SOU

Svensk ekonomi 1971-1975 med utblick mot 1990 : huvudrapport

Beteckning: SOU 1971:40
Typ: SOU

Hänvisat till av

Förarbeten

_V)N©

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2013

Export och import 19711975 1970års långtidsutredning BilagaS

SOL 197140

Statens offentliga utredningar 1971:40 Finansdepartemen tet

Export och import 1971-1975 1970 års långtidsutredning BILAGA 5

Utarbetad inom konjunkturinstitutet Stockholm 1971

ESSELTE TRYCK, STOCKHOLM 1971

Förord

Konjunkturinstitutet har för 1970 års långtidsutredning utarbetat prognoser över exporten och importen av varor 1970-1975. Björn Magnusson svarar för beräkningarna och större delen av skrivningen. Hans Engman svarar dock för avsnitt 3.3. I övrigt har flera av institutets tjänstemän deltagit i arbetet med olika delar. Här kan särskilt nämnas Erik Andersson, Hans Engman, Barbro Gutfelt, Teko Hämmad, Marianne Johansson, Marja-Leena Landahl, Märta Leif och Hans Lindblom. Prognosarbetet avslutades i oktober 1970. Under våren 1971 har materialet kompletterats med uppgifter om utfallet för utrikeshandeln 1970. Detta innebär att prognoserna kommit att avvika något från de beräkningar som presenterades i långtidsutredningens huvudrapport. Stockholm i april 1971 Börje Kragh

SOU 1971: 40

Innehåll

Tabellförteckning Diagramförteckning Kapitel 1 Målsättning, uppläggning av exportstudien och allmänna förutsättningar 1.1 Målsättningar och uppläggning. . 1.2 Allmänna bestämningsfaktorer för internationella utrikeshandelsströmmar 1.3 Metoder och material 1.4 Varu- och ländergrupperingen. . 1.5 Internationella förutsättningar, prognosmaterial om ekonomisk tillväxt Kapitel 2 Exporten 1975. Sammanfattning och kommentarer 2.1 Exporten totalt och på varugrupper 2.2 Exporten på länder och ländergrupper Kapitel 3 Exportutvecklingen för olika varugrupper 3.1 Trävaror 3.2 Rundvirke 3.3 Massa och papper 3.3.1 Historisk bakgrund . . . 3.3.2 Ändrade marknadsförutsättningar 3.3.3 Några problemställningar . 3.3.4 Modellbeskrivning och ekvationer 3.3.5 Framskrivning av importandelarna 3.3.6 Prognosresultat Appendix till 3.3 3.4 Järnmalm 3.5 Annan rå varuexport 3.5.1 Livsmedel 3.5.2 Bränslen 3.5.3 Icke-järn metaller (övriga metaller) SOU 1971: 40

6 9

11 11

12 16 21

26 26 30

37 37 43 44 44 49 51 54 62 67 73 75 75 76 76 77

3.5.4 Övriga råvaror Kemiska produkter Järn och stål Verkstadsprodukter 3.8.1 Verkstadsprodukter: konsumtionsvaror 3.8.2 Verkstadsprodukter: insatsvaror 3.8.3 Verkstadsprodukter: investeringsvaror 3.8.4 Utvecklingen 1960—1975 totalt för verkstadsprodukter 3.9 Textilvaror 3.10 Andra varor 3.11 Fartyg 3.6 3.7 3.8

Kapitel 4 Uppläggning och sammanfattning av importberäkningarna 4.1 Målsättning och uppläggning. . 4.2 Något om importens bestämningsfaktorer 4.3 Importvarugruppering, prognosmetoder och material 4.3.1 Totalmodellansatsen . . . 4.3.2 Disaggregerade partiella ansatsen 4.4 Sammanfattning av importberäkningarna Kapitel 5 Redovisning av importberäkningarna 5.1 Importen enligt varudisaggregerad ansats 5.1.1 Konsumtionsvaror . . . . 5.1.2 Personbilar 5.1.3 Investeringsvaror . . . . 5.1.4 Insatsvaror 5.1.5 Icke-järn metaller . . . . 5.1.6 Bränslen 5.2 Totala importens utveckling i förhållande till BNP och dess komponenter Appendix: Viktigare använda källor för

77 77 85 93 96 97 101

105 108 110 112 117 117 118 119 119 120 123 125 125 125 128 132 133 137 141

utrikeshandelsprognoserna Tabellbilaga

1970—1975

151 153

Tabellförteckning Kapitel 1 1.2:1 Importandelar och <5-koefficienter för Sverige, Nederländerna och Storbritannien 1960 och 1968 för vissa marknader 1.2:2 Ovägda medelvärden av<5-koefficienter för sju ländergrupper, 1957 och 1966 samt projektioner för 1975 1.2:3 Faktisk och beräknad per capita import 1966 för vissa industriländer 1.3:1 Sammanställning över använda prognosmetoder på varor och länder 1.4:1 Definition av exportvarugrupper 1.4:2 Definition av verkstadsprodukter efter användningsområden, använda för importen i avnämarländer Kapitel 2 2.1:1 Svensk export till hela världen på varugrupper, 1968 års pris . . . 2.2:1 Svensk total export till olika länder. 1968 års priser 2.2:2 BNP-förändringar och importelasticiteter 1959—1970 i OECDländerna 2.2:3 Importvolymförändring 1960— 1970 i olika länder. Sveriges export länderfördelad och deflaterad 1960—1970. Beräkningar för importen resp. prognoser för Sveriges export 1970—1975. . Kapitel 3 3.1:1 Försörjningsbalans för sågade och hyvlade trävaror 1957—1975 3.1:2 Den svenska trävaruexportens länderfördelning 1960—1969. . 3.1:3 Sambandet mellan import av trävaror och efterfrågan i vissa länder 3.1:4 Sambandet mellan Sveriges andel av trävaruimporten i vissa länder och relativa priser m. m. . . . 6

19 20

27 32

39 40

41 Rundvirkeshandeln i Finland, Norge och Sverige 1962 och 1968 3.3:1 Produktion och export av massa och papper 1960—1969 i Sverige 3.3:2 Modell för sambanden mellan massa och papper i importländerna 3.3:3 Samband mellan kapacitet och produktion av papper i vissa länder 3.3:4 Samband mellan kapacitet och produktion av massa i vissa länder 3.3:5 Samband mellan konsumtion av pappersmassa och produktion av papper i vissa länder 3.3.A 1 Olika massakvaliteters andel av den totala massaexportvolymen 1955—1975 3.3.A :2 Olika papperskvaliteters andel av den totala pappersexportvolymen 1955—1975 3.6:1 Marknadsstrukturen för Sveriges export av kemiska produkter 1955—1969 3.6:2 Importfunktioner för kemiska produkter i vissa länder . . . . 3.6:3 Samband för den svenska importandelen av kemiska produkter 3.6:4 Den svenska importandelens utveckling 1968—1975 i vissa länder av kemiska produkter. . . 3.6:5 Exporten av kemiska produkter 1969—1975 till vissa länder och totalt 3.7:1 Försörjningsbalans för handelsfärdigt järn och stål 1955—1975 3.7:2 Sveriges export av järn och stål 1961—1969 3.7:3 Marknadsstrukturen för Sveriges export av järn och stål 1955— 1969 3.8:1 Marknadsstrukturen för Sveriges export av verkstadsprodukter 1955—1969 3.8:2 Import av verkstadsprodukter, exkl. bilar, 1968 3.8:3 Importekvationer för verkstadsprodukter, konsumtionsvaror för vissa länder 3.8:4 Svenska importandelar för verkstadsprodukter, konsumtionsvaror i vissa länder 1955—1975 3.8:5 Importen av insatsvaror till vissa

3.2:1

43 46

78 80

84 84 85

94 95

97 SOU 1971: 40

industriländer 1953—1968. . . Importekvationer för verkstadsprodukter, insatsvaror för vissa länder 3.8:7 Svenska importandelar för verkstadsprodukter, insatsvaror i vissa länder 1953—1975 3.8:8 Maskininvesteringar och import av investeringsvaror i vissa länder 1968 3.8:9 Svenska importandelar för verkstadsprodukter, investeringsvaror i vissa länder 1955—1975. . 3.8:10 Importen av verkstadsprodukter (exkl. personbilar) totalt för vissa länder och från Sverige 1960—1975 3.8:11 Jämförelser mellan »naiva» och faktiska prognoser 1968—1975 för importen av verkstadsprodukter (exkl. personbilar) i vissa länder från Sverige 3.8:12 Exporten av verkstadsprodukter (exkl. personbilar) 1968—1975 3.9:1 Marknadsstrukturen för Sveriges export av textil, kläder, skor 1955—1969

3.8:6

Kapitel 4 4.3:1 Importfunktionerna i totalmodellen 4.3:2 Varugruppering och prognosmetoder för den disaggregerade importansatsen 4.4:1 Sveriges import fördelad på varugrupper 1955—1975. Förändring i volym, procent per år. . 4.4:2 Importutvecklingen 1970—1975 enligt totalmodellen. Förändring, procent per år

5.1:8 100

143 145

102 Tabellbilaga 103

105 107

124 Kapitel 5 5.1:1 Försörjningsbalans för personbilar 1950—1975 130 5.1:2 Råvaruinsats i produktionen av raffinerad koppar 1965—1975 . 138 5.1:3 Försörjningsbalans för råkoppar 1965—1975 138 5.1:4 Försörjningsbalans för halvfabrikat av koppar 1965—1975. . 139 5.1:5 Försörjningsbalans för råaluminium 1965—1975 140 5.1:6 Försörjningsbalans för halvfabrikat av aluminium 1965—1975 140 5.1:7 Försörjningsbalanser för flytande SOU 1971: 40

5.2:1

bränslen 1960—1975 Försörjningsbalanser för stenkol och koks 1960—1975 Faktisk och beräknad import enligt vissa importsamband 1954—1968

Avdelning A. Sveriges export 1959—1970 A:l Exportvärden för varugrupper till hela världen, löpande priser . . 154 A:2 Årsvisa procentuella förändringar för varugrupper till hela världen, löpande priser 155 A:3 Exportvärden för varugrupper till hela världen, 1968 års priser . . 156 A:4 Årsvisa procentuella förändringar enligt varugrupper till hela världen, 1968 års priser 157 A:5 Prisindex för varugrupper, 1968= 100 158 A:6 Årsvisa procentuella prisindexförändringar för varugrupper. . 159 A:7 Prisindex för varugrupper, genomsnittliga årliga procentuella förändringar, procentuell trendtillväxt 160 A:8 Totala exporten på olika länder, löpande priser 161 A:9 Årsvisa procentuella förändringar av totala exporten till olika länder, löpande priser 162 A:10 Totala exportens procentuella fördelning på olika länder, löpande priser 163 A: 11 Råvaruexporten på olika länder, löpande priser 164 A:12 Färdigvaruexporten på olika länder, löpande priser 165 Exportdata i denna avdelning är hämtade ur den officiella handelsstatistiken från SCB. Varu- och ländergrupperingen enligt definitionerna i avsnitt 1.4. Avdelning B. Sveriges export 1960— 7975, 1968 års priser B:l Exporten av trävaror till olika länder B:2 Exporten av massa till olika länder B:3 Exporten av papper till olika

166 167

länder 168 Exporten av råvaror totalt till olika länder 169 B:5 Exporten av kemiska produkter till olika länder 170 B:6 Exporten av järn och stål till olika länder 171 B:7 Exporten av verkstadsprodukter exkl. personbilar till olika länder 172 B:8 Exporten av textilvaror till olika länder 173 B:9 Exporten av färdigvaror till olika länder 174 B: 10 Exporten av rå- och färdigvaror till olika länder 175 B:ll Exporten till Norden av olika varugrupper 176 B: 12 Exporten till Storbritannien av olika varugrupper 177 B:13 Exporten till EFTA av olika varugrupper 178 B: 14 Exporten till Västtyskland av olika varugrupper 179 B:15 Exporten till EEC av olika varugrupper 180 B:16 Exporten till USA av olika varugrupper 181 B: 17 Exporten till OECD av olika varugrupper 182 Exportdata i denna avdelning är för perioden 1960—1970 samma data som redovisades i avdelning A med deflatering av exportvärden för en varugrupp över olika länder med exportprisindex för varugruppen enligt tabell A:5. Ländersummor är adderade från deflaterade exportvärden för de olika varugrupperna enligt definitionen i tabell 1.4:1. Exportvärden för 1975 för vara/land utgörs av faktiskt gjorda prognoser och dels extrapolerade värden enligt uppställningen i tabell 1.3:1. Tillvägagångssättet vid framställning av tabellerna B:l—B:17 är beskrivet i avsnitt 1.3. Liknande tabeller som B:l—B:17 för övriga varugrupper eller länder kan på begäran erhållas från konjunkturinstitutet. B:4

Avdelning C. Internationella handelsdata m. m. CA Totala importen till olika länder och hela världen samt importandelar för Sverige 1953—1969. . 183 C:2 Importen av trävaror för vissa länder samt svenska importandelar 1953—1969 185 C:3 Import av pappersmassa för vissa 8

länder samt svenska importandelar, 1954—1969 186 C:4 Import av papper för vissa länder samt svenska importandelar 1954—1969 187 C:5 Produktionskapacitet av papper i vissa länder, 1954—1974 . . . 188 C:6 Produktionskapacitet av pappersmassa i vissa länder, 1954—1974 189 C:7 Konsumtion av papper i vissa länder, 1954—1969 190 C:8 Export och import av pappersmassa för större export- resp. importländer, 1954—1969 . . . 191 C:9 Export och import av papper för större export- resp. importländer, 1954—1969 192 C:10 Import av kemiska produkter samt Sveriges importandel, 1954— 1969 193 C:ll Import av järn och stål samt Sveriges importandel, 1954—1969 194 C: 12 Import av personbilar samt Sveriges importandel, 1953—1969. 195 C:13 Import av verkstadsprodukter, exkl. bilar, samt Sveriges importandel, 1953—1969 196 C:14 Import av verkstadsprodukter, exkl.bilar: konsumtionsvaror samt Sveriges importandel, 1953—1969 197 C:15 Import av verkstadsprodukter exkl. bilar: insatsvaror samt Sveriges importandel, 1953—1969 198 C: 16 Import av verkstadsprodukter exkl. bilar: investeringsvaror samt Sveriges importandel, 1953—1969 199 C: 17 Import av textil, kläder och skor samt Sveriges importandel, 1954— 1969 200 Källor är om ej annat angives: OEEC:s och OECD:s publikationer om utrikeshandelsstatistik och FN:s utrikeshandelsstatistik. Avdelning D. Sveriges import på varugrupper, 1954—1970 D:l Sveriges import fördelad på användningsgrupper och ursprungsgrupper, genomsnittliga årliga förändringar samt trendtillväxt; 1959 års priser D:2 Sveriges import fördelad på användningsgrupper och ursprungsgrupper, genomsnittliga årliga för-

201 SOU 1971: 40

ändringar samt trendtillväxt; löpande priser 206 Importen enligt handelsstatistiken, SCB, med konjunkturinstitutets definition av varugrupperna.

Diagramförteckning Kapitel 3 3.1:1 Större exportländers andelar av importen av trävaror till sex stora importörländer 3.3:1 Exportprisindex för massa och papper 3.3:2 Avvecklingen av EEC-staternas interna tullar samt anpassningen till den gemensamma yttre tulltariffen 3.3:3 Avvecklingen av EFTA-staternas interna tullar 3.3:4 Sammanfattning av beräkningarna för massa- och pappersindustrin 1970 och 1975 . . . . 3.3:5 Kapacitets- och produktionsutveckling i Storbritanniens pappersindustri 3.3:6 Nordens och Nordamerikas andelar av pappersimporten till EEC och övriga EFTA jämfört med möjligt exportutrymme. . 3.3:7 Nordens och Nordamerikas andelar av pappersimporten till övriga EFTA jämfört med möjligt exportutrymme 3.3:8 Nordens och Nordamerikas andelar av pappersimporten till EEC exklusive intrahandel jämfört med möjligt exportutrymme 3.3:9 Nordens och Nordamerikas andelar av massaimporten till EEC, övriga EFTA samt USA jämfört med möjligt exportutrymme. . 3.3:10 EEC:s export av papper . . . . 3.3:11 EEC:s, övriga EFTA:s samt USA:s handel med massa. . . 3.6:1 Sveriges importandel av kemiska produkter i vissa länder . . . . 3.7:1 Sveriges importandel av järn och stål i vissa länder 3.7:2 Sveriges export av handels- resp. specialstål till olika länder. . . 3.11:1 Totala fartygsleveranser från världens skeppsvarv SOU 1971:40

3.11:2 Den totala orderingången världens varv

till

Kapitel 5 5.1:1 Importen av textilkonsumtionsvaror 5.1:2 Antalet nyregistrerade och skrotade personbilar i Sverige, samt bilbeståndets tillväxt 5.1:3 Importen av insatsvaror, verkstad 5.1:4 Importen av insatsvaror, övrigt 5.2:1 Importutvecklingen 1950—1970, totalt

131 133 136 147

49 50

68 70 73 82 85 86 113 9

1 Målsättning, uppläggning av exportstudien och allmänna förutsättningar

1.1 Målsättningar och uppläggning Till 1965 års långtidsutredning genomfördes en speciell exportstudie 1 i ett försök att ställa en meningsfull exportprognos på basis av uppgifter om efterfrågeutvecklingen utomlands. Denna ansats var i och för sig inte särskilt originell men omfattningen avseende antalet studerade länder och varugrupper var vid mitten av 60-talet rätt unik jämförd med de betydligt enklare ansatser som tillämpades i andra länder. Exportprognosen byggdes upp i tre steg. I första steget gjordes en serie transformationer från aggregerade efterfrågevariabler såsom BNP, industriproduktion och total investering till mer specifika importbestämmande faktorer såsom konsumtion av olika varugrupper, maskininvesteringar och produktion inom vissa sektorer. Nästa steg specificerade för olika varugrupper importfunktioner land för land. I sista steget söktes sambandet mellan import från samtliga länder och import från Sverige, vilken fick representera exporten från Sverige till respektive land av respektive varugrupp. Avsikten med denna studie är i stort sett densamma som vid förra långtidsutredningen, att genom marknadsstudier skapa ett underlag för bedömning av exportefterfrågan för den kommande femårsperioden. Det finns dock vissa skillnader i uppläggningen, dels i det tekniska förfarandet, vilket SOU 1971: 40

berörs i följande avsnitt, dels i synsättet på de exportbestämmande faktorerna. I början av 60-talet var diskussionen om den framtida exportutvecklingen mycket starkt knuten till hur marknadsbildningarna i Europa, bildandet av EEC och EFTA, skulle påverka vår handel. Det föreföll då rätt naturligt att i en analys av exportens bestämningsfaktorer lägga tonvikten på efterfrågetillväxten utomlands och i möjligaste mån söka fånga in inverkan av tullar och marknadsbindningar. Under senare delen av 60-talet har delvis andra frågeställningar kommit i förgrunden, såsom betalningsbalansrubbningar och exportens samband med den interna ekonomin. Frågeställningen om den långsiktiga jämvikten i vår bytesbalans har i rätt hög grad kommit att prägla utformningen av 1970 års långtidsutredning. Till sin grundkaraktär är dock exportprognoserna även för 1970-1975 att betrakta som en bedömning av den utländska efterfrågan på svensk export. Men då strävan samtidigt har varit att komma fram till en bedömning av den sannolika utvecklingen under hänsynstagande till så många relevanta faktorer som möjligt har förutsättningar om den interna ekonomin delvis tillåtits påverka prognosen. Då syftet med studien är att fånga in 1

[1] i källhänvisning, appendix 1, Export och import 1966—1970, SOU 1966: 2. 11

marknadsefterfrågan har detta fått avgöra vilken disaggregering på länder och varor som varit befogad. Att disaggregering på länder i vissa fall även förekommer där det ej är analytiskt betingat sammanhänger med att en komplett bild av en möjlig utveckling för länder och varuaggregat är av intresse i sig. För större varuaggregat har prognosen byggts upp via olika länders importefterfrågan och de svenska andelarna av importen till respektive land, vilket är helt parallellt med exportstudien för 1966-1970. För vissa mindre varugrupper har dock analysen baserats på exportdata med eller utan länderuppdelning. En ambitiöst upplagd studie över efterfrågan borde bl. a. belysa vilken relativ prisutveckling som förutsatts i prognosen. Längre än till antydningar om prisutvecklingens inverkan på exportefterfrågan på vissa varugrupper sträcker sig dock inte ambitionerna. Den bestämning av industriländernas import för olika varugrupper som gjorts här är baserad på tillväxtprognoser från resp. land. Den av tillväxten genererade importefterfrågan implicerar i stort sett samma länders exportefterfrågan. Industriländerna är till övervägande del varandras handelspartners. Exporten till råvaruländerna och statshandelsländerna är i hög grad knuten till industriländernas import från dessa ländergrupper, kanske särskilt påtagligt för råvaruländerna. De av varandra mer eller mindre oberoende tillväxtprognoserna för olika industriländer kan således sammantaget innebära inkonsistenser i utrikeshandelsprognoserna såtillvida att exportströmmarna blir större eller mindre än importströmmarna. Kravet på konsistens är dock större än att export och import skall bli lika på global nivå. Det andra nödvändiga villkoret är att de beräknade import- och exportströmmarna leder till »acceptabel» balans för varje land. Obalanser i utrikeshandeln uppstår för många länder och den ekonomiska politiken tar oftast sikte på att rätta till underskott. Ingreppen kan vara kraftiga och man kan utgå ifrån att obalanser i handelsströmmarna leder till en mindre världshandel än

de primära tillväxtprognoserna för enskilda länder implicerar. Denna problemställning ligger dock utanför ramen för denna studie. Valet av ansats med utgångspunkt från utlandets primärt beräknade importefterfrågan innebär således en approximation. Med tanke på komplexiteten i denna konsistensproblematik gör vi klokt i att betrakta denna approximation som ringa. En annan approximation som görs är att betrakta utvecklingen av de svenska andelarna av importen till ett land oberoende av exporten till andra länder. Dvs. även i skattningen av importandelarna finns independenser som inte beaktas. Även här kan man hävda att dessa felkällor torde vara obetydliga jämfört med svårigheterna att över huvud taget kunna bedöma importefterfrågan och andelsutvecklingen.

1.2 Allmänna bestämningsfaktorer för internationella utrikeshandelsströmmar I avsnitt 1.1 berördes den konsistensproblematik som består i att en exportprognos för Sverige inte kan göras oberoende av i vilken riktning och takt förändringarna i världshandelsströmmarna går. Som en bakgrund till de antaganden som görs i följande avsnitt och kapitel om de faktorer som speciellt antas påverka Sveriges export (och import) skall här något beskrivas ett par modeller som tar sikte på att ge en allmän bild av världshandelsströmmarna. Intensiteten i handelsströmmarna mellan olika länder kan åskådliggöras i en matris av exporteller importandelar. En sådan matris kan också bilda en utgångspunkt för projektioner av handelsströmmarna, exempelvis för att testa om en uppsättning importprognoser leder till en konsistent handel i den betydelsen vi diskuterade i föregående avsnitt. Nu visar det sig emellertid svårt att göra projektioner av export- eller importandelar av flera skäl. Man har därför sökt definiera andra mått för att mäta styrkan i handelsutbytet mellan olika länder som är bättre för analyser och projektioner. Ett SOU 1971: 40

Tabell 1.2:1. Importandelar och (5-koefficienter för Sverige, Nederländerna och Storbritannien 1960 och 1968 för vissa marknader. A. Importandelar Procent

porterande landets andel av världsexporten. Innebörden av detta framgår om man skriver:

öu =

Xl 4 I Xl

Andelar i resp. lands import för NederStorbriSverige länderna tannien 1960 1968 1960 1968 1960 1968 Norge Danmark Storbritannien Västtyskland USA Sovjet Brasilien Indien Ghana B.

17,5 21,3 5,7 10,6 16,6 6,4 3,4 4,5 4,0 4,2 3,3 8,6 1,1 1,2 1,5 0,7 0,9 0,2 2,2 2,6 1,7 1,0 1,3 0,9 0,5 0,5 4,2

3,2 15,0 12,4 3,8 14,7 13,7 5,2 — — 10,9 4,5 4,1 1,4 6,8 6,2 0,5 1,8 2,6 1,3 3,6 5,0 0,7 2,3 6,9 3,6 34,6 25,4

å-koefficienter NederStorbriländerna tannien

Sverige

1960 1968 1960 1968 1960 1968 Norge 8,7 ] [0,3 Danmark 5,3 8,0 Storbritannien 1,7 2,2 Västtyskland 2,1 1,6 USA 0,6 0,6 Sovjet 0,4 0,4 Brasilien 1,1 1,3 Indien 0,5 0,6 Ghana 0,2 0,3 Andel av världsexporten 2,0 2,1

1,8 2,0 1,3 2,7 0,5 0,1 0,5 0,3 1,4

0,9 1,1 1,5 3,1 0,4 0,1 0,4 0,2 1,0

0,6 0,9 0,2 0,5 0,7 4,3

0,7 1,0 0,4 0,8 1,1 4,1

3,2

3,5

8,0

6,2

sådant är t. ex. S-koefficienterna.1 tionen är följande: X. X

dij

'x--y

1,9 1,8

2,0 2,2

— —

Defini-

där X står för export eller import, i är det exporterande landet och / det importerande. X{ betyder således total export från land i och X.j land ;:s totala import och X.. världshandeln. Xi} (land i:s export till land j) är värdet av en handelsström och 8 fi är en entydig transformation av denna. Innebörden av denna transformation är att man får en normering av handelsströmmarna med hänsyn till såväl det exporterande landets andel av världsexporten som det imSOU 1971: 40

dvs. 8£j är importandel dividerad med det exporterande landets andel av världsexporten. I tabell 1.2: 1 A och B illustreras några importandelar och S-koefficienter dels för Sveriges export 1960 och 1968 till några länder samt motsvarande importandelar, dels för Storbritanniens och Nederländernas export 1960 och 1968 som en jämförelse. Tabell 1.2: 1 A ger en bild av skillnader i exportinriktning för Sverige, Nederländerna respektive Storbritannien. Vi kan ur denna tabell studera deras relativa betydelse på de här godtyckligt valda marknaderna. Då dessa tre länders totala andel av världsexporten dels har olika storlek, dels utvecklas olika, kan inte importandelarna jämföras om man vill studera relationerna emellan de tre exportländerna. Beräknar vi nu motsvarande S-koefficienter, dvs. dividerar importandelarna i tabell 1.2: 1 A med resp. exportlands andel av världsexporten, får vi motsvarande 8-koefficienter i tabell 1.2: 1 B. Det framgår av beräkningsförfarandet att när S får värdet 1 så är importandelen lika stor som exportlandets andel av världsexporten. 8 = 1 kan sägas motsvara en genomsnittsintensitet för en handelsström, lämför vi exempelvis Sveriges och Nederländernas export till Storbritannien och Västtyskland ser vi hur strömmarna vridit sig mellan 1960 och 1968. Den enorma koncentrationen i Sveriges export till Norge och Danmark är här mycket påtaglig, inte ens Storbritanniens anknytning till sina forna kolonier har räckt för att uppnå den intensiteten i handelsutbytet. Med dessa anmärkningar torde innebörden av S-koefficienterna vara tillräckligt illustrerad. Studier av 8-koefficienterna över tiden tyder på att dessa uppvisar en rätt stor stabilitet eller trendmässigt regelbunden förändring. Därför är det också möjligt att mer eller mindre mekaniskt extrapolera fram en 13

Tabell 1.2: 2. Ovägda medelvärden av <5-koefficienter för sju ländergrupper, 1957 och 1966 samt projektioner för 1975. Import till

Export från

Norden E E C

Övriga industri -Sydländer europa

Östeuropa

Utomeuropeiska industri - Råvaruländer länder

Norden

1957 1966 1975

3,5 5,1 6,2

1,2 0,9 0,6

1,0 1,2 1,4

0,8 0,9 0,9

0,9 0,6 0,6

0,3 0,4 0,5

0,5 0,5 0,4

EEC

1957 1966 1975

1,5 1,0 0,6

1,9 2,1 2,2

1,5 1,2 1,0

1,7 1,3 1,0

0,4 0,4 0,4

0,3 0,3 0,4

1,1 0,8 0,5

Övriga industriländer

1957 1966 1975

1,0 1,1 1,3

1,2 1,0 0,8

2,0 2,4 2,9

1,3 1,1 1,0

0,7 0,7 0,8

0,6 0,7 0,6

0,7 0,7 0,7

Sydeuropa 1

1957 1966 1975

0,8 0,7 0,8

1,4 1,1 0,9

1,4 1,0 1,3

1,4 1,6 1,8

1,6 1,8 1,6

0,3 0,3 0,5

0,8 1,0 1,0

Östeuropa

1957 1966 1975

1,1 0,6 0,4

0,3 0,4 0,4

0,7 0,5 0,5

1,3 1,3 1,2

9,4 6,9 6,0

0,0 0,1 0,2

0,2 0,4 0,7

Utomeuropeiska industriländer 2

1957 1966 1975

0,3 0,3 0,4

0,6 0,4 0,3

0,6 0,6 0,6

0,4 0,5 0,5

0,1 0,1 0,2

1,5 1,9 2,1

1,2 1,3 1,5

Råvaruländer

1957 1966 1975

0,4 0,5 0,5

1,1 1,0 0,8

0,6 0,7 0,7

0,6 0,8 0,9

0,2 0,4 0,4

1,2 1,2 1,5

0,9 1,0 0,9

1 Grekland, Jugoslavien, Portugal och Spanien. 2 Canada, USA, Japan, Australien, Nya Zeeland och Sydafrika. Källa: ECE: Economic Projections for Europe, Chapter V, Table V.5. [2].

rWnatris för exempelvis 1975, vilket ECE har gjort i Economic Projections for Europe, Chapter IV, [2]. Ett utdrag ur detta material är redovisat i tabell 1.2: 2. Denna handelsmatris är konsistent med en extrapolation av totala exporten och importen för varje land baserade på BNP-elasticiteter. Dessa båda projektioner förutsätter en ökning av världshandelns värde från 1965-67 till 1975 på 8,5 % årligen. För att ytterligare exemplifiera användningen av 8-koefficienter skall tabellens första rad med de nordiska länderna sammantagna betraktas. Deras export är extrapolerad med en årlig ökning på 10,4 % under perioden, vilket innebär att Nordens andel av världsexporten skulle

öka från ca 5 % 1966 till nästan 6 % 1975. Detta skulle, enligt S-koefficienterna i tabell 1.2: 2, innebära att Nordens andel av importen till Norden kommer att öka från ca V4 1966 till drygt Vs 1975.* Nedgången i 8 för EEC är dock så pass kraftig att importandelen, trots ökad andel av världsexporten, sjunker från ca 4V2 procentenheter till 372 procentenheter. I övrigt torde importandelarna för Norden öka utom för uländerna. Vilken grad av realism har en kalkyl av X X -JL = < 5 / y ~ = 5 , 0 x 5 = 2 5 , l % resp. 6,0x6 x

= 36,2%.

SOU 1971: 40

ovan redovisat slag? I stort sett innebär detta en extrapolation av världshandelsströmmarna under förutsättning att historiska trender står sig vad avser tillväxt, export och importelasticiteter. Vi kan här bara konstatera att något annat prognosmaterial för världshandelsutvecklingen under 70-talet än detta inte föreligger. I kapitel 2 och 3 skall redogöras för de antaganden och prognoser om den internationella utvecklingen som ligger till grund för den där presenterade exportprognosen. Dessa, av ECE-studien oberoende, beräkningar ger ett resultat beträffande exportutvecklingen som synes ligga väl i linje med vad som kan utläsas om inriktningen av den nordiska handeln i tabell 1.2: 2. ^-koefficienterna är ett statiskt mått som det är svårt att ge en ekonomisk-teoretisk tolkning. Många olika teorier finns för att förklara handelsströmmar mellan olika länder. Fiera av dessa är s. k. gravitationsmodeller, analoger till Newtons allmänna gravitationslag inom fysiken. En av de mera kända är »Linnemannmodellen» 1 , som kan skrivas:

där Xu är exporten från land i till land /', S< land /.s potentiella utbud och Dj land ;.s potentiella efterfrågan. Rtj står för det ekonomiska »handelsmotståndet», oftast representerat av det geografiska avståndet. S och D antas i sin tur vara funktioner av BNP och befolkning i resp. länder. Linnemann redovisar estimationer för 1958-1960 års handel mellan 80 länder och resultaten visar att handelsströmmarnas storlek till ca 60 % kan förklaras av modellen. Ett annat sätt att belysa detta är med en generell tvärsnittsmodell för industriländernas import.

där MIN är importen per capita 1966 i dollar YIN BNP per capita 1966 N befolkning 1966 SOU 1971: 40

står för 15 olika industriländer som är observationerna i tvärsnittet.

Beräkningarna är gjorda för 7 olika importgrupper jämte total import.

Importgrupp Råvaror, exkl. livs Bränslen Kem. produkter Textilvaror Järn och stål Verkstadsprodukter Färdigvaror, totalt Total import

fi (*•>

(»*>

—0,33 (0,30) 0,09 (0,28) 0,36 (0,23) 1,52 (0,51) 1,13 (0,35) 1,14 (0,34) 1,09 (0,30) 0,53 (0,26)

—0,16 (0,08) —0,31 (0,07) —0,61 (0,06) —0,69 (0,14) —0,58 (0,09) —0,65 (0,09) —0,62 (0,08) —0,42 (0,07)

0,282 0,600 0,894 0,751 0,803 0,848 0,861 0,777

Ju större befolkning desto större bas för den inhemska industrin och följaktligen minskar importbehovet med landets befolkning. Denna inverkan är som synes klart signifikant för alla importvarugrupper. Det är också mycket rimligt att behovet av råvaru- och bränsleimport inte är så starkt korrelerad med befolkningens storlek, då importen bl. a. beror på inhemska råvarutillgångar. Inkomstelasticiteten är stor för alla färdigvaror utom för kemiska produkter. Anledningen till den låga inkomstelasticiteten för dessa varor är svår att förklara; man kunde ha förväntat ett värde kring 1. Variationerna i importen per capita är betydande såväl för totala importen som för olika varugrupper, från t. ex. 96 dollar i Japans totala import till 753 dollar i Belgiens. Spännvidden mellan länderna är särskilt markerad för textilvaror med 1 dollar i Japan och 68 dollar i Nederländerna. Japan har över huvud taget en »onormalt» liten import, i synnerhet av färdigvaror. Dessa beräkningar är således en tydlig illustration av effekten av Japans tullpolitik. Belgien 1 H. Linnemann: An Econometric Study of International Trade Flows, Amsterdam 1966.

Tabell 1.2: 3. Faktisk och beräknad per capita-import 1966 för vissa industriländer. Total import

Färdigvaruimport

Canada USA Japan Belgien Nederländerna Västtyskland Frankrike Italien Storbritannien Norge Sverige Danmark Finland Österrike Schweiz

Faktisk

Beräkn.

Fakt/ Beräkn. % Faktisk

332 65 18 430 397 133 117 60 105 442 376 405 244 214 442

245 89 32 269 195 91 113 56 93 511 473 505 402 223 479

135 74 57 160 203 146 103 107 113 86 79 80 61 96 92

456 130 96 753 643 302 240 165 304 641 586 623 369 319 662

Beräkn.

Fakt/ Beräkn. %

404 189 124 460 383 220 249 177 224 701 620 677 609 434 644

113 69 77 164 168 137 96 93 136 91 95 92 61 74 103

Anm. Beräknad import refererar till samband Källor: OECD och konjunkturinstitutet. och Nederländerna kan å andra sidan sägas ha en »övernormal» import. Från resultaten av Linnemanns kalkyler kan detta delvis förklaras av de stora resp. små geografiska avstånden till länder med stor efterfrågan. Tabell 1.2: 3 redovisar för färdigvaror och totalen dels faktisk per capitaimport och dels enligt (3) beräknad per capita-import samt kvoten mellan faktisk och beräknad import uttryckt i procent. Genom att också beakta avståndsaspekten kan ett lands importnivå rätt väl förklaras med så enkla modeller som här redovisats. Andra faktorer kan också förklara skillnaderna. Jämför man t. ex. Tyskland, Frankrike och Storbritannien så har dessa ungefär samma beräknade import, men den faktiska importen avviker betydligt (se tabell 1.2: 3). Det förefaller även vara en klar skillnad mellan EFTA-länderna (utom Storbritannien) och EEC-länderna såtillvida att EFTA-ländernas import är något »undernormal» och EEC-ländernas »övernormal». Detta kan i och för sig inte tolkas som utslag för betydelsen av blockbildningen i Europa. Ett lands avstånd till stora marknader torde spela en viss roll. En jämförelse t. ex. mellan Schweiz och Sverige tyder på detta. Båda har en ungefär lika stor beräknad import, men Schweiz' geografiska läge 16

är troligen huvudorsaken till den högre faktiska importen. De i detta avsnitt antydda strukturmodellerna för handelsströmmar och handel mellan länder är till sin natur statiska och som sådana mindre väl lämpade att använda för prognosändamål. Men vi har velat demonstrera dessa generella ansatser som en bakgrund till de mer specifika modeller och tillvägagångssätt som redovisas i det följande för beräkningar av Sveriges export och import. 1.3 Metoder och material Man kan skilja på fyra olika ansatser beträffande prognosmodeller för olika varugrupper: a) Marknadsstudier b) Försörjningsbalansansats - utbudsbestämd export c) Tentativa framskrivningar på basis av särskild information d) Trendextrapolationer. Ansatsen a) marknadsstudier anknyter till de metoder som användes för exportprognosen i förra långtidsutredningen och har tilllämpats mer eller mindre renodlat för skogsprodukter, kemiska produkter, textilvaror, verkstadsprodukter och gruppen andra färSOU 1971: 40

digvaror. Marknadsstudierna har grundelement:

följande

(1) Mt = Dt (Y, P,....) (2) MisIMt = St {t, ks....) (3) Xl - Tt (Mis) där Mi står för land z:s totala import och Mis importen från Sverige. Xi är exporten från Sverige till land i. Y står för den importgenererande efterfrågan och P för prisinverkan. I andelssambandet (2) är t tiden och ka eventuell inverkan av utbudsfaktorer i Sverige. Eventuell förekomst av andra förklaringsvariabler är markerad med Samband (3) är en teknisk omräkning 1 från importdata till motsvarande exportdata och saknar intresse från modellsynpunkt. Importefterfrågefunktionens (1) specif icering varierar helt naturligt med varugruppen. För att modellen skall vara direkt användbar krävs att för efterfrågevariablerna (Y) skall prognoser för utvecklingen 19701975 vara tillgängliga. Detta krav kan sällan uppfyllas om man samtidigt vill specificera importsambandet så att efterfrågan från de relevanta användningssektorerna skall fångas in. Vid studierna av de olika importsambanden förutsattes att vid tidpunkten för prognosarbetet det skulle finnas prognoser 1970-1975 för BNP-utvecklingen och dess komponenter. Detta var emellertid inte fallet då OECD i sin studie över 70talets utveckling [4], [5] inriktade sig på tillväxtmöjligheterna från utbudssidan. Prognosinformationen om sådana storheter som konsumtion och investering är därför ofullständig. Detta har inneburit att importsambanden specificerats på sådant sätt att de oberoende variablerna i många fall fått skrivas fram mer trendmässigt. Detta gäller i än högre grad andra importbestämmande faktorer än efterfrågevariabler såsom relativ prisutveckling, kapacitetstillväxt m. m. som sambanden (1) kan innehålla. En strävan har varit att även söka analysera de importbestämmande faktorerna för våra exportvaror även om utvecklingen måste skrivas fram med mer eller mindre godtyckliga antaganden SOU 1971:40 2—712116

om dessa faktorers inverkan. För vissa varugrupper har i stället för den mer fullständiga ansatsen med såväl importfunktion (1) som andelsfunktion (2) och eventuellt omräkningssamband (3) en mer komprimerad ansats använts:

*,->,(?,....)

(4)

dvs. Sveriges export satt i direkt beroende av efterfrågeutvecklingen Y (vanligen BNP). Så är fallet för textil och kemiska produkter. Man kan betrakta (4) som en reducerad form av sambanden (l)-(3). Denna ansats ger dock ingen större möjlighet att bedöma till vilka delar exporten är beroende av importefterfrågan respektive inverkan av konkurrensläge och utbudsfaktorer. Inte för någon varugrupp har det dock befunnits möjligt eller lämpligt att tillämpa ansats (a) för alla i länderförteckningen i avsnitt 1.4 upptagna länder eller ländergrupper. För att få fram den totala exporten har därför kompletteringar fått göras med trendberäkningar (d) eller andra överväganden (c). Bl. a. har den ansatsen prövats att exporten till vissa mindre marknader har betraktats som mer utbudsbestämd än exporten till de större avnämarländerna. Tanken bakom en sådan hypotes är att på etablerade marknader kommer exporten i högre grad att följa efterfrågan medan exporten till andra marknader skulle vara marginell och exportvolymen bestämmas av vilken »satsning» man är villig att göra eller kan göra. Om denna »satsning» kommer till stånd bör den i sin tur vara beroende av t. ex. produktionska1 Man kan konstatera att en registrerad exportström i den svenska utrikeshandelsstatistiken oftast avviker från motsvarande ström i avnämarlandets importstatistik såväl beträffande nivå (utöver vad som är rimligt med hänsyn till skillnaden mellan fob och cif; gäller ibland även fysiska kvantiteter) och årlig förändringstakt. Orsakerna till detta kan vara systematiska och slumpmässiga skillnader i värdering, definition av varugruppen, registreringstidpunkt m. m. I många fall kan man få en bättre överensstämmelse mellan dessa två registreringar av i princip samma varuström om man »översätter» importströmmen till en exportström genom: X=a+bM eller X=A-M<* i stället för att sätta den procentuella förändringen i M lika med den procentuella förändringen i X som korrigering mellan fob och cif.

utom den utländska efterfrågan mer svåridentifierad vad avser länderinriktning och andelsutveckling (t. ex. genom mycket små andelar) förefaller det vara enklare att söka sig fram helt från utbudssidan. Ett sätt att göra detta är att via försörjningsbalanser för sådana varor simultant söka bestämma produktion, import, export och inhemsk förbrukning. Detta förfarande är mest renodlat tillämpat för koppar och aluminium (i gruppen icke-järnmetaller), bränslen och personbilar. Exportprognosen (och importprognosen) för järn och stål har också framkommit via sådana överväganden, även om exporten primärt är studerad med en marknadsansats, vilken givit antydningar om efterf rågeutvecklingen. För övriga varugrupper har framskrivningar fått göras på tillgänglig information - eller om sådan ej förelegat genom trendframskrivningar. För en varugrupp - flygplan och vapen - är ej ens något försök gjort att bedöma exportens storlek, då denna får betraktas som helt politiskt bestämd. Omfattande försök har gjorts att finna Godtyckligt har därför valts att sätta exandelssamband som på ett teoretiskt till- porten 1975 ungefär lika med genomsnittet fredsställande sätt kan fånga in inverkan av för 60-talet. Prognosmetoderna för olika varor och konkurrenssituationen och utbudsfaktorerna. Som regel har dessa ansträngningar va- länder är åskådliggjorda i tabell 1.3: 1, med rit föga framgångsrika. En bra förklarings- bokstäver för olika metoder. Som framgår modell för andelsutvecklingen kan dessutom av tabellen dominerar trendbräkningarna vara svår att använda för prognossyften då antalsmässigt, men värdemässigt är prognosförklaringsvariablernas utveckling under beräkningarna bara till ca 10 % baserade prognosperioden kan vara helt okänd. Även på trendextrapolationer. om det kan vara svårt att i en formell moEtt syfte med att arbeta med länderfördell specificera andelssamband, kan man delade prognoser är att de möjliggör en dock på basis av en analys av utvecklingen summering över varor till en prognos för och allmänna antaganden göra framskriv- den totala exporten till resp. land, vilken ningar. Sådana andelsprognoser får då ka- kan prövas mot landets totala importutveckraktären av rimlighetsbedömningar, vars ling. En sådan prövning är redovisad i avkvantitativa effekt på exportutvecklingen snitt 2.2. exempelvis kan jämföras med någon form Prognosberäkningarna fram till 1975 är av naiv prognos. gjorda för exporten i fasta priser, dvs. i voFör en del varugrupper, t. ex. vissa me- lymtermer. De prisindexserier som föreligtaller, bränslen, vissa jordbruksprodukter ger för exporten avser enbart varufördelad och personbilar, kan man konstatera en mer export. För att komma över till länder- och direkt koppling mellan export och import, varufördelad export i fasta priser, som är dvs. där export och import står i ett rela- nödvändigt för den gjorda ansatsen, måste tivt nära substitutionsförhållande till var- därför något approximeringsförfarande tillandra än vad gäller andra varor. Är dess- gripas. För var och en av de i följande av-

pacitet, vinst- och kostnadsläge. Andelssambanden (2) är i marknadsansatsen (a) den kritiska punkten. Andelsutvecklingen kan rent allmänt antas ge uttryck för dels inverkan av den aktuella konkurrenssituationen, dels den tillgängliga exportkapaciteten på ett visst land. Fördelningen av exporten på olika marknader, och därmed andelsutvecklingen, kan vara beroende av utvecklingen av exporten till andra marknader. Ett exempel på en sådan effekt är sannolikt inverkan av EFTA och EEC. Avtrappningen av tullnivån inom EFTA har gjort denna marknad mer attraktiv för svensk export, varför exportresurser dragits över till denna marknad (trade creation). Samtidigt har en ökad konkurrens inom EEC genom intern tullavtrappning, eventuellt förstärkt av en högre tullmur, minskat den marknadens attraktivitet (trade diversion). Att studera denna ömsesidiga påverkan är rätt komplicerat, antydningar till sådana analyser återfinns i avsnitt 3.3 beträffande massa och papper.

18 SOU 1971: 40

a _o

O 1)

o 13 cd

•ö

13 cd

•ä cd M U

B B

=13

c c

•™ o

13 cd

T3 ed

*Ö

o &

C/2

i s si + + + USppBA B[3H CO

09 TS1

/ l

japuBjnjBA^-a

UBdBf

U3ip3JI cd ed

•BUJ9pUB[J3p3f<[

"o a

u u H

IBSnjjoj 93(UJ3JSQ

uaigpg

»CtJ

•o

-a

ed bi

D33

PUB[31SA;JSBA

3 CO

-o

:cd

•o 13

BpeuB3

•8 G

C I D 3 0 B8UAQ

ajIij^uBJij

BUJSpUBJJSQ

vsn

s S B >» &3 3s 3s -g r

s a3 «

U 13 3 co 60 C G

zisMipg

Cd hl

3 W

•v 3

13 3

•a 3

•o 3

M C

CO C

60 C

bO G

—

e 5 C :cd

c -o

G tu so C

c u So c

icd

c o 13 M sO

•o c :rri

c 13 13

4> 13 G :rd

C O

So c

60 C

tu "O

U 13 C iffl

So 13 c

60 C

13 ed

13 3 C

ä (U

T) G :cd

cd 13

•o 3 CO

M G

^3 13 13 1-4

tu T3 G :cd

T3 cd H tu

B B 3 CO

fl tuG fl) Gto 00 G

I* .5 i cd t u > 13

'O G

cd :ed

PUBJUIJ

•o

^JBUIUBQ

38JO>J

•a cd

-a

"_3

3 CO

•uuBjuqjo;s

•o

3 3 3 T3 T) 13 •o ed cd

g u

c 13 o •O •o

cd 73

N*^

H"^ "

o §

G i»

J8 •° 5 cd

co :cd Ö013

t i eu : 0 ao to e° .4) X> *-* Si w

:0 g _<u

^3 ed

3 ^

3 -w

s fl c

ced M

hl O I-i ed

> > •o

cd Ö

co i r

:cd u

SOU 1971: 40

CO rt

tu 13 <U

g s > 3

:cd

:cd flJ o H-1

Job

3 O hl 13

cd CO

-3 .3Q

-3 CO

•fl O o

jd C

O, "O CO X) CO

tu L.

u o H cd

O u cd

:cd IH

hl :cd I-i

t-l

Q. cd

*o e

Xi O

> i fl 6 > H <: pq o a

to G to a T3 O cd G G —' J*d ta

« £ S =Cd II -g

cdPq

o ÖO >l I-l ed

"cd O

Tabell 1.4:1. Definition av exportvarugrupper.

Benämning Trävaror; sågade och hyvlade av barrved Rundvirke Massa Papper (inkl. träfiberplattor) Järnmalm Livsmedel; livsmedel och jordbruksprod. övriga metaller; icke-järnmetaller Bränslen Övriga råvaror

Andel av totala exporten 1970, %

SITC definition

5,0 0,9 8,5 8,8 3,4

243.2 242 25 64 281

2,4

0,1,22,4

2,4 0,9 1.6

68 3 21,23,24 exkl. 242o. 243.2, 26,27,28 exkl. 281,29 0—4,64,68 5 67 732.1 69,7 exkl. 732.1, 734 0.735,81,861,864

Material redovisat i tabellbilagan1 som nummer: Internationell Exportstatistik statistik

C: 2

B:l

JC: 3—C: 9

B: 2 B: 3

Råvaror totalt 33,9 Kemiska produkter 4,1 C: 10 Järn och stål 8,9 C: 11 Personbilar 4,7 C: 12 Verkstadsprodukter exkl. personbilar, flygplan, fartyg o. vapen 34,6 C: 13—C: 16 Textilvaror; textil- o. beklädn.varor, skor o. lädervaror 3,3 61,65,84,85 C: 17 Andra varor; övriga industri62,63,66,8 exkl. produkter 4,6 81,84,85,861,864 Färdigvaror 60,2 5—8 exkl. 64,68,734,735 Råvaror o. färdigvaror 94,1 0—9 exkl. 734,735,95 Flyg och vapen 0,7 734,95 Fartyg 5,2 735 Total export 100,0 0—9 C: 1 1 För övriga tabeller hänvisas till tabellförteckningen i början på bilagan. snitt definierade varugrupperna och länderna har exportvärden för perioden 19591970 insamlats. Exportvärderna för alla länder har sedan deflaterats med exportprisindex (1968 = 100) för resp. varugrupp. Genom summering över en varugrupp för resp. land får man då ett slags fastprisberäknad länderfördelad export. Av uppställningen i tabell 1.3: 1 framgår att för flera vara/landkombinationer är trendextrapolationer använda, dels direkt, markerade med »rf», dels indirekt som ett fördelningssätt av en total varugruppsprognos, markerad med »(rf)». Trendextrapolationer har sedan genom ett iterationsförfarande kombinerats med prognoserna för land/vara, för vara totalt eller för ett land totalt så att en summering av den fastprisberäknade exporten över länder och sedan varor överensstämmer med en

20 A: 11,B: 4 B:5 B:6

B: 7 B: 8 A: 12, B: 9 B: 10 A: 8—A: 10

summering över varugrupper. Förfarandet 1 är använt för att kunna tillvarata prognosinformationen så optimalt som möjligt och samtidigt få en rimlig fördelning av den export som ej är prognoserad. De tabeller över varor och länder resp. länder och varor som redovisas i tabellbilaga B: 1-B: 17 för 1 Den teknik som här utvecklats är egentligen avsedd för att kunna kombinera varugruppsprognoser (utan länderfördelning) med länderprognoser (utan varufördelning) dvs. radsummor och kolumnsummor i en exportmatris till länderfördelade varugruppsprognoser. Här har detta bara utnyttjats för råvaruländerna. Fördelningen av exporten på matrisens celler utgår från trendframskrivna värden vilka kan sägas innehålla en större information än en procentuell fördelning av exporten baserad på historiska data kolumn- eller radvis. Beräkningsförfarandet, som är helt mekaniskt, innebär att smärre justeringar görs i prognosvärden på ett kanske godtyckligt sätt. I de föreliggande beräkningarna är dock dessa justeringar mycket små.

SOU 1971: 40

Tabell 1.4:2. Definitioner av verkstadsprodukter efter användningsområden, använda för importen i avnämarländer. Procentandel av olika SITC-nummer, som hänförs till respektive användningsgrupp

SITC 691 692 693 694 695 696 697.1 697.2 697.9 698 711.1—711.3 711.4 711.5 711.6—711.8 712 714 715.1 715.2 717.1 717.2 717.3 718.1 718.2 718.3 718.4 718.5 719.1 719.2 719.3 719.4 719.5 719.6 719.7

KonsumInvestetions- Insats- ringsvaror varor varor 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

27 25

100 100 100 100 73 75 100

100 10

20 25 31 41 15 18 51

90 100 80 75 69 59 85 82 49 100

100 SITC 719.8 719.9 722.1 722.2 723 724.1 724.2 724.9 725 726 729.1—729.5 729.6 729.7 729.9 731.1—731.6 731.7 732.2—732.5 732.6—732.8 732.9 733 81 861.1 861.2—861.6 861.7—861.9 864 Totalt 69 7 exkl. 732.1 » 734 » 735 81 861 864

Konsuir tInvestetions- Insats- ringsvaror varor varor

51 100 100

100 100 49

100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

Anm. De procentandelar som använts för delning av ett SITC-nr är beräknade på en väldefinierad fördelning av exporten på insatsvaror och investeringsvaror 1963. utvecklingen fram till 1975 utgör resultaten av dessa beräkningar. Prognosernas tillförlitlighet får således bedömas med hänsyn till beräkningssättet enligt uppställningen i tabell 1.3: 1. 1.4 Varu- och länder grupperingen Den varugruppering som använts är redovisad i tabellerna 1.4: 1 och 1.4: 2. För att få analytiskt mer hanterbara grupper har exempelvis trävarorna (SITC 24) delats i tre delar. Den största gruppen, sågade och hyvlade trävaror, omfattar ca 90 % av SITC 24 och refereras till som »Trävaror». Rundvirke har blivit en särskild grupp, övriga SOU1971:40

varor inom SITC 24 har placerats i gruppen »Övriga råvaror». På liknande sätt har förfarits med malm (SITC 28), där järnmalm bildar en grupp och övriga malmer och skrot även förts till »Övriga råvaror». Bränslena (SITC 3) är utbrutna då dessa behandlas tillsammans med importen i en försörjningsbalans. Detsamma gäller för icke- järnmetallerna (SITC 68). Problemet med varugrupperingar är att alla analytiska aspekter är svåra att tillgodose samtidigt. För en analys med utgångspunkt från utbudssidan torde en ursprungsgruppering vara mest relevant. Betraktas exporten från efterfrågesidan blir användningsområdet för produkterna av större bety21

delse. I en del fall är en produktinriktning påfordrad. Marknadsstudier kräver även att internationell handelsstatistik analyseras. Tillgången på sådan statistik hänvisar dock till en uppdelning efter grova SITC-aggregat. För ett så väsentligt område som verkstadsprodukter har betydande ansträngningar dock gjorts för att få fram en indelning av importstatistiken i olika länder fördelad efter användning. Definitionen av verkstadsprodukterna på användningsområden (tabell 1.4: 2) är i stort sett densamma som i marknadsstudien till långtidsutredningen 1965, vilket möjliggjort att denna studies material kunnat utnyttjas. Vissa approximationer har därvid inte kunnat undvikas. Den använda grupperingen utgör av ovannämnda skäl en kompromiss. Påtagliga nackdelar med den gruppering som använts har inte kunnat undvikas. Bland dessa kan framför allt påtalas att järn och stål (SITC 67) fått utgöra en grupp, när en uppdelning i specialstål och handelsstål varit det naturliga. Textilvarorna borde helst ha delats upp i konsumtionsvaror och insatsvaror dels till textil- och konfektionsindustrin, dels till annan industri. Beträffande massa (SITC 25) så finns här två vitt skilda produkttyper, papperscellulosa och textilråvaran dissolvingmassa. Papper (SITC 64) inkluderar även träfiberplattor som är en byggnadsråvara med en annan efterfrågeutveckling. Den använda ländergrupperingen framgår av vidstående uppställning. Där importstatistik har insamlats och använts (se tabell 1.4: 1) gäller detta dock endast de kursiverade länderna. För länderaggregaten föreligger endast exportstatistik. I tabellbilagan C: 1-C: 17 är importdata för perioden 1953-1969 redovisade. Exportvärden för varor och länder 19591970 återfinns i tabellbilagan A: 1-A: 12. 1.5 Internationella förutsättningar, material om ekonomisk tillväxt

prognos-

De allmänna förutsättningarna om den internationella utvecklingen för 70-talets första hälft är redovisade i långtidsutredningens

22 Andel av Sveriges export 1970, % Norge 11 Danmark 10 Finland 6 Norden 27 Storbritannien 13 Schweiz 3 Österrike 1 Portugal 1 EFTA 45 Västtyskland 12 Nederländerna 5 Belgien-Luxemburg 3 Frankrike 5 Italien 3 EEC 28 övriga OECD-Europa 3 (omfattande Island, Irland, Spanien, Turkiet, Grekland, Jugoslavien) Japan 1 Canada 1 Förenta Staterna 6 Summa OECD-länder 84 östländer 5 (omfattande Östeuropa, Kina, Yttre Mongoliet, Nordkorea, Nordvietnam) Råvaruländer 11 (omfattande övriga länder) Hela världen 100 huvudrapport (avsnitten 1.4.1, 1.4.2 och i viss mån 3.5.6) varför vi här kan inskränka oss till att komplettera denna framställning vad avser de mer specifika antaganden, som ligger bakom långtidsutredningens bedömning av avsättningsutrymmet för svensk export. I appendix är en sammanställning gjord över viktigare använda källor till vilken vi här kommer att hänvisa i den följande genomgången av föreliggande prognoser för enskilda länder. Av arbetstekniska skäl har bara prognosmaterial som fanns tillgängligt hösten 1970 kunnat beaktas.

Norge OECD-material [4] jämte långtidsprogrammet [7] ger följande uppgifter: Den låga importtillväxten sammanhänger med att man för 1973 antagit en låg fartygsimport i långtidsprogrammet. Exklusive fartyg torde importprognosen innebära en SOU 1971: 40

Volymökning/år 1960— 1965— 1970— 1965 1970 1975 BNP Privat konsumtion Bruttoinvesteringar Import varor Industriproduktion

5,4 3,9 6,9 9,5 4,4

4,6 4,4 3,2 7,1 8,0

4,8 3,9 3,8 4,6 4,5

ökning om drygt 6 %. Varuexporten är beräknad öka ca 5 % om året 1970-1975. De i tablån givna prognoserna torde i stor utsträckning vara baserade på långtidsprogrammet trots att detta primärt behandlar 5-årsperioden 1968-1973. För Danmark finns inga andra prognoser än de som OECD [4] gjort för BNP-tillväxten: 1960— 1965— 19701965 1970 1975 BNP

5,1

4,1

3,8

vara tämligen inaktuell varför vi avstår från referat. De speciella efterfrågeprognoser som använts i kapitel 3 för Storbritannien är dock i allmänhet hämtade ur denna källa och mer eller mindre skönsmässigt justerade.

Övriga EFTA För Schweiz, Österrike och Portugal finns i stort sett bara tillgång till BNP-estimat från OECD [4]. BNP-förändring

1960— 1965— 19701965 1970 1975

Schweiz Österrike Portugal

5,3 4,1 6,4

3,8 4,8 5,6

3,3 4,7 7,1

För övriga eventuellt behövliga prognoser har framskrivning gjorts med hänsyn till BNP-utvecklingen. Västtyskland

Finland OECD [4] jämte Outlook for Growth 1969-1973 [8] är här prognoskällan: 1960— 1965— 1970— 1965 1970 1975 BNP Privat konsumtion Bruttoinvestering Import varor Industriproduktion

5,2 5,7 4,4 8,2 5,9

4,2 3,6 3,4 6,7 5^5

4,5 4,6 4,5 7,3 5,9

Liksom för Norge kan man utöver dessa prognoser på aggregat få vissa sektorprognoser vilka delvis är utnyttjade i kapitel 3 för vissa varugrupper. Storbritannien OECD [4] uppskattar BNP-tillväxten för Storbritannien till 2,8 % för 1970-1975 att jämföra med 2,3 % 1965-1970 resp. 3,4 % 1960-1965. Det enda prognosmaterial som föreligger »The Task Ahead» [9] sträcker sig bara till 1972 och avser en prognos för 5-årsperioden 1967-1972. Denna torde nu SOU 1971: 40

Ur OECD-materialet [5] finns inga uppgifter om Västtyskland. Den enda källan blir därför »Perspektiven des Wirtschaftswachstums bis Jahre 1980» [10], vilken i periodval ej överensstämmer med vad vi använder oss av. Denna källa ger dessutom två alternativ. Här är valt att presentera ett genomsnitt av dessa. Skillnaden mellan högsta och lägsta alternativ är i allmänhet ca 1 %. 1960—1965—1968—1973— 1965 1968 1973 1980 BNP Privat konsumtion Bruttoinvestering Industriproduktion

5,1 2,3 5,5 2,0 7,0 —0,5 5,9 1,7

4,1 4,5 4,7 4,4

4,5 4,6 4,9 5,2

För BNP har OECD [4] gjort vissa beräkningar och estimerat tillväxten 19651970 till 4,5 % och lika mycket för 19701975. Nederländerna Ur OECD-materialet [4] och [5] kan följande uppgifter hämtas:

BNP Privat konsumtion Bruttoinvestering (inkl. lager) Import, varor Industriproduktion

1960-1965

1965— 1970— 1975 1970

5.0 6.8

4,9 4,6

4,6 5,5

BNP

6,3 8.9 6.1

8,0 9,4 6,7

4,6 6,2 5,7

Japan

För Nederlände ma finns dessutom opublicerat och public erat (tidskrifter) material från Centraal Plan bureau, vilket gör att Nederländerna är OVJ mligt bra belyst med prognoser.

Belgien OECD-uppgifter enligt källa [4]: 19651970 BNP 3,8 Privat konsumtion 3,4 Bruttoinvestring exkl. bostäder och offentliga investeringar 5,7 Industriproduktion 4,6

19701975 4,3 3,8 6,1 5,1

När det gäller utrikeshandelsdata är alltid Luxemburg inkluderat, medan vi i detta sammanhang ej har några uppgifter för Luxemburg, som följaktligen antas ha samma utveckling som Belgien.

Frankrike Uppgifterna för den franska utvecklingen kommer ur den 6:e Planen [11] och är till skillnad från uppgifterna för andra länder mindre av prognoser utan snarast målsätt-

BNP Privat konsumtion Bruttoinvestering Import, varor Industriproduktion

BNP 6,2 Privat konsumtion 6,1 Bruttoinvestering exkl. bostäder, off. invest. 8,6 Import (inkl. tjänster) 10,1

6,0 5,6

8,4 11,4

7,2 10,0

För Italien har vi bara haft tillgång till BNP-prognos från OECD [4]:

1970— 1975

5,2

6,0

5,5

1960— 1965

1965— 1970— 1970 1975

10,1 8,9 13,3 9,9 11,5

12,4 9,9 18,4 16,5 17,1

10,0 9,3 13,4 13,6 11,9

Canada Utvecklingen är belyst genom en canadensisk utredning om perspektiven fram till 1975 [13] och genom OECD-material [4].

BNP Privat konsumtion Bruttoinvesteringar därav i maskiner i byggnader Importvolym, varor

1960— 19651965 1970

1970— 1975

5,5 4,6 7,0 8,9 6,0 7,4

5,5 5,2 5,7 6,3 5,3 6,5

5,4 5,2 5,2 6,1 4,7 10,3

USA 1960— 1965— 1970— 1970 1965 1975

1970— 1975

5,9 5,2

1965— 1970

Den japanska industrins tillväxt är ungefär dubbelt så stor som för andra industriländer. Det har ifrågasatts om denna höga tillväxttakt kan upprätthållas under 70-talet, bl. a. genom de icke önskvärda sidoeffekter som tillväxten medför [12].

ningar. 1960— 1965— 1970 1965

1960— 1965

BNP Privat konsumtion Bruttoinvesteringar Import, varor och tjänster

4,8 4,7 5,4

3,4 3,8 1,9

4,1 5,0 8,1

6,3

10,4

3,2

Några aktuella inhemska prognoser har varit svåra att få tag på. Förutom OECDmaterial [4] har viss information stått att SOU 1971: 40

få i [15] och [16]. För övriga OECD-länder har inte funnits något direkt behov av tillväxtprognoser då exporten är trendextrapolerad för detta område (se tabell 1.4: 1). Den information som föreligger om tillväxttakten fram till 1975 i dessa länder tyder inte på något trendbrott i förhållande till 60-talet vilket kan tas som ett stöd för att nöja sig med rena trendprognoser för Sveriges export till området. Importefterfrågan för de centralt planerade ekonomierna i Östeuropa och Asien är svår för att inte säga omöjlig att få någon uppskattning på. Detsamma kan i stort sett sägas om råvaruländerna. För de sistnämnda har dock försök gjorts av UNCTAD [6] till uppskattning av det realiserbara importbehovet. Man har estimerat detta till ca 6 % för perioden 1963-1975, vilket är ca 1 % högre än trendtillväxten under 50- och 60-talen. Med hänsyn till de vaga uppgifter som föreligger om importefterfrågan för öststaterna och råvaruländerna får exportprognosen för dessa länderområden ett visst inslag av godtycke. För industriländerna föreligger inga större skillnader i fråga om tillväxt 1970-1975 mot perioden 1960-1970. Om exporttillväxten kommer att utveckla sig annorlunda fram till 1975 än tidigare blir mer avhängigt hur utvecklingen av importandelarna för skilda varugrupper i de olika länderna bedöms än skillnader i BNP-tillväxt. Under 60-talet har stora andelsvinster gjorts i de nordiska länderna och de andra EFTA-länderna, samtidigt som förluster skett på EEC. Beträffande de nordiska länderna har Sverige nu på flera varugrupper nått betydande andelar av storleksordningen 20 %. Här kan man i flera fall fråga sig hur pass stora möjligheter svensk industri har att kunna förse ett utvecklat industriland med den mångfald av differentierade produkter som efterfrågas. Sannolikt finns en »naturlig» gräns för de svenska importandelarna beroende på efterfrågans inriktning och den svenska industrins struktur. En allmän känsla av att de stora andelsförändringarna unSOU 1971: 40

der 60-talet inte kommer att upprepas under 70-talet har helt naturligt kommit att påverka andelsframskrivningarna. Här är dock generellt räknat med en fortsatt utvidgning av det nordiska handelsutbytet om än i något långsammare takt än hittills. EEC-frågan har antagits icke komma att spela någon större roll på annat sätt än att en viss uppbromsning av andelsförlusterna kommer att ske, dvs. någon form av lösning av marknadsfrågorna bör ha skett eller skymta omkring 1975. Denna lösning förutsätts således verka svagt gynnsamt på (EFTA) och mindre negativt (EEC) på andelsutvecklingen för importen från Sverige.

2 Exporten 1975. Sammanfattning och kommentarer

2.1 Exporten totalt och på varugrupper De prognoser som presenteras för 1975 är baserade på de överväganden och förutsättningar som redovisas i kapitel 3 och avser den volymmässiga utvecklingen. Primärt är prognoserna gjorda innan utfallet för 1970 var känt. I efterhand har 1970 års faktiska export förts in i alla tabeller och uppställningar. Resultaten av beräkningarna är presenterade i tabell 2.1: 1. Exportprognosen för 1975 kan bedömas från två utgångspunkter, dels från utbudssidan, dels från efterfrågesidan. Utbudsrestriktioner i form av arbetskraft och kapital är utförligt diskuterade i långtidsutredningens huvudrapport och i bilaga 2, Svensk industri under 70-talet med utblick mot 80-talet, varför endast några kommentarer skall tillfogas här. Exportprognosens allmänna uppbyggnad är, som framgick av avsnitt 1.4, till stor del att karakterisera som en prognos för efterfrågan på svenska exportvaror. Betingelserna för utvecklingen är dock bara delvis kända och därför blir även avsättningsutrymmet för svensk export osäkert inom rätt vida marginaler. Ett försök till bedömning av svensk export i förhållande till totalimportutvecklingen i världen och på olika marknader skall dock göras i följande avsnitt. Som framgår av tabell 2.1: 1 och nedanstående tablå föreligger vissa skillnader mellan exportutvecklingen 1970-1975 och under 60-talet vad avser sammansättning-

en. Medan färdigvaruexportens årliga ökningstakt väntas gå ned från IOV2 % 19601970 till 9 % 1970-1975 beräknas råvaruexportens ökningstakt bli drygt V2 % högre under 1970-1975. Exportutvecklingen 1960-1975, årlig förändring, % 1960—1970 1970—1975 Råvaror Färdigvaror Summa rå- och färdigvaror Total export1

5,1 10,7

5,8 9,0

8,3 8J

7,9 7^5

1 Av tabell 2.1: 1 framgår vilka varugrupper som räknas som rå- resp. färdigvaror. Fartyg, flygplan och vapen är ej inräknade i färdigvarorna.

Råvarornas andel av exporten har successivt minskat under efterkrigstiden. Denna utveckling fortsätter även fram till 1975. Råvarornas andel av exporten i fasta priser (exkl. fartyg, flygplan och vapen) var I960 44 % och hade 1970 minskat till 33 %. Enligt föreliggande prognos kommer denna andel att minska till 31 % 1975. Det ökade inslaget färdigvaror innebär att exportens beroende av konjunkturväxlingar i utlandet minskar, till priset av en ökad känslighet för variationer i den inhemska efterfrågan. Råvaruexporten Som framgår av tabell 2.1: 1 kan den högre tillväxttakten för råvarorna i stort återSOU 1971: 40

C u on

:()C) ei g, o O

PH a I

sftf>co>fr^©coincccof\jo>t>ocoooc*cnst-if\ »tt-icNjo^vOcoinocvJincMoc^ooccNjocrr-r-o^

ir.Mcvjajmo^-iToirnncocoomHH^vC-ioo

r-l

:CÖ

:0 1-4 Wl

»a

r-<

r-l .—I —<

r-l

| •—l

a *i o

rov,

rjr<--4-m^5aisj-m»tONina-irooco»-i«oco

-* fc

^ov(\jvOr-ir>->3-i-iooi-iroorvjoccooir\i^(M-4-o (TI

F I|

flH

f-lr-l

r-l

o^(M—irninooOPJo^^iTimp-CT'O^oooo ^ H o o - t a j h - c o - ' v O O ^ o ^ o ^ o - H m o o r ^ —l C\i>J-i-l f<"tC\imc\|vOr-iC\JCJ«rn. —i «J-

r-l

(VI ( \ | H

O H N H H H - l ^ . t f '

r-l <—I

iri(\lroo(N4aor^fn^rorg«d-FHrO!3vrnirvco--iLa^ r-l

CM C\J r-l

O —< (\J r-4 CT>

r-l f\l

'-tNrfi'J'in'-ifrt^HO-'ON^N^lflinr-ON i—i

[JU

CNJ r—I

r — ~ H » 0

» H (js r l - l

r* O C\J

coi-<rrir-iinoor\i<t-Ntirioor>vOr-iLocciriOO'->c»0 vor^vOf^-rocoospf^o^invO^cccvOLncrc^^r-j-oo --i r-mr-sj-sr r»rnrno^rnrnr\iiriccf\ir\ioorn •—' r-l •—i o - J - v O r O s f

Lu oc xn C et

et <-<

ctr, LU _J _i_i

O et cc Z cCr-OJo:<iQ:Ktt:<ai o o o : « < < _ i o o o > a . oc i - a i - - 1 M C T : a a: e <

rcc o a.

s: UJ < z < W H C Q < < < W > _J c — i LU > ar < CD | > > > D

x tu

o:<u-'u.i_j«taM<>02:r--J

ocr. =co

>QWtLZlO 2 <M2lOK:h,H;DU.Ol-< « z w Q . o i > a i i < a : > x c c a : c < x o a : + >» cc — i crr-D<r<K'-'>a;>»<uj>a:ujUJUJ2rxi;«<_j<ro h-a:xQ.-5_Jc>cDOct:if:-jo->r-<u.a:u.LLr-

SOU1971:40

föras på prognoserna för exporten av trävaror och papper. Prognosen för trävaror är inte konsistent med den produktionsprognos för sågverken som långtidsutredningen förutsatt. Antingen krävs en praktiskt taget stagnerande efterfrågan på sågvaror inom landet eller också en högre produktion för att skapa utrymme för en exportökning av storleksordningen 1 680 t m3 (ca 350 t stds) vilket motsvarar 4,4 % årlig ökning. Produktionsrestriktionerna kan här vara av två slag, brist på arbetskraft och brist på råvarasågtimmer. Produktionskapaciteten är inom denna bransch rätt flexibel - bl. a. genom möjligheterna att i större utsträckning övergå till skiftarbete. Exportprognosen förutsätter en tillräcklig arbetskraftstillgång. Även en tillräcklig råvarutillgång förutsätts, men frågan är om förutsättningen är realistisk. En överslagsberäkning av råvarubehoven för att producera de trävaror, massa och papper som behövs för de här presenterade exportprognoserna tyder på ett skogsuttag som något överstiger virkesbalansutredningens [6] maximialternativ som är förenligt med ett uthålligt skogsbruk. På så pass kort sikt som 5 år behöver detta inte vara någon bindande restriktion, men rotprisnivån kan påverkas och därmed sågverkens konkurrensförmåga, då exportprognosen förutsätter rätt stora andelsvinster i de större avnämarländernas import. Massa- och pappersprognosen är efterfrågeprognosen, som framgår av avsnitt 3.3, varför den inte behöver vara konsistent med produktionsförutsättningarna i form av råvarutillgång och produktionskapacitet. Den tekniskt bestämda produktionskapaciteten i form av maskin- och anläggningskapacitet är inom denna sektor en restriktion vilket innebär att exportökningen av papper på 9,4 % bara kan realiseras om produktionskapaciteten 1975 blir något högre än den 1970 planerade. Skillnaden mellan behövlig och planerad kapacitet är dock rätt liten varför exportprognosen inte behöver bedömas som orealistisk ur denna synpunkt.

28 Massaexporten har förutsatts öka rätt måttligt, 2,8 %, vilket ligger inom ramen för produktionskapacitetens tillväxt. Blir övergången från avsalumassaexport till pappersexport långsammare än som förutsatts här kan massaexporten eventuellt öka på pappersexportens bekostnad. Exportefterfrågan på rundvirke torde vara större än vad som bedöms vara realiserbart med hänsyn till virkestillgång. Dessa resonemang beträffande skogsprodukter pekar mot att exportprognoserna är något höga i förhållande till nu aktuella utbudsrestriktioner i form av virkestillgångar, men bedömningarna är i detta avseende osäkra. Prognosen för järnmalm är helt baserad på en bedömning från branschen om produktions- och avsättningsförhållandena fram till 1975. Tar man hänsyn till den kraftiga minskning av exporten som skedde 1970 är en ökningstakt på 8 V2 milj. ton till 1975 tämligen måttlig i förhållande till 60-talet. Man torde snarare kunna anta att eventuella restriktioner för exporten ligger på efterfrågesidan än på utbudssidan. Livsmedelsexportens storlek bestäms till stor del av jordbrukets överskottsproduktion. Prognosen bör innebära att nivån 1975, under förutsättning av normalskörd, kommer att ligga ca 300 milj. högre än 1970. För livsmedelsexporten från den icke-reglerade sektorn, dvs. i huvudsak industrin, förutses endast en svag ökning. Så långt det varit möjligt är denna beräkning konsistent med bedömningarna av jordbrukets produktionsutveckling. För övriga metaller och bränslen är exportprognosen i tabell 2.1: 1 framkommen genom simultana avvägningar i försörjningsbalanser mellan produktion, import och inhemsk förbrukning. De övriga råvarorna är en restgrupp som inte är så mycket att säga om. För denna grupp liksom för livsmedel, övriga metaller och bränslen torde utlandsefterfrågan kunna betraktas som relativt ointressant att studera jämfört med produktionsförutsättningarna.

SOU 1971: 40

Färdigvaruexporten Exporten av kemiska produkter är starkt koncentrerad till Norden, Storbritannien och Västtyskland. Tillväxttakten sjunker väsentligt 1970-1975 jämfört med 60-talet bl. a. genom att den gynnsamma andelsutvecklingen på Norden under 60-talet inte synes kunna fortsätta i samma takt. För övriga länder (ca 1/3 av exporten) är trendextrapolationer gjorda, under hänsynstagande till andelsutveckling i olika länders import. För en lägre takt i exportökningen talar också att produktionstillväxten inom den kemiska industrin väntas avta. Variationer i efterfrågan inom landet på järn och stål förefaller i första hand påverka exporten av handelsstål medan avsättningen av specialstål mer tycks vara knuten till den utländska efterfrågan. Under 60-talet har exporten av båda dessa ståltyper ökat snabbt. Den strukturella utvecklingen inom stålindustrin tyder på en ökad inriktning på specialstål, delvis på handelsstålens bekostnad. Exporten av handelsstål är betydligt mer snävt länderinriktad än av specialstål, vilket bl. a. visar sig i att ca hälften av handelsstålet avsätts inom Norden. Tillväxten av exporten till Norden har drivits på genom mycket stora andelsvinster. En viss uppbromsning av marknadsutvidgningarna synes vara ofrånkomlig. Vid bedömningen av exporten fram till 1975 har beaktats den balans mellan export och import man kan få vid given hemmaefterfrågan och produktionsutveckling. Prognosen på en exportökning på 8 % 1970-1975 jämfört med 9V2 % under 60-talet har sin motsvarighet i en importökning på drygt 4 % 1970-1975 mot ca 5Va % under 60-talet. Personbilsexporten är av analytiska skäl behandlad som en särskild varugrupp. Även storleksordningen av exporten motiverar detta. Grundtanken är att betrakta exportefterfrågan som given inom ramen för den möjliga produktionstillväxten. Detta förenklade synsätt gör det möjligt att beräkna importen som en residual sedan produktion och avsättning inom landet är bedömda. Dessa beräkningar som är närmare presenteraSOU1971:40

de i avsnitt 5.1.2 innebär följande förändringar i antalet personbilar 1970-1975. Produktion Import Export Nyregistrering

+105 000 + 37 000 + 62 000 + 73 000

För exporten kan 62 000 bilar antas motsvara en årlig exportvolymökning på 6 V2 %. För verkstadsexporten i övrigt har en uppdelning i användningsgrupper gjorts. Närmare 2/3 av verkstadsexporten (exkl. bilar, fartyg och flygplan) utgörs av investeringsvaror och därmed uppemot V4 av totala exporten. Investeringsutvecklingen utomlands är således en väsentlig faktor för vår export. Som framgick av avsnitt 1.5 föreligger inte investeringsprognoser för flera länder, vilket innebär en icke ringa osäkerhet beträffande exportefterfrågan fram till 1975. Beräkningarna vad avser importefterfrågan har gett en prognos för utvecklingen 1968-1975 i löpande priser, för EFTA, EEC, Nordamerika samt Japan sammantaget på 14,5 % jämfört med 13 % 19601968. Under 1968-1970 expanderade verkstadsexporten mycket starkt vilket skulle innebära en tämligen måttlig exportökning 1970-1975 om ovannämnda ökningstakt för 1968-1975 skulle anses vara giltig. Detta har dock ej gjorts full ut utan vissa uppjusteringar har ansetts befogade. Trots detta synes exporttillväxten mattas 1970-1975 jämfört med 60-talet med drygt 1 % uttryckt i volymtermer. I denna bedömning av exporten av verkstadsprodukter har ingen preciserad hänsyn tagits till möjligheterna att från kapacitetssynpunkt realisera exportökningen. Avstämningar av överslagskaraktär som gjorts med andra poster tyder dock på att exportprognosen är rimlig. En förutsättning för en tillväxt av textilproduktionen under perioden är en mycket snabb exportökning. Det kraftiga importtrycket gör att en allt mindre del av produktionen finner avsättning på hemmamarknaden. Förutsättningarna för en fortsatt snabb exportökning förefaller också vara goda. Exporten har en relativt snäv länder-

inriktning med stark dominans för Norden och Storbritannien där exportökningarna till stor del kommit till stånd genom andelsvinster. I de flesta andra industriländer är de svenska andelarna av textilimporten diminutiva, t. ex. ca Vs % i EEC och Nordamerika. Måttliga andelsökningar, åstadkomna t. ex. genom målinriktade exportansträngningar eller genom produkter med särprägel, skulle kunna innebära kraftiga exportökningar. Den potentiella marknaden för svenska textilvaror torde vara enorm. Exporten av andra varor är framskrivna med tämligen schematiska metoder, för de större länderna genom att sätta exporten från Sverige i relation till BNP-tillväxten och för övriga länder genom trendextrapolationer. Summerat innebär detta en något lägre ökningstakt, 10 %, 1970-1975 jämfört med 10 y 2 % under 60-talet. Vid bedömningen av den sannolika nivån för fartygsexporten 1975 har hänsyn tagits till orderstockarnas storlek 1970 och det nybyggnadsbehov som världshandelns tillväxt kan medföra. Bedömningen måste dock karakteriseras som mycket osäker för att inte säga godtycklig. De värden som är insatta i tabell 2.1: 1 för exporten av flygplan och vapen är däremot enbart godtyckliga eftersom omfattningen av denna export är en politisk fråga. Det finns i och för sig påtagliga möjligheter till en väsentligt högre export såväl från efterfrågesynpunkt som utbudsmässigt. 2.2 Exporten på länder och ländergrupper Utvecklingen 1960-1970 Under 60-talet har exportens fördelning på olika länder undergått stora förändringar. Ett sätt att åskådliggöra detta är att applicera 1960 års procentuella fördelning av exporten på 1970 års exportvärde. Vi kan konstatera från följande tablå att omfördelningen främst inneburit att Nordens betydelse för Sveriges export kraftigt ökat på EEC:s och Storbritanniens bekostnad. Den förhållandevis svaga ökningen av exporten som går till Norge beror på utvecklingen av fartygsexporten till Norge. 30

Diff. i milj. kr. mellan 1970 Procentuell års faktiska fördelning av export och förexporten delning enligt 1960 1970 1960 års andel Norge Danmark Finland Norden Storbritannien övriga EFTA EFTA Västtyskland Nederländerna Belgien Frankrike Italien EEC Övriga OECD Europa Japan Canada, USA OECD Östländer Råvaruländer Hela världen

10,8 9,8 6,3 26,6 12,5 5,0 44,5 11,7 4,5 3,1 5,0 3,2 27,6

612 1 126 730 2 467 —1 230 782 2 054 —1 216 — 209 — 384 400 — 39 —1447

2,6 3,1 0,3 1,0 7,2 7,4 80,3 83,5 4,8 5,3 14,9 11,2 100 100

184 236 68 1 130 185 —1 315 0

9,1 6,6 4,2 19,9 16,0 2,8 38,6 15,2 5,1 4,2 3,9 3,3 31,7

Denna, som 1960 svarade för ca 2V2 % av totala exporten, hade gått ner till drygt IV2 % 1970. Motsvarande beräkning för totala exporten exklusive fartyg skulle för Norges del givit en positiv effekt på ca 2 miljarder kr. beräknad på motsvarande sätt. De andelsförskjutningar som ägt rum har flera olika orsaker, ändrad varufördelning genom olika efterfrågemönster i olika länder, olikheter i tillväxten av importefterfrågan och förändringar i Sveriges andel av importen till olika avnämarländer. Tabell C: 1 i tabellbilagan redovisar total import för länderna i ovanstående tablå och importandelar för Sverige 1955-1969. Av tabell C: 1 framgår att importandelsförskjutningarna har varit fördelaktiga vad gäller EFTA-länderna och ofördelaktiga för samtliga EEC-länder utom Frankrike. Att resultatet av omfördelningen i exporten mellan EFTA och EEC ändå är positivt sammanhänger med att EEC-ländernas importtillväxt varit 2 å 3 % snabbare per år än EFTA-ländernas. Detta är särskilt påtagligt för Storbritannien (se tabell 2.2: 3) vars betydelse som marknad för Sverige minskat SOU 1971: 40

just av denna orsak, trots att importandelen för Sverige ökat under perioden. Att exportutvecklingen till Frankrike utgör ett undantag bland EEC-länderna beror framför allt på att Sveriges andel ökat. För OECDområdet som helhet torde Sverige i stort sett ha haft oförändrade delar av importen mellan 1960 och 1970. Den ökade betydelsen av industriländerna som handelspartners kan därför återföras till importtillväxten som är större för detta område än för resten av världen. Vill man analysera utvecklingen av Sveriges export i förhållande till östländernas och råvaruländernas import eller världsimporten uppstår vissa statistiska svårigheter beroende på att rapporteringen är bristfällig. Följaktligen finns inte bara en uppskattning för världsimporten och världsexporten utan flera. Man kan dock dra den slutsatsen att Sveriges andel av världsexporten (eller världsimporten) under hela 60-talet varit ca 2 % eller några tiondels procent däröver. Enligt en källa (UNCTAD) skulle Sveriges andel av världsexporten ökat svagt under 60-talet, enligt en annan källa (IMF) skulle motsatsen ha inträffat. Beträffande råvaruländerna förefaller dock Sveriges importandel ha stigit något under perioden, en utveckling som gäller även för industriländerna sammantagna. Beträffande östländerna är utvecklingen än mer osäker. Den slutsats vi kan dra av ovan relaterade förhållanden är att Sveriges position i världshandeln i varje fall inte har försämrats under 60-talet. Att hävda att en förbättring skett kan dock ej göras på detta underlag. Den förenklade analys av Sveriges exportutveckling vi här applicerat är inte särskilt belysande om vi t. ex. vill besvara frågan om någon försämring av den internationella konkurrenskraften har inträffat som kan försvåra genomförandet av målsättningen i långtidsutredningen om ett betydande exportöverskott fram till 1975. För en sådan analys krävs ett mer dynamiskt betraktelsesätt. Man skulle då inte kunna nöja sig med att beskriva utvecklingen av SOU1971:40

exporten varu- och ländervis och importandelsutvecklingen. Därtill fordras att man även för in bl. a. resursallokering, investeringsutveckling, produktionskostnader och produktivitet i analysen. Genom en komparativ analys med sådana element skulle det eventuellt vara möjligt att bedöma om t. ex. importandelsförluster på EEC även innebär en förlust vad avser ekonomisk tillväxt eller konkurrensförmåga. En sådan fördjupad analys ligger dock utanför denna studies ram. Utvecklingen fram till 1975 Genom det förfarande som tillämpats för sammanställningen av exportprognoserna (se avsnitt 1.3) kan exporten 1975 redovisas länderfördelad såväl för totala exporten som exporten för samtliga varugrupper. En del sådana tabeller finns i tabellbilagan B: 9-B: 17. Prognoserna för olika varugrupper, som är sammanfattade i avsnitt 2.1 och detaljredovisade i nästa kapitel, är huvudresultatet av denna studie. När vi nu övergår till att diskutera utvecklingen av totala exporten till olika länder 1960-1975 i 1968 års priser enligt tabell 2.2: 1 når vi utkanten av materialets tillförlitlighet. Några reservationer bör därför infogas. Som redan påpekats i avsnitt 1.3 finns inga länderfördelade prisindexserier utan tabell 2.2: 1 beskriver egentligen bara volymutvecklingen för olika länder förutsatt att exportprisutvecklingen för en varugrupp är giltig för alla länder. Detta innebär att hänsyn ej är tagen till att olika varor kan ha olika prisutveckling inom en varugrupp, vidare att prisdifferentiering på olika marknader ej skulle förekomma. Länderfördelningen i tabellen avser 18 marknader och totalexporten är framsummerad för 17 varugrupper, dvs. det finns 306 prognoselement i exporten 1975. Detta innebär dock inte att lika många prognoser är gjorda utan många element har framkommit genom en mekanisk extrapolation (se not, avsnitt 1.3). Trots dessa reservationer menar vi att tabell 2.2: 1 ger en länderprognos vars giltighet är en följd av varugruppsprognoserna i tabell 2.1: 1. Export31

•o c •.O g o o

•- — • PL,

r-i>j-sOOO<x)f-^\CoaN<MijrivCh-rnvor--"-<(T'tMa3(Mi*--«f H i - t M n f i N N H N h - ^ c o c o m H i - i M n c M c o c o i n i n m

o p c p o ^ N t D O H C c ^ i n - o c ^ h - h N c o t r i H c o e o N f n h

vO'4-r~cor^oc>tN-c\ivOcc{\io-4-rnoco>l"cO'-<r-iiT>r-ifn

^ ^ o r ^ ^ r ^ ^ r o c M ^ f C ^ i r N ^ O v O s j - ^ ^ ^ c o c M o c r c r 1

oor*-'-<iMO'ccovcDoovom'Hr~oors-inooi,~-'-<^'-<

o , m o v o < t o » i f l ' O M ? < t ' i - ( ? o o , i f l , t H t n ( M O S o O O - o m ^ X f C i N ^ t C O m ^ f f l ^ O J H I- A O i C H ^ O O CM r-f CM r-l rt - I f J i-1 .—< H' ''-' •—1 •—' I •—*

>d-oo>d"vOr>-rnoeomr^-<}-irvirtorvirs-«MOmcorn>l-^o m-^-COrOtAi-t ,-1

Hin>-I"*NHNH>1c\i r-< rf)

ir\<oinvOinf^h-t^cc^vOO>cMococMcor'-rou"\oas*'~3-«-i r^rn-HCQro

<- m •-<

•-<

'•oor^-^oof-fi^o^ C

CM CO >-i «1" sJ* rn *$•

N N H f>- f<i

rn N

•-< o •-< f i ' CM m

•4*s0^r*-oD^H><)-ovOONoomt-<"Oo

CM ro »-« ^

•-<

•-' CM

H f l H f n K CM CM

r>-r-i^co-io»^i--4c>r-i^ico«i-fMoD^ovfMr»'H-d-fM (J^ »—»r l-it >O t-J J ) r N n l- ' li 54 Jv ". IOu* W O *u \Qu»O O O N N O < ^ N ( M N C O m ^ --i o o <-» rc\j o —' in CM cr> csj —' .-I r-l (M rsifn.

H i r c i n o t f l r ' i o ^ o o o o c B c o Qv O ' i O ff i i h i n ' - i o o PrJir, o N m o N n h * ' f f i - t i n f n c i A i n f i s o > - i ^ « ; w m o o o - H C M t M i n o M r ; IT, «4> m r o CM n ^ - t ^ N f l r-l i-t CO CM 1TV CM -4O r-4 CM >$•

•g G

a 32

c£ 2 : uj uj -J O Q LU < az_J < UJ ^.•z ^c o or i- UJ «< ac ii Q >-i M »-» < Q -J «; >_JLUQ:UJ UJUJ < K z o K Z Z I ^ H K O > f—DC»-'^»-* Q .2:0 *c «: .iu<i<tiJJca!JJcc:r3 O Z J Q O : 3 ; U J I - < ( - I J J C I Z J o < < o _ i <c < « z z o : o i i - ( ! £ i - w o j < < o f i c u a z < o 1- > _j 0 < » - i C t - u i ^ O U . « ; a i u J c i i i - t u > u j < z f l 3 a . H W O D T U O O <t.UJ J Q

UJ QO

O a: x

SOU 1971:40

Tabell 2.2:2.

BNP-förändringar och importelasticiteter 1959—1970 i OECD-länderna

Volymförändringar

1960-1965

1965-1970

Importelasticitet 1959-1970 1970-1975 reg. est.

Norge 1 Danmark Finland Summa Norden

5,4 5,2 5,2

4,3 4,5 4,7

4,8 3,8 4,5

5,3

4,5

4,3

Storbritannien Schweiz Österrike Portugal Summa EFTA

3,4 5,3 4,1 6,4

2,0 3,7 5,1 5,0

2,8 3,3 4,7 7,1

4,7

3,7

3,8

Västtyskland Nederländerna Belgien Frankrike Italien EEC Övr. OECD-Europa

5,0 5,0 5,1 6,1 5,3 5,2 7,3 5,0

4,5 5,2 4,3 5,6 5,5 4,9 (6)

4,5 4,6 4,3 6,0 5,5 4,9 (5,8)

4,3

10,0 5,5 4,8

12,3 4,6 3,3

10,0 5,5 4,1

5,1

4,3

4,4

Årlig BNP-förändring, %

Summa OECD-Europa Japan Canada USA Summa OECD total 1

2,09 1,69 1,63 1,67 1,96 2,17 1,97

2,08 1,77 2,13 1,92 2,04

1,27 1,56 1,82

Faktisk importelasticitet Import/BNP förändring 1960-1965 1965-1970 1,5 1,7 1,5 1,6

3,0 1,7 1,8

1,0 1,7 2,5 2,1 1,5]

2,8 2,8 1,9 2,1

2,2 1,8 2,0 1,6 1,6 2,0 2,2

2,2 2,0 2,2 2,2 2,5 2,2 (1,7)

1,7

2,2

1,2 1,2 1,4

1,4 1,8 2,9

1,7

2,2

2,3

ör

f Norge avses importvolym exklusive fartyg. Fartygsimporten bör exkluderas då den utgör en stor del av totala importen. r r » n ™ C B u Npr -f° ändringarna sammanställda ur avsnitt 1.5. Importvolymförändringarna från £ f S L ° T ? d o v i , s ^ \ t { j £ " 2 ' 2 : 3- Importelasticiteterna 1959-1970 beräknade på konjunkturinstitutet. I vissa fall ar 1970 års import skattad. BNP-utvecklingen 1968-1970 OECDs skattning mars 1971. Parentes markerar tal med stor osäkerhetsmarginal. Summa länder ihopvägda med svensk export 1970, exklusive fartyg, flyg och vapen, löpande pris

utvecklingen till de olika länderna fram till 1975 kommer nu inte att bli särskilt dramatisk jämfört med 60-talets senare hälft. Inriktningen av exporten på EFTA på EEC:s bekostnad beräknas fortgå om än i långsammare tempo. För industriländerna som helhet synes inte ökningstakten 1970-1975 komma att avvika från utvecklingen 1965-1970. En betydande skillnad föreligger dock för resten av världen, östländerna och råvaruländerna. Här är dock prognosunderlaget speciellt dåligt, varför resultatet kan tolkas på flera sätt. Antingen kan exportökningen för dessa områden vara underskattad eller också har för litet export avdelats till dessa områden i förhålSOU 1971: 40 3—7J21J6

lande till industriländerna. Prognoserna innebär dock inte att importtillväxten för dessa länder är bedömd att sacka kraftigt eller att Sveriges position skulle undergå en direkt försämring. Upplysande vore nu att jämföra exportprognoserna i tabell 2.2: 1 med de olika ländernas egna importprognoser för att kunna dra slutsatser om dessa är rimliga med hänsyn till utvecklingen på olika marknader. Härför saknas dock material i rätt stor utsträckning. Importprognoser för 19701975 finns bara för några av de länder vi närmare har behandlat. För att inte missa hela poängen med att ha länderfördelade exportprognoser skall vi här i form av ett

Tabell 2.2: 3. Importvolymförändring 1960—1970 i olika länder. Sveriges export länderfördelad och deflaterad 1960—1970. Beräkningar för importen respektive prognoser för Sveriges export 1970—1975 Procentuella årliga förändringar 1970-1975

1965-1970

1960-1965 Import

Svensk export

Import

Svensk export

Beräknad import

Prognos svensk export

Norge Danmark Finland

8,0 8,8 7,9

11,8 13,5 11,1

13,1 7,5 8,3

12,5 10,1 12,6

10,0 6,4 7,3

9,8 9,2 11,2

Summa Norden

8,3

12,3

9,7

11,5

7,9

9,9

Storbritannien Schweiz Österrike Portugal

3,4 9,2 10,2 13,4

3,3 13,9 14,8 11,3

5,6 10,3 9,9 10,3

8,7 14,9 17,8 9,6

4,7 6,5 10,2 14,0

7,2 9,0 11,9 12,3

Summa E F T A

7,1

9,0

8,6

11,0

7,0

9,2

Västtyskland Nederländerna Belgien Frankrike Italien

11,2 8,8 10,1 9,9 8,7

7,0 7,5 6,8 12,6 6,0

9,7 10,5 9,6 12,2 13,5

5,5 5,9 7,3 9,4 9,0

9,4 8,1 9,2 11,5 11,2

6,6 5,6 6,7 9,8 7,8

Summa E E C

10,2

7,7

10,7

6,8

9,7

7,2

Övr. OECD-Europa

15,8

12,7

(10)

6,4

(12)

6,8

Summa OECD-Europa

8,7

8,6

9,5

9,1

8,2

8,4

Japan Canada USA

11,9 6,7 6,8

18,6 14,6 6,3

17,4 8,2 9,6

18,2 11,3 8,3

12,7 8,6 7,5

15,3 11,5 8,3

Summa O E C D

8,6

9,6

9,2

8,2

8,5

östländer Råvaruländer

(6,3)* 4,5

2,2 2,6

7,3 2

(5y 2 ) 8

13,7 6,6

(7) (6)

5,0 3,9

Summa Hela världen

8,1

7,5

9,1

7,9

1 Värdemässig utveckling enligt UNCTAD deflaterad med världsexportprisindex enligt FN. Utvecklingen 1965-1969 deflaterad med världsexportprisindex. Skattad på utvecklingen 1965-1969 enligt UNCTAD. Anm. Svensk export avser utvecklingen, exklusive fartyg, flyg och vapen enligt tabell B 11. Summa länder ihopvägd med svensk export 1970, exklusive fartyg, flyg och vapen, löpande pris. Källor: OECD-länder, OECD utom Norge nationell statistik, se anm. till tabell 2.2: 2. Östländer, råvaruländer UNCTAD. Beräknad import tabell 2.2: 2 för OECD. ECE för östländer och UNCTAD för råvaruländer. 2 8

räkneexempel göra en jämförelse mellan Sveriges export till olika länder och dessa länders importutveckling 1960-1975. Beräkningsmetodiken har för OECD-länderna varit att med hjälp av utvecklingen 1959-1970 skatta deras importelasticitet (i volym) med avseende på BNP med sedvanlig regressionsanalys och applicera elasticiteterna på BNP-prognoserna 1970-1975

enligt avsnitt 1.5. För ländergruppen övriga OECD-Europa har vissa elasticitetsberäkningar från ECE använts för de olika länderna i gruppen. Resultatet av dessa beräkningar återfinns i tabell 2.2: 2 vad avser elasticiteterna och tabell 2.2: 3 vad avser importutvecklingen 1970-1975. För östländerna och råvaruländerna och därmed hela världen är importberäkningarna som SOU 1971: 40

ovan nämnts tämligen osäkra och bör därför omges med starka reservationer. Genom att vägning här har skett med Sveriges export kommer givetvis inte utvecklingen för länderaggregaten att helt överensstämma med motsvarande länderaggregats summerade utveckling. Vägningen är gjord för att få en närmare anknytning till den svenska exportutvecklingen. Jämförelsen har gjorts mellan total import (utom för Norge) och exporten exklusive fartyg, flygplan och vapen. Det kan hävdas att utvecklingen av den svenska exporten exklusive dessa varor är mer jämförbar med utvecklingen av ett lands totala import, då fartygen i allmänhet har betydligt större vikt i Sveriges export än i avnämarländernas import. Dessutom är exportens länderfördelningen vad avser fartyg, flygplan och vapen 1975 tämligen godtycklig. För Norge, där fartygsimporten av naturliga skäl är mycket betydande, har denna dock exkluderats. Ser vi till importutvecklingen under 60talet var denna under andra hälften av 60talet snabbare än under första delen för de flesta OECD-länder (tabell 2.2: 3) samtidigt som BNP-tillväxten var lägre än under 1960-1965 (tabell 2.2: 2). Detta innebär således att den faktiska importelasticiteten var väsentligt högre 1965-1970 än 1960-1965 (tabell 2.2:2). Denna utveckling har gällt nästan alla OECD-länder (även Sverige har haft en liknande utveckling). De nationella importprognoser som finns för 1970-1975 synes tyda på en viss tendens till att anta att importelasticiteterna för 1970-1975 blir mer i linje med dem under 60-talets första hälft än de i allmänhet högre elasticiteterna 1965-1970 (gäller även i stort sett för Sverige). Då BNP-tillväxten 1970-1975 ligger närmare utvecklingen 1965-1970 än 1960-1965 skulle således de beräknade importökningarna för 1970-1975 tendera att vara för höga i förhållande till vad länderna själva räknat med. Samtidigt kan man spåra en tendens i de spridda prognosuppgifterna om exporten 1970-1975 att man här snarast tror på en utveckling som är starkare än under 60SOU 1971: 40

talet. Ambitionen att förbättra handelsbalansen delar således Sverige med flera andra länder. Den inkonsistens i handelsutbytet vi kan skymta kan dock tyvärr inte belysas med tillgängligt material. Jämför man totala importutvecklingen 1960-1965 respektive 1965-1970 för de skilda länderna med Sveriges export förefaller utvecklingen överensstämma i stort sett med vad som kan förväntas med hänsyn till importandelsutvecklingen (tabell C 1 i tabellbilagan). De grundantaganden om importandelsutvecklingen som gjordes i avsnitt 1.5 har således resulterat i att exporten till Norden kommer att öka mindre utöver importtillväxten än tidigare. För EFTA som helhet förefaller dock andelsvinsterna kunna fortsätta i ungefär samma takt som 1965-1970. För EEC minskar spännvidden mellan importtillväxten och vår export dit vilket indikerar en uppbromsning av andelsförlusterna. Exporten till OECD-Europa synes komma att öka i ungefär samma omfattning som områdets import, vilket inte utesluter smärre andelsvinster. De andelsförluster som noterats i importen till USA under 60-talet synes i viss mån kunna återvinnas 1970-1975. Den japanska importclasticiteten är, som framgår av tabell 2.2: 2, osedvanligt låg. Man kan här starkt ifrågasätta om inte importliberalisering och en fortsatt snabb tillväxt kommer att medföra en betydligt snabbare importökning än vad som gällt under 60-talet. För industriländerna sammantaget ligger exportprognosen väl i linje med den kalkylerade importökningen 1970-1975. Sverige skulle också eventuellt kunna återvinna något av andelsförlusten 1965-1970. Skall å andra sidan importtillväxten för OECD 1970-1975 på drygt 8 % betraktas som hög i enlighet med föregående resonemang kanske man får anse exporttillväxten till området om 8 y 2 % yara i största laget då strukturen av vår export är sådan att det är svårt att föreställa sig att exporten till industriländerna över en längre period skall kunna öka så värst mycket snabbare än importefterfrågan. En lägre exportökning till OECD-området kan dock vara helt konsistent med den 35

beräknade exportökningen på 7,9 % till hela världen (7,5 % för totala exporten) om, som förut nämnts, för litet export skulle ha avdelats till resten av världen. Skulle å andra sidan importberäkningen för 1970-1975 trots att de olika länderna kanske inte vill vidkännas de prognoser vi gjort åt dem vara tämligen realistisk så är det uppenbart att Sveriges export sedd från efterfrågesidan skulle kunna öka något snabbare än vad som här beräknats.

36 SOU 1971: 40

3 Exportutvecklingen för olika varugrupper

3.1 Trävaror1 Den svenska exporten av trävaror pendlade under 50-talet och första delen av 60talet kring 4 700 t. ra^ (1 000 stds) och hade dessförinnan under 30- och 40-talen varit fallande efter den rekordartade exporten 1929. Under 1967 skedde ett nivålyft till stor del som följd av ökade svenska andelar av importen till Storbritannien och exporten ökade även 1968, 1969 och något 1970 vilket medförde att 1929 års exportkvantitet har överträffats sedan 1968. Den genomsnittliga tillväxten av exporten under 60-talet uppgick till ca 3 Va % • Denna förhållandevis svaga tillväxt hänger samman med att den utländska förbrukningen av trävaror har ökat ganska långsamt. Under de senaste tio åren har konsumtionen i Västeuropa ökat med 2 Vz % per år vilket i sin tur torde bero på den långsamma tillväxten av bl. a. byggnadsinvesteringarna. En stor del av trävarorna används inom byggnadsproduktionen medan en del går till träindustrin vilken i sin tur till en del är beroende av utvecklingen av exempelvis bostadsbyggandet. Importen till sex stora importländer (Storbritannien, Danmark, Västtyskland, Nederländerna, Frankrike och Belgien), vilka 1969 tog närmare 85 % av den svenska exporten, ökade under 50-talet med 6 % per år för att stiga med endast 2 Vt % per år under 60-talet. Importen har emellertid uppvisat stora avSOU 1971: 40

vikelser från denna trend vilket är en följd av att trävarorna har varit utsatta för kraftiga lagervariationer. Den svenska exporten har alltså under den senaste tioårsperioden ökat något snabbare än importen till de stora västeuropeiska förbrukarländerna, vilket innebär att den svenska andelen av dessa sex länders import har stigit från 26»/« % I960 till 31 % 1969. Som framgår av diagram 3.1: 1 var dock andelen 1969 inte lika hög som i början och mitten av 50-talet. Andelsutvecklingen kan hänföras till åtminstone två faktorer. För det första påverkar förändringar i utbudssituationen i Sverige den svenska andelen av importen till olika länder. Utbudssituationen kan i sin tur förändras genom exempelvis förändringar av produktionskapaciteten, genom förändringar av betydelse i den inhemska efterfrågan och genom förändringar av färdigvarulagren. Även prisutvecklingen torde spela en viss roll beträffande utbudet. För det andra kan andelsförskjutningarna sammanhänga med förändringar i konkurrensen från de viktigaste konkurrentländerna Finland, Sovjetunionen och Canada. Om dessa senare förändringar starkt påverkar utvecklingen av de svenska andelarna förutsätter detta att det svenska utbudet är helt elastiskt. Denna förutsättning kan sägas vara delvis uppfylld, varför det finns skäl att närmare 1

Avsnittet författat av Hans Lindblom och Björn Magnusson. 37

Diegram 3.1:1. Större exportländers andelar av importen av trävaror till sex stora importörländer. Procent, 1952-1969.

•

I 1955

1 60

"——' 65

' 69

Anm. De sex importörländerna är Storbritannien, Danmark, Västtyskland, Nederländerna,Frankrike och Belgien. Källor: Svenska Trävaruexportföreningen och konjunkturinstitutet

38 SOU 1971: 40

Tabell 3.1:1. Försörjningsbalans för sågade och hyvlade trävaror t. m 3 , barr- och lövträ, 1957— 1975.

Produktion Import Tillgång Export Varuinsats Lagerförändring och saidopost Användning

1970 prel.

1975 prognos

7 532 120

8 415 214

10 320 213

10 803 155

11450 161

12 120 154

13 730 180

7 652

8 629

10 533

10 958

11 611

12 274

13 910

4 953 3 135 —436

5 096 3 616 —83

5 298 5 060 175

6 395 5 476 —913

6 815 5 770 —974

6 900 5 900 —526

8 570 5 940 —600

7 652

8 629

10 533

10 958

11 611

12 274

13 910

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet. studera utvecklingen av Sveriges och konkurrentländernas andelar under 50- och 60talen. Den finländska andelen låg i början av 50-talet ganska stadigt kring 20 % men i samband med devalveringen i slutet av 1957 steg andelen markant under de följande fyra åren. Det synes som om de finländska andelsvinsterna till största delen skedde på Sveriges bekostnad. Den i samband med devalveringen ökade konkurrenskraften bibehölls under fem år men från 1962 till 1965 sjönk de finländska andelarna. Den senaste devalveringen i slutet av 1967 synes inte ha haft några påtagliga effekter på den finländska andelen vilket möjligtvis beror på den allt knappare råvarutillgången i Finland. En annan stark konkurrent på de västeuropeiska trävarumarknaderna är Sovjetunionen, vars andel (se diagram 3.1: 1) växte under i stort sett hela 50-talet. Orsaken till denna frammarsch torde vara möjligheterna för Sovjetunionen att priskonkurrera effektivt. Under 60-talet synes Sovjetunionens andel ha legat på sitt maximum med hänsyn till möjligheterna att få fram sågtimmer och till den kraftiga inhemska efterfrågan. En av följderna har blivit att de ryska priserna på senare år har legat i nivå med exempelvis de svenska. Den canadensiska andelen av Västeuropas import har visat stora variationer. Från toppunkten 1952 sjönk andelen till ett bottenläge 1959 för att sedan i stort sett kontinuerligt stiga till 1965. Därefter har den canadensiska andelen ånyo sjunkit kraftigt. SOU1971:40

Dessa fluktuationer har till stor del varit avhängiga efterfrågeutvecklingen framför allt i Förenta staterna och i viss mån även i Japan. Vid hög efterfrågan från Förenta staterna, främst i samband med expansion av bostadsbyggandet, har Canadas andel av Västeuropas import sjunkit, medan dess andel vid avtagande efterfrågan i Förenta staterna ökat. Som framgår av diagram 3.1: 1 har Canadas och Sveriges andel i relativt hög grad motvarierat och det är framför allt trävaror från södra Sverige som konkurrerar med trävaror från Canada till Storbritannien. Den svenska andelsökningen under de tre sista åren på 60-talet kan nästan helt hänföras till minskande canadensisk konkurrens på den brittiska marknaden. Den svenska andelen påverkas också av situationen på hemmamarknaden. Som framgår av tabell 3.1: 1 exporteras ungefär hälften av produktionen varför kraftiga ökningar av den inhemska förbrukningen torde medföra minskade andelar på exportmarknaderna och i det motsatta fallet med låg inhemsk efterfrågan kan andelarna på exportmarknaderna antas påverkas i positiv riktning. I de studier som här gjorts framgår att sådana faktorer som lagerställning och kapacitetsutnyttjande till viss del påverkar utvecklingen av andelarna på olika marknader. Länderfördelningen av den svenska exporten redovisas i tabell 3.1: 2. Av det tidigare har framgått att den svenska exporten av trävaror är koncentrerad till ett fåtal marknader och utvecklingen av efter39

Tabell 3.1: 2. Den svenska trävaruexportens länderfördelning, 1960—1969. Importens trendSvensk importandel, tillväxt Svensk 3 % per år export Svensk export, t.nr Total import, t.m t.m31959 1969, milj.kr. 1960 1965 1969 1960 1965 1969 1960 1965 1969 —1969 Danmark Storbritannien Västtyskland Nederländerna Frankrike Belgien Spanien övriga länder Hela världen

204 465 200 284 154 40 100 189 1 636

529 759 812 917 1 183 1 192 53,6 1 873 1252 2 007 8 367 8 868 7 729 21,8 730 781 741 3 353 3 935 3 472 21,1 927 1 136 1 206 2 238 2 650 2 749 41,0 220 378 582 681 1 463 1 790 32,0 173 119 137 764 831 968 22,5 723 838 .. 180 377 431 448 480 870 5 074 5 282 6 786

62,5 68,0 26 14,0 26,7 193 19,5 22,4 65 43,3 46,4 82 24,4 32,4 88 14,3 16,0 27 50,2 57,4 ..

Källor: ECE och Statistiska centralbyrån. frågan och lager i dessa länder bestämmer alltså tillsammans med andelsutvecklingen exportkvantiteten. För att prognosera exportutvecklingen fram till 1975 har valts att försöka beräkna tillväxten av efterfrågan och därmed importen till de viktigaste länderna samt att med relevanta förklaringsvariabler försöka få grepp om utvecklingen av de svenska andelarna av dessa länders import. Beträffande importefterfrågan antas denna vara beroende av utvecklingen av den inhemska efterfrågan på trävaror vilken kan riktas mot såväl inhemsk produktion som import. Då de flesta av de stora importländerna är helt beroende av import kan denna estimeras direkt mot efterfrågan. Som nämnts tidigare har trävarorna ett viktigt användningsområde inom byggnadsverksamheten varför investeringarna i byggnader har använts som en förklaringsvariabel. En del trävaror används också som input i industrin och som förpackningsmaterial. Som mått på denna efterfrågan har industriproduktionen använts. För att undvika problemet med kollinearitet mellan dessa två variabler har investeringarna i byggnader och industriproduktionen vägts samman till ett index som mått på efterfrågan på trävaror. De bästa resultaten av ekvationerna för importefterfrågan redovisas i tabell 3.1:3.

40 I några fall har lagren av trävaror medtagits som förklaring till importutvecklingen. Koefficienten för lagervariabeln har i dessa fall blivit större än 1, vilket torde förklaras av att lagervariabeln fångar upp fluktuationer som härrör från annat håll och/eller att mätningen av lagren är ofullständig. Av de i tabell 3.1: 3 redovisade länderna har Frankrike och Västtyskland en relativt betydande inhemsk produktion. I de samband som prövats har hänsyn till detta tagits endast för Västtyskland genom relationen mellan hemmamarknadspriser och importpriser. Förklaringsvärdet är i detta fall relativt lågt. Nästa steg är att försöka komma åt och kvantifiera de faktorer som kan antas påverka utvecklingen av de svenska andelarna. En faktor är de svenska prisernas utveckling i förhållande till konkurrentländernas (Finland, Sovjetunionen och Canada). Hypotesen om de relativa prisernas inverkan på andelsutvecklingen har testats genom att använda de genomsnittspriser som framkommer i utrikeshandelsstatistiken som värde dividerat med kvantitet. Som framgår av tabell 3.1: 4 har detta mått givit signifikanta resultat i de fall det har använts även om förklaringsvärdet är relativt lågt. Särskilt intressant är resultatet beträffande den svenska andelsutvecklingen på Storbritannien, där två prisvariabler använts SOU 1971: 40

Tabell 3.1: 3. Sambandet mellan import av trävaror och efterfrågan i vissa länder. Import i tusen standards. Regressionskoefficienter

Danmark

1 Konstant

0,14 (0,02)

Storbritannien

3 046

Västtyskland

—9 084

Nederländerna

1228 Frankrike

—628

Belgien

270 W.I+0]1 A l

45,0 (6,1) 80,8 (24,9) 9,6 0,9)

HlPM

1,51 (0,30)

89,3 (32,1) 3,5 (0,8)

17,8 ( 1,6) 5,4 (0,9)

Estimationsperiod

0,814

1957—1969

0,875

1957—1969

0,569

1957—1968

0,843

1960—1968

0,914

1957—1969

0,783

1957—1969

Anm. I O AL

= investeringar i byggnader och anläggningar = industriproduktion = lagerförändring P kvoten mellan hemmamarknadspris och importpris H'PM= I+O = index hopvägt av investeringar i byggnader och anläggningar samt industriproduktion Tal inom parentes avser standardavvikelsen för ovanstående koefficient.

Tabell 3.1: 4. Sambandet mellan Sveriges andel av trävaruimporten i vissa länder och relativa priser m. m. Importandel i procent. Regressionskoefficienter Konstant

(L/OU

Danmark

55,5

72,1 (22,7)

Storbritannien

139,9

Västtyskland

37,8

Nederländerna

67,9

Belgien

28,8

Relativa priser

—0,68 (0,25) 48,8 (9,5)

—0,16 (0,06) —0,29 (0,30) —0,30 (0,13)

J?2

Estimationsperiod

0,477

1957—1969

—0,44 0,818 (0,10) 0,466

1957—1968

0,755

1960—1968

0,349

1957—1969

1956—1968

Anm. (L/0)_ x = kvoten mellan lager och produktion under föregående år i Sverige. Relativa priser är kvoten mellan priset på importen från Sverige och priset på importen från vissa andra länder. För Storbritannien står i nämnaren i den första kvoten Sovjetunionen, i den andra Canada. För Västtyskland utgörs nämnaren av ett vägt pris med Sovjetunionen, Rumänien, Finland och Österrike. För Nederländerna utgörs nämnaren av priset på importen från Sovjetunionen. För Belgien utgörs variabeln endast av det svenska exportpriset. Alla prisvariabler är i indexform. Inom parentes standardavvikelsen.

SOU 1971: 40

en för Sovjetunionen och en för Canada. Orsakerna till skillnaderna i prisutvecklingen kan vara utbudssituationen i exportländerna. Ett mått på denna har testats pä den danska trävarumarknaden, där Sverige och Finland klart dominerar, vilket innebär att andelsutvecklingen för dessa båda länder är spegelvänd. Som mått på utbudssituationen i Sverige har kvoten mellan lager och produktion under föregående år använts och har som framgår av tabell 3.1: 4 givit signifikant resultat för både Danmark och Nederländerna. Generellt kan sägas att en stor del av andelsfluktuationerna dock återstår att förklara. Exporten till övriga marknader har antagits vara helt utbudsbestämd. Exporten dit kan alltså antas vara en funktion av produktionskapaciteten och avsättningsmöjligheterna på de primära marknaderna (Sverige och de sex stora västeuropeiska länderna) samt lagerställningen vid ingången av perioden. Denna hypotes har testats och befunnits vara giltig även om förklaringsvärdet inte är helt tillfredsställande. Den positiva inverkan av försäljningspriserna (P) är svårtolkad men priserna kan i och för sig vara en faktor bakom det ökande utbudet och de ökade ansträngningarna att exportera till dessa länder. X = — 5 8 9 + 1965,3 (L/0)_ 1 +9,9 P B? = 0,724; Estimationsperiod 1959—1969. Ovan redovisade försök att klarlägga orsakerna till den svenska trävaruexportens utveckling under 60-talet kan sägas ha varit föga framgångsrika framför allt när det gäller möjligheten att använda sambanden för att prognosera exporten under perioden 1970-1975. Förutom att ekvationerna har visat ett relativt ringa förklaringsvärde är de förklaringsvariabler som använts svåra att skriva fram över en så lång period som fem år. Detta gäller framför allt priserna. Framskrivningen av importefterfrågan har däremot kunnat göras på ett något så när tillfredsställande sätt. Eftersom modellen lider av dessa brister har den fått kompletteras med kvalitativa överväganden framför allt vad gäller andelsutvecklingen. Re-

sultaten av beräkningarna och övervägandena framgår av nedanstående tablå som redovisar utvecklingen av den svenska exporten av trävaror 1970-1975 totalt och på olika länder.

totalt

från Sverige

andel av ökningen, °/

145 500 140 250 350 30 260 1 675

80 37 23 50 49 20

180 Danmark Storbritannien 1 365 Västtyskland 600 Nederländerna 500 Frankrike 715 Belgien 160 övriga länder — — Totalt

— —

Den svenska exporten av trävaror beräknas alltså öka med 4 Va % per år i kvantitet under prognosperioden. Antagandena innebär en relativt kraftig fortsatt andelsvinst för Sverige av de sex största ländernas trävaruimport då efterfrågan kan förutses växa i fortsatt långsam takt. Bakom andelsvinsterna ligger antaganden om konkurrentländernas avsättningsmöjligheter under prognosperioden. Beträffande Finland torde råvarutillgångarna inte kunna ökas i någon större omfattning under de närmaste fem åren. Devalveringen i slutet av 1967 resulterade som nämnts inte i några betydande andelsvinster vilket kan ha varit en följd av att råvarutillgången var för knapp för att kunna utnyttja den konkurrensfördel devalveringen innebar. Även Sovjetunionens möjligheter att framgångsrikt kunna konkurrera på de västeuropeiska marknaderna under de närmaste fem åren torde vara begränsade genom dels svårigheter att få fram sågtimmer, dels den kraftiga efterfrågan på trävaror från hemmamarknaden. En ytterligare faktor att räkna med är att Sovjetunionen under de senaste åren inte kunnat tillfredsställa efterfrågan på paketerade trävaror i den utsträckning som varit erforderlig för att effektivt konkurrera. Osäkerheten om avsättningsutrymmet för de svenska trävarorna gäller emellertid SOU 1971: 40

Tabell 3.2:1. Rundvirkes-handeln i Finland, Norge och Sverige. Kvantiteter i t. m 3 . Importland 1962

1968 Exportland

Finland

Norge

Sverige

Finland

Norge

Sverige

Finland Norge Sverige Total import

— 21 18 529

478 — 701 1 312

846 179 — 1 066

— 0 357 1 840

3 — 2 661 2 844

152 143 — 340

Källor: Nationell statistik. Handelsströmmarna mellan två länder enligt importstatistik. konkurrensen från Canada. Som tidigare nämnts har utvecklingen på den amerikanska och i viss mån även på den japanska marknaden stor betydelse för Canadas möjligheter att exportera till framför allt Storbritannien. Om efterfrågan från Förenta staterna drastiskt skulle falla fram till 1975 finns det starka skäl att ändra på antaganden om utvecklingen av de svenska andelarna framför allt på Storbritannien. I tabell 3.1: 1 redovisas en försörjningsbalans för sågade och hyvlade trävaror. En sammanställning i försörjningsbalansen för 1975 visar att den i långtidsutredningens huvudbetänkande redovisade produktionsprognosen synes vara i lägsta laget för den exportprognos som här framkommit genom studier av de största marknadernas efterfrågan och utvecklingen av den svenska konkurrenssituationen. Om produktion och export samtidigt skall kunna realiseras torde möjligheterna att uppfylla de krav som hemmamarknaden beräknas komma att ställa vara ringa. 3.2

Rundvirke

Sveriges export av rund virke går huvudsakligen till Norge och Finland. Av intresse för den svenska exporten är framför allt handelsströmmarna mellan dessa länder. Under 1960-talet har mönstret i handelsutbytet mellan de tre länderna kraftigt skiftat, som framgår av tabell 3.2: 1. Man kan konstatera att Finland från att ha haft ett exportöverskott blivit en stor nettoimportör av rundvirke. Omslaget kom omkring 1964. Orsaken kan återföras till SOU1971:40

en virkesbrist i landet, vilket bl. a. resulterade i kraftigt stigande exportpriser på rundvirke mellan 1963 och 1966. Exporten till Norge upphörde helt och exporten till Sverige minskade markant. Finland har på senare år täckt sitt importbehov i första hand från Sovjet. Priset på svenskt rundvirke synes vara högre än det sovjetiska. Blir detta förhållande bestående så torde Sveriges rundvirkesexport till Finland de närmaste åren bli ganska ringa. Den finska devalveringen 1967 gav här ett mycket tydligt utslag. Därför torde det vara rimligt att räkna med enbart en viss av transportförhållanden betingad lokal gränshandel mellan Sverige och Finland för perioden 1968-1975, dvs. en svensk respektive finsk export av storleksordningen 200-300 t. mVår. Sveriges export av rundvirke går i ökad utsträckning till Norge (ca 80 %) till vilket land Sverige nu står som praktiskt taget den enda leverantören (importandel ca 95 % ) . Norge har under hela 60-talet haft ett stigande importbehov, vilket synes sammanhänga med svårigheter att utnyttja norska skogstillgångar ekonomiskt för de ökade behoven från skogsindustrin. Enligt bedömningarna i Langtidsprogrammet 1970-1973 [7] är produktionskostnaderna på rundvirke i vissa distrikt högre än i Sverige, varför köp från Sverige är ett alternativ även vid högre transportkostnader. Genom olika åtgärder beräknas dock kostnadsrelationen kunna förbättras under femårsperioden. Trots att det i Langtidsprogrammet inte explicit framgår att rundvirkesimporten kommer att fortsätta att öka i takt med produktionen synes dock så bli fallet även med ett högre norskt skogs-

uttag. Langtidsprogrammet ger ingen direkt prognos för produktionstillväxten 19681973 inom skogsindustrin men antyder att tillväxten kommer att sjunka under perioden. Denna var 1961-1968 5 , 7 % . Med ledning av nämnda uttalanden är här räknat med en tillväxt 1968-1975 om 3,5 % per år för denna industri. En importekvation för rundvirke till Norge har fått följande utseende: Qmf =—2112+35,7 O t _, (7,4) R2 = 0,931; Estimationsperiod 1960—1969. där Q m är Norges import av rundvirke i t. m 3 och O är produktionsindex för träförädlingsindustrin (1961 = 100). Laggen i O kan förklaras på så sätt att uppköpen för nästkommande år i allmänhet görs på hösten året innan varför produktionsläget då synes vara av betydelse för inköpens storlek. En olaggad produktion svarar mycket dåligt mot importvariationerna mellan olika år. Med ovanstående ekvation fås följande prognos för det norska importbehovet 1970-1975.

Kvantitet Årlig förändring, %

2 717 —5

3 827 41

4 707 4

Tar vi hänsyn till ett beräknat bättre utnyttjande av de norska skogstillgångarna (enl. Langtidsprogrammet) skulle detta importbehov tendera att bli för högt varför behovet 1975 skulle kunna bli något lägre. Frågan är om Norges skogsindustrier prismässigt kan konkurrera med de svenska köparna om den trots allt relativt knappa råvaran. Här kan man peka på utbyggnaden av skogsägarindustrierna som tar hand om en allt större del av de mindre skogsbrukarnas virkesutbud. Man torde också kunna räkna med en viss efterfrågan från Finland och åtminstone potentiellt från Tyskland (både Väst- och Öst-) på virke i Sydsverige. Det förefaller med denna bak-

grund rimligt att räkna med att den svenska exportens ökningstakt kommer att avta så att norrmännens ökade efterfrågan ej helt kan tillfredsställas. Vi får då följande prognos för rundvirkesexporten:

Kvantitet Årlig ökning, % Milj.kr. 1968 års priser

3 060 10 207

4 211 38 289

4 550 2 311

Huvuddelen av exporten torde även 1975 gå till Norge. Priserna kan snarast antas bli stigande då vi får en tendens till efterfrågeöverskott på svenskt rundvirke. Rundvirkesexporten 1970 överstiger den normala kvantiteten beroende på stormfällningarna som inträffade 1969. Detta bör dock ej påverka bedömningen för 1975.

3.3 Massa och papper1 3.3.1 Historisk bakgrund Mellankrigsperioden kännetecknades av en snabb utveckling för massa- och pappersindustrierna i Sverige. Vid 30-talets slut hade massaproduktionen mer än fördubblats sedan 1920 och ökningen i pappersproduktionen var nästan lika stor. Under mellankrigstiden byggdes i första hand kapaciteten för sulfatmassa ut och denna produktion mångdubblades. Under perioden 19401945 uppgick massaproduktionen endast till omkring hälften jämfört med 30-talets sista år. Även pappersproduktionen i Sverige sjönk betydligt under krigsåren. Återhämtningen inom massaindustrin under de första efterkrigsåren gick ganska långsamt och det skulle dröja ända till 1951 innan 1937 års produktionsvolym hade överträffats. Pappersindustrin däremot upplevde en mycket snabb produktionsökning under åren 1945-1951. Efter en mindre stagnation under 50-talets första år i samband med Koreakriget har såväl massa- som pappersproduktionen ökat snabbt. Massaproduktionen 1 Avsnittet utarbetat och författat av Hans Engman.

SOU 1971:40

har under de sista femton åren ökat i genomsnitt ca 5 % per år. I motsats till utvecklingen under 30-talet har nu pappersindustrin varit den mest expansiva. Pappersproduktionen har sedan 1954 ökat med knappt 7,5 % i genomsnitt per år. Tyngdpunkten inom pappersproduktionen ligger idag liksom tidigare på olika kvaliteter som är lämpade för tillverkning inom integrerade produktionsled såsom tidningspapper, kraft- och annat omslagspapper samt vissa typer av papp. Utbyggnaden av kapaciteten för sulfatmassa har fortsatt under efterkrigstiden och speciellt för blekt sådan. Under några år efter mitten av 60-talet skedde en ganska omfattande nedläggning av sulfitfabriker, vilket medförde en minskning av den totala massaproduktionskapaciteten i landet. Produktionen av dissolving har stagnerat och under de sista femton åren har den med smärre variationer hållit sig omkring en ungefär oförändrad produktionsvolym. Huvuddelen av produktionen av dissolving exporteras. Halvkemisk massa började tillverkas mot slutet av 50-talet och har ökat snabbt, men dess andel av totala massaproduktionen är dock fortfarande förhållandevis liten. Produktionen av slipmassa har ökat i genomsnitt något mindre än 4,5 % per år sedan 1958 och 1969 uppgick slipmassans andel av totalproduktionen av massa till drygt 1 8 % . Se appendix till avsnitt 3.3. Den svenska massa- och pappersindustrin har traditionellt varit starkt exportinriktad och för många såväl massa- som pappersproducenter är exporten av mycket större betydelse än leveranserna till hemmamarknaden. Genom denna marknadsinriktning har massa- och pappersproduktionen varit starkt beroende av den internationella efterfrågeutvecklingen för dessa båda varukategorier. Massaindustrin i Sverige har under 60talet varit utsatt för markerade konjunkturväxlingar. Både 1962 och 1966 uppvisar massaproduktionen volymmässiga nedgångar. Dessa kan i princip sägas ha uppkommit som följd av försvagningar i den interSOU1971:40

nationella konjunkturen. Minskningar i den svenska exportvolymen av massa inträffade 1961, 1965 och 1967 (se tabell 3.3: 1 a). En betydande kapacitetsutbyggnad ägde rum i Europa och Nordamerika under de sista åren på 50-talet och en bit in på 60talet. I relation till den faktiska efterfrågeutvecklingen ledde detta till att viss överkapacitet uppstod omkring 1962. Den svenska massaexporten sjönk 1961 med 200 000 ton bl. a. som en följd av betydande lagerneddragningar hos våra större avnämarländer på kontinenten. Under intryck av det försvagade marknadsläget beslöt de svenska massaproducenterna att frivilligt inskränka produktionsvolymen 1962. I förhållande till fullt kapacitetsutnyttjande beräknas produktionsbegränsningen ha utgjort mer än 20 %. 1962 och 1963 följde en period med lageruppbyggnad i köparländerna, vilket medverkade till en relativt snabb uppgång av den svenska massaexporten. 1963 kom vår massaexport att gynnas genom att trycket på den europeiska marknaden från exportförsäljningar från Nordamerika lättade som följd av högkonjunkturen på den amerikanska kontinenten. En viss avmattning i den svenska massaexportutvecklingen på Storbritannien förmärktes vid mitten av 60talet som ett resultat av en integration mellan brittisk och kanadensisk pappersindustri vilket medförde en krympning av den brittiska marknaden för avsalumassa. 1965 minskade åter den svenska exportvolymen som en följd av lagerneddragningar hos våra större avnämarländer. Exportvolymen av massa till Storbritannien ökade dock även 1965 bl. a. beroende på ett mycket högt kapacitetsutnyttjande inom den brittiska pappersindustrin, vilket i sin tur drivits fram av de förbättrade konkurrensförhållanden som den sedan mitten av 1964 införda brittiska importavgiften på bl. a. papper medförde. 1966 förbättrades det svaga efterfrågeläget något beträffande massa och detta i kombination med vissa produktionsinskränkningar medförde en betydande avtappning av de tidigare mycket stora producentlagren. Den förväntade stora ökningen av massautbudet från Nordamerika ute-

Tabell 3.3:1. Produktion och export av massa och papper 1960—1969 i Sverige. a. Massa (1 000 ton) 1960 1961 Massaproduktion totalt % förändring från föregående år Massaproduktion för avsalu % förändring från föregående år Massaexport % förändring från

1962 1963 1964 1965 1966 1967 1968

5 023 5 273 5 124 5 738 6 401 6 644 6 521 6 792 7 082 7 604 + 5,0 —2,8+12,0+11,6 +3,8 —1,9 +4,2 +4,3 +7,4 3 248 3 344 3 086 3 463 3 963 4 030 3 840 4 051 4 048 4 160 + 3,0 —7,7+12,2+14,4 +1,7 —4,7 +5,5 —0,1 +2,8 2 931 2 731 2 839 3 209 3 490 3 342 3 625 3 532 3 603 3 685 —6,8 +4,0+13,0 +8,8 —4,2 +8,5 —2,6 +2,0 +2,3

föregående år b. Papper (1 000 ton) 1960

1962 1963

1964 1965

1969 Totala produktionen av papper och papp 2 151 2 292 2 405 2 673 2 940 3 122 3 182 3 296 3 635 4 113 % förändring från föregående år +6,6 +4,9+11,1+10,0 +6,2 +1,9 +3,6+10,3 +13,1 Leveranser av papper och papp till den svenska marknaden 824 840 868 943 1 039 1 122 1 130 1 137 1 225 1 334 % förändring från föregående år +1,9 +3,3 +8,6+10,2 +8,0 +0,7 +0,6 +7,7 +8,9 Export av papper och papp 1 282 1 387 1 459 1 664 1 886 1 897 2 034 2 031 2 379 2 729 % förändring från föregående år +8,2 +5,2+14,1+13,3 +0,6 +7,2 —0,1+17,1 +14,7 Källa: Svenska Cellulosa- och Pappersbruksföreningen: Marknadsöversikt 1969. blev helt detta år beroende på dels förseningar i kapacitetsutbyggnaden i Nordamerika, dels den höga massakonsumtionen i Förenta staterna. Den brittiska devalveringen 1967 i november torde ha lett till ett ökat massabehov genom den produktionsökning i den brittiska pappersindustrin som devalveringen medförde. De fallande priserna ledde under 1966, 1967 och 1968 till att flera i huvudsak äldre - sulfitfabriker i Sverige lades ned på grund av den försämrade lönsamheten. Detta medförde att det tillgängliga exportutbudet för sulfitmassa minskade. Konkurrensen från Nordamerika på de västeuropeiska marknaderna blev åter kännbar under 1967 och 1968 för de nordiska massaproducenterna. När sedan återhämtningen satte in 1968 blev takten i efterfrågetillväxten betydligt starkare än vad som allmänt förväntades och 1969 innebar nya produktionsrekord inom de flesta delsektorer inom såväl massa- som pappersindus-

trin. Totalproduktionen av massa ökade mellan 1968 och 1969 med ca 600 000 ton till mer än 7,6 milj. ton. Då en alltmer stigande andel av den svenska massan förädlas vidare till papper har massaexporten ej kunnat växa i samma utsträckning som pappersexporten. Exporten av papper ökade volymmässigt med 8,5 % i genomsnitt mellan 1959 och 1969, medan massaexporten under samma tidsperiod steg med drygt 3,5 % per år. Tendensen till ökad integrerad produktion inom massa- och pappersindustrin, dvs. allt större andel av massakapacitetens ökning används för papperstillverkning, framgår av tablån på nästa sida. Den totala kapacitetstillväxten under 60talet har varit knappt 5 % i genomsnitt per år medan den integrerade kapaciteten har vuxit med drygt 7,5 % om året. Avsalukapaciteten steg varje år fram till 1965 och har sedan mer eller mindre legat kvar på oförändrad nivå. Massaexportprisernas utveckling under SOU 1971: 40

Den svenska massaindustrins kapacitetsutveckling 1960—1970 1 000 ton 1960

1970 Total kapacitet 5 571 därav: Avsalukapacitet 3 620 Integrerad kapacitet 1 951

7 567 4 741

8 890 4 770

2 826

4 120

Källa: Svenska Cellulosa- och Pappersbruksföreningen: Marknadsöversikt 1969. 60-talet uppvisar ett markerat konjunkturelit förlopp. Massapri.serna steg under hela 1960 för att alldeles i början av 1961 börja falla. Vid slutet av 1962 nåddes den lägsta nivån under hela 60-talet - ca 7 procentenheter lägre än genomsnittet för 1959. Därefter steg massaexportpriserna igen fram till mitten av 1965 till en nivå ca 10 procentenheter högre än 1959. Andra halvåret 1965 och första halvåret 1966 var åter en period med fallande massapriser. Under andra halvåret 1966 tycktes en stabilisering av priserna ske men detta förbyttes i början av 1967 genom en omfattande rabattering till ännu en period med fallande priser. Nya nettopriser fastställdes så småningom. Det svaga marknadsläget för pappersmassa kom att bli bestående hela 1967 och en bit in på 1968. Under 1968 stabiliserades massaexportpriserna på en nivå något under den som rådde 1959. Mot slutet av 1968 började massapriserna stiga snabbt. Denna stegring har pågått under hela 1969 och 1970 och jämfört med 1959 ligger priserna nu på en mer än 28 procentenheter högre nivå (se diagram 3.3: 1). Pappersindustrins konjunkturcyklar under 60-talet uppvisar i stort sett samma mönster som det för massaindustrin men med betydligt mindre fluktuationer. Så har t. ex. produktionsvolymen stigit under hela 60talet (se tabell 3.3: 1 b). De försvagningar i marknadsläget som inträffat har för pappersproduktionens del endast inneburit minskningar i ökningstakten. Detta gäller även för den svenska pappersexporten med undantag för 1967 då den minskade med den obetydliga volymen 3 000 ton jämfört SOU 1971: 40

med året innan. Produktionen av papper och papp ökade starkt 1960 och produktionskapaciteten var i stort sett fullt utnyttjad vid utgången av året. Under de båda första åren på 60talet ökade pappersproduktionen med ca 6,5 % resp. knappt 5 %. Kapacitetstillväxten var dock ännu snabbare varvid kapacitetsutnyttjandet kom att bli mindre tillfredsställande under särskilt 1962. Ökningstakten beträffande exporten av papper och papp minskade 1961 och ånyo 1962. Kapacitetsutbyggnaden i konkurrentländerna torde därvidlag ha spelat en viss roll samtidigt som det finns anledning att tro att tullsänkningarna inom EFTA per den 1 juli 1961 torde ha verkat återhållande på order- och leveransutvecklingen. En härav oberoende lageravveckling tycks också ha ägt rum under denna tidsperiod i våra avnämarländer. 1963 ökade produktionen starkt och kapaciteten torde ha varit i stort sett fullt utnyttjad. Produktionsökningstakten avtog något under 1964 och mer markerat under 1965 och 1966. Förklaringen till denna nedgång i produktionsökningen kan vara att lagerökningar ägde rum 1963 inom de inhemska förbrukningssektorerna samt i avnämarländerna. 1 Vissa tecken tyder också på att viss kapacitetsbrist förelåg 1964 och att lönsamheten inom delar av branschen var alltför låg. Vid mitten av 1964 införde Storbritannien en importavgift vilken bl. a. drabbade importen av papper. Denna avgift sänktes i slutet av april 1965 och avvecklades helt vid utgången av 1966. 1965 arbetade de allra flesta sektorer inom pappersindustrin under fullt kapacitetsutnyttjande. Den kapacitetsbrist som förelåg 1964 tycks ha tilltagit under 1965. Den starka ökningen av hemmamarknads^ eranserna 1964 bestod i nästan samma utsträckning under 1965. Exportutvecklingen däremot stagnerade under 1965 från att under 1964 ha ökat mycket starkt. Produktionsutvecklingen under 1966 var mycket varierande 1

Lagersituationen inom de inhemska förbrukningssektorerna är icke statistiskt belysta. Lagren av papper hos avnämarländerna är endast ofullständigt redovisade.

Diagram 3.3:1. Exportprisindex för massa och papper. Index 1959 = 100. Kvartalsdata 1959 -1970. Övre diagrammet avser massapriser och det nedre papperspriser.

120-

110-

1960 Källa: Statistiska Centralbyrån

för de olika papperskvaliteterna. Den totala pappersproduktionens ökning var dock svag. Generellt innebar utvecklingen under detta år en klar avmattning av efterfrågeläget inom landet. I viss mån kunde detta efterfrågebortfall på hemmamarknaden kompenseras genom ökad export. En stor del av denna exportökning utgjordes av en mycket snabb stegring av den svenska exporten av papper till Storbritannien. Det svaga efterfrågeläget bestod under hela 1967 och medförde en icke oväsentlig lageruppbyggnad hos producenterna. Kapacitetsutnyttjandet sjönk mot slutet av året efter att tidigare ha legat relativt högt. Exportvolymen 1967 var praktiskt taget densamma som året innan. Mot slutet av 1967 devalverade Storbritannien 48

(och Danmark) varvid detta lands inhemska pappersindustri fick en konkurrensfördel gentemot Sverige. Genom att de nordiska producenterna inte fullt ut räknade upp sina priser i pund kom konkurrensfördelen av devalveringen att bli mindre än storleken av devalveringen. Det svaga marknadsläget förbyttes under 1968 till en situation med mycket snabbt växande efterfrågan på den europeiska kontinenten. En ökad förbrukning och sannolikt ett lageromslag inom EEC medförde att exporten ökade mycket snabbt till detta område 1968 och 1969. Även exporten till Storbritannien ökade mycket snabbt dessa år. Totalproduktionen av papper och papp uppgick till mer än 4,1 milj. ton 1969 efter att detta år ha SOU 1971:40

Diagram 3.3:2. Avvecklingen av EEC-staternas interna tullar samt anpassningen till den gemensamma yttre tulltariffen (i % av bastullen resp i % av differensen).

3.3.2 Ändrade marknadsförutsättningar

% 100

1 Västtyskland 60

Frankrike -i

Italien 20

r\ I

1955 Not

i Västtyskland 1

60 I

I '^"""1_ I

65 I

I I

68 Den skuggade kurvan anger den fastställda tullavvecklingen mellan EEC:s medlemsstater. De streckade kurvorna anger enskilda EEC-länders tidigarelagda tulljusteringar. Dessa har vidtagits av konjunkturpolitiska skäl. Den heldragna kurvan anger hur anpassningen t i l l den gemensamma yttre t u l l tariffen genomförts. Denna kurva visar sålunda vid värdet 0 att från denna tidpunkt råder en för alla EEC-staterna gemensam yttre tullmur. Tidigareläggning av tullavvecklingen vidtogs av Västtyskland hösten 1957 samt 1/7 1964 av Frankrike 1/1 och 15/9 1961 av Italien 28/8 1962.

Källa: Handelsdepartementet; Europeiska Ekonomiska Gemenskapen, del 111.

ökat med mer än 450 000 ton. Exportpriserna på papper har sedan 1959 stigit mycket svagt. 1966 och 1967 låg de på en ca 5 procentenheter högre nivå än 1959. Mot slutet av 1967 sjönk priserna ganska markerat ett par procentenheter för att från mitten av 1969 börja stiga kraftigt. Vid mitten av 1970 låg de på sin högsta nivå under de senaste tio åren vilket jämfört med 1959 innebar en höjning med ca 10 % (se diagram 3.3: 1). Till skillnad från prisindex för massa kan man dock på goda grunder misstänka att exportprisindex för papper ej korrekt fångar upp de faktiska prisförändringarna.

SOU 1971: 40 4—712116

Under tidsperioden 1958-1969, vilken utgjort underlag för prognosberäkningarna här, har en genomgripande förändring i den västeuropeiska marknadsbilden ägt rum. 1957 bildades tullunionen EEC i och med att de sex länder som tidigare bildat Koloch stålunionen undertecknade det s. k. Romfördraget. 1959 träffades i Stockholm representanter för de sju länder som senare skulle bli EFTA:s medlemmar för att utarbeta en konvention för ett frihandelsområde. I maj 1960 bildades EFTA och i juni 1961 blev Finland associerad medlem. Bildandet av tullunionen EEC innebar bl. a. att de sex EEC-staterna successivt skulle ta bort de tullar och de kvantitativa begränsningar rörande handeln som förelåg mellan EEC-staterna inbördes. Samtidigt skulle varje enskilt lands tullmur gentemot stater utanför EEC anpassas till en gemensam nivå vilken skulle utgöra ett genomsnitt av medlemsländernas tullnivå i utgångsläget. För Franrike och Italien som tidigare varit utpräglade högtulländer medförde detta en anpassning nedåt medan det för lågtullandet Västtyskland kom att medföra en höjning av den yttre tullmuren. Som framgår av diagram 3.3: 2 påbörjades de interna tullavvecklingarna vid årsskiftet 1958-1959 och tullanpassningen mot tredje land vid årsskiftet 1960-1961. Vid halvårsskiftet 1968 var såväl EEC:s interna som externa tullanpassning avslutad. Skapandet av frihandelsområdet EFTA medförde att medlemsländerna beslöt att med början vid halvårsskiftet 1960 avskaffa alla tullar sinsemellan medan däremot varje medlemsnation var fri att själv avgöra tullnivån gentemot tredje land. EFTAs tullavveckling var avslutad vid årsskiftet 1966-1967 (se diagram 3.3: 3). EEC:s stegvis genomförda interna tullavveckling påbörjades den 1/1 1959 och var slutförd den 1/7 1968. Genom två s. k. accelerationsbeslut kunde tullunionen förverkligas ett och ett halvt år tidigare än vad Romfördraget ursprungligen förutsatte. Anpassningen till den gemensamma ytt49

Diagram 3.3: 3. Avvecklingen av EFTA-staternas interna tullar (i % av bastullen).

•

1 I —1 I —1 I —1 I — I — 1 1 — 1 I — t I — 1I — 1 — I — '

67 Not Tullawecklingarna har ägt rum vid hel- resp. halvårsskiftena utom 1962 då tullsatsändringama genomfördes den 1/3 resp. 31/10. Källa. Handelsdepartementet, Europeiska Ekonomiska Gemenskapen, del I I I .

re tullmuren skedde i tre steg och var även den avslutad den 1/7 1968. Vid denna tidpunkt var alltså tullunionen fullt genomförd (se diagram 3.3: 2). Tullunionen omfattar hela industrivaruområdet samt huvuddelen av jordbruksprodukterna. För dessa varor var alltså vid mitten av 1968 tullarna i princip avskaffade beträffande EEC-staternas interna handel och en gemensam yttre tulltariff var i kraft avseende medlemsländernas handel med tredje länder. Avsteg från tullavvecklingsplanen har förekommit men därvidlag har det endast varit fråga om tidigareläggning av redan beslutade tullsänkningar, vilket framgår av diagram 3.3: 2. Tidigareläggningar genomfördes vid olika tillfällen av vissa länder - Tyskland, Italien och Frankrike - av konjunkturpolitiska skäl. Avvecklingen av tullarna mellan EFTA:s medlemstater tog sin början den 1/7 1960 och hade avslutats den 31/12 1966 (se diagram 3.3: 3). Vid 1964-1967 års tull- och handelsförhandlingar i GATT - den s. k. Kennedyrundan - förband sig de sex EECstaterna att sänka vissa tullar. Dessa tullsänkningar skall genomföras i fyra etapper med början 1/7 1968 då 2 / 5 av tullsänk-

ningen genomfördes. Resten av tullsänkningarna skall genomföras med 1/5 per 1/1 1970, 1/1 1971 och slutligen 1/1 1972. I GATT har EEC bundit en tullfri kontingent om årligen 625 000 ton tidningspapper. Utöver denna kvantitet har medlemsländerna möjlighet att genom autonoma beslut införa mer tidningspapper med tullfrihet eller nedsatt tull. 1969 uppgick den tullfria kontingenten av tidningspapper till EEC till mer än 1 Ö5Ö 000 ton och 1970 infördes ungefär samma kvantitet tullfritt. Den tullfria kontingenten mekanisk och halvkemisk massa uppgår till 170 000 ton och beträffande kemisk massa uppgår densamma till 1 935 000 ton. Dessa kvantiteter har höjts genom autonoma beslut av medlemsstaterna och 1970 omfattade de tullfria kontingenterna enligt tillgängliga uppgifter följande kvantiteter: [28], [29] Västtyskland: 1 200 000 ton kemisk massa Frankrike (1969): 900 000 ton kemisk massa, 100 000 ton mekanisk eller halvkemisk massa Italien: 1 555 000 ton kemisk massa, 250 000 ton mekanisk eller halvkemisk massa (1969) Benelux: All massaimport tullfri.

EEC:s pappersindustri åtnjuter idag ett tullskydd på i genomsnitt 150 kr/ton vilket alltså belastar det papper som importeras till den gemensamma marknaden. Den ungefårliga belastningen på de olika kvaliteterna av importerat papper redovisas nedan. Tullbelastningen är beräknad på dagens papperspriser men med den tullsats som skall gälla från den 1/1 1972, nämligen 12%. Papperskvalitet: Ungefärlig tull i kr/ton: Träfritt tryckpapper i ark 190 Ensidigt2 glättat rent sulfitpapper (25 g/m ) 210 Säckpapper 125 Ensidigt glättat omslagspapper 150 Kraftliner 100 Blekt falskartong 130 Källa: »Svenska Cellulosa- och Pappersindustrin inför den gemensamma marknaden.» Artikel av civilingenjör Carl J. Bergendahl i Svensk Trävaru- och Pappersmassetidning nr 15 1970. SOU 1971:

I den mån som ingen eller ringa tillverkning sker inom EEC av en viss papperskvalitet bestämmes priserna av den internationella marknaden. Detta gäller t. ex. kraftliner och säckpapper. Tullen kommer då inte att innebära ett skydd för den inhemska industrin utan medför en förhöjd prisnivå för konsumenterna. Beträffande å andra sidan tryck- och skrivpapper samt många kartongkvaliteter föreligger en relativt stor tillverkningskapacitet inom EEC. Priset på dessa varor bestäms av papperstillverkarna inom EEC-området och det papper som importeras måste följa dessa priser för att kunna säljas. Tullen verkar i dessa fall reducerande på exportörens nettopris. 3.3.3 Några

problemställningar

De bestämningsfaktorer som ligger bakom efterfrågeutvecklingen inom ett land på papper och papp kan kort anges såsom beroende av dels landets inkomstnivå, dels den allmänna ekonomiska aktiviteten inom landet ifråga. På den västeuropeiska marknaden är Norden och Nordamerika de stora utbudsområdena vad beträffar massa och papper. För de länder vilka inte tillhör de stora utbudsnationerna föreligger regelmässigt ett nettoimportbehov. 1 Nettoimportbehovet beträffande papper bestäms i huvudsak av marknadsefterfrågans storlek i relation till den inhemska pappersindustrins kapacitet. Importbehovet av massa i sin tur påverkas dels av det från pappersindustrin härledda massabehovet, dels av i vilken utsträckning detta behov tillfredsställs genom inhemsk massaproduktion. Den modell som redogörs för nedan utgår från redan gjorda studier vad beträffar den framtida konsumtionen av papper och papp. I detta avseende kan den i detta sammanhang använda prognosmodellen alltså ses som en vidareutveckling av de studier som tidigare bl. a. gjorts av Arne Sundelin (Pulp and Paper Prospects in Western Europe) [22] 2 och Carl Johan Åberg (The Demand for Paper and Board in WesSOU 1971: 40

tern Europe 1950-1962) [25]. För ändamålet att skriva fram efterfrågan på papper och papp använder dessa båda författare regressionsanalys. Variationer i konsumtionen försöks därvidlag knytas till variationer i en eller flera förklarande variabler om vars framtida utveckling vissa specifika antaganden kan göras. Ett väsentligt villkor som måste uppfyllas för att en meningsfull framskrivning skall erhållas är att ingen grundläggande förändring i de funktionella sambanden mellan den beroende variabeln konsumtionen - och förklaringsvariablerna inträffar under prognosperioden, variablerna inträffar under prognosperioden. Arne Sundelin använder i sin studie inkomst och en tidstrend som variabler för att förklara förändringarna i den aggregerade konsumtionen av papper och papp. Tidstrenden får därvid ses som en faktor som skall förklara effekten på konsumtionen av papper och papp av alla andra faktorer än inkomsten. Carl Johan Åbergs modell har befolkning, BNP och en trendfaktor som förklarande variabler och både tidsserie och tvärsnittsansatser används för att estimera den använda modellen. Båda ansatserna används sedan för att skriva fram konsumtionsutvecklingen av papper och papp i Västeuropa för 1963 och 1964 varvid en jämförelse med det faktiska utfallet för dessa båda år fått utgöra ett test på respektive ansats funktionsduglighet för prognosändamål [22], [25]. Det amerikanska handelsdepartementet har medelst en logaritmisk linear funktion studerat konsumtionsutvecklingen beträffande papper och papp under perioden 192956. 3 Genom att pröva olika ansatser åsyftades bl. a. att finna den förklaringsvariabel som gav det bästa förklaringsvärdet för de olika kvaliteterna av papper och papp. Den 1 USA utgör härvidlag ett undantag. USA är både en stor utbudsnation beträffande massa och papper samtidigt som landet är nettoimportör. 2 Under detta arbetes gång utkom av Arne Sundelin: »Paper and Board Consumption Patterns and Development Trends in the OECD Countries», OECD 1970. 3 »Technical Guide to Pulp, Paper and Board Supply-Demand», US Department of Commerce Washington, 1957.

förklaringsvariabel som gav den högsta korrelationskoefficienten för respektive varugrupp anges nedan. Varugrupp (enligt amerikansk nomenklatur)

Bästa förklaringsvariabel

Tidningspapper Tryckpapper Finpapper Industripapper Mjukpapper Lådkartong Falskartong Livsmedelskartong

Disponibel inkomst Industriproduktion Disponibel inkomst Industriproduktion Disponibel inkomst Disponibel inkomst Disponibel inkomst Tidstrend

När det gäller att bedöma den svenska exportutvecklingen av massa och papper under prognosperioden 1970-1975 skall här några grundläggande förhållanden framhållas vilka kommit att påverka utformningen av den nedan redovisade modellen: 1) Den helt dominerande ställning som avsättningsmarknad för svensk (och nordisk) export av massa och papper som Västeuropa intar. 2) Det uppenbara inbördes beroendet mellan efterfrågeutvecklingen för pappersmassa å ena sidan samt papper och papp å den andra. Sammansättningen av den framtida efterfrågan rörande dessa två varukategorier har följaktligen ett nära samband med kapacitetsutbyggnaden av såväl avnämarländernas egna massa- och pappersindustrier som konkurrentländernas. Dessa utbyggnader får återverkningar på den framtida svenska exportutvecklingen rörande massa och papper. Den planerade kapacitetsutbyggnaden inom dessa båda branscher i avnämarländerna och konkurrentländerna kan ses som ett uttryck för producenternas bedömning av den framtida marknadsutvecklingen. 3) Den likartade situation som råder beträffande avsättningsmöjligheterna av massa och papper för samtliga de tre nordiska länderna. Sålunda har i viss utsträckning en gemensam finsk-norsk-svensk marknadsföring av dessa produkter bedrivits. 4) Den mycket påtagliga förändring i marknadsförutsättningarna för papper som ägt rum under 60-talet.

52 De avnämarländer som ingår i modellen är samtliga EFTA- och EEC-länder samt USA. Dessa länder svarade 1969 tillsammans för 83 % av det svenska exportvärdet av massa och 78 % av det svenska exportvärdet av papper. Dessa marknader kan i praktiken anses ha ett slags preferentiell ställning vad beträffar avsättningen av svensk (nordisk) massa och papper. Övriga länder kan alltså betraktas som ett sekundärt avsättningsområde till vilket ökade leveranser kan förväntas när efterfrågan på den primära marknaden är vikande och omvänt - dvs. minskade leveranser - när stor efterfrågan råder på den primära marknaden med därav föranlett högt kapacitetsutnyttjande i Sverige (Norden). Importvolymen av svensk massa resp. papper till de olika länderna i modellen har erhållits genom att multiplicera den prognoserade svenska importvolymandelen med resp. lands totala importvolym av massa resp. papper. I vissa av de fall där beräkningarna utförts för ländergrupper har importandelen beräknats på nettoimporten, dvs. områdets totala import exklusive intrahandeln. (Härom mera nedan.) Med svensk importandel avses alltså den andel av avnämarländernas import av massa respektive papper som utgörs av i Sverige producerade varor. Den svenska importandelens utveckling under prognosperioden har bestämts genom regressionsberäknade lineära ekvationsestimat grundade på hypoteser som redogörs för nedan i avsnitten rörande beräkningen av massa- resp. pappersimportandelarna för prognosperioden. Genom att sedan aggregera avnämarländernas import av svensk massa respektive svenskt papper för prognosåren erhålls importutvecklingen för dessa båda varugrupper till dessa länder. Den svenska exportvolymutvecklingen av resp. varukategori under perioden 1970-1975 antas utvecklas med samma takt som den sålunda prognoserade importvolymutvecklingen för svensk massa resp. papper på de angivna avnämarområdena. Parallellt med de beräkningar och estiSOU 1971: 40

mationer som utförts och syftat till att förklara den svenska importandelens utveckling, har försök gjorts att även förklara den nordiska importandelens förändring. I vissa fall har det varit förenat med svårigheter att estimera en ekvation som tillfredsställande förklarar just den svenska importandelens utveckling. Den nordiska importandelens förändring har dock i dessa fall ofta kunnat förklaras betydligt bättre. En av anledningarna till detta förhållande torde vara den gemensamma marknadsföring som praktiserats från de nordiska ländernas sida beträffande massa och papper. Som ovan redogjorts för har under 60talet omfattande tulländringar genomförts i Västeuropa. Dessa har ej berört den svenska massaexporten primärt då handeln med massa i princip har varit tullfri under den tidsperiod som betraktats här. På grundval av detta förhållande har den svenska resp. den nordiska massaimportandelen i modellen beräknats för modellens alla avnämarländer som en enda marknad. Vid beräkningen av pappersimportandelarnas utveckling under prognosperioden har de sex i EEC ingående länderna behandlats som en marknad och importandelen beräknats för regionen som en enhet. Vid 60talets början var papper så gott som genomgående belastat med ett ganska omfattande tullskydd. Utvecklingen under 60talet har inneburit betydande förändringar i konkurrensförutsättningarna för utbudsländerna. Samtidigt som EEC-länderna avvecklade sina interna tullar och anpassade sina respektive tullar utåt till en och samma nivå, genomfördes en tullavveckling bland EFTA-länderna. För Norden, som en av de stora utbudsregionerna (liksom för övriga länder inom EFTA), medförde tullavvecklingen inom EFTA naturligtvis en konkurrensfördel på denna marknad gentemot de nordamerikanska leverantörerna av papper. På grund av de tulländringar som genomförts under 60-talet och vilka i huvudsak tilldragit sig inom (och i viss mån mellan) de två västeuropeiska handelsblocken EEC och EFTA, har pappersimportandelarnas utveckling beräknats SOU 1971: 40

för å ena sidan EEC - som nämndes ovan - samt å andra sidan EFTA-regionen som en helhet. Med EFTA-regionen avses då naturligtvis »övriga EFTA» eller E F T A exklusive utbudsländerna Finland, Norge och Sverige. Inom denna ländergrupp är Storbritannien den helt dominerande avsättningsmarknaden. Nedan lämnas en närmare redogörelse för hur importandelsberäkningarna genomförts och på vilka länder respektive ländergrupper de är beräknade. För att avnämarländernas importprognoser för massa resp. papper sinsemellan skall vara konsistenta med andra storheter som papperskonsumtion, pappersproduktion, massaproduktion etc. har försök gjorts att knyta samman bedömningen av dessa båda branscher på respektive ländermarknader. En liknande ansats har valts vid bedömningen av utvecklingen på den svenska massa- resp. pappersmarknaden. Av avgörande betydelse för exportprognoserna för massa och papper är dock först och främst med vilken takt papperskonsumtionen beräknas öka under prognosperioden på de olika avsättningsmarknaderna samt inom Sverige. I modellen har papperskonsumtionen behandlats som en exogen faktor såväl inom avnämarländerna som inom Sverige. Utgångspunkten för dessa bedömningar av papperskonsumtionens utveckling inom avnämarländerna har varit FAO/ECE:s prognosstudier över papperskonsumtionens utveckling under 1970-talet1 [18], [21]. Den tillförselberäknade konsumtionen av papper och papp i Europa beräknas enligt dessa studier öka från 38,2 miljoner ton 1970 till nära 50,9 miljoner ton 1975. Mellan 1950 och 1965 tenderade tillväxten i papperskonsumtionen att gradvis sakta av och denna trend beräknas av FAO komma att fortsätta även under den här ifrågavarande prognosperioden. Beträffande konsumtionsutvecklingen för papper inom Sverige under 1 Prognosberäkningarna av FAO/ECE är utförförda på grundval av studier för olika västeuropeiska länder rörande relationen mellan per capita-konsumtionen av olika papperskvaliteter och BNP.

perioden 1970-1975 har en separat prognos utarbetats. Därvidlag har papperskonsumtionsutvecklirtgen även under 1969 kunnat beaktas. Det sista ex post-år som F A O / ECE:s studier omfattar är 1967 [18], [21] och [23]. FAO sammanställer årligen nationellt insamlade data över den beräknade kapacitetstillväxten inom massa- och pappersindustrin fem år framåt i tiden för de flesta länder i världen [19]. Dessa tal har i modellen använts för att skriva fram produktionsutvecklingen av papper respektive massa inom de i modellen ingående avnämarländerna. Denna framskrivning har genomförts med hjälp av enkla massa- respektive pappersproduktionsfunktioner vilka estimerats för modellens olika länder. Förklarande variabel därvidlag har varit produktionskapacitetstal för respektive bransch. Dessa kapacitetsuppgifter har redovisats av FAO 1 och de är sammanställda av de olika ländernas nationella branschorganisationer, vilka i sin tur inhämtat uppgifterna från producenterna inom landet ifråga. När det gäller den planerade kapacitetsutbyggnaden kan alltså de till FAO årligen redovisade uppgifterna ses som ett uttryck för en framtida marknadsbedömning gjord av producenterna i de olika uppgiftslämnande länderna. Då FAO:s sammanställningar över massa- resp. papperskapacitetsutvecklingen endast sträcker sig fram till och med 1974 har 1975 beräknats genom en linear trendframskrivning på grundval av data för åren 1954-1974. Beträffande Sverige har dock kapacitetsuppgifter även omfattande 1975 kunnat erhållas från Svenska Cellulosa- och Pappersbruksf ören ingen. Importandelarna för såväl massa som papper har beräknats i kvantitetstermer. Räkneenheten har varit metriska ton. I modellen har praktiskt taget genomgående tonuppgifter använts. Den resulterande tonprognosen beträffande exporten av massa resp. papper ger ett uttryck för den volymmässiga stegring som kan förväntas inträffa under prognosperioden förutsatt att ingen

grundläggande förändring inträffar som ändrar de antaganden och samband som ligger till grund för prognoserna. Underlaget för beräkningen av importandelarna för såväl papper som massa har hämtats ur den av OECD årligen utgivna publikationen »The Pulp and Paper Industry». Med papper avses i modellen nedan genomgående papper och papp såsom bestående av summan av tidningspapper, annat tryck- och skrivpapper, kraftpapper och papp, halmpapper och papp, tissue och specialpapper, smörpapper och pergamyn samt annat papper och papp. Med pappersmassa avses summan av mekanisk massa, sulfitmassa (blekt och oblekt), sulfatmassa (blekt och oblekt), halvkemisk massa samt dissolving. Modellen är baserad på varuaggregaten papper och papp respektive pappersmassa enligt dessa definitioner.2 Om träfiberplattor fogas till varugruppen papper och papp enligt ovan erhålls överensstämmelse med varugruppen papper enligt avsnitt 1.4 dvs. SITC 64. Definitionen av pappersmassa ovan överensstämmer med varugruppen massa enligt avsnitt 1.4 (SITC 25). 3.3.4 Modellbeskrivning och ekvationer Prognosmodellen består egentligen av två delar eller delmodeller, den ena avseende massa- och pappersmarknaderna i Sverige och den andra avseende utlandet. Massa- och i Sverige

pappersmarknaderna

I delmodellen för Sverige ingår den svenska papperskonsumtionen samt Sveriges export av massa och papper exogent. Konsumtionsprognosen är utarbetad separat med ledning av det observerade sambandet mellan pap1 För några år i början av estimationsperioden har av OECD redovisade kapacitetstal använts. På dessa tal har sedan kedjats de av FAO redovisade kapacitetsuppgifterna [20]. 2 De definitioner som använts för papper och papp respektive pappersmassa har erhållits ur OECD-publikationen The Pulp and Paper Industry.

SOU 1971: 40

Diagram 3.3:4. Sammanfattning av beräkningarna för massa- och pappersindustrin 1970 och 1975, 1 000 ton. MASSA

PAPPER 1970

1970 Konsumtion Papper i Sverige

4353 Import Papper till Sverige

2100 1975

6330 1975

15 110

ger:

Konsumtion Massa i Sverige Import Massa t i l l Sverige

ger:

Produktion Papper för Svensk marknad

plus:

Produktion Massa för Svensk marknad plus:

Export Papper

3774 4580

ger: Produktion Papper Totalt

\ \

I 8112 6570

10645 Export Massa ger: Produktion Massa Totalt

Kapacitetsbegränsning Underskotts-(-) respektive Överskotts-(+) kapacitet

Not

4860 6460

-110

788 Kapacitetsbegränsning Underskotts-(-) respektive överskotts-{+) kapacitet

De definitioner som i modellen genomgående använts för konsumtion, import, produktion etc. är OECDs erhållna ur publikationen The Pulp and Paper Industry. Ur denna publikation har värden t.o.m.1969 kunnat erhållas. 1970 har erhållits genom att på respektive 1969 års värden applicera de preliminära utvecklingstal som föreligger för 1969 - 1970 enligt den preliminära nationalbudgeten för 1 9 7 1 .

perskonsumtionens utveckling och BNP:s förändring. Prognosvärdena för exportvolymen av massa och papper erhålls från den andra delmodellen vilken avser utlandsmarknaderna. Genom att insätta konsumtionsvolymen av papper samt de från utlandsmodellen erhållna prognosvärdena beträffande exporten av massa och papper i modellen avseende den svenska massaresp. pappersmarknaden har inbördes konsistens erhållits mellan de olika i resp. marknad ingående storheterna - konsumtion, produktion, export och import. Diagram 3.3: 4 åskådliggör detta närmare. De heldragna pilarna illustrerar hur de olika variablerna behandlas i modellen för de svensSOU 1971: 40

ka massa- och pappersmarknaderna. Produktionen av papper totalt erhålls som summan av den med pappersimporten reducerade papperskonsumtionen och pappersexporten. Den mot den sålunda erhållna pappersproduktionen svarande massakonsumtionen erhålls genom ekvationen Cm = 85,75 + 0,95 Op (0,04) i? 2 =0,9739 1954-1969 där Cm står för massakonsumtionen och Op för pappersproduktionen. 1 Båda variab1 Även pappersavfall används vid pappersproduktionen. Här har ej pappersavfall medtagits. Den tillförselberäknade totala konsumtionsvoly-

(forts. på nästa sida)

lerna är uttryckta i tusen ton. Massakonsumtionen minus importen av massa plus massaexporten ger totalproduktionen av massa. Importen till Sverige av såväl papper som massa är obetydlig och för perioden 197075 har en tentativ framskrivning gjorts för dessa båda importströmmar. Den streckade pilen i diagrammet mellan produktionen av papper och massa avser att illustrera det inbördes beroendet mellan produktionen av dessa två varukategorier i de integrerade produktionsleden. Viss substitutionsmöjlighet råder i dessa produktionsled mellan produktionen av massa och papper. Den ensriktade streckade pilen från massakapaciteten till papperskapaciteten avser att illustrera hur produktionskapaciteten rörande papperstillverkningen ytterst är avhängig massakapaciteten. Kapacitetstalen i diagram 3.3: 4 är erhållna från Svenska Cellulosa- och Pappersbruksföreningen och överensstämmer med de uppgifter som lämnats till FAO över planerna på utbyggnaden av den svenska massa- resp. pappersindustrin under perioden 1970-75. Modellen för Sverige är efterfrågebestämd såtillvida som kapacitetsbegränsningen inom massa- resp. pappersindustrin ej tilllåtits påverka den produktion av massa resp. papper som framkommer när papperskonsumtionen, pappersexporten samt massaexporten insätts i systemet. Underskotts- resp. överskottskapacitet skall alltså - vid den givna efterfrågesituationen såväl inom som utom Sverige - ses som en indikator på att, i det första fallet ett investeringsbehov föreligger, i det andra fallet att för stor kapacitet råder. Framhållas bör dock att de kapacitetstal som FAO redovisar - och vilka är baserade på data erhållna från branschorganisationerna i de enskilda länderna - avser den tekniskt möjliga kapaciteten. I praktiken torde fullt kapacitetsutnyttjande anses

(forts. fr. föres- sida)

men av pappersavfall uppgick 1969 endast till ca 260 tusen ton. Konsumtionsvolymen utvecklas ej särskilt snabbt och det förhållandet att pappersavfall ej medtagits här torde ej nämnvärt påverka beräkningarna. 56

råda vid en något lägre produktionsnivå än vad som motsvaras av den tekniskt möjliga produktionsvolymen. Utlandsmarknaderna Modellen för utlandet i sin tur består egentligen av tolv ländermodeller samt en grupp där övriga länder sammanslagits. De i modellen ingående länderna är Storbritannien, Norge, Danmark, Schweiz, Österrike, Portugal, de fem EEC-länderna (Belgien-Luxemburg behandlas som ett land) samt USA. Relationen mellan de olika ländernas pappersproduktion och papperskapacitet har fastställts genom regressionsberäkning. Ett lineärt samband tänks alltså råda mellan pappersproduktionen och papperskapacitetsutvecklingen enligt formeln Op = a + b Kv, där Op står för pappersproduktion och Kp för pappersproduktionskapacitet. De ovan angivna kapacitetsuppgifterna för pappersindustrin i olika länder, vilka redovisats av FAO för perioden 1969-1974 och framskrivits till och med 1975, har insatts i de estimerade ekvationerna. En framskrivning av produktionsutvecklingen under prognosperioden har erhållits för de olika länderna i modellen genom att applicera det genomsnittliga kapacitetsutnyttjandet för estimationsperioden på kapacitetsuppgifterna för prognosperioden. Estimationsperioden är för samtliga länder 1954-1969. På motsvarande sätt har förfarits för att erhålla en framskrivning av massaproduktionen för prognosperioden och den förklarande variabeln har härvidlag utgjorts av de tidigare omnämnda ex ante-uppgifterna från FAO över massakapacitetsutbyggnaden i olika länder. Massakonsumtionen är också bestämd i modellen genom regressionsberäkning och som förklarande variabel har pappersproduktionen ingått. I tabell 3.3: 3 till 3.3: 5 redovisas de estimerade funktionerna för de olika länderna rörande massa- resp. pappersproduktionen samt massakonsumtionen. Funktionssambanden i utlandsmodellen samt dess uppbyggnad framgår av sammanställningen i tabell 3.3: 2. Produktionsfunktionerna är baserade på av producenter lämSOU 1971: 40

nade - i ton uttryckta - uppgifter över den planerade kapacitetsutvecklingen. Detta torde innebära att ett visst hänsynstagande till produktivitetens inverkan tagits då producenterna i sin bedömning av den framtida kapacitetsutvecklingen kan antas ha kalkylerat in en viss produktivitetsutveckling. Exogent i modellen ingår papperskonsumtionen - baserad på ECE/FAO:s prognosstudier - samt exportvolymen av massa resp. papper. De senare två storheterna är tämligen obetydliga för de flesta av de i modellen ingående avnämarländerna. Ländernas totala importvolym av papper resp. massa erhålls sedan genom identiteten M = C — O + X, där M står för importvolym, C för konsumtionsvolym, O för produktionsvolym och slutligen X för exportvolym. Koefficienten för den förklarande variabeln - massa- resp. papperskapaciteten i tabellerna 3.3: 3 och 3.3: 4 ger i respektive ekvation ett uttryck för det genomsnittliga marginella kapacitetsutnyttjandet under estimationsperioden. Beträffande pappersproduktionsfunktionerna uppgår det genomsnittliga koefficientvärdet för samtliga länder i modellen till drygt 0,88 för perioden 1954-1969. Danmark, Schweiz och Västtyskland har alla erhållit ett koefficientvärde på 0,77 vilket är lägst bland de tolv länderna. Tre länder - Storbritannien, Österrike och Belgien-Luxemburg - har erhållit en koefficient större än 1. Dessa tre länder har också erhållit negativt intercept. Anledningen till att dessa tre länder erhållit en koefficient större än 1 är inte helt klarlagd. Ett gemensamt drag tycks vara att dessa tre länders pappersproduktion varit utsatt för starka konjunkturfluktuationer under estimationsperioden. I diagram 3.3: 5 visas hur Storbritanniens papperskapacitet utvecklats under estimationsperioden samt hur kapaciteten utnyttjats, dvs. pappersproduktionens utveckling. Pappersproduktionsfunktionerna har genomgående erhållit en hög korrelationskoefficient (R2). I endast ett fall - Portugal - är korrelationskoefficienten R2 mindre än 0,90. SOU1971:40

Tabell 3.3: 2. Modell för sambanden mellan massa och papper i importländerna. Papper

Massa

( l a ) O p =/(*-,) (2 a) Xp = exogent (3 a) Cp = exogent (4 a.) Mp = Cp—Op+

(1 b) Om = /(#*) (2 b) Xm = exogent (3 b) Cm = / ( O p ) (4 b) Mm — ^ m — O m

(5 a) Si = enligt ekvation — se avsnitt rörande pappersandelarnas beräkning nedan ( 6 a ) M * = SSpxMp

+xm (5 b) Ssm = enligt ekvation -— se avsnitt rörande massaandelarnas beräkning nedan SmxMm (6 b) M'm =

Symbolförklaringar: Op = produktionsvolymen av papper Om = produktionsvolymen av massa Kp = produktionsvolymkapaciteten för pappersindustrin Km = Produktionsvolymkapaciteten för massaindustrin Xp = exportvolymen av papper Xm = exportvolymen av massa Cp = konsumtionsvolymen av papper Cm = konsumtionsvolymen av massa Mp = importvolymen av papper Mm = importvolymen av massa Sp = importvolymandelen för svenskt papper S^ = importvolymandelen för svensk massa Mp = importvolymen av svenskt papper Mm = importvolymen av svensk massa Anm. Subscript p respektive m står för papper respektive massa. Superscript s (respektive No) står för Sverige (respektive Norden).

Beträffande produktionsfunktionerna för massatillverkning uppgår koefficienten för den förklarande variabeln för modellens länder tillsammans till i genomsnitt 0,90 dvs. jämfört med pappersproduktionsfunktionerna har alltså koefficienterna i de senare ekvationerna något högre värden i genomsnitt. Framhållas bör dock att massatillverkningskapaciteten för samtliga länder i modellen utom USA är förhållandevis liten. Endast ett land har i massaproduktionsfunktionen erhållit en koefficient med värde högre än 1, nämligen Portugal. För Västtyskland uppgår koefficienten till 1,00. Korrelationskoefficienterna R2 är för massaproduktionsfunktionen i samtliga fall utom ett - Frankrike - något lägre än korre-

Tabell 3.3:3.

S a m b a n d mellan kapacitet och p r o d u k t i o n av papper i vissa länder.

Importländer Danmark Storbritannien Österrike Schweiz Portugal Västtyskland Italien Frankrike Nederländerna Belgien USA

O, --

31,84+ 0,77 xKp (0,09) Pi =—225,29+ 1,01 xKp (0,07) 1,07 xKp o, = —72,73+ (0,10) 74,45+ 0,77 xKp o, (0,10) 12,08+ 0,83 xKp o% (0,05) = 562,72+ 0,77 xKp t (0,10) 72,07+ 0,80 xKp (0,09) = 109,13+ 0,89 xKp (0,07) 38,59+ 0,89 xKp (0,06) t • —89,26+ 1,09 xKp (0,13) Ö, • 725,02+ 0,91 XKP (0,07)

o o, o, o, o

i? 2 =0,9345 R2=0,9420 i? 2 =0,9541 R2=0,9830 J? 2 =0,8831 R»=0,9844 i? 2 =0,9901 i? 2 =0,9822 Ä 2 =0,9517 i? 2 =0,9186 .R 2 =0,9823

Exportländer Sverige

Finland

Norge

Canada

268,57+ 0,82 (0,09) —96,48+ 0,93 (0,06) 47,76+ 0,83 (0,09) 1 910,96+ 0,70 (0,09)

xKp

Ä 2 =0,9901

xKp

i? 2 =0,9873

xKp

tf2=0,9887

XKP

i? 2 =0,9007

Not. Estimationsperiod 1954—1969.

lationskoefficienten för m o t s v a r a n d e persproduktionsfunktioner.

pap-

S o m framgår av d i a g r a m 3.3: 5 översteg för Storbritannien p r o d u k t i o n s v o l y m e n produktionskapaciteten 1960. D e t t a h a r inträffat enstaka å r även för a n d r a länder i m o dellen och att så sker är i o c h för sig inte särskilt märkvärdigt. Vissa möjligheter torde alltid föreligga att överskrida det kapacitetstak som vid n o r m a l a förhållanden skulle bet r a k t a s som fullt kapacitetsutnyttjande. D e n definition som F A O a n v ä n d e r för k a p a citetsuppgifterna anges till: » . . . practical, m a x i m u m or all-out basis». Över en längre tidsperiod t o r d e också viss osäkerhet vidlåda b e d ö m n i n g a r n a av kapacitetsvolymen p å g r u n d av den omsättning av den p r o d u k t i v a utrustningen som hela tiden äger r u m . Koefficienten i massakonsumtionsfunktion e r n a ger ett uttryck för ett genomsnittligt

produktionstekniskt förhållande. S o m framgår av tabell 3.3: 5 varierar koefficientens storlek ganska avsevärt. Sverige h a r erhållit ett koefficientvärde p å 0,95 m e d a n detsamm a i Västtysklands ekvation endast u p p g å r till 0,49. D e n n a kraftiga skillnad i massaåtgång vid p a p p e r s p r o d u k t i o n e n sammanh ä n g e r dels m e d vilka olika papperskvaliteter som tillverkas, dels m e d i vilken m å n som avfallspapper a n v ä n d s vid papperstillverkningen. I Sverige h a r p r o d u k t i o n e n av tidningspapper o c h vissa typer av e m b a l lagepapper en framskjuten plats m e d a n för Västtyskland bl. a. skriv- o c h t r y c k p a p p e r utgör en stor andel av p a p p e r s p r o d u k t i o nen. Vissa papperskvaliteters procentuella andel av Västtysklands resp. Sveriges p r o d u k tion av p a p p e r och p a p p 1969 framgår av vidstående tablå. SOU 1971: 40

Tabell 3.3:4.

S a m b a n d mellan kapacitet och p r o d u k t i o n av massa i vissa länder.

Importländer Danmark

Om=

Storbritannien

O m=

Österrike

Om=

Schweiz

0m =

Portugal

Om=

Västtyskland

Om=

Italien

Om=

Frankrike

0m =

Nederländerna

Om=

Belgien

O m=

USA

Om=—

0,28+ 0,88 (0,04) 5,07+ 0,90 (0,03) 54,28+ 0,91 (0,02) 57,89+ 0,68 (0,08) —10,81+ 1,02 (0,06) —59,58+ 1,00 (0,15) —68,51+ 0,90 (0,06) 56,64+ 0,91 (0,07) 23,57+ 0,82 (0,06) —16,82+ 0,95 (0,05) 2 2 0 4 , 0 1 + 0,99 (0,04)

xKm

tf2=0,8491

xKm

Ä 2 =0,9058

xKn

i? 2 = 0,9169

xKm

2? 2 =0,8376

xKm

J? 2 =0,9686

xKm

i? 2 =0,7567

xKm

7?2 = 0,9550

xKm

Ä 3 =0,9838

xKm

i? 2 =0,8766

xKm

i? 2 =0,9178

xKm

2 JR = 0,9636

Exportländer Sverige

O m=

Finland

Om=

Norge

Om=

•Canada

Om=

/? 2 =0,9529

800,45+ 0,76 xK, (0,09) 377,82+ 0,79 xK, (0,09) 33,27+ 0,86 xK, (0,05) 1 132,80+ 0,77 X # , (0,09)

i? 2 =0,9806 2 JR = 0,9061

i? 2 = 0,9628

AW. Estimationsperiod 1954—1969.

1. Tidningspapper 2. Annat tryck- och skrivpapper 3. Emballagepapper och papp därav bl. a. Kraftliner Säckpapper Falskartong Annat emballagepapper och papp

Västtyskland

Sverige

6,3

22,7

32,7

12,7

45,5

52,2

0 1,8 8,8

10,4 14,8 7,2

31,6

5,8

Diagram 3.3:5. Kapacitets- o c h p r o d u k tionsutveckling i Storbritanniens pappersindustri, 1 000 ton, 1954-1969.

480440-

Källa: The pulp and paper industry; O E C D Paris.

400-

Västtyskland, Storbritannien och F r a n k rike är idag de största k o n s u m e n t e r n a av avfallspapper i V ä s t e u r o p a . O m k o n s u m tionsvolymen av avfallspapper (Cw„) sätts i relation till pappersproduktionsvolymen

360-

SOU 1971:40

Kapacitet^'

ySi

320-

Produktion

t 1

1....J

1 L

Tabell 3.3:5. Samband mellan konsumtion av pappersmassa och produktion av papper i vissa länder. Importländer Danmark Storbritannien Österrike Schweiz Portugal Västtyskland Italien Frankrike Nederländerna Belgien USA Exportländer Sverige Finland Norge Canada1

Cm=

18,24+ 0,50 x O . (0,08) C_= —171,72+ 0,74 x O . (0,09) Cm= 59,93+ 0,80 xO_ (0,10) Cm= 51,09+0,57x0. (0,10) Cm = —29,78+0,96x0. (0,08) Cm= 428,82+ 0,49 x O . (0,09) C„,= 103,20+ 0,64 x O . (0,10) Cm= 52,28+0,68x0. (0,10) C m = —222,70+0,70 x O p (0,10) C m= 2,36+0,80x0. (0,09) C m =—1 051,84+0,83 x O . (0,09) Cm=

85,75+0,95x0. (0,04) Cm= 321,51+0,88 x O p (0,08) Cm= 37,47+0,94x0. (0,06) C m =—1 125,56+ 1,12 x Op (0,12)

i?2=0,8320 i?2=0,9587 tf2=0,9973 R2=0,9114 J?2=0,8782 /?2=0,9710 Ä2=0,9965 Ä2=0,9930 i?2=0,9833 i?2=0,9733 R2=0,9913

R2=0,9739 fl2=0,9952 /?2=0,9914 i?2 = 0,9765

Not. Estimationsperiod 1954—1969. Osäkra och interpolerade data i början av estimationsperioden torde förklara det höga koefficientvärdet för Canada. 1

(O,,) framgår att Västtyskland, Storbritannien och Nederländerna 1969 var de länder som konsumerade mest avfallspapper i förhållande till den inhemska pappersproduktionen. Om kvoten Cwp/Op beräknas årligen för perioden 1958-69 för modellens länder framgår att denna kvot över tiden i de flesta fall tycks vara svagt trendmässigt stigande. Mot bakgrund av att denna kvot har förändrats långsamt för de flesta länder har den i modellen valda massakonsumtionsfunktionen ansetts tillfyllest och den torde ge en godtagbar approximation av den mot en given pappersproduktion svarande massakonsumtionen. Fyra av modellens importländer uppvisar ett negativt intercept, nämligen Storbritan60

nien, Portugal, Nederländerna och USA. Detta torde sammanhänga med en över tiden ändrad produktionsinriktning mot mer massakrävande papperskvaliteter. Korrelationskoefficienten R2 är i de flesta fall hög. Av modellens elva importländer har nio en korrelationskoefficient större än 0,95. Danmark och Portugal har erhållit en korrelationskoefficient på 0,83 resp. 0,88. De sålunda för perioden 1970-1975 framskrivna produktionsvärdena har insatts tillsammans med motsvarande konsumtionsvärden och exportvärden 2 i identiteten 2 Exportvolymen av massa och papper är obetydlig för alla av modellens importländer utom USA. Ett tentativt framskrivningssätt har praktiserats beträffande massa- och pappersexportens utveckling under prognosperioden.

SOU 1971: 40

Diagram 3.3: 6. Nordens och Nordamerikas andelar av pappersimporten till EEC och övriga EFTA jämfört med möjligt exportutrymme. milj. ton Produktionskapacitet papper minus konsumtion = Exportutrymme

Finland + Norge

r Sverige

Importandel %

IMPORTANDELAR PÄ ÖVRIGA EFTA OCH EEC exkl. intrahandel

90 Norden + Nordamerika 80 -

70 Norden 60

<> 30 -

20 Sverige

Nordamerika

1960 I _ J

1 65

75 A n m . Norden = Finland, Norge och Sverige, övriga EFTA = EFTA exkl. Norden

SOU 1971: 40

M = C — O + X varvid landets totala importvolym erhållits. EEC-länderna har behandlats som en enhetlig region vid beräkningen av pappersimportandelsutvecklingen under prognosperioden (se nedan). Vid beräkningen av produktionsvolymerna för prognosperioden har EEC:s samlade produktion av papper resp. massa erhållits genom att summera den från varje enskilt lands produktionsfunktion erhållna produktionsvolymen. Alternativt skulle produktionsvolymen för EEC kunna ha beräknats med en produktionsfunktion för hela regionen. 1 Det sätt som valts medför dock i detta sammanhang ingen skillnad. De produktionsvolymer som erhålls ur ekvationen för hela EEC för 1970 och 1975 - något skilda från de över de enskilda länderna aggregerade produktionsvolymerna - skiljer sig nämligen endast med avseende på produktionens absoluta nivå och inte med avseende på dess utvecklingstakt.

3.3.5 Framskrivning av importandelarna Papper När det gällt att fånga upp inverkan på den nordiska respektive den svenska pappersimportandelens utveckling av de integrationssträvanden som redogjordes för i avsnitt 3.3: 2 ovan, har utgåtts från följande förhållanden och förutsättningar. 1. De två huvudleverantörerna av papper till såväl EEC som EFTA är Nordamerika och Norden. Enligt diagram 3.3: 6 framgår att dessa två utbudsområdens sammanlagda marknadsandel på EEC exkl. intrahandel och övriga EFTA (Norden minus Finland, Norge och Sverige) sedan 1962 hållit sig mycket stabil omkring 90 %. Nordens samt Nordamerikas gemensamma marknadsandel på enbart övriga EFTA har även den hållit sig mycket stabil, strax över 9 0 % , sedan 1962. På EEC exkl. intrahandel kan en mycket svagt stigande trend skönjas sedan 60-talets början. Även här är marknadsandelen i närheten av 90 % - en aning lägre än den på övriga EFTA. 2. Bildandet av EEC har antagits ej med62

föra någon ändring i konkurrensbetingelserna mellan Norden och Nordamerika med avseende på den gemensamma marknaden. 3. Tullavvecklingen inom EFTA har däremot inneburit en för de nordiska producenterna betydande konkurrensfördel gentemot Nordamerika. Detta har under 60-talet medfört en ökande importandel för Norden på övriga EFTA. Detta i sin tur har, som framgår av diagram 3.3: 7, lett till en minskad andel för Nordamerika på övriga EFTA. Utträngningen av nordamerikanskt papper på övriga EFTA har antagits medföra en uppgång av den nordamerikanska importandelen i EEC:s nettoimport. Detta har skett på bekostnad av den nordiska andelen på EEC exkl. intrahandel. Hur andelsutvecklingen påverkats - under inflytande av integrationsutvecklingen i Västeuropa under 60-talet - på de två marknaderna övriga EFTA och EEC (exkl. intrahandel) samt hur orsakssambanden tankes ha verkat, framgår av sammanställningen nedan. Den streckade pilen avser att indikera att andelsförlusterna på EEC tidvis kan ha berott på kapacitetsbrist inom Norden. Marknad Utbudsområde

Övriga EFTA

EEC exkl. intrahandel

Norden

ökande _ andel

minskande andel

Nordamerika

minskande andel

ökande "* andel

Att Norden under första hälften av 60talet vunnit andelar totalt på bekostnad av den nordamerikanska ställningen på de här betraktade marknaderna i Västeuropa är ett konstaterande från diagram 3.3: 6. Det innebär att de vinster Norden gjort på övriga EFTA ej har medfört motsvarande andels1 Produktionsfunktionerna rörande massaresp. papperstillverkning för hela EEC har estimerats och erhöll följande utseende: Op = 6,85 + 0,84 • Kp R2 = 0,9939 (0,09) 0 m =-124,82+0,96- Km /?2=0,9907 (0,05)

SOU 1971: 40

Diagram 3.3: 7. Nordens och Nordamerikas andelar av pappersimporten till övriga EFTA jämfört med möjligt exportutrymme. milj. ton Nordamerika

Produktionskapacitet papper minus konsumtion = Exportutrymme

Finland + Norge i — ' : Sverige

Import andel %

IMPORTANDELAR Ö V R I G A EFTA

Nordamerika

Sverige

1 1960

SOU 1971: 40

J 75

Diagram 3.3:8. Nordens och Nordamerikas andelar av pappersimporten till EEC exklusive intrahandel jämför med möjligt exportutrymme. I M P O R T A N D E L A R EEC exkl. intrahandel

milj ton

10 Produktionskapacitet papper minus konsumtion •= Exportutrymme Nordamerika

8 6 \ 4

Finland + Norge

2 -r

Sverige

0 Importandel %

70 •

60 -

30 -

20 -

10-

64 SOU 1971: 40

förluster på EEC. De tullsänkningar, vilka - som ett resultat av Kennedyrundan - har vidtagits efter utgången av 1969 och kommer att vidtagas under början av 70-talet, torde ej påverka marknadsfördelningen i Västeuropa mellan Norden och Nordamerika, emedan det är fråga om generalla tullsänkningar vilka i princip gynnar båda utbudsområdena lika. Eventuellt skulle dock en viss fördel för Nordamerika kunna tänkas då det skydd i tullavseende som Norden åtnjuter inom E F T A i förhållande till Nordamerika kommer att bli något mindre. Även andra faktorer påverkar dock andelsutvecklingen för utbudsnationerna. Under de sista tre åren har Nordamerika återtagit den marknadsmässiga ställning som förelåg under perioden 1958-1960. Detta har skett genom de markant stora kapacitetstillskott som framkommit i Nordamerika under åren 1967-1969. Som framgår av diagram 3.3: 6-3.3: 8 har de nordamerikanska andelsvinsterna under de tre sista åren inom det Västeuropa vi betraktar här till övervägande delen varit koncentrerade till övriga EFTA. Vid sidan av tulländringarnas inverkan har sålunda antagits att Nordens resp. Nordamerikas exportkapacitet - mätt som produktionskapacitet minus konsumtion ( = förklaringsvariabel Exö) - i väsentlig utsträckning kommit att påverka den realiserade exportutvecklingen och därmed även marknadsandelarna. Då det här använda konsumtionsbegreppet avser den tillförselberäknade konsumtionsvolymen fångas lagerförändringarnas inverkan delvis upp i exportkapacitetsvariabeln Exö. När det gäller den svenska importandelens utveckling har hänsyn tagits till det förhållandet att Sverige då även konkurrerat med Finland och Norge förutom med Nordamerika. Liksom beträffande den nordiska andelsutvecklingen har själva utgångspunkten varit andelsutvecklingen på övriga EFTA. Med hänsyn tagen till ovanstående relaterade samband har följande två ekvationer estimerats för den nordiska resp. den svenska andelsutvecklingen 1 på övriga EFTA:

O) SÖE= 63,76 -0,1875 TEFTA - 0,0005 (0,0123) (0,0002) R2 - 0,9856 1958—1969

Exö?A

(2) SÖE = 39,03 - 0,1366 TEFTA - 0,O036ExöfF+N (0,0488) (0,0025) - 0,00017 ExöpA + 0,0018 Exop (0,00015) (0,0013) R2 = 0,9758 1958—1969 där TEFTÅ = avvecklingen av EFTA-tullarna uttryckt i procent av bastullen Ex(fp = Sveriges exportöverskott mätt som produktionskapacitet minus konsumtion Exö p ' = Finlands och Norges exportöverskott NA

Exöp = Nordamerikas exportöverskott ÖE = övriga EFTA (EFTA minus Finland, Norge och Sverige) Med ledning av den hypotes rörande orsakssambanden beträffande andelsförskjutningarna på de båda marknaderna övriga EFTA och EEC, vilka redogjorts för ovan under punkt 3 på sid. 62, har följande två ekvationer estimerats för den nordamerikanska importandelsutvecklingen på övriga EFTA (ekv. 3) resp. EEC (ekv. 4):

(3) S%1 = 7 1 , 4 3 - 0,66 S%B (0,28) R2 - 0,8974 1958—1969

(4) S2?c = 51,16 - 1,07 SSI (0,50) R2 = 0,8933 1958—1969 1 Som jämförelse till ekv. (2) ovan kan påpekas att samma ansats har använts vid försöksestimering för att förklara den svenska andelsutvecklingen på Storbritannien. Variabeln ExöNp blev därvidlag ej signifikant varvid den uteslöts vid förnyad estimation. Den resulterande ekvationen fick följande utseende:

(forts, pä nästa sida)

SOU 1971: 40 5—712116

Den nordiska andelsutvecklingen på övriga EFTA - erhållen från ekv. (1) - får i ekv. (3) förklara den nordamerikanska importandelens förändring på denna marknad. Som nämndes ovan antages denna utträngning av nordamerikanskt papper på övriga EFTA ha lett till nordamerikanska andelsvinster på EEC. I ekv. (4) har detta samband estimerats. Genom att minska den lineärt trendframskrivna för Norden och Nordamerika gemensamma importandelen på EEC med den nordamerikanska importandelen på denna marknad erhålls Nordens importandel. Trendframskrivningen av Nordens och Nordamerikas importandel på EEC har genomförts på grundval av data för perioden 1962-1969. Enligt vad som framgår av diagram 3.3: 6-3.3: 8 så kan en marknadsmässig stabilisering anses ha blivit etablerad från och med 1962. Nordens och Nordamerikas gemensamma importandel på övriga EFTA resp. EEC exkl. intrahandel har legat på en praktiskt taget oförändrad nivå sedan detta år. Ekv. (5) visar den ekvation som använts för trendframskrivningen av Nordens och Nordamerikas gemensamma importandel på EEC: (5)SEECNA

=88,51 + 0,17/

(0,07) R2 = 0,5100 1962—1969 där t står för tiden (1,2,3,4,5 etc.) Den nordiska importandelen på EEC erhålls genom identiteten: f£\ cNo+NA W «EEC

CNA cNo ~ ^ EEC'=" EEC

Den svenska andelsutvecklingen på EEC exkl. intrahandel har beräknats enligt två alternativa ekvationer. I diagram 3.3: 8 visas den nordamerikanska, nordiska och svenska andelsutvecklingen på EEC under

estimationsperioden. Sveriges importandel visar en viss men tydlig följsamhet mot den nordiska andelens utveckling. I ekv. (7: 1) och (7: 2) har estimerats hur den svenska importandelen utvecklats i förhållande till dels den nordiska importandelen på EEC, dels den nordamerikanska på samma marknad. För de båda prognosåren 1970 och 1975 ger dessa båda ekvationer mycket lika resultat. De prognoserade importandelarna skiljer sig endast med 0,2 procentandelar 1970 och 0,5 1975. (7: \)SEEC=

11,99 + 0,26 SNE°EC

R* = o,4735

(0,06) 1958—1969

(7: 2) SEEC = 34,41-0,22 S^Éc (0,08) R2 = 0,6749 1958—1969 Sveriges importandel på Norge har skrivits fram medelst en linear trend — ekv. (8): (8) 5 y - 1 7 , 5 8 + 2 , 0 4 / (0,82) R2 = 0,3814 1958—1969 Beträffande Sveriges importandel på USA föreligger endast data för åren 1964-1969. På grund av de få år perioden omfattar har det ej lyckats att estimera några signifikanta samband och ej heller varit meningsfullt att tillämpa trendf ramskrivning. En schablonmässig framskrivning av den svenska importandelen på USA har därför måst tillgripas. USA utgör dock - liksom Norge - en mycket liten avsättningsmarknad för svenskt papper. 1969 avsattes ca 1 % av den svenska pappers- och pappexporten i USA. Exportvolymen till Norge var detta år något mindre än den till USA. Massa

(fors. fr. föreg. sida)

5 ^ = 4 7 , 4 6 — 0,20 TEFTA — 0,76 ExöSF+N + (0,08) (0,44) i?2=0,9124 + 0,34 Exösp 1958—1969 (0,23) 66

Handeln med pappersmassa har under den här betraktade tidsperioden och på de här betraktade marknaderna i princip ej hindrats av kvantitativa eller andra begränsningar. För de tolv avnämarländer som ingår i modellen är Canada och Norden huvudSÖU 1971: 40

leverantörer. 1 Även Portugal och Österrike är dock nettoexportörer av massa men dessa båda länders exportvolym är i förhållande till Canadas och Nordens mycket liten. Genom att lägga ihop modellens alla länders totala import av massa och sedan därifrån dra den handel som dessa länder bedrivit sinsemellan - leverantörer härvidlag är ovannämnda Portugal (mest till Storbritannien) och Österrike (mest till EEC) samt USA har dessa länder kunnat behandlas som en enda marknad. Canada och Norden har tillsammans en marknadsandel som under estimationsperioden genomgående hållit; sig omkring 94-95 %. Den nordiska såväl som den svenska andelen har minskat under huvuddelen av perioden vilket framgår av diagram 3.3: 9. En ekvation för den nordiska importandelens förändring - ekvation 9 - och en för den svenska - ekvation 10 - har estimerats. Som synes ingår i dessa båda ekvationer variabeln Oö, beräknad som produktion av massa minus konsumtion. Denna variabel ger ett uttryck för exportförmågan för landet resp. länderna i fråga och den ersätter här variabeln Exö vilken ingick i ekvationerna för pappersandelarna ovan. Anledningen till denna förändrade ansats beror på att - på grund av att det under estimationsperioden i utbudsländerna förekommit en starkt fluktuerande produktionsvolym med tidvisa produktionsinskränkningar (se avsnittet om utvecklingen under 60-talet ovan) — endast ett svagt samband råder mellan produktionsvolymen av massa och produktionskapaciteten . (10) SÖ°EU - 65,45 + 0,16 Oö^° - 0,47 Oö„a (0,05) (0,04) R3 = 0,9691 1958—1969 (11) SSÖEU - 36,43 - 0,33 Oö% -

(0,02) - 0,42 OöSJ+N + 0,57 Oösm (0,14) (0,13) R2 = 0,9845 där Oö2

1958—1969

= Exportförmåga beräknad som produktion minus konsumtion

SOU 1971: 40

Ca SF+N s ÖEU

= Canada = Finland samt Norge = Sverige. = övriga EFTA, EEC samt USA

Den svenska importandelen på 'Norge har framskrivits medelst en linear tidstrend. Liksom rörande importen av svenskt papper är Norges import av svensk pappersmassa relativt obetydlig. 1969 utgjorde den till Norge från Sverige exporterade pappersmasssan ca 4 % av Sveriges totala massaexport. Ekvationsestimatet för Sveriges importandelsutveckling på Norge visas i ekvation (12) nedan: (12) 5 ^ = 92,77 - 0,70 t (0,31) K* = 0,3445 1958—1969 Den nordiska importandelen på Norge har sedan 1959 nästan varje år legat omkring 98-99 %. På senare år har den finska massan vunnit andelar på den norska marknaden på den svenska andelens bekostnad, vilket kommer till uttryck i den negativa koefficienten i ekvationen för den svenska importandelsutvecklingen på denna marknad. 3.3.6 Prognosresultat' Papperskonsumtionsprognosen På nästa sida redovisas en framtidsbedömning av FAO/ECE rörande förändringen av konsumtionsvolymen av papper och papp för perioden 1970-1975. En prognos för den svenska papperskonsumtionen har utarbetats fristående från FAO/ECE:s bedömning och konsumtionen av papper beräknas enligt denna komma att stiga under prognosperioden med 4,8 % per år. Sambandet mellan BNP:s förändring 1 Många av Canadas såväl massa- som pappersproducerande företag ingår som dotterföretag i amerikanska koncerner. 2 Genom valet av variabeln Oö försvåras prpgnosberäkningen då den svenska produktionen av massa måste (preliminärt) beräknas innan exportutvecklingen för prognosperioden kan kalkyleras. Vid beräkningen av massaimportandelens utveckling har därför ett iterativt förfaringssätt använts med avseende på massaproduktionen och massaexporten.

Diagram 3.3: 9. Nordens och Nordamerikas andelar av massaimporten till EEC, övriga EFTA samt USA jämfört med möjligt exportutrymme. milj ton

Produktionsvolym massa minus konsumtion = Exportutrymme Finland + Norge

4 •

2 O J Produktionsvolym massa minus konsumtion = Exportutrymme

6 •

Canada

4 2

. ^ j = f = ^ —

_____£;

Sverige

0 -J Import andel %

IMPORTANDELAR PÄ ÖVRIGA EFTA. EEC samt USA Norden + Canada

90 •

70 -

60 Norden

50 -

40 -

Canada

Sverige

30 -

20 -

« 1960

•

1 65

1 70

' 75

SOU 1971: 40

Papperskonsumtionens 1975 enligt FAO/ECE

förändring

1970—

Årlig procentuell förändring 1970—1975 Hela Europa Nordeuropa 1 EEC Brittiska öarna32 Centraleuropa Sydeuropa4 Östeuropa exkl. Sovjet

5,9 5,0 5,6 4,2 6,4 12,2 6,7

1 Danmark, Finland, Island, Norge, 2 Storbritannien, Irland. 3 Österrike, Schweiz, Jugoslavien. 4

Importandelsutvecklingen

Sverige.

Grekland, Portugal, Spanien, Turkiet. Källa: European Timber Trends and Prospects 1950—80; [18]. och papperskonsumtionen har därvid beaktats. USA och Canada inbegrips ej i F A O / ECE:s studie ovan varvid även för dessa två länder separata konsumtionsprognoser utarbetats. Papperskonsumtionen beräknas sålunda för USA komma att öka med 3,6 % årligen under prognosperioden. Denna prognos ligger i linje med FAO/ECE.s bedömning att papperskonsumtionens ökningstakt successivt kommer att avta i höginkomstländerna. För Canada beräknas papperskonsumtionen öka med drygt 5V2 % fram till 1975. Det bör här påpekas att de BNP-antaganden som ligger bakom FAO/ECE:s pappersprognos kan avvika från de BNPprognoser som redovisas i avsnitt 1.4. Dessvärre har det inte funnits någon möjlighet att ta hänsyn till detta förhållande. Pappersproduktionsprognosen Produktionsutvecklingen i de länder som ingår i modellen har erhållits genom de ovan redovisade produktionsfunktionerna. Den resulterande produktionsprognosen för EECområdet beräknas stiga med nära 3V2 % per år 1970-1975, för övriga EFTA-länderna med 4 %, för Norge med drygt 4V2 % och slutligen för USA med nära 3 %. De från produktionsfunktionerna erhållna produktionsvolymtalen för Norge (1975) och USA (1970 och 1975) har uppjusterats något då annars de resulterande importvärdena skulle blivit orealistiskt höga. Troligtvis beSOU 1971: 40

ror detta på underskattade bedömningar rörande kapacitetstillväxten. Beräkningsmässigt innebär denna justering att ett något högre kapacitetsutnyttjande antages för dessa två länder under prognosperioden än det genomsnittliga för estimationsperioden.

De prognoserade importandelarna framgår av diagram 3.3: 7 och 3.3: 8. I beräkningarna har de prognoserade importandelarna ingått med följande värden för de betraktade marknaderna: Sveriges importandel

övriga EFTA EEC Norge USA

25,95 30,30 44,60 0^40

20,95 30,40 54,30 0^40

EEC's

intrahandel

Då importandelarna på EEC är beräknade på EEC:s nettoimport, dvs. totala importen minus intrahandel, har en framskrivning av EEC:s intrahandel gjorts. Denna är utförd enligt följande: exogent ingår i modellen EEC:s totala export av papper. Detta värde för 1970 resp. 1975 minskas med de för dessa år framskrivna värdena för EEC:s export av papper till tredje land. Det resulterande värdet dras sedan från EEC:s totalimport av papper, vilket framkommit i beräkningarna tidigare, varvid erhålls nettoimporten av papper till denna marknad. Av diagram 3.3: 10 framgår de sålunda prognoserade värdena för EEC:s intrahandel resp. export till tredje land. Träfiber plattor Beräkningarna ovan har genomgående utförts exklusive träfiberplattor. Till den exportutveckling som alltså erhålls genom att applicera de prognoserade importandelstalen på de - för de olika marknaderna - beräknade importvolymerna, måste följaktlir gen läggas - förutom exporten av papper till övriga länder. - exporten av träfiberplattor för att en prognos för den svenska 69

Diagram 3.3: iO. EEGs export av papper, 1 000 ton. 2200

1200 EECs intrahandel 1000

EECs export till tredje land 400

exporten av hela varugruppen papper och papp skall erhållas. Exporten av träfiberplattor har legat på en ungefär oförändrad nivå under hela 60-talet, och någon större förändring förutses inte till 1975. Sveriges export av träfiberplattor vissa år 1961-1975 (1 000 ton). 1961 1963 1965 1967 1969 1970 1975

75 Övriga länder Exporten av papper till övriga länder uppgick till 572 tusen ton 1969. 1970-1975 beräknas denna export av papper öka med drygt 14 % per år, vilket nästan innebär en fördubbling av exporten till denna ländergrupp.

416 421 394 399 404 400 ti!

O440

SOU 1971:40

Exporten av papper och papp till övriga länder vissa år 1961-1975 (1 000 ton). 1961 1963 1965 1967 1969 1970 1975

407 363 340 313 572 520 1 030

Sveriges export av papper och papp 1975

Massakonsumtionsprognosen

1970-

Samtliga ovan redovisade prognosbedömningar sammantagna ger en volymmässig ökning av den svenska exporten av papper och papp mellan åren 1970-1975 med ca 9,4 % per år eller drygt 56,5 % för hela perioden. Denna ökning fördelar sig mycket olika på de olika marknader som betraktats i beräkningarna. Årlig volymmässig ökning 1970-1975 av Sveriges export av papper och papp till olika marknader. övriga EFTA EEC Norge USA Övriga länder Summa Träfiberplattor Totalt

1,9 12,9 25,2 9,6 14,6 10,2 1,9 9,4

Anledningen till att exporten till övriga EFTA erhållit ett så lågt ökningstal jämfört med t. ex. exporten till EEC, beror på att produktionen av papper inom övriga EFTAregionen beräknas öka betydligt snabbare än den inom EEC samtidigt som konsumtionsutvecklingen inom EEC bedöms öka väsenligt snabbare än bland övriga EFTAstaterna. Detta leder till att den totala importen till EEC för perioden 1970-1975 väntas komma att öka dubbelt så snabbt jämfört med övriga EFTA - en ökning med 72 % för EEC jämfört med en på 36 % för övriga EFTA. Den procentuella ökningen av exporten till Norge kan förefalla hög men skall ses mot bakgrund av en mycket låg nivå i utgångsläget - drygt 20 tusen ton 1969. Exportprognosen exklusive träfiberplattor SOU 1971: 40

är insatt i diagram 3.3: 4 över den svenska pappers- resp. massamarknaden.

Massakonsumtionsutvecklingen för modellens länder har erhållits genom de ovan redovisade konsumtionsfunktionerna. Dessa ekvationer ger för EEC-länderna en årlig konsumtionsökning för prognosperioden med knappt 3 %, för övriga EFTA med 4 %, för Norge med ca 4^2 % samt för såväl USA som Canada ca 3 %. Massaproduktionsprognosen Funktionerna för massaproduktionens beräkning är redovisade i tabell 3.3: 4. Liksom beträffande pappersproduktionens beräkning ovan har även här i några fall ett något högre kapacitetsutnyttjande måst antagas för prognosperioden än det som framkommer ur produktionsfunktionen då annars en orealistiskt hög importutveckling skulle erhållits - givet konsumtionsprognosen och den exogena exportutvecklingen. Detta problem har dock endast uppstått för några av utbudsländerna. 1 Förhållandet torde förklaras av de mycket markerade konjunkturcyklar som massaproduktionen varit utsatt för i dessa länder. Inom avnämarländergruppen övriga EFTA, EEC samt USA beräknas massaproduktionen tillväxa med i genomsnitt 2,4 % per år vilket skall ses mot bakgrund av en beräknad massaproduktionskapacitetstillväxt under prognosperioden med nästan 2,6 % i genomsnitt per år. Detta är en något lägre produktionstillväxt än den som är erhållen från de olika ekvationsestimaten. Denna justering motsvarar i ton en ca 1 % lägre produktionsnivå 1975 än den erhållen från produktionsfunktionerna. Ändringen har vidtagits i samband med en avstämning av ländergruppens totalimport, totalexport, tredjelandsexport och intrahandel. 1 Främst Norge och USA. Även för Österrike har en mindre uppjustering av produktionsvolymen 1975 vidtagits. För Portugal har produktionsvolymen 1970 och 1975 nedjusterats då importvolymen annars dessa år skulle erhållit negativa värden.

Importandelsutvecklingen Importandelen för övriga EFTA, EEC samt USA för såväl ex post-perioden som prognosperioden framgår av diagram 3.3: 9. I beräkningarna har de prognoserade importandelarna ingått med följande värden: Sveriges importandel

1975 Övriga EFTA, EEC samt USA 27,14 Norge 83,67

22,54 80,16

Intrahandeln inom ländergruppen övriga EFTA, EEC samt USA Importandelarna på ländergruppen övriga EFTA, EEC samt USA är beräknad på områdets nettoimport. Då konsumtions- och produktionsfunktionerna tillsammans med den exogena exportutvecklingen ger områdets totala massaimport måste följaktligen en framskrivning av områdets intrahandel vidtagas. Denna är genomförd på samma sätt som beträffande framskrivningen av intrahandeln med papper inom EEC; från ländergruppens exogena exportprognos har den framskrivna exporten av massa till tredje land dragits varvid intrahandeln erhållits som en residual. I diagram 3.3: 11 redovisas såväl den framskrivna tredjelandsexporten som den på angivet sätt beräknade intrahandelns utveckling för prognosperioden.

Sveriges export av dissolving (1 000 ton). 1959 1960 1961 1962 1963 1964 1965 1966 1967 1968 1969 1970

325 398 371 341 347 392 361 332 358 334 322 274

Genom förhållandet att exporten och produktionen av dissolving legat på en i stort sett oförändrad nivå under den här betraktade ex post-perioden torde beräkningarna ej ha påverkats nämnvärt av att dissol vin gen ej separerats. Övriga länder Exporten av pappersmassa till övriga länder uppgick 1969 till 590 tusen ton. För prognosperioden beräknas denna massaexport öka med ca 6 % per år. Sveriges export av massa till övriga länder vissa år 1961-1975 (1 000 ton) 1961 1963 1965 1967 1969 1970 1975

337 512 583 715 590 625 880

Sveriges export av massa Dissolving I beräkningarna ovan har dissolving ej exkluderats utan denna massakvalitet ingår genomgående i de olika aggregaten beträffande pappersmassa. De nordiska länderna producerade 1969 tillsammans ca 640 tusen ton dissolving och därav svarade Sverige för något mer än hälften. Den svenska produktionen av dissolving utgjorde 1969 något mer än 4 % av den totala massaproduktionen. Som framgår av sammanställningen nedan har exporten av dissolving legat på en ungefär oförändrad nivå sedan 1959. Praktiskt taget all inom Sverige producerad dissolving exporteras.

1959-1970

1970-1975

De ovan redovisade prognosbedömningarna sammantagna ger en volymmässig ökning av den svenska exporten av pappersmassa mellan åren 1970-1975 med ca 2,8 % per år eller omkring 15 % för hela perioden. Denna ökning fördelar sig enligt följande på de länderområden för vilka beräkningarna utförts: Ärlig volymökning 1970-1975 av Sveriges export av massa till olika marknader Övriga EFTA, EEC samt USA Norge övriga länder Totalt

1,9 6,0 6,0 2,8 SOU 1971:40

Diagram 3.3:11. EEC:s, övriga EFTArs samt USA:s handel med massa. 1 000 ton, log. skala. 1000 ton 20 00015 0 0 0 Total massaimport 10 0 0 0 90008000-

Total massaimport exkl. intrahandel

70006000500040003000-

2000-

Intrahandel ^ 1000-

^ -

•

^•**#

i 1960

L-

65 Exportökningen på ländergruppen övriga EFTA, EEC samt USA är som synes relativt svag. Nettoimporten till dessa länder beräknas under prognosperioden öka med omkring 5,8 % årligen. Den fallande svenska andelen på denna marknad kan i huvudsak återföras på det tilltagande utbudet av framför allt canadensisk men även finsk och norsk massa vilket förutses följa i takt med realiserandet av den planerade utbyggnaden av den canadensiska, finska och norska produktionskapaciteten. Massaexportprognosen är insatt i diagram 3.3: 4 över den svenska pappers- resp. massamarknaden. Appendix till 3.3 I den ovan använda modellen har ej de olika SOU 1971:40

Export till tredje land

—

••

1 I

-J

—L

massa- resp. papperskvaliteterna särskilts. Modellens prognosresultat ger därför ej heller någon ledning vid bedömandet av exportutvecklingen för de olika massa- resp. papperskvaliteterna under prognosperioden. Det finns dock anledning räkna med att de förskjutningar som ägt rum under 60-talet mellan de olika kvaliteterna i vår massaresp. pappersexport kommer att fortsätta under perioden 1970-1975. Beträffande massaexporten så har som framgår av tabell 3.3.A: 1 sulfatmassans andel ökat starkt ända sedan mitten av 50-talet från drygt 30 % till idag nära 60 % . Detta har i huvudsak skett på sulfitmassans bekostnad vilken under 60-talet minskat från drygt 30 % till knappt 22 % 1969. Den mekaniska massans andel av totala massaexporten sjunker svagt från år till år

Tabell 3.3.A: 1. Olika massakvaliteters andel av den totala massaexportvolymen 1955—1975. Procentuell fördelning och kvantiteter i tusen ton. År

Total export

Sulfatmassa

Sulfitmassa

ving

Mekanisk massa

Halvkemisk massa

1955 1960 1965 1969

100,0 100,0 100,0 100,0

32,4 41,6 46,8 58,9

34,9 30,7 28,8 21,7

16,0 13,6 10,8 8,7

16,7 14,1 13,3 10,2

0,0 0,0 0,3 0,5

Kvantiteter 1970 1975

3 774 4 340

2 238 2 851

796 707

332 356

389 404

19 22

och den uppgick till omkring 10 % 1969. Volymmässigt har den årliga exporten av mekanisk massa varit mycket stabil ända sedan mitten av 50-talet och hela tiden hållit sig i intervallet 350-450 tusen ton. Exporten av dissolving utgjorde 1955 omkring 16 % av totala massaexporten. Dissolvingens andel sjunker även den svagt varje år och 1969 uppgick den till knappt 9 % . Exportvolymen av dissolving har - liksom den för mekanisk massa - förhållit sig stabil under de sista femton åren och pendlat i intervallet 350-400 tusen ton per år. Den halvkemiska massans del av totala massaexporten är obetydlig. Fördelningen av pappersexporten på kvaliteter redovisas i tabell 3.3.A: 2. Av pappersexporten utgör exporten av industripapper den alldeles övervägande delen. 1969 uppgick andelen av industripapper till mer än 66 % av totala pappersexporten. Av exporten av industripapper utgör kraftpapperet mer än hälften. Dess andel av totalexporten av papper har under praktiskt taget hela

Dissol-

60-talet legat omkring 40 %. Vid sidan av kraftpapperet är tidningspapper den stora pappersexportvaran. Tidningspapperets andel har sjunkit något under 60-talet men har under de sista åren ökat något. 1969 utgjorde tidningspapperet drygt 23 % av totala pappersexporten. För prognosperioden 1970-1975 kan sulfatmassans andel av totala massaexporten väntas fortsätta att öka på övriga kvaliteters bekostnad. Skulle exporten av dissolving och mekanisk massa ligga kvar på ungefär den resp. volym som dessa kvaliteter omfattat under 60-talet får den svenska massaexporten den sammansättning 1975 som finns i tabell 3.3A: 1. För pappersexporten kan inga klara trender utläsas av de andelsförskjutningar som ägt rum under de sista tio åren. Antages för de olika papperskvaliteterna att dessa kommer att motsvara ett genomsnitt av resp. kvalitets andel under de sista åren på 60talet - erhålls den i tabell 3.3.A: 2 beräknade sammansättningen av pappersexporten 1975.

Tabell 3.3.A: 2. Olika papperskvaliteters andel av den totala pappersexportvolymen, 1955- -1975. Procentuell fördelning och kvantiteter i tusen ton. År

Total export

Tidningspapper

övrigt kulturpapper

Kraftpapper

övrigt industripapper

1955 1960 1965 1969

100,0 100,0 100,0 100,0

23,9 31,1 23,4 23,5

7,5 9,4 10,1

39,8 33,2 42,3 38,5

28,2 24,9 27,9

Kvantiteter 1970 1975

2 815 4 580

647 1053

282 458

1 126 1 832

760 1 237

74 SOU 1971:40

3.4 Järnmalm

Den kalkyl som presenteras här över exportutvecklingen fram till 1975 är en branschprognos. Denna kan förmodas vara i huvudsak baserad på företagens bedömningar av sina produktionsförutsättningar och marknadsställning. Vilken internationell efter frågeutveckling som ligger bakom kalkylen är därför oklart. Man torde kunna hävda att prognosen kan vara realistisk även under något varierande efterfrågeförutsättningar vad avser den kvantitetsmässiga exporten, då man kan förutsätta att branschen reagerar på efterfrågevariationer i första hand genom prisanpassning. Järnmalmsexporten beräknas kunna öka med 5 miljoner ton till 1975 från 32 miljoner ton 1969. Den härför erforderliga produktionsökningen kommer till stor del att bestå av fosforfattig malm, speciellt då i mer förädlad form som kulsinter. För att få avsättning för de ökade kvantiteterna torde detta även vara en förutsättning då marknaden för fosforrik malm är vikande genom att färskningsprocesserna för stål alltmer baseras på fosforfattig malm. En ökande avsättning förutsätter att svensk malm förblir metallurgiskt attraktiv också i andra avseenden. Konkurrensen på malmmarknaden har nämligen påtagliga kvalitativa inslag och större delen av det ökade utbudet av malm från de transoceana länderna består just av högvärdig järnmalm. I de investeringsprogram som är förutsättningen för produktionsökningen ingår även en väsentlig utbyggnad av Narviks hamn, vars kapacitet för närvarande är i det närmaste helt utnyttjad. Till marknadsbilden hör också malmköparnas behov av att gardera sig mot politiska risker och andra labila produktionsförhållanden som kan innebära störningar i leveranserna. LKAB-strejken i slutet av 1969 och början av 1970 var för många malmköpare i detta avseende en tankeställare. För efterfråge- och utbudssituationen i rent kvantitativ mening kring 1975 är olika bedömningar gjorda dels för hela världen, dels för EEC och Storbritannien. För dessa sistnämnda länder räknar man med ett imSOU 1971: 40

portbehov av storleksordningen 130 milj. ton år 1975 att jämföra med en import 1969 på ca 95 milj. ton (exkl. EEC intrahandel). Detta behov anses kunna tillgodoses med nuvarande kända produktionsplaner för större gruvföretag världen runt. Det är dock ingalunda säkert att marknaden kommer att vara i balans omkring 1975. Såväl en viss brist som ett överutbud kan tänkas föreligga. Om inte överutbudet är alltför påtagligt bör vi kunna påräkna avsättning för vår produktion. Som framgår av uppställningen nedan motsvarar exportökningen på 5 milj. ton en kvantitetsökning 1970-1975 på knappt 5 % per år. Volymökningen i miljoner kronor i 1968 års priser blir ca 1 % högre beroende på det ökande inslaget kulsinter som har ett betydligt högre enhetspris än styckemalm.

Värde, milj.kr., 1968 års priser Procentuell förändring per år Miljoner ton Procentuell förändring per år 3.5 Annan

1 244

1 107

1 540

12,7 32,0

11,1 28,4

7 37

10,3

—11,2

5*/2

råvaruexport

Under denna rubrik är samlad sådan export där det inte varit meningsfullt att ens försöka diskutera den externa efterfrågans inverkan. Det är också fråga om ganska små exportgrupper: livsmedel (836 milj. kr. export 1970), bränslen (330 milj. kr.), ickejärn metaller (855 milj. kr.) och övriga råvaror (560 milj. kr.). Även om de flesta varorna inom dessa grupper på exportmarknaderna möter en konkurrenssituation och påverkas av efterfrågeutvecklingen är dock utbudsfaktorerna så dominerande att analysen i första hand bör inriktas på att kartlägga dessa. Med något enstaka undantag är de exporterade varornas importandel av varje marknad ytterst marginell. Detta gäller i ännu högre grad andelarna av avnämarländernas försörjning då det huvudsakligen rör sig om typiska hemmaproducerade varor.

3.5.1 Livsmedel Varugruppens benämning är litet missvisande då den även omfattar jordbruksprodukter som används för framställning av såväl livsmedel som djurfoder. Livsmedelsexporten har under 60-talet i stort sett fördubblats. Ökningen har varit ungefär lika stor för jordbruksvarorna och livsmedelsprodukter inom den reglerade sektorn som de icke-reglerade livsmedelsprodukterna (köksväxter, fiskkonserver, fodermedel, drycker och tobak). Dessa senare produkter utgör dock bara ca en sjättedel av hela gruppen. De exportöverskott som uppstått inom den reglerade sektorn har uppenbarligen blivit större än vad jordbrukspolitiken syftat till. Trots överskott på flera produkter har det förekommit en viss tendens till ökad import. Såväl konsumenternas preferenser som förädlingstekniska faktorer har här spelat in. Exempel på detta är importen av vegetabiliska oljor och fetter för margarintillverkning som komplement till raps- och rybsolja samt veteimport för att höja mjölets bakbarhet. I någon mån kan goda skördar och en minskning av kreaturskapitalet kortsiktigt ha givit ett större exportöverskott än vad som motsvarar den långsiktiga utvecklingen. Bedömningen av export- och importutvecklingen till 1975 har, vad gäller de reglerade livsmedlen och jordbruksprodukterna, baserats på jordbruksdepartementets prognoser för jordbruket till långtidsutredningen. För de flesta delområden har dessa prognoser för konsumtion, produktion och nettoexport (export ./. import) under ett s. k. normalår för skördeutfallet legat till grund för bedömningen. För de stora posterna innebär nämnda prognoser på vegetabiliesidan bl. a. ett fortsatt överskott på brödsäd och fodersäd 1975. Beträffande animalieförsörjningen räknas med ett mindre underskott för nötkött men överskott av fläsk och smör. De nämnda produkterna svarade för ca halva livsmedelsexporten 1969. Någon väsentlig förändring i exportmönstret fram till 1975 förut76

ses ej. Mot en minskad köttexport står en ökad fläskexport. För de icke-reglerade livsmedlen är exportutvecklingen till 1975 tentativt extrapolerad. ökningstakten kan förväntas minska då exporten 1970 blev förhållandevis liten genom vissa tillfälligheter. Export, 1968 års priser, milj. kr. 1960 1965 1969 1970 1975 Livsmedel, totalt 488 651 813 670 985 Därav icke -reglerade 84 107 145 173 190 Årlig ökning, °/ /o

1960— 1965-1970 1965 Livsmedel, totalt Därav icke -reglerade

6,0 4,9

0,6 10,1

1970— 1975 8 2

3.5.2 Bränslen Bedömningen av exporten av bränslen 1975 bygger på kontakter med de svenska raffinaderierna och har framkommit i en s. k. försörjningsbalans för bränslen. Denna balans är huvudsakligen ett hjälpmedel för bedömningen av bränsleimporten och redovisas i avsnitt 5.1.6. Detta innebär att beräkningarna för export och import är konsistenta. Under första hälften av 70-talet planeras omfattande utbyggnader av den svenska raffinaderikapaciteten. Exporten av flytande bränslen är en endast marginell del av raffinaderiproduktionen och är därför svår att prognosera. Vid kapacitetsutvidgningarna under slutet av 60-talet steg exporten kraftigt för att sedan falla tillbaka. Med de kraftiga utbyggnader som planeras för första hälften av 70-talet beräknas exporten 1975 bli av ungefär samma storlek som 1970. Exportvärde, bränslen, 1968 års priser, milj.kr. 1960 1965 1969 1970 1975 64

360 SOU 1971:40

Årlig ökning, % 1960—1965

1965—1970

1970—1975

13,7

24^

— y2

3.5.3 Icke-järn metaller (övriga metaller) Koppar och aluminium svarar för över 80 % av hela exportvärdet inom denna grupp. Enligt de bedömningar som därvid framkommit vid hearings kan man räkna med en exportökning 1970-1975 på ca 6 % för gruppen som helhet. En närmare presentation av prognosen är gjord i samband med importberäkningarna i avsnitt 5.1.5. Exporten och importen är svårbedömda då en hel del varuströmmar består av s. k. lego-bearbetningar eller strömmar mellan moderföretag och dotterföretag. Den internationella prisutvecklingen för koppar kan väsentligt påverka utvecklingen. Fortsatt höga eller stigande kopparpriser kan påskynda substitutionen av koppar med andra material och därmed ändra på förutsättningarna för dessa beräkningar. Den utländska efterfrågan kan antas spela en mer underordnad roll för utvecklingen av exporten av dessa produkter. Exportvärde, icke-järn metaller, 1968 års priser, milj. kr. 1960 1965 1969 1970 1975

att studera de större produkterna från utbudssidan, nämligen minkskinn (96 milj. kr. export 1970), råhudar (61 milj. kr.), diverse malmer (159 milj. kr.), rayonull (55 milj. kr.). Av ett visst intresse i detta sammanhang är kanske minkskinnen. Världskonsumtionen ligger på ca 22-23 miljoner skinn. Sveriges export har under 60-talet legat på ca 1,4-1,7 miljoner skinn. Utbudet anses rätt känsligt för prisvariationer - ett prisras utlöser efter en tid utslaktning av avelsdjur som minskar utbudet, vilket leder till höjda priser som stimulerar aveln på nytt etc. 1 Man anser i branschen att en export av storleksordningen 1,7 miljoner skinn brukar innebära priser som ger det bästa ekonomiska utbytet. För hela gruppen har beräkningarna givit följande resultat: Exportvärde, övriga råvaror, 1968 års priser, milj.kr. 1960 1965 1969 1970 1975 334

970 Årlig ökning, % 1960—1965

1965—1970

1970—1975

2,9

9,6

3.5.4 Övriga råvaror De produkter som ingår i denna grupp är med något undantag förhållandevis små exportvaror såväl nationellt som internationellt. Det har inte ansetts möjligt att söka finna någon generell förklaringsfaktor till exporten av gruppen som helhet - därtill är den för heterogen. Ett försök har gjorts SOU 1971: 40

600 Årlig ökning, % 1960—1965

1965—1970

1970—1975

6£

2^5

2J4

3.6 Kemiska 402

produkter

Kemiska produkter är en av de snabbast växande exportgrupperna och är till följd av expansionen under 60-talet av ungefår samma storlek som exporten av järnmalm och personbilar. 1 Detta samband kan illustreras med följande ekvation: Jr,=593 —12,6 ( P M — P) + 0,64 Xt_x (5,0) (0,19) Ä 2 =0,661; Estimationsperiod 1961—1959 där X( är exporten i tusentals skinn år t och (Pr_j—P) är avvikelserna från medelvärdet i enhetspriserna i exporten. Detta samband är på lång sikt dessvärre ej användbart för prognosändamål då marknadspriset på minkskinn ej kan förutses och därmed ej hur utbudet kommer att utvecklas.

Tabell 3.6:1. Marknadsstrukturen för Sveriges export av kemiska produkter. Löpande priser. Svenska exportdata Årlig trendExport- tillvärde, växt, Andelar av totala milj. /o exporten kr. 19591969 1960 1969 1969

Totalt import-

jjg*

Årlig tillväxt , /o

dollar

1955_

1960_

1965 Svensk importandel. 19651969 1960 1965 1969

Norge Danmark Finland Norden Storbritannien Övriga E F T A EEC

156 185 166 506 146 69 211

19,6 16,0 21,8 18,8 13,9 16,8 7,3

9 12 8 29 14 4 27

13 15 14 42 12 6 17

271,6 14,9 350,2 14,0 216,2 10,8 838,0 13,3 1111,3 9,3 972,1 14,1 5 526,5 16,4

12,6 9,1 11,7 10,8 10,0 10,4 12,4

11,9 9,4 6,5 9,4 8,8 12,4 16,9

6,1 5,6 6,7 6,1 2,1 0,9 1,2

8,9 7,9 12,1 9,4 1,6 1,2 1,0

10,6 9,9 14,0 11,2 2,7 1,7 0,8

därav: Västtyskland Nordamerika Industriländer 1 östländer 1 Råvaruländer 1 Hela världen 1

106 51 1028 62 124 1 214

8,5 13,7 14,4 12,9 8,6 13,6

12 5 81 6 13 100

9 4 85 5 10 100

1 260,2 20,8 1 934,6 8,0 10 240 2 10,8 3 840 3 13,7 1 645 3 6,2 17 1002 9,8

13,0 10,0 11,2 14,3 7,8 10,3

10,6 11,1 10,1* 11,6» 9,46 8,8*

1,9 0,4 1,3 0,6 0,4 1,0

1,6 0,6 1,5 0,6 0,4 1,1

1,3 0,6 1,6* 0,6 3 0,4 8 1,2»

1 Världsexporten (fob) till resp. område. I övrigt avses resp. områdes eller lands import från hela världen. 2 1968. 3 1967. * 1965—1968. 6 1965—1967. Källor: OECD, UNCTAD, GATT.

Den kraftiga ökningen av den svenska exporten av kemiska produkter har sin motsvarighet i andra industriländer. Handelsutbytet för kemiska produkter, i första hand mellan industriländerna, ökar i likhet med de flesta andra industriprodukter snabbare än produktionstillväxten. För hela OECD var den trendmässiga ökningen 1958-1968 av produktionen ca 10 % per år. Importen har under samma tid ökat med ca 13 % i värde per år. Volymtakten är sannolikt 1-2 % högre då importpriserna troligen har fallit under denna 10-årsperiod. Sammanfattande data om Sveriges export och dess andelar av olika länders import återfinns i tabell 3.6: 1 samt i tabellerna B: 5 och C: 10 i tabellbilagan. Av tabell 3.6: 1 framgår att Sveriges andel av världsexporten varit svagt stigande under 60-talet beroende på en gynnsam utveckling på framför allt de nordiska länderna och EFTA i övrigt. Sveriges export av kemiska produkter är betydligt mer koncentrerad på Norden än andra varor. Som framgår av tabell 3.6: 1

avsätts ca 40 % i Norden mot ca 25 % för totala exporten medan Storbritannien och Västtyskland svarar för 20 %. Det är på dessa länder som Sveriges importandel är av nämnvärd storleksordning. Tendensen till internationell arbetsfördelning är markant inom denna sektor. Inslaget av multinationella företag är också mycket betydande. Detta tar sig bl. a. uttryck i att för många viktiga kemiska produkter domineras världsproduktionen av några få stora företag med produktion i flera länder. Dessa företags beslut om var produktion bör ske påverkar då i hög grad handelsströmmarna. Typiska exempel på kemisk industri av denna karaktär är den petrokemiska industrin, syntetisk gummiframställning och läkemedel. På vad sätt dessa förhållanden mer specifikt påverkar olika länders import och utvecklingen av Sveriges importandelar har dock inte kunnat beaktas i detta sammanhang. Importen kan antas i huvudsak bero på tillväxten i den samlade efterfrågan, då kemiska produkter finner användning inom alSOU 1971: 40

la sektorer i ekonomin. Tendensen till intensifierat produktutbyte kommer då att ta sig uttryck i en hög elasticitet med avseende på BNP. Produktionen inom denna sektor kan antas vara synnerligen kapitalintensiv och ha markanta stordriftsfördelar. Investeringsutvecklingen kan därför antas ha en direkt inverkan på exportutvecklingen. Detta är bl. a. en följd av att stordriftsfördelarna gör att en ny anläggnings kapacitet ofta blir betydande och därigenom kan komma att överstiga efterfrågan inom landet. Följden blir då att investeringen även medför ett språngvis ökat exportutbud och/ eller minskat importbehov. För ett större land kan dessa effekter antas vara svårare att särskilja, varför produktionskapaciteten kan antas tillväxa mer kontinuerligt. Dessvärre är data om investeringsutvecklingen svåråtkomliga vilket innebär att en importfunktion för ett land måste approximeras med andra mer lättillgängliga uppgifter. Importberoendet kan även antas vara beroende på den relativa prisutvecklingen för importerade och hemmaproducerade varor. Det kan förutsättas att en stor del av handeln består av väldefinierade produkter av bulkkaraktär (t. ex. grundämnen och kemiska organiska och oorganiska föreningar) identiska med inom landet producerade. Importfunktionen får med dessa allmänna förutsättningar utseendet: M = A • (BNP)". (PjPdy

• K*

(1)

där M är importen i fasta priser, Pm/Pd relativt pris mellan import och hemmaproduktion. K är ett uttryck för kapacitetstillväxtens inverkan. Variabeln K är uttryckt på två sätt, beroende på hur kapacitetstillväxten kan tänkas ske. I länder med betydande kemisk industri antages produktionskapaciteten tillväxa tämligen kontinuerligt. Konjunkturella variationer i kapacitetsutnyttjandet kan därför tänkas fångas upp av kvoten OI O* där O avser produktionen och O* är den skattade kapaciteten. Produktionskapaciteten O* är beräknad på likartat sätt som för den svenska sågverkskapaciteten i avsnitt 3.1, dvs. en trend för produktionsindexen O är beräknad. De år som SOU1971:40

då ger positiva residualer (den faktiska produktionen högre än den trendmässiga) används för en ny trendberäkning. Dessa »toppar» betraktas som år med fullt kapacitetsutnyttjande och ger då ett uttryck för kapacitetstillväxten. 0*-värdena utgörs av dessa senare trendvärden. Detta innebär att K = O/O* kan ha värden något över 1, vilket är ett uttryck för att K inte är ett bra mått på kapacitetstillväxten. Kvoten OI O* kan antas fånga in kortsiktiga variationer i kapacitetsutnyttjandet, vilket skulle medföra att koefficienten d i samband (1) får positivt tecken. Ansträngt kapacitetsläge innebär då att ett visst importspill uppstår. För länder där kapacitetstillväxten kan antas ske mer språngvis kan ansatsen ovan ej tillämpas. Kan man förutsätta att de konjunkturelit betingade variationerna i kapacitetsutnyttjandet är små i förhållande till kapacitetstillväxten kommer produktionen O i huvudsak att beskriva kapacitetsutvecklingen. K = 0/0T, där OT är den trendmässigt beräknade produktionen, kommer då att ge ett uttryck för hur snabbt kapacitetsutvecklingen sker. En framskrivning av OZOT med O som den verkliga kapacitetstillväxten kommer då att ge uttryck för den modifiering av efterfrågeelasticiteten som behövs för hänsynstagande till att kapacitetstillväxten kan ske i en annan takt än tidigare. Vid estimering bör koefficienten för 0/0T få ett negativt tecken. Den kraftiga koncentrationen av exporten på några få länder har gjort att endast för de nordiska länderna, Storbritannien och Västtyskland är försök gjorda att estimera importfunktioner. Resultatet av dessa beräkningar framgår av tabell 3.6: 2. Kommentar till

importfunktionerna

Med undantag av Danmark har importelasticiteten genomgående fått höga värden. Anledningen till den förhållandevis låga importelasticiteten för Danmark kan bl. a. tänkas bero på att den danska kemiska industrin är rätt liten varför utrymmet för importsubstitution som tillväxtfaktor är be79

Tabell 3.6: 2. Importfunktioner för kemiska produkter i vissa länder. 1963 års priser resp. index 1963 = 100. Elasticiteter med avseende på: (Inom parentes standardavvikelse)

BNP Norge Danmark Finland Storbritannien Västtyskland

2,92 (0,08) 1,66 (0,08) 2,20 (0,16) 2,80 (0,77) 2,88 (0,57)

Relativa priser PmlPd

Årlig tillväxttrend Estimations- i importen period 1953—1968

—0,27 (0,20)

—

0,996

1959—1968

15,0

—

—1,08 (0,26) —1,93 (0,88) —0,91 (0,50) —0,92 (0,54)

0,994

1959—1968

8,8

0,965

1958—1968

7,5

0,996

1959—1968

14,1

0,973

1959—1968

22,6

Kapacitetsinverkan K

— 1,20 (0,50)

—

gränsat. Det relativa kapacitetsutnyttjandet K = OZO* är testat för Storbritannien och Västtyskland men blev endast signifikant för Storbritannien. Inte heller för Finland är någon ÅT-variabel testad då den finska kemiska industrin har antagits vara av underordnad betydelse för importkonkurrensen. För Norge år K = 0/0T och har här fått negativt tecken om än osäkert. Kapacitetstillväxten inom den norska industrin (här rensad för gödningsämnesindustrin) antas därför ske språngvis. För Storbritannien synes konjunkturella variationer i kapacitetsutnyttjandet ha viss inverkan på importen. Den inhemska kemiska produktionen i Storbritannien svarar för en mycket stor del av försörjningen. Bättre lycka att förklara importutvecklingen hade vi med de relativa priserna, där man i tre fall kan notera ungefär normal substitutionselasticitet. Den höga relativa priselasticiteten för Finland torde ha samband med devalveringarna 1957 och 1967. För Storbritannien har importprisindex approximerats med ett vägt exportprisindex för större exportörer, varför effekterna av devalveringen 1967 och importavgiften 1964-1966 kan ha undertryckts i prisvariabeln. Andelssamband Nästa steg i analysen är att diskutera de andelssamband som kan vara relevanta. Den 80

svenska importandelen har i enlighet med den generella modellen som beskrivits i avsnitt 1.4, förutsatts vara bestämd dels av kapaciteten i den svenska kemiska industrin och dels av den relativa prisutvecklingen mellan svensk export och import för landet i fråga. När det gäller kapacitetsutnyttjandet för den svenska industrin har samma beräkning gjorts som relaterats ovan. Det testade sambandet får således utseendet: Ss = a + b-PjPm

c(OjO*\

(2)

Estimaten av andelsberäkningarna är redovisade i tabell 3.6: 3. Då dessvärre denna modell i flera fall inte fungerade har några förenklade trendansatser också prövats. Om importutvecklingen kan sägas kunna förklaras någotsånär nöjaktigt med de redovisade sambanden gäller detta knappast andelsutvecklingen, som framgår av tabell 3.6: 3. Den formellt sett goda förklaringen för de nordiska länderna sammanhänger uppenbarligen med den starka trenddominansen i andelerna som framgår tydligt av diagram 3.6: 1. Kapacitetsutnyttjandet inom den svenska industrin gav som synes knappast något klart utslag. För Storbritannien fungerade inte denna variabel. Andelsextrapolationen har för detta land därför gjorts helt resonemangsmässigt. Som framgår av diagram 3.6: 1 har de svenska andelarna på SOU 1971:40

Tabell 3.6: 3. Samband för den svenska importandelen av kemiska produkter. Procent, löpande priser. Lineära samband. Koefficientvärden och standardavvikelse inom parentes

Konstant term,

Trend, skala: f = 1,2,3,

Norge

8,90

Danmark

14,68

Finland

10,02

Västtyskland

5,21

0,57 (0,08) 0,42 (0,06) 1,32 (0,12)

Storbritannien varit ganska stabila fram till 1966 då ett markant lyft inträffade. Det förefaller som om detta bör sammanhänga med den slutliga avvecklingen av EFTAtullarna. Att andelseffekter inte kan spåras tidigare kan inte direkt förklaras. De effektiva tullsatserna har varit rätt varierande under perioden. Andelssambandet för Västtyskland kan sägas på sitt sätt vara det bästa som estimerats då såväl prisinverkan som kapacitetsutnyttjandet i viss mån kunnat säkerställas. De svenska importandelarna har varit ständigt fallande från 3-4 % på 50-talet till för närvarande något över 1 % (se diagram 3.6: 1). Denna utveckling kan förklaras av att de relativa priserna utvecklats ogynnsamt för Sveriges del då de tyska importpriserna fallit betydligt snabbare än de svenska exportpriserna. Men exporten är också tydligen känslig för kapacitetsutnyttjandet. Som ovan diskuterades är tolkningen av kapacitetsvariabeln inte självklar. Det kan diskuteras huruvida kapacitetstillväxten i den svenska kemiska industrin sker så trendmässigt som inverkan av variabeln OIO* implicerar. Språngvisa kapacitetstillskott ger värden på OI O* nära 1 och skulle då indikera högt kapacitetsutnyttjande och därmed en återhållande faktor för exporten fastän man borde få en viss export-push av sådana förändringar. En annan kompliSOU 1971: 40 6—712116

Relativa priser PxlPm skala: index 63 = 100

Relativt kapacitetsutnyttjande O/O* i svensk kem.industri Skala: 1 R2

Estimationsperiod

—

—4,21 (4,64)

0,965

1959—1968

—0,10 (0,04) —0,06 (0,03) —0,01 (0,01)

—

0,925

1959—1968

—

0,971

1959—1968

—2,49 (2,05)

0,730

1959—1968

kation med denna variabel är att den kan tendera att fånga upp effekter av att »satsningar» görs på olika marknader, dvs. företagens beslut att exportera på en viss marknad och ej på en annan. Då data över importen från Sverige icke helt överensstämmer med motsvarande exportdata, även bortsett från skillnaden mellan fob och cif, har ett lineärt omräkningsförfarande tillgripits i några fall enligt sambandet: X=a + bMc

(3)

X uttrycker här exporten i miljoner kronor i löpande pris och Ms uttrycker importen från Sverige i miljoner dollar, löpande priser, till respektive land. Koefficienten b kommer då att vara en omräkningsfaktor från dollar till kronor jämte skillnaden fob -cif. I den mån koefficienten a är väsentligt skild ifrån O är detta ett uttryck för att den procentuella förändringen i dessa data inte är densamma. Detta kan bero på att det föreligger skillnader ifråga om tidsallokering, definitionsskillnader etc. Resultaten av estimeringen av dessa om räkningssamband framgår av nedanstående tablå. Som framgår av tablån kan man för Norge, Danmark och Västtyskland räkna med att en procentuell förändring i importen från Sverige motsvaras av en lika stor procentuell förändring i exporten från Sverige, 81

Diagram 3.6:1. Sveriges andel av importen av kemiska produkter. Procent. % 140

~ ^^ •

0 Finland

12-

4 t

/ »

0 Nor

9e.-...

...•"

0 •/

10-

/ » •

•••

Danmark

•»*•

• •• ••

•

/ *

••.

Storbritannien

•

"^.v

*'" 0

Västtyskland 1

1 I

a Norge

0,886

Danmark

0,216

Finland

—5,20

Storbritannien

5,84

Västtyskland

1,93

1 ,,,

5,243 (0,068) 5,260 (0,115) 5,46 (••) 4,44 (0,19) 5,119 (0,28)

0,999 0,996

hypotesen att den i huvudsak skulle vara utbudsbestämd. Samband av typen: Xöv = a + b1-PxlP*x + b2(OlO*)s + +

b3(XjXv_1-l)

0,995 0,985 0,977

Anm. Estimationsperioden är 1959—1968, utom för Finland där den är 1958—1968. då intercepten a är små i förhållande till nivån. För Finland och Storbritannien bör i stället de ovan redovisade sambanden användas. Exporten till övriga länder är testad mot

«£

Px* är exportprisindex för större exportländer (konkurrentpriser) och {Xv/Xv_1 -1) är den procentuella förändringen i exporten till de studerade länderna. Om den antydda hypotesen varit riktig skulle bx, b2 och b3 alla ha fått negativa tecken. Så blev dock ej fallet utom för b3 men dess inverkan var varken betydande eller signifikant. Vi avstår därför från att söka ett exportsamband för övriga länder. Prognosen är i stället baserad på modifierade trendantaganden. SOU 1971: 40

Tabell 3.6: 4. Den svenska importandelens utveckling 1968—1975 i vissa länder av kemiska produkter. Procent. Andelsförändring 1968—1975 beroende på Importandel 1968 Norge Danmark Finland Storbritannien Västtyskland

10,0 9,5 13,2 3,1 1,3

Trend

Rel. priser Px/Pm

4,0 2,9 9,2

0,2 0,3

— —

—0,1

—

Svensk kap.

övriga faktorer

Importandel 1975

—0,2

—0,8 1,4 —5,7 0,4 0,2

13,0 14,0 17,0 3,5 1,3

— — —

—0,1

Utvecklingen till 1975 För importefterfrågan i de studerade länderna är BNP-utvecklingen den viktigaste faktorn. Prognoser för denna är redovisade i avsnitt 1.5. För de övriga variablerna som ingår i importfunktionerna och andelssambanden föreligger inga prognoser utan vi får arbeta med hypotetiska data, som gör att prognosen delvis får karaktären av räkneexempel. Vad prisrelationerna beträffar så synes relativpriset mellan import- och inhemska priser visa en sjunkande tendens för Norge, Storbritannien och Västtyskland. För Finland och Danmark föreligger ingen klar tendens över hela perioden. Här är dock räknat med att för Danmark, Finland, Storbritannien och Västtyskland sjunkande relativpriser mellan import- och hemmamarknadspris kommer att råda 1970-1975 av storleksordningen l*/i, ltyi, 3 och 1 % per år respektive. Beträffande kapacitetsutnyttjande behöver bara ett antagande göras för Storbritannien för att importfunktionerna i tabell 3.6: 2 skall kunna användas. Kapacitetsutbyggnaden i Storbritanniens kemiska industri kan förväntas gå snabbare första delen av 70-talet än tidigare enligt bedömningar i The Task ahead» [9], vilket här bedöms innebära en viss importsubstitution. Inverkan av de olika faktorerna är redovisade i vidstående tablå. Som framgår av tablån har våra antaganden dels om relativpriser och dels om kapacitetsutnyttjandet i rätt liten utsträckning modifierat den importökning som geSOU 1971:40

Total importförändnng i fasta priser per år beroende på Rel. Kapacipriser tetsutnyttTillväxt Pml J a n d e (BNP) Vd OIOT Totalt Norge 13,1 Danmark 6,3 Finland 9,9 Storbritannien 7,8 Västtyskland 12,1

— 1,6 2,9 2,7 0,9

— — — —2,4 —

13,1 8,0 14,2 8,1 13,0

nereras av efterfrågan. För bedömning av andelsutvecklingen behövs ytterligare några antaganden. Det svenska exportprisindexet har visat fallande tendens under 60-talet om än förhållandevis svagt. I relation till importprisindex i Västtyskland har exportprisindexet fallit långsammare varför relativpriset successivt ökat. Tendensen är här framskriven för 1970-1975 med 1,2 % ökning per år. För Danmark är bilden ej så entydig, varför vi nöjer oss med en höjning på 0,2 %. I Finland däremot har relationen svenska exportpriser totala importpriser visat en sjunkande tendens, vilken skrivs fram med 0,8 % per år. De implikationer dessa antaganden får på importandelarna redovisas i tabell 3.6: 4. Det svenska kapacitetsutnyttjandet förefaller enligt långtidsutredningen bli något långsammare än tidigare, vilket bör minska tillväxtmöjligheterna för exporten. För att markera denna tendens antar vi att kapacitetsutnyttjandet kommer att vara högre 1975 än 1970. Inverkan av såväl relativpriser som kapacitetsvariabeln förefaller således att bli av 83

Tabell 3.6: 5. Exporten av kemiska produkter 1969—1975 till vissa länder och totalt. 1968 års priser. Exportvärden 1969--1975, milj.kr.

Årlig förändring, °/ /o

1960- -1965 1965- -1970 1970—1975

Norge Danmark Finland Storbritannien Västtyskland övriga länder

157 186 167 147 107 460

190 208 193 173 136 570

Total export

1 224

1 470

408 326 412 265 199 992 2 602

20,3 17,8 26,8 5,9 11,1 11,7 14,0

rätt underordnad betydelse. »Övriga faktorer» innebär vissa skönsmässiga justeringar av andelsutvecklingen. Dessa är motiverade dels av vad som har hänt 1969 och 1970 och dels av allmänna överväganden om integrationseffekter och inverkan av t. ex. Kennedyrundans tullsänkningar. För de här behandlade fem länderna kan vi med ovanstående antaganden räkna fram en exportprognos. Vid denna omräkning är då hänsyn tagen till, förutom import och andelsutveckling, även inverkan av att exportpriser och importpriser kan utveckla sig något annorlunda samt att importen från Sverige inte alltid är exakt densamma som export från Sverige till resp. land. Dessa resultat är redovisade i tabell 3.6: 5. Kalkylerna för exporten till övriga länder har gjorts genom trendstudier för de i gruppen ingående länderna och länderaggregaten. I en del fall fås vissa hållpunkter för bedömningen genom den tidigare totala importutvecklingen och andelsutvecklingen för respektive land.

19,4 16,4 15,4 21,8 13,7 14,9 16,3

16,5 9,4 16,4 8,9 7,9 11,7 12,1

3.7 Järn och stål1 Den svenska exporten av järn och stål ökade under perioden 1959-1969 med IIV2 % i volym per år. Detta innebär att exporten av järn och stål var en av de mest expansiva varugrupperna med en tillväxt som ligger endast obetydligt lägre än ökningstakten för kemiska produkter, textil- och beklädnadsvaror samt personbilar. Av tabell 3.7: 1 framgår att ungefär hälften av produktionen exporterades under 1969 vilket skall jämföras med ungefär en tredjedel 1960. Samtidigt har den svenska järn- och stålindustrin kunnat behålla sin andel av den inhemska förbrukningen. Importandelen har varierat mellan 35 och 40 % under 60-talet. Variationerna kring medelvärdet har avspeglat svängningarna i den inhemska förbrukningen. Den svenska stålindustrins kapacitetsutbyggnad har dock varit tillräcklig för att försörja större delen 1

Avsnittet författat av Hans Lindblom och Björn Magnusson.

Tabell 3.7:1. Försörjningsbalans för handelsfärdigt järn och stål, 1955—1975. Milj.kr., 1959 års priser. 1955

1970 1975 Preliminär Prognos

1460 685

2 129

3 090 1 071

3 445 1 074

3 765 1430

4 855 1 740

Tillgång 2 145

3 017

4 161

4 519

5 195

6 595

Export 338 Varuinsats 1 602 Lagerförändring +180 Saidopost 25 Användning 2 145

683 2 150 + 159 25

1 162 2 939 + 116 —56

1 613 3 072 —62 —104

1744 3 400 +211 —160

2 565 4 130 0 —100

3 017

4 161

4 519

5 195

6 595

Produktion Import

SOU 1971: 40

Diagram 3.7:1. Sveriges importandel av järn och stål i vissa länder, procent.

25 20

Danmark

15 in -

'—

20 Storbri tannien

5 0

i , i

av den inhemska efterfrågan samt att öka exportandelen av produktionen. Denna utveckling har järn- och stålindustrin gemensam med vissa råvaruexporterande industrier medan utvecklingen inom verkstads-

och textilsektorerna gått mot en ökning av både export- och importandel. I diagram 3.7: 1 visas utvecklingen av de svenska andelarna av importen av järn och stål till några viktiga marknader. Av diagrammet framgår att den svenska järn- och stålindustrin framgångsrikt kunnat konkurrera på de nordiska länderna, Storbritannien och EEC med utanför EEC stående exportländer. Däremot föll andelen av den amerikanska importen under perioden 1955 -1960 för att sedan stabiliseras. Den svenska stålindustrins internationella konkurrenskraft, som den framgår av ett studium av andelsutvecklingen, beskrivs också i tabell 3.7: 2. I tabellen visas även effekterna av den svenska exportens länderinriktning. Tabellens första rad anger den faktiska förändringen från föregående år av den svenska exporten av järn och stål i värde räknat. Av den andra raden i tabellen framgår nettoeffekten av andelsförändringar på olika marknader. Ett positivt tal visar hur många procentenheter av den faktiska förändringen som hänför sig till andelsvinster. Ländereffekten anger hur importen till de för Sverige viktigaste marknaderna utvecklats i förhållande till andra marknader. Marknadseffekten slutligen visar den faktiska förändringen av industriländernas totala exportvärde. Av tabell 3.7: 2 framgår att den svenska exporten av järn och stål ökat sin andel av industriländernas totala export av järn och stål under 60-talet med vissa fluktuationer kring denna trend. Den svenska exporten har alltså till följd av andelsvinster sedan 1960 vuxit 30 % mer i värde än vad den annars skulle gjort. Stegringen av andelarna

Tabell 3.7: 2. Sveriges export av järn och stål, 1961- -1969. Procentuella förändringar från föregående år.

Faktisk förändring Andelseffekt Ländereffekt Marknadseffekt

12,9 19,0 —1,7 —4,4

—2,4 0,6 —1,6 —1,4

9,2 2,9 2,0 4,2

22,8 4,6 0,6 17,6

10,3 -0,8 -3,3

11,1 9,6 3,0 -1,5

14,0 2,6 4,3 7,1

6,3 -1,9 -4,0 12,2

17,1 -8,7 5,5 20,3

Källor: FN, OECD och konjunkturinstitutet. SOU 1971: 40

14,4

Diagram 3.7:2. Sveriges export av handelspande pris. Log. skala.

i. specialstål till olika länder. Milj. kr. Lö-

HANDELSSTÄL

1000 800

69 Källor: Jernkontoret, SCB

under 60-talet är sannolikt följden av det stora och ökande inslaget av specialstål i exporten. Fluktuationerna kring trenden sammanfaller med förändringarna av den inhemska efterfrågan och avspeglar framför allt hemmaefterfrågans effekter på exporten av handelsstål. Även om produktionen av handelsstål till stor del är avsedd för hemmamarknaden söker sig handelsstålverken vid vikande efterfrågan ut på exportmarknaderna, främst de nordiska länderna och Storbritannien, och kan på detta sätt hålla ett relativt jämnt och högt kapacitetsutnyttjande. Den mycket kraftiga andelshöjningen 1961 torde till stor del kunna hänföras till igångsättningen av produktion vid Oxelösunds järnverk, vilken sammanföll med en nedgång av den totala handeln med järn och stål. 86

Av diagram 3.7: 2 framgår utvecklingen av exporten av dels handelsstål, dels specialstål. Generellt kan sägas att de variationer specialstålexporten uppvisar nära följer den internationella efterfrågan medan fluktuationerna i exporten av handelsstål synes vara effekter av variationer i efterfrågan i Sverige. Det skulle därför vara önskvärt att arbeta med en uppdelning av den svenska exporten av järn och stål på handelsstål respektive specialstål. Detta har dock inte varit möjligt bl. a. därför att internationell statistik uppdelad på dessa grupper inte föreligger. Exportprognosen har därför gjorts utifrån den tidigare nämnda försörjningsbalansen för handelsfärdigt järn och stål (tabell 3.7: 1). Sammanhangen mellan de fyra kategorierna i försörjningsbalansen är SOU 1971:40

dock inte lätta att fastställa. Olika mönster för samspelet mellan kategorierna kan tänkas. I följande uppställning visas exempel på olika hypoteser. X står för export, O för produktion, M för import och C för den inhemska förbrukningen. 1)

X-+0

X<-0

t/H C-+M

X+tO

\f\

CM C-+M 0 + M==X+C I I ) bestäms alltså produktionen av endast exporten medan den inhemska förbrukningen genererar import. Denna modell torde vara en rimlig approximation beträffande specialstål. Produktionsförutsättningarna bör vara starkt beroende av den utländska efterfrågan då storleken av den svenska marknaden är rätt begränsad för de olika specialstålskvaliteterna. Importen torde huvudsakligen bestå av sådana produkter som inte tillverkas inom landet. Hypotesen i 2) är att den inhemska förbrukningen påverkar såväl export som produktion medan produktionen i sin tur bestämmer exporten och importen. Det förefaller rimligt att betrakta 2) som den mest realistiska modellen vad gäller handelsstål. Vi har tidigare påpekat förhållandet mellan produktion, export, hemmaefterfrågan och import av handelsstål. Produktionen påverkas av förändringar av efterfrågan i Sverige. På samma sätt fluktuerar importen med efterfrågan men proportionellt mer då produktionskapaciteten begränsar ökningen av leveranserna till den svenska marknaden i lägen med kraftigt stigande efterfrågan samtidigt som järn- och stålindustrin mer än väl täcker behovet i lägen med sjunkande förbrukning. I dessa lägen minskar alltså importen kraftigt. I 3) slutligen påverkar den inhemska efterfrågan såväl export, produktion som import medan påverkan mellan export och produktion går i båda riktningarna. 3) kan också ses som en kombination av 1) och 2) och vore den mest lämpliga för den svenska stålindustrin. Nu har emellertid möjligheterna att använda modellen 3) varit begränsade såtillvida att de planer för produktionen som företaSOU 1971: 40

gen själva själva lagt fram inte är konsistenta med möjligheterna att erhålla arbetskraft och skulle samtidigt innebära en mycket låg importtillväxt. Den preliminära produktionsprognosen har därför justerats i negativ riktning. Importen har justerats upp med utgångspunkt från den beräknade tillväxten av den inhemska efterfrågan. Produktionskapaciteten i Sverige planeras byggas ut under den närmaste femårsperioden främst i syfte att substituera import av vissa kvaliteter. Den av försörjningsbalansresonemang resulterande exportprognosen innebär en ökning med 8 % i volym per år 1970-1975. Den beräknade produktionsökningen under den närmaste femårsperioden torde innebära fullt kapacitetsutnyttjande 1975. Frågeställningen är då huruvida den av försörjningsbalansen resulterande exporten motsvaras av efterfrågan från utlandet. Den inhemska efterfrågans utveckling är konsistent med utvecklingen av produktionen i andra branscher. För att pröva om den i försörjningsbalansen framräknade exporttillväxten är konsistent med exportefterfrågan har olika överslagsberäkningar gjorts. En framskrivning av tillväxten av industriländernas export under 60-talet ger en tillväxt med drygt 7 % per år. Denna tillväxt är lägre än vad som beräknats för den svenska exporten under prognosperioden. Det kan dock bedömas som troligt att den svenska exporttillväxten blir högre än tillväxten av den totala exporten från industriländerna på grund av det stora och ökande inslaget av specialstål. En annan faktor att räkna med är kapacitetsutbyggnaderna i de viktigaste avnämarländerna. I samband med högkonjunkturen 1969-1970 framlades planer inom EEC på mycket betydande utbyggnader vilka företrädesvis torde gälla handelsstål. Under 1970 kom emellertid även stora kapacitetstillskott för rostfri plåt i EEC och Japan. Detta torde innebära - åtminstone på kort sikt ökade svårigheter att finna avsättning för den svenska produktionen inom framför allt EEC. Det torde dock vara möjligt att finna nya avsättningsmarknader eller öka andelen 87

av andra länders import. Exempel på det sistnämnda är öststaterna och råvaruländerna. En mer omfattande undersökning av den framtida efterfrågan och den svenska exportutvecklingen kan göras genom en uppdelning på länder och ländergrupper och för varje land eller ländergrupp söka skriva fram stålförbrukning och import. Därefter söks den sannolika utvecklingen av de svenska andelarna av respektive lands/ländergrupps import och resultatet blir importen från Sverige, vilken sedan kan räknas om i svensk export. Denna modell kan sammanfattas sålunda:

MT Mv A Ms

= /(0) = = = = =

f(S,Pr) f(MT,Pm) f(OJKs) A-MV f(Ms,Pxs)

den svenska exporten samt den totala importen till olika länder och länderområden samt den svenska andelen av importen. I följande tablå sammanfattas några av de samband mellan stålförbrukning och efterfrågan som estimerats. Ekvationer för stålförbrukningen estimerad över 1955-1968 för EEC och Storbritannien samt 1961-1968 för Norge och Finland. Ot Ot-i

Konstant EEC

—5,3

Storbritannien

—3,2

Norge

—10,4

Finland

0,2

-1

• 100 R2

1,61 (0,36) 1 44 (0i59) 2,79 (2,97) 0,55 (1,06)

0,648 o 479 0,358 0,024

där S 0 MT

= stålförbrukningen = industriproduktion (efterfrågan) = import i ton, totalt = relativpris mellan import och hem Pr maproduktion RKEEC = Råstålskapacitetsutnyttjande i EEC:s stålindustri Mv = importvärde, totalt = importpris P,n Ms = import i värde från Sverige A = svensk andel av det totala importvärdet OJKs = kapacitetsutnyttjandet i svensk stål industri = export i värde från Sverige *s = svenskt exportpris Pxs Denna modell är rekursiv och kan sammanfattas i en s. k. reducerad form

Xs=f{0,PT,Pxs...) Lösningen är dock mycket komplicerad bl. a. därför att några av sambanden inte är lineära. Därför har denna funktionsform inte använts. Tabell 3.7: 3 visar länderstrukturen av

88 Av tablån framgår att resultaten för EEC väl överensstämmer med de resultat som redovisas i »Utvecklingstendenser för svensk stålindustri» [31]. Stålkonsumtionens elasticitet med avseende på efterfrågan - i detta fall industriproduktionen - är 1,6 (1,8 enligt den tidigare nämnda källan) med ett negativt intercept på drygt 5 % som bl. a. antyder en minskad specifik stålförbrukning samt substitution med andra material. Sambanden mellan stålförbrukning och industriproduktion för Storbritannien, Norge och Finland är som synes mycket svaga. I nedan redovisade tablå framgår några av de estimerade sambanden mellan stålförbrukning och import av järn och stål. Beträffande EEC har två hypoteser prövats. Den första innebär att importen är marginell och komplementär och alltså vid given efterfrågan varierar med kapacitetsutnyttjandet i den inhemska stålindustrin. I det andra fallet antas importen vara konkurrerande och varierar vid given efterfrågan med förhållandet mellan import och hemmamarknadspriser. En hopkoppling av dessa båda fall har också gjorts men liksom i de två i tablån redovisade fallen var ingen av SOU 1971: 40

Tabell 3.7: 3. Marknadsstrukturen för Sveriges export av järn och stål, 1955—1969. Löpande priser. Svenska exportdata Årlig trendAndel av Export - tilltotala värde, växt, exporten, /o milj. % kr. 19591969 1960 1969 1969 177 Norge 238 Danmark 155 Finland 570 Norden 326 Storbritannien 126 Övriga EFTA 2 823 EEC därav: Västtyskland 400 Övriga OECD-Europa L 68 330 Nordamerika 36 Japan 2 279 O E C D totalt

5 6 7 18 9 6 34 19 2 9 1 79

13,1 15,9 10,0 13,1 18,7 12,2 10,3 8,7 12,6 16,0 13,8 12,8

7 9 6 22 12 5 31 15 3 13 1 87

Internationella utrikeshandelsdata Total Årlig tillväxt import, % Svensk importmilj. andel, % dollar 1955- 1960- 19651960 1965 1969 1955 1960 1969 1969 171 249 137 557 417 480 3 919 1397 603 2 248 233 8 629

14,0 10,5

5,3 6,9 1,7 5,2 -5,1 3,6 5,3 6,8

15,9

18,1

19,4

18,5

14,0 11,5 0,4

8,2 14,7 7,0 6,5 3,7 13,7 17,6 3,7 8,0 14,7 3,7 14,0 3,8 2,9 8,6 3,1 13,4 11,6 13,1 19651967 7,0 0,8 -1,0 1,0 19651968 5,9 2,2

1968 Östländer 1 Råvaruländer 1

Hela världen

171 171

2 620

7 6

10 11

11,3 3,3

11,7

1820 1 940

11 500

21,3 5,1

10,0

3,0 4,1

6,5

21,0 19,2 22,1 20,5 16,3 5.1 4,1 5,5 2,1 2,8 4,0 5,2

11,1 8,8 6,6 4,1

v5,7 2,4 13,9

1967 0,9 2,4

1,3 2,6 1968

3,6

4,3

1 Importvärdet är svåråtkomligt. Beräkningarna baserade på världsexporten till resp. länderområde. Den svenska andelen skattad med Sveriges export till resp. område och världsexporten till detta område. 2 Genomsnittsförändringen 1959—1969. Källor: Svensk exportstatistik; SCB och konjunkturinstitutet. Internationell statistik; UNCTAD, OECD. koefficienterna, bortsett från efterfrågevariabeln, signifikant skild från noll. Ekvationer för importen av järn och stål, tusen ton. 2,20

t-i

R2 = 0,825 1956—1968

EEC 17,6-

s]' J^-Y

där PEM är prisindex för EEC:s import av stål från 3:e land, PEB prisindex för handeln inom EEC. 0,97 ^£x\(l',08) PRO/

SOU 1971: 40

\(2,03)

•( ~ " )

R* = 0,410 1955—1968

0,54

R = 0,602 1959—1968

R2 = 0,299 1954—1968

\ 4,48

1,34

1,63 (0,97)

Norge 0,055. sfM) R2 = 0,929 1960- -1968

1:S)

Storbritannien 28 • 10~6 • Sj

Storbritannien 16 • 10~ • s i

U1)

där PEX är prisindex för EEC:s export av stål till 3:e land. PR0 partiprisindex för stål i Storbritannien.

0,47

EEC 0,06 • 10"« • sfA5) • (RKEEC) (1'26)

1,40 3

Finland 509 • 0(,O,23) R2 = 0,260 1960- -1967 1,036

Danmark 0,055 • /S' 1 0 ) i?2 = 0>554 1957—1968 Danmark A Mt (%) = -5,9 + 1,77 • A IBt (%) R2 = 0,979 1959—1968

där / står för investeringar och index T total investering och index B för bygginvesteringar. Beträffande prisvariabeln vad gäller sambanden för EEC kan sägas att denna ger ett helt annat resultat om perioden 1954-1958 delas upp i två perioder. Före 1959-1960 var förhållandena annorlunda än efter vilket kan vara en effekt av såväl tullavvecklingen mellan EEC-länderna som den allt starkare samordningen av produktionen inom koloch stålunionen. Som också framgår av tablån har några tillfredsställande resultat inte erhållits för Storbritannien, vilket delvis kan bero på bristfällig statistik. Norges självförsörjningsgrad är lägre än EEC:s och Storbritanniens varför genomslagen av efterfrågeförändringar på importen borde vara större. Importen synes dock vara starkare korrelerad med den direkta efterfrågan på stål (industriproduktionen) än med stålförbrukningen. För Finland är sambandet mellan industriproduktion och import mycket svagt, vilket kan bero på att vissa större investeringsprojekt är mycket stålkrävande och stålet till dessa investeringar har nästan helt fått importeras. För Danmark svarar importen för 80 % av stålförbrukningen och den egna produktionen är liten. Sambandet mellan stålförbrukning och import är därför så starkt att estimationen gjorts direkt med efterfrågan som förklarande variabel. I detta fall har investeringarna använts som efterfrågevariabel då data för industriproduktionen i Danmark saknas. Dels har de totala investeringarna använts, dels investeringar i maskiner och byggnader var för sig och dels tillsammans. Inverkan av maskininvesteringarna är osäker, vilket kan hänga samman med den tidsmässiga eftersläpningen mellan stålförbrukning och investering och/eller en stor importandel i maskininvesteringarna. Byggnadsinvesteringarna synes däremot förklara importen av stål tillfredsställande. För att komma fram till importen från Sverige har andelsutvecklingen studerats. Utvecklingen av de svenska andelarna 1955 -1969 på ovan studerade marknader framgår av diagram 3.7: 1.

90 Den svenska andelen av den totala importen till EEC har inte nämnvärt förändrats under denna period. Däremot har Sveriges andel av EEC:s import från andra länder än EEC-länderna stigit något vilket framgår av diagrammet och nedan redovisade beräkningar. En förklaring till den stigande andelen kan vara att inslaget av specialstål är olika för importen från Sverige och från andra utanför EEC stående länder. Konkurrensen från dessa länder bör inte heller ha varit så svår hittills vilket innebär att även den volymmässiga andelen har stigit. Någon inverkan på andelsutvecklingen av relativa priser har inte erhållits. Liksom för EEC är man för Storbritannien hänvisad till en trend då det gäller andelsutvecklingen. Vare sig de relativa priserna eller en utbudsvariabel ger signifikanta utslag. Trenden för Storbritannien är dock starkare än för EEC och tillväxten har varit större under 60-talet än under senare hälften av 50-talet, vilket framgår av tablån nedan. Detta förhållande synes delvis vara en effekt av tullsänkningarna inom ramen för EFTA. Ett kraftigt engångslyft skedde emellertid, som framgår av diagram 3.7: 1, från 1960 till 1961. Andelen var troligen nedpressad under 1960 av den starka hemmaefterfrågan för att under 1961 i samband med en lättande inhemsk efterfrågan och stora kapacitetstillskott stiga. Importen till Storbritannien sjönk också relativt kraftigt 1960-1961. Tillväxten av andelen var mer än dubbelt så stark under 60-talet som under senare hälften av 50-talet vilket till stor del ändå måste tillskrivas nedtrappningen av tullarna. Även utvecklingen av den svenska andelen av den norska importen är starkt trenddominerad. Någon inverkan av relativa priser har inte registrerats bl. a. på grund av att exportpriser på enskilda länder sakras. En stor del av den svenska exporten av handelsstål avsätts i Norge (se diagram 3.7:2) varför den svenska andelsutvecklingen kan förväntas sammanhänga med fluktuationerna i den svenska efterfrågan. Vi har tidigare visat att den totala exporten från och importen till Sverige uppSOU 1971 40

Ekvationer för den svenska andelsutvecklingen estimerad för 1954-1968. Procentenheter

Konstant

Tiden

EEC

12,3

0,51 (0,11)

7,3

0,64 —3,0 Q (0,24)

5,3

0,38-Qi 0,81-Ö a (0,39)

7,4

0,83 (0,07)

1,3

0,73 6,8 • Kt (0,11) (5,7)

3,5

0,94 (0,92)

R2 = 0,655 Storbritannien 1 2

Ä =0,830 Storbritannien' 2 tf2=0,847 Norge R*=0,906 Norge* ^ = 0,916 Danmark 2

J? = 0,891 1

ö = dummy 1 för 1954—1960 0 för 1961—1968 öi och ö 2 är dummies Qx 1 för 1954—1960 0 för 1961—1968 Q2 1 för 1961—1968 Oför 1954—1960 3 Kt är ett modifierat mått på kapacitetsutnyttjandet inom den svenska stålindustrin. Kt = götstålskapacitet/stålkonsumtion (stålkonsumtionen är mätt med totala tillförseln). 2

visar svängningar som torde kunna hänföras till fluktuationerna i den inhemska efterfrågan. Om nu Norge kan antas vara en primär marknad för handelsstål dvs. att avnämarna i första hand tar stål från Sverige borde det svenska kapacitetsutnyttjandet påverka utvecklingen av den svenska andelen av den norska importen. Ett av skälen till detta är de förhållandevis låga transportkostnaderna. Det mått på kapacitetsutnyttjandet som används - kvoten mellan götstålsproduktionen och götstålskapaciteten - är inte något tillfredsställande mått. I stället har kvoten mellan götstålskapaciteten och tillförseln av stål till den svenska marknaden använts. Därvid är handelsfärdigt stål = götstål/1,43 - allt räknat i ton. Då importen av götstål till Sverige är begränsad skulle alltså kapaciteten i stort sett visa den maximala tillförseln av götstål till valsning och en ökning av efterfrågan på SOU1971:40

vidarearbetat stål skulle alltså leda till minskad export eller ökad import. Kvantifieringen av denna hypotes framgår av den tidigare nämnda tablån. Det kapacitetsmått som användes för att förklara andelsutvecklingen i den norska importen gav inte signifikant utslag vad gäller Danmark. Relativa priser synes inte heller ha någon inverkan i statistisk mening. Koefficienten för trenden framgår av tablån. Som framgår av diagram 3.7: 1 steg den svenska andelen av Finlands import av järn och stål stadigt fram t. o. m. 1962 för att sedan falla under två år. Utvecklingen under perioden 1961-1967 följer till en del utvecklingen av det svenska kapacitetsutnyttjandet men i samband med devalveringen 1967 ändrades detta förhållande. Den totala finska importen sjönk 1967-1968 medan den svenska exporten i kvantitet räknat ökade med 16 %. En stor del av exportökningen föll på det ordinära stålet (stänger och balk). Trendberäkningar på utvecklingen av den svenska andelen av Finlands import är alltså ganska intetsägande. Exkluderas 1968 ur hela perioden skulle 1968 års andel uppnås först 1980 och en trend anpassad på perioden 1961-1968 ger 1968 års andel 1972. Ovan behandlade länder tog 1969 65 % av Sveriges totala export av järn och stål. Som framgår av diagram 3.7: 2 är även Förenta staterna en betydande marknad framför allt vad gäller specialstål. Under perioden 1953-1958 var Förenta staternas import av järn och stål relativt obetydlig. Importvärdet var då ungefär 200 miljoner dollar och den svenska andelen av Förenta staternas import var ungefär 5 %. I samband med stålstrejken 1959 fördubblades den amerikanska importen och tillfälliga kraftiga ökningar skedde också 1965 och 1968. Vid dessa tillfällen sjönk den svenska importandelen markant. Orsaken till dessa nedgångar av de svenska andelarna torde vara att det är den amerikanska importen av handelsstål som påverkas av stålarbetarstrejker eller av hot om strejk medan importen till Förenta staterna från Sverige nästan uteslutande består av specialstål. Denna import har delvis också ett annat efterfråge91

mönster än den totala importen av järn och stål. Mot denna bakgrund och med hänsyn till den ringa importandelen för Sverige har den tidigare redovisade modellen ej använts för Sveriges export till Förenta staterna utan den svenska exporten kan betraktas som ej konkurrerande med övrig import och inhemsk tillverkning. Modellen blir då följande: X?SIPxs

=-216,2+3,42-Ot (1,72) R2 = 0,967 1957—1968

Exportvärdet i fasta priser är alltså beroende på utvecklingen av den amerikanska efterfrågan mätt med industriproduktionen. Om vi i stället antar att den svenska exporten konkurrerar prismässigt med annan import och inhemsk produktion får vi: X*S = 58,4 + 3,65 • Ot - 2,73 Pxs (0,14) (0,97) R2 = 0,987 1957—1968 Exporten till övriga länder - öststaterna, Japan, mindre industriländer i Europa samt råvaruländerna - kan antas dels vara beroende av efterfrågan i dessa länder, dels vara känslig för utbudssituationen i Sverige. Dessa marknader antas alltså vara marginella vilket innebär att exporten till dessa länder först och starkast påverkas vid högt efterfrågetryck i Sverige och i de västeuropeiska länderna medan ansträngningarna att exportera till dessa länder ökas vid sviktande efterfrågan i Sverige och i de västeuropeiska länderna. Detta innebär att exporten till dessa länder förutsätts vara negativt korrelerad med dels exporten till Västeuropa, dels med kapacitetsutnyttjandet i den svenska järn- och stålindustrin. De test som har gjorts visar att båda ansatserna har ett visst förklaringsvärde: A X?V= 11,8+0,51 A £ - 0 , 3 2 A XPS R2 = 0,227 1961—1968 A X?V= 6,9 + 0,59 A E+ 0,26 A K R2 = 0,435 1961—1968 A

står för procentuell förändring från föregående år

öv Xs E

Xs K

värdet av exporten från Sverige till berörda länder »världsexporten» till berörda länder vägd med Sveriges export föregående år för olika ländergrupper den totala svenska exporten av järn och stål exklusive exporten till berörda länder kvoten mellan tillförseln av stål i Sverige och götstålskapacitet (tidigare använt för Norge)

Sammanfattningsvis kan sägas att ovan redovisade modell lider av en del svagheter. För det första har svårigheterna varit stora att förklara stålkonsumtionen i de olika länderna vilket kan bero på att industriproduktionen är ett alltför grovt mått på efterfrågan. För det andra var resultatei av sambanden mellan stålförbrukning och import svaga för vissa länder och torde sammanhänga med att importen i många fall är marginell och att förskjutningar i ivalitetssammansättningen sker över tiden. Andelsutvecklingen har vidare i de flesta fall »förklarats» med en trend. Modellen har ändå använts för att efterfrågemässigt testa den exportprognos som framkom som residual i försörjningstalansen. De prognoser som föreligger fcr industriproduktionen i de olika länderna är följande: Förändring av industriproduktionen 1968—1975 Procent per år EEC Storbritannien Norge Finland Förenta staterna

4,9 4,0 5,0 5,9 4,1

De danska byggnadsinvesteringanu beräknas öka med 6 % per år under prognosperioden. För priserna, som låg på en mycke. hög nivå under 1969 och 1970, har en återgång fram till 1975 till 1968 års nivå antagts. Med insättande av dessa data i ekvationerna resulterar modellen i en expertökning 1970-1975 med mellan 7 och 8 % SOU 19^1: 40

i volym per år. Det finns alltså anledning att behålla den ur försörjningsbalansen framkomna exportprognosen på 8 % per år. Denna prognos innebär en ganska markant dämpning av den tillväxt som ägde rum under 60-talet (11 % per år) och hänger samman med den betydligt lugnare utbyggnaden av kapaciteten under 70-talets första hälft än under 60-talet. 3.8

Verkstadsprodukter

Verkstadsprodukter i egentlig mening, då även omfattande fartyg, flygplan och vapen, utgör drygt 40 % av hela exporten. Dess andel är också ständigt växande och omkring 1975 beräknas dessa produkter komma att svara för ungefär halva exportvärdet. Verkstadsprodukter är ej något enhetligt begrepp och för att möjliggöra mer preciserade analyser måste uppdelningar göras. Två indelningar faller sig naturligt att göra, den ena med hänsyn till produkternas ursprung, den andra med hänsyn till deras användning. En analys på grundval av den förstnämnda indelningsgrunden kan vara lämplig då man har skäl att tro att det föreligger skillnader mellan olika delbranscher inom verkstadsindustrin t. ex. vad avser utbudsförhållanden som produktion, kapacitet och kostnadsläge. Förhållandena i detta avseende inom exempelvis elektroindustrin är sannolikt annorlunda än inom t. ex. järnmanufakturindustrin. En uppdelning av verkstadsprodukterna efter delbransch eller produktionsförutsättningar bör tillgripas om man speciellt lägger tonvikten på utbudsfaktorer. För en mer renodlad efterfrågeansats ligger en uppdelning efter användningsområden närmast till hands. Det är denna senare ansats som tillämpats här, väl medvetande om att detta inte löser alla problem. Centrala faktorer vid exportbedömningen är inhemsk och utländsk efterfrågan, kapacitets- och kostnadsutveckling och i samband därmed konkurrensförmågan såväl inom som utom landet. Att formulera en modell för att fånga in interdependensen mellan dessa storheter har inte varit möjligt. Här blir det närmast fråga om en partiell SOU 1971: 40

analys inriktad på den utländska efterfrågan samt en mer skönsmässig bedömning av övriga faktorer. Under vånda tvingas vi konstatera att den viktigaste exportprognosen måste göras på ett bräckligt underlag. Som redogjorts för i avsnitt 1.3 är exportbedömningarna gjorda för den volymmässiga utvecklingen. En distinktion mellan real och värdemässig utveckling är mycket svår att åstadkomma då prismätning av verkstadsprodukter är oerhört komplicerad och förenad med betydande felmarginaler. Därtill kommer att prisutvecklingens inverkan på t. ex. konkurrensförmåga och avsättningsmöjligheter inte är särskilt entydig för sofistikerade industriprodukter. Av dessa skäl har analysen baserats på värdeutvecklingen i löpande priser (med undantag för personbilar). För att få jämförbarhet med prognoserna för övrig export har dock en deflatering företagits med en prognoserad enhetsprisindexserie för verkstadsprodukter. Basdata för verkstadsexporten på olika länder och Sveriges relativa storlek på olika marknader ges i tabell 3.8: 1. Den svenska andelen av världsexporten med verkstadsprodukter är av storleksordningen 3 %, vilket är ca 1/2 procentenhet högre än hela exportens andel av världsexporten. Prognoserna är gjorda på samma handelsdata som finns redovisade i tabell 3.8: 1. För EFTA- och EEC-länderna samt USA, Canada och Japan har importvärden samlats för 1953-1968 och sammanställts på de fyra analysgrupperna personbilar, konsumtions-, insats- och investeringsvaror. Detta gäller såväl för den totala importen som för importen från Sverige. Data om detta återfinns i tabellbilagan B: 8, C: 13-C: 16 Definitionsmässigt föreligger vissa skillnader i materialet för perioderna 1953-1960, 1961-1962, 1963 och 1964-1968, beroende på handelsstatistikens utseende under olika perioder. Genom olika former av korrigeringar har dock dessa olikheter sökt överbryggas så att serierna skall vara i stort sett konsistenta för hela perioden 19531968. Varugruppernas definition (se tabell 1.4: 2) följer i stort sett definitionerna av

H 93

°°.rt„°."°. 1 ^ K » ^ ^ °°. ° 1 K . °„N „ °°,

OVOlOl'dOlvO'-iVO

c/3

<N" 00 <N* c T </"* rn «\f CO CN »-T o f **T »-T o f <N* «N r-c <N <N

O "O „ d a, f> v> OJ

O 00^v> O N Oo o f — T ^ n i - T o f <N*

Q— U € ni * O O IM

<n oo VD VD Ov OS

O >o VD VD Ov Ov

i-i

lH :0 LL.

> co vo^ <*>

°\ "^ **! °*1> ° \

oo fN! *—i M- *d"

a u L q O cd u o. XOJ

»-i " » t

vo o \ • * o ^ v o q ^ o ^ N ' o rt « I N r^ rt > t--* vo* O-" o f o f t--" c T oo* O oo" r n >^ o " «-? <N

"* °© "">„ "•">, "">, ^ ^ Ov^

• a =to

m(NVooorr«o

o * >-""-" ""^ ^ t ^o ^ ON" .M*—i'-i"--<'—iOI'-i'-<

• M < N " O 0 O V " o - »—i »—i «~-i »-i

r^ Tf vo o ^ r r o " o-* en <*f oo"

H U

to ofl

•o

3 eö US C O

o, t>

o> v£> o\

c c u C M

<n o

>/-> vo o\ a\

td « r . - i i 3 •£ EA-U1—^

oo VD

H .E E -O

. o^ o ^ • M " ON

• *-H

<o o ^ m "**• • o f < N OO* C T

2 T3 t/) f "> O t3

m o v o O v O f n t N O v m T f - H ^ r - i n o - i i5^T-<OvO\VOOOdvO'-ir-'*Ovt----HVo VOOV^Or-Tt-Xt-*—i00VOfN<N^Hf--O\ •», _ > vo M

O- L

Q U

:0 i)

Q. ai ^

(N)

*-l Ci

o a.

E g O

.2 o ** N?

> ON

S « •a

3 > cd c g « rt cö

•-

11o 'S 2

^_r

c '-3 c c

c o< 60 T3 :nj US c > l_ <u — .

o \ OS lO VD a v CTV

o ov «-i * N t-^ ov_ O) »-i r t * * r - N oo^ r-^ o i^T T I * -^" <*f r--" </-f <N* <N* TJ" vo ov" > o " av* <>•"

t C tö tu c T3 t• »• +i u C

y 3

rt '.J3 rt ' 8C IS t-' O 3 §y JcS •a "O a ^ rt ' c 5 OO

JS ^

voOO\"0'-^,0<Nr~-0>orn'^vor^'^m V O V0 D ^ O U - i O ^ r t i r i O r ^ o o T — o o ©Of-- or~-vo'»-ir-Tj-Ti---iO-)i/->avoo - i n (N <N »-< oo ^ O

c t T t o o v o t N ^ o w o o M v o - H v o f n io0V0\'yl00V)<Ninnrnw0\O\'<tfn M N ( S 0 \ i i « N O l « "T "OrtOOVo

oo >1

•feU

JU X) ^ 3

ed M

.S '53

T3 aJ

« 2

.n 0o 0 H

°0

94 M

3 .«a :rt U

CyO

.5 tö u,

is" rt

'> <u x: "— S3 Xi : 0 •o R C o t) o D-

^ i rt

D . T 3 "Ö OO j -

X O

rt ^rt

"3 :o5 a cä — "K 3

00 C

us i—i __ i 2 uq to ^ 8 •-" n<

:ro wo J2 > rt C •"•

C3 G

ed c

3 Ö5

tn c

M ed

IS»

^ * J_l

S-c

«d

•©•g-a

O O

-o

^5 — • ^<

£73

vji2

SOU

1971:40

Tabell 3.8: 2. Import av verkstadsprodukter, exkl. bilar, 1968. Procentuell fördelning av importen på användningskategorier. Verkstadsimporten från Sverige

Totala verkstadsimporten

Konsumtionsvaror Norge 8 Danmark 5 1 Finland 6 Storbritannien 5 övriga EFTA 10 Västtyskland 2 övriga EEC 2 Japan 2 Canada 2 USA 7 Summa ovanstående 5 Total export 5

Investeringsvaror

Insatsvaror

Konsumtionsvaror

Investeringsvaror

Insatsvaror

52 52 58 60 57 64 63 74 65 61 59 64

39 42 36 35 34 34 35 24 33 32 36 31

10 11 9 11 16 13 10 5 7 22 12

52 53 56 53 51 49 49 66 41 37 47

38 36 35 36 33 38 41 29 52 41 41

1 Avser 1967. Anm. Definitionen av delgrupperna given i tabell 1.4: 2. Källor: OECD, FN samt konjunkturinstitutet. varugrupperna i LU 65, bilaga 1. Definitionen är i sin tur en approximation till den användningsgruppering som ligger till grund för importberäkningarna av verkstadsprodukter i kapitel 4 och 5. För personbilarna har dock använts en försörjningsbalansansats och redovisningen av denna sker i avsnitt 5.4.3. Fortsättningsvis kommer vi därför här enbart att behandla verkstadsexporten exklusive personbilar. Den procentuella fördelningen av vår export på användningsgrupper till olika länder framgår av tabell 3.8: 2, där även respektive lands import är procentuellt fördelad på användningsgrupper. De i tabellen angivna procentsiffrorna för fördelningen inom respektive land baseras på importen från Sverige samt på total import. Genomgående är importen från Sverige mer inriktad på investeringsvaror än totala importen medan konsumtionsvarorna har en betydligt mer underordnad roll. Även beträffande insatsvarorna är den svenska inriktningen något avvikande, vilket t. ex. framgår av att Sverige har markant högre andel investeringsvaror hos EEC-länderna. Man ser också att mönstret är rätt entydigt. Av Västeuropas verkstadsimport utgör ca 50 % investeringsvaror och 10-12 % konsumtionsSOU 1971: 40

varor, medan Sverige har en betydligt högre andel investeringsvaror och lägre andel konsumtionsvaror. De transoceana industriländerna har här ett annat mönster. Verkstadsexporten till »övriga länder», dvs. vissa smärre semi-industriländer i Västeuropa, statshandelsländerna och råvaruländerna, domineras i rätt hög grad av investeringsvaror med mer eller mindre starka inslag av insatsvaror. Konsumtionsvarorna utgör en försvinnande liten del. För dessa länder är mycket schematiska framskrivningar gjorda. Visst material från UNCTAD och ECE [6], [2] har varit till nytta. Därför har ingen importstatistik bearbetats utan Sveriges export (utan uppdelning på användningsgrupper) har bedömts direkt. Redan valet av ansats för denna undersökning innebär att exporten till EFTA, EEC och de utomeuropeiska industriländerna antas ha högre grad av efterfrågeanpassning än exporten till övriga länder. Finns en etablerad marknad för en produkt så följer av detta ett efterfrågeberoende. Man kanske kan förutsätta att många verkstadsprodukter som ej är introducerade på alla marknader exporteras även till andra länder. I första hand kan denna marknadsvidgning antas beröra de »övriga länderna» 95

Tabell 3.8: 3. Importekvationer för verkstadsprodukter, konsumtionsvaror för vissa länder. Import i löpande priser. MT=A

Norge Danmark Finland Storbritannien övriga E F T A EEC Förenta staterna Canada Japan

a t

Trend= A A•e

Estimationsperiod

2,7 3,1 1,6 4,3

0,98 0,99 0,89 0,98

1955—1968 1955—1968 1958—1967 1955—1968

i,9

0,99 0,97 0,82 0,96

1955—1968 1955—1968 1955—1968 1956—1968

3,3 1,7 2,1

Estimationsperiod

0,091 0,119 0,097 0,125 0,091 0,136 0,126 0,069 0,176

0,96 0,97 0,91 0,98 0,99 0,98 0,96 0,79 0,95

1953—1968 1953—1968 1954—1967 1953—1968 1962—1968 1953—1968 1953—1968 1953—1968 1956—1968

Anm. A är en skalfaktor, b = importelasticitet. a = trendtillväxten i en exponentialfunktion. varför en del av exporttillväxten består av företag som marknadsför sina produkter mer aktivt bearbetar och söker upp nya marknader. Detta begränsar då värdet av att studera efterfrågeutvecklingen.

3.8.1 Verkstadsprodukter: konsumtionsvaror Konsumtionsvaror exkl. personbilar är en liten grupp, ca 450 miljoner kronors exportvärde. Industriländernas import av dessa varor är också förhållandevis blygsam, i allmänhet ca 10 % av verkstadsimporten (se tabell 3.8: 2). USA och Japan representerar här ett motsatspar. För USA är ca 1/4 av verkstadsimporten direkta konsumtionsvaror, medan för Japan det endast rör sig om 5 %. Sveriges importandel är här också genomgående mindre än för andra verkstadsgrupper, exempelvis endast 1/2 % på hela EEC mot 3 % för verkstadsprodukter totalt (exkl. bilar). Importen är antagen i första hand vara beroende av utvecklingen av de disponibla inkomsterna, dvs. importvarorna kan snarast betraktas som komplementära och ickekonkurrerande med inhemsk produktion. I strikt mening kan troligen få importerade konsumtionsvaror anses vara komplementära i den betydelsen att motsvarande varor ej tillverkas i det egna landet. Däremot torde importen ge möjlighet till ett mer diffe96

rentierat val vad avser kvalitet, utförande och speciella egenskaper. I stället för att sätta importen i förhållande till de disponibla inkomsterna är totala konsumtionen vald, då sambandet mellan total konsumtion och disponibla inkomster är starkt. Vi får då sambandet: MT=

A•CT

där MT är total import av konsumtionsvaror, mätt i löpande priser och CT är totala privata konsumtionen, mätt i 1963 års priser. Tabell 3.8: 3 ger en uppfattning om sambanden. De höga elasticiteterna, som redovisas i tabell 3.8: 3, verkar litet förvånande men får ses mot bakgrunden av att importen kan ha en rätt marginell karaktär: sådana varor som TV, hushållsmaskiner etc. kan som importerade eventuellt ha en exklusiv status, med vilket bör följa en hög inkomstelasticitet. För EEC gäller ej detta och här kan varuutbytet vara mer integrerat (TV från Holland, hushållsmaskiner från Tyskland, kylskåp från Italien). Därtill bör beaktas att importen som är mätt i löpande priser sannolikt även innefattar trendmässigt stigande priser. De höga korrclationskoefficienterna (R 2 ) beror huvudsakligen på den kraftiga trenden. Försök har även gjorts att estimera importförändringarna som en funktion av förändringarna i konsumtionen. Även i detta fall erhölls höga elasticiteter för konsumSOU 19^1: 40

Tabell 3.8: 4. Svenska importandelar för verkstadsprodukter, konsumtionsvaror i vissa länder 1955—1975. Procent. Importandelar

Norge Danmark Finland Storbritannien Övriga EFTA EEC Förenta staterna Canada Japan 1

19,1 7,7 6,5 2,2

18,5 8,1 11,4 2,1 (2,0) 2 1,3 1,0 0,3 0

19,6 10,5 14,1 1,9 2,7 1,1 0,8 0,3 2,1

18,8 9,2 13,1* 2,2 2,1 0,6 0,6 0,2 1,5

1,3 0,8 0,2 0

Prognos 1975 20 12 15 2 2!/ 2 Vi 2

Vz x h

1967. Skattad då Schweiz saknas. Källor: OECD, FN.

tionsförändringarna. Motsvarande försök med förändringarna i konsumtionen av varaktiga konsumtionsvaror som importförklaring gav icke så höga elasticiteter, vilket kan tas som ett stöd för hypotesen att det snarare är totala inkomsten än efterfrågan på varaktiga konsumtionsvaror som bestämmer importen. I följande tablå är konsumtionsökningen 1968-75 till vissa länder angiven. Dessa är baserade på prognoserna i avsnitt 1.5 för privata konsumtionen, där sådana finns. Genom att multiplicera dessa konsumtionsökningar med de i tabell 3.8: 3 redovisade importelasticiteterna får vi en prognos på importen av konsumtionsvaror. KonsumtionsImportökning ökning 1968—1975 1968—1975 %/år %/år Norge Danmark Finland Storbritannien Övriga E F T A EEC Förenta staterna Canada Japan

3,8 4,0 5,4 2,4 7,0 4,6 5,3 9,0

10 %

ny2 sy 10%2 9 13 1 /. 15 9 19

Att estimera några andelssamband för denna grupp har inte varit möjligt. Därför är importandelarna schematiskt framskrivna till 1975 på det sätt som redovisas i tabell 3.8:4. SOU 1971: 40 1—912116

3.8.2 Verkstadsprodukter: insatsvaror Mycket av dynamiken inom verkstadsindustrin härrör från tendensen till specialisering och produktbyten, såväl inom regioner och länder som internationellt. Den alldeles dominerande delen av insatsvarorna används inom verkstadsindustrin som delar av eller komponenter till andra insatsvaror, konsumtionsvaror eller investeringsvaror. Praktiskt taget inga slutprodukter, dvs. för konsumtion eller investering, tillverkas i en enda anläggning eller ett enda företag från utgångsmaterialen. Nationell och internationell standardisering av olika produkttyper spelar här en helt avgörande roll för den takt i vilken specialisering kan bedrivas och stordriftsfördelar utnyttjas. Internationell standardisering eller anpassning till tongivande större länders nationella standard gör också produkterna anonyma i förhållande till ursprungsland. Kvalitet, pris och trade-marks blir konkurrensvapen och produkterna och företagen internationaliseras. Omfattningen av ett visst lands deltagande i det internationella produktbytet och arbetsfördelningen på detta område blir bl. a. beroende på storleken av landets verkstadsindustri samt skyddet från utländsk konkurrens. Av tabell 3.8:5 framgår att den gigantiska amerikanska verkstadsindustrin är nästan självförsörjande medan alla mindre länder är beroende av insatsvaruimport. Den

Tabell 3.8:5. Importen av insatsvaror till vissa industriländer, 1953—1968. Löpande priser. Andel insats- ImporttillT,-ih,*vt varuimp. av växt, insatsS S iQfi« verkstadsind. varor, % 8

Västtyskland Frankrike USA Storbritannien Italien Japan Österrike Nederländerna Belgien Schweiz Danmark Finland Norge Portugal Sverige Canada 1

1956—1960. Källa: OECD.

... . . . . .

'rend'

^^L

produktion

1953—1968

1955—1960 1960—1965 1965—1968

7,1 6,8 4,5 3,8 7,3 17,0 5,8 6,0 5,8 3,8

3,9 6,0 0,9 3,5 7,6 7,4 21,5 22,2 41,3 12,8 21,6

28,3 21,5 21,3 19,7 19,6 18,5 17,6 14,8 14,7 13,7 13,4 13,4 11,9 11,3 10 9 10,0

33,3 17,0 20,8 22,7 15,3 3,6* 7,6 6,3 11,2

1962—1965.

25,0 12,4 3

5,8 13,8 4,9 —1,7

37,4 33,4 24,4 24,6 25,2 31,4 30,1 25,7 17,7 27, l 2 25,3 14,6 22,9 36,6

8,5 15,6 33,8 14,3 18,2 25,1 7,1 8,5 8,0 7,1 9,2s 1,0 7,9 —8,0

3,2

17,4

18,7

1965—1967.

exceptionellt höga importandelen för Belgien beror på att den belgiska verkstadsindustrin i stor utsträckning är inriktad på sammansättning t. ex. för bilar. Importen av insatsvaror bör vara en funktion av produktionen inom verkstadsindustrin. Detta skulle kunna uttryckas så att importens ökning är direkt proportionell mot produktionsökningen. Ett mått på denna proportionalitet (efterfrågeelasticitet) erhålls om importens tillväxttakt i tredje kolumnen i tabell 3.8: 5 divideras med tillväxten i verkstadsindustrin (första kolumnen). Härvid får man starkt varierande värden för länder från ca 1 för Japan till ca 5 för Storbritannien. Denna stora variation kan peka på olikheter i strukturen hos verkstadsindustrin i olika länder. Nu visar estimationsförsök att en konstant elasticitet ger en sämre regressionsanpassning än en rent exponentiell trend. Importen av insatsvaror förefaller att utvecklas tämligen oberoende av produktionen, såvida inte produktionen direkt faller. Man kan därför ha anledning att snarare betrakta styrkan i importtillväxten som ett strukturdrag i landets verkstadsindustri än som följd av denna industris 98

.„,.

f genomsnittliga forandrmigar

verads- ' ™

5,7 5,8 9,4 7,3 5,2 2

t ,. Årllga

tillväxt. Importtrenden kan konstateras få en bättre signifikans ju starkare tillväxttakten är. Detta förefaller sammanhänga med beroendet av insatsimport. Som framgår av tabell 3.8:5 är insatsimportens andel av verkstadsleveranserna minst för de större länderna. Variationerna i efterfrågan från verkstadsproduktionen kan därför tänkas få mindre effekt på importen än i ett mindre industriland. Då samtidigt de större länder^ na har en kraftigare importtrend tenderar denna att bli stabilare ju högre den är. Man kan fråga sig om det kan finnas något skäl till att importtrenden förefaller vara omvänt korrelerad med importandelen. Ett mindre industriland torde både på grund av en direkt brist på egen produktion eller för små serier av många komponenter och material rent strukturellt vara inriktat på import och är följaktligen mer integrerat i den internationella arbetsprocessen. Utrymmet för snabba importökningar över en längre tid blir därför i viss mån begränsat. Bärs importtillväxten främst upp av ständiga vidgningar av produktsortimentet eller av att de enskilda importvarornas andel av insatsen ökar så bör en stor marknad tendera att öka SOU 1971: 40

snabbare än en liten. Importtillväxten kan också genereras av att integrationen tar sig uttryck i att insatsimportens förädlingsvärde ständigt ökar på så sätt att det sker en förskjutning från råmaterial till ämnen och vidare till detalj, del och till komponent. En ökad bearbetningsgrad av importen behöver inte vara beroende på landets storlek. Under 60-talet har insatsimportens andel av bruttoproduktionsvärdet ökat markant i de flesta industriländerna. Andelsökningen har dock varit betydligt kraftigare i de större länderna än i de mindre. Om andelsökningarna i de större länderna framför allt bärs upp av sortimentsvidgningar skulle slutsatsen bli att den höga importtillväxten i de stora länderna skulle tendera att sjunka allt eftersom importens andel av tillförseln ökar. Som framgår av tabell 3.8: 5 var tillväxten i allmänhet högre under 60-talet än under 50-talet. I nästan alla länder förmärks en betydande avsaktning 1965-1968. Denna förklaras till en del av avmattningen 1967. Perioden 1960-1965 framstår för flera länder som ganska unik, främst då EEC-länderna. Möjligen skulle detta kunna tolkas som en integrationseffekt. Vad tillväxttakten i importen beror på kan tillsvidare ej förklaras på annat sätt än vad som ovan antydningsvis har framskymtat. Test har dock gjorts huruvida importtillväxten förutom trenden kan förklaras av variationer i produktionen inom verkstadsindustrin genom sambandet: M = A • ebt • (0/0*) c där OjO* är ett index på produktionsavvikelse från sin trend. Trendkoefficienten b förblev praktiskt taget oförändrad för alla länder när denna variabel infördes. Elasticiteten c för variationer i produktionen blev signifikant skild från noll bara för Västtyskland, Nederländerna, Italien, Belgien, USA och Canada, med värden omkring 1,5. Innebörden är att om produktionen t. ex. ökar 1 % över sin trend ökar importen 1,5 %, vilket skulle kunna tolkas som den konjunkturella inverkan på importens strukturella ökning. Denna koefficients inverkan är dock liten i förhållande till trenSOU 1971: 40

den. Modellen ovan är också estimerad med den totala industriproduktionen, varav några samband redovisas i tabell 3.8: 6. Tanken är då att OI O*, mätt på den totala industriproduktionen bättre skall fånga in variationerna i det allmänna ekonomiska klimatet samt att vara lättare att göra prognoser på. Detta gav dock knappast något högre förklaringsvärde. För att bedöma utvecklingen 1970-75 kommer ovanstående modell att användas med OI O* för totala industriproduktionen. Som framgår av tabell 3.8: 6 har det ansetts nödvändigt att justera ökningstalen för vissa länder med hänsyn till 60-talets utveckling. För Japan har det ansetts befogat att anta att en mindre protektionistisk inriktning kommer att medföra en högre importtillväxt. För EEC-länderna utom Frankrike samt för USA och Canada bör således importtillväxttrenden modifieras om industriproduktionen utvecklar sig annorlunda 19681975 än tidigare. Med ledning av de i avsnitt 1.5 redovisade prognoserna för totala industriproduktionens tillväxt kan värdet av OI O* kalkyleras:

Västtyskland Nederländerna Belgien Italien USA Canada

%/år 1968— 1975

produktionstrend (O*) %/år 0/0*

4,4 5,3 4,8 6,0 4,3 6,0

6,5 6,2 4,2 8,4 4,3 5,3

0,980 0,992 1,006 0,978 1,000 1,007

Insättandet av dessa värden i ekvationerna i tabell 3.8: 6 ger bidraget till importökningen 1968-1975 för dels trend och dels hur mycket denna bör modifieras med hänsyn till att allmänna efterfrågan ökar snabbare eller långsammare {01 O*).

Tabell 3.8: 6. Importekvationer för verkstadsprodukter, insatsvaror för vissa länder. Import i löpande priser. Modell: MT=A • ebt • (0/0*)c Justerad b b Finland Norge Danmark Storbritannien Portugal Schweiz Österrike Västtyskland Nederländerna Belgien Frankrike Italien USA Canada Japan

0,15 0,15 0,18 0,17

0,25

0,134 0,120 0,134 0,197 0,113 0,137 0,176 0,290 0,150 0,143 0,215 0,196 0,211 0,096 0,185

— — — — — — —

2,48 3,01 5,47

—

3,69 2,13 5,29

—

0,960 0,896 0,942 0,991 0,780 0,818 0,956 0,988 0,952 0,895 0,912 0,945 0,983 0,928 0,898

Anm. MT = landets totala import, A = en skalfaktor, b = trendfaktorn i tillväxten, c = elasticitet för avvikelser i totala industriproduktionen från produktionens trendtillväxt, c är angiven bara då koefficienten blev signifikant skild från O. Estimationsperiod i allmänhet 1954—1968, eller den period importdata är tillgängliga för, se C: 15 i tabellbilagan.

Importförändring Procent per år beroende på:

Västtyskland Nederländerna Belgien Italien USA Canada

Trend 1

Industriprod. 2 variationen Totalt

33,6 16,1 15,4 21,7 23,5 10,1

—4,8 —2,5 3,3 —8,0 0 3,8

27,2 13,2 19,2 11,9 23,5 14,3

1 Beräknas genom formeln (eb — 1) • 100. Beräknas genom (0,'0)c—\)-100 -b, 0\0 från tablån ovan och c från tabell 3.8: 6. 2

Andelsutvecklingen Även analysen av andelsutvecklingen måste dessvärre bli av rätt summarisk karaktär. Detta beror på att någon penetrering av utbudsfaktorerna inte kunnat göras. Dessutom slår här (liksom för investerings- och konsumtionsvarorna) oregelbundenheter i definitionerna för olika tidsperioder igenom rätt markant. Dessa har ej heller kunnat beaktas i någon större utsträckning. I likhet med vad som gjordes i LU 65, bilaga 1, har andelsbedömningarna gjorts mer reso100

nemangsmässigt och utan stöd av någon modell. Man kan konstatera att andelsutvecklingen för gruppen i stort har utvecklats som förutsagts i den föregående exportbilagan, åtminstone fram till 1968, med minskande andelar på EEC och ökande på EFTA. Däremot synes andelsutvecklingen för USA snarast innebära en försämring än en förbättring. Fram till 1975 förefaller det svårt att tänka sig ytterligare större andelsökningar beträffande de nordiska länderna. Integrationen mellan de nordiska länderna bör ha gått så pass långt, åtminstone att döma av importandelarnas storlek, att en uppbromsning av andelsökningarna inte förefaller orimlig. För övriga EFTA-länder tycks utvecklingen tyda på ännu en del outnyttjade möjligheter. För EEC-länderna bör Kennedyrundans tullsänkningar bidra till uppbromsningar av andelsförlusterna. Andelsminskningen i den amerikanska importen bedöms fortsätta, till följd av den japanska expansionen och den omständigheten att en ökad del av den amerikanska importen utgörs av handel mellan USAägda företag. SOU 1971: 40

Tabell 3.8: 7. Svenska importandelar för verkstadsprodukter, insatsvaror i vissa länder 1953— 1975. Procent.

Finland Norge Danmark Storbritannien Portugal Schweiz Österrike Västtyskland Nederländerna Belgien Frankrike Italien USA Canada Japan

(18,0) 24,7 13,3 5,5 5,5

17,4 25,0 14,1 7,5 7,6

21,5 (25,0) 21,8 4,8 5,4

—

19,5 22,7 18,6 4,6 4,8 3,5 2,1 3,8 3,1 2,6 1,7 2,2 2,0 0,7 4,2

(23,0) 24,8 20,8 4,6 3,9 3,9 2,9 3,7 3,0 2,9 1,5 1,6 1,7 0,5 2,4

3,5 5,5 4,9 2,6 3,4 2,7 3,6 0,3

—

1,7 6,9 3,8 3,3 3,8 3,5 2,9 0,3

—

1,3 6,6 4,6 3,1 2,0 3,3 3,3 0,4 1,5

Prognos 1975 25 26 23 5 5 41/2 31/2 31/2

3 3

2 i!/2 1 3

Anm. Andelar inom parentes skattade från närliggande år. Källor: OECD, FN. I tabell 3.8:7 är andelsutvecklingen 1953-1968 redovisad jämte en bedömning för 1975. 3.8.3 Verkstadsprodukter: investeringsvaror Man kan konstatera ett ganska klart samband mellan importen av investeringsvaror och maskininvesteringarna för de flesta industriländer. Det samband som här i första hand har använts har formen: M = A • P, där M står för importvärdet i löpande priser och I för investeringarna i löpande eller fasta priser. I allmänhet fick elasticiteten b i ovannämnda samband värden på mellan 1 och 2. Anledningen till att löpande priser använts är dels att det möjliggör en längre estimationsperiod och dels att deflatering av investeringar i allmänhet är statistiskt vansklig. Vidare bör detta korrespondera bättre mot importen i löpande priser vid parallella prisförändringar på import och maskininvesteringar. Då prognoser för investeringar i regel bara kan fås i realtermer måste dock prisutvecklingen för maskininvesteringarna på ett eller annat sätt prognoseras. Estimationsresultaten för M = A lb med / i dels fasta och dels löpande priser ger ingen klar vägledning vid valet av prisSOU 1971: 40

alternativ. För vissa länder, Portugal, Västtyskland, Belgien, Italien, USA och Canada, synes investeringar i löpande priser ha ett klart större förklaringsvärde än fasta priser. Det omvända gäller för Frankrike och med tvekan för Finland och Japan medan för övriga, dvs. Danmark, Norge, England, Österrike, Nederländerna och Schweiz, ingen direkt slutsats kan dras. Vid beräkningarna i löpande priser är estimationsperioden i allmänhet från 1953 eller 1954 till 1968 utom för Japan med perioden 1958-1968. När modellen har avsett investeringar i fasta priser är perioden 1958-1968, utom för Norge och Finland, där estimationsperioderna var 1953-1968 respektive 1954-1967. När investeringarna i löpande priser används är prisprognosen för deflatering baserad på en implicit prisförändringstakt i trendframskrivna investeringsserier. Det kan här tilläggas att för England, Portugal och Frankrike är importens Ökning enligt en exponentiell trend dominerande över sambandet med investeringarnas variationer. För länder utan egen utvecklad maskinindustri bör importen och investeringarna utvecklas tämligen parallellt och elasticiteten bör ha värden kring 1. Detta gäller i stort sett för de nordiska länderna, Portugal, Österrike, Nederländerna och Belgien.

Tabell 3.8:8. Maskininvesteringar och import av investeringsvaror i vissa länder 1968. Maskininvest. Import 1968 1968, milj. invest.varor dollar milj. dollar Danmark Finland Norge England Portugal Österrike Schweiz Västtyskland Nederländerna Belgien Frankrike Italien USA Canada Japan 1

1 115 8001 742* 8 270 386 1265 1 509 14 580 2 560 1 574 10 300 5 123 59 490 4 960

429 2771 319 1405 167 360 532 1334 970 720 1 839 930 2 149 2 013 780

Importkvot

Importelasticitet maskininv., fasta priser3

Svensk importandel 1968

38 35 43 17 43 28 35 9 38 46 18 18 4 41 ca5

1,2 1,0 0,9 1,6 0,8 1,2 0,3 1,8 1,1 1,1 1,2 1,6 2,3 0,7 0,6

17,8 23,0 24,0 5,3 4,8 3,0 4,0 5,4 3,5 2,0 3,9 3,7 3,5 1,3 3,3

1967.

2 Exkl. transportmedel. 3

Dessa elasticitetsberäkningar är dels hämtade ur tablåerna avsnitt 3.8.3, dels från beräkningar som ej använts för prognosen. Källa: OECD. Inget av dessa länder kan anses vara självförsörjande med alla olika slags maskiner, varför ett direkt importberoende föreligger. Detta gäller troligen även Canada där elasticiteten är osedvanligt låg, 0,7. För de större länderna, England, Västtyskland, Frankrike, Italien, USA och Japan, finns det sannolikt inhemsk konkurrens till importen av investeringsvaror på alla områden. Detta illustreras av tabell 3.8: 8, som även ger vissa basdata för maskininvesteringar och investeringsvaruimport. Det är svårt att finna en säker förklaring till varför en liten importandel i tillförseln av investeringsvaror i ett stort industriland skall vara parad med en hög importelasticitet. Man kan gissa på ungefär samma förklaringsfaktorer som antyddes i det föregående avsnittet om insatsvarorna, dvs. för ett litet land uppnås fortare en viss »mättnad» för import. Maskininvesteringar torde, förutom kostnaderna för den rent fysiska produkten, även inkludera transporter, installationer, leveransservice och diverse utrustning som rimligtvis ej kan importeras. Medräknas även tullar och handelsmarginaler torde importandelen ha ett maximum kanske på 60-70 %. Den låga elasticiteten för Japan i kom102

bination med liten importandel (se tabell 3.8: 8) får snarast ses som ett uttryck för den allmänna avskärmning från import som Japan bedrivit med hjälp av höga tullar. Importkvoten varierar mellan olika år, vilket sannolikt kan tolkas som uttryck för det inhemska kapacitetsutnyttjandet. De estimationer som gjorts i detta sammanhang ger en viss antydan om att importen förklaras bättre av investeringsutvecklingen ju större importkvoten är, dvs. variationen i importkvoten minskar ju mer inriktad på import man är. Man skulle också förvänta sig att totala importen förklaras bättre av maskininvesteringsutvecklingen än importen från ett enskilt land t. ex. Sverige, då importandelsutvecklingen kan påverkas av faktorer som ej samvarierar med investeringsutvecklingen. För de större länderna är det i stället så (med undantag för Italien) att importen från Sverige är starkare korrelerad med investeringarna än totala importen. Man kan tänka sig att Sverige har en »vanlig» mix av investeringsvaror, som följer investeringsutvecklingen, medan i lägen med t. ex. speciellt högt kapacitetsutnyttjande andra investeringsvarutyper efterfrågas. Slutsatsen skulle då bli att sambandet (1) M = A P för större länder i allmänhet SOU 1971: 40

Tabell 3.8: 9. Svenska importandelar för 1955—1975. Procent.

Norge Storbritannien Västtyskland Frankrike USA Canada Japan Portugal Schweiz Belgien Danmark Finland Österrike Italien Nederländerna

•, investeringsvaror i vissa länder

18,7 4,9 5,6 3,9 4,7 0,7 3,8

17,2 5,2 4,9 2,9 4,6 0,8 1,9 4,7

2,6 14,4 10,8 2,6 2,9 3,5

2,7 12,8 14,8 1,9 2,8 2,9

22,2 5,4 5,4 3,3 4,2 1,2 3,8 4,1 3,2 2,1 16,0 21,4 2,7 2,6 3,0

24,0 5,3 5,4 2,7 3,5 1,3 3,3 4,8 3,7 2,0 7,7 13.01 23,0 3,9 3,5

1975 Prognos 271/2 51/2 51/2 2i/ 2

3 2 4V2 5'/ 2 4 2 19 25i/ 2 3!/2

4 31/2

1967. Källor: OECD, FN.

skall gälla även för importen från Sverige. Detta implicerar då ett antagande om att svenska investeringsvaror i mycket liten utsträckning befinner sig i konkurrens med annan import och inhemsk tillverkning och huvudsakligen är efterfrågebestämda. För de mindre länderna finns ingen klar tendens beträffande sambandens styrka mellan total import resp. importen från Sverige. Investeringsvaruimportens sammansättning kan tänkas variera beroende på maskininvesteringarnas inriktning på branscher och investeringstyp, vilket kan ta sig uttryck i att påverkan på importen från Sverige blir olika. Man kan också tänka sig att exporten till mindre länder blir mer utbudsbestämd. En modell som ovan med totala importen förklarad av investeringsutvecklingen måste kompletteras med någon importandelsuppskattning för Sverige. M T,t

Ansatsen (2) MS/MT = a + bt + cM

t-\

har valts. Denna har givit signifikant utslag för de nordiska länderna, Västtyskland, Belgien och USA, dvs. importandelen påverkas av importförändringarnas styrka. Vid en jämförelse med ansatsen Mg = A • P blev dock bara residualerna mindre för Danmark och Finland med ansatsen (1) för totala importen jämte (2) SOU 1971: 40

för andelarna kombinerade. Här kan en förklaring vara att exempelvis fartygsinvesteringar kan störa investeringsserierna. För Norge har det varit möjligt att rensa investeringsserierna från fartyg. De samband som används för prognosen av import av investeringsvaror från Sverige är således av tre slag. I det första fallet är Ma direkt uppskattad som en funktion av maskininvesteringarna. Detta har tillämpats för Norge, Storbritannien, Västtyskland, Frankrike, USA, Canada och Japan. De samband som därvid tillämpats har följande utseende: Importen från Sverige Elasticitet för maskininvest. R2 Norge Storbritannien Västtyskland Frankrike USA Canada Japan

1,56 fasta priser (0,05) 1,75 löp. priser (0,04) 1,74 fasta priser (0,12) 2,40 » (0,11) 1,85 » (0,11) 1,81 » (0,17) 1,07 » (0,12)

0,988 0,993 0,961 0,981 0,968 0,924 0,901

Anm. Estimationsperiod 1958—1968 utom för Norge och Storbritannien med 1953—1968.

Tabell 3.8:10. Importen av verkstadsprodukter (exkl. personbilar) totalt för vissa länder och från Sverige 1960—1975. Löpande priser. Årliga procentuella förändringar. a. Faktisk utveckling 1960—1968. Sammansättning av utvecklingen av importen från Sverige

EFTA därav Norden EEC Japan, Canada, USA Summa

Importen från Sverige

i otal import 1

Ländereffekt

Varueffekt

Andelseffekt

10,2 8,6 14,0 15,9

—0,6 —0,1 1,4 2,7

0,7 1,2 —0,8 —0,2

1,7 2,0 -1,7 1,7

12,0 11,7 12,9 16,1

13,7

—0,6

0,0

0,2

12,9

b. Prognos för utvecklingen 1968—1975. Sammansättning av utvecklingen av importen från Sverige

Importen från Sverige =1+2+3

Total import

Ländereffekt

Varueffekt

Andelseffekt

5 EFTA därav Norden EEC Japan, Canada, USA

13,0 12,2 15,4 14,9

—0,4 —0,1 0,3 1,2

0,1 0,2 —0,9 —1,4

Summa

14,7

—0,5

1,4 1,5 —0,1 0,6 0,8

14,1 13,8 14,7 15,3 14,5

För Storbritannien har en implicitprisförändring mellan fasta och löpande priser för maskininvesteringarna på 1,5 % / å r använts för uppräkningen av investeringsprognosen i fasta priser för prognosperioden 19681975. I fall två har modellen M — A • Ib använts för totala importen jämte samban-

Total importelasticitet för maskininvest. Ra Danmark Finland Österrike Nederländerna Italien

1,35 fasta priser (0,06) 1,46 » (0,06) 1,36 » (0,09) 1,21 » (0,05) 1,65 löp. priser (0,07)

0,980 0,983 0,963

det (2) för andelar för Danmark och Finland. För Österrike, Nederländerna och Italien har andelssambandet (2) ej kunnat utnyttjas varför andelarna 1975 är »frihandsuppskattade». Implicitprisförändring mellan fasta och löpande priser är för Italien 0,8 % / å r under estimationsperioden, vilket även antas gälla för prognosperioden. De svenska importandelarna för Danmark och Finland bestäms enligt följande samband: Danmärk: 13,54 + 0,22^-0,07 A MT (0,05) (0,02) R* = 0,797 ;, 1953—1968

0,983 0,978

Anm. Estimationsperiod 1958—1968. Finland och Italien 1954—1968.

104 SOU1971:40

Tabell 3.8: 11. Jämförelser mellan »naiva» och faktiska prognoser 1968—1975 för importen av verkstadsprodukter (exkl. personbilar) i vissa länder från Sverige. Löpande priser. Årliga procentuella förändringar. Importprognos för totala importen Importprognos för totala importen enligt 1960—1968 års mönster, »naiva» prognosen enligt tabell 3.8: 10 b

EFTA därav Norden EEC Japan, Canada, USA Summa

Finland:

Andelsutveckling enligt prognos

Andelsutveckling enligt naiv ansats

Andelsutveckling enligt prognos

Andelsutveckling enligt naiv ansats

14,1 13,8 14,7 15,3

13,1 12,2 13,2 19,6

14,8 14,8 13,8 13,1

14,5

14,2

13,4 12,8 11,9 17,6 13,8

8,48 + 0,97 / - 0,03 A MT (0,09) (0,02) R* = 0,983 1954—1967

där t står för tiden (trend) och A MT för procentuell förändring av totala investeringsvaruimporten från föregående år. För Portugal, Schweiz och Belgien har enkla exponentiella trender uppskattats. I den mån importen från Sverige beräknats direkt som en funktion av investeringsutvecklingen behövs inget andelsantagande såsom skett beträffande länderna i den första gruppen samt för Portugal, Schweiz och Belgien med en trendframskrivning. För att få parallellitet med övriga beräkningar har dock de implicerade andelsförändringarna i dessa fall även beräknats. Detta har gått till så att motsvarande samband för totala importen applicerats även på den prognoserade investeringen. För länderna i grupp 2 har andelsprognoser gjorts direkt. Andelsutvecklingen är redovisad i tabell 3.8: 9. Beräkningarna för importen 1968-1975 av investeringsvaror till de studerade länderna har givit följande resultat med nedan redovisade antaganden om investeringsutvecklingen samt redovisade elasticiteter och andelsantaganden.

SOU1971:40

Årlig procentuell ökning 1968—1975 Maskininvest. i fasta priser Norge Storbritannien Västtyskland Frankrike USA Canada Japan Portugal Schweiz Belgien Danmark Finland Österrike Italien Nederländerna

6,1 5,3 4,7 6,8 4,9 6,2 12,5

7 6,8 5,2 5,8 7,1

Total import

Import från Sverige

7,5 11,4 7,7 14,9 11,0 4,3 9,1 9,7 2,0 8,8 9,5 9,9 7,1 10,9 8,6

9,5 12,1 8,2 16,3 9,0 11,2 13,4 11,4 4,0 4,4 10,5 10,9 10,8 14,8 8,9

3.8.4 Utvecklingen 1960-1975 totalt för verkstadsprodukter För att möjliggöra en överblick och bedömning av de i avsnitten 3.8.1-3.8.3 redovisade beräkningarna för 1968-1975 skall dessa här sammanfattas och jämföras med utvecklingen 1960-1968. För överskådlighetens skull är länderna summerade till 4 länder-aggregat. Tabell 3.8: 10 a redovisar perioden 1960-1968 för total import resp. importen från Sverige, och tabell 3.8: 10 b för prognosen 1968-1975. Om importprognoser fram till 1975 för verkstadsprodukter från enskilda länder funnits till105

gängliga skulle det varit naturligt att göra jämförelser. Då så ej är fallet har i stället s. k. naiva prognoser konstruerats med utgångspunkt från ökningstakten 1960-1968 för varje delvarugrupp (investering, konsumtion och insats) för resp. land. Denna s. k. naiva prognos är redovisad i tabell 3.8: 11. Tabellerna 3.8: 10 a och b är så konstruerade att man skall kunna avläsa till hur stor del den svenska importökningen beror på marknadstillväxten (kol. 1 i tabellerna), förskjutningar i länderinriktningen (kol. 2), förskjutningar i varusammansättningen (kol. 3) •samt andelsförändringar för enskilda varor {kol. 4). Adderas* dessa fyra olika komponenter erhålls importökningen från Sverige (kol. 5). Om vi först jämför prognosperioden 1968-1975 med perioden 1960-1968 enligt tabellerna 3.8: 10 a och b kan konstateras att industriländernas totala import beräknas bli något högre fram till 1975. Till en del är detta hänförbart till konjunkturdämpningen 1967. För perioden 19601968 ökade importen från Sverige närmare 1 % mindre än totala importen. Framför allt var länderinriktningen svagt negativ beroende på att inriktningen bland EFTA-länderna ej var den bästa. Att varusammansättningen ej verkade gynnsam för EEC och de transoceaniska industriländerna sammanhänger med konsumtionsvarornas större vikt i importen för dessa länderområden. Detta blir även förhållandet fram till 1975. De rätt betydande andelsförlusterna på EEC 1960-1968, motsvarande ca 1,5 % om året av ökningstakten för exporten till industriländerna, kunde kompenseras genom utvecklingen på EFTA och då främst Norden. Effekten av de antaganden vi gjort om en stabilisering av EEC-andelarna och minskad ökningstakt i andelsutvecklingen på EFTA svarar för närmare 1 % extra ökningstakt per år fram till 1975. Man kan konstatera att skillnaden mellan prognosen för den summerade totala importökningen 1968-1975 för de 15 länderna över de tre typerna verkstadsprodukter på 14,7 % ligger ca 1 % lägre än den import106

1 Beräkningsförfarandet har gått till på följande sätt. Fyra olika tillväxttakter har beräknats för varje ländergrupp. 1) Totala importvärden för resp. två år adderade över länder varpå ökningstakter har framtagits (kol. 1). 2) För slutåret har den import från Sverige beräknats, som skulle ha varit om den svenska importandelen totalt sett varit densamma som begynnelseåret för varje land. Härvid fås en ökningstakt för en ländersumma som jämfört med 1) motsvarar effekten av att Sveriges export kan ha en bättre eller sämre fördelning mellan länderna med hänsyn till ökningstakten i de skilda länderna. Differensen mellan 2) och 1) är införd i kol. 2 i tabellerna. 3) Den import från Sverige för slutåret som skulle ha uppstått om Sveriges andel i importen för varje varugrupp och varje land förblivit densamma som för begynnelseåret. Om denna ökningstakt jämförs med 2) erhålls ett mått på effekterna av att Sveriges varuinriktning kan vara en annan än för de enskilda länderna. Kol. 3 är således differenserna mellan 3) och 2). 4) slutligen är den faktiska förändringen i importen från Sverige för de två jämförelseperioderna. Skillnaden mellan 4) och 3) (kol. 4) är därför ett mått på andelseffekten av förändringarna för enskilda varor och till enskilda länder. Att de olika effekterna (kol. 2—4) här är framtagna som skillnader är matematiskt ej korrekt då det rör sig om procentuella årliga förändringar. Approximationen är dock god för »måttliga» förändringstal. Formelmässigt kan denna beräkningstyp åskådliggöras för absoluta värden på följande sätt: S{j k innebär nedan landets (Sveriges) andel av landet /:s import av vara/ för året k; 0 = basåret 1 =jämförelseåret. V,,k motsvarar landet /:s importvärde av vara /, år k. + Marknadseffekt:

f fSU,0'

ff„.

i,j,0 ZZ V; - 1 i, LO U i

+ Ländereffekt:

•

1 J

'tJt

ij,o

+ Varueffekt: S

?? i

t.j,o'

i,J,l -S

?Sl,J,0'

i,j,Q~z

+ Andelseffekt:

£Ss

u.x-vu.x-sssuXvUti

= Total förändring för landet I 2 s

j ; u.i'vu,i-fjsu,o-ru.o SOU 1971: 40

Tabell 3.8:12. Exporten av verkstadsprodukter (exkl. personbilar) 1968—1975. Löpande priser. Genomsnittliga årliga procentuella förändringar Primär prognos Exportvärde, milj .loimport fr. Exportutveckling 196*»—1975 Sverige= Justerad tabell Kol. 1 Faktiskt Kol. 2/ Justerad slutlig 3.8: 10 b omräknad utfall kol. 3 slutlig Faktiskt prognos 1975 1968-1975 1968-1975 1968-1970 1970-1975 1970-1975 1970 7 6 5 2 3 4 1 Norge Danmark Finland Norden Storbritannien Schweiz Österrike Portugal EFTA Västtyskland Nederländerna Belgien Frankrike Italien EEC övr. Västeuropa Japan Canada USA OECD östländer Råvaruländer Hela världen

12,9 14,4 14,1 13,8 15,7 12,3 14,6 13,1 14,1 15,7 9,8 12,4 17,9 12,9 14,7

14,5 16,0 14,6 15,1 14,6 11,3 13,7 13,7 14,7 15,9 10,2 12,4 17,2 12,1 14,4

i8,7 17,4 13,1

19,7 16,1 13,0

25,9 24,5 33,8 27,6 31,4 33,7 44,2 18,0 29,1 27,3 25,2 30,9 18,7 22,6 24,7 15,8 24,5 13,9 8,1 24,3 17,9 12,3 21,6

ökning man skulle få för varje land och vara om resp. tillväxttakt 1960-1968 applicerades på 1968 års värden. Denna »naiva» prognos för totala importen för resp. land och vara kan vi ta som en utgångspunkt för en jämförelse med de gjorda prognoserna för importen från Sverige. Om de faktiskt gjorda importandelsprognoserna appliceras på denna naiva prognos får vi den hypotetiska prognos för importen från Sverige, som är redovisad i tabell 3.8:5, kol. 3. En »naiv» prognos för andelsutvecklingen är också gjord genom att andelarna fått förändra sig till 1975 i samma takt som 1960-1968. Denna »naiva» andelsprognos kan appliceras på de båda prognoserna för den totala importutvecklingen. I tabell 3.8: 11 är även dessa båda beräkningar redovisade; kol. 2 »naiva» andelar på prognoserad toSOU1971:40

10,2 12,8 7,7 10,5 8,5 3,4 3,4 12,0 9,4 11,6 4,7 5,8 16,6 8,2 10,5 i 7,8 17,0 15,0

12,5 13,0 14,0 13,1 12,0 12,0 13,0 15,0 12,9 11,8 10,0 9,0 16,0 10,0 11,9 12,0 18,4 17,9 15,0 13,0 6,0 7,8 11,7

1 187 1 137 972 3 296 969 348 217 97 4 926 959 506 281 537 352 2 635 491 225 257 785 9 320 680 2 129 12 128

2 140 2 095 1 875 6 110 1 710 615 400 195 9 030 1675 815 435 1 130 570 4 625 865 525 585 1 580 17 210 910 3 100 21 220

talimport; kol. 4 »naiva» andelar på »naiva» prognoser. En jämförelse mellan kol. 1 och 2 i tabellen illustrerar effekten av de gjorda andelsprognoserna. Samma effekt åskådliggörs också i skillnaderna mellan kol. 3 och 4. Tabellens kol. 1 och 3 resp. 2 och 4 ger inverkan på importen från Sverige av sättet att beräkna totala importtillväxten. Av dessa olika övningar kan Vi dra den slutsatsen att de gjorda prognoserna i rätt hög grad liknar en extrapolation av tidigare tendenser. Detta är icke särskilt förvånansvärt med hänsyn till att prognosen är uppbyggd med tillväxtförutsättningar för 1968-1975 som inte på ett markant sätt skiljer sig från utvecklingen under 60-talet. I tabell 3.8: 12 redovisas dels de ursprungliga prognoserna för verkstadsimporten från Sverige 1968-1975 och dels den107

na prognos omräknad till exportnivå. 1 Av perioden 1968-1975 är utvecklingen 19681970 känd vad avser totala verkstadsexporten till resp. land. Detta gör att exportprognosen 1968-1975 på ett eller annat sätt måste räknas om för att kunna avse utvecklingen 1970-1975. Här kommer med nödvändighet ett visst godtycke in. För att inte belasta framställningen skall här inte i detalj redovisas för hur exportprognosen 1968-1975 justerats till att avse perioden 1970-1975. Det kan dock nämnas att vid justeringen är speciellt två faktorer beaktade, dels att värdeexporten 1968-1970 delvis ökat genom markanta prishöjningar, dels att ursprungsprognoserna till en del är att betrakta som nivåprognoser, dvs. sådana prognoser som fastlägger ett visst värde 1975. Vid en sådan prognos bör utvecklingen ett par år av perioden ej påverka prognosen för slutåret om inte nya drag i utvecklingen avslöjas. Att ökningstakten 1970-1975 blir lägre än för 1968-1970 beror bl. a. på att prognoserna för efterfrågevariablerna (konsumtion, investering och produktion) av konjunkturella skäl indikerar en snabbare ökning än tillväxtprognoserna 1970-1975. Beträffande de ländergrupper för vilka inga importstudier genomförts, övriga Västeuropa, östländer och råvaruländer, kan bara konstateras att exportutvecklingen inte kan bedömas med någon säkerhet. För exporten till övriga Västeuropa baseras prognosen på en extrapolation av utvecklingen under 60-talet. För råvaruländerna har UNCTAD estimerat att totala importbehovet bör öka ca 6 % / å r fram till 1975. Med hänsyn till att importen av verkstadsprodukter växer snabbare än totala importen kan under antagande av ungefär oförändrade importandelar Sveriges export kunna öka mer. Exporten till östländerna torde i ännu högre grad än exporten till andra marknader vara påverkad av utbudsfaktorer. Någon möjlighet att göra en sannolik prognos föreligger ej. Som inledningsvis framhölls är prisutvecklingen för verkstadsprodukter svår att ange. Här har därför valts att deflatera 108

exportvärdeprognosen på 11,7 % med 3 %, som motsvarar den årliga indexmässiga prisförändringen under 60-talet. »Volymutvecklingen» blir således 8,4 % per år eller 50 % för hela perioden. 3.9

Textilvaror

Gruppen omfattar, förutom alla typer av textila produkter från garner och vävnader till konfektion, även skor samt klädespersedlar av skinn och läder. Gruppen är således en blandning av konsumtionsvaror och insatsvaror t. ex. i konfektionsindustrin. För en grundligare analys skulle således en viss uppdelning behöva göras i likhet med vad som skett för verkstadsprodukter. Textilvarorna har även andra särdrag som gör att gruppen analysmässigt skulle kunna jämställas med verkstadsprodukter. För det första är variationsrikedomen vad avser produkttyper, form och modellvariationer oändlig. För det andra är insatsvarorna liksom för verkstadsprodukterna till övervägande del insats i den egna industrin. Inom vissa områden torde kapitalintensiteten också vara jämförbar med verkstadsindustrin och liksom för verkstadsprodukter sker en successiv övergång till alltmer bearbetade insatsvaror. Den svenska textilindustrin har dock inte verkstadsindustrins internationella konkurrenskraft. Tekoindustrin i Sverige har länge varit en hemmamarknadsinriktad industri. Först på 60-talet har även exporten blivit av någon betydelse men till skillnad från verkstadsindustrin, som expanderat genom export, har textilföretagen snarast varit tvingade att exportera för att överleva. Genom efterfrågans splittring på ett otal produkter finns det utrymme för en hemmamarknadsinriktad textilindustri endast i befolkningsmässigt stora länder. Textilindustrin hör vidare till de skyddade industrierna vilket gör att den internationella arbetsfördelningen ännu inte helt kunnat verka. Effekterna av den fortgående avvecklingen av skyddstullarna, speciellt då inom 1

Denna typ av omräkning har skett enligt de i avsnitt 1.3 redovisade metoderna. SOU 1971:40

EFTA, kan dock nu avläsas i den snabba export- och importökningen. En del av de stora import- och exportökningar som skett under 60-talet är att hänföra till handel mellan svenskägda företag som flyttat tillverkningen från Sverige till andra EFTA-länder, främst Finland och Portugal. De förses i icke ringa utsträckning med insatsvaror från Sverige. Till denna del av konsumtionsvaruimporten knyts på så sätt en export av insatsvaror. Att vidare tullavvecklingen inom EFTA väsentligt förändrat strukturen - beträffande utvecklingen på EFTA resp. EEC - framgår klart av tabell 3.9: 1. För många produkter har exportandelen stigit avsevärt under 60-talet, vilket gäller såväl konsumtionsvaror som insatsvaror. Genom att produktionskostnaderna till så stor del består av löner samt det förhållandet att tekniken och produktiviteten är tämligen likartade industriländerna emellan slår skillnader i arbetslöner kraftigt igenom i konkurrensförmågan. Detta begränsar den svenska textilindustrins möjliga produktionsutrymme högst väsentligt. Produktsortimentets bredd borde emellertid lämna utrymme för en ganska omfattande svensk textilexport. Man kan peka på att en hög grad av sofistikation hos produkterna, dvs. produkter med stort inkomstberoende, kan ge upphov till en export till »kräsna» köpare. Då Sverige är en mycket liten textilexportör på världsmarknaden med i allmänhet rent diminutiva importandelar kan man förvänta sig att »satsningar» på olika marknader kommer att ge relativt stora exportökningar. En tillfredsställande exportmodell borde därför vara uppbyggd från utbudssidan. Detta har emellertid tyvärr inte varit möjligt. Visst material för detta har visserligen sammanställts och diskuterats av Teko-utredningen [33] men denna har inte ansett sig kunna lägga fram någon explicit prognos för exportutvecklingen 1970-1975. Utredningens material var heller inte tillgängligt när uppläggningen av denna studie gjordes. Därför har vi valt den traditionella ansatsen med bedömningar av exportutvecklingen på olika marknader. Med tanke SOU 1971: 40

på textilexportens snäva marknadsinriktning har vidare endast de nordiska länderna och Storbritannien närmare studerats. För övriga länder har exporten extrapolerats huvudsakligen med trender. För de fyra största importörerna av svenska textilvaror har sambandet X = A ' BNP1' estimerats för perioden 1954-1969, där X är exporten till respektive land i 1968 års pris och BNP i 1963 års pris (milj dollar) med följande resultat. b

°b

2,65 3,54 3,18 7,05

1,17 2,04 0,07 5,96

0,966 0,979 0,964 0,946

Det bör kanske noteras att den kraftiga elasticiteten för Storbritannien inte bara är ett uttryck för en förhållandevis svag tillväxt av BNP utan även för att exporten till detta land ökat från en låg nivå (se tabell 3.9: 1). Detta görs troligt av den kraftiga ökningen av importandelen. Beträffande Danmark och Storbritannien är testat om bildandet av EFTA inneburit någon förändring av importelasticiteterna. Dessa försök gav inga entydiga resultat, bl. a. sannolikt beroende på att prisutvecklingen för textilprodukter i importen från Sverige inte kunnat beaktas. På basis av ovannämnda samband och extrapolationer för övriga marknader har exporten 1975 beräknats. Dessa beräkningar som gav till resultat en exportökning 1970-1975 på knappt 13 % årligen bör med hänsyn till beräkningarnas art betraktas med reservation. Den bedömning som gjorts i långtidsutredningen om dessa branschers produktionsutveckling 1 1970-1975 pekar mot en produktionsökning av storleksordningen 2 % / år. Denna produktionsökning förefaller kunna förverkligas förutsatt att konsumtionen av beklädnadsvaror kan öka i en hög takt (4-5 % / å r ) och med en export om minst 1 Svensk industri under 70-talet, Bilaga 2,1970 års långtidsutredning, SOU 1971: 5.

• * co vo > ©^ vo^ <n •* c s «o *-T vT °o csf -H cT o " o rt

r-l ,-1 *»,

TfC»OS^<N<"n>^'<->VOtN

Tt r--" oo o" «-T »•? o* o" o

vo^ © t--^ *> <o © vo os ^H c» v-f ro" Vo" o" i-T cT o o '

OVO-HCSKT)

VO"'* « " > " © "

VO VO

•o r~ —

cT o" o"

rtONTtNN-H^OM^

os os

o «o

VO vo os os

r-^ u-i oo Os c» vq^ «o •* *f\ r-" <N" t»" o \ <N CN tC so" r-"

>r> O

>r> so Os os

•o c

£5 o . - i 2 o s

cd Q, :0 O

^°

cd cd C O OJ

ostNooo\t-~osoor-oo N W « CO o o \ 0 \ Vi • * y-i »O <N CO

OcNm>ovomOvost--osO

> Oo. cd

s <u

• a •^2 c X

ro vo^ r-^ vq^ <N^ os^ oo CN_ CN^ m ©„ vo oo* so ~»T in ^t <N" vo </•>" o " ©

< <u .Sfg-rovo

O QH

<u c/3 <D

ftn c/3 :Q

1 w « °°. "T, ^!. ° i , X °°. ° 0 \ • *t vo os" vo oC so" CN" K" en" oo" en" ~~ -iMfslNMN _ ^ ^

ert

•^-Ttvo<V)^(«o<Nsor~ot *o^)'i^oarHO\Oinr-ooTf

-o G :cd > C O .

oo«io>«rtOvoNmr;

M 3 sä c M

&cd » c ^S2 JU t i ^5 ^3 "55 u< c

:cd

Cd 13 C ."= _,

"-Cd

> 6

00 g cd T3 ^ . 2 f r i C cd~ eö 0 c d C 0 0 > p q . » - 0 >

5-p «

110 SOU 1971:40

13 %. En importökning på 10 % per år enligt uppskattningen i kapitel 4 - förefaller då också kunna inrymmas inom den totala efterfrågan. Härvid bör dock betonas att den här skisserade utvecklingen avviker rätt markant från den tidigare utvecklingen. Av flera skäl kan man betrakta produktionsprognosen, sedd från utbudssidan, snarast som ett maximialternativ, vilket således implicerar att importökningen kan bli än kraftigare. Även tillväxten 1970-1975 av beklädnadsposten i konsumtionen innebär en skillnad mot utvecklingen 1965-1970, med en årlig ökning på ca 2 %. En lägre konsumtionstillväxt 1970-1975 än 4 %, vilket icke förefaller helt osannolikt, skulle därför högst väsentligt minska förutsättningarna för produktionstillväxten från efterfrågesidan om inte exporten kan öka mer än 13 %. Som framgått av det föregående är exportprognosen baserad på BNP-samband och trender för olika länder. Detta gör att exportskattningen genom länderinriktningen ger till resultat än lägre tillväxttakt än under 60-talet. Det har dock betonats att förutsättningarna för en högre exportökning från efterfrågesynpunkt bör vara goda. Med hänsyn till de exportfrämjande åtgärder, som beslutas för textilindustrin, bör man kunna förutse en högre export än vad som här prognoseras.

Exportvärde, textilvaror, 1968 års priser, milj.kr. 1960

1945 Årlig ökning, % 1960—1965

1965—1970

1970—1975

16,0

13,9

12,8

3.10 Andra varor I denna restgrupp, som huvudsakligen utgörs av industriprodukter, är samlade sådana varor som inte kunnat behandlas seSOU 1971:40

parat. Här ingår diverse produkter av olika material t. ex. trä (möbler, trähus), plast och gummi, glas, keramik. Varorna är också särskilda genom sina användningsområden, t. ex. sportredskap och leksaker, kontorsmateriel. Exportutvecklingen för denna diversegrupp har totalt sett varit mycket jämn med en tillväxt omkring 9 V2-IO V2 % per år under 60-talet. Med undantag för Norden, som mottar en stor del av exporten, har exporten till olika länder uppvisat stora kast. Dessa varor produceras inom nästan alla industribranscher och exporten är i allmänhet en liten del av produktionen. Utbudsfaktorernas inverkan på exporten är följaktligen svår att fastställa. Sambandet mellan exporten och den inhemska efterfrågan, då främst konsumtion, är troligen starkt, men betydelsen av detta har ej heller kunnat påvisas i denna studie. Gruppen består dels av varor som är tämligen stagnerande, t. ex. tändstickor, och dels av varor med en betydande tillväxt, t. ex. möbler, leksaker, plastartiklar. Man skulle här i likhet med textil exporten kunna hävda att marknaden är obegränsad för många »nyasprodukter inom gruppen varför tillväxtmöjligheterna kan bedömas som mycket goda. Detta i synnerhet som exporten är starkt koncentrerad till Norden. Tillväxten på EFTA-länderna Schweiz och Österrike har varit mycket påtaglig en 7-dubbling under 60-talet - vilket kan jämföras med ungefär en fördubbling för de mindre EEC-länderna, Nederländerna och Belgien. Detta förhållande kan knappast betraktas enbart som en effekt av den ökade konkurrensförmågan genom att tullarna avvecklats. Tullavvecklingen torde ha verkat stimulerande på exportutbudet genom att den givit incitament till att överhuvud taget börja exportera till dessa marknader. Att denna process ej enbart har med kostnadsfördelarna att göra visar sig i att exporten fortsatt att öka lika kraftigt när tullarna har avvecklats. Slutsatsen blir således att det främst är en fråga om marknadsetableringar och om de många företag det här rör sig om i än större utsträckning

sökte etablera sig som exportörer - då i första hand på EEC - skulle exporttillväxten för gruppen kunna öka icke obetydligt. Data för importutvecklingen i större avnämarländer är icke samlade. Prognosen är baserad på ett samband mellan de större avnämarländernas BNP och svensk export jämte trendextrapolationer för övriga länder. För de nordiska länderna gav detta samband god anpassning medan resultaten för övriga studerade länder är mindre entydiga. Resultaten av dessa estimationer för perioden 1959-1969 redovisas i följande tablå. Svensk export = A • BNP6

Norge Danmark Finland Storbritannien Västtyskland USA

3,05 3,93 2,78 1,54 0,90 1,56

1,47 2,26 1,27 0,59 0,18 0,63

0,983 0,991 0,970 0,666 0,671 0,419

Med ledning av de ovan beräknade BNPelasticiteterna för exportefterfrågan och BNP-prognoserna i avsnitt 1.5 kan denna del av exporten beräknas komma att öka i en fortsatt hög takt, ca 13 % / å r 19701975. Därvid är utvecklingen för andra länder extrapolerad med hansyn till den trendmässiga utvecklingen. Exportvärde, Andra varor, 196*i års priser ' milj.kr. 1960

2850 Årlig ökning, % 1960— 1965

1965—1970

1970- -1975

17,9

12,3

13%

3.11 Fartyg* Världshandelsflottan uppgick vid mitten av 1970 till ca 227 milj. ton brutto. Tanker112

flottan som då utgjorde 39 % av den totala flottan har under en längre tid i stort sett utvecklats i samma takt som världens oljeproduktion. Vid befraktning av torra laster har under de senaste femton åren skett en övergång från lågproduktiva fartygstyper till mer specialiserade fartyg dvs. fartyg konstruerade för en viss typ av varor och/eller ett speciellt transportsystem. Långsiktiga prognoser över världshandelsflottans tillväxt bestäms främst utifrån antaganden om den internationella sjöburna handelns utveckling. Sådana prognoser samt beräkningar över skrotningstakten ligger i allmänhet till grund för en bedömning av storleken av det framtida nybyggnadsbehovet. Detta gäller även för nedanstående två prognoser. I bilaga 1 till varvskommitténs betänkande beträffande »Varvsindustrins problem» (Industriens Utredningsinstitut, 1970) behandlas bl. a. världens handelstonnagebehov för åren 1969-1985. Beräkn-ngarna över tonnagebehovet bygger här främst på kalkyler över dsn framtida produktions- och konsumtionsutvecklingen i de viktigaste import- och exportländerna. I utredningens huvudalternativ har beräknats att världshandelsflottans tillväxttakt kommer att bli lägre under perioden 1969-1985 jämfört med tillväxttakten under 60-talet. Detta gäller främst tankerflottan, vars ökningstakt har förutsetts bli lägre jämfört med den o r ä k nade oljeproduktionens. Nybyggnadsbehovet kommer enligt utredningen att sjunka markant under början av 70-talet. I en undersökning från US Department of Commerce (Oceanborne Shipping: Demand and Technology Forecast, Part 2, 1968) redovisas prognoser över världshandeln och tonnagebehovet 1968-2043. Man har här räknat med en årlig ökning i oljehandeln på 8 % fram till år 1983. Därefter har antagits en lägre ökningstakt motiverad av bl. a. en ökad konkurrens från naturgas och elenergi mot slutet av århundradet. Jämfört med varvsutredningens huvudalternativ redovisar denna undersökning en 1 Avsnittet utarbetat och författat av Barbro Gutfelt.

SOU 1971: 40

högre tillväxttakt i världshandelsflottan fram till år 1985. Kortsiktiga prognoser över handelsflottans tillväxt kan beräknas utifrån information angående varvens orderstockar. En prognos fram t. o. m. år 1975 kan, beroende dels på de idag mycket välfyllda orderböckerna vid världens varv och dels på att det här rör sig om relativt få enheter med förhållandevis långa byggnadstider, mer betraktas som en kortsiktig än långsiktig prognos. Vår ansats för att belysa de svenska varvens exportmöjligheter omkring 1975 samt tillskotten från utlandet till den svenska handelsflottan blir därför att söka ett samband mellan orderingång, orderstockar och leveranser. Vi kommer således i de följande beräkningarna att frångå de ovan nämnda prognoserna över tonnagebehoven.

Diagram 3.11:1. Totala fartygsleveranser från världens skeppsvarv.

Orderingång och leveranser vid världens skeppsvarv fram t. o. m. 1975 — några räkneexempel

där leveranser och orderingång mätts i milj. ton brutto. I diagram 3.11: 1 är faktiska och enligt sambandet ovan beräknade leveranser inritade. Vid fördelning av orderingången på leveransår har hänsyn ej tagits till variationer i orderstockarnas storlek under perioden. I de lägen då orderstockarna är extremt stora och utbyggnadstakten av en ny produktionskapacitet ej ökar i motsvarande omfattning kommer leveranstiderna att förlängas jämfört med de i sambandet fixerade. Detta var troligen fallet under perioden 19571960, då de faktiska leveranserna väsentligt understeg de med de senaste årens orderingång beräknade, som framgår av diagram 3.11: 1.

Alltsedan Mellersta Östernkrisen 1967 har orderingången vid världens skeppsvarv ökat kraftigt och i slutet av 1970 uppgick de totala orderstockarna till 79 milj. ton brutto. Det levererade tonnaget har som framgår av diagram 3.11: 1 successivt stigit sedan 1963 och utgjorde 1970 ungefär 20 milj. ton brutto. Storleken av fartygsleveranserna fram t. o. m. 1975 bestäms dels av den nu inneliggande orderstocken samt av orderingången under de närmaste åren. På basis av information angående den totala orderingången 1 vid världens skeppsvarv samt deras leveranser mätt i ton brutto för perioden 1950-1970 har ett samband testats, som uttrycker leveranserna under perioden 1950-1970 som en funktion av en vägd orderingång. Efter ett stort antal försök framkom att bästa anpassning till de faktiska leveranserna (L) erhålls då leveranserna under ett år antas härröra från orderingången (OR) under detta år samt från de tre föregående åren enligt nedanstående fördelning: SOU 1971: 40 8—712116

Milj.ton brutto

' ^ % - 1

"3 Faktiska leveranser^ fs fl

/*\

/• Beräknade leveranser •i

75 Lt = 3,77+0,59 (0,10 • ORt +0,40 ORt^ +0,30 OR r _ 2 +0,20 ORt_3) R* - 0,88 Estimationsperiod 1955—1970

Med hjälp av tre räkneexempel över orderingångens storlek under perioden 1971— 1975 skall nedan belysas hur, enligt sambandet detta kommer att påverka det levererade tonnagets storlek fram t. o. m. 1975. I diagram 3.11: 2 redovisas den faktiska orderingången under perioden 1955x Orderingången har framräknats som summan av förändringen i den inneliggande orderstocken och det sjösatta tonnaget mellan två tidpunkter.

Diagram 3.11:2. Den totala orderingången till världens varv. Milj ton brutto

1 J V

1 2 •3

'l_ I 1 I 1955 60 65 70 75 Anm. Siffrorna hänför sig till olika räkneexempel Källa. Lloyd's Register of Shipping

1970 samt de tre alternativen enligt våra räkneexempel för perioden 1971-75. Här framgår att orderingången 1970 ökade kraftigt jämfört med 1969 års nivå. Mot bakgrund av den långsiktiga balansen mellan tonnageutbud och fraktefterfrågan förefaller det föga troligt att orderingången kommer att fortsätta att öka under de närmaste åren. Därför har i räkneexemplen kalkylerats med en minskad orderingång jämfört med 1970 års nivå. Orderingången 1971 har i alla exemplen antagits bli av samma storleksordning som under 1969. I exempel ett har därefter räknats med en oförändrad årlig orderingång fram t. o. m. 1975. I det andra exemplet har den årliga orderingången antagits successivt minska under hela perioden och år 1975 vara av ungefär samma storleksordning som 1968. I det tredje exemplet har kalkylerats med en betydligt lägre orderingång än i exempel två. Här har ordertillförseln 1975 uppskattats bli ungefär jämförbar med den nivå som rådde innan krisen i Mellersta Östern bröt ut 1967. De framräknade leveranserna för åren fram t. o. m. 1975 redovisas i diagram 3.11: 1. Här framgår att det levererade brut114

totonnaget under 1971, som enligt sambandet till 90 % härrör från en faktiskt registrerad orderingång, väsentligt kommer att överstiga 1970 års nivå för att 1972 ligga kvar på denna nivå. Först 1973 pekar kurvorna på en minskad leveransvolym. Den oförändrade orderingången i exempel ett för perioden 1971-1975 medför att leveranserna fram t. o. m. 1975 kommer att väsentligt överstiga 1970 års leveransnivå. Om man utgår från den antagna orderingången i exempel två kommer fartygsleveranserna 1975 att vara ungefår oförändrade jämfört med 1970 års nivå, medan orderingången i exempel tre resulterar i en leveransvolym 1975 som mer överensstämmer med 1969 års nivå. Som framgår av diagrammet är dock skillnaden i leveranserna relativt måttlig för de två ytterlighetsexemplen. Resultatet av varvsutredningens beräkningar pekade emellertid på att en betydande minskning i levererat tonnage skulle vara att vänta under de första åren på 70talet. Detta skulle emellertid enligt våra kalkyler fordra en betydligt mer drastisk minskning av orderingången under perioden 1970-1973 än vad exempel tre visar. Resultatet från varvsutredningens beräkningar och våra kalkyler är ej helt jämförbara, då de senare endast avser leveranser fram t. o. m. år 1975 medan varvsutredningens prognoser bygger på beräkningar över tonnagebehovets storlek åren 1975, 1980 och 1985 utan större hänsynstagande till den stora orderingången under de senaste åren. Många av världens varv var dock redan i slutet av 1970 kontrakterade för leveranser, som täcker den nuvarande produktionskapaciteten 3 å 4 år framåt. Detta kommer troligen att innebära att den använda fördelningen av orderingången på leveransår inte är helt relevant för orderingången under de närmaste åren, dvs. en situation lik den som redovisas i digrammet för perioden 1957-1961 kan bli aktuell även för perioden 1971-1975. Det skulle i så fall innebära att leveranserna 1971 och 1972 skulle bli lägre än de i ekvationen beräknade samtidigt som den beräknade årliga minskningen i leverans volymen 1973SOU 1971: 40

1975 skulle bli mindre accentuerad (se den heldragna linjen i diagram 3.11: 1). Med hänsyn till orderstockarnas storlek i slutet av 1970 har denna utveckling bedömts som mest trolig vad gäller fartygsleveranserna under perioden 1971-1975. Den svenska marknadsandelen fram t. o. m. 1975 Den svenska andelen av det i världen totalt levererade bruttotonnaget, som i genomsnitt för perioden 1960-1967 var 9,5 %, minskade under 1968 och 1969 till knappt 7 %. Under 1970 ökade emellertid denna andel till 7,5 %. Exporten till Norge utgjorde fram t. o. m. 1968 merparten av de svenska varvens leveranser till utlandet. Under 1969 minskade emellertid den svenska exporten till Norge. Denna nedgång kompenserades i viss mån av en förhållandevis stor export till Liberia och Sovjet. Enligt en i Norge utförd prognos för perioden 1969-1973 beräknas importen av fartyg till Norge minska jämfört med 1968 års nivå. Att döma av information om orderstockarnas storlek tycks emellertid den minskade orderingången från Norge ej resultera i en ytterligare sänkning av den svenska marknadsandelen av världens varvsproduktion. De svenska varvens inneliggande orderstockar avseende leveranser fram t. o. m. 1974 utgjorde nämligen vid slutet av år 1970 nästan 9 % av de totala orderstockarna vid världens varv. Vid beräkning av de svenska varvens leveranser omkring år 1975 har här utgåtts från en marknadsandel på 8,5 %. Exporten och importen av fartyg omkring 1975 En prognos över exporten/importen av fartyg ett visst år måste göras med en betydande osäkerhetsmarginal, vilket vi här velat markera med uttrycket »omkring 1975». Storleken av fartygsleveranserna omkring 1975 har uppskattats till 21 milj. ton brutto (se den heldragna kurvan i diagram 3.11: 1) dvs. endast obetydligt större än 1970 års leveransvolym. Den svenska andelen av SOU 1971: 40

de totala leveranserna skulle därmed uppgå till 1,8 milj. ton brutto vilket motsvarar en ökning på 17 % för perioden eller drygt 3 % /år. I bilaga 2 till 1970 års långtidsutredning beträffande »Svensk industri under 1970talet» (SOU 1971: 5) beräknas de svenska varvens produktionsvolym öka med 4 % per år under 70-talet. Leveransvolymens ökning uttrycker även på ett ungefär produktionstillväxten varför dessa båda prognoser inte behöver vara motstridande. Den totala svenska fartygsexporten 1975, dvs. utförseln av nybyggda och begagnade fartyg, är även beroende av hur stor del av varvens totala produktion som avser svenska beställare samt försäljningen av begagnade fartyg till utlandet. Prognoser över den svenska handelsflottans tillväxt fram t. o. m. 1975 har för långtidsutredningen utförts av sjöfartsverket. Här har man för perioden 1971-1975 räknat med ett tillskott av nybyggda fartyg från såväl svenska som utländska varv på 3,8 milj. ton brutto. Försäljningen av begagnade fartyg till utlandet har beräknats till 2,5 milj. ton. Jämfört med närmast föregående femårsperiod innebär ovanstående uppgifter betydande ökningar i leveranser av såväl nybyggda som begagnade fartyg. Då de svenska varvens leveranser till svenska redare fluktuerar markant mellan olika år är det ytterst osäkert att utifrån dessa uppgifter bedöma storleken av leveranserna ett visst år. I våra beräkningar har antagits att det årliga tillskottet av nybyggda fartyg under perioden 1971-1975 kommer att vara störst under periodens första år och därefter minska successivt och för 1975 har de totala leveranserna antagits bli ca 500 tusen ton brutto av vilka 350 tusen ton har uppskattats utgöra leveranser från svenska varv. Utförseln av begagnade fartyg har antagits bli 500 tusen ton brutto per år. Med utgångspunkt från ovan redovisade kalkyler och antaganden beräknas den totala fartygsexporten omkring 1975 uppgå till omkring 2 milj. ton brutto dvs. en ökning med ungefär 10 % jämfört med 1970 års nivå. Den totala importen av fartyg omkring 1975 har uppskattats till 150 tusen 115

Tusen ton brutto

1975 Leveranser från svenska varv 1266 1532 1 800 därav till utländska beställare 1037 1351 1450 Tillkommet tonnage till den svenska handelsflottan 366 298 500 därav från svenska varv 229 181 350 från utländska varv (inkl. begagnade fartyg) 137 117 150 Avfört tonnage från den svenska handelsflottan till utlandet 388 424 500 Handelsflottans nettotillskott —22 —126 0 Källor: SCB, Lloyd's register of shipping och konj unkturinstitutet. ton brutto. Att från dessa beräkningar över fartygsleveranserna bestämma värdet av exporten/ importen omkring år 1975 är ytterst vanskligt bl. a. beroende på att priset per ton brutto varierar starkt för olika fartygstyper. I brist på annan information har importresp. exportvärdet uppskattats utifrån tidigare års erfarenheter av sambandet mellan leveransvolym (ton brutto) och leveransvärde mätt i fasta priser. Dessa mycket osäkra skattningar resulterar i ett export- resp. importvärde som endast obetydligt överstiger 1970 års nivå. Exportvärdet omkring år 1975 har uppskattats till 1 600 milj. kr. mot 1 560 milj. kr. 1970 i 1968 års priser. Importen har beräknats uppgå till 400 milj. kr. 1975 mot 381 milj. kr. 1970.

116 SOU 1971: 40

4 Uppläggning och sammanfattning av importberäkningarna1

4.1 Målsättning och uppläggning För bedömningen av importutvecklingen under den kommande femårsperioden har två olika ansatser använts. Å ena sidan har en partiell ansats använts där importen varugrupperad efter användningsområde som konsumtionsvaror, investeringsvaror eller insatsvaror - prognoserats med hjälp av tidsserie- och regressionsanalys på olika varugrupper. Å andra sidan har importen bestämts inom en disaggregerad totalmodell för hela den svenska ekonomin i vilken produktionen sektorfördelats. Den sektorvisa importen behandlas där endogent och framkommer som ett av flera resultat vid givna produktionsresurser och given efterfrågan. Denna senare ansats skall dock bara jämförelsevis beröras i detta sammanhang då den är utförligt redovisad i bilaga 9 till långtidsutredningen. Vissa fördelar är förknippade med en disaggregerad ansats. Genom en lämpligt vald varugruppering kan importen relateras till delområdenas efterfrågeutveckling. Vad beträffar såväl disaggregeringsnivån som sättet att varugruppera skiljer sig den partiella ansatsen och totalmodellen högst avsevärt åt. I den partiella ansatsen har utgångspunkten varit att bilda användningshomogena varugrupper för att sektorvis kunna studera ekonomins importberoende. För valet av sektorer och varugruppering i totalmodellen har flera andra målsättningar betoSOU 1971: 40

nats, då man inte i första hand eftersträvar att analysera ekonomins importberoende. En disaggregerad partiell ansats har dock uppenbara begränsningar när det gäller att studera importutvecklingen över en längre tidsperiod. Den blir troligen alltför statisk i sitt funktionssätt genom att det är svårt att tillfredsställande fånga upp strukturella förskjutningar i ekonomin. En disaggregerad partiell importkalkyl kan göras oberoende av en underliggande total BNP-beräkning vilket naturligtvis är en fördel, men samtidigt är det ej klarlagt vilken grad av konjunkturkänslighet som vidlåder koefficienterna i de olika importekvationerna eller hur de använda förklaringsvariablerna påverkas av den importutveckling vilken de avser att förklara. Genom att importen till större delen består av produkter som produceras inom landet kommer importutvecklingen att påverka och påverkas av den konkurrerande produktionen. Den importefterfrågande sektorn kan sedan i sin tur på olika sätt indirekt påverkas av dessa sektorers utveckling. I de fall man har att göra med varor som importeras på grund av att de ej kan produceras inom landet, s. k. komplementär import, uppstår ingen sådan återföring. Den partiella ansatsen är i sådana fall bättre lämpad att analysera importutvecklingen, då det går att särskilja denna import. Total1 Kapitlet utarbetat av Hans Engman och Björn Magnusson.

modellen däremot har sin stora styrka i att de olika variablerna för ekonomin bestäms simultant, vilket bl. a. medför att importen blir bestämd på sådant sätt att eventuell påverkan av importen på dess förklaringsvariabler beaktas. Med en partiell modell är detta ej möjligt. Den disaggregerade partiella ansatsen har vidare den begränsningen att svårigheter föreligger när det gäller att särskilja effekterna på importen av olika alternativa förutsättningar. Effekterna av dessa olika förutsättningar har däremot kunnat beräknas med den totalmodell som använts. Totalmodellen relaterar importutvecklingen till olika efterfrågekategorier, som exempelvis privat konsumtion, offentlig konsumtion, produktionssektorernas insatsefterfrågan och importprognosen framkommer - vid givna produktionsresurser - när modellens ekvationssystem löses simultant. På det sätt som totalmodellen använts för långtidsutredningen synes dock återföringen bli mycket svag då mycket redan från början är fixerat i modellen, såsom exportutveckling genom ett bytesbalanskrav, BNP och investeringar. I praktiken innebär detta sannolikt att fördelarna med totalmodellen reduceras framför den partiella analysen, vad avser importen. Den totala importens utveckling i förhållande till den ekonomiska aktiviteten inom landet har även studerats med hjälp av en aggregerad partiell modell. För att möjliggöra överslagsberäkningar beträffande den framtida importutvecklingen har importen relaterats till BNP och dess komponenter. Tidsseriestudier visar således att det för importen föreligger ett ganska nära samband med BNP:s utveckling. För perioden 1950-1968 har den marginella importbenägenheten beräknats till 0,34. Importelasticiteten, beräknad över en längre tidsperiod, tycks för Sveriges vidkommande ligga på en »normal» nivå jämfört med andra industriländer, dvs. mellan 1,5 och 2,0 (jfr. tabell 2.2: 3). Om importutvecklingen beräknas med en importbenägenhets- och elasticitetskalkyl på totalnivå avsäger man sig möjligheterna att 118

fördela den resulterande importvolymen på varugrupps- och branschnivå givet en viss efterfrågesituation. Det är också svårt att tolka de årliga förändringarna i de elasticiteter som erhålles. Så t. ex. är det praktiskt taget omöjligt att särskilja konjunktur- respektive strukturförändringarnas inverkan på elasticitetstalen. Då totalmodellen endast ger importen som en biprodukt och på sådana varuaggregat som ej kunnat användas i andra sektoranalyser inom långtidsutredningen har det varit nödvändigt att studera importen separat. Detta är huvudmotivet till att man har behov av den disaggregerade partiella ansats som närmare redovisas i avsnitt 5.1. Uppläggningen vad avser varugruppering och sambandstyper skiljer sig inte mycket från vad som används inom konjunkturinstitutet för prognosering av importutvecklingen på ett års sikt.

4.2 Något om importens

bestämningsfaktorer

I likhet med andra industriländer kännetecknas den svenska importen av en mycket snabb utveckling under efterkrigstiden, Sveriges andel av världsimporten har legat omkring 2 %. I takt med den ökade världshandeln har alltså Sverige deltagit i den internationella arbetsfördelningen. Räknat i löpande priser har vi idag en importandel i den svenska ekonomin på ca 20-22 % vilket är lika mycket som för 15 år sedan. I 1959 års pris däremot har den svenska importens andel av BNP stigit kontinuerligt. Är 1955 utgjorde importen ca 20 % av BNP och 1970 hade denna andel stigit till ca 30 %. Detta beror på att priserna på de varor Sverige importerat har stigit långsammare än de inhemska priserna. Såväl export som import och deras respektive fördelning på varor och länder undergår ständiga förändringar. Detta beror på att ett lands produktionsinriktning hela tiden ändras. Efterfrågestrukturen ändras samtidigt både i vårt land och i utlandet och detta leder till ett ständigt ändrat importbehov. Den på användningshomogena varugrupper disaggregerade ansatsen söker fånga upp dessa förändringar. SOU 1971: 40

Under ekonomisk tillväxt kommer vissa delar av samhällsekonomin att vara utsatta för en expansionsprocess och andra för en kontraktionsprocess och genom verkningar via investeringar, konsumtion och inkomstbildning leder detta till en ändrad importsammansättning och ändrade orsakssamband bakom importutvecklingen. Även exporten synes ha förskjutits i riktning mot ökat importinnehåll bl. a. på grund av tillväxten i exporten av verkstadsprodukter. Exporttillväxten kräver i sig en relativt stor del importerade insatsvaror. Dessutom torde exporttillväxten delvis ske på bekostnad av produktion för hemmamarknaden, som då substitueras med import. Denna problematik har beaktats i den disaggregerade modellansatsen genom att exporten av verkstadsprodukter fått ingå som förklaringsvariabel i ekvationsestimatet beträffande importen av olika verkstadsprodukter. En stigande utrikeshandel leder vidare till en begränsning av produktionen av med importen konkurrerande varor. Specialiseringen av utrikeshandeln leder till en sådan produktionsstruktur att orimligt höga kostnader skulle vara förenade med en inhemsk produktion av vissa sådana varor. För vissa andra varugrupper som t. ex. livsmedel har emellertid beredskapsöverväganden och andra skäl lett till att Sverige upprätthåller en produktion till högre kostnader än världshandelspriserna. Det sätt på vilket exporten behandlas i beräkningarna är av betydelse för importkalkylen. Det är ingalunda självklart att exporten bör ingå som exogen faktor då efterfrågan i utlandet inte är ensamt bestämmande för exportens förändring. Genom användande av försörjningsbalanser för vissa importvarugrupper i den disaggregerade ansatsen har en total bedömning kunnat ske och överensstämmelse erhållas mellan tillförsel och användning för dessa varukategorier. Försörjningsbalansansatser har gjorts för importbedömningen av bränslen, personbilar och övriga metaller och delvis också för bedömningen av järn och stål och textila konsumtionsvaror.

4.3 Importvarugruppering, och material

prognosmetoder

4.3.1 Totalmodellansatsen 1 Den sektorindelning som totalmodellen bygger på har valts med tanke på att å ena sidan tillgodose de krav på interdependens som erfordras inom en långtidsmodell, å andra sidan att samtidigt försöka hålla en disaggregeringsnivå som är driven så långt som är praktiskt möjligt och statistiken medger. Den viktigaste sektoruppdelningen skiljer mellan den producerande sektorn och den offentliga sektorn. Uppdelningen är viktig såväl med tanke på det ändamål för vilket modellen uppbyggts som det förhållandet att den offentliga sektorns output mäts från inputsidan. Modellens båda delar är sedan uppdelade enligt två klassificeringsprinciper: den producerande delen - vilken innehåller 15 produktionssektorer - har klassificerats med avseende på aktiviteten medan den offentliga delen har indelats i 7 statliga sektorer och 6 kommunala med avseende på verksamhetens ändamål. I detta sammanhang är dock endast den producerande delen av intresse.

Sektor 1 Jordbruk, fiske 2 Skogsbruk 3 Extraktiv industri 4 Livsmedelsindustri 5 Textilindustri 6 Trä-, massa- och pappersindustri 7 Petroleum- och kolindustri 8 Järn, stål och andra metaller 9 Övrig industri 10 El, gas och vatten 11 Byggnadsindustri 12 Varuhandel 13 Transport och kommunikation 14 Produktion av bostadstjänster 15 Övriga privata tjänster 1 Framställningen i detta avsnitt är baserad på en uppsats av Carl Johan Åberg, A MediumTerm Policy Model for the Swedish Economy,

(Forts, pä nästa sida)

SOU 1971: 40

Tabell 4.3:1. Importfunktionerna i totalmodellen M1 = —2,093 + 0,038 A^+0,050 ;r 4 + 1,270 PCx M 8 = az(t)+0,180 X7 + 0,023 XB M 4 mm o 4 (0+0,125 PC 4 + 0,079 JST4 M 6 = ab(t)X& M6 = —376+0,958 PC 6 +0,726 OC6 M7 - a 7 (7)* 7 Af8 = a 8 (O+0,040Z 9 +0,0104A' 11 + 0,851 A S 8 M 9 = a 9 (/)+0,220PC 9 + 0,290P/ 9 +0,199X 9 + 0,403 A S9 M13 mm a13(t)+0,149 X13 M 16 = a 15 (O+0,131X 16 M 1 6 = ö16(r)+0,051 DISP Anm. Alla data är uttryckta i 1959 års priser. Importvariablerna är angivna i mottagarpriser, vilket innebär att till cif-värdet lagts tullar, införsel- och kompensationsavgifter. Importen till sektorerna 2 och 10, vilka alltså i huvudsak består av ved resp. elektrisk ström, har behandlats exogent i modellen. Symboler Subskripten hänvisar till resp. produktionssektor. X = Bruttoproduktion PC = Privat konsumtion OC = Offentlig konsumtion AS = Lagerförändring PIg = Maskininvesteringar Mie = Importen av utländska turisttjänster DISP = Hushållens disponibla inkomster Källa: Se not l föregående sida. Om totalmodellens sektorindelning för produktionssektorerna jämförs med den varugruppsindelning som använts i den disaggregerade ansatsen framgår att resp. varugrupperingar ganska kraftigt skär igenom varandra. Detta förhållande har försvårat en jämförelse av prognosresultaten för importen enligt de två ansatserna. Importen behandlas i totalmodellen på så sätt att till var och en av de producerande sektorerna är ett samband estimerat som beskriver importen till respektive sektor. Dessa är sammanställda i tabell 4.3: 1. Importen av turisttjänster har beräknats separat via en konsumtionsfunktion för denna grupp. Det karaktäristiska för behandlingen av importen är kanske inte importfunktionernas utseende utan det förhållande att importen för prognosperioden utlöses ur ett si(Forts. fr. föreg. sida)

Stencil, Stockholm, September 1970. En utförligare redogörelse återfinns i bilaga 9 till långtidsutredningen. 120

multant ekvationssystem, som till resultat ger en import som är konsistent med utvecklingen inom ekonomins olika sektorer. Detta innebär således att importen även påverkar produktionssystemet till skillnad från den disaggregerade modellen där ingen sådan återföring (feed-back) sker. Beträffande de olika importfunktionerna så framgår av tabell 4.3: 1 att konstanterna är tecknade som a(t) vilket implicerar att dessa är tidsberoende, dvs. utvecklas trendmässigt. Anledningen till detta är att lineära importfunktioner inte tycks ta tillräcklig hänsyn till den ökande importbenägenhet som har ägt rum speciellt från 1965. Estimaten av a (t):s utveckling är baserad på utvecklingen under 60-talet vilka sedan extrapolerats till 1975. I två av importekvationerna är koefficienterna utsatta för en parametrisk variation, nämligen de för textilindustri (sektor 5) och oljeraffinaderier (sektor 7). Anledningen till detta är att utvecklingen i dessa sektorer till en del är resultatet av selektiva politiska åtgärder varför koefficienterna blir handlingsparametrar, vars effekter kan studeras inom modellens ram.

4.3.2 Disaggregerade partiella ansatsen Den varugruppering som den disaggregerade ansatsen arbetar med framgår av tabell 4.3: 2. Importen har i denna indelats vertikalt efter användningsområde i grupperna konsumtionsvaror, investeringsvaror, insatsvaror samt bränslen. Konsumtionsvarorna har uppdelats i varaktiga resp. icke-varaktiga och insatsvarorna i sin tur efter användningsområde i grupperna konsumtionsvaruindustri, övrig industri, byggnadsverksamhet samt jordbruk. Råoljeimporten importvarugrupp 145 - utgör en insatsvara i industrin enligt användningsklassificeringen men har i tabellen redovisats under rubriken bränslen. Horisontellt har importvarorna indelats efter ursprungssektor. Huvudgrupperna därvidlag är verkstadsindustri, livsmedelsindustri och jordbrukssektor, järn och stål, övriga metaller, textilindustri samt en övrigSOU 1971: 40

grupp. Importen av verkstadsprodukter har delats upp på datamaskiner, personbilar, fartyg, flygplan och vapen samt övrigt. Därutöver är importen av vissa varor separatbehandlade såsom kaffe och massaved. Livsmedelsimporten har indelats i reglerade respektive icke reglerade jordbruksprodukter och livsmedel. Importvärden 1954-1970 för de olika importgrupperna redovisas i tabell D: 1, D: 2 i tabellbilagan såväl i 1959 års pris som löpande pris. Sättet att varudisaggregera importen på användningsområden och produkttyper anger huvuddragen i prognosmetodiken. Tanken bakom denna ansats är således att bilda så användningshomogena varugrupper som möjligt för att kunna knyta importefterfrågan till utvecklingen av relevanta efterfrågefaktorer. Detta är i och för sig tilltalande men i praktiken leder förfarandet till en del egendomligheter. Man börjar med att konstatera att en importgrupp (t. ex. insatsvaror till industrin) är för stor och alltför heterogen. Genom att bryta ut sådana varor man tror sig kunna analysera separat (t. ex. verkstadsprodukter, järn och stål) får man till sist en restgrupp som utgör en sammanfattning av det man vet minst av. Som framgår av tabell 4.3: 2 finns det en hel del sädana restgrupper. Detta är orsaken till det »lapptäcke» av importgrupper som vi i nästa kapitel skall försöka beskriva utvecklingen för. Att vi ändå använt oss av detta system som ju under en följd av år utvecklats och använts inom konjunkturinstitutet för korttidsprognoser - beror på att det bedömts som det bäst tillgängliga. Ansatsen att analysera importen inom en totalmodell är ny och oprövad för Sverige, men den har använts som ett alternativ till den beprövade metoden. Även i 1965 års långtidsutredning analyserades importen med utgångspunkt från användningssidan, men varugrupperingen var då mer aggregerad. Importens beroende av efterfrågan har analyserats på olika sätt. För större delen av importen har det varit möjligt att specificera formella samband i form av regressionsekvationer. I flera fall ingår lagerinvesSOU 1971: 40

tering som förklaringsvariabel, vilken är en utpräglad korttidsfaktor. Nu har dock lagerprognoserna för långtidsutredningen tänkts beskriva ett visst cykliskt förlopp, kraftig avtrappning 1971 och 1972 från en mycket hög nivå 1970 och sedan uppåt 1973-1975. Denna uppdelning på delperioder har föranlett särskilt beaktande av lagerfaktorn som annars brukar försummas i långtidsperspektivet. För några varugrupper har importen analyserats i försörjningsbalanser eller med liknande teknik. Då produktionen av t. ex. bränslen och aluminium har bestämts följer att importen av råvaror för denna produktion, råolja och aluminiumoxid, direkt kunnat bestämmas med en teknisk koefficient. När det inte gått att formalisera analysen på något av de ovan beskrivna sätten har importen fått bedömas tentativt i förhållande till olika efterfrågeindikatorer. För en del konsumtionsgrupper har rena trendextrapolationer gjorts med den motiveringen att konsumtionsutvecklingen som sådan utvecklas trendmässigt och importgrupperna än mer genom att importsubstitutionen är så markant att variationer i den privata konsumtionen ej ger signifikanta utslag i importen. Dessutom har som regel en trendframskrivning gjorts för sådana rest grupper till vilka man inte kunnat knyta några speciella förklaringsvariabler. Regressionsestimaten är som regel baserade på perioden 1960-1969. Periodvalet har dels styrts av tillgången på tillförlitliga förklaringsvariabler och dels varit präglat av problemet med en relevant jämförelseperiod. Importen torde ha undergått sådana strukturella förändringar att 50-talet inte längre är representativt för den framtida utvecklingen. Beträffande data för de olika förklaringsvariablerna har dessa i tillämpliga fall hämtats från den tillgängliga nationalräkenskapsstatistiken samt från statistiska centralbyråns övriga statistik. Då prognosarbetet avslutades i oktober 1970 avser alla förklaringsvariablers värde för 1970 de prognoser som återfinns i Konjunkturläget, oktober 1970. För 1975 ingår långtidsutredningens 121

. '—t

JM u

.8 T3

£ d co 3 ^

•fa

a(50

co . s

> o

J3 "o

3 O 6

Cd c X) 'cd co > 60 C

c ca Å«B

ca ö X) .co „'co ed J3

•o "S

a o

co "O >

H4 i->

•5 3

«?

ti ii

i12

MMft

c * o

*-•

CO CO

" 60

o. c .2 3 > 2

ed , "O <<

1 - >

l - l

^ fa

cd c d - i

& •8 o

ö0 §

i., c cd P* co X>

T3 O

Q E3

t:» -o c

•M

-B

§ w §«. e.S 5? c

*•"*

t>0 C

o, a

»CS Q*

3 H bO 3

«*i > =2 <o

-o

Q.:Cd

Jj 1) Kl X)

o CO

So •<-» w

£ • * fa i—'

73 O»

o :0

«4-l

•SJ C

o a

a ^

R <-i

•2 cd

ÖJ)

rt 8 c u .o cd

T) 3 C M ICCJ r/l

>C C < C

•K.

-88

•fa

60 Cd

-sa

R—' PQ

«5

SOU 1971:40

Tabell 4.4:1. Sveriges import fördelad på varugrupper 1955-1975. Förändring i volym, procent per år

Konsumtionsvaror textil personbilar Investeringsvaror Konsumtionsråvaror textil Andra industriråvaror verkstadsprodukter råolja Byggnadsråvaror Jordbruksråvaror Bränslen Totalt, exkl. fartyg, flygplan, vapen Fartyg, flygplan, vapen Total import därav: verkstadsprodukter järn och stål textil livsmedel

1970 Milj.kr. löp. pris

1965— 1970

1970— 1975

8 494 2134 1002 4 367 3 168 1527 14 743 4 854 985 1281 697 2 745 35 496 743 36239 11879 2 283 3 908 3 921

7,3 13,4 5,7 6,4 7,5 6,9 10,3 11,8 6,9 2,7 2,0 2,8 6,7 17,6 7,5 9,3 8,7 8,4 3,7

10,7 13,5 13,0 7,5 4,2 5,1 6,7 6,5 7,6 8,8 2,7 5,7 7,1 1,7 6,9 8,0 4,3 8,4 5,5

7,1 15,0 -7,5 7,2 3,7 3,2 9,2 9,4 25,0 7,2 3,3 5,2 7,2 1,7 7,2 6,0 5,4 8,7 5,1

9,9 14,5 6,7 6,8 4,4 3,5 6,7 8,1 10,5 4,0 0 -0,1 6,5 3,3 6,5 7,3 4,3 10,0 3,9

prognoser för de olika sektorerna, men som förklaringsvariabler i importen är de låsta. Den modell som långtidsutredningen baseras på ger konsistenta prognoser på aggregerad nivå men med nödvändighet ej på en disaggregerad sektornivå. Bortsett från den här omnämnda totalmodellen kan långtidsutredningens arbetssätt karaktäriseras som en approximativ icke formaliserad totalmodell, där sektorprognoser bedöms, ställs mot varandra, revideras och aggregeras. Prognoserna för aggregaten används sedan för förnyad prövning av de olika sektorprognoserna och detaljprognoserna. Men här avbryts i allmänhet processen. De med hänsyn till den totala ekonomin reviderade detaljprognoserna sammanställs inte på nytt för en konsistensprövning och följaktligen kan man inte vara säker på att alla efterfrågevariabler som t. ex. varit utgångspunkten för importbedömningen är konsistenta med långtidsutredningens huvudalternativ. Vore det arbetstekniskt möjligt att fortsätta ytterligare ett varv i prognosarbetet skulle sannolikt den partiella ansatsen ge en praktiskt taget lika konsistent importprognos som totalmodellen. Det finns med andra ord ingen anledning att misstänka att importprognosen är otillförlitlig på grund av inkonsistens melSOU 1971: 40

lan importen och dess förklaringsvariabler. Importen 1975 för olika varugrupper har erhållits genom att i de olika sambanden (där sådana förekommer) sätta in prognoserna för förklaringsvariablerna såväl 1970 som 1975. Den mot dessa värden svarande förändringstakten har i allmänhet betraktats som en prognos på importutvecklingen. När sedan 1970 års faktiska import blivit känd har 1975 erhållits genom att skriva fram 1970 med de tidigare prognoserade förändringstakterna. Undantagsvis för några mindre importgrupper och försörjningsbalansberäknad import har prognosvärdet för 1975 bibehållits och tillväxttakten anpassats till utfallet 1970. 4.4 Sammanfattning arna

importberäkning-

Beräkningarna enligt den disaggregerade modellansatsen, som endast avser den rena varuimporten, ger en importvolymökning 1970-75 på närmare 3 7 % vilket innebär en årlig importtillväxt på 6,5 %. Bland de förutsättningar som ligger till grund för denna importprognos kan nämnas att den privata konsumtionen antagits öka med 3,3 % per år, verkstadsindustrins produktion 123

Tabell 4.4: 2 Importutvecklingen 1970-1975 enligt totalmodellen. Förändring, procent per år Alternativ II 1970— 1975 Import av icke-förädlade jordoch skogsbruksprodukter 2,5 Import av malmer och industrivaror 6,5 Import av tjänster 6,9 ^ Totala importen 6,2

III

1970— 1973

1970— 1975

1970— 1973

1,9

2,5

1,6

2,6

2,0

5,4 6,2 5,2

6,4 6,8 6,2

5,3 6,0 5,1

6,5 7,0 6,3

5,6 6,4 5,4

Anm. Tabellen är densamma som tabell 3: 5.7 i långtidsutredningens huvudrapport. och export med 6,0 respektive 8,2 % årligen och slutligen maskininvesteringarna med 4,5 % per år. Importelasticiteten 1970-1975 blir enligt denna prognos 1,7, vilket kan jämföras med 1,8 för 1965-1970 och ca 1,5 för hela 60-talet. Jämförd med beräkningarna i avsnitt 5.2 ligger således importtillväxten väl i linje med en rätt primitiv överslagsberäkning. Importprognosen implicerar en höjning av de importerade konsumtionsvarornas andel av den privata konsumtionen 1970 med mer än 4 procentenheter till en importandel på mer än 17 % 1975. En starkt bidragande faktor till denna andelsutveckling är den förväntade, relativt snabba importstegringen av textilvaror. Bruttoinvesteringarnas importandel beräknas stiga under prognosperioden från knappt 12 % till drygt 13 % 1975. Den totala importens andel av BNP (1959 års pris) kommer enligt prognosberäkningarna att uppgå till omkring 32 % 1975, vilket innebär en höjning med ca tre enheter från 1970. Beräkningarna enligt den disaggregerade ansatsen har givit till resultat att importen av varor stiger ca en halv procentenhet snabbare per år än vad som framkom vid prognoserna enligt totalmodellen. Denna skillnad är inte särskilt stor med hänsyn till olikheterna i de båda ansatserna. Resultaten av tre alternativa importberäkningar enligt totalmodellen redovisas i tabell 4.4: 2. Uppgifterna avser importen av såväl varor som tjänster. I tabellen redovisas dessa prognoser med uppdelning på tre 124

olika sektorer, där de två första avser import av varor och den tredje import av tjänster (i huvudsak turism och transporttjänster). Alternativ I innebär att extern balans skulle uppnås 1975 vid en genomsnittlig ökningstakt av offentlig konsumtion på 4,5 %. Detta alternativ ligger närmast de förutsättningar som gäller för den disaggregerade ansatsen. I alternativ II förläggs med oförändrad förutsättning om offentlig konsumtion - balanstidpunkten i stället till 1973. I alternativ III förläggs också balanstidpunkten till 1973 medan den offentliga konsumtionen får öka i en något långsammare takt. Sett över hela femårsperioden leder de olika alternativen till relativt små skillnader. Utslagen blir däremot större när man studerar förloppet under perioden. Om man inom ramen för det givna totala konsumtionsutrymmet - vill åstadkomma en extern balans redan 1973 måste den privata konsumtionens utveckling hållas nere på en historiskt sett mycket låg nivå. Importbehovet blir då t. o. m. mindre än för alternativ I. Av tabellen framgår emellertid att om man lyckas pressa ned den offentliga expansionstakten till den nivå som förutsätts i alternativ III och därmed tillåter en i jämförelse med alternativ II snabbare tillväxt av den privata konsumtionen, kommer importefterfrågan att stiga väsentligt snabbare. Detta leder då i sin tur till ytterligare anspråk på den export som måste avsättas på världsmarknaderna för att bytesbalansmålsättningen skall kunna realiseras. SOU 1971: 40

5 Redovisning av importberäkningarna

5.1 Importen enligt varudisaggregerad ansats^ Redovisningen under detta avsnitt är tämligen kortfattad för de varugrupper där beräkningarna är gjorda medelst en regressions- eller trendansats. Detta gäller även om bara ett tentativt förfarande har tillämpats. Framställningen är såtillvida tämligen teknisk med en redovisning av enbart regressions- och prognosdata samt några korta kommentarer i vissa fall. Vad gäller de importgrupper som behandlas inom försörjningsbalanser är dock redovisningen mer utförlig och redovisas i särskilda avsnitt, personbilar 5.1.2, icke-järn metaller 5.1.5 och bränslen 5.1.6. Sifferbenämningarna föi de skilda importgrupperna hänvisar till uppställningen enligt tabell 4.3: 2. Samma sifferbenämningar återfinns även i tabellbilagan D: 1, D: 2 för importdata 1954-1970. Beräkningarna är, om ej annat angivits, gjorda i 1959 års priser såväl vad avser import som förklaringsvariabler.

5.1.1 Konsumtionsvaror Konsumtionsvarornas andel av totala importen uppgick i löpande priser till omkring 25 % 1969. Denna andel har under senare år stigit betydligt, vilket till mycket stor del har varit beroende av den mycket snabba ansvällningen av textilimporten. De varor som importeras för konsumSOU 1971: 40

tionsändamål har indelats i sju huvudgrupper, nämligen - konsumtionsvaror från verkstadsindustrin (varaktiga - dock ej personbilar respektive icke varaktiga konsumtionsvaror samt konsumtionsråvaror) - personbilar (behandlas i avsnitt 5.1.2) - konsumtionsvaror från textilindustrin (både varaktiga och icke varaktiga) - övriga icke varaktiga konsumtionsvaror - livsmedel (reglerade och oreglerade) - övriga varaktiga konsumtionsvaror - fartygs-, flyg- och vapenimport för konsumtion Varaktiga (111) och icke varaktiga (112) konsumtionsvaror samt konsumtionsråvaror (114) från verkstadsindustri För dessa tre importgrupper har på senare år importandelarna ökat. De varaktiga konsumtionsvarorna utgör den alldeles övervägande delen av importen av konsumtionsvaror från verkstadsindustrin. Exempel på varor som ingår i dessa varugrupper: radiooch TV-apparater, tvättmaskiner, hushållsmaskiner, släpfordon, klockor (varaktiga) glödlampor, torrbatterier (icke varaktiga). Som framgår är det delvis fråga om varor med hög inkomstelasticitet. Flera olika ansatser har prövats för att finna några signifikanta förklaringssamband för de tre varu1 Avsnittet utarbetat av Hans Engman och Björn Magnusson om ej annat angives.

De olika prognoserna för konsumtionsvarorna redovisas i följande tablå: Volymförändring %/år

Konsumtionsvaror från verkstadsindustrin därav: varaktiga exkl. bilar (111) icke varaktiga (112) konsumtionsråvaror1 (114) personbilar (121) Konsumtionsvaror från textilindustrin därav: varaktiga (191) icke varaktiga (192) övriga varaktiga konsumtionsvaror (101) Konsumtionsvaror, livsmedel därav: icke reglerade (142) reglerade (152) Övriga icke varaktiga konsumtionsvaror (702)

Varaktiga (191) och icke varaktiga (192) konsumtionsvaror från textilindustrin Importen av textila konsumtionsvaror har ökat mycket snabbt under senare år. Prognosen för varugrupperna 191 och 192 har beräknats med en linear resp. exponentiell trend-extrapolation för åren 1954-1969. Den faktiska importutvecklingen för hela denna importvarugrupp - beklädnadsvaror m. m. - har de senaste åren (utom för 1970) faktiskt legat över den för importvarugruppen trendmässigt beräknade ökningen (se diagram 5.1: 1). Visst stöd för den sålunda beräknade importprognosen för varugruppen textila konsumtionsvaror har erhållits genom att pröva densamma i förhållande till konsumtionsprognosen, produktionsprognosen samt exportbedömningen för prognosperioden (se avsnitt 3.9). Trenderna har höga förklaringsvärden. (R2 = 0,9993 resp. 0,9950). De båda varugrupperna tillsammans beräknas komma att fortsätta att öka i samma starka takt under

1960—1970

1970—1975

2 214 1049

4,8 6,8

104 1002 2 134

12,7 11,7 2,2 14,2

7,4 7,8 10,1 6,0 6,7 14,5

250 1 884 661 2 105 1 655 450 1440 8 494 2 962 5 533

12,4 14,3 12,9 7,5 6,8 10,6 10,6 8,9 6,6 10,2

59 Summa konsumtionsvaror därav: varaktiga icke varaktiga 1 Ingår ej i summa konsumtionsvaror. grupperna men främst för varugrupp 111. Försöken har ej varit framgångsrika. På grund härav har varugrupperna framskrivits för prognosperioden medelst trendberäkningar för perioden 1959-1969.

Värde 1970 milj.kr.

11,0

14,9 10,0 3,6 3,2 5,2 12,8 9,9 8,3 10,6

prognosperioden som tidigare, motsvarande en fördubbling vart femte år. Innebörden av denna kraftiga importökning är, som tidigare framhållits i avsnitt 3.9 om textilimporten, en undanträngning av inhemsk produktion. Icke varaktiga konsumtionsvaror reglerade livsmedel

(152) —

Prognosen är utarbetad i överensstämmelse med bedömningarna för jordbruket till långtidsutredningen (se avsnitt 3.5.1). Exempel på varor: främst fisk och kräftdjur men även vissa köttvaror och köttkonserver, mjölk, mejeriprodukter och ägg, bearbetade spannmålsprodukter, bakverk m. m. ingår i denna importvarugrupp. Icke varaktiga konsumtionsvaror ej reglerade livsmedel

(142) —

Exempel på varor: fiskkonserver, alkoholhaltiga drycker, kryddor, te, apelsiner och andra frukter m. m. För denna varugrupp har en linear modellansats valts. Som förklarande variabel ingår i ekvationen livsmedelskonsumtionen. Konsumtionen av livsmedel beräknas öka med drygt 1,5 % per år under prognosperioden. Den beräknade imSOU 1971: 40

Diagram 5.1:1. Importen av textilkonsumtionsvaror. Milj. kr., 1959 års priser.

2000-

1800 •

1600-

1400 -

1200 -

800-

600-

400 -

60 Anm. Varugrupp 191 + 192. Se tabell B:1 i tabellbilaga

portökningen för perioden 1970-1975 uppgår till 2,8 % per år vilket implicerar en importelasticitet på något mer än 1 1/2. Modell: M= -1056,70 + 0,1617 , C, (0,039)

R* = 0,9691 1954-1969

där xCt = livsmedelskonsumtionen period t. SOU 1971: 40

Med hänsyn till att det här synes föreligga stor importsubstitution torde ovanstående ekvation kunna leda till en underskattning. Speciellt måste beaktas det ökande inslaget sydfrukter. Importestimatet har därför korrigerats så att en importelasticitet på 2 antagits, vilket ger en importökning med 3,2 % per år. 127

Övriga icke varaktiga (102)

konsumtionsvaror

Exempel på varor ingående i denna importvarugrupp: grammofonskivor, film, kosmetika, trycksaker, plastartiklar m. m. Denna importvarugrupp har sedan 1954 trendmässigt ökat med mer än 10 % per år och det finns anledning förmoda att denna snabba ökning blir bestående och kanske t. o. m. accelererar. På grund härav har för prognoseringen av denna importvarugrupp ett icke lineärt funktionsuttryck ansetts vara mest ändamålsenligt. Den hypotes som modellen baseras på är att förändringstakten i den disponibla inkomsten från föregående period påverkar importtillväxten.

Fartyg, flyg och vapen (131) varudelen

Modell:

M=A-ebt [Yf/YjLiY där Yt = disponibel inkomst period t t = tiden Estimationen gav följande för perioden 1954-1969 A = 344,79 b = 0,099 (0,005)

koefficienter

c = 3,76 (1,45) R2 = 0,978

pris i kvoten Y^/YJ^i har här skattats så att de står i överensstämmelse med en konsumtionsökning på 3,3 % / å r 1970-1975. Övriga varaktiga konsumtionsvaror

(101)

Denna mycket heterogena grupp inkluderar sådana varor som möbler, sportartiklar, porslin och keramik, konstverk och antikviteter. På dessa områden är det svårt att få fram konsumtionsdata. Försök har gjorts att förklara importen med privat konsumtion av varaktiga varor WC (exkl. personbilar). Denna konsumtionskategori omfattar dock även en hel del andra varor som ej infattas i importgruppen. M =-516,5 +0,18 WCt (0,05) R2 = 0,982 1959-1969

konsumtions-

Vad avser fartygen i gruppen är dessa bedömda i samband med fartygsexporten (avsnitt 3.9). De varor det här är fråga om avser nästan uteslutande nöjesbåtar (plastbåtar), och sådana kuriosating som varmluftsballonger och prydnadsvapen (Jmf [16]). 5.1.2 Personbilar

De disponibla inkomsterna i 1959 års

128 För 1970-1975 finns ingen prognos för konsumtionsutvecklingen rörande varaktiga konsumtionsvaror varför vi estimerat ett samband mellan WC och total privat konsumtion Cp för perioden 1954-1969. 1 35 . Vid en total konsumWQ = A ' C tionsökning på 3,3 % / å r skulle WC öka 4,5 % / å r . Den trendmässiga tillväxten för denna importgrupp ligger på ca 12 % . Elasticiteten med avseende på WC har varierat kraftigt från år till år och just aldrig varit lägre än 2. Därför förefaller det redovisade sambandet kunna innebära en underskattning av det framtida importbehovet av dessa varor.

En försörjningsbalansansats för analys av utrikeshandeln med personbilar motiveras av att man i försörjningsbalansen har en modell som förutsätter ett direkt samband mellan export och import. För Sverige förklaras exporten mer av utvecklingen inom landet än utom landet. Man kan åskådliggöra sambanden mellan delposterna konsumtion (C), import (M), produktion (O) och export (X) i försörjningsbalansen med ett pilschema. 1 C -> M 1) I

O«*-X«-|E|

C-^M 2) i ^r

O-*X«-|E|

C^M ^

o-> x

Schema 1) är en ren marknadsansats där exporten bestäms av utlandsefterfrågan (E). Produktion och import påverkas av den inhemska efterfrågan. Importen antas bero på 1 En likartad diskussion återfinns i avsnitt 3.6 beträffande järn och stål.

SOU 1971: 40

konsumtionen och konsumtionspreferenserna. Produktionen blir härigenom residualt bestämd. Denna modell har huvudsakligen tillämpats för export- och importprognoser för andra verkstadsprodukter än bilar liksom för flera andra varugrupper. Den diametralt motsatta ståndpunkten beträffande sammanhangen representeras av schema 3) där (O) och (C) bestämmer såväl export som import. Efterfrågans inverkan är här undertryckt av producenternas förmåga och vilja att avsätta en bestämd exportkvantitet. Importen blir i detta fall residualt bestämd. Ingen av dessa två förenklade modeller är dock helt realistisk. Olika kombinationer av dem är mer naturliga. En sådan kombination är 2) där man kan föreställa sig att produktionen planeras och påverkas av hemmaefterfrågan och exporten delvis blir residual. Variationer i inhemsk och utländsk efterfrågan leder till att man i första hand ökar eller minskar ansträngningarna på hemmamarknaden, dvs. importen påverkas av produktionen. Den snabba ökningen av bilproduktionen är, som framgår av tabell 5.1: 1, förknippad och möjliggjord genom en stark tillväxt av nyregistreringarna av nya personbilar fram till mitten av 60-talet samt senare en stor exportökning. Under 50-talet dominerade hemmamarknadsefterfrågan som tillväxtfaktor medan exportmöjligheterna och exportförmågan kommit att bestämma produktionsvolymen i högre grad under 60-talet. Utvecklingen enligt försörjningsbalansen för personbilar över en 20-årsperiod passar rätt väl in på modellschema 2). Exportutvecklingen har också, som framgår av nedanstående tablåer, drivits fram av snabba andelsökningar i avnämarländernas import. Som framgår är utvecklingen av importandelarna högst anmärkningsvärd för Norden, övriga EFTA och USA, trots den kraftiga importtillväxten. Den kraftiga sänkningen av importandelen på USA mellan 1965 och 1969 får ses mot bakgrunden av den formliga explosion av den amerikanska efterfrågan som skedde mellan dessa år från ca 600 miljoner dollar till 1,6 miljarder dollar 1969. Sveriges export fördubblades unSOU1971:40 9—712116

Import av personbilar. Miljoner dollar, löpande pris. Värde 1969 Norden (exkl. Sv) Övriga EFTA EEC USA1 Canada 1

Årlig procentuell ökning 1955- 60 1960- 65 1965-69

17,6

14,6

6,3

596 1 987 3 508 1026

13,3 18,9 50,5 22,5

21,0 33,0 1,9 0,0

11,0 16,8 21,3 46,9

Se not nästa tablå.

Svensk andel av importvärdet till respektive område. Procent.

Norden (exkl. Sv.) Övriga E F T A EEC USA 1 Canada

3,7 0,2 0,1 0,0 0,0

7,5 0,7 0,9 4,9 0,9

11,6 3,7 0,7 6,9 2,0

13,9 6,6 0,7 4,9 1,2

1 USA:s import exklusive importen från Canada, då USA från Canada importerar ett stort antal i Canada genom ett särskilt avtal producerade USA-bilar.

der denna period. Här är det ingen tvekan om att produktionskapaciteten varit den begränsande faktorn jämte det förhållandet att man ej anser sig vilja satsa hela exportkapaciteten på en marknad. Av detta skäl kan nian fram till 1975 förvänta sig en viss omfördelning av exporten bl. a. så att EEC får en större del, varför importandelen på den marknaden troligen kommer att stiga. Att klargöra på vad sätt den utländska efterfrågan påverkar vår bilexport är tämligen komplicerat, bl. a. beroende på svårigheterna att bedöma utvecklingen av den amerikanska bilefterfrågan. För en exportbedömning över en relativt begränsad tidsrymd torde detta ej heller vara helt nödvändigt, då det från producenthåll är omvittnat att kapaciteten är exportbegränsande och ej efterfrågan. Detta motiverar modellansats 3). I denna ansats måste produktion, export och inhemsk konsumtion (nyregistrering) bestämmas. Beträffande produktionen föreligger fixerade planer för den närmaste femårsperio129

Tabell 5.1:1. Försörjningsbalans för personbilar 1950—1975. Tusental bilar. 1950

1970 prel.

1975 prognos

10 58 Summa tillgång 68 Nyregistrering 62 därav: Nettotillförsel 58 Export 1 Lagerförändring och residual 5 Summa användning 68 Marknadsandel för importbilar % 94 Exportandel av produktionen % 10 Bilbestånd vid årets början 253 Antal bilar på 100 invånare 3 Nettotillförseln andel av bilbeståndet % 23

33 90 123 133 101 3 —13 123 68 9 637 8 16

108 113 221 161 106 51 9 221

182 199 381 286 127 87 8 381,

270 123

375 160 535 285

70 47

70 48

1088 14 10

1 666 22

Produktion Import

393 212 94 188 —7 393, 58 69 2 194 28 (5-6)

(105)

250 — 535 55 66

Källor: Bilismen i Sverige, Sveriges Bilindustri- och Bilgrossistförening (årspublikation), SCB. den. Enligt hearings kan produktionen 1975 beräknas till 375 tusen personbilar. Produktionsplanerna är i sin tur påverkade av vissa föreställningar om efterfrågeutvecklingen såväl inom som utom landet. Produktionsmålet torde upprätthållas så långt som möjligt. Först vid väsentliga förändringar av efterfrågebilden kan man förvänta sig att produktionsplanerna påverkas. Det spelrum som finns i valet mellan export eller hemmaavsättning vid given inhemsk konsumtion kan antingen slå på exporten eller importen, dvs. antingen betraktas exporten som residual och den andel man vill ha av hemmamarknaden fixeras, alternativt målsätts exportandelen av produktionen. I varje fall leder båda betraktelsesätten till i stort sett samma inverkan på handelsbalansen. I föreliggande prognos betraktas exportandelen som målsätt. Med dessa förutsättningar givna återstår att skatta utvecklingen av antalet nyregistreringar 1975. Antalet nyregistreringar har två komponenter, nämligen skrotningar ocfi bilstockens tillväxt. Dessa två komponenter har som framgår av diagram 5.1: 2 haft olika utveckling under perioden 1951-1970. En framskrivning av skrotningen kan göras med hjälp av observerade skrotningsrisker för olika åldersklasser i bilparken. Skrotningsriskerna påverkas dock starkt av olika 130

institutionella förhållanden t. ex. införande av obligatorisk besiktning av äldre bilar, omläggning till högertrafik, preferensförskjutningar m. m. Dessa förhållanden kan vara svåra att kvantifiera. 1 Appliceras 1969 års skrotningsrisker på bilbeståndet fram till 1975 skulle man få en skrotning av storleksordningen 180 tusen bilar detta år. Detta är i förhållande till tidigare en högre skrotning, vilket sammanhänger med bilparkens åldersstruktur. Å andra sidan kan man notera att skrotningsriskerna ständigt minskat från 1967 och även minskade 1970. Skulle denna tendens fortsätta fram till 1975 finns skäl att befara att skrotningen blir lägre än här beräknats, vilket med givet nettotillskott till bilstocken innebär en lägre nyregistrering. Importbehovet är under dessa förutsättningar för högt angivet. Som framgår av de två sista raderna i tabell 5.1:1 så förefaller biltätheten (antalet bilar på 100 invånare) vara negativt korrelerad med bilstockens tillväxt. Detta samband kan illustreras med en logaritmfunktion av typen X = a-b log BT där X är relativa stocktillväxten och BT biltäthet. Den1 En närmare teoretisk diskussion om de här relaterade sambanden för skrotning, nettotillskott och nyregistreringar återfinns hos Lars Jacobsson, »An econometric model of Sweden», Stockholm 1971.

SOU 1971: 40

Diagram 5.1:2. Antalet nyregistrerade och skrotade personbilar i Sverige samt bilbeståndets tillväxt. Antal personbilar.

280 000

240 000

200 000

160 000

1 20 000

80 000 -

40 000

1955 Källa: Bilismen i Sverige

na typ av samband föreligger också om man studerar tvärsnittsdata för olika länder. På kort sikt förefaller nettotillförseln påverkas av inkomstvariationer och relativa priser på bilar i förhållande till andra konsumtionsvaror. På basis av dessa resonemang är nettotillförseln skattad till 105 tusen bilar 1975 vilket ger en nyregistrering av 285 tusen och tillsammans med övriga data en residual import på 160 tusen bilar. Nyregistreringen på 285 tusen motsvarar en antalsmässig tillväxt på 6,4 % 1967-75 att jämföra med en i långtidsutredningens huvudrapport 1 angiven volymmässig ökning på 7,3 % 1967-1975. Dessa två beräkningar råkar vara ungefär jämförbara då tillväxten i volym bör vara något högre än antalsökningen beroende på en fortlöpande storleksökning (»kvalitetseffekt») i nyregistreringarna. För att vi skall komma över till volymSOU 1971:40

termer beträffande export och import krävs också en översättning av antalsprognosen. Export- och importvolymen av personbilar ökar mer än motsvarande antalsmässiga beräkning beroende på ovannämnda faktorer. Dessa differenser är emellertid mycket svåra att uppskatta. Export och import av personbilar Volymförändring % per år

Export Import

Värde 1970 milj.kr.

1960— 1970

1970— 1975

1 641 1 002

15,4 2,2

6,4 6,7

1 Fördelningen av konsumtionen på delvarugrupper i LU avsnitt 3.7 är bara approximativt konsistent med utvecklingen av totala privata konsumtionen enligt LU:s grundkalkyl.

5.1.3 Investeringsvaror Investeringsvarorna, som nästan helt består av verkstadsprodukter, har här indelats i tre importvarugrupper, nämligen - datamaskiner - övriga investeringsvaror från verkstadsindustrin, som helt dominerar gruppen - fartyg, flygplan och vapenimport för investering Utvecklingen av investeringsvarorna framgår av följande tablå. Förändring Värde Procent/år 1970 1960— 1970— milj.kr 1970 1975 309 20,9 16,0 Datamaskiner övriga investeringsvaror 4 050 6,8 6,0 S:a investeringsvaror1 4 367 7,3 6,8 Fartyg, flygplan o vapen 743 1,7 3,3 1 Inkluderar även investeringsvaror som ej är verkstadsprodukter.

Datamaskiner Importen av datamaskiner nådde en topp 1967 i samband med introduktionen av den s. k. tredje generationens datamaskiner. Importen har sedan dess legat på i stort sett samma nivå. Fram till 1975 förutses en fördubbling av importen trots att man kanske inte kan räkna med några helt nya typer. Denna beräkning bygger på förmodade ersättningsinvesteringar och vidgade användningsområden för datamaskiner, icke minst genom introducerandet av de s. k. minidatorerna med stor kapacitet och lågt pris.

För att förklara importen av investeringsvaror skulle det ligga nära till hands att använda en ungefär liknande ansats som vid förklaringen av andra industriländers import av investeringsvaror, nämligen ett konstantelastiskt samband med maskininvesteringarna. Sådana har också prövats men förkastats, då det varit möjligt att bättre specificera importberoendet. Importen av investeringsvaror visade sig kunna förklaras av, förutom maskininvesteringarna, även av kapacitetsutnyttjandet inom verkstadsindustrin. Den sistnämnda variabeln är en typisk konjunkturindikator och som sådan svår att bedöma för prognosperioden. Ett annat sätt att fånga upp bl. a. effekterna av kapacitetsutnyttjandet är att föra in en lagervariabel och differensen mellan produktions- och exportvärdet för verkstadsprodukter, vO-vX. Dessa två variabler har den fördelen att de är prognoserade i andra sammanhang för perioden. Variabeln O-X kan tolkas på annat sätt än som en konjunkturvariabel, bl. a. kan den fånga upp eventuella förskjutningar mellan inhemska och utiändska leveranser, dvs. variationer i importandelen i investeringarna. Den modell som härvid specificerats har fått ett mycket högt förklaringsvärde även med beaktande av den korta estimationsperioden 1960-1969. Modell: M = 23,05 + 0,498 mIt - 0,142 (vOt - vXt) + (0,030) (0,023) + 0,535 AL (0,040) i?2 = 0,997 där

Övriga investeringsvaror från strin (113)

verkstadsindu-

Andelen importerade investeringsvaror i maskininvesteringarna uppgick till ca 36 % i löpande priser 1970. Vid en internationell jämförelse (se tabell 3.8: 8) är detta en rätt normal andel för ett land som Sverige. I importen av verkstadsprodukter är däremot investeringsvarorna något mindre framträdande än för andra industriländer. 132

1960-1969

mIt

= maskininvestering exkl. fartyg, flygplan, vapen, personbilar och datamaskiner, 1959 års pris vOt — produktionsvärde verkstad, 1959 års pris X, = exportvärde verkstad, 1959 års V pris & L = förändring i insatslager, verkstad, 1959 års pris.

SOU 1971: 40

Fartyg, flygplan och vapen (133) Huvuddelen av importen av dessa kategorier är helt naturligt investeringsvaror. Prognosen är även gjord för alla tre användningsområdena tillsammans. Fartygsimporten beräknades i avsnitt 3.9 endast öka obetydligt mellan 1970 och 1975, varför den här beräknade ökningen på ca 80 milj. kr. (1959 års pris) huvudsakligen avser flygplan och vapen. I likhet med exporten blir bedömningen av dessa varukategorier tämligen godtycklig.

Diagram 5.1:3. Importen av insatsvaror, verkstad. Milj. kr., 1959 års priser. milj. kr

,/^T^^

1000 i

5.1.4 Insatsvaror Insatsvarorna uppgick 1969 i löpande priser till 54 % av den totala importen och den helt dominerande delen därav bestod av olika industriråvaror. Insatsvarorna har här indelats i 12 huvudgrupper nämligen import av - industriråvaror från verkstadsindustrin - byggnadsråvaror från verkstadsindustrin - järn och stål - textilråvaror till textilindustrin - insatsvaror från textilindustrin till övrig industri - kaffe - övriga konsumtionsråvaror - massaved - övriga insatsvaror för övrig industri - övriga byggnadsråvaror - jordbruksråvaror - fartyg, flygplan och vapen för insats Icke-järnmetallerna är redovisade i avsnitt 5.1.5.

Insatsvaror från verkstadsindustri industrin

(115) till

1—I

70 A n m . Varugrupp 115, se tabell B:1 i tabellbilagan. Beräknad import avser enligt redovisad ekvation estimerad import.

refaller detta rätt väl förklara utvecklingen. Modell: M= 71,43 + 13,63 v O| - 0,13 ( v O, - vXt) + (1,36) (0,04) + 0,34 AL (0,08) i? 2 = 0,990

1959-1969

där^OS = produktionsvolymindex, verkvOt

vX-t

stad, 1959 = 100 = produktionsvärde, verkstad, 1959 års pris = exportvärde, verkstad, 1959 års pris = insatslager, verkstad, 1959 års pris

Byggnadsråvaror från (116)

verkstadsindustri

Då större delen av dessa varor utgör inExempel på varor i denna varugrupp: muttsats inom verkstadsindustrin själv uppstår rar, bultar, elkylskåp för hushåll, konstruksvårigheter att specificera sambandet. Dels tioner av järn och stål. är verlcstadsproduktionen en efterfrågefaktor, dels konkurrerar produktionen med imModell: porten. Vi har dock applicerat samma typ av samband på denna importgrupp som för M= -146,85 + 0,023 böIt + 0,05 A L investeringsvarorna. Som framgår av det (0,003) (0,03) redovisade estimatet och diagram 5.1:3 fö- R2 - 0,9071 1959-1969 SOU 1971: 40

Importutvecklingen av insatsvarorna framgår av följande tablå. Volymförändring %/år

Insatsvaror från verkstadsindustrin1 därav: för industri (115) för byggnadsverksamhet (116) Insatsvaror, handelsfärdigt järn och stål Insatsvaror, övrigt järn och stål Summa järn och stål därav: för industri för byggnadsverksamhet Insatsvaror, oädla metaller Insatsvaror, textilvaror därav: textilindustri (194) övrig industri (795) Insatsvaror, jordbruksprodukter, livsmedel därav: icke reglerade kaffe (144) övriga till konsumtionsvaruindustri (144) till jordbruk (147) reglerade till konsumtionsvaruindustri (154) " till övrig industri (155) till jordbruk (757) Insatsvaror, övrigt till konsumtionsvaruindustri (104) Insatsvaror, massaved Insatsvaror, råolja Insatsvaror, industri övrigt (705) Insatsvaror, byggnadsverksamhet övrigt (106) Insatsvaror, jordbruk övrigt (707) Summa, insatsvaror1 Konsumtionsvaruindustri1 övrig industri Byggnadsråvaror Jordbruksråvaror 1

Värde 1970 milj.kr.

1960—1970

1970—1975

5 366 4 854 453 1 743 539 2 283 1 994 289 1 755 1 775 1527 248 1815

8,2 7,9 11,0 4,7 8,2 5,4 5,4 5,3 3,6 4,8 4,1 11,0 3,2

7,7 8,1 3,9 4,0 5,0 4,3 4,5 2,5 4,3 4,0 3,5 7,5 4,2

642 252 320

3,7 2,2 3,5

2,9 7,8 1,7

465 114 22 2Th 31 985 4 766 536 355 19 889 3 168 14 746 1 278 697

3,6 7,0 —9,1 4,7 0 16,0 8,7 7,4 3^5 6,9 4,0 7,9 8,0 3,0

6,2 2,8 0 7,1 0 10,5 6,0 4,7 —1,3 6,3 4,4 6,7 4,0 0

Inkluderar även grupp 774. Se tablå för konsumtionsvaror.

där bl)\t

= investeringar i byggnader och anläggningar exkl. vägar (nyinvesteringar samt underhåll) A L = förändringar i råvarulager inom verkstadsindustri n.

Precisionen i sambandet är låg, varför en frihandsjustering har vidtagits i prognosen.

Järn och stål Importen av järn och stål består till drygt 80 % av handelsfärdigt järn och stål. Övrigt järn och stål utgörs av tackjärn, ferrolegeringar och produkter som måste undergå vidare bearbetning i järn- och stål-

verken. Denna senare grupp är således en insatsvara till stålindustrin. För importen av handelsfärdigt järn och stål är prognoserad en ökning 1970-1975 på 4 % årligen i försörjningsbalansen, avsnitt 3.7 (tabell 3.7: 1). Övrigt järn och stål är framskrivet med ett enkelt samband mellan produktion i järnoch stålverken och denna import. Härvid har gruppen bedömts komma att öka med ca 5 %/år 1970-1975. Liksom andra importgrupper är även järn och stål indelat efter användningsområden, i detta fall byggnadsjärn och insats till industrin. Härav följer att järn och stål är delat i fyra grupper. För användningsområdena är bara en schematisk fördelning gjord för att möjliggöra en summering till användningsgrupper. SOU 1971: 40

Insatsvaror för textil- och beklädnadsindustri (194) - konsumtionsvaruinsats Denna grupp består av varor som utgör insats i den egna industrin - textil, beklädnad, skor och läder - producerade inom den egna industrin eller spånadsråvaror. På samma sätt som den föregående gruppen blir det därför svårt att särskilja efterfrågan från produktionen och konkurrensen mellan produktion och import. Omstruktureringen av TEKO-industrin försvårar även möjligheterna till en bedömning av insatsimporten. Modell: M= -226,8 + 19,31 Ot - 2,62 P + 1,01 AL (2,50) (0,45) (0,48) R2 = 0,960

1960-1969

där O, = vägd produktionsindex: 1959 = 100 med = produktionsindex för textil- och thOt beklädnadsindustrin (vikt 0,89) = produktionsindex för läderinduläOt strin (vikt 0,11) P = råvaruprisindex, spånadsämnen A L = råvarulager i textil- och sömnadsindustri, milj. kr., 1959 års pris

till beredskapslagringen av kaffe. De förstnämnda lagervariationerna sammanhänger till stor del med prisfluktuationerna på den internationella kaffemarknaden. Under senare delen av 60-talet kunde man dock börja märka en viss avsaktning i förbrukningsökningen (mätt i ton råkaffe). Till en liten del sammanhängde denna med importen av direkt vattenlösligt kaffepulver (»instant coffee»), men till större delen med en preferensförskjutning hos konsumenterna. Därför har vi infört en beteendevariabel för att förklara denna preferensförskjutning, nämligen konsumtionen av maltdrycker, med vilken vi modifierar den trendmässiga tillväxten av kaffeimporten. Lagervariationerna anses kunna jämna ut sig på den period vi prognoserar. Modell: M= 361,66 - 0,19 Cöt+ 18,90 t (0,09) (1,53) R2 = 0,988

Övriga Insatsvaror för textil, beklädnad annan industri

(195)

Exempel på varor i denna varugrupp: cordväv, maskinfilt, impregnerade vävnader. Modell: M = -85,8 + 1,48 O, (0,43) där Oj = vägd produktionsindex 1959 = 1 0 0 med: gummiproduktionsindex, vikt 0,4 textilproduktionsindex, vikt 0,2 verkstadsproduktionsindex, vikt 0,4 Kaffe Sedan mitten av 50-talet till mitten av 60talet ökade råkaffeimporten relativt konstant med ca. 6 % om året. Variationerna från år till år kan i ganska stor utsträckning återföras till lagersvängningar hos rosterierna och SOU 1971: 40

1960-1969

där Cöl = konsumtionen av maltdrycker (exkl. starköl), milj. liter t = tiden

konsumtionsvaruindustriråvaror

- icke reglerade livsmedel (144) exkl. kaffe - reglerade livsmedel (154) - övriga konsumtionsråvaror (104) Exempel på varor: 104 djurtarmar; 144 råtobak, kakao, lökar, papper; 154 sockerbetor, bet- och rörsocker, färskt, kylt eller fryst kött, saltat, torkat eller rökt kött, vete samt blandsäd, oljefrön, oljehaltiga nötter, sojabönolja. För importvarugrupperna 104 och 144 har endast trendextrapolationer gjorts. Gruppen 154 har utarbetats i överensstämmelse med balansberäkningar för vissa reglerade livsmedel i likhet med vad som gjorts för varugrupp 152.

Industriråvaror

(155) — reglerade livsmedel

Exempel på varor: vissa animaliska oljor, linolja, beredda oljor samt vax. 135

Diagram 5.1:4. Importen av insatsvaror, övrigt. Milj. kr., 1959 års priser. milj. kr

4000yy

3000-

Faktisk import

Modell:

»räknad import 2000-

innn_

dustriproduktion för viktigare mottagande branscher och råvarulagrens förändringar inom vissa branscher. Som framgår av en jämförelse mellan diagram 5.1: 3 och diagram 5.1:4 har importen för gruppen utvecklats mycket snarlikt importen av insiatsvarorna från verkstadsindustri till industri (grupp 115).

M= -160,1 + 15,22 Ot + 0,26 AL (0,42) (0,06) i

70 Anm. Varugrupp 105 exkl. vissa mineralier. Till grund för prognosen ligger trend- och regressionsstudier samt rena gissningar. Massaved (125) Här förekommer bara en liten import i samband med gränshandel. Någon större förändring förutses inte.

R2 = 0,995

1960-1969

där Ot = vägd produktionsindex, 1959=100 vikt 0,02 gruvindustri 0,40 järn och stålindustri 0,34 verkstadsindustri 0,23 kemisk industri 0,02 massaindustri AL = råvarulager, värde milj. kr, 1969 års pris, för industribranscherna: verkstad, järn och stål, kemisk och jord och sten.

Råolja (145)

Övriga byggnadsråvaror

(106)

Importen av varugruppen behandlas i avsnitt 5.1.6 tillsammans med bränslen.

Exempel på varor i denna varugrupp: linoleummattor, lacker, fernissa, planglas.

Övriga insatsvaror (105) till industrin

M = - 1 1 8 , 7 + 0,025 6 ö /, + 0,13 AL (0,003) (0,06)

Modell:

I denna stora (4 766 milj. kr. 1970) och snabbt växande (ca 9,5 % i volymmässig årsrat) heterogena importgrupp har samlats all insatsimport till industrin som är svår att särskilja vad avser ursprungs- eller förbrukningskategorier. Gruppen består av ett otal råvaror och produkter av andra material än metaller. Som exempel på produkttyper kan nämnas kemiska produkter, gummi- och plastvaror, trävaror och mineraler. Aluminiumoxid och en del andra malmer och mineraler har särbehandlats då de utgör råvaror för framställning av vissa ickejärnmetaller (se avsnitt 5.1.5). Dessa varor inkluderas dock i gruppen 105. Det visar sig att denna grupp (exkl. aluminiumoxid m. m.) ganska väl låter sig förklaras med utvecklingen av sammanvägd in136

R2 = 0,911

1960-1969

där böIt = investeringar i byggnader och anläggningar exkl. vägar (nyinvesteringar och underhåll) milj. kr. 1959 års pris A L = lager detaljhandeln, milj. kr. 1959 års pris

Jordbruksråvaror - icke reglerade livsmedel (147) - reglerade livsmedel (157) - övriga jordbruksråvaror (107) Exempel på varor: 147 melass, oljekakor, köttmjöl, fodermedel; 157 levande djur; 107 naturliga gödselmedel, fiskavfall, kvävegödselmedel, kaligödselmedel, insektsSOU 1971: 40

gifter, växtgifter. Till grund för importprognoserna för dessa tre varugrupper ligger trend- och regressionsstudier samt rimlighetsresonemang.

Utfall resp. prognos: Varugrupp 147 157 707 Summa jordbruksråvaror

Milj. kr., 1970

1959 års pris 1975

276 24 278

300 20 260

5.1.5 Icke-järn-metaller (övriga metaller) 1 Den svenska importen av övriga metaller steg volymmässigt med drygt 3 1/2 % per år under perioden 1965-1970. Exporten ökade samtidigt med drygt 9 1/2%. Skillnaden i ökningstakt förklaras till stor del av att den svenska produktionskapaciteten för aluminium utbyggdes kraftigt under perioden. Dessutom skedde en nivåhöjning av silverexporten 1968 i samband med att myntverket slutade använda silver i skiljemynten. Koppar och aluminium svarade 1970 för närmare 65 % av importvärdet och drygt 80 % av exportvärdet av övriga metaller. För dessa båda metaller har därför gjorts ett försök att sammanställa försörjningsbalanser framför allt med tanke på den konsistensprövning av exporten i förhållande till import och produktion detta ger. På grund av den svenska metallproduktionens mycket ringa andel av världsproduktionen torde vid bedömningen av exporten inte någon större hänsyn behöva tagas till utvecklingen av den utländska efterfrågan och prisutvecklingen kan ur svensk synvinkel betraktas som exogen. Under arbetet med balanserna har kontakt tagits med företag i branschen. Försörjningsbalanserna har ändock blivit ganska ofullständiga beroende på svårigheten att få fram uppgifter framför allt avseende insatsen av metaller i olika industrier och omöjligheten att göra en uppdelning av den slutliga förbrukningen på olika kategorier. Försörjningsbalanserna för såväl koppar SOU 1971: 40

som aluminium är uppbyggda av tre delar. 1. Den första delen avser råvaruinsatsen i den inhemska produktionen av respektive metaller och har framför allt varit till hjälp vid bedömningen av importbehovet av dessa insatsvaror (jfr. avsnitt 5.1.4, övriga insatsvaror). 2. Följande del är en försörjningsbalans för den obearbetade metallen, där råvaruinsatsen kommer in som produktion. Tillsammans med importen av obearbetad metall och insatsen av skrot i halvfabrikatproduktionen utgör detta tillgångssidan i balansen. Det skrot som alstras vid smältverken för att åter gå in i raffineringsprocessen återfinns ej i tabellerna (förutom att det kan ha påverkat de residualt beräknade lagerrörelserna på råvarusidan). Användningssidan i denna andra del av balanserna utgörs av export samt insats till halvfabrikatproduktionen. 3. Den tredje och sista delen av balanserna avser halvfabrikat. Här ingår naturligtvis insatsen i halvfabrikatproduktionen som produktion, vilken tillsammans med importen ger totala tillgången. På användningssidan finns dels exporten, dels en post som benämnts inhemsk förbrukning, men som förutom förbrukning även omfattar eventuella lagerrörelser. Koppar Under senare delen av 60-talet föreligger ett samband mellan förändringen i den svenska exportkvantiteten (och därmed även importen) av koppar, och kopparpriset på London Metal Exchange (LME). Detta pris återspeglar oftast tillgång och efterfrågan på världsmarknaden, men kan också i vissa lägen vara ett »fiktivt» pris framför allt påverkat av spekulationshandel med koppar. För att undvika problemet med olika legeringsgrad i kopparmetallerna har beräkningarna för balanserna gjorts i kopparinnehåll, dvs kvantiteterna avser ren koppar med legeringsmetallerna frånräknade. Därefter har prognoserna för export och import schablonmässigt omräknats till total kvantitet. 1 Avsnittet författat och utarbetat av Marianne Johansson.

Tabell 5.1: 2 Råvaruinsats i produktionen av raffinerad koppar, 1965—1975. Tusen ton kopparinnehåll. Råvaruinsats

1975 Malm Skrot Aska och återstoder Kopparskärsten ./. Lagerresidual Råvaruinsats

33 21 5 — + 8 51

30 22 6

30 15 7 1 +5 48

32 12 6 1 +4 47

33 13 5 1

45 4 5 1

+7 51

Råvaruinsatsen för framställning av raffinerad koppar består av framför allt malm och skrot. Dessutom används i viss mån kopparskärsten samt aska och återstoder innehållande koppar. I tabellen ovan är råvaruinsatsen beräknad som produktion plus import minus export. Exporten är i det närmaste negligerbar och väntas inte öka under perioden 1970-1975. Under senare delen av 60-talet har insatsen av malm varit relativt konstant. Fram till 1975 beräknas dock dess andel av produktionen öka beroende på att malmbrytningen förutses öka snabbare än utbyggnaden av smältverkskapaciteten. I stället väntas insatsen av skrot minska relativt kraftigt. Den importerade malmens andel av insatsen sjönk under senare delen av 60-talet. Här är räknat med att importkvantiteten kommer att bli i stort sett oförändrad 1970-1975, vilket innebär att andelen importmalm fortsätter att sjunka. De använda kvantiteterna av aska och återstoder samt kopparskärsten är så gott som helt importerade och man torde kunna räkna med ungefär oförändrad import 1970-

1975. Under antagande om oförändrade lager har skrotinsatsen för 1975 beräknats residualt. Produktionen av raffinerad koppar antages främst betingad av smältverkskapaciteten. För prognosen 1975 har företagens produktionsplaner accepterats. Att blisterkoppar är en »slutprodukt» som dessutom helt går på export beror på att kapaciteten för elektrolys förutses bli begränsad. Den blisterkoppar som beräknas importeras torde vara mer lämpad för direkt användning i halvfabrikatproduktionen än den som framställs i Sverige. Import och export av obearbetad koppar torde sammanhänga med dels utvecklingen av kopparpriserna på LME, dels de svenska producenternas inriktning på den inhemska marknaden. Den minskade andelen importerade råvaror i produktionen av obearbetad koppar torde underlätta en ökad försäljning inom landet, varför exporten beräknas stagnera 1970-1975. Importen förutses däremot stiga för att täcka behovet i halvfabrikatproduktionen, vilken under förutsättning att

Tabell 5.1: 3. Försörjningsbalans för råkoppar, 1965—1975. Tusen ton kopparinnehåll. 1965

1970 1

1975 Tillgång: Produktion, raff, koppar Produktion, blisterkoppar Omsmält skrot Importerad raff, koppar Importerad blisterkoppar

51 1 28 67

51 1 35 57

48 1 28 57 8

47 1 20 70 9

52 1 23 64 9

52 1 21 64 4

55 10 25 80 9

Summa

779 Användning: Export, raff, koppar Export, blisterkoppar Insats (inkl. lager)

30 10 139

^ e not till tabell 5.1:4. 138

S O U l 971:40

Tabell 5.1 :4. Försörjningsbalans för halvfabrikat av koppar, 1965—1975. Tusen ton kopparinnehåll.

Produktion Import Summa Export Inhemsk förbrukning (inkl. lager) Kopparpris, LME

128 23 151 33

111 23 134 32

106 17 123 25

117 16 133 35

112 16 128 33

112 22 134 25

139 18 157 45

118 459

102 543

98 412

98 515

95 611

109 590

112 500

1 Lagerrörelserna inom metallverken torde som regel vara negligerbara, men det är högst sannolikt att de under 1970 varit större än vanligt, vilket bekräftas av tillgänglig lagerstatistik. Det finns därför skäl att något närmare analysera utvecklingen 1969—1970. Ingenting tyder på att någon större förändring av halvfabrikatproduktionen skulle ha inträffat 1969—1970, varför den i tabellen satts lika stor 1970 som 1969. Att insatsen i halvfabrikatproduktionen under 1970 (tabell 5.1: 3) satts oförändrad från 1969 har medfört att man fått dra ner skrotinsatsen något från 1969 års nivå, vilket inte är orimligt med tanke på att den minskade exporten, även om den också kan indikera en viss lagerökning hos producenterna (i vilket fall insatsen och därmed halvfabrikatproduktionen kan tänkas ha varit lägre än 1969), till stor del beror på en från svenska producenters sida starkare inriktning på hemmamarknaden än tidigare (sannolikt i samband med kraftigt fallande priser). Detta borde ha medfört en minskad import och att denna minskning uteblev kan tyda på att tillgången på skrot varit begränsad. Det mycket kraftiga prisfallet under loppet av 1970 kan också ha varit orsaken till en mer eller mindre frivillig uppbyggnad av färdigvarulagren hos halvfabrikatproducenterna. Om nämligen råvaran inköpts i början av 1970 torde försäljning av den färdiga produkten till de priser som rådde i slutet av året ha medfört förluster. Därför kan man ha föredragit att skjuta på försäljningarna, dvs. ta en lagerökning, speciellt om man väntade en prishöjning inom en nära framtid (en prisstegring inträffade för övrigt under början av 1971). Detta bekräftas av den relativt kraftiga exportminskningen 1969—1970. Slutsatsen av detta blir alltså att den inhemska förbrukningen 1970 som den framkommer i tabell 5.1: 4 torde vara alldeles för hög. Även om en viss ökning inträffade 1969—1970 var förbrukningen 1970 sannolikt inte högre än 100 tusen ton.

prisprognosen för koppar är riktig bedöms öka 1970-1975. Här är räknat med ett genomsnittspris för koppar på ca 500 pund/ ton 1975 att jämföra med 590 pund/ton under 1970. Balansen för halvfabrikat är som synes av tabellen mycket ofullständig. Omöjligheten att få fram uppgifter om den inhemska förbrukningen har medfört att denna beräknats residualt. Detta är också en av orsakerna till att man inte kan komma längre än till halvfabrikat i balanserna. Dessutom föreligger inte data avseende den totala slutliga konsumtionen; än mindre finns några specifikationer för förbrukarkategorier. Bortsett från 1967 visar den »inhemska förbrukningen» liksom insatsen av råkoppar ( = halvfabrikatproduktionen) en negativ korrelation med kopparpriserna på LME. Den absoluta minskningen av såväl produktion som förbrukning 1965-1970 torde ha samband med den fortgående substitutioSOU 1971: 40

nen mot alumininum. Denna substitution beräknas fortsätta 1970-1975 såtillvida att förbrukningen av halvfabrikat i förhållande till produktionsutvecklingen torde komma att minska ytterligare. På grund av fallande kopparpriser och i stort sett oförändrat relativpris gentemot aluminium kan man dock räkna med en svag absolut ökning av produktion och förbrukning av halvfabrikat. Importen av halvfabrikat har under de senaste åren varit relativt stabil och väntas förbli så fram till 1975. Exporten däremot beräknas öka i samband med produktionsökningen. Aluminium Försörjningsbalanserna för aluminium har gjorts utan hänsyn till att legeringsgraden varierar något. Detta har dock inte bedömts öka felmarginalerna i någon större utsträckning då legeringsgraden för aluminiumprodukter är ganska låg jämfört med 139

Tabell 5.1: 5. Försörjningsbalans för råaluminium, 1965—1975. Tusen ton. 1965

1975 Insatt råvara Import alum.oxid ./. Lagerresidual

44 —12

81 + 15

133 + 21

121 —10

148 + 18

196 0

Z Råvaruinsats

196 Råaluminium Produktion Import Omsmält skrot

32 27 5

29 41 —3

33 30 8

57 25 11

67 35 11

66 40 11

100 56 20

Z Tillgång

176 Export Insats

2 62

1 66

4 67

16 77

16 97

16 101

20 156

exempelvis kopparprodukter. Aluminiuminnehållet i de produkter som är mest legerade torde vara ca 90 %. I balansen för råaluminium utgår man från produktionen av raffinerat råaluminium, varvid man även får en uppskattning av importen av råvaran - aluminiumoxid. Oxiden framställs ur bauxit och som denna malm ej finns i Sverige måste hela förbrukningen importeras. Nyttiggjort aluminiuminnehåll i den importerade oxiden var för perioden 1959-1969 i genomsnitt 51 % . Som framgår av tabell 5.1: 5 kom stora kapacitetstillskott i bruk under 1968 och här är räknat med relativt kraftiga kapacitetsutvidgningar fram till 1975. Produktionsprognosen för 1975 bygger på företagens planer och medför en import av aluminiumoxid på bortåt 200 tusen ton. För att täcka insatsbehovet som 19701975 förutses öka i nästan samma takt som 1965-1970 erfordras en ökad import. Exporten av råaluminium består till största delen av sådant som förädlas i utlandet och alltså kommer tillbaka i form av import

av halvfabrikat eller färdiga produkter. Som synes har vi ej kunnat få bort en felaktighet i balansen för 1966. Att skrotinsatsen skulle vara negativ är orimligt. Det kan dock bero på lagersvängningar. Uppgifter om lagerrörelserna är svåra att få fram, varför dessa har fått ingå i posten omsmält skrot, som framkommit residualt. I prognosen för 1975 är denna post en gissning. Liksom för koppar är balansen för halvfabrikat av aluminium ofullständig och man möter samma svårigheter att få uppgifter om användningen. Såväl produktion som efterfrågan av aluminiumprodukter steg kraftigt under 60-talet i samband med ökad användning i verkstadsindustrin, bl. a. substitut för dyrare metaller. Under första hälften av 70-talet torde konsumtionen av aluminiumprodukter fortsätta att stiga i relativt snabb takt. Halvfabrikatproduktionen (= insatsen av råaluminium) beräknas öka i ungefär samma takt som under senare delen av 60-talet. Både export och import förutses därför öka kraftigt 1970-1975.

Tabell 5.1: 6. Försörjningsbalans för halvfabrikat av aluminium, 1965—1975. Tusen ton. 1965

1975 Produktion Import

62 19

66 22

67 25

77 26

97 32

101 34

156 64

Summa

220 Export Inhemsk förbrukning

8 73

14 74

19 73

18 85

26 103

28 107

60 160

140 SOU 1971: 40

Import av icke-järnmetaller, sammanfattning

Koppar, tusen ton 1968 års pris Aluminium, tusen ton 1968 års pris Övrigt, 1968 års pris Totalt, 1968 års pris (Totalt 1959 års pris)

1970 1975 %/år 99 115 638 729 2,7 74 120 259 429 10,7 495 562 2,6 1 392 1 720 4,3 931 1 150 4,3

Importen av aluminium förutses öka relativt kraftigt 1970-1975 medan importen av koppar och andra metaller väntas stiga i måttlig takt. Nickelimporten var mycket hög under 1970, sannolikt som en följd av nickelbristen i slutet av 1969, och beräknas ligga på en lägre nivå 1975. För andra metaller, framför allt zink, är här räknat med en fortsatt relativt svag trendmässig ökning. Totala importen av övriga metaller skulle därmed stiga med närmare 4 1/2 % per år 1970-1975. Export av icke-järnmetaller, sammanfattning

Koppar, tusen ton 1968 års pris Aluminium, tusen ton 1968 års pris Övrigt, 1968 års pris Totalt, 1968 års pris

1970 66 441 44 154 137 732

1975 %/år 90 568 5,2 80 270 11,9 132 —0,7 970 5,8

Under perioden 1970-1975 förutses exporten av koppar och aluminium alltså öka. Exporten av andra metaller beräknas bli ungefär oförändrad 1970-1975. De mest betydande metallerna är då silver och nickel. Silverexporten är helt avhängig produktionen som är relativt svår att prognosera då silvret i det närmaste kan räknas som en biprodukt vid kopparframställningen. Här är räknat med att något mindre silver kommer att exporteras 1975 än 1970. Nickelexporten beräknas ligga på ungefär samma nivå 1975 som 1970, då den emellertid kraftigt översteg den trendmässiga utvecklingen, sannolikt som följd av nickelbristen och de mycket höga priserna. ExSOU 1971: 40

porten av övriga metaller totalt förutses i volym öka med genomsnittligt närmare 6 % per år 1970-1975. 5.1.6 Bränslen 1 Den ekonomiska tillväxten i Sverige har medfört en snabb ökning av energibehovet. Under perioden 1955-1970 ökade energiförbrukningen med knappt 6 % per år. Enligt Centrala driftsledningens beräkningar i långtidsutredningens huvudrapport skulle den totala energiförbrukningen öka med knappt 6 1/2 % årligen under perioden 1970-1975 för att under den därpå följande tioårsperioden stiga något långsammare eller med 5 % per år. Av intresse från importsynpunkt är hur stor del av den beräknade ökningen av energibehovet som kan tillgodoses av vatten- och kärnkraft respektive hur stor del som måste täckas av ökad bränsleimport. Under den tidsperiod som här främst är av intresse - fem år - torde man kunna räkna med att den substitution mellan elenergi och annan energi som kan beräknas föreligga på längre sikt inte kommer att påverka förbrukningen av bränslen, vilka bygger på relationen mellan utvecklingen för olika förbrukarkategorier och förbrukningen av bränslen. På längre sikt kan det vara nödvändigt att räkna med en övergång från oljeuppvärmning till eluppvärmning i snabbare takt än hittills samt en kraftig utbyggnad av kärnkraftverken. Under perioden 1960-1970 växte den totala tillförseln av flytande bränslen till den svenska marknaden med mellan 8 och 10 % per år. Tillförseln av fasta bränslen Ocol och koks) sjönk under samma period. Den kraftiga förbrukningsökningen har till stor del täckts genom import och importandelen var 1960 ungefär 80 % och lika stor 1965. Under perioden 1965-1970 skedde emellertid en kraftig utbyggnad av den svenska raffinaderikapaciteten och importandelen sjönk till ungefär 65 % 1970. Nedgången i importandelen av tillförseln för färdiga bränslen hade dock en motvikt i en 1

Avsnittet författat av Hans Lindblom. 141

kraftigt ökande import av råolja. För att beräkna importbehovet 1975 har försörjningsbalanser för olika bränslekvaliteter upprättats. Balansernas efterfrågesida bestäms genom att studera hur olika förbrukarkategoriers utveckling har påverkat bränsleförbrukningen. Då beträffande flytande bränslen raffinaderiernas produktionsplaner är kända framkommer importbehovet som en residual. Den ökade raffinaderikapaciteten beräknas medföra en ytterligare sänkning av importandelen fram till 1975 samtidigt som importen av råolja behöver ökas relativt kraftigt. För att komma förbi svagheterna med att väga ihop olika bränslen med priser har försörjningsbalanser upprättats för fem olika typer. Olika användningsområden motiverar även en sådan uppdelning. Användningssidan i de olika försörjningsbalanserna har delats upp i så homogena användningssektorer som statistiken tillåter. Nedan följer en närmare genomgång av de olika försörjningsbalanserna och av de antaganden och förutsättningar som gäller för importprognosen för 1975.

Flytande

bränslen

I gruppen flytande bränslen ingår eldningsoljor och bensin. För eldningsoljorna har två försörjningsbalanser upprättats - en för motorbrännolja och tunna eldningsoljor samt en för tjocka eldningsoljor. Gemensamt för de flytande bränslena är beräkningen av produktionen 1975. Denna har erhållits genom kontakter med raffinaderierna som uppgivit det planerade råoljebehovet 1975. Råoljebehovet är beräknat från den tillgängliga kapaciteten, som beräknas utnyttjas fullt. Under den närmaste femårsperioden kommer ett nytt raffinaderi att byggas och kapacitetstillskottet mätt i råolja uppgår till 6,7 milj. ton. Utifrån det beräknade råoljebehovet har på grundval av den kända relationen mellan input av råolja och output i form av färdiga bränslen produktionen av de olika kvaliteterna framräknats. Relationstalen är bestämda utifrån den tekniska proceduren i raffinaderierna och beräknas ej 142

komma att ändras. De tre försörjningsbalanserna är redovisade i tabell 5.1:7. Den svenska raffinaderiproduktionen har sin tyngdpunkt på framställningen av tjocka oljor. Även i det under perioden 19701975 planerade nya raffinaderier kommer tyngdpunkten i produktionen att ligga på tjockolja. Den kraftigt utbyggda kapaciteten synes vara tillräcklig för att hålla importbehovet oförändrat mellan 1970 och 1975. Större delen av förbrukningen av tjockolja sker inom industrin och där främst vid framställningen av massa och papper. Förbrukningen av tjocka oljor inom industrin beräknas öka med ca 6 % per år under perioden 1970-1975 (tabell 5.1:7). Industrins förbrukning är framräknad utifrån förhållandet mellan förbrukning och industriproduktion under perioden 1960-1968. Industrin har i beräkningarna av oljeförbrukningen delats upp i tolv branscher och för varje bransch har förbrukningen skrivits fram med långtidsutredningens prognoser för produktionen. Förbrukningen inom industrin är alltså summan av dessa delprognoser. Orsaken till en uppdelning i olika branscher är deras olika oljebehov och deras olika produktionsutveckling såväl under den gångna perioden som under perioden 1970-1975. En annan stor post på användningssidan för tjocka eldningsoljor är förbrukningen för uppvärmningsändamål i den privata sektorn. Förbrukningen för uppvärmning ökade med 13 1/2 % per år 1960-1965 men ökningstakten avtog avsevärt under den därpå följande femårsperioden. Den årliga tillväxten var då endast 1 1/2%. Orsakerna till detta brott i utvecklingen torde vara flera. En orsak synes vara övergången från tjocka till tunna oljor som påskyndats av miljövårdsskäl, samt att en övergång från koks till tjocka oljor ägde rum under perioden 1960-1965. Denna utveckling har fortsatt under de senaste fem åren men i betydligt långsammare takt. För perioden 1970-1975 beräknas förbrukningen för uppvärmningsändamål öka med 4 % per år. Denna tillväxt är något högre än den som' SOU 1971: 40

Tabell 5.1: 7. Försörjningsbalanser för flytande bränslen, 1960—1975. Tusen m s . 1960

1970 1975 (preliminär)

Tjocka eldningsoljor Produktion Import

1468 4 716

1 924 6 534

4 750 7 409

5 666 10 949

8 000 10 475

Export Förbrukning: kraftvärme industri uppvärmning sjöfart annan

39 666 3 295 1094 338 752

75 537 4 404 2 051 651 740

637 2 169 5 159 1 982 896 1 316

638 4511 6 000 2 213 859 2 394

410 5 000 7 665 2 700 900 1 800

Motorbrännolja och tunna eldningsoljor Produktion Import

673 4 840

1 051 7 229

2 373 8 187

3 943 8 424

6 200 8 880

Export Förbrukning: industri uppvärmning annan

15 537 2 690 2 271

105 742 4 770 2 663

477 795 5 575 3 713

531 840 6313 4 683

475 1045 8 285 4 275

Bensin Produktion Import

522 2 104

814 3 289

1989 3 452

2 114 3 506

4 200 3 310

Export Förbrukning: industri annan

12 92 2 522

177 115 3 811

702 105 4 634

750 130 4 740

1000 160 6 350

Källor: SCB och konjunkturinstitutet. registrerades för den föregående femårsperioden och hänger samman med en ökande andel lågsvavlig olja, vilket innebär att övergången till tunna oljor förutses bromsas upp. En särskild post på användningssidan utgörs också av förbrukningen inom sjöfarten. Storleken av denna post sammanhänger med bunkringsvolymen i svenska hamnar. Förbrukningen av tjocka eldningsoljor i kraftvärmeverken steg kraftigt 1969 och 1970 i samband med den låga fyllnadsgraden i de svenska vattenmagasinen vilket ledde till en kraftigt ökad produktion av elström i kraftvärmeverken. En viss kapacitetsutbyggnad planeras under perioden 1970-1975 men med en normal vattenkraftsproduktion torde elproduktionen vid mindre effektiva kraftvärmeverk helt bortfalla. Därför har oljeförbrukningen vid kraftvärmeverken beräknats bli något större 1975 än 1970. SOU1971:40

Beträffande försörjningsbalansens användningssida återstår en post som i tabell 5.1:7 kallats »annan förbrukning». I denna förbrukning ingår lagerförändringar bl. a. av beredskapsskäl samt offentlig förbrukning. Lagringen av beredskapsskäl är en speciellt besvärlig post då uppgifter om lagringskraven är konfidentiella och då dessa lagerförändringar ibland kan vara mycket stora. Den offentliga förbrukningen torde till stor del vara för uppvärmningsändamål och antas växa i samma takt som förbrukningen för övrig uppvärmning. Exporten har samtidigt som produktionsplanerna inhämtats direkt från företagen. Allmänt sett torde den inhemska produktionen huvudsakligen vara ämnad för hemmamarknaden men i inkörningsskedet för ett nytt raffinaderi synes en större del av produktionen gå till export. Sålunda var exporten av tjocka oljor mycket stor i slutet av 1960-talet. Ovan redovisade beräkningar för förbruk143

ningen av tjocka oljor och för den inhemska produktionen 1975 resulterar i ett importbehov som minskar med knappt 1 % per år 1970-1975. Denna förhållandevis svaga utveckling sammanhänger med den kraftigt utbyggda raffinaderikapaciteten under perioden. Importandelen av den totala tillförseln beräknas därför minska från drygt 65 % 1970 till drygt 55 % 1975. Produktionen av tunna oljor och motorbrännolja är på samma sätt som tjocka oljor ett resultat av företagens egna uppgifter om råoljebehovet. Produktionen beräknas öka med 9 1/2 % per år 1970-1975. Av den totala tillgången förbrukas ungefär hälften för uppvärmning. Under perioden 1960-1965 ökade förbrukningen för uppvärmning med ungefär 12 % per år och ökningstakten halverades under nästa femårsperiod. Även här gäller att en övergång från fasta till flytande bränslen ägde rum under den förra femårsperioden men att takten i substitutionen nu har dämpats. Förbrukningen för uppvärmningsändamål beräknas öka med 5 1/2 % per år 1970-1975 vilket är ungefär samma takt som under den föregående femårsperioden. Även för tunna oljor ligger i posten annan förbrukning de lagerförändringar som företas av beredskapsskäl. Osäkerheten rörande storleken av dessa förändringar är lika stor beträffande tunna oljor som för tjocka oljor. En annan del av posten annan förbrukning av stor betydelse är transportsektorns förbrukning av motorbrännolja, som 1968 utgjorde nästan 15 % av den totala tillförseln av motorbrännoljor och tunna eldningsoljor. Förbrukningen av motorbrännolja har stigit trendmässigt den senaste tioårsperioden och antas stiga enligt denna trend de närmaste fem åren. Förbrukningen inom industrin utgör endast 7 % av totala tillgången och förbrukningen 1975 har beräknats på samma sätt som förbrukningen av tjocka oljor - alltså utifrån beräkningarna beträffande produktionstillväxten för tolv olika branscher. Skillnaden mellan den beräknade inhemska produktionen och förbrukningen 1975 resulterar i att importen skulle behö144

va öka med 1 % per år fram till 1975. Det innebär att tillväxten av importen under prognosperioden skulle bli ungefär 2 procentenheter lägre än under föregående femårsperiod. itens/nförbrukningen ökade under 60talets första hälft med 8 1/2 % per år och 1965-1970 med 6 % per år. Under prognosperioden beräknas förbrukningen av bensin öka med 4 1/2 % årligen. Orsaken till utvecklingen med en successivt sänkt ökningstakt torde till stor del hänga samman med den långsamma tillväxten av bilstocken. Detta talar för en relativt låg tillväxt av förbrukningen under perioden 1970-1975. Exporten 1975 har som tidigare nämnts inhämtats från raffinaderiföretagen. Prognosen innebär att exporten av bensin skulle uppgå till 1 miljon kbm 1975. Differensen mellan den beräknade förbrukningen 1975 och den inhemska produktionen av bensin innebär ett importbehov med 3,3 miljoner m 3 vilket är av samma storlek som under perioden 1965-1968 och något mindre än importbehovet 1970. Fasta bränslen Balanser har upprättats för stenkol och koks (se tabell 5.1:8). Den totala tillförseln av fasta bränslen har under den senaste tioårsperioden minskat. Tyngdpunkten i den strukturella förändringen med övergång från fasta till flytande bränslen låg på perioden 1960-1965 och tidigare. Under 60talets andra hälft var den totala tillförseln i stort sett oförändrad. De två behandlade kvaliteterna hänger delvis ihop såtillvida att förbrukningen av stenkol i gas- och koksverk till en del resulterar i produktion av koks. Under perioden 1970-1975 kommer ett av de större gasverken att lägga ned koksproduktionen vilket visar sig i ett minskat importbehov av stenkol. Å andra sidan ökar då importbehovet av koks. Den svenska produktionen av stenkol är negligerbar. Förbrukningen som till större delen ägt rum i gas- och koksverken har alltså till sin helhet täckts genom import. Förbrukningen inom industrin och annan förSOU 1971: 40

Tabell 5.1: 8. Försörjningsbalanser för stenkol och koks, 1960—1975. Tusen ton. 1960

1975 Stenkol Produktion Import

250 1 929

59 1 704

20 1734

20 1 660

20 1 100

Export Förbrukning industri Förbrukning el-, gas- och koksverk Annan förbrukning

0 716 1 136 327

3 501 1 160 99

1 300 1 212 241

139 250 1 200 141

0 270 750 100

Koks Produktion Import

732 1 824

897 1 404

996 1074

970 1 208

600 1 855

Export Förbrukning industri därav: järn- och stålverk Annan förbrukning

11 1 247 997 1 298

9 1 733 1 391 559

9 1 808 1 512 253

38 2 020 1 628 170

0 2 255 1 955 200

Källor: SCB och konjunkturinstitutet. brukning har minskat under de senaste tio åren och förutses fortsätta minska. Tillsammans med den tidigare nämnda minskade förbrukningen inom gas- och koksverken beräknas importbehovet av stenkol minska kraftigt mellan 1970 och 1975. Detta har som följd att produktionen av koks väntas minska under samma period från ungefär 1 miljon ton till 0,6 miljoner ton. Förbrukningen av koks inom industrin beräknas öka. De största förbrukarna inom industrin är järn- och stålverken, där dock åtgången per ton stål beräknas minska. Övrig förbrukning har minskat i betydelse under den gångna tioårsperioden. Förbrukningen inom andra sektorer än industrin väntas fortsätta minska under den närmaste femårsperioden om än i betydligt långsammare takt än tidigare. Genom den minskade inhemska produktionen och den ökade industriförbrukningen ökar importbehovet av koks från 1,2 miljoner ton till ca 1,9 miljoner ton 1975. Sammanfattning En sammanvägning av de resultat som framkommit av beräkningarna i de olika försörjningsbalanserna ger en importökning av bränslen 1970-1975 med drygt 2 1/2 % i fasta priser för perioden som helhet. Detta SOU 1971:40 10—712116

innebär en ökning med knappt 1/2 % per år. Som tidigare nämnts förutsätter ovan redovisade beräkningar för importen av flytande bränslen en kraftigt utbyggd raffinaderikapacitet, vilket medför en import av råolja på mer än 19 miljoner ton 1975 att jämföra med knappt 12 miljoner ton 1970. I gruppen bränslen ingår även elektrisk ström, fotogen och en del andra produkter till ett värde av drygt 300 milj. kr. 1970. Importen av elström var 1970 osedvanligt hög och beräknas mins'ka till en mer normal nivå 1975. Detta implicerar att bränsleimporten totalt kommer att bli praktiskt taget lika stor 1975 som 1970 i fasta priser. 5.2 Totala importens utveckling i förhållande till BNP och dess komponenter I olika sammanhang i denna bilaga har vi använt enkla importsamband av typen (1) M = a + b • Y eller (2) M = AYC där M är importen och Y BNP. Dessa enkla samband har fördelen av att vara lätthanterliga och överskådliga. Här skall vi först undersöka stabiliteten över tiden för den marginella importbenägenheten (b) och importelasticiteten (c). Vidare skall en något utvidgad importfunktion analyseras. (3) M = b0 + V i + ^ 2 + b3y-, . . . . där y x , y2, y>3 etc. är olika komponenter av BNP 145

(konsumtion, investering, export och lager) för att se hur importen påverkas av sammansättningen av BNP-tillväxten. Estimation har gjorts för olika tidsperioder av sambanden (1), (2) samt beträffande (3) med yt = BNP ./. lager och y 2 — lager. Importen 1 och BNP är mätta i 1959 års priser och estimationsperioden 1950-1968 (19541968). Import koefficienternas

stabilitet i tiden

Importkoefficienternas stabilitet i tiden är av intresse om man skall kunna ha någon tilltro till en prognos gjord med samband av typen (1) - (3). För att undersöka stabiliteten har de marginella importbenägenheterna enligt (1) och (3) resp. importelasticiteterna enligt (2) beräknats på 12 olika tidsperioder i 8-års intervall, 1950-1957, 1951-1958 etc. t. o. m. 1961-1968 samt för hela perioden 1950-1968. För hela perioden fick sambanden följande utseende: (1)

M = -8163 + 0,339 Y (0,007) R2 - 0,992, d-w = 2,14

(2)

M - A • Y1'61 R2 = 0,988, d-w= 1,86

(3)

M = - 8 1 8 3 + 0,335 ^ + 0 , 6 7 4 ^ (0,006) (0,127) R2 = 0,995, rf-n>=l,46

I beräkningarna med glidande perioder har i allmänhet R2 fått ett högre värde i (1) än för (2). De marginella importbenägenheterna i (1) förefaller också vara stabilare än importelasticiteten, i (2). Fortsättningsvis skall vi också utgå från att den långsiktiga utvecklingen bäst beskrivs med en modell baserad på konstant marginell importbenägenhet för efterfrågan. Importbenägenheten i (1) varierar mellan extremvärdena 0,300 och 0,410 för 1957-1964 resp. 1953-1960. Någon trendmässig utveckling kan knappast konstateras utan koefficienten ligger i de flesta fall mellan 0,32 och 0,36. Den största variabiliteten gäller a-koefficienter som pendlat mellan - 5 600 och - 1 2 250. Detta 146

innebär att importekvationen snarast parallellförskjuts fram och tillbaka i tiden utan något påtagligt mönster annat än att benägenheten förändras (linjerna skär ej varandra). I sambandet (3) är lagren separerade, då man på goda grunder kan anta att det for lagerinvesteringarna råder en annan imponbenägenhet än för BNP i övrigt. Det visar sig också att benägenheten för BNP ./. lager har ett något mindre variationsområde än för hela BNP och tenderar att vara något lägre än för hela BNP. Koefficienten varierar mellan 0,29 (1958-1965) och 0,37 (1961-1968). Någon trendmässig utveckling kan inte konstateras här heller. Importbenägenheten för lagerinvesteringarna varierar mellan 0,47 (19611968) och 0,97 (1954-1961) och ligger över 0,82 utom för 1960-1967 (0,65) och 19611968 (0,47). Dessa importbenägenheter är överraskande stora. Även om den är minst för de två senaste perioderna tycks tendensen ej vara att den minskar. Liksom i (1) är a-termen synnerligen varierande från - 5 330 (1958-1965) till - 1 0 7 8 0 (1961-1968). Även för denna estimation får man parallellförskjutningar av importekvationen för olika perioder. Som framgår av diagram 5.2:1 har importen vissa perioder ökat synnerligen snabbt, avbruten av perioder med svagt ökande eller stagnerande import. Jämför vi nu importelasticiteten och den marginella importbenägenheten för stagnations- resp. expansionsperioder för BNP får vi:

1 Definitionen av import är total varuimport enligt handelsstatistiken ./. importen av fartyg, flygplan och vapen. Från maskininvesteringarna är sedan importen av fartyg och flygplan exkluderad. Importen av vapen är bortdragen från offentlig konsumtion. Exporten omfattar varuexport enligt handelsstatistiken. Privat konsumtion inkluderar ej turistnettot. Vid beräkningar med hela BNP är dock inga justeringar gjorda. Med råvaruexport avses här exporten av malm, trävaror, massa, papper, stål och andra metaller, livsmedel och andra råvaror inom SITC 2. Vid tidpunkten för dessa beräkningar var BNP-beräkningarna för 1969 så preliminära att detta år inte kunde inkluderas.

SOU 1971: 40

Diagram 5.2:1. Importutveckling 1950—1970, totalt. Milj. kr., 1959 års priser. Log. skala

30-

20-

15-

Importelasticitet Stagnation 1952—1953 —0,20 1957—1959 0,80 1960—1961 0,12 1965—1967 0,88 Expansion 1953—1957 1 1,63 1959—1960 4,91 1961—1965 1,63 1967—1970 3,22

Marginell benägenhet —0,03 0,16 0,28 0,22 0,46 0,98 0,38 0,57

1 För 1960 visar sannolikt Nationalräkenskaperna fel för BNP varför resultatet får tas med reservation. Detta visar att samband av typen (1) - (3) är synnerligen känsliga för den konjunkturfas man befinner sig i, vilket beror på kapacitetsutnyttjandet. Detta fenomen som är av största betydelse vid konjunkturanalys kan man eventuellt bortse från när en längre period skall bedömas. SOU1971:40

Inverkan av BNP:s

sammansättning

Variationerna i den totala importbenägenheten kan eventuellt tolkas så att BNP-sammansättningen har skiftat under den studerade perioden. Detta skulle kunna studeras med ett samband av följande slag: (4) M = 6 0 + 61C/, + Z>2C0 + V i * + b*IBo + + bbIMa + b6XFä + b7XRä + b^Ij^ 8 där C står för konsumtion, / investering, X export och subskripten p privat, o offentlig, By byggnader, Bo bostäder, Ma maskiner, Fä färdigvaror, Rå råvaror, La lager. Fördelen med en sådan ansats skulle vara alt man får en uppfattning om hur importutvecklingen påverkas av var tillväxten i ekonomin sker. Dessvärre kan (4) icke estimeras med vanliga metoder då de oberoende variablerna a priori är starkt korrelerade med var-

artdra. Eh teknik är då att sätta in vissa sannolika värden på några av koefficienterna b1-b8 och estimera de övriga med standardmetoder. På grund av det stora antalet försök som måste göras är detta en rätt mödosam väg och leder också lätt till orimliga resultat, exempelvis negativa koefficientvärden. I stället för den vanliga regressionsestimeringen enligt minsta kvadratmetoden (MKM) har ett annat estimationsförfarande tillämpats. MKM går som bekant ut på att estimera koefficienterna b0, bt, b2 etc. i uttrycket y = b0 + b1x1 + b2x2+ ... +bkxk+et så att: n

(i) 2 (y - bo - V i - bzx2 - •••-

bkxk) = o

(ii) x (y - bo - V i - V 2 - .. • - bkxkf = minimum

I regressionsestimering får man koefficienterna genom att först derivera (II) med (I) som bivillkor. Det lineära ekvationssystem som då erhålls löses sedan med avseende på b0, bx.. .bk. Om man på något annat sätt kan hitta koefficientvärden som uppfyller villkoren (I) och (II) så är dessa också minsta kvadratestimat. Lägger man nu restriktioner på koefficienterna br. . . bk t. ex. 0 <bi <pf^l / = 1,2 . . . k så finns inom detta område en uppsättning koefficientvärden för vilket (I) är uppfyllt och (II) är minimum och därmed uppfyller kraven för MKM-estimatet i detta område. Det gäller nu att på något annat sätt än med den vanliga MKM hitta ett minimum på (II) inom ett rimligt intervall för koefficienterna. En mindre kvadratsumma kan dock finnas utanför definitionsområdet och skulle då erhållas vid ordinär MKM:s estimation. Den här tillämpade estimationsmetoden är i princip mycket enkel. Den består i att hitta till synes sannolika koefficientuppsättningar o:h beräkna kvadratsumman (med medelvärdecentrerade data så att villkoret (I) är uppfyllt). Genom att med upprepade beräkningar söka av fältet runt dessa koefficientuppsättningar och sedan jämföra de

beräknade kvadratsummorna erhålls ett partiellt minimum. För att man skall ha en rimlig chans att hitta en koefficientuppsättning som ger minimum eller ligger mycket nära minimum måste man göra ett tillräckligt stort antal beräkningar (det låter sig utan svårighet göras med en dator) och dessutom »hitta på» initiala koefficientkombinationer på ett systematiskt sätt. Detta har gått till på så sätt att till varje koefficient bt väljs ett tillskott, säg u{, av lämplig storlek i förhållande till det valda maxvärdet för koefficienten fa samt ett godtyckligt utgångsvärde inom intervallet (0, fa). Sedan väljs slumpmässigt en variabel 1 ut åt gången som får ett tillskott ±w4. För den på så sätt erhållna nya koefficientuppsättningen beräknas en ny residualkvadratsumma som jämförs med den föregående. Endast koefficientkombinationer med lägre kvadratsumma accepteras så att avsökningen av intervallet sker genom att man ständigt »går i nedförsbacke». Någon säker garanti för att man verkligen hittar ett minimum kan man inte få annat än i begränsad omfattning t. ex. genom att avsöka koefficienternas variationsområde punktvis i det valda intervallet för att hålla antalet möjliga kombinationer nere. På detta sätt har vi för importsambandet (4) låtit undersöka 1 O-tusentals koefficientkombinationer med olika uppsättningar begränsningsvärden /3f och tillskott ut. Dessa beräkningar gav ett oförutsett resultat. Vårt estimat med den minsta kvadratsumman fick formen: (4) M= -5052 + 0,2 Cp + 0,3 C0 + 0,09 lBy + + 0,08 IBo + 0,175 IMa + 0,375 XFä + + 0,475 XRå + 0,45 ILa R2 = 0,998 1954-1968 1 Förutsättningen för att man skall hitta ett minimum är att funktionen (II) är kontinuerlig och att residualkvadratsumman (funktionsvärdet) kan avta vid förändring av endast en variabel. I och för sig skulle avsökningen kunna göras genom att förändra två eller flera variabler samtidigt och låta avsökningen ske systematiskt kring en viss punkt i definitionsområdet så att man bara fick allt mindre funktionsvärden. Detta kräver dock ofantligt fler beräkningar.

SOU 1971: 40

Tabell 5.2:1. Faktisk och beräknad import enligt vissa importsamband 1954—1968. 1959 års pris. Residual ( == faktisk-beräknad import) enl. estimat

År

Importvärde, milj. kr. 1959 års pris

1954 1955 1956 1957 1958 1959 1960 1961 1962 1963 1964 1965 1966 1967 1968

9 028 10 126 10 582 11 211 11 626 12 254 14 278 14 546 15 349 16 330 18 157 20 191 20 661 21 071 23 047

Standard err. of. est.

(4)

M=a+bBNP

(3) M = a + b (BNP-lager) + c lager

—336 174 — 9 182 138 —329 926 — 88 —248 —456 —523 326 3 —267 508

—168 75 — 72 112 267 —127 674 —159 —192 —271 —627 —104 —109 11 689

—116 31 —145 — 26 252 — 1 439 — 33 — 78 —178 —425 16 — 61 35 290

(1)

Trots att man sannolikhetsmässigt mycket väl kan tänka sig andra koefficientkombinationer med lägre residualkvadratsumma än de här erhållna så torde det vara svårt att hitta en koefficientuppsättning som kommer att ge annat än en marginell sänkning av residualkvadratsumman. Det kan här nämnas att den med (4) beräknade importen ger klart bättre anpassning, även med hänsyn till förlusten av frihetsgrader, till faktiska importen än tidigare ordinära MKM-estimationer givit till resultat, vare sig dessa gjorts med hela BNP eller med någon komponentuppdelning (se tabell 5.2:1). De marginella importbenägenheter vi estimerat i (4) överensstämmer endast delvis med vad man brukar räkna för de olika BNP-komponenterna. För privat konsumtion (Cp), byggnads- och bostadsinvesteringar, färdigvaruexport (XFä) och lager ligger benägenheterna till sin storleksordning inom ramen för vad man med utgångspunkt från ekonomisk teori och empirisk kunskap om det faktiska importinnehållet möjligen kan föreställa sig. Det mest uppseendeväckande är de mycket höga importbenägenheterna för offentlig konsumtion (C0) och råvaruexport (XBå) samt den låga beSOU 1971:40

nägenheten för maskininvesteringarna. Beträffande maskininvesteringar kan den låga koefficienten möjligen förklaras av att importinnehållet i investeringarna kan vara starkt skiftande. I avsnitt 5.1.3 påvisades ett samband mellan verkstadsexporten och importen av investeringsvaror, vilket kan vara en förklaring till resultatet i (4). Den mycket höga importbenägenheten för exporten och då i synnerhet råvaruexporten är märklig. En möjlig orsak kan vara en konjunkturen samvariation mellan importen och råvaruexporten som inte har något direkt samband. På likartat sätt kan det tänkas att den höga importbenägenheten för offentlig konsumtion kommit fram. Det kan ju vara helt slumpmässigt så att de offentliga utgifterna råkar expandera särskilt starkt när importen av helt andra orsaker också gör det. Även om man bortser från slumpmässigheten kan detta vara tänkbart, t. ex. om de ekonomiskt politiska åtgärderna verkar med en viss lag. T. ex. en ökning av den offentliga konsumtionen (särskilt då varudelen) som sätts in i stabiliseringssyfte får effekt först när ekonomin börjar expandera. Denna tolkning pekar i så fall på behovet av dynamiska importfunktioner (med lagstruk149

turer). Den slutsats vi dragit av de här relaterade undersökningarna är att importfunktioner av typen (4) bör undvikas för prognosändamål. Vad beträffar de enklare sambanden av typ (l)-(3) förefaller dessa för en längre tidsperiod kunna ge en viss vägledning för importutvecklingen. En sådan beräkning ger dock ingen upplysning om det konjunkturella importförloppet, vilket helt kan förrycka resultatet för prognosen i den mån denna avser skillnaden i nivån mellan prognosperiodens början och slut.

150 SOU 1971:40

Appendix

Viktigare använda källor för utrikeshandelsprognoserna 1970—1975

[1] Export och import 1966-1970, 1965 års långtidsutredning, bilaga 1. SOU 1966:2. [2] Economic Projections for Europe 1965 to 1980, A Progress Report by the Secretariat of Economic Commission for Europe. Geneve, September 1969. (Stencil) [3] Det statistiska grundmaterialet för utrikeshandeln är, vad avser Sverige: SOS Utrikeshandel, i bearbetningar inom konjunkturinstitutet. För internationell utrikeshandel är de viktigaste källorna: OECD: Commodity Trade: Imports, årlig publikation. United Nations Trade statistics, olika publikationer. UNCTAD: Handbook of International Trade and Development statistics, United Nations, New York 1969. GATT: International Trade, årlig publikation. [4] The Growth of Output in OECD Countries 1960-1980, Working Party No 2 of the Economic Policy Committee. OECD, Paris 1970 (stencil). [5] Working Party No 2 of the Economic Policy Committee. OECD, Replies of the Questionnaire for Projections of Demand 1970-1975, 1975-1980, Paris 1970. (Stenciler för vissa länder.) [6] Trade Prospects and Capital Needs of Developing Countries, Study prepared by the UNCTAD Secretariat, United Nations, New York 1968. [7] Norge: Langtidsprogrammet 1970-1973, Finans- og tolldepartementet, St. meld, nr 55. (1968-1969), Oslo 1969. [8] Finland: Outlook for Growth in the Finnish Economy 1969-1973, The SecreSOU 1971: 40

tariat of the Economic Council, Helsinki 1969. [9] Storbritannien: The Task Ahead, Economic Assessment to 1972, Department of Economic Affairs, Her Majesty's Stationary Office, London 1969. [10] Västtyskland: Perspektiven des Wirtschaftswachstums in der Bundesrepublik Deutschland bis zum Jahre 1980, Die wirtschaftliche Lage in der Bundesrepublik Deutschland, 3. Vierteljahr 1968, Der Bundesminister fur Wirtschaft, Bonn 1968. [11] Frankrike: Rapport sur les principales options qui commandent la preparation du VP Plan, Rapport de M. le Commissaire general au Plan sur les travaux de la Commission de 1'économie generate et du financement, Paris 1970. [12] Japan: OECD Economic Surveys, Paris July 1969. [13] Canada: Perspective 1975, Sixth Annual Review, Economic Council of Canada, Ottawa September 1969. [15] USA: U.S. Economic Growth to 1975: Potentials and Problems, Joint Economic Committees, Congress of the United States, Washington 1966. [16] USA: The secret of getting ahead, US Government printing office: 1967-267978, Washington 1966. [17] Virkesbalanser 1967, Betänkande avgivet av Virkesbalansutredningen, Stockholm 1968, SOU 1968: 9. [18] European Timber Trends and Prospects, 1950-1980, An interim review, FAO/ECE, Geneve 1969. [19] World Pulp and Paper Capacities, FAO (årlig publikation). [20] The Pulp and Paper Industry OECD, Paris (årlig publikation).

[21] World Demand for Paper to 1975, FAO. Rom 1960. [22] Pulp and Paper Prospects in Western Europe, Arne Sundelin, FAO, Miinchen 1963. [23] De framtida behoven av papperscellulosa i Västeuropa - en långtidsprognos, Arne Sundelin, Stockholm 1964. [24] Marknadsöversikt, Svenska Cellulosa- och Pappersbruksföreningen (årlig publikation.) [25] The Demand for Paper and Paperboard in Western Europe 1950-1962, Carl Johan Åberg, Stockholm Economic Studies 1968. [26] Skogsindustrins strukturomvandling och expansionsmöjlighet, Lars Wohlin, IUI 1970. [27] Korttids- och Långtidsperspektiv på det svenska skogsbruket. Artikel av professor Torsten Streyffert i Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens tidskrift nr 1-2, 1970. [28] European Tariff Survey, Federation of Swedish Industries, Stockholm 1960. [29] Europeiska Ekonomiska Gemenskapen, del I-VII, Handelsdepartementet, Stockholm 1970. [30] Development in the iron and steel industry, Special report 1964, Her Majesty's Stationary Office 1964. [31] Utvecklingstendenser för svensk stålindustri, Erik Ruist, IUI 1966. [32] Svensk stålindustri inför 1970-talet. En studie av Jernkontorets strukturkommitté, Stockholm 1969. [33] TEKO-industrierna inför 70-talet, del 1. Analys, slutsatser, förslag, Betänkande avgivet av TEKO-utredningen, Stockholm 1970, SOU 1970: 59.

152 SOU 1971:40

Tabellbilaga

h-m^O'mo^^opvi—irJrooofNjfOtfpHiHCM^^r*veo>>0(?'Or'iif\fnoO'tni>tog>t {SJ {<"> - H

iHJ

—I —( rO

- H CM r-4

<-*

-->

<\j oo o oo ^- m H O H«l(flOO >o H O (MOOO —i - H rn Hifl rgm m

i>'0»M>>hHcoh.roio^a;N>OH(\jinHH^B 0*> —i O

"4" <-• ITi

_ i <\j

<\j

f f i ( M n O H i c f o o \ ( < | ( M w H o o H >0 N U \ H .O (M <OH^r"-NDOOO(MlflM\l>Oi-l>oo i < i O K H i n ^ •H M M H o —< t\| -H cr —< - H h- rHO» fH

(fl^mofflmfOO^iMeoffOoös^Hffi^-^oH fOOfO^>^if\m(M^>ot*iffc-«\joovprn'Hooif>Cfri *oa»«tr-oooorooofMinooomu>>o>o<Nj»rim • f H M f O H h v e d M A i O O N O N C O H ^ H H N l ^ •HI

0> -H (N t-l GO

BH-4"^

t-4 lTt

^•Hoooo^ND^oiyi^-Hrvjh-f^^fiiOcviiriroo C!^SM^ONHfftHf-^-if\fT|O(Mf0lf\Hlfi(M O O C r f l ^ f f l l f l O ^ N O o O O - O l f t N ^ N N O O N m N M H ^ M n H ^ c O O O H ^ ^ ^ o N O H N ^ H f M t s j c o c o r » — i m t \ j - - i m •-t <M <M 'Oir\OH(MNinHf>.^(\i(j<oooNOHino>o^ N J M N N m o i f i N H J ' O i O O ^ H O f l M n f l O H tf\|w(flr«.HHHm>öNm<tinHUNfO(\)(M»(ot>. N H m o o N - O H i f i o o e o c o f - H ^ p H O i o» O H N N H 00 rH r-(ViO (\1 H(M <M s w s , »O^C' f c*>4"0>ij("»oo«c<\j>_>c\]»oo >-"Cr tfNf<"iro»H o- - • - o -o -• - - w w w v w w w W w w O -

• •

H N ^ O O a a M M M H ^ M H ^ ^ H ^ ^ O H ^ M ^ ^ N O N N H ^ N v O O N f o m r o M f n c o N } «•

fM _4 _ l

—!

O C O r H O -H - H (\) .

>TflOHO>OOOinNO + H-5^KO,OOOv>J-«J-^m O O m o C H H H O O - J ^ ^ O N ^ O ^ ^ O C I C O O H H

o o - H t n

i r r-

HO>

N m ^ ^ ^ N H ^ m ^ o f n - t H h o m o i o j o o o -

N(\if<iiri^eoSvo<>otr\o>o(Mf<ioo>ooorirvo^ONtNJ-Hr^f^-oorOfMirioo—isoh-r^-coi-iyo •H-H-H

f - . _ _ | ^ -

CO IT\

-H >0

-H

'tHONONfflyOMfiinoHinohtomoir-t °

^--irnmoirio-HoorooDvOirivoofMODrovooo» ^ - c r o o c o o-r ' - m v O v O C ^ i n r - v, O h - o o c ^ c ^ o ^ f ^ s O f M C^ in o» in CM f^^d"<t'- rf)inff>ir\<^-0'O-H c.

• H i-»

i~i

•$•

f - r O f H i n •-I -H

Nvnfici(fiajhHnccNj-cO!ninniNo-t>öo O o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o T f O d i N f O i n H ^ o o i X M ^ m H ^ H o o M i f i c o H C 0 f f | l f l i » 5 > l ( M r \ * I M H I f \ o a ) H C | O r < l 0 0 0 0 0 i O f~^-0-4*(M f O l T l ' t H f l O M n i n ^ N 00 - H —• ~* '—< •—< v O - H f l t >OfO •-" -H

T-*

HNineorf|HSH*Srnoorfla3no«HeooOf.oo »

• f H N r i m O v t H ^ ^ ^ H C D ^ H O H i f t O o N CONw-lfiUN^NO^NOCOIMHHNN^moniN o co f«i o < t (M mirirnof^ci^^f-fM-Hc^fNj i-1 N H H v o — t r o in <\) m H

—I

COOHlfiHOO^ffi-vONNlAOOCM'lO'tMm^

• •

—

«£) r-i CO .$• f\J H

• • —

—

c. UJ

o ac o_ z a:(-o_JQC<c_c_o-<uj

—i

O O Q : - < < _ J O O O > _ _ .

-J-J

o_i-~_H'.J'-ia;__c_:o«

O D, X UJ a: _<:

_c _u <

Oo_

J O H

i u > a : <

o- * H

" 1 v O m c O ( M N O H < J T - m H ^ » t in N St* O *-<

••->

—

•HifiinofMroifif-o-H^-ON-i-N-fHtrifri^j-c^o--" f^C^rotn^NOm^o^^oec-ococMr-ir-fn-HCNa

_ O ' - > O D < < < > H >

OD | > > >

X UJ

O : < I _ U J J K O - ; « C Z I - J

Oc_-a >- - J O -0 •-< < t~i « < < > - H Z C O * : K C _ : O I - - O tw z - o o . c i r > a : t < Q - > 5 : e _ : a : a : x Q c - : + >- 0 - hK 3 < < K M > O £ > - ; I . K I _ _ I _ I Z X - J < O

<><UJX3E_r-Oa;oC-0 > Q - O O L Z O O

i - c < s : _ . T J c i - c a : _ : T _ . > h < u . ( - - ,

154 IL t -

SOU 1971:40

comC*rriintf<.-4f»«coa(*}mOfnof-o©«frif\<M

»(flfOCO^OO^^OMnH^O + o

_4 (\| f\l r-4

—i

f ( -H I

MMOOON o

•

,^.^^«-4,»l{\ll-«-4—4|<>J»"4

CM r»

—*

.-4—1

»-4-4

f\i

-4f--r>-OvC0C0<\l0C%O00C*CT»>OC0<r»i-»—<0*<M«-4«-4 o

• ••• •

^Offl(<lflo^fl(o^l(^«lmHo^-^'^lnclOOrt't O

'§

-d

.$- —4

, - i „$• - - i

,_« - 4 _«

-j,_i<\|-*<\|-4-4-4fnrr|

,-j _< _ i

,-« ?\J

—i

_ 4 f \ )

>*• (\1

r-4

o (VI

Q, •:0 •J

C w Xi

o |

n c> p r i o o C T , ^ o o ^ i r \ o » - , < M < ? ' ^ ' 0 ' - ' < - i i n r * - o s ' 0 |

.—i I

•—I |

f-4 |

_ t «-t (\| ~ l —4

- i l l

<\J r\) —• —< r\| | I

o -<

o |

(M +

| <-*

-4-4

- J - 4 N - I (NJ M - l ( N r - | - M

(VJ| I

—4

v0>—i m o ro LO • — ( C ^ m r - f ^ r n t ' - ^ o o c v j ^ i - i i r v ^ o

a: Lb

SOU 1971: 40

O O o C » < < - J O O O >

_j_i arv-Q-i i •-« a: oc a O < x a i < z < c o » - c o < r < < •-« > LU _ i O t u j > a : < to > Q U 2 - I U t - i U ? tt ^ uu iI ^> ^> -»• QC>-I a:<ujuj_i«<ay<zi-J o CC ° 0 O < > • -J > O i f l O . Z W Z < w Z W ^ h i O U. O K < x z i / > o . a : >i a : « a : > 5 : a : a : a : x o o £ + > < Ö ocri<<!< ->3:>'<^<ujujujz« t-aro.TJOiDOo;^TO.>h<ii.

a: *

-6

o a: a: z a. •- a —i oc < t t oi a < LU

> a - i r \ c o « d - o o < * m h - r H « G o m o o o c o o » f - o » o o o o a o o o « e o « o o o o o o « » « a i r v c o f * c o « c o c M C T > f i « O f i « o i r i O < o m f i h - f i f i o «rirsjf^coi-i«Or>-rniri»i-fO«d-ir>oo^o>*(\jmrn ft

CM <\J

r-J

•-4 ft f l CM CO K H 0 0 N - H f p i r \ 0 0 N w ^ ! N o c > m m H * N i r i o o o o o o o o « o o o o o o o o o o o o o h - r - a - r ^ - ^ r o - a - o o i r i f O f i f o ^ - c r f - c r - i - m f - i n ; i r > c \ i c v j ^ 5 « v j o c r « - r o > * - r o f M ^ f i m o - r o i r . O O H > T . <4f? CM CM f t O i ^ N r i a H >c <o ftOO m > 0 f f n C ( f i m r r f f N C C t > O « ! K * H 0 > K * O H « o ^ < J - K O C ( D ( C ( M i r i i A •^f-ir\jfOfir*>OfCir. NOOcvJOfMoCfiiAfificMm ft CM CM f t 0^ f i CM f t CO «-t «d- ^ f t tf\ f t r\j (\j - d - f - o o o i r i r - C f C M s f f o r n h - c O o ^ f i i n o o i f i c E o e f o o o o o o o o o o o o o e o c o e O f ^ C f ^ f M f i o c o O v O C r o h - r o o o O ' t O i r i o o s f N O ^ O h O C O C C C C C C O O i O N f f i c < C ^ N > O M J 0 0 (MfitMOos'>omfi<j-irioooo>vOh-omo,'fim'>*H M M o o r v i ^ - f i r O f i f i r o f t CM CO > t - t <o t r >o ^ o c • * * t > K + H m i > - w e o m N m o o o o c a o o o o a o o a o a o o o a e M i f i r i r * c o ( > - ^ o o i r i i r n f i m M n M n i n o o i f i > o H r - I C \ i O C O > C i r H i n N ( X ) C C C C N < O O ^ S O H H r v i ft CM CM CM f l f . CM f i CM CM f-tnsj-vcoocrioo»l-ir. O

0 O

crr»-cJo^socOfic<"ifMrnh-c<"i

0 O

0 Q

0 O H f l f f l ' J - H I M H O ^ O C C i O l f l ' D t M I M f l N O X V I fivO^CMrnmvocMvO^OOfiiriCir'. h - O f - f O O fl

•a CO

-a

CM f t

»»

r>0> ft ft

H O CM

m o f t ^ O f M i o c ^ r o s O O o o r - r - s t - ^ f i f i O ^ C M m o o o o o e o o o o o o o o e o o o o o o inr-iaf»rnrnf--fi^i*-i£oOfioo<Miriroccr«Ciri c o c f K O f i N c o a - c c i W H O - h m c O H N O N m H CM t-t f t o» cr ur> co, f < ^ o o «*• I T I <(- i n co - j - <t f t m O" O 00 f l ofl CM f t f*r^ sO r f i r - < t i f i c o > O c O ' - i M i n r < o i A < t > i - c i r i o c o c o i n o o o o o e o c a o o o a o o o e o o a o WHCC'4-00MfV|^>it-Hin(MiHCOf^Hi-lffl(\jlf'. fl ftOOCMiTic^r^r^CMNj-cM^OCMiri^cocMoornvtf t f i o r ^ t » - O s t •d-cMincM**-|s-»tr,-fi«4-fifoa> f i f i f t r - f i i f \ & o r* r•H ft

O^^Niri^oNforvOsifnO^inNcxv^h«

OOOO'ON'OvOJ-in^COtt'K'COOst-^OO'CffCO r

IT, o c r n r > f V f i c > » C O f t ' 4 e o o o o f M e o > t i r i o o r - - f i o r - u-, r - * ro « t « c « t c ^ - « o s - * r ~ c ooooOfi«Cficnc«icD«4-r--r>-,d'f^^o«* s r r - . r n < m f M a - % c o o o c r s i - c o O c M o r ^ o > c n o f»

f i »-

«c

tr.

r>- "4fi

h c o s r o ^ K c o o c o N O C i O i n v O i O i r . •

in ft

sr m f t o

ir\

0 0

r^ccno<-r--ficn-d-L',ooc^ir\o^-r-ir, o c . o i n »ON-c^fi-. cccvOPtr-ifi'OvOcovOiricM^'t^co i-; r - r o r - st- s r c i m r o m p i r j i n c o N N c o i * ! f " f o <t <i m .t r-t r-t

l^-NHir, (voc^c>ir.

o^inacoc-piccfflifyirif-

»OriOninrnNair. oDino>rt>oifico,M>Oh

U l C H C o r - C O r t ^ H C O r M M ( f i O I M n C K M O ^ N ^ Cfi^ftirv>i--4mr-rooDrTiOfMir. oosCfMcchfi f t r-t IT* C<1 lAc-t CM

o W

•fi 156

ot LU

C* cc a: z o c : ( - 0 - i a : < a : a : a : < u . '

ha:

-i

a: * : S i u < z < t / > f . c c < < t < f » > x O c t _ j o i - L u > a < c i > > > c ai 0£ f * O C -_j > C </> Q. Z t/^ Z < f . Z l / l : * £ H a : O U - O I - < x z w a . a : > a : X Q : > s : a . Q : a : x o a : + >-cc:»K

t - Of X

Q^-5

J o e O C ^ - ) C . > h < t t ) ! u . l l . h '

SOU1971: 40

.-•c^cM^OrHr-^HCOi-HroocMooeooi^O^cvj^o (O H HI H H | W H r-l l-l » •-*

t^\oo(^Jf^<^Jl^^'-^0'«t•ooc^oo^-f^^~^Of<^•-«^*<^•-•

N <^f- H

F( I H

HN'tNHoo^weoi^ooo^HNmi-ifrMi-tNfO r-ior-tcMirimm^NomvO^fvii-too^»*-^^""» v-< CNJ |

ff>l

, - « CM I r"t i - l

inNtMfiooOi-iciH^'fiH^i^eor-^O^fi'O I | I ( M ^ H rH.-lfVJHr* H r-4 «* CO

•

I CM 'I I

H^tr-t

,_(,-«

CMCM

m o o h - o r - i n a j i ^ ^ i f M f i N t O ' t ' t O H O ^ o o o o o o o o o o o o e o o o e o o o o o o moOODCM^-HOOOOi-tCMO^h-OvOCMr^O-^CVJi-iOt-* . - I (\J i-« CM ' I I CO H ( \ | r t H H H H H I rH

OrHOOrnm>l'Or-if«-iAfMe-;rfir,-r<i(<iO(7xCJs>l-o o

^iTicnfM^moo-J-t^r^'tooooomvO-H^-oo H H H

r-( CM

| C M

ccr»-tr>iriooiri«o»OvOO*>o»J'OcoocMsO'Ors-ro,o o o o » e o » o o o o o o o » e o o » o « OOiri>t(<l'000',lCl'IOO'HM?OM'lfll)(0 ,-1 I .—i t , - i | e-| •-«•-« »-• |CM

oor--ocMOirioovriH>t»-<ooocMr-ir»r~'<trOr-<<de e * « * * * « o o e o e a * « e a * e 9 OMh-r-fneOOlAf^-OCTfMOsOP-rM^f^-CNJHvO H H I I • «—t I ,-« | , - i CO <H r-t ( M l

a C

K\oiTi(ocoCN^(Mfio>tHincjffiHna5HOj o

•-"rO

O03

<-tC\!

|CM

fHr-)iHi-t(Mt~:

r-< r4 -*

O rH

NOOIT. ^»-torooh-irir-icMO^r^fMmrnoofMr-tw^ e o o o o o e o o o o o o o » o o o « e »

morocoomino-J'^^o^i-otno'-'coooeo

OJ OH

oooinr-i-tfM^i^oci^Or-ir^-o^co^orocM

UJ cc m

O C£ ac •-<

oCr-a-Jc:<a:ora:<uj

_i_ioir-OL|--Jt-'a:a:a:o<

ooar«c<-iooo>a

S : U J < Z <

i / ) t - < f f l < < < M >

J Q h U J > K < (O I > > > 0 UJ a:<ujuj.j««o*!»02ri--J oa:"0O

<><ujz::5:s:t/>QScxi/>

O W H < H <

>-_J

« z v ) a . a > o C K a : > Z f l : c i : Q : x D Ä + >- c£ H i-iirnJOfflOo£^Ta.>i-<u.tfii.u.h

SOU 1971: 40

•

a • • • • • • • • •

* " • • • • • • • •

•

rfO(MOON>4flOOHOIMOOOOHr<flOHH

SO Os

i r n n ^ o o K ' t C ' f f i - i N O ' O m N m H r ' i f M O W r f i O O ^ O O O - ' O O C O ' - ' O Q ^ O O O O O O O r - i O O

ooooooooooooooooooooo ooooooooooooooooooooo o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o ooooooooooooooooooooo ooooooooooooooooooooo O r-< LA C» J> «t O S 00 O H O1 O 1 -if >i" >t f » O* CO CM m »ONOO-OHmootOinH'tNiorfiHcooovO'ON o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o (M(MfflN>tN<tHCOf\imH>ONOOeoOONO OOOOOOC^OOOOOCJvQ^OOO^OCOO^C^

m m i A o o r ~ i - t r o o o o r n c o o o ( T ) f - 4 ^ - a > o o o o o o e c o o o o o o o c o e o o o o o ( K c o - t H o o o c M j » CON- r n f N J ^ H f s J o ^ c o i r i o h - r - c o O O O O.r-4 O O O ^ O O O O O ^ O ^ C T i O ^ O ^ O ^ I ^ C O O rH^r-or-r^oo'O'-'^f-r—oo^-icvjiriirifMCTso COO^COO^N-O^COOvOsl-COvOO^OOOCON-OCO o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o «-<ooorHocj>Oi-toooo^coocr>ooocoo>

3 O-t-ffO-tJ-OOOCOH.hNCO^^CIUMANM C^iONOiOONvOOO^iO^hCOMCCONOCO o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o O'ir>0ff>O'ÖNi-lClfl<tOH^fllWOIIMMC0^' r-: •"-!

r-l i - !

r-l r - l r-! r - i r - l

UMAromr-ICMf^fOHCOC^^^PJOHOHOO o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o •d-oo^QocMvOroo^iACOi-icoi-jrOr-iocoi-i-J-corsi r-i

r-i

r-l

o<r s -conooi s -r r \t\JcoOif\»-Of^-ir> r -(ON<j-^frvo^sio o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o M r O N N ^ m n i r , o f f l N f O < > o o > o o O H a ) H

i n M C N j - o i i O O N i f i i - i ^ o r K f i n o f T o c r o M W • f h O H i - l O N H t r M i f i i r , O N r O S O O IO'CO m O

r - ^ ' C ^ M m r o f l c o c j i r , tr\ff>oo*tJ«firi(M(Mu>(N I ^ O O ^ ' t O x O w o O C o O c t l h C O C O C O P ^ O ^ r H «-<

t—I

» H r-« r-i

r-i

o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o r\jr-4^aornr-iu^irii^r-ir--inr-(f\r<"isi-rnQr\jGN%--i O^OOQ^-TOvOOOOOOCOf-OOCOCOO^OCr»

ocMriHMiMvuo^rioo^fii^cof-voriiooii''^ i T i c o i n N s r u o j c o i N j i i i i^-'m r - c ^ i n - t ^ O v T C ^ o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o ( M f l H N o - C H - r i n c o i f t v o i r i r i O m o c c ^ c a co o o c r ^ o - o o ^ o ^ c r o o ^ c o r ^ c o c o c o c o ^ r - i c o cc & cc 0£ 2 hLU LU CCr-U-JCC<tCCCCCC cc OO _i o a o c « < . < _ j o o o Q. uj _j _j cc ( - o . i - _ J r-i c c a o : O X o;^ s u i < z < io w c o < < < r-l LU a cc J D h u ; > a : < ca i > > > a cc >-* o:<Luaj_)<^o^°0 2 t - _ ) o QC °3 o >• _ l <t><LJz;:s::E:i/>oc:ci:co O < / ) M < H x > O t/> O- .Z L/> Z < w Z W i i l - 6 i D a. O 1 - < K z c o o _ c c > a : ' < a : > x c t : o r o r x o o r + V Oi Ha ; 3 < < X r - i > c £ > » l - < U . l l £ l t U . h

< >

SOU 1971:4»

r-JiricvjcsjfOooi-ffn^oovOOvOO^^^f-oof^rOoo > -moofvJOooONiv-a3 > o f ^ - » - i f - i t ^ - o > o O ' i ' » - i c D o o i 0

' P i B O O N O O ^ ' O O C l O ^ ' O C I ' O O ^ X C O l A N C O i-i r-l r-| | H H CO i-H

oorrimcr^f-irirgNOOtMoof^^^orn-d-ro^-io^ro v D ^ O v O O h ' t s O H H a i O O i ' - ^ - r H h ' O i r s r n o o o o e o o o o o o o o o o o o o o o o lAst-vOOC\J»tO»Or-i(\IO»OrOCVJ(Tir-ifnc\JOfnfO I I -i rH I r-<

ro NO >O (\J oo >o -4- s t

<->d-r\jr>-c\i<\4si-*i-«a-oinr»«r-

o o o o o o e o o o o o o o o o o o o o o c j f M f M t N i - ^ - v O v O i - i ^ o J m t - i r o c j o O i - i O r o r - o I I I I I I t I I I I I I N

rocofOf~-vM>J"vomsj-<Mi-iix)rnocvjcoc^ir*msrro c o o o o e o o o o o o o o o o c o o o - o m H O H N n N ^ + o o i n ^ H r i m o c i ^ o I I I - < I r-l | I I I I

i-« i-l -J" r-l r-l o C 1 1

m i

r» •—•

o r t O O f l i M r O N O ' t O H eg I i i l

P f d i O v O O D i r i ' O f K D h t O H O O O f f t l A i f v O N H o c o o o o o o o o o o o o o o o o o o o O H W r 4 O N O O i - i m O N O I « l ( f l ( < \ N « 1 0 3 H m r-l I OJ I »-I I

mmf^OOO'-lrHOmc\Jr-<OmC\irnc\|>t0>O,>C\» I C\| t-i H I

V©

<S' VO t-

«J

r o ^ - H ^ - i n - t i - i < r i n i f t < o o « i N O > < o o ^ f M t - i ' + i n ^ - o m c i co < f o>.i"- o ^ ^ i A t - r o o O H r - i M N O o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o e , H N M O t M f l O f ^ ' l ' O O ^ N ^ N M N ' - l K O H I I I I I

c 43 a :«S

IN VO

f>-cooot^'^ir-ir-*»-toofO>l"«d:"f~-"-<>OOcoir>iri'4-eo sj-mojr-<C7NrofvioooooOr<,)cccvj(\j«4-t\j'4-0'lo o o o o o o o o o » o o o o o o e o o o » J - H C O H i r i O O m M ^ M N O N f n O J H r i m O H I I I I I I I I I I I I I

h-vtf0<4-O"-4>-ii-i-0>3-C0C\Jvt-r-ir\J—ih-r\Jljr\ \ D — l o o o o e o o o o o o o o o o o o o o o o v r M i H O O N ^ N r a g r - i o N M i r i O N H O m H I I I I I I I

m n h ^ o u i, _i, fvi v O v O ^ ,f ^ o o ^ H v O O N O m i n o o * u>ooi-«>T i -ir\(j'Ooy v}'>j-ir\o)vorvJrOr-if>-ONO o o o e o o o o o o o o o o o o o . o o o o M h . m H M - t ^ O r - l N H ^ r - i N r O ' H f n m h O N -—1 I I I I

ft ai

-O

SOU 1971:40

CC UJ

O CC CCZ. c c h c - i a : < a : a o : < u j

O O O I » < < _ I O O O > Q .

•

B C h Q - H - J ' - ' c i i o i c i C X

_J_J

i£

UJ <

_J a

h- U J >

a£ <

)

(

Ha:

< > < a i x x s w o : c c o o O I O H < H K > - _ I > Q W O - Z W Z < H Z W ^ h o ; D U . O I - < K Z w a a : > c c < a : > z c < c i : o i x D a : + > ' a : h c i D < < K H > a : > " l - < u . o c i i . K - h

m^iooom(Tr~»ONO>orooo«o»-i>J-h-oorH^cooo cC

ooooooooooooooooooooo m f l H ^ ^ ^ O M ^ i O r-l CM <M O" ( M D 00 O» H M f l o^-^c^>o^O(^^•l-ls^>o>l•Oflou^^}•ff^>o^lAtf|N O

N O o o m H ^ O H o o H H n N M M H ^ o r t I

mc^icmooo>ca>^ocrQor>-fMrocr»-iooocD^>i" ^•oirxflcrh-oropfflo^HWH-coin-toeo o

i l l

61) <U

flo 'C « Ö S

.5 o

°C T3 G

:S a O N o o ^ i - i, n H v O W c o - J - ^ rONW^ini-toin^ vOHco<TU>u \r^oO'^iri<"Ofr>oNrfi(\i|>.{^if'. m

••at

r<lHOOf<1f<lhHr<lHOOHmNNr\JHN>tr-l

I I

r §

ll *-

C Ul O.*

•J? c °* •§ IP. i - l v O O l M P O C C O H ' t H ^ N M ' - ^ v C ^ C O O ^

OM^coa^Hoo'Ccoci^chin'f^Hvooo

o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o Ot-<fMrncMogc\!f\jvc;ctsj iHO«-<0(MmUAOr-l I I I

S -o o rt

o g £3 1»

o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o ( N J O H O M t M i n O H r l O M N M N ^ r . M i r i O f M

£2

Ö »-I ~ 00

o o,

°< 5 <D T 3

• ac z

_J D Q a : » < < - J a o o > Q L _J_J c d - c h j H K a a o < 5: u; < 2 < co»—c2<<<t>~> _1QI-UJ>2: < CD I > > > 0

Cl g 4>

>«

<t >

3 160

> _J > Q 1- < :< 2 : a: Z> < < K > - > C ; > " C U J X ( I U U J U . ' Z : < O < J < o

hK2aTJOaquc!i;ia>t-<u.a;i».

SOU 1971: 40

^rn»-*<ö>omrn>*->or»r*'>*r\i»**M<4"t-irn>ooaaoa>f > "' o o o « o o o o o o o o o o a e « e o » o e o » vi n -4- i-tt rrr\n rf\ r o /CVJ <?i^ •>*•

- .o K I I-K * ««** ** rj c* I H ro ic

lt fy f S -+• - $ " r i- «__i » -_•! l « H r• -r*% l O | - •l \.0A CM

CM m »öc>>o^r^f-«>-«^r-ioorri»-<oor\Jif\oofOffH(Mf>4o*Ooö

oajrnrnoo^-tc^vOoovOirivO^fOifv^^^rnineoooo»^ ^rn.H»or^o^*OiH«^-*sOrncsiooeocor»o«4,o«o«$,rM CM CM r-i r- co

cNjro»H -4

»-t

r-* CM

- j vf r-« m o CM CM

Or~coin«trci'-4sO<>ir>r*'COeo»o«4'>-«»* r-CMinoo«or*;'-< ^v>c>o^,otAiriinc^ir\'-«Qoo*if\fnM*oo^f\i>ocor<-cn CM CM —4 »o ro

^ CM —t -4

i-4

»o

oo t-»

«-««-»,-irMir> CM CM i

«-i\0>oco>-<vOr^f io»oo^cr>f*'(T>m>vt fMO>«o»-*o*öO o • • o

• •

r^rM(NJcvjrHir>rM'-<cMirior*oooc\joofC|CMcc»r~"OcMinvj> CM CM --4 >o ro

OCVIH

1-4

f» r-4

*•* o* »4 CM m r-4

f\l

t-iNorMOiriN-^^vOOsO^o^cMr^i-i^-Nj-iri-^vtr^m»^ ^or^vQCMv>ooir\f\iooor»cMrocMoocncoc<JOJ>oif\c>—« rn^^inoo>tcM<-4»-tcoof,-cMr»->ocor^'-"cnirir>~c^ccAo CM —4 i-< m c\j

QNCNJI-I

»H

O i-l

»-I CÖ 1-4

CMCM CM

v^r~^O»Oeo|^^CMCMOOOCC>O*CMf»'«-4!-»»0r-tC>fr)O*<H o o o o o o e o o O o o e o e o o e o a a o a o ^oro^^fO^cocsjr-^^r-iovsth-^ootsifvjCNiiri^ £—} l/"\ I /VI Ä »« .Ai l f i «V\ r 0/"K 0 ^rv M N 0/-*-.0 HJK. -é_t OA« .0A( A Ml OJ—,M-i0I 04 f^ - t t\ .}-t-- N t T-*•». 0 v -å_ t r*.- NA«l t • ooOCMh-Nj-—^-nr-c^or^o^cnf^oOf-icvjcvjvtoscMin CM iH r* ITi CM 00 CM r-4 "-< *0 lO i-l f CMO •-4 i-l CM CM cororc>«*r^cMeocMroo^u^r^^c^rnooc/»iAf-icfic>fniA a c o ^o^o^«oin--^ocor>-->0'*iACOc\jrHvO-vt,>ooovOfnrOfn CMinC>*o^O<>ccv£)rMr--f-«if\ifif,^tAv4-r--r--cv]Cvi»t<4-'-i o vo <c i n >o > t - 4 t o M y i h ^ ^ o ^ i T i - t H o f f C H o <M -4 sfr CM r^rsj NO «*• Hin Nff>

• •

f—«

l—<

^O^OOO-OvOlfKOfflffl-OO^h-ONO^lCIlfl^tfl^OO o o o o o o a o o o o o e o e o e a o o e o a o o CM o o r- — « i n » - 4 v O " - < o o r - r - i v o m ^ o o c \ j o m i r \ m » o r * » ' O r - Hs1> ) - c i > c ^ s > o + rftp-(03H(?o<iooir>i-i'-<H(flo 03 N I co N m H vococo^r^f^cvjvoin ^ o ^ N p - H i n r-* i-i m CM SQCM in CM cncMvO 1-4

i-l

HHCTrJC^moNinNOOvl-NO^sfinNN^lfiCOH-t o

r - e o c o ^ ^ o o ^ o o + O O O O r - H« m• c O N m ^ ^ •C »• lAc^QDvt-c^osjiHr^in^cMNO^oh-^r^r-i^^ooi-^cNj >l"-4vOfr)C7^fni-* aococoino^o-sfcM i-i oo co oo o —< .^ _) CO r-4 lf\ CM >$• ,»« CMCMin

r-t

i-l

«-4

cOvoo^o^roas^^r^f^Lfttrtvi'vtcMiritneocS'flirio a o a o o o o o o a a o a a a a o o a o o a o o m o m « e o ^ < j " o a i - t t o i > 9 i o N M O ^ < f l r ) i n i n N o o cor-icioi-iooi-icoorncoiAo^coaioDcQ^offnciyOO cd o o —< i-i CM —« r»>rMr-tf\»OstvOcfir»-4 r- so >o oo r-« -4 —< ro CM mcM <r o i-4 tH «<• r-»

t-4

r-l

>*^sQ^far«cMo*ccioscofncMvOcor^oorMf^cor>;o'-»co o o o o o o o o o s o o o o o o o o o a o o a o CM00lAvOi-4CsJ *-4 CMCM

HOvOinin-tN(Ci>0 i n CM «4*0»

i-4 CO vQ sQ O CM o •-* «*> f-4

.52

•8

</-»

o\ »—t

| >

oC o, X W 00

SOU 1971:40 11—712116

C o

ö<

o*>

• so » aQ \ O oo r c ooi ioroi Ooo< ion ooO ro^ voOoi on io-a4 oo< > ooOaO v^ ro Q- - o u - 4ouC M o ro-o4 c o i fQ> ro-a4 0a o0 ton « o4 » o i-4r~c^cocMc\iinc\i^4fnr>-irv>^»HCMCMif\oOvj-«o»*-ooi-«^' ^ ( n M n H v t - o m w M m m m eomoovtfC)^o«o»iftN -» r- ro CM r*- «H fMN-iAvj-^coiriCMo rj> o m r>- «*• i-« CMr-4 «4» i-4 COOO 0*i-li-4 z z < UJ t— *: -j Ä Z Z O C H B U J

o o z or <t UJ _ j a i u idz :*: i/> «

Z »-4 Z UJ or UJ

cc o < UJ a

o o-or o s UJ UJ

or z tUJ UJ «J Q Q < s : z j h-uJKCor O Q _ J » <

>--j < i-, z o > i - or •-• ;«£ »-• a z a »< or o z : _ J Q or 3 UJ i - - 4 o < M O h - o i ^ o u . u j < < w i i i 0 K U j z o u . z w u ) o a n j > z a 3 u . M u i o O " 5 U 3 0 0 o : i

uj«r<ujceuja:r3

r^f^irtNöcMOOOcrtsOsrcMaöcnrMNKo^cMNOincocvicM o o • • •

o o o o

ro f-» en csi •-• CM ir\ co CM H (M -* f* CM »-t •-< CM CM cg f-t ro cg

• -H

^^u^QO^ro^r^irtinoNvbo^tn^^-^ooirii^c^söcM o o o o o o o s o o o o o o o o o o o o e o o e

(j>-4^-co-*H(Msom>o-*woincoininifii-4>oWfOcoin CM ("O --<

m CM

H H H

N N i J > - l " l r t N H

H F M N H

o^ini^t^(Mr^f^cM<fc^^(^o,^Ncfi\0^c\jo,>c\)^*ii'-* o o o o o • o o » t t f O H H e O N - t C O ^ C C I O O ^ O O f f l f l ' J i r O - O O O I i <Mt-< CM f - 1 » - * I «* I r* -4

o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o OHON'-ir»N(MHff<h.NOMftiriO'tNOM<l-lflO<vO (VI H »-t rH N O H | | | | sf m-t ^-1 OJ

mo<JOOONOO'(Mm^f(li-lO<*(M<tNM^«tNO»|' o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o

roNiAvt^m^roirv^cvicNioirs^coifir^ocvi^-o^Or--

o^r^r^^cö^cMocvjaJoa^racooocMoscF^ceirioo^ö o

eocMifiincM^tr-^—'ooCT'O^-^ijnoQor-^oo^c^r-'fnco . - I r-t r-« »>»•

—4 «*• ^-1

»-«

CM CO »-I

o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o

ooc^^co(X3cvj^^Hoo^}Oinc\joofnr~<Acor>-c\j>o<\jO'*

r^cMc^^r^c^c^cciO^c^r^^vö^uSsOificMcMp-irtr^i-^iirt

o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o

r^>ocoinc>jc\ic\i^rni^i^o<)'r^,Oirv'-<CMr"00<--<rH.«oov <M

HHrtro

i-ii-ip-t

rr)i-t«-«CM

rH^

I cMCTiinor^oocooiTiNt^ocMOCScM^OincMincMCM^cxJvO

o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o i f t H i f i M A H m N N m ^ o o ^ o M ^ o c s i - i o i r , r- r- >o r-4 I » - " ! ! • i-« t\J «••*»-< CM <\J o

'M ^ M | m C\| ^ H H r J

,H_(.-«r-t—40

.H I

o 1

rgcMcoo3^ocOr^o^c>^Lr\vi-ocj>^isOO>a5Nfinooc\J o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o •43coinvOf<imomHf«-Hrs-!o-tO'-*0'-<in'ONIN'fNjiO ^ - ) > t r - l f M ^ - N t - t - ( C \ l - 4 < \ J f M r - « - - * ' - < C M r M ( N I » H l t-« I—< »—t

sOo^o v a^vc^(>NOc\!o s i s -^Of r >vO'-i«^'-<>4"0»cMi-»'a3r w o o o o oo ^^iAf^rooo^oc^'Nicoo,'cocooc^cO'-<c\isor*-«-,,-'rk'0 r-l •—(•—!»-<

i - I I M H H

ai »Si •— <

<—<»-<

a o Z QC < UJ _i Q id Z ty) Nt Z *-< Z >- _i OJ «: UJ »— oi •-• v: —

fH .•—1 CM r-<

UJ CL O O

a: z HUJ UJ _l O O <a:z J » - UJ Vt. CC

O Q -J X <£ UJ UJ Q: Z Z of M£H.O H Z r> > tu <r < UJ CG tu a: z> z O o Q < <r o _i < < o x. _J Q 0£ 3 U J ) - < r - U J O Z - J a£ Z Z a: o i i - c i : k w o j < < O t t U f l . z < o i - > J u . w u J U j a ; i - uM j > u j < < w u j i f l » 2iou. aioDTU3QOD!:i Z Q U. Z 00

SOU 1971:40

09>'ö«orgfvjr-io«t'-*«troir»fnf«-mir\»-irH^)roifirHO H C\l »~* <f> H N h O O i H O

^ o w ^ o h - N ^ ^ M c t n N H c o m o ^ ' t f f i i O O ' i t ' o PH

•-I

N H

-J - !-!

C M f -

CO <H O

f\J H

^-r-<

f»-

H O

<\J H

-t r4

f\l

f—

e H

>oo>*or«<vJO«»00>^fW>ö<Meof*-r,->0<J*a>»$-aoö a

i-l

-J" H

h O O B N r t ^ v C i f l + o t / o s e o o o o o

(

e l

o f-l O

N l f i O ' H H l f l M v f i N o ^ N O D O o o o o o o o o o o o o o o

H f M n m f f i N o o N - t i n m ^ i n ' H t n h o H ' O ' t ^ o o H CM t-l «t H CO f » O O r H O

oco^ -H

cd O, :0

"O C

S cd M

+ m N o O H ^ i f l r o i f t mH(fl>oooinminHO rvj — i < »*••-< m hco H o

o o o o o e e e o o o o o o o o e e o o a o o o HN^fflffKNJOOO^ITi^-t^NCIlfiOOlflM^NO H C\! H «t H C O r OOr-tO

« o o > > O H N H ^ u i N ( f l m f . ^ o o > o i f > i r \ o o ^ f o ^ m o o e e e o o o a o r a a o e e e o o o o o o o o o C T f » - ^ CM < v r-t ) r o « \ j o o ccoo i-H i r \ i r i f n N S - ^m- t M f n ^ o o i n — 00 < i f » c«Ho o O

C O ^ ^ f f f f O C O v O N N ^ f f f l l f l O D O v O a O

o > ' ^ i n CM rt

^ h - t r - l J - M O O O I f l i n C I - t C l f l N ^ O O ^ N s l T O O N H -4-rH m r«. oo H

•-•vflNo^ni^osinvflNriivjfrfflK^cbfnflO^fflco^o o o o o o e o o o o o o e e o o o o o o o o o e u o ^ o - « o H o o c o i r > i n ^ m i t - * o H H « 1 H fT| f". 0 0 r - t O

OlAMOOONiOIAOHO^COCOffllMfl^cnCOCMONmo o

O ' O m i M n H o o M r i ' t m n c i o N o o o h t M n i n o H H H r o n ro f r«- f-i o

Z z < J-

LU *T - J

Q • Z CC < LU _j a LU

^ z

3 <

t—

LU LU

LU G.

-J

O O QC

< ac z j •- LU J< a: a o _J « t- z 3 > w a: o -J < <

W K Z M Z o r> >. _J LU 0C LU cc z z a: •-< cc o LU Ui < LU<<LueaLUa:CD o z o \- cc — *: o < < os:jDo:jujh<hiii02J c(zza:oiKQ:^wDj<<uoi:oa2<oh>J 0<^aH-Ol/>QLU«WLUa:>--LU>LU<<tl/)LUirt.<LU ZolLZWV)CiU)>Z£0U.HUJOO*5UDOCa:i

SOU 1971: 40

c^oocMo^co^cTirMr^^sf^oor^r^-Mcsjr-cosooror-i o o o o o e o a o o o e o o o e e o o c o o o o ooo^Otncocororo^oororsirOi-rfOOvOO^^inr-ir^rncvi co o> CM o CM c\j r\j CM

n o i n h O 1 O r - «

r-cMcomcfcincM^r"*" • * CM in O ,-4

- •

»-«

^3r*^«^coc*coincr'4i«4_©»oc>roc\i«4-c\j,.ncfiocM>4*»o r- oo CM r1» CM CM . H CM

roONp-mcomvororo «4-r»! «$• c*

CM >o >4" -o ro o i-i

vOcoc\ic\jLOco^coNfrr\Jr»-<>>Oi-<rocovorM«$-«$-r»-c>o»o ^•^>fO<vor--4-wto»oooooor»jfn»-4tvirocsi<-<-4"—Kflino >o r»» «-o «4" m »o cor-^Otfws^orocM -•4 cg CO r-l >t co oor-t^ifiCT^c^osfrrsoooor-o^fOsOfNjoo^oc^f-vO OrOO^rnOOlOi-laOfSJ^N.'Hor^OvOf<l'-'lfV<C»OCDr-l m >o <-• (<i oo H i—t r-4

>j-minsf-in«4-voro!n ro «-» ro f-

ro co ro in co t*co

ins^»^o^4"GO>*-r^^^<hcoinr*,c,sjvQinc^rH«-«coin-4' o o o o e o e o o o o o o o o o o o o o e o o e vOror^r^rNjro^roo-^coLOcor-r^^njror-i^t-^OLrir"^vQi-icvtaj»-! c n N O ^ o s f ^ f f i o ro o ro m co —• i-» ro «-< m po o c o (^<»inrMCMCM^si'^c7»rosfcoc^roor~ioin>4"»>-tcor>'-*jQ o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o ^ • - l O O N O O N h H v O N m c O ^ - t O O N ^ r - l O i r i ^ N O M •4- <*3 »-i CM r~ •-< «-4covo>J*m>4-cocoro ro f - co i n i n »HI~( ro »-< ro r*f ^ o o oororo^o3oro>0'-4<-Hino,-rn<rr--oovOr--sror,^0ofNJfsO

OO OO OO CO O9 OP O O O O O O O O O O O OO OO OO OO OO OO OO oO oO o

co c i rn\ ^^ i n oO o ^> co \r iMr wr w' -' - t' cc oo f<v \i (i c5 *s o ^ " >> Ji e r \ii nr ioorroo rr o co n o > if -ri irni rr ^^Qo O r\j N ^,*• N CM C ro» o ccoo <\J fOMiri^ooincooNoovOt-* ocvoro^-^ ro i n —t ov r- •-< <T>r-m^if\-4-oocMo rviroroificM CM t—i ro rr» co mooo^r^Jlr^ooo^D•-^o>*•0-^(OoorM^lOJ^oor~lf^c^^'*• O

-Or-ccco>oo>>-iin>o<Oinr-iNsf^r*co<ohifi^(D!C>c r - r o o o ö c v J O * r o r \ j o o o c r o » o o > O L n o CM >*• ca m ^ ^ S J - S J - ^ ^ C M C M O 1-4 <M r-l fO vO

V O » O > H O CM CM c\j y i •-< -o r^

r^rocoor\ivo»^(\|rHrno^rv)io(»t^inr<ic\ico(Minc\icoir\ o o e o »trvi^^oc-NHifih-ffir-ooor-CMvi CM >$• r- sjN - t ^ c i m m O * ^ ^ r~* CM -< N in

oof-teoo^o CM r- CM -4- »fr lA \0

rOsOv0^rovO!>>4-r-->~<o3rMoo-Hac\ir>sC>inir\inOrooo o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o>>h-cDmoO'-<vDtoif\cr>r-tr~^roi-t!TsiomoDaoooo<\j(3N O ^ v O O N r - N N - t O r n S h - ^ j N r - * «4- O O CM CM CM i*- CM m m rrfl O <.+ J -* > 4 -m m rm ocM O ^ —4 -dr\i vD m m ,*• .4. ,n i/\ M » w .f I M N . W i n in in o rvj -4 <M i n o

MnooniAcö + iflNmificiop-ifl-tiONOioooNirir*

o a O O O O O O O O O O O O O O O O O O o o r - ^ r o N - o r o c N j r M ^ c O o r o ^ - o ro r*- CD T-4 ro o •*• co - j - oo co o coiriN roro^rorocMr-—'ro CM NO r\i m i n •-t ro >o *o rgn CM in

o^-cvjinmi-t^'fnoorfih-cMcr-CT'mcMCMCoroo'-'iO'O o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o ^oooNj-r-roromm-^vorsjocMst-HOfoin-HOf*-^»-* vj-iM-tcvim^'^Hfn'-if-i-'cOviTON^ rorqmovO —t ro inro ocMrorocMCM-frr-i-jro co CM i n <o

iii C

< LU lx i —i t-« M »-t <t

CC Z. Z

CC *-> CC <J>

O e Z CC <t LU -JO

z> < LU

:*: z W

LU CL Q

se Z

o r>

< zo

QC Z I— LU LU -J O O <t a: z _j (- LU X CC

O Q -J X

>- _J LU Oi LU H- Z 3 > LU LU Q < < O _l < < O Z J Q t f 5 U I h < WK- UOCJ »~ O S£ Z j.-< i_i •**. -*. o c z z a : o x h - Q ! : h ' < j o Q - i < < OO Q ; u o . z < o H - > - J D < M O h - o w o u . » < L u U J ( t ( - i L , > a i < < w a i w » < L u Z D H . Z W W 0 a l i i > 2 £ C i l . H l u O D T U 3 0 C a : i

164 J8 g o

I ca

SOU 1971: 40

H\0>0,tl0OOl<MflHON0>"-tWMX)0*r-N00Tir«'O CM <\J •-• NO »H

& —i

*4"

.-(fw^nrjr-i

CNJ^mfHp»io,"^mcON£«M©o*o»NCif»crQO>0«-<.4-c<->eoir\

r»a>t,NjooNO»0'-«0'-«'-<oooi,,-«4'orjpnrN4irifMcNj«*'mo,; •^vOO-tom^NooO'tino-'OvO'OKi-tinO'CM'iH

«-4

>-4

N o i f l N o o o e o o ^ ^ ^ c o s o ^ - f i c o c o i f i O - t i ^ o a » * t - 4 o o i » * h - « o m < N J O N O ^ < v J c r ^ »- i f r n f > - » - t o o o » O N O i - < f O P J «4* «$• O» co «H fO m r-ON^rNist fnin>j"^--<rnfnif\QOoocN4 H r-4 m »H tf> N 00 H O f< C* • J O O ' O o O O ^ ^ O O O S ^ v O O ' N f ^ M n o O O ^ N O ^ ^ e

NOt^^^'h-h-fNJi-'vOh-coO'ON N t o i n o m h - M f n i j i o f n cr-^oooNf-cMh-mrsioovt-r^o^o-Hoornr-tf-tsorNjcNJf^tNJ H m ^ ^ o o f f r t H O o + N N t m i o n r ^ H m H N ^ h H f-i •«• rn m »H N oo HO> H N -4 o a e o « « o « o * e o e o o o o e e e e o a o i r \ i f \ * > t c i o f - H C O * * H M n « i ( n i f l H O H O o ^ o , i « t ^ i C ' O o o o o ^ o O ' - t j - H ^ H O ' t M f l H w i O N C i H ^ m O H o o H h c n n ^•o»*'fM«NtrM«^m'-«'HONCOfn%tif\co »< «H m "J" - * CM hi 00 rH o t-4

iAO>^eoroh-^NOf^wooro<»0'-,r-tifloo>-'0«*,c\ifOt> f i i A O O O H N O H m t M n N t H ^ c o m N c o o m i O o o ONiniriO^^ooorNjinfNjo^iriOiAm^tM'ONOfOCNr^cvjoo o* o c- ^ r~ «M •-« o t ^ f o t x j f o r N i - ^ r n i r N r H i - i r - j n r f t m - j vi - i c j •*• N «o i*'»-'a

inocorrtsOONtffNinNO^uMnoNOMfioNff^ o o o o o o o e o c o o o o o o o o c o o o c o ff>NONH*«oinNcnoocMr\eom»omo>NOHif\CN)o roooONwtnino^r-'-'r^Or-iooofNjooNO'^^-tCNmr»csi m. »H m «o •-• ao

<u T3 C

<7\

:ct

OW-tKllflOfO-tlA^mcffNCOOtK +

l-i

B o, <u "O c a so

NO ON •—1

—

^J0 »O IT* 00 «$• Cv|

T3 :etf

«N *»i

^ !» -<5 • «

SOU 1971: 40

o 3 >

fcU

"O :CC UH

—

O V — •

—

^ C ^ H ^ K f N l —

• •

—

- H sf »-• CO <*NJ f -

»4 <o

inrnr»in<hh-cfl<>cor»roo3r*inoinfrttrtrJ-<«-«>ö»i,.H O o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o e o o »HONr--coroo>«\ic?>fp>oofn»Hf>->i,oN-r*'rviON-4,fOONjifiF-4 •j-ON^ao-H^Of^inONroirivOh-^^in^ONfNicvifNjoofO tn •tf ^ **• «$• «-t r-iiftrNi-H»-««-<fnr-i»o m rn co o rr-4 r>j r-t m » * • « - < in ( f o h ^ m e o f i v O ' O c o o o ^ i n o i A ^ s o o r M ^ M ^ H n «

0 O

0 C

coecooinnr^O^h-ro-^infNJinfO-^oin^-cooch-^-Hrn t\i(>H^^Q»^rocNjfMf,-r\isf(^oinr~rooo<rsf'-*iri.H «^m<n»-(t\j. o v t - * « t H H O r t N m «$• m o crH

C o o, X

—

«-»

sO^M^tMONjNOr-IIA »H «t

-i

NNNNO(MNKO>OOmofflfflOCOCONNO*OOinvOO rn^mfOO^^h-mxOf^eooorNjfsjmoN—ieoo<*«r\<M-HO

< »-

OJ *: -J

«-i

Q o Z C£ < UJ -JO

* z

t\j

SJ-

0£

r>< uu a . o o cc o o

UJ UJ

«»£ O »•* M •-. < > 1 UJ 0C LU UJ UJ <r a: z z oc * - oc o o z o •"• oc »-* ^ • uj<<uJcoujcr;3 O Z J D a ; 3 U J h < h l l l O Z j o < < e : z z i > : o i h o ; h i f l o j < uj<<touj Z O U . Z i r t W C a U J > Z ( D U . H U J C Q n U 3 C

o o CC Z _J UJ X CSC O -J «

2 D > X a: _1 < < »- > _J UJ oo

OCCI

,165

«<-l O

o S 2°

•

• *

•

• -K-

cg m •«• co m o» *

•

* *

co^-i^mtYio^Nj-r-i^m* # #

• • • • mmoom OJ <\J < \ | CNJ

I 1

r* »H m st

cg c*

«-< cr> 00

O r g *

i n cg cr> #• m m < \ i f r i - f r o o r - * t ' " - < * * - #

• •*

•

O^CPi-tO^-rrtr-O^r»

• *

•

# *

•

••W-

ro r- ro

incgsl-coi-ioinor-rc,

• • » • ! ( •

•

sr m MO «$-

• •«• # . #

m cg # in r- cg •* o o c g o g c g c o r - f n o g m - 8 - *

>0 i n

ro >-i ej* r•

-Jf- -st-

m o o - 8 - er» r- >ä- # i n o g o s r o o . - . ^ c g r o . - ( # r-( i m i i _< i r-<

•

# # .-^ o ro o on i-t l i

in in ro e\i —i r-ror~mcoa»a»«j-cr»o>j cg Q »o o • • •»<• • < • -jt- • • • • • • • • » •» -jf- -??- -j;• » • • • ^ i n t f r - o r o - Ä - o g c v j - ^ r o r v i c r - i n r o p - r o - i f r - M - * ro oo O ro r-« i cg | | |

ao -t •

« •#•

vOvom •

•.••)<•

v c o o r i N ^ B H m o o

•

t -$ #

-;<-

vO r~ oo i-« •

•

cro-K- -d- r- m •* ^ o g N ^ m i n i M v o a j o * * * o in in -H .HI i cg m i (vi fH i —< | coi-4

hNO^OOONIM'C'tOm^^mOOOO'-lrtlCO r-((M ro r- cg mifiM-j-OH^No o pig.,-< cg ro sf as cg ro cg co <M er er er» a cgrgr-i>i-r-mi-icgvO H O N o o n t O H O O O O ^ H ^ K i r- er* vOO<-< o o f o c o m r n H ^ m ^ r-t m o ••H cg «*• ^ t\ii\ H o >-< in in in

•8 c ed

omocnooorovoo^Tr-vocgcgcg—<OCO--J--IOOO voo m-^rH ooovomg-^ir. j - o o s t 4* r-4 r^i <t r - r - i c g r - i o ^ m in tn

ja « T - i -J- co r- O r\l — < O r - 4 C Q — i J 3 i n r - f O O O O f r > ' - cg —« f-<cgcg "t cg cg ir\ -•* •-* «-« cg

^ c s J o ^ ^ c j o ^ o o i n c r r o - j - c - o o r H o o o o o o o r n r - c o "H»-j mi-i - ^ (T- er» < f i n O v O O o m »o i-H «H St* mf-4—I .J_l nH •-*

o x •SS C C/3 O) -Q

• z Z <t

K* : _i ii C n N •-< < o c z z a ^ a i o

c • zoc < a i _j a tu * z ii <•> :< Z >- Z > . _ i UJ oc UJ

cc z

oC 3 < UJ a. c O ac o r>

H uu UJ »J Q O <O:ZJ

h-wxa:

uu UJ

< u

O Q _J X 1- Z D > *C Q£ O _J < <

U U < - ' D < w D H U w c u . w i i j a i a : i - u j > u J < < w i i J w » z c D U . | - , u J o o * 5 U 3 0 0 a : i

SOU 1971:40

-o c :ea :0u V) *+—

u PH

O C

Öfl

o o,

t-l CM © >$" C> CO O i n o O O O ^ ^ h ^ N f f 1 # • • » • » * • • • • • » » • • • • *

i n fO O «C CO • • • • •

CM f l «4" CM i H

^CvOCsJinOCf-OOCOCT-O

O t M M A »

o r» o CM CM m * u M f l o o > > t H i f l O « i m r t # O H H m

CM CM I <-« I CO

C» »fr 0» 4" m CM •

•

| H

•

r- in *o co ««-

•

»-« -4 -fr CM <M «o # «fr.fr©cnom.-<cM.-4CM>fr#incMi»-vOCM -. i l l i

oooooohfi

« • « • > • •#

mh-o^crcocMr-ocvir-

o ~«in r- o

• • • • • • • • • • • # • • • • •

in CM in m o en # r n N ^ « i m < i t f M ^ H \ t ^ ^

*o en co >fr CM

i __4 i

.—i

c\j r-i o c* CM m

.^-ocrocMfn—<vomcMCT>

- t o o>-< o

CM ,-< CO CM O f - # r - ~ O O > f r - ^ C 0 > f r > f r C 0 ( n O - M CM i m

rlM-ONiO l

.fr O *0 >-* CM CA

^Offl^O*

•

HOO^OOlfiHf-^^hUI

•

m N O e o o o *

c M r - t c c n c M i n v j - i r . »fr m m -a-

i-»

I «•*

r*- CM i n m co i n

-•

•

r-rfi^-oMf-^osvO'-»^

• * • * • • • &

•

O P N H N CM

m ~H >fr cc en

• • • • • • • • • • • < $

• • • • •

CM >fr r- »fr CM o^ -M- c n - f r c n o f - c n e M r - o o c M - a - o in »o co CM r t n m I

CM -H I

•-'I

H I

en I

ir\ I

—i -< I I

N H 0 , r - * 0 H O > 0 O ' ^ ' 0 - 0 ^ f ^ f l 0 0 H ^ H s t N r < 1 ! , * N co >fr cnocMO'-'CD^i-M'r—^e—mocn t-< m r - h- o I-(NOH>-I

( h * H

<fr CM en

r-l

r- en

-fr

-4- «-•

ojcnorMr-ioo-frcMr-^oeMO"-» i-4 l f \

f"- »fr •-*

00 PlCMCVJf-li-l rH CM

^MHOin -Hi-liHrO CM CM

•8

•^»frmcceAicrvOine^cAj»^»frc7,s0»frcor-4r«-occincMeno :> rn C M c M v O ^ ^ ^ t J ^ C M r - f — -jjffl 0 3 s r J N < K < i O

—tin

r~ en <-<

<M CM — I H J I _* ,-«

o - ^ —< en CM CM

m^vO'i'incooOi-dftiMrfliftaoH^NO^N^ir-sJ'cort o CM N f - ffl en < »*• ^vi <•« .n m ><*> i m m r-"> „">, e\l o (M t") i-4 O !\J t CM m vo in »fr —I W —4 O vOrr)^ CM CM O f H r— in -t

c n e \ l C M O C J » » f r C M » 0 » 0 e j 0 » f r C M c n i n » - I C 0 i n i - - l ~w CM •-! er* »fr m (Mm i n »i- m ^ i n n a j o o i ^ ^ o * .-»in - t f in o CM t-< *-* r- M"

•

a • z a:

z z

SiD i-« M •-« < a: z z c£ »-« OÉ tu UJ<<UJCOUJQC:3

< L U

a: r>< tua.

<UJ ^:_i

_J O

JCZ

a: z H w ui _i o o < 0 i Z

o a:

I-IUXQ:

i/> X ; Z » - Z > J U J aiu H- <X *-« ^ * - '

»-> r > ^ UJ < O Z Q

C Q _ J « K Z D > X Q C

O S : _ I O Q : 3 L U H - < H L U O Z _ J

o < <:

o _I < <

a : z z a o i i - o i K W Q j < j a«f'-'OI-Ut0C!LLKUJUJQC»-UJ>LU<<00UJ00«<UJ ZDlLZVHflOO.lll>Zfl!U.H|1100"50DDCQ:i

SOU 1971:40

•o a U

:o 55 . c

fio^hHOMtrfnuMncrinO'inMNNOinoooo^

2° CH

•>oo N fvJOh-o , o^f\jcocvjir\oor^»tf-—<r^ificM(\j<0(M^vir-lr-l

•fr

r-l

•

t—l >H

•

"< (M H N r>4 H

•

»-H

•

* o * o ^ - - , o - ~ i o t v j ' - ' - 4 - i r > > i r < - < < , n m t v - e o m . -4- vO f-- u--. m co ri-t t»-l r - l Cv| - H r—I r—I

t—I

{•(•)

(C\

> O f O f ^ t M O f O o r \ i O - a o r » - m c v j i A c o CM o •-< o> H Q O O O •X-

•

H m H

•

• • - - • • •

-4- en -4-

•

N N H H H

•

t *

M(M<ia50htt!CO(? , (fi-i<)inWfni-< > ooooB--(h •>*•

•

ococMooojirior^-ioor^fvJcotNJO-crooa^cooi^ •—* CVi r-l CT) CM CM —I --H^ _* -H | -~l)

•jfr

>orn^»orsivO'4-p-o>ttN<X)f<iONu,>eo>ooinr»---<fNi>o CM «-H-~(i p-i (M r- ro CM CM i

incnr^-^^p^tvico^-coo-Nooo-^DOsJ-fnvornr-rHrH tn^mc-<h-c7>>i-cN)mNOCD-4"--4(MogrvJo tn-oirvooo CM sr r-cOt-H co co CM -—i »a- CM c/co ca CM en m —»

-4

i n o H O f - o f M M o ^ H t r o m N H N c o CM ro LO —i o ir\ •-• CM »-t CM t-< i-l CM

c 3

-j-

-tmr? ^ o en rH pn OO CM CM

«-»•*• ir, - o - « r ~ n c v j i ^ o ^ o c c > c - - - t c o i n i n - - - - v O ' ^ - r < tnr»»-*'4 fn<T>cMCM—"NO->co--isocMf——i i f l M n m m N d m o -^ «H CM o —« H - H rn<} —I -H CM CM CM

| &

s^i-Hcocoin^'OCMOr^in^c^-^^-^Nj-^cnooO'-th-'* c\j co •H«4-^-tH»-tcM{Minr^fO-J3tninfO i n cr> -4- co CM •-1CMC0 O - * •-• rH 00 . If» IftCMO

eoincM-^iri^rncMCM^r^c^cofONOu^fnorocMcost-o»»-! sfCM"- 1

-»-'•HC\J

sfcr-

o m e n

O a K O

I CO

-Q

-J O

:*: z

LU O .

-i-*:-

to x z i-H 2: >• J U 1 C U J ai<.<tLunDtua:3 O Z - I O O C S l U H O -1 -Uor J i-* O Z-a-:- •-l 2r£ O

*-«fs) e-i <t

o o a:

QCZ LU LU

< O : Z J

<-> o OJ LU

J—

f-UJ X OrT O O _J •< » - Z =3 > O -J < <t

o z o a z z a o i H» cc H . u o Q _ i < < o Qa :<o a< z - i o<»iOHoy)Du.w:iuiUQ:j-uj>uj<<waJw«<uj zou,2«iflca.uj>Z(Bii,M1jjcOTU3oc6:i SOU 1971: 40

st-Mo^r^c^wso-oirtocsjsrr^mmco^hQin^tnr-iHrM ift'N H c n N i n N H f n m N ' i - ^ ^ m m *• f» ro «\i en

•-4

i-4 t H

vH »H

r-H

m i n o in N st o*^o»»o»*-c 4 >j->cr-ooO N 0"0«M*<Min'-" moo^oN>OHooir(>tin^o,\Oinr,.ifist,Nr-ininoin _<

_< r-(

r-l r-l

OOlT\>J-[^-<5<^i-*vOO,4"COC^CMOf\J-Ht-(C>33000vOfM'-< H i m | | | <\J r-4 (NJ I I I

— i N h O M u o m f f i H r n n H O c o r o i r t n i - i i n N o m p H —< —i

CM CM

m CM

—<

*f\

CMOOOO^cn^-fOh-O^O^lTiOCMmcMf-tO-H^I^OO»^ coeocMO'O^r^^moiAOCMcof^moosf'-'^f-r-cM r-oocMcoa^cM NOMnco^mrO'* *-« m sr o

c^CTomniA^o-fNvo-HNOOMfiOrn + ocroif. N^-U'vOmNin^HNoinOCOsOinjTft'HO^'tClN NCO H N - 1 CM CvJC^t— i n c O ^ ^ r O O C\l IM J- O r t -4CM sr •-* - T O (7> O

• i i i ^ o ^ c M m m o o o ^ o ^ r ^ L ^ t A o o r ^ O t - i o o ^ c Q c o o ( M \ i ! M l f \ r \ I H t ( l n i m > t O O N ! > N ( M M H H Or ^ O O N rn>o--<^xOr-4 o^vflvO^WfoiricM'D m - ' co i n er* fH<-4 CM»-! m o r» r~

> O

o c ^ o o O M « c j - o r - c c j c o c M j n ^ - s O v O < y i i 1f i c o c ^ o r - - < T , i f < N C B O - CM ro r^sO ^ N « f m f n r j > o - H H coin CMWCO -* CM •-< N in m vO

x 93

M so G

i t/3

3 SOU 1971: 40

«x ai

z a: <r UJ . - j Q U J n:z :*:

r) < ma o co:

H-

UJ UJ

o c < a z j »- UJ «• o:

ii^r _i bi C •-. isl i- <t > _J tu OC LD UJUJ < t-zr>> Z Q x a: a: 2: z a:»-. a: o t - CÉ •-< i<£ •-' c OS; J D Ä ' S U J | - < l - L ' O Z J Q < i - i ' ) D - i < < o o : u Q - z J

O < H O H - U W O U . « U j U J 0 C | - ^ > l U < < W U J W K l i l

20iLZinwoaai>za3U.HUjoO"jUDOOCti

>er-r*-r-ic\4f»-.-«ooomrnoN©«f\if'H,Ho»

n <VJ co ro «*•

. . . . . . . . . . . . . . . . . .

^ • • • . ,

• ^ - » o f O, f ^ t n o ^ c v j O f - v O o a ^ h - N o r n t M i - H O ^ * •Hin-HC 'infMCsj<-too^'«j" vOMin«Moo>o

o co <"M" ao r» o r- <H «$• r-

—4

-H

m* r-t cH

—|

. . . . « « . . •H

t H r-l

«H

f\i

• • . . . . . . . . ^ . . . ..

^-J i—I —I —<

••4 H

••< . H f \ l

H H r t

inh-H^NOO^Hfwrtl^rtH^OClMWH .

>-H

—(

co CM .4- . H o ^f

•

r-ifxenifi^ovfi^o^rJ^msoroooo^^AJ-M-

. - i n «4- «rf-. m

_4iH>H.-t(\|r\JrHrHiHi-4

. . t T H rH . - I . H

—I

r<10000fOCP1<>J-OvOfv4<-<mi,-fViCOfOO^^-^'

. . * * . . . . . • • • • . C\J r-t CM CM

M H H H H

. . . . f t

| H

i-l H ^

O O N O

* • • * • r-lr-lr-t

r-J

ooosmm«co,too"-<iAfn»-tsoO'-<^o% co «-i CM \0 in • • • • • • • • • • • • • • • • • • • o o ^ o C T - c c r r v o i f t ^ r ^ ^ H v o m O v O O ^ O ^ o ^ IT. in »* o •$• _4_|,-i_4_{CMiH*H<-4r-t

»H

i~4 r-4 CM

^ i r ^ O M N ^ N a - o t M ^ ^ N ^ f ^ a i

• ••••.

i-4 rH r-t i H »H

CM ro vc r« f*-

• • • • • • • • #

• « • • •

—i<c-4-coir*(<)*?T-i&cr\csico\oc>r^cocr>>3--&

CM ^ f«- .H m

fO r-l <\l

—)f\i

~-i | *H |

r-l

<-l

I O v O N - j - C M n h M ? M n « t H > t H O O ( X l v O N H O O O > mrOfOOCV r-.

>$• r-l r-l

CCT

O* rH

„ * i-H r-t . H >JCM CM

N O M n o -tm i^lMrllOH

a^rvjcnrsjcocMcNjcMiryrHminraooojo r— tH ( M O •-< H O

r-»o^©r^(^^ccf^r^ro«mcvjpjiri>rrMr~.4-'«oc<iirssf •Hr-li-liri«H

h - r-l

r«- o> o> r>- o ~* »-•

or^(\jHt\iiM'mHrfiH en —i m

roco^-soo tr\ <o

O >t (M O ^

o ^ W i - I H H J. H|>-

rH O CM <t" tT>

2 a: < ai _i o ^ z

(\|

UJ *:

3 <. tu a. o Co:

«-l CM

cc z rUJ UJ _i O Q < a: z _ J i- UJ K cc O -J X J— z r> >

V-JUJCCLU LULU < a: z Z cc —i cc o Urf •** •**. UU UJ u-* u_ _»/ r— ZC •—* J £ •—* O Z O S a . z < o K > -I 0 < n - > O i - o w o u . w u j a i B : i - u j > a i < < w u j W> •< UJ Z Q U . Z W W O f l . U J > Z f f l U . H U 1 0 0 " ' 5 U 3 0 c ac x

SOU 1971

•9 a ;«J K :0 «" U-4

. fl o, 2° PU (X

(MO.f~Q^(jN>CCM'-*C^h-Oh-f*-«4"^'»-'OOfMOO>000*OfVJCO _4

i - l •_)

> I H

t - l —<

—t

«-H

i-l

—*

Cs] |

•"•«

. - 4 r-1

I f l p l H

i-t

»f-M'-in^cM^oo^HfflF-ior'-in + o^'C'oooi-if» i-<NOHmNOffi'-|f.s!CMnif>ooi,oomooo*o<f9l _ l ,_! r-< t-4 i - l

r-( i H >-4

H H H H H r t

rMCJ*COr-l>i-Nj-vO.O>OCO>OO^rO0*inO>f>«'intn>OCMCM«""ICM r— ( M - ^ H i n O ' - i t N C v t N i n ^ s t ' i n N C O H N U T h H N ' - i o i _« m ^H^-IO «M i I I «—••—*—* 1 •—* I

CM ro c\j co sr r-<

in in -H ^

N H O H I * r+ <M

CM »-« CM •-t u\ ro ro

crcrmfvjoorocMocoh-vO^ootnr^cMMvj-ooh-o^

,-< r-i r-4 m o"i

o r o ,-,

•"•

l**

oo «-•

<M «-«i-» »»i sfr <V1 C M

C vONin^lT.

in o gv

H-ohwaa(*ia>iMi>(Masci>i(\ + + Ofl,"tiaNNci>«o —i —• to - * r- m c\l r»r->orteo*-<'tfn <j- r». m ro CM f-« H H n ^ in->i m - 4 n m n H ' O

o vO o

o o o oo o — i f o o o c O f o m m ^ r r - o ^ c r o i n o c M o o o tn in -o r- c* sfr r"4 CM oo ro CM ro in M N N r-t r*- MO a» O -O _< ro .-« ro -o r»^ a>

•o o% ^

•8

sCC\JO>C'J'^0l>0<tO*(>>t00riNOO',<

C7>

vO'M>j.-rior~-fn'-<mr^--7*.ofr>CT«''^,oo3^tnmf^vowDin »-i r\i ^ m ro cr> ro •-* tr~ CM *-]]-*«-«<r -4 <M <M

o c

z < U J

C/3

^rc

y* : _J t-, N I •— <t

ai 2-: z ar •-« c£ o

to -C

SOU 1971:40

z a.

<r iu _ J O U J

:*i z ^ oo ;< z •-< z

> jujctiu

r> «

liit o

o a: u 13

"J UL ^m

<T.

U. Z

UJ LU -J Q O <• ac Z - I X cc o o -i K I— Z 3 > X a: O -— J• UJ

2 O LU<<UJCOli!0i3 J- Qt •-• 5i »-* C Q 0£J0a:3iJJ|-<l-UJ0Z_J U - J<. ^<£. a : z z a o i i - ( i i - w D j j< - J o < « a H - o i / ) C u . x i i i u a i i - U J > U J < < ( / ) I U I / 3 • < UJ z o u - Z o o u ) o a . u J > z c o u . » - > a i o o - ' 0 3 0 s o ac X

•d c 3u :n cfl o ««-. Ö u Wl o o P* Cu

^ o o t f l ^ N i f K t - c ^ c o ^ c ^ ^ M m o p- in ro «*• in ^ m » i O O » ( \ | ( M ( M f l ( s o O1 rn H o> H H in H o fi'(ji m i n o i n i n > o i f i i r i i n i n h « m i f i r o r o o o f r i i n i j n i f i o o* r» m n i v i m

O ' O ' O O ' c o o o f f ' r t O ^ e o i o m M i o c o o o i r i n >$••-» c* <M <* co

oo—j«4"ooir. —< —<

r-inNtflNmi-iHinmNf-w-i-cooootM^ F

t-H

_ I — i —<

i-Hrot

r - l —< ( \ I

r-i

fvj^^iriprirx.r-st-r-i^^xom-4-OfOoOrHCr^cot—»HCT co -j- o o «\i ro f M t v i i - i ^ a o r ^ i r i t v j o f M O a ' C s j o o O ' - i i r i o o

IT, C V J O ^ f ^ O ^ r ^ r - J C C C M f O i - l ^ - ^ f » - — I f s - r ^ ^ f H O Q O ^ C J h -

ooo^-ccHirnONmN^fd^sl-N^cominffOOvOir. r- «$• v© co r-- <\j — " r v j f o O s i - r ^ - o o ^ ^ ^ f - i i r i r - i i n o m o c o i-i—4(\j»-irnrnrOrHrsitMtNjc\j

CM Ai

cvi r\t •—•

N N H - I

iriCTvOco.d-m^^O'odfvjoiT-fM—irsjr'ir-i^-CvOO^ir» a j ^ - N i - « > f o o H i n o > - i ^ ^ c r •j-«3-oom—4<3<4-ir. —«mo sC^'iiiiffi^-piHHmvOPiaj^oc^^-sMMini^'j't»—i —< —i - j - —<

r - —<

rr>

—i

—« r n

rvjKvo,

" i c c r - o ^ M c o N O N o O i - i i n o o v O - f N N ^ f i c ttfncco(o-'c^cp(^^•^oln(^(Mo^l•tnomHC(M<t^ O O cc O co rf. •-« » J - o O v a - f v J s j - f r i ^ T ^ rs^ o j C M r - i r i x O O ^ O —• —< c» >$• CM I x H H

-i^O'f>^«iinf-.<ti«.Nomin<0'*i'«^-<oo(j>o>!ns)o^ C M n «o<\jH v D \ 0 r ^ c \ i ^ - f \ j o ^ - o — t !>j »o o < M ^ m

r~—istrgor-.coo»Lr1^-r^tNjoroor^cor*-<j-fnrn—to^-i-o >o in to >j H

vomc\i«-Ho\i~»^coiit-

—<

rsj

H ^ H N ^ N

—i <$•

—) vQ

r - c o c x - ^ — ' C o a a o , o , ( f i i O f i r ~ a 3 o D i / ' i —< o >o —i c\j oo f* «$• m rn —< c\i

infiiHHrHHCTH^

•^

—<

z <C

ii c

za: UJ

•-M •-<

o: z 2 a H a: u

_l Q

CM o CM o ro ro

CNJ

r x 111

v) x z -* -z o rj >• J U J C U ;

tu UJ

—4 . j -

»- UJ UJ o c <C CC Z _ J UJ K a; oQ J K f- Z CD >

ai<<uJcouja:r> •— oc • - ai •-* o z o -J < < OSjCa5liJ|-<t-uiOZ j C < < Q a z zw o : c i k Q : » - W D j < - J D< OH-o^OU.«aiUia:i«UJ>Hi<<wiij O K I zOu,zwwoaai>Ziou.MUJioQ,?yDO

172 SOU 1971:40

:crt

: 0 <z> O

t-i

a o

O Wl O

o>«or , , «0Oiro«Mifi<Mco>o<rm>-<oor»'.$ , o<'f>!-«<7»«o«©

OH Q .

•-•

OJ f-«

O^^iTif-'cMoooo^oo^oeopoM^o^'CsiincO'^f-iooooo c o ^ N f f i n ' O O o ^ m O ' O ' e H o h ' M t i o o o H

W « O < O N

0<NOl^-^^OOu^^O«)^-lHm^Off'^•eo•4•00'J•'<lf>0, o s ^ ( ^ l f l 0 ^ o < ^ ^ o o o ^ ' ^ o ( O O K l O l ^ • f f ' , t - ^ o l r l ^_|.C\J^(\J^4f\Jf0r-<l H H - M | H^PJ CM t-H »4 r-4

O O ^ N ^ O O N N ^ v O h - H ^ ^ N - t O l f l ^ ä J ^ N M O O O •-< > - ( ( \ l H N - 4 m i n »—I

f-<

lf\

i-i

r-< CM

«-•

m>o>$'vO<M'Oiriir\p,-«-<^{\i'-<—<»d"CMijn<r>^comocQijn H i - l N ' - I N ' H N ^ ^

jM^I^H

r-< r-l »M p—( i H i-l r-l

i-l

O C l N O ^ ^ N ^ H ' f O C O O O H O ' O O C C I H M H H ^ C O _« CM —4 - * CM CM f-« I «-< CM | CM^fTlr^CVJrH^-r-*

ocoaof-r^vocvj^o^f-pjooinor^fnovoirim^cor»mm«a-r-t?\i

ifi

.-« co

ifivOroir»for-mvOirvMO{^r-p»>+0NooroocMroir'oo^ •J-CM^OfnO^CMi-ICMmCM Qvi-lfO •-) »O f-* CM CM >0 CM CM «""• "X> »-•

00 Q>

u T3 C

S3 oj M

•HcosrfTir^o^r-ifnfvJooh-or^^iri'-icM^'-'fno'vj'CT-' M H r n s ^ f f l M H ^ l f i N tH C'-t'-T» m —t ^ CM r— CM CM •"•* m i*x a* c>

•>*• t-t ^ o >* CM .-< —i r-i en

« m CM en

r» ^- H m w H ,

vo^r-i »

o -^

.-4 »•* CM »-» m in m

•-<•$•

C M

i-<

O x

1 VD CO

3 SOU 1971: 40

•

c •

Z QC

* * UJ

a: 3

a: z <

UJ UJ

Q o 0£ z _J UJ -J a uj o UJ < CC *r _i :*: z v: DOC O _1 X i z r> > >-_j m a i u ujuj < ar z z a; • - a: o x cc i-ott-t^:»o z a Lu<<ujeauja:z> o _j « < O Z — I Q £ ^ 3 W I - < l - W O Z J a < < £ ^ z z o c a ^ : t - a : i - ^ Q - J < _J 0 < M O H O w o a . i a i < < co UJ CO • < UJ 2 Q n z w « o a u j > z a 3 y L M u j o o - 5 0 3 O o a; x LUQ.

•Hoo^crrvjo^vocoinonjf-oo^ro^co^r^-ocoocc© o o N o o » »

o 4" o c o i * - i r \ > - H t ^ . c o 0 N C J , < > O ' - < a o ( j > m > a " O ^

|s-iri%cc^O^,4-»J*«oof^-fOC>irit^-r-*«j->oor^coccir>rnfo

•^u^-^fnr-trOvOfNjcvJo^o^c^'^'-'O^fO'-'ooiricO'-^cNj^o

•-•roc\jfMrornr^i>-<<viooooorooo^o»-ir>-rnOi-iCT*sOO

oiAoomNocMrvJrovtr^-OLnr^-CM^rorOrostr-ootvjfM»-!

i n o o f f w c - o o o s t o ^ o N r j ^ u M n o M n i r . m ro CM C^ CM

NJ-CM

1-H

<oo-. i r i M

»-i

(M«r<-imo

C\j

O H v O » N r o r n H M f n o > t h - t c c o r \ i N > T ^ o o i , T o CM c\j r-i i n •-* eo H m m r-i i n CM o

m cs o o r O ( y _ < n j f v . r ^ r ^ - ( r > . O r -Ni ( \ j C N j o .m O >j- C,s »c ,>j- o ,cr(T r^r^ir^(>fMcc3i-(r^vj-vOC7 vOt>invO'inrriini -.o 3D'- o ^C^m^mincMr^^muAmsomminmfMmin;nr--cMiri - I rt H ! A H f-- ,-1 fl") rH r-irntMo

i n o o - t N M c o j i A s f h f n c a o ^ N . t N O —• --i

—<

ou'iHin eo

»-< —i

OCOvt » O ^ ' f ' T ^ ' t M f l r O N W . f f l H l f l N f U f V i O O O l f i voo^^-or-'h-r^-^cccococcooinnjvOinfvitvjvocoLoo^ NO IA i n CO <f- r-4 mvOfM'HrvJcMmcjro r-i vO -H ff> P". CO CM

a • z a: UJ

< uj -i Q

i-i o

H -J

CC z

UJ a. UJ

UJ UJ

<ccz_i

ivi s-! <: :*: z *: c C _J X Cd Z ex • - 0 : 0 UJ UJ < W K Z H Z h Z 3 > UJ <t < UJ cu UJ o: Z> >. j UJ CC UJ z o Q -J < . < CÉ t»-• - U 9 sc Z J>— o o s : _j C o : 2 U l k < l f— ac z z et c x h- a: H- 00 o _ i . < J CD <C i-» C H- o o o o u , w ; u j u j c x i - u j > u j < < r t o u j o o - c u j Z i/> 2 Q U . woaiiozBitHUJcoTUDOiOtfi

SOU 1971

•d c

•cd u, :0

Q-H

Crt

c o o d< o, O fill

OON(MO,NOO>(TM^5iClw<OOONOO'4,(OKMfllflOONff'

in--t>cinf^-0NooNCOinovrn^toocsi->H<\ifrifOC\if»->o>-*

N H

i H l f l H H F l H

»H OJ

T-*

mr*-mfT!C7\,orovOsO-d-omr-)mijnovovOrOr-i'Hnoco o>j-'-*'-<oJ,-*'-<r"4cri

•a-vrrorsjini-i

OJ r- >-« ro ro

C i^oc^r^r^co^^o^^roo^inc^-TO^rnro^coo-d-O^" (Njrn^r-cT) ^ m ,-< ,-< co OJ —I LO. —< ro erCM ev

ja o o

o j o j -< -o

- ^ r-j —1 <f c\J

5 t: o o, x

^ o j c ^ o c N j ^ f ^ ^ C ^ L n ^ C M c n r N j s Q c c O r ^ r o ^ r o L r .

—itfl"* ^

—<

N-CM'-»

O M

rj OJ

-O fM

rH-0

CM'J*

^r~tncx>^r^r-o^Lp, r^Lnr^^^rr^roo.^^OvDLOiO coa^ogococMCrir^^^^G^roincocrjvOincoro ooovfe^ o o c^ c ^ oo i LO, n OoC CM M c^crr--4-in»a-r-<roLC\ rii^vo-oCMM oo vf -H »j-. c O •-• ro o j CM

•a c !/5 v:

< LU i1*: - J >-4 fsl H-t « t

Q « •Z. CC < t OJ - J O -iCZ.

cC -Z. 3 < LU QLU t£

W ! < Z M Z c z cc H Q: o > _ i UJ CC UJ < JJJ CD UJ Od Z> 1 - cc >-< $c •— o : r _J O Q ^ 3 L U l - < ! ~ L U O Z - J

tu <

LU LU

o C

O CC O ID LU LU

z c

o c _3J : <> X C _i < <

a: 2: z a : o i i - B ; ) - ^ o u < < u a : O i j <a z<< c? K • < LU O

•-« O h - O 0 0 O L L s < L U u j a : h - L U > L U <

< 00 LU 00

z o u- Z w W O a U l > Z C O U . H U J O C " 5 U 3 c o cc x

SOU 1971: 40

o" B

•

coorvi^^fncMcocMp-cnC^coovcooeoofcrnin

^P-«*CMCOr-<>0»-'*0>He0.H00ir\CM0>0>

%0 CM

in m N <fffi9» < -*>j- ( O ^ ^ m ^ . m m o o * * CM a>

co CM o* CM ^ *$• r» co u-\ in co o CM m r - m o co PO

o> V

H C)H | H r l H ( \ | H H H - ( H H F l

r-lr-l

rorOp-jmr-iococootncor^ocMocM^c^

CM t-*

r-fMcocMrncMcoooo^oco^mo^or-rsiFH* JM H H H i-4 H H f 4 H H H r l H H

,$>»-« f-l

»OvOrAors-r-fM^-Or-Or-ir-cococMrrivO

in O

^ ' l A ^ N O H C O O O h O H r t t D O r O ' t N * CO | CM | _ < i-4 CM »H .-< P - I r - l r-<

>$• CO C> r-<

°Ar^r^»-H(7*ooifiocMOssfO,'>oor»-r»-«4-roir\covo mr^m-^CMcrmfM^OvOinONp-ioorsirn^rHO* ro CM —t rCMfnmr-ioooornoo—i^-oc^co CM CM »-H -4" r-4 -* Q< c\i ro

a »OffiMOrt^tMfH^mrnoociOvt-i-HiMi». CM CM «-< co rHtMCMi-iooirvtrifQo^oo^p-^r-tfv •-* co io rco

(OOflJO^HHCOOTOOWI + NfOOlflvOmO^ N ^ H m

PMCMCM

r*»inincMininr--Hoo

ro fM

LO sO

> a

>J«*vi-coin«d"-<t-cMrMc\jorooocMcorOv*-vO-<sh>H OlN'OHNfOCOHO'inNHNcOOSJmoO-OlOtfl CMiH

!-lrWr-4

—ICMfO'-'eOrOrrirri^ »-< iH fO >}-

O O r-4 lf\

^ - o o ^ c r o O f O v O o m c o - t ^ v c ^ o j c o M i n i n ro co i n *-< » o o m - f o o h c o ^ f n o o o N h o *"* •-« CM t»"-1'-* H H H C O in « 4 - o PH r-i CM C<~)

^ C£*T o DC

I 176

oi(-o_jQ:<ccocoi<Lj a o a : ^ < _ J o o D > c L a : h . a i - - J H a : a a : ' J <

X UJ < Z < _ J O H - U J > O C <

W M ! D < < < M > m i > > > •

at a Q. X

o ac *3 ai > D w o . z w z < t - » z o o i , i i - a : Q U . o > -1 < z w o . D £ > a c « a : > Z B : a ; a : x c a : + > . r- < Q ^ 3 < r < > < * - < > a : > « < i j L ; « u j u j u J Z < * < _ J a: rcc HH

6 UJ -i - i - i

cc<iijuj j « « C i i : « f l 2 K - i

<r o

a. K-

SOU 1971:40

C red U

••O t/5 1-

o c Ö/l

£ a

inocNroa^^CNjr^ac^rorOfMourMf^int^rOroro H H H i n m co M H (\j IT; ir, a o m o < " - < m « $ " ° o o ^ •H I f*

O ^ ^ l f l O ^ O C O O H m c r o C O C O H v O N N ^ H ^

r ^ t n c o a o m ^ H v o r ^ ^ r - i m o o L o o c o m c o f N j c o r r—I | r—I ) >H O <M -H f\J f - l CM »H r H |

I s - <M (M <M s f r - r r V O |

f\! ,-1 CV CO CM

f - I N K M f l H I f l O O f l M T I . N H I V

h - —<

r-l v£) .-« f\J

r-<

«-4 s$"

r - ^ ^ - c v r o i A L n o ^ - d - r ^ - c o o ^ t n f v i

Cvj-CO(\JOOf>iTicvJromrOf^c\i>j-rONCi^rrisc I I I i i ^ r n . ^ - < -4- •-< r\j -» m >-*

h C N v o o c o M H ^ v O i r n n O ^ o ^ - J i n H c o ^ I vC i \ i cg ^ H H | H vC m 00 CM I i I I I I

o - ^ - ^ c o c v i n O ' t o ^ O C T ^ s t - o o r - r - f ^ o ^ o c j » ! ^ o o r - r - m c m i r , r - m c > t n ^ - O s j - o r - - 4 - o t M vj" ooor-(^-i(M incM<rt\jro(\jrHi^-t\i CM i n CM r-« CM m m

o >r

m r - m ^ o ^ i T i O o ^ r n c c o f n ^ r o c M O v O i n m ^ «-< I H

-j-

in n

CM •—i «-i

H H i f l ?M

i-trOirv r-< r o

<-'rrO

oo i n m m CM so r o r o ao m LO O O O r-i co CM r-- CM i n - j f-r\ -4- -d- O O r o r o o r-- r o - o -d- x r o i n >j- -O O

'-' Vf

Vf 0 - O" —i IfiNHrH

> UJ

ocy

«3 -o

SOU1971:40 12—712116

H * v£> —<

-J- — I 00 r - CO CM <• O rsj

CO CM i— CM

C G C X < X < : - J C J O C > O _

_ I _ J

atr-o-i—_i—'o:ccrDCO<;

j UJ < 2 <

i/>—•oo<<<'—>

c a _ J O h - a ; > ^ < ca i > > > c UJ Q: —« a : < > < L U > . S 2 w a a w o uo •-< <5 «-« M: > _ J w > O i/l O. Z i/i 2: < 2 w ^ r - a : C U . O f - < a C 3 < < « « > a : > H U j « u j u j u j Z ! < « f _ j < o r - a ; j t t . T J C f f l O K ^ - ! a > i - < i i - ( i i i . u . h

-a a ••a :0

C/5

O C 61) O u G< C.

"-V-

M h ITi O* 00 (MO H *

O1 »

(T1 00 -1 (A Ifl CO (<1 PI N C

-tcoincrcMM^ro^inf^vOiooOf-io^^-inotvioj (\jr-*«\Jvo<-<>d-rri -imcomffiinor^vo^rnfMLfi

rom^HNccoo^^f^iro^rfiiMOtM^^-o ft

—t

r-l

H (VI

fl i-t —4

H rlH

—I fl ft fl fl fl |

(VJvCt^N^ODN^-t'WfvJCOfO-^'iJvOO'O'-'CO't <MOOoo<jir\<j-vOC<rr--<o>«-«co>d-(MCrvOO^o | CO rHft fl fl f) fl i-H •—I ft (Mflfl

( M f i r - i O f i i r i r ^ o f ~ - i r . OJ —I | (M

i ^ f i o o r - i r ^ v t t M O O i r i O H H - I H r l H H H H

c O f t f n r O r O ^ ^ v C C D O ^ ^ v O v j - r n r v l O ^ N t ^ o o c c - C N ^ ^ v t • ^ ^ t • ^ o ^ c c l O ' C ^ ^ J • O ( 0 H r ^ ^ r J ^ o ^ l ' I PO (\|fl| —t ( f l N r l H H r t O ^ ^ r l I I -<

N H O ^ N t T f i ^ o m a ^ c i o o o ^ o c o c m mcDcoir'ococoLn'-icoo'vC—lOOTficovO-^fM»*c c i v i f f c c t v i x f i r c n N h - f ^ K H i f i c o r f t H i - i o r o r-t ITi rH f l [-- r-t f l %J" O —I t - l f l (NJ OJ

O h - H H c r t V l v O f f l O O C O O t J ' r - i r i O C O ' t C l l V I C O rcrO|OO^r~ff'>(NsJ;<X;ir\(T>OOsCr(NiO(VlCOfiNl-rn v o r v j r - O — i c i ^ f O ' - ' M N O ^ ^ ' e o O r - f f ' N o o o i-l <• •-« «4" f l CO t\J vT

vT/r^(7vrw<c<rtooxfvio^i>~-sOO,'vO<\J(Ni<--iO'-iroio. o N ' t - i m o s r - ' - i m ! - t ( M m i r i < t - > * - 0 ' r » ' n r - N > d r^.ftf*-O(NJ'rl-^*^'-lfNJfs~0x^"x0(~~<J>vl"<3 Ii*1. <M -t .4rn h» f t CM

^;>(/v>ocO'--icNjr--cocxoor\jr~-^rnovinrOfia'(Nj cj> r j OD CNJ - o i n i n —i PO L A - o r~ so r o • » Q ^ ° o^ f i • * x \ <J- —t vO -O (M OJ oj fl fl (J* CO LO OJ O fO -.A O- -O r-t (M O rM OJ >}-r>H ^

a , i ^ ^ ( \ j r v j ( > i r i L n v l - r ~ v O c c o c r r o o o > i - f i i n < ' f i ^ • m ^ M H r o o i n o ; ' O v O N H i r ! > c i n c n O ( i n LO OJ ft O J <fun

LU c£ * ;

178 J s:

a: tu _J J

LU <

Q cc cc "Z. a: — t o_ja'<iaCc£a:<xuj ooa:»<<:_JCCiO>a. ac t-> Oui— -t —> cc cc cc <^> •<. z:

W H H I < < < H >

Hcc o o_ X

Oa: _J c i— LU > ar < cc i > > > D LU oc y, ^ < w s : 2 . z : o i ( X a w o (/} •-< < ' - ' « > -J > a w o. z w z: <fi^:v)^i—cccu_Of-• et. ••*?. c£ > "Z. cc cc cc •>< c* cc •¥ >- cc >ai!<<!<M>Q:>»rLU!<LUUJUjzw»<_i<o ho: zo.-5jC£CiOQ:^",JCL>l-<iJ"a:u-iJ.h

SOU 1971:40

T3 C :T1

•n

0 ct / I o o PH c

•-4-H

ir. v j - m o o v > 0 ( \ J O o o r - - ^ r v i o v

o co oo ro oo o •*• .

•

- i v O O N C f f l o * —H i n | vO ro to (NJ

•

vooNOfooNjo^-cvjvOi^-rovor»—» ro - j - «$• ro ir\ _< >^- m ^- co ro

—( » t N C O O v C 00 . t . . * . • *

r-l^f-Cr-d-^lTiCOrOOyOvJ-CM-O t . . . . . . . . . . . .

f v i i r i o o o o r o * <—i i —< I

oomr-r--cocc'C<\jcovOf^fOsO -* ~*

(Mj1 o N - t i n

coo--iOvoc\ico-^-'s-ir^-oo

( M x O v c ^ r o c r v O - x - m N t i - H - o - H C ^ O f - j r - m r - — * <t | H >-* ro I I (M ro I I vi-cocrcr^fMvoro,

o<\ir-<c\jr'--vi-r-ir\oo—<vCO

O J - ^ O f f ^ O - t ) ; | |

H i n H C M M H ^ O D O ' N C O f l h t-l r-l i-H H 00 I -I

• • • • • • • *

r - O t r . O 00 ^ .

•

-f •

. r O s O — < (T- f l r f . ( > > | CO f lCT>C cc &

r-i O O f - fO LO O •# I r-i

•

o - f ^ - - I K

N < t > - l h - > 0 O H I < l C 0 > 0 ( \ ! ^ l f \ ,—! _ i ,—i <M r n l

f-mocoroc\jc\jcr-fO<rc\jf• • • • • • • • • • • • •

N^mocofoin#u\-j-m(\Kia^m«oo^(i: IM H ^ l H - 1 M H •—« I t

r-t

r-l

LO f\) i-* '

un r-i -4- >C O r o r o CM ^OD<J H ' H

i p ^ ^ W H r - i i n i M + O - ' m O H vO H | / \ r J ffl —< r O CT O

r-HsniriO^^-fOCviro^Oh-^-itr, H ^ N I O .

(nn<j-HMi)OriHWOi\ieoifihin f\i <fin%f r-t i-HOr-im co

r-i r-4 f\J P» ' - ' I

C V O O O N H

—i o c '-•irivO

^ m o

( ^ ^ O N ( ^ o c c c - } • o D ^ l • ^ ^ } • o c o o c o ^ - ^ ^ o ^ • o r~*

,11>tin

r i c i n f l

r-l f t i N

o, T3 C

så

O iri <M f-o-o f * - f M — * r o ( ^ o v J O > i o, 4 - - 4 , r o ^ - f v J O O ' - » ocMrofMoroxv r-iNi-r-r~- -'OLr\CMOLnro-HO CM

0O sj- f f l H

r-lsO

LP,

-< H N

i—ic>

tea

> L n C s J 0 0 v J - a j ( \ J ( \ J r - 4 | ^ - C C ( N 4 O > - i g , rOCNJh-U''. i n c ro ro »o cr< -4- <t•or~<rcor-irMNfcc/co~oo i—I

a: UJ a y o a:

f M CM CM r-1

r-i

•>• o>

QC Z

_j_j a r - a h _ ) w a c ^ t x : o < 5 : UJ < 2 < cn>-co<<<»-.> j O r - a ; > 0 ( : < :o i > > > o

a. x UJ

a: »-i O£<UJIU j x o ^ t c z t J c a " «o o < > < LU z : 2 . j . O O O ; Q C W o oo •-< < i- 1 :< >-_J > Q o o c z < y ) Z < W Z « ^ I - C < ; O U , O I - <

:<2:oocxct:>ct:xj'oi>2:a:Qia:xoct:4'>cct-C c D < < ! < M > o C > K l l J K U J U J l i J Z ! < K J < 0

i-a:s:Q.-5Jctccci:^"7a,>i-<u.ocu.u.i-

SOU1971:40

T3 C 109 l-

O PH

Cfl O C Cll

•

c o o o N i r i J z - t v O i r i f - i H e o t r h - d y r f i r f a j

r o o i ^ i r i ^ i r i ' - t t N ^ m a o r - c r o o r v j a * ^ - *

o a

•

« •

•

• |

»-<

-H

••

• • • • # • • • • # #

—I

»H

lf>

t-<

,-1

. .

O ' r - f v O i r i ^ i n r - ^ o m f O i n i n O v t ' - ' o ^ p •

•

m >0 • *

•

N ^ ^ H i n ^ s . ' - O t O O C M J N O O C M J ' N * |

i-i

*-< CM

r—I

•

O N

•—I —I

!\J

rommoQiriOroo>oificreocoo-4-ir>.

o r ~ #

CM r-

mmoo(\JccrOfOirl-^mtrinror>-4-in>tav

v O c o r - o o o ^ c ^ r - v O f N j r - f M r o r M o ^ i n r - * CT H N Kl | IT, CM _<

P - rfO

•4-(\jrnOirifrir-inoo^<-<ooo^(NJ>oirivoiri-4-fO«NJ oo

rocrrsjmcNj -Hf-I—4

M n m o N ' O H N N a » sO -H m lf»r-t

o CM

M C

rnN-rnr-rnoooCT'fvjroo^'-'inin^int^f^tvifrico .r>

rti (\J

M H i C O

H i

(\Jt

si n /CM M pr^ CMi iin

.-ii .•*• >r

«t

a > a, O

m CM

A. a o »4ro oo

. •

M i n ^ f O i n C H e o o o - N O ^ o ^ ^ M N M r .

<MrO00

C7>

(T) h -

H O g i ( \ | ( M "•»< r - l

r-CMtsjirvf-tvOfsi in o oo >o CM r-i

CM >t CM f«~ r-< O .J-

N M O H ^HLn<-tiT\

i—I

s o ^ ^ o N - O r n * «* n i o o r-<(M CM -o vo

»-i

w o o, x

ooin^^if\rgs»-r~oo>o>cr>-fMcoo^co>j-^'—"CO (J1 ( f | - t C N O sO H N O ' ( M f l H i O M K \ < 0 ' - ' + f<l •4* r— ^ vj- i-i *-* o m CT> »-H i n I-H " - I m (M -H ^ ^

4> J* C

o£ o a. ixi o t h - o _ J o c < a : o c o c < LU -J c o c t » < < r - i o o o > Q. w -J -J o r H - o . h - - J > - ' o i Q : Q C O <t a t :>£ J U J < Z < </) t-. CO < < < •-. > o cc _j o i - u j > o : < CD i > > > a ccw C X : Ö Z : K — i o a : •*; CD >• - J < > o w a z w z < H Z V I ^ > - Q I : Q u. o I -

o a. x

*<t.z.iAa.ec>ccxcc->-SLa.cccc-xcjc£.

iS 180

Q C D < < > < » - < > O C > » h < u .

+ >- a: I <r o

•< - J

SOU 1971:40

••<a : 0 WJ

«_ O

i n o o - t o

2° PH

M o o f f i o r o i r roCT*c- r-

# •«• • • • • • # **r-uni-<>d-cr-«r\i ro ro m oo

. . . . . # • £ • oo-Jcr^mroc^iPsooo-K-ttoo tnr-Cro.-ir^vO.-i»d->i»4-

O N O H N . v O J - ^ l T i P h H O O f l <M -B- -B- • • • • • * . . . . . . . . . . -^ ^. * -fr l f » v O i n C > r O # f J > r - l > J - v O C \ J , - < r - i r O 0 0 0 O i f * CO

I / \ N - <

ffi

IM H

>$• o> c~ a* >o

r — o o o t - i c c > o o o o o r o _< „4 r-l

«-"

, H _ | t\l r~l _<

cro(MO(M<t-ootM«>

. cc

-::- •>{. . . . . . •«• . . . . . . . . . . J,;- -x- • •K- -K- - * O O 1 ^ (<1 # O O t M D O C C M M C O ^ * •«• IT. I | | | r-t r-t

. •fc-fc

• O O N ^ H r\]f\J00v000OOOCCrO • • . • • •)<• . . . . . . . . . . - K - ,v.

o •

#oa>cr^c*#r^r^inoc\iocoinor--#-H-r-<M I I

rH r-l <H —I r-t

i-(

fO CO lf\ I f i r-t Q v J - N v O M f O M O ' S I M ITi •&-•&• . . . . . -K- • • • • • • » . » « -jv- •>;- t •8- •«• ( M n ^ m m * ^ o o f M r - r v i i r . OVJCMCNO-»- # o lT\(\i<\|i-iv3N N C l H r n CM •-< —i i l i i l l

HU\I-<(«1£D

O-O

u M n H t o < t - « t o > o i n o (\|H(\|vC(MHiHinOO —< (Ni (M

o 00 CM

^ ^ o < J , < o o N < o o o M n M M O » e o + > - i o m —« ^ . - * CM t \ i n v j - i n o i f i H o t f t f f ) c o ' - ' o^ -* rvj m r . H r - co oo

fMin

<MN*-

^o>i-if\tMaoir\<Mr~h<^ (M«t-o - H i n r-

oo r-

> ort

o o ^ o o m r n o o o o ^ ^ a o m m f - r — - J - c N j o c s j f M o m r-ivo r— a <"0 r— ( M ^ - ^ c o i n N D H O D »-» rO —4 f\l •J" C* CM CM

< D O O ' M W i n N H O M J ' ^ l f ^ ' O M t M M H H i f i S

•-«

r-i CM

ve c*

-g

SOU1971:40

a: c cc cc z HUJ a i - o _ i i x < Q C a : a a o tu _ J « J a : i — a . H - J * - * a : o i c c o < : o. =£ * : s : UJ < z < t y o » - H c c < < < > - > x D a : j c H OJ > a < o i > > > D UJ CCI-H o c <tLuz::£:2:t/)a:a:</> o </>•-<<•-• « > - J > O l f l O - Z t O 2: < > - ' Z o O i < : r - Q C O U . O r - < « z i o a o c > K ! < a : > j : o c a : s x c o ; + 5 - cc t a C D < < « M > o : > K U j « a ) i i J u j z « < « j < a

:C3 : 0 «" cä O . G O (SO

2°

oommirisommi-tQDtvjcMr-ooro^h-vO-J-

• ••

moo

•# • «

i P i C i n i r o H v O H i / M n e o o o O ' i r K i O ' O * CM ^ s c - t i P d l H m M n f n t r \ « « o i n i n

r»co ev 4 -

Q- Q,

r«-(\jo>NO—<so^-(MO(MMiritnooi-t>j-ocir\ •

•

•-4

er ro

•

•ä- — 4 C M O r - o o o c c o > O r M C O > O 0 >

f-A

fOOCT^co-K-

•$• ao

O O r - l 0 ^ v O O C > ^ f n v O N N H a 3 ^ v O f l O ( M

vO-H

• • • • * • • • . . i n r s j f f i r - r o — l o o ^ - t s i m i n c r o ^ O ^ — < - H C - K - cooc rH

. ^ ,-< _ | . ^ ^

C l H f f - H H M m H ^ C l O O H O O N f l h i O • • • • » • • • t . • • • • • • • •

r - CM - • •

— ( o o M O i n v C i n - t M n i n N f i o o H ' - < o o * o ej-

N m o c > t > C H ( f i » ' t ' - i ^c .-i a> ro ir, r- a •

s O H ^ N o p i n v h ^ H ^ ^ N - J - O O M C c o

• • • •

O N i r \ N ^ O - 0 O 0 0 O ^ - - < - t O H O l ( \ 0 > # •Cf —< CM I •-< - t I ffl(\)r4 H H

>o r#

• •

o CM

# • •

-o —« P O <~*

i - i ^ - N f O M i n o ^ c o ^ r - i r o o o t n a ' r - H s t ^ f i

osm<t'oo«a-oQOyroirivO<-<i-<oNir»oo(riCTs,o^-<^f> —i CM ro —* CM CM ro •-* ro —• CM s t r—i co

^\Or^in>^u^cMrnr--r--ininNor--rnoiAC>Jc>cMro ^oocMrOvOvOcOvO'^-f'-ooocMO'-^'-'^c^iriooo ITICM—trooinvom>J'r" » - < — i - ^ m O ' d - o o f M O — * .-i c\j CM —i o —« CM <—1 co t-i H ir\ if\ o CM CM

t ^ r H i n r ^ c o ^ c r i r ^ O s o c M o ^ r n ^ v C v O c r i c T c r O O f M ^ - O t - t C M r M i - i ^ m c O v O O — I N O O CO i n ^"> i r i c M o ^ c M P - t ^ - m ^ c M O — < o o o c M i n r > >oir> —1 (MM H ^ H M r-l |>r-lfOCM ^ r\i CM

ort

r O O J N - O ^ M f t O O ^ ^ r ' m r f l O f f l ^ M N c f l N .-i H » m Ä i n - > t ^ H — 1 — i

H - ^ H K M f l ^ i - n f i s ^ H i - i j - N h ^ Ifl CD sO <~l C-

u w o

c u

c o c 7 " - i c o N c o m t M O o H f f > H r t m i r \ o o ^ i r i i f i

:rt >

r-« r-i

Q. X <D

i n o v o m m •-*

cMircMr~roorM«4-*-<0'-^i^>3* m ro io o <->

< > a* o > xn «3 -Q

QCZ

a:>-a_icr:<Qc:a:cx:<iiL;

C O Q C : . < < _ I C O O > C L

_ J —i Q C : K - Q . ( — - J ' - ' O i C J C a : , C3<t or: * : s: LU < z < i/5»-.co<<:<»-<> O cc _ l Q H- LU > OÉ > > Q CC —> CC OC <*?o < > < LU 2_: 2 2 : oo ac or t/) O W « < H K >-

-i r- <t « Z i f l t t . a > a i < Q ; > J : Q : a : o ; x 2 o £ + > a: i o : D <r <f w -«>a:>«<uJwrLLiULiuJZ}«»<_j

hocs;a"iJoi£OKyTOL>t-<iLfl:ii

< o SOU 1971: 40

^r-rorfooo\nvO'-ir--rfo\Ovo©aNrro"co"co"ro"co"co" ro" ro" ro" ro" CM fN r4 CS fN rJ tN

rorfr-rt^o-Hcor-noinncoinoocNrf nn(Ncocococorfinvor~r~r--ooo\©ri

VO^mvoOoOTl-NN-HOrtNTt-vONN VOrfcOrfr--OONOOOOr)cor~rfOOOOOO\

J-i M

rfrfrfmvoininvovor--000©^<Ncot^

PU-G

nrfcor---Hrorfoo\or-ninr--r--voooo

(1)

(!)

TJ 13

c - y-i o \ o o ^ ©^ ** o\ os © o\_ o\ r-_ c» r-^ in in *-*" r f »-T r f -H1 fvf r f —T i-T r f i-T «-H «-T ,-f » i *H »-I

° \ °°«°„ 'H. Q °°«^ ^ ®„ °V °^ ® ®» ° i 0~ ® ° .

»-T ,-T r f r f r f —T —T i-T r f « ~* r f r f r f r f r f r f

(N ©^ t s <o ©^ «-H r-^ o\_ i-* r-^ ^ „ "/">„ »t *-H eN »•* —<r co" r f ro" ro" en ro" r f r f e f r f r f n n r f r f n r f

ro—'©-HO<Nroro^rfVOinvO-HroO\ON rooo(Nt--'-<voO'\in~HroO\©rfOror\10N

<D C

ro co" ro ro" ro" r f r f ro ro" « N r f n r f r f n

3 d > ^ c/>

— ' r - i n v o r ^ i n r f c s r f — H O \ o^in^ro —i »-^O in rf" rf" rf" rf" rf" rf" rf" rf" rf" ro m ro ro" ro ro co

i«

H UH

oo vo m — ^ N o o o ^ o o o v i v o t - - - < o ro O u o o o o i ^ r o ( N r o r ^ r - - ^ o t n t - - r f r o — <o ro m^ i/o i/o t-^ <» \ 0 C^ fN rf v \ r-„ «•* O , rf rf VD rf" rf" rf" rf" rf" rf" rf" rf" m" in" in" in" vö" ve vcf \ o vo

w v £ > r o r - - r f o o ( N r f v o i n < N i n r o —< oo © r- m n n (N r4 <N

' t N ' t N M N n rf^ i/o in r-^ o\_ oo_ a\ rf «•* ro _T _T _T ,-f ^ «H —<" —T ,-T H >-H ^H —T —T r f r f r f

oooo\t--r-~-H-^roON©roo\ooro^H©r^ * - H r o r f r ~ O N r - O N n v o © c N i n v o o \ —(wi(N r f i-f »-T I-H ^H H ^H" ^T r f r f r f r f r f r f r f r f ro

.—i—<co-H©ororfrfr~-H-HvofNroo\'—< O O^ r f c» r f r- rj^ co rf^ oo^ co^ O^ rf^ r^ v\ wo VO^ r f r f r f r f r f r f r f r f r f r f r f r f r f co" r f r f r f

o <T(

0H 00

. n

X) o M C O

f l • * oo oo ^t VI > - i r - r o i n r f O \ > — i \ © r - ~ O N O \ O\o\0©^©-Hc-Jr)nroinvovor~ooo\

rfooocoincor-covo©'—i©vo—<ininr--

OOOWOVKJM^^OMmOOOClVlVHOtlOOON NTIVOOOOMNN^OVINOO^NOM^N tnvor--oooor-oo©'—iNts v n o h v o v i o

n o - i r o c o o s r f i n o r - i n ^ o —i © in ro © o\vot--©tnroONa\vO'^*-<a\^osro'-<0

i/o vo vo t— c© vo rj_ vo r~ vo rf^ r>^ r^ r-^ o\ O^ o^ ro" ro" ro" ro" ro" ro ro co" co ro ro ro" co" co" co" rf rf

vo »ri vo oo r- c\ oo_ o\ a\ <x^ uo oo^ r-^ <s n^ rf \c^ o C o c T C T f c T ^ - ^ — f r f c o ^ r f rf wo i/ovo vo vo'

o r f r ~ i — I V I I J O O O O H H V I ^ i , 0 0 »^ f^ rJ rf" rf" rf" KO" m" f-" C\" o " o " r f ^H" ^H" r f r f rf" rf" wo'

iw. co co c \ o

"-*„ °o °°„ ^

r^ in rf N V D W I

0^"0

^ oC oC OO ON o f O oC ON" -^" r f r f ro" ro" ro" rf" i/o" i/o"

ONOOOriooviOi-ViNM^CtoOMjm -HOO-nr--©-HVO>-iin{NOO©Orf©rf H H H - I M r t M H H H H N N « N N

rfin'or--ooo\0<—inrorfinvor-ooo\ •S «n i n i n i n < n i n i n v o v o \ o v o v o v o v o v o v o v o

SOU 1971: 40

Q ~~l ^ " 1 ' - l ^ ° \ "^ °V ^ ^ "t. *^, 0 - °°^ ^ ^ ^ Cl, co^vfvcfrFvrfirfvo in vo r - < M J \ - ^ oo U\ 0 \ 0 \

x. r o r f i n v o r - o o o \ 0 - H r v i r o r f i n \ O f ~ - o o O \ S> « n i n i n « n i n i n i n \ O M 3 v o v o v o v o v o v o v o v o ONONOVOVONONONONOVGNOSOSOSONOSONON co

O O O O O O O O O O O O O O O O O o o o o o o o o o o o o o o o o o Ti-MooooO'<J''-iV)'Ha\(S«Mnt^--HrjOOOOOSOCN^CNCOTJ-TJ-VOOOON^CNKOOO

o\ O ^ 0\_ o ^ © ^ q © ^ <-* »H «-H CN CN CN CN^ <N C N CN i-J" CN i-T CN CN CN* CN CN* CN* CN* CN* CN* CN* CN* CN CN* CN

Tl-'OOOOr<->T-i^Ti-'/->v->t---CN)Tt-vOCTsCr>r~

(NON"W(S(SiHNNrt«rtrtrtTj-

M _ _ _ _ _ r _ _ ^ , r t C ^ r N i c N C N

O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O oor-(N(N>nvor~T-i<^r~-ONO'>or~r~-'o\o

q o^oo oo q a* o\ oo oo q oo o oo o\ o o « »-? o ' o" o* «-T o ' o" o" o " « o'i-? o" o ' -T «-T »4

«/-) CJ\ f~ © m — i ( n a « | - - O | O ^ « ( N 0 0 O t-- o\ < — i u - i T t r ~ m o o o \ ^ o < N C N r ~ o O ' - < ^ ^ CN CN CN CN CN CN CN CN CN CN CN CN CN CN CN CN CN

ir>ir)\ovor~vor-~ooooc^o«<~riTt-ior--o\ rot^-©o\ooort-cNooo\voo\a\ooTi-o\i-OsOr-^ONTj-OONClOOSCNCII^rt-CNOO Tj-VlVJVOVOVOr^r^OOOSOi-iCNrOTl-vooo

vq vq ro CN c-^ r» vq oo a\ o\ oo^ o^ o^ c» oo t-- vo (N CN* CN CN CN CN CN CN CN CN CN CN CN CN CN CN CN

*-<oooo»-i*—ii—i»—i»—I»—I^-I>—11-CT-TI—i^-T

T j - c N r - o o o o r o o o v o v o o o o o o \ — cN^fi-i

CNcNrocococnc^TfTfTf<<oin\ot"~r--vOvo

o* o" o" o" o" o* o" o" o" o*1 o* o* o'o* o" o" o*

00\NO"tmO\NOiOOOMO\(<1P1t--* " ^ r t CN CN^'* fO ro CN ""fr cn ro Tf r f r f rj- rfr rfo o * o" o" o* o" ©* o" o" o* o* o" o" o * o * o" o*

CNCNCNrOTj-rorOrfuouoVOr^OOON*—iCN«r>

©0\rtTt-oo©©»nT}-rorooOroVOi/ooo</-> o \ • *' • t- -~ T t - M r O r O C N V O r » © O \ r - T j - C N 0 0 T t *>i «^>i " r i o n v i^ w w^ i— v oi uu ^r r\vocNO\r~vovor«oqoqvooooot~r--vovo f^ ro ro* CN* ro ro* ro co" ro co ro ro* ro* ro" ro" co" ro"

i—icooocNVOro"OTj-r-coOCT\</"}roVO<c">rf

vOCN^©t"~OvVO©roror~rl-©VOr--OOTi-ro Orooo©ro</->oort-roror--»—ios>—loavi

q f i q q ^ w o o q q ^ N N N «-i >-^CN O N CN*CN* CN >-" »-" H H M N * CN CN CN CN CN CN CN

I «"*

vi«t^i»o\0'-icNroTj-t/->vot»-ooo\

O\O\OS^O\ONO\0NO\0NONONC7\ON0\CT\O\

•2? 00

mr)-V)^>ooo\0>HN(<i<t«nvor^ooo\ 0\OsO\0\0\0\G\a\0\OsO\0\0\C\0\0\0\

SOU 1971: 40

voooM^oon<t(SvOMio<tmrH>OTi-o

T— OS<—i <VO OS CN f~- Vi CO IflONr-IC^O^V^OVOO •* co" Ov" ON vo Tf rf" en rf en •*]- r- ON" O

TJ-~ oo" O

^••^^•r-'oor—vovoovovcoY-iTt^-i/iwir-^ tM

r-r-oav>/or~i/->Ti-ovor--<N,-<ovo>\</->oo ^not^^vovot~t^t^ooooo\Mooo\ooo\

oo T)- vo en vo v-> rN vo r- » H ^- *-* C N *>* rf en O © " vo co r-" oo' rN *-*" rN W O I~-" O " TJ-" rt wo vo" vo VO

10 r~ w M C\ ^ o \ N » i F-> *-< oo vo co co vo r-^__rtrtrtrtfNfNCNCN<NCNCNfNfN<N

rt oo »-H vo r-" co rf i-T o\ ©

CNOVOOVO—<©CO00VOCN;VOV0©V000<N c o r - - c o v o o \ c o T f v o o v v o o \ - H e o ^ H O o r N, r - r-rNvorNvor-ovcocNvovor--CT\vovo© 5i^HCNCNCNCN<N<NCOCOCOCOCOCOCOCNCOCO

vo^t^voovovo^cNr^rNrNvo^r'-^i-^co''^ l—" r t TJ" vo" co r* en *-" ©" i-T rN t s o " oo* oC © rN <NCNrN(N<NfNCNfNCNfN<NfNrt'-<'-itNCN

covoo\voo\r».cor^rN'-<Tt-cooor-r,-<—iO\ ©0(NoovocNT}-vooor-T^vovoTtoocorN v o o o o o o o v o o \ r - - c o ' < 3 - < — i oo co oo oo rN O t-vovor-vovovovooor--t'--r'-a\oor-ooo\r--

co co t~- oo © vo co oo^©^oo r-^vqo^^t co^vq^r-; T-T rr vo -H rN vo" wo T-H o * vo vo vo rj* vo" <-" vo" vd

©rNrNTt-VO->*rNt--©vorNrNcoVOOO-^-fN oo-HCNa\r-©©'—ico^cooooor^'d-TtON vooovon-vovoooovooovooOT-cOvOOv-*

vo'toooortinTtvoovNOM^'oooiHOVo

^jcoTi-vovor^ooovO-HCNco^tiovor-ooov Sjvovovovovovovovovovovovovovovovovo tT'OCNOvONONOSCTvOvOvOvCNCNOVONONOVON

SOU 1971: 40

o N N r t > N ^ o o « o o vq rH <t *o w q M; o\" •«*" w! </-" »-T oo o" <N w" co -<s" r-" •/•* </-* vo" ©" IN

<N ••* co ro vo r-" vo

•^•co^-^TfTt-^-Tfco^-Tj-^n-Tj-n-Tf^-

•SP e o T j " V o v o r - o o o N © » ^ c N c o ' * v o v o r - - o o c \

vovovovovovovovovovovovovovovovovo

co O\O\O\0\0\0\O\0\O\0\O\0\0\O\O\OsO\

o» C a <o o :0 CO

V l r O O O r O C A O C A T t O O r - - —. VO CN 00 00 T j - t N O « o i r i © r o T, i - t N r - - a N r o < n v o r - - C A voooooocArocN rt-©»orot"-T-<cAcNoo o r ~ - o o ' — ^ ^ « o \ T f o o c o r n * m N O \

O vo —< t~- C N vo vo v-) oo ro o\ r- r» wo >>o tN «-? oo" os" t--" oo p j oo" vo" r--" »o" TJ-" »o in rj-" CN" P-"

COT«OOlr>r--CAOO —<I~-Tj-CN'— > O T t — 1 0 0

CI <D c3

»-(pH»-HOV0OMr01-~Tl-V0-sJ-V0O-HCA oor~vo©oocNvOTj-rocACAooovo>n© r o > / ", > r o C A - < 3 - « o © v o r - - - v o v o T i - o o f N r o c N roro <3-"*Tj->or-vor--CACAOcNTf-''*r^

P I >/o r- P H rf oo vo *t s 1 > ' v ".*'"„' > '„ M 1 ,w , s - < i r~-" CN" CN" ro i-T vo" vo" vo" «o" ro" — T CA" a\" r--" vo" ro •^•'d-rfTfrororororororotNfNfNcNCN

i—i

M u M C aj

' t N N N O N O w oo'*ooror--oro~* >n © r~ VO ^ H —< i n © ro — i O \ N V O - : M ( N f S v o ^ i o O o o i ^ t t i n t ^ c o o o ' t c O ' H a •/-iCN^-ror^r^^-r^^rJ-oovororoTt-CA CNTt-CAOOtNTfcNVOCNCNroCNroVOVOr» r ~ 0 0 0 0 0 0 0 \ 0 0 O O O C N C N O ( N » — CNT)-

m CN •<*• r- CN vo oo CA r-^ r-»^ ^ CA_ ©^ t N vo o> T t r»" oo vo" ro" «•* r-" vo" r--" </"T CA" oo" CA" vo" tN *•* rororororoTj-rorororororororororo

fa Mi h

1 3

C X)

4> Q ÖJQ X

3 cqj <D

al C ( C u <u T3 T3 <u C

z 23 TJ C al

.* > >>

vo CA 00 CA 0\ i-i CA tN ro •* CN^ uo PH r^ Tf ro^ ro"^io"irT^ro"cA"<o"vb"r^">o"io"cN"ro"vö"ro •^••^"^""^••^•TfrorororororortTj-roro

CA-*vocAoor~rovoTt«/-i<oovor^vo(-OOO'—iHO\r-1—iroro>/-iVO>/")OOCAVOCA

CN""iCAO,,3-©"3-r-Kovoroooi/->CACNCA

»-H vo r- ** PH CA VO 00 oq_ CO f- VO^ CA i-t i-i Tf o" CA" CA" I-T IO o" PH vo" m" io" vo" vo" r-^ tN PH -*

CACNTt-~VD^i-CNCAOOCAr--CAroroVO©

<r>Tj-Tfrt/-)T}-Tt-roCNCNCNCNCNCNCNfNCN

vo-Ht^o\>0'H'<tfnM-<0\'-iOl^nvo

-"HNTi-o-i-HTfwcnoor-vOMXiOVO

OO :0j 00

rr f)

u-.

a u

J< C OJ oo

r o » ^ C A © r o o o c A r ^ © © c A — oo - * KO *-< CA ^ t t N r-^ CN^ CN N ^ ' O O M O O i n n P H t - ; O oo" ro" CA" t N r o « o " CA" T T r o r f vo" r o Tt" >n

CA</->r~-CAcNr~-ooro*TTt-ro<o>/->CACAoo MCNcNtNroro>/->vo</->vor~t--r-r--^Hro

43 O C/3

ir> ©

p-< f - CN 00 CA </o 00 ro

, a u

O c C/5 aS

s «o

•a u ai c/) ti :ri O

> * i oO. — •<n C on

•a &o i—i o OJ o.

c o M ^ r ^ r - v i v i N r n c c t ^ c o v O ' t t j - T t VOCAr~-tNtNfNT|-tNOOOrOTfinrJ-VOVO Tj-CACArj-VDOOCNCACACAOCNCNOOVOVO C3\p-«roCAVOCAr--©Ti-©CAOO<n</o>/oro •ocATtr-Tj-oor-rfoooro-^oor-Tfuo 0 \ N ( N - r t N > V O ^ t > 0 0 0 \ r ~ 0 0 pHCNCNCNCNcNCNcNCNCNrorocNCNroro

vo CN O O v O r o o o ^ r ^ ^ t C 3 N c o r > - t N ©^ ©^ VO </o CA" t ~ oo" vo" r f Ti-" T f vo" T T ro" ro" ro" P H o " rorororororororororororororororo

.* ai

.B U c

C U

-D )H

—iVDOfN<-H00rtT)-O00 rtrtl^VOrtMOOOriOO r-~ © — < — i f - o o C A ^ t r o r o ro>nrOVOt~~>nVOCA—HfN

u, a)

CL,

o U4 Q X ) r/1 a OU LXJ t/1 H O >> ai

ftnLU c UJ T I 1) r 0 O T3 T3 p

OJ o •a >, n>

Y-H^-HVocATimoT^-vo^r---—<CAOOVOOO tN^tr--'*voromT-HT}-roT}-0<nrt'-MO ^nroCAiO'Tt-voCA-HroOtN'-HOOVO-^-O

-H O

t-- O 00^ tN f N CN^ ©^ "o C3 ©^ O 0> < * "O >n" r-" • * rf" vo" • * oo" vo CA" o i > CA" CN" ro" r f r -

BHC X)() >. B o

TD O

u -a c

> faHU u IM) (H

tNr-ro-^or^-Hoooovot^-vor^iooofN • * ' t i n o \ t ^ r n r t r t c o r ~ ' * i n f S v o v o f S T—irfVOCAr-CA^HT-^tNr--roCAt-~OOCAO

H CA CA CA

s »^

o oo ro oo u. i o vo vo

"3 rooovoiricNr-HCNVOCNCACNCAroootNCA

2 PH ^7 -d • * CA •* a

*"*

1 C vo <r> v o M CA CA CA :at U U

•<J-invor-ooCAO-HtNrOT}->ovot^ooCA iflinioioi^irivovovovovovovovovo^o CACACACACACACACACACACACACACACACA

Tj-<iovor-oocAO^^cNrort>ovor~oocA w-iin«r>«y->>r>v->vovovovovovovovovovO CACACACACACACACACACACACACACACACA

-2

SOU 1971: 40

—t CN

o o

CN r~

cö cd C c

vo u-> ~ O O CN

:0 Cd

u, CO

CNrttNinOOONThtNOOt^O-imOTf^! r--0,\Ooouno\-'d-cn'r)-cncNcnO\cNo)''d-

C co cd

viio|ooocioa\ffii>Ti-mrirtC7\'Hin't I'-itN'ntncntNwn't

i—i

U-)Oor~~CT\-^OOr-~Tj-CNO^tMDCT\a\iorn I-H.—i«/nv000O-("---Cr\''d-O4\£>i/no)0\rnOl 'd-OlO-CN^OOl-'d-OO'— N M O O OO CTv tJ\ OunooaN^cnOvTfcnO^^O-^l-oiaNUn --(OloJOl^OlOJcnuo^O^or-OOOsCN

^H M

cd S-,

l O m l ^ N l n - H r t - o t ^ - < •*? OO Os

Tt-r-Oununr-ovr^oJO^d-

i oo m CN vo

en Ur

3 XI <L>

M CO

—icn^co^oo-^^d-unomosoovoi/-)'—i O\VO'mcr)00rl-00©Tl-Tl-l>-Ortt----^0\ ooio^iooafi^ONmOrtoocncotTi OscNCN^oini^tNiocoinMrM^avMO —lOIOlolOlCNcOCNcn-^tini/nununvOOO

3 OQwJ

vOVOVOTfcflin^OOOCcOmifl^OO-HiN

CO>OM*Nf<1cOiiTtO(NO\^tNO^ O O M T f o o O ^ ^ f d - t N I ^ — *-< VO rf un C~~

, Cö

to u T3 •O <U q

^*-<O)OlO)O1cncn-,3-«n*Or---i>-o-00©

^N^tOOOiOVDr-OON-HON^-OOrt^

^•^01010-0-—<-H^cooovor--r--uncN cnt--o\cnoicN©ooCNt--i--unooovo''dmt^'d-O'st-oscooocxsiovooNCNCN'—iO\

T3 C cd J, J3 M

oi-^unoof-cnoounovoTj-o-vovot--

:cd <» co > >>

t N m c « a \ un o- oo o t ^ ' t h un os • * o "dcn o ' cn r t r-~" t--" r--" oC oo" oo" oo un" • * cn o f o " CNOIOIOIOlOIOlOJOlOlOlOIOIOJOlOl

t-~oo—*Tj-oi^ot--*-<uno)M'<d-cj\VO',3-0 eNun^d-r-oi^oooNO-cnoNOioo-^ON ^OrtcnminooOtNtNOOoow^tNvi

^d C to CO

_* ,-< -H r-< CN rt w _

O N

ro •* in vo t-- •>• O

00 ^o i> vo O ^O VO "* "-^tN >-1 o \ in h "t T^" oo" SD r-" o f vo T)-" oo" oo" t--" t--" so «n" oo" oo"

o-Tt-Tt-HOunaso^o—< o\o)ootNcncn-HO)>noO O W T t ^ O O O - 1 v, Os cn^l-TfO-HOlcno-Oun

O .fl V3

'-*'*-i

, a

©^O\CNcn0000O-CT\VOcnOO\O\<N© -H CN Tf OO — ( O W O O O i - i l C O O C C t C O V I r-^tootNNO\«"cn«r«ii>r<noinO t---<d-oa\unoicnoiun^oo©.>-©voo) —( — ( V O T f m t N , t ( N O O f N r > o i r l O C J \ ( N CN O) O) Ol Ol O)

-O u, C

o d cd

oooo^H^oun^o^nunvoos

—< _ i — —i O) Ol

CN «-i « c n

oo O oo^ un un *-H VO CN SO un cn o^ o " o " os r-" un" un" o-" o " »-T o f o f o f o f rt" un" "dOlOI'-H^rt.-l^OlOIOIOlOICNCNOlOl

M l o © u n - * t o o a \ a \ © —i rf- \ c un un cn un oo u n o - i o o t - ~ © o , \ r - a \ © t - - - ^ i- < c t o - a > > © T j cnTj--^-o)^cnOo»CT\oo Or^i>->n^o'o r~r--un©oloor--un©r-^unocnCNTtr-~

g C cd

61)

~ *» r~

SOU 1971: 40

<o ' - i m m ^ O ' n m ^ c o v i i n c j M ^ o o ' t T f ? *o" oo" o" o f i-H un" cn »-H r--" so oo" M3 ^o" vo" un un

os Os -*t Os oo os -~-irn—<—i TJ- un © un ON r~ cnTj-inOooo-^OoiON-^tcNmcxiTt-ooT-^ vooocnocncoor^cnovcnunun-^©^ OO00^00\Nf<HO*Or«00V0rt0\^0in r-H^ »—i — — oiotrnTtvn^or-

S •"d-^mcNolcNeNCNcocncncncocnrfcn

' t K T O M » 0 \ 0 ' - i t N m ^ i n « M » a \ mir,v~iU~iU~,>r^sosDSOsososososososo OsOsOsOsOsOsOsOsOsOsOsOsOsOsOsOs

v. • d - > n > c r ~ o o a \ 0 ' - < M r o r j - v n o r - o o a \ to u n u n u n u n u n u n v o ^ o s D v o v o v o ^ o v o v o v o •^ OsOsOsOsOsOsOsOsOsOsOsOsOSOsOsOs

o "^ '—L T ""1, ^ ^ **! °^, ^ "T. °°„ °°„ 0 „ ^ ^ °°» es cn" CN" r~-" r-" so o f os" ^t o fi-*"*r-" oo" os" ** -d-" —" o\" ^ ^ *•+• ^ - * . #**•* ^ v l •»•O ^ v l #-^1 r v l ^T\ »*r\ #>r\ #-*^ # ^ \ *(•+• # ^ *

o © o o © r - - o <n © < N o • * r-~ o © *•* © ro o \ <n o ON © o T t - © r - N o, r ~ O O © O 0 0 © N O T l - O © * - « T l - r o ^ T l - O N r o © ro CT\00(NrtM«0\ <*mooir>0\OOTfOt~-t--roooOOO\fn <N >n ^ NO Tj- NO H M I ^ M l O i n O w K I O O W M O r t rt i-i «N <s • * » - < * - < v-> —< r -

O O o o © o o f N o < n t - - < N r - ~ © r o < n © < o o N N O O N T j - o o < / - > © <N v - ) i o v - ) > n © T i - o o < / - > r ~ ^ o o o © T t < N " N D T } - t ~ - N O O N O N o < n oo © N O < N O N O N < n r - - © r s < o o N O o o o o o o T i - > n < o ^ H o o r o o o © NO IT> i-M Ti" i-H «n M ON NO —1 K l T f ON rt O t j - f f l N • * o \ os H

»•H

"<t »-I

IT)

T}-

O O N O N ^ O O O ^ - H w i o O ^ O - H i n t s V K S n ^ O V 0 0 0 i O h » 0 n l O M ^ ' H M - m T ) - O N 0 \ N , t < N ^ - , O

fN "">

Tf--

" ^J-

TfM>0 rt

00 NO —-i T-<

^ • T r » « 0 0 N « 0 ' * M _ _ - _ _ V>

NOv->rN<NNOONC~-ONrs>noNNor--M©v->ro TJrt • * © TJr- >n <-< TJ- TT NO rt

©OinOvo-^OOvOrtOOOoov-iON© miflr)-(NTf\000«)00iO(NV0iOT)-iOin Tfrrt

TtO\«n

NO </~) r-H

ro l~- >n vo O <N r~- — o v> r- T1- O N TI- >n

tfr rs oo

o o o\

"^ r O WO

0©©0©inroON©r-~©OONOWOT}^Oro(Na\»-<oot~t~~»-ivoo\ir)«nooTi-fN ro « ro ON Ti<n TI- >-* m m M -

ro OS O oo vo m O vi r~

OOVOO^NTtOOM^OirtNmOrt

—c O <-< Ti" ON NO

Ti-«n{NONONo~Hr—Ti-©v->aNr--oo©»-H

ro y—i

moo*

v> rf ^

ro O ro

mmm

00OO\

O O i f l O m c o ^ i f l O O K i O O ^ a ro - H

ro oo T1-

T}- »-c

ON rN fN ro ro CM

ro CN <N

O O O

v->©r~Tj-NO©Or-~(N>r>inOroNO©Tl-

o r-~ v-) ON r- <N

t» o

O O ^O^Hr~OQOooOO\V->ororTJ- O <N ro o\ -r~ '-i'Ov-iooONOOTi-v-ioo>n Tj-NOMCNrorNrOTlTt ro t-~ ro r> r- O r-~ <N -H NO

ro O r- o

oa -o

„

« a

SOU 1971: 40

o v i a s o - ^ - o v o o - H T r os o t s o o f N o v o r - m v o f S r j - o —

i f l 0 0 » 0 \ r t « T f r - O ' - ' M l - ' - i 0 M O O ^ f i O N 0 0 t ^ T f T ) ' O ™ vo vo i—i vo m m ov vo — i r i N ^ t - H c i T t o o m M M ^ M o f i t - O (N 00 «— Tt-rN OJ —i VO - H W N N O O ^ O M

t-~

c\ <N (N

O v i O O i n n o o o o « m i n T t o « M » M O H M O \ o o o o

Ov <N

l^ oo —i

,—i «— C4

(s),-,!/-,

M ^ o o o o m o o v o (N <N Ti- Os

OOr"-©l~-rnV">o©i/->CT\i/-iTi-</->©r'>>/->r«">c'-iO©vo<N©vo o ^ o r - O N N r - ^ m r - O M x i ' t T f i o N i o r i x s o N m T t o ^ o\ <N oo—<-*rsosTj-«Nr~(Nmo\fN>r»voTf<nTf--<«niri>no 00 <N VO OO O *—( rt vooso\o\Tj-ror-~vo »-i cr> ov —< <S

O U T t O a a ^ N i O O O O O N O O O i T f l r H O O N ^ n O a v> i oo(S

—<

«mO\

o ~ © 1-- <N

vo vo

00 i

T-I

—< T t

r~- «s

1 VO VO

OO i—I

-H

Tfr

00 O —< fN VO fS 00 00 t->

vo o t^ <N

mo<NCNir--<-iTj-v>—<(Nvioo(N vo VD r-»i -H TJ-

a 3

2 T* o i n v o - o o - O T f O O i ^ N n r - T j - i ^ i o

r - oo r f oo o \ cs

(o©vDr~ooTj-voiOTj-voo©oo<rimvo 00 </*> 0 * i O I » ( N ' < t V > > ( N O f 1 - < ' < t f-ro VO t ^ i H M V ) *C ( N « i-i VO r f i o M H M h 00—1 <N

(S oo vo oo <r> vo

a o o

B SOU 1971: 40

N t ^ r t f H T j - m o o « M r t r f ) O t - - V C i—i cr, i—i «T> OS

o©<OO\OV0Ooo©NOt^-ootNOr<-)rNr-voo\©O\Tj-OO Tt-^-<o«ri©r-ooTt-fSfN^ci>oONi—i^Tfroor~o©-Hso i-H f^vo r^vo»-i rj-r«-)SOi-*osascnr-~asv")

oo O O t ~ - v i ^ i - I T J - O ' O I — i r~ - ^ © r - s o i — ' N f n o \ T f ^ o o ©-^'Ot-~'nr-r-'^-c>mooT}-fNOrnoo'rl-vo'^-'<*m'^-o TtTj-iou-iosmr^itf-i^r^oomoooososrooooootNi-^in «

i-H

" * 00

M t ^ ' H ( s i n 0 \ O r ^ ^ ) ' * 0 \ N 0 0 ' - ( O O 0 0 M M - - ^ ! ! 0 O r ~ - i -, < s o s o - H r ~ - < N c < - > r - - < N r--som<N©o — -rt-osr^sor^© c s ^ i o i n t i o N t ^ ' t ' H ' t O f , i o o O N V O M ( N ' ^ o o t - - M T t o m N < t Tj- 00

** oo cs

tNsornm»/-}—<os-^)-r--r--ooOs©cNi'~)SoiooooOcN-'d-oo © w m i n v > h r i ^ i t r t r t O \ M o o ^ f n o \ 0 ( N O h O « l ' i •* i-i <s so o m ^ r o c s m i - i T i t ^ - j s c N f - ^ r » i-i »-i CN TJ- r os

•* <N os

r f o l o o i - ( ^ t ^ o \ t ^ o o ^ i n ( N « N i t v o » i H O o m o I ^ M i O V I r t O O N V O N M f N i n t S i t O ' t N O O O i n O i-H

<N >n

o \ »n i—i

m<NtN

fNMDeMoo

- H i t O O ^ M O O O O O O O O O O O i H O W O i t l ^ W N m O W M T K n i H w i / i f n i - H i / i x o ^ O O N W ^ ^ o v o i t ^ t ^ 00 T f rt <N i - i © in «N so

00Tti-i

fNi-i©

O V 1 N ' *

©oo©©oor-HVOoo^^Tj-mOstNmv-i(NO\>n©©oo r-i-HoorfO^}--^©^Ofn<r><N^<or~-t--ooososr<-)oo so<N(N(N^rr--c">rN r^u-iso-^sor-osmoooO'-i i—it^i iricN i—i >n (N i—i (N r~-

SOU 1971:40

NO NO t~~ en (N r - ON oo • * - H H T f m o NO ON CN r f en ( S o \

-* -H CO

CN ON T-i NO H CN

<N NO T t C7\ CN ON NO O —< <N i o i—i O <N

oo v-> CN

oo e n —1 0 0 — i CN

~o O

mON^rHoou-iinr^

f i O ' t o o i n N r t en C N C N oo t-~ r- N O >n G O - H C N cN oo <n

r~-cnTt-ONr-OmNO ( S N O t ^ m ^ - i o N r H i n N O N n O h O O

^ t~- M O f l VD OO tN Tj- y-i l/~> Tj- , H f\) NO GO (N CN CN r - • *

O O - t O O O O O O N ^ OOONONOf-ONNO^ Htnr)ONONM>oO

CN NO oo 00 -st" O CN en oo H

c<-i <—(

O N T f r ^ O O O O N O O O T -t • ^ i n v i N o o i ^ i n ^ "ONOcncNcnHHOONO

cN CN m tN

NO O

•*

. - * t~<-1 —*

r-~ ON

r-- e n o •* ^ CN

- H

—i

O M i n r t voooin ON r~- CN ''i- t^ 00 CN T}- oo H CN H CN CN

rf <n

-H en ON

i-~ NO

-H CN H O N » H 00

T t O l N N r K N r t " * t M r t 0 0 N O f l 0"">cNoooo<oir>oo *— m CN

o OO TJ-

00 COVO ON t^ W N W I

T-t en

NO T- O O •* <— ON

—i »o O

< z PJ

SOU 1971: 40

^ ZQ

.§

©Bus

OONOOONON

o— <—i oo

ON >n r-i o r-r - en CN oo "o

m o >n HON

en >/"N oo T f oo co r- oo oo t~~ r— ON C^- en H-C r-~ I O NO

CN ON 00 Tt

§u "SB „,

Q Di co •C g? « *

in T f - H C\ •* TJoo en C N r-~ N O oo

i—i

—i

rTfr

v~i NO

en c-

<n in >n rf ,-< CN O NO </-> H NO •sj- C N r-* xn en N O

-£

§ w

gw . . j 2

•> c

a! « 5 .SP cs o

>§ ZÖ

^ • a _n2

"S !> " i -

©o

:S o 13 2 13 U o. CO > E pq &< £ W £ £

CO -* O

»i ro VI

oo oo fN ON Tt r~-

00 NO rN Tt fS t-- oo

fN 00 O NO t~- ro <N

—i o <n

ON O oo i-~ ro <n

00 rN in in

ve |^ o •* (N oo oo ro Tt rN vi Tt oo v> ON r- oo vi Tt fN oo —< <N — r» -^

ON r-Tt

—i rN oo ro ro ro fN

G O O O

OO —< f» «N o oo r-- NO in r- o ro O v> vi Tt CT\ *o C M n w vi t^ T t _

o NO ON

o c

< N

-H r- ^ H

m v) r^ oo "i OM^i

i—i in

O O V O V O r f - i f*- Tt i-H <N i-< N O .-<

r-- Tt oo o <N -* oo

O «n

oo VD W rf O vn r<i —H «N T-< vo -H

fN »i V>

NO r- r-~ o ON »-H o fN t~- ON Vi <N — ^H vo Ti N rf 00 ON (N

<N i—I Tt

0 0 NO NO OO CO O <N

ON I—I Tt

r o I-- T t NO co r o _ r o T t T t oo r - oo g r~ r » NO ON r o T t ^ rN v i ^

vo T t rM m r o O ^ ON ro m oo f N ON ' fN NO v i r-~ r o v i j j j rN r t . .

v> oo O fN

r o ON rN 00 r o v i T t CM 00 ON OO r o g ° r~ i n T t vo < N r~ JQ ^vo

T t T t NO M rO ON m rN r - r~- NO oo £J ON m Tt NO rN oo <£

T t oo r o oo

r» rs

ro <N t-

VI 00 ro Tt ro ON

-H »H 00

ONTtONr~v>Tt,_. g ONTtTtVlfMNOjN

I N vo T t <n ON Oj

Tt OO -H ON »-< CO . 0 NO Tt <N ON ON rs >" NO Tt Tt Tt fN ro «

o a x

fl ON ro fN r- —* NO Tj- Tj- —, Tt f» 00 O

o Tt

T f O N V l r i N <N — 00 ON —i fN _J Tt Tt ro ro ro ON ^

i-i -H ro

O ^H fN ro Tt O ^ fN NO ro -H Tt £- £ ro ro ro ro fN vi ^

00 00 t-- oo fN v»

*-<

-H NO oo er»

ON NO NO f- ON t^ NO o o o ^ i N o o r - N m m o \ T ( - t ~ oo o \ H «N in

CM N O vi rs rs vi

NO ro Tt

«o Tt Tt r~ o o o t- ro — ro Tt O ON -H ro ro fN fN CO O i—i fN v i

8 >S <N NO ro ro

-H rt VO N rf OO Vi O

> vi v i O M ^ m - H

>mOOTt VKNm

O NO fN

ON NO fN vi fN Tt

TtT-, VI Tt i-i ON

NO O Tt

NO Tt Tt O ro f~ Vi NO -H 00 f~ ro NO NO O ro fN -H — ON O

m T* ro OO Tt »T1 t*« <N r~ NO oo vi O r~ m rt —H oo N O Tt

o a x

H • ~ 00 cfl

-C)

9> S o .g .2? S ^ O:*

omuD SOU 1971: 40

^Oioini/T^-Tt-rfininv^ycvo^Ol^^oin

a o

.2? 5 t-, • »

nOOooi»0\^\o(N

o' o" o" o* o" o" o" o" o"

> «s

>o c» co r-^ r f -rf (N ( N CM —, o O o\ o\ o r-~ r i _" - T - T m - T - T - T - T - T - T - , ' o ' o" o ' o"

<N <N (vj ro ro TJ- VI

—'—• — —i —<<NfN<Nr»">c">

<N — —<" — —i —T o" o o" o ' o" o" o" o ' o" o

m rn • * c i rsf <N - i " r f c^f —T—T—r -^" -—' —T—"

<N fNl fN (N (N <N <N r o ^ r o r ' f c ' f " ' ^ ' * ' ^ ' ' *

OOI^OMOO^OcAONMrnMWNMt^ o" o ' - T o" o* o" o" *•* »-T - T »-T »-T - T - T - T - T

00—<O<Nr000O\r^00r^ Po\<NOO\'-H «Nrorornmm-^-Tj-M-"Or^t^OOa\OS'-H

. 0 O . 1 T l i , T , ' . f i , " ! , " ° . " - i ^O >H OO « N —* i-H «N r\f <N <N (N CN (N Csf CN —T c i CN* rn <N

^ O W N ^ O H W I N

oooovo>-<fNr\iO(Nr^»^0\vcioor~-—<oo

"Sj- O. m VO CN

« " i "* « - i (N M (N

io<n^o^o<r>t^CT1oO'-irnvor-.r--oo-<

O O

g NlNNdOOiOOO-^-iVONitvDVIt^O oo oo © — i - i m < o | x o o o o - « r t \o 00 o\ lo c^ n- >/•> x-fm" vo" vo <o «o" vo vo"r~-"r-*oo"oo"c7\*o\"

•^•»ovot^oo^o—<<Nm^tu-i\or~-ooa\ ioiovnnv)i/ivovovovo\0\ovo\ovovo M rt M —i -H « i i F i rt i-i r i

SOU 1971: 40 13—712116

THO\0l^000\Ort(SriTtV>VDM)0O\ lOiflinviioiflvOVOvOvOvDVOvOVDVOvO \ au: > Ouis O \ 0 \wC A C/1 O " '\ 0^ \i Ow\ 0ui u>\ O w\ O w\ O w\ O w\ O Cf\\ ^o\OCn u\

oo<nq»Tf o r-T —T r i »-T I N v

r- v m \D -rf m

,_,_0)fN»N«")''3-Tj-i/-)VOr^eNr«-)mOco

v o " r - ' v i ' ^ ' i / i r , n " m n n n N w w (N f^T

m m" Tf M* " t o ' \ f N r f n ö O

r^r-~fNVCsr-~r^',3-ocsossofNOr'->„ c? f T V C) r»i c-, e f V rn e> r^ V V -ef V ^j-'

0 0 \ 0 \ - O N r - M O \ - ro fN m O Os Os (N (N (N N r ) (N m fN oo ~

Os oo as \c

f-Of^-^-t^TtcvooTtov—<r~^o

v TJ- Tt r r r f Tf e f f*i f T f f c f m v v v r--r

© © fN ""> V r^ —' O v£> "3"CTs— O o o N n 06" v f v f V r t r j .-T I N ' rsf fN fN f»> r*f e f m rn SO .— r t — I O O O — rj- © <~~ V fN — CSO\ fNWli/^t^VCTsiOfNOsOOr^oor^CTsc-ir„ _i _^_____fNltNfNr<-,

r f >r-, TJ' c i ^- r^ n * ^ M " f , H V » ) w e l

so Os fN f - — O — "O i»-, >o fN O O O e> i/-> —~ —" fN •—' IN fN fN <"" -T fN IN' fN f f r«f e f f l r«-f

— vO • * " 1 - i O " \ C \ s O T t - m o o < N I N c < - ) r - ^ < ^ (Nc-ic-ifiVVw-iu^sosot-^oooor^Crn

c; r l V i

SOON — f l O s C s o o ^ s O — O ^ ^ V - ^ c o a V * * n V V V n " « a >C )0 K l~- vc

oovi^ofir^TffN — fioo 0 0 V o « ( N N « ^ - f N "fNfNfNfNfNfNfNfNf)

v a v q 00 00^CT^—1 o^ c\ V V V V ef V V vf V V

ni»)V)V't|n*0'trfifiinif)in|'i*

o " —T .-T —T —T i-T fN' <—r e f e f fsf m e> V e> ro vir--|'ilvoooovon — O i o ^ O M ^ m 00" HT" V " VT 00 e f so* V — — e f so" so r-*' so so

0000 — « 0 \ ) 0 « ) t ^ V I M - < r^ fN O © v-> 0 \ N v i O \ « i n n V i n O O i f n « N 0 1 ' ) r - i N f S N O l f M m o m M f l W W f i M N O ^ O V - N O M J O O

N W 1» > O^

ovvr-t~~r^c\i^r^c\v»t>f-)VO'—

1 , l » - i n ^ V ^ n 0 O ' - — f M N O O ) " fNfN

ir></-iin</->«nv>sosososososososososo OsOsOsOsOsOsOsOsOsOsOsOsOsOsOsOs

iriir>>o«oi/-}>/~iSOsosososososDSOsoso OsOsOsOsasOsOsasOsOsOsOsOsOsOsas

SOU 1971: 40

•

A73 U c

r-^CMMO'^OM'O'tOOINNOOOOOM -*

w -* M M M «

•

oomr-~oo--iTtvovofNOrNOvooovor--r--

—> — -^ -H —i (N fN

O en O C H O n ^ - i O ' t n N V O - < r- o r-- in in ^.„^,_^H^._^rrj00fNvlOaN00T^-Tj.l/-irn

u 2

^ • V I I ^ V O N f ^ t ^ ^ O O ' t ' - • rf rt- en fN •—< »—i en (N —« — O D ' t f ^ f n ^ ' V O M V C i O t ^ O ^ O — — — _, rt —i - H fN fN

o" ö" o" o' o" o" o" o" o" o" «-7 o" o" o* o' o" o*

vO in >n \D — 0 0 < N < N O ^ O c ^ - H ( N - H T f r ~ - - ^ « <—i M ^ t a W O W O T t O - H M O C I V l - H

o" CN o" o" o" o" i-7 p-7 -^ «-T i-J »-T ö~ o ' ö~ ö~ o '

CO '5b

^ ed > -* < M

H LL

O ^ <n < N o ^ O ^ o\^ vo vo •<*• <3 -« o\ >n « N C N —< rN

<—i t"^ in en^ON N O \ - * o V K S O \ 0 ^ 0 0 \ W fN »— c N f ^ i n i ^ f n i n ^ i n ^ ^ r - ^ v o r ^ o C o o ^ o C

U U

O O O K O C^O m f S _ ^ o ^ w N ^ . r - a o o" o" o" O" O o" o ' O" o" M * « « H «-< fN <N ro

• o^ oo r~; o^ •«* oo^ vo Tt oo rTf^TfN m com"in"vd^in

vo ^ ON fN o r^ ON r^ o^ oo r^ "n vo o^ r~- in T}i-T r-T o ' —7 o" —7 fN" «-T >-<* fN o" • * en o" o" »J »-T

o S3

PH CO

,±

u c O c C3 C/3

.S c

<-H —i o O o" O fN »-< r-" o" ON" oo" ON" ON" C T fN" Tf

O fN O t"- VO fN — T t N « l O O « ^ N « a n-r^vovor--oooen<noNoovovovoinrNen

C^r-^ON^oovoTtineninr^envooooNenON mm-^oo—lONOONoTfNrrN^T-^fN^^i^en"

«,^,-i,-ifNfNfNeninTj-invovovot-~r--i-<

VD OV^VD O N M VO rn wi » . O 1^ 0 \ O O » "1 •-Trtrs" vo" oo" o " oo" o\" o " en" in" rf" ^ •<*" vo" ^t" rf »-1 fN <—i >—i »—i"—i •—ii—i »—i >—c »-i »—i

•rt-ooT^vovo^voovOori-rNoort-r^fN

— — r~ ON r- m r-~ —> oo r f rN r- r~ r f ON ON en H O Q E

fNenfNenenTl-inr~-r~ONr~OON»-Hr-<0'n-

enTtinvor~-ooONO--<fNenrJ-invor~ooON invnviviviinvivovovovovOvovovOvOvo

OVONONONONONONONONONONONONONONONON

sou 1971:40

• (S » °* io M n oo "^ r- O w >i m N o •* ' fN fN o " o " en" fN fN fN rf t~-" vo" in" in" r-" oo" oo"

K "^ ° - ° « * ^ , "^ ^ "^ ^ • ' l ^ t °V * t "~i ° i , ° ^ '"i, ^ Q MTHOf-vococooOr- O^VOVOVOOIONVO

v! *)

-*•

enrtinvor~-ooONO-HfNenrl-invor~ooON ininvnininininvovovovovovovovovovo

OVONONONONOVONONONONONONONONONONON

c ni O, ert

• rfO\oeo\NOoiONV>o\oooomrnr-HOjrnrnm<no-t-~t--NONOaNCNrf

•

-> 0

rr! •o Kl C

•*frf>/">>n<ni/- > »r>NovoNor--o-ON-^o\ooc-^

< C/5 D

vo cc o\ o

U UJ

w c c> ert

Jä c

00 ••a

,! 3 se

* <

H UW

M "O rn C^ •"•« 00

rn N Tt" ^ rn (f) t») M <rt ^ — — O O W O ^ rn"rnrn"rn"rn"rnrnrnrn rn rn rn m rn Ol rn oj

ol NO oo o f^ a\ os t - °°„ &\ rf "^ ^ * q ^> ^O ' * of of of rn of fvf f>f of of of o f of of of of o f of

rn oi vo in oj^ o o *o t-v °°, ""}. ""> ""> ° ° ^ ^ "T. rn rn rn rn rn rn of ^ ^ ^ ^ <N ^ o f of Ol ol

c 5 o 2Q O) u OJ u -n •o u a ;S

oo N ^ I ^ I »

ert

O^OO

of of of rn rn <sf of rn of of of N of of o f of —~

i—i

• NO OO oo ^ < 0 0 ' — i i n o o N O C O M ^ ^ ' of of _~ of i-T of —T —* rn" rn OJ tN Ol Ol

rfrfxnNoi/ntnioooON^oirfunoor-oorf

r f m r-„ vn ^q NO r- ^ ^ ^ ""i ""> ^ ° „ ^ ^ '"i. of of of of fN of o f P ^ ^ ^ ^ fN N P"4' ^ ^ r - 1

ONo^o^rfr-ooNOr^vo^ooi-Nrfo-oirf M T j - i n v o ( ^ * o t ^ * - - l O i r f r - r - O N O N —< «/•>

r f rn rn rn rn rn rn rn rn rr> ^ r~~f <N <N of ol ol

-OOVONM-H^OMVOTtC^fSOvi-iMC^ —,oimmmNOONOirfrfr--*^rfmr--No ^M^^rslOlOlOJrn

O rn rn rj- r f oo oo 0\ O rn o | oo r f r f - H ^ " " l tn*n>nif{>n-*tif-rt*n'r' wn • * ^ •*" r f r f rn

oo t N p - " i n ?- ^ "T, '"i. P^, —' M w c o O^ f-^ oC os" oT crT O\ 00"°^°^°^ °°" o^ °o 00 00 a\ os

OJ u

^ !-<

u » 43 o C/0

0>/->r~NooornNOm -no-'/^rfm'/l'ONO l^t^COCeO\CT\ON

r t O r f rn t> ON tT\ ^ ° ° — ^ rn r f >n r f 00^ rn rn rn of of ** I-H ^T " »-^ of <N of of of rn 01 rn

•<ornrfo)r)-<nr-^o^ •rnrnrnrnmmrnrn

3 O

(T|

oo ..!< 0 -O <u l-i O c c

r f 00 vfJ ol r f m 00 "^ "\ r f » 0 ^ r f O^ 00^ rN rn rnrnrfvo"<nin"rfrf>rf^Drnrnrfr--rfrfrf

rnrnrfrfv-iino-ONOOOlr-OO-^NONOOO

rn rf >n >o «/"T rf rj-" rf rf rf rf irT rf rf rf rf *r>

-2

^.-.^.-HT-HOIOIOJOI

o c Z -o u

6/1 O •-

. •n c .£3

i L* CÖ ert

• h v i o o rn Q ^o o\ » 00 N in N 00 N 00 .Tf«oir>NONOr-ON»-iOioirfNooooNoooi _ , H , H „ _ , ^ _ _ 0 1 C>COO\NO\MONTfin>C^t»(NmM\OiO COOMONfKNON^OtM-OWCt-itN THtN-HtNNfNNMnm^-rfTl-invovOt^

vocANmrninff10-<oO\'>tM|nc>c«'t oC 00 o" o ' o" 0\ j , " d d « oC of o f »-T i-T rn r f rtMOJOJOlrt^OlOIOJr-OlOJOlOIOlOJ

. O rt rn >n oi vo N q • * <t ^ N >n O A <n O ' r f o f »-H of vo vo" ^O vo' 00*" 00 o" O o" o f rn r f

§ r~ ON vo 00 ©^ r f o\ oi oi^ 01^ <in - - r f >n t-^ o^ vq Q o f o f m" vd~ r f vT o f r f >o r-" <n NO NO NO" vcf r-" 00'

Q E

mrf«oNOo~ooONO»-^Oimrf<r)NOt--ooON <n>ov-i>r)>r)w-)unNONONONONONONONONONO

i/-i</->i/-i<oio>ovnNONONONONONONONONONo ONONOSO\ONONC\ONONO\ONONONONONO\CN

196 OD

0\0\ONONONO\ONONO\0\ONONONO\ONO\ON

SOU 1971:40

voOi-iOi-ir^v-ivorooocoooovr-»

w* <s T-T T-T -H* « tvo,-|3-Öoo'*Ti-r-~«rs«/'si-ir>Ti-oso\-«

rj^r^rJr^rjrocororoTfrriroTtrocNco

vot^oooocovoo^Oo^o\iOov>oor--oovo<s o o o o o o ©"*-f ©"©"»-T ©* o o cTcTi-7 vogot--CT\i/"ir»oor-voos»-ivo»-io\rot--roo©rooo©OsMMn<-in«or»u->»-<osoo f

T , r i f T , f T . w N « M ^ t t - i OS t > VO VO * •"« * * " *•* » * <-* »•? <-« - T » i « - H " O * O " O " O '

M C

S q

M u.

H r t H H M N N t n i t

-Hr-H* — _

13 5

n• DO

O O O O O o " o ' O r^QO

"-*©"©"©"©" ©~

Q • a "O <u C

>Ttror~n>-Ht~-</*)coricoco-H»-H

Ttr^vot^t^ioinv-^t-^v-iTj-'i-Hfrirtoooor--

z mj 1

(s ^, _ ^ „ y , 4 M - „ - „ - ^ ^ ^ j „ • _• 0 - 0 « 0 "

" " l 1 " . ^ . ^ 1 0 . ^ o * o o ^ o \o O O M o\ —' —• —* ^H ^ - ^ i - T t s ,-T r f r f r f i-T i-T i-To O

KB en

^ i

•

i ^ J ^ v l /~vl /~*-\ f-4-

•

OOOOONOOOOOVV-iTj-rOV^'-HVOSoOVO't

;00Trror^00Tf«OrO-HVOOs<i">rltN00ri

w i

r/1

q J3

O ^ V % © > O s > t - V O V D < O f ~ O N ' — i »-t T - i O 0 0 » N r f r f r T »-T ,-T i - I " « ,-? , - T - H " r f r f r f r f »-T « en

c-cN II

É J5

^O »O M f - « ^ (S M

;

Oi-icoroTtf-iot-~o

;

o "3

X) hi

M C

— _

u c c

vov^v^r^rtvonr' rf rf rf rf rf rf rf rf

T f «n r o o f rN r ^ ^ r f r f ^ H * r o •** ro* r o r f r f

"T>°Xrirfl',t.rici.'lriri0.,CTi.0Vos

o\ n

,-T r f r f

_T-(M^fS,-iCNCN<NCS "

r f r f r f r f r f r f r-*^**

^voTto^ro^oovovovoo^Tfvou-sooOi-ios ; - H *-< O »-T r o r f r f »-T r f r f ro" •<* ro" T f r o " •>* ^o^oovor^r^^cMrot-^Ttf-vooovooovo oo oo os r > t ^ r ^ r ~ " o o " o 6 " o C r - ^ a C o C o o o T o o © "

HHHHrtrtHrtHHHrtHHHHN w 1 l . ' l y o . | s ; 5 ! , r s ^ " l 0 0 . 0 0 • * ^ i « F H r * vo r » vo >o vo T t r o » - T o C o O r f r f r o r o r f T t

•S o

r o T t <r> VO r» oo os © *—<rJroTj-</">vor»ooa\ <o </•> »n no u->«-)<nvovovovovovosovovovo ON ON Os O N 0\OVOSOVOsO\0\OVOsOsOSO\Os WA W l W l W l %-M W \

SOU 1971:40 14—712116

•2? v. r

O i-i «s r o r j - i n vo r» oo ov r o - < i - < o v O r ~ - O O O N VD VO VO vo vo vo vo vo vo vo ov os ov o \ o \ ON o\ os ov os o\

U ^ W> W^ V \

0\ 0\ 0\ 0\ 0\ 0\

(N vo r - o «o < N oo vo en CN r f vo ^ f ON t-T r-T o " <-T »-T «-T o " »-T «n r f c i CM C S ?-*

A73 U C

fN) (N CO

i o\ o\ o\ « x c i o o ^ t " l , o f * , * ^ , ^ 1 ro ro r f r f r f ro o f ro" rCN" CN r r>f •o r>f f ro (N i r fr f—i "H ^H "—'

i n rj- oo 0\ vo r f r f oo oo (N oo o\ r-^ oo r-~ vo ro^ fo"ro"ro"ro"ro"ro"rorororo"rffN(N(NtNr-ICN

^ ^ ^ f s i r o r o ^ r t - T i - v o

T t M M h N C i N O m N N V C h ^ D i n i n i O r o r f C l " C T C T N (N N N N « M t i I - H I I I M

u u pa. 6JD *H

^ „ ? q ( N

vor-~rOi—iVOrför-iroroON^voroONCNVO r f r f ro" ro r f r f r f ro" r~-" r f r f ro r f fs| tN r ) tN

— -,-^ro<Nrj-vor-r--o\ooc\ro

M O O \ - O O t O O O \ « 0 0 0 ( N r t W N N

-n •a o c

l o v c f v o f ^ ' v o v o v f v c f i o ' i o ' ^ t r o ro r f r f ro

_< (N r 4 f N

mtNi/ochONrjrt-HONri-oooosovin-^io

ro" r f —T -H" I-H" I-T M " —T i-T «-H r f r f r f r f ro" r f ro"

C\ Os r l VO —< (N — I ^ H

VI rn VD <T| T M » C\ m

rorfrorororororo

o "c3

ftNhOOOa">MH00\OMW^l

v i o o v o o o \ o \ c n t » ^ o ^ , * * , s,. ' , ! , 0 \ 9 1 </o"»o"r^oo"aNOo"o\>/-rr<-rvoro{Nrf /">rfrorf

'£3 c u c o c

no" rf" r-" v£>" v-T r f ro" rf" r f rf" rf" ir>" r f r f «o r f vo"

(73 ™

u -o u

ro»or--oooooor^voror^ONporta\io<N

0"\ <N r o

—i C\ VD KO r -

O O O ^ O - H ^ N

r)<Nr)(Nn<NfNn<Nr4tNr)eNcNtNtN(N

z c T3

g b «,

a ro m -H ON rj- as oo oo^ r-^ vo uo r-^ vc^ r f o ^ oo o <3 cn" r f i f r f r~~" oC a\" -H" O r f oo" o " oo" os oo o <N

G c

•£

. rfr r t I-H uo r> O *n O ro I-H rN wo «/o O^ (S O 'oo'r-^rfcfoCi-ri-HrfvOONCNCsONro'/oro rtrt„rtM(S(NN(NiH«iHrtM(Nn

rtrtrtNrtiHiH(N(NN«(NrtiHH(S(S

f >o»/o<n'/o>/o>o>/ovDvc>vovovovc>vo>>ovovc>

'C Ä

t>3

rort-invor-ooONOi-Hrirorfuovor-ooON 0\ONO\0\<J\0\0\OSO\U\0\0\OM^CM3\0> ^Hi-Hi-^t-1i-H^Hi-H^H^Hl-H^H^H^H^H^HI-H^H

SOU 1971: 40

• (N N - ( i n j \ m oo O M ^ ! » - • l O m o o • m c-> CN CN - H CN T-T T-H CN* e<-* c T c-T e f tN*

O M N V I v O f n O a O - i ^ M O O T H ^ - i T t i n >c r - v o

U C

«5 v i vo

o o r ^ r ^ M O \ N ( N N m r H

— in»o\o\->T-.^o(NjvoTt-Tt<-oo\t--inr-

T-H HH —< CN CN

° - »

— <•* t N «-H CN O CN T-H CN T-H CN N O

en NO

N n m m r i ' * ' * ^ - 1 ^ 1 ^ ^

e N e N e N e N < n c N c n T i - v o t - - O N f - - i o N D o o C N —i

M c a

n o

—1 T-H _

HH T-< T I CN

NOeoNO-^ONOenr^ONNOen-n,—

$ 5b

CN* t N t N t N CN f\

ONOO©T—

e f t N tN" tN? CN* CN CN" •"? —" CN* CN

n> o T3 • o

22 ONenONcnr^r^^ONONONomOen^ooenoN T-HT-HfNcNroTi-vooocNOoasT-^eNT-imt"--

ND^ 00 NO >n ON ©^ CN ON e i r - ( N o • * - - „ 00 • * oo i o i n i n * >/i i n >n i n T J * i n * i n " NO* NO" i n " i n " T J " i n * T I *

•^NOcNOr--e-)oor--ooON©fNenONCN© Tj-iriiO'Ti-i-rtNlMNVOinmVOOOOO N o r - ^ o o C N O C N NO o o t N < n i n r ~ - T — en T f ON

00 CN ©

O-c

•in^t-^tN^oo^ONeiNOeifNiocN^meNNom ' ON" OO" ON oo oo oo" oo" ON" ON" OO" ON* ON" ON* ON" ON" ON

i n en ON T — i - i m M O M O O N C n

<nrONO^OO^OONOcric,-iNOt~--r^t---Ocn en" e f CN" fN* f N (N* CN" T-H* CN" CN* CN" CN* fN* cN* en en* e f

r H M _ i „ - < ( S ( N ( N ( N ( N n n r i m T ) -

r-~eNinenNor^ocN tnenenrnenmTj-rt

lOioinMVOt^no

TtTt'tinvcr--ivooooo\a\-(VOin^ia\ e f en* e f T 1 * •<* •** en* T J " NO* r-" '"3* TJ-" •<* OO i n * r f * l / - f

tNOONNOor^inofNmenooH-Tfenr-enm en m* T^* <n* i n i n i n i n * i/^f i n * T J * i n * i n * i n * r t i n * i n "

• vomro<oo\ v O T too>or--^o-HTj-coTd-Tf • OM«t^o\or-MOa^-(som(NN

f^ rt t-^ •* T-H oo TJ- f\) oo f- ND^ N O C N O »-I O r-~ t--* r-* oo" ON" oo" r-* r-" r-" oo" CN" oo" CN" CN" CN" CN* TJ* in* - H H r t r t H T H M r t M N - N N M f r N N

( J \ M M N M J i f O h M N \ O O M h N O \ f < 1 <—iMHNnmi/iO-<CNt~-Tj-inoo<ni—1[~M r t r t r - T H M r - l ( N l N N N N ( S N m m m

•5 c

-H_H^H^HI—cNentNCNcNcneneNfNen

• • * oo

' en" o " « - ? T}-" i n * i n * rfr* •<* ^O* ON" M H " CN* en* • * NO*

ed ed

i n 00 f N — V £ > - - i ^ i f l C O O ' t l ^ ' ! l ' r j - 0 \ ^ ooONONO-H-st-orj-NOONONT-i-inoeNeNcN T-iT^T-^cNcNcNCNcNcnc<->Tt-«d-T}-v>

§ Q

I-H f N H

I-M T-H O O ^ N O O ^ I Ä ^ T H O M

en T-H N

ON^HHTtoo^O^eninooHHT-HOinoONNor^oo en" en T } - T J " en" TS" H CN" •<d* NO* i n * T J * NO" i n * NO* t - " (--*

J= (J

(1)

w •o :0 UH

cnTfinNor-~oooNOT-HCNenTj-inNor-oooN inin«nininminNONONONONONONONONONo ONONONONONONCNONONONONONONONONONON

SOU 1971: 40

en^-inNor-~ooONC>HHCNen'TfinNOr~-oooN inininininininNONONONONONONONONONO

i£i

ONONONONONONONONONONONONONONONONON

"p'C 1-1 ti

o o" o" o" o" o* o" o ' o o" o" o* o 1 o" o" o"

A cd

C~-000\»-cO«SV->C3N'-iVOO<OOvO<r)0\

om Ti c

3a > >> red c/)

oi^oooojt^oooioorf^-g-rooioejN o f »-T o f o f o f o f o f o f ro ro ro ro rf" rf" <o u*f

cs o) o i o i

00 < .

'CH

i/^r^oorfroos-HOJf^Os rororfrfi/11/^VOVOO-Os

a 'S i

o .ti * i <-< C/3X>

rfrfoj^rfOlVOinOJ^O^OroCTv^ooON

,-1 r - l .-H

i» T f < n v o t - o o o \ O ^ H O i r o r f « o v o r ~ o o o 5 CJ\0SO\0\0\0\C\C?\e7\O\CNO\O\O\O\C\ CO

SOU 1971: 40

•-»rHinoosrrorovocor-osrrMaor-ro r o m m o r o s r m o m r - C M s r r-rco tn co m r-4

•-<fH»Hi-<»-IM^^|t\if\J{\|Cgf\J

(50 'C

i n N ^ H C i f f i o e r o N O o o e o v> f l o o »-•cM»--irMfMrnsrr )srinvor"-^Jr »coorH

oo ro <M c - .-< in i-i o i n o ro o> oo oo oo

c\j a* m *-i ao CO o

CM SO —<

r-4 _ |

r-4 ,-4

s o m o o r o <js <~4 >o >o «o o>

H r t r t H i - t H i H r t H N N N N N n i O

00 (\J

• sr o o> CM

CM i n

Q> r• O

•

-<o or-

• sr

r- a* m • o

o rHST

oo r-

• a>

r-4 r o

• r-4 O f\J O

• so

SO 0 0

• o>

iniflhoo»

O ^ i n ^ v O N H ^ - i n h O C Q N N O * » sor-somsosor-r-aoooo^o^OrHCMCMro

^O CM — i M A f f l h O ' t ' O l f l i O O O O ^ ' t o ^ o o ^ o i n f o o o ( N i > o i r . o> r-4 r-4CAit-ii-4r-irMrMrOrorOsrsrinin

CM r-4 O o ao O sr r-4 co ro

so r» • o so o sr • o

O co ro CM • o> in •

o —4 vO o co W N H O O

SO r - l

o^ sr

.-< in o r\j r\j

so f> so in

•o o a»

•

KlSCMMinOOCOMflKllAvOMflflN NNNrfl(<l^UMn>OM»(J'0(flincOO'

sT >* <> (VJ O ro ro sr s r s r

f f i o o m ^ c i m o - t ^ t f t N i f l O ^ ^ i r .

^ oo in r- O o r— oo m ro

r - i r M o o r o s D r - - o o s 3 0 > > r " - ( \>i s r f ' - m r M m mN cooocovOs3r-4rnsrr"-tsDO r--srsrmr'-o

m ro ro ro sr

o ro o »o ro

• ro O so

•

OVCM m o m sr m o .

o (noo

o-j'i3>-t

'-4c\|rMrr)ro^<r-^rro.<r:-nininvOsDooO>

r-4 O

«-4r-lf\l(M(NJtNJf\]fOcn>t-ir>Lf\

00 O r-4 CM

• O ro •

r-4 O

S3 r - r-4 CM O

o* o

co a 00 S3 • m ro • o

r- a in CM >H

• 0C

in sr CM .

ro <r r-4 r-4 ir> na 4- s r sr sr

sr o •

—4

O* o ro • O

r\i r- t\j "4 in 00 o CM

sT r\j • sT

ITiin 7> N

~o:gcMfMrMsrcorHr-4roina*sr«oir\vrm

rM sr r- er • a> sr •

r-4

—4s3r-r-40">acr>r-40ocorocoOt'0<r.-iao

CM i n

sr r- o (\) rvj I sr CM —t

in CM r- c\| ro

r-4 Q

o o

i-4 H H H N

i <

-4 O

sr er

•

-^CMOsrsrinsosrsocr^or-r-icnr-iroo

o er • o sr •

•

sr so • o sr & o .

OJ r-

m cr>

O e'er* ro • 0>

•<r r> ro ro

o o> ro r-4 o s r r ~ c o r - 4 i n c M r o s 3 c o r o r - r ~ o o r - 4 r o —<«o

r-4 r-4 cg

M O

H O Cv

o m O r- —4

r- o • o ro &

SO i n 0» <\l r-4

sr in o o so r-4 m r-4 co o

i n sr rj> so o

mmminmmosososososososososor-

ro ro • c> CM ao ro • O

o m O O o so S3 h» r». r~

SOU 1971: 40

• c* o • r—I C

r-- in CM - 4

t cr< co • o fr?

Q C\J

m o m o sr in vO sv sa m

r» i*-

UJ ac

O CM Z — UU CtC

a sa

coi-icor"-orM r--orocor-iinxOincoroI_i %j-r\i-4-«4r,r--oino.-itHinr-inof»-oro

O £ oooi^iocy-ror^cMstr^r-irococrcj^r-icy»

O O^NtDOhvOCrOin^NfflCI'KMOM rt

CO sO *4" m 00 ro ro r-- in vo • * • • • o* ro ro. ro .4vO N M >o co

O CM •'-, CO O CM • o (Mm

r-1 O co CM »o> -4" • o r*« t~-

K N H H 0 3 • • • • • >C O O CC O f-l r-l i-(

* O O CO fM» O

CM O • CJN !-< • "-H O

I T N r * 0 (M «$• O- LTi r - CO • • • • • r - CM vO -4" O

ro f >t co -t

o o cr> f— • cc in • o

•

O CT>*t CO CM CM O c\j CM CO *-i • • • • t

m r-* o i n ro

• o en •

•

so CM co o r— r— cc o r- CT>

CM CO

ro -^ co O

• • • • H•

inHvf-o o «4- <-i m c •o

* • H• K• ro•

• i-cn

i-l

1 CM O O -< • in.

•

> * o•

ro r-*

•00 00

• .SÖ

•st er

r-l

CO CM 0 0 ro oo ro s f m m

ro co o • o

co o i n vo O CM c* SM i n i n

O <4" • in

• • • • •

o ro r- i n cc

•

o^ st in o • co *4- • —i o

»-t

c* CM er, r — o

'"in

cö-4-

«c<"!

r-l

H C C H < .

• * • • • Q> r~t r*. »4- f«-

sj- co sj- •

»co -o •

c r

o eg

SJI C

T3 O

C •4-»

oomiMco r— in co o> CM

rHi-»rH^r-)^trHl-IC\J(\|(M[MrO

r-i o o> Is- o>

OOCOOvfCMflOvO^^tPCDBiriO

r- en so ho m r- co CM

C/5

<» Q B

^inoh*coo^Ot-»fMfo«l-ifi>c-r-ooo^o in in in in in i n v o ^ o o o ^ v c o - c ^ ^ r -

i 202

r - o>

o cc o co st 0 s r- r- f- bo • • • • • in o o >o' o

vO CM

r-- -4•

(T-

•4-

•

—i

in r~• o» ta

•

• fO •

r- o co in • •* so CT> co • o

O IT. O O C vo <5 r- r~ r~

> —•••

V . V . V . *>v <s,

m o in o «*• m »o *o o in

ro o

<M - i . C v l sD

m e o o ^ ^ ^ O i r n o t c c o t O ' C f n o vO«£>cMincot-o>si-vi-OLn o» in O* o <t co C0 r J , O'~<rn'-tCM»tinsi-<!r--0QCCC0CMsr-

CM •-• .• «*" t»- 0> r-l • O.

o o wo o

T3 e«

( M C ^ O O f l • o o o 0> O • • a • a r-l O —• O i n CM r-l r-l r-l r-l

ro^cofM^-^^rooooooovir^rOcbr-iTi mmco^T-4ir\ir>ix>o^ooNov^"roc\iro^-'

1»

O<t-<J--4"'.nC^.-i.4-|ncM>00,»Or-<rOaorO

•

cr> CO r-l • O

i n• o • oo• o• <t•

H m o c O r i N i M f i ^ ^ o - t H H i n c o vtin^inin^covOvOvorx-o^coccc^r-icM

• NO

O oc • o <t- -c

ir> c i

soo^c^ocvoocoo^^ooroscoh-^cjco mr^-f^-NOvt-ocr-r-iinvO-a-Ntvfrt-i^-ocrr» • s j - i n N j - m i n O C v 0 0 r - - r - 1 0 N < ~ i . - 4 O —i^-vC

vO —1

i - l f w <(- H

ccc>occr»i%-Lnr-ooai(Njro<M'-,'-4<f>t

-4- o

•

1 r-i

f-or^(vioor*-mc\joovOs}-focMCr>oonr-4 ro^rorororovt-tsj-st-inscin-i-ststin

CM CM v0

i n sC

z ~ uj oc cc

st ro O-NÖ

• 0>

•

UJ.fX

SOU 1971:40

r*. r* PO i n >^-

01J

J£ -G

co <*•

C C c3 O.> S0^

f\j a

m ro

in o

o• o• co I'-• i n•

rH rH

• r•

ro o

>> <u

« > W

CO r-l (\J O v e —i ro <?

>—" •—i •—i .—' •—i H H i - t N N N m r o ^ m s l - ^

• • • • •

O CO CO co 0 > rH

CO r-t 4 i n O >t ,_irHrH~ir-ii-ir-irHCMrgcMcMrocororOsi-

• •

O CO

• • ^

i n r- m CM CO •>$- o •>*• o cr

• • •

•

ro o <i- r~ st

i-li-lr~lrHr-li--lrM<>^CMr-l.-lrHr-l,-lr-ICM

r- r- &• o CM Osi K cg co o e

cOvooor-ininro-*-cgror->trHsOrHrorH

0C(TC0Or\J>l-Nv0inC0OCMI3(MNr-O

Bä

r~i cH o CO•

* r-

Ovo^-J'NO + ' O f - i o c o t n o ^ ' O ^ - d - * o<T-—i!MNj-o>o>tirMnr>-«tH-Joo rH

&• o•

•—1

r- CO

•

* ro o •

•

o o

a CO - 4 -

•

co r- o r- i n m -4- ON —1 CM a

inhhffla^cr-coooovOst-^inhOH

• O co o j •^

r-l ro r-l

j - ^ i n M n N ^ O H c o a i M T . iniAH Nr-h-oocacroOH(*)rot<iN4-sruMn

^ i n v O h c c a . c H N r n ^ i r ^ N c c ^ o

•<

SOU 1971: 40

C*C^Os0^O>O*QsOs0vcJ,OsO^GN,OsOxO,'CJ*

eg co CO r» ^o o a

•

co m

& r- r - i CM co OJ r- o vO a

CM m

a tn

co CM

o a-

a 0^

«fr O a

•H CC a sJCO >a-

o »o

•

a a CO r - l CO rH

•

vO • * a sT a

•d-

CM -4"

ro o

• er r- i n C

s0 00 a in a CM O

CM ro • CO

>*• O ro CO

oo rO

•

CM ro r-~ i n r H . 0 - CM C0 i n . CM a a a I T . <f CM CO ro

rH O

o -4- r-

a co a -H

•

vO a

CM o

O CO

o- p o> i n

N s0 vO vO v f a a

CM i n

'o •

O rH • O

•

<t CO

rH rH

inso>»ONincocoif>o>o^(Moooo>t-i —icoinmino<M>i"p-coo-4cgmr-sOrcMcMCMnjcMrorococoroxfsf^^-d--"*--^

co rco

•

>*• r~

NST

a •a i n i n CM CNJ r - l i - l

in CO

—I-H-*—l'-I.H.-lr-IOg'-lrg<NrMCMC\l

• CT^ •

r-l O cg

—< 1 r - l

cMr-irMCOcorMCMcocMcococnrorororoco

oo oc

O r? *

r-• CM <

in CO

CM r- >r i n i n cc CO o <r * • a

-H

<-* o•

• r» **• o•

sO CO O CO i n O a a vO

s n - t m > t m h o i n o h « o m s O h o i 5 H < t cc r- i n o o r f i Q ^ r o c M h - c v J c v j s o r - ^ c r — t r i n i A v O h N h O O ' C O f f ' O ^ O O O H ' H

-o t \ j

a CO OC

o^-d-oaor-o^J-njrHoovj-rMr-tnccr-O IT, i n o N i n r - o r - f ~ c o c o o r » o —i r-i n j

r» r~

' a in in

.$- CO vQ fW

•

in o • rr-ON rH

• r-

r~«*CM t n o>

•

•4-o

o oo

• *JO 00 a

CO sO

•

00 O •

o• i n CO s•t >•*•

r*. o in • o

8-?

o o

CO a O

CO vO co -4" r H o

o oa CMa I-H

r- r o m in

•

a O

o in C O g? »o r- r-

O CM Z w UJ Q£

CM O •z. U J or

0£

•«s

*>. ^

i n ö i n o -4m \o o > D i n

•**

«-. —-

cMOCMor-tnoocMocMco-roocnr^m rn-H^m^t-^^t-^roinf-cMO-ro^CM I -4 -< I I I I 1 I I I

' O O O H h . f i i m u M j o O ' t r g ^ - t i n o . - t o o o c o ^ c M o r - i n c o c ^ i n i n *H i n co CMCMr-^oo-tf'^-cor-coinocMvO^oocM ooO'-'cMCM><-»cfm>ocoo--<r-ico«ocTv „4.^,-(,^,Hl-lr-lt-4.-<r-ICMCMCMCMCMCM 00O<D»-^O00>^>J-0>00C0O(M(\J(NJ(Mir\ •^•coinco>j-cor».cM>i-o^or*->oc>r-ooro <j*oo»-«cMfM>a->d-in\Ocoo>-ii-HCOvOO f-lr-t»H,-|i-l'-tr-(,-tr-t.-«CMCMrMCMCMCM CMFH^m^cMcocMCMcocMrorO^-comco

m ^ i n o c D •4- 0 *-< •-* -J"

• • • • •

r» r«- r- 1 * - 1 -

O 0* • IC\ Os &> in • f-< O

CM C\J r-< CT> • Q>

r»-

•

r-l

o j m 00 0 vo I f l O r-l 0 <*• • • t • •

h-Or-Nh-

so r-

00 . - i

• in

0 0 • 0 h- • 0

co a^ m » -4 0 1—i

•4- ro »-< CM i n ^ M > - M n

r«- 0 • vO

•H to m to • t-t

• • • ••

0 0 rO O

en cr>

r-(

• fl H i-l

p- »H ,~i ,-< ro

cM^-tin^corotnr-or—minr-m^f-o

- t -t N » en

>* • 0 « «-4-• • i n 1—1

•

m• C•

CM to • r-t CM O

CO —t vO i n 0

crrom<-imo^co<\jc\iNO<T>ococO'-<r'»-cc —ir-i(omcoiHCM.-iCMCM«-iCMCMmrncMCM

cr vo 0 00 i n i n 0> >4" CM-4» t

O O O« O• N

m f n m < t i n ^ m r * v Q o o r ^ o a > o o o o r n r-i ~-> -n CM co ^ •$•

•

CM CM O

o t ~ 1-1 (\J 00

• # O.* to• J•- N• >03

(FOo^f'^'-'^'-t'-iN-cNI'-HrMmeom^-co Nm^mmiflj-iflmm^+ifi

•$• in in in

r» ^ H v t N r-

vO CM

vj- i n

• • • • •

CM m i n i n i n

» t s Q O C O si" O •O CO O

«*«CM• CO• CM• ^• CM

»if

• >o r-

vf in i n CM CT

•

0 CM O

•

en o -

•4- O

• 0 CO 0^

r- Oa-

O CM

a»

•

0 -n • r» r-

•

•-1

0 O

—i-ir-trgn

H-i»II-|IH.-ICMCMCMCMCMCM

0 CO

en 0

a» co vo

• CM i n -}•

•4* v£>

—t 33 • —1 ro

• i n• sj-• CM*

•

1 ("T) o r«- —1 i n o* so

co »-• »-4 »—i *-i

» H t ^ f\j

T> M > O N f CM C- r - - i co

« r-l o-. co i n• o> 1 CM - » 1 1 1

* •

0^00)0>OI<10MMOtO(MOOOlfiirnO r-l _H

—I —( —t —4 CMCMCMCMCMCMCMCM

•

O O ro - * <t .-1 N- d i n ^ r

• • • • •

co 0 0 m CO

r» 0 • 0 CO r O

m 0 c 0 -o r- r- r--

•V. V» N» V ,

>»

m 0 in 0 ^ i n vC o 0 in

•

i n 00 • NO ^ - CO •

<—1-

•

•4-

•

O (O CO i n

• r0•

0 CO rO r-

• to 0•

-t 0 co f - i m O» I 0

•

CO — J CO i n

•

0 O

»-i

«* in vo > o o c ^ o e - i c \ j f n ^ - i n o r ~ t o . ^ o i n i n i n i n i n i n vsO v O ^ os o ^s o - o ^ v O O N O f » 0> 0% CJ* C» O* 0 C7* CJ* 0 0 CT* O^ o* ov Q* &* o^

•

ro f - t CM r - l

QONtmmr^oorvjof^-oofMvomsf^-»-» ( M N s f N M + 'ONeOlftCOinr-lhNcOO mvOcor-vomooooofMmxj-oo^vor-—< r-|.-«.-4»M.-*.H*-«.-4CMCMCMCMCM(MCMCMrO

•

—«

CM CO r-J

•

-»» a » -< CM w

Q CM Z — uu OC

zLU CC

SOU 1971

a»«t-«m-<cMCMooooc><|-<focor»-o

£•2

.-»•-i»-ii-<»-ii-<*HF-<cMCMCMcMCMCMCMnicn

»o o in r» CM <o <? o <M <*

*r<-

ro m m m m

l|5

encn>a-Or,~minincncv»H,-<«-4<i-co<t-»-* r*-—lOOmh-CC.OOOCMsJ-.-icceMr—m mr—m\0«flr^ooc7»(rr-<fnrn»-<co»oco

o•

sr co r- in to

in CM • in

CM O OO a»

00 00 00 00 CO

r» •

m m m f- en t*- co *>• ro in

in o>

CO co 00 o

oo NT V<3 in (w

CM f » . CO (VJ

00 <f

«*• 00

*-*

»*•

• • • • •

H >

CM CO • O»

• • • • •

• • « • •

00 CO

•

•o • O•

o•

5 i

•

tvjiAO^'Hrrii-icxJvOoO'^oiriooiri^vtvO

• • • • •

<r~ r» o r- r—

i ^ »a G.

co o> o o o>

c o o c o H o m < t ^ ^ » o o o ( M N ( M N i n st-oomcosi-cof^cMst-avöf^sOor-ooro cMCMQ-vr-osfr—ooi*-r"*-in»o»-<>oin>ocM a o o ^ N N ^ ' t i n N o a j o - I H w >c cr* —lr-..-l.-*r-l.-4f-<,-4i-l.-<CMOJCMCMCMCM

en r• c*

en o

o•

CM in ao >o \0

vO (*-

00 f - l

m er -< o <f-

•m m o in • -* o

• • • • •

r- NO r~ r» r~

o o •o

o«

i-*

>» o g a ta o. fe«c >

i IId 8 P.5

sisu

(vi >t o o» st-en m o o ^ f - i n s o ^ - v o o ^ ^ o o CMi-tsf-msl-CMmiNCMcocMfornst-mcoro

c o r t i n c r M o a c o i r M n N o o c o ^ o ^ N cosrcr-omcncoincoocMCMr-oocMaom ov,Hcno»ocMro>o-$-mrOrnco^(MCMco

a-s

• • • • •

in in >t o o CM -* CM CM m h- r- r- r«- r»

H O

CM CM ro CM <f

i-*

•

o in o^ fM in

o r• o>

cnm^-Oinr-avovorMcorocom^r—co HHt-*HHr-tiHHrJ(\|cMC\|^jN(M(MN

r - o o

Ifl O N 0> h

sr oo en • o

o oo • CM CO O

• «* O• O ro

CO IT.

m•

o•

er- <r «*• ^a-

er o. • • o CM a> in r-

<n• CT> •

0>hNif\(fl <j- i-i r^ cj\" oo

r-i CM • CO

•* in o sO

N ^ t n t n ^

a> • o

0^co«iH(?cooo^ifth-om<t>oco

—< v0 00 IT, o CM sO o oo r*-

o r- ^ f - c-

m• & o• ^o »c

• *o i-l o^

•

-H O

* in

vP f »

o•

c•

o o r- a o 00• o•

Nor-ooco

—«

o in o o o o o r- h- f~-

C CM

Q CM

m o m o s»in »o -o «o in

SOU 1971:40

oo • sf O

r- CM in st- ro ro m r-1 m co

- i - m o M S ? O H N ( « K i n > o r - « ) o « o

• o

O vO 0> N- CO

M i o o a-sj-eccof-mmsfsrr-msfooso vONOCMmcoot-icMs»-rHmo>»H>-<\o«-ir— o o o ^ O H m N f n i n i o o r - K O H o * ^ rtrtrtHH-irtrtHMCMCVINNN

co.-iOcMsor-OOst-oocnooocMr-soo »-<cMCMcMCM<Mfncoroco<rm<fmtn»or*-

c> o•

r» Oo

CM co

CM o

r*•

< o

• • • • •

r-t

.O•

CO CT»

m m

lACOrtOh-

•

fO O

<f vO O 00 stO O W (J1 J"

CM in in

I-I cn

m rH • m

m o» m •

ooor-fH^i-t-^r-tNf-sfvimcoirv^i-co oo a - o o — i m o m c M f - O s j - O s i - o v s t - i n r —

CMCM—*<f'tn , >**-O?-lCM»-lr-0" , 'fnmcO00->O fflNOCOin>ONN^NIft(Oir\QO>CO^ omfomr-fMst-rocovOsi-st-or-oorM-ö « 1 M ( n ( f l f O * « M ^ ^ W * N N N O O O ^

IT. ro

r«- o f-H <r rr- >c CM <r in

g*!

" 2? is o a o

• sO

in o

cosf-minr-ocrMvo^oocM^insi-r-»-! CM CM -4- CM CM <f < O f - » i n < o i f t i H N f t ! o o > o en v O o o r - v c m o c a o o c M c o s i - c o < | - x C r ~ - i - i -«.-<.-Hr-ii-t-ir-<.-icMCMCMCMCMCMCMCMro

st-incM>ocomr—co»c—<cccMCT>fnoos!-ro cMr-«4-r*-i>-incM*ooao»oincMinosfcM

£ 3.2 1

r- o

,-1,-4,-4,-1,-I.H-li-lr-l'^CMCMCMCMCMCM

m 73^ o i*

«t ( f l H N i n O h N M T i

tu cc

^LUi ^CC CC t-

*J'

»j-cr<mr-icr'>frroro.4-«4-p-*tf'0^^"min r-oovOvOco^-^-ojrsjr-iojr-isOoo^oo**-

rHfMcNjcNPMm-j-^^-m-oaocoavOfvi^r

a* «$• P-- in co

C I H »CO f-4 CT • O » » H O

>O m >C 0 0 • 0> G> • O

r o CO < $ • • < 0 >

O f - *

I f » CM

•4" P~ in xO CO • • • • • cc i n r-< ro ro .-I r-l — i ( r-l

' •1 «H -4 0> r- • o

>$• 00 • 0> ro» •—• o

< O N C O O ! > • • • • • <4" CM O * <-i CF* wt r-*

i n vo o ro o

f\Jvj"

r- 1 CO • • W H r H i-l

» r o i H CT1 C M » O

r - l CO » C * i—I» r-l O

^ > t a; r j o

r-i o • >4\0 CT* -O • O

vj- «t o j r-

r-l

^O — I

C0 I T ,

in m

• ro \ 0 0* ro •

oo cc »C* <o •

r-1 r H

co^ccina^f-omior-iNjaor^ocovjr*--^

•4" P- co CM o ornoosCrH

co o

m o

»>0

COOO

r\jrocororo-d-mm»Cp-ooo^r-iromOr-4

• • • • « o>-tsoifici r—( •—I <—I i—•

p- co o » r-40

• 0> ro» r-IO v O O vO c o

IflON'OtOO'-KO^t^HOO'tO^^NO rwoooc\,roroNOP~cj>ror<-oor\4r*-in

sO--iro«-<aoir\'-,'-''H-4-vc<\jorol>,-'-iiA O N m o c - N - ^ i r i ^ i A C O M c o i f i ^ i n T3 C

in • m

r~ —i sf co o

• • • • •

CM rj> co co p~

a :0

<-l

—

•4->tfniri'£>trO'4'Hf-ioipmN'rio,'-<

=5 2 w

r l H r l H N

00 r-l O O CM p- -4- o

t n Cvl CM CM >tfO l ^ H C O O

r-< CP> »CO

r\ir\jr\iromro«ä-msOp--cocr*a*rMro>oco

• • • • • O <• i n -4" m

m co O •

roroojrororvjojrsirNjrorONd-ojvoaoojin

ecNO-otn

--<r^co(>r^ac\icrroccy*o^oocoroc\j r-icoino>vt,4-ooroLnor--c7'ifs-inrorOr-i

> c

m CJ> t-tCO

r - l C I N H

»ve i n » «H

cinror\ir-i 0^ IA >D ITi o • * • • • > o - t >}• • t i n »-i i

o >i" »in COO ro » o

«4-»-i -4- ro • P~ i n » o

roinrop-o N >t o ^ o i n • * • • • tn p~ —< a> r-i

n —< » o rO (T> m »

. m -H -4* P•(?"• o »

—4

r-i

«H

O P~ •4- OJ 00

in CT>

tn (M

p- m ro -4" O

ro ro• C*

r~ ro co vO•

• • • • •

»O r-l 00 p- CO

c•c p• - s• t - •o ot >4" *Q —1 fj> r-l r-l r-l H

o in o o -V ^

•

c\; o• 01

OJ rvj

in i n co

•

CO o • en

O OJ 00 -c • er-

*4- CO

<- o•

•

• a-

o> » o

<o«o r - r - r "N, - X V .

m o u i o t m o -c «o m

206 O

» O

o> r- i n o <?

-Q

r-i

CM --o i-1»

oo C5 P- ro vj" r - l v0 O ro o

o-ojrop-r-io-s-oc^'-'ccoinOcoNi-

»0s r o »

i— —i

OJ• o• m• cn• .i -n•i r-i m ev

• • • • • iMf-<r^ vpro

fOr\jc\i(MCM<j,a3'-it-(romo-*-0\orr>CT^

•

O L T ' C P ' O l A

r - l r-< r-4 r H

• fjK

«-i

tn»ocr\jtnroroo*oroscr\io^r'-r"-oost-

r-l

z ~ UJ cc a: H-

*a:

oc t-

SOU 1971: 40

r-comcoor\imsr\or-aNsoinromvOin :CtS <U

ITlOf- M

00 N

•

IT» I s -

•^

CO O -H

ci oo cr o c a 1

Os r^aocvjcMcorHCTvOsrino^o^roiniTr^-ro rH rH

H H H H - i H ( M ( n N N f < H r \

•

CT1 OO

ro in in oc o ^

O v O S ' J•

•

3 "&

r-tKOOvOOcxir^-^tav'-'Lnr^iriC^r-^m »ooinr-c^sor^-cMcoo^i^-occrinrHcrsr

r-t

<7^o

<5iAin«-<fMocx>^'-^'-4(^'-'r~-iHi-iLnrn r^-cro,«{Mccinr-ooCTs--Hfnr-<^-io<fc rH

r l

ro. rH

oo m sT o -4" •

•

i—I r-i

r-*

r-)Os0rfior~r>-r-fnu\f~»r-<rgo'-th-rn srin^c>inr~srrHcrocorvr--Q>rocin rH rH

rl H N

(V) H N

•

• >j»C>

• Q

CM r*(O

• • • r<1 P"~ - C

m CM SO sr cc r~ r- -H o ro

CM O

r— m

• >£>

• • >C O rH

»o

O • O

sr sr • sr sr sr

-H

• O

oo sr SD CO

• o o • o sr se cr> -H • <r ro .

o o

sr o r~ co • r»

r~ ro o sr in o m sr o-* *-»

r- c

o <r o-- <o

rH 00 IT. rH vQ

oo r-

H n O h N 0 < l H v C H

I-H

—i CO o

t -

• r~

CO •& O

• st-

(fl • } • •-t

mHiniri'i-NeooooosO'OcoMnoo oo I-H ir\ IT. H H ^ KN m o u M n r ^ swf - 1 ^ ^ roinsf>£sONQccr -vC<3r'--cct>~r c0rHin

o co in sr in OrficoCN

»-H i—i

r-t • rH

vOO t"-

ro o o <7> so

r-<

r i CO « CO

•

rn •—i >j- v£j ^~ C CM O O O

(VI

r ~ r - c \ i o o s r a o i n r ^ - r H i r , r - N o c o v o i^ <• cMvomsr>jOoo>4-roroocor--inrosrmo-sririinr->o<:ocor--r~aooocr'Osra'>

• r*»

O O M f i v O I rH

fflit5mfnn((i>j--tiriinv[)hsc<!vON!o

»00 • O

r-t r H

CCOHCOO»

ocMcMincMcocMsrmsrr-ooor~-orHco r-I^^^I.Hr-* ,_( —4: ,_! rH _ 1 (NI H H H N N

Ovo

o o CM in oo

•

cd u

i—l h

o com o m rH

ST CO

»CT^

•

f- in o <r in o o sr in o

•

f l o>

i n CM

o o

m CT> • O CM Os

••C -~0

nCNinCi mO(M*0-OOt>N-4-NQHNOM^ msrsrsrinocMst-vOsrr-^tMcoinco^rLrt

CM O

ro ON i n CM CT> •

sr• CM» m• s r r -

1 I-H

3 - * T 3 O ii </i

r-irvsOfOr-ivtojogoocMfHr-sOOLnro-d-

> ft

,-HrHr-H.-H,-Hi-HCMCMCMrMCOCO<r

O O O O O H C O K I O

B i

t-,

^« Q g </)Ti3 M o ft <st I-H

+-i

mocomcr-ro^mo^o^ocJ'-'f^m h-oocoofvi^foinr-r-^st^or-h-roo HHrtH>-(Hi-((\i(M(\l(Vrvl(ri<}-

o c^'C^'C^o •c^•o^c^o (^>c7'ON<7

o^o^c^o^

H H r t r l r l r l H H i - i r l H H H r l ^ H ' - l

SOU 1971: 40

vO r - i n i n

r H r-i

r-i

ST r H • O O C7* i-H • CM O

m sr r-i

O O

vo m er r- r-~

» r-i• ro• CM• CM• CM r-i

O O N •o in ro - H CM O

• C CM r> fM • O

sT ro oo so sr

ro sO

r- <; cc r- rM

• ro ro C* oo •

o r~ o i n CM

• » «• •

ro m • O» r- • o

CO r H

er o • o* rH rH

in o <? -c

• r-<

rH 00

s r u ^ ^ r - c c c ^ O r H r s i r o s r i n . sor--co<>o i nx i n i r v i n i n,i n s o ^ c - v O v O s O s O ^ O, s O s O s o r s -o

m H m c. H o o>

r H H H H ( M r o ( M ( \ i m

CM r H —( r-i

r-i

C ctf O, :0 TI

•

• CM• »o r-i• > r-i

O r-i

r-i

t-i r-i

LO O O C

«-t

so >c r- t*- r— V.^s.^^'V. i n o m . OsT mvCsO>otn

o a r- cr> • a-o • rH

fr?

-^ OrM z—

^~ O<M 2: —

or:

UJIX

UJQC

N h f 0 U M \ J O H O N i n O f n < » N ( * > ^ « 0 ^ o v f l c o o h c - i f M + eoforninoh-tn r-4,-<i-irHCM»-iCMCNCMCMCNrororo«fr4"in

1*» O >-* —* ~o

• • • • •

I O O O O C O f*

vor-tMocmooi-jmiM^-^iooNOO^O'i-o

CM ro ^ - m

»M"

CM i-t cvj o

moo»o«-<ino.H—i'öcMco

•

• CJ> CT> o•

«-4 4 • CM

•O 00 00 0^ Q"

m—icooo^o-ooocNjvoovfininmao^

oo sj- -o rn o ' t O M H K l

• * • • •

«H CM •« •$• ro

f~ . 4 cr> r- roo st- m oo *

# • • • •

0> 4 * 00

-4

•$•

«-*i

Is-

• o co ro •

i n r o r ^ c o t r . r~cM<-<rNOin«i*>o-<}"co*ocM t o c N N t o ^ N O i n N i n ^ N - t r m n e o r-r^r^oor-r-coo^ooavrHocvii-icvjcNjm

r- i n ro. o o a > o < t - c o « - * r o o > o r o o o r o m •-icNjcMrnrof-oocrooooron^moocM

o r- cn m f-

• • • • •

oo co i n vO co

• • • • •

m m r» »o -fr o co o- o in

CO o

• >fr

•o o•

-IsT

co «fr

•o o•

T-*

CO 0 0

>0 co

• r*o•

<fr •

•4-•

" O CO

o» o»

m• *•*

•

O O

O rO

• fM CM 0 0

CM <-i m 00

(MO

CM <M O f t

CM « H

»O "O »O

«fr

• • • • •

I s - 0 > CM -4" I s * • f r sO 0 0 CM CM

• • • • • CM ro u t

—* » •4* • • 03

00 %0

•

l —«

cMooin^o—'ocMOoop^msomrNir-oo r-S-^-ooOsOcoovoocommsOooovi^" —4 H . H —« —i i-< «-"< CM C\J

00 O^ O

NCOfJC)COO!MrOJ-in^OO(>-OCOI^* 4*ro4--4**ororofOcoro4-4,-4-4,vi"*'S'<o

vOinm j-co O

CTv^^-O'r^-^-Hr-is^rnr-fNisooo—i>OC\J CM _( - ( c \ i o > f m i n < f p » - m c n r o c > i - 4 i - « m

o•

00 p CM <JD 00

-HO» wt •

<-*

•

O 00 • CM CO 0 0

o»'r»- —« c* o —i

m >t • ro

• • • • •

i n co

r-tvO

•-* r- v t o

» - i r-\

•

—*

rt co>o f » ^ -

r*-cocMeocoovO\oooovr<\iinr--o>>in r-<oc c \ i o < 5 r > - » n f - i » O f - i > } ' » f r ' v o m v o r » - > 0 cMr-irMrocMCMCNjcocMrococorocororo^

<-4

O o

m -fr in si- o

• o o o

H H N U I O

CM ~*

-* CM

•4- O

1 ^ - o ^ o o o i n m o ^ ^ o o o i - i o o r - i n c * o ^ i n * + m<tN>tO>HH*eincc(D > ^ c \ i c \ i C M r \ i < N i c \ j c \ | C \ i c \ j f g c A r n i n c o o o a*

•

•4- o* «-*

O co O 0> O

CM OO r- -< H m i n ^

•

00 •

H H H H r i ^ i H H r g c M N C i W f l - t ^

i^r-HCNr-ln"«»"-l{Mp~inCMt-<lCMCMCN»HCNCO

O *fr r>

•

O 00 o o o

v o o n j o o m v o o o

r* 00 (Ni • O

•

oo ro csj CN i n oo i n «-i co >4

3 CM W5

r» «o o m o

r» oo

• • • • •

ro co i n !*- CM 1 oo —i m o oo CM CM O • • •

O •

O» CM CO

•

r-4

•

4- -fr • o O 00 *-4

• rO•

co o m co

• ro o•

co >o CM CM 00

•

^r-tmr'-omcnocoinr-tcT'Oooo^iMCM o^a^coa^cr^orH^roNt^f^fOrninin

OVCM ST Is* CM < t - H « ^ 0

co• m• »H• co• ro•

co ro • co CO 0 0

o + i n o r- x o o ^ N P i v t i f i O h c c ^ o t n m si n> m m i n> o ,v o o% ^ o ^ ^ v>O O v >O -, o r » % cr>o c cr'CT cj !>o ooC'Cj cr'Cj cr or>o

=3 -Cl

o in o o o o »o r- r- r-

**s, V. V. "N. -S»

in o in o sr in «o o >o in

• O

ro *c co rco

•

&£

O C«—» M 2 —

ai cc ec

•

zt u "-* cc ar: K

SOU 1971: 40

s11 ^ s

CM O V\f| «C

^ C O O H CM |

I t

i l

S-S ^t3 p> o> CM o <r — l o m i n i r i v j - ^ O f N j ^ r - ^ t oo^cMCMCMinmor^ocMrosr-^ooo

co * o CM i n

>*• r »

• • • • •

o o m • <r o

r— oo o

,»l,-lrHi-lf-|i-l»-4.»-<-<,-«CMCMCMCMCOCO

vO O —i oo

• a»

>fr co o CM i n r»r i n oo CM o

• • • • •

r» oo a* o> co

omm*-i<t-«*<}-st-cor'"Osha'i-*moco cMp-tcomsfcMsj-ogst-sf-cosfinoinor-

r - vO co co -*• sj- CM i n co CT>

• • • • •

CM C0 • r-1 O C* O » sr o

r- o -H so • o

r-i <r• CO

o a*

f-4

m m CM

oo in <t- h- m r*- ^ Is- o t \ 4 o o o f M » - ( r n * . in oo«i(^eom^ocot\jNo*OH>ta3i-ico r-i^m^ro»^^—imrot\i<-<-in-4-inin

«o

• in

r o ffl

«0 ro CM o • CO

•4" CM <7> 1*- CO •

•

Mrofn-tifi + o o o o ^ H M f t M f i o o a ) ,-4

r-»r-HfM(NjnmvOin

•

sj- o r - co r CM | i n cr> co co f •4* oo —< ^ - CM

• • • • •

ro c* • CM

CM CO

o> m »-t

.-Hf-ICMCMl'-li'-f'-li-Ji-ICMCMfMCMCMCMCMCM

< f O CM O 00 CM o o in »H • • • • • CM co %o <J- i n

^OONH(MflmO>tOMfi5»OOniO>

i n o co ON CM i n m o N- vO

(M^^rororo^-ro-^vfrmtnom^^^o

» - « i n en • *

• • • « • in

•

• oo CO |s»

f » O CO CM O r-t CM —t CM CM

rOrocMr-roeocor^st-NOcMocoocoinin NlTiOWMflKMjooOONOlMlMh

£ C: o 2

COtDOHoONOO'Or^^eOHtT'm-tlft

. H rH CM CM »M — » " M — i f M C M C M r M r o c M c O r o c o

co - « m o *4o ro * r t o CM

• • • • •

r^ 00 St- O

HNvON^ininOOOsKOvO^HOlftN

• • • • • | H | r t |

co^Na-f'mo'J-^wtflNor-uMso r-rrfcMocofMcoroo—ist-r-cgoor-r-fsj •Hr-i »-iT-ir-ft-jcjfvjMrotMtN/fviro

00 CM O

48 SOU 1971: 40

^lftvONCOO>OHNm^in\OheOO>0 miriininininsONCvo^vOvOvO'O^oor"

• • • • •

a> oo co in cr>

• r-l CO 0 0 CM •

•* o , - t Q0

o »O •+ • m co ro 1 • o • ri n oo O

o m o o o

o *Q r- r- r* S S S N S i n o m o * i n >o o o m

a> o CM

c o H N m h • H vO co 0> CM

o rr- m • CT> CO • CM O

•4- »O in •

i n CM o r - o> on co CM CM o»

•

N-<invo-tiflHi-n(Mn<otnN>t-oHin

•

o • o

•

o * m (\j c» < f o vO r - \ 0 CM

• • • • •

00 O

CM CM

co-r- oocTisf-sfroooo>*-ir»oc^>OvOC^^H cMf-finsococomooeoOxO^oo^NÖmcoo

•

r-l

•

o r-l r-l r-l O

• oo m • o «* i n vO -H t oo •*•

•

o r-l r-i

ro o •' CO CO •

I o r-«rco u\ • CO

o- • o

> Q CM Z — t u a£

Q CM Z w UJ o i ot

cMooommr-ier>cocoa*cMCMCMvOomc\i

3E OONO>>Oe0^lflvOON*.>OrtOMMoo

1-^

«3

o co ro CO m in O

CT>oo• oo • r-• 1-• • O• T-tro 0>• <N r* f-4 o CO LA

o o CM —i co oo r- r - i

• • • • •

r^^r-lr-lr-t-HrHr-lrHCMCMCMCMtMCOfOrO

sf oo O oo I s -

cMm^o^ininr—^covONCOOscMcr'ro'O ffl^l^OCON^DOOvtvOCON-JONeD in NO o cr> r- r- —»^ co oo o M M »* N > O M

>t i n I s - • *

CM O

-4

r-l _ l

r-l

r H r-4 CM

« r -•l CM• s 0• os• O f-<

M 3

vfintMsOCMnjc>cM'cocr>>4-'or»-cr'r--cjocr>

w rt g > "S a

H f o i n o ^ f n i A O i f i c r f i - i N - st s O ^ N c o cMcMCMCMroro<tf'sfsfm\or--. "r-aocr>r-i —i

Cvlf^sfr-^COvOr-I^CMvOsf^fO-i^OCMCr* O r < 1 f l » 0 « t C 0 O l f \ l f i U > > t > t O ^ ^ > 0 CO |

0> O — i C M C M C M i n m O r — O S " \ | r O > . f O O v O _<-H.-,rH»-ir-lr-lrHr-lrHCMCMCMCMrO<0

H.S

-£ g.Hn 60 ft Op . >> eö H-T-qq >

m —i >f o r- N M M n w i o o i A ^ o ^ o

N>troo^co<t>o-*^-<3in>oco(Njoi^

«* o • • o• • * r-J

—i

r-i

• • o• • •

C^ CO

vO r o ro (NJ IT, CO

sf c*

• • ao• sr• I •s

Sf CM

oo a» co f— r- oo m a>

O -J sO O • <T>

r- • o

oo r• oo 00 o

o o

•

• • oo• &

r~ oo c<

• O

0 0 (SJ

r» c>

CO CT> CO •

• C7> •

-^ o r- o

CM CO • —i

^-1 oo

o o o •

• o•

«H«fr

o 0» r~ r-

• co o o CM

•

• vO

in •

•

• r-

• ro

si" r-l f~ >f

•

• O

m o CO vO N i n i n 0 0 CM o

Sf f-

•

ooo*-icMr-icMsfsf:nr--c>cMrocoina^in .n^r^^r-i—ir-irn—ir-iCMCMCMfMcMco

O r-l

NO CM co ro CM rH

• iH r - l CT>

o oo

-45

H i n O v O N f l o c o o h - c o c t f l ^ ' a \ v o -4CMr-<romsfc\i>tcMsfsfrO*d-m*Oinsor-

c* >o

CM CO vO s f • 0s

CM t— • .-i

CM C\J CM CO

CO CT>

co• &• O

to • sf O r-l

fnmNh-cicocoN+.ONOtflOfninift

<r o (NJ o

Osfr-r**r--<fr -cocooorO\orMf -sffo Jfe •-> D

00 r-l

N O CO • r-l s f sO iTl • O

CM -JD

Q> CO r > CM in r- sD

r*- r-

1-1 r - l •—' O

• • • • •

(O 00 CM • O

cMinor-tf-mr-r^-oo ooocMocMcMr— w ^ N M H H H H - I CM CM CM CM CM CM CM CM

O O

* « o« v j•- i •n

CM CO

in in

~* i n ( O s r i n oinc^r-tc^cocor--'-ioinincocOints-co e o c o r M c c r - i n s f O - i . f c o cso i n s f c o ^ c o r cMrorofororosfininin^r 'r--r-c)aocM

i n * t c r- m

0 > > t > 0 0 ! > N i n v t - J " N N H . O N O f f S

tf "5 '•*-" > «t> c2P ob <

> 'C h

JDOvO^CT'O-tf-OOOrOsfvOinsfCr'COfnOtOrflOlAh-vO'olfMAhCl^'-'OO h-COlUONNW-OCO^NintOOOOl*!

• oo IT,

• O

co sf O

CM CM to O 0 0 <o cr* i n CM sD

CO f-

<ö in

• • • • •

r-i

f-t

N O O N O f l O H O O H ^ S h i J M S c o c^cMcOinoosfrMcOinocT*r-).^vC)-:MrO\0 N v O - o c o - o r ^ ^ o o f i i n i r i ^ u K J a H

—i CO

rsJ r-< .—i <?•

o r- CM O

§ 3S O e tS

• vO CM •

r•

Is-

i n ^ H H O

«22

• —<

cr- o

CM cr« -t in

s f h»

r-l

1 O

• co o •

.—i

O ••o 03

.o n

r-J

~-i

r-(

•

• i n* vf• m• co• •ro

o o

r-l

r-< O

s f sf

vC OJ

•

er-

i-(

<-> I • • • • •

o• vO sf

r-l

Cfi

•

(\| sf O•

•

3»

vO ( O

»0 o

-*• o« • C-

f - CM m CM oo vO CO O O- H

CM -4-

r-l O r - l CT>

r~ CM Os O

o co o•

O r-l

• O

Q CM 2 — U J QC

O Z

CM - *

•

r-l »-( i-( r-i r-l

5.2 * «

cooocMmr~0'Hm.-<vom<i-coNtvo<r tHcMCMCMCMCMrocorosf>tminmvOr-co

mir\LnininiOvOvOsOvOO<)vOvOvO>or~

» ro to o

o in o o so so o r- r- I -

ifiono-t in *Q s0 o in

iL. BIBL. OLM

• cr>

U J CC CC

H-

SOU 1971: 40

Allmänna Förlaget ALLF 238 71 04O WIK1NG-TRYCK 71 .691