desto mindre kommer det att framträda skillnader med avseende

hur många blir valda, särskilt ordinarie ledamöter. Detta

som som torde väl resultatet den sammantagna effekten något lägre

vara av av

och något lägre personliga röstetal för invandrar-

listpositioner

kandidaterna.

178 Invandrarkandidaterna i personvalet SOU 1999 ;92

Tabell 7 Fullmäktigevalet: Resultat av nomineringar och val. Skillnader mellan kandidater med och utan personvalskampanj.

Invandrare Icke invandrare Differens Position på valsedel -l,5 -8,6 +7,1

medelvärde

Procent personröster +3,1 +2,8 +0,6 medelvärde Procent valda ledamöter +2,7 +26,8 -24, l Procent valda ersättare +19,3 +2,2 +1 7,1 Förklaring: Värdena i kolumnerna invandrare respektive icke invandrare är medelvärdesskillnader mellan kandidater med respektive utan personvalskampanj. Invandrarkandidater som drivit personvalskampanj har alltså i genomsnitt stått 1,5 platser högre på listan än invandrarkandidater utan personvalskampanj. För infödda svenska kandidater är motsvarande skillnad betydligt större 8,6 platser.

När vi söker närma betydelsen personvalskampanjema för

oss av invandrarkandidatema kan vi först notera, att det obetydlig är en skillnad med avseende på listposition mellan de invandrarkandidater som väljer att driva en personvalskampanj och de inte gör det. Här som är det en väsentlig skillnad gentemot förhållandena bland de kandidater som inte har invandrarbakgrund. De dessa kandidater drev av som en

personvalskampanj var betydligt högre placerade på valsedeln än de

som avstod från sådan kampanj. För både invandrade och icke en invandrade kandidater personvalskampanjema på i

ger en utdelning

genomsnitt tre procent partiets röster. När vi kommer till hur

av många

som valts är det stora skillnader mellan personkampanjare och ickepersonkampanjare. När det gäller kandidaterna utan invandrarbakgrund blir 27 procent fler valda ledamöter de drivit som om personkampanj än om de avstått. Det är dock tydligt, att stor del en av detta resultat måste kunna förklaras den redan från början av gynnsammare placeringen på listan. När det gäller invandrarkandidatema visar sig effekten personvalskampanjema framförallt av vad gäller hur många blir valda ersättare i fullmäktige. som som Eftersom det inte någon större skillnad vad gäller listpositionen var mellan de som drev och inte drev personkampanj, kan inte på man samma sätt förklara bort denna skillnad i valresultat.

Personvalskampanjemas större betydelse för invandrarna styrks

också av en regressionsanalys med vald ledamot eller ersättare som som beroende variabel och listposition och förekomst av person-

valskampanj som förklaringsvariabler. Regressionskoefficienten för

Invandrarkandidaterna i personvalet 179

variabeln förekomst personvalskampanj blir för invandrarav kandidaterna 0,20 och för kandidater utan invandrarbakgrund 0,152 .

6¶Konsekvenser i partiorganisationerna

vad hänt i partiorganisationema i samband med

Det är tydligt, att som nomineringsprocessen och i samband med beslut partiets stöd till om haft betydelse för såväl i vilken utsträckning som

personvalskampanjer

invandrarkandidater utnyttjat personvalsinstrumentet, som för deras

resultat. Vi ska detta skäl något återvända till distriktsombudsav bedömningar konsekvenserna, särskilt för medlemmar med männens av

invandrarbakgrund, implementeringen av personvalet.

av

En fråga i enkäten till de regionala organisationerna har gällt en

bedömning vilka eller i partiet fått ett ändrat av grupper organ som inflytande över nomineringen följd av införandet av personval. som en är att det inte skett någon ändring i

Huvudintrycket av svaren

maktförhållandena 81-92 procent genomgående "oförändrat. svarar betraktar de att det finns förskjutningar, är det Om man som anser ha fått minskad betydelse och

tydligt att partiorganen anses

och särskilt bland dessa ökat inflytande. Av

partimedlemmar grupper

speciñcerats i frågan kommer invandrare särskilt dessa grupper, som lågt. Åtta att deras inflytande ökat och l procent att det procent menar minskat. desto mindre görs den bedömningen att engagemanget hos Icke olika partimedlemmar, däribland invandrare, har ökat som

kategorier

följd det systemet: 22 procent de svarande menar att en av nya av invandrarnas har ökat, och bara två procent att engagemang engagemanget minskat.

2Signiñkans 0,076 respektive 0,000.

180 Invandrarkandidaterna i personvalet

Tabell 8 Konsekvenser för invandrarmedlemmar i partierna efter parti

Vänster Höger Differens nv n., inflytande för invand- +3,8 +6,3 +2,5 53 95

Andlrat

rare Invandrares engagemang änd- +21,9 +18,9 -3,0 55 95

rats3

Anm l Balansmått procent starkt/något ökat procent starkt/något minskat - 2 Socialdemokratema, vänsterpartiet, miljöpartiet 3 Balansmått procent mycket eller något större procent mycket eller något -

mindre

Det är små skillnader mellan partiblocken med avseende pâ bedömningarna av om invandrarnas inflytande och engagemang i partiet

ändrats följd personvalsrefomien. Effekterna går dessutom i

som en av olika riktning: invandrarnas inflytande bedöms ha ökat något i de mer

borgerliga partierna, medan ökningen invandrarmedlemmarnas

av

engagemang är något större i vänsterpartiema.

Tabell 9 Konsekvenser för invandrarmedlemmar i partierna efter region

Andlrat

rare

engagemang änd- +13,7 +50,0 +353 124 25

Invandrares

rats Anm se tabell 8

Om partiskillnadema är små och inkonsistenta, är skillnaderna mellan

par0ti0rganisationer i storstadsregionema och landsorten stora och

genomgående till storstadens fördel. Det är i högre utsträckning i storstäderna än landsorten så, att personvalssystemet bedöms ha ökat invandrarnas inflytande och engagemang i partierna.

I flera fall synes det finnas samspelseffekter mellan partitillhörighet

och region så att de båda aspekterna förstärker varandra. Som exempel

kan vi ta i vilken utsträckning invandramasengagemang i partierna har

förändrats som en följd av personvalsreformen. Vi ser här att interaktionen mellan variablema fungerar så att det på landsorten inte

Invandrarkandidatema i personvalet 18 1

finns någon partieffekt alls, medan det framträder tydlig partieffekt i en storstäderna. Det är alltså framförallt i storstäderna och i synnerhet i vänsterpartiernas organisationer i storstadsdistrikten, som personvalsreformen har medfört ett ökat invandrarna i partierna. engagemang av förstås lite paradoxalt resultat. För invandrarna bedöms Detta är ett konsekvenserna personvalet mest gynnsamma i de kontexter av som förutsättningarna sämst: Det är allmänt sett svårast där synes vara som ha framgång med personvalskampanj i storstädernas befolkatt en Valkretsar. Vänsterpartiema har varit mest

ningsmässigt större

och det har också i de data vi

skeptiska gentemot personvalsrefonnen,

visat sig, de varit särskilt njugga med stöd till analyserat att

invandrarkandidater i nomineringsförfarandet.

Figur l Invandrarnas i partiet har påverkats av personengagemang valsreformen. Balansmått.

40 o Landsbygd 30 Storstad .- 20

0 . Vänster Höger

Balansmåttet har för och de fyra redovisningsgruppema väns- Anm: var en av ter/landsbygd, vänster/storstad, höger/landsbygd, höger/storstad beräknats som procentandel "mycket eller något större minus procentandel mycket eller något mindre

182 Invandrarkandidatema i personvalet

7 Invandrarkandidater om personval

En slående iakttagelse i intervjuerna var den entusiasm som samtliga intervjuade invandrarkandidater oavsett partitillhörighet gav uttryck för

inför det personvalsinslaget. Men inte oväntat uppbådade de

nya borgerliga kandidaterna helhjärtad entusiasm för reformen än de

en mer hemmahörande inom socialdemokratin eller vänsterpartiet. De

sistnämnda tenderade att i högre grad problematisera personvals-

inslaget och diskutera inte bara de positiva utan också de negativa effekter det kunde få för politikerrollen, partiet och väljarna. Med tanke

reformens förhistoria är denna skillnad i vänster och högerpolititikers attityder knappast förvånande.

Nyckelorden i kandidaternas sätt att resonera kring personvalsinslaget kan sägas ha handlat om individualism kontra grupp/kollektiv och kontinuitet, samt olikhet alternativt enhetlighet. Som folkpartiets kandidat i riksdagsvalet Bijan Fahimi på ett träffande sätt uttryck

gav för de borgerliga invandrarkandidatemas syn på reformen, nämligen att

på rätt väg. Hans främsta argument för reformen var att han man nu var trodde individorienterad politiker med egna åsikter och eget

en mer budskap, en politiker som just därför kunde mobilisera nya väljar-

och få sin legitimitet direkt från dem. I ett borgerligt parti både grupper behövdes och välkomnades enligt honom oliktänkare. Enligt hans tolkning bidrog hans invandrarbakgrund dessutom till att det var lättare för honom att profilera sig. Det acceptabelt att skilja sig från

var

mängden. Även Nikos Papadopoulos, socialdemokratisk riksdagskandidat

en

grekisk härkomst, såg vissa kulturellt betingade skillnader i av attitydema till personval. Valsystemet var ett uttryck för en viss politisk kultur. Med det personvalsinslaget närmade sig det svenska

nya Valsystemet det allmärma europeiska, d fäste mindre vikt

v s att man vid det enhetliga, något enligt hans uppfattning av tradition hade

som präglat den svenska mentaliteten och därmed även den svenska politiska kulturen. Här fick han medhåll av en annan socialdemokratisk riksdagskandidat, Juan Fonseca. Även för honom framstod det svenska politiska livet i allmänhet och det socialdemokratiska partiarbetet i synnerhet kollektivistiskt orienterat.

som

3 Den följande framställningen bygger på intervjuer med ett antal invandrarkandidater kommunfullmäktigekandidater i Solna och riksdagskandidater i Stockholm. För beskrivning av metod och material se slutnot till denna

en artikel.

Invandrarkandidaterna ipersonvalet 183

8 Vänsterpartiernas kandidater ambivalenta

Flera socialdemokratiska kandidater liksom Vänsterpartiets kandidat ansåg det inte självklart och önskvärt att satsade på en egen vara man

kampanj. politiskt och ideologiskt tveksamt att hävda

Det syntes vara sin vilket dämpade entusiasmen och gjorde att man kände egen person,

kluven inför de kampanjåtgärder syftade till egen profilering i sig som

förhållande till partiet och dess andra kandidater. väljarnas prioriteringar, mätt i antal personröster, hade

Enligt Vänsterpartiets fullmäktigekandiat Bekir Yarar fått en högre listpla-

cering vad han tilldelats partiet, trots att han inte bedrev någon än av medlem i partiet sedan 1980 talet, då han även

personkampanj. Han var

föreningen i Stockholms län. Även han för aktiv i den turkiska om var sin del glad över det förtroende han hade fått hävdade han egen var

samtidigt det långtifrån oproblematiskt att väljarna kunde

att var nu rösta på person. Personvalsystemet saboterar för demokratin, argumenterade han. traditionella arbetsfördelningen, att partiet gör i ordning listorna Den och väljarna väljer, är den bästa garantin för demokrati. Vill man vara aktiv och påverka listordningen är det bara att bli medlem i partiet. det då några förmildrande omständigheter kunde motivera Fanns som inslag personval Ja, det fanns tecken på att det brast i intern av om partidemokrati det möjligen motiverat att man med hjälp av var gick förbi partiets rangordning kandidaterna. Vänster-

personval av

officiella linje ipersonvalsfrågan att de kandiderade

partiets var som

skulle bedriva personkampanj, berättade han, i stället inte en egen skulle valrörelsen bedrivas kollektivt alltid hade gjort. I linje som man med partiets hade Yarar uttryckligen avrått sina väljare från att

policy

hade redan under nomineringsprocessen kvoterat in

kryssa, partiet

underrepresenterade invandrare och kvinnor, förklarade grupper som till ändå ha blivit kryssad på listan blev att: han. Kommentaren att upp det visar sig mycket reklam inte är avgörande nu gäller det att att fortsätta jobba hårt och behålla förtroendet. att i sista hand inte vilka väljargrupper har fått stöd Men vet man man vilket enligt hans mening innebar att ansvaret inför dem ändå var av, indirekt. Han drev partiets frågor också vissa väljargruppers; då i men hand frågor för låginkomsttagare. På den första som var gemensamma fanns det ingen skillnad mellan invandrare och andra väljare,

punkten

heller trodde han på några särlösningar för invandrare bortsett från inte infonnationsbehov och i vissa fall behov kompletterande utbildning. av representerade han inte invandrare mer än någon

Som vänsterpartist annan låglönegrupp.

184 Invandrarkandidatema i personvalet

Den kampanj han hade bedrivit kunde således inte klassificeras som

personkampanj, även om den av resultaten att döma i praktiken ändå en tycktes ha fungerat sådan. Visst hade han varit synlig för sina

som en väljare och deltagit i valarbetet, gjort sitt vid valstugan, delat ut informationsmaterial och pratat med folk om partiets frågor och om sina Till de hörde bland annat de särskilda problem som

egna. senare berörde barnfamiljer, frågor om skola och daghem. Bland sina väljare

han också känd hade ett aktivt engagemang i var som en person som daghemsfrågan. Däremot hade han inte ägnat sig uppsökande verksamhet under valrörelsen.

Nemrud Büyükkay, kurd från Turkiet och Din lokala kandidat till kommunfullmäktige, enligt den socialdemokratiska valaffischen, var politiskt aktiv i det invandrartäta Hagalund i Solna. Av partiet blev han nominerad 47 till fullmäktige, en placering som enligt det

som nummer

hade varit lika med icke Valbar plats. Även för

gamla valsystemet en

honom innebar väljarnas personröster att han flyttades uppåt på listan. Dock räckte inte rösterna till en plats i fullmäktige.

Hans attityd till väljarnas nya möjlighet att rösta person präglades i det närmaste av ambivalens. På minussidan räknade han hur

upp ekonomiska tillgångar och kändisskap kunde komma att styra valresultatet. Den nya valordningen kunde locka in i politiken

personer som saknade kunskap politiska frågor, framhöll han. Risk fanns

om dessutom för att väljarnas intresse för sakfrågor skulle minska på bekostnad av den ökade fokuseringen på kända Att inte tala

personer. om att det var högst osäkert om personval skulle bidra till ökad valdeltagande medan reformen för partiets del kunde medföra intern splittring och oklarhet om dess budskap. Ja, det var knappast en bild av ett vitaliserat politiskt liv till följd av personval som han målade upp. De ljuspunkter som fanns där som motvikt till de negativa effekterna handlade om hur personval som bäst kunde bidra till ökat konkretisering av politiska frågor och leda till att medborgarna skulle aktiveras i sina politikerkontakter.

För hans egen del initierades personvalskampanjen av partiet efter att den interna nomineringsprocessen avslutad. Initiativet tog

var formen förfrågan från partikansliet om han var intresserad av att

av en driva kampanj, berättade han. Det ville han gärna och i

en egen synnerhet när han fick draghjälp stadsdelens socialdemokratiska

nu av förening. Hjälpen från partiet innebar bland annat att man ordnade ett gemensamt valmöte med partiets tyngsta namn i kommunen, kommunalrådet. Partiet bekostade en folder honom, vilken

som innehöll den lokala föreningens handlingsprogram i komprimerad form tillsammans med bild på honom, hjälpte till med att distribuera

en valmaterial inom det invandrartäta bostadsområdet där han var aktiv.

Invandrarkandidaterna ipersonvalet 185

bland frågor invandrar- Hans politiska budskap omfattade annat om

åtminstone till del riktat till barnens skolgång och därför en var

socialdemokratiska invandrarväljare.

stadsdelens

och genomfördes således Personkampanjen tämligen begränsad

var lokala stöd, bekostad av partiet

med partiets och den partiföreningens

och dessutom initierad av partiet.

8.1 Konsten att vinna med personröster

kandidarade för socialdemokraterna i Solna

Även Alex Kalpakidis

hans kampanj resultat över kommun. Till skillnad från Büyükkay gav

i kommunen klarade all förväntan. Av samtliga fullmäktigekandidater

personröstema skulle ge

endast sju femprocentsspärren för att

personer kandidater toppade listorna och full utdelning. Flertalet dem, fem av

sina fullmäktigemandat säkrade.

hade därmed även utan personröster

de två undantagen klarade spärren Kalpakidis således ett av som var Hans kommentar till detta och blev invald med hjälp av personröster.

människor, det känns starkare och Att ändå ha blivit vald av var:

roligare; att ha fått förtroendet.

lista, ett steg efter Han stod nummer 49 på partiets par som

och med placering som före personvalsreformen var en

Büyükkay en

kommun med totalt drygt 60 icke valbar plats i en

given

kom han tredje fullmäktigemandat. Med sina 274 personröster som

kommunpolitiker, det socialdemokratiska

efter två framstående namn kommunalrådet. Finns det någon rimlig respektive det moderata

det mycket skickligt utformad förklaring till hans valframgâng Var en

honom från restplacering till toppen av

valkampanj som flyttade en

listan

någon särskilt avancerad person-

Nej, Kalpakidis bedrev inte

han visat endast mycket svalt intresse

valskampanj. I själva verket hade

den interna nomineringsprocessen genomfördes. for valen när

socialdemokratiska kommunalrådet som

Initiativet låg i stället hos det

kanske just därför lyckades locka kände honom sedan gammalt, och

kandidat med den ofarliga placering som

honom att ställa upp som

innebar. Kanske spelade hans personliga 49 på listan nummer valframgången. Kalpakidis, arbetsledare egenskaper viktig roll för en i kommunen sedan 1970-talet, var vid tekniska kontoret och bosatt

idrottsrörelsen också i den

känd föreningsaktivist inom men

som andra ord känd och igenkänd inom Grekiska föreningen. Han var med

och kanske i synnerhet bland

krets socialdemokratiska väljare

en av

väljare med invandrarbakgrund.

186 Invandrarkandidaterna i personvalet

För sin modesta kampanj fick han hjälp av partiet efter samma recept som Büyükkay hade fått. Partiet producerade en egen folder honom med bild på honom tillsammans med kommunalrådet och

en "men riksdagskandidat. Han berättade att idén om personval inte var särskilt populär inom partiet, uppfattning som även var hans. Därav

en kampanjens sparsamma utformning. Den bestod utöver den folder som distribuerades till greker bosatta i den invandrartäta stadsdelen, av att han träffade folk vid partiets valstugor och av att han ägnade alldeles särskild tid och uppmärksamhet sina landsmän i det närmaste grannskapet. Kampanjen sköttes enligt honom i hög grad av värmer och familjebekanta, landsmän och eritreanska vänner som engagerade sig för hans sak. Uppenbart är att hans kandidatur hade dragit med sig i valrörelsen knappast annars hade visat intresse for

personer som

politiskt arbete.

8.2 Med och utan partiets stöd

Socialdemokraten Nikos Papadopoulos, även han av grekisk härkomst, kandiderade till riskdagen. Efter att 1994 blivit invald som ersättare blev han ordinarie riksdagsledamot 1996 för Stockholms stad. Bakom

sig hade han ett långvarigt i svenskt föreningsliv och

engagemang politik sedan 1960-talet.

Partiet, initiativ även hans personkampanj var, bekostade

vars kampanjmaterialet, bland annat en folder och en affisch. Dessa skapade enligt honom personlig kontakt mellan honom och hans väljare.

en mer Men även reklaminslag i radio och tv ingick som en del i denna kampanj inleddes med fest hos den grekiska föreningen under

som en medverkan av en av partiets mer kända politiker. Sammantaget var

Papadopoulos personkampanj dock väl begränsad, i synnerhet när det

gällde kampanjekonomi. De små ekonomiska bidrag som flöt kom enligt honom främst från enskilda personer och förvaltades av arbetarkommunen. Han delade sin tid solidariskt mellan valarbete för partiet, i huvudsak på dagtid, och för kampanj på kvällstid då han

egen besökte bland annat invandrarföreningar och olika idrottsföreningar.

Han hade breda kontaktytor. Även för Papadopoulos gällde att många

invandrarväljare hade aktiverats för att hjälpa till med att dela ut folder och bistå honom i hans kampanj.

Och visst drev han frågor, integrations-, utbildnings- och

egna arbetsmarknadsfrågor, detta inom för partiets program. Han

men ramen

med att betona att det viktigt att skilja mellan egna åsikter var noga var och partiets.

Invandrarkandidatema i personvalet 187

bedrev en

i flera avseenden annorlunda personvalskampanj

En

Juan Fonseca. De över

socialdemokratisk riksdagskandidat,

annan i Stockholms kommun 4.000 kryss de socialdemokratiska rösterna av riksdagen. Den kampanj han fick räckte inte till för plats i som han en

1999 då partiets nomineringsprocess var hade drivit från januari

kampanj saknade

fram till valen i september var en som avslutad, del, framför allt när det stöd. Villkoren hårdnade for hans

partiets

fore valen komma i tidningarna, under de sista veckorna

gällde att

Som konkurrent för partiet folk och att i valrörelsen. träffa synas valrörelsen. När det gällde inslag i han egentligen inte med i fanns idet etablerade Sverige massmedia, annonsering i pressen, att synas

heller for honom viktiga underläge. Därmed hade inte han i var relationer, kommit upp under

segregation och etniska

valfrågor, svårt bedriva effektiv Hans slutsats blev att det var att en valrörelsen.

ekonomiska stod till hans partiets stöd. De resurser som

kampanj utan

insamlingar och stöd LO. Dessutom förfogande små, bland annat av var trettiotal olika sätt han frivillig hjälp ett personer som hade av till han hade hamnat i detta till i hans kampanj. Anledningen att

hjälpte

han i den interna nomineringsprocessen underläge enligt honom att var icke önskvärd kandidat. partiet hade tilldelats en placering som en av

9 Den borgerliga kampanjen för person

Bland borgerliga kandidaterna tycktes råda något annorlunda en

behovet partiets stöd. För dem synes nyheten att om av

uppfattning

kunna rosta och inte bara parti vara en välkommen aven pa person

nyhet. Att samordna det budskapet med partiets uppfattades inte egna

bekymmer personvalsinslaget gav en välkommen

ett som Om från socialdemo-

att profilera sig inför väljarkåren. man

mojlighet

manade i hur traditionellt bedrivit om man

kratisktuhall kontinuiteten

till trots, såg de borgerliga kandida-

sin valrorelse,personvalsinslaget

lofte valrörelse och bättre relation terna i ett om en bättre en

nyheten

och deras väljare. Det individuella ansvaret inför de

mellanupolitikema

ett eftertraktat värde.

egna valjarnavar

folkpartiets kandidater till riksdag och sedan Bijan en av

Fahimi,

hade karriären inom partiet bland

1995 paitistyrelsen, före

medlem

aktiv för liberala studenter. Resultatet av en varit

annat studentpolitiker

blev han fick 600 personröster, vilka inte att

aktivpersonvalskampanj

till for riksdagsplats han hade hoppats på. Han fick nöja en som

rackte

sig med en ersättarplats.

huvudsak hans kampanj partiet, upp till 70-80 I av

bekostades

det ekonomiska stödet kom från olika delar av partiet. Men procent av

188 Invandrarkandidatema ipersonvalet

även privatpersoner, och några bland dessa med invandrarbakgrund, hade givit mindre bidrag. Däremot hade han inte fått ekonomiskt stöd från invandrarföreningar. De inströmmande bidragen förvaltades av partiet. Personvalskampanjen omfattade annonsering i bland annat tidningen Metro, folder och en afñschkampanj. Medverkan i

en egen radio och i närradio i Stockholm andra inslag liksom en egen

var hemsida i anslutning till partiets. Inärradiosändningama utnyttjade han möjligheten att persiska kunna nå iranska väljargrupper i Stockholm. Just denna väljarkategori fick särskild uppmärksamhet även genom ett utskick på 1.500 personliga brev där de fick information om

ca

personvalsnyheten, folkpartiets politik och Bijan Fahimi egna

omhjärtefrågor. Även han fick hjälp stödkommitté cirka 15-20

av en av

i hans fall ungdomar av iransk härkomst. Enligt hans egen personer, bedömning hade dessa sannolikt inte engagerat sig i

personer valrörelsen det inte hade varit just för hans personvalskampanj.

om

Men i lika hög grad vände sig Fahimi i sin kampanj till folkpartiets hela väljarkår. I sin annonsering använde han något utmanande texter

Törs du rösta på svartskalle. Avsikten naturligtvis att få som en var den potentiella väljaren att stanna och reflektera över varför han

upp eller hon skulle rösta alternativt inte rösta just Fahimi en i synnerhet i ekonomiska frågor kompetent kandidat med iransk bakgrund.

men

I kommunalvalen i Solna kandiderade Avid Afkhami och Farouk Kobba för moderaterna och bedrev sin personvalskampanj. Den

var förra ungdomskandidat, själv 21-årig kemistudent vid

var en en Stockholms universitet, samtidigt erfaren studentpolitiker. Hon

men en innehade vice ordförande i både Solna MUF och för

poster som

studenter på Stockholms universitet. Hon också

Borgerliga var

styrelseledamot i Fria Moderata studentföreningen i Stockholm och van vid kampanjarbete på skolor. Hennes kampanj belönades med 19

personröster.

Stödet från partiet för kampanjen innebar bland annat att alla

kandidaterna fick enhetligt kampanjmaterial av partiet. Enligt hennes

tolkning det inte meningen skulle gå för långt från vad

var att man partiet stod för. Självklart att alla så önskade skulle bedriva

var som

individuellt profilerad kampanj med respekt för partiets egen men allmänna linje.

I hennes kampanjmaterial ingick folder innehöll en

en egen som

presentation hennes personliga vision och uppräkning av frågor

av en hon lovade att arbeta för. Hennes vision Mindre politik och Större valfrihet handlade bättre möjligheter för alla kommunbor att delta i

om

den politiska debatten, bättre grund- och gymnasieskola och ökad

möjlighet att i Solna kunna nyttja skolpeng samt bättre miljö i Solna. Foldem bekostades av partiet.

Invandrarkandidatema i personvalet 189

Foldem även ut på persiska, i princip med innehåll, och

gavs samma delades ut i Solna kommun till hushåll med persiska namn. Huvudtemat

även här mindre politik och ökad valfrihet även kanske just var men den för många invandrare i särklass intressanta frågan flera

om friskolor. Foldem på persiska bekostades av Avids far som är egen företagare, pappa tryckte foldem.

Program och reklaminslag i radio ingick i kampanjen. Hon medverkade i P2:s nyhetsprogram på persiska och i flera närradiosändningar, även där på.persiska. Själv ansåg hon, uppvuxen som hon

i Sverige, att hennes persiska hade sina brister, vilket dock inte var hindrade henne från att i valkampanjen även utnyttja de persiskkunskaper hon hade. Reklaminslag för henne publicerades även i en tidskrift "Ettehadieh ut av Iranska Riksförbundet i Sverige.

som ges

Farouk Kobba med placering nummer 24 på moderaternas lista

som i Solna, medelålders nationalekonom och universitetslärare från

var en Tunisien. Hans personvalskampanj resulterade i 59 personröster och en omflyttning till listplacering Enligt honom fick samtliga som hade blivit nominerade ett erbjudande partiet att få stöd för att driva

av kampanj för Som han mindes det inte särskilt många

egen person. var

kandidaterna intresserade. De som visade intresse för erbjudandet av

antingen sedan gammalt etablerade politiker eller personer som var grund att de relativt i politiken hade hamnat längre ner på

av var nya listan.

Kobba bestämde sig för kampanj beställde med hjälp

som en egen

partiet folder och andra trycksaker. På hans initiativ gjordes av en egen ett utskick i syfte att nå lokala väljare med invandramamn och framför allt dem med arabiska och muslimska efternamn. Utöver denna riktade

i hans invandrartäta grannskap medverkade han även vid

kampanj

partiets valstugor. De frågor Kobba ville arbeta för omfattade bland annat sänkta skatter och bättre villkor för företagande, att verka för bra kommunikationer också för ökad möjlighet att fritt välja skola och

men att kunna etablera friskolor i Solna. Just den sist nämnda frågan hamnade i skämingspunkten mellan partiets intresse för ökad valfrihet och de muslimska väljarnas önskemål ökade möjligheter att för sina

om barn kunna välja muslimsk skola. Några enstaka personer i

en vänkretsen bistod honom i hans kampanj.

190 Invandrarkandidatema i personvalet

10 Relationen till väljarna

Som vi har sett flera av kandidaterna glada över de personröster

var och det förtroende de tyckte att väljarna därmed hade visat dem. Men vilka effekter skulle reformen komma att få för politikers relation till

sina väljare

Oavsett partitillhörighet var invandrarkandidatema eniga om att

personvalskampanjen ställde krav dem som politiker. I större

nya utsträckning än tidigare hade den lokala valrörelsen för deras del kommit att handla att etablera kontakt med enskilda väljare och

om väljargrupper i den valkretsen. Flera kandidaterna hade även

egna av

genomfört riktade kampanjer mot vissa väljargrupper som till exempel

muslimer, persisktalande invandrare eller greker. I regel hade de kompletterat sin allmänna personkampanj med inslag som var skräddarsydda för invandrarväljare. De flesta kandidaterna

en grupp av ansåg personkampanjen ett för dem naturligt sätt att relatera sig till

vara

sina väljare. En viss skiljelinje gick ändå mellan borgerliga kandidater

och representanter för socialdemokraterna och vänsterpartiet.

Vänsterpartiets fullmäktigekandidat hävdade att medan väljarna

visserligen teoretiskt sett med personvalsreformen hade fått mer att säga till så hade detta skett på bekostnad av partiets inflytande.

om, Ofta kunde de sista veckorna under kampanjperioden fälla avgörandet vilken kandidat väljaren skulle lägga sin röst på, vilket enligt honom knappast skulle stärka demokratin. En annan fråga var sedan att invandrarväljama ofta kom från länder där satsar på personval och

man att de därför kanske kände sig hemma i ett valsystem där man

mer kunde rösta på Men å andra sidan fick man komma ihåg att den

person. partiintema i dessa länder ofta mindre demokratisk än i

processen var Sverige, resonerade han, vilket motiverade ett större direkt väljarinflytande. De svenska partiorganisationema däremot demokratiskt

var

uppbyggda och väljarnas ökade möjligheter att kasta om partiets

listordning skulle därför knappast bidra till ytterligare demokratisering.

Enligt den socialdemokratiska riksdagsledamoten Papadopoulos

fanns det flera fördelar med införandet personvalsinslaget. Den allra

av viktigaste dem att han kunde jobba politiker med

av var nu mer som ett direkt inför sina väljare och inte endast som representant för

ansvar sitt parti, något han trivdes med och passade bra för hans

som som

politikerstil. För honom valupptakten bara slutspurten på ett

var långsiktigt arbete där han besökt invandrarfcireningar och arbetsplatser under längre tid, Det är viktigt ute och prata med folk. Det

en att vara

både dem och mig stimulans. Å andra sidan fanns det också vissa ger nackdelar förknippade med reformen, argumenterade han. Risk fanns till exempel för att det systemet skulle kunna leda till att

nya

Invandrarkandidatema i personvalet 191

personvalskampanjema och därmed även valresultaten styrdes av

Att med påkostade kampanjer kunde värva röster de sista pengar. man veckorna före valet handlade inte ökat väljarinflytande utan ökat

om penninginflytande.

En entydigt positiv effekt fick personvalsreformen för

mer relationen mellan politiker och väljare enligt de borgerliga invandrarkandidaterna. Personvalsinslaget premierade politiker som var beredda att stå för ett personligt åtagande gentemot sina väljare. Reformen hade möjliggjort större fokusering på den enskilda politikern som genom

en

personkampanj kunde saluföra sitt politiska budskap. Detta en egen uppfattades det mest naturliga sättet att driva politik och relatera

som sig till sina väljare. moderata fullmäktigekandidaten framhöll

Den unga att politiker kan nå ut på ett annat sätt och politiker kan

man som komma mycket närmare människor samtidigt som reformen möjliggör ett visst ansvarsutkrävande för medborgarna. Som moderat politiker

hon uttryck för individorienterad syn på politiken, hon var en gav en helt unik tjej med iransk bakgrund med ett eget budskap. Även moderaten Kobba, betonade vikten av att ha en egen profil gentemot väljare och känna att har deras förtroende, vilket automatiskt

man

bättre väljarrelation. De lärde känna honom bättre och fick skapar en lättare att ta kontakt med honom, och han som politiker belönas i gengäld för utåtriktat sätt att arbeta. Efter valet avsåg han att

ett mer följa kontakterna inom sitt kampanjområde och tacka sina väljare

upp för det förtroende de hade givit honom. Kommentarer från väljarna som nu har vi röstat på moderaterna när du ställer upp, argumenterade han, gagnade dessutom i sista hand partiet.

11 Invandrarkandidaterna och partiet

I debatten personvalsreformen har också hävdat att det för

om man politiker ibland har varit viktigare att måna om relationen till partiet än till väljarna eftersom den partiintema nominerigsprcocessen har varit helt avgörande för politikern kunnat bli omvald.

om

Personvalsinslaget ändrar balansen mellan partiet och väljarna och mellan partiet och dess kandidater. Hur detta påverkar politikers relation till partiet hade de intervjuade invandrarkandidatema olika syn på.

De socialdemokratiska invandrarkandidatema intog en något avvaktande attityd. Här betonades risken för eventuella interna stridigheter inom partiet, för konkurrens och dispyter mellan kandidater som, inte minst beroende på massmedias intensiva bevakning, skulle skada partiet. Som värst kunde möjligheten att rösta på leda till att

person

192 Invandrarkandidaterna i personvalet

systemet prioriterade populistiska och mindre sakliga kandidater

mer

lojalitet med partiets program kunde vara tveksam. vars

Man befarade också att risk fanns för att profileringen i samband

med personvalskampanjer för att vinna röster kunde ge upphov till helt

motsättningar mellan olika politikerkategorier, exempelvis mellan

nya invandrarkandidater och andra. Personvalskampanjer kan skapa grogrund för aggressivitet och bristande förtroende mellan kandiderande politiker, barnsjukdomar partierna borde försiktiga med,

som vara resonerade den socialdemokratiska riksdagsledamoten.

socialdemokratisk fullmäktigekandidat resonerade att även

En yngre

reformen på olika sätt hade ett positivt värde både för väljarna och om partiet, det ändå troligt att det de etablerade politikerna som

var var främst på den konkurrensen mellan partiets kandidater. Enligt

vann nya hans erfarenheter det lätt att bli medlem, däremot svårare att få

var men uppdrag inom partiet då valberedningen föredrog äldre och mer erfarna, inom partiet sedan länge kända Den interna

personer.

nomineringsprocessen ofördelaktig för kandidater från under-

var representerade den konservativ och belönade för troget

grupper, var partiarbete. Partiet hade dessutom få invandrarmedlemmar, vilka

därmed underrepresenterade i den interna nomineringsprocessen,

var något inte gjorde det lättare för invandrarkandidat att uppnå en

som en bra listplacering. Kanske personröstema ändå ett visst hopp om

gav eventuella omflyttningar i listordningen i efterhand, ett resultat som

skulle uppmuntra partiet att i högre grad även satsa på mindre etablerade kandidater. Även flera andra socialdemokratiska kandidater intygade den politiska karriären ingalunda hade varit lätt. Det

att egna är enormt svårt att ta sig fram i politiken invandrare, konstaterade

som

dem. Å andra sidan hade de flesta dem trots sin placering långt en av av

på listan, på partiets uttryckliga initiativ drivit en personvals-

ner

kampanj.

Den våra intervjupersoner relation till sitt parti var särskilt

av vars

problemfylld den socialdemokratiska riksdagskandidaten Juan

var Fonseca. Han ansåg sig ha blivit grovt missgynnad partiet när den

av slutliga riksdagslistan för Stockholm fastställdes. Provvalet där

medlemmarna hade sagt sitt resulterade för hans del i en hög listpacering 3 efter två kvinnliga kandidater. Till sin besvikelse

som nummer flyttades han dock i efterhand på listan till en icke valbar plats

ner

15, efter att partiet hade hört sig för med knappt tio nummer socialdemokratiska invandrarföreningar med sammanlagt 100 medlem-

Dessa fick nämligen välja mellan honom och en annan mar. invandrarkandidat både föreningarna och partiet i övrigt föredrog

som framför Fonseca. Resultatet blev att medan kandidaten

av processen

Invandrarkandidaterna i personvalet 193

Fonseca åkte på listan lyftes kandidaten Papadopoulos upp till en ner säker placering, helt oberoende av hur många personröster nummer han skulle få. Enligt Fonseca gjorde partiet klart för honom att han betraktades obekväm för att han alltför självständig och kritisk som var mot partiet och för att han i så hög grad drev sina egna frågor. I partiets invandrarkvot på riksdagslistan fanns dessutom inte plats för honom, hade han blivit informerad Således drev han sin personkampanj om. partiets stöd, och kanske till och med mot dess vilja. Personutan räckte dock inte till riksdagsplats varefter han bytte parti till rösterna en miljöpartiet och avslutade förmodligen därmed sin karriär som socialdemokratisk politiker. Införandet möjligheten att rösta på inte upphov till av person gav några större problem i förhållande till partiet, ansåg de borgerliga kandidaterna. Att i viss mån oliktänkare och skilja sig från vara mängden även i sin politikerroll sågs eftertraktade snarare som kandidategenskaper. Man ansåg det önskvärt att kandidaternas vara olika budskap och synsätt bröts mot varandra och skapade en grund för levande politisk debatt. En sådan individualism ipolitikerrollen en föreföll dessutom naturlig för politiker med invandrarvara mer en bakgrund, resonerade folkpartiets kandidat. Till den svenska politiska kulturens särdrag hörde viss förkärlek för enhetlighet och för kollektiva värden, framhöll inte bara de borgerliga kandidaterna utan även flera av de socialdemokratiska. Men det är klart, framhöll de moderata en av kandidaterna, alltför långt driven självständighet i förhållande till att en kunde överskrida den optimala punkten och riskera att skada

partiet

partiet. När väljarna inte längre alls ser politikern som en representant

för sitt parti kan detta splittra partiet, argumenterade den unga

moderaten. Men dit det långt enligt hennes uppfattning, i dag gällde var tyvärr det motsatta och alltför ofta kunde man inte göra någon åtskillnad mellan olika kandidaters politiska budskap.

12 Sammanfattning och slutsatser

Det empiriska materialet för vår analys är de enkäter som Rådet för utvärdering 1998 års val låtit göra med partiernas regionala av riksdagskandidater och kandidater i kommunfullmäk-

organisationer,

i sju kommuner våra intervjuer med handfull tigevalen samt egna en kandidater. Även vi haft ett ord med i laget när det gäller om konstruktionen mätinstrumenten, är det förstås ett begränsat antal av frågor vad invandrarkandidatemas situation, som har kunnat

gäller

komma med. När det gäller kandidatenkätema blev det också ett litet

194 Invandrarkandidaterna i personvalet

antal invandrarkandidater representerade. Vid nedbrytningar efter olika variabler blir det därför snabbt fråga om besvärande små tal. De slutsatser som kunnat dras, får därför ses mer som skissartade tolkningar av åt vilket håll data drar, än som något som är handfast bevisat. Med dessa vamingens ord i bagaget, skulle man punktvis kunna sammanfatta analysens slutsatser:

0 Kandidater med invandrarbakgrund har utnyttjat personvalsinstrumentet i ungefär samma utsträckning som kandidater utan sådan bakgrund.

0 Personvalsinstitutet bedöms inte gynna invandrarkandidater. Ju mindre partiets inflytande och mer utpräglat personval desto mindre är invandrarbakgrund en merit.

0 Invandrarkandidater har i betydligt större utsträckning känt ett svagt stöd, och till och med mothåll, från ledningen i den egna partiorganisationen i samband med nomineringen.

Å andra sidan har de känt ett starkt stöd från invandrarföreningar 0 och fackliga organisationer. Både detta starka stöd och det svaga

stödet från partiledningen är särskilt markant i vänsterpartiema.

0 Svagt stöd från den egna partiorganisationens ledning och starkt

stöd från facket och invandrarorganisationerna har förmått många att satsa på en personvalskampanj.

Invandrarkandidatemas personvalskampanjer tycks ha haft en viss 0 betydelse för hur många som blivit valda, framförallt till ersättar-

uppdrag i fullmäktigeförsamlingama.

Oavsett partifarg var invandrarkandidatema positiva till de 0 personröster de hade fått. Vänsterkandidatema var dock bekymrade över personvalsinslagets negativa effekter för partiet i form av ökad intern konkurrens och splittring, för demokratin på grund av att kandidaters ekonomiska tillgångar och allmän populism kunde styra väljarnas röstbeteende. De borgerliga kandidaterna tenderade i stället att betona de möjligheter reformen öppnade för bättre

som väljarrelationer och ökat förtroende mellan väljare och politiker.

Både borgerliga och vänsterkandidater framhöll att den svenska 0 valrörelsen och politiska kulturen i internationellt perspektiv

Invandrarkandidaterna i personvalet 195

betoning enhetlighet, vilket inte gynnade

präglades av större av

invandrarpolitikers karriärmöjlighter.

vände sig invandrarkandidatema i sina personkampanjer

0¶I regel till eller flera bestämda kategorier av invandrarväljare.

även en grekiska eller andra språk förekom Särskilda utskick persiska,

dörrknackning och medverkan i lokala massmedia. liksom

drag i kampanjarbetet att invandrarkandidatema Ett intressant var 0 eller mindre organiserade grupper av vänner, fick hjälp av mer och bekanta. Ett kännetecknade drag för dessa

familjemedlemmar

aktiva att de inte var i valrörelsen personer var annars nu aktiva eller skulle ha involverat sig i valarbetet. Det är

partipolitiskt

har skapat plattform för

möjligt att personvalsreformen en ny

bland invandrarväljare under andra politisk aktivitet åtminstone som

aktivt intresserar sig för politik. I det avseendet

omständigheter inte

skillnader mellan borgerliga och socialdemofanns inte några

kratiska kandidater.

och särskilt i storstadsregionema bedöms Särskilt i vänsterpartiema

0 ökat starkt bland partimedlemmar med invandrarengagemanget ha

bakgrund följd införandet av personvalsinstitutet.

som en av

sammanfatta resultaten, så pekar dessa punkter fram

För att ytterligare

införandet personvalsinstitutet i 1998 års val inte mot slutsatsen, att av invandrare är partimedlemmar och

varit meningslöst for som

har for att kompensera för

kandidater. Personvalskampanjer startats det partiet. Personvalskampanjer har haft betydelse

svagt stöd från egna valda till kommunala uppdrag. Personvalsför att invandrare blivit

och också systemet har ökat invandrade partimedlemmars engagemang

plattform för icke partipolitiskt engagerade

skapat en helt ny

invandrare. ska inte blunda för att det finns Samtidigt som detta sägs, man

Invandrarkandidater känner i alla partier svagt stöd

problematiska drag.

och kan ibland tolka genomförandet av

från partiledningen, man

detta stöd.

personvalskampanjer som protestaktioner mot svaga

förefaller i politiska och territoriella

Engagemangsökningen störst

minst för framgångsrika personvals-

miljöer som är gynnsamma och bör kanske än gång påpeka, att

kampanjer. Sist slutligen man en går åstadkomma i ökad invandrarrepresentation genom

vad som att valförfaranden, ändå är marginellt i ändrade nominerings- och nog

skulle möjligt partierna i betydligt

förhållande till vad som vara om

196 Invandrarkandidatema i personvalet

större utsträckning hade förmåga att integrera fler personer med invandrarbakgrund i sina organisationer. Med den rätt blygsamma diskriminering nominerings- och valsystemet ändå innebär, skulle

som

sådan utbudsökning få dramatiska konsekvenser för invandrarnas en

politiska representation.

Slutnot: Intervjumaterialet

Intervjuer har i första hand genomförts med kommunala kandidater med invandrarbakgrund och i andra hand med tre riksdagskandidater. Eftersom Solna kommun redan i samband med 1994 års val deltog i försöksverksamhet med ökat personvalsinslag, och i det avseendet kan sägas ha att litet törsteg i jämförelse med kommuner vars lokala partiorganisationer och väljare helt saknar all tidigare erfarenhet, föll valet att göra kandidatintervjuema där.

Urvalet bestod invandrarkandidater som hade bedrivit någon form av

av personkampanj i valrörelsen och gjordes tillsammans med de lokala partikansliema. Med utgångspunkt i deras uppfattning om vilka av kandidaterna

att betrakta invandrarkandidater och dessutom sådana som också som var som hade haft en egen kampanj, sorterades ett antal personer ut. Slutligen föll några

dem bort på grund att de inte gick att nå. Intervjuerna är och gör inte av av heller anspråk på att vara representativa för samtliga invandrarkandidater i Solna kommun. Syñet är i stället att använde dem som ett underlag för en beskrivning av olika tendenser, till exempel partipolitiska skillnader i sättet att lägga upp en personkampanj, genomförandet av kampanjen och kandidaters

kring och förhållningssätt till personvalsinslaget. resonemang

Referenser

Bäck H och M Soininen 1996 Invandrarna, demokratin och samhället. Om invandrarnas politiska deltagande i dagens Sverige. Göteborg: Förvaltningshögskolan

Bäck H och M Soininen 1998 "Immigrants in the Political Process Scandinavian Political Studies Vol 21, s 29-50.

Grillo R D 1985 Ideologies and Institutions in Urban France Cambridge: Cambridge University Press.

Hemes H 1987 Welfare State and Woman Power Essays in State

-

Feminism Oslo: Norwegian University Press

Invandrarkandidaterna i personvalet 197

Oskarson M och L Wängnerud 1995 Kvinnor som väljare och valda. Om betydelsen kön i svensk politik Lund: Studentlitteratur

av Petersson O, J Hennansson, M Micheletti och A Westholm 1997 Demokratirådets rapport. Demokrati över gränser Stockholm: SNS Förlag

Phillips A 1995 The Politics Presence Oxford: Clarendon Press

Rao N 1994 The Making and Unmaking of Local Self-Government Aldershot: Dartmouth

SOU 1996:55 Sverige framtiden och mångalden. Slutbetänkande från

invandrarpolitiska kommittén

Togeby L 1999 Immigrants at the Polls. An Analysis of Immigrant and Refiigee Participation in Danish Local Elections. ECPR workshop Ethnic Minorities, Political Mobilisation and Citizenship Mannheim, 26-31 mars

Young K 1990 The Changing Context of the Member°s Röle i L Greyson, M Hobson och K Young Inlogov informs The Members

on Role Binningham: Institute of Local Government Studies

Vilka kandidater vinner på personval

Personröstandet i 1998-års riksdagsval

Anders Håkansson

Inledning

Bakgrund

svenska valsystemet fram till 1998-års val i mycket stor Det var utsträckning renodlat partival. Väljarna inbjöds i det gamla systemet ett välja mellan partier. Personsammansättningen i i stort sett enbart att i realiteten helt beroende partiernas resultat i riksdagen var därmed av förslag till reformer och flera statliga respektive val. Trots många förändringen i riktning mot ett ökat

utredningar genomfördes

under 1990-talet. Riksdagsvalet 1998 var det

personvalsinslag först

hade möjlighet att en särskild personröst första där väljarna avge kryssa för kandidatema Knappt 30 procent av genom att en av väljare valde att göra detta Riksskatteverkets

riksdagspartiemas

hemsida. denna institutionella förändring i I denna uppsats står effekterna av personval i valsystemet kan tänkas få centrum. Det nya inslaget av sammanhang. Jag begränsar mig till att undersöka effekter i flera olika det effekterna riksdagens sammansättning vissa av dessa. Här gäller och resultatet för de enskilda kandidaterna i riksdagsvalet.

Andreas Duit, Daniel Helldén, Marika Sanne och Tack till Göran Bergström, Åkerblom sig tid läsa och synpunkter på en tidigare Annika som tog att ge

version av denna text. och varför det skedde vid just denna tidpunkt, är 2 Varför personval infördes, inte kommer diskutera. Klart är att tidpunkten intressant fråga som jag att en institutionella förändringar bland annat valsystem i sammanfaller med av demokratier jämför till exempel Sartori 1994, s. många andra, gamla och nya, Niemi och Norris 1996, St, och också med en allmänt xi och 28 och LeDuc, s. ökad förändringsvilja i Sverige. innebär systemet att kandidater som får mer än 8 procent av 3Mycket kortfattat flyttas första i invalsordpartiets röstetal som personröster upp som namn parti spärren rangordnas de efter ningen. Om flera kandidater inom ett passerar

andelen personröster.

200 Vilka kandidater vinner påpersonval

Syjie och frågeställningar

Syftet med uppsatsen är att säga något om effekterna av införandet av personval på möjligheterna för olika typer kandidater att bli invalda i

av riksdagen. Detta gör jag att undersöka vad kännetecknar de

genom som kandidater gynnades respektive missgynnades vid personröst-

som ningen i riksdagsvalet 1998. För att uppfylla detta syfte är det några frågeställningar måste besvaras.

som

Av stort intresse är personvalet kom att påverka riksdagens

om sammansättning. På förhand ansåg många bedömare att denna påverkan sannolikt skulle bli ringa. Hur blev det Vilken effekt fick införandet personval på hur riksdagen kom att ut efter valet 1998

av se Och personröstningen hade direkt effekt av detta slag: Vad låg i

om en så fall bakom denna Vad kännetecknar de kandidater som fick sin plats på personröster

Det generella mönstret i personröstandet vid valet är också värt

mer att: uppmärksamma. Detta flera skäl. För ett antal kandidater

av medförde det starka stödet bland de personröstande att de blev invalda i riksdagen. Andra kandidater har också fått ett stort stöd i valet men deras situation förändrades inte i detta avseende. Detta till exempel beroende på att någon kandidat inom partiet fick ett ännu större

annan stöd. I framtida val är det dessutom troligt att fler kandidater kommer över 8-procentspärren och så sätt får möjlighet att bli invalda. Mönstret vid 1998-års val kan alltså också visa på tendenser som på allvar slår igenom vid kommande val.

Därför är det intressant att mer allmänt undersöka fördelningen av personröster på de olika kandidaterna, och vad som ligger bakom denna fördelning. Hur stort stöd fick genomsnittlig kandidat Vad

en kännetecknar de kandidater fick hög respektive låg andel