Kommunala val : [betänkande]

V) N o

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2013

Statens offentliga utredningar

Kommunala val

1971:4 Civildepartementet

Betänkande avgivet av Kommunalvalskommittén Stockholm 1971

Statens offentliga utredningar 1971

Kronologisk förteckning

1. SOU 70. Handbok för det officiella utredningstrycket. Bec<man. Fi. 2. Post- och Inrikes Tidningar. Norstedt & Söner. J u . 3. Veterinärdistriktsindelningen, m m. Svenska Reproduktions A B . J o . 4. Kommunala val. Esselte. C.

Anm. Om särskild tryckort ej anges är tryckorten Stockholm.

Statens offentliga utredningar 1971:4 Civildepartementet

Kommunala val

Stockholm 1971

ESSELTE TRYCK, STOCKHOLM 1971 ALLF 111 2 008

Innehållsförteckning

Skrivelse till Chefen för civildepartementet 5

Författn ingsf örslag Kapitel 1 Utredningsuppdraget

1.

Landstingskommunerna 1970

2.

Landstingsmandatens fördelning på valkretsar enligt olika alternativ . . Sammanställning över mandatfördelningen i landstingen

29 29 31 . . . .

3.

4A. Provvalkretsindelning A 4B. Provvalkretsindelning B

61 Kapitel 4 Överväganden och förslag . . 4.1 Regler för antalet landstingsmän och fördelningen av landstingsmandaten på valkretsarna . . . . 4.2 Valsystemet vid landstingsvalen . 4.2.1 Reformbehov och reformvägar 4.2.2 Ändrade regler för valkretsindelningen 4.2.3 Riksdagsvalsystemet överfört på landstingsvalen . . . 4.2.4 Sammanfattning och förslag 4.3 De primärkommunala valen . . . 4.3.1 Inledning 4.3.2 Valkretsindelning vid de primärkommunala valen . . . 4.3.3 Valsystemet vid de primärkommunala valen 4.4 De kyrkliga valen Kapitel 5 Specialmotivering 5.1 Den lagtekniska utformningen . . 5.2 Landstingslagen 5.3 Kommunallagen 5.4 Kommunallagen för Stockholm . 5.5 Kommunala vallagen

62 67 71 76

33 5.

SOU 1971: 4

. .

.

Kapitel 2 Gällande bestämmelser 2.1 Landstingslagen m. m. . . 2.2 Kommunallagarna m. m. . Kapitel 3 Författningsreformen

Bilagor

35 6. •" 36

^g

7.

2g 42 42 46 46

8.

9.

Teoretiska exempel på valkretsindelningens betydelse för proportionaliteten vid nuvarande valsystem . PM I angående relationen fasta och rörliga mandat vid landstingsmannaval (Paul Garås) PM II angående relationen fasta och rörliga mandat vid landstingsmannaval (Paul Garås)

88 Mandatutfallet i 1966 års landstingsval vid tillämpning av riksdagsvalsystemet

85 De primärkommunala valen 1966 i kommuner med valkretsindelning.

52 51 52 55 56 57

10.

Valkretsvis jämförelse mellan mandatfördelningen då och i ett system med fasta valkretsmandat (90 %) och utjämningsmandat (10 %) samt med procentuella spärrar (4 och 12 %) mot småpartier . . . . Mandatfördelningen vid 1970 års landstingsval enligt ett landstingsproportionellt system med procentspärrar jämförd med det faktiska valresultatet

Till Herr Statsrådet och Chefen för civildepartementet

Genom beslut 15.6.1967 bemyndigade Kungl. Maj:t statsrådet Lundkvist att tillkalla högst sju sakkunniga för utredning av frågan om ändrade regler för bestämmandet av antalet landstingsmän, landstingskommuns indelning i valkretsar och valsystem för kommunalvalen. Med stöd av detta bemyndigande tillkallade kommunikationsministern 10.10.1967 som sakkunniga landshövdingen Ingvar Lindell, ordförande, samt riksdagsmännen Thure Dahlberg, John Eriksson, Karl-Erik Eriksson och Carl-Wilhelm Lothigius. Som experter tillkallades 22.12.1967 direktören Lennart Nyström och dåvarande kanslirådet numera rättschefen Sten Wickbom. Som sekreterare åt de sakkunniga har tjänstgjort byrådirektören Stig Lundgren. Biträdande sekreterare har varit hovrättsassessorn Per-Erik Nilsson. De sakkunniga har antagit benämningen kommunalvalskommittén. Kommittén har yttrat sig över betänkandena Storlandstingets författning (SOU 1968: 35) och Fullmäktige och suppleanter i kommunerna (Stencil K 1969: 5). Sedan uppdraget nu slutförts får kommittén härmed överlämna sitt betänkande Kommunala val. Stockholm i december 1970. Ingvar Lindell Thure Dahlberg John Eriksson Karl-Erik Eriksson Carl-Wilhelm Lothigius /Stig Lundgren SOU 1971: 4

Författningsförslag

1) Förslag till Lag om ändring i landstingslagen Härigenom förordnas att 6 och 10-17 §§ landstingslagen (1954: 319) skall ha nedan angivna lydelse. (Nuvarande

(Föreslagen lydelse)

lydelse) 6 §.

Landstingets ledamöter och suppleanter för dem utses genom val i den ordning nedan sägs.

Antalet landstingsledamöter skall bestämmas till ett udda tal och till minst 21 ledamöter i landstingskommun med 65 000 röstberättigade invånare eller därunder, 35 ledamöter i landstingskommun med över 65 000 till och med 140 000 röstberättigade invånare, 51 ledamöter i landstingskommun med över 140 000 till och med 200 000 röstberättigade invånare, 71 ledamöter i landstingskommun med över 200 000 till och med 300 000 röstberättigade invånare, 101 ledamöter i landstingskommun med över 300 000 röstberättigade invånare. Landstinget beslutar, med iakttagande av vad nu är sagt, hur många ledamöter som skola utses för landstingskommunen. Beslut om ändring av antalet landstingsmandat tillämpas först vid det allmänna val av landstingsmän som följer närmast efter beslutet.

10 §. För val av landstingsmän indelas landstingskommunen i valkretsar. För varje valkrets utses, oavsett dess folkmängd, en landstingsman och därutöver efter folkmängden en landstingsman för varje påbörjat tal av 5 000. Valbarhet är ej inskränkt till viss valkrets. SOU 1971: 4

För val av landstingsmän indelas landstingskommunen i valkretsar. Om valkretsindelningen ges bestämmelser i 15-17 §§. Valbarhet är ej inskränkt till viss valkrets.

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse) 11 §•

Valkrets skall, efter vad i denna paragraf närmare angives, omfatta en eller flera kommuner. Vid indelning i valkretsar skall, med undantag varom i andra och fjärde styckena samt i 12 § förmäles, iakttagas att för varje valkrets komma att utses minst sju landstingsmän. Ej må utan särskilda skäl kommuner gemensamt utgöra en valkrets, där fler än tretton landstingsmän skola utses för kretsen. Stad med mer än 20 000 invånare bildar egen valkrets, såvida ej särskilda skäl finnas att med staden sammanföra en eller flera andra kommuner till en valkrets. Stad med mindre folkmängd än nu sagts förenas med annan stad eller andra städer eller med angränsande landsbygd till en valkrets. Såvitt angår landsbygden verkställes valkretsindelningen, där så lämpligen kan ske, efter domsaga eller tingslag. Annan valkrets än den, vari två eller flera städer ingår, skall såvitt möjligt så utformas, att den kan omslutas med en sammanhängande gränslinje. Då särskilda skäl äro därtill, må område med mindre invånarantal än ovan sägs utgöra valkrets. Sådan valkrets skall dock hava mer än 15 000 invånare.

1 mom. Mandaten i landstinget fördelas mellan partier. Med parti avses varje politisk sammanslutning eller grupp av väljare, som uppträder i val under särskild beteckning (partibeteckning). 2 mom. Av landstingsmandaten är nio tiondelar fasta valkretsmandat, vilka fördelas mellan partier på grundval av valresultatet i varje valkrets. Antalet fasta valkretsmandat i valkretsarna fastställes av länsstyrelsen före utgången av maj varje år då val av landstingsmän skall hållas. Härvid tilldelas varje valkrets ett mandat för varje gång som antalet röstberättigade i valkretsen är jämnt delbart med det tal som fås när antalet röstberättigade i landstingskommunen delas med antalet fasta valkretsmandat där. De fasta valkretsmandat, som härefter återstå, tillföras valkretsarna i ordning efter storleken av de överskott som uppkommit vid nyssnämnda fördelning. Mellan lika överskottstal avgöres företrädet genom lottning. Vid tillämpning av andra stycket beräknas antalet röstberättigade på grundval av uppgifterna i stommarna till röstlängd för året. Det brutna tal som uppkommer vid fastställandet av antalet fasta valkretsmandat i landstingskommunen avrundas till närmast lägre hela tal. 3 mom. De landstingsmandat som ej tillförts valkretsarna enligt bestämmelserna i 2 mom. äro utjämningsmandat, vilka först fördelas mellan partier på grundval av valresultatet i hela landstingskommunen och därefter tillföras valkretsarna. 4 mom. Endast parti, som fått minst fyra procent av rösterna i hela landstingskommunen, är berättigat att deltaga i fördelningen av mandaten. Parti, som fått färre röster, äger dock deltaga i fördelningen av de fasta valkretsmandaten i valkrets, där partiet fått minst tolv procent av rösterna.

SOU 1971: 4

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

12 §• Därest det antal landstingsmän, som 1 mom. De fasta valkretsmandaten förmed tillämpning av de i 10 och 11 §§ delas inom varje valkrets proportionellt meddelade föreskrifter skulle utses inom mellan de partier som äro berättigade att en landstingskommun, icke uppgår till deltaga i mandatfördelningen i kretsen. tjugo, skall såsom grund för rättigheten att Härvid tilldelas mandaten ett efter annat efter folkmängden välja landstingsmän be- det parti som för varje gång uppvisar det stämmas lägre tal än det i 10 § angivna, största jämförelsetalet. Jämförelsetalet erpå det att landstingsmännens antal för hela hålles, så länge parti icke tilldelats något landstingskommunen må uppgå till minst mandat, genom att partiets röstetal i valtjugo; och skall, med tillämpning av här- kretsen delas med 1,4 och därefter genom emot svarande reduktion av folkmängdsatt röstetalet för varje gång delas med det siffrorna, i övrigt gälla vad i 11 § är stadtal som motsvarar dubbla antalet mandat, som partiet redan erhållit i valkretsen, ökat gat. med ett. 2 mom. Utjämningsmandaten fördelas mellan de partier, som fått minst fyra procent av rösterna i hela landstingskommunen, på sådant sätt att fördelningen av samtliga mandat i landstinget, med undantag av de fasta valkretsmandat som tillfallit parti med mindre än fyra procent av rösterna, blir proportionell mot de i fördelningen deltagande partiernas röstetal i hela landstingskommunen. Vid bestämmande av det sammanlagda antal mandat i landstinget som parti skall ha för att bli proportionellt representerat tillämpas fördelningsregeln i 1 mom. på hela landstingskommunen som en valkrets. Varje parti tilldelas så många utjämningsmandat som behövs för att detta antal skall uppnås. Har parti vid fördelningen av de fasta valkretsmandaten erhållit flera mandat ån som motsvarar den proportionella representationen för partiet enligt första stycket, bortses vid fördelningen av utjämningsmandaten från partiet och de fasta valkretsmandat det erhållit. 3 mom. Av de utjämningsmandat som partiet erhållit tillföres det första den valkrets där partiet efter fördelningen av de fasta valkretsmandaten uppvisar större jämförelsetal än i övriga valkretsar. Återstående utjämningsmandat tillföres ett efter annat den valkrets där partiet för varje gång uppvisar störst jämförelsetal vid fortsatt tillämpning av fördelningsregeln i 1 mom. på partiets röstetal i valkretsarna. SOU 1971: 4

(Nuvarande

(Föreslagen lydelse) 4 m o m. För varje mandat som parti erhållit utses i vederbörande valkrets en landstingsman enligt föreskrifter som meddelas i kommunala vallagen.

lydelse)

13 §. Indelningen i valkretsar jämte det antal landstingsmän, som skall utses för varje valkrets, bestämmes av landstinget efter de i 10-12 §§ angivna grunderna. Förslag till omförmälda indelning skall till landstinget avgivas av länsstyrelsen, sedan kommunerna beretts tillfälle att yttra sig. Beslut om indelning i valkretsar skall för att vinna bindande kraft underställas Konungens prövning och fastställelse.

Har parti i någon valkrets erhållit flera mandat än antalet på partiets valsedlar upptagna namn, som avse själva valet och ej endast utseende av suppleant, flyttas överskjutande mandat, med motsvarande tillämpning av 12 § 3 mom., till annan valkrets, där partiet deltager i fördelningen av fasta valkretsmandat. Kan mandat ej besättas enligt första stycket, skall mandatet vara obesatt under den tid för vilken valet gäller.

14 §. Bliva de förhållanden, vilka legat till grund för landstingets beslut enligt 13 §, så ändrade, att jämkning däri påkallas till följd av stadgandena i 10-12 §§, eller finnes eljest sådan jämkning nödig, äger landstinget, på länsstyrelsens förslag eller efter inhämtande av dess yttrande, verkställa jämkningen; och skall, där ej sådant fall är för handen, som avses i 15 § första stycket och 16 § andra stycket, landstinget verkställa jämkningen vid landstingsmöte före oktober månads utgång året innan val av landstingsmän nästa gång äger rum eller, där Konungen så förordnar, före maj månads utgång det året valet förrättas.

Uppkomma lika tal vid tillämpning av 12 eller 13 §, avgöres företrädet genom lottning.

15 §. Har beslut fattats om stads inträde i Länsstyrelsen beslutar om indelningen landstingskommun eller har förordnande i valkretsar på förslag av landstinget eller meddelats, som föranleder att landstingsefter dess hörande. Innan landstinget avkommun eljest utvidgas, skall landstinget lämnar sitt förslag eller avger sitt yttrande vid landstingsmöte före oktober månads bereder landstinget de kommuner, som beutgång eller före annan tidpunkt, som röras av detta tillfälle att yttra sig. Konungen föreskriver, på länsstyrelsens Beslut om indelning i valkretsar medförslag eller efter inhämtande av dess yttdelas senast före utgången av maj det år rande, verkställa den jämkning i valkretsval av landstingsmän första gången skall indelningen som må föranledas därav. förrättas enligt den beslutade indelningen. 1 2

10 Senaste lydelse 1966:35. Senaste lydelse 1965:103. SOU 1971: 4

(Nuvarande lydelse) I fall, som sägs i första stycket, må Konungen, om förhållandena därtill föranleda, förordna, att val av landstingsmän jämte suppleanter skall å dag, som länsstyrelsen bestämmer, året innan utvidgningen sker företagas inom den eller de valkretsar, som må hava vid jämkningen nybildats av det område, med vilket landstingskommunen utvidgas, eller del därav eller ock eljest berörts av jämkningen.

(Föreslagen lydelse)

16 §.* Avskiljes område, som bildar egen valValkrets skall bestå av en eller flera krets, från landstingskommun, skola de kommuner. Om det föranledes av andra lundstingsmän och suppleanter, som utsetts stycket 1. eller en lämpligare valkretsinför valkretsen, frånträda sina befattningar. delning därigenom eljest erhålles får dock Har förordnande meddelats, som förkommun delas i två eller flera valkretanleder att område, som utgör del av en sar, eller flera valkretsar, avskiljes från landsdel av kommun sammanföras med antingskommun, skall landstinget vid landsnan kommun eller del av annan kommun tingsmöte före oktober månads utgång el- eller delar av andra kommuner till en valler före annan tidpunkt, som Konungen krets. föreskriver, på länsstyrelsens förslag eller Valkrets bör utformas så efter inhämtande av dess yttrande, verk1. att den kan beräknas komma att tillställa den jämkning i valkretsindelningen delas minst åtta fasta valkretsmandat, som må föranledas därav. 2. att den kan omslutas av en sammanI fall som sägs i andra stycket, må hängande gränslinje. Konungen, om förhållandena därtill förDelas kommun i två eller flera valkretanleda, förordna, att val av landstings- sar för val av landstingsmän och är kommän jämte suppleanter skall å dag, som munen indelad i valkretsar för val av fulllänsstyrelsen bestämmer, året innan av- mäktige, skall iakttagas, att gräns för valskiljandet sker företagas inom den eller krets för val av landstingsmän sammanfaller med gräns för valkrets för val av de valkretsar, som berörts av jämkningen. fullmäktige. Har kommun eller område av kommun tillsammans med en eller flera kommuner eller ett eller flera områden från annan kommun eller andra kommuner enligt gällande planer för länens indelning i kommuner sammanförts till kommunblock, skall vad som föreskrives i första och andra styckena om kommuner i stället tillämpas på kommunblock. 17 Val av landstingsmän och suppleanter, vilket med anledning av jämkning i valkretsindelning företages enligt 15 § andra 1

Har beslut fattats om ändring i den landstingskommunala indelningen, äger Konungen förordna att de landstingsmän

Senaste lydelse 1965:103.

SOU 1971:4

(Nuvarande lydelse) stycket eller 16 § tredje stycket, skall avse tiden från och med den 1 januari året näst efter det, då valet skett, till utgången av det år, då allmänna val av landstingsmän nästa gång skola äga rum. De landstingsmän och suppleanter, som före jämkningen utsetts för den eller de äldre valkretsar jämkningen omfattat, skola frånträda sina befattningar vid utgången av det år, då val enligt nyssnämnda bestämmelser företagits.

(Föreslagen lydelse) och suppleanter, som utsetts för landstingskommun, som berörts av indelningsändringen, skola frånträda sina befattningar, när den nya indelningen träder i kraft samt att nya val av landstingsmän och suppleanter inom landstingskommunen skola verkställas. Valen skola äga rum året innan indelningsändringen träder i kraft den dag, som länsstyrelsen bestämmer, och avse tiden från och med dagen för ikraftträdandet till utgången av det år, då allmänna val av landstingsmän och suppleanter nästa gång skola äga rum. Träder ändring i den landstingskommunala indelningen i kraft vid årsskifte närmast efter det då allmänna val av landstingsmän hållits, avse valen landstingskommunen enligt den nya indelningen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1974 men tillämpas även dessförinnan beträffande val som avser tid efter utgången av år 1973.

12 SOU 1971:4

2) Förslag till Lag om ändring i kommunallagen (1953:753) Härigenom förordnas i fråga om kommunallagen (1953: 753) 1 , dels att 5, 9 och 10 §§ skall ha nedan angivna lydelse, dels att i lagen skall införas sex nya paragrafer, 9 a-9 f §§, av nedan angivna lydelse. (Nuvarande

lydelse)

(Föreslagen lydelse)

5 §. Kommunfullmäktiges antal skall bestämKommunfullmäktiges antal skall bestämmas till ett udda tal och till minst mas till ett udda tal och till minst 31 i kommun med 12 000 röstberätti31 i kommun med 20 000 invånare elgade invånare eller därunder, ler därunder, 41 i kommun med över 12 000 till och 41 i kommun med över 20 000 till och med 24 000 röstberättigade invånare, med 40 000 invånare, 51 i kommun med över 24 000 till och 51 i kommun med över 40 000 till och med 36 000 röstberättigade invånare, med 60 000 invånare, 61 i kommun med över 36 000 röstbe61 i kommun med över 60 000 invårättigade invånare. nare. Kommunfullmäktige besluta, ofördröj ligen underrättas. Har beslut blivit bestämt.

För val av kommunfullmäktige skall kommun indelas i valkretsar, om i kommunen finnas flera än 40 000 invånare eller för kommunen skola utses minst 51 fullmäktige. Överstiger folkmängden i kommun 10 000, må valkretsindelning, där så befinnes lämpligt, företagas också i annat fall än nu sagts. Annan kommun må ej indelas i valkretsar, såframt icke till följd av kommunens särskilt betydande utsträckning eller liknande förhållanden synnerliga skäl föreligga därtill. Valbarhet är ej inskränkt inom valkrets.

Kommun kan indelas i valkretsar för val av kommunfullmäktige. Om valkretsindelningen ges bestämmelser i 10 §. Valbarhet är ej inskränkt till viss valkrets.

Vid valkretsindelning iakttages, att varje krets kan beräknas komma att utse minst tio kommunfullmäktige med tilllämpning av vad i följande stycke sägs; att delar av samma by eller hemman ej utan synnerliga skäl förläggas till olika valkretsar; att varje valkrets om möjligt utformas så, att den kan omslutas med en sammanhängande gränslinje; samt att 1

Lagen omtryckt 1969:765.

SOU 1971: 4

{Nuvarande lydelse) antalet fullmäktige för hela kommunen kan beräknas bliva lika fördelat på de särskilda valkretsarna i den mån det utan olägenhet kan ske. I varje valkrets väljes, efter kretsens i mantalslängden upptagna befolkning för året näst före den treårsperiod valet gäller, en kommunalfullmäktig för varje fullt tal, motsvarande det som erhålles, då kommunens för samma år i mantalslängden upptagna folkmängd delas med antalet fullmäktige för hela kommunen. Därest de antal fullmäktige, som med tilllämpning av denna regel skall utses, icke uppgår till det för kommunen bestämda antalet, skola för ernående av detta antal de valkretsar, vilkas folkmängd mest överskjuter det tal, som enligt den angivna regeln äro bestämmande för fullmäktiges antal inom valkretsarna, vara berättigade att var för sig i ordning efter överskottens storlek välja ytterligare en fullmäktig. Äro överskottstalen lika för två eller flera valkretsar, avgöres företrädet genom lottning. Om indelning i valkretsar äga, efter därom av kommunstyrelsen uppgjort förslag, kommunfullmäktige göra framställning hos länsstyrelsen. Utan föregående framställning må länsstyrelsen förordna om sådan indelning, sedan tillfälle beretts fullmäktige att avgiva yttrande i ärendet. Beslut om indelning i valkretsar skall meddelas senast två månader före ingången av det kalenderår under vilket beslutet skall träda i tillämpning. Det antal fullmäktige, varje valkrets skall utse, fastställes av länsstyrelsen det år, då valet skall äga rum, före april månads utgång med giltighet för den period valet avser. Uppgår därvid i någon valkrets det antal fullmäktige, som kretsen äger utse enligt i tredje stycket angivna grunder, icke till tio, skall antalet, med motsvarande jämkning av antalet fullmäktige i övriga kretsar, likväl bestämmas till tio, och skall i sådant fall valkretsindelningen omprövas före nästa val.

{Föreslagen lydelse)

SOU 1971: 4

{Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse) 9 a §. Mandaten i kommunfullmäktige fördelas mellan partier. Med parti avses varje politisk sammanslutning eller grupp av väljare, som uppträder i val under särskild beteckning (partibeteckning). Endast parti, som fått minst fyra procent av rösterna i kommunen, är berättigat att deltaga i fördelningen av mandaten i kommunfullmäktige.

9 b §. 1 m o m. Är kommun indelad i valkretsar, äro nio tiondelar av mandaten fasta valkretsmandat, vilka fördelas mellan partier på grundval av valresultatet i varje valkrets. Antalet fasta valkretsmandat i valkretsarna fastställes av länsstyrelsen före utgången av maj varje år då val av fullmäktige skall hållas. Härvid tilldelas varje valkrets ett mandat för varje gång som antalet röstberättigade i valkretsen är jämnt delbart med det tal som fås när antalet röstberättigade i kommunen delas med antalet fasta valkretsmandat där. De fasta valkretsmandat, som härefter återstå, tillföras valkretsarna i ordning efter storleken av de överskott som uppkommit vid nyssnämnda fördelning. Mellan lika överskottstal avgöres företrädet genom loaning. Vid tillämpningen av andra stycket beräknas antalet röstberättigade på grundval av uppgifterna i stommarna till röstlängd för året. Det brutna tal som uppkommer vid fastställandet av antalet fasta valkretsmandat i kommunen, avrundas till närmast lägre hela tal. 2 mom. De fullmäktigmandat i valkretsindelad kommun som ej tillförts valkretsarna enligt bestämmelserna i 1 mom. äro utjämningsmandat, vilka först fördelas mellan partier på grundval av valresultatet i hela kommunen och därefter tillföras valkretsarna.

SOU 1971: 4

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse) 9 c §. 1 mom. Mandaten i kommunfullmäktige tilldelas ett efter annat det parti som för varje gång uppvisar det största jämförelsetalet. Jämförelsetalet erhålles, så länge parti icke tilldelats något mandat, genom att partiets röstetal delas med 1,4 och därefter genom att röstetalet för varje gång delas med det tal som motsvarar dubbla antalet mandat, som partiet redan erhållit, ökat med ett. 2 mom. Är kommun indelad i valkretsar fördelas de fasta valkretsmandaten inom varje valkrets med tillämpning av fördelningsregeln i 1 mom. Utjämningsmandaten fördelas på sådant sätt att fördelningen av samtliga mandat i kommunen blir proportionell mot de i fördelningen deltagande partiernas röstetal i hela kommunen. Vid bestämmande av det sammanlagda antal mandat som parti skall ha för att bli proportionellt representerat tillämpas fördelningsregeln i 1 mom. på hela kommunen som en valkrets. Varje parti tilldelas så många utjämningsmandat som behövs för att detta antal skall uppnås. Har parti vid fördelningen av de fasta valkretsmandaten erhållit flera mandat än som motsvarar den proportionella representationen för partiet enligt andra stycket, bortses vid fördelningen av utjämningsmandaten från partiet och de fasta valkretsmandat det erhållit. Av de utjämningsmandat som partiet erhållit tillföres det första den valkrets där partiet efter fördelningen av de fasta valkretsmandaten uppvisar större jämförelsetal än i övriga valkretsar. Återstående utjämningsmandat tillföres ett efter annat den valkrets där partiet för varje gång uppvisar störst jämförelsetal vid fortsatt tillämpning av fördelningsregeln i 1 mom. på partiets röstetal i valkretsarna. 9 d §. För varje mandat som parti erhållit utses i kommunen eller, om kommunen är indelad i valkretsar, i vederbörande val-

16 SOU 1971: 4

{Nuvarande lydelse)

{Föreslagen lydelse) krets en fullmäktig enligt föreskrifter meddelas i kommunala vallagen.

som

9 e §. Har i valkretsindelad kommun parti i någon krets erhållit flera mandat än antalet på partiets valsedlar upptagna namn, som avse själva valet och ej endast utseende av efterträdare till avgången ledamot, flyttas överskjutande mandat med motsvarande tillämpning av 9 c § 2 mom. sista stycket till annan valkrets, där partiet deltager i fördelningen av fasta valkretsmandat. Kan mandat ej besättas enligt första stycket, skall mandatet vara obesatt under den tid för vilken valet gäller. Har i annan kommun än sådan, som avses i första stycket, parti erhållit flera mandat än antalet på partiets valsedlar upptagna namn, som avse själva valet och ej endast utseende av efterträdare till avgången ledamot, skall överskjutande mandat vara obesatt under den tid valet gäller. 9 f §. Uppkomma lika tal vid tillämpning av 9 c eller 9 e § första stycket avgöres företrädet genom lottning. 10 §.

Om valdistrikt

Valkrets bör utformas så att den kan beräknas komma att tilldelas minst tio fasta valkretsmandat och så att den kan omslutas av en sammanhängande gränslinje. Länsstyrelsen beslutar om kommuns indelning i valkretsar sedan kommunfullmäktige beretts tillfälle att yttra sig i ärendet. Kommunfullmäktige äga göra framställning om kommunens indelning i valkretsar sedan kommunstyrelsen uppgjort förslag till sådan indelning. Beslut om indelning i valkretsar skall meddelas senast i december året före det under vilket beslutet skall träda i tillämpning. kommunala vallagen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1974 men tillämpas även dessförinnan beträffande val som avser tid efter utgången av år 1973. SOU 1971: 4 2—014432

3) Förslag till Lag om ändring i kommunallagen för Stockholm (1957:50) Härigenom förordnas i fråga om kommunallagen för Stockholm (1957: 50) 1 , dels att 9 och 10 §§ skall ha nedan angivna lydelse dels att i lagen skall införas fem nya paragrafer, 9 a-9 e §§, av nedan angivna lydelse. (Nuvarande

{Föreslagen lydelse)

lydelse) 9 §.

För val av kommunfullmäktige skall kommunen indelas i valkretsar. Valbarhet är ej inskränkt inom valkrets. Vid valkretsindelning iakttages, att varje krets kan beräknas komma att utse minst tio kommunfullmäktige med tillämpning av vad i följande stycke sägs; att varje valkrets skall kunna omslutas med en sammanhängande gränslinje; att territoriell församling, där så kan ske, lämnas odelad och icke i något fall delas på flera än två kretsar; samt att antalet fullmäktige för hela kommunen kan beräknas bliva lika fördelat på de särskilda valkretsarna i den mån det utan olägenhet kan ske. I varje valkrets väljes, efter kretsens i mantalslängden upptagna befolkning för året näst före den treårsperiod, som valet gäller, en kommunfullmäktig för varje fullt tal, motsvarande det som erhålles, då kommunens för samma år i mantalslängden upptagna folkmängd delas med antalet fullmäktige för hela kommunen. Därest det antal fullmäktige, som med tillämpning av denna regel skall utses, icke uppgår till det för kommunen bestämda antalet, skola för ernående av detta antal de valkretsar, vilkas folkmängd mest överskjuter de tal, som enligt den angivna regeln äro bestämmande för fullmäktiges antal inom valkretsarna, vara berättigade att var för sig i ordning efter överskottens storlek välja ytterligare en fullmäktig. Äro överskottstalen lika för två eller flera valkret1

18 För val av kommunfullmäktige skall kommunen indelas i valkretsar. Om valkretsindelningen ges bestämmelser i 9 e §. Valbarhet är ej inskränkt till viss valkrets.

Lagen omtryckt 1969:766. SOU 1971: 4

(Nuvarande lydelse) sar, avgöres företrädet genom lottning. Om indelning i valkretsar äga, efter därom av kommunstyrelsen uppgjort förslag, kommunfullmäktige göra framställning hos länsstyrelsen. Utan föregående framställning må länsstyrelsen förordna om sådan indelning, sedan tillfälle beretts kommunfullmäktige att avgiva yttrande i ärendet. Beslut om inledning i valkretsar skall meddelas senast två månader före ingången av det kalenderår, under vilket beslutet skall träda i tillämpning. Det antal fullmäktige, varje valkrets skall utse, fastställes av länsstyrelsen det år, då valet skall äga rum, före april månads utgång med giltighet för den period valet avser. Uppgår därvid i någon valkrets det antal fullmäktige, som kretsen äger utse enligt i tredje stycket angivna grunder, icke till tio, skall antalet, med motsvarande jämkning av antalet fullmäktige i övriga kretsar, likväl bestämmas till tio, och skall i sådant fall valkretsindelningen omprövas före nästa val.

(Föreslagen lydelse)

9 a §. Mandaten i kommunfullmäktige fördelas mellan partier. Med parti avses varje1 politisk sammanslutning eller grupp av väljare, som uppträder i val under särskild beteckning (partibeteckning). Endast parti, som fått minst fyra procent av rösterna i kommunen är berättigat att deltaga i fördelningen av mandaten i kommunfullmäktige. 9 b §. I mom. Av mandaten äro nio tiondelar fasta valkretsmandat, vilka fördelas mellan partier på grundval av valresultatet i varje valkrets. Antalet fasta valkretsmandat i valkretsarna fastställes av länsstyrelsen före utgången av maj varje år då val av kommunfullmäktige skall hållas. Härvid tilldelas varje valkrets ett mandat för varje gång som antalet röstberättigade i valkretsen är jämnt delbart med det tal som fås när SOU 1971: 4

lydelse)

(Föreslagen lydelse) antalet röstberättigade i kommunen delas med antalet fasta valkretsmandat där. De fasta valkretsmandat, som härefter återstå, tillföras valkretsarna i ordning efter storleken av de överskott som uppkommit vid nyssnämnda fördelning. Mellan lika överskottstal avgöres företrädet genom lottning. Vid tillämpning av andra stycket beräknas antalet röstberättigade på grundval av uppgifterna i stommarna till röstlängd för året. Det brutna tal som uppkommer vid fastställandet av antalet fasta valkretsmandat i kommunen avrundas till närmast lägre hela tal. 2 mom. De fullmäktigmandat som ej tillförts valkretsarna enligt bestämmelserna i 1 mom. äro utjämningsmandat, vilka först fördelas mellan partier på grundval av valresultatet i hela kommunen och därefter tillföras valkretsarna.

9 c §. 1 mom. De fasta valkretsmandaten fördelas inom varje valkrets proportionellt mellan de partier som äro berättigade att deltaga i mandatfördelningen i kretsen. Härvid tilldelas mandaten ett efter annat det parti som för varje gång uppvisar det största jämförelsetalet. Jämförelsetalet erhålles, så länge parti icke tilldelats något mandat, genom att partiets röstetal i valkretsen delas med 1,4 och därefter genom att röstetalet för varje gång delas med det tal som motsvarar dubbla antalet mandat, som partiet redan erhållit i valkretsen, ökat med ett. 2 mom. Utjämningsmandaten fördelas på sådant sätt att fördelningen av samtliga mandat i kommunen blir proportionell mot de i fördelningen deltagande partiernas röstetal i hela kommunen. Vid bestämmande av det sammanlagda antal mandat som parti skall ha för att bli proportionellt representerat tillämpas fördelningsregeln i 1 mom. på hela kommunen som en valkrets. Varje parti tilldelas så många SOU 1971: 4

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse) utjämningsmandat som behövs för att detta antal skall uppnås. Har parti vid fördelningen av de fasta valkretsmandaten erhållit flera mandat än som motsvarar den proportionella representationen för partiet enligt första stycket, bortses vid fördelningen av utjämningsmandaten från partiet och de fasta valkretsmandat det erhållit. 3 mom. Av de utjämningsmandat som partiet erhållit tillföres det första den valkrets där partiet efter fördelningen av de fasta valkretsmandaten uppvisar större jämförelsetal än i övriga valkretsar. Återstående utjämningsmandat tillföres ett efter annat den valkrets där partiet för varje gång uppvisar störst jämförelsetal vid fortsatt tillämpning av fördelningsregeln i 1 mom. på partiets röstetal i valkretsarna. 4 mom. För varje mandat som parti erhållit utses i vederbörande valkrets en fullmäktig enligt föreskrifter som meddelas i kommunala vallagen. 9 d §. Har parti i någon valkrets erhållit flera mandat än antalet på partiets valsedlar upptagna namn, som avse själva valet och ej endast utseende av efterträdare till avgången ledamot, flyttas överskjutande mandat, med motsvarande tillämpning av 9 c § 3 mom., till annan valkrets, där partiet deltager i fördelningen av fasta valkretsmandat. Kan mandat ej besättas enligt första stycket, skall mandatet vara obesatt under den tid för vilken valet gäller. 9 e §. Uppkomma lika tal vid tillämpning av 9 c eller 9 d §, avgöres företrädet genom lottning. 10 §.

Valkrets bör utformas så att den kan beräknas komma att tilldelas minst tio fasta valkretsmandat och så att den kan omSOU1971:4

{Nuvarande lydelse)

Om valdistrikt

{Föreslagen lydelse)

slutas av en sammanhängande gränslinje. Länsstyrelsen beslutar om kommuns indelning i valkretsar sedan kommunfullmäktige beretts tillfälle att yttra sig i ärendet. Kommunfullmäktige äga göra fram ställning om kommunens indelning i valkretsar sedan kommunstyrelsen uppgjort förslag till sådan indelning. Beslut om indelning i valkretsar skall meddelas senast i december året före det under vilket beslutet skall träda i tillämpning. kommunala vallagen.

Denna lag träder i kraft den 15 oktober 1973 men tillämpas dessförinnan beträffande val av kommunfullmäktige.

22 SOU 1971: 4

4) Förslag till Lag om ändring i kommunala vallagen (1930:253) Härigenom förordnas i fråga om kommunala vallagen (1930: 253) 1 dels att 46 § 2 och 3 mom. skall upphöra att gälla och att nuvarande 4 mom. skall betecknas 2 mom., dels att 43, 47, 47 a och 48 §§, 52 § 2 mom. samt 53 a § 1 mom. skall ha nedan angivna lydelse. (Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse) 43 §.

Sammanräkning verkställes

Om förrättningen Det åligger

riksdagen försenas. Vid förrättningen prövar länsstyrelsen valsedlarnas giltighet och fördelar mandaten i landsting och kommunfullmäktige med tillämpning av bestämmelserna i 1114 §§ landstingslagen (1954:319), 9 a9 f §§ kommunallagen (1953: 753) och 9 a - 9 e §§ kommunallagen för Stockholm (1957:50). Länsstyrelsen fastställer också med tillämpning av 46 § vilka personer som skola erhålla mandaten. i ortstidningar. anledningen härtill.

47 §. Sedan val av landstingsmän avHar samma kandidat fått plats i ordslutats, skola suppleanter utses sålunda, ning enligt 46 § i mer än en valkrets att för varje landstingsman inom det parti, eller för mer än ett parti, och skulle han för vilket han blivit vald, företagas så till följd härav erhålla mandat i mer än många, dock minst två, nya sammanräken valkrets eller för mer än ett parti, skall ningar, som partiet erhållit platser. Har han tillträda det mandat, för vilket hans landstingsman fått sig tillerkänd plats från jämförelsetal är störst. Mellan lika järnflera partier, anses han vald för det parti, förelsetal avgöres företrädet genom lottfrån vilket plats först tilldelades honom. ning. Vid fastställandet av vem som skall Vid varje sammanräkning tages hänsyn erhålla mandat som han ej tillträder, anblott till de valsedlar, vilka upptaga landsses det som om han ej varit kandidat vid tingsmannens namn och på grund därav valet, gällde för detta namn vid den sammanräkning, då namnet tilldelades plats i ordningen. Varje valsedel gäller såsom hel röst. Med iakttagande av att namn å någon, som blivit genom valet utsedd till landstingsman eller till suppleant för den 1

Lagen omtryckt 1969:824.

SOU 1971: 4

(Nuvarande lydelse) landstingsman sammanräkningen avser, anses såsom obefintligt, skall röstvärdet tillgodoräknas det namn, som står främst av de för den ifrågavarande landstingsmannen särskilt upptagna suppleantnamnen eller, om sådant namn ej finnes, det namn för själva landstingsmannavalet, som står främst på sedeln, eller, om ej heller sådant namn finnes, det namn som står främst bland samtliga suppleantnamnen å valsedeln. Den som erhållit högsta röst talet är vald till suppleant för den landstingsman sammanräkningen avser. Mellan lika rösttal skall skiljas genom lottning. De för varje särskild landstingsman valda suppleanterna intaga plats i den ordning, i vilken de blivit utsedda.

(Föreslagen lydelse)

47 a §. Utses någon för samma tid i två eller Sedan val av lands t i n gs män avflera valkretsar till landstingsman eller full- slutats, skola suppleanter utses sålunda, mäktig, skall på honom ankomma att be- att för varje landstingsman inom det parti, stämma, i vilken valkrets han skall anses för vilket han blivit vald, företagas så vald. Det åligger honom att om sitt be- många, dock minst två, nya sammanräkslut göra skyndsam anmälan hos länsstyningar, som partiet erhållit platser. relsen. Vid varje sammanräkning tages hänsyn blott till de valsedlar, vilka upptaga landsDå anmälan inkommit, skall den valde anses hava avgått som landstingsman el- tingsmannens namn och på grund därav ler fullmäktig i valkrets, i vilken han ej gällde för detta namn vid den sammanräkning, då namnet tilldelades plats i ordönskat mottaga uppdraget. Efterträdare för honom i sådan valkrets inkallas eller ningen. Varje valsedel gäller såsom hel röst. Med iakttagande av att namn å nåutses i den ordning, som gäller vid landsgon, som blivit genom valet utsedd till tingsmans eller fullmaktigs avgång. Därvid skall dock 52 § 2 mom. tillämpas även landstingsman eller till suppleant för den sammanräkningen avser, i fråga om kommun eller församling, där landstingsman anses såsom obefintligt, skall röstvärdet suppleanter för fullmäktige skola finnas. tillgodoräknas det namn, som står främst av de för den ifrågavarande landstingsmannen särskilt upptagna suppleantnamnen eller, om sådant namn ej finnes, det namn för själva landstingsmannavalet, som står främst å sedeln, eller, om ej heller sådant namn finnes, det namn som står främst bland samtliga suppleantnamnen å valsedeln. Den som erhållit högsta rösttalet är vald till suppleant för den landsman sammanräkningen avser. Mellan lika rösttal skall skiljas genom lottning. De

för

varje särskild

landstingsman SOU 1971: 4

{Föreslagen lydelse) valda suppleanterna intaga plats i den ordning, i vilken de blivit utsedda.

{Nuvarande lydelse)

48 §.

Sedan val av fullmäktige avslutats för kommun eller församling, där suppleanter för fullmäktige skola finnas, samt i förekommande fall efterträdare utsetts enligt 47 a §, skola suppleanter utses sålunda, att för varje fullmäktig inom det parti för vilket han blivit vald företagas sammanräkningar till det antal som motsvarar hälften av det antal platser partiet erhållit. Utgör hälften av nämnda antal ett brutet tal, företagas i stället så många sammanräkningar som motsvara närmast högre hela tal. Har fullmäktig fått sig tillerkänd plats från flera partier, anses han vald för det parti, från vilket plats först tilldelades honom.

Sedan val av fullmäktige avslutats för kommun eller församling, där suppleanter för fullmäktige skola finnas, skola suppleanter utses sålunda, att för varje fullmäktig inom det parti för vilket han blivit vald företagas sammanräkningar till det antal som motsvarar hälften av det antal platser partiet erhållit. Utgör hälften av nämnda antal ett brutet tal, företagas i stället så många sammanräkningar som motsvara närmast högre hela tal.

Bestämmelserna i 47 a § andra och tredBestämmelserna i 47 § andra och tredje styckena skola äga motsvarande tillämp- je styckena skola äga motsvarande tillämpning i fråga om utseende av suppleant ning i fråga om utseende av suppleant för fullmäktig. för fullmäktig. Därvid skall även namn å den som utsetts till fullmäktig i annan valkrets, anses som obefintligt. Har någon samma grund. 48 a §. Hava vid valet landstingsmän eller fullmäktige icke blivit till föreskrivet antal utsedda, anställes ofördröjligen nytt val för utseende av det felande antalet. Vid val av landstingsmän och vid val av fullmäktige i kommun, där suppleanter skola finnas, utses i det nya valet jämväl suppleanter. Äro landstingsmän eller fullmäktige men ej suppleanter valda till erforderligt antal, skall vid valet bero.

Hava suppleanter för landstingsmän eller för fullmäktige i kommun, där suppleanter för fullmäktige skola finnas, icke kunnat väljas till föreskrivet antal, skall därvid bero.

52 §. 2 mom. Avgår fullmäktig Den nya sammanräkningen äger rum inom det parti, för vilket den avgångne blivit vald. Blev den avgångne vald för flera partier, skall sammanräkningen ske inom det parti, från vilket plats först tilldelades honom. Vid den nya sammanräkSOU1971:4

medgiva det. Den nya sammanräkningen äger rum inom det parti, för vilket den avgångne blivit vald. Vid den nya sammanräkningen tages hänsyn blott till de valsedlar, vilka upptaga den avgångnes namn och på grund därav gällde för detta namn vid den sam25

{Föreslagen lydelse) {Nuvarande lydelse) ningen tages hänsyn blott till de valsedlar, manräkning, då namnet tilldelades plats i vilka upptaga den avgångnes namn och på ordningen. Varje valsedel gäller såsom hel grund därav gällde för detta namn vid den röst. sammanräkning, då namnet tilldelades plats i ordningen. Varje valsedel gäller såsom hel röst. Röstvärdet skall, skiljer lotten. Efter sammanräkningens under försegling. 53 a §. 1 mom. Hava samtliga suppleanter för landstingsman inkallats till ordinarie befattning eller eljest avgått som suppleanter, skall på anmälan av landstingets förvaltningsutskott ny sammanräkning företagas för utseende av ytterligare en suppleant. För sammanräkningen, som skall verkställas vid offentlig förrättning och påbörjas så snart omständigheterna medgiva det, skall 47 § äga motsvarande tillämpning. Finnes icke någon, som kan utses till suppleant, skall därvid bero.

1 mom. Hava samtliga suppleanter för landstingsman inkallats till ordinarie befattning eller eljest avgått som suppleanter, skall på anmälan av landstingets förvaltningsutskott ny sammanräkning företagas för utseende av ytterligare en suppleant. För sammanräkningen, som skall verkställas vid offentlig förrättning och påbörjas så snart omständigheterna medgiva det, skall 47 a § äga motsvarande tillämpning. Finnes icke någon, som kan utses till suppleant, skall därvid bero.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1974 men tillämpas dessförinnan i fråga om val som avser tid efter utgången av år 1973. Äldre bestämmelser tillämpas i fråga om val av kyrkofullmäktige även efter det denna lag trätt i kraft eller dessförinnan tillämpats.

26 SOU 1971: 4

1 Utredningsuppdraget m. m.

Kommitténs direktiv innehåller följande (se Post- och Inrikes tidn. 6.10.1967). Enligt 13 § landstingslagen den 14 maj 1954 (nr 319) bestämmer landstinget indelningen av landstingskommunen i valkretsar och det antal landstingsmän som skall väljas. Därvid skall landstinget iaktta bestämmelserna i 10-12 §§. Enligt dessa bestämmelser skall för varje valkrets utses en landstingsman och därutöver en landstingsman för varje påbörjat tal av 5 000 invånare. Valkrets skall omfatta en eller flera primärkommuner. Valkretsindelningen skall med vissa undantag göras så att minst sju landstingsmän kommer att utses för varje valkrets. Två eller flera kommuner kan tillsammans utgöra en valkrets endast om högst 13 landstingsmän kommer att utses för kretsen. Från denna bestämmelse kan göras avvikelse om särskilda skäl föreligger. På landsbygden skall valkretsindelningen göras efter domsaga eller tingslag om det är lämpligt. I allmänhet skall valkrets om möjligt utformas så att den bildar ett sammanhängande område. Den befolkningsomflyttning som pågår f. n. innebär bl. a. att vissa landstingskommuners invånarantal ökar mycket kraftigt. Med nuvarande regler om antalet landstingsmän medför denna utveckling en motsvarande ökning av landstingsmännens antal. Med anledning härav har satts i fråga om det i längden är möjligt att undvara regler om begränsning av det antal landstingsmän som får utses. Frågan blir särskilt aktuell i det fr. o. m. den 1 januari 1968 nybildade Stockholms län. Sedan den av Stockholms stad och Stockholms läns landsting tillsatta storlandstingskommittén lagt fram principförslag om att förena staden och landstingskommunen i ett gemensamt s. k. storlandsting för handhavande av vissa förvaltningsuppgifter, har jag enligt Kungl. SOU 1971: 4

Maj:ts bemyndigande den 7 april 1967 samma dag tillkallat en sakkunnig för att i samverkan med storlandstingskommittén och kommun al rättskommittén lägga fram förslag till författningsbestämmelser för storlandstinget, varvid frågorna om en reglering av det högsta antal landstingsmän som får utses också kommer att behandlas. Eftersom reglerna för bestämmandet av antalet landstingsmän bör utformas så att de i möjligaste mån kan tillämpas generellt, bör emellertid frågan samtidigt utredas också för landet i övrigt. Jag förordar därför att särskilda sakkunniga tillkallas för att göra en sådan utredning. Regleras det högsta antal landstingsman som får utses, måste nuvarande regler för bestämmandet av antalet mandat per valkrets ändras och reglerna för valkretsindelningen ses över. Också dessa frågor bör utredas i detta sammanhang. Härvid bör beaktas intresset av att inom varje valkrets olika meningsriktningar kan bli i skälig utsträckning representerade, vilket förutsätter ett visst lägsta antal mandat per valkrets. Detta kan tillgodoses genom att valkretsarna göres tillräckligt stora. Valkretsarna bör emellertid i princip omfatta områden som från befolkningsmässiga, geografiska och andra synpunkter utgör naturliga enheter. Med hänsyn härtill är möjligheterna att vidga valkretsarna begränsade. Det torde därför bli nödvändigt att överväga särskilda regler för det fall att man vid en proportionell beräkning inte kommer upp till ett tillräckligt antal mandat i en i övrigt lämplig valkrets. När det gäller att utforma reglerna för valkretsindelningen bör vidare iakttai att \alkretsarna anpassas till kommunblocken. Grundlagberedningen har i betänkande »Partiell författningsreform» (SOU 1967:26) lagt fram förslag till ett nytt valsystem för utseende av ledamöterna i en enkammarriksdag. Enligt förslaget utses alla ledamöterna genom direkta

val. Vid utformningen av valsystemet har tjänat som riktpunkt att systemet bör ge en mandatfördelning som är rättvisande med hänsyn till valresultatet i hela landet (riksproportionalitet), att en splittring på många småpartier dock bör undvikas samt att systemet bör ge en tillfredsställande regional representation, som är så stabil som möjligt med hänsyn till kravet på riksproportionalitet. Kravet på riksproportionalitet tillgodoses i det föreslagna systemet genom att dels ett antal mandat fördelas mellan partierna inom Valkretsarna - vilka förutsätts tills vidare vara oförändrade - dels ett annat antal mandat, som är gemensamma för hela landet, används för att utjämna de avvikelser från riksproportionaliteten som kan uppstå vid fördelningen inom valkretsarna. Även utjämningsmandaten tilldelas valkretsarna. Spärr mot småpartier får man i det nya systemet genom att låta bara partier med minst 4 % av rösterna i hela landet eller - vid fördelning av mandat inom valkretsarna - 12 % av rösterna i kretsen delta i mandatfördelningen. F. n. tillämpas samma fördelningsmetod vid val till riksdagens andra kammare och vid kommunalvalen. Detta innebär att i stort sett ingen annan skillnad i proportionaliteten vid valen föreligger än den som föranleds av att valen avser olika stora områden och valkretsindelningen - i den mån en sådan indelning gjorts - är olika. Givetvis är det av värde att riksdagsvalen och de kommunala valen på detta sätt ger likvärdiga utslag. Om proportionaliteten vid riksdagsvalet med det valsystem som grundlagberedningen har föreslagit kan väntas komma att skilja sig väsentligt från proportionaliteten vid kommunalvalen bör därför undersökas om en större likhet går att få till stånd genom en anpassning av valsystemet vid dessa val till det föreslagna. Detta är dock aktuellt bara när det område valet avser har delats in i valkretsar. Också dessa frågor bör utredas i detta sammanhang. Jag förordar att utredningen anförtros samma sakkunniga. Om de sakkunniga med hänsyn till resultatet av utredningen finner att valsystemet vid kommunalvalen bör ändras bör de lägga fram förslag till en sådan ändring. De sakkunniga bör i sitt arbete samråda med dels den sakkunnige som utarbetar förslag till författningsbestämmelser för storlandstinget, dels kommunalrättskommittcn.

manträde med kommittén. Vid ett sammanträde har en tjänsteman i Svenska landstingsförbundet varit närvarande.

Samråd har skett med den sakkunnige som utarbetat förslag till författningsbestämmelser för storlandstinget bl. a. genom att denne varit närvarande vid ett sammanträde med kommittén och med kommunalrättskommittén bl. a. genom att dess dåvarande sekreterare varit närvarande vid ett sam-

28 SOU 1971: 4

2 Gällande bestämmelser

I det följande lämnas en översiktlig redogörelse för de bestämmelser i landstingslagen (1954: 319), kommunallagen (1953: 753) och kommunallagen för Stockholm (1957:50) som är av intresse i detta sammanhang. Riksdagen har år 1969 beslutat om betydelsefulla ändringar i de nämnda lagarna. Dessa ändringar träder i kraft 1.1.1971. Redogörelsen avser reglerna sådana de kommer att lyda fr. o. m. denna dag. Också de landstingskommunala indelningsändringar som beslutats men vilka träder i kraft 1.1. 1971 har beaktats vid utarbetandet av redogörelsen. 2.1 Landstingslagen m. m. Varje län utom Gotlands län utgör enligt 1 § första stycket landstngslagen (LL) en landstingskommun. Från denna regel ges i andra stycket vissa undantag. Fanns vid LL:s ikraftträdande kommun som inte tillhörde landstingskommun, skulle därvid förbli, om inte annat bestämdes enl ; gt 2 §. Med denna undantagsbestämmelse åsyftas numera Göteborg och Malmö. Annan kommun som inte tillhör landstingskommun än Gotlands kommun kan inträda i landstingskommunen (2 § 2 mom.). 1 Den landstingskommunala indelningen kan också ändras genom ändring i länsindelningen, t. ex. genom att kommun eller del av kommun läggs samman med kommun i annat län. SOU 1971: 4

Landstingskommunens beslutande organ är landstinget (5 §). Ledamöterna i landstinget - landstingsmännen - och suppleanter för dem utses i direkta val. Valsystemet är proportionellt. För val av landstingsmän indelas landstingskommun i valkretsar. Hur många landstingsmän som landstinget skall ha beror på valkretsindelningen och folkmängden. Varje valkrets utser landstingsmän till ett antal som motsvarar en landstingsman för varje påbörjat tal av 5 000 invånare och dessutom ytterligare en landstingsman (10 §). Valbarheten är inte inskränkt till valkrets. Landstinget bestämmer hur valkretsindelningen skall ske och det antal landstingsmän som skall utses i varje krets (13 §). Därvid är landstinget

1 I samband med sammanläggning av kommunerna i Gotlands kommun har förordnats om upplösning av Gotlands läns landstingskommun (Kungl. Maj:ts beslut 27.2.1970 - jfr SFS 1970:31). Kalmar län, som tidigare varit delad i två landstingskommuner, bildar fr. o. m. 1.1.1971 en sådan kommun (Kungl. Maj:ts beslut 30.12.1969). Stockholms stad, som även efter sammanläggningen 1.1.1968 med Stockholms län stått utanför landstingskommun, inträder 1.1.1971 i Stockholms läns landstingskommun (Kungl. Maj:ts beslut 13.6.1969). Olika sakkunniga har tillkallats för att pröva frågan om Göteborgs samgående med Göteborgs och Bohus läns landstingskommun och Malmös återinträde i Malmöhus läns landstingskommun. Beslut om samgående har dock ännu inte träffats.

bundet av de föreskrifter som LL ger - utom i 10 § - även i 11 och 12 §§. Valkrets skall sålunda omfatta en eller flera primärkommuner, dvs. gräns för valkrets skall alltid följa kommungräns. Valkretsindelningen skall med vissa undantag göras så att minst sju landstingsmän kommer att utses för varje valkrets. Invånarantalet i valkrets måste alltså i allmänhet överstiga 25 000. Stad med mer än 20 000 invånare bildar dock egen valkrets, om det inte föreligger särskilda skäl att lägga samman staden med en eller flera kommuner till en valkrets. Valkrets skall alltid ha mer än 15 000 invånare. Två eller flera kommuner kan tillsammans utgöra en valkrets endast om högst 13 landstingsmän kommer att utses för kretsen, dvs. om det sammanlagda invånarantalet uppgår till högst 60 000. Från sistnämnda bestämmelse kan göras avvikelse om särskilda skäl föreligger. Som en undantagslös regel gäller dock att sammanlagda antalet landstingsmän inte får vara mindre än 20. Skulle angivna regler leda till ett mindre antal, så får de jämkas så att minimiantalet uppnås (12 §). På landsbygden skall valkretsindelningen göras efter domsaga eller tingslag, om det är lämpligt. Frånsett det fall att två eller flera städer ingår i samma valkrets skall valkrets om möjligt utformas så att den kan omslutas med en sammanhängande gränslinje. Länsstyrelsen upprättar förslag till valkretsindelning. Förslaget skall tillställas kommunerna för yttrande. Därefter fattar landstinget sitt beslut (13 § första stycket). Kungl. Maj:t prövar och fastställer sedan landstingets beslut i ärendet (13 § andra stycket). På förslag av länsstyrelsen eller efter dess yttrande äger landstinget jämka beslut om valkretsindelning och om antalet landstingsmän, om det med hänsyn till bestämmelserna i 10-12 §§ påkallas av att de förhållanden som har legat till grund för beslutet har blivit ändrade eller om det anses nödvändigt av annan anledning. Sådan jämkning skall beslutas vid landstingsmöte före utgången av oktober året innan val av landstingsmän

äger rum eller, om Kungl. Maj:t förordnar det, före utgången av maj valåret (14 §). Om jämkningsbeslut på grund av ändring i den landstingskommunala indelningen finns särskilda bestämmelser Har beslut fattats om stads inträde i landstingskommun eller har förordnats om annan indelningsändring som innebär att landstingskommuns område vidgas, skall landstinget vid landstingsmöte före oktober månads utgång eller före annan tidpunkt som Kungl. Maj:t föreskriver göra den jämkning i valkretsindelningen som föranleds av indelningsändringen (15 § första stycket). Motsvarande bestämmelse gäller i fråga om landstingkommun från vilken avskiljs område som utgör del av en eller flera valkretsar (16 § andra stycket). Avskiljs område som bildar egen valkrets frånträder de landstingsmän och suppleanter som utsetts för valkretsen sina befattningar (16 § första stycket). I detta fall sker ingen jämkning i valkretsindelningen. Länsstyrelsen lämnar förslag eller yttrande i fråga om jämkning enligt 15 eller 16 §. Av motiven till LL framgår att beslut om jämkning i tidigare fastställd valkretsindelning givetvis också skall underställas Kungl. Maj:ts prövning. Detta har ansetts så självklart att någon erinran därom inte intagits i lagtexten (se SOU 1958: 48 s. 93). Medan jämkning av beslut om valkretsindelning och om antalet landstingsmän enligt 14 § sålunda företas först i anslutning till ordinarie landstingsmannaval så får jämkning enligt 15 eller 16 § - som primärt bara avser valkretsindelning - företas oavsett när ordinarie landstingsmannaval skall äga rum. Företas jämkning enligt 15 eller 16 §, äger Kungl Maj:t enligt dessa lagrum förordna att val av landstingsmän skall äga rum inom en eller flera valkretsar (nyval) året innan indelningsändringen träder i kraft. I den vidgade landstingskommunen får nyval ske inom den eller de valkretsar som kan ha nybildats av hela det område som tillförts den vidgade landstingskommunen eller av del av detta område eller inom valkrets som annars berörs av jämkningen. I minskad landstingskommun får nyval ske SOU 1971: 4

inom valkrets som berörts av jämkningen. Nyval äger rum året innan indelningsändringen träder i kraft. Länsstyrelsen bestämmer dag för nyvalet. Valet avser tiden från ikraftträdandet till årsskiftet närmast efter nästa ordinarie landstingsmannaval. Träder indelningen i kraft vid årsskifte efter allmänt landstingsmannaval förordnas enligt praxis inte om nyval utan det ordinarie valet får avse den ändrade landstingskommunen. För Stockholms län gäller lagen den 13 juni 1969 (nr 216) om antalet landstingsmän och valkretsindelningen i Stockholms läns landstingskommun för valperioden 1971— 1973. Enligt lagen skall under nämnda period landstinget bestå av 149 ledamöter (1 §). Enligt 2 § beslutar länsstyrelsen om indelningen i valkretsar på förslag av landstingskommunen eller efter dess hörande. Innan landstingskommunen avlämnar sitt förslag eller avger sitt yttrande, skall landstingskommunen bereda kommunerna tillfälle att yttra sig. Landstingsmandaten fördelas på valkretsarna (3 §). Beslut härom meddelas av länsstyrelsen före utgången av maj valåret. Härvid tilldelas varje valkrets ett mandat för varje gång som antalet invånare i valkretsen enligt mantalslängden för året är jämnt delbart med en etthundrafyrtioniondel av antalet invånare i landstingskommunen enligt samma mantalslängd. De mandat, som härefter återstår, tillförs valkretsarna i ordning efter storleken av de överskott som uppkommit vid nyssnämnda fördelning. Mellan lika överskottstal avgörs företrädet genom lottning. I 4 § sägs att valkrets skall bestå av en eller flera kommuner. Stockholms stad får dock indelas i valkretsar. Valkretsarna skall utformas så att minst sju mandat kan beräknas komma att tilldelas varje valkrets och, om det inte medför olägenhet, valkretsarna får lika många mandat var. Är jämkning i valkretsindelningen påkallad av ändrade förhållanden, beslutar länsstyrelsen härom före utgången av maj valåret(5 §). Enligt förarbetena till lagen utgör denna ett provisorium i avbidan på en för alla landstingskommuner tillämplig lagstiftning på grundval av förslag från kommunalvalsSOU1971:4

kommittén (prop. 1969: 112 s. 100, KU 25, rskr 275). 2.2 Kommunallagarna m. m. Kommunens representativa organ är kommunfullmäktige, vilket är den nya enhetliga benämningen för fullmäktige i alla kommuner (de tidigare skilda kommunbeteckningarna - stad, köpng och landskommun - ersätts med den enhetliga beteckningen kommun). Enligt kommunallagen (1953: 753 - KL) bestämmer fullmäktige själva hur många fullmäktige det skall finnas (5 §). Fullmäktige är därvid bundna endast i två hänseenden. Dels uppställer lagen vissa minimital som inte får underskridas. Dels skall antalet fullmäktige alltid bestämmas till ett udda tal. Minimiantalet fullmäktige står i relation till antalet invånare i kommunen. Uppgår antalet invånare i kommunen till 20 000 eller därunder skall antalet fullmäktige vara minst 31. Har kommunen mellan 20 001 och 40 000 invånare skall minimiantalet fullmäktige vara 41. I kommuner med mellan 40 001 och 60 000 invånare skall det finns minst 51 fullmäktige och i kommuner med över 60 000 invånare minst 61. Enligt kommunallagen för Stockholm (1957: 50) skall antalet fullmäktige där vara minst 101 (5 §). Fullmäktige skall genast underrätta länsstyrelsen om hur många fullmäktige som skall utses för kommunen. Länsstyrelsen skall dock inte pröva eller fastställa beslutet. Fullmäktige har också möjlighet att besluta att det skall finnas suppleanter för fullmäktige (5 a § KL och 5 § KL för Stockholm). Om så sker skall länsstyrelsen underrättas om beslutet. För varje parti som är representerat i fullmäktige skall i princip utses så många suppleanter som motsvarar hälften av det antal ordinarie fullmäktige som partiet erhållit. Fullmäktigsuppleanterna fungerar således som gruppsuppleanter och inte - som fallet kan vara i fråga om suppleanter för landstingsledamöterna - som personliga suppleanter. För val av fullmäktige skall kommun indelas i valkretsar om kommunen har fler in31

vanare än 40 000 eller om minst 51 fullmäktige skall utses för kommunen. Om det anses lämpligt kan också kommun med färre antal invånare delas in på detta sätt. En förutsättning är dock att kommunens folkmängd överstiger 10 000.1 andra kommuner får valkretsindelning ske endast om till följd av kommunens ^särskilt betydande utsträckning eller liknande förhållanden» synnerliga skäl talar för en sådan indelning (9 § första stycket). Valkretsindelningen skall göras så att varje krets kan beräknas komma att utse minst tio fullmäktige. Vidare skall iakttas att kretsen skall kunna omslutas av en sammanhängande gränslinje. Vid indelningen skall också tillses att antalet fullmäktige för hela kommunen om möjligt fördelas lika på de särskilda kretsarna. I varje valkrets utses en fullmäktig för varje fullt tal motsvarande det som fås då man delar kommunens folkmängd enligt mantalslängden för året med det totala antalet fullmäktige i kommunen (9 § andra stycket). Länsstyrelsen beslutar om valkretsindelningen. Kommunerna skall dock medverka. Fullmäktige kan sålunda själva göra framställning om att kommunen skall indelas i valkretsar. Utnyttjar länsstyrelsen sin initiativrätt skall kommunen få tillfälle att yttra sig innan beslut fattas. Länsstyrelsens beslut skall meddelas senast två månader före ingången av valåret (9 § fjärde och femte styckena). Bestämmelser om valkretsindelning och nyval inom primärkommun med anledning av ändring i den primärkommunala indelningen finns i lagen (1919: 293) om ändring i kommunal och ecklesiastik indelning (KIL). Enligt 14 § nämnda lag äger Kungl. Maj:t förordna om nyval i sådan kommun. Frågan när nyval bör ske är inte reglerad. Enligt förarbetena innebär ett fullmäktigval så mycket besvär och kostnader för kommunerna att förordnande om nyval bör meddelas endast när starka skäl talar för det. Först när indelningsändring medför en befolkningsförskjutning på 15-25 % bör förordnande om nyval meddelas. Denna princip har legat till grund för den praxis som har 32

tillämpats vid indelningsändringar. I samband med lagen om kommunala sammanläggningsdelegerade uttalades att principen borde tillämpas även i fortsättningen (prop. 1965: 151 s. 38). Har kommunindelning ändrats och skall nyval hållas, bestämmer länsstyrelsen före den 1 juli valåret hur många fullmäktige som skall utses. Därvid tillämpas reglerna i 5 § KL. Länsstyrelsen kan samtidigt besluta om valkretsindelning av kommunen. Länsstyrelsen är därvid inte bunden av KL:s regler om tid för sådant beslut (14 § andra stycket och 18 § KIL). I likhet med vad som gäller i fråga om landstingen sker enligt praxis aldrg nyval med anledning av ändring i den pr märkommunala indelningen som träder i kraft vid årsskifte efter allmänna kommunalval.

SOU 1971: 4

3 Författningsreformen

Den nuvarande tvåkammarriksdagen ersätts 1.1.1971 med en enkammarriksdag med 350 ledamöter vilka väljs för en period av tre år. Samtliga ledamöter har utsetts vid de nyligen hållna valen. Samtidigt med riksdagsvalen förrättades val till landsting och kommunfullmäktige. En konsekvens av att riksdags- och kommunalval förrättas samtidigt (gemensam valdag) är att även valperioderna för ledamöterna i landstingen och de kommunala fullmäktigförsamlingarna förkortats till tre år. Vid riksdagsvalen tillämpades ett nytt valsätt. Detta bygger på principen om en riksproportionellt rättvis fördelning av mandaten mellan de deltagande partierna. Beslutet om författningsreformen, som förutom övergång till enkammarriksdag och införandet av ett nytt valsätt även innefattar inskrivande i författningen av parlamentarismens grundsatser, fattades av 1968 och 1969 års riksdagar (prop. 1968: 27, KU 20, rskr 279, KU 1969: 1, rskr 56). Beslutet innebär ett fullföljande av den uppgörelse som träffades i grundlagberedningen mellan representanter för de fyra stora politiska partierna. I allt väsentligt godtog statsmakterna de förslag som beredningen lade fram i sitt betänkande Partiell författningsreform (SOU 1967: 26). Valsystemet till den nya enkammarriksdagen är utformat på huvudsakligen följande sätt. Valen är proportionella. Valsättet vilar, SOU 1971: 4 3—014432

som nämnts, på principen om en proportionell fördelning av mandaten mellan partierna på grundval av valresultatet i landet som helhet (riksproportionalitet). En fullständig riksproportionalitet leder emellertid till att även mycket små partier kan få representation i riksdagen. För att förhindra att så sker och en olämplig partisplittring uppstår i riksdagen har en småpartispärr byggts in i systemet. Valsättskonstruktionen är vidare sådan att riksproportionaliteten inte kan rubbas genom konstlade partibildningar eller andra valtaktiska manövrer och inte heller genom ändringar i valkretsindelningen. Valsättet ger också en tillfredsställande regional representation som också är så stabil som möjligt med hänsyn till kravet på riksproportionalitet. Valsättets närmare utformning är denna. Av de 350 mandaten i riksdagen är 310 fördelade på valkretsarna (fasta valkretsmandat). Dessa fördelas i varje valkrets mellan partierna på grundval av valresultatet i kretsen. De återstående 40 mandaten (utjämningsmandaten) används för att korrigera de avvikelser från ett riksproportionellt riktigt resultat som kan uppstå vid fördelningen inom valkretsarna. Utjämningsmandaten fördelas alltså på grundval av valresultatet i hela landet. Småpartispärren är i princip utformad så att endast parti som fått minst 4 % av rösterna i hela landet får vara med vid mandatfördelningen. Denna riksspärr modifie33

ras dock när det gäller lokalt starka småpartier. Har ett parti fått minst 12 % av rösterna i någon eller några valkretsar men inte klarat riksspärren, får partiet tävla om de fasta valkretsmandaten i den eller de kretsarna. I fördelningen av utjämningsmandaten deltar ett sådant parti inte. Vid fördelningen av de fasta valkretsmandaten mellan partierna används den jämkade uddatalsmetoden med 1,4 som första divisor, dvs. samma metod som sedan år 1952 provisoriskt tillämpats vid andrakammarvalen. Fördelningen av utjämningsmandaten mellan de partier som klarat 4 %-spärren går till på följande sätt. Först beräknas hur många mandat vart och ett av partierna skulle ha fått, om alla mandat fördelats mellan dem i landet som en enda valkrets. Denna fördelning sker enligt den jämkade uddatalsmetoden med 1,4 som första divisor. Härvid bortser man från de fasta valkretsmandat som tillfallit parti som endast klarat valkretsspärren på 12 % men inte riksspärren. Varje parti tilldelas sedan så många utjämningsmandat som motsvarar skillnaden mellan det beräknade antalet mandat för partiet och det sammanlagda antalet fasta valkretsmandat som partiet erövrat. Även utjämningsmandaten tillförs valkretsarna och besätts med kandidater som nominerats där. Detta sker för varje parti för sig. Partiet får sina utjämningsmandat i de valkretsar där partiet vid jämförelse valkretsarna emellan ligger närmast till att ta ytterligare mandat efter fördelningen av de fasta valkretsmandaten. De jämförelsetal partiet har i de olika valkretsarna är därvid avgörande. Utjämningsmandaten tillförs i tur och ordning de valkretsar där partiets jämförelsetal är högst. För varje utjämningsmandat som partiet får räknar man fram ett nytt jämförelsetal för partiet i valkretsen. Därvid tar man hänsyn till det totala antalet mandat som partiet fått där.

mandat som varje valkrets skall ha införs dock en nyhet. Beräkningen skall inte som nu baseras på antalet invånare i kretsen utan på antalet röstberättigade. Mandatfördelningsreglerna har förts in i RO (16-19 §§). De har alltså fått grundlags karaktär. Även i organisatoriskt hänseende innebär reformen vissa nyheter. Såväl fördelningen av mandaten mellan partierna som fastställandet av vilka personer som skall tillträda mandaten sker centralt för hela riket. Dessa uppgifter är anförtrodda en central valmynhet. Den centrala valmyndighetens avgörande sker på grundval av protokoll, som myndigheten får från länsstyrelserna (85 § 1 och 2 mom. lagen (1920: 795) om val till riksdagen - ValL). På länsstyrelserna räknas rösterna och bedöms valsedlarnas giltighet. Dessutom fastställer länsstyrelserna ordningen mellan namnen på partiernas valsedlar i den utsträckning som behövs för att de mandat som partierna erövrat skall kunna besättas. Härvid används med vissa jämkningar den metod som sedan år 1952 provisoriskt tillämpats vid andrakammarvalen. Över denna sammanräkning upprättar länsstyrelserna protokoll som tillställs centrala valmyndigheten (76-84 §§ ValL). Det åligger centrala valmyndigheten att kungöra valutgången och utfärda fullmakter för de personer som blivit valda (85 § 3 mom. ValL).

Med detta valsätt blir valkretsindelningen praktiskt taget utan betydelse för mandatfördelningen mellan partierna. De nuvarande 28 valkretsarna behålls därför t. v. När det gäller beräkningen av det antal fasta

34 SOU 1971: 4

4 Överväganden och förslag

4.1 Regler för antalet landstingsmän och fördelningen av landstingsmandaten på valkretsarna

I direktiven pekas på den befolkningsomflyttning som pågår f. n. och som innebär bl. a. att vissa landstingskommuners invånarantal ökar mycket kraftigt. Med nuvarande regler om antalet landstingsmän medför denna utveckling en motsvarande ökning av antalet landstingsmän i vissa landsting. När Göteborg och Malmö inträder i resp. landstingskommun innebär de nuvarande bestämmelserna att antalet landstingsmän kommer att stiga, i Göteborgs och Bohus län från 54 till 152 och i Malmöhus län från 98 till 156. Stockholms inträde i Stockholms läns landstingskommun skulle med oförändrade regler ha lett till att över 300 landstingsmän skulle ha utsetts år 1970. För Stockholms läns landstingskommun har måst göras avsteg från nu gällande regler om antalet landstingsmän, vilket skett genom en till valperioden 1971-1973 begränsad lagstiftning. Som framgår av vad som tidigare anförts kan motsvarande behov av avsteg snart nog uppstå också för andra landstingskommuner. Med hänsyn härtill och då reglerna om antalet landstingsmän om möjligt bör kunna tillämpas generellt anser kommittén att man bör konstruera nya regler om antalet landstingsmän. Det ligger då nära till hands att söka en SOU 1971: 4

förebild i KL:s regler för antalet fullmäktige. Enligt KL bestämmer kommunfullmäktige hur många fullmäktige som skall finnas. Fullmäktige är därvid bundna endast i två hänseenden. Dels uppställer lagen vissa minimital som inte får underskridas. Dels skall antalet fullmäktige alltid bestämmas till ett udda tal. Minimiantalet fullmäktige står i relation till antalet invånare i kommunen. För Stockholm gäller en särskild minimiregel. I sin av riksdagen godtagna motivering till de nya reglerna om antalet fullmäktige anförde departementschefen (prop. 1969: 129, s. 119) att bestämmandet av antalet fullmäktige borde ske efter en avvägning av bl. a. intresset av en allsidig medborgerlig förankring bland fullmäktige och intresset av goda arbetsbetingelser för dessa. De förhållanden som måste ligga till grund för en sådan avvägning skiftar i så hög grad mellan kommunerna att dessa lämpligen inte bör vara bundna i sin prövning i vidare mån än att vissa minimital ställs upp, som under inga omständigheter får underskridas. Vad som sålunda anförts i fråga om antalet fullmäktige i kommunerna äger enligt kommitténs mening tillämpning även på landstingen. Härtill kommer önskvärdheten av enhetliga regler för landsting och fullmäktige. Kommittén anser sålunda att ett system motsvarande det som införts för fullmäktiges del bör införas för landstingen. 35

Innan kommittén går över till att närmare redogöra för hur antalet landstingsmän enligt kommitténs mening bör bestämmas, vill kommittén ta upp en annan fråga, nämligen vilken beräkningsgrund - antalet invånare eller antalet röstberättigade - som skall användas vid fördelmngen av mandaten på valkretsarna resp. vid bestämmandet av minimiantalet landstingsledamöter. F. n. står antalet mandat per valkrets i proportion till antalet invånare i kretsen. Tidigare gällde detta även riksdagsvalen. I samband med författningsreformen ändrades denna bestämmelse för riksdagsvalen så att antalet fasta valkretsmandat i varje valkrets i stället fastställs på grundval av en beräkning av förhållandet mellan antalet röstberättigade i valkretsen och antalet röstberättigade i hela riket (30 § 2 mom. ValL). I bilaga 2 redovisar kommittén hur landstingsmandaten fördelar sig på valkretsar enligt olika beräkningsgrunder. Av materialet kan ses att en fördelningsprincip som bygger på antalet röstberättigade mandatmässigt gynnar valkretsar där befolkningen har en högre genomsnittsålder på bekostnad av t. ex. expanderande valkretsar med stora barnkullar och valkretsar med stort inslag av utländska medborgare. Kommittén saknar anledning att ta ställning till vilken av fördelningsprinciperna som i och för sig är den lämpligaste. Det förefaller emellertid naturligt att den fördelningsprincip som statsmakterna accepterat för riksdagsvalen slår igenom för landstingsvalens del. 1 Kommittén föreslår alltså att landstingsmandaten i princip skall fördelas mellan valkretsarna i proportion till antalet röstberättigade invånare. Fördelas mandaten mellan valkretsarna i proportion till antalet röstberättigade invånare i resp. krets, ligger det närmast till hands att också reglerna om antalet mandat för hela landstingskommunen ställs i relation till röstberättigade invånare där. Kommittén förordar att reglerna om minimiantalet landstingsledamöter utformas i enlighet härmed. Kommittén förutsätter att 1 Samma fördelningsprincip bör då givetvis också gälla vid de primärkommunala valen, (se avsnitt 4.3).

den föreslagna friheten för landstingen att bestämma antalet landstingsmän inte kommer att medföra större landsting än som är ändamålsenligt från arbetssynpunkt. Kommittén anser för sin del att den högsta gräns som inte bör överskridas om inte landstingens arbetsduglighet skall bli lidande ligger vid ungefär 150. Kommittén föreslår de minimigränser för antalet landstingsmän som återges i följande tabell. I högra kolumnen anges det antal landstingsmän som kommer att finnas i de olika landstingen fr. o. m. år 1971, dvs. det antal landstingsmän som valdes vid 1970 års landstingsval. Landstingen, som anges med sedvanliga länsbokstäver, tas upp invid det minimital som skulle varit tillämpligt vid ett beslut enligt de nya reglerna till 1970 års val. Tabell 1 Antal ledamöter Antal Minimiantal valda vid röstberättigade landstingsmän 1970 års val — 6 5 000 65 0 0 1 — 140 000

21 35

G (39), K (36), N (47), Z (33)

140 0 0 1 — 200 000

51 C (47), D (60), L (63), O (61), R (61), T (61), U (59), W (71), Y (68), A C (53), B D (65)

200 001 — 300 000

71 E (87), F (72), P (94), S (70), X(68)

300 0 0 1 —

101 A B (149), M (102)

Frågan hur de mandat som skall finnas i resp. landsting skall fördelas på valkretsarna hänger intimt samman med spörsmålet vilket valsystem som skall användas vid landstingsvalen. I följande avsnitt kommer kommittén att ta upp detta spörsmål och i anslutning därtill även frågan om reglerna för mandatens fördelning på valkretsar. 4.2 Valsystemet vid landstingsvalen 4.2.1 Reformbehov och reformvägar Kommittén skall enligt direktiven pröva om proportionaliteten vid riksdagsvalet med det SOU 1971: 4

valsystem, som första gången tillämpats vid de nyligen hållna valen till enkammarriksdagen, skiljer sig väsentligt från proportionaliteten vid kommunalvalen. Visar sig detta vara fallet, skall övervägas om större likhet går att få till stånd genom en anpassning av valsystemet vid kommunalvalen till det nya riksdagsvalsystemet. Det nya riksdagsvalsystemet leder i princip till fullständig riksproportionalitet, dvs. partierna tilldelas mandat så nära som möjligt i matematisk proportion till deras sammanlagda röstetal i hela landet. Ett avsteg härifrån föreligger dock genom kravet på att ett parti skall ha uppnått minst 4 % av rösterna i landet - eller 12 % av rösterna i någon valkrets - för att få vara med vid mandatfördelningen. F. n. uppnås inte en liknande fullständig proportionalitet vid landstingsvalen. Detta beror väsentligen på att landstingskommunerna är uppdelade i valkretsar inom vilka mandaten fördelas. En uppdelning i valkretsar ger nämligen med nuvarande valsystem spelrum för slumpmässiga avvikelser till det ena eller det andra partiets förmån vid fördelningen av mandaten. Ju längre uppdelningen går, desto större blir i allmänhet denna effekt. Under vissa förutsättningar kan avvikelserna tendera att systematiskt gynna eller missgynna partier av en viss storlek. En långt gående uppdelning på valkretsar försvårar alltid för mycket små partier att alls bli representerade. Proportionaliteten vid landstingsvalen kan ses med utgångspunkt i antingen hur mandaten i varje landstingskommun fördelar sig på partierna i proportion till deras röstetal i landstingskommunen (landstingsproportionalitet) eller hur partiernas sammanlagda mandatinnehav förhåller sig till deras röstetal i alla landstingskommuner (riksproportionalitet). Riksproportionaliteten är enligt kommitténs mening av mindre intresse redan av det skälet att landstingens uppgift att välja ledamöter i riksdagen upphört med 1970 års utgång. För att kunna göra den jämförelse från proportionalitetssynpunkt mellan det nuvarande valsystemet vid landstingsvalen och SOU 1971: 4

det nya riksdagsvalsystemet, som förutsätts i direktiven, har kommittén undersökt hur stora avvikelser det faktiska valresultatet vid 1966 års landstingsval företer i förhållande till en proportionell fördelning (bilaga 3).1 En praktiskt taget fullständig landstingsproportionalitet uppnås om mandaten fördelas mellan partierna enligt den gällande fördelningsmetoden - den jämkade uddatalsmetoden med 1,4 som första divisor i hela landstingskommunen utan valkretsindelning. Detta tillvägagångssätt har använts vid undersökningen. Resultatet redovisas i bilagan under (b). Vidare har gjorts en mandatfördelning enligt samma metod men med en spärr som utesluter partier med mindre än 4 % av hela röstetalet i landstingskommunen (c) samt med samma spärr men med möjlighet för parti som får minst 12 % av rösterna i någon valkrets att delta i fördelningen av mandaten (d). Det bör tilläggas att kommittén vid denna och övriga beräkningar utgått från att den jämkade uddatalsmetoden med 1,4 som första divisor skall användas vid fördelningen av mandaten mellan partierna liksom att kartellförbudet skall gälla även i fortsättningen. Undersökningens resultat har sammanfattats i tabell 2 nedan. 2 Det är enligt kommitténs uppfattning önskvärt att vid riksdags- och landstingsvalen ha valsystem som leder till i princip likvärdiga resultat. Alltsedan proportionella val infördes har också samma metod för fördelningen av mandaten mellan partierna tillämpats vid både riksdags- och kommunalvalen. Till följd av att de valda församlingarnas storlek är olika och valkretsindelningen inte sammanfaller har emellertid fördelningsmetoden i det tillämpade valsystemet gett olika resultat från proportionalitetssynpunkt. Av tabell 2 framgår skillnaderna från proportionalitetssynpunkt mellan det nuvarande 1 1 denna — och övriga redovisade undersökningar — har B och I län inte tagits med. 2 Hur mandatfördelningen skulle ha blivit om riksdagsvalsystemet tillämpats vid 1970 års landstingsval jämfört med det faktiska valresultatet framgår av bilaga 10.

Tabell 2 M A Utan valkretsindelning ingen spärr (bil. 3, alt. b) Faktiska fördelningen Avvikelser

Cp

185 238 179 254 + 6 —16

F

M+ Cp + F

Cp + F

KDS

193 194 —1

21 21 +0

25 26 +1

22 594 1 631 +21 —37

79 1357 51 1 357 +28 ±110

S

K

Summa

B Utan valkretsindelning + 4 % spärr (bil. 3, alt. c) 189 Faktiska fördelningen 179 Avvikelser +10

248 254 —6

198 194 +4

20 21 —1

20 26 —6

3 610 1 631 + 2 —21

69 1 357 51 1 357 +18 +68

C Utan valkretsindelning + 4 % spärr men med möjl. för parti med 12 % i valkrets att delta (bil. 3, alt. d) Faktiska fördelningen Avvikelser

248 254 —6

198 194 +4

22 21 +1

23 26 —3

3 1 +2

69 1 357 51 1 357 +18 ±68

188 179 +9

valsystemet och ett system liknande det nya riksdagsvalsystemet. Av särskilt intresse är jämförelserna vid B och C. (Från jämförelsen vid A torde man kunna bortse i detta sammanhang eftersom den utgår från att indelning i valkretsar ej förekommer.) Enligt kommitténs uppfattning är skillnaderna så väsentliga att det föreligger avgörande skäl för en reform som leder till större överensstämmelse mellan proportionaliteten vid landstings- och riksdagsval. För att nå denna överensstämmelse kan man i princip använda sig av två vägar. Antingen så att nuvarande valsystem behålls men regler införs som leder till större valkretsar eller också så att det för riksdagsvalen gällande valsystemet görs tillämpligt även på landstingsvalen. Kommittén har i första hand sökt komma fram på den förstnämnda reformvägen och alltså övervägt regler för valkretsindelningen, som bättre än de nuvarande tillgodoser intresset av en god proportionalitet. 4.2.2 Ändrade regler för valkretsindelningen Vid sin prövning av möjligheten att genom ändrade regler för valkretsindelningen få till 38

606 631 —25

stånd en tillräckligt god överensstämmelse i fråga om proportionaliteten vid landstingsvalen och riksdagsvalet har kommittén ställt upp följande krav som skall tillgodoses vid indelningen. 1. Avvikelser från en fullständig landstingsproportionalitet bör i allmänhet vara små. Bara i ett mindre antal fall får sålunda avvikelserna vara större än ± ett mandat. Avvikelserna får inte tendera att systematiskt gynna eller missgynna parti av viss storlek. 2. Den nedre gräns för ett partis andel av samtliga röster i landstingskommunen som behöver uppnås för att partiet skall kunna få något mandat bör ligga vid eller inte alltför långt från 4 %. 3. Valkretsarna bör utgöra från befolkningsmässiga, näringsgeografiska och liknande synpunkter naturliga enheter. Detta krav leder bl. a. till att kommunblocken i princip bör vara byggstenar vid valkretsindelningen. Det kan inledningsvis erinras om att nu gällande fördelningsmetod (den jämkade uddatalsmetoden med 1,4 som första divisor) kan sägas verka som en spärr mot småpartier. Denna spärrverkan varierar med valSOU 1971: 4

Tabell 3 Antal mandat Antal partier

6 a

4 5 6 7 8

8 b

a

9,22—13,47 8,43—13,73 7,78—14,00 7,22—14,29 6,73—14,29

b

a

11 b

a

7,29-- 9,72 6,04--7,61 6,80--10,45 5,69--8,05 6,37--10,61 5,39--8,54 5,98--10,77 5,11--8,64 5,65--10,94 4,87--8,75

12 b

5,56- -6,87 5,26- -7,22 5,00- -7,61 4,76- -7,87 4,55- -7,96

a

16 b

a

5,15- -6,25 4,90- -6,54 4,67- -6,87 4,46- -7,22 4,27- -7,29

20 b

a

3,98-4,61 3,83—4,76 3,69—4,93 3,55—5,11 3,43—5,30

b

3,24- -3,65 3,14- -3,74 3,05- -3,85 2,95- -3,95 2,87- -4,07

Antal mandat Antal partier a 4 5 6 7 8

23 b

26 a

2,85—3,15 2,77—3,23 2,70—3,30 2,62—3,38 2,55—3,47

b

a

2,54--2,78 2,47--2,83 2,42--2,89 2,36--2,95 2,30--3,02

32 b

a

34 b

2,22--2,40 2,17--2,44 2,13--2,49 2,08--2,53 2,03--2,57

2,08- -2,24 2,04- -2,28 2,00- -2,32 1,96- -2,36 1,92- -2,40

a

37 b

a

1,97- -2,11 1,93- -2,14 1,89- -2,17 1,86- -2,21 1,82- -2,24

40 b

a

1,81—1,93 1,78—1,96 1,75—1,99 1,72—2,02 1,69—2,05

b

1,68- -1,79 1,65- -1,81 1,63- -1,83 1,60- -1,86 1,58- -1,88

Tabell 4 M

Cp

F

M + Cp + F

Cp + F

KDS S

K

Utan valkretsindelning, ingen spärr Provvalkretsindelning A Avvikelser

185 179 + 6

238 250 —12

193 197 —4

21 20 + 1

25 26 —1

22 4 ^18

594 614 20

79 1 357 67 1 357 + 12 ± 7 4

Utan valkretsindelning + 4 % spärr Provvalkretsindelning A Avvikelser

189 179 + 10

248 250 —2

198 197 +1

20 20 +0

20 26 —6

3 4 —1

610 614 —4

69 1 357 67 1 357 + 2 ±26

Utan valkretsindelning + 4 % spärr men med möjl. för parti med 12 % i valkrets att delta 188 Provvalkretsindelning A 179 Avvikelser + 9

248 250 —2

198 197 +1

22 20 + 2

23 26 —3

3 4 —1

614 622 —8

69 1 357 67 1 357 + 2 ±28

kretsarnas storlek och är t. ex. i en valkrets med 15 mandat vid ett val där sex partier deltar av storleksordningen 4 %. Spärren blir högre i mindre valkretsar och lägre i större. Hur många röster ett parti behöver för att få delta i mandatfördelningen beror inom vissa gränser på slumpen. Av tabell 3 framgår hur spärreffekten varierar beroende på valkretsarnas storlek och antalet deltagande partier. I tabellen anges, under ett huvud som anger antalet tillgängliga mandat, vid a) den procent av rösterna som ett parti med gynnsammaste röstfördelning beSOU 1971: 4

Summa

höver ha för att få ett mandat och vid b) den procent av rösterna som ett parti måste ha för att med säkerhet ta ett mandat. Kommittén gjorde till en början på prov en valkretsindelning {provindelning A) med utgångspunkt från dels att varje valkrets skulle bestå av minst 15 mandat med möjlighet att undantagsvis underskrida denna siffra, dels att kommunblock inte i något fall fick delas. För indelningen har vidare gällt den förutsättningen att varje valkrets tilldelats tre grundmandat (jfr bilaga 2). Detta innebär närmare utfört att varje valkrets 39

Tabell 5 Ant. mdt prvalkr.

11 12 13 14 15 16 17

18 19 20 21 22 23 24 25 26

Summa

Ant. valkretsar S:a mdt

3 4 8 11 7 14 1 6 5 4 4 3 6 1 1 2 33 48 104 154 105 224 17 108 95 80 84 66 138 24 25 52

81 1 357

tillförts tre mandat innan mandaten fördelats mellan valkretsarna efter antalet röstberättigade i varje krets. Hur provindelningen gjorts och till vilka resultat den leder redovisas i bilaga 4 A. Innehållet i bilagan har sammanfattats i tabell 4 (s. 39). Indelningen måste som framgår av tabellen anses ge ett från proportionalitetssynpunkt tillfredsställande resultat. Däremot leder indelningen till stor spridning i fråga om valkretsarnas storlek. Att så blir fallet får bl. a. tillskrivas det förhållandet att kommunblock inte i något fall delats. Hur stor spridningen blir framgår av tabell 5 ovan. En så stor spridning får bl. a. den ogynnsamma effekten att förutsättningarna för små partier att delta i mandatfördelningen blir alltför olika. Om t. ex. sex partier deltar i valet verkar den tillämpade fördelningsmetoden som en spärr på 5,0-7,6 % i 11-mandatvalkretsen och på 2,4-2,9 % i 26-mandatvalkretsen. Småpartispärren kommer alltså att slå oenhetligt. Det förhållandet att kommunblocken undantagslöst utgjort byggstenar vid valkretsindelningen har gjort det svårt att utforma valkretsarna så att kravet på naturliga, sammanhängande valkretsar tillgodoses. Sålunda har i åtskilliga fall måst skapas valkretsar som består av områden som inte är geografiskt sammanhängande. Detta har bl. a. skett när ett mycket stort kommunblock skär av landstingskommunen i två delar, av vilka den ena är för liten för att bilda egen valkrets. Enligt kommitténs mening är utfallet av provindelning A inte godtagbart. Den tillgodoser visserligen kravet under 1 ovan (proportionalitetskravet) men indelningen leder dels till en alltför stor spridning mandat-

mässigt sett mellan valkretsarna med därav följande alltför höga spärreffektsvariationer, dels till valkretsar som inte tillgodoser det »naturlighetskrav», som kommittén menar måste ställas. Kommittén har därför gjort en ny valkretsindelning {provindelning B). Utgångspunkterna var dessa. Valkretsarna skulle ge underlag för lägst 10 och högst 20 mandat med möjlighet att i undantagsfall göra små avsteg från dessa gränser. Kommunblocksindelningen skulle i princip följas. Stora kommunblock skulle dock få delas i två eller flera valkretsar för att inte den övre mandatgränsen skulle överskridas. Vidare skulle del av kommunblock kunna läggas samman med annat kommunblock till en valkrets, om det i visst fall bedömdes vara bättre än att bilda inte sammanhängande valkretsar eller för att undvika att andra olägenheter uppstod. I likhet med vad som gällde vid provindelning A har varje valkrets tilldelats tre grundmandat. Resultatet av denna provindelning redovisas i bilaga 4 B. Sammanfattas utfallet av denna provindelning kan konstateras att proportionalitetskravet även i detta fall blir tillfredsställande tillgodosett (se tabell 6). Det kan tilläggas att kommittén för att ytterligare belysa verkningarna från proportionalitetssynpunkt av en indelning i valkretsar av storleksordningen 10-20 mandat ställt upp ett antal teoretiska exempel på mandatfördelningen i sådana kretsar. Resultatet redovisas i bilaga 5. Vid provindelning B fås den spridning i fråga om valkretsarnas storlek som framgår av tabell 7. Medelantalet mandat per valkrets enligt denna provindelning blir alltså 12,8 mot 17 enligt provindelning A. Spärreffektens spridning blir emellertid ungefär lika stor i båda SOU 1971: 4

Tabell 6 M

Cp

Utan valkretsindelning, ingen spärr Provvalkretsindelning B Avvikelser

185 181 +4

238 252 —14

Utan valkretsindelning + 4 % spärr Provvalkretsindelning B Avvikelser

189 181 +8

Utan valkretsindelning + 4 % men med möjl. för parti med 12 % i valkrets att delta 188 Provvalkretsindelning B 181 Avvikelser +7

M+ Cp + F

Cp + F KDS S

K

Summa

193 21 193 24 + 0 —3

25 24 +1

22 594 3 619 + 19 —24

79 1 357 61 1 357 + 18 ± 8 3

248 252 —4

198 20 193 24 + 5 —4

20 24 —4

3 3 +0

610 619 —9

69 1 357 61 1 357 + 8 ±44

248 252 —4

198 22 193 24 + 5 —2

23 24 —1

3 606 3 619 + 0 —13

69 1 357 61 1 357 + 8 ±40

10 11 12 13 14 15

16 17

Tabell 7 Antal mandat per valkrets

8 Antal valkretsar Summa mandat

4 5 14 18 23 11 12 6 6 3 2 1 1 1 1 109 32 45 140 198 276 143 168 90 96 51 36 19 20 21 22 1357

fallen, eller t. ex. från 2,7-3,3 % till 6,410,6 % enligt provindelning B och från 2,4-2,9 % till 5,0-7,6 % enligt provindelning A när i båda fallen sex partier förutsätts delta i mandatfördelningen. Det kan alltså slås fast att småpartispärren blir oenhetlig även i detta fall. Provindelning B förutsätter vidare att vissa mindre kommunblock läggs samman med den ena eller bägge delarna av ett stort kommunblock (Uppsala, Eskilstuna, Linköping, Jönköping, Borås, Örebro och Skellefteå). Vissa avsteg från principen om sammanhängande valkretsar har också måst göras (Norrköpings-, Kristianstads-, Hälsingborgsoch Malmö-Lund-områdena). Kravet på naturliga, sammanhängande valkretsar kan alltså inte heller i denna provindelning tillgodoses fullt ut. Med hänsyn till svårigheterna vid båda provindelningarna att få till stånd naturliga sammanhängande valkretsar, kan det synas ligga nära till hands att överväga att slopa maximigränserna för valkretsarnas mandatantal. Detta skulle emellertid föra med sig SOU 1971: 4

18 19 20 21 22 Summa

vissa spärreffektsproblem. Sålunda varierar t. ex. i en valkrets med sex partier och 30 mandat spärreffekten mellan 2,13 och 2,49 %. I 40 mandatvalkretsen varierar spärreffekten mellan 1,63 och 1,83 %. Sammanfattningsvis ger kommitténs båda provindelningar vid handen att det inte är möjligt att på ett godtagbart sätt samtidigt tillgodose de tre grundläggande krav som kommittén menar måste uppfyllas om det inom det nuvarande systemets ram skall vara möjligt att nå det uppställda målet. Det har framför allt varit svårt att förena kraven 1 och 2 (god proportionalitet och småpartispärr) och kravet 3 (naturliga valkretsar). Som ytterligare understyrks i ett följande, sammanfattande avsnitt (4.2.4) är dessa krav i själva verket inbördes oförenliga. Resultatet av de ingående undersökningar som kommittén sålunda utfört har föranlett kommittén att i stället pröva den andra av de möjliga reformvägarna, dvs. den som innebär att det för riksdagsvalet gällande valsystemet görs tillämpligt även på landstingsvalet.

4.2.3 Riksdagsvalsystemet överfört på landstingsvalen. Det kan då konstateras att en närmast fullständig överensstämmelse från proportionalitetssynpunkt mellan riksdagsvalet och landstingsvalen skulle uppnås om en motsvarighet till det nya riksdagsvalsystemet infördes vid landstingsvalen. Ett införande av riksdagsvalsystemet innebär att en viss del av landstingsmandaten fördelas mellan partierna inom valkretsarna (fasta valkretsmandat). Dessa grundmandat fördelas på valkretsarna på basis av antalet röstberättigade i varje krets och därefter mellan partierna på grundval av valresultatet i resp. krets. Återstoden av mandaten - utjämningsmandaten - används för att korrigera de avvikelser från ett landstingsproportionellt riktigt resultat som kan uppstå vid fördelningen inom valkretsarna. Utjämningsmandaten fördelas alltså på grundval av valresultatet i hela landstingskommunen efter en jämförelse mellan hur många mandat vart och ett av partierna skulle ha fått om alla mandat fördelats mellan dem i hela landstingskommunen som en enda valkrets och hur många mandat som tilldelats partierna vid mandatfördelningen inom valkretsarna. Mandatfördelningen sker genomgående enligt den jämkade uddatalsmetoden med 1,4 som första divisor. Utjämningsmandaten tilldelas valkretsarna. En småpartispärr tillämpas enligt vilken endast parti som fått minst 4 % av rösterna i hela landstingskommunen får vara med vid mandatfördelningen. Denna spärr modifieras dock så att parti som fått 12 % av rösterna i en valkrets får tävla om de fasta valkretsmandaten i den kretsen. Vid beräkningen av hur många utjämningsmandat som skall tilldelas de i fördelningen av utjämningsmandaten deltagande partierna bortses från de valkretsmandat som tillfallit parti som klarat valkretsspärren (12 %) men inte fått 4 % av rösterna i hela landstingskommunen. De utjämningsmandat som tillfaller partierna tillförs valkretsarna. Detta sker för varje parti för sig. Parti får sina utjämningsmandat i de valkretsar där partiet vid jäm42

förelse valkretsarna emellan ligger närmast till att ta ytterligare mandat efter fördelningen av de fasta valkretsmandaten. Avgörande härvidlag blir de jämförelsetal som partiet har i de olika valkretsarna efter fördelningen av de fasta valkretsmandaten, dvs. sedan nytt jämförelsetal i förekommande fall har beräknats efter fördelningen av det sista fasta valkretsmandatet i varje valkrets. Det första utjämningsmandatet tillförs den valkrets där partiets jämförelsetal efter fördelningen av de fasta mandaten är högre än i övriga valkretsar. Därefter får partiet sina övriga utjämningsmandat, ett efter ett, i den valkrets där partiet för varje gång har sitt högsta jämförelsetal. För varje utjämningsmandat som partiet får i en valkrets beräknas nytt jämförelsetal för partiet i valkretsen med hänsyn till det totala antalet mandat som partiet har fått där.

4.2.4 Sammanfattning och förslag Vid årets val till riksdagen tillämpades ett nytt valsystem för första gången. Den överensstämmelse i fråga om valsätt som rått mellan dessa val och valen till de kommunala församlingarna har därigenom brutits. Den bärande principen i det nya riksdagsvalssystemet är att partierna skall bli representerade i riksdagen i direkt proportion till sin andel av valmanskåren. Detta åstadkoms genom att endast en del av mandaten tilldelas valkretsarna och fördelas mellan partierna på grundval av valresultatet där. Återstoden av mandaten används för att utjämna de avvikelser från ett riksproportionellt riktigt resultat som kan uppstå vid mandatfördelningen inom kretsarna. Principen om riksproportionalitet är dock inte konsekvent genomförd. För att förhindra en från parlamentarisk synpunkt olycklig partisplittring i riksdagen har systemet försetts med spärr mot småpartier. Kommittén har enligt sina direktiv bl. a. haft att undersöka om proportionaliteten enligt det nya riksdagsvalssystemet skiljer sig väsentligt från proportionaliteten vid kommunalvalen ocb - om så skulle visa sig SOU 1971: 4

vara fallet - pröva om det går att åstadkomma större likhet i dessa hänseende genom en anpassning av valsystemet vid kommunalvalen till valsystemet vid riksdagsvalen. Kommittén vill för sin del i detta sammanhang tillägga att den fortgående ökningen i antal och betydelse av de kommunala frågorna och de politiska partiernas allt större betydelse för den kommunala demokratin utgör ett starkt motiv för att åstadkomma likhet i fråga om proportionaliteten mellan kommunal- och riksdagsvalen. Som kommittén redan tidigare framhållit (4.2.1) har kommittén kommit till slutsatsen att skillnaderna från proportionalitetssynpunkt mellan det nuvarande valsystemet och ett system liknande det nya riksdagsvalssystemet inte är oväsentliga. Kommittén har därför satt som mål att söka lägga fram förslag om en reform av valsystemet vid de kommunala valen så att det - förutom att ge bästa möjliga proportionalitet mellan partierna, vilket ju är ett naturligt krav på varje proportionellt valsystem - medför så god överensstämmelse som möjligt - inbegripet en likformig behandling av småpartier mellan å ena sidan riksdagsvalet och å andra sidan kommunalvalen. Kommittén prövade först om reformen kunde genomföras enbart genom att reglerna om valkretsindelningen ändrades, dvs. inom det nuvarande valsystemets ram. En förutsättning för en sådan lösning skall kunna accepteras blir då att följande tre krav kan tillgodoses, nämligen (1) endast små avvikelser från en fullständig landstingsproportionalitet får förekomma, (2) en småpartispärr skall finnas inbyggd i systemet, (3) valkretsarna skall utgöra i fråga om befolkning, näringsgeografi och liknande synpunkter naturliga enheter. De undersökningar som kommittén gjort visar att de två första kraven kan tillgodoses om valkretsarna kommer att rymma 15 å 16 mandat (provindelning B). I den mån storleken på valkretsarna ökas eller minskas blir de nämnda kraven sämre tillgodosedda (provindelning A). Däremot visar både provindelning B och provindelning A att det tredje kravet - naturliga valkretsar - är svåSOU1971:4

rare att uppfylla. Kommittén har tidigare antytt att »naturlighetskravet» kan tillgodoses om man helt slopar maximigränserna för valkretsarnas mandatantal. Detta ger visserligen upphov till vissa spärreffektsproblem, men dessa kan undgås om man förser systemet med en fast småpartispärr på — lämpligen - 4 %, men i metoden som sådan ligger att kravet på en jämn proportionalitet i övrigt då måste överges. Rent generellt kan det slås fast att kravet på naturliga valkretsar i princip inte går att förena med krav både på god proportionalitet och småpartispärr. Kommittén vill i sammanhanget också erinra om den betydelse besluten i valkretsindelningsfrågor får i ett system, där mandatfördelningen sker i slutna valkretsar dvs. där varje valkrets utgör en sluten enhet i vilken valresultatet inte påverkas av utgången i andra valkretsar. Eftersom mandatfördelningen mellan partierna påverkas av hur valkretsindelningen görs, kan denna bli föremål för partitaktiska spekulationer och riskerar alltid att uppfattas vara föremål för sådana spekulationer. Detta finner kommittén vara otillfredsställande. Enligt kommitténs mening är det ett starkt intresse att den politiska betydelsen av valkretsindelningsbesluten reduceras. För att detta skall bli fallet måste utrymmet för val mellan olika indelningsalternativ minskas. Gör man detta försvårar man emellertid ytterligare möjligheterna att skapa naturliga valkretsar i den mening detta uttryck använts tidigare. Vad som nu anförts ger vid handen att man genom en reform inom det nuvarande systemets ram stöter på avsevärda svårigheter när det gäller att tillgodose de krav som kommittén menat att man måste ställa på systemet. Utvägen är då att på ett eller annat sätt modifiera kraven eller att gå över till ett annat system. Kommittén har i detta läge valt att pröva möjligheterna att överföra det för riksdagsvalen gällande systemet på landstingsvalen. Görs riksdagsvalssystemet tillämpligt på landstingsvalen uppnår man - med de avvikelser som betingas av de i systemet inbyggda spärrarna - en fullständig propor-

tionalitet mellan partierna. Systemet tillgodoser även kravet på en småpartispärr. Det har vidare den fördelen att mandatfördelningen partierna emellan inte kan påverkas av det sätt på vilket valkretsindelningen görs. Besluten i detta hänseende kan alltså fattas utan att man behöver riskera misstanken att partitaktiska överväganden därvid fått spela in. I och med att valkretsindelningsfrågan upphör att vara politiskt betydelsefull, kan indelningen göras under hänsynstagande till vad som från valtekniska, partiorganisatoriska och liknande synpunkter är lämpligt utan att kravet på vad som tidigare benämnts naturliga valkretsar därför behöver uppges. Slutligen är systemets konstruktion sådan att en landstingsproportionellt rättvisande resultat inte kan rubbas genom valtaktiska manövrar av olika slag (konstlade partibildningar o.l.). Denna analys visar enligt kommitténs mening att avgörande fördelar står att vinna om det för riksdagsvalet gällande systemet görs tillämpligt även på landstingsvalen. Det är också kommitténs uppfattning att det nuvarande valsystemet vid landstingsvalen (liksom f. ö. även vid de primärkommunala valen - se nästa avsnitt) bör ersättas med ett landstingsproportionellt system av riksdagstyp. Vid detta sitt ställningstagande har kommittén inte förbisett att invändningar kan resas mot ett sådant system. Val i slutna valkretsar har sålunda - som också grundlagberedningen påpekat (SOU 1967: 26, s. 148) - den förtjänsten framför ett system sådant som det förordade, att man i varje valkrets kan få en mandatfördelning som nära ansluter sig till partiets väljarunderlag där. I ett landstingsproportionellt system är det inte möjligt att kombinera garantier för landstingsproportionalitet med bestämmelser om ett bestämt antal mandat för valkretsarna och om fullt proportionell mandatfördelning mellan partierna inom varje särskild valkrets. Vidare kan det invändas att intresset av att få till stånd en god proportionalitet numera inte är lika starkt vid landstings- som vid riksdagsvalen, framför allt därför att landstingen inte längre är valkorporationer i riksdagssammanhang. Den 44

omständigheten att riksproportionaliteten i det nya riksdagsvalssystemet inte kan rubbas av valtaktiska manövrar, gör det obehövligt - kan det hävdas - med särskilda åtgärder för att förhindra motsvarande manövrar vid kommunalvalen, som ju skall hållas samma dag som riksdagsvalet. Slutligen kan invändas att ett landstingspropotionellt system skulle te sig tekniskt komplicerat för allmänheten. Av kommittén tidigare redovisade principiella ställningstagande framgår att kommittén inte tillmäter dessa invändningar någon avgörande vikt. Vad gäller de regionala synpunkterna anser kommittén - i likhet med grundlagberedningen - att man inte bör kräva mera av valsystemet än att valkretsarna praktskt sett får en representation som inte varierar med mer än ett eller ett par mandat från val till val (förutsatt givetvis att valkretsarna behålls i stort sett oförändrade från ett val till ett annat) och att mandatfördelningen inom en valkrets i regel skall ge god överensstämmelse med valutslaget i samma krets. Som kommittén närmare skall utveckla i det följande kan detta mål nås i ett landstingsproportionellt system. Kommittén kan inte heller dela uppfattningen att intresset av god proportionalitet skulle vara mindre vid landstingsvalen än vid riksdagsvalet. Vad sedan gäller behovet av åtgärder för att förhindra valtaktiska manövrar menar kommittén att även om risken är liten för att sådana företas i en ordning med samtidiga riksdags- och kommunalval så är det angeläget att skapa garantier för att sådana manövrar inte skall förekomma. Att allmänheten skulle finna systemet komplicerat är väl i och för sig inte uteslutet. Samma invändning kan emellertid riktas mot det nya riksdagsvalssystemet. Enligt kommitténs mening har invändningen inte större tyngd i fråga om landstingsvalen än beträffande riksdagsvalen och kommitténs uppfattning är alltså att man kan bortse från denna invändning. I ett valsystem av den typ som kommittén sålunda förordar är det viktigt att antalet utjämningsmandat är så stort att det räcSOU 1971: 4

ker för att åstadkomma den utjämning som är nödvändig för att mandatfördelningen mellan partierna skall bli rättvisande m. h. t. det samlade valresultatet i hela landstinget. Av betydelse är emellertid också att varje valkrets tilldelas det antal fasta valkretsmandat som behövs för att önskemålet om en stabil regional representation skall kunna tillgodoses så långt som det är möjligt m. h. t. kravet på landstingsproportionalitet. Kommittén har därför låtit undersöka vilken relationen mellan fasta valkretsmandat och utjämningsmandat bör vara. Undersökningen, vilken redovisas i två särskilda PM (intagna som bilaga 6 och 7), visar att dessa båda synpunkter som regel tillgodoses i ett system med 90 % fasta valkretsmandat och 10 % utjämningsmandat. I undersökningen förordas emellertid också att en sådan fördelningsregel kompletteras med en föreskrift att antalet utjämningsmandat alltid minst skall motsvara antalet valkretsar i landstinget. Kompletteringsregeln motiveras av önskemålet att säkra den partimässiga representativiteten i landstinget. Tilläggas bör att undersökningen bygger på förutsättningen att antalet mandat i landstinget (och i valkretsarna) ställs i relation till antalet röstberättigade, men att reglerna om antalet landstingsmandat i övrigt skall vara oförändrade. Kommittén föreslår som tidigare nämnts att landstinget självt - med iakttagande av vissa minimiregler - skall få bestämma antalet landstingsledamöter därvid utgångspunkten skall vara antalet röstberättigade i landstingskommunen och att antalet ledamöter alltid skall vara udda. Sistnämnda regel sammanställd med förslaget att de fasta valkretsmandaten skall förhålla sig till utjämningsmandaten som 9 till 1, innebär att ett brutet tal alltid uppkommer vid fastställandet av det antal fasta valkretsmandat som skall finnas i landstingskommunen. Enligt kommitténs uppfattning är det av vikt att antalet utjämningsmandat blir så stort att ett landstingsproportionellt riktigt resulat kan säkras. De regionala representativitetsintressena bör inte tillgodoses på bekostnad av landstingsproportionaliteten. En SOU1971:4

kompletteringsregel sådan som den förordade fyller alltså i och för sig sin plats. Införs emellertid den regeln att det brutna tal, som uppkommer vid beräkningen av antalet fasta valkretsmandat i valkretsarna, alltid skall sänkas till närmast lägre hela tal, uppnår man, som kommittén kunnat konstatera, i princip samma effekt som med den kompletteringsregel, som förordats i undersökningen. Enligt kommitténs mening är en sådan regel att föredra framför den i undersökningen förordade kompletteringsregeln, vilken saknar motsvarighet i riksdagsvalsystemet. Kommittén har emellertid i fullständighetens intresse gått ett steg längre och undersökt om inte det ifrågasatta systemet borde kompletteras med en regel om grundmandat i valkretsarna för att om möjligt bättre tillgodose de båda tidigare angivna synpunkterna. Undersökningen, som redovisas i bilaga 8, visar dock enligt kommittén att den praktiska effekten av en sådan regel skulle bli ringa. Härvid har kommittén utgått från att kommunerna liksom hittills skall vara byggstenar vid valkretsindelningen och att den fortgående anpassningen av kommunerna till kommunblocken medför att de befolkningsmässigt små kommunerna kommer att försvinna. Utformas regelsystemet som kommittén här förordar får man enligt kommitténs mening en tillfredsställande och stabil regional representation inom ramen för det landstingsproportionella systemet. Kommittén vill emellertid framhålla att det självfallet är önskvärt att man vid den översyn av valkretsindelningen, som får förutsättas ske inför 1973 års val, då de nya reglerna är avsedda att tillämpas första gången, eftersträvar att få fram valkretsar som dels inte uppvisar alltför stora skillnader i fråga om antalet fasta mandat och dels bär upp ett visst minsta antal mandat. I sistnämnda hänseende vill kommittén på grundval av gjorda undersökningar förorda att valkretsindelningen görs så att varje valkrets kan beräknas kunna tilldelas minst åtta fasta valkretsmandat. Riksdagsvalsystemet innehåller en kompo-

nent som det kan diskuteras om den bör föras över på landstingsvalen, nämligen 12%-regeln. Som framhållits tidigare är en av de väsentliga fördelarna med riksdagssystemet att valkretsindelningen kan »avpolitiseras». Inför man 12%-regeln vid landstingsvalen kan denna fördel försvagas, eftersom det i vissa lägen kan bedömas vara partitaktiskt fördelaktigt att göra valkretsindelningen så att en lokal opinion kan beräknas klara spärren. Kommittén har emellertid kommit till slutsatsen att risken härför är så liten att regeln i enhetlighetens intresse bör behållas vid landstingsvalen. Sammanfattningsvis får kommittén alltså föreslå att valsystemet vid landstingsvalen utformas på motsvarande sätt som valsystemet vid riksdagsvalen, varvid 9/io av landstingsmandaten skall utgöra fasta valkretsmandat vilka fördelas inom valkretsarna och Vio utjämningsmandat vilka används för att utjämna de avvikelser från ett landstingsproportionellt riktigt valresultat som kan uppstå vid fördelningen av de fasta mandaten. Det brutna tal som uppkommer vid beräkningen av antalet fasta valkretsmandat sänks därvid till närmast lägre hela tal. Vidare föreslår kommittén att endast parti som fått minst 4 % av rösterna i hela landstingskommunen skall få delta i mandatfördelningen. Parti som fått minst 12 % av rösterna i en valkrets skall dock ha rätt att delta i fördelningen av de fasta mandaten för den valkretsen. Till den närmare utformningen av systemet återkommer kommittén i specialmotiveringen.

4.3 De primärkommunala

valen

4.3.1 Inledning Som kommittén redan tidigare framhållit är det av intresse att inte bara vid landstingsvalen utan även vid de primärkommunala valen ha ett valsystem som ger ett i förhållande till riksdagsvalet lika gott resultat från proportionalitetssynpunkt. Vad det nu gäller är att pröva om detta intresse bättre 46

kan tillgodoses om en motsvarighet till det för riksdagsvalen gällande och för landstingsvalen föreslagna valsystemet införs också vid de primärkommunala valen. Kommittén vill då framhålla att den med »primärkommunala val» i detta sammanhang avser val av kommunfullmäktige. Till de kyrkliga valen återkommer kommittén i följande avsnitt. 4.3.2 Valkretsindelning vid de primärkommunala valen Proportionaliteten vid både riksdags- och landstingsvalen åstadskoms - kort uttryckt - genom att en del av mandaten i riksdagen resp. landstinget är fasta valkretsmandat vilka först fördelas på valkretsarna och därefter mellan partierna på grundval av valresultatet i kretsen. Återstoden av mandaten är utjämningsmandat som används för att korrigera de avvikelser från ett riksresp. landstingsproportionellt rättvisande resultat som kan ha uppstått vid fördelningen av de fasta mandaten. Medan valkretsindelning alltid förekommer vid riksdags- och landstingsvalen, är det snarare undantag än regel att primärkommun är indelad i valkretsar för val av kommunfullmäktige. Stockholm utgör dock ett sådant undantag enligt uttrycklig föreskrift i KL för Stockholm (10 §). Enligt bestämmelserna i KL (10 §) får visserligen kommun indelas i valkretsar, men sådan indelning är obligatorisk endast om kommunen har mer än 40 000 invånare eller om minst 51 fullmäktige skall utses i kommunen. Vid 1966 års val var 41 av 900 kommuner valkretsindelade och vid 1970 års val 61 av 464. Ett valsystem av riksdagstyp kan självfallet tillämpas fullt ut bara i kommuner som är valkretsindelade. Är kommun inte indelad i valkretsar ger emellertid redan mandatfördelningsmetoden en praktiskt taget fullständig proportionalitet, liksom t. ex. landstingsproportionalitet uppnås om mandaten fördelas i landstingskommun utan valkretsindelning (jfr. 4.2.1). I detta sammanhang vill kommittén ta upp frågan om de kommunala valkretsindelSOU 1971: 4

ningsreglernas utformning. Det ursprungliga syftet med reglerna om valkretsindelning var att skapa garanti för att olika lokala intressen blev företrädda i den aktuella representationen. Ännu ett skäl för valkretsindelning har förelegat, då ett förhållandevis stort antal representanter skall utses, eftersom det av praktiska skäl ansetts olämpligt med alltför långa namnlistor vid valen. Reglerna om valkretsindelningen vid primärkommunala val har ändrats vid flera tillfällen under årens lopp. Motivet har genomgående varit att söka minska de olägenheter som är förbundna med en långt driven uppdelning i valkretsar och ge kommunerna större frihet vid avgörandet av frågan om en kommun skulle indelas i valkretsar eller ej. När de nuvarande reglerna infördes (prop 1953:185) framhölls bl. a. att svårigheter förelåg att göra uppdelningen så att kretsarna kom att utgöra efter ortens förhållanden naturliga enheter. Vidare anfördes att fall förekom där en uppdelning i valkretsar medfört avvikelser från en proportionellt riktigt fördelning av mandaten mellan partierna. Att partierna i många fall använder gemensamma listor för hela kommunen trots att denna är indelad i valkretsar talade också, framhölls det, för att värdet av att genom en valkretsindelning kunna låta lokala särintressen bli representerade var begränsat. I samband med prövningen av frågan om införandet av ett nytt valsystem för de primärkommunala valen bör enligt kommitténs mening också övervägas att slopa regeln att kommun obligatoriskt skall delas i valkretsar när invånarantalet överstiger 40. 000 invånare eller när minst 51 fullmäktige skall utses för kommun. En sådan fakultativ ordning ligger väl i linje med utvecklingen på närliggande områden. Sålunda har det för vissa kommuner tidigare gällande obligatoriet att företa valdistriktsindelning när invånarantalet i kommunen eller kommundelen överstiger 3 000 slopats (prop 1968: 87, KU 20). Vidare kan erinras om den större frihet som nyligen lämnats kommunerna när det gäller att bestämma antalet fullmäktige. Även praktiska skäl kan enligt kommitténs mening anföras för ett SOU 1971: 4

fakultativ system. I ett valsystem av riksdagstyp (ett kommunproportionellt system) förlorar valkretsindelningen den betydelse den i dag har i mandatfördelningshänseende. Valkretsindelningen kan alltså i ett sådant system göras utifrån vad som från i första hand praktiska synpunkter är lämpligt. De faktorer som härvid bör vara bestämmande skiftar emellertid i så hög grad från kommun till kommun att det förefaller föga rimligt att man tvingas göra en valkretsindelning där en sådan framstår som praktiskt omotiverad eller rent av olämplig. Svårigheterna att åstadkomma en uppdelning i naturliga valkretsar och den omständigheten att partierna i allt större utsträckning går fram med gemensamma listor i kommunvalkretsarna talar också mot stela regler på detta område. Mot att göra bestämmelserna om valkretsindelningen fakultativa kan den praktiska invändningen riktas att om större kommuner inte valkretsindelas så kan antalet kandidatnamn bli så stort att svårigheter uppstår att få rum med dem alla på valsedlarna. Genomförs 1965 års valtekniska utredningsförslag från 1969 (Ny valteknik, SOU 1969: 19) kommer nämligen valsedlarna att få formen av hålkort, vilkas storlek ju är given. Valtekniska utredningen fortsätter emellertid sitt arbete och det kan därför inte nu sägas hur valsedlarna slutligt kommer att utformas i det nya valtekniska systemet. Vid sådant förhållande har kommittén ansett att genomförandet av en enligt kommitténs mening i övrigt välgrundad reform av valkretsindelningsreglerna inte bör göras avhängig av den tekniska frågan hur valsedlarna kommer att utformas i ett nytt valtekniskt system. Kommittén finner sig därför inte bör tillmäta den angivna invändningen avgörande betydelse. Kommittén har alltså kommit till den slutsatsen att om valsystemet vid de primärkommunala valen utformas på motsvarande sätt som vid riksdagsvalen så bör även reglerna om valkretsindelning göras fakultativa och frågan om en sådan indelning skall komma till stånd få avgöras i första hand från vad som från praktiska synpunkter är lämpligt.

4.3.3 Valsystemet vid de primärkommunala valen För att få underlag för sina överväganden av frågan om ett valsystem av riksdagstyp bör införas vid de primärkommunala valen, har kommittén på basis av resultatet av 1966 års val bl. a. undersökt hur mandatfördelningen i de 41 valkretsindelade kommunerna skulle ha blivit i ett valsystem av riksdagsvalstyp. Av det totala antalet mandat har - i likhet med vad som föreslagits för landstingsvalens vidkommande - 9/io antagits vara fasta valkretsmandat och Vio utjämningsmandat. Undersökningen, för vilken den förutsättningen också gällt att de fasta valkretsmandaten tilldelats valkretsarna i förhållandet till antalet röstberättigade, redovisas i bilaga 9. Allmänt sett kan konstateras att undersökningen visar att nuvarande valsätt ger ett ganska gott resultat från proportionell synpunkt i dessa kommuner med deras ganska mandatrika valkretsar. Ett »kommunproportionellt» system skulle visserligen ha gett en annan mandatfördelning i 31 av de 41 kommunerna men de reella avvikelserna är små, som framgår av sammanfattningen i nedanstående tabell. Tabell 8

Antal kommuner där mandatavvikelse inträffat

Mandatavvikelse (+ el. —) i förhållande till ett kommunproportionellt Summa system med »avvikelsesmåpartispärr mandat»

23 5 2 1

1 2 3 4 = 31

23 10 6 4 =43

Den genomsnittliga avvikelsen är alltså ungefär 1 mandat i en kommun med 47 å 48 mandat. Undersökningen tog även sikte på att belysa effekten av grundmandat i valkretsarna i ett system med fasta valkretsmandat och utjämningsmandat. Detta skedde på följande sätt. Mandaten (1966) fördelades matematiskt i varje kommun på 90 % fasta valkretsman-

dat och 10 % utjämningsmandat. Det sammanlagda resultatet blev 1 831 fasta och 209 utjämningsmandat, summa 2 040 mandat. I det ena fallet (alternativ A) fördelades de fasta mandaten i proportion till antalet röstberättigade i valkretsarna; i det andra fallet (alternativ B) fick varje valkrets 3 grundmandat varefter återstoden av de fasta mandaten fördelades i förhållande till antalet röstberättigade i valkretsarna. Resultatet blev följande: alternativen A och B gav samma resultat i 26 kommuner (64 valkretsar) med 1 126 fasta och 129 utjämningsmandat och olika resultat i 15 kommuner (50 valkretsar) med 705 fasta och 80 utjämningsmandat. Sedan utjämningsmandaten tilldelats partigrupperingarna i valkretsarna blev slutresultatet att det sammanlagda antalet mandat per valkrets är identiskt i 111 av de 114 valkretsarna enligt de båda alternativen. Endast i Täby (s), Borås (m) och Skellefteå (m) har ett mandat »gått fel». Detta påverkar inte partiernas mandatstyrka men kan innebära att 3 personer (av 2 040) inte kommer med i utbyte mot 3 andra som gör det (förutsatt att inte samma valsedel använts i alla valkretsarna). Undersökningen bekräftar kommitténs i samband med behandlingen av landstingsvalen uttalade uppfattning att den praktiska effekten av en grundmandatsregel blir obetydlig. Det finns därför enligt kommitténs mening inte heller i fråga om de primärkommunala valen anledning komplettera ett kommunproportionellt system med en regel om grundmandat. Att både det nuvarande och det för riksdagsvalen gällande valsystemet vid den förstnämnda undersökningen gett i stort sett likvärdiga resultat från proportionalitetssynpunkt i valkretsindelade kommuner, berättigar emellertid inte till några slutsatser om systemens generella effekt. Eftersom det nuvarande systemet innebär val i slutna valkretsar kan, som tidigare framhållits, proportionaliteten rubbas genom ändringar i valkretsindelningen. I det för riksdagsvalen gällande systemet påverkas inte proportionaliteten av ändringar i denna indelning. RiksSOU 1971: 4

dagsvalsystemet ger, som tidigare i olika sammanhang framhållits, i alla lägen ett med bortseende från effekten av de spärrar som byggts in i systemet - proportionellt rättvisande resultat. Att denna egenskap hos systemet innebär avgörande fördelar har kommittén utvecklat i det föregående. Även i övrigt låter sig de resonemang som kommittén fört för och emot en övergång till ett valsystem av riksdagstyp vid landstingsvalen appliceras på de primärkommunala valen. Kommitténs slutsats blir därför att det för riksdagsvalen gällande och för landstingsvalen föreslagna valsystemet i princip bör införas även vid de primärkommunala valen. Den omständigheten att inte alla kommuner är eller kan förväntas bli indelade i valkretsar, medför att riksdagsvalsystemet inte kan göras tillämpligt fullt ut på valen i alla primärkommuner. I kommuner som inte är valkretsindelade blir det självfallet inte aktuellt vare sig med någon uppdelning av fullmäktigmandaten på fasta valkretsmandat och utjämningsmandat och följaktligen inte heller med en särskild valkretsspärr på 12 %. Däremot låter sig 4 %-regeln användas i alla kommuner. Kommittén anser emellertid att det kan ifrågasättas om 12 %regeln bör införas i valkretsindelade kommuner när riksdagsvalssystemet görs tilllämpligt på de kommunala valen. Att komm ttén kommit att ifrågasätta 12 %-regeln beror främst av två orsaker. I mindre utsträckning än de landstingskommunala valkretsarna utgör som regel de primärkommunala naturligt sammanhållna områden. Det förefaller i fråga om dessa senare valkretsar inte lika naturligt som beträffande de förra att genom en särskild procentregel skapa förutsättningar för lokala opinioner att bli representerade i fullmäktige. En lämpligare väg att åstadkomma detta är att tillse att valkretsarna blir så stora att valutslaget där mandatmässigt sett blir representativt för opinionerna inom kretsen. Det andra skälet är att det framstår tveksamt om undantagsregeln fyller någon praktisk funktion vid de kommunala valen. Enligt kommitténs i bilaga 9 redovisade undersökning har 12 %SOU 1971: 4 4—014432

regeln inte tillämpats i något fall. Detta torde sammanhänga med att om en partibildning varit så stark att den samlat 12 % i en valkrets, så har den också klarat spärren på 4 % och därmed varit garanterad kommunproportionell representation i fullmäktige. Med hänsyn till det anförda har kommittén kommit till slutsatsen att den vid riksdags- och landstingsvalen gällande 12 %-regeln inte bör införas vid de primärkommunala valen. Invändningen att reglerna härigenom blir oenhetliga väger enligt kommitténs mening inte särskilt tungt, eftersom den oenhetligheten mellan riksdags- och landstingsvalen, å ena, och de primärkommunala valen, å andra sidan, redan finns att valkretsindelning alltid förekommer vid de förra men relativt sällan vid de senare, ett förhållande som torde komma att bestå även i fortsättningen. Vid de primärkommunala valen bör därför endast den regeln gälla att bara parti som fått minst 4 % av rösterna i hela kommunen blir berättigat att delta i mandatfördelningen. För att så långt som möjligt garantera att valutslaget på ett proportionellt riktigt sätt speglar opinionen i de olika valkretsarna bör emellertid valkretsindelningen göras så att varje valkrets liksom f. n. kan beräknas komma att tilldelas minst 10 fasta mandat. Bestämmelserna om antalet fullmäktige och om fullmäktigmandatens fördelning på valkretsarna knyter f. n. an till befolkningstalen i kommunen resp. valkretsarna. I fråga om landstingsvalen har kommittén förordat att antalet röstberättigade skall vara avgörande för frågan hur minimiantalet lands-> tingsmän skall bestämmas och för fördelningen av landstingsmandaten på valkretsarna. På motsvarande sätt bör - redan av hänsyn till intresset av enhetliga regler antalet röstberättigade vara bestämmande för hur många fullmäktige som minst skall utses i de olika kommunerna resp. för hur fullmäktigmandaten skall fördelas på valkretsarna. 4.4 De kyrkliga valen Begreppet kommunala val innefattar inte 49

bara landstings- och kommunfullmäktigval utan även val av kyrkofullmäktige och ledamöter i kyrklig samfällighet (1 och 62 §§ kommunala vallagen (1930: 253) - KVL)» Kommitténs överväganden i föregående avsnitt tog sikte enbart på valen till kommunfullmäktige. Där framhölls att kommittén i ett senare avsnitt skulle återkomma till de kyrkliga valen och till frågan om valsystemet även vid dessa val borde reformeras. De överväganden som kommittén gjort i sistnämnda hänseenden har lett kommittén till slutsatsen att en sådan reformering av valsystemet som föreslagits för de borgerliga valen inte - i varje fall f. n. - bör komma till stånd. Frågan om kyrkans framtida ställning i samhället och därmed också frågan om vilka representationer som kyrkan skall ha och hur de skall utses är föremål för utredning. Kommittén är av den uppfattningen att resultatet av denna utredning bör avvaktas. Kommittén vill också erinra om att chefen för justitiedepartementet i tillläggsdirektiv 24.10.1969 till 1965 års valtekniska utredning (se härom 5.1.) uttalat att en genomgripande lagteknisk reform av vallagstiftningen vid de borgerliga valen borde vara genomförd till 1973 års val. Valen till de kyrkliga representationerna nämns inte i direktiven. Härtill kommer dels att valkretsdelning mindre ofta förekommer vid de kyrkliga valen, dels att det politiska inslaget vid dessa val inte är lika framträdande som vid de borgerliga - flera partier går sålunda ofta fram under gemensam partibe-. teckning - varför intresset av ett församlings- eller samfällighetsmässigt proportionellt rättvisande valutslag inte är så utpräglat vid dessa val. I den mån valkretsindelning inte förekommer ger f. ö., som tidigare påpekats, den nuvarande valmetoden ett proportionellt helt tillfredsställande resultat. Ytterligare bör framhållas att de kyrkliga valen förrättas för sig, varför intresset av enhetliga regler inte har samma tyngd som i fråga om val som förrättas samtidigt.

50 SOU 1971

5.1 Den lagtekniska

Specialmotivering

utformningen

Som tidigare (4.4) i korthet nämnts förestår en genomgripande lagteknisk översyrt av vallagstiftningen. I tilläggsdirektiv 24.10. 1969 till 1965 års valtekniska utredning, som enligt sina tidigare direktiv bl. a. har till uppgift att göra en lagteknisk modernisering av vallagstiftningen, drog chefen för justitiedepartementet upp de riktlinjer efter vilka arbetet borde bedrivas. Justitieministern uttalade i tilläggsdirektiven bl. a. att en mera systematisk fördelning av lagreglerna borde kunna åstadkommas. Det torde sålunda vara lämpligt att en ny vallag begränsades till att omfatta de rent valtekniska reglerna rörande riksdagsval samt landstingsstads- och kommunalfullmäktigvalen. De materiella reglerna om mandatfördelning, inbegripet reglerna om utseende av representanter på partiernas mandat, borde i så fall tas in i den författning som närmast innehåller reglerna för ifrågavarande representation, dvs. i resp. riksdagsordningen (RO), LL, samt KL och KL för Stockholm. I direktiven erinras om att en reformering av vallagstiftningen påverkas inte bara av valtekniska utredningens arbete utan även av arbete som bedrivs inom andra utredningar, bl. a. inom kommunalvalskommittén. Det förefaller därför, sägs det i direktiven, mest ändamålsenligt att arbetet på en modernisering förläggs till justitiedepartementet och där bedrivs i nära kontakt med de olika utredningarna. Valtekniska utredningen avser, enligt vad kommittén erfarit, att lägga fram resultatet av sitt arbete, som alltså endast skall gälla SOU 1971:4

valens tekniska sida och inte innefattar utarbetande av författningsförslag, i mitten av år 1971. Det lagstiftningsarbete som förutsätts ske i justitiedepartementet har, såvitt kommittén har sig bekant, ännu inte påbörjats. Kommitténs förslag att ett valsystem motsvarande det som nu gäller för riksdagsvalen skall införas även vid valen till landsting och kommunfullmäktige medför bl. a. att den nuvarande lagstiftningen måste kompletteras med bestämmelser om valsättet. F. n. återfinns de kommunala valreglerna dels i resp. LL, KL och KL för Stockholm, dels i KVL. De förstnämnda lagarna innehåller sålunda bestämmelser om rösträtt och valbarhet samt regler för valkretsindelningen. I KVL ges bl. a. föreskrifter om sammanräkningen inbegripet reglerna för hur ordningen mellan namnen på partiernas valsedlar skall bestämmas. På i princip motsvarande sätt var tidigare de för riksdagsvalen gällande bestämmelserna uppdelade mellan RO och ValL. I samband med 1968/69 års författningsreform överfördes de regler i valsystemet som är av vikt för partiernas inbördes tävlan dvs. mandatfördelningsreglerna - till RO. Grundlagberedningen anförde i sitt av statsmakterna godtagna förslag att den omständigheten att valkretsindelningen i det nya valsystemet upphört att vara ett partipolitiskt betydelsefullt komplement till valmetoden, skapat förutsättningar för att grundlagsfästa nämnda regler (s. 148-149). Kommittén har ansett det av både principiella och sakliga skäl motiverat följa samma modell och i resp. kommunala 51

»grundlagar» - dvs. LL, KL och KL för Stockholm - arbeta in mandatfördelningsreglerna. Kommittén är medveten om att detta lett till ett, från främst systematiska och redaktionella synpunkter inte invändningsfritt resultat. Särskilt gäller detta de båda kommunallagarna där ett antal nya paragrafer fått införas. I samband med den lagtekniska översyn av kommunallagarna som förestår torde emellertid angivna brister kunna avhjälpas.1 Enligt kommitténs mening bör man därför under en övergångstid kunna överse med de nämnda bristerna. övergången till det föreslagna landstingsresp. kommunproportionella systemet gör vissa ändringar nödvändiga i KVL:s sammanräkningsregler. Dessa tas upp och kommenteras i ett särskilt avsnitt (5.4). 5.2

Landstingslagen

6 § ' De nya bestämmelserna om antalet landstingsmän bör tas in i denna paragraf. Paragrafen bör formellt och redaktionellt utformas i överensstämmelse med motsvarande paragrafer i KL och KL för Stockholm. Det torde inte vara nödvändigt att i lagen ange när landstinget skall fatta beslut om hur många landstingsmän som skall utses. Ett sådant beslut bör givetvis fattas i så god tid att den ändring i valkretsindelningen som föranleds av beslutet kan hinna genomföras inom den föreskrivna tiden (15 § andra stycket). Utan särskild föreskrift får anses gälla att antalet röstberättigade invånare enligt den justerade röstlängden skall ligga till grund för beslut om antalet landstingsmän. 10 § Som framhållits i den allmänna motiveringen upphör i det nya systemet valkretsindelningen att vara ett betydelsefullt komplement till valsättet. Bestämmelserna här-

1 Civilministern har med stöd av bemyndigande 20.3. 1970 i april 1970 tillkallat en sakkunnig för att göra en sådan översyn av — bl. a. — LL, KL och KL för Stockholm.

om bör därför kunna förenklas. De bestämmelser om valkretsindelningen som även i fortsättningen behövs, bör avsluta detta kapitel i LL. I denna paragraf bör endast utsägas att landstingskommun skall indelas i valkretsar och att valbarhet inte är inskränkt till valkrets. 11-14 §§ I dessa paragrafer bör ges bestämmelser om det nya valsättet. Detta överensstämmer i allt väsentligt med det för riksdagsvalen gällande. Kommittén kan därför i huvudsak hänvisa till vad som i dessa hänseenden anfördes i proposition 27 till 1968 års riksdag (s. 217-221 och 228-229) och i KU:s utlåtande över denna (KU 1968: 20, s. 23 ff och 51). Därutöver vill kommittén anföra följande. 1 11 § 1 mom. bör slås fast att mandaten i landstinget i första hand fördelas på partier. Någon definition på begreppet parti finns emellertid f. n. varken i LL eller i KVL utan endast i RO. En sådan definition bör därför ges här. Begreppet parti bör definieras på samma sätt som i RO. Som kommittén närmare utvecklat i den allmänna motiveringen bör 9/io av landstingsmandaten vara fasta valkretsmandat, som fördelas proportionellt på valkretsarna på basis av antalet röstberättigade i de olika valkretsarna, och Vio utjämningsmandat, som används för att utjämna de avvikelser från ett landstingsproportionellt riktigt resultat som kan uppkomma vid fördelningen av de fasta mandaten. Bestämmelserna härom bör ges i 2 och 3 mom. i denna paragraf. I 2 mom. bör ges regler för hur fördelningen av de fasta mandaten på valkretsarna skall göras. Motsvarande bestämmelser i fråga om riksdagsvalen ges visserligen i ValL (30 § 2 mom.), men kommittén har funnit att det från systematisk synpunkt är lämpligare att ta in dem i LL än i KVL. I likhet med vad som gäller i fråga om fördelningen av de fasta valkretsmandaten på riksdagsvalkretsarna, bör fördelningen ske enligt valkvotsmetoden. Valkvoten få? man genom att dela antalet röstberättigade i hela landstingskommunen med antalet fasSOU 1971: 4

ta valkretsmandat. Därefter delar man antalet röstberättigade i varje valkrets med valkvoten. För varje gång detta antal är jämnt delbart med valkvoten tilldelar man valkretsen ifråga ett mandat. De mandat som återstår när denna räkneoperation slutförts tilldelas de valkretsar som uppvisar de största överskottstalen efter den första tilldelningen. Fördelningen av de fasta valkretsmandaten på valkretsarna bör göras av länsstyrelsen på grundval av uppgifterna i stommarna till röstlängd om antalet röstberättigade. Dessa stommar föreligger vid den tidpunkt då länsstyrelsen skall fatta sitt beslut och det finns då ingen anledning att - som vid riksdagsvalen - bygga på stommarna till mantalslängderna för året. Att centrala valmyndigheten skall utgå från dessa senare när den skall bestämma antalet fasta valmandat i riksdagsvalkretsarna hänger samman med att beslutet ursprungligen (se SFS 1968: 182) skulle fattas före mars månads utgång, då stommarna till röstlängder inte föreligger. När tidpunkten flyttades fram en månad (se KU 1969: 50 s. 11) behölls regeln i 30 § andra stycket ValL oförändrad trots att det i och för sig hade varit möjligt att då använda sig av röstlängdsstommarnas uppgifter vid mandatberäkningen. Den här föreslagna regeln bör tas in i 2 mom. andra stycket. Den sänkningsregel som förordats i den allmänna motiveringen bör ha sin plats i ett tredje stycke i detta mom. I 3 mom. bör slås fast att utjämningsmandaten skall tillföras valkretsarna sedan de fördelats på partier. Spärrreglerna mot småpartier bör tas in i 4 mom. I likhet med vad som gäller för riksdagsvalet skall procenttalen självfallet beräknas på antalet giltiga röster. I 12 § bör ges de närmare reglerna om mandatfördelningen mellan partierna. Där bör också ges en hänvisning till föreskrifterna i KVL (46 §) om hur ordningen mellan partiernas kandidater skall fastställas. 13 § bör innehålla föreskrifter om hur det skall förfaras om ett parti i någon valkrets fått fler mandat än det finns namn på partiets valsedlar. Enligt nuvarande regler, som bygger på en sluten valkretsvis fördelSOU 1971: 4

ning, har detta problem lösts på det sättet att partiet utesluts från vidare deltagande i mandatfördelningen, även om partiet p. g. a. sitt jämförelsetal skulle ha kunnat få ytterligare mandat (46 § 2 mom. sista stycket KVL). En sådan regel går inte att tillämpa i det föreslagna valsystemet och en sådan ordning är inte heller förenlig med principen om landstingsproportionalitet. I likhet med vad som gäller för riksdagsvalen bör problemet i stället lösas så att mandatet flyttas till annan valkrets där partiet har ytterligare kandidater. Kan inte mandatet besättas enligt denna regel bör det stå obesatt under perioden. I praktiken torde det emellertid aldrig komma att inträffa att den här förutsatta situationen skall uppstå. Några betänkligheter bör därför sistnämnda regel, inte behöva inge. 13 § motsvarar 18 § RO, till vilken kommittén i övrigt hänvisar. I 14 § bör tas in en motsvarighet till 19 § RO. Där bör alltså föreskrivas hur man skall förfara om lika tal uppkommer vid tillämpningen av bestämmelserna i 12 och 13 §§. Vilket parti eller vilken valkrets som skall ges företräde i ett sådant läge, bör alltså avgöras genom lottning. 15 och 16 §§ Övergången till det föreslagna landstingsproportionella systemet innebär, som nämnts, att valkretsindelningen inte längre får den stora betydelse den har i nuvarande system. Som kommittén anfört i den allmänna motiveringen kan indelningen i princip göras med utgångspunkt från vad som är ändamålsenligt från valtekniska, partiorganisatoriska och liknande synpunkter. Någon mer ingående reglering i lag av hur valkretsindelningen skall ske är därför varken behövlig eller lämplig. Länsstyrelsen bör besluta om valkretsindelningen på förslag av landstinget eller efter dess hörande. Med länsstyrelsen som beslutande säkerställs den nödvändiga samordningen mellan valkretsindelningen vid landstings- och kommunfullmäktigvalen (jfr 16 §) Landstinget bör ge kommunerna tillfälle att yttra sig. Bestämmelserna härom har tagits in i 15 §. Av praktiska skäl bör

beslut om valkretsindelningen i allmänhet meddelas året före det då indelningen första gången skall tillämpas. Motiverar en ändring i kommunblocksindelningen eller i den primärkommunala valkretsindelningen som företas under valåret att den landstingskommunala valkretsindelningen ändras redan till det årets val, bör emellertid möjlighet finnas att verkställa ändringen också under valåret. En ändring i den landstingskommunala indelningen som beslutas under valåret måste också kunna läggas till grund för en ändrad valkretsindelning under valåret. Som senaste datum för beslut om valkretsindelning bör därför föreskrivas utgången av maj valåret eller vid den tidpunkt då de fasta valkretsmandaten senast skall fördelas på valkretsarna. Bestämmelser härom bör ha sin plats i 15 §. Kommunerna bör vara byggstenar vid valkretsindelningen. Om en lämpligare valkretsindelning därigenom kan erhållas, bör emellertid avsteg från huvudregeln att valkrets skall bestå av en eller flera kommuner kunna göras. Vid bedömningen bör beaktas att - som kommittén tidigare förordat - för varje valkrets utses minst 8 landstingsmän. 16 § första och andra styckena har utformats i överensstämmelse härmed. Paragrafen bör dessutom innehålla föreskrift om att överensstämmelse mellan valkretsindelningen för landstingsvalen och de primärkommunala valen skall åstadkommas. Om sålunda primärkommun anses böra delas mellan två eller flera landstingskommunala valkretsar och primärkommunen är indelad i valkretsar för val av fullmäktige skall indelningen göras så att gräns för landstingskommunal valkrets sammanfaller med gräns för valkrets för fullmäktigval. F. n. skall beslut om valkretsindelning prövas och fastställas av Kungl. Maj:t. Enligt kommitténs mening faller behovet av en sådan fastställelseprövning bort i fortsättningen när valkretsindelningen upphör att vara ett komplement till valmetoden. Det bör erinras om att någon fastställelseprövning inte föreskrivits i den särskilda lag som reglerar antalet landstingsmän och valkretsindelningen i Stockholms läns landstingskommun för 54

valperioden 1971-1973 (SFS 1969: 216). Den beslutade kommunindelningsreformen skall vara genomförd 1.1.1974. Vid den tidpunkt då beslut om valkretsindelningen vid 1973 års val senast måste fattas kommer alltså inte alla de nya kommunerna att vara färdigbildade. Även i fortsättningen kan förekomma att kommuner eller kommundelar förs samman till kommunblock utvisande framtida kommunindelning. Bestämmelser bör därför ges i ett fjärde stycke i 16 § av innehåll att om kommun eller område av kommun tillsammans med en eller flera kommuner eller en eller flera områden från annan kommun eller andra kommuner enligt gällande planer för länets indelning förts samman till kommunblock, så skall 16 § äga motsvarande tillämpning på kommunblock. 17 § F. n. har Kungl. Maj:t befogenhet att i samband med ändring i den landstingskommunala indelningen förordna om nyval i en eller flera valkretsar. Kungl. Maj:ts prövning av frågan om nyval skall ske förutsätts äga rum mot bakgrunden av resultatet av den jämkning i valkretsindelningen som ändringen i den landstingskommunala indelningen föranlett. Normalt skall jämkningsbeslutet meddelas vid landstingsmöte i oktober närmast efter beslutet om indelningsändringen. Kungl. Maj:t får emellertid förordna om tidigare tidpunkt för jämkningsbeslutet. Sådant förordnande måste meddelas om indelningsändringen beslutats efter oktober året före ett år då allmänna val hålls. Ändringar i den landstingskommunala indelningen kan bero på antingen att primärkommun som står utanför den landstingskommunala indelningen (Göteborg och Malmö) inträder i landstingskommun, att ändring sker i den primärkommunala indelningen i anslutning till länsgräns eller att länsgränsen justeras utan att samtidigt den primärkommunala indelningen ändras. Hittills har mer omfattande ändringar i den landstingskommunala indelningen genomförts per årsskifte efter det allmänna SOU 1971: 4

landstingsval har hållits. De allmänna valen har då avsett landstingskommunen enligt den nya indelningen. I några fall har ändring i den landstingskommunala indelningen trätt i kraft vid årsskifte efter allmänna riksdagsval. Det har då varit fråga om primärkommunala indelningsändringar som påverkat gränsen mellan två landstingskommuner. I inte något sådant fall har nyval förekommit. Landstingskommunal indelningsändring som trätt i kraft vid annat årsskifte har inte förekommit. Det kan antas att landstingskommunala indelningsändringar i fortsättningen praktiskt taget undantagslöst kommer att genomföras vid årsskifte efter allmänna val. Därvid kommer landstingsvalet att avse landstingskommunen enligt den nya indelningen. En uttrycklig föreskrift härom bör tas in i denna paragraf. Skulle indelningsändring undantagsvis träda i kraft vid annat årsskifte bör Kungl. Maj:t ha befogenhet att förordna om nyval. Liksom f. n. bör Kungl. Maj:t fritt efter omständigheterna pröva om nyval skall ske. Det synes lämpligt att ha i huvudsak motsvarande riktpunkt för bedömningen som vid primärkommunal indelningsändring, nämligen att nyval bör äga rum först när en befolkningsförskjutning på 15-20 % mellan de landstingskommuner som berörs av indelningsändringen blir en följd av denna. Nyvalet bör i sådant fall avse hela landstingskommunen. övergångsbestämmelser Laglindringarna bör träda i kraft 1.1.1974 men tillämpas redan dessförinnan vid 1973 års val. Av de föreslagna lagbestämmelserna framgår när de förberedande åtgärder som behövs till detta val senast skall ha vidtagits. 5.3

Kommunallagen

Som kommittén framhållit i den allmänna motiveringen (4.3.) blir en ordning med, fasta valkretsmandat och utjämningsmandat inte aktuell i kommuner utan valkretsindelning. I dessa kommuner ger redan SOU 1971: 4

mandatfördelningsmetoden (den jämkade uddatalsmetoden med 1,4 som första divisor) en praktiskt taget fullständig kommunproportionalitet. På skäl för vilka kommittén redogjort i den allmänna motiveringen bör den vid riksdagsval gällande och för landstingsvalen föreslagna regeln att parti som inte klarat 4%-spärren men som fått minst 12 % av rösterna i någon valkrets skall få vara med i fördelningen av de fasta valkretsmandaten i den kretsen inte ges någon motsvarighet vid de primärkommunala valen. Vid dessa val bör enligt kommitténs mening endast spärren på 4 % gälla. Det nya valsystemet bör, som nämnts, kodifieras i KL. Den valda tekniken har föranlett införandet av sex nya paragrafer i lagen, 9 a-9 f §§. KL:s bestämmelser om det nya valsystemet har - med de avvikelser som betingas av förekomsten av kommuner utan valkretsindelning - sin motsvarighet i LL. Flertalet av dem torde därför inte behöva kommenteras närmare här. 5 § Denna paragraf innehåller bestämmelserna om antalet fullmäktige i kommunerna. Som kommittén framhållit i den allmänna motiveringen bör antalet röstberättigade invånare i kommunen vara avgörande för hur många fullmäktige som minst skall utses där. Vid bestämmandet av de nya minimiantalet som föranleds härav har kommittén utgått från att antalet röstberättigade genomsnittligen utgör 60 % av antalet invånare. Att den justerade röstlängdens uppgifter om antalet röstberättigade invånare skall ligga till grund för beslutet om antalet fullmäktige torde inte uttryckligen behöva föreskrivas i paragrafen. 9 § Som framgått av den allmänna motiveringen förordar kommittén att några tvingande regler om när valkretsindelning skall ske inte skall uppställas. Reglerna om valkretsindelningen kan i 55

fortsättningen utformas mindre detaljerat än tidigare. I denna paragraf bör endast utsägas att kommun kan indelas i valkretsar. De bestämmelser som därutöver behövs bör ges i 10 §, som f. n. innehåller en hänvisning till KVL och reglerna där om bl. a. valdistriktsindelning. 9a§ Denna paragraf motsvarar 11 § 1 mom. LL. Även i KL bör slås fast att mandaten i fullmäktige fördelas mellan partier. Vidare bör begreppet parti definieras även här. Regeln att endast parti som fått minst 4 % av rösterna i kommunen är berättigat att delta i mandatfördelningen har sin naturliga plats i ett andra stycke i denna paragraf. 9b§ I denna paragraf, som tar sikte endast på valkretsindelad kommun, bör ges regler om fullmäktigmandatens fördelning på fasta valkretsmandat (/ mom.) och utjämningsmandat (2 mom.). Paragrafen motsvarar 11 § 2 och 3 mom. LL. 9c§ Här bör ges de närmare reglerna om mandatfördelningen mellan partierna. Därvid bör skiljas mellan kommun utan valkretsindelning (1 mom.) och kommun med sådan indelning (2 mom.). Samma fördelningsmetod - den jämkade uddatalsmetoden med 1,4 som första divisor - skall självfallet användas i båda slagen av kommuner. 9d§ I denna paragraf bör ges en hänvisning till föreskrifterna i KVL om hur ordningen mellan partiernas kandidater skall bestämmas. 9e§ Om namnen på ett partis valsedlar inte räcker till för att besätta de mandat som partiet erövrat i en valkrets, har för landstingsvalens del föreslagits att sådant mandat skall flyttas till annan valkrets där partiet har ytterligare kandidater. Kan mandat inte 56

besättas i någon valkrets, skall det stå obesatt under perioden. Inträffar den här beskrivna situationen i valkretsindelad kommun bör den lösas på motsvarande sätt. Är kommun inte indelad i valkretsar, kan självfallet någon överflyttning av mandat inte ske. Att som f. n. utesluta partiet från vidare deltagande i mandatfördelningen kan av hänsyn till kommunproportionaliteten inte komma i fråga. Kommittén förordar i stället den lösningen att mandatet får förbli obesatt under perioden. En regel härom har tagits in i tredje stycket. Kommittén vill tillägga att all erfarenhet ger vid handen att regeln knappast kommer att behöva tilllämpas i praktiken. 10 § Den primärkommunala valkretsindelningen bör ske enligt samma principer som gäller för motsvarande indelning vid landstingsvalen (se kommentaren till 15 och 16 §§ LL). Som framgått av den allmänna motiveringen bör de primärkommunala valkretsarna utformas så att de kan beräknas komma att tilldelas minst 10 fasta valkretsmandat var. Länsstyrelsen bör besluta i valkretsindelningsfrågor. Självfallet bör kommunfullmäktige få tillfälle att yttra sig i ärendet liksom också få komma med förslag till sådan indelning. 5.4 Kommunallagen

för

Stockholm

I likhet med vad som är fallet med landstingskommunerna är valkretsindelning obligatorisk vid val av kommunfullmäktige i Stockholm. Mandatfördelningsreglerna - inbegripet reglerna om mandatens fördelning på valkretsar - i denna lag kan därför utformas på i princip samma sätt som motsvarande regler i LL. Kommittén kan därför i dessa hänseenden nöja sig med att hänvisa till kommentaren till nämnda lag. I likhet med vad som föreslagits i fråga om övriga primärkommuner bör dock inte den för landstingsvalens vidkommande föreslagna 12 %-regeln gälla vid kommunfullmäktigvalen i Stockholm. SOU 1971: 4

I övrigt har de ändringar som bör göras i denna lag sin motsvarighet i KL. De torde därför inte behöva kommenteras närmare här. 5.5 Kommunala vallagen (KVL) Utöver de ändringar som blir en nödvändig följd av det nya valsystemet vid de kommunala valen och av den valda lösningen att skriva in mandatfördelningsreglerna i resp. LL, KL och KL för Stockholm, bör i detta sammanhang även KVL:s regler om hur uppkommande s. k. dubbelvalssituationer skall avvecklas ändras och bringas i överensstämmelse med motsvarande regler i ValL. I anslutning härtill bör den redaktionella justeringen göras i KVL att 47 och 47 a §§ byter plats. Dessa paragrafer innehåller bestämmelser om utseende av suppleanter för landstingsmän resp. regler om hur det skall förfaras om en person utsetts till landstingsman eller fullmäktig för mer än en valkrets. 43 § I 42 § föreskrivs att länsstyrelsen skall verkställa sammanräkning av de vid kommunalval avgivna rösterna. Denna ordning bör behållas även i fortsättningen. Länsstyrelsen bör alltså vid kommunalvalen fylla den funktion som centrala valmyndigheten fyller vid riksdagsvalen. Sammanräkningen hos länsstyrelsen sker enligt gällande ordning i två etapper. Den första omfattar räkningen av de avgivna rösterna, prövning av valsedlarnas giltighet och fastställandet av ordningen mellan kandidaterna inom varje parti. I den andra etappen görs mandatfördelningen mellan partierna. Vid denna fördelning fastställs samtidigt vilka kandidater inom ett parti som blivit valda. Enligt gällande ordning kommer alltså besättandet av mandaten med kandidater i första hand och frågan om mandatfördelningen mellan partierna i andra hand. I det valsystem som kommittén nu förordar för de kommunala valen är förhållandet det motsatta: mandatfördelningen kommer i första hand, besättandet av mandaten med SOU197L4

kandidater i andra hand. Att sammanräkningsordningen är denna bör anges uttryckligen i KVL, och då lämpligen som ett nytt andra stycke i denna paragraf. 46 § Enligt kommitténs förslag skall reglerna om hur mandaten skall fördelas mellan partierna tas i resp. LL, KL och KL för Stockholm. Detta medför att 2 och 3 mom. i denna paragraf - som f. n. innehåller reglerna härom - kan utgå och paragrafen endast innehålla bestämmelser om hur ordningen mellan partiernas kandidater skall fastställas. (Jfr vidare 13 § LL samt 9 e § KL och 9 d § KL för Stockholm.) Eftersom länsstyrelsen vid den tidpunkt då detta skall ske räknat fram hur många mandat varje parti skall ha, vet länsstyrelsen också hur många namn inom varje parti som behöver räknas fram. 47 och 47 a §§ Dubbelval kan förekomma antingen så att en person blir vald för mer än ett parti eller också så att samme person får mandat för två eller flera valkretsar. Den förstnämnda situationen löses i nuvarande valsystem på det sättet att kandidaten anses vald för mer än ett parti, varvid varje parti anses ha fått ett halvt, ett tredjedels osv. mandat. Den senare dubbelvalssituationen löses f. n. på det sättet att den dubbelvalde får bestämma i vilken valkrets han skall anses vald. Har en kandidat valts för mer än ett parti kan den hittillsvarande metoden inte föras över på det föreslagna nya valsystemet där - som nämnts - mandatfördelningen i första hand är en fråga om en fördelning mellan partier. Motsvarande situation löses för riksdagsvalens vidkommande i ValL på det sättet att kandidaten skall tillträda det mandat för vilket hans jämförelsetal är högst. Samma lösning anvisar ValL för det fallet att någon valts för mer än en valkrets. Enligt kommitténs mening bör samma metod användas för att lösa de dubbelvalssituationer som uppkommer vid de kommunala valen. Det kan tilläggas att det vid kommunal-

valen händer förhållandevis ofta att en person blir vald för mer än en valkrets. Vid 1966 års primärkommunala val uppstod enbart i Stockholms län (B) över 100 sådana dubbelvalssituationer. Den lösning som kommittén sålunda förordar får vissa konsekvenser för själva sammanräkningen. F . n. räknar länsstyrelsen samman rösterna valkretsvis, dvs. varje valkrets för sig. Med kommitténs förslag måste denna sammanräkningsordning ändras i de fall där partierna går fram med samma lista i två eller flera valkretsar (ett mycket vanligt fall) eller en person finns med på valsedlarna för mer än ett parti (ett i praktiken sällsynt fall). Innan det kan fastställas i vilken valkrets (eller för vilket parti) kandidaten i fråga skall anses vald, måste länsstyrelsen veta hans jämförelsetal i de aktuella valkretsarna (eller för de aktuella partierna). För att kunna ta reda på detta måste sammanräkningen genomföras namnvis och inte som nu valkretsvis. Om den nuvarande sammanräkningsordningen kan sägas genomföras »horisontellt», så innebär kommitténs här framförda förslag att den måste genomföras »vertikalt». Kommittén vill framhålla att den är medveten om att dess förslag med nuvarande sammanräkningsregler kan vålla länsstyrelserna ökat arbete. Kommittén vill emellertid erinra om att allt talar för att sammanräkningen redan vid 1973 års val kommer att förläggas utanför länsstyrelserna och ske enligt en helt ny teknik där maskinella hjälpmedel utnyttjas. Kommittén finner det också angeläget att påpeka att dess förslag i ett annat hänseende innebär en avsevärd förbättring i förhållande till nuläget. De nuvarande reglerna leder till att landstingssuppleanterna måste tas i anspråk för att fylla de vakanser som kan uppstå i de valkretsar där dubbelvalssituationer uppstår. Detta kan i sin tur leda till att parti redan vid mandatperiodens början har ett mindre antal suppleanter än det egentligen skulle ha haft. Risken för att detta skall inträffa är särskilt stor i de fall där ett parti går fram med ospaltade valsed-

lar, dvs. valsedlar där alla namnen upptagits i en följd under varandra. Detta förhållande har väckt en del irritation och missnöje hos de politiska partierna. Med kommitténs förslag kommer suppleantantalet alltid att vara intakt vid mandatperiodens början och minskas endast när ordinarie ledamot avgår eller vakans eljest uppstår under löpande mandatperiod. 48, 52 och 53 a §§ Ändringarna i dessa paragrafer torde inte behöva kommenteras närmare här.

48 a § I kommentaren till 13 § LL och dess motsvarighet i KL och KL för Stockholm (9 e resp. 9 d §) har förordats att om namnen på ett partis valsedlar inte räcker till för att besätta de mandat som partiet vunnit i en valkrets, så skall mandatet eller mandaten flyttas över till annan valkrets eller andra valkretsar där partiet har kandidater som inte erövrat mandat. Kan inte mandatet besättas genom överflyttning bör det förbli obesatt till nästa allmänna val. Motsvarande regel har föreslagits skola gälla även för det fall att parti i kommun utan valkretsindelning inte har tillräckligt med namn på sina valsedlar för att besätta de mandat som partiet erövrat. Med den av kommittén sålunda föreslagna ordningen löses samtidigt frågan hur man skall förfara då föreskrivet antal landstingsmän eller fullmäktige inte utsetts. Den nuvarande regeln i 48 a § att nytt val skall anställas för att besätta den eller de obesatta platserna bör alltså utgå. F. n. föreskrivs vidare i 48 a § (sista punkten) att om inte föreskrivet antal suppleanter blivit valda så skall därvid bero. Nytt val anställs alltså inte i detta fall. Som kommittén tidigare framhållit torde risken för att det inte skall finnas tillräckligt med namn på valsedlarna för suppleant- (eller efterträdar-) val vara utomordentligt liten i praktiken och bli än mindre i framtiden när som är att vänta - valsedlarna standardiseras och en fix övre gräns för antalet namn på valsedlarna därför bör kunna avvaras. SOU 1971: 4

Frågan hur man i framtiden ska förfara i den i 48 a § sista punkten förutsatta situationen blir därför nära nog uteslutande av teoretiskt intresse. Den hänger emellertid samman med problemet hur efterträdare i olika lägen skall kunna utses till avgången ledamot och bör därför här tas upp till behandling i belysning av ValL:s motsvarande regler. Avgår landstingsman eller fullmäktig i kommun där suppleanter skall finnas rycker den närmast i tur stående suppleanten in på hans plats (52 § 1 och 3 mom.). Avgår fullmäktig i annan kommun, görs ny sammanräkning i den avgångnes valkrets för att utse efterträdare till honom (52 § 2 mom.). Har samtliga suppleanter för landstingsman blivit ordinarie ledamöter eller eljest avgått som suppleanter eller har suppleant för fullmäktig blivit ordinarie ledamot eller eljest avgått som suppleant utses ytterligare en suppleant. Finns det inte någon som kan utses till suppleant skall därvid bero (53 a §). Uppstår den situationen att det inte finns någon som kan ersätta avgången landstingsman eller fullmäktig så skall platsen stå obesatt under resten av valperioden (55 §). Enligt 87 § ValL skall efterträdare till avgången riksdagsledamot utses vid ny sammanräkning i den avgångnes valkrets inom det parti för vilket han blivit vald. I 88 § ges regler för hur man skall förfara när ersättare för ledamot inte kan utses i den avgångnes valkrets. Är detta fallet flyttas mandatet till annan valkrets och tillfaller där den som står närmast i tur att erhålla mandat. Kan mandatet inte besättas i någon valkrets skall det vara obesatt under återstoden av mandatperioden. Våren 1970 lade grundlagberedningen fram förslag av innebörd att det skall finnas ersättare för riksdagsledamöterna (SOU 1970: 17). Ersättarna skall enligt förslaget utses efter i princip samma regler som gäller för utseende av efterträdare till avgången ledamot och suppleanter till landstingsmän och kommunfullmäktige. Kan ersättare för riksdagsledamot inte utses till föreskrivet antal på detta sätt, skall som ersättare utses SOU 1971: 4

den kandidat inom valkretsen som står närmast i tur att få mandat. Finns det inte någon på partiets valsedlar inom kretsen som kan utses till ersättare, flyttas mandatet till annan valkrets och till ersättare utses där den som står närmast till att få mandat för partiet. Endast en ersättare får utses enligt de nämnda reglerna. Blir inte föreskrivet antal ersättare valda skall därvid bero. Avgår ledamot intas hans plats av den ersättare som enligt den mellan ersättarna bestämda turordningen står i tur att inträda. Finns ingen ersättare skall mandatet stå obesatt under återstoden av perioden. - Beredningens förslag är f. n. föremål för remissbehandling. Som tidigare nämnts infördes möjligheten att utse suppleanter för kommunfullmäktige år 1969. Praktiskt tillämpades reglerna första gången vid 1970 års val. Redan i propositionen (prop. 1969: 129, s. 124) förutskickades att erfarenheterna från tillämpningen kunde ge anledning till en omprövning av reglerna och civilministern har också nyligen uppdragit åt kommunaldemokratiutredningen att göra en sådan omprövning. Den anpassning av de kommunala valreglerna till de för riksdagsvalen gällande som kommittén här förordar borde i och för sig även gälla metoden för utseende av efterträdare och den därmed sammanhängande frågan om suppleantvalet. Mot bakgrund av de ändringar i ValL som sålunda förbereds och det arbete som bedrivs inom kommunaldemokratiutredningen har kommittén emellertid kommit till uppfattningen att anpassningen av KVL:s regler på ifrågavarande område till motsvarande regler i ValL inte lämpligen bör göras nu. Enligt kommitténs mening bör resultatet av det pågående reformarbetet avvaktas innan några ändringar i reglerna görs. Kommittén förordar därför att 48 a § sista punkten och 55 § t. v. behålls oförändrade. Förstnämnda lagrum bör emellertid ändras redaktionellt m. h. t. att första punkten, som nämnts, skall utgå. Kommittén vill tillägga att även om någon samlad lösning inte skulle kunna åstadkommas till 1973 års val, så torde några olägenheter därav inte behöva uppkomma 59

för kommunalvalens del eftersom det - som tidigare framhållits - inte lär bli aktuellt att i praktiken tillämpa vare sig 48 a eller 55 §. Övergångsbestämmelser Av den allmänna motiveringen (4.4.) framgår att det nuvarande valsystemet bör behållas vid de kyrkliga valen. I övergångsbestämmelserna bör därför tas in en bestämmelse att de äldre bestämmelserna skall tilllämpas vid dessa val.

60 SOU 1971

Bilaga 1

Landstingskommunerna år 1970: folkmängd1, röstberättigade2, antal ledamöter3 m. m.

Landstingskommun Folkmängd

Röstberätt.

Antal ledamöter

w X Y Z AC BD

1 452 771 211018 245 610 378 047 304 508 166 642 242 687 152 702 263 391 447 338 188 846 248 735 399 199 256 528 284 930 275 243 257 553 279 138 293 377 274 104 126 158 233 971 256 750

1010 926 149 866 166 950 269 505 212 742 116 667 173419 108 176 189 341 316 206 133 612 176 896 276 839 181 929 206 858 196916 169 152 198 942 212 321 199 436 92 584 166 035 174 192

149 47 60 87 72 39 58 36 63 102 47 61 94 61 70 61 59 71 68 68 33 53 65

Summa

7 249 246

5 099 510

1 524

AB C D E F G H K L M N O P R S T U

1 2 3

Folkmängd/ ledamot

Röstberätt./ ledamot

9 750 4 489 4 093 4 345 4 229 4 272 4184 4 241 4 180 4 385 4018 4 241 4 246 4 205 4 070 4512 4 365 3 931 4 314 4 030 3 822 4414 3 950

6 784 3 188 2 782 3 097 2 954 2 991 2 989 3 004 3 005 3 100 2 842 2 899 2 945 2 982 2 955 3 228 2 866 2 802 3 122 2 932 2 805 3 132 2 679

31.12.1969. Enligt stommarna till mantalslängderna för år 1970. Valda 20.9. 1970.

SOU 1971: 4

Bilaga 2

Landstingsmandatens fördelning på valkretsar enligt olika alternativ (B och I län ej medtagna)

1) Enligt gällande regler. 2) Motsvarande regler överförda på antalet röstberättigade (i genomsnitt 67,94 % av landstingens folkmängd 1966), dvs. ett mandat per valkrets plus ett mandat för varje påbörjat 3 400-tal väljare. 3) Ett fixerat antal mandat (= antalet mandat år 1966) fördelade i proportion till antalet röstberättigade. 4) Samma antal mandat fördelade så, att Valkretsar

C-län 1. Uppsala 2. Lb+tätorter 3. L b + » 4. L b + » D-län 1. Lb +tätorter 2. L b + » 3. L b + » 4. L b + » 5. Nyköping 6. Eskilstuna 7. Katrineholm E-län 1. Linköping 2. Motala 3. Lb +tätorter 4. L b + » 5. L b + » 6. Lb + små tätorter 7. Lb +Mjölby 8. Norrköping

varje valkrets i landstingskommunen får tre grundmandat, varefter övriga mandat fördelas i proportion till antalet röstberättigade. 5) Samma antal mandat fördelade så, att varje valkrets i landstingskommunen får fem grundmandat, varefter övriga mandat fördelas i proportion till antalet röstberättigade. Anm. Plus och minus i alt. 3-5 anger avvikelser i förhållande till alt. 1.

Antal landstingsmandat per valkrets Alt. 3

Alt. 5

Alt. 4

Alt. 1

Alt. 2

19 8 7 7 41

20 8 7 7 42

21+2 8 6—1 6—1 41

8 8+1 7 41

16—3 9+1 8+1 8+1 41

8 6 7 10 7 14 6 58

8 6 7 10 8 14 6 59

8 5—1 6—1 10 8+1 16 + 2 5—1 58

8 6 7 10 8+1 13—1 6 58

8 7+ 1 8+1 9—1 8+1 11—3 7+1 58

17 7 9 7 8 9 9 20

17 7 9 7 8 9 9 21

18 + 1 6—1 9 6—1 7—1 9 9 22+2 86

16—1 8+1 9 8+1 8 9 9 19—1 86

15—2 8+ 1 10+1 8+ 1 9+1 10+1 9 17—3 86

18—1

SOU 1971: 4

Valkretsar

Antal landstingsmandat per valkrets

F-län 1. Lb + tätorter 2. Lb + » 3. Lb+ » 4. Lb+ » 5. Lb + » 6. Lb + » 7. Jönköping 8. Nässjö-Huskvarna G-län 1. Lb + små tätorter 2. Lb+ » 3. Lb + tätorter 4. Lb + » 5. Växjö H läns norra 1. Lb + tätorter 2. Västervik 3. Lb+tätorter H läns södra 1. Oskarshamn 2. Lb+tätorter 3. Lb+ » 4. Öland 5. Kalmar K-län 1. Karlskronablocket 2. Ronnebyblocket 3. Karlshamnsblocket 4. Sölvesborgs- och Olofströmsblocket L-län 1. Kristianstad 2. Lb +tätorter 3. Lb+ » 4. Lb+ » 5. Lb+ » 6. Lb + » 7. Lb+ » 8. Lb + » M-län 1. Lb +tätorter 2. Lb + små tätorter 3. Lb+tätorter 4. Lb+ » 5. Lb+ » 6. Lb + små tätorter 7. Lb + tätorter 8. Hälsingborg 9. Lund SOU 1971: 4

Alt. 1

Alt. 2

11 8 10 8 7 6 12 9 71

11 8 10 8 6 7 12 9 71

11 8 10 8 6—1 6 13 + 1 9 71

10—1 8 10 8 7 7+1 12 9 71

10—1 9+ 1 9—1 8 7 8+2 11—1 9 71

7 9 8 9 7 40

8 9 8 9 8 42

7 9 7—1 10+1 7 40

7 9 8 9 7 40

8+1 8—1 8 8—1 8+1 40

6 6 9 21

6 6 9 21

6 6 9 21

7+ 1 6 8—1 21

7+1 7+ 1 7—2 21

6 7 9 6 9 37

7 8 10 6 9 40

6 7 10 + 1 5—1 9 37

7+1 7 9 6 8—1 37

7+ 1 7 8—1 7+1 8—1 37

14 7 7 7 35

14 7 8 7 36

14 7 7 7 35

13—1 7 8+1 7 35

11—3 8+1 8+1 8+1 35

7 10 8 7 6 8 64

7 10 9 11 8 7 6 8 66

7 10 9+1 11 7 6—1 6 8 64

7 9—1 8 10—1 8+1 7 7+ 1 8 64

8+1 9—1 8 9—2 8+ 1 7 7+ 1 8 64

11 8 10 6 9 5 9 17 10

11 8 10 7 10 5 9 18 11

11 8 10 6 9 4—1 8—1 19 + 2 11 + 1

10—1 8 10 7+1 9 6+1 9 16—1 10

10—1 8 9—1 8+2 9 7+2 9

u7

Alt. 3

Alt. 4

Alt. 5

13-^t

Valkretsar

Antal landstingsmandat per valkrets Alt. 1

Alt. 2

7 6

7 6

98 N-län 1. Lb + t ä t o r t e r 2. Lb + » 3. Lb-f » 4. Lb + » 5. Halmstad

10. Landskrona 11. Trelleborg

O-län 1. L b + v ä x a n d e tätorter 2. L b + t ä t o r t e r 3. L b + » 4. L b + » 5. Mölndal 6. Uddevalla

P-län 1. L b + t ä t o r t e r 2. L b + » 3. Lb + » 4. Lb + » 5. L b + » 6. Lb-f » 7. Lb + » 8. Lb + » 9. Lb-f » 10. Borås

R-län 1. Lb-f tätorter 2. L b + » 3. L b + » 4. Lb + » 5. Lb-f » 6. Lb-f » 7. Skövde

S-län 1. Lb-f tätorter 2. Lb-f » 3. L b + » 4. Lb + » 5. Lb-f » 6. Lb + » 7. Karlstad 8. Kristinehamn

T-län 1. Lb+tätorter 2. L b + » 5. L b + »

64 Alt. 3

Alt. 4

Alt. 5

7 5—1

7 6

8+ 1 7+ 1

11 8 7

11 8 7

12+1 7—1 7

11 8 7

10—1 8 8+ 1

7 10

8 10

7 10

8+ 1 9—1

8+ 1 9—1 43

11 12 8 7 7 9

11 13 9 7 7 9

11 13 + 1 8 7 7 8—1

10—1 12 9+ 1 7 8+1 8—1

10—1 11—1 9+ 1 8+ 1 8+ 1 8—1

8 6 7 11 9 8 9 9 10 15

8 7 7 11 9 8 9 9 10 15

8 6 6—1 11 9 8 9 9 10 16+1

8 7+ 1 7 11 9 8 9 9 10 14—1

9+ 1 8+ 2 8+ 1 10—1 9 8 9 9 10 12—3 92

9 11 7 11 7 10 7

9 11 7 11 7 10 7

9 11 7 11 7 11 + 1 6—1

9 11 7 11 7 10 7

9 10—1 8+ 1 10—1 8+ 1 9—1 8+ 1

9 12 6 11 7 8 11 6

8 12 7 11 7 9 12 6

8—1 12 6 12+1 7 8 12 + 1 5—1

8—1 11—1 7+ 1 11 7 9+ 1 11 6

8—1 10—2 8+ 2 10—1 8+ 1 9+ 1 10—1 7+ 1

12 9 13

12 10 13

12 9 12—1

12 10 + 1 12—1

12 10 + 1 12—1 SOU 1971 4

Valkretsar

3. Örebro 4. Karlskoga

U-län 1. Västerås 2. Tätorter 3. » 4. » 5. Fagersta 6. Lb + t ä t o r t e r (Sala)

W-län 1. Lb + t ä t o r t e r (Falun) 2. Lb + » 3. Borlänge 4. Tätorter (Avesta m. fl.) 5. Lb + t ä t o r t e r 6. Ludvika 7. Lb + t ä t o r t e r 8. Lb + » 9. L b + »

X-län 1. Lb + tätorter 2. L b + » 3. L b + » 4. L b + » 5. Lb + » 6. L b + » 7. Sandviken 8. Gävle

Y-län 1. Lb + t ä t o r t e r 2. L b + » 3. Sundsvallsblocket 4. Lb + t ä t o r t e r 5. L b + » 6. Lb + små tätorter 7. Lb + » 8. Lb + t ä t o r t e r 9. Härnösand

Z-län 1. Lb +småtätorter 2. L b + t ä t o r t e r 3. Lb + » 4. L b + » 5. Östersund

AC-län 1. Lb+tätorter 2. L b + » 3. Lb+ » SOU 1971: 4 5—014432

Antal landstingsmandat per valkrets Alt. 3

Alt. 4

Alt. 5

Alt. 1

Alt. 2

18 9

19 9

20+2 8—1

18 9

17—1 10 + 1

21 7 7 6 7 9 57

21 7 6 6 7 9 56

23 + 2 7 6—1 5—1 7 9 57

19—2 8+ 1 7 7+ 1 7 9 57

16—5 8+ 1 8+ 1 8+2 8+ 1 9 57

11 8 7 11 7 6 6 6 9

11 8 7 11 7 6 6 6 9

11 8 7 12+1 7 5—1 6 6 9

10—1 8 7 10—1 7 6 7+ 1 7+ 1 9

9—2 8 8+ 1 9—2 7 7+1 7+ 1 7+ 1 9 71

9 7 10 8 8 10 6 13

9 7 10 9 8 10 6 14

9 6—1 10 8 7—1 10 6 15 + 2

8—1 7 10 8 8 10 7+1 13 71

9 8+ 1 9—1 9+1 8 9—1 8+2 11—2 71

7 6 16 7 7 5 7 10 5

7 6 16 8 7 5 7 10 5

7 5—1 18 + 2 7 7 5 6—1 10 5 70

7 6 14—2 8+ 1 7 6+1 7 9—1 6+1 70

7 7+ 1 11—5 8+ 1 7 7+ 2 7 9—1 7+ 2 70

8 7 7 6 7

8 7 7 6 7

8 7 7 6 7

7—1 7 7 7+1 7

8 7 7 6 7 35

5—1 7—1 9

8+ 2 8 9

Valkretsar

Antal landstingsmandat per valkrets

Hela landet

Alt. 4

Alt. 5

Alt. 2

10 11 12

11 10 12

11 + 1 11 13 + 1

11 + 1 10—1 12

10 10—1 11—1

8 6 12 8 8 7 7 8

8 6 11 8 7 6 7 8

8 6 13 + 1 8 7—1 6—1 7 9+ 1

8 7+ 1 11—1 8 8 7 7 8

8 7+ 1 10—2 8 8 7 8+ 1 8

4. Skellefteå m. fl. 5. Lb +tätorter 6. Umeå m. fl. BD—län 1. Piteå 2. Lb+tätorter 3. Lb+ » 4. Lb+ » 5. Tornedalen 6. Gällivare 7. Kiruna 8. Luleå

Alt. 3

Alt. 1

1 357

1 378

1 357

1 357

1 357

Sammanfattning Landstingsvalkretsarnas storlek 1966 varierar enligt följande i de olika alternativen: Landstingsvalkretsai • med följande antal mandat 4

11 12 13

U [ 15 U i 17 1*t 19 20 21 22 23 S:a

Alt. 1 Antal valkr. Summa mandat

3 22 41 23 23 12 13 6 2 2 1 1 2 1 1 1 1 15 132 287 184 207 120 143 72 26 28 15 16 34 18 19 20 21

155 1 357

Alt. 2 Antal valkr. Summa mandat

3 20 37 26 23 14 14 5 2 3 1 1 1 1 1 1 2 15 120 259 208 207 140 154 60 26 42 15 16 17 18 19 20 42

155 1 378

Alt. 3 Antal valkr. Summa mandat

1 4

11 26 33 20 19 11 12 7 4 1 1 2 55 156 231 160 171 110 132 84 52 14 15 32

Alt. 4 Antal valkr. Summa mandat

13 43 36 22 16 78 301 288 198 160

Alt. 5 Antal valkr. Summa mandat

31 58 31 19 217 464 279 190

9 5 3 2 99 60 39 28 7 3 1 77 36 13

2 32 1 2 2 15 32 34

155 2 1 1 1 1 1 36 19 20 21 22 23 1 357 2 2 36 38

155 1 357 155 1 357

SOU 1971:4

Bilaga 3

Sammanställning över mandatfördelningen i landstingen (B och I län ej medtagna)

a) enligt 1966 års valutslag, b) enligt 1966 års valresultat med 1,4 metoden utan valkretsar, c) enligt b men med 4 % spärr i hela landstingskommunen, d) enligt c men med möjlighet för parti med 12 % av rösterna i viss valkrets att där delta i mandatfördelningen, Län

M

C

F

6 6 6 6 6 6

7 6 7 7 8 7

8 8 8 8 7 8

6 7 7 7 6 7

10 8 8 8 8 8

9 9 10 10 11 10

13 15 16 15 15 15

14 12 13 13 13 13

11 11 11 11 10 11

11 11 12 12 11 12

17 15 16 16 16 16

13 13 13 13 13 13

C län a) b) c) d) e)

0 D län a) b) c) d) e)

e) med nuvarande valsystem i större valkretsar enligt prowalkretsindelning B (se bilaga 4By, f) med ett system med utjämningsmandat och 4 och 12 % spärrar mot småpartier i landstingskommun resp. landstingsvalkrets (jfr bilaga 8).

M+C+F C+F

KDS

S

K

Summa

0 1 0 0 0 0

19 18 18 18 20 18

1 2 2 2 0 2

1 1 0 1 1 1

0 1 0 0 0 0

31 30 31 30 32 30

1 2 2 2 0 2

2 2 0 2 2 2

0 2 0 0 0 0

43 39 41 40 42 40

3 5 5 5 4 5

0 3 3 3 1 3

29 26 27 27 29 27

1 3 0 0 1 0

» » » » »

» » » » »

E län

a)

b) c) d) e)

0 F län a) b) c) d) e)

» » » » »

Alternativ e) utan poströster. SOU 1971: 4

Län

M

C

F

9 8 8 8 9 8

4 4 4 4 4 4

3 3 3 3 3 3

5 5 5 5 4 5

2 2 2 2 2 2

H län s:a a) b) c) d) e) f)

7 7 7 7 8 7

8 7 7 7 7 7

3 3 3 3 2 3

K län a) b) c) d) e) f)

5 5 5 5 5 5

5 5 5 5 5 5

6 7 7 7 6 7

12 11 11 11 10 11

14 13 14 14 13 14

10 10 10 10 10 10

13 14 15 15 14 15

9 8 9 9 7 9

7 7 7 7 7 7

13 13 14 14 13 14

6 6 6 6 6 6

7 8 8 8 7 8

7 7 7 7 8 7

14 13 13 13 13 13

G län a) b) c) d) e)

0 H län n:a a) b) c) d) e)

L län a) b) c) d) e)

0 M län a) b) c) d) e)

0 N län a) b) c) d) e)

0 O län a) b) c) d) e)

68 M+ C+ F C+F

KDS

S

K

Summa

0 0 0 0 0 0

0 0 0 0 0 0

15 15 15 15 16 15

0 2 2 2 0 2

2 2 2 2 2 2

0 0 0 0 0 0

9 8 8 8 9 8

0 0 0 0 0 0

17 16 16 16 17 16

0 2 2 2 1 2

0 0 0 0 0 0

17 16 16 16 17 16

2 2 2 2 2 2

0 0 0 0 0 0

26 26 28 26 28 26

0 1 0 0 0 0

0 1 0 0 0 0

50 47 49 49 50 48

1 2 0 0 0 0

0 0 0 0 0 0

16 16 16 16 16 16

1 1 0 0 1 0

0 1 0 0 0 0

22 20 21 21 21 21

1 2 2 2 1 2

2 2 2 2 2 2

2 2 0 2 2 2 14 14 15 15 16 15

3 3 3 3 4 3

1 2 0 0 1 0

» » » » »

» » » » »

» » » » »

» » » » »

» » » » »

» » » » »

» » » » »

» » » » »

SOU 1971:4

Län

M

C

F

KDS

S

K

Summa

17 17 17 17 17 17

20 18 19 19 21 19

16 16 16 16 17 16

0 2 0 0 0 0

37 35 36 36 35 36

2 4 4 4 2 4

92 » » » » »

13 11 12 12 11 12

16 17 17 17 18 17

12 10 11 11 11 11

0 1 0 0 0 0

21 21 22 22 21 22

0 2 0 0 1 0

62 » » » » »

S län a) b) c) d) e) f)

10 10 10 10 10 10

12 11 11 11 12 11

10 10 10 10 9 10

0 0 0 0 0 0

35 34 34 34 34 34

3 5 5 5 5 5

70 » » » » »

6 7 7 7 6 7

10 9 9 9 9 9

10 11 11 11 12 11

0 1 0 0 0 0

32 29 30 30 30 30

3 4 4 4 4 4

61 » » » » »

6 6 6 6 5 6

9 8 9 9 8 9

9 9 9 9 9 9

0 1 0 0 0 0

30 29 29 29 30 29

3 4 4 4 5 4

57 » » » » »

6 7 7 7 7 7

17 16 17 17 18 17

10 10 10 10 10 10

0 1 0 0 0 0

35 32 32 32 33 32

3 5 5 5 3 5

71 » » » » »

14 13 13 13 13 13

10 10 10 10 11 10

0 1 0 0 0 0

36 33 34 34 33 34

8 8 8 8 9 8

3 6 6 6 5 6

Y län a) b) c) d) e) f)

5 6 6 6 6 6

12 11 11 11 12 11

6 7 8 8 6 8

0 2 0 0 1 0

36 33 34 34 34 34

6 7 7 7 7 7

70 P län a) b) c) d) e)

0 R län a) b) c) d) e)

T län a) b) c) d) e)

0 U län a) b) c) d) e)

0 W län a) b) c) d) e)

0 X län a) b) c) d) e)

SOU 1971: 4

M + C + F C-i F

5 4 4 4 4 4

Lån Z län a) b) c) d) e)

0 AC län a) b) c) d) e)

0 BD län a) b) c) d) e)

0 M

C

F

M-fC+F C + F

KDS

S

K

Summa

5 4 4 4 4 4

8 8 8 8 8 8

4 4 4 4 4 4

0 0 0 0 0 0

18 17 17 17 18 17

0 2 2 2 1 2

6 6 7 7 6 7

11 11 12 12 13 12

12 11 12 12 12 12

1 2 0 0 1 0

26 24 25 25 24 25

0 2 0 0 0 0

6 7 7 7 7 7

— — — — —

— — — —

0 2 0 0 0 0

31 30 31 31 30 31

12 11 12 12 13 13

—

15 14 14 14 14 14 37 37 32 35 36 35

1 22 3 3 3 3

639 602 618 614 627 614

51 79 69 69 61 69

1.357 1.357 1.357 1.357 1.357 1.357

•

—

—

Samtliga landsting (utom B och I län) a) 183 254 194 b) 188 238 193 192 248 198 c) 191 248 198 d) e) 184 252 193 191 248 198 0

21 21 20 22 24 22

» » » » »

» » » » »

» » » » »

Begreppet »proportionell fördelning» bör i landstingsvalen endast tillämpas på de olika landstingskommunerna. Denna erhålles i alternativen b, c, d, f dvs i alt. b om man endast vill ha den spärr som finns i 1.4-metoden i alt. c om man inför en spärr mot småpartier i hela landstingskommunen med krav på 4 % av rösterna, alt. d och f om partier, som inte uppfyller detta krav men uppnår 12 % av rösterna i viss valkrets, får delta i mandatfördelningen där.

70 SOU 1971: 4

Bilaga 4 A

Pro v valkretsindelning A

Mandatfördelningen på partierna i landstingen - m. u. a. B och I län - enligt 1966 års valresultat (utan poströster) med nuvarande valmetod och med tre grundmandat per valkrets samt med en valkretsindelPartifördelning

Valkrets

C-län I Uppsala II Övr. länet 2 ) Summa i förh. till proportionalitet

±

D-län I Eskilstuna II Strängnäs, del av Södertälje, Flen III Nyköping, Oxelösund IV Katrineholm, Vingåker Summa

± E-län I Norrköping II Linköping III Söderköping, Åtvidaberg m. fl. IV Finspång, Motala, Mjölby Summa

KDS

s

K

5 2

0 0

10 9

1 1

23 18

± o

± o

± o

— t

+ 1

± o

2 2 1

3 2 2

2 2 1

0 0 0

7 7 6

0 0 0

14 13 11

± 0

+ 1

1 — 1

+ 1

0 — 1

± 0 5 4

3 3

0 1

12 10

2 1

u

2 12

+ 2

1 — 1

± 0

2 ± 0

± 0

4 — 1

3 3

5 3

1 0

9 7

1 0

M

C

F

4 2

3 4

± F-län I Jönköping II Aneby, Tranås, Nässjö X 2

ning där kommunblock inte i något fall delats. Med proportionalitet avses det fördelningsresultat som skulle uppnåtts om ingen valkretsindelning funnits.

4 2

C+F

1 1

± 0

4 2

Ö1

Summa

23 15 22 86

23 15

Ö=M+C+F Ej sammanhängande

SOU 1971: 4

Partifördelning

Valkrets

III Eksjö, Sävsjö, Vetlanda IV Värnamo m. fl. Summa

± G-län I Växjö II Lessebo, Tingsryd, Åseda, Ålmhult III Alvesta, Ljungby, Markaryd Summa

±

M

C

F

2 3

4 5

K

3 3

0 1

5 7

0 0

14 19

± 0

+ 1

2 — 1

+ 2

—2

± 0 3

9 + 1

10 1

5 + 1

0 — 1

1 —1

± 0

± 0

±

Summa

± L-län I Kristianstad, Bromölla, Simrishamn, Tomelilla II Broby, Hässleholm, Osby, Perstorp III Ängelholm m. fl.

± 0

K-län I Karlskrona, Ronneby II Karlshamn, Olofström, Sölvesborg

Summa

S

±

Summa

ö

KDS

H-norra (en valkrets) H-södra I Kalmar, Nybro, Emmaboda, Torsås II Oskarshamn, Öland m.fl.

C+F

7 ± 0

8 + 1

3 ± 0

2 5 ± 0

+ 1

±o

±o

± 0

±o 21

0 — 1

± 0

2 ± 0

5 ± 0

6 ± 0

0 — 1

17 4- 1

2 ± 0

3 5

5 4

3 2

0 0

9 7

0 0

0 0

20 18

0 — 1

0 — 1

1 — 1

+ 1

±o

+ 1

+ 1

±o

2 1

4 2

3 0

0 0

5 8

0 0

Summa 10 ± ±0

16 +2

9 +1

1 — 1

0 — 1

47 ±0

1 —1

1 Summa

± M-län I Hälsingborg, Höganäs II Bjuv, Landskrona, Svalöv III Eslöv, Kävlinge, Lomma+Burlöv (Malmö) IV Skurup, Trelleborg, Vellinge+Bunkeflo m. fl. (Malmö) V Hörby, Höör, Sjöbo, Ystad VI Lund

N-län I Halmstad, Laholm II Falkenberg, Kungs-

16 4

14 16

21 SOU 1971: 4

Va'krets

Partifördelning

backa, Varberg Summa

± O-län I Gravarne, Munkedal, Strömstad, Tanumshede 11 Lysekil, Uddevalla III Kungälv, Stenungsund, Orust, Tjörn, öckerö + Askim Styrsö (Göteborg) IV Mölndal, Mölnlycke Summa

± P-län 1 Bengtsfors, Färgelanda, Mellerud, Åmål II Trollhättan, Vänersborg III Alingsås, Lerum, Lilla Edet, Surte IV Borås V Herrljunga, Kinna, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn, Vårgårda Summa

±

KDS

s

K

± o

1 ± 0

± o

0 ± 0

3 2

2 3

0 0

5 6

0 1

11 14

3 1

2 1

5 3

0 0

4 6

0 1

8 -f- 1

± 0

± o

0 — 1

21 ± 0

± 0

2 2

4 3

2 4

0 0

6 8

0 1

14 18

2 6

3 3

4 4

0 0

6 9

l 1

16 23

M

C

F

7 ± 0

13 ± 0

1 2

C+F

± S-län I Karlstad, Skoghall II Arvika, Grums, Säffle, Åmotfors, Årjäng III Filipstad, Kristinehamn, Storfors IV Forshaga, Kil, Kyrkheden, Munkfors, Sunne, Sysslebäck Summa

± T-län I Örebro II Hällefors, Kopparberg, Lindesberg, Nora III Askersund, Hallsberg, Kumla, Laxå, Pålsbodal IV Degerfors, Karlskoga Summa ±

SOU 1971: 4

3 3 ± 0

Summa

14 15 54

17 + 1

19 + 1

17 + 1

0 — 2

3 — 1

± o

R-län I Grästorp, Lidköping, Nossebro, Vara II Falköping, Habo, Hjo, Tidaholm III Götene, Skara, Skövde IV Gullspång, Karlsborg, Mariestad m. fl. Summa

Ö

16 16 16 14 62

22 + 1

± 0

18 + 1

11 1

± o

11 ± 0

10 ± 0

0 — 1

36 4- 2

1 1

3 1

2 2

0 0

6 7

13 12

6 ± 0

9 ± 0

11 0

0 — 2

31 + 2

±

16 4

±

4 0

61 73

Partifördelning

Valkrets

F

M U—län I Västerås 3 II Fagersta, Heby, Norberg, Sala, Skinnskatteberg 1 III Arboga, Hallstahammar, Kungsör, Köping, Surahammar 2 Summa 6 ± ± 0

C+F

K

KDS

± X-län I Hofors, Ockelbo, Sandviken II Gävle III Bollnäs, Edsbyn, Ljusdal IV Bergsjö, Hudiksvall, Söderhamn Summa

± Y-län I Matfors, Timrå, Ange II Sundsvall III Härnösand, Kramfors, Ramsele, Sollefteå IV Örnsköldsvik Summa

±

2 8 ± 0

2 9 ± 0

0 0 — 1

10 29 ± 0

2 5 + 1

18 57

17 15 13 12 14 71

±o

5 ± 0

0 0

9 10

2 2

16 20

0 0 — 1

8 34 ± 0

3 9 _!_ 2

19 71

±o

2 10 ± 0

0 2

3 2

2 3

0 0

7 9

1 2

13 18

2 1

4 2

0 1

12 7 35

3 1 7 ± 0

24 15

1 1 7 ± 0

7 + 1

17 ± 0

10 -j- 0

0 — 1

1 • 2

2 2

2 4

1 5 — 1

5 13

— 1 ± 0

Z-län I Bräcke, Järpen, Sveg, Svenstavik II Hammarstrand, Krokom, 1 Lit, Strömsund 2 III Östersund Summa

± AC-län I Lycksele, Sorsele, Storuman, Vilhelmina, Vindeln, Åsele II Nordmaling, Umeå, Vännäs

74 Summa

2 W-län I Ludvika, Malung, Smedjebacken Vansbro II Leksand, Mora, Orsa, Rättvik, Älvdalen III Borlänge, Mockfjärd IV Falun V Avesta, Hedemora, Säter Summa

Ö

2 2 4 ± 0

+ 2

12 3 2

1 2

0 0

6 6

0 0

11 12

±o

5 4- 1

0 — 1

18 + 1

0 — 1

± 0

19 SOU 1 9 7 1 : 4

Partifördelning Valkrets III Norsjö, Robertsfors, Skellefteå Summa

±

M

C

F

2 6 ± 0

5 12 + 1

4 11 ± 0

—

—

2 2

—

1 7

— —

BD-län I Gällivare, Kiruna, Pajala II Boden, Haparanda, Kalix, överkalix, övertorneå III Luleå IV Arjeplog, Arvidsjaur, Jokkmokk, Piteå, Älvsbyn Summa

±

C+ F

S

K

0 1 —1

10 25 + 1

1 1 —1

22 56

. —

5 4

0 0

9 6

2 2

18 14

— —

4 16 + 2

0 0 —2

8 30

3 11

16 64

± o

± o

± o

KDS

Ö

Summa

Sammantaget för samtliga valkretsar blir partifördelningen jämfört med valutslaget år 1966:

Utredningen Resultat 1966

SOU 1971: 4

M

C

F

M+ C+F

C+F

KDS

S

K

Summa

179 179 ± 0

250 254 — 4

197 194 + 3

20 21 —1

26 26 ± 0

4 1 + 3

614 631 —17

67 51 + 16

1 357 1 357

Bilaga 4 B

Provvalkretsindelning B Förutsättningarna är desamma som vid prowalkretsindelning A, med det undantaget att vissa kommunblock delats i valkretsar. (Nummer efter ortsnamn relaterar till kommunens kretsindelning år 1966.)

Valkrets

Partifördelning M

C

F

C + F KDS

s

K

C-län 1. Uppsala 2 o. 3, Almunge, N. Hagunda, Knivsta 2 2. Övr. Uppsalablocket 2 3. Enköping, Kungsängen 1 4. Alunda, Skutskär, Tierp, örbyhius 1

2 2 2 2

2 3 1 1 7 ±0

0 0 0 0 0 —1

5 5 4 6 20 + 2

0 0 0 0 0 —2

11 12 8 10 41

0 0 0 0 0 0 —1

6 7 5 8 6 32 +2

0 0 0 0 0 0 —2

11 12 10 14 11 58

D-län 1. Esk. 1, Torshälla, Hällby, V. Rekarne 2. ö v r . E-tunablocket 3. Flen, Strängnäs 4. Nyköping, Oxelösund 5. Katrineh., Vingåker

E-län 1. Finspång, Söderköping, Valdemarsvik 2. Norrköping 1 o. 2 3. ö v r . Norrköp. blocket 4. Linköp, 1, S. o. N . Valkebo, Kisablocket 5. ö v r . Linköp. blocket, Åtvidabergsblocket 6. Motala 7. Boxholm, Mjölby, Ödeshög, österbymo

76 Summa

_fcO

+ 1

1 1 1 2 1

1 1 2 2 2

6 —1

8 ±0

3 3 2 2 1 11 + 2

2 3 2

2 1 2

1 2 2

0 0 0

5 7 6

0 1 1

10 14 13

2 2

2 1

2 0

0 0

7 6

1 1

14 12

2 !0

0 0 —2

5 42 + 2

0 4 —1

10 86

13 +0

10 ±0

+ 1

F-län 1. Jönköpings stad 2. Övr. Jönköpingsblock, Vaggerydsblocket 3. Aneby, Nässjö, Tranås 4. Eksjö, Sävsjö, Vetlanda

ö

1 1 10

13 2 2 2

3 3 4

2 3 3

0 0 0

6 6 5

1 0 0

14 14 14 SOU 1971: 4

Partifördelning Valkrets 5. Gislaved, Gnosjö, Hyltebruk, Värnamo

G-län 1. Växjö 2. Alvesta, Älmhult 3. Lessebo, Tingsryd, Åseda 4. Ljungby, Markaryd

H-län, norra 1. Västervik 2. Hultsfred, Vimmerby

H-län, södra 1. Kalmarblocket 2. Borgholm, Emmaboda, Mörbylånga, Nybro, Torsås 3. Högsby, Mönsterås, O-hamn

K-län (ingen ändring) 1. Karlskr. Ronneby 2. Karlshamn, Olofsström, Sölvesborg

M

C

F

C + F KDS

s

K

2 11 ±0

5 16 +1

2 13 ±0

1 1 —2

6 29 +3

0 1 —2

16 71

3 2 2 2 9 +1

3 3 2 3 11 ±0

1 1 1 1 4 ±0

0 0 0 0 0 —1

5 4 4 3 16 +2

0 0 0 0 0 —2

12 10 9 9 40

1 2 3 +1

1 3 4 —1

1 1 2 ±0

0 0 0 ±0

5 4 9 ±0

1 0 1 ±0

ö Summa

2 2 ±0

3 2 8 +1

7 ±0

2 —1

14 11 37

2 5

2 5 ±0

±0

2 ±0

0 —1

17 +2

1 —1

8 17

1 2 ±0

15 35

+1

L-län 1. Kristianstadsblocket 2. Broby, Bromölla, Tomelilla, Simrishamn 3. Hässleholm, Osby, Perstorp 4. Båstad, Klippan, Åstorp, Ängelholm, Örkelljunga

16 15 16 10 ±0

M-län 1. Hälsingb. mell., Kattarp, Mörarp, Vallåkra, ödåkra 1 2. övr. Hälsingb. blocket 3. Bjuv, Höganäs, Landskrona, Svalöv 2 4. Kävlinge, Lomma, Trelleborg, Vellinge 2 5. Lund 1 6. Eslöv, Hörby, Höör 2 7. Sjöbo, Skurup, Ystad 2 10 ±0

SOU 1971: 4

11 10 21

13 ±0

11 +1

3 2 3 3 14 ±0

2 0 T

2 7 —1

0 0

17 64

0 —1

28 +1

0 —1

2 ztO

0 0

6 6

0 0

3 7

11 13

0 0 0 0

9 8 5 5 50 +3

0 0 0 0

4 16

16 16 12 12 98

+2

Partifördelning

s

K

0 0 0 ±0

9 7 16 ±0

1 0 1 ±0

21 22 43

3 3 4 0 3 13 +1

0 0 0 0 0 0 —1

5 6 3 4 3 21 ±0

0 0 0 1 0 1 —2

13 13 11 9 8 54

2 3 3 3 2 3 3 21 +3

2 2 1 4 2 2 2 17 +1

0 0 0 0 0 0 0

4 3 4 5 6 4 4 35 -1

1 0 0 0 1 0 0

12 11 10 14 12 11 10 92

0 0 0 0 0

3 5 4 6 3 21 ±0

M

C

F

N-län (ingen ändring) 1. Halmstad, Laholm 3 2. Falkenberg, Kungsbacka, Varberg 4 7 ±0

5 8 13 ±0

3 3 6 ±0

O-län 1. Gravarne, Lysekil, Munkedal, Tanumshede, Strömstad 2 2. Orust, Uddevalla 2 3. Kungälv, Sten.sund, Tjörn, öckerö 2 4. Mölndal 0 5. Mölnlycke, Partille 1 7 ±0

3 2 2 0 1 8 +1

3 3 2 2 1 2 1 17 +1

Valkrets

i°-/än 1. Borås 1 o. 2, Brämhult, Toarp, Viskafors, Ljushult 2. Borås 3 o. 4, Bollebygd, Fristad, Sandhult 3. Herrljunga.Tranemo, Ulricehamn 4. Kinna, Svenljunga 5. Alingsås, Lerum, Surte, Vårgårda 6. L. Edet, Trollhättan 7. Mellerud, Vänersborg 8. Bengtsfors, Åmål, Färgelanda

R-län 1. Grästorp, Nossebro, Skara, Vara 2. Falköping, Habo, Tidaholm 3. Götene, Lidköping 4. Hjo, Karlsborg, Skövde, Tibro 5. Gullspång, Mariestad, Töreboda

S-län 1. Karlstad, Skoghall 2. Forshaga, Grums, Kil, Sunne 3. Hagfors, Kyrkheden, Munkfors, Sysslebäck, Torsby 4. Arvika, Säffle, Åmotsfors, Årjäng 5. Filipstad, Kristinehamn, Storfors

3 2 2 2 2 11 ±0

11 +1

Ö Summa

4 4 +1

12 13 12 15 10 62

3 2

18 11

1 2 2

12 16 13 9

+1

+ 1 —1

T-län 1. Örebro 1 o. 3, Axberg, Lekeberg, Tysslinge 2 2. Örebro 2 o. 4, övr. delen av blocket 1 3. Hällefors, Kopparberg, Lindesberg, Nora 1 4. Karlskoga, Degerfors 1 5. Askersund, Hallsberg, Kumla, Laxå, Pålsboda 1 6 ±0 78

18 +1

C + F KDS

34 1:0

5 ±0

14 11 12 11 13

9 ±0

12 +1

0 —1

30 ±0

61 SOU 1971: 4

Partifördelning Valkrets U-län 1. Västerås 1 o. 2 2. » 3 o. 4 3. Hallstah. Surahammar 4. Heby, Sala, Fagersta, Norberg, Skinnssk.berg 5. Arboga, Kungsör, Köping

W-län 1. Malung, Mora, Orsa, Älvdalen 2. Ludvika, Smedjeb. 3. Leksand, Mockfjärd, Rättvik, Vansbro 4. Borlänge 5. Falun 6. Avesta, Hedemora, Säter

X-län 1. Hofors, Ockelbo, Sandviken 2. Gävle 3. Bollnäs, Edsbyn 4. Söderhamn 5. Bergsjö, Hudiksvall, Ljusdal

Y-län 1. Matfors, Timrå, Ange 2. Sundsvall, Indals 3. Härnösand, Kramfors 4. Örnsköldsvik 5. Ramsele, Sollefteå

Z-län 1. Bräcke, Hammarstrand, Sveg, Svenstavik 2. Östersund, Lit 3. Järpen, Krokom, Strömsund

A C-län 1. Lycksele, Sorsele, Storuman, Vilhelmina, Åsele 2. Skellefteå st. o. If. 3. övr. blocket, Norsjö 4. Umeåblocket 5. Nordmaling, Robertsfors, Vindeln, Vännäs

KDS

s

K

2 2 1

0 0 0

5 7 5

1 1 1

11 12 8

2 2

0 0

7 6

1 1

14 12

±o

0 —1

30 +1

5 +1

±0

2 1

0 0

5 7

0 1

12 12

4 2 3 3

2 1 2 2

0 0 0 0

4 5 5 7

0 1 0 1

11 10 12 14

7 +1

18 +1

0 —1

33 +1

3 —2

1 2 1 0 1

2 2 3 1 5

2 4 2 1 2

0 0 0 0 0

8 9 4 5 7

2 2 1 2 2

15 19 11 9 17

5 —1

13 ±0

11 +1

0 —1

33 ±0

9 + 1

0 2 2 1 1

3 2 2 2 3

2 3 0 1 0

0 0 0 1 0

6 8 7 7 6

1 2 2 1 1

12 17 15 15 11

6 ±0

12 +1

6 —1

1 —1

34 + 1

7 ±0

1 2 1

3 2 3

1 2 1

0 0 0

6 6 6

1 0 0

12 12 11

4 ±0

8 ±0

4 ±0

0 —1

18 + 1

1 ±0

1 1 1 2

2 2 3 3

3 2 2 3

1 0 0 0

5 6 4 6

0 0 0 0

12 11 10 14

6 ±0

13 +2

1 -1

24 ±0

M

C

F

2 1 0

1 1 1

1 1

3 2

5 —1 1 1

4 2

1 1 2 1

C+F

±o

+1

2 2 4 ±0

(t)

Summa

56 BD-län 1. Kiruna, Pajala 2. Gällivare

10 8

SOU 1971:4

Partifördelning Valkrets 3. Boden, Jokkmokk 4. Luleå 5. Arjeplog, Arvidsjaur, Piteå, Älvsbyn 6. Haparanda, Kalix, Överkalix, övertorneå

M

C

1 2

—

F

C + F KDS

S

K

—

—

—

—

3 14 ±0

0 0 —2

5 30 ±0

1 13 +2

Ö

Summa 10 13 13

1 1 7

±0

10 64

Sammanlagt för samtliga landstingsvalkretsar blir partifördelningen jämfört med valutslaget år 1966:

Utredningen Valet 1966

M

C

F

M+ C + F KDS S C+F

K

Summa

181 179

252 254 —2

193 194 —1

24 21 +3

61 51 + 10

1 357 1 357

+2

24 26 —2

3 619 1 631 + 2 —12

SOU 1971: 4

Bilaga 5

Teoretiska exempel på valkretsindelningens betydelse för proportionaliteten vid nuvarande valsystem

I de följande tabellerna har i olika s. k. modellvalkretsar 20 mandat fördelats mellan partierna A, B, C, D, E, F samt G och H efter deras röstetal. Såväl valkretsar som partier och resultat är verkliga. De återfinns i »Kommunala valen år 1966 II, Tab. 9. Landstingsmannavalen 1966 kommunblockvis». Exemplen är följande: Ex. 1) Bollmora Ex. 2) Danderyd Ex. 3) Aneby

kommunblock B län kommunblock B län kommunblock F län

Andel av rösterna i procent Parti Ex. 1) Ex. 2) A B C D E F G H Valdeltagande

Ex. 3]i

Ex. 4)

Ex. 5)

Ex. 6)

16,4 7,1 28,5 0,6 38,7 8,7

46,0 4,9 22,8 1,1 23,0 2,3

17,8 26,2 22,6 6,3 26,0 1,0

5,9 8,9 3,3 0,4 46,1 1,7 7,9 25,7

8,1 11,0 9,6 5,4 46,5 6,7 12,7

4,5 5,8 8,9 0,9 73,2 6,6

84,7

86,7

86,3

87,6

84,3

86,6

En jämförelse mellan den verkliga mandatfördelningen <)ch en fullständig proportionell fördelning visar följande: Avvikelsen är inte i något fall större än ± 1 mandat. D et gör tillsammans ± 26 mandat av 708 i de 54 fallen (»valkretsarna»), dvs. 3,7 % av mandaten eller 1 mandat i knappt häl ften av fallen har tillfallit "fel" parti från piroportionell synpunkt. För de fyra minsta v alkretsarna (8-11 mandat) är resultatet någc)t sämre. Där går 17 man-

SOU 1971: 4 6—014432

Ex. 4) Lund kommunblock M län Ex. 5) Örnsköldsvik kommunblock Y län Ex. 6) Skutskär kommunblock C län Partierna A, B, C, D, E och F motsvarar M, C, F, KDS, S och K medan G står för C + F och H för M + C + F. De valda valkretsarna har ett mycket likartat (och högt) valdeltagande och de har samtidigt stora variationer i fråga om partistrukturen. Det visar en sammanställning av röstandelarna.

Valkretsar med Valkretsar med mandat

prop, fördelning

avvikelse med ± 1 mandat

8 9 10 11 12 14 16 18 20

3 0 1 3 4 4 5 3 5

3 6 5 3 2 2 1 3 1

dat av 228 i 36 valkretsar fel, vilket motsvarar 7,5 % av mandaten. Det material som tagits som utgångspunkt kan varieras på bl. a. följande sätt. A) Ett område med 78 mandat består av 6 valkretsar med 8, 10, 12, 14, 16 och 18 mandat. Partistrukturen i de sex valkretsarna är densamma som i de sex tidigare Parti

A B C D E F G H

Röstandel inom området %

Prop, mandatfördelning

13,9 10,6 13,9 2,6 45,8 4,6 4,0 4,6

11 8 11 2 36 3 3 4

100,0

78 B) Samma antal valkretsar, samma antal mandat. Partistrukturen är emellertid den omvända så att i 8-mandatkretsen är röstParti

exemplen. Partiernas röstandelar i hela området beräknas efter en vagn ing av röstetalen med hänyn till valkretsarnas storlek. Någon hänsyn till valdeltagandet behöver däremot inte tas på grund av de obetydliga variationerna. Resultatet är följande:

Röstandel inom området

1 0 3 0 3 1

Prop, mandatfördelning

A B C D E F G H

1 1 2 0 13 1

11±0 7—1 12 + 1 2+ 0 36+0 3+0 3+0 4+0

10 12 14 16 Ii

78±1

2 3 3 1 3 0 1

1 1 0 0 7 0 1 4

1 2 2 1 7 1 2

6)

Mandatfördelning enligt exemplen 6) 5) 4) 3) 2)

1)

Summa

18,6 10,8 17,9 2,4 39,0 4,5 2,8 4,0

15 8 14 2 30 4 2 3

0 0 1 0 7 0

1 1 1 0 5 1 1

1 1 0 0 6 0 1 3

2 4 3 1 4 0

7 1 4 0 4 0

3 1 5 0 7 2

14—1 8+0 14+0 1—1 33 + 3 3—1 2+0 3±0

100,0

78+3

C) Samma antal valkretsar, samma antal mandat. Antal mandat per valkrets: 8 9 Parti

5 0 2 0 3 0

Summa

fördelningen enligt ex. 6) och i 18-mandatkretsen enligt ex. 1). Resultatet är följande:

/o

A B C D E F G H

Mandatfördelning enligt exemplen 1) 2) 3) 4) 5)

10 11 20 20. Röstandel enligt exempel: 3) 4) 5) 6) 1) 2). Resultatet är följande:

Röstandel inom området %

Prop, mandatfördelning

19,9 9,1 18,3 2,0 40,3 4,9 2,5 3,0 100,0

Mandatfördelning enligt exemplen 3) 4) 5) 6) 1)

2)

16 7 14 2 31 4 2 2

2 2 2 0 2 0

0 1 0 0 4 0 1 3

1 1 1 0 5 1 1

0 0 1 0 9 1

3 1 6 0 8 2

9 1 5 0 5 0

15—1 6—1 15 + 1 0—2 33 + 2 4+0 2+0 3+ 1

78+4

Summa

SOU 1971: 4

D) Fortfarande 6 valkretsar, 76 mandat. Antal mandat per valkrets: 8 9 11 14 Röstandel inom området °/

Parti

16 18. Röstandel enligt exempel: 1) 6) 4) 2) 5) 3). Resultatet är följande:

Prop, mandatfördelning

Mandatfördelning enligt exemplen 1) 6) 4) 2) 5)

3)

Summa

/o

A B C D E F G H

17,3 12,2 16,1 3,1 39,7 4,0 3,8 3,7

13 9 12 3 30 3 3 3

1 0 3 0 3 1

0 0 1 0 8 0

1 1 0 0 5 0 1 3

7 1 3 0 3 0

1 2 2 1 7 1 2

3 5 4 1 5 0

13 + 0 9+0 13 + 1 2—1 31+1 2—1 3+ 0 3+0

99,9

76 + 2

E) 4 valkretsar och 61 mandat. Antal mandat per valkrets: 9 14 18 20. Röstandel Röstandel inom området

Parti

enligt exempel: 4) 6) 3) 5). Resultatet är följande:

Prop, mandatfördelning

Mandatfördelning enligt exemplen 4) 6) 3)

/o

A B C D E F G H

9,8 14,0 12,4 3,9 46,5 4,2 5,3 3,8

6 9 8 2 28 3 3 2

99,9

0 1 0 0 4 0 1 3

F) 9 valkretsar och 95 mandat. Antal mandat per valkrets: 8 8 9 9 10 10 11 12 18. Röstandel enligt exempel: Parti

Röstandel inom området %

Prop, mandatfördelning

15,6 12,7 18,3 3,3 42,5 5,1 2,5

15 12 18 3 40 5 2

100,0

95 A B C D E F G

5)

0 1 1 0 11 1

3 5 4 1 5 0

2 2 2 1 9 1 3

5—1 9+ 0 7—1 2+0 29 + 1 2—1 4+ 1 3+ 1

1!

61 + 3

1) 3) 5) 6) 2) 5) 6) 1) 3). Resultatet är följande:

Mandatfördelning enligt exemplen

Summa

1)

3)

5)

6)

2)

5)

6)

1)

3)

1 0 3 0 3 1

2 2 2 0 2 0

1 1 1 0 5 0 1

0 0 1 0 8 0

5 0 2 0 3 0

1 1 1 0 5 1 1

0 0 1 0 9 1

2 1 3 0 5 1

3 5 4 1 5 0

15+0 10—2 18 + 0 1—2 45 + 5 4—1 2+0

10 10 11 12 18

95+5

Sammanfattningsvis utvisar resultaten från de sex redovisade områdena följande. I de fyra områdena med 76-78 mandat varierar avvikelserna från ± 1 till ± 4 mandat, i området med 61 mandat med ± 3 mandat och i området med 95 mandat med ± 5 SOU 1971: 4

Summa

mandat. För samtliga sex områdena är avvikelsen ± 18 mandat i 37 valkretsar med 466 mandat, dvs. i genomsnitt 3,9 % av mandaten eller ungefär ett mandat i varannan valkrets.

Anmärkning: Spridningen av valkretsarnas storlek i exemplen är följande.

Antal mandat

10 Antal valkretsar

zu

SOU 1971: 4

Bilaga 6

PM I angående relationen fasta och rörliga mandat vid landstingsmannaval av Paul Garås

Syfte: Att pröva huruvida ett system med 90 % fasta och 10 % rörliga mandat med valkretsindelning ger anpassning till den mandatfördelning på partier som uträknas för landstinget som en enda valkrets. Systemet är beroende av följande variabler. a. Antal partier och fördelningen av antal röstande på partierna inom valkrets och mellan valkretsar; b. Antal fasta och rörliga mandat i landstinget; c. Antal mandat inom valkretsarna och antal valkretsar i landstinget. Variationen är vid och det kan förekomma ett otal kombinationer. Variablerna a och b testades med ledning av resultaten från landstingsmannavalet 1966 för Gotlands läns landsting (23 mandat), Blekinge läns landsting (35) och Jönköpings läns landsting (71). På grund av samgåendet mellan folkpartiet och centerpartiet i Stock-

holms stad 1966 lades resultatet från riksdagsmannavalet 1968 till grund för beräkningarna för storlandstinget (149). Hela skalan från de minsta landstingen till det största var alltså representerade. Genomsnittsstorleken för samtliga landsting ligger vid 60 mandat. Beräkningarna genomfördes så att först skedde en fördelning på partier av samtliga mandat enligt jämkade uddatalsmetoden med hela landstinget som en enda valkrets. Därefter fördelades de fasta mandaten inom varje valkrets på partier enligt samma metod. För de tre förstnämnda landstingen beräknades antalet fasta mandat inom varje valkrets genom relationen mellan antal röstberättigade inom kretsen och hela landstinget men för storlandstinget efter invånarantal. Slutligen fördelades de rörliga mandaten med anpassning till det samlade valresultatet i landstinget. Resultat: I det följande lämnas en summarisk redovisning av beräkningarna.

1. Gotlands läns landsting (3 valkretsar) M a Faktisk mandatfördelning 1966 4 Beräkningar: b Hela landstinget som en valkrets 3 c 10 % alternativet Fasta mandat 4 Rörliga mandat 4 Summa d 20 % alternativet Fasta mandat 2 Rörliga mandat 1 Summa SOU 1971: 4

C+F

K

KDS

Summa

9 2 11

8 8

21 2 ' 23

9 3

7 1

18 5

2. Blekinge läns landsting (4 valkretsar) M a Faktiskt mandatfördelning 1966 5 Beräkningar: b Hela landstinget som en valkrets 55 c 10 % alternativet Fasta mandat 5 Rörliga mandat Summa 5

KDS

K

Summa

6 1

14 2 16

1 1

31 4 35

K1

Summa

3. Jönköpings läns landsting (8 valkretsar) M a Faktisk mandatfördelning 1966 11 Beräkningar: b Hela landstinget som en valkrets 12 12 c 10 % alternativet Fasta mandat 10 Rörliga mandat 2 Summa 12

KDS 17

15 1 16

12 1 13

64 7 71

4. Storlandstinget (15 valkretsar) M a Mandatfördelning framräknad med ledning av riksdagsmannavalet 1968 29 b Hela landstinget som en valkrets 28 28 c 10 % alternativet Fasta mandat 25 Rörliga mandat 3 28 Summa 1

KDS

Summa

14 13

30 29

75 72

1 7

149 149

11 2 13

27 2 29

70 2

1 6

134 15 149

72 Klarar varken 4 %- eller 12 %-spärren

Som framgår erfordrades 20 % rörliga mandat för att ge önskad anpassning i det minsta av dessa landsting, Gotland, medan 10 % skulle vara tillräckligt för de andra landstingen. Av alla landstingen har Gotlands läns landsting näst minst antal mandat, Kalmar läns norra landsting är mindre med 21 mandat. I övrigt ligger det minsta mandattalet vid 35 (Blekinge, se ovan, och Jämtlands läns landsting). Kommentarer: Det är alltså viktigt att antalet utjämningsmandat blir så stort att det räcker för att åstadkomma den utjämning som är nödvändig för att mandatfördelningen skall bli rättvisande med hänsyn till det samlade valresultatet i landstinget. Risken för att ett parti blir överrepresenterat redan vid utdelandet av de fasta mandaten - som vid samma proportion mellan

86 K

fasta och rörliga mandat får bedömas vara betydligt större vid landstingsmannaval än riksdagsmannaval - behöver inte bara hänga samman med för litet antal rörliga mandat utan kan även bero på antal valkretsar i landstinget och antal mandat inom valkretsarna. I ett system med fasta och rörliga mandat utgörs den givna variabeln av antal partier och fördelningen av antal röstande på olika partier inom valkrets och mellan valkretsar. Det får förutsättas att denna, låt säga slumpvariabel, inte ska kunna störas genom valtaktiska manövrer. I övrigt föreligger ett spelsystem med olika möjligheter då det gäller fördelningen mellan fasta och rörliga mandat, antal valkretsar och antal mandat inom valkretsarna. Som ovan visats är vid 10 % alternativet antalet rörliga SOU 1971: 4

mandat inte tillräckligt för att ge önskad anpassning i ett litet landsting. För ett större landsting går det att fingera röstfördelningar som inte möjliggör anpassning enligt 10 % alternativet. Om man håller en sådan fingerad röstfördelning konstant och varierar antalet valkretsar och antalet mandat per valkrets finner man inte oväntat att anpassningen enligt 10 % alternativet ställer sig lägligare ju större antalet mandat per valkrets är. F. n. har landstingen i genomsnitt knappt 7 valkretsar och drygt 8 mandat per valkrets och det ges härigenom ett utrymme för slumpvariationer i röstetalen som kan orsaka överrepresentation vid fördelningen av de fasta mandaten. Vid ett givet antal fullmäktigemandat är det ju ett beroende mellan antal valkretsar och antalet mandat inom valkretsarna. Med ett stort antal valkretsar ökar slumpvariationen på grund av att antalet röstande på olika partier kan variera i rätt stor utsträckning mellan valkretsarna i ett landsting. Det bör påminnas om att systemet med rörliga mandat medför att vissa valkretsar kan över- respektive underrepresenteras sett till befolkningsandel. Vid riksdagsmannavalet 1968 i Stockholms län hänförde sig röstetalet för kommunisterna till två tredjedelar till Stockholms stad och till en tredjedel till länet i övrigt. Av beräkningarna framgår att 6 av de 15 rörliga mandaten i storlandstinget skulle tillföras vänsterpartiet kommunisterna i Stockholms stad. Efter det att samtliga rörliga mandat fördelats skulle valkretsarna i Stockholms stad överrepresenteras med 4 mandat jämfört med valkretsarna i länet i övrigt. Till detta kommer den överrepresentation som skulle följa på en eventuell övergång till antal röstberättigade i stället för antal invånare som beräkningsgrund vid fördelning av fasta mandat, men detta är ju en annan historia.

SOU 1971:4

Bilaga 7

PM II angående relationen fasta och rörliga mandat vid landstingsmannaval av Paul Garås

I syfte att ringa in problemen upptas nedan några förslag till regler för valsystemet. A. Mandatfördelningen sker i två omgångar. Fördelningen av de fasta mandaten i första omgången baseras på antal röstberättigade i varje valkrets och hela landstinget. I andra omgången fördelas de rörliga mandaten mellan valkretsarna efter partiproportionalitet för hela landstinget. Kommentar: Den grundläggande principen är alltså densamma som vid riksdagsmannaval. B. Valkretsindelning sker med beaktande så långt möjligt av att varje valkrets i första omgången tilldelas minst sju av de fasta mandaten. Kommentar: Regeln bör vara villkorlig. Andelen röstberättigade av befolkningen varierar ganska starkt mellan valkretsar och det är svårt att i förväg beräkna antal mandat med tillfredsställande säkerhet. Först när röstlängderna upprättats kan så ske men valkretsindelningen måste ju ha fastställts dessförinnan. Av valmatematiska skäl skulle man önska en högre siffra än sju men riskerna för felskattning blir större ju högre siffran är. C. Landstinget fastställer ett givet antal landstingsledamöter (inom i lag angivna, gränser). Kommentar: Detta hänger samman med det närmast föregående. Om regeln om sju fasta mandat skulle vara ovillkorlig vore det bättre om landstingets totalsiffra kunde korrigeras i efterhand för den händelse val88

krets inte uppnått stipulerat antal fasta mandat (jfr tidigare system vid andrakammarval). D. Samma spärregler tillämpas som vid riksdagsmannavalen, alltså 4 % respektive 12%. E. Mellan fasta och rörliga mandat tilllämpas i princip samma fördelning som vid riksdagsmannaval. Kommentar: Siffran 10 % torde med kanske något undantag ge full partirepresentativitet. Ett val mellan riksdagssiffran, drygt 11 % och t. ex. 1 5 % är beroende av vilken representativitet man fäster starkast vikt vid, den partimässiga eller den regionala. Ju högre siffra man tar för rörliga mandat ju säkrare uppnår man full partimässig representativitet men riskerar samtidigt sämre regional representativitet. Vid riksdagsmannavalet rör man sig med runda absoluta taL 310 fasta och 40 rörliga mandat, vilka emellertid ger brutna procenttal. Man bör därför inte hänga upp sig så mycket på den exakta riksdagssiffran 1 1 , 4 % för de rörliga mandaten utan vid landstingsmannaval för enkelhetens skull tillämpa procentsatsen 10 kompletterad med ett tillägg att de rörliga mandaten ska minst uppgå till samma antal som antalet valkretsar i landstinget. Systemet för landstingsmannaval ska idealt ge såväl partimässig representativitet som regional representativitet för valkretsarna. För samma landsting som i PM 1, nämligen Gotlands läns, Blekinge läns, JönköSOU 1971: 4

pings läns landsting och storlandstinget, har studerats utfallet i olika alternativ. Antal röstberättigade 1966 (för storlandstinget 1968) har lagts till grund för fördelningen av fasta mandat. Beräkningarna lämnas i bilaga, 1 här nedan några sammanfattande kommentarer. Gotland står inför en speciell kommunal omorganisation men valdes som exempel för de allra minsta landstingen. Sett till 1966 års förhållanden skulle 21 fasta mandat, fördelat på tre ungefär lika stora valkretsar med sju i varje, ge god partimässig och regional representativitet både vid 1 1 , 4 % och 1 5 % rörliga mandat. Även 10 % rörliga mandat skulle vara tillfyllest med en kompletteringsregel om minst samma antal rörliga mandat som antal valkretsar. I allt skulle landstinget med oförändrad valkretsindelning behöva höja totalantalet mandat från 23 till 24. I Blekinge är en av de fyra valkretsarna dubbelt så stor som var och en av de övriga. Tillförsäkras de sistnämnda sju fasta mandat var blir antalet fasta mandat 36, redan detta ett mandat mer än vad Blekinge hade 1966. Alternativen rörliga mandat 10 % (som ger lika många mandat som antal valkretsar), 1 1 , 4 % och 1 5 % ger alla partimässig representativitet men i samtliga fall underrepresenteras en och samma valkrets. Alternativet 15 % rörliga mandat ger sämst regional anpassning. I allt skulle landstinget med oförändrad valkretsindelning behöva höja totalantalet mandat till minst 40. Jönköpings läns landsting omfattade 1968 åtta valkretsar, varav två valkretsar med antal röstberättigade som beräkningsgrund endast skulle få fem mandat vardera. Slår man samman dessa båda valkretsar når man, vid samma totala antal mandat för landstinget som 1966, partimässig representativitet vid 11,4 % rörliga mandat. Samma resultat ger 10 % rörliga mandat med en kompletteringsregel om minst samma antal rörliga mandat som antal valkretsar. Den regionala anpassningen blir dålig, främst genom en stark överrepresentation för valkrets 3. Vad gäller storlandstinget har i PM 1 SOU 1971: 4

konstaterats att 10 % rörliga mandat (vilket ger 15 mandat eller lika många som antalet valkretsar) ger full partimässig representativitet. Vad som här är av stort intresse är om den nyligen fastställda valkretsindelningen till 1970 års val kan tillämpas vid en övergång till röstberättigade som beräkningsgrund för de fasta mandaten. Som av sammanställningen i bilagan framgår blir variationen stor och Stockholms övervikt markant. Räknat på 1968 års siffror skulle 15 % rörliga mandat innebära att fyra valkretsar tilldelades mindre än sju fasta mandat, varav en valkrets inte mer än fem mandat. Vid 10 % eller 15 rörliga mandat stiger antalet fasta mandat till 134 och då minskar antalet valkretsar med mindre än sju fasta mandat till tre som får sex mandat vardera. Om regeln om sju grundmandat per valkrets inte är ovillkorlig kanske en sådan fördelning kan accepteras. Exemplet från storlandstinget illustrerar den marginella skillnaden som systemen 10 % eller 15 % rörliga mandat kan få för den regionala anpassningen. Som framgår medför en övergång till antal röstberättigade som beräkningsgrund för fasta mandat ett behov av att överse valkretsindelningar och antal mandat. Med ett system om 10 % rörliga mandat jämte ovan nämnda kompletteringsregel torde garantierna för partimässig representativitet vara tillräckliga. Vidare minimeras de regionala svängningarna även om det härigenom inte skapas tillräckliga garantier för full regional representativitet. Det torde överhuvud taget vara ogörligt att gardera detta i ett system med fasta och rörliga mandat. Påpekas bör att redan vid nuvarande system kan rena avrundningar åstadkomma svängningar (t ex 9,49 ger 9 mandat medan 9,50 ger 10 mandat).

1 Bilaga A och B nedan. 89

Bilaga A

1. Gotlands läns landsting

Faktisk mandatfördelning 1966: Valkrets 1 2 3

M

C+F

KDS

4 1 1 2

11 4 5 2

— — — —

K

Summa

8 3 2 3

23 8 8 7

Analys: Valkrets

Röstberättigade 1966 Antal i %

Fasta mandat

Rörliga mandat

A

B

Ax

Bx

B2

B,

AAx

BBX

BB,

BB 3

1 2

1 1

1 2

1 7 1

8 9 6

8 8 7

8 9 7

8 9 8

12407 12367 11544

34 34 32

7 7 6

7 7 7

Summa 36318

1 2 3

(85%)

Summa

(15%) ( 1 0 % ) (11,4%) (15 %)

Alternativ A tillförsäkrar inte valkrets 3 sju mandat. Med 15 % rörliga mandat ger summa AAi en dålig regional anpassning. Alternativ B upptar 7 fasta mandat i varje valkrets. Både BB 2 och BB 3 (11,4 % resp 15 % rörliga mandat) ger partimässigt full

representativitet och en representativitet för valkretsarna som ligger inom ramen för avrundningsfel. Även 10 % rörliga mandat skulle vara tillfyllest med en kompletteringsregel om minst samma antal rörliga mandat som antal valkretsar.

2. Blekinge läns landsting

F a k t i s k m a n d a t f ö r d * älnin g 1 9 6 6 : Valkrets 1 2 3 4

M

C

F

KDS S

K

Summa

5 2 1 1 1

5 2 1 1 1

6 3 1 1 1

— — — —

17 6 4 3 4

2 1

35 14 7 7 7

— 1

—

Analys:

Valkrets

1 2 3 4

Röstberättitigade 1966 Antal i%

Fasta mandat

Rörliga mandat

A

B

Ax

Bx

Ba

B3

AA x BBx

BB 2

BB 8

1 2 1

2 2 1

2 2 2

16 9 8 7

17 9 8 7

17 9 9 7

42820 20047 21074 19781

41 20 20 19

12 6 6 6

15 7 7 7

—

—

—

—

16 6 7 6

Su mma 103772

(85%)

90 Summa

— 1

(15%)(10%)(11,4%)(15%)

SOU 1971: 4

Alternativ A tillförsäkrar inte valkretsarna 2, 3 och 4 sju grundmandat. Med 15 % rörliga mandat ger summa AAi en dålig regional anpassning.

Summorna BB^ BB 2 och BB 3 ger alla partimässigt full representativitet men i samtliga fall underrepresenteras valkrets 4.

3. Jönköpings läns landsting KDS 1

M F a k t i s k mandatfördelning 1966: Valkrets

1 2 1 1 2 1 1 2 1

17 3 2 4 2 2 2 1 1

K» 29 4 3 4 3 3 2 6 4

13 2 2

2 Summa 71 11 8 10 8 7 6 12 9

») 4,3 % *) Klarar varken 4 %- eller 12 %-spärren An a 1y s: Röstberättigade

Fasta mandat

Rörliga mandat

Summa

Antal i %

A

B

A1

B!

AA,

BBi

10 7 8 7

10 7 9 7 11 11 8 63

2 1 4 1

1 1 4 1 — 1 —

12 8 12 8

11 8 13 8 11 12 8 71

vaiKxeis

1 2 3 4 7 8

32365 23658 28649 21460 15610 18165 37287 25351

Summa

5 6

16 12 14 11 8 9

18 12 100

%

11 7 60

l)

2 —

(85%)

Alternativ A ger två valkretsar med endast fem mandat var. Slår man samman dessa alternativ B x ernås partimässig representativitet vid 11,4 % rörliga mandat och vid 10 % rörliga mandat med tillägget att an-

(15%)

(11,4%)

13 7 71

talet rörliga mandat minst ska uppgå till samma antal som antalet valkretsar. Den regionala anpassningen blir dålig, främst genom en stark överrepresentation för valkrets 3.

4. Storlandstinget Givet: Totalt antal mandat 149 Valkrets Röstberättigade

I II III IV V VI VII SOU 1971: 4

Fasta mandat

Antal

i%

A

B

88 633 98 450 91040 69 192 66 043 81 341 71 671

9,19 10,21 9,44 7,17 6,85 8,43 7,43

12 13 12 9 9 11 9

12 14 13 10 9 11 10

(75)

(79)

Fasta mandat

Röstberättigade Antal

i%

52 775 49 595 55 273 60 059 54 219 42 614 41 353 42 291

A B C D E F G H

Summa 964 549 Tillkommer, rörliga 22 (15 %) 15 (10%) Alternativ A ger fyra valkretsar med mindre än sju fasta mandat, varav en valkrets med endast fem mandat. Alternativ B med 10 % rörliga mandat, vilket innebär lika

5,47 5,14 5,73 6,23 5,62 4,42 4,29 4,38

7 6 7 8 7 6 5 6 (52)

7 7 8 8 7 6 6 6 (55)

100,00

många mandat som antal valkretsar, minskar antalet valkretsar med mindre än sju mandat till tre som får sex mandat var.

Bilaga B. Antalet valkretsar och valkretsarnas storlek i 1966 års landstingsval och 1968 års andrakammarval. Antal mandat per krets 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 16 17 18 19 20 21 22 Genomsnittligt antal mandat per krets

Antal Lt-val 1966

valkretsar AK-val 1968 1

3 24 44 27 23 15 14 8 4 1 1 2 1 1 1 1

5 2 6 7 2

8,8

8,3

1 1 1

1 1

I andrakammarvalen har 75 procent av valkretsarna 5—9 mandat. I landstingsvalen har 77 procent av valkretarna 6—10 mandat.

92 SOU 1971: 4

Bilaga 8

Mandatutfallet i 1966 års landstingsval vid tilllämpning av riksdagsvalsystemet1

Andelen rörliga mandat är i regel något mer än 10 %, då antalet konsekvent höjts till närmast högre heltal (exempelvis från 7,1 till 8 och från 13,3 till 14 mandat, motsvarande 11,3 resp. 10,5 % av hela antalet). Vidare har riksspärren (4 %) och valkretsspärren (12 %) tillämpats, den förra på landstingskommunen, vilket bl.a. medfört att KDS förlorar sitt enda mandat i Västerbotten, och den senare på valkretsarna. Två alternativa lösningar (A och B) presenteras vid fördelningen av de fasta mandaten på valkretsarna. I alternativ A har de ca 90 procenten fasta mandat fördelats proportionellt mot antalet röstberättigade, i alternativ B har 3 mandat per valkrets i förväg räknats som fasta. Skillnaden är den, Landsting och valkretsar C 1 2 3 4 Summa D 1 2 3

M

C

att om landstinget har 100 mandat och 10 valkretsar, så fördelas 90 fasta mandat på valkretsarna (100 - 10 % av 100 = 90) i alt. A medan 30 fasta mandat redan är fördelade i alt. B varför endast 60 mandat fördelas proportionellt (100 - 10 X 3 10 % av 100 = 60). Fördelningsmetoden ger proportionality i samtliga landsting i båda alternativen. I tabellhuvudet anger 1 =antalet fasta mandat 2 =antalet rörliga mandat 3 =summan av 1 och 2. 1 Antalet fasta mandat = 310 (88,6%); här 90% i lt-kommunen. Antalet rörliga mandat = 40 (11,4%); här 10% i lt-kommunen.

F

S

3 A B A B A B A B

3 3 1 1 0 1 0 0

1 1 0 0 1 0 0 0

4 4 1 1 1 1 0 0

2 1 2 2 2 2 1 1

0 1 0 0 0 0 0 0

2 2 2 2 2 2 1 1

5 4 1 1 1 1 0 1

0 1 0 0 0 0 1 0

A B

4 5

2 1

6 6

7 6

0 1

7 7

7 7

A B A B A B

1 1 0 0 1 1

0 0 0 0 0 0

1 1 0 0 1 2

1 1 1 2 1 2

1 0 0 0 0 0

2 1 1 2 1 2

1 1 1 1 1 1

SOU 1971: 4

1 2

3 San itliga

K 2

5 5 1 1 1 1 1 1

7 6 3 3 3 3 4 5

1 1 0 0 0 0 0 0

8 7 3 3 3 3 4 5

1 1 0 0 0 0 0 0

1 1 0 0 0 0 0 0

2 18 2 15 0 7 0 7 0 6 0 7 0 5 0 7

3 5 0 0 0 0 1 0

21 20 7 7 6 7 6 7

1 1

8 8

17 17

18 1 18

1 1

1 1

2 36 2 36

5 5

41 41

0 0 0 0 0 0

1 1 1 1 1 1

4 4 2 3 3 3

0 0 0 0 0 0

4 4 2 3 3 3

0 0 0 0 0 0

0 0 0 0 0 0

0 0 0 0 0 0

7 7 4 6 6 7

1 0 0 0 0 0

8 7 4 6 6 7

Landsting och valkretsar 4 5 6 7

A B A B A B A B

F

10 9 7 7 18 16 5 6

6 6

7 7

7 7

1 1

9 8 8 ' 9

1 10 1 0

1 1

1 28 1 28

2 2

30 30

1 1

1 1

2 52 2 52

6 6

58 58

2 2

0 0

C+F

7 6 2 3 2 4 5 5 2 3 3 3 4 4 4 4 10 8

1 1 0 0 0 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0 2

8 1 1 7 1 1 3 0 1 4 0 1 5 0 0 5 0 0 3 0 3 0 0 3 0 0 3 0 0 4 0 0 4 0 0 4 0 0 4 0 0 10 2 0 10 1 1

2 16 2 14 1 6 1 7 0 8 0 8 0 5 0 7 0 6 0 7 0 8 0 9 0 8 0 8 2 20 2 17

3 4 1 1 0 0 1 0 1 0 0 0 0 0 3 4

19 18 7 8 8 8 6 7 7 7 8 9 8 8 23 21

1 1

1 1

1 1

Summ:i A B

10 10

2 2

1 1 2 2 1 1 2 2

0 0 0 0 0 0 0 0

8 G 1

3 4

A B A B A B A B

1 1 0 0 4 5 0 0

0 0

0 9 0 8 0 7 0 7 2 14 2 11 0 5 0 6

1 1

0 0 0 0 1 1 0 0

A B

0 0 0 0 1 1 0 0

2 0 2 0 2 0 2 0 3 1 3 1 2 0 2 0 2 0 2 0 2 0 2 0 1 0 1 0

5 4 4 4 9 8 3 4

2 2 1 1 2 2 1 1 1 1 1 1 3 3

1 0 0 0 1 2 0 0

0 0 0 0 1 1 0 0 0 0 0 0 1 1

4 4 4 4 8 C+F 6 1 1 3 1 1 4

2 2 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 2 2

/" 1

0 2 0 2 0 1 0 1 1 4 1 4

A B A B A B A B A B A B A B

2 2 1 1 3 3

15 12 15 12

2 2 1 1 1 0

2 2

0 1 0 0 0 0

13 13

2 1 1 1 1 0

A B

1 1 1 1 2 2 1 1

3 1 3 1 1 0 1 0 1 0 1 0 1 0 1 0 1 0 1 0 1 0 1 0 1 0 1 0 4 1 4 1

1 Samtliga

]K

s

1 0 1 0 1 0 1 0 1 1 1 1 1 0 1 0

A B A B A B A B A B A B A B A B

1 Sumrrul A B E 1

C

M

4 2 0 4 1 1 1 1 1 1 0 1 1 0 1 2 0 1 2 0 1 2 0 1 2 0 1 2 0 1 3 0 1 2 0 1 2 0 5 1 1 5 1 0

3 3

3 3 2 2

1 1 2 2 2 2 2 3 2 2 2 1

1 0 1 1 0 1 0 0 0 1 0 1 0 1 1 1 0 1 1 0 1 1 0 1 1 0 1 1 0 1 3 1 4 3 0 3 9 11

2 11 0 11

2 2

2 38 2 37

2 3

40 40

3 2

2 3

5 77 5 77

9 9

86 86

2 2 2 2 4 4 2 2 2 2 2 2 1 1

2 2 1 2 1 1 1 1 1 1 1 1 3 3

0 0 0 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0

2 2 1 2 2 1 1 1 1 1 1 1 3 3

0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

1 4 1 3 1 3 1 3 0 4 0 4 1 3 1 3 0 1 0 2 0 2 0 2 0 5 0 4

0 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 1

4 4 3 3 4 4 3 3 1 2 2 2 6 5

0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

0 10 0 9 0 7 0 8 0 9 0 9 0 7 0 7 0 5 0 6 0 6 0 6 0 11 0 10

1 2 1 1 3 2 1 1 0 0 0 0 2 2

11 11 8 9 12 11 8 8 5 6 6 6 13 12

0 0

1 1

2 2

0 0

2 2

1 1 1 1 0 0 1 1 0 0 0 0 0 0 KDS 0 0 0 0

4 4

0 0

4 4

0 0

0 0

0 0

8 8

0 0

8 8

12 15 12 15

1 1

6 6

12 13

1 13 0 13

0 0

3 26 3 5

1 2

27 27

0 0

0 0

0 63 0 63

8 8

71 71

1 2 1 3 2 3 2 2 1 2 1 2 2 2 2 2

0 2 0 3 0 3 0 2 0 2 0 2 1 3 1 3

0 0 1 0 1 1 1 1

0 0 0 0 1 1 1 1 0 1 0 1 0 1 0 1

3 0 3 0 3 0 3 0 3 0 3 0 3 0 3 0

1 1 1 1 0 0 0 0

1 6 1 7 1 8 1 7 0 7 0 8 0 8 0 8

1 1 2 2 0 1 1 1

7 8 10 9 7 9 9 9

1 13 1 13

3 3

0 0

3 0 3 0 3 0 3 0 3 0 3 0 3 0 3 0

SOU 1971: 4

Landstin g och val kretsa ir

M 1

2 2

0 0

0 0

1 1

1 1

0 0

8 8

0 0

2 1 2 1 8 10 8 10

1 11 1 11

3 3

1 1

0 0

1 1

0 0

A B Sumn la A B H norra 1

A B 2 A B 3 A B Sumrr la A B

Hsödra 1 2 3 4

A B A B A B A B

5 A B Summ a A B K 1

A B 2 A B 3 A B 4 A B Summ i A B

C

2 2

F

2 2

S

u 2 3

1 1

3 3

0 0

1 1

4 4

15 15

0 0 1 1 0 1

0 0 1 1 1 1

2 2

0 0

2 2

2 2

0 0

1 1

3 3

0 0

3 3

0 0 0 0 1 0

2 2

5 5

0 0

5 5

1 0

1 2

1 0 1 0 1 0 1 0 2 0 2 0 1 0 1 0

1 1 1 1 2 2 1 1

0 1 2 2 2 2 2 2

1 0 0 0 0 0 0 0

1 1 2 2 2 2 2 2

1 1 0 0 1 1 0 1

0 1 0 1 1 1 0 0 0 1 0 1 0 0 0 1

2 2 7 7

0 0 0 0

2 2 7 7

2 1 1 1 1 1 1 1 5 4

0 1 0 0 0 0 0 0

2 2

0 1

5 5

— — 1 1 2 2

0 0 0 0

————

6 7

3 K 3

Samtli ga

1 2

3 3

0 0

0 0

0 0

7 7

0 0

7 7

0 0

15 15

0 0

2 2

2 36 2 36

4 4

40 40

2 2

2 3 3 3 3 3

1 0 0 0 0 0

3 3 3 3 3 3

0 0 0 0 0 0

0 0 1 1 0 0

0 0 1 1 0 0

5 6 5 5 8 7

1 0 1 1 1 2

6 6 6 6 9 9

2 2

8 9

1 0

9 9

0 0

1 1

1 18 1 18

3 3

21 21

3 3 3 3 4 3 2 2

0 0 0 0 0 1 0 0

3 3 3 3 4 4 2 2

0 0 0 0 0 0 0 0

0 0 0 0 1 1 0 0

0 0 0 0 1 1 0 0

5 1 6 0 6 1 6 0 9 1 8 2 5 0 6 0

6 6 7 6 10 10 5 6

3 C+F 2 0 2 0

2 2

4 3

0 1

4 4

0 0

1 1

1 1

8 7

1 2

9 9

2 2

2 16 2 14

0 2

16 16

0 0

2 2

2 33 2 33

4 4

37 37

6 5 3 4 3

6 6 3 4 4 3 3 3

0 0 0 0 0 1 0 0

1 1 0 0 1 0 0 0

1 13 2 1 11 4 0 6 0 0 7 0 1 6 2 1 7 0 0 6 0 0 6 0

15 15 6 7 8 7 6 6

1 0

7 7

2 3

1 0

2 0 2 0 1 0 1 0 1 0 1 0 1 0 1 0

2 2 1 1 1 1 1 1

3 3 1 1 1 1 1 1

1 4 1 4 0 1 0 11 0 1 0 1 0 1 0 1

3 3

0 1 0 0 1 0 0 0

5 5

5 5

6 6

1 7 1 7

15 15

1 1

16 16

0 1

2 1

2 31 2 31

4 4

35 35

0 0

3 3

0 0

M+ C L 1

A B 2 A B 3 A B 4 A B 5 A B 6 A B 7 A B 8 A B Summ*t A B

SOU 1971: 4

0 0 2 2 2 2 2 2 1 1 1 1 1 1 1 1 10 10

0 0 1 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

0 0 0 0 3 2 3 2 2 2 2 1 2 2 2 2 1 1 1 2 1 1 1 1 1 1 1 2 1 2 1 2

0 0 0 0 0 1 1 0 1 0 0 0 1 0 0 0

0 0 2 2 2 2 3 2 2 2 1 1 2 2 2 2

2 2 1 1 1 1 2 2 1 1 1 1 1 1 1 1

0 2 0 2 0 1 0 1 0 1 0 1 0 2 0 2 0 1 0 1 0 1 0 1 0 1 0 1 1 2 1 2

1 2

1 2

3 3 4 3 3 3 4 3 3 3 3 3 2 2 3 3

0 0 0 1 0 0 0 1 1 1 1 1 0 0 0 0

3 3 4 4 3 3 4 4 4 4 4 4 2 2 3 3

0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

0 6 0 7 0 9 0 8 0 8 0 7 0 10 0 9 1 6 1 7 0 6 0 6 0 5 0 6 0 7 0 7

0 1 2 0 1 1 1 2 1 1 1 1 0 1 1

6 7 10 10 8 8 11 10 8 8 7 7 6 6 8 8

1 1

11 H 11 ][2

3 14 1 13

10 10

1 11 1 ]1

1 2

1 25 2 23

2 4

27 27

0 0

0 0

0 57 0 57

7 7

64 64

M

Landsting och valkretsar Ml 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11

i A B A B A B A B A B A B A B A B A B A B A B

Summ; i A B N 1 2 3 4 5

A B A B A B A B A B

Summ; i A B O 1 2 3 4 5

(C

A B A B A B A B

2 2 1 1 1 1 1 1 1 1 0 1 1 1

i

:2

0 0 0 0 1 1 0 0 0 0 0 0 1 0

2 2 1 1 2 2 1 1 1 1 0 1 2 1

:3

2 0 2 0 2 1 2 1 2 0 2 0 1 0 1 0 2 1 2 1 2 0 2 0 2 0 2 0

2 2 3 3 2 2 1 1 3 3 2 2 2 2

i i 2 i 0 1 i 0 1 i 0 1 i 0 1 i 0 1 0 1 1 i 0 1 i 0 1 i 0 1 0 0 0 i 0 1 2 0 2 2 0 2 M + C+ F 8 8 0 8 7 1 5 5 0 5 4 1 2 2 0 2 2 0

0 0

0 0

0 0

0 1

1 0

1 0 1 0

0 0

0 0

1 1

0 0

1 1

7 9

3 1

10 13 10 13

2 15 2 15

7 9

2 0

9 9

1 1 1 1 1 0 1 0 1 0 1 0 1 0 1 0 2 0 1 1

2 4 2 4 1 3 1 3 1 2 1 2 1 3 1 3 2 1 2 1

1 1 0 0 0 0 0 0 0 0

1 0 1 0 0 1 1 0 1 0 1 0 1 0 1 0 2 0 2 0

1 2

7 13 7 13

1 14 1 14

6 5

2 0 2 0 2 1 2 1 1 0 1 0 1 0 1 0

2 0 0 2 0 0 3 2 1 3 2 1 1 1 0 1 1 0 1 2 0 1 2 0

5 5 3 3 2 2 3 3 1 1

0 0 3 3 1 1 2 2

1 1 1 1 0 0 0 0 0 1 0 0 0 0

6 5 4 4 5 6 3 3 5 5 1 1 3 3

0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

9 0 7 2 5 0 5 0 4 1 5 0 3 0 4 0

9 9 5 5 4 5 3 4 49 49

0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

2 2 1 2 2 1 1 1 0 1 2 0 0 1 0

12 10 9 9 10 10 6 6 10 10 3 5 9 8

0 17 0 0 14 3 0 10 0 0 9 1 0 6 1 0 7 0 0 4 1 0 6 0 0 88 10 0 88 10

17 17 10 10 7 7 5 6 98 98

0 10 0 9 0 6 0 7 0 6 0 7 0 7 0 7 0 9 0 8 0 38 0 38

2 3 2 1 1 0 0 0 0 1 5 5

12 12 8 8 7 7 7 7 9 9 43 43

0 1 1 1 1 0 0 0 0 0

1 0

6 6

14 14

2 2

4 4 3 3 3 3 2 2 4 4 16 16

4 0 4 0 4 0 3 0 2 0 2 0 1 0 2 0

4 4 4 3 2 2 1 2

3 3 4 3 4 4 2 2

1 1 0 1 0 0 0 0

4 4 4 4 4 4 2 2

0 0 0 0 0 0 0 0

1 1 0 0 0 0 0 0

1 9 1 9 0 12 0 10 0 8 0 8 0 6 0 7

2 2 2 3 0 0 0 0

11 11 14 13 8 8 6 7

2 2

M + C+F 3 3 3 0 3 3 3 0 3 3

0 0 1 1

3 3 4 4

0 1 0 0

3 19 3 18

2 3

21 21

0 1

1 0 0 0 2 1

1 6 1 1 7 0 0 7 1 0 7 1 2 48 6 2 48 6

7 7 8 8 54 54

3 4 2 2 3 3

0 0 0 0 0 0

3 4 2 2 3 3

0 0 0 0 0 0

0 0 0 0 0 0

0 0 0 0 0 0

0 0 1 0 1 0

7 8 6 6 7 7

5 6

1 0 1 0

1 1

2 2

0 0

Summ a A B

7 7

1 1

8 8

6 6

1 1

7 7

13 13

0 13 0 13

A B A B A B

1 1 1 1 1 1

0 0 0 0 0 0

1 1 1 1 1 1

2 0 2 0 3 1 3 0 1 0 1 0

2 2 3 3 1 1

1 0 1 1 0 1 0 0 0 0 0 0 1 1 2 2 0 2

0 10 0 9 0 7 0 7 0 9 0 9 0 5 0 6 0 9 0 8 0 3 0 5 0 8 0 8

5 4 3 3 5 5 3 3 5 4 1 1 3 3

4 3 2 2 2 3 2 2 4 4

1 1

0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

1 1 1 1 1 1 1 1 2 2

0 0

3 5

1 1

P 1

15 46 15 44

A B A B

:2

i

:2 :J

i

aam m i g A

i<w

5 F

15 13

3 3

0 2

0 0

• - . .

gau

7 8 5 6 6 7

SOU 1971: 4

M

Landsting och valkretsair

4 5 6 7 8 9 10

1 2

A B A B A B A B A B A B A B

Summ a A B R l

2 3 4 5 6 7

A B A B A B A B A B A B A B

Summ;i A B 5 1 2 3 4 5 6 7 8

A B A B A B A B A B A B A B A B

Summai A B T 1

2 3 4

A B A B A B A B

S O U 1971 :4

1—014432

C

F

3 1 2 3

S

1 2 3

3 1

K 2

Samtliga

3 1 2

3 1 2

1 2 2 0 2 1 2 2 0 2 0 1 2 0 2 0 1 2 0 2 1 2 2 0 2 1 2 2 0 2 0 2 1 0 1 0 2 1 0 1 0 2 0 1 1 0 2 0 1 1 0 3 1 1 2 0 3 1 1 2 0 1 3 0 3 0 1 2 1 3 3 19 13 3 16 2 19 13 3 16

5 0 5 1 0 5 0 5 0 1 4 0 4 0 1 4 0 4 0 1 3 0 3 0 0 3 0 3 0 0 3 0 3 0 0 3 0 3 0 0 4 0 4 0 0 4 0 4 0 0 3 0 3 0 0 3 0 3 0 0 6 0 6 1 1 5 0 5 1 1 36 0 36 2 2 36 0 36 1 3

1 11 2 11 1 9 1 9 0 7 1 8 0 7 1 8 0 8 1 9 0 8 1 9 0 8 1 9 0 8 1 9 0 9 1 10 0 9 1 10 2 14 2 16 2 12 3 15 4 82 10 92 4 82 90 92

1 0 1 2 0 2 2 0 2 1 0 1 2 0 2 2 0 2 2 0 2 3 1 4 2 0 2 2 0 2 3 1 4 1 1 2 1 1 2 2 0 2 1 0 1 2 0 2 2 0 2 1 0 1 2 0 2 3 0 3 2 0 2 2 0 2 2 1 3 2 0 2 2 0 2 2 1 3 1 0 1 2 0 2 3 0 3 1 0 1 1 1 2 2 0 2 2 0 2 1 1 2 2 0 2 2 0 2 1 0 1 1 0 1 1 0 1 1 0 1 1 0 1 1 0 1 10 2 12 15 2 17 11 0 11 11 1 12 15 2 17 10 1 11

3 1 4 0 0 3 1 4 0 0 3 1 4 0 0 3 1 4 0 0 2 0 2 0 0 2 0 2 0 3 1 4 0 0 3 1 4 0 0 1 0 1 0 0 1 0 1 0 0 4 0 4 0 0 4 0 4 0 0 3 0 3 0 0 3 0 3 0 0 19 3 22 0 0 19 3 22 0 0

0 8 1 9 0 8 1 9 0 10 2 12 0 9 3 12 0 6 1 7 0 7 0 7 0 10 1 11 0 9 2 11 0 6 1 7 0 7 0 7 0 9 1 10 0 9 1 10 0 6 0 6 0 6 0 6 0 55 7 62 0 55 7 62

1 0 1 1 0 1 1 0 1 1 0 1 1 0 1 1 0 1 1 0 1 1 1 2 1 0 1 1 0 1 1 1 2 1 0 1 1 0 1 1 1 2 1 0 1 1 0 1 2 0 2 1 0 1 1 0 1 2 0 2 2 0 2 1 1 2 2 0 2 2 0 2 1 0 1 2 0 2 1 0 1 1 0 1 2 0 2 1 0 1 1 0 1 1 0 1 0 1 1 1 0 1 1 0 1 1 0 1 3 0 3 1 0 1 2 0 2 2 0 2 1 0 1 2 0 2 1 0 1 0 0 0 1 0 1 1 0 1 0 0 0 1 0 1 10 0 10 9 2 11 9 1 10 9 1 10 10 1 11 10 0 10

4 1 5 0 1 4 0 4 0 1 7 0 7 1 0 6 1 7 1 0 2 0 2 0 0 2 0 2 0 0 5 0 5 1 0 4 1 5 0 1 2 0 2 0 0 3 0 3 0 0 4 1 5 1 0 4 0 4 1 0 5 0 5 0 1 5 0 5 0 1 3 0 3 0 0 4 0 4 0 0 32 2 34 3 2 32 2 34 2 3

1 7 2 9 1 7 1 8 1 11 1 12 1 10 2 12 0 5 1 6 0 6 0 6 1 11 0 11 1 9 3 12 0 6 0 6 0 7 0 7 1 7 2 9 1 8 0 8 1 11 1 12 1 10 1 11 0 5 0 5 0 6 0 6 5 63 7 70 5 63 7 70

1 1 1 1 1 1 2 2

5 5 4 5 5 5 9 7

0 11 0 11 1 8 1 9 1 11 1 11 1 17 1 15

1 1 1 1 1 1 2 2 2 2 2 2 3 3 15 15

0 0 0 0 0 0 1 3 2 1 3 2 0 2 2 0 2 2 0 2 3 0 2 3 1 4 1 1 4 1 2 17 16 2 17 17

0 0 0 0 0 0 1 1

1 1 1 1 1 1 3 3

3 3 2 2 2 2 1 1

0 0 0 0 0 0 0 0

3 3 2 2 2 2 1 1

2 2 1 1 2 2 4 4

0 0 0 0 0 0 1 1

2 2 1 1 2 2 5 5

1 6 0 0 5 0 0 4 0 0 5 0 1 6 1 1 6 1 1 10 1 3 10 1

0 0 1 1 0 0 0 0

1 10 1 9 1 8 1 8

1 0 1 1 1 1 3 5

12 11 9 10 12 12 20 20

Landsting och valkretsar

(r*

M i

:2

3 F

i

i

:2 3

] £.

s :2

1 2

öam itng a

]1

1 1 3 3

0 0 1 1

1 7 1 1 8 0 4 54 7 4 54 7

8 8 61 61

2 1 1 1 0 0 0 0 0 0 0 0 3 2

0 1 0 0 0 0 0 0 1 1 0 0 1 2

2 21 2 17 1 6 1 7 0 5 0 6 0 5 0 6 1 6 1 7 0 8 0 8 4 51 4 51

4 4 3 3 4 4 5 6 4 4 3 3 3 3 2 2 4 3

A B

0 i

1 0

1 1

i i

0 0

1 1

1 1

0 0

1 1

4 4

0 0

4 4

Summa . A B

5 6

2 1

7 7

9 9

0 0

9 9

10 10

1 11 1 11

27 26

3 4

30 30

3 1 2 1 0 1 0 1 0 0 0 0 0 0 1 0 0 0 0 0 1 0 1 0

4 2 3 2 1 0 1 1 0 1 0 1 0 1 1 1 0 0 0 1 1 3 1 3

1 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0

3 2 1 1 1 1 1 1 0 1 3 3

4 4 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1

0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

4 4 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1

10 1 8 2 4 0 4 0 3 0 4 0 3 0 3 0 5 0 5 0 3 0 3 0

11 10 4 4 3 4 3 3 5 5 3 3

SumniEt A B

4 4

2 2

6 6

7 9

2 0

9 9

9 9

0 0

9 9

28 27

1 2

29 29

A B A B A B A B A B A B A B A B A B

2 1 0 0 0 0 1 1 0 0 0 0 0 0 0 1 1 1

0 1 1 1 0 0 0 0 0 0 1 1 0 0 1 0 0 0

2 2 1 3 1 3 0 1 0 1 1 2 1 2 0 1 0 1 1 1 1 1 0 1 0 it 1 2 1 2 1 3 1 3

0 0 0 0 0 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

2 2 3 3 1 1 3 2 1 1 1 1 1 2 2 2 3 3

2 2 1 1 1 1 1 1 0 0 1 1 1 1 1 1 1 1

0 0 0 0 0 0 0 0 1 1 0 0 0 0 0 0 0 0

2 2 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1

4 4 3 3 4 4 5 5 4 4 3 3 3 3 2 2 4 3

0 0 0 0 0 0 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

4 4

3 3

7 16 7 17

1 17 0 17

9 9

1 10 1 10

32 31

0 1

1 1 0 0 1 1 0 1 0 0 1 0 0 0 0 0 0 0 3 3

1 10 1 9 0 7 0 7 1 6 l 6 1 10 1 9 1 6 1 6 1 5 1 6 0 5 0 6 0 5 0 6 0 9 0 8

Summ;i A B

0 0 0 0 0 0 1 0 1 1 0 1 0 0 0 0 0 0 32 2 32 2

1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

2 2 1 1 2 2 2 2 2 2 3 3 0 0 1 1

1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 3 2

0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1

1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 3 3

4 4 4 4 5 5 4 4 3 3 4 3 3 4 6 5

0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 1 0 0 1

4 1 4 1 4 0 4 0 5 1 5 1 4 0 4 1 3 1 3 1 4 1 4 1 4 1 4 1 6 1 6 1

0 0 0 0 1 1 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0

1 13 0 13

10 9

0 10 1 10

33 32

1 2

34 34

6 7

2 1

1 7 1 8 0 6 0 6 2 9 2 9 1 7 1 8 1 7 1 7 1 9 1 8 1 5 1 6 1 13 1 11 8 63 8 63

5 U 1 2 3 4 5 6

W\ 2 3 4 5 6 7 8 9

A' 1 2 3 4 5 6 7 8

A B A B A B A B A B A B

A B A B A B A B A B A B A B A B

Summ a A B

0 1 0 1 0 0 0 0 0 1 0 1 0 1 0 1 0 0 0 0 0 1 0 1 0 0 0 0 2 0 2 0 2 2

4 4

T

1 1 0 0 1 1 1 1 0 0 1 1 0 0 2 2

1 2 1 1 2 2 2 2 2 2 3 3 0 0 1 1

6 12 6 13

3 24 4 21 2 8 1 8 0 5 0 6 0 5 0 6 1 7 1 8 0 8 0 8 6 57 6 57

1 11 2 11 1 8 1 8 1 7 1 7 1 11 2 11 1 7 1 7 2 7 1 7 0 5 0 6 1 6 0 6 0 9 0 8 5 63 8 71 5 63 8 71 2 1 0 0 2 2 2 1 0 0 1 2 1 0 0 2 8 8

. ... B

9 9 6 6 11 11 9 9 7 7 10 10 6 6 13 13 71 71

SOU 1971: 4

Landsting och valkretsar Y 1

M 1

2 C

F

2 0 2 0 1 0 1 0 2 0 2 0 2 0 2 0 2 0 2 0 1 0 1 0

2 2 1 1 2 2 2 2 2 2 1 1

1 2 1 1 3 2 0 0 0 0 0 0

A B A B A B A B A B A B

0 0 0 0 2 1 0 0 0 1 0 0

0 0 0 0 1 2 0 0 1 0 0 0

0 0 0 0 3 3 0 0 1 1 0 0

A B A B

0 0 0 0 1 0 1 0

0 0 1 1

A B

1 0 1 0

1 1

4 4

2 2

6 12 6 12

0 12 0 12

A B A B A B A B A B

1 1 1 1 1 0 0 0 1 1

0 0 0 0 0 1 0 0 0 0

1 2 1 2 1 2 1 2 1 2 1 2 0 1 0 1 1 1 1 1

0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

Summa . A B

4 3

0 1

4 4

8 8

A B A B A B A B A B A B

0 0 0 1 1 1 1 1 1 1 2 2

0 0 1 0 0 0 0 0 1 1 0 0

0 0 1 1 1 1 1 1 2 2 2 2

1 1 1 1 2 2 2 1 3 3 2 2

Summ a A B

5 6

2 1

7 11 7 10

2 3 4 5 6 7 8 9

Summa i A B Z 1 2 3 4 5

AC 1 2 3 4 5 6

2 2

0 0

2 2

1 1

3 1 0 0 0 0 1 0 0 0 0 0 0

1 1

2 2 1 1 3 3 0 0 0 0 0 0

3 3 3 4 7 6 4 4 4 4 3 3

0 0 0 0 1 0 0 0 0 0 0 0

3 3 3 4 8 6 4 4 4 4 3 3

0 0 0 0 2 1 1 1 0 0 0 1

2 Samtliga 1

1 1 0 0 0 1 0 0 1 1 1 0

1 6 1 7 0 5 0 6 2 16 2 12 1 7 1 7 1 6 1 7 1 4 1 5

2 1 0 0 2 4 0 0 2 1 1 0

8 8 5 6 18 16 7 7 8 8 5 5

3 C+F 3 0 3 0

3 3

3 3 4 4

0 0 0 0

3 3 4 4

0 0 1 4

0 0 0 0

0 0 1 4

6 0 6 0 9 1 8 2

6 6 10 10

C+ F 1 0 2 0

1 2

3 3

0 0

3 3

0 0

0 0

0 0

4 5

0 0

4 5

4 5

4 33 5 33

1 0

34 33

4 3

3 4

7 63 7 63

7 7

70 70

2 2

1 1

7 7

2 2 2 2 2 1 1 1 1

0 1 0 1 1 0 1 0 0 0 0 0 1 0 1 0 1 0 1 0

1 1 1 1 0 0 1 1 1 1

4 4 2 2 4 4 3 4 3 3

0 0 1 0 0 0 0 0 0 0

4 4 3 2 4 4 3 4 3 3

0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

1 1 0 0 0 0 1 1 0 0

1 1 0 0 0 0 1 1 0 0

7 7 6 6 7 6 5 6 6 6

2 2 1 0 0 1 1 1 0 0

9 9 7 6 7 7 6 7 6 6

0 0

8 8

3 3

1 1

4 4

16 17

1 0

17 17

0 0

2 2

2 31 2 31

4 4

35 35

0 0 0 0 0 0 0 1 0 0 0 0

1 1 1 1 2 2 2 2 3 3 2 2

1 0 1 0 2 0 2 0 2 0 2 0 2 0 2 0 2 0 2 0 3 0 3 0

1 1 2 2 2 2 2 2 2 2 3 3

2 4 3 3 3 3 5 5 4 3 5 4

1 0 0 0 1 0 0 0 0 1 0 1

3 4 3 3 4 3 5 5 4 4 5 5

0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

0 0 0 0 1 1 1 1 0 0 0 0

0 4 0 6 0 6 0 7 1 8 1 8 1 10 1 9 0 10 0 9 0 12 0 11

1 0 1 0 2 1 1 2 1 2 0 1

5 6 7 7 10 9 11 11 11 11 12 12

0 12 0 12

22 22

2 2

24 24

0 0

2 2

2 50 2 50

6 6

56 56

4 4 3 3 5 5 4 4 3 3

1 1 0 0 1 1 1 1 0 0

5 5 3 3 6 6 5 5 3 3

1 1 1 2 2 1 1 1 1 1

0 0 0 0 0 1 0 0 0 0

1 7 1 7 1 5 2 6 2 11 2 10 1 8 1 7 1 6 1 7

2 2 0 0 2 3 1 2 0 0

9 9 5 6 13 13 9 9 6 7

fy

0 11 1 11

6 6

K

S

12 12

0 0

C+F 5Z> 1 2 3 4 5

A B A B A B A B A B

SOU 1971: 4

0 0 0 0 1 1 1 0 1 1

1 1 0 0 1 1 0 1 0 0

1 1 0 0 2 2 1 1 1 1

2 2 1 1 3 3 2 2 1 2

0 0 0 0 0 0 0 0 1 0

2 7 1 1 3 3 2 2 2 2

Landsting och valkretsar

M

C

1 2

3 1 2 3

A B A B A B

10 10 00 00 10 10

Summa A B

5 2 4 3

6 7 8

100 F 1 2 3

S

K

Samtliga

1 2

3 1 2

3 1 2

3 1 2

1 1 0 0 1 1

10 10 10 10 20 20

120 1 2 0 1 3 0 1 3 0 2 4 0 2 4 0

2 2 0 2 2 0 3 2 0 3 2 0 411 4 1 0

2 6 0 2 6 0 2 6 0 2 6 0 281 180

6 6 6 6 9 8

7 7

13 1 14 28 3 3111 1 12 57 7 64 14 0 14 28 3 31 11 1 12 57 7 64

SOU 1971: 4

Bilaga 9

De primärkommunala valen 1966 i kommuner med valkretsindelning. Valkretsvis jämförelse mellan mandatfördelningen då och i ett system med fasta valkretsmandat (90%) och utjämningsmandat (10%) samt med procentuella spärrar (4 och 12%) mot småpartier

1966 = mandatfördelningen 1966 A =de fasta valkretsmandaten har fördelats proportionellt i förhållande till antalet röstberättigade B = varje valkrets har erhållit 3 grundmandat varpå återstående valkretsmandat har fördelats i förhållande till antalet röstberättigade

Valkrets

M

C+ F

24 A

23 B

1966 S A

28 B

29 K

38 A

38 B

38 Summa

1966 A

B

1966 A

B

15 16 15 14 13 13 14

16 17 17 13 12 13 12

16 17 17 13 12 13 12

100 Huddinge Valkrets

1 2

M

C

s

F

K

Summa

1966 A

B

1966 A

B

1966 A

B

1966 A

B

1966 A

B

1966 A

B

3 3

3 3

3 3

2 2

2 2

2 2

6 6

6 6

6 6

9 9

9 9

9 9

3 2

3 2

3 2

23 22

23 22

23 22

45 Solna 1 2

5 6

5 6

5 6

1 1

1 1

1 1

6 7

6 7

6 7

10 9

10 9

10 9

3 2

3 2

3 2

25 25

25 25

25 25

2 2 2

1 1 2

1 1 2

—

1 1 0

1 1 0

3 3 3

3 2 3

3 2 3

6 6 5

5 6 6

5 6 6

1 1 1

1 2

1 2 1

12 12 11

11 12 12

11 12 12

—

3 4

3 4

3 4

2 2

2 2

2 2

4 5

4 5

4 5

11 10

11 10

11 10

2 2

2 2

2 2

22 23

22 23

22 23

21 21 4

45 Sundbyberg 1 2 3

T

Södertälje 1 2

SOU 1971: 4

Valkrets

M

F

C

K

s

Sum ma

196Éi A

B

1966 A

B

1966 A

B

1966 A

B

1966 A

B

1966 A

B

3 9

3 9

3 9

1 o

1 2

1 2

3 7

3 7

3 7

5 9

4 9

5 8

1 0

0 2

0 2

12 28

11 29

12 28

1 1 1

14 15 15 16

14 15 15 16

Täby 1 2

Uppsala 2 2 3 5

2 2 3 5

2 2 3 5

1 2 2 1

1 2 2 1

1 2 2 1

4 3 4 4

3 3 4 5

3 3 4 5

7 7 5 5

7 7 5 5

7 7 5 5

1 1 1

1 1 1

—

— —

15 15 15 15

3 2

3 2

3 2

1 2

1 2

1 2

5 5

5 6

5 6

14 14

14 14

14 14

2 2

1 2

1 2

25 25

24 26

24 26

2 4 2

2 4 2

2 4 2

1 1 2

1 2 2

1 2

2 3 3

2 3 2

2 3 2

7 9 9

7 9 8

7 9 8

i

— — 24 24 —

1 2 3 4

Eskilstuna ! 1 2

Nyköping 1 2 3

Linköping 1 2

— — 17 — — 16 — — 45

12 18 15

12 18 15

5 6

6 5

6 5

2 3

2 3

2 3

4 5

5 5

5 5

11 14

12 14

12 14

2 2

2 2

2 2

25 31

27 29

27 29

56 F:s och S:s mandatökning jämfört med valutslaget går ut över KDS, som stoppas av procentspärrarna. Linköping 5 6

6 5

6 5

2 3

2 3

2 3

4 5

5 5

5 5

11 14

12 14

12 14

2 2

2 2

2 2

25 31

27 29

27 29

1 2

F:s och S:s mandatökning jämfört med valutslaget går ut över KDS, som stoppas av procentspärrarna Motala Valkrets

1 2

C+F

M

Summa

K

S

1966 A

B

1966 A

B

1966 A

B

1966 A

B

1966 A

B

4 2

4 2

4 2

6 5

6 5

6 5

10 13

10 13

10 13

2 3

2 3

2 3

22 23

22 23

22 23

45 Norrköping Valkrets

M 1966

102 F

C A

B

1966 A

5 3

1 2

B

1966 A

B

Summa

K

S 1966 A

B

1966 A

10 9

10 9

2 1

B

1966 A

B

20 19

21 IS

21 18

SOU 1971: 4

Valkrets M

C

F

1966 A

B

S

1966 A

B

1966 A

5 1

1 1 3

13 4

3 4 2

3 4 2

3 4 2

2 1 1

2 1 1

2 1 1

5 3 3

3 2

3 2

3 2

1 2

2 2

4 2 1

4 2 1

4 2 1

4 2 2 8

B

K

1966 A

B

Summa

1966 A

B

1966 A

B

10 10 2

5 3 3

5 3 3

16 4 6

9 4 6

9 4 6

21 12 12

21 12 12

21 12 12

2 2

4 4

4 4

4 4

7 11

7 10

7 10

16 20

17 19

17 19

1 1 2

1 1

1 1 2

1 1 2

7 4 4

7 4 4

7 4 4

9 6 6

8 7 6

8 7 6

1 1 1

1 1 1

1 1 1

22 14 14

22 14 14

22 14 14

4 3 2

4 3 2

1 2 4

1 2 3

1 2 3

4 4 3

5 3 3

5 3 3

7 9 8

7 9 8

7 9 8

—

— — 17

17 17 16

17 17 16

—

— — 50

9 Jönköping 1 2 3

Nässjö 1 2

Karlskrona 1 2 3

Kristianstad 1 2 3

Hälsingb org1 Valkrets

1 2 3

i

M+ C+F

<3 + F

B

]1966

A

B

10 9 6

10 9 6

1 1

1 1 1

1 1 1

1966 A

B 1966i A

6 7 ]Il 24

6 7 10 23

6 7 10 23

4 3 7

4 3 7

10 9 6

25 Summa

K

19 66 A

3 B

1966i

A

B

17 17 17

17 17 17

17 17 17

51 Lund1 1 2

14 12 26

10 10 10 10 20 20

11 13 24

11 11 12 12 23 23

— — —

— — —

— — —

25 25 50

25 25 50

25 25 50

8 11 8

8 8 11 11 8 8

11 8 11

11 8 11

11 8 11

1 1 1

1 1 1

1 1 1

20 20 20

20 20 20

20 20 20

Malmö1 1 2 3

27 27 27 30 30 30 3 3 3 60 60 60 Det borgerliga blocket redovisas utan fördelning på partier. I Hälsingborg och Malmö faller mittenpartigrupperna för spärrarna. I Malmö första valkrets ingår en grupp Ö med 2 mandat i M + C + F. 1

SOU 1971: 4

Valkrets

C

M 1966 A

F

s

K

B

1966 A

B

1966 A

B

1966 A

4 3

4 3

4 4

4 4

4 4

3 3

4 3

4 3

14 14

14 14 — 14 14

4 2 2

4 2 2

1 1 3

1 1 3

1 1 3

3 3 2

3 3 2

3 3 2

6 4

2 6 4

2 6 4

2 0 1

2 0 1

8 9 10

7 7 13 10 10 7 10 10 10

12 12 1

27 Trelleborg 1 4 2 4 8 Halmstad 1 4 2 2 3

B

Summa

B

1966 A

B

zz

25 25

26 24

26 24

28 28 —

—

—

6 8 7

6 7 7

1 2 1

15 15 15

15 15 15

15 15 15

20 20 3

1 2 1 4

4 2 3

29 24 27

26 26 28

26 26 29

6 7 7

1966 A

1 1 1

Göteborg

11 8 10

11 4 8 2 10 3

27 30

29 29 9

S

K

4 2 3 9

Mölndal M +F

Valkrets

1966 A

18 B

1966 A

17 Summa

B

1966 A

B

8 5 4

2 1 1

18 11 11

18 12 10

18 12 10

40 K

Summa

1966 A

B

Uddevalla Valkrets M

1 2 3

C

F

S

1966 A

B

1966 A

B

1966 A

B

1966 A

B

1966 A

B

1966 A

2 2 1

2 2 1

2 1 1

2 1 1

3 4 3

3 3 3

7 6 5

7 6 6

7 6 6

1 1 1

1 1 1

15 14 11

15 13 12

15 13 12

8 8 1

21 18

21 18

21 18

10 15 15 14 54

11 14 15 14 54

11 15 15 13 54

2 2 1

2 1 1

3 3 3

1 1 1

B

Alingsås 1

3 2

2 2 5

8 15

2 S:s mandatvinst går ut över K D S som faller för procentspärrarna Borås

1 2 3 4

4 4 3 3 14

4 4 3 4 3 3 3 2 13 13

1 1 2 1 5

1 1 2 1 5

1 1 2 1 5

2 3 3 2 10

2 2 3 3 3 6 3 3 6 2 2 7 10 10 22

4 4 6 6 6 6 6 6 22 22

— 1 1 1 3

— 1 1 2 4

— 1 1 2 4

I denna kommun är de moderatas mandatantal olika fördelade på valkretsarna i alt. A och B. I den andra valkretsen har partiet ett mandat mer och i den fjärde ett mandat mindre i alt. B. Resultatet blir naturligtvis detsamma för »summa mandat».

104 SOU 1971: 4

Valkrets

M

C

F

S

K

Summa

1966 A

B

1966 A

B

1966 A

B

1966 A

B

1966 A

B

1966 A

B

2 2

2 2

2 2

3 2

3 2

3 2

4 5

4 5

4 5

10 12 22

11 11 22

11 11 22

2 2 4

2 2

2 2

21 23 44

22 22 44

22 22 44

5 6 11

5 5 10

5 5 10

2 1 3

2 1

2 1

4 5

4 5

4 5

11 9 20

11 9 20

11 1 9 1 20 2

2 1

2 1

23 22 45

24 21 45

24 21 45

3 2

3 2

3 2

3 3

2 3

2 3

4 4

4 4

4 4

12 14 26

11 15 26

11 15 26

2 3 5

2 4

2 4

24 26 50

22 28 50

22 28 50

3 2 1 2 8

3 1 1 2 7

3 1 1 2 7

1 1 1 1 4

1 1 2 1 5

1 1 2 1 5

4 3 3 4 14

4 3 3 4 14

4 3 3 4 14

5 6 8 8 27

5 6 8 8 27

5 6 8 8 27

—

1 1 1 3

— — 13 1 1 3

1 1 3

14 16 56

14 11 15 16 56

14 11 15 16 56

2 2 2 1 7

3 2 2 1 8

3 2 2 1 8

1 1 2 2 6

1 1 2 2 6

1 1 2 2 6

4 3 3 3 13

4 3 3 3 13

4 3 3 3 13

6 6 9 9 30

6 5 9 9 29

6 5 9 9 29

1 1 1 1 4

1 1 1 1 4

1 1 1 1 4

14 13 17 16 60

15 12 17 16 60

15 12 17 16 60

Trollhättan 1 2

Karlstad 1 2

Karhkoga 1 2

Örebro 1 2 3 4

Västerås 1 2 3 4 Avesta Valkrets

M

C

F

S

K

1966 A B

1966 A B

1966 A B

1966 A B

1966 A B

1 1 1

Summa

2 2 1

2 1

10 10 2 8 8 2 7 7 1

10 10 10

24 25 25

1 2

2 2 1

2 2 1

1 2 2

1 2 2

9 9 — 11 —

3 3

24 24 —

3 1

3 2 1 2

2 0

2 0

6 10

6 6 2 12 12 4

2 4

2 4

18 18 6

1 1 1

1 1 1

1 2

2 3 5 11

2 3 5

2 Ö

2 1 1

2 1 1

1966 A B 2 — —

1966 A

B

2 1

2 18 1 16 16

19 19 16 16 15 15

1 1 1

1 1 1

12 14 14

13 13 14

13 13 14

3 40

1 2

1 4

1 15 4 20

14 14 21 21

4 Borlänge 1 - 1 1

Grangärde 1 2

— — 2

—

3 1

35 M faller på procentspärrarna. Antalet fasta mandat är 18 i alt. A och 17 i alt. B mot 20 i 1966 års val. Detta går ut över folkpartiet som inte heller får några utjämningsmandat.

SOU 1971:4

Valkrets M

C

F

S

K

Summa

1966 A

B

1966 A

B

1966 A

B

1966 A

B

1966 A

B

1966 A

B

4 2

5 1

5 1

2 1

2 1

2 1

7 3

7 3

7 3

11 11

12 10

12 10

2 2

2 2

2 2

26 19

28 17

28 17

2 2

2 3

2 3

— — 1

12 7 9

11 6 8

11 6 8

2 2 3

3 2 3

3 2 3

14 11 15

15 10 15

15 10 15

3 5 4

3 5 4

3 5 4

12 8 8

12 8 8

12 8 8

2 2 2

3 2 1

3 2 1

21 19 20

22 20 18

22 20 18

Gävle 1 2 Söderala 1 2 3

—

— —

Söderala 1 2 3

2 3 2

2 3 2

2 3 2

2 1 3

2 3

2 2 3

2 1 2 2

1 1 3 2

4 1 1 3

4 1 2 3

2 1 4 2

2 2 4 2

2 2 4 2

8 8 9 6

8 8 9 5

8 8 9 5

1 1 1

1 1 1

1 1 1

—

—

•

181 12 17 13

17 13 18 12

16 13 19 12

T

Skellefteå ! 1 2 3 4

1 2 2

4 1 2 3

—

7 7 7 9 10 10 9 10 10 31 30 30 3 3 3 601 60 60 1 Häri ing år ett KDS-mandat, som förloras p. g. a. spärrarna. Även i denna kommun (Se Borås) är de moderatas mandat olika fördelade på valkretsarna i alternationen A och B. Detta ändrar också fördelningen av »summa mandat». Umeå 1 2

5 3

5 3

5 3

3 7

3 7

3 7

8 5

8 5

8 5

11 8

11 8

11 8

__ 23

27 23

27 23

15 14 21

15 14 21

15 14 21

C+F

M 1966 A

B

1966 A

B

3 2 2

3 2 2

4 3 5

4 3 6

3 2 2

1 2 3

—

"

Boden Valkrets

—

4 3 6

7 7 10

7 7 10

7 7 10

1 2 3

1 2 3

1 2 3

7 7 7 7 12 13 13 24 24 24 6 6 6 50 50 50 Mandatvinsten för C + F — jämfört med 1966 — går ut över KDS som inte klarar spärrarna. Jokkmokk 1 2 2 2 3 3 3 8 8 8 4 4 4 19 17 17 2 1 1 1 2 3 3 7 7 7 5 6 6 15 17 17 3 3 3 5 6 6 15 15 15 9 10 10 341 34 34 1

I dessa mandat ingår även KDS 1 och övriga (ö) 1 mandat. Dessa går till C + F och K.

amma j g En jämförelse mellan den nu gällande fördelningsmetoden och det nya systemet visar, att med de ganska mandatrika valkretsarna så fungerar de primärkommunala va-

len ganska bra redan nu ur proportionell synpunkt, även när kommunerna är uppdelade i valkretsar. Visserligen kan förändringar redovisas i 31 av de 41 kommunerna men avvikelserna är mycket små enligt följande: SOU 1971: 4

23 kommuner 5 » 2 » ] » 31 mandat

— 1 mandat —23 » —3 » —4 »

Den genomsnittliga avvikelsen är ungefär 1 mandat i en kommun med 47 å 48 mandat. Nio av de fyrtiotre mandaten är ett re1966 M C F

M-f-C+F 1

KDS S K Ö

285 156 333 152 7 950 148 9 2 040

± = ± = ± = ± = ±

23 mandat 10 » 6 » 4 » 43 mandat

sultat av "spärreffekten". Förändringarna för de olika partigrupperingarna är följande:

Oförändr.

Mandatförändringar

30 kommuner 29 » 33 »

+ 2—11, = + 11— 3, = + 5 — 4, = + 4 — 2, - 7, = + 7,-13, = + 11— 2, = + 3 — 1, =

—9 +8 +1 +2 —7 —6 +9 +2

+ 43,-43, =

24 24 28

» » »

Alternativ A och B 276 164 334 154 0 944 157 11 2 040

1 Under beteckningen inryms såväl borgerlig samling som mittenpartierna samt ett par andra mandat. I gruppen Ö finns också ett par mandat som egentligen hör hemma under F, men de är inte valda på folkpartilistor.

SOU 1971:4

Bilaga 10

Mandatfördelningen vid 1970 års landstingsval enligt ett landstingsproportionellt system med procentspärrar (4 resp. 12%) jämförd med det faktiska valresultatet

Den övre av de två siffrorna i kolumnerna under resp. partibeteckning anger hur många mandat resp. parti skulle ha fått

enligt ett landstingsproportionellt system av riksdagstyp, den undre avvikelse ( + el. - ) i förhållande till det faktiska utfallet.

Landsting (län)

M

C

F

C

5 ±0 6 4-2 11 +1 9 ±0 6 4-1 8 ±0 4 4-1 9 4-1 15 4-1 6 4-1 8 ±0 14 ±0 8 4-1 7 4-2 5 +0 4 4-2 4 4-2 4 4-2

11 ±0 11 —1 18 —1 18 —1 12 —1 16 +1 7 —1 16 —1 22 ±0 17 —1 12 4-2 24 ±0 19 —1 15 4^0 12 —1 11 ±0 19 ±0 15 —2

8 rl 10 ±0 12 4-1 12 ±0 5 ±0 6 ±0 6 ±0 10 4-1 15 ±0 6 4-1 17

D E F G H K L M N

1 O P R S T U W X •r1 108

KDS

16 ±0 10 —1 9 1 9 ±0 9 —1 8 —1 8 4-2

4 4

S 23 ±0 33 —1 46 4-1 29 —3 16 ±0 28 —1 18 —1 28 —1 50 —1 18 ±0 24 ±0 40 ±0 24 41 36 —2 32 ±0 32 —3 37 —3 36 —1

VPK

S:ma 47

—1 60 87 —2 72 39 58 1 4-1

36 63 102 47 61 94 61

3 4-1 3 4-1 3 + 2 3 +2 5 —1

70 61 59 71 68

»Fria demokraterna» klarar varken 4- eller 12 % -spärrarna och skulle därmed förlora sitt mandat. SOU 1971: 4

Y Z AC BD Sammanfattning Samtliga landsting (utom A-B)

SOU 1971: 4

M

C

F

4 +1 3 +1 4 ±0 5 +1

16 —1 8 —1 12 ±0 10 +1

7 +1 4 +1 10 ±0 6 +2

149 + 20

321 —9

203 +4

KDS —1

—1

4 +2

S

VPK

S:ma

37 —1 18 —1 27 +1 35 —3

4 +1

9 —1

667 —19

31 +3

1 375 ±57

68 33 53

Statens offentliga utredningar 1971

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Post- och Inrikes Tidningar. [2]

Finansdepartementet SOU 70. Handbok för det officiella utredningsstrycket. [1]

Jordbruksdepartementet Veterinärdistriktsindelningen, m.m. [3]

Civildepartementet Kommunala val. [4]

Anm. Siffrorna inom klämmer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.

K L Beckmans Tryckerier AB 1971

ALLF 238 7 1 0 0 4